I 7 LAGA la =f-7 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT ALLMÄNNA DELEN 1913 MED 64 ILLUSTRATIONER (DÄRAF 19 HELSIDESBILDER), 14 KARTSKISSER OCH 7 PORTRÄTT. ELFTE ÄRGANGEN UTGIFVEN AF FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD STOCKHOLM HOS v. s pt! 13 Redaktörer: SCHOTTE, GUNNAR, f. d. Jägmästare, Professor, Chef för Statens Skogsför- söksanstalt och föreståndare för dess skogsafdelning, Föreningens sekreterare, ansvarig utgifvare. HESSELMAN, HENRIK, Fil. D:r, Professor, Föreståndare för Naturveten- skapliga afdelningen vid Statens Skogsförsöksanstalt. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1913 INNEHÅLLSFÖRTECKNING för såväl allmänna delen som fackafdelningen.' Uppsatser, referat och notiser. Sid ANDERSSON, ERNST: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) ... 293, 316 ANDERSSON, THOR: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. V. Staten som TOTACATES AN VILKE UGV LERA) allel a Stale ban jalnisls 515) is a kid a ola 511 E lSjele Aj ejsre ss FA Se sla Änle SR RER DET eines 7 Departementalkommitterade och administrationen för Skogsväsendet (YES) 359 BjörkBOM, C.: Distriktsmöten inom statsskogsförvaltningen i Preussen (smärre medde- ET STI) SSA SVE RAR An mf rs rt 1 SFSR AR en en AE a SRA TA na OR. Oe 103 Om skogspersonalens fortsatta (bildning 151815 Sv [Ka ep ja aj n slö] BA, )e a ala oe 8 ä ade le el el eläel lab ella åt nan 0 SG BRAGÉE OSCAR J:SoN: Meddelande från Sveriges kronojägareförbund.... .......... 183, 223 CARBONNIER, HENRIK: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) ...... 290 Några synpunkter på en blifvande skogshushållning. Svar till d:r Frans Kempe... 425 CARLGREN, MAURITZ: Staten och skogsvården i öfre Norrland.............s=ssss22sssr02 202 SA CHATILLON-WINBERGH, ARNE: En stormhärjning i Västerbottens kustland = ......occo. 197 De extra jägmästarnas förbund: I hvad mån är det nuvarande extra-ordinarie-sy- stemet samt sättet för rekrytering inom skogsstaten otillfredsställande (föredr.)... 401 Framställning från de extra jägmästarnas förbund rörande länsjägmästarnas merit- fräparocht befordringsutsikter inom SkOgSStatel-: sr .sssccgr sure dess oeorss ses so kleg ss sic 164 DOMÄNSTYRELSEN: Förslag till åtgärder till förekommande af skadegörelse å ungskog = ..ssmsssss.s..s. 474 Yttranden öfver Norrländska skogsvärdskommittens förslag. V. Rörande lappmarkslagen NGT » dimensionslagen NHR » utsyningsafgifter VIII. » skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsafgifter o..ssosssssssssesssesersssanaa 434 IX: » sockenallmänningar och besparingsskogar inom Kopparbergs och (CET) (00 AS LEE Högra db ae set en or AR ARR Vala RA AE oe rsB nr ANSI 484 Xx. » inrattander arliorste KronöjagaretjänSster | vss....ss. ter eseckrvs ss sö KLARA 487 XL » höjning af kronojägarnas reseersättningar och degarbydden SRA L 488 XII, , skydd för skogsodling mot skada af betande kreatur.................. 488 se i öfrigt under rubriken skogsadministrationen ENEROTH, O.: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) .................. 305 FAHLÉN, HUGO: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. V. Staten som föräd- KATE ROAINVIGK 6: (KOL CIRA PD) abs hsioa ölen ee able fen ri Fn elaa ee ke (KNje 0 nirlee pi ÅAR RER SIglaR re len | SRS 57 D:o (YLES) fra ara fa ee ef al sfesä) äär sine Räls ejll SK bb BS sB/E KE kJ Ka SJR Sr 15, KETESo RA ee 0 Tie Sr Ar Tl FREDENBERG, K.: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. V. Staten som för- ERA PA BRYT CA [00 EE) fare an rå a a mna da re sake slslag da Se da salsa Ne SSE RR Nn 69, 80 Det ekonomiska resultatet af Hamra kronoparks förvaltning, jämfördt med samma resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—191I1 ssmssmsssssseresseresrrr enn sr nr ann 235 ! De siffror, som äro försedda med en stjärna, hänvisa till sådana uppsatser, som en- dast ingå i fackafdelningen. 1Vv INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. GRENANDER, TELL: Är norrländska skogskommitténs förslag till ästadkommande af föryngringsarbeten å enskildas skogar i Öfre Norrland tillfredsställande ......... 15 Jägmästare N. G. Ringstrands genmäle till T. Grenander med anledning af norr- ländska skogsvårdskommitténs betänkande..........ssessesessesresesereirissernerrnnnnner 229 GrortH, E. F.: Eken å Frösön i Jämtland (strödda iakttagelser) ........ sessssssossnsss nan 427 Öfverjägmästaredistriktens areal sisssossssesesesrrennrnnn enes senere een nn nere r renen tt rerett AN HECKSCHER, ELI: Några synpunkter rörande skogsbrukets SKOMODIN (YES) AE 297 HELLSTRÖM, O.: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. V. Staten som för- AAlare, Af VICKE (YLE) ra een sleskotn lena a kreol 8 f0 KE ET en Aja ej nleje sf r ARS SR SALAS Haka FO Blädning eller trakthuggning i de norrländska skogarna oimesesseesesessssssei toner 305 HEMBERG, EUG.: Afvenboken (Carpinus betulus), dess utbredning i Europa och sprid- TIN 2 SDILOLO PL seg RNA Fas ds so He Ne ko jdls soja UA Ke Loe) are [el i (SAetojela kor ej ES RE 233 HERMELIN, TH.: Norrländska skogsvärdskommitténs betänkande. V. Staten som föräd- TERO EE, ALS (MER sångdr da ebseron, Oct RELor ESA ocKEA SIE LN SANLSRALONLBKBÖRKA Höna her 79, 81 HESSELMAN, HENRIK: Redogörelse för verksamheten vid statens skogsförsöksanstalt tWNder ar JOL2. Il. Botaniska afdelningen::....s/s..scensssss csr dr senses ss esse des 30 Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) .... Litteraturanmälan FÖRS HOLMGREN, A.: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. IV. De enskilda skogs- Jagarna, och deras handbafvande! (ytlS) sng. sas sans renen soo ts bad Sri 12 I hvad mån är det nuvarande extra-ordinarie-systemet samt sättet tör rekryteringen INOMIASkogsstatenWotillfredsställan de. (ytlt),.:.s secs... sketen ja e einen ie nasta self SSE 414 HUMBLE, OO. HJ.zs Brandtornssystemets införande i Jämtland —.:s....ss.scsssedeeresve see söt 269 Förslag till ny skogslag för Jämtlands län (notis 429 Jonson, Tor: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (föredrag) 275 NMIIBTS gönörer SBS VENN CIS. I SKÄR SENENSSNO FANG SSEN SOND CNEERASUEESHVLESEOLONNGEES a 329 Omloppstidens inverkan på skogsbrukets ekonomi +69 KEMPE, FRANS: Några synpunkter på en blifvande skogshushållning isssmmmssssssseesea 225 Svar till länsjägmästare H. Carbonnier 473 KInBERG, EDV.: Norrländska skogsvårdskommitténs förslag rörande den enskilda skogs- vården 2020 KRONLUND, G. A. E.: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. IV. De enskilda SKkopgSlagarnakochwderas handhafvande” (YC), ss se. ses. c scones es issoiet sr AEA 11 Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. V. Staten som förädlare af virke (yttr.) 70 TAGERBERG, 15: GTANENS ÅOPPLOTRA s/s 6/55 neon bj ndra a fl a föjar a oket sr RT FINS En abnorm barrfällning hos tallen s.ssssss0s0000 soo. "435 LAGERBERG, T. och N. SYLVÉN: Skogens skadesvampar RT LAGERMAN, K.: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. IV. De enskilda skogs- lägarnaockkaeras hand halvan det (yllkö)l.: ss. s.a.s one css nr EEE II Huru böra de af norrländska skogsvårdskommittén föreslagna skogsvårdsafgifterna SVAN ÅAS ras oe svd sen less Svar NERD TAS a sr rön nen erna el FER re Lär TNA NAN 416 LINDNER, JOHN: Öm bokskogsskötsel. Anteckningar från en studieresa i Tyskland OCH D ADPAATKAVÄTED I! O KD ss SSE Ar ann dala Sr telsfna sa dr sa SA SAR RA LUNDMAN, E.: Skyddsåtgärder mot skogseld vid järnvägslinjer (utdrag ur berättelse STATE ISTUCLENE SN) or Sf (effe Sr RR BE a orm SN fe a hg rr cl rer ok fr ärr ia EAS 332 KUBECK, KRO Mm var missvisande, SKkogsstatistik . dun. see sr eneste 95 Från skogsvårdsstyrelserna. Rättegångar och juridiska spörsmål —..ooooooo0. 1700 340 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. . Vv Sid, L(UNDSTRÖMM, O:: M. Nilssons i Kaffatorp omskolningsapparat,...... s....sssssssrssrerer er 12 MAASS, ALEX.: Afsmalningen i stammens nedersta delar hos tallen och granen......... "269 Ene 0) Å ELI AA NI OLIN ALA tale StATC os ne mslsR jä lsl sn las spe gle a nöje leo bea e as a ee elr LES oe el jaa "283 KÖRRIERS ERS S CNS | LS (0 TEL OLE (1) (na sla la ara oja Sa ola teet ale VÄ Biskop! ela fel sa TEe ale ela BRA Eje aj PLslöL Enn ieLSAe a 82 KORTARE SKA ta Ae Ske NS EN 0 mi O LER Ce a more sele eateles skiss L ER Esa sea sans bo pie a jaaa sele Suss nis 189 MELLSTRÖM, J. A.: Meddelanden, från Sveriges kronojägareförbund i. ...sssssssssessesseraa 56 KITSVES WES Eorsök In ed Infektionsaf nUDTAnS lay CI os ess ses sele seja sis äeja nes mi sein oielnin [nin el 209 NILSON, Etis: En hög en (strödda iakttagelser) NILSSON, ARVID: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) NORDQUIST, MAGNUS: Litteraturanmälan PFEIFF, GUSTAF: Rätt för skogsvårdsstyrelse att äga fastighet ..............ssoro0sonerannna ST PETTERSON, HENRIK: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) ......... 288 RINGSTRAND, NILS, G.: Jägmästare Tell Grenanders kritik af norrländska skogsvårds- kommitténs förslag rörande den enskilda skogshushållningen. Ett genmäle ...... 149 Norrländska skogsvårdskommitténs förslag rörande den enskilda skogsvården. En TAN SKUR SNALTESEIV AN erna Sy (C:a (Leo oe a slde eid ee le le ale sal ES ee Ls fela jeis leasa ss bl Sees Ku Ett genmäle till byråchefen E. Kinberg i frågan om ordnande af den enskilda skogsvården i Västerbotten och Norrbotten . "359 SAHLIN, B.: Departementalkommitterade och administrationen för skogsväsendet (yttr.) 362 SAMVZELIU)S) Es lnFm em ortam. sVICEON An kKarkröD2 su... +. - css vc assists ale als seine 40 BidvardäGylenhärmaad ss a SN ES rela dates 115 SAT UNETE et kR Und Str On AS ERA Ana Nr TS SS STEG ISEN VNGG STEEN sn pnossadon gon S ESS Ys LINNE TIS PNNSESRNSEEE EZ FFRNVERETA Se SARS Re TN at DT Sr 118 OINERD SER Osem bla dessas ana 118 SCHOTTE, GUNNAR: Redogörelse för verksamheten vid statens skogsförsöksanstalt TR Her sam ORT Sko osakd ekon ED rr er fa Ra da se förs ee 25 NaN ET SGT ON (NATO oocsso0onnywbdsss REnsYIEL ISA NLaSENLs FORE SAS LISE 124 I Dalarna. Från skogsvårdsföreningens exkursion IQI2 imssmsmsssssssnaa 159, 200, 241 Protokoll, fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte i april 1913 s.s.sssssses0ss 369 ErKera tran mal SäTE dess Eh jan sl na ssd see FAS ELSS a IST 50 GO kogsstatistskarmeddelandenpp-=ra a ee an a oas sins fees "139 Förteckning öfver skogslitteratur, som utgifvits under år IQI2 smisssssmssessesrisser sa 242 EOSsträdenskirösattrningylbosten 4103 -re.p Ness se ns te pbjopislda-ln)äs [bas AK kasino äär a 449 Trenne gallringsytor å Skagersholms kronopark. Ett bidrag till kännedomen om WIERD LAT ASKO PÅ ser sa a 5 Se RR Sj SR ot a a Jaa UF oe eran d aejejse renn ENT Ke jSjels EAT FUVENS FALBERT: Ytterligare om. trädens. stamekvallOD..,. ..:sssssiss. sus sesskne eps bes bena noen 304 SYLVÉN, A.: Märgborrhärjningen i Särna åren 1910—12, Anteckningar och iakttagelser. "140 REK VEN ENS ISKOpens) skadesvampar. (SE JLagerber2). .s.. «sis. ssss sep snel sionen sen nee sen nn nr så SITS Tamm, Gösta: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande, IV. De enskilda skogs- lagamnmar ochi deras handhafvande (föredräg) ...s..s.cesusceussrvasiessess dere Breen or I MEL) ESSER RNA Rn AN a oe dr fö an jaota ss sfe sale Se SR sena ssr nedre 13 I hvad mån är det nuvarande extra-ordinarie-systemet samt sättet för rekryteringen IOTIESKOPSStatenso miltredsställande: (yttr:) ....se ses sssbiycs dns äcsreR Urs tare sa Rn Rn ae 413 TIGERSCHIÖLD, H.: Departementalkommitterade och administrationen för skogsväsendet (Lr) orena ERTSEE NS S RR Mp TRO SM RAR ft Re SYRE SER be RAA a ARNE a ara 361 TRÄDGÅRDH, IVAR: Om Nepticula sericopeza Zell., ett skadedjur på lönnens frukter "291 TÖRNEBLADH, I.: Om skogstaxering vid 1913 års allmänna fastighetstaxering ............ 155 VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid WACHTMEISTER, FR.: Från skogsvårdsföreningens 12:te årsmöte den I april 1913. Tal. 273, 313 WALLENBERG, AXEL: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande, V. Staten som FÖra Clare nat SVITK ed (CET ar a a a a a a aa ana so refa.s arp pla sia le einen iris ONEEO WALLMO, U.: Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. IV. De enskilda skogs- lägarpa och. deras handhafvande. (Yll:); os. sessssseskessnike nee Ke SAS solens fa 10 Från »Norsk Forstmandsforenings» skogsexkursion 13—17 september 1912 ...... 97 SKOPSDNUKE TS fran tå DTE An nee as SE ee «ie eine Jeei a sreln ee len ej Sn 6) lo laelodeisir ri el Kal EIS ÄRSEN 113 Infmemoriam. Predrik Riddernbjelke bios sssss ss. secressva BPR, do pAoNO äns 00 ASA 217 Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) ............ 320, 3/GTSSOTESSL WELANDER, P. O.: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) ............ 309 DE VERDIER, B. A.: Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi (yttr.) 313, 327, 328 WESTMAN, ERIKS Al med flikade blad (Smärre iakttagelser)... ....sc-ses-ossacso sosse onda 378 WiBECK, E.: I hvad mån är det nuvarande extra-ordinarie-systemet samt sättet för re- kryteringen inom skogsstaten otillfredsställande? (yttr.) ............« Se så SA 417 Om själfsådd och skogsodling i Öfre Norrland 2 sista dh lgg Fes +387 WIGELIUS, ALFR.: Departementalkommitterade och administrationen för skogsväsendet (TOTE ÄTA Ne NS SR oefs (ar el papa daj Sun bröle lör fra öjlee tea) ale:e Te (ål re e jä, ol RYTAsÅe) ja ole a) ee SJ EKEN 337 WÅHLBERG, D. AF: I hvad mån är det nuvarande extra-ordinarie-systemet samt sättet för rekryteringen inom skogsstaten otillfredsställande? (föredrag) .msssssssssersena 401 Meddelanden från Statens Skogsförsöksantalt. Redogörelse tör verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt år 1912: FINS kögsatdelningen af GUNNARS SCHOTTEL. soccer fees enes dre ra AD II, Botaniska afdelningen af HENRIK HESSELMAN Granens topptorka af T. LAGERBERG Afsmalningen i stammens nedersta delar hos tallen och granen af ALEX. MAASS Skogsträdens frösättning hösten 1913 af GUNNAR SCHOTTE Trädhöjderna i normala bestånd af ALEx. MAASS Om själfsådd och skogskultur i Öfre Norrland af EDVARD WIBECK En abporm barrfällning hos tallen af TORSTEN LAGERBERG,......s..soses0ssaosecusiura as iona Trenne gallringsytor å Skagerholms kronopark. Ett bidrag till kännedomen om barr- blandskogen vattGUNNAÄR SOHOTDEÉ dsgoikkanes cr onde ae se Sort TN FA77 Föreningens för Skogsvård förhandlingar m. m. BlÖrening ens: foruSkOpgSvatdearsmöler (DOS) 4... ss. ss scn cssies ae le aret eta nn no 48, 123 Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande: IV. De enskilda skogslagarna och deras handhafvande. IANE ilmle dandestore drag tat GOSTA DAMM... db ere dena ne dd ARE I B. Diskussion (yttranden af hrr U. WALLMO, KRONLUND, LAGERMAN, ATT FOT MERB NIGERIA GS RAMM)! cos st cfeföfese lan sola AE 10 V. Staten som förädlare af virke. ATT Inledande, föredragratfi flUGOSEAHLÉN. —ömooscsasdsessa sa supa ann 57 B. Diskussion (yttranden af hrr FREDENBERG, KRONLUND, WALLEN- BERG, HELLSTRÖM, THOR ANDERSSON, H. FAHLÉN och T. HER- NET Db) ee saa AIR ere SEA Sf kar säll sj af sta Ia är ä1a, de frå bee la feta a da aber ora cleS 69, 241 I Dalarna. Från Skogsvårdsföreningens exkursion 1912 af GUNNAR SCHOTTE,... 159, 200 Skogsvårdsföreningens exkursioner 1913 (notis) ........sssssessssono osa 3 5 FER kr 0 Skogsvårdsföreningens 12:te årsmöte den 1 april 1913: INNEHÅLLSFÖRTECKNING, ET SRS TR SANNA CELT MESIS DIOR due et elle ak rasen alk kf Tar sele söRKEN HERA NLA RA rKS aren Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi: A. Inledande föredrag af TOR JONSON B. Diskussion (yttranden af hrr H. PETTERSSON, CARBONNIER, ERNS1 ANDERSSON, HECKSCHER, TOR JONSON, O. ENEROTH, P. O. WELANDER, DE VERDIER, WALLMO, ARVID NILSSON, HESSEL- MAN) Departementalkommitterade och administrationen för skogsväsendet: AA uInledande föredrag aff ÄTER, NVIGELIUSL cc. s4sssssseknen se B. Diskussion (yttranden af hrr THOR ANDERSSON, TIGERSCHIÖLD och NESS MAHR ND) få, lo) ag tt Sr åf ej fe orörd MA bla ög ve) Sera SPAR es Protokoll, fördt vid Föreningens för skogsvård årsmöte å restaurant Rosenbad i STOCKHOM den LA PrILEG dö fre rtsn AN fasen arsa Sant Sen SR (Nan De Kr Stadgar för Svenska Skogsvårdsföreningen = ......... I hvad mån är det nuvarande extra-ordinarie-systemet samt sättet för rekryte- ringen inom skogsstaten otillfredsställande? A. Inledande föredrag af styrelsen för de extra jägmästarnas förbund... B. Diskussion (yttranden af hrr G. TAMM, A. HOLMGREN och E. Wi- BECK) In memoriam. Victor Ankarerona af HUGO SAMZELIUS Edvard Gyllenhammar » » » Karl Henrik Lundström » > Johan Andersson » > E. W. Erasmie » » 9 O. V. D. Rosenblad >» Fredrik Ridderbjelke af UNO WALLMO ........... Smärre iakttagelser och naturminnen. PRTERTD ect a Le Bla das B RÖRS FST M AND maa eie slete a aja ae hala las sla elole else sie) lasa. eiela stole) 8 l5io Körs bjäfelei5 a jak ala e äkenEANROSÖn! 10) Am tand at EE GRÖT ouvedknis klen sas ess selen a eka eipiers orer PREOASA Ar EUR NG SN en Kafe Ei TISSNIES ÖN di nea (se segyasy sonia sisjnass np Rarioa fer jla 4 SER ; Från Skogsvårdsstyrelserna. Rättegångar och juridiska spörsmål: 18. Ägare af skogsmark har förpliktigats vidtaga erforderliga åtgärder för åter- växtens betryggande å mark, där afverkningar bedrifvits af en föregående ägare 19. Innehafvare af afverkningsrätt anses ej såsom afverkare, då afverkningsrätten en- dast utgjort säkerhet för den verklige afverkarens skuld 20. Såväl afverkare som markägare hafva befriats från åläggande att vidtaga åtgär- der för återväxten å skogsmark, hvari återväxten uppenbarligen äfventyrats, men vid tiden för stämningen vanskötsel ej förelegat (kalafverkningen lämpligaste af- VETKIDIN SSA) seen ae fleirdskrsean nee Sables oss es ERA als rr sasse S RSK FIEGOSVALGSStyrelsenn alk sammansatt NS c.cest ass a ease cr serserge ne een Reel bela SRA e MAA BLA Fara NERE ASKER AR Meddelande från skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län VII Sid. 273 275 288 115 116 117 118 118 217 378 427 428 176 268 ST - Sr NI NN AA (EX [55 VIII INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Brandtornssystemets införande i Jämtland af O. FINS ELI MB TR ob ra alla ble vas eietö säl stel sl Ae 269 Rätt för skogsvårdsstyrelse att äga fastighet af GUSTAF PFEIFF osseeeeesseseeseerorrent SJ Berättelser för år 1912 från skogsvårdsstyrelsen inom: Bilaga 1. Bilaga 1. Stockholms läns landstingsområde ... I Hallands läns landstingsområde = 127 Uppsala » » AE STREET Göteborgs och Bohus läns 143 Södermanlands läns > < 29 Älfsborgs läns » 157 Östergötlands — » » KIPUEAS Skaraborgs » » 171 Jönköpings > D scn NA Värmlands ; 181 Kronobergs > » 0 (0) Örebro > ob 201 Kalmar läns norra landstingsområde 77 Västmanlands läns » 209 » >» södra > 85 Kopparbergs | » 221 Gottlands = läns » 99 Gäfleborgs > » 237 Blekinge > » 109 Västernorrlands » > 257 Kristianstads >» > 115 Jämtlands > > DTS Malmöhus > > 123 Skogseldar inom Jämtlands län år 1912 (inhäftad tabell). Tabellsammandrarg. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal och SEO PSVAXASK GTI EEE a se oa a otal sele j sie jejel sis 2 Spela aln BARS R orre Skogsodlingar utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning fa lenskildbmarle utförd; "SkogsOCdlP ss... a. -s- ses snake leker elen ie ola vc Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård Åtgärder IN OETSKODSANVETKIITIP AT ora 10 fela selen aa je e 50) Lb baraja I ejöle ler ale erele5 eo ble) ne ella jaa sele Backrensning, Aknings och markberedning) ....sss.sssssesiseaeer ens c serie rss Fröklängning SIE OS 100 ERE A TA RAR ENA AE då a I ÄN NIE ef e a äg lerna lösen ja lara ae ere ee jo RSA Brest Skogsplantor Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter IQI2........ss.ssssssorsorssssn nan Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder I9Q12.........ssossreoesesser ran ar Från 1913 års riksdag. EAFCITRTTETA SATSA ÅA sn AA ae ta Sko [oa for Flere KR Aer RR RER ef rara eler A NASN 121, 479 Anskaffande af tallfrö 120, 479 ATISTA OR rese eller ASEA ENS SE BN ASP Lf, (ADD SAD a sine bre sögs aa fee etern räd bla psi KR RER Sa 120, 479 Befrielsesfran. skattskyldighettför skogsmark s..«s« Sö-.es-dsediee dess åar sn ee ins sirn 479 BärplöCknil pissa sscpprs a Nasser ber sele NRA Peletlan a Driftkostnader för statens domäner IST OROd OMAR SKA (5 266 ses ae Aa fö LR IRMA lara go asö el elpRe bd a oe ole ep el sina als FR ESR NA IN rt) hel dj RSS DNS Bög RARE SÄ NAE SA SIE SEE a AR SRS SE NE så tons INGENS Ko CLS TE OK aj aAr e ef S a LA a ess dana dis bar era retro tas NA Ny expropriationslag Renbetet i Norrbotten Själfständiga jordbruk från norrlandsbolagens egendomar SkogslagsstiftningsfrågOr ............................ Statens skogsförsöksanstalt Undervisning i skogsvård Ur statsverkspropositionen Ålderstillägg åt skogsingenjör Stenberg INNEHÅLLSFÖRTECKNING. ; IX Sid. Litteratur. Förteckning öfver skogslitteratur, som utgifvits under år 1913, sammanställd af GUNNAR S(OHOTINE ooo80000000srNsd a Bov bu SANDERS SNS ÄRR INNOVATE SEE EES RASSSORN DSS +242 Skogsskötsel (rec. GUNNAR SCHOTTE). PITTAUER, GOTTFRID: Uber den Einfluss verschiedener Belichtung und extremer Temperaturen auf den Verlauf der Keimung forstlichen Saatgutes —.scsese Se EISAGRTS DIEN Bu fun 7. ES UKTCfErISAMIGNS! + s)ycler sb sees slälsit ejer Seldalejdbels sis sleleielalE [SL AR IFA NES ESS RAFN, JOHANNES: Skovfroanalyser gennem 25 Aar 1887—1912 sisssosereserrrrnnsn a AR STEBLER, F. G.: Die Schweiz. Samenuntersuchungs- und Versuchsanstalt in Zärich, Hin fin ddresstes ters) altiesberchbN bss ss ses Less esse Ab KSS ae rne se oa t159 CLEMENS: Beiträge zur forstlichen Samenkunde. III. Einfluss tiefer Temperatur unter gleichzeitigem Luftabschluss auf die Erhaltung der Keimfähigkeit ...... "160 BussE: Zur Frage der Kiefernzapfengewinnung und Klengung.......ssssssressees ora 7160 Skogsuppskattning: (rec. MAGNUS NORDQUIST). BussE, Junius: Die Ausgleichungsrechnung und ihre Bedeutung fir die Beur- fellun pa förs tieher vb Tag eD to sten. ca bre S ers NS Stad ASSA S30M Jordmaänslära; (rec. HENRIK HESSELMAN). HERLIN, RAFAEL: Jordmånens och temperaturens inflytande på växternas före- komst och utbredning. En studie i biologisk växtgeografi med särskild Hänsyn till dessftöllämpning a fackvetenskap ss :oss.ss:skssaecs close ses ser +368 Skogsstatiska meddelanden. Nettoafkastningen af de sachsiska statsskogarna år I910 af G. SCH, missssssssseserssrr na +239 Smärre meddelanden. NISHH Bland erfran tag mästarnas söreDINö = -okt. synas sees deja se isan ie res relerilre eSATA Distriktsmöten inom statsskogsförvaltningen i Preussen af C. Insamlingen! till em minnesvärd öfver Carl GAyCk s....c--s-es-ssesssssnss SoK san nA snnR Rasen Notiser. FANISl age tsk gso ding en sb eran an Ce oss eses sc sis res ls ee ers salen a se kela ala ole eje le EelSLe a öini die Seal 222 MUN DOT ÄGT ALTO ERT or ls safes ens rs elkabel f fer peJols liga) je Sa SANS HET KET a ala nin a HE rele FIRAR 182 IEA CUVS TT) Eke VAS Sa NATUR INN ena I KTOD AS PIA ATEN sko seals Lies se elle des aln ni naole sis ASS 483 Förslag till ny skogslag för Jämtlands län af O. HJ. HUMBLE......ssssssssese200r 000 270, 429 INörsaljnnen at mindre; Krönoegen dömar s--..:ssd«nsess ss sasse sn senere sn öd 47 Importen af skogsfrö 1911 af G. SCH............ MN Staal Isla slajalisls sl NR ej Aes se saa SN AIR 124 Por ONS BU GINNNS- coopfogsuvngaotsongsus tr VÄRKER YSLDE ES RER Jap tRrSN PER LA ESESNSRITEE sr AN NRP parna fatala MaflträCl,s..s:scs ses siren snor snask Förre a sar NI KA REITAN EIN 124 M. Nilssons i Kaffatorp Smskolninesa parat OO Miaa dia säg are ae ae str Se Sälar s ra AS sd 124 BOlnRSläpenheter a kronOpaArkek | -. ssd een daler os se nål Rå See njenis la jen Bleen lö) el vilan en 47 Sammanträden: HOreTn Pp enSKrör SKOpSVAXGL ALSMÖLe: 3397 see sker vira ve sne eeeaejeiee fisa sn ER NER 48, 123 1913 års landtbruksvecka 124 Kårsammanträden under landtbruksveckan 125 Wetitonderallmanna danska skogsbruksmötet..... ss. ssIs.ese sd sees nas cen r csr sl Ar 182 internationella. skogsvardskongressen i Paris IOIL3. scc..sscossssesecasass seeds «sne nns 182 SkOgSvardsföreningens. sommarexkurSlODN| . ss... ss sslussslds oss se sås a RR ANS sola 182, 221 SNFSTLEFENGE mgocdoottsobenadbspsernarsso rer pods RdE Esso ENSE FARA SS 46, 183 Xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Skogskommitteer : INFO LISAS S KOPSKOUI ICT 75 ve en a sieaje sla Bsp ris Bl se lerna eo sara le pä Fjo|E reise FAS ARS SARAS 380 SKO PSA SKUTT ESKO ÖN os oc ec eler vice soer ke denininn sinar ine oa ela lake SFS la Bane sa)sl e L 47 MVA SVENSKA SKO RSkKODUMUTETN 0. oc eraca va ange nes a) ee I) ieresbjele je öns ske 5 [sö sÅje! a ASS ER 48 Yttranden öfver norrländska skogsvårdskommitténs förslag: TINEN örmbottenstlans HaTvdsbiD pi ee se=- sem sic cor rsr seln ale BILD hrs rn AE cis ae SAR 48 IKPANasterbottens) läns) landsting. 5... -=-sssee erbinssnssmar synd klar bps Re 51 UITSKENOrrboöttenstlansinhushallningssällSkäpie:.s>s. ss ss sscpielslele i sele SR 126 IV. Västerbottens läns hushållningssällskap 126 V. Domänstyrelsens yttr. i hvad förslaget rör lappmarkslagen 380 VI. Domänstyrelsens yttr. i hvad förslaget rör dimensionslagen............... 388 VII. Domänstyrelsens yttr. i hvad det rör utsyningsafgifter ..................... 430 VIII. Domänstyrelsens yttr. i hvad det rör skogsvårdsstyrelser och skogs- VÄrd sa fEIfter 05: os sars ker snsliges ne ora el nn ss Ae ae BEN SRS AREA 434 IX. Domänstyrelsen i hvad det rör förvaltningen af sockenallmänningar och besparingsskogar inom Kopparbergs och Gäfleborgs län,.............. 484 X. Domänstyrelsen i hvad det rör inrättande af förste kronojägartjänster... 487 XI. Domänstyrelsen i hvad det rör höjning af kronojägares reseersättningar OCH TÄASATLVOÅEN aj av dl roder gts rrr egen BS rea gle TR AVES SERENA 488 XII. Domänstyrelsen i hvad det rör lagstiftningsåtgärder till beredande af skydd för skogsodlingar samt skada af betande kreatur,................. 488 Skogsutställningar:; HKOpsardelning; vid baltiska. utställningen .....ds.«, sdf: asne Sa rel er st AE 221 Skogsutställningen vid 22:dra allmänna landtbruksmötet i Stockholm 1916......... 125 Statens markinköp åren 1909—1912 42 SSTalSVERketstSkopsmedel ar. 012) .4socscst oss o se eran leser födde tea fena SR EA AREA 47 Sveriges deltagande i en permanent internationell skogsvårdskommissiOD.................. 484 Trävarumarknaden. 1912 års trävaru- och trämassemarknader. En återblick af —M sams 33 Trävarumarknaden af —m ... 130, 178, 218, 271, 335, 398, 444, 480 Trämassemarknaden af —m TBS Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa 1908—1I01I2 s.sssmnsssssesssss ass ses ass sana 53 Ekonomiskt. BUOSforskaktiebolag; sr se grn selen saa 272 Sandö sågverksaktiebolag .................. 446 Aktiebolaget Emsfors bruk = .sssssooo0000o. 134; Stafsjö: Brik: =: sq. <> sar se 134 Aktiebolaget Gällö sågverk ............... 134 Sulfitaktiebolaget Ljusnan .................. 446 Bergvik och Ala nya aktiebolag ......... 183 Sundsvalls cellulosaaktiebolag ...... 399, 446 Bure aktiebolag .......... 53, Svana aktiebolag, —....s.. 0 Sr 446 Elfvestorps aktiebolag Svartå bruks aktiebolag —..ossssmm0soossona 53 Frånö nya aktiebolag Trävaruaktiebolaget Dalarna ............... 446 Hasselfors bruks aktiebolag ............... 3 Marma sågverks aktiebolag ............... 440 Nordmalings ångsågsaktiebolag ...... 53: 272 Oskarströms sulfitaktiebolag ............... 134 Sandvikens sågverksaktiebolag ............ 446 Trävaruaktiebolaget Fredrik Cöster & C:o 183 Uddeholms aktiebolag s.......o00.... 1 ICY Ne 0Ig Utansjö cellulosaaktiebolag = ...s.oo....... 446 Wifstavarfs aktiebolag ............... 272, 399 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. XI Skogsadministrationen. å Sic Framställning från de extra jägmästarnas förbund rörande länsjägmästarnas meritfråga OCKEHeTordringsutsikterna, 110. SKO BSStale- s--s senses spe ses sis kdejeleleLe de acer sie slöja je e +164 Lagar, kungl. förordningar och beslut. Förteckning öfver i Svensk författningssamling kungjorda lagar och förordningar. Lag om rätt till jakt "59 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. grunderna för tillgodogörande af kronans jakträtt "59 HETT LSE IM aj: (SA DARE LSA COD orda non fde Adra oja SEN SLE eek a oe be SNe Rise Ae in Rea SR ASA SEEN "59 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. skydd åt för landtbruket nyttiga fåglar "59 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om hvad vid utfärdande af jaktpass är att iakttaga...... 59 Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse ang. uppbörd af skogsvårdsafgifter m. M................ 165 Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till domänstyrelsen ang. åtgärder till underlättande af uppgörelser om återgång af afverkningsrättskontrakt hufvudsakligen inom Västerbot- LET EI e NEN Orr boten Sans klap pa ark Eds... celebra ses od side sele Aes ESR RSS TSM2 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. villkoren för erhållande och tillgodonjutande af Statsbidragi från allmänna afdikningsanslaget.:......ss..sscscconss dos ee sasee dos nine ene HÖNS Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. villkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbrdrag träntnorrländska efdikningsansläget my. «sms s rss +2372 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot jakt efter rapphöns inom Norrbottens EGNA ra SE AE See or SANS RNE oe Se STAR TR RNA Arn "372 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. jakttiden för älg å kronoparkerna Halle- och Hunneberg samt Norra och Södra Edsmären i Älfsborgs och Skaraborgs län äf- MENSOVLVEOS SED ep PSKATADOPES LATE seck ae os eessenele a Kr ste VN VER ag sa lenses S3Te Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot jakt efter sjöfågel å visst vattenområde OMKRETS ALSO ME OLTKASPLAN pc veskios de fas ig ere se Sri siste ns sog sf er dela sila Ne Lag om ändrad lydelse af $ 15 i den uti lagen den 10 juni 1912 ang. flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio intagna stadga.......ssssssosssssrsaea FY Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till domänstyrelsen ang. Peljekaise nationalpark i Arjeplogs SOCKEN aMSN Orm otten se lane AN nam a saa +372 Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till domänstyrelsen ang. afstående eller upplåtejse i vissa FANA bt arkitranukron oe gen dOMAD T:s. skör tssr nisse Ses ess o ÅS SATA säs ie peso elr nr kil s7 (03 Kungl. Maj:ts nåd. skrifvelse till kommerskollegium och domänstyrelsen ang. upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord ... £372 Baotanoprvard aft enskildest skogarspas Ölant bs, :s|o.spssusbpeks ars sade de eken rand sera +372 Kungl. Maj:ts nåd. förordning ang. den skogsvårdsstyrelse åliggande verksamhet på ÖT oasraspspnarkörsssa kom o RN HEN R SARS AS BENEN ERE aan Praia "372 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse i fråga om förbud mot jakt efter fasanhöna å Visingsö MTG EO PTE OS LE AST Sr RR Rn ara frå g.s jäs bäejejeis Sje lol a et sa sk Lee LER lerna 373 Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. förbud mot jakt efter svan i sjöarna Boren, Roxen och Glan samt Kungs-Norrbysjön inom Östergötlands län s.ssssssssssssessrs orerosaona "373 une Maj:ts, nad. instruktion för dess. domänstyrelse ...........dscwisesskassanenana orsa 273 Kungl. beslut. Generalförslag ang. driftkostnaden under år 1913 för statens domäner. ......sssssss so... "59 RIE SORT d SATS TEEN a SÄTTA GIT PE ss Sosse saa jess kines ins Bs N arg ELER NAKEN SS kt "61 Afslagen ansökan om ersättning för förlust på grund af egendomens förklarande för ESV LASSE oe nn nn EN vrå våra rdr Ara faner ER Hon KRA Sd. dee gen Sr +61 År 1913 må extra jägmästare anställas efter allenast ett halft års praktisk verksamhet "62 XII INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Kaninernas ställning i den nya jaktstadgan ..........ssseessrees 200500 Domänstyrelsen skall öppna egen giroräkning i riksbanken Köfättoin pen) Atcstatens dOmäners. LON Ass. ss = sen herre sina saeslanlej ns le ri aa sis) Iker EI el SE Extra skogstjänstemäns rätt till ersättning vid förordnande hos domänstyrelsen ......... 72601 Kungl. Maj:ts bestämmelser angående tillgodogörandet af kronans jakträtt ......sssseess fare XOTS KArsganslag mil skögsundervisning] I. MG, ses ss sier asker ee Welker see aria L JL KRIS ESR Skogsförsöksanstaltens deltagande i Baltiska utställningen Revirassistenters arfvode vid tillfälliga förordnanden i första gradens tjänst i Kungl. Domänstyrelsen... Fira De Val aré skratt tillNar yo des a da osa e sekr Dörr sa DA Sr AES ENN STA Kungl. Maj:ts beslut ang. befrielse för flottande att erlägga snooker i flott- leder, där hufvudsakligen virke från kronans skogar framföreSs .sssssssessersssaea ESYS Kungl. Maj:ts beslut ang. afskrifning af byggnadskostnaderna för vissa flottleder m. m, Disposition af till statsverket inflytande flottningsafgiffer = .sssssssssssresreserersrssenesn er nea Gäldande af kostnader för militärkommendering vid skogsbrand soisssssssressrssrsrssas ara Upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å TOC Fässresssdsrnn sas TTägapE NS AN RELSEN ELAN NESASTERNAN SA GNRU BIN SOARANNE AUSEARSSNN EC ALE SOLE NY Afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar ........... Bestämmelser ang. jakträtt för skogsinstitutets personal och elever . .. Bestämmelser. rörande skogsläroverkens jakträtt. .......:.sssssesssase en siennas a Zz Mitterligaresanslag still statens. domäner; för, :äri IO3 ....s.d.-ss es ds os ca rnr sak biss EBES Driftkostnadertör statenskdomaner under ars IOLA ..:...ss.s. ss tess sas AS STAN Anslag till skogsodlingens befrämjande och skogsvårdsstyrelsernas verksamhet m. m. ACL ETS TO TA RN relik so ja are ade stel ara lader ja ee oja sg te) safe Sas alster BT sjalsele - Anslag till markinköp samt nya jägmästarebostäder under år 1914 .. Fördelning för år 1914 af stipendierna till statens skogsskOlOr .,.......ssssesssrerissrrea rna Nybyggnaderna för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt,,..................-. 2 3 Anvisande af medel till kostnader för reglering af flottleder år 1913 Anslag till reseersättning åt öfverjägmästare vid inställelse i Kungl. Domänstyrelsen... "508 Utslag. Jägmästare äger ej rätt till ersättning för inställelse vid landtmäteriförrättning å kyrko- herdeboställe, som ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning ... "62 Prejudikat rörande dispositionen af försäljningsmedel för fröträd vid ecklesiastikt bo- ställe FAT Domänstyrelsens cirkulär, beslut och yttranden. Cirkulär. Cirkulär ang. uppsättande af kassaredogörelse s.ssssmssssssssssssssssrsss reser sees ss E son 63 Cirkulär ang. penningmedels insättande i bankinrättning osmmmmsmsssssssssssssssssa arr sesa +63 Cirkulär ang. underlättandet af arbetet med årsberättelserna .. smsosmssssssssssassssssso ana "63 Cirkulär ang. redovisning af vissa arrendeafgifter .............soossssusesess sees sen E ser HUA "168 Cirkulär ang. statsbidraget för underhåll af indelad väg uismnsmmmsssrrssssses ass san ssrnnna "169 GirkWärlang: 1913 ars allmänna. fastighetstaxering.................scoooob enn 20 Cirkulär ang. begagnande af domänstyrelsens giroräkning ...ssssmsssssssss soo asa soo sssssaa 263 Cirkulär ang. domänstyrelsens och statsverkets giroräkningar m. M. oms... 263 Cirkulär rörande inventariers redovisning ... Cirkulär ang. virkesförsäljning under hand Cirkulär rörande länsstyrelsernas medelredovisningar .,........... SSIS Nya formulär till kontrakt för utarrenderingar i vissa fall för skogsväsendets räkning 7316 INNEHÅLLSFÖRTECKNING, i XII Cirkulär angående åvägabringande af statistik öfver i kronans skogar fälldt villebråd "316 Cirkulär ang. uppmätning af de träd, som kullblåsa å Skogsförsöksanstaltens fasta för- SET LES MEON NR sn SP SSBR SUR GAR > BR ngr RSS Nf el ra rea Meja SA RN Sejr vb fela be rate Cirkulär ang. ersättning till statsverket för till kronans flottledsbyggnader utlämnadt VÄRLSS fdcopusadrondbgssarusspbss BON ARK AES BESS BOENDES ERNS SSE ECOPT EVE SISON ENE ASS RISE SLY Cirkulär ang. tagande af profträd vid skogsindelningen i Norrland sissessssrosesses arsa "318 Cirkulär ang. skogsmarkens fördelning i bonitetsklasser vid uppgörande af skogsindel- DIR ISPlan Cr TOT NOTSLA Gengas öra a nere rele ölet el lea Jälla 5.00 [las vega LABS jaa ee sfäle la förs jr Sj REK ar NSIO Kungl. Domänstyrelsens föreskrifter ang. vissa ändringar i gällande bestämmelser i fråga om upprättande af skogshushållningsplaner i södra oeh mellersta delarna af Milan det sutfärda det dem, IONJUNIN TOjI3 bosse sus tasd Juegabjafne ide askar Se lrla svalde nys Ia Ne ÅS 281 Revirförvaltares befogenhet att öfverklaga taxeringsnämnds beslut siosssssosssrersrsers saa "391 Cirkulär ang. befrielse i vissa fall för kronoarrendatorer att erlägga skatt för från BATen def UN GAN ta genöUtm ATT css es orlels lea eo arstasjells ges ef jej sla ejö ll Salas eat ARLAS sje) Ar stelna SN Cirkulär ang. indrifvande af tderkandstörsaljuingsmedel genom fögderiförvaltningen... "391 fäkular angaende naturskydd 2 kronans: mark. |... dass nasal läns sa ale kän ejale ee ere "509 Bestämmelser rörande upprättande af jämkningsförslag af skogsindelningsplaner för ecklesiastika skogar 510 Cirkulär angående redovisningar af till statens flottledsbyggnader utlämnadt virke...... FS Beslut. Trävarubolag erbjuder någon domänstyrelsens förtroendeman säte i sin styrelse..... ... +64 Statsbidrag för vägunderhåll tillkommer arrendator, som enligt kontrakt är ansvarig förs vägunderhalleti,;.....--«ss.ssse: Rätt till grustagning å kronoparker Afsättningen af skogsfrö från Bispgårdens fröklängningsanstalt -issssmsssssssssssssrsrrsre na +169 HOK PRIO rEStaten Strakningnatityskt: grantröf s.strubne kn sen nes der kess ers Ange sn sne NEN en "169 Jägmästare, som får vidkännas viss del af kostnaden för släckning af skogseld ......... 170 Aflönad extra kronojägares rätt att uppbära dagarfvode vid skogsindelning............... "170 EPI RNIr STO Er RfÖ TE KTOTO] ÄT ANC dne trogen geo a see isar oe enn Na aja sl rs år eR SES +264 amibetsprestationer. skola bestämmas 1 arrendekonträkt,,....s.. css snaene sele ejöeleielesinn 0 aln 265 Ordnandet af underhandsförsäljningen till större belopp, då köpman ej vill ställa borgen "265 Den bevakande personalen bör användas vid gallringsarbetens utförande Jägmästares redovisningsskyldighet för flottledsmedel ..ssssssssesssssrrerrrrerrerr rr rr serna ana Införande af utländska trädslag å de allmänna skogarna bör tillsvidare ej förekomma... "266 Upprättandet af räkningar å statsverket tillkommande ersättning för jägmästares förrätt- LD a ECIELeST AS ba ESKO 2 ATEA re FÅR Ae ar Road re älera SM läsas fan St As SS 267 föränsportsökander uppföras. i vissa. fall ej & förSläg........s..sssstanes mosfäme sees sie ejele ola +268 Tas BENEN I fe boktsgns Fog EO NE RNA SAR EE AL Ao AO koo 268 lateständsansprak: för! vid, drifning dödad ren .....c ssk ones saa a klonade nn +268 Ang. begärdt åtal mot jägmästaren i Tivedens revir Schmidt för utbud af virke för kronans skogar efter mått, som äro olagliga i riket Hmn I Ga KR FONT uocansnupsyoRarsoBsNPvVILKEREN SYN ISS ONAL BE EEEILABESYERNSE Ersättning för renovationer af interimsskogsindelningsplaner sssmsssssssssssssssssrssrsssnsr 1320 Betalningsvillkoren för å kronoskogsauktion inköpt virke sisssssssrsssssrsessrsssass or are aan "320 Skyldighet för kronans arbetare och torpare att själfva anskaffa och underhålla nödiga TATA CT 6 SKA er nr mA Ar A BE vr äsaja Jaan a see Nea fv saa rese fa ESA Underd. framställningar. Internationella skogsvårdskongressen i Paris 1913 inbjuder svenska regeringen att låta sig KERIESENTeRAS EVICN KOR ETESS ET dess ns mna sa Se die das SS ene ra Sön sak rer rel k äejrrn a "63 XIV INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid- Extra skogstjänstemäns rätt till ersättning vid förordnande hos domänstyrelsen ......... SE BOKRförm ps stör? statens jordbruks COManCE Os... ss ess ess sas eerneNeesiele sn er ef RATAR a Bielelea 200 Redogörelse ang. statens domäners förvaltning under år IOI2 smssssssssseosrssssesesrerenea SST Framställning om behofvet af ökade medel till driftskostnader för statens domäners KÖR CS AT BIO BG US sj bed sea Te a ösa ade So DE jå öres bär 0 d:r dere ee AA elr SÅ a ler TR ATT AT NN F514 Underd. yttranden. Domänstyrelsens und. yttrande ang. bestämmelser rörande utsyning och stämpling i Sy AS SKO PAI rmdoaeae sn edreeeler ln pre el rjefb Herr HR rn S)ae EA Er BANAR jr AS ass SAS SLETTAN 324 Domänstyrelsens und, yttrande ang. rätt för assistenter i Norr- och Västerbottens län att vid vissa förrättningar erhålla traktamente af statsmedel för sön- och helgdagar £326 Domänstyrelsens underdåniga yttrande rörande meritberäkning för vissa länsjägmästare "326 Domänstyrelsens underd. utlåtande ang. åtgärder till värnpliktige skogstjänstemäns skyd- dande mot förlust af innehafd tjänst vid inkallande till värnpliktstjänstgöring...... SU Tjänster och förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen, FNDETEG rn pos s on IT TS ER AR RR LS SSA (ÖR SNR SL NOTA LER DIT AE TINA SA a SR Ffa etern stog fe Säln Berdra oo SA Os dra ed STAR fe SNS SK ENARE LÖR FS NGA SLA or ser saTNSE dr sjaslsta se segel pc ske en vek BRG Desert BAN etern ser RAR ROERS 171 1255 (0 FT EG att I song rg EE ee Ae SA SA SE ASIA Sr IR ERA ARN ONE AR ske na OG JTISPERTLONS TES OT nn ae ba fö lyst a an see ec "65; "DY, "27031 330303 SANTO SED ES LET ARR SN Då rs rt dura NED NIG £270,1=330,05352)1 SIG Tjänstledighet LJ fo sjal Fes AR WIESER ET Rö ROTEN 9 ENG (a Sasser ar TS SR SEE AS se Re ma se EE agua ie ref LULLE Ned fe ms srracrl tro en a FSS AE EDS EDER RS oo AR la Sa Sr DA san Ä so ssnsn +270 Wterkallad iförorduan dess. pss edt AE na ser ask re RT AEA 55 Statens Skogsförsöksanstalt, Assistenter...... > skogsbiträde Förordnanden Styrelse Utnämningar Skogsinstitutet. Assistenter Skogsskolorna. SKOBSHALSESKOS Skol rn a med asia sä gräv ve Sean the er Arr ss LEE BR OM Skogsrättare Skogsstaten. FAHONAGERASSTSLET CET ms es sb se ses a a So RR ade. "66, EI7T2y NAV, ATSST ANS SOS AD Undsjöfreyvirt. 5055" SS Nere me Ses Balen gt 1.4 es SONET RNE NER SN SL ÄT] SpLUO ESR EVIL me rt AR sa er SÖS se vrtesa Röskrrnpe se RE KOGNINSSE INNEHÅLLSFÖRTECKNING. i XV Sid. lpende EE SI TNISELELD Töodsrastr 300 sasNIRSNSENNsUS SINNEN USE EEE LOK EES ONE SDL ol EMU SITES) ARTAS LANE hä a ble iee le sleleejelelalela Stern elin ejela ee e elelr ee Las el 8 JE 8)o es a ale ia (SÄ sales ja af ene Ka ks RR 66 [DT GB ENÖ oh AobdkstD ond nroosssvuKanr SPKBSRNBEN ROMA AA NAs NN BESbIS or ERE tSLUSRES BOBPENENA "66, "384 [Betr a AON AStäLES des se ge slsee) jak Son es begres sr nig SOA RNE I.72, (5241, 1332, "384, 518 IönValtare nal sOCken allmän NINSAL «vs... sejusiesi sl! snel epia sla sia ale 0 je) 8e seja KA EI El eie le ås es elina Se SIN "66 Indelningsassistenter Oaflönade assistenter Resestipendier Revirassistenter Skogsingenjörer Skogstaxatorer Skyddsskogsassistenter 518 Tjänstledighet ER 518 Ur Domänstyrelsens matrikel afförda e. jägmästare ..........sesessososr ros ssnnnn ne ssn Sfi Re Vargiså revir 30 Ålderstillägg 172 Bi erlalla de förordnanden. = ..5e ds. ss ARS TS få ga SRS RE ST SYSTRAN REA SARS Re 2332, "384 BIERBY SKE FrCVITINE so. oo ks bob sl lets Sas bsr ferajste a SANS NTE ale fale 0 0 EJE bl As olje ASS Sä lst sn SSA NIST SBS TESTA INET a Cr AStareasSISLEN LS SSE kjolens sf lelejals ja slels SR ee bjärela ee a ofelal)a jaja iefa Sr slela a 26610 "IN 2, 271, 383 (Öfverjagmastaretjänsten! 1 Bergslagsdistriktet ENS IRA VI NHETBTRÖR AN RR An R RSS e ra ASC R SES SVEN BR Or Be ARE ESNN SR SRA DS GA Hen Of TNG Skogsvärdsstyrelserna. PES] ur AS LAT CR Br are sta el des eko oe a) Ars af SELF (eefi SSL sloh SS vass e NR ad es aside ene einer klan "385 Enskild tjänst. BIR GS CHE UNVÄ CL KRINSPON SA sups sole sein fa sjal seden slers el sja ala ble ell EEE rea js SÄAATe ia ole SSE ee pelle ein "385 Sekreterare och ombudsman i Sydvästra Sveriges skogssällskap = issssmssssssosssrerssrrrr ra 2332 För kronoiägare. BESKTAL FA ET DDR] RAT seja äre pie Dare) s fd lp See sele] Svea Ja 1 Vale iej slots de, ora SSA S jar Ef 5 (d mia je pd ae fan srar are ena er S) aln föl EN Bin .bjE je 56, 492 BASSE (Lb våra ere a 8 oluta on aiöle aln sl ATNE ÅAR a/R BJÄRE Sieia keel see KOR ESA AE KESO; IS GÖ, KISANL272,0 0300 EynDetsledare vide fottledsbyggnaCleli secs ss msn ease elek oll sls ie sl An fn NER RSA kne Se Rea 336 HERNSTEL STO TINVÄTN sr Sjö eal ant el alajäfo(Sså ei ala fas hafstefa äl AS ÅA ale RR BIS enl ajsjeläje ej tele BASIS AR SNS RE EE RS 136, 184, 272 Extra kronojägare med arfvode 54, 136, 184, 272, 399, 492 Extra kronojägares rätt till ersättning vid tjänstledighet FÖ SJULAOM Sorel solen 184, 447 IBIS tra Kro 10) Ägar el Utan LÖD g.s eds sees bi Er nn elle sa SLI 0, ILSA, 272,03303-300,0 1402 FIHOTELE EIS M IIS YIT SD AT Sj salta slets Sea Ia fajee sj sales si sj s]e LES a le sla elle de oja ler e5.a be bisfern mi Tn SE et olrnla Blä sleke elen. 55 [BIDTNATEv IG FAP tELe dSBYS ENAT T oe eat sosse ses jaa sl själ ojöjeja dan sfels sale Se a[ö ara nä aj R NES E nlsK AR kel BAL 136 HESEOTAD AD ATEN SNS beija a lera ble] a aina! sTuselejs alle sir, SjSTe SL pj les jo sö ARNE Sa SKR fe 54, 136; 184; 336, 491 [SED RGSKO SVAR TATE, «leon ale sele flne leo Ass fsja te] sla pj sis ake Rade ä]5 inre ae a SÅsla safe) ae KA SAN TOAN 2172, 492 YR OSA TLELT ES rs ne Se Sara eeh jalejö aja lelS allae alera a läa a SET ära ara lafa a jejefsi5 Sejr en sa ajain ke A ae 54, 399, 448, 492 BAER TA EI SSR T TAS LAT GVA a SR fa Ca SLE njö allas jaja ara ee les ee) R1S1s]Eöa adj af en själ flafa ealal öre ögla ASA s le RSS KS NITAR Se 55 Ang. kronojägarnes skyldighet att brandförsäkra till bostadslägenhet hörande hus...... 134 FÄR SAR Spa esterk abe kro] AS ANC LS seen ass sas sa serb e lå es Se ra ae Boro) Njösojale lea (ölen e SES. ESA 223, 446 Formulär för inrapporterande af kullfallna träd å skogsförsöksanstaltens profytor ...... 336 Giltigheten af före år 1913 kronojägare meddelad jakträtt å allmänna skogar........... 491 Kronojägares rätt till ersättning utöfver sina löneförmåner AVE 9 fn Ne D Ö TEN XVI INNEHÅLLSFÖRTECKNING, j Sid. Å Kronojägarnas skyldighet att brandförsäkra åbyggnaderna vid kronojägareboställe ...... 491 Meddelande från Sveriges kronojägareförbund af J. A. MELLSTRÖM och ÖSCAR J:SON 56, 183; "22300 Resestipendier åt kronojägare..............ssssessesossesnernstonenee renen ense r nere rt rakan ere ne nieR Understöd åt pensionerade kronojägare .... AJ ETS HAS AA Se Lr nr Rn nn a sm Va a 086 oarara vad elagrTn SE SER BRA GECISE TS 05 sek s oe de AA SEELE Ses Sr ee a Sa na nes Sa SSR ? Bilagor. Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1912 sm sssssssssses 20 Bil. 1. (H. 10—11) 306 sid. Priskurant å skogs- och parkplantor samt grundstammar m.m. från A.B. Ranviks plantsko- LORETALSKA BD ORO SES Ce os ser ev tnes snar kNSelns Sjön a sie ne 0 SES RAR SRA Lös bilaga till H. 1. 76 sidor annonsbilagor. fd ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- 2 FÖRENINGENS I M - at Uysiw å dl pA M AED ju RR IN i ala HIT JANUARI. FS RG ) OR MED FAR FEVER | > MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ; j ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNINGEN VARSE LADES PRISHIO.KRES ne UTGIFVES AF FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD = REDAKTÖRER: JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE - Sege PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN, do en ngens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr. hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 22 tadress: Stockholm C. Jägmästare Schotte träffas i telefon Riks 15225 och efter kl. 1/26 e. m, n bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm: tel. Lidingö 219: Z Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Aftryck af upp- ser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härti J erhållits af redaktionen. ; : CE CR INNEHÅLL. Norrländska skogsvårdskommitténsbe- In memoria m: Victor "Ankarcrona tänkahde IV. De enskilda skogsla- (med porträtt) af H. SZ$S.......... Sid. 4 — garna och deras handbafvande. Notiser: ä | JENA CN Vore A. Inled. föredrag af GöstA TAMM sid. rr Stätens smarkikköp: ASA Tho. SKOR Statsverkets skogsmedel år 1912 ., ; ; » re tande tå HED NALTRO RIGG Från Kungl. Skogsinstitutet ...... +» Za DA AV > $$» KRONLUND.... > II ER Rn ERE AG TAGHRRKAN rv 7/0) TJ KONSPASKERN S AUNAAN rG é örsäljning af mindre kronoegen- ; Ä LER ORG $ Så dömar 2. >. ers SRA ER DING PLC Ja Se RARE ARON Da äga RKA LAR, Odlingslägenheter å kronoparker .. > 4 Är norrländska skogskommitténs för- Skogslagstiftningskommittén ...... + + slag till åstadkommande af föryng- TiS S TS UISSA PAIR AN ringsarbeten å enskildes skogar i Sydsvenska skogskommittén”, ..... » «4 + Öfre Norrland tillfredsställande (med Föreningens för skogsvård årsmöte , 5 fig.) af TELL GRENANDER,...... > IS Yttrande öfver norrländska skogs- "=" "Redogörelse för verksamheten vid Sta- SER EO RIE EERR förslag; ” == 6 tens Skogsförsöksanstalt under 1912 I. Norrbottens läns landsting.... +» 4 I. Skogsafdelningen af GUNNAR i II.” Västerbottens »-7 IK. dest Bö SCH OTTE oo sa Ve aloe AR RFA Sn ANNAS k 5 go OM OMSK ETT rev ROOT II; Botaniska afdelningen af HENRIK Så : ERA EE Sveriges utförsel af trävaror och HESSELMAN sossstsoosstoors ORSA Pappersmassa ...cssssestese00re » 33 | För kronojägare ....... ANSE era Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. 19 1928 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913, H. I. Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. IV. De enskilda skogslagarna och deras handhafvande. A. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård sammanträde den 5 okt. 1912. Af GöstA TAMM. Herr grefve och ordförande, mina herrar! Jag tror icke, att någon af herrarna skall jäfva mitt påstående, att det var med ett högst ovan- ligt intresse, som denna förenings ledamöter i stort antal i våras sam- lades för att taga del af det förslag, som norrländska skogsvårdskom- mittén då framlagt. Jag vågar dock knappast hoppas, att detta intresse nu skall kunna fortlefva så intensivt. Då vi i våras endast hade att behandla en afdelning af betänkandet, nämligen den, som rör sig om statens skogar och icke ens den i alla dess delar — den mest intres- santa delen kvarstår såsom andra ämnet för dagen — så nödgades vi att helt och hållet skjuta undan den del, som för kommittén som sådan kräft det kanske drygaste arbetet, nämligen förslaget om handhafvandet af de enskilda skogarna. Om vi då hålla oss till de skogar i Norrbotten och Västerbotten, som äro i enskild ägo, så upptaga de en areal af ungefär 6,000,000 hektar. De lagar, som reglera dessas skötsel, äro utsyningslagen och dimensionslagen. Ungefär halfva antalet lyder under den ena lagen och andra hälften under den andra. Då ju ett ganska högljudt klander uttalats mot dessa lagar, ansåg sig kommittén böra undersöka, huruvida de ägde tillräckligt stöd i öfriga bestående förordningar, ty vi voro på det klara med, att 1866 års bestämmelser borde bibehållas, såvida icke äganderätten lade något hinder i vägen därför. Vi funno då, att 1873 års riksdagsbeslut grundade sig på dåvarande statsrådet Bergströms till statsrådsprotokollet afgifna yttrande, hvilket i klarhet, reda och bevis- Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen, 1913. I 2 GOÖSTA TAMM. kraft knappast lämnar något öfrigt att önska. Riksdagen stadfäste hans uppfattning, att äfven framdeles samtliga de hemman, som lydde under 1866 års förordning, borde, såsom dittills varit förhållandet, få fritt an- vända sin skog för husbehof, men skulle, då det gällde försäljning, vara underkastade utsyningstvång. Det var ju nämligen så, att dessa skogs- anslag af det allmänna tilldelats hemmansägarna, för att de i dessa af naturen missgynnade trakter skulle äga ett kraftigt och erforderligt stöd för det med stora svårigheter kämpande jordbruket; och så är det allt fortfarande. Kommittén ansåg sålunda, att utsyningslagen, under hvilken alla lappmarkshemman och en icke obetydlig del af hemmanen på kust- landet lydde, borde i hufvudsak bibehållas. Dock icke i alla afseenden. I de otaliga anmärkningar, som under tidernas lopp framkommit och äfven kommit till uttryck inom riksdagen, påvisades alldeles bestämdt, att något brast, och detta framträdde kanske tydligast och kännbarast däri, att en hemmansägare, en skogsägare, hade icke på ex plats i en förordning sammanförda de bestämmelser, under hvilka hans hemman lydde. Dessutom hade ju den högsta ledningen, nämligen domänsty- relsen, att genom sina reglementen och instruktioner bestämma i ganska vitala frågor. Det stod sålunda klart för oss i kommittén, att man borde sammanföra allt, som borde finnas, i en lag och sedan öfverlämna åt Konungen att genom sina organ ordna den närmare tillämpningen för dessa orter. Då jag nu talar om Norrbotten och Västerbotten, så vill jag påminna därom, att Särna och Idre också tillhöra samma rayon. Om kommittén sålunda utgick ifrån att man borde bibehålla ut- syningslagens nog så stränga bestämmelser, så voro vi dock fullt på det klara med att staten, som genom denna lagstiftning hade lagt ganska afsevärda hinder i vägen för utöfvandet af den fria äganderätten, hade gent emot dessa hemmansägare åtagit sig den allvarliga förpliktelsen, att de skulle vara tilljörsäkrade all den afkastning, som skogen under rådande förhållanden kunde lämna. Om jag då går att med några ord vidröra vissa af de ändringar, som borde vidtagas med hänsyn till utsyningslagen, så finna vi, att den första fråga, som kommittén stötte på, var frågan, huruvida lagen skulle inbegripa endast barrskog eller också löfskog. Vårt förslag härutinnan är dikteradt däraf, att utsyningslagen äfven skall verka som en skydds- lag mot tjällgränsens nedgående. Men det viktigaste förslaget innefattas under $ 2, där det föreslås, att utsyningen skall verkställas enligt upprättad afverkningsplan. Hittills har det varit så, att detta skett efter en mer eller mindre omfattande undersökning. Nu säges troligen: är det möjligt att för 3,000,000 hektar få afverkningsplaner upprättade i tillräcklig tid? Nej, det är det natur- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE, 3 ligtvis icke. Men kommittén har förutsatt, att under öfvergångstiden skulle de hittillsvarande bestämmelserna vara gällande. Det framhålles kanske också, att det är dyrt att upprätta hushållningsplaner. Men vi ha härvidlag med afsikt användt ordet afverkningsplaner. Kommittén har därvid trott, att om det komme att blifva stadigvarande, bofasta skogstjänstemän i dessa bygder, dessa skulle kunna samverka med skogs- ägarna, så att det skulle vara möjligt att utan allt för stor omgång och allt för dryga kostnader få afverkningsplaner till stånd, hvarigenom man skulle kunna erhålla den största möjliga afkastning och undvika, att träden sparades så länge, att de toge skada. Således är upprättan- det af dylika afverkningsplaner en af grundpelarna i det förslag, som kommittén upprättat. Men naturligtvis har kommittén icke ansett det lämpligt att i en lag bestämma, huru detta skall ske, utan de närmare föreskrifterna om arbetets teknik och detaljer skulle följdriktigt öfver- lämnas åt den centrala myndighet, som skulle få högsta ledningen af dessa skogar; dessa föreskrifter skulle sålunda uppsättas af denna myn- dighet och af Kungl. Maj:t fastställas. Förbigående en del detaljer i öfrigt beträffande $ 4, som rör af- verkningsplaners upprättande för hvarje hemman, ber jag att få fram- hålla, att kommittén tillmötesgått en från många håll uttalad önskan, att hemman i samma ägares hand skulle kunna på framställning sam- manslås och ställas under gemensam afverkningsplan efter i hvarje fall erhållen tillåtelse af Kungl. Maj:t. Detta har väckt mycket diskussion, och många skäl ha framlagts både för och emot, men för oss stod det klart, att om man kunde finna ett sätt att i skogsvårdens intresse få större områden sammanslagna och därigenom skogsvårdens fordringar bättre tillgodosedda, så skulle detta vara fördelaktigt. Vi ha trott oss ha funnit denna utväg därigenom, att vi föreslagit, att det i hvarje fall skulle vara beroende på pröfning af Kungl. Maj:t, om en sådan sam- manslagning af hemman skulle få äga rum. Om ett eller annat hemman skulle frånskiljas, så måste det vidare under planens hela giltighetstid kvarstå i samma enhet som de ursprungliga hemmanen, detta för att hindra, att en ägare på ett sådant frånskildt hemman skulle kunna få större afverkning än han skulle fått, om detta hemman fortfarande räk- nades bland de öfriga. Vi tro och hoppas, att man genom dessa be- stämmelser har skaffat sig en säkerhetsventil mot missbruk. Vidare har en synnerligen genomgripande ändring gjorts beträffande den s. k. odlingsparagrafen, hvilken i alla tider har kommit mycket onö- digt buller åstad. Vi hafva nämligen öfverlämnat dess tillämpning åt en nyinrättad myndighet: skogsvårdsstyrelsen. Jag återkommer till detta 4 GÖSTA TAMM. sedermera och vill nu endast erinra, att en af förutsättningarna för dessa lagar äfven i andra afseenden är införandet af skogsvårdsafgifter och upprättande af skogsvårdsstyrelse. Eljest tror jag icke, att man kan säga, att utsyningslagen företer så stora ändringar, att det är skäl att längre uppehålla sig vid dem. Men jag kommer nu till de andra områdena på 3,000,000 hektar, som tillhöra kusttrakterna, och som äro underkastade dimensionslagen. Det har på denna punkt framkommit en nog så amper kritik i afseende på kommitterades förslag. Men det var icke kommittén okändt, att en sådan kritik borde och måste komma. Jag kanske då något bör uppe- hålla mig vid skälen till att kommittén öfver hufvud taget bibehållit dimensionslagen för kustlandet. Kommittén instämmer i 1866 års ut- talanden rörande oegentligheten af en dimensionslag, där man kan få en annan anordning. Nu kunde man tänka sig, att man hunnit så långt, att man skulle slippa att bibehålla något, som man icke var nöjd med. Men, mina herrar, betänk hurudana förhållandena äro. Ingen kan väl bestrida, att vi ha rätt, då vi säga, att dimensionslagen har i alla fall för dessa stora områden gifvit ett högst betydande skydd för ungskogen. Och svaren på de frågeformulär, vi utskickat, ha i ett stort antal fall och jag vågar påstå i de mera vederhäftiga fallen uttalat, att denna lag gjort godt, i det den verksamt hindrat sköfling af ungskog. När kommittén då hade att öfverväga, huruvida man skulle bibehålla denna lag, som vi ansågo som en nödfallsutväg, så kunde vi icke göra detta utan att närmare undersöka möjligheterna att här tillämpa 1903 års enskilda skogslagstiftning. Men det är väl ingen, som skulle anse det lyckligt att införa denna lag, som ju endast var och är att betrakta som en öfvergångsform. Vi voro på det klara med att en utveckling af 1903 års lag måste tvinga sig fram, och utredningsmän äro ju i sådant syfte redan tillsatta. Återstod att tänka på den nyaste formen, som i vårt land blifvit införd, nämligen Gottlandslagen, och jag vill icke fördölja, att det inom kommittén fanns mycket starka sympatier för att införa något i den vägen i kusttrakterna i Norrbotten och Västerbotten. Men jag behöfver endast fästa herrarnas uppmärksamhet på hvilka oer- hörda kostnader som skulle drabba staten, om denna lag skulle komma att införas i dessa väldiga områden; redan detta är skäl nog. Och dessutom är det ju, mina herrar, ett faktum, att invånarna i de trakter, om hvilka det här är fråga, själfva ha uttalat sig för införande af sådana bestämmelser som dimensionslagen, men aldrig ha de blifvit hörda, huruvida de ville ha en så sträng lag som Gottlandslagen. Kom- mittén ansåg sålunda det icke vara tänkbart att införa så stränga be- stämmelser. Men sedan måste vi bekänna, att vi icke heller kunnat NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 5 föreslå något annat lagförslag. För oss har, som för de flesta, hvilka intresserat sig för dessa frågor, svätvat den tanken, att man borde söka åstadkomma en kombinerad ungskogs- och återväxtlag. Men liksom ingen hittills har kunnat peka på att en dylik lag skall vara så och så beskaffad, lika litet har detta lyckats för oss. Icke ens kommitténs mest spekulativa hjärna har kunnat framkonstruera den lag, som såväl han som vi öfriga ville ha. Det går nog icke, sådana förhållandena ännu äro, att få ett lagförslag eller en lag, som skulle blifva en verklig ungskogs- och återväxtlag. Kommittén har därför, tvingad af sin oförmåga att kunna framlägga en sådan lag, velat understryka, att det är bättre att bibehålla de hittillsvarande förhållandena än att försöka komma fram méd något halffärdigt nytt, då man är öfvertygad om och hoppas, att den tid snart skall vara inne, då man kan finna bestämmelser, hvilka grundande sig på fakta, som ännu ej äro tillräckligt kända och under- sökta, för hela Sverige kunna tjäna till skogsvårdens befrämjande. Det som här föreslås är sålunda enligt vår uppfattning en öfvergångsform under afvaktan på något bättre. Men då vi varit på det klara med, att skogsvårdens intresse icke befrämjas genom dimensionslagen sådan den nu är, så ha vi gjort vårt bästa för att bättra på och hela de ref- vor, som uppstått i denna lagbyggnad. Jag skall be att få peka på några sådana. Den största stridsfrågan har varit, huru hemmansägare, när de af- verkat undermåligt virke, skulle kunna få detta virke sågadt till lagenlig användning. Inom parentes vill jag nämna, att när det talas om för- säljning inom orten detta hittills tillämpats så, som om därmed skulle menas försäljning inom Norrbottens och Västerbottens län. Så långt ha vi dock icke ansett oss böra gå utan ansett, att härmed borde för- stås de trakter, som äro berörda af lagen, d. v. s. de delar, som icke tillhöra lappmarken. Svårigheten har ju varit, att man vid exportsåg icke fått försåga virket till husbehof, utan man har måst hålla sig till de s. k. husbehofssågarna. Hvad menas härmed? Herr GRENANDER har i den kritik, som finnes införd i det i dag utkomna häftet af Förenin- gens tidskrift, påpekat, att man nog i allmänhet sväfvar i ovisshet om hvad som menas med husbehofssåg och exportsåg. Kommittén har emellertid föreslagit, att vid husbehofssågen — d. v. s. där sågning alls icke sker för export — skulle försågningen af virket vara fri, vare sig virket skulle användas för eget behof eller för försäljning inom orten. Vid exportsåg åter har försök gjorts att åstadkomma möjlighet att för- såga sådant virke med iakttagande af vissa för kontrollen nödvändiga åtgärder. Kommittén har därvid ansett, att, utan att sågverksägaren blir tvungen att åtaga sig ansvaret för att laglydnad iakttages, det icke är 6 GÖSTA TAMM. möjligt att få en tillräcklig kontroll. Vi ha således föreslagit, att en sågverksägare, som tillåter införande af ostämpladt undermåligt virke, skall härför stånda ansvar, och vi tro, till dess att motsatsen kan bevisas, att den åtgärden skall vara tillräcklig för att hindra de öfver- trädelser, som hittills beklagligt nog förekommit i dessa trakter. De största ändringar, som vi föreslagit i dimensionslagen, äro i alla fall som sagdt gjorda från skogsvårdens synpunkt. Så ha vi försökt att med användning af 1903 års bestämmelser införa ett stadgande, som skulle hindra rofhuggning af undermålig skog. Vi ha därvid måst frånse den fullmåliga skogen: det ligger i sakens natur, att en hemmansägare som är underkastad dimensionslagen skall vara berättigad till fullstän- digt fri disposition af dessa träd. Såvidt kommittén förstår, lägga de i $$ 7—11 införda bestämmel- serna hämsko på en allt för öfverdrifven afverkning af undermålig skog. Jag tror också, att man med tillämpning af detta stadgande skall för framtiden blifva förskonad för sköfling af sådan skog. Det är åtmin- stone kommitténs bestämda förhoppning. Äfven här ha vi föreslagit, att Konungens befallningshafvande skulle befrias från besväret att be- döma dessa frågor, som i stället borde öfverflyttas på skogsvårdssty- relsen. Vi ha, i förbigående sagdt, äfven med hänsyn till statens skogar velat befria Konungens befallningshafvande från dylika åligganden, för hvilka Konungens befallningshafvande, som är öfverhopad med andra uppdrag, i allmänhet torde sakna förutsättningar. Beträffande utsyningsafgifterna ha ju stora och starka klagomål fram- förts, och nekas kan icke, att genom de nuvarande bestämmelserna en viss orättvisa kunnat drabba de olika skogsägarna, alltefter deras inne- hafs storlek. Vi ha därvidlag utgått från, att en full rättvisa skulle nås, om utsyningsafgifterna, där sådana utgå, kunde debiteras efter den utstämplade kubikmassan. Det riktigaste vore naturligtvis värdet, men så långt kan man icke i en lagstiftning gå. Vi ha emellertid i vårt för- slag öfverlåtit åt Kungl. Maj:t att bestämma storleken häraf, men ansett, att vi borde för Kungl. Maj:t peka på hvad vi ansågo vara det riktiga, och efter att ha fått utredning från ett stort revir i kustlandet ha vi kommit till det resultat, som beskrifves på sid. 352 nämligen »för träd ——— fast mått». Detta för kustlandet. För Lappmarken ha vi tagit steget fullt ut och föreslagit befrielse. Vi ansågo nämligen, att vi hade att välja mellan att afstå från hvarje tanke på skogsvårdsafgifter och införande af ut- syningsafgifter. Vi ha stannat för utsyningsafgifternas borttagande och NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 7 skogsvårdsafgifternas bibehållande; dock har man ansett, att utsynings- afgifterna borde bibehållas vid afverkningskontrakten, som ju äro in- gångna under förutsättning af bibehållen utsyningsafgift. När 1903 års riksdag bestämde sig för införandet af skogsvårdsafgifter, hvilket vid sist förflutna riksdag har undergått vissa förändringar, men med ytter- ligare utveckling, så var detta nog ett af de beslut, som ha den största räckvidden för vår skogshandtering, och ingen kan väl säga, att om äfven i dessa trakter skogsvårdsafgifter kunde införas, detta icke skulle vara lyckligt. Vi ha sökt att med insamlade uppgifter bevisa, att på- läggandet af skogsvårdsafgifter här icke utgör någon afsevärd tunga för dem, som äga skog, då härigenom skulle återtillföras dem ett ganska afsevärdt kapital på grund af därmed bekostade skogsvårdsåtgärders vid- tagande, ett kapital, som man inom kommitténs minoritet ansett ytterst borde kräfvas af staten, hvilken sedan i form af skatt toge ut det från hela Sveriges innebyggare. Vi, som tillhöra majoriteten, ha dock icke trott det vara riktigt att begära, att det öfriga landet skulle i så hög grad bidraga till dessa bygders förseende med skogsvårdsmedel, om man har möjlighet att på annat sätt skaffa dessa medel. Detta var, som sagdt, en stridsfråga, som delade kommittén i två afdelningar; den ena afdelningen ville, att riksdagen härför skulle anslå särskilda medel, under det att man från det andra hållet, från kommittémajoritetens sida, trodde sig kunna bevisa, att man med fördel kunde taga ut dem från dessa trakter, som ju hade största fördelen däraf. Det blir dessutom så ytterst liten skillnad, om skogsägare i Lappmarken slippa att betala dessa af- gifter, enär afgifterna för detta stora område icke skulle komma att röra sig om mera än 42,000 kronor eller endast 8,000 kr. ökning mot nu utgående utsyningsafgifter. Kustlandet däremot är det icke skäl att befria från utsyningsafgifter lika litet som de närgränsande länen. Man har tvistat, huruvida det är skogsägaren eller förädlaren, som skulle be- tala dessa skogsvårdsafgifter, men för min del tror jag icke, att här- igenom skulle åstadkommas så stor fördyring för förädlingen, att skogsägaren skulle blifva lidande däraf. Men så kommer en i mångas tycke tungt vägande anmärkning: där staten äger halfva skogsmarken och däraf hämtar stora inkomster, skulle där påläggas staten en ytter- ligare afgift utan att staten skulle få något igen? Ja, men staten får ju igen den ur nationalekonomisk synpunkt stora fördelen, att dessa medel användas för att göra skogsmarken här mera produktiv, kraftigare att alstra nya värden för export. Och särskildt de, som yrka på att staten härtill bör lämna direkta bidrag, borde vara tillfredsställda med att dessa bidrag i stället indirekt erhållas just från dessa trakter, utan att någon som helst tyngande orättvisa drabbar delar af landet, som för dem icke 5 GÖSTA TAMM. kunna tänkas hysa något direkt intresse. De afgifter, som skulle drabba staten, om vårt förslag antages, uppgå till c:a 80,000 kronor, och jag vågar det bestämda påståendet, att kronoauktionernas nettoafkastning icke kommer att af dexnra anledning minskas med motsvarande belopp. Och äfven om så vore, finnes här någon som kan tro, att, om icke skogs- vårdsafgifter här ställas till förfogande för den enskilda skogsvårdens befrämjande, krafven på direkta statsbidrag skola vara blygsamma nog att nöja sig med den summan. Ett enhetligt förfaringssätt öfver hela landet med dessa afgifter skulle äfven undanröja de otaliga svårigheterna med återburna skogs- vårdsafgifter från Lappmarken, Särna och Idre. Gå vi dessutom till skyddsskogsområdena, så finna vi, att dessa utan knot underkastat sig att betala skogsvårdsafgiften, och banden på skogsägaren äro enligt min uppfattning här strängare än hvad de skulle komma att bli i kustlandet. Om man nu beslutat sig för upptagande af skogsvårdsafgifter, så följer däraf, att skogsvårdsstyrelser liksom i öfriga delar af landet be- höfvas för handhafvande af dessa medel. Men det är icke endast detta skäl, som förmått oss att föreslå dessa styrelser. Vi ha sett, huru mycket godt med små medel de hittills fungerande skogsvårdsnämnderna uträttat. Hvad är då naturligare, än att man fortfarande skulle begagna sig af en pröfvad organisation, som verkat godt, i synnerhet som man tror, att skogsvårdsstyrelserna skulle vara goda mellanhänder mellan skogstjänste- männen och skogsägarna. Herr GRENANDER har bl. a. framställt följande anmärkning: Huru skola dessa skogsstyrelser få veta, om en sköf- ling pågår? Ja, detta synes gå väl för sig i öfriga delar af landet, där styrelsen har endast en enda länsjägmästare till sitt förfogande. Här har nu kommittén tänkt sig, att det lämpligaste vore, att Kungl. Maj:t förordnade vederbörande skogsinspektör till styrelsens ordförande. Denne har då hela ingenjörskåren, från hvilken han får rapporter, och jag tror dessutom, att man på andra vägar kan få reda på, om skogssköfling pågår. Detta var i korthet de ändrade bestämmelser, som kommittén ansett sig böra föreslå. Men såsom en mycket framstående skogsman sade till mig, när kommittén var tillsatt: Ja, edert uppdrag är ju mycket enkelt, det är ju bara att afgöra frågan: skola reviren uppdelas eller skola revirförvaltarna befrias från de enskilda skogarna och dessa i stället lämnas till en särskild kår af tjänstemän. Han hade rätt. Man må skrifva så mycket lagar man vill: får man icke dessa lagar tillämpade på ett för skogen lämpligt sätt, då äro lagarna en död bokstaf. Och ingen anmärkning riktad mot förhållandena där uppe har så mycket fog för sig som den, att tjänstemannakåren visat sig för hvarje dag som NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 9 gått för fåtalig. Därom har man icke behöft resonera, frågan var bara: skall det göras revirdelning eller delning efter arbetets art? Därutinnan har kommittén delat sig. Det fanns också ett annat sätt att tillgripa, nämligen en utveckling af extrasystemet: anskaffandet af en hel mängd unga män, som nöjde sig med en extra anställning. Men man ansåg, att man därigenom skulle komma ur askan i elden. En af de gravaste anmärkningarna, som hittills framkommit, har varit den, att dessa tjänste- män så ofta förflyttas, så att de i regel kommit obekanta till den plats, där de haft att utföra sitt uppdrag, och därför icke kunnat utföra det med erforderlig sakkunskap och pondus. Dessutom har det varit andra allmänt kända och ofta framförda skäl, som talat mot extrasystemet. Mot en delning af reviren talar ju först och främst den omstän- digheten, att då reviren äro så oproportionerligt stora, de flesta olägen- heter äfven efter en delning skulle komma att förefinnas. Det blir fort- farande revirförvaltaren, som kommer att främst ägna sin uppmärksamhet åt statens skogar; han är förvaltare af statens skogsmark, och det kan icke hjälpas, att de enskilda skogarna komma i andra hand. Det blir fortfarande de ofta förflyttade assistenterna, som få handhafva dem. En uppdelning af arbetets art skulle innebära, att statens förvaltare finge öfvertaga vården af statens skogsmark, och att de andra skogs- tjänstemännen skulle ha uppsikten öfver de enskilda skogarna. Detta skulle göra slut på alla principiella anmärkningar mot den hittills va- rande anordningen. Det är skillnad på dessa båda uppgifter. Förval- taren har att tillse, att staten erhåller den afkastning af sina domäner, som den har rätt att begära, att tillse, att skogskapitalet bibehålles, att tillse, att utstämplingen göres så, att man uppnår det bästa möjliga re- sultat vid försäljningen, att tillse, att flottningen anordnas klokt och eko- nomiskt, och att taga hänsyn till konkurrensförhållandena. En gång i tiden torde man af en revirförvaltare kunna begära, hvad hvarje industri begär af sin förvaltare, nämligen att han ekonomiskt handhar förvalt- ningen. Helt annan än den hufvudsakligen fiskaliska uppgiften att tillse de enskilda skogarna. Hittills har detta nämligen varit en helt och hållet fiskalisk uppgift, men det är kommitténs uppfattning, att om man får ett tillräckligt antal bofasta, något så när stationära skogsingenjörer, den fiskaliska uppgiften skulle i viss mån kunna träda i bakgrunden och den undervisande, ledande, lifgifvande uppgiften i förgrunden under för- troendefullt samarbete med de personer, som äga skogen. Att resekost- naderna skulle blifva större i det senare fallet såsom från flera håll är sagdt, är ett uppkonstrueradt skäl, ty redan nu är en uppdelning gjord mellan revirförvaltaren och hans assistenter, så att förvaltaren i regel sköter revirförvaltningen af statens skogar och assistenten de enskilda; 10 GÖSTA TAMM. de resa således redan nu om och förbi hvarandra. För öfrigt är det ingen nyhet i den svenska förvaltningen att sätta de enskilda skogarna under en annan personal än statens, ty när 1903 års lagstiftning genom- fördes, så bestämdes också, att det skulle finnas särskilda skogstjänste- män till skogsvårdsstyrelsernas tjänst. Men hvad hade då varit natur- ligare än att man då samtidigt med en kanske nödig revirdelning före- slagit, att statens revirförvaltning skulle taga hand om hvad som nu göres af länsjägmästarna. Jag förmodar att man var fullt på det klara med att förhållandena rörande statens skogar och de enskilda skogarna var af så olikartad beskaffenhet, att det helt enkelt icke föll någon in att sätta dessa under samma person. Vi hade i kommittén alldeles klart för oss, att det behöfdes ganska många skogsingenjörer, och att detta skulle blifva förenadt med ganska stora kostnader. Vi voro visserligen inne på tanken att på vissa håll för undvikande af kostnader låta revirförvaltningen bibehålla uppsikten öfver de enskilda skogarna, men detta visade sig olämpligt, och därtill kom, att man genom en sådan anordning skulle hos öfverjägmästaren sammanföra intressen af högst olikartad natur, hvilket vi icke ansågo vara lyckligt. Vi ha ansett, att det kanske största ansvaret för att det skall kunna blifva lif i de lagar, som i likhet med dessa eller andra komma att gälla för dessa norrländska trakter,ligger hos skogsinspektö- ren. Att vi sedermera ansett oss böra följa ärendenas gång längre uppåt ligger i sakens natur. Vi ha sålunda trott, att man med en dylik lagstiftning, rätt hand- hafd af en till antalet tillräcklig, skicklig och lika framstående kår af skogsstatstjänstemän som den nuvarande, skulle kunna ingjuta i skogs- vården den lifaktighet, som lagar, äfven om de äro aldrig så goda, icke kunna skänka, om icke i dem inblåses en lefvande ande. B. Diskussion. Ofverjägmästare U. WALLMO: Då jag i våras i diskussionen rörande kom- mitténs förslag om införande af s. k. distriktsstyrelser måste taga bestämdt afstånd från kommitténs förslag, så är det med så mycket större glädje, som jag nu måste erkänna, att jag efter att ganska noggrant ha tagit del af kom- mitténs betänkande, hvad det rör nyss föredragna ämne, finner mig föranledd att helt gå med på den väg, som kommittémajoriteten i detta fall beträdt. Det är blott en liten anmärkning, som jag skulle vilja göra, och den rör skogsvårdsstyrelsernas sammansättning. Vi hörde föredragaren erinra därom, NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. II att kommitterade ansett, att skogsvårdsstyrelsen nog skulle kunna råka ut för vissa svårigheter, men att man trodde sig kunna afhjälpa dessa därigenom, att skogsinspektören sattes som ordförande i skogsvårdsstyrelsen. Jag tror, att man här bör taga steget fullt ut och, så snart det gäller rena skogsvårds- angelägenheter, tillkalla två folkvalda personer från hushållningssällskapet och från landstinget, som skulle sammanträda med skogsinspektören som ordfö- rande och bilda skogsvårdsstyrelse. Denna styrelse skulle ha att döma i alla mål, som kunna på den ankomma. Detta skulle föra det goda med sig, att skogsvårdsstyrelsen skulle ha alla skogsingenjörer och underlydande personal i sina händer. Erfarenheten från södra och mellersta Sverige ger nog vid handen, att skogsvårdsstyrelse skulle stå sig slätt i dessa rena skogsvårds- angelägenheter, om den icke hade länsjägmästare och skogvaktare till sitt förfogande. Jag tror sålunda, att det skulle vara lämpligt, att skogsinspek- tören och dessa inkallade personer ägde att döma och besluta i alla ange- lägenheter, som kunde på skogsvårdsstyrelse såsom sådan ankomma. I öfrigt ber jag att i hufvudsak få instämma med kommittémajoriteten i nu behand- ladt ämne. Beträffande den viktigaste frågan, nämligen huru arbetet bör för- delas med hänsyn till statens skogar och enskilda skogar, ställer jag mig alldeles på majoritetens sida. Häradshöfding KRONLUND: Jag kan icke neka till, att resultatet af kom- mitténs arbete i det nu föredragna ämnet är tämligen magert. Resultatet tyckes ju vara, att den i hufvudsak tillstyrkt bibehållandet af status quo. Särskildt hade jag väntat, att kommittén skulle ha kommit fram med ett verk- ligt effektivt förslag att ersätta den nuvarande dimensionslagen, som är ur så många synpunkter rent af absurd. Kommittén har sökt förekomma den öfver- klagade afverkningen af undermålig skog genom att göra några små ändrin- gar i de nuvarande stadgandena, särskildt genom att begränsa afverkningen till att gälla eget och andras husbehof, något som enligt mitt förmenande ej alls är ägnadt afhjälpa de öfverklagade missförhållandena. Det egna behof- vet kan naturligtvis aldrig förorsaka öfverdrifven afverkning, men däremot är det försäljningen till andras husbehof, som nog alltför ofta medför en öfver- drifvet stor afverkning af skog, som borde sparas. En sak till vill jag verk- ligen framhålla såsom betänklig just ur norrlandsbefolkningens synpunkt, näm- ligen införandet af skogsvårdsafgifter. Detta skulle komma att blifva för den redan nu skattetyngda befolkningen i Norrbotten och Västerbotten en ny skatteform, som säkerligen komme att verka ganska betungande och hvar- öfver den nog icke torde känna sig tacksam. Major LAGERMAN: Kommittén lämnar en intressant redogörelse för soc- kenallmänningar och s. k. besparingskogar, som finnas t. ex. inom Norrbottens län. Norrbottens län har tillsammans 22 landskommuner, och af dem äro åtta försedda med s. k. besparingsskogar af en areal från 6,994 intill 67,952 har, men de öfriga fjorton socknarna sakna ännu sådana sockenallmänningar eller besparingsskogar. Jag har icke varit i tillfälle att inhämta, huruvida de återstående socknarna i Norrbotten kunna blifva ägare af sockenallmänningar på samma sätt som de åtta, hvilka ha sådana. Dessa ha fått dem vid afvitt- ringen. Är afvittringen icke verkställd i de fjorton nämnda socknarna, så kunna de komma i besittning af allmänningar enligt en kungl. kungörelse af den 5 juni 1909, men är afvittringen, verkställd, så komma de icke att er- hålla skogsmark in natura. Om man betraktar frågan ur kommunalekonomisk 12 DISKUSSION. synpunkt, så är det tydligt, att behof af skogsallmänningar finnas inom alla kommuner. Äfven ur skogsvårdssynpunkt är detta behöfligt för Norrbottens län, fastän där finnas utsyningslag och dimensionslag. Man kan ju säga, att denna fråga ligger utom denna kommittés område; det är en annan kommitté, som fått till uppgift att behandla frågan angående bildande af sockenallmän- ningar. Men denna fråga har dock beröringspunkter med det förslag, som framställts af den kommitté, hvars betänkande här behandlas. Om man tän- ker sig, att det är en hel del socknar, där afvittringen redan blifvit verkställd, och hvilka icke erhållit skogsmark till sockenallmänningar, och man frågar, huru dessa socknar skola kunna få sådan mark, så måste svaret blifva, att detta icke gärna kan ske på annat sätt, än att kapital ställes till deras förfogande för att användas till inköp af skogsmark. Då ligger det närmast till hands att därtill använda de penningar, som komma från skogen. När förordningen om skogsaccis infördes, hade det kanske varit önskligt, att någon del af dessa inkomster hade blifvit reserverade för kommunerna för att användas till så- dana ändamål. Man har ju sett exempel på, att kommuner själfva fattat be- slut att afsätta antingen skogsaccisen i dess helhet eller en del af densamma för inköp af skogar för kommunens räkning, men man kan icke vänta, att genom kommunernas eget initiativ detta skall allmänt komma att tillämpas. Förordningen om skogsaccis hör emellertid icke hit; men det är en förord- ning om skogsvårdsafgifter, som här behandlas. Reservanterna mot skogs- vårdsafgifterna ha anfört, att det skulle vara egentligen de större skogsmarks- ägarna, som finge nytta af dessa afgifter, och att de behöfde icke så synner- ligen mycket bidrag utan voro i tillfälle att ändock vidtaga nyttiga åtgärder till skogens vård. Däremot ha reservanterna ansett, att de mindre skogsägarna icke hade tillfälle att göra så mycket för skogens vård, hvarför de ej heller finge del af skogsvårdsafgifterna. En stor del af skogsvårdsafgifterna från Norrbottens län kommer dessutom från statens skogar. Med hänsyn till dessa förhållanden är det lämpligt, att förordningen om skogsvårdsafgifter för Norr- bottens och Västerbottens län finge annan lydelse än den har för riket i öf- rigt. Man skulle kunna tänka sig, att en del af skogsvårdsafgifterna finge användas till fondbildning för att åt de kommuner, där sockenallmänningar saknas, i en framtid förvärfva sådana. Man skulle också kunna tänka sig, att en del användes för att åt länet i dess helhet förvärfva en länsallmänning, och dess afkastning kunde då göra landstingsskatten obehöflig. Jag antager, att väghållningsbesväret i Norrbotten uppdelats häradsvis liksom i det öfriga landet. Är det uppdeladt häradsvis, så skulle genom häradsallmänningar kunna åstadkommas en lindring i väghållningsbesväret. Jag tror, att såväl med hän- syn till skogsvården som med hänsyn till skatteförhållandena det är önskligt, att man ägnar uppmärksamhet åt bildandet af allmänningsskogar i större ut- sträckning än som redan skett i de norra länen, och i samband med denna fråga får man kanske också tänka på lämpligaste sättet för skogsvårdsafgif- ternas användning. Jägmästare HOLMGREN: Kommittén har föreslagit, att en del olika hem- man, tillhörande samma person, skulle kunna sammanföras till ex hushålls- enhet. Det är klart, att härigenom den ursprungliga principen frångåtts, i det att ett hemman kan göras fritt från skog till skada till och med för hus- behofvet för framtiden. Faller den gemensamma hushållsenheten sönder, så kan detta tänkas vara till men för jordbruket. Sedermera har kommittén före- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 13 slagit införande af skogsvårdsafgifter. Det är klart, att när staten rår om halfva arealen i Norrbotten och Västerbotten, så kommer staten att släppa till halfva beloppet. Jag tror icke, att det under nuvarande tid är gängse prin- cip att anslå medel på ett sådant indirekt sätt; jag tror icke, att statsmak- terna skulle vara med därom. Jag tycker det skulle vara bättre, att staten beviljade direkta anslag till skogsvårdens höjande, så ock landsting och hus- hållningssällskap. Det sades af inledaren, att i det fall att anslag direkt beviljades af staten, så skulle detta drabba hela landet, under det att skogsvårdsmedlen skulle drabba endast Norrbottens och Västerbottens län. Men jag tror, att om statens intäkter från Norrbottens och Västerbottens län minskas därigenom att skogsvårdsafgifter utginge för virket från statens skogar, så skulle detta drabba hela landet. Sedermera har kommittén föreslagit, att förvaltningen af de enskilda skogarna i Norrbotten och Västerbotten skulle skiljas från den öfriga, så att det skulle blifva särskilda tjänstemän, som skulle sköta dessa skogar. Det tror jag med min erfarenhet om norrlandsförhållanden är ett godt förslag, som bör stödjas af så många som möjligt. Sedermera har kommittén föreslagit inrättande af ett skogskontor. Jag tror, att det vore af stor betydelse och mera lämpligt, om de ärenden, som beröra dessa skogar, som i klimatiskt och andra afseenden äro mera vansk- liga att sköta, kunde blifva underkastade den sorgfälliga granskning, som en styrelse af fem, sex eller sju personer kunde åstadkomma. Jag tror därför, att det skulle vara lika godt, att skogsvårdsstyrelsen fölle bort. Jag instäm- mer med öfverjägmästare Wallmo i förslaget, att två personer i dess ställe borde tillkallas såsom representanter för hushållningssällskap och landsting att tillsammans med skogsinspektören fatta beslut i frågor, som gälla skogarna däruppe, och att själfva centralledningen af de enskilda skogarna finge hand- hafvas af en byrå i domänstyrelsen. Hofstallmästare G. TAMM: Öfverjägmästare Wallmo framhöll, att han i sak var ense med kommittén, men ansåg, att det skulle vara lyckligt att i stället för skogsvårdsstyrelser i vissa fall en skogsinspektörsbyrå eller hvad han kallade det inrättades. I sak är detta detsamma, som kommittén före- slagit, ty vi ha ganska starkt betonat, att där förhållandena icke lägga hinder i vägen därför, bör som ledare af skogsvårdsstyrelsen förordnas skogsvårds- inspektörer. I sak är detta detsamma. Men jag tror, att om man går in på öfverjägmästare Wallmos förslag, så skall det visa sig icke vara så lyck- ligt, ty ett namn, som angifver, att det här är fråga om en själfstyrelse, är lyckligare, än om detta skulle komma att betraktas som ett statsämbetsverk, låt vara bestående af en jägmästare jämte två andra medlemmar. Det finns nämligen intet, mot hvilket vår anslagsgifvande riksdag så starkt reagerar, som då den vädrar nya ämbetsverk. Herr Kronlund kom med ett påstående, som man har hört förut, och som säkert kommer att med mycken kraft göra sig gällande, nämligen att Norrbottens och Västerbottens innebyggare äro så betungade, att de icke skulle kunna bära dessa skogsvårdsafgifter. Jag vågar icke bestrida påståen- det, att de äro hårdt betungade, men man talar om att de befinna sig i ett ganska starkt framåtskridande. Jag tror t. ex. icke, att deras fattigvårdstunga ökats, såsom reservanterna velat påstå. Dessa skogsvårdsafgifter äro för öfrigt 14 DISKUSSION. icke så höga: enligt 1909 års siffror skulle de komma att utgöra omkring ett öre pr standard. Sedan kan man disputera huru länge som helst om hvem som i verkligheten erlägger dessa afgifter, säljaren eller köparen. Det har påståtts, att det skulle varit lyckligare för åstadkommande af skogsallmänningar, om bestämmelserna om skogsvårdsafgifter för dessa delar af landet fått en annan lydelse än motsvarande bestämmelser för det öfriga landet. Men då man icke är på det klara med en sak, bör man i ett fall som detta icke komma med en förordning med en annan lydelse än den, som gäller i det öfriga landet, ty därigenom tager man icke ställning till frågan, utan då har man fältet öppet, och om det sedan visar sig lämpligt, att skogsvårdsafgifterna gå till skogsallmänningar, så kan man göra detta. Och jag tror icke, att man redan nu med säkerhet kan säga, att ett sådant syfte bör förverkligas på denna väg, nämligen genom medel från skogsvårds- afgifterna. Vidare har man kommit in på frågan, hvilket som skulle vara lämpli- gast: en byrå i domänstyrelsen eller ett själfständigt skogskontor. Det låter ju tilltalande, att man med bibehållande af den geografiska indelningen kunde nöja sig med de två byråerna och tillägga någon byrå för handhafvandet af den enskilda skogslagstiftningen. Ty det äro väl alla ense om, att det icke dröjer länge, innan det blir så många ärenden från de södra delarna af Sverige rörande de enskilda skogarna, att domänstyrelsen måste, om dessa ärenden fortfarande skola tillhöra domänstyrelsen, inrätta för dem en särskild byrå. Men jag tror, att om man går in på departementalkommitténs moti- vering, som vi varit i tillfälle att se, det faller af sig själft, att man vid sidan af statsskogsförvaltningen måste inrätta en byrå, som har fillsynen öfver de enskilda skogarna. Det är detta, som varit anledningen till, att vi redan nu talat om denna sak. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913, H. I. Är norrländska skogskommitténs förslag till åstadkommande af föryngringsarbeten å enskil- das skogar i Öfre Norrland tillfredsställande? AF TELL GRENANDER. Denna fråga bör skärskådas mot den bakgrund, som bildas af skogs- skötseln för närvarande inom dessa landsdelar, d. v. s. de föryngrings- arbeten, som utförts på frivillighetens väg och på egen bekostnad och sådana, som utförts med anslag af allmänna medel och af smärre skogs- ägare och af trävarubolag. En dylik framställning har ju också norrländska skogsvårdskommit- tén sökt gifva i motiven till sina förslag. I denna får man ett starkt intryck af att de sakkunniga enhälligt anse, det skogsvårdsintresset här uppe behöfver en allmän väckelse, samt att för detta ändamål fordras såväl nya lagstadganden som ökade medel till upplysning och anslag för skogsvårdsarbeten (se fig. 1 och 2). Det är emellertid att märka, att beträffande föryngringsarbeten verk- ställda af trävarubolag och möjligheten af skogsbrukets utveckling till det bättre å dessa tillhöriga marker kommitténs majoritet och reservan- terna uttala sig något olika. Den förra nöjer sig med att konstatera (se sid. 409 i betänkandet), huru »en del större skogägande bolag under de senaste tio åren börjat bedrifva rätt omfattande skogsvårdsar- beten i Västerbottens och Norrbottens län». — Häri instämmer hvarje skogsvän med nöje och med erkännande. — Men, när reservanterna — under erinran (se sid. 679 i betänkandet), »att råämnet är för denna (trävarvindustrien) af en mycket stor betydelse, och denna omständighet särskildt är ägnad att framkalla intresse för skogarnas omvårdnad», — påstå, att all anledning finnes antaga, att ett studium af dessa fakta skall åstadkomma frivilliga föryngringsarbeten å de bolagsskogar, där sådana ännu icke utförts, då tror jag dessa ärade herrar göra sig till tolk för en alltför ljus syn på saken. Aktieägare i bolag, hvilka genom utdel- ningens storlek en längre tid haft tillfälle studera råämnets värde och 16 TELL GRENANDER. därmed också skogsskötselns betydelse, men ändock hittills icke låtit denna sistnämnda komma till sin rätt, äro nog icke så bildbara, som herrar reservanter säga sig tro. — Fastmer vågar jag påstå, att sådana NTE ÖS = Länsskogvaktare A. SvENSSON, foto. Fig. 1. Skogshandtering i Västerbotten. Afbarkning af växtlig ungskog till vinnande af virke för tjärbränning. Genom upplysning skulle sådan form af sköfling antagligen inhi- beras. Nu tillgängliga allmänna medel (sammanskjutna af: staten, landsting och hushåll- ningssällskap) hafva tills dato räckt till en del föredrag i kustlandet; men intet enda i Lappmarken. bolagsintressenter äro och blifva mera böjda att lyssna till en annan aftärsregel: utdelningen så stor som möjligt, utgifterna därför så små som möjligt och sedan försäljning af aktierna under en högkonjunktur. a Å ENSKILDAS SKOGAR I ÖFRE NORRLAND. FÖRYNGRINGSARBETEN Förf. foto. RA SNRA kd 1 endast med tillhjälp af en vic gen hand hof, utförd på e Hjälpgallring för husbe Fig. 2. af en hemmansägare i Tväråmar 1 Skogsvårdsföreningens folkskrift - ett föredrag utdelad Västerbotten. Säfvar socken, N Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen, 1913 18 TELL GRENANDER. Efter exposén af den nuvarande situationen gå de sakkunniga att afgifva sina förslag. I hvad dessa innefatta nya /agrunm, äro de eniga med undantag af $$ 7—11 i förslaget till lag om tillsyn och vård af enskildas skogar, som &£/ tillhöra lappmarken. Emot den nya dimensionslagen i dess hel- het har nämligen öfverjägmästare WELANDER anmält reservation. Rö- rande ofvan anförda $$ har jag i min kritik öfver detta lagförslag an- fört åtskilligt. Här beder jag få tillägga, att lika litet som ett från la- gen af 1903 om vården af enskildas skogar hämtadt skogsodlingstvång för närvarande kan vara berättigadt i denna landsända, lika befogadt vore ett allmänt stadgande om röjning" af alla trakthyggen och afdik- ning af vissa afverkade, försumpade skogsmarker. Skälen härför äro följande tvänne: Röjning och afdikning äro nämligen — i motsats till skogsodling — bepröfvade föryngringsarbeten i Öfre Norrland. Och vidare: befintligheten af på ena eller andra vägen hopbragta skogsvårds- medel utgöra ingen säkerhet för att sagda åtgärder vidtagas. Se fig. 3, som återger en tyvärr icke så ovanlig bild från Västerbottens kust- land. Apropå stadganden om skogsvårdsarbeten anhåller jag få fästa den ärade läsarens uppmärksamhet på $$ 2, 3 och 11 i de sakkunnigas en- hälliga förslag till lag om utsyning å enskildas skogar i lappmarken. Först $ 2 andra momentet. Enligt detta skola vid uppgörande af skogshushållningsplan sådana områden, där i följd af markens försumpning eller brist på fröträd eller andra omständigheter naturlig återväxt icke är möjlig, afskiljas och be- handlas för sig. Och skall erhållande af utsyning å dylikt område gö- ras beroende af att trygghet vinnes för vidtagande af erforderliga åt- gärder för återväxt. Den till grund härför liggande tanken är otvifvelaktigt sympatisk. »Med en god föryngring skulle afkastningen af lappmarkens skogar för- dubblas.» Ledsamt nog tror jag, att $ 2, med den affattning den fått, ibland skall vålla olägenheter. Såsom jämväl framgår af sid. 677 i kommitté- betänkandet utgöras stora delar af Lapplands skogsmark af försumpad bottenmoran. Då ju emellertid som bekant detta jordslag är föga ge- nomsläppande, har försumpningen i flertalet fall ej uppstått genom grund- vatten från ofvanför liggande myrar. Dessa skogsmarker kan man så- ledes ej dränera medelst myrarnas torrläggning, hvilket vore en jäm- förelsevis billig åtgärd. Dikena måste i stället upptagas i själfva mo- ' Den läsare, som icke är fackman, torde benäget taga del af sid. 19 och 20 i Skogs- vårdsföreningens folkskrift n:o 22. Ny upplaga under tryckning. FÖRYNGRINGSARBETEN Å ENSKILDAS SKOGAR I ÖFREÉ NORRLAND. 19 SA e SK Länsskogvaktare A. SvEnsson foto Fig. 3. Ett (efter utsyning af jägmästare uppkommet) oröjdt, försumpadt trakthygge å bondeskog, Norsjö socken, Västerbottens kustland. Anslag från hushållningssällskapet (65 24 jat kostnadsförslaget) har stått hemmansägaren till buds, men ej emottagits. Äfven om kommitténs förslag blir upphöjdt till lag, kunna sådana hyggen och icke försumpade dylika förblifva oröjda. 20 TELL GRENANDER. ränen, och denna är ju ofta alldeles uppfylld af stenar och block. — En del af de marker, som omförmälas i andra momentet af $ 2, kommer därför att för sin dränering kräfva — exklusive eventuella utgifter i öf- rigt för erhållande af återväxt — kostnader, som skola afskräcka den mest entusiastiske skogsvårdare.!' Det kommer till oeh med att gifvas fall, då skogsägaren anser med sin ekonomiska fördel förenadt att hellre lämna skogen kvar på rot än ikläda sig dessa kostnader. Att låta mogen skog stå och ruttna ned är ju emellertid en förlust, som drabbar ej blott ägaren, utan hela na- tionen. Blifver $ 2 i kommitténs förslag till lag om utsyning å enskildas skogar i lappmarken oförändrad antagen, kommer detta att i vissa fall medföra betänkliga konsekvenser. SE (ge val til NY S Enligt denna skulle förutom skogsingenjör jämväl »annan sakkunnig person» äga att uppgöra hushållningsplan. Sakkunnig person, det är — såvidt jag fattar kommitténs motiv rätt — skogsägarnas egna skogs- tjänstemän. ; Är nu ägaren besjälad af skogsvårdsintresse, är allt godt och väl. Hvarom icke, tror jag, att kommittén, särskildt när det blir fråga om att afskilja den mark, som omförmäles i $ 2 moment 2, ställer den sakkunnige mellan Scylla och Charybdis, skogsägaren och skogskontoret. Nu skulle ju visserligen skogsinspektören — skogskontorets representant — enligt den för honom uppgjorda instruktionen ($ 7) gå marken granska och till skogskontoret för fastställelse insända af enskild skogsägare till honom öfverlämnade förslag till hushållningsplaner. Emellertid får ju skogsinspektör 16 andra åligganden, däraf flera mycket kräfvande så- dana. Med hänsyn härtill anser jag, att man kan hysa starka tvifvel, om granskningen af uppgjorda hushållningsplaner kan blifva så ingående, som väl kommittén tänkt sig. Skogsägarnas egna tjänstemän komma nog också att göra samma reflektion. Under vissa ofvan angifna förut- sättningar är det icke heller uteslutet, att den sakkunnige frestas negligera Charybdis och styra hufvudsakligen efter det klart skinande ljuset från Scylla. Af detta skäl är medgifvandet i $ 3 icke lyckligt. Bland de nya lagrummen hafva vi till sist $ 11. Sammanställes denna $ med $ 2, finner man, att det nya förslaget till »lappmarkslag» lika litet som det nya förslaget till »kustlandslag> förpliktar till arbete, som underlättar föryngringen å trakthiyggen med 1 Den ärade läsaren behagade ock jämföra, hvad å sid. 432, årg. 1912 af denna tidskrift är anfördt rörande skogsodlingstvång i Öfre Norrland. FÖRYNGRINGSARBETET Å ENSKILDAS SKOGAR I ÖFRE NORRLAND. 21 dugliga fröträd. Det sistnämnda lagrummet talar ju nämligen i detta hänseende endast om sådana marker, där naturlig återväxt icke är möj- lig. — Att förrättningsmannen antecknar en skogsvårdsåtgärd i utsynings- protokollet kommer nog i många fall icke att medföra önskadt resultat — trots de ökade utsikter till samarbete och samförstånd mellan skogs- ägarna och lagens handhafvare, som kommittémajoriteten väntar sig af den fasta skogsingenjörsinstitutionen (fig. 4). Den enighet, som råder i kommittén beträffande nya lagrum till ernående af föryngringsarbeten, finnes som bekant icke, när det gäller att för samma ändamål bereda utväg till anskaffande af penningemedel. Tre ledamöter, majoriteten, sedan ordföranden biträdt denna mening, förorda upptagande af skogsvårdsafgifter i öfverensstämmelse med kungl. förordningen af den 24:de juli 1903 och kungl. kungörelsen den 4:de juli 1910. Tre andra ledamöter, reservanterna, föreslå beviljande af statsanslag ät smärre hemmansägare. — Efter den ingående kritik, som reservanterna ägnat förslaget om upptagande af skogsvårdsafgifter, synes detta icke längre hafva några utsikter för sig. (Så t. ex. påvisa reservanterna, huru af de 112 tusen kr. i skogsvårdsafgifter, som beräknas skulle komma från Lappmarken, staten skulle få betala ej mindre än 76,000 kr., och detta za att någon säkerhet skulle förefinnas, att dessa penningar först och främst skulle komma de smärre skogsägarna och deras marker till godo.' Förgäfves letar man efter kommitténs värdesättning af centralstyrel- sens för Svenska Trävaruexportföreningens förslag, gående ut på bestäm- melser liknande dem, som återfinnas i den norska lagen om skydds- skogens bevarande.” På sid. 680 finner man ett utdrag ur förslaget. Det är allt. Kanske innebär dock detta förslag — jämte ett statsanslag för åstad- kommande af upplysning och beredande af tillgång på sakkunniga biträ- den åt skogsägare — den bästa utvägen. Man kan ju visserligen tänka sig, att uppläggandet af 12,000 konti (= antalet brukningsdelar öfver 5 1! CA. B. Robertsfors ensamt nedlägger vissa år på sina 75,000 har ej mindre än 50,000 kr. af egna medel. Efter att hafva guldit skogsvårdsafgifter, skulle detta bolag bland andra för egen del taga i anspråk 25,000 kr. af skogsvårdskassan i dess helhet, 125,000 kr. Jag utgår vid denna beräkning från att anslag beviljas åt alla skogsägare med 50 25. En mindre anslagsprocent åt bolag förefaller mig icke sympatisk, ty en summa, som åstadkommes genom sammanskott af alla skogsägare, bör ju rättvisligen fördelas så jämnt som möjligt mellan dem. ? Norska skyddsskogslagen ålägger hvarje skogsägare att å eget konto afsätta en del af det afverkade virkets värde till föryngringsarbeten å egen skog. 22 TELL GRENANDER. har) enbart för Västerbottens vidkommande icke skall förefalla kommit- tén tilltalande. Men det måste dock beaktas, att förslaget i fråga erbju- der den fördelen, att det låter hvarje skogsägare betala sin egen skogs- vård och icke andras. En annan sak. Därest det skulle medgifvas skogsägare att åtminstone i vissa fall fondera de afsatta medlen, skulle detta vara synnerligen opportunt för en del mindre väl situerade hemmansägare. När deras ekonomiska ställ- Förf. foto. Fig. 4. Oröjdt trakthygge med fröträd (märkta med x å bilden) å vanlig frisk mark, bon- deskog i Gafsele by, Åsele lappmark. Anslag, erbjudet af t. f. skogsingenjör, har stått hemmansägaren till buds, men icke emottagits. Äfven om kommitténs förslag till skogslag för lappmarken accepteras, komma detta och många, många andra hyggen i denna landsdel att i samma skick förblifva. Jämför fig. 5. ning efter hand förbättrades, kunde de genom tillgång på fonderade skogs- vårdsmedel erhålla arbete på egen mark och få bättre valuta för sina penningar, än om arbetet skulle verkställas omedelbart af lejda händer. — Svenska Trävaruexportföreningens förslag torde alltså kunna diskuteras. Af ett fullständigt domslut i allmänhet väntar man ju emellertid, att det innefattar pröfning af samtliga de yrkanden, som framställts af de parter, vederbörande aktat nödigt höra i målet. Att icke de sakkunnigas utlåtande innehåller skälen för och emot Svenska IT rävaruexportföreningens förslag är alltså att beklaga. Om äfven sagda förslag underkännes, återstår reservanternas om statsanslag. FÖRYNGRINGSARBETEN Å ENSKILDAS SKOGAR I ÖFRE NORRLAND. 23 Att reservanterna inskränkt sig till ett sådant torde väl delvis bero på deras förut relaterade — med. förlof sagdt — sangviniska syn på nu skogssköflande trävarubolags utveckling till det bättre. Det är af en stor betydelse, hvilka förväntningar man härutinnan hyser. Ty de arealer, som innehafvas af sådana bolag i Öfre Norrland, äro högst betydande. Å andra sidan saknas icke goda föredömen. Aktiebolagen Roberts- fors, Hörnefors, Mo och Domsjö, Gideå—Husum och möjligen ett par Förf. foto Fig. 5. Trakthygge i Grafsele by, Åsele lappmark, röjdt med anslag från hushållningssäll- skapet. Ägaren är broder till ägaren af hygget å fig. 4. ångermanlandsbolag med smärre egendomar i Åsele och Vilhelmina lapp- mark anses här företaga tillfredsställande föryngringsarbeten å sina skogar. På ett helt annat plan måste skogsbruket å mark tillhörig den öfriga trävaruindustrien i Öfre Norrland ställas. För att framställningen så nöjaktigt som möjligt må återgifva det nuvarande tillståndet bör dock antecknas, huru några bolag, som räkna sina ägovidder i hundratusentals tunnland, anslagit några tusen kro- nor årligen till skogsvårdsarbeten, företrädesvis på hemman med inskränkt dispositionsrätt för att på dessa erhålla ökning i afverkningsbeloppet. Med tanke på SN 2 i lagförslaget om utsyning inom länens lappmarker, hvilken dock skulle komma att tillämpas endast i den mån nya afverk- ningsplaner upprättas, förbigår jag i detta stycke det enskilda skogsbru- ket i lappmarken (således äfven förut afhandlade behofvet af röjning å 24 TELL GRENANDER. trakthyggen med fröträd) och beder få fästa uppmärksamheten på trä- varuindustriens skogsbruk i kustlandet. Frånräknas den ungefärliga arealen af samtliga nu vårdade marker från de vidder, trävaruindustrien där tillhopa besitter (i rundt tal 635,000 har), blifver återstoden omkring 450,000 har. — Det synes mig, som statsmakterna borde fordra andra garantier för föryngringsarbeten å dessa skogar än herrar reservanters antaganden. I hvarje fall: Äfven om det af reservanterna förordade statsanslaget beviljas, kommer utförande af föryngringsarbeten ixom ett område, som öfverskrider hela landskapet Närkes areal (4,400 kvkm.), att blifva ovisst. Men icke nog härmed. Inom lappmarken är trävaruindustrien kontrahent i nyttjanderätts- aftal, som omfatta cirka 308,000 har och i kustlandet 125,000, således inalles 433,000 har. Om föryngringsarbete å dessa vidder gäller helt säkert, hvad 7eservanterna själfva för att bevisa en annan sak anföra å sid. 681 i betänkandet. »Hvarken afverkningsrättsinnehafvaren, som icke äger skogen, eller hemmansägaren, som ej under en lång tidsföljd har någon inkomst från densamma, och hvilkens ekonomiska ställning där- igenom försvagats, kan tänkas villig åtaga sig arbete och utgifter för skogens vård.> — Följande kan alltså antecknas såsom ostridigt: Äfven om det af reservanterna förordade statsanslaget beviljas, kom- mer under viss tid skogsmarken &å ett område, som öfverskrider hela land- skapet Dalslands areal (4,200 kvkm.) att ligga under död hand, Sammanfattning. "Utgående från att det skogliga tillståndet för när- varande i Öfre Norrland är sådant, att frågorna rörande dess förbättring ovillkorligen kräfva sin lösning inom de närmaste åren, är min åsikt alltså: art SS 2 och 3 i lagförslaget om utsyning i lappmarken bör om- arbetas, att Trävaruexportföreningens förslag omedelbart bör komma under fullständig utredning, att ett statsanslag eller alternativt en förordning om skogsvårdsaf- gifter endast bör utgöra en öfverbyggnad på ett för hela Öfre Norrland gällande bud om röjning af alla trakthyggen och ekonomiskt bärande dränering af försumpade skogsmarker, som afverkas. Umeå den 153 november 1912. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogs- försöksanstalt under år 1912.' I enlighet med föreskrifterna i $ 10, mom. 11 av Kungl. Maj:ts nå- diga instruktion för Statens Skogsförsöksanstalt av den 25 oktober 1912 äro följande berättelser över de båda avdelningarnas verksamhet under år 1912 upprättade. I. Skogsavdelningen. Under vintern och våren bestodo innearbetena vid avdelningen i ut- räkning och bearbetning av insamlat material från försöksytorna, var- med föreståndaren och avdelningens kronojägare huvudsakligen sysslade, medan assistenten fullbordade en studie över tall och gran av sydlig härkomst i Sverige. Vidare uppsatte föreståndaren en berättelse över avdelningens verksamhet under åren 1909—1911 samt uppgjorde till treårsmötet den 26—27 februari 1912 förslag till arbetsprogram för de kommande tre åren. Under april och maj månader påbörjades arbetena i försöksträdgår- den å skogsförsöksanstaltens blivande tomt vid Frescati. Lerjorden till- fördes sand och torvjord samt omgrävdes. I de sålunda iordningställda plantskolorna verkställdes en del såddförsök, varjämte ett större antal fröprof av främmande barrträd utsåddes, vilka som gåva överlämnats av Deutsche Dendrologische Gesellschaft. I mitten av maj månad togo fältarbetena sin början och utgjordes dels av sådder och planteringar i Norrland, dels av anläggande av till- växt- och gallringsytor i södra och mellersta delarna av landet. Sålunda fortsattes försöksplanteringarna med tallplantor, som upp- dragits av frö från olika hemort, genom anläggande av ett nytt fält om 17 avdelningar (n:r 221) å Kavahedens kronoöverloppsmark i Gellivare revir och ett annat om 21 avdelningar (n:o 232) å Alträsks kronopark 1 På grund av Kungl. Maj:ts beslut av den 28 nov. 1912 kommer det nya stavnings- sättet att tillämpas i de uppsatser, som utgöra Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, medan det äldre stavningssättet tillsvidare kommer att bibehållas för övriga artiklar i tidskriften. Red. 2b 26 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1912. i Bodens revir. I samband med resorna för dessa planteringar har av- delningens assistent under en kortare tid fortsatt sina påbörjade studier över tidigare utförda föryngringsåtgärder i Norr- och Västerbottens län. För den på programmet för åren 1912—1914 som ny upptagna frågan om lämpligaste sådd- och planteringstid i Norrland anlades sådd- försöksfält å kronoparken Ofvansjö i Gästriklands revir (n:o 215), å krono- parken Oxböle i Bispgårdens skolrevir (n:o 216) och å Alträsks krono- park i Bodens revir (n:o 233). Å samtliga dessa fält ha sedermera även sådder blivit utförda sistlidne höst. I och för utrönandet av det norrländska tallfröets markgroningspro- cent ha mindre såddfält med olika tallfröprover anlagts å kronoparkerna Oxböle och Flobergsskiftet (n:o 217 och 218) i Bispgårdens skolrevir samt å Kuortisrova och Kavahedens (n:o 219 och 220) kronoöverlopps- marker i Gellivare revir. Å hvarje såddfält finnas 10 st. avdelningar. Avdelningens tillväxt- och gallringsundersökningar koncentrerades detta år uteslutande till Svea- och Götaland på grund av Kungl. Maj:ts beslut av den 12 april 1912, som anvisade ett extra anslag av 4,000 kro- nor till anläggande i dessa trakter av försöksytor i syfte att även tjäna de den 16 juni 1912 tillkallade skogssakkunniga som material för deras beräk- ningar. För detta arbete anställdes e. jägmästare F. AMINOFF som extra assistent under tiden 15 maj—I13 juli och 1 sept.-—15 oktober, varjämte avdelningens fasta personal använde september och oktober månader för dylika provytsundersökningar. På så sätt har under år 1912 blivit an- lagt ett mycket stort antal nya tillväxt- och gallringsytor, nämligen: I tallbestånd ytan 202 100-årig skog (låggallring) å Sörby kronopark i Södermanland >» 125I—II 60 > > > » Haddebo » » Närke DNA 90 » » (tillfällig) » Ängelholms» » Skåne I granbestånd ytan 208 = 40-årig SKOR (krongallr.)å Oppunda häradsallm. i Södermanland 2234 ANS » » Sandviks kronopark » Småland 2200 ARB > » Kolborshults >» » » 220) I 35 » Skälsnäs kronoegendom i Småland 230 105 » » » Vränghults » » SNF 2ST 90 > » » Spånarps » » » 2POMRA SLA 3 > Skagersholms kronop.i Västergötland » 2 39 5 SS > » » > » » » 240. 45 >» » » Karlskoga kyrkoherdebost.i Värmland SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1912. 27 ytan 241 bare 66 » 243 50 » 244 33 245 50 3 nl) 70 I K247 60 Hr251 65 2521-1165 >» 253 380 INA 65 2 259 64 250 103 ES SD I björkbestånd Vag 205 206 50 209 56 2241-11 45 » 225 » 435 » 248 » 40 Hr250 » 70 » 124 » 80 I alskogar ytan 211 40-årig » 249 60-årig » skog » » » » » rån salig » (låggallr.) » Ridö » » Forsbacka kronopark » Ödsmåls » » » 64-årig skog (läggallr. ja Alkvetterns A.-B:s skogar i Värmland » » » » Dalsland » Bohuslän i Bohuslän » » Västmanland » (krongallr.) » Sundsmarkens kronop.i Västergötland » (krongallr.) » Ö. Kinneskogens » » (låggallr.) » ) » » (krongallr.) » » (låggallr.) » » (tillfällig) » » » (krongallr.) » Ollestads » I barrblandsskogar ytan 203 > 204 80 > 220, SOL » 210 55 » 222 60 Mee AST 2 » 228 40 >» eller sammanlagt » 4 » » (krongallr.) » 30- STENRE USSR )å Ålberga kronoegend. » enskilda > » Äs egendom » Sandviks kronopark » » » » Ridö » » Sundsmark:s » » Haddebo » » i Södermanland » » » » Småland » » Västmanland » Västergötland » Närke (låggallr.) å Ängelholms kronopark i Skåne » Ridö kronopark i Västmanland 80-årig skog (fri gallr.) å Sörby kronopark » Ullevi länsmansbost. » Oppunda häradsallm. » Karlsby kronopark » Sandviks kronopark » Kolborshults >» » Kronobergs kungsg. i Södermanland > » » » » Östergötland » Småland » » ytor i tallbestånd, 24 ytor i granbestånd, 9 ytor i björkbestånd, 2 i albestånd och 7 i barrblandsbestånd. — Vidare ha blivit 28 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR I 912. utsatta, men ej fullständigt bearbetade, 4 ytor i barrblandsbestånd å Ska- gersholms kronopark, 1 yta i barrblandsskog å Alkvetterns A.-B. skogar samt 4 ytor i granskog vid Åre i Jämtland. — Slutligen ha 11 st. tall- ytor å Jönåkers häradsallmänning i Södermanland, Hvitthults kronopark i Småland, Vassgårda kronopark och Bons kronoegendom i Värmland, kronoparkerna Östra och Västra Kinneskogen samt Rådaås kronopark i Västergötland reviderats, varvid den förut använda svaga låggallrin- gen omförts till stark sådan. Tvenne granytor å Skarhults kronopark (154: I—II) ha också reviderats och omförts till starkare gallring. Vid dessa provytsundersökningar hava uppmätts i 1-meterssektioner tillsammans 2,013 provträd, därav 361 stående träd. Detta provyts- material fördelar sig på följande sätt: LEE | ÖR RA RR RE rm Se nosa dASA 469 träd OMAN scenes de den sip seeing enl bg snara sär bnarseee Si AIG OD DJ ÖLK frrspst esse dekor Aon olet Ers SAS 207 JE FLERE Ae JAS AS SRS RR AA REA, (ER RR Rd 2 Dessutom hava sektionerats sammanlagt 2,890 utgallrade stammar med en brösthöjdsdiameter af över 10 cm. Under senare delen av juli månad samt förra hälften av augusti besökte föreståndaren tillsammans med botaniska avdelningens tjänste- män sydvästra Sveriges ljungtrakter i Skåne och Halland i och för för- beredande studier rörande ljungmarkstyperna och å dem utförda skogs- kulturer. Härvid anlades också tvenne försöksytor i grankulturer å Vall- åsens kronopark (Hallandsås), varjämte besiktigades tidigare av försöks- anstalten utförda försöksplanteringar å Vallåsens, Oxhults, och Tönner- sjöhedens kronoparker i Halland samt Vrå stomhemman i Småland För den utredning om ljungmarkerna, som Skogsförsöksanstalten förbere- der, är det av stor vikt att erhålla en uppgift på ljunghedarnas areal, omfattningen av utförda planteringar å desamma och kännedom om i huru stor utsträckning skogen själv i senare tid spritt sig å dessa mar- ker. För att häröver kunna upprätta kartor, har skogsförsöksanstalten under året ingått till Kungl. Maj:t med begäran om ett särskilt anslag av 7,500 kronor. Från senare delen av oktober månad till årets slut ha innearbeten pågått. Föreståndaren har i likhet med föregående åren bearbetat krono- jägarnas rapporter om frötillgången och häröver utarbetat en redogö- relse. De ovanligt virkesrika och från den synpunkten intressanta barr- blandskogarna å Jönåkers häradsallmänning ha varit föremål för närmare studier, i det att försöksytorna 138 och 141 därstädes särskilt bearbe- tats och publicerats. SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR "1912. 29 En serie meddelanden om skogsförsöksanstaltens gallringsytor ha påbörjats genom en av föreståndaren författad, orienterande uppsats om gallringsförsök. Härvid har framlagts ett nytt system för trädens klassi- ficering vid olika gallringsgrader. Detta system, som avsevärt avviker från det i gällande arbetsprogram upptagna, har närmare prövats å ett flertal försöksytor i Jönåkers häradsallmänning vid en resa dit i november. I övrigt har avdelningens assistent och kronojägare varit syssel- satta med uträkningar av försöksytor. — Av särskilt ritbiträde ha ett flertal av kartorna över gallringsytorna renritats, så att detta stora kart- material för kommande bearbetningar fått en överskådligare form. Av »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt» har utgivits häftet 9 för år 1912. Detta omfattar 270 sidor med 83 illustrationer i texten och 3 tavlor samt 38 sidor resuméer på tyska språket. I detta häfte har skogsavdelningen publicerat: GUNNAR SCHOTTE: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksan- stalt under år 1911. I Skogsavdelningen. » Redogörelse för Skogsförsöksanstaltens verksamhet. I Ge- mensamma angelägenheter under treårsperioden 1909— I911. II. Berättelse över skogsavdelningens verksamhet åren 1909 —1911 jämte förslag till program för treårsperioden 1912—1914. » » Skogsträdens frösättning hösten 1912. > ) Sveriges virkesrikaste skogsbestånd. » > Om gallringsförsök. EDVARD WiBECK: Tall och gran av sydlig härkomst i Sverige. Stockholm den 7 januari 1913. GUNNAR SCHOTTE. 30 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1912. II. Botaniska avdelningen. Första delen av berättelseåret januari—maj upptogs huvudsakligen av innearbeten. De genom frågecirkulär inkomna uppgifterna om snöbrotten i norra Sverige under vintern 1910—1911 bearbetades, varefter resultaten sam- manställdes i en i försöksanstaltens meddelanden publicerad avhandling. För att förbereda det den 26—27 februari 1912 hållna treårsmötet för- fattades en berättelse över den botaniska avdelningens verksamhet under åren 1909—1911. För detta ändamål genomgingos och granskades en del förut icke publicerade undersökningar. Under denna tid fortsattes för övrigt undersökningarna över tallhe- darna och skogarnas försumpning. Med anledning av en deli England utförda undersökningar angående olika jordarters syreförbrukning och dess betydelse för jordens fruktbarhet, utfördes en serie undersökningar över den hastighet, varmed de olika humusformerna i tallhedarna för- bruka syre. En redogörelse för dessa undersökningar kommer att in- flyta i den slutliga berättelsen om tallhedarna och deras föryngringsvill- kor. Undersökningarna över de kvävehaltiga ämnenas löslighet i olika humusformer ha fortsatts. I anslutning härtill anlades i maj månad i försöksanstaltens blivande trädgård vid Frescati en serie försök för att utreda de olika humusformernas näringsvärde. Resultaten av dessa för- sök kunna väntas först nästa sommar. Observationerna över grundvattenståndet i försöksfälten å Rokliden och å Kulbäckslidens kronopark i Västerbotten ha kontrollräknats, var- efter grundvattenskurvor uppritats för samtliga observationsdagar. MHär- igenom har detta rika, men svåröverskådliga observationsmaterial bragts i en redig och översiktlig form. Bearbetningen av dessa observationer påbörjades, först och främst genom litteraturstudier. Å anstalten utför- des även en del försök för att utröna, i vad mån ett ytligt liggande jordlager, som avstänger luften, förmår hindra eller försvåra vattnets av- rinnande i marken. Dessa försök ha emellertid ännu ej lett till något bestämt resultat, men skola fortsättas. Assistenten bearbetade sina under föregående år gjorda samlingar av på olika sätt sjuka tallplantor från de norrländska tallhedarna. En utförlig redogörelse för dessa undersökningar finnes införd i anstaltens Meddelanden. Därjämte undersökte han en hel del till anstalten insända sjuka trädplantor eller prov på sjuka träd och meddelade sedan i brev till de olika insändarna resultatet av sina undersökningar. SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1912. FI Utearbetena pågingo under tiden juni—september. Under försom- maren och högsommaren företogo botanisten och assistenten en gemen- sam resa till Norrland. Under omkring 14 dagar företogos undersök- ningar i trakten mellan Strömsund och Östersund i Jämtland. Dessa undersökningar avsågo att utreda den roll, som kalken spelar för för- sumpningen och skogsmarkens bildning i ett så nordligt klimat som mellersta Norrlands. Resultaten av dessa undersökningar komma att inflyta i berättelsen över försumpningen i de norrrländska skogarna. Därefter besöktes i Ångermanland och Västerbotten en hel del genom dikning torrlagda mossar, på vilka vegationens och skogsväxtens ut- veckling studerades. Slutligen utfördes en del undersökningar å för- söksfälten å krpk. Östra Jörnsmarken samt å dem vid Fagerheden och Rokliden. Under sista delen av juli och större delen av augusti månader förla- des undersökningarna till sydvästra och mellersta Sverige. Tillsammans med skogsavdelningens föreståndare, utförde botaniska avdelningens båda tjänstemän en serie undersökningar över marken i ljunghedarna. Bota- niska avdelningens uppgift var härvid närmast en rent biologisk, i det att botanisten undersökte markprofilens beskaffenhet och tog prov för bakteriologisk undersökning, medan assistenten gjorde ingående studier över markens lägre fauna och dess roll för markbildningen. Under de sista dagarna av augusti besökte avdelningens tjänstemän försöksfältet vid Lesjöfors, som betydligt utvidgades, varvid assistenten kompletterade den förut uppgjorda kartan. Botanistens resor inom landet voro här- med avslutade. Assistenten fortsatte däremot sina resor till Dalarna, där en del trädsjukdomar undersöktes. Under denna resa besöktes även Ma- lingsbo för att utreda i vad mån de där uppförda boningshusen av trä voro skadade av svamp. Senare på hösten företog assistenten en kor- tare resa till Västergötland för att komplettera sina iakttagelser över en i dessa trakter mycket utbredd topptorka hos granen. Under tiden 4 september—18 oktober företog botanisten en studie- resa till Tyskland och Österrike—Ungern. Resan utfördes med anslag dels av Stiftelsen Lars Hiertas minne, dels av Kungl. Maj:t. Resans ändamål var att i klimatiskt olikartade områden av Europa studera jord- månsbildningen samt jordmånsforskningens ställning till de forstliga kul- turfrågorna. Först besöktes norra Tyskland, nämligen trakterna kring Stettin och Eberswalde. Därefter gick tärden till ljunghedsområdena i nordvästra Tyskland, där det fanns gott tillfälle att göra jämförelse med förhållandena i Sverige. Sedermera besöktes Schwarzwald, där man på sista tiden utfört en del synnerligen intressanta undersökningar över skogsbrukets inverkan på markens utveckling. I Ungern besöktes först 32 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTENS VERKSAMHET UNDER ÅR 1912. karstområdet i sydvästra Kroatien, därefter pusstan i mellersta och södra Ungern och slutligen skogsområdet nära gränsen till Österrike. Under resan togos talrika jordprov och fotografier, som införlivats med försöks- anstaltens samlingar. Tiden oktober till årets slut har huvudsakligen upptagits af inne- arbeten. Därvid slutfördes en del undersökningar över de kvävehaltiga ämnenas löslighet i olika humusformer. Assisten har utfört en omfattande undersökning av den förut om- nämnda topptorkan hos granen. För att utröna dess utbredning inom landet utsände skogsförsöksanstalten frågecirkulär till ett stort antal privat- personer och genom K. Domänstyrelsen till vederbörande skogstjänste- män i de sju södra distrikten. Botanisten, som den 28 aug. av Kungl. Maj:t utsetts till ledamot av Värmlandskommissionen, sedan denna fått sitt uppdrag utvidgat, har under tiden mitten av oktober till årets slut varit mycket upptagen av arbete för kommissionens räkning. Under maj månad var botanisten för offentligt uppdrag tjänstledig. Som botanist tillförordnades under denna tid assistenten d:r T. LAGER- BERG och såsom hans vikarie jägmästare H. FOGELSTRÖM. I Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, h. 9 har avdelningen publicerat: HENRIK HESSELMAN: Berättelse över den botaniska avdelningens verksamhet ATT ÖMT. Berättelse över den botaniska avdelningens verksamhet under treårsperioden 1909—1911 jämte förslag till program. Om snöbrotten i norra Sverige vintern 1910—1911. TORSTEN LAGERBERG: Studier över den norrländska tallens sjukdomar, särskilt med hänsyn till dess föryngring. Stockholm den 4 januari 1913. HENRIK HESSELMAN. SKOGEVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN 1013. H. I. 1912 års trävaru= och trämassemarknader. En återblick. Det nu tilländalupna året har utan gensägelse varit ett af de för- månligare för de båda viktigaste svenska industrier, af hvilka vårt skogs- bruk direkt beror, nämligen trävaruindustrien och trämasseindustrien. Hvad först beträffar trävarumarknaden, kunde man redan vid årets början konstatera ett tillfredsställande läge, i det att försäljningarna för skeppning år 1912 voro såväl relativt som absolut större pr den 3/12 1911 än någonsin tillförene. Oaktadt de forcerade försäljningarna för höstskeppning 1911 och de låga prisen, som för sådan skeppning accepte- rades, fann man, att detta ej inverkat på köplusten. — Våra köpare vi- sade sig denna gång, såväl som mången gång förut, bättre kunna bedöma marknadsläget än säljarna. Så kom Januari med samma fasta marknad som under höstmåna- derna, hvilket verkade därhän, att vid midten af månaden redan c:a 50 Yo "af den beräknade årsstocken för 1912 voro placerade. I januari voro engelsmännen mest i marknaden, under det tyskarna, som öppnade för- säljningskampanjen för 1912, höllo sig mera reserverade. Samma för- hållande var äfven med fransmännen under förra delen af januari. Mot månadens slut började dock dessa att taga del i affärerna och köpte ej obetydliga kvantiteter. På öfriga marknader rådde ej synnerlig liflighet, och särskildt höllo sig Australien och Sydafrika mycket tysta. Fob- prisnoteringarna för bästa märken i januari ställde sig som följer: Öfverbotten : furu. ATCIIRGON o/s £ 10.- SJÄSE SMSLIG Ar FOR SSE ANA SATA DOSE I 9” bräder SLUDER: ELSE GE ESS (Ok > DIR RIS GG SA SA SSE x 42 BDT "” = Xx 4 » d OTRS ” å 2x4 NERE Skog svårdsföreningens tidskr. allm. delen 1913 N 34 1012 ÅRS TRÄVARU- OCH TRÄMASSEMARKNADER. Härnösand: furu. 4” 3X9 NYNffeS 25 SLaRKO 2 OJSKSIIE207 50 NAN205E 7" bräder » JL 8.15/- SE » » 8.5/- SEE Eg 21 RE 7-15/- I 4ifey DIES. LOSKAL 1025-50 x4" » 3 ET SS RANRS2:050 GA » FE JE fr gran. 3x9" 30/2 å 31 c. basis ST " 3 ; RE 27 MISSTODT Ho so] Prader Mist aP350 & DE » 155 2 so I högre ps 25 FITNOT ATA ERS SAR BIOS TLA Jr frES, T8OLA IYYASO x4" TY Ora MÖTES Nederbotten: furu. 3x9” IUI FEN 3 & Ten oo OM B.IS/-ar8irof rio slasre SES OS BETS Ad FRID OR Sin 7” bräder IN FOR ÖR EIN (FE SET BO SG SE pr NBA ANSE JR EO AGE ANG SO STR £ran. HSO see se => NESS 7” battens M. 162: 50 å 160: — OR » 157: 50 å 155: — SC » > 152: 50 å 150: — NGN OR KG HO ör NÄR = TG gi 3 TS 2 SOK NIO rr Februari ingick med i det hela samma lifaktighet i affärerna, ehuru mot månadens slut en viss, för öfrigt helt naturlig, afmattning gjorde sig gällande. Våra förnämsta afnämare hade då täckt sina närmaste I9I2 ÅRS TRÄVARU-- OCH TRÄMASSEMARKNADER. 35 behof och fulla 55 4 af beräknade årsförsäljningen voro placerade. Priserna voro i stort sedt fullkomligt oförändrade. Mars månad företedde en märkbar stiltje, men med oförändrade priser, och hade i medio af månaden c:a 60 "0 af årets stock försälts. Det enda af intresse att registrera var, att Sydafrika och Australien började inkomma med förfrågningar, hvilka också föranledde upprättande af en del kontrakt, hufvudsakligen för floorings, men äfven någon del plankor. I början af april månad fortfor det sedan mars rådande lugnet, och inga särskildt anmärkningsvärda afslut förekommo, I senare delen af månaden började England att röra på sig och gjorde försök att utnyttja situationen för att trycka priserna. Då emellertid i senare delen af april inemot 70 2 af den beräknade årsstocken voro placerade, visade säljarna ingen benägenhet att lyssna till förslag, som gingo ut på prisreduktion. Mot slutet af månaden togo skeppningarna från Nederbotten sin början, ehuru dock, på grund af de höga frakterna, ej med synnerlig liflighet. Med 22aj månads ingång voro de flesta hamnar i Bottenhafvet öppna, och skeppningarna kommo rätt allmänt i gång. Svårigheterna att finna tonnage voro ej längre så framträdande, och särskildt torde de kinkiga lotsförhållandena i Finland hafva bidragit till, att fraktmarknaden för svenska hamnar utvecklade sig gynnsammare, än hvad den en månad tidigare tenderade att göra. Försäljningarna fortgingo i det hela normalt och till i stort sedt oförändrade priser, ehuru försök ej saknades att framtvinga prisreduk- tioner, hvarvid de höga frakterna och, för Englands vidkommande, den där utbrutna transportarbetarestrejken användes som påtryckningsmedel. Man kunde emellertid konstatera, att, hvad frakterna beträffade, vi voro bättre situerade än Finland och Hvita Hafvet. Transportarbetarestrejken i England torde ej hafva haft någon bestående verkan på konsumtionen. Juni månad ingick med ungefärligen samma efterfrågan som förut, och ehuru ej någon särskild liflighet gjorde sig gällande, förekom en god del afslut, bland annat för sen höstleverans. Granpriserna började märkbart styfna, detta på grund af den starkt begränsade tillgången hos oss och en alltmer framträdande visshet, att Riga måste få sin års- export betydligt reducerad. Man kunde sålunda notera försäljningar af Härnösands granplankor till 317/, å 31 centimes basis och granbattens till fres 195 å 192:50. Granplanchetter från Härnösand såldes till 182: 50 för I x 47/;” och 172:50 för I x 4”. MNederbottens granplankor betingade 32 centimes basis, 7” granbattens M. 160: —, 6” M. 155: — och 5” M. 150: —; granplanchetter resp. fres. 185 och 175. Furu- priserna höllo sig i det hela oförändrade. 36 I9I2 ÅRS TRÄVARU- OCH TRÄMASSEMARKNADER. I medio af juli voro c:a 79 Yo af vår beräknade årsstock försålda, hvilket föranledde såväl säljare som köpare att i allmänhet ställa sig af- vaktande, för att se huru situationen skulle komma att utveckla sig. Under denna månad började förhållandena i Londons hamn att så småningom ordna upp sig till fromma för trävaruköpmännen där. Man kunde samtidigt konstatera, att konsumtionen inom England var synner- nerligen god, med stigande detaljpris, allt ägnadt att stärka vår ställning. Mot slutet af juli förekommo afsevärda försäljningar till olika mark- nader med bibehållna priser för sommarleverans, och de reduktioner, som fordrades för sen höstskeppning, kunde ej anses oskäliga. Från köparehåll fortfor man dock, att allt emellanåt, med hänvisande till de höga fraktraterna, söka få säljarna att taga en del af dessa på sin rygg genom sänkning af fob-priserna. Augusti månad kom och gick med tillfredsställande försäljningar och häfdade priser. i Situationen på fraktmarknaden blef nu allt klarare, och säljarna fingo ett godt bevis för sin åsikt, att köparna och ej de borde svara för frakt- stegringarna, 1 det statistiska materiel, som blef tillgängligt rörande skepp- ningsresultaten. Man fann däraf, att vid juli månads utgång afhämt- ningarna 1912 ställde sig på följande sätt i jämförelse med de närmast föregående två åren. 1912 afhämtade 444,396 stds I 911 Z 407,451T >» 1910 » 417,981 En välmotiverad åtgärd vidtog nu Svenska Trävaruexportföreningen i att sammankalla sina medlemmar till ett allmänt möte i Sundsvall den 4 september för att diskutera marknadsläget och särskildt därvid få fast- slaget, att ett enigt uppträdande skulle vara ägnadt att fullständigt klar- lägga för köparna det oberättigade uti, att säljarna skulle reducera sina fob-priser på grund af de höga frakterna. Redan före detta möte, hvars sammankallande väckte stor uppmärksamhet både inom och utom landet, visade sig en afgjord stegring i köplusten och hvad gran beträffar tendens till någon prishöjning. I fortsättningen af september blef detta allt tyd- ligare. Af vår beräknade årsförsäljning voro i medio af månaden place- rade c:a 87 20, och man kunde påvisa försäljning af Sundsvalls gran- battens till M. 162: 50 basis för 7". Vid månadens slut voro försålda c:a 90 Po af årsstocken och sålunda praktiskt taget försäljningarna för skeppning 1912 afslutade. De fob-priser, som nu voro gällande för bästa märken och för hösten, ställde sig på följande sätt: FÖ ÅRS TRÄVARU- OCH TRÄMASSEMARKNADER. Öfverbotten: furu. AN SE SNGONEA OSTEN 90-15 /E ra OSLO NASA YSTADS IDE YE CS EA INSE y'” bräder FUN LOSE sik » FD 8.5/- å 8.- OKI ET VERA TSE x4" Pp Ro 7.- å O.15/- JD häst 7 arÖsKSS Härnösand: furu. gran. 3x9” III fres. 250: — 3x9' 3ITAaN3TRCNbasIS BERG OJSI I 205 2 Ca 2 NR SE SN ET NAS 7" bräder > 2 HBILO/E CA ONS HTS SOA 2 OIhögte (SE LE 2 Bb - TA:E of pris HD RR I OG SS Gm TE sd SE res. GON NAME fres. 182: 50 sckl » oo» 180: — SSA SA PL 2ASO 2 oe GÖ RE Nederbotten: furu. £ran. IX NINESKTO5 Era ro. 30OKE 32 ANSI Le. DasIs BRC ars retro Es öfrno/srlagterd vat Dattenst! MM. r60H— 2520 OSMAN AG ÖRE SITS: x4" 2 MÖR HSO HEN SEE FEI O: 7" bräder USERS sara TRES NR — od » » » 8.5/- 26 4” SKATTE sd » » DM föskelugtolisyle Po» ID ig 2 » FS HSO Vid jämförelse med prisuppgiften för januari finner man, att de sed- vanliga reduktionerna i fow-priserna för hösten voro mindre fram: trädande än som i allmänhet brukar vara fallet, och att till och med granpriserna i stort sedt voro något högre än för fow. Att detta hade en förmånlig inverkan på den nya försäljningskam- panjen, visade sig också snart, och än mer, man öfverraskades af att redan i september denna kampanj öppnades, i det Tyskland kom i mark- naden för 1913 till priser, som något öfverstego 1912 års fob-priser. 38 1912 ÅRS TRAVARU- OCH TRÄMASSEMARKNADER. Det var hufvudsakligen gran, som först blef föremål för aftärer, men ganska snart började äfvea försäljningar af afsevärda furupartier. Under oktober, november, och december månader fortgingo försälj- ningarna med goda resultat och beräknas vid årsskiftet c:a 50 & af 1913 års stock vara placerade, hvarigenom det extraordinära försäljningsresul- tatet för 1912 är distanseradt. Skeppningarna hafva pågått jämnt och stadigt, i de sydligare dist- rikten under hela december månad, och torde jämförelsevis obetydliga kvantiteter af 1912 års varor komma att blifva öfverliggande i säljarnas brädgårdar. Att detta bör hafva en stimulerande inverkan på markna- den är uppenbart. Som ett totalomdöme angående 1912 års trävarumarknad kan fast- slås, att den varit ör vår sågverksindustri förmånligare än 1911 års, ehuru den dock ej fullt gifvit lika godt resultat, som var fallet 1910. Visst är emellertid, at de priser, som 1912 lämnat, mer än väl erfordras, för att täcka de all högre prisen på råvaran och de förhöjda tillverk- ningskostnaderna. Det torde vara väl bekant för en hvar med förhål- landena förtrogen, att vår sågverksindustri arbetar under sådana villkor, att den vinstmarginal, som finnes, numera af anförda skäl är synnerligen liten, och att hvarje prisförhöjning på den skeppade varan så godt som direkt inhöstas af skogsägarna. En glädjande företeelse är den enighet i uppträdandet gent emot köparna, som våra säljare detta år visat, särdeles då det gällt de förras försök, att med stöd af de höga frakterna trycka fob-priserna. VWVisser- ligen må vara sant, att sammanhållningen alltid är lättare åstadkomma i en god konjunktur än i en dålig, men det torde dock få anses båda godt för framtiden, att en så pass god enighet denna gång förelegat. Trämassemarknaden. Trämasseförsäljningarna år 1912 hafva läm- nat ett synnerligen godt resultat, och marknaden har stadigt blifv: fastare med stigande priser för alla varuslag. Under månaaerna januari—mars rådde jämförelsevis lugn, och de priser som uppnåddes i allmänhet ställde sig uti: för torr slipmassa fob Göteborg c:a 75 kronor, > våt » » Östersjöhamnar c:a 32 kronor, Em SMR odoorutirscsea vv. ONE EG 23 Stark SWE bår Res » » 7.10/= å 7 kraftsulfat ..... NAN he ON April månad medförde en gifven stegring för sulfiten, och noterades för stark massa £ 7.17/6 äå £ 7.10/1. Lättblekt massa började tryta, 1912 ÅRS TRÄVARU- OCH TRÄMASSEMARKNADER, 39 och torde få affärer i dylik hafva vid denna tid förekommit. Sulfat och mekanisk massa höllo sig tämligen oförändrade. Med maj—junz blef marknaden fastare och prisen stego efter hela linjen. Sålunda betalades våt slipmassa med kronor 36 å 35 östkusthamn, stark sulfit 135 å 130 kronor östkusten och 150 kronor Göteborg. Liätt- blekt sulfit fanns fortfarande till mycket begränsade kvantiteter och säl- jarnas priser betalades villigt. Fuli och augusti medförde ytterligare stegring företrädesvis på sulfit- massan, men äfven sulfaten började gå upp. September och oktober höllo fullt, hvad de föregående månaderna lofvat, och utan svärighet kunde för stark sulfit erhållas kronor 140 netto fob Östersjöhamnar. Kraftsulfat betalades med 120 kronor fob Östersjön och 130 kronor Göteborg. Våt slipmassa obtiherade 35 kronor fob ” Östersjön. Vid årets utgång var marknaden fortfarande mycket fast och för 20- vember—december-skeppning betalades stark sulfit ned kronor 145 åa 140 netto norrlandshamnar. De små partier lättblekt r. assa, som kunde upp- bringas, betalades utan tvekan från köparehåll med de priser, som säl- jarna fordrade. Att märka är, att under större delen af året köparna med stor ifver arbetat på flerårskontrakt, och högst afsevärda kvantiteter hafva sålts för 1913, 1914 och ända fram till 1916. Det är med glädje man konstaterar det sunda läge, hvari vår trä- massemarknad befinner sig vid årsskiftet, så mycket mera som de närmast föregående åren ingalunda gifvit några lysande resultat. Med svaga för- säljningspriser hafva trämassefabrikerna haft att arbeta med stigande råvarupriser och stigande arbetslöner, hvarför den nu inträdda vändningen till det bättre måste hälsas med tillfredsställelse. Måtte nu ej de goda konjunkturerna locka till nybyggnader i sådan Isträckning, att öfverproduktion inträder och därmed prisfall. == VE: SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN 1913. H. I. IN MEMORIAM. Victor Ankarcrona. VPS TEST ry LC Föreningens för skogsvård hedersledamot, öfverhofjägmästaren och förre ståthållaren på Stockholms slott Conrad Victor Ankarcrona, en af gamle kung Oscars intimaste vänner, afled den 9 oktober 1912 i Stockholm, nära 89 år gammal. Med honom bortgick en man af hvad vi, sena tiders barn, väl skulle vilja kalla »ancien régime», en ridderlig och förbindlig tid, då man säkerligen hyste mera medkänsla för likställda än nu, och då man alldeles säkert visade hvarandra mera vänlig uppmärksamhet och hänsyn än nu, då knifven gärna riktas åt strupen, om det icke anses mera opportunt att gömma undan den och smidigt fjäska sig fram. Gamle öfverhofjägmästaren med sin resliga gestalt, sitt hvita hår och sin friska färg, sin vakna, muntra glimt i IN MEMORIAM. 41 ögat och all sin naturliga älskvärdhet, var en typ, som man gärna minnes. Skogen och sjön, jakten och friluftslifvet, voro honom kära från tidiga ung- domsår, och eftersom man lyckligtvis kan vara otvungen i det fria, var det glada timmar, då den för all uppstyltning och extra uppställning främmande riddersmannen fick färdas i skären eller vandra bland skogens gröna träd. För dem, som haft förmånen att sålunda få åtfölja den hjärtevänlige och säll- synt behaglige gamle mannen, är slikt ett minne för lifvet. I denna tidskrift, där naturintresset utan tvifvel är det förhärskande, må i fråga om den hädangångnes verksamhet framhållas, att han var mycket mån om att ägna sina skogar en fullt rationell omvårdnad samt att han, hofjägeri- statens chef och spets, var en road och framgångsrik jägare, särskildt stöfvare- jägare. Han var jämväl en vårdsam och uppburen husbonde inom de öfriga förvaltningsgrenar, med hvilka en större egendomsherre måste taga befattning, och man har svårt att tro, att någon kunnat vara honom allvarsamt gramse. När den första hundutställningen 1886 gick af stapeln på ursprungligt initiativ af hofjägmästare Bohnstedt och anordnad af H. M. Konungens jakt- klubb, var Victor Ankarcrona kommitterad för denna utställning. Efter Svenska Kennelklubbens instiftande 1889 ägnade han mycket intresse åt denna klubbs årligen allt mera framgångsrika sträfvan att förbättra hundraserna och sprida kännedomen om dessa och en rationell hundvård. År 1897, då han vid allm. konst- och industriutställningen i Stockholm var kommitterad för H. M. Ko- nungens jaktklubb och Svenska Jägareförbundets gemensamma utställning i Jägarhyddan, kallades han af Kennelklubben den 10 april till hedersledamot. Tikaså var han hedersledamot (ende) af Västernorrlands nya jaktvårdsförening. Svenska Jägareförbundet tillerkände honom den 3 april 1900 sin sällsynta be- löningsmedalj i silfver, och inom H. M. Konungens jaktklubb, hvaraf han blef ledamot år 1876, fungerade han såsom vice ordförande åt sin kunglige herre och vän. Conrad Victor Ankarcrona, son af kammarherre Theodor Wilhelm Ankar- crona och dennes 1:sta hustru, friherrinnan Charlotta Sture, föddes den 15 de- cember 1823 på Runsa i Eds socken af Stockholms län, ägnade sig först åt flottan och avancerade därstädes till premierlöjtnant efter att hafva varit med som frivillig 1 danska kriget 1849. Efter sitt giftermål den 35 augusti 1831 med kronprinsessans hofmästarinna, grefvinnan Ebba Charlotta Bielke, ägnade sig Ankarcrona först uteslutande åt skötseln af Tureholm, hvari han ägde hälf- ten, men öfvergick sedermera till aktiv hoftjänst, blef kammarherre 1865, ka- binettskammarherre 1872, öfverhofjägmästare den 30 november 1883 och ståt- hållare på Stockholms slott år 1889 jämsides med sin öfverhofjägmästare- beställning. En åderförkalkning med försvagad hjärtverksamhet bröt ändtligen, efter lång och seg strid, omkull den gamle öfverhof ägmästarens raka gestalt, ristade lidandets fåror i hans vackra, kära gamla ansikte och slöt till sist för- bund med en lunginflammation för att snabbare kunna fullfölja förstörelse- verket. Det lyckades slutligen, och den 9 oktober 1912 somnade, som sagdt, Victor Ankarcrona in i den långa hvilan. Men han lefver kvar i vårt minne, som alltid skall bevara den gode gamle ädlingens ljusa bild. Jä l STAR SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1013, H. I. NOTISER. Statens markinköp för nybildande eller utvidgning af kronoparker åren 1909—1912. Inköpet - Ytvidd Köpe- | Kungl. c ra afslutadt $ ER , skilling år ar hektar kronor” | | Norrbottens län. | | Delar af hemmanen Södra Gyttjeån, Öfveräng, | | Lappträsk och Nedre Krokträsk i Öfver- | Luleå och Edefors socknar, att tilläggas | omgifvande kronoparker .......s..sc.cssen00 I91I | 2 TOTT :S02,68 90,000 "/a2 mtl Norra Fällforsen n:o I i Alfsby socken, i till kronoparken Riddarhällan ............... 19120 01 S/an IOTIIE 202557 13,000 | Västerbottens län, Tvenne ströängar till ?/,, mtl och ?/., mtl Bogen n:o I i Åsele socken, att tilläggas ; — kronoparken Idvattenberget .................. 1909 FEOON 4533 176 ' Angeslägenheten Stortjärnmyren n:o I, af- | söndrad från hemmanet Betsele i Lycksele | | socken, till kronoparken Lyckan .. ......... |. (0 CN VR FED Tor) 0,61 42 | Jämtlands län. '"/1 mtl Bispgårdslandet n:o I i Fors socken... | 1910+- | ?/; 1908) 214,31 19,000 Delar af ?7/..,, mtl Bispgården n:o I i Fors | SOCKEN = 30 Ges velde ob sak oe sed sne rr Sd 1910 ANT ETOOSINE3L3543 39,000 | Till !/, mtl Åberg n:o 3 i Alsens socken hö- rande fyllnadsjorden vid Harbäcksbodarna, | | till kronoparken Harbäcksbodarna ......... 1911 8/, 1010] 276,76 7,000 | Baa mtl Matnäset n:o 1 litt. Ab i Myssjö | socken, till kronoparken Nybodarne «...... 1912 H/, 1910] 504,03 10,500 | Gåfleborgs län, | Tvenne skiften till fastigheten Tandsjö sub. 3| | | ITF GC AT NElAmra kapellag ts ds, s es abs sars | 1911 I rOrO 5,33 600 | Gäåfleborgs och Kopparbergs län, | | | Hemmanet Skammora m. fl. Horndals järnverks aktiebolag tillhöriga fastigheter i Öster-| Färnebo och By socknar, till Grönsinka| kronopark ...... 2 sia Be erg NA et RFA EIA [IOT2 !/,, 19121 3,318,76 | 381,000 | Kopparbergs län, Pungmakarbo fäbodar eller Öfre Mattshyttan i| | Säters socken, till kronoparken Nisshyttan!| 1909 | /e 1908] 22,86 4,000 Hemmanet n:o 50 litt. Zb i Särnabyns skiftes- En I [RS FafPS ANA SOCKEN ooo mode sclse base ANNA I911 /s 19111-330,00 309;000 - SVA NOTISER. 43 Inköpet Ytvidd | Böper | Kungl. | adl afslutadt Se EE nes E bref Oo, inagor I år helctar | kronor Kopparbergs och Västmanlands lån. | Delar af Baggå bruksegendom, till Klotens| | | ENA DA ERS AR oe Bi dear ss fr eo be eh RR 1910 | ?5/, 1910] 4,231,05 | 435,000 I Värmlands län. Litt. E och G af 1/, mtl Skyttkärn n:o 1 i | Väse socken, till kronoparken Kungsskogen| 1909 ?2/, 1909] 46,98 | 7,000 Vissa ägolotter å Kristinehamns stads område, | | till 'kronoparken Vassgårda ................ss 1000 ME 0/AKLOO9 25173 | 2,000 215/.. mtl litt. B Norra Karaby samt 7!/..,, mtl | | litt. A och !9/,,, mtl litt. B Södra Karaby | i Varnums socken, till kronoparken Vass- | VA | [ELO RA Ed SS ns Kr an SSD vb af Re 120 | en SR 601540 | 87,000 8 !/,, mtl Hedane i Svanskogs socken, till krono- Marken BOrshackal -ysssissssre nere sa viser 1910 | ”/g 1910] 55538 | OO Örebro län. | 6'/, mtl Skymhyttan i Nora socken, till krono- ATS EAS Urea selen el sr Nas ere seE 1909 | ?"/; 1909) 1,454,26 | 200,000 /, mtl Skärmarboda m. m. i Nora socken, till kronoparken Skymhyttan 1910 | iNROrO 65,06 20,200 Örebro och Västmanlands lån, | I | Hemmanen Grimsö i Ramsbergs socken och | | I Billingbo i V. Skedvi socken, till respektive | | Grönbo och Uttersbergs kronoparker ...... 1912: | 7/9 IGI21 25275,96 | 350;000 | | Västmanlands län, Egendomen Lillebo med Bovallen i Skinn- skattebergs socken, till Uttersbergs krono- park 1910 | /,, 1910) 836,98 | 130;000 | | Stockholms län. Områden af egendomen Bankesta med under- lydande i Öfver-Järna socken, till krono-| | 22/1 En STI SJUE NA mossa ja lsled a.vjalse aa akan TR 1912 24/ Ej I9xn 507,03 | 110,000 11 Södermanlands län. Områden till hemmanen Oppeby n:ris I och 2, Lundby n:o 1, Hammartorp och Säby jämte lägenheten Sjöändan i Råby socken samt Lundby n:is I och 2 i Lids socken, till kronoparken Fjällveden | 28 | I | 1909 /12 1908] 435572) 130,000 | I 1 Områden till 1 mtl Berga m. fl. hemman il| 1909 Iso] 1909 542,13 | 181,847,20] Kjula socken, till kronoparken Hugelsta... | | Område af 2!/, mtl Åsby n:is 1—3 i Stig-|| 1910 D:o 94,42 | — 31,647,92 tomta socken, till kronoparken Sörby ...... | 1910 ?6/5 1910 85,37 | —43,000 Områden från 1 mtl Heby n:o I i Kjula socken, | till kronoparken Hugelsta ..........eesss00000s | TOTT !/, 1910] 378,73 | 305500 | Område från egendomen Ekeby i Bergsham- | i Sö p/u 19121 I mars socken, till kronoparken Sörby ......| 1912 17, 1912] 152,90 | 7,590 44 NOTISER. | | | Ytvidd | Sönve RN I | Inköpet | Kungl. utmark RÖPE afslutadt | SR Skallnp S bred o. inägor år | hektar kronor Östergötlands län. | Ljungs gods i Ljungs socken tillhörande 1 mtl/| Perstorp, !/, mtl Klasbäck, ?/, mtl Sa | !/, mtl Grönkulla, !/, mtl Älghult, !/, mtl] Svarttorp, '/, mtl Mörstorp, ?/, mil Djup- sjö, '/, mtl Magdesjö, utjorden Magdesjö | n:o 2 samt lägenheten Sjöbacka [såg n:o 1,/ till sGullbergskronöparki ....ss-ss--csscsscr > 1909 ”"/a 1909) 3,75$,49 | 646.700 !/, mtl Stora Hester i Västra Ryds socken, till | | kronoparken! "Västra, RYCA. :s.......sessssasas 20 1910 "1/5 1910] 183,99] 23,000 !/,, mtl Brokabo litt. C i Västra Ryds socken, 4 | till kronoparken Västra Ryd.................. 1911 EATING 75,14 | 6,500 Gottlands län. Utmark till hemmanen Loggarfve, Hejdegården, Sandarfve, Västringe och Bjärs, till krono- fö 1908)1 | Parken slkOjs tal ed bee ense EB a notiser bl 1909 Lu 1909] | 292,37 20,600 Lägenheten Davidshage, till kronoparken Skogs- ÖT | fÅO LT SR SA ra SPL Esa se (Ike Sala ga da oa darrar 1909 | "5/5 1909] — 24500 $,000 Utmarksområden till hemmanen Kvie, Logg- arfve, Svarfvare, Mölner, Odvalls, Stora Snögrinda, Solbjerge, Ansarfve, Knape och ; Botsarfve, till kronoparken Lojstahed ...... 1911 SE nea 415355 39,1 32,511 Områden af hemmanen Stenstugu, Västringe, I Fride och Tippsarfve, till kronoparken Loj- | | SLA TE APR re RR GÅ ra RE Ede ta nyår ar [EIOTL Fö TOMTER 24 19,507 Utmarksområde från hemmanen Kvie och Sol- bjerge i Stånga och Fröjels socknar, till | Kronoparken, ILojstahedl .,..scssscec. soccer] 1912 T/5 roma 52,05 2,061,76 Områden från hemmanet Tyrvalds i Klinte/| socken, till kronoparken Lojstahed ......... TON2A HR DOE 21,97 3.100 Skaraborgs lån. 15 st. skogsskiften och lägenheter å och invid / | | kronoparken Tiveden —Skagersholm, = till/ | | DAN AAEKTONOPaLIG: ses ses ae ed E es ens Sssren oek | 1909 | 3/5 1907] 735301 L354Ö5 !/, mtl Pukerud med vissa underlydande lägen- | | | heter i Undenäs socken, till kronoparken | (FLADVIK NE Se SANS TAS RR a ER VET SAN ML, 1909 ?2/- 1908] 172,05] 24,000 Utmark till hemmanet Säby Rumpegården n:o | | 4 eller Nolängen samt !!/,,; mtl Hästhagen | | af hemmanet Säby Klostret i Berga socken, | | till kronoparken Sundsmarken ............... | 1909 ?3/,, 1908] 55,88 19,213,75 Utmark till egendomen Thamstorp i Frökörna | i | socken, till kronoparken Rans SSRSOEE JEr309 NäR ESR ERT !/,s mtl Segelstorp i Hassle socken, till krono- Lon | 2 ene 35,327 Parken Sun dSmarlten. ss ss ass As SSE EE I0LOW 9/4, 009] 6,26 3,340 !/32 mtl Björnfallet n:o I litt. B och lägenheten | | Lilla Björnfallet i Finnerödja socken, till | kronoparken Skagersholm ............... ooo 1911 Fö LOLO 20,89 6,510 Delar af säteriet Höryda i Härlunda socken, | till kronoparken Furubacken = ...ssssoo0000na 1911 FIS TOTT 655,00) 105,000 !'/, mtl Ekeberg m. m. i Härlunda socken, till kronoparken Furubacken .ssssomossssess ana NORIN I Ne 39350 | 7,600 | a NOTISER. Älfsborgs län. Områden till hemmanen Bodarne och Vrånge- bäck i Örs socken, till kronoparken Kroppe- AT SR oense nas Sega oa jnies re sö eine sales es mtl litt. B och ?/,, mtl litt. C Vardesrud| samt !/,, mtl Bergane i Edsleskogs socken, tll kronoparken Forsbacka ..s...s..:sssssiocs I Utmark till !/, mtl Hof n:o 4 Nolgården i Hofs / socken, till kronoparken Ollestad............ Utmark till !/,; mtl Krabbegärde i Vesene| socken, till Vesene kronopark ............... | Utmark till !/; mtl Bollungen i Sundals Ryrs | socken, till kronoparken Kroppefjäll ...... Område af !/, mtl Kjättlingabo i Ljurs socken, till kronoparken Stora Svältan ............... Område (sågplats) af egendomen Kartened il V. Tunhems socken, till kronoparken Hun- | neberg Göteborgs och Bohus län. "/s mtl Anvik i Spekeröds socken, till krono- Hanken ovarted ale ss. sssses es. ses e see rkas eden Lägenheten Lilla Åsen inom kronoparken FIVAETE CL ALE INS ole säl bars älerrs le ale sla ölen ST IBA Utmark till hemmanen Pålseröd och Bocken i! Nafverstads socken, till kronoparken Östra | Bullaren Kalmar lån. Områden af '/; mtl Falerum n:o 2 litt, Ba i| Gärdserums socken, till kronoparken (Exer [RR SÄTLC DR a sed N sas oss s sele ant sapere Nan | | Utmark till !/, mtl Falerum n:o 3 litt. Be i| Gärdserums socken, till kronoparken Gref-| sätter Område af hemmanet Virstad i Högsby socken, | till kronoparken Gryssebo begenNsasENN SA jar '/, mtl Uddevallshyttan i Bäckebo socken, till. kronoparken Hornsö Jönköpings län. Område af ”/; mtl Nennesmo Korsgård i Refte- leds socken, till kronoparken Nennesmo.. Område af hemmanet Långhult i Angerdshestra socken, till kronoparken Lunnarsbo Kronobergs län, | '/s mtl Galtabäck Smedjegården, kalladt Lycke- | by, i Nottebäcks socken, till kronoparken LEKA (EN [i de og ono rig Sp BbArENSS Nee SDL SOLD | /s af hustorpet till rusthållet n:o 81 Kyle-| | skruf i Lenhofda socken, till Heda SSP Nöttja socken, till| park /s mtl Stafverhult n:o I i kronoparken Nöttja Inköpet afslutadt år 1909 1909 1909 1911 IGII 1911 1912 1911 1911 1912 1909 1909 1911 1912 1910 1912 1909 1910 1910 4 1909 1907 1908 1908 1910 1911] 1910] 1911 1911 1910) 1911] - 1908/ Oo. Ytvidd utmark hektar 21,40 inägor Köpe- | skilling kronor = | 5:940 14,300 1,000 10,000 40,000 550 6,500 17,500 450 16,600 4,417 2,$74 33,000 25,000 8,000 11,252 46 NOTISER. -—----—mL——2h ani wo no nmwntn.novns söoonnnnmnmoonhh moivi omm | Inkö Ytvidd över SOPET Kungl. utmark ES afslutadt | SR skilling MA [fibrer o. inägor är hektar kronor Blekinge län. Områden af hemmanen Eringsboda och Svart- höfdaryd i Eringsboda socken ..............- ES I SE I911/ 182,94/ 9,000 Kristianstads län. 28 I | Område af egendomen Gyllebo i Östra Vem- | | IIETSLÖfSESOCKON sets st ed ole la oe 2 eiä sis Fold hsre a ls see 1912 | IA 354,35] 110,000 Hemmanet Ljungby i Riseberga socken, till I KIGDOSKOPenESKATalj 9. bes stolen cl sele ions a er 1912 26/, 1912] 53,21 11,200 Malmöhus län. | !/, mtl Bökestorp n:o I och ”/,s, mtl Sjunne- | | rup n:o 2 i Hörs socken, till kronoparken | | BIFOLLSKLUP AE de oo ö se Soba NS ERE ae ne EGR 1910 | 7/4, 1910] 73,17] 23,000 | | Hallands län. | r G : I I Ge mtl Norra Kattarp n:o I i Laholms socken, | 5/, 1908) 1 tilll kronoparkeni Uddaredi.....s-...s.se. «sr ss 1909 uf 1909) | 58,07 1,700 Utmark till 5/,, mtl litt. A och 5/;, mtllitt. B LR SS nd | Eriksköp n:o I i Tönnersjö socken, till bås | kronoparken Tönnersjöheden = ....ssssssssora 1910 | ”/; 1909] 107,35) 2,000 Områden från hemmanen Brynestorp och Kyrko- | | byn i Kvibille och Slättåkra socknar, till 3/. 1910] kronoparken: BisKOpStörp. .....ssssesd-2/ee ecco 1912 | 2 SR j 129,48] — 17,000 !/3 mtl Torared n:o 4 i Tönnersjö socken, till | fat kronoparken Tönnersjöheden ............. :|| I9T2 | !/g 191] 71,89 3,500 | I I ; För hvartdera af åren 1909—1912 utgöra de | SS JET SNR FE SEE sammanlagda beloppen af ytvidd inköpt ö | | -9:391,38] 79551954592 mark och därför erlagda köpeskillingar : SS RO Nee | 2 Pp : 1912 | — | 8,539,20/1,078,213,76 Från Kungl. Skogsinstitutet. »T7age Engströmers stipendium» för år 1912 har tilldelats J. Edén. Från högre kursen utexaminerades vid slutet af höstterminen 1912 föl- jande 17 elever: Torsten Barthelson, Halna; Georg Bergsten, Finspong; Vilhelm Blom, Stockholm; Carl Fredrik Bång, Jönköping; Carl Cedergren, Stockholm; Johan Edén, Molkom; John Eklund, Hudiksvall; Axel Elgstrand, Stockholm; Martin Enander, Tengened; Ivar Hissing, Mora; Einar Klinga, Marma; Oscar Lind- blad, Björnlunda; Thorsten Lunderqvist, Frändefors; Gunnar Norén, Torstuna; Bernhard Påhlson, Stockholm; Einar Romberg, Uppsala och Eric Ronge, Karlstad. Från lägre kursen afgingo samtidigt: A. Brännholm, Hammerdal; E. Dahlman, Karlstad; W. Forsberg, Ljus- dal; O. Dan. Olsson, Bergsgården; Bror A:son Ronge, Karlstad samt F. Kuy- lenstierna, Bredaryd. NOTISER. 47 Statsverkets skogsmedel år 1912. Under år 1912 hafva af länssty- relserna inlevererats följande belopp statsverkets skogsmedel: Norrbottens TÄNKARE SR kronor 2,796,531,76 Västerbottens SVIT ERK TE » 2,985,955,11 Västernorrlands SLETTAN RSA > 638,258,57 Jämtlands ÅT LASSE » 1,050,097,95 Gäfleborgs RAGE SERADAS » 960,100,78 Kopparbergs RAN » 1,114,614,53 Värmlands PLVLNELNE > 251,278,35 Örebro SR Anta » 209,492,96 Västmanlands JE SANTE » 241,089,81 Uppsala BES » 117,033,89 Stockoolms 0 Naga » 57:534,75 Södermanlands be TRES ARA » 106,248,50 Östergötlands SN SER ARR » 393,076,95 Gottlands Ba » 29,146,89 Skaraborgs SANTE AR , 414,355,75 Älfsborgs er RS AANA » 223,021,71 Göteborgs och Bohus » ........... » 44,199,05 Kalmar DYR ESERA » 494 050,59 Jönköpings FINN a » 209,113,17 Kronobergs DIT ssu » 234,135,03 Hallands 0 [ASS SON a » 16,651,05 Blekinge BK SPRE Lea » 3,979,90 Kristianstads FANA » 155,698,37 Malmöhus » OTRS » 47,896,53 Tillsammans kronor 12,853,567,95 Kronoparkernas tillökning. För bildande af nya eller utvidgande af förut befintliga kronoparker hafva under år 1912 köp afsutats om 8,539 hektar 20 ar för en köpeskilling af 1,078,213 kronor 76 öre. Försäljning af mindre kronoegendomar. Kungl. Maj:t har under år 1912 antagit afgifna köpeanbud å hela eller delar af 28 kronegendomar med taxeringsvärden i deras helhet af tillsammans 550,500 kronor, hvilka försälj- ningar belöpt sig till 569,980 kronor. Dessutom hafva för tillsammans 31,560 kronor försålts 9 lägenheter till- hörande kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade, och för 4,710: 15 kronor 2 lägenheter vid egendomar, om hvilkas försäljning är förordnadt. Odlingslägenheter å kronoparker. Upp'låtelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen hafva under år 1912 omfattat 122 nya lägenheter. Antalet dylika odlingslägenheter utgör vid 1912 års slut 323 stycken. Enligt tidigare bestämmelser upplåtna skogstorp förefinnas till ett antal af 868. Skogslagstiftningskommittén. Den af Kungl. Maj:t den 16 juni 1911 tillsatta kommittén för verkställande af utredning angående vissa 1 statsråds- 48 NOTISER. protokollet för jordbruksärenden för ofvannämnda dag närmare afgifna skogs- lagstiftningsfrågor har under år 1912 arbetat dels in pleno och dels genom delegation. Under förra delen af året har fortsatts med den under år 1911 påbörjade behandlingen af lagstiftningen angående enskildas skogar, och har angående denna lagstiftning ett frågecirkulär af kommittén utsändts till rikets skogsvårdsstyrelser. Under senare hälften af året åter har kommittén förehaft frågor om häradsallmänningar och andra allmänningsskogar. Sydsvenska skogskommittén. De jämlikt bemyndigande den 16 juni 1911 af chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga för verk- ställande inom jordbruksdepartementet af utredning för åstadkommande af en rätt förvaltning och skötsel af kronans och andra allmänna skogar i mellersta och södra delarna af riket hafva under år 1912 haft kortare sammanträden under de sex första månaderna af året, hvarjämte i slutet af juni och början af juli månader åtskilliga kronoparker och andra allmänna skogar i Småland och Skåne af de sakkunniga besökts. Den af de sakkunniga föranstaltade utredningen om virkestillgången å ifrågavarande skogar samt fördelningen i åldersklasser och växtlighetsgrader har under året fortföljts och i det närmaste slutförts. De från skogspersonalen infordrade uppgifter, hvilka erfordras för fullgörande af de sakkunnigas uppdrag, hafva sammanförts och bearbetats. För de sakkunnigas räkning har genom Statens Skogsförsöksanstalts försorg undersökning igångsatts i fråga om skogarnas afkastningsförmåga, och har det under den gångna sommaren för detta ändamål insamlade materialet börjat at anstalten bearbetas. Föreningens för skogsvård årsmöte äger rum under landtbruksvec- kan i Stockholm och är utsatt till tisdagen den 1 april. Förslag till diskus- siönämnen vid mötet kunna insändas till sekreteraren före den 5 februari. Erbjudande att inleda diskussionsämne bör helst åtföljas af ett kort samman- drag af föredraget. Fullständigt program för mötet kommer att införas i tidskriftens nästa häfte, som utkommer omkring den 1 mars. Yttranden öfver norrländska skogsvårdskommitténs förslag. I. Norrbottens läns landsting. TILL KONUNGEN. Till åtlydnad af nådig befallning i remiss den 21 juni 1912 har Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län anmodat länets landsting att afgifva underdånigt ut- låtande öfver Norrländska Skogsvårdskommitténs betänkande den 16 mars 1912,i hvad angår 1:0) förslag till lag innefattande vissa föreskrifter till förekommande och släckning af skogseld ; 2:0) länet rörande frågor angående enskilda skogar och 3:0) fråga om bedrifvande af industriell verksamhet i Norrbotten för statens räkning. Med hänsyn till det ifrågavarande kommittébetänkandets stora omfattning äfven i de delar, öfver hvilka landstingets underdåniga utlåtande infordrats, och den korta tid, som stått till landstingets förfogande för det infordrade utlåtandets afgifvande, har landstinget beslutat att uppdraga åt en kommittée af fem personer att å landstingets vägnar afgifva det NOTISER. 49 infordrade ' utlåtandet, och har landstinget till ledamöter i derna kommitté utsett doktor Paul Hellström i Luleå, sammankallande, direktören Georg Andersson i Luleå, riksdagsmannen Linus Lundström i Långnäs, landstingsmannen J. A. Löthberg i Nikkala och jägmästaren O. E. Holm i Gellivare, af hvilka den sistnämnde dock förklarat sig förhindrad att deltaga i kommitténs sammanträden. Med anledning af det oss lämnade uppdraget få vi i underdånighet anföra följande: I. Angående kommitténs förslag till lagstiftning till förekommande och släckning af skogseld hafva vi icke haft något af vikt att erinra. I. Af de länet berörande frågorna angående enskilda skogar hafva vi upptagit till granskning kommitténs förslag angående I. Utsyningslagen. 2. Dimensionslagen. 3. Allmänningsskogar inom Västerbottens och Norrbottens län. 4. Skogsvårdsafgifter och skogsvårdsstyrelser samt 5. Utsyningsafgifter. Vid denna granskning hafva vi icke ansett oss böra ingå på den för skogshushåll- ningen grundläggande principen, om skogsränteteorien eller markränteteorien bör läggas till grund för den ifrågavarande lagstiftningen. Visserligen anse vi i likhet med skogsvårds- kommittén, att samma ekonomiska principer, som böra grundläggande för hushållningen med statsskogarna, jämväl böra tillämpas på de enskilda skogarna, och att ett mera ingående be- dömande af kommitténs föreliggande förslag till åtgärder för de enskilda skogarnas vård och behandling således skulle förutsätta ett ställningstagande till dessa olika principer; men då landstingets yttrande icke infordrats beträffande den del af betänkandet, som berör sta- tens skogar, och som innehåller den närmare framställningen af de skogsekonomiska prin- ciperna och deras tillämpning på skogshushållningen, hafva vi ansett oss böra begränsa vårt yttrande till att endast gälla de af den norrländska skogsvårdskommittén framsagda, de enskilda skogarna afseende lagförslagen. Beträffande den här angifna begränsningen af landstingskommitterades uppgift har undertecknad, Andersson, varit af en ifrån majoriteten afvikande mening, i det jag ansett, att ställningstagande till de i det föregående omnämnda båda skogsekonomiska principer, som pläga benämnas skogsränteteorien och markränteteorien, vara oundgängligen nödvän- digt för att kunna bedöma värdet och lämpligheten af de utaf den norrländska skogs- vårdskommittén föreslagna åtgärderna för de enskilda skogarnas vård i Norrland; och har jag för min del ansett, att landstingskommitterade bort uttala sig för den af reservanterna herrar Fahlén och Ringstrand uttalade uppfattningen på detta område, d. v. s. emot ett en- sidigt tillämpande af den utaf kommittén förordade skogsränteprincipen, och att kommitténs förslag till åtgärder för vård af de enskilda skogarna i Norrland böra undergå de modi- fikationer och förändringar, som betingas af denna olikhet i den principiella ståndpunkten. Jag anser det nämligen icke förenligt med en ekonomisk förvaltning att i enlighet med kommit- terades s. k. skogsränteprincip, ett afsevärdt kapital hålles bundet i skog, som i vissa fall icke afkastar någon ränta, utan bör den enskilde skogsägaren vara berättigad få sköta sin skog räntabelt, d. v. s. där marken så fordrar få använda kortare omloppstid, hvarigenom vinnes ej endast större ränta utan äfven större arbetsintensitet med sysselsättning af mera folk i förhållande till afverkningens storlek samt rikare arbetstillfällen i skogen än med den längre omloppstiden, Enligt jägmästare Ringstrands reservation till kommitténs betänkande kom- mer arbetskostnaden per kubikenhet timmer vara 51 & större vid 8 tums toppdiameter än vid 11 tums toppdiameter, och har denna reservation ej bestridts af kommittémajoriteten. Att neka den enskilde skogsägaren det ofrånkomliga grundfaktumet kapitalränta, är att öppet proklamera en princip, som måste leda till fattigdom för landet. 1. Beträffande kommitténs förslag till lag angående utsyning å enskildes skogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker (utsvningslagen) hafva vi ansett oss böra göra följande erinringar. I $ 6 bör vidare införas en bestämmelse därom, att det åligger förrättningsmannen att genom bref underrätta de personer, hos hvilka utsyningsförrättning skall företagas, om tiden för förrättningen. Inom Norrbottens läns lappmarker med deras ofta oerhörda afstånd emellan kyrkplatsen och socknens aflägsnare delar kan det icke anses tillräckligt att, som i lagförslaget föreslås, tiden för utsyningen kungöres minst 14 dagar förut i vederbörande kyrka. Det har ofta visat sig, att sökandenas kostnader för handtlangning blifvit onödigt och oskäligt fördyrade därigenom, att de icke erhållit kännedom om den tid förrättningarna blifvit utsatta att äga rum och därigenom blifvit urståndsatta att själfva till billigaste kost nad tillhandahålla nödig handtlangning. Skog svårdsföreningens Tidskrift, allm. delen 1913. 4 50 NOTISER. Vidare anse vi, att $ 14 med bestämmelse därom, att den, som vill för annat ända- mål än till hemmanets husbehof afverka löfträd nedom odlingsgränsen, skall, innan sådan afverkning sker, därom underrätta vederbörande skogsingenjör, bör ur lagförslaget utgå, då densamma, utan att i afsevärd mån bidraga till kontrollen af lagens efterlefnad, är ägnad att onödigtvis betunga den enskilde skogsägaren. Till $ 3 bör enligt vår åsikt göras det tillägg, som reservanterna herrar Kinberg, Welander och Wiklund påyrkat, så att det i lagtexten blir fastslaget, att för hemmen, som är besväradt af afverkningsrätt, upplåten före denna lags trädande i kraft, årliga afverk- ningsbeloppet ej må sättas högre än med tillämpning af hittills gällande regler skolat ske, där ej mellan hemmansägaren och afverkningsrättsinnehafvaren annorlunda öfverenskommes. 2. Beträffande kommittens förslag till lag angaende skydd ä samt värd af enskildas skogar inom de delar af Västerbottens och Norrbottens län, som ej tillhöra lappmarken (dimensionslagen) hafva vi icke haft något att erinra. 3. Beträffande kommitténs förslag till lag angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län hafva vi icke heller haft något att erinra. 4. Beträffande kommittens förslag om skogsvårdsafgifter och inrättande af skogs- värdsstyrelser anse vi det af kommittémajoriteten framförda förslaget äga företräde framför den af reservanterna herrar Kinberg, Welander och Wiklund föreslagna anordningen för understödjande af de mindre skogsägarnas sträfvan att efter bättre och rationellare grunder än hittills sköta sina skogar. Det må visserligen vara sant, att skogssköflingen inom Norr- och Västerbottens län tack vare dimensionslagen ej blifvit så stor som i vissa af landets sydligare delar, och att så energiska och dyrbara skogsvårdsåtgärder som där på grund däraf ej blifva nödvändiga, och att i anslutning härtill skogsvårdsstyrelsernas uppgift i de två nordligaste länen kommer att blifva i vissa afseenden olik den uppgift, som möter de sydligare länens skogsvårdssty- relser; men å andra sidan får man ej glömma, öfver hvilka oerhörda vidder de båda nord- ligaste länens skogsvårdstyrelser hafva att utsträcka sin verksamhet, och de större kostnader, som betingas bl. a. just af de stora afstånden och de dåliga kommunikationerna. Då det dessutom vid det arbete, som hittills utförts af Norrbottens läns skogsvårdsnämnd visat sig, att de hittills för den enskilda skogsvårdens befrämjande anvisade medlen varit alldeles otill- räckliga, så kan man ej annat än med glädje hälsa kommitténs förslag att genom införande af skogsvårdsafgifter och upprättande af skogsvårdsstyrelser för länet bereda medel för ett kraftigare understödjande af ändamålsenliga skogsvårdsåtgärder på de enskilda skogarna inom Norrbottens och Västerbottens län. 5. Kommittens förslag till utsyningsafgifter kunna vi däremot ej tillstyrka. Då staten genom särskild lagstiftning ingriper i den enskildes fria dispositionsrätt öfver sin skog, så synas de med denna lagstiftnings genomförande förbundna kostnaderna rättvis- ligen böra betalas af staten och ej af den enskilde, hvilkens fria dispositionsrätt genom samma lagstiftning blifvit kringskuren, y III. Frågan om bedrifvande för statens räkning af industriell verksam-= het inom Norrbottens län är tydligtvis af allt för invecklad statsfinansiell natur för att landstingskommitterade i densamma skulle kunna intaga någon på fullt objektiva skäl och grunder fotad ståndpunkt. Emellertid hafva vi vid en granskning af den utredning, som före- ligger såväl i kommitténs betänkande som i herr Welanders till samma betänkande fogade reservation, kommit till den uppfattningen, att denna fråga för ett rätt tillgodogörande af de stora skogstillgångar, som staten äger inom Norrbottens län, är af så stor betydelse, att det vore i hög grad önskligt, att frågan blefve underkastad en grundligare utredning än den, som i detta kommittébetänkande kommit densamma till del. Vi styrkas i denna vår uppfatt- ning af den omständigheten, att såväl den nuvarande som den förutvarande öfverjägmästaren inom Luleå distrikt bestämdt uttalat sig för att en dylik verksamhet måtte komma till stånd. I detta uttalande kan undertecknad, Andersson, icke instämma, utan anser jag att landstin- gets kommitterade hade bort ansluta sig till den af skogsvårdskommitténs majoritet uttalade uppfattningen i denna fråga. Enligt min åsikt har man ej anledning att fästa allt för stor vikt vid de uttalanden i motsatt riktning, som gjorts af Luleådistriktets förutvarande och nuvarande öfverjägmästare, då dels den förres motivering för sin reservation i kommitténs betänkande varit föremål för en synnerligen skarp kritik, som ej af honom bemötts vare sig i pressen eller personligen vid offentligt utlyst diskussionsmöte i Stockholm hvartill kommer att den förre under större delen af den tid han beklädde öfverjägmästarebefattningen var tjänstledig och den senare ännu ej vistats inom länet som öfverjägmästare längre tid än omkring ett halft år. NOTISER, in II. Västerbottens läns landsting. TILL, KONUNGEN. Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallninghafvande i Västerbottens län, efter nådig remiss den 21 juni 1912, uti resolution den 13 juli begärt landstingets utlåtande öfver Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande, i hvad det afsåge länet rörande frågor angående enskilda skogar, uppdrog landstinget genom beslut den 20 sistlidne september åt undertecknade att såsom kommitterade, å landstingets vägnar, afgifva det infordrade utlåtandet. Kommitterade hafva fullgjort sitt uppdrag och få härmed i underdånighet anföra föl- jande. ; Beträffande förslaget till lag angående utsyning å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker: Ifrågavarande lagförslag, byggdt på gällande lagstiftning med utveckling af bestämmel- serna angående sättet för skogshushållningens ordnande samt tillökt med stadganden för till- godoseende af önskemålen beträffande föryngring efter afverkningarna och om återförande af improduktiv skogsmark till produktiv, synes i det hela kunna läggas till grund för lag- stiftningen; dock få kommitterade med hänsyn till enskilda delar af förslaget framhålla och anmärka : Då med afseende å skogshushållningen inom förevarande landsdelar åt synpunkten, att träd ej må så länge sparas, alt de taga skada, bör gifvas ett visst företräde framför syn- punkten, att skogsvården ej tillbakasättes, och detta blifvit af reservanterna herrar Kinberg, Welander och Wiklund iakttaget i deras förslag till affattning af 2 $, så tillstyrka kommit- terade, att denna $ må erhålla den lydelse, hvarom nämnde reservanter hemställt. Enär det kan förväntas, att med tillämpning af den blifvande lagen utstämplingarna skola verkställas i större omfattning än hittills, torde det böra i lagen uttalas, att utsynings- beloppet för hemman, som före lagens trädande i kraft är besväradt med afverkningsrätt, ej bör sättas högre än med tillämpning af hittills gällande regler skolat ske, där ej annorlunda öfverenskommes. Då detta bemärkts af de nämnda reservanterna i deras förslag till 3 $, hemställa kommitterade om bifall till deras reservation i afseende å sagda 4. I likhet med samma reservanter finna kommitterade förslaget om sammanförande i visst fall af närbelägna hemmans skogar under gemensam afverkningsplan icke böra bifallas. Skogsvårdskommittén har, under hemställan om afskaffande af utsyningsafgifterna, så- vidt Lappmarken angår, föreslagit, att skogsvårdsstyrelser skulle inrättas och skogsvårdsaf- gifter uttagas jämväl i Trovsnde två län med tillhörande lappmarker. Under förmenande att utsyningsafgifterna, såvidt Lappmarken berör, böra bibehållas, hafva de nyssnämnda re- servanterna på anförda skäl dels afstyrkt förslaget om inrättande af skogsvårdsstyrelser jämte förslaget om skogsvårdsafgifter och dels för egen del framlagt förslag till främjande af skogs- vården inom länen jämte lappmarkerna genom skogsvårdsmedel från staten samt från lands- tingen eller hushållningssällskapen eller båda. Enär de skäl, reservanterna anfört ej mindre till stöd för sitt afstyrkande af skogsvårdskommitténs förslag än äfven till förmån för sitt eget förslag synas fullgiltiga, få kommitterade, med åberopande jämväl af en i hela länet, såväl kustland som lappmarkerna, bestämd folkmening, i förevarande del afstyrka förslaget samt fullt ansluta sig till hvad reservanterna anfört och hemställt. Med hänsyn till afverkning af löfträd utöfver husbehofvet å mark nedom odlingsgränsen har skogsvårdskommitén föreslagit anmälningsskyldighet. Då nyttan af en dylik anmälnings- skyldighet synes ringa i jämförelse med besväret vid dess iakttagande och olägenheterna vid dess försummande, hemställa kommitterade, att förslaget om denna anmälningsplikt ej må intagas i lagstiftningen. Kommitterade påpeka, att, såsom kommitterade förvänta, skogsvårdsstyrelser i de två länen ej inrättas, 12 Vi förslaget bör sålunda ändras, att ordet skogsvårdsstyrelse, där det förekommer, utbytes mot Konungens befallningshafvande, På grund af hvad sålunda anförts få kommitterade beträffande I, 5—11, 13 samt 15—21 $$ meddela, att skogsvårdskommitténs förslag lämnats utan anmärkning, beträffande 2—4 $$ hemställa om bifall till herrar Kinberg, Welanders och Wiklunds reservation, be- träffande 12 $ föreslå den ändring, som här ofvan blifvit angifven, samt beträffande 14 $ föreslå, att $ må utgå. Beträffande förslaget till lag angående tillsyn å samt vård af enskildas skogar inom de delar af Västerbottens och Norrbottens län, som ej tillhöra lappmarken: Ehuru en skogslagstiftning byggd på dimensionsprincipen väl icke kan sägas vara ägnad att till fullo befordra en rationell skogsvård, så måste likväl erkännas, att skogsvårdskommittén i sitt förslag sökt att såvidt möjligt komplettera lagen med bestämmelser, som äfven afse skogarnas vård) och föryngring. De brister i förevarande afseende, som i många fall före- 52 NOTISER. funnits i hittills gällande skogslagstiftning för kustlandet, skola säkerligen dels komma att i vissa fall undanröjas och dels visa sig mindre kännbara och framför allt är det att för- vänta, att genom de förbättringar, som i vissa afseenden vidtagits, ett stegradt intresse för och en ökad insikt om betydelsen af en rationell skogsvård skall göra sig gällande, Till följd af svårigheterna i bevisningshänseende hafva bestämmelserna i nu gällande skogslagstiftning för kustlandet i fråga om lagens handhafvande särskildt beträffande kon- trollen å sågade sparrar ofta visat sig otillräckliga, men med de förändringar, som skogs- vårdskommittén på detta område vidtagit, synas bestämmelserna blifva såvidt möjligt effek- tiva och betryggande. I enlighet med inom länet vid upprepade tillfällen gjorda uttalanden samt Riksdagens skrif- velse den 31 mars 1906 har skogsvårdskommittén föreslagit, att försågning af undermåligt virke för husbehof må utan föregående utsyning under vissa villkor kunna ske jämväl å exportsåg. Ehuruväl en dylik rätt torde medföra vissa svårigheter och olägenheter i kon- trollafseende, vilja kommitterade med hänsyn till den lättnad och de fördelar, som för orts- befolkningen i flera afseenden därmed vinnas, likväl tillstyrka skogsvårdskommitténs förslag äfven i denna del. I fråga om hvilka träd som skola anses såsom undermåliga har skogsvårdskommittén i 2 $ 3 mom. bibehållit den förutvarande bestämmelsen, att sparre, som är sågad eller bilad till skarpkant, och hvars ursprungliga tjocklek vid 4,75 meters längd ej kan utrönas, skall för att icke anses undermålig, hålla i omkrets, vid sagda längd från storändan, minst 57 centimeter. Då skogsvårdskommittén emellertid gifvit I mom. af nyssnämnda $ den föränd- rade lydelsen, att träd icke må anses undermåligt, om det i någon riktning håller 21 cen- timeter på 4,75 meter från storändan, torde det kunna inträffa, att vissa träd, som väl i rundt tillstånd på föreskrifven längd äro fullmåliga, däremot, sedan de bilats eller sågats till skarp- kant, icke hålla det föreskrifna måttet 57 centimeter. Det synes sålunda kunna inträffa fall, då ett träd, som i rundt tillstånd är fullmåligt, skulle, sedan det bilats eller sågats till skarp- kant, icke hålla 57 centimeter och följaktligen vara underkastadt beslag, och få kommitte- rade därför hemställa, att bestämmelsen i 2 $ 3 mom. om 57 centimeter ändras till 56 centimeter. Beträffande skogsvårdskommitténs förslag angående upptagande af skogsvårdsafgifter och inrättande af skogsvärdsstyrelser inom länens kustland få kommitterade åberopa hvad härom förut blifvit anfördt i fråga om Lappmarken, och vilja kommitterade med åberopande af de skäl, som anförts uti den af herrar Kinberg, Welander och Wiklund till skogsvårdskom- mitténs betänkande i denna del afgifna reservation, motsätta sig förslaget om upptagande af dylika afgifter och om skogsvårdsstyrelser. På grund af hvad sålunda anförts få kommitterade i underdånighet hemställa: att skogsvårdskommitténs förslag om skogsvårdsafgifter och skogsvårdsstyrelser ej må bifallas, att 5, 7, 8, 9, 10 och 11 $$ af skogsvårdskommitténs förslag till lag angående tillsyn å samt vård af enskildas skogar inom de delar af Västerbottens och Norrbottens län, som ej tillhöra Lappmarken, må erhålla den lydelse, som af reservanterna herrar Kinberg, Welander och Wiklund föreslagits, att 2 $ mom. 3 erhålla följande lydelse: Sparre, hvars ursprungliga tjocklek vid 4,75 meters längd ej kan utrönas, skall för att icke anses undermålig, hålla i omkrets vid sagda längd från storändan, minst 56 centimeter, ifall sparren är sågad eller bilad till skarpkant, men eljest minst 60 centimeter, samt i för- hållande därefter, om längden är mindre, samt att öfriga $$ må erhålla den lydelse, som af skogsvårdskommittén föreslagits. Umeå den 25 oktober 1912. Underdånigst: Ad. Wiklund. Herman Rogberg. F. E. Holmner. J. Rehn. Anders Wiklund. AE Da RNE fa nn nn nan RR nn rn NR Sn RR RAA NRA nen ROR EKONOMISKT. in [ST EKONOMISKT. Hasselfors bruks aktiebolag har inköpt samtliga aktier i Svartå bruks aktiebolag. Hasselfors bruks skogar om cirka 8,000 hektar ha härigenom blifvit tillökade med omkring : 4,500 hektar. Nordmalings ångsågs aktiebolag. Till styrelsensuppleant har ytterligare utsetts disponenten V. F. Ernberg i Nordmalings socken. Svartå bruks aktiebolag, hvars styrelse har sitt säte i Örebro, utgöres af universitetskansleren grefve A. F. Cl:son Wachtmeister, landshöfdingen friherre Fabian O. Gerhard De Geer samt bruksägaren A. A. N. Reutersköld och disponenten W. E. Risberg, med vice häradshöfdingen ,O. U. Croneborg och kaptenen friherre G. A. E. Lagerfelt till suppleanter. Sveriges utförsel af trävaror och pappersmassa. I | 5 Januari—December 1908 1909 1910 | 1911 | 1912 | | | | Trävaror : | oarbetade, bilade eller sågade; af furu eller gran:| mi | famn tba fo SE Ser timmer och mastträ af minst 25 CM......ssssssssss0ss | 26,500] 18,800 23,700 14,300 24,790 spiror, timmer och mastträ 2f mindre diameter 200,900] 207,800 173,200 179,100] 158,400, bjälkar af minst 20 cm. tjocklek . | 30,000 28,100 35,300 48,000 41,500 sparrar (af mindre tjocklek) 391,300) 373,600] 314,200] 310,000] 328,500 syllar (sleepers) ........ 79,300] 57,390 44,000 43,700] 81,100 grufstolpar (pitprops).. 643,800) 441,3900 513,100 524,200] 438,000] plankor och bräder, ohyflade, 21 cm. och | öfver breda : af furu.. 586,800 504,300 607,100) 569,300/ 658,900] > gran... ap) 178,500] 132,700 182,900 187,600 228,200] battens och bräder, ohyflade, 15—21 cm. bred I | af furu ... 760,200] 794,900 795,200) 819,900] 906, 500] > gran... 542,000] 439,800j 540,200 491,700 581,200 battens, scantlings o. | cm. breda: af furu... . 585,000 621,900; 725,700 778,100] 791,300]| > gran .. sec) 629,900 539,100 663,800 684,000 658,000 bräder, hyflade, 21 cm. och däröfver breda : af furu 25,300| 21,900 24,900 23,500 22,200 > gra! 39,300/ 27,900) 32,200 27,900j 23,00) bräder, hyflade, 15—21 cm. breda: af furu......... 149,800/ 150,700 219,100] 220,700 200,700] > gran.. 160,100) 107,000 193,200 195,700] 140,000) bräder, hyflade, under 15 cm. breda: af furu. 65,200/ 74,600 96,800/ 99,800 I19,600 > gran, 99,100 73,000 95,900] 99,5900) 971700] bräd- och plankstump ..... 290,400 292,000 294,500] 314,500] 393, 100 lister, läkter och ribbor Sd 62,600 61,000 66,000 64,200 63,900 takspån och takstickor.. kg. 17,482,000 lådämnen, sågade ... Ke 179,000]| » hyflade . — I 2 — 46,200| staf, sågad, annan... sn] — | — — | = I21,200 I | arbetade: snickararbeten etc. : Kr. Er. ol Kr. Er. Kr. byggnadsmateriel (dörrar, fönsterramar m. m.)...| 4,699,800 4,692,000] —5,761,000] 6;221,000] 5,225,000| alla andra slag 2,056,000] —1,792,000] 1,885,000] 2,316,000 — > > > — -— | - — 958,800 | | Pappersmassa (trämassa) : Kg. I Kg. Kg. Kg. I Eg. kemisk, förr sossen ar ..|362,685,000 371,839,000|488,979,000 562,797,000|618,340,000 BYTA os 37,333,900! 31,252,000| 42,555,000| 45,389,000] 55,055,000 mekanisk, torr 54,429,000) 45;9935,000) 51,197,000) Ö1,190,000' 57,459,000 > Val a Å 109,322,000! 114,495,000] 180,517,000] 178,122,000| 217,751,000 ari 1913; FÖR KRUNOJÄGARE. FÖR KRONOJÄGARE. Till kronoijägare hafva af domänstyrelsen antagits: i Slättbergs bevakningstrakt af Bodens revir kronojägaren i Hornbergs bevakningstrakt af Råneträsks revir Nils Petter Nilsson från och med den 1 december 1912; i Hornbergs bevakningstrakt af Råneträsks revir e. kronojägaren David Pettersson från och med den 1 januari 1913; i Sösjö bevakningstrakt af Bräcke revir Conrad Boström från och med den I janu- i Marma bevakningstrakt af Örbyhus revir e. kronojägaren Johan Erik Gustafsson från och med den 1 januari 1913; i Kamningshults bevakningstrakt af Norra Roslags revir Oskar Vilhelm Andersson från och med den I januari 1913; i Ale bevakningstrakt af Hunnebergs revir skogsrättaren Carl Johan Björkman från och med den I januari 1913. Till kronoskogva2ktare å häradsallmänningen Östra Stöpen i Granviks revir från och med den 14 mars 1913 har antagits t. f. kronoskogvaktaren Karl Staberg. Till skogsrättare vid Skogshalls skogsskola under år 1913 har förordnats kronojägaren i Åkers bevakningstrakt af Gripsholms revir A. L. Carlsson, hvilkens tjänst under tiden uppehålles af t. f. kronojägaren J. B. Bergman. Att tillsvidare under ordnats: I. L. Kangas G. A. Aström J. V. Myrberg F. Pettersson Frans Björk J. H. Asplund . V. Larsson . E. Hedlund V. Widmark . A. Jakobsson . 4. Larsson G. Lundman J:son Orädd . A. Dahlberg Bergström Sundqvist Bergvall Johansson . ÅA. Wallsten . H. Fjellström . Öhlund V. Bergmark . ÅA. Johansson . Roslund 2/0 Dahlberg . O. A. Löfgren . EL. Lundström 'H. Ström A. Forsman A. Andersson E. Landfors F. Asplund . F. Gruffman A. Stenlund FARK OO EA [ESR - Le sola frmirn SERA RA bv buse bete Pelö IadD jade pas je bre Mås ad pay adel] JB rån, jod v | bo DsR bj PAA > fadö DK AL| Dad b Ia p” Jude JAN ani fat, Pod R. bökn IDAG] jod 6 I bk k Jöda är 1913 vara extra kronoiägare med arfvode hafva för Juckasjärvi revir Gällivare » Råneträsks Ängeså » Kalix » » » Råneå » » » Storbackens » Jockmocks Vargiså > » » » Arjepluogs >» » LJ Malmesjaurs » » » Öfre Byske > > Älfsby Jörns » » > D » Norsjö » » Burträsks Lå Degerfors » » » N:a Lycksele » J. Lundberg E. Robertsson . H. Persson Linder L. Renman Nilsson E. Danielsson Johansson Nilsson Åslund Westman Sandberg Löfroth U. Lundmark F. H. Johansson J. Andersson H. V. Forsberg N. IL. Mattsson D. A. Holmgren L. T. Gavelin J. O. Andersson A. Svensson K. M. Johansson J. E. Sandberg A. L. Brändström J. A. Nordström E A K "N OR 2) GR Son NR Ge . Sandgren . E. Johansson Sv A. Nydahl - Flodell K. Jonsson R. Johansson O. E. Flemström ÅA. R. Nyberg i N:a Lycksele revir i » » i » i » » i S:a Lycksele » 1 » » i » > i > » i Asele SR 15 I 1 SA i » , 1 Sorsele » » i Stensele » i » » » > »” » 1 Vilhelmina » » i Fredrika » » » » » » » » » » i Anundsjö d > 4 » » i Anundsjö =» Tåsjö > » i i i i i i i i i i i i Bjurholms =» i i i j| i i i 1 1 di » E. O. Nilsson M. Persson V. Johansson M. Nilsson N. G. Nilsson H. Danielsson R. Eriksson A. Persson H. Bylin J. Eriksson O. Persson P. Eriksson L. O. Frånberg P, Persson P. O. Wiklund N. A. Bengtsson V. B. Nilsson N. Bengtsson FK O. Sundin O. J. Wallden L. Häggmark O,. A. Andersson A. L. Eriksson K. G. Hedin J. A. Johansson J. M. Löfgren N. A. G. Linde O. O. Lundgren A. Strömqvist J. E. Eriksson K. E. Lund B. Larsson A. Sylvén J; L. Jonsson GP: Hägg N. A. Andersson A. P. A. Eriksson J.: Eriksson A. J. Pettersson O. Olsén C. J. Carlsson N. E. Nilsson PF, A. Nordén i i i i 1 i i i i i i i i i i i 1 i i i i i i i i i i i i 1 Hu i i i i i i i i i i i i FÖR KRONOJÄGARE. 55 i Österdalarnasrev. 1 Särna > || » » i i Transtrands » i i » D> i Västerdalarnas i Klotens » Tropp O. Olsson inom skyddsskogarna i Gäfle- Dala distr. inom d:o d:o Tåsjö revir G. L. Olsson Frostvikens » F. G. Edin » » P. A. Jonsson > » K. H. Eriksson > » C. W. Björkman > N. H. Nylander Östersunds A. J:son Bliixt Vä » Hj. Hjort Are > G. W. Andersson > > » » Hallens » E. Almgren » » P, H. Jonasson » » ARBERSEBIIxt » » » > G. V. Pettersson Bräcke » G. L. Ekman » > A. Karlsson » > J. R. Johansson Rätans » A. Holmgren > > I. A. Viksten >» » » » K. J. Karlsson Hede » Hj. S. Mellström > 3 J. A. Åberg » > V. Nyman » > O. Ros Junsele » O. F. Karlsson » > E: V. Ullberg Härnösands » E. G. Karlsson d » S. J:son Alvén » » K. V. Victorsson > » K. Bourgström » » S. G. T. Mohlin Medelpads =» R. R. Ähslund > » A. Hult > > G. A. Johansson N:a Hälsingl. » A. G. Björnberg » > O. P. Carlsson V:a Hälsingl. » »” å » » Gästriklands » N. Svensson E, Nilsson Arvika revir Arvika och Karl- stads revir Blekinge > Kolleberga skol- revir. i Karlstads » i > > i Grönbo ov 104 fcN » i Örbyhus > i Bispgårdens skol- revir 1 d:0: do i Bjurfors skolrevir i » » i Grönsinka » i d > i Nyköpings revir i Gripsholms » i Ombergs » i > > i Karlsby > i Gottlands i Tivedens » i Kinne , i Dalslands » i Ulricehamns » i Västbo » i Värends 1 i Till flottledstillsyningsmän under år 1913 hafva förordnats Isak Björklund och NG Kopparbergs län Gudmunds Lars Olsson. Till extra kronoiägare utan lön hafva antagits: utexaminerade skogslärlingen Lars Petter Robertsson Arvid Harald Lundborg Johan Arvid Östberg » > gärdsägaren korpralen » Då Oskar Östensson G. V.; Persson utexaminerade skogslärlingen Anders Leonard Johansson Axel Herman Axelsson > » > Per Rådström Ernst W. Carlsson Kristoffer Hägglöf Per Mauritz Persson Axel Valfrid Johansson Stenlund inom Norr- och Västerbottens län samt till strömbyggmästare inom Tärendö revir Råneå > Älfsby ov Burträsks N | Arjepluogs » Norsjö Stensele N:a Lycksele » Anundsjö Frostvikens =» » a 56 FÖR KRONOJÄGARE. utexaminerade skogslärlingen Karl Emil Severin Berggren i Bräcke revir D [3 Johan Ivar Teodor Ling » Nyköpings — » » D Erik Gustaf Karlsson » Ombergs » » > Gustaf Gunnar Skoglund » Ölands > Afsked med pension från och med den 1 januari 1913 har beviljats kronojägaren. i Ramningshults bevakningstrakt af Norra Roslags revir Lars Erik Andersson. Afliden. Kronojägaren i Glommersträsks bevakningstrakt af Arvidsjaurs revir K. U. Boman afled den 27 december 1912. Tiänstledighet under år 1913 på grund af sjukdom har beviljats skogsrättaren vid Kolleberga skogsskola Johan Nilsson, vikarie e. kronojägaren G. Liljeqvist. Meddelande. Till ombud i Sveriges kronojägareförbund från och med årsmötets början den 31 mars 1913 intill början af nästa därpå följande ordinarie årsmöte ha valts: i Luleå distrikt K. E. Lundkvist, Nattavara, omvald; i Skellefteå distrikt W. F. Dahlberg, Asträsk, nyvald. Förra omb. T. A. Nilsson, Arvidsjaur, afflyttad från distriktet; i Umeå distrikt Albert Björner, Gargnäs, omvald; i Mellersta Norrlands distrikt Oscar In Bragée, Laxsjö, omvald; i Gäfle-Dala distrikt T. A. Nilsson, Ashammar, nyvald; i Bergslags > Ki. J. Hedbom, Örsundsbro, nyvald. Förra omb. C. Th. Kind- | ström, Marma, har afgått ur kronojägarekåren. i Östra » Ci F. Ekström, Larslund, nyvald. Nuvarande omb. A. B. Lager- qvist, Mariefred, har undanbedt sig återval; i Västra > Aug. Ohlsson, Sundals-Ryr, nyvald. Nuvarande ombud J. A. Eriks- son, Skene, har undanbedt sig återval; i Smålands > oK. G. Lindbäck, Långaryd, nyvald. Nuvarande ombud P. Hall- ström, Vrigstad, har undanbedt sig återval; i Södra >» J. Andreasson, Ängelholm, nyvald. Nuvarande ombud J. A. Mell- ström, Laholm, har undanbedt sig återval. De utsedda ombuden kallas till ordinarie årsmöte i Stockholm den 31 nästa mars å plats, som framdeles kommer att närmare bestämmas. Laholm i januari 1913. J. A. Mellström. "ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS TIDSKRIFT | 1913 SIDA slåc” AALEED 1 EN | ARN ÅFTE 2-3. | FEBR.-—MARS. "MED FN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOCSFÖRSÖKSÄNSTALT. ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNINGE PRIS 10 KR. UTGIFVES AF FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE $ ; PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. LR STEN URTER ON Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210-—1/24, Rikstelefan 22:00 Postadress: Stockholm C. Jägmästare Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m isi bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. blavnge 219 ser och illustrationer ur tidskriften rules därest ej särskildt KYRRER härti erhållits ef redaktionen. ÅR UNG INNEHÅLL. (brå al ogmärdskomkuittens be: Från 1913 års riksdag: tänkande V, Staten som förädlare Kungl. propositioner ........ VERS Tk af virke. Inled. föredrag af HUGO FAHLÉN sid. 57 Ta bg Jå eller mindre CB. Diskussion, - firandet gr K. FREDENBERG > 69,80 | Notiser: + > KRONLUND .s... +70,76 Föreningens för skogsvård årsmöte > » WALLENBERG .. 2>70,76| 1913 års landtbruksvecka ........ » > O. HELLSTRÖM . +» 73,80 Importen af skogsfrö 1911 af G, SCH > > THORÅNDERSSON > 76 Lapparna få fälla lafträd ; > » H. FAHLÉN issn Do 77 M. Nilssons i Kaffatorp "omskol- » frih. HERMELIN .. 79,81 ningsapparat af O. L—M ...... Kv Skogsutställningen vid 22:dra all- MH m flottleder (med I kartskiss) af männa svenska landtbruksmötet J. A. MELHERSSON, .coossoe-e»> 82 i Stockholm 1916 vår missvisande AS at Rårenbarenträden under landt- | 95 bruksveckan Yttrande öfver norrländska Skogas ; vårdskommitténs förslag: III. Norrbottens läns FORSA sällskap AME Västerbottens läns huskåll- "1912 (meå 18 EE) af UNO WALLMO 97 ogsbrukets räntabilitet af UNO : $H3 n memoriam: (med porträtt) Edvard Gyllenhammar af H.5zs 115 | Trävarumarknaden af —M Karl Henrik Lundström » » >» 116 Trämassemarknaden af —M | , 117 i ; F. W. Erasmie Käse SAGAN : 118 Ekonomiskt TE SER a AY oe sov 0. V. D. Rosenblad .... » » > 148 | För kronojägare............. , Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. SKOGSVARDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN 1913. H. 2—3. Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. V. Staten som förädlare af virke. I. Inledande föredrag vid Föreningens för Skogsvård sammanträde den 5 okt. 1912. Af HuGo FAHLÉN. Den 16 juni 1908 aflät Domänstyrelsen en underdånig skrifvelse, där- uti styrelsen med framhållande af svårigheten att kunna till antagliga priser försälja det virke, som behöfde uttagas ur statens skogar i Norr- bottens län, ifrågasatte, huruvida icke staten borde till afhjälpande af denna olägenhet anlägga dels ett sågverk för försågning af de virkes- partier, för hvilka köpare icke kunde erhållas, dels ock en större trä- massefabrik för förädling till trämassa af mindre virkesdimensioner äfven- som affall efter timmerafverkningarna. Sedan denna skrifvelse i enlighet med styrelsens egen hemställan remitterats till den s. k. Norrländska skogsvårdskommittén, har kom- mittén i sitt stora betänkande utlåtit sig öfver den sålunda väckta frå- gan, och är det rörande kommitténs därvid framlagda synpunkter jag nu skall hafva äran att i korthet yttra några ord. Beträffande styrelsens närmare motivering, hvilken finnes fullstän- digt refererad i kommitténs utlåtande, torde jag böra fatta mig kort. Styrelsen framhåller, az förhållandena i Norrbotten äro ogynnsamma för framkallande af konkurrens mellan industriidkarna hufvudsakligast af det skäl att tillfälle till förvärfvande af egna skogar, hvilket allmänne- ligen ansåges vara en oundgänglig förutsättning för trävarudrift, i stor utsträckning saknades i Norrbotten, där staten ägde en afsevärd del af skogsmarker; att till följd häraf staten finge för litet betaldt för sina virkesprodukter, hvarförutom förhållandena uppenbarligen inbjöde trak- tens få köpare af råvaror till sammanslutning för att ej fördyra dessa varor; samt att den ökade afverkning, som vore önskvärd å statens ifråga- Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913 g 58 HUGO FAHLÉN. varande skogar, icke kunde under sådana förhållanden komma till stånd, hvarför staten borde taga förädlingsverksamheten åtminstone delvis i sin egen hand. Styrelsen anmärkte i förbigående, att den förbättring i prisen å kronans virke, som inträdt under de senare åren, vore att tillskrifva den omständigheten, att köpare från mellersta och södra Norrland funnit med sin fördel förenligt att utsträcka sina virkesköp till det aflägsna Norr- botten, ehuru gifvetvis dessa köpare hade afsevärdt större omkostnader för virkets tillgodogörande än ortsspekulanterna. Det bör framhållas, att Domänstyrelsen i början af skrifvelsen ut- tryckligt framhåller, att det »i regeln måste anses riktigt, att staten ej själf bedrifver industriell verksamhet för förädling af råvaror», utan att förslaget i detta fall framkommit allenast på grund af vissa undantags- förhållanden, som göra en sådan verksamhet för statens räkning nödig. Kommittén har med instämmande i styrelsens principiella uttalande för sin del anfört, att enligt hennes uppfattning tillräckliga skäl icke syntes föreligga att, på sätt Domänstyrelsen föreslagit, för statens räk- ning i Norrbotten anlägga fabriker för sågning af trävaror och tillverk- ning af trämassa. Då jag nu går att något närmare redogöra för de synpunkter, som härvid varit afgörande för kommittén, skall jag tillåta mig att, med an- ledning af den vidsträcktare affattning rubriken å detta inledningsföre- drag fått i dagens program, till mitt referat i dess olika punkter foga en eller annan egen reflektion utöfver hvad kommittén anfört. Kommitten framhåller först, hurusom förhållandena i Norrbotten, hvad angår skogsbruk och träförädling, äro i mångt och mycket egen- artade. Afstånden äro stora, folktätheten ytterst ringa, kommunikatio- nerna mindre goda än i öfriga delar af landet. En mängd kostnader vid arbetet med afverkningarna och virkesutdrifningarna föranledas där dels genom långa resor och transporter af lifsmedel m. m., dels ock i sammanhang med virkets framförande till vattendragen, hvilka icke be- höfva förekomma i öfriga delar af Norrland. Amorteringsafgifterna i flottlederna äro vidare i allmänhet högre i Norrbotten än annorstädes och härtill kommer, att understundom virket icke framkommer till kusten samma år som det nedlägges i vattendraget utan blir kvarliggande till nästpåföljande år, hvarigenom utgifter uppstå, direkta i form af ökade arbetskostnader och indirekta genom ränteför- lust och försämring af virkets kvalitet. Väl är det sant att, sedan under sista åren de flesta vattendrag — jämväl bivattendrag — blifvit ordnade för virkesflottning, s. k. två- årig flottning i allmänhet förekommer i långt mindre omfattning än förr NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTIENS BETÄNKANDE. 59 varit fallet, men i allt fall är det en icke obetydlig procent flottgods, som blir kvarliggande från ena året till det andra äfven under normala förhållanden, och risken, att flottningsresultatet äfventyras på grund af ogynnsamma nederbördsförhållanden, föreligger alltid samt är en faktor, hvilken industrimannen måste i viss mån taga med i sina beräkningar. Kommittén anför vidare åtskilliga omständigheter, hvilka särskildt i Norrbotten äro ägnade att vålla svårigheter för själfva förädlingsarbetet och dess jämna fortgång. Härvid framhålles den långa vintern, hvilken lämnar rum för obehindrad sjöfart och därmed utskeppning af trävaror under kortare tid än i öfriga delar af landet. Härmed sammanhänger ock att på grund af senare snösmältning och källossning i Norrbotten, särskildt de inre delarna af landet, virket framkommer till sågverket se- nare, än fallet är i sydligare delar af landet. Detta sammanlagdt jämte äfven andra omständigheter gör, att dels den jämna tillgången på rå- vara icke kan alltid tillfredsställande tryggas, dels ock en betydlig del af den färdigsågade varan måste öfverhållas från år till annat, hvil- ket orsakar rätt dryga kostnader. Virket löper med ränta, drager di- rekta umgälder för assurans, vård och utrymme och är dessutom under- kastadt försämringar i kvalitet, hvartill kommer att producenten häri- genom äfven utsättes för en större risk till följd af konjunkturrubbningar, än hvad eljest skulle vara fallet. Jag saknar visserligen närmare kännedom om dessa och dylika för- hållanden hvad angår Norrbotten, men enhvar, som något sysslat med trävaruhandtering vet alltför väl, hvilka olägenheter kunna orsakas af en förkortad skeppningstid, eller omvändt, hvilka fördelar en förlängning af skeppningssäsongen betyder, hvarför denna synpunkt icke får förbi- ses eller bagatelliseras.!? Härefter omnämner kommittén jämväl de ökade frakter, som gälla för s. k. Öfre Botten, äfvensom de höjda assuranspremierna för fartyg och last, som på senhösten, då kanske exporten måste forceras, till- komma för dessa rätt vanskliga farvatten. Såvidt mig är kändt torde dessa förhållanden icke böra tillmätas allt för stor betydelse, ehuru de visserligen icke få förbises. För de fall att — såsom torde vara vanligast — varan säljes fritt om bord, få desamma emellertid sitt omedelbara uttryck i prisnoteringarna för Norr- bottens virke, hvartill jag längre fram återkommer. Viktigare är en annan omständighet, som af kommittén härefter beröres, nämligen den om norrbottensvirkets kvalitet i allmänhet och ' Jag kan i detta sammanhang erinra om huru ifrigt exportörer i mellersta och södra Norrland arbetat på lösningen af isbrytarefrågan uteslutande i syfte att kunna förlänga skeppningstiden. 60 HUGO FAHLEN. däraf tilläfventyrs föranledd inverkan på prisnoteringar för sågad vara, jämförda med priserna i andra skeppningsdistrikt. Kommittén framhål- ler, att kvaliteten hos norrbottensvirke i allmänhet torde få anses lägre än hos virke från sydligare trakter af Norrland och konstaterar, att prisen i genomsnitt äro lägre för det förra än för det senare. Det torde vara oomtvistligt, att i allmänhet virke från Norrbottens lappmarkskogar är underlägset sådant från t. ex. Västerbottens lappmark. Enligt en mig lämnad uppgift, hvilkens tillförlitlighet jag icke har minsta anledning att draga i tvifvelsmål, skulle utfallet af sågad plank i Norrbotten kunna sägas te sig på följande sätt: ÅA ess rbs na vaser lens SES 2 ASAP er elle ss fe See ale ee 10 YC Erde Jor bet PONSASBJO MONA SK JA ZI2EN pensgagsgdpnssssasnneån CSA Jämför jag detta med utfallet för en tillverkning i t. ex. Väster- botten med råvara i hufvudsak från detta läns lappmarker, hvilket jag beräknar mycket lågt på följande sätt: ) ok SSR ESS ASOS SG sn 4 2 FA preses Essen VG SAN oiossns sö srt ö scart bee 50 «4 7 fr MS eg IR SSP SGÖnÖL Ga BMA så framgår med all tydlighet, huru underlägset i kvalitet virke från Norrbotten är. Och ännu betänkligare torde jämförelsen ställa sig, om den skulle ske med ett verk i Härnösands distrikt. Men där tillkomma ju faktorer, som icke förefinnas i Norrbotten, nämligen råvirkesanskaff- ning från landet nedanför lappmarkerna. Om jag utgår från följande priser, valda utan hänsyn till nu gäl- lande, men som dock torde för proportionen mellan olika kvalitéer vara tillämpliga, nämligen I:a £ 15--— IlI:a EN i IIRÉ IV £ 10o.—— så blir genomsnittspriset pr standard i förra fallet £ 10.17.— och i senare fallet £ 11.2.— eller efter beräkning. af £ sterl. till 18 kronor resp. kronor 195.30 och kronor 199.30—, alltså en icke så obetydlig skillnad. Äfven om det direkt icke äger tillämplighet på nu föreliggande spörsmål, kan jag icke underlåta att i detta sammanhang fästa upp- märksamheten på resultatet af de undersökningar, som kommittén låtit verkställa rörande vissa kronoparker i Norr- och Västerbotten, hvilkas resultat återfinnas i betänkandet, sid. 60 och följ. Af det undersökta materialet framgår, att beträffande kronoparken Gräsliden 20,s & af NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. Or tallens kubikmassa och af granens icke mindre än 36,6 & varit skadade af röta. Tyvärr har någon undersökning, i detta afseende icke skett rörande profträdsmaterialet från kronoparken Leipipiri, men äfven om anförda exem- pel icke få föranleda någon som helst slutsats i riktning, att förekomsten af rötskador skulle i allmänhet hafva en motsvarande omfattning i Norr- botten, får man dock en viss känsla af att talet om virkeskvalitetens underlägsenhet på statens skogar, enkannerligen i Norrbotten, kan ha större fog för sig, än man kanske förr varit böjd antaga. Nu nämnda synpunkter hafva af kommittén framhållits i ändamål att tjäna som belysning af det spörsmål, som af kommittén uppställts, nämligen huruvida den af Domänstyrelsen angifna hufvudgrunden till dess ifrågavarande förslag — den nämligen, att statens virke i Norr- botten för närvarande blir för lågt betaladt — kan anses oomtvistlig eller ej. Kommittén ger icke direkt svar härpå utan framhåller endast, att många omständigheter tala emot Domänstyrelsens påstående, och att i alla händelser detta icke blifvit på tillfredsställande sätt utredt och bestyrkt. Erfarenheten har dock, enligt kommitténs uppfattning, tillfullo ådagalagt, att trävaruindustrien i stort sedt arbetat och arbetar under långt mindre ekonomiskt gynnsamma förhållanden i Norrbotten än i öfriga delar af Norrland, och redan detta sakförhållande måste föran- leda viss tvekan om obestridligheten af Domänstyrelsens utgångspunkt. Det är icke så alldeles lätt att ingå på en närmare undersökning af dessa förhållanden, då härför erfordras en mera ingående, helst på direkt erfarenhet grundad kännedom om förhållandena på de orter, hvarom fråga är. Det är emellertid uppenbart, att tillförlitliga siffror rörande de utgifter, som äro förenade med en förädlingsverksamhet i Norrbotten, måste lämna god ledning i detta stycke. Jag skall tillåta mig en liten beräkning i detta afseende, gärna lämnande åt enhvar, som bättre förstår saken, att häremot göra de erinringar, som kunna synas påkallade. ag antager följande utgifter vid sågverket: 8 8 J 8 8 FRED SKOCHESKEP PINS oocserscnacsessssorgo nats or ondt Hp FR RR do SR FERTILA AVI TA Of San sous as as esa esse a sajter ar vd ord | rd va MA Diverse omkostnader (administrativa skatter, assuranser m. m.)... 8: — Försäljningskostnader (provisioner) ... sö sänts rs Sr T 2575 Diskonto och växelomkostnader ........ muse as (es KN BRAST ARE 22075 (IEEE sor Sd ERA ee SRS NRSR NPR BARER ACA. RUN AES FM ERA —: 50 Kronor 34: — 62 HUGO FAHLÉN. Dessa siffror äro icke högre än hvad som förekommer i mellersta och södra Norrland men, enligt hvad jag tror allmänneligen erkännes, äro kostnaderna där af många skäl lägre än i Norrbotten. En för- fattare i Aftonbladet, hvilken tecknar sig sågverkschef, och som sanno- likt haft tillgång till exakta uppgifter, uppger motsvarande kostnader till 35 kronor 59 öre. För öfrigt är det tydligt, att desamma kunna variera åtskilligt vid olika sågverk, beroende på mer eller mindre moderna an- ordningar o. d. Hvad beträffar det medelförsäljningspris, som norrbottensverk kun- nat erhålla under de sista åren, så är jag helt och hållet beroende af uppgifter, som jag kunnat erhålla från andra. Det har sagts mig, att detta skulle kunna beräknas till omkring 137 kronor — åberopade aftonbladsförfattare uppger medelpriset för femårsperioden 1908—1912 till 134 kronor 70 öre och för 1912 till 132 kronor 80 örfe — och detta synes mig med hänsyn till förhållandena i sydligare norrlands- distrikt, där jag bättre kan bedöma förhållandena, vara en siffra, som näppeligen kan vara för låg. Från denna summa 137 kronor skall nu dragas produktionskost- naden enligt ofvanstående beräkning 35 kronor 59 öre, hvarefter åter- stoden blir 101 kronor 41 öre. Härifrån afgå emellertid ränta å i driften nedlagdt kapital äfven- som skälig amortering å anläggningar, inventarier o. d. Att fixera denna summa är naturligtvis svårt nog, men min tro är, att den icke får sättas lägre än 12 kronor — alltså återstå 89 kronor 41 öre till be- talning af råvaran och till vinst. Återstår då att beräkna kostnaden för råvaran. Söker jag att ur Domänstyrelsens officiella berättelse få denna fråga besvarad, möter jag betänkliga svårigheter, ty den är icke uppställd så, att den lämnar klart besked härom. Dessutom är det klart, att äfven om prisförhållandena där kunde exakt utläsas, svaren komme att hän- föra sig till enskilda kronoparker, likasom att en prisberäkning per kubik- enhet icke blir tillfredsställande, då värdet är så väsentligt olika på olika virkesdimensioner och virkesslag. Jag kan emellertid icke se annat, än att med betingade pris vid statens virkesauktioner, då därtill läggas afverknings- och flottningsskostnader, utsortering, bogsering och öfriga umgälder, som åkomma virket, innan det ligger vid sågbryggan, råvaran måste uppgå till ett pris af minst 70 kronor. Jag har vid mina försök till kalkyler i detta stycke kommit till 73 kronor. Skillnaden mellan ofvannämnda nettosumma 89 kronor 41 öre samt 73 kronor eller 16 kro- nor 41 öre skulle alltså utgöra vinst. Förr åberopade aftonbladsförfattare uppger råvarupriset till 90 kronor och följaktligen torde man kunna NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEÉNS BETÄNKANDE. 63 med säkerhet antaga, att min beräkning icke är för hög. Snarare torde den vara så låg, att ingen producent kan uppvisa sådan siffra. Åt- minstone har det uppgifvits så af sakkunniga män, på hvilkas uppgifter jag för min personliga del måste sätta det allra största värde. Jag vill nu icke säga annat, än att den enligt mina beräkningar framkomna vinstsiffran måste anses tillfredsställande, ehuru jag fruktar, att den är något för hög. Emellertid måste man beakta, att dessa be- räkningar utgå från förhållandena, sådana som de te sig under en hög- konjunktur, hvilken rådt under de sista åren. Gå priserna ned till hvad som var fallet vid vissa tillfällen så sent som på 1900-talet, så äro ut- sikterna till ingen vinst och kanske t. o. m. förlust — under förutsätt- ning af samma råvarupris — synnerligen stora. Huru hastigt träpri- serna fluktuera, det är ju allbekant. Själf har jag varit med under 1900- talet och sålt t. ex. ”2!/2X6” furu till både £ 5.5— och £ 8.10.— och 1x5 furu till £ 3.15.— och £ 8.—.— d. v. s. priserna hafva fördubb- lats. Utskott betingade samtidigt £ 2.5.— under det att samma vara vid senare tidpunkt uppnådde £ 5.10.— ända till £ 6.—.— och i fråga om andra dimensioner var förhållandet i stort sedt detsamma. Emellertid kan det i detta sammanhang anmärkas, att enligt Domän- styrelsens senaste, förr berörda berättelse tillverkningskostnaderna för sågade trävaror uppgått till vida högre belopp än de, som af mig be- räknats. Så t. ex. vid Grönbo såg till 26 kronor och vid Böda till öf- ver 22 kronor, allt pr standard. Och ändå var stockantalet vid sist- nämnda såg icke mer än omkring 35 pr standard. Medelförsäljningspriset för af staten försågade plankbattens och brä- der uppgifves till 113 kronor 90 öre. Det vill synas, som om dessa siffror icke talade till förmån för sta- tens förädlingsrörelse. Skulle nu staten själf drifva förädling af virke i Norrland, så är det ju själffallet, att staten på grund af uppkommande förädlingsvinst måste bli i ständ att betrakta sin råvara bättre betald än nu. För- ädlingskostnaderna torde dock staten icke kunna nedbringa. Tvärtom befarar jag, att dessa — framför allt arbetskostnaderna — skulle komma att ökas, och den ökning i råvaruvärdet, som skulle uppkomma, blefve kanske under sådana förhållanden ganska måttlig och, enligt min me- ning åtminstone, alldeles icke tillräcklig för att i och för sig motivera den af Domänstyrelsen ifrågaställda åtgärden. I hvarje fall bör man beakta, att om man vill frammana företag- samhet, så måste lockelsen därtill vara utsikt till vinst. Kringskäras möjligheterna härtill alltför mycket, så drager sig den enskilda företag- 64 HUGO FAHLÉN. samheten tillbaka; och enligt min mening kan ingen statens industri- verksamhet helt bota de skadliga följderna däraf. Beträffande de villkor, hvarunder virkesförsäljningarna i Norrbotten skett under sista åren, har kommittén låtit göra några sammanställnin- gar för åren 1908—1910, af hvilka framgår, att i allmänhet statens virke betalas väsentligt högre än Domänstyrelsens egen prissättning. Medel- värdet pr träd var 1908 enligt jägmästares beräkning 1 krona 95 öre men uppgick vid auktionen till 2 kronor 3 öre, utom hvad som sedan såldes under hand, som betingade ett medelpris af 2 kronor 34 öre. 1909 voro motsvarande siffror 2,08, 1,80, 1,96 — alltså understeg det betingade priset då det beräknade, men då rådde ju särskilda omstän- digheter genom storstrejken, hvilken nog uteslutande orsakade detta för- hållande. Påföljande år däremot visade siffrorna, 1,88, 2,16, 1,15, där- vid anmärkes, att underhandsförsäljningen inskränkte sig till endast £z mindre virkespost, hvarför sistnämnda siffra icke är användbar i jäm- förelsen. Såsom tidigare nämnts, anser Domänstyrelsen, att en statens industrianläggning vore önskvärd i Norrbotten af det skäl, att där för närvarande finnes alltför liten industri, hvilken icke kunde utnyttja allt det virke, som skulle afverkas från statens skogar därstädes, därest dessa underkastades den hushållning, som för desamma kräfdes, hvilken i sin ordning påkallade en väsentligt ökad afverkning, mot hvad nu ägde rum. I detta sammanhang framhåller styrelsen ock, hurusom kö- pare från mellersta och södra Norrland begynt utsträcka sina virkesköp till det aflägsna Norrbotten, ehuru dessa köpare gifvetvis måst hafva afsevärdt större omkostnader för virkets tillgodogörande än ortsspeku- lanterna. Häraf dömer då Domänstyrelsen utan vidare, att de betingade virkesprisen varit för låga. Kommittén framhåller emellertid, hurusom detta icke behöfver vara fallet, och att i alla händelser denna slutsats icke kan utan närmare undersökning obetingadt godkännas. Kommittén, som icke inlåter sig på en sådan undersökning, håller nämligen för möjligt, att de gynnsamma förhållanden, under hvilka dessa köpare från syd- ligare orter kunna bedrifva sin förädlingsverksamhet, och hvarför jag ti- digare redogjort, fullt motväga den kostnad, som virkets transport från Norrbotten kan medföra. Detta antagande synes också icke osanno- likt. Beräknar man bogseringskostnaden till 3 å 4 öre per kubikfot eller 10 å 12 kronor för standard, en siffra, som, enligt hvad jag kun- nat inhämta, ingalunda är för låg utan snarare tvärtom, så torde enligt min uppfattning denna utgift kunna utan svårighet återvinnas genom ökadt försäljningspris, eventuellt intensivare förädling och högre värde å affallet. Domänstyrelsen förmenar emellertid, att nu nämnda köpare icke NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 65 kunna verksamt uppträda som konkurrenter, utan det nu anmärkta för- hållandet skulle tvärtom kunna medföra, att virkesprisen nedtryckas, eller ock att åtminstone någon del af virket måste, därest det icke fort- farande skulle förblifva osåldt, säljas till underpris. Med den uppfattning jag har, hvilken öfverensstämmer med det antagande kommittén trott sig kunna åtminstone ifrågasätta, äro dessa farhågor ogrundade. För öfrigt tror jag, att erfarenheten har visat, hvilken erfarenhet ock Domänstyrelsen i visst fall öppet bekräftat, att just en främmande köpare kunnat uppträda som mycket verksam konkur- rent inom områden, som legat fjärran från hans förädlingsort. Och nå- gon försäljning till verkligt underpris behöfver ju icke ifrågakomma, då ju Domänstyrelsen ytterst kan själf bestämma öfver det pris, som bör åsättas det salubjudna virket, och under hvilket försäljning icke får ske. Däremot kan det gifvetvis tänkas, att köpare icke kunna finnas till allt det virke, som skulle utbjudas, därest en större ökning af utstämp- lingarna skulle omedelbart och på en gång vidtagas. En sådan åtgärd måste naturligtvis ske så småningom och på sådant sätt, att de förhål- landen skapas, hvilka nu icke äro förhanden. Kommittén framhåller också, hurusom, sedan Domänstyrelsens för- berörda skrifvelse afgafs, förhållandena redan ändrats till det bättre, och hurusom exportsiffran af plank, battens och bräder för Haparanda, Luleå och Piteå skeppningsdistrikt under sista tiden ökats; en ökning som t. ex. 1910 utgör 18 procent utöfver siffran för 1909. Enligt hvad jag inhämtat har för 1911 ytterligare ökning af exporten ägt rum, hvil- ken ökning i förhållande till 1910 års exportsiffra uppgår till icke mindre än mellan 12 och 13 procent. Men härförutom har, såsom kommittén också påvisar, under de sista åren en helt ny industri uppstått i Norrbotten och Västerbotten, hvil- ken grundats på förutsättningen af råvaruanskaffning från statens skogar, nämligen trämassetillverkning. Icke mindre än tre sådana fabriker hafva börjat eller stå i begrepp att börja sin verksamhet, och för dessa hafva aftal träffats med Domänstyrelsen om rätt betydliga virkesleve- ranser. Dessutom har försöksvis aftal i samma ändamål träffats med bland andra en afnämare från mellersta Sverige. Utsikter synas alltså förefinnas, att äfven, hvad angår denna för skogarnas goda skötsel viktiga industrigren, förhållandena skola kunna tillfredsställande utveckla sig utan vidtagande af de utaf Domänstyrel- sen ifrågasatta åtgärderna. Det framhålles visserligen af kommittén, att härigenom frågan om utnyttjande för trämassetillverkning af mindre tallvirke, som bör afver- kas, icke löses, men, att om också en sulfatfabrik skulle uppföras för 66 HUGO FAHLÉN. statens räkning, skulle denna till betydlig del bli hänvisad till gran- virke, rörande hvilket dock frågan torde få anses mindre trängande. ' Af en utaf jägmästaren CARL EKMAN gjord beräkning framgår säker: ligen, att af det mindre virke, som under närmaste tjugu åren skulle afverkas i Norrbotten, uppgående sammanlagdt till något öfver två mil- lioner kubikmeter, utgöres i rundt tal hälften af gran. Nu omfatta de af Domänstyrelsen med enskilda uppgjorda kontrakt om trämassevirke från Torne, Kalix, Råne och Lule älfvar redan mellan 60 och 70 tusen kbm. för år, däraf 45 å 50 tusen kbm. gran. Detta är jämt hvad som be- höfs för att på 20 år uttaga det af jägmästare EKMAN uppskattade granvirket. Vidare understryker kommittén, hurusom den kanske största vikten härvidlag ligger på att flottningsförhållandena så ordnas, att dessa icke hindra uttagande af mindre virke, och tillägger, att tyngdpunkten i det af Domänstyrelsen förebragta spörsmål torde kunna anses ligga i ett öfvervägande, huru och i hvad mån desssa och andra svårigheter för ett rationellt tillgodogörande af skogarnas tillgångar må kunna på effek- tivt sätt förminskas eller undanröjas. Till hvad sålunda kommittén i sitt utlåtande anfört, skall jag tillåta mig att anknyta ännu ett par reflexioner, som kunna hafva tillämplighet jämväl utom det speciella spörsmål, som där är berördt. Hvad angår möjligheterna att genom anläggande af en sulfatfa- brik vid kusten kunna tillgodogöra sig det furuvirke af mindre dimen- sioner, som enligt Domänstyrelsens uppgifter bör uttagas ur statens norrbottensskogar, så vill jag understryka, hvad kommittén i sitt utta- lande framhållit, nämligen att afsevärda svårigheter möta för flottning af sådant mindre furuvirke på grund af dess kända benägenhet att sjunka. Jag tror för min del, att ett rationellt tillgodogörande af detta slags virke aldrig kan komma att ske vid stora centrala fabriker, utan att härför fordras en synnerlig decentralisering af industrin, d. v. s. an- ordnande af primära förädlingsföretag, kanske transportabla, som kunna förläggas på de platser, där förekomsten af ifrågavarande småvirke är synnerligen rik. Men säkert ha vi lång väg att gå, innan vi kunna tänka oss en sådan intensitet i förädlingen åtminstone i Norrbottens kronoparker. Jag tror vidare, att om staten skulle anlägga en större trämasse- fabrik och sågverk i Norrbotten — och stora måste naturligtvis dessa anläggningar blifva, om de skola kunna tänkas få någon betydelse i 1 Härtill må anmärkas, att tekniska hinder icke föreligga för tillverkning af sulfat- massa ur enbart tallvirke, ehuru ännu sådan fabrikation, så vidt mig är kändt, icke prak- tiserats. NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEÉNS BETÄNKANDE, 67 den riktning Domänstyrelsen tänkt sig — skulle den nu därstädes be- fintliga industrien komma att däraf blifva på mångfaldigt sätt lidande. Trävaruindustrien är kanske mera komplicerad och mångsidig i sin verksamhet än mången annan industri. Den rör sig på vida områden och måste verka under många olikartade former. Knappast några mer- kantila regler, åtminstone af speciell art, kunna där fastslås. Mer än annorstädes fordras här rörelsefrihet och obundenhet för ledningen, så- väl då fråga är om anskaffande af råvara, som ännu mer då det gäller försäljning af den tillverkade varan. Att staten skulle kunna så frigöra sig från tvingande band och former, som erforderligt är, synes mig knappast möjligt. Men häraf kan lätt blifva följden, ej blott att det goda resultatet i viss mån äfventyras, utan ock att en för mycket klaf- bunden ledning kan verka skadligt på hela ortens industri af lik- nande slag. Detta synes mig ligga i så öppen dag, att det icke torde vara nödigt att närmare ingå härpå. Jag vill endast fästa uppmärksamheten på huru möjligen ställningen kan blifva utåt, d. v. s. rörande försäljning och skeppning. Den som skall vara ansvarig gentemot staten, torde knappt kunna våga handla så raskt och beslutsamt, som ofta kan vara erforder- ligt för att i fråga om försäljning af virke så att säga »rädda situatio- nem». Å andra sidan kan man tänka sig, att ett statens verk, som ju icke kommer att blifva i någon mån solidariskt med sina konkurrenter i ett enigt uppträdande utåt, skulle kunna föranledas att i otid göra försäljningar, som kunde skada hela marknadsläget genom en för låg notering, hvilken, icke minst om den skett för statens räkning, kan verka auktoriserande och vålla oberäkneliga förluster. Hvad sortering och skeppning angår, så kan man befara, att staten icke skall kunna i detta viktiga hänseende gå tillväga med all den var- samhet, som för behörigt tillgodoseende af exportörens ekonomiska in- tresse är oundgänglig eller åtminstone i hög grad betydelsefull. Fast- mer kan man antaga, att vederbörande skall anse det som en hederssak för staten, hvilkens virke väl liksom annat exportvirke skall åsättas ett märke, utvisande dess härkomst (kanske tre kronor!), att hålla sin virkes- Sortering onödigt hög. Härigenom tvingas andra exportörer att följa samma grundsats i distriktet, och så kan en nationalekonomisk förlust lätt uppstå, hvilken är så mycket farligare, som den är så svår att upptäcka och konstatera samt genom rättelser undanröja. Jag kan icke annat än befara, att om staten skulle komma att på detta sätt uppträda som förädlare af råvaror, den ganska påtagliga följ- den skulle blifva, att den enskildes verksamhet i samma syfte skulle komma att inskränkas, aftyna och kanske till sist upphöra — åtmin- 68 HUGO FAHLÉN. stone för Norrbottens vidkommande. Och detta kan sannerligen icke lända till något gagn hvarken för staten som skogsägare eller för lan- det i dess helhet. Åtgärden synes mig logiskt komma att förr eller senare föra till ett monopoliserande af förädlingsverksamheten i orten för statens räk- ning, och om denna slutledning kan vara riktig, ligger redan däri med min och Domänstyrelsens gemensamma principiella utgångspunkt, näm- ligen att staten icke bör bedrifva industriell verksamhet för förädling af råvaror, en fullt tillräcklig grund till afstyrkande af förslaget i fråga.— Slutligen tillåter jag mig fästa uppmärksamheten på ett öppendagligt förhållande, som skulle blifva följden af statens uppträdande som indu- stridrifvare, nämligen att en god del af de betydande skatteobjekt, som industrien nu representerar, skulle försvinna. I hvad mån detta komme att inverka på statens inkomster lämnar jag därhän, men uppenbart är att förhållandet måste tagas i betraktande vid beräknandet af den vinst staten skulle skörda af sin förädlingsverksamhet. — Betänkligast skulle det ställa sig för kommunerna, och det är väl knappt tänkbart annat, än att staten skulle — under förutsättning att verksamheten finge större utsträckning eller t. o. m. karaktären af ett monopol — nödgas hålla de lidande kommunerna på något sätt skadeslösa för minskade inkomster. Men då tror jag statens vinst skulle reduceras så pass, att det är lika bra som det är, kanske t. o. m. bättre. För en uttömmande behandling af det uppställda ämnet vore gif- vetvis mycket att ytterligare säga. Jag nödgas för denna gång nöja mig med att slutligen endast tillägga, att enligt min uppfattning erfaren- heten visat, att staten icke äger möjlighet som den enskilde att på det rent merkantila området röra sig med den anpasslighet, som där är första förutsättningen för ett godt resultat. Och denna omständighet verkar i sin ordning, att staten, om den slår in på industriell för- ädlingsverksamhet, kommer att skada och kanske afskräcka den en- skilda företagsamheten. Men af den enskilda närings- och industriverk- samheten och den energi, framsynthet och skicklighet, hvarmed denna drifves, äro vi — man må för öfrigt gärna framhålla dess svaga sidor — i allt beroende för att kunna skapa en god nationalekonomisk si- tuation, hvilken först och sist är grundvalen för landets framsteg och lycka såväl i det ena som det andra hänseendet. NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 69 II. Diskussion. Generaldirektör FREDENBERG: Då kommitténs betänkande i sin helhet är remitteradt till domänstyrelsen för yttrande, så är gifvet att jag nu på för- hand icke bör uttala mig i själfva hufvudfrågan. Men i följd af de anmärk- ningar inledaren nu gjort mot de af domänstyrelsen anförda skälen för sty- relsens förslag att taga i öfvervägande, huruvida möjligen staten själf borde drifva trävarurörelse, skall jag be att få yttra några ord. Inledaren har anfört några siffror till belysande af de stora omkostnader, som sågverksägarna i öfre Norrland ha, och vill jag i anledning däraf nämna, att vi räknat med ännu större omkostnader. Vidare ha vi vid beräknande af utfallet gjort större afdrag för röta o. d., särskildt för de gröfre dimen- sionerna. Vi ha sålunda gått ut från, att, synnerligt för de gröfre dimen- sionerna, utfallet skall blifva sämre i de öfre distrikten än i de nedre. Vi- dare ha vi beräknat, att kvaliteten blir sämre i Norrbotten än i Västerbottens lappmark, som inledaren anförde till jämförelse. Vi ha därför räknat med icke mindre än 20 procent lägre pris för Luleå distrikt än för Umeå distrikt. Oaktadt vi sålunda räknat med så mycket lägre priser, ha vi dock haft mycket svårt att sälja vårt virke i Luleå distrikt, och detta är ju icke heller under- ligt, när staten har så stor del af hela skogsarealen där, och så få sågverk finnas därstädes. Efter vår största älf där, Lule älf, finns icke ett enda större sågverk. Men jag ger inledaren såväl som kommittén rätt däri, att förhål- landena nu äro bättre än 1908, då domänstyrelsen aflät sin nämnda skrifvelse. Inledaren har fäst uppmärksamheten på resultatet af de små sågar, som staten redan har, och framhållit, att de pris, som man där uppnått, icke varit så höga. Men vi få dock icke glömma, att dessa sågverk med ett undantag ligga inuti landet, i följd hvaraf fraktkostnaderna å det sågade virket blifva betydligt större. Vidare sågas där till stor del virke, som tages ut genom gallringar och ljushuggningar, som måste gifva sämre kvalitet. Dessutom drifves denna sågverksrörelse i en mycket liten skala, och då måste ju om- kostnaderna blifva relativt större än eljest. Vidare anförde inledaren, att staten kan låta bli att sälja, om den icke erhåller tillräckliga priser. Ja, det ha vi nog fått lof att göra ibland, men det är ofta en ganska bekymmersam sak, då man vet, hvilka oerhörda svårig- heter detta vållar ortsbefolkningen, som i sådant fall går miste om en på- räknad arbetsförtjänst. Så hände för några år sedan, då vi fingo kvar om- kring en million utstämplade träd i Norrbotten. Detta hade till följd många klagomål öfver bristande arbetsförtjänst den följande vintern. Man får ock ihågkomma, att inkomsten från domänfonden är beräknad i statsbudgeten, hvarför opåräknad större minskning i denna inkomst kan blifva ganska tråkig. Slutligen ber jag att få framhålla, att styrelsens förslag icke utgör något direkt förslag i saken, utan har styrelsen med sitt förslag endast velat väcka den tanken, att det möjligen skulle kunna vara lämpligt för staten att på grund af anförda skäl i Norrbotten själf drifva sågverks- och trämasserörelse. Värt förslag var sålunda endast att få denna fråga underställd kommittén för ut- redning. Vi hafva sålunda icke ännu tagit någon position i själfva saken; detta ber jag att få framhålla särskildt därför, att jag för några dagar sedan hade besök af en af cheferna för våra större sågverk, hvilken just hade den 70 DISKUSSION. uppfattningen, att vi verkligen aflåtit direkt förslag om att staten skulle an- lägga ett större sågverk och en större pappersmassefabrik i Norrbotten. Häradshöfding KRONLUND: Ja, jag får för min del säga, att jag alltid funnit mig lifligt tilltalad af domänstyrelsens förslag, och jag hoppas, att det icke får den begrafning i stillhet, som kommittén förordar. Jag anser visser- ligen, att staten icke bör i onödan inlåta sig på industriell verksamhet, men det finnes förhållanden i Norrbotten, som fullt motivera, att staten inlåter sig på en sådan verksamhet. Föredragshållaren liksom herr Fahlén synes mig ha sett saken företrädesvis ur den enskilda industriens synpunkt, jag tillåter mig att se frågan ur synpunkten dels af statens tillbörliga omsorg om sina statsskogars vård, dels af deras rationella ekonomiska utnyttjande och dels slutligen af ett bättre tillgodoseende af en jämn arbetstillgång för trävaru- handteringens arbetarebefolkning. Allt detta talar lifligt för ett sådant för- slag: jag anser i dessa afseenden, att det är en åtgärd af rent själfförsvar ur statens synpunkt att här i Norrbotten anlägga en industriell verksamhet, som skulle tillvarataga statens intressen med hänsyn till statsskogarna. Från min vistelse i Norrland har jag mig bekant, att ringbildningar bland timmer- spekulanterna ej sällan förekomma, hvarigenom prisen oskäligt nedtryckas, hvilket ofta medför, att afgifna anbud icke kunna antagas. Om nu staten hade en sådan industri där uppe, så skulle staten kunna ingripa vid sådana tillfällen, där det ekonomiska utnyttjandet af statsskogarna och hänsynen till en jämnare arbetstillgång kräfde detta. Genom att staten själf idkade såg- verksdrift i Norrbotten, skulle staten dessutom kunna tillgodose, att den arbe- tande befolkningens bostadsförhållanden blefve bättre, än de hittills varit, i hvilken fråga mycken diskussion förts i riksdagen, utan att den föranledt några vidare åtgärder. Dessa förhållanden synas mig tala med mycket större kraft, än hvad inledaren framhållit. Jag tror, att om staten har ett sågverk där uppe, detta blir af mera subsidiär beskaffenhet och ingalunda kommer att innebära den fara för den enskilda industrien, som föredragshållaren fram- hållit. Herr Fahlén nämnde, att sågverksindustrien här arbetar under ogynn- sammare förhållanden än på andra ställen, hufvudsakligen därför, att den icke i någon större utsträckning har egna skogar, men därför bör väl staten ej afstå från åtgärder, som afse att rationellt utnyttja statens egna skogstillgångar. Ryttmästare WALLENBERG: Bland de reservationer, som bifogats skogs- kommitténs betänkande har den, som undertecknats af öfverjägmästare P. O. Welander, och som rör bolagens verksamhet, väckt särskildt uppseende. Herr W. vänder sig mot trävarubolagens, enligt hans åsikter, orimliga vinster vid inköp af virke från kronans skogar. Medelst siffror söker han styrka riktigheten af sina påståenden, och det kan ej nekas till att herr W. kommit till de mest glädjande resultat beträffande sågverksdriften. Tyvärr öfverensstämmer icke verkligheten med den ljusa färgläggning herr W. swfvit förhållandena i höga norden, och reservationen verkar på den, som närmare känner dessa (öste y tHerligt förvånande, och det skonsammaste man kan säga om densamma är, att den är vilseledande. Reservanten framdrager såsom ett exempel på bolagens underbud, att vid vissa tillfällen i början af åttiotalet några större poster träd blifvit för- sålda till ett pris af kr. 1:08 pr styck för ett fall och 25 öre pr styck i ett annat fall. Det kan då vara intressant att veta, att dylika så kallade under- bud existera ännu i dag, oaktadt flottlederna sedan dess blifvit färdigmonte- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTENS BETÄNKANDE. 7 rade och till större delen amorterade, och oaktadt arbetskrafter och hästar nu i långt större mängd stå till förfogande och kommunikationerna för fram- förande af lifsmedel äro helt andra samt efterfrågan på virke är betydligt större. När man diskuterar värdet af ett träd, så bör man äfven tala om de på värdet inverkande faktorerna, såsom hvar det står, hur lång väg detsamma måste köras, hur stark efterfrågan det är å dragare, hur dyr dagspenningen är för körare och huggare, hur besvärlig och kostsam bäckflottningen är och hur dyr flottningen i hufvudälfven är. Det pris, som betalades i början af åttiotalet, anses nu som ett rofpris. Det är ej säkert att de som då erhöllo virket gjorde någon god affär. Det pris, som i dag betalas för en virkes- post, och som kan variera ända från 2s5-öringen upp till ett mångtal kronor, kommer att om 30 år anses såsom ett rofpris, oaktadt det i de flesta fall är svårt att i dag gå hem på affären. Med ett ord, att lösrycka ett virkesköp ur de förhållanden, under hvilka detsamma gjorts, och endast nämna ett inköpspris och ett trädantal det saknar allt värde. Sedan reservanten emellertid med dessa gångna händelser gifvit läsaren en förutfattad mening om virkesförsäljningarna i öfre Norrland, kommer han in på förhållanden för dagen och belyser desamma med en högst kuriös sam- ling af lösryckta uppgifter hämtade från olika år och från olika källor, bland hvilka dock saknas den enda, som med verklig fackkunskap kan yttra sig, nämligen exportören. Reservanten söker framkonstruera vinsten å köpetimmer från kronosko- garna genom att antaga ett visst medelförsäljningsvärde för den färdiga varan. Han har beräknat detta till kr. 150:— pr std. Från detta afdrager han kostnader för anskaffande af råvaran, som enligt domänstyrelsens af herr W. åberopade uppgifter, skulle uppgå till kr. go: — pr standard. I detta pris — kr. 90: — inkluderas då alla omkostnader från inköpet på rot till dess varan befinner sig i sågbommen, d. v. s. stubböret, afverkningen, flottningen, ådals- kostnaderna, utsorteringen m. m. Skillnaden mellan kr. 150: — och kr. 90: — är den marginal, inom hvilken sågverksägaren får röra sig för att betala kostna- derna för förädling, skeppning och försäljning och sedan få sin kolossala vinst. Af ofvanstående siffror är den, som uppgifves vara priset pr standard för råvaran vid sågen kr. 90: —, riktig, hvad rör inköp af råvaran från stats- skogarna. Hvad medelförsäljningssiffran angår, kr. 150: —, så är densamma full- komligt oriktig och har ej ens för Gäfleverken kunnat uppnås. För ett af de ledande Norrbottensverken är medelförsäljningspriset förklaring OSE ee Kkrirtem:o2 pr std, SEEN UD) sugs UTSE a Dj On 2 oj top TE SIERRA SIE IV för FOI ser » 144: 14 >» »” SIDA IOMA görs » 132:80 » Då är att märka, att åren 1910 och 1911 äro de bästa, som någonsin exi- sterat inom svenska trävaruhandteringen. 1908 var ett krisår. Medelförsäljningssiffran under femårsperioden är kr. 134: 70, och denna anses såsom gynnsam. Detta medelförsäljningspris afser plank, battens, brä- der, slatingbattens & stäf. Vid det verk, hvarifrån dessa siffror äro hämtade, 72 DISKUSSION. sågas mycket finskt virke af grofva dimensioner, hvilket högst afsevärdt upp- hjälper medelpriset. Om vi sålunda reducera herr W:s siffra, kr. 150: —, till kr. 134: 70,- återstår kr. 44: 70 i stället för kr. 60: — för förädling och vinst. Herr W. gör för förädlingskostnaderna ett högst summariskt öfverslag, som bäst ses i nedanstående sammanställning och jämförelse: Welander. Bolaget 1909. Sågtimmerkostnad pr std l Såningskostnad AA IE äns Avb den kr. 18: — kr. 18:54 Lastningskostnader » oo» J Underhållskostnader 21 ED AE VE SSR er år SAS saknas » 20 Reklamationer RAMOS oro LRG saknas » 1: 24 Försäljningskostnader NE FR I sssknsniesss sen a saknas 0: 38 Kostnader för valutor PÅ DE I TNsaglns talas spis saknas Ar KO: 2 Försäljningsprovisioner BERG Varna ER RESAN le ÖR 2 IKfassarabatter .6r GdelereCleret 6. RR: se TEESE SENSE för 35 » 3: 19 Allmänna omkostnader AE SAS BR RANG OSS a0-oNDda | v 6: 18 Räntor för driften JAR ÄR TIER AA DE FREE RET ge kr. 30: 50 kr. 41: 59 Bolaget får i förevarande fall en vinst af kr. 3:11 pr standard af virket från kro- nans skogar i stället för kr. 30: -—, som herr W. påstår. Man får då ej undra på om dessa bolag söka sin räddning i andra köpetimmermarknader, och funnes icke dessutom en viss kvantitet timmer å bolagens egna hemman, så vore en sågverksaffär 1 Norrbotten otänkbar. Posten räntor, som ofvan angifves till kr. 7: —, afser icke utdelning å ett aktiekapital. Vanligen äro nämligen dessa affärer så konstruerade, att aktiekapitalet är bundet i skogsfastigheter och sågverksafgifter. Det för rö- relsen nödiga kapitalet räknar man i vanliga fall att få upplåna. Låt oss se hvad detta är. För en skeppning af 10,000 stds behöfves i brädgården ett färdigt trävarulager, som under ingen del af året understiger 3,000 stds, alltså bundet kapital c:a 300,000 kr. Af råvara måste vid höstens ingång finnas ett lager för vintersågningen af minst 3,500 stds eller för kr. 390,000: — Under ingen del af året torde värdet af vid sågen lagradt virke understiga kr. 200,000:—. För drifningen och flottningen under samma tid äfvensom för sågningen måste ett belopp af c:a 500,000: — under större delen af året vara disponibelt. Dessa siffror äro minimisiffror, och huru lätt svälla de icke ut. För 10,000 stds skeppning torde hvarje verk få betala räntor för minst 1,000,000 kronors medelförlagskapital. Sällan anskaffas detta under 7 4 - Alltså kr. 70,000: — i ränteutgift eller kr. 7: — pr std, som ofvan uppgif- vits såsom en allmän siffra. Denna kalkyl öfver räntor har här särskildt beaktats, enär det tyckes vara den post, som vid beräkningen af värdet på rot af köpetimmer anses få negligeras, och som vanligen äfven negligeras, och som dock är af afgörande betydelse. Herr W. uppställer vidare 1 sin reservation en tabell på värdet pr ku- bikfot af de olika bredderna, som beräknas utfalla, och efter detta bredd- utfall beräknas värdet pr std af virket. Såsom grundval för virkesvärdet är an- taget marknadsvärdet för året å osorterad vara. Detta marknadsvärde redu- ceras med c:a 5 & på grund af utfall af röta och utskott. Det borde redu- NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 13 ceras med ett afsevärdt större belopp. Utfallet af de olika kvalitéerna kan ses af nedanstende tabell för 1909 vid ett verk: (ÖSOLLELACLAVATAN sr aeke Hör ÅA I ONA Tä HE RS SE SS rr SN or 125006 IUESTEG EON NER IS UL UR RA ke 5,3 SJ ENnba fe BENEN sngso0s00uoyNIs NE 4 (lg KA SJ NNE IKON Asa ägo ras ENE ade AFORG Det virke, som uttages från kronoskogarna, är ej det allra bästa, och norr- bottensvirket i allmänhet är ett för spekulanten farligt virke på grund af sin olikartade kvalité. Den som dag efter dag stått i sågen och sett, huru för ögat härliga timmerämnen vid uppsågningen sönderfallit i svårsålda och under- haltiga kvalitéer genom sprickor, stockblånad och röta, som finnas inom yt- veden, den är försiktig, när det gäller att uppskatta och betala varan. Till dylika omständigheter tager icke den utomstående hänsyn. Det finnes mycket annat i herr W:s dokument, som tarfvade en gransk- ning, men det torde vara nog för dagen med det sagda. Disponent O. HELLSTRÖM: Teoretiskt taget borde ju staten som industri- idkare ej hafva synnerligen större svårigheter än den enskilde att öfvervinna. Statlig drift skulle sålunda kunna organiseras efter samma grunder som en- skild. Men all erfarenhet visar, att så i praktiken ej blir förhållandet, och att med den statliga organisationen följer en tyngd i förvaltningen, som verkar menligt för ett affärsföretag. Så vill jag i enlighet med inledaren påpeka, att för den, som skall dirigera ett trävaruindustriföretag, fordras stor rörelse- frihet såväl i afseende på själfva driften som inköp och försäljningar. Vid inköp och försäljning måste af helt naturliga skäl förekomma en del spekula- tion. Under sådana omständigheter är det enligt min uppfattning klart, att vid statlig förvaltning komma att uppstå svårigheter, som ofördelaktigt inverka på resultatet, svårigheter, som bero på själfva systemet, och som ej på samma sätt göra sig gällande för den enskilde. Det synes emellertid, som om föreställningarna härvidlag på en del håll vore oklara. ; Häradshöfding Kronlund yttrade sig nyss om trävaruhandteringen, och föreföll det som han ansåg, att staten skulle utan svårighet kunna drifva sådan. Han tyckes anse, att saken är ytterst enkel, och att driften ej ens behöfver vara kontinuerlig. Jag vill för min del påstå, att detta är orimligt, och att det skulle uppstå förlust på en dylik rörelse, och alldeles säkert finnes det skäl att fråga: har det framkommit någon anledmmng för staten att göra ett experiment med sågverksrörelse och underkasta sig dylika förluster? Generaldirektör Fredenberg och byråchefen Hermelin hafva ju framhållit, att de skäl domänstyrelsen på sin tid hade att väcka tanken om statlig såg- verksrörelse i Norrbotten, ej längre kunna anses föreligga 1 samma grad, som då denna tanke framkastades. Inom trävarukretsar är också den meningen fullkomligt klar, att virket från kronans skogar betalas med toppriser, och att sågverk, som lefva uteslutande på köpvirke, föra en mycket osäker tillvaro. Af herr Wallenberg har framlagts en del erfarenhetssiffror från de lands- delar, om hvilka här särskildt är fråga. Jag har själf för några månader sedan i pressen lämnat en del uppgifter angående den sannolika vinsten på försågning och försäljning af virke från kronoparker med ett råvarupris, sådant Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen 1913. 6 74 DISKUSSION. som af öfverjägmästare Welander i hans reservation till kommitténs betän- kande angifves vara erhållet medelpris. Jag kom därvid till att den sanno- lika vinsten skulle vara kr. 6: 45 pr standard. Sedermera har jag från ett sågverksbolag däruppe erhållit uppgift angående den enligt dess bokslut år 1911 erhållna vinsten, hvilken var kr. 6:98 pr standard. Det är ju för mig glädjande erfara, att min beräkning bestyrkes af verkliga erfarenhetssiffror. Då nu vinstmarginalen är så liten, blir ju fullkomligt klart, att man ej be- höfver råka ut för stora prisfluktuationer, förr än vinsten förvandlas till förlust. Af herr Fahlén har framhållits, att statlig sågverksdrift skulle kunna vålla svårigheter, i det, särskildt beträffande exporten och priserna, staten skulle kunna blifva en besvärlig konkurrent för den enskilda driften. : Jag vill på det lifligaste instämma häri och framhålla, att exportpriserna ytterst lätt kunna oroas genom mindre goda försäljningar, hvarom man redan nu har rik erfa- renhet. Kommittén har föreslagit beredande af särskild sakkunskap i domän- styrelsen för försäljningsfrågor genom inrättande af en affärsbyrå under sak- kunnig chef. Mot detta har kommittéledamoten herr Welander reserverat sig och förklarat, att han ej kunde biträda förslaget under andra villkor, än att samtidigt staten anlade eget sågverk och egen trämassefabrik i Norrbotten. Dylika anläggningar vore, menar herr Welander, nödvändiga för att staten skulle kunna erhålla tillräckligt säker grundval för sina prisberäkningar. Det synes mig emellertid, som om kommittémajoritetens förslag vore något att tänka på. Åtminstone kommer man vid granskning af herr We- landers siffror i hans särskilda yttrande, till den slutsatsen, att något måste göras för att lämna sakkunnig hjälp vid beräkningar af omkostnader och vid prissättningar å virke. Bland andra siffror, som herr Welander lämnat, är en om ett medelpris af 150 kr. pr standard från Norrbotten skeppad vara. Han har därvid enligt egen förklaring baserat sin beräkning på den af domänstyrelsen lämnade upp- giften, att sågade varor i Norrbotten betinga för 4 tums bredd 76 öre pr kubikfot och så vidare till 105 öre pr kubikfot för 11 tums bredd. Och så åstadkommes medelpriset på följande enkla sätt. Man slår ihop priset på den lägsta dimensionen 76 öre med priset på den högsta 105 öre och delar summan midt itu. Genom att multiplicera resultatet go '/, öre med 165 er- hålles kr. 149 och 32 !/, öre, således i rundt tal 150 kr. Man måste fråga sig, huru ett sådant betraktelsesätt är möjligt. Hur kan en person på herr Welanders post, och som kan göra räkning på att anses vara auktoritet på sitt område, resonera med en sådan ledighet? Det hela är ju så orimligt, att man ej borde spilla vidare ord på det- samma. Jag vill emellertid ej underlåta att påpeka, att enligt herr Welanders sätt att se saken en virkesspekulant helt enkelt har att räkna med lika såg- utfall af alla bredder ur sitt timmer. Huru det timmer, som lämnar ett dylikt utfall skulle se ut, vore intressant att erfara. Jag vill för att visa huru saken i verkligheten ställer sig meddela några siffror. År 1910 exporterades från Sverige af ohyflade och hyflade plankor, bat- tens och bräder: Sfp 10 EI O LV CIS SRS SR SES AREAN c:a 182,000 stds 5 1/,—38 Nä SNR a SRS AE SSM ER HSA, OOOM [UTALET 25 FT är ted SAR SAST RAR LAR VESA IRISH NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 75 Häraf framgår således, huru breddutfallet genomsnittligen ställer sig, och att herr Welanders beräkningssätt barkar, minst sagdt, åt skogen. En omständighet, vid hvilken herr Welander fäst föga afseende i sina beräkningar är, att i sågade varor ingå äfven kvinta och utskott, och att vid prissättningar man måste taga detta i betraktande. Jag vill begagna tillfället att påpeka, huru ur sågvirket från kronoskogarna utfaller en högst betydande del i kvinta och utskott. Det ligger för öfrigt i sakens natur, att så skall vara fallet, då ju de afverkade träden som regel äro gamla och ofta öfver- mogna. Som ett exempel, huru detta kan verka, vill jag anföra några uppgifter, lämnade af ett sågverksbolag. Det hade under en tid visat sig att sorterings- utfallet försämrades år från år, och att det föreföll, som om i den mån in- köpen från kronoparkerna ökades, också sorteringsutfallet blef sämre. För att konstatera detta, lät bolaget märka allt virke, som en vinter afver- kades från inköpta kronostämplingar, så att det vid framkomsten till såg- verket kunde med säkerhet igenkännas. Därefter företogs en så stor prof- sågning som möjligt af detta timmer och profsortering af därur utfallande virke. Gifvetvis blef ju detta kostsamt, men bolaget erhöll en fullt säker grund för bedömning af utfallet, och blef resultatet af undersökningen, att af virket ej mindre än 60 2 voro kvinta och utskott. Jag vill också påpeka, huru föga betydelse herr Welander i sina beräk- ningar fäster vid räntor och amorteringar. Den, som skall drifva industriell verksamhet, får däremot noga hafva dessa i minnet. Gör han sina kalkyler med förglömmande af räntor och amorteringar, skall han snart finna att detta straffar sig. Om man med de anförda förhållandena för ögonen och med full kän- nedom om försäljningspriser och tillverkningskostnader bedömer saken, skall man finna, att resultaten af driften hos de trävarutillverkare, som röra sig med virke till öfvervägande del från kronoparkerna blifva svaga nog. Räknar man åter som herr Welander, skulle följden blifva att sådana industriidkare mycket illa förstå sin sak, Jag har blifvit ombedd att i korthet beröra en del af de uppgifter herr Welander lämnat angående resultaten af trämassehandtering 1 Norr- och Vä- sterbotten. Jag måste därvidlag dock påpeka, att jag själf ej är trämasseman och därför i viss mån rör mig på obekant område. Af herr Welanders beräkningar framgår emellertid först, att han anställt sina beräkningar för /orr mekanisk massa. Rätta förhållandet är, att sådan ej tillverkas i Norr- och Västerbotten, utan att endast zv4/ mekanisk massa produceras. Då herr Welander sedan talar om åtgången af ved till trämassa, glömmer han, att af den till fabriken framkomna råvaran en del är skadad, och att vedåtgången därför måste ökas med den procent kubikmassa, som enligt erfarenhet är oanvändbar. Nästa fel i herr Welanders kalkyl är kostnaden för tillverkningen. Lika omöjligt som det är att tillverka sulfitmassa för 50 kronor pr ton, lika omöj- ligt är det också att tillverka våt mekanisk massa för 15 kronor pr ton. Detta borde vara välbekanta förhållanden. Slutligen anställer herr Welander en del beräkningar angående försälj- ningsprisen och kommer då till resultatet, att medelpriset pr ton torr meka- nisk massa skulle kunna sättas till 75 kronor. Detta skulle då betyda, att 76 DISKUSSION. den våta mekaniska massans medelpris blefve 37: 590- Enligt Svenska Trä- masseföreningens prisstatistik, är emellertid medelpriset för åren 1906 —1911 kr. 33:75 pr ton eller c:a 117 & lägre, en afsevärd differens redan i själfva utgångsvärdet. Det hade nog varit af intresse att ytterligare analysera de siffror, som framkommit i herr Welanders reservation och de slutsatser, han dragit af dessa, men jag finner att tiden ej medgifver att närmare ingå härpå. Ryttmästare WALLENBERG: Af föregående talare har betonats att staten genom att själf bedrifva sågverksrörelse tager på sig en uppgift, som icke hör till den art af verksamhet, som det tillhör staten att utöfva. Samma talare har ingående påvisat farorna för såväl den nu befintliga privata företagsam- heten särskildt i Norrbotten som för sågverksindustrien i landet i sin helhet af ett dylikt initiativ från statens sida. Jag ber här få lifligt instämma med honom i hans uttalanden, och jag tror man kan med fog till hans yttranden lägga följande på erfarenheten grundade uppfattning af den nutida trävaru- handteringen, nämligen: att sågverksrörelse baserad på enbart köptimmer har de största utsikter att misslyckas, att sågverksrörelse baserad på dels tillgång på egen råvara, dels köp- timmer har utsikter att komma till ett ekonomiskt resultat, samt att enbart försäljning af råvara på rot utan afverkningsbekymmer och sågverksdrift är en god och lättskött affär. Det är under sådana förhållanden ofattbart, hvarför staten skulle öfver- gifva den gynnsamma position den nu innehar och kasta sig ut i äfventyr- ligheter och i vårt grannland Ryssland, där mer offentlig sågverksrörelse före- finnes i form af apanagesågar, som förädlar virket från de kejserliga domänerna, har man kommit till den erfarenheten, att det vore vida fördelaktigare om denna sågverksdrift nedlades och virket såldes på rot. Häradshöfding KRONLUND: Blott ett par ord. De sista talarna ville med bestämdhet påstå, att statens sågverk skulle gå med förlust, och ryttmästare Wallenberg ville styrka detta genom att hänvisa till apanageskogarna i Ryss- land. Men ryttmästare Wallenberg vet lika väl som jag, att statsindustrien i Ryssland får räkna med förluster, utgifter och kostnader, som icke kunna eller få förekomma hos oss; jag tror sålunda, att detta skäl icke har någon betydelse för denna fråga. Jag medger mycket villigt, att ett sågverk, upp- rättadt af staten i Norrland, kommer att blifva dyrare, än om det drefves af enskilda, men äfven om inkomsterna från ett dylikt sågverk skulle blifva obetydliga eller rent af minimala, så är redan tillvaron af ett sådant sågverk ' ett skydd mot ett bortslumpande af statens skogar för underpris, hvarpå nog exempel kunna uppvisas. Jag vill i detta afseende påpeka de våldsamma stormar, som ej sällan rasat inom vidsträckta delar af Norrland, och där kull- vräkta massor af virke, och huru staten för att förekomma det raserade virkets förstöring måste sälja detsamma till nästan hvilket pris som helst. Hade staten då ägt ett sågverk, så hade den kunnat själf tillgodogöra sig åtmin- stone en del däraf och därigenom förekomma bortslumpningen. Dessa skogar i Norrbotten äro flerstädes öfvermogna skogar, som behöfva uthuggas och snart utdrifvas för att gifva skälig ersättning. Äfven på denna grund spelar tillvaron af ett statens sågverk i Norrbotten en mycket stor roll, ty därigenom kan staten själf omhändertaga en del af det virke, hvarpå ej antagligt anbud | NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. Fl tilläfventyrs kan erhållas, och själf förädla det. På samma gång kan staten möjliggöra en jämnare arbetstillgång, än hvad som annars kunde vara fallet. En talare invände, att äfven om arbetstillfällena i öfre Norrland ibland varit dåliga, dessa nog med hänsyn till uppsvinget i dessa landsdelar torde komma att väsentligen i en snar framtid förbättras. Men under tiden kanske folket svälter. Det är ur den synpunkten man äfven måste se frågan, ty det spelar en stor roll, att staten förekommer denna ojämna och växlande arbets- tillgång, som naturligtvis betingats af ekonomiska konjunkturer af åtskilliga slag. Det är klart, att staten äfven själf måste rätta sig efter de ekonomiska konjunkturerna, men staten kan i viss mån ställa sig litet öfver dessa ekono- miska konjunkturer och bedrifva industriell verksamhet något jämnare än den enskilda industrien. Fil. d:r THOR ANDERSSON: I det förträffliga anförande, i hvilket in- ledaren framlade sin åskådning, var det särskildt en punkt, som ådrog sig min uppmärksamhet, en punkt, som enligt min uppfattning förbigicks alldeles för fort, ty den punkten har den allra största betydelse icke endast för den industri, som det här gäller, utan för hela vårt lands industri, särskildt export- industrien. När han rörde vid förhållandet mellan privat drift och statsdrift, så uttalade han farhågor för, att statsdriften skulle verka störande, då det gällde prisbildningen för trävaruprodukterna. Jag vet icke, på hvilka skäl han grundar denna åskådning, men det skulle vara af synnerligen stor vikt att närmare få erfara det, ty vi veta nog litet hvar, att en af hufvudorsakerna till att vårt lands industri, särskildt dess exportindustri, icke åstadkommer den direkta behållning för vårt folkhushåll, som man hoppats, ligger i den anarki, som inom många af dessa industrier härskar, då det rör sig om för- säljning. Detta får naturligtvis icke förekomma, då det gäller vårt lands viktigaste industri: den måste uppträda som en enhet på världsmark- naden. Auditör FAHLÉN: Det är med anledning af herrar Fredenbergs och Kronlunds anförande, som jag skall be att få säga några ord till när- mare förklaring af den allmänna uppfattning jag har utaf nu föreliggande spörsmål. Jag fäster mig då först vid den synpunkt, som generaldirektör Fredenberg framhöll, då han uttalade, att det vore önskligt att kunna hålla jämnt arbete åt befolkningen, hvilket skulle kunna åstadkommas genom en åtgärd sådan som den föreslagna, och vidare syftar jag på herr Kronlunds yttrande, att jag skulle ha sett denna fråga högst ensidigt och uteslutande från industriens synpunkt. Gent emot detta sistnämnda vill jag genast säga, att så icke är förhållandet, utan jag har sett frågan ur allmängiltig synpunkt. Nu skall jag be att något närmare få klargöra min mening. Om staten skulle anlägga ett sågverk och en sulfatfabrik, så skulle följ- den blifva, att den enskilda verksamheten trycktes ned, då staten icke kan utåt uppträda så solidariskt med den enskilda industrien som den enskilde företagaren kan göra. Då speciellt beträffande Norrbotten kapitalet ganska ovilligt lånar sig åt industrien — naturligtvis af det skälet, att här icke alltid tillräcklig vinst är att påräkna — så kan följden lätt blifva, att kapitalet icke vidare vill engagera sig alls i industriföretag i denna landsdel, d. v. s. saken kan möjligen utveckla sig så, att det nu där nedlagda kapitalet så småningom drager sig därifrån. De skadliga följderna däraf kan ett statens sågverk icke förhindra. Och jag för min del tror, att förhållandena verk- 78 DISKUSSION. ligen komma att utveckla sig på antydt sätt, och detta kanske fort nog. Då blir följden, att staten kommer att monopolisera förädlingsverksamheten, och hvad blir åter följden af detta? Jo, att staten får taga ansvaret för att den jämnare verksamhet, hvarom man här talat, kommer till stånd, och se till att staten kan hålla jämnt arbete för befolkningen och ersätta kommunerna — vare sig de äro större eller mindre — för de minskade skatteintäkterna. Det blir en beskattning, som kanske blir så hög, att den kalkyl, som jag gjort upp beträffande skatterna, måhända blir helt och hållet otillförlitlig. Vinsten blir då kanske + o eller något därunder. Detta är en utveckling, som jag tror, att vi icke böra befordra. Jag anser sålunda, att vi icke ens experimentvis böra försöka oss på med denna sak. Det var rätt intressant höra herr Kronlund obetingadt säga, att han trodde, att statens drift skulle blifva dyrare än den enskilda. Men redan häri ligger enligt min uppfattning en så kraftig kritik af förslaget att staten skulle upptaga denna drift, att man redan ur den synpunkten borde ställa sig tveksam till förslaget. Jag tror också i likhet med herr Kronlund, att en sådan statsverksamhet skulle komma att blifva dyr, och det vore godt, om den endast blefve dyrare för staten, men den blir dyr också för den enskilda industrien, och där ha vi den nationalekonomiska faran af en sådan sak. Hvad herr Kronlund vidare yttrade rörande den »subsidiära» betydelse, som en statens förädlingsverksamhet i Norrbotten skulle äga, var jag ledsamt nog icke i tillfälle att rätt uppfatta, hvarför jag nödgas förbigå hans yttrande i denna del. Men sedan vänder jag mig till d:r Thor Andersson och säger: om en anordning af föreslaget slag kommer att medföra en mindre anpassning, mindre smidighet, mindre solidaritet med exportörerna utåt, rnedföra en ökning af produktionskostnaderna, som måste inverka på priserna på den utländska marknaden, då kommer detta att utöfva sin verkan på hela vår industri och medföra, att de intäkter, som vi skulle kunna ha af denna industri, blifva i sin helhet mindre, och att fördelarna för de privata företagarna också blifva mindre. Däri ligger en mycket stor fara. Nu vill jag villigt erkänna, att det icke nödvändigt måste gå på det sättet, men det finnes möjlighet och stor sannolikhet för att det skulle kunna gå på det sättet. Virkessorte- ringen är en synnerligen ömtålig fråga för företagaren. Där kunna tillvara- tagas och sparas stora värden, hvarom den, som icke sett detta på nära håll, knappast kan göra sig en föreställning. Jag har icke varit vid Grankulla- viken och sett förädlingen därstädes; en gång var jag på väg dit men kom tyvärr icke fram till sågverket. Men däremot såg jag virke därifrån på krono- parken och frågade en medföljande person: Är detta virke för Grankulla- viken? Är det kvinta? och mina frågor bejakades. Det virket var sådant, att man enligt min uppfattning skulle ansett det vara s. k. sågfallande vara. Jag säger icke, att detta bevisar något, sådant kan hända äfven hos enskilda, men jag tror, att det är svårare för staten att utöfva en så sträng kontroll, att icke värden förloras genom att man åsätter virket lägre rang, än hvad som verkligen skulle behöfvas. Jag har sålunda icke alls sett denna sak uteslutande från industriens synpunkt, utan jag har sett den från landets synpunkt och då äfven från in- dustriens synpunkt. Jag tror, att ett statens öfvertagande af hela denna för- ädlingsverksamhet skulle vara olycklig, och jag tror också, att om staten NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. 79 ställer sig vid sidan af de enskilda tillverkarna, staten kommer att utöfva ett tyngande inflytande, som kommer att som resultat medföra, att vi få mindre inkomster för våra trävaruprodukter än eljest, detta i synnerhet som de en- skilda kunna uppträda med större solidaritet utåt. Byråchefen, friherre HERMELIN: Domänstyrelsens här omnämnda förslag till Kungl. Maj:t innehöll, att Kungl. Maj:t måtte anbefalla den då sittande kommittén att taga i öfvervägande, huruvida det skulle vara önskligt för staten att själf förädla en del virke från statens skogar. Detta var 1908 i juni. Sedan dess har det blåst många vindar i Norrland, och utvecklingen har gått framåt; den har gått framåt mera än under ett tiotal år förut. Icke så att det skulle ha blifvit någon särskildt stor ökning af exporten från öfre Norrland. Kom- mittén har visserligen med angifvande af exportsiffror dragit den slutsatsen, att från 1905 till 1910 industriverksamheten i öfre Norrland visat en tendens till icke obetydlig ökning. Enligt de siffror, som kommittén anfört, utgjorde exporten från Haparanda, Luleå och Piteå skeppningsdistrikt under Ci näe ef edeARer 78,323 standards PE OTO OO tad Aden S$1,102 » HÄ TOO eg ess 67,879 HI TTG OO osar 62,843 , FEET O.O Oas ser ende 55,165 2 OCME ST EN OON EE 67,3217 » Då exporten 1910 således var afsevärdt högre än under åren 1908 och 1909, har kommittén förmenat, att utvecklingen ingalunda varit i nedgående eller stått stilla utan tvärtom gått framåt i ej obetydlig grad. Åren 1908 och 1909 voro emellertid krisår, och var fördenskull na- turligt att tillverkningen var dålig. 1910 däremot var ett mycket godt år, och dock var exporten icke större än åren före krisen. De angifna siffrorna visa alltså, att under senare år icke skett någon nämnvärdare utveckling i detta afseende, men utvecklingen har gått framåt i många andra afseenden, nämligen bland annat så, att man bättre kunnat tillgodogöra sig annat virke än plankor, battens och bräder. Efter år 1909 ha icke mindre än 4 trä- massefabriker anlagts i öfre Norrland. Jag är af den personliga åsikten, att om staten kan undvika att gifva sig in på en förädlingsindustri, så vore detta nog det lyckligaste, ty det finnes många förhållanden, som göra det svårt för staten att lika lätt som den en- skilde tillvarataga alla tillfällen, som äro lämpliga för sådan affärsverksamhet. Ett godt resultat af sådan verksamhet skulle förutsätta, att vederbörande cen- tralstyrelse, under hvilken statens skogar stode, skulle få fullt fria händer att utan vidare påverkan från högre ort bestämma de former, under hvilka driften skulle uppehållas, och att styrelsen skulle äga befogenhet helt och hållet öfver- lämna åt antagen chef för industriverket att ombestyra driften och försälja produkterna utan att annat än i undantagsfall behöfva rådföra sig med styrelsen. Men det är väl ej gärna troligt, att staten skulle vara villig lämna så vidsträckt fullmakt, då det gällde så omfattande rörelse. Det skulle sålunda enligt min mening vara lyckligast, om ifrågasatt förfarande icke behöfde ske, men det kan ju gifvas förhållanden, som skulle kunna göra detta nödvändigt, och det är sådana förhållanden, som domänstyrelsen synes förutsatt. För närvarande torde läget emellertid vara afsevärdt olika emot under år 1908. De pris, 80 DISKUSSION. som nu erhållas vid virkesförsäljningar i Norrbotten, äro ju tämligen skäliga, men det har visat sig vara svårt få afsättning för allt man skulle önska. Med god vilja torde det dock kunna gå något så när. Beträffande 1912 års för- säljningar af trämassevirke ha prisen ökats rätt afsevärdt. Under det att så- dant virke från kronans skogar i Norr- och Västerbottens län år 1908 be- tingade ett pris af omkring 4 kr. 50 öre pr kubikmeter vid kusten, ha vid årets försäljningar betalats 7 kronor. Det går framåt år från år, så att man har anled- ning känna sig tämligen tillfredsställd, och synes det alltså icke vara så stora skäl att för närvarande anordna särskild förädlingsindustri. På sina ställen i Norr- land får kronan mera för det utbjudna rotstående virket än den begär. Vid Ångermanälfven har kronan fler än en gång fått betaldt mer än 100 procent öfver hvad den begärt. Detta har icke berott på att herrar jägmästare icke kunnat taxera skogen, utan bland annat på att vederbörande köpare halt sär- skildt behof af det gröfre virket utefter vattendraget för att därmed kunna förbättra sin stocknota, och för sådant ändamål hafva vissa verk emellanåt betalat nästan hvad som helst. Jag känner flera exempel på att vid köp af skog på rot betalats ett pris, som varit baseradt på ett grundpris, som med mer än 200 procent öfverstigit det högsta efter ådalen gällande pris å afver- kadt virke. Såsom min personliga åsikt vill jag alltså uttala, att kunna vi undvika ifrågasatt statsindustri, vore detta lyckligast. Hvad arbetstillfällen för ortsbefolk- ningen angår, tror jag, att vederbörande skogsförvaltning kan reglera den saken härförutan. Erhölles tillgång till större antal tjänstemän, kunde virket genom skogsförvaltningens försorg i större skala synnerligast i vissa orter afverkas och levereras vid vattendragen, och finge då bolagen en vara, som kunde bedömas. Hade man virket framfördt till vattendraget, kunde högsta pris betalas, enär köparna då visste, att de betalade för endast användbart virke och ej dessutom för större eller mindre kubikmassa odugligt sådant. Genom dessa af skogsförvaltningarna företagna afverkningsarbeten kunde tillfällen be- redas för befolkningen att erhålla förtjänster. Arbetsprisen i öfre Norrland ha för öfrigt ökats år för år, så att den duglige arbetaren där uppe i regel icke har sämre ställdt, snarare tvärtom, än på andra orter. Saknas dock arbete på viss ort, har statens skogsväsende i allmänhet möjligheter att bereda så- dant, för så vidt afsättning till skäligt pris finnes för skogsprodukterna. Generaldirektör FREDENBERG: Jag har i mitt föregående anförande icke uttalat, att staten borde uppföra ett sågverk för att förekomma arbetsbrist i Norrbotten, utan var det gent emot inledarens uttalande, att domänstyrelsen kunde refusera anbuden, om priserna voro för dåliga, som jag anförde, att detta kunde vara vanskligt nog med hänsyn till den arbetsbrist, som däraf kunde blifva en följd, hvartill jag som bevis åberopade förhållandena 1909, då omkring en million utstämplade träd blefvo osålda i Norrbotten. Disponent O. HeELLstRÖm: Byråchefen Hermelin yttrade, att vid något tillfälle skulle för virke från kronoparker betalats ända till 200 9; utöfver det pris, som varit gällande för köptimmer. Detta torde väl dock bero på något missförstånd, ty fullt så galet har det väl ej varit. Saken är den, att för de olika vattendragen finnas upprättade standardprisnotor, som uppgöras för en längre period i sänder. Köptimmerpriset bestämmes så, att standard- notans pris med vissa procents förhöjning betalas. Ofta förekomma förhöj- ningar om 100 2, och det vore ju illa nog, att förhöjning i dess ställe blefve | | NORRLÄNDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE. dI 200 &. Men än värre om det verkligen i allmänna marknaden gällande köptimmerpriset skulle blifvit tredubbelt. Säkert är i alla fall, att ofta betalas vid kronoauktioner priser, som äro förvånande, i synnerhet om man ställer dem i relation till de åsatta förslags- priserna. Jag vill begagna tillfället framhålla, att det borde vara fördelaktigt för både kronan och köparna, om alla utsyningar skedde ett år före försäljningen, och att sedan auktionerna höllos tidigare på året än nu är fallet. Jag skulle vilja föreslå juli månad. Jag tror, att detta skulle kunna passa äfven för Norr- botten. När, som nu sker, auktionerna hållas i oktober, och stämplingsläng- derna äro tillgängliga jämförelsevis kort tid förut, hafva spekulanterna väl liten tid på sig för undersökningarna. Och virkesposter, som ej säljas vid oktoberauktionerna och skola utbjudas på nytt, komma då att försäljas först i november eller december. Ett annat skäl att hålla auktionerna tidigare är, att de helst borde komma före de finska. Man borde med tämlig visshet kunna säga, att våra sågverk då, så vidt möjligt, skulle köpa sitt behof af timmer i Sverige och därefter skaffa sig reserven från Finland. Jag skulle slutligen vilja framställa en fråga. Skulle det icke vara skäl att lämna sågverk koncessioner på längre tid för timmer, på samma sätt som skett med trämassefabriker för pappersved? Jag vet, att det finnes många, som ställa sig afvisande mot den tanken, men så mycket är säkert, att om ett sågverk på detta sätt skulle kunna säkerställa sin timmerfångst för några år framåt, vore detta en bättre sakernas ordning än att år efter år hafva slumpen att räkna med vid kalkyler om timmerkvantiter och timmerpriser. Byråchefen, friherre HERMELIN: Med anledning af det utaf disponenten Hellström uttryckta tvifvel om riktigheten af hvad jag i förbigående nämnt rörande det förhållande, att vissa försäljningsposter virke försålts å kronoskogs- auktioner i Västernorrlands län till sådant pris, att det med ända till 200 procent öfverstigit högsta gällande köptimmerpris efter vattendraget, ber jag få meddela, att jag särskildt påminner mig ett fall för 6 å 7 år sedan, då en försäljningspost från Resele prästbords skog af visst utaf Angermanälfvens trävarubolag å rot betalades med pris, som efter min noggranna undersök- ning visade sig vara baseradt på ett grundpris, som t. o. m. öfversteg nyss angifna, och att sådant ej sällan händt och måhända ännu händer efter Ångermanälfven med därstädes rådande starka konkurrens. Orsaken härtill torde, såsom jag förut nämnt, bero på att vederbörande köpare hafva behof af bättre och gröfre vara samt törhända och dessutom i ej så ringa grad på, förutom mindre tillförlitlig värdering, den vid offentliga auktioner ej så sällan skarpt framträdande afundsjukan köparna emellan. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM, DELEN POST TEE 2 Om flottning. Af J. A. MELKERSON. Det pågår numer dessbättre en liflig rörelse för att äfven utom den trånga fackmannakretsen söka sprida kännedom om den hittills så för- bisedda flottningen. Det må därför tillåtas mig att här söka påvisa några på flottningen verkande faktorer och framhålla några drag ur flott- ningens gång och ledning. Den synes mången så enkel denna flottning. I de stora älfvarna komma stockarna flytande med vattnet, och en man med en hake fäst i en lång stång »petar ut» det timmer, som tycks vilja fördröja sig vid stranden. Hans arbete synes vara bra litet ansträngande och fordra ett minimum af yrkesskicklighet. De små vattendragen anses flyta fram mellan djupa bräddar, och vattnet har mer än god hastighet. Flottningen är här lätt undangjord: lossa några brötar, sen går det af sig själft. Hvad man sett i ett vattendrag har tillämpning på alla öfriga. Och ledningen af det enkla arbetet: den kan ju nästan hvilken praktisk man som helst utföra. Se till att folk finnes just där de be- höfvas, ställ om att nödig redskap finnes, och res utefter linjen och in- spektera. Se där allt. — Ja, tyvärr är denna uppfattning allmännare än nyttigt är. Här behöfves dock om någonstädes plikttroget folk i ar- betet, utspridda som de äro utefter ett långt, smalt arbetsfält. Här kräfves ej ringa yrkesskicklighet och arbetsförmannens snabba blick i kritiska situationer. Här ställes arbetsledarens organisationsförmåga på hårda prof, och på hans planläggning af driften beror till stor del ar- betets resultat. Vid ett föregående tillfälle (Skogsvårdsföreningens tidskrift h. 2, 1911) sökte jag framhålla några hufvuddrag i flottledens anläggning, bvars mål är att underlätta flottgodsets framkomst. Härför fordras bland annat att virket beredes tillräckligt vattendjup, att krökningarna i leden afjämnas, och att ledningar anbringas, som kunna: styra eller samman- hålla virket. Där vattenhastigheten är för ringa, där motvind hindrar eller där lugnvatten möter, så att virket ej kan framflyta af sig själft, måste man ordna för flottgodsets magasinerande i afvaktan på dess transport öfver lugnvatten medelst bogsering på ett eller annat sätt. OM FLOTTNING. 83 Bland medlen härför nämndes upprensning af vattendraget från hindrande föremål, sammanhållandet af vattnet genom minskning af vatten- sektionen, uträtning af krökar i vattendraget, utläggandet af ledbommar, anläggandet af olika slag af dammar m. m. Kunde vi nu i flottleden utföra samtliga nödiga och nyttiga arbeten för virkets utfrakt, så kunde nog den förut antydda enkelheten i flottningsarbetets ledning och drift ej vara så alldeles obefogad. HKunde vi genom våra anordningar få flottgodset att oafbrutet hålla sig i rörelse i vattendragets riktning och inom det för detsamma afsedda området, kunde vi i våra dammar inne- hålla allt det vatten, som är för mycket för behofvet, och därpå ut- släppa det i lagom mängd, och £snde vi i leden anbringa tillräckliga mottagningsmagasin för virket, där på vissa sträckor flottningskapaciteten är mindre än på vattendraget i allmänhet, då vore det ju endast att reglera virkespåsläppningen i lämpliga mängder, så att icke stockning genom för stora virkesmassor komme att uppstå. Så lätt är emellertid vår flottning ej ordnad, men vi kunna i den nyssnämnda med byggnader så rikligt försedda flottleden se ett gräns- fall: det nämligen där den rena flottningskostnaden blir den minsta möj- liga, men kostnaden för ledens anläggning nått sitt maximum. Det skulle dock i de flesta fall erfordras en mycket stor virkestillförsel till ett så- dant vattendrag, för att möjliggöra amorteringen af och underhållet för så vidtomfattande arbeten, och vi skulle snart finna, att de anpassats för ett enda vattenstånd, hvars konstanta bibehållande under flottnings- perioden ej kan i praktiken ernås. Men lägga vi i flottningsledningens hand förtroendet att ingripa med lämpliga anordningar under flottnings- arbetet, behöfva vi ej gå till nyssnämnda ytterlighet vid ledens an- läggning. En motsatt ytterlighet emot den här förutsatta leden, som försetts med byggnader och andra fasta anordningar i mer än riklig mängd, vi- sar oss ett flottningssätt användt i Finland, som jag sett äfven här i Sverige. Innan flottningen börjar, anbringar den finske flottaren, »jätken»>, ledarmar af flottgods, för att sammanhålla vattnet eller leda timret, han sammanlägger flottgodset till fördämningar för att bereda djupare vatten, där så erfordras, och för att erhålla flottningsvatten. Härvid läggas stockarna löst på hvarandra, eller sammanhållas de af snodda vidjor. Allteftersom flottningen framskrider, utflottas äfven dessa byggnader. Han kallar ock sitt tillvägagångssätt »att bygga leden» och använder det i synnerhet, där endast en tillfällig flottning förekommer, eller där leden är särskildt illa försedd med permanenta anordningar för virkets framkomst. Flottningssättet blir ej billigt, där ärliga flottningar före- komma. Tydligen måste alltså vid en flottleds planläggning stor hänsyn 84 J. A. MELKERSON. tagas till fördelningen mellan den blifvande kostnaden för flottningen å ena sidan och å den andra för ledens anläggning, så att bästa möjliga resultat må beredas åt transporten i dess helhet. I ett sådant bedömande ingå gifvetvis bland annat vattendragets naturliga beskaffenhet, kostna- den för dess flottbargörande och den blifvande flottgodstillförseln under en följd af år. Den välordnade flottleden skall söka fylla flottarens ideal: möjligast konstanta vattenstånd under största möjliga antal flottningsdygn. Men som detta ej kan vinnas endast genom ledens goda anläggning, blir under flottningens gång hushållning med vatten oftast en nödvändighet. Grundregeln för hushållningen är denna: intet flottvatten får utrinna utan att vara virkesförande. I de vanligen af häftiga flodvatten eller någon gång af motsatt för- hållande — vattenbrist — besvärade bäckarna och smärre vattendragen hafva vi därför att genom våra dammar reglera vattenhöjden i en viss nedom dammen belägen sträckning af leden och genom klok fördelning af tiden för vattenpåsläppningen fördela flottvattnet i lämpliga mängder under dessa tider. I de stora vattendragen kan man ej, såsom i bäckarna genom att stänga eller öppna smärre dammar reglera vattentillgången, utan här fordras genomgripande arbeten för vattnets lämpliga fördelning, helst som vattenvariationerna äfven här i många fall äro högst betydliga och häf- tiga. Just i våra dagar yppas emellertid nya utsikter för genomförandet af sådana vattenregleringar. I de stora industriella dammar med stora dämningsområden, som vi hafva anledning hoppas få se utförda i våra stora älfvar inom en ej alltför aflägsen framtid, kunna vi nämligen vänta oss en ej ringa nytta för flottningen genom det jämnare vattenstånd under en förlängd tidsperiod, till hvilken vattenkraftsintresset sträfvar, som ju sammanfaller med flottningens intressen. Några ord härom ha framhållits i en kort uppsats i Skogsv. tidskr. 1910, h. 12. Men äfven dammar för de i flottledernas öfre lopp belägna lugn- vattnen kunna anläggas för underlättandet af vattenregleringen i de stora älfvarna. Dessa dammar måste då anlitas efter en gemensam plan för vattenregleringen och stor hänsyn måste vid denna plans uppgörande tagas äfven till den närmast en sådan damm liggande delen af leden, detta såväl med afseende på den mer lokala flottningens behof af vatten, som ej kräfver dessa stora och dyrbara anläggningar, som ock på strand- ägarintresset, hvilket i de flesta fall här beröres i högre grad än hvad fallet blir för de längre ned i älfven belägna stränderna. En god hjälp i fråga om vattentillförseln äga vi i den vanligen un- der flottningstiden inträffande fjällfloden, ehuru äfven denna någon gång OM FLOTTNING. 55 kan blifva alltför häftig och riklig, så att vårt flottgods bryter sig ut ur leden, gående under eller öfver utlagda bomledningar och ledarmar. Men en del af detta vatten, som kan magasineras, tillvaratages i våra dammbasänger. Den flottleden omgifvande markens beskaffenhet och lutningsförhål- landena inverka äfven på flottvattenstillförseln. Omgifvas vattendragen af branta lutningar eller icke vattenmottagande mark, få vi hastiga till- skott af vatten. Stora myrmarker mottaga och behålla stora vatten- massor. Men äro dessa myrar torra då de tillfrysa på hösten, riskera vi att de på våren uppsuga för mycket af vårt flottvatten. Äro de af- dikade, afgifva de för hastigt sitt vatten. Vi få äfven observera, att sedan ett vattendrag upprensats från sten, bråte och andra hinder för vattnets afrinnande, vattenhöjden sjunker på ställen i leden, som förut kunnat äga tillräckligt vattendjup för flottgodset. I en del nyrensade vattendrag finna vi, att allt mer flottvatten behöfves för hvarje år, be- roende på att vattendragets sektion ökas genom själfrensning, sedan ge- nom flottledsregleringen botten och sidor rubbats. I sådana leder visar det sig därför ofta, att de inrättade dammarnas utloppsöppningar blifva för trånga, ehuru från början tillräckliga, hvaraf flottningen hindras och dammarnas tillvaro äfventyras. Men huru vi än ordna med vattnet, kunna vi ej alltid undvika svåra rubbningar i flottningens gång. Då vårfloden efter en snörik vinter vältrar massor af vatten ut i våra bäckar, åar och älfvar, stiger vattnet häftigt öfver sina naturliga bräddar, äfven om nyssnämnda dammar för vattnets reglering finnas i vattendraget. Medförde nu detta flodvatten flottgods, utspriddes gifvetvis detta med vattnet öfver områden, som ej ingå i flottleden, och på hvilka vid snart inträffande nedgående vatten- stånd virket blefve kvarliggande. Det måste då därefter med tillhjälp af manskap utvältras i flottleden, ett dyrbart och tidsödande arbete, som jämte timrets egen åverkan kan, där området utgöres af åker eller äng, medföra stor skada å växtligheten. Utgöras däremot dessa områden af mark som mindre skadas, blir ändock arbetet ej lättare, ty här måste virket ofta nog utvältras ur snårskogen på vidsträckta myrmarker eller å vattendragets risiga stränder. Virket släppes därför icke med flodvattnet i sådana vattendrag, utan det förvaras inbommadt på eller aflagdt vid lugnvatten, eller upp- lägges det i härför särskildt afsedda »vältor» vid stränderna för att kunna utsläppas vid lämplig tidpunkt och i för vattendragets flottningskapacitet lämpliga mängder. Dessa vältor läggas ibland med mot vattendraget vertikala väggar om ända till 40 å 50 fots höjd och så, att de hastigt kunna lossas genom undanslåendet af några få stockar i vältans botten, 86 J. A. MELKERSON. då order därtill gifves af arbetsledningen. Ordern förmedlas numera ofta medelst telefon, men ännu förekomma härför upprättade »flagglinjer», enkla optiska signalledningar för vissa meddelanden, såsom af ordern: stopp» eller »klart». Till dammvakten lyder signalen: »>öppna» eller »stäng». Hafva vi däremot att göra med mera »tama» vattendrag, kan virket utan iakttagande af särskilda försiktighetsmått afläggas vid vatten- dragets stränder eller på dess is, och här kunna vi i regel börja själfva flottningsarbetet med vårflodens inträde. Men den förmodan, som ej sällan uttalas, att flottgodset i de små vattendragen i regel utan vidare skulle släppas löst, och att flottningen här kunde försiggå utan vidare omsorger, har föga motsvarighet i verkligheten. Vattenfattiga vårar äro tydligen för flottningsledningen ej mindre ogynnsamma än de, som besväras af för högt vattenstånd. Under på- gående flottning börjar vattnet då stadigt falla, och flottgods, i början mången gång i mycket små mängder, flyter ej längre öfver skär, stenar och grund i leden, utan fastnar och gifver upphof till vidare hopning af virke. Möjligen tillgängligt dammvatten eller inträffande nederbörd för- mår ej lyfta massan, »bröten», som ökas af tillstötande virke och blir liggande till nästa års flottning, då den hastigt lossnande stora virkes- massan kan åstadkomma stor förödelse. Där den kvarligger förorsakar den ofta att stränderna vid vattendragets sidor svårt sönderskäras af vatten, som med våld tränger sig fram, eller att vattnet till och med tar sig nya banor. Eller sätter sig bröten i rörelse med tillhjälp af in- träffande högt vattenstånd redan under samma år, som den bildats. Den kan då flytta sig ett stycke nedåt, förorsakande oreda och skada i vatten- draget. Om någon afslutning af flottningen under sådana år kan rim- ligtvis ej blifva tal, och dessa rubbningar kunna inträffa i såväl de stora som de små vattendragen. Jag nämner särskildt detta förhållande gent emot ett påstående, att slutrensningen skulle utgöra ett fixt tidsmoment vid flottningens bedrifvande, och kunna räknas som utgångspunkt för vissa anordningar vid flottningens administration. I lämpliga lugnvatten söker man uppsamla sådant stannande flott- gods för att där magasineras till ett kommande flottningsår, men under tiden faller det i värde, förorsakar ränteförluster å inköpsvärdet och brist på råmaterial för sågverkens hållande i drift. Härom några siffror, be- näget meddelade af sågverksförbundets ombudsman, under uttryckligt påpekande att de äro approximativa. » Tablå», utvisande dels de ungefärliga kvantiteter sågvirke, som un- der åren 1909—1910—1911 af svenska exportörer”! af trävaror blifvit framförda till flottled, samt hvilka kvantiteter blifvit öfverliggande i ! Uppgift angående timmer, som förbrukas af icke-exportörer, kan ej lämnas. OM FLOTTNING. 87 älfvarna, dels approximativa genomsnittsvärdet på detta timmer på plats, där det beräknas kvarligga, samt den ungefärliga förlust, som uppstår å detta timmer. Ar Ungefärlig inmärkning OÖfverliggande 3'/;> Yo FOG) rr ar AA 30,700,000 7,300,000 230 LOLO TA . 27,600,000 : 3,800,000 13,8 TOT Arserstedörena 35,800,000 4,500,000 12,6 Summa ?” 92,100,000 15,600,000 16,9 Antaget värde å sågtimmer på plats, där det beräknas kvarligga Kr. 1,80 Försämring genom öfverliggande från ett år till ett annat [ER TAL Soest SN POR DNE Br Bo DAS TNA SE SANNA » O0,25,2 BRLEELSNLLTS BED al Ca MÖVS vp sANS sno se sa sons säden sees as eE Nea EO, 1O:S Stktokninsrofver den normala, MINSt 2/0 ....ssmmss sosse » 0,03,6 Kr. 0,39,6 eller för öfverliggande 15,600,000 timmer c:a kr. 6,177,600: —, utgörande under åren I1g90og—1g910—1911 en beräknad genomsnittsförlust af 2,059,200: — kronor. Nedläggandet af kostnader på nödiga flottledsarbeten och en intensiv drift af själfva flottningsarbetet kunna ej alltid varaktigt förekomma dessa missförhållanden. Sålunda är i en del vattendrags öfre lopp den s. k. tvååriga flottningen ännu regel. Anledningarna kunna vara växlande i olika vattendrag. Där isförhållandena göra, att flottningen i dessa öfre vattendragsdelar kan hinna ned till i detta afseende bättre lottade trakter först sedan flottningen därifrån hunnit långt på väg ned mot sitt slutmål, där måste det försenade flottgodset kvarstanna i förväntan på nästa års flottning, då det vid flottningens början kan förena sig med det bättre situerade virkets transport. Klart är, att platsen för det öfre virkets slutpunkt kan växla med olika år och flottgodsmängder, men oftast blir ändock en bestämd plats nödig att fixera för den öfre flott- ningens afslutande, ty magasineringen af det öfverliggande virket kan ej ske hvar som helst i leden, utan fordrar lämpliga lugnvatten eller vikar i vattendraget. En annan orsak till tvåårig flottning är den, då allt i leden befint- ligt flottgods ej hinner utsorteras så fort, att icke stora mängder måste ! Storstrejksåret. > Skillnaden i timmerfångsten de olika åren utjämnas af behållningarna vid sågverken. 88 J. A. MELKERSON. kvarhållas i lämpliga lugnvatten uppåt leden, hvarifrån det, sedan skilj- ningen fortskridit, ej hinner nedföras och utsorteras under året. För att råda bot härpå måste dyrbara nybyggnader och rensningar göras för att anordna vattendraget till ett års flottled. I det förstnämnda fallet äro nämligen alla utförda arbeten afsedda för högvattenstånd i såväl den ettåriga delen som i den öfre tvååriga, åtminstone i den senares öfre lopp. Men med växande virkesmassor måste flottningen fortgå äfven vid lägre vattenstånd. Fullständig ombyggnad af hela vattendraget eller stora delar däraf blir alltså nödvändig. I det senare fallet måste skiljningsanordningens kapacitet ökas, hvilket alltid kräfver stora kostnader och ibland ej låter sig göras till följd af bristande utrymme vid skiljningsplatsen. Det äldsta sättet för bedrifvande af flottning var säkerligen det för gårdens eller byns behof afsedda. Flottningsvägen var relativt kort och arbetet bedrefs af några få man. Manskapet följde det i vattendraget nedlagda virket, höll sig hufvudsakligast på dess öfre del, lossade brötar och landrensade leden, allt efter som det medhanns. Men det sålunda lösgjorda virket kunde efter ej lång färd nedåt återigen stanna, lossas, stanna, o. s. v. Detta sätt att flotta förekom ännu för endast några år sedan i en och annan af våra allmänna flottleder, äfven vid flottning af betydande virkesmängder, men torde dess bättre nu vara öfvergifvet. Vid detta flottningssätt rann mycket vatten bort utan att vara virkes- förande, och massor af virke låg hvilande, medan goda flottvattenmängder onyttigt utströmmade. Numera vilja vi utnyttja allt det framrinnande flottvattnet och flotta för den skull utefter hela linjen samtidigt. Undantag härifrån måste ju göras, då flottgodsmängden är jämförelsevis liten i förhållande till flott- ningsvägen, och det utefter hela leden utplacerade manskapet alltså ej skulle blifva fullt sysselsatt med den obetydliga virkesgångens skötsel. Vi nödgas då inskränka arbetet till allenast vissa delar af vattendraget, men dessa få under inga villkor tagas så korta, att flottningens af- slutande nedåt vattendraget afsevärdt försenas, hvarigenom de af den försenade flottningen berörda strandägarna kunna komma att lida onödigt intrång och skada. Emellertid, sedan flottningen öfver en viss del af leden verkställts, vidtar »slutrensningen»: utfraktandet af det i denna del vid stränderna och i mindre brötar kvarliggande flottgodset. Denna slutrensning fort- sätter, där den låter sig utföras, nedåt i vattendraget, allteftersom OM FLOTTNING. 39 flottningen fortgår. Att den emellertid ofta nog ej kan genomföras, visa äfven nyss anförda siffror. För att i någon mån belysa arbetsledarens uppgifter framhåller jag här i största korthet några drag ur flottningens gång och hänvisar till följande skiss öfver en del af ett vattensystem med allmänna flottleder. Distriktsområden äro å skissen n:ris 1, 2, 3 och 4, som begränsas af infallande bivattendrag a och e; samt a, b, c och d af hvilka b inne- fattar sjön, i hvilken c infaller. Dessa distrikt vilja vi kalla »naturliga». De afse en rättvis fördelning af flottningskostnaden med afseende på de särskilda skogstrakternas läge vid flottleden. Arbetskostnaden för ut- flottningen från skogar, belägna t. ex. omkring b anses nämligen ej böra sammanblandas med sådana kostnader för skogar vid d, i synnerhet om dessa skogar tillhöra skilda ägare. Den mycket omtalta »enhetsindel- ningen» tar däremot hänsyn till den svårighet vid flottningen, som olika virkessorter och dimensioner erbjuda. Ett eller flera af dessa distriktsområden kunna falla under ett ge- mensamt arbetsområde, i hvilket arbetet ledes af en flottningsdistrikts- chef, hvilkens uppdrag är synnerligen kräfvande, om han rätt skall sköta detsamma. Han skall ovillkorligen under arbetets gång vistas inom arbetsområdet; han skall, ej på förhand väntad och äfven nattetid, in- finna sig på kritiska eller eljest viktiga ställen, såsom vid dammar, där dammvakten skall göra sin skyldighet, så att icke vattnet stiger öfver landarmarna och dammens bestånd riskeras, eller hos spelflottarlagen, som under rådande motvind kunnat dåsa till, så att de ej skyndsamt utnyttjat inträffad vindstilla eller medvind, i alla händelser vissa om sin timpenning, där detta betalningssätt användes. De raska flottningsför- männen skola uppmuntras i sitt ofta mycket sträfsamma arbete, de mindre raska eller omtänksamma särskildt öfvervakas. I god tid skall han hafva sitt manskap samladt, för att just då flottningen £anr börja, den utan en timmes dröjsmål må komma i gång. Men en ej obetydlig penningeför- lust kan uppstå för flottningen genom denna tid af beredskap, under hvilken manskapet visserligen kan sysselsättas med något arbete till för- mån för flottningen' eller flottleden, hvilket dock alltid blir relativt dyrbart, utfördt som det ofta nog blir under därför ogynnsam årstid, mindre "lämpligt vattenstånd m. m. för reglering af virkespåsläppningen har tyvärr äfven den endast ringa om- fattning. Från dessa båda ställen kan alltså virkessläppningen endast delvis regleras. Påpasslighet och omtanke hos distriktsledningen fordras här. En obetydlig försummelse hos någon af det utposterade manskapet kan förorsaka stora rubbningar i flottningens jämna gång. Medan flottningen pågick i nyssnämnda grupp a-d, inkom i 2-di- striktet flottgods i stora mängder från distrikten 3, 4 och e, och då vid a:s utlopp i 2 intet lugnvatten finnes, som kan mottaga flottgods, 92 1], A. MELKERSON. komma stora virkesmassor att oemotståndligt inflyta i vårt 2-distrikt. Står nu vattendraget 2, 3, 4 och e under annan ledning än a-d systemets, inträffar det lätt, att slutflottningen i 2-distriktet genomförts, z2nran flott- ningen i a-d är färdig. Ledningen för a-d systemet nödgas då ofta nog bedrifva sin flottning i vattendrag (2 och 1 samt nedomliggande), i hvilka flottningen skall besörjas af andra flottande, eller nödgas dessa sistnämnda föranstalta om en ytterligare flottning i sitt vattendrag, detta till dess att I, 2, 3 flottningen upphunnits. Vid gemensam ledning af de båda systemen hade manskap i rätt tid kunnat fördelas mellan dem, så att slutflottningarna samtidigt råkats vid a:s utlopp. I 2-distriktet hade tillfälliga bomledningar utlagts vid stränderna och deras läge afpassats efter det för året rådande vattenståndet. Ändock kunde det icke hindras, att mycket virke blef liggande på en del sträckor af stränderna, då vattnet vid vårflodens hastiga aftagande betydligt sänktes. Skall distriktschefen låta nedrulla det i vattendraget eller icke? I förra fallet får han det säkert utflottadt, men det kostar pengar; låter han det ligga £az en kommande fjällflod föra ut det i strömfåran utan några kostnader. Men kommer tillräcklig sådan flod detta år? Distrikts- chefen får taga ståndpunkt till frågan. Bestämmer han sig emellertid för att låta utvälta flottgodset från land, skall dock ej a//Z sådant lossas. Vid stränderna och å grund i älfven skall sådant flottgods kvarlämnas, som kan tjänstgöra som led- ning, styrning, för nytt tillrinnande virke, som eljest skulle lägga sig å dessa platser, men oordnadt och planlöst. Sådant kvarlämnadt flottgods kallas landtimmer, landbrötar; i vattendraget styrbrötar m. m. Gifvetvis få ej dessa ledarmar upptaga afsevärdt stora massor virke, hvilka ju på sådant sätt skulle hindras från att nedflottas i rätt tid. Vid distriktets nedre del, där ängsmarker finnas i stor utsträckning vid vattendragets stränder, hafva strandägarna åtagit sig att mot viss årlig ersättning hålla sina stränder fria från flottgods. I ersättnings- beloppet inbegripes ofta äfven ersättningen för möjligen uppkomna skador å åker och äng. Åtagandet kallas på en del platser för »uthållning» (af flottgodset) och är ej utan betydelse vid flottningsadministrationen. Men slutligen nedkommer landrensningen till 1-distriktet, där virket kan mottagas i rätt afsevärda mängder i det härför inrättade magasinet. Här möter ett nytt slag af flottning: virkets förande öfver den stora sjön medelst bogsering på ett eller annat sätt, sedan det måhända ge- nomgaått särskiljning mellan olika ägare, äfven dessa procedurer viktiga grenar af flottningstekniken. Utrymmet medger oss emellertid icke att här söka få en inblick på dessa områden. | Det beroende af hvarandra, som här visats vara rådande mellan | OM FLOTTNING. 93 distrikten a t. o. m. d beträffande flottningens gång, visar tydligen, att denna grupp bör omfatta eZ/ gemensamt arbetsområde under en distrikts- chefs ledning eller under flere, subordinerande under en gemensam chef. Vi hafva äfven visat, att i många fall, och särskildt i det här anförda, 2-distriktet bör läggas under samma arbetsledning, som den för a-d. Lika väl som vi kunna finna af naturliga förhållanden betingade distriktsområden, kunna vi sålunda påvisa områden för arbetsledningens omfattning, hvilka måste stå under en gemensam ledning. Denna arbetsledning skall låta föra mellan distrikten noggrant för- delade räkenskaper öfver flottningen, hvilka jämte omkostnader, skade- ersättningar m, m. samt distriktets underhållskostnader, utgöra den rena flottningskostnaden, som, fördelad på antalet flottgodsenheter, som under året genomgått distriktet, utgör själfva transportkostnaden pr enhet. Denna, den verkliga flottningskostnaden pr enhet varierar alltså i regel hvarje är. Till denna lägges den s. k. taxan, som utgöres af amorterings- kostnaden för distriktets anläggning, fördelad på det antal flottgods- enheter, som vid ledens anordnande antogs komma att utgöra medel- talet pr år af under amorteringstiden framfördt antal flottgods. Denna, den beräknade afgiften, är sålunda oförändrad under en viss, relativt lång tidsperiod. Tillsammans utgöra de båda afgifterna hela kostnaden för vår flottgodsutfrakt genom distriktet. Vi böra observera skillnaden mellan dessa båda afgifter: den förra, den verkliga, rörande sig om kost- naden för själfva transporten på den utflottade vägsträckan, distriktet; den senare, den beräknade, omfattande kostnaden för ledens anläggning. Den verkliga flottningskostnaden, utlagd för just det virke, som utfraktas genom distriktet, bör ej i sig upptaga andra kostnader än så- dana, som förorsakats af detta virke, och hit hör sålunda äfven distriktets andel i kostnaden för dammvakten, som reglerat påsläppning af flott- ningsvatten för flera distrikt, motsvarande andel i kostnaden för dammens underhåll o. d. För den beräknade kostnaden, amorteringskostnaden, finnas däremot skäl att frångå distriktet som grund för anläggningskostnadernas fördel- ning. Flera distrikt kunna nämligen lämpligt sammanslås till hela bygg- nadskomplex, dock inom rimliga gränser. 7 skäl har anförts för att den ofta nog mycket dryga kostnaden för dammen bör påföras ned- omliggande distrikt.' Anläggningen af regleringsmagasin afser ej alltid endast det nedre distriktet. Förbättringar på ett öfre distrikts flottnings- kapacitet genom verkställda sprängningar m. m. £an förorsaka den för- delen åt nedanförliggande, att dessas flottningstid förkortas genom den påskyndade ankomsten af flottgodset från öfre distrikt. Det är sådana ! Några ord härom finnas i Årsskrift för Föreningen för skogsvård i Norrland, 1908. 94 J. A. MELKERSON. distrikt, som i amorteringsafseende borde kunna sammanslås i vissa, ar förhållandena berättigade grupper. Men drifves denna sammanslagning för långt, komma vi till stora orättvisor och rena absurditeter. Förutom de båda förutnämnda områdena, distrikts- och arbetsområdet, märka vi ett tredje slag, hvars betydelse hittills alldeles förbisetts som sådant, nämligen det administrativa området, förvaltningsområdet, flott- ningsföreningens. Om dessa sistnämnda områden bestämmer gällande flottningsstadgas $$ 10, 13 och 11, men endast till $ 10 har hänsyn hittills tagits, då flottningsföreningarnas verksamhetsfält utlagts. Denna paragrafs lätt upp- fyllda villkor är endast att de (»två eller flere», enligt flottningsförfatt- ningens $ 10), som låta flottgods framflyta i allmän flottled, skola utgöra en förening. Med denna bestämmelse som grund gifves ofta för distrikt, sådana som b, c och d, tillstånd att tillsammans utgöra en flottnings- förening, en förvaltningsenhet. Ett ej ringa antal föreningar äro bildade af distrikt, sådana som a t. o. m. d. Men till bestämmelsen i $ 13 har ej hänsyn tagits. Denna paragraf bestämmer, att enhvar i föreningen, som deltager i flottningen, skall med sitt flottgods ansvara för den flott- ningskostnad, som åbelöper honom. Vid i enlighet med stadgans be- stämmelser bildade föreningar kan därför flottgods kvarhållas som pant för flottningskostnader, som skola förskottsvis utbetalas. Detta kvar- hållande sker då i mottagningsmagasin, sådana som det i öfre delen af 1-distriktet, eller i eljest lämpliga lugnvatten. Vi hafva dock i vårt land en mängd små flottningsföreningar, där detta kvarhållande ej låter sig göras af skäl, som här ofvan visats vid frågan om flottningen i 2-di- striktet. Bestämmelsen i $ 13 kan alltså ej efterlefvas. Att emellertid föreningen tillförsäkras nödigt rörelsekapital, i trängande fall genom ut- nyttjandet af denna rätt att kvarhålla virke, inverkar ej endast på dess medlemmars inbördes förhållande till hvarandra utan kan äfven beröra det allmänna intresset. Det har nämligen inträffat, att till följd af en förenings bristande penningtillgång och däraf följande oförmåga att upp- sätta tillräckliga arbetsstyrkor, allmän egendom hotats med allvarlig skadegörelse. I $ ir gitves åt flottningsföreningen ett vidsträckt verksamhetsfält samt meddelas bestämmelser om tillsättandet af styrelse, utseende af syssloman och skiljeman, verkställandet af vissa anmälningar m. m. Det har väl knappast varit lagstiftarnas mening, att denna vidlyftiga apparat skall verka inom ett område, som från arbetsledningssynpunkt är olämp- ligt, och som ej medger fullföljande af gifna bestämmelser om dess ad- ministration. ; Jag har här vidrört några episoder ur flottningens drift, och lämnat OM FLOTTNING. 95 några synpunkter angående dess inordnande under trenne slag af om- råden. Jag har äfven sökt lämna några grunder för arbetets studerande. Har jag lyckats påvisa, att flottning för att rationellt bedrifvas ställer stora kraf på ledningen af densamma, och att den ej är så enkel att enhvar, som endast snuddat vid någon del af hithörande frågor, kan ha skäl att anse sig som fackman på hela området, då har jag nått det mål, som jag här uppsatt för mig. Ty för att föra flottleds- och flott- ningstekniken samt flottningsadministrationen framåt, måste vi inse och erkänna, att dessa frågor lika väl som andra trafikleders skola behandlas af män med verklig erfarenhet och kunskap på området. Leksand i juli 1912. Om vår missvisande skogsstatistik. ATUR) LUBECK. I det bidrag till Sveriges officiella statistik för år 1911, Som rör jordbruk och boskapsskötsel, förekomma några uppgifter om vidden af verkställda jordförbättringar, hvaribland äfven upptages under året verk- ställd skogssådd och skogsplantering. Vid en jämförelse med de uppgifter, som skogsvårdsstyrelserna lämna rörande dessa arbeten, visar det sig emellertid, att högst väsentliga skiljaktigheter förekomma, som i hög grad förringa värdet af ifråga- varande statistik. Uppgifterna äro ej för hvarje län jämförbara, enär de å båda hållen i flere fall äro ofullständiga, men nedanstående samman- ställning af uppgifterna från de län, för hvilka jämförelse kan ske, ut- visar, att de jordbruksstatistiska uppgifterna angifva betydligt mindre areal skogsodlad mark, än de från skogsvårdsstyrelserna lämnade. Här- till kommer, att sistnämnda uppgifter afse endast enskildes marker, då däremot de jordbruksstatistiska skola afse hela landet, kronans och andra allmänna skogar inberäknade, hvarför skillnaden blir afsevärdt större än tabellen utvisar. För öfriga, här ej angifna län finnas endast ofullständiga eller ej jämförbara siffror. 96 R. LÖBECK. Enligt skogsvårdsstyrelsernas berättelser uppgår all å enskild mark till styrelsernas kännedom kommen skogsodling till 32,235 hektar, enligt uppgift från Kungl. Domänstyrelsen har skogsodling å allmänna skogar det ifrågavarande året verkställts å 4,887 hektar, tillsammans således 37,122 hektar, då däremot jordbruksstatistiken angifver summan till endast 22,081 hektar, ex skillnad således på 15,041 hektar. | Enligt jordbruks- Enligt skogsvårds- Spore REG NUES-SSIS Er a statistiken styrelserna FÖRA, Sa | Hjälpkul- ERS S | RR ” plante- Summal rd reduce-|/Summal” 2 2.3 2Å | ; ring | "| rad areal SUV | | JG Ene: KNEIA Nee I I I NR SI TN RN NOGA bog actor såsrsnede | 1015 | 186 | 1,201 | 1,289 | — |1,289 || + 88 UPPSALA POS SSA RAR AR brer see | 215 96 3111) 1,388 säl 1,415 | + I1,104 Södermanlands 745 | 293 | 1,038|) 1,172 55 1,227 | + 189 ÖStergotlands...... me. 1,140 | 438 | 1,578 || 2,024 148! |2,172 | + 594 KSrönOb ErSSjuN kb ess See SAS I 19361] 245 | ITSM -— 1,670 + 489 |KEUTERUNOSEN Söoboocudösbs gas 200] 85 285 493 | 50 543 + 258 Kalmar SOdTAN oas ses see 141 51 192 352 AEA SD + 207 [Skaraborgs na eee rasa svaren O5giL 2700 522 1,125 — |ILr1I25 1 — 98 Västmanjavdst ee | 1,559 | 276 | 1,835 || 1,646 | i ra = KOPPAnDErO Sosse ooo sat dee 425035 | 223225 SIIRRSOS 150 |2,4587| + 200 Mäasternorrlan ds Ssesss se [230 3 242 || 2,595 — 2,595: 1) + 2353 | Jämtlands 131 21 1521] 547 93 | 640 || + 488 Tvifvelsutan torde de af skogsvårdsstyrelserna och Kungl. Domän- styrelsen lämnade uppgifterna vara de riktigaste, då dessa grunda sig dels på genom styrelserna utförda arbeten, dels på från skogsägarna själfva lämnade uppgifter. De jordbruksstatistiska uppgifterna torde härleda sig från hushållningsnämnderna, hvilka helt naturligt ej kunna äga tillräcklig kännedom om dessa arbetens omfattning. Dessa jordbruksstatistiska siffror torde emellertid vara de enda, som i »Bidrag till Sveriges ofrciella statistik? angifva omfattningen af årligen verkställda skogsodlingsarbeten i Sverige. De kunna därför lätt komma att användas vid utredningar i ifrågavarande hänseenden, och det är för att om möjligt förebygga detta, som jag här velat påpeka deras otillförlitlighet. Uppsala den 31 januari 1913. " Proportionsvis beräknad siffra. > De två största skogsbolagens kulturer ingå ej häri, SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN TORSK Från »Norsk Forstmandsforenings» skogsexkursion 13—17 september 1912. Af UNO WALLMO. Undertecknad hade af »Norsk Forstmandsforening» mottagit vänlig inbju- dan att som Foreningens gäst deltaga i planerad utfärd 13—17 sistlidne sep- tember. Samlingen skedde den 12 september på kvällen i Kongsvinger, och färden inleddes omedelbart med en »välkomstsexa». Klockan 7 följande mor- gon skedde starten med extratåg till Brandval station, hvarifrån med skjuts fortsattes till Nes-skogen, som omfattar cirka 6,000 har och äges af And. H. Kier & C:o. Sedan 1899 utöfvas den skogliga tillsynen i dessa skogar af skogforvalter, numera skogsinspektör i det Östenfjeldske Thv. Kizxer, Hamar, hvilken var färdledare såväl denna dag som de tre följande. Före nyss nämnda år hade afverkningsformen bestått i hufvudsakligast timmerbläd- ning, men efter sagda tid hade man sökt öfvergå till rationell bläd- ning, samt gallringar i yngre bestånd. Fig. 1 uppvisar ett 120-årigt gam- malt bestånd samt till höger en gruppföryngring från 1880. Fig. 2 visar det s. k. Fosseterbeståndet, som genomblädats 3 gånger, 1891 med 49,6 Mm., 1901 med 49 m3 samt 1911 med 155 m3, allt per har. Efter sista genomhuggningen återstå 212 m.3 per har. Inom beståndet förefinnas flera vällyckade föryngringar äfvensom en del grupphuggningar från sista afverk- ningen. Fig. 3 framställer en amfiteatralisk blädningsföryngring, som blef inledd 1880 och fortsattes med luckutvidgningar 1899, 1904 och 1911 och framhäfver sålunda den ideella blädningsvisa föryngringsformen. Å figuren återfinnes bilden af herr Kier själf, liksom äfven i nästa fig. 4, tagen från ett annat bestånd, där likaledes synes vacker blädningsföryngring med luckutvidgning från 1899 och 1911. Fig. 5 uppvisar ett äldre genomblädadt bestånd med invandrande för- yngring och på alla kanter omgifvet af blädningsföryngringar. Partiet är i tur för afverkning, men då träden ännu stå i god växt, och då föryngringen ännu icke kräfver deras borttagande, får afverkningen anstå ännu en tid. Sedan därefter det vackra s. k. Overaasbergsbeståndet besetts var exkursionen för dagen ändad, och man samlades vid »skogbestyrer»-bostaden för inmundigande af frukostmiddag, dukad på långbord i det fria. Därefter återresa till Brandval, och därifrån med ordinarie tåget till Elverum, dit ankomsten skedde kl. 11 på aftonen. Dagen blef således fullt utnyttjad. Följande dag besöktes en allmän skog, Elverums prästgårdsskog, som sor- terar under Hedemarkens skogsförvaltning (Thv. Kizer). Efter att hafva be- sett åtskilliga gallringsbestånd, närmade vi oss det virkesrika »Svarthultet» och fingo bese en vacker blädningsföryngring, fig. 6, med utpräglad amfi- teatralisk uppbyggnad. >»Svarthultet», som därefter närmare studerades, inne- har nu vid 70 års ålder en kubikmassa af 495 kbm., hvilken tydligtvis var alltför stor. Starkare genomhuggning ansågs därför vara af nöden snarast möjligt. En vacker gruppföryngring utan »kritisk» rand uppvisades, fig. 7. I vagnar skedde återfärden till Elverum, i hvars festivitetslokal Elvarheim stor middag var anordnad, till hvilken bl. a. chefen för Norges skogsväsende, 98 UNO WALLMO. skogdirektör Saxlund, mottagit inbjudning. Festen blef synnerligt animerad, och många tal höllos, belysande norska skogsskötselns framåtsträfvande under senare tider och de banbrytande norska skogsmännens arbete. Som ett be- vis för det intresse, som besjälade de norska skogsmännen för broderlandets insats i skogsbrukets utveckling, fick undertecknad af Norsk Forstmandsforening mottaga en statlig silfverpokal. Följande dag ägnades till besök å egendomen Solberg, som sedan 1907 äges af skogforvalter Thv. Kier. Egendomens skogsmark omfattade 650 hektar, hvars tidigare behandling närmast bestått i misshandling, äkta dimen- sionshuggning i värsta form. Tack vare markens beskaffenhet har emellertid skogen förmått att föryngra sig själf äfven på de minsta öppningar, hvilka nu vid senare huggningar utvidgats, hvarvid återväxten friställts. Det blef en mycket intressant dag, i Solbergs skog. Den nye ägaren hade väl användt tiden efter 1907, men det skulle föra oss för långt att här ingå i enskildhe- ter. Nägra bilder från skogen hafva emellertid ställts till förfogande. Fig. 8 utvisar gruppvisa föryngringar med kvarstående rester af gamla beståndet. Fig. 9 visar den på »Forstmandshaugen» i Solbergs park af nuvarande egendomsherren resta bautastenen till minne af pioniärerna i Norges skogs- bruk. Där stå att läsa namnen J. B. Barth, Mejdell, Asbjörnsen, Schiötz, Giertsen och Martens. Fig. 10 visar granföryngring under skydd af björk, som gallrats. Fjärde dagen ägnades åt utflykt till den vid Mjösens strand utomordentligt vackert belägna Ringsakers prästgårdsskog, Ringsakermarken, 26 kilometer norr om Hamar. Skogen har en totalareal af 150 har, uppdelade på 3 skiften. Det första af dessa uppvisade en kubikmassa af 170 m3 per har med 3 & årlig tillväxt. För skogen i dess helhet har afkastningen under de senaste 10 åren i genomsnitt uppgått till 16,50 kronor per år och hektar netto. Det skogsbrukssätt, som tidigare användts, har varit dels kulisshuggning, dels grupphuggning. I senare tid har man dock mera gått öfver till blädning för att därigenom undan för undan få de ensäldriga bestånden omvandlade till olikåldriga. Fig. 11 utvisar en blädningsföryngring. Å fig. 12 kan iakt- tagas gruppföryngring efter blädning. Gruppen är nu utvidgad genom »ring- huggning» för att genom fortsatt naturlig föryngring gifva framtidsbeståndet den amfiteatraliska beståndstypen. Fig. 13 framvisar en äkta blädningsskog. Marken är öfverallt täckt af äldre och yngre träd, ingenstädes öppningar el- ler obeväxta ytor, utan öfverallt står ett träd och växer. Nyss nämnda bild är tagen före sista genomblädningen (1911). Sedermera har blädningsgrup- pen utvidgats genom borthuggning af 3—4 granar, se fig. 14. Sista eller femte dagen ägnades till besök å Stange sockenallmänning med en areal af öfver 12,000 hektar, af kommunen inköpt 1822. I skog- forvalter Kizers ställe trädde denna dag skogforvalter H. Chr. Borchgrevink som färdledare. Ända till 1860 hade skogen varit utsatt för hårda afverk- ningar, men efter sagda år kommo fredningsbestämmelser till stånd, yttrande sig hufvudsakligast i förbud för afverkning under viss dimension, en bestäm- melse, som dock ej har verkat uteslutande gagneligt. Efter 1895 sattes emel- lertid denna bestämmelse utom kraft, hvarefter en mängd större och mindre grupphuggningar anlades. Såvidt möjligt har emellertid nu den rena grupp- hug gningen öfvergifvits, enär den gruppvisa föryngringen försvåras af ogräsväxt och beteskreatur, hvarför man nu vid blädningarna söker att få föryngring i NORSK FORSTMANDSFORENINGS SKOGSEXKURSION 1912. 99 gång utan att egentligen öppna luckor, förrän återväxt har infunnit sig å platser, där skogen blifvit glesställd. De gamla blädningshuggningarna, äfven om de till sin natur voro dimensionsblädningar, visa särdeles vackra resultat beträffande föryngring (fig. 15, 16 och 17) beroende dels af den höga di mensionsgränsen (16 fot 11 tum), som alltid lämnade godt föryngringsmaterial, dels af vedhuggningen, som följde timmerhuggningen och bortrensade allt skräp, som var för dåligt till timmer och ingen utvecklingsmöjlighet hade. Fig. 18 utvisar en »blädningsglugg», där föryngringen först vid sist skedda huggningen kan sägas vara inledd. Här företedda 18 st. bilder äro lånade ur det vackert utstyrda och väl affattade tryckta programmet, broschyr om 84 sidor, som tillhandahölls del- tagarna och tjänade till ledning under exkursionen. Densamma minner om en högeligen intressant och utomordentligt väl planlagd och ordnad utfärd till norska skogar, och den minner tillika om att norska skogsbruket är stadt i raskt framåtskridande och att vården af Norges skogar är lagd i skickliga händer. Thv. Kizer foto. Fig. 1. Till höger gruppvis föryngring från år 1880, till vänster af- verkningsbart, 1911—12 delvis afverkadt 120-årigt bestånd. 100 UNO WALLMO. Grundseth foto. Chr. Foss&eterbeståndet, 3 gånger genomblädadt, Fig. 2. 10I > 10 I FORSTMANDSFORENINGS SKOGSEXKURSION N NORSI 1761 ya ) to61 66891 peSpam 0881 ppaqui 'BumlsuÅIoJ YStjeleaywuy WALLMO. UNO a Oo "0107 laspuniIg "143 LR > UpIf SUlugprAn pour UTI uÅI0JS SUUuPpel U uopi I å 6681 uar u | | rid | ;d 161 190 bu NORSK FORSTMANDSFORENINGS SROGSEXKURSION 1912. 103 Grundseth foto Chr. idt bestånd med invandrande föryngring. or ör AASE vo do Aldre HE 104 UNO WALLMO. 2 å LINA Chr. Grundseth foto. Fig. 6. Blädningsföryngring. Svartholtet. NORSK FORSTMANDSFORENINGS SKOGSEXKURSION Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen 1913 1912. 2 = Chr. Svartholtet. kant, << a g utan »kr & 2 - 2 & 3 K Eig ep 106 UNO WALLMO. Thyv. Kizer foto. Fig. 8. Gruppvis föryngring med öfverståndare. Thv. Kizer toto. Fig. 9. Forstmannastenen. NORSK FORSTMANDSFORENINGS SKOGSEXKURSION RN NE Ånn RS SEA ÅS VIVO avant mage LOT25 Föryngring af gran under utglesad 1 108 UNO WALLMO. 11. Blädningsföryngring. Thv. Kizr foto. NORSK FORSTMANDSFORENINGS SKOGSEXKURSION I912. 109 Grundseth foto Chr UNO WALLMO, Thv. Kizer foto Fig. 13. Början till föryngring. Thy. Kizer foto. Fig. 14. Utvidgad ungskogsgrupp. De närmast stående träden äro nu borttagna. NORSK FORSTMANDSFORENINGS SKOGSEXKURSION I912. AO kan X ' 4 4 | + 3 ;F ij s - - Thv. Kizr foto. Fig. 16. Föryngring vid blädning samt kvarstående rest af äldre beståndet. afverkningen är idningslucka. WALLMO. Blä £ oc UNO PR Få [4g S lädnin F SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1913, H. 2—3. Skogsbrukets räntabilitet. Det är icke undertecknads afsikt att ingående afhandla frågan om skogs- brukets räntabilitet. Jag ämnar icke ens flyktigt behandla saken, ty utrym- met tillåter det icke. En annan gång skall jag kanske återkomma. Jag har visserligen i tidningspressen framlagt min åsikt i frågan, men då densamma är den viktigaste, som af oss skogsmän kan afhandlas, så torde jag finna mig manad att vid tillfälle taga tidskriftens utrymme i anspråk, då mitt namn nu blifvit inblandadt i den i tidskriften förda striden, och då jag gärna ser, att mina åsikter i frågan träffas af framtidens bedömande, hvilket kan lättare ske, om de framläggas i en tidskrift, som bevaras, än i en tidning, som bort- kastas efter genomläsandet. é Denna gång alltså endast några rader med anledning af att jägmästaren Ernst Andersson funnit lämpligt att under sin strid med jägmästaren C. von Schönberg å sid. 495 och 496 i tidskriftens decemberhäfte göra ett utfall mot mig personligen i förening med grymt vrängande af sanningen, Herr Andersson räknar mig tillhöra motsidan, af hvilken, enligt har A:s utsago, »räntan från- kännes inflytande». Detta herr A:s påstående är grundfalskt, och hvad värre är, det är framkastadt emot bättre vetande, ty herr A. vet mycket väl att det icke är för ränteberäkningens berättigande skull utan för räntefotens stor- deks skull, som jag är opponent till herr A:s vilda teorier. Det är emot herr A:s 5-procents teori, som jag opponerar mig, enär den leder till våra skogars fördärf. Men herr A., liksom professor Heckscher, vill gärna använda ordet räntabilitet som slagord för att riktigt imponera på massan af okritiskt folk. Om herr A. nöjt sig med en räntefot af cirka 325, som i skogsbruket verk- ligen kan erhållas, så hade han aldrig fått någon opponent i mig, ty som herr A. väl känner till, har min sträfvan sedan öfver ett tjugutal år tillbaka just gått ut på at! söka göra skogksbruket så räntabelt som möjligt, men jag har aldrig i den vägen utlofvat mer, än hvad jag kan hålla, ty jag känner ansvar och har respekt för eftervärldens dom. Å nyss nämnda sidor i tidskriften anför herr A. vidare, att jag vid något tillfälle i Nya Dagligt Allehanda uttalat, att å medelgod mark gifver 60-årig skog 17 centimeters träd och 112-årig skog 32 centimeters träd vid god skötsel, och i samband härmed förvånar sig herr A. öfver, att jag icke jäm- fört värdet å 17-em:s-trädet med värdet å 32-cm:s-trädet, i hvilket fall jag skulle »funnit att det senare trädet är värdt mera än 12 gånger så mycket som det förra trädet, och då ett kapital efter 5 procents ränta på ränta på 50 år uppnår endast cirka 12-dubbla storleken, så blefve följden, att skogen hölle sig räntabel ända upp till hundra år». Härpå kan jag svara herr A., att jag hade verkligen jämfört de båda trädens olika värde, men jag hade gjort det på ett matematiskt riktigare sätt än herr A. gör det. Herr A:s kalkyl är riktig endast under förutsättning att 114 SKOGSBRUKETS RÄNTABILITET. 32-cm:s-trädet icke behöfver större plats å marken att växa än 17-ecm:s- trädet. Detta är emellertid orimligt. Därför är äfven herr A:s nyssnämnda liksom äfven andra af honom förut publicerade likartade kalkyler oriktiga. För att trädet på medelgod mark skall kunna utväxa med en årsringbredd af cirka 1,4, mm. för att taga nyss nämnda exempel, så behöfver, enligt de undersökningar, som jag hittills kunnat göra, 17-cm:s-trädet ett område (ståndyta) af 7,7 kvadratmeter, då däremot 32-em:s-trädet påfordrar ett om råde af 22,4 kvm., d. v. s. omkring 3 ggr. så stort som det förra trädets område. Men det är skogsmarken, som är den producerande kraften. Det är skogsmarken (och luften och ljuset), som producerar skog, och därmed pengar, och hvars areal därför måste tagas hänsyn till. Om skogsmarken vore obegränsad till areal, d. v.s. om oändligt öfverflöd funnes af skogsmark, då kunde herr A:s kalkyl möjligen godtagas, eljest icke. I början (sid. 493) af sin nyss nämnda uppsats i tidskriften kommer herr A. med den utomordent- liga upplysningen »att det är ett misstag, att skogsmarkens areal är begrän- sad, ty vi kunna ju utlägga beten och åker samt uppodla mossar och kärr till skog». Men icke kan därigenom skogsmarkens areal blifva obegränsad, ty det skulle förutsätta, att beten eller åker eller mossar eller kärr hade obegränsad areal. Skogmarkens areal kan göras större genom nyssnämnda utläggningar af beten och åker och dikning af mossar och kärr, men den kan aldrig blifva obegränsad, d. v. s. oändligt stor. Men så länge detta icke är fallet, kan jag ej heller godtaga herr A:s kalkyler. Det 60-åriga be- ståndets värde i kronor per kubikmeter kan nämligen sägas stå till det 112- åriga beståndets värde liksom 1:3, i stort medeltal, och priset per kbm. i det 6o-åriga och i det 112-åriga beståndet kan sägas stå i proportion I:2 eller 1:3, någon gång 1:4. Detta är dock helt andra siffror än det pro- porportionstal I : 12, som herr A. uppkonstruerat, och som han beklagar, att jag ej studerat oeh begagnat mig af vid mina beräkningar. Beträffande slutligen herr A:s påstående, att jag »misstyder räntabili- tetens konsekvenser», så tillåter mig icke utrymmet att nu klarlägga den frågan, ty det blir en lång historia, men jag lofvar att återkomma. Uno WALLMO. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1913, ALLMÄNNA DELEN, H. I—2,. IN MEMORIAM. Korta nekrologer öfver skogsstatstjänstemän. Edvard Gyllenhammar. INU NRA I en ålder af nära 72 år afled den 12 febr. 1912 i Vadstena förre jägmästaren i Kopparbergs revir Edvard Adolf Herman Gyllenhammar. Orsaken till det hastigt timade dödsfallet var hjärtslag. Den aflidne, på sin tid en känd och nitisk skogsman, föddes den 7 april 1839 på Aspenäs i Malexanders socken af Öster- götlands län. Föräldrarna voro fanjunkaren Adam Fredrik Gyllenhammar och Clara Gustafva Pfeiff. Den jämväl litterata skogs- manna- och släkttrion Hollgren, Samzelius och Schotte var på kvinnolinjen befryndad med honom, likaså de båda Kindstrand, far och son. Efter skolstudier elev vid skogsinstitutet 1858, utexaminerades Gyl- lenhammar därifrån 1860, tjänstgjorde de båda följande åren såsom t. f. öfverjägare i Östergötlands läns västra revir, förord- nades till s. k. skogsrättare vid statens skogsskola vid Böda å Öland 1862, var sedermera verksam såsom skogsför- valtare vid Ankarsrums bruk åren 1863—1870, återgick så till statstjän- sten och utnämndes den 25 november 1864 till extra öfverjägare i Kal- mar län, transporterades därifrån såsom extra jägmästare till södra Angerman- lands revir 1870 och till Åsele revir 1874, befordrades till jägmästare i västra Jämtlands revir den 30 december 1876 och förflyttades till Koppar- bergs revir den 20 maj 1898. Efter tjänstgöring i 44 års tid erhöll G. af- sked med pension den 22 april 1904, då han flyttade tillbaka till sin vackra hembygd, inköpte en gård i Vadstena och där framlefde sina återstående dagar, sysselsatt bl. a. med forskningar i därvarande landsarkiv. Inom kam- ratkretsen var Gyllenhammar högt skattad för sitt vänfasta, rättframma och be- hagliga väsen, och hans bortgång har där väckt stor saknad. Icke minst på 116 IN MEMORIAM. gamla dagar sysslade G. med historiska och biografiska studier, och han har sammanbragt afsevärda samlingar till kännedomen om Karl XII:s drabanter, hvilka man har anledning tro kommit specialisten på detta område, kapten Oswald Kuylenstierna, till godo. Gift den 22 mars 1877 med Anna Maria Holmberg, som afled 1904, sörjes Gyllenhammar närmast af syskon. ELSZS Karl Henrik Lundström. TINAS FA or ONE Utanför det stora Norrbottens gränser var namnet på den skogsman, som här står under det betydelsefulla svarta korset, knappast kändt annat än så- som förekommande i kårens matrikel. Sydligare orter besökte Lundström en- dast sällan — om det icke gällde en bad- resa till Strömstad eller att nu sist få i dicinsk specialist — men 1 det vidsträckta länet uppe i gränsmarkerna var han be- kant och afhållen icke bara af kamraterna, utan också af allmogen och sågverksindu- striens män, detta på grund af sitt vänliga och uppriktiga väsen och sitt redbara, rättrådiga sinnelag. Det var alltid glädje och trefnad med Karl Henrik Lundström, och det gjorde den ofta söderifrån in- komne unge jägmästaren godt att se, huru väl L. fann sig till rätta med de i många hänseenden svåra förhållandena i det af- sides och högt mot norden belägna, men ändock så vackra och intressanta Norr- botten. Lundstöm var genuin inföding. Han föddes den 16 augusti 1854 i Pite, son af konsul Carl Johan L. och Christina Sophia Falk. Lång blef hans jordevandring icke; sorg efter en i förtid bortgången älskad maka, sjuklighet de sista åren och i samband därmed en viss benä- genhet för melankoli bidrogo säkerligen i förening att afkorta lifstråden — och så skildes då vännen Karl Henrik från detta jordiska, hvilket efter en längre tids lidande skedde på lasarettet i Ume den 15 februari 1912. Efter mogenhetsexamen i Lule 1875 ingick L. som elev vid skogsinsti- tutet 1877 och utexaminerades därifrån två år senare, förordnades som extra jägmästare i norra Arvidsjaurs revir s. å. och tjänstgjorde där till 1883, då han kom till Jokkmokks revir, först såsom biträdande och sedermera såsom tjänstgörande jägmästare. Han var därunder bosatt på det vackra Storbacken, som minsann duger för hvilka naturälskare som helst med sin utsikt öfver den breda älfven och skogsåsarna där bakom samt uppifrån från fjällvärlden, med älfvens flöde ett eko och en doft från de underbara vildmarker, dit ens längtan så gärna går tillbaka. Lundström utnämndes den 31 augusti 1892 till Stockholm erfara sin dödsdom af en me-' jägmästare i Gellivare revir (innehade genom k. br. 1900 2!/,, Ängeså revir), /12 IN MEMORIAM. INT därifrån han den 22 maj 1904 transporterades till Alfsby revir, hvarest han vid sitt frånfälle tjänstgjorde. Intresserad för det norrländska jordbruket, det kommunala lifvet och sin hembygds förkofran, mottog L. flera förtroendeuppdrag. Han var så t. ex. åren 1889—1892 landstingsman för Jokkmokks socken, sedermera för Gelli- vare tingslag, var vice ordförande i Gellivare hushållsgille och mångårig ord- förande i vägstyrelsen inom Gellivare socken, led. af inskrifningsnämnden för Bodens rullföringsområde, o. s. v. Själf var han »besuten» inom Gellivare socken och ägde där ett hemman invid Vasaraån. Gift den 23 april 1886 med den älskliga Anna Sophia Wilhelmina Hjortzberg (af Upplandssläktens norrlandsgren), som döden mycket snart skör- dade, sörjdes jägmästare Lundström vid sitt frånfälle närmast af sin dotter och måg, jägmästare Carl Rothman. Men den stora kamratkretsen från de norrländska kampanjerna delar saknaden efter den bortgångne vänsälle mannen. EIA SZS: Johan Andersson. 1819/, 38 + 19 25/12. På sin egendom Kvarntorp i Forshems s:n af Skaraborgs län afled den 25 febr. 1912 f. d. jägmästaren i Kinne revir, godsägare Johan Andersson i en ålder af fyllda 74 år. Johan Andersson, son af hemmansägaren Anders Larsson och Kristina Jansson, föddes den 19 febr. 1838 i Ekers s:n af Örebro län, aflade studentexamen i Uppsala och inskrefs den 18 sept. 1856 som student af Södermanland-Närikes na- tion i Uppsala, antogs till elev vid skogs- institutet 1859 och utexaminerades däri- från följande år, utnämndes af Kungl. Maj:t till extra öfverjägare i Skaraborgs län den 22 nov. 1861, erhöll därpå 1862 af veder- börande länsstyrelse förordnande att för- valta en del af 1:sta reviret i Skaraborgs län (Hofva och Hasslerörs tingslag samt kronoparkerna Tiveden och Sundsmarken), mottog under sin förvaltning jämväl kro- noparkerna i ”Tiveds, Undenäs och Halna socknar, befordrades till öfverjägare i 1:sta reviret af Skaraborgs län den 3 sept. 1867 och till jägmästare i Kinne revir den 10 dec. 1869, från hvilken sistnämnda tjänst han år 1903 erhöll afsked med pension. Jägmästare Andersson ägnade sig i stor omfattning åt privat skogsförvalt- ning och affärsföretag, äfvensom kommunala värf. Åren 1863—1864 var han skogsförvaltare vid Aspaverken i Örebro och Skaraborgs län och åren 1864 —1873 vid Skagersholms bruks skogar i samma län. Han ägde och bebodde sedan I nov. 1873 Kvarntorp i Kinne härad samt var inom Forshems socken 118 IN MEMORIAM. ordförande i kommunalstämma och kommunalnämnd åren 1870, 1871, 1884 —-1896 samt ånyo ordförande i kommunalstämman sedan 1899, led. i sty- relsen för Skaraborgs läns brandstodsbolag sedan 1890 samt ordförande i Kinne härads vägstyrelse sedan 1893. Gift den 22 nov. 1866 med Augusta Carolina Fredrika Groth, dotter till öfverjägmästaren C. P. Groth, sörjdes han vid sitt frånfälle närmast af maka och barn, bland dessa jägmästaren Ernst Laurentius Andersson, hvars namn ofta förekommit i denna tidskrift i samband med skogstaxatoriska och skogs- ekonomiska frågor. El. Szsi G. W. Erasmie. RIS a NO En af skogsstatens äldste, f. d. jäg- mästaren i Dalslands revir Gustaf Werner Erasmie afled den 6 april 1912 å Nya varfvet vid Göteborg i en ålder af öfver 83 år. Son till majoren Johan Otto Erasmie och Charlotta Wilhelmina Bagge till Sö- derby, föddes E. den 2 februari 1827 på Silarp i Dalums s:n af Älfsborgs län. Elev vid skogsinstitutet 1849, utexaminerades han därifrån 1852 samt utnämndes den 21 sept. s. å. af Kungl. Maj:t till extra öf- verjägare i Älfsborgs län. T. f. öfverjä- gare därst. 1855 och föreståndare för lä- nets hushållningssällskaps skola å Starrhol- men i Gäsene härad 1860, förordnades Erasmie den 12 april 1861 till öfverjägare i Alfsborgs län och befordrades den 10 dec. 1869, vid skogsstatens och revirens omreglering, till jägmästare 1 Dalslands revir, från hvilken tjänst han år 1892 er- höll afsked med pension. Jägmästare Erasmie, som efterlämnar minnet af en älskvärd och behaglig man, ingick den 31 juli 1857 äktenskap med Fredrique Thérése Mellblom: ESS 0. V. D. Rosenblad. FIL SR DNA TIG TO LS re Förre skogsförvaltaren vid Uddeholmsverken, extra jägmästaren Oscar Victor Daniel Rosenblad, afled den 5 juli 1912 i Filipstad. Den hädangångne, hvars lifsverk är en 20-årig samvetsgrann och framgångsrik förvaltning inom ett af Uddeholmsreviren, föddes den 19 februari 1841 i Stockholm, son af brukspatronen Anders Johan R. och Carolina Hornberg. Student af Stockholms nation vid universitetet i Uppsala 1863, antogs IN MEMORIAM. 119 R. till elev vid skogsinstitutet ar 1864 och utexaminerades därifrån 1866, ägnade sig först åt statstjänst samt förordnades till extra öfverjägare i Stockholms län s. å. och sedermera på Stockholms revir 1870, därifrån han i enahanda beställning trans- porterades först till Enköpings revir 1872 och sedermera till Alfdals revir 1878, efter att hafva den 1 maj 1877 erhållit anställ- ning såsom skogsförvaltare vid Uddeholms- verken, som 1907 lämnade honom afsked med pension. Rosenblad var intresserad skogsman, naturvän, jägare och fiskare. Till med. och fil. doktor C. Cederströms bok om » Wermlands läns fiskevatten» har han lämnat flera bidrag. Han var sedan den 20 oktober 1880 gift med Hanna Maria Malmström, EI SZSt FRÅN 1913 ÅRS RIKSDAG. Kungl. propositioner. Ur statsverkspropositionen. I nionde hufvudtiteln begäras under rubriken skogsväsendet endast ett par nya anslag, nämligen dels 400 kr. af anslaget för skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet till ål/ders- /illägg åt skogsingenjör H. O. F. STENBERG, dels såsom extra anslag för år 1914 i och för kartläggning af ljunghedar i södra och sydvästra delarna af lan- det 7,500 kronor att ställas till Statens Skogsförsöksanstalts förfogande med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 af tillgängliga medel låta utanordna beloppet. ; Ny expropriationslag. I denna föreslås bl. a. följande, som berör skogsvården: »Finnes synnerligen märklig fast fornlämning för dess bevarande böra jämte därför erforderlig mark vara i kronans ägo eller jordområde böra på grund 'af synnerligen märklig naturbeskaffenhet afsättas såsom naturmin- nesmärke och för sådant ändamål afstås till kronan, eller pröfvas skogsåter- växt böra på det allmännas bekostnad åstadkommas å kronan ej tillhörig skogs- mark, som är genom kalhuggning eller på annat sätt ödelagd och ej utgör nödig betesmark, eller finnes flygsandsfält, hvarom ägaren försummat att taga föreskrifven vård, böra afstås till kronan, må, på förordnande af Konungen, expropriation af sådan fastighet äga rum. Pröfvas särskild rätt till' område, som är afsatt till nationalpark, böra upphöra, äge ock Konungen förordna om expropriation af rättigheten.» 120 FRÅN 1913 ÅRS RIKSDAG. Motioner, som mer eller mindre beröra skogsvården. Skogslagsstiftningsfrågor. Hr E. AKERLUND (andra kammaren, motion n:o 94) hemställer, det Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida icke förbud för köpare af skogsegendomar, att före utgången af viss tid från köpets afslutande, utan utsyning af vederbörande skogstjänstemän, af- verka skog å fastigheterna utöfver hvad som erfordras för husbehof, vore äg- nadt att i betydande mån förekomma skogssköfling å enskilda marker, och” att Kungl. Maj:t sedermera täcktes förelägga Riksdagen de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning. Hr AND. Pers (första kammaren, motion n:o 94) hemställer, att Riksda- gen ingår till Kungl. Maj:t med anhållan om utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag till sådan inskränkning i rätten att förfoga öfver samfälld skog, att dess vanvård må förhindras, intill dess definitiv lagstift- ning på området hinner åvägabringas. Hr ADaMm Hur (första kammaren, motion n:o 85) föreslår, att Riksda- gen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, huruvida och på hvad sätt rätt må kunna beredas äfven annan jordbruksfastighet än i mantal satt jord till andel uti häradsallmänning, samt för Riksdagen framlägga det förslag, som häraf så föranledes. Hr W. SkKaArsteDr (första kammaren, motion n:o 90) och hr A.J. WEDIN (andra kammaren, motion n:o 232) hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa, att den del af den s. k. skogslagsstift- ningskommitténs blifvande betänkande, som berör ungskogens skyddande, och hvilken del redan lär vara i det närmaste slutbehandlad, måtte utbrytas ur betänkandet för att snarast möjligt läggas till grund för en framställning till Riksdagen. Anskaffande af tallfrö. Hr AborF Roos (första kammaren, motion n:o 99) föreslår, att Riksdagen måtte besluta, att i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa, att utredning verkställes rörande de åtgärder, hvilka böra vidtagas i och för anskaffandet af för landet behöflig mängd tallfrö äfvensom att för Riksdagen sedermera framlägga af utredningen betingadt förslag. Undervisning i skogsvård. Hr OSCAR LUNDGREN (andra kammaren, motion n:o 17) hemställer, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga lämpliga åtgärder i syfte att sådana planteringsdagar med därtill hörande undervisning i skogsvård, som i kungl. brefvet af den 28 februari 1908 omnämnas, måtte genom samverkan mellan vederbörande myndigheter i största möjliga utsträckning anordnas icke endast, såsom hittills föreskrifvits, vid de egentliga folkskolorna på landet, utan vid hvarje statsunderstödd skola, där så lämpligen kan ske. Anslag. Hrr NILs TROLLE och K. Von GEIJER (första kammaren, motion n:o 8) samt hr MALTE SOMMELIUS (andra kammaren, motion n:o 35) hem- ställa, att Riksdagen för sin del ville besluta, att för hvardera af åren 1914, 1915 och 1916 ett statsanslag af 20,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att därmed efter vederbörande skogsvårdsstyrelses — eventuellt domänstyrelsens — hörande understödja skogsvårdsföreningen för Malmöhus län under villkor, att densamma utan att utdela vinst åt sina med- FRÅN IQI13 ÅRS RIKSDAG. 121 lemmar fasthåller vid sitt ändamål att bedrifva uthålligt skogsbruk å af den inköpta arealer och på villkor Kungl. Maj:t i öfrigt kan fastställa. Hr GusST. BARTHELSON (första kammaren, motion n:o 3) hemställer, att Riksdagen måtte bevilja f. d. förste sågaren å kronoparken Granvik Johannes Johansson Uggla en årlig pension af 340 kronor att utgå under hans åter- stående lifstid, räknadt från och med den 1 januari 1913. Naturskyddsfrågor. Hr Ninrs TROLLE (första kammaren, motion n:o 45) och hr IVAR SÄFSTRAND med instämmande af hrr SVEN LINDERS, JOHAN JÖNSSON, JÖNS JÖNSSON och AuG. NILSSON (andra kammaren, motion n:o 152) föreslå, att Riksdagen ville besluta att anslå ett belopp af 12,000 kronor till inköp af det inom Eslöf belägna, såsom naturminne betecknade området med tätt liggande moränblock, samt afskilja detsamma som nationalpark. Hr KARL STARBÄCK (andra kammaren, motion n:o 229) hemställer, att Riksdagen ville för sin del uttala den önskan, att kungl. Djurgården vid Stockholm i så stor utsträckning som möjligt bibehålles såsom naturlig park, och i skrifvelse till: Kungl. Maj:t anhålla, att utredning verkställdes, för att sna- rast möjligt en lämplig gräns kunde fastslås för de områden, som borde så- som park för all framtid bevaras. Afdikningsanslagen. Hr EMIL BERGGREN med instämmande af hrr O. BERGQVIST, F. HOLMQUIST, S. VON STAPELMOHR och C. I. ASPLUND (första kammaren, motion n:o 46) hemställa, att Riksdagen för år 1914 på extra stat utöfver det belopp, hvartill dets. k. norrländska afdikningsanslaget å årets statsverksproposition blifvit uppfördt, ytterligare anvisa 1,000,000 kronor eller det belopp, Riksdagen kan finna skäligt samt att till bestridande af ökade aflöningar, som i ämbetsverken eventuellt kunna blifva en följd, anvisa härför erforderliga medel. Hr Karl GRUBBSTRÖM (första kammaren, motion n:o 47) föreslår, att Riksdagen må på extra stat för år 1914 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande såsom tillfällig höjning af norrländska afdikningsanslaget och under samma villkor som detta ett belopp af 300,000 kronor, hvaraf äfven må be- stridas de däraf föranledda ökade kostnaderna för afdikningsförslags gransk- ning, i den'mån icke medel därtill äro på annat sätt tillgängliga. Kronodomänerna. Hr E. ÅKERLUND (andra kammaren, motion n:o 99) anhåller, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder, för att inägojorden jämte nödig skog och betesmark å de ecklesiastika boställena, innan dessa af församlingarna hinna förses med dyrbar åbyggnad, må, utan vidlyftiga omgångar, kunna uppdelas och försäljas till lämpliga småbruk. Hr CARL LINDHAGEN (andra kammaren, motion n:o 28) föreslår, att Riks- dagen ville bevilja ett förslagsanslag af 5,000 kronor att efter Konungens närmare bestämmande användas till utgifning från trycket af hufvuddokumen- ten och andra belysande handlingar öfver historien om de svenska statsdo- mänernas öden under skilda tider och särskildt dokumenten om den ekono- miska liberalismens genombrott i början af af 1800-talet och verkningar med hänsyn till nämnda domäners användande. Hrr OLoF NILSSON i Tånga och F. W. THORSSON (andra kammaren, motion n:o 97) anhålla, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om undersökning, dels huruvida det nuvarande sättet för utarrendering af kronans jordegendomar innebär tillräcklig garanti för statsintressets tillgodo- Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen, 1913. 9 122 FRÅN /IQ13 ÅRS RIKSDAG. seende, dels ock huruvida den kronan åliggande byggnadsskyldigheten och kronoarrendator tillerkända optionsrätten kunna vara i behof af en revision. Renbetet i Norrbotten. Hrr E. HaGE, C. LINDHAGEN, G. KROSN- LUND, ÅL. LUNDSTRÖM Och S. J. CARLSSON (andra kammaren, motion n:o 192) yrka, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära sådan ändring 1 27 $i lagen om lapparnas rätt till renbete, att den bofaste inom Norbottens lapp- mark tillagda undantagsrätten att tillsvidare äga renar; som får begagna sig af lapparnas rätt till renbete, måtte begränsas. Siälfständiga jordbruk från norrlandsbolagens egerdomar. Hrr JOHAN WIDÉN och A. J. WEDIN (andra kammaren, motion n:o 206) hem- ställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning, i hvilken omfattning och på hvilket sätt åt- gärder från statens sida må kunna vidtagas — i form af anslag till beredande af lån på billiga villkor eller annorledes — för att förhjälpa arrendatorer å sådana fastigheter, som afses i lagen om uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarna den 25 juni 1909, att förvärfva dessa fastigheter såsom själf- ständiga jordbruk, samt för Riksdagen framlägga de förslag, som af denna utredning föranledas. Om bärplockning. Hr JoHAN NILSSON med instämmande af hrr AABY ERICSSON, RICHARD HERMELIN och AXEL RooTtH (första kammaren, motion n:0 54) samt hr V. EKERoT med instämmande af hrr PER OLSSON, E. O. MAGNUSSON, BERNH. NILSSON, P. NILSSON, J. O. JESPERSON, JOHN ERLANSSON, P.: O. LUNDELL, JÖNS JÖNSSON, PEHR AUG. ANDERSSON och JOHN JÖNSSON (andra kammaren, motion n:o 143) anhålla, att Riksdagen wille besluta, att i strafflagens 24 kap. 3 $ ordet skogsbär må inflyta, så att paragrafen får föl- jande förändrade lydelse: »Fäller, syrer eller bläcker man olofligen träd å annans skog eller mark i uppsåt att trädet eller något däraf sig eller annan tillägna, eller tager olofligen där växande gräs, skogsbär, torf eller» etc. Hrr GUsTtAF ELIASSON och AUG. LJUNGGREN (första kammaren, motion n:O 55) samt hrr PEr N:son Bosson, NILS LARSSON, SV. BENGTSSON, ENoK RUNEFORS, J. ENGQVIST, AUG. IFVARSSON och BERNH. ELIASSON (andra kam- maren, :.motion n:o 144) hemställa, att Riksdagen ville besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhälla om en snar och grundlig utredning i förevarande ären- den och sedan till Riksdagen framlägga de förslag, som af utredningen kunna föranledas. Hr EmiL MoLIn i Dombäcksmark (andra kammaren, motion n:o 9) yrkar, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till lag angående fridlysningstider för lingon och om förbud mot an- vändning af plockningsmaskiner. Hr G. W. SJÖBERG (andra kammaren, motion n:o 195) hemställer, att Riksdagen måtte besluta om förbud mot insamlande af skogsbär medelst s. k. bärplockningsmaskiner. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913, H. 2 3: 20) NOTISER. Föreningens för skogsvård årsmöte äger rum tisdagen den 1 april 13 kl. 10 f. m. i Restaurant Rosenbads konsertkafé (ingång från Rosenbadsparken) efter följande program: 1; 2 3 4 5 8 9 . Styrelsens berättelse för år 1912. . Revisorernas berättelse jämte fråga om ansvarsfrihet för styrelsen rörande dess förvaltning för år 1912. . Förslag till ändringar i Föreningens stadgar. (Tryckt förslag utdelas vid mötet.) . Val af 3 ledamöter och 2 suppleanter till styrelsen. . Val af 2 revisorer och 2 revisorssuppleanter. 6. Några synpunkter om skogsbrukets ekonomi. Inledes af t. f. lektorn vid Skogsinstitutet, e. jägmästaren TOR JONSON. I anslutning till inledarens uppsats i Skogsv. tidskr., fackafd. 1913, H. 2 »Omloppstidens inverkan å skogsbrukets ekonomi» redogöres för i litteraturen på sista tiden framkomna jämförelser mellan äldre ekonomiska synpunkter och en af inledaren skisserad ny formulering öfver lämpligaste hushållningsprincipen för ut- hålligt skogsbruk. - Departementalkommitterade och administrationen för skogsväsendet. Inledes af e. jägmästaren ALFR. WIGELIUS. En kort öfverblick öfver departementalkommitterades allmänna organisations- principer och en redogörelse för kommitterades i betänkandet II: 6 framlagda förslag till handhafvande af skogsväsendets angelägenheter inom statsförvaltningen, äfvensom några reflexioner i anslutning därtill. Kommitterades betänkande väntas komma att afgifvas i midten af mars månad. « I hvad mån är det nuvarande extra-ordinarie-systemet samt sättet för rekryte- ringen inom skogsstaten otillfredsställande? Inledare: en af styrelsemedlem- marna i de extra jägmästarnas förbund. I, Rekryteringen inom skogsstaten. De extra jägmästarnas arbetsförhållanden. Deras antal och fördelning i åldersklasser. Befordringsmöjligheter och faktorer som inverka härpå. II. Hvad som i vissa utländska stater gjorts för att ordna rekryteringen och för att afhjälpa olägenheterna af ett alltför omfattande extra-ordinarie-system. Hvad som kunde göras härför i Sverige. Frågans behandling i Norrländska skogs- vårdskommitténs organisationsförslag och ställning till vissa andra spörsmål inom statsskogsförvaltningen. . Märgborren — en fara för våra Norrlandsskogar. Inledes af docenten GÖösTtA GRÖNBERG (med skioptikonbilder). 10. Nordamerikas skogstillogångar och deras betydelse för världshandeln. Föredrag (med skioptikonbilder) af professor GUNNAR ANDERSSON. 124 NOTISER. Jämväl vid årsmötet väckt fråga kan, efter årsmötets medgifvande, ome- delbart upptagas till diskussion, utan att dock kunna föranleda till något mötets beslut. Intet inledningsföredrag får räcka längre än 30 minuter och intet yttrande öfver 15 minuter. Kl. 6 gemensam middag vid småbord i Rosenbads festvåning. Pris utan dricksvaror vid middagen 5 kr., inbegripet afgift för samkväm. 1913 års landtbruksvecka äger rum i samband med skogsmötet i Stockholm den 31 mars—3 april. ”Tvänne allmänna sammanträden hållas nämligen måndagen den 31 mars kl. 11 f. m. och torsdagen den 3 april kl. I e m., båda i Läkaresällskapets stora sal. Vidare hålles ett ombudsmöte onsdagen den 2 april kl. 12 midd., hvarjämte 31 skilda föreningar komma att afhålla möten under dessa dagar. Medlemmar af Föreningen för skogs- vård, hvilka önska erhålla Landtbruksveckans program (ett häfte på öfver 50 sidor) kunna rekvirera detsamma från Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3". Det sändes utan kostnad och portofritt. Importen af skogsfrö åren 1910 och 1911. I denna tidskrift har förut meddelats mängden af importeradt skogsfrö t. o. m. åren 1908 och 1909.! Nu föreligga uppgifter för åren 1910 och 1911, hvaraf framgå följande importsiffror : år 1910 181 kg. tallfrö, 8,546 kg. granfrö > IOII 204 >» » 2,054 > » Dessa siffror omfatta äfven frö af utländska tall- och granarter. Sålunda ingår i rubriken tallfrö otvifvelaktigt en hel del bergtallsfrö, hvaraf ännu im- porteras mycket. Vidare har veterligen en del partier tallfrö intagits från Finland (af finsk eller kanske även af sydeuropeisk hemort:?)). Någon större import från exempelvis Tyskland torde däremot ej skett under de båda åren. I summorna för granfrö ingår äfven en mindre del silfvergranfrö. Man finner emellertid, att importen af granfrö varit högst betydlig, men man har ju all anledning förmoda, att denna import ej skett till de svenska ungsko- garnas försämring. (CE Sö: Lapparna få fälla lafträd. Genom telegram till länsstyrelsen i Umeå har domänstyrelsen medgifvit lapparna rätt att för beredande af tillgång till föda åt renarna innevarande vår å kronans marker i Sorsele, Stensele, Vil- helmina, Lycksele och Åsele socknar fälla lafträd af mera värdelös gran och myrtall efter vederbörande skogspersonals anvisning. M. Nilssons i Kaffatorp omskolningsapparat. I Skogsvårdsföreningens tidskrift 1907, allm. delen, sid. 298 och följande har denna nya omskolnings- apparat förut beskrifvits och afbildats. Medan den från början konstruerats för an- vändning längs plantsängen, föres den nu i handeln (se annons i detta häfte) i ett lätt handterligare format, afsedt för omskolning tvärs öfver sängen. Den rymmer på en gång 20 plantor. Vid omskolningsarbetet ordnas bäst på följande sätt. 1 GUNNAR SCHOTTE: Om färgning af skogsfrö i syfte att utmärka utländsk vara. Skogsvårdsföreningens tidskrift, allmänna delen 1910, sid. 298. EDVARD WiBECK: Tall och gran af sydlig härkomst i Sverige. Skogsvårdsföreningens tidskrift, fackafdelningen 1912, sid. 182." NOTISER. 125 Plantsängarna uppläggas på förhand. Två arbetare användas för uppgräfning och placeras i gångarna på ömse sidor om plantsängen. De sätta ena foten på en tvärs öfver sängen utlagd linjal, samt nedsticka spadarna lodrätt ut- med linjalens kant så djupt som er- fordras för att få plantrötterna rakt ned i jorden. Jorden uppkastas i en fram- för i plantsängen placerad låda, försedd NÄTET med sneda gaflar och handtag som fig. 1 utvisar. Sedan fåran sålunda upp- Fig. I. Bräda att användas vid omskol- tagits, flyttas linjalen och en annan man ningar. nedsätter i stället den med plantor ma- tade omskolningsapparaten. Härefter fatta gräfvarna i handtagen på den med jord fyllda lådan och tömma jorden i jordfåran, som tillpackas med en särskild skrapa. Därefter placeras linjalen som förut och arbetet fortsättes på samma sätt tills plantsängen är fullsatt. Med linjalens hjälp erhållas raka rader och lika afstånd mellan dem. En fördel med att använda den afbildade lådan, är att lika mycket jord stjälpes ned i fåran, som därifrån uppskottats. Härigenom hålles plantsängen hela tiden lika jämn och finputsad under arbetets gång. Hvarje arbetslag behöfver blott 2:ne omskolningsapparater. Vid om- skolningsarbetet bör arbetslaget bestå af 5 personer, 2 gräfvare, I man för nedsättning af omskolningsmaskinen samt 2 personer att mata och bära fram apparaterna. Apparaten har till full belåtenhet sedan år 1905 användts af kronojägarna i Blekinge revir. O. LM. Skogsutställningen vid 22:dra allmänna svenska landtbruks- mötet i Stockholm 1916. Bestyrelsen har beslutit att ibland mötets utställ- ningar skall ingå en grupp för alster af skog, skogsbruk och jakt samt hjälp- medel och redskap vid skogshushållning och jaktvård. Till ordförande för denna grupp har utsetts ledamoten af bestyrelsen, hofstallmästaren G. Tamm samt till vice ordförande t. f. chefen för Statens Skogsförsöksanstalt, jägmäs- tare G. Schotte. Härjämte har bestyrelsen hemställt, att Föreningen för Skogs- vård ville genom sin styrelse utse lämpligt antal kommittérade för att i sam- råd med ofvannämnda gruppordförande och vice ordförande till bestyrelsen afgifva förslag till program för utställningen och dess anordnande. Kårsammanträden under landtbruksveckan. Fål samband med Föreningens för Skogsvård årsmöte och under landt- bruksveckan hafva följande sammanslutningar af skogstjänstemän sammanträden, nämligen: Jägmästarnes förening måndagen den 31 mars kl. 11 f. m. i Landt bruksakademiens stora sal. Sveriges kronojägareförbund måndagen den 31 mars kl. 12 midd. a Centralhotellet. Sammanträdet fortsättes följande dagar. Sveriges ordinarie jägmästares förening måndagen den 31 mars kl. I e. m. i Landtbruksakademiens stora sal. 126 NOTISER. De extra jägmästarnes förbund måndagen den 31:mars kl. 2 e. m. å Restaurant Rosenbad. Svenska forstmästareföreningen måndagen den 31 mars kl. 2730 e: mi å hotell Anglais. Yttranden öfver norrländska skogsvårdskommitténs förslag. II. Norrbottens läns hushållningssällskap. (Yttrandet lika med det af Norrbottens läns landsting, frånsedt den vid detta yttrande fogade reservationen. Se Skogsvårdsföreningens tidskrift 1913, allm. delen, sid. 48). IV. Västerbottens läns hushållningssällskap. Vid sammanträde den 24 sistlidne september beslöt förvaltningsutskottet tillsätta en kommitté af fem personer för att afgifva förslag till utlåtande med anledning af Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande rörande fråga om bedrifvande af industriell verksamhet i Norrbotten för statens räkning äfvensom samma kommittés betänkande, i hvad det afser länet rörande frågor angående enskilda skogar. Till kommitterade utsågos undertecknade O. Th. Bergström, Gottne Glas, Aug. Lund- berg, P. Andersson och Ludvig Brännström; och få vi till uppdragets fullgörande anföra följande: 5 Beträffande frågan om bedrifvande af industriell verksamhet i Norrbotten för statens räkning äro vi ense med kommittémajoriteten därom, att tillräckliga skäl härför ej föreligga. Sedan domänstyrelsen i skrifvelse den 16 juni 1908 ifrågasatt, om icke staten borde uppträda som industriidkare därstädes, hafva ju, hvilket ock af kommittén framhållits, änd- rade förhållanden inträtt i och med tillkomsten af nya trämassefabriker, utom det att dylika anläggningar lära vara planerade. Senast förliden månad har domänstyrelsen salubjudit ett större parti pappersmasseved inom Norr- och Västerbotten, fördeladt på 7 alternativt 14 år, under förbehåll, att en sulfatfabrik för råvarans förädling uppfördes mellan Pite och Säfvar älfvars flodsystem. Att konkurrensen om småvirket inom Norrbotten icke är obetydlig, fram- går bäst däraf, att trämassefabriker inom Västerbotten och pappersbruk i mellersta Sverige | redan nu hämta råvara därifrån. | Äfven om man i princip är af den meningen, att staten och individen mest gagnas af att industrien öfverlämnas åt det enskilda initiativet, kunde det dock vid en flyktig gransk- ning af öfverjägmästare Welanders reservation synas, som om han angifvit starka skäl för ett motsatt förfarande, ej minst med hänsyn till de oskäliga vinster, som enligt hans upp- gifter i brist på konkurrens tillskyndats virkesköparna. Reservanten har nämligen kommit till den slutsatsen, att sågverksbolag, som hösten 1910 köpte kronvirke inom Norrbotten och Västerbotten erhöllo en förädlingsvinst af icke mindre än 30 kr. per standard, motsvarande 3 kr. 23 öre per kbm. Emellertid torde reservantens beräkningar vara betydligt missvisande. Gåfve den norrländska sågverksindustrien sina utöfvare dylik avance, lär det nämligen vara ställdt utom allt tvifvel, att kapitalet skulle, mer än hvad som under de senaste åren skett, söka sig norrut. Dock är det ingen hemlighet, att flertalet sågverk inom Väster- och Norr- botten arbeta under mycket tryckta förhållanden. En bidragande orsak härtill är visserligen, att nuvarande skogslagstiftning för Lappmarken ej medger uttagande af sådana virkeskvanti- teter, som motsvarar. ränta å köpeskilling för fastigheter jämte utlagor och underhållskost nader för desamma. Skulle förtjänsten å från kronans skogar inköpt virke likväl blifva den af hr Welander uppgifna, borde i allt fall sågverksrörelsen lämna god profit. Verkligheten! talar dock ett annat språk. Enligt inhämtade uppgifter torde vid flera sågverk nettovinsten pr standard sågad vara, sedan räntor guldits och skäliga afskrifningar gjorts, i regel ej öfver- stiga 7 å 8 kronor pr standard, och vid mindre sågverk, som i hufvudsak försåga kronvirke, lär det kunna inträffa, att vinsten pr skeppad standard stannat vid + o. I fråga om pappersmassevirke säger öfverjägmästare Welander i sin reservation (sid. 751) »konkurrensen härvidlag är nämligen ringa och säljaren är i detta fall ännu mera be- roende af köparen än ifråga om timmer.» Efter att ha anfört en del siffror kommer reser; NOTISER. 127 vanten till den uppfattningen, att »sedan alla omkostnader skett och nöjaktig ränta beräk- nats på anläggningskostnaderna, skulle alltså återstå den oskäligt stora vinsten af omkring S kronor pr kbm. köpt virke, under det att statens nettobehållning skulle vara 1 krona 27 öre å I krona 60 öre pr kbm.» För att bevisa ohållbarheten af hr Welanders vinstkalkyl har undertecknad Glas fram- lagt följande utredning öfver verkliga kostnaderna för framställande af en ton våt, mekanisk trämassa vid-en fabrik, som genom kontrakt med staten tillförsäkrats råvara för de närmaste åren från hufvudsakligen kronoskogar inom Norrbottens län: slipved (inclusive skogsförvaltningsomkostnader) .............sssssss IIN25 IKE OIL ER Pe öckleta sal vm slö DT sfer ARN SEI) böja ME Hela a ess sj AS sin ee uete EN ka 520 SGD EES OM KOS I AST STAS AN SA SEN ers Sa AS SSA Ta YE 4: 62 KOLDTUK DIN ES Pers ed län sc. os ee bk så slets. alk se Net NR SR a ns ks ist eler 2: — ÅAS THA tf) ONA UA OTID se ee slets elle Se a SS av da saa 2: 9N SKEPP ala es OM KOStDA CEN bese a dala Ng RS RR RE: sa o: 82 UTAETE 20 Reg SN dra ocg ARTE Eran ASS CE RE ASSA o: 86 Summa 27: 71 hvartill bör läggas i beskattningshänseende lagligen tillåten af- skrifning å fastighet och maskiner Summa kronor 28: 96 Nettoförsäljningsvärdet för året har uppgått till 31 kronor 60 öre pr våt ton, hvadan vinsten utgjort 2 kronor 64 öre per ton, motsvarande I krona 72 öre på kbm. fast mått för råvaran i stället för af hr Welander uppgifna 8 kronor. Vedåtgången har därvid beräknats till endast 1,s3 kbm. pr ton våt trämassa = 3,06 kbm. torr massa (hr Welanders siffror respektive 1,61 och 3,22). I detta fall motsvarar årsvinsten ej fullt 695 ränta å aktiekapitalet, och dock är råvaran icke upptagen till högre värde, än staten betingat sig för densamma. Anmärkas bör tillika, att äfven om 31 krona 60 öre är ett lågt försäljningspris, priset dock tidtals varit ännu lägre. - För den kemiska trämasseindustrien torde förhållandena icke ställa sig afsevärdt gynn- sammare, och det bör därför vara tydligt, att staten ej skulle hafva några större vinster att skörda på industriell verksamhet i Norrbotten. Vidkommande förslaget till lag angående utsyning å enskildes skogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker hafva vi icke funnit skäl framställa andra anmärkningar än som angå vissa detaljer af förslaget. I sådant afseende har redan vid 1 $ anmärkts, att det där och längre fram i förslaget förekommande uttrycket »hemmansägare» efter bokstaf- ven afseende ägare af i mantal satt jord, bör utbytas mot »jordägare», »fastighetsägare» e. d. afseende hvarje ägare af skogbärande mark. Ingen anledning synes nämligen förefinnas att från lagens tillämplighetsområde undantaga vare sig torplägenheter, hvilka ju i vissa fall kunna äga afsevärd omfattning och många gånger större skogsbestånd än svagare hemmans- lotter, eller i 3 $ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att för- värfva fast egendom den 4 maj 1906 och 22 $ 2 mom, i lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring omförmäld lägenhet, det vill säga icke till stödskog hän- förlig jord, som af bolag eller förening förvärfvats. Att märka är nämligen, att förevarande lagförslag är afsedt att tillgodose skogsvårdens intressen och icke endast i likhet med före- gående s. k. norrlandslagstiftning att skydda jordbruket. Vid 2 $ 3 mom. har anmärkts, att skyldigheten att vidtaga »erforderliga åtgär- der för återväxt», för att utsyning skall kunna erhållas å försumpad mark, synes sväfvande och af beskaffenhet att kunna blifva synnerligen betungande för markägaren. Bestämmelsen torde böra omformuleras därhän, att jordägare skall vara skyldig att i fall af föreliggande art vidtaga direkta åtgärder för återväxt på området, dock så att jordägare icke må förpliktas att i sådant afseende nedlägga kostnader till större belopp än exempelvis det utsynade vir- kets halfva värde, beräknadt efter lämplig grund. I motsatt fall kommer utsyning aldrig att begäras å dylikt område, utan det blir föremål blott för afverkning till husbehof, helst hus- behofsafverkning å dylikt område icke afdrages från utsyningsbeloppet enligt den för hem- manet upprättade afverkningsplanen, hvilket däremot är fallet med husbehofsafverkning å i afverkningsplanen ingående mark. Med den af kommittén föreslagna formuleringen kan sålunda tänkas uppstå en tendens att anse all icke i afverkningsplanen ingående mark såsom 128 NOTISER. »tillspillogifven». Ifrågasättas kan, om icke för dylik mark i stället -borde stipuleras, att äfven husbehofsvirke finge tagas endast efter utsyning. I fråga om 3 $ biträda vi det förslag till förändrad lydelse, som af kommittéleda- möterna hrr Kinberg, Welander och Wiklund ifrågasatts. Den i 4 $ intagna bestämmelsen, att närbelägna hemmans sammanförande under ge- mensam afverkningsplan medgifves, endast då konungen pröfvar särskilda skäl därtill vara, synes oss ägnad att medföra onödig omgång, då sådan åtgärd bör kunna vidtagas efter pröf- . ning i samma ordning som för upprättande af afverkningsplan är i 3 $ föreskrifven. Den i 6 $ intagna bestämmelsen, att tiden för utsyning skall genom skogsingenjörens försorg kungöras i vederbörande kyrka minst 14 dagar förut, synes oss böra kompletteras med föreskrift, att förrättningen skall kungöras äfven i lämplig ortstidning. Medan uppläsandet i kyrkan är på väg att mer och mer förlora i betydelse såsom ett effektivt sätt att sprida meddelande, har nämligen postgången äfven i lappmarken så förbättrats, att ytterst få byar finnas, som icke hafva postgång åtminstone en gång i veckan: Föreskriften i 14 $ om skyldighet att till vederbörande skogsingenjör göra anmälan om afverkning af löfträd torde böra utgå, då dess betydelse är ringa i jämförelse med de därat följande olägenheterna både i form af onödigt besvär och trakasserier vid underlåten an- mälan. Vidkommande förslaget till lag angående tillsyn å samt vård af enskildes skogar inom de delar af Västerbottens och Norrbottens län, som ej tillhöra lappmarken hafva vi fäst oss vid de stora brister, som ur skogsvårdssynpunkt alltid måste vidlåda en dimensionslag, och hafva behjärtat, hvad öfverjägmästaren Welander i sin reservation härom anfört, Såväl de för lappmarken föreslagna bestämmelserna om utsyningstvång som de för det öfriga Sverige gällande föreskrifter, afseende förbud mot afverkning, hvarigenom återväxt uppenbarligen äf- ventyras, synas oss lyckligare än de nu för kustlandet föreslagna, och någon af däri omför- mälda principer borde måhända hafva kunnat med lämpliga modifikationer vinna tillämpning för Västerbottens och Norrbottens läns kustland. Vi hafva dock ej tilltrott oss att framställa något bestämdt förslag härom utan hafva inskränkt oss att efter detta principuttalande gran- ska förslagets detaljer. Till 2 $ 3 mom. synes oss den bestämmelsen böra fogas, att såsom bevis, att virke af träds öfre del ej är taget från undermåligt eller utan vederbörligt tillstånd afverkadt träd må gälla under edsförpliktelse af trovärdig person afgifvet intyg. Mot 3 mom. i samma $ hafva vi ej funnit anledning framställa någon anmärkning, helst erfarenheten visat, att äfven träd med något mindre än 21 cm, i genomskärning lämna skarpkantad sparre af 7 cm. i omkrets och sålunda tillräcklig hänsyn redan tagits till träd, som äro i någon mån ovala. I fråga om affattningen af 5 $ hafva vi anslutit oss till den af jägmästaren Ringstrand afgifna reservationen, i hvad densamma afser inrymmande af rätt jämväl för afverkningsrätts- hafvare att begära uttagning. Att afverkningsrättshafvare skall äga dylik befogenhet synes oss stämma med den enklaste rättvisa, och vi äro öfvertygade, att en motsatt bestämmelse skall visa sig vara af synnerligen fördärflig verkan, då genom densamma upplåtaren af en afverkningsrätt direkt understödes i eventuella försök att undandraga sig en kontraherad förbindelse. Uppenbart är nämligen, att den af kommitterade antydda utvägen för afverkningsrättshafvaren att instämma jordägaren till domstol för pröfning af rätten till utsyning, icke kan tillfredsställa billiga anspråk på respekt för ett in- gånget aftal. — Sant är visserligen att en tolkning af afverkningskontraktens innebörd kan anses främmande för skogstjänstemännens öfriga tjänsteverksamhet, men detta kan väl knap- past vara grund nog för en så radikal åtgärd som den föreslagna. Det måste dock antagas, att det öfvervägande flertalet kontrakt icke kommer att medföra svårigheter vid tolkningen, och där sådana uppstå, får väl skogstjänstemannen handla efter bästa förstånd och med be- gagnande af den erfarenhet, han i dylika ting rimligen bör förvärfva, Anser han sig efter före- tagen pröfning icke kunna verkställa begärd utsyning, står det ju sedan afverkningsrättshaf- varen fritt att instämma jordägaren till domstol. Verkställer han åter förrättningen och jord- ägaren anser sig därigenom kränkt i sin rätt, äger ju denne hos öfverexekutor begära af- verkningsförbud. — Till skydd för jordägaren såsom den i regel ekonomiskt svagare skulle måhända ytterligare kunna stadgas skyldighet för afverkningsrättshafvaren att i tvistiga fall ställa säkerhet för skada och att instämma jordägaren till domstol för tolkning af kontraktet, men att gå så långt, som af kommitterade föreslagits, synes oss orimligt. De i 12 $ 2 mom, intagna bestämmelserna synas oss synnerligen betänkliga, då de äro ägnade att på en gång tillintetgöra de hundratals småsågar, som nu finnas i kustlandet. Sant är visserligen, att vid många af dessa förekommit oegentligheter i form af systema- NOTISER. 129 tiskt försågande af ostämpladt undermåligt virke, afsedt för export, men de stora värden, som finnas nedlagda i dessa anläggningar, borde kräfva någon hänsyn. — Tydligt är nämligen att de flesta af dessa sågar ej kunna bära kostnaden för de kontrollåtgärder, som blifva nödvändiga med anledning af det ansvar, hvarför anläggningens ägare blifvit utsatt äfven i fall, då han icke handlar i ond tro. Ägaren vet ofta ej, hvilket virke som framkörts till sågen, eller hvem som aflämnat detsamma; det händer äfven ofta, att virke framköres natte- tid och aflastas utanför sågen. För att i möjligaste mån minska risken måste nu sålunda en sågägare noga inhägna de i 2 mom. omförmälda områden och dessutom hålla ständig vakt, allt för kostnader, som ej stå i rimlig proportion till rörelsens i regel ringa omfatt- ning. — Och så mycket mera betänklig blir bestämmelsen med hänsyn till att begreppen husbehofsåg och exportsåg ej klargjorts bättre än som skett. De flesta hafva ju tillkommit som husbehofssågar och hafva fortfarande sin egentliga betydelse såsom sådana. Karaktären som exportsåg hafva de i allmänhet förvärfvat först sedan något beslag å undermåligt virke blifvit af domstol fastställdt. Men ingenting finnes, som anger, huruvida en dylik såg kan återfå sin karaktär af husbehofssåg. För att inse hur drakonisk den föreslagna bestämmelsen är, behöfver man: blott tänka på det fall, att några bönder framköra virke till den såg de under åratal vant sig att anse såsom husbehofssåg. Ett beslag har emellertid blifvit fastställdt, och sågen är sålunda numera exportsåg. Följaktligen blir det i god tro framkörda virkespartiet förbrutet, och sågägaren är förfallen till höga böter. Om en bestämmelse sådan som den föreslagna skulle anses nödvändig, borde därför till en början på lämpligt sätt med vissa mellantider kungöras, hvilka sågar äro att anse såsom exportsågar, och tydliga anslag härom böra uppsättas invid anläggningen. Slutligen bör stadgas, att en virkesägare, som framför undermåligt virke till såg, hvilken genom kun- görelse och anslag angifvits såsom exportsåg, skall vara förfallen till samma ansvar som såg- ägaren. Med hänsyn till de många sågar, som tillhöra ett flertal ägare, torde böra stadgas, att, där särskild föreståndare för rörelsen finnes antagen, ansvaret skall drabba denne. Hvad kommitterade föreslagit beträffande införande af skogsvårdsafgifter äfven för Väs- terbottens och Norrbottens län har synts oss kunna lända till fördel för skogsvården och tillstyrkes därför. Det å sidan 430 omförmälda förslaget till befrielse i visst fall från utsyningsafgifter har icke gifvit anledning till anmärkning. Umeå den 4 december 1912. O. Th. Bergström. Gottne L. Glas. P, Andersson. Aug. Lundberg. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN 1013. H. 2—3. Trävarumarknaden. Då detta skrifves, äro exportsiffrorna för år 1912 för hela vårt land kända. Af sågade och hyflade trävaror, exklusive splittved, exportera- des förra året ej mindre än nära 1,041,000 standards. Endast en gång har exporten varit större, nämligen år 1897, då den belöpte sig till 1,0953,000 stds, och endast en gång, år 1903, har den varit i det närmaste lika stor som 1912 eller 1,040,000 stds. För jämförelse meddelas här exportsiffrorna för tiden 1902—1912. År 1/0) OP Aunes as srdg stans SS RASER NS 1,004,232 stds BL IIOO Frdrelde derb koner nes öre esn kr 1,039,70S1, > 9.55 "TO ÖMirprorssacn ssk öres eri ASS ESR SNS NE 918;474 > [JR (CTO JV pr RE PASS REAR MA a nt OTOJAT. JRR (of oT INNE SE ESR ESSER BN SP rn mn aa 150 ÖFSG2r a 5 AA 10) OMR RR ör Sfalep Söree rs SRS ON 878,8358 oo» Di TRIO OG fogar od es or ANSATS ÖTÖ,TÖRIEEA P3 Ir ko (010 ert BAR TERRAN ER AA ar es fa 728,424 > LME I KON Ko JE NARE IRENE RSA SO na ana Låna 894,204 > SFTI O JIE SU ER SARA ARR rr se ao bätsasE 896,532 >» CTS MO [ARG rg sr Asse sas ads OLA FOTON TORA Den inverkan på vår för år 1912 särskildt förmånliga betalnings- balans i förhållande till utlandet, som trävaruexportens storlek detta år utöfvat, torde utan särskilda kommentarier kunna inses, lika som den utomordentliga betydelse trävaruhandteringen alltjämt har för vårt lands ekonomi. Likaså måste den slutsatsen, att det allmänna affärsläget i de trä- importerande länderna är förmånligt, gifva sig själf. Att detta goda läge alltfort gör sig gällande blir tydligt, då man kan konstatera en fortsatt liflighet i försäljningarna till fasta priser. Våra afnämare af trävaror hafva fortsatt att göra sina inköp, och i närvarande stund torde c:a 68 70 af hela den beräknade årsstocken från Sverige vara placerad. En TRÄVARUMARKNADEN. Sd så hög försäljningssiffra vid denna tid på året har aldrig tillförene före- kommit. I motsats till föregående år vid samma tid äro i år tyskarna på efterkälken med sina inköp. Då samtliga öfriga träkonsumerande länder betydligt öfverskridit inköpskvantiteterna för 1912, äro tyskarna c:a 30,000 stds efter. Men ingen egentlig anledning föreligger att tro, att de ej i sinom tid komma att betäcka bristen. Att under nu anförda förhållanden en smula stiltje inträdti försälj- ningarna är helt naturligt och torde för öfrigt ej ensamt bero på köparna utan äfven på säljarna, af hvilka en del börjat höja sina noteringar och afböja affärer, som ej kunna komma till stånd mot de förhöjda priserna. Utan tvifvel bör en allmän prisökning hafva goda skäl för sig och äfven verka stimulerande på marknaden. Den goda konsumtionen och de redan afslutade affärerna, som starkt decimerat de disponibla varorna, motivera till fullo sådan ökning, som ock torde tarfvas för att väcka säljarnas intresse för fortsatta affärer, i den mån de kunna åstadkomma lämpliga specifikationer. Det är endast hos oss som försäljningarna gått raskt undan. Finnarna hafva vid detta laget placerat minst 75 2, af sin årsstock. Petersburg, Kronstadt och Riga torde närma sig 60 9, och från Hvita hafvet hafva afsluten gått i synnerligen rask följd, så att föga mera torde vara att därifrån hämta för fow; åtminstone af mera kända produktioner. För öfrigt äro ej obetydliga kvantiteter för senare skeppning placerade. Rigamarknaden, som år 1912 visade en högst betydande minskning mot närmast föregående år, befinner sig tydligen äfven för i år i lik- nande läge. Man räknar där med att 1913 års export blir c:a 30 9” mindre än 1912 års. Detta gör också, att Rigaexportörerna kunna ut- vinna mycket goda priser. Som exempel härpå kan anföras att gran- battens, fob. där, utan svårighet obtinera 165 mark basis för 7" vanlig sortering. Som en följd häraf framträder också en gifven tendens till stigande priser för svenska granvaror. För bästa märken fob. 1913 noteras: Öfverbotten. Furu. 4, 3X9 0/s £ 10.10/- Sd 8.15/- å 9-/- Sp 2 8 12/6 2 8.15/- 2 KON AT S.20 å 8.5/- 132 TRÄVARUMARKNADEN. " bräder AS : 11.5/- 2 » » 9: 10/- ”" 7 » OM » Seka 1X4 2X4 Hatnosamnd: furu. 3X9 III ffes 275 Ar280 gran. STOR S&S EIS 256 JA KOSS SRS a 230 25525 [SVE 167.530 å 170) bräder FY HEN & OFF > MG 21/,x6 » —162.50 » 1650 M. 21/, SAB IDA oo OSEA JE 2X5 >» 157.50 >» 160) förhöjn. FÖ AD BYE LANG 204 CI Of AT 2 Ö: ST oo ES 0 LS AO USA fa fres 195.- > 197.50 IX 4 Db oo» 195 å 200 1Xx4 I SSE & HL 2x4 RS SEE grn Nederbotten: furu. ILO TT ST a SE SST Sv OS 6” 10/- lägre 20 NS SAN Na SES 7 -T246 SESAE CN Sm = FOCA » » 8.10 ST » » 8.- 7" bräder HI » —9.10/- å 9.15/- gr D » 8 9-3 9.5/F Sd » » 8.15/ åa 9.- gir >» 8.7/6 » 8.10 » » » 8.-2 8.2/6 gran. SPSOK SE JE LESS 7” battens M. 167.50 å 170.-] Bräder OM » » 162.50 » 165.-$ M. 22/3 SR 157-50 » 160.-) förhöjn. TAN FE 105.- å 197.50 1xXx4 > 185.- » 187.50 TRAVARUMARKNADEN, 133 Som af dessa noteringar framgår äro priserna goda. Dock kan man anse, att furuplankorna borde i proportinon betinga ett högre pris, och det är ej utan, att en del säljare se en smula pessimistiskt på furuplanksmarknaden. Detta torde dock vara omotiveradt, ty inga verk- liga skäl härtill föreligga. Konsumtionen är minst lika god som van- ligt och lagren tydligen afsevärdt mindre. Ett faktum är, att de i allmänhet tillfredsställande exportpriserna väl behöfvas för att täcka råvaruprisen, hvilka äro högre än någonsin förr. Detta beror naturligtvis till dels på det goda marknadsläget, men äfven på den så godt som öfver hela Norrland ofördelaktiga drifnings- vintern. Det torde väl näppeligen kunna tänkas annat, än att vissa minskningar i beräknad timmerfångst komma att föreligga, Och detta har gifvetvis gjort en del timmerköpare nervösa och drifvit köptimmer- prisen i höjden. De, som ligga med sina skogar förmånligt till i för- hållande till vattendrag och förädlingsverk, inhösta stora fördelar häraf. = FH Trämassemarknaden. Läget på sulfitmarknaden är i det hela ungefärligen detsamma som vid årsskiftet, i det priserna äro fasta, ehuru omsättningen är ringa. Stark sulfit betingar omkring Kr. 145: — netto kontant fob. Norr- land, men torde dock 'afslut till detta pris endast afse årsleverans. För- säljningar för kommande år äro omfattande, För lättblekt sulfit är tendensen lifligare, och torde god vara nu kunna betinga ända till Kr. 160: — netto fob. Östersjön. Västkusten och Norge hafva redan betydligt öfverskridit detta pris. Sulfatmassan börjar synbarligen allt mer intressera köparna och stark efterfrågan gör sig gällande. Några priser torde dock f. n. vara svårt att meddela som ledande. Om sålunda läget för kemisk massa i allmänhet taget är gynnsamt, kan detta dock ej sägas vara fallet med den mekaniska. Det synes, som om produktionen under höstmånaderna blifvit större än vanligt, och då konsumtionen ej företer någon stegring, torde vara fråga om, huruvida priserna skola kunna hålla sig. Man får dock hoppas det bästa; våra sliperier behöfva väl de priser, som förra året gaf, för att med framgång kunna drifva sin tillverkning. M. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN TOI3E CEAN2-G: EKONOMISKT. Aktiebolaget Emsfors bruk. Emsfors bruk, Hjalmar Unge, som i Fliseryds socken af Kalmar län drifver pappersmasse- och papperstillverkning, har ombildats till aktie- bolag. Driften fortsättes i oförändrad form. Stiftarna af bolaget äro bankdirektörerna Helmer Stein, C. Lindholm och O. Schönmeyr, advokaten Erik Lidforss och jur. kand. Fritz Belfrage. Aktiekapitalet utgöres af lägst 500,000 och högst 1,500,000 kr. Aktierna lyda å 1,000 kr. Förlagsaktiebolaget Gevalia har rätt att likvidera 495 aktier i bolaget med bolaget tillkommande fordringar hos Emsfors bruk, hvilket på sin tid måste öfvertagas af Gefleborgs enskilda bank. Aktiebolaget Gällö sågverk, hvars styrelse har sitt säte i Gällö, Refsunds socken af Jämtlands län: Styrelsen utgöres af doktorn Frans Edvard von Sydow i Göteborg samt disponenten Oscar Lindén och grosshandlaren Ando Wikström, båda i Sundsvall, med inspek- toren Per Olof Jonson i Östersund och hofrättsrådet Gustaf Wilhelm Hörstadius i Stockholm till suppleanter. Oskarströms sulfitaktiebolag, hvars styrelse har sitt säte i Enslöfs socken af Hallands län: Såsom styrelseledamot i stället för M. I. Levisson har inträdt bruksägaren M. W. Rhedin å Ellesbo, Rödbo socken af Göteborgs och Bohus län. Theodor Fredlund har utsetts till bolagets verkställande direktör. Till suppleanter hafva ytterligare valts löjtnanten Carl Rhedin och konsuln Carl Lyon, båda i Göteborg. Stafsjö bruk med underlydande egendomar har försålts till disponenten Jacob Wahren i Norrköping. Tillträdet skedde omedelbart. Sammanlagdt omfatta dessa egendomar något öfver 25,000 tunnland, hvaraf 3,000 tunnland öppen jord och något öfver 23,000 tunnland skog. Före försäljningen innehades aktierna i Stafsjö bruks aktiebolag med undantag af några få af konsul G. F. A. Enhörning i Norrköping. Priset är ej bekantgjordt, men upp- gifves vara 3,700,000 kr. Uddeholms aktiebolag köper Brattfors. Styrelsen för Uddeholms aktiebolag har träffat aftal med Brattfors aktiebolag om inköp af Brattfors skogar till samma pris, som de förut erbjudits till staten, och har bolaget på extra stämma godkänt denna uppgörelse, Brattfors aktiebolag hade sina samtliga egendomar i Brattfors, Nyed och Väse socknar bokförda till kronor 2,471,577. FÖR KRONOJÄGARE. Ang. kronoijägares skyldighet att brandförsäkra till bostadslägenhet hö-= rande hus. Till öfverjägmästaren i Skellefteå distrikt. Med skrifvelse den 18 januari innevarande år har Ni öfverlämnat för Kungl. Domän- styrelsens pröfning en till jägmästaren i Öfre Byske revir ställd och af denne till Eder den 16 januari öfversänd skrifvelse från kronojägaren Erik Nyström, hvari denne, i anledning af »ifrågasatt» brandförsäkring af husen till kronojägarebostadslägenheten Udden i Lomträsks bevakningstrakt, inom hvilken Nyström är kronojägare, förmenat sig icke vara skyldig brand" försäkra ifrågavarande byggnader, och vill Kungl. Styrelsen i anledning häraf hafva med- delat, att i förevarande fall kronojägaren icke synes vara pliktig bekosta brandförsäkring af bostadshusen, Stockholm den 4 februari 1913. KARL FREDENBERG. Alfred Wigelius. FÖR KRONOJÄGARE. 13 un Resestipendier åt kronoiägare. Till samtliga öfverjägmästare. Sedan Kungl. Maj:t genom fastställande af 1913 års generalförslag till utgifter från reservationsanslaget för skogsväsendet anvisat ett belopp af 1,000 kronor till stipendier åt kronojägare under innevarande år, vill Kungl. Styrelsen, i syfte att bereda kronojägare till- fälle att tillgodogöra sig inom andra bevakningstrakter än deras egna vunnen erfarenhet i skogsodlingar, gallringar och andra till en ordnad skogshushållning hörande åtgärders ut- förande, härmed anmoda Eder att före den 1 nästinstundande april till Kungl. Styrelsen in- komma med förslag å två kronojägare inom Edert distrikt, som äro villiga och anses lämp- liga att under innevarande år ifrågakomma vid dessa stipendiers fördelning, hvarvid tillika bör för hvar och en af de föreslagna kronojägarna angifvas resans ändamål och utsträckning. Stockbolm den 20 februari 1913. KARL FREDENBERG. K. G. G. Norling. Understöd åt pensionerade kronoiägare under år 1913. Genom nådigt bref den 20 december 1912 har Kungl. Maj:t tillerkänt nedannämnda f. d. kronojägare understöd, nämligen: Med etthundra kronor f. d. kronojägarna i Bönälfvens bevakningstrakt N. G. Wenn- berg, i Lillåuddens bevakningstrakt J. A. Nyberg, i Hvitå bevakningstrakt L. A. Näsvall, i Rönnbergets bevakningstrakt J. B. Edin, i Hackas bevakningstrakt L. F. Engelmark, i Garg- näs bevakningstrakt J. O. Aslin, i Umans bevakningstrakt K. J. Wikström, i Lägsta bevak- ningstrakt J. A. Lindqvist, i Tåsjö bevakningstrakt J. P. Flemström, i Betarsjö bevaknings- trakt S. Mellin, i By bevakningstrakt C. Cantzler, i Laxsjö bevakningstrakt P. O. Berglund, i Hålahults bevakningstrakt E. Hjort, i Kungs Norrby bevakningstwrakt C. P. Ekström, i Ombergs bevakningstrakt L. E. Nordström, i Handbörds bevakningstrakt S.-A. Johansson, i Lyckebäcks bevakningstrakt C. Pettersson, i Västra utfartsvägens bevakningstrakt P. Pet- tersson, i Örestens bevakningstrakt A. Andersson, i Ås och Redvägs bevakningstrakt E. W. Mörk, i Nolåsens bevakningstrakt J. N. Andersson, i Ljungs bevakningstrakt S. A. Ågren, i Ödetorps bevakningstrakt L. Norberg, i Västra Kinne bevakningstrakt A. J. Lindgren, i Kungslena bevakningstrakt S. F. Ljungberg, i Skara bevakningstrakt C. Ryberg, i Barne bevakningstrakt A. J:son Lindgren, i Skånings bevakningstrakt C. G. Mörk, i Finnbackens bevakningstrakt Joh. Österblom, i Finja bevakningstrakt K. Anderholm och i Västra Malmö- hus bevakningstrakt P. Johnsson; med etthundratio kronor f. d. kronojägaren i Görjeåns bevakningstrakt N. J. Sandgren; med etthundratjugu kronor f. d. kronojägaren i Arfåns bevakningstrakt Em. Nilsson; med åttio kronor f. d. kronojägaren i Kårestads bevakningstrakt P. M. Lönn; med etthundrasextio kronor f. d. kronojägaren i Hvithults bevakningstrakt L. E. Lindh; samt med etthundratjugufem kronor f. d. kronojägaren i Kyrkdams bevakningstrakt N Lauffer. Ålderstillägg hafva från och med år 1913 beviljats följande kronoiägare: Ålderstillägg Namn Bevakningstrakt Revir å 100 kr. V. Bergdahl Lahnajoki Tärendö 2:dra V. Grönberg Ängeså Ängeså 3:dje E. Forsberg Lakaträsks Bodens 3:dje K. J. Öhlund Ljusbäckens Malmesjaurs I:sta J. O. Bäckman Laukers Ofre Byske 2:dra J. A. Wallström Öfre Lill-Pite Piteå 2:dra K. J. L. Nilsson Åmsele Degerfors 2:dra J. E. Jonsson Hornmyrans Södra Lycksele I:sta ÅA. A. Andersson Bastuträsks Stensele 2:dra G. R. Wallenberg Vilhelmina Vilhelmina I:sta V. R. Hedman Örträsks Fredrika 1:sta A. O. Hellzén Lits Östersunds 3:dje 136 FÖR KRONOJÄGARE. Alderstillägg Namn Bevakningstrakt Revir å 100 kr. L. H:son Nordvall Heljesunds Hallens I:sta B. A. Berglund Mo Junsele 3:dje N. A. Backlund Turinge Medelpads 3:dje C. G. Ljung Naggsjö-Dellarnas Norra Hälsinglands 1:sta J. Halfvarsson Hamra Västra » 3:dje J. A. Strand Gröfveldalens Särna 1:sta C. J. P:son Dunnér Arvika södra Arvika 1:sta d Fr. Jansson Norrbo Västerås 2:dra. CM K. Gredin Kungs Norrby Gullbergs 3:dje E: CO: Carlén Ljungs » 2:dra J. A. Jonsson Karlsby Karlsby 2:dra J. R. Karlsson Vedens Marks 1:sta J. L. Magnusson Nyruds Hunnebergs 3:dje A. J. Ottersten Norra Dals Dalslands 2:dra F. R. Ekström Tunaläns Aspelands 3:dje A. J. Carlsson Alfvesta Sunnerbo 1:sta A. Lundell Kårestads Värends 3:dje J. Nilsson Finja Norra Skånes 2:dra Till kronojägare har af Domänstyrelsen antagits: i Glommersträsks bevakningstrakt af Arvidsjaurs revir kronojägaren i Stor-Vindelns be vakningstrakt af Sorsele revir, Gustaf Emil Åström, från och med den 1 mars 1913. Till extra kronojägare med arfvode hafva förordnats: e. kronojägaren Arthur Johansson inom Jockmocks revir tillsvidare under år 1913. ES » Albert Johansson » = Pärlälfvens » fr. o. m. I mars tillsvida under år 1913. ; e. kronojägaren Sven Gideon Johansson inom Pärlälfvens revir fr. o. m. I mars tills- vidare under år 1913. Till dikningsförmän under år 1913 hafva förordnats: e. kronojägaren Aug. Vald. Bergström inom Skellefteå och e. kronojägaren O. L. A. Malm inom Umeå distrikt. Till förmän och arbetsledare vid kronans flottledsbyggnader hafva för- ordnats fr. o. m. I mars under år 1913: Anders Wikström inom Skellefteå och Erik August Bjur inom Umeå distrikt. Till extra kronojägare utan lön hafva antagits: Johan Petter Persson inom Ängeså revir. Gunnar Valdemar Åberg inom Norsjö revir. Axel Emil Otto Lind inom Burträsks revir. Utexaminerade skogslärlingen Albert Gustaf Vikström inom Åre revir. » » Emil Jonas Engström » Bräcke revir. j » » Jakob Vilhelm Månsson Strand inom Västra Hälsing- lands revir. Afsked har beviljats: kronojägaren i Telebäckens bevakningstrakt af Vargiså revir Jonas Orädd med ut gången af februari månad 1913; j kronoskogvaktaren å Siende häradsallmänning i Västerås revir Johan Aug. Aspling från den 14 mars I913. Återkalladt förordnande, Det Frans Lidström meddelade förordnandet att vara e. kronojägare å Malmesjaurs revir har återkallats. | Rättelser: I förra häftets annonsafdelning hade insmugit sig ett beklagligt tryckfel i det att Knypp- lans Skogskulturredskapsfabriks adress nppgafs till Hedemora, men skall vara Dannemora. Red. I denna tidskrifts allm. uppl. sida 21 nedersta raden står »12,000 konti (= antalet brukningsdelar öfver 5 har)». I stället bör inflyta: »ett högst betydande antal konti.» TTG ALLMÄNNA DELEN. SS SKOGSVÅRDS- 2 FÖRENINGENS TIDSKRIFT Ad sk aka MED MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNINGEN " PRIS 5 KR. inalkursae PRIS 10 KR. - FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE PROFESSORN, FIL D:R HENRIK HESSELMAN. Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 22 90. Postadress: Stockholm C, Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Aftryck af upp- satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. EE : | INNEHÅLL. Staten och skogsvården i öfre Norr- 3 Skogsvårdsstyrelsernas samman- a : land af MAURITZ CARLGREN .... Sid. 137 SÄLNIN godo SLE os Ale Ra RAN BILAN Jägmästaren Tell Grenanders kritik 2 ns af norrländska skogsvårdskommit- ARTS SRS SSR SN (Ens förslag rörande den enskilda Sans srkarat eat NNERE p—-2S3A skogshushållningen. Ett genmäle Notis | er: af NILS G. RINGSTRAND ........ ; ; Z i Sörffaaa RE SVR > 149 | Skogsvårdsföreningens exkursion... » 182 Cilngena jexkurköntios2)en TN Det tionde allmänna danska skogs- NAR SCHOTTE (med 12 fig.) ...... 55 bruksmötet ROR ej SSR SE > 182: Från Skogsvårdsstyrelserna: EA OR SEORSTRTAEKONSTEE SAN Rättegångar och juridiska spörsmål, Domänfonden Ra Tar RER OMR - 80 18, Ägare af skogsmark ha för- Forsinsti FER ASTA pliktigats vidtaga erforderliga AC BDKOSSINSHtHCet- da voice ee or TN > 183 gärder för återväxtens betryg- Barde Å marksdär stverknidsen Ekonomiskt oocis»: ccs, s18 IBF bedrifvits af en föregående ägare > 176 | För kronojägare......... so kor Bg TA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913. H. 4. Staten och skogsvården i öfre Norrland. Af MAURITZ CARLGREN. Då frågan om en omläggning af principerna för statens vård af och uppsyn öfver kronans och enskildas skogar i Norrland och Dalarna ryckt ett steg närmare sin lösning genom Norrländska skogsvårdskommitténs betänkande, aflämnadt till Kungl. Maj:t i mårs 1912, har jag trott till- fället lämpligt att begära plats för detta inlägg. Nedanstående tankar torde knappast vara originella. Tvärtom är det min öfvertygelse, att de erfarenheter, hvarpå de grunda sig, äro gemensam egendom för de flesta, som i en eller annan egenskap syssla med de öfre-norrländska skogarna, om ock man tänkt sig olika vägar för reformeringen. Ämnet är synnerli- gen rikt. Då jag valt till utgångspunkt några få af de fakta och uppslag, Norrländska skogvårdskommittén framlagt, må detta icke tolkas såsom något försök till vare sig fullständig eller ofullständig recension eller kritik af kommitténs betänkande, som jag däremot i några kardinalpunkter velat i min ringa mån understryka, och hvartill jag i många punkter ansluter mig. De förhållanden, som komma att beröras, äro säkerligen i flera hänseenden allmängiltiga för skogarna i hela den landsända — Norrland och Dalarna — som kommittébetänkandet omfattar. Men enär de torde vara till finnandes i sin mest typiska och tillspetsade form i de två nordligaste länen, har jag begränsat mig till dessa och speciellt deras lappmarker, där jag själf förskaffat mig någon erfarenhet. Till att börja med må då anföras några allmänt kända siffror och fakta. De tre nordligaste öfverjägmästaredistrikten, Luleå, Skellefteå och Umeå, motsvara Norr- och Västerbottens län, om man fråndrager det i Västernorrlands län belägna Anundsjö revir med 26,000 hektar krono- parker och tillägger en del af Tåsjö revir (Dorotea socken) med 60,000 hektar kronoparker och 160,000 hektar enskilda skogar. I dessa tre distrikt äger kronan 4,700,000 hektar kronoparker och kronoöfverloppsmarker (tillkommer Anundsjö revir 26,000 har), enskilda menigheter m. fl. 6,200,000 hektar. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913 10 i 138 MAURITZ CARLGREN. För tillfället saknande inkomstsiffror från kronans skogar å dessa distrikt åren 1906—1909 anför jag sådana dels för hela riket, dels för Norrland med Dalarna efter kommittébetänkandet sid. 209: Statens bruttoinkomster i runda tal genom virkesförsäljningar från kronoskogarna år i hela riket i Norrland och Dalarna TOO ssAndk aker S7200;00 0RKTONOL Föleslsrr ejer 6,900,000 kronor IOOJA sclaondyna sr NO OO;000T7 IL Tölskrsl er reise SNS 7,900,000 = » TO OSSE SEI OTODOIODO » Forss sås SRA NIKR200I000 > (ODD er :855 00; 000 EE SRS agan oe 6,500,000 » LÖ TOAEL esse 10,400,000 ÖR Fäkoflarsiea dans fkalRlea 7,600,000 » Af kronoskogarna inom Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt hade kronan år 1910 en inkomst af brutto c:a 6,300,000, netto c:a 5,300,000 kronor (Domänstyrelsens underdåniga berättelse för år 1910, bil. 23). Af samtliga utgifter för samma distrikt c:a 1,000,000 kronor kommo endast 34,000 kronor på egentliga skogsvårdsåtgärder (skogsodling, hyggesrens- ning och dikning). Därjämte hade riksdagen detta liksom föregående år fr. o. m. 1900 beviljat särskildt dikningsanslag med 150,000 kronor för kronoskogarna i de norrländska länen och Kopparbergs län, hvaraf 66,000 kronor nedlades i ifrågavarande distrikt. Norrländska skogsvårdskommittén har med ledning af uppskattade kronoparker i dessa distrikt funnit, att impediment — större sjöar och vattendrag ingå ej i denna beräkning — alltså till största delen myrmar- ker utgöra 26 9 af utmarken. Återstå sålunda 74 2, s. k. produktiv skogsmark. I denna »produktiva mark» ingå dock stora arealer försum- pad skogsmark, i hvilken utsträckning är svårt att göra sig en föreställ- ning om. Å några indelade byaskogar efter Öreälfven — tillsammans 6- å 7,000 hektar — utgöra de 16 40 af den s. k. produktiva marken. Vid kronoparksindelningarna hafva icke dessa marker redovisats för sig i beståndsbeskrifningen. De äro dock af en betydande omfattning, produ- cera f. n. en obetydlighet — måhända å en del af dem kubikmassan år- ligen torkande skog väger jämnt mot tillväxten — mot hvad de kunde göra, om de afdikades. Saknaden af sådan föreskrift äfven i de senaste bestämmelserna (af den 15 maj 1912) betyder i och för sig icke så mycket, enär dessa för behöfligheten af afdikningar vägledande siffror äfven, ehuru med något besvär, kunna framplockas ur nuvarande hushållnings- planer; men man får däraf det intrycket, att de försumpade markernas omfattning och betydelse för skogsproduktionen icke tillräckligt upp- märksammats. Å skogsförsöksanstaltens program sedan år 1903 har stått under- sökning af de försumpade markerna i våra skogar. »Det är lätt att förstå, att de skogsvårdsåtgärder, som böra vidtagas, blifva på det mest STATEN OCH SKOGSVÅRDEN I ÖFRE NORRLAND. 139 intima sätt förbundna med teorierna om försumpningens uppkomst», säger skogsförsöksanstaltens botanist i »Berättelse öfver botaniska afdel- ningens verksamhet åren 1906—1908 jämte förslag till program» (Skogs- vårdsför. Tidskrift 1909 h. 3) och utlofvar samtidigt en utförligare afhand- ling i ämnet. I af K. Domänstyrelsen för åren 1909—1911 fastställdt ar- betsprogram föreskrifves för botaniska afdelningen bl. a. fortsatt studium af försumpningsfrågan — — = undersökning och studier angående möjligheten erhålla skog å utdikade mossar — - — -— — undersökningar, afsedda att utröna myrutdikningens inverkan på skogens vattenhushållning och afrin- ningen. Efter denna korta resumé af ämnet tillhörande fakta må följande icke alltför revolutionära tes uppställas: för att verklig skogsvård som motvikt mot exploateringen och för framtida möjliggörande af densamma skall kunna införas såväl å kronans som enskilda skogar i öfre Norr- land måste statsmakterna utan dröjsmål lämna skogsstatspersonalen 1:0 pengar, 2:0 tid i större mått än hittills. Då uppstår denna fråga: böra dikningar och i allmänhet hvad man kallar skogsvårdsåtgärder å kronans skogar i öfre Norrland tills vidare bedrifvas i den försiktiga och ringa omfattning de nu hafva, eller bör kronan oförtöfvadt och systematiskt utvidga desamma fram mot ett mål och en tid, då begreppet skogsvård för dessa skogar, där dock staten hämtar en hufvudpart af sina skogsmedel, icke längre blir blott ett vac- kert ord på läpparna? För hvarje skogsstatstjänsteman, som har sin verksamhet i dessa väldiga kronoparkskomplexer, är svaret gifvet. Han känner alltför väl till dessa försummade, afglömda gamla timmerbläd- ningshyggen, ofta nog sorgliga monument öfver kronans »skogsvård», dessa försumpade granlider med svartlafviga, topptorra träd och svag föryngring i luckorna, dessa hedar med öfverårig torkande eller oväxtlig skog af tall och gran, där segraren-granen ser lika bedröflig ut som den besegrade tallen, för att icke känna en brinnande lust att arbeta för frambringande af ett nytt och bättre skogsbestånd. Han är frestad be- klaga, att ej trävaruindustrins uppkomst ligger 100 år längre tillbaka i tiden än den gör: vi hade då ej haft att operera med detta svårhand- terliga öfverskott af gammal skog, sannolikt ej heller icke-tillvaratagna försumpade marker i samma utsträckning som nu; skogsvård hade då varit en verklighet och ej ett önskemål här uppe. Det förefaller, som om Domänstyrelsen icke bredvid andra hänsyn, den har att tillvarataga, gifvit utrymme åt erkännandet af den ideella faktor till åstadkommande af verkliga resultat, ej blott spridda försök, som heter: bibehållandet och stärkandet af de underlydande tjänstemän- 140 MAURITZ CARLGREN. nens intresse och initiativkraft. En vanlig företeelse isynnerhet bland assistenterna är, att de efter samlande af några års meriter »söka sig till civiliserade trakter», d. v. s. söderut eller till kusten. Orsaken härtill är säkerligen ej blott bristen på kulturmiljöer i dessa Svea rikes utmarker, utan helt visst och lika mycket trötthet och leda vid det ensidiga arbe- tet, de evinnerliga stämplingarna och aldrig något annat, ett arbete, som måste förefalla förrättningsmannen halfgjordt, enär det sällan eller aldrig åtföljes af sitt nödvändiga komplement: skogsvårdsåtgärder. Skogssta- tens tjänstemän stå i förhållande till en del andra af statens tjänste- mannakårer på ett högre plan genom det mått af själfständighet, den möjlighet till initiativ, som ligger i själfva arbetets art. Den personliga dugligheten har på detta arbetsfält eller borde åtminstone ha tillfälle till expansion inom vissa bestämda gränser, som i fråga om annan stats- tjänst hvarken är behöflig eller möjlig att genomföra. Denna frihet till initiativ bör tillvaratagas och uppmuntras genom direktiv ofvanifrån och tillräckliga anslag till skogsvården, ty den kan också bli frihet till underlåtenhet. Gentemot denna den i markerna ströfvande skogsstatstjänstemannens uppfattning kunna uppställas tvenne synpunkter ofvanifrån: 1:0 den stats- finansiella, 2:0 den naturvetenskapligt-tekniska. Vi börja med n:o 1: lönar det sig för kronan att påkosta de summor, de med öfverårig och utglesnad skog beväxta, de försumpade, de kala markerna 0. s. v. be- höfva för att beklädas med ny skog af den högsta växtlighetsgrad, mark- boniteten tillåter, eller m. a. o. återfår staten de nedlagda pengarna, ökade med ränta på ränta, vid den framtida skörden? 2:0 den naturvetenskapligt-tekniska synpunkten: har vetenskapen (skogsförsöksanstalten) slutgiltigt löst problemet om den i hvarje fall riktigaste kulturmetoden och dikningstekniken, och har den fastslagit de följder, en allmän afdikning skulle få å grundvattensnivån o. s. v.? Om den vidtomfattande frågan n:o 1 eller kanske rättare om det berättigade i att låta svaret på densamma bli bestämmande för skogs- hushållningen ha uppmärksammade meningsutbyten under det gångna året pågått mellan hrr ANDERSSON och HECKSCHER å ena sidan och hrr WALLMO och WELANDER å den andra. Frågan står väl fortfarande öppen, har knappast aktuellt intresse hvad de öfre-norrländska och spe- ciellt lappmarksskogarna beträffar; i alla händelser får framtiden lämna säkrare svar. På frågan nr 2 är svaret: nej. Nå, men då saknas väl allt skäl att nu gifva dikningar och skogsvårdsåtgärder i allmänhet å kronans skogar i öfre Norrland större omfattning än de nu ha? Så synes Domän- styrelsen resonera och så kan tyckas rätt. STATEN OCH SKOGSVÅRDEN I ÖFRE NORRLAND. 141 Innan man oförbehållsamt ansluter sig till denna mening, anhåller jag att läsaren måtte taga i öfvervägande: att huru än svaret å frågan n:o I utfaller, räntabilitetsprincipens anläggande i fråga om sådana marker, hvilka inom rimlig tid, d. v. s. ej väsentligt öfverstigande omloppstiden producerat afverkningsbar skog men på grund af fortgående försumpning uppenbarligen icke äro i stånd därtill beträffande nästföljande beståndsgeneration, icke kan vara riktigt och försvarligt, för så vidt man fortfarande vill skrifva på sin fana: vut- hålligt skogsbruk>; art kulturerna numera kunna förväntas ge jämnare resultat, sedan frö från öfre Norrland omsider börjat anskaffas och användas (genom statens fröklängningsanstalt i Hällnäs), och sedan man lärt sig utan större förluster i groningsförmåga bevara fröet mellan de glesa norrländska fröåren; aft vidare den praktiska och påtagliga om än ej i siffror utkristalli- serade erfarenheten från trots allt vidtomfattande verkställda dikningar å enskildas skogar pekar därhän, att just å ofvannämnda marker, väl ut- dikade, är att för framtiden förvänta den rikaste produktionen; aft vidare fältet är så, snart sagt, oändligt stort, att i följd af steg- rad intensitet i kronans skogsdikningar under låt oss säga ett 10-tal år framåt någon nämnvärd skada i fråga om skogens vattenhushållning — om sådan mot förmodan skulle kunna påvisas — på denna tid knappast skulle åstadkommas. Åtminstone måste denna blifva obetydlig i jäm- förelse med nyttan, i synnerhet som dessa dikningar i första hand torde komma att öfvergå den mera lättdikade försumpade skogsmarken, de grundare och mer förmultnade myrarna och endast med nödiga aflopp beröra de större vattenhållande myrkomplexen; aft en väntan på ett slutgiltigt svar å t. ex. dikningstekniska frågor kan blifva lång nog, ja rent af ett s. k. obotfärdighetens förhinder, enär det väl är troligt att den skogsbiologiska liksom andra experimentella vetenskaper finner nyare och riktigare lösningar på uppställda problem, hvad tiden lider; aft skogsförsöksanstalten måhända redan nu är redobogen uppgöra en interimsinstruktion för dikare i samband med demonstrationer på marken af redan gjorda rön; samt att slutligen det oförnekligen vore mera konsekvent af Domän- styrelsen, för så vidt den hyllar uppskofspolitiken, att tills vidare all- deles inställa dikningsstakningar, enär de redan utförda tillsammans med de planlagda dikningar, som år från år få vänta på anslag (»sta- karna ruttna ned på kronoparkerna», sade en västerbottensbonde till mig i somras), väl torde räcka till att experimentera med och studera. 142 MAURITZ CARLGREN. Faktiska siffror, visande de obetydligheter, staten under t. ex. åren 1904—1908 nedlagt på skogsvården i öfre Norrland, lämnar norrländska skogsvårdskommittén i sitt betänkande sid. g8—101. Förutom i I å 2 revir inom hvarje af de 3 nordligaste distrikten, där respektive dik- ningsafdelningar arbetat med det särskilda dikningsanslaget (se ofvan), är det vanligen några hundra kronor pr revir och år, hyggesrensning, skogs- odling och dikning inräknade. För år 1911 disponerade Umeå distrikts- dikningsafdelning med ett arbetsområde af närmare 1,000,000 hektar kronoskogar endast — 15,000 kronor, efter hvad jag hört uppgifvas. Siffrorna kunna fullständigas, men som de alla peka åt samma håll, torde det vara onödigt att vidare uppehålla sig vid disproportionen mellan hvad kronan tar ur sina skogar och hvad kronan ger tillbaka — för framtida produktion. Norrländska skogsvårdskommittén anser vidare, att de norrländska kronoparkerna stå med ett öfverskott af gammal, öfverårig skog, uppga- ende till 7/, af virkesförrådet. Detta bör uppenbarligen uttagas genom ökade afverkningar, enär med nuvarande afverkningsbelopp öfverskottet aldrig kommer att minskas. Principen för kronans afverkningspolitik har varit denna: man har ej tagit mer än att man kunnat tillbakavisa en even- tuell beskyllning för öfverafverkning, men man har icke ansett, att det kunde vara en större och viktigare angelägenhet att, så snart som vissa hänsyn till lämplig öfvergångstid tillåta, få upp ny och växtligare skog i den gamlas ställe. Förvisso balansera mot detta kraf andra och högviktiga synpunkter. Mängden af de oförsålda, på upprepade auktioner utbjudna kronovirkes- poster de senare åren vittna om att trävarumarknaden redt sig detta virke förutan. Orsaken må nu vara, att konkurrensen efter vissa vatten- drag varit för svag, eller att kronans förslagspris varit för högt tilltagna i förhållande till konjunkturerna. Möjligt är också, att marknaden den närmaste framtiden måhända icke skulle förmå mottaga den ökning i produktionen, som en alltför forcerad afverkning från de stora krono- parkerna skulle innebära. Ett annat välkändt hinder för rationella af- verkningar är vissa i synnerhet mindre flottleders beskaffenhet, som på grund af höga amorteringsafgifter för byggnader i vattendraget icke kunna medgifva transport af smådimensionerna. Orsakerna till detta miss- förhållande, kunna vara flera. Först och främst kan tänkas, att flottleden är påkostad mer, än hvad som behöfves för flottningens bedrifvande. Vanligare torde dock vara, att virkestillsläppningen blifvit mindre än som beräknats, och att det nedlagda kapitalet icke blott icke minskas utan till och med växer med kumulerade räntor, allt under det verkliga värdet å byggnaderna år för år sjunker. Skogsstaten rådfrågas, som jag tror STATEN OCH SKOGSVÅRDEN I ÖFRE NORRLAND. 143 i regel, om den sannolika virkestillsläppningen under kommande tid, t. ex. 15 år, hvartill amorteringstiden fixerats, och är på grund af sin uteslu- tande rätt att utstämpla allt saluvirke å statens och enskildas skogar i lappmarken väl skickad att härutinnan ge godt besked. Men skogs- staten har också klandrats för att sedermera dessa beräkningar slagit fel. Enskilda ägare till skogar, belägna intill dylika flottleder, köra ofta sitt virke tvärs öfver den mindre och dyrare flottleden till en större och billigare, där väglängden tillåter detta med någon vinst. Men äfven från kronans skogar, säga de, som klaga, har kommit mycket mindre virkes- mängd än som utlofvats med ofvannämnda resultat för flottningskostna- den. Är klagomålet befogadt? Jag känner icke till, huru härmedi stort sedt förhåller sig, men säkerligen har sådant förekommit och äfven på- pekats. Jag tror man kan säga, att man saknat en målmedveten och konsekvent koncentrerad afverkning af gröfre och värdefullare virke efter sådana flottleder med inbesparingar — om så ansetts nödigt — efter andra. Kronan skulle dock på detta sätt efter några år vinna afsätt- ning äfven för sitt öfveråriga småvirke, som af skogsvårdskommittén be- räknats utgöra den öfvervägande delen af den öfveråriga och skadade skogens kubikmassa, och därmed möjlighet till skogsvård, hvilken å vissa revir med nuvarande afsättningsförhållanden är omöjlig att genomföra. Emellertid har Domänstyrelsen i protokollsutdrag af den 12 januari 1912 lämnat just sådan föreskrift, hvadan en bättre ordning är i detta hänseende att direkt förvänta. På förekommen anledning ifrågasättes, huruvida kronan ej kunde i fråga om vissa auktionsposter, lämpligt belägna, föreskrifva virkets nedläggande i viss flottled, där kronan har intresse af flott- ningskostnadernas nedbringande. Det ingår i köpeaftalet mellan kronan och köparen, /muru virket skall nedläggas i flottled; kunde ej med fördel en bestämmelse om /warest äfven inflyta? Visserligen utestänger kronan sålunda spekulant, som på grund af sin afsikt att nedköra virket till längre bort belägen men billigare flottled kan betala mer för det ut- bjudna virket. Men det synes vara ett axiom, att kronan bör släppa denna illusoriska vinst och hafva större intresse af att fortast möjligt göra den dyra flottleden billigare och dymedelst förbättra afsättningsför- hållandena för parken i dess helhet. Allt detta under den förutsättnin- gen naturligtvis, att byggnaderna i ifrågavarande flottled icke äro så gamla och förfallna, att icke ny reglering hellre först bör begäras. Ofvanstående har haft till syfte att understryka norr- ländska skogsvårdskommitténs kraftigt framhållna kraf, att tiden borde vara inne för Domänstyrelsen att begära och för Riksdagen och Kungl. Maj:t att bevilja tillräckligt med pengar till införande af planmässig och effektiv skogsvård å öfre Norr- 144 MAURITZ CARLGREN. lands kronoparker, liksom att staten kan och bör skaffa sig därtill behöfliga inkomster genom ökade rationella afverknin- gar af öfverårig grof och klen skog, möjliggjorda i sin tur ge- nom ett bättre utnyttjande af befintliga flottleder (och ev. utvidgning af kronans egen byggnadsverksamhet i flottleder). Men hvad som behöfves, när man vill tillgodose behofven såväl å allmänna som enskilda skogar, är icke blott pengar utan äfven fd, ehuruväl äfven detta kraf till slut blir en penningfråga. Skogsstaten har i denna landsända, som allbekant är, tvenne upp- gifter i förvaltningen af kronans skogar och uppsikt och kontroll öfver enskildas och allmänningsskogar. Denna uppsikt och kontroll är be- träffande lappmarken och hemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen belägna i kustlandet (de senare c:a 140,000 hektar) så effektiv den kan vara, enär allt saluvirke till sin mängd bestämmes af skogs- staten och af den förses med kronans märke för att få från skogen af- drifvas. För kustlandet i öfrigt gäller den s. k. dimensionslagen, som tillstädjer hemmansägaren fri afverkning af träd med viss minimidimen- sion för export till utom länen belägen ort, men föreskrifver skogstats- tjänstemans utstämpling af det undermåliga virket. Kommittén fastslår, att resultatet af skogsstatens arbete i stort sedt icke varit tillfredsställande, men tillskrifver skulden därtill icke skogsstaten utan systemet. Kommit- tén har också enat sig om att en hufvudförutsättning för åstadkommande af ett bättre sakernas tillstånd är den ordinarie personalens ökning. Men därmed tar enigheten slut. Majoriteten har föreslagit, att de nu- varande revirförvaltarna befrias från arbetet med de enskilda skogarna, och att detta öfverlämnas åt en särskild kår, skogsingenjörerna, ordinarie, biträdande och extra, med öfver- och underlydande myndigheter och tjänstemän. I opposition mot majoriteten står förutom hrr KINBERG och WIKLUND, som föreslå bibehållande af nuvarande organisation för de 3 reviren Malmesjaur, Vargiså och Pärlälfven men i öfrigt ansluta sig till majoriteten, herr WELANDER, som vill vara med om denna rationella klyfning endast beträffande kustlandet. För lappmarken vill han bibe- hålla skogsstatens nuvarande organisation och arbetsuppgifter men öka revirens antal genom de nuvarandes delning. Kommittén stöder sig på följande resonnemang: 1:0 Arbetets art hänvisar till skilsmässa i skötseln af kronans och enskildas skogar i denna landsända: å ena sidan fullständig ekonomisk förvaltning, å den andra kontroll och konsulterande verksamhet, i enlighet med gällande lagar för enskildas skogar, en artskillnad, som kommer att ökas med stigande intensitet i skogsskötseln; STATEN OCH SKOGSVÅRDEN I ÖFRE NORRLAND. 145 2:0 de enskilda skogarna äro af den absoluta omfattning, att en sär- skild personals anställande för dessa är väl motiverad. Herr WELANDER invänder: 1:o0 artskillnaden ligger blott på ytan; själfständig ekonomisk för- valtning måste tvärtom tjäna till att öka revirförvaltarens kompetens att kontrollera och rådgifva den enskilde i hans skogsskötsel; 2:0 de enskilda skogarna i lappmarken hafva det spridda läge (i vissa socknar se de på kartan verkligen ut som öar i en skärgård med vida fjärdar [kronoparker] emellan), att tvärtemot kommittémajoritetens förslag, hvarigenom en ytterligare utvidgning af tjänstgöringsområdet pr ordinarie tjänsteman uppstår, en koncentrering af densamma är nödvän- dig, d. v. s. geografisk uppdelning, hoc est revirdelning; 3:0 den af kommittémajoriteten förslagsvis uträknade kostnaden för den nya organisationen af skogspersonalen för samtliga af kommittén behandlade enskildas skogar (alltså äfven i andra län, skyddsskogar m. m.) är säkerligen för lågt tilltagen, enär det af kommittén förordade antalet skogsingenjörer och tillsyningsmän måste, för att tillståndet ej skall bli sämre än det nuvarande, ökas med 50 "6. Denna kostnad kommer då att springa upp till minst 35 å 600,000 kronor och ingalunda stanna vid 350,000; 4:0 personalens arbetskraft under de långa vintermånaderna tillvara- tages bättre af tjänstemän af nuvarande typ (revirförvaltare) än af skogs- ingenjörer. Hvad det sistnämnda argumentet beträffar, hör det till de svagare; om den af kommittén föreslagna skogsindelningen med karta och bestånds- beskrifning för de enskilda skogarna genomföres, skola skogsingenjörerna få mer vinterarbete än de hinna med. Men i allmänhet får man det in- trycket, att kommittémajoriteten lyckats sämre motivera sina skäl för den rationella klyfningen — vi kunna ju kalla den så — i lappmarken än herr WELANDER sina motskäl. Att kommittén äfven beräknat alldeles för ringa antal skogsingenjörer och tillsyningsmän synes äfven vara klart, liksom att de måste ökas till det af hr WELANDER förordade antalet om ej mer. Det är ju kommitténs mening, att skogsingenjörerna skola prestera ej blott det arbete, revirförvaltare och assistenter hittills ned- lagt på de enskilda skogarna i lappmarken utan äfven något mer: plan- läggande och afsyning af skogsvårdsarbeten. Hur kommittén tänkt sig, att detta ökade arbete skall kunna medhinnas samtidigt som den fak- tiskt minskat summan af den nu arbetande ordinarie och extra perso- nalen i lappmarken, är svårt att förstå. Och dock förefaller mig kommittémajoritetens lösning af frågan som den rätta. Vore de enskilda skogarna af obetydlig omfattning, så skulle revirförvaltaren ha en viss moralisk rätt att betrakta befattningen med 146 MAURITZ CARLGREN. dem som en bisyssla, och då såväl kunde sum borde han ägna hufvud- parten af sin energi åt kronoparker. Emellertid måste det anses som en statens skyldighet att tillse, att icke en af utvecklingen och själfva uthållighetsprincipen motiverad stegrad intensitet i skogsvården fördröjes eller motverkas genom fåtalighet eller olämplig organisation af den per- sonal, som handhar den restriktiva lagen. Staten har jui det allmännas intresse föreskrifvit inskränkning i den enskildes förfoganderätt öfver sin egendom, låt vara att detta var ett villkor vid egendomens utskiftande till de enskilda. Det torde emellertid icke vara så lätt att med objek- tiva skäl bevisa, att genom dualismen i skogsstatens tjänsteplikter endera af dess arbetsobjekt måste blifva lidande, statsskogarna eller de enskil- das. Kommittén kan knappast sägas ha framlagt sådana bevis. Men, människan kan icke tjäna två herrar. Inom skogsmannens arbetsfält, där ett och annat opåtaldt kan underlåtas, tillfällen till initiativ försittas, kan det just vara olämpligt med tvenne arbetsobjekt. Åtminstone vore det ganska naturligt, att åtskilliga revirförvaltare, som särskildt under stundar.de brytningstider känna det öfvermäktiga i uppgiften att föra skogsskötseln framåt inom bägge slagen af skogar, skulle så småningom förlägga sin mesta disponibla tid och sitt intresse, när väl de obligato- riska ordinarie stämplingarna för året verkställts, just till kronoparkerna, där de äro verkliga förvaltare. Den initiativkraft till förbättrad skogs- skötsel, hvaraf de äro mäktiga, kommer därför kronoparkerna till del, under det att de enskildas bli mera försummade. Man skulle ju möjligen kunna tänka sig en motsatt placering af intresset. Denna eventualitet är dock mindre antaglig: arbetet å de enskilda skogarna måste i många fall bli mindre gifvande och uppmuntrande, då kontakten med de olika ägarna hvilkas intressen för sin skogs vård och framtid löpa på en skala mellan nollpunkt och kokpunkt, fordrar jämnvikt och optimistisk läggning hos förrättningsmannen. Det torde i detta sammanhang icke vara olämpligt att i korthet vidröra de lagar för enskildas skogar, hvilka skogsstatens personal af olika grader handhar, äfvensom de förändringar, norrländska skogsvårds- kommittén ansett sig böra föreslå. Skogsingenjör T. GRENANDER har i en uppsats »om norrländska skogsvårdskommitténs lagförslag för öfre Norrlands kustland» (Skogsv.-fören:s tidskr. 1912, h. 9, allm. delen) be- handlat dimensionslagen. Jag tillåter mig tillägga några ord om den s. k. utsyningslagen, som tillämpas i lappmarken och ett antal mer eller mindre spridda hemman i öfriga Norrland (Särna socken med Idre kapellag bl. a.). Skulle kommittén för att utröna folkviljan bland skogsägarna, bön- der och bolag, ha användt sig af ett liberalismens referendum för be- svarande af följande fråga: »önskar ni bibehållandet af utsyningslagens STATEN OCH SKOGSVÅRDEN I ÖFRE NORRLAND. 147 bestämmelse i hufvudsak? Ja eller nej!», hade säkert ett samfälldt »ja» kommit från alla skogsägare (bönder), hvilka sålt afverkningsrätt till sin skog. Nästan säkert är också, att de utsträckt denna sin önskan endast till den tidpunkt, då afverkningsrätten återfaller till markägaren. Dessa skogsägare äro emellertid i minoritet. Lika säkert är däremot icke, huru- vida öfvervägande »ja» komme från de öfriga skogsägarna. Låtom oss an- taga, att nej-svaren blefvo öfvervägande. Borde statsmakterna rätta sig därefter och upphäfva utsyningstvånget i sin nuvarande form? Natur- ligtvis icke. Skogsägarna äro part i målet, och man kan knappast vänta annat än att blott ett fåtal skulle förmå bortse från sin egen fördel för den allra närmaste tiden för att tänka på framtiden och det allmännas intresse. När därför lagens bestämmelse om utsyningstvång, såsom sär- skildt hr WELANDER många ganger framhåller, icke kränker någon skogs- ägarens rätt, ha statsmakterna skyldighet att endast så långt gå den en- skilde skogsägarens önskningar till mötes, som det allmännas väl fordrar och tillåter. Hvad fordrar och tillåter det allmännas väl i detta fall? Det sammanfaller med skogsägarens egen oförytterliga rätt, att statens hushållning med hans skog icke skall leda därhän, att på grund af för små utsyningar skog af ålder torkar och sjunker i värde. Men detta är, kan man påstå, en vanlig företeelse med nuvarande ordning. Skogens beskaffenhet är i regel sådan, att ett öfverskott af gammal skog finnes. Den uthållighetshushållning, som är den nuvarande utsyningslagens le- dande princip, liknar under sådant förhållande en hushållning med pen- garna på kistbotten, då den gamla huggfärdiga skogen står och för- hindrar ung skogs uppväxande och utveckling. Det är ett ekonomiskt eller snarare ett oekonomiskt förmyndarskap öfver den enskilde, icke vård af hans skogstillgång. Å sid. 695 af kommittébetänkandet säga reser- vanterna hrr KINBERG, WELANDER och WIKLUND: »— — — Härmed är det naturligtvis ej vår mening att framhålla, det allmänna skogsvårds- synpunkter ej skulle få influera på utsyningsbeloppets storlek; visst icke, men vi anse, att dylika synpunkter ej böra få ett dominerande inflytande därvidlag.» Yttersta konsekvensen af detta resonemang blir: skog kan få dö, torka och sjunka i värde, blott jämn afkastning för all framtid vinnes. I detta extrema fall, som inträffar vid särskildt ogynnsam för- delning af åldersklasserna, blir för öfrigt den jämna afkastningen illuso- risk: vid nästa uppskattning måste antagligen utsyningsbeloppet ned- sättas, därför att afverkningarna icke varit nog starka att tillåta de befintliga eller skapade reserverna af medelålders och ung skog att växa upp i tillräcklig mängd. Tänkom oss en hel hemmansskog, bevuxen med gammal, dålig, topptorr gran med spridd återväxt af på grund af beskuggning och markens försumpning oväxtliga granbuskar. På detta 148 MAURITZ CARLGREN. skifte vilja reservanterna ha uthållig hushållning! Man tycker eljest, att det rätta vore att resolut fixera en kort tid på några r1o-tal år och inom dessa forcera bäde afverkningar oeh skogsvårdsåtgärder, kultur och af- dikning. I rak motsats till reservanterna anser jag, att skogsvårdssyn- punkten skall vara den dominerande. Jag skulle vilja. förorda, att $ 2 i kommitténs lagförslag så affattas, att där af indelningen framgår, det öfverskottet af gammal och afverkningsmogen skog med ett afverk- ningsbelopp bestämdt enligt uthållighetsprincipen (normalförrådsformeln) icke hinner afverkas inom rimlig, för hvarje särskildt fall bestämd tid, uthålligheten och den jämna afkastningen må åsidosättas och beloppet höjas därhän, att den öfvermogna och oväxtliga skogen såväl som den, hvilken i föryngringens intresse bör i sammanhang med denna borttagas, verkligen blir afverkad inom denna tid. Vare sig detta förhöjda utsyningsbelopp funnits genom bestäm- mande af viss afverkningstid eller genom användande af en smidigare afverkningsberäkning, bör det göras beroende af ägarens åtagande att vidtaga behöfliga skogsvårds- och föryngringsåtgärder efter afverkningen intill viss del af förhöjningens — utöfver det normala afverkningsbe- loppet -— värde. Rättvisan i att a// utsyning å »sådana områden, där i följd af markens försumpning eller brist på fröträd eller andra omstän- digheter naturlig återväxt icke är möjlig» (lagförslaget $ 2) skall göras beroende af dylikt ägarens åtagande synes kunna starkt ifrågasättas. I synnerhet som kronan själf å egen mark föregått med så dåligt exem- pel i thy fall. Jag skulle vilja tillägga: för så vidt den af samma reservanter fram- förda meningen om olämpligheten af skogsvårdsafgifters införande i Norr- och Västerbottens län vinner gehör, så är å andra sidan det af de- samma föreslagna statsanslaget, 64,000 kronor, hvarför likväl ett ytter- ligare bidrag af landsting och hushållningssällskap med minst 16,000 kronor skulle utfästas, alldeles för lågt. Man jämföre härmed de skogs- vårdsafgifter uppgående till 120,000 kronor och däröfver, hvar och en af de öfriga norrländska länens skogsvårdsstyrelser ha att röra sig med. Med samma utgångspunkt som reservanterna, att det är ett statsintresse att kraftigt understödja skogsvården å de ekonomiskt svagt ställda hem- mansägarnas skogar i dessa län, kommer man till den öfvertygelsen, att någonting som den dubbla af reservanterna föreslagna summan kräfves. Slutord: det är i högsta måtto önskvärdt att statsmakterna — ej minst de norrländska riksdagsmännen — vid behandlingen af den norr- ländska skogsvårdskommitténs olika förslag måtte behjärta dess kraf: tid och pengar. Det finnes nämligen i detta pröfvandets värf stora möj- ligheter till missriktad sparsamhet. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1013, H. 4. Jägmästaren Tell Grenanders kritik af norrländska skogsvårdskommitténs förslag rörande den enskilda skogshushållningen. Ett genmäle af NILS G. RINGSTRAND., Förutom den granskning, som kommitténs förslag underkastats af reser- vanter, har detsamma äfven varit föremål för skärskådande af andra intres- serade. Bland dessa har jägmästaren TELL GRENANDER framlagt sina syn- punkter i tidskriftens h. 9 för 1912 och h. I för 1913, allmänna upplagan. Några af dem hafva synts mig kunna diskuteras, hvarför jag anhåller om plats för nedanstående inlägg uti frågan. En del af GRENANDERS anmärk- ningar sammanfalla med kommittéreservanternas och hafva i den mån så är förhållandet redan varit föremål för granskning från min sida i tidskriftens h. I, fackafd. för innevarande år. Uti den förstnämnda af sina båda uppsatser har GRENANDER särskildt ingått på en kritik af kommitténs förslag till lag angående tillsyn å samt vård af enskildes skogar inom de delar af Västerbottens och Norrbottens län, som ej tillhöra lappmarken. Denna sin granskning afslutar han med föl- jande ord: »Förslaget i sin helhet saknar visserligen icke goda uppslag, som det är skogsvännen en glädje att anteckna. Skada blott, att de måst så be- skäras för att kunna inpassas i den trånga ram man en gång bestämt sig för. Dimensionslagen är en gammal lappad klädnad, som det icke lönar sig att sätta nya klutar på. Rent bord är nog den enda lösen, som låter oss få se en acceptabel skogslag för denna landsända». I anledning af den kritik utaf kommitténs beslut att förorda dimensions- lagens bibehållande, som här uttalas, må det tillåtas mig påpeka, att kommit- tén, såsom den äfven framhållit, ej velat föregripa de förberedande åtgärder, som af regeringen redan vidtagits för att vidare utveckla 1903 års lagstift- ning angående vård af enskildas skogar. Sedan de för detta ändamål sär- skildt tillkallade framlagt sina förslag, torde det vara lämpligt att till pröf- ning upptaga frågan om ny lagstiftning för Västerbottens och Norrbottens läns kustland. För den tid, som kan återstå, till dess detta förslag förelig- ger, kan det knappast förordas att utarbeta och tillämpa en ny lagform. Låter det sig göra, böra vi väl nämligen söka att nå den största möjliga enhet uti skogslagstiftningen, där ej särskilda förhållanden alldeles bestämdt påkalla separata lagar (lappmarken, skyddsskogsområden). Då jag för min del sålunda räknar med den sannolikheten, att dimensionslagen kommer att aflösas af en mera effektiv och skogsvården mera tillgodoseende lag, så an- ser jag det onödigt att här ingå på ett detaljeradt bemötande af GRENANDERS anmärkningar mot densamma. Såsom ett generellt omdöme om dessa an- 150 NILS G. RINGSTRAND. märkningar måste jag emellertid uttala, att granskaren synes mig måla väl mycket i svart, då kan skildrar de menliga följder för skogshushållningen, som dimensionslagen redan haft, och som det ena eller andra stadgandet i lagförslaget kan komma att få. Med ett par exempel vill jag belysa mitt uttalande. GRENANDER anför såsom bevis för den nuvarande lagens ineffektivitet, att hundratusentals omogna träd hafva sköflats och försålts till slipers, stäng- selslanor, stolpar, byggnadstimmer och ved för förbrukning inom orten. Han framhåller, att det torde vara af intresse att få storleken af de områden, å hvilka en sådan sköfling ägt rum, konstaterad. De vore hufvudsakligen att söka 1 närheten af städer och större byar, i en bred zon efter järnvägen och i en ansenlig kuststräcka. Under sitt arbete sökte kommittén att åstadkomma en utredning, huruvida rätten till fri afyttring inom orten af undermåligt virke vållade sköfling. Den riktade i sådant syfte följande förfrågan till hushällningssällskap, kom- muner, hemmansägare och skogsstatstjänstemän: »Förekommer i anledning af rätten till fri afyttring inom orten af undermåligt virke till ved, hustimmer, kol o. d., att växtlig ungskog i större mängd afverkas? Kan skogssköfling anses hafva härigenom ägt rum, och hafva därvid kalhyggen uppkommit å större ytor?» Svaren härpå äro hvarandra så motsägande, att något generellt omdöme i frågan ej gärna kan uttalas. Det torde väl emellertid ej kunna förnekas, att sköfling sporadiskt förekommit i närheten af större samhällen, hvilket ock gaf kommittén anledning att uti V 7 aflagförslaget införa bestäm- melser, afsedda att råda bot mot detta missförhållande. Då uti den citerade frågan afverkning af virke för järnvägens behof ej särskildt beröres, kan det vara skäl att här något närmare skärskåda, i hvad mån densamma kan antagas gifva anledning till sköfling af omogen skog. Det är så mycket större anledning härtill, som ej blott GRENANDER framhåller de vådor, som genom dessa afverkningar kunna uppstå, utan äfven öfverjäg- mästaren i Luleå distrikt CASSEL i sitt yttrande öfver kommittébetänkandet framlägger samma synpunkt. Hvad då först angår afverkningen af träd, som lämna slipers, så vill jag hålla före, att denna ej kan hänföras till afverkning af omogen skog. Enligt järnvägsförvaltningens bestämmelser skola slipers på en längd af 2,7 m. eller 8,1 m. hålla minst 210 mm. i genomskärning samt hafva minst 125 mm:s kärna. Ett träd, som lämnar en sliper af förstnämnda längd och med angifven bredd å kärnveden, har i Västerbotten helt säkert uppnått en ålder af 110 å 120 år och bör ej längre kunna betraktas som omoget. Beträffande förbrukningen af slanor och stolpar och den för täckande häraf erforderliga kvantiteten skog, så torde nedanstående kalkyl gifva någon föreställning härom. — Slanor skola hålla i längd 6,; m. och i topp 90 mm, å flata sidan. Ett träd med denna längd och toppdiameter, som alltså ämnar två slanor, har en kubikmassa af o,o6 kbm. Anslås järnvägens längd i kustlandet af Väster- och Norrbottens län till 700 km., sedan under bygg- nad varande eller ifrågasatta bibanor blifvit färdiga, så åtgå för hela sträc- kan c:a 112,000 dylika träd, sedan stängslet numera göres af endast en slana, och järntråd i öfrigt användes till mellanslag. Totala kubikmas- san för dessa slanträd är 6,720 kbm., och då slanorna beräknas räcka fem- ton år, blir den årliga åtgången 448 kbm., som med hänsyn till den kubik- GENMÄLE. I5I massa, hvilken utgöres af toppar, ökas till 500 kbm. rotstående skog. — Stol- par skola hålla i längd 1.4 m. och i toppdiameter 150 mm. samt hafva alltså en kubikmassa af o.o; kbm. pr st. De utsättas på 3 m:s afstånd från hvarandra, hvadan för 700 km. järnväg åtgå i rundt tal till 470,000 st. med en kubikmassa af 14,100 kbm. Stolparnas hållbarhetstid är tio år, hvadan den årliga förbrukningen är 1,410 kbm. Då en hel del stolpar tages från toppar af träd, som afverkats för annat ändamål, så räknar jag säkerligen ej för lågt, då jag anslår, att stolpafverkningen i och för sig årligen konsumerar 2,000 kbm. rotstående skog. — Tillsammans skulle sålunda åtgå 2,500 kbm. skog för att fylla årsbehofvet af slanor och stolpar. Antager man, att detta virke afverkas inom ett afstånd af 5 km. på ömse sidor järnvägen, hvilket afstånd är för kort i betraktande af de pris, som betalas, och som för slanor mot- svara kr. 13,30 och för stolpar kr. 10 pr kbm., så skulle den årliga afverk- ningen pr har totalareal komma att utgöra o.oo3 kbm., ett virkesuttag, som ej är af den storlek, att det kan användas såsom motiv för en särskild lag- stiftning. — Nu kan det ju vara fallet, att vid uttagandet af första uppsätt- ningen utaf slanor och stolpar ett eller annat oförnuftigt hygge gjorts. För att i fortsättningen hindra dylika missförhållanden har kommittén framlagt förslag om utfärdande af de bestämmelser, som äro intagna uti $ 7 af dess lagförslag. En annan form för tillgodogörande af virke, som GRENANDER förmenar hota skogarna med sköfling, är kolning. För min del kan jag ej medgifva det berättigade uti att utaf den omständigheten, att hvarken den nu gällande lagen eller kommitténs lagförslag förhindrar kolning utaf undermåligt virke, draga den slutsatsen, att skogssköfling kan befaras inom ett af GRENANDER till 16,260 kv. km, beräknadt skogsområde å ömse sidor järnvägen. Först och främst får man från denna areal afdraga — förutom hemman med in- skränkt dispositionsrätt till skogen äfven de ej obetydliga kronoparkernas ytvidd, som GRENANDER bortglömt. Vidare är det väl fullkomligt oberätti- gadt att så helt och hållet frånkänna alla ägare af skogar, för hvilka dimen- sionslagen gäller, allt skogsvårdsintresse, att man af angifna skäl kan påstå, att sköfling är att befara å det ifrågavarande området. GRENANDER nämner själf bolag, för hvilkas insatser till skogsvårdens höjande han gör en honnör, och bland hans illustrationer till uppsatserna finner man en fotografi af ett bestånd, som en hemmansägare gallrat endast med ledning af en vid ett föredrag utdelad skogsvårdsföreningens folkskrift. Med sådana exempel för ögonen synes det mig, att man så långt ifrån bör konstruera upp farhågor, som äro overkliga, att man tvärtom bör kunna uttala förhoppningar om att ett fortsatt, utvidgadt och målmedvetet arbete för befrämjande af upplysning om skogsvård skall visa sig fruktbärande. Slutligen har GRENANDER i fråga om kolningen förgätit den ej minst viktiga omständigheten: behållningen af denna handtering är ingalunda så lysande, att kolningen kan få en omfatt- ning, som leder till någon allmän eller ens större sköfling. Vore så förhål- landet, skulle man naturligen fått bevittna de befarade spolierande hugg- ningarna i mycket stor utsträckning inom sådana trakter, hvilka ligga för- brukningsorterna för kol närmare än de, om hvilka nu är fråga, och å hvilka kolet sålunda har större värde. Kolmarknadens känslighet för en något ökad tillförsel reglerar äfven nästan automatiskt kolningarnas omfattning. — I det sammanhang, då han behandlar kolningsfrågan, uttalar GRENANDER sin förvå- 152 NILS G. RINGSTRAND. ning öfver, att kommittén ej — såsom den gjort beträffande forslande af undermåligt virke till lappmarkerna — föreslagit förbud mot export af kol utom länet. Förklaringen till denna kommitténs underlåtenhet är dock ganska enkel: eftersom det ej gärna är möjligt att konstatera, huruvida kolet här- stammar från fullmåliga eller undermåliga träd eller kanske från torra, till hvilkas afverkande rätten är fri, och ett exportförbud sålunda ej skulle kunna öfvervakas, så vore ett förslag om dess utfärdande knappast välbetänkt. Genom GRENANDERS hela kritik af kommitténs lagförslag går som en röd tråd den anmärkningen, att detsamma ej är i stånd att förhindra hvarje form af sköfling. Helt visst vore en lag, som förmådde detta, utan att fullständigt döda ägarens handlingsfrihet, idealet af en skogslag. Men hvar finna den? Den af GRENANDER framhållna Gottlandslagen förmår det lika litet som utsyningslagen, ty båda lämna skogsägaren full frihet i fråga om afverkning för husbehof och alltså, därest man anlägger den synvinkel, som GRENANDER uti sin nu behandlade kritik gjort, äfven möjlighet att sköfla skog. Och vare sig sköflingen sker vid husbehofsafverkning eller huggning för afsalu är den ju lika fördömlig. Ställer man emellertid fordringarna på en skogslags effektivitet så högt, att all sorts sköfling omöjliggöres, så finnes ingen annan utväg att tillgripa än att föreskrifva allmänt utsynings- tvång. Lyckligtvis är väl något sådant ej genomförbart. Jag skrifver »lyck- ligtvis», emedan en sådan lagstiftning skulle göra skogsägarna till manne- känger i st. f. till tänkande varelser. Då man väl får antaga, att statsmak- terna ej anse en sådan metamorfos önskvärd, så återstår intet annat än att till den lag, som man stiftar, knyta densamma kompletterande bestämmelser och förfoganden, hvilka kunna vara ägnade att skydda skogen mot de faror, för hvilka den kan utsättas genom okunnigheten, vinningslystnaden och äga- rens ekonomiska trångmål eller afsaknad af likvida tillgångar. Mot den förstnämnda af dessa skogens fiender har kommittén sökt skapa ett försvar genom sitt förslag om upptagande af skogsvårdsafgifter att an- vändas bl. a. till meddelande af undervisning i skogshushållning, och kom- mittén har starkt framhäft såsom en af skogsingenjörernas främsta plikter att utöfva denna undervisningsverksamhet. Göres den undervisningen lef- vande, och nedlägga de, som det vederbör, ett verkligt intresse på sitt ar- bete härutinnan, så äro helt säkert goda resultat att på den vägen vinna. Väl kan det hända — såsom vissa af GRENANDERS illustrationer till hans andra uppsats visa — att ej alla äro genast mottagliga för de lärdomar, som man vill gifva dem. Men man får väl förnya försöket med tanken på san- ningen i den latinska sentesen: gutta cavat lapidem, non vi, sed sxpe cadendo. : Att mot vinningslystnaden utfinna det värn, som man ej kunnat bygga upp genom undervisning, är svårare. Faran hotar egentligen från de s. k. ägendomsslaktarna och torde väl knappast kunna helt och hållet afvärjas. Det medel, som på andra håll anlitats, eller att under en viss, ej allt för kort tid, sedan en skog bytt ägare, genom lagstiftning reglera afverkningen ut- öfver husbehofvet, synes man hos oss ej vilja anlita. Sina lättaste segrar vinner emellertid skogsspekulanten, när den andra parten i underhandlingen på grund af ekonomiskt trångmål behöfver afyttra sin skog Hade denna då tillfälle att på rimliga, kanske t. o. m. billiga vill- kor 1å sitt penningebehof fylldt på annat sätt, kunde helt säkert ofta mån- GENMÄLE. 153 gen skog räddas från sköfling. Ett sådant tillfälle kunde en af staten genom hypoteksbanken ordnad skogbelåning erbjuda. Ett af mig på skogsvårds- föreningens årsmöte 1910 hållet föredrag uti denna fråga resulterade uti ett föreningens beslut att hos Kungl. Maj:t anhålla om frågans utredning. Den 18 juni s. å. remitterade Kungl. Maj:t föreningens framställning till Domän- styrelsen, som fortfarande torde vara sysselsatt med den begärda utredningen. Med nu gjorda allmänna uttalanden har jag velat framhålla, att man ej, såsom det will förefalla mig, att GRENANDER i hög grad gör, bör sätta sin lit till enbart skogslagar, utan att dessa, om de lämna någon handlings- frihet kvar åt skogsägaren och sålunda ju äfven i större eller mindre grad öppna möjlighet för sköfling, böra erhålla stödet utaf vid sidan om dem verksamma åtgärder. Uti $ 3 mom. 2 har kommittén föreslagit, att försågning för en fastig- hets eget eller uti sambruk med densamma varande fastighets husbehof skulle kunna få äga rum å exportsåg. GRENANDER förmenar, att detta medgifvande skulle hafva till följd, att en exportör för sitt behof af virke till arbetare- bostäder m. m. ej skulle använda eget utsynadt virke. Han skulle kunna vara berättigad föra följande resonemang: »Det sågade timret är afyttradt för att fylla trävaruexportörens husbehof. Min såg är fortfarande husbehofs- såg.» — Detta fall synes mig förutsätta, att den tänkta exportörens hela till- verkning åtgått till hans arbetarebostäder, ty under andra förhållanden kunde han väl ej yttra den sista mening, som GRENANDER lägger i hans mun. Jag nödgas emellertid då fråga: om han har en så liten tillverkning, att den för- brukas till arbetarebostädernas byggande, hvilket behof har han då öfver huf- vud af dessa bostäder? Det tänkta fallet synes mig vara alltför konstrueradt för att kunna antagas få en motsvarighet uti verkligheten, och det är väl ändå endast sannolika fall, som man bör allvarligt diskutera. Enligt GRENANDERS mening är kommitténs förslag, att utsyningsförrättare må kunna föreskrifva fröträds öfverhållande, ej af så stor betydelse. Han visar en bild af ett trakthygge, där skogsägaren afverkat de ställda fröträden, och anser, att man skall få se sådana bilder äfven efter det kommittéförslaget upphöjts till lag. Skogsägaren går endast i omvänd ordning med afverk- ningen: han börjar med att uttaga de fullmåliga träd, som äro lämpliga fröträd, och begär därefter stämpling af det undermåliga virket. Det medges, att sådant kan hända, men häremot hjälpa ej ens de än dimensionslagen vida strängare utsynings- och Gottlands-lagarna, då man i de trakter, där de gälla, kan afverka de lämpliga fröträden för husbehof. Mot sådan oförnuftig af- verkning, som GRENANDERS bild åskådliggör, tror jag ej, att det finnes annat medel än ett målmedvetet, intresseradt undervisningsarbete. Som en orättvisa gent emot kustlandets befolkning anser GRENANDER kommitténs förslag, att upptagande af skogsvårdsafgifter bör föranleda ut- Syningsafgifternas bortfallande i lappmarken, under det att de däremot bibe- hållas för kustlandet. Det synes mig dock vara en väsentlig skillnad mellan de båda fallen. Denna ligger i de båda lagarnas olika natur. Då staten i ena fallet anser sig behöfva en så ingående kontroll öfver afverkningen, att allt saluvirke utstämplas, så synes det mig vara en enkel konsekvens häraf, att staten äfven kostnadsfritt ombestyr utstämplingen. Detta är analogt med hvad som äger rum i trakter, där skyddsskogslagen gäller. Knappast synas lappmarkens skogsägare, som äro underkastade en mera restriktiv lagstiftning Skogsvårdsföreningens tidskr., Allm. delen 1913. 11 154 NILS G. RINGSTRAND. än de inom skyddskogsområdet boende, böra därjämte påläggas en utsynings- afgift. En skogsägare åter, för hvars skog dimensionslagen gäller, betalar af- giften såsom arfvode för en skogsvårdsåtgärd, till hvilken staten tillhandahåller honom sakkunnig person. Han kan njuta afkomst af sin skog förutan an- litande af denna statsfunktionär, hvilket ej lappmarkens skogsägare kunna. Nu vänder kanske någon mitt resonemang mot mig själf och säger, att om en skogsägare är så pass intresserad af sin skogs skötsel, att han härför vill påkalla en särskild sakkunnig, så bör man uppmuntra honom med att lämna en sådan persons biträde kostnadsfritt. Detta kunde låta säga sig, om det endast vore fråga om råd för skogens skötsel, och om ej den sak- kunniges tillkallande hade till syfte att få till stånd afverkning. Vore af- sikten endast den först angifna, d. v. s. mera ideell, behöfver man ej befara, att tjänstemannen anlitades i oträngdt mål; man hade en viss säkerhet för att det bakom beslutet att tillkalla honom låge ett allvarligt uppsåt att göra något för skogen. Denna visshet äger man ej, när, såsom fallet är vid till- lämpande af dimensionslagen, med tjänstemannens anlitande afses att erhålla tillfälle till skogsafverkning. Därmed kan ju åsyftas att bereda skogen vård, men det kan äfven vara mycket krassa motiv för vederbörandes begäran om skogstjänstemannens biträde. Under sådana förhållanden, och då det natur- ligen ej är möjligt att undersöka motiven för den ena eller andra ansökningen, synes det mig vara riktigast att pålägga den ringa afgift, hvarom här är fråga för att såmedelst förebygga okynnesansökningar. — Om en skogsägare efter antagande af kommitténs förslag söker skogsingenjörs biträde enbart för att er- hålla råd och upplysningar om skogens skötsel, så ankommer det på skogs- vårdsstyrelsen att afgöra, huruvida biträdet skall lämnas afgiftsfritt eller ej. GRENANDER riktar härefter sin kritik mot lagförslagets $ 7, för hvars innehåll han redogör på följande sätt: »Med denna skulle förekommas rof- - huggning af undermålig skog på vanlig frisk skogsmark. Om sådan af- verkning äger rum, utan att vederbörande myndighet får kännedom om den- samma, skulle skogssköflaren få vidtaga åtgärder för återväxtens tryggande.» Hvad GRENANDER afser med orden »utan att vederbörande myndighet får kännedom om densamma», förstår jag ej. Själffallet måste väl vederbörande, som i detta fall är skogssvårdsstyrelsen, få kännedom om afverkningen, för att den, som utfört densamma, skall kunna åläggas vidtaga åtgärder för åter- växten. — Då GRENANDER i en not till sitt nyss refererade yttrande uttalar en undran, hvilken eller hvilka som skola hålla uppsikt öfver bestämmelsens efterlefnad, så visar detta endast, att han ej tagit kännedom om de ålig- ganden, som enligt kommitténs förslag böra tillkomma skogsingenjörer och tillsyningsmän. — Efter förestående citat fortsätter GRENANDER: »Hvarför en- dast rofhuggning och icke annan form af sköfling för afyttring af sleepers, slanor, stolpar och byggnadstimmer inom länet bör förhindras, motiverar kommittén icke.» Äfven här har jag stannat oförstående inför GRENANDERS kritik, hvilket torde ha sin grund däri, att jag ej kunnat fatta skillnaden mellan begreppen »rofhuggning» och »sköfling». Kommitténs mening — och jag tror, att dess sätt att uttrycka sin mening är klart nog — har varit, att hvarje afverkning af undermåligt ostämpladt virke, den må nu afse slanor, stolpar eller hvad som helst, hvilken kan äfventyra återväxten eller fastig- hetens tillgång på husbehofsskog, skall hafva den påföljd, som förslaget stadgar. Huruvida afverkningen varit sådan, att den kan anses straffbar, blir GENMÄLE. 155 synemännens sak att afgöra. — Hvilken inverkan bestämmelsen i $ 7 kan få på befolkningens föreställningar om lagen är ju svårt att förutsäga och kan knappast bli föremål för diskussion. GRENANDER antar, att man skall finna lagen verka ojämnt eller vara kraftlös, För min del kan jag ej förstå annat, än att dess verkan blir den, att man lär sig inse nödvändigheten af att vid afverkning tänka på föryngringen och att hushålla med sina skogs- tillgångar, som på de små hemmanslotter, hvilka genom jorddelningen upp- kommit, lätteligen kunna blifva utan husbehofsskog genom en enda oförnuf- tigt drifven afverkning. — Vidkommande sedan påföljden för öfverträdelse af det föreslagna stadgandet förmenar GRENANDER, att skogskulturfrågan för öfre Norrland ej är löst, och att man därför ej bör ålägga skogsägarna att så och plantera. Hvad de ofta misslyckade kulturerna i öfre Norrland angår, så är väl förhållandet det, att befolkningens ovana vid kulturarbetena hitin- tills ofta haft till följd ett mindre godt utförande, hvilket kanske mången gång varit den hufvudsakliga anledningen till att resultatet ej blifvit det önskade. Denna slutsats anser jag, att man kan draga af det faktum, att vackra för- yngringar nu lära vara att se på vissa platser, där synnerlig omsorg ägnades kulturarbetets utförande. Har man för öfrigt i stadganden, som gälla Väster- norrlands och Jämtlands län, kunnat införa bestämmelser af samma art, som den nu omhandlade, såsom påföljd för en föryngringen äfventyrande afverk- ning, så torde man äfven kunna utsträcka dem att gälla Västerbottens och Norrbottens läns kustland. De klimatologiska förhållandena kunna väl knap- past sägas försvåra kulturerna mer i dessa senare trakter än i de förstnämnda. Att kommittén behandlat frågan om afverkning å försumpad skogsmark olika, allt efter som den skog, å hvilken afverkningen äger rum, lyder under utsynings- eller dimensionslagen, har sin förklaring i de båda lagarnas olika karaktär. Utsyningslagen bygger på den förutsättningen, att skogsägaren skall komma i åtnjutande af skogens afkastning. Då emellertid den försumpade skogsmarken på grund af den genom försumpningen i vanliga fall starkt hämmade tillväxten ej kan sägas vara i egentlig mening produktiv, så vore det knappast riktigt att intaga densammas virkesförråd och tillväxt i en beräkning, som afser att utröna den produktiva skogsmarkens afkast- ningsförmåga. Den afverkning, som måste föregå åtgärder för att göra dylika marker produktiva, skulle genom ett sådant förfaringssätt vid afverk- ningsberäkningen kunna komma att rätt mycket fördröjas, och markens åter- förande till produktivt skick alltså i motsvarande grad undanskjutas. Då emellertid denna mark ofta kan bära ett rätt stort virkesförråd och ej sällan är af relativt stor omfattning, så vore det å andra sidan knappast välbetänkt att låta afverkningen å densamma följa reglerna för afverkning å impedi- ment, d. v. s. att virket skulle utan vidare förpliktelser få uttagas genom extra afverkning i sammanhang med afverkning å närliggande trakt. Kom- mittén, som funnit det önskvärdt, att den försumpade skogsmarken snarast möjligt gjordes produktiv, har trott, att detta mål bäst skulle ernås, om extra afverkning å densamma medgåtves, men förbundes med skyldighet att verk- ställa åtgärder för markförbättring. GRENANDER synes ej direkt ogilla detta, men förmenar, att flertalet försumpade marker skulle blifva mycket svåra att utdika. De vore ej uppkomna genom grundvatten från ofvanliggande myrar och kunde sålunda ej genom dessas afdikning torrläggas. Denna slutsats är 156 NILS G. RINGSTRAND. förhastad. Är försumpningen uppkommen genom ytvatten från myrar, d. v. s. genom öfversilning från dessa, hvilket enligt min erfarenhet synnerligen ofta är fallet, torrläggas de med så mycket större lätthet genom myrens afdikning. Vända vi oss nu till dimensionslagen och skärskåda med utgångspunkt från densamma de försumpade markernas behandling, så är för kommittéför- slaget ej uttömmarde redogjordt med GRENANDERS påstående, att kommittén vill, att rofhuggning å sådan mark skall tillstädjas. Dimensionslagen har aldrig som sin uppgift satt införande af ett uthålligt skogsbruk. I samma stund, som den gjorde det, hade den förlorat sin karaktär och blifvit en ut- syningslag. Ett alldeles gifvet steg i den riktningen vore fordran på obliga- torisk torrläggning efter afverkning å försumpade marker. Önskvärdheten af dessa markers förbättrande är odisputabel, men så länge man tänker sig en dimensionslag gällande, så är det undervisning och understöd från skogsvårds- afgifter, som blifva medlen att förhjälpa oss till målet. Innan jag lämnar GRENANDERS uttalanden om kommittéförslaget i denna punkt, kan jag ej un- derlåta att framhålla, huru som hans bild n:o 5 från Aktiebolagets Robertfors skog Edfastmark är en smula tendentiöst vald. Den kan ingalunda sägas vara en typisk bild af försumpade marker, men gör sig bra som illustrations- materiel, då man vill ge relief åt ett sådant uttalande, som GRENANDER gjort om kommittéförslagets $ 16: att kommittén »vill tillstädja rofhuggning» å för- sumpade marker. Uti den andra af sina båda uppsatser har GRENANDER från en annan synpunkt sysselsatt sig med de försumpade markerna. För att kommitténs förslag om behandling af dessa marker å skogar under utsyningstvång skulle kunna genomföras, föreskrifves i förslaget till utsyningslag, $ 2, att de skola vid upprättandet af afverkningsplan särskildt afskiljas, och i $ 3 af samma förslag medgifves skogsägare rätt att genom egen försorg låta sakkunnig per- son upprätta afverkningsplan. GRENANDER förmenar nu, att denna rätt skall kunna medföra frestelse för sådana enskildt tillkallade förrättningsmän att göra afskiljandet på ett sätt, som icke motsvarar de faktiska förhållandena. Jag förmodar, att han härmed afser, att vederbörande skulle göra arealen för- sumpade marker större, än den i verkligheten är, för att såmedelst förskaffa skogsägaren större afverkning. Huruvida man har rätt att hysa och uttala en dylik misstanke gent emot enskildt arbetande skogsmän kan väl med fog ifrågasättas. Hittills har det medgifvits, att sådana fått uppgöra planer för skogar under inskränkt dispositionsrätt, men jag har mig ej bekant, att de under de c:a 15 år, som detta tillåtits, kunnat beslås med att deras i pla- nerna lämnade uppgifter ej varit öfverensstämmande med verkligheten. Väl har Domänstyrelsen i fråga om sättet för beräkningen af afverkningens storlek ofta hyst en annan uppfattning än förrättningsmannen. Men detta är något helt annat, och det är i öfrigt mer än omtvistadt, om den så att säga offi- ciella metoden för bestämmande af afverkningen är den rätta. Kommittén har emellertid äfven föreslagit, att planerna skulle granskas på marken af skogsinspektör. Detta anser GRENANDER vara af mindre betydelse, då denna tjänsteman har sexton andra åligganden att fullgöra. Med en slik argumen- tering kan man emellertid ej afvisa förslaget. Det borde för det ändamålet hafva gjorts en uppgruppering af skogsinspektörens göromål och därefter en undersökning, om ej de arbeten, som kunna komma i konkurrens om hans tid med de nu ifrågavarande, kunde tänkas utförda i sammanhang med dessa GENMÄLE, 157 granskningar. Jag kan dock ej upptaga tidskriftens utrymme med ett så de- taljeradt bemötande af GRENANDERS kritik, men jag vill påpeka, att, om för något fall skogsinspektörens öfriga arbeten ej skulle medgifva honom att själf utföra granskningen på marken, han torde kunna få förordnande utfärdadt för en därtill lämplig skogsingenjör att behandla ärendet. Oaktadt efter stadge- förslagets antagande skogsinspektörens granskning torde komma att i alldeles särskild grad afse sättet för de försumpade markernas afskiljande, så skulle man dock kunna tänka sig, att en oriktighet härutinnan undginge vederbö- rande. Härmed vore dock ingalunda gifvet, att skogsägaren vunnit den af GRENANDER supponerade afsikten att tillskansa sig större afverkning, ty vid stämplingen, som verkställes af statens skogsingenjör, skulle denna ju gifvetvis finna, att det oriktigt afskilda beståndet ej utgjordes af försumpad mark, och i följd häraf vägra att stämpla så, som om detta vore förhållandet. Skogs- ägaren hade då kommit i den ställningen, att beståndets virkesmassa icke blifvit intagen i någon afverkningsberäkning, hvarken i den för de försumpade markerna eller i den för de produktiva, en något mager, men fullkomligt följdriktig vinst af hans försök att få den försumpade markens areal större, än den verkligen är. TI öfrigt vill jag i denna sak tillägga, att, om kommit- téns förslag till tillvägagångssätt vid uppgörande af ifrågavarande planer bi- falles, och detta arbete sålunda, äfven då det utföres genom statens tjänste- män, kommer att grunda sig på en mera ingående undersökning af skogs- beståndet, än nu vanligen är fallet, de större skogsägarna helt visst med glädje komma att se sig icke behöfva göra de utgifter för detta ändamål, hvilka omständigheterna nu mången gång tvungit dem till. Till de delar af kommitténs förslag, som röra åstadkommande af föryngrings- arbeten, önskar GRENANDER slutligen ett tillägg med förpliktelse för skogs- ägaren att å trakthyggen med dugliga fröträd verkställa sådana arbeten, som underlätta föryngringen. Man kan väl emellertid ifrågasätta lämpligheten af ett sådant stadgande uti nu omhandlade lagar. Detsamma kan knappast sä- gas vara af beskaffenhet att undanröja en olägenhet eller tillfredsställa ett kraf, som äro särskildt framträdande i eller egendomliga för öfre Norrland. Att sådana arbeten äro gagneliga och böra utföras är ju utom allt tvifvel, och man måste väl äfven ha anledning antaga, att detta med en mera allmän och planmässig undervisning skall blifva utaf skogsägarna ieke blott erkändt utan äfven af dem omsättas uti handling. Detta undervisningsarbete, som det närmast åligger skogsingenjörerna att utföra, är ej på ett tillfredsställande sätt handlagdt, om vederbörande inskränka sig till att, såsom ÖRENANDER skrifver, anteckna en skogsvårdsåtgärd i utsyningsprotokollet. Kommittén har nog förutsatt ett större intresse hos skogsingenjörerna, och att detta skulle taga sig uttryck äfven i muntligt lämnade anvisningar, som vederbörande icke förtröttades att lämna, äfven om de många gånger måste upprepas. Att döma af GRENANDERS fotografier har det ju också lyckats honom att öfvertyga skogsägare om nyttan af de nu afsedda arbetena, ehuru undervisningen hit- tills ej kunnat få den omfattning och planmässighet, som möjliggöres genom ett antagande af kommitténs förslag. GRENANDER behandlar slutligen frågan om skogsvårdsafgifter. Stödjande sig på reservanternas kritik af kommittéförslaget anser han, att detta senare ej har några utsikter att blifva antaget. Härom kan ju vara vanskligt att profetera, men det borde åtminstone ej vara på de af reservanterna anförda 158 NILS G. RINGSTRAND. skälen, som kommittéförslaget skulle falla. Dessa skäl har jag underkastat en granskning i tidskriftens h. 1, fackafd. för innevarande år och får hän- visa den af frågan intresserade till denna uppsats, med hvars refererande i dessa delar jag ej här bör upptaga utrymmet. Mot kommitténs sätt att behandla frågan om skogsvårdsafgifter anmärker GRENANDER i öfrigt att ett af svenska trävaruexportföreningens centralstyrelse framlagdt förslag icke af kommittén uppmärksammats, Detta förslag innebar, att för hvarje skogsägare skulle uppläggas särskild räkning, å hvilken insattes de för afverkning å vederbörandes skog utgående skogsvårdsafgifterna. För- slaget innebär alltså en fullkomlig omhvälfning uti sättet för afgifternas om- händerhafvande och användande. Det första, som man då synes mig böra undersöka, är, huruvida det ärende, som frågan gäller, kan anses vara af beskaffenhet att böra behandlas olika för olika orter, om ett verkligt godt resultat skall uppnås. Hvad skogs- vårdsafgifternas redovisning och fördelning angår, kan man väl knappast an- föra något enda skäl, som talar för en separat lagstiftning för vissa lands- delar. Finnas emellertid inga sådana skäl, så måste man tänka sig in i huru en för /hela landet gällande anordning af den art, som föreslagits, skulle verka, och hvilka konsekvenser den skulle medföra. Den vidlyftiga bokföring med ett konto för hvarje skogsägare i landet, hvilken skulle blifva en följd af förslagets genomförande, är i och för sig nog skäl för att förslaget icke bör antagas. Kostnaderna för denna bokföring och medelsförvaltningen blefve därtill så stora, att det helt visst vore obetänksamt att undandraga den di- rekta skogsvården de därför utgående beloppen. Den kontroll öfver själfva arbetena, som nödvändigt måste föregå hvarje utbetalning af på kontot inne- stående medel, blefve i förhållande till dessas storlek ofta oskäligt dyrbar. Man måste nämligen erinra sig, att den nu utgående skogsvårdsafgiften utaf 1,3 & af virkets till erläggande af skogsaccis taxerade värde ofta kommer att utgöra ett mycket ringa belopp, uppgående kanske endast till en eller annan krona. Att saken kunnat genomföras i Norge och där kanske t. o. m. kunnat visa sig praktisk beror väl närmast däraf, att den endast tillämpas på vissa inskränkta områden, hvarigenom bokföringsarbetet naturligen får en myc- ket begränsad omfattning i jämförelse med hvad fallet skulle blifva hos oss med vår allmänt gällande lagstiftning om skogsvårdsafgifter. Om man äfven måste erkänna det principiellt rätta och det ur folkupp- fostrande synpunkt otvifvelaktigt mycket eftersträfvansvärda i den ofta upp- ställda fordran på att hvarje skogsägare skall betala sin egen skogsvård, så måste man dock medgifva, att undantag härifrån icke blott äro tillåtna utan äfven kunna vara rent af nödvändiga. Så är fallet, när man vill skapa ett intresse, som icke är för handen. Man måste då använda ett system med belöningar, som ger intresset allt större spridning, och som successivt kan aflösas, när insikten om skogsvårdens betydelse trängt så djupt, att arbetet med densammas utöfvande är för skogsägaren en lika naturlig sak som att landtbrukets dragare skola utfodras. Innan vi nå dit, hafva vi emellertid att vandra en lång väg, som dock kan förkortas genom träget arbete och någon eftergift åt de stränga principerna. Skogsvårdsföreningens färd genom Lindesnäs bruks skogar. I Dalarna. Från Skogsvårdsföreningens exkursion 1912. Af GUNNAR SCHOTTE. I augusti månad 1912 företog Skogsvårdsföreningen sin 8:de exkursion. Denna månad, som oafbrutet bestod det ogynnsammaste väder med ihållande störtregn dag ut och dag in, var i alla fall nog nådig att så mycket som möjligt skona exkursionsdeltagarna från blöta. De föregående föreningsre- sorna ha ju alla af det blida ödet gynnats med solskensväder. En lycklig slump naturligtvis utan »ledningens» förskyllan eller värdighet, liksom denna sannerligen ej heller på förhand gjort upp med fru EMMA MEISSNER att med sina glada visor fördrifva tiden för resenärerna från Bergslagshållet, hvilka anlände till Ludvika redan klockan 5,13 €. m. söndagen den 25 augusti. Dåvarande vice ordförandens i öfrigt så goda väderkorn bedrog honom denna gång, då han liksom flertalet andra exkursionsdeltagare anlände först med sista kvällståget. Efter en god natt i Ludvika utmärkta järnvägshotell eller i bäddade järn- vägsvagnar startade exkursionen, efter inmundigad kaffefrukost, måndags mor- gon kl. 7 med extratåg till Nås. Under vägen dit gjordes ett kortare uppehåll vid Salån för exkursion å Grangärde kronopark. Denna kronopark är bildad af öfverloppsmark vid laga skifte 1862—063 och dess areal är 479 hektar produktiv mark. Arealen är på olika ålders- klasser fördelad på följande sätt: Kalmark o har 61— 80-årig skog 63 har 1—20-årig skog 834 > 8I—100 » » 40 RE 40- > » 145 » IOI 2 41—60 > » TAR och därutöfver 20 >» 160 GUNNAR SCHOTTE. Å kronoparken ha under de sista åren gallringar börjat bedrifvas i rätt stor utsträckning, och meningen med uppehållet vid Salån var nu att närmare taga del af dessa gallringar. Den i egentlig mening gallringsbara skogen, 21—380 år, upptager en areal af sammanlagdt 335 har. Gallringarna påbörjades år 1907, sedan järnvägen Ludvika-—Vansbro möjliggjort tryggad afsättning för träkol, och hafva huggningarna sedermera fortskridit sålunda: Genomgallrad «Utbyte Är areal, har fastmeter 108 SN a arr Sö 5 218 18,0 K OR SKIN NAS E RER Span I I SEE 1 (0 [030 än Söp ARA bat es ggGnd I I 600 I HÖJS SANS bnsdORSNNS 18 997 TOTT Tr dr see GE 19 957 TOS MAR ENSE RV AE pa 66 3,430 Summa 130 ÖIS Arbetspriserna m. m. äro för närvarande: Eluggnng jafsresmilyed,! pm test Om) D0:S MIO] C Meese ess SA EN o,12 kr Inkörning, kolning, utrifning, pr läst om 20 hl., på botten ............ 3,50 Kolforning pr läst, 2 km:s väg 60 öre, därefter 11 öres förhöj- DINg öprI påbörjad. km. 1 medeltal 4 kaos es 0,82 » Kostnad för märkning af gallringsvirket, för nya bottnar, för kol- emoOttagare, SKOgSsaCCIS pr MAS See SS NaN ernaRer Bror 0,37 > AStyb bump. vidkstjälpning, 1öJarnvägSva pa a. eve. SATT IIGK AA Försäljningspris pr. vagnskub. läst vid bSalat Stam. rer 12,00 kr Assistenten i Västerdalarnas revir e. jägmästare S. BoBErG hade å några profytor räknat ut den ekonomiska behållningen af gallringarna i enlighet med nedanstående tablå. G i | | SR | SERENA EG Nettobehålln. | I | Fabia | Dkks Åld | jmassa före| | o ER 2 Höjd i m. | gallring | | GS antal res a I | okbmir j, 1kÉb | virkes per fast I I | I | massan meter Pr har |Pr kbm. I JE | | | | Profyta I 75 22:50 [| K408: 272 ETS 734 1301 | CESEG | I I | II | OST N323 | 740 23 6,8 143 | 1,94 | III Gl DAR ol Or ÖV 25 10,0 95 |. Ta55 De 60—380-åriga gallrade bestånden, som genomvandrades, voro utmärkt vackra, och gallringen väl utförd. Det var emellertid otur för förrättningsmannen att ett par vargar, som gifvetvis bort falla för yxan, påträffades, då han därigenom ådrog sig särskildt öfverjägmästare WALLMOS misshag. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION I912. 161 Lindesnäs bruks skogar. Vid ankomsten till Nås mottogos resenärerna af intendenten J. H. HuULTIN, jägmästare J. ÅHLGREN, förvaltaren TENGER m. fl. tjänstemän vid Bergslaget och fingo fördela sig på ett 30-tal skjutsar. Så bar det i väg genom Nås by, där snart sagdt hvarje stuga ståtade med flaggan i topp till Skogsvårdsför- eningens ära. Ett fint regn började falla, och det såg hotande ut, att Skogs- vårdsföreningens stora inflytande på vädrets gudar denna gång skulle komma på skam. Sedan Nås by genomfarits, gick vägen öfver en tallhed (fig. 2), be- växt med 130-årig skog. Här hade mindre afverkningar flera gånger blifvit utförda för borttagande af Peridermium-skadade stammar, hvilka här förekommit i rätt stor utsträckning. Siffror från beståndet återfinnas i första raden af efterföljande tabell 1. Efter passerandet af Bysjön, där den rikliga nederbörden lämnat kraftiga spår efter sig (fig. 3), gick exkursionen genom 50—100-åriga bestånd (fig. 4), som genomhuggits åren 1909—12, hvarvid omkring 20 3 af virkesmassan uttagits. Det kvarvarande beståndet var uppskattadt till omkring 140 kbm. per hektar. Vägen följde den vackra Bysjöns stränder. Vid sjöns södra ände syntes en mossmark, som afdikats åren 1892—1897. En del af mossen hade nu ett vackert björkuppslag. Vägen gick sedan utmed höga branter, och ett 112-årigt barrblandbestånd (rad 2 i tabell 1), genomrestes. Lindesnäs by passerades, och från vagnarna såg man den s. k. Skräddar- myren, som afdikades åren 1884— 1893 efter en af skogsingenjören BERNHARDT uppgjord dikesplan. Vid vägen till Hästbergets fäbodar lämnades vagnarna, och nu upphörde regnet alldeles. En promenad på 3,5; km. anträddes fram till Lindesnäs bruk. Först passerades 8o—9o-åriga bestånd af hufvudsakligen gran. Vid fasta profytan IX A. (fig. 5), gjordes första halten, och diskussionen började så smått. Dagens exkursionsledare jägmästare JOH. AHLGREN meddelade upplysningar om bestånden. På grund af snöbrott under vintern 1910—1911 hade afverkats något mer än I kbm. per hektar. Öfverjägmästare WALLMO framhöll, hurusom i ett dylikt bestånd omkr. 20 2 behöfde utagas eller omkring 90 kbm. per hektar, medan hans gamla antagonist, kapten DE VERDIER denna gång vore nöjd med en afverkning af allenast 10 2, då det kanske vore farligt att för mycket lufta i ett dylikt förut föga gallradt bestånd. Diskussionen fortsatte i fasta profytan X A (fig. 6). Här hade exkur- sionsledaren år 1910 utgallrat omkring 13 2 af kubikmassan, och på grund af snöbrott vintern 1g91ro—11 hade måst afverkas 2,64 kbm. per hektar. Öfverjägmästare WALLMO ville här ytterligare afverka 20—25 2 af massan. Som ett skäl till att han i allmänhet ej var vän af starka gallringar, framhöll jägmästare ÅHLGREN, att talltimret här icke skulle kunna flottas utan risk att sjunka förr än det uppnått omkring 130 års ålder. En orörd jämförelseyta X B, där endast snötryckt virke till 1,94 kbm. per har uttagits 1911, passerades också. På ett hygge förevisade skogvaktare L. R. WIDÉN från Alfvestorp den af honom uppfunna röjningsplogen »Mixed» (fig. 7)- Med röjningsplogen är äfven kombinerad en såddapparat. Priset för »Mixed» är 70 kr. utan såddapparaten och 100 kr. med densamma. Detta nya markberedningsredskap tillvann sig af samtliga åskådare det största intresse och rekommenderas på det 162 GUNNAR SCHOTTE. 1: 160.070 Z 2 3 4 6 7 5) 2 10 kem Fig. 1. Karta öfver en del af Nås socken. Den prickade linjen utmärker exkur- sionens väg, FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. I 63 Fig. 2. S ja så ty > 07 £ &£: MR Tallhed på Axöns hemskog i Nås socken. Skogens ålder 127 år, stam- antal 445 st., grundyta 21 kvm., stamved 161 kbm, 164 GUNNAR SCHOTTE. Fot. R. Liibeck. Fig. 3. Exkursionen passerar den öfversvämmade landsvägen vid Bysjön. Fig. 4. 50—100-årigt bestånd på Samuelsboda fäbodskog i Nås socken, genomhugget åren 1909—1912. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 165 lifligaste till försök. Säkerligen torde dock själfva markberedningsplogen en- sam få större spridning än kombinationen med såddmaskinen, som är något invecklad och därför lätt kan tänkas komma i olag. ett annat hygge beundrades en år 1902 utförd sådd med frö från Norrland (fig. 8). Arealen var 5,50 hektar, och kulturkostnaden hade upp- gått till 102,83 kr. eller 18,69 kr. per hektar, Tabell Ir. Profytor och bestånd i Lindesnäs bruksskog. | Stamantal | ESKerarmivierd Tr Bestånd eller profytas Ålder| | Srund- | SÖN side Till- | Värde- uGlner 2 | yta tillväxt | växt | tillväxt | | tall | gran | summa | SE tall | gran | summa kbm. pgosent procent IE | | | Tallhed i Nås västra NE | | | | [DEVStrakt morron 127 445] I AASE ILO | 161 | 0,95 | 0,60 | 1,07 Blandbest. i Lindesnäs | | | BEVElrakt. css es ar 112 1,190 | 44,1 [275 |270] 545 | 5130 | 0,97 | 1,64 Fasta profytorna: | | | | EX SME 92 | 2511,350| 1,375 | 43.3 | 18 444 | 462 | 6,00 | 1,30 | 1,83 ISPAN INSLAD) Ieses 32 [380l1,2331 1,613 | 45,7 |226 SN 470 | 7120 | 1553 | 2,57 BEBIS ar) scen 82 1347/1,486| 1,833 | 4750 | 150 [320 | 470 | 7+87 | 1,63 | 2,69 NIA (20 ar)... so. 97 [805] 140) 945| 306 [291] 4| 295 | 3140: | Is5 | 2,22! Tillf. profytan å Ny-| | | | | | | IBerosheden, ......... | 160 |420] 220] 640| 41,9 |396] 72| 468 | 3570 | 9,80 | Oj9r Härefter voro vi framme vid Lindesnäs, dit disponenten E. J. LJUNGBERG förut ankommit i bil från Falun och utöfvade värdskapet vid en utsökt lunch. Skogsvårdsföreningens ordförande grefve F&. WACHTMEISTER talade för Bergs- lagets i skogskretsar mycket uppskattade disponent, och det hurrades kraftigt. Så gjordes ytterligare en kort exkursion, hvarvid genomgicks en cirka 100- årig tallskog med fasta profytan VIII A (fig. 9). Här blef diskussionen rätt långvarig och kom in på spörsmålet, huruvida gallringen bör vara starkast på mager mark eller på den goda. Det faktiska förhållandet, att trädstammarnas antal kan vara större å den svagare boniteten än å den bördiga marken, tycktes en talare vilja bestrida. På andra sidan om Eskan bestegos åter skjutsarna, som förde oss öfver Nybergsheden (tillfällig prof- yta, se i tabell 1 och fig. 10) till Skillboda, där skjutsarna vände. Vid Gryck- ån besågs en kultur (fig. 11) af tall och gran, verkställd år 1894, med frö från Värmland. Kulturkostnaden hade varit 12,20 kr. per hektar. År 1907 bortrensades en del plantor i såddgroparna, så att endast två tallplantor kvar- lämnades i hvarje såddfläck. Kostnaden härför, som belöpt sig till omkring 6 kr. per hektar, ansågs af en och annan som tämligen onödig. Promenaden fort- sattes öfver Gryckådammen, där en flottningsränna af plåt, som kostat 12,100 kronor väckte intresse. Så togos åter skjutsarna, och återfärden skedde di- rekt till Nås samma väg, som vi åkt under förmiddagen. När man färdas genom de utmärkt vackra och virkesrika bestånden i Nås är det rätt egendomligt erfara, huru dessa skogar beskrefvos i en landtmärteri- beskrifning för 75 år sedan. Åldern 92 år, VARI Ö a socken. INA. SNÖN me Wm man a os) g S ed 462 kbm. Nå kvm., stamv äbodsk EES 3,3 ytan 4 | 1 2) [se] A CA 4 Zz CA (2) (0) Torboda fi JTuUNC EX Rån ) | ” FS Va RR FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS FE JRSION 1912. mo FRU . narvd KRT Fig. 6. Fasta profytan X A på Morboda fäbodskog, stamantal 1,613 st., grundytan 45,7 Litt. S. i Nås socken. Åldern 82: kvm., stamved 470,35 kbm. 168 GUNNAR SCHOTTE. I en år 1837 af kommissionslandtmätaren F. D. CRAELIUS utgifven »Be- skrifning öfver Nås socken i'Stora Kopparbergs Län» läses nämligen: » Skogen är mycket medtagen af svedjande och skogseldar, som vanligtvis från detta hushållnings- sätt leda sitt upphof. Ehuru skogsmarkerna äro vidsträckta, är besväret att från dem hemskaffa ved icke det ringaste, ty närmast gårdarna finnas blott stora fält, där skogen blifvit prisgifven åt yxan och elden. Därför är veden här mycket dyr och kan e erhållas för bättre köp, än hvad den i städerna kostar. Masteträd funnos ock här fordom, men år 1817 uppsökte Major Fåhreus dessa. Grosshandlaren Fåhreus fortsatte hyggstret 1825, och afl. Kammar-Rältts- Rådet Ekholm plundrade år 1827 så skogarne på denna sin sista prydnad, att knappast ett enda träd torde återstå, som kan reta vinningslystnaden.» Ur den för exkursion af jägmästare J. AHLGREN uppgjorda beskrifningen öfver Lindesnäs bruks skogar inhämta vi ytterligare bland annat, att det första privilegiet för Lindesnäs bruk är af d. 26 nov. 1793, då bruksinspektoren IL. EKMAN erhöll tillstånd att på det honom tillhöriga Lindesnäs hemman med in- rättadt vattenverk anlägga kniphammare. År 1814 d. 29 aug. utfärdades för Fredriksbergs bruks intressenter, som 1796 blifvit ägare af Lindesnäs, privilegium på 1 stångjärnshärd och 1 ham- mare för 450 sktt:s tillverkning mot dubbel hammarskatt från år 1816. Detta smide grundades på kolfångst från egna skogar inom Nås socken och på eget tackjärn från Ulriksbergs masugn i Säfsnäs socken. Den 1 nov. 1852 inköpte Bergslaget Lindesnäs bruk. Bergslagets hemmansköp i Nås s:n datera sig från första decenniet af 1800-talet och fortgingo till 1906. För närvarande innehar Bergslaget med full äganderätt i denna socken omkr. 22,850 har produktiv skogsmark. Skogarna hafva sedan ett 60-tal år varit under fackmässig ledning och vård. Skogen och skogsbeståndens beskaffenhet. Tallen är utan gensägelse det förhärskande trädslaget, ställvis af ganska god växtlighet, men å en del åsar och slätter med nedsatt produktion. På andra och jämväl betydliga områden, helst där tallen är blandad med gran, är växtligheten mycket god. Granen förekommer, utom i blandning med tallen, jämväl i rena bestånd, såväl äldre som yngre, dock i allmänhet begränsad till mindre områden. På de högre belägna markerna i socknens sydvästra del befinnes granen i mindre god växtlighet. Björken är sparsamt förekommande, men dominerar lätt, om man gör stora hyggen. Skogsbestånden äro i det stora hela jämna, det vill säga skogen är be- ståndsvis likåldrig, detta förhållande antagligen beroende på länge bedrifven kolning. ll FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 169 R. Liibeck fot. Fig. 7. Widénska markberedningsplogen »Mixed» beundras, Fig. 8. Hygge år 1899, sådt år 1902, på Morboda fäbodskog i Nås socken, Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allm. delen, 19132 12 GUNNAR SCHOTTE, dne 170 SR o år, Alder 97 o ken. , i Nås soc stamved 295 kbm. H Litt. och Lindesnäs byskog ., grundyta 30,6 kvm. -] a st NIST rr SNR oc 5 VIII A p 94 al profytan stamant asta F 9. Fig. AMP vag ID Fig. 10. Nybergsheden på Lindesnäs byskog i Nås socken. Ålder 160 år, stamautal 640, grundyta 41,9 kvm. och stamved 468 kvm. 172 GUNNAR SCHOTTE. Åldersklassernas ungefärliga fördelning ställer sig sålunda: I II III IV Vv VI 1—20 år: 21—40 år: 41—60 år: 61—80 år: 81—100 år: 101—0. däröfver Har: 3,500 3,480 4,170 5,100 3,600 3,000 4 15,3 15,3 18,2 DPA 15,7 I3,2 Skogstillgångarna äro hvad man kallar behållna och uppgå enligt under år 1909 företagen inventering till följande virkesbelopp, nämligen: | Areal Ber a k nia d ot 1 vIfofa nedan produktiv skogs-| a C 28 5. 4 AR RA | mark | timmer pappersved | — kolved summa ÖR ff AAA EA 0 | | | fer (FA garnet CN DAG SEE summa | ass | läster | ba | | st. I st. st. | I | | | | | | |f225050MESESSSER 2,411,398 | -479,903 | 2,891,301 411,300 | 457,000 | 1,830,285 |DPEr SRA. oss bår | = | = | 126,5 | 18,0 | 20,0 | 80,1 | 9 af virkes- | NASSA borsc ss | = — I 31,8 1557 | H225 | IOORTA Afverkningen uttages numera hufvudsakligen blädningsvis. Bruksrörelsens nedläggande år 1895 hade till följd afverkningens in- skränkande, synnerligast beträffande kolningen, som nu knappast kunde bära de dryga utdrifningskostnaderna. Detta missförhållande ändrades först år 1907 med S. V. B:s järnvägs dragande genom socknens norra del, ehuru bristen på kolare gjort sitt till, att gallringsvirket på långt när ej kunnat till- godogöras. Normal afverkning anses kunna uppgå till omkr. 40,000 kbm., motsva- rande något mer än 2 & af nuvarande virkesförrådet. Det torde böra anmärkas, att en afsevärd del af dessa skogar genom sin lättåtkomlighet hållas såsom reserv för reglerandet af Bergslagets virkesfångst, på grund hvaraf man ej varit vidare angelägen om att uttaga det såsom nor- malt ansedda afverkningsbeloppet. Afverkningskostnaderna äro f. n. i Nås västra bevakningstrakt: Huggarlön 13 å I4 öre per 1,2 meters klyp, i medeltal pr läst kol kr. 1,80 Kolarlön, inkl. inkörning, resning och utrifning pr läst >» 3,00 Per läst på botten kr. 4,80 Utfrakt till Nås s:n pr läst » 2,40 Förvaltning och kolmottagning » 0,50 5:23. kr. se I Lindesnäs bevakningstrakt äro motsvarande omkostnader: Huggarlön 11 å 13 Öre pr 1,2 meters klyp, i medeltal pr läst kol kr. 1,85 Kolarlön, inkl. inkörning, resning och utrifning pr läst » 3,25 Per läst på botten kr. 5,10 Utfrakt till Nås s:n pr läst » 2,60 Förvaltning och kolmottagning » 0,50 S:a kr. 8,20 Köpekolspriset vid Nås station var vintern 1911—12 10 kr. per stjälpläst. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION I9I12. 173 Tablå öfver afverkningen åren 1902—1911. Tabell 2 en Hus- Kolved behofs- | Timmer Summa I NM =E Pappers- | ER och og | ti a - . | |tilldiversel atverk- År | ec förbrukad] Ule | ändamål | | ; sågverken i | Domnarf- äuvasde ning | | skogen vet | virke | | | st. m? m? m? m? m? | m? | I I 2ÖD er 17,659 | 2,807,8 | 4,339,9 | — 45758 | 3,423,0 | 3,967,5 | 141996, | OJ RA SOA 22,047 | 3,541,8 | 4,840,0 10,2 | 3,522,4 | 3,926,2]| 15,840,6 | I - I I I EE EA ER SS a |. 30,194 | 4,982,1 | 4,5485;2 | 1,176,7 | 6,713,0 | 4,259,6 | 21,679,6 | OSS an | 27.967 | 4,754,z | 5,199,0 | 1,672,3 | 3IIO,t | 4,360,9 || 19,096,4| NRO OR SE NE oats en 33,034 | 7,003,1 | 8,852,2 | 1,022,7 | 4,015,2 | 3,886,2 || 24,77954] I I I I EE means san rr) 25,377 | 5,734, | 10,090,0 | 727,3 | 2,349:9 | 3,999:3 | 225900 | Ci [ok ESSENS 16,338 | 3,610,7 | 9,771,4 | 1,580,3 | 778,6 | 3,965,1 || 19,706,1| EO NA ale a solSlea va 275559 | 5,787+2 | 12,465,)8 627,3 | 6,973,9 | 3,878,0 || 29,73232 | IOION esse ss n str nrn 25,573 | 5,523,5 | 12,900,7 | — 86430 | 5,099,5 | 4,200,6 || 28,588,4 | KET Nos ära | 46,685 | 10,690,8 | 14,671,8 878:9 | 6,442,0 | 3,985>2 | 36,668,7 | | | Summa | 272,433 | 54,43553 | $7,67950 | 9,017>5 (42 233,988,0 | Zl) = 23,3 | 41,3 | Be nal 100 4 Utförda skogskulturer åren 1902—1911. Tabell 3. Mark- | Mark- | Frö Sånings-| Summa | Summa R bered enad Besådd åtgång Frö- kost. | Omkost- || omkost- År / nings- | areal be värde nader || nader | DING rösta | | nader för såddl| för år stn. | tall | gran || för såde ör är | har kr; har kg. | kg. kr. kr. = kr. SE SM) | | | bd UTÖLATTA | 20,50 | 80177) 33,90 | 20;0] 1050] 256/—! 397/S11 053811 734/58| EIS Sj sans 5,50 | 13130] 41,05 | I9,0) 12,0] 24809] 496141] 744|50]) 757 80| "RÅ rasocbnsens — | —|=| 3550 | 21,5) 50) 219130] 37344] 592174] 592174 OO Er rosea | 10,00 | 34 |—| 68.75 | 46,0] 14,3] 498|21| 68365 1,181/86| 1,215/86| KOREA — | —|—-| 74,50 | 43,5] 15,5] 494145] 871/9011,36613511,366135 OO. 16,00 | 17 150] 36,55 | 2300 8,s| 251195) 465195) 717190) 735140 KOR 14,40 | 36125! 38,05 | — | 31,0) — 79105) 490140] 569l451| 605170 KODOTN sena 8,00 9 |—| 31,86 21,0 5,0] 279120] 389|/80] 669|—] 678|— NDS ka, ASSSLGSS — —I—| 39,40 | 26,00 — 371180 418115] 789 95ll 789195 EGG — — |—| 17,80 10,0 3,0] 176/16 232/25| 408141) 40841 Summa | 74,40 190 32] 407,95 230,0) 104,3) 2,874|/21] 4,819/76|| 7,693 o7| 7,884/79 FS TEE RS 334,3 a a Per har 250) 0,8 kg. 7104] 1x/8:]] 18/85 —I- Den öfvervägande delen af den besådda arealen utgöres af brandfält från senare åren, äfvensom af inköpta dock ej af Bergslaget afverkade kalmarker. 174 GUNNAR SCHOT'TE. Fig. 11. Kulturskog från år 1894 på Lindesnäs byskog i Nås socken. FRÅN SKOGSÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912 I = un Utförda torrläggningsarbeten åren 1902—1911. Tabell 4. | Bäck- | Rensning I OmRkost Summa | af äldre Nydikning | omkostnader År | rensning | diken | nader för år Pas me Sm: m? | kr. kr. I I "HE SAR ERE 1,214 | 140 | 80 | -4,532 | 126 | 99 | 21707] | N3:0x237 07 "4481 143] — 716 |22 TEE or SR 2,026 | | 130 |40 | | | I YOA 1,508,0/ 280 105] 410 |45 | Ers SEAN | 942 | 77 |96 la | | INS" | x378354 SS 04 ass = BRA ngar C0 -esada SK 531 | | 70 | 60 NA | | 4,838 | 4,140,9) 1908 [16] 1078 |76 KRO Rans ursteddiselrnn 2,298 | 440 190 | 6,837 I 6,522,4 j- 1,728 | 56 2,169 46 | BEE RO 2,608 | | 587 | 57 97 | TING I | 5201 4,723,90) 1206 |61 1,805 | 82 2 25 sco ENE 2,993 | | | 655 | 14 | -2,695 270 |25 | 5792 | 5,021;7| 15393 [05] —2,318 |44 (812), rs 3,205 | | | 686 |22 | Ino | lär GER 8,277 | 6,153,:| 1881 |23] 2,724 |91 Era rose seen an 1,749 | | Sa ue [I 334 | | 50 | 10 5,738 | 4,643,7] 1350 [421] —1,755 |64 ERNER Nas srsvsnee 4,545 | 973 | 23 || | 2,007 | | 85 159 ; AM | 5571 | 4,485,8] —1,689 |92]] —2,748 | 74 a pris | — 19,2 öre pr m. S:ma | 20,638 | | 3,969 | 381 Mee oa sö | | 12,842 | 850 159 234 > P » | | 48,443 | 41,995,6| 11,361 |47|| 16,181 |44 eller 27 öre pr m? Från Nås förde oss järnvägen till Vansbro, där såväl supen som supén stodo framdukade i järnvägshotellet. Så följde någon timmes samkväm, tills man uppsökte sina inkvarteringsställen här och hvar i samhället. Ett beställ- samt rykte hade spridt ut, att vi denna afton skulle på grund af öfversväm- nNingarna få 70 till våra natthärbärgen, men så farligt blef det dock ej. I stället tror jag de i byn inlogerade hade det bättre än i järnvägskupéerna, där ho- tellvärden af glömska ej lagt fram tillräckligt med lakan. Och så ändades första dagen af en utaf Skogsvårdsföreningens mest intressanta och lärorika exkursioner. (Forts. i nästa häfte.) SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN 1913. H. 4. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Rättegångar och juridiska spörsmål. 18. Ägare af skogsmark har förpliktigats vidtaga erforderliga åt- o gärder för återväxtens betryggande å mark, där afverkningen bedrifvits af en föregående ägare. Hemmanet G. i Roasjö socken, Älfsborgs län, inköptes från kronan år 1906 af H. G., som sedermera försålde det till M. K., hvilken i sin ordning sedan försålde det till aktiebolaget P. K. Under den tid, H. G. ägde hem- manet, verkställde denne skogafverkning genom kalhuggning å en areal, som sedermera beräknades till 13,35 har, hvarefter aktiebolaget, sedan detta in- köpt hemmanet, afverkade en lika stor areal likaledes genom kalhuggning. Skogsvårdsstyrelsens förslag till åtgärder. På grund häraf föreslog länets skogsvårdsstyrelse bolaget att förbinda sig verkställa skogsodling m. m. å hela den lagstridigt afverkade arealen, 26,70 har (H. G. befanns nämligen vara utan tillgångar), äfvensom att till säkerhet för förbindelsen ställa pant eller borgen. Bolaget förklarade sig villigt verkställa erforderliga åtgärder och öfverläm- nade skriftlig förbindelse härtill, men ansåg sig ej skyldigt ställa säkerhet. Skogsvårdsstyrelsen kunde därför ej godkänna förbindelsen, särskildt som dess- utom datum saknades å densamma. ; Undersökming enligt 2 $. Till följd häraf påkallade skogsvårdsstyrelsen undersökning enligt 2 $ lagen om vård af enskildes skogar, hvilken under- sökning verkställdes af jägmästaren E. Janse med biträde af gode män den 10 juli 1908. Synemännen konstaterade, att återväxten blifvit uppenbarligen äfventyrad å en areal af 26,70 har, samt ansågo, att röjning af skräpskog, ris och marbuskar samt skogsodling borde verkställas å denna areal. Kostnaden beräknades förslagsvis till 37 kr. per har. Häradsrätten. På grund af synemännens utlåtande sökte skogsvårdsstyrelsen i enlighet med 3 $ förutnämnda lag träffa öfverenskommelse. Bolaget vidhöll dock sin förra ståndpunkt, hvarför skogsvårdsstyrelsen instämde bolaget till Kinds häradsrätt med yrkande i enlighet med undersökningsprotokollets för- slag, äfvensom ersättning för kostnader. Bolaget bestred nu såväl skyldighet att skogsodla det af H. G. afverkade området som att ersätta kostnaden för undersökningen enligt 2 $, uppgående till 69 kr. 24 öre, detta senare, då bolaget förklarat sig villigt skogsodla genom att öfverlämna skogsodlingsförbindelse, innan undersökningen före- tagits. Som ostridigt anmärktes, att all ifrågavarande afverkning skett efter I januari 1905. RÄTTEGÅNGAR OCH JURIDISKA SPÖRSMÅL. 177 Häradsrätten meddelade den 9 maj 1910 följande utslag: »Som i målet är upplyst, att å ifrågavarande svaranden tillhöriga mark afverkningarna så bedrifvits, att skogens återväxt uppenbarligen äfltventyrats, pröfvar Häradsrätten jämlikt 4 $ i lagen om vård af enskildes skogar lagligt förplikta svaranden att inom fyra år härefter hafva försatt åsyftade område i skogbärande skick — — — allt vid äfventyr, att skogsvårdsstyrelsen må äga verkställa nödiga skogsodlingsåtgärder med skyldighet för bolaget att utgifva ersättning enligt af synemännen angifna grunder.» Dessutom ålades bolaget betala undersök- ningskostnaderna med 69 kr. 24 öre jämte 5 & ränta från stämningsdagen samt skogsvårdsstyrelsens rättegångskostnader. Hofrätten. Bolaget besvärade sig hos Göta hofrätt, som i utslag den 28 november 1910 utlät sig: >» — — — emedan bolaget icke är ansvarigt för återplantering å större del af ifrågavarande område än den hälft däraf, som efter hvad handlingarna utmärka varit föremål för afverkning af bolaget själf; ty och enär — — — finner K. Hofrätten ej skäl göra annan ändring i Häradsrättens beslut rörande själfva saken, än att bolaget icke är skyldigt vidtaga de af Häradsrätten föreskrifna åtgärderna å större del af omstämda Området än hälften däraf eller 13 har 35 ar samt att — — —. Med afseende å den utgång målet sålunda erhållit varder med ändring af Häradsrättens utslag rättegångskostnaderna parterna emellan kvittade.» Högsta domstolen. Skogsvårdsstyrelsen anförde besvär till Kungl. Maj:t, som i utslag den 6 februari 1913 förklarade: »Kungl Maj:t — — — pröfvar på det af Häradsrätten anförda skäl, och då bolaget beträffande de delar af ifrågavarande område, där afverkning bedrifvits af nästföregående ägare till hemmanet, i så måtto gjort sig skyldigt till vanskötsel, att bolaget underlåtit att vidtaga erforderliga åtgärder för återväxtens betryggande, rättvist, att med ändring af Hofrättens utslag, fastställa det slut, hvartill Häradsrätten kommit — — —>. FETARE Skogsvårdsstyrelsernas sammansättning. Till ordförande i skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län har Kungl. Maj:t den 7 mars 1913 förordat landshöfdingen m. m. K. Hj. L. Hammarskjöld för tiden intill den 1 januari 1914. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1913, ALLMÄNNA DELEN, H. 4. TRÄVARUMARKNADEN. Sedan min senaste rapport har i det hela intet af särskildt anmärk- ningsvärdt intresse inträffat. Mars månad har medfört en viss afmattning i försäljningarna, na: turlig nog förresten, då i medio af denna månad öfver 700,000 stan- dards svenska varor eller c:a 71 2& af beräknade årsstocken voro pla- cerade. Så kom påsken med sina ovanligt många »holidays» och alla affärers afstannande. Och förra delen af april har varit mars må- nad lik. Såväl aflastare som köpare hafva nu sitt intressé företrädesvis in- riktadt på den i någon mån började vårskeppningen och vilja nog först se resultatet af denna, innan några underhandlingar för senare leverans- tider taga deras uppmärksamhet i anspråk. Priserna äro emellertid fasta och kanske till och med något styf- nade under senare tid. För bästa märken fob noteras: Öfverbotten. Furu. 4X9 och 3Xx9 o/s £ 10.10/- 3X8 » » 8.I15/-3å 9/- SESAM.SE 21/5roch 2x6, + > 8:50 9” bräder 3 II:S /FATII1O/S SKR » >» 9.10/-29.12/6 FAT $ i. B:IY[ÖLANOE ÖV » » 87/6 å 8.10/- 1 XxX4'/2 >» D 7-L5/FA7nYG 1X4 » > 7.716 å 7-10/- 2KA bo > JIOfFAJEL2/0 TRÄVARUMARKNADEN. 179 Har nosan d. Furu. Gran. 3x9 I fres 410.- å 415. SKON3 5 EE DaSIS: 360,12, 305.- 20020 SVE NINE Or | Bräder INST 275-a 280: 202020/2C6RSTEIO5 SIEM IV > 250.- a 255.- 2005 » -160.- | förhöjn. NILSEN r220 2KATSEVYALO Baa 7 ofS fres 227.50 a 230.- I X4!/> fres 197.50 urbräder & 9.5/- a 9.7/6 TA » 187.50 Bli oo» 8.15f- & 8.17/6 Utskott I xX 52/,-4” M. 110 å 112.50 oo a » 8.5/- a 8.7/6 » I X00.bf.o I20-:4-522150 I X4'/> o/s fres 207.50 å 210.- » Plank/battens £ 5.15/- 1Xx4 » IE LOJESOTaAN200 2Xx4 2 HERE GO Nederbotten. Furu. Gran BidOor I € 17. SCOKS OKC DAsIS NS Te yirEDattens vist ot ] bräder NS TS a NILS: Öl ; TOR NEMS22/5 IV > 10.- å 10.5/- 5” » » 160.- | förhöjn. V >» -8.I15/- å 9.- I X 4!/; fres 197.50 Ber xy I S-12.15/- I1X4 ST S750 IS TOS HR O7 Örnar ÖToE HATE SNÖ ER NE 6 x 10/- lägre 2X5 os £ 8.5/- AUT > 7.12/6 ä 7.15/- BRAX > oo» 0: a 9.15 3X4 IRS ST2/6 aren: 2Xx4 7" bräder III £ 9.10/- å 9.15/- 6” » » » Q.- a 9.5/- ooo » » 815/- å 9.- Alla oa >» » 87/6 å 8.10/- NIE $i SNS a 3:2/6 180 TRÄVARUMARKNADEN. Emellertid hafva vi nu kommit så långt in i säsongen, att goda bevis om marknadens starka läge föreligga. Man ser sålunda vid jämförelse mellan innevarande och föregående års försäljningssiffror att vid denna tid i år försäljningen med c:a 80,000 stds öfverstiger fjolårets. Af årets beräknade export finnes f.n. afgran- varor högst 20 $ och af furu högst 35 2 osålda. Lifligast hafva af- lastarna från Öfverbotten varit i marknaden, därnäst Umeå-Örnsköldsvik Härnösand, Sundsvall och Nederbotten komma något efter, och stå näs- tan jämnställda. | Af köparna hafva engelsmännen i år varit mest påpassliga och re- dan tagit c:a 200,000 stds, eller c:a ?2/, af hela fjolårets import från Sverige. Därnäst komma fransmännen med c:a 135,000 stds, också motsvarande ?/, af 1912 års import. Först i tredje rummet kommer Tyskland med c:a 90,000 stds och är fortfarande så godt som alldeles ur marknaden. Tyskarna voro föri år likasom för i fjol mycket tidigt ute, men köplusten har starkt hållits tillbaka under senare tid på grund af den osäkra politiska situationen och pågående konflikter mellan arbets- gifvare och arbetare inom byggnadsbranschen. En tid förekommo en del afslut för Tyskland på den ryska marknaden, men äfven där sak- nas nu tyska förfrågningar. Uteslutet är ju emellertid ej att köplusten kan återkomma, och kommer detta i så fall gifvetvis att hafva en sti- mulerande inverkan på marknaden, särskildt för gran. Skada blott att vi äro så nära slutsålda på denna vara. Om öfriga europeiska köpare är att anteckna, att Holland och Bel gien varit betydligt lifligare än förra året. Holland har köpt c:a 70 2 och Belgien c:a 80 & af förra årets importerade kvantum. I hvad mån den belgiska storstrejken kan komma att påverka exporten dit, är ännu för tidigt att yttra sig om. Någon afsevärd betydelse för vår ex- port i sin helhet kommer den dock ej att medföra. Spanien började i år mycket tidigt att göra sina inköp, men har sedan varit ur marknaden en tid. Dock torde inemot 70 2 af dess import för förra året redan vara täckta. Om man så öfvergår till den utomeuropeiska marknaden, visar denna glädjande nog en betydligt bättre fysionomi än förra årets. Till Syd afrika och Australien hafva vi i år sålt betydligt mer än dubbelt mot samma tid förra året. Plankorna hafva säkerligen lämnat ett bättre pris än många aflastare väntat. F. n. är det dock som vanligt vid denna tiden tyst beträffande plankor på Sydafrika, i afvaktan på hvad archangelaflastarna hafva att säga. Någon anledning att tro, att dessa skola spoliera priserna, torde dock ej föreligga. Flooringsmarknaden är den enda som ej synes ligga fullkomligt väl TRÄVARUMARKNADEN. 181 till, att döma efter den villervalla i pris som råder. Den ena säljaren uppnår fullkomlipa tip-top priser, under det den andra tager nästan hvil- ket pris som helst. Företeelsen är ej uppbygglig och bevisar i och för sig, att det otillfredsställande läget ej är af nödvändig art. Ett speciellt intresse för våra trävaruexportörer knyter sig nu till årets flottning och utsikterna för denna. Man är ej utan anledning till bekymmer, hurudan vattentillgången kommer att blifva. Visserligen har i det inre af landet kommit betydande snömassor i vinter, men marken har varit ofrusen så godt som öfver allt, och därtill har kommit en pe- riod med kalla nätter och soliga, blåsiga dagar. Snön har därför tärts både underifrån och ofvanifrån, utan att gifva något vatten. De senaste dagarnas starka nederbörd kanske dock har bättrat upp saken. Det skulle emellertid vara illa, om den synnerligen ogynnsamma drifnings- vintern skulle efterföljas af en dålig flottningsvår. —M. Trämassemarknaden. Föga nytt föreligger att härvidlag rapportera. Sulfit företer ytterst ringa omsättning, men med bibehållna priser. Stark massa för årsleverans noteras alltjämt 145 kronor netto fob Övs- tersjön, prima lättblekt kr. 160: — Sulfat är också stilla. Obetydliga kvantiteter finnas tillgängliga för ärsleverans. Lättblekt sulfat säljes till kr. 130 å 140 och kraftsulfat till kr. 130 å 145, allt efter märke, exporthamn och leveranstid. Marknaden för mekanisk massa har dessvärre ej kunnat hålla sig i samma grad som för den kemiska. Hvit slipmassa från Norge har, efter hvad det förljudes, för en tid sedan sålts till kr. 32: — Om ock denna försäljning ej får anses ledande, visar den dock på en afgjordt fallande tendens. -— 0 Rättelser i förra numret. kadfrö sid. 131 står: Det är endast hos oss — — skall vara: Det är e endast hos oss rad 20 o. 41 sid. 133 står: Försäljningar för kommande är äro omfattande skall vara: Försäljningar för kommande år äro ey omfattande. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS "TIDSKRIFT, ALLM. DELEN TONSATT NOTISER. Skogsvårdsföreningens sommarexkursion beräknas komma att äga rum i förra hälften af augusti månad till Jämtland. Närmare meddelande kommer att inflyta i maj-häftet. Det tionde allmänna danska skogsbruksmötet hålles i Svendborg den 2—4 juni i år. De två första dagarna användas för exkursion i skogar hufvudsakligen på Fyen. Tredje dagen hålles sammanträde med diskussion, om bokskogens gallring. Inledare blifva skovrider Muus och professor ÖPPER- MAN. Medlemmar af Föreningen för skogsvård få deltaga i mötet. Anmälan skall före den 10 maj insändas till ordningskommittén 1 Svendborg. Närmare upplysningar meddelas af godskasserer BrREDSTED, Hvidkilde, Sörup, Dan- mark eller på Skogsvårdsföreningens kontor, Norrmalmstorg 3, Stockholm. Internationella skogsvårdskongressen i Paris 1913. Kungl. Maj:t har förordnat t. f. direktören vid skogsinstitutet A. N. H. WAHLGREN att å Sveriges vägnar såsom ombud deltaga i den af »Le Touring Club de France» anordnade internationella skogsvårdskongressen 1i Paris under tiden 16—20 juni 1913, dock utan befogenhet för honom att biträda något för Sverige bindande beslut. Som representanter för »Föreningen för skogsvård» vid denna kongress har nämnda förenings styrelse utsett direktören A. WAHLGREN och länsjäg- mästaren H. CARBONNIER. Domänfonden år 1912. Med skrifvelse till statskontoret den 28 feb- ruari 1913 har Domänstyrelsen öfverlämnat nedanstående provisoriska tablå öfver det finansiella resultatet af statens affärsverksamhet år 1912 i hvad som faller inom styrelsens förvaltning, i sammanhang hvarmed styrelsen fäster upp- märksamheten dels på att inga bestämmelser ännu utfärdats ifråga om do- mänfondens omfattning och dels på att styrelsen icke varit i tillfälle att an- gifva storleken af den del af driftkostnaderna, som belöper på andra ändamål än förvaltningen af det åt styrelsen anförtrodda kapitalet. Disponeradt kapital. Vid årets början disponeradt kapital......... kr. 194,828,853 Under "året lyftadtranslag 05 Item » 500,000 Ofverskott af rörelsen den 31 december 1912 >» 7,809,009 kr. 203,137,862 Afgå under året verkställda inbetalningar till statsverket...... » 7,192,314 NacdFäretskslattdisponeradt kapital ars ss » 195,345,548 Under. året: 1 medeltal (disponeradt Kapital ..............i st » 190,078,853 EKONOMISKT. 183 Från Kungl. Skogsinstitutets högre kurs ha vid vårterminens början utexaminerats: Birger Ahlgren, Falun; Ivar D:son Carlson, Stockholm och Allan von Essen, Tidaholm. Från lägre kursen afgingo samtidigt Nils Holmqvist, Sandviken; Bertil Lejdström, Orsa; Ragnar von Schoting, Östersund samt Harry Söderhielm, Stockholm. EKONOMISKT. Bergvik och Ala nya aktiebolag. Såsom styrelseledamot i stället för Johan Erik Larsson har inträdt grosshandlaren Otto Francke i Stockholm. Bure aktiebolag. Såsom ordinarie styrelseledamot har inträdt direktören Mathias Svendsen Gisholt i Bureå, Oskar Wikner, hvilken tjänstgjort såsom ordinarie styrelseledamot, har återinträdt såsom suppleant. Bolaget är nämligen försåldt till ett konsortium, represen- teradt af hrr. Peter R. Krog i Kristiania, Math. Gisholt i Porsgrund och Lars Landmark i Aurdal, hvilka förvärfvat hela aktiestocken till icke offentliggjordt pris. Bolaget äger c:a 114,000 tunnland skogsfastigheter jämte betydande afverkningsrättigheter, hvarjämte bolaget har sågverk om 8 ramar samt hyfleri om 12—15,000 standards årsproduktion samt dess- utom aktiemajoriteten i Öhrvikens sulfitfabrik. Trävaruaktiebolaget Fredrik Cöster & C:o. Till styrelseledamot i stället för F, A. H. Bildt har utsetts agronomen Erik Insulander å Tullgarn. FÖR KRONOJÄGARE. Meddelande från Sveriges Kroniägareförbund. Kronojägareförbundet hade under landtbruksveckan den 31 mars — 3 april sitt årsmöte i Stockholm. Till styrelse valdes: Oscar J:son Bragée i Zaxsjö, ordförande, K. E. Lundkvist, Vatta- vara, vice ordförande, T. A. Nilsson, Åshammar, kassör samt K. G. Lindbäck, Längaryvd och K. Ekström, Larslund. Antal medlemmar i förbundet utgjorde vid årskiftet 557, hvadan en ökning af 41 med- lemmar skett från föregående år. Förbundets protokoll utkomma i slutet af juni månad. OSCAR J:SoN BRAGÉE. Ordförande. Kronoijägares rätt till ersättning utöfver sina löneförmåner. Till skogstaxatorn extra jägmästaren Oscar Kollberg. Med anledning af hvad Ni anfört i skrifvelse till öfverjägmästaren i Bergslagsdistriktet den 6 juni 1912, eller att Ni vid granskning på marken år 1909 af skogsindelningsförslag för Alsters och Kroppkärrs kronoparker till kronojägaren därstädes utbetalt ersättning för biträde, får Kungl. Styrelsen erinra Eder om innehållet i Kungl. Maj:ts nådiga bref den 17 juni 1908 med nya löneregleringen för skogsstaten, att kronojägare efter löneregleringen icke är berättigad till någon ersättning utöfver sina löneförmåner, hvilket förhållande Ni har att för framtiden iakttaga. Stockholm den 3 mars 1913. KARL FREDENBERG. Einar Hammarstrand. TT PFEeE Fr a 184 FÖR KRONOJÄGARE, Extra kronoijägares rätt till ersättning vid tjänstledighet för sjukdom, Till Domänstyrelsen. Gustaf etc. Vår ynnest etc. Uti underdånig skrifvelse den 30 december 1912 har Ni hemställt om bemyndigande att från och med samma år dels tillerkänna extra krono- jägare med fast arfvode rättighet att under tjänstledighet för sjukdom behålla intill ?/, af arfvodet, dock att sådan rättighet icke finge utsträckas under längre tid än ett år, dels ock af till driftkostnader för statens domäner anvisade medel tillerkänna vikarien ett efter tjänst- göringsorten afpassadt månadsarfvode af 75 till 100 kronor. Då Vi nu låtit detta ärende Oss föredragas, hafva Vi, som genom nådigt bref den 18 december 1908 fastställt arfvode för extra kronojägare, hvilka anställas för allenast viss del af året, i anledning af förevarande framställning bemyndigat Eder att tillerkänna extra krono- jägare med fast arfvode rättighet att tillsvidare under tjänstledighet för sjukdom behålla in- till två tredjedelar af arfvodet, dock att sådan rättighet icke må utsträckas under längre tid än ett år. Stockholms slott den 31 januari 1913. GUSTAF. Alfred Petersson. Till kronojägare hafva antagits: e. kronojägaren Johan Valfrid Bergmark i Telebäckens bevakningstrakt af Vargiså revir fr. o. m. den 16 april 1913; e. kronojägaren Karl Valdemar Björkman i Stor-Vindelns bevakningstrakt af Sorsele revir fr. o. m. den 16 april. Till kronoskogvaktare å Tuhundra häradsallmänning i Västerås revir har antagits e. kronoskogvaktaren Karl Ivar Johansson. Till dikningsförman inom Luleå distrikt har förordnats e. kronojägaren Frans Gustaf Edin fr. o. m. den I april tillsvidare under år 1913. Till extra kronoiägare med arfvode tillsvidare under år 1913 hafva förordnats: e. kronojägaren Johan Emanuel Silén inom Malmesjaurs revir fr. o. m. 15 mars; » » Karl Engelbrekt Johnsson inom Arvidsjaurs revir fr. o. m. I april; »> > Johan Viktor Jansson inom ÄAsele revir; Albert Gustaf Wicksten inom Hotagens bevakningstrakt af Åre revir fr. o. m. 5 mars utexaminerade skogslärlingen A. Österberg i biträdande jägmästarens förvaltningsområde af Karstads revir f. o. m. 1 mars; e. kronojägaren Nicolaus Emil Larsson inom Marks revir fr. o. m. 6 mars. Till e. kronoijägare utan lön har antagits utexaminerade skogslärlingen Johan Zacheus Roos inom Granviks revir. Afsked har beviljats: kronojägaren i Kinnefjärdings bevakningstrakt af Kinne revir Carl Larsson Flodén den 13 mars; kronoskogvaktaren å Tuhundra häradsallmännig Anders Gustaf Lindgren fr. o. m. den 14 mars. Tiänstledighet har beviljats: kronojägaren 1 Ramsele bevakningstrakt af Junsele revir Erik Rådström för sjukdom under 6 månader fr. o. m. den I mars 1913 med förordnade för e. kronojägaren Otto - Lundgren; kronojägaren i Tölö bevakningstrakt af Hallands revir Nils Brehmer för sjukdom i ett års tid fr. o. m. den 1 april 1913, vikarie e. kronojägaren Nils Konrad Brehmer. ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS SR , - & (nn j Sa MCA 2 9 TN | J MR ar ESA av BG ön RA RAN Tr 7 när 0 SR TN SÄD te Vg EN N : vå PFA N SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT MED MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT NE. ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNIN | PRIS 5 KR. UTGIFVESLAE PRIS 10 KR. FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE - PROFESSORN, FIL D:R HENRIK HESSELMAN. 2 Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 2290. Postadress: Stockholm €,' Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219 Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Aftryck af upp- satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtill erhållits af redaktionen. j INNEHÅLL. | 3 Om SR IE vid 1913-års all- Från Skogsvårdsstyrelsernja: od männa fastighetstaxering af I. 734 2 - Meddelande från Skogsvårdsstyrel- q FÖRNEBLA DENS? oc 6 bv bd d vb oh Sladd sid. 185 sen'i Öktergötlands län Om sc vsd Om skada å fiske genom flottning af fo I J. A. MELKERSON (med I kartskiss) > 189 | Trävarumarknaåden af —m .. » 218 En stormhärjning i Västerbottens d kustland af ARNE CHATILLON- Notiser: a MWINBERGH j5 0 ale 8 ejejsle a 1olk tab fö ala -uta > 197 Skogsvårdsföreningens sommarex- = — I Dalarna. Från Skogsvårdsförenin- KuUTSION (15 vs oc ole rjå ar ofeke sele RNA DA 2 gens exkursion 1912 af GUNNAR Skopsafdelning vid Baltisk FU SCHOTTE (med 17 fig.). Forts. från sen. 3 EO VIE S ; D ÅRE M NM FOLER: HATE 20N ora elle jla arsle a öfE sa Als) a sie > 200 In memoriam: Fredrik vy ÄSTIENS (med porträtt) BEJU:”WiidiinbolW sana dr CS sales SNR > 217 | För kronojägare .............. > Anslaget till skogsodlingens be- främjäfndde eR oc ole 05 siag la Siste le > Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. + - JA é SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1913. ALLMÄNNA DELEN, H. 5. Om skogstaxering vid 1913 års allmänna fastighetstaxering. Af I. TÖRNEBLADH. De för utredning af kommunalskattefrågan tillkallade sakkunniga hafva hos chefen för finansdepartementet i skrifvelse den 30 oktober 1912 anfört, att det för bedömande, i hvad mån skogsmark och skog för närvarande ingå bland kommunernas beskattningsföremål, vore syn- nerligen angeläget att erhålla tillförlitliga upplysningar, i hvad mån hän- syn till dessa värdefaktorer tagits vid jordbruksfastighetstaxeringen inom hvarje kommun, och att tillfälle till införskaffande af sådana upplysningar vid innevarande års fastighetstaxering erbjöde sig, om taxeringsnämn- dernas ordförande finge sig anförtrott att vid taxeringen af jordbruks- fastigheter, därtill skogsmark hör, göra anteckningar om de värden, hvilka anses belöpa å skogsmarken och skogen hvar för sig, och att en sammanräkning af sålunda antecknade siffror, jämförda med taxerings- värdenas sammanlagda belopp för hvarje kommun, skulle lämna mycket värdefulla upplysningar i detta hänseende, om taxeringsnämndernas ord- förande tillika afgåfve berättelse angående de grunder, som vid taxe- ringen tillämpats för värdesättning af skogsmarken och skogen, så att däraf ledning kunde vinnas för bedömande, i hvad mån skogsmarkens och skogens verkliga värden ingått i taxeringsvärdena. I anledning häraf hafva de sakkunniga anhållit, de/s att Konungens befallningshafvande i länen måtte få uppdrag att anmoda taxeringsnämn- dernas ordförande att vid taxeringarna göra ofvanberörda anteckningar, att vid hvarje fastighet af ofvanberörda slag införas i taxeringslängdernas anmärkningskolumn, och att till länsstyrelserna insända berättelser om tillämpade grunder vid värdesättningen af skog och skogsmark, de/s ock att Konungens befallningshafvande måtte hvar för sitt län låta verkställa sammanföring af såväl värdena för skog som för skogsmark för hvarje kommun samt därefter till finansdepartementet insända uppgift å slut- summorna för hvarje kommun och taxeringsnämndsordförandenas berät- telser i ämnet. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913. 13 186 I. TÖRNEBLADH. Sedan i anledning häraf Kungl. Maj:t anbefallt länsstyrelserna att införskaffa de äskade upplysningarna, har Stockholms länsstyrelse i cirkulär till taxeringsnämndernas ordförande anmodat dem att dels beträf- fande jordbruksfastigheter, till hvilka skogsmark hör, i taxeringslängdernas anmärkningskolumn införa de värden, som ansetts belöpa å skogsmarken och å skogen, hvartdera värdet i sin för ändamålet tillinierade kolumn, dels före den 1 juli 1913 insända den äskade berättelsen om tillämpade grunder vid värdesättningen af skog och skogsmark. Öfriga länsstyrel- ser torde hafva vidtagit enahanda eller annan därmed likartad åtgärd till ändamålets vinnande. Såsom ofvan synes, hör det till taxeringsnämndernas ordförandes åligganden att äfven angifva de grunder, hvilka vid värdesättningen å skog och skogsmark tillämpats. Det är emellertid ett ganska svårlöst problem att finna en tillförlitlig grund för värdesättning af växande skog, så vidt ej värdering af sakkunniga ägt rum, och detta torde endast un- dantagsvis vara händelsen. Taxeringsnämnderna kunna ej därom för- anstalta af lätt begripliga skäl, och fastigheternas ägare kunna ej vara villiga att på sin bekostnad låta verkställa värdering för skogens beskatt- ning. Arealuppgift å skogsmarken torde i allmänhet finnas att tillgå, men värdet å marken torde vara svårare att utröna och, om det sättes lika å all skogsmark inom taxeringsområdet torde rätta värdet blifva föga tillförlitligt, då markens lämplighet för återväxt och dess använd- barhet till odling äro väsentligt inverkande faktorer. Att fullständig kännedom om dessa omständigheter för alla eller de flesta fastigheterna kan finnas, torde mera sällan inträffa. En annan omständighet att taga i öfvervägande i afseende å skogsmarken är afräkning för impedimenter; om dessa skulle beräknas till viss procent å all skogsmark inom områ- det, så blefve det visserligen ej fullt rättvist, men annan metod torde ej kunna tillämpas, där ej speciell kännedom erhålles i ämnet. Impedi- menternas afräkning i större eller mindre mån är ej heller af någon be- tydenhet i det hela. Svårare är värdesättningen å den växande skogen. Innan 1907 års bevillningsförordning blef gällande, var det tvifvelaktigt, huruvida den växande skogens värde skulle ingå i fastighetens taxeringsvärde eller ej, ty instruktionen för taxeringsmyndigheterna innehöll den tiden angående fastighetsvärdets åsättande ej annat om skogen, än att å jord- bruksfastighet skulle värdet bestämmas med ledning af, bland annat, arealen i skogs- och betesmark. I nu gällande bevillningsförordning stadgas i de särskilda anvis- ningarna till ledning vid taxeringen angående uppskattning af fast egen- doms värde att värdet skall bestämmas, bland annat, med ledning af OM SKOGSTAXERING VID 1913 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING. 187 arealen i åker, äng, skogs- och betesmark samt att behörigt afseende skall fästas jämväl å de särskilda ägoslagens och skogens beskaffenhet. Före år 1908 hade taxeringsmyndigheterna mycket olika åsikter, huruvida skogen skulle ingå i fastighetens taxeringsvärde eller ej, och vi hafva oss bekant, att det var en ofta uttalad åsikt hos taxeringsmyn- digheterna, att endast skogsmarken skulle taxeras. Emellertid bestämdes värdet efter köpeskillingen, om fastighet med skog gått i köp. I sådant fall åsattes fastigheten taxeringsvärde, med skogens värde inbegripet, i den mån det kunde hafva blifvit beräknadt vid köpets uppgörande. Fastighetsvärdet blef sålunda ganske ojämnt, när skogens värde ingått i köpet emot de fall, då köp ej ägt rum. Vid första allmänna fastighetstaxeringen efter år 1907, hvilken ägde rum 1908, borde således omtaxering hafva skett af de fastigheter, hvilka hafva skog, utan att densamma kunde antagas hafva ingått i taxerings- värdet å fastigheten, men så skedde ej åtminstone i större utsträckning, dels emedan taxeringsmyndigheterna ej med säkerhet visste, hvilka egen- domars växande skog ingåatt i taxeringsvärdet dels ock i anseende till svårigheten att bestämma skogens värde.' Om nu taxeringsnämnderna kunna åtaga sig att lämna de begärda uppgifterna, så uppstår först frå- gan, huru de skola lämnas, så att de få ett tillförlitligt värde och vi- dare frågan, hvad är växande skogens värde, då fråga är om dess taxe- ringsvärde såsom fast egendom. I denna frågan är fara värdt att upp- gifterna ej kunna lämnas, så att de förtjäna tillit, och att den beräknings- grund, som skall tillämpas, är svår att finna och torde blifva föremål för mycket olika meningar. Växande skog är emellertid ett värdeföremål, som rätteligen ej bör hänföras till fast egendom och såsom sådan ingå i förmögenhetssumman i deklarationen, utan beskattas endast i den mån den lämnar inkomst. För inkomst af skogsbruk hafva vi noggranna regler. I fastighetsbe- skattningen ingår skogen emellertid dels såsom underkastad bevillning och dels i förmögenhetsskatten likasom annan fast egendom med en beräknad inkomst af en sextiondedel af sitt värde. Om ingen annan afverkning sker än till husbehof, och skogen således ej lämnat inkomst, så är skogen underkastad bevillning, som visserligen är obetydlig, men ätföljes af kommunalskatt. Sker afverkning till afsalu eller förädling, så får ägaren betala förmögenhetsskatt, bevillning, inkomstskatt och skogs- accis, den sistnämnda till kommunen. Växande skog är för öfrigt af allt för efemerisk beskaffenhet för att kunna behålla sitt värde under en hel taxeringsperiod, därunder värdet kan gå förloradt genom skogens YI detta ämne hänvisa vi till en uppsats af I. Törnebladh »Om skogsbeskattning» denna tidskrift, häft. 4—5, år 1909. 188 I. TÖRNEBLADH. nedhuggning. Om nu värdesättning såsom fastighetsskatt af taxerings- myndigheterna åsättes den växande skogen, så bör först därifrån afräk- nas så stor del af skogen som motsvarar hvad, som användes till hus- behof. Hvad som sedermera är kvar, bör ej åsättas det värde denna skogsdel har i saluvärde, om den genast nedhugges, ty då blir värdet allt för högt och beskattningen tryckande, hvarigenom lätt skulle upp- komma en benägenhet att skyndsamt afverka skogen i större omfattning. Om nu växande skog skall åsättas värde såsom fast egendom, så bör detta värde ej sättas högre, än att det motsvarar det kapital, som med beräkning af en årlig afverkning i öfverensstämmelse med skogens aår- liga tillväxt, användt såsom räntefot, efter ränta af högst fem procent, uppkommer, dock med afdrag från inkomsten af kostnaden för skogens skötsel. Att taxeringsnämnderna med bästa vilja kunna åstadkomma en sådan värdesättning betvifla vi likväl och, om en sådan verkligen kommer till stånd, så torde densamma komma att ske på höft och få föga tillförlitlighet. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN 1913. Hi; 5: Om skada å fiske genom flottning. Af J. A. MELKERSON. Under det att anläggningar och åtgärder, som vidtagas för vatten- kraftens tillgodogörande, ej sällan kunna medföra rena fördelar för flott- ningen och denna sistnämnda i sin ordning bereda fördelar åt vatten- kraften, såsom vid reglerandet af vatten, verkställande af sprängningar och rensningar i vattendraget m. m., lärer dock så godt som alltid dessa båda intressens tillgodoseende medföra skada eller olägenhet för utöfvan- det af fiske och vidmakthållandet eller förökandet af fiskstammen i samma vattendrag. Blotta närvaron af flottgods, flottnings- och vatten- verksdammar, timmermagasin o. d. verka helt säkert störande på fiskens trefnad. Än mera måste flottningens bedrifvande, flottgodsets barkaffall, stängandet och öppnandet af flottnings- och vattenverksdammar med däraf förorsakade vattenvariationer uppåt och nedåt i leden verka hindrande på fiskens fria gång, trefnad och förökning. Men ej ensamt dessa »skadegörare» äro orsak till fiskets försämring, utan därtill medverka flera andra omständigheter såsom vattnets för- orenande af affall från större samhällen och industrier, afdikningar af sjöar, roffiske, bristande omsorg om fiskstammens vidmakthållande af de fiskande själfva m. m. Några synpunkter för dessa frågors bedömande må här försöksvis framhållas. Af de två grupper, i hvilka jag härvid skall söka inrangera dessa frågor, anser jag den ena böra fortfarande tillhöra våra flottnings- författningar, men framhåller redan nu, att storleken af de afhandlade skadorna ej utgör grund för gruppindelningen. Se vi alltså på flottningens inverkan på fisket, så ligger närmast till hands att skärskåda af densamma uppkomna rent lokala verkningar. Till sådana må bland andra räknas hinder och skada till följd af utlagda bomledningar, sänkstöd, i vattendraget inrättade virkesmagasin o. d., som hindra fiskets utöfvande på de platser, där dylika anläggningar före- komma. Här blir den därtill berättigade ej längre i stånd att utsätta sina ryssjor, nedlägga sina nät, verkställa sin notdragning m. m. I ut- öfvandet af sitt fiske hindras och skadas han af framgående flottgods, som kan lägga sig på hans fiskebyggnader eller på annat sätt verka 190 J. A. MELKERSON. störande. Därest nu denna fiskare med någorlunda säkerhet kan känna den afkastning, som hans fiske under en följd af år gifvit honom, innan dessa flottleder inrättades eller förenämnda anordningar gjordes, finnes möjlighet att beräkna ett sannolikt medeltal af den förlust, som upp- kommer, då han helt och hållet eller delvis utestänges från utöfvandet af detta fiske. Men olika års olika tider för flottningens början och flottningstidens utsträckning å ena sidan, och å den andra tiden för fiskens lek, vandring m. m. samt i vissa vattendrag flottningens fullstän- diga uteblifvande ett eller annat år, komplicera frågan i hög grad. Det delvisa utnyttjandet i dessa fall erbjuder kanske än större svårighet, då det gäller att värdesätta den uppkomna förlusten, än vid de fall, då fisket ett eller annat år måst helt och hållet inställas på vissa platser. Såsom utmärkande för denna grupp af skadegörelser må framhållas, att platsen för den uppkomna skadan kan bestämdt påvisas och äfven i de flesta fall den direkt skadelidande uppgifvas. Likaledes är den ersättningsskyldige känd, ty för skadan ansvarar allt det virke, som framgått genom det distrikt, å hvilket skadan timat. Den ersättnings- berättigade kan för utfående af skadestånd vända sig antingen till ve- derbörande flottningsförening, som enligt våra flottningsförfattningar å de flottandes vägnar svarar för dylik skada, eller ock på sätt flottleds- förordningens $ 10 anger gentemot de å distriktet flottande personerna själfva. Ifrågavarande af mig nu kallade Zo£ala skador torde otvifvelaktigt tillhöra den grupp skador, på hvilka 1880 års lagstiftare tänkt vid be- stämmelserna i flottningsstadgans $ 4 mom. 2: Äskar någon, som af flottledens inrättande eller begagnande väntar skada, uppskattning däraf; åligge synemännen att sådan verkställa, där skadan anses på förhand kunna beräknas; och böra synemännen där- utinnan som ock i öfrigt, där stridighet yppats, söka att åstadkomma förening mellan sakägarna; samt i flottledsförordningens $ 9: Är skada, som i 8 $ afses, så stadigvarande, att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas; då skall, om ersättningstagande det påstår, ersättningen på förhand bestämmas att utgå, vare sig i årlig afgift under hela den tid skadan kommer att fortfara, eller under vissa år eller ock på en gång, allt efter ty skäligt pröfvas. Visserligen behöfva dessa bestämmelser revideras och kompletteras, men i hufvudsak torde anordningen med en skadevärdering på förhand, där så låter sig göras, eller en årlig uppskattning af skadan, där detta förfaringssätt kan vara lämpligare, böra bibehållas i våra flottningsför- fattningar. OM SKADA Å FISKE GENOM FLOTTNING. I9I1 Långt mer komplicerad än nyssnämnda lokala skador är en annan grupp sådana, hvilka omfatta widsträckta områden uppåt och nedåt i vattendraget. Upphofvet till sådana skador kan mången gång vara flera »skadegörare» samtidigt, och hvars och ens andel kan då svårligen sä- kert påvisas. Då dessa skador äro utsträckta öfver vida områden, kan till och med den skadelidande ej ens med säkerhet uppges. Bland dessa slag må framhållas, att vid förstörandet af en lekplats till och med omöj- liggöres alstrandet af den stam af fiskyngel, som förut utspriddes i le- den eller såsom vandringsfisk nedgick, och under kommande år skulle gjort sz vandring i vattendraget. Sådant förstörande kan uppkomma af anlagda virkesmagasin, af flottnings- och vattenverksdammar, då af dessa uppkommer ett ojämnt vattenstånd under lektiden och under ti- den för rommens kläckning. Att afdikningen eller torrläggningen af en sjö kan medföra liknande verkan är tydligt. Detsamma kan vara fallet med de industriella affallsprodukterna. Den redan befintliga fiskstammen hindras i sin vandring af flott- nings- och vattenverksdammar, eller försvåras åtminstone denna vandring, fiskens trefnad blir ej längre densamma som i det af anläggningar obe- rörda vattendraget Barkaffall £az förorsaka alla dessa skador: det kan lägga sig i fångstredskapen, det kan verka störande på fiskens trefnad, det kan förstöra lekplatsen. Då det gäller att söka rättvist bedöma verkan af dessa faktorer, måste vi därför äfven utsträcka våra under- sökningar ej obetydligt. Vi måste taga hänsyn äfven till rent biologiska företeelser i det ifrågavarande vattendraget, förekomsten af större sjöar, vattendragets lutningsförhållanden, naturliga stängningar för fiskens van- dring m. m., och härvid är gifvetvis fiskeritjänstemannen den, som borde taga ledningen. Vi måste äfven söka utreda, hvar den rätts- ligt ansvarsskyldige kan vara att finna. Detta är ej alltid så lätt, som det att börja med kan förefalla. Det kan inträffa fall, då »skadegöra- ren» själf aldrig ens uppträdt på platsen för skadan. Så kan, hvad flottningen beträffar, affallande bark nedföras till ett flottningsdistrikt resp. -förening, men flottgodset, som burit barken, har utgått ur leden ofvanför »olycksplatsen», dit det sålunda aldrig kunnat komma. Säkerligen är det framför allt på dessa skador, som 1880 års lag- stiftare tänkt, då bestämmelsen i flottningsstadgans $ 4 mom. 1 intogs om upprättandet af fiskodlingsanstalter: Vid synen bör — — — tillses — — — huruvida, där betydligare! fiske i vattendraget finnes, må vara för fiskets bevarande behöfligt och lämpligt att fiskodlingsanstalt bekostas af de flottande; ! Kursiveringen ej i lagtexten. 192 J. A. MELKERSON. och i dess $ 5 om yttrande af fiskeritjänsteman, som i vissa fall må infordras: — — — Finnes i vattendraget något betydligare" fiske, infordre konungens befallningshafvande därjämte yttrande från vederbörande fiskeritjänsteman. Då emellertid dessa bestämmelser gåfvos, voro de afpassade efter dåvarande förhållanden, vid hvilka hufvudsakligen inrättandet af nya flottleder af större utsträckning förekom. Härvid var det gifvetvis myc- ket lämpligt att äfven verkställa ofvan anförda, vidsträcktare undersök- ningar om fisket. Nu afse de mest förekommande flottledsförrättningarna undersökningar för förbättringar i redan inrättade allmänna flottleder, det undersökta området inskränker sig därvid oftast till en viss plats eller en kort sträcka af ett distrikt, möjligen ett eller annat helt sådant, och sålunda kan förordnandet till förrättningen endast sträcka sig till dessa korta områden, ehuru undersökningen för fiskets skull behöft ut- sträckas uppåt och nedåt i leden. Och då, som sagdt, flera »skade- görare» kunna förekomma i vattendraget, synes det äfven därför vara synnerligen olämpligt att uppdraga undersökningen för samtligas räkning åt representanten för en af dem, den nämligen, som vid sin förrättning först råkar påträffa ett skadeförhållande, det må nu vara vid flottledssyn, syn för vattenverk, afdikning o. d. Det synes därför, som om undersökningen af dessa slag af förvän- tade eller redan inträdda vidtgående skador borde ske efter helt andra grunder, än de nu i flottningsförfattningarna påbjudna. För att i någon mån belysa nu gjorda häntydningar återgifvas några fall ur verkligheten och hänvisas till bifogade skiss öfver en del af ett vattendrag. Å denna finna vi utmärkta några af de omnämnda flottningsför- eningarna, hvilka äro de juridiskt ansvariga hvar och en för sina flot- tande. Distriktet är den minsta flottningsadministrativa enheten i en flottningsförening. Till detta hänföras samtliga flottningskostnaderna inom distriktets område, hvars gränser äro förlagda så, att möjligast rättvisa fördelning af ledens samtliga kostnader må kunna ske med af- seende på de särskilda skogstrakternas läge vid flottleden. Distrikten 19 och 20 bilda ez flottningsförening. Detta vattendrag har sterila stränder och botten, är skarpt fallande och på ett par tre ställen afbrutet af klippiga stup. Flottningen genomföres här hastigt sedan den första, våldsamma vårfloden börjat falla. I detta vattendrag är fisket knappt berördt af flottningen, hvarför det synes vara ett onö- digt slöseri med skogsägarnas medel, om vi skulle fordra, att en re- 1 Kursiveringen ej i lagtexten. OM SKADA Å FISKE GENOM FLOTTNING. 193 205, ja IN ; VV 2 Aj | Korg | 5 2 201 £50 2 /48 LEN 5 sl KE N Z 3 Å ' Vs i 19— AE MÅ 7 Å JA presentant för fisket ovillkorligen skulle vara närvarande, då en flott- ledsförrättning göres på ett ställe inom ettdera af dessa distrikt. Tänka vi oss, att på en sträcka inom distriktet 3 vid en flottleds- syn föreslås utläggningen af ett hundratal meter ledbommar, hvilka på en del ställen skulle gå så nära den gräsiga stranden, att strandägaren ej längre kunde utsätta sina ryssjor för gäddan på deras vanliga platser, torde väl däraf uppkommen skada böra hänföras till i första gruppen här ofvan antydda, lokala skadorna. Strandägaren hindras använda sina fångstplatser, men fisken förrättar sin lek på andra, närgränsande om- råden. Hithörande skador måste väl anses tillhöra vår första skadegrupp. I norra ändan af den ej obetydliga sjön vid distr. 46 skall anläggas ett timmermagasin. Ej långt nedom sjöns utlopp föres en del flottgods ur hufvudleden in i vattendragen A, där det efter sin förädling föres 194 J. A. MELKERSON,. vidare på den å skissen utprickade järnvägen. Större delen virke fort- sätter dock nedåt 9. Barkaffall från det till A afdelade flottgodset, som tillförts från högre upp i vattendraget belägna flottningsföreningars om- råden £an, i synnerhet där flottningen är tvåårig, nedföras till distr. 1, 2, 3, 6 och 9 och där åstadkomma skada, men flottgods från nyssnämnda områden har aldrig flutit inom området för skadan. I den stora sjön inom distr. 1 är af gammalt en lekplats för braxen och vid det tilltänkta timmermagasinet å distr. 46 en sådan för annan fisksort, som ej »gillar» annan plats. Skall på endera af dessa platser en fiskodlingsanstalt anläggas »för fiskets bevarande», är det väl föga lämpligt att öfverlämna frågan härom till en flottledsförrättning — låt vara biträdd af fiskeritjänsteman — men som har sin verksamhet be- stämd till endast den ena platsen. Kanske finnes ej ens plats lämplig för odlingsanstalter inom det område, som utgör föremål för flottledssynen. Vi kunna lätt tänka oss, att en flottledsförrättning förordar anläggan- det af en sådan anstalt under en undersökning af ett af distrikten å skissen, och att lämplig plats finnes därstädes. Men långt vidsträcktare nytta skulle tillskyndas vattensystemet, om anstalten förlades till annan plats, men denna träffas ej af syneförrättningen. Med nuvarande lag- bestämmelser få vi ej frågan afgjord på det fördelaktigaste sättet i sitt här förutsatta sammanhang. För en gemensam behandling af frågor rörande skador förorsakade af flera »skadegörare» samtidigt sakna vi nu laga former, men enda möjligheten till en rättvis fördelning af deras ansvar ligger i ett sam- tidigt bedömande af hvars och ens inverkan. Sådana »skadegörare» kunna vara: en vattenverksdamm vid gränsen mellan distr. 1 och 2, torrläggning af sjöarna å distr. 8, sjötrafiken å distr. I m. fl. Af förestående ur verkligheten hämtade exempel finna vi sålunda, att intressen af olika slag uppträda i våra vattendrag och därvid på olika sätt inverka på hvarandra. De böra dock samtliga äga rätt att där uppträda och därvid åtnjuta lagens skydd. Deras förhållande till hvarandra bör äfven anpassas efter lagliga bestämmelser. Hvar och en af dem utgör sin insats i vårt lands ekonomiska välstånd, och ingen- dera af dem får utsättas för intrång och skada, utan att full ersättning gäldas därför af den skadegörande samt olägenheten inskränkes till den minsta möjliga. — Å fisket uppkomna skador hafva här antydts. Men stora olägenheter kunna äfven tillskyndas öfriga i vattendragen uppträ- dande intressenter, och då därvid uppkomna skador i allmänhet äro synnerligen svåra att framhålla, särskildt inför icke-fackmannen, miss- uppfattas ofta deras betydelse. Men därför äro dessa skador ej till sin storlek obetydligare än de förut här omnämnda. OM SKADA Å FISKE GENOM FLOTTNING. 195 Hvad då flottningen beträffar, må först framhållas den nu fullstän- digt erkända sanningen, att kostnader för densamma återfalla på skogs- ägaren, alltså på skogar tillhöriga staten, kommuner, bolag, hemman, ecklesiastika boställen m. fl. Den gamla åsikten, att dessa kostnader träffa ensamt sågverksbolagen, eller »flottningsbolagen», hvilket sist- nämnda namn i stället för flottningsförening godt visar sin sagesmans obekantskap med förhållandena, har visat sig vara grundfalsk. Flottningens fördyrande för dessa skogsägare kan uppkomma dels genom påläggande af oskäliga ersättningar för skada och intrång, dels genom bestämmelser, som öka flottningsarbetet, kräfva onödigt dyrbara flottledsanordningar eller förlänga flottningstiden. I de fall, då denna flottning rör sig om milliontals, ja, tiomilliontals stycken flottgods, är det för äfven icke-flottningsfackmannen tydligt, att ett fördyrande på hvarje stycke flottgods eller ett fördröjande af flottningens genomförande, representerar stora förluster för ägarna till de skogar, som leverera vir- ket till flottleden. Vid mindre flottningar, som röra sig om tiotusen eller några tiotusentals stycken flottgods, är visserligen den national- ekonomiska betydelsen af flottningen ej så stor som i förutnämnda fall, men den rör sig dock om möjligheten för tillgodogörandet och skötseln af skogstrakterna vid dessa smärre vattendrag. Flottningstiden är här jämförelsevis ganska kort, och de uppkomna skadorna därför i allmänhet äfven mindre, detta äfven å fisket. Klart är, att vid de stora flottningarna uppkomna skador å fisket, hvilka tillhöra vår första skadegrupp, de lokala, måste i de flesta fall vara till sitt belopp ringa i jämförelse med denna flottnings betydelse. Vilja vi opartiskt bedöma samma fråga äfven vid de flesta mindre flott- ningar, lärer nog förhållandet blifva tämligen detsamma. Inom den andra gruppen, skadegörelserna med vidsträcktare ver- kan, finnas äfven fall, där förorsakade skador måste anses ringa i för- hållande till flottningens betydelse. Att i sådana fall tillgripa vidlyf- tiga apparater för skadefrågans bedömande och därvid förorsaka stor tidsutdräkt för genomförande af nödvändiga eller nyttiga åtgärder för flottningens ordnande, eller för beredande af skydd åt utomstående, kan ej vara lämpligt eller ens förenligt med vårt lands ekonomiska intressen. Dessa skador borde, äfven de, kunna uppskattas genom tillämpning af här ofvan omnämnd lagbestämmelse, $ 8 flottledsförordningen, helst om därvid bland skiljemännen inväljas fackmän på fiskeområdet, hvilka borde kunna nöjaktigt utreda denna fråga, som vi här förutsatt vara af mindre betydelse för den fiskande befolkningen. Öfriga till den andra gruppen hörande skador, omfattande sådana af större utsträckning och betydenhet, och som kunna åstadkommas 196 J. A. MELKERSON. äfven af andra »skadegörare» än flottningen, erbjuder tydligen stora svårigheter för ordnandet af frågor om värdering, ersättningstagare och ersättningsskyldiga, och med hänsyn därtill är det, som jag tänkt mig denna grupp böra fränskiljas från dels den första gruppen, dels mindre betydande och mer lokalt verkande »skadegörare»>, tillhörande den andra gruppen, beträffande lagstiftningen härom. Efter värdesättandet af skador, som uppstått under nyssnämnda förut- sättningar, kommer frågan om betalningsförmågan hos den skadegörande. Som jag i början af min uppsats nämnde, har ersättningstagare för af flottning förorsakad skada att vända sig till vederbörande flottningsför- ening, som enligt flottledsförordningens $ 13 mom. I till och med äger rätt att kvarhålla flottgods som säkerhet för att nödiga inbetalningar göras för gäldande af med flottningen sammanhängande kostnader, så- lunda äfven skadeersättningarna. Och att värdet af detta flottgods i allmänhet skall vara tillräckligt för detta ändamål, ha föreliggande fall visat. Fisket har sällan något godt att säga om flottningen. Orsakerna härtill kunna ju mången gång vara berättigade, ibland öfverdrifna, ofta förorsakade af oförstånd eller illvilja. Förr i världen gick det ej alltid så grannlaga till vid dessa båda intressens uppgörelser med hvarandra. Kooperativa sammanslutningar, som våra flottningsföreningar äro, arbe- tande utan vinst och ytterst på bekostnad af våra skogar, hafva de än- dock uppfattats som bolag, »flottningsbolag», och den gamla oviljan mot allt hvad bolag heter har bidragit till flottningens misskrediterande. Med våra flottleders kolossala utsträckning, passerande som de göra orter på vidt skilda kulturstadier, ha de mångfaldiga tillfällen att komma i delo med sina grannar. Och de ha mer än en gång fått uppbära skulden för andras fel. Hvad jag alltså här velat söka framhålla är, dels huru vid bedö- mandet af skador å fisket i våra vattendrag tydligen kunna urskiljas tvenne stora grupper af skador, samt att äfven i nu gällande flottnings- lagstiftning hänsyn härtill synes hafva tagits, ehuru ändrade förhållanden ej längre möjliggöra lagens fulla tillämpning i detta afseende; dels att at den vid bedömandet mer enkla af dessa grupper bör gifvas lagliga former, som låta sådana frågor raskt afgöras; dels att en andra grupp af skador förekomma, hvilka i så många afseenden skilja sig från den första gruppen, att de böra behandlas under helt andra former än den förstnämndas. För att lösa dessa frågor måste vi då bygga på sam- förstånd mellan de olika intressena vid våra vattendrag och på samarbete mellan dess representanter. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSRRIFT, 1913. ALLMÄNNA DELEN, H. 5. En stormhärjning i Västerbottens kustland. Af ARNE CHATILLON-WINBERGH, Ehuru stormskador å skog årligen förekomma i värt land i större eller mindre utsträckning, torde dock så svåra, lokala verkningar, som den under hösten 1912 inträffade stormen förorsakade å skogarna utmed Västerbottens kustland i Löfångers, Bygdeå, Säfvar och Umeå socknar, belägna ungefär mellan Skellefteå och Umeå, dess bättre mera sällan inträffa. Under tvenne dygn, 2—3 okt., rådde i dessa trakter en orkan- liknande storm, hvars like i häftighet och förödande styrka där icke i mannaminne iakttagits. Ehuru till sin utbredning ej så betydlig som den i Tidskrift för skogs- hushållning år 1900 omnämnda stormhärjningen i Norrbotten år 1897, torde dock ett kort meddelande om den nu inträffade stormen vara af intresse, Enligt Meteorologiska Centralanstaltens observationer å ofvannämnda kuststräcka rådde under de två nämnda dygnen följande vindförhållanden: vid Bjurö klubbs fyr utanför Löfånger: den 2 okt. 1912 kl. 2,30 f. m. vindstyrka: Beaufort 8, N.O. riktning Ne > DE resm » » TI ENnNE NEO NR: » LJ OO LER Mask » » 7 N. » vid stora Fjäderäggs fyr utanför Säfvar: den 2 okt. 1912 kl. I f. m.—6 e. m. vindstyrka: Beaufort 12, N. O. riktn. TRINK » BET 20 » Zz OKNE : ! Till förklaring må här meddelas att Meteorologiska Centralanstaltens för stormvar- ningsstationerna fastställt följande bestämmelser för beräkning af vindstyrkan. Beaufort Vindhastighet, meter i sek. Olika grader af mindre stark vind motsvarar 1—06 o—12 [EFÄTGN VID fbe vs eissndsa es sk Ro » 7 styf kultje 12—14 SA RA me NN N SR a sjok Ae » 8 hård kultje 14—17 Erde] slu s]eje a SIN a eele injelö sjö ek » 9 half storm 17—20 JOAR AGA gr SER AAA > 10 storm 21—24 2 7 OåRrODOPASSERSSABASEASSNSSNNEE D 11 hård storm 24—30 dT ieskebenes sker ar sr R RR RR Ra » 12 orkan FOA E 98 ARNE CHATILLON-WINBERGH. vid Holmö Gadds fyr utanför Umeå: den 2 okt. 1912 kl. 8 f. m. vindstyrka Beaufort 10—11 N. N. O. rikt- ning, svår snöyra, blåser byaktig med or- kanlik styrka hela dygnet dena okt ng Ta isscse EE samma vindstyrka som under gårdagen och natten till kl. 4-e. m. Tack vare det västerbottniska kustlandets jämna och flacka ytfor- mation och brist på skärgård kunde den nordostliga stormen med obru- ten styrka angripa de här ända ned mot hafvet gående skogarna. En annan bidragande orsak till stormens svåra verkningar är, att skogarna här genom goda afsättningsförhållanden för virke i allmänhet blifvit starkt utglesade och afverkade. Att marken vid den tiden ännu icke var tjälad har naturligtvis äfven i sin mån gjort trädens stormfasthet mindre. Stormens verkningar inåt landet tyckas ganska snart hafva häm- mats. C:a 1!/, å 2 mil från kusten märktes sålunda i allmänhet knap- past några allvarligare vindfällsskador annat än å enstaka starkt ljus- huggna bestånd, timmerställningar eller enstaka fristående träd å mera lös och sandig jordmån. Enligt förut meddelade meteorologiska iakttagelser synes stormens styrka hafva ökats från Löfångerskusten söderut. Detta framgår äfven af nedan lämnade siffror. : Genom vederbörande revirförvaltningars försorg hafva följande antal vindfällda träd, hållande 10 cm. och däröfver vid brösthöjd afstämplats: Inom Löfångers och Nysätra socknar 20,300 träd — 3,420 kbm. » Bygdeå » 13 1,400/ 31. = 23,T20:7 5 >» Säfvar och Umeå » ÖT,000 » — 10,500 » Summa 212,700 träd — 37,040 kbm. Då härtill säkerligen komma flera tusen träd, som antingen användts till husbehof, och som sålunda icke stämplats, eller på grund af tidigt inträffade snöfall icke hunnit blifva stämplade, kan med sannolikhet 230,000 träd beräknas hafva kullblåst under de båda dygnen inom dessa områden, omfattande sammanlagdt c:a 18 kvadratmil. Några utförligare siffror från Bygdeå socken, som synes vara bland de värst medfarna sträckorna, torde närmare belysa skadans omfång. Inom denna socken ha de ofvan nämnda 131,400 träden stämplats inom ett område, omfattande hela kusttrakten ungefär 1'/, mil in i landet. Då socknen har en längd längs kusten af ungefär 3 mil, utgör området 45,000 har, hvaraf omkring 32,000 har torde kunna beräknas vara skog- bärande mark. I medeltal ha sålunda inom denna kuststräcka af stor- men skördats 4,1: träd eller 0,72 kbm. per har, d. v. s. antagligen om- EN STORMHÄRJNING I VÄSTERBOTTENS KUSTLAND. 199 kring ett års tillväxt. De stämplade trädens medeldimension vid bröst- höjd är 19—20 cm. Naturligtvis har stormen härjat rätt olika inom olika skogstyper och ståndorter. Mera orörda eller svagare gallrade bestånd hafva i mindre mån tagit skada, under det särskildt fröträds- och timmerställningar ofta fullständigt ramponerats. Som exempel må nämnas ett hemman utmed hafvet med omkring 90 har skogsmark, som för en del år sedan öfver- gicks med stämpling, hvilken så godt som öfverallt fått form af fröträds- ställningar. Nu stämplades där öfver 3,700 kullblåsta fröträd, och stora äro de sträckor, som nu ligga fullständigt kala. Äfven från ett inom denna socken beläget, A.-B. Robertsfors tillhörigt skogskomplex, benämndt Edfastmarks bruksskog, må några siffror anföras, Å detta område stämplades under senhösten 1912 c:a 37,000 träd utgörande 8,806 kbm. Då enligt nyligen afslutad skogsindelning Edfastmark be- funnits utgöra 3,360 har produktiv skogsmark och virkesmassan upp- skattats (år 1912) till 185,478 kbm., hafva sålunda i genomsnitt 11 träd och 2,6 kbm. pr har eller 4,72 af virkesförrådet kullblåst. Det kan nämnas, att de afverkningar, som under de 10 sista åren verkställts å Edfastmark, å stora områden haft form af ljushuggning samt timmer- och fröträdsställningar. I allmänhet hafva träden blåst omkull, resande större eller mindre rot- hvalf i luften, tallen härigenom tydligt visande sitt i Norrland i regel förekommande flacka rotsystem. Vindbrott i stammen förekommo så godt som enbart hos de här ofta rötskadade granarna, men endast i mindre omfattning. Af tallen däremot ha oftast de växtligaste och vackraste träden stupat. Burträsk i mars 1913. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913. H. 5. I Dalarna. Från Skogsvårdsföreningens exkursion 1912. Af GUNNAR SCHOTTE. (Forts. från h. 4.) Efter intagen kaffefrukost å Vansbro hotell ställdes kosan tisdags morgon den 27 augusti mot Mora. Vid Rysså anhalt lämnades emellertid extratågets vagnar för cirka 3 timmars exkursion å Siljansfors bruksskog. Om denna till arealen visserligen ganska ringa, men intressanta och välskötta skog meddelades i programmet följande upplysningar. Siljansfors bruk erhöll sina första privilegier år 1738. Efter att ha bytt ägare upprepade gånger inköptes egendomen år 1880 af de då delvis sam- arbetande trenne största trävarubolagen i Dalarna, hvarefter bruksrörelsen ned- lades. Vid de tre bolagens skilsmässa 1892 tilldelades Siljansfors bruk Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. Egendomens produktiva skogsmarksareal utgör 820,o0 har. Däraf upptages af: gammal skog (100 år och däröfver) TOOMHArE-— TO SA Mmedelalderskskop: (50--DOOAL). ys. sorsssb korna ORESAN 555 » = 67,52 ungskog och hyggen (o—s50 år) ....... segsnss bas sat ar rg OS RN Summa 820 har = 10079 Virkesförrådet uppgick, enligt år 1911 verkställd 5 2 linjetaxering till 124,223 kbm. fast mått, hvaraf: timmer (midtmått, barkfri massa, minsta stock 13” x 6” furu OCKETJ IGN fd EIA) NER RR SS RE a ar Eb EF ses SA LR 47,355 kbm. = 3524 pappersved (till 4” topp)......... RS Sn RA NE or ENG 20753 4 MD KOLVEN (IE Gt 5 ene) EES rn en eg arr 50,334 » =43K Summa 124,223 kbm. = 100 4 Pr har produktiv skogsmark finnes alltså 151,4 kbm. Afsättningsförhållandena kunna sägas vara goda. Ryssån är allmän flott- led. Flottningskostnaderna ha under de sista 4 åren utgjort i medeltal från 1:a distr. 19,411 Öre och från 2:dra distr. 11,769 Öre pr red. timmer till FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 201 Tägtens bom. Distriktsgränsen ligger på bruksskogen vid landsvägsbron. Mora— Vänerns järnväg skär södra delen af skogen. Rysså anhalt och kol- brygga ligga strax utom östra rågången. Liksom i Österdalarna i allmänhet är arbetskraften dyr. Vid Siljansfors kostar: huggning af kolved pr »klipp», enkelt, 2-alnarS oismmssreserersrerrss nns 16 öre kolning pr stjälpt läst (20 hl.) inkl. inkörning och kolkörning 2 km. 5,50 kr. huggning af pappersved pr »klipp» (sommar- och hösthuggning) ... 22 öre » » » >» bit 10 vinter > Re NL fä vgenng (TOSERTS ERIT S er sdddaor aid öda ess keNR kk eSAE 18—22 öre pr stock OCH KOLIT BFS NKI py ys se RNA sera 50—60 » » >» Som största delen af skogstillgången utgöres af unga och medelålders bestånd, har afverkningen uttagits mest gallringsvis, och hafva gallringarna å denna skog liksom å snart sagt alla bruksskogar 1 äldre tider gjorts svaga. En kraftigare genomhuggning af skogen påbörjades 1910. Vid dessa gall- ringar ha i stort medeltal omkring 20 & af virkesmassan i bestånden ut- tagits. Under jägmästare O. ENEROTHS sakrika ledning genomgicks den östliga delen af siljansforsskogen. Å flertalet träd utefter hela exkursionsrouten voro siffror upphängda, angifvande ifrågavarande träds löpande värdetillväxtprocent. Bestånden, som genomvandrades, voro väl gallrade. Utmed vägen hade spa- rats en del mindre värdefulla frodvuxna tallar af »vargtyp» för att bolaget å välbelägen skogstrakt skulle hafva tillgång på gröfre husbehofsvirke. Åtskilliga profytor studerades under dagens lopp och gåfvo då och då anledning till en ganska liflig diskussion. Vid tillfälliga profytan IV (se tabell 5) gjordes första halten. I bestån- det hade utgallrats 19,5 2 af virkesmassan. Ofverjägmästare WALLMO fram- höll, att här kunnat afverkas något mer än som tagits, och han hade också förut under promenaden sett en och annan vargtyp, som han skulle velat taga bort. I tillfälliga profytan IV (se tabell 5) hade den uttagna gallringen blifvit något mer än 22 92 af kubikmassan och 40 & af stamantalet. Under vandringen uppe på höjden genomgicks bl. a. ett hundraårigt granbestånd om 35 hektar. Detta bestånd hade gallrats och blädats hösten 1910, hvarvid uttagits 47 kbm. per hektar, däraf: [ENAT ET a NE SARA HM PAPPErSVECL......s.cooon SIE SA sågbar kolved ......... RA EOLVE Cans REA 47 & (för kolning på platsen). I den tätaste delen utlades på eftersommaren 1910 tvenne fasta prof- ytor, hvaraf den öfre endast rensats från torra träd (N:o 5 B i tabell 5), den nedre (N:o 5 A) undergått samma behandling som beståndet för öfrigt. Vid gallringen i den sistnämnda hade uttagits 24,5 &Z af stamantalet, 15,5 & af grundytan, 14,6 & af kubikmassan, 12,1 & af värdet. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913. 14 GUNNAR SCHOTTE. Eneroth, foto. OO. KE a SAR LOT ET Fasta profytan 5 A å Siljansfors bruksskog. (Afdelning IX.) svnega 12. 3-0 ONS RR Be k—- Fig. 1912. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION (24 108 — 1061 | | | | "NIeq BA Zz HIQ UVI) A opsgA [IN 2purejeyrog I) 'euung | oktr | tete |a6tr | octvå | 595 EST "uein) | Ertz gI'p Sot g 12'€ 1 o6f I SIed | SE 00t€ 281 Sotrz | S4t€ ”euwnsg ilt0 65 r 88'0 95t9z €i'b 67 |: 56 00z |z;69'01 |;1E'0Z l]oro'I Sg5 | Seb l 06 !15e) Vv 9 CJ e CS 'uvis) | omfo | SI | fo | sor | EE | | | "Her | €£fo | t6tä 12'I tztg | LitO 69v |; Sob Iz 'b9 laze'rb lg Ivlgz |LES'z) LET | 001 |2sej HS CJ 'ewwng | fo 99" I L6'0 octgz | 9r'p [| "ueIn) | 1lto £9'I 260 Cass "TerL | £'o 8 11 $Etp 290 I "J9pArA je 2 1fz1 apuesoäm (9 o'br) | "wuqx E4 yvo(?g SST) "way octt je ejÅpunas ua pa (94 Srz) rev -urejs €€S veudenn Sunes Wwouany — — — — — |i6zb |189€ | 119 Ja84'SE l50f9 |EP9'rlopSir €or | oor | sej v 5 "£o61 UDIBA apagA 490 essew [IN apuelgyr0j I | I: z'9 se€ PE => "z161 few lapaea q90 essew IN apurelgysoj I | istf Fet 9'z == =S (20 ev) ruqY 95 yo (9 ov) Tewu -urejs £06 eudenn Sunes wouan | — — — "|A6fET | ro lör LOT — = — | — Igfffr | — | — | 09 HI IA "Buue3 wou | | -03 euBenn 4 561 19 "ugqx gr — = — = = 681 = = — — loL6't | — | — | oS HD AT "uoBut[es 210j UPSSPUI | Je 2 41 apueressjow "wqy 6z obr | vusenn Suussnyssurusuar wouar) — — — — — oSI =— == = — = — | — |-901| "”HID III AR fr (rr (rr Tr rr rn nn rn NeAY | pars |uessew | I | Wqy |ewnwns| uPig | er | uer3 | er |ewwns| uess | Ne - 18 TeSuruydaju Z , FER 3 MS y Juad01d1xeATLL IXBATT [bj FEL [P1urwWr)S I9PpLy| Sur korg apuedoTt PaAwejS ejApunin) I 'y10s2ug 'O Je aperreysddn 'Zoyssyniq ssojsuefjis € 1014J0Id KVIELLSA 204 GUNNAR SCHOTTE. Afverkningen å profytan 5 A liksom i beståndet för öfrigt hade gjorts rätt svag och afsåg endast att tillgodogöra skadadt virke samt att förbereda beståndet för dess föryngring. Någon torka efter afverkningen har ej för- märkts. Rörande detta bestånds föryngring uppstod ett ganska lifligt meningsut- byte, om ej här lämpligen borde försökas den Wagnerska blädningsformen i stället för vanliga luckhuggningen, som nu börjat vinna terräng i vårt land. ' : 3 i we Mar &T fy Wagners blädningsprinciper ha förut varit refererade i fackupplagan af denna tidskrift (årg. 1909, h. 6—7, sid. 181) men då svenska skogsmän ej ännu synas något närmare börjat intressera sig för denna blädningsform, som nu sedan flera år gjort sitt segertåg genom Sydtyskland och Österrike, vill jag nu ej i denna skildring närmare uppehålla mig vid densamma, då jag hoppas vid annat tillfälle snart få återkomma till närmare redogörelse för denna nya blädningsforms fördelar. Fasta profytan 6 A (se fig. 13) uppvisade det vackraste skogsbeståndet under färden och väl utförd gallring. Vid 90 års ålder var här värdetillväxt- procenten ännu 5,07 &. Marschen fortsattes så utför berget, där skogsförvaltningen t. o. m. varit nog förekommande att bygga särskilda jordtrappor för att underlätta nedsti- gandet. Innan vi lämnade Siljansfors vackra skogar bjödos törstande tungor en läskande förfriskning invid en slätt i skogen, från hvilken en vacker utsikt FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 205 utbredde sig öfver ett för dessa trakter typiskt skogslandskap (fig. 14). Från Rysså anhalt fortsatte sedan extratåget till Mora, där å Mora hotell en bättre lunch väntade. Före denna gjordes ett kort besök i Skogsvårdsstyrelsens i Koppar- bergs län fasta plantskola. Plantorna hade här kommit upp särdeles ojämnt och voro illa utvecklade. Så mycket större intresse väckte i stället den befintliga källaren för förvaring af skogsfrö. De hermetiskt slutna bleckkärlen Förf. foto. Fig. 14. Vy öfver vacker yngre skog i Siljansfors samt dagens exkursionsledare. af olika storlek voro här uppställda i rader i källaren och fyllda med de frön, som under de närmaste åren skola göra Dalarnas kalmarker åter grön- skande. Efter lunchen embarkerades å tvenne af flottningsbolagets ångbåtar »Flottis- ten» och »Göran», som efter en halftimmes färd å Siljan förde oss till stran- den nedanför Färnäs by, hvarefter en »jumpande» promenad (fig. 15) å en provisorisk plankbro förde oss till Aktiebolaget Marks kolugn. Kolugnens uppfinnare, ingenjör H. AMINOFF, lämnade en del kommen- tarier till den beskrifning, som han förut meddelat i exkursionsprogrammet. Ugnen utmärker sig för ett långt lutande muradt schakt, inuti hvilket befinner sig ett spår för vagnar, uppbärande kolningsgodset. 206 GUNNAR SCHOTTE. Fig. 15. Herr Ordföranden och andra exkursionsdeltagare på väg till Marks kolugn. STENEN R. Libeck, foto. Fig. 16. A. B. Marks kolugn vid Färnäs studeras. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION I 912. 207 Vid ändarna är schaktet försedt med slussningsrum, skilda från kolnings- rummet och yttre luften genom luckor. Det för kolningen i ugnen erforderliga värmet åstadkommes genom en, af tvenne kamrar bestående regenerator, som står i förbindelse med ugnens öfre ände genom en kanal, och hvars kamrar uppvärmas växelvis genom för- bränningsgaserna från en eldstad, hvilka gaser efter förbränningen bortgå ge- nom en skorsten. Vid sin nedre ände står ugnen genom en kanal i förbindelse med ett kondensortornsystem samt en fläkt. Denna suger de under kolningen i ugnen alstrade gaserna genom tornen, i hvilka de kondenserbara delarna af gaserna kondenseras. De icke kondenserbara gaserna pressas af fläkten genom den uppvärmda kammaren i regeneratorn och därpå genom kanalen in i ugnens öfre ände. Gaserna passera därpå genom ugnen utefter hela dess längd, hvarunder de åt kolningsgodset successivt afgifva sitt värme och upptaga under kolnin- gen alstrade gaser. Gaserna passera på nytt tornen och fläkten etc. och detta kretslopp får fortgå tills gasernas temperatur, då de passerat regenera- torn, understiger den önskade kolningstemperaturen, hvarpå de få cirkulera på samma sätt genom regeneratorns andra numera uppvärmda kammare. Det under kolningen bildade öfverskottet af de brännbara, icke kondenserbara gaserna införes i den regeneratorkammare, som för tillfället står under uppvärmning och förbrännes där. Inuti ugnen finnas s. k. tjärlås, som uppsamla den i ugnen kondenserade tjäran, så placerade, att de uppsamla och separera tjära, som utfaller vid lägre och /högre temperatur, hvilket gör att en särdeles god kvalitet erhålles. Genom den nu beskrifna anordningen af ugnen utnyttjas de heta ga- sernas förmåga att stiga uppåt. Genom att ugnen är lutande uppstår den hetaste zonen vid ugnens högsta del och: aftar värmet nedåt mot ugnens nedre del. Kolningen fortskrider alltefter som vagnen med kolningsgodset föres från ugnens lägsta till dess högsta del, och godset utsättes för den högsta tempe- raturen, då vagnen kommit till dess öfre ände, där kolningen fullbordas. Följaktligen kan vagn efter vagn med färdigkoladt gods uttagas upptill ur ugnen och samtidigt vagn efter vagn med nytt gods införas i ugnens nedre del. Kolningen fortgår alltså kontinuerligt. Fördelarna med den Markska ugnen äro följande. 1) Kolningen fortgår fullkomligt kontinuerligt. 2) Kolningen försiggår under tryck i ugnen, till följd hvaraf luften full- ständigt utestänges, ingen förbränning af kolen är möjlig, till följd hvaraf största utbyte ernås tillika med en god kvalitet af kolen. 3) De afgående gaserna hafva en konstant temperatur och sammansätt- ning, hvilket i hög grad underlättar biprodukternas tillvaratagande. 8 SE Pp : 208 GUNNAR SCHOTTE. 4) Ingen del af kolningsrummet blir öfverhettadt, så att någon sönder- delning af vare sig sprit, ättiksyra eller tjära kan äga rum, till följd hvaraf utbytet af biprodukter blir det största möjliga. Norve. dnenen nerfar anse este Kor FR + N i N : Detaljritningar till den Markska kolugnen, Fig) 7: 5) Tjäran blir af utmärkt god beskaffenhet samt ljus, på grund af att de tjäroljor som utfalla vid hög temperatur, afskiljas i tjärlåsen från de ljusare. 6) På grund af öfverloppsgasens användning till bränsle samt uppvärm- ningsmetoden i öfrigt blir bränsleåtgången den minsta möjliga. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS 7) Temperaturen kan med största lätt- het regleras, hvaraf följer att man har kol- ningen fullständigt 1 sin hand. 8) På grund af ugnens konstruktion blir anläggningskostnaden och äfven underhålls- kostnaden ytterst ringa i förhållande till af- verkningsförmågan. 9) Till bränsle kan användas hvilket affall som helst. 10) På grund af ugnens lutande ställ- ning samlas de heta gaserna i toppen, och kolningsgodset inträder successivt i allt he- tare och hetare zoner. Under 10 månaders oafbruten drift har följande resultat ernåtts. Kolutbyte beräknadt efter kubicerad läst i järnvägsvagn 80,87 2. Bränslet häri ej inberäknadt. Bränsleåtgång 5,9 «- Tjära 11 kg. pr kbm, kolad ved. Däraf 10 kg. ljus och I kg. beck. Kolens vikt 13,89 kg. pr hl. Enligt af järnkontorets försöksverk vid Trollhättan gjord analys å kolen innehålla dessa: Fvktighet 6 9», gaser 9,6 &Z, aska Markos rest (Ci RKOoks) 831 2. Per dygn kolas i medeltal 14 vagnar, hvar och en rymmande 10 kbm., men på grund af det skrymmande utrymme veden intager i vagnen, veden kapas nämligen i o,; meter längder, genom dess stjälpande huller om buller, blir dennas verkliga rymd ej mera än 8 kbm. efter ved uppmätt i välta (löst mått). Vedförbrukningen pr år blir sålunda c:a 40,000 kbm. samt koltillverkningen 15,000 läster. Ugnens byggnadskostnad c:a 100,000 kronor. För ugnens drift behöfves 6 man och en förman för kolningen, I » för tillvaratagandet af tjäran, 5 » för framkörning och kapning af veden, Kraft till olika motorer: 75 hästkrafter. EXKURSION HOT2 209 Markska kolugnen sedd utifrån, 18. Fig. 210 GUNNAR SCHOTTE. Sedan kolugnen fullständigt synats, följde en längre hastig marsch till Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län försöksfält vid Färnäs. Under ledning af länsjägmästare W. DyYBECK besågs här de olika skogs- odlingsmetoder, som skogsvårdsstyrelsen användt (se nedanstående kartförkla- ring) för att erhålla återväxt å ett år 1900 kalhugget skifte. Kulturförsöken voro emellertid ännu för unga för att kunna erbjuda något större intresse ge- nom att uppvisa bestämda resultat. Fig. 19. De Löfska sjöskiljena studeras. R. Libeck, foto. Efter en rask marsch tillbaka till Färnäs bestegos åter ångbåtarna, som ånyo förde ut på Siljan, där tillfälle gafs att närmare studera de af flottnings- chefen AxEL Lör inrättade anordningarna för sortering af flottgods i öppen sjö. I programmet liksom tidigare i Teknisk Tidskrift har A. Lör lämnat följande beskrifning af Flottgodssortering i siö. »De vanligast förekommande anordningar för sortering af flottgods äro som bekant förlagda till sådana ställen i flottlederna, där vattenhastigheten är lagom stor för flottgodsets framdrifvande till och genom sorteringsappara- ten. Den härför lämpligaste strömhastigheten torde vara mellan 0,25 och 0,50 Sm. Där tillräckligt användbart utrymme finnes med lämplig och i möj- ligaste mån konstant strömhastighet, blir sådan sortering äfven mest effektiv och billigast. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 211 NTE LAGE BRA RN » » Förklaring. . Fast plantskola, anlagd v. 1912. . Tillfällig plantskola v. 1907, (modell till plantskola vid folkskolor.) . Plantering i öppna gropar + 3 gran v. 1907. . Rutsådd (tallfrö) v. 1907- . Plantering i fylld grop & tall v. 1907. . Spettplantering 4 tall v. 1907. . Plantering i öppen grop & tall 3 gran Vi I00Y- . (den öfre af fig. VII å kartan) Rutsådd (tallfrö) v. 1907. Trakt, som lämnats orörd. Bredsådd efter finnplog (tallfrö) v. 1907. . Radsådd efter finnplog SE VII ON . Spettplantering samt plantering 1 fylld grop Vv. 1908. 212 GUNNAR SCHOTTE. Fig. 21. 4 Magasin för osorteradt virke. 8 Sorteringsapparater. C Mottagningsanord- ningar för sorteradt virke. Pilarna angifva lämpligaste vindriktning för sorteringsarbetet. Lokala förhållanden medgifva emellertid ej alltid sorteringsanordningar- nas förläggande till sådana ställen, utan måste de stundom anläggas i sjöar vid flottledernas mynningar, hvarvid flottgodset för sorteringen måste fram- drifvas af vinden eller vid vindstilla genom maskinkraft eller manskap. Vidstående skisser förtydliga tvänne olika principer för dessa sorterings- ställens anordnande (fig. 21 och 22). Sorteringsarbetet är alltså i dessa fall beroende af vissa vindriktningar, men kan äfven, ehuru med mindre gynnsamt resultat, försiggå vid vindstilla. Ändras vindriktningen, måste vid sorteringsställen af typ 1 manskapet och ev. mottagningsanordningarna förflyttas till den andra sorteringsapparaten. Vid motvind och starkare sidovind måste arbetet inställas. Fig. 22. A Magasin för osorteradt virke. 8 Sorteringsapparat. C Mottagningsanordning för sorteradt virke. Pilarna angifva lämpligaste vindriktningar för sorteringsarbetet. = NEC if? OÖRSASJON Virkes LD Buskholbnen tig VW i IV hr - An tsled och virkesmagasin. 2 a Plan öfver sjöskiljenas ungefärliga placering i öfre delen af Orsasjön i förhållande till ångb 23. Fig. I : 50000. Skala: 214 GUNNAR SCHOTTE, Fig. 24. Enkelt »grofskilje». (Modell). Vid sorteringens början. 4 = Magasin för osorteradt virke. B£ = Sorteringsapparaten, C = Mottagningsanordningar för sorteradt virke, O = Moringen för anordningens förankring. För att undkomma en del af de olägenheter, som alltså vidlåda de fasta sjöskiljena, ha sedan år 1909 försök blifvit gjorda i Dalälfvarnes Flottnings- förening med fritt svängande sorleringsanordningar (fig. 23). Dessa hafva utförts på så sätt, att den bom, som omsluter det för sortering afsedda flottgodset, angöres med ex punkt vid för ändamålet utlagd kraftig moring. Diametralt mot angöringspunkten anbringas sorteringsapparaten med mottagningsanord- ningar för det sorterade virket. Hela anordningen är alltså rörlig omkring Fig. 25. Enkelt »grofskilje». (Modell). Efter en tids sortering. AyFANG, ON Se fig. 24. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. ND - un Fig. 26. Sorteringsapparaten vid ett »grofskilje» i Orsasjön. (Flottgodset sorteras här i 3 grupper. Den osorterade virkesmassan synes till höger.) moringen, och anordningens symmetriaxel intager alltid samma riktning, som den rådande vindriktningen, d. v. s. det råder alltid medvind. På grund af anordningens stora yta och ringa djupgående är den relativt känslig för vind- förändring, och arbetet kan ostördt fortgå under det anordningen svänger. Äfven vid vindstilla kan arbetet bedrifvas med rätt godt resultat. Sorterings- apparaten är nämligen anbringad på så sätt vid den bom, som innesluter det osorterade virket, att densamma med ringa arbete kan förflyttas ot det osor- terade virket /rån det sorterade, i mån som den osorterade virkesmängden EIO 2 Mottagningsanordningar för sorteradt virke vid sorterings- ställe i Siljan nära Mora. Virket delas här i 9 grupper. 216 GUNNAR SCHOTTE. Delar af sorteringsapparaten vid sorteringsställe i Siljan nära Mora. Ifa minskar och den sorterade kvan- titeten ökar (se fig. 24 och 25). Härigenom behöfver virket alltså ej särskildt framdrifvas till sorte- ringapparaten, hvilket däremot är nödvändigt vid anordningar med fasta magasin och apparater. Dessa skiljeställen äro äfven billiga i anläggning och underhåll, då inga fasta byggnader förekomma, och de kunna utan svårighet för- flyttas från en plats till en annan i mån af behof, hvarigenom sär- skilda virkestransporter från olika virkesmagasin ej behöfva före- komma. De svängande sjöskiljena kräfva dock betydligt större utrymme än de fasta. För ett svängande skilje af ordinär storlek erfordras en fri vattenyta med en radie af c:a 500 m. (fig. 23). Hittills (den 20 juli 1912) ha i de af Dalälfvarnes Flottnings- förening inrättade svängande sjö- skiljena behandlats c:a 9,400,000 st. flottgods med godt resultat. Alltefter det antal grupper, i hvilka virkesmassan delats, har sorterings- effekten varierat i medeltal per år och sorteringsställe mellan om- kring 350 och 600 st. sorterade flottgods pr man och 10 arbets- timmar. Vid gynnsamma förhål- landen ha under kortare tid sor- terats ända till omkring 1,500 stycken pr man och 10 timmar.» I den mulna och ganska ky- liga kvällen förde de båda båtarna ressällskapet förbi Mora upp till Orsa, där man gick tidigt till sängs, då följande dag väntade med åt- skilliga strapatser men också med förhoppningar på intressant och vidgad kännedom i de bekanta Hamra- och Orsa-skogarna. (Forts. i nästa häfte.) SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, TOTTI IN MEMORIAM. Fredrik Ridderbjelke. [ElAN/S EN SASK Tr NAXOS Föddes på Linnés Hammarby den 25 mars 1848. Han var dotter- dotters sonson till Carl von Linné. Föräldrar voro jägmästaren Carl Ridder- bjelke och Hedvig Forssenius. Jägmästare Ridderbjelke, som 1845 erhöll Hammarby i arf efter sin moder, sålde gården 1880 till kronan. FR. RIDDERBJELKE blef efter att ha genomgått Karlbergs krigsskola officer vid » Värmlands jägare», hvarifrån han efter befordran till kapten afgick för omkring 20 år sedan för att helt ägna sig åt sköt- seln af sina egendomar, först Jälla i Vak- sala s:n och därefter Marielund i Fundbo s:n. Ridderbjelke var från sin barndom varmt intresserad för skogen både som jä- gare och skogsvårdare. Genom att följa och biträda på skogsförrättningar såväl sin fader, som en tid var öfverjägmästare i Uppland och skogsförvaltare vid Söderfors, som öfverjägmästaren Anstrin hade han med sin stora praktiska fallenhet förskaffat sig ganska stor erfarenhet i skogsskötsel, hvilket kom honom väl till pass vid sköt- seln af sina rätt skogrika egendomar. Han var en synnerligt driftig och dug- lig landtbrukare, som fick denna näring att lämna god behållning. En klarsynt och praktisk man var han äfven och hade alltid goda råd att lämna, hvarför han ock mycket anlitades. Han var vice ordförande i Uppsala läns hushållningssällskap och ordförande i flera styrelser och bolag. Till ordförande i Uppsala läns skogsvårdsstyrelse blef han af Kungl. Maj:t kallad år 1905, hvilket uppdrag han ännu innehade vid sin död (15 febr. 1913). På denna plats var han synnerligt framstående och duglig. Genom sitt glada, hurtiga sätt hade han lätt att komma till rätta med de afverkare, som tilläfventyrs huggit något oförsiktigt. Årligen gjorde skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län under hans presidium flera dagars resor i skilda delar af länet, hvarvid kulturer och afverkningar besiktigades samt öfverenskommelser om skogsodlingar utan svårighet och utan någon efterlåten- het från styrelsens sida oftast träffades tack vare hans stora förmåga att taga Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen 1913. 15 218 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. människor på lämpligt sätt. Mot de omedgörliga tillämpades naturligen skogs- lagen. De rättegångar, som med anledning häraf kommo till stånd, utföllo utan undantag till skogsvårdsstyrelsens fördel. Af Riksdagens 1:a kammare var han ledamot i 2:e omgångar och satt därunder i lagutskottet. Såsom angenäm sällskapsmänniska spred han glädje omkring sig och - vann äfven allas hjärtan. I den intima vänskapskretsen var han alltid den osvikligt trofaste och uppriktige vännen och hedersmannen, hvarför han där lämnat efter sig ett tomrum som icke kan ersättas. Han var en hängifven son af gamla Uppland med sina fornminnen och han var en varm fosterlandsvän, som bar fanan högt. Han var alltid hurtig, frisk och stark, hvarför hans oanade, snara bort- gång blef ett hårdt slag icke allenast för hans närmaste utan äfven för hans många vänner. I honom förlorade jämväl länet och dess skogsvård en af sina allra bästa märkesmän. Farväl och tack, gamle käre jaktkamrat! URNE FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län har vid sammanträde den 2 april beslutit anlägga ytterligare en fröklängningsanstalt, då den nuvarande visat sig otillräcklig för den stora förbrukningen af skogsfrö. Vid sammanträdet beslöts äfven att aflåta en skrifvelse till samtliga ele- mentarläroverk inom länet med förslag om öfverlämnande af en serie sciop- tikonbilder, afsedda att vid undervisningen 1 naturkunnighet väcka ungdomens intresse för skogshushållningen. Till skogsvårdsstyrelsen hade inkommit ansökan från en del skogsägare att få öfverlämna skogsskötseln å deras marker i styrelsens vård. Af princi- piella skäl ansåg sig emellertid styrelsen ej kunna bifalla ansökningen. TRÄVARUMARKNADEN. Då detta skrifves äro c:a 800,000 stds d. v. s. 75 & af vår års- stock försålda, och som helt naturligt är känna sig våra aflastare lugna, sedan de placerat en så betydlig del af sin årsproduktion. Och kö- parna, hvilka nu som bäst äro i färd med att afhämta sina varor, äro gifvetvis ej så synnerligen ifriga att göra nya inköp, innan de förut för- värfvade äro mottagna och placerade. Att emellertid, när det gäller priserna, köpares och säljares intressen måste sammanfalla, sedan en så öfvervägande del af de tillgängliga varorna blifvit placerade, ligger i öppen dag. Och detta är så mycket naturligare, då såväl Finland som TRÄVARUMARKNADEN. 219 Ryssland äro ungefär lika nära slutsålda som vi.: En del affärer rap- porteras dock, visserligen till stor del afseende kompletteringar, men äfven ett eller annat större afslut. De priser som därvid erhållits stå fullt i paritet med tidigare obtinerade. De omtalade affärerna hafva kommit till stånd på alla marknader, och är särskildt glädjande att Sydafrika tagit en del till goda plank- priser. För bästa märken fob. noteras: Öfverbotten: furu: AISKO) Ce BISON CI NORGE SRGOK-ELSNNS/E 20035 SSM CE DNS ENE NORTE PEN NTE RR Ori brader GIL S/ERarITmIO: STEKa » —9.10/- a 9.12/6 ÄR an VILSEN /OKANO:E Öv » » 8.716 a 8.10/- sara CR HSA EAA 1Xx4 sv ONA KE N7SLOj- 2Xx4 Hr ZLOfska NY-R2/6 Härnösand: furu: gran: 3x9 I fres 410: — å 415: — 3X9 35 centimes basis IH >» 360:-- å 365: — 204 BRYTE HI » 275:— å 280: — TKA /örittES TON: 5O IV >» 250:— å 255: — ISA a ISS NO NENpIr220 21/7 Xx 7 o/s fres 227: 50 å 230: — 7" bräder £ 9.5/- å 9.7/6 6” » » 8.15/- a 8.17/6 Ne » » 8.5/- a 8.7/6 IAN fres 207:50 a 210:— 1X4 > -197:50 å 200: — ARER EST NG Gila Nederbotten: furu: £van: BesOCe I GS 17.- 3x9 36 centimes basis ULSTER FSE TOA öre IKESKLO/=5O HUSA TRE GS I1X4 » 187:50 220 TRÄVARUMARKNADEN, furu: IV £ 10.- å 10.5/- MVA TIER Ro 5 NE WES ANNE IS 10.15/- II >» 9.7/6 a 9.10/- IVARS IIS iT2/61 a TSiT5E 6” 10/- lägre 235 LC 3.5/F AR LD REN 3X4J2” 9.- åa 9.5/- 3Xx4 £ 8.12/6 a 3.15/- 2ANSO 7” bräder III £ 9.10/- å 9.15/- 6” » » >» 9.- å 9.5/- Fu SS ÖA VESA > » 8.7/6 å 8.10/- Av » » » 8.- å 8.2/6 Skeppningarna äro nu i full gång och i åtskilliga hamnar anmärk- ningsvärdt lifliga. Frakterna hafva afsevärdt gått ned, hvilket nog ver- kar stimulerande på afhämtningarna. Flottningarna hafva tagit sin början i de neder-norrländska älfvarna, och det torde nog ej dröja så synnerligen länge, förr än äfven de öfver- norrländska följa efter. Det synes blifva riklig vattentillgång öfverallt från och med Dalälfven och norrut, och det förspörjes från vissa håll att vårfloden är alldeles ovanligt hög. ARG SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN FOSS: NOTISER. Skogsvårdsföreningens sommarexkursion äger rum den 7—10 augusti 1913 efter ungefär följande program: Onsdagen den 6 augusti. Afresa från Stockholm 9,20 €. m. Resande norr- ifrån öfvernatta lämpligast i Bräcke. Torsdagen den 7 augusti. Ankomst till Bräcke 9,o2 f. m. och ankomst till Stafre station 9,36 f. m. Resande från Östersund kunna afresa kl. 7 f. m. med ankomst till Bräcke 8,47 f. m. Färd med båt å Refsunda- sjön samt exkursion å kronoparken Ammer i Bräcke revir. Afresa på aftonen till Östersund, hvarest öfvernattas. Fredagen den 8 augusti. Utfärd på Storsjön med exkursion å i densamma belägna öar i Östersunds och Hallens revir samt å Frösön. Lördagen den 9 augusti. Afresa från Östersund 5,40 f. m. med ankomst till Åre 8,43 f. m. Exkursion å Renfjället i skyddsskogsområdet ända upp på kalfjället. Ankomst till Åre på aftonen. Söndagen den 10 augusti. Afresa från Åre 2,55 e. m. (dessförinnan tillfälle bese Åreskutan m. m.) med ankomst till Stockholm följande dag kl. 7,59 FRE 4 Anmälningar till exkursionen, till hvilken äfven Föreningens för Skogs- vård i Norrland medlemmar inbjudits deltaga, skola jämte 10 kronor i an- mälningsafgift, som ej återfås i händelse af förhinder, insändas före 1 juli 1913 till Skogsvårdsföreningens kontor, Norrmalmstorg 3, Stockholm. Kost- naden för exkursionen kommer, frånräknadt anmälningsafgiften och biljetten till Åre, ej att öfverstiga 50 kronor. Skogsafdelning vid Baltiska utställningen 1914. Till Baltiska ut- ställningen förberedes en ganska omfattande skogsutställning, i hvilken Sta- tens skogsförsöksanstalt, ett flertal skogsvårdsstyrelser, representanter för trä- varuindustrien, åtskilliga skogsmän samt tillverkare af maskiner och instrument beräknas komma att deltaga. Anmälningstiden utgår den 1 juni. Anmäl- ningsblanketter m. m. finnas äfven tillgängliga å Skogsvårdsföreningens byrå. Till kommissarie för skogsafdelningen har Baltiska utställningens styrelse ut- sett professor GUNNAR SCHOTTE 222 NOTISER. Anslaget till skogsodlingens befrämjande. Genom kungl. bref den 7 mars 1912 fördelades berörda anslag mellan skogsvårdsstyrelser och hushållningssällskap på sätt Domänstyrelsen föreslagit. I För år 1913 anslagna medel| Förslag till fördelning af Itill skogsodlingens befrämjande 1913 års statsanslag Län och landstingsområde | = 5 | af hushåll- till skogs-| till hus- | | af lands- ningssäll- | S:a kr. |vårdssty- ällsänas S:a kr. | | | IDE skap relsen | sällskap ; | S | : STOCKHOLMS jus Pr st Set as eko at | — 3,500 3500 | 2,946 = 2,946 | ÅL PpSäla Sera RA RRD SN LOK | = 3,000 3,000 | 2,525 — | 2,525 | Södermanlands... stuk; ssts | 2,500 1,000 | —3,500 2,946 — | 2,946 fÖstergötlan dsar es bss | --5,000 800 | —5,800 | 4,882 = 4,882 |NJÖRköpingsssssstt oss srses sa 5,000 | -5,000 10,000 8,4 17 — 8,417 IKT Oberg sy. FANS VARNA NET | | | Er — | 2 almar un Orka pd ss ER ds 1,000 | 1,000 2,000 1,684 PN 1,684 | » SOC Tay fa era MAA = — | = = 0 (CIO EN re ER ssd ort bed SSA ARA | 1,500 | = 1,500 1,263 — 11208 Blekinge ros NE EI RNE 2,000 | -2,000 4,000 3,368 BEN 3,368 ISA ERE TISETE oodistobbrensss rese 3,000 3,000 6,000 5,051 SEN) 5,051 |SMAlm öhuS ENS. susar rg | AR ETAlländ SKY ER RASER SO ae | 10,000 | 5,000 15,000 | 12,626 — 12,626 | Göteborgs och Bohus ......... 2,000 | 18,000 20,000 || 16,834 — | 16,834 JATLESDOTO SKE ELLI SRS de | 10,000 | = 10,000 | 8,417 — 8,417 |WiSkaraborgsd: kt bör on. ug. | -4,000 | — 4,000 3,367 = 030 | NMatmlan ds den | = = - = = Fr (ÖEEDTOMNSR Ers ejer As G| 2,200 | 2,800 5,000 || -4,209 — 4,209 |Nästa nan dsteet. Ads 5,000 | 2,500 7,500 | 6,313 — 6,313 KOPPATDETE SÅ. ssk se LE 500 500 | —1,000 842 EN 3842 GallébOrgs oe eoe sa kostee = | = — = = = VIÄSternornlanCStk. specs res nies = Jämtlands 9 RANA nand | = = ES = = =S |[SVIäSten Dotter R RR RE 6,000 | 4,000 | 10,000 | = 8,418 8,418 INOrTbotten Sä Ser een FAS RE 7,0c0 | — | —7,000 I = 5,892 | 5,$92 | 66,700 | 52,100 | 118,800 || 85,690 | I14,310 | 100,000 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN KOMSY HI SA FÖR KRONOJÄGARE. Meddelande från Sveriges Kronoiägareförbund. Från Kungl. Domänstyrelsen har följande svar ankommit på Kronojägareförbundets framställning angående skogsskolebildade extra kronojägares meritberäkning: » Till Svenska Kronojägareförbundet, I skrifvelse den 3 innevarande månad har Svenska kronojägareförbundet hos Kungl. Domänstyrelsen gjort hemställan därom, att Kungl. Styrelsen måtte utfärda bestämmelse om, att vid upprättande af meritförteckning för ansökan om erhållande af kronojägaretjänst god- känd skogsskoleexamen måtte upptagas såsom minst två år af icke skogsskolebildads tjänst- öring. : Till svar härå vill Kungl. Styrelsen meddela följande. Enligt Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för skogsstaten den 23 december 1909 förutsättes icke ovillkorligen ge- nomgäången lärokurs vid skogsskola för anställning såsom kronojägare eller kronoskogvak- tare, med anledning hvaraf Kungl. Styrelsen icke anser sig kunna fästa afseende vid, hvad kronojägareförbundet sålunda hemställt. Men då tillgången till skogsskolebildade aspiranter till kronojägarebefattningar blifvit allt större, och då Kungl. Styrelsen söker att i första hand få sådana utbildade förordnade till extra kronojägare, så torde efter hand extra kronojägare utan skogsskoleutbildning komma att försvinna liksom då äfven ordinarie kronojägare utan dylik utbildning. Stockholm den 24 april 1913. KARL FREDENBERG. K. G. G. Norling.» I anledning af Kronojägareförbundets skrifvelse till Kungl. Socialstyrelsen med be- gäran om utredning angående kronojägares rätt att erhålla lån ur statens egna-hemslånefond har följande meddelande ankommit: » Stockholm den 8 maj 1913. Till Herr Oscar J:son Bragee, Laxsjö. Den af Sveriges Kronojägareförbund till Kungl. Socialstyrelsen inlämnade skrifvelsen angående Kronojägares egna-hemsfråga har af Styrelsen öfversändts till Domänstyrelsen på den grund att ett sådant ärende närmast torde ankomma på detta ämbetsverks handläggning. Styrelsen vill emellertid meddela, att, enligt hvad Styrelsen inhämtat, lära åtminstone några hushållningssällskap medgifva utlämnande af sådana lån till med Kronojägare jäm- ställda befattningsinnehafvare. På Socialstyrelsens vägnar: Otto Järte.» Dessa skrifvelser varda härmed till Kronojägareförbundets kännedom offentliggjorda: Laxsjö den 16 maj 1913. Oscar J:son Bragee, ordf. Semester för skogsstatens personal. Till KONUNGEN. Genom nådig remiss den 5 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t anmodat Domänstyrelsen afgifva underdånigt utlåtande med anledning af utaf Sveriges kronojägareförbund PA FÖR KRONOJÄGARE. hos Eders Kungl. Maj:t gjord underdåning hemställan om att bevakare vid skogsstaten måtte medgifvas en månads semester årligen. Kronojägareförbundet erinrar om att jämlikt nådiga instruktioner för skogsstaten den 23 december 1909 jägmästare äger att bevilja bevakare tjänstledighet under högst 14 dagar hvarje år, men att intet stadgande föreligger om hvem som under de 14 dagarna skall betala vikarien för den tjänstledige bevakaren. Uppenbart är dock att det tillhör den ordi- narie bevakaren att själf vidkännas eventuella kostnader för tjänstens uppehållande under ledigheten, Enligt nämnda nådiga instruktion äger emellertid bevakare rätt att utan tillstånd och utan afstående af något af sin aflöning lämna sin bevakningstrakt en dag åt gången, då sådant utan men för tjänsten kan ske. Beträffande kronojägareförbundets underdåniga ofvan berörda hemställan vill Domän- styrelsen uttala, att det enligt styrelsens mening vore önskvärdt att skogsstatens personal på grund af den strängare tjänstgörning som numera åligger denna, kunde erhålla någon tids semester årligen. Då likväl skogsstatens löner så nyligen reglerats, anser sig emellertid styrelsen icke kunna tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att i en i lönehänseende så pass ingri- gande fråga som den om semester för närvarande vidtaga någon åtgärd. Stockholm den 24 april 1913. Underdånigst: KARL FREDENBERG. TH, HERMELIN. C. STIERNSPETZ. UNO WALLMO. K. G. G. Norling. ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- > FÖRENINGENS Jå za j Ö SN SAN > AGN td LN - 1913 pt R SR i Cv o | SK UAPSARD ie 11:e årg. | > RE 5 ) SR SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT oo MED MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ) ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNINGEN | PRIS 5 KR. UTGIRVESIAE PRIS 10 KR. H FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE PROFESSORN, FIL. D:iR HENRIK HESSELMAN. Förenlhaens köntör, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 2 Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/25 e, m. i sin bostad vid EN hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 2104 Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Aftryck af upp- satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtil « erhållits af redaktionen. SRA INNEHÅLL. ER Några, synpunkter på en blifvande Från Skogsvårdsstyrelserna: skogshushållning af FRANS KEMPE sid, 225 RUTA AMRA NS CHE Jägmästare N. G, Ringstrands gen- Rättegångar och juridiska spörsmål sid, 268 mäle till T. Grenander med anled- Brandtornssystemets införande i oe ning af norrländska skogsvårds- ämtland af O. HJ. HUMBLE.. 269 kommitténs betänkande. Svar af J ' d FOR a TELL GRENANDER. ..oeosso6oee- » 229 tiser: Y Det ekonomiska resultatet af Hamra SOFTER : ! S kronoparks förvaltning, jämfördt Förslag till ny skogslag för Jämt- j med samma resultat för Orsa be- lands län af O. HJ. HUMBLE » 270 ! sparingsskog åren 1884—1911 af 2 . KARI, FREDENBERG .:..sssossrå > 235 | Trävarumarknaden af —m .. » 271 I Dalarna, Från Skogsvårdsförenin- fv gens exkursion 1912 af GUNNAR EKONOMISK E TSG dont oder be » 272 SCHOTTE (med 9 fig.). Forts. från vo FÖLERL MAIS iv ord/e a BIGR pel Klip fe fs byErs > 241 | För kronojägare.............. MC SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN 1913. H,. 6. Några synpunkter på en blifvande skogs- hushållning. Af FRANS KEMPE. a EN Skarpa strider ha på sistone förts angående den rätta skogshushåll- ningsprincipen. Vid sina beräkningar har man därvid utgått från vissa — bestämda värden för olika virkesdimensioner, hvarvid enhvar helt na- — turligt utgått från de värden, som varit gällande å den plats, där han gjort sina undersökningar. De teorier, hvarom striden står, äro som vanligt hämtade från Tysk- land, där de relativa värdena äro så godt som fixa, fastän gifvetvis en viss variation kan göra sig gällande landsdelarna emellan. Sannolikt af denna orsak hafva våra skogsmän antagit, att äfven hos oss bestämda värden funnes, afglömmande att vi konkurrera med en mängd andra länder på världsmarknaden och sålunda äro beroende af de priser, dessa andra länder behaga antaga, under det att Tyskland själft konsumerar det allra mesta af hvad som där produceras. Hos oss ha emellertid hvarken de absoluta eller de relativa värdena varit konstanta. Tör3 betalas t. ex. 20 å 25 Yo mer för sågtimmer än 1912, hvil- ket alls icke hindrar att timmerpriset några år härefter kan hafva fal- dit 30 Ab. Trävaruindustriens historia visar ständiga fall och steg- ringar. Genom cellulosaindustrien ha Sveriges skogar stigit i värde med några hundra millioner kronor. För de lafbehängda smågranarna, som öfverflöda i Norrlands skogar och som för 15 år sedan saknade värde, betalas nu ända till 20 öre kubikfoten, hvilket motsvarar 3 å 4 kro- hor kubikmetern på rot — skillnaden beroende af varierande afverk- re RA 6 | nings- och flottningspriser. Norrmännen nödgas nu för sitt sulfitvirke a betala 38 å 40 öre kubikfoten och den tid kan komma, då vi måste ; göra sammaledes. I så fall blir dylikt virke på rot värdt 10 å 11 kro- nor per kbm. eller nära dubbelt så mycket, som det värde lektor JON- SON funnit för utvuxen tallskog å Malingsbo. Låt ett par sulfitfabriker Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913. 16 226 FRANS KEMPE. börja täfla om masseveden därstädes och värdet af smågranen kan komma att stiga så, att det lönar sig bättre att odla sådan än de stora tallarna. Men då ställas också alla herr JONSONS beräkningar på hufvudet. Det är möjligt, att vi om 20 å 30 år koka det mesta af vårt virke och att trävaruindustrien vid den tiden betydligt reducerats. Vi skulle näm- ligen kunna förtjäna mera på detta sätt än att med ryssar och finnar konkurrera på världsmarknaden i sågade och hyflade varor. Norge är redan nu på den vägen. Men det kan också hända att ryssar och finnar, sedan de afverkat det mesta af sin stora skog eller redan dessförinnan, börja att konkur- rera med oss på cellulosaområdet med påföljd att cellulosapriserna falla, under det att priserna å sågade och hyflade varor åter stiga. För ett sådant fall böra vi gifvetvis vara beredda och därför kunna återgå till sågindustrien, närhelst den visar sig gynnsammare. Hvad jag med ofvanstående velat visa är att alla de beräkningar, som nu göras angående en rätt skogshushållning, äro beräkningar för dagen, ej för framtiden. Beräkningar för dagen äro utmärkta, när det gäller sockerbetor eller andra jordbruksalster, som skördas hvarje år, men när det gäller skog, duga de icke. Och man skall i sanning vara i allra högsta grad framsynt för att nu veta, hvilka priser, som 50 eller ens 25 år härefter komma att gälla för furu eller för gran eller för de olika virkesdimensionerna. Säkra beräkningar kunna emellertid uppgö- ras endast om man känner dessa framtidens priser. Ännu är sågadt furuvirke mer värdt än granvirke. Detta förhål- lande kan fortfara, men det kan ock inträffa, att båda bli jämställda eller att granens värde t. o. m. öfverstiger tallens. I södra delen af Sverige har man företrädesvis fostrat tall; jag tror att man nu skulle vara glad, om äfven gran på därför lämpade marker uppdragits. Hvad är då att göra? Så vidt jag förstår ha vi att ställa oss på den biologiska ståndpunkten eller att med andra ord af marken kräfva den största möjliga produktion i kubik med uteslutande af alla värde- beräkningar. Tåt alla träd växa, så länge tillväxten är tillfredsställande, och låt, så långt detta är möjligt, hvarje träd för detta ändamål erhålla så mycken näring och så mycket ljus, som det behöfver, men afverka detsamma, när tillväxten börjar att väsentligen minskas. På de bättre markerna kunna vi alltid, om vi intaga denna stånd- punkt, jämte masseved producera mängder af sågtimmer och på de bästa markerna stor skog. Herr WALLMO har beräknat 112 år för ett träd att utväxa till 32 cm. vid brösthöjd. På grund af de undersök- ningar jag gjort, anser jag att på de bästa markerna detta mått skall | NÅGRA SYNPUNKTER PÅ EN BLIFVANDE SKOGSHUSHÅLLNING. 227 nås på 80 år för tallen, 60 för granen, och så länge denna tillväxt fortfar, kunna ju träden få stå. Vi lida heller ingen brist på goda mar- ker, blott vi taga vara på dem; vi ha godt om myr i Norrland. På de myllfattiga och torra markerna få vi nöja oss med att fostra masse- vedsdimensioner; äfven tall kan användas till cellulosa och ej kan det vara riktigt att å våra tallhedar uppdraga stor skog, när tallen där ofta nog behöfver 200 år eller mer för att uppnå 32 centimeter vid brösthöjd. Jordmånens beskaffenhet, läget etc. bör sålunda vara det afgörande. Så vidt jag förstår, skulle vi på detta vis blifva beredda på alla eventualiteter. Striden mellan anhängarna af skogsränte- och markränteprincipen har dock säkerligen gjort mycket godt, ty den har fört våra tankar på detta ämne och den kommer helt säkert att verka därhän, att våra öfvermogna skogar komma att afverkas i raskare tempo än hit- tills varit fallet. Men någon afgörande betydelse för våra skogars framtida behandling torde denna strid aldrig medföra, eftersom vi intet veta om det blifvande värdet. Vår uppgift måste alltså vara att söka afvinna våra skogsmarker den största möjliga kubikmassa, och så vidt jag kan finna är detta det enda sätt, som finnes att åt dessa skapa det högsta möjliga värde. Härmed må markägaren vara nöjd. Skogsmännens oaflåtliga omsorg bör sålunda inriktas på att våra marker må producera det mesta möjliga, hvilket visserligen icke sker genom att låta träden slåss om näring och ljus. Det är i hufvudsak för industrien våra skogar fostras, eller det borde åtminstone så vara, eftersom industrien får betala kostnaderna härför. På grund häraf synes det mig af synnerlig vikt, att skogs- männen mera grundligt än hittills skett studera industrien. Den vir- kesdimension och kvalité, som för hvarje olika industrialster är af nö- den, bör framförallt för våra skogsmän vara känd. Men nästan lika nödvändig är kännedomen af såväl alla olika omkostnader som ock af försäljningspriser för alla de skiftande industrialstren. Studiet häraf bör emellertid icke förläggas till södra Sverige utan till Norrland och Dalarna, ty i dessa senare landsändar står industrien — i all syn- nerhet trävaruindustrien — på en vida högre ståndpunkt. Jag tror ock, att det direkta skogsstudiet bör förläggas till Sve- riges norra hälft. För min del har jag föga förtroende för de skogs- män, som studerat endast södra Sveriges skogar. De enorma svårig- heter, som Norrlands skogar erbjuda, väcka till lif ett helt annat in- 228 FRANS KEMPE. tresse och kräfva vida högre insikter än skötseln af södra Sveriges skogar. Såväl det indirekta som det direkta skogsstudiet bör sålunda ske i Norrland och Dalarna, om det öfverhufvud taget skall hafva något större värde. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN. 19013. H. 6. Jägmästare N. G. Ringstrands genmäle till T. Gre- nander med anledning af norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. Svar af TELL GRENANDER. Hr Ringstrands anförande återfinnes i tidskriftens 4:de häfte för i år. Jag förbigår för en stund, hvad som rymmes å första sidan af det- samma, och beder få fästa uppmärksamheten hos den läsare, som ej redan tröttnat vid meningsutbytet i föreliggande fråga, på R:s upplysning, att kom- mittén under sitt arbete sökte »åstadkomma en utredning, huruvida rätten till fri afyttring inom orten af undermåligt virke vållade sköfling. Den riktade i sådant syfte följande förfrågan till hushållningssällskap, kommuner, hem- mansägare och skogsstatstjänstemän: Förekommer i anledning af rätten till fri afyttring inom orten af undermåligt virke till ved, hustimmer, kol o. d., att växtlig ungskog i större mängd afverkas? Kan skogssköfling anses hafva härigenom ägt rum, och hafva därvid kalhyggen uppkommit å större ytor?» »Svaren härpå», säger R. »äro hvarandra så motsägande, att något generellt omdöme i frågan ej gärna kan uttalas.» Inför denna upplysning kan jag icke underlåta att hemställa, huruvida — det icke vid sådant förhållande varit lämpligt, att kommaitten under sina resor med egna ögon skaffat sig en själfständig uppfattning i saken. Då hade kommittén helt visst fått fast underlag att vidtaga åtgärder till förebyggande äfven af annan sköfling af omogen skog än rofhuggning?!. RINGSTRAND »måste» uttala, att jag målar väl mycket i svart, då jag skildrar de menliga följder för skogshushållningen, som dimensionslagen redan haft, och som det ena eller andra stadgandet kan komma att få. Härtill får jag svara, att jag återgifvit skuggor och dagrar utan färgläggning, sådana jag » efter 10-åriga resor i Öfre Norrland funnit dem. När RINGSTRAND med ett par exempel vill belysa sitt uttalande, är det ju odisputabelt taktiskt klokt att välja just dem han valt, om man vill insöfva sig själf och andra i den föreställningen, att den nuvarande situationen icke är så betänklig. Sköflin- gen genom afverkning af sleepers, slanor och stolpar kan ju nämligen a priori med hänsyn till behofvet inom länet antagas vara relativt obetydlig i jäm- förelse med sköflingen vid huggning af hustimmer och ved. — Jag skall icke tvista med R., huruvida ett träd, som är tjänligt till sleeper, alltid (så- ! RINGSTRAND säger sig å sid. 154 icke förstå skillnaden mellan begreppen rofhugg- ning och sköfling. Denna, som jag trodde vara allmänt bekant efter införande af 1903 års lag om vården af enskildes skogar samt tillsättandet af skogslagsstiftningskommittén, ligger ju i dessa begrepps olika stora omfång. Man kan ju sköfla (hugga omogen skog) utan att rofhugga (äfventyra återväxten). 230 TELL GRENANDER. ledes äfven från beståndvårdssynpunkt) är moget. Ej heller skall jag ytterli- gare understryka $ 7:s ringa verkan att förekomma sköfling af slan- och stolpträd, utan 1i stället erinra, att beträffande omfånget af sköflingen till hustimmer och ved zakttager Ringstrand för sin personliga del tystnad. Så beder jag få erinra om mitt uttalande å sid. 429, årg. 1912 af denna tidskrift: »Inom ett område, som öfverskrider landskapen Skånes och Hal- lands sammanlagda areal, kan således öfverdrifven afverkning af ungskog för kolning på enskilda marker äga rum, äfven om de sakkunnigas förslag blir upphöjdt till lag». Och i en not på samma sida tillägger jag: »Å hemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen kan detta ju icke inträffa. Men deras antal är ju ytterst litet i kustlandet». RINGSTRAND befarar tydligen, att läsaren ej skall se noten, och framhåller därför äfven han, att sagda hem- mans areal skall fråndragas. När R. påstår, »att Grenander bortglömt kro- noparkernas areal», är detta ett misstag, hvartill en uppmärksam läsare af mitt uttalande knappast torde behöfva göra sig skyldig. (Obs. orden »enskild mark» i detsamma.) Rätta förhållandet är, att jag ansett det obehöfligt — såvida man ej är särskildt betagen i sifferutredningar — att uträkna krono- parkernas areal inom samma område. En blick på generalstabens karta är tillfyllest att fatta omfånget af enskildas och kronans marker inom zonen och därmed farans vidd. RINGSTRAND påstår!, att jag frånkänner alla ägare af skogar, för hvilka dimensionslagen gäller, allt skogsvårdsintresse. Vid en jämförelse med hvad jag verkligen sagt finner man, att här är det R., som själf satt dit färgen i taflan. Så är äfven fallet, då R. framställer? mig som förvånad öfver att kommittén ej förbjudit export af kol utom länet3. RINGSTRANDS reflexioner med anledning af hans egen färgläggning lämnar jag utan vidare åt sitt värde. Rörande kolning är endast att tillägga ett par ord gentemot R:s invändning, dels att jag skulle förgätit, det behållningen af denna handtering ingalunda är så lysande, att den kan få en omfattning, som leder till någon större sköfling, dels att, om så vore förhållandet, man naturligtvis skulle få bevittna de befarade spolierande huggningarna i mycket stor utsträckning inom sådana trakter, hvilka ligga förbrukningsorterna för kol närmare än de, om hvilka nu är fråga, och å hvilka kolet sålunda har större värde. Härtill beder jag få svara, att allmogen i Öfre Norrland som bekant alls icke från fordom är van vid att erhålla så lysande betaldt för sin skog. Ofta beräknas ju endast god arbetsförtjänst vid utdrifning och tillredning, ingen betalning för vwirkets värde. Och: om sköflingsvirket i Sydsverige ej användts till kolning, hvilket jag lämnar öppet, beror väl detta på att det- samma därstädes opåtalt och med större vinst kunnat införas i pappersmasse- fabrik eller skeppats som pitprops. För skogssköflaren i Öfre Norrland där- emot är sköfling för kolning ett särskildt välbeläget kryphål. Så hafva vi kommit till andra stycket å sida 152. När RINGSTRAND på- står, af! jag vill beröfva skogsägarna all den handlingsfrihet, som ligger i rät- tigheten att utan utsyning afverka allt virke för husbehof, af! jag synes sätta min lit till enbart skogslagar, försätter R. mig i en position, som jag aldrig ! Se sida 151 andra stycket. ? Öfverst å sida 152 i samma genmäle. 3 Jfr sida 428, årg. 1912 af denna tidskrift. Att beakta och förbjuda synes för R. vara detsamma. SVAR TILL N. G. RINGSTRAND. 231 intagit. R:s speciela aktion mot den ställningen föranleder icke något svar från min sida. Min ärade motståndare betonar emellertid i allmänhet intensiteten i upplys- ningsverksamheten. »Gutta cavat lapidem etc.». Javäl, nog är upplysning nöd- vändig och gagnelig. Det finnes emellertid många andra än »egendomsslak- tarna», som äro alldeles oemottagliga för upplysning. Detta tror icke RINnG- STRAND!, men jag ve! det genom 6-årig erfarenhet som skogsingenjör. Vi kunna ju taga till exempel den trakthyggesbild?, som R. talar; om å sida 153 i sitt genmäle, näst sista stycket. »Mot sådan oförnuftig afverkning, som Grenanders bild åskådliggör, tror jag ej, att det finnes annat medel än ett målmedvetet, intresseradt undervisningsarbete.» Nu förhåller det sig emellertid så — något fatalt för Ringstrand — att före denna afverkning af fröträd, skogsägaren besökts vid skilda tillfällen för instruktionsändamål af hushållningssällskapets länsskogvaktare och under- tecknad skogsingenjör och därvid erhållit undervisning om vikten af att lämna fröträd. Trots det af R. rekommenderade botemedlet såsom det enda lämp- liga skedde rofhuggningen. Af detta faktum torde framgå, att ett lagstiftningsförslag kan ha fog för sig, äfven om det går utanför de gränser, RINGSTRAND utstakar för samma medel att hindra skogssköfling. Detta synes mig vara att fasthålla, när R.i annat sammanhang 1 stället för lagstadgande förordar ökad upplysning. Då en del skogsägare äro alldeles oemottagliga för undervisning, finnas ju åter andra, hvilka så småningonm vinnas för skogsvårdens sakt. »Drop- pen urholkar etc.» Alldeles. Men: »Medan gräset gror, dör kon.» Se sid. 429 och 425 årg. 1912, denna tidskrift. 5 Se sida 425 årg. 1912, denna tidskrift. IV [SE N TELL GRENANDER. Nederst på sida 153 säger RINGSTRAND att jag anser som en orättvisa! gentemot kustlandets befolkning, kommitténs förslag, att upptagande af skogs- vårdsafgifter bör föranleda utsyningsafgifternas bortfallande i lappmarken, under det att de däremot bibehållas i kustlandet. Så öfvergår R. i en längre rättslig utredning. — Om vi nu skulle, som R. förordar, i annat samman- hang?, ge efter en smula på de stränga principerna och anlägga en annan — af R. å sida 158 förordad synpunkt: likformighetens? Denna ligger också närmare till hands och är utan tvifvel mera begriplig för menige man bland skogsägarna. Sedan kommer i RINGSTRANDS genmäle en liten del, angående hvilken jag kan göra ett medgifvande, att R. har rätt: början af andra stycket å sida 154. Orden »utan att» i citatet, böra utbytas mot »och». Ett sådant utbyte kan emellertid ske, utan att min kritik i någon mån förringas3. Att — såsom R. gör — tro orsaken till att utförda sådder i allmänhet hitintills visat mindre tillfredsställande resultat ligga hufvudsakligen i befolk- ningens ovana vid kulturarbeten, är att hysa en åsikt, som torde vara ytterst sällsynt inom norrländska skogsmannakretsar. Däremot är det mera allmänt bekant, att klimatologiska förhållanden (bristande nederbörd4) göra resultatet af kulturarbetena i Öfre Norrland vanskligt, hvilket man finner särskildt vid en jämförelse med motsvarande förhållanden i Västernorrlands län, Jämtland och öfriga Norrland. Skulle man önska ett svar med bästa vitsord på den omdebatterade frå- gan, huruvida skogskulturproblemet är löst för Öfre Norrlands vidkommande, bör detta kunna erhållas från Statens Skogsförsöksanstalt. Sedermera kommer RINGSTRAND till frågan om åtgärder å försumpad skogsmark. Först afhandlas lappmarksförhållanden. Därvid invänder R., att, om skogsmark är försumpad genom ytvatten från myrar, torrläggas de lätt genom myrens afdikning. Häri har min ärade motståndare otvifvelaktigt rätt. Men han förglömmer de skogsmarker, som icke äro i andra hand för- ! Man behagade jämföra med mitt yttrande (se sid. 431 årg. 1912, denna tidskrift) och observera den retusch, RINGSTRAND med lätt hand underkastat detsamma. Att re- tuschen gjort yttrandet mera positivt har gifvetvis undgått R. ? Se sida 158 i genmälet. ? När jag i en not till en af uppsatserna ifrågasätter, huru skogsvårdsstyrelserna skulle kunna hålla den önskvärda uppsikten, när dessa ej som motsvarande myndigheter söderut skulle hafva tillsyningsmän till sitt förfogande, påstår RINGSTRAND, att jag därmed visat, att jag ej tagit kännedom om de åligganden, som enligt kommitténs förslag böra till- komma skogsingenjörer och tillsyningsmän, — Redan ett par dagar sedan kommittébetän- kandet blef tillgängligt, stod det dock klart för mig, att tillbörlig rapport mellan skogsingen- jörerna och tillsyningsmännen å ena sidan och skogsvårdsstyrelserna å den andra skulle uppstå endast för det fall, att den förra personalens förman insättes i skogsvårdsstyrelsen. (Man behagade jämföra, hvad kommitténs ärade ordf. yttrade å skogsmötet i okt. 1912, se häft I årg. 1913, denna tidskrift.) Kommittén har ju förordat detta som lämpligt, men ej velat »taga steget fullt ut» och föreslå skogsinspektören såsom alltid själfskrifven. För att den förvaltande och bevakande personalens ställning till skogsvårdsstyrelsen skall blifva klar äfven i de fall skogsinspektören ej insättes i styrelsen fordras mera, än hvad kommit- ten gifvit. 3 + Genom undersökningar af jägm. A,. Holmgren, publicerade i ÄArsskrift från För- eningen för Skogsvård i Norrland årg. 1911, är det visadt, atZ nederbördens mängd under såddmånaderna är 7,3 mm. större i Mellersta och Nedre Norrland än i Sydsverige, att ne- derbördens mängd i Öfre Norrland däremot är 5,7 mm. mindre än i Sydsverige, att sålunda nederbördsförhållandena under såddmånaderna: i Öfre Norrland äro ogynnsammare än i öfriga Norrland, SVAR TILL N. G. RINGSTRAND, NEG torfvade, utan få sitt vattenöfverskott genom silning från /risk skogsmark å högre terränger. Dessa torfmarker blifva, som sagts i min kritik, mången gång synnerligen dyrbara att dränera. Fasthåller man dessutom, att i lapp- marken finnas andra svårarbetade jordslag än den af mig förut påpekade bottenmoränen, samt erinrar man sig affattningen af kommitténs förslag till dikningstvång och påbud om kultur å vissa marker i landsändan i fråga, blir det alltmera tydligt, att ett upphöjande till lag af samma förslag i oföränd- radt skick skulle medföra nedruttnande af ännu mera skog, än som där nu förfares. ; Beträffande RINGSTRANDS förklaring hvarför kommittén underlåtit att före- slå lagbestämmelser, som skulle i viss mån tillförsäkra vårt fosterland pro- duktionen från de många 10,000-tals hektaren försumpad skogsmark i kust- landet, är följande att säga: Om kommittén med sin lag om tillsyn och vård afsett endast att fastställa den tid, då nu lefvande skog i hvarje fall bör skördas, och zcke alls att betrygga framtida skörd å de marker, som afver- kas, förefaller kommitténs förslag om tvångskultur på rofhyggen i kustlandet tämligen märkelig. Påbud om skogskultur måtte väl innebära ett lika stort steg till införande af »uthållighetsbruk» som ett om markens dränering. ; | j 1 RINGSTRAND anser, att kommitténs förslag om upprättande af skogshus- hållningsplaner genom skogsägarnas egna tjänstemän ej skulle innebära en frestelse för dessa. (R:s reflexioner om det oberättigade i att misstänka, att de skulle falla för samma frestelse, träffar icke mig.) Det af Ringstrand konstruerade fallet exemplifierar visserligen icke mitt påstående, men kom- mitténs förslag frestar tjänstemannen att upptaga vidden aft. ex. de för- sumpade markerna 2zndre, än den är. Därmed skulle skogsägaren undgå att förbinda sig vidtaga och ställa säkerhet för åtgärder till erhållande af åter- växt på den icke som försumpad upptagna arealen. Det torde för öfrigt vara ett ganska enastående förhållande inom affärsvärlden, att en underord- nad tjänsteman sättes att reglera sin hufvudmans verksamhet. Om något lik- nande förr fått passera inom trävaruindustrien på grund af brist på stats- tjänstemän, synes det vara uppenbart, att det ej är en anordning, som bör bibehållas, än mindre, som kommittéförslaget afser, ytterligare utvecklas. RINGSTRAND vill ej vara med om en ganska billig fordran på införande af bud om röjning å trakthyggen. Såsom skäl anför R., att ett sådant stad- gande »knappast skulle vara af beskaffenhet att undanrödja en olägenhet eller tillfredsställa ett kraf, som är särskildt framträdande i eller egendomligt för Öfre Norrland». Visserligen har R. rätt i att krafvet ej är särskildt framträdande för Öfre Norrland. Det tillgodosågs också år 1903 för den ojämförligt största delen af vårt land genom införande af lagen om vård af enskildas skogar. I denna finner man under $ 1: ÅA skogsmark tillhörig en- skilda må ej afverkning så bedrifvas eller efter afverkningen med marken så förfaras, att skogens återväxt uppenbarligen äfventyras etc. Behagade den ärade läsaren med detta i minnet kasta en blick på bilden från Öfre Norrland å sida 22 årg. 1913? Borde icke ett lagstadgande säkerställa röjningen å detta hygge? En sådan åtgärd vore icke att försätta skogsägaren här uppe i en särställning, utan tvärtom, som jag ofvan visat. RINGSTRAND synes hafva beaktat min anmärkning, att kommittén ej i sitt betänkande värdesatt centralstyrelsens för svenska trävaruexportföreningen förslag om upptagande af skogsvårdsafgifter, och själf nu bedömt detsamma. 234 TELL GRENANDER. R. synes ej tro, att kommittémajoritetens förslag i denna fråga kom- mer att falla. Min tro är, att det kommer att göras så, 7 den form det nu föreligger, på grund af reservanternas skäl: skogsvårdande trävarubolag kom- ma att få åtnjuta lejonparten af anslagen. Jag har i min hand siffror, som visa, hvilka oerhörda summor sådana skogsägare nedlagt och nedlägga i skogs- vårdsarbeten. Dessa siffror har jag emellertid utverkat för att vid behof kunna bevisa mitt i kritiken gjorda påstående, att vissa trävarubolag sköta sina skogar, och jag anser mig förhindrad använda dem för annat ändamål. Att emellertid skogsvårdarna, kräfda på skogsvårdsafgifter, skulle söka att för alla arbeten, de komma att vidtaga, erhålla största möjliga anslag, torde vara högst sannolikt. Och den utvägen, att låta skogsvårdsstyrelserna reg- lera anslagen hvar och en efter sitt tycke, är gifvetvis icke väl funnen. Lyckligast vore nog därför, att i en eventuell förordning om skogsvårds- afgifter /föreskrifva uppläggandet af särskilda konti för de afgifter, som skola erläggas af trävarubolag och andra (enskilda) ägare af större skogsvidder samt låta dessa i anslag till skogsvårdsarbeten erhålla ej mer, än hvad de erlagt i afgifter. Af hvad jag anfört framgår, att jag till alla delar vidhåller min kritik. Då jag torde visat sannolika skäl för att kommitténs ändringsförslag i dimensionslagen äro ägnade att väcka berättigad misstro och ovilja hos skogs- ägarna samt att bidraga till undergräfvande af aktningen för lagarna i all- mänhet, är 2enxt bord fortfarande den rätta lösen. Den blir det ock beträf- fande dimensionslagen 7 sin helhet, när skogslagstiftningskommittén skall söka utarbeta en tillfredsställande lagform. Nödvändiga ändringar i kommitténs förslag till utsyningslag i lappmar- ken samt inarbetande af ett för hela Öfre Norrland gällande bud om röjning af alla trakthyggen och ekonomiskt bärande dränering af försumpade skogs- marker, som afverkas, kunna utan tvifvel utföras, innan sagda kommitté samt sydsvenska skogskommittén båda fastställt grundlinjerna för sina betänkanden. Måtte vi så få en för hela landet i möjligaste mån enhetlig och ge- nomgående god lösning af skogsfrågan i hela dess vidd. Umeå den 8 maj 1913. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN. 1913. H. 6. Det ekonomiska resultatet af Hamra kronoparks förvaltning, iämfördt med samma resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—1911. Af KARL FREDENBERG. Flera gånger har från olika håll uttalats den meningen, att afverkningen af den gamla skogen å Hamra kronopark förts för långsamt. I år(1912) har ock i tidningsartiklar framhållits, dels att kronan i allmänhet afverkar den gamla skogen för långsamt, dels att särskildt i fråga om kronans skogar i Dalarna det ekonomiska resultatet skulle blifvit mycket gynnsammare, om kronan afverkat den gamla skogen lika fort, som i allmänhet skett å besparingsskogarna där- städes. — En jämförelse af det ekonomiska resultatet af Hamra kronoparks förvaltning med samma resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—1911 bör därför hafva intresse. Sedan den under flera år pågående uppmätningen och taxeringen af Hamra kronopark nu blifvit afslutad, kan ock en ganska tillförlitlig sådan jämförelse göras. De bägge skogarnas arealer. Genom = afvittringens inom Orsa socken och Hamra kapellag fastställande år 1884 uppdelades Orsa stora finnmark på Hamra kronopark, Orsa bespa- ringsskog, Hamra besparingsskog och en del byområden inom dessa skogar. Enligt de sista uppmätningarna har Hamra kronopark bekommit 25,068,63 hektar produktiv skogsmark och Orsa besparingsskog 53.301,48 hektar, hvar- jämte Hamra besparingsskog och de omnämnda byområdena. erhållit mindre delar. Orsa besparingsskog har sålunda erhållit något mer än dubbelt så mycket produktiv skogsmark som Hamra kronopark. De ursprungliga virkesförråden. Å såväl Hamra kronopark som Orsa besparingsskog uppskattades skogs- tillgången efter tillträdet af skogarna. Dessa uppskattningar äro likväl icke alldeles jämförbara. Å Hamra kronopark skildes endast å träd 21—29 cm. (8'/.—11 eng. tum) vid brösthöjd samt träd 30 cm. (12 eng. tum) och däröfver. Orsa besparingsskog däremot medtogos ej några träd under 13 eng. tum vid brösthöjd, men skildes å alla tumtalen däröfver till och med 23 tum. Från förhållandet mellan samtliga tumtalen därstädes kan dock antalet 12 tum gan- ska säkert beräknas å den senare skogen. Göres detta kan man i fråga om träden från och med 12 tum få material till en jämförelse. Å Hamra kronopark utgjorde antalet träd 12 tum och däröfver 2,167,064 stycken. Kronoparkens dåvarande areal produktiv skogsmark öfversteg den 236 KARL FREDENBERG. nuvarande med 880 hektar och utgjorde sålunda då 26,548,63 hektar. Per hektar sådan mark kom alltså 82 stycken träd 12” och däröfver. Å Orsa besparingsskog funnos enligt taxeringen 2,813,896 stycken träd 13 tum och däröfver. Om en kurva utlägges med ledning af antalet träd inom de från 13 till 23 tum skilda tumklasserna och antalet 12 tums träd beräknas där- efter, erhållas 1,181,714 stycken sådana träd. Hela antalet träd 12 tum och däröfver skulle alltså blifva 3,995,610 stycken eller 75 stycken per hektar Antalet träd med 12 tums minimidimension per hektar öfverensstämmer så- lunda i det allra närmaste å de bägge skogarna, hvarför man ganska säkert kan beräkna, att antalet träd beträffande åtminstone de tumtal under 12 tum, som vid denna tid hade saluvärde, också i det närmaste var lika per hektar. Kändt var nämligen, att skogen å hela denna stora mark i stort sedt var mycket lika, hvarför virkesförrådet å så stora delar af denna, som dessa bägge skogar utgöra, böra hafva varit 1 det närmaste lika. Visserligen kan med ledning af de senaste uppskattningarna beräknas, att granprocenten äfven vid skogarnas tillträde varit icke oväsentligt högre å Hamra kronopark, men detta skulle vid denna tid, då pappersved icke kunde afsättas, hafva gifvit Orsa besparingsskog ett proportionsvis större värde. Om man därför antager att vid sagda tid skogsvärdet efter i Hälsingland gällande virkespris varit lika för bägge skogarna, bör åtminstone icke Hamra kronopark kunna anses gynnad. De nuvarande virkesförråden. I fråga om det nuvarande virkesförrådet utgör detta å Hamra kronopark enligt åren 1905—1911 verställd uppmätning och taxering af parken, sedan efter taxeringen skedd afverkning fråndragits, 2,802,679 kubikmeter, eller 109 kubikmeter pr hektar produktiv skogsmark. — Orsa besparingsskog upp- mättes och taxerades åren 1896—19924 och utgjorde virkesförrådet enligt in- delningshandlingarna, sedan likaledes efter taxeringen skedd afverkning från dragits, 2,875,139 kubikmeter, eller 54 kubikmeter per hektar produktiv skogs- mark. För ingendera af skogarna har medtagits vare sig befintlig torrskog och å impedimenten förekommande skog eller efter taxeringen skedd tillväxt. Frånsedt torrskogen och skogen å impedimenten äro alltså de verkliga virkes- förråden något högre än de angifna beloppen. Då tillväxten efter hand som taxeringen fortgått icke kan med någon säkerhet beräknas, måste alltså virkes- beloppen å de bägge skogarna jämföras utan tillväxtberäkning. Nu börjades visserligen taxeringen 9 år tidigare å Orsa besparingsskog än å Hamra kro- nopark, i följd hvaraf virkesförrådet å Orsa besparingsskog kunde synas böra tillgodoföras proportionsvis större tillväxt än å Hamra kronopark. Enligt samstämmiga uppgifter har emellertid proportionsvis långt mera skog torkat å Orsa besparingsskog än å Hamra kronopark. Särskildt under granbarkborrens svåra härjningar i slutet af 1890-talet och början af 1900-talet förstördes pro- portionsvis betydligt mera skog å Orsa besparingsskog än å Hamra krono- park, helst å den förra skogen icke vidtogos några åtgärder för härjningens stäfjande. Det är också naturligt, att aftorkningen å Orsa besparingsskog skall hafva varit förhållandevis mycket större efter den där skedda dimensions- afverkningen, som så plötsligt utsträcktes öfver hela skogen. Skogens för- valtare, e. jägmästaren KOoLMOoDIN, meddelar, att denna aftorkning varit så stor, att det rent af kan ifrågasättas, huruvida icke den till och med varit HAMRA KRONOPARK. — ORSA BESPARINGSSKOG. 237 större än tillväxten. De enligt taxeringarna funna virkesbeloppen å de bägge skogarna torde sålunda, utan att därmed något företräde gifves åt Hamra kronopark, kunna jämföras med hvarandra. Göres detta utan hänsyn till den tillväxt, som verkligen ägt rum, så är alltså virkesförrådet å Hamra krono- park, 109 kubikmeter pr hektar, dubbelt större än förrådet å Orsa bespa- ringsskog, 54 kubikmeter på hektar. Realisationsvärdena af dessa virkesförråd enligt på Voxna älf' år 1911 gällande virkespris kunna beräknas sålunda: De nuvarande virkesförrådens värde. Hamra kronopark. 303,044 planktolfter tall - å 34 kr.... kr. 10,303,496 184,912 » gran å 32 >»... » 5,917,184 16,220,680 Afgår utdrifningskostnad............ > 3,359,812 » — flottningskostnad till Voxna älf, 6,692,871 timmer å 17 (OKC ENS Sr ae ee RASA sd » 137, 1.98 4,497,600 11,723,080 352,950 kubikmeter pappersved å kr. ASTON Ra S AA VS a S RR NA » 2,100,052 Afgår utdrifningskostnad å kr. 23 AS SST BERLIN, Oh an ARE » 864,727 » — flottningskostnadtill Voxna ANDORRA OL OLE förse As beskt » ET2,9A5 1,037:042 1,o062,380 Heng o00, kubikmeter kolved å kr. o:065 på IOf............««e=s..se kr. 217,945 Summa kr. 13,003,405, som med beräknad 20-årig afverkningstid och 2'/,; procents ränte- FALSE REA EE SE Te RR rag de SAFE SR ENSE AE KAR SEA kr. 10,158,260 Afgå årliga utgifter: FESETRE Söder SEAN SE Re RANA kr. 3,300 Förvaltning och bevakning, 25,6068 hektar skogsmark å 0: 56 ...... .. » 14,374 TS OM AG somWökapitaliserade efter 4 procent, utföras med m...m.se....... kr. 441,850 Realisationsvärdet kr. 9,716,410 Alltså utgör skogens realisationsvärde per hektar (värdet af torrskogen och å impedimenten befintlig skog icke inräknadt) 378 kronor. ! Virkesprisen å Dalälfven voro såsom vanligt icke obetydligt lägre, men för fullstän- dig jämförelse har ansetts riktigast att räkna med samma virkespris för bägge skogarna. Af samma skäl har räknats med samma flottningskostnad till Dalälfven som till Voxna älf, ehuru denna kostnad till Dalälfven för närvarande är inemot dubbelt högre. Utdrifnings- Vägarnas längd äro i stort medeltal ungefär lika å de bägge skogarna, hvarför utdrifnings- kostnaderna äro ungefär lika. 238 KARL FREDENBERG. Orsa besparingsskog. 226,596 planktofter tall å 34 kr. ... kr. 7,704,204 104,685 » gran CA 3 er polera 3,349,920 11,054,184 Afgår utdrifningskostnad ............ > —2,908,066 » — flottningskostnad till Dal- älfven, —6,867,568 tim- 1802 CNN 7 (KLO (SSR Börs page » 1,167,487 4,075,553 6,978,6031 504,680 kubikmeter pappersved å kr. ILO EEE SRA EI AE ra kr3002,040 Afgår utdrifningskostnad å 2: 45 >» 1,236,466 >» — flottningskostnad till Dal- ALVESTA AO: AD EE >» 247293 —1,483,759 1,519,087 513,680 kubikmeter kolved å kr. 0,65 på rot kr. 333,892 Summa kr. 38,831,610, som, med beräknad 20-årig afverkningstid och 2'/, procents ränte- FÖLJUSEL FE CJUG SLAS) LL NE ar safe dk SSE ed fel SS GAA SVA kr. 6,899,254 Afgå årliga utgifter: NET SELSEN öres en AA bärs GAM ASSR ÅR AA kr 7,900 Förvaltning och bevakning, 53,301 HEKtarsa ON ÖR RE » 29,849 36,849, som, kapitaliserade efter 4 procent, WHDES JNEO ög. göder kr. Ö2T,R2 Realisationsvärdet kr. 5,978,029 Alltså utgör skogens realisationsvärde per hektar (värdet af torrskogen och å impedimenten befintlig skog icke inräknadt) 112 kronor. De till den I januari 1912 efter hand erhållna behållningarnas till samma dag kapitaliserade värde. Skogsvärdet per hektar skogsmark utgör således för Hamra kronopark - 266 kronor mera än för Orsa besparingsskog, hvilket för hela Hamra krono- park gör 6,827,855 kronor. Med detta belopp öfverstiger alltså det nuva- & rande skogsvärdet å Hamra kronopark motsvarande areal af Orsa bespa- ringsskog. Enligt den af jägmästaren NILSSON och e. jägmästaren MODIN utarbetade berättelsen öfver Hamra kronopark utgöra inkomsternas sammanlagda kapital- belopp till den '/, 1912 8,015,073 kronor och de sammanlagda utgifterna 438,712 kr. Om de för hvarje år uppkomna behållningarna kapitaliseras med ränta på ränta efter 4 procent! till den '/; 1912, erhålles ett kapitalvärde af 11,396,666 kronor, som per hektar gör 444 kr. 1 Enligt benäget meddelande från jägmästaren Kolmodin har den ränta, som bespa- ringsfonden erhållit å sina utlånade penningar i medeltal utgjort 4 procent. För alla öfriga, här intagna uppgifter om Orsa besparingsskog står jag äfven i tacksamhetsskuld till jäg- mästaren Kolmodin, som för dessa uppgifters utarbetande gjort sig mycket besvär. HAMRA KRONOPARK. — ORSA BESPARINGSSKOG. 239 I fråga om Orsa besparingsskog utgöra inkomsternas sammanlagda kapi- talbelopp till den '/;, 1912 10,949,714 kronor och de sammanlagda utgifterna 1,619,381 kronor.' Om de för hvarje år uppkomna behållningarna på samma sätt kapitaliseras med ränta på ränta till den "/, 1912, erhålles ett kapitalvärde af 22,875,281 kronor, som per hektar gör 429 kronor. Häraf framgår, att det till den "'/;, 1912 med ränta på ränta kapitalise- rade värdet af de erhållna behållningarna å Hamra kronopark öfverstiger de på samma sätt kapitaliserade behållningarna å Orsa besparingsskog med 15 "kronor per hektar. Att detta kan vara möjligt, oaktadt afverkningen pr hek- tar varit så mycket mindre å Hamra kronopark än å Orsa besparingsskog, beror gifvetvis dels därpå, att de stora afverkningsbeloppen å den senare skogen pressades ut till verkliga vrakpris, under det att afverkningarna å kronoparken icke skett i större skala, än att dels alltid fulla pris kunnat er- hållas, dels småvirke och affallsvirke bättre kunnat tillvaratagas, hvartill kom- mer att de sålunda efter hand skedda afverkningarna fått tillgodogöra sig den afsevärda dyrhetstillväxten. - Något inverkar dock äfven, att utgifterna per hektar räknade varit större å Orsa besparingsskog än å Hamra kronopark. De egentliga utgifterna för skogens skötsel och förvaltning synas dock per hektar hafva varit mindre å den förra skogen än å den senare. Öfverskottet af det ekonomiska utbytet för Hamra kronopark, 15 kronor per hektar, gör för hela parken 385,029 kronor, med hvilket belopp alltså det ekonomiska resultatet af försäljningarna för Hamra kronopark öfverskjuter samma resultat för lika stor areal af Orsa besparingsskog. Om detta belopp lägges till den summa, hvarmed det nuvarande virkesförrådets värde å Hamra kronopark öfverskjuter samma värde för lika stor del af Orsa besparingsskog, 6,827,855 kronor, så erhålles 7,212,884 kronor, hvilket belopp alltså beteck- nar den förlust, som kronan skulle hafva lidit, om den gamla skogen å Hamra kronopark hade afverkats och sålts på samma sätt som skett å Orsa besparingsskog. Mot denna jämförelse kan dock den anmärkningen göras, att, om Hamra kronopark hade utsatts för en liknande afverkning som Orsa besparingsskog, så hade det ekonomiska resultatet icke kunnat blifva proportionsvis lika dåligt, eftersom virkesprisen å Voxna älf voro rätt mycket högre än prisen å Dalälfven, dit största delen af Orsa besparingsskog rätteligen skulle hafva drifvits. Om ock hänsyn tages härtill, blifva i allt fall tillräckligt många millioner kvar för att såsom enorm beteckna den förlust .kronan skulle hafva lidit. Till denna förlust kommer emellertid en ytterligare förlust, som dock — åtminstone icke för närvarande — kan värdesättas, utgörande det sämre till- stånd för den framtida produktionen, hvari såväl skogsbestånden som marken å kronoparken nu skulle hafva befunnit sig, i händelse en liknande plötslig massafverkning ägt rum. Att nämligen sagda tillstånd är mycket sämre än å Orsa besparingsskog, därom torde icke råda mera än en mening. Detta kommer också att hafva till följd, att en liknande jämförelse om 20 år skall visa sig ännu gynnsammare för Hamra kronopark. 1 Som Orsa besparingsskog icke är särskildt bevillningstaxerad för den del, som lig- ger inom Orsa socken, ingå bland utgifterna alltså skatter endast för den inom Hamra ka- pellag belägna delen, hvilka skatter per hektar räknadt för hela skogen endast obetydligt öfverstiga den 'per hektar belöpande vägskatten å Hamra kronopark. 240 KARL FREDENBERG. Sammanställning af ofvan lämnade jämförelse. | SR KT NE | | Behållnin- | Vinst eller förlust! | | Det nuvarande garna kapitali- vid jämförelse mel- | | Areal Det nuvarande — ETTES | virkesförrådets| serade med |lan Hamra krono-|/ produktiv | virkesförrådet 3 Ye ; skogs- värde ränta på ränta | park och lika stor | mark | till d. !/, 1912 | areal af Orsa be- | Kubikmeter | Kronor | Kronor sparingsskog | | | För de jäm- to Hela? I perij: Hela | per|” Hela per förda area- | Aoene skogen | har | skogen |har| skogen |har| lerna i sin ERNER | | | | | helhet UTE | | Hamra krono- | 25,668/63 2,802,679] 109 '9,716,410! 378/11,396,666] 444| + 7,212,884| + 281 I Orsa bespa- | ringsskog...| 53,301 48'2,875,139) 54 3,978,029 | || FaR 20 429,—7,212,884| —281 Talen i de båda sista kolumnerna äro sålunda zcke absoluta. För Hamra kronopark beteckna de den zznst, som kan anses hafva kommit kronan till- godo därför att hushållningen ej bedrifvits på det sätt, som skett för Orsa besparingsskog. Omvändt beteckna talen för motsvarande areal af Orsa be- sparingsskog den förlust, som kan anses hafva uppstått därför att skogen ej skötts på samma sätt som Hamra kronopark. Stockholm 1 juli 1912. PEARSON. (&- SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913. H. 6. I Dalarna. Från Skogsvårdsföreningens exkursion 1912. Af GUNNAR SCHOTTE. (Forts. från h. 5.) Sista exkursionsdagen skulle ett vidlyftigt program genomgås. Redan kl. 7 på morgonen ångade därför extratåget med färddeltagarna ut genom Orsa kyrkby mot Orsa- och Hamra-skogarna. Sedan bygden passerats, voro vi snart inne i socknens bondskogsskiften. Dessa erbjuda den sorgligaste an- blick. Här har stark dimensionsafverkning bedrifvits, utan att någon vårdande hand sedan synts vilja bota de sår, som uppstått. Torrskog af smådimensioner möta öfverallt, någon återväxt finnes knappast, och det yxan ej tagit, har ofta elden förödt. Det torde väl knappast finnas någon skogstrakt i vårt land, som ger ett dylikt intryck af vanvård. Den rikliga förekomsten af myrar och försumpade marker bidraga också att göra denna anblick ännu bedröfligare. När så Koppångens stora vidder passerades, började morgondimman som ett fint regn att falla öfver trakten, och det ödsliga och vanvårdade intrycket af densamma verkade beklämmande. Vid öfvergången af Emmån stannade tåget å bron, och den vildt hän- förande utsikten öfver Helvetesfallet (se fig. 3 i Skogsvårdsföreningens folk- skrifter n:o 33) beundrades. Sedan Oreälfven passerats, är man inne i Orsa sockens besparingsskog. Afverkningen har visserligen här skett på samma olämpliga sätt som å hem- mansskogarna, men i senaste tid ha dock beståndsvårdande huggningar och utdikningar blifvit utförda. Besparingsskogen ger verkligen nu ett helt annat intryck än förr. Med stor energi synes skogens förvaltare, jägmästare G. KOLMODIN söka sätta skogen i bättre stånd. Socknemännen ha också börjat anslå större belopp till själfva skogsvården. Bland andra har den varme skogsvännen, rådman ZETTERSTRAND i Norrköping, genom sitt ingripande såsom statsrevisor, stor del uti, att dessa större skogsvårdsanslag verkligen blifvit beviljade. Vid Lillhamra station lämnades tåget, och exkursionen vidtog till fots, hvarvid cirka 12 km. skulle tillryggaläggas. De första 3 km. gingo nästan uteslutande genom Orsa sockens besparingsskog. Man var här i tillfälle se en utförd stämpling i granskog. När sedan rågången mot Hamra krono- park passerades, uppstod ett par timmars diskussion. Jägmästare KOLMODIN lämnade en del upplysningar om besparingsskogen och dess skötsel, om snö- trycket förra vintern m. m. I anledning af den jämförelse af det ekonomiska Skogsvårdsföreningens tidskrift, Allm. delen, 1013. 17 242 GUNNAR SCHOTTE. resultatet af Hamra kronoparks förvaltning, jämfördt med samma resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—1911, som generaldirektören K. FREDENBERG infört i programmet (se sid. 235 1 detta häfte) begärdes ordet af skogschefen HENRIK PETTERSON. Han anförde siffror, som gåfvo vid handen, att utgångs- läget för Hamra- och Orsa-skogarna ej gärna kunde — såsom generaldirek- tör FREDENBERG antagit — varit lika, utan med all sannolikhet varit till fördel för Hamra. Då emellertid generaldirektörens utredning till hufvudsak- lig del stödde sig på ett dylikt antagande, finge enligt talarens mening ge- neraldirektörens i denna fråga gjorda uttalanden ej tillmätas så stor betydelse. Generaldirektör FREDENBERG genmälde, att han ansett sig kunna antaga unge- fär samma virkesförråd å de båda skogarna före afverkningen, då antalet träd om 12” och däröfver beräknats för Hamra till 82 per hektar och för Orsa till i det närmaste detsamma, eller 75 stycken. Innan själfva exkursionens väg genom kronoparken närmare beskrifves, införes här det hufvudsakliga af den uttömmande redogörelse öfver krono- parken, som för programmet författats af jägmästarna J. E. NILSSON och ÅRVID MopIiN. I öfrigt hänvisas till den tidigare i tidskriften såsom meddelande från Statens Skogsförsöksanstalt intagna uppsatsen »Vegetation och flora i Hamra kronopark» af GUNNAR ANDERSSON och HENRIK HESSELMAN (Skogs- vårdsföreningens tidskrift 1907, fackafdelningen sid. 41—110). Hamra kronopark är belägen 1i nordligaste delen af Orsa finnmark, där Dalarna, Hälsingland och Härjedalen mötas, och tillhör i administrativt hänseende Gäfleborgs län. Kronoparkens areal och virkesförråd framgår närmare af tabell 6. Ett för parken särskildt utmärkande drag är den stora förekomsten af gammal öfvermogen skog. Den ojämförligt största delen af arealen är be- vuxen med skog, som med hänsyn till tillväxten bort vara afverkad för åtskil- liga 10-tal år sedan. Enligt de under de senare åren utförda taxeringsarbeten af parken visar sig c:a 80 9, af skogsmarksarealen beväxt af äldre skog, vanligen ända till 2- å 300 år gammal. Resten utgöres mest af gles ungskog på brännor samt spridda ungskogsgrupper af mindre god växtkraft i de äldre bestånden. Träd 1 medelåldern förekomma som ofvan nämnts i ytterst ringa omfattning, och är det nästan endast å några gamla rågsvedjor som något så när slutna medelålders bestånd kunna uppletas. I allmänhet visar sig skogarnas förmåga af själfreproduktion ytterst svag. Dels sätter den öfveråriga skogen sällan kott, som i öfrigt lämnar ett föga grobart frö, dels har tydligen flerstädes en markförsämring inträdt såväl i de gamla glesstående tallskogarna, där marken under årtionden legat alltför öppen för sol och vind, som i de gamla granskogarna med deras tjocka sega fit af mossor och oförmultnad humus. Häri torde man främst få söka förklaringen till att uppkommen återväxt mångenstädes visar sig så otillfredställande med späd och krokig stam samt minimal tillväxt. Bristande ljustillträde har väl i många fall . varit en bidragande orsak till detta förhållande, men kan dock icke i ett flertal fall lämna uttömmande förklaringsgrund. En sträfvan att bygga föryngringen på själfsådd möter alltså stora svårigheter, ty söker man genom en kraftig markberedning häfva det hinder, som marken erbjuder, kvarstår dock olägen- heten af för gamla fröträd med så svag kottsättning, att utsikter knappast FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION I912, 243 Tabell 6. Uppgifter från skogsindelningen å Hamra kronopark utförd åren 1905—1911 af Kungl. Skogsinstitutets elever. | Areal (har). || Virkesförråd å prod. mark (råa träd) Här- Block | Prod. totalt pr har 6 mark. | IMP: | träd a EEE ön EN st. 5 st. ; DA — 25 ; Tall öf ER. ER 1,389| — 278) 107,089] 41,349| 77 | 29 | 69 fa In 1905 IE 2,122| 1,713| 361,086| 167,299) 170 78 82 RS än + 1906 I I ÅR I I T 0 QI ii RS 2,312| — 913| 325,023| 130,892| 141 57 83 (GRE 5 É Vigo z | | MENS | IS Tall öfver 8” » | SNI ed 3,107| I1,420] 761,307| 328,446| 245 | 106 38 (ören 0 (BLA EN NORR 2,907 1,509 1,084,091 277,162] 374 OS NE au 5 )1908 | | | Tall öfver 6” Mira 3714] 1,243|1,483,840] 550,402] 400 | 148 äle Så 4r)1907—08 MI. nde 2,025| — 950) 744,589| 304,252| 369 | 150 | 62 | Är Är Pverkrg09 WEURIRe 4,862/ 1,534/1,923,651| 871,157| 395 180 |ta44 CS än ryoo9—n1 I I I 0 HSE ne 3,230] — 768| 774,292| 956,911| 240 79 | — a ON Eu I 25,668 10,328/7,564,975|2,927,870/ 295 114 | — —L NN 35,996 har | I | Häraf tall c:a 46 94 | | 71 20129 | > gran > 54 Zl | förefinnas till markens fullständiga besåning, innan verkan af markberedningen utplånats. Att den svaga tillväxt, som man ofta finner hos uppkommen återväxt icke är uttryck för markens normala alstringsförmåga utan bör tillskrifvas till- fälliga orsaker, framgår tydligt af undersökningar inom de äldre bestånden, som oftast alltifrån ungdomen intill högst ansenlig ålder visa en fullt tillfreds- ställande tillväxt. Man kan i detta hänseende äfven hänvisa till de i allmän- het väl slutna och vackra ungskogar, som förefinnas å de förut nämnda sved- jorna, där marken blifvit beredd med eld, eller till andra områden, där marken på ett eller annat sätt blottats för besåning, innan den med öfverårigheten följande degenerationen hunnit göra sig gällande. Tabell 7. Uppgifter pr hektar från af Skogsinstitutet utlagda profytor. | För- | | | 2 Stam- | Medel- | Grund-| : | söks- | Ålder ; I Virkesmassa | ytans | ” antal | diam, | yta | id är I tbm. areal | Stena I KV: hektar | I NIE |A 200 AOYE ITS 26.6 | 279, däraf 38 kbm.torrvirke| N:r 21 0:25 I150—200 YTOL I 30:06 55.0 | 743 (uppm. maximihöjd 38m.); 244 GUNNAR SCHOTTE. Till belysning af - produktionsförmågan inom kronoparkens urskogar meddelas här i tabell 7 2 st. profytor, uppmätta vid Kungl. Skogsinstitutets sommaröfningar. N:o 1 afser att visa produktionsförmågan å en bättre tall- hed och n:o 2 å bästa granmark. o Kubikmassans fördelning å skilda dimensionsklasser framgår af tabell 8. Tabell 8. Dimensionsklassernas fördelning. Kubikinnehåll i kbm. för skilda dimensionsklasser i eng. tum vid brösthöjd. ; | PN 4—5 | 6—7 | 8—9 | I10—11 | 12—13 | | | | 143,240 | 269,011 | 487,549 | 534,500 | 490,222 | 389,698 | I Fa SE — | I14—15 | 16—17 | 18—2 Summa | I I | | | 376,054 | 112,405 | 2,802,679 På grundval af genom revirförvaltningen under förra vinterns = drif- ningar å skilda ställen inom parken verkställd höjdmätning å sammanlagdt 1,376 tallar har för de olika tumtalen vid brösthöjd upprättats nedanstående tablå (tabell 9), utvisande medelhöjd, virkesututbyte samt värde å Voxna älf enligt nu gällande prisnota. Barken vid brösthöjd har afdragits i öfverensstämmelse med af TH. ÖRTENBLAD (Om skogarne och skogshushållningen i Norrland och Dalarne) för Hamra funnen barktjocklek och apteringen har skett enligt T. JONSONS afsmalningstabeller formklass 0,725. Trädformen å parken visar ej synnerligen stora variationer och synes i medeltal för tallen åtminstone mot- svara nyssnämnda formklass. Höjdmätningen har afsett att finna medeltal och sålunda omfattat träd af såväl bästa som sämsta längd. Dock ingår ej med skador behäftade träd. Tabell 9. Medelhöid, virkes utbyte samt värde enl. gällande prisnota. EE E | Diam. vid 1,5 m. | ; JEN Å Medel- Timmerutbyte o äg bål | Nitar rudke [2ED KC höjd under bark bar bark eng. | tum m, eng. m ått kr. öre | pe | 5,5 7 för er | RE 0 FT IE NE RS EN rr LE SUS PL Op AE TB Sn Så I = | ) | 9,5 8,7 LISTS AGE RES erekesosGA Geer ossn EN do POASGOr SsDA I 88 TO,5 EOS I (OMS | EE SA RTR RESAS ss öron sce Son osg td 2 | 88 I I I 1355 |, 0 MOE frrra t/r EISAO ET FET OA ARtar ERE ISS NT AES EINE 4 25 1255 IR LIGS 1.050:A! | ACT O TG LAR Sonar alle se dela SKAR ER RR AR RS RON 6 44 I f 0 13,5 12,4 | 19.9 KOPTIL 15 OR TY AO ge er SEE, KEN 8 38 14,5 13,3 2039" N,SS NINA TIG Re Rs ESA AE EIA SSE 10 50 15,5 14,3 2134 0 | 2SN 2 NTO Nar TSOR 12 56 16,5 15,2 21:30:02 TS TIA INS sr RN SAS KE SE 14 38 1745 | 16,1 2240) 23 TAL KTTRITNS ån 16 Si 18,5 | TOT | FATT RT SN TT SATSEN 19 06 19,5 18,0 756 VESNA [37 fra UNG NO OLE BUS Sto GA a SAN ANNE ag 21 69 (2055 19,0 2353: | STEEN 27 TGS ss ot ge ERE SEA AE 23 | 880 FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 245 Såsom förut framhållits utgjorde Hamra kronopark, då staten öfvertog densamma, ett orördt urskogskomplex med ett synnerligen värdefullt virkes- kapital till allra största delen bestående af mycket öfverårig skog. Förval- tandet af denna egendom erbjöd tydligen mycket stora svårigheter såväl be- träffande årsafverkningens beräknande som afverkningarnas utförande på ett ändamålsenligt sätt: Vid första skogsindelningen, som verkställdes åren 1885—1890, beräkna- des årsafverkningen i öfverensstämmelse med då gällande timmerblädnings- cirkulärs föreskrifter. Med 6o0-årig blädningstid, ett virkeskapital af 2,167,664 timmerträd 12 eng. tum och däröfver vid brösthöjd samt 2,069,506 timmer- ämnen 87!/,—11 eng. tum vid brösthöjd erhölls en afrundad årsafverkning af 49,500 timmerträd. Vid den revision af dittills gällande hushållningsplan, som verkställdes 1895—1896, afseende åren 1896—1907, bestämdes årsaf- verkningen till 48,500 timmerträd. Den hushållningsplan, som för närvarande är under utarbetande på grundval af de senaste årens taxeringar, synes bygga årsafverkningens beräknande på realisation af nu förefintliga öfveråriga för- rådet under en viss tid, så tilltagen, att alltför stora rubbningar 1 afverkningens storlek skola undvikas. Dock har taxeringsarbetet ännu ej fortskridit så långt, att siffror för parken i sin helhet nu kunna meddelas. Under senare åren har årsafverkningen i väsentlig grad kunnat ökas. Dess hittillsvarande stor- lek framgår af nedan anförda tab. 13 och 14. För närvarande hafva c:a 70 & af parken genomgåtts med afverkning. Med det uttagna afverknings- beloppet skulle emellertid parken nu hafva varit i det närmaste genomgången, om icke dels afverkningen under de första åren skett i form af dimensions- huggning till 12 tum vid brösthöjd, dels 1897—98 års stora stormskador och därpå följande härjning af barkborren nödvändiggjort afverkningarnas koncentrerande till dessa trakter. Vid afgörandet af sättet för afverkningarnas utförande har man på grund af de rådande förhållandena två hufvudomständigheter att taga hänsyn till. Dels framställer sig såsom ett synnerligen viktigt önskemål att snarast möjligt hinna öfver hela parken med en svag förhuggning afseende att tillvarataga de mest öfvermogna, torkande och torra träden eller i allmänhet sådant virke, som vid kvarstående väsentligt sjunker i värde. Men på grund af den rå- dande nästan totala bristen på återväxt samt de svårigheter, hvarmed själfsådd utan kulturåtgärder har att kämpa, framträder äfven med styrka krafvet på en mer koncentrerad föryngringshuggning. I förra fallet vinner man, att di- rekta förluster genom torka o. d. i största möjliga grad undvikas. Däremot riskerar man, att den redan förut alltför blottställda marken genom en utgles- ning, som endast undantagsvis kan medföra själfsådd, ytterligare skall försäm- ras, hvarjämte man står inför faran, att många svaga bestånd ej tåla vid en äfven mycket lindrig utglesning, utan efter någon tid åter hotas af torka. Vid föryngringshuggning i större skala har man gifvetvis att räkna med större förluster på grund af torka, men man vinner, att marken, där afverkningen gått fram, göres produktiv, att en jämnare fördelning af åldersklasserna er- hålles, samt att i framtiden en alltför forcerad föryngringshuggning undvikes. I hushållningsplanen för åren 1896—1907 anges den ledande principen för afverkningarnas utförande sålunda: »att, där skogens ålder och beskaffenhet i öfrigt, med hänsyn till dess förmåga att efter en svagare eller starkare bläd- ning åtminstone bibehålla den nuvarande tillväxten äfvensom någorlunda 246 GUNNAR SCHOTTE. skydda marken för förvildning, tillåta ett sådant afverkningssätt, icke mera uttages än som är verkligt nödvändigt för att få bort dels torkande, mera afsevärdt skadade och öfvermogna träd och dels hvad som i öfrigt kan bort- tagas för att lämna det kvarvarande beståndet ljus och luft för bättre gagn- virkes tillväxt. Men där bestånden till följd af allmän öfvermognad eller förutvarande gleshet eller benägenhet att efter afverkningen torka, vare sig för egen eller markens skull, icke tåla vid blädning, bör i stället för erhållande af föryngring så mycket som möjligt afverkas med kvarlämnande af tillräck- ligt antal fröträd af därtill dugliga tallar, nämligen där sådana finnas att tillgå». I nu upprättade förslaget till hushållningsplan göres följande uttalande: »Huf- vudändamålet för skogsskötseln under nästa period torde således böra vara föryngringshuggning i stor utsträckning för att om möjligt utnyttja trädens reproduktionsförmåga». För tillgodoseende af denna synpunkt angifvas afverk- ningarna i viss grad äfven böra förläggas till ej alltför öfvermogna bestånd, där kottsättningsförmågan ännu kvarstår. Det heter vidare: »Med det föreslagna mera grundliga genomhuggandet af en del trakter torde ej kunna undvikas, att tillvaratagandet af en del skadad skog å andra ställen måste eftersättas, men anses den däraf vållade förlusten dock mindre än som skulle uppstå med afseende å framtida föryngringen genom en fortsatt plockhuggning af skadad skog i de öfvermogna bestånden». Den princip, som följts vid af- verkningarna under senare år, kan i korthet angifvas sålunda: öfverallt där en blädning kunnat föras så svagt, att ett slutet bestånd bibehållits, erbju- dande ett verkligt markskydd, hafva afverkningarna haft formen af en mycket svag förhuggning. Där så icke kunnat ske, hafva de direkt afsett föryngring. All försäljning från kronoparken har hittills skett å rot. Under år 1912 har dock påbörjats afverkning genom revirförvaltningens försorg af en större mängd snöskadadt virke, som skall säljas framkördt å vattendrag. Försäljningarna ske i regel sålunda att först utstämplas och försäljes allt timmerdugligt virke i poster om c:a 9 å 10 tusen råa träd hvardera. Däref- ter försäljes inom föryngringsområdena befintlig pappersved, hvarefter, sedan denna utdrifvits, hela stämplingstrakten upplåtes för kolvedsafverkning, hvarvid kolveden betalas efter mätning af de inresta milorna. Vid försäljningarnas ordnande på detta sätt erhållas bättre priser på den grund, att de flesta vir- kesuppköparna hälst köpa endast ettdera af förut nämnda virkesslag. Tim- merposterna samt större pappersvedsposter säljas å offentlig auktion, hvaremot mindre pappersvedsposter samt kolveden säljas under hand genom infordrande af skriftliga anbud. Vid de första afverkningarne å kronoparken kunde endast gröfre timmer- skog afsättas. Från och med år 1887, då de årliga ordinarie afverkningarna i öfverensstämmelse med upprättad hushållningsplan togo sin början, t. o. m. 1892 utgjorde minsta utstämplade dimensioner 12 eng. tum vid brösthöjd för råa samt 14 för torra träd. Dessa dimensioner hafva sedan undan för undan sjunkit för att nu beträffande timret utgöra resp. 8 och 10. Medan under första tiden toppdimensioner under 8” icke förekommo, uttages timret nu till lägst 15' å 17'6”. Först från och med år 1905 kunde pappersved i nämn- värd mån afsättas. Minsta afsättningsbara dimensionen för densamma är för närvarande 10 7/,' 3 1/;” i topp under barken. Hittills har endast granved funnit köpare. Furuvirke, som ej når timmerdimension, kan endast säljas så- som kolved. Tack vare byggandet af Orsa—Härjeådalens järnväg har emel- KE RR AR RA AO VBA ARNDT NERE RAR ONS nn RA AN RA FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 247 lertid sådan vunnit liflig efterfrågan och kunnat från och med år 1907 säl- jas till betydande omfattning. Kolning sker i regel på platsen; den mängd kolved. som sålts för flottning å vattendrag, är jämförelsevis obetydlig. Såsom af förut lämnad redogörelse framgår, kan virket från kronoparken afsättas dels genom Voxna älf, hvars bivatten berörande parken tidigt regle- rades till allmän flottled till Ljusnan, dels genom Sundsjöån och Ore älf till Dalälfven och dels genom Orsa—Härjeådalens järnväg. Å den sistnämnda har hittills endast utfraktats kol och en del slipers, hvarjämte under senaste tid genom densamma äfven vunnits afsättning för en del pappersved: Sund- sjöån har hittills icke varit reglerad till allmän flottled, och den virkesmängd, som å densamma utflottats, är skäligen obetydlig. Hufvudparten af virket har alltså gått till Voxna älf. De å nedre distrikten af densamma samt Ljusnan gällande timmerpri- serna angifvas i revirets årsberättelse till följande belopp (tabell 10). Tabell 10. Timmerpriser. Kronor per planktolft Trädslag S | 1887—1890 | 1891—1895 | 1896—1900 | 1901—1905 | 1906 —1910 | | TESS 18 å 22 18 å 20 20 å 28 32 22 ar30 fETATAN na nd ses nelra 16 å 20 15 å 18 Vyfa ELIN 30 STANSA All timmerhandel å ifrågavarande trakter har hittills skett per planktolft, som motsvarar 12 st. 15 fots stockar eller 180 löpfot med en toppdiameter af 10”. Värdet af öfriga toppdimensioner i förhållande till enheten 10” er- hålles genom reduktion af längderna med följande tal: NE EE SKEN O kET ORG ETT NED 2 SKATE IBV ÖR PT SANS 20 RIV EEE hol AT ER GSR NTE) VANNES ULGAE: SME NEGT Medelpriset för de sist förflutna åren torde hafva varit 34 kr. per plank- tolft för tall samt 32 kr. för gran, hvilka priser äfven kunnat erhållas å de öfre distrikten af Voxnan med en flottningskostnad till kusten af c:a 25 öre per stock. Motsvarande priser per löpfot samt per kbm. efter toppmått för de olika tumtalen framgå af tabell 11. Torrtimmerpriserna hafva utgjort c:a 40 å 50 & af priserna för rått timmer. Under sistförflutna året har emellertid den gamla planktolftberäkningen öfvergifvits, och virkesuppköparna efter Ljusne och Voxna älfvar ha enat sig om en gemensam grundprisnota, den s. k. »Hälsingenotan», som upptar steg- rade enhetspriser för ökad längd. Ur densamma har i efterföljande tabell 12 beräknats de furupriser per löpfot samt per kbm. för 17, 21 och 25 fots längder, som man för närvarande torde hafva att räkna med å Voxna ält. Priserna för grantimret kunna beräknas med ungefär 5 2 understiga de ofvanstående. Den sist anförda notan visar i förhållande till den förra någon stegring för mellandimensionerna, men för de gröfre åter en till synes abnormt stark sänkning. 248 GUNNAR SCHOTTE. Tabell 11. Timmerpriser pr löpfot och kbm. | Kr. per planktolft Kr. per planktolft Ler) 3 32 34 = 32 34 — | Pris Pris Pris | Pris FEMI PENIS | Pris Pris Pris 5 per | per per per 2 iSpiert| per per per | 5 |llöpfot! kbm. löpfot! kbm. || = |löpfot kbm- = |löpfot kbm, | öre | Flores | öre | kr. | öre | öre | kr. | öre | öre | kr. öre i | I I | | | 6 red 81 —| 4:7 81 50 131444] 17 | 021 47,21] 181 091 7. sol 7 182 11, 6:31) BIlB200 40 5S53NA ITE SN Soi RS nIR0S 8 | 8,91 RT 9 55 15 | 62,2 17 78 | 66,1 18 89 9 | 13>3 TOT HOJ HA MA 11 33 1671 7151 17 98 | 75,6 19 10 | 107 |Ex7:8A), AX) —5T | Tjo 201 225 9 eo fl GT ÄG) 10 II | 26,7 | 14 | 29 | 28,3 15 18 18 | 88,9 | 17 HS NEAANITS 89 | | 121356] 16.1) — | 378) 17] — Emellertid är att märka, att virket från Hamra kronopark i regel alltid betalts med priser, som öfverstigit de å vattendragen gällande; detta tack vare den starka konkurrensen om det grofva virke, kronan haft att erbjuda, samt fördelen för köparna att vid köp å rot själfva få aptera virket. Särskildt gälla de ökade prisen för poster af hög kvalitet. Trots den höga åldern ut- märker sig virket från kronoparken i allmänhet för synnerligen god kvalitet; såväl rotröta som sprickor uppträda i anmärkningsvärdt ringa grad. För ett af de senare åren beräknas de erhållna priserna för årsförsäljningen motsvara ett pris å Voxnan af c:a 38 kr. per planktolft för tall samt 35 för gran. För pappersveden har priset å Voxna älf hållit sig kring 16 å 18 öre per kbf. enligt midtmätning under bark. Sistförflutna höst utgjorde priset endast 15 å 16 öre, för att under vintern till följd af den starka tillförseln af afverkadt snöskadadt virke sjunka ända ned till 14 öre. Äfven beträffande pappersveden har priset på vattendraget allt emellanåt öfverbetalts. Veden från Hamra kronopark är känd för synnerligen god kvalitet, hvit och kvist- ren. På grund af gällande flottningsbestämmelser afverkas så godt som all pap- persved i 107/, fots längder, som hittills dragit endast !/g men numera !/6 af flottningskostnaden för timmer. För under senaste åren afverkad kolved har i medeltal erhållits c:a 65 öre per kbm. fast mått å rot. I efterföljande tabell 13 ha gjorts sammanställningar öfver afverkning, inkomster, utgifter och behållning från parkens tillkomst till och med sist- förflutna året. De i dessa tablåer ingående, från revirexpeditionens års- berättelser hämtade siffrorna angående de årligen afverkade kubikmassorna torde ej vara alltför exakta eller jämförbara. Då inga fastställda reducerings- tal funnits, torde olika tjänsteinnehafvare hafva kuberat rätt olika. -De två sista åren t. ex. inrymma siffrorna äfven barken och toppen, hvilket åtmin- stone för de närmaste åren därförut icke är fallet. Med säkerhet torde kunna sägas, att den verkligen afverkade massan minst motsvarar tabellernas siffror samt troligen öfverstiger desamma. Vid jämförelse för olika år mellan af- verkade massan och erhållen köpeskilling bör förutom ofvanstående samt pro- ne 249 2 191 Q SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS EXKURSION FRÅN 13d IN "wuqY JIO gl Er | Sig ge'€1 | z'60 e5tea | 6:SS "wqy |10jdo] 13d | 19d "IV | dI0 Li sg St | ole | Lo'bi | ATA pg:€1 | S Ez 13d 13d "IN | 310 u 01 I I | I zL:€4 | ebS Issebr | StoS-locbr | o€y IKESr | orob |691 | 29€ lir | SeE zo:£1 | SIS fetEr | 64 lgeEr | Sob Sebr |e4t fes:Sr | S'bE lokgr | Lot Leer | 6gh öar | &bb lr 1466 I8Er | &vE IsSbr | fet SEGT | Lgz "wq3 |10jd0] "wqy |207do7 | "uqx |10jdo]] wugqxY 20jdo] | "wuqy | 10jd0] | "wuqy | 10jdo] ad | od | aad | ad | aad I sod | sad | od | sad | sad | 20d | 10d Te cell fet | AG | Fö | DU Fb | 10 | IN | MO | IN | 0 "91 et AR ut utt utl jol:S1 | Ebz [febr | or0r len gSr IfSrer | obe lo6rr | gr logrr |eor eIr leg of:or |8g jag |s'b | sz 90:51 | eg IKE | 8'8I öra 6-Pr job rr | r€r joSrr | Ir 59:01 | HERO |A NER ERNA | 1z ge'br | Tzz loger | Ar rar | ocbr IFgror | ter j9o0or |6:6 JzE6 | rg Ig4 |6G beh Igar jE9rg | LE | LI | | | | "urgy |10jdo] | "wuqx |10jdo] | "wqy | 10jdofl "wuqy hojdor "wuqx |30jd0] | "wuqy | 10jdot) "mugg hojdorl "wugqx |103d0] | "wuqy | 10jdo0] | sad | 20d | od | sd) adlad sad! ad | ad | 1d | od | fd | dad | od I ad | sd | sad "IN JI0 "IN 10 "IN 310 "IN JIO "IY J10 "IN JI0 "IN 310 ”IY | 210 "TY | 0 104 u0T u'lh& 6 fela u"d u'lik ul ulh9 ITE "wurqy |10jdo] 10 " SS 5: = IPugaue 1918 I9puN | A SER [ES FurlposFoys Frpurrsting (SE-R "ua1aqIesZunNposZoys epJIEISAJaA MOI donor Y "FI 122905 FI st MG Cd ärOR Sån RAT SE - « - GUNNAR SCHOTTE. 256 85 |fzE'0g | €S |616'1 | 08 |Lol'g | 41 | z9€'g | 4z |6g80'0z | oz Izzo'bz | gh |699'11 | E1 | ESSL VELTIZ £Eg'Eb1) — blz'z) ewwung I —QTi— — OO JionsannbB|kjJRhhhhw nn nnnnenhrr nn nirönnmtcnnnnnprp oem nin nnnnntnYjryöwöcc £z |1z0'o1 | — |o00'1 | Eb |ggt€ log fzfz'S)=l — J=|] — J-l — I=| — |900:z€E |oo6'4r |—-| 908 Jr AS UuaIÄUNOLT | ev DEG TSE (SVNSTERT KOM SES TS OSA le a EOENSS GV SISEN a ESR NE UuYLENE[T oz lzzo'btz |] —| — |—-] — I=] — I—| — 1|90zlzzo'tz —-| — [EA AR SOOMLOL [KSESSEN IE NOD: kosan re uapqe.nolsuras I +S |bor'Sr | £S 616 96 IbgET)l—| — I|=—)I — =) — I skl6gg'rr | 45 | ofri ISEriir Irp6'68 | —]LUPE JUN UuFTÄWIIa EL ISS'b ES ojn I TA NE NEN FSE NVS AGES AASE AO SR rr a re UFLÄUIIO]S S9 l9€9'z | —]| — |o4Ig8S9 I —]|zoz GON SUSIE OZ ö8Sg (— ER rer UFIÄWUIATL AT TS OG a KOL [GERE OST TER a TE ID ig rölrilrogiern 906 a kr UJIÄWIY 310 | INR |240) INR [JO "IF |JI0 | TH |A0Q] IF ol TR 0 TY 0 TN "wu Ie | Je — 3 SR SULOST ol RE a! IC hes bordet | 2 | 0161 | 6061 8061 4061 to61 £061 zo61 p3ur[ [rear preulsoy | e WWNS uaIe I3pun eualaqIe 10J PrLulsoM seua2xIiq su? IÅÄMN 'udJ3qJesduruddejuIoj 211038 epsOJn Uu93TurujapjesZuruyrp WOUaN "St 12005 FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION IGI2. 2 i un torde man såsom medeltal kunna angifva c:a 1,4 öre; medeldimensionen i topp torde då uppgå till mellan 8 och 9 tum. Huggningen af pappersved betalas med 5 å 6 öre per klamp om 10.5 fot. För huggningen af kolved Betalas c:a 20 öre för 2 alnars res, 16 å 17 öre per meters res eller 3,25 å 3,50 kr. per famn om 6 Xx6 Xx 10 fot. Till en början bestriddes kronoparkens bevakning af endast 2 ordinarie kronojägare. Sedermera har den bevakande personalen så småningom ökats, för att nu utgöra 4 ordinarie och 3 extra kronojägare. Äfven detta antal visar sig dock otillräckligt. Under de senare åren har en assistent under som- marhalfåret varit i ständig tjänstgöring å parken. Ak Tabell 16. Genom revirförvaltningen verkställda smärre dikningar, hufvudsakligen i försumpad skogsmark. | | P3 EG Su I 24 3 å 4 ce Kl = I Bäckrensning Dikning Summa 20 FAS | | a Zz | 2 = = 3 EE | = DE lag um Mma | 15 3 I (Red | bd =02 |5- 308 | | längd | kostnad | längd | kostnad | längd | kostnad | 2. |A 2 I I I 3 NV 3 | 3 109 meter, köras lörelimeter |pJer: | öre! meter Kr. |örelKr.|öre|Kr.löre| Kr. |öre I | I I | | | 1902 9,600) 1919 45 = = a 9,600] INO LONASN NOTA | 1903 | 9:400] 2,1251 251 4501 901—1| 9850] 2,215125 | FI —1=1— 2,2051 25 1906 — SNES 1,350| 400 — | I1,350l 4001 — [271] SO — 6711 50 | finan MES SN 2462 552184 | 2,4621 552184|/—|—!|—|—| 352/84 | 1908 15,482] 2,787 72 | PER GETT La 15,4$2) 2,787| ZETA 257871 72 | 1909 | 17.935] 3.272 65 | 3311 876) 39 | 21,246| 4.149) 04 |— — (325| 50 | 4,474| 54 | 1910 | 7,488 1,621/42| 3:799/1,134/ 57 | 11,247| 2,755| 99 [119] — 85/50 | 2,960 49 | 1911 | 6,531| 1,432/ 76 | 10,479/3,246| 37 | 17,010 4.679) 13 | 45/50] 86) 73 | 4,811] 36 | — — | Summa 66,396| 13,159/| 25 | 21,831/6,300 17 | 88,247 19,459] I | I 42 14360] — 1497] 73 |20,393] 15 per längdm. 19,4 öre 29 öre | | Hösten 1910 härjades kronoparken, liksom många andra trakter, af snö- tryck i sådan omfattning, att motstycke därtill knappast förr förekommit i vårt land. Ett utförligt omnämnande af denna härjning återfinnes i häfte 4 af Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912, allmänna upplagan. Här må en dast anmärkas, att den uppgift, som i öfverensstämmelse med revirförvaltnin- gens beräkningar däri lämnas om antalet snöskadade träd, som återstode att till- varataga år 1912, visat sig vara mindre korrekt. Antalet uppgifves till c:a 40,000 å 50,000, men synes på grund af senare gjorda undersökningar komma att uppgå till c:a 140,000. I så fall blir antalet snöskadade träd, som kunnat tillgodogöras såsom timmer eller pappersved c:a 280,000. Detta antal torde motsvara en kubikmassa af c:a 56,000 kbm. eller 2,2 kbm. per har skogs- mark. Härvid erinras om, att endast de mest skadade träden utsynats, och att stora mängder, som endast haft toppen bruten, lämnats att kvarstå. & Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913. IS 238 GUNNAR SCHOTTE. HAMRA KRONOPARK Skala 1:225 000 10 kn. by Tånäsvalles — TandsjöstN öre När exkursionen kom in på Hamra kronopark, hade den först att passera öfver flera stora hyggen, som uppkommit till följd af stormhärjningar under ären 1898—1899 och som tillsammans bilda en kalmark om 55,14 hektar. En stor del af detta område var besådt, och kostnaden härför hade uppgått till: För hyggesrensning och risbränning per hektar Första sådden (kostnaden för fröet inberäknad) Hjälpsådd ( > » > » ) Summa kr. 70,77 pr hir Kulturen såg i allmänhet vacker och lofvande ut. Plantorna från den för- sta sådden voro emellertid nu i den ålder, att de mycket starkt angripits af ' bd i» RAA md a VRAPRGE SATIR FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 259 snöskyttet (Phacidium infestans). Särskildt pigga tedde sig dock plantorna af hjälpsådden. Att denna lyckats så väl får tillskrifvas den djupa bearbetningen vid ruthackningen, som jägmästare NILSSON låter utföra vid sådden. Härefter gick marschen öfver Fräkenmyren (se fig. 32). Denna omfattar en sammanlagd areal af 43 hektar. De första torrläggningsarbetena, hvilka i hufvudsak omfattade endast hufvudgrafvarna, utfördes år 1902. Dikningen har sedan kompletterats åren 1908—1909. Dikenas sammanlagda längd är 6,389 meter och den upptagna gräfningsmassan 7,120 kbm. Kostnaden per H. Dahlberg fot. Fig. 31. Exkursionsdeltagarne ströfva öfver en mosse, I fonden hyggen om 55 hektar, som till stor del äro skogsodlade. längdmeter har uppgått till 41 öre och per kbm. gräfningsmassa till 37 öre. Totalkostnaden för torrläggningen utgör 61,32 kronor per hektar torrlagd mark. Nästa stora dikningskomplex, som passerades, var Stormyren. Hufvudgraf- varna upptogos äfven här år 1902, och kompletteringsdikningen utfördes åren 1908—1909. Dikeslängden uppgår här till 10,571 meter med en gräfnings- massa af 10,644 kbm. Kostnaden har per längdmeter uppgått till 43 öre och per kbm. till samma belopp. Totalkostnaden per hektar torrlagd mark utgör 50,75 kr. Så följde ett 21 hektar stort kalhygge å försumpad mark, hvarå torr- läggningsarbetena pågingo. Vid Stormyrkojan gjordes en kort rast (se fig. 33) för intagande af med- hafda smörgåsar. Å Nyslottåsen genomvandrades ett gammalt granbestånd, öfvergånget med GUNNAR SCHOT1TTE. T. Lagerberg fot. Fig [SE [EN Smörgåsrast vid Stormyrkojan. R. Liibeck fot. FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION 1912. 201 förhuggning år 1900. Från beståndet, som senare härjats af storm och gran- barkborrar, hade kolved utdrifvits år 1910. Spår af snötryck efter den stora snötrycksskadan vintern 1910—11 förmärktes här och hvar, Å Nätsjöåsen kommo vi in i ett större urskogsområde. Först genom- vandrades hufvudsakligen granbestånd, som härjats af snötryck och hvari Ur statens skogsförsöksanst. saml T. Lagerberg fot. Fig. 34. Gammal urskog af tall å Näfsjöåsen, Hamra kronopark, stämpling utförts under sommaren. Härefter följde äfven urskogsbestånd af tall, mer eller mindre torkad (se fig. 34) och delvis försedd med granunderväxt (fig. 35): Härefter passerades hyggen, som spettplanterats hösten 1911 med 2-åriga tallplantor eller ock till mindre del planterats med 1-åriga tallplantor i öppna gropar. Plantmaterialet hade uppdragits å kronoparken af frö, som insam- lats i Medelpad. Exkursionen gick vidare öfver omväxlande hyggen, och kvarlämnade stormkappor, som dock måst utglesas till följd af snötrycksskada. — ÅA ett 262 GUNNAR SCHOTTE. hygge beundrades en utmärkt vällyckad sådd, som utförts våren 1911 med frö från norra Dalarna och Hälsingland. Kulturkostnaden hade, inbegripet frökostnaden och röjningsarbetet, uppgått till 41,88 kr. per hektar. Afven här torde det särdeles goda resultatet af sådden få tillskrifvas den synnerliga omsorg, hvarmed kulturarbetet utförts — sådd i stora, väl luckrade gropar. Ned mot sluttningarna till Tandsjö station passerades åter bestånd med snöskadad skog. Afverkning af de skadade träden jämte en del gallringsträd samt grupper af äldre träd pågick nu genom revirförvaltningens försorg. Hugg- ningen betalades med 5 öre per klamp pappersved om 10 7/, fot, 20 öre per 2 alnars kolvedsras samt 1 öre per löpfot timmer. Gunnar Schotte fot. Fig. 35. Exkursionsdeltagarna ha slagit sig ned i urskogen å Nässjöåsen. Vid Tandsjö station, där en 3:dje klassens vagn i extratåget apterats till restaurationsvagn genom att bord af lösa bräder anordnats öfver bänkarna, skyndade färddeltagarna att kasta sig öfver ett förråd af lockande smörgåsar och frukt. Efter lunchrasten, som först inträffade vid 3-tiden på dagen, förde oss extratåget vidare förbi Fågelsjö station fram mot sjön Tyckeln, där en kortare promenad på cirka 3 km. togs öfver Oxberget, som öfvergåtts med förhugg- ning år 1894 och föryngringshuggning år 1908. Afven passerades Lillåsen med vackert skogsbestånd af gammal tallurskog (fig. 37). Här ledde jäg- mästare MODIN ett stämplingslag för att visa en stämplings utförande för de med norrlandsförhållanden mindre förtrogna. På aftonen återkommo vi med extratåget till Orsa efter en mycket läro- rik och intressant dag. Vi hade fått beundra orörda urskogar från en svunnen FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS EXKURSION Ig12, 263 tid, vi hade fått inblick i ett norrlandsrevir, där skogshushållningen bedrifves rationellt och intensivt. De röster som förr så ofta hörts uttala sitt klander öfver att den gamla skogen å Hamra afverkats för långsamt, hördes lofprisa den numera starkt forcerade afverkningen. T. o. m. funnos kanske de, som an- sågo densamma väl så kraftig. Till sist hade vi fått tillfälle att studera särskildt lyckade kulturer i ett typiskt norrlandsrevir. Att dessa voro så utmärkta får, som förut framhållits, tillskrifvas det goda utförandet med djuphackning af såddfläckarna. Det tvifvel som många skogsvårdare hyst att kunna åstad- T. Lagerberg fot. Fig. 36. Exkursionsdeltagarna samlade vid Tandsjö station. I fonden »restauratiors- vagnen» å extratåget. komma goda kulturer i Norrland, synes sålunda ej vara berättigadt, och det är nog så, att de flesta misslyckade norrländska kulturerna får skrifvas på ut- förandets konto. I allmänhet ha nämligen kulturerna i Norrland ej skötts med den omsorg och rutin som i landets södra och mellersta delar. Det vore därför att hoppas, att exemplet både i det ena och det andra från Hamra må väcka efterföljd i öfriga Norrlandsrevir. Resenärerna voro åtminstone eniga om, att Hamra kronopark står som ett mönster för god norrländsk skogsvård. På aftonen samlades alla exkursionsdeltagarna i Orsa till middag och samkväm å järnvägshotellet. Härvid frambar Föreningens ordförande resenä- rernas tack till exkursionsledarna, därvid i främsta rummet vändande sig till 5 2604 GUNNAR SCHOTTE. generaldirektören FREDENBERG, som förvaltat Hamra kronopark med så mycken omsorg och kärlek, samt till de skogsförvaltare, som under de gångna dagarna demonstrerat sina förvaltningsdistrikt, jägmästarna J. E. NILSSON, JOH. ÅHLGREN, A. MopDIN och O. ENEROTH. Ett särskildt tack frambar också ordföranden till jr igt : Jå 5; SE LG i 28 NN dömes RAR VV Gunnar Schotte fot. Fig. 37. Vacker urskog af tall å Lillåsen, Hamra kronopark. flottningschefen AXEL Lör, som demonstrerat sina flottningsanordningar, och i öfrigt gjort så mycket för exkursionens trefnad och inkvartering i Orsa samt till intendenten J. H. HuLTIN och länsjägmästare W. DyBeEcK, hvilka tagit ini- tiativet till denna lärorika och intressanta exkursion — säkerligen en af de mest lyckade, som Skogsvårdsföreningen hittills anordnat. HH HH OD EN ON BON MH HH NN EXKURSIONSDELTAGARE. 205 Anmälda deltagare i exkursionen 1912. AHLGREN, JOH., jägmästare, Falun. ALEXANDERSSON, GERH., domänfiskal, Stockholm. ANDERSSON, ERNST, jägmästare, Danderyd. ANDERSSON, L. P., skogsförvaltare, Sollefteå. AREWEDSON, A. G., bruksägare, Ulfshyttan. ARFWEDSON, NILS, kapten, Hedensö. BEER, ÖSCAR AD., länsjägmästare, Uddevalla. "BELLANDER, NILS, jägmästare, Leksand. BENNET, JAC., friherre, godsägare, Ortofta. BERG, C. T., jägmästare, Råda. BERG, GEORG, skogsförvaltare, Åtvidaberg. BERG, IVAR, godsägare, Rödjenäs, Nässjö. BERGGREN, O. E., jägmästare, Stafre. BERGSTRÖM, BIRGER, jägmästare, Lycksele. BERGSTRÖM, ROBERT, förvaltare, Vreten. BERGVALL, J. A., länsjägmästare, Orebro. BIELKE, OTTO, forstmästare, Voxna. BLOMBERG, AXEL, jägm., disponent, Forssjö, Katrineholm. BLOMBERGSSON, |]. H., jägmästare, Uppsala. BOBERG, SVEN, jägmästare, Grängesberg. BOHNSTEDT, EDVv., hofjägmästare, Rinkesta, Arila. CALLIN, SVEN, skogsförvaltare, Gammelstad, Nyköping. CARBONNIER, H., länsjägmästare, Eksjö. DAHL, WILH., jägmästare, Sunnemo. DAHLBERG, HANS, jägm., disponent, Alkvettern, Karlskoga. DANIELSSON, C. A., jägmästare, Geijersholm. DANIELSSON, N. P., direktör, Gullringen. DyYBECK, WILH., länsjägmästare, Falun. E1sEN, GUSTAF, skogsförvaltare, Strömsbergs bruk, Tierp. EKMAN, AXEL, bruksägare, Mogård, Dofverstorp. EKMAN, WILH., jägm., disponent, Korsnäs. EKSTRÖMER, T., civilingenjör, Fågelfors. ENEROTH, Ö., jägmästare, Falun. ERICSSON, ERIC, bruksägare, Granbergsdal. ERIKSON, E. G., disponent, Göteborg. ForBEs, A. C., Departm. of Agriculture, Dublin. FREDENBERG, K., generaldirektör, Stockholm. + Uteblef från exkursionen. EXKURSIONSDELTAGARE. FÅHRAUS, I., jägmästare, Västerås. GEETE, ER!K, jägmästare, Falun. GEIJER, ÉE., forstmästare, Ekshärad. af GEIJERSTAM, C., bruksägare, Rockhammar, Sällinge. GRINDAL, TH., förvaltare, Orsa. HEDEMANN-GADE, ÉE., jägmästare, Örebro. HEGARDT, H., ryttmästare, bruksägare, Latorps bruk. HELLSTRÖM, ÖTTO, disponent, Stockholm. HELLSTRÖM, I. O., forstmästare, Hasselfors. HERMANSSON, AÅ., forstmästare, Uddeholm. HERMELIN, TH., frih., byråchef, Stockholm. HULTIN, J. H., jägmästare, intendent, Falun. HäGG, HJALMAR, jägmästare, Älfdalen. HÖGFELDT, P. J., agronom, Nyborg, Bålsta. IGGBERG, GöÖsSTA, forstmästare, Stjernsund. KARLSSON, J., borgmästare, Västerås. KARSBERG, JOH., skogschef, Finspång. KOLMODIN, G., jägmästare, Orsa. KUGELBERG, WILH., forstmästare, Stjernfors, Kopparberg. LAGERBERG, T., fil. dr, Stockholm. LANDGRAFF, S. G., förvaltare, Orsa. LARSSON, HARALD, forstmästare, Andersfors, Bergsjö. LJUNGBERG, ÉE. J., disponent, Falun. LINDBOHM, GUSTAF, skogsförvaltare, Hellefors. LINDROTH, B., forstmästare, Stockholm. LUNDGREN, NILS, jägmästare, Ekshärad. LUTHANDER, T., ingenjör, Årjeng. LÖBECK, RAGNAR, länsjägmästare, Uppsala. LYON, FRANK, forstmästare, Gimo. LÖF, AXEL, flottningschef, Orsa. LÖWENHIELM, C. F., skogsförvaltare, Mölnbacka. MALMIN, ErIK, Krägga gård, Krägga. MELANDER, AXEL, direktör, Saltsjöbaden. MELLQVisT, K. F., e. länsjägmästare, Karlstad. MODIN, HELGE, skogsförvaltare, Erikslund. NILSSON, ARVID, länsjägmästare, Karlstad. NILSSON, J. E, jägmästare, Edsbyn. NILSSON-HiorTt, K. N., forstmästare, Storån, Delsbo. NORBERG, F., forstmästare, Viksjöfors. UNDÉN, ERIK, forstmästare, Falun. ÖLIVECRONA, AXEL, häradshöfding, Uppsala. OLSSON, IvaAR, ingenjör, Falun. AF PETERSÉNS, G., jägmästare, Sveg. PETTERSON, HENRIK, jägm., skogschef, Uddeholm. PETTERSSON, O. R., forstmästare, Orsa. REUTERSKIÖLD, A., bruksägare, Hellefors. REUTERSWÄRD, C., öfverstelöjtnant, Starbo bruk, Smedjebacken. RIBBING, NILS, flottningsingenjör, Orsa. Uteblef från exkursionen. > hn) PRE Rs Kn RER RR TSAR . här EXKURSIONSDELTAGARE. d 26 >+xN:r 86 RINGSTRAND, N. G., jägmästare, Stockholm. » 87 RISBERG, W., disponent, Hasselfors. » 88 RUDENSCHÖLD, C. A., grefve, skogsförvaltare, Rockesholm. » 89 RUNQvisT, Jac. W., jägmästare, Sollefteå. » 90 SANDBERG, BERTIL, forstmästare, Ljusdal. >» OI SANTESSON, HARDER, godsägare, Forsby, Ättersta. » 92 SCHOTTE, GUNNAR, jägmästare, Föreningens sekreterare, Stockholm. > 093 SEDERHOLNM, G., bruksägare, Alberga. » 04 SILFVERHJELM, W. E., godsägare, Katrinedal, Bålsta. +» 95 V. STOCKENSTRÖM, Bo, Ekensholm, Dunker. » 96 SUNDBERG, ÅXEL, godsägare, Barksäter, Katrineholm. » 97 SUNDBLAD, P. G., skogsförvaltare, Malung. » 98 SYLVAN, SAM, jägmästare, Älfdalen. » 99 SYLVÉN, NILS, fil. dr, Stockholm. + » 100 TAMM, GUSTAF, jägmästare, Engelsberg. > 101 TEDEN, W., öfverjägmästare, Falun. » 102 TIGERSCBIÖLD, H., kansliråd, Stockholm. » 103 TIGERSTRÖM, C. O., forstmästare, Strömbacka. » 104 TILLANDER, BERTIL, jägmästare, Gejersholm. THORESSON, P., skogsförvaltare, Karlstad. » 106 THUNBERG, G., direktör, Göteborg. » 107 TÖRNBLOM, VILLE, forstmästare, Sveg. >» 108 WACHTMEISTER, FR., grefve, universitetskansler, Föreningens ord- förande, Tistad, Larslund. » 109 WALLM0O, UNo, öfverjägmästare, Örebro. » I10 WENG, JONAS, skogsförvaltare, Malung. » III WENNBERG, ÅLBIN, godsförvaltare, Ryholm, Moholm. » 112 WELANDER, ADOLF, jägmästare, Bjurfors, Avesta. » 113 DE VERDIER, B. A., kapten, Gustafsfors. » 114 WESSLEN, GÖSTA, forstmästare, Gammelkroppa. +» 115 WIGELIUS, ÅLFR., jägmästare, Tullinge. 116 WINLIÖF, H., förvaltare, Särna. 117 AF WAHLBERG, D., jägmästare, Smedjebacken. YDSTRÖM, ARVID, inspektor, Dala-Järna. 119 ÖHRSTRÖM, C. ÅD., jägmästare, Stockholm. ÖJERMARK, C., jägmästare, Smedjebacken. + : - [0] un v vv vv - - [90] SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN TOT3EA 6. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. | Rättegångar och juridiska spörsmål. 19. Innehafvare af afverkningsrätt anses ei såsom afverkare, då afverkningsrätten endast utgiort säkerhet för den verklige afverkarens skuld. Skogsvårdsstyrelsen i Västmanlands län hade instämt A. och B. samt V. Aktiebolag, Aktiebolaget X. bank och sysslomännen i handelsbolaget B:s m. fl konkurser med yrkande om vidtagande af skogsvårdsåtgärder. Västmanlands västra domsagas häradsrätt meddelade utslag den 4 oktober 1909: Häradsrätten läte bero vid af skogsvårdsstyrelsen gjord återkallelse af dess talan mot A. och B. samt förpliktade skogsvårdsstyrelsen att ersätta deras rättegångskostnader med 190 kr. Med ogillande af skogsvårdsstyrelsens talan mot V. Aktiebolag och konkursboen, förpliktades banken att senast före den 1 oktober 1915 hafva i fullt skogbärande skick återförsatt ifrågavarande om- råden med undantag af ett utaf öfverjägmästaren U. W. i målet närmare angifvet sådant, samt att före den 15 april 1912 låta verkställa nödig mark- beredning och erforderlig skogskultur, allt vid stadgadt äfventyr; och skulle banken med 650 kr. ersätta skogsvårdsstyrelsens kostnader för af W. förrät- tad undersökning och dess utgifter å rättegången. vea Hofrätt, där skogsvårdsstyrelsen, banken och sysslomännen besvä- rade sig, afgaf utslag den 10 augusti 1910: Enär beträffande skogsvårdssty- relsens talan om förpliktande för V. Aktiebolag att vidtaga åtgärder för åter- försättande af omförmälda skogsmark i skogbärande skick, i målet ej blifvit visadt, att V. Aktiebolag, som innehaft allenast afverkningsrätt till berörda skogsmark, låtit komma sig till last sådan vanskötsel af marken, att skogens återväxt uppenbarligen äfventyrats, funne hofrätten ej skäl göra ändring 1 hä- radsrättens utslag, såvidt därigenom skogsvårdsstyrelsens nämnda talan ogil- lats. Beträffande den af skogsvårdsstyrelsen i berörda hänseende mot banken och handelsbolaget i målet förda talan funne hofrätten utredt, att omförmälda afverkningskontrakt blifvit af handelsbolaget öfverlåtet å banken uteslutande i ändamål att utgöra säkerhet för en handelsbolagets skuld till banken, att se- dan banken medgifvit handelsbolaget att mot afbetalning af berörda skuld verkställa afverkning af visst mot afbetalningens belopp svarande antal träd, | ifrågavarande afverkning därefter blifvit verkställd af handelsbolaget samt att banken med afverkningen ej tagit annan befattning än att banken låtit öf vervaka, att den af banken åt handelsbolaget sålunda medgifna afverknings- rätten ej öfverskredes. På grund häraf funne hofrätten, att den vanskötsel af SS É FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA 269 -omförmälda skogsmark, som enligt hvad upplyst blifvit, genom ifrågavarande afverkning ägt rum, icke kunde läggas banken till last, men att däremot handelsbolaget gjort sig skyldigt till densamma. Hofrätten funne därför skäligt, att på så sätt ändra häradsrättens utslag i dessa delar, att dels ban- ken befriades från densamma ålagd skyldighet att vidtaga de för markens återställande i skogbärande skick af häradsrätten föreskrifna åtgärder, dels ock handelsbolaget förpliktades, att inom den af häradsrätten förelagda tid fullgöra samma åtgärder, vid äfventyr att de eljes blefve af skogsvärdsstyrel- sen på handelsbolagets bekostnad verkställda. I fråga om i målet framställda anspråk på ersättning för kostnader funne hofrätten ej skäl göra annan ändring i häradsrättens utslag, än att banken befriades från densamma ålagd ersätt- ningsskyldighet och handelsbolaget förpliktades ersätta skogsvårdsstyrelsen kostnaden för omförmälda undersökning, äfvensom styrelsens utgifter i målet fed 650 kr., hvarjämte — — —. Högsta Domstolen gjorde ej ändring i hofrättens utslag med undantag att tiden, inom hvilken marken skulle vara återförsatt i skogbärande skick, be- stämdes till den 1 oktober 1917, samt tiden för markberedning och skogs- F kultur till den 15 april 1914. : (Utdrag ur N. J. A.) i R . i k Brandtornssystemets införande i Jämtland. Å f För några år sedan beslöt skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län på förslag af länsjägmästaren att uppdraga åt denne att verkställa undersökning och ut- arbeta förslag till anordnande af ett systematiskt ordnadt brandtornsnät öfver länet i anslutning till det projekt som af länsjägmästaren framlagts i Skogs- FNårdsföreningens tidskrift år 1907, h. 4—5, sid. 157—171. Äfven länets landsting har beaktat detta förslag på så sätt, att landstinget år 1907 på motion af en ledamot i landstinget beslutat anmoda skogsvårdsstyrelsen att Snarast möjligt till domänförvaltningen och de trävarubolag, som äro intres- serade uti länets skogar, äfvensom vederbörande kommun göra framställning om samarbete för att på lämpliga platser, till det antal, som kan befinnas nödigt, uppföra vakttorn, till hvilka anordnas förbindelse med länets telefon- nät, samt att vid hvarje sådant torn under den tid af året, då stark torka råder, anställes vakt, som af vederbörande skogsägare bekostas. Planen för detta brandtornsnät för Jämtlands län är nu utarbetad och kommer inom kort att utsändas till vederbörande. Förutom de 8 brandbevakningsplatser, som förut funnits inom länet, näm- ligen inom Härjedalen, föreslås nu ytterligare 34 nya sådana, hvilka med te- lefonledningar, telefonskåp och telefonafgifter beräknas komma att kosta 35.000 kr. Den årliga utgiften för de nya brandtornens verksamhet beräknas sålunda: é 5 & ränta å anläggningskostnader ......... UCS 10 Underhållskostnadl A.............. 2 Sr Vakthållning under 100 dagar ........... 6,800: — Summa kr. 12,050: — Som erfarenheten visat från de trakter af Dalarna och Härjedalen, där brandtornsidén sedan flera år varit genomförd, att månget hotande skogselds- 270 NOTISER. tillbud blifvit, tack vare en effektiv bevakning, kväfd i sin linda, så kan man väl säga, att ofvan angifna penningbelopp, använda på nämnda sätt, äro väl använda. I den mån skogarna blifva bättre skötta, och värdefulla ungskogar | här och hvar komma till stånd, gör sig också ett verksamt skydd för desamma | mer och mer gällande. Östersund i maj 1913. O. HJ. HUMBLE. NOTISER. Förslag till ny skogslag för Jämtlands län. På förslag af nuva- varande riksdagsmannen G. Nic. Torgén tillsatte landstinget i Jämtlands län | år 1911 en kommitté med uppdrag att verkställa utredning öfver gällande skogsvårdslags verkningar inom länet och huruvida separata bestämmelser en- | bart gällande Jämtlands län kunde anses lämpliga att kombineras med för ri- ket gällande skogslag, och i så fall förslag till sådana bestämmelser. I nämnda kommitté insatte landstinget följande personer: motionären, riksdagsmannen G. Nic. Torgén, länsjägmästaren O. Hj. Humble, f. d. riks- dagsmannen, landstingsmannen Karl Karlsson i Mo, f. d. landstingsmannen A. Tromén i Bergsviken samt landstingsmannen O. E. Fladvad i Östersund. | Kommittén utsåg inom sig till ordförande länsjägmästare Humble. Efter att hafva inhämtat kommunens samt andra intresserades inom länet yttranden i form af svar på utsändt frågecirkulär samt efter att hafva under resor till olika trakter af länet studerat skogsförhållandena samt den gällande skogslagens verkningar, har kommittén nu sitt lagförslag färdigt och kommer detsamma att föreläggas höstens landsting. I det föreliggande lagförslaget söker man bibehålla den gällande åter- | växtlagens grundtanke, men intager dessutom dimensionsbestämmelser till skydd | för den växande ungskogen. Utsyningstvång under vissa dimensioner skulle således blifva följden. Att märka i det nya lagförslaget är vidare, att afverkning annat än till egendomens husbehof icke får ske, så att brist på husbehofsskog uppstår, samt att ägare vid afverkning af husbehofsskog ej blir underkastad dimen- sionsbestämmelserna. Östersund 1 maj 1913. O. HJ. HUMBLE,. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS ”IDSRRIFT, 1913. ALLMÄNNA DELEN, H. 6. TRÄVARUMARKNADEN. Stadga och lugn är hvad som allt fortfarande präglar marknaden. Priserna äro i stort sedt oförändrade sedan min sista rapport. Affärerna ligga emellertid ej helt nere oaktadt inemot 80 "4 af års- stocken vid detta laget torde vara försålda. Så komma England och sam ställning, och komma ej politiska förvecklingar med i spelet, borde slutresultatet af årets försäljningar blifva fullgodt. Förloppet af skeppningarna äro hittills i år afgjordt gynnsammare än förra året. Sålunda öfverstiger den vid maj månads utgång skeppade kvantiteten med ej mindre än 50,000 standards hvad som var skeppadt motsvarande tid 1912. Fortsättas afhämtningarna på samma sätt, torde 1913 komma att förete en välbehöflig förbättring i dessas förlopp i sin helhet i jämförelse med de närmast föregående åren. Våra aflastare borde därigenom kunna förskonas för oproportionerligt stora höstskepp- en hvilka alltid medföra större kostnad och risk, än då skeppnin- fd Så vidt man kan se, hafva flottningarna hittills haft ett gynnsamt X örlopp, och grundade skäl finnas att antaga, att älfvarna i stort sedt blifva slutflottade detta år. dv Emellertid torde man ändock få räkna med någon minskning i totala beräknade timmerfångsten för året. Af nu tillgängliga slutsiffror för drifningsresultaten finner man nämligen, att åtminstone i vissa distrikt timmerfångsten blifvit mindre än man kalkulerat med. Detta borde alltid hafva något inflytande på marknadens stadga. —M. 272 EKONOMISKT. EKONOMISKT. Hufvuddelägaren i Adolfsfors aktiebolag har i dagarna inköpt öfriga aktier i ett pris något öfver dubbelt pari. Aktiekapitalet är kr. 220,000. Bolaget stiftades 1902, Kl disponenten O. I. L. Larson, som från början varit dess verkställande direktör är sälnna ensam ägare. domar och skogar om cirka 8,000 tunnland. Elfvestorps aktiebolag. . Den 7 mars 1913 antogs ny bolagsordning, innehållande bland andra, följande ändringar i förut gällande ordning: Bolaget skall hafva till ända att ä Elfvestorps landtegendom, Grythyttans socken af Örebro län, och de andra egendomar, bolaget innehar eller kan komma att förvärfva, idka bergsbruk, jordbruk, industriell verk: samhet samt de öfriga näringar, hvartill egendomarnas beskaffenhet kunna gifva anledni Aktiekapitalet skall utgöra lägst 700,000, högst 2,100,000 kronor. Bolagets styrelse sk hafva sitt säte å Elfvestorp, nämnda socken. Nordmalings ångsågs aktiebolag. Till styrelseledamot i stället för Magnus Un har valts Abraham Unger, i hvilkens ställe till suppleant utsetts ingenjören Lennart Wi stedt i Moröns by, Skellefteå landsförsamling. Uddeholms aktiebolag. Den 31 juli 1912 och den 25 februari 1913 antogs ny | bolagsordning, innefattande, bland andra, den ändringen i den för bolaget förut gällande | ordning, att aktiekapitalet skall utgöra lägst 10,000,000, högst 30,000,000 kronor. Supple- | anter äro numera FENA (SE Geijer i Filipstad, samt filosofie doktorn C. G. Fine- man i Stockholm. G. R. Geijer tjänstgör såsom ordinarie styrelseledamot. ; Wifsta varfs aktiebolag. Aktiekapitalet har genom inlösen af bolagets samtliga preferensaktier nedsatts till 10,440,000 kronor. | FÖR KRONOJÄGARE. Till extra kronoijägare med arfvode tills vidare under 1913 ha förordnats: = e. kronojägaren Johan Fredrik Nilsén inom Bodens revir från och med 1 juni; - kronojägaren Per Arvid Andersson inom Jörns revir från och med 1 juli; på . kronojägaren Magnus Mattsson inom Transtrands revir från och med 1 maj; ' . kronojägaren Gustaf Eriksson inom Västra Hälsinglands revir från och med I juni. ÅeXm!m mM S kl Till kronoskogvaktare å Siende häradsallmänning har antagits Knut Albert Bommelin. kÅ Till dikningsförman inom Gäfle— Dala distrikt har förordnats från och med I juni tills vidare under året e. kronojägaren Olof Bergman. Till e. kronoiägare utan arfvode ha förordnats: utex. skogslärlingen Joh. Nikanor Arnell inom Anundsjö revir; » » C. J. Linell inom Särna revir; > » Alfons Björklund inom Bjurholms revir; > » Bror Artur Åklin inom Medelpads revir; » , Filip Andersson inom Norra Hälsinglands revir. Afsked har beviljats: kronojägaren i Vederslöfs bevakningstrakt af Värends revir Johan Erik Olsson från| den 23 april 1913. ALLMÄNNA DELEN. a va, Ile .- nad SR : Ce i sig vr a oe få FL et rr AREENES Zeta FTE 7. JULI. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKR MED 3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ALLMÄNNA DELEN | ALLMÄNNA DELEN MED FAOKAFDELNINGE PRIS 5 KR. UTGIFVES AF PRIS 10 KR. FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE Er PROFESSORN, FIL D:R HENRIK HESSELMAN. s Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 £r., hålles öppet hvardagar kl. 3/210—1/24. Rikstelefon 2290. Postadress: Stockholm. €, Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e, m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel; Lidingö Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Aftryck af satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd h erhållits af redaktionen. | RR INNEHÅLL. Från Skogsvårdsföreningens 12:e års- Trävarumarknaden .......... möte den I april 1913: ) Hälsningsord af FR. WACHTMEISTER sid. 273 "Några synpunkter rörande skogs- brukets ekonomi För kronojägare............. A. Inledande föredrag af TOR : MONSON ic siörv Silje sla ske lea ss ine oe NBTLATS B. Diskussion: Yttrande af HENRIK PETTERSON > 288 v » > H, CARBONNIER .. > 290 3-0 / > > ERNST ANDERSSON > 293, AR 316 Za > > E. HECKSCHER .... > 297 : 0 1 > > TOR JONSON ...... > 300, a 328, 329 er D > O. ENEROTH ...... Sid. 305 CATE > — » P. O. WELANDER... > 309 äs » o> BLÅ. DE VERDIER > 313, SN 326, 328 vi , UR WALBMO pod eioid es sid. 320, es år 327, 330, 331 > > ARVID NILSSON.... sid. 327, 331 > H. HESSELMAN. >= 329 Skyddsåtgärder mot skogseld vid järn- vägslinjer. Utdrag ur en resebe- rättelse af E, LUNDMAN .........s > 332 Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN BOGSTA if Från Skogsvårdsföreningens 1i2:te årsmöte den 1 april 1913: Mötet öppnades af Föreningens ordförande, universitetskansleren grefve FR. WACHTMEISTER med följande ord: Som herrarna behagat finna, ligga på hvarje stol i salen förslag till nya stadgar, hvilka sedermera komma att genomgås och under- ställas Föreningens pröfning. — Skälet att detta stadgeändringsför- slag framkommit har dels varit, att våra gamla stadgar, tillkomna i en hastig vändning, varit formellt ganska undermåliga och dels att med- lemsafgiften måste ändras till följd af planerad omläggning af Förening- ens publikationer. Afgiften har styrelsen tänkt sig skola blifva 3 kronor i stället för 5, som förut varit fallet. Genom att göra så, tillmötesgår man en önskan, som blifvit uttalad mycket bestämdt från kronojägare- kåren och äfven från skogvaktarehåll. Det är en gifven följd af en sådan omläggning, att fackupplagan, som äfven af andra skäl måste göras större, också måste göras dyrare. Ett ytterligare skäl för en sådan omläggning har styrelsen sett i hvad erfarenheten under de sista åren visat, nämligen att prenumerantantalet och abonnentantalet på den allmänna upplagan har minskats något år efter år medan prenumerant- och abonnentantalet på fackupplagan ökats. Denna fingervisning har man ansett sig böra följa. Det pris, som fackupplagan skulle betinga, blir 10 kronor, och för dem af Föreningens ledamöter, som vilja ha allt tryck, som Föreningen publicerar, skulle afgiften således uppgå till 10 kronor + 3 kronor, d. v.s. 13 kronor. Förut har det varit 10 kronor och 60 öre; de 60 örena ha utgått för folkskrifter. När jag nämner folk- skrifterna, så vill jag tillkännagifva, att styrelsens mening varit, att de efter innevarande år skulle upphöra att utkomma. Hufvudsakliga skälet till att vi tänkt upphöra med utgifvandet af folkskrifterna har varit, att alla de ämnen, som man i dem främst velat behandla, äro genomgångna. Men på samma gång vill jag nämna, att styrelsen är villig att till skogs- vårdsstyrelserna i landet tillhandahålla de hittills utgifna folkskrifterna och, om så behöfves, lägga upp nya upplagor af dem. Redan nu ha vi tryckt en ny upplaga af den skrift, som varit mest efterfrågad. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen, 1913. 19 274 FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS I12:E ÅRSMÖTE Som de af herrarna, som voro närvarande vid fjolårets samman- träde erinra sig, lämnade jag då meddelande angående skogsutställ- ningsfrågan. Sedan dess har denna fråga gått framåt så till vida, att styrelsen för det allmänna svenska landtbruksmötet 1916 har till grupp- ordförande för denna skogsutställning utsett hofstallmästaren, f. d. statsrådet Tamm och till vice ordförande Föreningens sekreterare, nu- mera professor Schotte. Vidare har landtbruksmötet skrifvit till vår förenings styrelse och anmodat den att utse kommitterade för att till- sammans med dessa herrar utarbeta program för utställningen. Jag vill i detta sammanhang säga, att af ekonomiska skäl blir det nog nöd- vändigt att göra denna utställning mindre omfattande än man från början tänkt sig. Till slut ber jag att få bringa mötet den glädjande nyheten, att Föreningens styrelse haft nöjet att erhålla ett ganska stort bevis på svenska skogsägares intresse för Föreningen och dess tidskrift därige- nom, att Svenska trävaruexportföreningen och Svenska Cellulosaföre- ningen hvardera beviljat föreningen ett årligt anslag af 1,000 kronor samt Svenska Trämasseföreningen 500 kronor, allt för att därigenom understödja tidskriften. Med dessa ord anhåller jag att få hälsa herrarna välkomna. Några synpunkter rörande skogsbrukets ekonomi. A. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den I april 1913. Af TOR JONSON. Ej mindre än fem gånger förut har under olika namn ämnet om de lämpligaste hufvudprinciperna för skogsbrukets bedrifvande varit före- mål för diskussion inom denna förening. Emellertid torde man nog våga påstå, att dessa meningsutbyten knappast gifvit den behållning man väntat, detta till stor del beroende på svårigheten för alla talare att uppdrifva objektiva siffror för att un- derstryka egna synpunkter eller gendrifva motståndarens. Några lös- ryckta exempel och torra påståenden ha nämligen hvarken kunnat klar- göra frågan för de med saken obekanta ej heller förmått rubba dem, som en gång intagit en viss position. För att undanröja denna materialbrist har jag i fackafdelningens sista häfte framlagt resultaten af en undersökning, som afser att i möjligaste mån söka klarlägga den inre ekonomiska organisationen hos ett typiskt, mellansvenskt skogsbruk, drifvet efter uthålliga principer ungefär på samma sätt, efter hvilket våra bättre skötta bruksskogar länge behand- lats. Genom undersökning af en större skogstrakt å Malingsbo gamla bruksskogar i Dalarna, Klotens kronopark, har material erhållits att be- stämma beståndens tillväxt och virkesmassa m. m. vid olika åldrar, hvar- efter värdesättning af virket skett efter ortens pris, och har material så- lunda erhållits till bedömande af värdetillväxtens gång, penningafkast- ningens storlek m. m., allt å medelgod mark. Sedan omkostnadernas storlek med hjälp af statistik, samt där sådan saknats, resonemangsvis beräknats, kunde en serie kombinationer göras för skogsbruk, skötta med uthållighet som gemensamt mål, men olika organiserade med af- seende på omloppstid, bundet kapital och erhållen afkastning. Då un- dersökningen emellertid är alltför vidlyftig för att här in extenso kunna framläggas, vill jag under föredragets lopp endast göra några utdrag af 276 TOR JONSON. resultaten, under förhoppning att de, som intressera sig för frågan, tagit del af originaluppsatsen. Innan vi ingå på detaljer, torde det kanske behöfva påpekas, att ehuru en stor del af de erhållna resultaten äro att betrakta som allmänna sanningar, gällande så godt som alla skogsbruk, äro däremot somliga af mera lokal natur, hvilka måste underkastas jämkningar vid förflyttning till. andra miljöer. Likaså bör beaktas, att alla erhållna räntabilitets- siffror afse oförändrade virkespris, hvaremot den förbättring i räntabili- teten, som ligger i egendomars värdestegring under en längre period ej varit föremål för mina beräkningar, men har jag yrkat på att denna fråga bör göras till föremål för fortsatt studium, hufvudsakligen för att tillhandahålla nationalekonomer af facket uppgifter för bedömande af skogsbrukets ställning i vårt nationella näringslif. Att här framlagda undersökning, liksom äfven andra omsorgsfullt gjorda sådana, alltid måste uppvisa låga siffror för skogsbrukets löpande räntabilitet, torde väl för öfrigt inom denna förening aldrig kunna ge anledning till diskussion om skogsbrukets existensberättigande — i den frågan äro vi nog alla jäfviga — utan gäller saken nu som förr nor- merna för dess fortsatta och i möjligaste mån uthålliga och rationella bedrifvande. Innan vi ingå på några nya synpunkter, som härutinnan framkom- mit i sista årens utländska facklitteratur och i min framlagda undersök- ning i korthet berörts, torde det vara nödvändigt att underkasta de äldre lärorna en granskning. + Å kd + Redan för c:a 200 år sedan utvecklade den kände naturforskaren RÉAUMUR beräkningsmetoden för uppnående af »omiloppstiden för högsta virkesafkastningen», hvilka sträfvanden under dessa tider, då hvarje ort på grund af bristande kommunikationer måste producera sitt eget behof af bränsle och byggnadstimmer, vid stegrad knapphet på skogsalster måste förefalla mycket naturliga. Ännu i dag intressera vi oss i någon mån, ehuru mest af nyfiken- het, för denna omloppstids längd och i regel innehålla alla erfarenhets-: tabeller uppgift om den afverkningsålder, då medelafkastningen i virke från skogsmarken blir som störst. Vid undersökningen å Malingsbo befanns c:a 90 å 100 år erfordras härför, medan Skogsförsöksanstaltens erfarenhetstabeller för tall angifva en något tidigare kulmination, sannolikt beroende på bättre slutenhet i ungdomsåren hos anstaltens profytor än hos skogsbruket i stort. + + + NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 277 I och med att virkesprisen å olika sortiment stadgade sig, kunde det från skogsägarens synpunkt dock knappast vara eftersträfvansvärdt att endast producera maximum af virke af hvad slag som helst, utan lika gärna en mindre kubikmassa, men af bättre kvalité, för hvilken högre pris och totalinkomst kunde erhållas. Öfvergången till fordran på högsta möjliga nettobehållning af skogs- bruket ligger sålunda nära till hands. . Sannolikt under inflytande af de fysiokratiska lärosatserna vid 1700-talets slut upphöjdes denna fordran på »högsta möjliga nettoafkastning från hvarje del af landets skogsmark» till en nationalekonomisk dogm, hvilken hållit i sig ända till våra dagar, i det att man i de flesta länder vid skötseln af statens och andra all- männa skogar åtminstone delvis haft detta mål som ögonmärke. Nyss ha vi också sett, att Norrländska skogsvårdskommitténs majo- ritet åter stannat inför samma yrkande för statens egna och under dess utsyningstvång ställda skogar i Norrland. Alldeles oberoende af de invändningar, som från ytterligt räntabili- tetsifrande håll gjorts mot dessa teorier, kan jag ej underlåta att mot desamma göra följande anmärkning för bristande hänsyntagande till van- liga ekonomiska kraf. Granskar man nämligen, huru afkastningen och det i skogsbruket engagerade kapitalet förhålla sig vid olika omloppstider, ger vårt exem- pel från Malingsbo följande resultat: NMmlOPppstid. ...c.c..s.cssas AOMENSOMEGO OL 801 90. 100! CITO I201 150 LAOR HAr Nettoafkastning pr hektar —I1,38 1,49 4,09 6,29 8,00 9,40 10,48 11,37 11,98 12,20 12,20 kr. Rning nettot... .....-c.. Behöfligt kapital pr hektar 91 129 184 252 325 402 481 560 638 713 783 >» Ökning i kapitalet ...... FSLUN5E LÖSL IG FI 79 79 78 75 70: > Virkesförråd pr hektar i ETTA dederssd er S2AS EGT S6MELOA I L207 7 350 150, 1IOX 171 n79kbm. 2,87 2,60 2720 I,;71 1,40 1,08 0,89 0,61 0,22 O,co » Häraf bekräftas hvad man länge vetat, nämligen att tillämpandet af dessa teorier leder till långa omloppstider, ty maximiinkomst erhålles med kr. 12,20 pr hektar först vid 130- å 140-årig omloppstid. Granskar man åter ökningens gång, visar sig, att endast en 7z2ga inkomstökning i närheten af maximum erhålles för hvarje 10-tal år stegrad omloppstid, och komma inkomsterna, sedan maximum passerats, att med än mera förlängd om- loppstid så : småningom t. o. m. minskas till följd af rötor och kvalité- försämring hos virket. Betraktar man samtidigt det för olika omlopps- tiders bedrifvande behöfliga, af mark och virke bestående kapitalet, visar sig en genomgående stegring i kapitalbehofvet med förlängd omloppstid. Den t. ex. 140-åriga omloppstiden måste nämligen ha c:a 64 0 af arealen täckt med skog öfver 50 år, medan den 70-åriga har 28 2 af 278 TOR JONSON. dylika åldrar, resten ungskogar. Höjes omloppstiden från 130 till 140 är, ökas virkeskapitalets värde med c:a 70 kronor pr hektar 2ztan att större inkomst af skogsbruket erhålles. Höjes omloppstiden än mera, behöfver fortfarande större kapital hopsparas, medan inkomsterna där- emot aftaga. Dylika betänkliga missförhållanden mellan det använda kapitalet och den vunna afkastningen komma alltid att inträffa i när- heten af inkomsternas maximum, oberoende af den medelafverknings- ålder, där detta inträffar, och oberoende af trädslag, afsättningsförhål- landen m. m. Så länge som skogen ej skall betraktas som en sparbössa för magasinering af förmögenheter för kommande behof, måste sålunda dessa teorier anses medföra stor fara för öfverkapitalisering af skogs- bruket och alldeles onödigt försämrad räntabilitet. Äfven om vi sålunda allt framgent anse oss ha anledning att sträfva efter hög nettoafkastning af skogsbruket, så ha vi säkerligen dock ej råd till att genom förlängd omloppstid söka uppnå högsta möjliga, ty de sista örena kunna endast köpas alltför dyrt både för staten och enskilda. I förbigående torde böra observeras, att alla mera inkomstbringande omloppstider bli relativt långa och sålunda fordra rätt stora kapital, hvilket bestyrker det här i landet alltför litet beaktade faktum, att en- dast kapitalstarka företag äro ägnade att med goda ekonomiska resultat bedrifva skogsbruk, under det att skogsmark i småbrukarhänder i all- mänhet på förhand är dömd till vanvård på grund af ägarens otillfreds- ställande ekonomiska ryggrad. 3 4 + Med anledning af de långa omloppstider, som blefvo en följd af . den ofvan kritiserade »högsta nettoafkastningsläran>», gjordes redan på 1830- och 1840-talen påpekanden af tyska skogsmän, att en stor del af de behöfliga äldsta bestånden växte ytterst otillfredsställande i synnerhet i jämförelse med det ansenliga kapital de representerade. Vårt erhållna exempel från Malingsbo bekräftar detta sålunda: Beståndets ålder ...... 30 40: 50 60. 70. 801 1907 100, EIOMSII20NNAN Årlig värdeökning pr|kr. 9,10 15,40 20,60 23,60 24,50 24,40 24,30 24,00 22,60 20,00 kr. hektar || 298) 3:50) dr 1853, 1 53 Aja 1353 1200 2 ja ISRN Iso På grund häraf utvecklade sig en del nya s. k. »finansiella> syn- punkter för skogsbrukets bedrifvande, hvilka år 18359 med synnerlig ifver öfvertogos och lancerades af PRESSLER, sedermera följd af G. HEYER, JUDEICH m. fl. Dessa teorier, som kunna sägas utmynna i en fordran på att inkomsternas storlek bör stå i visst normalt förhållande till de gjorda utläggen och det använda kapitalet, hafva sedan uppdelats på flera riktlinjer, af hvilka den första eller den af PRESSLER förfäktade NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 279 »markränteläran» (die Bodenreinertragslehre) kan sägas karaktäriserad däraf, att skogsbruket betraktas begynna på nytt hvarje gång marken ligger kal, hvarefter det nya beståndet debiteras alla för dess uppdra- gande och vård gjorda utlägg och kostnader med ränta på ränta fram till den tidpunkt, då genom afverkning den alstrade skörden (= bestån- dets värde) frigöres, och då bokslut öfver det ekonomiska resultatet af skogsbruket kan göras. Ett eventuellt öfverskott utöfver omkostnaderna representerar de under hela uppväxttiden samlade, periodiskt ingående räntorna på det för produktionen använda markvärdet. För att lämna möjlighet till jämförelse mellan vid olika långa omloppstiders slut in- flytande vinster, omföres den periodiska afkastningen till en årlig »mark- ränta», hvars maximum betecknar det gynnsammaste ekonomiska resul- tatet af skogsbruket. Häremot svarar sålunda den s. k. »omloppstiden för högsta markräntan>. Dessa teoretiskt taget mycket intressanta beräkningsgrunder för skogsbrukets bärighet visade sig emellertid i praktiken medföra vissa betänkliga konsekvenser, hvarjämte det nya äskådningssättet så hänsyns- löst lancerades, att motståndare i mängd uppträdde och allt fortfarande uppträda. Ett af de svagaste momenten i läran ligger otvifvelaktigt i det rent subjektiva valet af räntefoten för utgifternas hopsummering, hvilken fak- tor dock på grund af de långa tidrymder, som förflyta mellan sådd och skörd, har den allra största betydelse för resultatet. En utbetald kultur- kostnad a 40 kr. bokföres t. ex. vid 100 år till följande värden, allt eftersom olika räntefot användes: Räntefot 2 AY Ar o/, löetaknade kulturkostnader...:.........-s.-«-----:s-- 290 2,020 136572 kr. Härtill skola förvaltningskostnader m. m. påföras, hopräknade på samma subjektiva sätt, hvarför skogsbrukets bärighet, på detta sätt be- räknad, ofta måste förefalla rätt problematisk, åtminstone om man jäm- för den af hufvudsakligen räntor bestående utgiften med den behållning, som med nuvarande wvirkespris kan vinnas ur ett på detta sätt grund- lagdt bestånd, utan att detta i någon mån i praktiken får ge anledning till yrkande på nedläggande af denna viktiga näringsgren, hvars fortbe- stånd bland annat ansetts böra garanteras af statsmaktarna genom lag- stadgad skyldighet att sörja för återväxt. På svenska förhållanden med våra till skänks erhållna urskogar och själfsådder, med vår höga räntefot samt med vår bristfälliga skogssta- tistik, som äfven för kulturskogar omöjliggör nästan alla utredningar både öfver nedlagda kostnader och erhållna virkespris och virkesskördar, 280 TOR JONSON. ha PRESSLERS ursprungliga teorier och beräkningsmetoder också haft ytterst litet inflytande, då t. ex. en så väsentlig faktor i systemet som grundläggningskostnadernas debitering med ränta bestämdt måst afvisas äfven af annars utpräglade ränteifrare. Jag anser därför onödigt att nu ingå på de oegentligheter, som en praktisk tillämpning af dessa teoretiskt till synes välgrundade synpunkter i vissa fall kunna medföra. Den inför denna förening och äfven annorstädes lancerade ekono- miska nya riktlinjen för det svenska skogsbrukets planläggning i ränta- bilitetens tecken har mycket litet gemensamt med ofvanstående Press- lerska markräntelära, hvars namn man enligt mitt förmenande med orätt velat låna, men hvars grundidé man släppt, i och med att man uppgif- ver den beståndsvisa bokföringen med ränte- på ränteräkning från sådd till skörd. Det af Norrländska skogsvårdskommittén begagnade namnet, penningränteprincipen, upptager jag därför hellre till användning. Med tanke på huru trädets och beståndets värdetillväxtprocent, så- som vi nyss visat, är i ständig tillbakagång med tilltagande ålder, ha penningränteprincipens förfäktare uppsatt som fordran å skogsbruket, att endast de träd borde få kvarstå i skogen, som visa sig genom sin till- växt kunna lämna vanlig ränta å det värde, som genom trädets afverk- ning och försäljning kan tänkas bli frigordt. Ur en i dagarna synlig skrift i ämnet (E. ANDERSSON: Ekonomiska principer för skogshushållningens ordnande; Medd. fr. Sv. Trävaruexportför. 1912,h. 12, 1913,h. 1) tillåter jag mig följande citat: »Skogskapitalet skall alltså regleras så, att alla dess delar äro räntabla, hvarför tecknet till att ett träd eller bestånd skall afverkas är, att det icke längre växer räntabelt.» — — — Från annat ställe taga vi: — — — »Konsekvensen är, att markränteläran (»penningeränte»-) gifver ett i vanlig mening räntabelt skogsbruk» (kurs. af förf.). Ehuru hvar och en, som har aldrig så litet fördjupad kännedom om hvad som förut skrifvits i detta ämne, måste ställa sig förvånad och miss- tänksam vid löftet om ett »i vanlig mening räntabelt skogsbruk>, vilja vi dock med ledning af vårt exempel se till, huru organisationen och afkastningen skulle ställa sig för ett antal skogsbruk, där dessa teorier genomförts. Besluta vi oss sålunda för att med yxan »reglera» bort alla träd, som t. ex. ej växa med 5 7 ränta — eller efter den räntefot, som förslags- ställarna i de flesta exempel själfva valt —, så visar den nu publice- rade undersökningen, att träden i regel skulle upphöra att växa med 5 70 vid c:a 354 års ålder, hvilket sålunda skulle bli den normala afverk- ningsåldern och omloppstiden i ett dylikt skogsbruk. Den häremot sva- NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 281 rande årliga nettoinkomsten skulle uppgå till c:a kr. 2,50 pr hektar, hvil- ket måste synas betänkligt lågt, om man jämför det med inkomsten från t. ex. 100 års omloppstid, som ger c:a 4 gånger mera eller kronor 10,48. Väljer man annan räntefot för bestämmandet af trädens mogen- het och kvarstående, skulle omloppstiderna och inkomsterna te sig så- lunda: KUrerOR (TOLD Im tll VÄX EZ) css csn e ok nens sonen a oe 3 4 5 6 HE FRE RRE ET Fa TAS UT Ae a RR RR Ser a SA AE sas seten HAS. 0027 ERNA TIPASIENA AR aT Nettoafkastning per har af hela skogsbruket ......... 7,90 4,50 2,50 0,90 — 0,20 kr, (förlust) Att ofvanstående i år uttryckta omloppstider rätt väl kunna anses öfverensstämma med de fordrade minimiprocenterna för löpande värde- tillväxten framgår äfven af andra undersökningar, t. ex. de profytor, som vid föreningens exkursioner visats. Äfven om den invändningen göres, att för afverkningsålderns höjande, till att börja med endast de gröfsta träden böra ur skogen aflägsnas, men de klenare lämnas att vidare utväxa — en regel, som ofta framförts i samband med räntabili- tetskrafven (t. ex. af E. ANDERSSON 1. c.), men som nog behöfver synas i sömmarna — samt att den pågående dyrhetstillväxten, kan motivera en lägre fordran på löpande räntabilitetsprocenten, så kvarstår dock det faktum, att genomförandet af de uppställda krafven på aflägsnande af hvarje träd, som ej afsätter tillväxt minst efter vanlig räntefot, skulle leda till i hög grad reducerade omloppstider med betydande minskning i de framtida inkomsterna från skogsbruket, jämfördt med hvad våra nu använda omloppstider och skogsbruksmetoder gifva. Samtidigt skulle sålunda betydande delar af nu befintliga virkesför- råd bli förklarade mogna eller öfvermogna, emedan de öfverskridit tid- punkten för den önskade minimitillväxten, hvaraf en tillfällig förhöjning i afverkningen skulle uppstå under en längre eller kortare öfvergångstid eller tills det »öfvermogna» lämpligen hunnit realiseras. För en normal skog med 100-årig omloppstid och det utseende vårt typiska skogsbruk visar, skulle en »reglering» med yxan ned till 5 90 tillväxtenergi betyda borttagande af c:a 60 4 af virkesförrådet. Efter öfvergångstidens slut blefve naturligtvis skogsbruket ingalunda på länge normalt enligt den åträdda nya »räntabla» omloppstiden, emedan betydande arealer då skulle ligga under föryngring d. v. s. utan afkastning, hvarför inkomsterna lång tid skulle bli än mindre än nyss visats. Betänker man härtill faran för »nötning» och »afstybbning» under kapitalets förflyttande från skogsbruket till andra näringar, torde man ingalunda förvåna sig öfver att Norrländska skogsvårdskommitténs majo- ritet, med tanke på konsekvenserna för skogsbruket och för hela landet, 282 TOR JONSON. ställt sig bestämdt afvisande mot penningränteteorierna, 7 det skick de nu framlagts af sina anhängare. För att emellertid fortsätta granskningen och se, huru löftet om »räntabilitet i vanlig bemärkelse» kommer att infrias, så beror ju resul- tatet naturligtvis helt och hållet på det kapital, hvartill inkomsten sättes i procentförhållande. VWVärdesättes emellertid detta kapital enligt den hos oss otvifvelaktigt vanligast förekommande metoden, nämligen så, att hvarje afsättningsbart träd beräknas apteradt till timmer och andra gängse sortiment, hvilka värderas efter gängse ortspris med afdrag för huggning, körning, flottning m. fl. direkta afverkningskostnader, hvarefter marken åsättes ett visst, lågt gångbart pris — här 30 kr. pr hektar — samt de icke afverkningsbara ungskogarna under 30 års ålder ett värde af 50 kr. pr har i genomsnitt, hvilket sista höftade värde kan motiveras dels med nedlagd kulturkostnad dels med 30-åriga beståndets till 67 kr. upp- skattade saluvärde, så ter sig räntabiliteten på följande sätt, allt efter högre eller lägre minimitillväxtprocent fordras hos skogens äldsta (sämsta) träd eller bestånd: 4 6 I Fordrad minimiränta hos hvarje träd (omloppstid) EO (62) Cå (48) 2 3 Erhållen nettoafkastning pr hektar ............... 7,00 4,50 2,50 0,90 — 020 kr. Användt kapital 280 198 150 122 105 kr. Skogsbrukets nettoräntabilitet 2,50 2,27 1,67 -0;74. (förlust) o Häraf framgår, att därest detta, speciellt bland icke skolade skogs- män så godt som allenarådande sätt att bestämma kapitalets storlek, användes, hvilket mycket väl kan anses ange den vanligaste synpunkten på tillgångarnas värde, så uppvisar ingen omloppstid hvad vi i Sverige skulle vilja kalla »räntabilitet i vanlig bemärkelse». Vare sig äldsta (sämsta) beståndet växer med 3 eller 7 960, når räntabiliteten för skogs- brukets på detta sätt beräknade samtliga tillgångar ej upp till fulla 3 946, hvilket är en så godt som allmängiltig företeelse, dikterad af biologiska tillväxtlagar och prisbildningar på olika sortiment. Härtill vill jag emellertid än en gång foga den reservationen, att häraf ingalunda framgår att i skogsbruket skulle vara omöjligt att uppnå högre räntabilitet än ofvan antydts. Ty förutom den här behandlade löpande räntabiliteten, som utrönes genom att jämföra årets nettoafkast- ning med de samtidigt efter gängse salupris bit för bit uppskattade tillgångarna eller den s. k. »produktionsfonden», har skogsbruket en afsevärdt högre /Zotal räntabilitet, hvilken yttrar sig däruti, att genom allmänt stegrade virkespris och genom den förbättring i egendomens till- stånd, som en väl ordnad skogsförvaltning undan för undan måste åstad- komma med därigenom uppkommande årlig förbättring i nettoinkomsten, NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 283 en värdestegring hos hela egendomen äger rum af högst betydande om- fång. Denna värdestegring, som ansetts utgöra ända till 2 4 årligen, kan emellertid ej tillgodogöras annat än i uthålliga för längre perioder pågående skogsbruk, men spelar för dylika en mycket viktig roll, ehuru den knappast kan bidraga att skänka ränta i vanlig bemärkelse för korta ränteperioder. Ytterligare bör särskildt observeras, att, om man afverkar alla träd, som ej längre afsätta en värdeökning enligt viss fordrad procent, så kommer man med stegrad räntefordran ned till allt lägre afverkningsålder och omloppstid samt nås bevisligen förr eller senare i hvarje skogsbruk den omloppstid, då de reducerade inkomsterna ej jörmå täcka de för skogens uthålliga skötsel nödvändiga utgifterna, utan skulle ett försök att bedrifva ett på detta sätt »planlagdt» skogsbruk för skogsägaren medföra årlig direkt förlust. I vårt exempel började sådan förlust infinna sig vid för- sök att stipulera c:a 7 Yo minimitillväxt hos enskilda bestånden mot- svarande c:a 44 årig omloppstid, men kan gränsen mellan inkomst- och för- lustbringande skogsbruk teoretiskt taget ligga vid hvilken omloppstid och minimitillväxtprocent som helst. På svaga marker i Norrland med dåliga tillväxt- och afsättningsförhållanden samt dålig flytförmåga hos virket torde man säkert kunna framleta en mängd skogar, där man ej ens kan påyrka en minimitillväxt af 2 6 motsvarande kanske 120- å 140-årig omloppstid utan att riskera att nå fram till ett jämviktstillstånd med ärlig förlust, om uthållig skötsel där skall bedrifvas. Detta gränsfall med en omloppstid med årlig förlust, liksom exemplet härofvan i sin helhet visar, att intet som helst fast samband råder mellan de enskilda trädens värdetillväxtprocent och den räntefot, hvarmed skogsbruket i sin helhet förräntar i detsamma engagerade kapital. Oberoende af huru kapitalet bestämmes, riskerar man nämligen all- tid att vissa omloppstider bli förlustbringande, trots att hvarje enskildt träd och bestånd procentuellt växer fullt tillfredsställande, och represen- terar virkesförrådet i ett dylikt fall, till följd af alltför stark utglesning eller för låg ålder, ett alltför litet kapital med alltför liten absolut af- kastning för gäldande af vissa för affärens drifvande nödiga minimikost- nader. De procentuellt taget mindre vinstgifvande äldre och medel- ålders bestånden behöfvas därför ofta kvar i skogen, så länge de nämligen åstadkomma /hög absolut produktion, detta för att ge affären tillräcklig bredd och omfattning till fördelning och bestridande af nödiga administrationskostnader, anordnande af transportleder m. m. eller med ett ord för att på ekonomiskt fördelaktigaste sätt tillgodogöra afkast- ningen och skapa nya värden. Dragas de »tyngre» årsklasserna ur affä- ren, kan resterande sedan ej längre effektivt skötas, utan måste ett dylikt 284 TOR JONSON. skogsbruk tillsvidare nedläggas, med alla däraf följande sociala ekono- miska rubbningar för de personer och inrättningar, som däraf kunna stå i beroende. Den föreslagna metoden att planlägga skogsbruket på negativ väg, d. v. s. genom borttagande af alla träd, som sluta växa lika fort som den med trädens årsringbredd föga samhöriga och för olika tidsperioder och olika länder växlande bankräntefoten fordrar, visar sig sålunda full- ständigt böra frånkännas rättighet att kalla sig riktlinje för rationell skogsvård, eftersom den helt enkelt ej i ringaste mån bekymrar sig om huruvida det »reglerade» skogsbruket kan reda sig på de rester af skog, det tilläfventyrs kan få behålla, sedan »regleringen» är öfverstökad. Som konsekvens af dessa »penningeränteprincipers» tillämpning i praktiken, torde man kunna förutspå uppkomsten af ett i hög grad underkapitaliseradt skogsbruk med små och osäkra vinster samt ytterst dålig räntabilitet. Om denna olägenhet kan uppvägas genom bättre pen- ningetillgång för andra näringar, måste detta först klart bevisas, innan skogsbruket »regleras» på antydt sätt, ty sedan är det för sent att på länge bota. Emellertid torde af min förutnämnda uppsats tydligt framgå, att dessa ränteteoriers framkomst till stor del härleder sig från bristande eftertanke från dess framställares sida, hvilket förklarar mycket af den bristande öfverensstämmelsen mellan teori och praktik. Dels har man nämligen aldrig gjort sig mödan att uppställa någon fullständig kalkyl för skogsbrukets räntabilitet, dels har man i det allmänna resonemanget afglömt eller åtminstone alldeles felaktigt behandlat ett så pass viktigt konto som allmänna omkostnader. Man har nämligen helt enkelt förbi- sett det tvifvelaktiga nöjet att besitta ett virkesförråd, där visserligen hvarje träd växer med 3 76, men där administrationskostnaden för affå- ren i sin helhet samtidigt uppgår till 6 26. Dessutom har man genom vissa nedskrifningar af skogsegendomens värde skaffat sig ett kapital af lagom storlek, så att en på papperet mycket lysande räntabilitet uppstått. Genom afskrifvande af omkostnaderna och en del af kapitalet, har löftena om det räntabla skogsbruket t. o. m. formulerats så, att eftersom det äldsta (sämsta) beståndet växte med vanlig ränta, samt de yngre än bättre, så måste mer än vanlig ränta kunna påräknas af ett efter tillväxtprocenten regleradt skogsbruk, medan vi däremot nyss visat att inga garantier ens finnas mot direkt årlig förlust. | Emellertid måste man nu ha fulla skäl att hoppas, att denna öfver- ilade och matematiskt ohållbara teori snart måste försvinna från alla diskussioner om uthålligt bedrifvet skogsbruk. För att ej bli missuppfattad vill jag emellertid genast tillfoga, att NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 28 un detta aflifvande endast gäller de framförda ohållbara och missvisande räntekrafven, men att vi skulle söka bedrifva vårt skogsbruk utan hän- syn till kostnader och engagerade kapital ligger naturligtvis fjärran så- väl från min egen som säkerligen också från alla andra skogsmäns åskådning. För att vi emellertid skola kunna skydda oss mot såväl »högsta afkastningslärans»> öfverkapitalisering som »penningränteprincipernas» underkapitalisering måste vissa positiva (ej som ofvan endast negativa) beräkningsmetoder införas, afseende kontroll öfver kapitaltillsläppningen i skogsbruket och jämförelse med de uppnådda resultaten. En god stomme för dylika beräkningar har jag trott mig finna i de riktlinjer, som under allra sista åren framförts hufvudsakligen af MAR- TIN, SCHIFFEL och GLASER, samt i den arbetsmetod jag vid min nu framlagda undersökning själf användt. Kärnpunkten i metoden kan sägas ligga däri, att det för olika tänkta skogsbruksmetoder behöfliga kapitalet samvetsgrant uppskattas och jämföres med den nettoinkomst, som af samma skogsbruk är att vänta. Med ledning af denna kalkyl öfver skogsbrukets olika möjligheter, har man sedan tillfälle att utvälja och söka genomföra den kombination mellan kapital och afkastning, som i hvarje fall anses gynnsammast, hvarefter resultatet genom årlig bokföring kontrolleras. Den häremot svarande omloppstiden torde möjligen kunna göra skäl för namnet »omloppstiden för bästa räntabiliteten», dock ej att för- stå så, att man nödvändigt måste besluta sig för att stanna vid den tidpunkt eller omloppstid, där den teoretiskt utredda räntabilitetskurvan kulminerar eller når önskad höjd, utan kan lika mycken hänsyn behöfva tagas till skogens nuvarande tillstånd, till önskad hög nettoinkomst, till skogsbrukets sammankoppling med industrier samt till möjligheten att medelst förbättrade skogsbruksmetoder eller förändrade afsättningsför- hållanden m. m. ändra räntabiliteten i önskad riktning. Att det kapital, som i jämförelsen skall ingå, bör bestå af markens värde samt allmanna saluvärdet (marknadsvärdet) af alla bestånd, som vid afverkning lämna öfverskott, sedan huggning och utfrakt betalts, därom äro alla, som yttrat sig i frågan, ense. Att ungskogarnas värde af somliga sättes lika med omkostnadsvärdet, men af andra föreslås till erhållande genom interpolering, samt att markvärdet af vissa författare beräknas lika med handelsvärdet men af andra lika med hushållsvärdet (enligt t. ex. FAUSTMANNS formel) inverkar föga på resultatet. Hufvud- saken är, att alla värdegrupper samvetsgrant upptagas till sina allmänna värden, oberoende af om dessa genom omedelbar realisation kunna lös- göras. Jag vill här sålunda uttryckligen häfda, att öfvervägandet zcke 286 TOR JONSON. gäller spörsmålet om skogsbrukets nedläggande eller fortsatta bedrifvande utan dess planläggning för ordnad drift, hvarför alla subjektiva afdrag för »ränteförluster under realisationstiden», »skyldigheten att företaga kultur efteråt» m. m. som vid affärsöfverlåtelser eller sköfling kunna behöfva tagas i betraktande, äro alldeles främmande för denna kalkyl öfver det uthålligt bedrifna skogsbrukets lämpligaste jämviktsläge. Att de årliga kostnaderna för administration, kultur och skatter m. m. skola fråndragas årliga inkomsten är däremot själfklart. Vår nu gjorda undersökning gaf följande resultat på enligt olika omloppstider årliga organiserade skogsbruk:! OMIOPPStIA fever enkla RES 40 50 60 70 80 90 100 110 120 år Nettoinkomst............ (förlust) 1,49 4,09 = 6;29 = 8j00 — 9740 10,48 11,37 11,98 kr. FKA PIta ll one sa sosse le mjöfaln sis 91 M207 KISA) f25200132500 402 481 560 638 » Ränta bilitebd ös ccs. ss nvkss se OO STRNSIE 2,22 2,49 2,46 2,34 2,18 2,03 1585 få Gifvet är ju, att jämviktsläget ej endast bör pröfvas i sitt beroende af omloppstiden, utan till kalkylen hör äfven att granska olika skogs- bruksmetoders samt andra ekonomiska faktorers inverkan på skogens af- kastning och räntabilitet. En af mig gissningsvis utförd försökskalkyl öfver införandet af krongallring i stället för hittills tillämpad låggallring gaf t. ex. följande förbättrade räntabilitet: Omloppstid Räntabilitet 70 80 90 100 110 år 2,71 2,78 2475 2,60 2,48 JA Dåliga småvirkespris förskjuta räntabilitetens maximum till afsevärdt högre ålder o. s. v. Utförandet af dylika statiska utredningar faller uteslutande på den väl skolade fackmannens lott. När det emellertid sedan gäller att med ledning af den gjorda utredningen bestämma den omloppstid och öfriga skogspolitik, som för hvarje särskildt skogsbruk inom den gifna ramen af tänkbara fall skall anses mest passande, då är fackmannen ej längre den ensamt bestämmande, utan måste ägaren, eventuellt stundom den skolade nationalekonomen rådfrågas. Det kan ju nämligen ej förnekas, att det inom vissa gränser måste vara ägarens viljeakt, som bestämmer huru mycket kapital, som han i sitt bedrifna skogsbruk vill samla och behålla. ! Den härvid använda formeln har Martin gifvit följande utseende: p= 100 TR a (CN) B+N å där A är = inkomsten från hufvudafverkning, D = inkomst från gallring, c årlig kultur- och v = årlig förvaltningskostnad, B = markvärde och N = virkesförrådets värde. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI, 287 Ansvaret hos fackmannen upphör dock icke med utredningens af- levererande, ty hans skyldigheter som rådgifvare kvarstå oförminskade. Härvid bör bland annat beaktas den gamla regeln, att alla häftiga öfvergångar från en befintlig väl genomförd omloppstid medföra svåra rubbningar i skogsbrukets ekonomi, hvarför omläggningar böra före- komma hufvudsakligen då större olägenheter kunna exakt påvisas, och bör sedan omförandet till det nya tillståndet så godt som alltid endast ske successivt. När det gäller att afgöra lämplig omloppstid och behandlingsmetod, är det — sade jag nyss -— af flera skäl ej alltid säkert, att man bör stanna på den punkt, där den teoretiska utredningen pekar på maximum af räntabilitet. Dels kunna nämligen omständigheter tvinga till från- gående af de rent ekonomiska synpunkterna, dels är den framlagda ut- redningen ej fullt uttömmande, när det gäller val mellan t. ex. två om- loppstider med lika räntabilitetsprocent. Sålunda gaf oss vårt exempel samma räntabilitet, 2,226, för både 60- och 100-årig omloppstid, men en bestämd skillnad finnes t. ex. däri, att den förra skulle ge c:a 4 kr., med den senare 10,50 i årlig afkastning. Jämför man säkerheten i företaget, så blir skillnaden äfven härut- innan rätt stor. För den 60-åriga omloppstiden skulle nämligen de all- männa omkostnaderna utom afverkningskostnader uppgå till 56, men för 100-årig endast till 30 24 af bruttot. Medräknas jämväl alla utbetalningar för huggning, körning, flottning m. m., så skulle för 60-årig omloppstid utbetalningarna kunna beräknas till c:a 78 26, men för 100-årig till 56 240 af försäljningarna. Inträffar t. ex. strejk eller svåra drifningsförhållan- den, såsom under denna vinter skett, är ju ej osannolikt, att omkost- naderna skulle kunna stegras med t. ex. 20 HW öfver det vanliga. Vi äro då ett sådant år uppe i c:a 94 4 utgifter för 60-årigt, men 67 7o för 100-årigt skogsbruk. Skulle samtidigt ett krisår inträda i marknaden, blir ju vinstmarginalen än knappare för det på uteslutande småvirkes- drift baserade skogsbruket, hvarför dess räntabilitet i längden kan vän- tas afsevärdt understiga den stabilare omloppstiden. Granska vi på detta sätt våra skogsbruks afkastningsbetingelser, torde man i allmänhet kunna konstatera en tämligen obetydlig föränd- ring hos räntabilitetssiffran för en hel mängd, ett flertal decennier om- fattande omloppstider, hvarför någon viss bestämd tidpunkt ej kan ut- pekas såsom för produktionens afbrytande och trädets afverkning afgjordt lämpligast, utan beror denna tidpunkt i mycket stor utsträckning på yttre ekonomiska intressen, skogsbruket har att tjäna. Företagas dylika och andra liknande objektiva öfverväganden, skola vi också helt enkelt finna hittills saknade motiv för de medellånga om- 288 DISKUSSION. loppstider och moderata skogsbruksmetoder, som det sunda ekonomiska förnuftet utsofrat och i praktiken användt i alla civiliserade länder, tvärt emot alla ytterlighetsträfvanden i både ena och andra riktningen. Så länge det sålunda ej öfvertygande och ovederläggligt bevisats, att skogsbruket genom sin låga, löpande räntabilitet skulle vara en för Sve- rige så onaturlig och fördärflig näringsgren (!), att minsta möjliga kapi- tal bör "tilldelas detsamma, så länge måste vi anse oss ha rätt att som mål för våra sträfvanden uppsätta ett »skogsbruk med bästa möjliga rän- tabilitet>». Blir detta fastslaget, kunna vi med lugnt samvete nedlägga den nu förda striden för att sedan ägna våra krafter åt större och tack- sammare uppgifter. B. Diskussion. Skogschefen Henrik Petterson: Det var icke något gladt budskap, som inledaren gaf oss, då han som resultat af sina undersökningar på medelgod mark i mellersta Sverige meddelade, att han icke vid någon omloppstid funnit högre räntabilitet än 2,49 2. Häraf skulle som konsekvens följa, att det icke går för sig att uppdrifva det kapitaliserade värdet af årsafkastningarna ens så högt som realisationsvärdet, eller med andra ord, att skogen under an- gifna förhållanden ständigt sväfvar 1 fara att sköflas. Ett dylikt uttalande är så mycket mer nedslående, då det kommer från en man, som visat att han både vill och kan gå till botten med ett skogligt problem, och som därtill förklarar sig biträda sträfvandet efter räntabilitet, hvarför man kunde hafva all rimlig anledning förmoda, att han vid undersökningen uppmärksammat de möjligheter till räntabelt skogsbruk, som verkligen finnas. Emellertid är situationen visst icke så mörk, som inledaren framställde den, hvilket en närmare granskning af hans eget material snart ger vid handen. Vi finna, att inledaren konsekvent värderat årsafverkningen med afdrag för allmänna omkostnader, men förbisett samma omkostnader vid värderingen af det skogskapital, som man begär, att årsafverkningen skall förränta. Tabellen å sidan 92 af inledarens uppsats i tidskriften visar för t. ex. 70-årig omlopps- tid en räntabilitet af 2,49 2, hvilken erhållits genom att sätta en nettobe- hållning af 6,29 kr. per hektar i procentförhållande till ett kapitalvärde af 252 kr. MNettobehållningen 6,29 kr. är återstoden, sedan från skördens värde kr. 11,21 afdragits allmänna omkostnader med 4,92 kr. I kapitalvärdet ingår dels 202 kr. såsom rotvärdet af saluduglig skog utan något som helst afdrag för allmänna omkostnader, dels sammanlagdt 50 kr., hvilka utgöra det beräknade värdet af icke saluduglig skog och marken. I fråga om afdraget för allmänna omkostnader gjorde föredraganden nyss det påpekandet, att här är fråga om uthålligt skogsbruk, och att man därför vid värdering af skogskapitalet icke behöfver taga hänsyn till de kostnader, som erfordras för skogskapitalets realisation på en gång eller till den kultur- kostnad, som efter realisationen blefve nödvändig. Jag tror, att man ser saken klarast, om man diskuterar den ur bägge dessa synpunkter, alltså under för- utsättning af dels ögonblicklig realisation och dels uthålligt skogsbruk. Om vi för detta ändamål återgå till uppgifterna för den 70-åriga om- NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 289 loppstiden, så erinra vi oss, att vid årsafkastningens värdering afdragits för allmänna omkostnader 4,92 kr. Denna post finnes närmare specificerad a sidan 90 och innehåller den för förvaltning 1,20 kr., bevakning 0,95 kr., kulturer 0,53 kr., fasta skogsarbetare 0,96 kr., skatter och onera 0,78 kr. och diverse 0,50 kr., allt årliga omkostnader vid uthållig drift per hektar af hela skogsarealen, Af dessa omkostnader måste större delen utgå äfven vid en ögonblicklig realisation, En sådan kan icke företagas utan vare sig förvaltning eller be- vakning, och sannolikt är att båda dessa utgiftsposter per har räknadt blefve afsevärdt högre vid en realisation än vid fortsatt drift. En sköfling af hela skogstillgången förutsätter med nödvändighet kulturer, som säkerligen blifva dyrare än vid successiv afverkning. Så ha vi utgiften för fasta skogsarbetare. Inledaren beräknar, att en dylik fast skogsarbetare uträttar ett årligt arbete för 800 kr., och att han kostar jordägaren i medeltal 125 kr. årligen, mot- svarande en indirekt arbetslön, som uppgår till 15,6 2 af den kontanta. Vid skogens afverkning på en gång räcka naturligtvis de fasta skogsarbetarna ej till, utan måste främmande folk inkallas, och då blir arbetet minst dessa 15,6 2 dyrare än förut, hvartill hänsyn måste tagas vid realisationsvärdets beräknande. Ej heller från skatter går sköflaren fri som bekant. Allt som allt, en sköfling af en hel skogsegendom är ej möjlig, utan en hel del be- tydande kostnader af det slag, som lektor Jonson inräknat bland allmänna omkostnader för årsafverkningen, men förbisett vid skogens värdering. Värderar man återigen skogen efter dess s. k. teoretiska realisationsvärde, d. v. s. utan hänsynstagande till den ökning af vissa omkostnader och minsk- ning af andra, som åtfölja skogens totalafverkning, så är det utan vidare klart, att alla de omkostnader, som lagts på den årliga afverkningen också måste läggas på kapitalet för att man skall få fram ett riktigt förhållande dem emellan. Svårigheten är då endast att rätt fördela dessa allmänna om- kostnader på de olika åldersklasserna, så att skogskapitalets belastning blir rätt afvägd. Detta är ett viktigt och intressant problem, och jag begagnar tillfället uttala min tacksamhet till lektor Jonson för det arbete han nedlagt på denna frågas lösning, äfven om jag måste protesera mot hans sätt att bearbeta sitt material. Gå vi så till de i beräkningen införda värdena på ungskogen och marken, så äro dessa godtyckligt uppskattade och hafva därför ej obetingadt vitsord. Det är emellertid gifvet, att om man med vissa beräknade ungskogs- och markvärden endast får en räntabilitet af 2,49 2, så är detta ett bevis på att uppskattningen varit för hög. Häremot har inledaren beträffande marken in- vändt, att ett värde af 30 kr. per hektar är en man och man emellan ofta nämnd låg siffra, men visar detta endast, att praktiken vid sin uppskattning af markvärdet tagit hänsyn till en beräknad framtida prisstegring, som in- ledaren bortsett från. Det är heller icke troligt, att praktiskt folk skulle vilja köpa skogsmark till ett pris, som gjorde ett räntabelt skogsbruk därpå omöjligt. Den anförda siffrans riktighet bestrider jag därför helt och hållet. En undersökning af markvärdet å en skog med de af inledaren antagna förhållandena, utförd efter den ränta på räntametod, hvarom nyss talats, visar också vid en antagen räntefot af 3 2 markvärden, som, beroende på skötseln, växla mellan 5 och 30 kr. Jag har därvid tänkt mig olika slag af gallringar, men det blir i alla Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen, 1913. 20 290 DISKUSSION. fall ett positivt markvärde. Med 5 2 ränta kan jag däremot icke komma fram till ett positivt markvärde, om kulturkostnaden skall beräknas så högt som 40 kr. per hektar, och detta anger enligt min uppfattning, att det på dylik mark ej skulle bära sig att nedlägga 40 kr. per har på kulturer, om man ej hade att förutse någon prisstegring, utan finge man där sköta skogen genom själfföryngring eller göra så billiga kulturer som möjligt. Det är här vi komma fram till det, som i praktiken mest skiljer oss åt. Den, som likt inledaren satt till sitt mål att eftersträfva högsta möjliga netto- afkastning, så långt detta låter sig göra utan afsevärdare nedsättning af skogs- brukets räntabilitet, ställes allt för ofta utan möjlighet att praktiskt taga stånd- punkt till frågan, om en viss åtgärd är riktig eller icke, och kommer här- igenom ofta att sakna de impulser till handling, som ett direkt underord- nande under affärslifvets vanliga regler skänker. Om vi, som i krafvet på räntabilitet se en ofrånkomlig fordran, finna att skogsbruket med en viss an- ordning ej bär sig, så draga vi häraf omedelbart den slutsaten, att åtgärder måste vidtagas för att få det att bära sig. Det blir ett tvång att se till hvad som kan ändras och huru man skall föra saken framåt. Jag tror mig härmed ha antydt, att en närmare granskning af lektor Jonsons material ej för till de slutsatser han däraf dragit. Hans siffror visa icke, om de behandlas med urskillning, att ett räntabelt skogsbruk är omöjligt, utan att man har den största utsikt att föra det igenom. Jag tror därför icke, att vi som verka för räntabilitetskrafvets erkännande, ha någon orsak att känna oss afförda ur diskussionen eller aflifvade — jag minns ej hur termen löd — utan vi kunna lugnt arbeta vidare på att i det praktiska lifvet söka föra fram ett efter vanliga begrepp räntabelt skogsbruk och sålunda göra vår nä- ring verkligt berättigad äfven ur ekonomisk och ickeendast ur social synpunkt. Länsjägmästare Carbonnier: Lektor Tor Jonson förutskickar visserligen att hans analys hufvudsakligen afser omloppstidens inverkan på kapitalanhop- ningen, afkastningen och räntabiliteten i skogsbruket samt utesluter ur diskus- sionen nya metoder för skogens uppdragande, vård och förädling. Då emellertid som resultat af undersökningen äfven framhålles, att ingen omloppstid uppvisar en räntabilitet enligt hvad vi i Sverige kalla vanlig räntefot, och uppgifterna sålunda kunna blifva vilseledande, torde ett förtyd- ligande vara behöfligt, nämligen, att med den skötsel, som våra skogar i ut- hålligt bruk hittills varit underkastade, ingen omloppstid uppvisar en ränta- bilitet enligt hvad vi i Sverige kalla vanlig räntefot. Häraf framgår då, att den af lektor Tor Jonson förebragta utredningen ingalunda utgör ett bevis för att räntabiliteten är omöjlig att uppnå. Helt annorlunda hade det varit, om han utfört sina undersökningar på skogar, som under tillräckligt lång tid varit un- derkastade den behandling, som förkämparna för räntabelt skogsbruk måste fordra. Sådana skogar finnas dock knappast. Då premisserna sålunda varit oriktiga, förlora slutledningarna sitt värde som bevis för omöjligheten af att i skogsbruket ernå nöjaktig räntabilitet. Undersökningen har dock sitt stora värde, som hufvudsakligen ligger däruti, att därigenom just framstår, huru man ej bör sköta skog, och att hjälpgallringarna äro det kraftigaste medlet att höja räntabiliteten. I exemplet hade ju enligt uppgift endast användts låggall- ring, hvilken är af ingen eller ringa betydelse och numera allmänt frångåtts och ersatts af kraftigare gallringar, med relativit tidigt ingripande i öfverbeståndet. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKE1S EKONOMI, 201 Frånsedt gallringarnas inverkan kan man dock med fog göra åtskilliga anmärkningar mot själfva utredningen. Sålunda finner man, att realisations- värdet är för högt, alldenstund skogsodlingskostnaden och vid realisation di- rekt utgående skogsaccis och skogsvårdsafgifter, ej fråndragits detsamma. Kul- turkostnaden, som vid uthållig skötsel beräknats till 40 kr. per hektar, kan vid realisation ej beräknas lägre än till 50 kr. Skogsaccis och skogsvårds- afgift utgör 3,; & af rotvärdet, i detta fallet det beräknade värdet. Omkost- naderna för förvaltning och bevakning böra kunna nedbringas och blifva i hvarje fall mindre på enskilda skogar. Genom förenkling i förvaltningen, större arbetsintensitet torde denna utgiftspost äfven beträffande de allmänna skogarna kunna nedbringas i förhållande till siffrorna 1 utredningen. Anmärkningsvärda äro afsättningsförhållandena, hvilka kunna betecknas som synnerligen ogynnsamma, ja, man kan nästan säga äro mera undantag än regel för landet söder om Dalälfven. Möjligheterna att vinna afsättning för pappersved inverkar högst väsentligt på priset för smådimensionerna, hvilka härigenom få ett helt annat och högre värde. Detta inverkar ju ej direkt på exemplet, alldenstund med det högre priset också följer högre realisations- värde. För räntabiliteten har det däremot den största betydelse, då värdet af äfven det första gallringsvirket blir relativt stort, hvilket helt naturligt ej är fallet, då detta ej kan värdesättas som annat än kolved. Då jag nyligen varit i tillfälle att verkställa undersökningar liknande de af lektor Tor Jonson relaterade i hufvudsak enligt samma metoder, som af honom användts, men de skogsbestånd, som varit föremål för undersökning, aldrig varit underkastade ordnad skötsel utan under de senaste 60 åren upprepade gånger planlöst dimensionsblädats, kan hufvudresultatet möjligen vara af in- tresse. Skötseln af skogarna ' i fråga kommer framdeles att baseras på pro- duktion af pappersved. Minloppstid............... 40 50 60 70 80 år Skörd / Slutafv. sö REN SANT föllne a al, ell NEBJälpge ooo. 0,2 0,4) 0,6 0,8 f us | Nettovärde kr. ......... 2451 3,66 4,37 5,22 3254 Virkesförråd kbm. ... 26 39 47 öl 60 Virk:s- o. markkapital 90 DTI 153 192 228 MNettoränta 3 ......... 2,80 3,30 2,85 2,70 2755 Jag har användt samma siffror för de allmänna omkostnaderna, som Lektor Tor Jonson utom för fasta skogsarbetare, där någon sänkning blifvit en följd af den högre afkastningen. Det är emellertid att märka, att marken på grund af för ringa slutenhet hos bestånden i fråga i detta fallet ej är fullt utnyttjad, hvilket inverkar på de absoluta resultaten. Räntabiliteten kulminerar redan vid 50 år beroende på den jämförelsevis ringa värdeökningen af dimensioner med tilltagande groflek. För de mindre och de medelstora enskilda skogarna kan utgiftsposten minskas med minst 25.25, då kostnaderna för förvaltning och bevakning ej få och behöfva bli så höga, som de af lektor Tor Jonson beräknade. En dylik minskning i utgifterna inverkar genast betydligt på räntabiliteten. !T Jönköpings län. 292 DISKUSSION, Omloppstid 40 50 60 70 30 år Vid minskning af ut-| gifterna med 25 2 Vid minskning af UtelNettoränta ST gifterna med 50 2 | /o 5150 545 4,30 3,90 3,50 Nettoränta 2 4,15 4,40 4,15 3,30 3,00 Vid samtliga dessa undersökningar har räknats med femårig föryngrings- tid, äfven detta en för räntabiliteten ogynnsam faktor, hvars borteliminerande skulle stärka denna. Den :naturliga föryngringen:har 1 detta afseende en mycket viktig roll att fylla, och det förvånar mig därför, att lektor Tor Jonson anser dess tid vara förbi, då det snarare torde vara motsatsen. Men det är att märka, att man med naturlig föryngring ej då afser den själfsådd, som erhålles från fröträd i vanlig bemärkelse, ty det kan jag hålla med om, att man på denna väg i synnerhet med våra ogallrade bestånd ofta fått vänta allt för länge på resultat, och att de ej ledt till åsyftad verkan. Den naturliga föryngringsmetod, som jag åsyftar, är något helt annat. Med denna skall öfvergången mellan det föryngringsbara beståndet och återväxten gå i en sammanhängande följd omärkligt. Detta möjliggöres genom den från hitills gällande praxis helt olika behandling, som beståndet under hela uppväxt- tiden kommer att underkastas, tidigt börjande, gradvis starkare hjälpgallringar, som slutligen öfvergå 1 ljushuggning, då föryngringen samtidigt inledes. Genom denna behandling blir såväl bestånd som mark, det förra förberedt för frösätt- ningen, den senare mottaglig för fröet. När fröåret inträffar, beror det blott på påpasslighet att draga full nytta af detsamma genom i rätt tid utförd mark- beredning och utglesning af beståndet. Jag vågar äfven framkasta, att den tidpunkt ej är allt för långt aflägsen, då man just vid föryngringstillfället genom näringstillförsel kommer att ytterligare främja denna, i första hand påförande af ett jämförelsevis så billigt jordförbättringsmedel som kalkmjöl. Nyttan af hjälpgallringarna är allmänt erkänd och bevisad af bl. a. Schwappach och Martin. Den senare framhåller jämväl den naturliga för- yngringens företräden, hvilka göra sig märkbara ej blott genom minskade kostnader utan genom den höjning i afkastningen, som moderträden komma att lämna, hvilket senare blir så mycket märkbarare, som föryngringen kommer att inträffa vid jämförelsevis låg ålder. I Baden, Wirtemberg och Bayern an- vändes naturlig föryngring i mycket stor skala och med goda resultat. Vi böra i vårt land kunna genom hjälpgallring vinna ännu bättre re- sultat än i t. ex. Tyskland, då vi oftast arbeta med blandbestånd. TI tallbe- stånden finnes ju oftast gran som underväxt, möjliggörande starkare gall- ringar, än som från biologisk synpunkt vore möjligt i rena tallbestånd, hvar- jämte förekomsten af björk verkar markförbättrande, allt företräden, som det gäller för den praktiska skogsmannen att kunna fullt utnyttja. Krafvet på räntabilitet vid handhafvandet af skogskapitalet är ofrånkom- ligt. Detta är dock ej liktydigt med att en viss på förhand bestämd ränte- fot redan nu måste vara normerande för förvaltningen, hvilket vore lika obe- tänksamt som att på nuvarande ståndpunkt förneka möjligheten af räntabilitet. Mycket återstår ännu att klargöra i detta afseende, innan slutdomen kan fällas. Härutinnan nödgas vi nog gå våra egna vägar, byggda på själfför- värfvad erfarenhet, ty den tyska skogshushållningen, som eljest varit i många afseenden en förebild följer oss, följer i detta afseende andra grunder. Tysk- NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 293 land är ett träimporterande land, som dessutom är kapitalstarkt. Dess sträf- van blir att söka inom landet producera det egna behofvet, äfven om detta skulle ske på bekostnad af räntabiliteten, däraf tillämpningen af högsta af- kastningens teorier. För oss blir det ett helt annat förhållande, ty trä och produkter af trä äro våra viktigaste exportartiklar. Det är därför vår skyl- dighet att sköta våra skogar på ett sådant sätt, att produktoinskostnader ej öfverstiger försäljningskostnaden, hvilket mycket lätt inträffar, om man end ist siräfvar efter högsta afkastningen. Jag kan därför för närvarande instämma däruti, att skogen bör skötas på ett sådant sätt, att den lämnar sin ägare, det må vara stat, bolag eller en- skild person, hög absolut nettoafkastning och samfidigt nöjaktigt förräntar i skogsbruket engagerade kapital. Vi få emellertid ej nöja oss härmed. Vi måste lära känna de faktiska förhållandena, hvilket endast kan ske genom väl planlagda försök och nog- granna undersökningar af de faktorer, som härvidlag spela in. Jägmästare Ernst Andersson: Bland de kalkylationsfel, som af skogschefen Petterson påvisats i lektor Jonsons utredning af skogsbrukets räntabilitet, fäster jag mig särskildt vid herr Jonsons beräkning af realisationsvärdet och det däraf föl- jande felet i räntabilitens-resultatet. På grund däraf att lektor Jonson icke gjort klart för sig, hvad som menas med realisationsvärde, har han i stället kommit att begagna ett bruttovärde, som med 26 å 132 2 öfverstiger det värde, som skogen vid realisation kan gifva i behållning. Därigenom att kapitalet upptages för högt, blifver afkastningen, beräknad i procent af kapi- talet, missvisande och för låg. Af dessa tydligt felaktiga kalkyler har herr Jonson sedan dragit en massa slutsatser, som han, i saknad af kännedom om de gjorda kalkylationsfelen, anser allmängiltiga. Dessutom, och det är egent- ligen dit jag ville komma, har han mot en bakgrund, som består af dessa fel- aktiga satser, gjort en »&kritisk belysning af den förda diskussionen angående skogs- brukets räntabilitet» (sid. 102 och följande). Därvid är han rätt onådig och utbrister till sist (sid. 108): »så som räntabilitetskrafvet nu senast framförts här i Sverige, slår det, hvad uthålligt skogsbruk beträffar, på matematiskt fullkomligt ohållbar grund». Detta pompösa uttalande är för öfrigt ställdt direkt till mig, hvarför jag ber att få bemöta detsamma. Då lektor Jonsson beslutat sig för att från sin kateder utslunga ett sådant påstående, borde han först hafva öfvertygat sig om hvad det är han kritiserar. Lämpligt hade äfven varit om han relaterat det af mig formulerade räntabilitets- krafvet, då 2 år förflutit efter dess offentliggörande. För att klargöra huru missriktad herr Jonsons kritik i detta fall verkligen är, återgifver jag från för- eningens tidskrift 1911, sid. 296, allm. afdelningen min formulering afränta- bilitetskrafvet: ; Den har följande lydelse: »Då det alltså gäller att genom uthållig afkastning åstadkomma ett resultat, som ur räntabilitetssynpunkt är minst lika godt som det, som genom skogens hastiga realisation åstadkommes, måste det få anses som lämpligt, att det kapital, på hvilket ränta skall betalas, är just det nettovärde, som genom en sådan hastig realisation kan åstadkommas, realisationsnettovärdet, hvilket motsvarar det belopp, som kan fås för det afverkade virket, minskadt med afverkningskostnad, ränta under afverknings- liden, administration, skatter m. m. för realisationsaffären äfvensom erforderlig kultur 294 DISKUSSION. å de afverkade markerna.> Häraf framgår att det kapital, hvarpå jag begär ränta, är det verkliga realisationsvärdet och alls icke det bruttovärde her Jonsson behagar gifva namn af realisationsvärde. Om nu icke denna formulering varit nog tydligt, hvilket jag tycker ae är, kunde lektor Jonson omedelbart i fortsättningen funnit ett exempel på en kalkyl öfver realisationsvärdet, i hvilken kostnaderna äro specificerade, och vidare uppdelade på direkta och indirekta kostnader. Jag tager mig friheten anföra äfven den kalkylen: »Det virke, som vid afverkning erhålles, är efter utdrifning och transport till förädlingsverk värdt kr. 235,000: — Kostnader : I KÖPESKUlDPA. edtosd hoc inskes sd sige ae scr ses En kr. 100,000: — Utdrifning och flottning ........... RNE KR ee SL >» —-80,000:— 180,000: —I p' Wehoon hob kl n ge halo) als Agda SRRL ter NA anande dgr Sd LE 20000: OKALLEL TS ora ssd oo dne skri obise Eka Ad ejeja Akin ne sf a » FO I Göllythe's Hoj brehoktel (ch am dOENNL. gogdhga sad kosbAsnSEBI SE » 5,000: — Te ATS E TATA fa KOPESKILA PAN EN San » 6,000: —— 2,0 >» 0 ff KOStnader 100;000 ME. » 3,000: — Div; KOSMACEE sön s krans sasde se äre Urbana sr » 1,000: — RASK (OCK VIS fegt oms tess ease srt la sly » —I5,000: — 55,000: — Kronor 235,000 :— AE DUO VÄT AE bk are k oro nior E SL dont te RR beer SRV RR Rs ol a bee TSE AT kr. 235,000: — skola alltså betalas direkta kostnader: drifning och flottning » 80,000: — och återstår »rånetto» kr. 155,000: — hvaraf ytterligare afgå indirekta kostnader ..........e-esee-0ss00 kr. 55,000:— Återstår »netto-netto» kr. 100,000: —> Dessa 100,000 kronor betecknas af mig som det realisationsvärde, hvarå skogen bör lämna ränta. Det måste väl också anses, att ett så beräknadt värde öfverensstämmer med begreppet realisationsvärde. Nu har lektor Jonson på sid. 93 och 96 i sin afhandling meddelat, att han utan tvekan anser det s. k. realisationsvärdet böra i ett fall som detta läggas till grund för värderingen af den saludugliga skogen, detta utan någon slags förklaring af hvad han menar med realisationsvärde. Skillnaden mellan herr Jonsons och mitt realisationsvärde i ofvanstående kalkyl är de indirekta kostnaderna, som uppgå till ej mindre än 55,000 kronor. Herr Jonson förutsätter alltså, att en realisation skall kunna försiggå utan förvaltning, genom arbetare, körare och flottare, hvilka skulle utföra realisationen. Huru detta skall utfalla, och huru han vid realisationen skall slippa ifrån att betala skatter, kulturkostnader m. m. m. m., torde han få svårt att förklara. För en enda årsafverknings uttagande beräknar han där- emot högst betydande sådana kostnader, snarare öfver- än understigande de af mig beräknade. Denna brist på harmoni i kalkylen gör, att ett visst antal träd, som under rubriken »saluduglig skog» upptagits till, exempelvis 155 kronor, vid afverkning icke lämna mera än 100 kronors behållning. Så grund- ligt har herr Jonson misstagit sig på begreppet realisationsvärde. Jag protes- NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 295 terar dels mot förfarandet att i en afhandling, som gör anspråk på vetenskap- lighet, så fullständigt gå ifrån vedertaget språkbruk och beräkningssätt, dels emot herr Jonsons sätt att kritisera mina uttalanden utan att öppet meddela, att mina förutsättningar, som tydligt angifvits, äro helt andra än hans. Icke med ett ord omnämner herr Jonson, att han lagt et för oss nytt begrepp under sitt uttryck realisationsvärde; man måste gå igenom hans siffror för att komma underfund därmed. Den definition, som skulle fordras för ett rätt förstående af herr Jonsons realisationsvärde, saknas alldeles. För skog med 80-årig omloppstid, d. v. s. en skog som består af från 1—580 år lika fördelade åldersklasser, uppgifver herr Jonson följande värden per hektar: TOT le SEA RTR VR es ESO KE: icke realiserbar skog 18 >» FEAISSHDALNSKÖ Pjosk osann ikna s esse 277 » (bruttovärde) Summa 325 kr. Årsafverkningens bruttovärde å rot är pr hektar 12,76 kr., hvaraf skola betäckas görande 2,46 procent af värdet på 1 hektar. Jag skall som hastigast korrigera denna kalkyl. De indirekta kostnaderna 4,76 kr. utgöra 37 procent af bruttovärdet å rot. Under antagande att en realisation af skogskapitalet drager samma pro- portion indirekta kostnader (omkostnader), som realisationen af årsafverk- ningen, skall bruttovärdet å den realiserbara skogen härofvan, 277 kr., sänkas med 37 procent eller 102 kr., hvarvid realisationens nettovärde visar sig uppgå till 175 kr. per hektar. Denna summa är det minimikapital, som enligt min formulering af räntabilitetskrafvet skall förräntas medelst nettoafkastningen, 8 kronor, som utgör 4,6 procent af skogsvärdet, 175 kr. men endast 2,46 procent på herr Jonsons bruttovärde, 325 kronor, allt per hektar. Detta kan synas som ett blott och bart jonglerande med siffror och det kan medgifvas att det så är, men jag ber få påpeka, att det icke är jag, som gjort mig skyldig härtill, då jag endast visat, hvilken ränta den af herr Jonson uträk- nade nettoafkastningen utgör på skogens realisationsvärde, beräknadt så att det motsvarar hvad en realisation skulle gifva, hvilket värde är det minimi- belopp, på hvilket skogen måste lämna ränta, för att det icke skall vara direkt vinstgifvande att sköfla skogen. Då årsafverkningen af herr Jonson så beräknats, att skogens virkeskapital till såväl kvalitet som atkastningsförmåga bibehålles, allt under det kulturkost- naderna bestridas med 50 kr. pr hektar af hvarje års bruttobehållning, så underhåller och föryngrar skogen sig själf och lämnar därutöfver 8 kr. per hektar i afkastning, hvadan anledning icke finnes att debitera ränta på kultur- kostnad och icke realiserbara bestånd, hvilket herr Jonson gör, då han in- räknar ett värde å icke realiserbar skog i det värde som skall förräntas. Där- emot finnes anledning debitera ränta på markvärdet, i den mån sådant före- finnes. Är räntan 4 procent, kan skogsafkastningen, 8 kr. 296 DISKUSSION. kapitaliseras till 200 kr. ID AESKOg en öh ar fe tbavax ee a Res en LÖR ED återstår markvärde 2150 kr: Häraf skulle framgå att den af herr Jonson beräknade årsafkastningen af 8 kr. utgör 4 procent ränta på 200 kr. som motsvaras af SKOP Ens Te DISAROMSV ÄLGEN Are AAA SR TYS kr: INVATKVÄT AC: fossan rör Br BER fe a LL SN SRAAE 2150 Till denna skogsafkastning på 4 procent kommer emellertid den värde- ökning, som det till kvantitet och kvalitet bibehållna virkeskapitalet undergår, hvilken kan beräknas till 1 procent årligen, summa 5 procent. Jag hoppas, att herr Jonson nu medger det berättigade uti hela denna korrigering, dels på grund af mina år 1911 tydligt framlagda förutsättningar, dels i allmänhet på grund af den betydelse man ur språkbrukssynpunkt måste tillägga uttrycket realisationsvärde, som, då han använder det i alldeles ny be- tydelse åtminstone förtjänat en definition. Om en sådan gifvits och herr Jonson således påpekat, att hans siffror icke äro tillämpliga för kritik af före- gående diskussion om skogens räntabilitetsmöjligheter, skulle hans prestige som opartisk forskare ovillkorligen vunnit härpå. Med eller utan herr Jonsons medgifvande anser jag bevisadt att den af herr Jonson beräknade skogsafkastningen vid 8o-årig omloppstid utgör 5 3 ränta på det verkliga realisationsvärdet i st. f. 21/, procent, som herr Jonson velat göra troligt. Det vill alltså synas att krafvet på räntabilitet, sådant det senast (d. v. s. före herr Jonson uppträdande) framställts i Sverige, är fullkomligt hållbart vid 8o-årig omloppstid, med den skogsbeskaffenhet, den skötsel och de afsättnings- förhållanden, som äro rådande å Malingsbo-skogarna. Då å dessa skogar stora räntabilitetsmöjligheter finnas, som ännu icke fullständigt utnyttjas, i det att reglering af slutenheten och af beståndens dimensionssammansättning antingen sker endast i otillräcklig grad eller ock helt och hållet negligeras, så synes det icke alltför djärft att antaga, det en sådan räntabilitet kan uppnås äfven vid 90- och 100-årig omloppstid. Den meningsskiljaktighet herr Jonson gent emot mig gör gällande be- träffande de indirekta kostnadernas fördelning saknar all betydelse i detta hän- seende, då det rör sig om omloppstider mellan 80 och 100 år. Huru om- kostnaderna skola fördelas på olika dimensions- och åldersklasser är en alldeles särskild sak, och medger jag gärna, att min, fördelning, som hade ett annat ändamål än herr Jonsons, är allt för generell och outvecklad för herr Jonsons syfte. Men mina anmärkningar mot herr Jonsons kalkyl gälla icke hans för- delningsgrunder, ehuru äfven dessa kunna diskuteras på ett mera sakligt sätt, än han gjort, utan mina anmärkningar gälla, att herr Jonson icke alls pålagt några som helst omkostnader på realisationen, men däremot mycket stora sådana kostnader för årsförvaltningen, hvilket gör att årsafkastning och kapital icke blifva jämförbara. Herr Jonson utför dock en detaljerad jämförelse, så som om de vore jämförbara. Denna jämförelses resultat ligger i de uträknade af | kastningsprocenterna, hvilka ligga till grund för alla herr Jonsons vidtom- | fattande slutsatser och lagar. Emellertid finna vi, att realisationsvärdets afkastningsprocent icke följer de lagar herr Jonson uppställt. Vid riktig beräkning af realisationsvärdet är NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 207 den 5 procent vid 80 år och högre vid lägre omloppstid. Alltså är herr Jonsons viktigaste slutsats, att realisationsvärdet vid alla omloppstider visar sig större än skogens kapitalvärde vid uthållig drift såväl efter 4 som 5 procents räntefot, felaktig. Professor Heckscher: Jag hade hoppats att kunna befria de närvarande från att höra på mig vid detta tillfälle, och jag tar till orda endast af det skäl, att lektor Tor Jonson formligen utmanat mig till strid, hvarvid jag icke ansett mig berättigad att underlåta att upptaga den kastade handsken. I sammanhang med svaret på hans kritik anser jag mig då böra tillse, huru den tankebyggnad är uppförd, på grund af hvilken han kommit till sitt slutresultat. I lektor Jonsons tryckta uppsats finnes, såvidt jag kan förstå, två princi- piella formuleringar af hans ståndpunkt. Den första står på sidan 70 och lyder: »Det är önskvärdt att skogen lämnar sin ägare hög absolut nettoaf- kastning och samtidigt nöjaktigt förräntar 1 skogsbruket engagerade kapital.» Den andra formuleringen kommer i slutet af uppsatsen på sid. 109 och lyder: » Högsta möjliga absoluta nettoafkastning eftersträfvas, så långt detta låter sig göra utan afsevärdare nedsättning af skogsbrukets räntabilitet.» Dessa två formuleringar äro icke blott sins emellan oförenliga, utan dessutom hvar för sig felaktigt tänkta; och denna oklarhet har ytterligare skärpts af den tredje formulering, talaren gifvit sina yrkanden i sitt muntliga föredrag. Jag styrkes däraf i den uppfattningen, att ingen af de principer, som bestrida räntabili- tetskrafvet, låter sig formuleras på ett logiskt sätt. Inledaren begär på det första stället en »nöjaktig» räntabilitet och är tillfredsställd med »hög» af- kastning, — hvad nu det månde betyda; på det andra stället talar han där- emot om »högsta möjliga» absoluta nettoafkastning och vill blott att ränta- biliteten ej skall undergå »afsevärdare nedsättning» — i jämförelse med hvilken måttstock får man icke veta. TI första fallet skall räntabiliteten alltså vara nöjaktig, d. v. s. normal, i det senare fallet skall åter afkastningen vara den högsta möjliga och räntabiliteten få vara hur låg som helst, om den blott ej »afsevärdare» sänkes. Det är enligt min uppfattning en fullkomlig brist på öfverensstämmelse mellan dessa båda formuleringar. Men kanske ännu värre är, att ingendera ens tagen för sig är logiskt möjlig. Jag tviflar icke på att den ärade inledaren är matematiker — själf är jag det icke — men jag har onekligen fått ett visst tvifvel om hans förmåga af matematiskt /än- kande, då jag ser honom på detta sätt binda ett kraf vid två af hvarandra på detta sätt oberoende maxima. Detta är som om man ville begära att få reda på Sveriges längsta och rikaste man — om de äro olika personer, hur skall man då reda sig? Det är fullständigt omöjligt att uppställa kraf på maxi- mum af såväl räntabilitet som absolut afkastning — man måste välja ettdera. Vill man ha en räntabilitet motsvarande den normala räntefoten, så måste den Synpunkten anläggas i första rummet, och sedan kan man fråga: hvilken är den högsta afkastning som kan erhållas vid denna räntefot. På samma sätt kan man yrka på den högsta afkastningen i första rummet och sedan begära den högsta räntabilitet, som kan upppnås under denna förutsättning. Men genom att ställa de båda maximikrafven som likaberättigade bredvid hvar- andra låter man frågan liksom bli söndersliten mellan två vilda hästar. Såsom principen blifvit formulerad i det muntliga föredraget har oklar- heten om hvad föredraganden menar blifvit om möjligt ännu större. Talaren af- 298 DISKUSSION. visar nämligen med stor skärpa, om jag rätt fattade honom, hvad han kallade » godtyckliga fordringar på räntabilitet från skogsbruket, som ej rättar sig efter sina ägares förvärfsbegär». Med den tankegången måste väl alla ränta- bilitetskraf vara orimliga. Eller skulle man vid 221/, & ränta icke få tala om förvärfsbegär, utan endast vid 5 92: Om krafvet på räntabilitet utgår från ett otillständigt förvärfsbegär, hvarför då ägna den en tanke? Och hvar- för går då inledaren så strängt tillrätta med anhängarna af just denna stånd- punkt, herrar öfverjägmästarna Welander och Wallmo, hvilkas nationaleko- nomiska synpunkter han förklarar »omöjliga i hvarje nutida samhälle», och anser dem, »närmast böra betraktas som en otidsenlig kvarlefva från skogs- hushållningens barndomsdagar»? Om räntabiliteten skall uteslutas, skall den uteslutas fullständigt, och för min del föredrager jag nästan en sådan konse- kvent ståndpunkt framför en för tanken omöjlig kompromiss. Jag måste emellertid understryka, att det nu endast är fråga om diskussionens principiella utgångspunkt. I det praktiska lifvet kan man natur- ligtvis aldrig tänka sig att realisera ett räntabilitetskraf på några bråkdels procent när. Vid 70 års omloppstid sättes procenten i lektor Jonsons tabell VI till 2,49, vid 80 års omloppstid till 2,46. Att någon praktisk människa skulle våga yttra sig om huru han bör lägga sin affär för att öka räntabiliteten med 0,03 & är en orimlighet; det är icke möjligt att göra sådana beräkningar på förhand. Kan man komma så långt, som att göra beräkningar på o,3 eller 1/, & när, så får man allt vara glad. Därför menar jag, att när man upp- ställer det teoretiska krafvet på normal räntabilitet, afses därmed icke, att man skulle kunna få denna samma räntabilitet exakt hvarje år, utan det är endast -en nödvändig utgångspunkt, hvarigenom man gör klart för sig hvad man vill, och sedan får man se, hur pass noga verkligheten kan forma sig efter den princip, som man uppställt. Men svagheten i lektor Jonsons tanke- gång är att han synes ha uppgifvit klarheten i själfva utgångspunkten. Om "lektor Jonsons mening nu emellertid i verkligheten är, att han af- står från krafvet på räntabilitet till förmån för krafvet på största absoluta af- kastning, då måste man absolut begära något slag af förklaring, tvarför han in- tager denna mot all annan ekonomisk verksamhets principer stridande ståndpunkt. Hvad är det som föranleder honom hålla på absolut afkastning och icke på den relativa? Hvarje antydan därom saknas, och saken blir ännu oförklar- ligare, då han (sid. 97) uttryckligen förklarar sig biträda sträfvandet efter räntabilitet, hvilket man väl omöjligt kan göra, om man låter räntabilitets- krafvet stå tillbaka för något annat. Allt detta hänvisar på en brist i tankegången; och jag kan icke under- trycka det omdömet, att lektor Jonson lämnat ifrån sig den principiella frågan i samma skick som han tog emot den — möjligen något litet fördunklad. Emellertid vill jag gifva det lifligaste erkännande åt det faktiska ma- terial, som här frambragts. Jag är säker om att personer, som bättre än jag kunnat bedöma materialets värde, dela min uppfattning, att det skall blifva till stort gagn, när det nu blifvit framlagdt. Möjligheter finnas och äro kanske delvis redan realiserade i riktning af att därigenom komma till större klarhet beträffande vissa punkter. Men en annan fråga är, om lektor Jonson dragit ur dem några slutsatser angående skogens verkliga räntabilitet och om han i så fall dragit dessa slutsatser riktigt. Han konstaterar — och som det synes med en viss tillfredsställelse — NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 299 att räntabiliteten af skogarna, hvilken omloppstid man än väljer, aldrig upp- går till mer än 21/, Z. Det är det glädjande budskap som han bringar Sveriges skogsägare. Andra befara väl närmast, att skogsägarna däraf skola hämta anledning att i ännu högre grad än hittills sköfla, och kunna därför ej hälsa resultatet med samma glädje. Men därmed må vara huru som helst — resultatet ställer vidare i och för sig mycket stora anspråk på människans tro. Det finns, så vidt jag vet, icke några andra kapitalföremål, som i läng- den icke kunna blifva räntabla, helt enkelt därför, att deras kapitalvärde beror af hvad de afkasta. Lektor Jonsons slutsats måste därför anses 1 högsta grad osannolik, att icke säga mera. MHvarpå hans felkalkyl beror, skall jag icke inlåta mig på i detalj — i hufvudsak har det redan skett af föregående, därtill mera kompetenta talare — men jag vill påpeka det grundläggande misstaget, att han räknar med ett realisationsvärde, som icke kan realiseras. Han upptager det växande beståndet till ett tänkt värde på grund af dess virkesmassa med tillägg af markvärde, utan attta i betraktande, hvilket afdrag detta värde måste undergå för att komma på marknaden — ehuru han gör motsvarande afdrag för afverkningsvärdet vid uthålligt skogsbruk. Det är detsamma, som om en industriidkare vid öfvervägandet om han icke borde rifva en byggnad för att sälja tomten skulle värdera teglet efter dess saluvärde utan hänsyn till hvad det kostade att rifva byggnaden. Lektor Jonson drager t. ex. ifrån årskostnaden för fasta skogsarbetare, vid uthålligt skogsbruk, men gör ej motsvarande afdrag för realisation af skogen; och han räknar med be- vakning vid afverkningen i det förra fallet men ej i det senare. Han upp- tager vidare kulturkostnad i skogsbruk men ej vid realisation, ehuru hvar och en, som afverkar, enligt gällande skogslagar skall bringa marken i växtligt skick; och han ser bort från alla skatter vid realisation — men endast då — ehuru t. ex. skogsaccis utgår på samma sätt vid båda slagen af afverk- ning. Det allra betänkligaste är dock kanske, att han räknar med ett mark- värde, som icke kan uppstå, för såvidt icke räntabilitetet föreligger — ty hur skulle någon vilja ge något för en mark, på hvilken ingen lönande verk- samhet kan bedrifvas? Ingen nationalekonom kan acceptera ett sådant sätt att resonera. — Dessa anmärkningar har jag framställt med allt erkännande af de siffror, som framlagts. Jag kommer till sist till lektor Jonsons anmärkningar mot mig. Jag måste då konstatera, att han grundligt missförstått mig, trots att han säger om de af mig formulerade punkterna, att ett missförstånd på förhand måste anses ute- slutet. Min första punkt innehåller satsen, att den undre gränsen för skogens kapitalvärde är dess realisationsvärde, och att följaktligen ett skogsbruk måste förränta detta värde, om det ej vill framkalla sköfling. Lektor Jonson invänder häremot, att skogens realisationsvärde i verkligheten är den öfre gränsen för kapitalvärdet. Jag har icke bestridt, att så kan vara, det kan vara på en gång den öfre eller den undre, d. v. s. sammanfalla med detta värde; men det måste alltid vara den undre, ty så snart värdet tenderar att sjunka där- under, framkallas sköfling. :Detta är hvad jag sagt, och det menar tydligen lektor Jonson också — ingen kan väl mena annat — hvadan anmärkningen beror på en ren missuppfattning. Min andra punkt anser han sig ha vederlagt genom sin anmärkning mot den första; och jag kan då i min ordning anse mitt svar härpå som en vederläggning af vederläggningen. 300 DISKUSSION. Andra momentet i kritiken vänder sig mot mina tre följande punkter och går därpå ut, att jag skulle ha uteslutit de för skogsbruket nödvändiga omkostnaderna och endast räknat med bruttoafkastningen. Tektor Jonson an- för emellertid icke ett enda bevis för att jag endast skulle räknat med brutto- tillväxten och icke med nettotillväxten; och han hänvisar själf till den not, där jag berör utgifterna (dock utan att citera den). Genom att läsa upp denna not (Ekonomisk tidskrift 1912, sid. 275 not 1) torde hela anmärk- ningen bäst besvaras: »För att undvika missförstånd må kanske sägas ett ord om behandlingen af skogsbrukets utgifter. I den mån det gäller utgifter från och med afverk- ningen falla de alldeles utanför, emedan skogsbruket som sådant har att räkna med virkets värde på rot; och kostnader för utdrifning, lika väl som exempelvis växlingarna i gagnvirkesprocent för olika dimensioner, komma i betraktande blott såsom påverkande värdet på rot. I den mån det åter gäller kostnader för själfva skogsbruket, ha de att behandlas på samma sätt som af- kastningen, d. v. s. diskonteras (eller ackumuleras) efter gällande räntefot; och det afgörande måste vara neftoafkastningen, sedan därifrån dragits det nu- tida värdet af kostnaderna.» Jag är ur stånd att fatta, huru någon kunnat missförstå en sådan formu- lering, och måste därför med anledning af hvad lektor Jonson i sin uppsats på sid. 105 uttalat — nämligen att jag efter att genom honom ha upplysts om mitt väsentliga felgrepp på frågan skulle framlägga ett beriktigande — svara, att jag i hvarje punkt vidhåller hvad jag sagt. Jag har alltid menat nettoafkastningen och menar så fortfarande. Jag vågar till sist i all vördsamhet hemställa till Sveriges skogsmän — jag är ju själf utomstående — om de icke skulle vilja taga i öfvervägande, huruvida de icke ville göra sig fullt förtrogna med de för hela världens affärslif normgifvande principerna genom studier i härför lämpliga national- ekonomiska och handelstekniska arbeten. Jag vågar tro, att i längden ingen kan taga skada häraf, och att Sveriges skogshushållning skulle ha gagn däraf vågar jag förmoda. Stora problem, både teoretiska och praktiska, återstå att lösa, sedan man enats om att icke längre förslösa krafter på att bekämpa räntabilitetskrafvet, som nu en gång icke låter sig afvisas, vare sig i det bestående samhället eller i något, som vi ännu icke kunna skönja. Lektor Tor Jonson: Om mina i inledningsföredraget framlagda synpunk- ter i verkligheten skulle varit lika illa genomtänkta, som en af de föregående ärade talarna på sitt älskvärda sätt trott sig kunna konstatera, då skulle de, det försäkrar jag, aldrig ha kommit till offentligheten. Nu betraktar jag emellertid detta lilla inlägg med sin kanske något egen- domliga form som ett tyst erkännande af, att min kritik öfver det matema- tiskt felaktiga underlaget i de förut framförda s. k. »penningeränteteorierna» gjort vederbörlig verkan, ty jag anhåller att få påpeka, att något försvar ej presterats från deras egentliga upphofsmans sida. Hvad åter de gjorda invändningarna mot af mig själf använda beräk- ningsmetoder beträffar, så vill jag här endast göra några smärre påpekanden för att undanröja anledningar till möjliga missförstånd, under det att vissa rent fackliga detaljer mera torde vinna på skriftlig ventilering, hvarför dessa delar sparas tills vidare. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI, 301 Det synes mig, som om många invändningar, som här gjorts, framkom- mit på grund af att vederbörande ej förstått eller velat sätta sig in i den begränsning jag både nu och i min föregående uppsats gifvit ämnet, hvars omfång är alltför stort för att genom en 40 sidors tiskriftsuppsats ens tillnär- melsevis kunna uttömmas. När prof. Heckscher vid ett föregående tillfälle önskade utredning dels på massatillväxt -.och värdeökning för svenska skogar i olika åldrar, dels pris- stegringen på olika dimensioner, dels ock en analys af den nuvarånde ränte- foten i Sverige, så har jag begränsat mig till den första af dessa och därmed direkt sammanhängande frågor. Mitt öfvervägande gäller sålunda den skillnad i afkastning af ett och samma skogsbruk, som en förändring af omloppstiden kan medföra, medan vissa herrar opponenter i diskussionen äfven villja införa en hel massa andra, delvis fullkomligt främmande saker, t. ex. huruvida den funna räntabilitetsprocenten kan vara nöjaktigt hög, för att det skall löna sig att fortsätta med skogsbruk i Sverige, eller huruvida af mig åsatta skogs- värden kunna anses motsvara en skälig köpeskilling o. s. v. Den första frågan kan, enligt mitt förmenande, aldrig bli föremål för diskussion, då vi ej ännu kunna yttra oss om mera än den löpande räntan, hvaremot allmänna förbättringen i skogsegendomars tillstånd och värde tillsvidare endast tillnärmelsevis kan med- tagas i kalkyl; och är sålunda skogsbrukets /ofala räntabilitet och de frågor, som däraf bero, fortfarande obekanta. Den andra frågan, huruvida de af mig åsatta skogsvärdena verkligen kunna uttagas vid egendomens sköfling eller försäljning, ligger också utom diskussionen nu. Att den af mig använda värderingsnormen står 1 full öfver- ensstämmelse med de utredningar, som göras vid alla väl planlagda invente- ringar af skogsegendomars tillgångar, vågar jag bestämdt påstå, och att just denna norm måste anses vara den allra lämpligaste för det ändamål, hvartill resultaten skolat användas, nämligen till kalkyl angående olika omloppstiders egen- skaper, skall jag i en kommande uppsats mera utförligt bevisa. - Om däremot egendomen skolat värdesättas t. ex. för försäljning, skulle jag otvifvelaktigt ha kommit till helt annan värdesumma, emedan en köpare i regel ej kan betala högre summa, än hvad han genom egendomens afkast- ning sedermera kan få förräntad efter en viss ofta af honom själf bestämd ränte- fot. Allt efter köparens personliga duglighet och förmögenhetsställning samt efter den olika användning egendomen kan väntas få, kunna naturligtvis en oändlig mängd olika stora saluvärden motiveras, om så önskats, men, som sagdt, mitt öfvervägande gällde nu en helt annan sak än saluvärdering, näm- ligen omloppstidbestämning. Som ett bevis för att rätt väsentligt skilda frågor här föreligga, ehuru båda förutsätta värdering af skog, vill jag nämna, att denna del af skogsvetenskapen vid vissa tyska högskolor uppdelats på olika discipliner med en lärare i Waldwertrechnung ock en annan i Forstliche Statik. Någon anledning att på grund af nu gjorda påpekanden frångå den af mig från början använda värderingsnormen har jag sålunda ej, och vill jag framdeles visa, hurusom tvärtom vissa af de framkomna jämkningsförslagen helt och hållet sakna värde. Endast i en sak vill jag göra ett visst medgifvande och det är, att min användning af termen »realisationsvärde» såsom uttryck för virkesförrådets åsatta värde kanske är mindre lycklig, då en mindre uppmärksam läsare af min uppsats möjligen häraf kan få den felaktiga uppfattningen, att detta värde 302 DISKUSSION. 1 sin helhet, för hvilken skog som helst och när som helst, helt enkelt kan netto uttagas och öfverflyttas till annan penningeplacering. För att undvika dylikt missförstånd, vill jag därför nu påpeka, att denna betydelse ej inlägges 1 sagda term, ty speciellt på större egendomar kan detta värde vara mycket svårätkomligt genom direkt afverkning och försäljning, då forcering kan med- föra afsevärda värdenedsättningar. Min afsikt med termen »realisationsvärde» är att för beståndet få fram en värdesynpunkt i motsats dels mot omkostnads- värdet, erhållet genom summering af grundläggningskostnader med ränta, dels mot kapitalvärdet erhållet genom beräkning af framtida inkomster. Detta »realisationsvärde», är sålunda ej något direkt uttryck för det nettobelopp, som genom skogens sköfling under alla förhållanden kan uttagas. Fall finnas dock otvifvelaktigt, då realisering till detta pris kan låta sig göra äfven af egen- domen i sin helhet, ehuru tanken på dylik sköfling naturligtvis är fullkomligt främmande för det resonemang, som sysslar med olika omloppstiders inbör- des räntabilitet. Jägmästare Petterson anmärkte nyss, att jag skulle ha beräknat bestån- dens värde å rot för högt, emedan några allmänna omkostnader ej skulle på- lagts för virkets tillredning och utfrakt m. m. Detta yttrande torde bero på, att anmärkaren ej läst rätt innantill, ty 1 min instruktion för värdesättningen, sid. 77—78 är för kolen pålagdt 50 öre pr läst i »diverse kostnader», inne- fattande tillsyn, kolemottagning m. m., och för timret ha för olika toppdimen- sioner pålagts o,6 å 2 öre pr kbft för »stämpling, aptering, tumning, till- syn m. m.», hvilket jag ansett förslå till att täcka de kostnader, som utöfver arbetslönen för huggning m. m. oundgängligen medfölja en afverkning af en rotstående virkespost. Om anmärkaren önskar diskutera summans rätta storlek, är jag gärna med, men att posten är negligerad, tillbakavisar jag bestämdt. En annan talare har velat påstå, att jag användt för låga pris å småvirket, som hellre borde apterats till pappersved än till kol. Jag will härtill svara, att man apterar ej virke till pappersved på skogar, där pris och afsättnings- förhållanden såsom här lämna högre behållning genom t. ex. kolning. Vinterns pappersvedpris var, om jag minns rätt, 18 öre pr kubikfot toppmätning inom bark, hvilket pris, om man undantager den egendomliga stipuleringen om topp- mätning, åtminstone för Norrlandsälfvarna torde vara rätt normalt. Efter afdrag för huggning, körning, flottning m. m. ger dock detta bruttopris lägre behållning än kolning till 12 kr. per läst med gynnsamma utdrifningsförhål- landen till välbelägna hyttor, hvarvid 8 å 9 öre per kbft midtmätning på bark erhölls netto, ett pris som för dessa småvirkesdimensioner ingalunda kan anses lågt, snarare tvärt om, därest skogsbruket ses 1 stort. Anmärkaren tycks också ha glömt, att mitt exempel rör sig om skogar, som beräknats innehålla c:a ?/, tall och endast !/, gran, hvarför det endast skulle vara för skogar med särskildt gynnsamt läge fört. ex. propsförsäljning, som afsevärdare höjning af småvirkets värde kan påvisas. Lika säkert är dock, att många skogsägare ha anledning att afundas det nettoutbyte, som de klenaste dimensionerna å Malingsbo betinga. Jägmästare Carbonnier anmärkte, att jag icke utfört beräkningarna på väl vårdade arealer, utan på skogar, som skötts mindre tillfredsställande. Möj- ligen föreligger härvidlag kanske något missförstånd från hans sida, då näm- ligen dessa skogar mycket länge stått under fackmässig vård, och ha de på många håll rönt berättigad uppmärksamhet för sina jämna och vackra bestånd, NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 303 hvilket äfven torde framgå af mina framlagda kubikmassesiffror. Den an- märkning, jag i min uppsats gjort om skötseln, rör därför hufvudsakligen det förhållandet, att de ännu ej hunnit omföras till sådant tillstånd, som moti- veras af deras hastiga öfvergång från kolskogs- till gagnvirkesdrift. Att en fortsatt och förbättrad fackmässig vård, som ständigt följer tidens ekonomiska kraf, här har ett synnerligen stort och tacksamt arbetsfält, ledande till afse- värd förbättring i skogsbrukets /Zofala räntabilitet, vill jag emellertid såväl för dessa som för andra skogar på det lifligaste understryka, i all synnerhet som jag själf sedan många år tillbaka sökt samla en del faktiska bevis och sifferexempel på just denna sak, hvilka bevis jag så småningom hoppas få framlägga. Huru tillfredsställande detta faktum är för den totala räntabiliteten, så ändras emellertid härigenom föga det rådande jämviktsläget mellan skogens kapital och årliga afkastning. Lyckas man nämligen genom god beståndsvård, bättre tillvaratagande af virket, uppdragande af friskare och bättre slutna bestånd m. m., höja värdet på årsafkastningen med t. ex. 50 &, så har emellertid jämväl äfven näst äldsta beståndet och alla öfriga stående reserver ökats i värde i ungefär samma grad, hvarför den löpande räntabiliteten, som ej tager hänsyn till egendomens värdestegring, utan endast till det värde, som vid en enda inventering förefinnes, med stor sannolikhet endast föga ändrat sig. En del indifferenta och skadliga träd och bestånd ha ju uttagits ur skogen och sålunda åstadkommit viss lättnad i kapitalkontot, hvarjämte den på samma areal uppnådda större driften bör tillåta ettrelativt taget något billigare administra- tionskonto än förut, men det fasta förrådet har följt afkastningens värdestegring. Det bör sålunda ej ge anledning till någon förvåning, om skogsbrukets löpande ränta jämfördt med tillgångarnas löpande värde, uppskattade enligt härofvan använda grunder, i praktiken alltid måste utvisa ett förhållande, lägre än i Sverige gällande vanlig räntefot. Detta förhållande regleras nämligen till stor del af stränga biologiska tillväxtlagar, hvilka vi ej förmå upphäfva, utan endast mer eller mindre väl utnyttja för våra personliga behof. Någon talare yttrade nyss, att min framlagda undersökning skulle vara olämplig såsom verkande afskräckande på skogsägarna. Detta yttrande har jag ytterst svårt att förstå. Därest talaren härmed menade, att skogsägarna borde hållas utanför och i okunnighet om de frågor, som fackmännen behöfva dryfta för vinnande af klarhet angående skogsbrukets rätta bedrifvande, så får han nog föga medhåll. Tvärtom torde det endast gagna, att den intresserade skogsägaren själf blir så grundligt som möjligt underkunnig om sin förmögenhets natur och skötsel. Jag vill till och med påstå, att min förebragta utredning ofta bör vara i hög grad nyttig för dem, som äga eller tänka köpa skog, då mången där- igenom torde få en klarare blick på den verkliga afkastningsförmågan hos de tillgångar, som vid gängse värderingsmetoder uppgifvas tillhöra en skogs- egendom. Härigenom böra rimligare pris erhållas för skogsegendomar, än de som nu ofta betalas, hvilka mången gång absolut hindra egendomens ut- hålliga vård mot rimlig ränta å köpesumman. Om åter yttrandet afsåg, att en skogsägare skulle kunna missförstå ut- redningens resultat och t. ex. förväxla den utredda partiella räntabiliteten med Skogsbrukets totalräntabilitet, hvarigenom allt för dålig tanke om skogsbrukets bärighet skulle kunna uppstå, så bör ett dylikt missförstånd knappast vara att 304 DISKUSSION. befara med de upprepade påpekanden jag både nu och i det föregående gjort angående den särställning i räntabilitetshänseende, som skogsbruket genom dyrhetstillväxt och stora utvecklingsmöjligheter intager gentemot andra näringar. Att jag ej annat än i förbigående medtagit denna tilläggsränta beror ju därpå, att den knappast behöfves, när man jämför olika omloppstider i samma skogsbruk, hvarjämte material för dess mera exakta bedömande ej ännu står oss till buds. Som ett enstaka exempel vill jag emellertid anföra, huru en af våra bättre profytor på Malingsbo genom inrättande af flottled i ett enda slag stegrades i värde med c:a 1,000 kr. pr hektar eller från 1,800 till 2,800 kronor, motsvarande c:a 55 & värdestegring. Att skogsbruket i stort, vid rätt skötsel och vid längre perioder kan uppvisa tillfredsställande ränta håller jag sålunda för fullt sannolikt. Men äfven om en fortsatt objektiv utredning mot förmodan komme att lyda på motsatsen, skulle jag hellre åtaga mig den otacksamma rollen att söka grusa öfvardrifna förhoppningar på lätt- förtjänta pängar inom skogsbruket, än jag vill ställa mig solidarisk med dem, som utan några faktiska bevis anse sig kunna utlofva snart sagdt hvilken räntabilitet, som det kan falla en skogsägare in att fordra. Från det löftet vill jag som fackman och representant för undervisningen i hithörande frågor på det allra bestämdaste taga afstånd och låta det stå helt för deras räkning, som vågat uttala detsamma. Hvad till sist prof. MHeckschers yttrande angår, då han anser sig böra ge uttryck för sin synnerliga förvåning öfver afsaknaden af en verkligt stor och bärkraftig nationalekonomisk riktlinje i min föreslagna beräkningsmetod, där jag söker tillgodose både hög afkastning och räntabilitet i skogsbruket, så har han själf, som det tycks omedvetet, just pekat på åtminstone en af orsakerna, hvarför en sådan riktlinje svårligen låter sig klart formuleras. Om nämligen en lång serie af omloppstider uppvisa, praktiskt taget, ungefär sam- ma räntabilitet, så måste inom dessa gränser otvifvelaktigt andra synpunkter än räntabiliteten tagas i öfvervägande vid val af skogspolitik, hvarvid jag i allmänhet ansett den större och säkrare inkomsten vara att föredraga framför den mindre. Att stipulera någon för alla tänkbara fall användbar regel är dock, enligt mitt förmenande, under dylika förhållanden otänkbart. Det bör bli skogens tillstånd och den uppgift, som den har att fylla, t. ex. husbehof för jordbruk, matare af industri, ägarens förmögenhetsvillkor m. m., som här 1 hvarje särskildt fall bestämmer. Någon tro på »patentmedicin» i denna fråga har jag sålunda absolut icke. Ej. heller känns det lockande för en icke fackman på det nationalekonomiska området att framhäfva sig som profet i en fråga, som trots nära sekellånga diskussioner fortfarande synes erbjuda skolade nationalekonomer en mycket hård nöt att knäcka. Äfven om ytterst varnande exempel på andras misstag ej funnes att tillgå, vill jag påpeka, att en praktisk skogsman af vissa Oorsa- ker aldrig lika lätt kan tillåta sig att sätta ihop nya teorier i denna fråga, som en teoretisk nationalekonom möjligen vågar. Den förre kan nämligen när som helst bli utsatt för, att behöfva tillämpa i praktiken, hvad han på papperet utspekulerat, hvilken anledning till eventuella obehag och kitsligheter den senare i regeln är alldeles befriad ifrån. å | Vidare yttrade prof. Heckscher nyss, att han ej alls förstått den kritik, jag i min uppsats ägnat några af hans äldre inlägg i denna fråga, och om jag fattade rätt, anförde han som förklaring, att han ej vore matematiker. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 305 Om jag förut vetat detta, skulle jag utan större möda ha framställt min kritik på betydligt utförligare och lättfattligare sätt, men då jag själf liksom äfven alla de fackmän, med hvilka jag resonerat i denna sak, ansett fallet påtagligt och klart, kunde jag aldrig tro annat, än att prof. Heckscher också själf skulle fatta och erkänna sitt misstag. Detta synes hufvudsakligen ha uppstått därigenom, att prof. Heckscher i sin uppsats gifvit vår skogsmate- matiska term »värdetillväxtprocent» en dubbelbetydelse (quaternio termino- rum). På e/t ställe är den nämligen definierad och använd i samma bety- delse, som skogsmän allmänt bruka, och synes också ett riktigt begrepp om dess variationer föresväfvat författaren, men i konklusionerna på ett annat ställe har termen gifvits en helt annan betydelse, möjligen i viss mån sam- manfallande med Presslers s. k. »visarprocent», hvilken emellertid har helt andra egenskaper och helt annat förlopp än värdetillväxtprocenten, hvarför också de gjorda slutsatserna ej ens med ringaste grad af riktighet kunna byggas på detta nya begrepp, som ej hittills af någon annan nämnts i diskussionen. Felkällan är emellertid rätt försåtlig och har tydligen undgått en del andra granskare, hvilka närmast bemött och bevisat de i praktiken ruinerande kon- sekvenserna af de gjorda felsluten. Det skulle till slut säkerligen för mången vara af stort intresse att få höra, till hvilken preciserad omloppstid prof. Heckscher anser, att hans fram- förda teorier leda i det konkreta fall, jag framlagt i mitt exempel. Dessutom anhåller jag att få framställa följande fråga, orsakad af på- ståendet att prof. Heckscher verkligen intet har att återtaga i denna sak: Anser prof. Heckscher att skogsbruket kan få sin nationalekonomiskt mest lö- nande användning, om den nedgående värdetillväxtprocenten hos de enskilda träden skulle tvinga till en omloppstid så kort, att skogsägaren själf ej skulle få någon som hälst behållning af skogsbruket i sin helhet, utan allt ginge åt till omkostnader? Detta fall är nämligen vid räknande med vanlig räntefot i praktiken långt ifrån sällsynt, än mindre otänkbart. Jägmästare O. Eneroth: Då fråga är om bedömande af ett skogsbruks ränta- bilitet genom att jämföra skogens värde vid fortsatt, uthållig drift med dess värde såsom sköflad, kan enligt min mening jämförelsen endast hafva värde för bedömandet af denna fråga, om de båda summor, som vägas mot hvarandra, äro skogens värden i samma persons hand. Det torde då få anses som själf- klart, att en jämförelse mellan skogens värde för ägaren vid fortsatt drift och dess värde för honom och stat och kommun och förvaltnings- och bevaknings- personal och de fasta arbetarna och en hel del leverantörer af diverse såsom sköflad icke ger svar på frågan om skogsbrukets räntabilitet utan på något helt annat. Kortast sagdt: man måste jämföra netto med netto och ej netto med brutto. Jag har gjort ett försök att med användande af inledarens siff- ror räkna mig till hvad ägaren af en tänkt normalskog skulle kunna få anse som sitt rena netto vid driftens nedläggande och skogens totala sköfling och kommit till det resultatet, att den normala Malingsbo-skogens årliga nettoaf- kastning utgör vid 70-årig omloppstid 4,7 > ; > — 90-årig » 4,17 & Och Få o » 1I20-årig > Far LAG Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen, 1913. 21 306 DISKUSSION. af det värde ägaren kan få ut som netto af resp. normalskogarna vid deras sköfling. Med hänsyn tagen till dels de relativt höga värdena på småvirket vid Malingsbo och dels den svaga gallring bestånden där under växttiden undergått, torde man kunna vara berättigad att hoppas, att å de stora trakter af vårt land, där småvirket har ett (relativt) vida lägre värde, en kraftigare och mera detaljerad, om jag så får uttrycka mig, beståndsvård skall kunna lyckas uthålligt afvinna skogen en nöjaktig ränta vid en biologiskt riskfri omloppstid af t. ex. 90 år. Jag tillåter mig alltså hafva en något ljusare syn på vårt skogsbruks räntabilitetsmöjligheter än inledaren. Allt detta har ju ungefärligen sagts förut under diskussionen, och har jag ingen anledning lägga sten på bördan. Det var egentligen ej heller för att säga detta, som jag nu begärt ordet, utan för att fästa uppmärksamheten på några omständigheter, hvilka, hvad jag kunnat finna, hittills varit förbi- sedda under denna diskussion om skogsbrukets ekonomiska principer. Man får ju anse som själfklart, att man, då det är fråga om att börja öfverföra en skog till räntabelt, skick, först måste kunna klargöra för sig, hvilka delar af förrådet, som äro räntabla, och hvilka som icke äro det. Detta står nu, som bekant, inte skrifvet utanpå träden utan måste undersökas. Man får alltså till en början lof att skaffa sig en nota eller förteckning, eller hur man vill kalla det, på de enskilda dimensionsklassernas värden på rot. Som denna nota kommer att utgöra grunden och stommen i hela skogsskötseln, är det ju klart, att det är mödan värdt göra den så riktig som möjligt, då ju vid felkalkylering stora värden stå på spel. Ett skogsbruk på några tio- tusentals har representerar ju ändock en förmögenhet på minst lika många millioner. Att vid en dylik beräkning skogsbrukets omkostnader måste med- tagas är ju klart, och har ju ej heller bestridts af någon. Frågan är endast, hur dessa omkostnader skola införas 1 räkningen. Jag har haft anledning syssla med denna fråga för de skogars räkning, jag har nöjet sköta och därunder bl. a. äfven studerat de af prof. Heckscher nyss rekommenderade »enklare handböckerna i nationalekonomi». Bland an- nat gjorde jag mig den frågan, om det nu vore så alldeles själfklart, att ett netto-netto förefanns för ett enskildt träd, så snart det hade ett rå-netto- värde. Vid det af jägmästare Ernst Andersson föreslagna sättet att beräkna omkostnadernas inverkan på trädens netto-nettovärden, nämligen att afdraga en konstant omkostnadsprocent från alla dimensioners rå-nettovärden, göres ju ett dylikt antagande. Jag kan ej finna något särskildt skäl, hvarför skogs- bruket i detta fall skulle intaga en undantagsställning i jämförelse med andra näringar. Under fortsatt kalkylerande framkomma några ganska märkliga siffror, som jag nu skall försöka demonstrera. Tabell 1. Brh. diam. Höjd |Kbm. inom| Öre pr Brutto Öre pr | Arbetslön | Öre pr Rå-netto cm. m. bark träd pr kbm. träd pr kbm. träd pr kbm. | ” ——— I 10 10 | —0,043 22,9 522 1355 314 9,4 208 15 14 OjI31 62,0 473 33,0 252 29,0 221 20 Ti 0,277 157,0 567 60,0 | 217 97,0 350 25 20 0,503 385,0 767 94,0 187 291,0 580 | 30 | 21 0,759 682,0 899 12070; | 158 562,0 741 NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI, 307 Denna tabell afser att illustrera förhållandet mellan bruttovärde (försälj- ningspris) arbetsåtgång och skillnaden mellan dessa eller rå-nettovärdet för träd af olika dimensioner. Priserna äro desamma som i inledarens uppsats, formklassen antagen till 0,70 inom bark. Som synes växla proportionerna mellan arbetslön och rå-nettovärde från 1,5: I för 10 cm.-trädet till o,2 : 1 för 30 cm.-trädet. Här föreligger nu enligt mitt sätt att se saken, ett typiskt fall, af hvad man inom industrien (t. ex. verkstadsindustrien) plägar kalla »blandad tillverkning». Produktionsprocesserna äro olika (kolning och drif- ning); i de erhållna försäljningsprodukternas (kol och timmer af olika dimen- sioner) värden ingå rå-vara och arbetslön i alla möjliga proportioner. Fort- sättes jämförelsen med industriella förhållanden, skulle ledaren af en fabrik, där dylik, blandad tillverkning bedrifves, få en fullkomligt felaktig uppfatt- ning om sina fabrikats själfkostnadspris, om han vid själfkostnadskalkylen fördelade sina allmänna omkostnader i proportion till uteslutande åtgången af råvara. Nu äro enligt mitt förmenande förhållandena härutinnan jämför- bara inom skogsbruket. Det är ju så, att ett skogsbruks omkostnadsprocent icke är närmast beroende af dess &kapitalintensitet utan på dess arbetsintensitet. En skogsförvaltning, som endast utstämplar timmerträden "och säljer dessa på rot, kan ordnas mycket billigt, i synnerhet pr afverkad kbm., äfven om skogs- bruket i fråga binder stora virkeskapital, under det att ett annat skogsbruk, där utdrifning och kanske delvis förädling ombesörjes af förvaltningen, där det arbetas med kortare omloppstider och med mycket småvirke, nödvändigtvis måste räkna med en högre omkostnadsprocent, som ju inledaren framhållit. Man bör alltså kunna säga, att skogsbrukets omkostnader i form af förvalt- ning, bevakning och öfriga driftkostnader (utom skatter och kulturkostnader, med hvilka förhållandet är i viss mån ett annat) stå i närmaste samband med den arbetssumma, som i medeltal årligen åtgår vid skogsbruket. Då nu en öfvergång från »icke-räntabelt» till räntabelt skogsbruk i de flesta fall torde betyda en öfvergång till ett mindre kapital — men mera arbetsintensivt skogsbruk och från en mindre till en större omkostnadsprocent, måste ju detta förhållande från början medtagas i de grundläggande beräkningarna, om svåra misstag skola undvikas. Nu är ju den grundläggande tankegången vid all omkostnadsfördelning den, att hvarje gren af företaget eller hvarje fabrikat eller hvarje träddimension bör påföras så stor del af omkostnadssumman för företaget, som motsvarar den nytta detaljen i fråga haft af dessa kostnader. Summan af detta resonemang blir således den, att vid en beräkning af de enskilda dimensionsklassernas netto-nettovärden för deras ägare en stor del af skogsbrukets omkostnader rätteligen och rättvisligen bör påföras dem i proportion till deras arbetsdryghet. Nu finnes det ju en hel del andra sätt att fördela: i proportion till försäljningspris, kubikmassa, rå-nettovärdet o. s. v., och det är ej utan vidare klart, hvilket sätt som är riktigast. Emellertid är det långt ifrån likgiltigt, hvilket sätt som väljes, som jag nu skall be attfå visa. — Om man antager, att årsafverk- ningen af ett visst skogskomplex är eller kan beräknas blifva för en indelningsperiod eller inventeringsintervall sammansatt så, att på 10 st. afverkade 10 cm.:s träd belöpa sig 5 st. 15-cm:s, 3 st. 20-cm:s, 2 st. 25-cm:s och I st. 30-cm:s träd, så uppgår, med användning af de nyss visade siffrorna, försäljnings- Spriset för ex sådan del af årsafverkningen till kr. 24,62, arbetslönerna till kr. 7,88 och alltså rå-nettot till kr. 16,74. Om nu skogsbrukets omkostnader 308 DISKUSSION. äro, eller för viss tid kunna beräknas uppgå till en så pass stor summa, att de utgöra 35 2 af rå-nettot på skogen i fråga, belöper sig på en sådan del af årsafverkningen kr. 5,86 (= 35 & af 16,74). Uppdelas nu denna omkost- nadssumma på de olika dimensionerna med användande af olika fördelnings- grunder, återstå för olika dimensioner följande netto-netto-värden: Tabell 2. | Fördelningsgrund. | | 10 em, 15 cm. 20 cm. 25 cm. 30 cm. | | | 1) Försäljningspris, ...... öre 3,9 13,8 60,0 200,0 400,0 2) Arbetslöner st oodsssos ss » 0,0 4,4 52,0 221,0 472,0 3) Kubikmassan...... . ... » 2,4 82 53,0 211,0 442,0 4) Rå-nettovärdet,........ » 6,1 18,8 603,0 189,0 365,0 SArbetslöner 75 ÅA | I Rå-nettot 255000 LV 4 JE RARE SE Som synes äro skillnaderna rätt afsevärda, d. v. s. man får högst olika netto-netto-värden kvar å de olika dimensionerna genom användande af olika grunder för omkostnadsfördelningen, /astän försäljningspris, arbetslöner och samma omkostnader naturligtvis äro desamma i de olika fallen. (I fall 5 äro 75 Z af omkostnaderna fördelade i proportion till arbetslöner och 25 9 i proportion till rå-nettovärdet). För att göra dessa förhållanden tydligare ha siff- rorna omräknats till relativa tal, hvarvid 15-cm.-trädets värde satts = 1. Tabell 3. | Fördelningsgrund. | 7 10 cm. 15 cm. | 20 cm. 25 cm. | 30 cm | I) Försäljningspris -...... öre] 0,28 1,0 4,35 14,5 29, | R2)AEBEtSlOnEnd «ccbtcoke lå » | 0,0 1,0 11,8 50,2 107,, | 3) Kubikmassan...... ..... » 0,29 1,0 | 6,47 25570 53) 4) Rå-nettovärdet ......... » 0,32 1,0 3,35 10,0 1957 | Ar fArbetslöner 75 24 | 3 Rånettot 255906 » 0,13 LET 6,85 | 26,3 550 Nu kan det ju uppenbarligen icke vara likgiltigt för skogsskötseln, om det enskilda I5-cm.-trädet vid utväxten till 20 cm. 3-dubblar (fall 4), 4-dubblar (fall 1), 7-dubblar (fall 5) eller 12-dubblar (fall 2) sitt värde. Lika litet torde en tillväxtprocent för ett bestånd, som meddelas, utan att samtidigt angifves på hvilket sätt omkostnaderna införts i kalkylerna, hafva annat än ett relativt värde. System 1 (fördelning efter försäljningspris) användes af mig vid be- räkningen af tillväxten å de profytor, som besågos vid denna förenings ex- kursion förra året till Lindesnäs och Siljansfors. System 4 är det af jägm. Andersson föreslagna, och lämnar det, som synes, och som ju är alldeles själtklart, den svagaste stegringen i värde vid utväxten från klenare till gröfre dimension, d. v. s. för låg tillväxtprocent. Dessutom erhåller man vid denna omkostnadsfördelning icke något uttryck för småvirkeshandteringens större NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 30909 omkostnadsprocent och gör, som förut påpekades det felaktiga antagandet, att ett träd skall ha ett netto-nettovärde, så snart det har ett rå-nettovärde. Faran af att använda oriktiga sätt att införa skogsbrukets omkostnader i dylika kalkyler ligger naturligtvis däri, att man får en felaktig uppfattning om de enskilda trädens värdetillväxtprocent. I fall 4 blir denna alldeles för lågt beräknad, och kan man således genom användande af denna metod, som är den enda hittills föreslagna, förledas till att anse som oräntabla och således afverka delar af förrådet, som vid fortsatt skogsskötsel skola visa Sig ha varit fullt räntabla. D. v. s. man har drifvits in i ett i realiteten »öfver-räntabelt» och föga gifvande skogsbruk. Jag skulle till slut vilja föreslå, att det gamla, och visserligen oftast missbrukade uttrycket: »växer ett träd ej lika fort i skogen, som pengarna på banken, så bort med det!» åter upptages på skogsmännens ordlista, men man bör då — till en början — räkna rätt! Öfverjägmästare P. O. Welander: Det var oväntadt att åter få en diskussion i denna fråga. Men hafva vederbörande trott, att frågan nu skulle blifva ut- redd och afförd från dagordningen, så har deras hopp nog icke blifvit för- verkligadt. Jag får också säga, att det är första gången, som jag i vissa delar instämmer i hvad professor Heckscher och några af anhängarna utaf räntabilitetsteorien uttalat. Jag tror, att lektor Jonson skattar väl mycket åt en benägenhet att gå den s. k. gyllene medelvägen, då han söker stöd af bägge de motsatta principerna. Kritiken mot lektor Jonsons beräkningar om kapitalvärdet är nog befogad. Han sade nyss, att det står realisations- värde, men att det icke menas detta, och då vet jag icke, hur man skall fatta honom. Det gäller väl i alla fall värdet vid en försäljning, och då tror jag icke, att man kan komma till de siffror, som lektor Jonson anförde. Alla torde inse, att denna fråga icke är så enkel som en och annan föreställt sig. För någon tid sedan uppgaf jägmästare Andersson, att profes- sor Heckscher bevisat riktigheten af den s. k. ränteprincipen, hvarför vidare diskussion vore obehöflig, och det torde finnas flere, som dela hans uppfatt- ning och anse vara riktigt, hvad en professor i nationalekonomi säger. Efter diskussionen i fjol har man fått tillfälle att taga del af herr Heckschers upp- sats i Ekonomisk tidskrift, hvaraf hans uppfattning klarare framgår. Jag skall be att få utgå från professor Heckschers fundamentalsats: skogshushållningen skall bidraga till att åstadkomma högsta varaktiga nationalinkomst af närings- lifvet som helhet. Men att härvid utgå från en beräkning, som afser högsta skogsafkastningen, och att nettobehållningen återstår, sedan alla årliga om- kostnader äro afdragna bruttoinkomsterna, är enligt hans uppfattning icke det riktiga. Han säger, att dylika beräkningsmetoder erinra om ett dyrkande af fädrens andar och äro en kvarlefva från skråväsendet, samt att ett så be- drifvet skogsbruk och virkesexport betyder en enorm present till utlandet. Ja, man kan då tycka det vara märkvärdigt, att vi icke blifvit ruinerade för länge sedan. Vid ett skogsbruk, som afser högsta afkastningen, och om man utgår från gängse kapitalränta, uppstår gifvetvis ofta en hel del icke ränta- belt kapital. Man må emellertid noga märka, att herr Heckscher gentemot denna s. k. oräntabla skogshushållning framförallt klandrar, att man på nytt investerar kapitalet under samma dåliga räntabilitet. Hvad detta innebär skall jag sedan komma till. Att vid den af herr Heckscher förordade rea- 310 DISKUSSION, lisationen af kapitalet händer, att en del däraf icke blir mera räntebärande än förut, erkänner han, och att det till och med kan hända, att det förbru- kas och förstöres, t. ex. för att citera herr Heckscher, genom att ägaren lägger det i champagne. Men att samtidigt göra sådana medgifvanden och ändock yrka på realisation af skogskapitalet är dock att drifva den teoretiska nationalekonomien väl långt. Därmed blir herr Heckschers ståndpunkt ohåll- bar, ty då släpper han t. o. m. sin egen fundamentalsats, jag nyss anförde, att skogshushållningen skall åstadkomma största varaktiga nationalinkomst af näringslifvet som helhet. Jag anhåller att här få inskjuta en erinran mot jägmästare Petterssons yttrande, att äfven om våra skogar f. n. gifva låg rän- teafkastning, så är skogsbruket i alla fall räntabelt på grund af virkets all- männa värdestegring. Det är en villfarelse att tro, att afkastningens förhål- lande till virkeskapitalet bättras därför, att virkets värde stiger, emedan denna värdestegring gäller både kapitalet och afkastningen. Afkastningens värde eller räntabiliteten i förhållande till den penningsumma jag en gång betalt för skogen blir visserligen bättre, men det är något helt annat. Det förhål- ler sig här på samma sätt, som när aktier stiga i värde, sedan man fått dem för billigt pris, ty då stiger räntabiliteten på inköpssumman, men kursen på våra bästa papper stiger också oafbrutet, så att räntan på det kapital ak- tierna sedermera representera blir mycket låg. Den tröst herr Pettersson ve- lat gifva är således ringa. Men jag återgår till herr Heckschers viktiga an- märkning mot den s. k. skogsränteprincipen, att man vid den på nytt in- vesterar det icke räntabla kapitalet. Man måste fasthålla, att vid ett ordnadt skogsbruk är kapitalet hela skogen. Man får icke se saken som professor Heckscher ser den eller att man vid skogsbruk först investerar kapitalet, som om viss tid därefter utfaller. Detta vore ju riktigt, om vi stode i Saharaök- nen och talade om en begynnande skogshushållning där. Men i vårt land behöfva vi icke först skapa skogar, vi hafva sen urminnes tider haft och äga fortfarande skogar. Kapitalränteprincipen, tillämpad på våra skogar sådana de nu befinnas, betyder således realisation af en större eller mindre del af befintligt skogs- kapital. Vid en sådan realisation får man väga mot hvarandra skogskapital och annat bättre kapital. Två omständigheter äro förbundna med skogska- pitalet, hvilka man icke får förbise. Den ena är den egenskapen, som i all- mänhet saknas hos andra kapital, nämligen att man kan föröka skogskapita- let och dess afkastning enbart genom en omsorgsfullare vård af bestånden. I den mån skogshushållningen utvecklas, blir det således högre atkast- ning. Den andra omständigheten är virkets dyrhetstillväxt. Professor Heck- scher säger själf, att virkets värdestegring å världsmarknaden är ett obestrid- ligt faktum. Då är gifvet, att det måste mana till stor försiktighet, om man skall raelisera ett kapital, som har dessa egenskaper. Därtill kommer något, som nationellt sedt, icke kan förbises, och det är, att skogen representerar ett af våra bästa exportvärden och hör till de poster, som utjämna handelsbalansen. Om då, som professor Heckscher medgifver, en realisation af skogskapitalen enligt penningeränteprincipen kan få till följd, att det blir mindre räntabelt eller att det rent af förstöres på ett eller annat sätt, då synes mig hela denna ränteteori bli närmast ett lotteri. Antag, att en person har en mängd ingå- ende räntor, hvilka han säkert vet, att han genom ökad insikt och bättre NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 311 skötsel af kapitalet, kan få att stiga, och att detta är möjligt vid skogs- bruk, därom är vår skogshushållning det bästa vittnesbörd. Vidare och för det andra försiggår här en värdestegring, som är mycket stor, och som kom- mer att i framtiden, enligt hvad fackmän hafva sagt, uppgå till en oanad höjd. Skulle vi föreslå ägaren sätta in alla dessa säkra inkomster på spel med utsikt, att en del af inkomsterna blifva mindre än förut, en del helt och hållet förloras och en annan del möjligen gifva mera än förut, tror ingen, att en person skulle placera sina inkomster på en slump på detta sätt. Men det är just detta räntehushållarna förorda i fråga om landets skogskapital. Jag kan verkligen icke förstå, huru man kan på ett så lättvindigt sätt betrakta frågan om vårt skogskapital. Därest vi icke kunna med säkerhet förutse, att skogen kan omförasi en värdeform, som har större varaktighetsvärde än skogskapital, då skall den bevaras, men, såsom jag flera gånger sagt, visar det sig, att jag kan omföra skogskapitalet i en värdeform, som för landet nu och i framtiden är ur alla synpunkter bättre, så att en framtida ökad nationalinkomst erhålles, då skall jag göra detta; om jag då också på vissa trakter skulla hugga ned hela skogs- kapitalet och göra kalmark, så är det ju blott en nationalekonomisk vinst. "Men märkligt nog i detta sistnämnda fall har herr Heckscher upprepade gånger sagt bestämdt nej. Hellre hushållar han med det oräntabla kapitalet än han afverkar marken kal. Då tvekar han ej att dyrka fädrens andar och tillämpa samma skråväsen, som han förebrår skogsränteprincipen. TI detta sitt yttrande har professor Heckscher gjort sig skyldig till en inkonsekvens, som jag upprepade gånger anhållit, att han ville förklara, ehuru förgäfves. På grund af denna reservation mot kalhuggning är det också som professor Heckscher säger, att han skulle förstå farhågorna för skogssköfling genom hans princip, ifall det gällde skog eller icke skog, men det gäller icke detta, utan allenast skog med kortare eller längre omloppstid, säger han. Genom denna försiktiga begränsning, att skogen icke skall huggas ren, har han vis- serligen för sin del tagit afstånd från kalhuggning, men han lancerar i alla fall en princip, som, vare sig han vill eller icke, i sina konsekvenser kan leda till skogssköfling. Grundsatsen är, att den icke räntabla delen af det skogs- kapital, som fordras för högsta afkastningen, skall realiseras, och därmed göres ovillkorligen en del af markens produktionsförmåga latent, och herr Heck- scher har icke angifvit någon som helst begränsning för minskning af pro- duktionsförmågan. Låt oss antaga en så låg omloppstid och litet skogskapi- tal, att produktionen blir sänkt med ända till 75 Z. Detta är detsamma som att 3/, af marken ligger improduktiv. Men om äfven detta ringa skogs- kapital är oräntabelt, hvarför icke realisera detta och binda den sista fjärde- delen också af produktionskraften? Detta är lika berättigadt, ifall jag omför eller hoppas omföra återstoden af skogskapitalet i annan värdeform, som ger landet en högre nationalekonomisk inkomst. Skillnaden är endast, att när jag har 2/, af produktionskraften kvar, så har jag marken beväxt med ett glest skogsbestånd, men gör jag äfven denna ringa återstod latent, uppstår kalmark. Det är endast affektionen af kalmarken, som synes påverka veder- börande, så att de icke vilja kalafverka ett icke räntabelt skogskapital, men det är till sina verkningar precis detsamma som att sänka omloppstiden, det är blott minskning i olika grader af produktionsförmågan. Det är faran för totalafverkning som gör, att kapitalränteprincipens anhängare bland skogsmän- 312 DISKUSSION. nen reagera, då det blir fråga om alltför låga omloppstider, och det är därför som jägmästare Andersson inom ett år retirerat från sin räntabilitetsståndpunkt om 5 procent. Den ståndpunkten förfäktade han 1911, men 1912 sade han, att i våra naturskogar kunna vi icke hålla på så hög afkastning som 5 pro- cent, ty de förmå ge blott 2 å 3 procent. Det må tillåtas en gissning, att det var resultatet af taxeringen i Värmland, och den där funna låga tillväxt- procenten som gjorde, att han så hastigt bytte om ståndpunkt. Vore professor Heckscher och alla de andra räntehushållarna förresten konsekventa, borde de naturligtvis påyrka afverkning af alla oräntabla virkes- förråd — ju större blir ju nationalinkomsten — och blott spara sådana, som t. ex. behöfvas på grund af klimatiska förhållanden. Men vi behöfva visst icke af detta skäl hålla alla nuvarande vidsträckta skogsmarker skogbeväxta. I Skåne och i Östergötland lider man icke af att skogen upptager så liten areal, marken synes snarare bli bördigare. Men så länge herr Heckscher och hans meningsfränder icke vilja omföra alla oräntabla virkeskapital, mot- säga de sig själfva och visa, att de icke i praktiken tro på sina läror om framtida ökad nationalinkomst från afverkade skogskapital, och då kunna de icke heller hafva anspråk på att andra skola tro dem. i En af hörnstenarna i herr Heckschers skogsekonomiska system är den i början af mitt anförande berörda, oriktiga satsen, att man vid ett ordnadt skogsbruk skall först investera skogskapitalet, hvilket därefter utfaller inom en framtid lika lång som omloppstidens antal år, alltså tidigare vid korta än långa omloppstider. Däri ligger största principiella skillnaden mellan profes- sor Heckscher och mig och mellan största skogsränteafkastningen och kapi- talränteprincipen. Dagliga erfarenheten säger dock, att vi icke behöfva skapa skogar vi ha dem förut i befintligt skick och med nuvarande åldersklassför- delning? Herr Heckscher har i sina uppsatser påstått, att min ståndpunkt betyder ett förnekande af kapitalräntan, och har velat med stöd häraf bevisa, att en skog får ett oändligt värde. Skillnaden i uppfattning ligger enligt ofvanstående icke däri, att skogs- ränteprincipen förnekar kapitalräntan, utan däri, att vi utgå från att in- komsterna vid hvarje ordnadt skogsbruk äro på samma sätt omedelbart ingå- ende evighetsräntor, såväl vid kort som lång omloppstid. Herr Heckscher grundar hela sin åskådning på en väntetid, som saknar motsvarighet i verk- ligheten. Ja, jag har kanske öfverskridit den föreskrifna tiden, men detta spörsmål är af stor praktisk betydelse, och jag vill lifligt hoppas, att vederbörande icke skola följa dessa för våra skogars bestånd farliga realisationsförslag. Staten bör icke realisera något af det skogskapital, som fordras för att utnyttja mar- kens hela produktionsförmåga, om man icke kan placera det på ett för lan- dets ekonomi bättre sätt. Då får jag säga, att det är en annan sak, som här bör uppmärksammas och som brådskar, i synnerhet i Norrland, och det är att bereda tillgång till folk och medel, så att vi kunna planmässigt afver- ! Man må icke förvilla sig däraf, att man vid skötseln af ett skogskomplex slutafver- kar hvarje särskild markyta med vissa långa tidsintervaller. Ty kapitalet, d. v. s. skogen som förvaltningsenhet, är dock kvar och lämnar en fortgående afkastning ehuru från skilda ytor å skogen olika år, PI (OA NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. ATL ka uppenbart öfverårig skog och förbättra skogstillståndet. Detta är en sak, som brådskar, och därigenom skulle afkastningen stiga varaktigt och större inkomst uppstå än genom att omföra kapitalet i en annan form. Vi skola emellertid någon gång lära oss att få kännedom om storleken af statens virkes- förråd och planlägga hushållningen för vinnande af högsta produktionsvärde, äfven om räntabiliteten ej blir lika hög som gängse kapitalränta och vi nöd- gas hålla stora virkeskapital. Men är det något så ondt i detta senare? En dag kan komma, då det kan vara värdefullt att ha dessa rika skogstillgångar i Norrland, att realisera om nödtid står för dörren för nationen. Dessa na- turkapital kunna också vara värdefulla säkerheter för lån. Det är en oro- väckande företeelse, när man 1 facklitteraturen ser, huru räntorna stiga äfven på statslån, Jag kan icke förstå annat, än att skogstillgångar bidraga att gynna ett lands kredit. I hvarje fall torde dessa virkesförråd, äfven om de afkasta en relativt låg ränta, vara bättre att hafva än professor Heckschers rörverk, som han en gång förordade. Herr ordföranden: Jag hade tänkt föreslå Föreningen att vi skulle taga lunchpaus nu kl. en kvart öfver 1, men jag törs icke göra det förrän diskus- sionen i frågan blifvit afslutad, ty annars hinna vi icke tala om någonting annat i dag än detta ämne. Kapten de Verdier. Först och främst vill jag göra honnör för herr Jonson för det stora förarbete, som han nedlagt i sitt föredrag. Det är ur flera synpunkter belysande äfven genom misstagen, ty ingen- ting har mer än dessa öfvertygat mig om att 5 2 räntabilitet i mellan- och sydsvenska skogar är uppnåelig, och att jägmästare Anderssons räntabilitets- beräkningar äro tillförlitliga, praktiskt taget. Af misstagen räknar jag uppgiften, att vedåtgången till en läst kol af klen ved är 3,5 m3. Enligt Gammalkroppa skogsskolas senaste årsredogö- relse uppgifves, att åtgången vid kolning af klen ved (6—7 cm.) till en läst är drygt 2 m?. Hvad huggnings- och körningskostnaderna beträffar, äro de i praktiken icke beroende endast af kubmassan utan också af apteringslängderna. Ökadt antal kapningar fordrar mera arbete och korta längder draga högre körnings- kostnader än långa. En 16'x8” och en 19'x7” ha samma kubmassa; det är svårt förstå, hvarför 7” skulle vara dyrare att hugga och köra. Den enda af de angifna »allmänna omkostnaderna», som jag obetingadt kan godkänna, är kulturkostnaden. Herr Jonsons sätt att t. ex. fördela skatterna lika pr hektar oberoende af skogens ålder är synnerligen missvisande. Skatteförordningen af 1910 är byggd på progressiv skatt vid stigande inkomst. Då den 40-åriga skogen enligt herr Jonson lämnar förlust (—1,38 pr har tab. VI.), borde den vara skattefri och skatterna istället påföras efter den stigande åldern och nettobe- hållningen. Skogsaccisen, som utgår med högst 2 & af årsafverkningens rotvärde, skulle af liknande skäl drabba 40-åriga skogen minst och den äldre skogen i stigande tempo. Med kommunalskatterna, som utgå efter taxerings- värdet, är det liknande förhållande, då den 40-åriga skogen har lägre värde än den 120-åriga. Hvad fasta skogsarbetare och hästtorpare beträffar må ihågkommas, att 314 DISKUSSION. de böra betala fullt arrende för sina lägenheter, men böra också ha fullt betalt efter ortens pris för sitt arbete. De ha också i genomsnitt ett par söner, som stanna hemma och utföra samma arbete som de fasta skogsarbe- tarna, om de få samma betalning som på annat håll. Den fasta arbetare- stammen behöfver därför icke lägga beslag på så många lägenheter som hr Jonson antagit. I enskild bruksdrift, där allt virke tillgodogöres och kulturerna skötas bra, anser jag, att de »allmänna omkostnaderna» böra kunna begränsas till kr. 2,50 pr har vid 70-årig omloppstid, i stället för hr Jonsons kr. 4.92. I Klotens revir, hvari Malingsbo förut ingått, utgjorde dessa omkostna- der enligt hr Jonsons upplysning kronor 2,92 pr har. Enligt domänstyrelsens berättelse 1910 utgöra samma omkostnader för alla statsskogar kr. 0,74 pr har, för Bergslagsdistrikten kr. 2,82, för Små- lands kr. 2,08 och hemma hos mig kr. 2,10 (6 års medeltal.) Att den af hr Jonson uträknade, på felaktiga premisser grundade uträkningen af ränta- biliteten blir missvisande, är uppenbart. Vidare kan jag ej godkänna hr Jonsons sätt att beräkna kapitalet (tab. VTI kol. 10) eller med andra ord realisationsvärdet. Hvad som nedsätter räntabiliteten bör realiseras, således endast en del af den saludugliga skogen, den oräntabla delen. Att realisera allt, som kan realiseras, är meningslöst, då ju äfven räntabel skog komme att huggas eller rättare sköflas. Villjag jonglera med siffror, kan jag ju söka beräkna realisationsvärdet af det saludugliga virket. Det icke saludugliga £an icke genom afverkning realiseras och marken wil/ jag icke realisera, eftersom den fortfarande skall bibehållas i produktionstjänst. Markvärdet bör förräntas delvis af jordbruket för bete, husbehofsvirke, bärplockning, myr, sten och grustag o. d. Jag skall värdera skogen, som om jag vore köpare. Gör jag detta, så gör jag alldeles som domänstyrelsen gör, då den värderar och kö- per skogar för statens räkning, procenten, efter hvilken årsafkastningen kapi- taliseras, må sedan vara 4 eller 5. Ju lägre procent jag nöjer mig med, desto högre blir köpeskillingen. Mig undras, hvilken procent hr Jonson i dylikt fall skulle använda, månne 2,5? För räntabiliteten är det alltså af afgörande betydelse, till hvilket värde » kapitalet» beräknas. Göres den med rättvis påförning och fördelning af alla omkostnader och med hänsyntagande till modärna beståndsvårdsåtgär- der och pappersvedens tillgodogörande, så blir det icke 2,49 4 för 70-årig välordnad skogdrift utan omkring 5 2. Omräknas tab. VI för 7o0-årig skog med iakttagande, att »allmänna omkostnader» sättas till kr. 2,46 1 st. £. kr. 4.92, och att samma belopp »allmänna omkostnader» påföres vid uträkning af »kapitalet», så erhålles (nämnaren är herr Jonsons siffror): 2,46 8,75 156 206 202 175 4,25 4,92 6,29 202 252 2,61 126 2,49 Beräknas räntabiliteten efter saludugliga skogens realisationsvärde kr. 156, blir procenten 5,61. En riktig värdering af »kapitalets» storlek, det är här hunden ligger be- grafven. Härpå inverka vidare stegrade arbetslöner, ökad bevakningsper- sonal, progressiva skatter, otillräcklig konkurrens bland virkesköpare, otill- räckliga upplagsplatser för virket, öfverbelastning af flottleder, byggande af NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI, 315 ökadt antal timmerkojor och stallar m. m. : Realisationsvärdet kan ej be- räknas efter samma pris som värdet af en vanlig årsafverkning. Generaldirektör Fredenberg säger i aprilhäftet för 1912 pag. 186: »Med det sagda har jag velat framhålla — — 3) att man bör kunna räkna med en dyrhetstillväxt af 2 25, — 4) att alltså 5 2& i själfva verket erhålles, — 5) att detta likväl gäller endast under förutsättning, att virkesförrådet närmar sig normal storlek och beskaffenhet — — Värmländska. rikstaxeringen resulterade i massatillväxt 2 — 3,5 Antages med Fredenberg kvalitet och dyrhetstillväxt .. 2 — 2,0 Så ha vi 5,5 Herr Jonsons tabell VI har icke kunnat bortskymma en sak, och det är, att räntabiliteten är jämförelsevis bra vid 70-års åldern eller vid tiden för massatillväxtens kulmination. De procentberäkningar, jag gjorde i 1909 års tidskrift på grundlag af hr Wallmos uppgifter i 1907 års inledningsföredrag, ansluta sig till liknande resultat. Jägmästare Anderssons beräkningar peka åt samma håll. Dröja vi kvar något vid toppen af kurvan för massatillväxtens kulmina- tion, så kunna vi alla åtminstone vara ense därom, att vid den tidpunkten erhålles den största kubikmassan ur skogarna. Nästa fråga att öfverväga blir, om de största värdena af virket skapas antingen genom fortsatt skogsproduk- tion eller genom skogens användning som råvara i någon träförädlingsindustri. Herr Jonson har bragt på tal frågan om skogen som råvaruproducent för industrien och dess inverkan på omloppstiden. Jag skall som hastigast antyda några synpunkter. Låtom oss då tänka efter, huru mycket en kubik- meter rundvirke i olika förädladt skick väger vid export i handelsbalansen. Jag börjar med trävarurörelsen som äldst. Huru många kubikmeter sågtimmer åtgå till en petersburgsstandard? I Norrland beräknas åtgå 7 kubikmeter rundvirke efter toppkuberadt mått. Längre söderut beräknas åtgå 8 kubikmeter kuberadt efter midtmått. Dessa uppgifter öfverensstämma. Hvad är exportvärdet på en petersburgsstandard? Den frågan har diskuterats efter hvad jag sett i tidskriften förliden oktober inom föreningen, och priserna, som det då rörde sig om, voro betydligt un- der 150 kronor. För att icke skämma trävaruindustrien skall jag antaga detta medelpris som uppnåeligt. Dividera vi 150 med 8, erhålla vi som kvot kr. 18,75, hvilket utgör exportvärdet af en förädlad kubikmeter sågtim- mer. Dock bör afgå för importerade materialier vid sågningen och hyflingen af t. ex. maskinoljor och annat, taxerade till kr. 0,75 pr m5. Återstår alltså som rent exportvärde för en kubikmeter 18 kr. Vi gå nu vidare till de olika sätten för förädling af skog till pappers- massa och papper. Jag börjar med slipmassa. Till en ton torrtänkt massa åtgå 3 kubikmeter pappersved fast mått. Exportvärdet för en ton torrtänkt oemballerad slipmassa är c:a 70 kronor. Divideras 70 med 3, får man som kvot kr. 23,33. För importerade materialier torde böra afgå kr. 1,33. Ut- vunnet exportvärde af en kubikmeter slipved är alltså kronor 22. Vid förädlingen till cellulosa (sulfit och sulfat) åtgå 5 m> fast mått till en ton. Medelpriset för blekt, lättblekt och stark kvalitet antages vara kr. 130 pr ton i exporthamn. Divideras 130 med 5, få vi som kvot 26, hvari- från bör afgå för importerade materialier c:a kr. 4, då kronor 22 skulle 316 DISKUSSION. vara utvunnet exportvärde äå en kubikmeter cellulosaved. Jag har ej beräknat, hvad som utvinnes i biprodukter 1 lutar och afgående gaser. Komma vi slutligen till den förädling, som pappersstadiet innebär, kan exportvärdet lågt räknadt sättas till kr. 220 pr ton i exporthamn. Huru många kubikmeter åtgå till en ton papper? Jo, 10 procent mera än vid cel- lulosatillverkningen, således 5,5; m?, som dividerade i 220, ge 40 som kvot. Härifrån bör afdragas för importerade materialier, som jag taxerar i värde till kr. 7 pr åtgången kubikmeter. Utvunnet exportvärde af en kubikmeter pap- persved vid papperstillverkningen torde röra sig kring 32 kronor. Af 1 kubikmeter sågtimmer utvinnes alltså i nationellt värde............... kr. > » slip- och cellulosaved till massa > 2 Få » » Då till papper >» SE Häraf synes framgå, att det ej kan vara tal om att låta skogen stå längre än till massatillväxtens kulminationstid utan stora nationella förluster, att trävarurörelsen skapar mindre nationella värden än pappermassesindu- strien och a// denna skapar mindre värden än pappersindustrien. Utvecklingen synes gå i rätt riktning. Exportvärdet af trämassa och papper är för 1912 uppe 1 ett belopp af mellan 140 och 150 millioner kro- nor, under det trävarorna för senaste statistikår (1911) stå i cirka 180 mil- lioner kronor. Många år torde ej förflyta, förrän massa och papper öfver- flyglat trävarorna. Detta är något för skogsmän att observera. Att arbeta med omloppstider, som gå ut öfver massatillväxtens kulmination, då stora nationella förluster därmed åsamkas landet, torde icke vara försvarligt. Det var särskilt ett yttrande, som väckte min förvåning. Herr Jonson sade nämligen något ditåt, att vi borde stryka ut ordet bankränta ur vår ordlista såsom icke stående i samband med uthålligt skogsbruk. Nej, mina herrar, jag anser, att det ordet i stället bör tryckas med fet- stil. Så länge det finnes kapital, finnes det banker, och så länge det finns banker, finns det bankränta, och då må man förlåta, om man påstår, att det är absolut nödvändigt att i praktiken räkna med den äfven inom skogs- hushållningen. Genom den förklaring, som hr Jonson lämnat öfver sina beräkningar, och huru de skola förstås, framgår liksom af föredraget, att nettoräntabiliteten i tab. VI icke innefattar totalräntabiliteten, enär bland annat gallringarnas stora inflytande med afsikt lämnats utanför diskussionen denna gång. Jägmästare Ernst Andersson: För herr Jonson, som nyss fått sin teo- retiska utredning om skogens räntabilitetsmöjligheter färdig, har det gifvetvis varit mycket tillfredsställande att kunna verifiera densamma med praktiska resultat af sådan bredd och noggrannhet, som den sachsiska skogsförvaltningens bokslut för de sista 50 åren. Men enligt min mening har han fullständigt missförstått dessa bokslut, hvilket är så mycket märkvärdigare, som de synas vara otvetydiga och innehålla alla hufvudsiffror, som erfordras för räntabili- tetens beräknande. I själfva verket bevisa dessa bokslut något helt annat, än herr Jonson tror. Sammanhanget är följande. Herr Jonson har funnit att normala skogars räntabilitet i Sverige utgör vid en omlopstid af NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 31 4 (KOM RA SER oa Se] AR (KOMBI da RER FRA 2,46 ZH ÖR orre stesfnkulleers PISA ELILOOV ”SIIESE ds Ke rdudde PATA Vid sidan af dessa resultat relaterar han de sachsiska statsskogarnas bok- slut, som följer: i IHetioden ............ 1854/63, 1864/73, 1874/83, 1884/93, 1894/03, 1904/08 Maärde per har ... 1156 1417 1682 1859 2206 2611 Absolut afkastning BER hAR oo eenees 23,9 352 41,6 43,7 47,1 57,2 Absolut afkastning i & af kapitalet 2, 2,5 2,5 2,4 241 2,2 Afkastningsprocenterna i sista raden visa ju utmärkt god öfverensstämmelse med herr Jonsons värdetillväxtprocenter härofvan. Detta gifver honom an- ledning utlåta sig ungefär som följer: » Resultatet af denna (min) kalkyl öfver det nuvarande mellansvenska skogsbrukets ekonomi torde säkerligen för mången ställa sig högst öfverraskande (!) Då jag emellertid under de för framställningen bedrifna förstudierna tämligen klart insåg, att för mången oväntade resultat vore att emotse, har min sträfvan från första början städse varit, att i hvarje på resultatet inver- kande detalj arbeta med största möjliga objektivitet och urskiljning, och har jag så- lunda t. ex. i alla kostnads- och prisfrågor konfererat med en del praktiska skogs- män för att komma de verkliga förhållandena så nära som möjligt. Hvad min egen åsikt om resultatet beträffar, vill jag framhålla, att vid om- fattande studier i de senaste årens mycket rikhaltiga tyska facklitteratur på detta område jag e& har funnit ringaste anledning befara, att undersökningen gifvit ett mot erfarenhet å annat håll stridande resultat». Så komma nyss anförda resultat af de sachsiska statsskogarna, framhållna såsom en verifikation af till- förlitligheten i den företedda undersökningen! Betydelsen af denna verifika- tion skola vi snart komma underfund med. Herr Jonson har visserligen observerat den kolossala kapitalökningen från årtioende till årtionde å de sachsiska skogarna, men missförstår dess betydelse därhän, att han icke ens räknar den, utan anser jämförelsen mellan sin undersökning och dessa skogars afkastningsprocent fullt likartad. Att de sachsiska statsskogarnas räntabilitet icke stegrats, oaktadt de alltsedan 6o-talet skötts med räntabiliteten som hufvudsyfte, förklarar herr Jonson helt frankt bero på att skogskapitalet ökats i samma proportion som afkastningen. Herr Jonsons saknad af kritik kan aldrig få en skarpare belysning. Den verkliga orsaken, som torde ligga i öppen dag för de flesta, är den, att de sachsiska statsskogarnas kapital icke är i jämn- vikt, därför att hela tillväxten icke uttages utan delvis får kvarstå, hvarvid kapitalet ökas. Det är rätt egendomligt att se, med hvilken säkerhet herr Jonson resonerar, så länge det rör sig omkring det rent teoretiska fallet, då skogskapitalet befinner sig i jämnvikt, men däremot, inför det i verklig- heten allra vanligaste fallet, nämligen då afverkningen icke motsvarar tillväxten, är så rådlös, att: han tillgriper ofvan nämnda förklaring. Huru skulle herr Jonson användt detta jämförelsematerial, om kapitalet varit stadt i sjunkande i stället för i stigande? Det borde göra en viss skillnad i jämförelsen! Herr Jonson borde, innan han gaf sig in på en så vidlyftig utredning som denna, hafva studerat räntabilitetens elementära begrepp. I en rörelse utgör behåll- ningen icke blott skillnaden emellan inkomster och utgifter, utan dit hör äfven 318 DISKUSSION. skillnaden mellan utgående och ingående inventariet. Har man, såsom herr Jonson i sina kalkyler, samma skogskapital vid årets slut, som vid dess början, så är sist- nämnda skillnad noll, beroende därpå, att hela tillväxten beräknas årligen ut- tagen. Men om icke hela tillväxten uttagas, stegras skogsvärdet, därigenom att virkesförrådet ökas och vanligen äfven därigenom, att stammarnas genom- snittdimension ökas. Detta är hvad som ägt rum på de sachsiska statssko- garna. Hade herr Jonson tänkt sig in uti dessa saker, skulle han icke behöft blifva öfverraskad af följande framställning i bokslutsform af dessa skogars verkliga räntabilitet. Enligt herr Jonsons meddelande om de sachsiska statsskogarna upp- ställes här deras konto för 1 genomsnittshektar under 10-årsperioden: 1889—1898. Debet. Kredit. Mark. Afverkning. Mark. Ingående inventarium ... ba, 8150) 5 FANA AS gör NGA Br 29 Af eepersee 235: 50 Summa 454: Ränta på ränta å 4 4 = 48 Z 392 5 års ränta å 4 & 99:— 553:— OSVETSKO tb = VR NES SR ETS NE 8 Utg. inventarium... 2,206: — Summa Mark 2,759 Summa Mark 2,759: — I detta konto har först på debetsidan införts skogskapitalet vid r10o-års- periodens början och på kreditsidan de uttagna afverkningarna med ränta till periodens slut. Vidare har på samma sida införts det vid periodens slut in- venterade skogsvärdet. Summan utgör 2,759 mark. Skillnaden mellan denna summa och inventariet i debet är goo mark, som uppföres å debetsidan såsom behållning, utgörande ränta på ränta på ingående skogsvärdet. Denna ränta uppgår till 4,0 2 både för nyssnämnda 10-årsperiod och i medeltal för de sista 30 åren. Men den del af denna ränta, som uttagits, med hvilken del herr Jonson jämför hela sin kalkylerade afkastning, är 2,1 å 2,4 2- Nu beror det på om herr Jonson fortfarande tillmäter nämnda bokslut samma stora be- tydelse, han i sin skrift tillägger detsamma, sedan han vet, att det i själfva verket innebär en uppenbar motsägelse mot hans resultat. Här ställes resul- tatet af 50 års arbete emot en teoretisk spekulation af 1913. Jag vet knappast, huru jag lämpligen skall uttrycka mig vid berörandet af herr Jonsons kapitala misstag rörande själfva räntabilitetsbegreppet. Han har genomfört en forskning, för hvilken han säger sig hafva gjort omfattande förstudier och jämförande studier, och för hvilkens grad af objektivitet och noggrannhet han ej har nog starka ord. Så visar det sig, att han icke vet, huru räntabiliteten skall beräknas, ens om han har alla dess hufvudsiffror klara — jag menar i sachsarnas bokslut. Hvilken tillit kan man under sådana förhållanden sätta till resultaten, till af honom på bas af hans forskning ut- talade lagar, och en »ny teoris formulering», att nu icke tala om den kritik han underkastat föregående yttranden och uttalanden? Efter hvad jag kan förstå, sänkes prestigen för hela undersökningen därigenom åtskilligt under o-punkten, hvilket är skada, då en del af herr Jonsons siffror nog utgöra NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 319 ganska värdefulla bidrag till kännedomen om afkastningen vid olika omlopps- tider — absolut räknadt. Herr Jonsons hufvudsakliga misstag röra räntabili- teten. Beträffande denna har han onekligen haft en gemen otur. Ett kalkyla- tionsfel kan ju hvem som helst göra; vanligen upptäcker man det själf, då man kritiserar sina resultat. Nu ville emellertid olyckan, att herr Jonson vid sina studier i den utländska litteraturen träffade på sachsarnas afkastnings- procenter, hvilkas öfverensstämmelse med hans resultat var så god, att han trodde sig hafva kommit till »rätt facit», hvilket i sin ordning gjorde, att han ej heller undersökte betydelsen af »facit». Kalkylationsfelet doldes därigenom, att det ungefär jämnt täckte felet i uppfattningen af kontrollmaterialet. Rättas båda felen på sätt jag gjort, blifver jämförelsen berättigad, på samma gång som öfverensstämmelsen fortfarande är god. Men utslaget innebär mycket större räntabilitetsmöjligheter. Jag är ytterst tacksam för upplysningen, att värdet på de sachsiska stats- skogarna upptagits hufvudsakligen efter herr Jonsons värderingsgrund. Ty i så fall öfverstiger ju det s. k. värdet på de sachsiska statsskogarna med cirka 55 2 deras realisationsvärde. Den uttagna afkastningen uppgår alltså till 3,3; & i stället för 2,1 2 af realisationsvärdet, hvaraf framgår att räntabiliteten i själfva verket, räknad på det värde, som genom realisation kan 1ttagas, är 1,2 2 högre än af mig för per 1889—98 beräknats (4 25) och alltså uppgår till 5,2 &. För ett rätt förstående af det resultat, som de sachsiska statsskogarna lämnat, måste ihågkommas, att man där inventerar kapitalet hvart r10o:de år efter vid hvarje tidpunkt gällande pris. Därvid är gifvet att alla de änd- ringar, som skogskapitalet undergår, influera på värderingen; antagligen har å dessa skogar såväl virkesmassans kubikinnehåll som stammarnas genomsnitts- groflek ökats, vid hvarje inventering. Slutligen hafva äfven prisen under tidernas lopp stegrats. Då herr Jonson jämför sina resultat med dessa skogars afkasting utan att räkna ed kapitalets förbättrande, så utesluter han alla tre ofvan nämnda källor till kapitalökning. Därvid omnämner han endast, att han ej vill räkna med den allmänna prisstegringen å virke. För att i detta fall följa herr Jonsons exempel hade ju sachsarna i sin skogsbokföring måst räkna med 1854—563 års pris ända till närvarande stund och allt framgent. Redan häraf framgår orimligheten i herr Jonsons vägran att räkna prisstegringen såsom ett led i räntabiliteten. Men då det gäller att jämföra en penning- placering i skog med en deposition i bank, så måste man för att få till stånd en sann jämförelse räkna med alla faktiska fördelar. Har man 100,000 kr. i en bank, och årligen lyfter räntan med 4,000 kr. har man efter 10 år endast 100,000 kr. på banken. Men har man ex skog, som under bibehållen virkes- massa, genomsnittsgroflek, kvalitet och ålder årligen levererar 4 procent af sitt värde, så är densamma efter 10 år sannolikt värd 110,000 kronor och gifver då med samma kvalitativa och kvantitativa afverkning en 10 9 högre afkastning än depositionen. Detta är ju en fördel med placering i skog, som penningedepositionen icke har att uppvisa. Uteslutandet af denna räntabilitetsfaktor kan gå för sig i en teoretisk kalkyl, som icke söker kontakt med verkligheten — men icke i praktiken. En sådan kalkyl tjänar ju emellertid ingenting till. Vår kännedom om skogs- hushållningens resultat måste fotas på fakta, på inventeringar och bokförda af- verkningar. Det är icke en dag för tidigt, att vi börja en ordnad skogsstatistik, 320 DISKUSSION. så beskaffad, att man verkligen får en jämförelse mellan olika kronoparkers, revirs och distrikts resultat. En sådan jämförelse är af intresse icke blott i nutiden utan äfven olika tidsperioder emellan. Sachsarna kunna med stolthet visa hän på sin bokföring, med hwvilken de i närvarande stund stå 60 år framom oss. Medelst denna äro de i stånd att bedöma skogshushållningens möjligheter mycket säkert, medan vi endast trefva oss fram med kalkyler. De kunna medelst denna bokföring bevisa, att deras sträfvanden till räntabilitet burit frukt, i det de lyckats uppnå en för deras ränteförhållanden mycket god ränta på sina realisationsvärden. Det finnes ingen anledning till att icke »z skulle kunna uppnå samma eller ännu högre räntabilitet, då de svårare afsättningsförhållanden, som råda på våra skogar, föranleda större procentuell differens mellan groft och klent virkes kubikmeter-pris å rot, och det just är denna skillnad och tiden för dess ästadkommande som konstituera räntabiliteten. Det synes tydligt, att zz i många fall uppnå 4 å 5 & ränta, utan att veta det. Såväl sachsarnas resultat som herr Jonsons kalkyl, sedan den korrigerats, utgöra 1 sin öfverensstämmelse sins emellan och hvar för sig, synes mig, alldeles tillräckliga bevis för skogsbrukets räntabilitetsmöjligheter. Jag föreställer mig, att detta förhållande, särskildt det verkliga resultatet af den sachsiska statsskogshushållningen, om hvilket herr Jonson såväl före som efter sina omfattande studier varit okunnig, skall glädja herr Jonson lika mycket som alla dem, som vilja bedrifva ett räntabelt skogsbruk, ett mål som af mången ansetts oupphinneligt och därför onödigt, ja rent af farligt att väcka förhoppningar om. Jag är förvissad, att herr Jonson icke är att räkna till sistnämnda parti, helst som han, oaktadt den pessimism, som genomgår hans af- handling, själf försäkrar sig »ingalunda afse att motarbeta sträfvandet efter räntabilitet». Öfverjägmästare Wallmo: Tiden har så långt framskridit, att jag ej finner lämpligt att djupare gifva mig in på ämnet. Men jag skulle dock vilja visa herrarna några tabeller, och jag lofvar att ej taga alltför många minuter i anspråk. E När man vill upphjälpa skogsbrukets ekonomi, måste man enligt mitt förmenande hålla sig till grundvalen för dess bärighet, och det är tillväxt- procenten. Redan för öfver 20 år sedan opponerade jag mig emot den hand- tering, som 1 en följd af år fortgått i Sverige efter en metod, hufvudsakligen hämtad från Tyskland. Jag sade, att metoden var baserad på felaktig grund, i det att man hopade för mycket virkeskapital i alla bestånd öfver 50 år, hvilket hade till följd tillväxtprocentens alltför snabba sjunkande, på samma gång som mindrevärdiga sortiment producerades, därigenom att träden fingo stå så tätt, att de ej kunde utväxa till grof dimension. Gallringen inskränkte sig till s. k. låggallring, som ägde rum en eller i bästa fall ett par gånger under beståndets uppväxttid före dess 50:e år, men efter sagda tid lämnades beståndet orördt att sköta sig själft bäst det gitte ända till tiden för dess borthuggande. Dylika vanskötta bestånd kallas ännu i dag som är för normal- bestånd, och jägmästare Maass har nyligen i föreningens tidskrift publicerat kubikmassor och tillväxtsiffror från sådana »normalbestånd». Den af jäg- mästare Maass funna tillväxtprocenten är å tabell 1 grafiskt framställd genom en streckad kurva. Sedermera har jägmästare Jonson publicerat siffror från NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI, 321 tillvaxtundersökningar i dylika s. k. normalbestånd vid Malingsbo. Därvid funna tillväxtprocenter äro i tab. 1 utmärkta genom en hel kurva. Som synes, ligger Maass' tillväxtprocent betydligt öfver Jonsons i beståndens ung- dom för att vid 8o års ålder gå ihop med och därefter följa Jonsons. ”Tro- ligen äro Jonsons siffror, såsom hämtade från hela bestånd, mera tillförlitliga än Maass' siffror, såsom hämtade från små profytor och ur mindre material öfver hufvud taget. SV Tabell 1 vgr.08 i Beståndets löpande massatillväxt oh i enligt : Wallmo. Jonson. Maass. Ung Jonson. Macss S KS FT RR SN ESR les OO 50 607080 90-100: 110 120 130 140 ar. Såsom jag nyss påpekade beträffande min opposition redan för ett tjugu- tal år sedan, är det vid beståndets 50:e år ungefär, som den kritiska punkt inträffar, då man okritiskt öfverlämnar beståndet åt sig själft. Vid den åldern har emellertid beståndet, om det varit slutet från början, rensat sig, och tiden är inne att gå hårdare till väga för att hålla tillväxtprocenten uppe och därmed bereda möjlighet till ett bärigt skogsbruk. Jag har å tabell 1 inom prickad kurva lagt in den tillväxtprocent, som jag efter många års studier i skogen och i af mig genomhuggna bestånd funnit kunna erhållas, med samtidigt fästadt af- seende vid att beståndens slutenhet och markens produktionsförmåga bibe- hållas. Det är första gången, som jag offentligen framlägger kurvan för till- Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm, delen, 1913. 22 322 DISKUSSION. växtprocenten i fråga, men när jag nu gör det, så sker det med all reserva- tion och under uttalande, att det ej alls är omöjligt, att kurvan i framtiden kan behöfva undergå vissa jämkningar. Tabell 2. För att få fram den tillväxtprocent, jag anser som den mest eftersträfvansvärda, och som beskref den prickade kurvan å tabell 1, som herrarna sågo, måste man, som nyss sades, angripa beståndet hårdare, än som hittills skett, då det nått 50 år och däröfver. Den prickade kurvan å tab. 2 utmärker det af mig förordade virkesuttaget 1 kbm. per hektar för olika åldrar. Den hela kurvan är det af jägmästare Jonson beräknade virkes- Jubel Förafverkning per är kbm. vgr:0,8 Kbm. enligt: Wallimo. Jonson . Maass. 7 re ft NN | 1 AA I ed No XY ET SE I 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 är. uttaget å Malingsbo-bestånden, och den streckade kurvan betecknar enligt jägmästare Maass virkesuttaget i s. k. normalbestånd, allt beräknadt för boni- tetsgraden o,6 enligt Maass eller o,8 enligt Westberg. Betrakta vi jägmästare Jonsons Malingsbo-kurva, så stiger den aldrig öfver 3 kbm. utan maximerar med cirka 2,75 kbm. per år och hektar vid beståndets I100—2110:e år. Virkesuttagets maximum å jägmästare Maass' kurva inträffar vid beståndets 5o0—60:e år med 3 kbm. för att därefter sjunka undan för undan. Här ligger således felet i den gamla hushållningen. Man har bort- tagit för liten massa ur bestånden, i det man inskränkt sig till att tillvara- taga endast de träd, som torkat eller blåst omkull i bestånden. Betrakta vi åter mitt virkesuttag, så stiger det kraftigt från beståndets 50—60:e år för NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. HS att kulminera vid 8o—:100 år, hvarefter det sakta börjar sjunka. Vid 80; 90 och 100 års ålder bör således årliga virkesuttaget enligt mina beräkningar i bonitet o,8 vara cirka 6,5; kbm. per har, hvilket gör ett virkesuttag af 65 kbm. per har åt gången, när man, såsom i regel sig bör, återkommer hvart 10:e år med huggningen till beståndet. Detta stora virkesuttag betingas af fordran på att hålla tillväxtprocenten uppe, ty med mindre virkesuttag får Men då kan frågas: hvarför skall man icke genom man lägre tillväxtprocent. Tabell. 3 2 vgr: Q8 Ar. ; 3000 | 3 Värde pr hektar af Wade MNMAasS : kvarstående bestånd ++: «+++ AR Värde af förafverkning- ra | arna kapitaliserade SAOL IRA efter 45720 ; 3000 1000 SOM 000 TO rT20 ar. SO 407-500 1601 —- 20 ändå större virkesuttag från -beståndets 50—60:e år söka ernå ändå högre tillväxtprocent, än den jag framställt genom den prickade kurvan å tab. 1? Jo, det finns andra faktorer, som här tillkomma, nämligen trädens formför- sämring och markens förvildning och försämring. Genom att allt för hårdt utglesa bestånden försämrar man i hög grad trädens form och får ett Och genom att uppgifva fordran på beståndets slutenhet kvistigt, dåligt virke. kommer man till markförvildning och markförsämring och minskad produktion. Jag tilltror mig därför icke att sätta tillväxtprocenten högre än som skett. Det finns väl ingen skogsman i Sverige, som erhållit så mycket 2 Tabell 3. ovett som jag, därför att jag sökt lancera en bättre afverkningsmetod och där- 324 DISKUSSION. igenom göra skogsbruket ekonomiskt bärigare. Herrarna från go-talet komma nog ihåg detta. Erfarenheten i dag tyckes dock visa, att allt det där ovettet var föga motiveradt. Jag skall tillåta mig att som hastigast påpeka detta genom tabell 3. Jag har där gjort en beräkning öfver, hur de olika hugg- ningsmetoderna, den gamla och nya, förhålla sig till hvarandra beträffande afkastningen i penningar på en hektar. ' När här förevisade tabeller upprättades i fjol sommar, hade jag icke tillgång till jägmästare Jonsons Malingsbo-priser för olika bestånd utan måste gå till jägmästare Eneroths värdefulla uppgifter härom, lämnade i föreningens tidskrift för cirka ett år sedan. Dessa priser har jag alltså apterat på mina tabeller 3 och 4. Beträffande först tabell 3 så betecknar den hela kurvan slutafverkningens värde i Maass' s. k. normal- bestånd, och den streckade kurvan utmärker värdet af förafverkningarna i samma bestånd, skötta enligt den från Tyskland hämtade principen och med de af Maass angifna virkessiffrorna till grund. Om förafverkningarna kapitaliseras efter 4,5; 2, så inbringa desamma jämte slutafverkningen vid 120-årig om- loppstid ett sammanlagdt belopp af 3,565 kronor. Å samma tabell betecknar den prickade kurvan värdet af de på liknande sätt kapitaliserade förafverk- ningarna i det af mig behandlade beståndet och den genom kors utmärkta kurvan slutafverkningens värde. Sammanlagda beloppet utgör vid 120-årig omloppstid 6,102 kronor, således i föreliggande fall inemot dubbelt mera, än hvad som åstadkommes genom den gamla, af mig sedan ett tjugutal år be- kämpade afverkningsmetoden. Men utom denna nära dubbla inkomst till- kommer ett ytterligare plus med den nya afverkningsmetoden, och det är, att man -— därigenom att luckor till följd af den kraftiga huggningen uppstå i bestånden från deras 70—380:e år, hvilka luckor sedan undan för undan ut- vidgas för återväxtens skull — vid det kvarvarande beståndets slutafverkning vid 120 års ålder har hela eller nästan hela ytan täckt med 1—50-årig ung- skog i stället för ingen återväxt alls, som vid den gamla afverkningsmetoden är fallet. Tubellså | T i AS i Vidkes | Absolut Engage- RS varande Om- Srem För Aves koingl pen hektar | tillväxt ae sx engage | varde re : lopps- bestånd per genom gallring och & äldsta | "PE | kapital | Fkaital tillväxt | Maass! tid hektar blädning LES RES — =S "Dec | Medeltal per hektar | "skog är. | kbm. kr. VA kbm. | kr. JA sa SR FÅ | ZA kbm. 30 87 19 20-15. 7 — öga = == — — 40033 89 | 20 27 I 5 3:62 70 MR RS EE sor irfAn fr28701Eo 35. | 37 1 4 U=0;z01)" 96 SAN 60 209 418 SOM NIK427E GT STA 1,90 | 140 EN Cb 211 70 | 238 | 558 22 | Gå ol 2,9 | 383 | 196 1,96 3,85). 242 80 | 252 693 25 63 145 | 2,5 | 5:64 | 249 2,26 3,3 |; 208 90 240 780 2745. 1 66 188 | 2725 | 7,28 303 2,36 | 2,91 250 100 2 814 30 65 221 | 1,98 | 8,33 | 352 2,37 2,8 | 306 lärronIr8g 824 32,5 60 252 15755) O;800) 304 | 2,38 2,6 321 |T2037 STAVA Ye ISS 52 260 | 1,5 | 9,99) 439 | 2,27 252 | 330 | 130 105 630 50 S20NNN302 1,2 9,9 | 451 2,20 — | 338 140. | 60) 420.) 75, As K308k | man or ASNA Res RE NIEE fo 270 = — | — 8,96 | 448 | 2 — NA NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 325 Tabell 4. Denna tabell lade jag upp i fjol med ledning af mina till- växtprocenter och virkesuttag samt med begagnande af jägmästare Eneroths priser å virke, gällande för delar af Dalarna och trakter af Norrland. Det hade varit min afsikt att omarbeta den till detta möte med begagnande af jägmästare Jonsons Malingsbo-priser för att kunna åstadkomma en intressant jämförelse med hans siffror, men ehuru ett par skogselever, herrar Jakobsson och Brolin, varit nog välvilliga att ställa sig till min hjälp och vi arbetat så att säga dag och natt sista tiden, medhanns ändå icke den planerade om- arbetningen, utan får jag väl längre fram göra den färdig och publicera den- samma 1 tidskriften. I tabell 4 äro således använda jägmästare Eneroths nettopriser, hvarvid afdrag gjorts för formförsämring samt tillägg gjorts för diameterökning för resp. bestånd, allt på grund af det starkare ingripandet i desamma. Som af tabellen synes, stiger procentstyrkan af förafverkningarna från 20 24 i beståndets 30—060:e år successive till 30 2 i dess 100:e år och 32,5 9 i dess 110:e år 0. s. v. Genom dessa stora virkesuttag slipper jag labo- rera med höga virkesmassor i beståndets medel- och högre ålder. Vid 100 år innehåller således mitt bestånd å bon. o,8 endast 217 kbm. per har och vid 110 år endast 183 kbm., då däremot Maass' normalbestånd vid samma tidpunkten innehålla resp. 306 och 321 kbm. (se sista kolumnen i tabell 4). Han har således en mycket tyngre kubikmassa än jag att förränta, och som dessutom växer med afsevärdt lägre procent. På tabellen finnes vidare angifvet förafverkningarnas storlek i kubik- meter och deras värde i kronor, vidare virkestillväxtprocenten å äldsta be- ståndet samt absoluta afkastningen i penningar. Denna senare kulminerar vid 120 års ålder med 9 kronor 99 öre per hektar. Under mina diskussions- inlägg på sista tiden i tidningspressen har jag framhållit, att jag sätter största nettoatkastningen å marken som mål. Den riktiga principen är naturligen att låta allt i rörelsen ingående kapital vara representeradt vid beräknandet af den omloppstid, som fordras för ernående af största möjliga ränta å kapitalet, hvilket är liktydigt med att marken lämnar största behållningen. Beträffande återigen sträfvan efter den högsta s. k. absoluta afkastningen har jag under det nyssomnämnda meningsutbytet i tidningspressen hvarken försvarat eller be- kämpat densamma, ity att jag vid detta meningsutbyte endast angripit den nymodiga princip, som på förhand fastslår en bestämd, hög räntefot, hvilken med uthålligt skogsbruk aldrig kan nås. Då den s. k. absoluta afkastningen i föreliggande fall är högst vid 120-årig omloppstid, kulminerar markens af- kastning vid 110 år, ty då erhålles största behållningen på engageradt kapital, eller 2,38 2, motsvarande en absolut afkastning af 9 kronor 35 öre. Men det är icke säkert, att man i föreliggande fall bör fastslå omloppstidens längd till endast 110 år, ty erfarenheten säger, såsom ofvan påpekats, att genom det starka ingripandet i beståndet komma redan vid dess 70:e år eller där- omkring luckor att uppstå, hvari föryngring inträder. I det 110-åriga be- ståndet förefinnes således icke blott I10-årig skog af gamla beståndet utan äfven en afsevärd del ungskog af ett nytt bestånd, hvilket gör, att tidpunkten för den "högsta markräntan kommer att framflyttas något tiotal år, hvarigenom de bägge punkterna för den högsta absoluta afkastningen och högsta mark- räntan komma att nästan sammanflyta. Med införande af intensiv, fullt 326 DISKUSSION. rationell afverkningsmetod synes det sålunda, som om de båda teorierna skola komma att gifva till resultat ungefär enahanda omloppstid. Motivet till hela min under senare tiden förda diskussion i skogsfrågan har varit på egen erfarenhet grundad visshet om att den nya s. k. 5-procents- teorin 'leder till våra skogars sköfling. Ej skall man tro, att jag bekämpar den läran bara för att få en lång omloppstid till stånd. Jag skall tvärtom gärna gå med på produktion af enbart julgranar, om det kan bevisas, att vi därmed kunna åstadkomma största inkomsten af marken. I Svenska Dagbladet för i dag förordas en omloppstid af 40 år. Detta bevisar dock endast stor okunnighet i ämnet. En 40-årig omloppstid kan i det ordnade skogsbruket ej bära omkostnaderna utan måste i de flesta fall gå utan vinst, ja med förlust beträffande stora delar af vårt land. Tabell 4 visar vidare den s. k. värdetillväxtprocenten i beståndet. Vid 50 år är den 6,4 2& och vid 60 år 4,4 2. Enligt 5-procentsteorien bör alltså ifrågavarande skog afverkas vid 57 års ålder, då endast cirka 1 9 afkast- ning erhålles på engagerade kapitalet och en absolut afkastning af 1,40 kr. per hektar. Fordrar däremot 5-procentsteorien, såsom skett, 5 2 på enga- geradt kapital, så kommer zngen omloppstid att fylla anspråken, utan skogen måste sköflas, tills intet huggbart mera återstår. Nu är det gifvet, att dessa kapitalvärden, som jägmästare Jonson framlagt och fått kritiserade, väl kunna göras till föremål för diskussion, ty att exakt be- stämma en skogs realisationsvärde är ingen lätt sak. I mitt arbete ingär | emellertid att värdera egendomar, och jag torde icke kunna frånräknas en viss erfarenhet i saken. Jag vill då säga, att de af såväl Jonson som mig nu framlagda värdena visserligen kunna jämkas på och kritiseras i smådetaljer, men på samma gång påstår jag, att slutresultatet härigenom kan förryckas med på sin höjd en half procent, och att procentuella afkastningen sällan kommer att ställa sig öfver 3 2, kanske någon gång uppgå till 3"/, 2. Min egen erfarenhet ifrån den stora praktiken säger mig således, att 3 2 kunna; erhållas i skogsbruket, men aldrig någonsin 4 2 eller däröfver, på en skogs realisationsvärde. Då jag här ser så många jordbrukare framför mig, så kan det passa att: taga ett exempel från jordbruket för att belysa den s. k. femprocentsteorins/ verkningar. Vi tänka oss ett landtbruk på 100,000 kronor, som afkastar 3,000 kronor. Så kommer en landtbruksingenjör med »moderna» vyer ut och tittar på åkern i juli månnd, då hafren ännu växer som bäst, och gör en. undersökning på några hafrestrån om deras räntabilitet samt säger: »Den här hafren växer icke med 5 procent. Den måste afverkas.» »Nej», svarar ägaren, »det gör jag icke, ty om jag låter den stå att växa till i september, så får jag största afkastningen, nämligen 3 2 på 100,000 kronors kapital af egendom och inventarier, men om jag skulle omlägga min hushållning och genom försäljning af kobesättningen m. m. sänka kapitalvärdet till exempelvis” 80,000 kronor och skörda hafren grön i juli, så får jag endast 2 2 på mitt kapital, d. v. s. en årlig inkomst af endast 1,600 kronor, således knappt mer än hälften mot förut.» Härtill svarar då rådgifvaren: »Det gör ingenting om ni får minskad inkomst, blott att ni ej har något som står och växer och som ej afkastar 5 2, ty landtbruket måste skötas räntabelt och med det eko- nomiska lifvets fordringar för ögonen.» Det är liknande resonemang, som här under senaste tiden förts i skogs- | NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 327 frågan. Gifvet är dock, att man måste betrakta skogens värde och dess af- kastning i dess helhet, när man skall bestämma omloppstiden, och icke endast betrakta enstaka företeelser. Man får, som sagdt, icke resonera som den där, som går ut på hafreåkern och tittar efter, om det eller det strået växer med 5 2Z, och, när de så icke längre göra, vill omlägga hela egendomens hushållning efter nya principer. Den strid, som under senaste tiden här utkämpats, har i själfva verket icke gällt högre eller lägre omloppstid, utan har gällt en helt annan sak. Ty frågan har kom- mit i ett särskildt läge därigenom, att några herrar fordra, att vi skola hafva full bank- ränta på skogens realisationsvärde. Detta är en helt annan fråga än om hög eller låg omloppstid. Det är helt enkelt frågan om skogens vara eller icke vara. Kapten de Verdier sade nyss, att vi icke skola sätta högre värde på skogs- egendomar, än att vi kunna få 5 2 i afkastning, men då vill jag fråga honom: Får jag köpa Gustafsfors på de villkoren? Kapten de Verdier: Ja, vi skola senare talas vid och ackordera om den saken. Öfverjägmästare Wallmo: Ja, vi kunna ju göra upp affären sedan. Jag kan framlägga många konkreta fall. Under min verksamhet såsom öfverjägmästare har jag under årens lopp fått uppskatta åtskilliga egendomar. större och mindre. Jag har gjort beräkning öfver den högsta afkastning, som kan nås å skogsegendom under fullt fullt modern skötsel, och med ledning däraf har jag beräknat den procent, som kan erhållas på realisationsvärdet. Det finns då ingen möjlighet att med utgångspunkt från det verkliga handels- värdet på egendomen få en afkastning af 5 &, icke ens 4 &Z. Utan om man skall tillfredsställa den här uttalade fordran på full bankränta å egen- domens realisationsvärde, så måste ovillkorligen tillgripas af kapitalet, d. v. s. öfverafverkning ske. Och detta är det, som är det betänkliga med den nya princip, som lancerats här. Den uppmuntrar direkt till skogssköfling. Vill icke föreningen reagera mot en sådan princip, som medfört en så dålig luft i föreningen på sista tiden, så kommer jag för min del att gå tillbaka till skogen, ty där är verkligen luften friskare. Skogschefen Arvid Nilsson: Jag skulle icke ha upptagit tiden med ett yttrande, om icke så hårda ord här yttrats mot de s. k. räntabilisterna inom skogsmannakåren. När jag läste lektor Jonsons sista publikation, kände jag mig tacksam för det goda siffermaterial han lagt fram till grund för kalky- ler, men på samma gång erfor jag en ofantligt stor besvikenhet öfver upp- satsen öfverhufvud taget, därför att den säger sig behandla materialet och de framkomna meningarna på ett objektivt sätt, fastän, efter hvad jag förstår, ett mindre objektivt bemötande och en mindre objektiv granskning af mot- ståndarnas uppfattning väl sällan framkommit under skenet af vetenskaplig behandling. Hvad de skogsmän yttrat, som arbeta för att anpassa vår skogs- hushållning efter allmänt gängse ekonomiska lagar, det har, såsom ju också jägmästarna Ernst Andersson och Henrik Petterson framhållit, varit fotadt på sträfvan icke blott efter räntabilitet utan äfven efter uthållighet i skogs- bruket. De realisationsvärden, som det under sådana förutsättningar i prak- tiken tillkommer skogsbrukaren att förränta, måste därför i motsats till inle- darens realisationsvärden beräknas efter afdrag af alla omkostnader för skogsbruket. 328 DISKUSSION. Lektor Jonsons behandling af siffermaterialet finner jag sålunda vid fråga om räntabilitet eller icke i skogsbruket vara ensidigt teoretiskt. I sitt resonemang i detta stycke bemöter lektor Jonson mera Pressler än de sven- ska räntabilisterna. Huru de allmänna omkostnaderna skola fördelas på olika delar af års- afverkningen, kan ju tyckas till en del vara en smaksak. I denna fråga hafva emellertid mina tankar fått samma riktning som jägmästare Eneroths. I hvarje fall måste det vara rättare att förfara med dessa kostnader så, som han ifrågasatt, än som jägmästare Andersson tidigare förordat. Skillnaden mellan olika grofva virkesdimensioners nettovärden på rot blir genom det förstnämnda förfaringssättet större än genom det senare, och ju större denna värdeskillnad är, desto högre blir den del af värdetillväxten, som vi benämna kvalitétillväxt. De allmänna omkostnaderna bli därför, i stället för ett hinder för den räntabilitet vi eftersträfva, ett medel att befrämja densamma. För att förebygga missuppfattning af hvad lektor Jonson och öfverjäg- mästare Wallmo yttrat, will jag ytterligare understryka, att de, när de an- gifva afverkningsåldern för ett räntabelt skogsbruk till 50—55 år, icke räk- nat med sådana gallringar, som höja skogens räntekraft, och att de ej hel- ler beaktat skogens dyrhetstillväxt. Att dyrhetstillväxtens storlek icke kan fixeras på förhand utgör ju intet hinder för att beakta denna tillväxt. En- dast den, som är tvingad att sälja virke i oförminskad omfattning äfven un- der utpräglad lågkonjunktur, torde vara berättigad att i detta sammanhang bortse från dyrhetstillväxten. Öfverjägmästare Wallmos yttrande gladde mig till en del, därför att det var första gången jag hört honom räkna med ränta på ränta. När han de- monstrerade en af sina grafiska tabeller, framlade han ju gallringsafkastnin- gens storlek, beräknad med ränta på ränta till en slutafverkningsålder. Men om vi nu skola räkna med ränta på ränta på en del af afverkningsvärdet, hvarför ej då räkna ränta på ränta vid skogsvärdeberäkningen i dess helhet? Det har sagts, att försök att tillämpa räntabilitet i skogsbruket skulle för- orsaka sköfling af skogskapitalet. Erfarenheten lär emellertid, att det är egendomarna med stora virkesförråd, som i främsta rummet draga skogsspe- kulanterna till sig. Kapten de Verdier: Den där inbjudan till affär från hr Wallmos sida kan jag icke acceptera, men vi kunna ju diskutera saken för att erfara, om icke realisationsvärdet efter hr Wallmos beräkningar kan bli en ordentlig köpeskilling. Då jag läste hr Wallmos artikel i Svenska Dagbladet i dag, fann jag af den, att han varit i Norge och möjligen påverkats att nedsätta sina fordringar på omloppstiden från 140 år, — den ståndpunkten innehade han år 1907 — till nu 110 år. Dessutom har han i Norge fått erfara sanningen af det gamla ordspråket, att ingen är profet i sitt eget land. Lektor Tor Jonson: Jägmästare Nilsson tycktes nyss ha uppfattat mitt inledningsföredrag,.som om jag förordade de Presslerska teorierna med ränta på ränta å kulturkostnader m. m. Något dylikt har jag dock ej yrkat på, ty i praktiken anser jag dem många gånger leda till för svenska förhållan- den rena absurditeter. Däremot har jag ansett dem vara en teoretiskt be- tydligt bättre genomförd tankebyggnad än de senare lancerade, härifrån afse- värdt skiljaktiga s. k. penningeränteprinciperna. NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 329 Dessutom anmärkte jägmästare Nilsson, att min bokföringsmetod skulle vara felaktigt hopsatt. Jag skall då först och främst be, att jägmästare Nils- son adresserar detta klander till sachsiska statsskogsförvaltningen, som i c:a 60 år användt denna bokföring och möjligen också har prioritetsrätt till den- samma. Samtidigt dristar jag mig emellertid att fasthålla vid, att det för våra egna statsskogars skötsel skulle verka synnerligen uppryckande, om man på lämpligt sätt följde vissa sydtyska staters exempel, hvilka med c:a 10-åriga mellanrum inventera och enligt på orten gängse marknadspris värdesätta på skogen befintliga tilllgångar af mark samt af skog i olika åldrar och utveck- lingsgrader, hvilka tillgångar bokföras som en skogens »produktionsfond», och uträknas sedan årligen nettoinkomsten i förhållande till värdet på dessa till- gångar. Det är på detta: sätt beräknadt, som de sachsiska statsskogarnas löpande ränta redan 1854 rört sig mellan 2,1 och 2,5 2, medan produktions- fonden själf stegrats i värde med i medeltal c:a 1,3 & om året. Ehuru denna siffra på tillgångar bör stå så att säga i marginalen, och sålunda ej får läggas till grund för beskattning, saluvärdering eller sköflings- nettovinst m. m., äro naturligtvis många enskilda skogsägare och aktiebolag föga hågade att utlämna densamma till allmän kännedom, hvarjämte den lätt skulle kunna missbrukas därhän, att ägaren eller förvaltaren skulle kunna anse sig förpliktad att på denna naturliga produktionsfond årligen leverera ränta enligt allmän räntefot, hvilket normalt aldrig någonstädes torde låta sig göra utan skogens öfverafverkning och sköfling. För statsskogarna bör däremot dylik fara knappt förefinnas, men skulle för dem en god kontroll på egendomarnas skötsel med säkerhet vinnas. Mitt exempel understryker dock, hvad man på sachsiska skogarna funnit, nämligen att man på ett dylikt värde måste nöja sig med en låg årlig ränta, vanligen liggande mellan 2 å 3 &, hvilket man ovill- korligen måste ha klart för sig, innan ett på detta sätt bestämdt kapitalkonto upplägges, ty denna räntefot betingas af det uthålliga skogsbrukets natur, hvilken omloppstid och skötsel man än använder. Professor Hesselman: Det är endast ett litet uttryck hos jägmästaren Nilsson, som jag ville offentligen interpellera honom om. Han anmärkte, att hr Jonsons beräkningar voro teoretiska och därför opraktiska. Seder- mera hafva flera bland de talare, som äro anhängare af räntabilitetsteorin inom skogsbruket, påvisat fel i lektor Jonsons beräkningar. Jag vill för min del säga, att herr Jonsons beräkningar äro teoretiskt oriktigt uträknade och därför opraktiska. Jag hemställer, om icke hr Nilsson ville omformulera sitt yttrande på det sättet. Lektor Tor Jonson: Jag skall anhålla att få göra ett par beriktiganden i kapten de Verdiers yttrande nyss. Angående vissa omkostnaders storlek kunna vi ju resonera vid ett annat tillfälle, men då kapten de Verdier trott sig finna, att den 70-åriga omloppstiden, som lämnade den högsta räntabilitetprocenten, jämväl sammanfölle med omloppstiden för högsta virkesskörden, så är detta från hans sida ett misstag. Dels råder nämligen mellan dessa båda maxima ald- rig något fast sammanhang, och dels visar mitt exempel en högsta virkes- skörd vid 100 år, ej vid 70, hvarför samtidigt den i öfrigt intressanta redo- görelsen om de förädlingsvinster, som kunna inflyta, därest mesta möjliga vir- kesmängd erhålles ur skogen, i denna punkt blir något haltande. 330 DISKUSSION. Kapten de Verdier har också trott sig konstatera, att jag gett mig in på ett så verkligt lönlöst företag, som att försöka utplåna bankräntan. Det är icke bankräntans befintlighet saken gäller, ty den har nog litet hvar kän- ningar af, utan det är en till sin sammanställning och föreslagna praktiska användning felaktig ränteteori, som jag anser mig ha kullkastat. Då kapten de Verdier ej tycks ha kunnat följa med den i mitt tycke synnerligen enkla bevisföringen angående det bristande matematiska underlaget hos de för skogsbrukets reglerande föreslagna ränteteorierna, så skall det bli mig ett nöje att få fortsätta granskningen af desamma, då jag anser, att en fortsatt, oemotsagd propaganda för afverkning enligt bankränteprincip skulle kunna medföra de allra allvarsammaste följder för vårt skogsbruk, och därmed för hela vårt näringslif. Då kapten de Verdier ytterligare frågade, om jag vid skogsvärderingar brukade utgå från att köparen skulle nöja sig med 22/, 9 ränta, så vill jag anförtro honom, att jag ej gärna yttrar mig om priset, förrän jag kan bedöma, hvad egendomen ungefärligen kan afkasta. Synes den möjligheten utesluten för köparen att få skälig ränta, så blir det sannolikt ingen affär af. Jag an- ser det som en ytterst osund företeelse, när, såsom ofta sker, skogsegendo- mar uppjobbas till sådana pris, att köparen för att rädda så mycket som möjligt af den utlagda köpesumman till sist anser sig behöfva realisera allt, som går att lösgöra, och lämna resten af jordagodset åt sitt öde utan underhåll och skötsel med åtföljande förstöring af stora nationella värden. Huruvida denna konflikt mellan enskilda och allmänna intressen går att bota på annan väg än utsträckt förmyndarskap från statens sida, hvilket ju mest påyrkas, vå- gar jag ej bestämdt yttra mig om, men att skogsbruk måste finnas i Sverige, och att ränteteorier, som vid praktisk tillämpning riskera dess utveckling och fort- satta bedrifvande, äro felaktiga, det tvekar jag ej ett ögonblick att uttala som min bestämda öfvertygelse, i all synnerhet när man dessutom, som här, med direkta siffror kan visa, att teorierna stöda sig på en matematiskt och lo- giskt felaktig tankebyggnad. Öfverjägmästare Wallmo: Med anledning af jägmästare Nilssons ytt- rande vill jag säga några ord. Han fällde orden: »vi som hylla räntabilitets- principen.» Det har framgått både af föredragandens inledningsanförande och hvad som anförts af andra, att vi äro en hel mängd och troligen de allra flesta, som äro vänner af räntabilitetsteorierna, och vilja drifva räntabiliteten i höjden så mycket som möjligt för skogsbrukets del. Men därför att vi icke gå till en på förhand bestämd, hög räntefot, som föranleder skogssköfling, utan hålla på uthålligt skogsbruk med den högsta räntabilitet, som därvid är möjlig, så torde vi sansade i verkligheten vara större räntabilitetsvänner än de, som med så stor kärlek vilja använda slagordet enbart om sig själfva. Det är icke mera än tio minuter sedan jag utgick från den omloppstid, hvarigenom jag erhöll den högsta ränteafkastningen på hela det engagerade kapitalet. Det är den riktiga och sanna sträfvan efter räntabilitet, ty den andra, nyaste ståndpunkten leder enligt hvad erfarenheten visar till skogssköfling. Beträffande uttalandet, att jag här fick ez omloppstid och en föregående gång en annan, då på 120—2140 år, så vill jag erinra om, dels att det icke gifves någon Fe omloppstid, lämplig för alla skogar, utan att den kommer att växla för olika orter och olika marker, dels att jag i det föredrag år 1907, som NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSBRUKETS EKONOMI. 331 åsyftas, endast lade fram exempel på de tider, då den löpande värdetillväxten och medelvärdetillväxten skuro hvarandra. Jag framdrog då de Lovénska siffrorna från Värmland, hvilket ju mera var ett teoretiskt experiment, enär siffrorna i fråga voro hämtade från bestånd, som icke underkastats rationell vård under upp- växttiden, och således icke gällde för framtidsskogen. Förresten sade jag, att jag icke brydde mig om omloppstiden i egentlig mening, ty med dåtida kun- skap var det svårt att bestämma den. Själf utgick jag på den tiden från andra grunder vid afverkningsberäkningens uppgörande. Skogschefen Arvid Nilsson: Med anledning af hvad prof. Hesselman påpekat, är jag naturligtvis villig göra den ändring han ifrågasatte. Min afsikt var att beteckna Jonsons kalkyler såsom kammarkalkyler. Lektor Jonson motiverar sin behandling af skogsvärden och omkostna- der bl. a. därmed, att man å statsskogarna i Sachsen förfar på liknande sätt. I sitt inledningsanförande omnämnde han en faktor, det sunda förnuftet, som framkallat vissa medellånga omloppstider i Bergslagen. Jag undrar, om icke denna mäktiga faktor talar för en annan sammanställning af realisationsvär- den och omkostnader, än den inledaren framlagt. Det måste vara förlåtligt, om man misstager sig något beträffande öfverjäg- mästare Wallmos ställning till denna fråga. Jag kan nämligen icke finna honom så konsekvent i detta stycke, som han själf förmenar sig vara. Hvad en skogsman yttrat för länge sedan i detta ärende, som blifvit så pass allsi- digare belyst under senare tid, kan vara af underordnad vikt, men när öfver- jägmästare Wallmo nu vill göra gällande, att han under 20 år arbetat för det skogsbrukssätt, han nu förordar, anser jag icke orätt att nu erinra om hans bok »Rationell skogsafverkning», utgifven för femton år sedan. Lika svårt som jag nu har att följa honom i hans motivering af en lång omloppstid, lika lätt är det för mig att instämma i de ännu 1 hufvudsak orubbade sak- skäl, han i sin nämnda bok ifrågasätter såsom vägledande för isynnerhet den privata skogshushållningen. Dessa sakskäl (sid. 99—101) kunna icke aflägsna utan måste tvärtom stödja krafvet på kortare omloppstider än öfverjägmästare Wallmos nuvarande 120—140-åriga. Ej heller hvad öfverjägmästare Wallmo se- nare yttrat, kan jag finna helt öfverensstämmande med hans nuvarande ståndpunkt. Öfverjägmästare Wallmo: Jag beder att få svara herr Nilsson ögonblick- ligen på detta. Jag skref en gång! på tal om markränteprincipen (som dock är vidt skild från den nu lancerade femprocentsteorien) att den i regel är 7iktig och därför borde tillämpas, men att, då vi de/s ännu hade för dåligt statistiskt underlag för de finansiella beräkningarna, men i stället hade full kunskap om svenskens vana att genast förslösa de pengar, som kunde be- kommas genom de 60—790-åriga och äldre beståndens »försilfring», dels hade möjlighet att genom blädning i desamma bestånden kunna försilfra en afse- värd del af dem och ändå bibehålla markens produktionsförmåga, hvarigenom den finansiella omloppstiden, såsom erfarenheten nu äfven visat, komme att afsevärdt förlängas, så kunde jag förorda, att man f£illsvidare lämnade mark- ränteprincipen på tillväxt och sökte bestämma omloppstiden efter skogsränte- principen. Nu är kunskapen vidgad beträffande tillväxten i rationellt skötta bestånd, och tiden är därför äfven inne att börja tillämpa markränteprincipen i praktiken. ! 1897, Rationell skogsafverkning sid. 100—102 och 115—116. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, TOLSI NNE Skyddsåtgärder mot skogseld vid järnvägslinjer. Utdrag af berättelse öfver en med bidrag af statsmedel företagen skoglig studieresa af E. LUNDMAN till Tyskland och Schweiz hösten 1911. En sak, som genom sin aktualitet hos oss förtjänar särskildt intresse, är den inom de tyska statsskogarna tillämpade behandlingen af mark och skog närmast järnvägslinjerna till förekommande af antändning från lokomotiv. Skyddsanordningarna ha, synnerligast i de med tall bevuxna, torra hedarna börjat sättas i ett enhetligt system, som visat de bästa resultat utan att vara alltför kostsamt, men innan man kommit därhän, hafva åtskilliga misslyckade försök gjorts. Som förhållandena i Chorin äro typiska beträffande denna ut- veckling, vill jag här återge, hvad jag af forstmeister KIENITZ, som ägnat frågan ett ingående studium, kunnat inhämta. Chorins flacka, torra tallhedar genomlöpas af dubbelspåret Berlin—Stettin-— Stralsund, hvarå tågfrekvensen är stor, väl öf- ver 100 tåg dagligen. År 1847 blef d. v. privata bandirektion anbefalld att såsom eldskydd anordna längs banan en 7,5; m. bred remsa, som befriades från all markbetäckning, hvarjämte skogsbevakningspersonalen ålades att in- spektera linjen efter hvarje passerande tåg, hvilket kunde gå för sig med dåtida trafik. År 1858 erhöll bandirektionen tillstånd att anlägga ett system flacka diken i de angränsande bestånden: på c:a 23 m:s afstånd skulle ett dylikt dike upptagas samt vinkelrätt däremot å c:a 38 m:s afstånd små tvär- grafvar fram till banvallen. Samtliga dessa diken skulle hållas rena från all markbetäckning. En uppkommen skogseld skulle härigenom lätt kunna be- gränsas. Först år 1864 blef å båda sidor längs linjen en c:a 15 m. bred beståndsremsa kalafverkad samt för c:a 17 mk per har till bandirektionen utarrenderad att såsom kalmark förvaltas; i gränsen mot kronoparksbestånden skulle upptagas stora diken 2 m. breda och 1,2 m. djupa. Orsaken till denna rätt kostsamma anordning var att söka i bristfälliga skyddsförhållanden på andra orter. Underhållet blef småningom äfven här otillfredsställande, eller ock var effektiviteten ej stor, ty 1868 förstördes fullkomligt ett 42 har stort 25-årigt tallbestånd. Ar 1880 öfvertogs banan af staten och utfärdades 1882 en noggrann instruktion angående skötseln af dessa skyddssträckor. Så skulle skyddsgrafvarna genom banförvaltningen årligen rensas; på remsan in- nanför grafvarna skulle jorden hållas fri från eldfarlig betäckning af mossor och ris; barrskogen å dessa remsor skulle genom starka gallringar glesställas samt kvistas, så att toppeld ej kunde uppkomma; sedan dessa barrskogsbestånd omsider afverkats, skulle lämpliga löfträd med låg skogsskötsel införas, men om detta ej läte sig göras på grund af olämplig mark, skulle med afverknin- gen af barrskogen anstå, tills innanför liggande kulturer hunnit växa ifrån SKYDDSÅTGÄRDER MOT SKOGSELD VID JÄRNVÄGSLINJER. Liga den största faran. På passande ställen användes skyddssträckorna till åker- bruk, Löfträdskulturerna misslyckades dock ofta å magrare mark, där sanden efter marktäckets aflägsnande fick karaktär af flygsand, och för öfrigt dödades plantorna lätt genom löpeld, där nu markbetäckningen ej var fullständigt bort- tagen. Förvisso hafva dock dessa skyddsanordningar rätt väl fyllt sitt ända- mål; likväl händer, att .vid stark vind gnistor flyga öfver den närmaste kala eller med löfbuskar bevuxna remsan och först uppfångas af det innanför be- fintliga glesställda, uppkvistade tallbeståndet, som genom diken äfven är in- deladt i rutor. Kostnaden är dock alltför stor. Skogsförvaltningen har för dessa närmast liggande remsor blott kultursvårigheter och utgifter att anteckna, och äfven å den innanför befintliga remsan kan skogen ju ej behandlas forst- ligt. Banförvaltningen hade att bekosta markrensningar af remsorna och di- kena samt fick betala alla brandskador äfven inom skyddsremsorna. Allt efter trafikens stegring hafva ock fordringarna på skyddssträckorna ökats. Man fordrar, az/ marken därstädes skall antingen i sin helhet eller ock på tillräckligt breda gångar, parallella med banlinjen, hafva en ej antändbar yta, samt a// på skyddsremsorna antingen öfver hela ytan eller på en tillräckligt bred sträcka står ett bestånd, som hindrar att gnistor flyga öfver till den verk- liga skogen innanför. För att på lämpligt sätt nå första målet, ha i Chorin försök gjorts med plantering af åtskilliga buskväxter och örter, såsom Caragana, Ulex, Lathyrus och lupinarter, dock utan framgång, hvadan sträckan närmast linjen, där nu ej åkerbruk kunde etableras, fick praktiskt taget ligga kal, enär jämväl löfträdskulturerna vanligen gingo ut; f. ö. uppfångade löfträden ej gnistorna under den här nere farligaste tiden, mars—april, då de ju stodo kala. Öfver de alltså kala remsorna kunde gnistorna obehindradt flyga,” enligt iakttagelser ända till 35. m Under senaste 10—15 åren har därför ett annat förfaringssätt, efter förslag af KiENITZ, kommit till användning. Å den närmast banlinjen liggande, mer eller mindre kala remsan planteras tall, som ju äfven å mager och torr mark trifves, å de ständigt gröna barren uppfån- gas de gnistor, som nedfalla på detta område, och slockna. Skogseld börjar ju i regel med markeld, som sedan sprider sig upp i kronorna. "Tallen är äfven vid så små stamdimensioner som 3—4 cm. vid marken härdig mot elden, under det björk och än mer andra löfträd äro ömtåligare. För att få ett dylikt tallbestånd brandsäkert erfordras att å marken ej finnas material, som vid förbränning alstra hög värmegrad. Därför måste större grenar o.d. aflägsnas samt uppkvistning af tallarna ske till 0,75 mtr, eller, om gräs och annat dylikt finnes, till 1,5; m:s höjd. Som tallbarken endast vid ej alltför tätt beståndsförband utbildar sig tillräckligt tjock för att gifva stammen verk- samt skydd mot elden, borde slutenheten vara ungefär 1,2 m:s förband; dock må ej slutenheten hålla sig så låg, att förmågan till uppfångande af gnistor i grenarna nedsättes. Tallen skulle: dock, trots allt, ej kunna hålla stånd mot skogseldar af större omfång genom den hetta, som därvid utvecklas. Förden- skull indelas skyddsfälten i smärre afdelningar och har, enligt iakttagelser, én bredd af 12—15 m. visat sig lämplig, och böra naturligtvis gångarna mellan dessa fält hållas fria och öppna. De fordringar beträffande anordnandet af skyddsbältena, som nu senast utbildat sig, äro hufvudsakligen, att banförvallt- ningen omedelbart intill gränsen af banområdet håller en 1 m. bred gång fri från betäckning, så att de ofta förekommande banvallseldarna motas, hvar- jämte parallellt med denna gång 12—15 m:s afstånd en annan gång 1,5 SIS SKYDDSÄTGÄRDER MOT SKOGSELD VID JÄRNVÄGSLINJER. m. bred upptages och underhålles samt på 20 m:s afstånd från hvarandra, tvärgångar; alt skogsförvaltningen skall handhafva skötseln af tallbeståndet mel- lan dessa gångar: uppkvista tallarna till 1,5 m., när de nått 3 m:s höjd, och dessförinnan borttaga torra kvistar, vidare gallra: beståndet, aflägsna från marken större grenar samt högre gräs och buskar; smärre affall må kvar- lämnas. Jorden bör omkring hvarje tall något upphackas, tills trädet nått 3 m:s höjd och kan uppkvistas. Skulle man befara, att på grund af bestån- dets ringa utveckling gnistor kunna flyga öfver området, upptages, blott till- fälligtvis ännu ett dylikt skyddsbälte. Som den äldre skogen ej är så god gnistfångare som den medelåldriga, och då höga träd intill banan ju alltid medföra en viss risk för trafiken, bör beståndet skötas efter kortare omdref. För produktion af sleepers och telegrafstolpar o. d. vid afverkningen borde i den innanför liggande skogen ett reservskydd anordnas, tills beståndet å den egentliga skyddsremsan hunnit uppväxa till samma höjd som lokets skorsten, då den ansågs fylla sin uppgift att fånga gnistorna, som ju vanligen komma från skorstenen. Användes närmaste remsan till åker, borde ändock en skyddsgång mot beståndet upptagas. I gångarna insås lämpligen lupiner (Seradella) så- lunda, att efter harfning utsås fröet, och så harfvades i motsatt riktning. Denna lupinart visade sig särskildt lämplig att hämma löpeld, och uppgår kost- naden till 16,40 mk per har efter 12 mk för kördagsverke (2 hästar), 1,50 mk för en medhjälpare samt 5,40 mk för 30 kg. frö, d. v. s. för besåning af en 2,5 m. bred gång blir kostnaden per 100 m. 41 pfg. Detta är ju billigt och framför allt verksamt samt i jämn terräng och med gles befolk- ning beaktansvärdt. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913. H. 7. TRÄVARUMARKNADEN. Vid utgången af juni månad-kunde man konstatera, att c:a 835 No af årsproduktionen för Sverige voro försålda. Och afslut förekomma alltjämt. Bland de affärer, som sedan min senaste rapport äro att anteckna, märkas några försäljningar från Härnösand, hvarvid för granbattens pr oktober—november betingats fres 212: 50 och för granplanchetter frcs 202: 50 och 192: 50. Från Härnösand hafva äfven en del granplankor sålts och betalats med 36 centimes basis, samtidigt som andra dylika från samma distrikt betingat 35 '/, å 35 3/, centimes. Furuplankorna hålla sig allt fortfarande förträffligt. Sundsvall har för dylika fått £ 11:15. — för III och £ 10:15. — för IV. Att redan nu börja med spådomar angående utsikterna för nästa säsong skulle med hänsyn till de små kvantiteter som finnas kvar af årets produktion vara frestande nog, men skulle å andra sidan vara mindre klokt. Allt för många och svårberäkneliga äro de faktorer, som härvidlag inverka. Utöfver de politiska och allmänt finansiella synpunk- ter, som man har att lägga på frågan, har man alltid att räkna med den rörliga fraktmarknaden. Beträffande denna finner man nu en gan- ska tydlig åtstramning, som aflöst den vekhet, hvilken för någon tid sedan framträdde. Ej osannolikt är, att frakterna för hösten komma att ytterligare styfna, hvilket våra köpare sin vana trogna nog vilja utnyttja, för att om möjligt pressa höstpriserna. Så stark som marknaden nu är, bör man ju med allra största lugn kunna tillbakavisa hvarje försök här- till, därvid ihågkommande att fallande priser på senhösten lätt kunna animera till låga anbud för nästa år. Från Ryssland rapporteras, att timmerfångsten för såväl Riga som St. Petersburg företer en afsevärd minskning mot den beräknade. Drif- ningsförhållandena i dessa distrikt voro nämligen äfven under den gångna vintern, likasom under de två närmast föregående, synnerligen ogynn- samma. Detta måste gifvetvis hafva en hälsosam inverkan på våra ut- sikter för åtminstone den närmaste framtiden, i synnerhet som drifnings- resultaten såväl hos oss som i Finland ej heller fullt motsvara beräk- ningarna. —M. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN, 1913. H. 7. FÖR KRONOJÄGARE. Till kronoijägare i Vederslöfs bevakningstrakt af Värends revir har Kungl. Domän- styrelsen den 10 juni antagit och transporterat kronojägaren i Visjö bevakningstrakt af Kosta revir Erik Ludvig Lundberg. Till extra kronoiägare utan arfvode ha antagits utex. skogslärlingen Johan Florentin Hallqvist i Gullbergs revir. » > Oscar Henrik Axel Henriksson i Bräcke >» » » Gregor Andersson i Stensele » Till arbetsledare vid statens flottledsbyggnader inom Gäfle—Dala distrikt ha antagits Der Johan Johansson från 1 juli tills vidare under året Olof Olsson vv 20 SETS > > Martin Eriksson » IR > » » Markus Eriksson $u TOLD » > Tiänstledighet har beviljats: Kronojägaren i Vittsjö bevakningstrakt af norra Skånes revir Carl Pettersson för hälsans vårdande 15 juni—I5 september med förordnande för e. kronojägaren F. J. Pettersson. Kronojägaren i Hålahults bevakningstrakt af Örebro revir C. Johan Karlsson för ge- nom läkarbetyg styrkt sjukdom I juli 1913—30 juni 1914 med förordnande för e. krono- jägaren Axel Pettersson. Kronojägären i Forsnäs bevakningstrakt af Malmesjaurs revir Erik H:son Holmqvist för genom läkarbetyg styrkt sjukdom juni—december med förordnande för e. kronojägaren Albert Bergvall. Formulär för inrapporterande af kullfallna träd å skogsförsöksanstaltens profytor. RT Oy fans EN Sr Nar Skogens NaMN —-.-s----s--so---s-==-=s--=-oo- oss IAfd elnin senspNår css oasen RREVIL soooossseos ss oorunonnnt ons AS ST SN Diameter å trädets I I pga Diameter vid brösthöjd| = Trädets [Deg längd från lämp- STEG längd i 3 SES ledas |. (Orsa tin) |meteriock. | EM R ekeN | i halfva centimeter | decimeter ( Orsa ) Anmärkning nummer? | al | från lämp- | : FNS cenfiuneter, | | | midt för | midt för EG största minsta | korset + | punkten 8 | diameter | diameter | | | | 162 255 26.5 20.3 18.5 13.o | Exempel | | + Numret finnes i oljefärg å hvarje träd. =& Klafning får ej ske på ett kvisthvarf. ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS TIDSKRIFT 5 1913 11:e årg. - 7 2 TE 8. AUGUSTI. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIF MED d MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNINGEI PRIS 5 KR. UTGIFVES JAR PRIS 10 KR. FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE "PROFESSORN, FIL D:R HENRIK HESSELMAN. Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 22 90 Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o, Allm. tel. Lidingö 2' 9. Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsérs innehåll. Aftryck af upp satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtil erhållits af redaktionen. INNEHÅLL. Från Skogsvårdsföreningens 12:e års- Smärre iakttagelser ....... v SIdJ3YEE möte den I april 1913: Departementalkommitterade och admi- Notiser: nistrationen för skogsväsendet. Nytillsatt skogskommitté ........ > 380 A. Inledande föredrag af ALFR, Yttranden öfver Norrländska skogs- == IWIGREIUS i jervie ojo.s b/alereqa era Väla le sid. 337 vårdskommitténs förslag: B. Diskussion: V. Domänstyrelsens yttr. i hvad” Yttrande af THOR ANDERSSON .. >» 359 förslaget rör lappmarkslagen,. >» » > H. TIGERSCHIÖLD.... > 361 VI. Domänstyrelsens yttr. i hvad > > M-SAHIIN ov nosa sd > 362 förslaget rör dimensionslagen >» Blädning eller trakthuggning i de norr- =: ländska skogarnaaf OTTO HELLSTRÖM » 365 | frävarumarknaden .......... > IN Protokoll från årsmötet den I april 1913 > 369 | Ekonomiskt .................. > 399 Från Skogsvårdsstyrelserna > 376 | För kronojägare.............. > 399 RÄLtelse=0 Co ej u se ävälers äneig Speer er ALI NA > 400 rv Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm. = Te SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLM. DELEN 1013. H. 8. Departementalkommitterade och administra- tionen för skogsväsendet. I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte den 1 april 1913. Af ÅLFR. WIGELIUS. Herr grefve och ordförande, mina herrar! Intet skede i våra skogars historia har gått så markeradt i omdaningens tecken som den tid vi nu stå uti. Väl har under årens lopp vår skogshushållnings komplicerade maskineri haft sina renoveringsperioder, men aldrig tillförene har för- nyelsetanken satt sig ett så vidtomfattande mål före som i denna tid. Det är som hade en forcerad utveckling i förening med en skärpt kritisk syn på tingen kommit vår skogshushållnings och vårt skogsväsendes hela byggnad att i ett framträda såsom föråldrad och oförmögen att tillfredsställa tidens kraf. Område efter område har kastats in i utred- ningarnas skärseld för att så småningom, ja, så småningom luttradt och renadt gå därutur. Vi ha sedan 1905 års slut, sålunda under en tidsperiod af mindre än åtta år, fått bevittna, hurusom skogsundervisningen och skogsför- söksväsendet efter verkställd utredning omskapats, hurusom vården och utnyttjandet af skogstillgångarna inom landets norra delar underkastats granskning och program till vidtgående omgestaltningar i nämnda hän- seenden framlagts af norrländska skogsvårdskommittén, hurusom hus- hållningen med skogarna i landets södra delar gjorts till föremål för undersökning af särskildt utsedda sakkunniga, och vidare hurusom frågan om revision af vår skogslagsstiftning hänskjutits till en för ändamålet tillsatt kommitté. Till sist har så i dessa dagar slutförts ett utredningsarbete, hvilket, om än skogshushållningens angelägenheter på grund af sakförhållan- denas egen natur blifvit ett af dess mera sidoordnade föremål, dock ”gifvit till resultat äfven för detta område betydelsefulla förslag, inne- bärande djupgående omgestaltningar af administrationen för skogs- väsendet inom den högsta statsförvaltningen. Jag syftar här på de undersökningar och därpå grundade förslag, som Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen 1913. 23 338 ALFR. WIGELIUS, gifvits uttryck i det af kommitterade för statsdepartementens organisa- tion den 31 december 1912 afgifna betänkande. Den vid föredragets anmälande i programmet uttalade förmodan, att nämnda betänkande skulle blifva tillgängligt kring medio af mars månad, har ej förverkligats, betänkandet kan först inom närmaste dagar förväntas blifva till Kungl. Maj:t öfverlämnadt. Kommitterade ha emeller- tid det oaktadt tillstadt, att vid detta tillfälle deras tankar i förevarande hänseende bringas inför offentligheten. Då det af kommitterade för statsdepartementens organisation fram- lagda förslag med afseende å handhafvandet af skogsväsendets ange- lägenheter inom den högsta statsförvaltningen bör ses i belysningen af kommitterades allmänna principer för centralförvaltningens omorganisa- tion, har jag ansett mig böra inledningsvis i allra största korthet be- röra de af kommitterade uppställda grunderna såväl för organiserandet af statsdepartementen i det hela som för departementsindelningen, oak- tadt dessa grunder kanske för ett flertal af de närvarande torde vara kända från inledningen till det underdåniga utlåtande och förslag om upprättande af en socialstyrelse, hvilket departementalkommitterade gemensamt med kommittén för förändrad organisation af kommerskolle- giet afgaf den 18 november 1911. Kommitterade för statsdepartementens organisation eller med en kor- tare benämning departementalkommitterade, som utsågos af Kungl. Maj:t den 11 december 1908, ha enligt dem meddeladt uppdrag haft de/s att med tagen hänsyn till trenne af riksdagen i ämnet aflåtna skrifvelser verk- ställa en allsidig undersökning angående de förändringar, som kunde finnas erforderliga eller lämpliga i statsdepartementens genom grundlag fastställda indelning. dels ock att verkställa utredning rörande erforderliga eller lämpliga förändringar beträffande personalen och arbetssättet inom departementen, den närmare fördelningen af ärendena departementen emellan äfvensom ordningen för ärendenas beredning och afgörande, med andra ord organisa- tionen af statsdepartementen. I fråga om departementsindelningen ha kommitterade med uppmärk- sammande af olägenheterna utaf ett för stort antal departement sökt att inom ramen af ett begränsadt antal sådana inordna de olika förvalt- ningsgrenarna, så att åt hvarje gren beredes den plats och det utrymme inom departementsorganisationen, som af dess relativa vikt betingas. Kommitterade ha därvid beaktat ej mindre betydelsen af att de olika ärendesgrupperna blifva på sådant sätt fördelade mellan departementen, att dessa hvar för sig bilda ett såvidt möjligt organiskt helt, än äfven att arbetsbördan blir på sådant sätt fördelad mellan de särskilda de- DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O,. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET, 339 partementen, att icke någon departementschef belastas med göromål i den omfattning, att han icke mäktar behörigen tillgodose samtliga de intressen han som departementschef har att vårda. Ledda af dessa grundsatser ha kommitterade i afseende å departe- mentsindelningen föreslagit: att ett nytt departement inrättas för handel, industri och sjöfart (handels- departementet); att likaledes ett nytt departement bildas för samfärdselsanstalter och allmänna arbeten (kommunikationsdepartementet); att landt- och sjöförsvarsdepartementen förenas till ett departement (försvarsdepartementet); samt aft, under förutsättning att ärendena rörande samfärdselanstalter och allmänna arbeten utbrytas ur civildepartementet, ärenden af social natur i så stor omfattning, som lämpligen kan ske, sammanföras i detta departement. Vid detta förslag till departementsindelning hafva kommitterade ut- gått från, att öfriga nu befintliga departement skola bestå, dock med de förändringar i afseende på förvaltningsområden, hvilka föranledas af nämnda förslag eller eljest i samband därmed funnits nödiga eller lämpliga. Vid öfvervägande af möjligen tänkbara kombinationer för departe- mentsindelningen ha kommitterade bland annat äfven ifrågasatt samman- förande af handel, industri och sjöfart med jordbruksnäringen, hvarigenom ett gemensamt näringsdepartement skulle bildas, en lösning som kommit- terade emellertid ej funnit möjlig, med mindre förvaltningen af statens skogar och domäner samt skogshushållningen i öfrigt flyttades från jord- bruksdepartementet tillbaka till finansdepartementet. Bland annat af det skäl att därigenom skulle omintetgöras planen på omskapande af finansdepartementet till ett modernt finans- och skattede- partement, ha kommitterade icke velat medverka till en sådan tankes realiserande. I samband med den, som en följd af kommitterades förslag till de- partementsindelning verkställda omgrupperingen af ärendena hafva kommit- terade äfven ansett sig böra göra hemställan om öfverflyttning af en del större ärendesgrupper de olika departementen emellan, i hvilket af- seende här förtjänar erinras om kommitterades förslag, att i jordbruks- departementet sammanföra alla angelägenheter rörande statens domäner och boställen m. m. i syfte att här få koncentrerade de ärenden, som organiskt sammanhänga med hvarandra. Följer man därefter departementalkommitterades förslag i fråga om departementens inre organisation, finner man, att kommitterade här utan 340 ALFR. WIGELIUS. att som ledning äga några af Riksdagen eller annorledes gifna riktlinjer vid sin sträfvan att åstadkomma en ny och tidsenlig organisation varit hänvisade till ett i stort sedt själfständigt nyskapande. Allom bekant är hurusom den svenska centralförvaltningen för när- varande är fördelad mellan å ena sidan de åtta statsdepartementen, hvilka hafva att bereda och expediera regeringsärendena, med andra ord de ärenden, som skola föredragas inför Konungen i statsrådet, och å andra sidan de centrala verken, hvilkas främsta uppgift är, att hvart inom sitt område själfständigt handlägga förvaltningsärenden, s. k. styrelse- ärenden. Mellan departementen och de centrala verken äger en växelverkan rum på sådant sätt, att verken till departementen afgifva underdåniga utlåtanden i regeringsärenden, som till dem för sådant ändamål remit- teras, samt bringa till utförande Konungens dem meddelade beslut, på samma gång de i allmänhet hafva att själfmant göra underdåniga fram- ställningar i ärenden, som angå deras verksamhetsområden samt att af- lämna årliga berättelser och vissa andra uppgifter rörande den af dem utöfvade förvaltningen. I förhållande till departementscheferna intaga de centrala verken en i stort sedt fristående ställning, departements- cheferna äga, förutom befogenhet att infordra utlåtanden, endast rätt att till verken meddela föreskrifter och erinringar om verkställighet af Konungens beslut samt att bevista sessionerna hos underlydande ämbets- verk, dock utan rätt att deltaga i besluten. Departementscheferna sakna sålunda i allmänhet rätt att på egen hand afgöra förvaltningsärenden, under det att en sådan befogenhet till- kommer de centrala verken, en för de svenska förvaltningsförhållandena utmärkande lycklig egendomlighet. Den af departementalkommitterade verkställda granskningen af stats- departementens nuvarande organisation och arbetssätt har gifvit anledning till följande anmärkningar: 1. Erforderlig fackkunskap vid regeringsärendenas behandling i stats- departementen och särskildt vid deras föredragning i statsrådsberedningen förefinnes i allmänhet icke. 2. Dubbelarbete i afseende å regeringsärendenas handläggning äger rum genom dessas behandling både i statsdepartement och i centrala verk, hvilket dubbelarbete, frånsedt ökade förvaltningskostnader, vållar omgång och tidsutdräkt vid dessa ärendens beredning och afgörande. 3. De centrala verken intaga i förhållande till departementscheferna en så fristående ställning, att en enhetlig och planmässig ledning af statsförvaltningen därigenom försvåras. 4. Samarbete mellan flera verk och myndigheter, som hafva att taga DEPARTEMENTALKOMMITTERADE 0. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 341 befattning med regeringsärendens handläggning är icke i erforderlig mån eller lämpliga former genomfördt. Vid behandling af frågan om de förändringar i den centrala för- valtningsorganisationen, som erfordras för undanröjande af nu omför- mälda brister, hafva kommitterade till en början till öfvervägande före- haft spörsmålet, huruvida formen af mäinisterstyrelse, sådan den före- kommer i andra konstitutionellt styrda stater, skulle med fördel kunna lämpas till våra förhållanden. Då ministerstyrelsens princip om minist- rarna såsom själfständigt verkande förvaltningsmyndigheter står i be- stämd strid med regeringsformens grundsats om Konungen såsom allena beslutande i alla regeringsärenden och statsråden såsom Konungens rådgifvare vid beslutens fattande, hafva kommitterade icke ansett sig böra vid nu förestående omändring af vår centralförvaltning ifrågasätta dess omdanande efter ministerstyrelsens mönster. Af kommitterade verk- ställda försök att lösa frågan på basis af den nu bestående uppdelningen af den centrala förvaltningen i två skilda grupper af ämbetsmyndigheter, statsdepartement och centrala verk, hafva icke heller ledt till ett tillfreds- ställande resultat. Kommitterade hafva därför vid sitt arbete på åväga- bringandet af tidsenliga reformer inom centralförvaltningen vunnit den bestämda öfvertygelsen, att det främsta villkoret härför är denna för- valtnings' sammanslutning till en enhetlig organisation. I anslutning härtill hafva kommitterade såsom grundprincip för den af kommitterade föreslagna departementsorganisationen uppställt, att de centrala verken i allmänhet förenas med de statsdepartement, till hvilka de höra, och organiseras såsom beståndsdelar af dessa departement. Härigenom kan den sakkunskap och kompetens på förvaltningens mångskiftande områden, hvaröfver de centrala verken nu förfoga, fullt utnyttjas och det dubbelarbete med däraf följande omgång och tidsut- dräkt, som nu är oskiljaktigt förbunden med regeringsärendens behand- ling både i departement och i centrala verk, undvikas, hvarjämte en enhetlig och planmässig ledning af förvaltningen i dess särskilda grenar åvägabringas. Slutligen åstadkommes ock lättast på denna väg ett in- timt och i enkla former anordnadt samarbete i regeringsärenden mellan olika förvaltningsgrenar. Det är emellertid icke alla centrala verk, kommitterade på detta sätt velat inorganisera i de skilda departementen. Undantag ha därvid gjorts dels för tre mera betydande verk nämligen kammarrätten, stats- kontoret och kammarkollegiet och dels för vissa smärre ämbetsmyndig- heter (såsom rikets allmänna kartverk, statens skogsförsöksanstalt m. fl.), hvilka kommitterade upptagit under den generella benämningen an- stalter. 342 ALFR. WIGELIUS. Hvad angår de skilda verkens ställning efter deras inflyttning i respektive departement ha kommitterade långt ifrån att vilja på något sätt göra inskränkning i deras själfständighet tvärtom pointerat, att denna alltjämt bör kvarstå oförkränkt såväl beträffande rätten att själf- mant göra framställningar till Kungl. Maj:t och att i afgifna yttranden fritt uttala sin mening som i fråga om befogenhet att på eget ansvar afgöra de ärenden, hvilka tillhöra den dem anförtrodda förvaltningen. Såsom ett uttryck för fortvaron af verkens själfständiga beslutande- rätt och verksamhetssätt i egenskap af förvaltande myndigheter ha verkens benämningar i den nya organisationen bibehållits, liksom någon rubb- ning i allmänhnt icke ifrågasatts beträffande verkschefernas särskilda ämbetstitlar af generaldirektörer, öfverdirektörer m. m. De centrala verkan skola enligt kommitterades förslag införlifvas med departementen under allenast två hufvudformer, nämligen dels såsom de- partementsafdelningar och dels såsom departementskontor. Den hufvudsak- liga åtskillnaden mellan dessa ligger icke i de befogenheter och åligganden, som tillkomnia dem, ej heller i det sätt, hvarpå de hafva att utöfva sin verksamhet. Den grundar sig fastmer och i främsta rummet på om- fattningen af det verksamhetsområde, som är dem tillagdt. Departe- mentsafdelningarna omsluta i allmänhet de hufvudsakliga grenarna af ett departements förvaltning och utgöras af de större af de nu befintliga centrala verken, naturligen med den omflytttning af ärenden afdelningarna emellan, som föranledes af den förändrade departementsindelningen eller eljest funnits erforderlig och lämplig. Departementskontoren hafva till uppgift att ombesörja en mera begränsad, ofta från den löpande för- valtningen i egentlig mening afskild del af administrationen. Kontoren, som i regel i mindre mån än departementsafdelningarna hafva att hand- lägga regeringsärenden, bildas af de mindre centralmyndigheterna, eller ock omfatta de vissa likartade, från flera verk utbrutna ärendesgrupper, i främsta rummet räkenskaps-, kassa- och revisonsärenden, statistiska ärenden m. fl. En vidare skillnad är ock, att under departementsafdel- ningarna därjämte ofta sortera lokala organ, medan departementskon- toren i allmänhet sakna sådana. 7 Med afseende å formen för utöfvandet af de centrala myndigheternas verksamhet efter deras inflyttning i departementen är afsedt, att de ärenden, hvilken verken såsom administrativa myndigheter själfständigt afgöra, i allmänhet skola handläggas som hittills. Hvad åter beträffar formerna för verkens deltagande i regeringsärendenas beredning, möter man här något af det mest väsentliga i kommitterades förslag till föränd- ringar af nu tillämpadt förfaringssätt. Det är nämligen i fråga om dessa ären- dens handläggning, som de förut anmärkta bristerna framför allt yppat sig. DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 343 Enligt den af kommitterade föreslagna ordningen beredas dessa ären- den i första hand inom vederbörande departementsafdelning, d. v. s. inom det centrala verk dit äréndena höra; hvilken handläggning utgör första stadiet i ärendenas beredning till föredragning inför Konungen i statsrådet. Denna handläggning utmynnar i ett kortfattadt Zjänstememorial, som skall innehålla afdelningens förslag till Konungens beslut i ärendet jämte de hufvudsakliga skälen till beslutet. Memorialet är afsedt att ersätta de underdåniga utlåtanden, som nu af verken afgifvas. Efter denna förberedande behandling följer det andra stadiet i ären- denas beredning till föredragning inför Konungen i statsrådet nämligen ärendenas föredragning i statsrådsberedningen. Föredragningen verkställes af chefen för den departementsafdelning, som handhaft ärendets tidigare beredning eller ock af tjänsteman vid af- delningen, hvilken där deltagit i ärendets handläggning. Äfven i de fall då föredragningen ombesörjes af tjänsteman vid afdelningen, bör emeller- tid afdelningschefen närvara i statsrådsberedningen, såvidt hinder därför ej möter. Af de inflyttade verkens nya ställning följer äfven, att de skola öfvertaga expedieringen af regeringsärendena. Åt afdelningscheferna har med hänsyn till deras ställning såsom chefer för afdelningar i departementen och deras däraf härflytande be- fattning med regeringsärendena gifvits den generella benämningen de- partementsdirektörer. Det torde här ock böra nämnas, att kommitterade till fromma för ärendenas snabba behandling sökt i praktiska och tillförlitliga former anordna samarbete i angelägenheter, som beröra flera förvaltningsorgan. Af de centrala verkens inflyttning i departementen och ställande direkt intill departementschefen följer, att den nuvarande bryggan mellan verken och departementschefen nämligen Kungl. Maj:ts kansli i inskränkt mening blir öfverflödig och afses upphöra att fungera. Äfven om sålunda handläggningen af regeringsärendena öfverhufvud skall påhvila de i departementen inflyttade centrala verken, förekomma dock en del regeringsärenden, hvilkas handläggning icke lämpligen bör anförtros dessa. Detta är då i främsta rummet förhållandet med de- partementet i dess helhet berörande organisationsfrågor äfvensom de från centrala verk hos Kungl. Maj:t eller till regeringsrätten fullföljda administrativa besvärsmål. Själffallet kan nämligen föredragningen af sådana besvärsmål icke öfverlåtas åt de verk, hvilkas beslut öfverklagas. För att tillgodose behofvet af en institution, dels lämpad att öfver- taga handläggningen af dessa ärenden och dels skickad att fylla den 344 ALFR. WIGELIUS. viktiga uppgiften att biträda departementschefen vid tillgodoseendet inom den högsta statsförvaltningen af de konstitutionella och formella syn- punkterna samt vid bevarande inom densamma af erforderlig samman- hållning och kontinuitet, ha kommitterade tänkt sig ett särskildt vid sidan af de inflyttade verken ställdt organ, som kommitterade gifvit namnet departementskansli med en generalsekreterare som chef samt kansliråd och kanslisekreterare såsom där anställda tjänstemän. Såsom ett uttryck för generalsekreterarens parallellställning till af- delningscheferna ha kommitterade äfven upptagit honom som departe- mentsdirektor. Kommitterades organisationsförslag innebära emellertid i en del andra afseenden reformer, hvilka, om också icke detta tillfälle medgifver deras närmare utvecklande, dock här böra nämnas, då de, en gång för- verkligade, ur synpunkten af ärendenas snabba behandling komma att få stor praktisk betydelse eller äro ägnade att förstärka administrationen och sammanlänka denna med representanterna för de intressen statsför- valtningens organ ha att vårda. I förstnämnda afseende hafva nämligen kommitterade med uppmärk- sammande af den vid senare årens omorganiserande af olika förvaltnings- organ framträdande tanken, att zntet ärende bör handläggas i högre in- stans, än ärendets beskaffenhet kräfver, hemställt om decentralisation till centralverkens afgörande af ett stort antal ärenden, som nu äro beroende af Kungl. Maj:ts pröfning. I sistnämnda hänseende hafva kommitterade, där så befunnits på- kalladt, beredt lekmannaelementet ökadt inflytande på förvaltningen an- tingen i form af fullmäktige, sakkunniga (eller s. k. experter) eller råd. Dessa äro de nu i stora drag uppskisserade grundlinjerna i departe- mentalkommitterades förslag till vår centralförvaltnings omorganisation. Vid utformandet af den på dessa grundprinciper uppmurade de- partementsbyggnaden ha kommitterade, såsom förut anmärkts, haft till ögonmärke, att departementen hvart för sig böra bilda ett såvidt möjligt organiskt helt. Tillämpandet af denna princip har, för att i detta samman- hang blott fästa afsende vid jordbruksdepartementet, gifvit kommitterade anledning att föreslå rubbningar i flera olika hänseenden i detta departe- ments nuvarande förvaltningsområde. Det faller ej inom ramen för det här uppställlda ämnet att närmare ingå på dessa förändringar, dock torde förtjäna omnämnas, att jordbruks- departementet enligt kommitterades förslag skall bestå af: DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET, 34 un ett departementskansli, en afdelning för landtbruket, landtbruksstyrelsen, en afdelning för landtmäteriväsendet, landtmäteristyrelsen, en afdelning för skogsväsendet, skogsstyrelsen, ett kontor för veterinärväsendet, veterinärkontoret, ett kontor för stuteriväsendet, stuteriöfverstyrelsen, och ett statistiskt kontor. Vi finna häraf, att en af jordbruksdepartementets grenar bildas af en afdelning för skogsväsendet. Det är sålunda i form af en departe- mentsafdelning det nuvarande centralverket för skogshushållningens ange- lägenheter inlemmats i det föreslagna jordbruksdepartementet. Vid nämnda verks d. v. s. domänstyrelsens inorganiserande i jord- bruksdepartementet ha kommitterade i första hand undersökt, huruvida styrelsens nuvarande förvaltningsområde i samband därmed borde undergå några förändringar. Kommitterade ha därvid i syfte att ernå en rationell ärendesför- delning eller för att vinna en förenklad och mera ändamålsenlig handlägg- ning af vissa ärenden ansett sig böra hemställa om vissa rubbningar i or- ganisationen och att omflyttningen af en del ärendesgrupper måtte vidtagas. Ser man då något närmare till hvilken omfattning domänstyrelsens nuvarande förvaltningsområde äger, finner man, att styrelsen enligt 1 $ i den för verket gällande instruktion af den 16 oktober 1908 med änd- ringar den 25 oktober 1912 åligger: aft handhafva förvaltningen af kronoparker, kronans öfverlopps- marker, oafvittrade marker och flygsandsfält samt vid dem befintliga fisken, statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar samt de häradsallmänningar, skogar å allmänna inrättningars hemman, stads- skogar, renbetesfjäll, boställsskogar och andra allmänna skogar, hvilka äro eller blifva ställda under skogsstatens förvaltning, att utöfva tillsyn och kontroll å öfriga allmänna skogar, att ”handhafva tillämpningen af gällande författningar angående in- skränkt dispositionsrätt öfver skogen å hemman inom Norrland och Dalarna, angående skyddsskogar äfvensom angående åtgärder till före- kommande af öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län, att hafva vården och inseendet öfver kronans för statsverkets, skogs- väsendets och .stuteriernas räkning utarrenderade jordbruksegendomar, fisken och andra lägenheter samt de öfriga dylika egendomar, hvilka äro eller blifva ställda under styrelsens vård, samt att i allmänhet verka för en ändamålsenlig skogshushållning och jaktvård i riket. 346 ALFR. WIGELIUS,. Under domänstyrelsen lyda tjänstemän och betjänte vid skogsstaten och allmänna skogsläroverken äfvensom domänintendenter och skogs- ingenjörer. Domänstyrelsen utgöres af en generaldirektör såsom chef för ver- ket och sex byråchefer såsom ledamöter i styrelsen och chefer för hvar sin byrå. De sex byråerna äro: kameralbyrån, 1:a, 2:a och 3:e skogsbyrån, domänbyrån och landtbruksbyrån. Domänstyrelsens ämbetsverksamhet låter sig, såsom man redan häraf finner, naturligt uppdela i två stora hufvudgrupper af ärenden. Till den ena af dessa höra Domänstyrelsens åligganden beträffande statens och andra allmänna skogar samt vissa enskilda skogar äfvensom skogs- hushållningen i allmänhet, den andra omfattar styrelsens befattning med kronans utarrenderade jordbruksegendomar (statens domäner i inskränkt mening). Den förra gruppen af ärenden — skogsjörvaltningen — om- händerhafves af de tre skogsbyråerna och kameralbyrån, under det den senare ärendesgruppen — domänförvaltningen — ombesörjes af domän- och landtbruksbyråerna. Kommitterade hafva vid sina undersökningar kommit till den upp- fattningen, att dessa båda hufvudgrupper af ärenden icke böra på sätt nu är fallet handhafvas af samma centrala verk, domänstyrelsen. För frågans fullständiga belysande hafva kommitterade närmare redogjort för den utveckling, hvarur den nuvarande administrationen för ifrågavarande angelägenheter framgått, en redogörelse, som dock på grund af utrymmesskäl tyvärr här måste förbigås. Det förtjänar likväl här framhållas, att nämnda historiska öfversikt gifver vid handen, det meningarna, särskildt i frågans tidigare skede, varit mycket delade rörande lämpligheten af ett sammanförande af skogs- och domänförvaltningarna i samma ämbetsverk. Beträffande ifrågavarande spörsmål erinra kommitterade om, att domänstyrelsens befattning med skogsväsendet — därvid för tillfället bortses från den domänstyrelsen åliggande tillsyn och kontroll å vissa enskilda äfvensom å en del allmänna skogar — är af helt annan be- skaffenhet än dess uppgifter i afseende å de staten tillhöriga jordbruks- egendomarna. Under det hushållningen med statens skogar direkt ledes af domänstyrelsen och förvaltningen af skogarna enligt meddelade all- männa bestämmelser eller af styrelsen för särskilda fall gifna föreskrifter utöfvas af den styrelsen underlydande talrika tjänstemannapersonal, som sammanfattas i skogsstaten, är styrelsens verksamhet beträffande jordbruksegendomarna, hvilka upplåtas till enskilda på arrende (vanligen på 20 års tid), icke tillnärmelsevis så djupt ingripande, utan innebär i öfvervägande grad tillsyn och kontroll; skötseln af dessa jordbruksegen- DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 347 domar ombesörjes närmast af de särskilda arrendatorerna, hvilkas själf- verksamhet därvid icke kan bindas inom alltför snäfva gränser. För- valtningen af statsskogarna har ock allt mer erhållit karaktären af en för statens räkning drifven rörelse af betydande omfattning, för hvars rätta handhafvande hos styrelsen kräfvas icke blott skogsteknisk insikt och erfarenhet, utan äfven och i icke mindre mån en verkligt affärs- mässig ledning. Visserligen gäller det äfven med afseende å jordbruks- egendomarna att tillse, att det kapital, som egendomarna representera, blir behörigen utnyttjadt, samt att egendomarna ej blott upplåtas under för staten betryggande former utan äfven väl vårdas, så att deras af- kastningsförmåga höjes. Men förutom det, att härför fordras helt andra insikter än för statsskogarnas förvaltning — närmast af jordbruksteknisk och juridisk art — finnes på grund däraf, att den omedelbara skötseln af dessa egendomar genom det brukliga arrendesystemet är undandragen styrelsen, här ringa utrymme för en strängt aftärmässig drift. De båda förvaltningsgrenarna förutsätta sålunda, har det synts kommitterade, en i väsentliga delar olika beskaffad verksamhet icke blott på grund af de skilda förvaltningsföremålen utan äfven med hänsyn till själfva naturen af göromålen. I och för sig skulle visserligen enligt kommitterades förmenande den nu anmärkta skiljaktigheten i uppgifter och verksamhetssätt icke nödvändigtvis utgöra hinder för de bägge ifrågavarande ärendesgruppernas behandling i samma ämbetsverk, därest icke äfven andra vägande skäl talade däremot. Såsom af det förut sagda framgår, måste hushållningen med statens skogar anses såsom en statsangelägenhet af framstående vikt. Staten äger i sina skogar en produktiv kapitaltillgång, hvars tillgodogörande numera, sedan man allt mer börjat inse angelägenheten, såväl ur nationalekonomisk som statsfinansiell synpunk, däraf, att den staten till- höriga egendomen behörigen tillvaratages och rationellt utnyttjas, blifvit föremål för ett lifligt intressse från statens sida. Ett uttryck härför ar de alltjämt ökade anslagen för åstadkommande af en god omvårdnad af kronoskogarna. Äfven det i stor skala pågående förvärfvet af mark för bildande eller tillökning af kronoparker visar oförtydbart, att statsmakterna allt mer ägna sin uppmärksamhet åt denna angelägenhet. Det lider enligt kommitterades uppfattning intet tvifvel, att för åstad- kommande af en god vård och för ett framgångsrikt handhafvande i öfrigt af statens skogar numera med nödvändighet kräfves, att chefen för det ämbetsverk, åt hvilket denna förvaltning är anförtrodd, helt kan ägna sin tid och sitt intresse däråt. Hos chefen ligger nämligen ytterst ansvaret för att enhetlighet och planmässighet i hushållningen med 348 ALFR. WIGELIUS. statens skogar åvägabringas, att statsskogarnas produktivitet i största möjliga mån höjes och att virkesafsättningen ordnas på ett aftärsmässigt sätt, samt att i öfrigt de uppgifter, som den fortgående utvecklingen på skogsvårdens område samt skogarnas allt mer ökade värde och afkast- ningsförmåga pålägga ledningen, blifva väl fyllda. En blick på antalet och beskaffenheten af de ärenden, som under nuvarande förhållanden handläggas på de tre skogsbyråerna och kameralbyrån i domänstyrelsen, gifver dock vid handen att dessa ärenden tillhopa bilda en arbetsbörda, som måste anses vara fullt tillräcklig för ett stort ämbetsverk och dess chef. Enligt kommitterade af domänstyrelsen meddelad uppgift utgjorde de ärenden, som under år 1910 afgjorts å nämnda fyra byråer, tillhopa 7,665, hvaraf en icke oväsentlig del rubricerats såsom större ärenden. Läggas härtill de jämlikt nämnda uppgift å landtbruks- och domän- byråerna under samma år afgjorda ärenden, sammanlagdt 1,977, framgår oförtydbart, att det arbete, som för närvarande hvilar på chefen för domänstyrelsen, äfven kvantitativt sedt, är öfver höfvan betungande, och detta så mycket mer, som ett rätt utöfvande af chefskapet för ämbetsverket i många fall förutsätter, att chefen genom personlig iakt- tagelse förskaffar sig kännedom om skogshushållningens tillstånd på olika orter m. m. Därjämte bör tagas i betraktande, att chefen med afseende å domänväsendet gifvetvis har att uppbära ett liknande ansvar för dess tidsenliga utveckling som i fråga om skogsväsendet. Under sådana förhållanden synes det vara fara värdt, att verkschefen alltför mycket bindes vid de löpande göromålen från tvenne stora förvaltnings- grenar och ej får tillfälle att i önskvärd grad ägna sin uppmärksamhet åt de områden, där behof af initiativ från hans sida yppar sig eller hans ingripande eljest påkallas. Finna alltså kommitterade, att det ur synpunkten af skogsväsendets behöriga handhafvande måste anses synnerligen önskvärdt, att åt det- samma beredes en för sig afskild ställning inom administrationen, lärer icke heller den nuvarande sammankopplingen mellan skogs- och domän- förvaltningen med fäst afseende å domänförvaltningens intresse kunna anses lämplig. Det är gifvet att, i betraktande af de öfvervägande in- tressen, som äro förknippade med skötseln af statsskogarna, domän- styrelsens chef i främsta rummet måste söka tillvarataga och befordra dessas intressen. Äfven omvårdnaden af statens jordbruksdomäner fordrar emellertid hos förvaltningschefen särskild sakkunskap och för- farenhet, hvilka han näppeligen kan förutsättas jämsides besitta. Svårig- heter kunna under sådana förhållanden lätteligen uppstå för de båda förvaltningsgrenarnas behöriga tillgodoseende inom ett och samma äm- betsverk, och den faran ligger då nära till hands, att vården af jord- DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 349 bruksdomänerna såsom representerande det mindre intresset får stå till- baka. Statens jordbruksegendomar hafva dock ett betydande kapital- värde, och en organisation, som är ägnad att framkalla den nyss an- tydda faran af domänväsendets tillbakasättande, synes därför icke böra bibehållas. Det må väl vara riktigt att, därest statsmakterna fortgå på den in- slagna vägen att i allt större omfattning afyttra mindre kronoegendomar, de administrativa göromålen beträffande jordbruksdomänerna allt mer komma att minskas. Emellertid får härvid ej förglömmas, att central- styrelsens göromål beträffande domänerna ännu ej visat någon aftagande tendens, liksom ock bör uppmärksammas, att nya uppgifter torde till- komma med afseende å jordbruksdomänernas styckning till egnahems- lägenheter m. m., äfvensom att de vid dessa domäner liksom inom jord- bruket i allmänhet framträdande krafven på en intensivare skötsel för- anleda ett ökadt antal framställningar beträffande diknings- och odlings- företag m. m. Dessa omständigheter komma otvifvelaktigt att i viss mån motverka den minskning af dessa göromål, som af ofvan angifna anled- ning kunde förväntas göra sig gällande. Det har som skäl för skogs- och domänförvaltningarnas handhafvande af samma centralmyndighet anförts, att de båda förvaltningarna med hvarandra ägde mänga och nära beröringspunkter. Kommitterade ha äfven uppmärksammat detta skäl, som väl torde innebära, att samarbete . mellan de byråer, som representera å ena sidan skogs- och å den andra domänförvaltningen, ofta och i viktiga hänseenden påkallas. Frånsedt det inflytande, som den gemensamma verkschefen utöfvar på ärendenas handläggning och afgörande, förekommer emellertid enligt hvad kommit- terade funnit under nuvarande förhållanden verkligt samarbete inom domänstyrelsen mellan nämnda byråer endast i ett mindretal fall, och i dessa fall afser samarbetet icke några omständigheter af större betydelse. Det skulle vidare kunna tänkas, att det nu rådande ekonomiska sam- bandet mellan förvaltningen af statens jordbruksdomäner och statens skogsförvaltning skulle ställa sig hindrande i vägen för utbrytningen från domänstyrelsen af jordbruksdomänförvaltningen. Från och med år 1972 äro nämligen dessa båda förvaltningar, i samband med de genomförda förändringarna i riksstatens uppställning, sammanslagna i ekonomiskt af- seende till en statens domäners fond, hvilken skall i budgetshänseende behandlas såsom affärsdrifvande verk. Dessförinnan hade de från jord- bruksdomänerna härflytande inkomsterna och afkastningen från stats- skogarna i riksstat och rikshufvudbok uppförts under tvenne särskilda inkomsttitlar, arrendemedel och skogsmedel, samt utgifterna för dessa förvaltningar bestridts från särskilda i riksstaten upptagna utgiftsanslag. 350 ALFR. WIGELIUS. Kommitterade, som ansett uppenbart, att ett afskiljande af jord- bruksdomänernas administrativa förvaltning från domänstyrelsen förut- sätter en uppdelning af den nuvarande domänfonden i två särskilda fonder, hafva för bedömande af denna fråga undersökt de skäl, hvilka i det af särskildt tillkallade sakkunniga inom finansdepartementet ut- arbetade förslag, hvarå den nya uppställningen af riksstaten är byggd, anförts för den där häfdade uppfattningen, att förvaltningen af statens jordbruksdomäner så intimt sammanhängde med skogsförvaltningen, att de båda förvaltningarna måste betraktas som grenar af en och samma affär. Denna undersökning har emellertid visat, att de finanssakkunnigas tankegång här icke är bärande, och att en uppdelning af domänfonden i tvänne fonder låter sig genomföra utan olägenhet, ja t. o. m. vore förenad med betydande fördelar, i hvilket afseende kommitterade erinra om riksdagens skrifvelse år 1912 med anhållan, att Kungl. Maj:t måtte läta vidtaga åtgärder för att bokföringen beträffande statens jordbruks- domäner må blifva så ordnad, att därigenom kan vinnas större öfver- skådlighet och tillförlitligare kännedom om dessa domäners ekonomiska utbyte i olika hänseenden. Förverkligandet af det utaf riksdagen sålunda uttalade önskemålet underlattades gifvetvis genom en särdelning af ifråga- varande förvaltningar i ekonomiskt hänseende. På skäl som i betänkandet äro utförligt angifna hemställa kommit- terade sålunda, att statens domäners fond i samband med afskiljandet från domänstyrelsen af förvaltningen af statens jordbruksdomäner uppdelas i två särskilda fonder, nämligen statens skogsdomäners fond och statens Jjordbruksdomäners fond. Med afseende å spörsmålet, hvarthän ärendena angående statens jordbruksdomäner, under förutsättning att de blifva afskilda från domän- styrelsen, lämpligen böra förläggas, hafva kommitterade på anförda skäl hemställt, att förevarande ärenden skola öfvertagas af landtbruksstyrelsen. Kommitterades förslag i förevarande afseende innebär, att de båda domänbyråerna utbrytas från domänstyrelsen och öfverflyttas till landt- bruksstyrelsen. Härmed följer då ock, att de lokala organen för domän- förvaltningen — domänintendenterna — komma att sortera under sist- nämnda styrelse. Domänstyrelsen skulle alltså, sedan ärendena rörande de staten tillhöriga jordbruksdomäner, som nu äro ställda under styrelsens vård, blifvit därifrån afskilda, def!s blifva det centrala organet för förvalt- ningen af statens och en del allmänna skogar, de/s handhafva tillämp- ningen af gällande författningar angående vissa enskilda skogar och dels slutligen hafva att i allmänhet verka för en ändamålsenlig skogshushåll- ning och jaktvård i riket. Då sålunda enligt kommitterades förslag domänstyrelsens framtida verksamhet uteslutande skulle blifva förlagd DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 351 inom skogshushållningens och den därmed förbundna jaktvårdens fält, synes anledning saknas att bibehålla den nuvarande benämningen på ämbetsverket. Ett riktigare uttryck för verkets blifvande uppgifter gifves däremot genom återupptagande af den före skogs- och domänförvalt- ningarnas förening använda benämningen skogsstyrelsen å det ämbets- verk, åt hvilket skogsväsendets angelägenheter då voro anförtrodda, och hemställa kommitterade, att benämningen domänstyrelsen utbytes mot Skogsstyrelsen. Jag öfvergår nu att något närmare se till på hvilket sätt kom mitterade ansett statsförvaltningens uppgifter med afseende å den en skilda skogsvården böra tillvaratagas inom den högsta administrationen. Såsom förut nämnts, tillkommer det domänstyrelsen enligt 1 $ af dess instruktion att handhafva tillämpningen af gällande författningar: angående inskränkt dispositionsrätt öfver skogen å hemman inom Norrland och Dalarna (utsyningslagen); angående skyddsskogar (skyddsskogslagen); samt angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län (dimensionslagen). Den arbetsbörda, som genom denna lagstiftning rörande enskilda skogar blifvit lagd på statens skogsadministration, hvilar — kvantitativt sedt — till sin hufvudsakligaste del på dess lokala organ, öfverjäg- mästare, jägmästare och kronojägare. De ärenden, som den centrala skogsmyndigheten, domänstyrelsen, har att handlägga på grund af dess i instruktionen gifna åliggande att handhafva tillämpningen af ifrågavarande författningar, äro däremot rela- tivt fåtaliga. Antalet under år 1910 af styrelsen slutbehandlade ärenden af förevarande slag utgjorde tillhopa 452. Ärendena äro för närvarande fördelade på 1:a och 2:a skogsbyråerna inom Domänstyrelsen på det sätt, att den förra byrån handlägger ärenden rörande enskilda skogar inom Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt, och den senare sådana ärenden, som angå skogar, belägna inom Mellersta Norrlands och Gäfle-Dala distrikt. Dessa båda byråer hafva dessutom att handlägga ärenden angående statens skogar och skogsförvaltning inom nämnda distrikt (2:dra skogsbyrån handhar därjämte dylika ärenden från Bergslagsdistriktet och ett revir af Östra distriktet), hvilka ärenden äro vida öfvervägande till antalet. Den norrländska skogsvårdskommittén har i sitt år 1912 afgifna betänkande till behandling upptagit frågan om den lämpligaste organisa- 352 ALFR. WIGELIUS. tionen för handhafvandet af ifrågavarande för enskilda skogar gällande lagstiftning. Kommittén har i detta afseende föreslagit, att det högsta öfverinseendet öfver denna lagstiftnings tillämpning skulle utbrytas från domänstyrelsen och öfverlämnas till ett särskildt i jordbruksdeparte- mentet inrättadt skogskontor. Förutsättningen för skapandet af detta skogskontor är emellertid enligt bemälda kommittés mening, att för ut- förandet af hithörande arbeten i orterna upprättas en särskild lokal administration, hvilken föreslagits skola anordnas efter liknande grunder, på hvilka statens nuvarande lokala skogsförvaltning är byggd, och bestå af skogsinspektörer, skogsingenjörer och tillsyningsmän, motsvarande öfverjägmäste, jägmästare och kronojägare. Kommitterade hafva innan de inlåtit sig på frågan om förläggningen af de ärenden, som äro beroende af nu omförmälda lagstiftning, ägnat uppmärksamhet äfven åt den lagstiftning rörande vård af enskilda skogar, som gäller inom öfriga delar af riket än de hvilka omfattas af utsynings-, dimensions- och skyddsskogslagarna. Ifrågavarande lagstiftning härleder sig, som alla här känna, från beslut vid 1903 års riksdag, som, efter framställningar af Kungl. Maj:t, antog lag angående vård af enskilda skogar samt särskilda förordningar angående skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsafgifter. Nämnda lag och förordningar utfärdades den 24 juli sagda år; och har förordningen an- gående skogsvårdsafgifter sedermera ersatts af förordningen om skogs- vårdsafgift den 11 oktober 1912. Något sammanhållande och ledande centralorgan för de särskilda skogsvårdsstyrelserna finnes för närvarande icke, utan äga dessa att inom de af lagen utstakade råmärken samt i enlighet med de reglementen, som af Kungl. Maj:t för dem fastställas, utöfva sin verksamhet. Domän- styrelsen har sålunda med den här ifrågavarande enskilda skogslagstift- ningens tillämpning eller med skogsvårdstyrelsernas angelägenheter icke att skaffa i vidare mån, än att dylika ärenden — på grund af domän- styrelsens åliggande att i allmänhet verka för en ändamålsenlig skogs- hushållning — i särskilda fall, vare sig för inhämtande af domänstyrelsens utlåtande eller eljest, varda dit hänskjutna. Under år 1910 hafva af domänstyrelsen handlagts tillhopa 23 ärenden af hithörande slag; och hafva underdåniga utlåtanden afgifvits i 15 af dessa ärenden. Samtliga nu omförmälda ärenden hafva handlagts å domänstyrelsens andra skogsbyrå. Som ett led i den skogslagstiftning, hvaraf 1903 års lag är ett uttryck, förtjänar slutligen omnämnas den för Gottlands län sedan år 1908 gällande lagen angående vård af enskilda skogar inom nämnda län samt förord- ningen af samma år angående skogsvårdsstyrelse inom länet. DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 353 Enligt den norrländska skogsvårdskommitténs mening borde inrättan- det af det skogskontor, hvarom kommittén väckt förslag, medföra, att till denna myndighet :' öfverflyttades från domänstyrelsen a//a de ärenden, som röra den enskilda skogshushållningen, och följaktligen äfven sådana angelägenheter, som hafva afseende å 1903 års lag angående vård af enskildas skogar och därmed i samband stående författningar. Berörda kommittés tanke om sammanförande till en enhetlig be- handling af samtliga angelägenheter, som hafva afseende å den enskilda skogsvården, finna kommitterade värd allt beaktande. På sätt skogs- vårdskommittén framhållit, äro de arbeten, som äro förbundna å ena sidan med förvaltningen af statsskogarna och å andra sidan med hand- hafvandet af den enskilda skogslagstiftningens tillämpning, i den mån ett sådant handhafvande påhvilar skogsadministrationen, till sin natur i allmänhet af väsentligt olika art. Då domänstyrelsen, såsom förut nämnts, emellertid i mycket ringa utsträckning har att taga befattning med sådana ärenden, som beröra 1903 års lag angående vård af enskildas skogar med tillhörande författningar, framträder nämnda åtskillnad egent- ligen mellan styrelsens verksamhet å ena sidan med afseende å stats- skogarnas förvaltning och å andra sidan beträffande tillämpning af 2- syningslagen, dimensionslagen och skyddsskogslagen. Departementalkommitterade, som uppmärksammat, hvad norrländska skogsvårdskommittén anfört beträffande skogsadministrationens uppgifter i afseende å berörda enskilda skogar, hafva liksom skogskommittén funnit det vara från statens skogsförvaltning till sin natur skilda, i och för sig mycket betydande intressen, som administrationen inom området för den ifrågavarande enskilda skogsvården har att tillgodose. Det synes med hänsyn härtill kunna ifrågasättas, anse kommitterade, huruvida icke upprättandet af en sådan särskild centralmyndighet för ombesörjandet af hithörande angelägenheter som det af norrländska skogsvårdskommittén föreslagna skogskontoret borde komma till utförande. Inrättandet af ett dylikt organ förutsätter emellertid enligt kommitterades uppfattning, på sätt jämväl af nämnda kommitté gjorts gällande, sam- tidigt skapandet af en särskild lokal skogsadministration. Det måste nämligen ur organisatorisk synpunkt anses otillfredsställande och praktiskt taget möta betydande svårigheter, därest de till skogsstaten hörande tjänstemännen i sin verksamhet skulle sortera både under skogsstyrelsen och skogskontoret samt vara underkastade bägge dessa myndigheters ledning och kontroll. Vid sådant förhållande och då frågan om upp- rättandet af en dylik lokal administration ligger helt på sidan om kommitte- rades uppdrag, hafva kommitterade för sin del, utan att närmare ingå i pröfning af spörsmålet rörande lämpligheten och gagnet af det utaf Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allm. delen 1913 24 354 ALFR. WIGELIUS. norrländska skogsvårdskommittén föreslagna skogskontoret, icke ansett sig kunna i samband med den nu ifrågasatta organisationsreformen upp- taga kommitténs förslag härutinnan. Kommitterade, hvilka i första hand haft att ägna uppmärksamhet åt behandlingen af regeringsärenden af förevarande slag, men på samma gång ej kunnat bortse från öfriga hit- hörande ärenden, hafva emellertid funnit påtagligt, att den nuvarande anordningen för handläggningen af denna ärendesgrupp, såsom helhet betraktad, på två särskilda byråer i domänstyrelsen icke erbjuder nödig trygghet för dessa ärendens enhetliga handhafvande och planmässiga ledning. Då kommitterade alltså haft till uppgift att, innan statsmak- terna tagit ställning till den norrländska skogsvårdskommitténs förslag, söka åstadkomma en i dessa afseenden i största möjliga mån tillfreds- ställande organisation nom den nuvarande organisationens ram, hafva kommitterade tillika sökt så anordna denna organisation, att den utan hinder kan helt eller delvis öfvergå i en särskild centralmyndighet, om och när inrättandet af en sådan myndighet vid pröfning af frågan om ordnandet af den enskilda skogsadministrationen i det hela — såväl den lokala som den centrala — anses behöfligt och önskvärdt. Med aktgifvande härå hafva kommitterade föreslagit, att samtliga ärenden rörande den enskilda skogshushållningen utbrytas från 1:a och 2:dra skogsbyrån samt läggas till en enbart för dessa ärenden afsedd byrå inom skogsstyrelsen med en byråchef i spetsen. Den artskillnad, som enligt hvad förut sagts råder mellan förvaltningen af statens och andra allmänna skogar, å ena, samt handhafvandet af den enskilda skogsvården, å andra sidan, får därmed sitt uttryck också i organisationen. Chefen för denna byrå och dess tjänstemän kunna på sådant sätt befriade från göromål af annan art, helt ägna sig åt fyllandet af de särdeles viktiga uppgifterna rörande den enskilda skogshushållningen. Att en sådan an- ordning bör vara ägnad att tillförsäkra ifrågavarande angelägenheter en kraftigare omvårdnad och en mera enhetlig ledning än nu är fallet, torde ligga i öppen dag, helst som de båda byråer, af hvilka dessa ärenden nu handläggas, därjämte hafva att ombesörja ett vida öfvervägande antal ärenden rörande statens skogar, och angelägenheterna rörande den enskilda skogsvården på så sätt lätt komma i andra planet. Visserligen kunna icke, framhålla kommitterade, genom den sålunda föreslagna anordningen vinnas alla de fördelar, som genom en uteslutande för ifrågavarande förvaltningsgren upprättad myndighet skulle kunna ernås, men uppmärksammas bör att den närmare kontakt med departe- mentschefen och den snabbare behandling af ärendena, som den norr- ländska skogskommittén med inrättandet af ett skogskontor i jordbruks- departementet afsett att åvägabringa, vinnas i och med tillämpningen af DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O, ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 355 kommitterades allmänna principer för departementsorganisationen. Ihåg- kommas bör ock, att handhafvandet af statens domäner, som för när- varande ombesörjes af två byråer i domänstyrelsen, af kommitterade före- slagits skola därifrån bortflyttas. Härigenom beredes onekligen åt styrel- sens chef ökadt tillfälle att ägna sin uppmärksamhet och sitt intresse icke blott åt statens skogsförvaltning utan äfven åt den enskilda skogshus- hållningen, i hvilket senare hänseende han då kan påräkna ett kraftigt stöd af chefen för den till upprättande föreslagna byrån. Om än de enskilda skogsvårdsangelägenheterna, på sätt förut framhållits, äro i mångt och mycket olika dem, som äro förenade med skötseln af stats- skogarna, hafva de dock det gemensamt, att de båda afse skogsväsendet såsom sådant. Och domänstyrelsens chef måste ju i allmänhet förut- sättas besitta de kvalifikationer, som erfordras för ett sakkunnigt be- dömande äfven af de till den enskilda skogsvården hörande angelägen- heterna. För egen del är jag öfvertygad om att det skulle ländt lösningen af spörsmålet om handhafvandet af den enskilda skogsvårdens ange- lägenheter inom statsförvaltningen till största fördel, om departemental- kommitterades förslag i förevarande hänseende förelegat, då norrländska skogskommittén gått att taga ställning i frågan. Jag vågar nämligen påstå, att genom departementalkommitterades reformförslag tillkommit något betydelsefullt nytt, som kanske kommit norrländska skogskommitténs tankar att taga en annan riktning, än hvad nu blifvit händelsen. Skogskommitténs tankegång vid öfvervägande af denna fråga synes mig i korthet ha varit följande. De enskilda skogarnas i Norrland intressen äro vanvårdade. Äfven om en för nuvarande förhållanden mindre lycklig lagstiftning i viss mån bär skulden härtill, måste dock anledningen framför allt sökas i det sätt, på hvilket tillämpningen af denna lagstiftning nu handhafves. Statsförvaltningens nuvarande organ för skogsväsendet, som icke mäktat behörigen uppbära de åligganden, hvilka nu gällande tämligen sterila lagstiftning pålagt dem, kan ännu mindre förväntas vara ägnad att på ett fruktbringande sätt handhafva de uppgifter, som en mera ut- vecklad lagstiftning kommer att kräfva af dem. Då inom ramen af den nuvarande administrationen nödiga garantier för ifrågavarande ange- lägenheters rätta omvårdnad ej står att vinna, måste problemets lösning äga sin förutsättning i en särskild för berörda enskilda skogars intressen upprättad organisation. Det kan ej förnekas, att det af skogsvårdskommittén i sådant af- seende framlagda förslag, som innebär en koncentration af alla den en- skilda skogsvården berörande angelägenheter till en för detta ändamål 356 ALFR. WIGELIUS. tillskapad organisation, ur rent administrativ synpunkt är tilltalande, Emellertid synes mig detta förslag i allt för hög grad verka undan- skjutande på andra lika berättigade intressen. Utan att på något vis vilja underkänna de enskilda skogsägarnas rättmätiga kraf på att staten fullt oklanderligt och till sin myndlings bästa fullgör de genom sitt förmynderskapstagande öfver deras skogar åtagna skyldigheter — hvilket ju redan uppehållandet af statens auk- toritet tvingar till — vill jag nämligen påstå, att berörda enskilda skogars intressen låta sig på ett fullt tillfredsställande sätt tillvaratagas utan att behöfva ske på bekostnad af statsskogsförvaltningens utveckling inom ifrågavarande delar af landet. Statsskogarna komma helt visst, i händelse skogskommitténs förslag vunne förverkligande att få trösta sig med hugnesamma löften lagda i skötet på en oviss framtid. Nu skapas emellertid genom departementalreformen såsom sådan i förening med kommitterades reformförslag i förevarande afseende inom ramen af centraladministrationen för skogsväsendet i det hela samma förutsättningar för en framgångsrik omvårdnad af den enskilda skogs- vården, som skogskommittén afsett att vinna med sitt skogskontor. På denna punkt synes mig sålunda skälen för en utbrytning af angelägenheterna rörande ifrågavarande enskilda skogar vara i ej ringa man nivellerade och hvad handhafvandet af förevarande enskilda skogs- lagstiftning ute i orterna beträffar, bör, synes mig, frågan om dess lämp- liga anordnande lösas på grunderna af nu bestående organisation i kombination med norrländska skogskommitténs förslag. Om jag sålunda är af den meningen, att tillämpningen af den en- skilda skogslagstiftning, hvars handhafvande nu tillkommer domänstyrelsen alltjämt bör bibehållas inom statsskogsförvaltningen, är därvid min be- stämda uppfattning, att för tillvaratagandet af den enskilda skogsvårdens intressen i öfrigt ett särskildt centralorgan inom statsförvaltningen kräfves. Dess angelägenheter äro nämligen af den i förhållande till statsskogs- förvaltningen grundväsentligt skilda natur, att de icke kunna och ej heller böra sammanlänkas. Efter att i många och långa år ha sväfvat fritt i rymden tror jag t. o. m. skogsvårdsstyrelserna själfva skulle uppskatta att vinna en fast föreningspunkt och denna punkt bör blifva ett för angelägenheter be- rörande 1903 års skogsvårdslag med därmed i samband stående författningar i jordbruksdepartementet inrättadt skogskontor med en byråchef i spetsen. DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 357 Den lättnad i arbetsbördan sammanförandet af den enskilda skogs- vården berörande angelägenheter till en nyupprättad byrå åstadkommer för de tvänne byråer, från hvilka dessa ärenden utsöndrats, kan icke, efter hvad kommitterades undersökningar gifvit vid handen, föranleda till indragning af någondera t. ex. 1:a skogsbyrån genom en uppdelning af dess göromål på 2:dra och 3:dje byråerna. Dessa äro redan nu tungt belastade, och dessutom måste det anses vara föga öfverensstämmande med klok förtänksamhet att, då nu afses att af domänstyrelsen bilda ett verk enbart för de viktiga angelägen- heter, som stå tillsammans med statsskogarnas och de enskilda skogarnas hushållning, och med förutsättningar att på ett framgångsrikt sätt kunna uppbära dessa angelägenheter, alltför knappt tillmäta detta verks arbets- krafter, såvidt statsskogarnas förvaltning angår. Fara ligger då nära till hands, att redan från början förtages den gynnsamma verkan, som man med den föreslagna reformen velat ernå. Det bör ock härvid ihåg- kommas, att icke minst på skogshushållningens område utvecklingen under senare tiden fortgått och helt visst framgent kommer att fortskrida med en snabbhet, som, frånsedt en konstant ökning af ärendenas antal, i olika afseenden ställer ökade kraf på administrationen. Dessa kraf torde näppeligen kunna på ett tillfredsställande sätt fyllas, därest ären- denas anhopning på ett alltför ringa antal byråer icke lämnar byrå- cheferna erforderlig tid öfrig att hålla uppmärksamheten riktad på de före- teelser inom deras särskilda verksamhetsområden, hvilka påkalla deras initiativ eller särskilda omvårdnad. Det bättre tillvaratagande af den enskilda skogsvårdens angelägen- heter, som kommitterade genom den föreslagna nya byrån för dessa angelägenheter velat ernå, får således enligt kommitterades åsikt icke vinnas på bekostnad af det tillbörliga utrymmet inom administrationen för förvaltningen af statens skogar. Det vore visserligen ej uteslutet att genom decentralisation af en del göromål från det centrala verket till den lokala skogsförvaltningen kunde åstadkommas en sådan minskning af verkets arbetsbörda, att därigenom två byråer skulle blifva tillräckliga för omhänderhafvande af statsskogarnas förvaltning. I sådant afseende har af norrländska skogsvårdskommittén framställts åtskilliga förslag, hvilka synas vara ägnade att motverka den nuvarande anhopningen i centralverket af en hel del mindre ärenden. Då emellertid nu berörda spörsmål lära ligga utom ramen för kommit- terades uppdrag, har planläggandet af centralverkets organisation icke an- setts böra göras beroende af en sådan reforms eventuella genomförande. Af den förut lämnade redogörelsen för de på domänstyrelsens tre skogsbyråer nu ankommande åligganden framgår, att förvaltningsobjektets 358 ALFR. WIGELIUS. territoriella uppdelning till hufvudsaklig del legat till grund för arbets-: fördelningen byråerna emellan. Det torde förtjäna undersökas, anse kommitterade, huruvida icke i stället ärendena borde uppdelas mellan byråerna efter deras olika art. Genom den i det föregående föreslagna öfverflyttningen af domän- förvaltningen till landtbruksstyrelsen och genom afskiljandet af de den enskilda skogsvården rörande ärendena till en särskild byrå inom skogs- styrelsen hafva kommitterade sökt åstadkomma ökade garantier för att skogsstyrelsen skall kunna på ett framgångsrikt sätt fylla sitt ändamål, nämligen statens och den enskilda skogshushållningens rätta omvårdnad och befrämjande. Emellertid lärer enligt kommitterades uppfattning icke vara tvifvel underkastadt, att det såväl för skogsstyrelsen, med hänsyn till den affärs- mässiga läggning styrelsen numera erhållit och dess därmed följande stora betydelse i statsfinansiellt hänseende, som ock för skogsvården inom landet öfver hufvud måste lända till afsevärdt gagn, att styrelsen ställes i närmare förbindelse med representanter för sådana utomstå- ende intressen, som äro beroende af eller sammanhänga med skogs- styrelsens verksamhet. Beträffande den form, hvari lekmannaelementets inflytande å skogs- förvaltningen bör förekomma, anse kommitterade fullmäktigeinstitutionen vara den mest lämpliga. Dessa fullmäktige — af kommitterade gifna benämningen skogsfull- mäktige — böra enligt kommitterades förmenande vara två, af hvilka den ene närmast skulle representera de skogliga och särskildt de den enskilda skogshushållningen berörande intressena och den andre utses hufvudsakligen med hänsyn till skogsstyrelsens praktiska affärsverksamhet. Under det den förstnämnda bör utses bland landets enskilda skogshus- hållare och vara känd för ingående förtrogenhet med och framstående skick- lighet på skogsvårdens område, skulle den sistnämnde företrädesvis vara en praktisk affärsman på skogshandteringens eller trävaruindustriens område. Ehuru innebörden af kommitterades öfriga förslag i afseende å det skogsadministrativa centralverket äro af beskaffenhet att böra tilldraga sig intresse, medgifver icke tiden en närmare utveckling däraf, utan vill jag nu här blott med några ord beröra det hufvudsakliga. DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 359 För att motväga den förlust af juridisk administrativ kompetens, som utbrytningen af landtbruksafdelningen förorsakar det skogscentrala verket, föreslå kommitterade, att byråchefstjänsten å skogsstyrelsens kamaralbyrå skall beklädas med en juridiskt utbildad person. Tillgodoseendet af behofvet inom skogsstyrelsen af väl skickade arbetskrafter för bokförings- och kassagöromålens ändamålsenliga bestri- dande ha kommitterade tillfredsställt genom upprättande af en kamrerare- befattning (2:a grads tjänst) och en kassörsbefattning (1:a grads tjänst). I fråga om anordnande af facklig revision ha kommitterade i hufvud- sak anslutit sig till den af norrländska skogskommittén uttalade uppfatt- ningen och föreslagit, att för granskning af skogsstyrelsens räkenskaper och förvaltning skola förordnas två öfverrevisorer. Vidare hafva kommitterade från Kungl. Maj:ts pröfning till styrelsens afgörande decentraliserat ett stort antal ärenden. Slutligen hafva kommitterade i ett för jordbruksdepartementets alla förvaltningsgrenar upprättadt statistiskt kontor inrymt den nuvarande såväl som föreslagen skogsstatistik omfattande årsberättelser om statens och andra allmänna skogar, allmän skogsstatistik, äfvensom årlig allmän Jjaktstatistik. I. Diskussion. Doktor Thor Andersson: Det är synnerligen svårt att yttra sig om departe- mentalkommitténs reformtankar, innan förslaget ligger färdigt och är offent- liggjordt. Men den departementalreform, som nu förberedes, är enligt min mening en af de allra viktigaste reformer, som vårt land någonsin stått inför. Det betyder så oändligt mycket, om den högsta förvaltningen är så organiserad, att den verkligen kan fungera i samhällsutvecklingens tjänst. För närvarande lämnar den ju åtskilligt öfrigt att önska ur den synpunkten. Ser man då på orsa- kerna till detta mindre tillfredsställande tillstånd, så bottna de först och främst i hufvudbristen i vårt lands kultur, i vår efterblifvenhet i fråga om sam- hällsvetenskaplig kunskap. Det är visst därför med stor tvekan man kan mottaga det förslag, som nu förebådas. En stor fara för vårt land skulle det enligt mitt förmenande vara, om de centrala ämbetsverken utan vidare skulle offras och förvandlas till afdelningar af departementen. Det finnes många brister i de centrala ämbetsverken, men de bero också på just denna kunskapsbrist och därjämte på något annat, som förut åtminstone mycket ofta förekommit i vårt land, eller att, när man hade att utse chefer för dessa centrala ämbetsverk, sattes såsom sådana ofta personer, hvilka visat sig mindre lämpliga på de poster, de förut innehaft. De hade egentligen redan där gifvit antydan om en mindre duglighet, då det gällde att förvalta mera an- svarsfulla poster i den svenska staten. Därför borde äfven försök göras att tillse att grundlagens bestämmelser om förtjänst och skicklighet alltid finge göra sig gällande vid rekryteringen af de centrala ämbetsverkens personal 360 DISKUSSION. från chefen och nedåt, att tillse, om icke i den delen skulle kunna åstad- kommas åtskilligt mera och bättre, än hvad som nu åstadkommes. Det är också en annan orsak, hvarför enligt mitt förmenande tidpunkten nu är syn- nerligen olämplig att företaga en sådan reform. Vi veta, att de politiska partiförhållandena i vårt land nu äro mycket osäkra, och att de också så komma att förblifva sannolikt en ganska lång tid framåt. Det är ingen i vårt land, som nu kan förutsäga, hvilken utveckling partiförhållandena komma att taga ens vid nästinstundande andrakammarval, om Sverige kanske kom- mer att få genomgå samma utvecklingsperioder, som våra grannland genom- gått, eller om det skall blifva andra element, som komma att få afgörande inflytande på värt lands politiska angelägenheter. Under sådana förhållanden kan det knappast vara till någon fördel för hela landet, om förvaltningen skulle organiseras på det sätt, kommittén här föreslår. Att märka är också något, som försiggår i vårt land för närvarande, och som försiggått sedan början af föregående århundr: de, nämligen förvaltningens uppdelning på sta- ten och på lokala och kommunala myndigheter och representationer. Huru den utvecklingen kommer att sluta, är ju icke lätt att förutsäga, men skulle man uttrycka några önskemål oci hoppas, att utvecklingen komme att försiggå hos oss ungefär så, som den försiggått 1 världens kulturellt mest framskridna land i politiskt hänseende, så veta vi, att staten torde komma att befrias från en stor arbetsbörda, som nu ligger på densamma. Vidare äger en förändring för närvarande rum i hela vårt lands ekonomiska struktur just genom industriali- seringen, hvilket gör, att en förändring af den centrala förvaltningen för närva- rande är ett synnerligen svårt problem att lösa. Folkhushållet ställer större och andra kraf på staten än förut och vill i spetsen för statsorganen se personer, som hafva full förståelse för folkhushållningens uppgifter. Man kan erinra om förhållandena inom industrien, sådana de kommit till uttryck i landets tekniska högskola. Det gäller visserligen närmast det rent ekonomiska, men ser man djupare på saken, gäller det statens intresse i allra högsta grad, och i den striden ligger återigen en uppenbarelse om vår efterblifvenhet just på dessa ekonomiska områden. Vi hafva också att komma ihåg befolkningsför- hållandena i vårt land. Det finns inga tecken, som tyda på att det under den allra närmaste framtiden skall förekomma någon starkare folkökning hos oss. Man kan då ställa sig den frågan: skall det då vara ett nöd- tvång att vid en förändring i vår departementala indelning öka departe- mentens antal. Redan för flera år sedan har jag gjort mig till tolk för den meningen, att departementens antal borde minskas, och i en skrift, som jag utgaf förra året om Socialstyrelsen, har jag försökt visa blott med några hufvuddrag, att det skulle vara möjligt att ordna upp hela den depar- tementala organisationen på det sättet, att departementens antal begränsades till sju — ett antal, som torde vara tillräckligt, då så stora stater som Frank- rike och andra icke behöfva afsevärdt flera departement än de, som nu här föreslagits. Det är äfven att erinra sig, att de anspråk, som ställas på chefen för ett departement, oupphörligen stegras, och att svårigheterna blifva större och större att erhålla personer, som kunna fylla dessa anspråk. Däraf följer naturligtvis, att ju flera departementen bli, desto svårare blir det att anskaffa verkligt dugande chefer, och vidare är det väl i alla fall meningen att mi- nistrarna med all sin fackkunskap dock först och främst skola behärska landets allmänna politik, och veta att inrätta den speciella uppgiften att öf- DEPARTEMENTALKOMMITTERADE O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 361 vervaka en viss afdelning, ett visst departement, under de stora allmänna synpunkterna. Det är väl i alla fall icke meningen, att en minister skall intaga en ställning som kan jämföras med en ensidig bygderepresentant i riksdagen. Det kommer också till slut en punkt, där, äfven om man kan få in alla de här verken under departementen, man får räkna med ministrar af olika politisk läggning. Då får man ju hoppas, att de alltid skola veta att vara objektiva i politiskt hänseende, men hvad man alltid vet om en människa, är, att hans intresse är olika stort och starkare för vissa saker, medan det för andra saknas emellanåt kanske helt och hållet. Nu läggas delar af hela statsförvaltningen under en minister, som saknar intresse för en viss afdelning. Däraf kan följa, att hela den afdelningen under hans minis- tertid kommer att ligga död, ty vi veta alla, att i samma stund, som ämbets- verken förlora den själfständighet, som de nu hafva, måste dessa departe- mentala afdelningschefer helt och hållet underordna sig ministerns vilja. Icke är jag någon beundrare af de svenska centrala «ämbetsverken, men när man ser på hvad dessa gjort under gångna århundraden — vi kunna endast er- inra oss något sådant som hur dessa ämbetsverk förvaltade Sveriges angelä- genheter under de hårdaste år vi gått igenom, då Carl XII befann sig i Turkiet — så hafva de visat ett prof, som är nästan enastående i världshi- storien. Jag tror också, att dessa centrala ämbetsverk skola kunna bli till synnerligen stor nytta, just om de komma att rekryteras på det sätt, jag förut angifvit. Det är slutligen en detalj, som jag i egenskap af statistiker vill fästa mig vid, och det är, att om departementalreformens förslag — jag känner det ju icke helt och hållet, utan har blott hört några antydningar i dag — kommer att gå ut på att upplösa statistiska centralbyrån och lägga jordbruks- statistiken till jordbruksdepartementet o. s. v., så vill jag säga, att detta är tvärtemot hvad som eftersträfvas annorstädes i världen, där man arbetar på att åstadkomma reformer i en sådan riktning, att man tror, att staten skall kunna tjäna folkhushållet på bästa sätt. Utvecklingen i Tyskland och dess förbundsstater skall jag icke tala om och icke heller beröra Österrike. Men jag vill hänvisa till England, där man ägnat stor upppmärksamhet åt att få statistiken ordnad. Där äro nu betydelsefulla krafter i verksamhet för en centralisering af statistiken, och hvad statistik angår, så är det omöjligt att åstadkomma en fullgod sådan utan att den utarbetas och ledes af ett modernt statistiskt ämbetsverk. Statistiken tillsammans med dess statliga ämbetsverk är den moderna statens samvete, och jag tror icke, att detta samvete skulle fara synnerligen väl, om en del däraf lades hos en minister, en annan del hos en annan minister o. s. Vv. Kanslirådet H. Tigerschiöld: Nu är det väl icke meningen att här få i gång en diskussion om principerna för departementalkommitténs arbete, utan hvad som här är afsikten, är ju att diskutera det förslag, som man nu hört rörande själfva skogshushållningen och den centrala förvaltningen för skogs- väsendet, höra hur detta förslag ställer sig enligt de här närvarandes mening. Då hafva vi i det afseendet fått höra en nyhet, som vi icke kände förut, och det är att domänförvaltningen skulle öfverflyttas till landtbruksstyrelsen. Klart är ju, att de representanter för domänstyrelsen, som äro här, och vi andra här närvarande, som äga intresse för skogen, kanske icke hafva så 362 DISKUSSION. mycket emot att domänstyrelsen blir befriad från detta myckna bestyr med domänerna, och få ägna sig mer uteslutande åt skogen, och att detta flyttas till landtbruksstyrelsen. Men hvad säger landtbruksstyrelsen om detta? »De frånvarande hafva alltid orätt», heter det, och när jag representerar landt- bruket men äfven äger någon skog, och således i viss mån känner båda dessa förhållanden, ber jag få fästa uppmärksamheten vid några synpunkter i denna del, som icke föredragshållaren, såvidt jag kunde finna, berörde. I landt- bruksstyrelsen har man icke någon speciell jordbruksförvaltning om hand, och för närvarande har ju denna styrelse helt andra uppgifter. Skulle det nu på denna styrelse läggas en speciell förvaltning af domäner, blefve den för landt- bruksstyrelsen ganska främmande. Vidare får man ju lof att erinra om att, då det gäller uppskattning och försäljning af statsdomäner, som innehålla både jordbruk och skog, det kan vara lyckligt med ett visst samband mellan styrelse för statens jordbruksdomäner och styrelse för statens skogsdomäner, d. v. s. alltså såsom det är i den nuvarande domänstyrelsen, för att man skall kunna erhålla en rätt uppskattning af dessa domäner. Dessutom höra jordbruksdrift och skogsskötsel väl samman och stödja också hvarandra i de flesta af Sve- riges landskap. Det kan därför sättas i fråga, om det är fullt lyckligt att rycka dessa domäner från skogsstyrelsen och lägga dem öfver på landtbruks- styrelsen. Frågan kommer väl i alla fall inför landtbruksstyrelsen en gång, och då blir det ju dess sak att svara på dessa spörsmål. Hvad saken i öfrigt beträffar, så hafva vi nog märkt, hurusom departe- mentalkommittén kommit med åtskilliga genialiska och vackra uppslag i för- valtningsafseende för att göra centralförvaltningen säkrare och snabbare. Detta är ju icke heller att undra på, då ordföranden i denna kommitté haft en sällsynt utveckling såsom chef för skilda förvaltningsgrenar i vårt land och kunnat tillgodoföra kommittén den erfarenhet, han sålunda hämtat från alla dessa olika förvaltningsområden. Men jag säger uppriktigt, att jag tror, att svenska folkets sunda instinkter komma att haja tillbaka, när det gäller afgörandet, när man skall beröfva de centrala ämbetsverken något af den betryggande själfständighet, de nu hafva och göra dem till afdelningar i ett departement. Man märkte detta, då det gällde frågan om socialstyrelsen under förra riksdagen, när man visserligen beslöt att inrätta en socialstyrelse, men dock gjorde det under förbehåll och villkor, att den skulle komma att intaga samma själfständiga ställning som kommerskollegium, ur hvilket verk den bröts ut. Då det gäller afgörandet, kommer svenska folket genom sina representanter att noggrant öfverväga, om man är beredd att släppa något under många hundra år så bepröfvadt godt som den själfständiga centrala för- valtningen oberoende af högre vindkast. Därtill hör också, att förvaltningen nedåt kommer att förlora både i själfständighet och kraft, då den samtidigt skall vara känslig uppåt. Men detta få vi behandla en annan gång. Det gäller här, såsom jag nämnde, endast förhållandet till skogen och jordbruket: Landshöfding Sahlin: Jag får lof att besvära herrarna en liten stund för att lugna de farhågor, som kunna hafva uppkommit särskildt genom kansli- rådet Tigerschiölds anförande. Behofvet af att flytta de centrala ämbets- verken närmare departementen har i allra främsta rummet framkommit där- igenom, att det har befunnits nödvändigt, om ärendena skola kunna få sin rätta behandling, att de nuvarande centrala verken på ett eller annat sätt få DEPARTEMENTALKOMMITTERADE 0O. ADMINISTRATIONEN FÖR SKOGSVÄSENDET. 363 tillfälle att själfva ombestyra föredragning i statsrådsberedningen. Jag skall då hålla mig till skogsområdet. Sedan viktiga skogsfrågor varit föremål för förberedande behandling, hafva de hamnat i domänstyrelsen eller, såsom nu benämningen föreslås, skogsstyrelsen. Där ha de blifvit af sakkunnig före- dragande föredragna inför en sakkunnig chef, och när det gällt större frågor i närvaro af andra sakkunniga, med det resultatet, att utlåtandet eller betän- kandet, såsom det nu för tiden praktiseras, måst skrifvas ganska vidlyftigt. Nu har det gällt för oss att se efter, om det icke under alla förhållanden är bättre, att när nu domänstyrelsens chef och minst en ledamot i samma styrelse äro fullkomligt inne i saken, chefen också, helst omedelbart, medan saken är färsk, får föredraga ärendet 1 statsrådsberedningen, om icke, säger jag, detta är bättre än att, såsom nu sker, öfverlämna ärendet till departe- mentet, där alla frågor ånyo studeras från bottnen ur väsentligt samma syn- punkter för att sedan föredragas i statsrådsberedningen. Jag har såsom byrå- chef i ett ämbetsverk och såsom chef för ett ämbetsverk fått en bestämd känsla af att detta är som att skicka ut ett barn i främmande och kalla händer i stället för att följa med och vårda det själf Nu kan denna vård enligt vär uppfattning efter vidlyftiga studier icke ske bättre, än att det cen- trala verket får inträda såsom en afdelning i departementet. Man kan visser- ligen redan nu, såsom ofta sker, ordna så, att vid viktiga skogsfrågors före- dragning generaldirektören och ledamöter från domänstyrelsen bli tillkallade och få utveckla sin mening. Redan nu få de understundom föredraga dessa ärenden själfva, och det är en anordning, som mycket liknar den, vi kommit med. Men den stora skillnaden är, att den nuvarande praxis beror helt och hållet på godtycke, kan man godt säga, hos den ledamot i statsrådet, som har hand om frågan. Han har ingen skyldighet att tillkalla vederbörande sakkunniga, utan kan säga: denna sak sköta vi själfva. Nu när regeringen fått bättre tid att höra på sådana viktiga föredragningar — regeringsrätten har ju tagit en del arbete från regeringen — bör regeringen kunna ägna så mycket mera arbete åt viktiga förvaltningsfrågor, men då bör regeringens första fordran också vara att få ärendena föredragna af de mest sakkunniga personer, som finnas. Huru kan en person såsom ledamot af regeringen finna sig i att, när han åhör en föredragning, veta, att generaldirektören i veder- börande verk har en föredragande, som har mera sakkunskap än den före- dragande, som regeringen äger i statsrådsberedningen, utom i något enstaka fall. Denna viktiga sak är det som departementalkommitténs förslag inne- håller. Detta är den väg vi beträdt, och den har af inledaren fullkomligt riktigt återgifvits, men därmed tror jag icke, att man kan säga, att vi för- stört de centrala ämbetsverkens själfständighet. Vi hafva bevarat åt dem — låt vara att de få bibenämningen departementalafdelningar — deras fullkom- ligt fria initiativ, och på det att detta initiativ icke må kunna under oroliga tider på något sätt förkväfvas, hafva vi föreskrifvit i förslaget, att deras tjänste- memorial skola vara offentliga handlingar och diarieföras i samma stund, som de afgifvas, så att de därmed komma under allmän kontroll. Därmed är uteslutet något slags förkväfvande och dödande af vissa afdelningar inom den centrala förvaltningen. På samma sätt hafva kommitterade föreskrifvit, att departementens afdelningar, eller de centrala verken såsom departements- afdelningar, hvarje vecka skola afgifva en förteckning på de ärenden, som äro färdiga till föredragning. Dessa förteckningar bli också offentliga hand- 364 DISKUSSION. lingar, och det är en ytterligare kontroll på att de centrala ämbetsverkens själfständighet är bevarad. Därigenom hindras visserligen icke att ett cen- tralt verk blir i samma mån som hittills oberoende af om intresse för de ärenden, verket har att handlägga, finnes eller icke finnes hos departements- chefen. Verken behålla själfständighet och initiativrätt, men de komma i närmare beröring med regeringen. Hvarje vecka komma verkens chefer och ledamöter i beröring med regeringen, och det blir mycket rikare tillfällen än för närvarande till utbyte af idéer. Detta gäller särskildt de ledamöter af styrelserna och verken, som deltaga i föredragningen. MHädanefter få de kanske en gång i veckan deltaga i öfverläggningarna i statsrådsberedningen och få reda på förhållandena. Vidare, och det kan i detta sammanhang bemärkas, få de på ett annat sätt än nu visa, hvad de duga till. Jag tror, såsom jag nyss sade, att herrarna skola finna, att garantierna för de centrala verkens själfständighet blifvit så tillfredsställande som möjligt, men jag will icke säga, att vår reform skall kunna förekomma konflikter mellan departe- mentschefen och verkens chefer. De konflikterna äro möjliga och tänkbara nu och möjliga äfven under kommande förhållanden. Det kan hända, att om en chef för ett verk nu kan stå ut sex månader med ett tråkigt förhållande uppåt, han hädanefter icke kan stå ut mer än tre månader, på grund däraf att vederbörande komma i mera direkt beröring med hvarandra ständigt, men detta tror jag är en sak, som icke får göras för mycket af. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN. 1913. H. 8. Blädning eller trakthuggning i de Norrländska skogarne. I programmet för Föreningens för skogsvård exkursion i år gör jägmästaren Anders Holmgren i anslutning till beskrifningen öfver kro- noparken Ammer en del uttalanden angående metoderna för afverkning i de norrländska skogarna. Herr H. uttalar där utan någon reservation en sträng förkastelsedom öfver allt hvad blädning heter. TI likhet med mig torde emellertid åtskilliga af exkursionsdeltagarna hafva antagit, att uttalandenas kategoriska form berodde på det begränsade utrymmet, och att man under demonstreringen af skogstrakten skulle få del af vissa inskränkningar i de framlagda teserna. Så var emellertid ej fallet, utan blefvo dessa tvärtom än kraftigare formulerade i den riktning, att den enda för Norrland möjliga afverkningsmetoden är trakthuggning. Som för exkursionsdeltagarna är bekant, vände jag mig då till herr Holmgren med den frågan, huruvida han vid framläggande af sitt pro- gram till fullo beaktat de ekonomiska konsekvenserna af genomförandet, äfvensom huruvida ej dessa konsekvenser betinga undantag från regeln. Det svar jag erhöll var så till vida upplysande, att herr Holmgren för- klarade sig vidhålla sin åsikt att blädning i Norrland är fördömlig, men som diskussionen därefter förirrade sig från hufvudämnet, och den be- gränsade tiden för öfrigt ej heller medgaf någon grundligare debatt, fick jag ej klart besked, huruvida sådana undantag från regeln kunna tänkas. Ämnet är emellertid så viktigt, att det bör diskuteras i grunden, och af detta skäl har jag, medan hvad som anförts vid exkursionstill- fället är i färskt minne, velat föra detsamma på tal, under förhoppning att diskusionen må kunna fortsättas i föreningens tidskrift. Det måste naturligtvis vara en synnerligen allvarlig sak att fram- lägga ett program i en fråga som denna, och tvifvel underkastat må vara, om någonsin en regel angående skogshushållning kan formuleras så allmängiltig, att ej åtskilliga undantag måste förekomma. Och i detta speciella fall menar jag att regeln ej borde framkommit, utan att den åtföljts af det tillägg, att om ock trakthyggesbruket ansågs vara det 366 OTTO HELLSTRÖM bästa och för föryngringen det ändamålsenligaste, man dock måste taga hänsyn till ett mycket stort antal omständigheter, innan man från bläd- ning direkt går öfver på trakthuggning. Som min egen mening vill jag här inom parentes uttala, att jag ej obetingat vill gå in på den regel, som herr Holmgren formulerat, och att jag framför allt vill göra allvarliga invändningar mot dess ovillkorliga tillämpning. Jag vill emellertid nu lämna åt sidan skogsjöryngraresynpunkten och ej gå in i en diskussion angående den ena eller den andra metodens företräden eller användbarhet i detta hänseende. — I dess ställe vill jag, på samma sätt som fallet var under diskussionen ute i skogen, helt och hållet lägga skogshushållaresynpunkten på densamma och då före- trädesvis tänka på det ekonomiska utbytet för skogsägaren af olika brukningssätt. I det hela måste nog det resonemanget vara det rätta, att inom de gränser, som klimatiska och biologiska lagar uppdraga, skogsägaren, staten eller den enskilde, måste räkna med det ekonomiska utbytet som första faktor vid bedömandet af de åtgärder han vidtager, och de kostnader dessa medföra. Det skulle säkerligen nationalekonomiskt sett vara synnerligen beklagligt, om så ej skedde. Jag vill då påstå, att skogsskötsel, särdeles i Norrland, är omöjlig, utan att vederbörlig hänsyn tages till de industrier, hvilka äro skogs- brukets afnämare. Man måste därför tillse att afverkningarna planeras och utföras så, att det virke som erhålles lämpligen kan förbrukas af industrien. Går man ej till väga så, utan kastar ut i marknaden hvilka kvantiteter som hälst af alla virkessortiment, löper man ovillkorligen ris- ken att nödgas afyttra en del af dessa till underpris, så vida de ens kunna afyttras. Det låter därför tänka sig, att ovägerligt fasthållande vid ett bestämt system för afverkning kan medföra öfverskott i vissa sortiment och häraf följande dåligt ekonomiskt resultat. Följande exempel torde klargöra tankegången. Jag antar att en skogsägare samtidigt är sågverksägare och har:'en årlig tillverkning, som fordrar 500,000 sågtimmer. Han har från timmerblädning, som gifvit honom detta kvantum årligen, öfvergått till trakthuggning. Förhållan- dena kunna då verka så, att han ett år får endast 300,000 sågtimmer, men en högst betydande kvantitet pappersved och kolved. Ur sina föregående afverkningar har han äfven uttagit en del af de senare virkessortimenten, som han sedan försålt och, på grund af att tillgång och efterfrågan balanserat, fått väl betalda. Nu uppstår emellertid ett år det förhållan- det, att han ej kan drifva sitt sågverk mera än 3/. af året samt att han nödgas sälja sin pappersved och kolved till underpris. Men indu- BLÄDNING ELLER TRAKTHUGGNING I DE NORRLÄNDSKA SKOGARNE. 367 striell drift under dylika förhållanden är naturligtvis omöjlig, och följderna skulle helt visst blifva synnerligen betänkliga för skogsbruket. Jag skall gärna hålla med om att det varit fördelaktigt, om all industri, som tager sin råvara från skogarna i vårt land, kunnat inrättas endast med hänsyn till dessas jämna produktion. Men det är också fullt klart att detta legat utom möjlighetens gräns, och att ofantliga värden skulle förfarits i våra norrländska urskogar, om endast tillväxten uttagits. — Skulle ens under sådana villkor inom rimlig tid en genom- gående föryngring blifvit möjlig? — Och ännu torde det dröja länge, innan förhållandena utformats så, att produktion och konsumtion af alla virkessortiment kunna lämpligen balansera. Därför måste man också i mycket lång tid framåt vid bestämmandet af den metod, efter hvilken afverkning skall ske, räkna med de möjligheter till afsättning som före- finnas. Men äfven i den omständigheten att afsättningsförhållandena i Norr- land genom förbättrade kommunikationer och tillkomsten af ny industri utveckla sig hastigare än i öfriga landsdelar, torde man hafva viktiga skäl att ej utan synnerligen noggranna kalkyler bestämma sig för ett afverkningssystem, som lämnar en del måhända endast för tillfället mindrevärdiga eller osäljbara dimensioner. Det kan mycket väl tänkas att något års dröjsmål med afverkning af dylika kan ersättas genom att dessa, på grund af förbättrade afsättningsmöjligheter, få ett högre värde. Jag är så till exempel säker om, att för tio år sedan det var möj- ligt att sälja pappersved från kronoparken Ammer, likasom att kolved från parken då betingade ett afsevärdt lägre pris än den nu gör. På grund af det anförda tager jag mig fribeten till herr Holmgren framställa den frågan, huruvida ej hans uttalanden, i stället för den starkt positiva form de nu hafva kunnat få ungefär följande mildare formulering, utan att därför innebära någon misstro till trakthygges- metodens riktighet: 1) Med hänsyn till skogens föryngring anses all afverkning i Norr- land helst böra bedrifvas genom trakthuggning. 2) Det är dock tydligt, att en fullständig omläggning från de nu- varande metoderna ej kan ske, förrän afsättningsförhållandena blifva så- dana, att alla virkessortiment blifva med säkerhet afsättningsbara och alltid till sådana priser, att kostnaderna för afverkningen väl täckas. Äfven under dessa förhållanden bör man i hvarje fall anställa en syn- ' nerligen omsorgsfull beräkning, huruvida tiden är inne att öfvergaå från blädning till trakthuggning. 368 OTTO HELLSTRÖM 3) Enär en mycket lång tid måste förflyta, innan man öfverallt kan göra den omläggning, som anses vara nödvändig, bör man tills- vidare allvarsamt bemöda sig om att utreda, huru man från synpunkten af skogens föryngring skall kunna drifva blädningsbruk med minsta möjliga olägenhet. Det kan ju diskuteras, hvilket sätt att afverka är det lämpligaste från synpunkten af skogens föryngring på snabbaste och billigaste sätt. Jag tror för öfrigt att där så småningom kommer att kristallisera ut sig en metod, om hvilken enighet kan uppnås. I många fall är det nomenklaturen, som egentligen skiljer de båda hufvudåsikternas an- hängare åt. Men en annan sak blir att utan skonsmål fördöma det enda för stora trakter af Norrland ännu i lång tid framåt användbara afverk- ningssättet, att bläda ut de afsättningsbara dimensionerna. Den domen måste hafva kommit för tidigt. Vi kunna ej gärna lämna de öfveråriga skogar, där trakthuggning är ekonomiskt taget outförbar, orörda till dess sådan huggning blir möjlig. Vårt land skulle på den vägen säker- ligen komma att lida långt större förluster, än hvad som blir fallet, om vi, huru beklagligt det än är, här och hvar måste vänta en tid på för- yngringen. Stockholm den 15 Augusti 1913. OTTO HELLSTRÖM, SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN 1913, H. 8. MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Protokoll, fördt vid Föreningens för Skogsvård årsmöte å restaurant Rosenbad i Stockholm tisdagen den 1 april 1913. SI. Mötet, som var besökt af omkring 450 personer, öppnades kl. 10 f. m. af styrelsens ordförande, universitetskansleren grefve FR. WACHTMEISTER med ett kortare anförande (se sid. 273—2174 i förra häftet af tidskriften). ER Herr ordföranden uppläste följande Styrelseberättelse för år 1912. Under år 1912 har föreningens medlemsantal varit 2,388, förutom 262 prenumeranter å föreningens tidskrift. Medlemsantalet och abonnenter å tidskriftens fackafdelning har fördelat o sig på följande sätt å olika länder: Antal Abonnenter på medlemmar tidskriftens fackafd. VETE OM re sa Br NINE 2,143 881 NOTS CRIS ERS MIT RAA Sa ve Sn 66 37 ID) ATL ARR se os LARS TALES 28 21 FIN lan dee SR rara 143 84 Öfrigablän dere sees 8 4 Summa 2,388 FO2M Föreningens inkomster och utgifter balansera på 42,399 kr. 40 öre. Som bidrag till tidskriftens tryckning hafva i kontanta gåfvor tillsammans goo kronor lämnats af enskilda personer, för hvilka gåfvor styrelsen härmed vill uttala sin tacksamhet. Närmare specifikation af räkenskaperna återfinnes i revisionsberättelsen. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913. N [9 370 MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Under året har utgifvits dels Skogsvårdsföreningens tidskrift, som tryckts i 3,300 ex. beträffande allmänna delen och 1,300 ex. beträffande fackafdel- ningen. Af folkskrifterna har under året endast hunnit utgifvas n:o 29 och 30, hvardera i en upplaga af 17,000 ex., hvarjämte folkskriften n:o 22 om- tryckts i en andra upplaga af 5,000 exemplar. Föreningens exkursion ägde rum den 26—28 augusti, hvarvid besöktes Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags skogar vid Lindesnäs och Siljans- fors, A.-B. Marks kolugn vid Färnäs, Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län försöksfält, Sjöskiljena vid Mora samt Hamra kronopark. Stockholm den 30 mars 1913. STYRELSEN. $ 3: Uppläste sekreteraren revisorernas berättelse. Undertecknade, utsedda att granska Föreningens för skogsvård förvaltning och räkenskaper för år 1912, få härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Allmänna kassan: Debet. IB ERAN Oe fra NN AL SAO TR se ERS SAAN Inkomster: Afgifter från årligen betalande ledamöter............... 16,432: 80 Prenumeration å tidskriften .................. 1,241: 00 » STELOLKSKrifte Aas ss Ios ESO » » » genom SKO 9 SVALCSStyLELS Ers ss see Rea Er 4,568: 70 6,967: 66 Försålda äldre årgångar af tidskriften... 1,293: 29 » > > » folkskrifterna 1,792: 42 » Separat, OC) MPALDIAL operrerere ges 86: 55 3,172: 26 Tryckningsbidrag från staten (för skogs- försöksanstaltens meddelanden) ...... 2,500: — D:o från skogsvårdsstyrelserna ............ 5,159: IO Do omkenskilda personer ee sen ALL ASS ORO RÄNTOE: 42 ol NA ock EV l SAG Re SE ref lo ORAL LISE se 946: 69 Skogsvårdsföreningens frökontrollanstalt... sms... THEN Utlåning af skioptikonbilder och klichéer............... STSERAO AMD OD SLILKOJDA SEE TG jaa arr else] fe jeIs EN le ATS SSA 1,012: 28 Direkt. ;StatsanSlågs,.. smenin ss uddrsydnad de sektens Varen 4,500: — IDAVERSE, INKOM SEINE rp ee os blek bk sel ss else rs ES ASSA KOTA Summa kronor 42,074: 52 42,399: 49 MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. 371 Kredit, Utgifter : Framställning af tidskriften och folkskrifterna: FITA GSE Os a fe Se SR es 21505 STT HULTS ET ALLO ET es enbet sl olaga 25ANAEEDS inköp af äldre årgångar af tidskriften 161: 29 bindning af tidskr. och folkskr. ... 329: 19 24,921: 40 DATENNETEND NOG Sa dndrbocesrossa UöGSSN NEAR SG SA AR SSR AVSADE Tidskrifter, tidningar, riksdagstryck m. m. o.oc00o 35: 90 Porton: postporton och järnvägsfrakter... 2,603: 37 UGSkiICcknin gar Mm; DM .s ou. keusrssa des 55: 88 telefon och telegramafgifter ......... 279: 42 2,935: 67 BIRIKOStMaden för JKONtOLet; (s.sss use se sed Nesrin eken sann 1,615: 05 Biträden. a kontoret:..... ss... ss. KRETSAR TSE jäs SO BEVET tale OCH DO CKEI soc opr ss sn SSR IE SA Sa Sa dress 250: 90 Bkrifmaterialier och smärte trycksaker ...........o..:.. 802: 22 Omkostnader : för möten......... 3). EE a DERE. od rn ad 364: 30 Tryckning af program för Dansk skovforenings ex- SUIT ST OTO REN sarg SSE ARR NOR ET ad BITR RANA SS aa 2155 Aflöningar till sekr., skattm. och redaktörer ......... 5,000: — HIRUETS ERNU CO TELE BIAASsns fee ädel sl Tee ATLAS) elen es sak citera 606: 83 42,095: 12 Behållning till år 1913 ..... En an a a a AAA SA 304: 28 Summa kronor 42,399: 40 Ständiga ledamöters fond: Debet. 15 ana YSSA0 0 ac hot Eh BL BOJ DM lagg ES EE AA KE 14,200: — HEST NLA TO. IK ISN ears ebekln äss USES a esset sr ka ra 500: — —14,700: — Kredit. föäracnde balans; behållning: till år IOM3' o.sosslodcsoöosesissrevesn anna LO Föreningens kontanta tillgångar utgjorde således vid 1912 års utgång kr. 15,004: 28, hvaraf 14,000: — kr. voro placerade i Elfvestorps aktiebolags 5 Zz obligationer, som för oss uppvisats, och återstoden innestående å spar- kasseräkning. Härtill komma defs utestående fordringar för annonser kr. 68: 45 och för lån af klichéer kr. 75: 45, tillsammans kr. 143: 90, de/s det inneliggande lagret af klichéer, skioptikonbilder och Föreningens tidskrift och folkskrifter med ett bokfördt värde af kr. 13,084: 72, dels ock böcker och inventarier till i inventarieförteckningen upptaget värde af kr. 1,707: 21. Räkenskaperna äro ordentligt förda och inkomst- och utgiftsposterna vederbörligen verificerade, hvarför, då anledning till anmärkning från vår sida icke förekommit, vi tillstyrka Föreningen att bevilja dess styrelse och skattmästare full och tacksam ansvarsfrihet för förvaltningen under år 1912. Stockholm den 26 mars 1913. HJ. MODIGH. C. AD. ÖHRSTRÖM. SU MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. $ 4. Föredrog herr ordföranden af styrelsen upprättadt förslag till nya stadgar för Föreningen. Detta antogs såsom hvilande till nästa möte med den änd- ring — på yrkande af generaldirektören K. Fredenberg — i $ 8, att platsen för årsmötet hvarje gång bestämmes af styrelsen. De sålunda godkända stadgarna ha följande lydelse: SADELN FOR SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN. SET: Föreningens syfte är att verka för skogshushållningens främjande i lan- det, främst genom anordnande af möten, diskussioner och exkursioner samt utgifvande af publikationer. Föreningen bör äfven ägna jaktvården sin uppmärksamhet. NE Hvarje för föreningens syfte intresserad person äger efter anmälan vinna inträde 1 föreningen. Ledamot erlägger afgift till föreningen antingen med tre (3) kronor år- ligen eller ock med etthundra (100) kronor en gång för alla såsom ständig ledamot. Afgifter, som af ständiga ledamöter erläggas, skola fonderas, S 3: Hedersledamöter kunna af föreningen väljas, efter förslag af styrelsen, intill ett antal af tolf (12) stycken. Hedersledamot erlägger icke någon afgift. $ 4. Föreningens angelägenheter handhafvas af en styrelse, bestående af sju ledamöter jämte tre suppleanter. Ledamöter och suppleanter väljas på allmänt årsmöte för tiden till det allmänna årsmöte, som hålles tre år därefter, med iakttagande af att hvarje år minst två ledamöter samt en suppleant afgå. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Afgår ledamot eller suppleant före utgången af den tid, för hvilken han är vald, skall nytt val efter honom anställas för den tid som för honom återstått. Vid styrelsevalet utser föreningen en af ledamöterna att vara föreningens och styrelsens ordförande. S 5 Styrelsen utser inom sig en vice ordförande samt inom eller utom sig en sekreterare och en skattmästare, hvilka båda befattningar dock må kunnå beklädas af en person. MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. SNS Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden så ofta det erfordras. Vid styrelsens sammanträde skola, för att beslut må kunna fattas, minst fyra ledamöter eller suppleanter vara närvarande. Alla frågor afgöras med enkel röstöfvervikt. Vid lika röstetal gäller den mening, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet. Styrelsens medlemmar med undantag af sekreteraren och skattmästaren äga icke uppbära ersättning för sitt uppdrag. Till styrelsens sammanträden skola alla ledamöter kallas helst åtta dagar förut samt suppleanterna inom samma tid underrättas. $ 6. Styrelsen utfärdar instruktioner för sekreteraren och skattmästaren. $ 7. Föreningens räkenskapsår är kalenderåret. Före den 1 mars hvarje år skola de afslutade räkenskaperna för före- gående året öfverlämnas för granskning till revisorerna, som skola före den 15 i nämnda månad afgifva sin berättelse, hvilken skall innehålla bestämdt uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 8 Föreningens medlemmar sammanträda årligen till allmänt årsmöte under senare hälften af mars eller under april å plats och dag, som styrelsen be- stämmer. Kallelse till årsmöte innehållande föredragningslista jämte mötesprogram skall minst tre veckor före mötet tillsändas föreningens medlemmar. Förslag till diskussionsämnen eller frågor angående föreningens angelä- genheter att förekomma vid allmänt årsmöte äger ledamot att skriftligen in- gifva till styrelsen före utgången af januari månad, därvid förslag till diskus- sionsämne skall åtföljas af uppgift på inledare och kort disponering af ämnet. $ 9: Årsmöte öppnas af ordföranden eller, vid förfall för honom, af styrel- sens vice ordförande, hvarefter förhandlingarna ledas af ordföranden eller, vid förfall för honom, af den föreningen därtill utsett. På allmänt årsmöte skola följande ärenden förekomma: 1) Styrelsens och revisorernas berättelser för nästförflutna året samt fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för dess förvaltning under samma tid; 2) Val af styrelseledamöter med suppleanter; 3) Val af två revisorer för granskning af löpande årets förvaltning och räkenskaper jämte två suppleanter för dem; och 4) Öfriga ärenden, som af styrelsen hänskjutits till mötet. Fråga, som icke varit upptagen på föredragningslistan, må, sedan denna genomgåtts och majoriteten af de närvarande det medgifver, upptagas till dis- kussion men icke till afgörande. $ 10. Vid årsmöte afgöras alla frågor med enkel röstöfvervikt och genom Öppen omröstning, där icke votering med slutna sedlar begäres. 374 MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. Val af hedersledamöter skall alltid ske genom sluten omröstning. I händelse af lika röstetal vid öppen omröstning äger ordföranden ut- slagsröst. Vid sluten omröstning fäller i dylikt fall den förseglade sedeln utslaget. Sr Till extra möte kan styrelsen sammankalla föreningens medlemmar, när så erfordras. På sådant möte må icke till behandling upptagas fråga, som icke varit angifven i kallelsen till mötet. I öfrigt gäller för sådant möte i alla tillämpliga delar hvad som ofvan stadgats om allmänt årsmöte. Yöro Beslut om ändring af dessa stadgar skall fattas vid två på hvarandra följande möten, däraf minst ett allmänt årsmöte. $ 5 Sedan öfverjägmästare WALLMO afsagt sig medlemskapet i styrelsen val- des på förslag af jägmästare af Wåhlberg med acklamation till hans efterträdare såsom styrelsens vice ordförande, direktören för skogsinstitutet, jägmästare A. WAHLGREN. De i tur afgående ledamöterna i styrelsen, öfverjägmästaren FR. EDEL- STAM och disponenten Å. BELFRAGE omvaldes likaledes med acklamation. Som suppleanter i styrelsen omvaldes byråchefen FR. GIÖBEL och nyvaldes efter direktör WAHLGREN föreningens sekreterare, professor GUNNAR SCHOTTE. $ 6. Revisorerna, jägmästarna K. HANstrRÖM och Hj. MoDIGH omvaldes, och likaledes deras suppleanter intendenten C. A. ÖHRSTRÖM och jägmästaren G. LUNDBERG. $ 7. Lektorn vid skogsinstitutet, jägmästare Tor JONSON höll föredrag om Några sypunkter rörande skogsbrukets ekonomi (se sid. 275—288 i förra häftet). Härefter yttrade sig hrr HENRIK PETTERSON, CARBONNIER, ERNST ÅNDERS- SON, HECKSCHER, ENEROTH, P. O. WELANDER, DE VERDIER, WALLMO, ÅRVID NILSSON, HESSELMAN och inledaren (sid. 288—331 i förra häftet). $ 8. Sedan mötet varit ajourneradt för frukostrast redogjorde jägmästare ALFR. WiGELIUS för Departementalkommitterade och administrationen för skogsväsendet (se sid. 337—359 i detta häfte). Sedan yttrade sig hrr THOR ANDERSSON, TIGERSCHIÖLD och SAHLIN (sid. 359—364 i detta häfte). $ 9. Ordföranden i de extra jägmästarnas förbund D. ar WAHLBERG inledde frågan: I hvad mån är det nuvarande extra=ordinarie=systemet samt in MEDDELANDEN FRÅN FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD. 37 (se sättet för rekryteringen inom skogsstaten otillfredsställande? nästa häfte). Härefter yttrade sig hrr GösSTA TAMM, WIiBECK och HOLMGREN (se nästa häfte). På inledarens förslag antog Föreningen enhälligt följande resolution: » Föreningen för skogsvård, som anser, att rekrytering och befordran af skogsstatens högre utbildade tjänstemannapersonal bör tillfredsställande ordnas, uttalar som sin åsikt, att det nu rådande extra ordinarie systemet inom skogs- staten måtte på lämpligt sätt begränsas.» $ 10. På föredragningslistan återstod »märgborren, en fara för våra norrlandssko- garv» med docenten Gösta Grönberg som inledare samt »Nordamerikas skogs- tillgångar och deras betydelse för världshandeln» af professor Gunnar Andersson. Herr ordföranden yttrade med anledning häraf: Klockan fattas nu 20 minuter 1 6 och på föredragningslistan återstå ännu två ärenden. Dessa skulle ha inledts af tvänne vetenskapsmän, hvilka velat gå våra önskningar tillmötes och lämna Föreningen åtskilliga synnerligen intressanta meddelanden. Tiden tillåter oss emellertid icke dessvärre att så göra. Jag ber å Förenin- gens vägnar att få anhålla, att Föreningen hos dessa vetenskapsmän i fram- tiden måtte få tillfälle att hafva till godo dessa föredrag, hvilka de lofvat oss i dag. Är det någon annan som har något att anföra vid detta årsmöte? Då så icke tycks vara fallet behagar föreningen åtskiljas? $ I. Föreningen biföll hr ordförandens förslag och åtskildes kl. 5,45 e. m. Vid protokollet. GUNNAR SCHOTTE. 1 Justeradt F. CL:SON WACHTMEISTER. 1 Kl. 6 e. m, intogo 131 af mötesdeltagarna gemensam middag i Rosenbads fest- våning. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1913. H. 8. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. Rättegångar och juridiska spörsmål. 20. Såväl afverkare som markägare hafva befriats från åläggande att o vidtaga åtgärder för återväxten å skogsmark, hvarå återväxten uppenbarligen äfventyrats, men vid tiden för stäm- ningen vanskötsel ej förelegat (kalafverkning lämpligaste afverkningssättet). Undersökning enligt 2 $. På föranstaltande af skogsvårdsstyrelsen i X. län hade undersökning enligt 2 $ angående vård af enskildes skogar förrät- tats å hemmanet L., hvarvid befunnits, att skogens återväxt uppenbarligen äfventyrats å 79,25 hektar genom afverkning, som bedrifvits af ägarna till hemmanet, A. och T., hvilka sedermera sålt en del af hemmanet till W. Synemännen föreslogo vissa åtgärder för markens försättande i skogbäranda skick, bland annat skulle markberedning och en del skogsodling verkställes våren 1912, hela området vara fullständigt skogsodladt våren 1915, samt där- efter erforderlig hjälpkultur företagas. Häradsrätten. Då öfverenskommelse enligt 3 $ ej kunde uppnås, instämde skogsvårdsstyrelsen såväl A. och T. som W. till häradsrätten, som yttrade i utslag den 27 november 1911: »Då i målet icke ens blifvit påstådt, att W. vanskött skogsmarken å honom tillhöriga 11/20 mantal L., samt att han hvar- ken till följd af lagen angående vård af enskildes skogar den 24 juli 1903 eller af annan grund kunde vara pliktig svara för den försummelse i detta afseende, hvartill föregående ägare af hemmansdelen gjort sig skyldige, blefve skogsvårdsstyrelsens talan så vidt hvad anginge W. af häradsrätten ogillad,» Skogsvårdsstyrelsen skulle ersätta W. hans kostnader i målet. Beträffande åter A. och T. förpliktades dessa vidtaga åtgärder för skogsåterväxten i en- lighet med skogsvårdsstyrelsens yrkanden, äfvensom ersätta skogsvårdsstyrelsens kostnader. Hofrätten fann ej skäl göra ändring i häradsrättens utslag. Högsta Domstolen. I hofrättens utslag har ändring sökts dels af skogs- vårdsstyrelsen i hvad densamma emot gått, dels af A. och T. Högsta dom- stolens utslag (justitieråden K. G. Carlsson, Billing, Thomasson, Sjögren): »Enär A. och T. icke kunde anses hafva genom det sätt, på hvilket de be- drifvit ifrågavarande afverkning, gjort sig skyldiga till sådan vanskötsel af skogsmarken, som afsåges i I $ lagen ang. vård af enskildes skogar, och någon vanskötsel af skogsmarken efter afverkningen icke ägt rum vid tiden för målets instämning, pröfvar Kungl. Maj:t fastställa det slut, hvartill hof- rätten kommit i fråga om den mot W. i hufvudsaken förda talan, men med upphäfvande af domstolarnas beslut i hufvudsaken, såvidt hvad angår A. och T. förklara den mot dem därutinnan förda talan icke kunna bifallas — — —>. FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 377 (Justitierådet Bergman: »Jag finner ej skäl att i anledning af A. och T:s be- svär göra ändring i hofrättens utslag, dock att tiden för markberedningen bestämmes till våren 1913, den tid, då marken skall vara fullständigt skogs- odlad, bestämmes till våren 1916 och tiden för behöflig hjälpkulturs vidta- gande bestämmes till de två därpå följande åren. Vidkommande skogsvårds- styrelsens besvär, så enär W. såsom ägare till ifrågakomna skogsmark är an- svarig för vidtagande af de åtgärder med densamma, som påkallas af den försummelse, hvartill A. och T. gjort sig skyldiga, pröfvar jag lagligt att, med upphäfvande af domstolarnas beslut, såvidt W. angår, förplikta W. att, gemensamt med A. och T. eller hvilkendera af dem det förmår, vid af dom- stolarna stadgadt äfventyr å ofvan angifna tider vidtaga de för skogens åter- växt föreskrifna åtgärderna, äfvensom att jämte A. och T., hvilkendera gälda gitter, ersätta skogsvårdsstyrelsen undersökningskostnaden med af häradsrätten bestämdt belopp».) Anm. Det torde böra anmärkas, att ifrågavarande H. D:s upphäfvande af underdomstolarnas beslut afser otvifvelaktigt endast åläggandet att verkställa skogsodling m. m. Skyldighet att vidtaga åtgärder för återväxten före den i syneinstrumentet bestämda tiden kvarstår, och skulle detta ej ske, kommer vanskötsel att föreligga och således ett åläggande af domstol eventuellt blifva följden. Rätt för skogsvårdsstyrelse att äga fastighet. Den 3 juni 1912 inlämnade skogsvårdsstyrelsen i Hallands län ett köpekon- trakt å n:o 2 Kinnareds plantskola med ansökan om lagfart å fastigheten, Härads- rätten meddelade den 19 juli 1912 följande beslut: = »Enär vare sig enligt lagen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsstyrelser eller annan lag sådan styrelse icke torde äga förvärfva fast egendom, finner Häradsrätten den sökta lagfarten icke kunna meddelas.» Sedan skogsvårdsstyrelsen överklagat häradsrättens beslut hos Göta hof- rätt, meddelade denna följande utslag den 9 januari 1913: »— — och enär Skogsvårdsstyrelse måste anses berättigad att förvärfva fast egendom, samt hinder i det af Häradsrätten anmärkta hänseendet följ- aktligen icke möter för den sökta lagfartens beviljande, pröfvar Kungl. Hof- rätten rättvist att, med undanrödjande af öfverklagade beslutet, visa ärendet åter till Häradsrätten, som har att detsamma på anmälan ånyo företaga och därmed vidare lagligen förfara.» Häradsrätten beviljade lagfart å fastigheten den 10 februari 1913. GUSTAF PFEIFF. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län beslöt vid sammanträde den 3 juli att hos pröfningsnämnden ingå med fram- ställning om, att de häradsallmänningsdelägare, som icke blifvit upptagna till beskattning till skogsaccis och skogsvårdsafgift för af dem under år 1912 af- verkadt och försäldt virke, måtte till dylik beskattning upptagas. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1913, H. 8. SMÄRRE IAKTTAGELSER. Al med flikade blad. Inom OÖsteråsens sanatorieområde växer den albuske, hvaraf vidstående fotografier äro tagna. Buskens höjd är 1 meter. Den synes föra en tynande tillvaro och det är fara värdt, att den går samma öde tillmötes som ett när- stående utdödt exemplar. Har sådant sammanförande skett, må gemensamheten icke upphöra med mindre Konungen därom förordnar.» I paragrafen förutsättes att en dylik förening af skogar till ett gemensamt hushållnings- komplex skulle medgifvas allenast, då skogarna tillhörde samma ägare. Konsekvensen torde likväl fordra, att samma rätt må tillkomma skilda ägare, hvarigenom möjlighet sålunda be- reddes för bildande af ett slags gemensamhetsskogar. I sådant syfte torde ordet ägaren i paragrafens första punkt böra ändras till ägare. S 5 Ordet skogsingenjör torde böra utbytas mot jägmästare. $ 6. » Skogsingenjörens» torde böra ändras till »jägmästarens». Må ov 9 —- NOTISER. Ä 383 $ 7. Mot bestämmelserna i denna paragraf, som äro lika lydande med hvad nu i sådant af- seende gäller, har styrelsen intet att direkt erinra. Dock får styrelsen ifrågasätta, huruvida det ej vore lämpligt, att från Eders Kungl. Maj:t på domänstyrelsen öfverflyttades befogen- heten att pröfva ärende angående förskottsutsyning för en tid af tre år framåt utöfver de i paragrafen afsedda tre år. På sådant sätt komme allenast ett mindre antal ärenden angå- ende utsyning i förskott, nämligen de som afsåge mera än tre år, att göras till föremål för Eders Kungl. Maj:ts pröfning, hvilket med hänsyn till den förhållandevis ringa materiella innebörden af vanligen förekommande smärre förskottsutsyningar torde kunna anses vara väl motiveradt. $8. På grund af styrelsens ställning till frågan om utsyningsafgifters bibehållande för ut- syning å skogar, lydande under denna lag, anser styrelsen här böra intagas stadganden, ana- loga med dem i dimensionslagens 5 $. Styrelsen anser sig vidare böra erinra, att såsom handtlangare ej böra räknas så kallade prickare vid utsyning. Dylika personer böra anskaffas af jägmästaren och aflönas af staten. Hälst bör till sådana arbeten användas kronojägare eller extra kronojägare. $ 9: Under hänvisning till hvad styrelsen kommer att anföra i anledning af den del af kommitténs betänkande, hvari behandlas frågan om utsyningsafgifterna i bland annat lapp- marken, anser styrelsen sig icke böra erinra något annat vid ifrågavarande paragrafer, än att dylika afgifter böra utgå äfven för utsyning af löfskog, därest sådan kommer att äga rum, och att orden »i förekommande fall» synas kunna utgå. $ 10. Ordet »Skogsingenjör» torde böra ändras till »jägmästare». $ I. 4 Föreskriften i första stycket afser att framkalla åtgärder för skogsvård och är i följd häraf af stort intresse. Det är ock synnerligen lämpligt, att dylika åtgärder behandlas i sam- band med utsyning och stämpling, enär dessas art och omfattning till hufvudsaklig del måste vara häraf beroende. Dock vore det önskvärdt och i ett stort antal fall nödigt, att skogs- vårdsåtgärderna ställdes i oskiljaktligt samband med utsyningsförrättningen. Utsyningstagaren skulle nämligen vara skyldig utföra de arbeten till skogsvårdens främjande, som vid förrätt- ningen bestämdes. Först härigenom kunde stämplingen utföras på det för en god hushåll- ning lämpligaste sätt. Förrättningsmannen kunde sålunda bortse från den möjlighet, hvar- med han nu alltid måste räkna, nämligen att några direkta åtgärder till skogsvårdens främ- jande icke komme att utföras; utsyningstagaren begränsar sina åtgärder till att afverka de träd som utsynats. Lämpligen synas de åtgärder för föryngring med mera, som för en stämp- lings utförande på visst ifrågasatt sätt böra vidtagas, kunna afhandlas, förrän stämplingen äger rum, och förrättningen ställas i samband med utsyningstagarens benägenhet att utföra vissa arbeten, hvarå han i sådant fall skulle lämna skriftlig förbindelse. Detta komme att stå i öfverensstämmelse med den praxis, som utbildat sig, att vid fastställande af hushållnings- planer för hithörande skogar medgifva viss förhöjning i afverkningens belopp under villkor, att vissa åtgärder till skogsvårdens främjande af skogsägaren utföras. Sådana åtgärder äro nämligen ägnade att höja skogens afkastningsförmåga. Domänstyrelsen har ock vid planer- nas pröfning förbehållit sig rätt att sänka afverkningsbeloppet, om de bestämda skogsvårds- åtgärderna försummas. Paragrafens andra stycke synes styrelsen böra omarbetas med afseende därpå, att skogs- vårdsafgifter och skogsvårdsstyrelse icke böra förekomma inom lappmarken, men bidrag till skogsvårdens främjande utgå af statsmedel, hvarvid utsyningsafgifterna må i första hand här- för tagas i anspråk. $ 12. Denna paragraf synes böra omarbetas till närmare öfverensstämmelse med $ 5 i Kungl. förordningen den 29 juni 1866, hvarvid emellertid bör iakttagas, att den stämpling, som här omförmäles, bör kunna utföras af vederbörande kronojägare, enär ej här afses att därvid främja skogsvård. Tillstånd till afverkning af skog för markens uppodling till åker eller äng bör vara förenadt med ett af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande utfärdadt åliggande för hemmansägaren att vid vites påföljd hafva inom viss tid utfört uppodlingen. Det bör tillkomma vederbörande skogstjänsteman och kronobetjänt att öfvervaka, det odlingsföretaget 384 NOTISER. varder behörigen handlagdt, på det att tillståndet till sådan afverkning icke må blifva allenast en förevändning att afverka skog och därefter låta marken ligga öde. Tillika bör vid para- grafens omredigering hänsyn tagas till att skogsadministrationen inom lappmarken förblifver oförändrad, och att skogsvårdsstyrelse därstädes icke kommer till stånd. $$ 13, 14 och 15. Orden »skogsingenjören», »skogsingenjör» och »skogsinspektör» torde böra ändras till respektive »jägmästaren», »jägmästare» och »öfverjägmästare», hvarjämte $ 15 synes böra ändras med hänsyn därtill, att besvär likasom nu torde böra kunna anföras hos öfverjäg- mästaren, domänstyrelsen och Eders Kungl. Maj:t. $ 16. Styrelsen ansluter sig till den af öfverjägmästaren uttalade åsikten, att mellansätsen »där det ligger å skogen kvar eller, om det är bortfördt, fortfarande är i afverkarens be- sittning» bör utgå ur I mom., och köpare af det olofligen afverkade virket göras för det köpta virket ansvarig lika med afverkaren. S 17. I I mom. torde orden »skogsingenjör» och >»tillsyningsman» böra utbytas mot respek- tive »jägmästare» och »kronojägare», hvarjämte en bestämdt angifven maximitid torde böra vara föreskrifven, inom hvilken »annan», som gjort beslag, därom skall göra anmälan hos allmän åklagare eller jägmästare. På det att ej sådan anmälan skall kunna på grund af andra åligganden undanskjutas allt för länge med hänsyn till den i 2 mom, bestämda tid, inom hvilken beslagets giltighet skall underställas domstols pröfning, hemställes att till orden >så snart ske kan» fogas orden »och senast inom fjorton dagar». Domänstyrelsen anser sig ock böra omnämna, att det i vissa fall kan vara nödigt att så godt som omedelbart, efter det beslag skett, försälja det därvid beslagtagna virket. Iaf lägsnare delar inom lappmarken medför nämligen ett förfarande jämlikt bestämmelserna i 3 mom. tidsutdräkt, hvarunder virket kan förstöras eller, om beslaget skett på våren, efter det vattendragen brutit upp,, nedföras i flottleden, sedan det försetts med ägarens flottnings märke. Sedan 138 $ utsökningslagen blifvit genom lag den 11 oktober 1912 ersatt med i viss mån andra bestämmelser, börlden åberopade paragrafen ändras till 160 $. $ 18. Enligt styrelsens förslag skulle någon skogsvårdskassa icke komma till stånd för lapp- marken. Böter och andel af behållningen utaf försäldt beslagtaget virke torde fördenskull böra tillfalla kronan, men disponeras till befrämjande af skogsvård å privata marker inom lappmarkerna. $ 19. Mot bestämmelserna i denna paragraf har styrelsen intet att erinra. $ 20, Styrelsen får åberopa, hvad som anförts angående lagens tillämpningssfär, hvilken synes böra vara något större än i denna paragraf föreslås. $ 21. Det har ifrågasatts, att i paragrafen skulle angifvas, att dess bestämmelser afse allenast de nomadiserande lapparna. Detta torde dock vara öfverflödigt, enär bestämmelserna i allt fall komma att gälla endast denna del af lappbefolkningen. På grund af hvad styrelsen sålunda anfört, torde lagförslaget böra erhålla följande lydelse. $ I. I Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker må icke barrträd afverkas annat än efter utsyning och stämpling af vederbörande skogstjänsteman, dock, att hvad sålunda stad- gas icke skall utgöra hinder för hemmansägare att, utom i fall, som i 10 $ sägs, från hem- manets skog fritt taga, hvad till dess husbehof tarfvas, äfvensom stubbar och rötter för tjär- bränning. Hvad nu om barrträd är stadgadt gäller jämväl löfträd ofvan odlingsgränsen. NOTISER. ; 385 Ne Utsyning verkställes enligt en för viss tid upprättad afverkningsplan. Sådan plan skall vara grundad på en undersökning om skogens tillstånd och afpassas efter ortsförhållandena äfvensom afse skogens framtida bestånd samt högsta och möjligast jämna afkastning; och bör därvid tillses att träd icke må så länge sparas, att de taga skada, samt att skogsvården I öfrigt varder i möjligaste mån tillgodosedd. Vid upprättande af dylik plan skola sådana områden, där i följd af markens försump- ning eller brist på fröträd eller andra omständigheter naturlig återväxt icke är möjlig, af- skiljas samt behandlas för sig; och må erhållande af utsyning å dylikt område göras bero- ende af att trygghet vinnes för vidtagande af erforderliga åtgärder för återväxt därå. 3: Afverkningsplan skall antingen upprättas af vederbörande skogstjänsteman på hemmans- ägarens begäran, eller ock, där den genom hemmansägarens egen försorg upprättats af annan sakkuning person, vara i vederbörlig ordning granskad af öfverjägmästaren och godkänd af domänstyrelsen. Plan, som enligt hvad nyss är sagdt, af jägmästare upprättats eller ock af domänstyrelsen godkänts, skall tillställas hemmansägaren, så snart ske kan. För hemman, som är besväradt af afverkningsrätt, upplåten före denna lags trädande i kraft, må årliga afverkningsbeloppet ej sättas högre än med tillämpning af hittills gäl- lande regler skolat ske, där ej mellan hemmansägaren och afverkningsrättsinnehafvaren annorlunda öfverenskommes. Närmare föreskrifter för skogstjänstemännen ifråga om hvad beträffande afverknings- planer och utsyningar är att iakttaga meddelas af domänstyrelsen. $ 4. Afverkningsplan skall upprättas särskildt för hvarje hemman eller hemmansdel; dock må på Konungens pröfning ankomma att, när särskilda skäl därtill äro, på framställning af ägare medgifva, att närbelägna skogar må sammanföras under gemensam afverkningsplan. Har sådant sammanförande skett, må gemensamheten icke upphöra med mindre Konungen därom förordnar. 5 Utsyning sökes före den I april hos vederbörande jägmästare, hvilken det därefter åligger att såvidt möjligt z272ar den 1 nästpåföljande oktober, där ej laga hinder möter, verk- ställa utsyning och stämpling. $ 6. Tiden för utsyning skall genom jägmästarens försorg kungöras i vederbörande kyrka minst fjorton dagar förut. Skola flera sådana förrättningar under året verkställas inom samma socken, bör i kungörelsen angifvas tiden och stället för den förrättning, som är afsedd att först taga sin början, samt för öfriga förrättningar den ordning hvari de komma att företagas. ST Utsyning verkställes för en tid af tre år i sänder; dock må på domånstyrelsens pröf- ning ankomma att, när särskilda skäl därtill äro, megifva, att utsyning må därutöfyer ske för en tid framåt af högst tre är. Fråga om utsyning för längre tid framåt pröfvas af Konungen. SS: För utsyning och stämpling skall sökanden till statsverket gällda godtgörelse enligt grunder, som af Konungen bestämmas. Handtlangning, som erfordras för uppskattning af skogen eller vid utsyning, skall, därest sökanden icke tillhandhahåller densamma, af honom bekostas. $ 9 Vid utsyningsförrättning skall förrättningsmannen, innan han från stället afreser, mot bevis, men utan lösen, tillställa sökanden eller hans ombud protokoll öfver förrättningen, hvilket skall innehålla uppgift på utsynade virkesbeloppets storlek samt besvärshänvisning, äfvensom den ersättning, som för förrättningen skall utgå. $ 10. Har i protokoll öfver utsyning föreskrift lämnats, att vissa träd å utsyningstrakten skola öfverhållas såsom fröträd, må desamma, där de blifvit genom skogstjänstemans försorg tydligt utmärkta, icke afverkas utan efter tillstånd af vederbörande jägmästare. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913. 26 386 NOTISER. NORG | I protokoll öfver utsyning böra äfven angifvas de åtgärder, som i och för främjande | af återväxt å hyggestrakten anses önskvärda, och därest skogsägaren enligt afverkningsplanen | eller eljest är skyldig utföra åtgärderna, viss tid härför i protokollet bestämmas. 1 j | | SITS Vill ägare erhålla tillstånd att för skogsmarks uppodling till åker eller äng fälla skog annat än för hemmanets oundgängliga husbehof, göre därom anmälan hos vederbörande jäg- mästare, hvilken det åligger att vid därefter skeende utsyning å hemmanet verkställa besikt- ning å den uppgifna odlingsmarken till utrönande af dess läge, storlek, beskaffenhet och tjän- lighet till odling samt därefter till Konungens Befallningshafvande insända besiktningsinstru- ment med uppgift å den tid, som anses för odlingens fullbordande erforderlig, jämte det yttrande i öfrigt, hvartill besiktningen kan föranleda. Önskar ägaren att utan afbidande af utsyningsförrättning vinna handläggning af ärendet, äge han på egen bekostnad antingen för besiktning af marken påkalla skyndsam åtgärd af vederbörande jägmästare eller kronobetjänt, hvarefter denne med ärendet vidare förfar i den ordning ofvan stadgas, eller ock låta od-- lingsmarken besiktigas af två trovärdiga män samt insända deras öfver besiktningen afgifna intyg jämte ansökning i ärendet till endera af nämnda tjänstemän, som har att med eget yttrande befordra ansökningen till Konungens Befallningshafvandes pröfning. Finner Konungens Befallningshafvande det tillämnade odlingsföretaget vara af beskaffen- het, att afverkning af virke till fritt förfogande bör medgifvas, meddele befallningshafvanden därtill tillstånd med utsättande af viss tid, inom hvilken wid vite, som befallningshafvanden äger bestämma, odlingen skall vara fullbordad; skolande underrättelse om befallningshafvan- dens beslut i ärendet meddelas jägmästaren för jordägarens förständigande. Sedermera har Jägmästaren att vid nästa ordinarie utsyning eller tidigare, om ägaren det begär och vill därför vidkännas kostnaden, i behörig ordning utstämpla eller genom kronojägaren låta ut- stämpla virket å odlingstrakten, hvilket härefter må af ägaren fritt fällas och användas. Hvad sålunda utstämplats, skall afräknas vid utsyning i öfrigt för hemmanet. S 13. Den, som afverkar utsynadt virke, skall vara pliktig ställa sig till efterrättelse de före- skrifter, som för utöfvande af kontroll öfver afverkningen af jägmästaren meddelats. $ 14. Den, som vill för annat ändamål än till hemmanets husbehof afverka löfträd nedom odlingsgränsen, skall, innan sådan afverkning sker, därom underrätta vederbörande jägmästare. Ny Lis Ändring uti af jägmästare upprättad afverkningsplan sökes hos vederbörande öfver- jägmästare genom besvär innan klockan tolf å sextionde dagen från det planen blifvit hem- mansägaren tillställd. Den med jägmästarens beslut i öfrigt missnöjde må däröfver föra klagan genom be- svär hos vederbörande öfverjägmästare innan klockan tolf å trettionde dagen från det han erhållit del af beslutet. Mot beslut af öfverjägmästare föres talan genom besvär hos domänstyrelsen innan kloc- kan tolf å trettionde dagen från det klaganden fått del af samma beslut. Den med domänstyrelsens beslut missnöjde må däröfver föra klagan genom under- dåniga besvär, som skola wvara inkomna till Jordbruksdepartementet innan klockan tolf ä trettionde dagen från det klaganden fått del af samma beslut. $ 16. 1 mom. Sker afverkning i strid mot de i denna lag meddelade föreskrifter, vare straffet böter eller fängelse i högst sex månader, och skall det afverkade wirket tagas i be- slag och dömas förbrutet. Undgår dylikt virke beslag, är den, som låtit verkställa afverk- ningen eiler, om virket därefter försälts, köparen, hvilkendera bäst gälda gitter, skyldig att utgifva ersättning med belopp, motsvarande värdet af samma virke. Innefattar afverkning, hvarom här är fråga, förbrytelse mot allmänna strafflagen, skall hvad förut i denna paragraf är stadgadt icke vinna tillämpning; dock skall delägare i samfälld skog, som vid afverkning i strid mot denna lags föreskrifter tillika missbrukat sin rätt i sam- fälligheten, hafva förverkat hvad å honom belöper af det afverkade virket samt, där hans andel i virket undgår beslag, därför utgifva ersättning efter ty här förut är sagdt. 2 mom. För annan öfverträdelse af de enligt denna lag meddelade föreskrifter vare straffet böter. | NOTISER. 387 $ 17. 1 mom. Rätt att i beslag taga virke, som bör anses förbrutet, tillkommer allmän åklagare samt jägmästare och kronojägare, hvar inom sitt tjänstgöringsområde, men rättighet att utföra åtal äge endast allmän åklagare och jägmästare, och skall förty annan, som gjort beslag, därom så snart ske kan och senast inom fjorton dagar göra anmälan hos allmän åklagare eller jägmästare. 2 mom. Sedan beslag ägt rum, skall, vid äfventyr att beslaget eljest förfaller, inom sextio dagar frågan om beslagets giltighet underställas pröfning af domstolen i den ort, där beslaget skett, genom instämmande af virkesägaren eller, där denne ej är för åklagaren känd eller icke kunnat med stämning anträffas, genom anmälan hos domstolen eller domaren, för hvilken senare händelse af domstolen eller domaren ofördröjligen skall om beslaget ut- färdas kungörelse, innefattande föreläggande för virkesägaren att inställa sig inför domstolen å den allmänna rättegångsdag, som infaller näst efter en månad från kungörelsens dag, äfvensom meddelande, att rätten då vill, utan hinder af virkesägarens utevaro, till pröfning upptaga frågan om beslagets giltighet, och huru med virket bör vidare förhållas. Denna kungörelse skall genom åklagarens försorg befordras till uppläsande i kyrkan i den försam- ling, där beslaget skett, samt införas uti minst en af ortens tidningar. 3 mom. Försäljning af beslagtaget virke må ej ske, innan frågan om beslagets giltig- het slutligen pröfvats, där ej virkesägaren begär, att försäljningen det oaktadt skall äga rum, eller öfverexekutor på anmälan af åklagaren, med hänsyn till att fara för virkets förstörelse är för handen eller att kostnaden för dess förvarande skulle blifva större än skäligt är, därom förordnar. Närmare bestämmelser om sättet för försäljning af beslagtaget virke meddelas af Ko- nungen. 4 mom. Försäljes beslagtaget virke, innan det dömts förbrutet, skall, intill dess frågan härom blifvit slutligen afgjord, försäljningssumman nedsättas hos Konungens Befallningshaf- vande i länet, och vare om insättningen af sådana medel i bankinrättning lag, som i 160 $ utsökningslagen sägs. SETS: Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Genom försäljning af beslag- taget virke uppkommen behållning, äfvensom, där virket undgått beslag, ersättning jämlikt 16 $ fördelas sålunda, att en tredjedel tillfaller kronan samt två tredjedelar åklagaren, dock att, där annan behörig person verkställt beslaget, denne skall af åklagareandelen undfå hälften. $ 19. Saknas medel till fulla gäldandet af böter, hvartill någon på grund af denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmän strafflag. $ 20. Hvad i denna lag stadgas, skall äga tillämpning jämväl för sådana skogar i öfriga delar af de norrländska länen och i Kopparbergs län, hvilka ifråga om dispositionsrätten öfver skogen äro underkastade inskränkningar jämlikt kungl. förordningen den 29 juni 1866. $ 21. Utan hinder af bestämmelserna i denna lag skola lapparna vara såsom hittills berätti- gade att, i den mån för utöfvande af dem tillkommande betesrätt å skogsmark är nödigt, till hushållsbehof begagna skogen. Denna lag skall träda i kraft den Stockholm den 7 juli 1913. Underdånigst: KARL FREDENBERG. TH, ÖRTENBLAD. TH. HERMELIN. GERH. ALEXANDERSSON. Nils Schager. 388 NOTISER. VI. Domänstyrelsens i hvad det rör dimensionslagen för Västerbottens och Norrbottens läns kustland. Till Konungen. Å Genom nådig remiss den 21 juni 1912 har Eders Kungl. Maj:t infordrat underdånigt utlåtande af domänstyrelsen öfver norrländska skogsvårdskommitténs betänkande, och får sty- relsen till fullgörande häraf, efter att den 26 sistlidne mars hafva afgifvit särskildt under-” dånigt yttrande öfver sagda kommittés betänkande i hvad det angår skogseld, härmed i under- dånighet anföra följande rörande kommitténs förslag till lag angående tillsyn å samt vård af enskildes skogar inom de delar af Västerbottens och Norrbottens län, som ej tillhöra Lappmarken. få Domänstyrelsen har dels i ärendet inhämtat skriftliga yttranden från öfverjägmästarna dels ock med dem hållit öfverläggning öfver bland annat nu ifrågavarande lagförslag. | Under öfverläggningen framhölls, att ehuru dimensionslagen hade afsevärda svagheter och brister, den likväl ej torde kunna nu ersättas med en annan och bättre lag. Det an- sågs tillika, att långt gående ändringar af dimensionslagen skulle väcka ovilja inom dess tillämpningsområde, och landstingen inom länen komme antagligen att motsätta sig sådana. Lagens brister hänförde sig framför allt till dess natur att allenast hindra afverkning af visst slag af virke för export, medan sköfling utan vidare försigginge inom skogarna i närheten af större samhällen efter järnvägarna. Ägarna af sådana skogar intoge en fri (gynnad) ställ- ning i förhållande till ägare af från samhällen och järnvägar aflägset belägna skogar. De förra kunde för förbrukning inom orten afyttra undermåligt virke utan utsyning och stämp- ling. De senare, som saknade sådan marknad, vore hänvisade till att efter utsyning sälja undermåligt virke allenast för export. Särskildt diskuterades den stora svaghet, som vidlådde det föreliggande lagförslaget i fråga om förfarandet vid försågning för husbehof af undermåligt virke. Ostämpladt undermåligt virke borde icke få försågas å exportsåg. Funnes ej husbehofssåg i fastighetens närhet, och önskade fördenskull jordägaren såga undermåligt virke för husbehof å exportsåg, borde han äga skyldighet att inom viss tid det år sågningen skulle äga rum göra framställning till vederbörande om utsyning och stämpling af sådant virke. Dylik förrättning skulle i sådant fall verkställas kostnadsfritt. Detta skulle sannolikt ej medföra större kostnader än de i allt fallt nästan ineffektiva kontrollåtgärder, som erfordrades vid exportsågarna, om ostämpladt virke finge därstädes försågas för husbehof. Det vore ej heller i förslaget angifvet, huru kontrollen skulle utföras, och af hvem den skulle ombesörjas. Det ansågs ej vara möjligt att enligt skogsvårdens fordringar utsyna allenast undermåligt virke, då äfven fullmåliga träd funnes i bestånden. Verkställdes utsyningen med hänsyn till att de fullmåliga träden skulle kvarstå, blefve skogen för gles, om sistnämnda träd afverkades, hvilket skogsägaren opåtaldt kunde när som helst verkställa. Utsynades däremot undermåliga träd under antagande, att de fullmåliga skulle afverkas, blefve beståndet för slutet, för att återväxt skulle inträda, om de fullmåliga träden finge kvarstå. Endast under förutsättning att utsyningsförrättaren och skogsägarna arbetade i samförstånd med hvarandra, kunde ett godt resultat vinnas. Säkrast vunnes målet, om utsyningen finge omfatta äfven den del af de fullmåliga träden, som i skogsvårdens intresse borde afverkas, förutsatt att skogsägaren läte öfriga fullmåliga träd kvarstå. De i lagförslagets 5 $ ingående bestämmelser tryggade ej återväxten. Enligt dessa äfventyra- des återväxten vid stämpling i granskog. Det vore anmärkningsvärdt, att lagförslaget likväl bestämde, att afverkning af undermåliga barrträd ej finge så bedrifvas, att återväxten äfven- tyrades, eller så att fastigheten komme att sakna nödigt husbehof. Ett stort antal ägostyc- kade hemman funnes, som saknade åbyggnader. Här finge sålunda skogen afverkas hår- dare än å hemman med åbyggnader. Dessa åter kunde i följd af klyfning och fortsatt be- byggande komma att sakna nödigt virke för husbehof. I öfrigt anmärktes att 4 mom. af 5 $ borde helt och hållet utgå ur förslaget. Skiftesstadgans bestämmelser borde nämligen ej få på sådant sätt öfva inflytande på skogslagarna, att fara för återväxt och skogens be- stånd äfventyrades. Beträffande uttrycket »hemman och nybyggen» i förslagets 18 $ anmärk- tes, att några nybyggen ej nu funnes inom det afsedda tillämpningsområdet, men väl lägen- heter, för hvilka lagen borde blifva gällande. För egen del får domänstyrelsen i ärendet anföra följande: Nu ifrågavarande förslag är afsedt att träda i stället för gällande dimensionslag för ofvannämnda län af den 24 juli 1903. Det utgör en kombination af denna författning och lagen om vård af enskildes skogar af samma dag, hvarvid bibehållits bland annat en bestämd minimidimension å träd, som icke skall anses vara undermåligt. NOTISER. 389 I anslutning härtill får styrelsen i korthet omnämna vissa af de betänkligheter, som i allmänhet kunna framställas mot dimensionsafverkning. Genom en sådan afverkning skördas de större och bättre träden, medan de mindre och svagare lämnas att fortväxa, ehuru de äro mer eller mindre skadade af ljusbrist m. m, Enär granen bättre än tallen uthärdar beskuggning, gynnar dimensionsafverkning granens utbredning på tallens bekostnad. En dylik afverkning medför vidare att beståndet i regeln blir glest och luckigt, hvarigenom marken försämras och förvildas. Den blir sålunda ej ägnad att tillfredsställa granens anspråk för att nå god utveckling, så framt marken ej tillförne varit mullrik och bördig, hvilket i fråga om våra två nordligaste län i regeln ej är fallet. Domänstyrelsen får i öfrigt i detta afseende hänvisa till hvad 1896 års skogskommitté anfört å sid. 84 och 85 i första delen af sitt betänkande. Likaledes får styrelsen åberopa hvad samma kommitté anfört såsom skäl för dimensionslagens bibehållande i Västerbottens och Norrbottens läns kustland. Härvid vill styrelsen likväl särskildt betona, att dimensio- nen å icke undermåligt virke måste hållas hög och alldeles icke sänkas under de mått, som nu äro gällande. Dimensionshuggningens menliga verkningar på skogsbestånden blifva nämli- gen på sådant sätt mindre, och den skogsvård, som utöfvas vid afverkning af undermåligt virke, kommer att omfatta större delen af bestånden. Dimensionen utgör nämligen gränsen mellan å ena sidan, hvad som må afverkas utan alla hänsyn, och å den andra hvad som allenast med iakttagande af god vård af den växande skogen och af skogsmarken må af- verkas. Det har emellertid ifrågasatts, att för granen skulle kunna bestämmas en lägre dimension än för tallen, ja, till och med, att granen skulle blifva så att säga fågelfri. (Jäm- för i detta afseende dels yttranden angående lämpliga åtgärder för befrämjande af den en- skilda skogsvården inom Västernorrlands och Jämtlands län, afgifna år 1901 af kommitterade, utsedda af Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels N. G. Ringstrands granskning af 1896 års skogskommittés betänkande i Ekonomisk tidskrift år 1900). Domänstyrelsen anser sålunda det förevarande lagförslagets bestämmelser lämpliga med afseende på den ifrågasatta, nu gällande dimensionen och dess tillämpning utan åtskillnad på trädslagen. Hvad en reservant, P. O. Welander, anfört såsom skäl för en lägre dimension än den af kommittén föreslagna synes ej förtjänt af beaktande. Vid det förhållande, att den under- måliga skogen i hvarje fall kan blifva föremål för sakkunnig vård, måste man förutsätta, att skogsbeståndens behandling varder lämpad efter bland annat växtplatsens beskaffenhet. Om marken befinnes å någon lokal vara så svag, att träden skulle blifva öfveråriga, förr än de uppnå den i lagen bestämda dimensionen, lärer den skogens beskaffenhet vara sådan, att för dess ordentliga skötsel och vård erfordras afverkning af undermåligt virke och detta i sådan omfattning, att återväxt inträder. Skogen kan sålunda i full öfverensstämmelse med hvad den nu gällande förordningen och det föreliggande lagförslaget innehåller skötas efter en omloppstid, som i hvarje fall afväges efter de rådande förhållandena, äfven om den i vissa fall kan medföra, att bestånden måste föryngras såsom undermåliga. Då man vet, att skogshushållningen å de svagare markerna bjuder större svårighet än å bättre lokaler, lärer det få anses vara en styrka och ej en svaghet hos lagförslaget, att bestånd å sämre mark kunna blifva föremål för en fullständigare vård än skogar å näringsrikare jordmån. Skall lagen kunna blifva fullt effektiv, är det emellertid enligt styrelsens mening nö- digt, att allt undermåligt virke utom det, som användes för gårdens eget eller med densamma i sambruk varande fastighetens husbehot, underkastas utsyning och stämpling enligt en god skogsvårds fordringar. Lagens syfte bör nämligen vara att vid skogsafverkning för afsalu hindra skogssköfling och framkalla skogsvård. Skogssköfling bör anses vara lika förkastlig, vare sig virket afverkas för export eller för försäljning inom landet, äfven om det vore för ortens behof. Skulle exempelvis en skog sköflas genom afverkning af byggnadsvirke för en närbelägen stad eller annat samhälle, torde detta icke böra anses vara mera lofvärdt, än om virket sålts för tillverkning af pappersmassa, Likaledes vore sköfling af en skog icke mindre beklaglig, om därvid afverkadt virke användes till en under byggnad varande järnväg såsom syllar, stängselstolpar m. m., än om det förbrukades för något icke allmänt ändamål, exem- pelvis till sågning för export. Ändamålet med afverkningen bör alldeles icke kunna anses sätta någon bättre eller sämre prägel på skogssköflingen. Om detta är obestridligt, så bör hvarje afverkning af undermåliga träd för annat ändamål än eget husbehof dömas lika. Häraf följer, att hvad som gäller för tillstånd till afverkning af undermåliga träd, afsedda till sågning för export, framställande af trämassa m. m. måste tillämpas jämväl beträffande annan afverkning af sådana träd, då de icke äro afsedda till eget husbehof. För fritt för- fogande af undermåligt virke bör alltså i hvarje fall fordras, att tillstånd i vederbörlig ord- ning lämnas till dess afverkning. Därmed följer ock att undermåligt virke, för hvars afverk- ning vederbörligt tillstånd ej lämnats, bör vara underkastadt beslag, hvarhelst det anträffas, 390 NOTISER. och icke blott å vissa i I $ angifna ställen, så framt det är afsedt att användas till annat | ändamål än för gårdens eller i sambruk med densamma varande fastighets behof. Anträffas sådant virke nu i eller invid en flottled, är det ej underkastadt beslag. Det måste först nedflottas till och uppläggas å lastageplats, sågplats o. s. v. Om en större hop sådant un- dermåligt virke upplagts strax utanför en sågplats vid en exportsåg för att efter hand vid obevakade tillfällen föras in i sågen och omedelbart försågas, är det ej beslagsmässigt, äfven om det konstateras, att timmerpartiet minskas i samma mån som det mindre sågvirkets mängd vid sågen ökas. Endast undantagsvis torde kunna ledas i bevis, att sågadt virke tillkommit af undermåliga träd; framför allt gäller detta, om virket är kantadt. Fyrhugget och tvåslaget virke äfvensom rundvirke af undermåliga träd får enligt nu gällande bestämmelser och jäm-. väl enligt det föreliggande lagförslaget afverkas i huru stor myckenhet som helst under förutsättning, att skogsägaren iakttager, att ej virket upplägges vid lastageplats eller å öfriga i I $ omförmälda ställen, hvartill kommer, enligt det förevarande förslaget, att nödigt antal | fröträd skall kvarlämnas. Skogssköflingen kan sålunda äga rum i stor utsträckning å så dana fastigheter, som ligga i närheten af städer eller andra större samhällen, invid järnvä- | gar o. s. v. Ett flertal liknande oegentligheter skulle kunna anföras såsom motiv för at lagen borde byggas på den grund, som ofvan angifvits, nämligen att allt undermåligt virke utom det, som användes för gårdens eget eller med densamma i sambruk varande fastighets husbehof, skall för att få fritt disponeras vara utsynadt och stämpladt samt, om så ej är fal let, underkastadt beslag, hvarhelst det anträffas. Först på sådant sätt kunde lagen blifva fullt effektiv, och för kontrollen öfver dess efterlefnad kräfdes ej de dyrbara och likväl ej till fyllestgörande åtgärder, som äro förenade med nu gällande bestämmelser och äfven skola erfordras, därest det nu föreliggande förslaget varder till lag antaget. Lagen blefve ock på sådant sätt mäktig att framkalla en så god vård af skogbestånden, som med en dimensions- lag är möjligt. Dylika bestämmelser innebära visserligen ett ganska långt steg från hvad som nu är gällande och likaledes från hvad de kommitterade föreslagit, men vill styrelsen dj särskildt betona, att lagen med tillämpning af sådana grunder skulle blifva mera effektiv och dess kontroll mera billig än jämlikt det föreliggande förslaget, enligt hvilket kontrollen likasom för närvarande blir ineffektiv, men dock förenad med stora svårigheter och kostna- der. Domänstyrelsen är beredd att afgifva förslag till de ändringar, som häraf skulle på kallas, därest Eders Kungl. Maj:t täcktes vara benägen framlägga ett dylikt förslag för Riks- dagen. I det föreliggande förslagets 3 $ ligger dess enligt styrelsens förmenande svagaste punkt. Denna paragraf är af genomgripande betydelse för en blifvande kontroll öfver bestämmel- sernas efterlefnad. Styrelsen aktar för den skull nödigt något utförligare behandla denna och därvid först lämna en kort historik öfver tillkomsten af motsvarande nu gällande be-- stämmelser. Liknande bestämmelser ingingo redan i nådiga förordningen den 29 september 1874 angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog i Norrbottens län, hvilken genom nådig förordning den 23 juni 1882 förklarades skola äga tillämpning jämväl å de delar af Västerbottens län, som icke tillhöra lappmarken. Då dessa författningar genom nådig förordning den 19 mars 1888 sammanfördes till en, omfattande båda länens kustland, meddelades däri bland annat enahanda bestämmelse, så lydande: »Dock vare hemmansägare eller åbo ej förment att, äfven utan sådant tillstånd, af hemmanets skog till oundgängligt husbehof låta vid gården såga oah använda undermåligt virke.» Häraf framgår alltså att det i denna punkt afsedda virket skulle både försågas och användas vid gården, hvaraf föl jer att med oundgängligt husbehof afsågs uteslutande fastighetens eget behof. Gifvetvis borde ej heller försågningen begränsas att ske vid gården, om virket skulle fått användas äfven för annat husbehof än gårdens. I det förslag till ändrad lydelse af dimensionslagen, hvilket afgafs af 1896 års skogs- kommitté, ändrades den nu citerade punkten på det sätt, att orden >»vid gården» uteslötos och uttrycket »oundgängliga husbehof» utbyttes mot »eget husbehof». Denna ändring inne- bar ej i sak någon ändring i fråga om virkets användning, utan afsåg allenast, att husbehofs- virket skulle kunna försågas äfven annorstädes än vid gården, hvilket var en påtaglig för- del, om därstädes ej fanns någon såg. Rättigheten skulle emellertid gälla allenast det virke, som hemmansägaren behöfde använda för sitt eget husbehof. Eders Kungl. Maj:ts proposition n:o 48 till 1903 års Riksdag bibehöll emellertid samma lydelse, som ofvan anförts ur 1888 års förordning med allenast tillägg af orden »eller inom samma by» efter orden »vid gården». Emot det af skogskommittén föresla gna uttrycke seget husbehof> anförde departementschefen, att enär uttrycket »oundgängligt husbehof» tolkats så, att föryttring af undermåligt virke, som sågats vid husbehofssåg, vore tillåten NOTISER. 391 inom Västerbottens och Norrbottens län, det syntes ur synpunkten af ortens behof af bränsle, "byggnadsvirke m. m. vara af stor vikt, att åt nämnda stadgande icke gåfves en formulering, som kunde anses innebära en begränsning af denna föryttringsrätt. Genom förbiseende hafva orden »vid gården» kommit att uteslutas ur det aftryck af 1888 års förordning, som 1903 års riksdags särskilda utskott n:o 2 intagit å sid. 218 af sitt utlåtande n:o 5 angående skogslagstiftning och därmed i samband stående ämnen. Vid ärendets behandling i Riksdagen erhöll den nu ifrågavarande punkten följande lydelse: »Dock vare hemmansägare eller åbo ej förment, att, äfven utan sådant tillstånd, af hemmanets skog, till oundgängligt husbehof låta försåga undermåligt virke å sådana sågin- rättningar, hvilka ej äro afsedda till försågning af virke för export (husbehofssågar)», hvil- ken lydelse af Eders Kungl. Maj:t sanktionerades och nu är gällande. I Riksdagens skrif- velse n:o 136 den 22 maj 1903 angående skogslagsstiftning och därmed i samband stående jämnen motiveras uttrycket sålunda: »Hvad beträffar sista punkten af I $ anser Riksdagen angeläget vara, att densamma så affattas, att förbudet icke i något fall kommer att träffa virke, som afverkas till eget husbehof. Då det väl kan tänkas, att icke inom hvarje by finnes någon för allmänheten upplåten husbehofssåg, torde därför orden »låta vid gården eller inom samma by» böra utgå. Att i enlighet med motionärernas förslag från förbudet jämväl undantaga afverkning för annans husbehof eller för allmänt ändamål inom Västerbot- tens och Norrbottens län eller för statens behof anser Riksdagen däremot icke tillrådligt. Genom ett så vidsträckt undantag skulle nämligen kontrollen öfver lagens tillämpning hart när omöjliggöras och lagens effektivitet allt för mycket äfventyras». Erfarenheten under tiden efter år 1903 har gifvit vid handen — något som ock be- styrkes af ett flertal till kommittén ingångna yttranden — att den rätt till fri afyttring för husbehofsändamål inom länen, som ansetts förefintlig, medfört vådor för skogarnas bevarande, särskildt med hänsyn till de båda af 1903 års Riksdag påpekade svårigheterna i afseende på kontroll och effektivitet. Domänstyrelsen anser för den skull, att tiden nu bör vara inne för ett upptagande i lagstiftningen af 1896 års skogskommittés förslag till begränsning af friheten till att afse allenast det egna husbehofvet. | Det är af synnerligen stor betydelse, att denna begränsning blifver gällande bland an- nat af det skäl, att i fråga om undermåligt virke, sågadt annorlunda än till sparrar, beslag- tagare är skyldig bevisa, att varan tillkommit af träd, som varit undermåligt, och till hvars afverkande till fritt förfogande ej meddelats vederbörligt tillstånd. Att anskaffa sådan bevis- Bing möter i regeln stor svårighet, hvarför ock beslag sällan kan ske å försågadt undermå- ligt virke. Beträffande annat undermåligt virke tillkommer bevisningsskyldigheten däremot ”virkesägaren; det är ock i regeln lätt att konstatera, huruvida sådant virke härstammar från undermåliga träd. På grund af hvad som anförts får styrelsen, enär — äfven om styrelsen till fullo inser det önskvärda och i många fall, på sätt af Riksdagen uttalats, rättvisa uti att möjlighet be- redes den, som i sin fastighets närhet icke har tillgång till husbehofsförsågning å husbe- hofssåg, att få dylik försågning under särskilda garantier verkställd å exportsåg — likväl med hänsyn till här cfvan andragna omständigheter och då genom en rätt till kostnadsfri utstämpling af husbehofsvirke afsedt att sågas å exportsåg, vederbörandes berättigade intresse härvidlag synes styrelsen behörigen tillgodosedt, att medgifvande för vissa fall till försågning af ostämpladt undermåligt virke å exportsåg icke synes böra lämnas, hemställa, att förslagets 3 $ måtte affattas på sådant sätt, att däraf tydligt framgår, att ostämpladt undermåligt virke må försågas allenast vid husbehofssågar och endast för så vidt det skall användas till fastig- hetens eget eller med densamma i sambruk varande fastighets husbehof. Därigenom torde det blifva möjligt att åtminstone till stor del undgå de slitningar mellan den kontrollerande myndigheten och skogsägaren, hvilka i än större utsträckning än för närvarande skola komma att inträda, därest det nu föreliggande förslaget varder oförändradt till lag antaget. Öfver- vakandet af att undermåligt ostämpladt virke icke intages i dg smärre exportsågarna är för- enadt med synnerligen stora svårigheter. Till dylik såg hör nämligen ofta ej visst område, som kan betraktas såsom sågplats eller sågbacke, eller, om dylikt område finnes, är det af ringa omfattning. Ostämpladt undermåligt timmer kan sålunda ligga i sågens närhet till sådan mängd, att det omöjligen kan vara afsedt för skogsägarens husbehof. Anordnas med anledning häraf bevakning för att hindra virkets intagande i sågen samt försågning därstädes, kan ägaren, om han härigenom finner sin ursprungliga afsikt sviken, försälja virket för bygg- nadsändamål inom lagens tillämpningsområde, Domänstyrelsen finner sig för den skull samt med afseende på hvad som framkommit under diskussionen af ärendet med vederbörande öfverjägmästare skyldig hemställa, att det föreliggande förslaget så ändras, att det må byggas på följande linjer: 392 NOTISER. 1:0) Fullmåliga träd må fritt afverkas. 2:0) Undermåliga träd må för fastighetens eget eller med densamma i sambruk varande fastighets husbehof fritt afverkas, dock att sådana undermåliga träd för att få försågas å exportsåg skola utsynas och stämplas enligt en god skogsvårds fordringar, hvilken stämpling dock bör ske kostnadsfritt. å 3:0). Undermåliga träd må i öfrigt fritt disponeras allenast efter utsyning och SN ling och i mån som sådant är förenligt med skogens ordentliga skötsel och vård. 4:0) Önskar skogsägare utsyning enligt en god skogsvårds fordringar jämväl af trädill som han enligt 1:0) och 2:0) är berättigad afverka utan utsyning, skall han vara därtill bell rättigad. ; Dessa synpunkters genomförande skulle påkalla följande ändring af I $. J Barrträd, som ej är torrt och som efter hvad här nedan i 2 $ sägs är att anse så- | som undermåligt, må icke för annat ändamål än som i 3 $ omförmåäles användas, med mindre tillstånd i vederbörlig ordning erhållits till trädets afverkning till fritt Sörfom gande. I 2 $ skulle ej någon ändring påkallas. 1 3 $ skulle erhålla följande lydelse: | Jordägare eller åbo vare berättigad att — — — för användning fill oundgängligt husbehof för fastigheten eller med densamma i sambruk varande fastighet låta försåga — — — ej äger rum (husbehofssågar). Ii Försägning å annan såginrättning (exportsåg) af undermåligt virke vare tillåten allenast efter utsyning och stämpling på sätt nedan finnes bestämdt, | 4 $ skulle utgå. 1 Domänstyrelsen, som anser att allenast markägaren kan hafva sådant intresse för sko- gens ordentliga skötsel och vård, att han i sådant afseende önskar utsyning af undermåligt virke, kan ej godkänna tankegången i herr Ringstrands reservation mot lydelsen af paragraf 5 mom. I. Enligt detta moment skulle veden stämplas med kronomärke. Sådant märke torde dock ej böra vara lika med det, som användes af de under domänstyrelsen lydande skogstjänstemän, hvarför styrelsen får hemställa, att ordet »kronomärke» ersättes med orden »särskildt märke». Det synes tillika vara nödigt, att lagen innehåller bestämmelser om alla de fall, då utsyning och stämpling af träd skall eller må äga rum, vare sig träden äro fullmåliga eller under- måliga, hvarför styrelsen får i fråga om 5 $ föreslå följande lydelse. I mom. Den, som — — — annorledes än för ändamål, som i 3 $ första stycket sägs, företages — — — blifvit med särskildt märke stämplade. Önskar skogsägare utsyning enligt skogsvärdens fordringar jämväl af fullmåliga träd eller af undermåliga träd, som skola användas för fastighetens eget eller med densamma i sambruk varande fastighets husbehof, vare därtill berättigad i den ordning om utsyning af undermåliga träd här ofvan är föreskrifvet. Har vid — — — densamma. 2 mom. Varder — — — verkställas. Anmälan — — — i anspråk. Efter — — — äga rum. 3 mom. Innan — — — utsättas. 4 mom. synes styrelsen med hänsyn till hvad styrelsen anfört i sitt underdåniga ytt- rande den 2 september 1912 öfver skifteslagskommitténs betänkande böra utgå. Någon rätt att utan hinder af inskränkningarna i nu ifrågavarande författning afverka och förfoga öfver undermåligt virke såsom ståndskogslikvid synes nämligen icke böra medgifvas skogs- ägare. De föreslagna bestämmelserna i 5 mom, synas mindre lämpliga än de nu gällande, enligt hvilka det tillkommer -Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att pröfva ärende an- gående skogs afverkning för markens uppodling till åker eller äng samt föreskrifva viss tid, inom hvilken odlingsföretaget skall vid påföljd af vite; som Eders Kungl. Maj:ts befallnings- hafvande likaledes äger bestämma, vara fullbordadt. Domänstyrelsen anser, att Eders Kungl, Maj:ts befallningshafvande jämväl framgent böra äga pröfva dylika ärenden, helst som skogs- vårdsstyrelsen förde komma att äga mindre intresse för skogsmarkens uppodlande och ej heller torde kunna hafva tillgång till funktionärer med nödiga fackkunskaper i jordbruk för att säkert bedöma, huruvida ett därför ifrågasatt område är af den beskaffenhet, att det lämpligen bör uppodlas till åker eller äng. Det synes ock vara nödigt, att den beslutande myndigheten äger bestämma om vite för odlingens fullgörande inom viss tid, så att markens uppodling icke blifver allenast en förevändning -att utan återväxtskyldighet afverka skog. NOTISER. 393 Domänstyrelsen får för den skull uttala sin anslutning till den af herrar Kinberg, Welan- der och Wiklund vid denna paragraf afgifna reservation. I 6 $ torde ordet »utsyning» böra utbytas mot »undersökning», på det att godtgö- relse må kunna utgå äfven i de fall, då undersökningen leder därtill, att en framställning om afverkning af undermåliga träd vare sig för skogens ordentliga skötsel och vård eller för markens uppodling till åker eller äng icke kan bifallas. Därest i sådana fall sökanden blefve befriad från ersättningsskyldighet, skulle okynnesansökningar af ifrågavarande slag lätt kunna framkomma. Det synes visserligen ej vara nödigt, att ersättningens belopp under alla förhållanden skall utgöra full ersättning för den kostnad, som genom förrättningen föror- sakats kronan. Beloppet bör, på samma gång det i fråga om smärre förrättningar kan anses vara tillräckligt lågt för att ej verka i högre grad betungande för små skogsägare, vara ägnadt att förekomma okynnesförrättningar och för den skull utgå med ett minimibelopp, hvilket skulle tillämpas dels i sådana fall, då någon utsyning icke komme till stånd, dels då afgälden enligt de af Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder icke uppginge till ett högre belopp. Ett sådant minimibelopp synes lämpligen kunna fixeras till 3 kronor. Ersättningen bör gifvetvis icke tillfalla förrättningsmannen, hvilken bör vara aflönad för sitt arbete obe- roende af hvad slag detta är. I denna paragraf bör tillika göras ett tillägg angående rät- tighet för skogsägare att kostnadsfritt få utstämplade undermåliga träd, som han önskar för husbehof försåga vid exportsåg. Paragrafen skulle sålunda erhålla följande lydelse: För undersökning och stämpling — — — bestämmas; dock att godtgörelse icke skall utgå för stämpiing af undermåliga träd, som skola för fastighetens eget eller med densamma i sambruk varande fastighets husbehof försågas vid exportsåg. De åligganden, som enligt 8 $ skulle tillkomma skogsinspektör, anser styrelsen böra tillkomma Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande på sätt bestämmes i 2 $ lagen den 24 juli 1903 angående vård af enskildes skogar. 4 mom. i II $ synes böra förses med ett tillägg af innehåll, att under den i momen- tet angifna förutsättning virket skall vara förbrutet och underkastadt beslag på sätt för andra fall i paragrafens I mom. finnes stadgadt. Maximibeloppet å de i 12 $ 2 mom, föreslagna böter torde böra höjas till femhundra kronor för att vid upprepade stora förseelser kunna anses medföra vederbörlig verkan. Därest styrelsens förslag till lydelse af 3 $ varder godkänd och sålunda undermåligt virke må för husbehof försågas å exportsåg endast efter utsyning och stämpling enligt 5 $, torde 4 mom. af 12 $ böra erhålla följande lydelse: Nyttjar — — — å exportsåg försåga undermåligt virke, som utan kostnad för ho- nom stämplats, detsamma — — — kronor, Till bestämmelserna i 13 $ I mom., att annan än allmän åklagare och skogsingenjör, som gjort beslag, skall därom hos endera af dem göra anmälan, så snart ske kan, torde böra fogas en bestämd angifven maximitid, förslagsvis och sist inom fjorton dagar, för full- görande af sådan anmälan. Denna skulle i annat fall kunna på grund af andra åligganden fördröjas så länge, att beslagets giltighet icke hinner inom den tid, som i 2 mom. därför föreslagits, underställas vederbörlig pröfning. Styrelsen anser sig böra fästa uppmärksamheten därpå, att förutvarande 138 $ utsök- ningslagen blifvit genom lag den II oktober 1912 ersatt med i viss mån andra bestämmel- ser, hvilket torde nödvändiggöra viss ändring i 4 mom. af 13 VS. I 17 $ ändras ordet »skogsinspektör» till »skogsvårdsstyrelse». Häraf torde böra följa rätt för skogsingenjör att fullfölja talan mot skogsvårdsstyrelsens beslut, hvarigenom ändring skett i af honom enligt 5 $ meddeladt utlåtande. Enligt 18 $ skulle den föreslagna lagen ej äga tillämpning å hemmman och nybyggen, hvilka i fråga om dispositionsrätten till skogen äro underkastade inskränkningar jämlikt kungl. förordningen den 29 juni 1866. Uttrycket »hemman och nybyggen» torde ej vara lämpligt, dels emedan några nybyggen numera icke torde finnas inom den föreslagna lagens tillämpningsområde, dels ock emedan samma förordning gäller för vissa försålda kronoöfver- loppsmarker, hvilka hvarken äro hemman eller nybyggen. De angifna orden skulle lämpli- gen kunna ersättas med uttrycket fastighet eller egendom, då paragrafen komme att erhålla följande lydelse: Denna lag — — — å fastighet, som i fråga — — — är underkastad — — — 29 juni 1866. Jämte det styrelsen beträffande organen för lagens handhafvande får hänvisa till hvad styrelsen i särskildt yttrande vill därutinnan andraga, anser styrelsen på grund af hvad sty- relsen härofvan anfört, lagförslaget böra erhålla följande lydelse: 394 NOTISER. NER Barrträd, som ej är torrt och som, efter hvad här nedan i 2 $ sägs, är att anses såsom undermåligt, ma icke för annat ändamål än fastighetens eget eller med densamma i sambruk varande fastighets oundgängliga husbehof användas, med mindre tillstånd i veder- börlig ordning erhållits till trädets afverkning till fritt förfogande. NE I mom. Såsom undermåligt anses träd, som afverkadt ej håller uti någon riktning, barken oberäknad, minst 21 centimeter i genomskärning på ett afstånd af 4,75 meter från storändan. 2 mom. Virke af träds öfre del må ej hänföras till undermåligt virke, när det tydli- gen visar sig eller ådagalägges, att det virke är taget af träd, som icke är undermåligt eller af träd, som är med vederbörligt tillstånd afverkadt. 3 mom, Sparre, hvars ursprungliga tjocklek vid 4,75 meters längd ej kan utrönas, skall för att icke anses undermålig, hålla i omkrets, vid sagda längd från storändan, minst 57 centimeter, i fall sparren är sågad eller bilad till skarp kant, men eljest minst 60 centimeter, samt i förhållande därefter, om längden är mindre, 4 mom. Virke, sågadt annorledes än till sparre, må såsom undermåligt anses allenast därest lagligen kan styrkas, att varan tillkommit af träd, som är undermåligt, och till hvars afverkande till fritt förfogande ej meddelats vederbörligt tillstånd. SER Jordägare eller åbo vare berättigad att utan särskildt tillstånd af fastighetens skog för användning till oundgängligt husbehof för fastigheten eller med densamma i sambruk va- rande fastighet låta försåga undermåligt virke å sådana såginrättningar, å hvilka försågning för export ej äger rum (husbehofssågar). Försågning å annan säginrättning (exportsäg) af undermåligt virke vare tillåten allenast efter utsyning och stämpling på sätt nedan finnes bestämdt. $ 4 I mom. Den, som för sin skogs ordentliga skötsel och vård anser erforderligt, att afverkning af undermåliga träd annorledes än för ändamal, som i 3 s$ första stycket sägs, företages, har att därom skriftligen göra anmälan hos vederbörande skogsingenjör; och ålig- ger det skogsingenjören eller den skogstjänsteman, som i hans ställe förordnas, att verkställa den undersökning af skogen, som af omständigheterna påkallas. Finnes därvid slik afverk- ning vara med grunderna för en god skogshushållning öfverensstämmande, må, där ej laga hinder eljest möter, tillstånd af förrättningsmannen gifvas till afverkning till fritt förfo- gande; dock att träden ej må afföras, innan de genom förrättningsmannens försorg blifvit med särskildt märke stämplade. Önskar skogsägare utsyning enligt skogsvärdens fordringar jämväl af fullmåliga träd eller af undermåliga träd, som skola användas för fastighetens eget eller med densamma 1 sambruk varande fastighets husbehof, vare därtill berättigad i den ordning om utsyning af undermåliga träd här ofvan är föreskrifvet. Har vid förrättning af nu omförmäld art förrättningsmannen ansett nödigt, att fröträd å skogen tillsvidare öfverhållas, skall i instrumentet öfver förrättningen härom lämnas före- j skrift, och skola dessa träd till antal och växtplatser angifvas; och vare för sådan händelse sökande skyldig, att innan stämpling, hvarom i detta moment finnes stadgadt, får ske, af lämna en af två vittnen bestyrkt förbindelse att uppfylla föreskriften om fröträds öfverhållande. Dessa fröträd skola genom förrättningsmannens försorg förses med särskildt märke och må sedermera icke utan särskildt tillstånd afverkas. Öfvergår fastigheten till annan, vare förra ägaren från sin förbindelse fri, där han vederbörligen styrker, att nye ägaren öfvertagit den- samma, 2 mom. Varder förrättning, som i I mom. omförmäles, begärd före den I april, skall undersökningen och utstämplingen så vidt ske kan företagas och afslutas före den I okto- ber samma år. Uppstår under tiden efter den 1 april skada å skog genom storm, eld eller eljest och begäres i anledning häraf före den 1 september sådan förrättning, skall densamma före nästföljande 1 december verkställas. Anmälan för erhållande af dylik undersökning och utstämpling bör innehålla uppgift å det antal dagar, förrättningen kan antagas taga i anspråk. Efter anmälningstidens utgång skall genom kungörelse i kyrka samt tillkännagifvande i ortstidning meddelas den ordning, i hvilken förrättningarna skola verkställas, samt dagarna, då de beräknas komma att äga rum. NOTISER. 395 3 mom, Innan förrättningsmannen från stället afreser, skall han mot bevis, men utan lösen tillställa sökanden eller hans ombud skriftligt syneinstrument, i hvilket kostnaden för förrättningen skall utsättas. 4 mom. Vill jordägare för skogsmarks uppodling till åker eller äng fälla skog med rätt till fritt förfogande öfver virket, göre härom anmälan hos vederbörande skogsingenjör, hvilken det åligger att, så snart sådant i sammanhang med annan tjänsteförrättning i orten lämpligen kan ske, verkställa besiktning å den uppgifna odlingsmarken till utrönande af dess läge, storlek, beskaffenhet och tjänlighet till odling samt därefter till Konungens befall- ningshafvande insända besiktningsinstrumentet med uppgift å den tid, som anses för odlin- gens fullbordande erforderlig, jämte det yttrande i öfrigt, hvartill besiktningen kan föranleda. Önskar ägaren att utan afbidande af utsynings förrättning vinna handläggning af ärendet, äge han på egen bekostnad antingen för besiktning af marken påkalla skyndsam åtgärd af vederbörande skogsingenjör eller kronobetjänt, hvarefter denne med ärendet vidare förfar i den ordning ofvan stadgas, eller ock låta odlingsmarken besiktigas af landtmätare, landt- bruksingenjör eller jordbrukskonsulent eller ock af två andra trovärdiga män samt insända det öfver besiktningen afgifna intyg jämte ansökning i ärendet till endera af nämnda tjänste- män, som har att med eget yttrande befordra ansökningen till Konungens befallningshaf- vandes pröfning. Finner Konungens befallningshafvande det tillämnade odlingsföretaget vara af beskaf- fenhet att böra komma till utförande samt att afverkning af undermåligt virke till fritt för- fogande bör medgifvas, meddele befallningshafvanden därtill tillstånd med utsättande af viss tid, inom hvilken wid wvite, som befallningshafvanden äger bestämma, odlingen skall vara fullbordad; skolande underrättelse om befallningshafvandens beslut i ärendet meddelas skogs- ingenjören för jordägarens förständigande. På jordägarens begäran skola sedermera träden genom vederbörande skogsingenjörs försorg stämplas med särskildt märke. Vy 5 För undersökning och stämpling, hvarom i 4 $ sägs, skall sökanden, jämte det han vare pliktig bekosta nödig handtlangning, till statsverket gälda godtgörelse enligt grunder, som af Konungens befallningshafvande bestämmas; dock att godtgörelse icke skall utgå för stämpling af undermåliga träd, som skola för fastighetens eget eller med densamma i sam- bruk varande fastighets husbehof försägas vid exportsag. $ 6. Å skogsmark, därå denna lag äger tillämpning, må afverkning af undermåliga barr- träd, som icke blifvit enligt 4 $ utsynade eller stämplade, ej så bedrifvas, att skogens åter- växt uppenbarligen äfventyras eller fastigheten kommer att sakna nödigt virke för eget hus- behof. Har sådan afverkning ägt rum, vare den, som låtit densamma komma sig till last, pliktig att vidtaga de åtgärder, som för återväxtens betryggande finnas erforderliga, eller tåla den inskränkning i förfoganderätten öfver skogen, som af omständigheterna påkallas. Är af ägare afverkningsrätt upplåten till annan, och har denne gjort sig skyldig till förfarande af omförmäld art, vare jämväl ägaren härför ansvarig, där ej afverkningsrätten upplåtits genom aftal, som gällde vid tiden för denna lags trädande i kraft; äge dock af den skyl- dige söka åter, hvad han sålunda fått vidkännas. För uppsikt öfver att hvad sålunda stadgadt varder iakttaget skall i hvartdera länet finnas en skogsvårdsstyrelse. S 7. Där på grund af inkommen anmälan eller eljest, skogsvårdsstyrelsen finner skälig an- ledning antaga, att afverkning bedrifves i strid mot bestämmelserna i 6 $, äger styrelsen att hos Konungens befallningshafvande påkalla undersökning. Konungens befallningshaf- vande förordnar i anledning häraf en skogsstatens tjänsteman att med biträde af två ojäfviga gode män, hvilka af förrättningsmannen utses bland dem, som äro valda till ledamöter i ägodelningsrätt eller till gode män vid landtmäteriförrättning i orten, å stället undersöka förhållandet och däröfver till skogsvårdsstyrelsen afgifva redogörelse med förslag till de åt- gärder, som för markens återställande i skogbärande skick må finnas nödiga, eller till den inskränkning i förfoganderätten öfver skogen, som med hänsyn till fastighetens framtida be- hof af husbehofsvirke anses vara af omständigheterna påkallad. Stanna synemännen i olika meningar, skola de särskilda meningarna meddelas skogs- vårdsstyrelsen. 396 NOTISER. NY Eb Kan skogsvårdsstyrelsen efter öfvervägande af i undersökningsinstrumentet innehållna förslag träffa öfverenskommelse med den eller dem, som jämlikt 6 $ äro ansvariga för åter- växtens tryggande, om de åtgärder, som böra vidtagas för markens återställande i skogbä- rande skick, bör den skriftligen upprättas och lände därefter till efterrättelse. Träffas ej öfverenskommelse eller hafva, efter det öfverenskommelse träffats, de däri aftalade åtgär- derna blifvit eftersatta, äger skogsvårdsstyrelsen att vid domstol anhängiggöra och utföra talan mot vederbörande, $ 9. Har jämlikt 8 $ talan blifvit till domstol instämd, äger domstolen föreskrifva de åtgär- der, hvilka för återväxtens betryggande å den afverkade skogsmarken böra vidtagas samt förelägga viss tid, inom hvilken samma åtgärder skola vara fullgjorda vid äfventyr att de eljest varda af skogsvårdsstyrelsen på den försumliges bekostnad verkställda, och må dom- stolen därjämte, jämväl innan målet slutligen pröfvas, i den mån sådant finnes vara af nö- den samt kunna ske utan förnärmande af annans rätt, meddela förbud, intill dess de före- skrifna åtgärderna blifvit verkställda, mot afverkning å så stor del af det ägaren tillhöriga skogsområde, som skäligt pröfvas. Ofver rättens slutliga utslag föres klagan genom besvär. Angående klagan öfver för- bud, som under rättegången meddelas, gälle, hvad i 16 kapitlet 10 $ rättegångsbalken stad- gas. Afverkningsförbud går genast i verkställighet. $ 10. Förbud, som i 9 $ sägs, må ock på begäran af skogsvårdsstyrelsen af öfverexekutor meddelas, där den jämlikt 7 $ verkställda undersökning gifver vid handen, att afverkning bedrifvits i strid mot bestämmelserna i 6 $, och skäl till sådant förbud i öfrigt förekomma. Om dylikt förbud gälle i tillämpliga delar, hvad i utsökningslagen om skingringsför- bud sägs, dock att pant eller borgen för skada, som genom åtgärden kan tillskyndas veder- parten, icke erfordras. NM I mom. Virke, hvarmed förfarits i strid mot bestämmelserna i I $, vare att anse så- som förbrutet samt underkastadt beslag; undgår dylikt virke beslag, vare den, som gjort sig till förfarandet skyldig, pliktig att utgifva ersättning med belopp, motsvarande värdet af samma virke, s 2 mom, Har i strid mot föreskrift i I $ virke till sågad vara eller för pappersmasse- fabrikation användts eller intagits vare sig inom såginrättning eller pappersmassefabrik, i till dylika anläggningar hörande rännor eller förvaringsbommar eller inom områden, som begagnas till sågplats eller sågbacke vid såginrättning eller upplagsplats vid pappersmasse- fabrik, vare såginrättningens eller pappersmassefabrikens ägare förfallen till böter från och med tio till och med femhundra kronor. 3 mom. Sker afverkning i strid mot meddeladt förbud eller varder fröträd, rörande hvars öfverhållande aftal blifvit på sätt i 4 $, I mom. sägs träffadt, i strid mot samma aftal afverkadt, vare straffet böter från och med tjugufem till och med femhundra kronor; och skall virket tagas i beslag samt dömas förbrutet. 4 mom. Nyttjar den, som jämlikt 3 $ låtit å exportsåg försäga undermåligt virke, som utan kostnad för honom stämplats, detsamma för annat ändamål än fastighetens eget eller med densamma i sambruk varande fastighets husbehof, vare han förfallen till böter från och med tio till och med etthundra kronor, och skall virket vara att anse som förbru- tet samt underkastadt beslag; undgår dylikt virke beslag, vare den, som gjort sig till förfa- randet skyldig, pliktig att utgifva ersättning med belopp, motsvarande värdet af samma virke, 5 mom. Har efter afverkning meddeladt afverkningsförbud blifvit genom utslag, som vunnit laga kraft, upphäfdt, förty att förbud icke bort meddelas, må icke virket dömas för- brutet eller ersättning därför utdömas. 6 mom. Innefattar afverkning förbrytelse mot allmänna strafflagen, skall hvad förut i denna paragraf är stadgadt icke vinna tillämpning; dock skall delägare i samfälld skog, som vid öfverträdande af afverkningsförbud tillika missbrukat sin rätt i samfälligheten, hafva för- verkat, hvad på honom belöper af det afverkade virket samt, där hans andel i virket und- går beslag, därför utgifva ersättning efter ty förut är sagdt. NOTISER, 397 NI 1 mom, Rätt att i beslag taga virke, som bör anses förbrutet, tillkommer allmän åklagare, skogsingenjörer och tillsyningsmän, hvar inom sitt tjänstgöringsområde, äfvensom inom hamn- och lastageplats tullstatens tjänstemän och betjänte samt, då virket är lastadt på järnvägsvagn för transport till ort, där denna lag icke gäller, stationsföreståndare och ban- mästare, men rättighet att utföra åtal i sådana mål äge endast allmän åklagare och skogs- ingenjör; och skall förty annan, som gjort beslag, därom så snart ske kan och sist inom fjorton dagar göra anmälan hos allmän åklagare eller skogsingenjör. 2 mom. Sedan beslag ägt rum, skall, vid äfventyr att beslaget eljest förfaller, inom sextio dagar frågan om beslagets giltighet underställas pröfning af domstolen i den ort, där beslaget skett, genom instämmande af virkesägaren eller, där denne ej är för åklagaren känd eller icke kunnat med stämning anträffas, genom anmälan hos domstolen eller doma- ren, för hvilken senare händelse af domstolen eller domaren ofördröjligen skall om beslaget utfärdas kungörelse, innefattande föreläggande för virkesägaren att inställa sig inför domsto- len å den allmänna rättegångsdag, som infaller näst efter en månad från kungörelsens dag, äfvensom meddelande, att rätten då vill, utan hinder af virkesägarens utevaro, till pröfning upptaga frågan om beslagets giltighet, och huru med virket bör vidare förhållas. Denna kungörelse skall genom åklagarens försorg befordras till uppläsande uti kyrkan i den för- samling, där beslaget skett, samt införas uti en af ortens tidningar. 3 mom. Försäljning af beslagtaget virke må ej ske,innan frågan om beslagets giltig- het slutligen pröfvats, där ej virkesägaren begär, att försäljningen det oaktadt skall äga rum, eller öfverexekutor, på anmälan af åklagaren, med hänsyn till att fara för virkets förstörelse är för handen eller till att kostnaden för dess förvarande skulle blifva större än skäligt är, därom förordnar. Närmare bestämmelser om sättet för försäljning af beslagtaget virke meddelas af Konungen. 4 mom, Försäljes beslagtaget virke, innan det dömts förbrutet, skall, till dess frågan härom blifvit slutligen afgjord, försäljningssumman nedsättas hos Konungens befallningshaf- vande i länet; och vare om insättning af sådana medel i bankinrättning lag, som i 160 $ utsökningslagen sägs. 13. Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla länets skogsvårdskassa. Genom försälj- ning af beslagtaget virke uppkommen behållning äfvensom där virket undgått beslag, ersätt- ning jämlikt sr $ I och 3 mom. fördelas sålunda, att en tredjedel tillfaller skogsvårdskassan samt två tredjedelar åklagaren, dock att, därest annan behörig person verkställt beslaget, denne skall af åklagareandelen undfå hälften. $ 14. Saknas medel till fulla gäldandet af böter, hvartill någon enligt denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmän strafflag. S 15. Å sådan försumpad skogsmark, där skogens återväxt uppenbarligen omöjliggöres af markens beskaffenhet och betäckning, äger hvad ofvan i 6—10 $$ sägs icke tillämpning. $ 16. Är sökande missnöjd med förrättningsmans utlåtande enligt 4 $, må han däröfver föra klagan hos vederbörande skogsväårdsstyrelse sist innan klockan tolf å trettionde dagen efter det sökanden eller hans ombud erhållit del af samma utlåtande. Ändring i skogsvärdsstyrelsens beslut må sökas genom underdåniga besvär, som skola vara inkomna till jordbruksdepartementet innan klockan tolf å trettionde dagen efter det klaganden fått del af samma beslut. NR Denna lag äger icke tillämpning å fastighet, som i fråga om dispositionsrätten till skogen är underkastad inskränkningar jämlikt kungl, förordningen den 29 juni 1866. Denna lag träder i kraft den Stockholm den 7 juli 1913. Underdånigst: KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD. TH. HERMELIN. GERH,. ALEXANDERSSON. Nils Schager. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1913, H. 8. Trävarumarknaden. Marknaden är fast, priserna äro stadiga, se där hvad som i det stora hela är att säga i närvarande stund, likasom det varit under de närmast föregående månaderna. De jämförelsevis små kvantiteter, som finnas kvar osålda, placeras sakta men säkert till fulla priser och till och med i ett och annat fall, där begärliga specifikationer kunnat erbjudas, till något förhöjda. Detta senare är så mycket mera anmärkningsvärt, som frakterna. så som jag också i min förra rapport förutspådde, ytterligare styfnat. Konsumtionen ute hos våra kunder har i allmänhet taget varit så god, att importörerna kunna betala såväl det förhöjda fob priset som den förhöjda frakten och ändock hafva vinst. Af intresse är att se, huru försäljningarna vid utgången af Juli månad fördela sig på de olika skeppningsdistrikten i förhållande till det för hvarje distrikt beräknade kvantum: Haparanda, Luleå, Piteå och Skellefteå” ....... G:a, 00, då Um earn ock KÖN SKOLA SVIksie se AO Gar BOL FIAT OS ANC snor stage serb ere ts sta el bs El. SRA SNS SR c:a 85 NP SSU DG SVAL poor oe Ce r af öV, BAS CE ES SA EVE SRA G:A 807 fo Hudiksvall, Söderhamn och Gäfle ........ss.se0-s-0.. c:a 82 BH Öfriga SVELIG CE bob eup resistor ng sades pel a er Sena (ES HI På de olika importländerna fördela sig försäljningarna från hela landet af beräknade årsskeppningen på följande sätt: tUlfEngland SSA SAKTA ke US 3 sysgasudsupansscobssng rn Assa 54 VEKAD ETIKEN ES Sr SAS AD IG NE DENNE Spsbados hännsnnesar des 6,5 AH 57 EV SKlAn dess RN, 10,5 Po > Andra europ. länder ... MW SMAL OLA CSA een RSS 55 0 > Utomeurop. landet. i Vid jämförelse mellan exporten år 1913 och närmast föregående år finner man, att t. o. m. Juni månad voro från Sverige afsända i så- gade och hyflade varor, stav, list och läkt: IC) INO arte este a fäller (G:A 137 OOOKSEASPETG OO Kos cr ken van c:a 254,000 stds I OJ faror dNY C:d. 320,000) 3 TO OO oroas NR REST c:a 280,000 > TO MAT b are C:a 202,0001 >» TO ÖV Res berissass see Eke c:a 308,000 >» I (Oj HOJSNS sågs c:a 308,000 >» TG OO este tee ers ära) oa c:a 366,000 >» Skeppningarna hafva hittills förlupit synnerligen jämnt och gynnats TRÄVARUMARKNADEN. 399 af godt väder, hvarför också jämförelsevis få reklamationer förekommit på grund af blånad och dylikt. De första blänkarna för nästa års kampanj börja visa sig, i det stafköparna, hvilka ju alltid öppna marknaden, redan låtit höra af sig och i åtskilliga fall till och med gjort afslut för nästa år. De synas vara angelägna om att täcka sig fortast möjligt, hvilket ju tyder på för- troende för nästa års marknad. Man talar om uppnådda £ 7 till 7.35 fob för vanlig 1/, X 28 cementstaf. Afven i andra varor hafva ett och annat kontrakt upprättats utan att af dessa några bestämda slutsatser kunna dragas, enär de egentligen röra sig om Sspecialsaker. Ett undantag utgör dock en försäljning af utskott från Härnösand, där en af de största aflastarne lär hafva pla- cerat hela sin produktion af dylik vara för 1914 till det vackra priset af £ 6.10.— för plank-battens. Det glunkas äfven om ett större kontrakt om floorings på Austra- lien, ehuru priset ej omnämnts. = m. EKONOMISKT. Frånö nya aktiebolag. Den 31 maj 1913 beslöts den ändring i bolagsordningen, att aktiekapitalet skall utgöra lägst 1,500,000, högst 4,500,000 kronor. SS. d. beslöts aktiekapitalets ökning till 1,500,000 kronor. Sundsvalls cellulosa aktiebolag. Den 8 jannari och 24 maj 1913 beslöts den ändring i bolagsordningen, att aktiekapitalet skall utgöra minst 1,000,000, högst 3,000,000 kronor. Den 24 januari 1913 beslöts att öka aktiekapitalet till 1,560,000 kronor. Wifsta varfs aktiebolag. Den 3 och 23 maj 1913 antogs förnyad bolagsordning, innefattande bland andra följande ändringar i den för bolaget förut gällande ordning: Aktie- kapitalet skall utgöra lägst 12,000,000, högst 24,000,000 kronor och fördelas i aktier å 100 kronor. Den 23 maj beslöts aktiekapitalets ökning till 14,500,000 kronor, som till- fullo inbetalts. FÖR KRONOJÄGARE. Till extra kronojägare med arfvode tills vidare under 1913 ba förordnats: e, kronojägaren Oskar Henriksson inom Bräcke revir från och med 15 maj; e. kronojägaren Haldo Hansson inom Bräcke revir från och med 15 maj; förre kronlotsen Nils Magnus Lundin inom Medelpads revir från och med I juli; e. kronojägaren Isak Allan Wiksten inom Grönsinka skolrevir från och med 1 juni; e. kronojägaren Olof Olsén inom Bispgårdens skolrevir från och med 1 juli; e. kronojägaren Wilhelm Strand inom Västra Hälsinglands revir från och med 1 juli; e. kronojägaren Oscar Carlsson inom Klotens revirs Örebrodel från och med 1 aug. Till skogsrättare vid Hammarsebo skogsskola har antagits e. kronojägaren vid Statens Skogsförsöksanstalt C. O. Gille från och med 15 okt. 1913. Till extra kronoiägare utan arfvode: inom Hede revir har transporterats extra kronojägaren Karl Svante Hedström i Rätans revir. Afsked har beviljats: kronojägaren i Malådalens bevakningstrakt af Norsjö revir Fredrik Albin Lidén med augusti månads utgång, med förordnande för e. kronojägaren Karl Ludvig Lundström att tills vidare under ledigheten förestå nämnda kronojägartjänst; kronojägaren i Fryksdals bevakningstrakt af Karlstads revir Olof Persson Björkman med juli månads utgång, med förordnande för e. kronojägaren Nils Stefanus Nilsson att tills vidare under ledigheten förestå nämnda kronojägartjänst; 400 RÄTTELSER. extra kronojägaren i Medelpads revir, fyrmästaren å Bremön Gustaf Petrus Hägg frå och med I juli. Tiänstledighet har beviljats: kronojägaren i Storafvans bevakningstrakt af Arjeplougs revir O. Olofsson Holmgre för sjukdom under ett år från och med 16 augusti 1913; vikarie e. kronojägaren Magnus Holmgren; kronojägaren i Ousby bevakningstrakt af Norra Skånes revir Anders Mårtensson för sjukdom under 6 månader från och med I juli 1913; vikarie e. kronojägaren Ivar Mår tensson ; kronojägaren i Ovikens bevakningstrakt af Hallens revir J. Persson för sjukdom under. 2 månader från och med den 13 juni 1913; vikarie e. kronojägaren P. O. Wiklund; kronojägaren i Östra bevakningstrakten af Västerås revir Adolf Fredrik Storm för sjuk- dom under ett år från och med den 1 aug. 1913; vikarie e. kronojägaren C. V. Pettersson; kronojägaren i Laxsjö bevakningstrakt af Härnösands revir I. L. Hammargren för sjuk dom under 5 månader från och med I aug. 1913; vikarie e. kronojägaren Johan Edvard Ericsson. RÄTTELSER. I jägmästare O. Eneroths diskussionsinlägg å sid. 305—309 i förra häftet ha tabellrubrikerna blifvit omkastade. Tabellerna införas därför åter härne- dan med nödiga rättelser. Red. Tabell 1. Bob d dan Höjd |Kbm. inom Brutto öre Arbetslön öre | Rå-netto öre cm. m. ark pr träd | pr kbm. pr träd | pr kbm. | pr träd | pr kbm. 10 10 0,043 22,9 522 1305 314 9,4 208 15 | 14 EOS 62,0 473 33,0 252 29,0 221 20 2 0,277 | 157,0 567 60,0 | 217 97,0 350 | 25 20 0,503 385,0 767 g45,0, |. SZ 291,0 580 30 2014 lINOs0 682,0 899 T20:0- [MEELSS 562,0 741 Tabell 2. Öre pr träd Fördelningsgrund 10 cm. 15 cm. 20 cm. 25 cm. 30 cm, 1) Försäljningspris ............ 319 13,8 60,0 200,0 400,0 | 2) Arbetslöner på 0,0 4,4 5250 d 221,0 472,0 3) UP IKmASSAN rosa reses elek 254 8,2 53,0 211,0 442,0 4) RADettovardet....ossdslsess 6,r 18,8 63,0 189,0 365,0 fArbetslöner 75 24 | 3 | SÄR2-nettot 25 fr Ir Syr 55,5 213,4 444, Tabell 3. Relativtal Fördelningsgrund I | Or) KE örsaljningsprisys ss eessaa 0,28 1,0 4535 14,5 29,0 | 2) ATbetslöner ss. EE ros 1,0 11,8 50,2 107,0 | SIGNE drabodsngsssses Oj29 ov 1,0 6,47 2517 53,9 I o - |A) RANE OVaArAe boer seler seeks 0,32 1,0 | 3,35 10,0 19,4 | Ez 35 fArbetslöner 75 20A Oja a | 6,85 2613 55,0 SÅ Rå-nettot 25 AI soreerrna ALLMÄNNA DELEN. SKOGSVÅRDS- FÖRENINGENS EA ) CM 2 rd FTE 9. SEPTEMBER. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIF MED MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSÅNSTALD ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNI EE PRIS 5 KR. BralEvEs TA ; PRIS 10 KR. j FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD TG REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE | PROFESSORN, FIL D:R HENRIK HESSELMAN. | Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 2290. Postadress: Stockholm C, Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. n. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel; Lidingö 219 Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Aftryck af uj pp erhållits af redaktionen. INNEHÅLL. Från Skogsvårdsföreningens 12:e års- Smärre iakttagelser: möte den I april 1913: Eken å Frösön i Jämtland (med | I hvad mån är det nuvarande extra- I fig.) af E. F. GROTH ......ss > TAL ordinarie-systemet samt sättet för En "hög en (med 1 fig. ME af Ers | rekryteringen inom skogsstaten NILSON I oleoe ola die a 6 « ale e tas a RNA > 428 otillfredsställande? Notiser: 23 Inledande föredrag af styrelsen s Förslag till ny skogslag för Jämt- för de extra jägmästarnes förbund sid. 401 lands län af O. HJ. HUMBLE .. 2» 429 II. Diskussion: RASER ÄG gp TA skogs, var ommi us forslag: , Yttrande; af iG. TAMM... .sesen = «+ >? 413] VIL Domänstyrelsens i hvad det d » > A. HOLMGREN ...... >» 414 för utsvnitosatorkt SN nl BR WIBROE io Lu > 417 ERS ANNETTE ET Dr PS ” 3 VIII. Domänstyrelsens i hvad det Huru böra de af norrländska skogsvårds- rör skogsvårdsstyrelsen och skogs- kommittén föreslagna skogsvårdsaf- VÄrdsafgiflör moss ens tees co SAR gifterna användas? af K. LAGERMAN > 4"9 | Trävarumarknaden af —m.... > 444 Några synpunkter på en blifvyande skogs- 6 fuskällning? Svar CGL DA Hans Ekonomiskt ............. SN rr Kempe af HENRIK CARBONNIER .. > 425| För kronojägare............. > 440 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1913, ALLM. DELEN H. 9. I hvad mån är det nuvarande extra=ordinarie-syste- met samt sättet för rekryteringen inom skogsstaten otillfredsställande? I. Inledande föredrag vid Föreningens för skogsvård årsmöte i Stockholm den 1 april 1913 af styrelsen för De extra jägmästarnes förbund. Herr ordförande, mina herrar! Som flertalet af de närvarande torde ha sig bekant, ha de extra jägmästarna nyligen gjort framställning hos Kungl. Maj:t om en begräns- ning af extra-ordinarie-systemet inom skogsstaten. Det är för att få till- fälle att inför denna representativa samling skogsmän framlägga de huf- vudsakliga motiven till detta vårt steg och därjämte få höra en allsidig diskussion om bästa sättet att afhjälpa de nu rådande missförhållandena, som vi begärt att få upp föreliggande ämne på dagens förhandlings- program. Att detta beviljats, därför vilja vi nu begagna tillfället att tacka Skogsvårdsföreningens styrelse. Vi ha hört, att på somliga håll den uppfattningen skulle förefinnas, att detta ämne vore af ett så kårbegränsadt intresse, att det af detta skäl knappast hörde hemma på föreningens allmänna årsmöte. Att så- dana yttranden kunnat fällas, visar bäst, hur illa underrättad man t. o. m. inom skogsintresserade kretsar kan vara rörande föreliggande fråga och dess räckvidd, och hur befogadt det verkligen varit att få den upp till allmän diskussion. Sant är, att vår fråga är begränsad till det intresse, som direkt eller indirekt knyter sig till statsskogsförvaltningen, men med denna inskränkning, kan den i mångt och mycket ställas bredvid eller framför ett annat ämne, som tidigare diskuterats inför denna förening, nämligen den högre skogsundervisningen. Då gällde det de blifvande skogsmännens teoretiska utbildning, zz beskaffenheten och långvarigheten af den praktiska fostringstid för ett mera själfständigt lifsverk, som extra- ordinarie-tiden ju egentligen är afsedd att vara. Brytes och förryckes utvecklingen på detta stadium, då är också all den omsorg och möda, som tidigare nedlagts på skogsaspirantens teoretiska utbildning, förspilld. När därför nu skogsundervisningsfrågan är lyckligt bragt i hamn, är det Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913. 27 402 DE EXTRA JÄGMÄSTARNES FÖRBUND. tid, mina herrar, att ägna uppmärksamheten åt skogsmännens ställning under extra-ordinarie-tiden. Vi kunna så godt först som sist fastslå, hvad vi alla veta: extra- ordinarie-institutionen i skogsstaten har urartat. Då vi i nuvarande stund mot 125 ordinarie befattningsinnehafvare i skogsstaten, domänsty- relsen, skogsläroverken etc. räkna ej mindre än 174 extra jägmästare, som helt eller öfvervägande arbeta i statstjänst — d. v. s. 58 2 af hela kåren står på extra stat — kan man med fullaste fog tala om ett extra- ordinarie-sysZem, som svällt ut till de onaturligaste proportioner. Vi äro icke okunniga om att de extra jägmästarnas ställning i visst afseende, särskildt ekonomiskt, var sämre på den tid, då de nu befint- liga förordnandena pr år ej förekommo, men vi ha ej heller att här jäm- föra forna och nuvarande tiders förhållanden, utan att resonera om huru de nuvarande olägenheterna skola kunna afhjälpas. Och söker man anled- ningen till dessa olägenheter, finner man lätt, att de ligga redan i 1889 års instruktion för skogsstaten. På samma gång, som omregleringen samma år minskade revirens antal från 835 till 74, medgafs domänstyrel- sen i nämnda instruktion rätt att i mån af behof anställa extra jägmästare å distrikt, revir och hos öfverjägmästare. I 1909 års förnyade nåd. instruktion har härtill lagts ännu en tjänst: taxatorsbefattningen, som dock redan tidigare inrättats. Då ingen som helst gräns för tillsättandet af extra tjänstemän Dblif- vit föreskrifven, låg tydligtvis den fara nära till hands, att utvecklingen skulle gå i riktning mot en ständigt ökad proportion extra arbetskraft, detta enligt den allmänna lagen, att rörelsen går i den riktning, hvar- ifrån minsta motståndet möter. Det är också obestridligt, att extra-ordinarie-institutionen, såsom redan blifvit framhållet i en uppsats i detta ämne år 1909, för veder- börande — domänstyrelse såväl som organisationskommittéer — varit ett till buds stående medel till undvikande af att i riksdagen söka genom- drifva de nya ordinarie tjänster, som utvecklingen af statens skogshushåll- ning dock rätteligen kräft och alltjämt kräfver. I stort sedt har sålunda proportionen mellan extra och ordinarie tjänster befunnit sig i oafbrutet stigande. I synnerhet har ökningen varit stark alltsedan år 1904, då efter inrättandet af Klotens skogsskola, en dubbelt så stor årskufs som förut, d. v. s. 20—22 man i stället för förut 10, började utgå från institutets högre afdelning, på samma gång som den redan några år tidigare inrättade s. k. lägre kursen fyllt större delen af det privata skogsbrukets behof. Och medan under den senaste r10-årsperioden, 1903—1912, blott 56 stycken förordnats till ordinarie tjänst, ha, så vidt vi kunnat finna, EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 403 under samma tid allraminst 188 stycken extra jägmästare nyförord- nats. Som förhållandena nu fått utveckla sig ha vi, såsom förut nämnts, kommit därhän, att 58 2/0 af kåren stå på extra stat, och att vi ha 174 extra jägmästare i statstjänst mot inalles 125 ordinarie befattningsinne- hafvare. Af de 174 extra jägmästarna må nämnas följande grupper: Bitr. jägmästare, skogstaxatorer, dikningsledare, skogsingenjörer, öfverjägmäs- tareassistenter, förvaltare af sockenallmänningar, revirassistenter m. fl. Af dessa extra jägmästare äro tillsammans 108 stycken förordnade för helt år, medan återstoden, 66 stycken, endast tidvis erhålla förordnanden. Vi finna i detta extra-ordinarie-system flera anledningar till klander: 1:0. Det synes oss orättvist och oberättigadt, att många af dessa extra tjänster år efter år bibehållas som sådana, ehuru med dem följer en lika fordrande arbetsbörda och samma mått af ansvar som med många ordinarie tjänster. Så är först och främst fallet med de 4 nu befintliga biträdande jägmästaretjänsterna, hvilkas innehafvare på eget ansvar sköta revirdelar, som äro likaså kräfvande förvaltningsobjekt som de revir, hvilka skötas af ordinarie förvaltare. Själfständiga och direkt under öfverjägmästarna sorterande tjänster inneha vidare de tre skogsingenjörerna, som i de nordliga länens kust- område utöfva en vidsträckt, rådgifvande skogspraktik å enskilda skogar, samt de tio skogstaxatorerna. De senare få ju dels göra värderings- instrumenten öfver de markhembud, som göras staten, och det beror alltså i första hand på deras omdöme, hurudan affär staten i hvarje dy- likt fall antager eller afslår. Dels är det dessa tjänstemän, som ha att granska och eventuellt på marken kontrollera de nyupprättade skogshus- hållningsplaner, hvilkas föreskrifter ju i stort sedt ligga till grund för de skogliga åtgärder, som revirförvaltarna sedan ha att utföra. Ett jämförelsevis själfständigt arbete utföres jämväl af de extra tjänstemän, som erhålla förordnande att utföra skogsindelningar och upp- rättandet af hushållningsplaner. Inom parentes kan nämnas, att detta arbete så godt som uteslutande utföres af extra jägmästare och meren- dels af de allra yngsta bland dessa, I närmare kontakt med sina förmän stå däremot revirassistenterna, öfverjägmästareassistenterna och amanuenserna i domänstyrelsen, hvar- för dessa tjänster åtminstone ha den första förutsättningen att vara ut- bildnings- och praktiska lärlingstjänster i egentlig mening. I hvad mån de verkligen blifva det, beror ju helt och hållet på respektive förmäns intresse för sina underordnades utbildning och af den tid, som de kunna afsätta för dylik instruktion. 404 DE EXTRA JÄGMÄSTARNES FÖRBUND. Om vi således finna, att den idé, som ligger till grund för hela extra-ordinarie-institutionen, åtminstone £an förverkligas beträffande revir- assistenterna och kanske ett par smärre extra tjänstegrupper till, så är därmed icke sagdt, att assistenter böra finnas på hvarje revir eller ens i den omfattning, som nu är fallet. Tvärtom, när det gått så långt, att såsom nu är fallet på de 5 norra distrikten mera utearbete, t. o. m. på statens egna skogar, utföres genom assistenter än af revirförvaltarna, kan man bli betänksam, om detta verkligen är lämpligt. Öfverensstämmande med fordringarna på det s. k. rena revirförvaltaresystemet är det åtminstone icke! De extra jägmästarnas förbund har med ledning af resejournalerna gjort en ut- redning, hur dessa förhållanden gestaltat sig år 1911 i de 5 norra distrik- ten. Vi skulle härur, om tiden medgåfve, kunna anföra högst anmärk- ningsvärda saker. Så mycket kan emellertid nämnas, att på 61 assistenter kommo sammanlagdt 10,469 rese- och förrättningsdagar mot 5,103 sådana dagar på 55 revirförvaltare. Det ojämförligt mesta af det arbete på privata marker, som enligt Lappmarks-, dimensions- och skyddsskogslagarna åligger skogsstaten, blef utfördt af extra jägmästare; talen äro för dem 6,003 dagar mot revirförvaltarnas 1,354. Och slutligen finner man till råga på allt, att — allt skogsindelningsarbete oberäknadt — assistenterna på själfva stats- skogarna haft 3,962 arbetsdagar mot revirförvaltarnas 3,723. I 30 revir af befintliga 55, d. v. s. i öfver hälften, ha assistenterna — vi räkna fortfarande blott å statsskogarna — flera förrättningsdagar än revirförvaltarna, ofta högst betydligt flera, så t. ex. mer än dubbelt så många inom Storbackens, Älfsbyns, Sorsele och V. Hälsinglands revir, mer än 3 gånger så många i Anundsjö, Junsele och Åre revir, cirka 4 gånger så många i N. Lycksele revir och mer än 6 gånger så många i Vargiså revir. Vi sammanfatta den 1:sta anklagelsepunkten mot extra-ordinarie- systemet så, alt staten i stor utsträckning begagnar sig af extra arbets- kraft för arbeten, som för länge sedan till sin natur blifvit fullt ordi- narie, och delvis på poster, som äro lika kräfvande som många ordinarie tjänster. I andra fall åter ha otillbörligt stora delar af arbeten, som formellt ålegat ordinarie tjänstemän, fått utföras af extra personal. Båda delarna finna vi oriktiga och anse, att utvecklingen inom skogsstaten i detta fall fått stå mycket tillbaka för flertalet andra tjänstemannakårer. 2:0o. Ett annat, kännbart missförhållande är det terminsarbete, som i allt större utsträckning börjat tillämpas. Extra jägmästare förordnas EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 405 nämligen till arbete af olika slag under längre eller kortare tid, vanligen på sommarhalfåret — i bästa fall vår, sommar och höst — men släppas för vintern, då de naturligtvis i regel ej kunna skaffa sig annat arbete. För hvart år som går blir antalet dylika arbetslösa vinterliggare af de senaste årskurserna större och större. Äfven i detta afseende har de extra jägmästarnas förbund sökt upp- rätta en statistik, som dock ej går längre fram än till 1910. Tiden till- låter ju ej heller, att vi ur denna utredning anföra så många detaljer. Tydligt är emellertid, att tendensen går mot ökad arbetslöshet. Då nämligen år 1907 blott 3 extra jägmästare i statstjänst synas drabbats af dylik ofrivillig arbetslöshet under sammanlagdt 162 dagar och år 1908 blott 7 st. under 139 dagar, steg antalet år 1909 till 16 stycken med sammanlagdt 778 förlorade dagar och år 1910 till 21 med tillsammans 1,734 förlorade dagar. Sistnämnda år funnos arbetslösa inom de 4 sista årskurserna och i medeltal drabbades hvarje arbetslös af nära 3 måna- ders förlust. Hvad som gör dylik ofrivillig arbetslöshet bland de extra så betänk- lig för dem, som drabbas däraf, är, att den icke blott innebär afsaknad af inkomster, utan också af meriter. En yngling, som genom en ogynn- sam tillfällighet drabbas af en långvarigare arbetslöshet under ett tidigt skede af sin tjänstemannabana, kan, tack vare denna meritförlust, sedan alltjämt få stå bakom likåldriga kamrater med kanske mindre förmåga, men mera tur. Det är denna predestinerande egenskap i meritberäk- ning, som — inom parentes sagdt — gör, att man kan sätta i fråga, huruvida den i sitt nuvarande skick verkligen är så lyckligt funnen, och om ej i fall af väl vitsordad tjänst val enligt ren anciennitetsprincip vore att föredraga. Vare sig nu de extra jägmästarna på årsförordnande bekläda tjäns- ter, som i vikt och ansvar — men icke i lön — äro jämförliga med de ordinaries, eller de ha en mera oviss och underordnad ställning, ef är gemensamt för snart sagdt alla: vi känna oss med tilltagande ålder mer eller mindre rotlösa på vår plats i lifvet utan någon riktigt varak- tig stad, och vi blicka framåt mot den tid, då vår ställning skall bli mera trygg och kronans kaka något litet större. Att denna väntan synes väl lång är desto förklarligare, som många under tiden dristat gifta sig, fått familj att försörja, ja, t. o. m. hinna Se sina barn växa upp i skolåldern. Vi se våra forna skolkamrater inom andra statstjänster eller i det praktiska lifvet nå positioner och inkomster af helt annan valör än våra; de som gått den militära banan ha i regel hunnit bli kaptener, medan vi själfva bära den enkla under- 406 DE EXTRA JÄGMÄSTARNES FÖRBUND. löjtnantstjärnan på uniformen, n. b. utan att ha en underlöjtnants trygga, ordinarie ställning. Och när nå vi då själfva skogstjänstemännens kaptensgrad, d.v.s. revirförvaltaretjänst? Ja, mina herrar under de sista 10 åren har det skett vid i medel- tal 39 '/- år, men går utvecklingen i skogsstaten i samma riktning som hittills, kommer befordringsåldern med nödvändighet att alltjämt steg- ras. För de 100 senast förordnade extra jägmästarna kan man nästan säga, att utsikten till befordran är, hvad fata morgana är för öken- vandraren. Det är ej svårt att på ett ungefär beräkna, huru stor afgången bland de ordinarie kommer att blifva under närmaste 10-årsperiod 1913 —1922. Det antal ordinarie tjänsteinnehafvare i skogsstaten, domänstyrelsen och vid skogsläroverken, som under denna tid fylla 65 år, är inalles 28 stycken. Under samma tid komma ytterligare 16 upp i 60-årsåldern, då en del väl komma att begagna sig af rätten att redan då afgå med pension. Räknar man dessa till 8, hvilket säkert är högt tilltaget samt antager, att i medeltal 1 ordinarie tjänsteinnehafvare per år dör före inträdd pensionsålder, kommer man upp till en total afgångssiffra af 46. Se vi nu till åldern hos de extra jägmästarna — naturligtvis räkna vi här och i det följande blott med de verkliga statstjänstemännen — så finner man att: 5 st. äro 40 år och däröfver, 2800 So TONA 3034 ös Gr Rrrönder 30 at: Icke mindre än 109 stycken äro alltså med innevarande år uppe i 30-årsåldern eller ha tidigare passerat densamma, och af dessa kan, försåvidt ej nya förhållanden inträda, blott 40 å 50 räkna på befordran inom närmaste 10-årsperiod. Ett 6o0-tal skulle däremot ännu vid mer än 40 års ålder stå obefordrade. Och de senast antagna extra kunna knappast få ordinarie tjänst med mindre än att de lyckas få dispens från den pensionsålder, som de dessförinnan torde uppnått! Nu ha vi i föregående kalkyl bortsett från en faktor, som i någon liten mån förbättrar situationen för dem, som hålla ut i det längsta, nämligen afgången bland de extra. Denna är emellertid mycket obetyd- lig, hvilket särskildt bör framhållas, då den åsikten förfäktats, att enskilda skogsägare helst skulle rekrytera sina tjänstemän ur de extra skogs tjänstemännens led, och att det af detta skäl skulle möta hinder att be- fe EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 407 räkna den behöfliga rekryteringen för själfva skogsstaten. Detta anta- gande bestyrkes icke af erfarenheten. Af de 188 extra jägmästare, hvilka så vidt vi kunnat finna, för- ordnats under sista 10-årsperioden 1903—1912, kvarstå ännu alltjämt 150, d. v. s. 83 Yo i statstjänst. Af de 32, inalles 17 2, som saknas, är I blifven ordinarie, 5 äro döda och 26 stycken, d. v. s. inalles blott 14 Yo, ha gått till privat eller skogsvårdsstyrelsernas tjänst. Af dessa 36 ha 11 blifvit länsjägmästare och blott 15, d. v. s. 8 No, gått i privat tjänst i trängre mening. Detta är ju ett förhållandevis mycket obetyd- ligt antal, och de som så gjort ha i regel varit helt unga i tjänsten. De fall, då äldre extra skogsstatstjänstemän öfvergått till privattjänst ha under den senaste 10-årsperioden varit så fåtaliga, att de knappast alls behöft tagas i betraktande. Om det öfver hufvud taget någonsin varit fråga om en beräkning vid rekryteringen af skogsstaten, duger åtminstone ej den ringa öfvergången till privattjänst som förevändning, hvarför man år efter år tagit in sju extra jägmästare för tu afgående ordinarie. Såvida ej mycket snart rekryteringen och organisationen af arbetet i skogsstaten omlägges på ett sätt, som svarar mot det verkliga behofvet, komma skogsstatstjänstemännen efter hand att alldeles sjunka ned under den samhällsnivå, mot hvilken deras högre utbildning dock svarar. Att detta i längden skulle lända till stor skada för hela landets och speciellt statens skogsbruk är väl ganska klart. Redan under nuvarande förhål- landen fordras det otvifvelaktigt en ovanligt stark och tålmodig natur för att ej taga allvarlig skada i anseende till sinnets spänstighet och förmåga af initiativ och själfständigt handlande. Om en målmedvetet ledd utveckling af dessa värdefulla egenskaper kan det ju under nuvarande förhållanden ej alls vara tal. Det är klart, att de extra jägmästarna under sådana förhållanden, som de nu rådande, med en viss otålighet blicka mot framtiden och med största intresse följa det utredningsarbete, hvilket man hoppas skall få en ny utveckling inom skogshushållningen till följd och på samma gång medföra ljusare utsikter för oss själfva. Ett sådant flerårigt och länge motsedt utredningsarbete framlades med Norrländska skogsvårds- kommitténs betänkande förlidet år. Då de riktlinjer, beträffande skogs- statens organisation, som däri skisseras, f. n. äro den enda fasta punkt, man har att hålla sig till, då man talar om framtiden, är det tillbörligt att i detta sammanhang närmare diskutera denna del af betänkandet. Hvad som först frapperar är den lättvindighet, hvarmed hela stats- skogsskötselns behof och utvecklingsmöjligheter affärdats. Här ha vi litet hvar gått och hoppats på att få se siffror och utredningar, som, om de verkligen blifvit gjorda, ej kunnat undgå att styrka det allbekanta 408 DE EXTRA JÄGMÄSTARNES FÖRBUND. förhållande, att statsskogsbruket mångenstädes med fördel kunde bära en ökad intensitet. På mer än en plats i vårt land förfaras nu af brist på organiserande arbetsledning stora värden snart sagt vid allfarsvä- garna. Men något försök till utredning af dessa förhållanden har ej blifvit gjordt. Rörande behofvet af förvaltningspersonalens ökning yttrar kommit- tén följande: »Till följd af i annat sammanhang väckt förslag om, att det bestyr med handhafvande af den enskilda skogslagstiftningen, som för närvarande åligger revirförvaltningarna, skulle aflyftas från dem och öfverlämnas åt särskilda skogstjänstemän, har kommittén ej ansett nödigt att hemställa om någon delning af nuvarande revir. Genom ett anta- gande af det omnämnda förslaget anser kommittén nämligen, att den för utförande af de revirförvaltningarna nu åliggande göromålen helt visst otillräckliga personalen erhåller den förstärkning, att någon ytter- ligare sådan i och för revirförvaltningens handhafvande icke erfordras.» Redan den /ila utredning, som de extra jägmästarnas förbund gjort - med tillhjälp af resejournalerna, skulle upplyst kommittén om, att det arbete, som åligger skogsstaten å privatskogarna, redan nu såtillvida är aflyftadt från revirförvaltarna, som det till allra största delen utföres af extra tjänstemän. Såsom förut blifvit nämndt komma på dessa c:a 6,000 förrättningsdagar af detta slag, men blott 1,330 på revirförvaltarna. I 7 stycken revir visa resejournalerna, att a/// utsyningsarbete å privatskogar utförts af extra jägmästare, och i ytterligare 14 revir ha revirförvaltarna befattat sig med dylikt utsyningsarbete under färre än 10 dagar. De revirförvaltningar, som isynnerhet haft omfattande privatskogsutsyningar att utföra, äro också rundligen försedda med assistenter just för detta ändamål. För år 1913 ba sålunda Öfre Byske, Norsjö, Piteå, N. Lyck- sele, Åsele och Bjurholms revir hvardera 2 helårsassistenter och Burträsks och Jörns revir ha hvardera 3. Under längre eller kortare tid på som- marhalfåret anställas dessutom i stor utsträckning mera tillfällig arbets- kraft. Så t. ex. visa resejournalerna för år 1911, att i själfva verket 2 eller flera assistenter varit i farten inom icke mindre än 23 revir, inom Bjurholms t. o. m. 7 stycken. Vi vilja med detta ha visat en sak, som icke gärna borde kunnat undgå skogsvårdskommitténs uppmärksamhet, nämligen att det mesta bestyret med utsyningsarbetena å privat mark redan zz utföres af särskild, extra arbetskraft, som bildar en slags oformlig utväxt å vissa revirs för- valtningar. Lösbrytes nu detta arbete och den personal, som speciellt sysslat därmed från reviren, influeras arbetet å statskogarna i mycket ringa mån häraf. Alldeles oberörda af en dylik reform skulle i hvarje fall de 7 å 8 EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 409 revir i de 5 norra distrikten blifva, som ej ha något alls eller ytterst ringa utsyningsarbete af nu nämndt slag. Bland dessa revir råkar just att befinna sig ett, där vi speciellt veta, att revirförvaltaren kan vitsorda, att förhållandena påkalla revirdelning, nämligen Bräcke revir. Säkerligen råda likadana förhållanden på många andra håll, i hvilket hänseende vi f. ö. kunna hänvisa till byråchefen Kinbergs reservation i kommittébetän- kandet. Byråchefen Kinberg nämner bland revir, som böra delas, Åsele, N. Lycksele, Österdalarnes och Malmesjaurs, och att denna delning är af behofvet /ögeligen påkallad. Kommittémajoritetens underlåtenhet att ingå på någon som helst utredning om behofvet af revirdelning är, som sagdt, påfallande. Den finner sin förklaring i ett yttrande af f. d. kommittéordföranden vid skogs- mötet förlidet år. Han yttrade då bland annat: »Då man betänker, att kommittén måst föreslå inrättandet af 16 nya ordinarie ingenjörsbefatt- ningar, hvilka kräfva aflöningar, motsvarande ordinarie jägmästares, är det väl alldeles gifvet för den, som känner sådana här organisations- frågors behandling af statsmakterna, att det vore absolut lönlöst att komma fram med för stort förslag på en gång. Man får kort och godt lof att försöka rätta mun efter matsäcken. När man kommit därhän, att den väsentligt ökade personalen i alla grader åstadkommit en ökad intensitet och därmed ökad afkastning för statens skogar, då är tid- punkten inne att vända sig till Kungl. Maj:t och Riksdagen för att få, hvad man ytterligare kan behöfva. Förr är det icke att tänka på att få ett jakande svar.» Vi drista oss i alla fall att undra öfver, om det kan vara riktigt, att en kommitté, på sätt som här tydligen skett, låter leda sig af poli- tiska, snarare än skogliga motiv. Politiska skäl må 7 högsta instansen influera på ett ärendes behandling, men att man redan på ett förbere- dande utredningsstadium tillåter sig att spekulera i statsmakternas sanno- lika beslut och undanhåller dem vissa fakta, finna vi ytterst betänkligt. Kommittéordföranden kallar detta förfarande att rätta mun efter mat- säcken. Det finns ett annat gammalt talesätt, som ännu bättre passar in på detta fall — att vända kappan efter vinden. Äfven de villkor, som uppsättas för personalens ökning, finna vi ganska egendomliga. Afkastningen från statsskogarna /ar ju faktiskt under senaste tiden starkt stigit. År 1901 var brutto- och nettoaf- kastningen resovektive 73/, millioner och 5 !/, millioner kronor, för år 1911 utgjorde motsvarande tal 123/, millioner och 7 "/> millioner kronor. Hvad kan man då mer begära, och hvilka underverk väntar man af vår redan nu orimligt hårdt pressade revirpersonal, som blott och bart hvad statsskogsstämplingarna angår får bära en 2- å 3:dubbelt större 410 DE EXTRA JÄGMÄSTARNES FÖRBUND. arbetsbörda, än hvad tyskarna hålla för normalt! Vore det fråga om att öka produktionen i en fabrik, finge man väl först öka arbetskrafterna eller i hvarje fall arbetseffekten och sedan vänta på den häraf inflytande större vinsten. Här begär man, att verkan skall komma före orsaken. Beträffande själfva revirförvaltningen, så har norrländska skogsvårds- kommittén tänkt sig, att ökningen af arbetskrafterna för en tämligen lång framtid i stort sedt skulle falla på den del af personalen, hvilken är underordnad revirförvaltarna, således på assistenter och kronojägare. Såsom det redan vid förra skogsmötet framhölls, vore denna anordning i sak något helt annat än det rena revirförvaltaresystem, som kommittén på en del andra ställen i betänkandet så behjärtansvärdt talat för. Det blefve hvad tyskarna kalla »revirförstersystemet», och att införa det här i Sverige, vore att leda utvecklingen stick i stäf mot den riktning, hvari den gått i alla tyska stater — låt vara under mycken kamp och med växlande hastighet. Beträffande de extra jägmästarnas ställning, så berör ju kommitténs förslag blott skogsingenjörernas och revirassistenternas. Att de förra enligt kommitténs förslag skulle ökas till 16 ordinarie, räkna vi tydligt vis som en vinst. Hvad revirassistenterna angår, har kommittén föreslagit, att de åt- minstone till en del skulle ställas på ordinarie stat. De skulle då komma upp till en högsta lön + tjänstgöringspengar af tillsammans 3,300 eller 3,500 kronor. Vid tjänstgöring å reviret, säger kommittén, borde er- sättning utgå enligt därför särskildt gällande stadganden, hvarmed man väl får förstå, att det nuvarande dagarfvodet på 6: — kr. i Norrland skulle bibehållas. Kommitténs förslag kan vid första anblicken tyckas innebära en del fördelar, men sedt i samband med förslaget i dess helhet är det allt annat än tilltalande. Såsom förut nämnts, gifves det f. n. i skogsstaten åtskilliga extra tjänstemannagrupper, som ha en väl afgränsad och rela- tivt själfständig tjänstgöring; om dessa hade kommittén gjort väl i att föreslå deras försättande på ordinarie stat, hvilket emellertid skett blott beträffande skogsingenjörerna. Helt annat är förhållandet med revir- assistenterna. Dessas verksamhetssfär är ej skarpt begränsad mot revir- förvaltarens, utan ingriper tvärtom öfverallt i dennes. Assistenten är att anse som en lärling och samtidigt en hjälp åt revirförvaltaren, och vi fasthålla vid det krafvet, att antalet assistenttjänster i skogsstaten ute- slutande bör bestämmas med hänsyn till det verkliga rekryteringsbehof vet, d. v. s. af antalet afgående tjänstemän, och med hänsyn till den tid, som en dylik praktisk utbildning kan kräfva. Grundfelet i kom- mitténs uppfattning är, att den anser, att man utan vidare skulle kunna EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 411 mellan revirförvaltaren och kronojägaren inskjuta en fast och beständig mellanlänk af f. ö. samma utbildningsgrad som revirförvaltarens egen. En sådan mellanlänk finnes det icke rum för i ett rent revirförvaltare- system, och sunda förnuftet säger, att en dylik anordning i många fall skulle ge anledning till elakartade konflikter. Inrättandet af dylika tjänster innebure också såtillvida en stor fara för skogsstatens blifvande utveckling, att det sedan helt säkert blefve ytterligt svårt att få några nya revir. I stället skulle man alltjämt — alldeles som kommittén föreslår det för den närmaste tiden — blott få se de billigare assistenttjänsterna ökas mer och mer i förhållande till antalet revirförvaltare. Som oundviklig konsekvens häraf måste följa, antingen att befordringsåldern till revirförvaltare skulle blifva mycket hög, eller också — om man kastar öfverbord allt hvad anciennitetsprin- cip heter — att en mycket stor del af skogsstatstjänstemännen öfver- hufvud taget måste stanna i assistentsgraden för lifstiden. Då frågar man sig ovillkorligen: »Anser kommittén verkligen, att den slutlön, som föreslagits, och som alltså blefve den definitiva för många, är skälig för en statstjänsteman, som kostat på sig en så dyr och långvarig utbild- ning?» Härpå, mina herrar, måste man svara ett obetingadt nej! Vi kunna nämligen lätt räkna upp en lång rad statstjänstemän ur andra kårer, som redan med realskoleexamen eller därmed jämförlig utbildning som grundval komma upp i högre löner. Folkskollärarna här i Stockholm komma nästan alla öfver 4,000 kronor; riksbankens kontors och kassaskrifvare å hufvudkontoren äro vid i genomsnitt 35 års ålder uppe i 3,800 kronor; å afdelningskontoren äro kamrerarna vid 38 års ålder uppe i 4,700 kr. och nå i sista lönegraden till 5,700 kr.; kassörerna få vid sin anställning vid i medeltal 31 å 32 år 3,200 kr. och nå vid 37 å 38 år till 4,000 kr. (felräkningspengarna oberäknade); registratorer och bokhållare nå vid 34,2 år 3,400 kr:s lön; i telegrafstaten komma kontrollörerna upp till 5,000 å 5,500 kr:s lön, kommissarierna till 3,800 kr. (förutom provisioner) och assistenterna till 3,400 kr. I posten nå postmästare af olika klasser en slutlön, varierande mel- lan 4,700 och 47,000 kr.; 1:sta postexpeditörer nå 4,400 och postexpeditörer 3,800 kr. Det vittnar sannerligen icke om stor aktning för skogsmannens yrke och utbildning, att kommittén kunnat föreslå, att många af de från skogs- högskolan utgångna borde få nöja sig med slutlöner, som äro mindre än nyssnämnda tjänstemannakategoriers, hvilkas utbildning är ojämför- 412 DE EXTRA JÄGMÄSTARNES FÖRBUND. ligen kortare och mindre, för att ej tala om att skogsmannens yrke är långt mindre mekaniskt och ställer vida större kraf på en mångsidig omdömesförmåga. I privat tjänst ha ju redan de tjänstemän, som utgått från skogsinstitutets lägre kurs, enligt en utredning af kungl. domän- styrelsen från år 1909, kommit upp tilll i medeltal 4,300 kr:s lön, natura- förmåner oberäknade. | På grund af alla förutnämnda skäl anse vi, att en utveckling af vårt statsskogsväsen i den riktning, norrländska skogsvårdskommittén skisserat, vore synnerligen ödesdiger och i längden absolut oförenlig med fordran på en homogen och högskolebildad förvaltningskår, om hvars värde man dock efter hand blifvit enig inom alla kulturländer. När nu så lyckligt är, att också Sverige sedan lång tid tillbaka åtnjutit förmånen att ha en dylik enhetlig kår, skall man ej med berådt mod undergräfva lifsvillkoren för dess fortbestånd. Allra mest inkonsekvent förefaller ett dylikt steg att vara omedelbart efter det man ordnat det till det bästa för vår skogsundervisning och beredt rum för flera skogsstuderande än förut. Hvad vi här haft att säga har hufvudsakligen format sig till en redogörelse för de nuvarande förhållandena samt en kritik af desamma, häri inbegripet norrländska skogsvårdskommitténs förslag, som ju varit afsedt att utpeka den kurs, som närmast bort tagas. Vi ha nämligen haft en stark känsla af, att obekantskapen om verkliga förhållandena äfven bland den skogsintresserade allmänheten fortfarande varit mycket stor, och att det i främsta rummet gällde att väcka och visa, hur ohåll- bart det nuvarande systemet i själfva verket är, och hur föga vinst, som Norrländska skogsvårdskommitténs förslag lofvat i detta afseende. Beträffande de positiva förslagen, så kunna de i korthet samman- fattas så: Arbeten, som blifvit af fullt stadigvarande natur, böra utföras af ordinarie tjänstemän. Den fasta skogspersonalens utveckling måste därför städse hålla jämna steg med de ständigt växande krafven å ökad inten- sitet inom skogsbruket, som betingas af näringslifvets och kommunika- tionernas snabba utveckling. Rekryteringen bland de extra bör ständigt svara mot afgången bland de ordinarie, och proportionen mellan dessa båda tjänstemanna- grupper bör fastställas enligt sådana principer, att befordran till själf ständig, ordinarie tjänst kan infalla vid en betydligt lägre medelålder än den nuvarande. Huru ett förslag till tjänstereglering, som skulle föra till detta mål i detalj skulle gestalta sig, kunna vi gifvetvis ej här framlägga, då ut- redningsarbeten i långt större omfattning, än hvad de extra jägmästar- EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 413 nas förbund hunnit eller lämpligen kunnat utföra, delvis måste ligga till grund härför. Det talas i våra dagar så vackert om entusiasm och intresse för skogarna — ja denna entusiasm och detta intresse är tillfinnandes icke minst bland de extra jägmästarna, men man lefver i längden icke på entusiasmen för en sak. Det är helt säkert en ovärderlig vinst för sta- ten att ha en för sitt yrke varmt intresserad tjänstemannakår — ty när alla dra åt samma håll, blir resultatet äfven godt — men staten borde löna godt med godt och framför allt tänka på att organisera sina tjänst- görande kårer så, att entusiasmen hos desamma icke finge slockna, utan fast mer slå ut i full låga. För vår del vilja vi endast uttrycka en förhoppning om, att den dag snart måtte komma, då den åsikten bland de styrande skall göra sig gällande, att med omsorgen om de svenska statsskogarna oupplösligt är knuten omsorgen om deras personal. II. Diskussion. Hofstallmästare Tamm: Jag skyndar mig att förutskicka den anmärknin- gen, att jag hade begärt ordet långt innan föredraganden kommit till den del af sitt anförande, då han använde några kraftuttryck emot norrländska skogskommittén och särskildt dess ordförande, hvilka — låt vara att de kanske vore befogade — säkerligen icke i längden tjäna till att bevisa den sak, som därvidlag behöfver visas. Nej, jag hade begärt ordet redan förut för att säga, att jag så långt ifrån vill bestrida, att föredraganden hade rätt, då han fram- ställde sina klagomål öfver nuvarande förhållanden, att det väl tvärtom synes mig alldeles klart, att större delen af den skogspersonal, som fortfarande står på extra stat, måste så snart ske kan föras in i bättre och för dem drägli- gare förhållanden. Jag är således i det afseendet fullkomligt ense med ho- nom, men jag kan icke låta bli att se framtiden något ljusare än jägmästaren af Wåhlberg gjorde i sin framställning. Han erkände ju, att i det så mycket kritiserade kommittéförslaget dock fanns en liten ljuspunkt, nämligen bestäm- melsen om den tjänstemannakår, som vi föreslagit för handhafvande af de enskilda skogarna. Men då han påstod, att det endast var en lättvindighet af kommittén, att den icke såsom en del af dess ledamöter gjort gått in för att föreslå revirdelning redan nu, vill jag svara: det är med fullt klar afsikt, som kommittén gått på den vägen, därför att om man skall kunna föreslå en revirdelning med fullgod motivering, måste man väl också ha reda på förvaltningsobjektet, revirets skog in i de minsta detaljer. Man måste känna kapitalet och dess afkastningsmöjlighet, och jag behöfver icke ingå på några detaljer för att kunna säga, att endast om detta förvaltningsobjekt redan nu är moget för en mera intensiv drift, då är en reviruppdelning på flera ordi- narie revirförvaltare motiverad, eljest är den det ieke. Hela vårt betänkande genomandas af en klagan öfver bristen på kunskap i detta afseende, och vi hafva lagt — kommittémajoriteten åtminstone — hufvudvikten i hela betän- 414 DISKUSSION. kandet på att visa, att så snart som möjligt bör den bristande vetskapen er- sättas med en verklig kunskap. Skälen härför ha vi sökt visa genom den ganska ingående motivering, vi gifvit åt den taxeringsbyrå vi föreslagit inom domänstyrelsen. Vi ha trott att först sedan denna taxeringsbyrå kommit i verksamhet och man där fått reda på hvad man har inom de olika reviren, först då är man färdig att med sakkunskap och verklig pondus kunna föreslå den revirdelning, som förr eller senare och ju förr dess hellre måste komma till stånd. Därmed är jag inne på något som jag icke tror kan bestridas, nämligen att den enda myndighet, som är kompetent att i detta afseende inför statsmakterna framlägga ett verkligt grundadt förslag till ny erforderlig indelning af reviren är domänstyrelsen, Men detta blir domänstyrelsen först sedan den genom en forcerad taxering af statens skogar erhållit en mera ingående kännedom om dessa, än hvad den kan hafva i närvarande ögon- blick. Då inträder — och låt mig säga, att jag hoppas, att detta skall in- träda snart — det stora behofvet af personal på ordinarie stat. Inom pa- rentes sagdt vill jag säga, att just denna taxeringsbyrås inrättande, och sär- skildt dess stora arbeten ute i markerna skola gifva en tillfällig hjälp åt dem, hvilka, såsom herr af Wåhlberg påpekade, lida af de sorgligaste förhållandena, den rena arbetslösheten, som kanske tre månader af året drabbar de färdiga unga jägmästarna. Tiden är nu långt framskriden och jag skall endast be att få ge min anslutning till -de slutord, som herr af Wåhlberg använde, då han sade, att de arbeten, som inom skogsväsendet blifvit af konstant natur, de skola också af ordinarie tjänstemän utföras. Ja, det är just kärnan i det hela. Det ar- bete, som drifvits och visats vara af konstant natur skall af ordinarie befatt- ningshafvare utföras, men jag kan icke tro, att man bör begära, att staten skall för sådana mera tillfälliga arbeten, om hvilka man icke vet, huruvida de skola räcka längre, använda sig i stor utsträckning af ordinarie tjänste- män. Emellertid, herr af Wåhlberg, jag är alldeles öfvertygad om, att de synpunkter och önskemål, som extra jägmästarnas förbund framlagt, äfven skola hos Riksdagen vinna vederbörligt beaktande, och jag tror icke, att her- rarna behöfva vara så förfärligt rädda för den enda kommitté, som hit- tills berört frågan — norrländska skogsvårdskommittén — om den i herrarnas ögon skulle råkat uttrycka sig illa. Det sitter nu en kommitté för södra de- larna af landet, men jag föreställer mig, att det stora behofvet af ordinarie jägmästare förefinnes där i högre grad än i Norrland, då vi där hafva lagt den för sakens bedömande absolut nödvändiga skogsuppskattningen bakom oss. Jag vill därför trösta föredragshållaren med, att jag icke tror det ligga någon så stor fara för hans och hans kamraters framtid uti den norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. Vill man läsa hvad där står och icke konstruera upp någon bild genom att sammanfoga lösryckta delar, så skall man icke däri finna något som ställer sig hindrande i vägen för de extra jägmästarnas berättigade anspråk. Jägmästare Holmgren: Revirdelning motiveras enligt mitt förmenande endast af behofvet. Erfordrar skogsskötseln revirens delning, då uppstå nya tjänster, då ordnas af sig själft till en viss grad rekryteringsförhållandena i skogsstaten. Det måste därför vara af den allra största vikt för föreliggande fråga att utreda, huruvida det kan anses vara någonting att göra åt våra EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 475 skogar utöfver, hvad som nu göres. För att söka visa, hur det förhåller sig i detta afseende, särskildt i Norrland, är det. som jag tagit till orda. Så länge jag tillhört skogsstaten, kan jag erinra mig, att man ansett, att statens skogar i det stora hela bort skötas långt bättre, än hvad som varit fallet, hvilket bland annat ansetts vara beroende på för stora revir, för liten personal och för små anslag. Detta påstående har upprepats oupphörligt, än af den ene, än af den andre, tills statsmakterna ändtligen år 1907 ansågo tiden vara mogen för att tillsätta en kommitté med uppdrag, »att verkställa utredning angående de åtgärder, som kunde böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarne» samt att »inkomma med de förslag, till hvilka den verkställda utredningen kunde föranleda». Man hade sålunda nått det till- fälliga målet, igångsättande af utredningen. Under den period af nära fem år, som nu följde, intill dess kommittén den 16 mars 1912 afgaf sitt betän- kande, fingo alla frågor rörande statsskogarna, deras förvaltning och skötsel hvila.a Att under den tiden väcka och dryfta ett förslag i ämnet ansågs vara att föregripa den väntade utredningen, som man hoppades skulle öppna nya knappast anade vägar till en storartad utveckling af statsskogsförvaltningen. Så kom det efterlängtade betänkandet. Förhoppningarna svekos. Lejonparten af betänkandet afhandlade enskildas skogar, endast i en mindre del behand- lades statsskogsförvaltningen. De frågor, som gifvetvis äro grundläggande för den framtida skötseln och förvaltningen af statens skogar, har kommittén an- tingen alltför flyktigt eller ock alldeles icke berört. Kommittén finner revirdelning obehöflig, därför att kommittén föreslagit, att enskildas under statskontroll ställda skogar skulle förvaltas för sig af sär- skilda tjänstemän. Då kommittén ej företer någon utredning, huru en dylik åtgärd kommer att verka på statsskogsförvaltningen, måste det sålunda be- traktas som en lycklig slump, om revirens omfattning fortfarande blir den lämpliga. Att efter senaste revirreglering mycket stora skogsarealer kommit i den ställning, att de nu kunna underkastas rationell vård, bekymrar ej kom- mittén, och detta äfven i sådana trakter af Norrland, där enskildas skogar under statskontroll så godt som totalt saknas. Jag kan icke finna att kommittén nöjaktigt utredt någon af de för en framtida rationell vård af statens skogar grundläggande frågorna. Jag tar mig friheten här uppräkna en del af dessa frågor: 1:0) Huru stor areal af statsskogarna ligger nu så till, att rationell eko- nomisk vård där är möjlig? 2:0) Hvar är denna areal belägen? 3:0) Hvaruti har man att söka anledningen till, att vissa delar af statens skogar ej kunna skötas rationellt? 4:0) Huru böra hindren för en rationell skogsvård undanröjas? 5:0) Huru stor procent af bruttoinkomsten af skogarna bör i stort åter- föras till skogsmarken, där en rationell vård är möjlig, och där den icke är möjlig? 6:0) Bör afverkningen af den öfveråriga, oväxtliga skogen forceras och i så fall, hur bör detta ske, så att skogsvården med tiden löper in i nor- mala fåror? 7:0) Huru stort bör ett revir ungefär vara, huru stor en bevakningstrakt, då rationell vård af skogen är möjlig, då sådan vård icke är möjlig? 416 DISKUSSION. Allt detta är frågor, som utan allt för stora svårigheter kunna utredas. Utredning af alla dessa och likartade frågor är grundläggande för stats- skogarnas skötsel och i andra hand: för revirdelningen. Det är därför att beklaga, att kommittén icke på nöjaktigt sätt utredt en enda af dessa frågor. Allmänna resonemang utan påtaglig slutkläm karaktärisera betänkandet i den del, som berör statsskogarna. Jag undantar då naturligtvis det för mig syn- nerligen tilltalande organisationsförslaget. I Frågan om statsskogarnas framtida förvaltning står sålunda enligt min uppfattning allt fortfarande öppen. Ingen kan bestrida, att skogarna i det stora hela icke skötas på ett utomordentligt sätt, ingen kan visa, att reviren i det stora hela äro för stora. Kommittén har visserligen sagt, att vi lägga ned för litet på skogsmarken i förhållande till hvad vi taga, och att vi af- verka för litet gammal urskog, men kommittén säger oss ej, huru mycket vi böra lägga ned, och huru mycket vi böra afverka af den gamla skogen. Vi som hålla före, att oerhördt mycket är att göra vid Norrlands-skogarna, att afkastningen genom tillvaratagande bland annat af det, som nu förfares, afsevärdt kan ökas, och detta framför allt genom personalens förstärkande och revirens rationella delning, vi kunna icke i någon mån stödja våra på- ståenden på skogsvårdskommitténs betänkande. Vi måste då hvar och en i sin stad vittna om, hvad som inom hvars och ens verksamhetsområde af oss anses böra fordras för skogens rationella skötsel. Bräcke revir, som förvaltas af mig, är ett af Norrlands mindre revir, omfattande endast 27,700 hektar, belägna inom ett område af cirka 55 kvad- ratmil. Reviret är i afseende på afsättningsförhållandena ett af de mest väl- belägna i Norrland. Med undantag af hvad som gäller inom en del smärre områden, kunna alla virkesdimensioner med afsevärd ekonomisk fördel afsättas. Den afgjordt största massan af skogen är oväxtlig, öfverårig gran, mera un- dantagsvis tall. Denna uråldriga skog saknar i det stora hela förmåga att föryngras, eller ock är denna förmåga ytterst ringa. Någon egentlig skogsvård har aldrig bedrifvits på reviret med undantag af den lilla början, som gjordes af min företrädare. Å reviret hade sedan gammalt sammansparats massor af gammal grof, öfvermogen skog, som under de sista 6 å 7 åren måste afverkas, innan egentlig skogsvård kunnat införas. Reviret afkastade brutto år 1910 323,000, år 1911 533,000 och år 1912 440,000 kronor, eller i medeltal för de tre åren 432,000 kronor. Förvalt- ningsförslagen för åren 1911—13 uppgå till respektive 65,000, 94,000 och 114,000 kronor. Under de senaste tre åren ha å revirets kronoparker ned- lagts 0,9 procent af bruttoafkastningen på skogsodling samt 1,6 procent å dikning. Då dessa arbeten i stort sedt varit de enda, som gått ut på ren skogsvård, hafva sålunda 2,5 procent kommit marken till godo. Då skogarna till mycket stor del äro öfveråriga, ofta saknande reproduktionsförmåga, kom- mer gifvetvis framtiden att medföra synnerligen omfattande kulturer. Gallring af unga och medelålders bestånd har endast under de tre se- naste åren förekommit. År 1912 gallrades omkring 60 hektar. Då använd- | bara hushållningsplaner ännu saknas å de flesta af revirets skogar, kan jag ej med visshet angifva den areal af skog, som är ogallrad och i behof af gall- ring. Jag uppskattar emellertid denna areal till minst 3,000 hektar. Om 60 hektar gallrades hvarje år, skulle det sålunda taga 50 år, innan genom- gallring skett. Att staten härvid lider en afsevärd förlust, dels därigenom, | EXTRA-ORDINARIE-SYSTEMET INOM SKOGSSTATEN. 417 att en stor massa virke, som skulle kunna omsättas i penningar förfares, dels genom att den efter gallring ökade tillväxten uteblir, är ju uppenbart. Bortseende från en del äldre mer ofullständiga myrdikningar har å reviret dikning utförts under de fyra senaste åren med en blygsam summa af om- kring 4,000 kronor per år, hvarför afsevärda arealer äro i behof af dikning. Bräcke revir finnas för närvarande anställda, en revirförvaltare, en assistent, 4 ordinarie och 3 extra kronojägare, och jag vågar påstå, att samt- liga äro så upptagna af sin tjänst, att man rimligtvis ej kan begära mera af dem, hvarför en utveckling med nuvarande personal för framtiden är omöjlig. Af hvad sålunda anförts synes mig otvetydigt framgå, att på reviret gifves arbete för alldeles säkert två jägmästare och åtskilliga kronojägare ut- öfver hvad som redan finnes. Detta är ej heller orimligt, då reviret år 1911 lämnade större bruttoafkastning än hela östra distriktet år 1910. Då det emellertid måste anses olämpligt, att reviren, där rationell skogs- vård kan bedrifvas på så godt som hvarje kvadratmeter, äro så stora, att de ej kunna skötas med en utan fordra två eller flera assistenter, kräfver äfven det lilla Bräcke revir alltför väl en delning. Jämför jag revirets areal med are- alen af sydländska revir, där afsättningsförhållandena ej äro en bit bättre än å Bräcke revir, finner jag, att detta är flera gånger större än dessa, allt under det praktiskt taget så godt som allting ännu återstår att göra på Bräcke revir, medan åtminstone det gröfsta arbetet är undanstökadt på de sydländska reviren. Om jag också icke härmed lyckats visa, att reviret bör delas, så har jag åtminstone, synes det mig, visat, att en utredning är af behofvet påkallad. Men äro förhållandena på detta revir sådana, som jag skildrat dem, äro de sannerligen icke stort bättre i andra delar af Norrland. Jägmästare Wibeck: Jag vill blott fästa uppmärksamheten på den af hof- stallmästare Tamm framkastade förhoppningen, att en mängd extra jägmästare skulle komma att användas af den nya skogstaxeringsbyrån, som ställts i utsikt. Större delen af de extra jägmästare, som icke hafva årsförordnande, hvilka f. n. uppgå till c:a 66 stycken, äro redan sysselsatta med skogsindel- ningsarbeten. Jag kan icke inse, att i det afseendet någon särskild förändring kommer att inträda, äfven om skogstaxeringsbyrån kommer till stånd. För öfrigt skall jag blott be att få framdraga några siffror, belysande förhållandena inom vissa skogsstater i Tyskland. Där är det nu så, att rekry- teringen inom skogsstaten sedan lång tid tillbaka har fattats såsom ett verk- ligt skogspolitiskt problem, hvilket knappast kan sägas vara fallet hos oss. Man finner på många ställen inom den tyska skogslitteraturen kalkyler öfver detta ämne. Dylika kalkyler upprättades t. ex. år 1902 af professor Bihner. Han ansåg redan då, att förhållandena i Baden voro mycket ofördelaktiga. Där hade så småningom 46 procent af skogstjänstemännen kommit att stå på extra stat, under det att 54 procent voro ordinarie. I Sverige är motsvarande siffra icke 46 procent, utan 58 procent, således råder här ett mycket större missförhållande. I Sachsen stod vid samma tidpunkt 42 procent af kåren såsom extra, i Elsass-Lothringen 35 procent, i Preussen 33, i Hessen 31 procent och i Wärtemberg 24 procent — allt siffror, hvilka genomgående äro afsevärdt lägre än hos oss. Så snart de extra ordinaries antal i respektive stater tenderat till att stiga, har oppositionen blifvit mycket stark. Såsom en Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen 19134 28 418 DISKUSSION. följd af denna opposition hafva i ett flertal stater ganska tidigt förhållandena reglerats på så sätt, att man varit mån om att antalet intagna extra ordinarie icke fått öfverskrida antalet afgående ordinarie. I Preussen, där antalet ordi- narie skogsstatstjänstemän är cirka goo, hafva icke flera än 48 extra fått in- tagas per år. I Bayern, där antalet ordinarie är 450, har de nyantagnas antal varit 23. Då fråga förelåg att förflytta skogshögskolan från Aschaffen- burg till Mänchen motiverades flyttningen med att man blott skulle behöfva intaga 10 skogselever per år. Detta må nu visserligen snarare ha varit en förevändning än ett verkligt motiv, ty afgångsprocenten har sedan visat sig vara så stor, att man i verkligheten behöfver taga in 18 per år, såsom nu är fallet. Jämför man emellertid dessa siffror med våra egna — c:a 20 skogselever pr år på en skogsstat om 125 ordinarie, är skillnaden mycket påtaglig. Vidare är det värdt att taga fasta på de mycket oegennyttiga åtgärder, som preussiska staten gjorde för 8—10 år sedan. Trots att principerna för rekryteringen, som sagdt, voro ganska stränga, hade befordringsåldern i alla fall då efter hand kommit upp till 39 år, och ansågs då naturligtvis såsom orimligt hög. För att ändra detta öfverförde preussiska regeringen i ett slag 200 jägmästare från extra till ordinarie stat med titeln revirtörvaltare utan revir. Genom denna åtgärd ha befordringsförhållandena efter hand blifvit ganska goda i Preussen. Befordringsåldern har gått ned till 35 å 37 år, och om några år räknar man, att den skall vara nere i 30 å 33 år. Detta enligt hvad professor Metzger upplyst. Samtidigt hafva vi erhållit upplysningar af professor Endres rörande för- hållandet i Bayern i samma afseenden. Befordringsåldern är där hög, c:a 39 år. I olikhet mot i Preussen, där alla forstassessorer gå fram till revir- förvaltaretjänst, är detta icke fallet i Bayern, där endast de, som ha de två högsta hufvudbetygen i afgångsexamen blifva Oberförster och Forstmeister. Men en väsentlig olikhet förefinnes i alla fall till Bayerns förmån, i det att redan forstamtsassessorerna här stå på ordinarie stat. De börja vid 31 års ålder med en aflöning af 3,000 mark — d. v. s. jämförlig med den preussiska — men få sedan hvart tredje år 500 mark och komma redan som forstamts- assessorer upp ända till 6,000 mark. Det är skillnad på 6,000 mark och de 3,300 å 3,500 kronor, som enligt norrländska skogskommitténs förslag hos oss skulle bli slutlönen för ett stort antal skogstjänstemän. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1913. ALLMÄNNA DELEN, H. 9. Huru böra de af norrländska skogsvårds-= kommittén föreslagna skogsvårds- afgifterna användas? Af K. LAGERMAN. Nämnda kommitté har i sitt den 16 mars 1912 afgifna betänkande föreslagit, att inom Västerbottens och Norrbottens län samt Särna soc- ken i Kopparbergs län skogsvårdsafgifter skulle erläggas i likhet med hvad förhållandet är inom öfriga delar af landet. För dessa gäller från och med 1913 ny förordning om skogsvårdsafgift (Sv. författn. saml. 1912, n:r 275), och enligt densamma skall för virke, som taxeras jäm- likt lagen om skogsaccis och virkestaxering (Sv. författn. saml. 1912, n:r 274), skogsvårdsafgift erläggas med en och tre tiondels procent af virkets taxerade värde. Inom hvarje landstingsområde fördelas skogs- vårdsafgifterna på sådant sätt, att nittio procent däraf tillfalla landstings- områdets skogsvårdsstyrelse, under det att tio procent af Kungl. Maj:t i mån af behof fördelas mellan samtliga skogsvårdsstyrelser i riket. Skogsvårdsafgifterna äro afsedda att användas uteslutande för den en- skilda skogsvårdens befrämjande. Emot kommitténs förslag om skogsvårdsafgilter ha tre af dess med- lemmar reserverat sig och i stället föreslagit direkta statsanslag till skogs- vårdens befrämjande. Med afseende härpå yttrar kommittén: »Det har föreslagits, att i stället för skogsvårdsafgifter skulle begäras statsanslag att utgå i någon viss proportion till de bidrag, som för ändamålet kunde komma att lämnas af vederbörande landsting och hushållningssällskap. Man torde häremot kunna invända, att i tider, då utgiftssidan i statens budget synes vara stadd i ständig stegring, det knappast kan vara lämp- ligt att begära statens bidrag i en sådan form, som med en direkt ut- gift betungar landets alla skattedragande, och detta för ett produktivt företag, hvaraf vinsten tillfaller skogsägarne inom en begränsad del af landet.» Om man i frågan om skogsvårdsafgifters införande utan tvekan ställer sig på kommitténs sida, så må man dock först höra, hvad reser- 420 K. LAGERMAN. vanterna ha att invända mot dessa afgifter, samt sedan tillse, huru de- samma lämpligast böra användas. Reservanterna anföra följande: »Skogsvårdsafgift erlägges såväl för virke, som afverkas å enskildas skogar som för det, hvilket kommer från statens, men enligt gällande förordning afstår staten sina skogsvårds- medel helt och hållet till den enskilda skogsvårdens befrämjande. De statsskogar, hvilkas afkastning tillfaller staten, upptaga inom Väster- bottens och Norrbottens län 44,7 procent af länens afvittrade utmarks- areal, under det att inom riket i öfrigt kronans skogar upptaga endast 4 procent af utmarksvidden. Genom skogsvårdsafgifters upptagande i de två nordligaste länen skulle således efter areal räknadt statens bidrag till den enskilda skogsvården där blifva elfva gånger så stort som i öfriga delar af landet, och för 1910 skulle detta bidrag uppgått till omkring 112,000 kronor.»' Af den utmark, som inom Västerbottens och Norrbottens län tillhör enskilda, beräknas trävaruindustrien dels med äganderätt dels med nytt- janderätt förfoga öfver minst hälften inom Lappland och öfver omkring en fjärdedel inom kustlandet, och angående det gagn, som skogsvårds- afgifter skulle medföra dels för trävaruindustrirn, dels för den fasta jord- brukande befolkningen anföres: »Trävaruindustrien besitter medel till ut- förande af skogsvårdsarbeten, och råämnet är för denna industri af mycket stor betydelse, därför skulle säkerligen trävaruindustrien komma att utföra arbeten, hvarför skogsvårdsmedel blefve anslagna. Den jordägande be- folkningen i dessa trakter kan däremot på grund af sin svaga ekono- miska ställning ej i samma grad tillgodogöra sig skogsvårdsmedlen. En del af denna befolkning måste dessutom för fyllande af sina lefnadsbehof skaffa sig extra arbetsförtjänst samt därtill använda den arbetskraft, som för jordbruket kan undvaras.» Så långt utdrag ur reservanternas yttrande. Vill man nu tillse, på hvad sätt de af kommittén föreslagna skogs- vårdsafgifterna lämpligast böra användas inom ifrågavarande län, där staten äger en så betydlig del af skogsmarken, måste man erkänna att: Skogsvårdsafgift, som erlägges för virke från statens skogar, bör användas till befordrande af ett direkt statsintresse. I inledningen till förutnämnda kommittébetänkande finner man, att äfven under äldre tider Norrlands skogstillgångar användts till befordrande af det, som då ansetts vara statens uppgift. Härom anföres följande. 1 I en uppsats i Skogsvårdsföreningens tidskrift, Fackupplagan 1913, 1 häftet har detta bidrag för 1911 efter nu gällande grunder beräknats till endast 63,585 kr., men äfven detta är ett afsevärdt belopp. SKOGSVÅRDSAFGIFTERNAS ANVÄNDNING. 421 I äldsta tider var besittningsrätten till skogarna i norra delarna af landet icke på något sätt reglerad. Första gången så skedde var genom Gustaf Vasas plakat den 20 april 1542, hvari förklarades, att sådana ägor, som obyggda vore, hörde Gud, Konungen och Sveriges krona till. I sammanhang härmed lämnades föreskrifter ägnade att befrämja 2p/p- odling och anläggande af nybyggen i dessa delar af landet. Jämte intresset för odlingen inställde sig så småningom statsmak- ternas sträfvan att stödja den bergsindustri, som började uppkomma i dessa trakter, och i 1683 års förordning om skogarna i Norrland och Dalarna föreskrefs, att de skogar, hvilka afvittrades såsom kronans till- hörighet, skulle ställas under bergskollegii uppsikt för att användas till bergverkens nytta. ; Under 1700- och början af 1800-talet uppkom en större sågverks- industri i Norrland. Det ansågs då vara ett statsintresse att under- stödja denna näring, och flera sågverk fingo mot viss stubböresafgift rätt till årlig stockfångst å en del kronoskogar. Denna rätt blef seder- mera vid afvittringen i regel utbytt mot uteslutande rätt till stockfångst a bestämda ofta synnerligen stort tilltagna områden. Samtliga dessa stockfångstprevilegier äro numera af staten aflösta. Hvilket är då nu det statsintresse, som bör befordras genom den skogsvårdsafgift, som skulle erläggas för virke från statens skogar? Inom Västerbottens och Norrbottens län synes den enskilda skogsvården komma att erhålla tillräckligt understöd genom de skogsvårdsafgifter, som skulle komma från enskildas skogar. Afzgifterna från statsskogarna inom dessa län synas däremot i första hand böra användas för att be- fordra : Bildandet af sockenallmänningar för de kommuner inom Väster- bottens och Norrbottens län, hvilka ännu ej äga sådana. Sedan man under midten af 1800-talet kommit till insikt om för- delarna af, att staten i stor utsträckning vore skogsägare, ha från och med 1876 vid afvittringen inom Norrbottens län allmänningsskogar af satts äfven för kommunernas räkning, nämligen för Pajala, Muoniolusta och Tärendö socknar 1876 en fjärdedel af skogsanslagen, för Arvidsjaur 1877, för Gellivare 1883, för Juckasjärvi 1893 samt för Karesuando 1894 likaledes en fjärdedel af skogsanslagen. Genom kungl. kungörelse den 5 juni 1909 angående afvittringen inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker har sedan bestämts, att den del af hemman och nybyggen tillkommande skogsanslag, som ej erfordras för nödigt husbehof, för hvarje afvittringslag skall afsättas till allmänning att förvaltas enligt grunder, som af Kungl. Maj:t bestämmas. 422 K. LAGERMAN. Här nedan angifves såväl storleken af förutnämnda kommuners skogar som storleken (den 31 dec. 1910) af genom dem bildade skogs- fonder äfvensom dessa fonders afkastning under år 1910: Fondens Srorerk tern Hektar | storlek afkastning | | Kr. | Kr. Pajala. 4: >< SSTSSEFE bilelsjä sele ss STA | 48:78] Muoniolusta kapell .....ssoesas ss 4,141 | -1,013,018 46,859 TÄTEN oc Lr hN AT AN ISAR SS REERE | 14,456 ATVIÄSJAUL ooo mor seb RSS sl I 2 SvD EAA NAD 2 27,696 Gellivare ........ Se GÄRNA | BARE 53,367 JOCkImoCkN Be, Ag ARV [II6j052 2,070,100 86,392 ATJEPIUO Fedde sker SF Std 21,015 574,159 24,908 JUCKAaSJärviss son sosse Aa 45,581 | 140,155 6,493 Fares NAN AO: ons em RER VELA 6,994 | 43,974 1,998 Af Norrbottens läns 221! landskommuner äro således endast 5? 1 besittning af allmänningsskogar, och af Västerbottens läns 25 landskom- muner torde endast 9, hvilka äro belägna i Lappland, kunna i sam: band med blifvande afvittring komma i besittning af allmänningsskogar, men behofvet af sådana förefinnes dock inom alla de kommuner, hvilka sakna dylika skogar. Inom Västerbottens och Norrbottens län utgöra visserligen för kustlandet dimensionslagen och för lappmarkerna utsy- ningslagen ett mera verksamt skydd för skogskapitalets bevarande uti skogar tillhörande enskilda, än hvad förhållandet är med den skogslag, som gäller för öfriga delen af landet med undantag af Gottland och Öland, men ur kommunalekonomisk synpunkt är sockenallmänningarnas betydelse större för socknarna uti ifrågavarande län än för de flesta af rikets öfriga kommuner. Detta synes nämligen framgå af följande upp- gift angående den kommunala beskattningen under år 19103. Af rikets samtliga landskommuner hade då för jordbruksfastighet 38,38 24, en utdebitering af öfver 75 öre pr fyrk, under det att så hög beskattning förekom inom Norrbottens län för 81 9, och inom Väster- bottens län för 58 94, af deras landskommuner. En utdebitering af öfver en krona pr fyrk förekom nämnda år inom 13.9 Y, af rikets samtliga landskommuner men inom 43 9, af Norrbottens och inom 21 9/4, af Väs- Oo terbottens läns landskommuner. ! Pajala socken med Muoniolusta kapell räknas här såsom en socken. >” Med undantag af Pajala med Muoniolusta och Tärendö äro samtliga dessa socknar belägna i Lappland. > Enligt Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1910. SKOGSVÅRDSAFGIFTERNAS ANVÄNDNING. 423 I det föregående har omnämnts, att landets bebyggande, bergsbru- kets och sågverksindustriens understödjande under gångna tider ansetts vara viktiga statsintressen, som borde tillgodoses vid regleringen af Norrlands skogstillgångar. I vår tid torde såväl bergsbruket som såg- verksindustrien kunna äga bestånd och vidare utvecklas utan direkt understöd från statens sida, men landets bebyggande måste fortfarande anses vara ett statsintresse. Detsamma torde visserligen kraftigast be- fordras genom anläggning af järnvägar och andra kommunikationsleder, men bebyggandet är dock äfven beroende af kommunalekonomien. Allt för höga kommunalskatter motverka nämligen inflyttningen men befordra utflyttningen, och genom utflyttningen bli skatterna för de kvarvarande ännu högre. Kommunalekonomiens understödjande inom ifrågavarande län är där- för redan ur denna synpunkt ex statens angelägenhet, men mera omedel- bart har detta blifvit förhållandet på grund af vid riksdagen framställda anspråk, att staten skulle direkt understödja de mest skattetyngda kom- munerna, och 1908 års riksdag har äfven tillmötesgått dessa anspråk genom att hos Kungl. Maj:t begära en utredning angående kommuner- nas skattebördor. Bästa sättet att för framtiden minska skatterna för Norrbottens och Västerbottens läns landskommuner är otvifvelaktigt, att dessa kommuner få tillfälle att förvärfva skogsallmänningar. Ett bevis härför utgöra de betydande inkomster, som de kommuner erhålla, hvilka redan äga sådana allmänningar. När sockenallmänningar skola förvärfvas genom inköp, och om in- köpssumman skall betalas genom skogens afkastning, komma de ekono- miska fördelarna af ägandet af skogsmark naturligtvis ej att genast visa sig, men däremot bör sockenallmänningens betydelse för skogsvården genast efter inköpet blifva gällande. Vid de afvittringar, som ägde rum under förra hälften af 1800-talet, bibehölls för kronans räkning i allmänhet endast obetydligare och mindre väl belägna skogsmarker, men om kronans intresse då blef mindre väl tillgodosedt, så har man dock sökt afhjälpa detta missförhållande dels vid sedan dess verkställda afvittringar, dels äfven genom att från och med 1875 för statens räkning årligen inköpa skogsmark, men ännu har ej något blifvit gjordt för att till förvärfvande af sockenallmänningar förhjälpa de kommuner, hvilka sakna sådana, därför att afvittringen inom dem ägt rum före 1876. + Att bildandet af sockenallmänningar och andra allmänningsskogar medför stora fördelar med hänsyn såväl till skogsvården som till kom- 424 K. LAGERMAN. munalekonomien har nu länge varit insedt, och genom enskilda motio- närers förslag har frågan härom flera gånger varit föremål för riksdagens behandling. Ledamoten af riksdagens första kammare herr C. P. AF BURÉN föreslog: dels 1899 bildandet af en lånefond, från hvilken räntefria lån skulle utlämnas i och för bildandet af kommunalskogar, dels 1901 en höjning af anslaget till skogsodlingens befrämjande samt att detsamma, förutom till understöd åt enskilda skogsodlare, äfven skulle få användas till utdelning åt landsting, som anslagit medel till inköp af skogsmark för bildande af länsallmänningar. Båda dessa motio- ner blefvo dock af statsutskottet afstyrkta på den grund, att en kom- mitté blifvit tillsatt för utredning af frågan om en tillfredsställande vård af de enskilda skogarna. Beslut i ämnen rörande denna fråga ansägs därför då ej böra fattas, och denna utskottets hemställan blef äfven af riksdagen godkänd. Enligt förslag af förutnämnde herr C. P. AF BUREN har däremot 1904 års riksdag aflåtit en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om för- slag till lagstiftning angående gemensamhetsskogar för kommuner, kor- porationer och enskilda. Motionären hade äfven föreslagit, att, där så behöfdes, medel till inköp af skogsmark skulle förskotteras af staten, hvilken skulle få betalning härför, när skogens afkastning det medgåfve. Riksdagen ansåg dock, att frågan om anskaffande af medel till inköp af skogsmark ej borde upptagas till pröfning, förrän den begärda lagstift- ningen kommit till stånd. Med anledning af motion i andra kammaren aflät 1907 års riksdag till Kungl. Maj:t en skrifvelse med begäran om förslag till lagbestäm- melser, hvarigenom, då så vore lämpligt, skogsvårdsstyrelserna skulle få använda skogsvårdsafgifter äfven till inköp af den mark, som skulle skogsodlas, och skulle denna mark bli en länsallmänning. Vid 1910 års riksdag väcktes i andra kammaren förslag om skrif- velse till Kungl. Maj:t med anhållan om förslag till lagbestämmelser, hvarigenom bildandet af sockenallmänningar kunde befordras. I sitt yttrande öfver denna motion anförde jordbruksutskottet, att, enär redan 1904 års riksdag öfverlämnat denna fråga till Kungl. Maj:ts pröfning, den föreslagna skrifvelsen icke torde vara erforderlig för att förslag i ämnet måtte komma att af Kungl. Maj:t föreläggas riksdagen. Vid frågans behandling i riksdagen godkändes äfven denna uppfattning, sedan under den förda diskussionen uteslutande yttranden i motionens syfte förekommit inom båda kamrarna. SKOGSVÅRDSAFGIFTERNAS ANVÄNDNING. 425 Såväl 1904 som 1907 års riksdagsskrifvelser äro nu öfverlämnade till en 1911 tillsatt kommitté, hvilken fått i uppdrag att äfven utreda flera andra skogsvårdsfrågor. Såväl den omständigheten, att staten äger en så stor del af skogs- marken inom Västerbottens och Norrbottens län, som öfriga här anförda förhållanden synas vara en anledning till, att vid den förestående skogs- lagstiftningen för dessa län noggrant öfverväges, huruvida icke de af norrländska skogsvårdskommittén föreslagna skogsvårdsafgifterna böra användas på sådant sätt, att dex del däraf, som erlägges för virke från statens skogar, öfverföres till en särskild fond, hvarifrån till kommunerna utlämnas räntefria lån till inköp af skogsmark. Återbetalning af lånen skulle sedan ske först i den mån, som den inköpta skogsmarkens afkast- ning det medgåfve. Några synpunkter på en blifvande skogshushållning. Svar till d:r Frans Kempe. I sjätte häftet för året af denna tidskrifts allmänna del återfinnes en upp- sats af doktor Frans Kempe med ofvanstående rubrik och som slutar sålunda: »Jag tror ock, att det direkta skogsstudiet bör förläggas till Sveriges norra hälft. För min del har jag föga förtroende för de skogsmän, som studerat endast södra Sveriges skogar. De enorma svårigheter, som Norrlands skogar erbjuda, väcka till lif ett helt annat intresse och kräfva vida högre insikter än skötseln af södra Sveriges skogar. Såväl det indirekta som det direkta skogs- studiet bör sålunda ske i Norrland och Dalarna, om det öfverhufvud taget skall hafva något större värde.» Med smärta måste hvarje skogsman från södra Sverige erfara dylika ord från en bland skogsmän så uppskattad man som doktor Frans Kempe, och uttalade af någon annan, skulle de uppfattats som en missägning samt förbi- gåtts visserligen med harm men dock under tystnad. Här är språket emeller- tid så tydligt, att det ej kan missuppfattas. Då jag själf tillhör den kategori skogsmän, »som studerat endast södra Sveriges skogar», kan jag ej i förstnämnda afseende ingå i svaromål. Fram- tiden må därvidlag fälla utslaget. Däremot vill jag nedlägga en bestämd protest mot det påståendet, att skötseln af Norrlands skogar väcker till lif ett helt annat intresse och kräfver vida högre insikter än skötseln af södra Sveriges skogar, och att skogsstudiet bör förläggas till Norrland och Dalarna. Denna oerhörda missuppfattning 426 HENRIK CARBONNIER. kan ej grunda sig på annat än bristande kännedom om förhållandena söderut. Det är mig fullkomligt bekant, att svårigheterna i Norrland äro mycket stora. Men tror då verkligen d:r Kempe, att ens i de länder, där skogshushållningen står på den högsta ståndpunkten, svårigheter ej finnas och att nya frågor ej där ständigt äro att lösa? Huru skall det ej då vara äfven i södra delarna af vårt land, där skogshushållningen med få undantag ännu står i sin linda. Det är ej blott fråga om att den eller den åtgärden mer eller mindre väl skall lyckas utan att den blir utförd på ett i alla afseenden ändamålsenligt sätt. Därför att man t. ex. här på de flesta marker kan genom skogsodling upp- draga skog, så är ej därmed den saken klar. Det är ej skogsmannens upp- gift att bekläda marken med buskar blott utan med en återväxt, som 1i alla afseenden är betryggande, som ej blott i och för sig kommer att lämna hög afkastning, utan som äfven är så beskaffad, sammansatt och afpassad, att mar- kens produktionsförmåga ej blott bibehålles men i många, kanske de flesta fall uppdrifves och samtidigt fullt utnyttjas. Se där problem, som äro lika svår- lösta här som i Norrland och, hvad värre är, genom hvilkas fellösning större förlust måste uppstå, eftersom marken här under i öfrigt lika förhållanden på grund af den sydligare breddgraden förmår afkasta betydligt mera under samma tid än i Norrland. Annu mycket skulle kunna andragas, som på det skarpaste skulle gen- drifva d:r Kempes påståenden, men jag tror mig i detta afseende för när- varande ha sagt mer än tillräckligt och får kanske tillfälle att framdeles åter- komma. Eksjö den: 24 juli 1913. HENRIK CARBONNIER. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1913. ALLMÄNNA DELEN, H. 9. STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. Eken å Frösön i Jämtland. Fig. 1. Eken vid Rosenhill på Frösön i Jämtland, Den här ofvan afbildade eken växer cirka 350 meter öfver hafvet och på en nordlig bredd af 63? 12 min. Då ekens nordgräns i Sverige angif- ves till ungefär 6o0:de breddgraden, torde detta träd, som är omkring 100 år gammalt, få anses som en märkvärdighet. Eken bär i år ollon. E. F. GROTH. 428 STRÖDDA IAKTTAGELSER OCH NATURMINNEN. Foto. Harry Ohlsson. Fig. 2. En nära 9 meter hög en i Riseberga socken, Skåne. En hög en växer å kronoparken Östra Forestad i Riseberga socken, Skåne (se förestå- ende fig.). Den håller i längd 8,57 m., och höjdtillväxten under de senaste fyra åren har varit omkring 60 cm. ErLis NILSON. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1913. ALLMÄNNA DELEN, H. 9. NOTISER. Förslag till ny skogslag för Jämtlands län. I allmänna delen, häfte 6 detta år af Skogsvårdsföreningens tidskrift är en notis intagen med ofvanstående rubrik. I anslutning härtill meddelas nu denna skogslagsfrågas vidare behandling och öden. Jämtlands läns landsting behandlade lagförslaget vid sammanträde den 12 september, och utspann sig angående detsamma er ganska liflig, och skarp diskussion. Utskottet, som behandlat frågan, hade gjort följande hem- ställan: 1:0) att i anseende till vikten af det af kommitterade behandlade ärendet till nästa landsting uppskjuta det af kommitterade uppgjorda förslaget till lag angående vård af enskildes skogar inom Jämtlands län; 2:0) att landstinget uppdrager åt en kommitté af fem personer att ut- arbeta och till nästa landsting inkomma med förslag jämväl till sådan ändring af lagen angående vård af enskildes skogar af den 24 juli 1903, beträffande Jämtlands län, att skogsvårdsstyrelsen tillägges utsträckt befogenhet till ett snabbt och verksamt ingripande mot sköfling eller öfverdrifven afverkning af växtlig skog. På grund af en i landstinget väckt motion af herr J. Ocklind, hvilken föreslagit, att 2 $ i skogslagen (den nu gällande) skulle få följande lydelse: »Där på grund af inkommen anmälan eller eljest skogsvårdsstyrelsen finner skälig anledning antaga, att skog i strid mot bestämmelsen i I $ är utsatt för vanskötsel genom för vidt gående gallring, äger styrelsen genast hos Konungens Befallningshafvande begära afverkningsförbud, om skogens ägare på styrelsens uppmaning ej godvilligt inställer afverkningen, intill dess genom styrelsens försorg stämpling skett af träd, som å skogstrakten får afverkas», samt att efter denna ändring $$ 3, 4, 5 och 6 skulle bortfalla och lagen i öfrigt vara oförändrad, hade utskottet hemställt, att landstinget ville besluta: 3:0) att afslå herr Ocklinds förslag till lag angående vård af enskildes skogar inom Jämtlands län. Mot utskottets af tre af dess fem ledamöter dikterade utlåtande var ställd en reservation af de två andra ledamöterna, hvilka yrkade på omedelbart an- tagande af de kommitterades lagförslag. Striden stod nu om, huruvida moment I i utskottets förslag skulle an- tagas eller icke. Blefve denna utskottets hemställan af landstinget afslagen, Så att frågan nu genast skulle afgöras, komme striden sedan att stå mellan antagande af lagförslaget eller förkastande af detsamma, och med den känne- dom man trodde sig hafva om landstingsledamöternas ställning till lagförslaget, vore det ganska möjligt, att lagförslaget ginge igenom. Det gällde således 430 NOTISER. för lagförslagets motståndare att med sig förena så många som möjligt af dem, hvilka voro vankelmodiga eller som kunde vara med på ett uppskof för frågans ytterligare ventilerande. Sedan diskussionen afslutats, skedde votering, hvarvid med 18 röster mot 9 antogs moment I i utskottets hemställan. Som vid denna frågas afgörande fordrades minst 2/3 röstöfvervikt för förslagets antagande, var detta således nätt och jämnt, hvad som behöfdes. Därefter antogos äfven punkterna 2 och 3 i utskottsförslaget. I den kommitté, som skulle på nytt taga hand om skogslagsfrågan in- valdes därefter af landstinget följande fem personer: Länsjägmästare O. Hj. Humble samt landstingsmännen O. Werner, E Sandelin, f. d riksdagsmannen Karl Karlson samt riksdagsmannen Johan Olofsson. Östersund i september 1913. O. HJ. HUMBLE. Yttranden öfver norrländska skogsvårdskommitténs förslag. VII. Domänstyrelsen i hvad det rör utsyningsafgifter. Till Konungen, | Genom nådig remiss den 21 juni 1912 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domänstyrelsen | att efter öfverjägmästarnas hörande afgifva underdånigt utlåtande öfver norrländska skogs- | vårdskommitténs betänkande, och får styrelsen till fullgörande häraf, efter att den 28 sist lidne mars och den 7 sistlidne juli hafva afgifvit underdåniga utlåtanden öfver vissa delar | af kommitténs betänkande, härmed i underdånighet anföra följande rörande kommitténs fram- ställning i fråga om utsyningsafgifter. Kommittén har hemställt, att de uti kungl. kungörelsen den 11 december 1903 angifna | kostnader måtte upphöra att utgå, när utsyningsförrättningen afser hemman uti Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker eller Särna socken med Idre kapellag uti Kopparbergs län och verkställes åt ägare af sådant hemman, likasom ock då förrättningen verkställes å sådan allmänning inom Västerbottens eller Norrbottens län, för hvilken finnes anställd af Eders Kungl. Maj:t antagen skogsförvaltare. I hvad utsyningsafgifterna beröra sådana skogar, för hvilka nu gäller kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län har kommittén behandladt frågan om sättet för deras utgående i sammanhang med förslag till lag, afsedd att träda i stället för nyss omnämnda förordning. Kommittén har i motiveringen redogjort för de belopp, hvarmed utsyningsafgifterna nu utgå enligt Kungl. kungörelsen den 11 december 1903, samt lämnat uppgift om samman- lagda beloppen af dessa afgifter under åren 1908, 1909 och 1910, hvarvid skilts mellan Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, länens kustland, Västernorrlands och Jämt / lands län samt Särna socken. I sammanhang med behandlingen af frågan om upptagande | af skogsvårdsafgifter hade kommittén framhållit, huruledes man från håll, där man motsatte sig desammas uttagande för virke från lappmarken, likväl erkände det önskvärda uti, att något åtgjordes för skogsvårdens i lappmarken befrämjande. Äfvenledes hade kommittén omnämnt, att det hufvudsakliga skäl, som anförts mot att virket från lappmarken belades med afgifter, afsedda för skogsvårdens främjande, vore, att skogsägarna här redan hade att” erlägga afgäld för utsyning och därför skulle blifva märkligen betungade, om nu äfven en skogs- | vårdsafgift tillkomme. För sin del hade kommittén framhållit, att dessa uttalanden nödvändigt måste leda därhän, att ett val måste träffas mellan de båda slagen af afgifter, och kommittén hade för sin del ej tvekat att föreslå upptagande af skogsvårdsafgifter, under det att enligt; dess mening utsyningsafgifter uti vissa fall borde upphöra att utgå. De fall, då en dylik be- frielse från utsyningsafgift lämpligen kunde ifrågakomma, vore, då utsyning verkställdes ät / hemmansägare uti Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt uti Särna socken med Idre kapellag i Dalarna. De belopp, som i form af utsyningsafgifter kunde beräknas komma statsverket till godo | från dessa landsdelar, vore förhållandevis obetydliga. Samtliga afgifter skulle dock ej omedel- | bart upphöra att utgå. Kommittén ansåge nämligen, att äfven i dessa trakter afgäld för utsyning / . NOTISER. +3SK borde utgå, när den skog, hvarpå utsyning verkställdes, vore upplåten på afverkningsrätt. I sådana fall funnes nämligen ingen som helst utsikt, att det kostnadsfria arbete, som staten genom utsyning utförde å skogen, och som företoges i skogbevarande och skogsvårdande in- tresse, komme att af dem, som mottoge denna statens gåfva, fullföljas genom eget arbete i samma syfte. Under sådant förhållande vore ett efterskänkande af utsyningsafgälden ända- målslöst. Härvid vore ock att bemärka, att, när afverkningsrätterna upplåtits från dessa skogar, det skett på villkor, som måste antagas hafva tagit hänsyn till att afgäld för utsyning skulle utgå. Af kommitténs föregående förslag framginge, att enligt dess åsikt utsyningsafgifter lika- ledes fortfarande skulle betalas, när utsyning verkställdes å sådana hemman inom Väster- bottens eller Norrbottens läns kustland samt Västernorrlands eller Jämtlands län, för hvilkas skogshushllåning nu gäller kungl. förordningen den 29 juni "1866. De omständigheter, som föranledde föreskrift om en mera inskränkt förfoganderätt öfver skogen å dessa hemman syntes i och för sig vara skäl nog för att en afgäld för utsyningsarbetet upptoges. I jäm- förelse med skogarna uti lappmarken eller Särna socken hafva dessa äfven ett med hänsyn till afsättningsförhållanden gynnsammare läge, hvilket ansåges göra att utsyningsafgiften finge i förhållande till virkets värde en mindre betydelse. Af den omständigheten, att ägare utaf dylika hemman i Västernorrlands och Jämtlands län, hvilka hade att betala utsyningsafgift, ehuru virke, som afverkas från deras skogar, är belagdt med skogsvårdsafgift, icke framställt några erinringar i anledning af detta förhållande, ville kommittén draga den slutsatsen, att de härigenom icke varit i särskild grad betungade. Förutom för utsyningar å nu behandlade, enskilda tillhörande skogar utginge afgäld för dylika arbeten äfven å sådana allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län, som bildats i sammanhang med afvittringen i dessa trakter. Därest jämlikt kommitténs förslag allmän- ningsdelägarna blefve berättigade att åt en af dem aflönad och af Eders Kungl. Maj:t an- tagen skogsförvaltare uppdraga bland annat äfven stämplingen af till afsalu bestämdt virke å allmänningarna, borde någon afgäld för af denne verkställda utsyningar icke utgå till statsverket. Öfver kommitténs framställning angående utsyningsafgifter hafva öfverjägmästarna i Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt yttrat sig. 3 Den förstnämnda anser, att hvad kommittén i denna del anfört och föreslagit ej vore rättvist eller konsekvent. Om staten på ett eller annat sätt ingrepe i den enskilda ägande- rätten, borde den enskilde kunna fordra att ej behöfva betala kostnaderna för detta förmyn- derskap och torde en motsatt uppfattning af statens skyldighet numera knappast kunna anses lämplig att komma till synes i en lagstiftning. Kostnaderna för handhafvande af utsynings- lagen och kustlandslagen för Västerbottens och Norrbottens län borde för den skull helt hvila på statsverket. Öfverjägmästaren i Skellefteå distrikt anser det kommitténs förslag inkonsekvent, att utsyningsafgifter skulle upphöra att utgå, när utsyningsförrättning afser hemman i Väster- bottens och Norrbottens läns lappmarker eller Särna socken med Idre kapellag i Koppar- bergs län och verkställts åt ägare af sådant hemman, likasom ock då förrättningen verk- ställdes å sådan allmänning inom Västerbottens eller Norrbottens län, för hvilken funnes an- ställd af Eders Kungl. Maj:t antagen skogsförvaltare, hvaremot utsyningsafgifter fortfarande skulle betalas, när utsyning verkställdes å sådana hemman inom Västerbotten eller Norrbottens läns kustland samt Västernorrlands eller Jämtlands län, för hvilkas skogshushållning nu gäller nådiga förordningen den 29 juni 1866. Antingen borde enligt hans förmenande utsyningsafgifter bibehållas inom lappmarkerna, hvilket ock vore det rätta, enär statsmakterna uppställt skyldighet att gälda utsyningskostnad såsom villkor för tilldelning åt lappmarks- hemman af skogsanslag af sådan storlek, att de blefve tillräckliga ej allenast för husbehof, utan äfven för afsalu, eller ock borde samma bestämmelser gälla för alla skogar, hvilka äro underkastade utsyningstvång, vare sig desamma äro belägna inom lappmarken eller kust- landsområdet. Öfverjägmästaren i Umeå distrikt har på de skäl, som anförts i en reservation af 'kommittéledamöterna Kinberg, Welander och Wiklund, anslutit sig till hvad dessa hemställt angående bland annat utsyningsafgifter. Ofvannämnda tre kommittéledamöter hafva först omnämnt, att utsyningsafgiften nu ut- går, jämlikt kungl. kungörelsen den 11 december 1903, enligt följande grunder: för hvarje timmerträd, som 1,5 meter från marken håller, barken inberäknad, minst 30 centimeter i genomskärning, med 5 öre; för hvarje timmerträd, som ej uppnår sistnämnda mått, men håller Minst 20 centimeter i genomskärning, med 2,5 öre; samt för annat utsynadt virke med 2,5 öre för en kubikmeter fast mått; dock att där utsyning afser aftorkad, död skog eller virke 432 NOTISER. å skog, belägen ofvanför den i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker bestämda od- lings- och fjällgränsen, synekostnad skall utgå med allenast hälften af här ofvan angifna belopp. Reservanterna hade funnit afgiften vara afpassad efter det ungefärliga värdet af de olika sortiment, som utsynas, och den kunde i och för sig såsom utgörande en ringa del af virkets saluvärde ej anses betungande, Ej allenast utsyningstvång, utan äfven skyldighet att gälda utsyningskostnad hade uppställts af statsmakterna såsom villkor för tilldelning åt lappmarks- hemman af skogsanslag af den storlek, att de blefve tillräckliga ej allenast för husbehof, utan äfven för afsalu. Det framginge häraf tydligt, att afgiften för utsyning å lappmarksskogarna hade karaktären icke af någon pålaga eller skatt, utan allenast utgjorde ersättning för den kostnad, som saluvirkets utsyning åsamkar staten. Dessa ersättningsmedel borde därför ej utan fullgiltiga skäl eller mycket ömmande omständigheter frånhändas staten. En mycket väsentlig del af Lapplands skogar vore i trävaruindustriens ägo, och då dessa marker äro bland de mera välbelägna och skogrika, vore häraf en följd att också en lika väsentlig del af utsyningsafgifterna härstammade från desamma. För afskrifning allt framgent af dessa nu ifrågavarande medelsbelopp hade ej anförts andra giltiga skäl än öm- mande omständigheter. Hela afskrifningsfrågan, hvilken i och för sig vore obehöflig, mötte vid genomförandet svårigheter eller tillskapade förhållanden, som medförde efterskänkande af årliga statsmedelsbelopp äfven åt skogsägare, som uppenbarligen däraf ej vore i behof, hvari- genom efterskänkandet erhölle karaktär af obehöflig gåfva eller skänk. Reservanterna vore af den mening, att utsyningsafgifterna borde bibehållas och attför främjande af den enskilda skogsvården borde anvisas ett extra anslag af statsmedel att an- vändas efter skogsägarnas behof. Härigenom skulle staten visserligen få en direkt utgift, motsvarande exempelvis det ungefärliga beloppet af inbetalda utsyningsafgifter, hvilket i första ögonblicket kunde synas vara detsamma som dessa afgifters efterskänkande utan vidare. Men härvid vore att beakta att genom det föreslagna förfaringssättet skogsvården kunde på ett verksamt sätt främjas å de skogar i denna landsdel, där detta vore af behofvet mest påkalladt. Staten undginge på sådant sätt bland annat oegentligheten af ett efterskänkande utaf en stor del af staten tillkommande ersättningsmedel äfven åt skogsägare, som däraf icke vore i behof. För egen del anser domänstyrelsen hufvudsakligen på de grunder, som angifvits af kommitténs ofvannämnda tre reservanter, att utsyningsafgifter forfarande böra utgå för ut- syningsförrättningar, som handläggas af skogsstatens personal och afse enskildes skogar inom lappmarkerna och i Särna socken med Idre kapellag i Dalarna samt allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län äfvensom spridda fastigheter inom dessa båda län och inom Västernorrlands och Jämtlands län, hvilka fastigheter äro underkastade bestämmelserna i nådiga förordningen den 29 juni 1866 angående dispositionsrätten öfver skogen å vissa skattehemman med mera. | Under hänvisning till sitt underdåniga utlåtande rörande norrländska skogsvårdskommitténs betänkande i hvad det angår dimensionslagen får styrelsen uttala den mening, att jämväl den utsyning, som komme att äga rum enligt bestämmelserna i den ändrade dimensionslag, som kan komma att träda i stället för den nuvarande, bör, i de fall då utsyning och stämpling enligt lagens bestämmelser icke skall verkställas utan kostnad för utsyningstagaren, gäldas med enligt enahanda grunder bestämd afgift, som i fråga om utsyning är eller varder be- stämdt beträffande skogar i lappmarken och Särna socken med Idre kapellag. Ersättning | efter dagberäkning för utsyning af undermåligt virke bör lämpligen komma att upphöra. Emellertid är det nödigt, att, såsom styrelsen i sina underdåniga yttranden den 7 juli 1913: angående dimensionslagen och lappmarkslagen framhållit, för vissa fall fixera ett Ad belopp, hvarmed ersättning för utsyning skall utgå, dels för att förekomma okynnesansök ningar om utsyning af undermåligt virke, dels ock för att bereda staten ersättning för den undersökning, som af skogspersonalen verkställes rörande skogsmarks lämplighet för uppodling | till åker eller äng hvarom omförmäles i förslagen såväl till ny dimensionslag som till lapp: : markslagen. Detta minimibelopp skulle enligt styrelsens förslag bestämmas till tre koder | Det torde tillika böra tagas i öfvervägande, huruvida tiden nu ej kan anses vara inne för samtliga utsyningsafgifters bestämmande efter kubikmassan af det utsynade virket. Hittills / har sådan beräkning användts allenast i fråga om vissa slag af virke, nämligen det som ägt | minsta saluvärdet. | Under senare åren har i flera fall tillförene använda beräkningar efter stycketal utbytts' mot beräkning efter virkets kubikmassa. Så har skett vid afverkningsbeloppens bestämmande enligt hushållningsplaner och afverkningsberäkningar för skogar äfven inom de båda nord- ligaste länen, hvarigenom mera exakta tal i sådant afseende vunnits. Så har ock skétt vid bestämmande af flottnings- och amorteringsafgifter för virke, som flottas i ett flertal allmänna | - + I | i I I | j NOTISER. 433 flottleder. Förändringar i dylik riktning hafva visat sig lämpliga och torde fördenskull komma att i vidsträcktare mån vidtagas. En öfvergång till ett liknande enhetligt system ifråga om utsyningsafgifterna förutsätter en beräkning af hvad de nu utgående utsyningsafgifterna per träd skulle motsvara i kubik- massa. För timmerträd, som 1,5; meter från marken håller, barken inberäknad, minst 30 centi- meter i genomskärning, erlägges nu en utsyningsafgift af 5 öre. Ettsådant träd kan genom- snittligt taget beräknas innehålla omkring 0,70 kubikmeter. Afgälden motsvarar alltså något mera än 7 öre per kubikmeter. För timmerträd, som 1,5 meter från marken håller, barken inberäknad, 20 å 29 centimeter i genomskärning erlägges nu en utsyningsafgift af 2,5 öre, Då ett sådant träd kan beräknas innehålla omkring 0,33 kubikmeter, uppgår afgiften i detta fall till 7,6 öre per kubikmeter. Vid en öfvergång från stycketal till kubikinnehåll kunna alltså dessa båda grupper sammanföras till en, nämligen träd som 1,5; meter från marken hålla, barken inberäknad, minst 20 centimeter i genomskärning. Det torde emellertid tillika kunna ifrågasättas, huruvida ej denna afgift skulle kunna nedsättas för att komma närmare den nu för visst slag af virke utgående afgiften per kubikmeter. Denna är nämligen bestämd till 2,5 öre, hvilket är en synnerligen låg afgäld, som alldeles ej motsvarar det arbete, hvilket är förenadt med virkets utsyning och stämpling. Med afseende härpå får domänstyrelsen erinra därom, att skogsvårdskommittén å sidan 251 i sitt betänkande lämnat en redogörelse för utsyningskostnaderna beträffande undermåligt virke inom Burträsks revir. Häraf framgår bland annat att kostnadena per kubikmeter skulle växla mellan 5,6 öre och I1,; öre samt i medeltal uppgå till allenast 2 öre. Styrelsen får fästa uppmärksamhet därpå, att de utsyningsförrättningar, hvarpå denna beräkning grundats, utförts hufvudsakligen å skogar tillhörande industriella bolag, och inom skogbestånd, i hvilka virke till pappersved tillförne ej utsynats, i följd hvaraf mycket virke kunnat utsynas på en gång, samt att bestånden varit relativt täta, hvilka båda förhållanden bidragit till att utsyningen kunnat bedrifvas fort och blifvit billig. I förut genomgångna bestånd, synnerligast om de äro glesa, samt skogarna små och spridda, måste arbetet bedrifvas sakta, hvarigenom kost- naderna afsevärdt ökas. Tillika må erinras därom, att de beräknade kostnaderna afse alle- nast utsyningstagarens utgifter i dagarfvode och för kosthåll till utsyningsförättaren. Denne uppbär emellertid tillika aflöning af statsmedel till belopp som, beräknadt per kubikmeter ut- synat virke, uppgår till minst samma belopp, som den af kommittén beräknade afgiften. Med iakttagande af nu anförda förhållanden kan verkliga utsyningskostnaden per kubikmeter i medel- tal ej beräknas till lägre belopp än 5 å 6 öre per kubikmeter. Enligt styrelsens mening bör dock utsyningstagaren icke betungas med genomsnittligt högre afgifter än dem, han hittills fått vidkännas. Nedsättes afgälden för utsyning af träd, som 1,5 meter från marken hålla minst 20 centimeter med I å 1,6 öre per kubikmeter eller till 6 öre per kubikmeter, synes det vara lämpligt att höja afgälden för utsyning af smärre träd med 0,s öre per kubikmeter eller till 3 öre per kubikmeter. Anses vidare motivering nödig för en så obetydlig höjning, må er- inras därom, att saluvärdet särskildt å virke af smärre dimensioner under senare åren afse- värdt stigit i de norra länen, i följd hvaraf sådant virke numera väl anses kunna bära en högre utsyningsafgift än den, som tillförene därför utgått. Genom utsyningsafgifternas bestäm- mande till dylika enkla tal, respektive 6 och 3 öre per kubikmeter, vunnes en öfverskådlighet och klarhet, som nu saknas, I kungl. kungörelsen den II december 1903 angående afgäld för utsyning af virke i vissa fall inom de sex norra länen åberopas $ 55 af nådiga förordningen angående hushåll- ningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894 i fråga om de skogar, hvarå utsyning af virke skall af utsyningssökanden gäldas. I denna paragraf hänvisas till $ 53, hvari ej inbegripas lappmarkens afvittrade skattehemman eller de öfriga fastigheter, hvarå skogens disposition är begränsad genom bestämmelserna i kungl. förordningen den 29 juni 1866, det vill säga flertalet skogar hvarå utsyning äger rum och afgäld för utsyningen utgår. Men på grund af bestämmelserna i 4 $ af sistnämnda nådiga förordride har ofvannämnda nådiga kungörelse kommit att äga tillämpning jämväl å sagda skogar. Lämpligast synes dock vara att i en blifvande kungörelse angående afgäld för utsyning af virke i vissa fall inom de sex norra länen ej åberopa bestämda författningar angående utsyningen, utan allenast meddela afgäldens belopp, då dylik afgäld enligt därom gällande bestämmelser skall utgå. Under förutsättning att, hvad styrelsen sålunda och i afgifna underdåniga utlåtanden angående lappmarkslagen och dimensionslagen hemställt vinner statsmakternas gillande, skulle nådig kungörelse angående afgäld för utsyning af virke i vissa fall inom de sex norra länen kunna erhålla förslagsvis följande lydelse: MOS AA förordna, att kostnad för utsyning af virke, som Skogsvårdsföreningens Tidskrift, Allmänna delen, 1913 29 Mag 434 NOTISER. enligt därom gällande särskilda bestämmelser skall af utsyningssökande gäldas, skall utgå för träd, som I,s meter från marken hålla, barken inberäknad, minst 20 centimeter i genom- skärning, med 6 öre för en kubikmeter fast mått och för annat utsynadt virke med 3 öre för en kubikmeter fast mått, under iakttagande dels att, där utsyning afser aftorkad, död skog eller virke af skog, belägen ofvanför den i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker belägna odlings- och fjällgränsen, utsyningskostnad skall utgå med allenast hälften af här ofvan angifna belopp, dels ock att minsta afgift för en förrättning angående utsyning skall utgöra tre kronor. För undersökning, som jämlikt 12 $ i lagen angående utsyning å en- skildes skogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker den — — — — eller 4 $ 4 mom, i lagen angående. tillsyn å samt vård af enskildes skogar inom de delar af Väster- bottens och Norrbottens län, som ej tillhöra lappmarken, den — — — — af skogsstats- tjänsteman verkställes, skall sökanden, ändå att utsyning ej sker, gälda godtgörelse till stats- verket med tre kronor.» Mot kommitténs förslag ifråga om allmänningsskogarna i Västerbottens och Norrbottens län att, därest en af allmänningsdelägarna aflönad, vederbörligen antagen skogsförvaltare verkställer utstämpling af saluvirke å allmänningskog, utsyningsafgift icke skall utgå till staten för sådan stämpling, har domänstyrelsen intet att erinra. Stockholm den 15 september 1913. Underdånigast KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD. Fr. GIÖBEL. TH. HERMELIN. GERDH. ALEXANDERSSON. K. G. G. Norlinga VII. Domänstyrelsen i hvad det rör skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsafgifter. Till Konungen. Genom nådig remiss den 21 juni 1912 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domänstyrel- sen att efter öfverjägmästarnas hörande afgifva underdånigt utlåtande öfver norrländska skogs- vårdskommitténs betänkande, och får styrelsen till fullgörande häraf, efter att den 28 sist- lidne mars och den 7 sistlidne juli hafva afgifvit särskilda underdåniga yttranden öfver vissa delar af kommitténs betänkande, härmed i underdånighet anföra följande rörande kommit- téns framställning i fråga om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsafgifter. Kommittén, som behandlat dessa frågor under skilda afdelningar, har beträffande skogs- vårdsstyrelser dels föreslagit, att nu gällande förordning angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 måtte i tillämpliga delar förklaras skola gälla äfven för Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län, dels ock framlagt särskildt förslag till förordning angående skogsvårdsstyrelser i Västerbottens och Norrbottens län. I anslutning härtill har kommittén beträffande skogsvårdsafgifter hemställt, att kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter med däri genom kungl. kungörelsen den 4 juli 1910 vidtagna ändringar måtte antagas att gälla äfven Västerbottens och Norrbottens län samt Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län. Sedan kommittén den 16 mars 1912 afgaf sitt ifrågavarande betänkande, har Eders Kungl. Maj:t den 11 oktober 1912 utfärdat ny förordning angående skogsvårdsafgifter. Såsom motiv för sina framställningar angående skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsaf- gifter har kommittén bland annat fäst uppmärksamheten därpå, att skogsägarna först allmänt måste vakna till medvetande om betydelsen af god skogsvård för att en sådan skall kunna skapas. Endast så småningom och att börja med såsom enstaka företeelser gifver sig ett sådant vaknande intresse tillkänna, hvilket staten då måste befrämja och stödja. Detta kan ske genom att åt skogsägaren meddela undervisning i skogsvård och lämna honom bidrag till kostnaderna för utförande af skogsvårdsarbeten, främst åsyftande snabb och fullständig föryngring. Undervisning i skogsvård meddelas bäst ute i skogen i samband med utsy- ningar, men jämväl verkliga föreläsningar vore af betydelse. Kommittén ansåge det knap- past lämpligt att söka erhålla härtill nödiga medel genom direkta statsanslag. I sådan form blefve nämligen bidraget en direkt utgift, betungande alla skattedragande, men till förmån för ett produktivt företag, hvaraf vinsten tillfölle skogsägarna inom en begränsad del af lan- det. Upptagande af skogsvårdsafgift ansåges lämpligare och härigenom komme äfven staten att lämna bidrag för sina skogar, ty de inflytande afgifterna skulle icke användas till gäl- NOTISER. 435 dande af kostnader för skogsvård å statens skogar. Genom intensivare skogsvård komme dels nya värden att skapas, dels de redan förefintliga att blifva större. På sådant sätt skulle statens bidrag framkalla ökad skatteförmåga hos den med dessa bidrag understödda befolk- ningen. Af ökad tillväxt uti skogarna framginge äfven ökade exportvärden och sålunda äfven i denna form ökade skattekällor. Därjämte komma de lämnade bidragen att bereda arbetstillfällen åt en del af befolkningen och att därigenom förbättra dess existensvillkor. På det att ej i regel både skogsvårdsafgifter och utsyningsafgifter skulle komma att samtidigt utgå, har kommittén föreslagit att utsyningsafgifterna i vissa fall skulle upphöra att utgå för utsyning å skogar, för hvilka skulle gälla kommitténs förslag till lag angående ut- syning å enskildes skogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Skogsvårdsaf- gifterna kunde i fråga om de enskildes skogar i lappmarken beräknas komma att lämna ett något högre belopp än utsyningsafgifterna. Den gifna konsekvensen af kommitténs förslag angående skogsvårdsafgifter uti Västerbottens och Norrbottens län samt Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län vore att, hvad de båda länen anginge, skogsvårdsstyrelser i dem skulle inrättas, och att, beträffande Särna socken med Idre kapellag, den i Koppar- bergs län redan arbetande skogsvårdsstyrelsens verksamhet utsträcktes att gälla i tillämpliga delar äfven dessa områden af länet. På grund af den skillnad i skogslagstiftning, som allt fortfarande komme att förefinnas mellan ofvan angifna trakter å ena sidan och de delar at landet, uti hvilka skogsvårdsstyrelser redan finnas, å andra sidan, vore det enligt kommitténs förmenande ej lämpligt, att kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdssty- relser i oförändrabt skick blefve gällande för de nya skogsvårdsstyrelser, som enligt kommit- téns förslag skulle inrättas, och borde därför särskildt förslag utarbetats till förordning an- gående dessa skogsvårdsstyrelser: I dessa frågor hafva öfverjägmästarna i Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt yttrat sig. Öfverjägmästaren i Luleå distrikt har framhållit, att behof af direkta åtgärder till skogs- vårdens främjande icke vore erforderliga i samma utsträckning inom de båda nordligaste länen som inom öfriga delar af landet, hvilka saknat lagar till skydd för de enskilda sko- garna. Det borde nämligen ej förglömmas, att om ock nu gällande skogslagar inom de två nordligaste länen af landet ej i alla afseenden varit tillfyllest, de dock åstadkommit mycket godt till fromma för skogarna, och det kunde ingalunda beträffande dessa landsdelar blifva tal om att läka sådana nästan obotliga sår, som rofhyggen och uppenbar sköfling till- fogat skogarna i sydligare delar af landet. Han ansåge det fördenskull ej lämpligt att upp- taga skogsvårdsafgifter inom Västerbottens och Norrbottens län, hvilket nu skulle minska statens inkomster från dess skogar med ungefär 112,000 kronor om året. Visserligen gåfve erfarenheten, från andra delar af landet vid handen, att påläggande af skogsaccis ej i märk- bar grad nedpressat priserna å virket från statens skogar, men detta gällde trakter, där till- gången på råvara för trävaruindustrien ej fullt svarade mot efterfrågan. Ett motsatt förhål- lande vore rådande åtminstone beträffande Norrbottens län, där man med fog kunde påstå, att uti trävaruindustrien för närvarande ej funnes bundet så stort enskildt kapital, att det- samma mäktade konsumera den råvara, som inom länet utbjödes till priser, hvilka med hän- syn till rådande förhållanden kunde jämställas med dem, som erhölles å andra orter. Inom Västerbottens och Norrbottens län behöfde ej heller ställas så stora belopp till skogsvårds- styrelsernas förfogande, emedan enligt kommitténs förslag dessa styrelser ej skulle befatta sig vare sig med den fiskaliska delen af skogsvårdslagen eller med att lämna råd och anvisningar i skogsvård beträffande afverkningars utförande, ty för dessa uppgifter ville kommittén bland annat upprätta en helt ny kär af skogstjänstemän, för hvars organisation särskildt kostnads- förslag upprättats. Det ville synas som om dels behofvet af så stora bidrag af skogsvårds- afgifter, som skulle blifva en följd af kommitténs förslag, ej förelåge dels inrättande af skogsvårdsstyrelser i Västerbottens och Norrbottens län med hänsyn till arten eller beskaf- fenheten af det uppdrag, som komme att lämnas desamma, ej motiverade en så vidlyftig Organisation hos denna myndighet, som fallet vore beträffande öfriga delar af landet, dels ock slutligen allt för stora kraf skulle komma att vid godtagande af kommitténs förslag ställas på staten, hvilka kraf från dennas sida ingalunda kunde förväntas i motsvarande grad uppvägas af ökad skatteförmåga hos de enskilda skogsägarna. Enligt öfverjägmästarens förmenande borde ej några skogsvårdsafgifter utgå för virke från Västerbottens och Norrbottens län, ej heller skogsvårdsstyrelser inrättas därstädes. Däremot borde till de inom dessa län befintliga skogsvårdsnämndernas disposition fortfarande, men i större utsträckning än hittills, på extra stat anvisas belopp till främjande af den enskilda skogsvården. Öfverjägmästaren i Skellefteå distrikt har funnit sig ej kunna biträda kommitténs för- slag om upptagande af skogsvårdsafgifter och inrättande af skogsvårdsstyrelser i de båda nordligaste länen och härtill anfört följande skäl: att afgifterna skulle komma att lika träffa 436 NOTISER. alla skogsägare, hvaremot en rättvis fördelning af desamma skulle möta nästan oöfvervinn liga svårigheter; att det borde vara ett statsintresse att söka väcka, befordra och ekono- miskt stödja utvecklingen beträffande skogarnas vård inom de län, där den fasta befolk- ningen till följd af de betydande inskränkningar i dispositionsrätten till skogen, som här gällande skogslagar föreskrefye behöfde all den hjälp, som kunde lämnas för skogshus- hållningens höjande, hvarföre erforderliga skogsvårdsmedel ansäges böra åvägabringas genom statsanslag att utgå i viss proportion till de bidrag, som för ändamålet kunde lämnas af vederbörande landsting och hushållningssällskap; af£t allt för stora kraf därigenom skulle komma att ställas på staten; att inrättande af skogsvårdsstyrelser för Västerbottens och Norrbottens län med hänsyn till arten och beskaffenheten af det uppdrag, som skulle komma att lämnas desamma, komme att medföra en allt för vidlyftig och dyrbar organisation. Öfverjägmästaren i Umeå distrikt har anslutit sig, i fråga om skogsvårdsafgifter och skogsvårdsstyrelser, till den reservation, som afgifvits af herrar Kinberg, Welander och Wik- lund. — Kommitténs sex ledamöter hafva nämligen i hithörande frågor stått tre mot tre; och äro sålunda besluten dikterade enbart genom ordförandens utslagsröst. Reservanterna hafva hyst stora betänkligheter mot kommittémajoritetens förslag att såsom supplement till lappmarkslagen och dimensionslagen införa skogsvårdsafgifter och inrätta skogsvårdsstyrelser; och de hafva dess mindre kunnat biträda detta förslag, som enligt deras uppfattning utvägar kunna beredas att främja den enskilda skogsvården inom de båda nordligaste länen på annat och för skogsägarnas flertal lämpligare sätt. Genom att åt den redan befintliga skogsin- genjörsinstitutionen gifva den utveckling och fasta organisation, som kommittén föreslagit hvarigenom ett tillräckligt antal skogstjänstemän skulle anställas för att uteslutande ägna sig åt handhafvandet af gällande skogslagar ej endast i fråga om själfva utsyningsarbetet och därmed i samband stående skogsundersökningar och planläggning af hushållningen med en- skildes skogar, utan äfven för att tillhandagå utsyningssökande och andra skogsägare med råd och anvisningar rörande skogens och markens vård samt spridande af kunskap om skogsskötsel i öfrigt inom orterna, torde — enligt reservanternas mening — ej allenast de berättigade kraf, som den enskilde skogsägaren kunde uppställa i afseende å tillgodogörande af sin skogsegendoms tillgångar, blifva tillfullo tillgodosedda, utan torde uppenbarligen äfven det allmännas intresse af kunskaps utbredande i skogsskötsel och skogsvård inom nu ifråga- varande län kunna anses vara väl beaktadt och främjadt. Genom den omnämnda nya orga- nisationen komme nämligen att här finnas att tillgå just de organ eller den lefvande kraft för väckande af intresse och främjande af arbete för skogarnas bättre vård, som ansågs saknas och hvilken brist därför skulle fyllas genom inrättande af skogsvårdsstyrelse. Men inrättande af sådana styrelser såsom supplement till här ofvan omnämnda organisation för nu ifrågavarande skogslagars handhafvande kunde däremot enligt reservanternas uppfattning icke vara af något behof påkalladt. För att förvalta och fördela de medel, som kunde åvä- gabringas för främjande af den enskilda skogsvården genom penningebidrag, erfordrades icke så omfattande anstalter som skogsvårdsstyrelser, utan kunde denna fråga lösas på enk- lare sätt. Af den redogörelse, som lämnats i kommitténs betänkande under rubriken skogs- vårdsafgifter, angående de af länens landsting och hushållningssällskaps förvaltningsutskott tillsatta skogsvårdsnämnder med uppgift att förvalta och fördela af stat, landsting och hus- hållningssällskap beviljade anslag för den enskilda skogsvårdens främjande, inhämtades huru- som dessa nämnder med framgång utöfvat sin verksamhet och på ett lyckligt sätt fyllt sin uppgift, jämväl med afseende på utbredande inom orterna af kunskap i skogshushållning genom att anlita skogsingenjör för att hålla föredrag vid sammanträden, som varit talrikt besökta. Enklaste och bästa utvägen att lösa uppgiften i fråga om förvaltningen och för- delningen af skogsvårdsmedlen torde vara att beträda den redan inslagna vägen. Reservan- terna ansåge därför, att omförmälda skogsvårdsnämnder fortfarande borde för ändamålet anlitas, Beträffande frågan om upptagande af skogsvårdsafgifter hafva reservanterna anfört bland annat följande. Skogsvårdsafgiften drabbade i sista hand skogsägaren, som måste underkasta sig en mot afgiften svarande minskning i priset å försäljningsvirket. Man kunde nämligen icke antaga, att virkesköparen, isynnerhet om han vore exportör, såsom fallet vore uti ifrå- gavarande län, skulle vid köpet underlåta bereda sig afdrag för en afgift, som han finge vidkännas för sin exportvara. Beträffande det gagn för den enskilda skogsvården, som skogsvårdsafgift ansåges medföra, ställde sig detta gagn mycket olika för de två, i ekono- miskt afseende vidt skilda kategorier skogsägare, som funnes i Lappland, nämligen trävaru- industrien och den fasta jordbrukande befolkningen. Att trävaruindustrien för sin del vore i besittning af medel och utvägar att låta verkställa erforderliga arbeten för sina skogars vård lede intet tvifvel, i synnerhet som dessa skogar till större delen vore belägna i Lapp: NOTISER. 437 lands för skogsbörd lämpligaste och i afseende på flottleder m. m,. välbelägna socknar eller sockendelar. Råämnet vore för denna industri af mycket stor betydelse, och då denna om- ständighet särskildt vore ägnad att framkalla intresse för skogarnas vård; funnes all anled- ning antaga, att skogsvårdsarbeten efter hand också komme till stånd. Under sådana för- hållanden kunde en skogsvårdsafgift på exportvara af virke från industriens egna skogar visserligen icke anses betungande, enär det erlagda afgiftsbeloppet genom arbetsprestationer till skogsvårdens fromma å egna skogar kunde intjänas till större eller mindre del. Men å andra sidan kunde, vid det förhållande, att industrien i sitt eget välförstådda intresse allt mer toge egen vård om sina skogar, ifrågasättas, huruvida exportafgift från industriens syn- punkt vore behöflig eller icke fastmer utan olägenhet kunde helt undvaras. Det läte till och med säga sig, att de industriella bolagen i själfva verket skulle vara mer betjänta af att lagstiftningen icke trädde emellan medelst skogsvårdsafgifters upptagande. Om de till exempel afsatte någon del af årsvinsten för sin skogsvård, exempelvis minst den summa, som motsvarade beloppet af skogsvårdsafgiften, så kunde denna summa oafkortad användas för sitt ändamål, hvilket däremot i fråga om skogsvårdsafgift ej kunde ske, enär en väsent- lig del däraf åtginge till uppehållande af skogsvårdsstyrelse och dess verksamhet. För den själfägande jordbrukande befolkningen ställde sig denna fråga helt annorlunda. Väl kunde bonden genom omtänksamhet ägna hemmanets skog en omvårdnad, som ej borde under- skattas. Genom att till bränsle och annat smärre husbehofsvirke tillgodogöra affall samt oväxtliga och skadade träd blefve skogen efter hand rensad och gallrad, hvarigenom tillväx- ten och föryngringen främjades. Men i allmänhet torde han ej kunna bereda utvägar för sådana åtgärders vidtagande, som fordrade afsevärda kontanta utlägg och hvilka ej, liksom i andra näringar, kunde inom kort tid till ägaren återbördas. Befolkningens ställning i ekonomiskt hänseende vore härvid af betydelse, och i detta afseende hade försämring inträdt. Skattebördan särskildt i Västerbottens läns lappmarker voro be- tungande, emigrationen och fattigvårdskostnaderna hade högst väsentligt ökats. Att den jordägande befolkningen inom denna landsdel med dess nordliga läge, hårda klimat och karga naturförhållanden i öfrigt samt särskildt med hänsyn till dess svaga ekonomiska ställ- ning ej på långt när för sina skogar äga förmåga att i samma mån som trävaruindustrien för sina utnyttja skogsvårdsafgiftsmedlen torde ligga i öppen dag. Toge man därjämte i betraktande, hurusom en del af denna befolkning för fyllande af sina lefnadsbehof måste skaffa sig extra arbetsförtjänst och därtill använda den arbetskraft, som för jordbruket kunde undvaras, framginge tydligt nog att mången ej ens i någon mån blefve i tillfälle göra sig gagn af sagda medel, ehuru han därtill skulle bidraga, visserligen indirekt, men därför ej mindre kännbart. Under sådana förhållanden skulle genom upptagande af skogsvårdsafgifter tillskapas en situation, som synbarligen skulle leda till obillighet och orättvisa mot de mindre skogsägarna, hvilka utgjorde det stora flertalet af Lapplands inbyggare. Det sagda gällde skogar, som icke upplåtits på afverkningsrätt. Där sådan upplåtelse ägt rum, komme skgarna att under upplåtelsetiden helt och hållet sakna det stöd och det gagn, som man genom skogsvårdsafgifters upptagande i andra delar af landet påräknat för de skogsorter, hvar- ifrån virket härstammat. Ty hvarken afverkningsrättsinnehatvaren, som icke ägde skogen, eller hemmansägaren, som ej under en lång tidsföljd hade någon inkomst från densamma och hvilkens ekonomiska ställning därigenom försvagats, kunde tänkas villig åtaga sig arbete och utgifter för skogens vård med utsikt att i bidrag erhålla endast ringa del af utlagd kostnad och måhända än mindre för sitt eget arbete. Ett ännu egendomligare förhållande vore det, som genom skogsvårdsafgifters uppta- gande skulle uppstå i fråga om ännu icke afvittrade hemman och nybyggen. Hemmansägare eller nybyggesåbo, som icke hade afvittradt område, ägde nämligen rätt till utsyning å viss trakt af angränsande kronomark. Vid försäljning af det utsynade virket skulle han liksom andra genom skogsvårdsafgiften vidkännas minskning i inkomst af försäljningsvirket. Men han hade ej något eget område, där han möjligen eljest, om han haft något sådant, kunnat åtminstone i någon mån bereda sig gagn af de genom skogsvårdsafgifter hopbragta medel, hvartill han i sin mån bidragit. Reservanterna anse att skogsvårdsafgifter icke böra upptagas vare sig i lappmarkerna eller i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, utan erforderliga skogsvårdsmedel i stället åvägagabringas genom statsanslag. I fråga om Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län hade reservanterna ansett att skogsvårdsstyrelse och skogsvårdsafgift ej heller därstädes vore behöfliga eller lämpliga, utan att den enskilda skogsvården hos mindre jordbrukare bäst främjades genom ett efter inflytande utsyningsafgiftsbelopp ungefär afpassadt extra statsanslag för att förvaltas och användas på sätt reservanterna föreslagit för Västerbottens och Norbottens län. 438 NOTISER. Då förslag om skogsvårdsafgifter och skogsvårdsstyrelser först framlades af 1896 års skogskommitté, ifrågasattes ej att förslaget skulle tillämpas inom de delar af landet, för hvilka särskilda skogslagar då redan voro gällande. Bland dessa vore främst att bemärka de trakter af landet, där hemmansägarna ej hade rätt att afverka skog till afsalu annat än efter utsy- ning och stämpling af vederbörande skogstjänsteman, d. v. s. Västerbottens och Norrbot- tens läns lappmarker, Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län samt spridda fastigheter företrädesvis i de två förstnämnda länens kustland. Någon ändring härutinnan syntes kommittén icke böra sättas i fråga. Endast där den sakkunnige icke allenast råd- frågades angående skogens vård utan ock hade det afgörande ordet vid afverkningen, förefunnes trygghet mot de faror för förödelse, som kommittén funnit hota de enskilda skogarna. Där såsom fallet vore i nu ifrågavarande skogstrakter, skogarna blifvit öfverlämnade till hemma- nen under förbehåll af nyss angifna inskränkta dispositionsrätt, funnes icke någon anledning att taga hänsyn till ett eljest rådande föreställningssätt, att äganderätt till skogen innebure rätt att fritt förfoga öfver densamma. Härtill komme att skogens fortfarande bestånd i dessa trakter vore särdeles maktpåliggande, dels därför att skogsgränsen emot fjällen delvis fölle inom dem dels i följd af att jordbrukaren här på grund af karg jordmån och hårdt klimat i ännu högre grad än annorstädes vore i behof af att kunna från skogen vinna ett tillskott till sin knappa och ovissa bärgning. Och en sådan inskränkning i dispositionsrätten till skogen som den nu ifrågavarande innebure icke något hinder emot att, i den mån förbättrade kommunika- tioner i dessa trakter komme till stånd samt ett rikare industriellt lif där uppblomstrade, öfvergå till de intensivare former af skogsbruk, som däraf kunde blifva betingade. Fastmer torde hemmansägarna af skogsstatens tjänstemän kunna påräkna den bästa vägledning vid öfvergången till nya hushållningssystem. 1896 års kommitté hade äfven vid sina resor inom lappmarkerna funnit, att befolkningen var benägen för bibehållandet af ifrågavarande in- skränkning i dispositionsrätten öfver skogen. Ej heller ifråga om Västerbottens och Norbottens läns kustland fann denna kommitté sig böra föreslå inrättandet af skogsvårdsstyrelser, ehuru kommittén ansåg den för dessa trakter gällande skogslag föga ägnad att befordra en rationell skogsskötsel. Ännu en tid syntes" samfärdsel och industri komma aft inom dessa landsändar kvarstå vid den mindre utvecklade ståndpunkt, som vållade ati hufvudsakligen blott timmerdugliga träd kunde med fördel uttagas inom skogarna. Så länge detta förhållande fortfore, kunde måhända fördelarna af en dimensionsafverkning anses öfverväga de olägenheter den medförde. Hvad särskildt anginge påläggandet af skogsvårdsafgifter vid export af trävaror från nämnda delar af landet anförde kommittén, att så länge för dessa landsdelar särskilda restriktiva skogslagar förblefve gällande, någon skogsvårdsafgift icke syntes böra drabba de inom dem afverkade trävaror, helst kommittén icke ifrågasatt, att skogsvårdsstyrelser skulle finnas därstädes. Väl kunde man säga, att särskildt för skogsägarna inom Västerbottens och Norrbottens län skogsvårds- afgiftens tillämpande skulle kunna anses medföra betydande fördelar, i det att en stor del af det virke, som utfördes därifrån, afverkats å kronans skogar, under det att skogsvårds- afgiften skulle användas uteslutande till fromma för den enskilda skogsvården, samt det icke vore tvifvelaktigt, att de genom en sådan afgift inflytande medel i dessa län skulle kunna få en synnerligen god användning genom afdikning af vattensjuk skogsmark. Äfven vore obestridligt, att det i viss grad innebure en oegentlighet, att trävrauexportören i dessa län undginge att erlägga en afgift, som hans yrkesbröder i angränsande orter skulle hafva att vidkännas. Men kommittén hade så mycket mindre kunnat på grund af dessa omständig- heter öfvergifva grundsatsen, att skogsvårdsafgifter borde utgå allenast i samband med till- lämpningen af den af kommittén föreslagna lagstiftning om den enskilda skogshushållningen, som kommittén hyste den föreställning, att den nu för våra nordligaste län gällande dimen- sionslagen inom en icke allt för aflägsen framtid skulle genom förhållandenas egen makt utbytas mot en mera tidsenlig lagstiftning. Af 1896 års skogskommittés framställning synes sålunda framgå, att beträffande lapp- markerna skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsafgifter icke då syntes nödiga eller lämpliga, och att kommittén i fråga om Västerbottens och Norrbottens läns kustland visserligen för det dåvarande icke kunnat förorda sådana institutioner eller afgifter, men likväl ställt i ut- sikt ett framtidsperspektiv med ändrade förhållanden. Under den tid, som förflutit sedan 1896 års skogskommitté gjorde sina i det föregå- ende relaterade uttalanden, har beträffande Västerbottens och Norrbottens län behofvet af bättre skogsvård allt mera framträdt. Såväl detta behof som de för dess afhjälpande nödiga medlen äro dock mycket växlande. NOTISER. 439 För en utredning af hithöranden förhållanden är det fördenskull enligt styrelsens för- menande nödigt att till behandling upptaga frågan om och i hvad mån de olika slagen af skogar inom Västerbottens och Norrbottens län äro i behof af bland annat den verksamhet, som skogsvårdsstyrelserna skola utöfva. Skogarna kunna med afseende härpå uppdelas i följande grupper: Statsskogar, nämligen kornoparker, kronoöfverloppsmarker, allmänna kronomarker och domänskogar. Ecklesiastika skogar af krono- eller skattenatur. Allmänningsskogar. Skogar i enskild ägo, förvärfvade för att stödja denna. Skogar i bondehand, afsedda att stödja jordbruket. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet skulle afse allenast de två sistnämnda grupperna, hvilka af kommittén likställts med hvarandra. Med afseende på den föreliggande frågan framträda emellertid, såsom af reservanternas i det föregående relaterade framställning jämväl inhämtas beaktansvärda olikheter mellan dessa båda grupper af skogar. För de skogar, som öfvergått i industriens ägo, äro i många fall anställda skogsförvaltare och man må er- känna, att å vissa af dessa industriskogar tillämpas en god hushållning och att stora kost- nader härpå nedlagts. Här finnes redan i många fall den lefvande ande, som kommittén hufvudsakligen genom skogsvårdsstyrelsers inrättande, velat ingjuta i skogshushållningen. Utvecklingen under senare tider torde hafva ådagalagt en tendens mot den riktning, som karaktäriseras af planmässig hushållning under egna fackmässigt utbildade skogsförvaltare för industriens skogar. Hvad som praktiken visat vara godt, bör lagstiftningen acceptera och när tiden därför är mogen tillämpa såsom allmän regel. Det lärer visserligen ej kunna bestridas, att det vore till gagn för skogshushållningen, om samma fordringar på god skogsvård kunde göras gällande äfven för de skogar, som kvarstå i böndernas ägo och tjäna till stöd för jordbruket, men ägarna af dessa skogar sakna i regeln förmåga att ensamma bära häraf föranledda kostnader. En god skogsvård å dessa skogar måste fördenskull åvägabringas på annat sätt, och härvid lärer det vara nö- digt att i första rummet tillse, att skogsägarna erhålla fackkunnig ledning i skogshushåll- ning samt i öfrigt sådana åtgärder vidtagas, som af de lokala förhållandena kunna påkallas, Med afseende härpå må man tillse hvad som redan finnes och hvad som återstår att göra i länens skilda delar. Inom kustlandet af Västerbottens och Norrbottens län, eller det område, hvarest den 'så kallade dimensionslagen äger tillämpning, hafva ganska afsevärda förändringar under se- nare åren inträdt ifråga om de industrier, som förbruka skogsprodukter. Trämassefabriker hafva anlagts invid eller i närheten af mynningarna af ett flertal älfvar, som såsom allmänna flottleder transportera skogsprodukter från länens inre delar till Bottenhafvet. Stora kvanti- teter pappersved af smärre, förut icke saludugliga träd förbrukas numera vid dessa fabriker. Visserligen kan sådant virke ännu icke bära de kostnader, som äro förenade med längre transport på fordon, men afverkning af dylika smärre träd pågår likväl redan nu inom icke oväsentliga arealer. Såsom en verksam faktor i nu angifvet afseende må ock erinras därom, att nya flottleder inrättats och de förutvarande förbättrats samt att i ett flertal fall sättet för flottningskostnadernas debitering omlagts till förmån för det smärre flottgodset, Såsom di- rekta följder af dessa förändringar må framhållas å ena sidan att de nödiga förutsättning- arna för en intensivare skogsvård ökats, och å den andra att faran för öfverafverkning blif- vit större. Dimensionslagen är ej mäktig förebygga denna fara, och än mindre att främja verklig skogsvård. Skogsvårdskommittén har med öppen blick för dessa förhållanden dels i förslag till ändrad lydelse af [dimensionslagen inpassat från lagen om vård af enskildes skogar häm- tade bestämmelser i syfte att höja skogshushållningen, dels ock sökt i föreskrifterna ingjuta en lefvande ande, genom förslag att jämväl i de två nordligaste länen inrätta skogsvårds- styrelser. Dessa styrelsers verksamhet skulle emellertid omfatta både kustlandets och lapp- markernas skogar. Motiven hafva fördenskull sammanhållits, ehuru de hufvudsakligen äga full tillämpning endast å kustlandet. Det är härstädes, som ett allmänt intresse för skogs- vård vaknat äfven bland smärre skogsägare och på grund däraf ett betydande antal förrätt- ringar ägt rum för afdikning och skogsföryngring m. m. Det är ock här som den person- "liga fackkunskapen icke i tillräcklig grad kan göra sig gällande. I lappmarkerna däremot äro möjligheterna för skogsvårdens höjande mera begränsade, "men den personliga verksamheten härför möjliggöres genom och jämsides med tillämpningen af lappmarkslagens föreskrifter. Fackmän för ett allsidigt tillgodoseende af skogsvårdens 440 NOTISER. kraf böra tillhandahållas genom statens försorg, hvilket kan ske genom att utveckla den skogsadministration, som nu finnes. Domänstyrelsen finner sig fördenskull icke kunna helt biträda skogsvårdskommitténs förslag angående skogsvårdsstyrelser, lika litet som styrelsen kan finna det tillfredsställande motiveradt att, på sätt öfverjägmästarna i Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt i likhet med tre af kommitténs reservanter hemställt, alldeles förkasta tanken på att genom skogsvårdsstyrelsers verksamhet söka främja skogshushållningen inom Västerbottens och Norrbottens län. Vid framläggandet af skälen för och emot skogsvårdsstyrelser hafva, såsom förut på- pekats, länen behandlats såsom enhetliga områden, ehuru redan den inemot ett halft sekel därstädes tillämpade skogslagstiftningen bort gifva anledning till ett annat åskådningssätt, nämligen att jämväl beträffande frågan om skogsvårdsstyrelsers inrättande särskildt för sig behandla lappmarkerna och kustlandsområdet. Inom ramen för de gällande skogslagarna skulle sådana styrelser kunna hafva en vidsträcktare verksamhet inom kustlandet än inom lappmarkerna, ty både förutsättningarna för en bättre skogshushållning och farorna för skogs- sköfling af bestånden äro större inom kustlandet än inom lappmarkerna. Styrelsen tillåter sig äfven framhålla, att af rikets samtliga län det endast är de båda nordligaste, som omfatta områden från kusten till gränsen mot Norge, i hvilka områden sålunda inneslutas alla väx- lingar från låglandet till de kala högfjällen. Jämväl denna växlande naturbeskaffenhet synes kunna utgöra motiv för att i fråga om skogsvårdsstyrelsers inrättande skilja mellan lappmar- kerna och kustlandet såsom äfven med afseende på naturbeskaffenheten olikartade. Denna olikhet gör det enligt styrelsens förmenande olämpligt att söka sammanföra de skilda delarna af länen under gemensamma skogsvårdsstyrelser. Lappmarkerna skulle troligt- vis i flera afseenden blifva lidande härpå, ty den verksamhet, som vore afsedd för länen såsom enheter, komme i öfvervägande grad att utöfvas inom kustlandet. De medel, som skogsvårdsstyrelserna därvid hade till sin disposition, komme i lika öfvervägande grad kust landet tillgodo. Utgjordes dessa medel af skogsvårdsafgifter, som efter enhetliga grunder härflutit från länen i deras helhet, skulle lappmarksskogarna hafva beskattats till öfvervägande gagn för kustlandet. Den af naturen fattigare och kargare landsdelen skulle sålunda komma att understödja och hjälpa den af naturen bättre lottade. Men den förra kan ej utan möda bära sin egen börda; om någon af dessa landsdelar bör stödjas, är det i främsta rummet lappmarken, som härvidlag bör ifrågakomma. Domänstyrelsen kan sålunda absolut ej biträda kommitténs förslag angående inrättande af skogsvårdsstyrelser och upptagande af skogsvårdsafgifter för länen i deras helhet. Undan- tagas emellertid lappmarkerna, med hvilka Särna socken med Idre kapellag synes böra lik- ställas, finner sig styrelsen kunna förorda sådana afgifter och styrelser för öfriga delar af Västerbottens och Norrbottens län, inom hvilka områden enligt kommitténs förslag skulle komma att gälla en skogslag, hvari inrymts afsevärda moment från den allmänna lagen om vård af enskildes skogar. Det möter numera ej någon praktisk svårighet med afseende på uppbörd af skogsvårdsafgifter att särskilja lappmarkerna och kustlandet, hvilket däremot var förhållandet enligt de bestämmelser om skogsvårdsafgifters upptagande, som voro gällande, då kommittén afgaf sitt betänkande. För kustlandet kan sålunda lämpligen nu anordnas skogsvårdsstyrelser och upptagas skogsvårdsafgifter. Styrelsen får beträffande detta förslag erinra därom, att det visserligen är regel att en skogsvårdsstyrelses verksamhetsområde omfattar ett helt landstingsområde, men att Koppar- bergs län redan nu utgör undantag härifrån, i det att skogarna i Särna socken med Idre kapellag icke äro föremål för skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Om sålunda skogsväårdssty- relser komma att inrättas, icke för länen såsom enheter, utan allenast för vissa delar af Väster- bottens och Norrbottens län, är detta förhållande ej nytt och opröfvadt. Och i förevarande fall är det ej blott den olika lagstiftningen, inom lappmarken och kustlandet, som motiverar styrelsens förslag, utan i lika hög grad öfriga därför anförda förhållanden. Särskildt må härvid ock erinras om de villkor, under hvilka lappmarksskogarna och skogarna i Särna socken med Idre kapellag tilldelats de enskilde och hvarigenom de måste anses intaga en undantagsställning. Beträffande skogsvårdsafgifter inom nu ifrågavarande landsdelar anser styrelsen sådana böra utgå allenast för virke, som afverkas å enskildes skogar inom kustlandet, sålunda icke för virke, som afverkas å kronoskogar, ecklesiastika skogar, allmänningsskogar samt städers och allmänna inrättningars skogar. Däremot bör staten, i mån af behof, anvisa särskilda medel för skogsvårdens främjande å de skogar, som ägas af den jordbrukande befolkningen. Industriskogarna böra genom skogsvårdsstyrelserna kunna få del allenast af uppburna skogs- vårdsafgifter. Genom att på sådant sätt skilja mellan skogsvårdsafgifter och af staten för skogsvårdens främjande anvisade medel kan skogsägarens behof af bidrag i nu angifvet syfte NOTISER. 441 i nödig mån beaktas. Industrien kan tvifvelsutan bära kostnaderna för den skogsvård, som påkallas å dess skogar, hvilket delvis skulle ske genom att från skogarna upptaga afgifter, som kunde återbördas för skogsvårdsåtgärder. Skogsvårdsstyrelserna skulle, beträffande dessa skogar, hufvudsakligen blifva rådgifvande och kontrollerande, men, beträffande skogar i en- skildes ägo, därjämte mera direkt ingripa för att främja skogsskötsel och skogshushållning. Dessa styrelser synas visserligen böra vara i hufvudsak så sammansatta som öfriga skogsvårdsstyrelser i riket. Men på det att de må kunna erhålla närmare förbindelse med den tjänstemannakår, som skulle komma att för den enskilda skogsvården anställas inom länens kustland, anser domänstyrelsen nödigt att i hvardera styrelsen komme att såsom leda- mot och sekreterare vara anställd en förste skogsingenjör, som tillika skulle hafva att full- göra de funktioner, som enligt kommitténs förslag skulle åligga en skogsinspektör. Med en sådan anordning skulle bland annat vinnas den fördel, att särskildt arfvode till sekreteraren skulle blifva öfverflödigt. Såsom suppleant i skogsvårdsstyrelsen för första skogsingenjören skulle vara förordnad en härför lämplig skogsingenjör. Skogsvårdsstyrelsen komme sålunda att utgöras af fyra ledamöter, af hvilka en vore själfskrifven, förste skogsingenjören, som i denna egenskap vore förordnad af Eders Kungl. Maj:t, och de tre öfriga ntsedda på sätt kommittén föreslagit. Med en sådan sammansättning vore styrelsen tvifvelsutan bättre ägnad att fullgöra en verksamhet, som måste utöfvas jämsides med de åligganden, hvilka tillkomme af Eders Kungl. Maj:t förordnade tjänstemän. I öfverensstämmelse med dessa allmänna grundlinjer torde det af kommittén framlagda förslaget till förordning angående skogsvårdsstyrelser i Västerbottens och Norrbottens län böra ändras, och får styrelsen i sådant afseende anföra följande. $ur: Denna paragraf skulle, på grund af hvad i det föregående anförts, erhålla i viss mån ändrad lydelse, förslagsvis följande: »Inom hvartdera af Västerbottens och Norrbottens län skall för de delar af länen, som ej tillhöra lappmarken, finnas en skogsvårdsstyrelse, bestående af fyra, med skogs- förhållandena i orten förtrogna män, af hvilka tre utses för tre år i sänder, en såsom ord- förande af Kungl. Maj:t, en af landstinget och en af hushållningssällskapets förvaltningsut- skott. Suppleanter till lika antal som dessa ledamöter utses för samma tid och på enahanda sätt. Den fjärde ledamoten, som tillika skall vara styrelsens sekreterare, är förste skogs- ingenjören i länet. Till suppleant för honom förordar Kungl. Maj:t en skogsingenjör.» EA Mot denna paragraf har styrelsen intet att erinra. $ 3: Bestämmelsen under d), att skogsvårdsstyrelsen skulle antaga och med omhänderhafvande medel aflöna sekreterare, torde, om förste skogsingenjören i länet varder själfskrifven leda- mot och sekreterare i styrelsen, böra utgå. I det därefter följande stycket utbytes ordet »skogsinspektören» mot »förste skogs- Ingenjören», $ 4. Mot denna paragraf har styrelsen intet att erinra, S 5 Någon oklarhet synes kunna råda angående innebörden af uttrycket »skogar, tillhörande kommun», Inbegripas häri allmänningsskogarna, torde uttrycket få anses vara mindre lämp- ligt, emedan de ej ägas af kommunen såsom sådan, utan af dess jordägande befolkning. I sak är domänstyrelsen af den mening, att skogsvårdsstyrelsens medel ej böra få användas för andra skogar än sådana, från hvilka skogsvårdsafgift för saluvirke utgår, men för alla dessa, dock så att såsom förut är sagdt, för skogsvården särskildt anvisade statsmedel böra få disponeras allenast för skogar, som ägas af den jordbrukande befolkningen. Förbehåll härom torde lämpligen böra göras i samband med medlens anvisande, då bestämmelse därom ej erfordras i författningen. I öfverensstämmelse härmed torde paragrafen kunna erhålla följande lydelse: 442 NOTISER. >De under skogsvärdsstyrelsens förvaltning ställda medel få ej användas för statens skegar, ecklesiastika skogar, allmänningsskogar äfvensom skogar tillhörande städer, allmänna inrättningar och stiftelser.» $ 6. Mot bestämmelserna i denna paragraf har styrelsen intet att erinra. $ 7. Bisatsen i första punkten; »hvartill formulär lämnas af jordbruksdepartementets skogs- kontor», torde böra utgå. Andra punkten torde, med hänsyn till hvad styrelsen föreslagit i fråga om I $, böra erhålla följande lydelse: »Denna redovisning skall granskas af revisorer, utsedde för ett år i sänder, en af Kungl. Maj:t, en af landstinget och en af hushållnings= sällskapets förvaltningsutskott». g 8. Mot denna paragraf har styrelsen intet att erinra. Då styrelsen icke kan förorda skogsvårdsstyrelser för lappmarkerna samt för Särna socken med Idre kapellag, följer ock däraf, att styrelsen i fråga om samma landsdelar icke kan tillstyrka kommitténs förslag angående uppbärande af skogsvårdsafgifter. Endast för privatskogarna inom de delar af Västerbottens och Norrbottens län, hvilka icke tillhöra lapp- marken, anser sig styrelsen kunna på sätt ofvan angifvits tillstyrka upptagande af skogsvårds- afgifter. Dessa privatskogar inom de båda nordligaste länen böra sålunda inbegripas i Kungl. förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsafgift. Bestämmelserna böra ej gälla all- männingar. Beträffande dessa må särskildt framhållas, att det måste anses vara ett stats- intresse både att verka för allmänningskogars bildande och för befrämjande af deras skogs- hushållning. Påläggas allmänningsskogarna skogsvårdsafgifter samtidigt som bestämmelse meddelas därom, att skogsvårdsstyrelses medel ej få användas för dylika skogar, motverkas nyss nämnda statsintresse både i fråga om allmänningars bildande och höjande af skogsvår- den å desamma. Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra särskildt erinra därom, att de ifrågasatta skogsvårdsstyrelserna inom Västerbottens och Norrbottens läns kustland icke komma att i samma omfattning som skogsvårdsstyrelserna inom öfriga delar af landet vara i behof af medel. Medan sistnämnda skogsvårdsstyrelser själfva aflöna sina tjänstemän och tillsynings- män, skulle nämligen motsvarande personal i de båda nordligaste länen komma att aflönas med statsmedel. Skogsvårdsafgifterna och de statsmedel, som eventuellt komma att ställas till sistnämnda läns skogsvårdsstyrelses förfogande, torde sålunda nästan uteslutande kunna dispo- neras till direkta skogsvårdsåtgärder. Det är en oafvislig nödvändighet att för höjandet af skogsvården å privatskogarna äfven i Lappland och i Särna socken med Idre kapellag i Dalarna anskaffa härför nödiga medel. Både kommittén och dess reservanter hafva med skärpa betonat detta, Såsom ett ytterligare stöd härför får styrelsen anföra, att det hittills nästan uteslutande är större skogsägare, hufvudsakligen skogsägande sågverksbolag, som inom lappmarkerna uppoffrat penningar för höjande af skogsvården å sina hemman, Härvid har förfarits på det sätt, att skogsägaren låtit genom fackman upprätta förslag till detaljerad hushållningsplan för skogen, därvid före- slagits att afverkningen måtte få höjas öfver den normala med ett efter omständigheterna växlande belopp. Samtidigt lämnas förslag till bäckrensning, afdikning af sumpmarker, markberedning för främjande af skogsåterväxten m. m. Sedan planen granskats af veder- börande öfverjägmästare och taxator, har domänstyrelsen pröfvat ärendet och därvid i regeln, då detta från skogsvårdssynpunkt varit motiveradt, medgifvit, att afverkningsbeloppet finge höjas öfver det normala, under villkor att vissa arbeten till skogsmarkens förbättrande, be- ståndsvårdens höjande och föryngringens befrämjande komme att utföras. Därest sådana arbeten därefter icke komma till stånd, har styrelsen förbehållit sig rätt att nedsätta afverk- ningsbeloppet. Höjningen af detta har nämligen grundats på, bland annat, att skogen komme att erhålla stegrad afkastningsförmåga genom den vård, som skulle ägnas åt skogsmarken, skogsbestånden och föryngringen. NOTISER. 443 Sådana planer hafva af styrelsen fastställts sedan mera än tio år tillbaka, utan att de mindre skogsägarna annat än i vissa undantagsfall häraf föranledts att inslå på den väg bolagen beträdt. Ej heller de afdikningar med flera arbeten, som å statens och vissa bolags skogar i lappmarkerna utförts under tiden från senare hälften af 1890-talet, hafva förmått hemmans ägare att i nämnvärd omfattning följa de gifna exemplen. Den mindre skogsägaren saknar nämligen medel för sådana arbeten, som icke omedelbart eller åtminstone inom närmaste framtiden lämna afkastning. Här måste sålunda staten träda stödjande och hjälpande emel- lan. Kommitténs reservanter hafva angifvit den rätta vägen härför. På extra stat borde årligen anvisas ett anslag af minst det belopp, hvartill utsyningsafgifterna, som borde bibe- hållas, sammanlagdt uppgå. Detta anslag borde genom en nämnd, sammansatt på liknande sätt som de nu inom Västerbottens och Norrbottens län verksamma skogsvårdsnämnderna, göras tillgängligt för att bereda lappmarkens hemmansägare stöd och hjälp vid utförande af skogsvårdsarbeten. Dessa åter borde planläggas af skogsstatens tjänstemän efter öfverlägg- ning med hemmansägarna, helst i samband med utsyningsförrättningar. Styrelsen, som i denna del helt ansluter sig till reservanternas förslag, får tillika erinra, att jägmästarna kunna under besök å hemmansskogarna diskutera förslag om afverkningsbeloppens höjande, därest vissa åtgärder vidtagas för markens förbättring samt skogens föryngring och vård. En dylik höjning kan alltså ifrågakomma utan att hemmansägaren betungas med de ganska afsevärda kostnader, som äro förenade med upprättande af fullständiga skogshushållningsplaner. Statsanslaget torde alttså böra lämnas till skogsvårdens främjande å enskildes skogar inom lappmarken samt i Särna socken med Idre kapellag i Dalarna. För att disponera dessa medel och i öfrigt verka för skogsvårdens främjande, torde, på sätt nyss är sagdt, skogs- vårdsnämnder böra anordnas, en för Västerbottens läns lappmark, en för Norrbottens läns lappmark och en för Särna socken med Idre kapellag. I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts får styrelsen i underdånighet hemställa: a) beträffande kustlandet i Västerbottens och Norrbottens län: att skogsvårdsstyrelser må inrättas enligt därom afgifvet förslag; att skogsvårdsafgifter må utgå för virke från enskildes skogar och ställas till skogsvårds- styrelsernas disposition; att därjämte till dessa styrelsers förfogande ställas statsmedel, som på extra stat anvisas, hvilka i mån af behof må användas för skogsvårdens främjande å skogar, som ägas af den jordbrukande befolkningen; b) beträffande lappmarkerna och Särna socken med Idre kapellag: att på extra stat anvisas statsmedel, till belopp minst motsvarande utsyningsafgifterna inom samma områden, att disponeras af skogsvårdsnämnder till skogsvårdens höjande å skogar, som ägas af den jordbrukande befolkningen; samt E att i skogsstatens tjänstemäns uppdrag skall ingå att såväl teoretiskt som praktiskt verka för skogsvårdens höjande äfven å privatskogarna. Slutligen får styrelsen, då nu utgående utsyningsafgifter i vissa fall i det föregående berörts, härom hänvisa till sitt denna dag afgifna underdåniga utlåtande, angående utsynings. afgifter. Stockholm den 15 september 1913. Underdånigst: KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD. FR. GIÖBEL. TH, HERMELIN. GERH, ALEXANDERSON, £K. G. G. Norling. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN. 1913. H. 9. TRÄVARUMARKNADEN. Det är ej utan att det varit förenadt med en viss svårighet att finna något af intresse att meddela, då jag gått att aflägga mina närmast före- gående rapporter. — När marknaden är fast och förblir så, månad efter månad, när öfvervägande delen af årsstocken är försåld, och de affärer som afslutas komma till stånd under intrycket af dessa omständigheter, kan en berättelse angående marknaden gifvetvis ej undgå att bekajas af en viss monotoni. Dock börjar det att ljusna äfven från rapportgifvaresynpunkt, i det att försäljningarna för kommande år allt mer tilldraga sig intresse. Sant är visserligen, att det blott är ett fåtal afslut som ännu kommit till stånd, men detta hindrar ju ej att man måste uppmärksamma dessa. Kam- panjen har onekligen börjat, och det gäller nu att klokt utnyttja de för- delar, som säljarna gifvetvis hafva uti, att från en stark marknad för i år tidigt få öfvergå till att underhandla om priser för det kommande. Om de hittills kända afsluten äro att notera följande. Från Sundsvall har till Tyskland försålts 7” granbattens till Mk. 177:50— och 2 X 8” gran till Mk. 172: 50— från Öfverbotten till Spa- nien 3 X 9” o/s furu till £ 11, 7" furubattens till £ 9, och 4” furu- planchetter till £ 7.17/6. Man vet också, att Härnösand underhandlar om granbattens och be- gär Mk. 175 basis med 2'/. marks förhöjning för bräder. När detta skrifves äro dock inga afslut kända. Efter hvad det vill synas, kommer Härnösand att hålla ut för lägst följande priser. 3 ee in II francs 290 IV > 265 2 KX 7 furu 0o/S 2 Or 7” furubräder o/s Mk. 192,50 Ör d:o , 182,50 SN d:o 6 172,50 4 1/,” furuplanchetter francs 215,— ”"” 4 d:0o » 205 TRÄVARUMARKNADEN. 445 3 X 9” gran 37 CEIHasiS DR RR SEG ERE Mk. -175,— 7" granbräder » 77,50 och öfriga distrikt komma säkerligen att utgå från liknande basis med sedvanliga tillägg och reduktioner. Af det anförda synes, att man ej ämnar med topp-priser afskräcka köparna, ehuru det på samma gång är tydligt, att man med lugn ämnar afvakta utvecklingen och ej söka forcera fram anbud på bekostnad af priserna. Denna politik är klok och betingas i själfva verket också af nödvändigheten, ty allom bekant är, att med gällande råvarupriser vinst- marginalen är nog så liten, i synnerhet som ingen tendens att få till- verkningskostnaderna lägre förefinnes. Det är för öfrigt en synnerligen allvarlig fråga, denna angående råvaruprisen. Man finner huru dessa år efter år stiga. Man säger till hvarandra: huru är det möjligt att kunna vara med om denna oafbrutna stegring? men icke för ty deltager man i dansen. Frågan är så mycket allvarligare, som i regel endast en del af det timmer, som köpes under året, blir försågadt och skeppadt samma år. Kommer så en dag den ofrånkomliga baissen, står man där med dyr råvara och svaga försälj- ningspris. — Gifvet är ju att spekulationen är ett ofrånkomligt moment, äfven inom trävaruhandteringen, men den synes dock i berörda fall förekomma i en art och utsträckning, Skeppningarna hafva gått lika raskt under augusti och början af denna månad, som tidigare. Dock måste man konstatera att skepp- ningsvädret, som under den tidigare sommaren var gynnsamt efter hela Östersjökusten, under augusti blifvit synnerligen ofördelaktigt för ham- narna från Härnösand och söderut. Öfverbotten har däremot ej på många år haft en så gynnsam sommar, som den nu gångna. som ej är att räkna till det sunda. — 03 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN. I913, H. 9. EKONOMISKT. Marma sågverks aktiebolag. Såsom styrelseledamöter i stället för L. R. G. Hill- man, G. Rettig och J. H. Widmark hafva inträdt öfverste P. E. Rettig i Gäfle, grosshandla- ren K. W. V. Carlgren i Söderhamn och bankdirektören C. E. Schultz i Stockholm. Supp- leanter äro förvaltaren L. J. Hallgren i Ljusdal, och krigsrådet C. E. T. Sterky i Stock- holm. Sandvikens sågverksaktiebolag. Såsom styrelseledamot i stället för HL. C. Bill- mark har inträdt förvaltaren Olof Wikberg i Sollefteå. Sandö sågverksaktiebolag. Såsom styrelseledamöter i stället för Axel Kjellström och Walter Ahlqvist hafva inträdt förutvarande suppleanten A. R. Sundberg och v. härads- höfdingen E. K. Treffenberg i Djursholm, hvarjämte till suppleanter i stället för bemälde Sundberg och Richard| Dymling utsetts Karl Leonard Holm i Stockholm och Herman Ro- bert Ramström i Hörnösand. Svanå aktiebolag bar af bankaktiebolaget Norra Sverige för obekant pris inköpt c:a 104,000 tunnland skogsfastigheter, belägna i Norrbottens län och hvilka fastigheter på sin tid ägts af Bodträskfors aktiebolag. Sulfitaktiebolaget Liusnan. Till styrelseledamot i stället för C. E. R. Lindström har valts öfveringenjören Harry von Eckermann i Ljusne. Suppleanter äro grosshandlaren L: R. G. Hillman i Söderhamn, kammarherren C. W. T. von Eckermann i Stockholm och disponenten E. G. Thunberg i Göteborg. Sundsvalls cellulosa aktiebolag. Såsom styrelseledamot i stället för H. A. Breien har inträdt bruksägaren G. O. Örn å Matfors, Tuna socken af Västernorrlands län. Trävaruaktiebolaget Dalarne. Såsom styrelseledamot har ytterligare inträdt A, ETS Ågren, i hvilkens ställe till suppleant utsetts grosshandlaren W. J. Henriques i Göteborg: Utansjö cellulosa aktiebolag. Såsom styrelseledamöter i stället för Paul Bur- chardt och A. S. H. Flygt hafva inträdt J. A. Arnell och bruksägaren A. N. Versteegh i Stockholm, hvarjämte till suppleanter i stället för bemälde Arnell och Hj. C. Billmark ut- setts brukspatronen Per Henric Norberg å Björkå bruk och grosshandlaren J. E. Lidén i Ramvik. FÖR KRONOJÄGARE. Angående semester åt kronojägare. Till domänstyrelsen. Hos Kungl. Maj:t har Sveriges kronojägarförbund anhållit, att bevakare vid skogsstaten måtte medgifvas en månads semester årligen. Till följd af nådig remiss har Ni den 29 april 1913 häröfver afgifvit underdånigt utlåtande. FÖR KRONOJÄGARE, 447 Vid föredragning denna dag af detta ärende har Kungl. Maj:t funnit ifrågavarande ansökning icke till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda, Härom har Ni att underrätta vederbörande. Stockholm den 23 maj 1913. ALFRED PETERSSON. C. von Schulzenheim, Rätt för extra kronoijägare med fast arfvode att under sjukdom behålla viss del af arfvodet. Till Konungen. Eders Kungl. Maj:t har genom nådigt bref den 31 januari 1913 bemyndigat domän- styrelsen att tillerkänna extra kronojägare med fast arfvode rättighet att tills vidare under tjänstledighet för sjukdom behålla intill två tredjedelar af arfvodet, dock att sådan rättighet icke må utsträckas under längre tid än ett år. Det till domänstyrelsens kännedom komna första fallet af nu angifven art, hvilket föranledde styrelsens underdåniga framställning den 30 december 1912 och Eders Kungl. Maj:ts ofvannämnda nådiga beslut den 31 januari 1913, inträffade under år 1912, då den mot ett årsarfvode af 1,100 kronor inom Medelpads revir anställde extra kronojägaren Albin Eriksson på grund af styrkt sjukdom, operation och lasa- rettsvård erhöll ledighet från tjänsten genom vederbörande öfverjägmästare under tiden från och med den 16 juni till och med den 30 november, under hvilken tid han måst afstå från hela det honom under tjänstgöring tilldelade arfvodet. Nu har bemälde Eriksson i till Eders Kungl. Maj:t ställd underdånig ansökan den 8 maj 1913, hvilken härjämte öfverlämnas hemställt, att honom måtte i nåder tilldelas två tredjedelar af det arfvode han gått förlustig under den tid han måst för sjukdom afhålla sig från tjänstgöring, och hafva vederbörande jägmästare och öfverjägmästare, på sätt framgår af deras här närlagda yttranden i ärendet tillstyrkt bifall till denna Erikssons framställning. Enär Eders Kungl. Maj:ts förenämnda nådiga beslut af den 31 januari 1913 icke torde gälla retroaktivt, får styrelsen härmed i underdånighet hemställa om nådigt bemyndi- gande att till extra kronojägaren Albin Eriksson af ecklesiastika skogsmedel, hvaraf hans arfvode för år 1912 skulle, om han då tjänstgjort, i sin helhet hafva utgått, utbetala två tredjedelar af den del af arfvodet, som han gått förlustig. Då Eriksson, enligt hvad här för- varade räkenskapshandlingar utvisa, uppburit för 6!/, månaders tjänstgöring, oafsedt honom tilldelade resepenningsmedel, 504: 14 kronor, har han på grund af sin iråkade sjukdom, om hvilken ett härvid fogadt läkarintyg närmare redogör, gått miste om 595: 86 kronor. Han skulle alltså få uppbära 397 kronor 24 öre, om hans hemställan, som styrelsen nu förordat, vinner nådigt bifall. Såsom skäl härtill torde äfven kunna framhållas den omständigheten, att hans läkare- och lasarettsvård torde medfört utgifter, som för honom varit kännbara. Stockholm den 2 juni 1913. Underdånigst: W. Roos. TH, ÖRTENBLAD. CONRAD STIERNSPETZ. Gunnar Wistrand, Anslag till understöd åt pensionerade kronojägare. Till domänstyrelsen. Uti skrifvelse den 24 maj 1913 angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitel, har Riksdagen anmält, att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, å extra stat under nämnda hufvudtitel för år 1914 uppfört ett förslags- anslag af 3,600 kronor för utdelande af tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare, under villkor att understöd ej finge tilldelas annan än den, som styrkte sig vara i behöfvande omständigheter och antingen erhållit afsked med pension från allmänna indragningsstaten till belopp, understigande 500 kronor, eller ock under år 1908 erhållit afsked med afkortad pension från anslaget till pensionering af civila tjänsteinnehafvare, samt att i afseende å understödets storlek iakttoges, att detsamma jämte den utgående pensionen icke finge till- sammans öfverstiga 500 kr. Detta meddelas Eder till kännedom och för vederbörandes underrättande. Stockholm den 13 juni 1913. ALFRED PETERSSON, Erik Sjöborg. 448 FÖR KRONOJÄGARE. Domänstyrelsens cirkulär angående utdelande af understöd åt pensionerade kronojägare. Sedan Riksdagen i likhet med hvad under de senaste åren ägt rum å extra stat för år 1914 uppfört ett förslagsanslag å 3,600 kronor för utdelande af tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare, under villkor att understöd ej finge tilldelas annan än den, som styrkte sig vara i behöfvande omständigheter och antingen erhållit afsked med pension från allmänna indragningsstaten till belopp understigande 500 kronor, eller ock under år 19 erhållit afsked med afkortad pension från anslaget till pensionering af civila tjänsteinnehaf vare, samt att i afseende å understödets storlek iakttoges, att detsamma jämte den utgående pensionen icke finge tillsammans öfverstiga 500 kronor, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom meddela, att pensionerad kronojägare, som jäm- likt ofvannämnda villkor kan vara berättigad till erhållande af nu ifrågavarande understöd, äger att före den I nästkommande oktober till jägmästaren i det revir, där han vid afskeds- tagandet tjänstgjorde, inkomma med till Kungl. Maj:t ställd ansökning om erhållande af understöd, hvilken ansökning skall vara åtföljd af bevis om att sökanden befinner sig i be- höfvande omständigheter; börande sådant bevis vara utfärdadt af pastor i församlingen, kro- nobetjäning i orten, kommunalnämndens eller kommunalstämmans ordförande. Vederbörande jägmästare skall före den 15 nämnda oktober månad till Kungl. Domän- styrelsen insända till honom inkomna ansökningar jämte eget underdånigt utlåtande i ärendet. Stockholm den 21 juli 1913. Kungl. Domänstyrelsen. Vakansförordnande. Kronojägaretjänsten i Visjö bevakningstrakt af Kosta revir uppehålles från 10 augusti tills densamma blifvit i vederbörlig ordning återbesatt af Allan Petre. Till skogsrättare vid Hammarsebo skogsskola har K. Dowmänstyrelsen utnämnt skogs- biträdet vid statens skogsförsöksanstalt, e. kronojägaren C. O. Gille. RÄTTELSER. I uppsatsen »Blädning eller trakthuggning i de Norrländska skogarne» i föregående | häfte har ett tryckfel uppstått å sid 367, rad. 17 nedifrån, som bör lyda sålunda: » — — — att för tio år sedan det var omöjligt att sälja pappersved från kronoparken Ammer — —>, RED. Å tabell 3 sid. 323 häfte 7 innevarande år har ett fel insmugit sig, i det att den pric- kade kurvan för Wallmos normalbestånd angifver värdet af förafverkningarna, kapitaliserade efter 4,5 26, och den genom kors utmärkta kurvan värdet per hektar af kvarstående bestånd, i stället för tvärtom, som å sagda tabell angifves. Rättelsen sker därför enklast genom al under namnet Wallmo å berörda tabell rita kors, där prickarna stå och prickar, där korsen stå. I texten sid. 324, där samma tabell beskrifves, äro kurvorna däremot rätt betecknade, UNG ALLMÄNNA DELEN. ng sn > SKOGSVÅRDS- RR FÖRENINGENS 2 TIDSKRIFT Ne 2 Aj MAS od 2 sg Nl MR FTE 10—11. ("BILAGA 1 | OKT.-—N Skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser. MED MEDDELANDEN FRÅN STATENS SkocsFÖRSÖKSAAS TAL ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN MED FACKAF PRIS 5 KR. PRIS 10 KR. UTGIFVES AF S FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD "REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UuTGI F PROFESSORN, FIL D:R HENRIK HESSELMAN. Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24. Rikste or Postadress: Stockholm C, Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter k /2 I sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel gö erhållits af redaktionen. SKOGSVÅRDS- 2 FÖRENINGENS TE 12, DECEMBER. MED MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ; ALLMÄNNA DELEN ALLMÄNNA DELEN MED FACKAFDELNINGEN PRIS 5 KR. UtalFVESTAR PRIS 10 KR. FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD REDAKTÖRER: PROFESSORN, JÄGMÄSTARE GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIFVARE PROFESSORN, FIL D:R HENRIK HESSELMAN. Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet hvardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 2290. Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m. I sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel; Lidingö 219. NARE Ye AD Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Aftryck af upp- satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskildt tillstånd härtil Få erhållits af redaktionen. '- INNEHÅLL. Skogsträdens frösättning hösten 1913 Sveriges deltagande ien permanent = (med 7 kart.) af GUNNAR SCHOTTE sid. 449 internationell skogsvårdskommi- = Några synpunkter på en blifvande SLOG og feve ene 9: vip start bda lera sate tg IeNR ER . sid, 4 Yttranden öfver Norrländska skogs- vårdskommitténs förslag: IX. Domänstyrelsen i hvad det rör skogshushållning. Svar till läns- jägmästare H. Carbonnier af FRANS MEH MPR ös säs Se SNR VAGN SLINE >; "473 förvaltlaisen gneorEendl NN Förslag till åtgärder till förekommande gar och besparingsskogar inom af skadegörelse å ungskog. Do- Kopparbergs och Gäfleborgs län >» 48 mänstyrelsens underd. utlåtande den X. Domänstyrelsen i hvad detrör LOUHGVEM DET TOT Je ee siare hole vis akad >» 474 inrättande af förste kronojägare- TJÄNSKCT 258 00 G Sas see (AVN GRS SA > XI. Domänstyrelsen i hvad det rör höjning af kronojägares reseer- Ö sättningar och dagarvoden .... » 487 Från 1913 års riksdag:Samman- fattning af fattade beslut i frågor, som mer eller mindre beröra skogs- VÄGER. 2osfölo leg sk eter rs le ärr Seas Kl AAA > 477 XII, Domänstyrelsen i Hvadidet Trävarumarknaden af —m.... » 480 rör lagstiftningsåtgärder till be- Notiser: redande af skydd för skogsodlin- Fridlysning af vissa naturminnen å gen mot skada af betande kreatur >» krOnansimatk 5 scen sd sNS NN » 483 | För kronojägare............ LD MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Skogsträdens frösättning hösten 1913. Av GUNNAR SCHOTTE. Sommaren 1912 utmärkte sig i synnerhet under juli månad för hög värme, vilken synes påverkat skogsträden till eni allmänhet riklig blom- ning under våren 1913. Under vegetationsperioden i år har väderleken i allmänhet varit gynnsam för fröbildningen, men på en del håll, särskilt i södra Sverige, ha skadliga inflytelser av olämplig temperatur i någon mån inverkat menligt. Vidare har den starka värmen och torkan under hösten kommit granens kottar att flerstädes för tidigt släppa sina frön. Då alltså även i år väderlekens beskaffenhet kommer att i viss mån starkt influera på frötillgången, lämnas här nedan, liksom i föregående berättelse över skogsträdens frösättning, först en kort redogörelse över temperaturen och nederbörden under årets vegetationsperiod efter upp- gifter, i huvudsak hämtade ur »Månadsöversikt av väderleken i Sverige», argang 1913, h. 4—10. Väderleken under vegetationsperioden 1913. I april månad var temperaturen över hela landet i medeltal 1—2 grader högre än den normala. I slutet av månaden steg den i södra Sverige några dagar till + 20? C. eller något däröver. En period av lindrig köld, särskilt om nätterna, förekom däremot omkring den 15:de eller något tidigare till och med i södra Sverige. Nederbörden översteg den normala i större delen av Norrland samt i Kalmar län och på Gottland. Brist på regn rådde däremot i Örebro, Västmanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands, Kristian- stads, Malmöhus och Blekinge län. Under maj månad var temperaturen i allmänhet över hela landet =? grader högre än den normala. Under förra hälften av månaden föll den flera nätter till noll eller några grader därunder. Även från senare delen av månaden inrapportera kronojägarna frostnätter såsom från Finja bev.-trakt (24/5) i södra Skånes revir, från Ulvshults och östra Blekinge bev.-trakter (2"/;) i Blekinge revir samt från Halmstads och Höka bev.-trakter i Hallands revir. Från sistnämnda bevakningstrakt har krono- Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allmänna delen 1913 30 4590 GUNNAR SCHOTTE. jägaren antecknat, att frost visserligen iakttagits å marken, men att temperaturen vid trädhöjd ej understigit fryspunkten. Omkring den 21 maj förekom frost flerstädes i södra Småland samt på några ställen i Tjusts och Aspelands revir. Den 28 maj iakttogs frost å Hesselby kronopark i Eksjö revir. Från spridda ställen i Västergötland omtala kronojägarna frost omkring den 21 och 29 maj. Så har ock under samma tid varit förhållandet på åtskilliga platser i Östergötland och Södermanland liksom även flerstädes i Uppland, Bergslagen och södra Dalarna samt i Revsunds bev.-trakt i Bräcke revir. I juni månad var temperaturen i Svea- och Götaland i medeltal något litet lägre än den normala, men i Norrland däremot tämligen normal. Den 5 och 6, mellan den 16 och 24 samt den 30 steg den mitt på dagen vanligen över 20 grader. I mitten av månaden nedgick den några nätter, särskilt i norra Sverige, mot nollpunkten. Sålunda omtala kronojägarna frostnätter den 14 juni å flera ställen i Eksjö och Jönköpings revir, i Skövde och Hökensås bev.-trakter (Vartofta revir), i Sundsmarkens bev.-trakt (Tivedens revir), Kisa bev.-trakt (Kinda revir), Degeröns bev.-trakt (Karlsby revir), Folkströmmens bev.-trakt (Finspångs revir), Kungsskogens bev.-trakt (Karlstads revir) och Lima bev.-trakt (Österdalarnas revir). Under tiden 13—15 juni inträffade frost flerstädes i Övre Dalarna och Härjedalen. Från mitten av juni omtala krono- jägarna en och annan frostnatt å spridda ställen i Jämtland samt i Norr- och Västerbotten. Dessa lindriga frostnätter ha emellertid ej skadat trädens blommor, och de ha överhuvud taget förekommit sparsammare än vanligt. Jägmästare ENEBERG i Åsele revir omnämner också såsom särskilt anmärkningsvärt, att så få frostnätter förekommit under försom- maren. Även jägmästare BORGLIND i Råneträsks revir framhåller, hurusom väderleken under trädens blomningstid varit synnerligen gynnsam. Nederbörden var i juni månad över hela landet tämligen normal. I sydöstra Sverige rådde någon regnbrist, och på Gottland härskade stark torka. I inre Småland samt i västra Svealand var nederbörden större än vanligt. Största regnmängden eller 121,8 mm. föll vid Skeen i Krono- bergs län och den minsta eller 9,7 mm. vid Fårö fyr på Gottland. Den 26 på eftermiddagen kom vid Kuddby i Östergötland den ovanligt stora mängden 91,,; mm. under ett mycket starkt åskväder, åtföljt av hagel. Under juli månad översteg temperaturen den normala i Norrland, särskilt i dess nordliga trakter, men var i övriga delar av landet något lägre än den normala. I Jockmock steg den ända till 30 grader mitt på dagen i medio av månaden. Nederbördens mängd växlade under samma månad i olika trakter av landet. Den var mycket riklig i större delen av Svealand, i synnerhet | SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1913. 451 i Örebro län, samt för övrigt över den normala i större delen av Norr- land ävensom i Östergötlands, Skaraborgs och Gottlands län. Neder- bördsbrist rådde däremot i övriga delar av Götaland, i synnerhet i de södra länen, samt i Norrbottens och Västerbottens östliga delar. Största regnmängden föll med 213,9 mm. vid Dalkarlsberg i Örebro län, medan vid Barsebäck i Malmöhus län den minsta kom med allenast 12,: mm. Största regnmängden under ett dygn eller 78,; mm. uppmättes den 27 juli vid Torpshammar i Västernorrlands län. I augusti månad var temperaturen i Norrland i medeltal något högre än i normala fall, men i övriga delar av landet något lägre än vanligt. Såväl i början som i slutet av månaden steg den också till något över 20 grader. Någon nämnvärd nattfrost synes ej ha förekommit med undantag för den 6:te augusti, då frost inträffade i vissa trakter av södra och mellersta delarna av landet. Nederbördens mängd översteg icke obetydligt den normala i södra Norrland samt i östra delarna av Svealand och Götaland, särskilt i Gävle- borgs och Uppsala län. I större delen av det övriga landet rådde där- emot nederbördsbrist, särskilt i Örebro, Älvsborgs, Skaraborgs, Jön- köpings, Kronobergs- och Blekinge län, varest det endast regnade hälften af det normala eller något mera. Största regnmängden eller 234,7 mm. uppmättes vid Västanå i Uppsala län och den största under ett dygn föll den 13 augusti med 64,, mm. vid Volmsta i Västernorrlands län. Under september månad var temperaturen i norra och mellersta delarna av landet i medeltal 7/, till 1 grad högre än den vanliga, men eljest tämligen normal. I början och mitten av månaden steg temperaturen i södra hälften av landet till inemot 20 grader mitt på dagen. Den 4—S8, 10 och 11 samt efter den 20 september förekom nattfrost flerstädes i det inre av landet. I norra delen av Norrland samt i fjälltrakterna iakttogs frost redan den 2 och 3 samt några andra nätter. Nederbörden blev denna månad ovanligt stor på Gottland, särskilt genom det rikliga regnandet den 2 september, vilket knappast haft sitt motstycke under någon föregående september månad av de sista 54 åren. I Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs samt norra delarna av Älvs- borgs och Kalmar län var nederbörden tämligen normal, men i övriga trakter av landet rådde brist. Denna blev mest märkbar i Lappland och Väster- norrlands län samt i Uppsala län. I oktober månad var temperaturen i södra hälften av landet i medeltal "/> till I grad högre än den normala. I södra Norrland var den tämligen normal, men i övre Norrland icke obetydligt lägre än vanligt. Flera nätter före mitten av månaden nedgick temperaturen även i södra Sverige några grader under nollpunkten, men i Norrland — särskilt i Lappland — 452 GUNNAR SCHOTTE. var detta regel även under månadens senare hälft. Den 25 oktober föll temperaturen därstädes t. o. m. till omkring — 20? C. Nederbörden, som i Norrbotten och fjälltrakterna av Västerbottens län övervägande utgjordes av snö eller snöblandat regn, men i övriga delar av landet mest av regn, översteg den normala endast i östra och södra Götaland. I övriga delar av landet rådde nederbördsbrist, som var mest kännbar i södra Norrland och Svealand. I Gävleborgs, Västman- lands och Uppsala län uppgick nederbörden flerstädes ej ens till 10 mm. Största nederbördsmängden kom vid Riksgränsen med 143,7 mm., och största nederbörden under ett dygn föll den 17 oktober med 50,7 mm. vid Skalstugan i Jämtland. Marken har under oktober månad endast i övre Norrland tidtals varit täckt av snö, men i övriga delar av landet har den i stort sett ännu varit bar. Tallens och granens blomning. Tallen har i år haft en medelgod blomning över i stort sett hela landet. I tabell I (se sid. 453) finnes sammanställd en procentfördelning av kronojägarnas uppgifter om blomningens ymnighet. Härav framgår tydligt, att blomningen varit rikast i de 3 norra distrikten eller i Norr- och Västerbotten. Kronojägarna uppgiva att de iakttagit tallblommor i södra Skåne redan omkring 1 maj, men i allmänhet började blomningen i dessa trakter först omkring den 10 maj. Redan i mitten av samma månad funnos tall- blommor i södra delarna av Småland och Västergötland samt i Stuckholms- trakten. I Tiveden och å Kolmården började blomningen först omkring den 20 eller 25 maj. Vid samma tid blommade tallen i Bergslagen, och i slutet av denna månad började den blomma i Dalarna och mellersta Norrland. I början av juni förekommo tallblommor i större delen av Västerbottens kustland, samt i mitten av juni i de inre delarna av södra Lappland. Från Norrbottens kustland uppge kronojägarna, att tallen började blomma i mitten eller slutet av juni och i vissa trakter av Norr- botten pågick dess blomning ända in i juli månad. Som exempel härpå må nämnas, att jägmästaren i Råneträsks revir fixerar tallens blomning till tiden mellan den 20 juni och 14 juli å fristående träd samt i bestånd mellan den 22 juni och 15 juli. Kottämnena torde under sommaren ha utvecklat sig tämligen normalt; endast från ett färre antal bevakningstrakter klagas över att de på grund av torkan skulle vara outvecklade. Man torde därföre för nästa år kunna påräkna ett medelgott kottår för tallen och detta mest i övre Norr- ands kustland. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I913. 453 Tabell 1. Sammandrag över blomningens ymnighet hos tallen och granen våren 1913. Die Blite der Kiefer und der Fichte im Frihjahr 1913. Procentfördelning av kronojägarnas uppgifter om | Prozentweise Verteilung der Berichte iber | | fristående träd med bestånd med freistehende Bäume mit || Bestände mit SS == RE I AN se - I IE ] - I IE DjsStriket 2 ES fest ERE 8 STARS rm — [=] - =S 2 TERESE EN aa = 5 [SA rid kaka [ig : Sells 2 322 3 212 5 25 Lv SES sf 3 AE 2 SIT 5 RA 3 Ög & It omr 3 $ 12 = = 30/8 3 SE HUS AG 3 el: 3 & 5 BSR (ös a NS 3 8 2-8 FER Tre MER (a ER BOR a EEE Cd = DR fallet SS = WT RES sö = s oc Cd = | 5 | IG) | | j I f——— 8 Tallen. (Die Kiefer.) EE dra redare bee IN [AREA IK SS 2008] SS 12 BREF nade ss Rd eek ROT ES 54 38 | Ö 54 | ? EE Seek SSA [0] 261010054 20111 8 54 | 26 12 Mellersta Norrland ........... 2 36 48 14 | 22 38 | 36 4 [UR DA oss eidennns FUB RES NE | 32 2 BETE SE NT SN ER BASS 00 [de EN VERS OA 64 ör 60 3210 (EO RR a dära stsnenean [GEO AN 2 I) NGE RA o ae estsen a odat | 2 | | 59 & | 4 63, |. 33 o Fr per SS or I ösa ln 3 T20 NEAL 7220 o Ela de REST ESF ELSA MN | 3 25 | 51 TT Er 65 23 o | | | Hela landet | 2 31 | 52 15 | TORNE ISENElNSO 4 Granen. Die Fichte.) RR SE keel Oo 15 28 57 3 22 SOME ESS OS ir4R) sx8k ll 687). AZ 200 WeSrilse BETER sr dad örat öbet on dras o o 4 ; Gö I == o 29 | 80 Mellersta Norrland ............ o [0] 10 90 | o 2 14 | 84 IERDeSDala uu seilenge rå penn o OT TA 861. || 40 4 230 73 RR SSJApS sot og sese ses srt i sel OEI IEG 30 70 C 8 46 | 46 HA SKEN o 10 32 58 o SATNNESO | Zi SAR RN etdesbesdiaskenen 6 38 46 10 15 50 32 = BLAD GSE. vekfrorbspssrkosrd oas o 50 29 21 12 47: 35 6 ER eter oissres 10 25 37 26 | 18 | 49 | 24:05 9 Hela landet 2 | 15 25 58 5 24 30 41 454 GUNNAR SCHOTTE. Ymnigheten av granens blomning åskådliggöres likaledes i tabell 1. | Ovanligt rik har den varit i Västerbotten, Mellersta Norrlands distrikt samt / Hälsingland och Dalarna. I södra Sverige har granen blommat betyd- | ligt svagare, och granblommor ha t. o. m. alldeles saknats i en del bal vakningstrakter i södra och västra distrikten, liksom på ett och annat ställe i Småland. Granen blommar i allmänhet omkring en vecka tidi- ' gare än tallen, vilket också de flesta kronojägare uppge. Emellertid är | det många kronojägare, som ange tidigare blomning för tallen än för gra- nen och t. o. m. några som skrivit upp senare blomningstid för björk än för och tall gran. Detta styrker mig i vad jag förut påstått, att ej så få kronojägare lämna felaktiga uppgifter om blomningstiden. I övre | Norrland torde emellertid blomningstiden för tall och gran mera samman- falla. Jägmästare BORGLIND anför exempelvis från Råneträsks revir att granen blommat mellan 15 juni och 18 juli, medan han för tallen fixe- | rat tiden från 20 juni till 15 juli. Granens blommor ha över större delen av landet utvecklat sig väl. Tillgången på tall: och grankott. Kartan å sid. 453 visar tillgången på den t-åriga tallkotten. Vi se härav, att god tillgång är att anteckna från många revir i övre Norrland / samt särskilt riklig förekomst inom Burträsks revir. Sedan blir i stort sett tillgången svagare ju längre söderut man kommer. I Västra, Små- ands och Södra distrikten finnas t. o. m. några revir med svag i medelmåttig tillgång hos endast fristående träd. Förekomsten av 2-årig tallkott är i år god i Norrland med något svagare tillgång söderut (se kartan å sid. 457). Tillgången visar sig vara något större, än vad kronojägarnas rapporter om tillgången på 1-årig kott förra året varslade. Så brukar också ofta vara fallet. Förekomsten av t-årig kott skattas vanligen lägre än den 2-åriga. Jämför man den nu å sid. 458 meddelade tabellen 2 och dess 3:dje och 4: :de kolumn med r:a och 2:dra kolumnen av samma tabell i redogörelsen förra året, skall man emellertid finna rätt stor överensstämmelse. Påfallande är emeller- tid att från Juckasjärvi, Bohus och Tjust revir nu uppgivas lägre fre- kvenssiffror än för 1-årig kott i fjol. I övrigt visa, som sagt, siffrorna för den 2-åriga kotten i år större tillgång än den 1-åriga förra året. Störst är denna skillnad inom Norra och Södra Lycksele samt Åsele revir. För jämförelse härutinnan meddelas också å sid. 456 den för 1-årig tallkott uppgjorda karta, som ingick i förra årets redogörelse över skogsträdens frösättning. I tabell 2 finnes vidare en sammanställning av tallkottens absoluta | ba Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige hösten 1913. (Ertrag an I-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1913.) Distrikt och revir. Luleå distrikt. « Pajala, 8. Kalix. . Torneå. 9- Råneå. . Tärendö 10. Bodens. » Juckasjärvi. 11. Storbackens. +. Gällivare. 12. Pärlälvens. Råneträsks. 13. Jockmocks. . Ängeså. Skellefteå distrikt. . Vargiså. 19. Älvsby. Arjepluogs. 20. Piteå. . Malmesjaurs. 21. Jörns. vre Byske. 22. Norsjö. . Arvidsjaurs. 23. Burträsks. Umeå distrikt. +. Degerfors. 29. Stensele, 5. N. Lycksele. 30- Vilhelmina. 5. 5. Lycksele. 31. Fredrika. 7. Åsele. 32. Bjurholms. 3. Sorsele. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 4. Tåsjö. 40. Rätans. s. Frostvikens. 41. Hede. 6. Östersunds. 42. Junsele. 7. Åre. 43- Härnösands. 3. Hallens. 44- Medelpads. 9. Bräcke. Gävle— Dala distrikt. 5. N. Hälsinglands. 6. V. Hälsinglands. 7. Gästriklands. ” 8. Kopparbergs. 9. Österdalarnas. 50. Särna. 51. Transtrands. 52. Västerdalarnas. 53- Klotens. Bergslagsdistriktet. 4. Älvdals. 60. Köpings. sc, Arvika. 61. Västerås. 6. Karlstads. 62. Enköpings. 7. Askersunds. c N. Roslags. 8. Örebro. 4. Örbyhus. 9. Grönbo. Östra distriktet. 5. Stockholms. 6. föörsholms. 7. Nyköpings. 8. range. 9. Gullbergs. 790. . Ombergs. 72: 73: näs Karlsby. Kinda. Gottlanés. Västra distriktet. 4. Tivedens. 5. Granviks. 6. Vartofta. 7. Kinne. 8. Slättbygds. 79: 80. 81. 82. Dalslands. Hunnebergs. Marks. Bohus. Smålands distrikt. 32, Tjusts. 34. Aspelands. 03 Eksjö. nköpings. é OR 88. 89. 90. 91. Sunnerbo. Värends. Kosta. Ulricehamns. Södra distriktet. 95. N. Skånes. 96. S. Skånes. 97. Hallands. 92. Kalmar. 93. Ölands. 94- Blekinge. — a ckholm st FE nga dee 5 Rån Breed FR 4 [Geringer oder mit- telmässigerErtrag bei freistehender, AUT): nn Svag-ri till- II! lgång os frötden de träd och sam - tidigt svag till — Feng i bestånden. er- reichu— licher-E' rtrag bei fres PDT muebu ung. g Ertrag in Basten en). 5 ra samtidigt medel - Sd [DE a ochi bestånd. ReichlicherErtrag ir Beständen). [REA (Nadelwaldgrenze) Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige NAR I hösten 1912. SN FAN pF . (Ertrag an I-jährigen Kiefernzapfen in Schweden TENS | im Herbste 1912. 1. Pajala. 8. Kalix. 2. Torneå. 9. Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4- Juckasjärvi. 11. Storbackens. 5. Gällivare. 12. Pärlälvens. 6. Råneträsks. 13. Jockmock;. 7- Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargisa. 19. Älvsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. 17. Övre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks, Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Vilhelmina. 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Äsele 32. Bjurholms. 28. Sorsele. 33. Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Täsjö. 40. Rätans. 35. Frostvikens. 41. Hede. 36. Östersunds. 42. Junsele. 37. Åre. 43- Härnösands. 38. Hallens. 44. Medelpads 39. Bräcke. Gävle— Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands. 50. Särna. 46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. 47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas. 48. Kopparbergs. 53. Klotens. 49- Österdalarnas. Bergslagsdistriktet. 54. Älvdals. 60. Köpings. 55. Arvika. 61. Västerås. 56. Karlstads. 62. Enköping . 357- Askersunds. 63. N. Roslags. 58. Örebro. 64. Örbyhus. 59. Grönbo. Östra distriktet. 65. Stockholms. 70. Karlsby. 66. Gripsholms. 71. Ombergs. 67. Nyköpings. 72. Kinda. 68. Finspångs. 73- Gottlands. 69. Gullbergs. Västra distriktet. 74. Tivedens. 79. Dalslands, 75. Granviks. 80. Hunnebergs. 76. Vartofta, 81. Marks. 77- Kinne. 82. Bohus. 78. Slättbygds. Smålands distrikt. 83. Tjusts. 88. Sunnerbo. 84. Aspelands. 89. Värends. 85. Eksjö. 90. Kosta. 86. OTESp ga 91. Ulricehamns, 87. Västbo. Södra distriktet. 2. Kalmar. 95. N. Skånes. 93. Ölands. 96. S. Skånes. 94. Blekinge. 97. Hallands. Distrikt och revir. Luleå distrikt. Göted!. Malmö, SF Luleå JF / [Vila ere Svag eller medel; ER äng illgånghos (CTO oc te er. Sr adl Fävsnen). : nASVOlL Svag-riklig till (Im gäng hos friståen de träd och sam- tidigt svag till — gång i besländen: | (Gerunger-redu= UdierErtrag bet freistehenden Bä beständen,. : [Miltelmässige-. reichlicher Ertrag. bei freistehenden se? Bäwnen und mitt elmäs. Ertrag Ju insBestönde 4 elin äng hos: f Riktig tällgäng has, ochi bestånd. <= 30 [ReichlicherErtrag nh E Beständen). Distr.gräns - — Fors kbuns = h grenze) i Reel = Boer CEN B k = = ov (Nadelwaldgrenze) GEN. STAB.LIT. ANST. illgången på 2-årig tallkott i Sverige hösten 1913. rtrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1913.) Distrikt och revir. Luleå distrikt. te Pajala. 8. Kalix, 2, Torneå, 9- Råneå. '3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens. - Gällivare. 12. Pärlälvens. 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargiså. 19. Älvsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs, 21. Jörns. 17. Övre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks, Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Vilhelmina, 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Åsele 32. Bjurholms. 28. Sorsele. 33. Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Täsjö. 40. Rätans. 35. Frostvikens. 41. Hede. 36. Östersunds. 42. Junsele. 37. Åre. 43. Härnösands. 38. Hallens. 44. Medelpads. 39. Bräcke. Gävle— Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands. 46. V. Hälsinglands. 47. Gästriklands. 48. Kopparbergs. 49. Österdalarnas. 50. Särna. 51. Transtrands. 53. Klotens. Berg slagsdistriktet. 54. Älvdals. 60. Köpings. 55. Arvika. 61. Västerås. 56. Karlstads. 62. Enköpings. 57. Askersunds. 63. N. Roslags. 58. Örebro. 64. Örbyhus. 59. Grönbo. Östra distriktet. 65. Stockholms. 66. Gripsholms. 67. Nyköpings. 68. Finspångs. 69. Gullbergs. Västra distriktet. 70. Karlsby. 71, Ombergs. 72. Kinda. 73. Gottlancs. 52. Västerdalarnas, 74. Tivedens. 75. Granviks. 76. Vartofta. 77- Kinne. 79. Dalslands. 80. Hunnebergs. 81. Marks. 82. Bohus. 78. Slättbygds. Smålands distrikt, 82. Tjusts. 88. Sunnerbo. 84. Aspelands, 89. Värends. 85. Eksjö. 90. Kosta. 86. Jönköpings. 91. Ulricehamns. 87. Västbo. Södra distriktet. 92. Kalmar. 95. N. Skånes. 93. Ölands. 96. S. Skånes. 94. Blekinge. 97. Hallands. Malmö Kl ll AN ND | a GEN. STAB. LIT. ANST mna Bär TUDV): Svag-riklig till- färg hossriståer de träd och sanmv- tidigt svag till — gång i bestånden. [Gerunger-rTeÅduv- licker-Ertrag bei fras Ce ment ering er Ertrag Fd Beständ er). Elig ti (äng hos fri uträd och samtidigt medel- mätt tv BES Mittelmässiger- reichlicher Ertrag bei freistehenderv Bäumer und mitt- ebmässiger Ei in Beständerv). = | rr äd ochi bestånd. ReiduicherErtrag vv Beständen). Distrgräns — Forsturspektvons- grenxe) ”" Barrskogsgräns (Nadelwaldgrenxe; und Fichtenza ber die Verbreitung und die Menge der Kiefern Sammandrag, utvisande förekomsten och tillräckligheten af tall= och granko i Zusammenfassung Tabell 2. = — Fristående trä os APA OCR SÅR AM AaRoOrDSOER - É CE "ANV NAM N ee SR : - CSS (3) a) De) es ON ASANAN EN NOS ASS -d0d0 = Freistehende Bäumel 22 Fo TITT ND LTS > fd 25 - -— 2-åriga tallkottens tillräcklighet om MA ESIVEO 60 00 EAS ras OS p SN RN AGS NS ANANONNAO SARI KSSS NEG Die Menge der 2-jähr, Zapfen N- Sr EN rt a EN YA RO AN ON NN INNER ENE NSENS SA AT I Rn RESO - Bestånd Fe Na I nt mr Hr OVR VE ET SUR a VE AE SIS RR I AES SEA FR RNE SSA | IRS Sr Ad mö JER Bestände Sy AE BEE REA FSA AR ER ST RN SE NN I NAR Te SOA esta 2 a = 4 3 SA REGI Fristående träd om SÖS nn AGNE MOR AA Porr WRC R Ann] | a SE NN Freistehende Biume] NÅ EE ES SGI SNI SONNLDNANASAN NANA NAS NNDZ-NA-NANA SA = , Bestånd IC norra AE AA AAA ANAaNA PANNA GA ” Savin ann se be EA Bestände CE mars --086 Sr SSA - ASSA A I RER ET 1 fr (fa fd pl endå | [geni Ip Feffe SAD 2 SE sed = = = = S 2A of Ne Ri Fristående träd Cc DRFAÄAN HIRAM DAR nn OWAARA RAD FACK T-ROKE-R onNAanAn ARA = 8 "i4 N| Freistehende Bäume| NN rr NAAADAA SRS -ANSAA-R SU rivet EN ei TETSS RA le EO ON RR ; < : Lu 2 4 SE X 3 sx E RES Sd I I N Å o DERA RUE 2 a SS sc se MH 2 ÅR ok - TIGA fi AR NN NR SE AS EE i = ms Baa Aa Ra a AA) SIG ALA AJALANA a > a MERA SIA ÅA [5] CÅ NN d 2 v 3 v 3 : 5 c: Sö i EE OR - [e an av X 2 sg N un 2 SS SS la) a & NET Of Ra NS CE 3 [0 g : El SS arg a IGEN of def KG NE SJÄL RM röker oa 3 SN uy Nar brå cl JE 3 o oc I 4 00 bg > [| Hd [rd sg Kå 3 8 Hov Borg a 2 NON OM Ta (S- ä sö Ak | o'r- FIRE Få fc & DS bil > RR (-NI- IE -LS lar vv cs N Pa 055 a & E2SU MM STAM Å 22 JGÉA Jak 0 MA ÖR I 2 MATE TA ASAENA ÅK of BERN Sc CRC > BR [ARE ; Ör > 7 RER - NN 3 8 7; E Vv IG) SL FL] Äl A LÄ rå msk AF GJ [RI 3 EI ME FICICET Gc Eh 8 OM br >) : SOM PA kö AM 4 HU MOKO FEöpMnATARS BK ep MORKvR er JA nr SR FRAN Arran Ira illrä i om in AN in MOM CIYVYAP rr MOOrRrM ONM MmMOnArMBCDOMO TFNNADMM irankottens tillräcklighet BOSE 00 fe EI RIE Or ALA 19 0O I T031 00160 ETC ESBO GA LC Tr ESR OR Ssd Ifa tra ASL EL ARI ESA OC ACLETS EO förs pkar CA BO ER TT ETSI RN HRM ER BA:6AT Die Menge der Fichtenzapfen SAÄANENNNA NN FNS FÄNN= NNNEN NNNYMNN NNN NNNNNNNNANM NNNNNNN SRS Bestånd = ARD AVOVARAARAROR MANON VNQARAN4A ALLLAN AGN RNA RATAS CND FÖRRA BER Ande FINNS SINAN ONNSEAT SNS NN AS ATTAN SNONNSG NÅTT TNOON NONE RR 2 NA adl 2 CS - oo - — == Sör Fristående träd omer RAVAA BAS sn JRR IAAA ssoasaRUARRA . SsSocowSaw Sova 3 EE" | Freistehende Bäume SÅNNA A NAN ERNST NISSE SANN ONNARA NMS Ned ”2-åriga tallkottens tillräcklighet TE No90m AES MI INN in Mmm OMTO0 ONHOMSO MAN 00 00 1) + 0 ON + 00 00 SrihIN cv Die Menge der 2-jähr. Zapfen SNF NECN NN SEN FNNNE NNNNN NANNNNSNS Ner FENENNNS RAR NE ENENN D Bestånd "OR ADAD DN AAMAD MI DAP IRRHO NAR STAAF IRA OM ock RID SIR AK vm AAA we? LER 2 RN TREY EE IE EES RR STEEN SR SAST) SN NSENSANNA GS kela al OTSATTRN 20 5e Bestände NO N x = É 2 KIA SR RESAS S : BAT Or San Fristående träd ORM PAA PFARA SsSonowTLNr AS RRD mn ÖERN SATA Sol]! Ör SE SM NI Freistehende Bäume SETT SNS NS ESA ANNAN NNAA ÄÅNAÄANNANDAGNA mr NÄNNANN AS NNÄNNNSAN = = | eSTERGe STENS TSTT StöS Te EAA NA ISjGIONA ASSR SAR OD AA ÄR 80 soN ASSR EA 13 SM AAA bö FåS B SE SEAN Er SE JEN för SR RR a RE EA AES er i vr stent een EEE TO S5L estände ÄROeEN ln NR CE å SE Ae = ök oi Fristående träd DI SORUABNESLRESA TA CILIO lok smsa ACE ERE "+ "MK Y| Freistehende Bäume INENANATENNINAN ELSE EU SAS NEN in SVENSON ä Ae EE CR DL s 8 2 E i & NN - Ft rat aa ö x $ SR ,3 22 2 25 3 fe NEN VN EN 3 äv = 3 = SN HA dh IE 3 Oo SEUICDA > on a a BRA a & a ,. AA RR bana ca . a = N b YC CE LD ov oo Vv NN Oo > vo NR Cå z 2 A a NES E TO NTE 3 OLE BEE fägin JIA IN. = i ; TE SEA 382 dd HÄg ENSE Ho oda Eg 12 fas E Vr AE Kroval 3 N Ör 3 oM a E SE a Fä BB SAS dd v AES | an T38 og 3 Sår CS Ar SSR omE Meg N 3 N|Ov VÄN Ng MISS HH 2 | sog KR ERT rit 2-4 3 3 :9:8 RA Sö fo i ERP Sir o.ov?ö N sl MR =) FLETASGA 13 NS Å Möt PERAE ÖM SEA VEN Hö SoKIVAET ÖN HATEN d = = am ge Bin NE Pil] ox h Ö0- VARA =S: 0 uu rn mi KUR AN ICC 8 HR ARG LG or g oM 2 VR s LIG Ö ir REOL METAL JA Ön Ii oc O 8 pA 3 BEK-E- Fn 5 2 ER 28 SRS AO Ma 2Å HS Sds0d HAR ÅKived ARE md HEI AAHAÄDA AP OMOÖNH 1 Inbegripet inom reviret befintligt skogsskolerevir. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1913. 459 förekomst. Varje kronojägare uppger i sina rapporter, huruvida kott- förekomsten är ingen (o), otillräcklig (1), tillräcklig (2) samt »mer än tillräcklig» (3), varvid i senare fallet kott med fördel kan insamlas till avsalu. Av dessa uppgifter ha sedan i tabellen införts en medelsiffra för reviret. När denna överstiger 2, skulle således insamling av kott för avyttring åtminstone i någon mån kunna ske inom reviret. Då emellertid all kott, som finnes, så väl behöver tillvaratagas, upp- räknas i det följande bevakningstrakter med »mer än tillräcklig» tillgång, från vilka sålunda insamling av tallkott särskilt kan påräknas. Luleå distrikt: Neder Torneå bev.-trakt (Torneå revir), Bönälvens bev.-trakt (Kalix revir), Bjuråns, Grundträsks och Lillåuddens bev.-trakter (Råneå revir), Alträsks, Klokens och Slättbergs bev.-trakter (Bodens revir) samt Lilla Lule älvs, Bodträskåns och Görjeåns bev.-trakter (Jock- mocks revir). Skellefteå distrikt: Storbrännans bev.-trakt (Malmesjaurs revir), Övre Lillpite och Nedre Lillpite bev.-trakter (Piteå revir), Jörns, Klint- fors och Petikåns (enl. kronojägarens uppgift »cirka 100 hektoliter till avsalu») bevakningstrakter (Jörns revir), Norsjö norra bev.-trakt samt i mindre grad inom Norsjö södra och Raggsjötraktens bev.-trakter (Norsjö revir) och Burträsks västra och östra bev.-trakter (Burträsks revir). Umeå distrikt: Hjukåns och Åmsele bev.-trakter (Degerfors revir), Vindel-Gransele, Björksele, Vormsele och Arvåns bev.-trakter (Norra Lycksele revir), Lyckans, Hornmyrans, Norråns och Tannbergets bev.- trakter (Södra Lycksele revir), Blattniksele bev.-trakt (Sorsele revir), Malgomajs bev.-trakt (Wilhelmina revir), Örträsks bev.-trakt (Fredrika revir) och Öre bev.-trakt (Bjurholms revir.) Mellersta Norrlands distrikt: Fjällsjö bev.trakt (Tåsjö revir), Hammerdals och Brunflo bev.-trakter (Östersunds revir), Ovikens bev.- trakt (Hallens revir), Norra Sösjö bev.-trakt (Bräcke revir) och Turinge bev.-trakt (Medelpads revir). Gävle-Dala distrikt: Del av Naggsjö-Dellarnes bev.-trakt (Norra Hälsinglands revir), Nisshyttans bev.trakt (Kopparbergs revir) och Transtrands-Fuludalens bev.-trakt (Transtrands revir). Bergslagsdistriktet: Annefors, Vassgårda och Fryksdalens bev.- trakter (Karlstads revir), Brunnshyttans bev.-trakt (Örebro revir), Västra bevakn.-trakten (Köpings revir) och Västerås västra bev.-trakt (Väster- ås revir). Östra distriktet: Ribbingelunds, Råbyheds och Öster-Rekarnes bev.- trakter (Gripsholms revir), Villåttinge bev.-trakt (Nyköpings revir), 460 GUNNAR SGHOTTE. Hammarkinds och Folkströmmens bev.-trakter (Finspångs revir), Bona bev.-trakt (Karlsby revir) och Mjölby bev.-trakt (Ombergs revir). Västra distriktet: Föreståndarens för fröklängningsanstalten bev.- trakt å Skagersholms krpk (Tivedens revir), Södra Vadsbo bev.-trakt (Granviks revir), Tidaholms bev.-trakt (Vartofta revir), Skara bev.-trakt (Kinne revir), Tamstorps vch Grytens bev.-trakter (Slättbygds revir) samt Vedens bev.-trakt (Marks revir). Smålands distrikt: Vitthults och Käårestads bev.-trakter (Värends revir) och Södra Kinds bev.-trakt (Ulricehamns revir). Från Södra distriktet uppger icke någon kronojägare »mer än till- räcklig» tillgång å tallkott. I dessa trakter sker överhuvudtaget in- samling av tallkott också mera sällan. Tallkottens beskaffenhet framgår i stort sett av tabell 3. Det är egentligen från Norrbotten, som outvecklade kottar omtalas (i 7 bevak- ningstrakter) och varest även skadade kottar förekomma (i 6 bevaknings- trakter). De skadade tallkottarna äro i år liksom de föregående åren angripna av FPissodes wvalidirostris, som ej synes vara ovanlig i dessa trakter av landet. I öfrigt är tallkotten över nästan hela landet synner- ligen väl utvecklad och frisk. ningstrakt här och var (inalles 12 stycken), som kronojägarna anse kotten Det är endast från en och annan bevak- Tabell 3. 2=åriga tallkottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2 jährigen Kiefernzapfen. Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte tuber tallkottens utveckling tallkottens godhet | die Entwicklung der Zapfen die Gite der Zapfen DYSttira ket 7 F FER väl utvecklade! outvecklade friska skadade wohlentwickelte | unentwickelte gesunde beschädigte bev.-tr.| VER bev.-tr.| bev.-tr. > bBevatel Oe | / o j VÄ 3 Zl É Oo: Bezirke | Bezirke II Bezirke | Bezirke : | | TELE eter bdsm Red EAE 48 87 7 I3 43 SS 61 1-vz2 DKENefe Rs ue SSR E ARE 47 90 2 4 49 100 Oo 1 OM UTGÅ TG a föa öre de SSR ge se LAN SSR 50 100 Oo o 50 100 Oo | 0 Mellersta Norrland ............ 44 98 I 2 43 90 2 4 Gael AE TR ERS 42 2 1 2 41 95 2 ST Bergsslags, /ossack eken 46) 98 I 2 47 100 OF [4] Ö Str får sa das ad SSR 39 | 97 I 3 40 98 Of VÄST nrg RR SE FAR ERA 20010-93 3 Z 44 | 100 I RA SM ALAD CS see RE pfa SR KARE EA 34 100 Oo [ö) 34 100 (MI SS) o (ab g: HERR ÄRE ALS SAL or SAR Så 2 90 3 10 30 100 o | Oo I | SR AA EE no Oh gt AS] T Raa nd | AE SRA BISARRA, Hela landet | 419 90 19 4 CIAR 98 11 2 e o . e Tillgång på grankott i Sverige ÖR oc N hösten 1913. ÄRR ARR 2 ill (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden ty ) im Herbste 1913.) ER bill Md SES Sr As INN Distrikt och revir. 6 | I] | + k I Luleå distrikt. 7 "Wl| | [ 1. Pajala, 8. Kalix, x | | Ill | 2, Torneå. 9. Råneå. XY EMI | 6 3. Tärendö 10. Bodens. 4 I - 4. Juckasjärvi. 11. Storbackens. Z 00 | I ä Gällivare, 12. Paärlälvens. ; 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. x An IN I 7. Ängeså. R z N | Ill & Skellefteå distrikt. = a PS 14. Vargiså. 19. Älvsby. | | | | ln" - 15. Arjepluogs. 20. Piteå. H | | Lulead 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. + 17. Övre Byske. 22. Norsjö. I 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks, ä Umeå distrikt. + 24. Degerfors. 29. Stensele. 4 30) 25. N. Lycksele. 30. Vilhelmina. 4 26. 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. DS JA 27. Åsele 32. Bjurholms. + 28, Sorsele. 33. Anundsjö. 5 Z 137, Mellersta Norrlands distrikt. AA 2? Trea 34. Täsjö. 40. Rätans. p e 35. Frostvikens. 41. Hede. Y 37 & 2 36. Östersunds. 42. Junsele. fa 36) 37. Åre, 43. Härnösands, A : 38. Hallens. 44. Medelpads ) 3) LETS UI 3 39- Bräcke. + (39) XV Gävle— Dala FLISTreRLa ke == N 4.Lg) JR ingen tillgång 45. N. Hälsinglands. — 50. Särna. x SUndsvall LJ(Keinv Ertrag 46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. S JL 47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas,. 5 FE) äh, ullgänghos 48. Kopparbergs. 53. Klotens. 5 fristående É träd. 49. Österdalarnas. NA Bergslagsdistriktet. MA 54. Älvdals. 60. Köpings. Bävmen/ 55. Arvika. 61. Västerås. mn Svag-riklig till- 36. Karlstads. 62. Enköpings. ifle ljängrosfriståen 357. Askersunds.» 63. N. Roslags. FAI de träd och sam - 58. Örebro. 64: Örbyhus. 48 F + tidigt svag till — 59. Grönbo. 5 gångi beständen. - 33 4 Cd Östra distriktet. S 53, 65. Stockholms. 70. Karlsby. É SN 7 56. Gripsholms. 71. Ombergs. Hijnine On öra Ertrag iv Beständ, 67. AYKÖpings. 72. Kinda. ÖR - öl i; 68, Finspångs. 3. Gottlanés. a i Snell 59. Eillbergs. PE Hr Sv = uMedelmättig- rik. B Elg tillgång hos fri Västra distriktet. stående träd och 74. Tivedens. 79. Dalslands. samtidigt medel 75. Granviks. 80. Hunnebergs. (föl Lt - 76. Vartofta. 81. Marks. FTIR 77. Kinne, 82. Bohus. 78. Slättbygds. Smålands distrikt. = fäste, 88. Sunnerbo. 4. Aspelands. 89. Värends. Ro: 90. Kosta. NER tging hon önköpings. 91. Ulricehamns. vi bestå SN el abe. ochi bestån. Reichlicker.Ertrag Södra distriktet. iv Beständen) 2. Kalmar. 95. N. Skånes. ERAN | lands. 96. S. Skånes. kabeerig oasr 4. Blekinge. 97. Hallands. Bevingräns Beviergrenre ” Barrskogsgräns — (Nadelwaldgrenze, 462 GUNNAR SCHOTTE. vara outvecklad och inom 5 bevakningstrakter skulle den också vara delvis skadad. Förekomsten av grankott åskådliggöres genom kartan å sid. 461. En blick på densamma visar genast, att vi i år ha ett synnerligen rikligt grankottår. Ehuru granen 4 år å rad, men visserligen sparsamt burit kott, ar det anmärkningsvärt, att den nu kan uppvisa ett så gott kottår. Detta är isynnerhet fallet i södra och mellersta Norrland samt i Väster- botten, där nästan varje kronojägare inrapporterat riklig kottförekomst även i bestånden. Från en del håll såsom t. ex. Norra Hälsinglands revir skall rikedomen på grankott vara rent av enastående. Även i Bergslagen och Södermanland är tillgången på grankott mycket rik, och man finner ofta granens toppar digna av kottarnas tyngd. Söderut är däremot kottillgången svagare. Siffror över absoluta förekomsten av grankott återfinnas i tabell 2. Vidare må här omnämnas, attinsamling synes särskilt kunna ske i följande bevakningstrakter med »mer än tillräcklig» tillgång. Luleå distrikt: Över-Torneå och Neder-Torneå bev.-trakter (Torneå revir), Tärendö revirs samtliga bev.-trakter utom själva Tärendö bev.- trakt, Kattå bev.-trakt (Ängeså revir), Bönälvens och Pilkåns bev.-trakter (Kalix revir), Grundträsks och Lillåuddens bev.-trakter (Råneå revir), Al- träsks, Klokens och Slättbergs bev.-trakter (Bodens revir) samt Görjeåns bev.-trakt (Jockmocks revir). Skellefteå distrikt: Storbrännans bev.-trakt (Malmesjaurs revir), samt- liga bevakningstrakter utom Klubbfors i Piteå revir, Jörns, Klintfors, Kågedalens och Petikåns bev.-trakter (Jörns revir) samt i mindre grad i Norsjö södra och Raggsjötraktens bev.-trakter (Norsjö revir). Umeå distrikt: Hjukåns, Åmsele, Umans och Kussjöns bev.-trakter samt Hällnäs skolrevir, allt i Degerfors revir, Vindel-Gransele, Björksele, Vormsele och Arvåns bev.-trakter (Norra Lycksele revir), Lyckans och Hornmyrans bev.-trakter (Södra Lycksele revir), alla sju bevakningstrakterna inom Åsele revir, alla tre bevakningstrakterna i Sorsele revir, Bastu- träsks och Stensele bev.-trakter (Stensele revir), Malgomajs bev.-trakt (Fredrika revir) samt Vännäs bev.-trakt (Bjurholms revir). Mellersta Norrlands distrikt: Fjällsjö bev.-trakt (Tåsjö revir), Ham- merdals, Lits och Brunflo bev.-trakter (Östersunds revir), Hotagens och Offerdals bev.-trakter (Åre revir), Helgesunds och Ovikens bev.-trakter (Hallens revir), Östra Håsjö och Revsunds bev.-trakter samt Bispgårdens skolrevir, alla i Bräcke revir, Tännäs bev.-trakt (Hede revir), Laxsjö bev.-trakt (Härnösands revir) samt alla fem bevakningstrakterna i Medel- pads revir. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I913. 463 Gåävle-Dala distrikt: Naggsjö-Dellarnas bev.-trakt (Norra Halsinglands revir), Färila-Los bev.-trakt (Västra Hälsinglands revir), Gästriklands norra och Ockelbo bev.-trakter (Gästriklands revir), Nisshyttans bev.- trakt (Kopparbergs revir), Södra Idre bev.-trakt (Särna revir), Lima bev.- trakt (Västerdalarnas revir) samt Klotens och Sandsjö bev.-trakter (Klo- tens revir). Bergslagsdistriktet: TLaggaåsens västra bev.-trakt (Älvdals revir), Vass- gårda och Fryksdalens bev.-trakter (Karlstads revir), Karlskoga och Stadra bev.trakter (Örebro revir), samtliga fyra bevakningstrakterna i Västerås revir, Ekolsunds bev.-trakt (Enköpings revir), Östhammars, Knutby och Vaksala bev.-trakter (Norra Roslags revir) samt Dannemora bev.-trakt (Örbyhus revir). Östra distriktet: Öster-Rekarnes bev.trakt I-—II bl. (Gripsholms re- vir), Sörby bev.-trakt (Nyköpings revir), Hammarskärs, Folkströmmens och Vikbolandets bev.-trakter (Finspångs revir), Bona bev.-trakt (Karlsby revir) samt Mjölby bev.-trakt (Ombergs revir). Västra distriktet: Häradsallmänningen Gryten (Slättbygds revir). Smålands distrikt: Norra och Södra Tjusts bev.-trakter. (Tjusts re- vir) samt Vitthults bev.-trakt (Värends revir). Södra distriktet: Högsby bev.-trakt (Kalmar revir) samt Byarums och Rosendals bev.-trakter (Ölands revir). Grankottens beskaffenhet belyses av tabell 4. Enligt denna finnas rapporter om outvecklad kott särskilt från 9 bevakningstrakter (i fjäll- bandet) av Luleå distrikt samt från respektive 14 och 16 bevaknings- trakter i Östra och Västra distrikten. I övrigt är grankotten med ett och annat undantag väl utvecklad. Däremot är grankotten givetvis liksom de föregående åren mycket skadad av insekter. Detta synes dock vara fallet minst i övre Norrland. Från övriga trakter klaga mer än halva antalet kronojägare över att grankotten är skadad av in- sekter, och mest synes detta vara fallet i östra distriktet. Skadegö- relsens omfattning inom respektive bevakningstrakter framgår däremot blott av ett par uppgifter. Kronojägaren i Ryda bev. trakt av Enkö- Pings revir har sålunda funnit, att omkring 8 26 av grankotten är mask- stungen och kronojägare J. A. MELLSTRÖM å Höka bev. trakt i Hal- land anser 50 6 av grankotten vara insektskadad. Kronojägarna ROS och EKLÖF inom Grönsinka skolrevir omnämna, att i undersökta gran- kottar ha funnits ända till 2 å 3 insektslarver, och kronojägarna RÖNN och F. G. JOHANSSON å Skagersholms kronopark uppgiva, att såväl kot- tar som frön äro mycket angripna av insekter. Grankottarna äro vidare angripna av rostsvamp. Kronojägarna ROS och EKLÖF ha sålunda funnit kottarna i ganska stor utsträckning 404 GUNNAR SCHOTTE Tabell 4. Grankottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen. Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte iber | grankottens utveckling grankottens godhet | die Entwicklung der Zapfen die Gite der Zapfen Distrikt ; | väl utvecklade | outvecklade || friska skadade wohlentwickelte | unentwickelte gesunde beschädigte bev.-tr.| DeEVEE or SI DEVAtEN Ne bevitlinte Bezirke 7 | Bezirke 2 Bezirke 2 Bezirke 7 | | | [ I | EULER Sofis stl rg sins seen 41 82 9 18 35 80 9 20 Skellefteå 40 2 ij AS 5 40 95 251 UDPIG är fe RASA NAS 100 | Oo (0) 320 ROM T6NISG Mellersta Norrland 46 96 2 4 22 46 26 54 (Galle a sog ses 40 GE 3 /Å 241 INTO 19 44 Bergslags 43 ar a 9 2 49 24 51 ÖVSETA Adde tä NE |NR25 (DE 36 24) sö 2 64 | VÄST Avd fena AEA 24 60 | 16 40 2 19 47 2 70 8 2 IST 15 45 | 24 | 83 5 17 TAS 15 52 I | | Hela landet | 356 | S5uul 63 15 | 243 59. | 170 41 . skadade av grankotterosten (Puccinastrum Padi). Jägmästare F. A. BERG- MAN uppger likaledes, att grankotten i Blekinge revir allmänt är angri- pen av samma svamp. Den hittills som ganska sällsynt ansedda rost- svampen Chrysomyxa Pirole (Acidium conorum Picee) på gran har jag i år funnit uppträda flerestädes. Det torde emellertid ej vara insekter och svamp som till största delen grusat förhoppningarna på en rik granfröskörd i år. Höstens varma och torra väderlek har nämligen kommit grankottarna att för tidigt öppna sig, innan någon insamling av dem i allmänhet ännu ej varit möjlig att företaga. Samma kalamitet inträffade som jag i föregående rapporter omnämnt på några ställen både hösten 1910 och 1911 och har tidigare enligt omnämnande i skogslitteraturen inträffat åren 1895 och 1904! I år har emellertid denna tidiga fröspridning skett i synner- ligen stor omfattning, och i frörapporterna föreligga en hel del iakttagelser härom. Sålunda skriver jägmästare CEDERBERG i Torneå revir: »Gran- kotten synes allmänt över hela reviret hava släppt fröet i slutet av sep- YC. A. ÖHRSTRÖM : Tidig fröfällning hos granen. Tidskrift för skogshushållning 1895 sid. 201. A. W. ScHMIDT: Tidig fröspridning hos granen. Skogsvårdsföreningens tid- skrift 1904 sid. 517. GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten 1910. Skogs- vårdsföreningens tidskrift 1910 sid. 515. GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hös- ten 1911. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1911 sid. 396. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1913. 465 tember och början av oktober. Den 6 oktober, då snö fallit, syntes marken kring granarna rikligt beströdd med frö, som anmärkningsvärt lätt släppte vingarna. Den ovanligt varma och torra sensommaren och hösten torde härtill vara orsaken». Jägmästare ROSENLUND i Kalix revir inrapporterar visserligen riklig tillgång på grankott med fullbildat frö, men omnämner, att kottarna öppnade sig i slutet av september. Kottarna äro dessutom mycket skadade av insekter och fröet mesta- dels slött. Kronojägaren i Bjuråns bev.trakt (Råneå revir) har också iakttagit, att grankotten redan i mitten av september släppt sina frön. Jägmästare ASKER i Råneå revir skriver också: »Inom Bjuråns och Grundträsks bev.-trakter har undertecknad konstaterat, att grankotten redan i mediet av september utsläppt sina frön, vilket torde bero på den långvariga torkan». Kronojägaren i Slättbergs bev.-trakt (Bodens revir) uppger också, att grankotten släppt fröet redan under september. Från Skellefteå distrikt föreligga liknande iakttagelser av krono- jägare V. F. DAHLBERG i Burträsks västra bev.-trakt och jägmästare A. HELLSTRÖM (Burträsks revir) skriver: »Såväl tall- som grankotten är väl utvecklad och fröet sannolikt av god beskaffenhet, men grankottarna ha på grund av ovanligt torr och varm väderlek under senare delen av september och början av oktober månader redan till stor del släppt fröna». Från Umeå distrikt finnes blott en iakttagelse om tidig fröfällning, gjord av kronojägaren i Vännäs bev.-trakt (Bjurholms revir), som om- nämner, att kotten i soliga lägen slappt en del av fröet. I mellersta Norrland har samma iakttagelse gjorts av kronojägarna i Nedre Ramsele bev.trakt (Junsele revir) och Torps bev. trakt (Medel- pads revir), där grankotten oppnade sig omkring den 27 september. I Bispgårdens skolrevir har grankotten i soliga lägen börjat släppa sina frön i oktober, och i Hallens revir skall enligt jägmästare K. MALMGREN kotten redan omkring den 1 oktober börjat släppa sina frön. Från södra Norrland talas även om tidig fröfallning hos granen. Krono- jägarna M. FORSLUND i Färila - Los bev.-trakt och A. DAHLBERG i Tandsjö bev.-trakt, båda i västra Hälsinglands revir, ha häröver gjort iakttagelser, och i sistnämnda bevakningstrakt skall på så sätt »mycket frö vara utsått». Kronojägarna ROS och EKLÖF i Grönsinka skolrevir omtala, att grankottarna öppnat sig, »-å att vägar och andra lamphga observationsplatser varit alldeles översällade med utklängt granfrö. Frö- ets kvalité förefaller vara mycket dålig». Jägmästare HJ. SYLVÉN anser, att på grund av det nämnda >»föga granfrö torde kunna erhållas oak- att den rikliga tillgången på kott> samt förmodar, att granfröet även 2 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allmänna delen, 1913. 31 Tillgång på björkfrö i Sverige hösten 1913. (Ertrag an Birkensamen in Schweden im Herbste 1913.)' Distrikt och revir. Luleå distrikt. 1. Pajala. 8. Kalix, 2. Torneå. 9. Råneå. 3. Tärendö. 10. Bodens. 4. Juckasjärvi. 11, Storbackens. 5. Gällivare. 12. Pärlälvens. 6. Råneträsks. 13. Jockmocks. 7. Ängeså. Skellefteå distrikt. 14. Vargisa. 19. Älvsby. 15. Arjepluogs. 20. Piteå. 16. Malmesjaurs. 21. Jörns. 17. Övre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks, Umeå distrikt. 24. Degerfors. 29. Stensele. 25. N. Lycksele. 30. Vilhelmina. 26. S. Lycksele. 31. Fredrika. 27. Åsele 32. Bjurholms. 28. Sorsele. 33- Anundsjö. Mellersta Norrlands distrikt. 34. Täåsjö. 40. Rätans. 35- Frostvikens. 41. Hede. 36. Östersunds. 42. Junsele, 37- Åre. 43- Härnösands. 38. Hallens. 44. Medelpads. 39. Bräcke. Gåvle— Dala distrikt. 45. N. Hälsinglands, 50. Särna. 46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. 47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas, 438. Kopparbergs. 53. Klotens. . Österdalarnas. 49 Berg slagsdistriktet. 54. Älvdals. 60. Köpings. 55. Arvika. 61. Västerås. 56. Karlstads. 62. Enköpings. 37- Askersunds. 63. N. Roslags. 58. Örebro. 64. Örbyhus. 59. Grönbo. Östra distriktet. 65. Stockholms. 70. Karlsby. 5. Gripsholms. . Nyköpings. . Finspångs. « Gullbergs. . Tivedens. 71. Ombergs. 72. Kinda. 73- Gottlanés. Västra distriktet. - Dalslands. 79 - Granviks. 80. Hunnebergs. - Vartofta. 81. Marks. - Kinne. 82. Bohus, » Slättbygds. Got Smålands distrikt. « Tjusts. 88. Sunnerbo. - Aspelands. 89. Värends. - Eksjö. 90. Kosta. - Jönköpings. 91. Ulricehamns. - Västbo. Sodra distriktet. - Kalmar. 95. N. Skånes. . Ölands. 96. S. Skånes. . Blekinge. 97- Hallands. & Ne I NS + N ER ARA å + I 2 Mr ve £ 3 sd Xx Up AN > ML es sr grn > LÄ SI] + 2 Sv : 10) SS Luled : nl 1 IVOTKLLNLAN Ä + | I 9 h + i I i z III så 3 + | | HIN FÄR VUmea x [I AX y | 3) + 6. fi + em BIE [ERA a Ny z Svag Tea S ndsvall EE nättig - (Geruwger ode III Il Il IH telmässiger d ; | J | bei freistehe HL Bären) Rx I II RS | FÅ nt [ I I in Will ES || F 5; bok | <> 65 HL i É för NN Roping 4 7n iNIz21 I NANA 4 Få ( se 7) E een 9” edl/4 5) ' | ochi bestån IR | | (Reichlicher. FRA [| | ki | in Bestände EUS il) / Distrgräns 2 i bang |) — (Forstisp 385 | I bol grenze) | / = Bevirgräns q a I | (Hevieryrenze dm ll ina FSS - Barrskogsgr I S Å Nadelswaldg SUlllIo6N + Inga uppgd Malmö I "rinna GEN. STAB LIT. ANST. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1913 467 skall bliva av dålig beskaffenhet. Jägmästare PAULI i Klotens revir om- nämner även, att redan nu på hösten en del kott släppt fröet. Slutligen föreligga också från Bergslagsdistriktet ett par iakttagelser över samma förhållanden, nämligen dels av kronojägaren J. NORBÄCK i Annefors bev.-trakt (Karlstads revir), dels av jägmästare A. WELANDER i Bjurfors skolrevir, som skriver: » Vad tillgången å granfrö beträffar, torde denna bliva för kronoparkens eget behov otillräcklig, enär kottarna redan första dagarna av oktober månad allmänt började släppa sina frön, åt- minstone delvis beroende på höstens torra väderlek.» Från övriga trakter av landet i södra Sverige finnas ej i rappor- terna några uppgifter om den ovan skildrade tidiga fröspridningen hos granen. Biörken har detta år blommat rikligt — medelmåttigt i norra och mellersta delarna av landet, men svagare söderut. Blomningen började enligt kronojägarnas uppgift de sista dagarna i april uti Skåne och Halland. Före mitten av maj funnos blommor i Småland, Västergötland och Östergötland. Blomningens början angives för Bergslagen vanligen till mitten av denna månad. TI mellersta Norrland och övre Dalarna började den i slutet av maj. I Västerbotten några dagar in i juni, och i inre delarna av Lapp- land samt i Norrbotten först efter mitten av juni månad. Frötillgången åskådliggöres av kartan å sid. 466. Den har varit något rikare än förra året. Särskilt i norra och mellersta delarna av landet har björkfröet förekommit rätt så rikligt, medan tillgången söder om Mälaren kan betecknas som i stort sett svag. Björkfröet har nästan över hela landet varit väl utvecklat. Från några få trakter uppgives dock att fröet varit outvecklat på grund av torka, såsom Råneträsks revir, Färila bev.-trakt (Västra Hälsinglands revir), Källans bev.-trakt (Klotens revir), Åkers häradsallm. (Gripsholms revir), Ombergs revir, samt delvis i Tivedens, Kinne, Marks och Bohus revir, Grenna bev.-trakt, Rembs bev.-trakt (Västbo revir), Stengårdsholma bev.-trakt (Kosta revir), Gärds bev.-trakt (Södra Skånes revir) och Oxhults bev.trakt (Hallands revir). Frosten uppgives ha skadat fröskörden i Västerås södra bev.-trakt, Öster- Rekarnes häradsallm. (Gripsholms revir), Klövdala bev.-trakt (Tjusts revir), Skarhults bev.-trakt (Södra Skånes revir) samt i Höka bev.-trakt (Hal- lands revir). Eken började enligt rapporterna blomma i mitten av maj månad i Skåne, Halland och Blekinge. Från samma tid uppgivas också ekblommor SE 3 en tillgå Distrikt och revir. [ER ER Erbe. Bergslagsdistriktet. Svag eller medel FE Älvdals. 60. Köpings. [EZ nåtig tllgänghos 55. Arvika. 61. Västerås. frist 36. Karlstads, 62. Enköpings. Mere 37. Askersunds. 63. N. Roslags. hei frei hd 58. Örebro. 64- Örbyhus, ckholm. Ber 59. Grönbo. S É Sv riklig till- Östra distriktet. funna FE hos friståen- 63. Stockholms. 70- Karlsby. PS fe svar ID 66. Gripsholms, 71. Ombergs. EE 67. Nyköpings. 72. Kinda, E 68. Finspångs. 73. Gottlanés. 69. Gullbergs. Västra distriktet. 74. Tivedens. 79. Dalslands. 75- Granviks. 80. Hunnebergs. 76. Vartofta. 81. Marks. 77- Kinne. 82. Bohus. 78. Slättbygds. Smålands distrikt. 82. Tjusts. 88. Sunnerbo. 84. Aspelands. 89. Värends, 85. Eksjö. 90. Kosta. 86. Jönköpings. 91. Ulricehamns 87. Västbo. Södra distriktet. je ; F 92. Kalmar. 95. N. Skånes. RNE 93- Ölands. 96. S. Skånes. j 94. Blekinge. 97- Hallands. 468 GUNNAR SCHOTTE. Tillgången på ekollon i Sverige hösten 1913. (Ertrag an Eicheln in Schweden im Herbste 1913.) GEN. STAB. LIT. ANST. från vissa lägre trakter av Småland och Västergötland. I Kosta revir skulle blomningen dock först inträffat den 3 juni. För Södermanland och Östergötland angives blomningstiden till slutet av maj, men i Stock- holmstrakten till de första dagarna i juni. Blomningen har varit medel- måttig till delvis riklig. Ollontillgången kan anses som medelmåttig, men då rapporterna i regel hänföra sig till fristående träd — ekbestånd äro ju relativt säll- synta i vårt land — visar kartan å denna sida upprättad efter samma system som för tall- och grankotten, i stort sett endast en svag tillgång. Emellertid har insamling av ekollon med fördel kunnat ske inom åtskil- liga bev.-trakter, men som vanligt torde något kraftigare initiativ härtill ej blivit taget. Undantag härifrån utgör Tanums bev.-trakt i Bohus revir, där åtgärder blivit vidtagna för insamling av ekollon. »Mer än tillräcklig» tillgång på ollon uppgives vidare från Köpings revirs västra bev.-trakt och Vikbolandets bev.-trakt i Finspångs revir. Kronojägaren i Vedens bev.-trakt (Marks revir) meddelar dessutom, att insamling kan ske i stor mängd, om så erfordras. FU SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I913. 469 e o . . Tillgången på bokollon i Sverige hösten 1913. (Ertrag an Bucheckern in Schweden im Herbste 1913.) Distrikt och revir. Fam Fe Bergslagsdistriktet. EE Svag eller medel 54. Älvdals, 60. Köpings. SU [ET ARhED 55. Arvika. 61. Vasteräs. (Geringer oder Trät- 56. Karlstads. 62. Enköpings. lelmässiger-Ertrag 57. Askersunds. 63. N. Roslags. ckholm. beifreistehender 58. Qrcbros 64. Örbyhus. Bärvner 59. Grönbo. 5 Å hr ND MN Mg riklig till- Östra distriktet. N GERT LOST 7 :. Sam — 55. Stockholms. 70. Karlsby. : LM tidigt ar till. — 56. Gripsholms. 71. Ombergs. = SäBöning 6 gång HESSE 57. Nyköpings. 72. Kinda. | S [Geringer-reichu— 8, Finspångs. 73- Gottlancs. Ucher-Ertrag ber 59. Gullbergs. NAS freistehenden.Bäs = b SE MEn AUT GETing Er Västra distriktet. bGöted < Ertrag inv Beständ 4. Tivedens. 79. Dalslands. a 73 224 5. Granviks. 80. Hunnebergs. Medelmättig- rik 6. Vartofta. 81 arks. LR tillgång hos ri 7. Kinne, 82. Bohus. 8. Slättbygds. samtiiligt medel - i Smålands distrikt. Re TE 2. Tjusts. 88. Sunnerbo. (oRelnässig ee 4. Aspelands. 89. Värends. reichlicher Ertrag 5. Eksjö. 90. Kosta. 0 PENErRee 6. Jönköpings. 91. Ulricehamns Distrgräns a Rå OnS- lmässiger Ertrag 7: Re (GEA Kors > EEE FL Ca a a Revirgräns +x Inga uppgifter 2. Kalmar. 95. N. Skånes. MBeviergrenze) (Heine Angaben) 3. Ölands. 46. S. Skånes. 4. Blekinge. 97. Hallands. GEN: STAB. LIT. ANST. Om ollonen i regel synas varit väl utvecklade, uppgiva dock några kronojägare, att de funnit dem outvecklade och delvis skadade. — Redan blommorna ledo också på en del ställen av frost, såsom i Höka bev.- trakt av Hallands revir. Boken blommade ganska rikligt, och blomningen inträffade i början eller mitten av maj månad i Skåne, Halland och Bohuslän. Från Blekinge meddelar kronojägare LUNDSTRÖM (Bäckaskogs bev.-trakt), att boken och en del andra träd blommade i två repriser. På tidigt utslagna träd funnos så- lunda blommor i början av maj, men då sedan stark frost inträdde, stod växtligheten stilla under nästan hela maj månad. Sedermera blommade sådana träd, som tidigare ej slagit ut, men dessas blommor uppgivas ej hava satt normala frön. Kronojägare MELLSTRÖM i Höka bev.-trakt (Hallands revir) omtalar, att en del fristående bokar visade medelmåttig tillgång på blomknopp, men dessa skadades av frosten. I bestånden 470 GUNNAR SCHOTTE. har däremot sådan skada ej förmärkts, i synnerhet ej å höjdlägena. I slutet av maj började boken blomma i Sunnerbo och på Visingsö. Tillgången på bokollon är i allmänhet svag, men riklig tillgång åtminstone å fristående träd uppgives från Stengårdsholma bev.-trakt i Kosta revir. Förutom i de revir, där bokollon enligt kartan funnits, kan omnämnas, att tvänne äldre bokar å bokens nordligaste naturliga före- komst, Surön i Vänern, burit rikligt med ollon. Ollonen äro i allmänhet av dålig beskaffenhet, outvecklade och slöa. Så t. ex. klagas från Svartedalens bev.-trakt i Bohuslän, att ollonen skulle vara outvecklade på grund av torkan. Även i Blekinge, Kalmar revir och Skåne uppgivas ollonen vara outvecklade. Från Höka bev.-trakt i Halland omtalas, att ollonen till en ringa del voro angripna af insekter. Övriga lövträd. Å blankettformulärens baksida kunna kronojägarna lämna en del frivilliga meddelanden om frösättningen hos andra lövträd än björk, ek och bok samt om kottillgången hos vissa inplanterade barrträd. I meller- sta och södra delarna av landet ha ett stort antal kronojägare lämnat sådana uppgifter, men från Norrland finnas ytterst få anteckningar. Så- lunda ha endast 7 kronojägare gjort iakttagelser om gråalen (Alnus incana). I mitten eller slutet av maj månad blommade den i övre Norr- land och uppgives där lämnat en svag — medelgod frötillgång, men i mellersta Norrland skall tillgången vara riklig. Klibbalen /ÅAlnus glutinosa) började blomma i mitten eller slutet av mars i flera trakter av såväl Götaland som Svealand, men i övrigt först i förra delen av april. En och annan kronojägare uppger sig — säker- ligen felaktigt — t. o. m. i södra Sverige först ha iakttagit alblommor i början av maj månad. De 28 kronojägare, som lämnat uppgifter om klibbalens frösättning, ha i medeltal funnit tillgången vara knappt medelmåttig. Riklig tillgång omförmäles blott från Råbyheds bev.-trakt (Gripsholms revir) och Fammarps bev.-trakt (Hallands revir). Annboken (Carpinus betulus) uppgives blommat rikligt i Ulvshults bev.-trakt (Blekinge revir) och Ekeröds bev.- trakt (Södra Skånes revir), men i övriga trakter av Skåne och Blekinge endast svagt till medel- måttigt. Tillgången på nötter är endast mycket svag till medelmåttig, och i Oxhults bev.-trakt (Hallands revir) saknas de alldeles. | Almen (Ulnus montana) har blommat medelmåttigt — rikligt. I stort sett uppgives från 25 bev.-trakter frötillgången varit ungefär medelgod. I Skåne säges blomningen varit riklig, men tillgången på frö myc- ket ringa på grund av frostens skadegörelser. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1913. 471 Om askens (Fraainus excelsior) frösättning ha 24 kronojägare lämnat meddelanden. Blomningen angives till förra hälften av maj över nästan hela landet söder om Mälaren. Den var i allmänhet riklig—medelmåttig, men däremot särdeles svag i Skäne och Halland. I Ale bev.-trakt (Hunnebergs revir) uppgivas askblommorna ha frusit bort. Tillgången på askfrö är i stort sett medelgod, och fröna äro väl utvecklade. Riklig förekomst omtalas från Tysslingens och Garphyttans bev.-trakter (Asker- sunds revir) och Visingsö. Däremot saknas dess vingfrukter alldeles i Oxhults, Halmstads och Fammarps bev.-trakter av Hallands revir. Linden (7ilia europ&a) har blommat ganska rikligt uppåt landet, medan lindblommor helt eller delvis saknats i Halland. I Halmstads bev.- trakt skulle blomningen inträffat redan den 22 juni, men annars först i början eller (i Mälartrakten) slutet av juli månad. Lindfrukter saknas i Skåne och Halland, men i övrigt finnes det ganska gott om dem. Beträffande lönnen (Acer platanoides) ha 32 kronojägare lämnat upp- gifter. Blomningen har för detta som övriga trädslag i år inträffat ganska tidigt. Så uppgivas lönnblommor funnits redan den 30 april i norra Skäne, och redan de första dagarna av maj blommade lönnen i Mälartrakten. Blom- ningen var överallt riklig — medelmåttig och ungefär i samma ymnighet förekomma också de i allmänhet väl utvecklade lönnfrukterna. Krono- jägaren i Handbörds bev.-trakt uppger emellertid, att fruktsättningen skadats av frost, och i västra Kinneskogens bev.-trakt (Kinne revir) skulle frukterna ej blifvit fullt mogna. Oxeln (Sorbus suecica) har blommat rikligt över hela sitt utbrednings- område enligt samstämmiga uppgifter från 21 kronojägare samt burit rikligt med bär. Även rönnbär finnas rikligt över hela landet. I landet inplanterade barrträd. Planteringarna av sibirisk lärk /Larix sibirica) ha nu nått den ålder, att de mera allmänt börja blomma och sätta kott. Sålunda uppgiver krono- jägaren å Visingsö, att den sibiriska lärken blommat rikligt under tiden 20 april — 10 maj samt att tillgången på kott är riklig. Under förra hälften av maj blommade denna lärk svagt i Halmstads och Köpings västra bev.-trakter samt Åkers bev.-trakt (Gripsholms revir). Kronojägaren i Vistans bev.-trakt (Älvsbyns revir) omnämner svag blomning (omkring den 20 maj) med ty åtföljande svag tillgång på kottar, som skola vara outvecklade på grund av torka. Den 13 juni blommade sibiriska lärken medelmåttigt i Neder-Torneå bev.-trakt i Haparanda revir och har där lämnat väl utvecklade kottar. Å fristående träd inom Bispgårdens skol- revir finnes riklig tillgång på kott. Från Norsjö norra bev.-trakt skriver 472 GUNNAR SCHOTTE, kronojägare A. SEDIN, att sibiriska lärkträd, som uppdragits från frö år 1892, förra året satt kottar, men att fröet ej visat sig vara grobart. Den europeiska lärken (Larix europÅma) blommade de första dagarna av maj uti Södermanland och Västergötland. Blomningen uppgives varit riklig i Ridö bev.-trakt (Gripsholms revir), men i övrigt ganska svag. I Gripsholms revir tycks finnas medelgod — riklig tillgång på väl ut- bildade kottar, ochi Västra Kinneskogens bev.-trakt (Kinne revir) finnes medelgod tillgång på likaledes väl utvecklad kott. I övriga trakter an- gives kottillgången såsom svag, och befintliga kottar sägas vara outveck- lade och skadade. Silvergranen (Abies pectinata) har under tiden ?22/.—3'/; blommat rikligt ä Visingsö samt haft riklig tillgång på kottar. På Ombergs kronopark har jag funnit god tillgång på silvergranskott, men frörapporten har härom intet att förmäla. Svag blomning med ty åtfoljande svag kottsätt- ning omtalas av kronojägarna i Nordåsens bev.trakt (Slättbygds revir) och Rosendals bev.-trakt (Ölands revir). Bergtallen (Pinus montana v. uncinata) har i Halland blommat medel- måttigt omkring den 20 maj. Kottillgängen uppgives såsom svag inom Höka och medelmåttig i Fammarps bevakningstrakter. Å sistnämnda ställe skola särskilt ekorrarna gjort betydande skada på kotten. Ed Som sammanfattning av den lämnade redogörelsen om årets kott- och frötillgång må till sist framhållas, att Za//ez har med undantag av sydligaste delen av landet ett gott kottår, och att till nästa år även är att förvänta rätt mycket tallkott, i synnerhet i Norrland. Granen har, frånsett vissa trakter i sydligaste Sverige, samt Väster- götland och Småland, ett ovanligt rikt kottår. Grankotten är emellertid mycket skadad av insekter och svamp och har, vad värre är, rätt all- mänt i norra och mellersta delarna av landet släppt en avsevärd del av sitt frö. Omtänksamma skogsvårdsstyrelser lära därför också redan under oktober och november månader hava insamlat 1,000-tals hektoliter grankott. Lövträden ha i allmänhet haft en medelgod fröskörd, som likväl även den varit svagast i sydligaste delen av landet. Det är synnerligen påtagligt, att frötillgången detta år varit rikast i norra Sverige och svagast i sydligaste delen, där också frosten under blomningstiden synes menligt inverkat på fruktsattningen. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1913. H. I2. Några synpunkter på en blifvande skogshushållning. Svar till länsjägmästare H. Carbonnier. Herr länsjägmästaren H. Carbonnier har i tidskriftens sista häfte uttryckt sin ledsnad öfver slutorden i min lilla uppsats angående den blifvande skogs- hushållningen. Jag erkänner gärna, att jag i ett afseende bort uttrycka mig tydligare. Sålunda hade jag bort skrifva, att jag i afseende å norrländsk skogs- vård saknade förtroende för de skogsmän, som erhållit sin utbildning endast i södra Sverige. Men jag håller alldeles bestämdt före, att norrländsk skogsvård är vida svårare än sydsvensk. Af klimatiska och andra skäl kunna vi norrlänningar ej hämta våra förebilder från Tyskland; vi nödgas i flera viktiga afseenden gå vår egen väg och skapa en skogsvård lämpad för Norrland. Men detta är ingen lätt sak. Följande synpunkter äro ock att beakta: att i södra delen af Sverige urskogstypen för länge sedan försvunnit, under det att den ännu finnes 1 Norrland å vidsträckta områden; att de norrländska markerna äro synnerligen vattensjuka; dikningskonsten är följaktligen där af högsta betydelse; att åtskilliga af de äldre skogsmännen hysa tvekan om föryngringsmöjligheterna inom vissa trakter af Norrland, med påföljd att de urgamla bestånden icke bli afverkade så raskt, som ske borde, hvarigenom skogsvården för- senas; ; samt att denna pessimism är tillkommen genom bristande kunskap om norr- ländsk skogsbiologi. Man bör kanske icke förvåna sig öfver att jägmästare, som erhållit sin utbildning i södra Sverige, när de komma till Norrland, vilja aptera sydsvensk skogsvård på norrländsk mark. Men det är icke desto mindre den omstän- digheten, som föranledt mina slutord. Meningen har dock ingalunda varit att såra, endast att väcka. Stockholm den 21 okt. 1913. FRANS KEMPE. ala SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1913. H. 12. Förslag till åtgärder till förekommande af skadegö- relse å ungskog. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande den 10 november 1913. Genom nådig remiss den 6 juni 1912 har Eders Kungl. Maj:t befallt domänstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande öfver Riksdagens skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t den 24 maj 1912, däri Riksdagen, som bifallit en af herr Åkerlund i andra kammaren väckt motion, anhållit, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utreda, hvilka åtgärder kunna finnas lämpliga till förekom- mande af i motionen påvisade skadegörelser å ungskog, samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning. Den i motionen påvisade skadegörelsen å ungskog föranledes af den i åtskilliga större städer förekommande försäljning af ofta oärligt åtkomna tall- toppar för prydnadsändamål och unga granar till julgranar. Rörande det sätt, hvarpå bot skulle rådas mot sådant tillgrepp och skadegörelse, har mo- tionären, med uppgift att säljarna i Stockholm för några år sedan måste fö- rete bevis från skogsägare om att julgranarna efter erhållet tillstånd afverkats ä deras mark, ansett att endast genom ingripande å försäljningsorten något effektivt skydd mot skadegörelsen torde kunna åstadkommas. Med anledning af motionärens nämnda uppgift, som väl diskuterats men icke motsagts under Riksdagens förhandlingar, har styrelsen gjort förfrågan hos öfverståthållareämbetet för polisärenden i Stockholm, som i skrifvelse till styrelsen den 23 juli 1912 upplyst, att sådan bestämmelse rörande julgranar då icke meddelats i Stockholm, men väl i fråga om tall- och grantoppar, dock först den 12 februari 1912 genom cirkulär från polismästaren till samt- liga distriktspoliskommissarierna i Stockholm, hvaraf en afskrift bilagts öfver- ståthållareämbetets svarsskrifvelse. Därvid har öfverståthållareämbetet med- delat, att det förständigande för försäljare af dylika trädtoppar, hvarom cir- kuläret innehölle order, och som afsåge allmänna försäljningsplatser, syntes haft den goda påföljd, att den ifrågavarande handeln i det väsentliga upp- hört. — Cirkulärets föreskrifter vore allt fortfarande gällande. Därjämte har öfverståthållareämbetet meddelat, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län år 1904 öfversändt till öfverståthållareämbetet för kännedom en af landtbruksklubben i Stockholm till bemälde befallningshafvande gjord framställning af den 20 maj 1904 i fråga om oloflig afverkning af vissa skogsprodukter, däribland julgranar. Enligt öfverståthållareämbetets order del- gafs denna framställning föreståndaren för polisens detektiva afdelning, hvilken med anledning däraf fäste personalens vid denna afdelning uppmärksamhet å vikten af att den ifrågakomna handeln noga öfvervakades. Styrelsen har nu från öfverståthållareämbetet förskaffat sig en afskrift äfven af nyssnämnda framställning den 20 maj 1904 från landtbruksklubben i Stockholm samt an- FÖREKOMMANDE AF SKADEGÖRELSE Å UNGSKOG. 475 tager, att sistnämnda order af år 1904 från öfverståthållareämbetet föranledt motionärens uppgift om förutvarande intygstvång vid julgransförsäljning i Stockholm. Styrelsen har tagit del af riksdagsförhandlingarna i denna fråga såväl vid 1911 års Riksdag, då samma motion bifölls af andra kammaren, men afslogs af första kammaren, som vid 1912 års Riksdag, hvilken till Edercs Kungl. Maj:t aflåtit här ifrågavarande framställning. I första kammarens pro- tokoll n:r 13 den 6 maj 1912 finnes å sid. 3 följande uttalande af grefve Lagerbjelke: »Efter hvad jag inhämtat af pressen, har man i Uppsala under senare åren vid julen fordrat bevis för att de, som sälja julgranar, äfven fått skogsägares tillstånd att förvärfva dem, eller ock att det är markägaren själf, som håller dem till salu. Detta har kunnat ske, och det har visat sig myc- ket effektivt.» Med anledning af detta uttalande har styrelsen gjort förfrågan hos polismästaren i Uppsala, som i skrifvelse till styrelsen den 7 september 1912 lämnat upplysning om därstädes företagen polisåtgärd, som möjliggjorts därigenom, att julgranshandeln i Uppsala icke försiggår å något salutorg utan längs en gata, Östra Ågatan, där polismyndigheten kunnat göra till villkor för handelns utöfvande, att säljarna skulle vara försedda med bevis om att de lagligen förvärfvat julgranarna. Den stora allmänheten hade visserligen icke insett grunden till att en sådan polisföreskrift kunnat lagligen meddelas, utan lefde i den tron, att julgranar icke alls finge säljas i Uppsala utan be- vis, hvarom någon förordning dock ej funnes, men något klagomål hade lik- väl icke försports. Åtgärden hade ursprungligen vidtagits i anledning af länsjägmästaren R. Liäbecks anhållan om polismyndighetens medverkan för stäfjande af oloflig skadegörelse å ungskogen. Genom hans försorg hade kommunalnämndsordförande och skogsvårdare å landsbygden kring Uppsala vidtalats att lämna bevis om rätt förvärf af granarna, hvarjämte anslag i sock- narna gjorts om det i Uppsala gällande förbudet samt kommunalnämndsord- förandenas och skogsvårdarnas åtagande att lämna bevis. Det omak, som skogsägarna fått vidkännas, syntes de gärna hafva underkastat sig, då de i utbyte fått sin ungskog fredad från sköfling af andra. De i Uppsala vidtagna åtgär- derna, som alltjämt komme att tillämpas, hade enligt polismästaren visat sig fullt effektiva, och någon brist på julgranar hade icke uppstått, ej heller hade oskälig prisstegring inträdt. I fråga om den tidvis skeende försäljning af tall- toppar, som vanligen ägde rum å torgen, hade ingen motsvarande bestäm- melse införts. Exemplar af blankett för »Atkomstintyg för julgranar» och af för landsbygden afsedt anslag »Att observeras vid försäljning af julgranar i Uppsala» har polismästaren öfverlämnat till styrelsen. Styrelsen har gjort samma förfrågan hos polismyndigheten i några andra större städer inom landet, men liknande åtgärder hafva därstädes ej vidtagits. Däremot förekomma sådana i Köpenhamn, hvilket framgår af landtbruksklub- bens i Stockholm ofvannämnda framställning af den 20 maj 1904. Polis- mästaren i Malmö har därefter i skrifvelse till styrelsen den 6 december 1912 meddelat, att poliskammaren därstädes numera beträffande handeln med tall- och grantoppar samt julgranar utfärdat enahanda bestämmelser som de uti förevarande afseende i fråga om tall- och grantoppar i Stockholm sedan den 12 februari 1912 gällande. Därjämte har öfverståthållareämbetet för polis- ärenden i Stockholm den 28 november 1912 på framställning af skogsvärds- styrelsen i Stockholms län utsträckt sin nyssnämnda bestämmelse att gälla 476 FÖREKOMMANDE AF SKADEGÖRELSE Å UNGSKOG. äfven julgranar på samma sätt som i Uppsala föreskrifvits. Slutligen lärer Göteborgs poliskammare den 13 december 1912 bifallit en framställning i samma syfte från skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Efter denna redogörelse för vissa i ämnet meddelade föreskrifter får styrelsen för egen del i underdånighet anföra följande; Styrelsen vill därvid först framhålla, att det af styrelsen här förut kur- siverade uttalandet från polismästaren i Uppsala synes jäfva riktigheten af följande slutsats i Riksdagens jordbruksutskotts utlåtande n:r 13 den 1 mars 1912, nämligen: »Ehuru det icke kan förnekas, att en sådan skyldighet (att styrka den lofliga åtkomsten af det saluhållna) skulle i viss mån vara ägnad att förebygga skogsåverkan af förevarande slag, finner sig utskottet dock icke kunna tillstyrka en dylik bestämmelse, enär densamma otvifvelaktigt skulle komma att verka såsom ett otillbörligt hinder för skogsägarna själfva vid af- yttrandet af sådana skogsprodukter, som i motionen afses». Jordbruksutskottet har därförut såsom medel mot denna skogsåverkan hänvisat till de för till- grepp af ifrågavarande art i 24 kap. 3 $ och 20 kap. 2 $ strafflagen stad- gade straffbestämmelserna. Styrelsen anser nämnda lagparagrafer icke innebära effektivt skydd mot skadegörelse på ungskog, hvarigenom skogsproduktionen afbrytes utan att ens alltid kunna i fråga om enskilda stammar anläggas på nytt under skogsbestän- dets återstående växttid. De polisföreskrifter, som nu tillämpas i Stockholm i fråga om handel med tall- och grantoppar samt julgranar och i Uppsala i fråga om julgranar, synas styrelsen vara lämpliga och böra stödjas af allmän lag eller förordning. Behofvet af sådant stöd framgår af den korrekta och på en säregen omständighet grundade, men till följd däraf ofullständiga till- lämpningen i Uppsala samt af de anmärkningar, som vid diskussionen om denna fråga i Riksdagen framkommit mot den omläggning af bevisningsskyl- digheten rörande förvärfvet, som polisföreskriften i Stockholm innebär. Om intygsskyldigheten lagligen ordnas, behöfver den ej få karaktären af en sådan omläggning i vidare mån än som ansetts nödvändigt i flera andra fall, såsom exempelvis genom gällande inskränkningar i vildthandeln eller i rätten att frakta undermåligt virke af ungskog i viss del af landet. Dylik anordning af bevisningsskyldigheten bör tydligen endast afse att förebygga uppenbar skadegörelse å ungskog och plantering. Hit räknar sty: relsen afverkning af hela ungtallar och julgranar samt afhuggning eller stymp- ning på annat sätt af toppar af svensk tall oeh gran äfvensom af alla slags grönskande delar af idegran (Taxus baccata) och andra barrträd än svensk tall och gran. Salubjudna ungtallar och julgranar tillhöra i regeln de vack- raste och mest välformade inom bestånden, hvarjämte de måste hafva varit mer eller mindre fristående för att grenarna skola hafva blifvit allsidigt ut- vecklade. Genom afverkningen af dessa ungträd nedbringas sålunda åter- växten kvalitativt på samma gång som luckor uppkomma på de ställen, där någon utglesning icke utan skada kan äga rum. Stympning af träden med- för antingen deras utdöende eller hindrar deras normala utveckling i så hög grad, att träden vid beståndens värd måste förr eller senare afverkas utan att dessförinnan hafva erhållit saluvärde. Idegranen är ett i vårt land i följd af tilltagande skadegörelse därå utdöende träd, hvilket bör ägnas allt det skydd man lämpligen kan bereda detsamma. AMStball en es. s5 ss Bred on 3,3 » 50 andra, utomentop: landet css OMS 8 » (Stel ie VA Mo FÅ Hvad som här särskildt faller i ögonen är, att England i år varit jämförelse lifligare i marknaden än förra året, att Tyskland står afsevärdt TRÄVARUMRAKNADEN. 481 sämre till boks i år än i fjol, äfvensom att de sydeuropeiska länderna visa en framträdande ökning i sina afslut. Lägger man härtill, att vid jämförelse mellan de försålda kvantiteterna för de båda åren, oaktadt den 50,000 mindre totalkvantiteten, England köpt i det närmast lika mycket absolut taget i år som i tjol, och de sydeuropeiska länderna visa en betydande stegring i den absoluta kvantiteten, finner man, att i dessa länder köplusten är minst lika god som förra året, samtidigt som man måste konstatera, att depressionen i Tyskland fortfar. Då man läser marknadsrapporterna från olika länder, finner man också, att de pessimistiska uttalandena egentligen komma från tyskt håll, under det man annorstädes ser förhållandena i ljus dager. Ser man saken från säljarnas synpunkt, gäller naturligtvis att lugnt öfverväga de förhållanden, som äro kända och de omständigheter, hvilka inverka på föreliggande försäljningsresultat. Hvad då först beträffar den omstän- digheten, att årets försäljningssiffra ligger med c:a 50,000 standards ef- ter förra årets, innebär detta i och för sig ej någon anledning till far- hågor. Ty först och främst är ju kvantiteten respektabel nog i och för sig och öfverstiger icke oväsentligt alla år före 1913, och för det andra hafva försäljningarna skett mot afsevärdt högre priser än dem som er- höllos vid marknadens öppnande i fjol. Och dessutom ligger en ej oviktig omständighet däri, att af skillnaden i kvantum försålda varor i år mot i fjol, ungefär hälften kommer på Tyskland, och då man därtill vet, att gran är den för Tyskland viktigaste varan, och att grantillgån- gen är starkt begränsad, borde man med ganska stort lugn kunna ställa sig afvaktande, äfven om ej samma fart i affärerna nu som för en må- nad sedan skulle förefinnas. Allt som allt borde en hvar kunna komma till den slutsatsen, att ingen verklig anledning till oro förefinnes, för så vidt säljarna med lugn afvakta den tid, då köparna finna med sin för- del förenligt att ånyo komma i marknaden. En sådan mening synes också vara rådande äfven på köparesidan. Våra aflastare hafva bland sådana köpare, hvilka redan varit i marknaden och betalt fordrade pri- ser, naturliga bundsförvanter i att hålla priserna kvar på den nivå, som uppnåtts. Och slutligen må man ihågkomma, att vissa tecken börja fram- komma, att den allmänna stämningen i affärerna är stadd i förbättring. Bland annat ter sig läget på de ledande börserna afgjordt ljusare nu än på länge. Priserna för bästa märken ställa sig som följer: Öfverbotten: När SRA OR SE SEO OMS SEE 3Xx8 o/s £ 9.10./- SINCE 20/7 Ky OS LD ÖT Skogsvårdsföreningens Tidskrift, allmänna delen, 1913. 32 Furu: Gran: 3X, 8.5/- M. 167: 50 å 170: — » Frs 2052-— 3RILOS Härnösand: Frs 285: — åa 2090: — 260: a 205: — » 230: — 2/0 KILO JSIAL23 5 HON 6” Sa » IA I1X4 20 SPLOR37 7" bräder o/s £ 9.10/- å 9.12/6 M. 192: 50 a 195: — > » 9.-/- å 9.2/6 M. 182:50 å 185: — >» » 8.10/- M. 170: — å 172: 50 Frs 215:-— » SIF2055-T OUREST SE 2 37/2 cent. basis 2 AGN EST a O/SKCKSSNN/SERTSK2027— MERTA7ESO 205041 TOS EST LOS: a 200: — XY RB 207550 6A 210: DA. » -197:50 å 200: — Nederbotten: Fun 3 TT TS EST 20562e 3Xx9 IV » 10.15/- » 270: — KON RE TOS TS 3 Ty INST): BESTRED ST OSTI 7” bräder WTS OEIS)E (Or » FI ROSE SK 2 ATS AA » SJT2/OT ETS TAGS AR >» 8.5/- 207550 Gran: 3X9 38 cent. basis 21/,xX7 o/s M. 180:— Frs 220: — TAM > ERS 210: 02 212550 1Xx4 » » 200:— å 202: 50 De stora kronoskogsauktionerna hafva nu afhållits och fullkomliga rekordpriser hafva betalts. Huru det kan vara möjligt att, med någon NOTISER. 483 som helst utsikt till legitim vinst, betala dylika priser, är för den oin- vigde fullständigt oförklarligt. Några utsikter att få billigare afverk- ningskostnader än vanligt torde väl ej föreligga, så att där kan ej för- klaringen sökas. Afverkningarna hafva tagit sin början inom de nordliga distrikten och i de inre delarna af nedre Norrland. Meddelandena angående utsik- terna för vintern äro synnerligen växlande. I Norrbotten och Väster- botten synas förhållandena tämligen gynnsamma, i det marken är nägor- lunda väl underfrusen och lagom snömängd därefter kommit. Men re- dan i Ångermanland och Jämtland är betydligt sämre ställdt, snö har kommit på ofrusen mark, så att utsikterna äro allt annat än lofvande. Ungefärligen lika ställer det sig i öfre Dalarna. Kommer ej starkt tö- väder och därefter kyla, torde man få att räkna med en lika ogynnsam drifningsvinter i dessa trakter, som den närmast föregående. Skeppningarna fortgå ännu med liflighet från Härnösand och Neder- botten, och till och med från så långt nordliga hamnar som i Skellef- teå-distriktet skeppas ännu, då detta skrifves. Höstskeppningarna hafva stort sedt varit gynnade af lämplig väderlek, och varorna hafva därför intagits i god kondition. Frakterna äro låga och synnerligen god tillgång på tonnage har funnits hela hösten. Någon farhåga att frakterna för nästa år skola stegras förefinnes ej heller. —M. NOTISER. Fridlysning af vissa naturminnesmärken å kronans mark. På framställning af Vetenskapsakademien har Kungl. Domänstyrelsen gjort under- dånig framställning om Kungl. Maj:ts tillstånd till fridlysande af vissa upp- gifna naturminnesmärken på kronoegendomar. I anledning däraf har Kungl. Maj:t den 24 oktober detta år medgifvit, att från kronans sida hinder ej må möta för begärande af fridlysning af nedanstående naturminnesmärken enligt lagen den 25 juni 1909. De naturminnesmärken, som i anledning häraf torde komma att af veder- börande länsstyrelser fridlysas, äro dels den till Ridö kronopark i Västman- lands län hörande, i Mälaren belägna holmen Högholmsskär, samt dels ett ä kronodomänen Hultås i Dragsmarks socken i Bohuslän befintligt bestånd af haftorn (Hippophaé rhamnoides) samt en å samma egendom växande egen- domlig tall. j Högholmsskär, som omfattar en areal al 6,78 har, är märkligt genom den därstädes förekommande, synnerligen frodiga och af alla mellansvenska 454 NOTISER. löfträd bestående löfskogsvegetationen, hvilken anses böra få utveckla sig utan alla störande ingrepp med yxan. Haftornsbeståndet å Hultås utmärker sig genom sin storlek och Liskra Ehuru detsamma alltså ej nu direkt torde vara hotadt med undergång, anses detsamma likväl på grund af haftornets sparsamma förekomst, särskildt på västkusten, vara väl värdt att skydda. Den nu ifrågavarande tallen å Hultås torde ur naturvetenskaplig synpunkt ej vara mera märklig, men har genom sin egendomliga, utbredda kronform och sina för trakten ovanligt grofva dimensioner af ortsbefolkningen alltid ansetts för en egendomlighet samt omfattats med intresse, och torde densamma därför böra beredas skydd. Sveriges deltagande i en permanent internationell skogsvårds- kommission. Vid den internationella skogsvårdskongress, som på föranstal- tande af »le Touring-Club de France» den 16—>20 sistlidna juni hölls i Paris, uttalades enhälligt den önskan, att en internationell permanent kommission skulle inrättas, hvilken skulle ha till uppgift att följa, huru de önskemål, som uttalats af nämnda kongress, komme att förverkligas samt att vid behof för- anstalta om anordnande af internationella skogsvårdskongresser. Kongressens verkställande kommitté har sedan hos svenska regeringen anhållit, att den måtte utse ett ombud för Sverige i nämnda kommission. I anledning häraf har Kungl. Maj:t beslutat, att Sverige skall genom ombud deltaga i denna permanenta, internationella kommission för skogsvård, samt förordnat t. f. direktören för skogsinstitutet jägmästaren Anders Henrik Wahlgren att vara Sveriges ombud i kommissionen, Yttranden öfver norrländska skogsvårdskommitténs förslag. IX. Domänstyrelsen i hvad det rör förvaltningen af sockenallmänningar och besparingsskogar inom Kopparbergs och Gäfleborgs län. Till Komungen. Genom nådig remiss den 21 juni 1912 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domänsty- relsen att efter öfverjägmästarnas hörande afgifva underdånigt utlåtande öfver norrländska skogsvårdskommitténs betänkande, och får styrelsen till fullgörande häraf, efter att den 28 sistlidne mars hafva afgifvit särskildt underdånigt yttrande öfver sagda kommittés betänkande i hvad det angår skogseld, härmed i underdånighet anföra följande rörande kommitténs för- slag till lag angående vård och förvaltning af sockenallmänningar och besparingsskogar inom Kopparbergs och Gäfleborgs län. Öfverjägmästarna i Luleå och Gäfle—Dala distrikt hafva uttalat sig rörande ifråga- varande lagförslag. Den förre anser att såsom kompetensvillkor för skogsförvaltare för all- männingar och besparingsskogar i Kopparbergs och Gäfleborgs län bör fordras afgångs- examen från skogsinstitutets eller skogshögskolans högre kurs, hvarjämte enligt hans mening dessa skogar böra stå under skogsstaten. Den senare, som förmält sig ej kunna inse nyttan och nödvändigheten af att inrätta ett jordbruksdepartementets skogskontor, anser att dess ifrågasatta åligganden böra tillkomma domänstyrelsen. I allt hvad förslaget innebär rörande behörighet och skyldighet för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att handhafva sådana forstliga och därmed sammanhängande spörsmål, för hvilkas rätta bedömande erfordras fack- kunskap såsom pröfvande och fastställande af utgiftsstat för skogarnas vård och förvaltning och anställande af skogsförvaltare, anser han att förslaget bör på sådant sätt ändras, att frågornas afgörande hänskjutes till forstliga myndigheter. Erfarenheten har nämligen visat, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande behöft för att i sådana frågor fatta beslut in- hämta öfverjägmästarens mening och att denne härigenom förorsakats betydligt arbete. Under öfverläggning med öfverjägmästarna inför domänstyrelsen den 6 november 1912 framhöll öfverjägmästaren i Gäfle—Dala distrikt bland annat såsom önskvärdt, att äå kommu- NOTISER. 485 nalstämma- delägares rösträtt icke borde få öfverstiga en femtedel af de närvarande röstbe- rättigades sammanlagda röstetal. För egen del får styrelsen i underdånighet anföra följande. Det föreliggande . lagförslaget är icke afsedt att äga tillämpning å Svärdsjö och En- vikens socknars häradsallmänningar i Kopparbergs län. Styrelsen får ifrågasätta, huruvida ett sådant undantag kan anses vara nödigt. Visserligen hafva dessa allmänningar bildats på i någon mån annat sätt än de öfriga här ifrågavarande skogarna, hvilka uppkommit på det sätt, att viss del af det vederbörande socken vid storskiftet tilldelade skogsanslaget i enlig het med särskilda nådiga bref afsatts såsom samfällighet. Svärdsjö och Envikens socknars häradsallmänningar hafva däremot jämlikt nådigt bref den 9 november 1861 uppkommit där- igenom, att all inom Svärdsjö socken, som då var förenad med Envikens socken till ett pastorat, befintlig dittills samfällig skogsmark tilldelats socknen utan tillökningsskatt och att två invid sjöarna Balungen och Storsjön belägna skogstrakter för socknens gemensamma räk- ning afsatts och utbrutits såsom häradsallmänningar, därå vederbörande krono- och jägeri- betjäning ägde hålla tillsyn och vård, på sätt angående sådana allmänningar funnes eller framdeles kunde blifva stadgadt, Beträffande dessa allmänningar gälla sålunda bestämmelserna i kap. 2 af Eders Kungl. Maj:ts nådiga förordning den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket. För skogarna hafva hushållningsplaner varit gällande från och med år 1869, och de stå under allmänningsdelägarnas vård och förvaltning. Af en jämförelse mel- lan de bestämmelser, som under sådana förhållanden gälla för dessa skogar, och de i det föreliggande lagförslaget ifrågasatta bestämmelser framgår, att olikheten är relativt ringa, be- stående hufvudsakligen däri, dels att skogarna stå under domänstyrelsens och vederbörande skogstjänstemäns uppsikt, under det att de i lagförslaget afsedda skogar skulle stå under jordbruksdepartementets skogskontor och hushållningen kontrolleras af en skogsinspektör, dels ock att påföljden för öfverträdelse af hushållningsplanens bestämmelse äro olika, näm- ligen enligt skogsordningen skogarnas ställande under skogsstaten, men enligt det förelig- gande lagförslaget åläggande för allmänningsstyrelsen att vid vitespåföljd vidtaga de före- skrifna åtgärderna. Då denna olikhet icke torde kunna anses vara väsentlig, får styrelsen för vinnande af enhetliga bestämmelser rörande samtliga allmänningsskogar i Kopparbergs och Gäfleborgs län underdånigst hemställa, att det föreliggande lagförslaget, om det till sina hufvudgrunder varder af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen till lag antaget, må äga tillämp- ning jämväl å Svärdsjö och Envikens allmänningsskogar. Förr än styrelsen vidare ingår på granskning af själfva lagförslaget, tillåter sig sty- relsen erinra om innehållet i Riksdagens skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t den 22 maj 1903 angående skogslagstiftning och därmed i samband stående ämnen. Riksdagen har i detta bref bland annat anhållit att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till författning, hvarigenom stadgande meddelades om upprättande af hus hållningsplaner för sockenallmänningarna och besparingsskogarna i Kopparbergs och Gäfle- borgs län, med befogenhet för domänstyrelsen att granska och fastställa dessa planer, äfven- som att öfvervaka tillämpningen af desamma. Enligt domänstyrelsens förmenande hade varit önskligt att det föreliggande lagförslaget närmare anslutit sig till Riksdagens nu nämnda beslut. Den befogenhet, som Riksdagen afsett att inrymmas åt domänstyrelsen, har kom- mittén för sin del ansett böra uppdragas åt det föreslagna skogskontoret, som skulle inrät- tas hos jordbruksdepartementet, Domänstyrelsen får härmed förklara sig beredd att, därest ett jordbruksdepartementets skogskontor icke skulle komma till stånd, fullgöra de åligganden som enligt Riksdagens beslut vore afsedda att tillkomma styrelsen. Under samma tid torde den under styrelsen lydande öfverjägmästaren i Gäfle—Dala distrikt böra hafva att ut- öfva den funktion, som enligt det föreliggande förslaget skulle tillkomma en skogsinspektör. Styrelsen får efter dessa allmänna erinringar öfvergå till en granskning af förslagets skilda paragrafer, i den mån styrelsen funnit sig hafva några erinringar att framställa mot desamma. $ 2. Enligt den ifrågasatta bestämmelsen rörande sättet för utöfvande af delägarnas beslutanderätt skulle ex större skogsägare kunna blifva i tillfälle att diktera stämmans beslut mot den mening, som därvid omfattades af ett flertal smärre delägare i allmänningen. Då ett sådant förhållande icke synes vara ägnadt att främja flertalets tillfredsställelse och bästa, och då det ej heller torde kunna visas vara till gagn för skogsvården, finner sig styrelsen böra föreslå, att delägare ej må äga rösta för mer än en femtedel af vid stämman närva rande delägarnas sammanlagda röstetal. En sådan begränsning af rösträtten skulle visser- ligen ej hindra att en större skogsägare kunde under vissa förhållanden blifva å kommu- nalstämma bestämmande rörande frågor angående allmänningarna gentemot ett flertal smärre + 486 NOTISER. skogsägares mening. Representerade exempelvis den större skogsägaren tio reducerade man- tal och vore vid stämman i öfrigt närvarande en röstberättigad för ett halft mantal, två röstberättigade hvardera för !/, mantal fyra röstberättigade hvardera för 1/5 mantal åtta > » SAN » åtta > 2 SER » eller sammanlagdt tjugutre smärre skogsägare med en sammanlagd rösträtt för 2!/, man- tal, blefve den större skogsägarens röstetal 2,45, hvarför alltså hans mening kunde blifva gällande mot de öfrigas. I ärenden rörande allmänningarna skulle dock genom den nu föreslagna begränsningen af rösträtten de smärre skogsägarna erhålla ökade utsikter att kunna göra sin mening gällande. Det torde ock med afseende därpå, att de smärre allmännings- delägarna ej utan svårighet kunna tillräckligt mangrant infinna sig å kommunalstämma för att bevaka sina intressen, vara lämpligt att genom de reglementen, som upprättas för be- sparingsskogarna, tillägga allmänningsstyrelserna lämplig befogenhet. Styrelsen får beträffande denna paragraf tillika erinra därom, att det möjligen kunde anses vara mindre lämpligt, att de inom Venjans socken bildade besparingsskogarnas ange- lägenheter skola kunna afgöras å kommunalstämma, då skogarna tillhöra uteslutande del- ägare i vissa skifteslag, hvart och ett med sin eller sina besparingsskogar. Det torde lik- väl ej vara nödigt att meddela undantagsbestämmelser rörande dessa skogar. De å kom- munalstämma röstberättigade blifva emellertid beträffande den begränsade till ett ringa fåtal af å stämman i öfrigt röstberättigade. I de reglementen som upprättas för besparingssko- garna i Venjans socken torde lämpligen en omfattande befogenhet kunna tilläggas allmän- ningsstyrelserna i syfte att kommunalstämman ej må onödigt besväras med ärenden, som angå allenast ett fåtal af stämmans medlemmar, $4. Då reglementet för en allmänning måste gälla både skogshushållningen och ekono- mien i öfrigt, synes det vara nödigt, att vederbörande sakkunniga, nämligen skogsförvaltaren och öfverjägmästaren, sättas i tillfälle yttra sig öfver förslaget till reglemente, förr än det fastställes. I sådant syfte skulle till paragrafens andra stycke göras ett tillägg af följande ly- delse: >Reglemente — — — delägarna samt efter öfverjägmästarens och skogsförvallarens hörande pröfvas och — — — påkallas.» Ej heller ändring i reglemente torde böra vidtagas med mindre dessa sakkunniga blifvit hörda. $ 5. Kompetensvillkoren för att vinna anställning såsom skogsingenjör äro mindre än ford- ringarna för att blifva antagen till jägmästare eller i båda fallen att hafva utexaminerats från skogsinstitutets eller skogshögskolans högre kurs. Det torde därför vara lämpligt att i första punkten utbyta ordet »skogsingenjör» mot »jägmästare>. $ 6. Under hänvisning till hvad styrelsen inledningsvis anfört får styrelsen hemställa, att uttrycken »jordbruksdepartementets skogskontor» och »skogsinspektör» utbytas mot »do- mänstyrelsen» och »öfverjägmästare». $ 7. Orden »skogsinspektör» och »skogsinspektören> torde böra utbytas mot »öfverjäg- mästare» och aöfverjägmästaren», $ 12. Under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t bifaller domänstyrelsens förslag att rörande häradsallmänningarna i Svärdsjö och Envikens socknar samma bestämmelser skola blifva gällande som för de öfriga allmänningsskogarna inom Kopparbergs och Gäfleborgs län bör i denna paragraf ordet icke utbytas mot jämväl. Underdånigst: y KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD. FR. GIÖBEL. TH. HERMELIN. CONRAD STIERNSPETZ. GERH,. ALEXANDERSON, Georg ÅA. Nordfors. X. Domänstyrelsen i hvad det rör inrättande af förste kronoiägaretiänster. Till Konungen. Genom nådig remiss den 5 april 1913 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domänstyrel- sen afgifva underdånigt utlåtande öfver en underdånig framställning från Sveriges krono- NOTISER. 487 jägareförbund i anledning af den norrländska skogsvårdskommitténs förslag rörande förste kronojägarebefattningar mm. m. Till fullgörande häraf får styrelsen i underdånighet anföra följande. Kommittén har på sidorna 179 och 180 i sitt betänkande behandlat frågan om in- rättande af vissa befattningar å reviren under benämning förste kronojägare, hvilka skulle vara revirförvaltarna behjälpliga vid utförandet af diverse expeditionsgöromål och, i den mån de härvid ej vore fullt sysselsatta, kunna användas jämväl vid tjänstgöring ute på re- viret. I betraktande af de kompetensvillkor, som kommittén föreslagit skola uppställas för erhållande af de ifrågasatta befattningarna, nämligen i första hand aflagd examen vid skogs- skola, och med hänsyn äfven till att de skulle kunna utgöra en befordringsgrad för redan anställda kronojägare, har kommittén ansett, att dessa funktionärer lämpligen kunde benäm- nas förste kronojägare. Vidkommande den aflöning, som borde tillkomma innehafvarna af dessa befattningar, har kommittén föreslagit, att lönen skulle sättas till 800 kronor och tjänstgöringspennin- garna till 700 kronor, hvarjämte efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett tillägg till lönen af 300 kronor borde beredas dem. Vid tjänstgöring ute på reviret borde dagarfvode och reseersättning utgå i enlighet med de bestämmelser, som härför kunde blifva gällande för kronojägare. Kronojägareförbundet har- i sin” framställning uttalat en liflig önskan att en fortsatt undervisning för den lägre skogspersonalen måtte komma till stånd, hvaremot förbundet an- sett benämningen förste kronojägare för ifrågavarande befattningshafvare icke väl funnen, enär de uteslutande borde tjänstgöra på revirexpeditionen och, om tjänstgöring ute å marken skulle för dem ifrågakomma, denna icke borde blifva af den beskaffenhet, att kronojägarna skulle komma att i något afseende subordinera under dem. De för förste kronojägare af kommittén föreslagna löneförmäånerna ansåge kronojägareförbundet vara alldeles för lågt tillmätta. För egen del får styrelsen i fråga om fortsatt utbildning för kronojägare i underdånig- het hänvisa till sin framställning härom i underdånigt utlåtande öfver de sakkunnigas be- tänkande rörande skogsundervisningens ordnande den 24 sept. 1908. Beträffande anställande af expeditionsbiträden hos revirförvaltarna med benämning förste kronojägare får styrelsen anhålla att härom få afgifva yttrande i samband med utlå- tande öfver det betänkande, som torde komma att framläggas af de sakkunniga, som för- ordnats för skogshushållningens ordnande i södra och mellersta delarna af landet, enär dy- lika befattningshafvare skulle blifva erforderliga å reviren jämväl därstädes. Remissakten återställes härjämte. 4 Stockholm den 10 november 1913. Underdånigst: KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD. FR. GIÖBEL. TH. HERMELIN. K. G. G. Norling. XI. Domänstyrelsen i hvad det rör höjning af kronoiägares reseersätt= ningar och dagarfvoden, Till Konungen. Genom nådig remiss den 5 april 1913 har domänstyrelsen anmodats afgifva under- dånigt utlåtande öfver en underdånig framställning från Sveriges kronojägareförbund angå- ende höjning af kronojägares dagarfvoden och reseersättningar i anledning af norrländska skogsvårdskommitténs förslag i ämnet. Norrländska skogsvårdskommittén har på sidan 254 i sitt betänkande angifvit de grun- der, efter hvilka ersättning för kronojägares resor i tjänsten borde utgå, hvarvid kommittén hemställt, att åt kronojägare skulle utgå ett dagtraktamente af I krona 50 öre. I betrak- tande af arten af deras tjänstgöring, hvilken nödvändiggjorde för dem att till fots och utan anlitande af vägar genomkorsa sin bevakningstrakt, något som skulle göra en kontroll öfver de tillryggalagda vägsträckornas längd nästan omöjlig, har kommittén ansett ej lämpligt föreslå, att särskild reseersättning åt dem skulle utgå, när de tjänstgjorde inom sin bevak- ningstrakt. För att emellertid underlätta deras fortkomst, när de vore i tillfälle att begagna 488 NOTISER. vägar, ansåges kronojägarna böra erhålla ersättning för hållande af velociped, hvilken er- sättning ansåges böra utgå med 25 kronor årligen. När kronojägare tjänstgjorde utom sin bevakningstrakt på grund af föreskriften i V 42 af 1909 års instruktion, borde han åtnjuta reseersättning från hemvistet till den plats utom bevakningstrakten, där tjänstgöringen vore afsedd att börja, samt åter till hemvistet från den plats, där tjänstgöringen afslutats. Dylik reseersättning borde utgå på järnväg med afgift för plats i III klass, på ångbåt med afgift för däcksplats samt för resa efter skjuts med lega för en häst. Då andra samfärdsmedel komme till användning, borde reseersättningen utgå efter samma grunder, som då skjuts nyttjades. När förrättningen ägde rum inom 5 kilometer från kronojägarens hemvist, skulle dagarfvodet utgå med allenast hälften af förut nämnda belopp, hvarjämte reseersättning för sådant fall ej skulle utgå, äfven om sådan ersättning på grund af hvad ofvan sagts eljest skulle utgått. Kronojägareförbundet har i anledning häraf hemställt, att kronojägares dagarfvoden och respenningar måtte bestämmas till hälften af jägmästarnas utom för järnvägs- och ångbåts- resor där det bestämmes såsom i reglementet. Styrelsen får i anledning häraf erinra därom, att den norrländska skogsvårdskommittén i fråga om reseersättning åt jägmästare hemställt bland annat, att såsom ersättning för tjänste- resor, hvilka ej företagas enligt särskildt förordnande, borde för revirförvaltare och assi- stenter utgå ett dagtraktamente af 6 kronor samt för resa efter skjuts lega för en häst. Kronojägareförbundets framställning, hvilken är synnerligen otydlig, torde sannolikt böra så förstås, att kronojägare skulle erhålla vid göromål i tjänsten dels nom egen bevaknings- trakt af 3 kronor samt för resa half lega för skjuts efter en häst utom vid järnvägs- och ångbåtsresor, då ersättningen skulle utgå enligt gällande resereglemente, dels 2.fom bevak- ningstrakten reseersättning enligt kommitterades förslag, dock med dagtraktamente för för- rättningsdagar af 3 kronor. I fråga om ersättningens begränsande, när förrättningen ägde rum inom 5 kilometer från förrättningsmannens hemvist, har kronojägareförbundet ej gjort någon erinran mot kommitterades förslag. Styrelsen har visserligen äfven för sin del funnit den norrländska skogsvårdskommit- téns förslag uti ifrågavarande afseende gifva anledning till erinran, men då hithörande frå- gor torde böra behandlas gemensamt för hela riket, får styrelsen anhålla att härvidlag få uttala sin mening i samband med yttrande öfver det betänkande, som torde komma att afgifvas af de sakkunniga, som redan äro sysselsatta med utredning af frågan om skogshushållnin- gens ordnande i södra och mellersta delarna af landet. Remissakten återställes härjämte Stockholm den 10 november 1913. Underdånigst: KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD. Fr. GIÖBEL. TH. HERMELIN, K. G. G. Norling. XII. Domänstyrelsen i hvad det rör lagstiftningsåtgärder till beredande af skydd för skogsodlingar mot skada af betande kreatur. Till Konungen. Genom nådig remiss den 9 mars 1912 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domänsty- relsen att afgifva underdånigt utlåtande öfver norrländska skogsvårdskommitténs underdåniga framställning den 21 februari 1912 angående lagstiftningsåtgärder till beredande af skydd för skogsodlingar mot skada af betande kreatur. Till fullgörande häraf får styrelsen i un- derdånighet anföra följande. Kommittén har i sin härmed återgående framställning först lämnat en:redogörelse, för- utom för frågans uppkomst, för nu gällande bestämmelser uti ifrågavarande hänseende äf- vensom för den ställning statsmakterna intagit till ett i senare tid framkommet förslag till vissa ändringar i dessa bestämmelser. Af denna redogörelse synes största intresset böra fästas vid hvad Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition till 1903 års Riksdag föreslagit så- som tillägg till 5 $ i stängselförordningen, nämligen följande: »Styrkes hos Konungens be- fallningshafvande, att ohägnad skogsmark är föremål för skogsodling, och att området för NOTISER. 489 odlingen är på lämpligt sätt å marken utmärkt, skall Konungens befallningshafvande utfärda kungörelse om skogsodlingens omfattning och dennas utmärkande å marken. Sedan en månad förflutit, efter det kungörelsen blifvit i församlingens och angränsande kyrkor upp- läst, vare enhvar pliktig att om sina hemdjur hålla sådan vård, att de ej inkomma å det område. Sedan skogsplantorna å marken undanvuxit kreaturens bett, må på framställning af berättigade sådan fredhållning genom kungörande, som nyss är nämndt, aflysas.» Styrelsen är af den mening, att en sådan bestämmelse skulle för skogsodlingars fre- dande vara af stor betydelse, och likaledes att den för stora delar af vårt land vore lämp- lig utan att väsentligen försvåra skogsbetets tillgodogörande. Företrädesvis i fråga om de orter, där skogsskiftena äro till formen mycket långsträckta och smala, eller där beteskrea- turen icke åtföljas af vallhjon, skulle en dylik bestämmelse kunna föranleda afsevärda olä- genheter. Ett korrektiv häremot skulle emellertid kunna beredas genom att åt Eders Kungl. Maj:t inrymma rätt att, beträffande landsdelar, hvilkas kreatursskötsel visades i högre grad skadas af en sådan lagstiftning, medgifva undantag och i stället bereda skydd åt skogsåter- växten på annat sätt, exempelvis genom att begränsa den tid, hvarunder betet å skogsmar- ken finge tillgodogöras, Värdet häraf i angifvet syfte blefve dock afsevärdt mindre än frid- lysning på sätt i Eders Kungl. Maj:ts proposition sägs. Emellertid föranledde Eders Kungl. Maj:ts ofvannämnda proposition en motion år 1903 i Riksdagens andra kammare af representanter för landsdelar, hvarest skogsskiftena i många fall äga stor längd och ringa bredd, och hvarest fördenskull det af Eders Kungl. Maj:t före- slagna tillägget till 5 $ i stängselförordningen skulle medföra väsentlig olägenhet för skogs- betets tillgodogörande. I motionen påpekades skarpt dessa olägenheter, men något positivt förslag att med undvikande af olägenheterna bereda skydd för skogsodlingar framkom ej. Det särskilda utskott, som behandlade såväl Eders Kungl. Maj:ts proposition som motionen, ansåg emellertid, att frågan om beredande af skydd för skogsodlingar mot skada af betande kreatur vore af synnerlig vikt, och att lagstiftning i det af Eders Kungl. Maj:t afsedda syfte lämpligen kunde komma till stånd på det sätt, att vid lagstiftningen vederbörlig hänsyn fästes vid olika orters särskilda förhållanden och de önskemål, som kunde komma att ut- talas i de olika orterna. Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet blef af Riksdagen afslagen. Under det de- cennium, som därefter förflutit, har någon väsentlig ändring till det bättre ej vidtagits till beredande af skydd för skvgsodlingar mot skada af betande kreatur. Anledning till initiativ i sådant syfte har likväl ingalunda saknats, Skogskulturerna hafva nämligen under samma tid i omfattning mångdubblats, i följd hvaraf den skadegörelse, som åstadkommes å kultur- fälten genom bett och tramp af beteskreatur, i samma grad tilltagit. I ett stort antal fall har man fördenskull sett sig nödsakad att till skydd häremot inhägna kulturfälten och un- derhålla hägnaderna, intill dess plantorna vuxit undan kreaturens bett, hvilken åtgärd varit förenad med mycket dryga kostnader. Detta måste gifvetvis i hög grad minska möjlighe- terna för att kunna bedrifva skogshushållning såsom en lönande affär. Men då erfarenheten visat, att ohägnade kulturer helt eller delvis förstörts af beteskreatur, har det befunnits än mera förlustbringande att icke på angifvet sätt skydda skogsåterväxten. En ändring af skogs- hushållningens svåra ställning i berörda afseende är emellertid absolut nödig, hvilket så- lunda påkallar ett allsidigt öfvervägande af frågan på hvad sätt en lagstiftning till beredande af skydd för skogsodlingar mot skada af betande djur lämpligen skall kunna åstadkommas. Frågan synes i första hand böra 'skärskådas från två synpunkter, nämligen skogsvår- dens och boskapsskötselns. För skogsvården vore det önskvärdt att utan afsevärda kostnader kunna åstadkomma betesfred. Denna fred borde kunna komma såväl den spontana skogsåterväxten genom själf- sådd som återväxt genom skogsodling till del. Med en rationell skogshushållning följer emellertid, att skogsodlingarna blifva allt mera omfattande och att jämväl de vådor ökas, som äro en följd af frånvaron af bestämmelser till återväxtens skydd. För afvärjande af dessa vådor måste alltså skogsägarna se sig nödsakade att på förut angifvet sätt nedlägga dryga kostnader, hvilka göra det redan i sig själft ovissa ekonomiska utbytet af skogs- kulturerna än mera problematiskt. Utan denna synpunkt måste alltså en lagstiftning anslu- tande sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag till 1903 års Riksdag te sig önskvärd, Af helt naturliga skäl blir förhållandet det motsatta, om man ser frågan ur enbar be- tessynpunkt. Denna motsättning torde böra föranleda antingen till att med en lagstiftning af nyss antydd art förbinda rätt för Eders Kungl. Maj:t att under möjligast fria former med- dela undantagsbestämmelser för vissa landsdelar eller ock till den slutsats, hvarvid 1903 års Riksdag äfvensom norrländska skogsvårdskommittén stannat, att nämligen för de särskilda 490 NOTISER. landsdelarna lämna speciella föreskrifter i ämnet. Härför talar bland annat den stora olik- het i betets utöfvande, som råder mellan landets olika delar. Där jordbruk och boskaps- skötsel bedrifvas mest intensivt, förekommer skogsbetets tillgodogörande sällan eller aldrig bland annat af den anledning, att mjölkafkastningen därvid allt för mycket skulle nedbringas, och att kreaturens spillning anses alltför dyrbar för att icke på ändamålsenligt sätt tillgodo- göras, hvilket ej kan ske, om kreaturen få ströfva omkring i skogen. A andra trakter där- emot anses ännu tillgång till skogsbete vara en oafvislig nödvändighet för att boskapssköt- seln skall kunna drifvas i enahanda omfattning som hittills och så, att den lönar sig. Mel- lan dessa båda ytterlighetsgrupper stå trakter, där skogsbete visserligen anses vara önsk- värdt, men där kreaturen ej få ströfva fritt omkring i skogen, utan där betet tillgodogöres genom vallning eller på annat sätt, så att skada i skogsåterväxten, särskildt å kulturfält, i möjligaste mån kan undvikas, utan att därigenom boskapsskötseln oskäligt betungas. . Det torde böra bero på dessa olika förhållanden, huruvida eller i hvilken mån ofvan antydda inskränkningar i betesrättens utöfvande böra komma att tillämpas. Lagstiftningen synes nämligen böra så anpassas, att det för hvarje landsdel, nationalekonomiskt sedt, bästa resul- tat vinnes. Lämpligt torde finnas att härvidlag lägga länsindelningen såsom grund. En lagstiftning af ifrågavarande art, ingripande i rättigheter, som af ålder ohindradt tillgodogiorts, måste emellertid anpassas efter så smidiga former, att ej olägenheterna däraf blifva större än fördelarna. Detta har ock beaktats såväl genom 1874 års riksdagsbeslut som äfven vid affattningen af andra stycket i 12 $ af 1903 års lag om vård af enskildes skogar. Visserligen hafva icke sistberörda lagbestämmelser föranledt meddelande af däri antydda föreskrifter, och visserligen synas dylika föreskrifter ej kunna till fullo neutralisera de skadliga verkningarna af skogsbetet, men dessa omständigheter torde i och för sig knap- past vara af den beskaffenhet, att på grund däraf ett diametralt motsatt lagstiftningsförfa- rande på området skulle komma till tillämpning. Däremot torde de böra föranleda en ut vidgning af Eders Kungl. Maj:ts befogenhet att lagstifta i ämnet och därvid samtidigt bereda möjlighet för att i ökad mån särskilda föreskrifter, där de äro af behofvet påkallade och kunna sättas i verket utan att boskapsskötseln däraf i oskälig grad betungas, komma till stånd för skogsåterväxtens skyddande mot åverkan af beteskreatur. Berörda utvidgning af Eders Kungl. Maj:ts befogenhet i förevarande afseende torde först och främst böra inne- fatta en utsträckning af den enligt 12 $ af lagen om vård af enskildas skogar Eders Kungl. Maj:t tillkommande lagstiftningsrätt till att omfatta äfven de delar af landet, för hvilka sagda lag ej gäller. Vidare kan ifrågasättas, huruvida möjlighet ej borde beredas Eders Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter i ämnet utöfver dem, hvarom i 12 $ af nämnda lag förmäles, exempelvis af sådan innebörd, som innehålles i Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1903 års Riksdag angående visst tillägg till 5 $ i stängselförordningen. Den väsentliga ökning, som skogskulturerna under senaste decenniet erhållit, torde väl motivera en för- nyad undersökning för landet i dess helhet rörande behofvet af särskilda lagstiftningsåtgärder i ämnet. Det vore fördenskull enligt styrelsens mening lämpligt, att samtliga Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmodas dels höra landstingen och hushållningssällskapen rörande behofvet af särskilda bestämmelser uti förevarande hänseende till skogens skydd, dels ock till Eders Kungl. Maj:t inkomma med de utlåtanden och förslag, som kunde föranledas af landstingens och hushållningssällskapens yttranden samt af den ytterligare utredning Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande kunde finna lämpligt åvägabringa genom hörande af skogsvårdsstyrelse, där sådan finnes, kommunalstämmor och enskilda. Härigenom skulle bland annat vinnas utväg att bilda sig en bestämdare uppfattning än nu är möjligt angående lämpligheten af en viss enhetlighet i lagstiftningen på området, samtidigt som de särskilda ortsbehofven skulle kunna beredas vederbörligt beaktande i större mån än vid en enhetlig lagstiftning kan ske. Stockholm den 10 november 1913. Underdaånigst: KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD., TH, HERMELIN. FR. GIOBEL, GERH,. ALEXANDERSON, K. G. G. Norling. SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, ALLMÄNNA DELEN, 1913. H. 12. FÖR KRONOJÄGARE. Giltigheten af före år 1913 kronojägare meddelad jakträtt å allmänna skogar. Till Öfverjägmästaren i Luleå distrikt. Med anledning af Eder förfrågan den 13 sistlidne september, huruvida och i så fall i hvilken utsträckning och på hvilka villkor i öfrigt af Kungl. Domänstyrelsen för kronojägare inom Luleå distrikt före ingången af detta år meddelade sådana tillstånd att utöfva jakt å matnyttigt vildt å under deras bevakning ställda kronan tillhöriga skogar, som afsåge jämväl tiden från och med ingången af innevarande år, fortfarande vore gällande, vill Kungl. Sty- relsen härmed meddela, att dessa tillstånd fortfarande må äga giltighet under den i respek- tive tillståndsbevis meddelade tid, dock med iakttagande att jakt icke får utöfvas å de af om- förmälda skogar, där kronans jakträtt genom särskildt kontrakt är eller framdeles kommer att upplåtas på arrende och att de i Kungl. Styrelsens cirkulärskrifvelse den 16 maj med- delade bestämmelser skola i tillämpliga delar gälla äfven för de kronojägare, som före år 1913 erhållit tillstånd till jakt å visst matnyttigt villebråd. Vederbörande jägmästare hafva fördenskull att tillse, att i nämnda cirkulärskrifvelse angifna uppgifter å allt det villebråd, såväl af skadliga som matnyttiga djurarter, som under ett nästföregående jaktår (16 maj—I5 maj) fällts, skola äfven af dessa kronojägare till veder- börande jägmästare senast den 20 maj insändas. Beträffande den inskränkning i krono- jägarnas innevarande år lämnade rätt till jakt å matnyttigt vildt, afseende förbud för jakt efter järpe, vill Kungl. Styrelsen erinra, att jämlikt kronojägarna lämnade äldre rättigheter att under viss tid idka jakt efter matnyttigt vildt, vederbörande jägmästare tillkommer före- skrifva den inskränkning för viss kronopark eller trakt däraf och för visst djurslag, som kan anses nödig. Härom har Ni att gifva vederbörande besked. Stockholm den 21 oktober 1913. KARL FREDENBERG. | Martin Rasch. Kronoiägares skyldighet att brandförsäkra åbyggnaderna vid kronojägare- boställe. Till Jägmästaren i Gellivare revir. I skrifvelse till Kungl. Domänstyrelsen den 14 innevarande månad har kronojägaren i Valtio bevakningstrakt J. H. Åström anhållit om besked, under hvilka förhållanden krono- jägare kan anses vara skyldig brandförsäkra de af honom disponerade bostadshusen. Med anledning däraf vill Kungl. Domänstyrelsen hänvisa till stadgandet i kungl. förordningen den 23 februari 1847, angående boställsinnehafvares deltagande i allmänna brandstodsför- eningar, att den, som i egenskap af löntagare tillträder bostället uti län, där allmän brand- stodsförening är eller framdeles kan varda ingången, skall vara pliktig att såsom delägare i brandstodsföreningen inträda, Det åligger sålunda nämnda kronojägare att på egen bekost- nad brandförsäkra de å bostället befintliga laga husen, hvarom Ni har att underrätta honom. Stockholm den 27 oktober 1913. KARL FREDENBERG,. Georg Bergsten. Till kronojägare ha antagits: i Forsnäs bevakningstrakt af Malmesjaurs revir e. kronojägaren Arthur Sundkvist den 4 november; i Arfåns bevakningstrakt af Norra Lycksele revir kronojägaren i Bastuträsks bevak ningstrakt af Stensele revir August A. Andersson fr. o. m. I nov. Vakansen i Bastuträsks bevakningstrakt uppehålles af e. kronojägaren J. Andersson; 492 FÖR KRONOJÄGARE. i Malådalens bevakningstrakt af Norsjö revir den 28 oktober e. kronojägaren Karl Olof Axel Löfgren; i Umeå-Säfvars bevakningstrakt af Bjurholms revir kronojägaren i Botemarks bevak- ningstrakt af samma revir Ernst Nikolaus Jonsson fr. o. m. I november. Vakansen i Bote- marks bevakningstrakt uppehålles af e. kronojägaren A. L. Brändström; i Visjö bevakningstrakt af Kosta revir kronojägaren i Arfåns bevakningstrakt af Norra Lycksele revir B. J. O. Näsholm från I november. Under tiden 2 sept. —31 oktober har kronojägaretjänsten i Visjö bevakningstrakt uppehållits af e. kronojägaren Erik Nilsson; i Fryksdals bevakningstrakt af Karlstads revir t. f. kronojägaren Nils Stefanus Nilsson från I okt. i Ombergs bevakningstrakt af Ombergs revir kronojägaren i Karlsby bevakningstrakt af Karlsby revir Johan Aug. Jonsson den 27 november. Till skogsrättare vid Bjurfors skogsskola har, sedan förre skogsrättaren Johan Fred- rik Nilsson från I november beviljats afsked, antagits skogsrättaren vid Grönsinka skogsskola C. F. Eklöf från samma dag. Afliden. Kronojägaren i Ombergs bevakningstrakt af Ombergs revir Emil Ture Nordström afled den 6 oktober 1913. Till kronoskogvaktare i Nyköpings revir har antagits e. kronojägaren Ivar Ling. Till e. kronoiägare med arfvode ha antagits e. kronojägaren Isak Arvid Lauri i Tärendö revir under tiden 1 nov.—31 dec., Karl Ludvig Landström i Norsjö revir fr. o. m. 1 november, utex. skogslärlingen Gösta Gauffin i Arvika revir fr. o. m. I nov., utex. skogslärlingen Einar Andersson i Grönsinka skolrevir från 1 november. Till e. kronojägare ha antagits: utex. skogslärlingen Olof GWhkssön= 03: «dee. der s i Kalix revir » Oskar Elof Wallström .. .. i Bodens » » » NIGEL Montell Ce 22 » > NESS RESA sphiolmt, SOT ss i Storbackens ” [JECPANPersson ukurtolan Eee. i Gellivare » 2 F. Th. Karlsson i N. Lycksele > » A. F. Jacobsson i Bjurholms » Joh Arthur Marklund . i Norsjö » > | Gotth. Alex. Wahlberg i Anundsjö d > Johan Johansson i » » J. R. Mårtensson . i Tåsjö » > » Karl Erl. Sanden i Frostvikens » , » Exilo ANN) Ohanss Ones sons Scer i Hede » » » Daniel Öström .. 1 Härnösands » » D C. L. Hansson Stolt i N. Hälsinglands » 2 > Karl! Erik" JaSt0 oe ocsssrs snar i Österdalarnas » Karl Bernt Dahl . i Kopparbergs Hjalmar Adolfsson............. bl » > » 2 Oskar Vall. Karlsson ........- i Västerås » Ernst Alvander Nilsson «...... i Tivedens » » Carl Gust. Ad. Franzich ...... i Marks > » SN IB UMODLI gen spisas SN i Vartofta » - Pontus Vilh. Grönfelt...... i Kalmar » ÅtSRkalladet KR Kungl. Domänstyrelsen har återkallat det Gunnar Olof Samuel Dahlström meddelade förordnandet att vara e. kronojägare i Vartofta revir. Tiänstlediga: Kronojägaren i Dorotea bevakningstrakt af Tåsjö revir Aug. Valfrid Westman för sjukdom under ett år från 15 september med förordnande för e. kronojägaren Frans Hugo Westman; kronojägaren i Öre bevakningstrakt af Bjurholms revir C. U. Nordström för sjukdom I sept.—31 dec. med förordnande för e. kronojägaren Rudolf Nordström; kronojägaren i Hammarskärs bevakningstrakt af Finspongs revir Josef Berndtsson för sjukdom 16 okt. 1913—15 april 1914 med förordnande för e. kronojägaren Carl Oskar Eklund. Bare Rs Ir ungl. Domänstyrelsens Kungörelser K angående lediga tjänster m.m. = En befattning såsom extra lärare vid Kungl. Skogsinstitutet under år 1914 med skyldighet att bestrida undervisningen i agronomi kungöres härmed till ansökan hos Kungl. Domänstyrelsen före den 24 december 1913 klockan 12 på dagen, skolande ansökan åtföljas af tjänsteförteckning och betyg. Stockholm den 24 november 1913. Kronoiägarbefattningen i Karlsby bevakningstrakt af Karlsby revir och Östergötlands län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren i Karlsby, adress Karlsby, före klockan 12 på dagen den 29 december 1913, skolande ansökan vara åtföljd af prästbetyg och där läkarebetyg icke förut behörigen företetts, äfven af sådant jämte intyg om kompetens. Stockholm den 27 november 1913, Som jägmästaretiänsten i Stensele revir af Västerbottens län genom förre innehafvaren beviljad nådig transport blifvit ledig, äga kompetenta sökande att före den 7 nästkommande januari klockan tre på dagen till Kungl, Domänstyrelsen ingifva sina underdåniga ansökningar med bifogade tjänsteförteckningar och betyg. Stockholm den 6 december 1913. KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN. BASELS FÖRSÄKRINGS-BOLAG MOT BRANDSKADA. Aktiebolag i Basel, Schweiz, grundadt 1863. Aktiva tillgångar Fr. 21,172,000: —, hvaraf aktieägarnas garantiförbindelser Fr. 8,000,000: —, försäkrar mot SKOGSBRAND. Lägsta premier, liberalaste villkor. Ombud för skogsförsäkring GAB. POPPIUS Kungsholmstorg 10, Stockholm. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida. Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm. af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 & rabatt och för hela året stående annonser 20 20. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte. 3 Original-Tillväxtborra [I] £ (Patent) Guldmedalj (Större Sillvermedalj) Halmstad 1912. Örebro 1941. Öfver tjuguårig tillverkning af dessa borrar och på grund af vunna erfarenheter vidtagna förbättringar tillförsäkra desamma obetingat plat- sen såsom de absolut bästa i marknaden förekommande. . Utmärka sig för största möjliga hållbarhet och synnerligen lätt gång. — - Stämpelyxor = Tumklofvar RR (Erkändt bästa fabrikat) Specialkatalog öfver dessa verktyg öfversändes på begäran. And. Mattsons Mek. Verkstads A.B. Mora. Rikstelef. 6 & 161. Telegr. Andmattson:. PERS EEEEE TTT EL LILL | | d å 4å Undersök som äro öfverlägsna alla andra i alltid skogens tillväxt och frisk- marknaden förekommande borrar. I a het samt virkesimpregnering med stället för det annars brukliga upp- rymningsskäret, som snarare är till BEUS 2 MATTSONS i Mora | skada än till nytta, afslutas hvarje patenterade 26 skrufgänga med en ansvällning(paten- | terad), på grund af hvilken anordning . [YT] F Tillväxtborrar vv borren arbetar mycket lätt. Bland ER öfriga fördelar, som våra borrar er- A j bjuda framför andra förekommande, må särskildt nämnas, att de såra träden mindre än andra, därigenom att de åstad- komma finare och smalare borrspån. De ha dessutom lättare att sätta sig fast i trädet i början af borrningen än andra borrar, därför att skrufgängorna äro djupare och tillika gå längre fram till borrens spets, hvaraf följer, att endast lindrigt tryck behöfves, för att skrufverkan skall inträda, Till” följd af denna fina utformning äro de användbara äfven vintertid i fruset trä samt äro absolut tillförlitliga för borrningar äfven i hårdare träslag såsom t. ex. ek. Oaktadt borrarne äro så fint och ändamålsenligt utarbetade, kunna de ej krökas eller på annat sätt taga skada «till följd af stålets noggranna specialbehandling. Den patenterade, absolut öfverlägsna, rännformiga utdragaren griper borr- spånet på två sidor och utgör samtidigt ränna Or borrspånets undersökning och mätning. Borrar finnas vanligen i lager för följande borrdjup: 300, 250, 200, 150, 100 och 60 mm. Efter order äfven andra storlekar. Den lilla borren, s.k. »fickborren» 60 mm., som bör ägas och brukas af hvarje skogsägare vid gallringar och ut- syningar, betingar det låga priset af Kr. 7; —, + porto utan rigel, och Kr. 8: — med rigel. Den senare förordas af erfarna skogsmän och tillverkas liksom öfriga storlekar endast hos BEUS AQ MATTSON, Mora Rikstelefon 32. Fe Observera noga firman vid orders afgifvande, emedan förväxlingar ofta före- kommit, och kunder, som afsett få ofvanstående patenterade borrar, fått annat fabrikat och blifvit missnöjda. Profborrar finnas till påseende samt kunna äfven få köpas på denna tid- skrifts redaktion. BANDSÅGEN typ M, utrustad med vef och kedja samt trampa, är en liten god maskin, hvilken finner liflig efterfrågan här i landet. Den lämpar sig särskildt för sådana snickare, vagnmakare, slöjdare, landtegendomar etc., hvilka ej hafva maskinkraft. Maskinen utrustas emellertid också, då så önskas, med fast och lös remskifva, hvarigenom den kan användas för motordrift. Bandsågens hela mekanism är af järn och stål, stativ och bord däremot af trä, hvilket impregnerats mot fukt. Intresserade, som ännu icke skaffat sig närmare uppgift om denna maskin, böra tillskrifva A.-B. WILH. SONESSON Q Co., Malmö. LJUSNE KÄTTING- & TÅ FLOTTNINGSSMIDEN jz le SR Rätting profvas och garanteras. ::»Undyik olycks- händelser gefiom atti använda TILLFÖRLITLIG NES G! LJUSNE-WOXNA 3 AKTIEBOLAG :: LJUSNE SÅGBLAD [ETT TTTTTETTEPEEEPETETEEEPEES alla slag [ETTTTTTTTTEETTTETEPEEPEEEEES FILAR - MASKINHYFVELJÄRN - SPADAR tillverkas af AKTIEBOLAGET STRIDSBERG & BIÖRCK TROLLHÄTTAN UNNEBOSYTÄNGSEL CE CR ( (EE fe - STARKT : PRYDLIGT: BILLIGT: ERHÅLLES HOS ALLA JÄRNHANDLARE. BINDKEDJOR OCH FLOTTNINGSSMIDEN SAMT ALLA SLAG AF KETTINGAR tillverkas och försäljas af TÖNSKAMMARS BRUKS NYA AKTIEBOLAG Adr.: SANDARNE. Vasagatan 106 o. 18 StocKholm Intill Hufvudpost och Centralstation. Med hållplats för 2 Spårvägens hufvudlinjer vid tryckeriets port. & BOKTRYCK : TIDSKRIFTSTRYCK ILLUSTRATIONS- Q FÄRGTRYCK FERSspeeoseenemmeennneessnnne ne nnonmensnenennnessssnnnnnnnnnnnnnnns i Trävaru-, Träkols- och Trämasseagentur & See NSUNDSVARESs a - FILIALKONTOR: 5 - EDSG TELEG.-ADR.: ” Moe H Ör SR SÅ STOCKHOLM RE GR Ga BSA H Tr& for Treuldsfabrikation samt Beg til Treskofabrikation kjobes. - Billigste Pris, helst i Skib, bedes sendt til Neestved TreesKo- og Treeuldsfabrik A. BECH. Yngre e. Jägmästare önskar under vintermånaderna — eventuellt för längre tid — lärorik anställning vid privat skogsbruk. Svar till e. Jägmästare, Skogsvårdsföreningens expedition, Norrmalmstorg 3, Stockholm, f. v. b. Herrar Skogsägare, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogsinstitutets kurs för utbildande af privata skogstjänstemän, erhålla kost- nadsfritt anvisning å platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare Frank Lyon, Gimo. , VAR RR Oo nn PAR FSE EPS ETEN Skorskalendern 1914 innehåller jämte föregående års tabeller för kubering af stående, rundt, sågadt virke och skogsbestånd, aptering, postning, prisuppgif- ter för skogsarbeten, kostnadsberäkningar för dikning, hus- och väg- byggnader, förslag till arrendekontrakt, jakttabell m. m. äfven flera nya tabeller för värdeberäkning afståndskog, anvisningar,prisuppgifter m.m. Pris Kr.: 2:50. Erhålles i bokhandeln eller genom författarna: Johan Dahlgren. G. Kuylenstjerna. adr. Kosta. adr. Karlsby. STÖRRE MASSATABELLEN är utkommen i sin 2:a upplaga, utökad med Supplement, innehållande Afsmal- nings- och Tillväxtberäkningstabeller m. m, Priset oförändradt, eller 5 kronor. SUPPLEMENTET ensamt, häfte om 22 sidor, pris I krona. MINDRE MASSATABELLEN fernissad på papp, pris 2:50. Samtliga kunna rekvireras hos utgifvaren e. Jägm. Tor Jonson, adr. K. Skogs- institutet, Stockholm. Landtmannens Fickkalender för år 1914, ll:e årgången, utgifven af O. von Arnold och E. Waller, 000000 Kan erhållas i hvarje bokhandel. 200000 Innehåller interfolierad almanack, tabeller för alla slag af landtmannens anteckningar och rikt textinnehåll. Landtmannens bästa antecknings- och uppslagsbok. Pris: I klotband kr. 2: —, i mollskinnsband kr. 2: 25, i skinn- band kr. 2:75. Trädgårdsbladet, Uddevalla, är numera det ojämförligt bästa annonsorganet på sitt område inom Västra Sverige och har tillika stor spridning öfver hela landet. Billigaste annonspris. Pren.-pris: Helt år 1 kr., halft år 60 öre, inber. postartvc de. Dugliga skogvaktare, skogsförvaltare och jägare samt arbetsförmän — stadigvarande eller tillfälliga — anskaffas genom Örebro Skogsbyrå. Breikort i litografigravyr af Skogsinstitutet. 4 st. olika vyer. Pris per st. I6' öre; 12 st: a Ido; Io0lSt å 7 kr. Rekvireras från Skogsvårds- föreningens byrå, Norrmalms- torg 3, Stockholm C. För att underlätta skogsvårdsföredrags illustrerande med ljusbilder till- handahåller Föreningen för skogsvård efter rekvisition från dess kontor ATYSESER UTV EE EST Skioptikonbilder öfver vackra skogsbestånd, | - föryngringar och skogsodlingar m. m. ; Utlåningspris: 10 öre pr bild under högst 1 vecka; öfver en vecka å till högst 3 månader 25 öre pr bild. För närvarande 900 bilder på lager fördelade på följande afdelningar: Urskogar Dikning och mossar Barrskogar Kolning | Löfskogar Flottning Brandfält Afverkning och drifning Ljunghedar Sågverksindustri Flygsandsfält Yttre skador ss. snötryck Hällmarker m. m. Trakthuggning Insektsskador Fröträdställningar och Svampskador naturliga föryngringar Främmande trädslag Kulturer Märkliga träd Blädning Diverse byggnader Gallringar och ljushugg- Gruppbilder ningar Plantskolor Sköflingar Djurbilder Skogsbete Landskap Uppgif vid rekvisition det ungefärliga antal bilder, som önskas af hvarje afdelning. Serier om 50 bilder sändas i särskilda förevisningslådor. NN "ÖOÖDERHAMNS NYA VERKSTADS STATER ORAG > TILLVERKAR SÅSOM SPE CIALITET ALLA SLAGS MASKINERIER Nu och ANORDNINGAR TRANSPORT MAGASINERING 5 och HANDTERING TI M M E R, » CELLULOSA-VED, KOL-VED, PROPS, SLIPERS, PLANK, BRÅDER, BATTENS AFFALL, FLIS, SPÅN, BARK, TRÄKOL, PAPPERSMASSA M. M. NR se i = a SN TD PATENTERADE AUTOMATISKA TIMMERSPEL. PATENTERADE RULLBANOR FÖR BRÄDGÅRDAR. We Utför på uppdri laner, ritningar och kost- nadsförslag på fullständiga anläggningar. ÅNGPANNOR med spånugnar för ratlonell eldning med träaffall. Erkändt goda, hållbara och billiga. Öfver 400 I verksamhet. Postadress: . . SÖDERHAMN Telegrafadress: VERKSTADEN Rikstelefon: , . 36 £ 97 LÅ, SÅGVERKS- "MASKINER ALLA SLAG TILLVERKAS SÅSOM SPECIALITET SÖDERHAMNS NYA VERKSTADS A.-B. Utför på uppdrag planer, ritningar och kostnadsförslag å såväl nya fullständiga sågverk som moderni- 5 seringar af äldre Postadress: . . SÖDERHAMN Telegrafadress: VERKSTADEN Rikstelefon: . . 36 & 97 KÖP ALDRIG några maskiner till sågverk utan att först rådfråga och begära anbud från SÖDERHAMNS VERKSTAD CENTXALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1913 BS "& R SFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1913. BILAGA :1i. KOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER AH Re FÖR ÅR 1912 CENTRALTRYCKERIET, STOCKH! )LM 1913 iteborgs fock AGNE SÄS AE rn oa or das sken ajöss SAP REARAR EN + p. sborgs [re Rn AS ol önghoresnan es föddes tres llsammandrag H 2 Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- 4 fRersonal gen EE PEO 2 296 É All å enskild mark utförd skogsodling..... RANN ; Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård ........... 299 | + Åtgärder mot skogsafverkningar ...... Fords ra R SES DOM Bäckrensning, dikning och markberedning ..... .. SAR FSSTEROO Eröklängningörds..ss. Se AA FRA : | 300 SKOgSMÖ tös gok ss En pissa soon ena ore no ren Re she ns SsA ERS SE ENE / 301 SkÖgSplam ön ss: using vader ger NE SSL RENAR RESER FR pla FOS Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter 1912 er 304 Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder 1912 — ..... 304 ae : = Må + £; c J i , - LÖ r 3 år > ror r KE é 1 1 NE Fålr [9 Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- område berättelse för år 1912. 1. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m, Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året af följande ledamöter: af Kungl. Maj:t utsedd, ledamoten af riksdagens första kammare, f. d. landshöfdingen m. m. Th. Odelberg, ordförande; af landstinget, godsägaren m. m. C. A. V. Tottie och af hushållningssällskapets för- valtningsutskott, ledamoten af riksdagens första kammare, bruksdispo- nenten m. m. friherre C. J. Beck-Friis. Suppleanter: godsägaren in- genjören J. Scharp och ledamoten af riksdagens andra kammare, gods- ägaren m. m. E. Åkerlund. Som länsjägmästare, sekreterare och kassa- förvaltare har jägmästaren Hugo Samzelius tjänstgjort. Länet är indeladt i tre distrikt — norra, mellersta och södra — och i hvarje distrikt tjänstgör en skogstillsyningsman (länsskogvaktare). Under kulturtiden hafva 3 plantskolevakter och 25 plantörer varit anställda. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft 6 sammanträden. Skogsvårdskommittéernas antal utgör 68, och hafva en del af dessa kommittéer insändt berättelser öfver det skogliga tillståndet i socknen, därstädes under året utförda afverkningar och kulturer m. m. Kom- mittéerna hafva genom hos skogsvårdsstyrelsen gjorda förfrågningar rö- rande tillämnade afverkningar eller genom att lämna upplysningar om förekommande dylika varit verksamma till främjande af styrelsens upp: gifter inom vederbörande område. Jämväl hafva genom dessa kommit- téers bemedling folkskrifter blifvit inom socknarna utdelade. OÖOnskligt vore emellertid, icke minst med hänsyn till tillämpningen af lagen om skogsaccis och virkestaxering af den 11 oktober 1912, att redogörelse för inom socknarna utförda afverkningar mera allmänt till styrelsen in- ginge, äfvensom att de socknar, hvilka icke alls valt skogskommitterade, icke måtte försumma att göra detta för att medverka vid och underlätta styrelsens arbetsuppgifter. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. NN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. 2. Åtgärder för utbredande af kunskap i skogsskötsel. Länsjägmästaren har under sina resor inom länet samt vid sina per- sonliga mottagningar genom samtal meddelat respektive skogsägare råd och upplysningar angående skogens skötsel och vård. Å expeditionen hafva nästan dagligen besök förekommit eller förfrågningar telefonledes blifvit gjorda angående skogens rätta behandling, afverkning, kulturarbe- ten o. s. v. Får man döma efter dessa tecken, torde intresset för ra- tionell skogsvård vara i stigande inom länet eller åtminstone en allmän- nare omsorg yppa sig att ställa sig skogslagen till efterrättelse. Skogs- vårdsstyrelsens verksamhet har i hvarje fall växt ut högst afsevärdt un- der berättelseåret. Af skogstillsyningsmännen utföres äfven ett synnerligen betydelsefullt upplysningsarbete, då de under sina resor och besiktningar äro i tillfälle att på ort och ställe tillråda hemmansägarna lämpliga skogsvårdsåtgärder. Vid af kungl. hushållningssällskapet i Stockholms län anordnade föreläsningskurser för mindre jordbrukare hafva föredrag i skogsvård och därmed sammanhängande frågor hållits af länsjägmästaren. De allmänna biblioteken inom länet hafva fått sig tillsända Skogs- vårdsföreningens folkskriftsserie, liksom äfven skogsvårdskommittéerna ett antal exemplar af dessa skrifter till utdelning, hvarjämte vid före- nämnda föreläsningskurser dessa och öfriga populära afhandlingar i skogs- frågor kostnadsfritt utdelats till allmänheten. 3. -Understödijande af skogsodlingen (med tablåer). I fråga om skogsfrö, hvarå priset årligen stegrats, har jämlikt sty- relsens beslut dylikt tillhandahållits skogsägare enligt följande grunder: vid en ägoareal af intill 50 hektar har lämnats 50 70 rabatt å inköpspriset » » » » » 100 » » » 25 HÅ » » » JIE » > öfver 100 > » » IS eo » dock ej gällande större parti än 25 kg. Därutöfver har fullt pris måst erläggas. Önskligt hade varit, att liberalare villkor än dessa kunnat tillämpas, men styrelsens inkomster hafva icke varit af den omfattningen, att så kunnat ske, särskildt då styrelsen haft att inbetala ett lån, som år 1911 måste upptagas för att kunna låta verksamheten fortgå, och styrelsen vidare icke har att påräkna afsevärda inkomster år 1913, då nämligen genom den nya lagen om skogsaccis oeh virkestaxering en omläggning af skogsvårdsafgifterna blifvit beslutad, som nödgat att söka åstadkomma en besparingsfond för bestridande af nödiga utgifter innan skogsvårdsmedel hinna inflyta år 1914. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 Å hemman, där lagstridig afverkning förekommit, har styrelsen haft till regel att ej utlämna skogsfrö eller plantor med ofvan nämnda ned- sättningar i pris för sköflad marks återförsättande i skogbärande skick, utan har kulturmaterialet tillhandahållits dylika hemman till inköpspris. Skogsplantor hafva eljest lämnats till såväl större som mindre skogs- ägare kostnadsfritt för högst 25,000 stycken, därefter mot ersättning. Då efterfrågan på plantor varit synnerligen stor, har styrelsen måst frän flera håll inköpa plantor utöfver det förråd, som varit tillgängligt. Kul- turfältens i detta län stora benägenhet att snabbt och starkt gräsbindas nödgar till att i årligen ökad utsträckning använda plantering i stället — för sådd. k Biträde af plantör har lämnats kostnadsfritt för högst 4 dagar. Till belysande af kulturernas omfattning meddelas här fyra tablåer, den första med specifikation af genom styrelsens försorg utlämnadt skogs- frö, den andra angifvande utlämnadt plantmaterial, den tredje upplysande om arealen af all inom länet skogsodlad mark med af styrelsen till- — handahållet frö och plantmaterial samt den: fjärde angifvande areal och dagsverken i fråga om den med biträde af styrelsens plantörer skogs- odlade marken. Tablå 1. rn a Härad eller skeppslag Pall Gran Lärk | Summa kg. kg. kg. | kg. Sollentuna 9 8 = 17 Färentuna | 14,50 7,60 — 22,1 Långhundra | 2,75 0,60 = 3 Erlinghundra | 9 4,60 =— 13 Seminghundra (365 | 3,40 = | IO,r Vallentuna I 25,50 | 5,40 — 30, Frösåkers 164 84,80 — 248,80 [Nn HD DUN ÄTA DE ao rede s Col ön 0 cr ra RAR I 116,25 | 36,60 — 152,85 Väddö och Häfverö skplg. «..............- | IISO | 8,40 = 19,90 Lyhundra h:d | 15:30 | 8,70 2 Sjuhundra » Sn 2 16,40 — | 43,4 Bro och Vätö SKP pSNS Et sosse de I 17,50 7>20 — 24,7 HFGLADR KOCK TLADNA, od o=focscreelederderr 28 16 =— 44 kers > 43,50 4,46 — 47 Värmdö »> 10,4 6,4 — 16 Danderyds Rs OS edda 51 43,4 — 94,4 FATT BIN ER SÄ Es CAR ERA ER RR oo se sas sädas sno nea 36 10,8 = 46,80 Svartlösa =» 15 Öknebo > aTESG ann Ae a nspes svssrkerr 362 35,7 6 17,9 Summa summarum 652 315 0 970,65 4 SKOGSVÅRSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Tablå 2. Häradiellestskeppslag Tall Gran Lärk Björk Diverse | Summa st. stå st. st. st. st. I | | Sollentuna HE (a SN on 3,000 | 3,000 | — — | 250 ll 6,250 | | Färentuna > 10,000 | 3,000 | 500 = 200 13,700 | | Långhundra » 4,000|. -6,000 I -— — — 10,000 | | Erlinghundra = » 6,000 4,000 = 2,700 5501] 13,250 | | Seminghundra >» 2,600 | 3,600 | 2001 —4;000] 10,400 | Vallentuna » 30,850 | —15,500 225 OÖRLSON Mäta ASG RS | Frösåkers St RASAR | -97,000 46,000 | 1,000 1,000 2,000 || 147,000 Närdinghundra > visceersssss 70,100 | -55,300 | -— — — | 125,400 Väddö och Häfverö skplg, ... 8,000 | 8,000 | N 16,000 | Lyhundra h:d 12,000 9,200 | — = — 21,200 | Sjuhundra » 14,000 16,000 — — 2,900 | 32,900 Bro och Vätö skplg. ...| T10,500 3,000 | 2 | 700] — 14,235 Frötuna och Länna » far 12,000 $,000 | — | — = 20,000 Åkers > = 5,000 2,000 — | oo— — 7,000 Värmdö » EG 25,900 8,000 50 | 700 2001) 34,850 Danderyds » sår 1,400 2,600 | 100 — 13,100 1'7,200 SON OLMIS NGC oss els ere 8 slöja las) atae 35,000 | 32,600 | — — 100] 67,700 | SMEBUOREN ( Sbone ss sboody banar 40,000 19,000 100 | — 500 59,600 | Oknebo RESER SARAS 20,000 | 6,500 1,5C0 | — — 28,000 Summa | 407,350 | 251,300| 3,710| 15,250/| 19,800 | 697,410] Tablå 3. å | Hjälpkultur A Haradicllesiskeppslas Sådd Plantering. == - Summa 3 | | -Sådd Plantering | hektar hektar hektar hektar hektar Sollentuna | 17 1,30 — — IN 18,30 Färentuna 22,10 2,64 — 24,74 Långhundra 2 1,35 2 — 5,35 Erlinghundra 13,70 3,04 — — 16,74 Seminghundra 00 s ssd se 10,05 1,84 0,28 — 12,17 Vallentuna » 30,92 10,2 — 0,25 41,44 Frösåkers » 252,80 27,10 — 4 283,90 Närdinghundra! & oooocms--sss 157,95 17,12 94,75 — 269,82 Väddö och Häfverö skplg. eve 19,70 4,20 3330 — 27,20 Lyhundra h:d .. 20,50 4,80 2 -—- 27,30 | SIENNA 1 ssogg FRtEornASE 43,75 6,70 = = 50,45 Bro och Vätö 25,30 2,94 — -—- 28,24 Frötuna och Länna » oo... 34,70 4,20 19,30 — 58,70 Akers » dra 45 1,40 I | — 47,40 Värmdö DI ERS Sa | 3,44 2 I 3 23,84 Danderyds » ÖR 94,40 | 3,34 — | — 97,74 SO LRO LAS WG CU SNS SEA 44,40 I 1,42 4 - 59,82 Svartlösa, =oxb. vas ERS 16,50 | 13,60 | == | 2,50 32,60 | AON SITT oxo ENN AE Re AN mg 21,70 5,90 | = | RA 27,60 | Summa 887,87 126,60 | 129,13 | 9,75 1,153,35 | STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 Tablå 4. | T : | Dagsverken | Hjälpkultur | SL | z ac E Härad eller skeppslag 2 Al [oc] = 3 So Fo 2 3 = NN RR (=) & I, SOA NO 84 || I17,80 | 24,90] — 4 || 146,70 Närdinghundra » 776 | 334) 6121] 61,75) 10,12] 94,75] — | 166,62 Väddö och Häfverö skplg. ... 160 | 54 59 | 19,70 4,20 3,30] — | 27,20 Kgkun dra hiCös node passas er 142 | 61 AS INERGSo NA 3 2 — || 2290 SJEÄDDArTAT a mockiga förskrnar 154 Sr). 431). 29,30) + Go | — I ER Bro och Vätö SEPIOS sul HA ES I 25,90 | iBrotuna och Länna 8 «wc 250 136 | 43| 28,10 | 20) 19,80] — | 2,10 | Åkers SN NS SU |LLT ES SU | barer [IA IE NE 23 Värmdö or | TG SA GS NG RR RN SAK BIRD olms td esk nbaes 102] 68 166 || 28,60) 430l 4 — | 36,90 TEL SR Ae ease senses 7311 304 2361, 1370 |, 11,60] — 2,50] 27,80 BORD ED ONA seas seal sla 21 | 3) |A ONE T530 | 2 ro = ANS | Summa 2,416 | 1,013 1,897 | 394,47 | 81,57 | 129,13 9,75 I 614,92 Af dessa förestående tablåer framgår, att under medverkan af sty- relsen blifvit under året genom fullständig kultur och hjälpkultur skogs- odlade omkring 1,150 hektar vid 158 olika egendomar, därvid utsåddes 616,45 kg. tallfrö och 282,30 kg. granfrö eller inalles 898,75 kg. skogsfrö samt utplanterades 407,350 tallplantor, 2351,300 granplantor, 3,710 lärk- trädsplantor, 15,250 björkplantor samt 19,800 diverse plantor (ek, bok, ädelgranar och bergtallar) eller inalles 697,410 plantor. Arealen är nå- got mindre än år 1911, nämligen I1,150 hektar mot 1,290 då, men i stället har egendomarnas antal ökats från 125 år 1911 till 158 år 1912. Dessa arbeten hafva handhafts af styrelsens trenne skogstillsynings- män (länsskogvaktare) samt af styrelsen för kulturperioden särskildt an- ställda 25 skogsplantörer. Arealen af skogsodlingar, hvartill frö och plantor rekvirerats från skogsvårdsstyrelsen, men som utförts af respektive egendomars skog- vaktare, är beräknad till omkring 535 hektar. Vidare hafva i skogsvårdsstyrelsens trenne plantskolor blifvit ut- sådda 36,20 kg. tallfrö, 35,70 kg. granfrö och 6 kg. lärkträdsfrö, äfven- som omskolade 142,000 tallplantor, 12,500 granplantor, 9,850 björkplan- tor och 500 silfvergransplantor. 6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Af oomskolade plantor funnos vid årets slut omkring 830,000 tall- plantor och 810,000 granplantor. Torkan gjorde i plantskolan stort af- bräck på såddplantorna, och särskildt de späda granplantorna hafva däraf lidit samt den påräknade tillgången af dylika plantor högst afse- värdt minskats. Af omskolade plantor funnos vid årsskiftet omkring 100,000 tall-, 60,000 gran- samt 11,000 diverse plantor. 4. Biträde vid skogens skötsel. Vid 69 egendomar, hvarifrån ansökningar inkommit om sakkunnigt biträde för afverkningens planläggning och utförande, gallringar, utmär- kande af fröträd, hyggesrensning, markberedning m. m., har nödigt bi- träde lämnats. Under berättelseåret hafva af länsjägmästaren och skogstillsynings- männen sammanlagdt 284 egendomar besiktigats, dels för att utröna om föreskrifna kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse voro vidtagna, dels för att tillse, huru nyligen skedd afverkning bedrifvits. Vid 24 egendomar hafva genom skogsvårdsstyrelsens försorg blifvit utmärkta 11,360 fröträd, förutom det att ungskog, ungskogsgrupper och timmerämnen anvisats böra öfverhållas å till afverkning afsedd mark. Skogstillsyningsmännen hafva tillsammans under 402 dagar varit sysselsatta med förenämnda arbeten, förutom tjänstgöring som plantörer under kulturtiden samt resedagar och liggedagar under pågående för- rättning. 5. Uppsikten öfver skogslagens efterlefnad. 44 afverkningar i strid mot lagen angående vård af enskildes skogar hafva under året kommit till styrelsens kännedom. I fråga om samtliga dessa egendomars afverkningar hafva skogsodlingsförbindelser infordrats. Dessutom hafva 185 afverkningar förekommit, som föranledt sär- skilda skrifvelser från skogsvårdsstyrelsen. Vid 1 egendom har undersökning enligt $ 2 af lagen angående vård af enskildes skogar måst hållas. Efter hos öfverståthållareämbetet af styrelsen gjord framställning om anordnande af kontroll vid julgranshandeln meddelades af ämbetet nödiga ordningsregler, hvilka, enligt hvad styrelsen kunnat inhämta, verksamt stäfjat införseln till Stockholm af olofligt åtkomna julgranar. 6. Tjiänsteexpedition. Skogsvårdsstyrelsens kansli har alla helgfria dagar hållits öppet mellan. ”/210—4 Ce. m. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. vi Diariet upptager 620 nummer med 715 ankomna och 623 afgångna j skrifvelser. 7- De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Besiktningar och undersökningar hafva under året företagits å 284 hemmans och egendomars skogar, och gäller beträffande skogsbestån- dens utseende och skogarnas skötsel i hufvudsak den redogörelse, som i föregående års berättelser blifvit gifven. I länet finnas betydande arealer af gamla kalmarker, beväxta alle- nast med marbuskar och aspuppslag eller ofta knappast någon träd- vegetation. Särdeles önskligt vore, att dylika degenererade marker kunde i tid tillgodogöras och återföras till skog. Skogsvårdsstyrelsens tillgångar hafva emellertid icke annat än i obetydlig utsträckning hittills medgifvit medverkan för ändamålet. På grund af gynnsamma virkespris hafva talrika både större och mindre afverkningar «under berättelseåret förekommit inom länet. Den blida och kortvariga vintern med obetydlig snötillgång har emellertid hämmande inverkat på utdrifningen af virket. TI allmänhet hafva gäl- lande skogslags föreskrifter blifvit följda vid afverkningarna, särskildt emedan man hos skogsvårdsstyrelsen i förväg plägar begära att erhålla biträde för nödiga anvisningar rörande afverkningens rätta utförande, utmärkande af fröträd o. s. v. Där emellertid ägare till eller afverkare af större skogskomplex försummat att i första hand rådföra sig med styrelsen, har lagstridig huggning ofta nog förekommit, hvarför förbin- delse måst infordras rörande återförsättande i skogbärande skick af sköf- lad mark. Särskildt i länets norra och östra delar synas ungskogarnas existens äfventyrad genom en hänsynslös spekulation af personer, som hvarken hafva att skaffa med trävaruindustrien eller äga minsta intresse för skogarnas vidmakthållande. För sådana personer gäller det bara att kunna lyckas hugga bort så mycket skog som möjligt. Skogsvårds- kommittéerna och mera hänsynsfulla grannar hafva emellertid i regel in- berättat lagstridiga afverkningar af icke fröbar ungskog, hvarigenom dessa kunnat i tid hejdas: Stormarna, som stundom haft orkanens våldsamhet och ibland varit cyklonartade, hafva äfven detta år anställt stor skada, särskildt i kust- trakterna, där de redan förut starkt utglesnade fröträdsställningarna nu ytterligare ramponerats och äfven utglesnade eller icke stormfasta skogs- bestånd blifvit illa åtgångna. En svår skogseld har förekommit på Torön i hafvets omedelbara närhet, men påbörjades redan på hösten kultur af brandfältet. 3 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Årets kulturer synas i allmänhet hafva gått ganska väl till, om också julitorkan brände ned en del såddplantor på torra, mycket soliga lägen. Märgborren har flerstädes iakttagits under sommaren samt åstad- kommit skadegörelse å särskildt den unga plantskogen. På grund af den starka och snabba uttorkningen af skogsmarken i detta län med dess långa kustlinje synes tidig höstplantering och i rätt tid verkställd senhöstsådd vara de lämpligaste kulturmetoderna, hvar- jämte plantering bör användas i väsentligt ökad omfattning på grund af hyggestrakternas utomordentliga benägenhet att snabbt gräsbinda sig. Själfva kulturmaterialet synes emellertid årligen blifva allt svårare att anskaffa. En del granfrö fanns visserligen tillgängligt i landet, men dess kvalitet var skäligen dålig, och tallen hade endast i några orter fröår, hvarför priset kom att ställa sig 20 kr. och däröfver pr kg., hvilket gärna kan betecknas såsom oskäligt. I Stockholms län hade hvarken granen eller tallen fröår. Plantornas pris har likaså oupphörligt stegrats och på ett par år fördubblats, och det är praktiskt omöjligt att på grund af växande efterfrågan öfverhålla plantor så länge som önskligt vore för att utföra planteringen företrädesvis med starka, omskolade plantor, hvar- igenom resultat säkrare kunde påräknas. På bruksegendomarna utföras årligen dikningsarbeten i skogarna, men fullständiga uppgifter om hvad i detta hänseende uträttats under berättelseåret hafva icke kunnat erhållas. Vid Forsmarks bruk, där afsevärda dikningar pågått sedan år 1886, i genomsnitt 2,500 längdmeter årligen, har år 1912 upptagits 3,900 me- ter diken. Vid Hargs bruk hafva sedan 1905 nydikats 7,111 längdmeter, hvar- jämte 1911—1912 dikesrensats 3,077 meter. Stockholm den 31 december 1912. Theodor Odelberg. Hugo Samzelius. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 9 Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel- sens inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin förvalt- ning för år 1912, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Kassaredogörelsen utvisar: | Inkomster. FEEL LErr Er RATAR O (ER ovat east badat saldo ga orre renen karet so Er EA 1,103: 85 FÄRD äomsororn tedbsdonR SE ROSES AEA EE NETA ARI SFNIG — Statsmedel till bestridande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet un- äler Ör TOT soccsägsrsggrn RSA ARSA ARENAN NE TER Eek Anslag från Stockholms läns hushållningssällskaPp o.s.v 6,500: — BRATE | 5150 OSV Tie Se OST er uses tia das ei ajars sinn Se bedö na lNak sveda ronne ve 16,714: 07 RE fald aan dersökningskostnader ..ls....s..sssseseeiasessasdssrereirr ronsrerer a 82: 95 FREE ATEN NN EA SA ARA da da on vev ia reporna Filed idea Lissa red dis dder 17:25 rakning pa. röjningskostnader .:.....sissssessocsirisnrroisesrorinserarsern nr nan BOO Medel, influtna genom försäljning af skogsfrö och plantor ...... 16,564: 14 RR Lei CAT fat ÖS Av IGT s än runor san ee ss öes An kär a Bare Na kar NANM Ra 1573-02 j Summa kr. 50,709: 05 Utgifter BE RA deras Så SU äl. e fe te 57 lo gl sf ee Semi R 618) S Sjö fa klan (äjöls ER a ake 6,500: — BEREEEE pGr2e AR SR dass t sa äter dala la sne « säl aln SRA re TOO EEE RES ra. 5 ARNE a da oda area pusta tsar srn fenan fustöv ranta 3,250: 16 FEAT EL EST ER nr a Rn a ora toa sa du öpis een p vs sek ae sänder i hajake RR RAT 303: 80 RETT 10 (RN a sa a resa usldwtps ed sejeo owe vå a knäna alert skr na 18,806: 52 BÖUEETE SKO I TAR a a leser osksnesNsssenbintannrrnsnbsrernsnen 1,799: 80 FRISK SLET EISYTSKOSENAG EI sc ch uu rk on pineve oo föen eb år ra alkor ena se rerna nrn NYE r nt nns TRE (RA NIEGEDERR mv asogovsdd rss SSE EEE RT ARR EA KRANSAR 85: 50 FE SETT € TRÄ AR oto ajg ue va als bd ösa St an piss ba togs USA RÅG La 187: 30 PINer Se orvaltningskosthaCler .......scces.sessncrntser IN arssNF Art ok Ene Harm 917: 20 FART ru LYS Ta LT GA AAA a mossa s ep ae lasa nn nere s ootext en sr ann sans 200: — FE Ae ra a oa oo tasssessssestoonsprsesän snor kas nnr enar er 593: — TK ti AR AR di elen tl ugleenensursss vr brrnror nr örn ndA 2 ONCE 3,035: 83 Diverse PRARETE ERNA SE SARS 20:75 Summa kr. 50,709: 05 Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har icke gifvit revisorerna anledning till någon erinran. Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda och försedda med nödiga verifikationer. 10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. På grund af den sålunda verkställda granskningen få revisorerna tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1912. Stockholm den 2 maj 1913. L. A. Reuterskiöld. Reinhold Rudbeck. John Upmark. Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns landstingsområde berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. En afsevärd del af skogsvårdsstyrelsens verksamhet har liksom förut gått ut på att bibringa skogsägare och andra af skogsbruk berörda per- soner undervisning i skogsskötsel och därtill hörande ämnen. Detta har skett dels genom föredrag i skogsämnen, som afhållits å ode fyra af kungl. hushållningssällskapet anordnade landbrukskurserna, nämligen i Åkerby, Bro, Brogård i Tensta socken samt Järlåsa, dels genom undervisning ute i marken. Denna undervisning har fortfarande gått efter den plan, som af skogsvårdsstyrelsen följts sedan flere år till- baka. I första rummet har den meddelats vid länsskogvaktarnas un- dersökningar om skogsförhållandena, då respektive skogsägare lämnats tillfälle närvara och därvid erhållit upplysningar och råd för skogssköt- seln å sina marker. Under året hafva dessa undersökningar verkställts i Rasbo och Ulleråkers härader samt i Alunda, Ekeby, Tuna och Stafby socknar af Olands härad. Antalet undersökta skogar utgör 721, och en stor del af dessas ägare har användt sig af tillfället att få en inblick i huru vården af skogen lämpligen bör bedrifvas. Den allt större om- fattningen af lämnadt biträde för skogsskötsel, såsom för gallringar, röj- ningar, skogsodlingar m. m., som gör sig särskildt märkbar inom de under året genomgångna områdena, visar oförtydbart, att denna form af arbete för upplysning och höjdt intresse nog torde få anses vara den lämpligaste. Man träffar härigenom just den del af allmänheten man söker, och har ett demonstrationsfält, som gifvetvis måste vara det ändamålsenligaste, den egna skogen. En olägenhet är dock, att arbetet är tidsödande, så att den fåtaliga personal, som skogsvårdsstyrelsen har till sitt förfogande ej kan medhinna så stora trakter af länet, som önsk- värdt vore. Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska tillgangar medgifva tyvärr ej heller ännu någon utökning af personalen. Rörande själfva undersök- ningarnas resultat hänvisas till framställningen rörande de enskilda sko- garnas tillstånd och skötsel i slutet af denna berättelse. Undervisning m. m, Skogsodling. IR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Undervisning i särskildt skogsodling har lämnats åt folskolebarn samt åt värnpliktige vid inom länet förlagda regementen. I förra årsberättelsen hade styrelsen i fråga om de s. k. planterings- dagarna anledning framhålla, att vikten vid dessa utan tvifvel måste läggas vid själfva undervisningen, och att det utförda arbetets omfatt- ning ej borde få utgöra något ledande motiv, äfven om naturligtvis en hel del nyttigt arbete därvid kan utföras. Denna regel har styrelsen äfven sökt följa vid årets planteringsdagar. Som af närmare uppgifter under rubriken >»Skogsodling» framgår hafva 1,589 barn vid 65 skolor erhållit undervisning i skogsodling vid planteringsdagar. Häri äro ej inräknade de 31 skolor, där en del af barnen fått deltaga i skogsod- lingar, som under plantörs ledning utförts på trakten. — I sammanhang härmed kan nämnas, att en del skolor genom styrelsens förmedling an- skaffat egna skogshackor för att lättare få tillfälle anordna planterings- dagar. Hittills hafva 10 skolor inköpt 132 st. sådana hackor. Som förut nämndes har äfven i år beredts tillfälle för värnpliktige vid Upplands infanteriregemente och dessutom äfven vid Upplands ar- tilleriregemente att deltaga i skogsodling. För att göra undervisningen i största möjliga mån åskådlig valdes till öfningsplats ett af eld år 1901 härjadt område å Danmarks f. d. sockenallmänning, 8 km. från Uppsala. Manskapet uppdelades i afdelningar, af hvilka hvar och en fick under tre timmar utföra sådd och olika slag af plantering, hvarjämte kortare meddelanden lämnades om andra till skogsskötseln hörande ämnen. Sammanlagdt deltogo 772 man i arbetet. Ehuru något stort arbetsre- sultat ej eftersträfvades, blefvo dock på detta sätt sex hektar kalmark skogsodlade. Äfven genom spridning af skrifter i skogsämnen har styrelsen sökt utbreda kunskap om skogens betydelse och vård. Sålunda hafva äfven i år »Skogsvårdsföreningens folkskrifter» om fyra häften samt tidskriften »Skogvaktaren», som utkommer med 12 häften årligen, öfverlämnats till skogsvårdskommittéernas bibliotek. Dessa små bibliotek äro afsedda för utlåning till intresserade inom socknen, och det vill synas som om ätminstone på en del håll böckerna tagits i ganska flitigt bruk. Dess- utom har vid lämpliga tillfällen utdelats ett stort antal andra skrifter, som afhandla skogsvård. Sammanlagdt hafva sålunda omkring 1,700 st. skrifter blifvit af styrelsen utlämnade, oberäknadt smärre cirkulär om råd för afverkningar och skogsodling m. m. Intresset för skogsodling synes för hvarje år vara i stigande. Efter- frågan på skogsfrö och plantor blir allt större och det i sådan grad, att tillgången å dessa varor ej kunnat motsvara behofvet. Skogsvårds- styrelsen har därför måst afslå en hel del inkomna ansökningar under 3 ; 4 ; : $ é UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 förhoppning, att gynnsammare förhållanden under kommande år skola in- träda. Rörande en del andra orsaker, som lägga hinder i vägen för att skogs- odlingen inom länet skall få den omfattning, ändamålets vikt kräfver, ber skogsvårdsstyrelsen få hänvisa till några uttalanden, som gjordes i förra - årets berättelse, särskildt i fråga om utmarkernas användning till beteshagar. Af stor betydelse för skogsåterväxtens befrämjande är emellertid den inskränkning i betesrätten å ohägnad mark, som genom kungl. kun- görelse den 9 februari 1912 vidtagits, i det att härigenom inom Upp- sala län betning af såväl får som getter förbjudits å mark, som år till gemensamt mulbete upplåten. Som redan i förra årets berättelse med delades, anhöll skogsvårdsstyrelsen om Konungens befallningshafvandes medverkan till åstadkommande af denna inskränkning, och enligt lands- tings- och hushållningssällskaps lifliga tillstyrkan, gjorde Konungens be- fallningshafvande framställning till Kungl. Maj:t med nämndt resultat. Skogsodlingarna under året företogos under ganska gynnsamma väderlekförhållanden, ehuru dock den tidiga höstfrosten förstörde en del sent utvecklade och därför ej motståndskraftiga plantor. Som vanligt synes granen vara det af våra trädslag, som mest lider skada af frosten, och detta i sådan grad, att man måst uppgifva tanken på att använda gran på lågt belägna och för frosten lätt utsatta marker, trots att jord- månen i allmänhet just på dessa platser är den för trädslaget lämpli- gaste. Den gamla regeln, att granen bör odlas i dälderna, tallen på höj- derna, synes därför ej stå sig i Uppland. Vid sina skogsodlingar har styrelsen hufvudsakligen användt sig af omskolade plantor, som på grund af sin storlek och sitt kraftiga rot- system bättre kunna motstå skador genom uppfrysning, gräsväxt, torka och andra olägenheter, hvilka så ofta åstadkomma svåra förstörelser på skogskulturer i Uppland. Med den omfattning, skogsodlingarna numera fått, ställer det sig dock mycket svårt att tillgodose hela behofvet en- dast med omskolade plantor, som ju högst afsevärdt fördyra såväl arbetet i plantskolorna, som ute i markerna, och styrelsen har därför efter åtsklliga lyckade försök med oomskolade plantor, ett- eller tvåårig tall och två -eller treårig gran, börjat att till därför lämpliga marker utsända sådana. Allt- fortfarande måste dock på de flesta ställen omskolade plantor användas Vid utdelningen af frö och plantor har skogsvårdsstyrelsen följt samma principer som förut, nämligen: dels kostnadsfritt till mindre bemedlade hemmansägare för skogsodling å af ålder kala eller före år 1905 afverkade marker, äfvensom till sko- lor för anordnande af planteringsdagar, dels mot nedsatt (halft) pris till öfriga skogsägare inom länet för skogs- odling å förutnämnda marker, gSEfgro'il| obé'vr | Sg9'z | SBStsor | 9€1'S z90'$ l|obri'€g l|oSi'9gz |ogg'tbr | oo0'fz9 | Je | | | z9g8'SL1 O0Å'I | sz 419 | 061 EE Se oo0'f | 00£€ (SJO[0JLOV I bl NR VAR TR sne 29ue] WO EP[ESIO 6b'obg obz'EI o99'z | 896't0r1 |G RG RIE LG Or SR ESTaE oS1'9z | og9E'tbtri | oo0'fS+b hauej wour apersjuejdm ewwuns 9 8 | 8 2) I ROT I S | | - [6££'zoS So1'l oSb'r. |€6z'$ 906" 006 | Sgi"Sr | 000'z 005'I o00'Z4€ houejp wour epresiog stud nespav [I | | 9 I UINEDIRSTÖSTST E [IL 4S1'gEt SE1'9 | o1g't | S49'66 obo'f LSI'b |of6u:f |oSi'tz |o9g'sg | 000'914 ue] Wour Ipeuwepn PU > | | | | 5 3 Ör H | ÖS Se SEE NORS FÅ pengol penmueq | TOASWO | [OXASWOO [9XASuO TOASWOO FREDS BIpur AI C Bapue "AN EI SY ä | p UuvIr) HeL än ! = WE AA VT Å rf SEEN AO -=n nn kni :n=-=-=—=—C, BB HH nn vovovMMKK”KK HVVhVQHKnt-tr»vvmze=> a6Crs-]cAscccccdrcrrxnseOwrcscocosos! [El] = "103 uejdssoys epugaue TIO IV "II 'qeL De I d [24 = FA So'z IE ostzE | oltLEl | SttzbI jewwuns n < | z £161 IN Sutulleyag = SOT | HE | Slo sot EEE EE as Sat Ran SA sale Fas väles Fougf utom FpIEszOM | - I | | I [Oj I A setz6z ostzE o9tz€ | Set lz1 hauej wour IPugAue BwWwns | pr I A ; I It I se — — Är I SSB 06:16 I o5t1E | ootob | GRS O OS re FS TATE NA ns Sr SS NE or see g0f0xSIuejd I PEN | BA II | 5 & | o0fof I I oo I szt99 sl'z9 ES EN AS Bod Sr « « « Butufer2gq UPF JON FR I oSt GI | SLE | LATA 26 are pIestI0J Surupejaq Fey JO | [6] J Sur ig | Z | SöS — 09'81 sEtgE EES SOSSAR na ; sect g9Uuef WOUr IPeuwepn VILT] Le | | | — | | | "By "By "IN Y I ewutmaung ISIJAT( I PIN I "O1JsBoNsS IpurRAUe TIÖL IV "I "QelL 14 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SoS'Sob'€ | - p | | | SSL'zz9l|oSL'zgL'zIb9S'S1|091'$ | 90z |oLi'£ |S16'0€1|/000'61 |ooo'I+ |ooS'g Jozt'zrlort'bilool'tzo'z o9g'S€1/000'969 | | | | | | | I rr rt 006'0£€ Jooo'o€i | — — -— — Joob'bi | — = IooSs | 000'91 |ooo'gg — |ooo'zerb | | | | | 1008'901 00L'101 El = — [o00'oz fe 008'9$ lool'g94 = 1000fof Jooo'Sz | vete Budoyquq | | | | I |SSO'Sgb oSo'1SS'zIbgS'S1 | og91'S | 907 | oli'f IS15'96 1000'61 |o00'I+ = |ozL'z1 lo16'i+bz Forget ess: 000!6z9) Et ejesddn | | | | | | | | FS a RA Et Nr fa vs Oas SES Ser | "NSWO "TOYSOO | "NSWO lol "NSWO "ASWOO | "NSWO | "YSWO | ETS "ASWUO I "ASUOO "NSUIO "XSWUOO "NSWUO "ASUO0O U pe EL Sn UI CAR | Pwwns Penjor "Arg BC nolg | Ppenmeq Ag MIET | up [eL | | I | I | | 59 zEr | gez | of $5 | ogS | ewwng (FET sh +tz AR ÖSE | — |] —J — | =E 6F — | — | ber 966'05 IS14'1€ loSg'z loSk'os loSp'€g |ootr |Sittr lostoSs l911/Sutupat SUas[aIÅIS UPJN Uaw | | UPYIAPaW SUISjIÄS PM A I Burupa] SuasjpIÄs upp SK ENLEST) 8 z5 621 | 9 6 001 SLg'64 loob'1S |IooS'£z 1016'96 |oSS'69€] — |SKSb SS Iblil Burupar suasjer4s spun| | | | E————— === = = OR RR RA | EA [RR | ERE ERE | | AE AT ön [es md | EEE | "ss 75 | Ieq | Ieq | Ieq | 2eq | 2eq | Iey ”S ”s 25 | ÅS 5 FN FER Seb IS I r [eare | vare | 3 | [rar | jeae | 3 "AStuo |swroo | "ASwo |-Yswoo | S i ) ; -3uolqy|sueur |. = . = — JasISAp | "Al ueglI 1: II q par | Py E par | Py E P Te 1 I & mynydjelfy oo | mynydpelq | = UIHIJASBE IR z SERIEN VREr KORET PN CE PES RR AV: OAND USE SA DANN BPUrAUV Ö GS TERS KINGS DIR IPLOKSEELO IAS mm mk mn 'J2urj Wour durfpossoys uawwoy wWopauur, SUISJOJÄJSSPIRASBONS HILL "IHH H2geL 16 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. dels till inköpspris eller produktionskostnad till skogsägare och skogs- o afverkare för skogsodling å marker, afverkade efter 1 januari I903. Den ytterst ringa tillgången å skogsfrö förorsakade att sådderna ej fingo så stor omfattning som föregående år. I stället har plantering utförts i afsevärdt större omfattning, men som denna kräfver mera ar- bete än sådden och kanske allra mest därför, att skogsägarna ännu ej lärt sig inse planteringars fördelar framför sådden, har den sammanlagda skogsodlade arealen blifvit något mindre än år 1911. För ledning af skogsodlingsarbetet har styrelsen äfven lämnat bi- träde genom utsända skogsplantörer, som i regel aflönats af styrelsen, men erhållit kost och logi af respektive skogsodlare. Af tabell I framgår den frömängd, som af styrelsen användts till skogsodling och för plantskolorna m. m., tabell II angifver utlämnade plantor (se sid. 14). Af dessa tabeller framgår, att fritt eller till nedsatt pris utdelats 44,10 kg. tallfrö och 26,35 kg. granfrö samt 840,496 st. plantor. Vid försäljning af plantor inom länet beräknas alltid ett pris, som betydligt understiger gällande marknadspris. Utan betalning hafva utlämnats 338,157 st. plantor. Till inköpspris har försålts 62,75 kg. tallfrö och 66,25 kg. granfrö. Den skogsodling, hvartill frö och plantor utlämnats fritt har i regel utförts under ledning af styrelsens plantörer. Äfven en stor del af öfriga skogsodlingar har skett under deras ledning. Af tabell ]II (sid. 15) fram- går omfattningen af plantörernas arbeten. I tabellen finnes äfven uppgift åa andra skogsodlingar, som med eller utan styrelsens medverkan utförts inom länet. Af tabellen framgår, att under styrelsens ledning omkring 263 hektar skogsodlats, hvartill åtgått 101,60 kg. frö och 621,235 st. plantor. För detta arbete hafva varit anställda 15 extra skogsplantörer, hvar- jämte en länsskogvaktare tjänstgjort såsom plantör. Plantörerna hafva besökt sammanlagdt 174 skogsägare eller i medeltal för hvarje plantör omkring 11 ställen. Antalet dagar, under hvilka dessa skogsodlingar utfördes, uppgick till 337 eller i medeltal för hvarje plantör 21 arbets- dagar. Kostnaden för plantörernas resor och arfvoden uppgick till 1,697,23 kronor eller i medeltal för hvarje plantör 106,08 kronor. Det vid dessa skogsodlingar utgjorda antalet dagsverken var 1,527 mans- och 3,245 hjonedagsverken eller sammanlagdt reduceradt till mansdags- verken, hvarvid ett hjonedagsverke ansetts motsvara Jå mans-, 2,608 dagsverken. Under skogsägarnas egen ledning, men med af styrelsen utlämnadt UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 17 —skogsodlingsmaterial beräknats hafva besåtts 124 hektar och planterats 49 hektar eller sammanlagdt skogsodlats 173 hektar. Utan medverkan af styrelsen har enligt inkomna uppgifter skogs- odling utförts genom sådd å 380 hektar och genom plantering å 85 hektar, sammanlagdt 465 hektar. É Den till skogsvårdsstyrelsens kännedom komna skogsodlingen inom länet har sålunda omfattat gor1 hektar, hvaraf sådd å 610 hektar och plantering å 291 hektar. För att utröna i hvilken utsträckning skogsodling verkställts af skolbarn ”har skogsvårdsstyrelsen genom skolrådsordförandena erhållit uppgifter, hvilka sammanställda med skogsplantörernas berättelser an- gifva: fuötalkskolottdarskogsodllng) verkställts..........:1:..s-vsssvcssarsen 65 st. FÖRR Ba AE SON Gleltd SIC sossar ören a Lobo r abe så sekt Åska sådde er data 1,589 >» RESET ELNA VAA TORG FALSE LR SMR a ordnar svs add de de öofbfön bh bee a dnr sk 152,115 » rt FäGlöl MAOBDENNEE horse esse ARR ANS JE ENA RANE TAR SETS TREES SAR 67,70 kg. FLEECE ER 00 AR Nr a masa dated ds MD desde masa dress neg 104,5s har ARG (ART CA SSM OTE EIN ys ed ac ola ee ale äh ses Ran np on na ÄRE nr elr 3,066 st. Härtill kunna. emellertid läggas, som förut nämnts, de 31 skolor, från hvilka en del barn fått deltaga i skogsodlingar på trakten under plantörs ledning. Antalet härvid utgjorda barndagsverken uppgick BELL 1;1.50: Det tillfälle att erhålla biträde af länsskogvaktarna för skogsskötsel, Biträde för afverkningars ordnande, gallringar och dylikt, som skogsvårdsstyrelsen mö g,m a erbjuder, har alltmer af skogsägarna tagits i akt. Ansökningar hafva ordnande inkommit i så stort antal, att en hel del måst afslås, enär tiden ej med- dage? gifvit förrättningar hos alla. : Utmärkning af fröträd har verkställts å 13 skogar, å hvilka ett — antal af 16,607 st. fröträd utmärkts å en areal af 283,50 hektar. I medeltal motsvarar detta 58 fröträd per hektar. För annan skogsskötsel har biträde lämnats å 91 skogar och här- till hafva tagits i anspråk 140 dagar. De arbeten, som därvid hufvud: sakligen utförts, hafva varit utstämpling af träd, som böra ur skogs- vårdssynpunkt afverkas, och gallringar i ungskog. Dessa förrättningars antal har ökats ganska väsentligt de senare åren, 35 är 1OTIN:SS ar 1912 och 91 under det förflutna året. Ett allt större antal skogsägare synes sålunda hafva kommit till insikt om, att det för ett rätt tillgodo- görande af skogstillgångarna är nödvändigt ägna skogen uppmärksamhet under dess uppväxttid och att ganska afsevärda mängder virke, särskildt för husbehofvet, kunna erhållas genom förut nämnda beståndsvårdande huggningar. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 2 Öfvervakande af skogslagens efterlefnad. 18 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Det händer numera sällan att öfverträdelser af lagen om vård af enskildas skogar förekomma. Man söker allmänt verkställa afverkning- arna med hänsyn till att återväxten betryggas. Detta sker vanligast genom kvarlämnande af nödigt antal fröträd, men vanligt är också att utföra afverkningarna blädningsvis. Vid fröträdshyggen kvarlämnas i allmänhet 50 å 60 träd per hektar, och detta anses under vanliga för- hållanden vara fullt tillräckligt. Men då afverkningstrakten är stor och den för afverkning afsedda skogen gammal händer, att en stor del af fröträden stormfällas, så att nöjaktig återväxt ej är att förvänta från dem. Ofta förekommer också, att tillgång saknas å dugliga fröträd, om skogen är alltför gammal eller eljest af dålig beskaffenhet, och under så- dana förhållanden är man vid afverkningar nödsakad göra kalhygge. Det är hufvudsakligen afverkningar af dessa tvenne slag, som skogs- vårdsstyrelsen haft under uppmärksamhet för att tillse det skogsodling i tid företages. Kännedomen om lagens bestämmelser är numera så allmän, att några strängare åtgärder sällan behöfva företagas, men den uppfattningen håller fortfarande i sig, att några arbeten för skogsåter- växten ej behöfva vidtagas förrän efter påstötning från skogsvårdssty- relsen, och det är därför af vikt, att styrelsen ständigt har ett vaksamt öga på alla inom länet förekommande afverkningar, med undantag blott för sådana skogar, som stå under ledning af särskild skogsförvaltning. Undersökning enligt 2 $ i lagen om vård af enskildas skogar har endast erfordrats å två ställen nämligen å tvenne hemman i Götby i Tegelsmora socken. Orsaken att undersökning där måst påkallas var den, att ägaren ville anse afverkningsområdena såsom betesmarker och fördenskull enligt skogsvårdslagens 12 $ skogsodling ej erforderlig. Un- dersökningarna, som verkställdes den 19 december, gåfvo emellertid vid handen dels att återväxten uppenbarligen äfventyrats och dels att de ifrågavarande områdena ej lämpade sig till betesmarker. Synemännen föreslogo därför, att båda områdena skulle skogsodlas. Med stöd af dessa synemännens uttalanden erbjödos afverkarna sedermera öfverenskommelse enligt 3 $, men hade svar ej hunnit anlända före årets slut. Några afverkningsförbud har skogsvårdsstyrelsen ej ansett behöfligt begära, men de två från föregående år kvarstående, för Eka i Hagby socken och Norby i Bondkyrko socken, gälla ännu, enär säkerhet för skogskulturåtgärder ej lämnats. I trots af meddeladt afverkningsförbud har en mindre afverkning gjorts å Eka, hvarför af länsjägmästaren åtal måst anställas med resultat att det afverkade virket dömdes förbrutet och ägaren dömdes till böter. Några rättegångar hafva under året ej af skogsvårdsstyrelsen an- hängiggjorts. Det från förra året kvarstående målet rörande Norby af- d UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19 gjordes i Kungl. Svea hofrätt den 18 mars helt till skogsvårdsstyrelsens formån, och då besvär ej ingifvits har domen vunnit laga kraft. Utan föregående undersökning hafva öfverenskommelser träffats i fr fall, afseende olika skogsvårdsåtgärder å en sammanlagd areal af 315 hektar, hvaraf skogsodling å 196,50 hektar. Som säkerhet för ar- betenas fullgörande har pant eller vederhäftig borgen ställts för ett sam- manlagdt belopp af 15,140 kronor. o o - se . Skogsvårdsstyrelsen har under året haft fem sammanträden, nämli- Sammanträ- gen den 17 mars, 29—31 juli, 23 november samt den 9 och 10 de- äs Wicember: Af härunder fattade viktigare beslut må nämnas det om anordnande af klängstuga för skogsfrö. För detta ändamål hafva en del omändringar företagits i en äldre fabrikslokal i Uppsala, hvarigenom en för styrelsens behof fullt tillräcklig, ändamålsenlig fröklängningsanstalt erhållits. An- stalten har tagits i bruk under innevarande år och visat sig fungera utmärkt. I följd af den omläggning, som skett för upptagande af skogsvårds- — afgifter i det att dessa enligt kungl. förordningen den 11 oktober 1912 komma att uttagas enligt samma grunder, som gälla för erläggande af - skogsaccis hafva skogsvårdsstyrelserna beredts tillfälle att genom ombud deltaga i taxeringsarbetet inom kommunalnämnderna. Skogsvårdssty- relsen har i enlighet härmed beslutit utse ombud inom 29 socknar. Styrelsens utlåtande har infordrats dels rörande vissa delar af ett förslag till ny lag om skifte af jord och till lag om vård och förvaltning af vissa allmänningsskogar, dels öfver norrländska skogsvårdskommitténs betänkande i hvad det rör åtgärder till förekommande och släckning af skogseld. Dessutom har skogsvårdsstyrelsen haft till besvarande ett större antal frågor, som uppställts af skogslagstiftningskommittén och som hufvudsäkligen beröra önskemål för en blifvande omändring af gällande lagar om vård af enskildas lagar. Skogsvårdsstyrelsens besiktningsresor hafva under året gällt bese- ende dels af afverkningar, å Sandbro i Björklinge socken och Balsbo i Skogstibble socken, och dels inspektion af skogsodlingar, å Skyttstens- näs i Skogstibble socken samt ett flertal inom Lagunda härad. Sist- nämnda resa gällde äfven att söka förmå ägarna till de många kala backarna inom särskildt Lagunda härad till ett mera energiskt arbete för skogsplantering af dessa. Öfverenskommelser träffades också om plantering af en del sådana backar, hvarvid styrelsen utlofvade bidrag med skogsplantor, skogsodlingsförman samt ett mindre bidrag till ar- betskostnaden. 20 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Plantskolorna. Styrelsen har under året brukat trenne plantskolor, nämligen i Upp: sala, Enköping och Husby. Dessutom har af Aktiebolaget Österby bruk kostnadsfritt upplåtits ett mindre område i närheten af Skyttorps station, afsedt att användas såsom plantskola för uppdragning af björk- plantor. Vidare har ett område om 5 ar erbjudits styrelsen kostnadsfritt af ägaren till Signesbergs gård i Håtuna socken att användas såsom plantskola, hvarjämte för tillsyn af arbetena därstädes gårdens skog- vaktare ställts till förfogande, ett erbjudande, som styrelsen med tack samhet antagit. Med anledning af revisorernas uttalande förra året om det dåvarande redskapsskjulets i plantskolan vid Uppsala olämplighet har styrelsen låtit utföra ett mera ändamålsenligt, äfven inrymmande skrifrum åt förestån- daren för plantskolan. Att detta ej skett förr har uteslutande berott på ekonomiska skäl. I öfrigt hafva omfattande arbeten med omskolningar och sådder utförts i plantskolorna. Såväl omskolningarna som sådderna hafva lyc- kats väl, med undantag för granplantorna, af hvilka de, som i år om- skolats, fått sina toppskott skadade af den tidiga höstfrosten. Förrådet af plantor framgår af tabell IV. (Se sid. 15). Som tabellen angifver utgöres plantförrådet af 2,782,750 st. oomsko-- lade plantor och 622,755 st. omskolade. Dessutom utsåddes omkring 25 kg. löfträdfrö, som ännu ej uppkommit, såsom björk, alm, ask, rönn m. m. Länsjägmästa- De löpande ärendena på expeditionen hafva handlagts af länsjäg- rens och läns- skogvaktarnas MäStaren, som i tjänsteärenden träffats hvarje söckendag, då tjänsteresa tjänstgöring. ej hindrat, dock alltid å första och tredje måndagen i hvarje månad. Antalet diarieförda ärenden uppgår till 374, antalet ankomna skrif- velser till 440 samt afgången till 660, hvarförutom 172 mera likartade skrifvelser samt ett stort antal cirkulär i åtskilliga ämnen' utsändts. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar uppgå till 80, hvar- under 164 skogar besökts. Länsskogvaktarna hafva under året haft 428 rese- och förrättnings- dagar, hvarunder besökts 941 skogar. Fördelningen af dessa förrätt- ningar framgår af tabell V. Skogsvårds- Skogsvårdskommittéernas antal uppgår fortfarande till 76. Kom- fommutteerna. mittéerna hafva varit styrelsen behjälpliga genom anmälning af afverk- ningar, som ansetts kunna påkalla uppmärksamhet, samt förmedling af rekvisitioner af skogsfrö och plantor. En stor del af deras till styrelsen ingifna årsberättelser innehålla goda upplysningar om årets skogsför- hållanden inom respektive socknar. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 21 Tab. V. Länsskogvaktarnas tjänstgöring. Kultur- | Speciell KÖR Biträde och Skogs- Besikt- | Utmärk- för annan Rese plant- |undersök-| ning af | ning af skogs Summa skole- | ningar | afverk- | fröträd skötsel dagar arbeten ningar m. m. — — RR kW Antal skogar ...... 38 721 78 13 91 941 Antal dagar......... SHL Kl TOG 22 421 mall r40 34 428 Någon förändring af styrelsens sammansättning har ej skett under Skogsvårds- året. Den utgjordes af kaptenen m. m. Fr, Ridderbjelke, af Kungl. "27565 san Maj:t förordnad ordförande, bruksägaren m. m. grefve H. Wachtmeister, utsedd af landstinget, och direktören O. A. Engström, utsedd af hus- hållningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter hafva varit förre landstingsmannen Per Larsson, Mesattebo, utsedd af landstinget, och bruksdisponenten, friherre Louis de Geer, utsedd af hushållningssällska- pets förvaltningsutskott. Som länsjägmästare och sekreterare tjänstgör e. jägmästaren R. Läbeck, hvarjämte som forstlig rådgifvare biträder jägmästaren m. m. J. H. Blombergsson. Som länsskogvaktare tjänstgöra J. A. Lundmark och C. K. Nordlund, båda boende i Uppsala. Styrelsens inkomster och utgifter balansera på en summa af 34,789 finanser. kronor och 3 öre enligt bifogad kassaredogörelse. Af denna framgår, att styrelsen haft en behållning till 1913 af 11,284 kronor och 20 öre. Till förklaring härå må anföras följande. I skogsvårdsafgifter inflöto under året 17,248 kronor och 91 öre mot i staten för året beräknade 6,300 kronor. Det sålunda uppkomna öfverskottet kunde visserligen med stor fördel hafva användts för styrelsens verksamhet och en del däraf anslogs äfven till bland annat inköp af kottar för utklängning till inne- varande års kulturer. Emellertid har under året genom kungl. förord- ning den 11 oktober en omläggning af skogsvårdsafgifterna ägt rum, hvarigenom bland annat skogsvårdsstyrelserna ej komma i åtnjutande af dessa afgifter förrän tidigast i slutet af december månad, ett förhållande, som väl troligen kommer att allt framgent fortfara. Styrelsen har så ledes under innevarande år ej att påräkna några afsevärda skogsvårds afgifter förrän vid årets slut, och för att om möjligt undgå olägenheten att upptaga lån, beslöt styrelsen reservera det uppkomna öfverskottet till verksamheten 1913 och att under detta år söka inskränka utgifterna, så att åtminstone största delen af de i slutet af året inflytande skogs mansättning. st rr 22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. vårdsafgifterna kunde reserveras till verksamheten 1914. Följaktligen kommer styrelsen att framgent uppvisa en relativt stor kassabehållning vid hvarje års slut, hvilket dock ej får betraktas såsom ett tecken till att användning ej funnits för styrelsens anslag. Framställning rörande de enskilda skogarnas inom landstings-= området tillstånd och skötsel. Området för styrelsens verksamhet, de enskilda skogarna inom Uppsala län, utgör 280,364 hektar. För undersökning af dessa skogars beskaffenhet hafva förut nämnda skogsbesiktningar fortsatts, och det hittills erhållna resultatet framgår af tabell VI. Tab. VI Undersökningar om länets skogsförhållanden. Skogbeväxt Antal ann skogar Kalmark |Impediment Summa har har har har | | | | | 1905—1911 undersökta skogar FINS O1,091,13 11,154,31 17,106,80 | 119, 52,24 | g 3 Z , | 3 | 1912 » » 721 16,874,10 2,291,65 1,493,79 20,659,54 | RN RO GON PR Of I I911—1912 D > 4,034 | 107,965,23 | 13,445,96 | 18,600,50 | 140,011,78 | | | | fer GI VA SSA Kalmarkernas omfattning i de undersökta trakterna beräknas till 9,6 & af arealen, 1909 uppgafs procenten till 9,3, 1910 till 9,4, 1911 till 9,3 och 1912 till 9,6, hvarför denna siffra för kalmarkernas areal synes vara ganska tillförlitlig. Impedimentarealen angifves till 13,3 27 af hela skogsarealen. 1910 upp- gafs den till 15 2, 1911 till 14,3 2 hvarför den beräknade omfattningen af impedimenten skulle vara något lägre än förut uppgifvits, 37,200 hektar i stället för förut beräknade 40,000 hektar. De under året under- sökta trakterna kunna emellertid ej anses vara fullt typiska för länet i sin helhet, i det att där impedimentarealen är ovanligt liten, hvarför det är troligt, att de fortsatta undersökningarna komma att lämna till resultat, att impedimentprocenten för hela länet i själfva verket är högre än årets undersökningar angifva. Arealen för försumpad skogsmark, som genom en relativt liten kostnad skulle kunna omdanas till mark af utmärkt beskaffenhet, beräk- nas fortfarande till 25,000 hektar. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 Rörande beskaffenheten i öfrigt af skogsmarken och återväxtförhål- landena hänvisas till förra årets berättelse. Utöfver hvad styrelsen i öfrigt anfört beträffande de enskilda sko- garnas tillstånd och skötsel finnes intet väsentligt att tillägga. Afverk- ningarnas omfattning synes i allmänhet ökas, ehuru under enstaka år utdrifningsförhållandena kunna förorsaka en tillfällig förändring. Sålunda har de två senaste vintrarnas snöfattigdom föranledt en minskning i deras omfattning. Skötseln af skogarna lämnar fortfarande åtskilligt öfrigt att önska. Undantag gifvas dock, förutom de större skogskomplex, som stå under särskild skogsforvaltning, finnes såsom i årsberättelsen omnämnts en hel del mindre skogsägare, som börjat inse fördelarna af att ägna skogen vård under uppväxttiden. För att utröna omfattningen af de skogsvårdsarbeten, som utföras utan skogsvårdsstyrelsens medverkan, hafva som vanligt uppgifter härom erhållits från större skogsegendomar inom länet, till antalet 19. Dessa uppgifter utvisa, att följande slag af skogsvårdsarbeten utförts å nedan angifna arealer: FIRA TS ra LUTA OA a a a rea sees eunast nn ser 1,887,00 hektar Bäckrensning 32,165 meter f hvarigenom vunnits I Se Dikning. ...... PyrGeskET I eller förbättrats. «> ök Cd Ver KRETA SE LTL rr a a aa real on sasieske san se 1,048,90 kogsplantering: nmykultuk ..........sssssssssssersunnnn SAB MAO [alla JO SEN IE rgs bdo ss bnr SKR SSSEDAD ALENA 37,05 =» SikoEssädd: TyTN goose SA AAA IEEE RERAA SEAN 355,74 > FUL SURA a a ao sk eden e na sälen ala bla les Kra sn NESS 23,70 Summa 3,663,88 hektar Utan styrelsens medverkan hafva således 3,663,5s hektar varit före- mål för olika slag af skogsvårdsåtgärder, enligt hvad till styrelsens känne- dom kommit. Dessutom torde dylika arbeten hafva utförts å en del mindre skogsegendomar utan att några tillförlitliga uppgifter kunnat erhållas. Uppsala den 30 april 1913. Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: Hj. L. Hammarskjöld. R. Liibeck. 24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Sammandrag öfver skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län räkenskaper år 1912. Debet. Ingående behållning från 1g9u. Innestående i banker: ID1Sp OnID LAR TAG CENT ras Ne SAR SS SR gle Sr 598: OI Deponerade som pant för skogsodling... 901:99 —1,500: Kröntan tr INIRASSAT I a Ras dte etE or SO MUSEN NERE AT ASTANA 446: 17 —1,940: 17 Anslag. ETashallnin gssällskap etSubieikag Te ss Nesse. ses SYS 3,000: Statsanslag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet ......... 4,000: D:Or LL Skogsodlingens. belräpmjan Cej ss ssd uses SLL 2,3 11: SkOgSVaredsafpilter =ssss., 54. s ee sn An RTR 17,248: Inkomster. INHutna HANkräntOr sj. sc. vosvents rss bee NAR EENOE 286 IKörsalda plantor, 2Oj ID. Da. WERE SR bs Eee SNS RAS 55530: A. Westerberg för skogsodling i Hänsta uns. 60: Återburen undersökningskostnad för Hamra ...sssoco 81: ReEdogörarens LOrCAraD oc .....sss cores ssrroedga sense sens SSE 91 26,559: 91 49- 5;966: 55 316: 40 Summa kr. 34,789: 03 Kredit. : Utgifter under året. Aflöningar. och priyG dennes ss. moss osv St 6,500: — Reseersättningar till tjänstemän och biträden ............ 3,041: 56 SkogsundersökningskostnaClek dope: s.sst-ss sar serkörns bass I3I:30 TÖkopr at Plantor OCK Or edda oe opens so SEA ASS SALE 4; 420575 PlanitskölOrmnm a fee de Ae ne ns a bad KA AE SNS RDS SS FA 3,961: 79 Skogsplantörernas arfvoden och reSOr v.ssssesssssseser an 1,697: 23 INVEDNTATLET 2ig sekel Se RN mas sar NAS ERT SSR SP RNA Sr RA 1,265: 78 Expeditionslokal, hyra, belysning, värme m. m. ...... 700: — Revisorernas arfvode och reseersättning ......s..sss....-.-- 54: 10 SKOgSOdlIngSblALAR poosecke smsa ns sE Eski kassar SEELE Sa 39: 50 Diknin&sbidrag 4 Mas de std. Bees SERENA a ses SrSDE ISAR SE SATSAS 3e- Diverse omkostnader, såsom frakter, telefon, tryck m. m. 1,306:67 EröklängningED 4 bössa sees oh ke KE BORDE ER ARE PEN LE SRS TOR: 2 Utlägg'=/ avbnosss raser SSI Nej NE SNES (TN NR OSSE 67: 40 Oförutsedda utgifter, skogsvårdsstyrelsernas möte i STOCKHOLM pod ae a SSE SINE SR ER SR år Se SKEN i rr NAR 23,504: 83 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25 VETE i Pransport 23,504: 83 Behållning till 1913. Innestående i banker: NUTSPOnTDIAENIECCI So oce st sger res oocerosrrr ton 10,038: 76 NDEponetadersOm PAN .:...:v.......vocso0s G20-04 ro g6SA 967: INEtogotareds! lordran till 1013: ...s... issn 316: 40 11,284: 20 = Summa kr. 34,789: 03 I skogsvårdsstyrelsens förvar finnas 7 st. depositionsbevis å tillsammans 4,920 kronor, hvilka stå såsom pant för skogsodlingsförbindelser; härjämte för framtida behof finnes å deposition i A. B. Mälarprovinsernas bank insatt den af kungl. hushållningssällskapet öfverlämnade skogsplanteringskassan, ut- de 3273 kronor och 98 öre, hvarå räntan användes för skogsvårds- styrelsen. Uppsala den 30 april 1913. ÅA skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: Hj. L. Hammarskjöld. Revisionsberättelse. I likhet med föregående år hafva undertecknade blifvit utsedda, A.R. Thalén af Kungl. Maj:t å statens vägnar, A. O. Berg af Uppsala läns landsting och Fr. von Essen af Uppsala läns hushållningssällskap, att granska skogsvårdsstyrelsens inom Kpps läns: landstingsområde fö mskaper och förvaltning under år 1912; och hafva vi denna dag sammanträdt och fullgjort oss gifna uppdrag, | däröfver vi härmed få af- gifva följande i | R. Uiibeck | | j j Berättelse. Vi hafva utan anledning till anmärkning genomläst skogsvårdssty relsens vid dess sammanträde förda protokoll. Vi hafva ock tagit del af den afgifna årsberättelsen och däraf fun Nit, att skogsvårdsstyrelsen och dess biträdande tjänstemän för 1912 liksom förr icke lämnat någon möda ospard att nitiskt verka för sitt uppdrag och' sin tjänst, gagnande såväl länet som landet i sin helhet. Bemödanden hafva inriktats på att förhindra lagstridig och för åter- växt hinderlig skogsafverkning, därvid ej ett enda mål behöft dragas 26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912, inför domstol under året, utan dess bättre godvillig öfverenskommelse i 11 fall träffats öfver skogsvårdsåtgärder på en sammanlagd areal af 315 har, däraf skogsodling på 196,5; har, därför pant eller borgen lämnats till belopp af 15,140 kronor. Lagstridig afverkning synes dessbättre vara på väg att upphöra, — eller kunna med hofsamt tillvägagående med allvarsamt ingripande förebyggas —. Genom undervisning åt skogsägarna själfva på platsen för deras egna skogar af länsskogvaktare, hvilka på detta sätt meddela råd, plan- teringshjälp och frösådd, och genom fröträdsställning före aflverkningen anse vi ock, att skogsvårdsstyrelsen slagitin på ett praktiskt och lyckadt sätt att hos de mindre skogsägarna sprida kunskap om och håg för bättre skogsvård, särskildt som plantor, frön och planteringshjälp äfven så långt tillgångarna medgifvit lämnats under olika villkor till olika klasser af skogsägare (se därom berättelsen). Ett annat praktiskt sätt har ock styrelsen låtit använda för att sprida kunskap och handlag vid skogssådd och plantering, i det att planterings- dagar anordnats under fackmässig ledning för såväl värnpliktiga som ock för en hel mängd skolbarn. Teoretiskt har äfven skogsvårdsstyrelsen verkat för kunskaps spri- dande öfver skogsvården genom def/s hållande af fackmässiga föredrag vid af förvaltningsutskottet anordnade landtbrukskurser dels genom ut- delande och spridande af 1,700 exemplar skrifter m. m. i skogsvårds- ämnen. Det måste också kännas glädjande för hvarje skogsvän att af skogs- vårdsstyrelsens berättelse inhämta dess åsikt: att zntresset för skogsodling inom länet är för hvarje år i stigande och att sålunda statens, lands- tingets och hushållningssällskapets därpå offrade betydande anslag samt skogsvårdsstyrelsens och dess tjänstemäns oförtrutna arbeten och bemö- danden, om än långsamt, dock tyckas komma att bära år från år rikare frukter, till efterkommandes nytta och landets bästa, därtill vi med tacksamt erkännande lyckönska skogsvårdsstyrelsen och dess biträdande tjänstemän. Under året har en ny plantskola anlagts vid Signesbergs gård, där område, 5 ar, kostnadsfritt och biträde af skogvaktare frikostigt erbju- dits och tacksamt emottagits. En mindre plantskola för björk har ock af Österby bruk upplåtits vid Skyttorp. Dessutom finnas plantskolor i Uppsala, vid Enköping och Husby i Lena s:n. Plantskolan vid Uppsala är af oss besökt och befunnen välskött och försedd med nybyggd bod och expeditionsrum. Anordningar för frö- klängning äro vidtagna. Förra årets förråd af plantor 2,947,370 upp- UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 27 gifves i Tab. IV hafva ökats till 3,405,503 st. för att möta kommande behof. Skogsvårdsstyrelsen fäster i sin berättelse uppmärksamheten vid, att ej mindre än 25,000 har försumpad skogsmark lärer inom länet fin- nas och att denna mark för relativt liten kostnad kan omdanas till utmärkt skogsmark, därtill dock f. n. ej medel finnas tillgängliga. Deponerade och i kassafack i Mälarbanken förvarade förbindelser och depositioner äro genomgångna. Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglemente $ 8 åliggande skyldig- heten att genom insättning i bank göra omhänderhafda medel ränte- bärande, som icke för tillfället behöfts tagas i anspråk, har af styrelsen och kassaförvaltaren iakttagits, hvarigenom för året uppstått en ränte- vinst af 286: 07 kronor. Vid genomgående af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper hafva vi funnit alla såväl inkomst- som utgiftsposter behörigen verificerade; men hafva vi ett par anmärkningar att göra, nämligen verifikationen n:o 120 visar ett belopp utgifvet 367: 85 kronor, då däremot i kassan upptagits blott 167: 85 kronor; verifikationen n:o 260 visar ett belopp utgifvet 4: 80 kronor, då däremot i kassan upptagits blott 4: 50 kronor. I båda dessa fall har således kassaförvaltaren fört sig till en samman- lagd förlust af 200: 30 kronor, hvari kommande årsräkning observeras. Staten för året valverar på 34,989: 33 kr. emot 24,670: 23 kr. för år 1911; ökningen beroende på ökade skogsvårdsafgifter, 17,248: 91 kr. mot: 0.453: 51 kt. för år 1911. Sammandraget af årets räkenskaper med iakttagande af de 2:ne ofvan anmärkta felförda kassaposterna visar följande Tablå: Debet. Ingående behållning från år 1911: Den till framtida behof reserverade och inom linjen förda hushållningssällskapets planteringskassa 3,273: 92 Disponibla och i bank insatta medel ..... E 1,044: 18 St. pant för skogsodling deponerade medel ........ 901: 99 —1,946: 17 Under året influtit: Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet . 4,000: fElrSkallninsssallskapets bidräg........«.....ss-.sssss0r22002 sö 008 3,000: — Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande 2730 BEOPSVArGSaf gifter. .........issosnoco0itnsnsrrt - -17,248: 91 26,559: 91 28 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Transport 28,506: 08 Intlutna räntor. afradbanke anSAttarnae GENES Aer UN 286: 07 »> medel för vlorsalde np lantoro GhNEEONA sne AE 4,770: 08 Imbetalda. Sko gsundersoknuieskOSti a llG EN. ss. dead RARE 81: 40 Använda, hos K. B. för skogsodling deponerade medel jämte ränta (Ho Influtna för i plantskolan odlad försåld potatis .:............... ......... 709: — Kassaförvaltarens fordran dels genom förskott .............. 316: 40 dels: genom tfelförning, =O 200: 30 516: 70 Summa kr. 34,989: 33 Kredit. Utgifter till: ATGDIDT a OGh Far lyO CEN Er s de re ANN 6,500: — Resekostnader för tjänstemän och styrelse = .............. 3,04 0: 50 SKO SUN AETSOKDITN PAT armen o legs sr asbra AES AN IST: Inköp af plantor och frön ....... ör Raa Ner 4,420: 75 UNTIAg Or MOT ECE Ota ret re seat SON. rn re At arr en (ÖNA AO ae 15 [EJATtSKOTO TIN AST SKÖTSEL öra dörrn es rs See er ORSA 3,901: 79 SKO gSOMINESbIAHAL od sas S/S fe SA Nr MA EN AR RAIN SE IG 39: 50 Skogsplantörernas arfvoden och reSOL m........ssssssr00nen nn 5 ODES Inventariers (däribland byggda boden) värde ........... HÖR INEVISIO DSATLYO AE orre st Rss BET er fear Sn la saa Aes ANA EE 54: 10 Expeditionslokal (hyra, lyse, städn. m.m.) ............ 700: Diverse kostnader (tryck, telefoner m. m.) ............... 1,3'00107 DDIKNID ESbICTAOr 6 ease eds N res NER IEEE TARO PENIS ONA REE OAREEE SO EIFÖKTÄnN P0 67 255 sä star EEE Aden HET INRESA RTL KIAU AR TO52A Skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm = .....mmmm000... NIE 123,504: 83 Behållning till 1913: I bank innestående: DISp OnIb [are ed SAN ss NESS Ne IO;O3S NO Deponerade medel såsom pant......... 929: 94 10,967: 80 Redogörarens. fordran” och lörsköttes. ss EOS en ASLE So Summa kr. 34,989: 33 Dessutom hushållningssällskapets planteringskassa: .nssmmmmmmvvna SR OLA SNOS I följd häraf få vi tillstyrka, att full och tacksam ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1912 års räken- skaper och förvaltning. Uppsala den 16 maj 1913. A. R. Thalén. OSTATEER Bergs för ; ; Fr. von Essen. 1 (56:44 + ränta 3:56 = 60: — kronor.) > (Behållning från 1911 1,181: 50 kr., afskrifves från 1912 411: 82 kr.) 3 (Förklaringen till den stora disponibla behållningen framgår af styrelseberättelsen.) Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings- område berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och tiänstepersonal. Någon förändring härutinnan har icke inträffat sedan förra årets be- rättelse afgafs. Styrelsen utgöres sålunda af godsägaren m. m. grefve G. W. Wacht- meister, af Kungl. Maj:t utsedd ordförande, godsägaren m. m. H. San tesson, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott och gods- ägaren, kaptenen m. m. N. Arfwedson, utsedd af landstinget. Suppleanter äro godsägaren m. m. grefve A. Wachtmeister, utsedd af hushållnings- sällskapets förvaltningsutskott, och godsägaren, kaptenen m. m. E. F. von Celsing, utsedd af landstinget. Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare tjänstgör lika- ledes e. jägmästaren Erik G. Noreen och såsom länsskogvaktare J. E. Ekberg, Ärila, i norra distriktet och H. Wernander, Nyköping, i södra distriktet. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Åtgärder till befrämjande af den enskilda skogshushållningen. För detta ändamål har styrelsen liksom under föregående år kost- nadsfritt utdelat Skogsvårdsföreningens folkskrifter och d:r Fr. Lovéns 2 kun småskrifter. Länsjägmästaren har under året dels hållit 2 föredrag och ledt 2 exkursioner med eleverna vid Åsa folkhögskola och landtmanna- skola, dels hållit 2 föredrag och ledt I exkursion vid jordbrukskurs i Tuna socken, dels vid Södermanlands- Östergötlands skogsmannaför- bunds årsmöte hållit ett föredrag öfver ämnet »Hvad kunna vi göra för att motverka skogseld>, dels på begäran af Södermanlands föreläsnings- förbund hållit föredrag i skogsvård i Torshälla, Fjällskäfte och Bie, dels ock föredrag vid Oppunda och Hölebo häraders hushåällningsgillen. En del af föredragen hafva illustrerats genom ljusbilder. Under 61 dagar hafva c:a 735 skolbarn af länsskogvaktare och plantörer undervisats i skogsodling. Beviljande af bidrag till och utförande af skogskultur. 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Ett afsevärdt upplysningsarbete bedrifves äfven vid de besök, som af styrelsens personal på rekvisition eller af annan anledning göras hos de enskilde skogsägarna. På grund af den rikliga tillgången å tallkott utsändes på hösten till c:a 170 skogsägare ett cirkulär om markberedning. Till befrämjande af Södermanlands —Östergötlands skogsmannaför- bunds verksamhet har skogsvårdsstyrelsen under året lämnat detsamma ett anslag af 100 kronor. Då styrelsen anser det vara af största vikt att marker, hvarå skogen blifvit afverkad före ikraftträdandet af lagen angående vård af enskildes skogar, fortast möjligt blifva åter försatta i skogbärande skick, har styrel- sen under de föregående åren med ett flertal innehafvare af sådana marker afslutat kontrakt, genom hvilka markägaren förbinder sig att verkställa erforderlig röjning, att tillhandahålla erforderligt arbetsfolk samt bidraga till arbetsledarens aflöning med kr. 1: 50 per dag jämte fri kost och bostad åt honom samt underkasta sig erforderliga inskränkningar i bet- ningen och skogsvårdsstyrelsen åtager sig kostnaderna för frö och plantor, dagsverkena och öfriga omkostnader för arbetets ledning. Under året hafva styrelsens utgifter härför, om kostnaderna för plantor och arbetets ledning icke medräknas, uppgått till 1,201: 42 kr. Följande arbeten hafva verkställts: å Ålspånga i Bettna socken utplanterades 20,000 st. I-åriga tall-, 1,000 st. 3-åriga omskolade tall-, 7,000 st. 3-åriga omskolade gran-, 400 st. 3-åriga lärkträd och 1,000 st. 3-åriga björkplantor, hvarigenom 3,2 hektar blefvo skogsodlade; å Skylvalla, Gåsinge socken hafva nyplanterats c:a 16 hektar med 82,000 st. 1/0 tall- och 15,000 st. 2/0 granplantor samt 800 st. 2/1 tall- och 600 st. 2/2 granplantor med vidhängande jordklimp, hjälpkultiverats c:a 13 har med 48,000 st. 1/0 tallplantor, omskolats 25,000 st. 1/0 tall- och 13,000 st. 2/0 gran samt utsåtts 3,s kg. tallfrö i plantskolor; å Väsby i Lista socken hafva föregående års planteringar bättrats med 6,000 st. 1/0 tall- och 4,000 st. 2/0 granplantor; å Algö i Öfver-Selö socken hafva föregående års planteringar bätt- rats med 3,500 st. 1/0 tall- och 4,400 st. 2/0 granplantor; å Hofra i Helgona socken har likaledes bättring verkställts å äldre planteringar med 10,000 st. 1/0 tall, 1,000 st. 2/0 gran och 4,500 st. 2/0 bergtall; å Rygglösa eller Sjövik i Bettna socken har likaledes hjälpkultur verkställts med 4,500 st. 2/1 tall- och 3,400 st. 2/2 granplantor med vidhängande jordklimp, SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDTE. SI samt å Norrtuna i Kattnäs har skogsodling verkställts med 11,000 st. 2/1 tall- och 6,000 st. 2/2 granplantor med vidhängande jordklimp. Skogsplantörerna hafva varit sysselsatta med ledandet af dessa ar- beten under 71 '/, dagar. Liksom under de senare åren har styrelsen vidare tillhandahållit skogsplantor enligt den principen att 10,000 st. utlämnats fritt till hvarje skogsägare samt i mån af tillgång plantor därutöfver mot styrelsens själfkostnad. Afgiftsfritt utlämnades (förutom till skogsodling enligt kontrakt): under våren till 166 rekvir. 784,705 st. 1/0 tall, 409,820 2/0 gran o. 500 st. div. plantor under hösten » 41 » HIN OOOI Sr HS GI, 30 Summa 207 rekvir. g01,705 st. 1/0 tall, 500.950 2/0 gran o. 300 st. div. plantor ER. 1,403,155 St. plantor Mot själfkostnad försåldes: under våren till 28 rekvir. 262,140 st, 1/0 tall, 44,500 2/0 gran och 22,800 div. plantor under [URSKen Es A007 EA SI TNO,500. bh » oo» I22,170 > 3 Summa 45 rekvir. 412,640 st. 1/0.tall, 166,670 2/0 gran och 22,800 div. plantor 602,110 st. plantor. En del rekvisitioner kunde beklagligtvis icke till fullo efterkommas på grund af att en i god tid gjord beställning å 250,000 st. 2/0 gran- plantor i strid mot erhållet löfte ej fullgjordes. Skogsfrö har styrelsen liksom förut tillhandahållit mot eget inköps- pris. På grund af den ringa tillgången på frö och däraf förorsakade höga priser blefvo en hel del rekvisitioner härå återkallade, så att en ovanligt ringa mängd eller endast 80,7s kg. tall-, 61,25 kg. gran- och I kg. lärkträdsfrö under året utlämnades. För ledning af skogsodlingsarbetena har styrelsen på samma villkor som under föregående år tillhandahållit skogsplantörer. "Under våren voro förutom länsskogvaktarna 13 st. sådana och under hösten 7 st. sådana anställda. Länsskogvaktarna och dessa tjänstgjorde: under våren på 111 ställen under 272 arbetsdagar in i SWwWEhösten > 420 >» ) 12 Summa 153 ställen under 397 arbetsdagar. Häraf hafva 99 '/, dagar lämnats afgiftsfritt, 128 dagar ak INSO och 169 dagar å 3 kronor. [ST SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. [S5 Vårkulturerna började den 22 april och voro i hufvudsak afslutade vid maj månads utgång. Höstkulturerna började med oktober månads ingång och slutade med dess utgång. Plantskolorna. För att kunna fylla behofvet af skogsplantor, som för hvarje år ökas, disponerar skogsvårdsstyrelsen fortfarande 2:ne fasta plantskolor, den ena vid Ärila järnvägsstation och den andra å det s. k. Hållet vid Nyköping. Ärila plantskola har styrelsen genom inköp af 2:ne angränsande tomter om tillsammans 49,21 ar ytterligare utvidgat, så att dess areal vid årets slut uppgick till 121,7: ar. De delar af det inköpta området, som icke förut varit uppodlade, eller 19,63 ar hafva jämte det sista stycket i den förutvarande plantskolan eller 2,:2 ar, under året uppod- lats. Genom påkörning af gödsel, hufvudsakligast pudrett från Eskilstuna, hvilken visat sig synnerligen fördelaktig har den ursprungligen ganska magra sandjorden äfven under berättelseåret förbättrats. På våren ut- såddes i denna plantskola 20,3 kg. tall-, 20,8 kg. gran-, I kg. björk-, 0,5 kg. klibbal- och o,r kg. Banksianatallfrö. I Nyköpings plantskola har det under år 1911 nyodlade området gödslats och varit upplåtet till potatisodling. På våren utsåddes i den gamla delen 6 kg. tall-; 11,1: kg. gran-, o0,s kg. silfvergran-, o,r kg. Douglasgran-, o,; kg. klibbalsfrö samt i kg. stjälkeks- och 4 kg. druf- eksollon. Från de fasta plantskolorna uttogos under året: från Ärila 838,235 st. 1/0 tall, 203,140 st. 2/0 gran- och 5,000 st. 2/0 bergtall-plantor; från Nyköpings 410,570 st. 1/0 tall-, 351,880 st. 2/0 gran- och 50 st. 1/0 ekplantor. Som dessa emellertid icke räckte till att fylla den alltjämt stegrade efterfrågan anskaffades från skogsvårdsstyrelsen i Östergötland samt Skoghalls och Bjurfors skogsskolor 105,000 st. 1/0 tall-, 20,000 st. 2/0 gran-, 25,000 st. omskolade gran-, 100 st. omskolade björk- och 450 st. omskolade ekplantor. Biträde för Länsjägmästaren har under året lämnat biträde för skogens skötsel skogens skötsel och anvisningar för afverknings bedrifvande under 37 dagar åt 13 skogsägare. ANA Länsskogvaktaren H. Wernander har lämnat biträde för stämpling, gallring, utmärkande af fröträd, aptering m. m. under 352 dagar på 28 ställen och länsskogvaktaren J. E. Ekberg under 105 dagar på 41 ställen. utmärkande af frötråd. Åtgärder enligt lagen angående vård af enskildas skogar. Skogsvårdsstyrelsens personal har liksom förut besiktigat sådana afverkningsplatser, där anledning härtill synts föreligga. Af länsskog- SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. vaktarna hafva 41 st. detaljerade rapporter om dessa afgifvits och läns- jägmästaren har besiktigat 21 sådana ställen. Med anledning häraf har skogsvårdsstyrelsen i 4 fall funnit skäl hemställa om laga skogsundersök- ning, af hvilka dock ingen under året kommit till utförande. Den under föregående året beslutade laga undersökningen verkställdes emellertid under året. Tre förbindelser om skogsvårdsåtgärder efter förut hållna undersökningar hafva under året aflämnats, en dock först efter det veder- börande delgifvits stämning till domstol. I två fall, där förda under handlingar icke lämnat något resultat, har skogsvårdsstyrelsen beslutat om ärendenas öfverlämnande till domstols pröfning. Vidare har styrelsen under året verkställt de skogsodlingar å tre skilda ställen, hvilka sty- relsen, såsom i förra årsberättelsen omnämndes, åtagit sig att verkställa på de försumligas bekostnad. Slutligen har styrelsen i tvenne fall verkställt skogsodlingar, sedan desamma trots föreläggande från domstol blifvit försummade. Sammanträden och inspektionsresa, Skogsvårdsstyrelsen har under året haft 4 sammanträden. Utom det, som framgår af hvad här förut angifvits, förtjänar att härifrån sär- skildt framhållat de/s underdånigt yttrande öfver betänkande med förslag till lag om skifte af jord m. m., som afgifvits af en därtill förordnad kommitté, dels yttrande öfver betänkandet rörande skogseld och förslaget till lag, innefattande vissa föreskrifter till förekommande och släckning däraf, dels ock svar på ett från skogslagstiftningskommittén utsändt cir- kulär, hvari under 28 punkter begärdes svar på en hel del frågor af betydelse för frågan om och i hvilka afseenden 1903 års lag angående vård af enskildes vore i behof af ändring. Vidare bör antecknas beslut om deltagande i den utställning, som af länets bushållningssällskap kommer att anordnas i Nyköping år 1914. Skogsvårdsstyrelsen har under året inspekterat Ärila plantskola och de angränsande nyinköpta områdena. Personalens tiänstgöring. Då länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltarbefattningarna äro förenade i en person tillkommer det denne dels att förbereda och före draga de ärenden, som behandlas å styrelsesammanträdena, och att därvid föra protokoll samt affatta yttranden och andra skrifvelser, dels sätta i verkställighet därvid fattade beslut, föra diarium öfver ankommande och afgående skrifvelser och besvara allehanda förfrågningar, dels granska " och betala inkommande räkningar, uppsätta utgående räkningar och tillse Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga I 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. att de behörigen likvideras samt föra kassajournal och upprätta kassaredo- görelse, de/s anskaffa frö och plantor, antaga och instruera plantörer samt uppgöra reseplaner för dem, planlägga och ombesörja utförandet af de skogs- odlingar, som styrelsen bekostar eller på bemyndigande har att verkställa, utöfva tillsyn öfver plantskolornas skötsel samt ombesörja rekvisitioners full- görande, granska länsskogvaktarnas rapporter om afverkningar och besiktiga mera anmärkningsvärda sådana samt föra anteckningar om desamma, dels ock författa och afsända cirkulär, utdela folkskrifter, hålla föredrag och leda exkursioner samt på begäran personligen lämna biträde för skogens skötsel och däröfver afgifva skriftliga utlåtanden m. m. Diariet upptager under 552 nummer 613 st. ankomna och 381 st. afgångna expeditioner. Postboken upptager 1,608 st. afgångna försän- delser. Kassajournalen upptager 244 debet- och 329 kreditposter. Läns- jägmästarens rese- och förrättningsdagar uppgå till 93, däraf 4 dagar för sammanträde med skogsvårdsstyrelsen, 4 dagar af möte och exkur- soner med andra länsjägmästare, 10 dagar af föredrag och exkursioner, 14 dagar af besiktning af plantskolor och skogsodlingar, 11 af besikt- ning af afverkningar, 37 af skogskonsultationer och andra skogsvårds- arbeten, I vid laga undersökning och 12 af diverse förrättningar och resor. Inalles hafva 50 olika ställen besökts, hvaraf åtskilliga ställen mer än en gång. Länsskogvaktarna hafva tillsammans haft 361 rese- och förrättnings- dagar med besök å 233 ställen samt dessutom 98 dagar vid skötseln af de fasta plantskolorna. Finanserna. Såsom af kassaredogörelsen framgår, balanserar skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under året på 25,163: 43 kr. med en ingående brist af 617: 37 kr. och en utgående kassabehållning af 2,593: 61 kr. förutom länsskogvaktarnas pensionsfond 405: 24 kr. samt utestående fordringar 1,863: 37 kr. Styrelsens ekonomi :har sålunda högst väsent- ligt förbättrats. Anledningen härtill är årets ovanligt höga skogsvårds- afgifter eller 9,359: 87 kr. mot 3,501: 91 kr. under 1911 och 3,090: 13 kr. i medeltal för åren 1905—1911 och i årets inkomst- och utgifts- förslag beräknade 6,000 kronor. Skogsvårdskommittéerna. Dessas antal uppgingo till 60 st. Deras verksamhet är af under- ordnad betydelse, beroende på ledamöternas i allmänhet ringa intresse för skogshushållningen. En del undantag härifrån finnas visserligen och har styrelsen genom dem erhållit värdefulla upplysningar. SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. [SA un De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Det ligger i sakens natur att skillnaden i de enskilda skogarnas till- stånd inom ett län från det ena året till det andra icke kan vara särdeles framträdande. Hvad, som mest faller i ögonen, är naturligtvis de om- råden, där större afverkningar gått fram. Lika hastigt framträda icke resultaten af det arbete, som nedlägges till skogens förbättring eller den afverkade skogens ersättande med ny. Visserligen kan man icke förneka att inom länet finnas många enskilda skogar, som under en lång följd af år varit föremål för verklig skogsvård och därför afsätta god tillväxt och lämna en betydande afkastning, men alltför ofta finner man sådana där hyggena varit vanskötta, där befintliga ungskogar till följd däraf, äfven om de på afstånd kunna se ganska vackra ut, äro allt för glesa med spärrväxta tallar med inblandning af granar af mer eller mindre utpräg- lad marbusktyp och hvilka därför aldrig kunna utväxa till värdefull skog. På andra ställen finner man ungskogar, där plantorna uppkommit till- räckligt tätt men under ett flertal år, hvarigenom en del individ fått för- språng, utvecklat en massa grenar och därigenom hota att förkväfva de senare uppkomna, tekniskt mera lofvande träden. Vidare förekomma äfven ganska likåldriga skogsbestånd, men hvilka, då gallring försummats, stå och tyna af brist på utrymme för de enskilda träden. En mycket vanlig skogstyp är den som uppkommit ur gamla hagar, där betet små- ningom blifvit så dåligt, att man icke tyckt det löna sig att »buska» längre och där därför granskogen till slut fått gå upp. Björkarna från hagmarkstiden få dock ofta stå kvar, tills de slutligen ruttna ned, men hinna dessförinnan med att hålla tillbaka granarna och piska sönder deras toppar. Ännu förekomma fall, där genom brist på företagsamhet hos ägaren eller af annan orsak gammal eller till och med öfvermogen skog under en lång följd af år hopat sig i allt för stor mängd i för- hållande till arealen. Följden af en sådan skogshushållning blir ju gifvetvis förr eller senare en tid af öfverafverkning, hvilket i många fall blir liktydigt med sköfling och förfall. Om nu dessa förhållanden äro beklagliga, så är detta ännu mera fallet när egendomar blifva spekulations- föremål och deras skogstillgångar intill lägsta afsättningsbara dimensioner sköflas utan afseende till ålder och tillväxt, och Skogsvårdsstyrelsen lik- väl nödgas åse sådant utan att kunna med stöd af gällande lag hindra det. Af det sagda torde framgå, att skogarnas såväl tillstånd som skötsel lämna mycket öfrigt att önska. Det oaktadt torde man kunna påstå, att en förbättring häri pågår och att skogsvårdsstyrelsens hittills ned- lagda arbete ingalunda visat sig utan resultat. Bästa beviset härpå är, att rekvisitionerna af skogsodlingsmaterial och biträde för skogsvårds 36 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. ändamål för hvarje år ökas och att allmänheten sålunda börjar få för- troende härtill och inse nyttan däraf. Att skogarna för länet äro af betydelse torde bäst framgå däraf, att enligt skogsaccislängderna för år 1911 det försålda virket från länet haft ett värde af 2,296,974: 92 kr. på rot i skogen. För att få skogarnas hela afkastning för året måste härtill läggas allt virke, som afverkats till husbehof och de belopp, som uppkommit från fastigheter, där försälj- ningsbeloppet för året understigit 150 kronor. Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till vidstående tablå, uppgjord dels efter de arbeten, som verkställts genom styrelsens förmedling, dels ock efter de uppgifter, som erhållits till svar å från styrelsen utsändt cirkulär. Nyköping den 29 april 1913. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: G. Wilh. Wachtmeister. Erik G. Noreen. RN AK SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 SAMMANDRAG : öfver för skogsodlingsändamål af skogsvårdsstyrelsen lämnadt biträde af länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och tillhandahållet skogsfrö år 1912. fösko ce klen | FOT ad Böcken och härad |Biträde Utlämnade plantor | Utlämnadt Biträde! Utlämnade plantor | Utlämnadt st. frö I kg. | St. frö i kg. antal VRT (ORKA Eset ran tal a SME 2 dagar tall | gran tall | gran | dagar tall gran | tall | gran Oppunda härad. jettna socken «..| 16!/, | 100,070 | 15,720/| 1I,50| 1,00 fd cal TE 2,000 1,000 | — = cksta > 3 6,350 4,950 | — — öldinge » sker Mäv2:0001 Er ;200- = » 2A 80,610 | 37,140 | 4,00 ,90 Vadsbro » 61/4 39,000 | —16,400 | 1,00] — | t. Malms v — 2,700 2,300 | 3,00] 4100 ). Wingåkers » 7 24,500 |" 22,100 | 2,75 | 2:75 | Wingåkers » — 62,350 | 18,360 | 8,00 | 6,00 eråkers > — 4,000 | —12,000 | I,00] I,00 » — 6,400 3,600 | — | — » — 2,000]| — 1,000| — — 81 | 401,980 | 152,770 | 21,25 | 18,75 RME | Jönåkers härad. | | örkviks socken 3 £H5:5501T 3350 a | tomta » 9 6,600 | -27,400 | I;00] 1550] kyrka » — 10,000 | 10,000 | — — | 4 12,100 | 1,900 | — | =-1 | N 8 34,050 | 10,250 | — | — | | D 7 21,600 | - 7,400 | 1,00] I,00 | rgshammars » 2 6,000 | 1,000 | — | — » — 1,100 | 8,100 | — = | Nikolai » 2 20,100 | — 6,900 | 2,00 | 1,50] | | lyköpings (i Ka UREA = 8,900 115450) — — 35 | 134,300| 87 SR 4,00 | 4,90 | | Rönö härad. | | Ripsa socken ......... = 2,250 EJELSL a AN | | MOA. ål oo. slsbeen = 6,600 | — 2,400 =S = » 6,600 I 2,400 | = Jelgona = » 50,400 | 24,600 | 4,00] IX » 24,200 7,800 | 13500 | TT,00 - Sr NES Trpt. | 47 | '90,050 | 7,650 | 17500 | 14500]| 110 536,280 | 240,520 | 25,25 | 22,75 — mm oc oo 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Socken och härad | Trspt Tystberga socken ...... Bälinge 2 SA Bogsta Sf Fender Ludgo LIFT CdgAn Sättersta PIA ES Råby LM TREES Hölebo härad. Hölö Wagnhärads » socken Trosa > Westerljungs » Daga härad. Björnlunda socken Gåsinge » Kattnäs » RS Gryts > KA Willättinge härad, Dunkers socken ...... | Ia Malma tior doi Mellösa BITER | Årdala baden | Forssa LEE | Flens » I Wester-Rekarne härad. Westermo socken I Lista NY Rs | Torshälla De NASA f. d. Fors LÄENOSS RAA | ELnIOb OA fr (Gillbers a | Öja DM 3 Lis Tore skaem TORbhrarT rad Biträde Utlämnade plantor | Utlämnadt ue Utlämnade plantor st. frö 1 kg. st. antal antal dagar | tall gran tall | gran | dagar tall gran 47 90,050 |-—-37,650 | 17,00 | 14,00) 116 536,280| 240,520 | 25,25 19 65,150 | 33,400 | — | — R 2-7 4,500 Era EEIETO:S5O 2,850 | -— = 3 10,300 6,900 | — — | = = = 1,00 1,00 = 2 9co | = == 76. | 183,350] -85,300]| 18,00 i 900 = = — 2 1,540 260 | — — 2 3,300 1,700 | — — — 20,000 5000] I,00] 1,05] 12 25,740 6,960 | —I,00 I | I 2 9,225 3,600 | — — 43 145,950 | -23,000 | — = I 7!) II,000 | 6,000 | — — 5 T2,890 4,300 | — — 57!/,1 179,065) 36,900| — 16 37,150 5,400 | — — 4 13,550)]|. 5260), — | — | = — | 20,500| 7,00 ,00 2 8,000 | 2,000 | — — 2 == Sj 4 SON fe 6,600 | 2,400 | — — 24 65,300! 35,560 | 12,00 I 4 15,000 | 13,500 | = — 3 6,000 | 4,000 |G = — I, 27.0IG2506 — — 5,000 | 4,500 | 1,00 | I,00 2 5,000 | — 4,500 | — — 2 = | — | 1,00] I,00 N 500 | 500 | — — | 12 | 32770] 28250] 2:00) 27 | | | 297"/2|1,022,505) 433,490 | 58,25] 47) SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 39 IASLOr ek ern | ORT aCE ad Sicken och härad (Biträde Utlämnade plantor | Utlämnadt (Fe Utlämnade plantor | Utlämnadt st. frö i kg. | | St frö i kg. antal ox || antal k é a t dagar tall gran | tall | gran | dagar tall gran | tall | gran I | | | | | | | | Trspt | 297'/2)1,022,505) 433,490 | 58,25) 47,75) Öster-Rekarne härad, | | | | | socken ...... i NE33:0501 1 L9,900H —L | | | SJ Kran i 23,650 | 17,900| 2,00] 2,00 | | SERVE Ne ar ser 4 7,500 | 5,000| — | — | | DE 13 44,270 | 16,080 | 11,00 | 3,00 | | | | | » 11 36,800 | 23,800 | — | — | | | > 3 38,000 | —16,000 | — — ammarby » kj 16,200 3,300 | — — , 2 6,150 2,400 | — = | | » II 25,375 | 16,000) — | — | | | | > 10 Ene SR EN EE | | | Moster 0. >... 4 | 14,000 jä ffa = 66 274,645| 143,710 | 13,00) 5,00) 9 34,940 | 32,400 | — | — | 11 245425 | 145400 hi FR » I 6,740 1,900 | — = | » 4 6,150 2,400 | — — » 8 19,310 | 12,400 | 0,so| 0Oy50 | fräs ad = 8,900 4,800 | 2,00) I,s0oll 33 99,565| 68,300| 2,50 1,50 : | | | | Selebo härad. | | Toresunds = socken... 8 15,270 | -11,460 | 3,00] 2,50 K > 8 8,650| 4,650| — | — Ytter-Enhörna = » 3 6,150 | 2,400| — | — | Ytter-Selö » 9 7,400 | 950 | — — Öfver-Selö » 18 31,500 | 31,400 | 1,50 | I,50l | A Ö » 19 4,000 22,100 | 2,50 | 3500] Möfver-Enhörna " » =... 7 20,000 9,300 | = [ Sr I1,420]| 4,060)| — | — 72 104,390] -86,320] 7100] 7100 Summa —= =S] 468!/,|1,501,105 731,820 80,73) 61,23 Er EE 2,232,925 —)] — 40 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. SAMMANDRAG öfver skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Södermanlands läns landstingsområde år 1912. å Summa Dik- |Kultur-' Mark- Si GAR Plan- | Hjälp- 3 S St ning |hägnad bered- FÖRR Sådd |kultive- Härad ring 3 tering | kultur | | längd. | läved- | PIPE rad äng äng mark meter meter har har har har har har | (CI ÖPPUada bo ers orga NRO 745,5) 4,014 88ol 160,5] 124,0 26,35] 172,1) 296,1 | HON AKELS äg os IE bra 77,0) 5,970] 1,545| 3650] —60,7| — 59,8| 63:65] 124,3 RON O far ber LS Se SE SEA | I/O), 2,527) 795) 4338) Tx) NSO,o) AR A00,6) LMG | EIOIeNO os nb ansa AS | 4755) 25590) 1 -400] = -7s0o) + TJs3lr il 2AR) AL NB: 33A AT mm ES re SAS Sr 70,0 500 — 16,9] 36,6 19,3 27,5] 64, WIMlåtlinge | vek dass sekr isens 12531 3,2 Säl F537) 2358 15,2 77+8| 101,6 Wester Rekarhe: cc... socoscseel 36,5 370 52 84,0/ 3 2,0 12,0] 20,5 (ÖStersRekarae oso se AS 20350); S/S C275 8,5! 48,4] 63,3] 38,8 8752 JNRGTSN Pi Er EUR ARLA 87,0) 6,314| 1,000 1 45:21 0 GEA 11,6 26 49,1 Selebof ser Sr SSA NET 14,5] 873] 900 2:0] 23 18,7| 41,9 Summa |1,549,4| 27,127| 5,847| 376,2] 442,s| 302,2] 553,3| 9958 JAM Ru Revisionsberättelse. Vid granskning af skogsvärdsstyrelsens för Södermanlands län räkenskaper och förvaltning under år 1912 har befunnits att: Under året influtna medel utgiort: SURDGESENTS Ek ST second AE RE AA ERSTA ISA Kri0,359: 37 STONER oggsructördes rer OS ERNA ARNE ESIEA RESA TT » 4,000: — Statsanslag till skogsodlingens främjande .......... FAL2,00 0 Landstingets anslag till skogsodlingens främjande >» 2,500:— Hushållningssällskapets anslag till skogsodlingens ET) CN RR RT AE RE RR AA LR SR Ra ana FINGO GORE RPLOrSal da rkö, Plantor I; M..s....s.sssosecsieee sansa >» 3,204: 49 Ersättningar för förrättningar af skogsvårdsstyrel- SED SGT ATS EE TAR ras kf aft sö 2 ujol yo Der mr Influtet för under föregående år af skogsvårdsstyrel- SEORLOTSKOtfera Cen e dell: ..sss..oscssvert ist dedee sens sn » DE Skogsodlingskostnader för enskilda skogsodlings- skyldige untumnat, under IOL2 Mssns.ssscsssr ess sere nt ) 699: 95 FSE Ede) TAR ENN ÄR Sr ST nr tad ig d dess atödeNet enes » 82: O3 24,758: 19 BRETT NLSfOT Sf eENDt MET ELSIED OT) AN <. son ass does tnasbann sank astra na Ness ENT annen AEA 200: — Summa Kr. 24,958: 19 (Dessutom antecknas att inom linjen äro förda utestående fordringar till ett belopp af kronor 1,863:37-) Från kreditsidan antecknas: [ETS ADR OLED EN (ENARE. srccrs sont r anar on nsnr rann er Kr. 417: 37 IKenstonstond öfverförd fråm IO0II ................--.-+ > 200: — Rese- och traktamentsersättningar samt aflöningar >» 11,428: 65 IROESOdiNn OSkOStnalle «cc. s.scno. susen are rsrrnresne ror » --1,427: 01 Litteratur och undervisningsväsende «sosse... 383: 63 Kostnader för skogsundersökningar, jämte andra utgifter i fiskaliskt afseende ................... 270: 20 Inventarier, trycksaker, skrifmaterial, postporto, ESO FN eds FRAN SÖS 1,332: 42 Inköp af mark för utvidgning af plantskolor » 500: 21,050184 Transport kr. 21,959: 34 42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Transport Kr. 21,959: 34 j Behållning till 1913: ? 2,998: 85 Summa Kr. 24,958: 19 I samband med ofvanstående granskning hafva undertecknade äfven besökt en del platser där genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsod- lingar m. m. företagits. Sålunda besöktes den 15 augusti såväl till Ålspånga som Rygglösa i Bettna socken hörande kulturfält, samt den 16 augusti skogsplanteringar utförda vid NorrtunaiKattnäs socken, äfven- som skogsvårdsstyrelsens plantskolor vid Ärila station. Revisorerna kunna för sin del ej annat än vitsorda, att det omsorgsfulla och om stort in- tresse för skogsvården vittnande arbete, som å nämnda platser nedlagts, ernått ett godt resultat. På grund häraf och då räkenskaperna äro med ordning och reda förda, samt med vederbörliga verifikationer försedda, få revisorerna till styrka full och tacksam ansvarsfrihet för det räkenskapsår revisionen omfattar. Arila den 16 augusti 1913. Clas Häckner. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor, F. von Mecklenburg Carl Nisser. Landstingets ombud. Hushållningssällskapets ombud. Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands län berättelse för år 1912. Enligt kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde härmed vördsamt afgifva redovisning för sin förvaltning för år 1912. Af kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och verifikationer framgår: att Znkomsterna under året utgjort: Statsbidrag till bestridande af kostnaderna för uppe- hållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet...... 2NNGON Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande............... 47408: Östergötlands läns landstings anslag .......mm...0..... 5,000: — > » hushållningssällskaps anslag ......... 800: — Länets landstingsområde tillkommande andel af skogs- vårdsafgifterna för sista halfåret 1011 ........... RASER fätcStd:o för första halfäret IOI2 -.........sa..ieicess0 6,041: 20 or d:o » andra > [RE (ERAN ALA ARG 4,544: 65 = 35,499: I2 Kontant influtit för: SEG/FSAO (SEN jolk halo korr as ar rr REN 14,246: 05 atbeter med. skogsodlingar DM. ll. ........c..« 5.0. 95: 95 Pitrade af länsjägmästaren M. IM. j...s.iw..soo.o2 no 2,186: 6 och att utgifterna under året uppgått till: Afbetalning å skuld 1,208: 50 MRGPSödlingskostnader..................v..ssitsssvorn ERS OSLO Inköpta plantor och arbete i PlantSskolORhar g.s easss sena 6,245: 64 INNER KO 0 SEO seru.s ras issseererns sorter erna ord Brr utg UR 2,488: 40 fäköproch klängning af kottar .................... sons 14333: 12 23,258: 26 Transport Kr. 24,526:70 44 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Transport Kr. 24,526: FVeseKOStNA der. sa sosse övade or Gad SERENA Gr RE es TR RARE EA RANA 4,984: IUPdersökning HET OS RNA LAN [Risecke | > öra tre 1,134,810 I I I > [08 0 [OJ ER ss Ars SasE EA | 904,90 | 52,35 | 862,55 1,003,571 » BTK ODÖREN 556,3 | 60,75 585,05 460,050 I D Pr EIOOR sanebslns sr Are 426,72 | 35505 401,85 | 300,100 Skogsvårdsstyrelsen tillhandahöll därjämte 45,308 st. löfträds och diverse plantor (76,329 år 1911, 53,984 år 1910, 13,102 år 1909). För att markera gränsen mellan sådder af olika åldrar (årgångar) utsåddes rundt kulturfälten 18,75 kg. lärkfrö. 1 Vid skogsodlingskontrakt A. bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmaterial som ar- bete; dylika kontrakt upprättas numera icke. 2 Vid skogsodlingskontrakt B. bekostar styrelsen arbetsledare samt frö eller plantor, enligt äldre kontrakt kostnadsfritt, enligt senare kontrakt mot half kostnad. Fa ry ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 47 Skogsodlingen har utförts å 602 olika egendomar (591 år 1911, 586 år 1910, 402 år 1009, 338 år 1908, 279 år 1907, 185 år 1906, Nagar 1905). Arbetet påbörjades den 2 april och afslutades den 31 maj. Som arbetsledare tjänstgjorde de 3 ordinarie tillsyningsmännen, 4 ordinarie samt 49 extra plantörer eller tillsammans 56 plantörer. (359 atLONILE SÖKA IIGTO, SI ar 1909, 44 år 1908, 33 år 1907, 20 år 1906, 16 år 1905). Antalet förrättningsdagar för plantörerna har varit 1,190 (1,242 år I9II, 1,2352/, år 1910, 1,0001/, år 1909, 8181/, år 1908, 7131/, år 1907, 418!/, år 1906, 3003/, år 1905). Vid försäljning af frö och plantor bestämde styrelsen följande pri- ser, som beträffande frö gällde för året och för plantor tills vidare: Motsvarande siffror år I I | 1911 | 1910 | 1909 | 1908 | 1907 | 1906 | 1905 Tallfrö kr. pr 52 16,00) 16,00 | 14,00 | 12,00 | 15,00 | 8,30 | 8,00 8,75 I Granfrö > » » | B6j00] 6)00 4550 | 3,75] 23301" Isso | 23001) 2330 c | | | | 1-årig tall oomskolad kr. pr 1000 1,30] 1,00 1,00 | I,00] I,00l Iso] Ijol 1,9 2-aårig » omskolad » =» > 41 4,00] 3500 | 35001] 3500 3300] 300] 3550 3,00 2-årig gran oomskolad » >» >» 1,50] 1,00 | 1,00] I,0o] I,00] I,00l TIy0ol 1,50 oc: I 3arig >» omskolad » » > 5,00) 43500 | 4,00 | 4,00 4,00] 4,00] — — Såväl frö som plantor ha levererats frakt- och emballagefritt. Plantskolor. Samtliga skogsvårdsstyrelsens plantskolor äro fortfarande förlagda till Älfvan, invid M. Ö. J. Arealen har under året ökats med 30 ar. Hela arealen utgjorde vid årsskiftet c:a 420 ar eller omkring 8:/, tunn- land (390 år I911, 390 år 1910, 280 år 1909, 135 år 1908, 94 år -1907, 19 år 1906, 15,4 år 1905.) På grund af det alltjämt stegrade behofvet å plantor blef under året beslut fattadt om ytterligare utvidgning af plantskolorna under 1913. I plantskolorna utsåddes våren 1912: 19,4 kg. tallfrö (19,5 år 1911, 19 år I910, 9,5 år 1909, 15,5 år 1908, I4 år 1907, 5,30 år 1906, 4,8 år 1905). | 84 kg. granfrö (77 år 1911, 96,5 år I910, 3495 år 1909, 20 år 1908, 16 år 1907, 6 år 1906, 5,7 år 1905). 48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Fig. 2. Besådt hygge vid Norlunda i Simonstorps socken. 24 kg. lärkfrö (14 år 1911, 20 år 1910, 5 år 1906, 3 är 1908). 2 kg. silfvergranfrö (4,2 år 1911). 67 kg. ekollon och diverse frö. Våren 1912 omskolades i plantskolorna: 301,000 st. I-årig tall. 4:3,0,0000 0.1 > LEAD. 2:000, » 2.» tall. 13,495 >» löfträds och ädlare barrträdsplantor. Sa 752,405 st. plantor. Den 31 december 1912 funnos i plantskolorna: 1,254,000 st. oomskolad tall. 264,000 » omskolad > 2,385,000 » oomskolad gran. 796,200 » omskoelad » 113,000 >» oomskolad lärk. 41,800 >» löfträds- och diverse plantor. S:a 4,854,000 st. plantor. (4,37 1,300 år IQ, 4,297,573 år 1910, 4,124,400 år 1909, 3,917,800 år 1908, 2,145,950 år 1907, 650,000 år 1906, 350,000 år 1905. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 49 Fröklängningsanstalten i Åtvidaberg. Under år 1912 ha inköpts: 741,29 hektoliter tallkottar (916,;7 år 1911, IOI,5 år 1910, 2,408,5 år 1909, 564 år 1908, 358,65 år 1907, 1,375,7 år 1906). Under året ha utklängts: 120,25 kg. tallfrö (763 år 1911, 238 år 1910, 1,565 år 1909, 3,5 år 1908, 417,60 år 1907, I,140,45 år 1906). 055,50 kg. granfrö (588 år 1911, 311 år 1910 12 år 1909, 286 år BOO 3 ar 1906). Vid årets slut funnos i behållning: 585 hektoliter tallkott (23 år 1911, 70 år 1910, 375 år 1909, 564 år 1908, 235 år 1906). All inköpt kott har samlats i december månad. Kvalitén på tall- kottarna har varit ganska underhaltig, i det att utbytet varit c:a 30 > under det normala. Af 1 hektoliter tallkottar har i medeltal erhållits o,534 kg. frö (0,70 år IOII, 0,68 år I9IO, 0,60 är I909, 0,65 år 1908, 0,70 år 1907, 0,70 är 1906). Af 1 hektoliter grankottar har i medeltal erhållit 0,655 kg. frö (0,39 kg. år I91I, 0,48 år I9IO, 0,30 år I909, 0,60 år 1907). Ett kottmagasin har uppförts för en kostnad af kr. 1,900. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos under året i 49 af länets socknar. (AON ändrost, 55 Ar 1910; 55 år 1909, 54 år 1908, 53 år 1907, 49 MNngO0) Wan 1005). Undersökning enligt $ 2 af skogslagen. 2 MAN (Gar nOLI,, 7 1Ar IOIO, 3 är 1909, I är 1008, 3 år 1907, 2 år 1906, o år 1905) har styrelsen sett sig föranlåten ingå till Konun- gens befallningshafvande med begäran om sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 af lag angående vård af enskilda skogar. I ett fall har rättegång blifvit anhängiggjord. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 4 50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Spridande af skogslitteratur. Styrelsen har under året låtit utdela c:a 2,000 ex. af Skogsvårds- föreningens folkskrifter samt kostnadsfritt tillhandahållit allmänheten for- mulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontraktsbestämmelser angående skogens vård vid utarrendering af jordbruk, kostnadsberäkning öfver olika slag af stängsel, formulär till öfverenskommelser angående inskränkning i stängselskyldigheten samt »skogsordning» att närslutas arrendekontrakt. Plantörskurs. Hösten 1912 anordnades en kurs för utbildning af skogsplantörer. Kursen, som var förlagd till Borensberg, pågick en vecka. Antalet kursdeltagare var 21. Öfriga åtgärder. Södermanland-Östergötlands skogsmannaförbund har tilldelats ett anslag af 200 kr. att efter styrelsens för förbundet godtfinnande använ- das till befrämjande af förbundets syften. Hemmansägaren Anders Olson i Norlunda, Simonstorps socken, hvars skog styrelsen under sin inspektionsresa besökt, har af styrelsen blifvit tilldelad en silfverpokal, som en belöning för god skogsvård. Tjänstemännens verksamhet. Länsjägmästaren har ombesörjt tjänsteexpeditionen med biträde af kassören hos Östergötlands Ensk. Bank S. Mårtensson, handhaft räken- skaperna, lämnat råd angående skogens vård, granskat afverkningar och skogsodlingar samt hållit föredrag i skogsskötsel och därmed samman- hängande frågor vid de af Hushållningssällskapet anordnade småbrukare- kurserna, för beväringsmanskapet vid Kungl. Första Lifgrenadierrege- mentet samt vid Lunnevads Folkhögskola. Antalet förrättningar och förrättningsställen framgår af efterföljande tablå. Styrelsens 3 ordinarie tillsyningsmän ha biträdt vid utsyningar, gall- ringar samt undersökningar af afverkningstrakter och i mån af tid gjort besök hos den skogsägande allmänheten utan föregående rekvisition. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SI Tablå öfver tjänstemännens förrättningar! me — | Antal hållna | Antal andra Antal olika för-| Antal för föredrag förrättningar |rättningsställen rättningsdagar ee [LänsJägmästareD..:.....s.wdsystre. 16 185 183 142 Motsvarande 1911 20 208 189 185 » 1910 16 350 | 289 204 > 1909: 15 268 | 226 201 > 1908 11 263 232 181,5 Tillsyningsmännen: | SALEN SS TÖDSSO Tee nn en ds ke sied | = 28 | 28 27,5 Motsvarande 1911 - 28 28 31 2 1910 = 52 2 88 > 1909 = 54 53 7 » 1908 — 50 41 382 (CEPN IRSEESDT sesrts sot esssgeneA = 146 130 237,5 Motsvarande 1911 — 150 144 196,3 » 1910 — 194 184 207,5 » 1909 — 164 155 179,5 > 1908 — 221 208 148 Waldemar Nilsson ............ — I 320 294 241,5 Motsvarande 1911 — 89 74 179 e. Tillsyningsmannen: | CIARIHdlund es — | 5 53 63 Motsvarande I911 = 29 28 42,5 | » 1910 — 47 47 35,5 » 1909 — ör 56 55 | » 1908] = | 30 28 36 De enskilda skogarnes inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Någon väsentlig förändring beträffande den enskilda skogsskötseln har icke ägt rum sedan styrelsen afgaf sin förra berättelse. Såsom ofvan framhållits har skogsvårdsstyrelsen med ganska gynn- samt resultat verkat för åstadkommande af mera rationella afverknings- metoder. Härutinnan återstår ännu mycket och styrelsen vill därför härige- nom rikta en allvarlig maning till länets skogsägare att om möjligt all- tid anlita sakkunnigt biträde vid förestående afverkning. Skogsodlingen omfattas med allt jämt ökadt intresse. Den med skogsvårdsstyrelsens biträde utförda skogsodlingen är större än närmast föregående år. Däremot har den af skogsägarne på egen hand verk- ställda kulturen, som synes här nedan, minskats. 1 För tillsyningsmännen är icke arbetet vid skogsodlingen här medräknadt. 52 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Orsaken härtill är emellertid uteslutande den under året rådande otillräckliga tillgången på skogsfrö. Under år 1912 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- ställts fullständig skogsodling och hjälpkultur å c:a ......... 1,465,— har Dessutom skogodlade ett 5o-tal aktiebolag och enskilda skogs- i ägare på egen bekostnad och under ledning af eget folk c:a — 885,— > Summa 2,350,— har Den skogsodling af barrträd, som under år 1912 utfördes inom Östergötlands län på enskilda marker, beräknas på grund häraf hafva utgjort, fullständig skogsodling å c:a ... 1,981,— har SAMt IRjälpkIl tur TAC: 20: ot SEA ISA FÖRRA Almega SÖDER Summa 2,350,— har IMO tSVarandesssritObErORS al IOMA dee AE ASUS SS TREA 2,387,— har p » ARE JE (0) To TR SR SEN RE SR ar Bud FO Ce BER 2,085,— » » RT KO (ON rerodsäpsnt sdp HN ÄRNRINEENIÄLRÅPHIRSAS JG. S3 251 ON » » ys» 1908 SLE Jen or An Ga Rude SEINE RONSON ee HGT GP ESA D » DA TTT O)O fö (bO Vers l ejer soteolpre la, crel ee ers jeinja aa] dal je LA ar RN alb tja LE. CAR ref > » FINER SNES 0 FOOT INR ASA a SSE SRS RS SA SA VOR ce HÖG > » Ja 10 JONS 49 ER SR SPN ODER JONODIGTS SAS 1,600,— > IVO ES VALA Ge STRÖ KOTA ATTAO TA fe EARSTN S AES 20,— har » » NIER JE (000 65 SJS Arden 0, JSPO SOSFS svs NEUE ISERKLÖADAE TN » » » » I909 I12,— >» ? » » TOO cease nn nar Algekie on RN AS Usb T eb AST 5,— >» » » BONE IEO) Oi os loie vip ien!e € 6,0 oja ae Sie el pla pa slaka bj sign pint DS pj Rjae a SLA 20 Väderleken har under året varit för kulturen gynnsam. Hults Bruk, Åby den 2 april 1913. Gunnar Ekelund. Carl fb Petterson: Axel Ekman. Åke Foachimsson. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. un [E Revisionsberättelse. Sedan undertecknade, som af Kungl. Maj:t, Östergötlands läns landsting samt Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsut- skott blifvit utsedda till revisorer för granskning af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper och förvaltning under år 1912, fullgjort detta uppdrag, få vi däröfver afgifva följande berättelse. De af vederbörande tjänsteman förda räkenskaperna, hvilka vi låtit undergå siffergranskning och äfven själfva genomgått och jämfört med tillhörande verifikationer, hafva befunnits utan anmärkning. Likaså hafva vi genomgått de vid styrelsens sammanträden förda protokoll samt årsberättelsen. Rörande ställningen vid räkenskapsårets slut få vi hänvisa till sagda berättelse under -vitsordande af, att däruti anförda siffror öfverensstämma med räkenskaperna. Af tillgängliga handlingar hafva revisorerna inhämtat, att skogsvårds- styrelsen på sin tid låtit anställa rättegång, enär på egendomen Lönö skogens återväxt vore äfventyrad å betydliga områden, och öfverens- kommelse icke kunnat träffas. Denna rättegång har under året vunnit slutligt afgörande, därvid i olikhet med underrätterna Högsta domstolen ogillat styrelsens förda talan. Då emellertid — efter hvad revisorerna vid besök på stället öfver- tygat sig om — därstädes verkligen föreligger vanvård af skogsmark i en grad, som dess bättre måste betecknas såsom sällsynt, kunna revi- sorerna icke underlåta att framhålla önskvärdheten af, att styrelsen icke låter bero därvid, utan vidtager de mått och steg, som kunna finnas lämpliga för tryggande af skogens återväxt. Af årsberättelsen framgår, hurusom arealen af genom skogsvårds- styrelsens försorg skogsodlad mark alltifrån styrelsens tillkomst ärligen stigit och ännu fortfar att stiga. Med anledning af hvad vid revisionen förekommit få revisorerna tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Linköping den 4 juni 1913. ETG. Hj. Petersson. Ad. Burén. J. E. Kinman. +” 0 + I 4 [ + [ + 12 2 rn far DJOYSPDIÅ ASVT + IOISUPSBUTUPUDPIOAT Kalmar AX : LIPDISOQ. 2LOPYVAÖOYGS O SA : TR TN RATE HP STTNA: + N d : . — op — o02725M ITA OO SVOSST H = oja — oy A SE NPR ER OGISÖENLE — öp 2.47524 IM = RE 7.450. FILQSIP FLOMÖTYSSUD) OFPU I SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. T UU anan ena | Lb (2) 00000Ut 000.001 ODYS NVTI SINIdOMNOP REMS (0) Sd WU DUUDLI fö) f// BTM 54 Redogörelse för skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns lands- tingsområde verksamhet år 1912 jämte kortfattad fram- ställning angående de enskilda skogarnas inom lands- tingsområdet tillstånd och skötsel. Räkenskapssammandrag för år 1912. Tillgångar vid årets början. MERESTE TA UTN ETS SRS RR sr da dj LR Se 1 TA, AO5NS2 [LÄTT FERRAN a dun 3,370: — PERLEST YE ONS ER a dj EE a AR re ratas Läte a nade 7,496: 47 Fröklängningsanstalten = ...........c RI 82: 50 HISS OD SLET SAR a SS skfös stek sesjer si sees EE NG! Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen 463: 26 Innestående i Smålands Enskilda Bank PaRUPP- LOCK afSKrifnilg, mc... 80: 93 UNfaRSalbe hÄllnaRg Es oooss ses susse så 424: 57 217,889: 29 Skulder. Jönköpings läns hushållningssällskap ... 10,000:— Smalanas tnskilda Bank ..å.ccsv..cc6. 7,500: — I 7,500: — Tillgångar utöfver skulderna ss SANTEER.EE 10,359: 20 Inkomster. Statsanslag till uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet ar IOL2... ss. 1,500: Statsanslag till skogsodlingens befr: ämjande 1,1904: Skogsvårdsafgifter .. RAG 44,530: 25 Ames från landstinget Rd 5,000: Anslag från hushållningssäl skapet É 4,90 Räntan af Lindströmska fonden 200: BEOKOCH- Plantor ...s-.s.22' S 1,529: 47 Räntor 210:06 65,779: 78 Summa kronor +76,169: 07 Skogsvärds- kommitteer. Skogsodling. 56 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Utgifter. INVEDLATLÉk adding seden Nira Sas SHE ENTER AR AIN INNE Fr25ORNNA SKO 250 ÄMNE «22 orre vr re AE ARE fal ARN SSA A 9,159: 09 SKOgSUDAELVISDAT 2 jäs se erg re) se RA ARA Sr EAA 2,835: 56 Fastigheten sv g.s sö sma dos SSA AL SRF ve RNA SN NE 1,829: 47 FEEXPEISCI ES od node or Frk ja ATERN SR 4 Let arg ADR IRA 1,201: 05 "TEle FÖRETA so oh RSE 2 0 206 rst AR ARA OS ON SA ENN DRAMA SKOPSVAL SKO Dana ttiC CT ya RAS RKA TATA NERE) Styrelsen ko Ch TEVISOLOL «svs: a spe tgR se Se ER OA SA 1,016: 47 Biträdle"törtsko gSVALG soo ss oe REA SES EN 3,010: 10 Afverkningsundersökningar .mssmsssssssse-o0-er> EDT LAR 2755 TDC 6 ord ks NA & NÄS da Be Sr RN: AE SDN ER AA DE T0,283: 33 I CE(0) FT LONE a lr SA labs re 0 stR NE SAS IS SSA NS 1,500: — —34,950: 96 Tillgångar vid årets slut. 10) 01 (3) a YrE DR SoA AR EA ER ÅR JD AR abe a 3,706: 50 TEN Ö i be 6 ar ar re TA ora GAN MA SEA RA Ira RR 3,829: 90 LATE OT for one bref ap ER TAN AN RER AS 3,495: 86 IBröklängningsanstaltSD....c.0t ssd 96: — IBAStiole ten VR ryser ARN ALE 10,033- 34 Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen 443: 38 Innestående i Smålands Enskilda Bank PASUPp=70 GhRASKIIA SRS eeerE ss 626: o4 Innestående i Smålands Enskilda Bank PA KAPAT OA sasse ass sk re 24,139: 77 —51,970: 79 Skulder. Jönköpings läns hushållningssällskap ... 10,000: —- IRC CO 8 OLALEDS MLOG ATA se HSO 10,752: 68 Tillgångar utöfver skulderna ART, 20:85 Summa kronor -76,169: 07 Styrelsen, inom hvilken ej någon förändring under året ägt rum, har haft 5 sammanträden, däraf ordinarie vår- och höstsammanträdena den 29 januari och g9 december. Den 22, 23 och 24 juli företogs en inspektionsresa genom Östra, Västra och Östbo härader. Extra länsskogvaktaren A. E. Ek, som på grund af befordran af- gått, har fått till efterträdare E. Gabrielsson. Med dessa har ej skett någon förändring. Skogsodlingsarbetena påbörjades omkring den 22 april och fortgingo under delvis rätt stark torka till andra hälften af maj. I öfrigt var vä- derleken under försommaren gynnsam. Den starka nederbörden under - JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 57 eftersommaren med åtföljande låg temperatur gjorde, att plantorna stan- nade i utvecklingen och i allmänhet voro små och mindre kraftiga. Förutom länsskogvaktarna användes som skogsodlingsledare 10 ordi- narie och 19 extra plantörer. Då skogsodling på kontrakt i följd af bristande tillgång på medel endast utfördes i ringa utsträckning, kunna tillförlitliga medeltal beträf- fande skogsodlingskostnaden för berättelseåret ej meddelas. Höstskogsodling utfördes ej, däremot markberedning med svedje- plog, ehuruväl dock i mindre utsträckning än som var beräknadt bero- ende på att tallkotten betydligt decimerats af ekorren. Enligt tab. I har till skogsodling sammanlagdt åtgått 507,60 kg. frö, däraf 252,95 kg. tallfrö och 254,65 kg. granfrö samt 1,895,000 plantor, däraf 1,640,400 tall, 247,600 gran och 7,000 bergtall. Af tab. II framgår, att å kontrakterad mark (afverkad före ”/; 1905) skogsodlats 51,55 hektar genom nykultur och 133 hektar genom hjälp- kultur eller sammanlagdt 184,55 hektar. Tab. III innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jord- ägarens bekostnad utförts under ledning af skogsvårdsstyrelsens plantörer å såväl ny som gammal kalmark, dock i hufvudsak å förstnämnda slag af mark. Den sålunda skogsodlade arealen är fördelad på 44,9 rekvi- renter med 883,71 hektar, däraf 879,36 hektar nykultur och 4,35 hektar hjälpkultur. Hela den under året sålunda skogsodlade arealen utgör 930,91 hek- tar nykultur och 137,35 hektar hjälpkultur eller sammanlagdt 1,068,26 hektar. Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling ut- förts å omkring 150 hektar. Minskningen i den under året skogsodlade arealen beror på bristande tillgång på tallfrö och plantor. Anmärkningsvärdt är, att å 38 procent af den nykultiverade arealen plantering utförts mot endast å 6 procent föregående år. Detta är en följd af att resultaten af plantering under här rådande svåra förhållanden, af hvilka särskildt må nämnas stark uppfrysning, visat sig vara säkrare. Brytning af en ny plantskola, afsedd att omfatta 25 ar, har påbör jats i Åtterås vid Smålandsstenar, hvarjämte utvidgningar pågå i Nässjö och Hvetlanda. Tillståndet i plantskolorna framgår i öfrigt af tab. I. Frostskador äro jämväl under detta år att anteckna, ehuruväl dessa på grund af vidtagna skyddsåtgärder minskats Resultatet af 1911 års sådder blir kvantitativt dåligt. Utvecklingen af årets sådder har lidit af den starka nederbörden på eftersommaren. Frökläng- ningsanstal- ten. Afdikningar. Skogs- Undervisning. 58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Besprutning af tallplantorna har som vanligt ägt rum. Under året inköptes inom länet 42,25 hl. tallkott och 1,033,40 hl. grankott samt genom samverkan med vederbörande skogsvårdsstyrelse från Skaraborgs län 2,75 hl. tallkott och 300,45 hl. grankott. Fröutbytet blef 25,5; kg. tallfrö och 579 kg. granfrö. Grankotten var i allmänhet af mindre god beskaffenhet. Då bidrag härtill ej kunnat utgå, har denna del af verksamheten för tillfället afstannat. Undervisning har lämnats vid folkhögskolan och landtmannaskolan i Nässjö samt vid folkhögskolan i Värnamo. Föredrag hafva hållits vid af hushållningssällskapet anordnade små- brukarekurser i Månsarp, Lekeryd, Ölmestad och Frinnaryd, under Vestbo härads hushållsgilles sommarmöte vid Hylte bruk samt dessutom i For- serum och i Gryteryd. I likhet med föregående år och likaledes med bidrag från Jernkon- toret hade anordnats en kolarekurs å Nissafors. Af 34 sökande, däraf 23 från Jönköpings, 6 från Kronobergs, 2 från Hallands, 2 från Älfs- borgs och 1 från Skaraborgs län, antogos 22 elever, af hvilka dock 7 anmälde förhinder eller uteblefvo, så att antalet elever, som genomgingo kursen, utgjorde 15, däraf 14 från Jönköpings och i från Älfsborgs län. Kursen pågick från den 9 september till den 19 oktober. 5 skogsmilor kolades, hvilka ehuru belägna i skogen, dock lågo inom ett tämligen begränsadt område med tillgång till profytor och för öfningarna i öfrigt lämpliga bestånd. Resultaten af kolningen framgår af tab. V. På grund af milornas belägenhet och tillgång till profytor kunde den undervisning i skogsvård, som lämnades jämnsides med kolningen, bedrifvas rätt intensivt. Denna bestod uti ljushuggning, hjälpgallring, virkesaptering, upphuggning af skogseffekter, virkesmätning m. m., hvar- jämte eleverna under sista veckan vid då pågående plantörskurs erhöllo undervisning i skogsodling, sådd och plantering, plantskolearbeten m. m. Undervisningen leddes af länsjägmästaren med biträde af länsskogvaktare A. Johansson och en kolareförman. Deltagarna erhöllo hvardera en premie af 75 kronor jämte ersättning för järnvägsresor fram och åter. Eleverna bodde i skogen i kojor. Under sista veckan af kolarekursen från den 14—19 oktober var en plantörskurs sammandragen äfvenledes på Nissafors. Antalet deltagare i denna, kolareskolans elever undantagna, var 37, alla från länet. Ända- målet med denna var i första hand att utbilda skickliga skogsodlings- ledare, hvarför undervisningen bedrefs uteslutande med tanke därpå. Denna omfattade sålunda i hufvudsak hyggesröjning, upptagning, för- [ JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59 varing, förpackning och transport af plantor, sådd, plantering, mark- beredning för själfsådd, uppmätning af ytor genom stegning, förande af plantörsrapporter m. m. Som instruktörer voro ytterligare inkallade läns- skogvaktarna P. Olsson och E. Hj. Carlsson. Hvarje afton höll länsjägmästaren föredrag i olika ämnen, belysta « med skioptikonbilder. Deltagarna erhöllo 6 kronor hvardera och ersättning för järnvägs- resor fram och åter. Åtskilliga folkskrifter utdelades, bland andra om kolning, sådd och plantering. 500 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter ha i likhet med föregående år inköpts och utdelats. Då brist på frö förelåg, kunde sådant ej utdelas till skolorna utan TES OIs4 en SER SSE RS a 2,200 38003 Plan törer stands grand dårar en DE ESSEN db RN sek ES GES NASSA EX tra; PersOD Al os dress oida sees re Era Anon el se Sr rr ALE dn ERA TRES Styrelsen =O CI) TeVIS OLE mvg sko sade Ai plraar beskae ra Ts Töm kEr ads plantera SANN NASAS ANNA Återbetalning af lån till hushållningssällskapet.....ssssmmmmssssssssenonnna BehållniDg sma sas 0 ANGE SÅ SONEN ar Sa arr NT Age fe rd RER SNS Summa kronor 17,000: — 4,000: — 1,200: — 400: — 1,000: — 200: — 6,300: -— 14,300: — 5,000: — 500: — I,000: --- 200: — 10,000: — I10,100: — 71,200: — Någon nämnvärd förändring i det allmänna tillståndet kan helt na- turligt ej hafva inträffat under den korta tidrymd, som berättelsen om- fattar, utan hänvisas till hvad därom blifvit sagdt i tidigare årsberättelser. ar = JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. OT Ogynnsamma omständigheter hafva haft till följd, att fröbrist upp- stått. Inom länet inträffade verkliga granfröår 1905 och tallfröår 1909. Den stora efterfrågan på skogsfrö, som skogsvårdsstyrelsernas verksam- het föranledt, har så uppdrifvit fröprisen, att skogsodlingskostnaderna blifva högre än som kan anses vara förenligt med god skogshushållning. Under sådana förhållanden har det ansetts vara ekonomiskt riktigare att framskjuta skogsodlingens utförande ett eller annat år eller rentaf att i gränsfall öfvergå till plantering, men att i alla händelser söka koncentrera sig omkring rika fröår. Det har varit mycket svårt att tillfredsställa det af denna och andra anledningar uppkommande betydligt ökade plant- behofvet, hvilket endast kan ske så småningom, i den mån utvidgningarna af plantskolorna hinna verka. Smådimensionerna hafva stigit i pris, beroende på att vissa props- dimensioner varit mycket begärliga, på god afsättning för bilade trä- varor, speciellt sparrar, samt på den minskade tillförsel, som blifvit en allmän följd af de under senaste åren ogynnsamma drifningsförhållanden, allt sedt i belysning af att trämassefabrikationens behof, som redan nu sätter stora anspråk på länets skogar, måste oberoende af tillförseln fyllas. Detta har ledt till att totalafverkning af växtkraftig skog ökats, en i och för sig alltid ogynnsam faktor, som dock är så mycket mera be- aktansvärd som skogarna i detta län redan nu äro mycket hårdt an- litade, hvilket framdeles kan komma att vålla svårigheter speciellt för industrien. Spekulationer med skogsegendomar tilltaga alltjämt, ett missförhål- lande, som ej nog kan framhållas. Jönköping den 26 april 1913. Ivar Berg. Oskar Erickson. Fabian Lilliecreutz. Henrik Carbonnier. 62 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Revisionsberättelse. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdssty- relsens inom Jönköpings läns landstingsområde redovisning för dess för- valtning under år 1912, få, sedan detta uppdrag nu blifvit fullgjordt, härmed afgifva följande revisionsberättelse: Revisorerna få vitsorda, att det i styrelseberättelsen intagna ut- draget ur räkenskaperna är i öfverensstämmelse med de oss företedda och granskade räkenskaperna och behållningen vid 1912 års slut: Hillgan gar Lvid atetskSluttte.ske.es kd kr. 51,970,79 SkUldek ssh ge rata ANNE BD AA få NE ÄRAS AEELON/S268 Tillgångar utöfver skulder... S:a kronor 41,218,11 Räkenskaperna äro försedda med vederbörliga vertifikationer. Att frö- och plantsådden under år 1912 varit verkställd i mindre utsträck- ning än 1911, beror på ringa tillgång på frö och plantor samt att skogsvårdsafgifterna ej utfallit förrän i slutet af året. Räkenskaper och förvaltning äro handhafda på ett i allo lofvärdt sätt och då ingen som helst anledning till anmärkning förefinnes, så få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen och dess tjänste- män för det år revisionen omfattar. Eksjö den 21 maj 1913. E. W. Lavén. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. August Stork. Hj. Leyonmarck. Utsedd af landstinget. Utsedd af hushållningssällskapet. | | ] | I | | | 09'0 | 090 00'5z9 | oc'0PE SE | | | | tar lat ' 4 | i « s felat telat | et « lat Ga t Ifö 4 [EES RAR ar fe ne (NE AA stödeäs Nr AKNE er [9-0rlorer) — fo'zelo er | = | — |9'0r lo'tr |8'tj— la'tloter Jotelo's |9t9]— |9'tv |t'601 |9'tr lo'skr |8'€6 |e't06 la'zsr lotgzgte) = 26'$08 | 31'6p zi6r || | | | J2Q Ua Jap 1€ uap Swujegag | ] | - I = file EJ I +'[ |t'0 — | — — — | - 09'0 se uo3durusrasepuns3oxys tr | | | RN Se 1 — | —|—- = | 8'c€I 53 8'pIE'I - | = 08'8pz OT Lpz SSP änrnaDe "veesojuanayds Ole | | | | | | 9 opeuwmenn J0juejd 420 AI = | am 0'L | — | — = 8'0II ja 0'6TE a = Se'g eg'g AIew pesspqenuoy & Juqpo | Vil I I I | SI | -S$30YS PIA Bue3irjurjd q20 -QIJ | | SS — — He | = —-1—1—-1—=1—]= == | Bl [FER = 00'z€ 08'0 set J03uejd qao om IPIESIOA | — | = | I — I8'Tle'or I [a 0'F91 3 INRE -Å = | ra 8 UN ord art fa sense 30]0XS I | I Kal | | | | | aprjoxswugn = 0 rn) fen = | or lr Bora | = Ia 5 MR SEA ng] | fr | -—- — os'0 | oso 00'pE | 00"1€ sett Jolo3ysturld I 3pesn | | LA 090 0c'0 | 00:29 | o0'0pE Pung I U| | UI —— — —— — — — — — — = | — | | 2 = Se fa = = -— — — — | 00615 09'cZz STL 3230 2apun om Ip3ar[A = | I | || I — |] —-] s'g = 050 080 | 001 — feet 92 Japun 1doyup | SR lösa] | CK — jo'erfotoa] — lot fotzelotep) — joe )— lo'pl— | — |o'tlo'oe | |a'rlo'99 |s'zzz |9'69 |8'utz |o'661 |o'gE lo'ore'tlottirt) — | 00'Sp | o9'pIg | sr6r surfa uop Furufeqog NJA) | | | | = HO ton pg per nm erna EA EES PENG! BIN NES 0 TRANS VE O00'I '3y = 7: 07-107 IT/ I X/0 107 -1.07- la It) | 8 ö T I 0 [ 0 0 s 305 ö VE kår eld de läser le | n/e S/N men ne /z Ir /z hh 1) Os uelg Ner CC [Sker cal | | ös uesg fra a UBISPAH | ej 2 ER uPI ev NAH | Iesrog SR ESA ÅS RS UeL - n AG OUT 5 TAS ON EE RT re mm iu nunnnnnnnnnnsnnmnnm mh nin uh :iobc tt om hj jjh jg HH "c161 Je sojuejd 430 QI JIJAJQ BetIpuewwWres A j KR É d EN ed 64 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Tab. II. Sammandrag öfver skogsodling å kontrakterad mark år 1912. Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken | 22 = EEE | Antal Härad Nykultur Hjälpkultur = I stäl- 5 | s Mans- 5 Barn- | 3 | len Säddl|e ST Såddöl a 2 [ÖRE | tering | tering - | | NE Era es NASAS er = | = 5580]. 20/3 | 35/4 6'/3 | 62/4 NILS RE a Sr ae RE = — — 3550. ESS 16 14 | 65 I INO ME StEssERAer no gt re 3 | 20, | 169 65 89 323 10 Norra Vedbo. .o.cc. SE = — | — 30 12 — | 2 I Södra Vedbo ........ — - Öje R252011E20 3 18 50 2) Östra = FN = TO: KS 41 81 245: al SU IVFAS (Aes RV ES SOS = 20,— — 44,40 | 296!/, | 106 216 FENA, ME FVO: sta AA O,10 O,45 | 10,50 | 21,60| 117!/5 | 64 47 228351 IG Summa] 5;10 | 46,45 | 19,50 | 113;50 | 820!/3 | 3422/, | 471!/7 | 1,634?/;] 44 | VR AE | 51,53 MEK Tab. III. Sammandrag öfver skogsodling på grund af rekvisition år 1912. Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken I 2 Ar 2 Antal Härad Nykultur Hjälpkultur = la stäl- RS NS |A EV Mans- 5 Barn- | 3 len Säddd RA ASä dd dre 2 | = | tering tering é | | | TYELa SR ry 8I,15 | 30,70 | 0,50 | 3,85 761!/3] 309 189?/,| 1,260!/,] 69 I NIST es ARS Bj 8.30) — = 106 SER 25/2] 183 IVO nara e sad KS vare 24, — — — 114 37 32 183 9 ; Norra Vedbo 35,40) II,15| — — 278 Y T74!/) 45911 22 | Södra Vedbo 26560.) 4535) — TT 183 20 86?/,| 289771 18 | Östra joe 541801 49335 = 608 163 315!/,| 1,086!/)| 33 Vestra 128,65 | 86,17 | — — I 1,320!/,) 342 (Eh FÖRSENAR Sö ÖStD'ORTAREEL EE LG 60,95 | 77190] — = S14 366 281?/,| 1,4615/,| 67 VÄStbO moss ARSA 143,10 | 51,70] — — 1,006 247"/)| —538!/| 1,792 88 271 Summa| 559,74 | 319,62 | 0,50 | 3,85 | 5,191 | 1,543- |2,319!/,|9,053 '4| 449 79,36 4,35 I 65 LANDSTINGSOMRÅDE. ÄNS JÖNKÖPINGS SSE Soo'91 | gts lg zS1 zlI Sad 19 il'z59'0€ St SS L1z'z Set 66 bi | II SSPUrE oc or'gE Lob'i 98061 fc | 2/18 iLg9'l Lv I or6S I bEott lort6Sr ?v | JAA bg'gbb'€ LS SEr66 be9g't Selle HR | 9 9itzzi'b SS 6'9€ 685 S6t1 LE ZI S Lst€go'b €1 1'0z Sbgo 'So0o1 X z ostotl gz '+E bob SES bi —'g6z'€ 1 o9'z gzI ottyg — Ha 18' 16F br o9'ZI Log SStebz 1,8 €1 Has = "8 gut Lgbiz ey seq rv | 2 apuessr] | Supurey penosg | persurejd | Sunes FE -uefd — |-2q SsyIewu PaIgA ualas | Tesre eg nå Buu | ja | Te sum -SFOXS | suoFoxs [E28R muy | epueunn | 3 SE | ; | SR HR | Sn BIO ER | [RuUy SBU | peng on 1 IA peng ENN | PENOM FAO | opENid | op | openig FRE USE 'Ie3ep ogb PwWung vuuwmung e05sO) AA 2 A BeIPOS EIION zz OM mISTA "ePAL Pete "ZI61 JP Sprt)Iq IPEUWE] INIIIP PUJEJNEAGONSSURJ] JE JJAJO SLIPUELWES AL QP 3. Bilaga 1. gens Tidskrift 1Q1 S Skogsvårdsförenin 66 Laos Va Vedåtgång och kolutbyte vid SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. | Vedens beskaffenhet Milans | Mila | fa H Milans | Kol | 2 Kolnings- : ANAR ENS RSA St | num- Botten | NINgS- | Afverkningstid månad SE (=Å z Sr metod. | | É « RO RGE JA all = mer dygn | och år, vedens vård JANE > | = tess Ol GR I (c a | m. m. = | | | AK | I | Der (TOK: KAD er ÄR | | | | | | SE SE RR AA Aa | I I É | | 1911 !/,—!/,,, toppar, | | | Tall | 58 8 Östgöta- —|Plan, gammal | 28!/; |! skräpskog och lump-(| 2,57 | 8,7 |24520] 116,47| | kubbar, obarkad | Gran (42 | | | | | ; | | - | [ Vintern I911—1912 | | | Tall | 80 9 Östgöta- Plan, ny 36 torrskog och gallrings-/ | 2,67 | 7,4 [23,50] 109,75 | | | ved, barkad | | | | | | | Vintern el | ( Tall I 60 10 Östgöta- Plan, gammal | 22 |) torrskog och gallrings- |) 2,67 | 8,8 |22,80 103,38 | | ved, barkad Gran | 40 I U | 1 EE or | | Tall | 35 | II Värmlands Lutande, ny | 25 skräpskog och lump- ji | 2,67 8,8 |23,50] 110,74| | | kubbar, obarkad | II Gran 65 | | | I TjETB) 4 | 2 Värmlands Lutande, ny | 35'/, | Jr (C fn BN | 2,67 | 6,0 |22,90] 104,29] |] ringsved randbarkad | | | | || Gran | 42 | FS LS JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 67 e af kolareskolan vid Nissafors år 1912. T Kolutbyte | Ekonomiskt utbyte (DEREN | Rotvä I |" Arbetskostnad till | R9tvärde | SER AS Sa STONER stjälptstig.| > 24, Kr SES (A 9 [ES EE ; PESNE: pr stig. | ärln; a Sö Koll | a NASN = - TY Anmärkningar » 3 < = CEN eR Oo | | C- 3 | un e [1] = = o mol I LA I np = 3 ER 6 OB (GT IT VA EE = läsk Se Z = = = = hl. & s = ua SE I ”x = Jo 2 om im er SÅR Era På | sal 091 sl fd = a 2 Hr — ” | [ER in [= 2 Mm : 2 E = 7 =E (<) = = 34 . Pp S 2 E AN FOS ne SANNE 4 | RA Ra - Cd äl = | | PER SNES | Fl As I I | | IDR TESEN EN 4 Re | | Dämd 507 11,88 | — | 59,96/ 500 | 70 1570 149 | 4,21 | 3192 | 8)30 | 2,— [14,22] 2,32 2 - I I FE SE I I I | | | Dämd | sq I I SOrk2;06] — 152170) 395 | 70 |465 | 45 | 4,53 | 4523 | 8i20 | 2,— [14,43] 2v11 | 6,—]| | | | | I | i | I I | 1 I RN En ES EE en a las tl ie a rn | | | Rifven I 48 | 1,54 | — | 503221 360 | 100 | 460 | 46 | 4,36 | 3,91 8,10 | 2, |14,0rx] 2,29 | 6,5 | | I I I I | I I I | I | 2 Ch | SS SG tr er a EE EE EK N | | I Rifven 48 | 1,40 | — | 54,93] 450 | 80 | 530 148 14,04 | 3192 | 8130 2, |t4,22] 2,42 | 7, I | VS -— — — — => Hl SEA I —]| = — -— — | SS - - s | | | I Dämd J- | a | | OR 44 | 2,10 | — 145,92] 360 | 80 1440 | 42 [408 6,26 | 8,10 | 2, |16,36) I IS | | Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län verksamhet och förvaltning under år 1912. De enskilda skogarnas tillstånd. Beträffande styrelsens uppfattning om de enskilda skogarnas inom länet allmänna tillstånd och skötsel har i dess tidigare afgifna berättel- ser successivt lämnats redogörelse; och som några väsentligt förändrade förhållanden under det gångna året icke inträffat, får styrelsen till dessa berättelser hänvisa. Här må endast i korthet och särskildt beträffande berättelseåretan- föras, att, tillföljd af de under samma år stigande priserna å försågade trävaror, liksom äfven den goda marknaden för cellulosafabrikationen, skogsafverkningen under år 1912 antagit betydligt större omfattning än under föregående året 1911. Sågindustrien åtnöjes med allt smärre sågdimensioner, och cellulosa- fabrikerna inköpa mångenstädes afverkningsrätt till skogsparker, hvilka stå på gränsen till eller rent af kunna betraktas som ungskogsbestånd. Å andra sidan kan anföras, att en del vanhäfdade hemman efter hand inköpas af cellulosabolagen, hvilka vanligen utarrendera jordbruket och ställa skogen och skogskulturen under vård, företrädesvis af egen skogspersonal. Årets väderleksförhållanden synas i hög grad hafva varit för skogs- växten gynnsamma, hvarjämte skogsodlingarna haft stor framgång under omväxlande värme och fuktighet. Skogsodlingen. Enär tallfrö knappast stod att erhålla inom landet och i så fall till ett pris, som närmade sig 25 kr. pr kilogram, och det granfrö, som el jest salubjöds, visade särdeles låg grobarhet, ansåg styrelsen olämpligt att inköpa och använda sådant frö. Styrelsen beslöt därför, att för årets skogskulturer endast använda dess från föregående året kvarliggande för- 00 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. råd af skogsfrö, hvilket hufvudsakligen blef användt för skogskulturerna vid länets folkskolor, hvaremot åt de skogsodlingsskyldige medgafs ett års förlängdt uppskof med fullgörandet af deras skyldighet. Styrelsen anser för öfrigt, att enär hvarje företagen skogsodling bör i viss mån betraktas som förräntningsbar kapitalplacering, densamma måste företagas efter ekonomiska principer. I annat fall kan omkost- naden för skogsproducerandet med beräknad ränta på ränta komma att stå i oproportionerligt förhållande till det framtida skogsvärdet vid tid- punkten för afverkningen. För ett mera nöjaktigt ordnande af plantörsverksamheten, har sty- relsen beslutat, att, i den mån så kunde ske, lämpliga personer utbil- das till plantörer, helst en inom hvarje socken. Under styrelsens direkta medverkan i form af fritt skogsfrö och plantörsbiträde, har skogsodling under året ägt rum vid 215 folkskolor, åt hvilka af skolråden anslagits tillhopa 397 planteringsdagar. Vid dessa skogsodlingar hafva användts 11,075 st. barndagsverken, samt utsätts 1605 kilogram skogsfrö. Till större egendomar och bruk har af styrelsen utdelats och genom dess plantörer utsåtts 55 kg. skogsfrö och utplanterats 93,000 skogsplan- tor. Hela den genom styrelsens försorg skogsodlade arealen uppgick till 352 hektar (= 704 tunnland). Skogsodlingskostnaden jämte plant- skoleskötseln uppgick under året till kr. 5,731:04 (= kr. 16: 28 per hektar). Utdikning af försumpad skogsmark. Den skogsägande allmänheten synes alltmer uppfatta afdikningens betydelse för skogstillväxten. Sålunda har ett större antal ansökningar om bidrag till utdikning af försumpad skogsmark under året inkommit. Genom det vattenflöde, som vid ihållande regn under högsommaren uppstod, samt den ovanligt försenade sädesskörden, måste åtskilliga till- ämnade dikningsföretag lämnas outförda. Under året hafva afsynats ock godkänts 9 st. afdikningar, till hvilkas utförande styrelsen bidragit med ett belopp af kr. 1,224:48. Genom dessa utdikningar har torrlagts en areal af 112,20 hektar (= 224 tunnland). Under styrelsens åtta verk- samhetsår har för kr. 5,079: 32, hvilken summa motsvarar halfva beräk- nade dikningskostnaden, utdikats och därmed återvunnits för skogsbörd 427,55 hektar (= 855 tunnland); och tyckes benägenheten för ytterligare torrläggningsarbete å skogsmark vara i ständigt stigande. fe KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 71 Afverkningar, utförda i strid mot gällande lag. Under året hafva af styrelsen infordrade nya skogsodlingsförbindel- ser inkommit till ett antal af 218 st., representerande en areal af 548,70 hektar (= 1,097 tunnland). Under styrelsens åtta verksamhetsår hafva affordrats, inkommit och godkänts 1,547 st. skogsodlingsförbindel- ser, representerande en skogsodlingsareal af 5,852,70 hektar (= 11,705 tunnland). I allmänhet lämnar den skogsodlingsskyldige med beredvilig- het den garanti, som beträffande återskogsodlingen af styrelsen på- fordras. I de fall åter, där uppenbar tredska förelegat, har styrelsen påford- rat K. Befallningshafvandes undersökning. Sådana laga undersökningar hafva under året företagits till ett antal af 13 st. Åtgärder för spridande af kunskap i skogsvård. För utdelning till den skogsägande allmänheten, skogsvårdskommit- téerna, folkskollärarna m. fl. har styrelsen i likhet med föregående år prenumererat på Skogsvårdsföreningens folkskrifter, 500 ex. samt tid- skriften Skogvaktaren 100 ex. Länsjägmästaren har undervisat i skogsvård vid småbrukarekurserna inom länet, i hushållningssällskapets kretsafdelning i Norrvidinge härad, samt, enligt styrelsens beslut, hållit en skogsvårdskurs å Hofmantorp. Dessutom hafva meddelats råd och upplysningar i skogsvård vid af ho- nom företagna besiktningsresor och andra besök inom länets skogar. Skogsvårdskommittéerna uppgå fortfarande till ett antal af 52 st. Disponibla medels placering förmedlas liksom föregående år af Sydsvenska Kredit A. B:ts afdelnings- kontor i Växjö medelst depositions- och sparkasseräkningar. Styrelsens sammanträden och expedition. Under året har styrelsen haft 9 sammanträden under 10 dagar å dess expedition i Växjö. Diariserade ingångna skrifvelser voro under året 1,755 och utgångna expeditioner 1,936. 12 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Tablå öfver skogsaccistaxeringarna i Kronobergs län för år 1912. Taxeringen för skogsaccis har inom de särskilda häraderna och sock- narna visat följande resultat. Skogsvärdet vid taxeringen Konga härad. NAR] O ora br der ray TEA NS I I LT BA Lär Bar BOALT RER ot AS TA NE 0 48,541: EIemmD ES] O” Bederr da ssd LK NETA AR 2 KAL IE HE VALS AVIS ROSE 62,558: ME 03 rs NR RR rd TR hs gär ss rä MR ke SN 16,967: BUTUDY 226 5 dk ef tas se RR fr LL SATSER RES SEE SEAN 102,601: ETO SOA AT OLD adroo k ra 2 08 Se rr SB SU RARE es 180,960: 1 [5 [TELE RS ADA LIGE ste ro Are RES Er or EGO SAR Aut 54,910: TÄND GTASJÖR ssyrsnr str SANS MESSI ER tr HRSAEKIR URYAAT KINA 25,060: FIMMeD OC os oggsn enes ANN Ar San AE RR VAR EE SEE KN 76,94 5: JÄADNELTY Arr sr se Rader EG ARR DV: Rs SR RR St SA NEN 36,480: EDA S]Örbör era Se SNASALER vh I ING) INA SST NS Rb e RER R SA SKINS 27,979: BlUn Sås san sd a Bald USER 3-0 EA SERA 2 IVACKElSAN Dosor obe Ed Sör Sn aa RES SE nA ARENA SEAN 38,550: UTAS PS SAGAN FRE 2 ARA EE AA Se SAG ERA STAR SEE 550: NÖBDEleC' gr 65, frn SORTER PEN SA AR Kg ek ade PAIR ÖMT HOLSAS YR des LI RNA EIN DESKLET NE ENE 30,250: MD ACES JO re ma AS dr ds bir st LA ANSE AR IE EYE IRENE 45,992: — IETEnr a Ka AE os Baa dor sea DUE LAT AVE AGERA RSS FI AKA 43,1 70:50 SJÖSASS Rea RE sa DG ÅR Sk badar or vsk ANSE HADE 16,425: — MÖTE Där SSE Bod ae eder a SA ER pa RA SR ARR MET RNEA 22,780: — IEI OKT AY: Cb ören vgl dets ef GE IR AREA Leda LENS (EN SN NN 27,451: 66 INOPECD ACK sog lse srt Ses RE t BDRAS AE SR EN 98,289: — (CTR 01 al DNR NR SE SEE Br far TS LEDET IREAS 20,443: — FÅ SHEdA 6 area DER ELEN lr RIE RE SE KN NOIR IAN HULE = Se 3 re BG PTE OS AESK SNS LSE SPAR HEN OMR ETENME PETS Aage a SSE NOEN a SRA RS MAAS ARD 174,050: — AUTUESD OTTAR SO AN ANDRA ER SBR SNRA 94,295: 29 TLenhöfd äre bet Olga ye) arg OPENS TS ke ARA 157,540: — EKEDETS Atom siraa nere ot RR SSA SOA STEIN VE BR EN 134,539: — Kinnevaids och Norrvidinge härader. ÖJADY als öre ooh SET PIREN KUNST SIE AISA SERA SRS 12,270 Ber pUda do eek ef HERR DR KAN IR SVE 39,703: ÖJaN rg Irgs Ke a) reN Ba NÄRA JRR AN er 17.349: SKA tClOL ra er safes SE RS ng RANE ETEN a SR Sr 30,430: VECEnSLÖ fara ög bi NS SRS ht ANN SED CT RS rr 17,600 Dänningelanda 3:05, oesse te AA Sa RA Su DENA 161: "TÄLVElSAS elem ade SA RE Sa JOE AVE a NOA FO ONES OR sel AS TR 5, 2026 KÄMSVIR a mon ösa sd KASK SEE ANSI EL NER Ar AREAN RANN 12,666 Rd NARE SSR rare Fra An a REN Br Re ,262 97090: TIA 339: 2,052: 3,438: 1,098: 513: 1,530: 729: Skogsaccisen KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 Skogsvärdet Skagsaccixen vid taxeringen AR a a a a LG «owe sida ärsaser vr 23,877: — 477: 54 RA ee a Mrs des a uses jones ej. 33,580: — 671: 60 SSA a na mes säeken = ad esesvekar 40,210: — 804: 20 ES BOTEN Sönngasa ar SRA AAA AA 8,365: — 167: 30 HUBVELDIOXE RN öd ed us sars SR GE SE SATA RN IO,300N- 386: — TOlE > oeougassrarssrss tons SAS SINE 17,960:— 359: 20 [RET NR ARR Rd rå me stas er oso fr our vr ora 16,080: — 321: 60 ASA sboreuuinip Eos SSA ANNE EEP ESR SR ASEA SRS 25,460: — 509: 20 ITA [yr RA Ale see Nee så klena v a SA Vualoln a ua Von 28, 500 570: 20 SIÖEEIDY. ehdodosnnagan sr säs AEASRS EEE PEKAT 40,280: — 805: 60 Allbo härad. ÄTS ER sd oa omr aaad ser srse legs 66,385 :— 1,3275 70 SEN BÖNNEE oge ccs o asgo aAa GR OjLIBE — 831: 04 FA a nr töblgsdvetenade sens tare oret str len 9,030: —- 180: 60 RS GD RR AN mast ssddbese rann 11,240: — 224: 80 7. TINGTES ådasdesåonos as AY SSA RESA SE SI SA 14,566: 41 201-35 IFE. oösssdrsösnn AE ENE FASER 17,390: — 347: 80 HERE RR mr rr adde an äs födelsen tösen a 7,793: — 155: 86 MATIDSSÅS. uvosscoss FRA RADE SAR dgr sosh fo nes dd TFNAOE- 302: 60 [SETNSNS osrkocdusggA GORE ESR ENE ASA 12,034: 50 240: 69 TAL OS DS EE ve on otunoros SSE EA SENT CESSNA AEA TTO 342: 20 RENEE CFR RR An ra aa duuteea bps fälg röd BR aa a nklek 33,330: — 666: 60 1 SKENSES senederodra RESET RR 15,260: — 305: 20 BY (GE ENE (I RNE RR ER OA UR OA, AA AR RA Se SE AR 15,051: — 301: 02 FT RR rr ers lässassesesöäsenra 2,818: — 356: 36 PED soogo8 season TERESE AA SAK RLSA EN IRS 91: 60 Sunnerbo härad. FREE AL raden saker had steg va rknns 39,970: — 739: 40 RR er a drangateueer vän dlefö ar ora PISA 552: 40 EE ET 5 Ar rr Te ma teaeseearlrstesss nens II,933: 32 238: 40 TENINES AG öoogöpnes (SöS Sr ES SE AEA SEN RARE -— -8,919: — 178: 38 FE ra eo odrdasekensnnen se senaste 38,549: — 7790: 98 [RIE AN ERA RR a bindessbsnssvgsarnr een 11,700: — BLT ANGES 4503 Sr RASA SARA 22,277:54 445: 54 BETEN Ef rr a ra rara se sat dan Bag säsn sa 14,260: 87 285: 21 SETT 2 RR a Sd väsannva sas essssrssnsieert 12,028: 57 240: 57 FLERE RR oo ei see stisrtetässtneireenstsernar 27,592: 49 550: 60 SERA UD OR Se redseneredetkrip anse LSE lar KRSREDRTESAEA 36,050: 95 720: 60 FRE Ce a a sruaskesessssronnse ses 50,380m-- 1,007: 60 AVETTKOEST EN ösoribnon obs Rer LSS EO REN SERA LANE 30,890: — 617: 50 BRT AR a feber dee södaranrespondepirnens 54,220: — 1,084: 40 Tree SR a Nn RT a a a anse se sana 34: 59 —: 09 (DNBANMÖ, sggnonn ssd KSSS DAT AES NES 30,197: 92 603: 30 BLOT IR RR a a na silässsensasörsänass 24,060: — 481: 20 Er RR Ra maa sr se senääg snar ärar tesnnd 17,351: — 347: 02 . 3 2” y 74 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Skogsvärdet RR vid taxeringen FET Mar kar yli, din dere RASER ss SR ENE SE RE a pr 70,600: — 1,412: — Flinnery dat. SoL SINN AE TS Rn 32,310: 76 645: 40 GÖTErY A oo sinrtsas er AT: SINNE LA RER RN FEAR 44,380: — 887: 60 ET AN CnY Cod seg kun fee Ar då SE SUIS NA AR RR 64,370: — 1,287: 40 US EPI EN (0 NARE NING NN RE ARGA SU TS TRE NE re 43,680: — 873: 60 Sammandrag från de olika fögderierna. SKOEavsE Skogsaccisen vid taxeringen TLS 010 [25 RANE Rb RES ARE rr MA OR a KSR LE ora 705,380: 62 15,125: 36 [UPPFLCID 0 E15A SAST SR FSE TAN DR I, 180,037: 45, — 28,009: 89 Kannevald fOChE NOrnyiCiin ge. sas. de ee SE 398,257: 74 7,965: 06 AUD Ö Pra oe es ps cal at SS SFSR rg bss NER DRA NR, SET 293,057: 91 5,065: 42 SIN) 201203 13 ya LANE TG RN SYN SSR rs NE 710,376: 42 14,204: 59 Summa kr. 3,348,310: 14 66,570: 32 Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftskonto för år 1912. Debet. = [EYE a ba Ua 0 €:N a MRN Gl ole fr 0 AR AR AR 2 RA Ke Es TEE a 28,962: 71 SP TRLSATISLEO CL oder En ads ESR vg NE RI VA LAR RR RAA RÅ Ke ÖO DEOPSVATCSALSITLLCE se: i sh ons de AA E A AS 48,270: 20 TUPPLUPDA- FAN tOR st ee ss DS EN ENA AE 2,007: 20 51,777: 46 Summa kr 80,740: 17 Kredit. 1 É70) 0 1) RSA re or SE SR AAA SEE KS ER AE EKO AR GAA G 6,633: 29 ReSorno ch ida stra ktanaenteDp> sees oss ae std AE SER 3,754: 32 SKOPSKUL NUET SEN. ERE Er SS SR Et a a ÖKNEN RA NR SA SS USTA: Flygg eSbestktnin Sass FSS Aes SR JE VIERA AE FS 73: 20 TTO TRDIA SAL 55 RTR ERE gtr I RA ET NN SN LL, 2220 AG FEXPEDSELTO CI LD SOT a ses RS mad RAR Er Org RA AN (fe Diverse utgifter, såsom annonser, tidskrifter, material TIS DR tog sd EE RAR SKE KISA NT Ale SR 3,260: 20 22,258: 53 Förskjutnat KOStnad erste sosse see saa nassar ANNAN 1,482: 04 TT EI FALLET ENG ANN Sr SN SÄJER AL SBSR Aaro bs KORS Nb fra SER a Rene 605: 60 KORtanE KASSA saa NARE reg Sue Ne KN NE BR rNE 275: 83 DEPÖSitLÖTEE: pad bag A SAR ANSE GAN IR: AT ARR 50,300: 03 SParkaSSa. mdr soses oss Sr SR LISE AE SR AR Är 5,818: 14 58,481: 64 Summa kr. 80,740: 17 KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 75 Inkomst- och utgiftsförslag för år 1913. Debet. Beräknad behållning från år I1912.................. Sörwde Fen SAS SSE 45,000: — RER SEAT SS ER CT RR Sa a ät Baht dan bt del one äre ked vek 1,500: — Skopsvardsatgiiter (förslaägsVviS)...................ss.so..sssoe0s0r 20,000: — [ERS SVIT SÖK (ÖLSTAP SVIS) bs ass some toe eo uoine or oc doo od sr dr nns n ni Ee a 1,500: — 23,000: — Summa kr. 68,000: — Kredit. LASER ggnnobsnsa5 sI0dEn tg SN RNE ERE 7,200: — NESOKK OCT CAP traktalnentel is.....ccacdså sned rdr sderrcin neles 4,500: — FIROgSkulierLochEplantskölOr ...:......se.scsiscorsussossetisrer 15,000: — ER AS LI rr aa a ae öaelo je «böra ses a eger tone dena 10,000: — RESTIGTTS Cr O GIAN ÖT a ee bps reses tala e nt ngar br tners 1,500: — POEM ANO GISSA V CIILATLET sc vo sen po over a ne Soo orre rnt kon ks N Apt rr rr rn 200: — Ev. utdikningar af försumpad skogsmark ................ 10,000: — Hörversesförefallande' Utgifteri..............:sssssisrsresonors Vots iNelesE — 53,000: — Beräknad behållning till år 1914 GEES TT SARS ERAN SA NE Er I15,000: — Summa kr. 68,000: — Skogsvårdsstyrelsen har under året afgifvit omfattande utlåtanden: dels angående lagförslaget till förekommande och släckning af skogs- eld och dels i anledning af skogslagstiftningskommitténs 28 frågepunkter. Växjö i mars 1913. G. H. af Petersens. Eug. Hemberg. 76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Efter verkställd granskning af skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län räkenskaper och förvaltning för år 1912 få vi afgifva följande Revisionsberättelse. Behållning från år 1911. 2850 025 51,777': 46 «OA: 225215 0-5 58,481: 64 TD: VED tATTCE da ega see or sa de a a Ale RESTS TR I ER ARN SRA 584: 95 FÖrskjuättra /koOStaaCle isso vers ade Si ER DES ÄR 1,719: 61 Pai deposition och sparkasserakain St... 20 SLAG Essä el allae ssk. edan dd are es Ae RR RR a SE RT AR 4406: 73 Inkomster STAtSDYCIKA Era SR ba BA antog Ner ee BR se esse oe SEA SE REON 1,500 SKOg SVALA SAL OLLLETN SR dok ones share RR SAN SS ESR 48,2'70: 20 TRÄD LOTT: 2 thy PIREN FÖR STAT og ida te osa or a RR, ÄR Er RSA 2,007: 26 Summa kr Utgifter 1[/0) 01) Ro EN RSPA DE Så SNES ÅS öron ASS oAS FARAN 6503 ga 20 INGSOLTO Eh ap tra bATNNET EET Ao sar ST SR RAN SLISASe SKO pSKU UTE O GIESKO 2SiKOMe beses RN ERS 5,736: 04 ELYg 2 ESSYDCES ford R dl P4 SE br hb LE BER Sa ar avd set he EN 737: 20 [Öd ikain Bs kosta Ad CTR sosse SA REA SRA Ta AAA 1,222: 48 Hyror, annonser, tryckning m. fl. kostnader ....... .... 4,17.5: 20 Behållning till år 1913. INVENLATLÖR SSA ene Ng See ge ASS Re RER ARE et sö SA SSR ER 605: 60 IHÖTSKJUtDa < kOSth a CC moss rrisssd sons ee sensorn ser R ess el 1,482: 04 Bä rdeposition Och sparkasseräknilpid...-..ste. ed 56,118: 17 RSS eha ln nro sdeeer SN NRA or RR DR LEE 275: 83 Summa kr. 80,740: 17 Inneliggande kassan för den 20 maj uppräknades och befanns inne- hålla kr. 321: 34 i öfverensstämmelse med den för dagen afslutade kassa- räkningen. Då af protokollen framgår, att styrelsen med nit och skicklighet fullgjort sitt uppdrag och då räkenskaperna äro förda med noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka att full ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstings- område för dess förvaltning under år 1912. Växjö 21 maj 1913. H. Lilliecreutz. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. S. A. Nilsson. E. Hederstierna. Af Kronobergs läns landsting utsedd revisor, Af Kronobergs läns hushållningssällskap utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- område berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Styrelsen, som till sin sammansättning ej under året förändrats, har Styrelsens utgjorts af: jer Ordförande, förordnad af Kungl. Maj:t, bruksägaren m. m. G. Boréll. träden m.m. Ledamot, vald af landstinget, bruksägaren m. m. H. Tillberg, supp- leant kaptenen T. Lybeck. Ledamot, utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, rytt- mästaren m. m. friherre E. Fleetwood, suppleant godsägaren m. m. A. Hedenberg. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret sammanträdt 7 gånger, nämligen den 18 februari, 13 april, 17 maj, 26 juli, 18 september, 17 november och 15 december. Styrelsens tjänstepersonal är oförändrad och utgöres af länsjägmäs- tare, som tillika är sekreterare och kassaförvaltare, samt 3:ne länsskog- vaktare. Länsjägmästarens resor och förrättningar utom hemmet hafva upp- tagit 88 dagar, sålunda fördelade: eSikiHin satiattatverkningal ...cssccccesusreisnsse ans Biona rena 48 dagar BN SyTie at kiltturarbeten............cccosoveudenerrsnr rr ARE SN SrRSRD 5 ds PENN SKO OSVÄLG odds ses ser issn pss isak ere aven ÅR RR RE SEN arb Ar AT Länsskogvaktarna hafva under året haft ett sammanlagdt antal res- och förrättningsdagar af 3504 stycken, och fördelas de därunder utförda göromålen sålunda: Förrättnings- dagar ställen Besiktningar af afverkningar ............. 57 116 Skogsodlingsarbeten .......... ne sa 31 Utstämplingar och fröträdsutmi irkning E | 211 60 Skogsupplys- ning. Fröklängning. Plantskolor. 78 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Förrättnings- dagar = ställen Rad -1 :SKOgSVÄLA gjögss örn dr br ESR Ars Eee SR er RENSAR 3 30 22 Diverse. fÖLFÄTtDID SAT äns ss ar ee a ER rr Kaa SARAS ANRERE DE 23 9 Plantskolearbetenkasetsseee RSA Br Er fe Rn NA ES NA EE se 75 — ATHetemmed = froklängrnmn 24 0 AG ads ease se vr RA KARE NAN 36 -— Summa 504 238 Dessutom har länsskogvaktaren i Västerviks distrikt, när tjänsteresor ej hindrat, biträdt länsjägmästaren uti expeditionsgöromålen. Inom 32 af landstingsområdets 35 socknar finnas skogsvårdskom- mittéer tillsatta och hafva dessa, förutom att en del däraf inkommit med värdefulla upplysningar om skogsförsäljningar och afverkningar m. m., utgjort en välbehöflig mellanhand mellan skogsvårdsstyrelsen och skogs- ägarne vid utdelning af kungörelser, broschyrer och anmälningsblanketter. I sammanhang med de skogsbesiktningar, som företagits, eller i öfrigt på sina resor hafva såväl länsjägmästaren som länsskogvaktarna tillhandagått skogsägare med råd och anvisningar om skogsskötsel samt sökt sprida håg, kunskap och intresse för skogsodling och skogsvård, hvarjämte upplysning om det biträde och de bidrag skogsvårdsstyrelsen lämnar meddelats genom i ortens tidningar införda och bland skogsägare utdelade kungörelser. För utbredning af kunskap i skogsskötsel har styrelsen dessutom dels utdelat 2,000 ex. af Skogsvårdsföreningens folkskrifter, dels anordnat föredrag i skogsfrågor, däraf 10 på skilda ställen inom landstingsområdet hållits af redaktören af tidskriften Skogvaktaren C. A. Gustafsson och 3:ne i sammanhang med småbrukarekurser af jägmästaren E. C:son Hal- ler, och hafva flera däraf varit ganska talrikt besökta. Vintern 1911—1912 var tillgången af tall- och grankott ringa och beskaffenheten hos den förra mindre god och hos den senare dålig. Uti styrelsens fröklängningsanstalt i Tuna har under året också utkläng- ning endast skett af 44 kg. tall och 9,; kg. granfrö. Däremot är tillgången af tallkott vintern 1912—1913 någorlunda god, dock ej obetydligt bättre i kustsocknarne än in i landet, och att döma af årets blomning är fröår för tallen att förvänta äfven nästa år. Grankott saknas helt och hållet. För att kunna tillgodose behofvet af plantmaterial har styrelsen 6 plantskolor, af hvilka de 3:ne större äro så belägna att länsskogvaktarna kunna ägna dessa nödig skötsel och tillsyn. Uti dessa plantskolor har under året utsåtts 14,, kg. tall-, 20,9 kg. gran- och 7,7 kg. diverse frö. Tillgången af plantor utgjorde vid årets slut: KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE, 79 FI Rn et SF MA bien ras ka öga 0 dd 551,000 st. (GTANPlAMtOR —sdusesö ser evatbrd nt d AE fr fl UL fed) LÖNVERSE: 19EN AO oe AL ALLAS 16,500 Summa 1,613,500 st. Plantskolan vid Västervik har under året utvidgats och å densamma uppförts materialbod. Skogsvårdsstyrelsen, som bland sina viktigare uppgifter ansett vara att uppmuntra och understödja skogsodlingar och för detta ändamål under vissa villkor beviljat kostnadsfri kultur å sådana kalmarker, hvilka uppstått före 19035 och hvars ägare således ej kunna åläggas vidtaga några skogsodlingsåtgärder, har äfven detta år beviljat dylik förmån. På grund af ringa tillgång af skogsfrö har styrelsen dock sett sig nöd- gad inskränka den areal till hvars kultiverande sådant bidrag lämnas. I anledning såväl häraf som på grund af att beträffande stora delar utaf de äldre kalmarker, som ännu kvarfinnas, ägarna torde sakna håg eller intresse för deras återställande i skogbärande skick, hafva årets kulturer å dylika marker något minskats mot föregående år. Vid de skogsodlingar, som skett under skogsvårdsstyrelsens ledning, hafva tjänstgjort, förutom länsskogvaktarna, 14 st. skogsplantörer, hvilka haft 265 res- och förrättningsdagar. Förteckning öfver af skogsvårdsstyrelsen bekostade skogsodlingar. lRlelevis Åtgången af Fullst. Hjälp- 3 I ERE om aKSKkogss Härad ren- | j ] kultur Tallfrö | Granfrö |- Plantor | odling ter I | kg. | kg. | St, har. har. ns | | >; | : Norra Tjust 26 11,7 | 10,6 189,370 45:3 7 Södra Tjust 14] 11,2 748 88,825]| 27,3 16, Tunalän 6 NR | 3,4 28,000 12,7 2 Sefvede 15 TE | 10,3 54,000 | 35, 10,5 Aspeland 9 ARA 6,6 72,725 23,7 9,0 | Summa 69 All 307 432,920 144,0 62,5 Vid dessa skogsodlingar hafva användts 704 mans-, 791 hjon- och 496 barndagsverken. Af markägare eller afverkningsrättsinnehafvare, som enligt öfverens- kommelser eller affämnade förbindelser äro skyldiga verkställa skogsod ling har till 27 stycken lämnats biträde af plantör och försålts 19,5 kg tall. och 23, kg. granfrö samt 37,000 plantor, hvarmed skogsodlats omkring 90,00 hektar. | Å af 43 skogsägare upplåten mark har vid planteringsdagar för skolbarn fullständig skogsodling skett å cirka 32,00 och hjälpkultur å CANRSATDARSON | ll 7 - Skogsodling. Planterings-= dagar. Afdikningar. 80 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. 15,00 hektar, hvartill åtgått 10,2 kg. tall- och 18,9 kg. granfrö samt 79,700 plantor. Dessutom hafva skogsodlingar verkställts af 8 skogsägare, till hvilka utlämnats 13,0 kg. tall- och 18,: kg. granfrö samt 32,400 plantor, hvar- med skogsodlats omkring 42,00 hektar, hvarjämte de å några bruk och egendomar vidtagna kulturåtgärderna — omfattande såväl rödjning och markberedning, därvid finnplogen kommit till användning, som sådd och plantering -— under året varit rätt stora och större än vanligt. Sammandrag öfver utförda skogsodlingar år 1912. | I | | | Skogsfrö . Plantor Areal I | EFlaämald =E — — re = PI | Tall | Gran Tall | Gran | Sådd | | I | ring kora il rigga FN ast NES har. har. | | | | NOR NIER ds sodesdoraaserosder | 32,6 | 37:3 198,600 | 113,850 99,3 | 7550 IkSpdra -PjuUSt- senses rss 73,6 3550 196,600 57,850 | 13270 55,5 AUDALÄN or ossssnpr ske ecieske : 9,3 11,2 41,300 7,500 28,0 | 10,0 DELVECE dö nobel es sa tsk NAR RA Ad | 55,2 20,9 54,200 6,300 125,5 14,0 | ASPElaD Ass sörjer nr I1,2 11,2 68,300 11,000]] — 34,0 | 18,0 | Summa | 181,39 115,6 | 559,000 | 196,500] 419,0 | TI72;5 | VM— =—— 2 ve — AR 20 | 297:5 755,500 | 591,5 I likhet med föregående år har anordnats s. k. planteringsdagar i och för folkskolebarns undervisning i de vanligaste skogsodlingsmeto- derna, därvid styrelsen tillhandahållit frö och plantor samt biträde af plantör kostnadsfritt. Uti sådana undervisningskurser hafva under året vid 43 skolor inom 17 socknar deltagit 908 barn, däraf flera 2:ne dagar. För afdikning af för skogsbörd tjänliga vattensjuka marker visa skogsägarne inom landstingsområdet ganska stort intresse och ehuru på grund af skogsvårdskassans ställning styrelsen under de närmast före- gående åren saknat medel att bevilja nya dikningsbidrag, har styrelsen dock för att hålla intresset vid makt bekostat uppgörande af dikningsplaner ät skogsägare, som därom gjort anmälan. Som årets skogsvårdsafgifter varit större än de föregående årens har styrelsen emellertid satts i tillfälle att i och för afdikning af sådana marker, som för jämförelsevis godt pris kunna göras dugliga för skogs- produktion, till 19 markägare i dikningsbidrag bevilja kr. 3,829: 10, att utbetalas sedan dikningsarbete blifvit nöjaktigt fullgjordt. Utaf skogsägare, som under föregående åren beviljats afdiknings- bidrag, har efter förrättade afsyningar till 9 st. utbetalats kr. 1,710: 19. å KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 81 Till förekommande af olämpliga och lagstridigt utförda afverkningar Biträde vid . har skogsvårdsstyrelsen under detta år liksom förut genom såväl utde- "825 skötsel. lade som i ortens tidningar införda kungörelser låtit tillkännagifva att skogsägare, som önska erhålla anvisning och råd om skogens skötsel eller biträde vid utsyningar och anordnande af fröträdsställning eller gallring "m. m. erhålla allt sådant kostnadsfritt under 2:ne dagar samt för öfverskjutande tid mot lågt dagarfvode och hafva mera än något föregående år skogsägarne begagnat sig af de förmåner, hvaraf de kunna komma i åtnjutande. Sålunda har begärdt biträde lämnats dels vid skogens skötsel och vård af länsjägmästaren å 20 egen domar och gårdar och af länsskogvaktarna till 22 st. skogsägare, dels vid utsyningar och utmärkande af fröträd m. m. af länsskog- - vaktarna som på dessa förrättningar användt 211 dagar. Som skogshandlare såsom för sig fördelaktigare föredraga att köpa skogar utan att utstämpling och taxering förut skett, har detta nog till följd att ej flera skogsägare än som sker begagna sig af det biträde, som genom styrelsen kan erhållas. Länsjägmästaren och länsskogvaktarna hafva under året verkställt rppsikt öfver besiktningar å 124 skogar, hvarest afverkningar skett eller pågingo och Gt hafva några af dessa besökts upprepade gånger. Beträffande de flesta 7 7 af afverkningarna hafva dessa dock befunnits vara af sådan beskaffenhet att anledning saknats någonting åtgöra eller med stöd af skogslagen kunnat åtgöras, utom att några af dem föranledt särskilda skrifvelser från skogsvårdsstyrelsen. I de fall afverkningarna utförts på sådant sätt att återväxten ansetts äfventyrad har styrelsen i allmänhet af vederbörande affordrat skogsod lingsförbindelse och endast när afverkningarne varit af större omfattning eller skälig anledning eljest förelegat har föranstaltats om laga syn, Sådana syner, däraf dock för en del ansökan om förordnande för förrättningsman gjordes förra året, hafva hållits å hemmanen Gissemåla, Tobo, Sjundekvill, Kvilla, Triabo och Äshult, å hvilket senare ställe jämväl utverkats afverkningsförbud, men har säkerhet sedermera lämnats för de föreskrifna skogsodlingsåtgärdernas fullgörande. Under året hafva träffats 6 öfverenskommelser och före dess slut inkommit 23 skogsodlingsförbindelser, hvarigenom återväxten blifvit be- tryggad å 431,50 hektar. Såsom skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för året närmare utvisa har Finanserna. debet och kredit balanserat på Kr. 47,214:83 och styrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1912 framgår af nedanstående tablå. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Tillgångar. Innestående? 1, )Da0k-s.segepd sa A RAA EN oa SNRA Kr. 23,732: 60 Hastigheter 70 ch Dy 2 SOA de As Ae er re ANUS ULE p 9,050: 00 TNVEDtATTET bojorsra se ER a 2 ad EA feföle RÅ NT SNR far Sara ars sar Te SRA SR SKR LENA p 20220 MO SKOgSfrö: '0 GRP LANLÖL ers lee des sb Ve ease ek ak RAT » BOMAN Fordringars.ochtucassalb ehallnimn pie sussrte..c sele dosa SALE RNE EA » 32 STA Kronor 37,636: 51 Skulder. Beviljade; men ej. Lyftades dikningsbrdrag pesten ÖR Siege IBehallnun gt fas np heter av entan en, MOR ee Ae Re AA $i I3:5OORTA » AErSta end edISp ODIN IARnAE TS TE ARE $. IIS O25N OA Kronor 37,0360: 51 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Såsom i förra årets berättelse framhölls öfverstiger skogsafverknin- garne ej oväsentligt tillväxten på bekostnad af skogskapitalet, som också ärligen minskas, och någon ändring till förbättring har häri ej skett. Denna öfverafverkning beror till stor del af att egendomar med sparad skog i allmänhet tillhandlas af köpare i afsikt att genast realisera skogen — affärer som för våra skogars bestånd måste anses betänkliga. Önsk- värdt skulle därför vara om något på lagstiftningens väg kunde åtgöras för att i någon mån motverka förenämnda ur nationell synpunkt osunda spekulationsaffärer. Ehuru skogsägare visserligen alltmera anlita skogsvårdsstyrelsen för erhållande af biträde vid utsyningar och utmärkande af fröträd m. m. bedrifvas dock, såsom vid skogsbesiktningarna iakttagits, afverkningarna fortfarande ofta på ett allt annat än nöjaktigt sätt, i det att skogsbe- stånden genom förstörande dimensionshuggning alltför hårdt utglesnas. Efter sådana afverkningar befinna sig skogarne naturligtvis i ett mindre tillfredsställande skick och någon skogsvård i syfte att höja till- växten genom berednings- och rensningshuggningar samt beträffande ungskogar genom lämpliga gallringar kommer sällan till utförande. Skogarne hafva varit befriade från skadliga inflytelser, dock torde böra anmärkas att märgborrar uppträdt rätt allmänt, särskildt inom sådana tallskogsbestånd, som genomgåtts med afverkning eller äro be- lägna i närheten af afverkade trakter. Västervik i mars 1913. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Boréll. fa Å / S/ ÅA. Fred. Kruuse- KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 83 : Undertecknade, revisorer för granskning af skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1912, få efter fullgörandet af detta uppdrag häröfver afgifva följande Revisionsberättelse: Inkomster. Behållning från år 1911: NTE cc dose AASE SSE AA VARAR 1,677: 93 BREES AT RR oe a Mead sasestösssasiäseri des 5d -— 189:92 +4,867:85 Anslag: Statsbidrag till bestridande af styrelsens verksamhet... 2,500: — D:o till skogsodlingens befrämjande BIE SKER 1,541: — BURTON AGE SAO (ECT R sasse sök et assssber rare ssinersttsrrneren MI SOV2TO NO Efushållningssällskapets anslag m..sscmossssssåiseruressrerrr ennen 2,000: — 36,260: 01 Inbetalda syne- och undersökningskostnader............... 497: 54 » SKOpSOeimneskostnadék......s.:..occosisrdörann sann 538: 20 » LOTT Ar rr rm oe deta ves hages 645:43 1,681:17 BlrSattnmn pv OG LrÖKlAN SNI G om ossesvcsdevaurerrnocns te nri run een scan 22: 35 Försålda BlADTOREO GHWSKO PS Ön so... esnrssssnerede sc oodenr net 401: 20 423: 64 ren denmtommagennleten KarlStöj...........ctsosscsssvsnonsrossucns so: — FER EG Tfn r Ra So ån a ee aa a Ua ön sö äs sasse des sossar san ära na 902: 16 Summa inkomster kr. 47,214: 83 - Utgifter. MÖTER Sd lag or on0 stra on bad SEA ASSR RNE RA RA AEA ,260: 35 BBVYTELSENSKre Som Oo Chatta ktalm enten s..... «== ss es user ac 935: 90 BARER ANDERS MAR Gd:OL I da ASA tl dbersdeseinsr tasks inden 3,090:46 —4,026: 36 Skogsodling: ISRStn a TORK PLantSKOlO «tess or see seen ser slvesas Fake narr sak 664: 41 HLR FI TRO [Lr er are d stals jstös väse san Böndarnd sända | 635: 12 > SO RO CIN PLAN TÖS) venss or ressnenne ole avser te iden sa . 1,263: — RSGStnad förs flöklängDiNg. ..s......:+ssrssenss0 000 2000 eten AE 142: II » Ssd 4dtOck plantering” .....s....sswss 4,678:17 —47,382:81 Dikning af försumpade skogsmarker............. ARE ; 2,090: 89 Tidskrifter, trycknings- och annonskostnader sosse 2 602: 15 Diverse omkostnader: FEEL Tr Aa a ar ed aan a dne ÖS 181: 70 TE PALACE bed ssesniisrpslsi tonen sen ake S 471: 08 syner och skogsundersökningar.......... 074: 54 KOL ELAINE rose ä a eler ova ra ar ent SERA 219: 40 skogsvårdsstyrelsemötet .............. 2 nn [ESKSVL LET SE RS a ads RAN gg inr 70305 CILVIET:S CER aa nens 310: 78 2,053: 15 NOkopraf INvVentarler............s:.ss+sa RES 44: 50 Behållning till 1913: INNDEStäendes. DAD! vvs ucssvsrrorr era i ara dne 23,732: 60 PRESS RA La sek aåabsron est 2072 23,754: 32 Summa utgifter kr. 47,214: 83 84 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Vid 1912 års slut var ställningen: Tillgångar. Innestående 1 -DAK, =. oc. close oesrtoe sng rss ass reset rs KRIS isf ed Behållning af plantor: 581,000 st. tallplantor 1,016,000 >» 16,500 » » > Skott: 21 hl. tallkott » » frö: 90 5,4 Utestående fordringar för frö och skogsodling Fastigheter: klängstugan i Tuna lägenheten Karlsro Ej lyftade, beviljade dikningsanslag Behållning Revisorerna hafva genomgått styrelsens med verifikationer och öfriga handlingar och ordning. 13,2 kg. tallfrö >» granfrö » diverse frö Skulder. diverse plantor Summa kr. Summa kr. 23,732: 1,416: 114; 1770: SOP: 9,0,50: 2220: 21106 37,636: 8,431: 20,205: 37,036 60 30 21 NS protokoll, räkenskaper därvid funnit allt i god På grund af hvad sålunda förekommit få vi tillstyrka full ansvars. frihet för styrelse och räkenskapsförare för den tid revisionen afser eller ALTON | Västervik den 25 juli 1913. G. Odencrants, af Kungl. Maj:t förordnad revisor. Carl F. Edholm, landstingets revisor. Karl J. Bengtzon, hushållningssällskapets revisor, SS I k Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra landstings- område berättelse för år 1912. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. De enskilda skogarnas areal måste fortfarande upptagas till 306,745 hektar, däraf 231,141 hektar till skogsbörd duglig mark, till dess att styrelsens rekognosceringsarbeten hinna afslutas, då den verkliga arealen blir känd. Hvad skogarnas skötsel beträffar ha under den korta tidrymden af ett år naturligen inga större förändringar kunnat förmärkas, dock synes skogsägarnas intresse på väg att väckas, i det att under året för skogars skötsel och vård på grund af rekvisitioner användts 170 dagar mot 99 år 1911 och 93 år 1910. Afverkningarnas mängd synas hålla sig un- gefär lika, då 181 stycken uppspårats och undersökts under såväl 1912 som 1911, och någon minskning af lagstridiga afverkningar är tyvärr icke att anteckna. Hvad särskildt Öland beträffar synes nu den tid vara kommen, då allvarliga åtgärder måste vidtagas, om dess skogar skola kunna skyddas; dock har landets regering såväl genom enskilda personer som genom vissa myndigheter blifvit uppmärksamgjord på denna vitala fråga. Beträffande årets skogsodlingar kan man konstatera ett glädjande uppsving för Öland med en siffra af 645,559 utsatta plantor mot 303,445 år 1911; för fastlandet ställa sig siffrorna ungefär lika för båda åren. 7 Utsådt frö är mindre år 1912 än 1911, men detta är icke beroende på bristande arbete och intresse, utan på knapp frötillgång, hvarför en del rekvisitioner måst öfverstå till 1913. Kulturerna, såväl nya som äldre, hafva under året lidit afsevärdt af torkan under växtperioden på våren och försommaren, men dock har resultatet i stort sedt blifvit bättre än väntadt var. Plantbestånden hafva äfven skadats af ollonborren (Melolontha) och säckspinnarestekeln (Lyda campestris), äfvensom å enstaka ställen af tallstekeln (Lophyrus pini) och märgborren (Hylesinus piniperda). 86 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. På ett par ställen inom Ryssby socken har iakttagits toppsjuka på 30—40-åriga granar, dock på mycket små områden. Nämnvärda stormskador och snöbrott hafva icke iakttagits. Skogs- eldar hafva förekommit här och där, men utan betydelse utom utmed järnvägen Torsås—Bergkvara, där ett större område afbränts; skogs- vårdsstyrelsen har låtit upprätta protokoll öfver alla brandfält, stora så- väl som små, och detta med hänsyn till eventuell skogsbrandsstatistik. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Styrelsens Såsom ordförande i styrelsen fungerade öfversten och kommendören or föiträden C. G. Hult till den 5 februari, då han hastigt afled; till hans efterträdare 2. a utnämnde Kungl. Maj:t godsägaren Gustaf Genberg på Ljungbyholm, hvars förordnande skulle räcka till den 1 januari 1914. Ledamöter un- der året voro desamma som under föregående år, riksdagsmannen m. m. P. O. Lundell på Ebbetorp, vald af landstinget, med suppleant landt- brukaren W. Nilsson i Åby, och domänintendenten Wilhelm Liedholm på Sundtorp, vald af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, med suppleant majoren m. m. Fr. Mannerskantz på Värnanäs. Under året hafva i Kalmar hållits 6 styrelsesammanträden, däraf två ordinarie den 9 mars och den 21 december. Ordföranden har tillsammans med länsjägmästaren företagit en in- spektionsresa på Öland; se Bil. n:o I. Styrelsen i sin helhet företog under dagarna 28, 29 och 30 augusti en inspektionsresa på Kalmar läns fastland, hvars ändamål framgår af Bil. n:o 2. Såsom länsjägmästare tjänstgjorde under året fortfarande e. jägmä- staren Uno Danielson, som dels skött de löpande göromålen på expe- ditionen samt beredt ärendena till styrelsens sammanträden och dels verk- ställt de tjänsteresor, som varit nödvändiga och hvilkas ändamål framgår af nedanstående sammanställning: AA TINADKa Ryeds am skäm djiarmad FRSIARIS dagar förrättnings- ställen PE RN rr Rn) NA AA Besiktningar af afverknipgat mas UDej scsepsss ssd cs seder 30 84 Kontroll vad "SkOgSsOdlapade esse ak ba SS RE 12 26 > $ "TEKOPDOSCETIN EAA «= ooo de a Meese ins el karln ar 2 3 Råd och. anvisning; om skogens VällCk, sc. >e.u. spe sas seeks sot vå | 6 SkOgsunderviSnigP.. möpe.rsössssskjl pa sees sr Ars fare sis ks lo SSR 14 2 Diverse” arbeten. oo See Es sas og ast sole je SEE SKER Aes RES 19 41 Deltagande i styrelsens inspektionsresOr oiosmmssssersssrerarnaa 6 16 Resédagdr -issc sus oppon srt os eo n sl Fr NS sr RA AE SRS 3 RR Summa 93 | 178 KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 57 Diariet för året upptager 549 nummer med 355 inkomna och 422 utgångna skrifvelser; härförutom hafva inkommit c:a 350 och afsändts c:a 400 smärre meddelanden och brefkort samt rapporter. Kassörsbefattningen har under året såsom förut uppehållits af regi- stratorn i Riksbankens afdelningskontor i Kalmar Gunnar Sahlberg. Såsom juridiskt ombud har fungerat v. auditören Olof Swensson i Kalmar. Hos styrelsen äro anställda en förste länsskogvaktare och fyra läns- skogvaktare, hvilkas tjänstgöring utom hemmet framgår af nedanstående tabell: RROTTENE ar tIöNa 1 Ive € DIS, så hd a Mm al - — förrättnings- dagar ställen TE TE NN ANNE SSA ANA EE VASER EAA IBESTKEnAn ov a VARVEN DA TAL vc sted lejeig se a ei eran a ker stelna Reels oe RAR 128 181 NGE ON SADE Er oa a a mA se oletöe la ein dlae Kna 173 560 Biträde vid skogens vård och afverkning ... 170 70 INSER ENOSCeLINESARDEe no Edsa sata äe ste lafleiseblejuurlee a le Ser sb 244 162 HOTET a te OTRS VT STR CSN eo softa a ara sel sBjela ek ks) blb oja Mera de eagle (B5 nja iv 7 Besiktning af plantskolor och inspektion af kulturer .. 9 9 UORSS EDEN. pers sedstaror dd ERROR ENE ANSSU ANAR NASSA AS EE 139 70 Summa | $70 561 I likhet med föregående år har styrelsen prenumererat på 250 år- gångar af Skagsvårdsföreningens folkskrifter, hvilka utdelats till intres- serade personer inom landstingsområdet. Enligt styrelsens beslut har länsjägmästaren under året vid Höga- lids landtmannaskola meddelat undervisning i skogsvård, såväl teoretiskt genom lektioner och skioptikonbilder som praktiskt genom exkursioner; äfvenledes har länsjägmästaren hållit en föreläsning med skioptikonbilder vid Ölands Folkhögskola. Styrelsen har under året träffat öfverenskommelse om upplåtande af tvenne mindre kulturfält, ett i Gillberga, Persnäs socken på Öland, och ett i Århults by i Ålems socken på fastlandet, hvilka skola vara färdigkultiverade inom 35 år och till hvilkas inhägnande styrelsen tillsläppt stängsel. På de förut befintliga kulturfälten hafva kulturerna under året fortsatts. Villkoren för tillhandahållande af frö och plantor åt rekvirenter hafva varit desamma som under närmast föregående ar. Årets skogsodlingsarbeten fortgingo under april, maj och juni må- nader samt på Bläsingefältet på Öland äfvenledes i september. Kultur- arbetena kontrollerades af länsjägmästaren och förste länsskogvaktaren 88 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. samt leddes af länsskogvaktarna och 13 stycken plantörer, af hvilka de förra använde 173 och de senare 343 dagar. Sammandrag öfver utförd skogsodling. lä få Åtgång af >. [Ej SA arr AA REAR MA oa ERA ås Se 2 | 3 = 2 = Se Ö = = | Område |12E Fa 5 z 3 ae AR (8 3 ä 23 2 El E st. kg. kg. kg st. har har I | | | | iBastlan dens os sees | 141 | 100124] 77192) —l|48] 188,945 || 261121 32 | 95 | Ölandryg versen 126 || —[50] —I =] —l!—I 645,559 | 42102] 38157 | Summa 267 | 100 | 74 | 77|92| —L|481 834,504| 303 | 23| 71152) SA oe | — AA | 179: 14 | 374: 75 | De utsatta plantorna utgöras af 709,300 tall-, 90,055 gran- och 35,149 diverse plantor. Planterings- På flera ställen hafva under skogvaktarnas och plantörernas ledning 20807: anordnats planteringsdagar för skolbarn, därvid åt en stor del barn ut delats Hollgrens »skogsodlingskatekes». Sammanlagdt har under 47 dagar undervisats c:a 780 skolbarn. Plantskolor. Styrelsen innehar fortfarande 2 fasta plantskolor, nämligen en i Kal- mar och en i Hårstorp, samt har dessutom dispositionsrätt öfver 6 fasta plantskolor på Öland vid Resmo, Össby, Bårby, Rälla tall, Rälla gård och Löt samt del af plantskola i Berga by utanför Kalmar och vid Hårstorp. a Ungefärliga planttillgången var vid årets slut: Tallplän tös vancesestsse Yo 512,000 stycken (LAN PlANtOE re MOLESTIL000 > DIVErSseT planköf. sees rss se =— = 7,126 stycken Summa 589,000 stycken 7,126 stycken. Uti samtliga plantskolor hafva utsåtts 19,45 kilogram tall-, 3,90 kg- gran- och 3,77 kg. diverse frö. Frötillgång Tillgången på tallfrö var dålig och betingade detsamma här ett me- pe delpris af 17 kr. pr kg., men i maj månad fanns intet frö att få under AS 22 kr. pr kg. På granfrö var tillgången bättre; medelpriset för detsamma var kr. 5:50 pr kg. Frösättningen under året var för tall å vissa delar af landstingsom- rådet medelgod, men i öfrigt mindre god eller dålig; för gran var den öfverallt mycket dålig eller ingen. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 89 Af styrelsen fastställda bestämmelser angående vissa fria dagar för rekvirenter rörande alla slags skogsvårdsarbeten gälla fortfarande utan ändringar; s. k. öfverdagar kunna fortfarande erhållas mot en afgift af kiör: 50 pr dag. Af skogvaktarna på grund af rekvisitioner använda dagar för sko- gens vård och afverkning uppgingo under året till 170. Utaf de af länsjägmästaren och länsskogvaktarna under året besik- tigade 181 stycken afverkningarna befunnos omkring fjärdedelen förda på lagstridigt sätt; rörande de flesta har dock lyckats att träffa godvillig öfverenskommelse, men på nedanstående 7 hemman har syn enligt $ 2 måst verkställas: Öfraby n:o 4 i Söderåkra socken Gårdsryd Litt. Db i S:t Sigfrids > » DANT 23 » > Ödebo i Dörby > Stjernemo i Kristvalla » Fredrikslund i Voxtorps » Siggesbo m. fl. i Torsås och Söderåkra socknar, med en sammanlagd påsynad areal af 31,05 har lagstridigt afverkad mark. Hvad beträffar synen på Siggesbo m. fl. hemman har den påsynade arealen 11,66 har uppkommit genom skogsbrand utmed järnvägen Torsås —Bergkvara, af allt att döma förorsakad af Östra Blekinge järnväg, och har styrelsen genom att begära syn på detta område velat skapa ett pre- judikat, då det angående dylika fall icke finnes något fullt tydligt stad- gande i lagen om vård af enskildes skogar. Under året har rättegång angående lagstridig afverkning anhänpgig- gjorts mot C. J. Boman i Ekenäs om ?/s mtl. n:o 2 Björkshult i Fager- hults socken, och P. A. Johansson, Gårdsryd, S.t Sigfrid, ang. Gårdsryd Litt. Db i S:t Sigfrids socken. Hos högsta domstolen äro hvilande målen mot N. A. Bondesson, Strömsnäs Bruk, ang. Ruda egendom i Högsby socken, och mot Oskar Larsson, Verlebo, ang. ?/s2 och !/« mtl. Verlebo n:o 3 i Långemåla socken. Genom länsskogvaktarnas rekognosceringsarbeten har under året kart- lagts och taxerats Bäckebo socken, med en sammanlagd areal för en- skildes skogar af 17,607,24 har, fördelad på 162 hemman och hemmans delar. Uppsikt öfver 90 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Skogsvårdsstyrelsens kassasammandrag år 1912. Influtna medel: St tSaSlAL 200 dre 5 25 reas öre då gla es SSE Aa a SA SS Sp aret el) dl RT SVE Re 2,500: — SkOgsvårdSafgifter, Aro. sms d ser öres NERE bk hes lbs joleels re RR 33, AOL RÄDTOL oa ad deff a SN rf SE ER RR SIN Ja SEIN AN Es 1,026: 6I SKOP SUP PLYSTII 2 2550 Jans erna ARS a al ce ER NES TAEr SE TSEKHO SKO SO ALI PE sf ont aloe gg Ae gr ole aja Ber ÄTS se les le elelr Se Leffe Lst TS ANSE LSS 2,02 4: KT IBitrd des vid vskogenskvardochbalyerknil pi--t.r-ccssossdcelb este seeks ask 28:01 HO Syneförrättn. enl. 'Y2, daga batgälrde ids ee ska ke sr krone das oe 635: 99 UPVEDTATICE as den sosse des apor rage TR Se I ÅR aa a I ETERN STYRA NET NRA EN 30: — Återburna MörskOts- = sees svs NN Sör SN Näs SANN AIR BAR) = [D1Verse Van kOMmStel = secs bese ser res Eld sea Jäla ease ers d226 Uttag från: PIGOR Bossen seder AR de Ses AAA NE sr SRA AE ole sta Aes NE os GERE Er 25,029: 47 > 30 ISPALKASSEN aln yrsel svens ee ke NA ee a claes Else RT Kr. 66,994: 47 TUPPlUPDAN TADTOTS PE (49 ass bögar Sea sa Ass Is DR on S/S ELI D ER NETA 526: oI Summa Kr. 67,520: 48 Utgifna medel: Skogsupplysning SO SKOG SOUD AT er o5 de RR fara råa ask a el Eje särade ASSR RA SA II Bilräder vid skogens. värd. Ochs alverknil 06 s.k sreeres se diLberes 354: 52 Syneförrattning:enl;- Yit2, Jaga algarde oo ooo se ES ARSA STAN 427: 65 Öfriga TOrvaltnin gsUtgiftel... ss. smeten e oe SANT TER ANA 4,944: 99 ASH OTNITA ALIN bust vs oh jane A ep t ERA RE ET An ch fr få of 338 SAT SS ONA SEND 10,I15: 17 11205) END CE SR NE LS nn TR rå ar a bn AA a rio SR Inköp Skogs gard Arfa RA ee RT SMR LE ESS AN DER BRN 21000 rs FÖrSKO tblufpos sats spar tes kg ska br Sie fs beg rid da a NR NE RSS SES 2/2 TD IVCTSE Tas Se SÄ Prefekt rn rs BE kall ade ETS FT AR Ar BAS Sar 94: 590 Ban kr äknIn Sö as fase Arles ne såser se ben dT SSA Ars fal fem oa AAA 39,559: 23 Kr. 66,994: 47 UPplupDa räntor: 20 4tg)]ord ab ankra See NS SAR AS 526: OI Summa. Kr. 07,520:-48 Räkenskaperna balansera den 31 dec. 1912 enl. följande tablå: BEROMMIIISN JAI GF MIG TINA ass ESS A Sf eluel endera eid öla cs lk Be nes SSE MANDE 29 570: 56 Inkomster: STALSANSLAÄL gated oe te ss leE AS SIa RR slöts fela af lelelsre as lele lale felen a este 255 (OO SKOgSVÄrdSAlGULEr bear SENS SSE NER NAN a SjöjgulR R FVÄIMOT 2 va 05 ss sed GE 6 EN SR SINE TIGER ENE AE NS 0 SE YRAN 1,552: 02 Diverse inkomster 82: 20 Hö 37,502: 99 Summa Kr. 67,133: 55 KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 91 Utgifter: SLITET TO TLL S TIN a aa mi Näe edin ses adv rederentnsnr titel srr Ar 228: 80 SEOSGNMNNET cokskobotrss ESAIAS 5,224: 02 Biträde vid skogens vård och afverkning .......... 326: 02 Syneförrättningar enl. $ 2, laga åtgärder oss... CR Gi KÖ pa förvaltningskostnader. .......w...s..sescsresesssrsoocersna 4,944: 99 BAL TT fr a a ae rita adlad osa ys nere rr byarna ss KOR TEBR: I FAN Skr Nan Sia In VENTATICI gj. oceddn arne oc vessel So ver Bose 197: 86 21,074: 98 SENAP NVIHADR OMM (EI Bi rg SSE SS ARP RES AES OLE ÅNS OR SRA ARSA 46,058: 57 nämligen: EG SSbUln ESKS ACER vis. de org de barer ss redor ere re rdr se TN 908: 31 Syneförrättningar enl. $ 2, laga åtgärder ............ .. 661: 65 TURRSIEND ER mäsg 605 ac ER ss NEN EES SNRA EE AREA 2;084E0SO HELSSEST SE SER a a ot sa DTE LU Des dns eger 94: 50 KRO ALT SR AR a nn a at as ads SA ls lelöisk lya 2,396: 39 REST Gr a oe saa ututa sasse re erna ROSOR sr STATS S STAD Ur RE RN boys sa rejll inr garna jr ann 9,335; 36 FISKO 25 Su CL TES (OO m das es ee sa dare seek ann reta 2,600: — 46,058: 57 Kalmar den 31 dec. 1912. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Genberg. Uno Danielson. 92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. BT SINEO. TT: Protokoll fördt vid Kalmar läns södra skogsvårdsstyrelses ordförandes och länsjäg- mästares inspektionsresa till Öland den 11, F2 OCh AIStJUlLEnO ne, NH Inspekterades kulturfältet på »allvarsmarker», tillhörande norra och södra Bredinge byar inom Kastlösa socken. På fältet hade under våren utplanterats 40,000 plantor och utsätts '/, kg. tallfrö; resultatet af planteringen var godt, i det att 80 å 90 9/, syntes hafva gått till, men däremot var resultatet af sådden mindre tillfredsställande, då blott c:a 25 9/, grott. Sådden företogs såsom försök på bymännens enträgna framställning. Det af styrelsen bekostade stängslet var tillfredsställande uppsatt, utom beträffanda c:a 20 meter intill en stenmur på västra och södra sidorna, hvarest de på allvaret betande kreaturen och hästarna trängt ned stängslet. Den på stället sig uppehållande byordningsmannen fick tillsägelse att låta bymännen på egen bekostnad på dessa ställen uppföra stenmur. SEA Inspekterades kulturfältet inom Bläsinge och Dörby byar i N:a Möckleby socken. 1911 års plantering var jämförelsevis lyckad trots den svåra torka som inträffade under året, i det att omkring 50 9/, hade gått till. Sådden var emellertid så godt som misslyckad. De banksianatallar som utsattes på försök syntes alla vara vid lif utom de som förra året sveddes af eld från järnvägen. 1912 års plantering var mycket lyckad, då omkring 85 9/, voro vid lif. Det förra året uppsatta stängslet syntes vara 1 bästa skick och väl un- derhållet. $ 3: Besöktes och fotograferades en inom Norra Möckleby belägen c:a 30- årig tallkultur, verkställd under hushållningssällskapets ledning. $ 4. Besöktes och fotograferades kulturer vid Sörby i Gärdslösa, omkring 7 och 10 år gamla och utförda af August Persson i Fridsborg, Störlinge. Dessa kulturer äro otvifvelaktigt de vackraste på Oland. S 5. Inspekterades kulturfältet vid Lindby, hvarvid utröntes att de på försök utsatta hvitgranarna gått synnerligen väl till; för öfrigt var kulturen i det stora hela mycket lyckad, i det att 70 å 80 9/, gått till. Som ofvan: Uno Danielson. VVE VU SET SYS VESETEVS VVE FE FEET NE a AA KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 93 Bil. N:o 2 Protokoll vid inspektionsresa med skogs- vårdsstyrelsen inom Kalmar läns södra lands- tingsområde den 28, 29 och 30 augusti 1912. NY no Den 28 augusti. Ingelstorp: Vid besöket på dessa skogar konstaterade styrelsen riktigheten af det af personalen anmärkta förhållandet, att skogsodlingarna eftersättas i viss grad i förhållande till de stora kalmarkerna, som nu förefinnas och inom närmaste tiden komma att uppstå; med anledning häraf anmodades länsjäg- mästaren att tillställa skogsförvaltningen en skrifvelse, hvari dessa missförhål- landen anmärkas, jämte uppmaning att låta skogsodlingarna gå raskare för sig än hittills skett. De verkställda kulturerna inspekterades och befunnos vara medelmåttiga, hvarför hjälpkulturer framdeles komma att erfordras. NS Århults by: Hemmansägarna i byn hade kallats att sammanträffa med styrelsen, men endast tvenne hade tillstädeskommit, den ene jämväl som om- bud för en tredje byman. Med dessa uppgjordes om skogsodling af enbac- karna på ömse sidor om Kalmar—Berga järnväg, med villkor att styrelsen bekostade all stängseltråd som komme att åtgå; kontrakt med närmare be- stämmelser skulle länsjägmästaren uppgöra och öfversända till vederbörande. S 3 Den 29 augusti. Stora Hanåsa; Den på hemmanet år 1906 bedrifna skogsafverkningen afsynades, hvarvid befanns att största delen var i stort behof af röjning och kultur; endast på den sydvästra delen hade uppkommit själfsådd från befint- liga fröträd. Ägaren uppsöktes och ålades att kommande vår röja och skogs odla minst hälften af befintlig kalmark. Förut verkställda kulturer befunnos vara ganska dåliga och tarfva kraftig hjälpkultur. $ 4. Berga gård: En del af skogsmarken genomrestes och besågs utan vidare anmärkning. Ruda gård: På Åsebo utmark verkställd skogsodling befanns hafva gått ganska bra till men skadades afsevärdt af på hyggena ymnigt växande bräken- växter, hvilka torde böra bortföras närmast groparna för att i någon mån un- derhjälpa kulturen. | q På hufvudgården i Ryttaremon verkställd skogsodling befanns delvis hafva gått dåligt till, hvarför kraftig hjälpkultur kommer att behöfvas om ett par år. Mot röjningen gjordes ingen annan anmärkning än att väl mycket mar- buskar och skadade granar kvarstodo på rot. 94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. SEG: Den 30 augusti. Nannerum: På den afverkade trakten hade kvarlämnats ett synnerligen vackert fröträdsbestånd, men det oaktadt hade verkställts kultur å 32 tunnland innevarande år, hvilken hade gått mycket väl till. S 7. Fredrikslund: På lagstridigt afverkad mark hade verkställts skogssådd, som dock gått mycket dåligt, och som nuvarande ägaren vägrar att fortsätta kul- turen, anmodades länsjägmästaren att begära syn på gården, därest ej ägaren förbinder sig att instundande vår låta utföra nödig hjälpplantering. Q 8. Igellösa: På sex stycken utlagda åkerlappar hade åren 1902, 1906, 1908 och 1909 utförts plantering med tall och något gran; samtliga kulturer hade lämnat ett synnerligen godt resultat, särskildt den från 1906, hvilken är af den beskaffenhet att dess make icke på många ställen torde kunna uppletas. $ 9. Resby: År 1911 hade besåtts 4 har mark med tall och granfrö; denna kultur hade lämnat ett synnerligen tillfredsställande resultat och hör till de bästa, som kunna framvisas. Innevarande år har besåtts en areal af 4,5; har, men denna sådd har ät- minstone traktvis lämnat ett underhaltigt resultat, hvarför kraftig hjälpsådd framdeles måste verkställas. Sumo: FXxneberga: Vårens plantering har gifvit ett medelmåttigt resultat, hvarför hjälpkultur erfordras. En på gården befintlig själfsådd har varit synnerligen vacker, men är nu ganska tynande, sedan den för ett år sedan var angripen af s. k. »skytte». Bredvid denna själfsådd finnes en plantering, som är mycket vacker och af- sevärdt kraftigare, men ett år yngre. Yo Norra Hagby: Vårens planteringar ha gått mycket dåligt, samt besväras afsevärdt af gräsväxt; med de kulturmetoder, som kunna ifrågakomma 1 stor omfattning, finnes här ingen annan möjlighet att få marken skogbeväxt än att årligen fortsätta med hjälpkulturer, hvarvid särskildt iakttages att groparna göras mycket vida. NR Bottorp: Hvad som sagts om Norra Hagby gäller till alla delar om detta hemman. Kalmar den 30 augusti 1912. Uno Danielson. - 588'8Eg| SoS'S€ | ogo't6| o0f'604| ewwng egg'gEg| SoS'SE| ogo't6l oof'60L| ewwng (oxolof sp — | oo0fg9r | uasoy ' 4 : || 00089 — — | 000 AS 4 4 9S€ 95€ - 2 aj nn 1ewWwjeY I |oof'fi — — | o0o£'€1 g $ | :BIO1 ur SUMuDYrT [00£'6611 == (0) 01-$p) (LL forn re a 4 : | |o8z'z ET ERA -— : 4 4 | Szo'r | — Szo'b = SERA tojuvid apopvys fo Surufriysfp (elof (OD O HAS är 4 SW | | SLg'v6 SL'vEl (Grojoffaj)) = MET 4 4 k boS'bEg| 6FI'SE | SS0'o6| 00£'60LI ogg'zrz|ofg | oooft | oSorgozlrrvr sg sg = = oSs8g'56 — - 2 YSJUT|L aSJatÄIS UP. 3 6SS'Stolf — AN SO5 Or TAN usjsoy! « SR I o5g'S6 | [Stuejd suasppriks ug Zz SA MYT: 6SNISLO eh (OO ÅAS Sr te er se ve ere PurejQO | NAS Ko er os sär da Ö IRS KBISSTINSO O5SAN OS ENAT OO GEO rr rena 22puepseq || 0006 — — 10006 |” IewWJeY I ID | I 5 - I o :2po427upi TIN | I :IIOI upaf FUMIIDYIT | -= | | [| | | , 20 SR "5 IS 25 | 75 SE 25 | = RR 1242 d i FR SET | DN z eWWNnS aSIJAI | UPIr) HeL etwwunsg asIAI| UPptr) MET ER 2 | "zI61 Je BFurugetJuejd 'F ON Ju z NEDPLICA frå Set Fp | LET | E8tg€r | ewung Seth | £Lt€rr | E8tgEr | ewwng | u kn | Se'P = SS Ua LON pelswjef ”JUOXQJJSFONG "AS HÄ | Sr ANA SE fasas t ASSR = oc | —'05 Bes 99 dv « AR a SNES oh pun[BeH 103uejd som = ONES TEE SEE Iewgesp 'sni[asrog "a Vv os S = o9' s € t9'Q1 - IeWIEY I — -— OS OK sor säs R ra kn a ok beta Aqpaw 'ypuens y « - Sö SDR 2 61 |—'gea |rrmeeseteseneee YNngog 'uossuowmig 'Y « 3 CB — |ogfg free wjoq4q3unbT Po 'H « Sztp z8'18 61!'071 = = UA drk äl] TT ka TE FEST SRA MR way 'UOSskeD 'M UPIH "i o6tE ETT See RS STANNA TN 10[0xSjue[d I :jo4v Aopun IFTo4ur ght— 26 LL PLEOO MT «| ar FRA WEAR Nr Se er JIINILWSFOYS I — Ll'vz [FO CN SEN [SER fär tat OVR ASEA nt NT AN RE TewWles] I | | :04f 2po5iQ :I161 upa4f Suruppysg "öy 3y By NER "By '3y E PE LSPA SAST RN 2 q>?a SIA | UPID UeL SIDAN | UPI) HEL ERRPES "- "ZI6I JP BUIUNPIO!4 :E ONT JL "EEE N va 96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. BUN EOS Förslag till inkomst-= och utgiftsstat år 1913. Tillgångar och beräknade inkomster. Innestaen des imsbankenRusss mtd. Oase EA se ER Me BETE IE 40,545: 93 Fröbehållmng : 9,50 kg. tallfrö OFTA » 2 TIK gr tt NE AREA 109: 68 BiL705, Fr SHAN MÖ 2 ANN Ask bass lsd 27:80 389: 21 315(ÖR St CIVERSSI DAN OLA NBA ers res SNS EEE Ser TON 399: 21 Statshi dra park OS EE ot ess nus STEN Ior orda ss 2,500: — Skogsyardsatgttera (beraknalle)lE oo osa rsdos sans dne. 20,000: — VAN OT rasslade oe ass EE veten ole Ende DS ör eat age or NRs I,200: — 23,100: — Utestående fordringar, frö mm. IM. co.scococc-- 509: I0O > > Syner Hen. Sie Oe (0) ÖR NN Beräknad inkomst af förut inköpt frö ns.smsmsesssssecr 1,500: — —2,670: 75 Summa kronor 67,315: 89 Beräknade utgifter. Aflöningar till länsjägmästare, kassör, juridiskt ombud, länsskogyvaktareso ch plantöretu ts... t.slg seek dere Oj = Rese- och traktamentsersättningar: AT AStYrSlS ENE SAS Se Sr Nea 1,000: — 37 -HMOVISOLCLI DER Soc esse i At Bar la SR FANER HR 34 SJÄNSJA LE PIASTALE NE EE Se AN NS SRS TN OO » skogsvårdskommittéerna.. ........... RSKR HOS 2NLANSSKO 2 Va KELITYAA fö sr REN SA TOO 207 IPLADLÖT f5 oc ec ss Kr Es SA BER AR RE 150: — TO EXUHA SPL ÖLET söt Beer kass ONE ES NO Plaiytsk lor åsna EAS a RR 2 AD SL 5 MAG bok SAR NEAR 300: — BiträGClen: VIC plantskolor see VS SSE 150: — SKOgS0O dun SSkOS ka Le AR ee AA RA TRATT NN HIM =E NR Fyra, förtexpe dutta Om5O kasse RER 500: — Transport kronor 26,820: — Transport kronor 26,820: 100: — renumeration, annonser, tryckning ww 4008 — os Div 1,959: 89 —2,950: Kronor 29,2170: Summa kronor 67,315: Kalmar den 21 december 1912. Gust. Genberg. Ordförande. PEO NIaR del Wilh. Liedholm. Landstingets ledamot. Hushållningssällskapets ledamot. Uno Damnielson. 98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kal- mar läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1912, få efter fullgjordt uppdrag afgifva följande Revisionsberättelse. Inkomster. Behållning från 19n. Innestående i banker [VEN TATIETA Sek on sann sr RS SS ASEN TER NR SA LA ERS 1,689: 22 27,770: IHröjlager och tallplantor 4. s css ers 30:43 Utestaående: fordringar för frö” ..........-ss.: 156: 60 » » HATSYDCI He sserenst OO TAETSOO: Stats ANSLAG porer SK PEE SRS SAN Ess oa SARA SE CE AST ARE SE OP Re 2,500: SKOgSVArGSAfg leEN bese sbocs ror öster sera Res en 33 AO FATT E OT Er ar SARA ER sr ÖA Sörstöfe ee sl er Ean else ia la ln RISE AR EL PYNDe Diverse inkomster 82 Te 62 HÖRS ÖR Summa kronor 67,133: Utgifter. SKOP SUP DLYSIID 2 AT kel nas GSE SALT Rdr Bara RE 228: 80 SI KO PS OMÄLINP för Nos 0 vard nare etsare RS TN Ts sta SS SKARS Hy 22rAERO Biträde vid skogens vård och afverkning.................. 3205 2 SYN CTOLLANIDIN SAL sd: ber sc fans se den ser ske KE SR SERA (Öfrigatförvaltam sko stina dee SE 4,944: 99 VAS ÖT & AE Togs ske flest Eje fas ast RKS Rade Fe SAS NS LONA AFSKri fin ga a LIVS DTAtICIR EE ss sd SAS TS SATAN NEN 197: 86 21,074: Behållning till 1913. SKkO250 Alin gSkKOStNa Clehd sobert a niel sekel ssd do iselslls (OK Sj SyDeförrättningjare (lagar atg är ten) es users ER 661: 65 [IVER TATLET vt fö RN Elg SAN vi Er SDS RAS SER SE ASSA 200 SS Sko gsgard, a Tan klöÖSA oss ss sar ssd rk AE SA ONE 2,600: — DIVELSE dessa 6 RR EL a ER ork td fa a eri el SF SSA SN SAN NE NS AE 94: 50 IADESta en EAeH10 ID AI KCL ec sis ef ee oa ee RS sd SP RR ERE OSAr 39,756: 75 46,058: Summa kronor 67,133: Skogsvårdsstyrelsens protokoller och redovisning med vid den nare fogade verifikationer hafva vi granskat och då vi därvid icke funnit något att anmärka få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1912 års förvalt- ning. Kalmar den 21 juni 1913. Carl Fransén. O. Trägårdh. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. G. A. Kindberg. Landstingets ombud. Hushållningssällskapets ombud. 98 se- fär Skogsvårdsstyrelsens inom Gotlands län berättelse för år 1912. Finanser. Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1912 framgå af följande ut- drag ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: | ! Debet. Ingående balans. fö Behållning, å bank innestående........ ...... RA | » kontant i kassan 7 Inventarier 887: 70 Inkomster. Anslag: Statens anslag till bestridande af kostna- derna för uppehållande af skogsvårdssty- relsens verksamhet 7,590: — Landstingets anslag för skogsodlingens (SITEN Era ÖS og ö ann erd 0 KRK IN ISOCEEE fann IBG GS VÄr USEL EKA ense ennen ont keno | 1, 140: 60 Hörsaldar plantor OCh frÖ:-.......ssecsssessrsiserer rs SN 480: 75 Andel i böter, virkesersättningar samt rättegångskost- nm sr da ense de sisede sken Säger rr j 340: 31 Räntor 148: 87 12,272: 53 Omföring. Värdet af under året tillkomna inventarier,... a a 825: 65 Summa kr. 15,192: 48 100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Kredit. Utgifter. | KO a RE SR FE SE ARA Sn Ar SE OA SE er 6,200: — Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdssty rel- sen, skogsvårdskommittéerna samt tjänstemännens ut- SYDINES- 40 CDA SKOR SVAG SADE LE peers SR BENGA 2,085: 04 (SJ:S i] 0) 1 Gc KO Vera kr AR ha a Br BT SS DAR 259: 18 Inventarier och verktyg 486: 65 Inköp af skogsfrö, skogsplantor och kott ........o..oo.... 611: 00 Central plantskola 5.3... sbe Ass Ses SR EA EN STARS 639: 59 Transport af plantor, frö och redskap. SEARLE ATS SSA 14: 15 Aflöning åt extra plantörer och skogvaktare ............... 282: 90 Kurs törn utbildanderaliskogsplantöre ts... 79: 80 EOIkSkOlornas plan tenringjal ss... dok Sens «cs AS EAS 179: 35 IDKOPLAN DIOSCRYTET KO CIA Ey lIK EN See RS a 16: 60 SATIN OD SET: VERY CIS KIILDA ACTA ere es AE AA HON Telefonafgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas post- DOLLO Dy WCITVELSCIT ARTO Asos rdr as Sr ENE AA RA 145: 86 IN IVETSE Utgifter: bror l Rn KAD MA FRE SURENE BASLES EO SNIA 458: 59 12,569: 86 Omföring. VASFSKTafnin os vn ID VON LATICIS: 3. sc srt esss so dNR DEE Is ones ör Soo ee BSS ANA 12385 Utgående balans. Behållning: å räkning med A. B. Gotlands Bank...... 203: 89 KoOT tan PLV KASSAT ef L 1 SN ANS 7:0'5: 38 909: 27 TEVA FOTEN das oa or RAL SER Ja rs a Så AS EE NAS 1,700: 50 —2,609: 77 Summa kr. 15,192: 48 Härförutom funnos hos skogsvårdsstyrelsen vid 1912 års utgång förvarade skogsodlingshypotek till ett sammanlagdt belopp af kronor 22,903: 80 mot kronor 14,070: — vid föregående års slut. Af det under skogsvårdsstyrelsens vård stående anslaget till plan- teringar å Afvanäset har under året till planteringsstyrelsen utanordnats 640 kronor. Vid årets slut funnos af anslaget kronor 914: 62 innestå- ende å sparkasseräkning med A. B. Gotlands Bank. NA a än a oe An GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. IOI Af de depositioner, som för utförande af skogsodling efter skedd afverkning å enskildas hemman ställts till skogsvårdsstyrelsens förfo- gande, hafva kronor 735: — för ändamålet användts. Skogsvårdsstyrelsen har vid sammanträde i december 1912 fastställt följande Inkomst- och utgiftsstat för år 1913. Inkomster. Beräknad behållning från år 1912 Anslag RÖ SÅG 25 VÄST ES RA AR ne Ran ERE LENI SLET LA AS 19 IG Skogsvårdsafgifter » Försäljning af plantor =» Räntor » Löner Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrelsen, skogsvårds- kommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogsvårdsar- DELEN Orsa OSVISRISE an bärs oe kbtg sl ucda saldar beta IE den pia ra 2,800: — START öNörE OKEY TONEN AE bir ee ARN ENN ERR SE NTE SR INSATT EST SINE SA 250: — KILVSD EA emEO CHI ek ty Os MLOLSJARSVISI lags ucsscugtsepst er sviled ns en San br 100: — BYST ES (TOO sr Ly LO KS LA OS VÄSER en då de a ao useless ejer jaa bn lsd gen NS nre r En NOOO förnitmalplantskolanFtOrslagSVIS” Lolssss...rsirsnesereensnesknrsknt socockrkENSr Ena rr OO Kostnader för transport af plantor m. m., förslagsvis HORA 50: — Aflöning åt extra plantörer och skogvaktare, förslagsvis ............... 400: — Holkskolornas planteringar, förslagSViS :..t...ssdmssidvese suesdsnss res ar NOTE Inköp af broschyrer o. dyl., förslagsvis ........ 50: — Annonser, tryck och skrifmaterial, förslagsvis 500: Telefonafgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas postporton, frak- Tp MÖRE a dssacennssrs rr AAA AS RAS ET KRA ANNAS Ser 200: — Disponibla medel för bidrag till enskildas skogsvårdsarbeten eller iilöllsy INOTS EYES Suge ras405730 SOSSARNA ESS OR CE ORE BSRD DE LEE 1,000 Diverse och oförutsedda utgifter.............. ESSEN SRA er CR 200: — Summa kr. 13,700: — De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Sedan skogsvårdsstyrelsens förutvarande ordförande, landshöfdingen Skogsvärdssty- relsens sam- m. m. Karl Rydin i september 1912 aflidit, har Kungl. Maj:t till ord= ,ansättning. förande i skogsvårdsstyrelsen för tiden till och med utgången af år 1913 Skogsvärds- kommitteerna, Samman- träden. Personal och tjänsteförvallt- ning. 102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. förordnat förste landtmätaren, öfverstelöjtnanten m. m. Carl Bolin, hvil- ken jämväl under förra delen af året vid förhinder för ordinarie ordfö- randen enligt nådigt uppdrag ledt skogsvårdsstyrelsens förhandlingar. I öfrigt är skogsvårdsstyrelsens sammansättning oförändrad. I sammansättningen af de för tiden intill den 1 juni 1914 tillsatta skogsvårdskommittéerna, öfver hvilka förteckning finnes införd i föregå- ende års berättelse, hafva förändringar ägt rum inom följande skogsvårds- kommittéer: Hall: efter aflidne landtbrukaren Johan Östergren i Norrbys har å kommunalstämma valts landtbrukaren Johan Österdahl i Medebys; Hejdeby: efter från kommunen afflyttade landtbrukaren Viktor Ha- nell i Hejdungs har å kommunalstämma valts landtbrukaren Herman Klingvall i Tibbles; Stenkumla: efter från kommunen afflyttade landtbrukaren Karl Eriks- son i Homa har skogsvårdsstyrelsen utsett folkskolläraren Gustav Ene- qvist, hvilken jämväl valts till ordförande inom kommittén. Under året hafva hållits 9 sammanträden, nämligen den 13 januari, 13 februari, 5 mars, 15 april, 30 maj, 13 augusti, 2 oktober, 2 och 16 december. Länsjägmästaren har under året handlagt 121 förrättningar under 142 rese- och förrättningsdagar. Af förrättningarna hafva 93 afsett ut- syning eller undersökning jämlikt 4 $ af skogslagen 14 inspektion och ledning af skogsodling, 10 uppgörande af skogshushållnings- och dik- ningsplaner samt konsultation i skogsskötsel, 4 kontroll af afverkningar jagla oo Länsskogvaktaren har under året haft 160 rese- och förrättningsda- gar af hvilka 110 för biträde vid utsyning, samt stämpling, 19 för be- vakning, där sådan ej kunnat ske i samband med annan resa, 23 för skogsodling, 8 för biträde vid uppgörande af skogshushållnings- och diknings- planer, gallring, markberedning m. m. Såsom extra skogvaktare och plantörer hafva 6 personer varit an- ställda under sammanlagdt 97 dagar, hvaraf för biträde vid utsyning och bevakning 32, för skogsodling, markberedning m. m. 65. Tjänsteexpeditionen har liksom föregående år varit förlagd till läns- jägmästarens bostad och skötts af länsjägmästaren med tillfälliga biträ- den. Länsjägmästarens ordinarie rådfrågningstid har varit lördagar kl. 10—3. Till expeditionen hafva inkommit 1,471 diarieförda skrifvelser och afgått c:a 1,700 skrifvelser och resolutioner samt c:a 600 brefkort och andra försändelser. Länsjägmästaren har under tiden 4—9 augusti deltagit i en skogs- studieresa inom Jönköpings län. SST YST 0 GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 103 Under afverkningsåret 1/. 1911—31/ 1912 hafva af skogsvårdssty- relsen behandlats 1,262 ansökningar om skogsafverkning eller förfogande öfver virke. Dessa ansökningars fördelning på olika socknar, deras be- skaffenhet och behandling åskådliggöres genom närslutna sammandrag, DUN CAS Af nämnda sammandrag framgår, att skogsvårdsstyrelsen i '121 fall föranstaltat om utsyning eller undersökning på marken och i fråga om beslut i ärendena i 109 fall lämnat tillstånd till afverkning i enlighet med utsyning, i 1,099 fall lämnat tillstånd till afverkning utan särskilda bestämmelser, i 24 fall reglerat afverkningen genom särskilda föreskrifter eller inskränkningar, i 35 fall efter föregående undersökning afslagit an- sökningarna. 8 ansökningar hafva förklarats icke till någon åtgärd un- der året föranleda, och 17 ansökningar hafva återkallats, afskrifvits eller öfverförts på följande afverkningsår. I 10 fall har styrelsen jämlikt 1 $ af skogslagen ansett sig böra föreskrifva vissa åtgärder för återväxtens betryggande efter skedd utsyning och afverkning. I 10 fall, där ansök- ningarna afsett förfogande öfver virke på grund af tillämnad uppodling af skogsmark, har jämlikt styrelsens beslut af resp. sökande lämnats sä- kerhet, afseende områdets återställande i skogbärande skick, därest an- mäldt odlingsföretag efter verkställd afverkning ej skulle komma till stånd. Totalarealen af de områden, i fråga om hvilka säkerhet för od- lingens fullgörande infordrats, uppgår till 50 hektar. Ansökningarnas fördelning å olika socknar ställer sig i hufvudsak som under föregående år. Största antalet ansökningar uppvisar Gothem socken med 55, därnäst Eksta med 42. Väderleken under vintern 1911—1912 var i allmänhet lämplig för skogskörslor genom det goda och jämna slädföre, som var rådande i skogarna under större delen af januari och februari månad. Afverk- ningarna blefvo härigenom större än föregående år. På afverkningarnas storlek torde äfven hafva inverkat sommartorkan 1911 med dess för jord- brukaren minskade skördar. Under afverkningsåret 1911—1912 hafva un- "der 109 utsyningsförrättningar utsynats c:a 103,500 träd med en kubik- massa af c:a 36,500 kubikmeter mot resp. 64,000 träd och 25,000 kbm. under föregående år. Totala saluafverkningen inom länet under afverk- ningsåret I911—1912 kan beräknas till 58,600 kbm., med ett nettovärde af c:a 439,500 kronor mot resp. 48,000 kbm. och 363,3900 kronor under föregående år. Af det försålda virket torde c:a 8,300 kbm. härröra sig från till åker uppbruten eller afsedd mark med en areal af c:a 175 hektar. För afverkningsärenden, inkomna under afverkningsaret 1, 1912— 3/5 1913, redogöres i nästkommande årsberättelse. Dock kan redan nu Afverkning Besvär. Rättegangar. Skogsodling och öfriga Skogsvards- atgärder. 104 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. sägas, att de handlagda utsyningsförrättningarnas omfattning varit ännu större än förut i det att c:a 117,000 träd med en kubikmassa af c:a 44,500 kbm. utstämplats. Trävaruexporten från länet, som under år 1911 utgjorde 9,800 kbm., uppgick år 1912 till 11,553 kbm. förädladt virke, hvaraf 7,083 kbm. sågadt virke, hufvudsakligen plank, 4,174 kbm. slipers samt 294 kbm. kastved o. dyl. Under året infördes till Gotland, enkanneligen Visby, c:a 3,000 kbm. sågad vara och 7,000 kbm. ved. Besvär öfver skogsvårdsstyrelsens beslut i afverkningsärenden hafva ej förekommit. Under året har endast en person blifvit vid vederbörande härads- rätt åtalad och dömd för olaglig skogsafverkning. I ett mål, som vid arets början hvilade i Svea hofrätt, har hofrätten arkunnat fällande ut- slag, öfver hvilket svarande anfört besvär hos Kungl. Maj:t Detta jämte ett äldre mål hvila sålunda vid årets slut i högsta domstolen. Liksom föregående år har skogsvårdsstyrelsen afgiftsfritt tillhanda- hållit enskilda skogsägare plantor och frö af våra vanliga skogsträd samt skogsodlingsredskap, och har skogsvårdsstyrelsen jämväl lämnat sakkun- nigt biträde af styrelsens plantörer utan annan kostnad för rekvirenten än tillhandahållande af kost och logis. Året 1912 var på det hela taget på grund afden för Gotland ovan- ligt rikliga nederbörden under våren och försommaren ett för skogskul- turer gynnsamt år, men ett barometermaximum med ihållande torka och solsken under hela juli månad inverkade menligt på årsplantorna, som på grund af den föregående nederbörden icke sträckt sina rötter på djupet och följaktligen voro mera känsliga för torka. På lågt och sid- ländt belägna skogsodlingsplatser har äfven det myckna regnandet un- der senare halfåret gjort skada. Då nederbördsförhållandena alltid hafva en stor och direkt inverkan på skogsodlingarnas resultat — liksom på skogsväxten i allmänhet, sär- skildt årskottens längd — kan följande sammanställning af nederbörden på Gotland under år 1912 vara af intresse: Nederbörd i millimeter. jan. FANS april | maj feg juli Jaug. | I | sept. | okt [BOv dec. | Summa I | I | | | | | År 1912 | 16,9] 27,0) 37,2] 27,8| 60,4) 68,2] 9,1/132,3) 47,8) 63,9| 50,5) 67,3) 608,4 + On I I I Normal ess 29,3| 26,7| 28,3| 2510) 2459] 33,5| 49,3] 58,1] 39,2| 5152) 48;4| 4124] 455:3 få GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. IK Af sammandraget, bil. B., framgår att skogsodlingarna under år 1912 haft betydligt större omfattning än föregående år. Sålunda utsattes å enskildas hemman 311,200 plantor å 52 hektars areal mot resp. 231,600 plantor å 35 hektars areal under år 1911. Af de utsatta plantorna voro 241,200 tall, 40,850 gran, 4,050 silfvergran, 18,800 lärk och 6,300 bok. Skogssådden, hvilket skogsodlingssätt på Gotland har föga an- vändning, omfattade endast c:a 11 kg. tall- och granfrö å en areal af c:a 10 hektar. Sammanlagdt hafva sålunda 62 hektar skogsodlats. I afvanstående äro inberäknade de skogsodlingsarbeten, som å flyg sandsfälten på Afvanäset af Fårö utförts med tillhjälp af särskildt an- slag. Å Afvanäset hafva sålunda utplanterats 40,000 tallplantor och 125 asp, hvarjämte gjorts försök med tallsådd inuti sandrörstufvor. I plantskolan å Afvanäset har utsåtts 2 kg. tallfrö och omskolats 20,000 tallplantor. För årets anslag hafva dessutom utsatts 23,000 sandrörs- plantor, hvarjämte verkställts täckning af sandbankar med ljung och ris mm. För skogskultur å enskildas hemman inom länet underhållas förutom ofvannämnda planskola å Afvanäset en större plantskola, den s. k. cen- tralplantskolan, utanför Visby samt ett 10-tal mindre af vederbörande folkskollärare skötta, för folkskolornas räkning afsedda plantskolor i olika delar af länet. För i centralplantskolan verkställd omskolning och frösådd samt för utlämnandet af skogsplantor och skogsfrö under året redogöres å närslutna sammandrag, bil. C. Undervisning i skogsodling har liksom föregående år ägt rum vid ett 30-tal folkskolor. Som af närslutna förteckning, bil. D., framgår har undervisningen omfattat 41 dagar, under hvilka närvarit c:a 1,020 skol- barn. Under dessa planteringsdagar hafva utplanterats 74,600 plantor samt utsåtts 9 kg. skogsfrö hvaraf 5,5 kg. i plantskolor, och har härige- nom en areal af c:a 16 hektar skogsodlats. Under året hafva varit anställda 4 extra plantörer under samman- lagdt 57 planteringsdagar. En kortare kurs i skogsodling och i sammanhang därmed stående hufvudgrunder af skogsskötseln har under länsjägmästarens ledning va- rit anordnad i slutet af mars månad 1912. Kursen, till hvilken anmält sig 14 personer, af hvilka 9 antogos till deltagande, omfattade dels kortfattad teoretisk undervisning dels praktiska tillämpningsöfningar och ledning af skogsodlingar å olika hemman inom Bro socken. Genom an- ordnande af sådana kurser tror sig skogsvårdsstyrelsen vinna det dubbla ändamålet att å ena sidan mera än hvad som under nuvarande förhål- landen kan åvägabringas med den knappa tid, som vid länets landt- 106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. mannaskola är anslagen till skogsundervisning, sprida kännedom om skogskultur och å andra sidan inom olika delar af länet utbilda skogs- plantörer, hvilka skogsvårdsstyrelsen framdeles kan påräkna såsom ar- betsledare vid förekommande skogsodlingar. Flera af de sålunda utbil- dade plantörerna torde äfven hvar på sin ort vara villiga att verka för utförande af skogskulturer och samla rekvisitioner af plantor och frö för dylikt ändamål. Till deltagarna i skogsodlingskursen liksom till en del intresserade personer här och där å landsbygden ha utdelats Skogsvårdsförening- ens folkskrifter n:o 13 »Skogsplantering» och n:o 8 »Skogsfrö och dess insamling» samt Lovéns »Hufvuddragen af våra barrskogars lif, skötsel och vård>. På begäran af hemslöjdsnämnden har en del af centralplantskolan ordnats för uppdragande af korgpilsticklingar. Ehuru korgpilodling ej i vanlig mening kan hänföras till skogskultur, vill skogsvårdsstyrelsen uttala sitt intresse för utförande af korgpilodlingar inom länet, då här- igenom kunde lämnas inhemskt material till en hemslöjdsgren, som sär- skildt för småbrukare på landet är förtjänt af största beaktande. I sammanhang med utsyningsförrättningar hafva skogsvårdsstyrelsens tjänstemän lämnat skogsägarna råd och anvisningar för skötsel och vård af deras skogar. I fråga om en del hemman hafva på därom gjord anhållan företagits särskilda resor för sådant ändamål. För ett hemman (Konrad Bolin, Burge i Dalhem) har upprättats fullständig skogshus- hållningsplan. å Skogsvårdsstyrelsens skogvaktare hafva i åtskilliga fall anlitats för tillsyn dels öfver gallring af ungskog dels öfver markberedning i och för naturlig föryngring. Då åtgärder i sistnämnda hänseende varit af stor betydelse just under förfluten vinter, då tillgången å frömogen tallkott varit riklig, hafva å ena sidan i ett flertal fall vid af skogsvårdsstyrel- sen lämnade tillstånd till afverkning fogats föreskrifter om markberedning, å andra sidan hafva skogsvårdsstyrelsens tjänstemän under resor och el- jest verkat för åstadkommande af markberedningsåtgärder åa frivillig väg. Skogsdikningar hafva på därom gjord ansökan planerats vid Hem- mungs i Hablingbo (Klas Welin), Rommunds i Hablingbo (J. Ahlin), Skäggs i Vestkinde (Skäggs Aktiebolag), Simonarfve i Eskelhem (G. Bolin) och Medebys i Ekeby (F. Edberg). Utstakade diken hafva en sammanlagd längd af c:a 5,600 meter och afse en areal af c:a 53 hektar vattensjuk skogsmark och myr. Å landstinget tillhörig skogsmark under Malms egendom i Helvi soc- ken har genom styrelsens för Liljewalchska fonden försorg verkställts af- GOTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 107 dikning af ett vattensjukt område meddelst ett dikessystem af 1,336 me- ters sammanlagd längd. På hemställan af skogsvårdsstyrelsen har styrelsen för Liljewachska fonden för skogskultur beslutat till skogsvårdsstyrelsens förfogande ställa ett anslag af 1,000 kr. att användas såsom bidrag åtenskilda skogs- ägare till skogsdikningsföretag. Efter af skogsvårdsstyrelsen utfärdad kungörelse hafva till dato 135 skogsägare inom länet anmält sig till er- hållande af dylikt bidrag. Till bidrag för skogskultur å kalmarker har landstinget beslutat till fondstyrelsens förfogande af afkastningen från Liljewalchska reservfon- den ställa ett belopp af 600 kr. Beviljandet af dessa båda anslag ger stöd åt skogsvårdsstyrelsens i föregående årsberättelse uttalade förhoppning, att de enskilda skogsägarna måtte genom pekuniärt understöd kraftigt uppmuntras och understödjas i sina arbeten för skogskultur. frNisby den 210 april 1013. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Carl Bolin. Ragnar Melin. 108 SKOGSVÅRDSSTYRELSEKNAS BERÄTTELSER Ig12. > Revisionsberättelse. Undertecknade, som af Kungl. Maj:t och Gotlands lans landsting och hushållningssällskap blifvit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Gotlands län redovisning för dess förvaltning under år 1912, få efter fullgjordt uppdrag afgifva följande berättelse: De af skogsvårdsstyrelsen i sin årsberättelse meddelade sifferupp- gifter angående skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och slut, samt öfver dess inkomster och utgifter under samma år, hafva revisorerna funnit öfverensstämmande med räkenskaperna, hvilka äro förda med ordning och noggrannhet, samt försedda med fullständiga verifikationer. Samtliga skogsvårdsförbindelser med tillhörande hypotek hafva af revisorerna granskats och befunnits utan anmärkning. Styrelsens protokoll hafva blifvit lästa och granskade. Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. Då revisionen ej gifvit anledning till någon anmärkning och för- valtningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka, att ansvars- frihet meddelas skogsvårdsstyrelsen inom Gotlands län för dess-förvalt- ning under år 1912. Visby den 10 maj 1913. Axel Ekman. Statens revisor. Herman Nyman. H. Wöhler. Landstingets revisor. Hushållningssällskapets revisor. Bg Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde berättelse för år 1912, Jämlikt $ 11 i Kungl. Maj:t nådiga förordning ang. skogsvårdssty- relser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands- tingsområde härmed afgifva berättelse för år 1912. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Skogsvårdssty- Ordförande: godsägare L. M. Kruse, Göholm. Mee Ledamot för hushållningssällskapet: i godsägare S. Hellerström, Marielund, med landstings- man K. M. Nelsson, Björkeryd, som suppleant. » » landstinget: godsägare grefve H. Wachtmeister, Westeråkra, med riksdagsman J. Jönsson, Boa, som suppleant. Länsjägmästare och sekreterare: F. af Petersens, Ronneby. Länsskogvaktare för Medelsta och Östra härader: N. Nilsson, Jemjöslätt. » » för Bräkne och Listers härader: E. A. Hansson, Asarum. Styrelsen har under året sammanträdt trenne gånger. Samman- träden. Till 56 rekvirenter har skogsvårdsstyrelsen under året utdelat 480,000 cjosodlme st. plantor motsvarande 72 har skogsodlad mark. Något frö harstyrel- | sen ej kunnat kostnadsfritt utlämna, enär såväl tall- som granfrö ställt sig så dyrt, att det ansetts oekonomiskt att utså direkt i marken. Den skogsodling, som verkställes af rekvirenterna, är i allmänhet med undantag för några få gårdar, där verkligt intresse förefinns, af mindre värde, dels af det skäl, att skogsodlingarna endast undantagsvis erhålla betesfred, dels därför att de sällan hjälpkultiveras, hvilket just på grund af betingen nästan alltid erfordras. Däremot torde de skogsodlingar, som af skogsvårdsstyrelsen efter med jordägarna uppgjorda kontrakt för ett visst lågt pris 10—20 kr. pr har verkställas, lämna godt resultat. På många ställen blifva dessa skogsodlingar ganska dyra för skogsvårdsstyrelsen, men då de å andra Afverkningar. I10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. sidan utföras med tanke på, att de i framtiden skola kunna tjäna som mönster och mana till efterföljd, torde styrelsens kostnader i detta fall vara väl befogade. Emellertid finnas ej gamla kalmarker till stor areal i länet, och de flesta, som ej redan äro skogsodlade, användas till betesmark. Skogs- vårdsstyrelsens verksamhet i detta fall har 1912 varit mindre än före- gående år. Under året har skogsvårdsstyrelsen nyodlat c:a 23 har och hjälpkultiverat c:a 90 har. Styrelsen innehar vid 1912 års slut 139 dy- lika kontrakt om tillsammans 944,82 har. Då de redan utförda skogs- odlingarna, som i mån af behof snarast möjligt hjälpkultiveras, bunnit växa upp och blifva mera i ögonen fallande, torde med all sannolikhet skogsodlingsintresset komma att ökas. De skogsodlingar, som verkställas efter afverkningar, där styrelsen efter på laglig eller efter frivillig öfverenskommelse erhållit säkerhet för skogsodlingens verkställande och skyddande, och som oftast beröra plat- ser i skogstrakter, där skogsodlingsintresset är synnerligen ringa, komma med all säkerhet att göra ännu större nytta än skogsodlingarna å gamla kalmarker, då en skogsodling utförd på nyligen afverkad frisk mark, (som ännu ej af yttre omständigheter blifvit försämrad) ju har betydligt större möjligheter att lämna ett gödt resultat än en skogsodling å sämsta möjliga jord, som dessutom länge legat öde, utsatt för solens och vin- dens försämrande inflytande. Liksom sommaren 1911 med sin torka och höga temperatur var ödesdiger för skogskulturerna, har äfven sommaren 1912 varit svår. Vis- serligen var nederbörden under våren tillräcklig, men högsommarens torka var mycket svår. I plantskolorna ansågs det nödvändigt att vattna sådderna, hvilket intet af de föregående åren erfordrats. Granen lämnade rikligt med kott och var det erhållna fröet af bättre beskaffenhet än man hade väntat. Af 1,244 hl. kott erhöllos c:a 673 kg. rensadt frö. Endast tvenne smärre skogseldar hafva kommit till styrelsens kän- nedom. Ehuru lag ang. vård af enskildas skogar i mångt och mycket före- faller otillfredsställande, kan man dock ej underlåta att märka, det åt minstone här i länet såväl jordägare som virkeshandlare vid afverkning numera taga betydligt större hänsyn till blifvande återväxt än hvad som förr var fallet, och att, där afverkningen blifvit så utförd, att åter- växten uppenbarligen , äfventyrats, vederbörande i allmänhet inser sin skyldighet att ställa säkerhet för återväxtens tryggande. i Under året har styrelsen af 12 infordrade förbindelser erhållit 11 "SY ys ev BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. III st. om tillsammans 170,55 har vederbörligen undertecknade utan före- gaende laga syn, och torde äfven förbindelser i det återstående fallet under innevarande år komma att erhållas. Ett från år 1911 öfverfördt afverkningsmål är fortfarande under högsta domstolens pröfning. Länsjägmästaren har under året på anmodan hållit ett föredrag om Länsjägmästa- skogarna och skogsskötseln i Blekinge vid hushållningssällskapets SAM-= öonvnk manträde i Karlshamn, samt dessutom i Fogelmara och Fridlefstad i verksamhet. sammanhang med därstädes anordnade jordbrukarekurser. Dessutom har han vid länets landtmannaskola hållit en serie af 20 föreläsningar i skogsskötsel. Under sina tjänsteresor hafva såväl länsjägmästaren som länsskog- vaktarna lämnat upplysningar och råd ang. skogens skötsel dels munt- ligen dels genom utlämnande af Skogsväårdsföreningens folkskrifter. Oberäknadt kursen vid landtmannaskolan ha härtill åtgått 351 st. rese- och förrättningsdagar. De bägge länsskogvaktarna hafva haft 192 och 238 rese- och för- rättningsdagar. Då någon väsentlig förändring rörande de enskilda skogarna från Pra RR det ena året till det andra ej kan anses äga rum, hänvisar styrelsen i ac ense detta afseende till föregående års berättelse. I sammanhang med afverk- Bora é ningarna har emellertid påpekats, att allmänheten börjar mer och mer 5 taga hänsyn till gällande skogslags föreskrifter i fråga om återväxten. Härmed vill styrelsen visst icke hafva sagt, att skogsskötseln i allmän- het gjort några större framsteg, ty afverkningarna bedrifvas i de flesta fall långt ifrån ekonomiskt, rensningshuggningar och gallringar eftersät- tas, m. a. o. beståndsvårdande åtgärder, som äro af så stor betydelse, underlåtas i allmänhet, men endast det förhållandet, att större hänsyn till återväxten så småningom synes ingå i det allmänna medvetandet, är ett stort steg i rätt riktning, ett steg som småningom kommer att följas af flera. Ronneby i februari 1913. För skogsvårdsstyrelsen inom Blekinge län: ES JVISCKGEUSEe. FF. af Petersens. 3 112 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER EOTZ. Sammandrag öfver Blekinge läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1912. Tillgångar den 1 januari 1912 Häraf inventarier 3,262: 21 » kontanter 1,593:94 Inkomster. ATSTA THE od NG 35 Are ot onkel ina SE SÄ AR EE En RR RN SE 20,440: Skogsvårdsstyrelsens donationsfond.................----=s---ss-- 760: SDHC ENA ST ÖRTÖL src SE op rdEr cE br E FAR SENS SSSSSSE NER FSS ENA 186: Summa Utgifter. Löner; ”arbvo deny Pier de. torsken SAKER 4,700: BEnSOReN sent RAR ep AES ERAN PSOE 400: Reseersättningar 4.226: PIantSKOLOE 2ösrgrgss bars as te eo ge SETS SE SN TAN SEE TORA 3,594: SKO SSO CI SÄL ol ö or sas sn ers a As fa STAGE ESA ER ENE 1,585: Expenser' (hyra, telefon, frakter etc) Mesbsddasn..skesnt 1,656: För på grund af kontrakt, verkställda skogsodlingar har styrelsen, som af skogsodlingsmotbok framgår, i den mån skogsodlingarna blifva färdiga en ford- TAN ATTIKA, År Sör er re ETEN 8,594: 14 131 V NEN Fe frn ET ÖN NE Rr ENDE SED RR esi a SS a säga Summa Tillgångarna äro sålunda placerade: 155075) LER CNS FRAN SE ER SLU ARR PR AR TD a NO RISE 3,4790 BESATT SES SNS VenIO ESS Park aSS Asos se SANS ,289 » » » » (donationsfond) ......... 703: Kontant i KasSanno sense to FASAN LA ON SAR AVE ANS Summa 16, ROSE 10,080: 26,243: 10,080: 10,080: in IA - ON 40 51 40 40 Styrelsen vill slutligen i sammanhang härmed påpeka, att den i 1911 års revisionsberättelse gjorda anmärkningen om ej återbetalade 6:50 kr. redan var iakttagen och rättelse redan i kassan var gjord, då revisionen verkställdes. För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns landstingsområde: ES MECKGTuUSe: F. af Petersens. BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. II3 Undertecknade, utsedda att revidera skogsvårdsstyrelsens inom Ble- kinge läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1912, få efter fullgjordt uppdrag afgifva följande Revisionsberättelse. Behållning vid årets börian. 7 IRNADTEERTÖT dogosgoradodt bor VESA ERE EN LEE SR RSA BARER SEA SRA 3,2 21 FIRST KS AKNTE STA ETACE NER SLR deras klor glo sa Rel a SNR Ree bear SO TREE SES arbe ss 3 05 RSS SS SRB S SSR IENE SE PRE SSE (6245 SSA SSÖRnS Inkomster. BETT ES LL AA ne AT a a mn male tes set nus Srem kn 7,082: — [Sko aSsvEidekENT SNUS pcoogsocss3e Ses en HANSA SONEN R OSA SRA ALISA SG 8,958: 75 FA Sla ovat DushallnmgSssällskapet........ sissi enrnensnsre 2,400: — » FLAGS TN SEE sensor eden len OC Af skogsvårdsstyrelsens ledamöter till styrelsens för- fogande öfverlämnade resekostnader..................... 760: 09 HOI Er ART ATA O FR SE br As AN ara oe ble oa 0 5 sla Sd s ojefjelele a niel pers kn leela AF 186: 52 21,3817: 36 Summa kr. 26,243: 51 Utgifter. NEG EI OCD VO CIN Sort do sebela ära Se ög aja av EN SA Erin 4,700: — [PerSlöm soasspocbsöndstsodssnsd un ER Nr RSA RA ERNER NESS SREDE ; 400: RES GUSAUNDT OAS Ses Sk ek ossks bre beses dear r en bör BEFARAT F220MHO EJE ES1G OC TARA SS SEE BES ÅN KE sad tänt nstebl ee släde setet 3,594: 82 CE SEO ES bidast döper beck OG or EAA ERESE SAK SSE SANS 1,595: 31 Expenser (hyror, telefon m. m.)........ STENEN SEN 1,656:48 16,163: 11 Behållning vid årets slut. TÄNSSIEN Eng ogskgreosösp on ORDEN BDSS EE SFSR SRA NS ANN SAST : 3470: 96 NI ATIKaRIN TD ES ta ENUEI. kni oc sleten ae a srjäfal kän el mast JOH 2N20 SNITT f RAS S AJ ma eo olsen lafa sr alle snel en 0000 557: 18 r10,080: 40 Summa kr. 26,243: 51 Räkenskaperna — enligt tillgängligt intyg siffergranskade utan an- nan anmärkning än att räkenskapsföraren har ett tillgodohafvande af kr. 20: 35 — äro ordentligt förda och verificerade. De vid sista revisionen omnämnda kr. 6:50 äro behörigen redovisade. Styrelsens protokoll hafva befunnits i god ordning. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga i [CS 114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. De kontanta och på bankräkning innestående medlen hafva vid verkställd kassainventering befunnits utgöra de belopp, hvartill de en- ligt räkenskaperna för dagen borde uppgå. Uti tillgångarna vid årets slut äro inberäknade 760 kr. 9 öre + ränta 3 kr. 13 öre eller tillsammans 763 kr. 22 öre, som under året af skogsvårdsstyrelsens ordinarie ledamöter öfverlämnats till styrelsens för- fogande. Enär dessa medel således kunna användas annorledes än som finnes bestämdt angående öfriga skogsvårdens medel, torde desamma enligt vår åsikt utbrytas ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper och sär- skildt bokföras. Revisorerna hafva tillsammans med jägmästaren företagit en inspek- tionsresa till Lörby och hafva därvid funnit att de därstädes å ett om- råde på c:a 250 har gjorda planteringarna äro synnerligen omsorgsfullt verkställda och vårdade. Då förvaltningen i sin helhet är omsorgsfullt handhafd, få vi till- styrka ansvarsfrihet för år 1912. Ronneby den 14 maj 1913. BETER TERENORIn: Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. C. G. Håkansson. Ernst Abramson. Utsedd af kungl. hushållningssällskapet. Utsedd af landstinget. fs. Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse för år 1912. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Skogsvårds- Ordförande : Godsägaren, grefve Raoul Hamilton, Ovesholm. RASEN S ansatt- Ledamöter: Ryttmästaren W. von Geijer, Wegeholm, och friherre ning. R. Barnekow, Sörbytorp. Suppleanter: Riksdagsmannen Troed Troedsson i Bjärnum och fri- herre A. de Geer, Hanaskog. Sekreterare: Rådmannen B. G. Borgström, Kristianstad. Länsjägmästare: e. Jägmästaren F. af Petersens, Ronneby. I styrelsens tjänst hafva varit anställda följande länsskogvaktare: E. S. Wallin, Krooksminne, Klippan, för N. och S. Åsbo samt Bjäre härader, W. Th. Gustafsson, Wessmantorp, Häglinge, för Ö. och V. Göinge härader, N. G. Hammarlund, Gärds Köpinge, för Willands, Gärds, Albo, Jerrestads och Ingelstads härader samt S. L. Ryberg, Grefvie, plantör och anställd som bevakare å den s. k. Grefvie allmänning. Läns- skogvaktare Gustafsson har under året på egen begäran erhållit afsked och har utex. skogslärlingen, hos styrelsen anställde skogsplantören E. Lindberg, Ousby, tills vidare förordnats att tjänstgöra i Ö. och V. Göinge. Styrelsen har under året sammanträdt 4 gånger i Kristianstad. Samman- Dessutom har friherre R. Barnekow tillsammans med länsjägmästaren. = Er företagit en inspektionsresa genom V. Göinge härad, därvid en del af- verkningar, skogsodlingar samt Ousby plantskola besiktigats. I och för skogsodling af gamla kalmarker har styrelsen i mån af Skogsodling. tillgång kostnadsfritt utdelat 15,000 st. plantor pr rekvirent och år. Plantörsbiträde har kostnadsfritt lämnats mot att rekvirent lämnat fritt vivre. Dessa förmåner hafva åtnjutits endast under förutsättning att marken skyddats för betning. Något frö har styrelsen icke kunnat utlämna, enär styrelsen ej på långt när erhållit sitt eget behof till plantskolorna fylldt. 116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Under år 1912 har följande skogsodlingsmaterial utdelats: S 25z >= ANFniäti fa Lp a NE OT INS = | Summa SEA Härad ST TT EE 225 5 24 ; | Å plantor 05 4 Pall Gran | Bergtall | Björk 0 3 st. | I = 2 Ci I I lärs | | | | Bjäre saa AR ARg AD LG) 53,000 94,500 | = | 24,000 > | — | I Sa ASDOT a brengbdrjses ne 3 8,000 | 8,000 | 1 — — | — TNSBATS BO:s Aer 129 80,000 420,000 | - | 1,000 — | o— VEER NS Foraasnnovd) AS) SN EN | = = | I OECD sorkssssosad) VN DL 396,000 — [Willands ...o.. ...| 37) 212,000 | 102,000 | 35,000 3,500 — ja I. Jlärk | (Gärds... 26 21,000 | 92,000 5,000 | — — | — | [ANDORRAS ERAN RS 8,000 31,0C0 = = = = I Jerrestads, ..;..$.sw--s IN 31,000 47,000 2,000 1,700 = lo — | | Klngelstadskesaan | 581] 145,000 92,000 | 53,000 | 12,600 — -— I I . I I Sumina | 742,090 | 1,893,500 | 95,000 | 42,800 | 2,772,700 | 396 Arealuppgifterna äro beräknade efter 7,000 st. plantor pr har. ANA skogsvårdsstyrelsen medelst kontrakt öfvertagna gamla kal- marker äro utsatta cirka 500,000 st. plantor, men hafva dessa plantor nästan uteslutande användts till hjälpkultur å förut skogsodlade marker. Var år 1911 ett för skogsodlingarna svårt år, kan detsamma i nästan lika hög grad sägas om 1912. Visserligen var våren och en del af för- sommaren mycket fuktig, men på samma gång var temperaturen så låg, att sådderna i plantskolorna grodde mycket sent och planteringarna en- dast obetydligt växte. Sedermera kom en torkperiod med hög tempe- ratur, som varade till sista dagarna i juli, då regn kom. Denna långa torka och värmeperiod skadade planteringarna å sandjorden i hög grad. I de egentliga skogstrakterna stodo sig kulturerna bättre. I Gärds Köpinge plantskola, afsedd att förse styrelsen med tall: plantor för den lätta sandjorden i östra och södra delen af länet, här- jades sådden af en storm strax efter sedan fröet utsåtts, som kastade upp jorden i drifvor, som måste skottas undan. Härigenom kom ju sådden något ojämnt, men blef egendomligt nog ej helt förstörd. Som skolan är alldeles ny är det läbälte, som planterats, ännu ej effektivt. Afverkningar. De afverkningar, som under året kommit till styrelsens kännedom, hafva i allmänhet, hvad arealen beträffar, varit af mindre betydenhet. Af fyra i häradsrätten anhängiggjorda mål har styrelsen i samtliga instanser förlorat ett, i häradsrätten dessutom de öfriga, men har hof- KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 117 rätten därvid ändrat häradsrättens utslag. I dessa mål har högsta dom- stolen fastställt hofrättens utslag. En svaghet torde otvifvelaktigt förefinnas i $ 12 af gällande lag, då en person af häradsrätten kan fritagas från skogsodling af det skälet, att han säger sig ämna uppodla marken till åker, utan att lämna någon som helst förbindelse eller garanti härför, och trots att såväl synemän som andra sakkunniga förklara marken olämplig till åker. I sex fall har skogsväårdsstyrelsen erhållit skogsodlingsförbindelse utan föregående laga syn å tillsammans 45,5 har. Förutom de löpande expeditionsgöromålen har länsjägmästaren haft Länsjägmästa- att hvarje 2:dra onsdag i månaden, då s. k. stormarknad hållits i Kristi- anstad, å hushållningssällskapets lokal därstädes stå allmänheten till tjänst med råd och upplysningar. Som i fjolårets berättelse antydts, anordnade styrelsen i februari en veckas praktisk kurs i skogsgallring å Sörby Torps gård. Ehuru anslutningen ej var stor, endast 7 deltagare infunno sig, var intresset hos dessa lifligt. Gallring af bokskog i olika åldrar, af granplanteringar, af medelålders sådd fur, af barrblandskog, där sjuk och skadad fur ut- gallrades till förmån för underväxt af gran, genomgingos, och sökte man därvid så mycket tiden tillät utföra allt så som det i verkligheten bör utföras, med undantag af att virket ej utkördes ur skogen. Då det för innehafvare af skogsgårdar, där areal eller andra förhål- landen ej göra det lämpligt att hålla särskild skogvaktare, är af stor vikt att hafva en person, som åtminstone har någon aning om hur en gall- ring, en beredningshuggning eller en ljushuggning i olika bestånd skall utföras, och som inser betydelsen af att vid fällning och utforsling taga hänsyn till det kvarvarande beståndet, får man hoppas att anslutningen till ett kommande år må blifva större. Vid Bollerups landtbruksinstitut har länsjägmästaren hållit en 4 da- gars praktisk kurs i gallring af granplanteringar i olika åldrar. Denna kurs, som jämväl är afsedd att omfatta andra grenar af skogsbruk, kom- mer att på nyåret fortsättas, dels praktiskt dels teoretiskt. Vid hembygdsfesten i Ängelholm höll länsjägmästaren ett föredrag i skogsvård samt har dessutom å trenne andra ställen, vid Tomelilla landt- mannaskola, i Örkelljunga och Hörröd hållit föredrag. Härtill, samt till besiktning af afverkningar och plantskolor, hvarvid då tillfälle erbjudits, råd och upplysningar lämnats, hafva åtgatt 61 dagar. Länsskogvaktarna hafva så mycket som möjligt genomrest sina re- spektive tjänstgöringsområden, ledande arbetena å kulturfälten och i plantskolorna, samt kontrollerande afverkningar och skogsodlingar. Härtill rens verk samhet. Gallringskurs. Kort fram- ställning om de enskilda skogarna i länet. 118 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. hafva åtgått 434 dagar, däraf Wallin haft 141, Hammarlund 134 och Gustafsson 1539 dagar. Dessutom hafva de varit upptagna af expeditionsgöromål. På ett år kunna ju de enskilda skogarna ej hafva undergått någon nämnvärd förändring, hvarför styrelsen i stort sedt hänvisar till föregaå- ende års berättelser. Intresset för skogsodling är fortfarande stort, trots att skogsvårds- styrelsen på grund af de allt för låga anslag, som erhållas, endast obe- tydligt kan göra för att bibehålla och höja detsamma och dock är skogs- odlingen för vissa trakter af länet, där marken visserligen är ljungbeväxt, men dock lämplig för skogsodling, af högsta betydelse, icke minst där- för att granen, som väl i Skåne torde få anses som framtidsträdet, har sin naturliga sydgräns i norra Skåne och sålunda endast småningom inkom- mer söderut, där ej kultur underlättar invandringen. Å gods och större gårdar är i allmänhet skogsskötseln relativt god; å mindre däremot sämre. Än så länge torde man där få vara till freds om kalhyggen skogsodlas och skogen ej utglesnas så mycket att marken försämras. Till sist vill styrelsen, ej för första gången, allvarligt betona behof- vet af större anslag till sin verksamhet. Ofantligt mycket skulle kunna göras genom anordnande af planteringsdagar, gallringskurser, exkursio- ner etc. om endast medel funnos. Som nu är förhållandet räcka an- slagen knappast till de allra nödvändigaste utgifterna. Kristianstad den 30 april 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. Hamilton. / EF. af Petersens. V KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 110 Förslag till utgifts= och inkomststat för skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län för år 1913. Inkomster. Anslag: ÄN SnG (STATS) ATEN ANNES RASA AAA 4,000: — » SKIN (SKO BSOCllin gens Mämj ande oasen 6,000: — » SN (an dell sko gsvärdsafgilter)....... tsk. 7,000:— SNlLan dStin peb rn RR RE a on ae SR RESA EK 3,000:— SETS ballnan ESSäl skapet. .sm.sccöosssnoser ss pir sov tiken 3,000:— 23,000: — BELT V GES SYRA KK OT S LEDER Sd nada dette sa br se ölen Sin RE SARS R RNA An PETE VR RINGDE Kronor 24,600: — Utgifter. LÖTNSR TENN EE GTA ogge nde os eNN SSE BERENDSEN ALE 7,0003-—- Aflöningar: BETS) OD AS LA Ir dt stuss Ua ES sa 2,000: — FISKE ECT: ATC AN SA a af Fa dara sen 500: — WERTSSko gVaktara dc vskose ses re snsn nekar neo nn rea FAR — ÖR [eselkösmadat.- sctssobcoytodnp sön ss EE NERE RLOE SEE FREE ESRER 4,000: — Inter balla lINTSKOlOE Guess sole satans been skr Ann nå se 1,500: — NIGS Da a cl erat ö Np gr SNI PV susse ses ee nella en and egna tners 2,000: — KING AGN LA TOT OCH TOR aus secs even ne esins ns bk oss Bas RER nns Fre TOYS TEEN DT 2 ooo Bra OA AES ERSAA ERE SENS SRA EA 500: — 24,600:-— Kronor 24,600: — Kristianstad den 31 december 1912. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. Hamilton. B. G. Borgström. 120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Sammandrag af skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads kassaräkning år 1912. Debet. Anslag: Aföstaten? (expensnmredel)-Se5ssee ae Tansaa o 4,000: — » » — (skogsodlingens främjande) ......... 4,623: -— » » (andel i skogsvårdsafgifter)..... ... IE nog FA TE ADGSTIN DEL mrs or a] aja sf RR or SSR ED SR NE ra SR FÄR SO OO färre 2, AETGSHal nin gSSAllSkapet pass oss ess ss one ssas skr ss se se esk ELR 3000 Influtna skogsodlingskostnader Aterburna 10dersökningskostnadler....s.ss ss Försåldt frö Upptagit lån å löpande räkning Diskonterat växel Räntor Summa kr. Kredit LBYISLYfKAN (CT TÖI aeoo ssk ones beses os Tse ket Ro Sr bk SN Kona LSE Aflöningar: JEAN SJÄ SM AStAT OM ssd opp koras Sd SNES NL Eu Se ASL TN Ses fela VER SARA 2,000: — SEKTETELATCI aac 0 sco å rn Fela se oc SSA SSR Et SNARAST AAA 500: — NEÄDSSKO VAR TATT eat or frn bss SAS SSA ISA SE UR AY SE EAS ENE ENSE 2,100: — Resekostnader och dagarfvoden: BS tyrelsele damötekD Ars. .cssspc sees ae AA SS SATSAS 244: 10 Länsjägmästaren SNR År RR RA NS so Ls en Co OS a LESS ISS Tä sskO gvaktanh äss. 0ssosss best ds Enn sens 1,243: 80 PIA ÖTCEIN As ses ras ASS aa fela äter fe Adjö EA EVS ADR SS or R SS ARR GS GE BERN Underkällskostnader om plamntskolofäl kasse se RER Re IHRÖP Af SPlANTORIRÖCIES One PER SNES åns rela hal SA sele AS ISE SR ERE SSA Fraktkostnader och emballage Plar Förskjutna rättegångs- och undersökningskostnader tering å af styrelsen öfvertagna marker In betalt läng a Mö pantlesraknun see Assa 4,000: — Ränta ock foloafgttet fört 1 pA Era kni Ps. 3 sr ss 2124 Diskonto: a: rv axel sger Ne Er AA SAR 95: 50 Diverse: EXPeditlonskoS tr d0 Cd. se .. see Ae SKE SA NETA NN 340: 83 Gaällrin gSkUrS:s:ss:cåss bossa AERSSOETE dr VN (0jatg 1 HO) Transport kr. 431: 93 län 4,600: 3,967: 2,978: 6,609: 466: TOMS: 369: 4,308: 27,505: KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Transport kr. 431: 93 27,565: 1 FÖRTRET En nr a de dr MS deA ove sta stri fraser öärkser TE:2 Deltagande i kostnaderna för skogsvårdsstyrelsemötet...... 105: — PRESS OTIS KS [ACL GTA RER: ar beta dvs ra ua ne Tesa seen norr Hane nr - 441 — ARTEN Sen MORE SROD SVÄLG: Ved sc dere derer dolde ort rdek NAN dd ar 434: 80 STR p SAK EE FO fear sk. sed re ao fbfe kkr ne KN UR dad ÄN 66:40 +, 100: Summa kr. 28,666: Kristianstad den 31 mars 1913. B. G. Borgström. Skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör, Revideradt utan anmärkning den 29 juli 1913. Joh. Fogelklou. N. P. Persson. Nils Månsson. Redogörelse öfver influtna årsafgifter för skogsodlingens främjande år 1912. EE LITA SVR TTR TNT OF RR SSK öra saa a sjolom ska SSA SR a eps Ah Hae so bNE AP sa NOTED aan SATTE TES Be. Sn rr no oki e ei dne da bäres dere NES SR RENSAS REET ST RSS TE 0 S LC 1 me a aa is Sa dv dessein nens sole e tas asien ole ngr FRE ET AV CLS LA ESS CL OT Ar na oo oa a sie ajs lek a + a jenna on nja sir oja ale se NE al Sena [ENG TTT AT OJ CL RR RR KE RER RNA AAA Ar I IRA AEA SIS EAST [RESTE ANA NaN 00 ENE SAR ESR SRA RAS 120 FA ERA da oe Idde aid höet bre db ble vald eloln ein a ns elr oa er ee [SES ban Stads FASCIST oo un soc son noe jsseja 0 sär ejo sann na los ene nns rpire nn nn S ense AEA IT ON DLF ATT Sf saa anense ao elen oa a lalslem eva sele eläln nn kaja sale as sinn ERE RP ARENA r ES Summa kr. Kristianstadt den 31 mars 1913. B. G. Borgström. Skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör, Revideradt utan anmärkning den 29 juli 1913 Joh. Fogelklou. N. P. Persson. Nils Månsson. 40 N Oo [SE Loa L22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Undertecknade utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kristian- stads läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1912, få efter fullbordadt uppdrag härmed afgifva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsens protokoller samt den räkenskaperna åtföljande berättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel under revisionsåret äro genomgångna utan anledning till anmärkning. Närslutna af skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade sammandrag af skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning för 1912 öfverensstämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas in- tagna uti förenämnda års kassabok och utvisar en brist af kr. 4,236: 90. Utgifterna hafva funnits behörigen verificerade. De enligt nådigt reglemente den 20 januari 1905 bestämda diarier hafva befunnits vederbörligen upplagda och förda. Härofvan omnämnda räkenskapssammandrag hafva, såsom vid re- visionen företedda, denna dag af revisorerna påtecknats med antydan härom. Full ansvarsfrihet för ifrågavarande skogsvårdsstyrelses förvaltning under år 1912 tillstyrkes. Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1912, där kassabehåll- ningen vid årets slut utvisar kr. 465: 51 öre, hafva äfven granskats och rä- kenskapsförarens sammandrag försetts med revisorernas påskrift denna dag. Anledning till anmärkning förekommer ej heller i dessa räkenskaper. Kristianstad den 29 juli 1913. Joh. Fogelklou. N. P. Persson. Nils Månsson. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. | | | | | Skogsvårdsstyrelsens inom Malmöhus läns landstings- område årsberättelse för år 1912. Styrelsens sammansättning, Ordförande: Öfverhofjägmästare grefve Tage Thott, Skabersjö. Ledamöter: Ryttmästare P. O. Liedberg, Öja, utsedd af hushållnings sällskapet. Den af landstinget utsedda ledamoten, grefve Walter Hamilton, Landskrona, har under året aflidit. Suppleanter äro: Hofjägmästaren, friherre Hans Otto Ramel, Öveds- kloster, samt landstingsmannen Nils Andersson, Slagtofta. Länsjägmästare: e. jägmästare C. Lilliecrona. Öfversikt öfver länsskogvaktarnas tiänstgöringsområde och förrättningsdagar. Antal Na h adr Tjänstgöringsområde Sr IT ESA Sera J = 8 förrättningsdagar J. Nilsson, Öslöf, Stabbarps grufva | Onsjö Rönnebergs, Harjagers och I | INU ggUuder DATA enas aa E SNS SS s eek 33 | Nilsson, Bjärsjölagård ............ Färs och Frosta härader ......... : 80 IN: IHEYSSON-OKAIÖR 4. sover sereneo die | Herrestad, Ljunits, Wemmenhögs, | | Skytts, Torna, Bara och Oxie DATA AC Vi srsta anv EEC SAE 80 Summa 193 Förutom ofvannämnda länsskogvaktare, hafva under året varit an ställda 2:ne extra plantörer, hvilka handhaft skötseln af hvar sin plant- skola. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Jämlikt gällande reglemente har styrelsen haft sammanträde tvenne gånger under året, en gång under årets första och en gang under årets 124 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. sista kvartal. Dessutom har ordföranden i regel hvarje månad haft möte med länsjägmästaren för handläggning af löpande ärenden. Under året hafva följande plantor kostnadsfritt utdelats till 119 st. mindre hemmansägare, hvarvid styrelsen, jämväl kostnadsfritt, tillhanda- hållit plantör för ledning af skogsodlingen. 214,500 st. tallplantor, 370,700 » granplantor, 29,750 >» bergtallsplantor, 28,300 >» hvitgransplantor, 85,200 >» björkplantor, 12,300 >» bokplantor, 550 >» ask och lönnplantor eller tillsammans 741,300 plantor. Till större jordägare har till själfkostnadspris försälts 13,000 gran- plantor. Samtliga ansökningar om tallfrö hafva mäst afslås på grund af den knappa tillgången därå och det däraf föranledda onaturligt stegrade priset. I stället hafva till de utaf tallfrörekvirenterna, som efter af styrel- sen gjordt erbjudande inkommit med plantrekvisition, utdelats tallplantor, hvaraå riklig tillgång förefanns. I skogsvårdsstyrelsernas 44 plantskolor har under året utsåtts: 3 kg. tallfrö, 20 >» granfrö, 1 » Dbergtallfrö, 1 » hvitgransfrö, björkfrö. NN I likhet med föregående år har skytte äfven våren 1912 uppträdti plantskolorna, dock i någon mindre omfattning. I följd däraf har en del tallplantor måst inköpas. Af öfriga utdelade plantor äro samtliga, med undantag af björk- plantorna, uppdragna i skogsvårdsstyrelsens plantskolor. Första hälften af sommaren var torr och ogynnsam för skogskultu- rerna. under det att eftersommaren och hösten, då riklig nederbörd före- kom, i hög grad gynnat desamma. Under året har skogsvårdsstyrelsen endast i ett fall funnit anledning ingripa på sätt stadgas i $ 2 af lagen ang. vård af enskildas skogar den 27 juli 1903, nämligen rörande hemmanet Hjällaröd i Norra Rörums MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 125 socken af Frosta härad, hvarest omkring 2,71 har bokskog kalafverkats. Vid hållen syn ålades markägaren att före den 1 juli 1914 hafva åter- planterat området i fråga. Då några afsevärda förändringar i fråga om de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel af helt naturliga skäl ej kunna förmärkas under den korta tidrymden af ett eller ett par år, får styrelsen i hufvudsak hän- visa till sina i tidigare årsberättelser afgifna redogörelser härom. Intresset för skogens bättre vård torde i stort sedt vara stadt i framåtskridande. Skabersjö i februari 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Tage Thott. C. Lilliecrona. Revisionsberättelse. Sedan undertecknade på grund af oss af resp. myndigheter gifvet uppdrag verkställt granskning af skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1912, få vi däröf- ver afgifva följande berättelse: Till vårt förfogande har ställts: protokoll för år 1912, debet- och kreditverifikationer för samma år, skogsvårdsstyrelsens utgiftsstat för är 1913, densammas årsberättelse för år 1912 och kassaredogörelse för sistlidet år. Af samtliga dessa handlingar hafva vi tagit del, genomgått och granskat verifikationerna och jämfört dem med kassaredogörelsen. Enligt bifogade intyg från Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Malmö voro vid årets början och dess slut innestående de belopp, som räken- skaperna utvisa. Ur kassaredogörelsen afgifva vi följande sammandrag: Behållning från år 1911: bkandinaviska: Kredit Arb: «.so.sscsckedtssreess sensor AAA r, 180: 82 NOTED CAN RSAS SAT so oem olje sta sn a klnsbln aln na sas ad ers ek ske renar ARA TSIGTESK DOMN.NG 126 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Inkomster: [SJUGT ET: 00 LL Ko RR Sr MER örten dear oath rk OR So EDER SS DERA 5;003:.2 Landstingets ansläg Hat): COEOsRAE BOCKA IoVRRe Nee 1,000: — HushållningssällSskapetsi anslag press ee festar 1,000:5-— D19655SE RK ÖMASten ma Naga då Te RR ne AE TSE RNE 175:08 4,178: 35 Krört, 43020 Utgifter: FT. Styrelse- och expeditronskostnader mr I...ces.. co..ccele 580: 07 2: CAHOnIm gar: OCh. TESOIR Eee ses SD Sa Ra SOS TAR 3 Skögsodumgens) fmarnjandeser sosse ses sea Ns AAA TER 2,083: 18 4. DiVversec. emballage ltakte Mss 280: 30 OS Transport 7,957: — Behållning till år 1913: Transport 7,937: — TöäSkandinaviska -KTEUC SNS sees SEE AE ENN 3,03 2: 08 KON tant, 1 aKaASSAT. oe mes ba emo FER NER EE AREA 440: 22 ZAÄJBT20 Kr ASOH20 Revisorerna anse sig böra med anledning af den utgiftsstat för Malmöhus läns läns skogsvårdsstyrelse år 1913, som oss blifvit före- lagd, få fästa uppmärksamheten därpå, att i denna stat icke upptagits något »statsanslag till skogsodlingens främjande», hvilket anslag för de 2:ne sistförflutna åren utgått med resp. kr. 1,721 och kr. 1,541. Räkenskaperna äro förda med omsorg och noggrannhet, och dessa liksom förvaltningen i sin helhet gifva med undantag af här ofvan an- förda fall icke anledning till någon erinran, utan få revisorerna tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Malmö den 21 juni 1913. Malte Sommelius- Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. GiRaxe! C. G. Wrangel. Af landstinget utsedd revisor. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns landstings- område berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Styrelsen. Sedan föregående år har ingen förändring ägt rum i styrelsens sam- mansättning. Ordförande är kaptenen och gedsägaren m. m. Seb. Tham, och öfriga ledamöter äro godsägaren m. m. A. M. Gudmundson och of. d. riksdagsmannen Joh. Bengtsson. Suppleanter: domänintendenten G. B. Hellman och direktören m. m. A. L. Apelstam. Den förre har under året afsagt sig uppdraget, då han af Kungl. Maj:t blifvit vald till revisor i styrelsen. Ärendenas behandling har kräft 7 sammanträden. Länsjägmästarens tjänstgöring. Länsjägmästare-, sekreterare- och kassörsbefattningen innehafves af e. jägmästaren frih. G. Pfeiff. Expeditionen är fortfarande förlagd i Halm- stad, och där träffas länsjägmästaren säkrast lördagar. Årets förrättningsdagar äro 83 och fördelas sålunda: skogsskötsel 27, skogsodlingen å de öfverlåtna markerna 19, plantskolorna 14, före- läsningar 4, diverse uppdrag 19. Diarierna, upplagda i likhet med föregående år, upptaga 662 af gående expeditioner. « Dessutom hafva utsändts c:a 1,500 cirkulär och meddelanden. Länsskogvaktarnas tjänstgöring. I styrelsens tjänst äro anställda 4 ordinarie och en extra länsskog- I vaktare. Som biträden vid skogsodlingen hafva 13 plantörer varit in- kallade. 128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. De ordinarie länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår af följande förteckning. I I I I | I I I I I I I I > ER NOR Antal förrättningsdagar 4 > s5 mole I er Fe fel Tjänstgöringsområde,| =, | FS Tla > = | ol 8 aln Sc Te a J MA md (2 e [0] oa [>] Namn och adress had | E FET | da 8 Ae S | val AA Gö ät sr SSA EES | ee le FSE BaO Br SR sen OM fare Gel a smeka | EL ER ar FE NS SR ARE SE HEIS AR sl ND | = va Log 13 98 kd I I I | I |G: Bond, Kungsbacka...| Fjäre, Viske ......... | 65) 30 I II | 107 nys 65255 has | ENE A. Ekberg, Varberg ...| Himle, Faurås ...... |to9] 120) I I2 1] 68 J203] HT 305 | 5 - | < | CI ASO ENTRE Arstad, Halmstad ...| 66| 15 | 4 39513 96 255 46 1361 | I J. A. Pettersson, Laholm| Tönnersjö, Hök ...... Jro2] 2 ER I 2001:22210ONIESI : I J9, 9 IT9 3 3 " däraf 26 vid skogsutställningen. E. länsskogvaktare P. Pålssons hufvudsakliga tjänsteåliggande är sköt- seln af fröklängningen och plantskolan; göromålen fördelas sålunda: frö- klängning 106, plantskolearbeten 56, biträde vid skogsmätning, och skogsutställningen, resor för inköp af kott 43 dagar. Plantörskurs. Enär behofvet af ökadt antal plantörer blifvit kännbart, anordnade styrelsen sin andra kurs för plantörs utbildning. Denna kurs afhölls un- der 6 dagar med början den 11 november å marker i Harplinge och Qvibille socknar. I kursen deltogo 20 elever, hvaraf en på bekostnad af planteringssällskapet »Småfåglarnes Vänner» i Varberg. De öfriga er- höllo af styrelsen 3 kr. pr dag. Arbetsplanen upptog såväl praktisk som teoretisk undervisning. Den praktiska undervisningen omtattade 3 dagars plantering enligt de mest brukliga metoderna och sådd; 1 dags gallring; 2 dagars hyg- gesröjning, markberedning och plantskolearbeten. Undervisningen i öfrigt omfattade följande ämnen: 1. de allmänna lagarna för bildande af växtsamhällen samt beskrif- ning öfver de viktigaste halländska 2. skogsträdens invandring, 3. allmän skogsbotanik, 4. skogarnas naturliga föryngring och skogsodlingsarbeten, 5. insamling och klängning af kott, 6. beståndens utveckling. Pb "VU RANN "Vr RA Ve BEVEV RESTS RKS SFESPIPSNO SSE OSTEN T SERVES ETF HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 129 7. skogens vård och afverkning, 8. kritik öfver afverkningarna såsom de i allmänhet bedrifvas, 9. trädens tillväxt, 10. torrläggning af försumpade marker, 11. trädsjukdomar och skador å skogen, 12. skogsvårdsstyrelsens verksamhet, 13. en plantörs åligganden. 14. repitition och törhör. Samtliga elever inhämtade tillräckliga kunskaper för att användas som plantörer. Skogsupplysning. Sedan hushållningssällskapet anmodat skogsvårdsstyrelsen att an- ordna en kollektiv utställning i samband med det landtbruksmöte, som afhölls till firandet af sällskapets 100-åriga tillvaro, begagnade sig sty- relsen af detta tillfälle till spridande af upplysning om sin verksamhet samt för väckande af intresse för skogsvård och skogsodling. Utställningen rönte liflig uppmärksamhet genom en populär och - tämligen allsidig framställning, som möjliggjordes genom den stora be- redvillighet flera skogsägare och industrimän visade genom att ställa sina alster till utställningens förfogande. Med ledning af en tryckt specialkatalog kunde allmänheten lättare studera de olika föremålen. Grafiska framställningar belyste skogsvårds- styrelsens verksamhet, och skogstyper af skilda slag visades genom tal- rika fotografier. Föremål utvisande skador, förorsakade af svampar, in- sekter och djur, skogsträdens biologi m. m. voro äfven utställda. I det fria voro plantskolor anordnade, och ett ljungfält åskädliggjorde både väl utförda och oriktigt gjorda skogsodlingar. Skogsbrukets alster vi- sades genom den i ett flertal nummer uppdelade virkesutställningen. Samlingen af skogsodlings- och afverkningsredskap, modeller m.m. full- ständigade utställningen. En i naturlig storlek uppförd tjärdal med in- lagd ved studerades flitigt. Kollektivutställningen belönades med landt- bruksmötets mindre guldmedalj. Förutom de upplysningar personalen delgifver allmänheten under resorna, har skogsintresset hållits vid makt och än mera utvecklats ge- nom föreläsningar och utdelning af litteratur. Föreläsningarna hafva hållits af länsjägmästaren i samband med småbrukarekurserna i Backa, Rolfstorp och Laholm. En föreläsning har dessutom hållits i Ullared. Föredragen belysas af ljusbilder, hvilken samling utvidgas år för år. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 9 130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Skogsodlingsföreningar. De i förra årets berättelse upptagna skogsodlingsföreningarna hafva under året fortsatt sin verksamhet. Föreningen i Lindome har afsty- relsen understödts med anslag och plantor. Skogsodlingar af skolbarn. Svar å utsända cirkulär angående omfattningen af de skogsodlingar, som utföras vid skolorna, hafva lämnats från 23 af länets pastorat. Sam- manställningen af dessa uppgifter visar, att 1,239 barn utgjort 2,052 dagsverken vid skogsodlingar. Oupphörligen framhålles betydelsen af att barnen få deltaga i väl- ordnade kulturer, men det oaktadt finnes ännu.på flera håll ringa in- tresse för saken. Skogsodling utförd med kostnadsfritt bidrag af frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen. Rekvisitioner till utdelningen af frö och plantor hafva aflämnats af 1,035 personer. På grund af bristande tillgång å granplantor, förorsa- kad af uteblifna fröår, kunde endast beviljas ungefär hälften af hvad som rekvirerats. Utdelningen af 2,093,550 plantor ägde rum från de vanliga plat- serna, samt vid Gaällareds station. Vid plantskolorna utlämnades de första plantorna den 1 april; och de sista den 11 i samma månad. De med detta material utförda skogsodlingarna hafva sedan efter hand varit föremål för kontroll af lansskogvaktarna, hvilka sammanställt sina iakttagelser i rapporter, som visa att 263.03 hektar nykultiverats och 106,03 blifvit hjälpkultiverade, En del plantor användes till häckar eller skolas af rekvirenterna själfva. Vidare framgår af rapporterna, att deras antal har minskats, som vårdslösar bekommet material, en om- ständighet, som kanske till stor del får räknas den numera skärpta kon- trollen till godo. Ett upprättadt sammandrag, tabell 1, visar plantornas, den skogs- odlade kalmarkens och den hjälpkultiverade markens fördelning å de olika socknarna. Resultatet af årets skogsodlingar betecknas som ganska godt. ) t HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE,. 131 Premiering af skogsodlingar. Ett fel som i ej ringa grad utmärker skogsodlingen å de mindre skogsbruken är det, att kulturerna ej år för år utföras å sammanhäng- ande arealer. Detta missförhållande har styrelsen sökt undanröja ge- nom att i början af året kungöra om skogskulturers premiering enligt följande bestämmelser: I. skogsodlingen skall vara utförd å äldre kala marker eller så- dana, hvarå skogsbeståndet afverkats före den 1 januari 1905, 2. undantag göres för marker tillhöriga stat, kommun eller allmän inrättning och stiftelse, 3. skogsodlingen skall vara verkställd efter den I jan. 1912, 4. skogsodlingen skall vara väl utförd och vårdad, 5. skogsodlingen må utföras antingen genom sådd eller plantering af följande trädslag: tall, gran, bergtall, ek eller bok, 6. skogsodlingen premieras först fem år efter det den verkställts, 7. den minsta sammanhängande areal som premieras är 3 hektar, och erhålles som premie 15 kr. pr hektar; öfverstiger skogsod- lingen 5 hektar höjes premierna till 18 kr. Styrelsen har gifvetvis ännu ej kunnat bilda sig något omdöme om huru detta sätt att understödja skogsodlingsverksamheten mottages af allmänheten. Skogsodling, utförd å öfverlåtna marker och i sin helhet bekostad af skogsvårdsstyrelsen. Kulturerna å de öfverlåtna markerna började den 9 april och fort- gingo utan afbrott till den 25 maj gynnade af god väderlek. Arbetet leddes af 14 plantörer och förlades till 20 olika platser, hvilka angifvas i tabell 2. Denna tabell upptager fördelningen af nykulturen och hjälp- kulturen, den skogsodlade arealen, åtgången af plantor, arbetslagens medelstyrka, plantörs- och arbetskostnaden pr hektar. Nykulturen omfat- tar 274,06 hektar och därtill har åtgått 1,742,327 Plantor och 17 k bergtallfrö; hjälpkulturen 74,79 hektar med en materialåtgång af 322,250 plantor och .3 kg. bergtallfrö. Tall- och granplantorna voro 2-åriga med undantag af 73,000 granplantor som voro 4-åriga och skolade. Totalkostnaderna för dagsverkena uppgingo till 11,576; 94 kr., och för plantörerna till 1,547: 80 eller tillsammans 13,124: 79 kr. & 5: 132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Medeltal för nykulturen: ÄÄFSVErKSpiis CSE ste be IL 3. Og KRt ALDeELSStY KAR REA Or REA AR 17 män och hjon plafitatgangpruyhektaftie. = bebs tt 6,700 Plantkostöad 6.42? MIG RS 5::03 kr. plantörskostnad spribektarts Rear ANOR > arbetskostnad » SER ER Lr I NR 307350 totalkostnad » ITS RENT 45:98 > Kulturerna hafva gått väl till under den för skogsväxten gynnsamma väderleken, som under året varit rådande. "> Styrelsen har under året afslutat 26 kontrakt om skogsodling å 460,5 hektar kala ljungmarker. Fröklängning och inköp af skogsfrö. Detta år liksom det föregående har varit ett mycket dåligt kottär; grankotten var ej af bästa beskaffenhet, men dock ej så dålig, att den ej efter sortering lämpade sig för klängning. Sålunda inköptes 348,8 hl. grankott, 216,29 hl. tallkott och 41,3 hl. bergtallkott. Af tallkotten är c:a 200 hl. inköpt från annan skogsvårdsstyrelse. Klängningen visade ett utbyte af 0,49 kg. tallfrö, 0,92 kg. granfrö och 1,59 kg. bergtallfrö pr hl. Inköp har gjorts af 75 kg. tallfrö, 5 kg. hvitgranfrö och 35 kg. silf- vergranfrö. äl Frösättningen hos löfträden var ringa med undantag för eken, som bar ollon. Plantskolorna. Sedan föregående år har ingen förändring ägt rum i plantskoleare- alen. Styrelsen har gått i författning om att inköpa den jord i Kinna- red, som nu arrenderas till plantskola. Köpet afslutades ej under året, beroende på häradsrättens vägran att bevilja lagfart. Beslutet har öfver klagats. Plantskolan i Hålabäck har ej varit besådd, då den förbättrats ge- nom fullständig täckdikning, En ny materialbod har uppförts i Laholms plantskola. Utsådda fröpartier: 7aesvkolstall 3,50 » bergtall SSA HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, I Rn [ 135,00 kg. gran 5,00 » sSilfvergran 5,00 » hvitgran 56,00 » björk 140,00 lit. ekollon. Plantskolorna hafva lämnat: HUKdent kostnadsfria utdelning€et...........«......:s..sctoiiscsrarana 2,093,550 plantor > skogsodlingen å de öfverlåtna markerna .............. 2,064,577 KR OT SGT LE Ar nr Ao a me er desert aAd 315,171 » Summa 4,473,298 plantor Inventeringen vid årets slut visar en behållning af 8,711,658 plan- tor, hvaraf 4,111,3500 äro I-årig gran, och 113,539 under året skolade plantor af olika slag. Alla oskolade plantor hafva åsatts ett värde af 9,712:90 kr. och de skolade 3,174: 09 kr. eller tillsammans 12,886: 99 kr. Åtgärder för återväxtens betryggande efter afverkningar. Den under förlidet år inköpta finnplogen har ej kunnat flitigt an- vändas, då frötillgången varit ringa, men den har likväl rekvirerats för markberedning under en år 1909 gjord fröträdsställning, som bar jäm- förelsevis rikligt med kott. Afverkningarna synas under året varit mindre omfattande än 1911 års, då 393 hektar voro föremål för afverkning och besiktigats af per- sonalen, medan motsvarande siffra för året är 277. Till styrelsen hafva aflämnats 40 skogsodlingsförbindelser, omfattande en areal af 217,66 hektar. | Från början af styrelsens verksamhet och till berättelseårets slut har styrelsen godkänt 416 skogsodlingsförbindelser. Vid besiktning hafva 11 utlupna förbindelser befunnits uppfyllda. En af de för året god- kända förbindelserna har föregåtts af laga syn med efterföljande afverk- ningsförbud. Sockenkommitteerna. Af länets 70 kommittéer hafva 3 insändt redogörelse eller protokoll öfver hållna sammanträden. Deras verksamhet har varit mindre liflig. 134 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Någon märkbar förändring i skogarnas tillstånd och skötsel är helt naturligt ej påvisbar under den korta tiden af ett år, hvarför styrelsen hänvisar till hvad som härom anförts i föregående berättelser. Styrelsen vill dock framhålla, att intresset för skogens vård ställes på hårda prof, då skogarna vid allt för unga år kunna för stundens vinst realiseras med de nuvarande höga prisen på småvirke. Efter hand som nyttan af välordnade gallringar blir allmänt känd, torde ungsko- garnas rothuggning något inskränkas. Dessa skogars vård påträffas huf- vudsakligast å de större egendomarna, men saknas ej heller å de mindre. Styrelsen har nämligen under året kunnat föreslå några mindre skogsbrukare till erhållande af medaljer för berömvärd skogsodling och skogsvård. Dessa belöningar utdelades af hushållningssällskapet vid fi- randet af dess 100-års jubileum. Nyttan af kalmarkernas försättande i skogbärande skick inses numera allmänt, och att så är fallet därom vittnar den starkare efterfrågan på bidrag från skogsvårdsstyrelsen, hvilken skulle med ökade medel kunna bättre tillmötesgå det växande skogsodlingsintresset och än mera ut- veckla skogsvården, bland annat genom att lämna bidrag till afdikningar. Denna gren af skogsvården har hittills alldeles lämnats utan understöd, enär hedarnas skogsodling tagit alla medel i anspråk. Genom landstingets offervillighet att höja sitt anslag för skogsod- lingens befrämjande från 6,000 kr. till 10,000, är styrelsen i tillfälle att öka sina bidrag till ljungmarkernas klädande i skog. Nämnvärda skogs- och ljungeldar hafva ej inträffat. Tallskogen synes vara starkt angripen af märgborren, som flerstädes stympat trädens kro- nor. Årets sådder af tall och gran hafva i Barnabro plantskola härjats af en svampsjukdom, hvilken är föremål för undersökning af dr T. La- gerberg. Halmstad i april 1913. Å skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns landstingsområde vägnar: Seb. Tham. Gustaf Pfeif. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Debet. Behållning från 1911 Anslag: Statens till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verk- SFL GE gösarnode ds Göros SSR ess ERE SES SS SR Statens till skogsodlingens befrämjande ...sssmsmmmvnn. BET (IS FEL 07 MLS SL: SL on ÄT Se a maa SRA LER SA 10,000: Hushållningssällskapets SET STAS UL AE rn med dv asia av ns So dba vä se sa Sagt SARS SFbNN n NTE ; — 39,556: Ränta å i bank insatta medel Arrende för plantskolejord...... iHörsalda plåmtOba.:. ss. ss .ssc se Försåldt frö Försåldt emballage Försålda skogshackor IDNYSRSE säkrtosrgennss 20t see rO RENAR ASSNNN NERE ERE EA DESS ERS CESSNR Summa kr. Kredit. Skogsupplysning: SIDE SkiStar SCUEAL FIANStac 0 ;åcsesre ee sr sn vent NAr SNES RES 2,005: — URLS ETS SETS RR Sn nn Md de stas aöie Fädele rs ae ä Helan Rts de 449: 75 NIE eta TLTSLO SATA Öl 27 vass serna one bär or oksR es nns nn rn sn 320: — Ban LST 2 Trees Rn a oa a ge Sue 65. vialblalklas ad Sfole b(bn:E er 82: 60 FT SLa RELLO STEN ÖT ab ara senses a eb n NEN NN FREE 200:-— Skogsodling: RETT) CS [i Ae RR ar a ann mna är anal ainln so sne enad 4,088: 63 skogsodling å de öfverlåtna markerna: KAND GT SKO SEA CL OR Rae ee es satan andens acne sin rn 11,576: 94 MÖTT OKSKOSKNAMEN 4: okok er ee cler dee Sean ole en rinna rr 1,547: 85 Resekostnader, länsjägm............s...sssssssse00a 317: 90 > HAT SSK O SVS es Aa end vdelstöen es eg Sn 500: 30 Uppmätning af kulturfälten ........s..-se.--->- 7: 60 Lösen för inteckning af kontrakt ............ 50: 80 14,001:39 MULET CLE [TA ordet apa oa ns as so noll ann sienna KAR Sälen 0 RAR AAA SANERAS FAST RS EOS Ar La an a ova selger van elsle brann nn sk kr Då 25: 80 iBimballage och transporter ...........sseessessssseset0ss0snacnn00nr? 281: 70 MARD VA SI ALB eek ord vue sec sövensnrreNen sosse sars Ro rR ras sar sr nFRATER 190: 90 Transport kr 135 Sammandrag af skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1912. 4,508: 77 16,981: 48 18,664: 27 21,716: 02 136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Transport kr, 21,716: 62 Plantskolorna: VATTEN AE 3 5 fred oe EN Te ST NE RA NVS EAA 555: — ATbetskOstnaClSbytsrimsos sossar See cr Lee ANSER REAL R 0 1,991: 27 Diverse >2 As hon rst sedda dö SEDAN AAA 913: 60 RESEKOSMA CCI LANS) ACT: sep bs sa SSA SA SE 220:10 3,679: 97 Aflöningar: TrÄTIS) APIDNASTANEIS Moe sr side je bs mere de es SAT fed sje fe JA Au tr SET 4,200: — T5änsskOgVäktalhas mA mods oss red NS a sEE es les str es ERE 6,258: 32 Beklädnadsersättning till länsskOgV. sssmssssssorssessssosraaa 400: -— Velocipedersättning — » FRE AS ARS bin AR BAS Sorg AA GO OLAS Öfriga förvaltningskostnader: IRESEKOStna de Sbyhels Stag sd a REN EN 455: 30 > LÄNS) ÄINAStAn CNS se bloss ke eb spa EE 487: 40 » JaTSSKO gVAKTALNAS oh fana fersa se OSSE SAS 1,320: 55 SMIENSLO TA Ta Ne sf RRNA Et FER el a eta RER RR fe adsl NA RN 104: 51 Fa Det try. Ck sys SR AR Lr SA RAA ERE LI eh a ER 389: 08 FOTO STATES Löpare tosse dB Na AE ee ANA es TA 1254 0(34 bin deja) kol: VINNAS RA NAS spor Fe Npelssd ora od Mässa SAS 600: -— FAI OTISET a aln ene ess TA TM oro ala sr ÄN fa ÄRR As AS 329: 84 BRIDGE FÖrSAKEIN as SNS ENe Se SAR SOS VASER TE AN 94: 24 NEParatl On EKA bbyE EIA REKA 137: 70 > INVEntASIeK Fö: so seeders 11: 48 149: 18 IDIVEESE 163 spe eds tals äär dee ae Hae RANE HE leda kl ANSE UR 248: 55 —4,352: 78 Byggnader bee Sen SITS SR dr dö Sr RSA PRET A ELSA LAN 269: 78 INVEDLATTCT bene nera a SR See AR le NE or FST SRA Er KS 518: 04 787: 82 ATS Behållning till 1913: InNDestä endera banks bäres deres de pA ENE a er I12,247: 59 FOT CYID SÄL = ssd ssp Ser dd Et ST SS sa Ck SES SAR a 201: 40 KEOD CA TE IRK SS rer rr mf Nas eh SR RS SA AE SSSK TRA 285: 16 -12,794! 15 Summa kr. 54,349: 66 Ekonomiska ställningen den 31 december 1912. Tillgångar. KOMA tä MET SN vr EN eb B (rr EE vd RAS förra LA FRA ESR Ed 12,532!: 75 FÖFGrin ga: ss fre os EG rr AE SAR SAMAR AN Br TSE 201: 40 12,1794: 15 Fröklän gin gSsanstalten ss: os ae EE SARS ÖMT se Materialbodar OCK-Stäl go Selv osv n sasse ARE AS 1,768: 44 —9,481: 65 Transport kr s22, 275 AGO på TR > bre 3 SK ä ST ”b i NN + > HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 z Transport kr. 22,275: 80 TUE Ake sas SNR SSR ES ARAE SENS VR CR BA ENG en 2,108: 27 SSF TT (0 TR fe ARA da Al Ueber Fe arvade ense or ent RS SEA 12,886: 99 DÅ hsg ns ega NR RASAR PÅSE SER ARTEN KÄR SA AR ÄR AL 3,641: 50 Summa kr. 40,912: 56 BRN RN ANN Ds eten Sal og duga So pter d Sue sn ae ok ar Ån 40,912: 56 skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns landstingsområde vägnar: AE Å Seb. Tham. a hr Gustaf Pfeifr. 138 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. ? Tabell 1. Sammandrag öfver utdeladt skogsodlingsmaterial år 1912. a An 5; = Frö Na RNE Pölatn tron k -&| 3 Nar Se 2 ev la | AT Härad Socken > le | el Tall | Gran | 153) & |Bok | Ek 5 al 2) AN NEN | NT ERS SR a == - I 14 Vr lolre| | V I (4) 2 kg. | kg. 1,000 st har lar|| har Fjäre LONE ENE sea RA SI NR 12,0 — — |—| 02] — 1 — | — 1 l40]] I | | 3 = | = 0 — |—-l—-l—- 1-1 —|— I 10] 0 | 7) —! — 8,0 — — |—|— | 021] — | — o I8ol & 10 | 2,0 | — 42,5 = = öra | ANN I las") O Findomer...s. 274l-Ia0111035 75,5 1,6 | 2,0] —| ho] — | — | — I 131631 3 | Elfsåker 13] — | — 11,2 2,0 | 0,5] —| 04] — | — |] — 1 los] oo PYJÄTAST rese 31 | — | — 59,0 APR ARA Or | AN 8 lig) I | Örmevalla ... 5) — | Lo 153 = riga 0,7 — I 65] DD Landa 3 —-|— 0 SEO NEN ES AN | o 30] = | Frillesås 10] — | — 13,0 = = |0351 |] 2235 FÖREN 2135) = | Gällinge .:.... 5) —) = SAS — = |—1 — 0,4) o 80] — dala TES 12 i 2,0 — = = o l40]] = | Summa| 122| ol H5| 249,2 5,8 | 6,5 17,2 |12,9 | 38 | — | — I 33 [10] I Viske MärÖS essens 13| — | — 22,5 ra sg = Fal | 1 190] 2 RASER Ir) — | — 17,0 SNES 1 55) Ö INSaNUSörp s...cc 4|/—|— 10,0 Zool —!l—-l—-1I—-|—!— 1 190] — Weddige- mise 12] — 1 = 14,0 2,0 | —|I]—] 1,2] — | — | — 21— [0] fe EE ST ” : Summa 40 — | — 63,5. | -6;j0 | Tjo] —| 24] — = 1 — 7 135 3 Himle Tandberg. 13|]— | — 14,3 4,7 | — Ihs] Os] —- | —- | — 1 |78]| 2 MOnpA.e FONMOSSE for 9,5 Ls |—]—-1 03] —- |] —- I — o I69]] I | VEUNNSS" ”focada Sj NN INS 9,0 | — | —1| 9,35] 0,05] — | — o 168) I | Stamnared 9) — | — 13,0 6,5 | —- ]—-| 92] — 1 — | — I |60l) Skällinge ...... 17|] — | — 18,3 IE | CR | ÖA OR NN 2 1731 Rolfstorp AN == 1,0 | Zool — hol —- |! —!— | — Oo 27 — | Nösslinge... rt —-— 20 | Hof —-|—-]—-!I—-!—- | — o 70] — Gödestad ...... I] —|— 1,0 — = = 051 NEN öEkunestad äs. 21 =) — 5,0 — a Ke a Kr nd o Sol — | 9) — | — 11,575 24675 53502 O35r FO: 0R re dl 1 63] 0 | 6! —|— 6,40 3,0 RS o |80 o INSPannarpieecs 7 —|)— I1;5 | 5,5 | sl —| | — I [87/1 I | EE väg kens. Ior0), == 13,0 Tjo, | 256: 20 MONS KR o l25l 4 Snmmaj| 98 | 0,5 | — 107,675 | 50275] 8,0 1532 | 3505) 0,7 | — | — TG 80 13 Faurås |Dagsasiian 2 = 30 20 | —-|]—-]—- I —-!]—-!—- 1-1 = SIODATp EEE | 231 hs! — 41,0 13,0 | — | — 6 581) | Ljungby 14] — | — 25,5 Ag le AES)ES= 3 |2311 8 |RUVEOT Up ee 8 —-!— 15,2 04 | 20] —| 03] — | —- | — olgi I | Stafsinge ......| 3]— | — 2,5 1,5 I1,0o] Oj;2 | 0,3 | 0,2 | — o l23]) | NERO becssl EN 6,0 — = =) = EES o 06) — | ANESHÖ Sno 20 1,0 1,0 | — I=—] 0,3 | 0j2 | Oj | — 0 135 — [UESOIDS EL ut LE 12] — |] — 13,0 30 | — I — o 99) 2 | Svartrå... 18 — | — 31,0 [SS frn frn fm rn nl frn 3 |o5l| Ullared... 23|/—- | — 23,0 19,5 | —- ]—-l I-II 4 19] | IRfälSjORE 4l—I— — 9,0, | = |—- —]—-!—)— 1 50] 0 Fagered 20) = = ige skr NEN 71571) OKOME Höst 12|— | — 6,0 10,53 — — — 1/64] Gällare dö RA 20) 27,0 | 20j5 | — |—1] 05) — | = | — 3/58) 5 Gunnarp KK 32 — | — 37,0 | 27,5 | — lo,5 | — IS I 9-1 Summal| 204 | 1,5 | 246,2 | 150,9 | 250 ( | Sd 0,5 | 0,3 | — | 43 188 34 + Arealen från ett skogsodlingssällskap ej angifven. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 139 - Frö IRIPENn fee or IL 2e 2 a FE Ta | ES: EE Elle m | SONEN oc ZE) 23 | 22 ärad Socken RN ITRE örS: Tall -| Gran ! od | 21 & | Bok) Ek I7 al 35 & EE SAKER FENA [RE c a PEN ER St ES a OO ok | kg. 1,000 st har |ar|| har jar | | | | [val OkLEATE vokala 15) — I 2,0 31,0 4,0 | 2,8 1410 | 30 | — | — | — 6 42] 2141 Krogsered 30] — | — 39,5 26,5 | — 05 |] — | — | — | — I 13139) 6123 Drängsered ...| 61! — | — 57,2 65,3 —' | Oj5 I o.3l 21174) 7134 ASkomer, soc. 7 =! — 9,5 Sol —- 1-1 —-1—- I-II —| 3161 —!I— Messige,.......: Il — | — TOjo, |. 6; | — 215 Je 1 I [Oro] 3 o6) 076 NDTLE re 17! — |! — Mas a ll 21550 |— — -— 4170] 1105 Asige 211 — 1 — 16,3 34,5 | —|—-] — |] = —| — 8 83) 0185 Årstad .. ÖJ = 2,0 Nae || =PraNNNE o:197)) —|= Eftra....: 14 | — | — 19,3 70 | 55) —)] = I ol 10) IH 21551 1146 Slöinge ne gl" 1,5 53 OM | | br | | | rr RO 115 || ENE I I | l I Summal 190 | — | 2,01] 194,2 | 191,3 | 8,3 |8;2 | 3,0 | 1,5 | Iyo 0,35 | 65 81 20 lo3) | | I | Getinge ...... Fd Mö NV ra ge | (Se a) SR EE QVIbier NA Väl EE 25,0 7,0 | — l|0,os] — | — 1 — I] — | 4/34l| 0142 STA ttakran Jä SV =S FRASEN NE VEN EN SN | Harplinge...... 10] — | — 24,0 9,0 | 2,0 lol — |] — I] — lör) 3163 2190 Söndrum ...... 31l— 1 — 9,0 | 50 — —- |] —-!]—-|]— oI56ll| —|= Kinnared..,.... 15) — | — 19,5 12,5 | — |02 |] — | Hol — | — 4155) 5122 Torup .. 271] — | — 25,0 25550 | | 10131] 1140 IKEOSIÖRER Ae 5| — le==1| 5,0 5 02 EN Omsk SIE = Stenimgel...sw: a | — 0,2 -— I o 126] —|=— 15 ag I —-!— = 2,0 | = | = OR = Räfvinge ...... rn) = — Ar fr rr fr [rn (rr rn I rn | I I | | | Summa M22 ls = 123,0 | 141,5 | 2,0 11,75] — | 1535] — O,r | 39 66| 14 12 | | | MOTU selen ser 18] — I] — 27,0 14,0 | = = — Ihs] — | = 6 27) 1150 Enslöf HÖ | = 40,0 22:00 1,40 | IN xo 24 Breared | ENN A48jo i, 170 | 0,5 |O,z | Oyt | 0;5 | — | — | 8176) 3105 IEEEODDerSjöÖR. se. fl —1— 16,0 | fjol] —!)— | = JIE Sl m Nang | SSNOSLOBPL ses ts ds 6!) — | — 9,0 2,0 | | | | I 32 RÅ Trönninge .:.| 3|/—|— 1,0 — Ilt4,o0ol]—-|]—- | —1—- | — 2180] —I— | Eldsberga...... 21-11 —1 8io | FA SN Fe" | NES | 2 ES ES EE EE) | | n rater er ag anER FFI srt [Se RA TTT | I I I Summa 114 | — | — 149,0 | 580 |14,5|0;1r | Iyz| 2,0 | — | — | 31 64| 5 90 I I ="1 I | I | | 221.-—- | — 23,0 35 | — ol hol — | —- 1 —- 31197] ERS | NA 5,0 — [—-l]-l]—-|—- 1-1 —]|) ol25l —S IG Hare sv 27.) — | — (FA KR ET LD TR EE SE Ner ITA SSLOf Ae == 3,0 1505 | a ll 012 LE Voxtorp EE dl fn — 6,5 | —|—| 20] = 1 — | — 1 185) —|- |SElshull sc... GENEN SS EN 213$) 0150 | SNS NR RE 3,4 12. [ifo: | Tyska 1 I8o] ol70 | SS = I1,o oo] —I]—-l—-I—- 1 — [BS | NN 45500 0) 40 4 SR IE 4113) 2125 | = le he | är ål) =) SE | I 3! = 605 | — I 00 -] —- I] —-1—1 —1I ol301 = Re Ses NS AR SRS ST Summa 99 | — | — I 190,75 | 39,4 | 8;25/5,0 [10,5 | 15 | — | — | 27.179) 0120 S:a summaruml/ 989 | 5,0 | ,5 || 1,323,525 | 643,175|50,55l28,95/34,25| I 1,35] 1,3 | SE SEE ne VA PR fo kr I 2,093,550 st. plantor [öns 263 jo3)| 106 '03 140 Tabell 2. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Verkställda nykulturer å de Härad Fjäre Himle Faurås Arstad Halmstad Tönnersjö Hök Sådd P I an I | — 2 är | Berg- SE0gE Berg- Di- Socken Hemman | odlad | Tall | Gran Björk tall tall verse | areal | | | | | kg. har tusental I I IKONSalage se IFjärdskogen ...| — = SiI6olErOjoN = = | Hanhals...... IFlaMb ro RA -— — 45:0] 10,0 6,0] — -— | BJäräS: sek NEGGPAS Föicgso — 5150 50) == 1 | Ormevalla ... Harestorp ...... 17,00 | 14,00 BFA 2,0 | EROISLOPPIE ee SKADERE Se os = = 359005 RON rs färger Ner Okome s...s. Bössgård, m.fl.| — — 178,0 Bjftra EA Re Ågård Vreda = = 2050 Fel =S O, 15 Gelnped Lilla Berg — — 38,0 | Eornt [Stora » — — 16,0] — SON = | Söndrum” ...;/ Vilshärad. &.:...; -— — | —-58;0) 16,74 2,0] — 1,277 Tönnersjö ...|Hilleshult -..... = = 350 | NASSER Sosse Bökeberg ...... = = I1IO,o| 13,0 - SS = | FRÄS hut = == 150,0 | ILossbygget - — 120,0] — - — — |FRaholne |IKattarpis:seses — — 115,0] — IO,o 250] — — Knäred fösan | Knäred LET ET — — 112,0 IN VOXtOnpi. sr FS ENA = a 125,0 | I I I Summal 17,00 | 14,00 |1,624,0]| 89,4 25,5 | — | 3427 J I - I | 1,742,327 st. | nykultiv. areal 274,06 har Verkställda hjälpkulturer å de | Onsala tin Fjärdskogen ...| — | — TO3sTA-— — | — Örmevalla ... Harestorp ...... 3,00 | | | WeddigesbtvWvallbygta | | 6550] 60,0 I RR IROLStörpiar = fokertej ste. ek | | | 307152 (komer ka tes TYDgAd sönd — AN 48,0 | | |AYSINEET she Mästöckar »..«... = | — | 15,0 | | Summal| 3,00 | 231,1] 60,0 | — | 30,15] I,0 S:a summarum 1,855,1] 149,4 | 25,5 | 30,15] 4427) 322,250 st. 2,064,577 st. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 141 erlåtna markerna 1912. 27,24 | 30,58 | I1,70 | 14,34 Medel 2 Antal | Medel; | Plan- | Arbets- 5 arbets- | törs- > 5 | | plantor - 'kostnad, &? Anteckningar styrka Fes a | ; pr harlpr dag ör nea har | 3 = | BR män o. 1,000 : kronor hjon | SIT LV: 6,25 | 46,66 | 52491 | 6,72 9) I 6,73 | 32,85 | 39,58 | 3163) ' 1554 | 13 7:48 | 40584 | 48,32 | 21,00 4,3 11 3,64 | 19,37 | 23,01 | II,o hektar groph. hösten 1911 för 32,72kr. pr har 540] 6,91) 20 4148 | 39192 | 44,38 | 55 oo» » » FNNRN3S5A Da 32,50 55 I 2,82 | 20,74 | 23556 | 19,0 » > vt > » 23,05 > 5044 433 9 6,62 | 26,59 | 33,21 | Aso > 8,5) 13 6,40 | 41,63 | 48,02 | 2,18) 7.3) 12 5,41 | 33,33 | 38:74 | | 11,80 6,6 13 7,66 | 43536 | 53:02 | 7300 510 21 3:78 37:27 41,05 19,50 6,3) 20 4597 | 46,48 | 51,45 | Granen ?/,. 23,75] 6,3 | 19 4508 | 35509 | 39,17 | | TS: 6:60 21 4103 | 36,74 | 40:77 | | fröBS) fJk8) 20 4578 | 52,00 | 56,78 | | 39,00 72,24 I | | I | | 25,15 |. 29400; |.”/4 tall ägo 7 4589 | 17,06 | 27,95 4 36,00 75 AO 4,46 | 18,90 | 23,36 |”/, tall, 10,000 ?/, gran, 50,000 "/. gran. 6,80 4:4 31 1,83 | 27:72 | 29,55 | '74,29| 142 SKÖGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Undertecknade, utsedda revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under är 1912, hafva för fullgörande af vårt uppdrag genom Konungens Be- fallningshafvande i länet fått emottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, räkenskaper med därtill hörande verifikationer och förvaltningsberättelse för sagda år, samt förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1913, och få vi efter verkställd granskning afgifva följande Revisionsberättelse. Det sammandrag af räkenskaperna för år 1912 äfvensom den öfver- sikt af ekonomiska ställningen 31 december 1912, som finnas intagna här ofvan såsom bilagor till styrelsens berättelse, hafva befunnits öfver- ensstämmma med räkenskaperna. Räkenskaperna hafva befunnits riktiga och försedda med behöriga verifikationer. Skogsvårdsstyrelsens protokoll och förvaltningsberättelse hafva vi genomläst, äfvensom det för år 1913 uppgjorda statförslaget, och hafva desamma ej gifvit anledning till anmärkning. På grund häraf få vi tillstyrka att skogsvårdsstyrelsen beviljas full ansvarsfrihet för 1912 års räkenskaper och förvaltning. Halmstad den 7 juni 1913. Gustaf B. Hellman. H. Appeltofft. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. Af Hallands läns landsting utsedd revisor. Axel Sjöstrand. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns lands- tingsområde berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1912. Styrelsen. Liksom under föregående år har styrelsen utgjorts af följande per- soner: Ordförande, utsedd af Kungl. Maj:t, majoren och domänintendenten m. m. C. M. Åhlund, Munkedal. Ledamot utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. d. riksdagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sundsandvik (suppleant: godsägaren Walter Thorburn, Kasen, Uddevalla). Ledamot, utsedd af landstinget: riksdagsmannen m. m. Oscar N. Olsson, N. Broberg, Brodalen (suppleant: landtbrukaren G. Hjort, S Broberg, Brodalen). Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger hvaraf 1 gång i Kung- älf, 1 i Kviström, och 4 i Uddevalla. Sammanträdena höllos den 13 januari, 9 april, 20 juli, 31 oktober, 12 december och 30 december. Personal och tiänsteförvaltning. Under hela året har som forstligt biträde och sekreterare tjänstgjort länsjägmästaren Oscar Ad. Beer, hvilken under tiden 11 april—10 maj biträddes af e. jägmästaren Aug. Hagman. Dessutom har styrelsen hela tiden haft anställd 1 kassörska, hvar- jämte i 3 bevakningstrakter 4 ordinarie länsskogvaktare och 1 t.f. länsskogvaktare handhaft omedelbara ledningen af de skogsvårdsarbeten, hvari styrelsen biträdt enskilda skogsägare i länet. 144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Vid vårens skogsodlingar tjänstgjorde dessutom 4 st. extra länsskog- vaktare och 49 st. tillfälliga plantörer. Skogsvårdsstyrelsens tjänsteexpedition har såsom förut varit förlagd till Uddevalla, och hållits öppen alla söckendagar, då länsjägmästaren ej varit stadd å resor, hvarvid de två sista helgfria dagarna i hvar månad alltid reserverats till expeditionsdagar, då allmänheten haft tillfälle till besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogsvård. Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hafva upptagit 177 st. dagar, hvarunder 172 st. särskilda förrättningar hand- lagts, nämligen: Inspektioner och kontrolleringar af skogsodlingar .isonsmmsssssssssssesssasana 17 Besiktning "af omanrkofor sko gSsOGIN go. . <=. Mss RR SSE rr RR 16 » Konferenser med skogsvårdskommittéer och andra rörande anordnande af. 'skögsodlingar >>&--MMgdasrastyle eat... sure så lir ola ot ELENE ESR on 23-23 INSpektiöner: 1 (PlamtskOlOr ss sb sb seneste ssd NR NASA RN AR dr SERENA TG 23 >» Råd iskogsvard par kallelsest..=: mosa AREAN ot ENARE GT RETRANS 20 >» IDSPektionets ata fv erka ung åt ss ss. ss ses Rs Re a EE ENN FIRE BSR 8 >» IKUrser. 1 SKOESVÄrC es bass sår dre SRS sg R SE NL et ÄR DES 9 » HÖTE ÄTA versa a es KADAE & FIOAE BR Öh SSrAR fo IRA SET Fr IDEN KE TE DIE OA ESA 25 » BS kUTSLOn eri 10 GIV (CIVELS SA LOLTAL EDT PA asset sl SE lea SERA 25 » Summa förrättningar 172 st. Biträdande länsjägmästarens förrättningar: Inspektion och kontroll af skogsodlingar under inalles.........sssssss0000a 12 dagar TESTA ENN GEN SET ars EE AR STR rn Rs Sr ka AAA OR ER dåd ds dr 2TSt: Resten af månaden använd till expeditionsarbeten o. d. Länsjägmästaren har till styrelsens sammanträden förberedt och före- dragit alla ärenden, äfvensom skött expeditionens göromål i hufvudsak utan biträde annat än till räkenskapernas handhafvande. Till expeditio- nen ha inkommit under året c:a 900 skrifvelser och afsändts omkring 1,000; hvarjämte några hundra rapporter, adressanmälningar, plant- och frörekvisitioner m. m. från skogsvårdskommittéer, plantörer och länsskog- vaktare m. fl. anländt. På grund af dessa meddelandens mera tillfälliga art hafva de ej ansetts behöfva diariseras, utan hafva uppförts i särskilda rapportsammandrag, hvarvid bättre öfversikt öfver arbetenas gång, ar- betsplatser m. m. kunde erhållas. Flera hundra cirkulär och broschyrer hafva vid lämpliga tillfällen utdelats. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145 Personalens tjänstgöring utom bostadsorten belyses af nedanstående tablå: Dagar ägnade åt nedanstående arbeten Arbetsledare | Skogsod- | lingar, plant- skolor | ad | Inspektion | | Dagar i Gallring, | ”SPf (0 = Skopsvg | vid Diverse Summa| medeltal skogsvård - SA afverkning | per man 4 ordinarie länsskogvaktare 220 | 102 | 42 | 64 428 | I t. f. länsskogvaktare...... 68 19 | I | — 68 MANSt EK ETA OMLO oeg ec pa rr | 22 36 -— | 35 300 | 75 BOTSKIPlan törer. äs -ssk eos scn | 836 — = a 336 17 Summal| 1,353 157 I 43 | 99 1,632 | — Sammandrag öfver skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns räkenskaper år 1912. Behållning från 1911. FIER STA (ST CS FE re on a a Sf be sfön aside ee an ua sa isen one 1,500: — Fordran för svnekostnader.... AA SA RAS SA EAT re mr a a osa svs anisats ses Yrsel sr 19:76 —1,580: 16 Inkomster. Statens anslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens WEEK SANNE EN ATSNROS oanade or nose sö s arne nats inst a nss nere n nens . -4,000: — Statens anslag till skogsodlingens befrämjande............ 15,409: — BIRD ESV OSA OLE ten ease ner ANSE SAYS ,;214: 79 atshällningssällskapets, anSläg ........:11ssss-s5svnns seen nn 18,000: — FAS EATA ESA TAS Or a a a där äaveven sh saras nde en ann 25 Ränta å Upp- och afskrifningsräkning i A. B. Göte- EES IBA sodossssn rö Beg ARSA ERA AREAN IT ÖRSENGEN NEN Ög 0oorodkrr EAS RESANS NNE EON 364: 50 45,123: 98 BER ETS Gr US TA Oja Re ole ser «a ss ek ei sla oe or ÄR SN KSS Vi 626: 84 Utgifter. Skogsvårdsstyrelsens kulturer och öfriga skogsvårdsåt- gärder, sålunda fördelade: | Skogsodlingar å genom kontrakt öfvertagna marker, öt- riga kulturer, plantskolearbeten, körlöner, frakter, om- kostnader för redskap, skogsvårdskurser m. m.... ITRI [EUS DS TO LO ARE se dub epe sena n ansa einen ann Aes ske AsE ; Transport kronor 9,261:5 (SE Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. REN N-N [2] FA Eg = & eo - - lj De = - Oo = 2 ; I Nn & SN | 2 Oo vu 0 MH [0] NN vw VN [EN [0] | fo PAN 3 ES o | in 5 [on I | > IQ 2 Oo I | Oo + S Oo + | - : = 146 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1912. Transport kronor 9,261: 53 MÄmreD den” fork plamntskolejOXEESs sa s Rs ss R S 250: — TJänsjägmnäStannestmesorto chat eten se AN 1,00: 2 TFänsskogvaktarneskres onto char Ste. a 2,169: 89 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten 3,586: 67 KÖStir aa Ör EO or se ran sel a fe fercfE a a ag St ARE ÄN SLAS 3,908: 30 Anslag till 30 skogsodlingsföreningar -..smossmmsssssssennr aa Na Premier til fIaie Lärare so ChP ATND OS ss bee eee sars 1,090: — SKOgSVÄLASKODIMICtG ETIAN ss ss 4 Res SURA EE 2825 SBYLELS EKS BC SOL dyr ol oe See RJ ÄN SA Brr, or ER 451: 24 Aflöningar till länsjägmästare, länsskogvaktare och kas- SOTSK AS Fr SRA hes Rn NAN ER dy rd rs ro LER BR DA ASL 9,3 24: 97 Diverse expeditionskostnader, annonser m. M. .......... 2,0T2:-08 REVISION SKOStIN AC CT ger ora a SB rr ba sk a 2:15 42,337: 32 Behållning till 1913. TIVED TATTO AR a 26 nerf rs Eke AT ANTAS rss SE ARA a ER BN EN 1,765: 39 BO TUArAn LÖT SYIeKOS I ad SIA bear TSAR RA AA 175: 58 Innestående å Upp- & afskrifningsräkning 1iA. B. Gö- (ED OT SUS ANSE Ar se ts SANNA TAR SRS SA TR RA ÖSNYENSe Kiassabelallnun guss secbs SSE SSE sn ess Rs resas —T,161: 49 3,739: 98 Kronor 46,704: 14 Skogsupplysning. Som förut framhållits hafva en del broschyrer utdelats, afsedda att höja intresset för skogsodling och andra skogsfrågor. Dessutom ha af länsjägmästaren hållits 9 st. skogsvårdskurser och 25 st. föredrag, hvar- vid skioptikonbilder i regel användts för att komplettera och belysa hvad som sagts. Föredragen hafva hållits å nedanstående orter: jun gskalen (Små brusar ektins) ess ss ere Ry RNA 2 st: » (jordbrukskurs för folkskollärare) ........m......... 2005 Herrestad. (Smabrukarektts)ba stuss esse 28 Röra Din BE OA ÅL föbjestre unions bida Ei Le sis SL TAG KESLA 2 » Tegneby DNR REAR iGawaleje faserna ee Ne na lf Talet 2 >» Askum No TE SS slösa gör Sjal sie sele fetare re ajae SIS] 205 Sanne Ra AS Era SA Re RS Sr NG 2 » Solberga Er SA ER BASAR SEA SR FN aret 20 Backamo MJ Orc nuks kanse SN ran NR Tesa 2: KlÖfvE dal (Skog 50 An 6 Ses Er era rr TE FiSkebaekskul såser ATS SONET ERE at ra SUEr Be NAR Sr ib I Be TRA AEA ARA RS SSR Arg BR RR LR San SLR OR rn a I » [539075 20 2) 0 TA Sd a SEN TAS KA TN AE ARG TR ar ARR RR SR LR Sf ra 1 Transport 22 st. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 147 Transport 22 st. (BOREN OT Boots gogo ASEDA LR SE ERE LE EO I » NETA CEST CT RR br ade soor ite sr I » IVA pobssenan ere EE EKEN BEAR 11 Summa 25 st. Föredragen hafva varit talrikt besökta. Skogsodlingsfest har anordnats inom två föreningar. Böcker och broschyrer hafva utdelats till deltagare i kurser, elever vid inom länet varande landtmanna- och folkhögskolor, skogsägare, kal- marksägare, lärare m. fl. Muntliga råd och anvisningar i skogsvård hafva vid olika tillfällen lämnats till ett stort antal personer. Skriftliga upplysningar hafva jäm- väl lämnats: Kurser hafva hållits till ett antal af 9: vid landtmannaskolan å Ljungskile » folkhögskolan i Grebbestad » » a Tyft » » a Vendelsberg för eleverna » » » » » utbildning af skogsplantörer » » » » » folkskollärare. » Göteborgs Folkskoleseminarium. (i Kungälf och å St. Bornö) 2 gallringskurser, Skogsvård, skogsodling m. m. z Förutom hvad som i sammanhang med föredrag och konsultationer i skogsfrågor kunnat göras till skogsvårdens fromma, har styrelsen i samma syfte sökt uppmuntra insamling och klängning af kott, skydda ungskogar för åverkan i juletid genom oloflig julgranshuggning samt slutligen med all makt sökt främja skogsodling inom länet. Kottinsam- lingen har under berättelseåret blifvit uppmuntrad af styrelsen. Någon större kvantitet kott stod emellertid ej att få, dels på grund afatt kott- bärande bestånd endast sparsamt förekomma, dels på grund af att kott ej fanns mer än å granen och i öfrigt icke i större mängd. Emeller- tid hafva bl. a. 20,327 liter grankott genom styrelsens försorg plockats och klängts vid Hufveröds fröklängningsanstalt i Ucklum. För att minska oloflig julgranshuggning eller åtminstone hindra för- säljning af orättmätigt afverkade julgranar har utverkats förbud att i Göteborg till julen 1912 saluföra granar, hvilkas lagliga åtkomst ej kun- nat styrkas genom företeende af intyg från kronofogde, länsman, skogs vårdskommittéledamot eller kommunalnämndsordförande. Önskvärdt vore att på liknande sätt jämväl å andra orter i länet omöjliggjordes försälj ning af oärligt fånget tall- och granris, björkbuskar o. d. då naturligt- vis markägarna ofta hafva svårt att nöjaktigt bevaka sina med stora 148 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. kostnader uppdragna skogar och skydda dem från dylik åverkan, som skulle upphöra nästan helt och hållet, om försäljning af därvid tagna skogsprodukter förhindrades. Liksom under år 1911 var det omöjligt att till rimligt pris erhålla godt barrträdsfrö, hvadan plantering så godt som uteslutande kom till ' användning. Dessutom har erfarenheten i Bohuslän gifvit vid han- den, att planteringen proportionsvis ej blir så mycket dyrare än sådd, som allmänt i andra delar af landet. Detta torde bero därpå, att den af ljungsyror o. d. bemängda marken här nödvändigtvis måste bearbe- tas mera genom djuphackning och luckring än annorstädes i landet, hvil- ket höjer såddkostnaden högst väsentligt. Vidare hafva fröpriserna i vissa fall mångdubblats. Skillnaden i kostnad per hektar vid sådd och plantering blir fördenskull endast ett par kronor. Med hänsyn härtill och till det här äfven af erfarenheten stödda faktum, att hjälpkulturkostnaden blir mindre efter plantering än efter sådd, torde man lugnt kunna häfda planteringens företräden fram- för sådd å genomsnittsmark här i länet. Gifvet är dock att sådden allt- jämt måste komma till användning å sådana platser, där rik förekomst af sten o. d. i jorden afsevärdt försvårar planteringsarbetet, eller där man af en eller annan anledning kan nöja sig med små såddrutor och alltså arbetskostnaden för sådd kan nedbringas långt under kostnaden för plantgrops upptagande, samt slutligen om godt frö åter kan erhållas till för ett 10-tal år sedan gängse pris. Skogsodlingarna påbörjades den 6 april, dock voro arbetena först i midten af månaden i full gång, de afslutades i slutet af maj månad. Inga skogsodlingar bedrefvos på hösten. De extra skogsplantörernas antal var 49 st. Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på nedan an- gifna sätt anordnat skogsodlingsarbeten: dels af plantörer öfvervakade arbeten hos enskilda kalmarksägare, som före den 1 februari genom socknens skogsvårdskommitté rekvirerat plantor och själfva tillsläppa nödig arbetskraft, dels genom skogsodlingsföreningar, som med anslag från skogs- vårdsstyrelsen, hushållningssällskapets kretsafdelning, kommunerna, med enskilda gåfvor och medlemsafgifter anställa arbetare, som med hjälp af från medlemmarna lämnadt folk utsätta plantor,lämnade från skogsvårds- styrelsen, dels å genom kontrakt på 15 år öfvertagna af ålder kala ljungmar- ker "helt på styrelsens bekostnad endast med ett mans- och hjondagsverke dagligen fritt från respektive markägare under den tid arbetet fortgår, dels genom allmänna planteringsdagar af såväl äldre som yngre personer GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 149 A. Användt frö. (Utsådt genom enskilda ägare och å planteringsdagar samt i plant- skolorna.) BIEN Nr: NR ma SR or ordf dess ol ont Aa oder oner då 78,20 kg (CIrENannD sälsssdanndaR AR ONGSS EEE NE SELENE AE 202 » SAT OAS fe or nn rer oäkhuend desk ingress 20 » [SET OA ES EO Ar ot me au64 se vajna ös: ARSA 10 > Summa 310,20 kg. Dessutom en hel del löfträdsfrön (plantskolorna). Af enskilda torde, efter hvad som kommit till styrelsens kännedom, hafva inköpts och utsåtts omkring 30 kg. frö. B. Använda plantor. (Utdelade till rekvirenter, utsatta å öfvertagna marker, genom skogs- odlingsföreningar, skolbarn 0. s. v. TENN orador Bock IRL FRAN SSR SA SFV SRA SIA SATSAT 1,799,600 st. (CEN. occcbutdse se öS rn SE DG RE SS RSA SEEN 802,300 » IRON vor od storre b ss ARR SR BRASSAR KARA 289,700 Hvitgran ... 160,900 Er REN AR SAR UR a a dr me before den sinö So 6,400 >» Silfvergran 16,315 >» LAMAR oso ds dear er SST BRN NRA SSR OR SAO HAS SE SE 3T,;350' 4 I OT AR a aa sla rsl ve matieele Kv vf kr nå SIS HR CR a Rn da eat oa selen mise SE Bal eine ka fa 29,860 » [ER ne Rn ma ade duetten ei re dåre knefs esk saa I21,150 TRAIN sön o boss our ASEAS SRA SAARINEN TALAT Lol ÖTD go scror säs Ane ISTER RAT ASS SER SAST 1,5 10 (IE nn re a oo aadar uk sanöa selen 2,550 > ANSE oueuesoonsasdads rs os NE SKARA SSR ANAR SH SN 4,575 >» SET CAR REN RA a SR er Ra Su bana a en ara. ajclofejölbjäjaik. olen 600 » MINNAS IE oas0 stores sagor SAd rd ADDRESS SARS ESA NA 5 Summa 3,319,905 St. Från styrelsens plantskolor sålda samt af en- skilda utan bidrag från styrelsen utsatta cirka = 200,000 st. Summa 3,519,905 st. Under året beräknas cirka 5530 hektar hafva blifvit skogbeklädda. Rekvirenternas antal 1,138 st. Å nedanstående 31 st. genom kontrakt på 15 år öfvertagna mar- ker tillhörande 31 ägare har skogsodlats 121,10 hektar för en kostnad af kr. 1,997: 90 utom plantor samt plantörsarfvode: . SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. 150 = 06: 466'1 | orter | — — f|ewwung amnydrjelt | e8t$z |orf6Ti TER SE WE SNRA NE Sr EN fe gjAg een PEISIOAJUN, | ernsanenne Tasjng —'Gp —'S+ Gr KET [ER RSS ANSER AE AA INTSpoaTe SET & fr [OR Nbsdas br tonade S Canta 6 NGAN | SR HAR | ÅR FÖR | Ore nar non Sen aan ynqus3eg enes JÄY UB | av sek O é lr sgibor si fersker SG 5 SORT NASA EK ja aj NNE = | asersnbarodesnnnnnon ret |/ANNSOSSeS 3 « 60f9z | 6rtoSs TR Ra | fl SN (EEE | Rå a bra Dn RR ne Rn AR VB UU OA FTSE IE SO Per KANE Tine BION 4 rer BISEN = « « LAGT SST —'8 "ens POST UNT OSA uareeee epurpSurT [ö00 so cm « ” : 1bigI | gctgS5 —g oh Boo |öeserenenensrrnstrnsnnnn e3opp fee ejeg ene v.NsQ ISNIO ams ägs |A arr | fr Boro O ä9jesnang |öereeeneeneen tje een ef ydjefly 'Sumsjuejdku siapq |] z9'gz |sovr ES dor FUIFSÖFE SI be ra SEUJIOS STAG E 902 LEG orig i Furdsy vojg free pr 2 fe || D5tebeeddor hägn 5 'SuojueldAN 9£t€t 80001 EG MV USERS US GT roade Broq9urag SG HOGG FASO ARN a3ung, / I10ge SRA sty je ÄGTSTESTA Ae NIASPIIYSg |rrrrserneesnnnnnen JuvT « SEtfI Z1t0zI —'9 Sr "BrqvueYy se 3 RATES EP BONG « « « osfoz |—'£zI =S WIOH « VS « "Iver z « | fer | ABOA NN ET BIFOGA "> Äqsaog, 4 « « | Betr I SLv —'01 && IE] TIG: Ts 4 « "ore3r £ « öptG Legg Pr « | locken ä S S | mer | Sligh sig |) sf fee EE ERE ENSE Fr ldöonsodar bo É | ammad 268 o5tgS sig | My free Sqae4S lör Aa Aqgrey een SINoskspusjur | P "0 Fl Tey ad I aojuejd | 28PPY I / | Ted ur UuJIeWuy pewsosr [uem. peu| 192ry [22UeN ue wu? H ua2XIOG Pets H ISOA[LIOL | — "ZI61 UJJPA JONJEL PUZLJIGAJO JP SI ed IEJJUON WOUZ3 & JLZJUNPOSTONS z GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I 51 Medelkostnad för nyplanteringen kr. 35:33 och för hjälpplanterin- gen kr, 13:40. Såväl våren som sommaren var för växtligheten mycket gynnsam. Skogsodlingsföreningar. Följande föreningar hafva under året åtnjutit anslag från styrelsen: IKaSSbergs! planteringSsföreDiD2. ..........«e-sses-ssssssses 800: — kr. > Örgryte Södra DNA 183. OR PERTA NEN 250:— >» » Östra » 2803-00 Tufve skogsodlingsförening 200: — » Björlanda » 200: — 3 Västerlanda fr oo ESS SANERAS flSjoR — Torsby SARSA FEEL NA rört en RE orda bias BOR Sa ER Sala 200: — >» Stenkyrka ER DR cr flgor sea ar NSD edet 300: — >» Valla SY ATT FRÅN Asa r Akt ALAA 300: — >» Klöfvedal ST DY TRIES e SARA NCR = Hjärtum RA [Ir CER BAT TE ERA (AF NAT SR or ae 200: — >» Stala AE TREA få 02 2 FOA KE fo GEERS Ärtor 200: — Morlanda SAO. ars arta done ARR > Skaftö SSR RA 95 Ft nte Tigern ot 200: — > Lyse- och Lysekils trädplanteringsförening ...... 300: — >» Bro skogsodlingsförening 150: — >» Brastad » 200:— 3 Berfendal » 150: — >» Tossene » 300: — >» Kville » 700: — Svarteborg » 400: — > INATT TS RV S ET Se aa eaals pe esp blad als sees 400: — » (ÖRE so AM UR SEEN ANN SrE 400-35 Moo 5 AL RR RESER öd SRA 200:— > Nafverstad AS ASA AANASTISSR Er. ROOT Ytterby SANT MÅRRE LA ER fa föl a eeldla ps de NAR USSR AV Solberga SR SR a Era a FA sake lse a Ses ser 100: — >» Tegneby SR AL AA AA ESS en er sea LOG: Röra 2 nn AA ER ffa a je aj ca les Rn AS Summa 7,575: — kr. Under året nybildades föreningar i Röra, Tegneby, Lycke och Askum. Med nöje anser sig styrelsen kunna vitsorda föreningarnas verk- samhet såsom synnerligen kraftigt befrämjande skogsvårdens intressen, ock äro föreningarnas ordförande allt erkännande värda, för det oegen- nyttiga intresse och den osparda möda de hvar på sin ort lägga i dagen. é 152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. 3 Icke något län i hela Sverige kan uppvisa så stort antal föreningar som Bohuslän, hvilket landstingsområde ensamt torde hafva flera gånger så många som hela antalet inom öfriga delen af landet förekommande likartade föreningar. I korthet må rörande föreningarnas verksamhet anföras, hurusom de förutom från skogsvårdsstyrelsen begära och erhålla anslag från kom- munerna, i vissa fall från hushållningssällskapens kretsafdelningar, ban- ker, enskilda särskildt intresserade personer o. s. v., och att för de så- lunda anskaffade medlen anställes arbetsfolk, som under sakkunnig led- ning får gå från gård till gård, därvid de än skogsodla, än dika, än gallra OLISE Vv: Ett par föreningar hafva anordnat skogsodlingsfester och allmänna planteringsdagar, ett par andra exkursioner i skog och mark med de- monstrationer Oo. s. v. Det är ett nöje för skogsvårdsstyrelsens personal att få på olika sätt understödja föreningarnas verksamhet. Planteringsdagar med skolbarn. Vid öfver ett hundra bohuslänska skolor hafva under året afhållits 270 planteringsdagar ledda af 117 lärare och lärarinnor, därvid omkring 4,654 barn bekommit undervisning i skogsodling och utsatt öfver 556,045 st. plantor och utsått omkring 28 1/. kg. frö. Till 117 st. af de mest intresserade lärarna och lärarinnorna utde- lades af landstingsmedel kr. 1,090 fördelade på nedanstående sätt: 15 st. erhöllo en premie af 20 kronor 300 kronor IO » > ) » SNI » 150 » 36 » » » » FTO » 360 > 50 » > »> » SR » 280 > Summa kronor 1,090 kronor. Planteringsdagarna hafva i de flesta fall understödts af enskilda markägare, skogsodlingsföreningar och andra. Plantskolorna. Följande plantskolor voro under året i bruk: Buderöd, Gustafsberg, Dammen. En mindre vid Underslös nedlades. Plantskolan vid Buderöd är under berättelseåret utökad med en areal af 1,22 hektar. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I Följande frömängder hafva utsåtts: Tallfrö HEATET SE pla" bible 6, d.sla .€ Bö ele.C ble a a a ae ee.sln rv a r 9 É 76,20 kg. (ETTA ORE SK SSA SNES RR Äg) a RIO 3 SAL RR Na a BETA SO sasesleserirosten ser Fen d ELNNNTR Es rek AR He SIV OTEKANSÖ, oss stöda svear sne sun JE din sb sees NE ZE Summa 254,20 kg. Omkring 30,000 plantor omskolades. I plantskolorna funnos vid årets slut cirka 9,400,000 plantor färdiga till utsättning våren I913. Skogsvårdskommittéerna. Liksom under föregående år hafva skogsvårdskommittéerna under 1912 varit styrelsen till stort gagn genom att först och främst i deras respektive socknar hafva kungjort om de förmåner i form af fria plan- tor m. m., som från skogsvårdsstyrelsen bestås, och sedermera uppta- git rekvisitioner och framställningar samt befordrat dem vidare till sty- relsens expedition. Kommitterade hafva i många fall förmedlat öfverlämnande på 15 års kontrakt af kala ljungmarker att skogsodlas på skogsvårdsstyrelsens bekostnad, hafva vidare medverkat till skogsodlingsföreningars bildande SYV Så länge kommittéledamöternas intresse genom styrelsens försorg hålles uppe, anser styrelsen sig hafva stor nytta af dem. Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Afverkningarna inom länet äro i allmänhet få och mindre omfattande. Enligt under år 1912 inkomna uppgifter å de inom länets taxeringsdi- strikt åsatta skogsvärden uppgå desamma till 334,291: 52 kr. Härför har erlagts kronor 6,680: 78 i skogsaccis. Största afverkningarna hafva förekommit i Hede (253,250 kr.), Forshälla (25,110 kr.), Härryda (24,240 kr.), Nafverstad (20,620 kr.), Hjärtum (20,460 kr.), Västerlanda (19,000 kr.), Bokenäs (18,970 kr.), 0. s. v. Styrelsen har under året liksom tillförene utan kostnad på begäran tillhandahållit skogsägare sakkunnig ledning vid utsättande af fröträd och stormkappor samt vid planläggning af lagenliga och rationella af- verkningar. Under år 1912 erhöll styrelsen 22 skriftliga och med vederbörlig borgen försedda förbindelser att återförsätta i skogbärande skick i strid mot lagen afverkade arealer, omfattande sammanlagdt 170 hektar. 154 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912, Fyra laga syner samt ett afverkningsförbud måste under året be- gäras. En af de laga synerna återkallades, enär vederbörande före för- rättningen ställde säkerhet för återväxtens betryggande. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel, Den skogbärande marken torde uppgå till ungefär 130,000 hektar. Impediment i form af mossar och kärr obetydliga. Likaså arealen för- sumpad skogsmark. Smärre lokala försumpningar dock. talrika. De kala bergen inom länet torde upptaga en areal af minst 125,000 hektar. Ljungmarkerna 100,000 hektar. Skogarna äro hufvudsakligast bestående af gran och tall, det först- nämnda trädslaget öfvervägande. Växtligheten varierar från synnerligen god sådan hos de bestånd, som växa i dalsänkornas bördiga jordmån, till medelmåttig och dålig hos de å höjdernas tunna jordlager växande. Tallen synes i allmänhet icke inom länet på långt när få den vackra växtform, som man påträffar inne i landet. Den blir kortvuxen och grenig. I samband härmed må ytterligare framhållas den beklagliga omständighet, som är känd från flera andra län, att en mängd bestånd finnas, uppkomna efter tyskt frö. Desamma äro under all kritik, och söker skogsvårdsstyrelsen vid alla lämpliga tillfällen få ägarna af dylika bestånd att successivt hugga ned dem för att plantera andra träd- slag i stället. ; Rörande ljungmarkerna torde icke heller detta berättelseår vara nö- digt rekapitulera deras beskaffenhet och uppkomst m. m., utan torde få anses: allmänt kändt, hvad styrelsen härom i ett par föregående be- rättelser omnämnt. Styrelsen söker nu i mån af tillgängliga medel med all makt be- främja skogsodlingen på dessa degenererade och föga om ens något af- kastande marker. Styrelsens arbete är i det hänseendet synnerligen an- genämt, att det omfattas med lifligt intresse och förståelse från kalmarks- ägarnas sida. För hvarje år kan spåras ett bestämdt ökadt intresse och i samma mån ökade anspråk på hjälp i olika former från det allmänna i detta fallet skogsvårdskassan. Här inträffar emellertid det sorgliga, att i samma mån, som uppgifterna och arbetsfälten för skogsvårdsstyrelsen i väsentlig grad ökas och utvidgas, i samma mån — icke, som varit att hoppas, ökas skogsvårdsstyrelsens penningmedel — utan minskas de- samma i stället. Anslaget till skogsodlingens befrämjande har exempel- vis. minskats: från! 20000 till 7,22. och undetrarsnome tilis;4eo kr I samband härmed framhålles den stora olägenheten af, att skogsvårds- styrelsen först i april månad, då styrelsens omfattande skogsodlingsar- un GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 15 beten redan äro i full gång, får till sig utanordnad den andel af ansla- get till skogsodlingens befrämjande, som Kungl. Maj:t finner skäligt sty- relsen tilldela. Styrelsen måste enligt gällande förordning redan i de- cember uppgöra sin inkomst- och utgiftsstat och beräknar då gifvetvis vissa belopp till skogsodlingsarbeten af olika slag. Då emellertid först i april besked kommer om, huru stort statsanslaget blir, kan inträffa såsom åren 1911 och 1912 att styrelsen får afsevärdt mindre anslag än som beräknats och i all hast måste inställa en del påbörjade arbeten och göra för skogsodlingsintresset i länet skadliga indragningar. Det är därför högst önskvärdt att fördelningen af riksdagens anslag till skogs- odlingens befrämjande sker tidigare på året än hittills varit brukligt. Uddevalla i april 1913. För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. C. M. Åhlund. Skogsvårdsstyrelsens ordförande. / Oscar Ad. Bee så "Länsjägmästare och sekr, Undertecknade, utsedda att granska Göteborgs och Bohus läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1912, få efter full- gjordt uppdrag afgifva följande Revisionsberättelse. Räkenskaperna utvisa: Behållning från 1911. FER TA Ar TR AR Re a a aa åa da da hjässa nn le 1,500: — OTdranFlörsSymekoStna lek: ..........wussessesnnstndenas sas 255 60: 40 FSE SSB ee a SA one sedanamer RAL 19: 70 —1,580: 16 Inkomster. Statens anslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens FTSE ET Ta a a ma aa sta sa dens er a : ETCC — Statens anslag till skogsodlingens befrämjande I5,4009:- FIEGPSVÄnd SA gTlLEN resan ge ons aan nnäneinna 5,214: 79 Hushållningssällskapets anslag ............ : TFGOGTE Landstingets ANSER es så 2,000: Ränta å upp- och afskrifningsräkning Ne | UEIGT Le Hörsalda Plamtöl......4g sng ser P9 JsE ORO 5 364: 50 45,123: 98 Kronor 46,704: 14 156 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Skulder från 1911. Diverse, räknad gal: 43544: das: rede Ae Ane RA ASS Na 626: 54 Utgifter. För skogsodlingar å genom kontrakt öfvertagna mar- ker, kulturer, plantskolearbeten, körlöner, frakter, omkostnader för redskap, skogsvårdskurser m. m. 6,338: 53 TA Köpta Plan tO NT org ge dett sh ETS E Se RE fd ER ARA 20 ATFER AED lör splamtskolejOn das era sr 25 Or TRÄD SJ] AE ÄSTATTES LES OT noe br fält ers SS a SE TA eler 1,907: 2 [FAN SSkO gvaktanmeS res Of. 0 ssd nes Er ess SE 2,169: 89 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten —3,586: 67 SKO PSOE Se fn ER ee aja SEN AST BSR dn BOKAR 3,908: 30 Anslag till 30 skogsodlingsföreningar .smsssssssressrsinna HOK See Premier för undervisning i skogssådd och plantering <1,090:— SKO PSVALASkOMIMTULE CIA se ee NER Sa sR RE Rr AS A SESUSENA 28: 25 SLyrelSenS TESOT stas usg ke snis ser ert NESS REAR NAD AA RIS ANSE VET Es Nelne 451: 24 Aflöningar till länsjägmästaren, länsskogvaktarne och kassörskan t För. tf ot rr RS oe RER ba RN Ore: OH Diverse expeditionskostnader, annonser m. Mu..occooo 2,012:-08 REVISION SKOS EN ad ex NESS ee SSRNA SAR sr INAALSN ABS Behållning till 1913. TAYVEN fATIÖ TO ds orons er SR lg Rem ös graf TELE TS je IA era Selar TNÖRR3O EHOTOrany fOrESYI EKO Std CCI ae ee Eee RES SERA 175: 58 Innestående å upp- och afskrifningsräkning i A. B. (FÖLE DOT SAD AN ons kr gng rs Sr NS SETS ÖS TAS JSASSAD ERAN Oe eran schön ler set de gor SR ere STANS RE Er RS 1,161:49 —3,739: 98 Kronor 46,704: 14 Räkenskaperna äro ordentligt förda och förvaltningen, så vidt vi kunnat utröna, tillfredsställande, hvarför vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Göteborg den 5 juli 1913. Sven Olsson. Herbert Lundström. Bernhard Olsson. Skogsvårdsstyrelsens inom Älfsborgs läns landstings- område berättelse för år 1912. I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Älfsborgs läns landstingsom- råde härmed vördsamt afgifva redogörelse för sin verksamhet och för- valtning under 1912. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Då skogsvårdsstyrelserna nu under ett flertal år haft att härom af- gifva berättelser och då några afsevärda förändringar i fråga om sko- garnas tillstånd och skötsel icke kan så märkbart särskiljande framträda från det ena året till det andra, får styrelsen i hufvudsak hänvisa till sina föregående årsberättelser och nu endast i kort sammandrag anföra hvad som kan anses särskildt beröra det år berättelsen afser. Därvid torde i främsta rummet med tillfredsställelse kunna framhål- las, att ett märkbart och lifligt intresse för skogens bättre vård börjat vakna, dels genom att ett flertal skogsägare vidtaga gallring af ung- skogsbestånd och röjning af hyggen samt att på flera ställen, där af verkning sker, fröträdsställning anordnats, och dels att skogsodling af såväl äldre som yngre kalmarker mera börjar beaktas. Ännu återstår ju oändligt mycket och många år komma helt säkert att förflyta innan den stora allmänheten tillfullo lärt sig inse betydelsen af på rätt sätt utförda afverkningar och en -god skogsvård, men det är att hoppas att fortsatt upplysning härom, äfvensom att de föredömen, som redan nu kommit till stånd, skola bära god frukt för framtiden. I hög grad önsk- ligt vore, om en utredning angående förhållandet emellan den årliga af- verkningen och tillväxten af skogarna inom länet kunde komma till stånd, på sätt som genom statsanslag skett inom Värmlands län, ty då kunde med tillförlitlighet inför allmänheten framhållas den ärliga öfver- afverkning, som nu alldeles säkert äger rum, men som allmänheten icke tror eller vill tro föreligga. Och det är att antaga, att en dylik utred- ning skulle hos de flesta verka återhållande i och för den sköfling af växtliga 40 å 50-åriga ungskogar, som nu allt för ofta kommer till synes. 158 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Rörande skogsväxtligheten under berättelseåret kan anföras, att den- samma varit god och att skogsodlingarna såväl frösådd som plantering visat goda resultat. I fråga om skogsmarksareal, afverkningsmetoder och afverkad virkes- mängd är något nämnvärdt icke att framhålla, utan torde få gälla hvad därom under föregående åren anförts. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under 1912 icke undergått någon förändring utan består styrelsen fortfarande af: Ordförande: Godsägaren Claes Carling. Ledamöter: Kammarherren C. R. C:son Wästfelt, Disponenten August Låftman, Riksdagsmannen Gust. Odqvist och Godsarrendatorn Oscar L. Carlsson. Suppleanter: Riksdagsmannen Joh. Johanson, Godsägaren Oscar Boman, Disponenten A. M. Hansson och f. d. Skogsförvaltaren A. P. Luthander. Länsjägmästare, sekreterare och kassör: Leander Olén, adress Borås. Styrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsen, som alltid ansett bland sina viktigaste uppgif- ter vara att i skogbärande skick söka få återförsätta de marker, hvilka blifvit skoglösa före 1905, har fördenskull utdelat frö och plantor gratis till skogsmarksägare, som därom insändt rekvisition, dock med den in- skränkning, att högst 4 kg. frö och 10,000 plantor lämnas till en rekvirent. Rekvirenter af frö hafva utan undantag lämnats biträde.af skogsvårds- styrelsens utbildade plantörer och fröet har utsåtts medelst Hallströms såddkannor och under plantörens tillsyn. Styrelsen har under året beviljat bidrag till ett af skogseld härjadt större skogsområde inom Kattunga och Surteby socknar för bildandet af ett s. k. skogsodlingskomplex. Till dylika komplex, hvaraf nu finnas 5 st. inom länet och hvilka komplex skola bestå af minst 1oo hektar i sammanhängande figur, läm- nar skogsvårdsstyrelsen på vissa vilkor frö, plantor och plantörsbiträde gratis samt bidrager med en tredjedel af den kontanta arbetskostnaden. Omkring 1,000 hektar dylika komplex anses nu vara skogsodlade och minst lika stor areal under arbete. Af berättelsen bifogad tab. I. synes beloppet af gratis utdeladt skogsodlingsmateriel och därmed skogsodlad areal under skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Af tab. 3 framgår hur skogsodlingsarbetet fördelat sig under berättelseåret inom länets olika FEV EN gg OUR ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 159 härader, 'och torde härvid böra framhållas, att fullt ut hälften af den sålunda angifna arealen utgöres af gamla ljungmarker. Af tab. 3 synes också antal rekvirenter och summa utdeladt frö och plantor under 1912, men i denna tab. ingår icke hvad bolag eller sådana enskilda inom länet, som enligt styrelsens beslut ej varit berättigade att kostnadsfritt erhålla frö och plantor, skogsodlat, hvilket dock torde kunna beräknas till omkring 400 hektar. Vid folkskolorna inom länet ha afhållits 274 >»planteringsdagar», därvid lågt räknadt 7,300 folkskolebarn deltagit och åtnjutit undervis- ning minst en dag i skogssådd och plantering. Dylika planteringsdagar omfattas med stort ntresse af såväl de flesta lärarna som alla däri del- tagande barn. Men för att planteringsdagarna skola uppfylla det syfte- mål, som därmed afses, är absolut nödvändigt, att hufvudvikten lägges därpå att arbetet och undervisningen ledes på ett rätt sätt och så att skogsodlingen lyckas. Tyvärr iakttages ej detta alltid, enär markägarna äro angelägna att få största möjliga areal skogsodlad af barnen, och dessa därigenom blifva uttröttade och håglösa samt utföra arbetet illa. Med erfarenhet häraf torde böra framhållas, att där planteringsdagar af- hållas, bör tillses, att i första rummet undervisningen afser ett väl och på rätt sätt utfördt arbete, oberoende af arbetets kvantitet. Sker ej så, kan fara föreligga, att planteringsdagar med slarfvigt utfördt arbete och misslyckadt odlingsresultat mer skada än gagna det skogsodlingsintresse, som redan förefinnes. Skogsvårdsstyrelsen söker därför så långt möjligt är att till lärarnas hjälp vid planteringsdags afhållande lämna skoladt plantörsbiträde. Vid Älfsborgs regemente har äfven under 1912 varit anordnad planteringskurs under en tid af 3 dagar, därvid de värnpliktiga, dels genom föredrag, dels genom praktiskt arbete erhållit undervisning i sådd och plantering. Såväl befäl som värnpliktiga ha för dessa arbeten visat ett lifligt och berömvärdt intresse, och det är att hoppas, att detta in- tresse genom de värnpliktiga sprides öfverallt inom länet. Under berättelseåret ha hållits 5 st. sådana undersökningar som $ 2 i skogslagen föreskrifver, och ha synemännen i allo godkänt skogsvårds- styrelsens fordringar i och för återväxtens betryggande. För öfriga af- verkningar inom länet har det lyckats styrelsen att träffa godvillig öfver- enskommelse med de för återväxtens betryggande ansvarsskyldiga i 338 särskilda fall, därvid . skogsodlingsförbindelser erhållits för en samman- lagd areal af 2,351,95 har, hvilka förbindelser i regel försetts med bor- gen, och skall skogsodling vara fullgjord inom loppet af 5—S8 år, där kalafverkning skett, och 8—10 år, där fröträdsställning ägt rum, men själfsådden misslyckats. Tab. 2 utvisar närmare hur afverkningarna och 160 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. erhållna skogsodlingsförbindelser fördela sig, dels på länets olika hära- der, dels under olika år och dels slutligen summa förbindelser och areal. Skogsodlingsförbindelser till ett antal af 166 st., omfattande en areal af 1,492 har, äro redan afsynade, och skogsåterväxten har å de- samma befunnits betryggad, hvadan förbindelserna i fråga blifvit till sina respektive utställare återlämnade. Däremot ha ej mindre än 477 skogs- odlingar, som i år skolat varit fullgjorda och för hvilka förbindelser af- lämnats, vid besiktning ej kunnat godkännas såsom nöjaktig återväxt, hvadan hjälpkultur föreskrifvits och skall slutlig afsyning ske 1914 och 15. För att befrämja håg, kunskap och intresse för skogsodling och skogsvård har styrelsen låtit länsjägmästaren medverka vid ett flertal s. k. småbrukare- och jordbrukskurser inom länet äfvensom vid folkhög- skolorna och annorstädes, där hållande af föredrag begärts (se tab. 4), hvarförutom inköpts och utdelats omkring 3,000 folkskrifter angående skogsodling och skogsvård. Till Västra Sveriges skogsvårdsförbund samt Ale och Flundre hä- rads skogsodlingsförening, som verka för skogsodling och skogsvård, har liksom förut lämnats ett anslag af tillhopa 700 kr. på sätt räkenskaperna utvisa. För lämplig utbildning af plantörer har i oktober månad hållits en s. k. plantörskurs under en tid af tvenne veckor, och var deltagarnas antal 25 st. samt kostnaden för densamma kronor 1,046: 97, som påförts skogsodlingens konto. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft trenne ordinarie samman- träden samt besiktigat plantskolorna i Hillared, Fristad, Öxnered och Bäckefors äfvensom fröklängningarna i Fristad och Bäckefors. Vid nyssnämnda fröklängningar ha under året uppförts särskilda byggnader i och för förvaring af frö äfvensom för kottupplag, och är kost- naden för dessa magasin nu inräknad i fröklängningarnas bokförda värden. Skogsvårdsstyrelsens räkenskaper och bokslut ha såväl nu som före- gående åren handlagts af styrelsens ordförande. Länsiägmästarens expedition och förrättningar. Liksom förut har länsjägmästarens expedition i Borås varit tillgäng- lig för allmänheten, i och för råd och upplysningars afgifvande under de tre sista helgfria dagarna i hvarje månad, och för samma ändamål har länsjägmästaren äfven varit att träffa å Öxnereds station den första och Bäckefors station den andra helgfria dagen i månaden. Dessutom har expeditionen städse varit öppen, då resor ej förelegat. Angående rese- dagar, tjänsteförrättningar och hållna föredrag hänvisas till uppgift där- öfver i tab. 4. ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 161 Till expeditionen ha under berättelseåret och under 391 diarie- nummer inkommit I1,294 Sskrifvelser, som föranledt till afsändandet af 1,613 bref och brefkort samt andra skrifvelser. Dessutom ha utsändts ett stort antal svar på ingångna rekvisitioner samt likaledes en mängd cirkulärtryck angående skogsodling och skogsvård. Som biträde åt länsjägmästaren tjänstgör fortfarande med godt resul- tat skogstillsyningsmannen, och hans hufvudsakliga verksamhet, förutom tjänstgöring å kontoret, framgår af uppgifterna i tab. 4. Länsskogvaktarna. Fortfarande är länet uppdeladt i 4 länsskogvaktaredistrikt, och läns- skogvaktarnas verksamhet framgår af tab. 4. Dessutom har under året varit anställd en extra länsskogvaktare, som fått tjänstgöra dels vid sjukdomsfall, dels där arbetenas mängd så har fordrat. Plantörernas tjänstgöring. Under året ha 91 st. plantörer haft anställning i och för skogsod- lingsarbetena hos enskilda skogsägare, och ha de sammanlagdt varit anställda under en tid af 2,646 dagar. Närmaste tillsynen öfver plan- törernas verksamhet har utöfvats af skogstillsyningsmannen och läns- skogvaktarna. Skogsvårdskommittéerna ha icke under året undergått någon förändring, hvadan fortfarande 130 dylika äro tillfinnandes inom länet. Plantskolorna. Några nya plantskolor ha icke under året anlagts, men utvidgning har skett af Öxnereds plantskola. Tillgången af plantor vid årets slut framgår af tab. 5, och årets vinst af plantskolerörelsen synes af räken- skaperna. Fröklängningsanstalterna. Under berättelseåret har inom länet förekommit medelmåttig skörd af grankottar, så att klängning kunnat ske vid såväl Fristad som Bäcke fors fröklängningar motsvarande skogsvårdsstyrelsens behof af granfrö för såväl 1912 som 1913 och dessutom något för afsalu. Resultatet af årets klängning framgår af räkenskaperna, som äfven visa ingående och utgående fröbehållning. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 11 162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Sammandrag af Älfsborgs läns skogvårdsstyrelses räkenskaper för år 1912. Ingående behållning från år 1911. Innestående på Sparkasseräkning 1 Borås Ensk. Bank kr. 3,000: — Obetald ränta innestående å detta konto ............ > 126: 67 Innestående på Upp- och afskrifn. i Borås Ensk. Batik: 7. sd RANG a RT bags DEE LIRA ENE a ER » MRS Innestående i kassan hos länsjägmästare L. Olén >» 67: 74 Fordran för förskotterade undersökningskostnader » 599: 96 [IA BERT OKADITÖ «ov. omge se sön el AE CER SEE SEE RA TE > SöS 3290 STEN UED ee sne se osar sas FSS SAR NRA SEN ARR EE » —1,661: — INY Sn tapiers enl ottröcteCknt ps ssd sr NA FI25280H35 Behållning i plantskolorna upptagen till............... Vil 3veA2 TO Fröklängningen i Fristad bokförd med .....ocoo. > —-4,500: — Fröklängningsbyggnaden i Bäckefors bokförd med >» —4,000:-— Lager af inköpta kottar i PIE FAS OVAN > 896: 17 Inkomster. Statens anslag till verksamhetens bestridande ...... kr. 1,500: — » skogsodlingens befrämjande...... >» —-7,7094: — Tänd Stilo gets... a0SlagMA, MSE NOD ARE SE NONE » > 10,0007— Skogsvårdsafgifter den 17/,; 1912 ..... 28,048: 55 » > 5/8 ör SEPRENSE 14, 2503 IL2 » BYE fa DT VALS ”10,720: 03 >» 53,618: 70 Rantemedel förs ar I GI2 kjyrleto. Pias resor rese » ST5NS2 Plantskolornas Konto (beräknad vinst å detta konto) » 10,307: 67 Lager af granfrö ( » » gen. prisstegr.) » 317: — Si Sr tallro ( » RR > )iir 755: — Fröklängningen i Fristad (beräknad vinst) ......... ri 204 ON » i Bäckefors( — » FR EES » 4,093: 04 Kronor Utgifter. Skogsodlingskostnader under året för frö och plan- tor” Samt SKOgSPplan trees esse RR EE kr. 38,53 NLA AnnonsSkostöadeko.s...s.... A95 eta fel ie Fot trare så » 549: 47 Västra Sveriges skogsvårdsförbund samt Ale och Flundre häraders skogsodlingsförening............... > VOoO Styrelsens kKOMtO xt, frus oro boet sak Ott RR eggs » 1,081: 28 REVISION SKOSENA CE mm ee TAS Är SR SE » 307: 46 AfSkrifning: av IHVEDtariers kk ODLO ss. ss sees » 308: 66 » å fröklängningsbyggnaden i Bäckefors >» 200: — Diverse utgifters konto, hyror, tryckningskostnader, frakter utställning i Vänersborg m. mM............. » 1,799: 89 Transport kr. 43,477: 90 ZOE 90,7 IT: 50 112,568: 61 ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 163 ; Transport kr. 43,477: 90 Länsjägmästare L. Olén, lön, rese- och traktaments- FET SA EAT OG SAANER FENA Sr AA SÄ: SRA at ee AA ERE $ 602270 Skogstillsyningsman Samuel Johansson, lön, rese- DENEtFaktamentiSerSätbNi02 .......des.sisrnerssrnrorn oder a » 3,020: 95 4 ordinarie och 1 extra länsskogvaktares löner, rese- och traktamentsersättningar ...... ........... .. » 18,908: 80 61,430: 35 Utgående behållning till 1913. Innestående på Upp- och afskrifning i Borås Ensk. [SVEND bode bråd ne so AA SRS SAS RE SAS RE RAN Kritr0l32A: 06 Fordran för förskotterade undersökningskostnader » 809: 91 flökassan Hos länsjägmästare IL. Ölén ...smomm0c0ssssss » 476: 70 PRE CTR AL OT TEE Os a a be do oc dd vär adel a css isar > 13,0855— RS RR tr Er TERROR ER TT Er BA OM TN RR RE » 504: — NÖVentarter) engtoförtecknilg Vu. .....ss..sssser ste tisrs an 342,3 T3NgA Plantskolorna behållning upptagen till .....ococ. PUL TISKT OMS - Fröklängningen i Fristad bokförd med e.o. SO DOSE Fröklängningsbyggnaden i Bäckefors bokförd med >» —6,000:— s51,138: 26 Kronor 112,568: 61 Borås i februari 1913. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: Claes Carling. Leander Olen. 164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Förslag till Inkomst- och Utgiftsstat för skogsvårdsstyrelens i Älfsborgs läns landstingsområde år 1913. Inkomster: Behållning från 1912, innestående i bank, beräknas tilll........0..... 12,000: Lager af tall- och granfrö (däraf 42 kg. tall- och 2,788 kg. granfrö) 13,800: TÄNdStin gets anslag förs 10M3 users les k ie dy see ERE er ENE 10,000: Upplupna väntemedel Under oxo Terpetaknasktss sees resa 400: Anslag till bestridande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet............ 1,500: Andel af anslaget till skogsodlingens befrämjande...........ssssseenenn aa 3,000: Under 1913 inkommande skogsvårdsafgifter beräknas till... ... 25,000: Återkommit kapitalutlägg för inköp af KOttar ...............suesur0n00 000 7,000: Minsta par plantskoloteberaknasstalikee tea Resa Nera AN 3,000: Återbetalning af förskotterade undersökningskostnader i Kronor 80,800: Utgifter: Inköp af skogsfrö och plantor för gratis utdelning ............-..---- 29,000: Länsjägmästarens, skogstillsyningsmannens och länsskogvaktarnas TESe- OCK traktamentsersättrtn gal; vo. se. skiss inses RAA 8,000: ATI ÖDID GAR Uk ene ere ease Dal Re Bones Nr nr BEN 12,400: Rese- och traktamentsersättning till styrelsen och revisprerna ...... 2,000 Skogsplantörernas aflöningar och reseersättningar .sssssseeeesees. 9,000: Annonser, ttycksaker och diverse. fOlkskritten sm ce. ses. see vises sees 1,000 Plantskolorna. OCh Geras SKOLSCI Ess s as sees SA SA Sr SSR SENS 1,500: IBHÖKJÄnN Smn gå OCh In KOpA al KO TEA sk pls es SEEE SRENSNEI 7,000: Am slag utilleSkogso din g5sällskap Aes rss ease AEA 700: Ersättning för synekostnader enligt $ 2 i skogslagen s.sssssmmmeece 300: Förslagsanslag till skogsodling å skogsodlingskomplexen............... 2,500 Diverse. OCH) Oförutse d da Uutgtfblere- st ss. ok sat ES ESR SRS SES 2,400: Behällndn gös soda d or sd sele san one ER DAT Se cr fetgj a slets fars SA IE] 5,000 Kronor 80,800: Borås den 13 december 1912. Alfsborgs läns skogsvårdsstyrelse, Claes Carling. Leander Olen. ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 165 ap: T Sammandrag af gratis utdeladt skogsodlingsmaterial under 1905, 1906, 1907, 1908, 1909, 1910, 1911 och 1912. —— | =) Utdeladt skogsodlingsmaterial | Skogsodlad I Under Zz > = — — "| — areal Ål ar | Zz > Frö, kilogram Plantor, st. | c:a | 5 Tall | Gran |Lärk| = Tall Gran | Lärk | Silfver. Björk | Har |aAr | I gran | / | 1905 835] 651,35) I1,412,25| 6,— 617,950 622,550 — ES =) 1,283 | 1906 | 1,102] 921,25 1,480,50] = 858,700 753,700] -5,000] — — 1,524 1907 | 1,514| 1,149,30 | 2,569,75) 1,— 964,600) 1,035, 200 8,125 240| — 2,261 66 1908 | 1,596 2,10 | 2,423,10] ör 1,852,600] 927, 700] 9,520] 2,035l| — I 2,175 |50 1909 | 2,200) 1,599,00 1507-11 1 F676,850) I. :653,250] 30,552| 10,500| — I 3,870 23 1910 | 2,279 705,25 690,—1 — II 1,905,F00| 2,215,150| 31,655| 15,076| — | 2,228 164 [| 1911 | 2,560] 510,15 927,35] — || 4,330,500 1,783,000] 25,675) 15,910 150 | 2,668 54 Fl 1912 | 2,721] - 424,02 1,5 10,53] — || 3-772,700 2,402,000] 12,885| 7,260] 225 || 3173 |57 |Summal|14,807| 5,962,42 | 12,610,48| 755 ||15,979,000/11,392,550|123,412] 51,021| 375 | | 19,185 |14 IMELNER Sammandrag af erhållna skogsodlingsförbindelser för afverkningar giorda under 1905—1912 inom Älfsborgs läns stipssomsate Åren 1905—1909 År 1910 | År 1911 År 1912 I — — oe - | SE RT | SN I Summa SE 2 ER pp BS 9 » 3 = | » S 35 a Härad ma å Areal lar < | Areal 2.8 /| Areal ||: Areal => SL Te 13 ER) E = 2 = = Har |2 = = Har |2 3 | Har 2 IHE | len na Sv vn > Ila AA Zz 3 Åres LE 8 | 2 | NE : Areal | FA 2 | fel | fe å z AE SEN ; | I I | Kinds 867 | 5,189,71r| 129 951,08 108 | 1,095,—1|| 113 |1,194,—11,217 Marks ...| 293 | 2,136,80]| 47 512,70 57 | 475525 39 | 230,—| 436 Bollebygds 03 | ä15;50)| 12 | 74575 TAN NELSTsoNlIN 2 87,50 143 Vedens..... 193 | 803;94| 41 | 140,50 2 5 69,30) 285 SKE 98 400,89 | 22 | 66,s0 | 33 29,50] 171 Redvägs 100 727,—1 28 | I55,—1 29 130,50| 188 Gäsene ... 49 209,75 | IL | 42,— 12 19,50] 80 Kullings 136 | 1,453,25 | II | 149,— 13 165,75] 173 Vätle 13 150,25 | Fö 7 2 = 16 AS la 43 259,25 || 4 | 53 13 13,50] 62 Flundre 7 | 25,— 10 | 2,25 2 15,5 16 Bjärke ... 250100-267350 = | — I 3 15, 31 Väne : 12 198,75 || 7 59, — || 4 18, 25 Sundals | 24 59575 |) 4 | 6,— || 9 22,50] 45 Nordals 49 | 288,—| 25 130,50 15 03, 102 Valbo 95 | 531,—]| 14 166,— I 36,50] 132 Medbo” +...) 138:| 2,387,— 25 164, — 42 121,70] 224 Tössbo ... 90 | €05,so] 14 81,50 || 28 117,—| 140 Summal 2,325 16,109,34 | 396 |2,760,78 || 427 2,351,95/3,486]) 24,162,82 166 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. LAa0:gA Under 1912 gratis utdeladt skogsodlingsmaterial. r—&CLO— 8ngs9— —— onvn $ fQFÖ ÄÅÄ Oj NN Härad Kullings Bollebygds Redvägs Vedens Marks Kinds Valbo Vedbo Tössbo Summa | Antal | rekvi- renter 551 I 2,721 || Kg. frö 17,— I10,— 128,25 59,85 1,934,55 Häraf blandning] af 424,02] kg. tall | J0- 1,510,54) kg. gran I Utdelning af frö och plantor Skogsodlad St. af plantor Lö Tall Gran | are ER Björk | Har | Ar 68,500 55,000 | 150 8ol — 41 | 76 72,000 52,500 | 750] 2301 — 44 | 09 15,000 10,400 | 25 | 10 | — 16 | 58 257,300 | 157,700 | 725) 330] — 152 | 48 161,500 | — 104,500 | 575 | 380] — 801 39 360,600 | —196,400 | 710 | SO lr RE | 62 75,000 43,200 | 65) 301 — | 140] 16 191,600 | 98,400 | GY5I HO 32 | 68 158,300 | 86,300 | 25 105 | 200 | 169 | 49 103,100 80,000 | 310 | 240] — | 100 98 412,200 | —383,500 äs 1,325 25 | 249 | 89 646,400 | 259,400 | 2,845 | skol = 482 | 386 562,300 | 348,800 715 570] — 589 | 83 247,900 112,900 | 1,760 760 | — 80 16 60,000 54,000 260 235 | TN 76 | 90 137,500 | 1I14,000] 9251 4351) — | 160 | 57 180,500 | —174,500 | I,II0 460 | — 199 | 56 63,000 — 70,500 75 | Z| 2 86 | 57 | 3,772,700 | 2,402,000 |12,885 | 7,260 | 225 | 3173 Sd SO 6,195,070 st. FY EV Fr Vv Vvymrusunmnerume ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 167 Tab. 4. Sammandrag af länsjägmästarens, skogstillsyningsmannens och länsskogvaktarnas årsrapporter för år 1912. RN och ae z ELR | | sma z 58) 5 REN SR fel ll a | mo 3 S SE vdgrt MNGET < KEN -— 5 2.9 a 5 z mt NAS Rs ee ENN Namn 5 = 338 ; Sa z 48 5 |2R ESR Fl a RA =, la 35 NE oa Flea Aa va FIB mor Sal Mer HR JA 3 &Å IR 7 SERA | & 2elRre 13 2 5 LER | JE 3 br | ; | | Länsjägmästare Leander Olén ...... 18 16 330 30 | 201-26 IIK- 1054 a . I I I Skogstillsyningsman Sam. Johansson! — 16 3 MS EFG BIKIIKAG | 7 | I IT Länsskogvaktare Erik Eriksson...... = 1 — | 14 69 187 58 | 114 | 12 I I I > F. Hedenlund...... -— 2 TANT 206 1277 | 60 I 144 > Oscar Petterson la AES = 63 85 | 35 57 134 » Olof E. Lindberg) — | 3 = [0] 162 | 111 132 133 g 3 3 - I Summa| 18 | 37 | 51 498 728 |650] 381 |801 FRUBIGG Sammandrag öfver befintliga plantor i Älfsborgs läns skogsvårdsstyrelses plantskolor i december 1912. 1220 HAD panel öRAr - & : e ee : = Plantskolor | Tall Gran Lärk | Silfvergran | = | - = | = | Ek Dra ake EE TI ES 3—5 = |2- ochi, RA Fler- | 3 | 1-ariga 2-ariga | I1-åriga | 2-ariga åriga | Herar. || ariga åriga —— | I IBIStad ssh. ses 1,400,000] 105,000]| 750,000|] 325,000 88,000]| 1,000 || 2,550 | 1,700 125 8,700 Skogsryd ...... = = 290,000] — = | 1,500]L- — I—L= IFirufällan ...... | = = — 105,000) 135,900 = S | : | Rångedala -... 66,000 20,000/ — | — — lg — | Ne Herrljunga ...| 174,000 — 532,000] 175,000 — I —- Öxnered ...... | 147,000] — — |I1,636,000] 300,000 = — -= — II — BaCKeN Serra 95,000] —75,000] 900,000) 185,000) 15,0001 1,475 3,000] 2001] — o | ES Wangeboö =, .... | 300,000] —35,000] —15,000 — — = = Nången is... 305,000] — 30,000| AR killared . —... 200,000] 150,000 -- = 5,000 | 50 1,870 | r,000 Läggared...... = = 250,000] — 60,000 | — = Sockenplant- || Summa 2,727,000 427,000|4,418,000 1,154,000 243,900]] 4,025 || 5,550 | 3,770 |[125||9,700 168 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Revisionsberättelse. Undertecknade, vederbörligen utsedda revisorer för granskning af skogsvårdsstyrelsens i Älfsborgs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1912, få härmed efter fullgjordt uppdrag af- gifva följande berättelse. Årets räkenskaper utvisa: Ingående behållning från år 1911. Innestående å sparkasseräkning i Borås Enskilda Bank 3,000: — Räntefordran å sparkasseräkning............... 120: 67 Innestående å upp- och afskrifningsräkning 1 OLA SKITA SKI Ca ATA 1,123: 44 Innestående 1 kassan hos länsjägmästare L. (ERT RIE ENSE och NE gr” Val a LA TE ÖRA 45 ST TRSA Fordran för förskotterade undersöknings- IKO SUP ACL T mör äd ble AE sr Sar fet ERE NN BEER 599: 96 ICE EL. fÖLERNINO srsdsdursgsNn baDLpE SNS EU fp SUCH UK Oe HR RA RAR OG "Fyn = AR ID KÖP ta rO filer 396: 17 Inventarier (enigt förteckun py... 2,280: 35 Plantskolorn ä40t br: aus gs se essens 3,242: 78 Fröklängningsbyggnaden i Fristad ........... A455O0R- 53 VPBACKeELOTSE AR ke (EROS 21,857: II Inkomster. Statens anslag tilll verksamhetens bestri- [s [zh ak (RESA RSA RN ER RNA ue Sn Sen 1,500: — Statens anslag till skogsodlingens befräm- 5 (6 (REL AS SRA FR SER Be at dr nar Öh na segra T,194: — 1 UEh are jaha VaeLesp EINES oodag ugssassnodbon sås ss 10,000 10,2042-— SkOgSvärdsafgifler Kas. hr eb ER AS EE TOK RÄäntemEdEl agree sad ss godset as Ar FI er re AA ER SKA SEA ES SIS KOR Transport kr. 73,198: 52 21,857: 11 ÄLFSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 169 "Transport kr: :73,198::52 21,857: 11 MOIDStöa:splantskolörna rst rders siesteresblirt 10,307: 67 RIK SenOR IPpriSstegring ÅA ffÖ ............... Of >» på fröklängningen i Fristad............ 2,040: 27 » i Bäckefors 2: 3 KE rela » » ) CKEfOrS — oi. 4093: SN ,512: 98 90,711: 50 Kronor 112,568: 61 Utgifter. Skogsodlingskostnader under året.......................ssssseresr 38,531: 14 FANG NS KO S (INA STARR SENS TA FN OR (Enea TUNN RA 549: 47 Anslag till västra Sveriges skogsvårdsförbund samt Ale och Flundre häraders skogsodlingsförening 700: — Styrelsens rese- och traktamentsersättningar 1,081: 28 Revisionskostnader 307: 46 SR ESS EV SUS SVS VO Afskrifning å inventariers konto ......... ..... 308: 66 » » fröklängningsbyggnaden i ACK ELOTS KAR re Sad Ann ene seen br 2000- 508: 66 Länsjägmästare L. Oléns lön och reseersättningar...... 6,022: 70 Skogstillsyningsman S. Johanssons lön och reseersätt- TÄNDER noggsöodesmdnndss ba SU NSAADE SAN ENE LEN ER ERRIN Länsskogvaktarnas löner och reseersättningar Diverse utgifter (hyror, tryckningskostnader, frakter TITS NRT ITS) [NS Nr a a a er dömas eerarear 1,799: 89 61,430: 35 Utgående behållning till år 1913. Innestående å upp- och afskrifningsräkning ............e.. 16,321: 96 för Kassabehållning ......... FERREIRA 476: 70 Fordran för förskotterade undersökningskostnader ...... 309: 91 HE SET SR OT: TA LG ÖRE EE CE sees a alelel a kun Se oe ER sagt näms Set AS ent 13,985: — » SA La LUTA: (5) RN RR a RR me rn matar an regna 504: — Inventarier enligt förteckning ................--.- 2,3 13: 94 EES dA GOT RR ee ae ef varstesr «ssösdre 5,720: 75 Iröklängningsbyggnaden 1 FrIIStaCl i .......ks.s.sssssessonns ro 5,000: » TB AGKElOTST Na fdrsda isersud sa ans 6,000: — 51,138: 26 Kronor 112,568: 61 Sedan revisorerna genomgått styrelsens protokoll, böcker, skrift- växling samt i dess vård varande kontrakter och handlingar, utan att någon anledning till anmärkning förefunnits, få vi, då räkenskaperna SYYY IN BREOCCEE FSE Sp ne 170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912, förts med utmärkt ordning och reda samt äro försedda med behöriga verifikationer, härmed tillstyrka full ansvarsfrihet för Skogsvårdsstyrel- sen i Älfsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning under år LÖL2: Borås den 10 juni 1913. M. Stenberg. O. H. Svensson C. Magnusson. Nils Ahlfors. R. Carlson. FEN PI av. Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings- område berättelse för år 1912. I enlighet med Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser af den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings- område härmed afgifva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1912, äfvensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Styrelsens sammansättning har under året icke undergått någon förändring. Såsom dess ordförande fungerar fortfarande kaptenen m. m. M. F. Rodhe, Mariestad. Öfriga ledamöter äro kammarherren m. m. friherre A. von Essen, Helliden, utsedd af hushållningssällskapets för- valtningsutskott, och landtbrukaren August Nilsson, Bjärby, utsedd af landstinget... Suppleanter i styrelsen äro: majoren m. m. A. M. Berg- mark, Hedåker, utsedd af hushållningssällskapet, samt ledamoten af riksdagens första kammare m. m. grefve Nils Posse, Vreten, utsedd af landstinget. Såsom länsjägmästare och samtidigt sekreterare och kassa- förvaltare har tjänstgjort e. jägmästaren Gunnar Fries, som från och med år 1913 är anställd som länsjägmästare i Värmlands län och till följd häraf frånträdt sin härvarande plats. Till länsjägmästare och sek- reterare från och med 1913 antog styrelsen efter ansökan e. jägmästa- ren Alf Winbladh. Under året hafva hållits 3 st. sammanträden i Skara, Sköfde och Mariestad, hvaraf ett i samband med inspektionsresa till Blängsäås etc. Herr ordföranden har tillsammans med länsjägmästaren företagit resor inom länet under 5 dagar i och för besiktning af kulturer, som utförts af hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen, samt dessutom inspek- terat den pågående skogsodlingskursen i Gårdsjö. Länsjägmästaren, som haft de löpande expeditionsgöromålen om hand, har dessutom företagit tjänsteresor, hvilkas fördelning framgår af nedanstående tabell: TY2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Besiktnin g 0 a atverknin jar; postu tue OCR SER ARN NN 46 dagar Råd och anvisning i skogsvård på kallelse af 13 rekvirenter......... KSM FÖRETA äss ä ga NS sr ga ro Br AR ara es SR ER at ARNE LR ASEA 7 Föreläsning och undervisning vid plantörskursen i Gårdsjö ......... Te IDIVEnSeKTeS Oma Snr ae Sr RR blek EST TS SSSK RN ANA SAN pe IFS T Tea fe bra b ARNE SSE RT EN SR I RENAR Toa RR. 8 er de hr SRS RR AR ae OR Summa 102 dagar De tvenne länsskogvaktarnes rese- och förrättningsdagar hafva uppgått till 362 dagar och fördelas de därunder verkställda förrättnin- garna sålunda: . Förrättnings- Dagar. = ställen, SKOpgsOCn SAD eten AA rss raset bs sus AES RE in TE SKO 250 di Skins Sn sog Er are Sj Or rara 26 I Besiktning af skogsafverkningar och kulturer ......o.000m. 164 164 Rå disko g Svärd, utsynin eat Das Da Ses RAA SEN 43 43 IBS dnIn sa pPlADtESKOLE Ak SET SR RR 57 = UD PRO PIEO GI NTNO Eka ETT js RO EA rr ra ES = TÖIVELSE BESÖK göres nroldena sot ip Aesse ad ns bran oE RS SSR NESS 21 ES RReSEla AT oo ssa ss SATS Ryn sR SA TAAR REA NR EA SEA ER TR 27 = Summa 362 dagar. Skogsupplysning. För att befrämja det växande intresset för skogsodling och äga tillgång på skolade plantörer har styrelsen under året anordnat en skogs- odlings- och plantörskurs i Gårdsjö. Denna kurs, som varade under 13 da- gar leddes af länsjägmästaren med biträde af länsskogvaktarna. Kur- sen räknade 25 deltagare, hvilka erhöllo fria resor, kost och logi un- der tiden. Dessutom har skogsvårdsstyrelsen, i syfte att väcka intresse för och sprida kunskap om skogens bättre vård och skötsel, liksom förut, utde- lat Skogsvårdsföreningens folkskrifter till samtliga skogsvårdskommit- téer. Länsjägmästaren såväl som länsskogvaktarna hafva under sina resor sökt intressera och undervisa skogsägare i skogens behandling och vård. Enligt en föregående tabell har länsjägmästaren hållit 7 st. före- drag i skogsvård och har antalet af åhörare vid dessa föredrag va- rit stort. Vidare har skogsvärdsstyrelsen under detta liksom föregående år genom en i länets mera spridda tidningar införd kungörelse låtit till- kännagifva att skogsägare, som önska erhålla upplysningar och råd om antar An lasa PR ene nn. Ane. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 173 skogens skötsel eller biträde för ledande af skogsodlingsarbeten, för ut- märkande af fröträd, för anvisning vid gallring m. m. erhålla allt så- dant kostnadsfritt under högst 2 förrättningsdagar årligen, dock mot bestående af kost, logi och fria skjutsar. Som af tidigare införd sam- manställning af personalens förrättningar framgår, har länsjägmästaren på kallelse lämnat råd åt 13 st. skogsägare samt länsskogvaktarna åt 43 st. Under vårens skogsodlingsarbeten hafva varit anställda 13 st. skogsplantörer, som haft 302 st. förrättningsdagar. Skogsodling. Som sin främsta uppgift har skogsvårdsstyrelsen satt, att på allt sätt söka understödja och befrämja skogsodlingarna, och tyckes äfven intresset härför bland skogsägarna visat en glädjande tendens att stiga. På grund af brist på frö kunde dock icke årets skogsodlingar bedrifvas i den utsträckning, som varit önskvärd. Därför måste anstå med de under föregående år bedrifna skogsodlingarna å gamla kalmarker, där styrelsen bekostat hela skogsodlingsarbetet. Omfattningen af under styrelsens personals ledning utförda skogs odlingsarbeten framgår af nedanstående tablå, i hvilken dock icke ingå af plantörer ledda arbeten vid undervisning af skolbarn. 5 2 YT - För- a Skogs- | Utsådt skogs- / Använda 3 3 Utsatta plantor räattn, Härad Va = odlad frö kg. | dagsverken dagar . da Eg areal TE = = | för BR Full- | Skol- |plantö = a ie Ö har Tall | Gran Fall Gran ARSA NER Se I | I I | 5 | | IEVadSbor sysssnsnen od 54 | 215,80 | 72,40 | 76,40 | 153,000 | 52,000|] 1,544 | 568 | 161 | | . £ MartOlEa ae laman 22 54,90 | 22,70 | 19,20 35,000 | 28,600] 3391) 270 51 IRISSKINGS os gsvurns 1070 | (ONES 39,50 | 35,80 | 59,000 | 50,200] 344 460 45 | ällandstö ia [NES 9,70 3,40 4,50 4,000 | 2,600] 49 43 Kinnefjärdings .... 6 15,00 4,25 5,75 6,000 | 11,000] 126 58 10 ISÄRNe sektor ika I 1,70 | Oj70 | 0,90 - — 13 - 2 OKADINES mord re cs OR 23,00 9,63 ,65 = = 169 23 9 (FUAHeEMSL Is. oc: och RT 6,00 2,00 3,00 —— = 19 2 2 2 10,50 2,35 5,30 = = 48 19 7 I C 8 3 I I 2,30 I,ro I,10 -— 15 c 2 3 Aron 2 Tor Eno 3,000 | 1,000 24 19 4 | , = É Summa | 115 | 444,10 |159,15 |163,10 | 260,000 |145,400| 2,090 11,470 302 + Häraf 111,000 stycken plantor från främmande plantskola. 174 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. I likhet med föregående år har styrelsen, i mån af tillgång, till alla skogsägarna inom länet, som rekvirerat skogsfrö och plantor, till- handahållit desamma till pris betydligt understigande marknadspriset. Tallfrö utlämnades för 17 kr. per kg. och granfrö för 6 kr. per kg. samt oomskolade plantor af tall eller gran till det låga priset af 50 öre per 1,000 st. De omskolade plantorna ha betingat något hög- re pris. 127 st. skogsägare, som icke användt sig af styrelsens personal vid arbetet, hafva rekvirerat 148,83 kg. tall- och 194,90 kg. gran- samt 10 kg. lärkträdsfrö samt 112,650 st. tall- och 117,950 st. granplantor, hvartill komma, 10,150 st. plantor af diverse slag. För skolbarns undervisning och öfning i skogsodling hafva kost- nadsfritt utlämnats sammanlagdt 35,10 kg. tall- och 35,10 kg. granfrö, samt I113,000 st. tall- och 49,700 st. granplantor. Härmed har skogs- odlats omkr. 105 har af cirka 2,460 skolbarn vid 84 st. skolor. Som ledare för skolbarnens skogsplantering ha vid 15 st. skolor användts skogsvårdsstyrelsens plantörer, vid de öfriga hafva lärarna själfva haft undervisningen och ledningen om hand. Under berättelseåret beräknas alltså sammanlagdt 900 har blifvit skogsodlade och hafva härtill åtgått 303,08 kg. tall-, 393,10 kg. gran- och 10 kg. lärkträdsfrö samt 381,650 st. tall-, 331,050 st. gran- och s10,150 st. diverse plantor. Kulturerna synas i allmänhet hafva gått väl till tack vare den gynnsamma väderleken. Fröklängning. I likhet med föregående år har styrelsen inköpt kott och skickat densamma till Jönköpings läns skogsvårdsstyrelses fröklängningsanstalt i Nässjö. Enligt öfverenskommelse med ofvannämnda skogsvårdsstyrelse repartiseras alla omkostnader för kottinköp, klängning, frakter m. m., och hvarje styrelse erhåller hälften af fröutbytet. Önskligt vore dock, att skogsvårdsstyrelsen själf kunde anlägga en fröria, hvarigenom en stor del af fröbehofvet kunde erhållas för betyd- ligt lägre pris än det i marknaden gällande. Frågan är blott att få skogsvårdskassan att räcka till för realiserandet af denna plan. Utsik- terna äro dock stora, att styrelsen redan till nästa år kan förfoga öfver en bättre kassa, hvilken skulle möjliggöra uppförandet af en mindre klängstuga. ” 1 SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 175 Plantskolor. Som i föregående årsberättelse omnämnes förfogar styrelsen öfver tvenne egna samt 11 st. enskilda af skogsvårdsmedel understödda plant- skolor. De sistnämnda äro dels förpliktigade att mot en låg ersätt- ning leverera plantor direkt till ortsbefolkningen samt dels ställa till styrelsens förfogande alla de pläntor, som icke åtgå för den direkta orts- förbrukningen. På grund af föregående års torka samt granfröets dåliga beskaffen- het under de sista åren, ha icke plantskolorna under berättelseåret kun- nat leverera det antal plantor, som behöfts, utan har för den skull ett större parti granplantor måst anskaffas från Värmlands läns skogsvårds- styrelse. Planttillgången vid samtliga plantskolor vid årets slut framgår af | följande tablå. Sammandrag öfver befintliga plantor i Skaraborgs läns skogsvårds= ä j | | d | styrelses plantskolor. Pallar mt. I Plantskolor 0 | Gran I-åriga | 2-åriga | I-åriga | 2-åriga | 4-åriga g | Marieholm 170,000 | — 350,000/ 400,000] —5,000 10,000 7,500 USOTSDETEA sed eeees 100,000 | 190,000 | 585,002) 550,000] 13,000 — Rmmfung a das ses earn 150,000 — 200,000)] 150,000 Råda Utvängstorp .. Sörestad 40,000 10,000 35,000] — 15,000 50,000 | — TOD:000 j | i 15,000 = SEG] — -- — — 50,000 -- 35,000] — — -— — I Bjärby 12,000 3,000 30,000| — 10,000 -- — Malma | 55,000) 60,000 20,000] — 10,000 — — Tengenedstorp...... 12,000 | -60,000 13,000] 2,000 — — 50,000 ; —-35,000 25,000 — — 50,000 | -—-70,000 | — 20,000 5,000 - — 20,0c0 | —35,000 5,000 — — — Trökörna Gertorp Hedåkers Ar AA (rr (rr Summa | 774,000 | 468,000 |1,423,000/1,142,000) 18,000 10,000 7,590 Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Som af nedanstående tablå framgår, har under året genom styrel- sens tjänstepersonal tagits kännedom om 97 st. lagstridiga afverkningar, och har för ett flertal af dessa infordrats skriftliga förbindelser för skogs- > återväxtens betryggande. På grund af brist på personal ha betydande områden af länet icke kunnat inspekteras så grundligt som önskligt vore 176 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. och därför är det af synnerligen stor vikt att skogsvårdsstyrelsen till nästkommande år förfogade öfver tillräckliga medel för anställandet af en tredje länsskogvaktare. Tablå utvisande afverkningarnas fördelning på de olika häraderna inom länet. | | S:a rapporte- | Befintliga | 1912 beskrifna| rade afverk- | Förbindelser | skogsodlings- Earl lagstridiga mingar 1905— ingifna under | förbindelser | afverkningar | 12 (äfven ej | år 1912" | vid utgången lagstridiga) | af år 1912 I FOA I Va ÄSbO Fub o rs SA ARE RA 50 | 554 30 288 | IV ALLOLCAN skotrar ENE VA JE fra Ra] 31 | 312 17 | td Valle, Gudhems och Kåkinds 3 | 189 4 84 Kinne, - Kinnefjärdings och | | | | Källan ds Se SSR = 146 = 57 | Skånings, Vilske och Frökinds i 59 2 22 Åse, Viste, Barne och Laske 6 71 | 2 22 Summa 97 1,331 55 | 590 Syn enligt $ 2 af lag angående vård af enskildas skogar den 24 juli 1903 har styrelsen sett sig nödsakad att påkalla å 4 egendomar. Under året har hofrättens utslag fallit rörande återväxtens betryg- gande å egendomen Holmen i Fägreds socken, och fastställdes härvid de anspråk, som skogsvårdsstyrelsen framställt. Skogsvårdskommittéerna. Inom 108 af länets 260 socknar förefinnas skogsvårdskommittéer, hvilka i ett flertal fall biträdt styrelsen med upptagande af rekvisitioner af frö och plantor samt äfven lämnat upplysning rörande afverknin- gar m. m. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Rörande skogarnas tillstånd och skötsel inom länet får styrelsen hänvisa till tidigare afgifna berättelser, hvartill icke mycket finnes att tillägga. " Häraf en del afseende under föreg. år rapporterade afverkningar. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Lt lig | Någon egentlig minskning i skogssköfling kan icke förmärkas, och utföras ännu afverkningarna flerstädes helt planlöst. Intresset för en rationell skogsskötsel synes dock visa en glädjande tendens att stiga, och är det härvidlag en del större egendomar, som gå i spetsen. Skogsodlingarna synas blifva populära och kan styrelsen blott be- klaga, att dess penningresurser icke äro tillräckliga att fylla alla de an- språk, som framkomma, utan måste en hel del ansökningar om gratis- skogsodling å af ålder kala marker afslås. Endast en ansökan om bi- drag till dikning å försumpade skogsmarker har styrelsen sett sig i stånd att bifalla på det viset, att två tredjedelar af kostnaden för dik- ningen gäldats af skogsvårdsmedel. Rörande finanserna hänvisas till sammandraget å följande sida. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913 Bilaga 1. 178 SKOGSVÅRDSSTYREESERNAS BERÄTTELSER 1912. Sammandrag öfver Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1912. Inkomster. Behållming? Mån, TOTT körsocpgsioos sons öste rt NEAR JAN SE RAA SIE Statsanslag till uppehållande af styrelsens verksamhet Statsanslag till skogsodlingens befrämjande I EE ba Ta kjb ovan Sens ha ke Ner sa AE NE RR oe Are aa pr TTR RR RR Ka Hushållningssällskapets anslag SKGSSVÄrdSafSLitEr sont gor rera tesen RR SSE Len L on RAS rr SE Så TA SLADE Försäljningsmedel för frö och plantor UPPLlUpPRa” TÄDtOL:: «vas se0 26960 sh skor AA SUS SSR TERES AS RS JAN SSE RAA SSE JA terblirnavsynekostnader. =... = se Aer KASERNER ee Ersättning, for kulttrbittäde jerk Aero ee SATA en Isa AnN une Återburna utlägg för kottinköp Försäljning af inventarier Summa 7207 8 LO) 011 0 VS: GÄR SNRA SSR nt BES SER OS BA GLES AG Soo LEAN Reseersättningar SKO2SO UND de do åse auk fök a aa dra sla fa böjs et sh Nf el Nr SSL Ar Gårdsjökursen INTY CI CAN CI7 sosse eb SS ERS slot as Se sl sl SS es SE GS SET as elelöke AA far SRA DYkningsblOrage is sdescn orsdass ys eden osar Öre REAR fela er rek LER ANNE AA Expedition och diverse Behållning till 1913 Summa Mariestad i april 1913. På Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses vägnar: M. F. Rodhe. 34,318: 4,039: 15,594: 606: ANG NO: 34,318: Alf Winbladh. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Undertecknade i vederbörlig ordning utsedda att granska Skara- borgs läns skogvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1912, få efter verkställdt uppdrag afgifva följande Revisionsberättelse. Inkomster och utgifter under året hafva utgjort: Inkomster: 15XE RÖNTE IE TORA Sno SA EA REKA RER RAA ee 198: 14 Statsanslag till uppehållande af styrelsens verksamhet ............. 4,000: — » SR Sko SOC gens eSAMjAn eos ssesrsnesekaeis or osa 3,852: — LARTSKNOSES TMEG | forsar stor rg SS SEE A BSS SAR NTA PRE SCR — HitShällpingssällskapetsk ad0Ssläg o-.gs..sessssccnrs os seeks rede aa SKEN 1,000: — TRO SM AT CLS ct OLE CTR Ers SA sä arters) Sd os ss alster öTa SES rn san RER Ma Wckls 11,766: 70 IBorsäljningsmedel för? fröroch plantOr | C:s ..ss.ssssssassisesasnaes sne 8,554: 06 ANP ELJI GAR ATA CO Tapia be sr usla eb elea ojn Sol slöa 018 a ER ädla) 0 Sälee lefeiöi ne else a RKS 61: 89 Återburna SVILER 00 STI AC SIG SSR sä ejägefer a Re EG RRD EE AR rr 355: 06 ISA om Ö TK te bIETAC EK (555. aus nassenns fps oe easier en ella nens Ke 262: — Aferöeana mubkag Kör IKON 261: 05 NJOrSAL DID ER ARELIV SN tale sd s..c susse pan sla ef ner een nan nee aan > 8 Summa 34,318: 90 Utgifter: ANAMOTAND SENT gågorårsyadss re BIR ADDRESSES SEAN SER ASKR NEN RASAR SE 6,100: — [NESS OS LEA 0 cs Se bellas sa sj sense sn onn ar g Lee Ajaa fre a 4,039: 52 SUG fFSOCINDNE > gsngovåotteribbesasatnnsnb dr vores eng BA ENS CEREE DE : 15,594: 60 (CEROSJÖKEESA, gydosdudsossodsk RAL RNA E 606: 72 [ERSÖTDNENNÖT gäcggs 00000 stora RS RASER ED NCR SRA 253788 NÄRKE SÄ ELR Or rs lenles Ssd mgala snar a ns dr 139: 08 Fxpedition och GIverse sosse sko 2,350: 42 Behållning till 1913 .......... 5,235: 68 Summa 34,318: 90 Beträffande styrelsens verksamhet i öfrigt få vi hänvisa till den af styrelsen afgifna årsberättelsen. Siffergranskningen har verkställts af riksbankskassören G. Win- 180 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. bladh. Härvid hafva endast några mindre fel anmärkts, enligt hvilka kassaförvaltaren har några öres tillgodohafvande hos styrelsen. Felen böra rättas i innevarande års räkenskaper. Då räkenskaperna i öfrigt befunnits riktiga samt verificerade och i god ordning, samt styrelsen, såvidt vi kunna finna, fullgjort sitt viktiga uppdrag med synnerligt nit och intresse, få vi tillstyrka full ansvarsfri- het för 1912 års förvaltning. För siffergranskningen föreslå vi ett arfvode som förut af 40 kronor. Mariestad den 2 maj 1913. Josef Fischer. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. A. O. E. Hedenstierna. K. G. Wallenius. Af hushållningssällskapet utsedd revisor. Af landstinget utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Värmlands läns landstingsom- råde berättelse om 1912 års verksamhet samt om sko- garnas tillstånd och skötsel. Under berättelseåret har skogsvårdsstyrelsen utöfvat sin verksam- het efter samma grunder som under föregående år. Styrelsen ser sig alltså härutinnan kunna hänvisa till sina tidigare afgifna redogörelser. Sex styrelsesammanträden hafva under året hållits. Dessutom före- togo styrelsens samtliga ledamöter under tiden den 21—24 augusti en inspektionsresa genom delar af Ölme, Fernebo, Nyeds, Väse, Karlstads, N:e Fryksdals och Jösse härader, hvarvid bland annat besågs en del större skogsodlingar utförda å lagstridigt afverkade marker. Tjänstepersonalen har äfven under år 1912 utgjorts af 1 ordinarie och I extra länsjägmästare samt 8 länsskogvaktare. Såsom länsjägmästare har alltifrån skogsvårdsstyrelsens tillkomst fungerat jägmästaren Arvid Nilsson. Då denne på grund af erhållen annan tjänst med berättelseårets utgång lämnat sin befattning hos sty- relsen, vill styrelsen till honom uttala ett varmt tack för hans förtjänst- fulla verksamhet som länsjägmästare. Till länsjägmästare från och med 1913 års ingång antog styrelser länsjägmästaren i Skaraborgs län Gunnar Fries. : I och för de skogsodlingsarbeten, som under våren 1912 utfördes under styrelsens ledning, voro anställda 131 st. plantörer. Med planläggning och afsyning af dikningsarbeten biträddes den - ordinarie personalen af 19 st. dikningsförmän. Under sina resor inom länet hafva länsskogvaktarna goda tillfällen att vid personligt sammanträffande med skogsägare påverka dessa till en bättre skogsvård. Ansökningar af olika slag, såsom om skogsodlings- och dikningsbidrag m. m. upptagas i allmänhet vid länsskogvaktarnas besök hos resp. skogsägare. Den jämförelsevis betydande omfattning, som skogsvårdsarbeten af ofvan antydda slag glädjande nog erhållit icke minst bland länets mindre skogsbrukare, torde i stort sedt få till- skrifvas länsskogvaktarnas arbete. 182 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. För utsyning af virke hafva efter särskild skriftlig ansökan 178 st. skogsägare erhållit biträde af styrelsens personal. Liksom fallet varit under de närmast föregående åren, hade det varit styrelsens afsikt att äfven år 1912 anordna en undervisningskurs i virkesutsyning och skogstaxation och hade kallelse till en sådan utgått till ett antal hemmansägare och hemmansägaresöner, som tidigare ge- nomgått af styrelsen anordnad skogsodlingskurs. Till följd af oförut- sedda mellankommande hinder för länsjägmästaren måste emellertid den planerade kursen tills vidare inställas. Som i föregående årsberättelse finnes omförmäldt, har styrelsen lå- tit en härför lämpad person genomgå skogsskola för att sedermera tjänst- göra som föredragshållare i skogshushållning. Denne föreläsare, hem- mansägaren Carl Asplund, har under året varit flitigt anlitad. Kom- munalstämmor, skogsvårdskommittéer och föreläsningsföreningar i olika delar af länet hafva i ganska stor omfattning rekvirerat honom att hålla föreläsningar i skogsvård. Föredragen bekostas helt af skogsvårdskas- san, men är den, som rekvirerat föreläsaren, skyldig tillhandahålla lämp- lig lokal samt ombesörja affischering o. d. Inalles hafva under berättelse- året hållits 64 st. dylika föredrag, af hvilka flertalet varit talrikt besökta af intresserade åhörare. Länets hushållningssällskap har under året anordnat sex småbru- karekurser fördelade på följande socknar: Stafnäs, Rudskoga, Huggenäs, Sillerud, Nyed och Ö:a Emtervik. Vid hvar och en af dessa kurser hafva föreläsningar i skogsvård hållits af skogsvärdsstyrelsens personal. Vid de fyra tidigast nämnda platserna föreläste länsjägmästaren, i Nyed extra länsjägmästaren samt vid Ö:a Emterviks-kursen styrelsens of- van omtalade föreläsare Carl Asplund. Vid landtbruksskolan å Varpnäs samt vid landtmanna- och folkhög- skolorna vid Molkom har genom styrelsens personal meddelats under- visning i skogshushållning. Vid Varpnäs har undervisningen i detta ämne bestått i 20 timmars föreläsningar, hållna af extra länsjägmästa- ren, hvarjämte skolans lärlingar under sakkunnig ledning deltagit i skogs- odlings- och hjälpgallringsarbeten. Vid de nämnda skolorna vid Mol- kom har undervisningen bestått i 10 timmars föreläsningar om skogs- skötsel. Äfven vid dessa skolor har extra länsjägmästaren meddelat undervisningen. I likhet med närmast föregående åren hafva 1,000 ex. af Skogs- vårdsföreningens folkskrifter inköpts och genom länsjägmästarens för- sorg kostnadsfritt utdelats till för skogsvård intresserade inom länet. Ett antal af fil. doktor Fr. Lovéns småskrifter om skogsvård hafva jäm- väl utdelats. 0 SS US VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 183 Äfvenledes har styrelsen under året prenumererat på 200 ex. af tidskriften »Skogvaktaren» att utdelas till en del intresserade personer särskildt bland dem, som genomgått någon af styrelsen anordnad kurs i skogsodling. Skogsvårdsstyrelsens plantskolor, hvilka äro belägna i Seffle, Deje och Årjeng, hafva under berättelseåret lämnat 3,440,100 st. till utplan- tering tjänliga plantor, hvaraf 1,181,800 st. tall- och 2,258,300 st. gran- plantor. Till följd af att tillgången på plantor i plantskolorna var afsevärdt större än styrelsens eget behof, kunde en rätt betydande mängd plan- tor försäljas till andra håll. Sålunda försåldes under våren 1912 ej mindre än 254,500 st. tall- och 530,000 st. granplantor.. Köparna voro i allmänhet skogsvårdsstyrelser inom andra län, men gick äfven en del plantor till kronan eller kommuner tillhöriga marker. Vid berättelseårets slut funnos enligt på senhösten verkställd inven- tering i plantskolorna följande antal plantor: IT STENS fordrade sa äre ASEA SYNA ARN SEE 2,943,000 st. 1 1072 föccecdörr ns st SR ER ERAN SEEN 3,006,400 » TR] ST 0 RR OR bleka borda SAK dee: 1,696,000 » S:ma 7,645,400 st. I ofvanstående summa inbegripas då emellertid äfven c:a 4,000,000 st. 1-åriga granplantor, hvilka dock först som 2-åriga blifva användbara för utplantering. Uppfrysning i plantskolorna torde äfven ej obetydligt reducera plantförrådet. Fröklängningsanstalten, belägen vid Deje, visade sig under är 1912 vara af stor betydelse för styrelsens verksamhet. Som faran för gran- fröbrist till 1912 och än mer 1913 års skogsodlingar visade sig påtag- lig, föranstaltade styrelsen om en ganska omfattande och intensiv kott- plockning i de delar af länet, där någon nämnvärd tillgång af grankott förefanns. Liksom förhållandet varit under de närmast föregående åren, var äfven 1912 års grankottskörd i Värmland skadad afinsekts angrepp. Utbytet vid klängningen blef därför jämförelsevis svagt, men i betrak- tande af de höga pris på granfrö, som under året voro gällande, blef klängningen af grankotten dock för styrelsen till ekonomisk fördel. Under berättelseåret inköptes 1,830,5s hektoliter grankott. Af denna kottmängd klängdes 1,823,75 hektoliter, hvarvid utbytet blef 452,9 kg. frö. Resterande 6,s hektoliter grankott samt 42,6s hektoliter tallkott, som äfven inköpts under året, klängdes ej under berättelseåret, utan förefanns som behållning vid årsskiftet. 184 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Bidrag till och biträde vid skogsodling har under år 1912 lämnats skogsägare inom länet efter af styrelsen tidigare fastställda grunder. Den jämförelsevis ringa tillgången på granfrö till vårens skogsodlings- arbeten, hvilken olägenhet ju endast i någon mån kunde motvägas af den rikliga tillgången på granplantor, blef dock orsak till att en del skogsodlingar, som eljest kommit till utförande, antingen måste upp- skjutas till nästföljande år eller också afsevärdt inskränkas. Omfattningen af de under berättelseåret under styrelsens tjänste- personals ledning utförda skogsarbetena framgår af tablå I, af hvilken synes att under år 1912 hafva O51 st. skogsägare utsått 1,299,; kg. frö, däraf 629,2 kg. tall- och 669,6 kg. granfrö, samt utsatt 1,488,100 st. plantor, däraf 752,300 st. tall och 735,800 st. granplantor, kvarvid en ytvidd af 2,004 hektar skogsodlats, däraf 1,612,7 hektar genom sådd och 391,3 hektar genom «plantering. Af ofvannämnda skogsodlade areal utgör 1,691,8 hektar fullständig skogsodling och 312,2 hektar hjälpkultur. Af tablån framgår vidare, att vid skogsodlingen i fråga förbrukats I3,353,; dagsverken, däraf 8,339,8 vid sådden och 5,013,7 vid planteringen. Vid jämförelse med motsvarande siffror för år 1911, utgörande re- spektive 821 st. skogsägare, 1,560,4 kg. frö, 1,582,500 st. plantor, 2,353,3 hektar och 15,776,6 dagsverken, visar sig, att årets skogsodlingar under tjänstepersonalens ledning varit något mindre än föregående års. Orsa- kerna till denna minskning torde — utom i den tidigare påpekade gran- fröbristen — äfven möjligen vara att söka i det förhållandet, att de skogsägare, som innehafva äldre kalmarker och som äro intresserade af att få dessa marker återförsatta i skogbärande skick, nu börjat närma sig detta mål. Ännu ej med skogsodling öfvergångna äldre kalmarker torde i allmänhet ägas af personer, som sakna förmåga eller vilja att vid- taga skogsodlingsarbete å kalmarkerna i fråga. Biträde af skogsvårdsstyrelsens plantörer för ledande af skogsod- lingsarbeten påkallas i allmänhet endast af sådana skogsägare, som sakna utbildad skogspersonal. De större skogsägarna inom länet -— såväl bo- lag som enskilda — hafva ofta skolad skogspersonal och använda de sig därför endast undantagsvis, t. ex. då skogsodlingarnas omfattning omöjliggör användandet af endast egna förmän, af styrelsens plantörer. Detta har under året varit fallet i endast ett fåtal fall. Såsom alla föregående år hafva dock äfven de skogsägare, som ge- nom egen sakkunnig personal utföra skogsodlingsarbeten å sina marker, er- hållit intill 20 kg. skogsfrö till nedsatt pris och plantor gratis i mån af tillgång. Omfattningen af de skogsodlingar, som på detta sätt under- stödts af skogvårdskassan, synes af tablå II, af hvilken framgår att under berättelseåret af 40 st. skogsägare utsätts 519,6 kg. frö, däraf 394,2 kg. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 185 tall- och 125,4 kg. granfrö samt utplanterats 1,167.500 st. plantor, däraf 175,000 st. tall- och 992,500 st. granplantor, genom hvilka frö- och plantmängder en areal af c:a 753, hektar antages hafva blifvit skogsod- lad, 519,6 hektar genom sådd och 233,; hektar genom plantering. Ett afsevärdt antal af länets större skogsägare utföra emellertid år- ligen mycket omfattande skogsodlingsarbeten, utan att de till dessa er- hålla något som helst bidrag ur skogsvårdskassan. Då det gifvetvis är af ett stort intresse att kunna angifva omfattningen af jämväl dylika skogsodlingsarbeten, har styrelsen äfven för år 1912 sökt förskaffa sig så vidt möjligt fullständig kännedom härom. Genom af vederbörande skogs- ägare välvilligt lämnade uppgifter ser sig styrelsen i tillfälle att i tablå HI angifva, hvilka skogsodlingar af nämnda slag utförts inom länet un- der år 1912. Af denna tablå framgår att under år 1912 utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan inom länet utsätts 1,127,, kg. skogs- frö, däraf 538,9 kg. tall- och 588,5 kg. granfrö, samt utsatts 901,700 st. plantor, däraf 398,330 st. tall- och 503,370 st. granplantor, genom hvilka frö- och plantmängder 2,412 hektar skogsodlats, häraf 2,119,8 hektar ge- nom sådd och 292,2 hektar genom plantering. I tablå IV hafva tablåerna I--III sammanfattats och utvisar denna, att under år 1912 å enskildas skogar inom Värmlands län skogsodlats tillhopa 5,169, hektar, hvartill åtgått 2,940,; kg. frö och 3,557.300 st. plantor. Till följd af de rikligare skogsvårdsmedel, som under året stodo till styrelsens förfogande, hafva diknings- och bäckrensningsarbetena är 1912 kunnat erhålla ett kraftigare stöd 1 form af direkta bidrag, än un- der närmast föregående åren varit fallet. Under det att år 1910 till mark- ägarna bidrag vid skogsdikning ur skogsvårdskassan utgick med endast 40 « och år 1911 med endast 20 3, kunde under berättelseåret dik- ningsbidraget åter höjas till samma storlek som under åren 1906—1909 eller 50 2 af nedlagda skäliga arbetskostnader, dock högst 1,000 kr. pr markägare. Liksom alltid förut har äfven hvarje skogsägare, som så önskat, erhållit kostnadsfritt biträde af styrelsens personal för planläggning och afsyning af dikningsarbete. Följden af ofvannämnda ökning i dik- ningsbidragens storlek blef, att ett betydligt större antal skogsägare un- der år 1912 utförde dikningsarbeten i sina skogsmarker än under år 1911. Genom höstens ovanligt tidiga och svåra snöfall inom länets nord- ligaste delar, kunde en rätt afsevärd del af årets dikningar därstädes ej afsynas under berättelseåret. Dessa dikningsarbeten, enligt approxima- tiv beräkning utgörande c:a 351,000 löpmeter diken och 17,000 löpmeter bäckrensning för en kostnad af c:a 10,500 kr., komma således attredo- visas först i nästföljande årsberättelse. 186 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IG12. I tablå V finnas sammanställda de under året afsynade dikningsar- beten, som äro utförda med bidrag ur skogsvårdskassan. Ur ifrågava- rande tablå framgår, att af 412 st. skogsägare nygräfts 404,108,; löpme- ter diken för en kostnad af 73,8607:067 kr. och upprensats S84,445,6 löp- meter bäckar för 8,908:068 kr., eller tillhopa torrläggningsarbeten med bi- drag ur länets skogsvårdskassa utförts för en summa af 82,830:35 kr. Jämföras ofvanstående siffror, hvilka ju dock af angifna skäl ej full- ständigt utvisa allt på grund af utlofvadt bidrag från skogsvårdskassan under året utfördt dikningsarbete, med motsvarande siffror från åren 1910 och 1911, då dikningsbidragen utgingo med respektive 40 och 20 procent af arbetskostnaden, framstår med all tänkbar tydlighet, huru ofrånkomligt nödvändigt det är, att genom verkligt effektiva bidrag kunna understödja torrläggningsarbeten i skogsmark, om man öfver huf- vud önskar, att dessa synnerligen betydelsefulla skogsvårdsarbeten skola komma till stånd i någon afsevärd omfattning. Då emellertid de större skogsägarna inom länet utfört dikningar, som afsevärdt öfverstiga det arbete, som motsvaras af skogsvårdsstyrel- sens maximibidrag 1,000 kr., har styrelsen sökt vinna kännedom jämväl om dessa utan bidrag ur skogsvårdskassan utförda torrläggningsarbeten. I detta afseende benäget lämnade uppgifter äro sammanförda i tablå VI, af hvilken framgår, att utan ringaste bidrag ur länets skogsvårdskassa under 1912 nygräfts I10,350 löpmeter diken för en kostnad af 21,019:58 kr. och upprensats 55,570 löpmeter bäckar för 6,260:50 kr. eller tillhopa alltså för en kostnad af 27,880:08 kr. Inom länet har alltså, som framgår af tablå VII, hvilken utgör ett sammandrag af tablåerna V—XVI, å enskildas skogar under år 1912 ny- gZräfts 514,518,, löpmeter diken och upprensats 140,015,6 löpmeter bäckar för en sammanlagd kostnad af 110,716:43 kr. Häri ingå då emellertid ej de under året utförda men till följd af tidiga snöfall ej afsynade dik- ningsarbeten, som tidigare omnämnts. I skogsvårdskommaittéernas antal har ingen förändring inträdt. En del af kommittéernas ledamöter hafva lämnat styrelsen afsevärd hjälp genom att i sina hemorter upptaga rekvisitioner om skogsodlings- och dikningsbidrag m. m. Af skogsvårdskommitterade har dessutom styrel- sens personal ofta kunnat erhålla värdefulla upplysningar rörande skogs- förhållandena inom resp. kommittéers verksamhetsområden. Uppsikten öfver skogslagens efterlefnad har styrelsen under berät- telseåret utöfvat efter samma grunder som under tidigare verksamhetsår. Genom sin personal har styrelsen sålunda öfvervakat, att lagstridigt af verkade marker blifvit i behörig tid skogsodlade. I allmänhet har det ej mött några svårigheter att få dessa skogsodlingsarbeten till stånd. SN VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 187 Endast i två fall har styrelsen under året sett sig nödsakad påkalla undersökning enligt $ 2 af skogslagen. Ingendera af dessa »laga syner» medhanns emellertid af förrättningsmännen före årsskiftet. Den ena af dessa syneförrättningar torde numera ej behöfva komma till stånd, då — skogsmarken ifråga, efter det att undersökning enligt $2 hos Konungens Befallningshafvande påkallats, inköpts af länets största, för sin skogsvård kända bolag. Utan föregående laga undersökning har under år 1912 särskilda öf- verenskommelser rörande erforderliga skogsodlingsarbetens utförande träffats med 13 st. innehafvare af på lagstridigt sätt afverkade marker. Afverkningarna under vintern 1911—1912 hafva i stort sedt utförts på ett sådant sätt, att ett ingripande på grund af skogsvårdslagen endast undantagsvis varit påkalladt. Som af tablå VIII framgår, hafva nämligen endast 42 st. af ofvan nämnda periods afverkningar befunnits utförda på sådant sätt, att särskilda åtgärder till återväxtens betryggande vid tjänstepersonalens under året företagna besiktningar befunnits nödiga. Dessa afverkningstrak- ter, som tillsammans omfatta 203,5 hektar, hafva detaljbeskrifvits samt, där så befunnits erforderligt, inlagts å karta. I ofvan angifna afverk- ningar inbegripas ej kalhyggen belägna å marker tillhöriga skogsvår- dande bolag. 29 st. beskrifningar öfver under åren 1905—1911 lagstridigt afver- kade trakter om tillsammans 90,7s hektar hafva under berättelseåret omarbetats, fullständigats eller nyupprättats. Genom underdånig skrifvelse till Kungl. Maj:t har under berättelse- aret Kungl. Domänstyrelsens chef generaldirektör K. Fredenberg an- mält, att han »vid företagen resa å Brattfors Aktiebolags egen- domar funnit skogssköfling hafva därstädes ägt rum i sådan grad, att 1903 års lag angående vård af enskildas skogar blifvit öfverträdd och att vederbörande skogsvårdsstyrelse icke vidtagit tillfyllestgörande atgär- der att förekomma denna eller åtminstone icke tillräckligt tidigt i saå- dant syfte ingripit». Genom Konungens Befallningshafvande i länet, till hvilken myndighet nämnda anmälan remitterats, sattes styrelsen i tillfälle att afgifva yttrande öfver denna generaldirektörens uppseende väckande anmälan, och anser sig styrelsen genom den i ärendet före- bragta utredningen hafva tydligt framvisat, att den ifrågavarande anmä- lan varit fullständigt opåkallad och obefogad. I underdånig skrifvelse har konungens befallningshafvande efter at! hafva tagit del af styrelsens yttrande för egen del anfört, »att genom den i ärendet af bemälda styrelse åvägabragta utredningen efter Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes uppfattning ådagalagts, att styrelsen, 188 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. så långt gällande författningar i ämnet det medgifvit, vederbörligen vid- tagit de åtgärder, som under förhandenvarande förhållanden på styrel- sen ankommit». De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. För de enskilda skogarnas Zilstånd har styrelsen i tvenne af sina föregående årsberättelser lämnat en jämförelsevis utförlig redogörelse. Då några afsevärda förändringar i detta hänseende naturligtvis ej kunna inträffa under den korta tiden af ett fåtal år, ser sig styrelsen böra hänvisa till sina tidigare gjorda uttalanden rörande de enskilda skogar- nas tillstånd. I sin årsberättelse för föregående år lämnade styrelsen en prelimi- när redogörelse öfver resultaten af den s. k. Värmlandstaxeringen. Sty- relsen hyste då den förhoppningen, att det fullständiga betänkande, som den af Kungl. Maj:t tillsatta kommissionen har att afgifva, skulle blifva tillgängligt under berättelseåret, så att dess uppgifter rörande de värmländska skogarnas tillstånd skulle kunna inflyta i denna årsberättelse. Denna förhoppning har emellertid gäckats, då det slutliga resultatet af försökstaxeringen af Värmlandsskogarna ännu ej publicerats. Rörande de enskilda skogarnas skötsel har styrelsen äfven vid tidi- gare tillfällen afgifvit sitt omdöme, och vore måhända tillräckligt att hänvisa till dessa yttranden. Likväl anser sig styrelsen ej böra under- låta att framhålla, hurusom den med glädje tror sig kunna konstatera, att intresset för skogsvård är i ständigt stigande inom länet. För en- dast något Io-tal år sedan torde — i stort sedt — sträfvan efter verk- lig skogsvård endast hafva återfunnits å de större skogsbolagens mar- ker. Den mindre skogsägaren ägnade vid denna tid sällan en tanke åt skogsvårdens kraf. Att numera härutinnan en förändring i uppfattnin- gen hos de mindre skogsägarna inträdt, är otvifvelaktigt. Ökade skogs- värden hafva säkerligen spelat en ej oväsentlig roll vid väckandet af de mindre skogsägarnas intresse för en förbättrad skogsvård, men får förvisso äfven en betydande del af detta intresse godtskrifvas det upp- ysningsarbete, som genom styrelsen bedrifvits inom länet. Förutom i de tidigare nämnda ganska omfattande skogsodlingsar- betena torde ett bevis för ofvan sagda kunna finnas i det från ren åter- växtsynpunkt förbättrade sätt för afverkningarnas bedrifvande, som allt-. mer börjar komma till användning, hvilket bl. a. framgår af det år från år minskade antalet afverkningar i strid mot skogslagen. Om man nu alltså kan anse, att vid afverkningarnas bedrifvande nu- mera ganska stor hänsyn tages till återväxtens fordringar, så kvarstår VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 alltjämt — om också äfven härutinnan en förbättring torde kunna spå- ras — det ännu ganska allmänt rådande missförhållandet, att en stor mängd af länets afverkningar utföras på ett från Zillväxtsynpunkt otill- fredsställande sätt. På detta område har styrelsen förvisso alltjämt ett ofantligt stort fält för sin upplysande verksamhet. Karlstad den 26 april 1913. Värmlands läns skogsvårdsstyrelse: Fr. Lovén. SVA Taberg: BYA derVerdier: / Je / 3 Z Gunnar Fries. 190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IgI12. : Tablå. I. Under ledning af skogsvårdsstyrelsens tiänstepersonal u | = | ErTö IPjllatni Hör Skogsodla Antal" |E=== 2 = == 2 | Genom sådd Brera SKOgEN ra Gran Tall Gran = - ägare | kg. kg. St SE Fullst. Hjälp | Summa hektar | hektar hektar | | | | 3 Elfdals öfre......... Re 72,1 106,6 || — = 202,7 27,9 | 230,6 Plidalsinedref re 36 AT | 49.x)) &300) 8100] 108;3 2,7 | ITE Fryksdals öfre...... 13 16,1 14,4 || — | FS 33,9 — 33,9 | Fryksdals nedre ...| 103 134,1 112,1 24,400 | —-35,300 273,1 36,5 309,6 TOSSGU a rss SOMMAR NAO: 62,3 | 8,900 | — 8,400]| — 126,0 20,8 146,8 (ST SRS Söp RR br 24 | SIA 25,9 || 20.400 | 20,700 67,8 2,0 | 69,8 I I | NOrdmarkSiec.. css. 45 937 14,2 | 16,900 | 58,500 ll 3358 | 5,3 39,3 Gillbergs ossescse 88 104,2 100,0 || 109,100 | 83,500 | 215,3 | 2NG 246,8) | || | NAS foa ds se Forts 69 | 40,8 59,1 || 100,8c0 | 140,300/ 111,6 | ARE 125,7 I I | I I ÖF sites Sö 5,9 g9,2|| —1,400] 12.200] 25,00 25,0 I | | | NYCdSk etsare de 42 17,2 11,8 || 263,600 93,400 | 320 32,6) FIS eo se a ansa ljel side 52 24,1 3257 32,600 | 66,900 | 48,3 | TS 55, | | IRfarlsta spare 20 | 17,1 11,4 | 42,600 | SO 28,3 = 28,3 NASSER sr | 34 TSE 9,0 81,100 | 160,100 25,9 455 30,4 | Al | | | Öm EVER SENS saa 12 12,0 16,0 10,000 10,000 | 36,2 = 3672) | | Visnums ......- 22 38,3 35,8] 34,200 9,400 || 78,7 12,2 90,9 r Summa| 651 629,9 669,6 752,300 | 735,800| 1,44735 165,2 | 1,612 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. da skogsodlingsarbeten inom Värmlands län 1912. Dagsverken Hjälp hektar vid sådden 391,3 Mans 1,018,9 329,0] 220,1] 950,2 53132 215,6| 106,0 806,8 420,8 63,0 152,0 149,4 53,8 8150 92,8 309,5 5,500,1 | Kvinns | Barn | 4 Summa | | Mans Kvinns! Barn vid planteringen 191 Summa 198,4 210,0] 182,0 16,2] 25,3 319,8] 224,2 78,3) 65,1 10,0] 185,4 13,0] 98,0 54,8] 82,7 66,1] 200,8 28,0 7,0 14,0] 31,0 78,0] II13,1 O;s] 1775 250] 58,0 cl 42,4 38,7] 133,5 I I 1,015,3/1,824,4 1,255,3 72150 | 261,6 1,494,2 | 675.1 | 411,0 217,0 944353 68757 98,0 197,0 340,5 231,8 141,0 182,6 481,7 8,339,8 | 32,0 6,0 PER DA 47.1] 11490] SA 6,0 ad 27.0] — 69,0 ed 23 112,6) 315,6/ ål 6,0 218,0] 27255 58,5) 159,0 19,5 = 84,5 52,0] 29150 > [2 > nun SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. 192 ING Ela NIST o0$'L91'1 |0o0S'z66 | 000541 || 9c6rS VESeT z'$r6€ ob — |Jewwng | I 2 [YFTE SL RETA Gt S (Red Till ARE SNF INSREOE ES ME FR ER RASA SAR San INEeISE €£'9 otoz [oo] hp RA o0S'1z 000'01I otoz otz otgI ön NE 20 0 RE BAL PT TR NR EN SWNUSIA ot IE ol otof o00'S pA 0005 alot DÄG otGz (SR OEEEEE EEE NS SEE ENE RENEE NA awl0 €rGg £'SI otob ooS'9/ 009'99 O000'01 o'ob o'z otgE po oo fees AL ANGER NI LTT Slot | st£91 Levi 8'gbr o0o5'EL o05'€L = 8'gbi vELe Förr 6 |E er bee nerna oqauiay | o'tzII otoS otz9 000'05z — | 000'00z | 000'0$ o'z9 Ser stog + | EE ro ere säger | | o'£or ofog ot€fz ooo'oor | o00'o0f | 000'001 ot€z ot6I otg (Ska SR LE ÄR AR SRAR SYIBUPION | | otgb otg otob ooo'obt ooo'ot =S, otob otzI o'gz | go oo frresreersrereserrieeser seesrn nr stumnar) | E:ol €£'orI ofog DOS SS Oo09'iS OA 009 ot CE otSz | S = RA 9 elda Wjelnln aldjaj bläls pls R S alxUWiela Bla stAlR PRI uoja assof | a LEE re gr nera | ogsrela PER z Å [öagee TTR | | z St SI 09 9 SIEPSHÅT AY | I | | tel9g tb | ofoz o00'L€z o00'4€z | — otoz — | ERA NE le CAME SENSE rel ve ARE SIePHA | ER Te a TE TE I En Er EES Tea | | IeP2 NS 75 ”S | 33 [ESS 32 | 2 Bum | CM 5 | d " - | AN are3r | Burn ; | PPeS ewwun | uvIg UeL eWWnS UuvI:) | Me | | I | Rue | | | | -SBoYS PEEEIKeTE | NIeW Pelpossoy TOFU BI d OIH för SE E————— —— ———— - =S "Zurupoj ua3a SeuIe3rsSoys tIopun TIÖI 12 UP] SPULJUIKA WOUr UaJ3qtesTuNpos3oxs EPPpOJSJIapun UESSEYSPIBASBONS Iy VHIRIEL VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. PRESIS sjaurj In Bespiq uejn ziI6I JR UP] SPULJWJEA WOUI JP3OYNS SpJINSUI BP EPIOJIN UJJIqteSZUIH[POSZONS +'z6 ztEet z'65 oob'g61 | o00g'191 0o09'9€ g'Ib otg€ 8'€ £r£g g'bz Steg 090911 | o00tf. oo0o'€t Lev o'1z Li1z 9:95 s'r6 1folb ooSs'£zb | oLz'661 o£fz'bzz t'ppe zt£f1 z'I1I sty s'p — ooL'oz | — ool'oz — -—- — 6'S LI | — 6'S LI —- | — -— tll tigz 6'g+ L:991 otfor L:£9 o01'g€ oof'S o0g'zE Ltob AA Stf ot ot — 000'zI — 000'zI — — — z'6Z1I ste LSI o00'$z o00'$z — s'b9 8't9 — LES z'l S'g9bz 000'8I | o00f€ o00'$1 g'zE1 6:99 6:59 8'1£6 ofGI 8916 000'0€ | 000'8I 000'zI tog of11z +'69z I BRON Te) REL HS AST AS "By "By "By ewWwWuns BuIJueld PPES eWWUNS UuPäIr) HEL ewWwmung ugir) UeL NIPW Pe[PosSONS I0ueld OM "BSSENSPIBASBONS UIUESIgT er SWINUSIA )BIS[IE NY SIS | SPÅN OoqduIa "SEN SUnIg ”"assof STepSAÄL STePJIA Bilaga I. pe) o - 2 X S Ed 2 ”- å 5 RF & D $ : vv 1'691'$ otki6 | xtz$etb fl oo€t4SS:e | olg'rez!z | ofg'Szt St'gb6'z Steget ot£g$'r Jewwng ' gtr 6:81 6'Z1I o01'€8 006'g€ o0oz'bb 1:56 8'gf SY SU IS RV NL NR EE SWNuUSIA | g'el 9'9 z'99 o00'$z 00901 o00'$ I otgS ot1z ole I ulO 16501 Lv I: +to€ o0oz'I+tz O01'091 O01'18 1tzz 0t6 TI GIN ERE | få rg et Får ån I SER NESS TS RA aseA | Re 909 6'of £:6z 009'€g o00'6€ o09'tt otof Ver 9'li 3 ofzEz otLl ot6SI oob'bLE | ooz'S6z o0z'6L 9'gEr sel 669 = | CA 6'06 1 8'66 1:16 o00'€ Lv oob'991 009'90€ Lal gfe | 6gE Zz otgSl [EESK 6:€+9 009'019 oL6'bgz o£9g9'Szz | etgob 8'6ÅI1 S'gzz | 2 | Sfo6r 8't9 L:SeI 008192 | oo£'obr oo9f1e1I || 5:66 1565 INES:OV 3 | | S 9'64S [GSR 6 Lipgb oog9'zbb | o0S'€£gz 001651 | S'EPE | 6621 | CERN äå NAS | ENG ofgzI o05'£1I9 | o0og'€f9€ | oot'6bI1 9' lg vtes | zt0f | | 3 ofpEr z'vz 8'601 || :001:€6 | oo4fog — | oobp'zt £:L6 6: E +:6S Zz I I | 615E +'61 SKrSeE o0g8'£6 o0o6'+tg | 006'g L:€Ez 1:z91 91 2 | 9069 e'bz 8'599 007'0 oog'otr = | ootb'6€ ESS 6'g0z | OA = 8 | | g I'ppEtr L:69 teglet oob'I1gz o01'£9z o0É£'gI PES Le99€ L:gob 7 | [76] | Cs A | | EZ IeP2Y | | | Z | vwnung BunIueld | PPeS eWWNnS UuPID) IleL eWWNnS uBIr) TeL 3 I I | PI BEUTRAET | Sö & SE | = LIBER NN ANN ENS | [ | HATE LU PEIPOsSONS 203Ue]d OdIJ WLISO]Y I 'zTI6I JB UJJI3gqJeSTUI[POSTOHS EPJIOJIN UP| SPUBJWIEA WOUI JE8O3YS SIPINISUJ BP JJAJO BEIPULIUWIES ANREIGEL 194 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195 Tablå V. Diknings= ock bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Värm- lands län år 1912 med bidrag ur länets skogsvårdskassa. = om" ==" ms OÖOREORROROROOOAAA I | Antal Löpmeter | Kostnad Harr ad skogs- | ER ÅR / Bäck- I Dikning Bäckrensning ägare Diken | AL I | STENS | Kr. öre Kr. öre TR I SS Sr nr gran NO IRA 97 121,318,8 38,594,2 21;437, XI 4.388 | 66 128 II5,019,4 | —27,977,0 237301 1KI5 2,986 | 54 20 FREE 590,0 1,883 | 05 | 46 | 36 5 173050 134,0 13120. | 34 137 | 40 RES 49 24,57750 2,295,4 | -4,338 | 96 326 | 38 SN Ergs a 6 15,739,0 7:308,0 || 35235 | OT 643 | 14 ASPT dess 25 17,047,0 1,839,0 2,690 | 36 150 | 35 7 SPIASO:SN 3,321,0 5,450 | 76 282 | 75 TA SAR | 585,0 1,645 | 2 35 10 S 13 | IS20500-] 510,0 ISSN Md 26 80 JEKarlstads: motiven | 91 --4,872,0 485,0 | — 778 | 79 337 IKEO | --17,859,0 — | 3,040 | 73 = = 9 153:5 639,0 | 1,541 | 44 27 | 70 10,100,o 168,0 | 1,594 | 35 8 | 40 Summal| 412 | 404,168,7 84,445,6 | 73,867 | 67 8,9 8 | 68 Tablå VI. Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Värm-= lands län år 1912 utan bidrag ur länets skogsvårdskassa. | | Löpmeter | Kostnad I 3 ” Härad | Bäck- Dikning Bäckrensning | Diken | | rensning Kr. öre Kr. öre I I RETA A SERENA Rank. | 69,238 31,089 14,545 | 38 3,395 | SI | Fryksdals .. 2,676 — 481 | 41 —- — MRJOSSePS ens 5,125 148 776 | 30 23 | 03 | Grums 620 137 | 59 I Fernebo..... 16,968 13,467 3:31 RSA 1,783 | 49 Nyeds: .> v.cc 3,552 6,989 536 | 40 82 PISA I1,819 3,877 1,708 | 14 352 75 | Karlstads 352 59 | 80 — = Summa 110,350 196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Tablå VII. Sammandrag öfver diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes skogar inom Värmlands län år 1912. | | Löpmeter Kostnad | Härad | Back Dikning | Bäckrensning | |ise Dien sas | ; = I rensning Kr. | öre | Kr, öre | 190,556,8 | —69,683,2 | 35,982 | 49 | —7,784 | 47 117,695,4 27:977,0 | 24.220 | 56 2,986 | 54 16,700,0 738,0 2,659 | 35 | 69 | 99 | 9,356,0 | 134,0 1,257 | 92 13 | 40 2455 1GoMN ER 21205,4 4,338 | 96 326 | 38 | | 153/.3950, 0 Ra308:0 0 |A 31285N 643 | 14 | | 17,047,0 | 1,839,0 2,690 | 36 | 150 | 35 47,398,0 16,788,0 S:70511.33 2,066 | 24 | 12,965,0 757410 || 2,181 | 65 | 709 | 92 20,148,0 4,387,0 3139 | 91 409 | 55 5,224,0 485,0 | 838 | 59 33 | 10 17,859,0 = | 3,040 | 73 | ENE | Rs | 639,0 || 1541 | 44 | — 27) 70 | — I0,10059 168,0 | 1,594 | 35 | 8 1 40 Summa! 514,518,7 140,015,6 [ 95,487 | 25 | 15,229 | 18 Tablå VIII. Sammandrag öfver detalibeskrifna afverkningstrakter, uppkomna under afverkningsåret 1911—1912. H ärad | St. Hektar PiIfdals köfre! tingslag sm ecls bas Ae ssp Atal ers fesder eken esse Sr 7 | 51,5 > NEAres a oekonss ser Kör sade felen SRS SAR ISSN 13 40,3 | Fryksdäls: öfre 3 =6frsresösort oense ena ASA KN 5 10,5 | > 2 TGN RR rr nanm Sk ER AAA tb BggA SD sr NAD AI 6 42,0 JÖSSE Ale bar RN fe TV BET BRT Lee Nn Er SS Lee FED Sö FRK SERKEA (AN 40,0 NOTA MALKS 06 SS a sjön SÖTT os sis oa do Ske bA Safe SN Se ATS AS NRA I | 430 | GINB ERE ST a oa NARE sa ska är ge NN RENEE SATSAR SN NE, ÅS Er SN pd AA FA RA I 50 16 | TANDE RN SE FR SR RR DES ad RR UOeR RESAN da Ape BÅSAE So sögs I 230 Karlstads aan e see S SONG ls Er nja a SÄ 0 Sja fö fed NR RR EA REA 2 3,0 Summa 42 203,5 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 197 Berättelse öfver verkställd granskning af Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räken- skaper och förvaltning år 1912. Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår af följande tablå: Inkomster. RH Mr SING ET Sr sond es or seneste örlörre nde deres 17,449: 81 Skogsvårdsafgifter 190,139: 12 Anslag af staten, landstingen m. fl. 18,704: — PES [Cad Af Rn arassJ ars es ed dels fön Le bias nja stenarna a 1;2082 00 EO SEO OC DANT LAT EO Ta ra ad bussresan sena srns 18,184: 99 Rlantörers arvoden Och TfeSÖK .........siessdieodeteresseerde 953: — TN AEIRENNÖE öoggrns on Ars AA NE SES BRL BEEN 169: 60 INGRESS gå döde des doser or or SO SNS SS ENL ES AEA AN 376: 08 247,180: 58 Kronor 247,180: 58 Utgifter. FRK SIS EO SKteS EKO SINA CeT mo er ns åsen besviken kår I, TOT: 73 NöADSjäCmAStarnASsLarvOCeN — olcotsseseser es eesonssnsnnr ör solen sa 8,883: 99 » ESO strös SENS RASSEKSASS RS 3121: 43 PRaNSSkO SvVaktarnasplONE vo. s...cconsse resor sorkar root raderna 12,441: 30 » TESÖK bogvvutfg pen RNA 5,089: 89 30,638: 34 Skogsodling: EDS I a SKE SS fr a sa a 5 ale alefn nå ses eka sinleelen 25,559: 70 UFR EET ES BIO I Orr a aa aa aa a us ester pa tär sr seb rna 3,280: 62 PET ES] BIL SATS a LE TIN fees ben pre sh b Re jua oa a dan 0 dj olen EN SNR na 1,308: II BSK) ETF FK (6 fl ae tas ade eb ere rneen sb renas ein 5,167: 87 Skopsodlinga at äldre kalmarker.,...ss.s.ss.sossssosinsnn 640: 62 PEDRO RSS ENAS pess oro or SRS RASER AREA URSEP EAA EE FILISPES > FESOE fon sölg do ds RED ROSEN AD SEEN SE 1,992: II iDiversexskogsodlingskostnader...........eeesesee++ secs 20202 1,479: 63 48,283: 66 Dikning: DUST OS LC AON SSR ipren sar seselers brrnr vek ror ns ns ena BRT 44,085: 65 Hikningsförmäns arvoden ..........ssessse=ss+-e 0 SFR ERE 2,445! — > ES (INR a la ee Sje no be» älajälned er os R a no SER 1,124: 84 47,655: 49 Transport kr. 126,577: 49 198 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Transport kr. 126,577: 49 UD detvisnin gskärSCkA vs. sd ROSES SRS NES ANA 2,138: 30 TAVEDEALLÉL Ah äga rerna ee hn ERE rr ae CS YE ERNER SRA SNETT AA 554: 90 Reparation, och" un derhallkat tl ventalleies ds... ss 230105 VA DTODSETEOGD YiEYCK 6 sen så skara bese NA AS ars SATSER AA SE AR ERAN T,33TLNSO SYTEKOSUIACLCE) fi gsi sk a ep elelr aa ES SA JR ARR VERSER 102: 92 lägenheten sMO2D8 CD.=--s...cu. sees e Sas ADReE STARS ASU RESERISNEN 1,036: 38 Epp editONS=T0 Gb -Skrulmaat ere ss AA SA An 304: 80 Telegram- och telefonafgilter............i. oas WdrEbN DESS ISEN eb A oe SES SES NNS 1,079: 47 Diverse frakter FSE TRE Da LEN ASA RR SE I fr 04 SET RTR AA Rana En Ah dad nåd 3033 FIYyTOL: SOC FATT CCI ska a ERA a AE EN 1 SR ONT — MD IVEES ÖR dot nen SSA sbae ke äe Arga öR Ra SRA Bf E Ref a, se SARA SAND AA SE SIREN SL AN 253005 JE Behållning till 1913: Å deposition i Vermlands Ensk. Bank ................ 10,000: — ARöpan de eraknin ot ud: OR SES EN 2,101: 72 VA SKapitalräknin ge: d: Oss ee a ENE 98,000: — IUltestå ende fÖrSKO bb s.50 se TVÄRS Se EA BREN RS älela1 es: jaaa fela fa ake al 2 Ks ef R fe NS NET SE 151: 20 105 (Oj bi Ngn Kronor 247,180: 58 Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i Vermlands Enskilda Bank i Karlstad, äro inventerade och befunna i öfverensstämmelse med räkenskaperna. Verifikationerna äro granskade och i god ordning befunna, och har därvid endast anmärkts: 1:o att å verifikationen n:o 2112 utbetalts 50 öre för litet. Revisorerna hafva tagit del af styrelsens berättelse och vid dess sammanträden förda protokoll och därvid bland annat funnit, att skogs- odlingsarbetena under tjänstepersonalens ledning omfatta en areal af 2,004 har, och har därå utsåtts 1,299,; kg. frö, däraf 629,9 kg. tall- och 669,s kg. granfrö samt utsatts 1,488,100 st. plantor, hvaraf 752,300 st. tall- och 735,800 st. granplantor. Af ofvannämnda skogsodlade areal utgör 1,691,8 har fullständig skogsodling och 312,2 har hjälpkultur. För dessa arbeten hafva förbrukats 13,353,; dagsverken hos 631 st. skogsägare. Skogsodlingsarbeten utförda af ägarnas egen personal med bidrag af frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen omfatta en areal af 753,1 har och hafva därtill åtgått 519,6 kg. frö och 1,167,500 st. plantor. Utan dylikt bidrag hafva enligt inhämtade upplysningar under året skogsod- lats 2;412 har, hvara utsätts r,127,4 kg. frö och utsatts g9oryoorst plantor. Under året hafva sålunda 7 sin helhet skogsodlats 5,169,: har, hvar- vid förbrukats 2,946,; kg. frö 3,557,390 st. plantor. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 199 Diknings- och bäckrensningsarbeten. För dessa arbeten hafva under året ökade medel stått skogsvårdsstyrelsen till buds, på grund hvaraf styrelsen varit i tillfälle att åter höja bidragen till samma belopp som före 1910, eller till 50 3 af nedlagda skäliga arbetskostnader. Följden häraf har blifvit, att ett betydligt större antal skogsägare låtit utföra dikningsarbeten å sina marker än under närmast föregående år. Med bidrag ur skogsvårdskassan har under 1912 af 412 st. skogsägare upp- gräfts 404,:68 km. diken för en kostnad af 73,867:67 kr. och uppren- sats 84,,,45 km. bäckar för 8,698: 68 kr. Af större skogsägare hafva emellertid utförts dikningar, som afsevärdt öfverstiga det arbete, som motsvarar skogsvårdsstyrelsens maximibidrag, 1,000 kr., och har styrelsen härom inhämtat, att utan något bidrag ur skogsvårdskassan nygräfts 110,;5 km. diken och upprensats 55,57 km. bäckar, hvadan alltså under år 1912 å enskilda skogar nygräfts 514,s518 km. diken och upprensats I140,015 km. bäckar. Då emellertid höstens tidiga snöfall omöjliggjorde afsyningen af en del dikningsarbeten i norra delen af länet, approximativt beräknade till 51 km. diken och 17 km. bäckrensning, hvilka arbeten komma att redovisas i 1913 års räkenska- per, så visa årets arbeten i detta syfte, vid jämförelsen med år 1911,en högst betydande ökning. Plantskolorna i Seffle, Deje och Årjeng hafva under året lämnat 3,440,100 st. plantor, hvaraf 1,181,800 st. tall- och 2,258,300 st. gran- plantor. Fröklängningsanstalten i Deje har fortfarande visat sig medföra stora fördelar, ehuru årets klängningsresultat blifvit svagare än år 1911. En undervisningskurs i virkesutsyning och skogstaxation har under året varit planlagd, men måst på grund af mellankommande hinder tills vidare uppskjutas. Föredrag hafva hållits å 64 olika platser inom länet af den i sist- lidne års berättelse omförmälda person ur de mindre skogsägarnas egna led, och hafva dessa föredrag omfattats med stort intresse, Vidare hafva af skogsvårdsstyrelsens tjänstemän hållits föreläsningar i skogsvård vid sex af länets hushållningssällskap ordnade småbrukare- kurser, hvarjämte samma personal lämnat undervisning vid landtbruks- skolan å Varpnäs samt vid landtmanna- och folkhögskolorna i Molkom. I sistlidne års revisionsberättelse framhölls önskvärdheten afattläns- jägmästarens arbete med bokföring borde till fördel för hans egentliga arbete omläggas. Visserligen har skogsvårdsstyrelsen bemyndigat läns- jägmästaren att i större utsträckning än förut anlita extra skrifhjälp, hvarigenom dock hans bokföringsarbete knappast synes vara lättadt. 200 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. I anledning af hvad revisorerna om verksamheten under sistlidne år inhämtat vilja de med hänvisning till de arbetsresultat, som framgår af styrelsens berättelse, samt med kännedom om det odelade förtroende hvarmed länets skogsvårdsstyrelse och dess verksamhet omfattas af lä- nets skogsägare, såsom sin åsikt uttala, att skogsvårdsstyrelsens infly- tande på länets skogsbruk fortfarande såsom hittills är af största bety- delse för ett rationellt bedrifvande af en af länets viktigaste näringar. I detta sammanhang vilja revisorerna erinra om den af generaldi- rektör K. V. A. Fredenberg till regeringen gjorda anmälan om försum- melse från skogsvårdsstyrelsens sida vid öfvervakande af afverkningarna å Brattfors skogar. Efter tagen del af nämnda anmälan samt skogsvårds- styrelsens däröfver afgifna förklaring jämte de mellan styrelsen och skogsägaren i ämnet förda underhandlingar hafva revisorerna kommit till den öfvertygelsen, att anmälan varit obefogad och att skogsvårds- styrelsen icke i något afseende låtit någon försummelse komma sig till last. Då mot räkenskaperna och deras verificerande icke förekommit annan erinran än den ofvan gjorda sifferanmärkningen, få revisorerna, under förutsättning att omförmälda anmärkning af styrelsen nöjaktigt förklaras eller erkännes till rättelse i innevarande års räkenskaper, hem- ställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Värmlands läns skogs- vårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för den tid, revisionen omfattar. Karlstad den 28 maj 1913. Reinh,. Geijer. Af Kungl. Maj:t förordnad. R. Wikström. Axel Låftman. För Värmlands läns landsting. För Värmlands läns hushållningssällskap. Till Konungens Befallningshafvande i Värmlands län. Med anledning af Konungens Befallningshafvandes skrifvelse n:o 2688 den 29 sistlidne maj med öfverlämnande af bland annat revisions- berättelse öfver Värmlands läns skogsvårdsstyrelses förvaltning under år 1912 får jag härmed, återställande nämnda berättelse, vördsamt erkänna i densamma anmärkt sifferfel, och skall på grund af detta fel påkallad utbetalning redovisas i 1913 års räkenskaper. Karlstad den 3 juni 1913. På uppdrag af Värmlands läns skogsvårdsstyrelse: Gunnar Fries. Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- område berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och organisation har under det förflutna året bibehållits oförändrad. Under sex styrelsesammanträden hafva de viktigare ärendena blif- vit behandlade och genom protokolltagna beslut afgjorda. Länsskogvaktare Edv. Thedéen i södra distriktet upphörde den 1 december på egen begäran att vara länsskogvaktare och har styrelsen i hans ställe förordnat V. Trillkott att vara länsskogvaktare i södra di- striktet med bostad f. n. i Hallsberg. Till följd af de ökade göromålen har belutats att från och med 1913 års början genom omläggning af nuvarande distrikt bilda ett norra länsskogvaktaredistrikt och har styrelsen till länsskogvaktare i detta di- drikt antagit M. Fredriksson med skyldighet vara bosatt i Kopparberg eller Ställdalen. Styrelsen har på flera sätt sökt sprida upplysning och väcka in tresse för bättre skogsvård, bland annat genom inköp och utdelning af 300 exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter samt dr F. Lovéns afhandling »Råd vid afverkning och skogsodling af barrskog». Öfver åttio ansökningar om biträde vid skötsel af skog, förutom skogsodlings- och dikningsansökningar, hafva inkommit under året och äfven kunnat beviljas och utföras; och, ehuru öfver hälften af dessa en- dast afsett utmärkande af fröträd vid större tillärnade afverkningar, hafva likväl i 35 fall afverkningarna kunnat inriktas på och inskränkas till än- damålsenliga beståndsvårdsåtgärder. Ehuru styrelsens medeltillgång icke tillät utlofvande af ökadt bi- drag till skogsodling och oaktadtskogsfröpriserna voro enastående höga, inkommo ansökningar om biträde och bidrag till skogsodling från 154 egendomsägare. Under ledning af länsskogvaktarna och 17 plantörer besåddes fullständigt 151,20 hektar kalmarker, afverkade före år 1905, samt 592,72 hektar, afverkade efter år 1904. Hjälpsådd utfördes å 84,80 hektar och hjälpplantering å 16,64 hektar, hufvudsakligen äldre kalmarker. Till dessa skogsodlingar utlämnades och användes c:a 74 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. kg. tall- och granfrö, som lämnades afgiftsfritt, samt c:a 286 kg. tallfrö till 18 kronor pr kg. och c:a 244 kg. granfrö till 7 kronor pr kg. Dess- utom utsattes 150,300 st. tall: och 24,000 st. granplantor samt 2,930 st. utländska barrträdsplantor och löfträdstelningar. Biträde af plantörer lämnades under 664 dagar, af hvilka 107 da- gar voro afgiftsfria. För skogsodlingsarbetets utförande användes 3,083 mans-, 2,055 hjon- samt 2,682 barndagsverken. "Då barrträdskottar icke funnos att insamla inom länet, måste för fyllande af fröbehofvet 107 kg. tallfrö inköpas. Behållningen af skogsfrö utgjorde vid årets slut c:a 30 kg. tall- och 30 kg. granfrö. I plantskolorna utsåddes 38,6s kg. gran- och 16,00 kg. tallfrö. Genom inköp af vidliggande och lämplig mark för ett pris af 600 kronor har plantskolan vid Frövi kunnat utvidgas betydligt och den vid Gusselby arrenderade marken afvaras. För torrläggning af försumpade marker har styrelsen i likhet med föregående år biträdt med kostnadsfri undersökning, upprättande af dik- ningsplan och kostnadsförslag samt, utan återbetalningsskyldighet, läm- nande af kontant bidrag, motsvarande halfva beräknade kostnaden för upptagande af hufvudafloppen. Från 56 egendomsägare inkommo ansökningar om biträde och bi- drag till afdikning af skogsmark, och blefvo hos samtliga dessa under- sökningar verkställda och kostnadsförslag upprättade. Under året anmälde tjugo egendomsägare diken färdiga till afsy- ning och utbetalades till dessa för 12,850 längdmeter godkända diken 1,310: 12 kronor. : Från sex kommuner inom länet hafva inkommit ansökningar om andel af den till bildande af sockenallmänningar donerade fonden och har styrelsen beslutat att tilldela Bjurkärn och Nerkes Kil socknar hvar- dera femtio kronor ur nämnda fond. Öfriga sökande kommuner hafva anmodats komplettera sina ansökningar. Hufvudsakligen genom länsskogvaktarnas rapporter hafva 111 skogs- afverkningar, företagna på sådant sätt, att skogslagens $ 1 i mer eller mindre grad ansetts öfverträdd, kommit till styrelsens kännedom och blifvit vid dess sammanträden behandlade. Utaf dessa hafva i 75 fall afverkningarna varit så begränsade eller vid tiden för anmälan så ofullbordade, att desamma blifvit ställda under observation; i 30 fall hafva afverkarna lämnat underhandsförbin- delse, att inom viss tid hafva återförsatt marken i skogbärande skick och i sex fall har styrelsen nödgats påkalla undersökning enligt $ 2 af ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 lagen den 24 juli 1903 och hafva dessa undersökningar i samtliga fall ledt till skriftliga öfverenskommelser. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter framgå af följande: Hufvudräkning. Debet. Skulder vid årets början: [EU STR GVETSN at 12 fo I OO seas seen essens onsae sn nas 10,000: — RN NRA SSATORVALGATED, so oso duon db ords kens öre ve deran ine 1,449: 03 HOTEN CL ERORETLE na a doo oo a led aus sbrnene Sadat BZ IL,90T:03 Utgifter : Skogsodlingars konto: Skogssådd och plantering PUDU TLL EAT an sa dera allra nin sin INSOeON MALA CSO LOTT ANSE RS Ara la afela 2 ts a sie 4 114: 37 3,523:26 ENDS SKPPLySTIR Ser BONO. ccs ss svnosanhan tess ensnnse senere RNE R2ANLS BSK EO ES BKS OTTO I a aa de oa ala Äh asfalt för nen 492: 86 Öfriga förvaltningskostnaders konto: Styrelsens rese- och arfvodesräkning ... 844: 60 Länsjägmästare och länskogvaktares af- NÖINGRE Sorbectnactodonesdassos EEDENANSSEEEEAEE 9,583: 97 [DIVErse KOM kOstnaACer ....ct.sgydd dere ess vajer 828: 2 61 15,396: 86 Tillgångar vid årets slut: Fastigheters konto: Frövi plantskola och bostad .............. 12,557: 63 Strömstorps » Sör re I ERpdE SA å '8,106: 37 20,664: — IPNEONAL, 18.0) I Eh a Vag dh 0 VS) DNR SSSE SEEN ENS ANE NAT 13,287: 89 [TA Tra G Ae ne a a a ma ae Loa pieslefniniönt så 6 sön sågar 1,896: 56 REL OS fr ER aa a a a oa a a ra "le sins o seen sinn 510: — Fordringar: Diverse CL EJILOT EIS a er tunpoelerer ck fare ser 325: 62 (ÖrenroOREnskaldar BANK ...vovsecs cnecvne nr 15,041: 60 15,367: 22 Kredit. Tillgångar vid årets början: Fastigheters konto: Frövi plantskola med bostad ......e-e-ee 11,949: 88 Strömstorps >» » FY al SEESS SE LS « 8,106: 37 20,056: 25 He Transport 20,056: 25 204 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Transport 20,056: Frövi fröklängningsrias konto Strömstorps >» Dr Pa RPG ssh I AN ASS 60 Inventariers DI GAN fre da LSI BAS ARTEN 1,0/2:5:/ 2 Skogsfrö 3) 0 SANT TROTS SE REN 2 SEMA NON AES EE 4,812: 26 Fordringar: INIVELSER UC DILOLEL EN ssp RENSA ESSER EA 174: 86 (rebrocnskil da Bak ss es ASA 1006: 14 DIT FEAT TA arbe ENAS fe åa seen SE ENSE fre NA BRA KG ER er 106: I4 43,600: I I Inkomster: Statsanslag: Till upprätthållande af verksamheten ... 4,000: — Till skogsodlingens befrämjande <-........ SNI RA SKOg SVA USA OLE CL pre th Are sta CR re sis a Aras RE a Sr SE SA IT; 200 Öfriga anslag: AF Örebro. läns Jandstilp ost tosse NAD ONS » Hushållningssällskap ... 2,800:— — 5,000: — 24-083 484 Skulder vid årets slut: Enligt TeVeLs nal. des a ORO rt bekebsee be Laske 10,000: — Skall Ska ssa förval lane TE uses see Si TR ARE 2,069: 36 12,069: 36 Summa kronor 79,753: 31 Dessutom innehar styrelsen vid årets slut depositioner å tillsam- mans 4,834:51 kronor, hvilka af respektive afverkare för verkställande af skogsodlingsåtgärder deponerats i bankinrättning. Ansökningarna om biträde för vidtagande af åtgärder rörande en- skilda skogars skötsel hafva äfven under det förflutna året ökat i för- hållande till föregående år och man är däraf berättigad till den upp- fattningen, att intresset för dylika åtgärder alltjämt tilltager. Detta är ju glädjande. Men styrelsen har äfven för detta år att klaga öfver den på många håll fortgående sköflingen af skogskapitalet, hvarom styrelsen i föregående berättelser nämnt. Några nya drag ha däri ej tillkommit. Det är fortfarande skogs- och egendomsspekulan- terna, som sköfla särskildt de mindre skogarna, sedan de inköpt antin- gen hela egendomen eller ock endast afverkningsrätten till skogen. Då en sådan egendom lämnar deras händer, är den oftast beröfvad all an- vändbar skog. Trämasse- och pappersindustrien, som under de sista årtiondena vunnit insteg inom länet, har utan tvifvel bidragit både till skogens vanvård och till förminskningen af skogskapitalet inom länet, dels där- igenom att ungskog kan afsättas till denna industri till lönande pris, ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 och dels genom för hastig afverkning af under senare åren förvärfvade — afsevärda skogsområden. Äfven om den gröfre skogen på sådana egendomar afverkas alltför hastigt, torde man likväl kunna hysa förhoppning om, att dessa skogar därefter rationellt vårdas för produktion af den råvara, hvaraf industrien "är i behof. Som allmänt omdöme torde dock kunna sägas, att äfven under förra året afverkningen inom länet varit större än tillväxten. Örebro den 28 april 1913. På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar: P. M. Carlberg. AG Få ;. A. Bergvall. V 206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Efter verkställd granskning af Örebro läns skogsvårdsstyrelses rä- kenskaper och förvaltning för år 1912 få undertecknade häröfver af- gifva följande Revisionsberättelse. Tillgångar vid årets början. Frövi plantskola med skogv.-bostad ......... 11,949: 88 Strömtorps » » FALANLBA RNE 3,106: 37 ETÖVIN rö Klan SD SSA es RA 10,50: 25 StrömförpSs; "2; PÅ OAS besatt bien 60: — [DI VGS EFANYEDEALICTA dose oder ers ss SRS sn ERE 1025: 1210 Skogsfrö....... SPEER p ANNAS So kere ses AE are 4,812: 20 Fordringar: Örebro Ensk. Bank 106:14 DIVA dEbiItöreke se 174: 86 ÖN EE RASSab Shall in Poms sbe bosse RAR ASEAS 106: 14 43,600: II Skulder. inl gt revers sal denter LO ROR esse 10,000: — ANU SIGN OEM IAS Mypgnpossädan ss sr nde SdunsANERA 1,449: 03 Döneratlekmrede WEE RE es ee SNR NN 512: — Inkomster. Statsanslag: Tillföppratthallande aft verksamheten oe sus osten 4,000: — SKO2SO ALN g SuSEb Stranj and een 3,852: — SKOSSVÄLGSA TOT EIEN beck s sblelsor resul ek sse se R NE EEE TT 2 SSG Öfriga anslag: Aff. (ÖTEbro lans: lan dStillg 25.4: 6-.-. ba ss ASSA 2,200 > » SF hus hallningssallskap scots ser sees 2,800: — Summa kronor Utgifter. Skogsodlingars konto: Skogssädd. och plantering uses. 1,826: 08 TDIKDING AI ic gsssssessssrrå spd see arne rese 1,582: 51 Pla tskOlOLIA ft os dee ss ssk SR ARS sjal DITA SKOgSUPPLYSDID SjaStkR: OTO NN T24=T3 RÄptOrSeRODLO 2 göts se ord R SKR S SE ERE 492:86 — 4,140: 25 Öfriga förvaltningskostnaders konto: Styrelsens rese- och arfvodesrkn. ............ 844: 60 Transport 844:60 4,140: 25 24,083: 834 55) 2202 EN ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport 844: Länsjägmäst. och länsskogkv. aflöningar (OR EST: rdr AEA SNES 9,583 HINSVex SE RO KOStnAde oulseree surr sne ene vv nnn rr 328 60 4,140:25 Lo ig! CF 11,25080T Tillgångar vid årets slut. Frövi plantskola och skogv.-bostad ......... 12,557: Strömtorps » > SE ANN LÄ 8,106: Frövi fröklängningsria 13,287: Diverse inventarier 1,396: FEGYGID cocass on gredgsa LITTERA FRASEN SINA 510: Fordringar: Örebro Ensk. Bank 15,041: 60 Div. debitorer NET SSA GS LAT Sö ob or at ok a rä Sd öva bd salen oja RR Skulder. FED Stireverskat den sera TOOL oessssnarn 10,000: HON ELA GEN MAC CO ser de des rd kn. on tesen or fn bee B33 KNRASSÄfOrvaltalen b s.cccsu ss det des done bre ISA 325302 15,367: : 39 207 15,396: 86 Summa kronor 55,722:92 Som styrelsens räkenskaper, af särskild person siffergranskade, be- funnits med ordning och reda förda samt med vederbörliga verifikatio- ner försedda, få revisorerna, som genomgått styrelsens protokoll och förvaltningsredogörelse, utan att finna skäl till anmärkning, härmed före- slå, att full ansvarsfrihet beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar. Örebro den 22 maj 1913. A. Andersson. Af Kungl. Maj:t utsedd revisor. Rob. Montgomery-Cederhielm. Af kungl. hushållningssällskapet utsedd revisor. Aug. Andersson. Af landstinget utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- område berättelse för år 1912. I enlighet med $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Väst- manlands läns landstingsområde härmed afgifva berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsen har till sin sammansättning icke undergått nå- gon förändring under berättelseåret. Såsom ordförande har sålunda fort- farande fungerat borgmästaren m. m. John Karlsson. Öfriga ledamöter hafva varit grefven m. m. A. Hamilton (utsedd af hushållningssällskapets förvaltningsutskott) samt landstingsmannen Eric Jansson i Kårsta (utsedd af landstinget). Suppleanter: Grefven m. m. Fr. Cronstedt, utsedd af hushållnings- sällskapets förvaltningsutskott samt landstingsmannen J. A. Ander i Häårs- bäck, utsedd af landstinget. Styrelsens tjänstepersonal, som vid berättelseårets ingång utgjordes af en länsjägmästare, en sekreterare och kamrerare samt 4 länsskogvak- tare, har under året undergått följande förändringar. Sekreteraren och kamreraren, jägmästaren m. m. I. Fåhraeus har på begäran entledigats från sin befattning hos styrelsen från och med berättelseårets utgång, och har sagda befattning uppdragits åt länsjäg- mästaren. Vidare har från och med den 1 oktober antagits ytterligare en läns- skogvaktare. Styrelsen har under året haft sju sammanträden, hvaraf ett i sam- band med företagen inspektionsresa genom Akerbo, Simtuna och Våla härader. Under kulturtiden hafva förutom länsskogvaktarna tjänstgjort 15 stycken plantörer. Tjänste- och tillsyningsmännens samt plantörernas förrättningsdagar framgå af nedanstående tablå: Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1 14 210 SKOGSVÅRDSSTYRE! SERNAS BERÄTTELSER 1912. Sammandrag af länsiägmästarens, länsskogvaktarnas och plantörernas rese= och förrättningsdagar år 1912. = — ] [oe] An | 2 I 2 = = = | äleal ä :É | rn 2 55) & 2 |A & Sia ge = 3 (2 RA U > | SS ej ra ASS EES | |Om NE 2 2 Isen 6 z I Flea - a 3 D Ka | SSR ENE EE li fan 4 I 3 I H 7 2 lurförh SENAST Å | =) = 2 lagt re Per KN = I | I — i] I | | [DNS ESENRSN oosconsabssknandoo 140 IE T6RIN 34 20NERES JANNE SAERLS | IST Södra distriktet: | | | I Länsskögvaktaren odla se--. EES 32 | 67 | — -- | — | 107 2 233 | I | I | | | |NEJan törernas ges aa RAA — EN | — 224 I Västra distriktet: | I | | IHänsskogvaktarett |o.c..ss css | 58 | 80 461) — —]] — 3 42 231 I | | | I PIANÖreEDA, sön groe sel sec g ss = | =) KON = = — | — = 196 | I I Norra distriktet: | | II |iEänsskogvaktaren I ds..sst- ses TOO Nic240 — | —I| CM LR 211 PTA tÖREnn As Eek hake ge LEE -— — 95 - — = = — 95 | | | | Östra distriktet: | | Länsskogvaktaren ..........-.... gjevl LB EO 2 6 | | 216 | | | PIA TOTTI ste hä Sjelots Ge SS Sf = — | 200 — 200 | re ; T | Summa | 270 | 244 | 946 | 4 | 21 | 7 | 165 | 50 | 1,737 | De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Då de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel i de särskilda årens berättelser ända från år 1905 ganska utförligt relaterats och föga nytt under ett år torde kunna påvisas, tillåter sig styrelsen att i fråga om skogsmarksareal, skogsafverkningsmetoder och skogsskötseln i allmänhet hänvisa till dessa berättelser. Under den jämförelsevis korta tid skogsvårdsstyrelsen verkat kan, då fråga är om skogens vård och skötsel icke iakttagas några större för- ändringar, beroende af skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Endast efter flerårigt arbete i rätt riktning och genom aktgifvande på företeelserna under årtionden torde man omsider kunna påvisa resultatet af de arbeten som genom skogsvårdsstyrelsen nedläggas till skogsvårdens bästa. Det är dock skogsvårdsstyrelsens uppfattning att blicken för skogens och skogsvårdens betydelse i allmänhet väsentligt vidgats, ett förhållande VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 211 som med glädje kan konstateras särskildt beträffande en del mindre skogs- ägare och somi synnerhet tar sig uttryck i rekvisition af länsskogvaktare för råd och anvisning vid gallring och fröträdsutmärkning äfvensom skogs- odling af såväl sådana marker å hvilka gällande lag påbjuder kultur som äldre kalmarker. Under berättelseåret har på grund af den tilltagande skogs- och egendomsspekulationen virkeskapitalet ganska betydligt minskats. Något direkt ondt vore ju ej att säga härom, om spekulationslustan endast af- såge uttagande af det ekonomiskt mogna virkeskapitalet, men då inga andra gränser för skogsafverkningen tyckas existera än möjligen de, som gällande återväxtlag föreskrifver, utan den växtliga ungskogen får falla tillsammans med den mogna skogen, framträda dessa affärer i sin sorg- ligaste dager. I likhet med hvad fallet varit under flera föregående år har styrelsen äfven under detta berättelseår på grund af alltför liten tillgång på medel sett sig nödsakad att tillsvidare afslå flere skogsmarksägares begäran om understöd för försumpade markers afdikning liksom styrelsen af samma skäl ej heller sett sig i stånd att i samma omfattning som förut bidraga med frö och plantor till nedsatt pris eller gratis. Genom beslutad om- läggning af skogsvårdsafgifternas beräkning och uttagande hoppas sty- relsen emellertid att till kommande år inkomsterna åtminstone i någon mån skola komma att ökas, hvarjämte genom styrelsens egen frökläng- ningsanstalt fröpriserna torde kunna komma att hållas lägre än om frö skulle behöfva inköpas. Skogsodling. Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på allt sätt sökt väcka och understödja intresset för skogsodling af de inom länet i ganska afsevärd omfattning förekommande kalmarkerna. Ofvannämnda understödjande har skett dels genom utlämnande till mindre skogsägare af frö och plantor gratis för skogsodling af gamla kalmarker afverkade före år 19053 dels ock genom tillhandahållande af plantör vid alla skogsodlingar endast med skyldighet för markägaren att bekosta plantören fritt logis och vivre samt skjuts till eller från närmaste förrättningsställe eller järnvägsstation. Genom styrelsens försorg hafva för verkställande af kulturer inom länet under året utlämnats sammanlagdt 299,; kg. tall- och 318,75 kg. granfrö samt 1,253,455 stycken plantor, hvilkas fördelning å de olika trädslagen framgår af nedanstående tablå: 212 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Kg. frö Plantor, stycken | ag [5 orga [Ra Mg Fä | Nr ÖN EA ED = I Di- | | Silfver-| 5 I S Tall | Gran FA Summa Tall | Gran FAR Ise barr- Björk | SER Summa | I | träd träd | | | | | | | | | | | | | I 34,75] 16,00] — 50,73| 68,600 22,500 525| 1,000) 43,100 230 135,955 | | | | | I 15,00] 15,00] — | 30,00] — | — = | = Fan Till inköpspris eller pro- | | | duktionskostnad = för-| | | | I | såldt inom länet ...... 229,75) 267,75] — | 497,50/588,200 459,300) 3,800 = | 2,000] — 11,053,300 Utsådt eller omskoladt i | | | plantskolan .........s«ss.- 20,00) 20,00] 14,00] 44,00] — 1 29.000] — | — 1 35,000] 200) 64,200 | I | Summa | 299,50] 318,75 14,00] 632,25/656,800/510,800| 4,325' 1,000! 80,100) 430/1,253 455 Årets skogsodlingar, som började den 24 april och sedan fortgingo under ungefär sex veckor, hafva öfvervakats af länsjägmästaren och stått under ledning af länsskogvaktarna och ofvannämnda plantörer. Det stora uppsving, som skogsodlingsarbetet i länet under årens lopp fått, Har medfört den olägenhenten att plantörerna i en del fall kommit till skogsägarna så sent, att vårbruket i jorden tagit sin början på allvar. Under sådana förhållanden är det ju afsevärdt svårare för markägaren att skaffa för skogsodlingen erforderligt folk, än om plan- tören kommer tidigare och i många fall är det rent omöjligt utan oskä- liga kostnader. Till förebyggande af denna olägenhet har skogsvårdsstyrelsen under året anordnat en undervisningskurs för utbildning af skogsplantörer, ty bristen på sådana torde kunna afhjälpas endast genom anställande af inom länet bosatta plantörer. Kursen anordnades under tiden 14—22 oktober och förlades till Hedensbergs gård i Tillberga socken, där grefven m. m. A. Hamilton ställde erforderliga marker till kursens förfogande. På grund af utrym- messkäl och svårigheter att handleda undervisningen ute i marken för ett större antal personer måste antalet deltagare i kursen inskränkas till 20, ehuru ej mindre än 48 stycken anhållit om tillträde till densamma. Undervisningen bestod dels i föreläsningar öfver till skogsåterväxten hö- rande ämnen dels ock i praktiska arbeten såsom hyggesrensning, sådd och plantering m. m., hvarjämte en dag användes till exkursion. Styrelsens afsikt är att äfven under ett kommande år anordna en dylik kurs, för att så småningom kunna ordna skogsåterväxten på ett för markägarna fullt ändamålsenligt sätt. Skogsvårdsstyrelsen har under föregående år haft all plantuppdrag- ning förlagd till plantskolan vid Viksäng, men dels på grund af att kon- traktet med Västerås stad angående arrenderätten utgår 1914 dels ock TN VESERNEESIS VESVEENI VY I 70 OSS VE VAÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRADE. 213 med hänsyn till att jorden i plantskolan varit af ganska ogynnsam be- skaffenhet för plantornas uppdragande har styrelsen för sådant ändamål inköpt en areal af cirka 2,3; har afsöndrad från Carlsbergs gård å Västerås stads västra område. Den inköpta marken har äfven under året iord- ningställts till plantskola och har däri utsåtts 20 kg. tall och 20 kg. granfrö samt omskolats cirka 70,000 plantor. Fröklängning. Bland åtgärder till skogsodlingens främjande är äfven att hänföra uppförandet under berättelseåret af en fröklängningsanstalt å det nyss- nämnda till plantskola inköpta området. Med hänsyn till den synnerligen stora betydelse, skogsfröets här- stamning har för ett godt resultats ernående af skogsodlingen, torde an- stalten blifva af ett stort värde för länet. Styrelsen blir nämligen genom inköp af kott från olika delar af länet och egen klängning i tillfälle att erbjuda för skogsodlingen fullt lämpligt frö, hvilket vid förvärfvandet af frö från de stora fröfirmorna endast till en viss del låter sig göra på grund af svårigheten för dessa att öfvervaka och särskilja härkomsten af för klängning inköpt kott. Då anstalten först vid jultiden blifvit fär- dig har någon klängning under berättelseåret ej kunnat äga rum. En del kott har emellertid under hösten inköpts hufvudsakligast af tall då däremot tillgången å grankott varit mycket klen. Skogsupplysning. Förutom genom den förut omnämnda plantörskursen samt genom tjänstemännens råd och anvisningar vid förrättningar och resor har sty- relsen sökt bidraga till upplysning i skogsvård genom föranstaltande af föreläsningar å skilda orter af länet. Sålunda har länsjägmästaren under året hållit en föreläsningsserie omfattande 40 timmar vid Tärna landt- mannaskola samt vid de af hushållningssällskapet anordnade småbrukare- kurserna i Torstuna, Harbo, Haraker, Kolbäck, Karbenning och Skinn- skatteberg i korthet berört skogsskötselns olika delar, hvarjämte vid Tomta landtbruksskola anordnats såväl teoretisk som praktisk undervis- ning i skogsskötsel. Genom kungörelse i inom länet utkommande tidningar har styrelsen meddelat de förmåner, styrelsen har att erbjuda den skogsägande all mänheten. Dessa kungörelser i särtryck hafva dessutom tillsammans med cirka 4,000 exemplar af » kort handledning vid folkskolebarns undervis- ning i skogssådd och skogsplantering» genom benägen medverkan af länets folkskolelärare utsändts till skogsägarna. Dessutom hafva 35090 214 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. exemplar af Skogsvårdsföreningens folkskrifter utdelats till för skogsvår- den intresserade personer. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéernas antal hafva under året ökats med 10 styc- ken, så att vid berättelseårets slut funnos dylika i 46 af länets 68 socknar. Afverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Uppsikten öfver den enskilda skogslagens efterlefnad har styrelsen under året fullföljt på samma sätt som under föregående år. I 61 fall hafva rapporter om olaga afverkning ingått till styrelsen. Af dessa hafva trenne ledt till begäran om undersökning enligt $ 2 af gällande lag, men har endast en dylik undersökning under berättelseåret utförts och har densamma ledt till begäran om afverkningsförbud, hvilket dock seder- mera häfts på grund af att öfverenskommelse kunnat träffas. I 535 fall har borgen eller annan säkerhet för återväxtens betryggande lämnats och 5 ärenden af ifrågavarande slag hafva förutom de tre som sedan längre tid äro beroende af vederbörande domstols utslag balanserats till år 1913. Af dessa senare äro tvenne beroende af Kungl. Maj:ts dom och ett före- mål för hofrättens pröfning. Öfriga 4 till 1912 balanserade mål hafva afgjorts genom godvillig öfverenskommelse. Skogsvårdsstyrelsens expedition. Styrelsens expedition har varit tillgänglig alla förrättningsfria söc- kendagar mellan 10—3. Diariet upptager 561 nummer, 720 ankomna och 738 afgångna skrif- velser. Styrelsens finanser. Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa af 55,865: 40 kronor häri inberäknade 18,500 kronor upplånta medel, rörande hvars användning styrelsen får hänvisa till denna berättelse bi- lagd kassaredogörelse. Västerås den 15 mars 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. R. Alexanderson. NÄ dr ås RR EN VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 Sammandrag af skogsvårdsåtgärder utförda med bidrag af skogsvårdsstyrelsen. MAI | | | i ; | Märkning Gallring Mark- | Plante- | Sådd Härad | af fröträd | beredning ring — | har | har | har har har | | | BINTED. ÄTA GÅTAN Seele nerna dp ter äielaje a | 1,50 6,00 2,00 | 18,50 14,50 SEMA urocsnras SOS CKONA 24,75 7,00 — | 15,50 16,00 ICteT UN UL DOE SER seed else 3,00 — = | 7,00 21,50 Snefringe 15,50 3,00 ro 9,50 38,50 Iilcerbön st. ss 47,25 275,00 119,00 | 16,23 104,75 Skinnskatteber2: 4......«ssssca 1,50 12,00 — | — — KNOTID OR fyeet sk lak lem slaböletetja sell ejes | 4,00 2,50 | 3525 29,50 INOTD ELEN sb a sele el steeen deja — 70,00 3,00 | 1,75 32,00 IRVIA STLSDIO ou ses sr rr rf 4,00 — = | = 10,00 MEL OrS tU Bee een Anses eklaasinr | 6,00 7,50 — . 17,50 96,00 (STI RUUED EN dose SSA GAGN SESARA 14,00 55,00 60,00 6,00 44,00 ÖMELINJUT BOR sc sotdöden | 10,00 "19,00 | = 25,00 104,00 VVE SUL a RER KR RR Nl aslefesje ja aa | 83,00 218,00 | ÅG — 40,30 Summa 219,30 | 675,00 | 184,00 | 120,25 | 601,23 r SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. 216 FASAD |A la Lbo'S | £1ig'z | bez'z SzfozI |Set1o9g |oot'Ef |oog'Sor I | I I I — — — Isgr Jorz | giz — | oStob — 1 — FS SITES EES AN ES Ae FIER eIEM GOT DATE l6b4 loSE 166 oo0tSz — | oottor |o0S 100001 DORO OM [SEKLET SAIT STR KR ar oqamfj-29440 9 £z 1 es JEgE I P6r 1681 00tg oofbb |00z'S o0S'r OOSSI |ost6r ost6r VI vUNJUNIS I | | zz £or bzr 9S9 I bEE Ao oSt 1 00'96 |008'g |oof'br looft6E |oorgE ToStrE IAI PUNISIO J, — — — 59 I bb 1z — 00f01T — — — oStE oStp ora ÄR RR Sd STAKE OR OIqSUJEA gb ob 9 99 Ses glz SLI 00'z8 — 1 NOOONPA NOSARE ROSES RI | EN NRA BIQION vs LE LI e9z | el Ib set [0567 [o00'z | — (Gjort NER NET NET EES rönn OGIION SE — ky SN | - = Ex = — | -— — — — —— NES VENSK BIIQINEASUULYS obz |Ser | ST Lbo'I | SoS zp$ Sz'91 sltpor |oo5'9 — Jooo'€ri |ooo'vE |siev |sutv OJ bränd Sr " Od1AY öbI oci 62 g9ef | zÉz +6 o5t6 | AT NR NT NER METE NATT EE a3uLJauS 9å [0 liga lidr 106 IS oot L osf1z — o00'$1 |oo0foz |o5t6 o5tor |€ AE O CJ SLS DA I I I I I | I e81 bi £f | 921 LOI 61 o5t61 | 00fgr |oodfg looofsz loootfz |SuV | Se'g & I FPA NR AES ca pölen apuars | I I | ec I I cc. | Ein KGTTSsE 186 hage NR ostgr | oStbr | — |ooofrz |ooSt€H |oot€ ERS SRA ES vapunyng, | PEN 2 NESS NN IE EE NE | I | | I Burung| uofft | Sue Jemnung| uofftt | SUPA ey I ey Je ue | mur eur "Iy Bx ö& | KA RE 4 ISunmuejd| Pppes | = SS v 2v3ujurejd prA Uuappgs PIA FINMINS] mouor) |woHary| SIA Ner NNE TE a &| PEEL TSRAE —— — —-— sS Hoj ua A DAN 3 v ( I NES ur P [H [ pos5o AS TOY UB I d OT 4 El MEAN NE - aa EINE - id = —— = "TI61 JE UBJ SPULJUPLIJSEAN WOUI U9J9gqJesFuNPpoOsSONS EPIQJIN Jeuossadajsurf) suasjatsAIsspIeAsBoys Je Furupaj IapuN Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstingsområde OM ÅSNAN sinn. rn sn en VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. kassaredogörelse för år 1912. Inkomster. Statsbidrag till bestridande af kostnaderna för uppe- hållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet... .. 4,000:— Statsbidrag till skogsodlingens främjande ......... 2 5178: — Västmanlands läns landstings bidrag ss ossmmmmsssssass vana 5,000: — » » hushållningssällskaps bidrag ........ 2,500: — Skogsvårdsafgifter ........... Försålda plantor och frö Öfverlåtelse af telefon å staden Lånemedel ue br nas OT SES ER SEAT EE SRK NAR Fr SEA KS [2,000: — [ES rr rm edda led isen ödvrr sne sis dere enn 5,000: — 1030 — Tot bisssonasnt ond SE EA SN REA IEA 1,500: — 217 Dessutom är att anteckna att inom linjen äro förda hos styrelsen de- ponerade syne- och rättegångskostnader: För Svenby SVITEN S [LA TNA br a sula Shia big slefa stole däl3 Skå Eran 58: 47 rättegångskostnader 250: — För Öja SVTTERA0S UTG (CTR ER Eno ale be edt done en be dä KNASEN KAR 01: 74 FAtle pj SSkOStMA Ce As. .ssss sour reses dör sen snn sr sd ss sn 419: 74 Summa kronor Utgifter. SENSE I ÄGA aross ös sra RARE ES SR SARA EAA 964: 45 Aflöningar 9,225: — Pensionsafgifter för länsskogvaktare ................ 20 Reseersättningar: SBYNELS ST AR östaekosskeses en ninnd 724: 85 JT STEN AT ER mal sasse sebin serna nt 2,003: 50 ESV S ON ETTA NS ee a ole saa sofa rela e 0 ör rr 32: TO NADSSKOOVAKTATDA Nar oon opis jan 0 sälak a seen SÖTARE GKA DS AMENS [Katteg Ang SkoStnader .............-«-.sse sn rg ; 312: 30 Skogsodling: Inköp af frö och plantor...........«...s.- 9,449: 80 Inköp och rep. af redskap....... 3706: 40 Inköp af plantskolejord och plantsko- NETA DENS sö o0 ses Ar AREA EN KÖNET IPlADLOFELNA sd: regi oce or ine tönt EEE SN lo br [IE KO SN se eloge Transport kronor 37,828: 08 308: 47 218 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Transport kronor 37,828: 08 Dikesba RA oaser or ERNER oe SSE ENE LE Se SERA SR BASTOT Åtgärder till spridande af kunskap i skogsvård ......... 919: 59 BTFÖKlän gng SANS EAT Ern S FER SR rs 12,694: 16 18820 0150) a > JA SAKEN MSE Sr SER nens GS Ajaa Os LEAN Sä RR RE Sed 36: 63 Inköp; abekO tba os reson ss Sa dp SAR AL BURMA BESS ER LÄRT ROR T5S ANSE Expenser: EIYGO TAL CCKP NO Ka BOTEN 300: — Welefon alger oss RNE 7904: 63 BFA GÖTS AKT Oe Rs SAS SIE SRS 318: 40 HURVC KID Sko Stn ACES se 201: 60 TIV GI TALE Be ot s essens ters t SER sn eo SINOTOS SKIs Ae Ra Sr SE SRA 123: 72 +2,058:20 [Ci GT:S Ö kan 250 STA CST ENE I KA RR 85: 35 Ul tlärnna destörskO Cheese sa ed SR Sea AAA 500: — — 55805: 40 Summa kronor 55,865: 40 Västerås den 15 mars 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. R. Alexanderson. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRADE, Ingående balans=konto. Tillgångar Förskotterade synekostnader Utlämnade förskott Diverse debitorer Inventarier: Fröklängningsanstalten.................... Plantskolor med packhus KSO ESR ssophösdstdd se BESS Kontorsinventarier 31 US FLOK2S Öfriga inventarier Skulder Västmanlands läns sparbank................. AV B: Mälarprovinsernas bank........... 3 IERNNOENKASS AN KOIO eo vg een sr ene nes enn Tillgångar utöfver skulderna 31/ Ida 1OT2, Summa kronor 24,419: 219 N NN [0] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I g12. Revisionsberättelse. För granskning af Västmanlands läns skogsvårdsstyrelses räken- skaper och förvaltning för år 1912 hafva undertecknade denna dag sammankommit. Räkenskaper med verifikationer och styrelsens protokoll hafva ge- nomgåtts och granskats utan anmärkning. I 1911 års revisionsberättelse omnämnes att skogsvårdsstyrelsen gått i författning om inköp af lämplig mark väster om staden till en ny plantskola, denna inspekterades af oss och befanns i det närmaste färdig för sitt ändamål. Inom plantskolans område har uppförts en byggnad, innehållande bostad för en förman samt en fröklängningsanstalt jämte packrum, hvil- ken syntes vara praktiskt och väl ordnad. Denna anläggning funno revisorerna vara en välbetänkt åtgärd för skogsodlingens befordrande. Ehuru densamma icke varit i verksamhet längre tid än från detta års början har den dock redan kunnat uppvisa ett vackert resultat. Såväl fastigheten med tillhörande inventarier jämte andra i styrel- sens vård varande lösören äro brandförsäkrade till fullt betryggande belopp. Mot styrelsen eller dess tjänstemän hafva revisorerna icke funnit skäl till någon anmärkning. Styrelsen såväl som tjänstemän och öfriga funktionärer synas med omtanke och klarhet hafva skött sina åligganden hvarför revisorerna till- styrka full och tacksam ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Västerås den 2 juni 1913. Gust. E. Lewenhaupt, af staten förordnad revisor. Joh. Andersson, Gösta Palm, för landstinget. för hushållningssällskapet. SN Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstings- område berättelse för år 1912. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under berättelseåret för- blifvit oförändrad. Styrelsen sammansätt- ning, samman- Beträffande styrelsens tjänstepersonal har den förändringen gjorts träden m,m. att länsskogvaktaren i Orsa—Ore distrikt Aug. Hedlund befordrats till förste länsskogvaktare fr. o. m. 1 maj och till hans efterträdare i Örsa- Ore distrikt antagits e. länsskogvaktaren hos skogsvårdsstyrelsen i Jön- köpings län Axel Ek, som förut tjänstgjort som e. länsskogvaktare i Kopparbergs län. Sedan länsskogvaktarna i Kopparbergs och Vester- bergslag distrikt på egen begäran beviljats afsked har till respektive ersättare antagits länsskogvaktaren i Värmlands län Sven Larsson och e. länsskogvaktaren hos styrelsen Carl Persson. Till ex. länsskogvak- tare antogs Karl Georg Eriksson. Under året hafva tre extra länsskogvaktare biträdt med stämplings- arbete under olika tider. Under året har styrelsen sammanträdt 9 gånger, samt under 3 da- gar 21-—23 september företagit en inspektionsresa hufvudsakligen öfver vissa Kopparbergs och Hofors Aktiebolag tillhöriga marker i Rättviks socken samt de af styrelsen under åren 1906—1908 utförda mera om- fattande skogsodlingarna å den s. k. Läde-brännan i Mora socken. Sty- relsen åtföljdes under resans första del af öfverjägmästarne U. Wallmo och W. Teden. Från styrelsens sammanträden antecknas förutom löpande ärenden yttrande öfver skogslagstiftningskommitténs till skogsvårdsstyrelsen ut- sända frågoformulär. Skogsvårdskommittéernas antal är nu 33. Skogsupplys- NING. Skogsodling. 2122 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Undervisning i skogsvård har meddelats vid tre folkhögskolor i lä- net under 10 timmar vid hvarje samt vid 4 af hushållningssällskapet an- ordnade landtmannakurser. Sin årliga skogsvårdskurs hade styrelsen förlagt till Malung och meddelas eleverna, 61 till antalet, hvilka uttagits bland 83 sökande, därvid under tiden 7—26 oktober såväl teoretisk som praktisk under- visning i skogsvård m. m. Vid kursen anlades och inhägnades ett försöksfält om c:a I har, där rutsådd, radsådd, finplogssådd, spettplantering, plantering i öppna och fyllda gropar utfördes, därvid ett fält som jämförelse-material läm- nades utan skogsodling. Kursdeltagarna afreste sista dagen med extra tåg från Malung till Mora för att på 1907 års skogsförsöksfält vid Färnäs studera resulta- ten af första skogsvårdskursens kulturarbeten. Kursen upplöstes i Mora. Mellan den 8 och 14 september anordnade styrelsen 6 gallrings- kurser i sex olika socknar i länet nämligen: Floda, Järna, Malung, Elf- dalen, Orsa och Svärdsjö. En 7:de gallringskurs hölls den 7—13 juli i Stora Skedvi socken. Dessa gallringskurser afse att bibringa deltagarne praktisk färdig- het i gallring. 49 elever deltogo i kurserna. Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 29 och 30 de enda som un- der året utkommit, har utdelats i 1,000 exemplar hvardera. En af länsjägmästaren författad »Kort Handledning vid folkskole- barns undervisning i skogsvård, skogsplantering och plantskoleskötsel» har i samband med skolkulturarbetena utdelats till hvarje däri delta- gande barn. För detta ändamål hafva 5,070 ex. af denna brochyr ut- delats. Skogsodlingsarbeten, som stått under ledning af skogsvårdsstyrel- sens plantör hafva efter därom af 151 rekvirenter gjord ansökan om- fattat 752,61 har däraf 90,1 har hjälpkulturer och därvid 403,77 kg. frö och 197,400 st. plantor användts. Under året liksom föregående år har styrelsen utfört s. k. borgens- kulturer på 54 platser i länet omfattande 230,77 har. Dessa kulturer utföras på sådana afverkningar utförda efter FÖ 1905, där vederbörande ej trots anmaning själfva inom föreskrifven tid utfört skogsodlingsarbe tena. För dylika arbeten får den kulturskyldige till fullo gälda alla kostnader för dagsverken, frö, plantor och plantör. De för dessa ar- beten förskotterade kostnaderna belöpte sig till kr. 8,948,82. Beträffande såväl ansöknings som borgenskulturer hänvisas till föl- jande tabeller I och 2 Tab. I. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Sammandrag öfver vårkulturerna år 1912. N [SE > RÅA E H TRE > > Fröåtgån Plantåtgång I Ytvidd 5 : 23 > Tr enn KS MEL Vid arbetet förbrukade a je TE Q | [2] | = o [2 Ze en dagsverken Zz lats 5 SN 5 3 25) 3 5 BB) AB 5 FEN 3 » 57 » a = fe : 2 5 5e I it = Z | 2 ER [friis T TEES = Tre hona 2 5 3 3 so Kö Ser LSE SE ÖSE | Har | Har | > 3 3 ” —L— EE | | | | opparbergs.| 20 70,0! 47,06! 13,79] 60,85! 9,000! 4,500) 13,500| 94,19) 10,39) 104,58 349,0 77,0, 143,0] 569,0 | | | esterbergsl. | 11 33,0] 18,95) 6 90] 25,83 | 22,500| — | 22,500) 39,17] 4,08] 43,23 160,0) 43,0" 80,0) 283,0 iljans......... 281 6| 87,3| 50,07) 12,61] 62,68 | 16,000] — | 16,000| 103,88| 8,66| 112,54] 471,0) 254,0) 93,0) 818,0 arÖre 37/10] 163,0] 115,15| — | 115,15 | 18,900| — | 18,900) 181,86| 45,95| 227,81, 974,0) 140,0) 182,5) 1,296,5 ora-Elfda- | (ST ERR 211 7| 75,0] 46.75 Gav 53,15 | 83,000| 1,000| 86,000| 101,75) 7,50) 109,23 461,5| 230,0] 183,0] 874,5 I rna-Sollerö | 9| 3| 46,0] 17,70) 1,95| 19,65 | 40,500| — | 40,500| 42,70] — | 42,70] 192,5) — 85,5) T1,0) 349,0 esterdals...| 19/10] 91.0] 59,54 Så 66,44 — — |] — 98,95] 13,55] 112,50) 606,5 52,0 14,5| 673,0 151/46| 565,5| 355,22| 48,55| 403,77 |191,900] 5,500|197,400| 662,50| 90,11| 752,61|3,214,5| 881,5 767,014,863,0 Tabira. Eftersatta skogsodlingsarbeten utförda af skogsvårdsstyrelsen på veder= börande afverkares eller markägares bekostnad år 1912. Länsskog- FR LANE frö- vaktare- Socken By Litt. plan fgocttplaps SE | törs-kostnad distrikt | Har | Har || Kr. löre Kr. löre | | | | | Kopparbergs. .| Gustafs ...... BÄTJEDYyN ER DF | 1:50 68 165 SUR Solfvarbo...... Oa 3500 | 109 | 92 Hedemora Ivarshyttan ... B | 13,50 | F77IES ETUSDY ense | Nedermora ... — | 10,00 208 | 50 Silfberg Ö. Silfberg ... — 4,00 | 161 | 48 Sundborn! . .| Karlsbyheden — I Oxs0l | 20138 Säter UTIDENe Ne ocstnsees = 2,00 | 100 195 > | Kullsveden — | 7199 | 41,50 || 349 133 | 1,518 | 76 (SUNNE BjUNSASE I. sec. | Andersbo...... N 2,31 || 22104 RR IRA og WIBaggboree a I 2,72 79 | 06 eV ENN | Björnberg EPN Ha 0,61 11163 Eeksand ....,. VNKETO TERS (Ce 1,00 14 | 52 Kg MECKA. Nästanor ...... A 7:84 400 51 RAFtvile vc sses Hedåsen: ...... B | 2,92 98 | 84 RIS rea | Vestberg ...... Z 4,05 60 99 2 | ITNE VÄSEtLedS Te, ions ds e 21,81 625 09 RSA Aer Östbjörka...... | K 3,69 44 | 91 Svärdsjö ...... SALA SA Ge 2,79 92 | 06 I SKER ER na Lumsheden ...| U nir 20 || 18,75 585 | 45 SI » 3 U 1,60 50 60 På CU ABgoses » sä Q 5570 | 75,97 || 222 | 60 | 2,308 | 30 | 224 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. kt Dagsverks-, frö- | sko Areal plantors- och plan- vaktare- Socken By Litt. lörst | örskostnad | distrikt | Har | Har | Kr. Jörel Kr. Jöre I I I Mora-Elfdalens| Elfdalen ...... Elfdalsåsen ...| Ball 7450 | | 247 | 25] | MOTA BOTAS se Kall || 9,00 | 479 139] PV SR NARE SN BA Tall Ielll || 3,75 | TNE LÄSA Eee | Bergkarlås ... Ta 1,50 I|= 24 1.967 NE oc I » Sak H 2,40 36 | 64 BIEN Ann. (SOPSRUS Hess) LELaV SETC) || 2550 36 92 | ERE SA SRS OÖXPErga mames R 5,50 223 |45 | Sr a Be el SVA ar te É 2,50 | 34,65) 114 |25 | 1,289 | 86 Järna-Sollerö..| Järna ......... Mor nn ser Na 1,00 20020 | | AE ES AAARE ASIAN L5 2450 | 141 | 35 | NENJäL Ores | Landbobyn ...| Fall 1,00 78 |81 | Äppelbo ...... | Ofvanheden... 3I 2,10 82 |33 | JR 2 BID | [EG Sr SSE a aa |NViesterdalsi co. Klima ess see Biskopsbyn ... N 2,50 212 |89 | £öl TI ATERNN Grahedenseren CIII-IV | 2,00 110 |03 Malungy n.se. Gåstjärnberg. 8,25 380 [25 FSA NA SE Böle 4,00 249 |95 | 9 SAN 4300 T795C73N | I Sillerö 1,30 87 143] | , ....| Rommarheden 3 7500 | 335 |08 I I | » så » DVII 1,50 | 68 EA FR Väger lädallbyn dee Fe 2,00 | 48 | ox] » ARS ERT NER dte ED Fe 4,00 194 |76 | » FE PIVÄR El OrS UR Rn WI 2,00 42 |90 | | » ssd ISIR ORERoG Qz 5,25 262 |92 | FR SAS BA rer Uell b | 4500] 342 | 35 AR SS » Sssöl TI 3,00 201 |— SÄG Ive | Valleras: ....sc | RaIV-VI || 4,40] 186 |25 | BL ne 1,80 ft | | JA (AEA 5,co | 192 | 91 | » 1,90 103 123 FN Re 2535 110 |58 | FNS ENSE 4,00 | 70,x45]] 64 | 211 3,454 | 47 Summa| | 123077 8,948 | 82 Skolsådd och skolplantering har under året utförts inom 30 af lä- nets 46! skoldistrikt. Styrelsen har infört annat system beträffande dessa arbeten och öfverlämnat åt respektive skolråd att anordna dessa arbeten, och biträder styrelsen endast med 5 kr. per skola och plante- ringsdag samt !/, kg. skogsfrö för hvarje skola. Plantor togos från vid hvarje folkskola befintlig plantskola. Kulturer utfördes vid 120 skolor med 4,168 barn och skogsodlades 80,67 har. För öfrigt hänvisas till följande tabell 3. 1! Utom Särna. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 225 FANG: Sammandrag öfver skolkulturer år 1912. — mm Hmmm hmm Antal Fröåtgång Plantåtgång Ytvidd SEE 4 AR ene Länsskogvak- | 09 = I Hä 3 Å 3 3 5 a = | Hjälp- faredistrikt 3 & | Tall Gran/S:ma| Tall | Gran! S:ma 355 | AS P | S:ma + ss: | kultur | o 3 | al | "4 el SE |A 2 lader [Aer b | ben Kgl KenlKean Sto JOSE | Stol Har | Har | Har | ee NN TN AN] | EA fl a TN] TENN EE Kopparbergs ...| 48 |1,428 |11,85| 0,71 12,56) 28,750] 1,900] 30,650] 27,90 | 8;o5 | 35,95 Vesterbergslags| 91 443/ 1,95] — | 1595] 5,1501 1,000] 6,150] 4,65 | 3,00 | 7,65 ST | | SILJANS: ördser sned 24! 9521 7,02] — | 7,02] 2,843 195] 3,038| 11,16 | 0>75 | IT,9r | ÖFsSa-Örer rr 10] 238 | 5,58) 0,67 | 6,25 150] — 150] = 8,56 | 2,00 | 10,56 I Mora-Elfdalens | 101 377/| 1,90] — | 1,90] — | — 00 1582 = 5,82 | | | Järna-Sollarö ...| "6 | 264 | 1,58| 0,10 | 1,68| 60] 40 100] 1,99 | Oyt4 2,13 Vesterdals ...:... 13 | 466] 2,8:| — | 2,8] 5,925| — | 5,925) 6,05 | — 6,05 Summa] 120 | 4,168 |32,69| 1,48 [34,17 42,878| 3,135|46,013] 66,13 | 13,94 | 80,07 | För mindre kulturer utan plantörsbiträde utdelades fritt 23,80 kg. skogsfrö hvarjämte till större skogsägare försåldes 893,5 kg. Utom lä- net försåldes 305 kg. däraf 150 kg. till andra skogsvårdsstyrelser. Till staten försåldes 278,5 kg. Tabell 4 lämnar en öfversikt af alla med bidrag från skogsvårds- styrelsen utförda skogsodlingsarbeten i länet slutande på rI1,104,95 har. För redovisning af frö och skogsplantor hänvisas till följande tab. Brock 0: Tab. 4. Kultursammandrag år 1912. I Tall | Gran Summa Skopg | VT ERE Fd odlad | Frö | Plantor | Frö flm Frö Plantor STATT I a = re | re 2 - . har | Kg. | St | Kg SL Kg. St. | | | rr MAbkUullUrerDa. css skor des en oc 355,22 | 191,900 | 48,55 | 5,500) 403,77] 197,400 | 752561 SSKOlkUlUTEINA ..s co.cc. sng don rr | 32,69] 42,878 1,48: | 3,135| 34,17] 46,013 80,07 Kostnadsfritt utlämnadt ...... | 20,80 = 3,00 — 23,& — 34,50 SER borgenskulturer ......... 93,54 | 107,500 | 25,31 | 13,000] 118, 120,500 | 230,77 Skogsvårdskursen i Malung... 1,90 | 10,000 | 0,75 | 10,000 2,65] 20,000 7,00 Summa] 504,15 | 352,278 | 79,09 |31,635| 583,24] 383,913 | 1,104,95 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 15 226 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Sammandrag öfver all till styrelsens kännedom kommen skogsodling i Kopparbergs län år 1912. Af skogsvårdsstyrelsen utförd skogsodling jäml. tab. 4 » större skogsägare (utom angifna undantag) utförd skogsod- IT 070) AMN ITKE PTA IE TG oso såser RR NR RS FRA So Frösammandrag år 1912. Tillgång: Tallfrö Kg. len ibadbofa äre ChP OG srgsuoenaoransoendadsnn sasse 2,7406,20 AT ELS, SKL ÄT SIN 2 ec Son base ba SAR ef FSD SNRA 443,80 Summa 3,190,00 Ålgång : Tallfrö Kg. Enl Stökatfursamman draga 3. sosse 504,15 IEÖTSÄLE TÖS Sed re sosse se NEON ve AA KE EA 1,145,50 [ÖTSÄTt STUND Lans kKOlO TN As ee ARE 20,98 Utsått 1 folkskolornas plantskolor ............... = I B5 Ra KSLOJ Och 6 ia EKRAR ARS Sr BETA AD BAS al RT I BE Äng 40,57 Ben aln pA CO kr ser rs AA AE 1,47 2,80 Summa 3,190,00 LA0:105 Planträkning år 1912. Tillgång: Tallpl. SE Från skogsvårdsstyrelsens plantskolor i DAen! OG RVLOT gts ES SAR ESS LR LAR Er 219,400 SKON IANTS KO OLIN SA Ar REG 42,878 INKÖPTA, Pla tOr öns SSI ARENA 990,000 Summa 352,278 Åtovång: Tallpl. Enligt ökultörsamm andra pe see SA 352,278 Summa 352,278 1,104,95 har 1,493,39 >» Summa 2,598,34 » Granfrö Kg. 52 6,05 526,05 Granfrö Kg. 79,09 331,50 16,80 3,32 95,34 526,05 Granpl. st. 28,500 3,135 31,635 Granpl. 31,635 31,035 Summa Kg. 3,272,25 443,50 3,716,05 Summa Kg. 583,24 1,47 7,00 37578 32 46,57 1,568,14 3,7 16,05 Summa pl. st, 247,900 46,013 90,000 383,913 Summa pl. 383,913 383,913 KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 227 Årets fröpris hade styrelsen bestämt till kr. 16 pr kg. för tallfrö och kr. 5 per kg. för granfrö. Priset för skogsplantor sattes till kr. 1,so pr 1,000 st. Årets kulturer börjades i Södra Dalarne den 24/, under det de i Norra Dalarne börjades den 29/,. Med anledning af den goda tillgången på mogen tallkott utsände styrelsen på hösten cirkulär till alla genom afverkningsliggare kända skogsägare, som hade kala skogsmarker med fröträdsställning, med upp- maning att beakta fröåret samt föranstalta om markberedning antingen med eller utan skogsvårdsstyrelsens ledning och bidrag. Resultatet framgår af nedanstående tab 7. LAGA Tablå öfver markberedningsarbeten utförda hösten 1912, under skogsvårds- styrelsens ledning och med bidrag af 30 Z af kostnaden. Mark- beredning. > > > | ; ES z Z Ja LE e 3 2 = = az Summa 4 ( Areal > Kostnad = Kostnad | 7 |Kostnad | — |Kostnad - 2 Bidrag Distrikt z a = z | 5 | ä kostnac = & fa då = 2 & E i å | 3 2 | 2 z Ci al = ST XE Har - Kr. 2 Kr. | öre] < | Kr. l öre] Kr. |öre Kr. | öre] Kr. | öre ] FA [ | | FIN 31,— 118,50) 355| 50 | 1) 1150] — | —]|= as2] — | 1541 67 113] 21,— 1 44/97) 8,— 431 50 | 133,—1/ 340! 60 | — | — | 19,—]1 24 | — | 4081 10 | 136) 03 BRN ane, 31| 56,38 | 95150) 43,83] 201150 | 94,88) 278l25|1 21 41— 10,50] 17 | — | 500) 75 | 166) 91 Sad 4l &—) 850) 3,—] "10150 | 15,—| 521501/-1—- =) — | —-|-] 631—-] 210— I aller ora-Elfdalens -...|10| 18,— | 22/70) 8,—| 24/50! 39,50) 132135 l-I — I —] 4—| 7 I —] 1631 85] 54161 I ÅA ärna-Sollerö ...... 3] 5,— 8/25 34, 102] — | | - =JEMI021—=1| 34 esterdals. ..110] 39, 53|—| 13,—1 63|/-— 112,50] 3371 50 | 5l 10. l—)] ===) 410150: 136) 84 91| 194,83 | 328|42|106,s3| 468) — | 447,ss|1,598| 70 | 8| 15 | 50 | 33,50] 48 | — I2,130] 20 | 704) 06 Ansökningar ang. dikningsarbeten inkom till styrelsen för 86 dik- ningsföretag med en beräknad kostnad af 24,824,s: kr. af hvilka 84 af styrelsen biträddes, under det dels en ansökan från Särna och en från Folkärna fattigvård författningsenligt måste afsläs. Beträffande såväl under året planlagda dikningsföretag, som under året afsynade hänvisas till tab. 8. Skogsdikning och Bäckrensning. N N [9] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER FOT2: Tab, 8. Sammandrag öfver af skogsvårdsstyrelsen planlagda och med bidrag af skogsvårdskassan utförda skogsdikningsföretag år 1912. | Under året planlagda Under året utförda och afsynade | be SV Ve ES z js | > Bäckrensning Afdikning - Bäckrensning | Afdikning | ff TA Ina ; I | | Länsskogvaktare- El fallet AE = NE | la 2 I | listrik 3. Antal |2 & Antal |3 & & | Antal |2 2 | Antal |2 & distrikt el nta 5 & Anta 5e Z nta 5 & nta 3 ör | 5:| löp- ING Kr, löp- Bk Kr. ÄR | Jöpa lag Kr. löp- |-.'S | Kr. | 2 meter |o: 7 meter |9: 7 2 meter | 2 = meter |2 = Ga | om om Lå ög [Ok] | 5 | = HH en ) | | | | | AS | | | I I I Kopparbergs ......... | 3] 2221 14,0] 31,08) 1,589| 18,0] 301,71] 6) 9181 15,7) 143,75 | 6,418| 20,1) 1,286,84 | Vesterbergslags ......| 7| 1,164 | 11,8) 136,82 5,543| 22,4) 1,240,60] 4 118 | 10,4] 12,82 | 4,261| 19,7| 839,11 IE | I i I SLAS iessnbeoc"sope nose 112] 1,434 | 10,4] 148,60] 1,375] 21,6| 1,589,58| 2] — | | 1,554| 26,3) 409,27 (Orsa Ore dear srverkeese 14| 2,197 | 9,5| 209,67] 25,808| 19,8] 4,979,s8| 5| 3,088 | 8,s| 272,18 | 6,453| 20,6! 1,329,53 nd I I | | | Mora-Elfdalens | 1,231 11,8] 145,63) 16,944 22,7] 3,845,31 | 8 143 | 8,8! 12,60 7,362| 23,9) 1,760,90 Järna-Sollerö 1,528 | 15,1] 231,86| 14,747| 2 3,378,97 3 — — — 1,407] 25,7) 361,07 | | | | | WMEsterdalS: vcmwsscerrer 4,673 | 11,7| 545,45| 13,750| 24,7) 3,401,30] 9) 1,727 | 12,1| 210,15 4,871| 23,1) 1,128,68 Summaj|75/| 12,449 11,6|1,449,11]| 85,756| 21,8/18,737,35| 37| 5,994 | 12,7| 650,95 | 32,326| 22,1] 7,115,35Å Biträde med o skogens vard och afverk- ”" ing. 6 dikningsföretag öfverfördes till år 1913, enär planläggning ej medhanns, under det i 2 fall öfverlämnades åt vederbörande att med egen personal planlägga arbetena samt därefter anmäla de fullgjorda arbetena för afsyning och bidrags erhållande, under det att öfriga 76 dikningsföretag planlades genom styrelsens försorg. Ansökningar om biträde för anvisning om skogens skötsel och vård, planläggning af afverkningar, anvisning för gallring och utstämpling af skog inkommo under året från 314 sökande, Af dessa afslogos 15, återkallades 4 och öfverfördes till år 1913 20 st., hvadan innalles 275 ansökningar under året biträddes. Huru dessa förrättningar äro fördelade på olika länsskogvaktaredistrikt, grenar af skogsskötseln och antal rekvirenter framgår af nedanstående tab. 9. Tab. 9. Sammandrag öfver meddeladt biträde för skogsvård och afverkning år 1912. Länsskogvaktaredistrikt Arbetets beskaffenhet Koppar- Vester- Siljans | Orsa- | Mora- | Järna- | Vester-| Summa | I bergs | bergsl. E Ore |Elfdalen | Sollerö | dals | | Antal rekvirenter | | las 65407 CR Ur 31 275 | - 2 ARGA i Eka SO förrättningen afser | | Planlagda afverkningar samt utförda | | | | Stämpling AL c»scsssseckoressvonsnhanee sena 671 181 1,083 1,496 | 1,255 1,475 957 7,118 | Råd för beståndsvård .........sssssse-- 658 219 458 5 | 105 12 — 1,457 Anvisning för röjning .................- SE PA HORNE? 321 68 = 400 | Summa 1,386 | 42 1,611 | 1,653 | 1,392 | 1,555 | 957 | 8,975 KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 229 Af nedanstående tab. 10 framgår att 260 afverkningar blifvit före- Skogsafuverk- mål för rapportering och hyggesbeskrifning. RK RR = SwIKE OfVver skogslagens efterlefnad. Tab. 10. Tablå öfver af skogsvårdsstyrelsen utöfvad uppsikt och vidtagna åtgärder beträffande afverkningar år 1912. I | fbBcbhandlade amt Behandlade utan undersökning | 4 Fa | jäml. $ 2 Ka 3U55eA1" ARG SER H RE 2 a ae I tå SE Se S ss |E Distrikt 3 TA Sole Hl al 3 | 33 Bra a mo |A |A ANS mn Al? |ASA 3 NA |A olen n 3 | 035 öl.r AE 2157 2 TEA IE OR [es Ale ls! SU presse | | | cv I I I | (ER (FE INOPPaTDetgS” .....ccsancr den at | 23 3 I 2711 271 Iesterbergslagstn mess. sv Ki i 7 18 201 30 30] STL ADS SRA a se RES | | | 62 6 6 74 | 74 (ÖH sor SE ya a = Iz 2 9 | 241 27] | | | Nora: blfdalenS «se, so ie sor — | — | -— | | — 31 10 9 501) 50 I I I | ärna-SOMerÖR. ses. va vieniacpien | | NE 3 z SS | MESTerda Sam sense serna | | | =E I 4 3011 30 Summa 3 NE = LST ES 41 257 || 260 Tillgången af tall och grankott var mycket liten vintern 1912 eller fnrtöp af tall på de flesta platser i Dalarne ingen. Den grankott som levererades och BYGG var gammal och oduglig och måste kasseras. Endast 4,05 hl. tallkott in- köptes vintern 1912 och 141,38 hl. under december månad. Öfversikt öfver kottinköpen lämnas i tab. 11 å nästa sida. Genom vådeld nedbrann fröklängningsanstalten i Mora-Noret den = Frökläng- 6 februari och blefvo 931,66 hl. tallkott och 80,45 hl. grankott som för- bk Fpräga varades å anstalten samtidigt lågornas rof. 46,57 kg. tallfrö som var plantskolor. under rensning brann likaledes inne. Såväl fastighet som kott och frö- lager voro försäkrade i Brand- och Lifförsäkringsaktiebolaget Svea, som reglerade skadan med kr. 20,378,57. Personalens rese- och för- rättningar, 230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Tab. 11. Kotträkning år 1912. - Fä ET FK I I I a Tallkott! Grankott | RS Tallkott| Grankott 1 : 5 / å Re I ls a ARN SrSIRE | ih | ibL Anstalten i Mora. | Behållning från 1911......... 2,032,60] 80,45 | Klängning !/,—'/,.-.... 330,00 — Mottagen kott hösten 1912...| 141,38 — IRREbran dt stores stt Ae 931,60] 80,45 | I | Behållning ?!/,, 1912| 912,38 | Shmima] 2,173,98| 80,45 | Summal| 2,173,98| 80,45 | | Anstalten i Gärdsiö. | Behållning från 1911. ....... 254,490| - — Klängning t. o. m. "| 254,49 Mottagen kott vintern 1912 4,95] — BeEHallnn senses seten 4,95 = Summa 259,44) = Summa 259,44 — | Sammandrag. | STUDIM a Ak re FÄRRE REG | 2,433,42] 80,45 | Summa klängd och in- 1,516,09| 80,45 I | nebränd kott S:a behållning till 1913) 917,33 — Summa] 2,433,42| 80,45 Summa 2,433,42| 80,45 | Styrelsen gick omedelbart i författning om uppförande af en ny anstalt i den nedbrunnas ställe och uppfördes denna enligt system Dy- beck-Tengelins torrvarmluftsklängning samt med en klängningsförmåga af 24 hl. tallkott per dygn. Anstalten, som vid årsskiftet vari det när- maste färdig, har vid klängning under år 1913 visat sig fungera till full belåtenhet. Genom det förvaringssystem af frö, som styrelsen använder nämli- gen förvaring af frö upptorkadt till 25 C. i hermetiskt tillslutna plåt- kärl, hvilka ligga i en under år 1911 uppbyggd frökällare, räddades 2,746,20 kg. tallfrö och 526 kg. granfrö undan branden, hvadan styrel- sen ej genom branden tillskyndades någon direkt skada. Då plantskolorna i Mora och Säter visat sig otillräckliga att fylla plantbehofvet, har under året en plantskola om 1/, har nyanlagts i Fär- näs invid Mora. I plantskolorna utsåddes 20,08 kg. tallfrö och 16,80 kg. granfrö. Länsskogvaktarna hafva under året 2,400,5 rese- och förrättningsdagar och länsjägmästaren I11. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE,. 231 Tab. 12. Tablå öfver länsskogvaktarnas förrättnings- och resdagar fördelade på olika grenar af styrelsens verksamhet år 1912. I ES Förvaltning och bevakning od I = | 5: AU + | 2 lo R]| Sr Se | 3 Ö An SL ker, | cn fa HE Re wa I z 5 (a) () JD oa & | 3 (2) = 0 RN : 2 Länsskogvaktare S | SU zö 3 Als a (=) L = 25 200 El = 3 <= IFS) & = (TUE | ie | RS 3 & z SS der E 290.) 8 z - 2 158 AR SN 5 Ö A Cd oc RER [OG a ST re | 2 OS 2 30/3 SÅ IEEE SEN SANSAT 2 SR MN > & I | 0 I Förste länsskogvaktaren | FENG IG AJ 2 18 | 39,00] 19,00 24 | 73,00] 142,00] Kopparbergs distrikt ...| 24,00] 52,25| 11,75] 6,50) 71,75| 64,75 | 14 150,50) 245,00 | | | Westerbergslags > o.d 25,75) 23,25) I4,00 3,0al04,00] 44,50 8) 156,50] 222,50 Siljans > cl I3icol 63300 15,00] SA 48,00 5| 133,50] 239,00 Orsa-Ore » oo... 28500) 68700] 15:00] 13,00 81,00) I2,00] 50| I43,00] 267,00 Mora-Elfdalens > cc 6500] 85,00] 23500 25,00| 101,00] 2,00] 221 125,00] 264,00] Järna-Sollerö >» ot 9j00l123700] 26;00) 16,00) 67,00] — 17| 84,00] 238,00 Vesterdals RE 28,00] 65,00] 37150] 30,50][106,00] — | 13 I 19,00 280,00] e. länsskogvakt. C. Persson) 5,75 15,00) 9,00] 44,50) 27,75) 81,00 | = 110875 183,00] e. >» K.G. Eriksson| 13,00/101,00] — | 700] — | — | 33) 33,00) 154,00 e. > P. O. Skålberg| — | 37,00] 5100] 2100] 2;000 — 10 12,00] — 56,00 SEE EA STSS 4 rena ES F62 00] — 1,0 63,20 = 27100 e. > J.A. Bergman = föra a NE Summa 154,50|768,50|158,25|181,00|671,00| 271,25 | 196 | 1,138,;25|2,400,50 . Rörande styrelsens ekonomiska verksamhet under år 1912 inhämtas fntomster och 2 utgifter. - af räkenskaperna: ka Tillgångar vid årets början: I SEIGREL fögenrerodosessesn Se AEANdE SER ASROEEREN a ARE 483: 20 Syneförrättningar och laga åtgärder........ | V2SSEnS TESLA GT sänts sr esp SA ASSA | 6,757: 39 BA SKOLOR fer sneda avarter ränder nn 16,467: 79 SkOSSroEochE PlantOb.. s.vsse.s se ss sonens sse rest 46,569: 45 Förskott mot redovisning RR rea 200: -— Diverse debitorer............... 113: 80 [RSTITIEKOStDAGCE.- scan soi sorteras nånn 1,230: 22 72,543: 12 Afgår skuld till Kopparbergs Enskilda Bank... 26,115: 46 —46,427: 66 Transport 46,427: 66 2:32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Inkomster under året; Transport 46,427: 66 Skögsyvardsatgtlter sker snask. SE SR ES ERA 115,963: 78 StASPICTARS oreöo ds EDS a SATS BRT ere RE FS NAS 252007 ÖS aNArSLä ET ECO AN RESO K er BIR AN 1,007: 36 Syneförrättningar och laga åtgärder ............... 92: 18 Fröklängnings- och plantskolor ......nmmmmsm.sss0- 9,595: 39 FAS DElCI 4 stoet sv rd SR NER Je FRÄS AR 933: 83 SKO8SöL OCh PlADtOT Te Soros ES. Ae AE 424: 70 SG UtETRO St a ÖT st re dö Et SERA a 241: 79 130,545: 74 Kr. 176,973: 40 Utgifter under året: Skogsupplysning :.....ee-€ Sas fb slets este ara Srila Nn (OR EES SEO 250 MINA Re ev E Yr ls da a Lgr) Sr BE TEEN 13,491: 07 DT RIND 2 bags ass snor do ke Jena el KAST ST SE SSR, 3,998: 95 Biträde vid skogens vård och afverkning......... 218201 ST 730 0 (63 614 a Vag N oll rr AR SA SÅR a ng GA SATS Sa rage 20,983: 19 Syneförrättningar och laga åtgärder,................. 148: 20 INC Ear ler... Case stek Reg ds ÅNS NS ELAN 675: 74 IFjASti ON Ctel ga susse sure bese rates Re BARE SARS 589: 52 SKOp Strö f OC Sp laTtO Lås ers st SR AASE 745: 12 INIVELSE ELEN ODE Tar N eek bee EA EA a AS RSS SrS 113: 60 I CC[0 [nb Enl SOIS Role KO (21 ora der Tea SAR SEA SA SgsassÅ Jupanas sas Aans 223: 65 IRörvaltningsko sto allel: :=5.be 4 du. ss. ee TRE 13,435: 40 63,338: 32 17€£Vfof Bl rs RR LE SEYVRERN Se DN 6 0 La IRS (ER Re FÅ Ae 0 rr 3,935: 06 Syneförrättningar och laga åtgärder.................. . 867: 51 [DY ED UAT ETEN GE fö SfE ers SSR EA SER AASE LE Se SA ETS OHO5 Kopparbergs enskilda bank, löpande räkning... 36,036: 69 » » » depositionsräkning 20,334: 72 BaStiglielek ssu: sades aber open a AED SRS AA 16,904: 61 SKO gSÖKO ED SP LAND TO Tas se fsaece s AAR SETANESRN 24,041: 50 IFÖrSkO tt Am OfEre CO VÄSTDA Oe sarg RR ee STAN NS 2333 ANNO KAUltUTkoOstnA Cen = moss sse es roa IA Seele Sell 1,850: 45 NOPE tio brok bode änn sö ber i a paa sög sta NES 179:49 113,635: 08 Kr. 176,973: 40 Kortfattad framställning Å 5 5 3 | om de enskilda Under tiden sedan senaste årsberättelsen har ingen anmärknings- skogarnas tilr värd förändring skett i de enskilda skogarnas inom landstingsområdet stånd och sköt- sel under året. tillstånd och skötsel. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 233 I år likasom de föregående åren lämnas uppgift på de åtgärder, som vidtagits till skogens och skogsmarkens förbättring af större skogs- ägare utan bidrag ur skogsvårdskassan. Uppgifterna inhämtas af nedan- stående tablå, som är uppställd sockenvis. Tab. 13. Af enskilda större skogsägare utan bidrag af skogsvårdsstyrelsen vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättring år 1912. I I . / Markbes | do os Bäck- EA | Hjälp- | Plante- Socken Cenbias redning | RADE rensning | FA sådd ring har har Na | öm: |G har | har har IB OCEAN es lesbidsans — — 1,400 | 200 | — BYN ES 39 375 318 34,50 10 | 2,50 Elfdalen ... Ball 25 3,33 | 2,254 | 1,155,33 2,47 24,50 3,60 BOVviKken....cch | 5 228 | 1,954 3,303 1,75 = Garpenberg . 40 2 — | o— IS — — Grangärde .... 2,116,90 | 170,95 = | 2,846 | 156:40 | 45 14,80 Hedemora .. 69 40 — | — 10 6 [RLUS DN ud ass 559 63,45 | 5,174 224 173,44 | 31 4,25 HEN boceongoc ds SadYNGNd 70 55 1,444,50 | 532 43,5 - 0,75 Kopparberg . 42 10 4,797 | — 16 — TESKSANA hennes der — 1902 — | — | - = MU VIKaN Seg 165,50 43125 272 | $,740 48,50 | 4325 6,75 Malung SNS 101,50 | 3,547,50| 732 121350 30 12,75 480 40550 | 7,973 | 2,152 32,25 | 24,50 21 10 — = — | 7,80 = —= 25 55 ES 4861 0 E3SA = — 135 910,50 | 1,032 | 22,25 | — 0575 INCA onde lNere 15 ASTA = 24 = Silfberg ......... MOSE 0,50 | 3203 | 1,688 1,20 21 Sundborn = SA a | o— 2,50 - DVÄLASJOR Eb eler rs Kl jernaa 10 100 | IE |ET250 SEINE rated 92 28,945 — 509,64 63,99 - Söderbärke I 3 5,489 | 1,250 37 2 I Transtrand SIER || PAS 1,155,33 2,47 3L& Ål = = - Äppelbo 25 1,60 | 910,50] 532 59,80 | 10 0,75 Summal/ 5,618,40 | 1,728,41 |70,903 |26,345,66 1,395,27 | 264,24 99,50 Arbetenas fördelning på trävarubolag, bruk, kolbolag och andra större skogsägare. Sädd har A Markbe- | z SöS Bäck- Plante- Hjälp- Af (Cenmns redning | ASA brg rensning | — ring sådd har har Ir | Im: har har I | 5 Ar KeA - Trävarubolag 5 st. 808 1,218,16 | 18,350 | 10,617,66 277,49 66, Bruse I4 »| 4,770,40| 502,25 | 50,309 |15,728 1,07$,48| — 195,74 Kolbolagai.. oo fa — — 534 | 34,30 Större skogsäg. 2 » | 40 SKIL AO 5 2 — RE 2 Jr 1 17 Rai) (rr IRA rn Summal 5,618,40 | 1,728,41 | 70,903 |26,345,55| 1,395+27 264,24 234 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Denna statistik är dock fortfarande ofullständig, beroende på att de två största skogsägarna, Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag och Korsnäs Sågverks Aktiebolag, som tillsammans dominera omkring 1 mill. tunnland skogsmark i Dalarna, icke heller i år villfarit styrelsens begäran om uppgifter på de åtgärder, som af dem i ofvan antydt syfte vidtagits. 4 Falun den 2 april 1913. För skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län: F. Holmquist. W. Dybeck. Revisionsberättelse. Undertecknade, som blifvit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1912, få efter afslutad revision afgifva följande redogörelse: $ I. Tillgångar och skulder vid början och slutet af räkenskapsåret ut- visas af nedanstående tablå: Tillgångar. 1 jan TOL25EL SL decikrores Kässabelhallning.: (ööNs stR msn sueskebbnost ÖNsL SE se ce 483: 29 3,935: 06 Symeförrättningar. och laga atgärdek-..c.« sossar 721318 867: 51 IN VEntarletis cb bo eke bee! SAND res Aas oet PA tr 6,757: 39 7,150: 95 MEAStSHCter gone bss A Tr pe AR SKÖR Er ANNES 16,467:79 <16,904:6I DEOPSOE OCD DLATIEOT YR SEe. beer RNA DN ES EN 46,569:45 =24,041: 50 IBÖrSkO tt im otrire GOvVISDID 04 5 sger see SE SRS 200: — 2,334: 10 Diverse sdebiförer > urSSe nd atv CATS all TONAR as TI3:.50 — — Kilturkostna der öste s seems een 1,230: 22 1,850: 45 Löpande räkning med Kopparbergs ensk. bank...... == 36,036: 69 De positionsräknin ge gmaedei:0R ses dessert SEN —" a 120538 AIN Föreståndaren för fröklängningsanstalten —............... = 179: 49 Summa Kr. 72,543: 12 113,035: 08 KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 in Skulder. I jan. 1912. 31 dec, 1912, Löpande räkning med Kopparbergs ensk. bank,.... 26,115:46 Awafslutningskonto: balanserade sm.ssoscrossssooseoreossn eden 46,427:66 113,635: 08 Summa Kr. 72,543: 12 113,635:08 2. 7 Vi meddela här nedan ett kassasammandrag öfver under året in- flutna och utgifna medel: Influtna medel. HSA SEELE EG ÄTIT SR SRA «od mrs So R ERA SAL ss adblter hb a sersskisersideänssga 483: 29 BIT RE LE mn a an Re em matas uten Ad sad Ra ok esk 4 I15,116: 44 Anslag för uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet ...... 1,500: - ID:oKGLINSKOgsodlngenst befrämjande -...:5.i..desck rrrivesrrtesersnees 770: — IDR: ören. NERE IS a mma ROSE CE Aer SAR SL EREER SIE ST RESTE 500: —- IDEON Rans hallmingssällskapet...o0-<-vcssesnudhersnebENnEE NN FETA 500: — SAO PS (LTD JO LYS TA UTA OA TR SR oas ste a a Sa ulgeldeg e oe sc egn seen je fr gjeö ra ANA Sr 652: 07 IBiträdenvidfskopgens: vard och afverknilg: ..........-....:-ser-0use02-0>80s 189: — Å EO YST. LITT ost orns Vs ÅR AA Sr EAA SSA RA AA EAA AO EA a LME SYNSlÖRAtERIN Bank OCH lagar atgärder ses. css os rnrs one Sknan nee FS Ar FERE rr SI: AL [Brandskadeersättning klor kott: 5555, -sssd) ss isedesdssns. sentir de sö rs sg dererer a 6,153: 67 [UiTEa orfra nl pan Ge TAkNINE suosuosdks. css sernsutsarsren nerlagt ss nar skR se ne rrEEeT 65,786: 89 > FYNE ep St ONSTAKkDIA Es CTADLA oso ser oven eesti spis asset one nos esse rens 334:.72 Brandskadeersättning för fröklängningsanstalten = osmssmmmsssssssssss 14,225: — Skogsfrö och plantor Aterburna förskott IDRE CERIOBE oogtasc steg oc rst BIE BR SNES UN SEND USS SEE OS TN CT Cr nn a a nota Sala dewp pöl sp gror sans ASR SAS 2: OC Rättegångskostnader, ersättning för telefonledning m. m. see 898: 32 Summa Kr. 250,691: 68 Utgifna medel. STO EET TTTE om sars AS ASS SS er era FRE ENN 5,866: 54 0 SO AT TR mas a ease senses otstless ÖVA ONGS MÖTT OL a Am a aa es sasestnat se 3,392: 81 IRÖTTATtO IG ESKOStDaCCN. oss -scnnnnronsnernsnr ri nen nana ÄRE Er 10,307: 30 LMIOTTNND EET taste rond sdp non ARSENAL TERES FARMOR TR 21:003342 Syneförrättningar och laga åtgärder oossssssssessesesesrrrrisesnnesnnnnnnnn 419: 76 IOK plan ventael ss. csn iisos dieter ieånns É 1,069: 30 IFröklängnings- och plantskolOr..........:.ss.sesss8sssssne S 1,650: 48 NO SAiUFAR Öp AR GET TÄKDINE. oc. oco«ssoaesannsen a Sessan nnsssnnesn sens srs rant rasen enn, KETIFI2 FS » » depositionsräkning kap, ...............- FRIN Ho (oto Er » TÄNtas Es. 4 Ne 334: 72 20,334: 72 Ritningar, entreprenad och kontrollantsarvode för nya frökläng- DIR ESANSEATeN bet eoon ol usnor oo arresörssnd reser onde rn Berts nsR rr enas es RRs bs trå ÖS Transport Kr. 212,183: 42 236 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912, Transport Kr. 212,183: SKO PSfr0 + OCH PlåDEOLrasssEas aska Ses er KVAR Sk TSE NS 255: Förskott till länsjägmästaren och rättegångsbiträdet..................... 16,756: BUlturkös tia Clen? ae me Mess re va fd Eg! er N EE AA SERGE AE VARIA ARKEN SNS Föreståndaren för fröklängningsanstalten ....s.......sse...sssssosssar season 3,593: > $AVOTÖTLAD NA (CFA ÄSJÖ ses: a sernse os elat ARN Je RAA 287 Förvältningsköstha Ger G.:-=5-s.ssssdses sa sa Sas AES SAS SSR SNES 8,305: Kassabehållnii gt ss globe sor a nan AEA Arr AA OA 3,935: Summa Kr. 250,601: $ 3. De vid siffergranskningen anmärkta obetydliga felen äro upptagna i särskild förteckning och torde, där så ske kan, rättas iinnevarande års räkenskaper. 4. Som af protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och skicklighet fullgjort sitt uppdrag och då räkenskaperna äro verificerade och med synnerlig omsorg förda, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1912 års förvaltning. Falun den 27 juni 1913. R. Stenfelt. O. A. Eriksson. Utsedd af Kungl. Maj:t Utsedd af Kopparbergs läns landsting. Johan Cornelius. Utsedd af hushållningssällskapet. | / | Berättelse angående Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom Gäfleborgs län under år 1912. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under år 1912 har skogsvårdsstyrelsen i stort sedt följt samma plan för sin verksambet som under de föregående åren. Råd och anvisningar angående skogens skötsel hafva lämnats, såsom förut varit brukligt, såväl kostnadsfritt under viss tid af året till s. k. mindre skogsägare, när det har varit fråga om skogarnas skötsel i all- mänhet, som äfven för en afgift af 2 &r. pr dag till s. k. större skogs- ägare, eller till skogsägare i de fall, då biträde sökes för vissa arbeten såsom utstämpling, utmärkning för gallring m. m. eller med andra ord, när det är fråga om biträde, hvarigenom länsskogvaktarens arbete tillför skogsägaren en direkt inkomst. Den fria undervisningen har dock ej kunnat drifvas med samma kraft under året som under föregående år, enär länsskogvaktarna under den tid som marken är bar mera än förut måste sysselsättas med kon- troll och tillsyn af de arbeten, som skogsägarna utfäst sig att utföra, Sådana arbeten äro framför andra uppfyllandet af åtagna förpliktelser i öfverenskommelser och förbindelser. De inom länet ökade arbetena med såväl kulturer som afdikningar äfvensom afsyningar af dessa taga alltmera länsskogvaktarnas tid i ANSPLAKS 0 Kostnadsfria råd och anvisningar hafva därför under år 1912 läm- nats, först sedan anmälan därom ingått till skogsvårdskommittéerna eller direkt till skogvaktaren. Biträde, som lämnats enligt föregående rekvisition, framgår af bil. A. Skogskulturer. Angående skogskultur med bidrag af skogsvärds- styrelsen har styrelsen följt samma princip som under föregående år. Enligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnads- 238 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. fritt biträde af skogsplantör under högst 8 dagar för vårkulturerna, fritt skogsfrö samt hälften af kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kulturerna, förutsatt att afverkningen ej stått i strid med bestämmel- serna i $ i af skogslagen eller varit underkastad syn enl. $ 2 af skogs- lagen, vid hvilken det utrönts, att skogen varit utsatt för vanskötsel. De större skogsägarna, hvilka leda och utföra skogskulturerna själfva, erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 3 kr. pr kg. och granfrö till I kr. pr kg. — samt hälften af kostnaden för röjningen och kultur- arbetet, dock högst 2,000 kr. pr skogsägare. Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, hvilka ledts genom skogsvårdsstyrelsens försorg a mindre skogsägares skogar, framgår af bil. B, och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar i den mån som meddelanden därom ingått till skogsvårdsstyrelsen, af bil. C. Å skogar, där afverkning bedrifvits i strid mot $ 1 af skogslagen, har styrelsen mot full ersättning såväl af frö som äfven skogsplantör, lämnat biträde vid utförandet af skogskulturerna, bil. D. Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kost- naderna för arbetets utförande vid rensning, sådd och plantering utgif- vit ett kontant belopp af 4570 kr. 53 öre, se bil. B. Öfriga direkta kostnader för skogsvårdsstyrelsen uppgå till 1,514 kr. 60 öre samt kost- naden för fröet till 3,580 kr. 75 öre. Den sammanlagda summan ut- gifter för skogskultur å mindre skogsägares skogar uppgar sålunda till 9,665 kr. 88 öre. ; Till de större skogsägarna är för 1912 års kultur utbetaldt i bidrag sammanlagdt 17,508 kr. 78 öre, se bil. C, och för 1911 års kulturer 7,165 kr. 51 öre. (Härför motsvarande arbeten redovisades i 1911 års berättelse). Planteringsdagar för skolbarn. De barns antal, som undervisats vid skogsplanteringarna, fröåtgång m. m. framgår af bil. E. Bidrag till bäckrensningar och afdikningar af försumpade skogs- marker. Det finnes knappast något skogsarbete inom länet, som synes väcka skogsägarnas intresse i så hög grad som afdikning och bäck- rensning. Ansökningar om undersökningar och bidrag till sådana arbeten stiga för hvarje år. Ett sammandrag af under år 1912 utgjorda och afsynade bäckrens- nings- och afdikningsförslag återfinnes i bil. F. De af styrelsen såsom bidrag utbetalade medlen uppgå till 32,953 kr. 76 öre. Större skogs- ägare 22,480: 40, mindre d:o 10,473: 36. År 1911 utbetalades i bidrag för bäckrensningar och afdikningar 42,171 kr. 95 öre. Den skillnad af nära 10,000 kr., som sålunda uppstår i bidragen år 1911 och 1912, beror därpå, att de större skogsägarna nu- GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239 mera erhålla i bidrag högst 2,000 kr. Att såväl bäckrensningar som afdikningar detta oaktadt ökats såväl till antal som längd framgår vid jämförelse af de olika årens berättelser. Kolareskolan. Den med bidrag af Kungl. Järnkontoret anordnade kolareskolan har med årets ingång upphört. Det väsentliga skälet här- till är att finna i dess karaktär af ambulerande skola. Svårigheten att kunna förena kolningsplats med nödiga bostadsförhållanden för eleverna blef allt större, hvarför det f. n. syntes bäst att tills :-vidare nedlägga densamma. I dess ställe har skogsvårdsstyrelsen genom att utvidga de kurser för utstämpling af skog och plantörskurser, hvilka afhållits alter- nativt under föregående år, och förena dem till en kurs i skogsvård, följt en sedan länge närd önskan. Kurs för undervisning 1 skogsvård. Enligt styrelsens beslut skall i denna kurs ingå såväl teoretisk som praktisk undervisning i skogsvård. I kursen, som är afsedd uteslutande för länets skogägande hemmans- ägare och deras söner, bör, enligt styrelsens utlåtande, eleverna framför allt bibringas kännedom om skogens allmänna skötsel eller bestånds- vården. Elev, som genomgår skolan och aflägger examen samt iakttager ett hedrande uppförande, är berättigad till ett stipendium af 60 kronor. För kursen har tillsvidare beräknats en tid af sex veckor, och skall den förläggas under en för skogsägarna lämplig årstid. 1912 års skogsvårdskurs tog sin början den 19 september och af- slutades med offentlig examen den 2 november. Ansökningarnas antal voro 15 st. Af utrymmesskäl kunde detta år ej beredas plats för mer än 12 st. Det är ett önskemål att för kommande kurser kunna bereda plats för 20 st. Kursen afhölls vid Stagården i Bollnäs socken. Om undervisningens fördelning se bil. G. Vid den teoretiska un- dervisningen följdes Julius och Hallers handbok i skogshushällning. Studieresan. För årets studieresa hade tillstånd att besöka Hassel- fors bruks i Närke och Finspongs välskötta skogar i Östergötland ut- verkats. 20 st. ansökningar om deltagande i resan inkommo till bestämd dag. Af dessa utvaldes 10 st. att tillsammans med tvenne länsskog- vaktare och under undertecknads ledning få företaga den instruktiva resan. En af de antagna stipendiaterna fick emellertid förhinder och meddelade detta så sent, att någon annan i hans ställe ej hann antagas, hvadan således endast 11 st. medföljde. Dessa resor äro uteslutande anordnade för s. k. mindre skogsägare, En och annan skogvaktare — dock ej flera än tre st. — som gjort sig 240 SKOGSVÅRDSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. känd för större intresse för skogsskötseln, kan dock under vissa villkor få medfölja. Den närmaste afsikten med resorna är att visa härvarande skogs- ägare, att skogskulturer, som utföras på rätt sätt, bära goda frukter, samt att arbetet med ordnad skogsskötsel gifver god ränta på nedlagdt kapital. Mot de förmåner, som stipendiaterna erhålla, hafva de bland annat att afgifva en kort berättelse öfver hvad de hafva iakttagit under resan. Skogsträdens blomning och tillgången på kottar. Hvarken tallen eller granen blommade under år 1912. Tillgången på 2-åriga tallkottar var dålig. Under tiden januari— april uppköptes för skogsvårdsstyrelsens räkning endast 3,05 hl. tall- kottar. Granen har ej satt frö inom länet under året. Tablå öfver resultatet af fröklängningen framgår af bil. H. Plantskolan. Den vid Skoghem inrättade fasta plantskolan är under våren besådd, och användes härtill 5 kg. tall- och 3 kg. granfrö. Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat och utbetalat till Bollnäs landtmannasko!a 200 kr., till Gästriklands folk- högskola 200 kr. och till Norra Hälsinglands folkhögskola 200 kr. För spridande af lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen prenumererat på Föreningens för Skogsvård folkskrifter, af hvilka 1,000 st. exemplar spridts inom länet. Vid skogsvårdskursen utdelades 12 st. ex. af Julius och Hallers lärobok i skogsskötsel och till hvardera af Gästriklands och Norra Häl- singlands folkhögskolors bibliotek skänktes 3 st. ex. af samma lärobok. Besiktningar å hyggesröjningar och skogskulturer. Till följd af upp- rättade öfverenskommelser och förbindelser hafva de hyggesrensningar, som skulle vara verkställda under året, synats af länsskogvaktarna. I några fall voro fullkomligt oväxtliga buskar kvarlämnade under förhopp- ning att de skulle godkännas såsom återväxt. Sedan detta afvisats och orsakerna därtill förklarats, erhöllo de skyldiga tiden uppskjuten med slutrensningen under det villkor, att någon förskjutning i tiden för skogs- kulturerna ej uppstode. Förbindelser, afsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga skogsvårdsåtgärder, hafva utfärdats i 15 fall. Syner i enlighet med $ 2 i skogslagen. Från år 1911 lågo 39 st. syner enligt $ 2 af skogslagen kvar ofullbordade. Skogsvårdsstyrelsen har hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande under år 1912 begärt syn på 21 st. skogar inom olika delar af länet. Alla ofvan nämnda 60 st. an- mälda och förordnade syner äro handlagda. Protokollen öfver desamma GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 241 inkommo så sent under året till skogsvårdsstyrelsen, att öfverenskom- melser hunnit träffas endast i 25 fall. 29 st. öfverföras till år 1913. Rättegångar äro anhängiggjorda i 6 fall. Vid expeditionen hafva under året behandlats 1,764 akter. Däri äro då ej inberäknade länsskogvaktarnas månadsrapporter, resejournaler och dylikt, expedierandet af blanketter, tryck och skrifvelser af mindre viktig art, ej heller skrifvelser, som beröra kassan. Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hafva under året varit desamma som under år 1911, nämligen 1 länsjägmästare, 1 sekreterare och ombudsman, 1 bokhållare och kassör, 8 länsskogvaktare och 1 läns- skogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, före- ståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och under- lärare vid skogsvårdskursen. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. De i enskild ägo befintliga skogarnas tillstånd och skötsel har blivit skildrad i föregående årens berättelser. Något nytt torde knappast vara att därom tillägga. Att det understöd, som skogsvårdsstyrelsen utgifvit har bidragit till skogsvårdens förbättrande, torde vara otvifvelaktigt. Under året har skogsvårdsstyrelsen haft i inkomster sammanlagdt 190,557 kr. och 53 öre, däraf skogsvårdsafgifter 169,279 kr. 98 öre. Denna summa är an- märkningsvärdt hög vid jämförelse med hvad som under föregående år influtit i skogsvårdsmedel; detta beror därpå, att skogsvårdsstyrelsen hade en afsevärdt stor summa att fordra från år 1910, hvilken ej ut- betalades under år 1911, samt att under år 1912 skogsvårdsafgifter in- flutit äfven för största delen af andra halfåret, hvilket ej förut varit brukligt. Motsvarande minskning i 1913 års skogsvårdsafgifter är där- för att emotse. Utgifterna hafva vid bokslutet uppgått till 137,500 kronor 40 öre. Detta torde visa, att intresset för skogsvård år från år stegras och ställer allt större kraf på styrelsens förmåga att framgent kunna under- stödja och uppmuntra arbetena för skogsvård. Gäfle den 1 april 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl Ahlman. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 16 242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Bil. ÅA. Sammandrag af under år 1912 genom länsskogvaktarna lämnade »råd och upplysningar» efter förut afgifven rekvisition. Fi Svösc kem | Amend Anteckningar | skogar dagar | (ÖSTersBlenneD Oe ARE | I 20 KRISEN: Årsunda S 5 FARS ef fs UU VALS ONA fb EL I SAL KE NR 3 FER NESSER 22rstn Ofvansjö 8 8 2 IS ABIUDATSCARS VA JTSEATUNHEIStETAR Torsåker 8 14 TSE KANE TSE RB SON Ska Järbo 5 FÖ | ISEN Hamrånge 3 3 NNSLSE AR | Ockelbo. .... 12 18 SESKTAS EO RSta FalleRke. I 2 TSE GAS Hanebo ... 5 9 2115) FISKAS KS ESENE SKO 5 10 TOSET Br LES: AN este Bollnäs ... ; if 9 6 st. A. [ISO derala fn SNS ss AN barr LANE 2 3 TISKA NSIHStsVE EN Or TAR NES SRA SN AR 5 8 I st. A, 4 st. U I I TRSEIRAR 12 23 3ESE RAN BLSERVBI 1OkStert 2 2 TESEVATRIESPERUE 16 42 7 ÅSE CAI 20 STR RES ESAU 6 LT FTSE RASIST R ASSA 2 3 3 ISEILAS | 13 18 MEST ADRR OMSt- 0 B3 TARISLER LG I I TI Str AvGenBt 6 TOT USS ATISEB ITS tRg TES ERIKS TSb oe 8 TOA I | SEAN 2 SPB RI Str OSS ca | Ljusdal 28 30 j20 St: AN TAS ey RS NE | Ramsjö 2 I 20SEITAS Delsbo 40 41 | OTSKALASR 3 SERA TEStar VA IEBJUTAREL sto 9 ST KONST ELAN IITESESR RS Enånger......... 2 SUND SSR | Njutånger 4 8 AES Idenor I I Ts) Bi Forssa | 9 T23/ar SEA By ISRN sb ETE1S10 2 EUR Ak sor ere OA SS SEE I I TNSEAB Rogsta I I TÄStDt |UEROR Ao r a där AIRLINE 3 9 2StUIBIIEst AR SLSSKAUS TISBO ränderna AT SAS Ao VA I I TESEN INO TOO dns Aseas 3 BY SR Ub Harmånger... 6 10 BUS SAS TUSEIIBAR2AStINU JES mr Ef Nara TA SAN SEA 2 2 | V2REStAAR Bergsjö .... 10 16 GKS AS IS CE TBNISASkar VA Hassela 2 2 | 208, Ar (GTLALP: 082 ooo as orn AS ERNAASR ANNE 12 TNA ÖTSE AD St IRSNOSSNAVA Summa | 2f:2 399!/3 | Bokstäfvernas betydelse: A = Råd och anvisning om Afverkningars förläggande. BESS D:o » Beståndsvård i allmänhet. Ö= D:o » Kulturers utförande, INo= D:o » Rensningshuggning af hyggen, do D:o Afdikning och bäckrensning. Wj= D:o Utstämpling. YST SEE FOIS GÄFLEBO BIL: RGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 243 Sammandrag af under år 1912 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- ställda skogskulturer, hvarför bidrag utbetalats. Socken | Öster-Fernebo | Hedesunda ... 39 29 Använda Användt frö plantor i kg. K os lir Flalal | Areal | Dagsverken ören tering Ie3epssuru HETILOF TEIUV tall | gran | tall | gran — - 4,8 2,4 — = O,5 O,4 — — 1,8 1,3 = Bi7) 217 = = 0,6] 0,2 = = 8,7] 253 -— — 18,9| IT,4 2,000 — FE 2,9 — | Fr El 3,7 = = 3,4) 317 — — 557 0,8 — — 5,0 1,9 = — (OT SS = 2,90] — FR Cr 1,9] 0,9 — — 56 0,8 = == 1>5| 054 = re 3,7) 2,33 | EK Nä 1039] 77 I — — An5| 1,0 | mm harj ar| mans hjon | S:ma | Kr, |ö. | | 1190 AR EO RA fn ln | I | js 47190] 244 | 242 | 486 | 155 82| Sei ES Zl SES [36190] I14 | 273 | 387 | 89125) lii90 Säll 6 | 9 TN | 11180] 263| 20 GÖR AS | 51126) 190 1245 ESXAR ae | de | — | 8 —=- 7150] 18 | 22 | 40 | al | sol 291 14 | 43 | == I HITS | 11 | 42 | Fe fal 1!80 TA | ZANRS | == Ile RAS 26 66 | == 27175). 7 | 288], 2053) IE] 9/1 ENG | == — — — ——-- --——"--—— 22 ?-2-<2- OO KM — MIn 268 12,000/15,700| 163,8| 71,05 för frö- | för röj- sådd Kr. |ö. 15/— 12925 958 73] 56825 301175 347 12 193125 213/— 12|—]| 62 Fo 28 s0/ 182/—| 390129] Summa | I ning BREES 50—/| 280 73] 10— 39] 8i24/1,067 46 16|— 58/—] 56— 81625 4610 46/10 550) 16225 SH 34/— 24/—]| 123/— 100/—| 469/75 ril2s] 79 —lI—!| 281751 Sr HA 15/—] 267/51 EW Sp | 33/—| 162/25|| 66/50/1,025 23 22/—/| 610125 685175] 987 50 26112) 373/24 == 0 100] 313/= 12/50] 24/50 20l—| 82/— 162/—] 277/— 62/50] 134150 32150] 61/— 41/—]| 223 582146] 972175 245/—| 382150 137159] 399/03/1,6343/1,328 |2,9623] 370|07|6,535|30|2,483 /42|9,388!79/4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Sammandrag af under år 1912 af s. k. | Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag Marma Sagvenks Aktiebolag. v...s-cse-seerer rese Bergvik-Ala Nya Aktiebolag Kingsgardens |Sagverk -........sc. ucoccn SITOMSTIBEUK R a Es oa brssle sele boats Korsnäs! Sägverks) Aktiebolag: s..s.-sse-sbssisar sl Vallsta Ängsågs Aktiebolag............. Ad. Ungers Industri-Aktiebolag ....... Aktiebolaget Jon Jonsson & C:0O............ Hudiksvalls Trävaru-Aktiebolag Aktiebolaget Iggesunds Bruk .........- Söderfors Bruks Aktiebolag.... Strömbacka Bruks Aktiebolag. Ljusne-Voxna Aktiebolag ......... Kilafors Jernverks-Aktiebolag Skogens Kol-Aktiebolag Högbo Bruksägare Forsbacka Jernverks Aktiebolag Trävarubolaget Svartvik Summa | 354,690 | ' Kultiverad | Använda plantor SNmel: 20 i kg. areal tall) Kösrang) | tall gran | har Jar — | 93.5 10,5 | SSE — — 14,0 17,0 58 l10 206,600 | —45,900 116,7 26,9 485 |03 — — | 2,0 O,5 2 163 7,600 6,500 1745 KAS VISA ra 87,490 = IIO,3| — Os 246 |56 = = 2 17,0] = 8,8 34 |90 — — 29,1 14,9 62 |20 = — 3,0 1,0 8 50) = 14,3 6,45 55 193 — — 40,0 10,1 109 |19g — — | 10,0 7,2 25 185 49,000 4,000 | 49,0 40,0 171 |60 4,000 2,600 | 97320 43,0 269 |— = I — 40,0 | — 20,0 100 |91 = = 24,0 255 48 |— = = 2,5 1,;2 2 197 = - 15 2,5 4 177 — — 0,6 0,8 4 .|— 50,000 | 685,0 | 240,95 | 2,095 |14 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. större skogsägare utförda skogskulturer. JDralersiyre rk en för | | Bidragets för för a | storlek plantering | — frösådd röjning Summer fö SR — = I [EN | || MR | mans | hjone barn | Summa RAS RR öl I Cr | | | [ | | F 2,179,5 | — — | 2,17935 — |—!| 7,193150] 3,333|96| 10,527|46]| 2,000]— 278,5 | 100,5 262,0 6410 = 139194] 155115] — 1,547/09] 773135 34737 | 830,5 978,0 | 5,282,2 | 2,465/32| 6,939/38] 4,988127| 14,392l197|| 2,000/— 25,0 — — 25,0 — |— 67 = — |— 67|—] 33 50 221,0 262,0 170,0 633,0 | 115/50] 938171 1,359/87| — 2,414l08]| 1,207104 = — — — 738103 3,976/14 4,366 03] g9,08ol20]] —2,000 — 122,0 173,0 188,0 483,0 — |—- 964 10 199185] — 1,164 04 582102 97,0 350,0 305,0 752,0 = UP — |— 1,712/—] 356— 48,0 — 24,0 72,0 | — |— 216/—]| 42/—] 2581--] 129|/— 216,5 | 21740 10,0 443,5 | — |=| 1,108125 198/25 1,306 50 653125 460,0 562,5 329,3 1,351,8 | — |— 2,886/71 102/—1| —2,988/71 1,494/36 112,0 103,0 68,0 283,0 | — |— 385175) 129175] 515150 257175 617,0 | 1,016,0 — 1,633,0 646 30 2,480 06| 473150] — 3,599|86|| — 1,799193 1,192,75 322,0 627,25 | 2,142,0 57125) —4,089 12] 959130 5,105/67]| —2,000/— 623,66 — | — 623,66| — |— 1,910 63 — |—- 1,910 63|| 955132 284,0 — 116,0 400,0 | = 1,096175| == 1,096 75 548138 31,0 — 19,0 50,0 | — |— 59 25/ 42/—] 10125 50/63 52,0 — HO, | KLTIGO: | — — 129/—]| 81/—| 213/— 106'50 39,0 —= = 39,0 — 123 50 == 123 50 61/75 10,072,61| 3,936,5 | 3,155,55 | 17,164,66| 4,022 40] 37,667 88| 16,433 93| 58,124 211 17,508178 Bila Då | Sammandrag af under år 1912 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- ställda kulturer å skogar, å hvilka genom företagen afverkning återväxten uppenbarligen äfventyrats. Hedesunda Helsingtun Rogsta Norrbo Hassela ... Öster-Fernebo a Summa I I 3 = | ös | Användt ER NS äg frö i kg. [08 = | Db ör | SAR | tall | gran | | | 3 | 2 EF MR (Ta 5 | 1,4 | 1,4 21HINOSE OA I 07,3 O;2 22 | 22,0 1158 17 | IT,r 59 2 0,7 | 0,45 I ES I | Ö3/ 06 SLÖ 60 | 41,6 | 23,45 | Areal I — 61178 121/38 Dagsverken har |ar)| mans | hjone | S:ma 13 34 30 9 2 25 5 —— 2443) 961 136 68 13 8 53 53 Z 3 34 22 271 för frö- sådd Kr. 47 45 271 360— 5 341/ 1,096 204 4 21 32 II 20 10 27 50 124 Kirorsifin and tor röj Summa ning ÖÖM TOT 40— 125— 201-— 110j-- 10 — 40 — SLE 15 — —1 2,898/— | 3,994 —— 544/— 75 5— 3775 10 30 — — > by | (ERS 27 6 a REN IS 7671 2,070/50/ 2,983 —D oior—nn———— nn nonnnnnnno— 496 1 5,05350 2 46 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Bil. EE; Sammandrag öfver under år 1912 anordnade planteringsdagar för skolbarn. | Antal Användt frö | | SON Antal är eg | Areal | Barnens | | skolor nings- | antal | | FE Halle | gran | her | | | Gäfle stad 5 2,— 0790 | 2115 368 | FIe CeSUN ATK REA och å - dok se sees ee 4 1,80 0,85 (2) 35 120 HFOTSAKOL SSR ses pron es orter k oa e Se | 13 13 6,50 3,40 8135 521 | | ÖFFäTSJö FEED LINNE or 4 2,90 | 0,60 | 2180 149 | VAS Oh 1 enar RES Nee SON ATS TNE SR ES 7 — 2,20 fre 4105 300 | FLÖBDO sfrsa er SR förd Sf Aaro ola ie a 2 2 I, 0,40 INLOS 42 ISAR SR AN ar NE LAR SR RS ah 4 ARE SN er NGN FÄAMTAN SENS veck se GRE dad Ng 2 0,20 | 0,30 | 0180 42 | II Ord (oa Ts ef Teg sj eran te stolt TASTE LA, KRA | 3 3 0,50 | 0740 1/85 68 |SEIAn eb Od: ka A Son te EL a | 4 4 | T,tc 0,60 | 2190 129 | [200 ba STARS SES Sr Sr SER Sr RA BRA ra | I 0 SE | EN 0140 15 | SEB CKS ta ON fr SR SEA NA ag dT 2 20005 Oz ARON 1 | 10] 44 (SKOTo(2V az ENG retat FS ha BIDR AT FA RER ER 3 3 | 2,20 1,20 2185 102 I [INSE ss LER BE EO NE 2 25 210530] [R Osaka Iso ES UNG SITS] Ö” sf iee SER mr rf S AR AA sera på RR 3 3 | = | Tygols | 20 51 KIT OTO: 2 ärta a festa ör AS a RSS fps 4 SAN MN | I I | 0,40 = 07140 TI SIE SR SR a a AA SE AT ee oa I I 0,80 | 0,40 1 | 80 29 ÖfVAnaker fs ST SA SAN I 0,90 | —0)20 11.65 33 EAT] 0 TE BRASS RR GS Jas oso Ä ASA Beer 6 6 1,70 | 1320 Gl 191 INTR TI LÖ TS: ror ARR SSR AA SA I = 1,— 1 0135 21 TITÄCES Viker erste LV la NERE ASS I I Oy10 | 0720 0150 12 TA US RN Ao de EARL Sr ef fn 6 6 | CE) NED 170 | ID ISB Oras SAS dr bf SSE 3 30 EU EOS ROSA RN AKS 82 EDAD REL rear ENA fe SN ne RR SR | 5 5 3,50 | 0,80 | 7175 109 NJutänger sr vrepersnmumareessokemind I 1--|AOjso O;30m I | 50 33 PjOTSSA +. NR ra EAS Es FA ANS I I EOS — rr —- 16 131 N sega liolN Sädonn dn SANS addan None 4 4 | 2,95 0,40 5iSON 66 125 ef AR a a RE bab I I 0,75 = I | 50 28 LISDOE 2 vat EI r AST ÄT RAR I 1 075 = I [50 27 Jättendal T I = 0,50 0145] SOM Bergsjö g.s eh es ER RTR AAA 4 4 = 1,50 I | 15 91 | FIassela — förts se RR Sa 3 FD 0,25 0325 NESS IUIETO Sd SN 18,20 | | Summa | 39,25 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 247 BTR Sammandrag af afsynade dikningsföretag år 1912. | Bäckrensning Nydikning | Totala | — — - Il Jostrads- NE RIATNSEN Skolelktetn 3 | Kostnads- | 2 | Kostnads- Eg ; storlek längd förslag — | längd förslag förslaget 1 meter I — | 1 meter = i EA ER Kr. öre] | Er. löre]| Kr. löre| Kr. löre I I I I I Öster-Fernebo -......... — — | — 4,381 2,109] 26 2109 26 | 1,054/| 65 Fledesunda.....3.. ww; — Säl) 594 ON 35251 ss l25) n7sskon FAS UD das Rh ie = == 1,286| 74 | 1,286| 72) 64338 MM OrSRIKOl NR Neck egsn 3715) 2,259 53 | 14,422 | 6,936 08 | 9,195|61/| 4,023|59 ÖMVANS] OS bess koks SR 825] 228182!) 5,486 4,097| 01 | 4,325/ 83 | 2081] 20] MalD OR sas asriRkss = — I) 39055 | 2,0211 881] 2,021 881 1,010194 | Högbod a. FOA — — —) 4631 | 2,562123 | 2,562/23| 1,281112] ä — — | —l| 226 103 84 103) 84 51/92 — =|= 3,798 3,0261 62 | 3,026| 621] 1,513l1 311 5,905) = 7ILl 01] 6,715 2,047| 07 | 2,758| 08] 1,003) 17 | 510 37/| 20 | 1,938 312189 350/ 09 | 39/1 86 | SK OPEN erat 4,999) 826135 | 10,054 | 3,924| 74] 4,7511091| 1,147| 15] 7.057) 143173) 71663] 1.943] 90] 337563 | 1,687 83 2,651) — 397(65| 4977 | 3472/45 | 3870 10) 68313 — | ——- 186 47/65) — 47/65) — 23/83 = — |— 730 182! 50 182 50 | 91/2 = == 654 13774) 13774 | 68187 7,400] — 496! 83 2,890 | 1,330/ 55] 1,827/ 38) 208109 6,577| 1,7801 03 1,345 407, 05 | 2,187 08 | 5441 70 Moxnas een pet Ba 3080] 740175 | 9216 | 1,561158| 2,302133 | 406153 Loos | 8984 | 2,478!39| 5,583) 94] 1,394|20 Arbrå 7,444 | 2,433/ 79 | 2,754| 80) 1,377|47 Nianfors | 200 | 261 — 96, 26 | 481 13 Jerfsö 3 564 | 131156) 285947 | 534|38 IDEN Sr ess SEE 14,928| 4,565|55| 7,619 | 2,615115/| 7,180) 70] 2,368167 113 [ETS a IN Artas sar ONES 41,197| 9,5701 36 | 6,718 2,513/ 44 | 12,083| 80 | 2,019] 93 RATAS] fr sree AE ANSE ae | 26,117| 4,602/ 11 9,214 3,696/ 781 8,298/ 89 | 1,971] 24 TDSlSB Or bye 6,422 664 | 42 4,026 | 751108] 1,415/ 50] 707175 IB] UrAI Era SN ARN de | 1659) 249) 35) 5462 | 1,539|57| 1,788|92| 894|46 100 LA IDO EE =" =S AS 241133 241183 | 120192 INJUfangere sasse — | 448 197/ 85 | — 1971851| 98193 1 10 kkr Rd RES SES 420 112146 112146 56 23 [ROSSANA oe Snsa 150) 71 501 819 344] 46 3511 96 175198 FIATMAN PEN essens | — = (= 256 105) 60 105) 60 52/80 fättendalsspeRsns So | — = | 2,185 5461 35 5401 35 423 20 ETASSEL AS SEE SR gt | 3,01] 586 52 7758 1,823148 | 2,410l —| 1,205101 (EKRAR | — | —|—-] 730 367195) 367195] 183198 Summa [Roe 35,380/ 53 | 153,993,8 | 61,248| 77 | 96,629] 30 | 32,953| 76 248 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Fördelning af undervisningen vid Gäfleborgs läns skogs- vårdskurs år 1913. Undervisning i skogen. 3 dagar hyggesröjning. 4 >» div. arbeten i plantskolan. 4 >» plantering. 2 » uppräkning af skog. 4 » skogsfrösådd 4 » utmärkning af gallringsved och utstämpling af skog för ljus- huggning. 2 » utstakning af diken och afvägning af desamma. I » afsyning af dikning (dikningen utförd med bidrag af skogs- vårdsstyrelsen). 1 » uttagning af profträd för värdesättning å den utstämplade skogen. Undervisning å lärorummet. 1 dag uppgörande af dikesprofilen å de utstakade dikena. I » - kostnadsförslagsberäkning å de utstakade dikena. 2 dagar uträkning af värdet å den skog, som blifvit utstämplad. 8 >» teoretisk undervisning. JöfMa dal Tablå öfver fröklängningsanstaltens verksamhet år 1912. Fröklängning. Debet: Inventarium från år 1911: "Ballkottar FG25 5 3 EN es Be RE TAN AN a 2,295,— hl. Inköpt under år 1912: EIALIKÖttar + free tas ST NR od or BASEN sve, EARLEN 305 ? —2,298,05 hl. Summa 2,298,o5 hl. Kredit: Utklängdt under året: TAlEOLlAA drsr elr GEN ord NS SR ser SE a Le NRA er FA AE 0 SR 1,241,05 hl. Inventarium till år 1913: TARO MAL (og otrö gt setet sas Tee LS REr RAR 5 SE EL BRENNAN NO Summa 2,298,05 hl. 1,306,48 925 — S45- 249 kg. ö Summa 3,076,— kg. GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Skogsfrö. Debet; Inventarium från år 191: [LEE LEN Ca a ee ma ros ol stkeere eden seten 965,12 kg (ERE vovsgssås sträng rår EE MEDEL BARA EE Z4L,36 > Utklängdt under året: [RET rr rn a da a ör rek sowan de erödipn vopplsådes tån oss ökar te Inköpt under året: (CRFERNNÖ) eg0vvtoe ston arena TSE AES ARE ARA OR ARS Kredit: Under år 1912 bortskänkt skogsfrö: OSAR TO räder dnm Hö 13 (CIENITAO = & sas op RR 11,05 > 234,85 kg. IB SE 1 RS RATTA on oc oasdesodhrlsnns bårder 39,25 kg. (TAR TO rede va rss örnen 18,10 » 57,35 >» Försåldt skogsfrö till ett pris af 3 kr. pr kg. tallfrö och 1 kr. 5 e pr kg. granfrö: BES UTTER Er en a rn ffs RN JD Ra Tear SR fa ok ense ao od sa 592,— kg. (ETT ATI TG OSS BSR ARE RETA RS RR RA fr fa åa aa SRS BRANTA 20210 Ol LE Försåldt skogsfrö till ett pris af 18 kr. pr kg. tallfrö och 8: 90 kr. pr kg. granfrö: TEM HÖ ocsocösonosanee 430 sNR ses ÅREN AA RARE AREA 159,55 kg. UPMET BIRTE! sg strör SÄ 30555 0 In SER re ERA ARE JAR EST ANA (ar 035510 Försåldt skogsfrö till ett pris af 18 kr. pr kg. tallfrö och 8.90 kr. pr kg. granfrö: BES RT Eg föra a ärr d esset sas sia ATS KB: (ETATYST ON SA NASN fees dos nh 23,45 2 Utsådt i plantskolan :” TEMIIG möaroososenksssnot sl kod SOSNNNS DANSAS SR SERENA FS LT (ESaC BR SAN Er pa 0 (a RE DE OSS RI Syr ATEA LS 20 SR sr Re os md ae sees es najs voles sö nars ne arne n FASAN Inventarium till 1912: TND mrsgas0 555 00 Br Brr STRESSA RSA RAR KANE 885,52 kg. (CRHEINTD. (ossgso ar BAT OdR TOS SSR RE RA NASAS KASSAN SRS ER 692,31 > 202,20 kg. dS81,— 249,10 1,57 7,83 » » Summa 3,076,908 kg. 250 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter år 1912. Inkomster: Kassabehållning den 1 januari 1912: Innestående å deposition i Bankaktiebolaget Norra OVÖLIE CS fPörfda sa Sga RIS TR nand js EEE SP NRA SSL ES SEE NER Innestående å upp- & afskrifningsräkning i d:o D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare Kontant i styrelsens kassa Statens anslag: Andel af anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet Skogsvårdsafgifter : 2:dra halfåret 1911 90,446: 54 1 :sta » TANT dn RR RE 44,999: 15 2:dra » TOT tg ENE 33,344: 29 Anslag af Järnkontoret till 1911 års kolarskola Likvid för kol IDO. —» biträde, al länsskogvaktarnd ös esse DOES NASKO &SIO LO GIVA SAC CE NERE ERS Dora försalds. Utklän gt RKO Es ks ID :0 FEST FÖRSALGA KLYS AD VED TATT CT se bee bee ID OT EL OSAGT SKO gSVILke SEE ESSER ANe Arrende för en hemmansdel vid Skoghem IElytan för tåg enhetsa fC:0 Sk. sees) k seeks ass su SSA SESAANN D:o d:o å Stagården Återbetalda rättegångs- och synekostnader............... Influtna räntor Återbetald kostnad för sommarväghållning vid SKO DÖM sagt dö ddöbe gas se rose Sep sne sr ssk SDS Aes er Utgifter: Inköp "af IILY CI EAT ÖT sd N a se after GR kr SERENA Aflöningar: till länsjägmästaren ............ 7,000: — » sekreteraren-ombuds- TIN ATTT CA orre RR 1,500: — » bokhållaren-kassören 1,700: — » länsskogvaktarna ......... 11,760: — Reseersättningar: till länsjägmästaren ... 2,117:83 » sekreteraren-om- budsmannen ...... 43: 60 länsskogvaktarna. . 6,680: 82 HX FSCYKEISCIN Vaage rss se ANAR SKEN AS » skogsvårdskommittéerna Revisionskostnader Transport 2,044: 40 109,279: 98 1,500: — 131: 199: 8,665: 200: 220: TO 10: 200: SS TS YLOTE TE 0,533: 1: 26 199,557: 53 Kronor 283,201: 93 1,;451: 33 21,960: 8,342: 683: 22 96: 20 33,207: 39 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport 33,276: 39 Div. ombkostnader,. såsom = frakter, telefonafgifter, annonsering, hyra, tryck, skrifmaterialier m. m. 5,100532 IVL END SONET fesggs ss Nor SREE AREA EEE AE Pa TG Fröklängningsarbeten, frakter för kott m. m.......... 1,075: 76 EDLA TS KO ETTAN SE SR a Ae a or a a ra kän md 477: 40 FT ETANTADEINSKO SEIN os sr skN acer oucp ss or da ferbr rr rea 1,206: 08 D:o SRA TS SET TT KR ra Sr a ar 16,511: 88 BTF SN GESKO Aid Eee sr servers öres LLA vendurpe tre SNST20 INO DAS KO Er Te a mA era das ossd rs anar sea ir GA SG [a fe Frakter för d:o B3N5HI Kostnader för skogsvårdsstudieresa och skogsvårdskurs 2,099: 60 Anslag till Gästriklands Folkhögskola, Norra Hälsing- lands Folkhögskola och Gäfleborgs läns Folk- TOR mds a daa säck sno salen snar 600: — Bidrag för skogskulturer: till mindre skogsägare ög ÖNS EG D:o » d:o » större d:o Er 2 ANORAR20 D:o » bäckrensningar och afdikningar ............ 32,953: 76 WRG te Ban pj aO CIN SYICk Ness ecsrsunn sas sesvssnererr ersten ones eer ra 4,002: 17 Skogsvårdsskolan ............. Fösenrersnnnenhenenenan IDE 137,500 Kassabehållning SSE 31 dee 1912. Innestående å deposition i Bankaktiebolaget Norra FST CL 2 ER rn a a mate Sä na 109,000: — Innestående å upp- och afskrifning i d:0............... 35,157: 34 D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare 253:— UGTA NS TYKelSENSK KASSA veden cdeslssensn tand farsen relnne 1,201: 19 145,701: Kronor 283,201: Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1912. Tillgångar: Kontanta medel: Ilnnestaende ä depositionsräkning: -.....ss.....«.e«=sse0ss 109000: — IDG å upp- och INTAR PERS I sg ÖN Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare <3 253: — NON ETADUIEStyrelSEDS KASSA 4 orsssnee rn sseos sne nen nana 1,291: 19 145,701: Fordringar: för försåldt frö samt sådder .. pp 153: 96 hyra för lägenhet å Skoghem <..... 150: — 303: IEKÖRJTAT SILD ESSEUS AIR ov goela boer ering najs ke nnn ns AN AVE RrNETRSEA NN AOG: NERV FEET EO a SARA SR does rie rntgneag ÄR SEN I SORG Länsskogvaktarbostället (Skoghem) .......... BEA - T4,000: Hemmanet Stagården ..... dogs os EN BEA a | 15,000: Transport 193,241: un -— : 40 252 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Transport Inn Elg gande RfÖrra va KO KAR aa SS ERE EASTON PR D:o d:o FÖL skefe a SES AN ENS KAS OM E Sk SRR Så ad SR D:0o d:0o 19 Yo RNE SANN SETS NE RARE RER > eg ace D:0o d:o [a AES FET SAT SL fe EA SARA UT Ae Inventarier på expedition och hos länsskogvaktarna .........eee.e. Kronor Skulder: Kaprtalbehallaimg.ctill/xOn3 bese AA SNART Kronor Gäfle den 1 april 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl 193,241: 5,285: Fr 18,128: 600: — 200: B,OO2t 225,458: 225,4589: Åhman. VO 20 Undertecknade, af Kungl. Maj:t samt Gäfleborgs läns landsting och Gäfleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Gärleborgs län räkenskaper och förvaltning under år 1912, få efter att hafva fullgjort nämnda uppdrag härmed af- gifva följande Revisionsberättelse. Tillgångar vid årets början: KfassabehallmimngsaaoskS tyrelsen ss ss ass eaNsANsNs 1,514: 02 » » skogvaktaren E. Sandberg ...... 1: 51 ISA Inventarier. (enlig töb Okt Pouscesnbresvest seek ess SA SEAT SARAS TOS TIERAS Obetaldä "ByrOs andr teten ste NES ESD eb ER bus EbLeFr 250: — Fröklängninganstaltens och skogvaktarebostadens bokförda värde 37,040: 85 Inneljiggandek2, 210 5rualN ko ttarka OM krass ANN 13,770: == > SKÖRD SÉLÖ seas eos sel Te rp nr FE SE Ra -16,866: 32 —30,636: 32 Utestående tordringar törs mono Gb Sad GEN 206: 83 Beviljadt men ej utbetaldt anslag till kolarskolan för år 1911... 1,500: — Innestående på depositionsräkning (ssseeessssssarnna OM OO > » upp- och afskrifningsräkning ....... 128: 37 Ej uttagen upp- och afskrifningsränta............--...--+- 115:80 91,244: 67 Kronor 170,001: 60 GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Inkomster: Kassabehållning hos styrelsen ........ 5; 200 1,5 14502 » » skogvaktaren E. "Sandberg Rn TRA Anslag af staten för bestridande af förvaltningskostnader ......... Flarn kontoret till IOTI ars KOlArSköla Öovssusosssessresar Nun Skogsvårdsafgifter för 2:dra halfåret 1911 ........... 90,446: 54 » 20 OI:sSta » I (0)0 Ge TREE 44,989: 15 » > 2:dra » TITTA AARISG EES GG NAO LR a a sa ma da a od fd Snell ga jån edda sr erfa RAR pd » Frribitlmadevanlansskogvaktatha vs... ssygs boett rss sd » FIRE SKOR SIEO NOGA Säll es ds br dear Rb ro fd » FLOrS ad ut) än 8 UKKO Ebba nd ton as RNE » LOTSA LA URPNRYENTALICE. 266 so sedan se rs böna oden NR RAF 00 VE > LOTSA GESKO SSVATK ÖA sa so sg bs nföndssdee ränna bee ale a Enl Id Arrende för jord vid Skoghem Hyra för lägenhet å Skoghem » » » » Stagården Återbetalda rättegångs- och synekostnader Influtna räntor Statsbidrag för vägunderhåll Återbetald stämpelafgift för Stagården Uttagit på depositionsräkning ner fot da JOLASTESBESEAEABDAS IIT,000I—- N I,h IA: 1,000: 1,500: 169,279: IS 180,759: in em 98 » » upp- och afskrifningsräkning s.s...coooo. 69,759: 04 Kronor Utgifter: ITNE EET V CIA TE TEN EIsAR seb sar Bla lska slösar & 25 00 öre Uilsents Asa ra Ne rnrrr Al ön Sat LäS) TN ASkAneD oe oe seen ae banden ananssenner 7,000: --— > » sekreterare och ombudsman ............... 1,500: — » FAR ADSSKO ONAKTALINA o er ers or ooo (eta re gloria 11,760: — » BÖRD OKNAllAreT OCh KASSÖK =... ss, nuon i00 a sec se 0s 1,700: — Reseersättning till länsjägmästaren s....sssmmsss0ssess > 2,117: 83 » SENNSCKTCUCKAKCI >. cost akne ade sadel deR 43: 60 » SKlänsSko SvVaktanna sous sc annen 6,680: 82 » FNN SLY ELS SIENNA orkan hiss solens 683: 83 » » skogsvårdskommittéerna .......... 2245 718 Revisionskostnader Diverse omkostnader, såsom frakter, telefonafgifter, annonsering, Hyra trycksaker och skrifmaterialier Mm. IDo.sssssssse Inköp af kott Öfriga utgifter för fröklängningsanstalten ............«++ ssstriser00a Utgifter för plantskolan Köpeskilling för hemmanet Stagården -....s.e0.. soc. Kostnad för kultivering af arrendeskogar AD STEEN en Sva CUES KO gill GIN oja oc. seja s sla aa aa ina sinn, Säl siren Tenn » » SR STA EC OT a Arr See als åa Ro see des ngr vg iland 372,939: 21,960: 477: 1,550:8 Transport 58,684: ([S54 [EX 254 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Transport 58,684 TD KÖPE- SKO gSMÖL song «se ss 255 RN EAS re Ar a RV NAR HAR Frakt för sko gSMÖk- mrs: ts sd Ert SANNA 83: Kostnad för studieresor och skogsvårdskurSs ;...............s.so.ss2----- 2,099 Anslag still folkhögskolor amma ess NE STAR 600 Bidrag, för! skogskultturer tull min dretskopgsägarepuss ses sa 6,085 » » » » större De) ants ASS 24,074 D 20 bäCktensningan (OCh axen bal... ee ASEA ET 32,953 [Ufa ften tlÖRStAtte pan 2 ArKOChESYI Ör REN RE SE rrN NN 4,002 > 3; SkOgSVärdssköla-.-54 ts: törs RAA DENIS a a MR SNS NAN 935: Provision för uttag i bank utan föregående uppsägning .. ...... 62 Insatt öpa dep osttLOnSTAKIIN Oe sossar SANTE 129,000: — » » upp- och afskrifningsräkning s.s.comosm0--.- 104,787: 51 233,787: Kfassabehallnm pg: hOsKS tyrelsen se. ssd SN SSR 1,291: 19 > » skogvaktaren E. Sandberg ...... 253:— 1,544: Kronor 372,939: Tillgångar vid årets slut: iKfassabehallning. MOSA SsbyrelSeD: sus sas sasse så 1,201: 19 » » skogvaktaren E. Sandberg ...... 253: — 1,544: Innestående på depositionsräkning «.............-e»s..----- I109,000: — » » upp- och afskrifningsräkning ......... 35,157:34 144,157: Fröklängningsanstaltens bokförda värde ..............-. 15,499: 49 Hemmanet Skoghem med skogvaktarebostaden ...... 14,000: — > FSLEE YEN R 0 (2 ONES RDR do bod 206 Fe RT 15,000:— = 44,499 Inventarier i expeditionslokal och hos skogvaktarna <+38,002: 49 » I fröklängningsanstalfen bi... ses. steps. sees 25130: > 55054: Dl fall kött 2 HA Kota bebesisk res 5,285: — 8:85 524 KAN TALITO SEKT I3,282: 80 ÖG253 TAR OTATTKO Af BI SS SE 4,846: 17 FIÖ! 24 fa nea een SS Br a ERS: a Ko RISE 600: — IE Na [ARS ONES Er HäR AR SOS dns SEE, 200:— — 34,953: Utestående fordringar för frö och sådd.......... ....... 153: 96 » fordran af skogvaktaren Sandberg (hyra) 150: — 303: 19 60 = 34 : 49 22 96 Kronor 225,458: 20 Såsom af ofvanstående revisionsberättelse framgår, öfverstiga till- gångarna vid 1912 års slut de vid 1911 års slut med 55,456: 60 kronor beroende hufvudsakligen på att skogsvårdsafgiften under berättelseåret influtit jämväl för senare hälften af år 1911. Beträffande skogsvårdsstyrelsens verksamhet under året få vi hän- visa till den af styrelsen afgifna årsberättelsen, som jämte styrelsens protokoller af oss genomlästs och ej gifvit anledning till anmärkning. Af berättelsen framgår, att såsom bidrag till dikningar och bäckrensningar GÄFLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 255 utbetalts 32,953: 76 kr. mot 42,172:753 kr. under år 1911, hvadan bi- draget till dessa arbeten sålunda minskats med 9,218:99 kr. Anled- ningen härtill är ej att söka i minskadt intresse för torrläggningsarbeten — tvärtom synas äfven de mindre skogsägarna blifva allt mer intresse- rade härför — utan är en följd af skogsvårdsstyrelsens beslut, att an- slaget till hvarje särskild skogsägare för dikningar och bäckrensningar ej får öfverstiga 2,000 kronor för året, hvilket beslut synes revisorerna välbetänkt. Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar äro förvarade i kassafack hos Bankaktiebolaget Norra Sverige i Gäfle, och hafva dessa afoss invente- rats och befunnits i öfverensstämmelse med räkenskaperna, hvilka äro omsorgsfullt förda. Vid granskningen har endast anmärkts, att en räk- ning å frakt — verifikation N:o 129 — betalts med 1 kr. 50 öre för mycket. En kurs för undervisning i åtskilliga skogsskötseln berörande äm- nen har varit anordnad vid det af skogsvårdsstyrelsen inköpta hemma- net Stagården i Bollnäs socken under tiden 19 september—2 november, hvari deltagit 12 elever. Då utgifterna befunnits behörigen verificerade, och revisionen för öfrigt ej gifvit anledning till annan erinran än den här ofvan gjorda anmärkningen, få revisorerna, under förutsättning att densamma i innevarande års räkenskaper rättas, hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Gäfleborgs läns skogsvårdsstyrelse för 1912 års förvaltning. Revisorerna (med undantag af sekreteraren Westman, som af sjukdom hindrats att deltaga) hafva i sammanhang med årets revision företagit en kortare resa inom länet och därvid besökt åtskilliga skogstrakter inom Gästrikland och norra Hälsingland. Under denna resa hafva revisorerna blifvit i tillfälle att bese såväl afverkningar af olika slag utförda efter I januari 1905 som äfven skogskulturer, dikningar, bäckrensningar m. m., därvid revisorerna fått det intryck, att de arbeten som företagits för skogsskötselns främjande, och till hvilkas utförande skogsvårds- styrelsen utbetalt till skogsodlings- och torrläggningsarbeten blifvit väl använda, och att en betydligt förbättrad skötsel af de enskilda sko- garna redan kan förmärkas på grund af skogsvårdsstyrelsens och dess tjänstemäns gagnande verksamhet. Jämväl hafva revisorerna besökt dels skogsvårdsstyrelsens fröklängningsstuga vid Sunnerstaholm, hvarvid inneliggande lager af frö och kott inventerats, dels den ett stycke däri- från belägna skogvaktarebostaden och den intill den senare liggande plantskolan äfvensom den mellan fröklängningsstugan och skogvaktare- 256 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. bostället belägna Stagården, som af skogsvårdsstyrelsen inköpts år 1912 i afsikt att dit förlägga den af skogsvårdsstyrelsen planerade skogsvårdskursen. Gäfle i juni 1912. J. E. Nilsson. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. E.. Ericsson. Agahton Westman. Af Gäfleborgs läns hushållningssällskaps Af Gäfleborgs läns landsting utsedd förvaltningsutskott utsedd revisor. revisor, De af herrar revisorer anmärkta oriktigt utbetalande 1 krona och 50 öre — verifikation n:o 129 — äro återbetalda till skogsvårdsstyrelsen och inflyta såsom tillgång i 1913 års redogörelse, intygas härmed. Gäfle den 26 juni 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl Åhman. Berättelse angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel samt om skogsvårdsstyrelsens inom Västernorrlands läns landstingsområde verksamhet under år 1912. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Väderleken har under det gångna året i stort sedt varit tjänlig för skogsbruket. Kulturerna hafva gått väl till, gynnade af den rikliga nederbörden under våren, och endast i undantagsfall har den långvariga torkan un- der högsommaren förorsakat skada bland de spirande plantorna. Den ovanligt starka barrfällningen hos tallen, som förmärkts på sina ställen inom länets skogar, i synnerhet inom Fjällsjö distrikt, torde emellertid få tillskrifvas här antydda brist på regn under sensommaren. Afverknings- och drifningsarbetet har under förra delen af berät- telseåret förlupit utan störande afbrott, men den myckna snö, som föll under senhösten 1912 å ofrusen mark, förorsakade afsevärda svårig- heter för virkets fällning och anläggning af drifningsvägar. Flottningsarbetet, som under våren försiggått under gynnsamma förhållanden, besvärades under högsommaren och hösten af synnerligen lågt vattenstånd i älfvarna. Skogsträdens frösättning under året belyses af följande tabell. Skogsträdens frösättning. Tallkott Skogvårdsdistrikt FE I-årig | 2-årig FX LIIXEAS VALL al Bs ps SAR) RE jon Mos ska ses kris da SNS sjöd ärta 2 I I I SE OT SRA SN SKANNRAR Sa NRA ÅS ser bär rkssena ES NN 2 ETC ALERS SA LON agg SE ra SN Sa aa | O—1 I 2 IEFATTA OS AA CL a An SAR TE Ur deR or os Sud ende a AES SR I 2 SS OLLE EEC AA NANA SES La ba läs a ae ser ova Kr rar 2 1-2 TLS AE EN sr AS ra area ere a Afa eler a ss aj ästa le I I AMMLS KANTAT CS RE ER RT a a a ta Sea ts jäjeajsja sier a sjalSö 1 2 2 [UNT EST SD RR OA lr RR SR a a Sr rä ars 4 I ZH (OVETANDE dera SR Lee EE MSS EN SSA AN TD BERTONE lor (EE ag Förklaringar: Oo = ingen tillgång, 1 = ringa tillgång, 2 = god tillgång, 3 = riklig tillgång. Under de gångna åren vunna erfarenheter hafva gifvit vid handen, att genom styrelsens försorg utförda vårsådder i allmänhet gått bättre till än höstsådderna under motsvarande jordmånsförhållanden, möjligen Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. 17 258 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912, beroende på svårigheten i senare fallet att förlägga kulturarbetet till rätt tid, sedan vegetationsprocessen upphört för året. Styrelsen saknar erfarenhet beträffande kulturtidens inverkan på resultatet af verkställda planteringar, enär sådana arbeten hittills endast utförts under våren. Styrelsen har i här följande tablå velat lämna en approximativ uppgift angående omfattningen och beskaffenhet af inom länet förekom- mande äldre kalmarker och brännor. Inom länet förekommande äldre kalafverkade marker och brännor af större omfattning. I N I Områdets Däraf hektar SE ; RIE ostens Skogsvårdsdistrikt [omen ERE försum-| PENS EL BEE SEM areal odling | berg- | mindre | 1 hektar Temwns | mark Ex ve mark | mark | skog I SUDG SVAL ao So SAS frö EE RS SRA | 800 | 130 | — | 670 | — 21 095 ORSA NE SA SAN AE TRES AN ETS ben SR RR 430 SSO0M ISSN 25 = 1179 06 FR [IRS RES RAA OR ra | 100 100 | — | — — FLärn öSalG. sa: tis dra der SUR Na SARA ERNST | — 1,400 — kE220 280 900 STU (S IIS RSA Ng fr FRIA SSG BE SA REA bs 3,100 300 — | — 2,800 BJÄllSjö Co öl apmdet bre Sonne Ar SENT de | 2,500 1,000 — | 500 1,000 ARUNAS]Ö Hr Safdeföra) ir ielejs tare fö ee be a själ eis parar celais e I 40 TONEN 30 — | 1 ÖDE ET ST ra SA RT RR AR ST Aarre ere Brr | 2,700 950 — 800 950 | ÖTDSKÖlASVIK ast påska en Eee bla ale = |A UN = = | | Summa] 11,070 2,870 | 245 | 2,305 | 5,650 Rörande skador af anmärkningsvärd omfattning, som träffat skogen under berättelseåret är styrelsen i tillfälle att meddela följande uppgifter. Skador å skogen under berättelseåret. I I ö - Skogsvårdsdistrikt RR Es Storm | RE dd Frost | | | . | | SUDASVALL SS sa sär LSE a SEN ELIAS NS | Oo Oo ONA | ARR OH TOLD: dk ser Ek del fe a IN Sean [sell Oo Oo (OVR Ha 0 fr a (OM | En än Eofor sj FE al OS RA Ab BL AAA | FORA [0] Of AME RO FIärnÖSADG 0 os seas sger sås ei SA pA SR pia fafjale 2 [ER o 20 [0] SONEfte Rea Sea dr don ot Sofi LER SA AD SEK ER SK NA o o 1—2 | o—I RA IRI ällSjÖV oe ek nio) seder ov sla El) 5 rg br åajak fö båR BSR RANA TSL Oo Oo 2 3 TJAENGSO ADUNASJÖ! 13755 br (Sof pe SjeE ses hy SE ER ns RR SA BEEN I 0 Oo Oo RR Al fe Sn | UlÄn Ser EES mas sades rent AN enl a SSR RA OMM LO o Er ar habe ÖTOSkÖldSVIG Es ty fe SR SRENS Ur A AK LRNE PARSE IDOLS UR I sad NAO Förklaringar: Skadans omfattning: ingen = Oo. > » ringa; å mindre enstaka områden = I. > » afsevärd; å större sammanhängande områden = 2. 0 Il > > mycket omfattande; allmänt förekommande = VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 259 Mest ödesdigra för skogen synas de skador hafva varit, som kun- nat härledas från snötryck. Såväl tall som gran hafva varit utsatta för dessa skadegörelser, hvilka hufvudsakligen bestått af brott i stam och toppar. På vissa ställen hafva emellertid snömassorna vräkt omkull trä- den eller, såsom inberättats från Anundsjö distrikt, genom sin tyngd, tryckt småplantor om 1 å 2 meters höjd till jorden. Det torde vara omöjligt att ens närmelsevis ange omfattningen af de områden inom länet, som hemsökts af denna förödelse, men bör emellertid här anmär- kas, att snöbrotten hufvudsakligen anträffas i ost- och sydsluttningar. Under berättelseåret hafva omkring 625 hektar skogsmark härjats af eld och omkring 30 hektar ödelagts af storm. Nedanstående tablå öfver under berättelseåret vidtagna skogsvårds- arbeten, som kommit till skogsvårdsstyrelsens kännedom, kan tjäna till ledning vid bedömandet af arten och omfattningen af den skötsel, som numera ägnas de enskilda skogarna inom länet. Under berättelseåret vidtagna skogsvårdsarbeten, såvidt de kommit till skogsvårdsstyrelsens kännedom. A. Skogskulturarbeten SS 4 ee | É Sädd Plantering Summa Kulturhägnad Summa Areal Kostnad | Areal | Kostnad | Areal | Kostnad | Areal | Kostnad Kostnad har lar Kr. löre, bar | ar| Kr. |öre| har |ar| Kr Jöre]| har a Kr. löre| Kr. |ö. SS | 1,8871 73 | 24,357| 091 189 34 5,537| 60 2,077|07/29,894 69 | — FS 343 60 31,235/29 N B. Torrläggningsarbeten. Dikning Bäckrensning UeEA 2 äldre diken Summa kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad meter Kronor [öre meter [Rkonor|öre meter Kronor|öre] Kronor öre AE NE EA ned ERE 999,851 Fö 43 ERE | 35,347 78 es 5,889 66 232,738 87 (&$ Öfr iga skogsvärdsatgärder. Hyggesrensning och | Beståndsvårdande Diverse skogsvårds markberedning | gallringar arbeten till Summa kostnad Areal | Kostnad Areal | Kostnad Ia Kostnad TR äl - : lar] Kr. |öre har! lar | Kr. Ske Kr öre Kr. öre | I 1,807 ER | 14844) 20] S200 Ol LF20 8 | 8,036 61 23,604 62 Kostnaderna för dessa arbeten uppgå alltså för året till sammanlagdt kr. 287,5$1:78. 260 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. Afverkningarna bedrifvas allt fortfarande till mycket stor omfattning och kunna icke sägas stå i rätt förhållande till virkestillgången inom länet. Insikten om betydelsen af skogens ändamålsenliga afverkning bör- jar emellertid allt mer tränga igenom. Sålunda -anlitas flitigt styrelsens personal vid utstämpling af virke, afsedt till afsalu, och husbehofvet från skogen uttages numera i allmänhet med mera omtanke och försik- het än hittills. Dagsverkspriset för skogssysslor belöper sig till 3 å 4 kronor och är ungefär lika för alla arbeten. För häst och karl betalas 6 å 7 kro- nor pr dag, under brådaste drifningstiden ännu mer. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berättelseåret åskådliggöre genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade förkla- rande anmärkningar. 2d3 Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell” IG II. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 261 INNEHALL. Af skogsvårdsstyrelsen lämnadt biträde vid skogens skötsel och vård, Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. Större skogsägares skogsvårdsarbeten. III. Beviljade bidrag ur skogsvårdskassan under år 1912. ING NA NE Undervisning i skogsskötsel. Kottredogörelse. Fröredogörelse. VII. Plantredogörelse. VIII, Vidtagna åtgärder med anledning af i strid mot gällande skogslag verkställda IX: X. afverkningar. R Administration och tjänstepersonal. Sammandrag öfver af skogsvårdsstyrelsens personal år 1912 verkställda arbeten, 1 262 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. | Tab. I. Af skogsvårdsstyrelsen lämnadt A. Skogs= Antal förrättningar Sad TA Så a = ; Med Utan Användt frö Kostnad Arbets- Summa Bidrag Bidrae bidrag Areal i kilogram för frö kostnad | kostnad i penningar | ur skogs- | ur skogs- i har | | FET vårdskassan |värdskassan | Gran | Tall | Kr: öre | Kr. |örel Kr. | öre Kr. öre | | Ar hn rn rn erg (en hr Eg OR AE | | | I | | | | | | 74 — || 281,3 | — 106,0 | 1,696 | — 2,329 | 30 | 4,025 | 30 1.397 I 57 | | | | - 20200 IUEETSIS — 45;68] 7301 88 1,603 | 50. | 2,334 | 38 | | AA 202 || 462,8 — | 151,68] 2,426 | 88 | 3,932 | 80 | 6,359 | 68 1,397 | 57 Vid såväl sådd som plantering har i allmänhet användts förband om 1,5 meter. Biträde af skogsvårdsstyrelsens plantör för handledning vid skogsodlingsarbeten har lämnats kostnads- fritt. Frö och plantor hafva äfvenledes utan kostnad tillhandahållits »mindre skogsägare». | B. Öfriga ss Hyggesrensning och mark- Stämpling för hjälp- Stämpling Utmärkning Anvisning beredning gallring för slut- af fröträd för tillämn. I afverkning 'afverkning [BER (a | | | Antal för | Bidrag] 3 | jar [Bidrag Je = rättningar É = | > Bilsktostilnes OMNIA 23 = Få ER Areal IK > | - = fis = CH Antal Fal Fr | Kostnad = FS a | Sad SS SS | 8 | | TESEN RE SER a PERSIA ma ne JR 33) Få | 52) 82 förrättnin- [SEN Ken DIA SAT uns mt ES Fa tteferd el SR RA ES RE | - =) har z Sole KR | 3 3 2 os Så gar SKER ERS sr EN fa SR | SETS = = £ = Cl Fre in I I d ENE | Kr. lö. |Kr.|ö. | : | &|Kr.|ö. |Kr.|jö. = ER 35 | I | | (2 | | N | | TT = le ISS INS I I 8 | — | 614) 515180l315148] 3 | 5,0] — |144/—| 81 |=1-228 1681,625] 2071 5,787 65 | | | | — | 52 | 32050) 3,067|—| — = | nn fä [ns [in [RE SR RE | 8 | 52 | 381,4 3,582|80/315|48| 3 | 5,0] — |r44/—] 81 |—] 228 |681,625] 20 |s.787|5 65 Biträde af skogsvårdsstyrelsens tillsyningsman har lämnats kostnadsfritt under en tid af två dagar och för öfverskjutande tid mot ersättning af 4 kronor under hvardera tredje och fjärde förrättningsdagarna och därefter af 8 kronor per dag. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 biträde vid skogens skötsel och vård. odling. = — HO ÄMM | JAI TN Eee RE ng | Summa | N | EA | bidrag i | Areal Antal använda Kostnad för | Arbets- Summa Bidrag | plantor plantor — | kostnad | kostnad i penningar | penningar | LES [NR re FAN od PAS : | | | | | | | har Gran Tall | IKT RN körejr "Jara oltkörenl Ra | öre Kar | öre ll Kr. öre | | II I I ] 1 | I | | 6,0 = 21,500 ToR 32 SO NIE I xg0r 2 NV 397 12 SEN a a KR RR EE NH LJ HÄJqLJOÖQÖ WbSS] HS not oo vioevon vn nnnnnnOofÄjOÖJnnnnr.n——>——>n nn nn nn nn nn nän«IÄbrOIIUuSWzzNINNNOOON 650 = 21,500 | 49 IA I505-= 199 | 32 = — || 1397 | 57 skogsvårdsåtgärder. orerar ora NL DN gösa fbe tern | ——— Rn | Summa DACKAn nog Brate ve ns nere I bidrag Antal = za TENS SE || i penningar ] : Aa | Upp- | sf Bidrag i Bäckar- 3 Bidrag i förrätt- sen Dikenas Kostnad - ä Rosnad ESS ningar | kubik- längd | penningar (nas längd pennibaaril II ST Pa - REN. — asmeter Ti | Z i kbm. | !' Meter Kr. = löre Kr. Jlöre ) Kr. före] Kr. lörel Kr. öre | a es ROR | I | 288 — 158,235 | 31,446 |27 | 19,057 |76| 49,775 | 7,642 28 | 4,553 | 581] 24,007 |82 | | = = ER 23 = = —I| = -— — — —Il -— — tf fe ES SS VN NEG EE - 288 — 158,235 | 31,446 |27| 19,057 |761| 49,775 | 7,642 | 28] 4,553 | 581] 24,007 | 82 264 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. be | Tab. II. i Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkstä (Större skogsägari | N | KSL nttrratr pre treNa Hyggesrensning | och markberedni] > | i 2 | S 2 dd Pla sn tresrd nog | | Landskapets Al Areal I [3 | Kostnad > | Antal Kostnad | Kostm namn. | 3 | Areal | Användt | inberäkn. 3 | använda = |inberäkn. 1 | | | & i fröjä ke. frö i lantor lantor | i = P Pp har ph har = | T E : Tall | Gran | Kr. Jöre Fl Tall Grans) SKIN on | KT I || | | ] | ] | I I I Angermanland ........ | 14] 951,01] 22755 | 133,03| 10,720) 52 |154:91| 373000] 5,300) 4,131 33] 735,42 5,186 | | INGE | SN | Medelpad: ......:«- =: er 6 473-92 137,15] — 7,276| 89] 28,43] 745900] — 1,206 |95l| 690,s1| 6,07 Summa] 20 | 1,424,93| 364,65) 133,03 17,997]| 41 |183,34] 447,200) 5,300] 5,338 28] 1,426,01) 11,264 Tab. III. | Åt mindre skogsägare » större [0 Summa | Kontra nvbsan DIE STAR | | i Summi 4 Karltme FYggeST fore Torrlägg- | Diverse kontan/ Skogs- Häcsknads | rensning | Gallrings- | nee skogs- bidrag fl odling | och mark- | arbeten | vårds- skog racen, beredning | öcten arbeten Värd | 5 bete | I | | I | Kr. före Kr. löre | Kr. jöre Kr. löre Kr. öre KTIore Kr. I | | | | | -— ni moon oj WjiÄväyKYQH $$a;-/D | I I | ] | I 1,397 | 57 | — ja SS ed 81 |—]| 23611 134 | — |—- | | | | | 25.405 | 5,604 | 15 | 591 /89| 3,097| 76 | 102 |53| 43,412 [29] 42 |14] 52.850M 7.001] 72] 591|89| 3,413|24| 183 |53| 67,023|63| 42 |141 782500 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 265 med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. gsvårdsarbeten). frings- Hägnads korrenikase gnu n,g sva fbe ten | | Längd- Kostnad Längd- Kostnad/ Längd-] Kostnad läggning | | I | I | = 8 s beten | arbeten Kostnad | 2 & = — — —1| I CER ja > | | för — Kostnad | 5 Ej Dikning Dikesrensning | Bäckrensning | arbete- för | Summa | HÖR I | 3 5 Kost- |,- | nas diverse || kostnad || 3 Ez Kostnad | | | gZ 5 | I La nad | plan- | arbeten || & I ee mm > 0 ee ds 3 o 3 meter | meter | | meter | = (— | | Kr. |ö. | Kr. [ö. | | Kr. för | Kr. |öf Kr. ös] Kro föl | | q EU I Kr. mt = » H | | I I I I I 1,343 /601772,621] 142,876/41] 78,282 |5,889 66 151,213/19,504 73 3848 '99/2,839/85|[196,934/85| I — |—II 68,995| 17,178/75] — | — I—| 25,264| 8,140]77| 142155 rades] 41,272/58 o|576|81 1,343 60|$41,616 160,05 5/16] 78,282 5,889/66|176,477 27,705/5013,991 54|4,045 07 l238,207 43/ san under år 1912. BINdE a NOTER ONI My vals. ar De t.err.o ch material Summa 3 Fr bidrag ur Utan ersättning utlämnadt kulturmaterial Meddelad | S 3 Arbetsprestation — —| undervisning SH | skogsvårds- | Frö | Plantor och utlämnad kassan | j Värde | Värde =— | - TT Värde litteratur Å | | a RSA — EN ST | - 7: | | E Kr KrENore Fölogen KE Sö AN | Kra OR I SE öre Kr öre Kr öre 3 | I [1 5758 12,522 | 40 106 1,696 — 21,500 | 49 32] 7,897 |74| 22,105 46 |) 47,570 1251 | I | II | 61 za ata | [EN jar Ba BA för 473 |321 53324 [08 b819 | 12,995 |72 106 1,696 |—| 217500 49 lz2l 7,897 |741| 22,638 | 781 100,894 |93 266 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. '19u0otssnystp puss IN Surupajue osjeS wos 'uouwr eINSOoys IJAJQ FrIparoj pa auelep o30Ip -1q a1e3eNp ISEN YxgAlN suodoys pues SuuFsnyssuruparoq 'FurusuasoFsAy 'Furuyrasjemmis 'preaspuvisaq '19deysuadaspurisaq suapen ILAJO 1e3uusejpIoj o3utsed 1e3utufo eysKYeId essop pow soptswef YNIIY I0f [EWIIOJ IIYSIEP OAJaId ugsjosd epseyr a Futuyrsje yo pIesa sus -OYS PIA 19yStpIej Yoo Suunejddn us eä3ejeSepe He EHN SIpparsg IrAYua EAjIAGY e HejSTurujo SpexrISIn IPIYSTES vUILBE]YIP SIPESIAUE 192 18 'seSuusuassaSFAy wos IrFutuHIJAJEINIS Y9O -10J [BABS UJMreW T Sapelansuomap 'Ieuuwrejs epIlEJj € Sjesopms ddojror susxrANN UPPas "10)yejsSejoq us pwues upmssuruÅsfn suaspprks eSuwues OSOYp UrLNYSPAPASPUDISIQ DPSDILAS UIYIOS OM I YNAG OM IUI UPP TI "preasBoys I reSuusejp.oj Yyso IJuorsImMYxa paw sapÅRn PwwreiSosd ywurlkvAy eloxseuurunpuej ejOH | -M[0J Suddurua få så NS SAC SINASIOJUP[A 24 bz I'yseuueunpuej '"wWISJuy 'N -10JSPIBASBONS|| OS1'E €fz I Buruqpssoys I sIny gS ÖRE 9€ | efoxssAnIgIPUEe| SYIAPION | vK JP | Hl d1e3 UueIe i S SE 2-5) pussur HED on od NG 3 True | I9uors 5 2 = uutreu suj[e)sUrO.ET SU FL Ya 5 Vv -SP4BASFONS || - OS a i 5 = amernsSoys| muy |/$S)2 5 5 1e3uy SE OSRS SOTET YATER 2 E Je Burupuidg AA [ER NE ll EIEPINS = RE et Å ESS 0[OYSA[0J PIA 13AJO IeSUIUSE] Ie3eps3uusueld PIRASBOYS I I9sanY eLPUEISINA 1asmy[ernadg 0 TENN fe SS —-— "I2s10YssToys I dZurusrALopuN SLEEP VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Burj 1917 Iapun 124 "95 6g9—1'zg Je 12yreqos3 ua eär uapnsuoneja3das Japun sSpuUnjag staaqsÅleue 13qua IPY 1201 ARS sLLfTEeE | Sector le | — Jeunungs SEI €161 28 IN Sutueyod Isa Jr oog't |uefoxysmurejd yn « « e & orEfofb'z eV Ad | AG |--:3uru3uept | . 5 2 Cem H z : : SO SK = — lIan4q 9 doy wouas 1218 tsapun 1ISwoNULL —3 2 ( Ser" Burupesia 30 'utuepn 1917 I3pun Bug3jy sotf108 — |Sze'01 ”& rs | FRESK de brer 1161 av uvaj Jur sq I | | | IN By | IN | BY | By sx | 3 | By | HeL uerDn | Te oRBAg IeL uert I NerL jue H i "2SJ3I0BOPII0OI4 I Sun 03) "By 1ff0fb'z je BHÄgn Ha supwuresn pure -030] wouas Ioma Fob'f jwurs eIOI suaspprkys I sSueppn Iotoroy Y9xf€frlit 23918 I9pun BAjeY HO IANULAN purFstfovut JV j9zt 4959) oft€ || — | — Jeunung 924 49'9g| of = — |ewumng | | I eran lo0foG€ TI of: | |oeessesescrn rs KKR RR €161 ae [IN Surul[gyag | I | | | | BEAR Ar IVARS NES Butuduey — « « « « SSE IRS >= OS EN a "> doy wouas 121e I3pun ISO | = Suulfesi0j wouas 191e Iapun Bursjiy letllg'g — — — VORap ER "1161 ue Butullegag | uu | "4 ST ER RT ILE UeL | ueIg || Mer |ueIrg KRIS ST SÅ "2SJ21030paIIIOM AA QT a cn in + + 01 9 bz 81 | Btw eu tem eprof [ew S 13S]du BelsBoxs epaofläjen) epwWOPpIN]S -SISULYUY JpeIasur|[eg pnqaoj TIS]ZAJIIYS -WOHSUIIJAJO apueje3 Iz $ = = -SBUIUNIDAJY -SButuewuy RÅN SPEHLIT, I8tud IVÄG 1v3ugvdapraeY [] "JB3UIUNIOAJE EPIIFISNJIOA BejsZoys opuejje3 JOw pris I Je durupajue pow J3pIR3IE PUBLIPIA TITA "QvIL SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. o0$'t1/000'600'S]| — [090'000'T eWWUnS o0S't1l000'600'SI|— |o00'000'1 ewumg | | — | RS NRA SS | |[000'z |000:009'SI| — |000'000f TI £161 12 In Surufeqag looo'S |ooo'600'S|| — |ooo'ooo't | ejoxsjuejd usa urrq | TN | | | | | o09'z1/000'6 — | — | $ uem 4 4 4 q 005'6 — — a NE ke doy woua3 191e Iapun 1ISwWoYII | | | I | unesIa 30w 'uwepn 12918 Iapun SueZjy | — — = LE PAT Re dr 1161 1e uel Sutuleyag 5 | | FE nos | | (SE Si | E É | 3 | Bue-I I) Iug-1 =S BIIG-I 3) Buv-I 4 | Zz Doo 3 WoOuI BIIO 20 pI0 20 | BIN 20 |-BUIPIO . muy "|| -spaga sugh I) muy 1 : 4 KLF Ner : | uwmruerp || IV ståt 2eug90s å FEI -2S2Y -2S2A -2S2XA TEL TRANS SSJUIUSNI— ommese sn fanny -sBoys -- oo = fl A 1 | -XOSUY || IISTJAJLIYS I10J UNIT TeJUy 19103 ue[dsFoxS UupwsSutuÅsT[LI, ate)sewu3rlsurT Uas[aIÄIS 'Tevossadsjsurgi) 420 VONeJISIUTUPY 270 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912, Finanserna. Behållning från år 191: Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sve- I 6 [2 AR mRNA SAST SARV FISK SSV FA AE 0 RA SR Sa DA RSA Ake 4,0003—— Kontant A-KASSAN ös so fö Sä bn Nde Ek see RR SN 1,021: 08 BlÖrskjutb a:sSyD CkoStna Uer-s ses Haga re EA SN KZ ES ITV EDLA ELER an fe ol FN Sr SRS SN 8 2 Str MR se Lea 4,306: 72 ETÖklängnn gSstUgaDN Es rede so. .a pt ske es Motsatsen AN ESA 500: — TN eli sand Skal KOtO Ch MO res ess 59,292: 09 Summa kronor Inkomster. Kässabehållningsvwid färets, DÖLjaDSE.s..ssqsd dö ks SEA DLALSANSLAD > Yo ygrs tyder oe ans bj gt da a RS Rad 1000 SKOPSVÄrdsalgiftenemkr.g. kn BU on 280,423: 48 281,423: [UPPLlUPDA ITA OTIS s6 5 re sor SES an f SE BPA Återburna, af styrelsen förskjutna synekostnader ... 2,079: IHOrSGlC tt; SKORSG oskar NN, AR SÄL RAA DE a 8,919: IB/ÖrSÄlCla-ANVENEATICT: sov sno s ss sER dö, be Sebra 10: Ersättning för af styrelsen erhållet biträde ............ OMEES Enskildes depositioner (för fullgörande af åtagna FÖL DIN CE1SEI) ys ere o so e SEA åa e SEE BARS 1,964: 98 Summa kronor Utgifter. JG 2/07 03 (2GER GENREN AASE ERS CE RER Gl a SR SE DA få 17,7590: SBYTelsensbresekOs tad dens. ss AR SSE SAN re 1,481: Resekostnader. för styrelsens! personal... s..c.cmcosc.s.c... 7,430: » » skogsvårdskommittéledamöter... .. 26: Inköplar kottisanmt fröklängDilg Et. ste ses El 3325 Bidrag. tul3Skopsvärdsarbheten = Fes. sot, se B20, YO: Skogsvårdsarbeten,........... FU SA SSE VA KS OO NT AA OSA 13,967: Syneförrättningar och rättegångar .................oo0000000a 2,875 INKÖP HALIM VSDTANLeNSer as RE rå REA ISA RSA 1,287: 3 FASDIGTRO Eek nd dra ENN BR Enka RAN ÖS 11,499: Anläggning at IplagtskOla/ 20 a se ss 653: Reparation å fröklängningsSstUgaD ..............ssosssorener 183 AÄTIDONSCTIN OG om oo ror oas or se ER AA RE RN AN ARR 2094: "TElefOnkOStN ads ss sr SL Reg Bs RNE NR En AA Li a ST 946 Kostnader för undervisning vid skolor, litteratur m. m. 7,835: Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, lotsningar, blanketter m. m. 2,337:' Kassabehållning till år 1913 5,021:-08 67,280: 99 T2,302OM 5,021: 08 296,055: 93 301,677: 01 205,027: 44 96,049: 57 Summa kronor 301,6077: 01 dank VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Tillgångar den 31 december 1912: ÅA kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sve- rige > TIISE MöonernösgsnpsnäcebnBpRRO RDS ES EE ONE AROS SARAS SIE 94,000: — Adepositonsrakning, med. A:0” ......;k.s.:.sv.s20n00> AN 1,964: 98 IBOrSkjutnar synekostnaller |.;:..s:. med... sög rbener red a 3,763: 58 DEC STA ENT ET mA fn nå a md reda års dT 5,079: 54 IBFORLAN ES NIN SSU PAIN dess ebols ale sold es nens r i garer koner Öre VTA 683: 62 FER SITE LEN a RN a AS a elua sf gas dn os SUL Sar 11,499: 08 IInnelsgandenskopsirö OCD KOLb.............. eo-soeore issn 50, 140: LI IPA VER (OMP mc sars lo a TTR sb RA RAR ARA VAAN AL, / 924: 94 HSFOTA EET BE ER SAT SS EUT An ta SE SE SNES RET PÄR ara enda RE : 84: 59 Skulder. Enskildes depositioner (för fullgörande af åtagna för- ITELLA Rn me or os b sr etrrstiaeestrer ende : 1,964: 98 Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län s......m..mm00ssssosn na 2,107: 34 Summa tillgångar kronor Under året hafva följande afskrifningar ägt rum: Syn eförrättnig gar OCK rältteg AN PAL... ...........socioroosi sa 154: 87 HTV TT TATT GT DS ESSEN ENTRE AR ER PR a AE Sr VR So 564: 39 (ERT EES UT STTITTA (LER (EOS a SN dn oe Be fyr k å så åre dona EA 1,762: 82 175,148: 4,07 2: 171,676: Q 271 44 NN [CE Genom den förskjutning i kassans ställning, hvilken förorsakats därigenom, att skogsvårdsmedel, som påräknats först under innevarande år influtit redan under år 1912, hafva styrelsens inkomster under berät- telseåret uppgått till icke mindre än 281,423:48 kronor eller omkring 60,000 kronor mer, än hvad som blifvit fallet, därest skogsvårdsmedlen ingått till styrelsen efter enahanda grunder, som under de föregående åren. Af influtna skogsvårdsmedel hafva 51,472 kronor 153 öre, som — enligt hvad som omförmäldes i nästföregående års berättelse — ut- fästs som bidrag, men i saknad af tillgång i kassan icke kunnat under år 1911 utbetalas, under berättelseåret utlämnats till dessa skogsägare. Sollefteå den 30 april 1913. JA skogsvårdstyrelsens vägnar: Hugo Fahlén. Per Ödman. 272 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I912. Undertecknade, utsedda revisorer, hafva granskat skogsvårdsstyrel- sens för Västernorrlands läns landstingsområde räkenskaper och förvalt- ning för år 1912 och få däröfver afgifva följande Revisionsberättelse. Tillgångar den 1 januari 1912: Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sve- TSE: VWERSNEE JAN IAEA INR ra RduL SR rå BS NADER 0 SERENA KARE 4,000:— FKöntanbsväkassant er as Fa SAS Dre der eta ARM ANA 1,021: 08 5,021: 08 IPÖTSKJjUtnasSyIn ekOS UN a CCI sa seas ses sera ASEA BRNDER fu IV St ATTCT 237 KEN hå date ande NER Sater EN ELR NS IE NE 4,366: 72 IEEO RJ AT SIN SS SEG AN om 2 see nb f lens sh Wes Ner ess 500: — Inneliggandertallkott ock) frö fler, MÄskoNs 59,292:09 67,280: 99 Summa kronor 72,302: 07 Inkomster. Klissabehallning, vid årets början... kust. ges SE 5,021308 STU SATI SLÅ Oops SATA ad oe Sej op ers SAN 1,000: — SO 0 SVAL USATO I tEL ss soon sn sota Sass Ses 280,423: 48 281,423: 48 TU DONE ORTEN TRE RA a AR a SA Surg Ers anor S3bE Sör dr SLAS 15287: 22 Aterburna, af styrelsen förskjutna synekostnader...... 250700 4T FÖrsaldt (sko gSsköÖJ goes see ber FETARE EA 8,919: 43 FÖrsälda IN VEDtanier, .defor obs. dual anar oe ep ep ber 0NS SNES 10: — Ersättning för af styrelsen erhållet biträde ............ 971: 41 Enskildes depositioner (för fullgörande af åtagna för- DITA CLS ET) no na a SR a EA al ST SARAS 1,964: 98 296,655: 93 Summa kronor 301,077: 01 - Utgifter. ASTÖTID TE, so sate ERE Ba i art re ATS SNR h ÖRA AE 17,750: — Styrelsens resekostnader Sass ss sn ASSR NAS ASEA 1,481: 60 Resekostnader för styrelsens Personal........:..s.....,.e 7,430: 17 » » skogsvårdskommittéledamöter ...... 260: 50 Inköp! af Kott-samt fröklan Enn P4 45, sesk er SNES SAG Bidragtillsskogsvaärdsanb eten ss se mess SRA NR 120,728: 30 SKOgSVÄrGSATD Sten stores AE fd AR fee rr T.350.0M7E NS Syneförrättningar OCH Atte pan PAN. .ssssse sees 2,875: 08 Transport kriTö 0750 OT VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 213 Transport kr. 180,590: 71 In kopRatkoaventiarlen .......cous sen EUS VASA ANG Na 1,287: 21 SMER SIST ASUI PDC US oc ort inses Dre ruinens berks Ko 11,499: 08 JAN läggnin gat plantsköldk. ss... instansen Oro | 653: 04 Reparation å fröklängningsstuga -..ssmmmmms..... 183: 62 PADI O TAS E Tj PAR Ser, trasa segla seeda San etedann gös brer . 204: 72 TEEN OT ET ST morse se ENL SER SSR SSL 946: 5 2 Kostnad för undervisning vid skolor, litteratur m. m. 1,835: 24 Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, lOtspingar, blanketter DM: svs stog seden ne sank kek 2,337: 39 205,627: 44 ESD AR RR Ra AAA 96,049: 57 Summa kronor 301,677: 01 Kassabehållning till år 1913 Tillgångar den 31 december 19:2: Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sve- DYSS ogsgsterredk bor sdrn tr SSE NE EVE SAN APS ESR EN SANTE 94,000: — Å depositionsraknngs med, A:O4 m-c.u-bsssivsslser ssk 1,964: 98 IHÖrskjutnafsynekoOStnadet us. ..ssumuysvsns msg bn se 3703: 59 NODE ET ET a ST a ao af Suma dläraieilslansfe öreleiäskane nde BL OMORSA INTO KAT SIN SS UU 0 AT er ädla oa als le blan a nleje as ale sin sar 683: 62 TESEN SEN vor psg5 Boras SEA ARA E ES SR SRRN AA 11,499: 08 Inneliggandel skogsfrö. och KOtt .:...2....-ss.sstd sken se 57,148: 11 J21ENA LOT for od or bbonn ske Udo ra EE Ene ARS SEE RAA SR SARS KRA NR ADIER 924: 94 NN GTA CAT ESR TS KASS NE br er kloster värken dane kas sng renre 84:59 175,748: 44 Skulder : Enskildes depositioner (för fullgörande af åtagna för- TEE) rn ad ue säges sec) Sura 1,964: 98 Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län. .........emeeeeesee 2,107:34 = 4,072:32 Summa tillgångar kronor 171,6076: 12 Under året hafva följande afskrifningar ägt rum: Syneförrättningar och rättegångar ..............evh: 5 154: 87 ETT Er Ar Sa ao aa oe saa ssasanase nan 504: 39 (GTA tis kutlanana dt) MÖJ n.se ses ende seen donna ta g 1,762: 82 (Gratistutlämnade planmlöR .:...:.ss-ssducbs edet an : 22: 50 2,504: 58 Vid jämförelse med föregående årets visa räkenskaperna att influtna skogsvårdsafgifterna uppgått till 280,423: 48 mot 118,659: 10 under år 1911. Enligt länsjägmästarens uppgift är af ök- ningen cirka 60,000 kr. medel som beräknats inflyta först under inne- varande år, 1913, att utgifterna för inköp af kott och för fröklängning uppgått till endast 7,325:33 mot 63,870:32 för år 1911. Anledningen till det Se . 8 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1. I 274 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. minskade uppköpet och klängningen är att det finns tillräckligt innelig- gande lager af frö för den närmaste tiden, att styrelsen mot ett pris af 11,499:08 tillförsäkrat sig tomt för blifvande fröklängningsanstalt och förvaringslokaler för kott. Vid besök i Sollefteå den 29 nästlidne maj voro revisorerna i till- fälle förvissa sig om ej blott tomtens lämplighet för ändamålet utan jämväl om, att priset för densamma ej är oskäligt. Vid samma till- fälle inventerades kvarliggande frölagret samt uppräknades kassan, hvil- ken befanns öfverensstämma med kassaboken. Ett af länsjägmästaren infört nytt system för registrering af handlingar samt lagradt frö syntes oss vara synnerligen praktiskt. Sedan vi erhållit del af skogsvårdsstyrelsens berättelse för år 1912 rörande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel samt styrelsens verksamhet, hafva vi ansett oss böra i någon mån taga närmare känne- dom om de arbeten i skogskulturellt hänseende, för hvilka bidrag läm- nats, och hafva vi i detta syfte besökt platsen för de dikningsarbeten, som under år 1910 verkställts af hemmansägarna i Stigs by af Säbrå socken, och för hvilka ett bidrag af 70 2 utaf beräknade kostnaden utbetalats. Härvid hafva vi konstaterat att genom afdikningen växtligheten å myren väsentligt förbättrats, i det de därå befintliga trädens årsskott efter torrläggningen utvecklats kraftigare. Vi vitsorda att skogsvårdsstyrelsen i nu omförmälda fall liksom i öfrigt följt reglementets bestämmelser, men undgick det ej vår uppmärk- samhet att från denna myr, som ej ligger mer än I kilometer från Stigs by, med all sannolikhet kommer att tagas torfströ och torfmull för jordbrukets behof. Räkenskaperna äro väl förda och behörigen verificerade samt inne- liggande frölager och inventarier försäkrade; och få vi tillstyrka full an- svarsfrihet för styrelsens förvaltning under år 1912. Härnösand den 9 juli 1913. Victor Carlson. Vilhelm Smitt. J. Modin. Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- område berättelse för år 1912. Styrelsens sammansättning har under året varit följande: Ordförande: direktören m. m. J. F. Broman, Östersund. Ledamöter: landstingsmannen Olof Persson, Backen, Zäng och landstingsfullmäktigen A. J. Hansson, Bringåsen, Kyrkås. Suppleanter: förre landstingsmannen Erik Svensson, Mäljåsen, Stafre samt hemmansägaren Olof Persson, Landsom, Täng. Som biträden hos styrelsen hafva varit anställda: Länsjägmästare och sekreterare: e. jägmästaren O. Hj. Humble, Östersund, tel. Riks. 432. Kanslist: förre länsskogvaktaren Axel Grafström, tel. Riks. Styr. exp. 292, ank. till bostaden. Kassörsbefattningen har under året uppehållits af ordföranden. Såsom tillsyningsmän samt för att tillhandagå skogsägare med råd och praktiskt biträde vid skogsskötseln hafva varit anställda följande 9 st. länsskogvaktare: Zz Västra distriktet, omfattande socknarna: Alsen, Hallen, Kall, Matt- mar, Mörsil, Näskott, Rödön, Undersåker och Åre, A. G. Eriksson, Mattmar. Riks.-tel. Mattmar 10; i Föllinge distrikt, omfattande socknarna: Aspås, Föllinge, Hotagen, Laxsjö och Offerdal, A. E. Fregelin, Föllinge. Riks.-tel. Föllinge 1; i Norra distriktet, omfattande socknarna: Alanäs, Frostviken, Gåxsjö och Ström, Per Jacobsson, Strömsund. Riks.-tel. Strömsund 54; i Häggenås distrikt, omfattande socknarna: Brunflo, Frösön (ön), Häggenås, Kyrkås, Hammerdal, Lit och As, And. Johansson, Lit. Riks.- fel TEE i Refsunds distrikt, omfattande socknarna: Bodsjö, Bräcke, Frösön (fastlandet), Lockne, Marieby, Näs, Refsund, Sundsjö och Sunne (östra delen), J. E. Damgren, (tillika föreståndare för fröklängningsanstalten i Brunflo), Brunflo. Riks.-tel. Brunflo, 18; 276 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. i Östra distriktet, omfattande socknarna: Fors, Borgvattnet, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, Ragunda och Stugun, E. P. Lidgren, Bispgården. Riks.-tel. Bispgården 38; Zz Södra distriktet, omfattande socknarna: Berg, Hackås, Marby, Myssjö, Norderö, Oviken, Sunne (västra delen) och Åsarne, Emil Lind- blad, Svenstavik. Riks.tel. Svenstavik 2; i Svegs distrikt, omfattande socknarna: Elfros, Lillherrdal, Sveg, Ytterhogdal och Öfverhogdal, A. E. Eriksson, Sveg. Riks.tel. Sveg 31; z Hede distrikt, omfattande socknarna: Hede, Klöfsjö, Linsell, Tän- näs, Rätan, Storsjö och Vemdalen, Otto Fladvad, Vemdalen. Riks.-tel. Vemdalen 11. Af förestående förteckning öfver länsskogvaktaredistrikten, jämförd med förteckningen i 1911 års berättelse, framgår, att distriktens antal ökats från 8 till 9, hvarvid ett nytt distrikt, Föllinge distrikt, tillkom- mit, bildadt af socknar, som förut tillhört norra och västra distrikten. Förutvarande Brunflo distrikt har fått namnet Häggenås distrikt, och en del smärre omflyttningar af socknarna å de olika distrikten har äfven företagits. Nämnda förändringar trädde i kraft från den 1 mars. Sedan ordföranden, direktören J. F. Broman, under året, på grund af bristande tid, afsagt sig ordförande- och kassörsbefattningen från in- gången af 1913, har Kungl. Maj:t i hans ställe till ordförande utnämnt förre ledamoten af Riksdagens första kammare, godsägaren m. m. Olof Björklund å Rörön, adr.: Månsåsen. Riks.-tel. Månsåsen 2. Styrelsens expedition, hvilken till den 1 oktober varit förlagd till Storgatan 25 i Östersund, förflyttades från nämnda dag till norra flygeln i det nya rådhuset, och har expeditionen i regel alltid varit tillgänglig för allmänheten under lördagarna, förutom att styrelsens tjänstemän äf ven öfriga dagar, då de ej varit bortresta i tjänsteärenden, kunnat rådfrågas. Styrelsen har under året haft 10 sammanträden samt dessutom företagit en inspektionsresa den 16—19 september till afverkningar i Bjurhuskälen och Ringsta i Lits socken samt till Fisksjölandet i Stu- guns socken äfvensom den 8 oktober till en afverkning i Tullus i Näs- kotts socken. Af vidstående sammandrag framgår länsjägmästarens och läns- skogvaktarnas med biträden antal förrättningar och förrättningsdagar under året. Under året hafva kostnadsförslag tillställts skogsägare för 102 st. år 1911 å marken planlagda dikningsförslag, upptagande diken och bäckar till en längd af 170,008 meter och till beräknad kostnad af 95,947: 32 kronor. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. N 2 bn Sammandrag af länsjägmästarens, länsskogsvaktarnas samt de extra biträdenas förrättningar år 1912. I] [Z 5 Se | Sa å [RES SN (OR lar eo = | 3 = len lj FN Ira SARS TRO | en SS SB las 2 | 210 AoA Arr 353 38 3 & ARE | [feet fen oa IE 08 o KE KS-E ETEN SRSEES a SR SG ön | = AI [en RIE Antal Antal Antal Antal || Antal - & ll Aa la | Sell ella SN H 223 | E38 EFS |A lr AGE 05 a RE EN ESS EN EA ED EE SEE ; - T | I | 0 | | I T I Länsjägmästaren ...... 25| 26 4 I r4lll ON 21 7) 10] 29 | 55ll 84 bl 84| 116) | | I I I | Västra distriktet: | | | | | | | Länsskogvaktaren ...| 63| 39| 341 79| 15) 19) 48 47|| 10 | 481 170 2321 | | Extra biträden......... — — 21 21 171 33 —! —II— 1 21 91 371) 189) 269] | | TER | Föllinge distrikt: | | I I | Länsskogvaktaren ...| 57 32) 181 63| 9 2 35| 291 15 | 431 134|179] | Bixtrav bitradeD, i. ..os. —l| —I| 13] 43 21 all —I —hI— | —I 15 46 149| 225 I I 1 I Norra distriktet: | | | INN Länsskogvaktaren ...| 63 48) 251 721 10) 251 351 351 71 39 140210 140] 210 I | ; Häggenås distr.: | | | Länsskogvaktaren ...| 34| 36! 191 681] 15| 19 35) 421 — | =) 103 1651] Extra biträden......... 9 1ol 371 881 71 10] 251 331 4 | 61 S211471 1851 312 ICE Hr aa LE IG SI Refsunds distrikt: | | YE | Länsskogvaktaren ...| 14| 14 13/38 13| 281 36145) 1 | 3) 77128 Extra biträden......... SVAL el SSI fr a 2 SNINESS EA Östra distriktet: | ( | 0 Länsskogvaktaren ...| 41| 45 171 39) 14 221 221 271) 3 | 121 97 145 | Extra biträden......... = SI ÖRNEN I HH 5 | SI 251147) 122/| 292 | INR ER Södra distriktet: = | - fn GR Länsskogvaktaren ...| 20 18) 35 | 8S| 19 21 511 34l| 15 19] 140/130 Extra biträden......... 1 AL SATSA 141-54] 154]. 234 I | Er | Svegs distrikt: | | rel I TG Länsskogvaktaren ...| 47) 47 9 | 41 6) 171 161 2211 51 35) 33 162 Extra biträden......... —| — GH TE TR 7 4| 40] 87| 202 | | Hede distrikt: = | | | | Länsskogvaktaren ... 6! 8 Ir) 5s3l x7) 190 221200 2137 581137 Extra biträden......... alv SANS TN I 51008) ET 4 RO Kr Summa af länsskog-| | | | vaktarnas m. biträ- | I | kol AM ke den förrättningar...| 357/304|| 266 [923] 149|2381 33713431 07 |25H| —— 1,176 2,059 II I | Motsvarande summaj AR | å | FA fs 1911 355/218]| 337 810 126215) 308|254l| 41 |200] —I—lI,10711,997 278 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Till följd af skogsvårdskassans begränsade tillgångar hade styrelsen beslutat, att dikningsplaner inom hvart och ett af de 9 länsskogvaktare- distrikten skulle, efter inkomna ansökningar, få upprättas för endast omkring 10,000 kr., eller för sammanlagt c:a 90,000 kr., fördelade helst på ett flertal hemman, dock skulle länsskogvaktarna, oförhindrade af denna bestämmelse, äga att för de skogsägares räkning, hvilka så ön- skade, verkställa förberedande dikningsundersökningar, så att vederbö- rande blefve satta i tillfälle att, om de så funne lämpligt, kunna på- börja dikningarna, oaktadt de måste vänta med att begära anslag ur skogsvårdskassan något år framåt. De dikningsbidrag, som styrelsen under året beviljat, voro: Till 2 hvilande ansökningar af 1908 års dikningsplaner kr. I0028-—- » 9 » » DEER Goere » » Sa OT 2023 » » FÄTOTONE » » 7275: — » 90 » » TOTT » > IJ203d: DO (SPETS LI 2 » från åren 1908—1911 ...... » 45,601: 50 Beträffande dikningsbidrag för 1910 års planer hade bestämts, att hälften skulle kunna utbetalas under 1912 samt andra hälften 1913, samt beträffande 1911 års planer, att hälften skulle kunna lyftas under 1913 och andra hälften under 1914, dock att, om kassans ställning blefve gynnsam, utbetalning skulle kunna ske förr. TIregel har det också till- lämpats, att beviljade anslag utbetalats i mån som dikesarbetet blifvit godkändt. Såsom premier för utförda, ej af styrelsens personal planlagda, torrläggningsarbeten beviljades under året: Tä ro cbolagrader Asa frsee are Es KESO EN AEA kr. 10,264: 05 St andfa enskilda Skogsägare, tusen » 682: 33 S:a 15 st. bolag och andra enskilda skogsägare kr. 10,956: 38 Under året hafva af länsskogvaktarna besiktigats 357 st. afverk- ningar, en del bedrifna före och en del under berättelseåret. Dessa be- siktningar hafva ledt till, att godvillig öfverenskommelse träffats om åt- gärders vidtagande för återväxtens betryggande å 71 st. afverknings- trakter. Sådan syn som omförmäles i $ 2 af lagen angående vård af en- skildes skogar den 24 juli 1903 har under året hållits å 6 olika afverk- ningar. I samtliga dessa fall har synen ansett, att återväxten varit uppenbarligan äfventyrad å större eller mindre områden af afverknings- trakterna, och styrelsen har i 4 af dessa fall träffat godvillig öfverens- kommelse om åtgärders vidtägande för markens återställande 1 skog- bärande skick. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 Några nya rättegångar angående åtgärder för återväxtens betryg- gande hafva icke heller detta år behöft anhängiggöras. I de 5 mål, som vid årets början voro beroende af domstols pröfning, nämligen 3 hos häradsrätten, 1 hos hofrätten och ett hos Kungl. Maj:t, blefvo de tre må- len i häradsrätten afgjorda och ett af dem vann laga kraft. De två andra fullföljdes i hofrätten, där de fortfarande hvila. Det vid årets början i hofrätten hvilande målet afgjordes och vann laga kraft. Det hos Kungl. Maj:t vid årets början hvilande målet är fortfarande oaf- gjordt. Vid utgången af 1912 hade styrelsens således tre mål oafgjorda, nämligen 2 hos hofrätten och ett hos Kungl. Maj:t. Under året har styrelsen nödgats bevaka sina intressen i Offerdals Ångsågs, P. Jonsson & C:os konkurs. I hvilken utsträckning skogsodling, sådd och plantering, förekom- mit inom länet under styrelsens medverkan, framgår af bil. A., tab. 3. Å styrelsens särskilda kulturfält, anlagda under föregående åren, hafva kompletteringsarbeten utförts. Under året har någon nämnvärd kottinsamling ej förekommit inom länet emedan fröår ej varit för handen, men styrelsens fröklängnings- anstalt vid Brunflo har det oaktadt varit i full gång, sysselsatt med accordsklängning af tallkott för Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelses räkning, hvarvid utklängts omkring 4,000 hl. kott. Till undervisning i skogsvård har till länets folkhögskola, Birka vid Tängs station, lämnats ett anslag af 3350 kr. och har nämnda undervis- ning fortfarande bestridits af länsjägmästaren. Till länets landtmanna- skola å Frösön har likaledes lämnats ett anslag af 350 kr. för att an- vändas till teoretisk och praktisk skogsundervisning. För att bereda jämtländska skogsägare tillfälle att lära känna sör- ländska skogsförhållanden, särskildt kulturskogar, företogs under läns- jägmästarens ledning en af skogsvårdskassan understödd resa till Fin- spongs styckebruks skogar i Östergötland. I denna resa deltogo 10 st. stipendiater från skilda delar af länet med ett beviljadt resebidrag af 75 kr. till hvardera, äfvensom en person på egen bekostnad. I syftemål att åstadkomma enhetlighet vid utförande af diknings- undersökningar, lät styrelsen, under länsjägmästarens ledning, anordna en s. k. dikningskurs, hvilken pågick under en vecka i Nors by i Bräcke socken å skogsmarken till ett hemman, tillhörigt grosshandlaren P. Edling i Bräcke. I denna kurs deltogo samtliga länsskogvaktare äfven som ett 20-tal bolagstjänstemän från länet. I anslutning till själfva dikningsundersökningen, som var kursens hufvudändamål, utfördes äfven affattning af hela det i frågavarande skogsskiftet samt diskuterades be- ståndens skötsel. 280 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Under året hafva följande nya sockenkartor af styrelsens därför an- ställda kartritare, ingenjör Fr. Widmark, utarbetats, nämligen: Sund- sjö, Nyhem, Refsund, Bodsjö, Bräcke, Hällesjö, Sveg och Lit. Slutligen har styrelsen låtit i en upplaga af 10,000 exemplar trycka och till de jämtländska skogsägarna sprida en 40-sidig broschyr kallad: »Meddelande till Jämtlands läns skogsägare från skogsvårdsstyrelsen i länet angående styrelsens arbetssätt och de förmåner densamma er- bjuder.» Beträffande skogsvårdskassans ställning och utgifter år 1912 hän- visas till närslutna utdrag af styrelsens räkenskaper, bil. B., äfvensom till bilagda inkomst- och utgiftsstat för 1913, bil. C. Styrelsens diarium för året upptager 796 nummer, och har afsändts från expeditionen 2,829 diarieförda skrifvelser förutom en mängd ej diarieförda brefkort, korsband och andra postförsändelser. Angående de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel i öfrigt hänvisas till länsjägmästarens i bil. A. lämnade redogörelse. Östersund i april 1913. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Olof Björklund. O. Hj. Humble. AS ERS CK DIT Sa , tåndet hårdt afverkadt för lång tid tillbaka. Långvarig torka re branden. Marken oskadad. tåndet hårdt afverkadt för lång tid tillbaka. Långvarig torka öre branden. Marken oskadad. F 40 år 100 4 anskogen nyligen afverkad. Långvarig torka före branden, Tabell 6, Till Bil, A. Plats där skogselden pågick | Socken By u Brandställets afstånd till närmaste by med angifvande af dess namn Kilometer | Tid, då skogselden pågick Orsak till eldens uppkomst län år 1912. Befintliga träd. angifna i tiondedelar, där elden uppkom Areal skogs: | mark som öfver- gicks af elden Har br. medel- — slut- växtlig- medel- HÖ medel. ålder | enhet het — höjd |groflek Den brunna skogens meter cm. Hallen Arfvesund 1 km. till Arfvesund I | I D:o Helgesund | 1,5 km. till Helgesund | Åre — Vikens fyllnadsjord! = Offerdal Utgård 4,5 km, till Landö Frostviken Norrsjön 3 km, till Norrsjön I Ström Öhn 3 km, till Kännäset och Edet D:o Risselås 2,5 km. från Risselås och 1,5 km. från Ulriksfors Häggenås Grötom 5 km. till Huse by Hammerdal Fagerdal 7 km. till Yxskaftkälen Lit Kroksgård — | az km. till Husås 6 Gullboviken | 5,5; km. från Gullboviken Do Stugan Strånäset I Berg Bergsbyn Sveg Byvallen Elfros. | Kyrkbyn | Ytterhogdal | Ängenjö | Rossbols utmark | 4 km. från Gullboviken 9 km, från Strånäset 10 km, till Bergsbyn 15 km. från Byvallen 7 km. från Kyrkbyn 4 km. från Kolsätts by Började och släcktes den 25 juli Började och släcktes den 25 juli 12—413 juli 5—6 joni 1 augosti 29 jali 19 juli 5 juni 8 juli 28—29 juli med eftersläck- ning och brandvakt i 7 dygn efteråt 15—16 juli 26—31 juli 6—7 juli 5 juni ett par limmar 5 ang. 7 juli = Åskslag Åskslag Vårdslöshet af fiskare Vårdslöshet af flottnings- manskap Vårdslöshet af slåtterfolk Vårdslöshet af vallbjon | eller fiskare | Vårdslöshet af odlare Vårdslöshet vid gärdes- gårdsstängning Dikesgräfvare hade gjort upp eld på en slåttermyr, och en vindpust kastade elden Ej känd Genom gnistor från dikares koja Åskslag Förmodas vara anlagd Upptänd eld för att sröka mygg» Vallbjon som uppgjort eld 0 | Förmodligen jägare Förmodligen fiskare Tall Gran Löf Löfbuskar Tall Tall Gran Laf Gran Gran Löf Tall Gran Tall Löf Gran Tall Tall 12 Lo oc oc os or or Oo 03 Oo Gran 0,3 0,50 jämte 4.= har kalmark I 1,50 28,00 fördelade på fyra skiften 150,00 100,90 130,00 30,0 om 5 as 1,579.2v 70 48 200 485 40 50 07 0,6 0,6 oj 0,6 Oo 0,6 16 13 16 15 Procent af areal brunnen skog i åldern 1— 40 år 100 | 1— 40 år 60 + 41— 80 år 35 + St—120 år 5 > 1— 40 år 10 > 141— 80 år 40 + $1—140 är 50 > | I— 40 år 20.5 41— 80 år 60 + | 81—100 år 20 > jörkbackar och tallbeväxt myr 1— 40 år 80 4 41—120 År 20 3 1— 40 År 25 > 41— 80 är 25 $1—120 Är 50 > 1— 40 År 50 + 200 År 100 3 1— 40 år 75 81-180 är 25 | 1— 40 år 60 > 41— 80 är 30 I I |81—120 år 10 a | | 1— 40 år 50 > 41— 80 år 25 » $I—120 År 25 » 80 år 90 > S1—120 år 10 » Skogs- markens beskaffenhet Medelgod | Medelgod God Medelgod till dålig I Medelgod, stenbunden Myrmark, tallbevuxen i kanterna 1, god, '/, för- sumpad Mcdelgod Medelgod till god Medelgod Dålig Medelgod Medelgod Dålig (myrländt) Myr God Den brunna skogens kubikmassa pr har 30 40 60 36 be 35 40 18 Det brunna skogs- beståndets totalvärde å rot, beräknadt efter ränta på ränta å 3,5 X å skogsodlingskost- naden för samma slutenhet och groflek Jå rot af den Iskog, som kan; Värde Resterande brand- skada för hela | skogsbeståndet | elden begränsats, ning mot myrar och dylikt, inträffande regn, Medel hvarigenom ex. naturlig begräns-/ Antalet utförda dagsverken ”Totalvärde: 6 kr. | efter 4 kr, kulturkostnad I | Totalvärde: 764 kr, efter I 364 kr. kulturkostnad; | Totalvärde: 505 kr efter 90 kr. kulturkostnad Totalvärde: 163 kr. | efter 60 kr. kulturkostnad Totalvärde. efter 60 kr. kulturkostnad 258 kr. | Totalvärde: 516 kr. | efter 120 kr. kulturkostnad I Totalvärde: 5,600 kr. efter 1,120 kr. kulturkostn I Totalvärde: 12,000kr. Kultur kan ej verk= ställas, enär marken hufvudsakligen består) | av stenskrafvel Totalvärde: 4,680 kr. efter 3,900 kr. kultur-! kostnad, + värdet af | den gamla skogen 10,000 kr. I 'Totalvärde efter 600 kr. kulturkostnad 1188 kr Totalvärde: 5,616 kr. jefter 600 kr. kultur. kostnad, + värdet af) 172,106; — 17.275: 100: — | I Obetydligt 96: — 40:— 28te 952: — 7,000:— $,000: — 800: — | 80,082: — 185 405 4.648: 5,000: — 6,680: — 1,088: — 24.101 83,024: — ER rocmn, + Släckningsmanskap Släckningsmanskap, 50 man i 2 tim. "Släckningsmanskap, 10 man i 1 tim. 40 man i 2 dagar skap Släckningsmanskap Släckningsmanskap samt sjö Å en sida Släckningsmanskap och tjärn å en sida Släckningsmanskap | Släckningsmanskap | Släckningsmanskap (brandgator) Naturlig begränsning | åt väster, för öfrigt | genom brandgator och moteldar Naturlig begränsning mot myrar samt raskt ingripande af släckningsmanskap Släckningsmanskap Släckningsmanskap Släckningsmanskap Begränsades af Gysån och släcktes af man:| Genom begränsning åt '> håll af myrar samt släckningsmanskap so 50 40 40 417 300 16 extratåg 29 (samt efterbevak- ning 6 dagar) 59 (samt efterbevak- ning 6 dagar) 13 5445'/, i för släckninj med angifvande tillvaratagas 3 MEpRdde lar slack: g af beräknad kultor- I | kostnad ningsmanskap | | Kronor Kronor i Kronor m, m, a 16 17 3:50 350 faaka kostn = I | I 4— If gen | af för Totala | Summan af värdet af | resterande de för |brandskada | släcknin- | och värdet utförda | släckning Anteckningar dagsver- | utförda kena — | dagsverken | ERT Kr. 2 3: 50j 3: 50) I 280; — 280: — 175:—) = 939:— SR 535:— 122:50 — 209:50) + 20:— för ångbåt | 140:—] — 140: I 140: — 325: — 350: — 755: — 525 5173: — 1,459:—] — 6,459: 50) 700: —" = 700: - + 700. 7.380. 1,050: 2,138 64: 114 50: 80. 104 24 200: 5,040: 24 6j172:50] 30,333: 50 29,555: 59) 103,011: 50. Beståndet hårdt afverkadt för lång tid tillbaka Tängvarig torka I före branden. Marken oskadad, Beståndet hårdt afverkadt för lång tid tillbaka. Långvarig torka före branden. Marken oskadad. SR Grsnskogen. nyligen afverkad, Långvarig torka före branden, Marken ej nämnyärdt skadad, Till följd af markens tillfälliga foktighetshalt blef skadan & Marken obetydlig. | Ingen afverkning under senare tid, Långvarig torka före bran- | den, Marken ej nämnvärdt skadad. Ingen afverkning under senare tiden, Den stenbundna marken delvis skadad. Risig, något tallbevuxen myr, ett sämre tallbestånd den skall odlas. Endast & en sida nådde elden Marken ej skadad utan gagna, emedan Mverkniog bar ej förut öfvergått trakten, utan har förmodligen | uogskogen uppkommit efter skogsbrand, Marken ganska ut. forkad vid brandtillfället. Endast den öfre markbetäckningen ajplvändes, å försumpningstrakten var elden mera till nytta än skada, Skogen ej afverkad på 10 år. Långvarig torka hade vid eldens uppkomst varit rådande, så att den i regel blöta myren nu var »krattorrs I ytan. Elden spred sig blixtsnabbt i den förra mossen mot skogskanten. Skogsmarken blef ej skadad. C:a ”/, al arealen afverkad vintern 1911—1912 skogsbranden hade långvarig torka varit rådande. markbetäckningen afbrändes, s7'/, famn, Uppbrändes. Vid tiden för Den tjocka men marken anses ej tagit skada. upphuggen kolved, försäkrad för 8 kr. pr famn, En del af den brunna trakten afverkades vintern 1911—1912. Stack torka och hög värme rådde sedan midten af juni Marken har ej tagit skada af branden, enär endast mossan albrändes, Skogseld öfvergick trakten för minst 20 År sedan, därvid all | mord förbrändes, återstår så godt som endast sten. A ca 90 har, tillhörigt bolag, hade den gröfre skogen afverkats vintern 19t1—1912, Låvgvarig torka före branden: skogs marken anses icke hafva tagit nämnvärd skada. Det brunna skogsbeståndet var margran Å tallmark Skogstrakten afverkades vintern 1911—1912 efter stämpling genom skogsvårdsstyrelsen, och det brunna skogsbeståndet ut- gjordes af hufvudsakligen fröträd och ungskogsgrupper. Läng- varig torka före branden, och anses marken blifvit afsevärdt försämrad, Rundt om värdefulla skogar, kronoparker m, il. Liggvarig torka före branden, En, större myr hade dikats samt en tjärn i dess närhet sänkts. Genom långvarig torka var nu starren Ä myren mycket eld fängd. Iagvarig torka, Den brunna trakten utgjordes delvis af en holme i Ljusnan, Torr sandmo, men torde ej tagit värd skada gsbeståndet är afverkningsbart Somma, Motsvarande siffror år 1911. hå JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281 Bil. A. Kortfattad redogörelse öfver de enskilda skogarnas inom Jämtlands län tillstånd och skötsel år 1912. Något mera anmärkningsvärdt att omnämna rörande de jämtländska skogarnas tillstånd och skötsel under berättelseåret 1912 förefinnes icke. Som priserna å trävaror fortfarande hållit sig uppe och, åtminstone be- träffande en del dimensioner, äfven varit i stigande, så har följden också varit, att afverkningarna icke visat någon tendens att gå ned utan i stället ökats. Lagen säger ju, att att man ej uppenbarligen får äfventyra återväxten, och detta försöker man äfven, synnerligast då det gäller af- verkningsrätter samt hemman, inköpta på spekulation för skogens skull, att samvetsgrant följa, det vill säga att det afverkas så mycket, som möjligen låter sig göras. Att härigenom det allmännas kraf på förbättring i skogarnas tillstånd icke i dessa fall ernås, eller att deras skötsel förbättras, torde vara påtagligt. Dock, såsom ett i sanning läro- rikt och manande exempel på, att intresset för skogsvård bryter sig fram när nöden är som störst och betingelserna för ett lyckligt resultat äro de minsta möjliga, kan här nämnas, att hemmansägare i Jormlins by i länets nordligaste socken, Frostviken, anlagt plantskola för att i och ofvan nuvarande gräns för växande barrskog söka återvinna marken till skogväxt. I redogörelse för år 1911 upptogs som början till jämförelsesiffror för bedömandet af afverkningarnas storlek och värde å rot, att skogs- accisbeloppet inom länet för tiden 1 okt. 1909—31 dec. 1910 uppgick till 177,304: 42 kr. hvadan efter 2 2; accis, den afverkade skogens värde å rot, då husbehofsvirke och försäljningar under 150 kr. värde ej med- räknades, under nämnda tid uppgick till 8,865,221 kr. För år 1911 ställa sig siffrorna så, att uträknad skogsaccis för Jämtlands län uppgår till 243,378: 82 kr. samt taxerat värde till 12,122,798: 77 kr. Kulturarbetena kunde taga sin början under normala förhållanden i medio af maj månad. Antalet utförda kulturer blef 139 st. mot 111 st. hvart och ett af de föregående två åren, och återfinnes en öfversikt öfver desamma i tab. 3. Beträffande särskildt de s. k. skolkulturerna hänvisas, förutom till tab. 3, äfven till den mera speciella tab. 4. An- talet deltagande barn var 1,956 mot 1,413 året förut. På grund af till skogsvårdsstyrelsen afgifna skogsodlingsförbindelser har under året skogsodlats 81:40 har mot 90: 88 har år 1911; se tab. 3. Tabell 53 innehåller ett sammandrag af hvad trävarubolagen och några större skogsägare utfört beträffande kulturer och torrläggningsar- 282 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. beten å sina ägande skogsmarker, och framgår däraf, att en kostnad för sådana arbeten nedlagts med 163,533: 13 kr. mot 147,899: 27 kr. år 1911 samt 168,229: 04 kr. år 1910. Genom skogsvårdsstyrelsens personal har under året, se tab. 2, planlagts 174 st. torrläggningsarbeten, upptagande utstakade diken till en längd af 177,590 meter samt 532,389 meter bäckar för upprensning, alltsammans till en beräknad kostnad af 136,847: 07 kr. De under året genom skogsvårdsstyrelsen utförda stämplingarna, naämare specificerade i tab. 1, hafva, värit. 231 st. mot 222 st at Lom och härvid har utstämplats 1,144,299 st. träd mot 1,146,324 st. år 1911. I tab. 6 återfinnes ett försök till tabellarisk uppställning af de un- der året utbrutna skogseldarna. På grund af att 1912 års sommar bjöd på mera nederbörd än 1911 års, blef skadegörelsen af skogseldarna år 1912 betydligt mindre än under 1911. Sålunda har under år 1912 endast kunnat antecknas 17 st. skogseldar mot 38 st. år 1911, och den brunna arealen skogsmark inskränkte sig år 1912 till 531: 35 har mot 1557 0407. Bat, An: Väderleken under växtperioden kan sägas hafva varit gynnsam. Östersund i april 1913. O. Hj. Humble. BAL Er Förvaltningskostnaders räkning. Debet, Kassaraknin goose. de fö Sole Sad nt ås JV RER SENS SA ERA ARA SE 20: — ÅA HÖDIDE ANS) SFAI IG es farter ap era Bekaert NRA RANN ATEN elr se Es 18,136: 38 elefön ae trers As oj Sr SAT RSA SÄ NR SNARAST 1,3 J2 SAD TryCckningsköstnaders-takiDD A:s. 06 o.d FRE KSR NS EE NR 1,1 ANS Ann Onskostaa ders- FåkolOE foods ssd see LARSEN fer NE RE 309: 80 DiVerse Futgilters: sFäkDn go. Ares SA. ce SE SAST SSE RESA FRIN ESTA FIRA 779: 36 Expeditionslokalens räkning ......... BRATE a TR tre ESSER RE boende de 1,194: 04 IKTODOL KK. 2:25 05 05 Kredit. Syheförtätboing ars: däkknjD 2-=-s Ness S SAS ARN NR Se 238: 40 22,718: OI Kapitalräkning .... Kronor +22,950: 41 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 283 Kapitalräkning, Debet. Bevakningars räkning RE NEGOGS Jon NAS SEG LA 5,353: 63 Skogsdikningars räkning SIITARG MIAN r 84,992: 60 BOCKeEnkKartors: räknilg ...ccccccisss cos 2 sko osacer iver 7;020:-25 Mönsterkulturers räkning .... 09 24772 Skogskulturers TAI sc MINER sees ka SK 3 Ser KAS SR (ER ee LÖR 3$,025:02 Skogsstämplingars räkning ..... JANET RAN SARS ANDEN Re ERT Se FB 3,837: II NT CEKVISpan gp eNSt FÄRDIGA cv asosev sosse nl aren öd nar sover RIAA 1020; Fröklängningsanstaltens TARTID Öl fö rk rarerg es ck on AS SS rä GR ki BT ANSE 147: 44 FAME RT URIN ES TA KIND Dr Reels saa news ssd ped vass ns BrTör Srnd Aer NASA SOMAAS Rättegångskostnaders FÄKDID SÅR LAY å korsas da GNT 3 441: 64 Ofriga utgifters räkning ; 594: 15 Förvaltningskostnaders räkning.:............... BER ASE R B IRer Ör er 22,718: OI [UED ET CL SMAD aan STA KILT 7 si eos snrev ås naste Dog eye Elak aid AASE STA ena oE Are 166,794: 86 Kronor 298,206: 16 Kredit. HI OA SIG eNDal a STA Oe oss dagas scan dkg assr senda egen En ANNARS 64,748: 81 BESS TAL T ELSA KIDS aa sasse sd sbaorkag oda 4 SR nt aj paa san Ales SANN «1 220,380: 89 IöDNA SIDEN ÖIS 1 Na 01 AS SA fn R SE ASSUR E BOR ERR ER RASER BE SSL Frk ten STR 419: 85 [RAT OLSIEL a KAN På VR Sen sous dead de sön eg nis SeR ae USAS Ras ds Sn NETA SA 3,056: 61 Kronor 298,206: 16 Utgående balansräkning. Debet. Kapitalräkning med Jämtlands BOLD a ALA SANS SE EN CR EROS SAR 103,033: 590 [UPp= och afskrifning. :därstäCles:lu: sas ssssusstusbsiesdosensstde ess nnas ense sar IN T3,028043 NAS SANTE 29 rss Sr rus sg oa desde ir e inden rn ] Fes 23: 13 [RN EL URI E FSA KATT Sv Est LEN AK ev Seder obe Kaea saa SAR NAN EE VERDE REL SVEN 4,876: 32 Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrland räkning mcessesees see 1,9 12: 94 Skogsstimplingarspräkning «sc. ss-ssimwvsqusisskstenssi ss OS fr 117359 Skogsdikningars YIT er STARR HONANS 17:18 Tvångskulturers SÖ MS En Fil fri kg oc GT INNER Eos MENINGAR TI: 70 Fröklängningsanstaltens räkning ..cmsesocsesesasssenasen senta RANKAS Syneförrättningars räkning s....eeceeewwee LYFTER TEST Nag 326: 20 Rättegångskostnaders räkning :... ssesseseesieissasssn sosse 874: 84 Kronor 166,794: 86 Kredit. EPItATARDINS ovode 0 seoveassseredsisn rna SELEAEERE Shepard - 166,794: 56 Fr Ad Kronor 166,794: 306 284 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Bi IG Skogsvårdsstyrelsens inkomst= och utgiftsstat för år 1913. Inkomster. Behållning från år 1912: Tål NTE NARE or bang SK SR DENA Se PR SÄ rose 230 LG SD ankräkningannestaendeP-.. =. ss su. Sa. ASS Ag 116,061: 93 Lager vafiskogsktörta spec ESR SSE EEE Sen 9,836: 35 Ttestaen deg för dn ears see. bo Ret set Ers RA RES 3,260: 44 Statsanslag för uppehållande af styrelsens verksamhet .......n........ Beräknade skog svardsafpufteri.s seck. .sbee sense SLA LERA BUS » TAL LÖT ter arte ven prao lea st LR bis ala are ÄR ERE bl SE SER rst BASAL SSA AIG Kronor Utgifter. NSÖn er äns] äg Astan ena sosse Te NN Nr 5,000: — SKAM AStATeN 4 ag og. felen SSA SS AE 150: — Kan SlStEND gra SR LAN fl SE oi SR ARN ND — Sex lansskopsvaktare Ca vr, 20 OMiKh ses AR HA: en » å 950 kr. utom bostad 950: — två länsskogvaktare å 1,000 Kl. .....o.....cccs.: 2,000: — Reseersättningar: StYFEISCI dn sade oese ler AASE fe: se Aa SS RERA Rena 1,000: — ÄN SJÄg MN AS TAKET oe om SEA EES SR Sf er 2,000: — länsskogvaktarnas bevakningsresOr............... 4,000: — Skogsvardskömmitt€ernaj..... cs ierdecer sees 1,000: — Hyra och öfriga utgifter för expeditionslokalen =. ssmmmmssssisssrssrss FR ELe FOT Af SIMCA mr npreb or beer seen seg ENG AE Es ks SR rt ARSA RS ATNODSEI, SKE AterelyF EXP ENSE ast. ss sas BA AA SET ERA Fröklängningsanstalten: skatter och Oonera............... ISO förr förestandarens; arfyode me, sp. SSA SER 300: — Såddredskap och inventarier Bidrag till skogsodlingar, skogsdikningar samt öfriga skogsvårds- ATDETEN Töa3 sossar ass ds EL rek fa Se SRA BAMSE SSAAKS RESER PlanteringSskUrsekrss buds, eusdss pedal ssd MaE AN or SEI BN Anslag till föreningens för skogsvård i Norrland försöksverksam- Bet. (ATEN SIG Te W OCH IHTO DS) se enes tr ERE FR AA Beräknade utgifter för styrelsens försöksfällt Anslag till undervisning i skogshushållning: VIC Lär dm nana Skola ARE 350: — vid folkhögskolan Anslag till studiereser 20, TO 1,000: 120,000: 3,000: 2153, 1OT: 17,400: 8,000: I, 200: 1,000: 1,000: 450: 500: 80,000: 600: 1,333: 500: 700: 1,000: Transport kronor TTO 34 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 285 Iransport kronor 113,683: 34 Fyra stipendier till genomgående af kolareskola .. .... KR ; 300: [NONE GA OESKO 2 SVALAN ön tek ile re de ck vbu sar öga rv sr sas RS 500: Skogsvårdsföreningens tidskrift och folkskrifter . 400: — LAT CIHAESINASKriften 1 SKOgSVÄXLA.. ....ssessissutdoosesnsn arna der 200: — Beräknad kostnad för sockenkartorna ....... 5,500:— Annu ej lyftade dikningsanslag: för 1906 års dikningsplaner ................. É 665: — » 1907 » » SK SA ak 2,439: — SER ROKRN Må ANDE ÄR SA SR EEETE RENEE OSSE ar » I909 » > SVANKEEESS EO AG A 18,732: — >» 1010 >» > ARR FENA 5$7,901:— PAKTOE & > Sof sar SLL AT RN SOON ES [10,944; =— ALOE LTT Aa da An fena dlet das 2151 54-55 Kronor 253,181: 85 Revisionsberättelse, Undertecknade revisorer få härmed efter verkställd granskning af skogsvårdstyrelsens inom Jämtlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1912 afgifva följande berättelse: Beträffande räkenskaperna hafva vi funnit dessa öfverskådligt upp- ställda, utan anmärkning förda samt inkomst- och utgiftsposter tillfreds- ställande verificerade. Det till styrelsens årsberättelse fogade räken- skapsutdraget (bil. B.), upptagande förvaltningskostnaders räkning, kapi- talräkning samt utgående balansräkning, vitsordas vara i öfverensstäm- melse med samma konti i hufvudboken. Då vi, efter tagen kännedom om förvaltningen i öfrigt, så långt protokollen utvisa, hafva fått den uppfattningen, att styrelsen fortfarande med nit och intresse arbetat för fullgörandet af sin uppgift i enlighet med gällande instruktion, tillstyrkes full ansvarsfrihet för den tid revi- sionen omfattar. Östersund den 53 juli 1913. J. Sandén. Per Sylvan. Af Kungl. Maj:t förordnad revisor. Af hushållningssällskapets för- valtningsutskott utsedd revisor. Er. Johansson. Af landstinget utsedd revisor. 286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. IflrLipR ER FILANR FETA Eb Genom skogsvårdsstyrelsens personal utförda stämplingar år 1912. Länsskogvaktaredistrikt och socken | ling utförts | St. | S:ma St. Summa Västra distriktet: Alsens SOCKODY-A. Cr TE lent hs Effort Lgr 2 2,861 Hallens ST SES RR AE ARI ARE FA On 8 28,312 Mattmars DR RANA JAS CA RER ANTAR SYRE RAA 6 53,424 Mörsils JG ES er äs rg NES 6 19,031 Rödö ER AES Sp BRT MR et SR sa EN 18.535 UnNdersäkers-eopp Moe as a öva Alers SER KE SSE | I 30 —5:047 127,210 Föllinge distrikt: | Aspås SOCKET bes ssla RR Aes les Fre stals TSE rd ARA] 2 15,147 | Föllinge 0 Po tf bangs ya bt fest ae aja lodia ae sejee iso lat east a 50,908 | Laxsjö DEJ | persdlaledrie bir klnjr era kjölR Nf area intar ale ST elr | TI 53,743 | Offerdals ET Er ns ra 2örotar fras | | 27 | 38874 | 158.672 | Norra distriktet: Alanäs SOCKER Ae Arp Na a 2 Sa NASN ff LE Mel ses ss a 2 16,074 | Gåxsjö EA 10 BESATT SSE JESSE IE JIE AE SA 28,605 | » Ströms mn a dere äre pl FA SR pa SEE 10 17 43,850 | — 88,529 Häggenås distrikt: | | | Brunflo SOCKEN I Isa odnistblslea sa oe belek sa RSA ee SAG 6,335 Hammerdals: Gö, Os ae: Finedlae tasks deras sr asks 10 53,792 Häggenås » 15 | 34,770 Kyrkås > 7 13,031 Lits > 9 35,064 Ås Pr vr STS SKÅ Sä fbta 6 6: JENS föfN ee hvarå stämp- | Antal SMR | Länsskogvaktaredistrikt och socken | Jing utförts Iade” träd | St. | S:ma | St. Summa Södra distriktet: | Transport 172 781,635 | Bergs SOCKEDYEESA0 rusa foga Sas EN rn Sork Re 84,159 | Hackås NE AES BA RR ST fa EöRR OA A a 2 5,508 | Norderö 2 Je öd RNE KÖRS SE NR Es 2 8,505 | Ovikens I PA STANS ASEAT BE AST ALE GSETA TOA S 8 70,529 | Åsarne SARK SSE ERS ON ESD TENN SEAN 6 36 | 37857 | 206,558 Svegs distrikt: | I : I ; Elfros SOCKEN mr Sr ford TNE th I | 8,275 (ENS GEST ESSENS SPANA SON Ae 4 | 34113 | Svegs DA fer ji sake Yap, AN 4 | 59,052 UI VEnBO SU als ite oe Are lege inter äs bets dage ln leat I 10 | 2,829 | — 95,269 | Hede distrikt: | TE ENE SO CIS TIS Na 0 gela ole ol Vs nere sale etej sg Ske be) sie Se reds Se 6 22,138 | | TSRIRD Sr FREE rANsoN bal Neste ANAEET 5 37.426 | Rätans RM SIN KENER SS BPA KRA E a RACE Se 2 13 1,273 60,837 ae | Summa] — | 231 — 1,144,299 Motsvarande slutsumma år I9II = sossssssssersesa — 222 — 1,146,324 Hae Elk Bil ÅA: Genom skogsvårdsstyrelsens personal planlagda torrläggnings- arbeten år 1912. LLA ———— — | | 1 S Beräknad t | Syn | Sträckmeter El FS Länsskogvaktaredistrikt | hem- | diknings- C 2 : RN kostnad | sf | Diken | Bäckar | Summa Sr NASN KGISUIRte LE, oense ns en oe elesle oa re 2 19,708 9,179 28,947 | 14,088 | 19 [RSA LA EE SRA snel Assa neo pra sees loa 26 25,379 2,285 27,664 9,906 03 Norra IR a dä SET ERSTA SLF SIA NS 19 17,827 5115 22,942 13,905 69 HaRRen ASA AN RI. ses dresd kr TA 33 31,762| 12,197 | 43,959| 29,157 | 22 RRtsan SV San 14 tosse ide luntr20 37,616 | 1I1,913 49,529. | 32,680 | 38 Östra SETT foo ASEA PAS AAA SA II 22,428 1,602 24,030 14,234 | 95 Södra AN 1 RS RESER SARA 20 10,700 200 10,900 9,338 | 50 Svegs Sf JA ANESISSARSNER LD, 7 9,175| 1,360 | 10,535 7,964 | 32 Hede o srt Ars ee SAR AR SER 13 2,935 8,538 11,473 5,571 | 79 Summa! 174 | 177,590 | 52,389 | 229,979 136,847 | 07 170,008 05,947 | 32 i Motsvarande slutsumma år 1911......| 102 | 114,059] 55,949 288 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9T12, Tab. 3. Till Bil A. | | Med bidrag eller biträde af skogsvård Å kalmarker, som uppkommit ; I öre år 190 | ASS Zz 20 efter I januari 1905 vänskog- 5 I i : I =) utom skyddsskogsområdei = |inom skyddsskogsområdet (bekosregar atverkarer vaktare- | | distrikt 3 Frö Plantor | 5 ll Frö Plantor |E A Frö Plantor | 5 : - SEE Se 21 Tall | Gran | Tall | Gran 3) Tall| Gr.| Tall Gran Zz Tall | Gran | Tall |G. må SH | | VER RSS ce: ige JAN KT SENSE ER kg: | kg. | st. Ist] Sö | I I | 4 [ Nasina es Sjell Sa An — | 7,60 0,70] 1,10] 1,500|5,900] 1,73) 14,30) 10,10] — |—| 38 Föllinge 10 O;80) — 200] = i LE24 00 be NS Fen 4,08] I,20] — |— ol | INOTTA or ens 111? 2,80] — I! 2070] — | 6j0] — I —| — | — I — o,sol — | =|= | | | Häggenås..| 20 2,50] — — = |Eräel)/ = ==") = = 2,03) NS I I | Refsund ...| I1ol! 2495] — 19:000]. — HET O;qal— EVR EE och NE ' | | | I Östra ...... | 130,80! og] — = EEE EES EE ET | 3196 2251 5.00 frn SÖdra fs. 24!" 9,00] — SE 6 a de [ar 5a Gal RO 150 [23050 fn | | | - SVCEr ss tl 17,00] — == == ul O00 = == Frälle = — I — —] å I I | k Hede ...... | 14 6,05 |"? Os25 LER T000 == 0 RA 57 et ESS RES EE — == = -| SSA 47-43) 0,55 | 23,270] — | 92,89| 0,70 1,10] 1,500]5,900] 1,73] 39,57] 14,05|9,550|— 8r | I I | | | Motsv. siff- | | bl o I | ror är I1911/111 Sr 4,13 | 44,700] — | 32570] 0,80] — | — — | 1550] 44595] —6130/5,000/— 90: 10,33 kg. till plantskola i Mattmar. ? Till plantskola i Mattmar. >? Häraf 0,30 kg. till plantskol, Kalls socken. ”? Häraf till plantskolor, 0,20 kg. i Enaforsholm, 0,40 kg. i Medstugan samt 0,6 kg. i I Kakuåsen i Gäxsjö socken. 7” Häraf 320 st. femårig bergtall till försöksfältet i Strand, Ströms socki utan sådd. 19 Larix sibirica. !! Häraf 0,6 kg. till plantskola å försöksfältet i Bräcke. 1? Till pla skola i Stugun 020 kg. '” Häraf 1,30 kg. till plantskolan å försöksfältet i Hackås samt 0,so kg plantskola i Öfverberg. 1 Häraf 0,2 kg. till plantskola å försöksfältet i Rätan samt 2,25 kg. inberäkn JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 289 elsen verkställda kulturer år 1912 f Med folkskolor Summa k En RNE I > Antal Frö Plantor Kultive- Frö Plantor BE tl j — 5 Era An ARE AA 0 3 fr Tall | Gran | Tall | Gran |radareal| Tall | Gran | Tall | Gran 3 = Barn kg. kg. St ASG | Har | kg. | kg. st. st. IE Ske SN 530 9,00 4,30 5,800 — 18,30 20553: |. I5:65 7,300 | 5,900 | 66,48 3 101 1,80 lev | 700 — 1,77 6,68 1,20 900 — | 13,62 103 1,20 0,70 | 650 1,740 3,50 | 4,30 | 0,70 2,720 1,740 10,50 0 255 0,63 — | 55501 2 500 | 1547 || 5526 Rd 5550 | 500) 25,17 : 159 2,08: | —Oyi5 2,500 900 | 3,50 | 5,03 O,15 | 21,500 goo Fk 13,92 | bi 280 2,30 — — — 2,90 7,06 2,55 7,500 | 21340 248 5a33 — | 251 — | 6740 | 19,95 | 0,50 2,075 — | 19,20 2. Tv rersN60 | — | = — I 4,30 | 20,60 | — — — 43,30 9 163 5522 =S! | — — 4,47 |il IT327 | 0,20 ||]. 2,000] , — 8,98 72 1,956 | 31,18 Sas ICI5:225]. 3,140, |, 46555 | 109,88 | 20,95 | 49,545 | 9,040] 222,57 / I | 50 1,413 2ivas AI feos KN 2TsO a 1 133: 85:77 | 12,48 | 70,870 = 158,63 forsholm och 0,20 kg. till plantskola i Medstugan, Åre socken, samt 0,20 kg. till plantskola i Fäviken, en. 5 Häraf 1,000 plantor af utländska barrträd till Medstugan. 5 Häraf till mindre plantskola i Täraf 4,50 har markberedda med finnplog utan sådd. 9 Häraf 2,50 har markberedda med finnplog a å det s. k. Forselska torpet. !? Till plantskola å det s. k. Forselska torpet o,ro kg., samt till plant Atskola vid Svenstavik. 15 Häraf 2,8 kg. till plantskolor i Häxåsen i Oviken. 19 Häraf oy kg. till > kg. cembratall till plantskolan i Vemdalen. 18 Till plantskolan i Vemdalen. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 19132. Bilaga 1. 19 290 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Tab. 4. Till Bil. A. Sammandrag af skogskulturer I | Antal Frö FanEskosvalderne Socken och skola ER distrikt ; Bal | Tall | Gran | de R É | barn 8 8 | Västra | Alsen: Berge fölksköla Er osa e ske se 50 0,60 — I I Tossberg De ds: sedd sång Fe 26 0,80 AE | Hallen: Hallens ER EES 54 1,00 1,00 Mattmar : Ugårds SR SNRA GTA 23 — 0,30 | Tossberg ST ER ESELE nen SARS SA 13 0,40 FS | | Kvitsle CS SSE FE RES 18 — 0,20 Mörsil: Mörsils b bg 0,90 O,10 | Ocke D 14 0,70 — | Kall: Kalls » 29 0,50 — | Rödöns : Rödöns » 53 — — | | | Undersåker : Hållands > TIN 0,30 | Stamgärde » 270 BE 0,30 Skansängens »> 5I 0,80 — Backlöfska ; Fd RR Kyrkskolan 2 57 är Are: Björnänge > 2 0,70 | O)50 Dufeds » 18 0,50 0,50 Ånns » 28 0,40 0,30 I » » 14 -= 0,60 Norra | Frostviken: Gäddede » 27 0,20 O,10 | Jormlidens RE SE EE 16 | Oy | 030 | | Gäxsjö: Gåxsjö nm EEE 25 = = Ström: Strömsunds 2 TVPRIESEISS 24 0,20 0,30 | ASPrAs tm in dtG Sak RS NS NN 11 0,40 =6 Refsunds ......... | Bräcke : Bräcke SE Är NE SERNER Eg 62 1,18 = | Näs: Bjärmelunds AA pfa FOR pA JNA 0,40 0,15 | | | > | Sinnbergs och I | . Åsarnas BYS WE or hes 29 0,50 = I | Alsta BS ISSUE snel 29 = FN | Häggenås | Brunflo : Löfbergets SRS AR SER EES GSSAR 28 -— = | | Torvalla > 16 - = Hammerdal; Fyrås 2 10 0,63 = | Sikås 2 36 =— = | Häggenås : - Kougsta » 41 — — | IBTAG Böle » 25 -- = Klösta DE SN RASER Sr RN 23 =— = I Skickja Dir SANN R AES ne 25 = Fre | Transport|| 996 | 12,91 | 5,15 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 291 CO) 8 ATDumr a rt konii nog a I | Kalmark. Lerblandad, med något grus. Enstaka frodiga granar. Äfven) läraren deltog. Gammal kalmark, grusblandad, stenbunden lera. Äfven läraren deltog. | Torrlagd myr, samt 3:ne mindre områden. Äfven läraren deltog. Plantering i fyllda gropar. Gammalt kalhygge. Myllrik lerjord. Äfven läraren m, fl. deltog. Gammal kalmark. Grusbacke med markbetäckning af blåbärris m, m. Plantering i fyllda gropar. Granfröet sådt å mindre kalytor. Äfven lära-. rinnan deltog. Kalhygge. Grusblandad lerjord. Äfven läraren deltog. Kalhygge. Stenbunden grus- och lerjord. Äfven markägaren deltog. Gammal kalmark. Röd- och hvitsand. Ljung. Äfven läraren deltog. Pågick i två dagar. -Första dagen deltogo 32 barn, hälften flickor, andra dagen 21 barn, däraf '13 flickor. jämte lärare, -Lerblandad sand-/ mylla. Sandblandad lerjord. d:o d:o d:o d:o Stenbunden (grus) jord. Sandblandad rödmylla. Delvis röd- och delvis svart sandmylla. | Sandblandad rödmylla. | Rödmylla. | Bergbunden = fjällartad mark, samt afdikad mosse, dessutom besåning af plantskola. Lärarinna, kyrkoherde och kronojägare deltogo. Hjälpkultur i luckiga bestånd, samt efter skogsdiken; dessutom besåning at plantskolan. Lärarinna och tre äldre personer deltogo. Häck omkring kyrkogården; dessutom omskolning af 460 ”/, granplantor. Lärarinna och en kyrkovärd deltogo. Häck omkring kyrkogården; dessutom besåning af 2 frösängar och om- skolning af 900 ”/, granplantor. Lärare och en kyrkovärd deltogo. 10-årig bränna intill Vattudalen. Myllrik, lerblandad jordmån med gräs, örter, asp- och björksly. 1 äldre deltog. Sandblandad rödmylla, Granplantorna utsatta till häck omkring skolgården. Plantskolan utvidga- des och besåddes ånyo. Lärarinnan jämte flera intresserade plo itsbor deltogo. Grus- och stenblandad mulljord. Lärarinnan och markägaren deltogo. Lärarinnan deltog. ; En intresserad person deltog. Hjälpplantering. | Hjälpplantering. Två intresserade äldre deltogo. Tvenne lärarinnor deltogo. Läraren deltog. d:o d:o Er 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 912. | SAST Socken och skola | [ae Transport/| 996 | 12,01 | 5515 Häggenås | Ås: HOlKHö Eskola sor ss AR AR 211 — = a Torsta folkskola 30) — — Ostra Fors: Södra N > 42/| Oj30 = Norra » 27 | 0,30 — Hällesjö: Ansjö » 24 | 0,30 —— Håsjö: Västanede » 281 0301 — | Ragunda: Krokvågs » 721 0,50 — Kullsta » 65) 0,30) — I Pålgårds » 221 030) — Södra Berg: Skucku » = 1,35 = | Hackas Hackås norra SEIN VODKA SSE 37) 0,60 — » södra » 571 0,50 — Gillhofs » —J| 0,70 | — Marby : Välje mindre INN SE RES Ag 12, Ono | — | Myssjö: Köra RO: MYSSj Oona NAS EE 23 0,30 | — I | NWorderö : Norderöns Drar TERM RKSTRAN 10 i 0,10 =E | Oviken : Bölåsen IR RES VERS AS Ae 231 Ojso = | Hällne ESKS SL RSR Hase ohod 13| Os) — | Ovikens » 45| I,30 FR Sunne : Månsåsens 2 — WE — | Vällvikens » 28 0,40 — Hede | Hede : Långå » 8 | O 10 = Klöfsjö : Klöfsjö » 19.1 12200 = | Linsell: Kyrkbyns » 18 | 0,30 — | Glöte 9 15] OO Rätan : Rätans i | 5 LM NE en — Handsjöbyns SR VE SSI ASEA SEA SEKO Tännäs: Funäsdalens > 42| Oy3z2) — Tännäs » 12] 0,30 | — Vemdalen : Vemdalen > 28 | 0,50 — Svegs Lillherrdal:; TLillherrdals 47 1,00 — Sveg: Svegs » 701] 2560 = Föllinge | Föllinge: Föllinge 2 38 0,70] Laxsjö: Laxsjö > ASEA Kär 21 0,30 = Offerdal: Kläppen o SR ARR AR 42 |. KOBE | Summa], 1,950:] 31,28 INST + Larix Sibirica. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 293 st. 13,250 1,250 YU FTSE sy [a a MAG Sv Plantor 1 all | Gran st. 3,140 ANETTE Kon DIS TRET Delvis häck efter landsväg. Läraren deltog. d:o Mycket stenbunden grusjord. Läraren deltog. Något stenbunden grusjord. d:0o Grus- och sandblandad jord, d:o Gammal bränna. Ledare: Folkskollärare F. Malmström, andblandad mjäljord. Läraren deltog. Gammal bränna. Grusjord. Läraren deltog. Stenbunden skogsmark, Läraren P. I. Noring ledde arbetet. d:o d:o d:o iv rdeg d:o d:o d:o d:o Myllrik lerjord. Lärarinna, markägare och tre intresserade deltogo. Sandblandad lera. Hjälpkultur; delvis å torrlagd skogsmark. Lärarinnan; och tvenne intresserade deltogo. Lerjord på kalkgrund. Pikplantering med mylljord. Lärare och fyra andra intresserade deltogo. Lerjord på kalkgrund. Läraren, markägare och tvenne andra intresserade personer deltogo. | Lerjord på kalkgrund. Stenbunden skogsmark. Läraren P. J. Noring ledde arbetet. Sandblandad lera. ZLärarinna och markägare deltogo. Brandfält. Stenblandad sandjord. 7 d:o Stark mullblandad sandjord. d:o Läraren deltog. d:o d:o. Äfven nattvardsskolans barn deltogo, jämte markägaren med son, Godartad, starkt stenbunden jordmån. Markägaren deltog. Stenblandad mulljord. Läraren deltog. Lerblandad sandjord. Läraren deltog. Stenblandad sandjord. Brandfält. Fin sandjord. Läraren deltog. Brandfält. Lärare och tvänne lärarinnor deltogo. d:o Lärarinnan jämte en f. d. kronojägare deltogo. Kronojägare O. Bragée ledde arbetet. Kraftig, myllrik sandjord. 294 Tab. 5. Sammanfattning af kulturåtgärder o. torrläggningsarbeten, hvilka blifvit af nedan angifna så SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. Skogsägarens namn Hofvids A.-B. Skönviks A.-B. Trävarubolaget Svartvik Tunadals A.-B. a mt ET > 4 2 4 [7jd > =S Motsvarande slutsumma år...! 1911 >= Ej inberäknadt eller angifvet. Af de 43 st trävarubolag och större skogsägare, hvilka blifvit anmodade att lämna uppgifter angåent Hudiksvalls Trävaru A,.-B.... Aktiebolaget Iggesunds Brukj Kramfors A.-B. | Källskärs A.-B. Ljusne-Voxna A.-B. IMönpslrävaru, A.-B. :.socc.s | Per Näs, Stocksund Ramviks Sågverks A.-B Salsåkers Ångsågs A.B. | Sandö Sågverks A.-B. Summal 1912 I markberedning : å Areal Summa | |" Hektar kronor | | | BRN 223/—| 2,558/— Aktiebolaget Gällö Sågverk 1912 | Bergvik & Ala Nya Aktieb.| J.A. Enhörnings Trävaru A.-B.| P. Edling, Bräcke Graningeverken Hissmofors A.-B RONONL AE 1 a Eno ae Le Hyggesrensning och! Sådd och plantering | Kostnad I för arbete | inb. frö i kronor | 80195 490 95 335 64/ 44/70] 288/23/ 420 90) 3,732 63 910128 7—| 127— 6111 351179] == —I1i—=1 | =S 2 == = sla 1,173/109,374 07| 120/—]| 1,868 75 I 375/—| 4647 921 43/60] 381 62) I — —| 20,427/21 —L1—]| 19,531 15 I 228190 6,021'98 5,632/27 471/80 2,695/312 1,391/ 21,941 I 12 | 10,643 o$| —1681/90/31,762/1 gifterna, 2 st. svarat, att några åtgärder ej verkställts, och från öfriga 17 st. hafva svar uteblifvit. —I 20/—-] 1,79 29141,360 WO ÖrIaLe.g Lig sar b eten JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 295 | saktiebolag 0. större skogsägare verkställda år 1912 å deras egendomar inom Jämtlands län, Upptagna diken krensning ngd Summa ER | Summa / kronor : kronor meter 4815) 1,262—/ 5,560] 5,079/20] 0,976| 7,326/47| 7,440] 2,496|29] SIS) 849168] — = —= — —— 293/ 220/— = —|—| 2.269 845 75 7,300 656/—= — lle= 1,805 652150] — 408 11016 5365 — 950170] 230 50/— 6,402| 7,127|88| 5,011| 1,865/32 FF oo—— 3ns) 678153 708 49/56] 500 22392 8.919] —2,094 32] 13.327] 6,787 93 4,663 3,200/31] 9,033| 2,685/09 610 152150] f — 949115 f600] — 180l—| 2,550] 1,235/— 2,649|] — 255—) 4,425] — 590150 320 48|=-| 1,156 273107 8,174] 727727 95.736] 24,97 5136 7,266!? 2,905/71] 1,805| ? 770156 6,224 1,231 19) 21,162/ — 6,419/97 bl23| — 405102) 3,236)| 863137 10,993| —4.926/18| 2,815| 1,533/75 2,680| 3,169/13| 18,769| 10,369/54 8,917| 5,942/50] 7,484| 1,8881/24 "a 50,661/87 —l| 70,910170 = 58,504/60] — —| 57,632139] erkställda kultur- och torrläggningsarbeten, hafva förutom NS Genom | arbetet torrlagda imp. har Genom | arbetet | förbättrad mark har | | | | I | Kostnad | läggnings-| arbetet kronor | 1 I —I| SAN 9,822176| == 84963 BO | 845175] 656|—| 762166 1,000 = ES 678153 273/48 8,882125 284/— 5,885'40 65/ 1,415/— $45/50 321107 1,10] 32,252163 3,676/27 7,651 16 1,268/39| 6,459 93/ 13,538/67 för torr- |för samtliga 7,830174| | 116,137/08] Summa kostnad | arbeten | kronor | 8,980) 15] 10,313171 849163] 54504 890145 656|— 762 1,288195 9,535 60 4,411/16 1:466|76| 11,134 SÅ 5,885'40 1,101/65 1,45 = 845 50 549197 46,648 68 5,545 02 13,383 93 1,268/39! 6,931|73 18,498|88 9,623/66/ 163,533113 147,899/27 Anteckningar Begär bidrag ur skogsv:k. d:o d:o d:o d:o ! Reparation af gamla stängsel Begär bidrag ur skogsv:k d:o d:o 2 Någon hyggesrensning, sådd och plantering, Begär bidrag ur skogsv:k. 3 Delvis med anslag ur skogs- vårdskassan, Begär bidrag ur skogsv:k. d:o d:o d:o d:o Med bidrag ur skogsv:k. | d:o d:o ofvan angifna 24 st., hvilka insändt de begärda upp- TABELLSAMMANDRAG SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS VERKSAMHET ÅR 1912 Tabell 1. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- personal och skogsvårdskommittéer. Enskildas utmarker inom |2 | | FARS respektive skogsvårdssty- >5 3 nå (äg sr NE z relsers verksamhetsområden | £ 5:35 25 5l& Zz 5 = 5 s|E s > —— em |. Do | Landstingsområde Total |Procent af/Produktiv 53 52 2 Ja SLA 2 2 2 S 1 områdets | skogs- |8 a 2 4 Fält sk = ERE ol | 227 | hela ut- | mark 250 = la 5 | = 0 | 3 | | hektar |marksareal| hektar |? ? lå I 8 58 I | | | | | Stockholms Jan ss — 70) — ill AN | 3 | 28 | 68 II11 | | Uppsala 280,364 | 85,6 209;9307 | RNE VORE 20 SA STI tr GSR | Södermanlands SN = —- 1l—)]—- I-I —) 21131 611 89 | Östergötlands » 545,000 88,25 538,000 1 1 | | 49 1149 Jönköpings 731,543 — 541,342 | 1 | 1+7 120 [126 | Kronobergs | :d I —] 2140 | 52183 Kalmar läns norra — I — | 1 I—] IA 32 | 35 | » södra 306,745 | 92,14 | 231,141 | 1 1— | — 1 —] 51 131S300650 Gottlands Ene 1 [5 1) 1-1-:88:1-921 Blekinge 201,134 — [11270] 11-11 — HH —-) 21 61 21141] | Kristianstads — - = l—-] 1) 1 l-—]) 4) — | 28 144 | Malmöhus » — — 1 | | 3 21—-l1—] | Hallands ES .| 291,740 — 66,485 | 1 l— | — J|-] — 4+11 14 | 70 | 86 | Göteborgs och Bohus län . Jo. 339,000 — | 213,000 | 1 Irbitr. ? II — | 5 | 53. | 77 | 7831 | Alfsborgs län... .| 850,402 | — | 680,380 | 1 I — I—-] 1 4 1 92 1130 |222 Skaraborgs .| 380,799 | 86,8 253,742 11— — J-]| 2 | 13 1108 1260 Värmlands .11,429,114 | 95,6 — 11,203,136] 1 | — 1 -1—=| — |) 8 J132 | 74 | 87 | Örebro 70:22 | 100:0, 10] 43494201] äl |sn | SES EIN EAGN SO | Västmanlands» ... Å 398,187 — 296,793 | — | — 1 = 1 SN SN0 | 68 | Kopparbergs »(utom Särnao. Idre) |1,840,2503) 84 11,370,409 1Cl= 1; ACO 15453381F46 Gäfleborgs ; — | — | = — 1 | 11 —1 91 — I 40 1477 Västernorrlands län ,238,758 | — 11,902,944 11— — I—] — 951, 355 -B0H1103 I SJämtlands: — Oo förd Gore .12,135,952 | 74 11,800,000] 1 |]— | — 11—] 91 12 158159 1 Hvaraf en för tvenne socknar, 2 Om våren en månad. 3 Med skogsmark. 4 Skyddsskog cirka 62,800 har produktiv mark och 22,300 har kalfjäll. 5 Däraf 4 extra länsskogvaktare under sommaren och 1 fröklängningsföreståndare. Vid mötet mellan skogsvårdsstyrelserna den 4—8 december 1911 lämnades i uppdrag åt skogsvårdssty- relsernas förvaltningsutskott att till Skogsvårdsföreningen öfverlämna det af fjärde utskottet utarbetade förslaget till formulär för tabellsammandrag, afsedt att bifogas de gemensamt tryckta berättelserna. Nämnda formulär kom emellertid ej Föreningen tillhanda så tidigt, att de kunde utsändas innan berättelserna redan voro upp- satta. Därför har länsjägmästarna i Stockholms, Kalmar Södra, Kristianstads, Skaraborgs och Gäfleborgs län ej ifyllt formuläret, utan har red. nödgats från dessa län själf införa siffror i dessa blanketter, som därföre torde härutinnan vara mest ofullständiga. På särskild begäran är ej Gottlands län medtaget i sammandraget, då skogsvårdslagen därstädes intager en särställning Red. EN | £zz JIlooS — I - obS'g ISpS'6R I — s6'oz lIrg'60or l6€1 free spuepwref 4 | 69 | aft | ooS'1z — = | — BOILSTIO be let Uur| SPUPjIIOUIJISEAN | gef'risveg' — 66€ | | AN) raka 4 sä1oqayen | Stgbg'r Spire El 09 06 | — — o0oS'S 006161 || — 6F 4 -särqreddoy OS6'£1- 67g'el| — — — | — o0g'So1 |oog'gif | — ofz «4 spuejueunsen | LEL'b| €go'€ || 101 — — | — ooo'tz — 000'091 l 107 4 014210) 6z1"'f] Szz'g]) — zIf — — > 100g'5EZ4 |oof'est I — olg 4 SPUP[WuIEe A olt'i! o69'z — — | — -— oob'SkFI Io00fog9z || — €91 4 SBIOQPILYG SS — — o9 ogI1 j9fE11'E£lloL£'oz | oo0fof — — |000'64€'zlool'z4L'€l| — IIS uegj sBroqsJy | — — — oSI1 | oob IlISoo'gil — — 00£f'zug |009'664'1]| —- +S od 420 säroqan AE Log'S — SL Llz — LLSvg0'c oz — a Spuej[eH 2 — | — — = == = = = FARIODSEVIG SA a ER I ösa Ne INR SNyYyOwej = — | — 1 — = 96€ loogflEr | — = 005568 000'chl = — Sa ASEA SES SR « = — — — [05] S6 ff — — — o00'0Lo'I | — — SS FO0ER sa ug[ a3uNjPIg Dj — | FEN EKARNAS OST [DET OS EN ra EE IS50f06 — Joo£'60Z I So 6'L4 | £'oor | L9z BIpos 4 4 År Log'z| b90' — ISStug 9S5z loSo'r =S ol 000951 |o06foft | Lz grög. | SLA 1681 BIIOU SUK IPWJLY 2 ra RS — zSE || — SERA c00'f6 = ocz OEI d SBI2Q0UOIY 2 fstglo'tistrrofg]| — ZEr | 1£6 | [AA | IKEOR a fe 4 sBuidoxquof 2 — -— -— +bgI 18z'Iilgof'Sv o0oz'ogt OSgb ISIN || be | L£60'1 | zo9 a spuepo3iaso) Zz — — IM — £6 CA NTTTET kr or SINA IAN RA 091 4 SpuejuewIapog | = Spe'El dkeSirl ve 65 6zz Is4g'64 |oobfiS |or6:96 loos'€z Jos S:69€ I -- St 95 I bli 4 ejesdd) Å oI6'z| g9it:z]| — 6€1 | 9lv SR RN ES = — SA EN a ue[ SwWJIOYH2019 & | Iey SS ESS 28 | SPrenls SG By | 3y '3y 2 UIAIIA on) ITP | I I å HI9A | UDYLIIA Iuapease | | | | = -SBep | -s3ep SF | ePH | | uerD) | Ile DETG) | IR | | vä npax | MUN oe | AN FARA | Art] = ; | | | o1e3e | BD |-2uolfg -SUP JA | | MAL | ACT | UeID | HEL | | | S SS EAA [UTN =E — EN | | -paof | Jpetswuosäunspuet | 2 SN nar dre | aPpejoYswuQ | apr[oxswoN | | | [R1Uy | | | UIHTIJASTEP 4 || Fr MES CERN SE EE ED Og Er md 2 AN [SA [en | | | | epureaAuy 1e31v PelposFoygs 103uejdsBoxs Epurauy OJ1JSBOYS IPUEAUY | | UI "ZUIUpa] SPUIISJaIÄJSSPIRASBOYNS Jopun epIoJIn Je3UINposBoys KIRMENETE TABELLSAMMANDRAG. FDA IgE ja vLONN| SST SEGT SST) LOL I Br lea == | — — | — SzeR OCT a « » spuepwef == = g9Ll'z) 962 = — | gogt |] oc lr = NN — = — Öl Uj vG9R OLE NT ur] SPUejtOUISSEN = = SER St AR [Are NIST Sh FA 0 ITGOrZS KOM — = 4 sB10oqayern) z6r | $E£ | gprtel €l1 || Er) b9z | ogbtr) zz — — | — — o9 !I1t06 « sörqreddoy | == — | gp) LE Sh = NL SO = IS 6 — — « SPUe[ueuNSEA - -= | | - — | — — — — 101 — 4 o0IqaI0N — — 691") — — — | arbe | — — =— |ESL lor — z1f 4 SPUe[ULIEA — = 006 | zbz = | | Lz1 = — « — SFIOqeILAS oII | off | bobf€fl 6V4z)| oc | ost | os SC — — 09 O8I ue[ sä1OgsJv — oSI Seb I gött] — | — | Se i — — — - o91 oob |gEr'r |uel snyog 4yvo säroqapr | — | Ig8t |, Oops = lr = = Nr ERE SE OKT le MA LLz Fr förän Sj « spuel[eH | EL HG — SN Sy i | RN | ERE 4 SnyYowrelW | = — — — I I 96€ z$S — — — RLJ (SNR a $ SPeISueNSIIY = 061 Ss61 | 69 | zl 95 = | 120 £z E Tä EseN ue FULPIT E) SEN | | | | IStpb Jetto8 | L9z frrSRrIPOSAT Me 4 | -— oSrt | SP oSI — | 09 | bbr SE z fa IS — |SL8 95z | 61 eIIOU SUB] JeEWEY | == | — z99 | of | — | — | oSz oI — — | | Sf |oof 4 säI2qOuOIY | | FET SEE I AA RN dör] 166 E6R s sBuidoxuof | — 69€ 186'1| 299 — | Sg1 | ooh ol — | — — — — +tgI KSSKTIKGO OK ar < — spueposiaso ff zof fa ASG ARE — — |E91 tg — | £6 ör OG AS 4 SPUue[uewkIapos | S6 981 | gog. | 6of I. 19) ter) bob. | GT — — ELI | 91 KERNIFGG ÖAR g ejesddn | -—- 6€1 1101] gSr — | — — — = NEN — = "NN Ol NET ue[ swoqxA2019 | | | | | Te Te Teq Teq | 1e4q | Je I Teq TeY Te | Te | Teq Te | Oe | |oreSr | ore3r Fe rapas a1e3E SE ÅS FRE | ER |uSTLaTe | mynyY | ; [eare | uaqeaxe a1e3r NES 03 [EEpror FOR ePH K ir: -npay | "PH P9: peraa TINUNY | prof OSS epH |; l | | ÅN : -ÅN Ne ePH | piol KENDSRT KESEN: ST S IT TEVE | IRIS SEN | AN = SLS ISIN anymnydrelfkH | anmadjelH | | BEE [CIRA apesmuosSunspuedt anynydpelH | TT 5 les a oa Sa ARNESEN | ” | UPNIJAPIU | UPNIJAPIUI Ez SUuas[dIÄISSpIBASBOYS UPIN | SUDsSpPIÄISSPILASBONS PIM Sutupaj eyyoup USERS Ss ; FC re MG SuasjpIÄIsspIeasBoxs Iapum utupa] ePpvIup suasjatsÄjsspIeAsBONS UPN) o : 'SuNposBoys pIoJn 3JPW PINJSUa3 BP UJLULWION WOPJUUeXNY SPUJOSJIJÄJSSPIBASBONS II IV E 2907 o SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. 299 Åtgärder för spridning af kunskap i skogsvård, Föredrag eller kurser för Undervisning | — ERA » . af skolbarn || -! s a ur - Le N = H S [cd Fo | rd - NS SE al) SR EN RES Bale EE) SEE) 2 | KE = ÄV EST EE RED a 2 AR RS EG ( 2 ' | | - — |föreläsn-k.| — — = = å AA EE EES SES i SA SENSE CAS 21 = 3 = Ta5 = 12 = a 3 1 1 ett fåtal 3 4 — — 4 — 1 = = - Of 2 NE ERSTA 1075 10 3 = = FÖ EE. pe 43 1008 | = FA FRE : =) 0780 1 2, Oe = 20 a —- | — 3 1 — SS 5 =S SE 22 Fe ENN RS 1 - — =4|M030 13 12 1 1 i = 3 100 | 4;654 18 När 3 = || 274 | 7.300 4 21 = 84 | 2460 64 (d = 2 = = CN NEE Ta = = = — - 2 | 2,682 = 6 — SET 60 OR 3 PNG I 4 = 2 = NIE T30) | 2468 = = 1 ka! = 1 100 | 3,107 58 = = | 465 | 110 — 17 148 | 3,150 || 1 = = = 24 - 1 72 | 1:956 SE e R | 54 Annan litteratur 3 35 SS 1,000 400 1,300 ex. 500 | Lovéns småskrifter 2,000 | Div. formulär 2,000 I 2,000 | 1,200 ex. afSkogv., broch. 2,000 1,000 500 2,000 2,000 | | 200 | 300 ex. I 320 | 2,100 ex. I 488 | | 4,000 | 150 ex. 2,000 | Lovéns småskrifter 500 2,000 » ”å 2,000 | Diverse litteratur 5,000 ex. 4,000 | 15 ex. Julius o. Haller. | | 2,000 | | 3,200 | 10.000 ex. Spridning af skogslitteratur — | VY Skogsodling verkställd å - Träffade Fatale beskt | U öfverenskom- gade lagstridiga | nl: 2 skogs" | vårdslagen | trakter | ndersökningar | EN melser och afverknings- | skogsodlings- förbindelser 284 1 44 | 78 2 | 1 18 1 <) 493 4 360 837 | 6 22 350 13 218 124 6 29 = | 7 -— 12 | - 1 => — e. 6 = I 1 - ad | 1 40 omkr 50 4 22 367 5 338 97 Kl = 71 2 13 111 6 6 61 SÖ 59 260 3 Äl — 60 40 42 18 10 71 | 6 71 ställen 5 på de försumligas bekostnad Afverk- nings- förbud Rättegångar 2 = = 2 — 1 1 6 - 5 1 — - 2 — 1 — 4 1 > 1 1 -— 1 -— 1 6 - 1 - -— 2 -- 6 5 la & 300 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912 : å Tabell 6. Bäckrensning, dikning och markberedning. | Eg 3 Nu Markberedning utan vidare | Bäckrensning Dikning bEOSSrArdsäreard Med bidrag af | Utan bidrag af || Med bidrag.af | Utan bidrag af | Med bidrag af/| Utan bidrag af | Landstingsområde skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- | styrelsen | styrelsen styrelsen | styrelsen styrelsen styrelsen | . | 2 Lä eter Kostnad | FR | Kostnad a Kostnad | TE Kostnad ES länge Me | Kostnad | | Kr. | Kr. Kr. Kr. Kr. | Er: JG | | | : Uppsala, lada. «cs | PS LA = Sö yr År, ee | Södermanlands läns] > | 20 | Jönköpings läns | = = | = -— — = I | | = | Kronobergs läns ...| — i 8,219| 1,224,48] — | — ER [DNA |» Kalmar läns norrä/| 0 — I | — 7,250| - 1,710,19 — — — = FEN SJ Göteb:s o. Bohusl./ | I = 1 = = I FE Värmlands läns ... 84,446| 8,968,68| 55,570| 6,260,50|404,169| 73,867,62|/110,350| 21.619,58|| — = a | Örebro läns ......... | RR RE) ae El T2,850| M:310 JL SSA fä LST FE | = Västmanlands läns! — — 4,800 — — — 22,607 — 68,5 - = = Kopparbergs läns...| 5,994| 650,95) 26,346| — 32,326"| 7,115,85| 70,903 - 328,42| 2,130 = | = Gäfleborgs läns...... 1159,975] — — — 153,994| 32,953,76 — Tar Västernorrlands läns 226,252 3553405781E for] — 999,851 191,501 48 — — — -— — | — hk | Jämtlands läns ...... 326,213!.66,378,57| — — 383,645/191,995,25! 2,269! 845,75 — — 1 2,126,06! 19,531,13 Tabell 7. Fröklängning, ——— -——L Behållning af Under år Medelutbyte Behållning = kottar från Under år 1912 inköpta 1912 utklängdt af 1 hekto- af kottar 3 | föregående år kottar | frö liter till 1913 Landstingsområde = 7 — HN = S&S | | Medelpris | | 3 | Tall | Gran | Tall | Gran | per hl. Tall | Gran | Tall | Gran | Tall | Gran | (EE | Le RDS RTR | a | EEE ägke: 1 RR RS a Östergötlands läns...........- 1 23 11,000 | 741 —" il 6508 120] 635 | 0,58 || 0,65 | 5851 — Jönköpings läns (samt dess- utom från «Skaraborgs | läns, se nedan) ... Töl — — -— — — — NE | Kalmar läns norra ... 1 — — 100. | 39 6,25 1,70 — 9,5 | 0,55 0,3 21 2 Blekinge läns... 11 —- || —- — |1,244 — 2,66 44 673 — 0,54 = — | Hallands läns ... nn) 1 = | = 216 |bt.41 — | 349 127,5!bt. 66 ! 0,59 10,923) = = I Göteborgs o. Bohus läns...| — = sj = — 2032)1-7 — | 2j25 — | — — -— — -= |, AIfSborgs. lä0S:. ss. see sen ssaner a 25 I 76 | 4,648 — — == ad | Skaraborgs läns = (kotten| | klänges i Jönköpings läns| - | EST [=Sd — = — - I SÖ) SI =S — = — - | Värmlands 1 [fe ES LK LE I för AA RS SR jr Se ER 7 Örebro läns . 1 kl SN a NR — | — | APED Västmanlands läns FA | — 214 | 67 5,46 | 2,75 | | 214 67 | Kopparbergs läns AX eke. act AN = SN SEN ok 917 80 Gäfleborgs läns ... il |2,295 |o— 3 EE = = 925 = = är 1,057 = Västernorrlands läns 1 | 66,8) — -- FBI | — | 2,430 =|= — 350 33 jämtlands "läng .c..scssckesras 1 I I | I | — == = — =" 1) Förhyrd. 2) Afsändt till privat anstalt. 3) Bergtall 1,59. 9) Däri inberäknadt 932 hl.” tall- och 80 hl. grankott, som förstördes vid branden den 6 febr. 1912. 391 LLSAMMANDRAG. TABE "uasjarÄassparasBoys In Ipursiam ursoy vd uefroq suamusar 1212 121sodyws I jajq "ÄN Iz forysHoys I2Ajtiquaajo BUDA HIONE PIA oc "epjusa0j sud asJurd In 12p I sadussqug , c JL8r] — 242 Pr Fa | ge OA LM lr 8 (4 a ulsS z = S ra: ze0 suger spuepwrf =1 — IK06g) —Is ler |.—= = sor | = [SR IT = SN LA | — | — | 0erzö) — | Or 108. |SUB[SPUP|OUIDISEA — [269 1988 | — lett 102 (ENE BA NS GE bal an EN | = £26 | — | It€ | S96 sur| sä10qaye) — 1S6 feept| — NE ISpeI 67 Ale Til0er Te P==195) esk FP Fr did ene -— SSC FERR 925 | opL'Tj surt sä1qreddoy — Isas Is'0 | — 1892 locz IrE jos | SE jog loz |-sr |6re Jooe | st | ses | vec 07 Joo |] — J - I —- I —- - sup SpuejueunseA = log: sjoe | === NE I6e0 Is 1= l66 or 1 892 1966) I SE er | ur | SO er | ee frun sump oxqan og Iskr | — = 1 — I — ISet |b6€ vg Jr | — joL9 JoE9 |. = 8 s'sts't era | 09 = I eger) — | — Js'69 |vupvil > sup spuejuuea — | --] | — Sö J6rI SE CIS fd ISS 6ST = | — | — |" sus sä1roquieyg — Jetözlav | = ltuz Isp | = — 19 |88, sr ItIST/ rer | 9 NE a ta | TSE DOE | SMS BO" PB fö] PER [MIST IS sur] sJ10qsHy (År ar rt ra Ur LÄS SA OS N BV [OR | = Nät TG] = sedel or UA | fä — [suetsnyog '0:q2109 £SIBTsen ken le ör I Ber Irendeerilire laco. 20 Oro AS NK 1]:e60n fee GOA | surt spuellek el] — = NA AN | = aj | | = Sd =] — |UCTstel snyowiem 0 KE | | SER | | = = — se - = — | Sue spessuvnsty — |ozt = NES = öm nsealDs NA = | |EL02 05 ESS | KBLO es Nga od = Sf ol re SBEL SUNT | 2 (EE är AL SS AE AS RS | fr fr fa RE vapos | 5. 1106: 1ler-] = JET oz. | & I81 ler 18 revir le es 108) a 9 18 | = | I — Is'6+ | Fr | er Jr6r Ir jenon sarp ewjry SE MER NE fra | rn ERS 1 2 a] rn en RS fä ed =) — =) 661 — |” SUBL SÄ19Q0u0IY LD === se ENE = SÖ | 646 N9S5 I 19 suej sFuidoquof Zt ler jus je 692 198 SERIE | = le re 108 KT |E28 iron era 088 | S8c Zz | — | — | Sss9 | oz | z | 196 | LIE | sumt spuepo3msg =) —) Ir 19 18 1 — | —- | — 18 É 0E | — Je | | 56: Jodi 188 (4 AG =] —- 1-9 | r = suerspuejueunsposg = Is Is | Jo: f£9. | — |9c rr jze [0 [ES cf | AA te fr SN SA j9'19 i'p sug] ejesddn | | | = jag2 J919: 9. Joen |98 LJ = SS ES SN = | 2 RE FAO f | | | | | (ER a Era ER EA Ga a a Sa Sa AE a a DE Se | Fen Slåle Flås lå SSE NES FINS ESSER Fu IEA äl Äl = "arg | SHd) | uerg | SPE I ner | Ä - | BN "BY I RES "3y NY AR 2 j FN BY q apenuosBunyspurd | z161 sud snels 1010XS Bowupaj ua3a PSA UR om Je asS0rs In 22112 stud anejd 2 1apun Buy z161 PiI ua3a 1161 I Sorueqag | 03 IPlesiod | Srabedue FEED RA JAR 2 ES +? 01 Ip3ueppN uvaj Smuleqa nn mm "OIISBONS 8 2290 f + "TSAR ö 5 aan b 302 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1912. « Tabell 9. Skog | | | | i | 1 Använda plantor till skogsodling under Plantor, utlämnad Antal | Plant- | skogsvårdsstyrelsens ledning Landstingsområde | plant- | skole- | | | skalen Fadenl | Oomskolade | Omskolade : Oomskolade ” | | | | I Diverse dr a | | har | Tall Gran | Tall Gran | Tall Gran Blockholms länS:. +... ,... ss. 56 3 — | — -— — — — AO tl. 2 Uppsala Mans? ct as: skscases ac arg 5123 | 22 | ES => Krka 453,000/” 26, 5 Södermanlands läns ......... 2 1,72 | 169,500)] — 24,400) 17,300 17,000 59001 901,705/ 500,950 Östergötlands läns ............ I 4>20 | 1,151,480 480,200 | = SE 3 Hönköpings läDS ......«-cs--:- 11 3:50 | = = rr = Ed ER KTONObergs: läns. .t.actssbossa 7 1,00 39,000 — — — — | Kalmar läns norra............ | 6 1,30 | 324,225| 107,650 = = | 645 69;959| 41,70 Kalmar läns södra .:........- | 10 ERAN = | = = = | = 709,300 90,055 Blekinge JänS ...i.........c.sns (ÄRAN BECKS 590,000 = = 2 480,000 Ktristanstads läns, .d...... sc — = = = 742,000/1,893,50 ökalmmolus: lä05. ..c.ccsss:r or — => | = = = = = 214,500) 370,70 BEFAFLANGSEl ADS. oc sons oo ss öl aena | 5 16507 JR 2,004,577 | 3 Göteborgs och Bohus SA 3 | 4,72 fara = — | — — 3 VÄNSPOngs läns... ccst geo ove vac 18 | 37 | 215,000] 130,000] — = = 5,557,700 2,242,008 Skaraborgs läns ............... 2+11 | 1;0ö | 260,000] 145,400] — | — 2 225,650 167,65C Värmlands läns l..z:....... BE EROS = fi = 927,300 1,728,306 | [Örebro släns sa. cvs dass SV fe Sy == Vf kr | = 150,300 24,00 | Västmanlands läns..........-- I 2355 ENE [KSS Re [arna 68,600] 22,50! ökopparbergs Jäns - :.....s..ss lr 2,00 | 352524 510= 315035) re NR Fr TR - [NGatlehorgs lans! ou... ccsste | — | = | = = In = RR FÅ É Västernorrlands läns ......... | I | = | = SN SS är — 9,000] — Jaämlands= länsi: bre. spoca | 10 | — | 49.545 9,040] FSK RAR 500), = = | Omsko I ”all | | 19 É TABELLSAMMANDRAG. lade Gran 2 51,300 gr. (1147,360] 83.115 | JD 2,093,550 (3319,905 | 12,500 | Diverse 38,760 130,871 500 10,150 2,930 44,755 Försålda plantor 254,500 588,200 I 65,000) 56,000 1530,000/ 459,300 nn 303 3ehållning af plantor till I3,151,000/5,722,000 I 11,242,000 2,565,000 2,470,000 5,117,000] J|1,500,000/2,000,000 | 200,000 25,000 I 5,000,000/1,000,000 240,000] — 40,000 (till gängse pris) år 1913 Oomskolade Omskolade Oomskolade Omskolade | ; - a Diverse | | HN | Diverse I I | - Tall Gran | Tall | Gran | Tall Gran Tall Gran | | I = = = | — = 830,000 -810,000/100,000 — 60,000] 11,000 170,000] —3,000 300) 25! 2,537|| 696,000/2,024,700/135,860|] 314,710|/234,235 | | | | 412,640)166,670] — | 21,000 900l1,475,700 291.200] — — | 8,200 500,000 254,000 45,308/1,254,000 2,385,000 264,000 796,200/154,800 | i | | I I = | EA = ES CS —=N = = | = = — — = — 300,000' -300,000] — 16,000' 17,000 30,900) —6,000] — — 100 58,100 1,009,000] — 7,000' 16,500 — |] — = <= = = = — — | 356 — 15,000]| — — — — — — == = 315,171 | 8,711,658 200,000 9,400,000 18,000' 17,500) 51,900 —6,5c0 2,000 29,000 35,200 304 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1912. Tabell 10. Skogsvårdsstyrelser | | Inkomster. | 5 : ks, | I Bi I|Skogsvårds-/ Ersättning | | Landstingsområde | Behållning | Mee afgifts- | Försäljning för biträde | Räntor | 4 | rån Ef | IN medel, af frö | af skogs- | och Sumöd GA | | Hushåll-| under år och | vårdssty- diverse | ET Staten | Lands- | nings- | 1912 ut- plantor | relsernas | | ting | sällskap | delade | | personal | I Körs BES: Svd) fan OB Kr. Kr. | Kr. I Kr. Kr. | | | | I | Stockholms läns .........-|] — 1,103:85 | 7,508 = 6,500 | 10,714,07 | 16,564,14 1,573,61 745,88 | 50,709, Uppsala läns...... 1,946,17 | 6,311 — 3,000 | 17,248,91 5,539,08 60,— 367,47 | 34,4727 Södermanlands läns br. 617,37 | 6,696 | 2,500 1,000 9,359,87 3.204,49 1,124,35 873,58 | 24,758 Östergötlands läns Jönköpings läns Kronobergs läns. .:. = | 6968 | 5.000: | 800 | 35,499,12 | 14,246,— | 2,186;— | > 96.— | 520270 10,389;29 | 9,204 | 5,000 | 4,800 | 44,536,25 | 1,829,47 — | 410,06 | 65,77944 28:062;74.). 5001) JL | 48,270,20 2,007,26 | 80,740, Kalmar läns norra 7,867 83 4,041 1,000 | 1,000 | 30,219,01 | 401,29 22,33 2,063,33 | 47,214; » » södra 29,570,56 1,500 — — 33,428,11 | = = 1,634,28 | 67,133, Blekinge läns ...... 4,856,15 | 7.082 2,000 | 2,400 8,958,75 183,39 — — 20,624 | Kristianstads läns — 8,623 | 3,000 | 3,000 15TI1, = 213,50 355,— | 126,80 | 17,0294| | Malmöhus läns... 3,681,835 | 5603,27! 1,000 | 1,000 — I -- — I 175,08 17,178, Hallands läns ... 4,508,77 | 15,556 | 10,000 5,000 | 16,981,48 1,333,s2 = | 969,59 | 54,349 Göteborgs och Bc 1,580,167)! 19,409 | 2,000 18,000 5,214,79 364,50 = I 135,69 | 46,704 375 82 90,711, Älfsborgs läns. ...........-++ 21,857,11 9,204 | 10,000 | 53,618,70 | 17,512,98 Skaraborgs läns 198,14 7,252 4,000 1,000 | 11,766,70 | 8,554,06 262,— €86,— | 34,318; Värmlands läns. 17,470,66 I 8,704 | 10,000 — - 1190,139,12 | 18,184,49 953,— | 1,749;e8 247,201,' MOzEbro, länstes. 31,639,08 | 7,852 | 2,200 | 2,800 | 11,231,84 NR FR 0 55,722, | Västmanlands läns = 1 9;778-1. 5;000 | 2500] I1;231;84 | 7;040;e3 — | 18,595,— | 55,045;4 | Kopparbergs läns s 483,29 2;270' | 500 500 '115,116,44 | 20,395,20 8,421,09 1103,005,66 | 2350,691, Gäfleborgs läns... .| 179,001,60 1,000 | — — |169,279,98 8,665,83 799,-- | 13,435,75 | 192,180; | Västernorrlands län :| -5:021;08 1,000 -- — |280,423,48 8,919,43 971,41 | 5,341,61 | 2096;655 Mamtlands lä09:6 es sse> sc | 64,748,81 1,000 | — |229,380,89 9,004,90 3,5605,58 | 3,650,61 311,356,; I I I I + Med inv. och fordran, Tabell ir. Skogsvårdsstyrelsernas tillgån Tillgångar. | | Landstingsområde öntant FOrÄrInERs | I KR Skogsfrö | Al | Inven- | Fastig- och — på bank Diverse Outdelade | tarier | heter outklängg Personer sFögsvandes | | kottar mede | Ko SKeR RE | SK APR RESA Kr. | ' ITOCKN OTIS EADS) va konese dd akebssdn ss AAR San NAS SKE RAN RASA 13,834,02 | — - | — - -— Uppsala läns . | 10,967,80 | = = | - 2,035,46 | = = Södermanlands läns 2,998,85 1,863,37 = 1,767,— | 1,445,— — Östergötlands läns 3,646,— 1,334, — = 3 0105 4,550,— 7,71 Jönköpings läns . 24,139,77 1,'65,42 = I 3,706,50 I 10,633;84 3,829, Kronobergs läns . | 56,394,—= 1,482,04 = | 605,60 — -— | Kalmar läns norra | 23,754,32 302,02 — | 2,228,70 9,050,— 884/: : södra | 33,756,75 1,664,46 = 2,037,36 2,600,— = | Blekinge läns . 6,609)44 = 3 | 3,470,96 2 2 | Kristianstads lä — | -— — = | — - Malmöhus läns . = = -— ' = = = Hallands läns .... 12,532,75 261,40 — | 2,108,27 9,481,65 3,64 | Göteborgs och B 1,799,01 | 175,58 — IX 1:705;89 - ji -—- Alfsborgs läns .... . 16,798,66 809,91 | — | 2,313,94 11,000,— 14,489, Skaraborgs läns . Sr DINA — | — — — — | Värmlands läns . | 110,417,92 | -3,749,96 | = 5,750,— 17,000,— | :29,000, Örebro läns .... 15;711,35 SNR RU ENSTERUd 1,896,56 33,951,89 510,- Västmanlands läns — 1,878,19 — 2,500,— | 18,694,16 1,347,52) Kopparbergs läns + 60.306,47 5,231,55 | — 7,150,95 | —16,904,61 24,041,5 Gäfleborgs läns ... .| 145,701,53 303,96 — 10,739,25 | 44,499,49 24,213;; Vela äns 96,049,37 2:05 rE a 5'079,54 | 12,182,70 | 57,74 Jämtlands läns........sessses++ 116,085,06 | 3,260,44 | 72,646,31 4,876,382 | 31,590,69 10,98 + Sista kvartalet 1911. TABELLSAMMANDRAG. 305 utgifter. —— mmm Utgifter. | Bidr Aflöningar Skogs- Dikning fö och rese- | Litteratur | Öfriga Inkom- odling och och skogs- |ersättningar och omkost- Summa ster Summa plantskolor bäck- Färds- (utom undervis- | nader öfver ut- rensning | åtgärder skogsed- ning | gifterna | | lingen) | Kr. Kr. Kr. Kara: Kr. Kr. Kr. Er | Kr. Kr. Kr, E | I — 50,709,05 || 20,606,32 a al — 11,746,96 | 200,— | 4,321,75| 36,875,03 | 13,834,02) 50,709,05 — 34,472,63 || 10,119,18 SOME — 9,541,56 | -— 3,794,09| 23,504,83 > 10,967,80' 34,472,68 - — 10,769,97 — — 8,585,69 383,63 | 2,425,29] 22,164,58 | 2,593,81 24,758,19 — 52,027,— || 23,258,— | -— 13,738,— 966,— | 3,372,—| 41,334,— | 9,425,—| 52,027,— — | 65,779,78 9,159,09 — | — 10,;283,s3 | — 4,335;56 | 11,172, ost 34,950,96 | — — — 80,740,17 5,736,04 | 1,222,48 | — 10,387,81 | —4,912,40 - 22,258,53 | 58,481,64' 81.740,17 — 47,214,83 7,382,81 | 2,090,89 | 674,54) - 11,286,71 325,20 1,700,se| 23,460,51 | 23,754,32] 47,214,88 | - 37,562,99 5,224,62 — | 1,029,09) 10,115,17 | 222,80 | 5,506,39| 21,074,98 | 16,488,01] 38,562,03 | — .20,624,14 5,180,13 — — 8,926,50 | — 2,056,48| 16,163,11 | 4,461,03) 20,624,14 — - 11,670,85 — = 8,567,10 | 759,57 | 1,018,86| 24,666,20 | — = N — 2,083,18 — — | 013,45 | | 860,37 - | 3,473,20] 11,230,20 — 22,344,24 — = 1KOIBSKIE3, 052, 35 | 5,140,60] 41,555,51 | 12,794,15| 54,349,66 47,330,98 || 26,381,50 = — | 12,081,59 | —1,090,— | 2,784,23)] 42,337,32 3,739,98 - | -— 38,531,14 — 700,— | 19,341,19 | -— 2,858,12 - 29,281,15] 90,711,50 | 34,318,90 || 15,594,60 — — 10,139,52 | 605,72 | 2,742,38| 29,083,48 |- 5,235,42] 34, AISA 90 | — 48,283,66 |47,6055,49 — 30,638,34 2,138,30 | 8,067,72| 136,783,51 |110,417,92' 47 201, 55;122;92 1,940,45 | 1,582,81 - 10,428,57 124,13 | -1,320,90] 40,396,06 | — | 240, 326, ob | 55,805,40 || 20,624,88 345,87 — 15,926,45 919,59 | 18,048,e1/ — | -— | — 6,726,68 | 3,392,81 5,375,44| 31,361,24 | 5 ,866,54 1194, 033, 91! 246,756,62 3,935,06| 250,691,68 o— | 192,180,56 9,495,77 |32,953,76 | 30,759,42| 31,713,86 | 4,234,60 | 29), 994,68) 139,152,09 | 53,028,47/ 192,180,56 — 301,677,01 653,04 — = |129;128;30) 26,667,77 | 7 835,24 | 40,743,09) 205,627,44 | 96,049.57) 301,677,01 | -— 311,356,79 4,151,94 |81,954,91 — 30,464,42 | 1,626,— | 26,364,86) 144,561.93 |166,794,86! 311,350,79 I ER I h skulder den 31 december 1912, — —- nn n——— —...,— ———2 + -< = =L?2==2 29 0"05=— Skulder. JE 2 gj bless AR å Skulder | I Till | | Tillgångar Summa öfver I Summa Till bank diverse Summa | öfver Summa tillgån- — | personer skulderna garna — | I I | Kr. I Kr. SÄS | Kr. | Kr. Kr. = | — I 13,003,26 — — = -— 11,574,22 I — -— fd = 11,574,22 11,574,22 30,146,— — 30,146,— 9,164,— 119,— 9,283,— 20,863,— 30,146,— 51,970,79 10,752,68 | =41,218,11 10,752,68 10,752,68 -— 41,218,11 51,970,79 5 1,6 = = = = = = EE I = | --37,630,51 - 8,431,30 8,431,30 29,205,21 37, 636, 51 46,018,57 = 40.058,57 = = = 46,058,57 46,058,57 = = 10,080,40 = = - Z - 2 CR | = = 40,912,56 | = 40,912,56 = = = | 0 EE EN 3,739,98 | = = EE [5;126,15 51,138,20 | — - - - -— 51,138,26 — Cd = —-— — — — - -- -— : = = 2,312,74 = 168,605,14 | 170,917,88 Ne = 52,395,42 = 12,069,36 40,320,06 52,305,42 24,419,87 = = 18,500, — 819,93 5.099, 94 24.419,87 113,635,08 | ENE | - - 2 Ez 113,635,08 26 1458,20 | = 225,458,25 = = = -— ers = 175 748 44 = 4,072,32 4,072,32 | 171,676,12 | 175,748,44 239,740,54 - 239,740,64 = — — 128,896,64 | 239,740,54 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1913. Bilaga 1: 20 Kungl. Domänstyrelsens Kungörelser angående lediga tjänster m. m. Kronoiägarbefattningen i Bastuträsks bevakningstrakt af Stensele revir och Västerbottens län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren E. Kell- berg, adress Stensele, före klockan tre på dagen den 29 nästinstundande november, Ansökan skall vara åtföljd af prästbetyg och — därest läkarebetyg icke förut behörigen företetts — äfven af dylikt jämte intyg om kompetens. Stockholm den 28 oktober 1913. Kronoiägarbefattningen i Botsmarks bevakningstrakt af Bjurholms revir och Västerbottens län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren Henrik Berggren, adress Umeå, före klockan tre på dagen den 29 nästinstundande november. Ansökan skall vara åtföljd af prästbetyg och — därest läkarebetyg icke förut behörigen företetts — äfven af dylikt jämte intyg om kompetens. Stockholm den 28 oktober 1913. Sedan skogsrättaretiänsten vid Grönsinka skogsskola i Gäfleborgs län genom förre innehafvarens förflyttning till annan tjänst blifvit ledig, kungöres först- nämnda skogsrättaretjänst härmed till ansökan hos föreståndaren för sagda skogsskola, jägmästaren Hj. Sylvén, adress Horndal, före den 1 december 1913 klockan 3 på dagen, Ansökning skall vara åtföljd af styrkt tjänsteförteckning och betygsafskrifter äfvensom läkarebetyg, där sådant ej förut företetts. Stockholm den 30 oktober 1913. Sedan assistenttiänsten i Östersunds revir genom förre innehafvarens be- fordran till annan tjänst blifvit ledig, kungöres densamma härmed till ansökan hos Kungl. Domänstyrelsen före den 5 december 1913 klockan 3 e. m. Ansökning skall vara åtföljd af styrkt tjänsteförteckning och betyg. Stockholm den 3 november 1913. KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN. BASELS FÖRSÄKRINGS-BOLAG MOT BRANDSKADA. Aktiebolag i Basel, Schweiz, grundadt 1863. Aktiva tillgångar Fr. 21,172,000: —, hvaraf aktieägarnas garantiförbindelser Fr. 8,000,000: —, försäkrar mot SKOGSBRAND. Lägsta premier, liberalaste villkor. Ombud för skogsförsäkring GAB. POPPIUS Kungsholmstorg 10, Stockholm. Annonsera i Skogsvårdsföreningens Tidskrift. Stor spridning: För närvarande öfver 3,000 exemplar. Annonspriset är 20 kr. för hel sida, Smärre annonser beräknas efter 1.50 kr. pr cm, af sidans höjd och minsta annonspriset är 3 kr. För annonser, som införas minst 5 ggr, lämnas 10 9 rabatt och för hela året stående annonser 20 2. Annonser böra insändas till redaktionen före den 15 i hvarje månad för att inflyta i närmaste häfte. Original-Tillväxtborrar (Patent) Guldmedalj (Större Sillvermedalj) Halmstad 1912. Örebro 1941. Öfver tjuguårig tillverkning af dessa borrar och på grund af vunna erfarenheter vidtagna förbättringar tillförsäkra desamma obetingat plat- sen såsom de absolut bästa i marknaden förekommande. Utmärka sig för största möjliga hållbarhet och synnerligen lätt gång. Stämpelyxor Tumklofvar (Erkändt bästa fabrikat) Specialkatalog öfver dessa verktyg öfversändes på begäran. And. Mattsons Mek. Verkstads A.B. Mora. Rikstelef. 6 & 161. Telegr. Andmattson. EEEEEEEROEEERDENERERENEEEEEBEESNNENERENEEETEEREEENEGPERDESPENRENENR Undersök alltid skogens tillväxt och frisk- het samt virkesimpregnering med BEUS 2 MATTSONS i Mora som äro öfverlägsna alla andra i marknaden förekommande borrar, I stället för det annars brukliga upp- rymningsskäret, som snarare är till skada än till nytta, afslutas hvarje skrufgänga med en ansvällning(paten- pPatenterade 5 2 terad), på grund af hvilken anordning Tillväxtborrar borren arbetar mycket lätt. Bland öfriga fördelar, som våra borrar er- bjuda framför andra förekommande, må särskildt nämnas, att de såra träden mindre än andra, därigenom att de åstad- komma finare och smalare borrspån. De ha dessutom lättare att sätta sig fast i trädet i början af borrningen än andra borrar, därför att skrufgängorna äro djupare och tillika gå längre fram till borrens spets, hvaraf följer, att endast lindrigt tryck behöfves, för att skrufverkan skall inträda, Till följd af denna fina utformning äro de användbara äfven vintertid i fruset trä samt äro absolut tillförlitliga för borrningar äfven i hårdare träslag såsom t. ex, ek. Oaktadt borrarne äro så fint och ändamålsenligt utarbetade, kunna de ej krökas eller på annat sätt taga skada till följd af-stålets noggranna specialbehandling, Den patenterade, absolut öfverlägsna, rännformiga utdrägaren griper borr- spånet på två sidor och utgör samtidigt ränna för borrspånets undersökning och mätning. Borrar finnas vanligen i lager för följande borrdjup: 300, 250, 200, 150, 100 och 60 mm. Efter order äfven andra storlekar. Den lilla borren, s.k. »fickborren» 60 mm,, som bör ägas och brukas af hvarje skogsägare vid gallringar och ut- syningar, betingar det låga priset af Kr. 7; —, + porto utan rigel, och Kr, 8: — = med rigel. Den senare förordas af erfarna skogsmän och tillverkas liksom öfriga storlekar endast hos BEUS MÅ MATTSON, Mora Rikstelefon 32. å Observera noga firman vid orders afgifvande, emedan förväxlingar ofta före- kommit, och kunder, som afsett få ofvanstående patenterade borrar, fått annat fabrikat och blifvit missnöjda. Profborrar finnas till påseende samt kunna äfven få köpas på denna tid- skrifts redaktion. BANDSÅGEN t>p M, utrustad med vef och kedja samt trampa, är en liten god maskin, hvilken finner liflig efterfrågan här i landet. Den lämpar sig särskildt för sådana snickare, vagnmakare, slöjdare, landtegendomar etc., hvilka ei hafva maskinkraft. Maskinen utrustas emellertid också, då så önskas, med fast och lös remskifva, hvarigenom den kan användas för motordrift. Bandsågens hela mekanism är af järn och stål, stativ och bord däremot af trä, hvilket impregnerats mot fukt. Intresserade, som ännu icke skaffat sig närmare uppgift om denna maskin, böra tillskrifva A.-B. WILH. SONESSON Q Co., Malmö, Tu & LJUSNE KÄTTING- & = ON FLOTTNINGSSMIDEN > Hvärje kätting. profvas och garanteras. ”:: Undvik olycks- händelser genom attjanvända få TILLFÖRLITLIG FANS, LJUSNE-WOXNA N. ARIPBOLAS Vv TITSRE SÅGBLAD FILAR - MASKINHYFVELJÄRN - SPADAR tillverkas af AKTIEBOLAGET STRIDSBERG & BIÖRCK TROLLHÄTTAN UNNEBOSYTÄNGSEL : STARKT : PRYDLIGT: BILLIGT" ERHÅLLES HOS ALLA JÄRNHANDLARE. BINDKEBJOR OCH FLOTTNINGSSMIDEN SAMT ALLA SLAG AF KETTINGAR tillverkas och försäljas af TÖNSHAMMARS BRUKS NYA AKTIEBOLAG Adr.: SANDARNE. inredd ARR TRATT TTT TITTTITITITT TTG CENTRALTRYCKERIETS i Stockholm afdelning PARAGON Klara V. Kyrkogata 15. Specialtryckeri för Duplicat- o. Triplicat- böcker och formulär. Kontrollblock. Fraktsedlar. Konnossement. MH 2/VENN CENTRALTRYCKERIETS VBK GR 16 S TÄ MPLAR båd ALA LTT TETSTTTITTTTTTITTTTTITTTTTTTT = Trävaru-, Träkols- och Trämasseagentur & H "Gustavus. SUNDSVALL ”fBese = cs FILIALKONTOR: 3 Filen äENR ANS STOCKHOL HesteleröR BOJ0. Bön H Tre for Treuldsfabrikation samt Bog til Treskofabrikation kjobes. Billigste Pris, helst i Skib, bedes sendt til Neestved TrsesKo- og Trzeeuldsfabrik A. BECH. Yngre e. Jägmästare önskar under vintermånaderna — eventuellt för längre tid — lärorik anställning vid privat skogsbruk. Svar till e. Jägmästare, Skogsvårdsföreningens expedition, Norrmalmstorg 3, Stockholm, f. v. b. Herrar Skogsägare, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogsinstitutets kurs för utbildande af privata skogstjänstemän, erhålla kost- nadsfritt anvisning å platssökande sådana genom Svenska Forstmästareförbundets ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare Frank Lyon, Gimo, Skogskalendern 1914 innehåller jämte föregående års tabeller för kubering af stående, rundt, sågadt virke och skogsbestånd, aptering, postning, prisuppgif- ter för skogsarbeten; kostnadsberäkningar för dikning, hus- och väg- byggnader, förslag till arrendekontrakt, jakttabell m, m. äfven flera nya tabeller för värdeberäkning afståndskog, anvisningar,prisuppgifter m.m. Pris Kr.: 2:50. Erhålles i bokhandeln eller genom författarna: Johan Dahlgren. G. Kuylenstjerna. adr. Kosta. adr. Karlsby. STÖRRE MASSATABELLEN är utkommen i sin 2:a upplaga, utökad med Supplement, innehållande Afsmal- nings- och Tillväxtberäkningstabeller m, m, Priset oförändradt, eller 5 kronor. SUPPLEMENTET ensamt, häfte om 22 sidor, pris I krona. MINDRE MASSATABELLEN fernissad på papp, Pris 2: 50. Samtliga kunna rekvireras hos utgifvaren e. Jägm. Tor Jonson, adr. K. Skogs- institutet, Stockholm. Solklängdt Tallfrö (165 kg.) af 90 Z grobarhet säljes af Kronojägare J. BERNDTSON, Söderköping. Trädgårdsbladet, Uddevalla, är numera det ojämförligt bästa annonsorganet på sitt område inom Västra Sverige och har tillika stor spridning öfver hela landet. Billigaste annonspris. Pren.-pris: Helt år 1 kr., halft år 60 öre, inber. postarfvode. Dugliga skogvaktare, skogsförvaltare och jägare samt arbetsförmän — stadigvarande eller tillfälliga — anskaffas genom - Örebro Skogsbyra. ARE = 2 Gummi- Denna känga är gjord af allra bästa och finaste gummi, är lätt, stark och angenäm för foten samt Absolut vattentät. Invändigt är den fordrad med ”friktionslinne”, och en innersula af läder borttager den brännande känsla som eljest skulle uppstå. The Boston Rubber Shoe Co., hvilket namn garanterar ett förstklassigt arbete, tillverkar denna sko i storlekarna 7—13, motsvarande skonummer 41—47. Priset är kr. 14:95 netto pr par TRADE MARK franko närmaste post- eller järn- vägsstation pr postförskott eller GD) lj efterkraf. Vid rekvisition af 12 par på en gång lämnas rabatt. Ensamförsäljare för Sverige Eric R. Johnson, STOCKHOLM 5. (TASTE TTT TTT TTT TT ATT TA TATT ATA ATT ETT TTT TTT TTT TA dd Bilaga till Skogsvårdsföreningens Tidskrift. häftet 1, 1913. VÅREN 1913. Ae FT 2 Ke AS | PRISKURANT K Fr SKOGS Pe "PARKPLANTOR C SN Na R VR NE. A.-B. RANVIKS PLANTSKOLOR HELSINGBORG POST- & TELEGRAM-ADRESS: HELSINGBORG TELEFON: 683 HELSINGBORG Br Imint Leveransvillkor m. m. Alla försändelser ske för köparens räkning och risk. Vid rekvisition bedes uppgifvet, om försändelsen skall ske som il= eller fraktgods. Saknas uppgift härom, förbe- hålla vi oss rätt ordna försändelsen på sätt, vi finna omstän- digheterna påkalla. Plantorna levereras fritt banvagn å våra afsändnings- stationer och expedieras i den ordning, rekvisitionerna ingå. Om anmärkning mot försändelse ej göres inom en vec- ka från dess ankomst till köparens station, anses leveran- sen godkänd. Emballeringen sker med största omsorg, och emballa- get noteras till vårt eget inköpspris. Korgar, som omgå- ende och fraktfritt returneras till Båstad godtgöras köparen med halfva fakturerade värdet. Allt annat emballage så- som lådor, halm o. d. återtages icke. Prisen äro beräknade netto per kontant senast tre måna- der från räkningens datum. Vid köp af minst 50 plantor af samma sort och storlek beräknas 100-priset, 250055 AN LOOS > 59, 33 ” » 1,000 Vi reservera oss rätt till prisförändringar. Våra ärade rekvirenter bedes benäget noga taga del af ofvanstående leveransvillkor, hvilka vi tillåta oss anse så- som ömsesidigt bindande. Denna prisförteckning upphäfver våra föregående pris- noteringar. Helsingborg 1 Januari 1913. A.-B. Ranviks Plantskolor. Ledamot i Svenska Trädskoleägareföreningen. ” Postadress: A.-B. Ranviks Plantskolor, Helsingborg. Telegramadr.: Helsingborg. Telefon: Helsingborg 683. — 206380 Från A.-B. Ranviks Plantskolor rekvireras att sändas såsom frakt-B0dS (ARR Bie BAER OR ee nn Nanmimv ock uter se. BI. 20 TR ACK SUN = MOND TIEN (ISS msted bd ne 2 SDR BE AS SRA enn Postaädtress:ste er (60 a onda. SER FALSE & ST RRAT SPE 23 Antal Trädslag Trädslag ANDE ARA Hvad skall man plantera? Å god löfskogsjord ( ler- och kalkrik jordmån). Om (i fuktiga lägen), valnöt. | Å god barrskogsjord (morängrus). lÄsk (i fuktiga lägen), ek, bok, (under öfverbestånd), alm, lönn, Ek, ask, klibbal, björk, bok, lönn. | Douglasgran, sitkagran, silfver- | gran m. fl. abiesarter. Gran, tall, lärk, Douglasgran, silf- vergran, sitkagran, abies concolor, ab. nordmanniana. Å god ljungmark (där enen visar trefnad). Ck björk, al, lönn, alm. Gran, tall, Douglasgran, lärk, Banksianatall, Sitkagran. ER Å dålig ljungmark (där enen saknas eller är lågväxt). Björk, Gråal. Banksianatall, tall, bergtall, hvit- gran, (alba, pungens). Å mager sandmark, flygsand o. d. Gråal, poppel, alm, robinia, björk, ek, rönn, lönn, fläder. Banksianatall (icke i blåsigt läge) österrikisk tall, strandtall, hvitgran bergtall. I blåsiga lägen (kustland 0. d.). Gråal, poppel, ek, oxel, björk, alm, nafverlönn. Hvitgran, bergtall, österrikisk tall, cembratall (å bergbunden mark). I kalla lägen (uppdikad kärr- och mossmark). Al, björk; ask och pil. Till vindskydd kring Oxel, afvenbok, bok, hassel, frukt- träd, gråal, Mafvärldnns ek samt å kärrjord | "Höga: Afvenbok, bok, oxel, alm, 'nafverlönn, vildapel, kvitten. Låga: Liguster, hagtorn, caragana, ek, (kring rabatter), buxbom, lind, rosa SAOKEONe: | Längs | Lönn, kastanj, lind, oxel, rönn, fruktträd, björk, blandade eksorter, . froktträd. 2 Qvercus ilicifolia, nafverlönn, ka- | stanj, hassel, asp, rönn, hägg, harris, " caragana. Banksianatall, tall, bergtall. åker och tomt el. d. Hvitgran, bergtall;' silfvergran, sitkagran. contortatall, Till häckar. Idegran, gran, sitkagran, hvit- gran, silfvergran, Cypress. vägar. Ädelgranar, (pectinata, concolor, nordmanniana nobilis m. fl.) picea pungens, cembratall. Till gagn för villebrådet. Enbuskar, bergtall, hvitgran: bad Plantera [löfträd! i Ingenting bidrager mer att skänka åt vårt sinne vårens | friskhet och lifslust än att följa löfträdens uppvaknande ur vinterdvalan, utvecklingen af deras ständigt förnyade, fris- || ka löfklädnad. Ingenting skänker åt landskapet, åt vårt hem en vackrare och mera leende prägel än våra löfträds- || alléer, löfträdsdungar och löfträdsskogar. Tyvärr minskas || dock dessa årligen i svindlande hast, och gapande kalmarker eller i bättre fall stela, allvarliga barrskogar träda i stället. - Därför denna maning: Rädda åt oss löfskogent Plantera löfträd öfverallt där de kunna trifvas, längs alla Edra vär- | gar, å gärdes- och inägobackar,i hagar och skogsmark! Det- ta ej endast af ideela hänsyn utan äfven af ekonomiska. Efterfrågan på löfträdsvirke är alltjämt stor och i säkert stigande. HSärskildt är detta förhållande med ek, bok, ask, | al och lönn, som kunna säljas i huru stora partier som helst || och till förmånliga pris. SR I utlandet har man redan länge insett vikten af att | skydda löfskogen och utvidga dess område. Vi hafva i Sve- rige föga erfarenhet om den mycket ansenliga afkastning | en intensiv löfskogsskötsel kan medföra. I Tyskland och äfven i Danmark är det ej sällsynt att träffa på ekskogar, | i hvilka en stor procent af träden representera hvar för sig 1,000—1,500 kronor. Men så ägnas också ekskogen därstä- des den noggrannaste omsorg. Äfven bokskogarna skötas och vårdas där på ett sätt, som höjer deras afkastning' och värde ofantligt. Dock ej endast ek och bok skänkas dylik intensiv skötsel — alla andra värdefulla löfträd, företrädes- vis ask, al, lönn, lind och alm planteras årligen 1 milliontal. — Låt oss följa dessa goda föredömen samt i tid bygga för framtiden! Plantera föfträd! | mn R RR a | ett värde af flera hundra kronor, ja, enstaka träd ända till [Je Plantmaterielets vård och användande. Plantorna böra vid ankomsten genast uppackas och jordslås väl å ett beskuggadt ställe å eller strax i närheten af den mark, där «ie skola utplanteras. Vid jordslagningen bör tillses, att den sker i tunna lager, att plantorna komma att stå i ungefär 45? vinkel, att gräfningen sker så djupt, att plantrötterna få fritt utrymme och ej böjas uppåt, samt att jorden väl tilltrampas mellan raderna och därefter vattnas grundligt (om jordslagningen ägt rum under våren). På sådant sätt jordslagna plantor kunna utan att taga skada förvaras från vår till böst eller tvärtom. Skulle plantpac- ken vid ankomsten befinnas frusen, bör den ställas i en källare el d;; där den kan få sakta upptina. Pinus- arterna: Vanlig tall och Banksianatall kunna å nyligen afverkad mark samt å god sand- och ljungmark med fördel utplan- teras som !/,. Å gräsbunden mark samt mager sand- och ljung- mark böra användas äldre, helst omskolade plantor. Bergtall- arterna kunna utplanteras som ?/,, ”/, eller, i fordrande fall, 2/, och ?/,. Öfriga tallarter planteras som omskolade 2-, 3- eller 4- äriga. Omskolmng sker helst vid ett år. Abies=arterna kunna å god beskuggad mark planteras som 1, eller till och med ?/,. Säkrast är dock att använda ?/, eller ?/ Omskolning vid 2 eller 3 år. Picea-arterna: Vanlig gran kan å mark, som ej är mycket besvärad af ogräs, planteras som ?/, eller ?/,. Å gräsbunden mark samt då ett snabbt och säkert resultat åsyftas, bör alltid användas omskolade 3- eller 4-åriga plantor. Öfriga Picea-ärter böra all- tid helst planteras som omskolade 3- eller 4-åriga. Sitkagran bör i plantskolan skyddas mot nattfroster. Omskolning vid 1 eller 2 års ålder. Pseudotsuga Douglasii förhåller sig som Abies-arterna. Larix-arterna kunna utplanteras som ?/, eller hellre !/, eller 15. Omskolning vid ett år. Löfträd: Under öfverskydd kan bok planteras redan som 1, eller ?/,, säkrare är dock !/, eller ?/,. Ask bör helst planteras som !/, eller ?/,; Ek som !/,, ”/, eller !/, och !/,; Björk och al som 21, eller omskolade !/, och !/,. Öfriga löfträd som ?/, eller omskola- de äldre. Som regel gäller både för barr- och löfträd att om säkert och hastigt resultat önskas är bäst använda kraftiga omskolade plantor. Med afseende på planteringstiden kan man välja mellan vår- och höstkultur. Vårkulturen bör taga sin början kort efter källoss- ningen och kan sedan fortgå till dess plantorna börja "skjuta", väl omlindade med fuktig mossa. Skulle rotspetsarne misstänkas — . vara skadade, är det ER POE rötterna till omkring en : rädslag, hvilkas vegetationstid inträder tidigt, såsom björk, al, ä Så tallarterna m. fl. Under bösten är faran för plantrötternas Afståndet mellan Hlantor na spelar vid planteringen en viktig é Därvid har man att taga hänsyn dels till markens beskaffen- eh dels till CE SOEEReR Å ordinär, god SKORSDIATE bör afstån- : cket: AS are än en sön men atbåe blir till Song så mycket = irre och värdefullare. "Pill plantering af 1 hektar åtgå: med 0,5, m. förband (kvadrat) omkr. 28,000 BlaRter »” 1X0,so0 ” ” ” ” 17, 000 ” : ED ” 1 ” ” ” FSS 10,000 Å 5 ; SV. 15 ” ” ” Ira 7,000 »” 5 SM 15 ” 99 ” ” 6,000 år ” 1,; ” »” ” 4; 500 ” Häckplantering: Pläntörna böra alltid sättas i en enkel rad 3 å för barrträd omkring 25 cm. 5 oo» afvenbok, nafverlönn, hassel, alm: lind, vildapel 50 å 60 em. >» liguster, caragana, hagtorn 15 å 20 cm. : "buxbom och ek kring rabatter 5 å 6 cm. buxbom i vanlig häck 20 cm. Insänd benäget order i god tid! nr — Ln nnnLnH NN o Plantornas ålder betecknas genom ett bråk, hvars täljare angifver huru länge plantan stått i fröbädden, nämnaren huru länge den stått om- skolad samt summan af täljare och nämnare alltså plantans hela ålder. Zup[PPAN Pris pr Tusenpris pr PTT are Sia BRN styck | 100 st.| 1:000—150,000— 29pIY BAI "UI I i —— 50 ,” > Kr. | Kr. Ers RET — — ee fe fö ke fa I . I Barrträd. Abies balsamea, Balsamgran ........ HEST 1,50 [LÖR UED EOS FE ES Sr ee ro !/a | 10—15 | 0,25 | 5,— 1 40, D:0d0 ana SOS SK srnneer nere on | ”/2 |20—40 | 0,80 | 7,— | 60,— Från N. Amerika, liknar vanliga silfvergranen men har mindre fordringar på jordmån, utmärker sig för sin aromatiska doft, växer fort; vackert prydnadsträd. Abies brachyphylla, Japansk Ädelgran .....|2/3/3|15—20 | 0,50 Regelmässig, utmärkt vacker växtform, liknande nordmannianagranen. Är liksom denna frosthärdig. EE EN SE PI IT TN Abies cephalonica, Grekisk Ädelgran ...... 2/3/i I 15—20'1'0;80 I 7; — 1 60,— Veden mycket hartzrik och därför motstånds- | kraftig mot röta. Härdigt, snabbväxande, vackert parkträd. Abies concolor glauca, Amerikansk silfvergran |?/2/a | 20—35 | 1,— |80,— | D:0Rd:01EIaCIOCANPA sj ole see rt «2 |. ala] 20—401-1,—180,— Från Colorado, N. Amerika, är genom sina långa, I | breda, uppåtböjda barr, sina vinkelrätt utlöpande grenar en synnerligen praktjull ädelgran. Den är här | dig mot frost och snabbväxande, Ett |7 årigt exemplar har å Kolleberga kronopark uppnått en längd af omkr. 6 meter, ett annat lär i Jönköpingstrakten ha vid samma ålder nått en längd af af 7'|, mtr. Lämpligt som so/itéärer eller alléfråd längs skogsvägar. Torde äfven hafva betydelse som skogsträd. I sitt hemland, västra N. Amerika, går den 3 000 mtr öf- ver hafvet och uppnår en stamhöjd af 80 m. La- ciocarpaformen är särskildt vacker och härdig. Abies grandis, Stora kustgranen.......... ”/;/,|10—15 | 0,50 |30,— Uppnår i sitt hemland, N. Amerika, en stamhöjd af 60-75 meter. Är mindre frostöm än vanliga silfvergranen. Ståtligt park- och alléträd. Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FLelsingborg. — = DE —- YES ES Insänd benäget order i god tid! Pris pr Tusenpris pr 1,000—150,000— styck | 100st-1750,000 | 100,000 Kr. | Kr. Kr. Kr. I9PIY ARE SR Og BAI Id I p3ur[PPAN Abies nobilis glauca, Pacifisk ädelgran från (FOLOPAAO bo 'ele otsre ejere ck ekar oateNe fore bre! Ske is eletele kl AR BLOT KOBINS ÖT Är genom sin kraftiga blågrönu färg, sina vinkel- rätt utlöpande grenar en af de praktfullaste ädel- granarna. Synnerligen lämplig som solitär- o. alléträd. Abies nordmanniana, Nordmannsgran ...... | ?/a | 8—12 | 0,30 | 8, [IGN OS Ord SR SNAM I SSA so | JAI | Dan Från Kaukasien, täflar genom sin täta, mörka barrbeklädnad och sitt kraftiga grenverk med con- color och nobilis om första platsen som prydnadsträd, och som den börjar utveckla sig sent på våren och därför är mindre utsatt för frostskada samt är för- nöjsam med afseende på jordmån, torde den äfven mångenstädes hafva betydelse som skogsträd. Abies pectinata, Europ. silfvergran ....... | ”/2 | 10—20 320 D:o d:o häckplantor ........ SOS ER "/2/2| 30—451 0,30 | 8,— Den europeiska silfvergranen är förtjänt af myc- ket stor uppmärksamhet på grund af utmärkt virke, vacker stamform, motståndskraft mot den för van- liga granen så farliga rotrötan och stormfasthet. Den bör helst uppdragas under öfverbestånd af t. ex. tall, björk, ek m. m. Bör ej planteras i frostiga lägen. Ett 40-årigt bestånd å kronoparken Omberg är uppskattadt innehålla 315 kbm. pr hektar. Träd- slaget torde hafva utsikt att blifva ett af våra vik- tigaste skogsträd. Synnerligen lämplig till häck. Abies pinsapo, Spansk ädelgran —.....-.-- ”/2/1| 10—15 | 0,50 20,— Synnerligt intressant och vackert parkträd med kranssittande barr. Abies sibirica, Sibirisk ädelgran ......-+---| ”/0 2 D:0rd:0rE SES SSE ARS ennen. | "fa | 15—25] 0540 I15,— Utmärker sig för fint ljusgrönt barrverk, stätlig växt. Trifs särskildt i meliersta o. nordliga delarna af landet. I Biota orientalis, Kinesiskt lifsträd......... | ?/, | 10—15] 0,10 | 2,— | 15,— D:0/1d:0] cd sele leror lelsioleleleredele rede bisrereref el | jar OSS| KOT2 AA EET RS OS Vacker ljusgrön barrklädnad, som under hösten antager rödaktig färg. Torde vara härdig endast i södra Sverige. Var god observera våra leveransvillkor Bref och penningeremissor bedes adresserade till FTelsingborg- a Insänd benäget order + god tid! är TEN Pris pr Tusenpris pr TNA d Slas = | > & Taverli00st | 1000—/50,000— 3 sa RA 5"-1 50,000 | 100,000 = 23 Kr. I Kr. Kr. Kr. | : | | Cedrus atlantica, Atlas-ceder fr. N. Am. ..| !/; | 10—20] 0,35 |10, — Cedrus deodora, Himalaya-ceder .......... RE 10 0,40 |12,— . Fordrar god jord och varmt läge. Cederträden| och idegranshäckarne kunna anses som de verk-| sammaste och mest karaktäristiska effektmedlen i de ståtliga engelska parkerna. Å Gotland finnas praktfulla ex. som ej lidit af frosten. Chamzcyparis Lawsoniana, Lawsons-cypress (Pan FGÄLLLOTTION fors sed se eer re soy op, eka LR 1350 [ROS [IDRE BOM Per ae NR OR RODDE SAN BE a fr NODER [NSD 0 Te Mrgya sb 0E SR Ar OR ROLL ar Bg oo | 2/5 180—50 1 0,35 |10,— | [DID HO EEE BE BES Oe SAR BSS | 2/2/2] 50—60 1 0,50 | Vackert häck- och parkträd. Kvistarne mycket | eftersökta af binderier. | | Cypressus sempervirens pyramidalis ...... 1/, | 10—20 | 0,35 |[10,— | ; - | Larix europea, Lärkträd (från Skotland) ..| ?/o | 5—15 1,50 1105 [100 TJG SOS BREAK FORGNÖFES TE ATOA 2/, | 10—25 FEP15 DE0 AU Old skator ee fSjssel Syckslre, a ey sy sker skena SEN 1/71 20—40 3,— | 20,— Larix leptolepis, Japanskt lärkträd .....-..- | 2/, | 10—30 | 2j=) 15 Är DON SIDINICAN Ses sf sal olelolele esk ss SÄ Slutsålda Larixarterna. Lärkträdet är på grund af sin ovan- ligt snabba tillväxt, sitt värdefulla virke och sina markförbättrande egenskaper förtjänt af den största uppmärksamhet. Det trifs bäst å vanlig frisk, god | skogsmark och föredrager höglandet ochi synnerhet höjdsluttningar. Å olämplig mark angripes det och | dukar under för lärkkräftan. Af de olika lärkarterna äro i synnerhet sibirica och leptolepis att rekommendera säsom snabbväxande och motståndskraftiga. Den | schlesiska lärken påstås lämpa sig särskilt för låglandet. | | Picea alba, Hvitgran ....-..>s--.osenr ra | 2/3 | 15—30 2,— | 15,— D:o d:o gallrade häckplantor ......-..-- 3/3 | 30—45 | 0,30 | 8,— | 70,— D:o d:o, = d:0 U:0 4 ses Åre 3/3 | 45—60 [0,35 |10,— | 90,— | (Se Picea pungens.) | | : . | | Picea Engelmanni, Engelmansgran -....-- 2/3/3| 25—40 | 0,40 |[12,— (Se Picea pungens.) Picea excelsa, Vanlig gran .....-------->> 21, | 10—15 | 0,60] 5,—] 450 D:o d:o NOFSKUÖSIRO: "er s/eckb igen VINT I 0,60] 5,—1| 4,50 D:0, (0:04 seen sereren ert 1/7 och 2/, Slutsålda. d D:o d:o, gallr. häckplantor .....---- 30—40 | 0,30 | 6,— | 50,— En lång följd af dåliga granfröår har minskat tillgången å granplantor och därigenom stegrat pri- | set utöfver det vanliga. Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till Helsingborg. =O Insänd benäget order i god tid! Tyra disk ae Picea nigra, Svartgran från Nord Amerikas högland SR AES Vacker, elegant växtform. Mycket härdig äfven i nordligaste Sverige. Lämplig å exponerad mark, i fjällen och skärgården samt som parkträd. Picea obovata fr. Altai-bergen Härdigt prydnadsträd. Picea orientalis, Kaukasusgran. D:o d:o Vackert parkträd med fin elegant växtform. SOT SAS je a eo Bete fore prokel aloe Picea pungens, Blågran..... D:o do -... D:o d:o D:0F (071 angentea: s- -E ace clas ess Se D:o d:0o d:o Picea alba, Eng-lmanni och pungens äro nordameri- kanska hvitgranarter, som utmärka sig för sin vackra blåaktiga färg, hvilken särskildt hos Engel- manni och pungens är kraftigt framträdande och stundom öfvergår i silfverhvitt. De äro alla i hög grad dekorativa, och då de hafva mindre anspråk på jordmån än vanlig gran samt i synnerhet hvad be- träffar pungens, hafva sturkt stickande b.17rr, som skydda dem mot hjortdjur och beteskreatur, äro de för- tjänta af stort intresse. Deras ovanligt starka och behagliga barrdoft gör dem möjligen särskildt värde- fullu« för sanatorieplatser. Picea alba har visat sig synnerligt lämplig till läbälten i kusttrukterna, enär den äfven under vindens inflytande bibehåller sin raka växt och ej såsom vanliga granen mister bar ren å vindsidan. I |Picea sitchensis, Sitkagran| «...........- | D:0 d:o gallrade häckplantor .... | d:0 d:0o Picea sitchzensis (menziesii) från N. Amerika an- ises af de till Europa införda barrträden kunnatäfla med Douglasgranen i afseende å snabbvuxenhet och virkets stora värde. Den är förnöjsam med f afseende på jordmån, men bör dock ej användas å styf lerjord eller i allt för torra lägen. Betecknas af tyska forstmän som »Framtidens träd». Uppnår i sitt hemland 60—80 meters höjd med en stamdia- I9PLY 2 ”hl2 hil2 Pris pr Tusenpris pr styck BAI "VII I P3ur[LP2N Kr. iUlE=il5 10—20 15— 25 25—35 40—50 15—35 | 0,20 20—701 0,40 70—901 0,50 Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till Helsingborg- FEV ES 100st. 4,— 1 20 1,000— 50,000 50,000— 100,000 Kr. 30 140,— 190,— Insänd benäget order i god tid! TmNTäLd slås meter af 2'/. meter. I Gisselfelds skog i Danmark befanns ett 8-årivt exemplar hålla cirkra 3 meter i höjd. Har starkt stickande barr och angripes därför ej så gärna af hjortdjur och beteskreatur. Bör som skogsträd kunna få mycket stor betydelse äfven i Sverige. På grund af sin stora förmåga att produ- cera nya skott är den mycket lämplig till häck, i synnerhet i blåsiga lägen. Mindre utsatt för svamp- skada än vanliga granen. Pinus austriaca, Österrikisk svarttall Lämplig å kustlandet samt å sandmark. goda läbälten. Dekorativ. Bildar Pinus banksiana, Banksianatall D:o d:o Banksianatallen från N. Amerika trifs å nästan all slags mark, dock på grund af sina långa årsskott ej i alltför stormiga lägen. TI ungdomen mest snabbväxande af alla barrträd, kunna redan 5-åriga | exemplar uppnå en höjd af 2—2"!/; meter. Trädet sprider en stark och angenäm barrdoft, hvarför det möjligen lämpar sig för sanatorieplatser. I Tyskland äro många millioner banksianaplantor utplanterade de senare åren. Såsom »amträd» för uppdragande af bok eller silfvergran m. fl. frostömma trädslag å kalhuggna marker torde banksianatallen hafva en synnerligt lämplig användning, äfvensom till kultivering af våra magra ljung: och sandmarker. Norra Pinus cembra sibirica, Brödtall fr. Sibirien ... D:o do Brödtallen förtjänar stort intresse dels som pryd- nadsträd och dels som skogsträd. Den trifs såväl å frostländ mark som å bergshöjder, enär den ej lider af frost samt är stormfast och förnöjsam. Den sibiriska formen synes växa snabbare än den euro peiska. far 1 Pinus flexilis, Cembratall från Nevada | Vacker, blåhvit barrdräkt; snabbare växt än van- | liga cembratallen. Pinus laricio, Korsikansk tall I Do do - Liknar Österrikiska tallen, men är något härdigare mot svampsjukdomar än denna. | Pris pr styck | 100 st. Tusenpris pr 1,000—150,000— 50,000 | 100,000 I 2/, | 5—10 2/ /0 11, 130—60 | 0,15 | I | | | I av | 0 ps I 2/1.) LO—15:1. 0,25 Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningere missor bedes adresserade till Flelsingborg-. — BH — Kr. | Kr. 3, (ES Kr. Insänd benäget order i god tid! Pris pr Tusenpris pr 1,000—150,000— 50,000 | 100,000 Kr. | Kr. | Kr. Kr. ria ds LA styck] 100 st. BID "TI I Pinus montana gallica, Pyreneisk bergtall..| ”/ 5—8 Aa I Är känd för sin vackra stamform och sina små anspråk på jordmån. Bergtallarne äro genom sin | friska, gröna färg jämväl dekorativa, i synnerhet Mycket lågväxande, härdig. Lämplig i expone-' rade lägen, i skärgårdar o. d. Pinus mont. uncinata, Vanlig enstammig berg- = | tallf5ösess ense RNE SETS a vg or LO0—20 0,50 Å våra magra kalmarker bör bergtallen hafva | stor betydelse såsom markförbättrare. I blandning med gran anses den öka tillväxten hos denna. En; likformig blandning af bergtall och gran i 0,75 | meters förband bör därför möjligen vara förmånlig å vår medelgoda ljungmark. Kostnaden för den | första hjälpgallringen kan därigenom undvikas, | enär bergtallen dör bort, i mån granen öfverväxer gallica. Pinus mont. mughus, kryptall ......-- ta "fa | ÖF25 Mä densamma. Pinus silvestris, Vanlig tall ...........-+-- ST utsåld. Pinus strobus, Weymouthstall ........-.-.-- 200 Is] Gr D:0 8: 0 RR SSE SRS so ar 0 20102 ENSO Pinus strobus från nordöstra Amerika tillhör de mest snabbväxande af tallarterna. Föredrager god, fuktig jordmån. Särskildt lämplig som parkträd på grund af sina långa, fina barr. Afklippta grenar hålla sig friska i flera veckor och lämna ett synnerligt vackert materiel till kransbinderier 0. d. Pseudotsuga Douglasii, Douglasgran, | från (FOlOLAAO så oense Verk SSE ERA ot 2/0 | 5—15 2,— | lo, D:0/ 0:07 aa enfas sjok ale RRss 2/, | 20—35 | 0,25 | 6,— | 50,— Di0d:0 frans ÖLeS Om ee SES SE 21, | 10—20 | 0,20 | 4,— 1 30,— Pseudotsuga Doglasii, är antagligen den värdeful- laste af alla granarter, som införts till Europa, där | | den numera öfverallt odlas i mycket stor utsträck- ning. Virket är jämförligt med lärkträdets i god- het. Trädet är lika snabbväxande som lärk- och | | weymoth-tall och uppnår ansenliga dimensioner. | | År mindre ömtålig för frost än silfvergran och andra | Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FIelsingborg- SEN EAS Insänd benäget order i god tid! & = Pris pr Tusenpris pr > BE 2 ——— ANG ER GLSAL 2S | 1,000—150,000— = e = z styck|100 st. 50.000 100,000 RR a » & Rx JE KT ädelgranarter samt torde därför kunna med fördel uppdragas å kalmark,. Torde dock säkrast inplan- teras som underväxt i björk- eller tallbestånd. Bör planteras i stor omfattning. Den blågrå arten från Colorado växer något läng- sammare än den gröna från Oregon, men är till gengäld fullkomligt härdig mot frost. Taxus baccata, Idegran .......-.s---->>>> 2Tl15—20100;01 155 | Bildar synnerligt vackra, kraftiga häckar. Taxodium disticum, Sump-cypress ...... .. | 2/1 | 25—401-0;50 |20,— Thuja gigantea, Jättethuja.........-.->>->- äld 1:80] 12,— DD: OM OVR Lr = set) ole lohej klaga a shoe 2/7, | 25—35 | 0,35 |10,— D:0IEIUiOIN -E re, sa «be etelfele Slejelb) sla, el opare a ie -. | 2/2 | 40—50 1] 0,45 [15,— Från N. Amerika. Anspråkslös å jordmån, ganska härdig mot frost, ståtligt utseende med frisk grönska hela året. Virket af utmärkt beskaffenhet. Thuja occidentalis, Lifsträd ....- ARSA 2/4 | 1,50 | 10,— DD: Of (20 SE Serene sva sis oda slots al ale let este ls Se 2/, | 25—40 | 0,25 | 5,— | 40,— DO (0 SES a seals ojele ole >se ole) essiske sis ss 2/3/1| 40—50 | 0,40 110,— Från N. Amerika. Anspråkslös ä jordmån, full- | komligt härdig mot frost. Uppnåren höjd af 20 m. | Virket i motståndskraft jämförligt med enens. Ut märkt häckträd. +” . Löfträd. | n | Acer campestre, Nafverlönn....------->>> 21, | 20—50 1,50 | 10,— DOM GONE a oa ele a ee oe släisla sn esse se 1/3 | 40—801 0,25 | 5,— | 40,— | | En af våra vackraste och kraftigaste häckplantor. Användes mycket i Danmark och Tyskland till in- | | plantering i gles ekskog. Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adressetade till FIelsingborg. - i Insänd benäget order i god tid! = S Pris pr Tusenpris pr TI Nädskag SARS 1,000—150,000 a = - a , (K , fr 2 ZE styck 100 st.l 50,000 | 100,000 SIS Kra RT Kr. Kr. Acer dasycarpum, Silfverlönn ....-..----- 40=801-0,380 |" 8,= [70 DEON0 3018 ös fös ene aleiCkoe sis rie elek slleds cjekele el 80—100| 0,35 110, — Parkträd, högstammig, snabbväxande med djupt flikade, å undersidan silfvergråa blad. Utmärkt vackert. Acer negundo californicum, Californisk lönn 40—60 15.0 KLO D:07 1070 0 ersten RER Elen eköl ee sees ee 50—70 3120 D:0 0 A:0530: bese slet See ett se siare 100-150] 0,35 | 9,— | 80,— DEDE ÖKINNS ITIS SSG SLL FOR |2/2/2 |150—230] 0,40 |12,— |100,— Snabbväxande, anspråkslös med afseende på jord-/ mån, synnerligt vacker, med blåaktiga grenar och fint bladverk. Särskildt lämplig till plantering i luckor i ung bok- och ekskog. Acer platanoides, vanlig lönn.....-----++-- | 50—90'| 0320.) 4,1 30,— D:07 (CO) sorger ss AR Bovtle k RIS Sie geNs lega 5. el 100-150] 0,25 | 6,— | 50,— DE" 10011 TEE filat ole Ske ever eie, SR 150—-200120,80 | -8,— | TO= Acer pseudoplatanus, Sykomorlönn.....-.-- 80-601] 105201 4, NS0 (TTG HD ST rr RR SRERS SDR EET SA | 50-—100-1- 05251, 40 Acer sacharinäm, Sockerlönn .....------- 10-—30"1 105257] SF NAO ACO tatariCUM, «e.o. si cis se > siskeleleisje ouej sla 10—20 | 0,25 | 5,— | 40,— D:0 = [CO EES STENS DIA fe) a skola) ke d see IG 50-100 | 0,50 |20,— Lönnarterna äro anspråkslösa med afseende på jordmån och lämna ett mycket värdefullt virke. Sär- skildt praktfulla äro de som park- och alléträd på grund af sitt vackra löfverk, som allt efter års- tiden växlar från ljusgrönt till mörkgrönt, rödt, rödgult och gult. Vackra stammar af sykomorlönn betalas med ända till 800 kr. Lämpar sig särskildt till att fylla i luckor i bokföryngringar. Aesculus hippocastanum, Hästkastanje .-..-- 10—20 SR DO (0 Ert let sf Ef st si skokef les SJS Loe 20—40'1 0,25 | 5, — | 40, — Ett af våra vackraste allé- och parkträd. Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FTelsingborg- == Insänd benäget order i god tid: S = Pris pr Tusenpris pr / Bl BAS Te — mna d SW Ag & | oc Istvek10078t)1000—150,000— 5 AN "1 -50,000 | 100,000 7 Ög | re EA fa [RT RA Alnus glutinosa, Klibbal...ssssssssssse rss 17, |110—20 | 0,90 | £6,— | [TD > (EG ES SRS CISA ER SR SSA 11, |40—60 HIN | Da CS RENA EEE OIRR Nere 2/,.150—70 | 0,15 | 2,25 | 16,— | IR (ED casa ÄRVRBYLTEIO LEDIG 1/7 1100-150; 0,20 | 3,50 | 25,— | Är särskildt lämplig att plantera å stenbundna, icke odlingsbara kärrmarker, hvilka därigenom gö- ras väl räntebärande. Alvirket betalas högt och röner ständig efterfrågan. | Alnus incana, Gråal ........soseosers öres 1, [OF OLaN Br [D- (EDI SEEN TGS SKANSEN sko INKL !/, 130-601 0515 1 3,— | 20,— D:0REd:0R os eses SSE 2/,.150—90 | 0,20 | 4 0 Sf Sc LEN OO 20 ,2 — ; Mindre anspråksfull å jordmån, växer bra å låg- ländt sandmark s. s. vid hafs- och insjöstränder. Bildar utmärkta läbälten, samt skyddsbälten längs järnvägar. [ Ampelopsis hederacea macrophylla, själf- klättrande” Vildvin —.=-----sesesees se nes Cf: 0.201 | 4 KIDS Betula alba, Björk .....-.-.----- dets Vajal SKA 2, j20—40 Ono) 2,— [155 D:o d:o0, 2/7 150—90 | 0,20 | 3,— | 20,— D:o d:o 2/7 | --100 | 0,25 | 5,— | 40,— Betula lutea, Gulbjörk ....------->> >>> >>> 1/, |20—30 | 0,15 | 3,— | 20,— D:ord:0r a. JE STRESS TS SADSSSE 1/7 160—100] 0,25 | 6,— | 50,— Från Canada. Virket nar vacker gul färg och är eftersökt för möbeltillverkning. Caragana arborescens, Sibiriskt ärtträd .-.. | '/1 |50—901 0,15 | 3,— FE D:0-d:0:. sier stere Er RAR Ar NS SNI 1/3 190—1201 0,20 | 4,— 1 30,— | [DOM Ul: O MR SEI oro el bra, sar ole lereya aus sj Se, ska le jo) ej oe) 1/, [120-140] 0,25 | 6,— 1 50,— Hög buske med vackra guldregnliknande blom- mor, mycket anspråkslös å jordmån. Synnerligt | | lämplig till häckar och bersåer. Härdig äfven i norra | Sverige. | Carpinus betulus, Afvenbok ....------>>>> 2/4 |15—30 | 020 | 3,50 25, — | BYT ORT AS SNS EEE SARS SL LIGE Cr KRIG 21, |140—70 | 0,25 | 4,50 | 45,— | Bildar, liksom föregående, täta wvackra häckar. | Virket värdefullt. Synnerligt lämpligt till inplan tering i ekbestånd. Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FIelsingborg- Insänd benäget order i god tid! 3 = Pris pr Tusenpris pr jog = Trädslag 2 | 3 2 |styck]00 st) 1,090—Jö0,000— 2 FT y 1 50,000 | 100,000 5 = Kr. Kr. 1 Ge Castanea vesca, Äkta kastanje ........... 1. | 25—40'] 0,35 |10,— D:D NdEO 0 bf rer änns renen ee UDEN Ae Eletede, le 1/31 40—601 0,40 |15,— Döva: 0 ME BEER SA Bars ROSE sovr | 2/6 60—100 0,50 20 Clematis vitalba, Skogsrefva ............. aa Usb Fö 0 Cornus alba sibirica, Cornell ............. 2/, 190—100] 0,15 | 3,— | 20,— | MIB TRO SR BON INRE SyNbNSASERE SA, Ar Pan | 2/2 [100-150] 0,20 | 4,— | 30,— Cornus sanguinea, Blod-cornell ..........- | 2/, | 40—60 | 0,25 | 5,— | Corylus avellana, Hassel ............s.s> > !/, | 40—601] 0,25) 5,— | 40,— D:05T0:07 Tobe sier: oso ee ae lede SS e Se öre 1/7 170—90 1 0,30 | 7,— | 60,— I | Cratezgus coccinea och monogyna, Hagtorn. Slutsålda. Cytisus alpinus, Guldregn .....-........... | 3/; | 20—50] 0,25 | 5,— DORO RER os oe Slo öfersn ed | 1/2 160—100] 0,35 10,— ITA: URDU Arr SN SKAR SAID GE 243 1100-150] 0,40 [15,— la vd) INDEUtziaECeNAta:-:.so so skiie sr sisejeters lelere je a 9/3 1 50—901 0,25 | 5,— | | Evonymus europ&a, Benved.............. | 2/4 |40—90 0,25 | 5,— D:0 "0:01 Ee Es sten er öst sjleer fe ARN 2/6 (75—135] 0,30 | 8,— Lämplig till inplantering i buskpartier, där den | | praktfullt framträder genom vacker höstkolorit. | Fagus silvatica, Rödbok.................. | 2/, |10—30 3,50 | 25,— D:0710:0 OCR ArAIOR TT SU oe RUNN. BIR 23) 76 |A SO) Beal D:0: [0-0 gerne era storbladig | 1/> | 20—40| 0,20 | 4,— | 30,— Fraxinus americana, Gråask.............. 1/0 1 10—25 0,60 I 4,— D:0 0:00 VUTSOSSSNRES: PSUR RBIBE ker | !/, | 15—30 ND ie D:0 00:07 55 $ö- örn ANS TIS HAR AV, EE 2/3/, |70—100] 0,20 | 4,50 | 35,— D:0j 10 tree tsiere sf Stek BI NSF rer 2/3/2 |100-140] 0,25 | 5,50 | 45,— Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FHelsingborg- =FN0 Insänd benäget order i god tid! == HH LL IDLDÖDnC Tusenpris pr 1,000—150,000—] 50,000 | 100,000 | Kr. Kr. Kr. | I 0,30 4,— Oo GEN 3,50 | 20,— OEI BEN SNE 4,.—1.30,— 1,50 OS 4,— I 30,— 5,— | 40,— 6,— I 50,— 8,— 80,— 80,— 40,— 1,25 g,= >; SER fn I RES 5,— | 40,— Insänd benäget order i god tid! « = Pris pr Tusenpris pr : RE 1,000—150,000 SLET 2 | & E |styck|100st. 80,00 | 100,000 ER Kr. | Kr. Kr. Kr. Morus alba, Mullbär oosooossssses ers rr es 2/3.165—85 | 0,30 | 7,— 1] 60,— Philadelphus coronarius, Schersmin ....... 2/, 160—100| 0,35 |10,— Populus canadensis, Canadapoppel ....... | 2/2 140 — 1001 0,30 | 7,— I Populus” pyramid:alis 5,0. 057 dke ses. ss ss 9/3 180—120] 0,35 |10,— DO 0:00 RR KE NNE TRI a ASSR Ana 05 |120=150] 0745 115,— Prunus serotina, Lagerhägg ........-..-.-. !/0 | 10—20 Ts Quercus cerris, Tofs-ek, fr. Mindre Asien. . |?/3/:|40—60 | 0,50 Quercus coccinea, Scharlakansek fr. N. Amer. | ?/, |10—25 3,50 | 25,— D:08 30 0520 ondare perenn see SE Sh SED || (tal) Quercus palustris, Kärrek fr. N. Amer. .... | 2/, | 10—20 3,50 | 25,— D:01Ad:05 ENSE SöRck i nnnAgyAR: FANAN 2/3/> | 40—90 | 0,35 |10,;— Quercus pedunculata, Stjälkek..........-- il 1,50 | 10,— D'OR: 0 RN nar oe Met on Aaker 2/, |15—30 2 [ESD BT rn EE ASEA AE ES NAR RA DA SSL 2/, |20—30 | 0,20] 4,— 1 30,— Quercus rubra, Purpurek fr. N. Amer. ....| 2/, |20—40 3, D:0 40:07 VERSA, DARE kent KMR SÅN Leg fe On) RN Eken är i allmänhet mindre fordrande på jord- mån än de flesta af våra ädla löfträd. För att nå sin bästa utveckling kräfver den dock en kraftig, fuktig och djup jordmån. Dess virkes framstående egenskaper gör den jämte asken till vårt värdeful- laste löfträd. I dekorativt hänseende äro särskildt rubra, palustris, coccinea beaktansvärda genom sina stora blad, hvilka under hösten antaga en starkt framträdande röd färg. Eken bildar äfven utmärkt vackra, kraftiga, låga häckar kring rabatter eller utmed trädgårdsgångar. Den planteras då på 5 cm. afstånd och klippes hvarje vinter ned till ett par cm. från marken samt hålles under sommaren nere vid 1 å 2 decimeters höjd. Såväl ettåriga som äldre plantor kunna an- vändas. Qv. rubra är för sådant ändamål särskildt dekorativ, enär bladen från slutet af aug. antaga kraftig purpurfärg, som bryter starkt mot den gröna omgifningen. Var god observera våra leyeransyillkor ! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FTelsingborg- EO Insänd benäget order i god tid! Pris pr z Tusenpris pr ANTOG RNE ge SEE fr 1,000—150,000— = JA styck 100 st.l'50,000 | 100,000 e Kr: | Er) EO Rhododendron, olika färger .............. ER | | Robinia pseudo-accasia, Robinia .........- i | 20—50 1 0,25 | 6,— D:07"U:011 985 orisle ARA Bore fre Vs RR 2 |75—100] 0,30 | 8,— D:07 0 released sjöslag sjöss /a 1100-140] 0,35 |12,— | Utmärkt vackert, allé och parkträd, lämpligt å sandmarker. Virket mycket värdefullt. Sambucus nigra, Vanlig fläder ........-.-.-- 1/, 1 10—25 I 0,20 | 4,— | 30,— | ; | Sambucus racemosa, Druf-fläder ......... 1/, | 15—30 | 0,15 | 3,— | 20,— D:0; 00) RS See Se sees sve ojg sel syskrirsn elen s sena 1/41 30—60 | 0,20 | 4,— 1 30,— Sorbus aria, Norsk oxel ...s.ssssssssse> >> 2/0 | 15—40 1 0,15 |. 3,— 1. 20,— Sorbus aucuparia, RÖnN ....s-sss--ss> > >>> 2/20] 25-—-60.10,15) 8; AD D:0: "(EON efte ls sera SLL ekke a ÖVER 1/,.1.60—-100] 0,20 | 4,50 | 35,— D:0) CU:0MS 35 eferejara oc Sej eye afe a ye sr RR 1/3 1100-150] 0,25 | 6,— | 50,— På grund af sitt värde som prydnadsträd och stora betydelse för småfågelvärlden borde rönnen planteras i stor utsträckning. Den reder sig bra äfven å mager jordmån. Sorbus fennica, Finsk oxel ...........--- 2/3/3 [150-200] 1,— Sorbus scandica, Svensk oxel............ 2/, 125 —40 | 0,20 | 4,— I 30,— D:0” "USS Seed ele sed else sjöss 6 ATEN 2/3 165—100] 0,25 | 6,— | 50, — Äfven i stormiga lägen förändrar icke oxeln, sin vackra växtform, och då den ej heller utsuger marken, är den som vindskydd kring trädgårdar och | parker, kanske det förnämsta af alla våra inhemska löfträd. Spartium scoparium, Harris .........--.--- VY, 1,50. | 10;= Växer på flygsand, håller sig grön hela vintern och utgör ett utmärkt vinterfoder för hararne. SpireatOppulifölla sd aa ee ses 174150 6011+0515: | Sy AD D:0: CORE SE sotare eo fejorer er sfärer er ora 2/, |75—125| 0,25-|-6,— | 50;— Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FTelsingborg-. — 123 — Insänd benäget order i god tid! SPI Pris pr Tusenpris pr IN räd ss Lang = : 2 styck!100 st.) 1:000—150,000— & ZE y 351 50,000 | 100,000 : 5 Kr. | Kr. Kr. | Kr. SPiNGaTSallCifOla cb års srneesdeens ea 9/3 | 70—80 |] 0,25 | 5,— SPP FCALOS Alesse ste lANsler örnen yede is eresre för !/, | 35—65 | 0,25 | 5,— Symphoria racemosa, Snöbär.......-..---- 0/, | 20—251] 0,15) 3,— 1 20,— E , D:0Vt [150 Mg säerente EERM LST add es see oja 30— 5011 0520.) 4,—=1130,= Syringa vulgaris, Syrén (buskar)........-.- 1/3/3 |60 —100] 0,45 |15,— D:o d:o (i HYR ars MA 1/3/3 [100-120] 0,60 |25,— Tilia grandifolia, Storbladig lind ........- 2/, | 30—50] 0,25 | 5,— | 40,— 03 ED VINST SERNER IA 2/2 | 50—580 | 0,30 | 7,— | 60,— Tilia parvifolia, Småbladig lind ......-...-- 26 bes DOM 70 ärtor re ogo oböko rs po bereherdge fee, See fel eflakare 3 30—40 SA | D:0-A Or (LUSKA) redd a ae bn SNES fö 20—00|| Den | 7— || Fö D:o d:o = (till SÖTALlING) "3 ss see forskaren ker) 2 T00=1201105853108;=I705E= Lindarne torde som berså- och alléträd räknas till de värdefullaste. Den storbladiga formen tyc- kes vara mest använd, ehuru den ej är fullt så mot- ståndskraftig mot sjukdomar som den småbladiga. Den småbladiga linden är särskildt lämplig som un- derlag för andra lindarter. Ulmus montana, Storbladig alm .......... 10 1,50 | 10,— DOM SULOR ers orere okerö eve. dels örejg sl jee s Eder 1!/, | 30—40 | 0,15 | 3,— | 20,— D:05ud:0MEr Mopo Ers BAN nn 21, | 40—50 | 0,20 | 4,— | 30,— Almarne höra till våra ståtligaste löfträd och uppnå å god jord betydande dimensioner. De sy- nas emellertid kunna reda sig bra äfven under an- språkslösare förhållanden, t. ex. å våra flygsandsfält. De bilda täta, härdiga häckar. Virket är mycket värdefullt. Pilsticklingar, c:a 1 fot långa, levereras af nedan angifna sorter, om rekvisition göres före 1 Mars: Salix helix, Mandelvide .....s-s---ssss >se FANG D:o purpurea, Purpurvide -...s-s-s----> DARE Ka a D:o viminalis, Vanlig bandpil.........--- a illa Samtliga arter lämna godt korgvirke och äro >= lämpliga för vårt klimat. Var god observera våra leveransvillkor! Bref och penningeremissor bedes adresserade till FTelsingborg. == Insänd benäget order i god tid! GRUNDSTAMMAR. Pris pr ä 20 > [1000] 10.000 MUTA duStrang 3 seten: |. MONS i 00 Kr. | Kr: KE | I . | DOUCINA — oaser et der STSF SSV S ST NL do RS NS ay: sea 6101 BIE N40ES | Kvitten, =ososerserer ess rn nr rs rr rk | 6—12 Dy — 140) PP OD or ee Rs ATS rn Eko d kos eje | BOREN Äppl6!, 3 ESS SR RA NS SA SR Ar ON 3 3,—] 20,—1| 18,—1 |! Hi Vr oAS så då so VÄNSTRA 8—12 430 Plommon, St. Julien. ..--------e>- >>> + 0 6—10 | 5,—1 40,—] SYFiNG AT VÄLJAS NS 4—7 3,50 25,—1 ROSA GaNN AE rr ST SSR STSy SY SYST a 3 ( 1 S 7 REFERENSER: | Direktör Gust. Lind, Experimentalfältet. kö Rud. Abelin, Båstad, m. fl. — 16 — REGISTER. Barrträd. Sida Amerikansk silfvergran — Abies concolor. 1 Atlas-ceder — Cedrus atlantica .........-.=» 3 Balsamgran — Abies balsamea ........... 1 Banksianatall — Pinus banksiana........:. 5 Bergtall — Pinus montana uncinata ...... 6 la prAnt——SP1COANDUNS CNS s sletc sisisisic slelsle sla 4 Broödtall=— Pinus”cembran::t:ss:ssnrtke 5 Wembratall —! Pinus flexilis :... ds. ses secs 5 Douglasgran — Pseudotsuga Douglasii.... 6 Enpgelmansgran — Picea Engelmanni...... 3 Gran, vanlig — Picea excelsa:.....s.e..-. ss 3 Grekisk ädelgran — Abies cephalonica ... 1 Himalaya-ceder — Cedrus deodora ....... 3 fElvätgran — Picea alba... sssseriee sele sju ar a 3 Hdegran — Taxus bacCcatå. .;...-e.c= ec ers 7 Jättethuja — Thuja gigantea...........«.. Zz Japansk ädelgran — Abies brachyphylla.. 1 Kaukasusgran — Picea orientalis ......... 4 Kinesiskt lifsträd — Biota orientalis...-.. 2 Korsikansk tall — Pinus laricio .......... 5 Kryptall — Pinus montana mughus ...... 6 Lawsons-cypress — Chamaecyparis Law- EUJTATSUTLIU TS Nao Pe sie e state DUST nte] Lal okele sla telale Fösoas Lifsträd — Thuja occidentalis ............ zh Lärkträd — Larix europaea, leptolepis, FT IDLE EN folerela lats vel ojet eka ole tele släte ie slslslalblelaisle 3 Nordmansgran — Abies nordmanniana .... 2 Pacifisk ädelgran — Abies nobilis glauca. 2 Pyrenaeisk bergtall — Pinus montana gallica 6 Sibirisk ädelgran — Abies sibirica ....... 2 bufvergran — Abies pectinata ...s..se-..e 2 Sitkagran — Picea sitchaensis............ 4 Spansk ädelgran — Abies pinsapo ........ 2 Stora kustgranen — Abies grandis. . 20 STAG 1 Sump-cypress — Taxodium disticum ...... tf Tall, vanlig — Pinus silvestris ........... 6 Weymouthstall — Pinus strobus.......... 6 Österrikisk tall — Pinus austriaca........ 5 Löfträd. Afvenbok (Hvitbok) — Carpinus betulus.. 9 BU Alnus incana, olutinO0S3,. ss secs» smsa 9 Km HUMMUS MONTANA: <.csleetoe lpi 5 SI SS 14 Ask — Fraxinus americana, excelsior, ornus, NER HERCETIS 0 a rele es felere tele oi sf sj kelels le] a EJE LS NSNeTer a 11 Benved — Evonymus europaea ........... 10 Helsingborg 1913. | Sida BOki-—' FapgtuslelbvalltCa te ble lsleslelsisrelbis olet 10 Björk — Betula alba; luteat- see. ce ss 9 Cornell — Cornus alba, sanguinea, sibirica 10 Deutzia — Deutzia crenata.........«.-.=. gas T) OUCIN [67 SYSIS:eiets [ole e] elvis [pt etejslale late als fee EE SSD 15 Druf-fläder — Sambucus racemosa ...-..... 13 Ek — Quercus cerris, coccinea, palustris, pedunculata, rubra .......s-.-- a tess LA Fläder) NSambucus, MOTA: -. ses svt mee el 138 Ginst — "Genista .tinClOrA. se -.- « «ess sss or 11 GTUNAS baINAT 5 se oe bea) skete atcke oj ker e LS Loe GÄR 15 Guldregni=— Cylsust alpin USs steel s ble slets 10 Hagtorn — Crataegus coccinea, monogyna, FEN rbbitigan 3ardad dd dOdIGELTITL ONT SN Harris — Spartium scoparium .........«.-: 13 Hassel — ”Corylus avellanaä. .....s.s---see-= 10 Hästkastanje — Aesculus hippocastanum .. 8 Kastanje, ätlig — Castanea Vvesca......... 10 Kvitten..... ONA ASG ASLAN öJORNsES IGN 15 Lagerhägg — Prunus serotina ........= «se: - 12 Liguster — Ligustrum vulgare ............ 11 Lind — Tilia grandifolia, parvifolia....... 14 Lönn — Acer campestre, dasycarpum, ne- gundo, platanoides, pseudoplatanus, sac- BHarinum, batartCUM sc sec beklsksNse 7 och 8 Mahonia — Mabhonia aquifolium .......... 11 Mullbär — Morus: albar oc sevleser sekr 12 Murgröna — Hedera HOlX fossila sietsslersels sg 11 Oxel — Sorbus aria, fennica, scandica .... 13 Pilsticklingari — SADE mes slask esse sa 12 öntag nn (STI) aroasssossedsss Ido 15 Poppel — Populus canadensis, pyramidalis 12 IP ÄT OM c(oj5tare ej 5) 5, je) ejer sve lakolsteke oto ye af ATE ERE FaR 3 19 Rhododendron — Rhododendron catawbiense 13 Robinia — Robinia pseudo-accasia......... 13 ROs0r — - ROSA CANINA oe.e.c is terole roles SNAAGODA 15 Rönn — Sorbus aucuparia, fennica........ 13 Schersmin — Philadelphus coronorius..... 12 Sibiriskt ärtträd — Caragana arborescens . 9 Skogsrefva — Clematis vitalba ...... sees Snöbär — Symphoria racemosa..........- 14 Spirea — Spirea oppulifolia, calosa, salicifolia 14 Syren — Syringa vulgaris .........s. 14 o. 15 Valnöt — Juglans cineria, macrocarpa, nigra, TELINE svelereda se las reje ER NSED STÄNNsgo de 11 Vildvin — Ampelopsis hederateamacrophylla 9 ÄPPLÖ ss ss öres rele 6. aietaje tare Sp tenaj eo RETA . 15 Schmidts Boktryckeri. från skogsbruket ä Finspång, där bland annat utplanterats lioner plantor och utsåtts 4,000 kilo frö, Se vi oss låna | stående uppgifter: Rulla vid Finspång göras efter apvekennse I ärs dd däröfver medför vid 40 är --25-kr. 23 SA ”- ” > - ” 40 ” 49 ” 3 2 SEE Z 2 2” ” 40. ” 64 ” 4 ” | ; : ” : ” ” ” 40 ”6 sl ” D »” j JKT jr TNE Ng 40 ” 26 ” 10 ” ” ; é ” ” 40 ” 141 ” lösa. HO LL JE bi wbeten. Äfven finnes helt I mången skogsafverkare, hvilken, oer- ak den verkade nålen? för svårt att själf ombesörja och (irvaga a honom enligt RA af år 1903 åliggande skogs 22 Fv pA NT Dig ARE SE [75] (>) RR gå jus — 2 =E BR (I = po (a) fan &Ö |>>) -— & 28 g =E TT &ö ee = eg [0 je] [8 [=] S [=>] ( (S) FE |; = [< lad ankar 0 kar vätlensjuk 2 1 ÅS ; En ; SSE frostländ, sand, lera, lerblandad sand m. m.), FAR (gräs, ljung, bärris, mossa, enbuskar m. m.) och det önskade trädslaget samt ortens dagsverkspris insändes till | | A.-B. Ranviks Plantskolor, | ; Helsingborg. FR OBS.! Utom Skånes gränser kan f. n. ej kontrakteras om mindre areal än 5 hektar. <= SåVAL joräbruk s som en vi Na i nivå med | det bästa iv rl C Fö - 5 Sf med vår Satlliag Soda SOPSha — beräknas betet ett värde af 2 kronor per tunnland. el gran, :5,000 plantor per tunnland, för en koskund & 40 per tunnland, redovisas front 7 AR ÖS Utgifter (under 40 år). SKoRU kö både, 40 kr. per tunnland ned 4 9 ränta je FEPArNAntA Unger 0, ÅT Aokss nr ond BSTN SATA SAG RR Förlorad årlig inkomst af bete, 2 kr. per tunnland, med ; ränta på ränta i i 40 ALE APR VASS SNR 6 RANN oa MAN Summa utgifter kr. 38 Inkomster (under 40 år). Vid 25 år I:sta hjälpgallringen, 1,000 mindre stammar (640 kub.-fot) beräknade i värde till 102 kr. som med «+ BEAR ns ÄR sr EAA JA Säl eri or sn Vid 28 år 2:dra gallringen, 720 stammar (670 kub.-fot) vär- derade till 107 kr. och med 12 års ränta på ränta. . Vid 32 år 3:dje gallringen, 640 stammar (900 kub.-fot) vär- da 144 kr. eller med 8 års ränta på ränta ............ Vid 36 år 4:de gallringen, 430 stammar (870 kub.-fot) med . ett värde af 139 kr., ökadt med 4 års ränta på ränta till 10 Vid 40 år siutafverkning: 1,400 stammar —(6,880 - RURSIEO TESS CA oss Dn ast Sale sat hoger SETS AR ENSE Uppgifterna” äro hämtade ur Skovrider Briäel's "Det praktiske Skovbrug". fa Ranviks Plantskolor grundades år 1897 och omfattar nu- mera en areal af omkring 17 hektar. Planttillgång omkring 12 millioner diverse plantor. fn e Svenskt Tall- och Grantro af bästa kvalité levereras i mån af tillgång och till dagens lägsta priser från vår I Njura belägna frökläng- =S === o ningsanstalt. ( = Helsingborg 1913. Schmidts Boktryckeri. 4 NG Ne N New York 185 Botanical Gard i jen Libra Wi me