rt RYAN RANN
NS

jar: toan 0 00 VARA

Ar RY w AVES RIAL 0 VANN DRA
Br RR br rr

ww
sa RUVAR
Brr
rotat Bbb BN NANA RN BRA KN 4 - PAN GAKGN
Farben
Arg

-=-

hå

RSKR SA snara

++
fevsbot slog kd

0-4 00 Roe NEN RO
melon ct br rrkbg

Be po rs MAREN rr sö:B-wssvesf ke
vO Brr NRA RR
Bo Rekrtra Bb WRG

Ape
of ev eRepetgt or NN

pe nåt ON
Ertard NM Ar
golstbr

eter

=

PRO SCIENTIA SALL
(ny/ / > X CV
DÅ ; Et PoputioveE > SEAN
fu RN N
Fv é to)
>) ES
Y AS ——
LIBRARY Ö
3
S Vf —— 8

SCEN LIBRARY OF Ja
Sm NEW YORK BOTANICAL GARDELG

SA NN and Biden,

SIV

— eg 4.
120 JANE KT bror ut 3»

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS
TIDSKRIFT

1914

MED 1208 SIDORS TEXT OCH BILAGOR OCH 123 ILLUSTRATIONER,
14 KARTSKISSER OCH 15 PORTRÄTT.

KÖTETECAR GANGEN

UTGIVEN
AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)

<hr GY

STOCKHOLM
1914

Redaktörer:

SCHOTTE, GUNNAR, f. d. Jägmästare, Professor, Chef för Statens Sko
söksanstalt och föreståndare för dess skogsavdelning,
sekreterare, i

ansvarig utgivare. PE

HESSELMAN, HENRIK, Fil. D:r, Professor, Föreståndare för naturveten-

Pn "

skapliga avdelningen vid Statens Skogsförsöksanstalt.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1914.

Sr

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Uppsatser, referat och notiser.

Sid.
ANDERSSON, ERNST (se även Ringstrand): Utredning till första försvarsberedningen rö-
TANDE” Statssko garnastavkas tuo ss ss ses dess eo a nja in aja slaka Siakajas sjalen) er JAA nisi sjal sei 107
Förnyat yttrande till första försvarsberedningen ......sssesesesesesesereersnrennn en er rn re ten 145
Om lämpligaste årstiden för EINARENLS BI Ven JEN TSE NILEN a sp St ss Busnän a sg HVOR I ECE 679
lÄtstdens inverkan på Holtgodsets, Hytförmägå | ..c-€. ssu ters rekgAs ONS Ba Resa fc 795
KAMILON, Ja Av: Om Flallands VMäderöjsaosseess son deusar solen nej ae de don en anlänt ss sn ER slå 393
DOMÄNSTYRELSEN:
Utlåtande den 29 april 1912 till första försvarsberedningen rörande statsskogarnas
DJARTT UNT apso mors SNUVA NA SIT AI LEGE NIST SYN SSG HUN TNSG NES GES SONNOE 105
Yttrande den 30 sept. 1913 till statsrådet och chefen för finansdepartementet rörande
Statsskogarnas: avkastnih ge dass oss Asse nbfel vis lasa själen SR osa ale jla len sed dl lea) a sälen sl LAR Eee ee 126
GADE, ERIK HEDEMANN: Några reflexioner med anledning af den tilltagande arbets-
Tösheten bland de-extra jagmastaflläa. sj... o.ssss.smysdes src spis seder sr KR 563
CARLGREN, MAURITZ: Om avtorkning och avverkning i Norrlandsskogarna,.............: 312
ENEROTH, O.: Till frågan om skogsbrukets ekonomi .si.smssssseserssn mette nr neseonrner narr 3
HAMMARSTRAND, EINAR: Till frågan om skötseln av enskildas skogar i lappmarken... 536
HAvcH, L. A.: Bege- og Egekulturen paa Bregentved i Danmark oosseessesssserss nes 327
TREES Sn od rg VER. SSE Sr RNE, MRS LATA SR SES RER er SN SENASAT JG TI SARS SR Sr 535
(HELLSTRÖ)M, (OTTO): Trävarumarknaden 46, 89, 234, 261, 419, 528, 535, 606, 619, 701, 808
(Fellulosa- Och" tramassemarknadeD LOIS. ss. ss sees os «slöaste seja ASS ss sis sedlar 231
PINRStLIaS 5 OM GSI NA LE TIS oo e se fed oro Blä Sä a i ETS fet En Er FUSFaj le) Sears A esSd ATS Slas B SIST A420,0520, 020, 702
HERMELIN, TH.: Statsskogarnas avkastning s.m.s.s.o.ssesessssöesennenn sernerernnnn er er sr ennen ta 223
HESSELMAN, HENRIK: Redogörelse för verksamheten vid statens skogsförsöksanstalt un-
der ar 1913. II. Naturvetenskapliga avdelningen muonznnmssee-essessssssssssssmen sena 3
Högen EIN OTTAR VS VILL CE DE RA so delbd etn) sie tala NE Sisters YN DNs sie SVEA SSM kraj fik st Na BA VN SSR 42
Våra skogars markvegetation och dess samband med markboniteten (yttrs) 520521
(Ömuttadens- skiktnings-4 eller. skaktförma gala. 4. ses ssbsess se sl keys dosa «rea sjal ses sne 696
Inf em ofta 3 lara td VVE Ole ses oss secs rös lelela a isl oa älsjele la sljer Söke snel eielenn eler KS 698
FOTMGREN LAND. > Hitt genmäle (DONS)E ooo seees- ess se sekr SEO OS ENE SA 627
JONSON, TOR: Till frågan om skogsbrukets ekonomi .smmtesssseseeerese ser eser errors rn ennen nen 181
(MIRO N eri 0 AVI SKO SI ATKINS ss spelas se flela sales ej eloge ejer ski nere Baa vass e ej lae Sea Sie 369
(Om bladnings-> och gallmunssprocenter. (Yt) 6... -ssu,-sssssnddrsennans sera ssene 490, 492

KEMPE, FRANS: Svenska trävaruexportföreningens förslag till lagstiftning för lappmarks-

hemmanens och med dem likställda hemmans skogar. Ett genmäle till Nils G. 179

RÖD OS EA CL SS SEA SNS OA TRE Brr BEEN AA SRA RAA ARN rer Re rar ae solar a 408
Synpunkter rörande lappmarksskogarnas skötsel..sss.s.s..sseseesessserrsnese sen nnr ene ren ten 799
K(INMA)N, J. E.: In memoriam: Carl Fredrik Emil Baér soossssesserersesersonenirenrenenen 415
ÖR GERBER 6 VEN ORSTAN LA ttera (UTA AN css e sa Bleed lö] jr alles eke deaf sie Eje) Sj nlä slö ene ein 49, 622

LINDBERG, FERD.: Thelephora laciniata, flikig barksvamp och Phacidium infestans,
snöskytte, två stora skadegörare i de norrländska plantskolorna ...sssssssssserere0 569
LINDEBERG, NinsS: Varför är »oräntabelt» skogsbruk berättigat? :sssessssssesssrseers aren 3

IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING. å

Sid.
L(INDEBER)G, E(RIK): In memoriam: Magnus vom KSssen. sc... 179
Rolf ISJöströmss ses .g nn ss ee. AE 179
Anders! VVakStröll. o:...scssc- sö senaste cc 179
Förr AXEL Om, flottning av gallringsvirke- mosse es os AE 439

MELKERSON, J. A.: Om skada å fiske genom flottning. Tillägg tll en uppsats av G.
SWEA CN Tre sor sk 25008 a röra ARLAS a SES EN ERAR SA 0 2 VORE 5 AE AA 407
NILSSON, ARVID: Om blädnings- dch gallängsprocenteri(Yilrg). —......soso. mos 488, 490
NORDQUIST, "MAGNUS > -TAbter aturanmälnigag än. ss s a ERE 236, 706
PETTERSSON) VILHELM 1:35 Skogen! Ooch=Ssmabruket nets. so. sosse sas TER 157

RIBBING, NILS: Flottlederna i södra och mellersta delarna av landet under år 1013... "OM
RINGSTRAND, NILS G.: (se även Andersson, Ernst): Utredning till första försvarsbered-

mogen rörande statsskögarnas avkasbmin g.s... «srus... ST ETEN 107
Förnyat yttrande "till första. försvarsberedningen us. us. se. ses des 145

Svenska trävaruexportföreningens förslag till lagstiftning för lappmarkshemmans och

med / dem likställda "hemmans skOg AN. scks.ss ss AE ET SA 213
RONGE, SERIE "SKO gSMmaANnens th] Am tare sr Sr ro Rn CA 166
S(AM)Z(ELIU)S,. H(UGO): In memoriam: Arnold Malling ........ sms 39

NICEOT VIStelbUSg oe e nast nns Snr AAA 40
Brora Olof Bellander ass oerh 41
Carl Erik TegermAn oss: sscss er ness AAA SARI 524
Henrik SEmi Bin sc. ... sv. or «dee ET 524
Johan CEST NiUSOD oense sc oselsoe sars see 525
Jake SVVA CIN TAI 4 age ara sar 1 CE KA 804
Karlö PLA StFÖ RO oas sr Sie s os ede ör sA ESNR AAA 306
SCHOTTE, GUNNAR: Redogörelse för verksamheten vid statens skogsförsöksanstalt under
ar TOTAL: Skögsavdelningen i. .sss dorsto Seas aa dr sissn OA EE RA 31
[nämemöriam ys Carls GustaffiNOLeeDe 0s s4.. c. ARTE ST 178
Förteckning över skogslitteratur, som Utgivilst Under: ar kIOES ... ss. FA RI 269
Beaktansvärda nyutkomna böcker .........omoo0mosooo. 283, 424, 545, 605, 025, 707, SLA
FILE ra tuna nia lmdn AT sng SAS Ess be SNS br Ae je R AID are SR 540, 623, 703, 706
Genom Jämtland. Från Skogsvårdsföreningens exkursion år FÖL Sason a NTA 575
Ett; genmäle: (MONS), -:35ssAsan. ks DNE RANE Ej ENE MOSA > 0 0 NA 4 FEAR 628
Tallplantor av frö från olika hemort. Ett bidrag till PEIOVEnIenSira Sam ses Asse HÖ
SJÖBERG, HARALD: Några synpunkter och önskemål rörande skogshushållningens ord-

HaDde fä StatsskO sanna Vg dr ae EfR 4 TD ANN ee EKS er ET RA 555
Styrelsen för statens skogsförsöksanstalt och skogshögskolan: Förslag till utvidgning av

SKOgSfÖrsöksanstalten =>. 44s.s..s. stadd ia Å rt AE ers SR SR NE AN 203
SWENANDER, GUST.: Om skada å fiske GENOM; fOTDID 2 4 ser0 sd ei ASA TORNEN 404

Svenska Trävaruexportföreningen: Nytt lagstiftningsförslag för lappmarksskogarna,.....
Bil: 1; Sd:
Nytt lagstiftningsförslag för lappmarksskogarna. Svenska "Trävaruexportföreningens

Svar can Kran gl ND om anstyrelsens kerttilgs. co 4.5. As AA RE Bil. 2. 1—15 >
SYLVÉN, NILS: Våra skogars markvegetation och dess samband med markboniteten (fö-
UA [e LT 24) RNA RA KRA ARR ER br Reser BIR Nr RAR 2 be ANLADE ETTER SRA än an 493
(SAT ESSENS AS SMA SNRA Sep LST NAN AIR SNR far Käre ga a eng na 1 520, 521, 522
Om kubikmassa och form hos granar av olika förgrenin OStyPi.. «ss. ssses vass e 635
Rättelser och tillägg till de å sid. 641—665 meddelade kurvorna .. .................. 810
WALLMO, UNO: Om blädnings- och gallringsprocenter (föredrag) FRAN ESR Rae a 474
ET 2 RSA ERE CLEAR SRA TLA Cert FER Fr sr RNE NR ärta Ba ke 459, 491

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Vv

Sid
MESSSLEN,. GOSTA> Milkolpingens ekonomi. (föredrag) d.t Ad oscmssessraruesrner Ioterrersrtre never 455
FREE SES AUER TT Sr LT EEET ULF SA ERIIE LÄSKEN orda pk pt Spa ANS ml SNR uns wine Glo alr Erp See ont örn nan SARNESSRSA 604
FIG OS KRAGEN SANEO SALT SN OSKSN AE ÖRAT ord SEN SENSE SEe.R sie år Sk sb åk sd RSS ra ASKS SpA 774
Svenska Skogsvårdsföreningens förhandlingar m. m.
Svenska Skogsvårdsföreningens (Föreningens för skogsvård) årsmöte (notiser) ...... 52, 237
Svenska Skogsvårdsföreningens exkursion 1914 (nOtiS)........sssssssssrserrensrrnra SIN 409, 421
Märgborren, en fara för våra norrlandsskogar. Föredrag vid årsmötet 1914 av GÖSTA
ETT IT IE TEN DL EEE SPEARS AE SRA AE SR PRE ERT se tidskriften Skogen 1914, sid. 185
Om flottning av gallringsvirke. Föredrag vid årsmötet den 17 april 1914 av AXEL LÖF 439
Milkolningens ekonomi. Föredrag vid årsmötet 1914 av GÖSTA WESSLÉN ..........soooa 474
Om blädnings- och gallringsprocenter:
I. Inledande föredrag vid årsmötet 1914 av UNO WALLMO susssssssosssssssesese sonen 474
HR Diskusstons Yirande av Dr ARVID NEIESSON ou oocalo dras fa 488, 490
> SER NON OO ONV RETA Oo ansa a a SA NEON INET KS AME 489, 491
> RNE ROR INFON SÖN SEI 832 202 50 ANSE RR REER TR 490, 492
Våra skogars markvegetation och dess samband med markboniteten:
I. Inledande föredrag vid årsmötet 1914 av NILS SYLVÉN sososssoosssassosoeene ena 493
RR PI SkäsSslon AV äFandet adv het SNN ATIEMÖ son ov odd aan a RSS 517
Ro RE I SEN RES SNR EVEN rn oa c ore FU AFA VN 520, 521, 522
» 3150 LD EET ESS BE MAN säl oc esp elsnl s er SER ÄRE gong 520, 521

Genom Jämtland. Från Skogsvårdsföreningens exkursion år 1913 av GUNNAR SCHOTTE 575
Svenska Skogsvårdsföreningen anordnar diskussionsafton (notis)........................ 627, 1712

Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt.

Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt år 1913:

a Skopsavdelmmngen av. GUNNAR SCHOT RE, oc: uctoceokonsdskards sasse ads Cderessss die 31
II. Naturvetenskapliga avdelningen av HENRIK HESSELMAN suososommssessesssseooea rna 36
Om kubikmassa och form hos granar av olika förgreningstyp av NILS SYLVÉN ... ..... 635

Tallplantor av frö från olika hemort. Ett bidrag till proveniensfrågan av GUNNAR SCHOTTE 727
Skoostradens frösättning hösten 1914 äv EDVARD WIBECK s::sssssasöosssovstasessessovenser äs 774

In memoriam.

Arnold Malling VS ELLUG ONASARE) AS (EILU)S I JA ua oe se fö NIE sd STRANGE AEG
Victor Vistelius | » SR CR SSE RR fog op TEE Ser RE RENA SER 40
Bror Olof Bellander FRESCENERS) FEN RSSELMAJNI «om ooo da SA see st SSA SE rdeo nade 42
Carl Gustaf Noreen 1 UIENNAR) 0 EE OT TE) Voss read son urban EIN ög br se 178
Magnus von Essen FE (RER FR (GNDEERER ) GT kod oare ass a Soest a ons MÄSS ss eek 179
Rolf Sjöström » » ARG ER OR Ta pe RN EA 0 ARR RER Ng SA SAR TRANS SE ER 179
Anders Wikström » » FENA VARE SE SR OA TER a oa NAR games 179
KEreRp ROTEN Ban la Baer 6 oa FanB OC (IN MANN (ooo spelad despar bros pa Yngaren dne RS sa der 415
Carl Erik Degerman BAER (1IE0 25 (AUNB)Z (IE RITO )Sy Länen RR rss sne is SURT BIN e öres 523
Henrik Emil Linner D > Sö TM PRV EST NE LA SN BAN a, 0aTaf SR AR SR SNR re SRA SEE 524
Johan Elis Nilson » > AE nn mn RR RN RR a RT Ro oe es ora 525
Harald Wedholm SER EN(ENR IE )G EN IESSR RNA )NG ee Re elek ossseseseurensen 598
J. E. Wickman STREET UED Fa AM): (SKEN )ST sa os RS SRA oso dere rrnotes öser ee io osea $04
Karl Hanström > » » 806

VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Trävarumarknaden.

Sid.

Redogörelse av (O. HELLSTRÖM ... 46, 89, 234, 261, 419, 528, 535, 606, 619, 701, 808

Cellulosa-LOCh framassemarkna Cen "EO TGS. sea ease a Sa este sad bis tele als) ålere sera 231
AITAMASSEMArKNAGCING soda oboe side R Tues SE ENe teff bo ee RE MVA AASE oe få er FA a NE 420, 529, 620,702
Från Skogsvårdsstyrelserna.

Ordförande i skogsvårdsstyrelserna för åren 1I914—1I9106 ,,i.....ssssossserersrersesrree ser ae rdr 49
JIaDS]AGTAStAlG sa ofoisfe « bldlejerdnafe ora lera sfär ie hia bol IetelS SR e stR FE else AQ Väl sb jaa ST So eat 49, 818
Skogsvardsstyrelsernas, sammanträden (0otis)E-=594Ee se re NR 712, 818
Motioner. vid: mötet. i. Stockholm 10147 ms6-. we sspsnpetsesonssk eg uppe ns ens eine ears SELENE 815
Amg. utländsk undersätes! erläggandefaviskogsdeCISHa mes ace sas ses 817

Anmälningsskyldighet. för skogsavvensale dh... buses senses stage 318
Anordnande; av kurser för laänsjägpaästälesd boston sessbes--- seg RE 816
Avlöning av skogsvårdsstyrelsens tjänstemän under krigstjänstgöring .................. 816
Egendomsägares, skyldighet ifragas omiskogsodlia gi -55 Nee Ane 817
Fördelning ay innestaende 'skogsvardsavguitsmedelst ses sera ass 816
Hölkal för utställning sförem ål j sosse ns nes AosRTE ci gg Re Ser SK 816
Penstionsrätt at, länsjägmaStäle? kyss sbs.ssnejdeblels sas sten sen re rita Fes SEELE SARA 818
Pensionering. av. skogvardsstyrelsenskpers ODAale ss. ss. ssbls sn as ES STEREO 817
Revision av bestämmelserna rörande rätten att beta får och getter ä gemensam
betesmark. = .j:s:sseds oss SER ser EB RS ARA ref dl 4 åker 15 0 SANNA RR 815
Rätt för länsjägmästare att inträda som ledamot i skogsvårdsstyrelse .................. 317
Skogsbrandförsäkring. 1 SVEHOC: m:skepsssssuse secrets due nas sorg use Se rslee AERA AEN 316
Skogsvardsstyselsernas: arsberattels tip ru .v. bbc sb ss ss rss NESS 316
Stadgarna. för möten, mellan? skogsvärdsstyrelsenba ms. ss... beses EEE S15
Taxering av jordbruksfastighet i vad angår därå växande skog ,....ssssssoesserena tas S15
iden" för insändande av vinkestaserningsprotokolhFEtEoEE aa EN 817
Upprättande av en statistik övertskogseldarnasm. beses Nasas 815
Berättelser från skogsvårdsstyrelsen inom:
IBilse3: Bilgs
Stockholms läns landstingsområde ... I Hallands läns = landstingsområde 135
Uppsala » » ag Göteborgs och Bohusläns = >» 153
Södermanlands läns » 20 Älvsborgs läns » 167
Östergötlands — » » (med 2 fig.) 43 Skaraborgs » » 181
Jönköpings » > ANNA: Värmlands >» » 193
Kronobergs » » SRA ASC) Örebro » » 215
Kalmar läns norra landstingsområde 77 Västmanlands läns 225
> » södra » 87 Kopparbergs =» > 297
Gottlands läns » 103 Gävleborgs » > 251
Blekinge » > 115 Västernorrlands » » 273
Kristianstads » ) 1292 , Jämtlands » > 297
Malmöhus > » 129
Tabellsammandrag :
Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal och skogsvårds-
KOmmittéer: | ss. sisieneeseete sees ANNES Kr He R TS SSA RANN 324
Skogsodlingar utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning ..........sssorersrsrossnrronneas 325
Allärenskild. mark. utförd skogsodling. «555555 ee NN Naser 326
Åtgärder för "spridning av kunskap i SKkOgSVarG-..s.=Ne6 ses 327
Åtgärder mot SKkOgSävVETKNIDS AT ve: sec dr enn sno ns Nee loss LE JarSA SFS TS SAETS SYS NANNE 327

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Packrensning, äkmng och markberedmng stsvsssccccdodtesire site rsskevör EVER BIE VR TNG.
CURTIS Mad pe räd Rå fc SES RR SERA RR LEE ETS nr SEE RP Sr AS ANAR TT AIN REGN SA
FLITTESISD ego rr oa FA Sr AE SA ERE TAN SE GARN. ERE PT SNS ER LER TS er
SLINE LEO cr LA Tr NAR TS BN LE or BLRA Spdl epr KEE ABENE PSN FSIRNTR SATS EAA
Biroxsvartdisstyrelserpasumtomster "och utgifter: FOG! doomcemsere odediekeisesr br esnssssare near
Skogsvardsstyrelsernas tillgangar och skulder IO13. .......sssessssesovssessörssreesrrtnsrrsnnt

Från 1914 års riksdagar.

Användande av andra än metriska mått vid virkeshandel och trävarurörelse...............
0 TID ET DD GSI SE at a Nr ra RR 2 BOR DVR re LSE NÄE da Er BLA RAA ANNE SAN 100,
Besittningsrätt till skogen för åbor och skatteköpta hemman........sssssssssroos £00, 423;
EG LEVE a ST 1a (SÅR a få at REN SYRA Te RENAR SSE SNS RARE SL AE ger, 009 ATS SR 97,
Förslag om utarbetande av en statistisk jämförelse mellan Norrland och det övriga
KRUG EEG TTR ENA SR DR NA SA ot är ole Rio ee de oy ef Ar SE AV ELNA ANUDo bat ISAK Er bla
TUE UNREAL SAN SE Esa Er SR SR RR KO SLR SORAN RENA Aer fr AD fd AR RS 100,
Häradsallmänningarnas förvaltning m. m....... PES BAKEN EVIGA en BAR kent EDR ADS 97,
CL ERE är S ÄRE BLESS FKA SIE 0 PV BEIRA EN TESS RNE En De UR da dr SSA 100, 423,
NISIGEES STO RSA GStULRANSS TOR: fOEVIOSSÄDU, Sosse ee sed sind slöja a ob SR RNE OSS osa 100,
MKIae ORTADERNaS: UtAlfeR GODS ss ccs dejt rsnes area i Seeger SöS ser NÄSA a Ae täro de 100,
Bartorslag om förekommande och släckning av skogseld sssss:oocsssosssssssisesnrassosess
Lagstiftning till skydd mot olovligt tillägnande av kottar sissmmosssssssssesrersrrras nan 423,
Motioner, som mer eller mindre beröra skogsvårdeD s.sssmsmmmmmssssssssssosee 2 nana 7, 423;
Odlingshjälp till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter..............ssssrossssrorr ara
CTR FTSE LS I nes ste a LNEGEr SVA PIE n-JAd. CERRE NAN MINEN NAS GAA pA TR Arr en) ST DE ANN IOI,
Pina kat nRNCICRA ASK TORO PATKERS moss 20 ssrbs ss Rs sera bss) os NR SNGAARN: so IDLE 99,
[PIE Fares e IS fny CHE I CEC FINE EA ba ES ARLA er ar a SO SR SADE sa i bs de UTA BES SSSK NT Fes 98,
Proposition om driftkostnader under år 1915 för statens domäner. ....sssssssssssesena IOI,
firats het fo "aldre KFODGPAEKEE ve so. co sus tdne ess seen Aon ed a ens Se SN EAENK Jaaa 97,»
PERS pEERS PEO DOSE OTTETNA 25 05 Sann RA Sa are Asa SAR se SDs ser FSTKSEL 96, 422,
BST ER BAG OR Sno 20 are ego Are EEE ere SNRA ARA FER SSR SAS NR Kr Nr "ES Sr Ör 423,
Underlättande av sprittillverkning utav sulfitindustriens biprodukter ............ 98, 423,
MRS SERIEN NO ELAN (LR RR EN Fart meo a ER ro ND Sd SOL Set EE RO båg Afro ar SN AON 423,
BRC lillan Art VISSA kro BOJASa EST USP ANS es fördes DIV Fek ls Sa arsa edda
Ändrade bestämmelser rörande försäljning av kronoegendomar = s.sssnmsmmsssssssssnsnna 98,
Ökad avverkning å statens skogar i Norrland «...... ESS SOV SFD, AS DRA 97, 423,
Litteratur.
Förteckning över skogslitteratur, som utgivits under år I913, sammanställd av GUNNAR
AEG ESA SE SRA RER nr NET ee sa mr on me mA Rn men mätas enes
Beaktansvarda nyutkomna DOCKEP ....s.söccssecisassvs 2831 F2M5LHAS, GÖS, 025-707,
Skogsskötsel (rec. GUNNAR SCHOTTE).
HGT EN ban ded nn s9T4SKkogsbkus Alig ot. o stod os done oc us dose o kaos ba fender rdr nser rss
C. WAGNER: Die Grundlagen der räumlichen Ordnung im Walde 2 och 3 Auf.
PRESES ORGEES ANS CIN LAST HUD El SETER SAYS moa Seas ste do Seen sep esrs i rnd ser ann knas nr kasa EN
PASSLER: Ein Beitrag zur Wiirdigung des Blendersaumschlages.....sssmsmssssssssssso oa

Skogsbotanik. THORE C. E. FRIES: Botanische Untersuchungen im = nördlichsten
Schweden. FEin Beitrag zur Kenntniss der alpinen und subalpinen Vegetation in
WarHeFRappuarka (fee: FESERAGERBERG)T 'oocsodcocpre vcckosreoeisugeesese ao delete don si bea

269

540
702

Vill INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
GUNNAR ANDERSSON och SELIM BIRGER: Den norrländska florans geografiska för-
delning och invandringshistoria med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska
ATLErI(rEC: > HUNNER ESCHODEB) ers das Sa os aa se ShA nd fee SRS RR a re Ser 623
Skogsmatematik (rec. MAGNUS NORDQUIST).

KAMIN, JACOB: Forelesninger i Skogtaksation, Tremaalingslaeren ........s.......sss0s 236
GOERING, A.: Massenermittlung, Massenverteilung und Transportkosten der Erdar-
DETTE mor 0 Andas Salad ivare 5 Na frå sekel fel NA SER SIE ST SSA INA NE ASEAS ISAR NN 706
Zoologi, "SVEN EKMAN: Norrlands jakt och fiske (rec. EDVARD WIBECK) ............... 604
IVARUPRAGARDEH: Sveriges! skogsinsekter. (Te€Cl= LAGERBERG) ......5... vers 623
Notiser.
(Sanadensiskiskogsman på studieresa 1 Sveriges a ess. ooo eds rada a 529
Bitigenmäale av: AND; PIOTMGRENA 3 ösa co sss ss ERE anod sara ss AR SA 627
» » 277. GUNNAR SCH OTIEfE ae SD NS Gr Ne os ser du var rg SES SESG SEAAA 628
BLOD & SKO MM tlEI or. «9 ood sees ora eSATA NE AE FEGA er SEEN SRA ALOE of RR 52
TERS a EA in EN RR RR Rn RR a a RA br Re pa RR AR SR TE a san 421
Kommitté för bokföring rörande statens domäner ........ FÄRRE ON RES SEG DRA ST SE En aa aa 53
Pristävlan om: broschyr: förandesskogskning 00... Lees sssee rs. ske eds ease se sn REN 409
Sammanträde av rikets överjägmästare inför DomänstyrelseD o.issmmsmsssssrsssrrrresreer earn a 712
Sammantraden., under lantbruksveckan Wi 0TA Es. ss 238
KOKOSENSKSKAdeSVATPA Sv 0a ortens dr NANG 6 RNE IE NEN faaan de 25 rs AA 421
Skogslagsbifningskommittén i... -4.... ss SÅRA S a ERE Bad d RA ke jeö sg aloe sj kt SRS BYS 52
IKOSSV AASE BYTGISETIVA a oc oe sted joe gles a a Sera sl S er Ed I SR 0 Ta En AE SR AE RR 712
SKOSSUNGANtaSSkOm Mm ENA > ss sd be seja er SM a Än S EAS BE AA ströks de SS 53
Statsskogarnas beräknade avkastning undersar ORAL. .n.g..o ccs dee erev sn 539
Statsskogarnas. bruttoavkastoumg Cat sl OLS ös ks. clbtest ar sens RR ee AS AN 285
Svensk representant vid Skogsförsöksanstalternas kongress i Ungern i september 1914 421
Svenska Skogsvårdsföreningen anordnar diskussionsafton = ..sssssosssssssssrssssss ara ana 627, 712
SVENSkaSkogsvardstoreningenstexklrsion itOlAR S.A 409, 421
Svenska Skogsvårdsföreningens (Föreningen för Skogsvård) årsmöte .................. (IE
Sverige representerat vid »The Royal Scottish Arboricultural Societys» sextioårs-
JUBIE UM Ai ov terra förde opel, 1 BARNETS ÅRES BENEN, SERA USE n AT a AE de GAS 238
SVASVENSkarskogskommittEnA 55: 2 sg ns me ee as DA Sed a tes 8 SrA RA SAS 53
Uppdrag för Värmlandskommissionen att verkställa utredningar av skogsförhållandena
på bolagsmarker och övriga enskilda skogar i Värmland......................sssosr0s 54
Värdet av kronans egendomar efter fastighetstaxeringen år IOI2 si smmsronssssasssssssssaa 285

Skogsadministrationen.

Yttranden över norrländska skogsvårdskommitténs förslag:

XIII. Domänstyrelsen i vad det rör skogslagarnas handhavande ............ .. 55
XIV. Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare ang. resepenningar............ 69
XV. Domänstyrelsen i vad det rör resepenningar åt jägmästare . ............. 70
XVI, Domänstyrelsen ang. Svenska Trävaruexportföreningens utlåtande ...... 249

XVII. Domänstyrelsen i vad det rör allmänningsskogar i Västerbottens och
NOTED Otten St Loe ÄRE Seretse SARA rg oe SKAKAS ARR ENG 1 ORT KANN 257
XVIII. De extra jägmästarnas förbund i vad det rör administration m. m. ... 288
XIX. Domänstyrelsens utlåtande ang. Svenska Trävaruexportföreningens erin-

ringar den 29 maj 1914 rörande lappmarksskogarna sisssmmsmsssereona 719

PR ES EIA FINE dm SR ars nt Ana nr nan And

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Förhandlingar vid överjägmästarnas sammanträde i Domänstyrelsen den 10—15 no-

TT RGT PETIG TRA pss fender (AR ALAA ERT LT AR GSR TOR TI TAEA UR ER INR ERE ID

Lagar, kungl. förordningar och beslut,

Förteckning över i Svensk Författningssamling kungjorda lagar och förordningar 70, 426,
Utsträckt användande av rikstelefon för bekämpande av skogseld........ssssssosssssssosora
Rätt för domänstyrelsen att förordna utex. skogselever till e. jägmästare efter ett halvt

Earl SRS STERNER ETS Akker FNS AR DNR SAL SIEL 7 0 AINA RANA EN
Prejudikat rörande Norrlandsassistenternas rätt till dagtraktementen för sön- och helg-

BEEN BTH CRA VI 5SS SR ALTER KAT Sad a SC Jellå las Al a pa svin Sjön nns Sans SS MSS nns Rea
Fördelning av anslaget för år 1914 till skogsodlingens befrämjande siossmmsssseserrernea
sultan psniouter ar (19 TA, for. Statens, (OmMANCE soo u.cnastsoatös eran ssss boss eseer ine sden sån
Förvaltningsåtgärder att under år 1914 bekostas av medel från kyrkofonden ............
Förbud mot anläggande av odlingslägenheter ovan odlingsgränsen sssssmsssssssso sossar
Upplåtelse av rätt till bearbetande av vissa mineralfyndigheter å kronojord ........... ..
Anvisande av medel för utgivande av skogsförsöksanstaltens publikationer ...............
Prejudikat ang. revirassistenters rätt till dagtraktamente för vissa resedagar ............
Willgetseranslag rörande, skogsvasendet. för. ar. I OT5 scoo.scs-ssögsssessrSarssbarr ät odlesssöstörere
Frågan om skogstjänstemännens i Norrland transport till södra Sverige s....ssssssssssses
Ifrågasatt utredning om skogsstatspersonalens bostadsförhållanden vid arbeten i skogarna
Rätt för t. f. revirförvaltare, som ej tillika är revirassistent att likväl uppbära fyllnads-

PIRVORGA HtGVeE feSse-v OCH (fjäRStFOringSpen RINGAR Ci s.5sccse, sasse eos sksrgvenssr nets kiss Teen
Vikarierande revirassistent kan erhålla fullt assistentarvode = ....s.s...ssossesrssesrsrrrrsr ina
Kronans andel i vissa samfälligheter kan försäljas utan riksdagens hörande ............
Anslag till kapitalökning för statens domäners fond år 1913 oo. ssssmmmmssssssesssrssrsr ar
Britter ort Av ve ERRIN ArNA SUNGGS TO TR mor törar soner ssadsds Ner Stemana rs rand barr RR rs
Uppförande av avverkningskojor med stallar inom Luleå distrikt........e..sssssssssssssos2 aa
Eventuella besparingar å utgifter under nionde huvudtiteln år I9I3 sssssmmmssssssssss sr osaa

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden.

Hrandrnisken a statens icke brandförsäkrade egendom ......sc..s.siivosersrsserssrrostere doom er
Utdelande av tidskriften »Skogen> till skogsstatens bevakande personal ..................
Skogsskoleföreståndares och skogsrättares rätt till fri vedbrand...........ssssssssssesesear na
faragaslares, ratt att. uppbära: lösem-för, hyggesbevis. cd oosssstessdes slskessebirtesisseödd dra
fötisallandet av extra skopsstätstjänster ntan ansökan. co.dssossbdossasdovesst sars deeestnr don nes
Statsförslag för år 1915 i fråga om anslag till skogsundervisning och befrämjande av

FETSTIL Get Er Ne 17 ös Rd NRO SAR NT TS IEEE RTR ENSE RIE
fraslenxtireslenner av” fottleder under ar. 1015 docctosmsnosslolreserdirdesnsärtdesi sas skr
RES KONER PA HAN HL OKAV TEN TLY AI PEMIEN SLS VAN SEA onda son sd eds
KrinEtlbtnsentar (£0E4 av ccklestastika skoFalt. 3... je selsesn ser de bsr oddEkee Pd naden sår
Horvalunsen ar. J1O14- avabiskopslönehemman,.:..ls.css Nod sr deressts sed disken skira ös Elanaå
Extra skogstjänstemäns rätt att uppbära dagarvode för söndagar =. .ssssmmsmsssssssssssssr aa
ItaRE NER OrEnaUde aan Aalysen, May Skogsiö to Joost la sd sd od äs skor ss eva derna
Anläggande av s. k. ödemarkstelefonlinjer över kronoparker i Norrland ..................
Utbetalandet av lönerna till kronoskogvaktarna å ecklesiastika skogar. ....ssssomssssssaaaa
Anordnandet av revirförvaltarnas telefonkvittenser i kassaredogörelserna ..................
ytviandervistumwesplan för. statens. lägre skopsskOlör,:;,...cssotssecrosesecsisdnesesssikeskerr ens

Nya bestämmelser rörande handläggning av ansökningar om odlingslägenheter .........

[9]
N

N NN om MH
un un unna
10 un VW UV

(SF
[9]
no

x INNEHÅLLSFÖRTECKNING,

Domänfondens bruttoinkomster samt dess driftkostnader och överskott för år 1915
Amanuensernas i domänstyrelsen rätt till tjänstledighet och semester .......ssossssssees na
Revirförvaltarna må i vissa fall av statsmedel erlägga krono- och kommunalutskylder för
sådana undantagna domänskogar, där arrendatorerna kontraktsenligt äro betal-
FIN SSSKYLAÄI FA är gro jerorie Se oigå annie Se, Safe Enea FR AASE SARA IRS ORG MS AS
Tillägg till Kungl. Domänstyrelsens föreskrifter den 15 maj 1912 ang. vissa ändringar
i gällande bestämmelser i fråga om upprättande av skogshushållningsplaner i

DTOLTLATLA: 200 te felöla 6 0 Sje A fara a al bd eder ale ANNE BAG VANN NS Ra mn Hr rr SE SER RER GAN
Ståtens domaners 'affarsresultat UDder fär MOA St bss oe ss ar
Försökskulturer- ä torrlagda myrar i de tre norra distrikten .................sc.cee
Prineiper för byggandet av skOgskOJOL 245-550 ss oo ade a ae esse are RS
Föreslagen ändring i resereglementet avseende bland annat statens skogsingenjörer ...
Brandförsäkring av till statens domäners fond hörande fast och lös egendom...... .....
Omreglenng av. den lägre sköpsundervisnin OEM AA Er. se ss doo. eken NERE
Föreslagen ändring i gällande förordningar om skogsvårdsstyrelser och skogsvårds-

Ch 26 ANSER SP MINSTA S NA SE ES År a IR SC ser AA ERRIN ER AG tf BR tad ana
Föreslagen reglering av distrikten och reviren i Norrland ........... ble bjete ev IG SEEN
SKYduA lor” TA ESTANCEN | cos se sele drf ba NASN RN ANSER bl BET oj 0 cs Nära sl EN
Extra jägmästare äger ej rätt att räkna meriter för tjänstgöring utom skogsstaten ......
Framställning om snabbare behandling av nya skogsindelningstaxal .issmmmssssessosoeea

Jägmästares rättighet att avgiva yttrande över överjägmästarnas inspektionsprotokoll ...
Statens skogsförvaltnings deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet i Stockholm

Anordnande: av. 5: ic. olastgart iu NDmerkO]OE:..... bass ssd ee sr ARE
För innearbete å interimsskogshushållningplaner utgår under inga omständigheter arvode
Utredning om skogsstatspersonalens bostadsförhällanden vid tjänstgöring i skogarna ...
Åtgärder mot Intran gra kronan ssmATKN: sc. sco öregeg SNS SA rs ENE nes RER 5
Jägmästares rätt till ersättning för inställelse såsom kronoombud vid vissa lantmäteri-

FÖRTAL II SAR missen sein PLN rs Ne RER SISSEL AN far Så ET oe Eos fäla Ne a ELER RN rer TR 54 a a SEA
Kronojägares befogenhet att stämpla gallrings- och rensningsvirke€ .esssmmmsssssrerss rea
REVirförvaltartes ratt mikexpeditOnSlöSeI0 5355 SN AS ra os SES AR TIS UN
Avverkningsbeloppen böra om möjligt alltid angivas i kubikmeter s.... smssessrrrrrsss sa
Åtgärder för utrotande av för skogen "skadligargnagarel i: io. severe ssd ss RAN
Angssreseersattning at jägmästare tor Vissa, förtalttningän 0. .k.s ss. vest sg ös
Bestämmelser ang. uppbörd av vissa underhandsförsäljningsmedel. ssssssosssssssssssssrs rea
Tryckning av register över författningar rörande skogsväsendet = s.ssssssmssssessssssssrrr rr
Metoderna för markboniteringar vid kronoparksindelningar oissmmsssssssssssrersrssrrrrsrr rr
Beräkningen av. Tevirassistentern as, mesep SUNDE Als: besk. sec «edet el He ss sr RSA
Utlämnande' av kostnadsfritt virke till sy kk. sdalgrubbörrs: "idee d oc. s sees ss REN
Förfarandet med: fallviltia statens järnvägars OmraGen- ....tdsiocsses sd NA
Bestämmelser ang. avverkningarna å vissa kronoöverloppsmarker ......sssrssssosssser ers sea
Jägmästares rätt till ersättning för resor, beträffande vilka förordnande utfärdas av K.

BEfallning Shave 3 skosek sem beg sia SARA NEN NF AAC FIRE SKEN RS NAN RA j
Ifrågasatta lättnader vid skatteinbetalningar m. m. för de allmänna skogarna ,...........
Förflyttning av Skogshålls" skogsskola till Omberg. = 0
Försök. med utländska metallegeringar som eEgStal.: .s..om:os, de scs rose SNARARE
Indelningshandlingar, cirkulär, broschyrer och dyl. skola ej redovisas i inventarieför-

teckningarna: 4 ss ss sbons ove bi tidens stole gt SEEK SRA de 2 bel isle FER SR Brr SR NAN NGE ANTA
3egränsande av 1915 års förvaltningsutgifter i anledning av kriget.......................s

Sid.
309
310

310

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. XI
Sid.
Cirkulär om sättet för brandförsäkring av kronans byggnader smosssossrsserrersrsrerrrnrra 610
Lagbestämmelser ang. samfälld skogsmark i Kopparbergs 15 ER SE TNE NEC DET 610
Utredning i anledning av kriget om arbetsmöjligheterna å de allmänna skogarna ...... 613
Tillvaratagandet av virke, som. skadats vid sommarens skogseldar = ismsssssssreserrrer nn 614
Revirförvaltares rätt att erhålla reseersättning för inställelse vid av- och tillträdessyn å
KISEL EET NSI E: Or Ro Ro Lo LSE US So pda a bee Nta SUS S Ke sar da Ao TNO SUR VAN IG 614
| Resepengar åt föreståndarna för statens skogsskolor = isseseessssesreserereererr erna een nen nan 615
| Åtgärder från statens sida till understödjande av järn- och sågverksindustrien ......... 630
Utsträckt avverkning av props och massaved anbefalles för användande av gynnsamma
konjunkturer och beredande av ökade arbetstillfällen = issssssssssssesese renen enn enen nen 630
Utsträckta sommarövningar för de mobiliserade skogseleverna sossstsssserserrresereenenernne 631
Förordnande av vikarier för mobiliserade skogsstatstjänstemän = ssssssssosesreersssrrrraanaa 631
Befrielse för vissa skogsstatstjänstemän från mobilisering sissossmsssseesrererererer er rer ann nn 631
Anstånd för köparna av kronans virke med inbetalningarna av de förfallna köpeskillingarna 714
Ytterligare framställning om betalningsanstånd för fran kronan Inköpt fIrkello css. 716
Frikallelse vid eventuell mobilisering av vissa grupper skogsstatstjänstemän =. .......... 717
Arbetstillgången å kronoskogarna under resten av innevarande ERA SER osa task RR LIV
Utvidgning av flottledsarbetena för motverkande av ArHetsloShetel > <.. sco sboc dest Sabre LE
Å boställsskog, som står under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, tillkommer
jakträtten likväl boställsinnehavaren osjisssseseseserersesrsrrer ere er ee nne en er tre rer ner een tent ea 718
Avträdandet vid dödsfall av bostadslägenheter å kronans skogar sssssesesssrrererrersrrerea 718
Behovet av skogsvårdsåtgärder och anställande av särskild förvaltare å vissa allmän-
ningsskogar i Norrbottens län osossseosseseeer ere rreeerreeen ee senere e ter rn nr nere t ennen 718
Tiänster och förordnanden.
Kungl. Domänstyrelsen.
Lön DETT ET SES an gal o SADE KN SLAS Bro ra a neg En sp Ae RE a SAR MR se 0 RCS SLE 155-414, - 436
EE FA an AR I SE SR So eb pejla se aa Se sej cy gå 0 SE SoS ÄR SSR ESS 821
PS PE RUDRSKESORS Sao t ur anap Assn Enn 155; 324, 430, 535, 553, 057, 033, 1255 821
SETHESLED 2. sög grn isen ara ra 85, 155, 324, 414, 436, 531, 553, 617, 633, 725, $21
föjänstledig het, 15. moss: ses do os raken 155, 325, 414, 436, 531, 553, 633, 725, $21
Tjänsteresor, se inspektionsresor
Skogsstaten.
Avlönade assistenter...... 86, 156, 260, 325, 414, 437, 532, 554, 617, 633, 726, 821
oa STR RE RE ER nr SE nr Sr AR RNE (AR RA SARS FSE TRES NA ER NS ENA ASTA 0553
FEST SS EELER SA er Lås ne SfE SRS Ae SR SNES SONET RR EA SAS NAN AA 633; 725, S21
tea UA NGE 0] a GTRAS VAPEN. oto der gl Leg: Fujej dal of r.ets RÅ JölelS te AE Nä a Nee vs RAA SERENA 85, 260, 726, 821
FIRA ET AöTSKORSSIKALOL bs babes oc dh oo ge gdg ssleklag s ärr dns svin Sa sn ÖA NEN Se stje ace SSE Ve 325
DENTA STI ASSET el nt sd Ar BASAR se Ange AL SA Br ESS AR (SER NR RN LLC AE PISA SE ERA 4145 A37, 353
Han SAAEG eb br REAR SEO RANN RIS NS AAA SA gar rt RER ASS BI I oense 86
Bla PS ERE VIE SAG SS bo er 0 Sö re ALA MEn noe land Ses sens Asea Sr vat sn elen 726, $21
POTTAN ASIM ASTALE RNA ANSE IS ag Face SVs 87, 260, 326, 533, 554, 617, 633
JG RISE SEGER [OLE SöS serien de ord steder Nan sor ap Forster ks en SE SSE SNS ej SR FASA rk 86
FRE R ODES TAR VISAS be LS SER sel sar re Rb Eds Rss «ora SNS a one of ein Up flebala an Re as vå a da FER > 726
EYE INEIE SIE SAT RS Ak RE SNS fa SE MSE SAS SEE RE 726, 821
RES DIES AS STSKEN Hr SA RA nn a am nn an aan RR a a enA vän ads a se ae 86, 325
IndelningsassIstenter o.scc.se.sseserrsvs norm one dene es sr Hr SKAR ser ter RAF Kra 414, 437, 554» 617

XII INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Karlsby: TCVIL avses side bön rt Ad bea SIDA NAN MINNE RUE FE ENAS LESS ASA 325, 436,
SJUDSEIG: TSV så psjeiares aj vgreins dens sl Tee SE ENE TS RE ANSI ER BA ör Ber ART Fe NL ART 532,
IKTISHN ShA nans (TOVilE rr 0ckorad a cb FINS AAA SE DR AE de dot AE SS RA ER EA NN
KOpPparbergs meVil (as. dre sc ed sel NASN SR EG ER js pA ARD NEN 85, 325,
NOrravSkanesfevir: js5 dolce desto as NONE 1 EN DET Er RRAre UlN M NS äga 436, 5325
MalinigSbO/TEVI sus Gbkek oden bire st elr SAR ALE EE EAS lr UN SIN a 0 KA KANIN
Oävlönade Tevirassistenter = -;...ss. ct... SAR SRA ARE a Ae Se RER AE
Pajäla; Fevir: Bö. ssd vev mes mede ae en SN NRA NESS IRREN Ed ora KET NRA 553, 0104
Piteå FOVÄR bilan oss ble aren eh a SET RR SE ARSA NSA JDS SER BA TA AE
Skogsindelningsassistenter ..........iod.te.hobosi. 57.150, 325, Al4; 437, S33,155A
SKOgSingeNjÖTET, ss. wei da se steel ENA ARE ARS RE Aa ola ffa RTR Je fa ET EA SN
ISKOPStAXAtOTEL vå ac sc sv sanne ks SÄS AR ARE DAEK SKAR FEK NOR 85, 414,
Sockenallmänningsassistenter: 4: s.=o455 ssd AAA as a AE ta sea ss AA AA AT AN
SkydtsskOgSsassistentel: röv. dk ecs ses LURA TRES ARN ER SKON, 3255 BAN
Smålands. distrikt, 344: /5ss2595 5. SAN PS SERA ec a a sr AE AN
SLS 0 [fler eb ARA R ES SER SRA fr SOA SEA RR oe SR SR NS Eng Ma, NOR a faen 85,
SOdfa (IsyCksele Fevird 53: s4 ts re AAA EEE NA SRA RSA stg TE EN EAA 617,
SIN JUSESWECGVIE: sa va ter ce fotat or ere SNS SA TAGE SR RN LA ARN EE SÅ frä SALES AS RRRA RANA 430,5532, 1553,
öjänstledighet ":us5...c 37, 156, 260, 326, 414, 437, 533, 554, 617, 633, 726,
ITransporterade. extra Jagmasfarenss$5$er ss ease: Mass ee RANN REN SN
V.astla tlälsinglands :TevVIrsg 4.055. 50: duo. sa NRA ste SRS pr rg AS SArNERINE
Återkallade tförordnandenil. bo. aber. 215 Otsb RR gr ORON 437, 533
ÖTEDBOLTEVÄL ara ou ver ace Sheer ANN Gr SR RN ERA ES ÄR 24 KA er ARA 2 NRA
Överjägmästareassistenler /.s.sssn ss sö. SR MANI SDR Sr SE de 85, 156, 414,
ÖStErs tnds ere VIL se. kon(ses ss AR RI RNANE SIE Go dok Ng, 4 KT SMA ARR RR 617,
Alvdalens-Ostra sEVikd vu. öt SöSNG SRV SNS) AAA NN, BF NN es RR
Skogsinstitutet,
13 ga ot Er SSE FORSA ES Ke ERS 00 OR AT RR Ar TIN tr AS RE al ak an 88,
PJänstledighet sö ous se oe Eset SRS AR RR AR LE öra API Av SRA
Utexaminerade' elever 7595 Dö. dee, be FIVE SSA Nas ENS Er a dk SP UEERERN
ASSISTETeT sa 0 av obs SAN En BAI AERIAL TAR SEE GA SSE ad rear ANN Ba FARAN 534,
SSKODSSRO OPERA moa reso 0 DE Ars MSF Än RT BASE FSS 2 AN 5 1059 HA BLS SINE RN NS ERE AA RARE 532,
KRESESTIPENLER SN säges ds äl Ucar ATS sat a SN SLE SR BEST ER a NR GNT lb ADR SARS
Enskilda tjänster ..... 2 e sRS Aa sr la ES free NE HETA ALE Sj JE Se GE DNR SÅ ra Are on SRA SG LEN ort SA ANN

822

LA

Y

n

GUNNAR HALLS

S
GENS

TIDSKRIFT

Q
N
CE
os
UN
Ö
O
X
A

FOÖRENIN

12:e ÅRG. -

1914

JANUARI

1

HÄFT.

Stockholm.)

iska Bokhandeln,

»B, Nord

iften distribueras i bokhandeln genom A

(Tidskr

ME ED SKA EC a 1 ke FR
"MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT |

UTGIVES AV ANLKE

SVENSKA SKOGSVARDSFÖRENINGEN

(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) | ;

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE; g
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN.

FIL. D:R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE.

Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 22 90.
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m,
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 21 ;

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp=
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtil I 2

erhållits av redaktionen.
INNEHÅLL:

ADA BIR SA gå FIN ns a UED ASSA Sve MAR sis ER sid. I Skogsadministrationen:
ENEROTH, O.: Till frågan om skogs- Yttranden över Norrländska skogs-
brukets ekonomi (med 9 fig.)... > 3 kommitténs förslag.
LINDEBERG, NILS: Varför är sorän- XIII. Domänstyrelsen i vad det
tabelt> skogsbruk berättigat? ... » 23 rör skogslagarnas handhavande sid. 55
SCHOTTE,' GUNNAR: Redogörelse XIV. Föreningen Sveriges ordi- X
för verksamheten vid Statens narie jägmästare angående rese- - sg
Skogsförsöksanstaltunderår 1913, PEMNINSAT 250555 00 leads od ar SEEN 9 GOA
I: Skogsavdelningen ............... SE XV. Domänstyrelsen i vad det rör 2
HESSELMAN, HENRIK: d:o d:o TESCPEHILUPAT ss sor ko oss de RR Se
II: Naturvetenskapliga avdeln. » 36 Lagar, Kungl, förordningar o. beslut. Är
In memoriam: Förteckning över i Svensk författ-
Arnold Malling (med porträtt) ningssamling utkomna kungö- NR
7:63] & PRAO SE SAR ENSO TOIGOLAG a ol ore Sr er TOLRIS a DR SNSAA » 40 OM
Victor Vistelius (med porträtt) Utsträckt användande av rikstele- RA
2 Nl 3 BESKA SR SDN OR es fe » 40 fon förbegränsande av skogseld »> Fo
Bror Olof Bellander (med porträtt) i > Rätt för domänstyrelsen att för- ;
AVSEL OAS i drsneavses tre I NDESSN > AI ordna utex, skogselever till e.
H. V. Tiberg (med porträtt) jägm. efter ett halft års praktik » -7r
AN SET RET a är De sö Strä a Bbl ev eos p SERA dels >»: 42 Domänstyrelsens cirkulär, beslut, ;
Trävarumarknaden av —m... » 46 framställningar och yttranden:
Från Skogsvårdsstyrelserna Brandrisken å statens icke brand-
Ordförande i skogsvårdsstyrelsen” försäkrade egendom ............ VIS
för åren I914—1916 -............... > 49 Utdelande av tidskriften »Skogen>
S FANS] GO TNMAStafe 07. vococe oss den så sek eko > 49 till skogsstatens bevakande
FARA Litteratur PESON on so sa sansa era sti SERA RE
2 THORE C. E. FRIES: Botanische Skogsföreståndares och skogs-
Untersuchungen im nördlichsten j rättares rätt till fri vedbrand > 72
å Schweden. FEin Beitrag zur Jägmästares rätt att uppbära
| "Kenntnis der alpinen und sub- lösen för hyggesbevis............ RR
z alpinen Vegetation in Torne Tillsättandet av extra skogsstats-
z Lappmark (rec, T. LBG) .....s.«. » 49 tjänster utan ansökan ......... FILYG
Å Notiser Statsförslag för år 1915 i fråga
Kå Svenska Skogsvårdsföreningens om anslag till skogsundervis-
= (Föreningens för Skogsvård) års- ning och befrämjande av skogs-
= HIOLÖV data VER Sr Ca REN Eee d eo RER sn 2iv62 hushållningen i allmänhet...... ER |
; Flottningskommittén .................. SST Anslag till reglering av flottleder |
js ; Skogslagstiftningskommittén ...... > 52 UHAETFÄT EKOLS sic sc vr ort rok en >» 75 -
; Sydsvenska skogskommittén......... FENG Förslag om inrättande av fem 3
Skogsundantagskommittén ......... 2 ALNS NYA TÖVIE EKS oa FO GSR FIS ;
Kommitté för bokföring rörande Förvaltningen år 1914 av eckle- j
Statetis: dOMANET >; 3suci. ses eko vel SS SlastikA-SKOPAT Ne rv ords sta > 80 kö
Uppdrag för Värmlandskommissio- Förvaltningen år 1914 av biskops- ;
Å nen att verkställa utredning av JÖnEHEMa ÄN Er SN LER ln > 22
| skogsförhållandena på bolagsmar- Extra skogstjänstemäns rätt att
ker och övriga enskilda skogar uppbära dagarvodeförsöndagar > ” 83
FRED VAT par b ER (3 NA Er ROSEN Er F-NRA Tjänster och förordnanden ......... > 85

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. I,

ANMÄLAN.

kogsvårdsföreningens tidskrift börjar härmed sin tolfte årgång. Det

nya året medför för tidskriften en del ganska viktiga förändringar,

som dock mera beröra formen för dess utgivande än innehållet

och omfånget av dess program. Sedan år 1907 har tidskriften utgivits

i tvenne delar, den s. k. allmänna delen och fackavdelningen, den förra

avsedd för populära uppsatser av mera allmänt intresse, den senare för

mera speciella vetenskapliga eller tekniska undersökningar och utredningar.

I och med denna årgång komma dessa delar att sammanslås till en

enhetlig tidskrift, vilket ur många synpunkter torde innebära en bety-

dande fördel. Redaktionen vågar också hoppas, att intresset för mera

ingående utredningar på skogsvårdens område skall under de senare åren

ha vuxit sig tillräckligt starkt, för att tidskriften i sin nya form skall finna
lika många läsare som den förra »allmänna upplagan».

För att emellertid tillgodose kraven på populär upplysning på skogs-
vårdens område utgiver Svenska skogsvårdsföreningen (Föreningen för
Skogsvård) jämte sin tidskrift ett mindre, periodiskt organ »Skogen>,
som bl. a. kommer att ersätta folkskrifterna, vilkas regelbundna utgivande
upphör med ingången av detta år. »Skogen» kommer att utgivas med
12 häften å 2 tryckark om året, under sommarmånaderna utkomma dock
varannan månad dubbelhäften. Prenumerationspriset blir 3 kronor per
år, vilken avgift även berättigar till medlemskap i skogsvårdsföreningen.

» Skogsvårdsföreningens tidskrift> kommer att kosta 10 kr. per år
eller lika mycket som förut »>den allmänna delen >» jämte »fackavdelningen».

Dess program, dess omfång och dess utstyrsel blir i huvudsak densamma

"som tidskriftens förut utgivna båda delar. För att underlätta tidskriftens

regelbundna utgivande på bestämda tider kommer emellertid vartannat
häfte endast att innehålla notiser, administrativa meddelanden, offentliga

I. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

2 ANMÄLAN.

utlåtanden och dylikt. Genom en sådan anordning får redaktionen bättre
tid för redigeringen av de egentliga uppsatserna, så att dessa ej skola
behöva försena tidskriftshäftenas utgivande. Härigenom hoppas redak-
tionen kunna tillmötesgå deras önskningar på ett regelbundet utgivande,
för vilka meddelanden om till ansökan lediga tjänster och dylikt har ett
särskilt intresse.

Vad tidskriftens innehåll och program beträffar, blir detta som nämnt
föga förändrat. Tidskriften vill ej stå främmande för något av de många in-
tressen, som knyta sig till den svenska skogen. Den kommer att behandla
ekonomiska, tekniska, skogspolitiska och vetenskapliga spörsmål så långt
de röra våra skogars liv och skötsel. För behandlingen av rent ekonomiska
frågor och vissa tekniska sidor av skogsskötseln, framförallt flottningen,
har redaktionen försäkrat sig om bistånd av de mest kompetenta män
på området. Tidskriften skall med ett ord fortfarande söka vara ett
centralorgan för skogsvårdssträvandena inom landet. Den börjar därför
sin nya årgång i den förhoppningen, att den fortfarande må kunna räkna
Sveriges alla skogsintresserade till sina vänner, gynnare och läsare.

Januari 1914.

REDAKTIONEN.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I914, H. I.

Till frågan om skogsbrukets ekonomi.

Av O. ENEROTH.

Den diskussion, som sedan några år föres i denna tidskrift och på
andra ställen mellan skogsränte- och markräntelärans anhängare angående
skogsbrukets ekonomiska principer, har nyligen genom de utredningar,
som av lektor TOR JONSON utförts på Malingsbo, och som publicerats i
fackupplagans 2:dra häfte för år 1913, fått en möjlighet att syssla med
realiteter. Att därigenom utbytet av den fortsatta diskussionen torde
kunna bli betydligt större, liksom ock utsikterna för de båda parterna i
diskussionen - att komma till något resultat ha ökats, får väl tagas för
givet. För mången torde ock detta värdefulla material hava erbjudit
ett kärkommet tillfälle att med siffror söka utröna de möjliga resultaten
av vederbörandes egna åsikter om skogsbrukets bedrivande. Som under-
tecknad hör till de, enligt lektor T. JONSONS förmodan, många, för
vilka hans slutsatser angående skogsbrukets räntabilitet tett sig högst
överraskande, har jag här nedan sökt sammanställa några siffror, vilka
äro avsedda att visa, att man med en något annan syn på saken, än den
lektor JONSON har, icke torde kunna undgå att finna den bild, han teck
nar av skogsbrukets ställning i ekonomiskt avseende, väl mörk.

Slutresultaten av lektor JONSONS undersökning över skogsbrukets
räntabilitet finnas sammanförda i kol. 20 av tab. VI i hans uppsats, och
skulle enligt denna skogsbrukets nettoavkastning förränta de i detsamma
bundna kapitalen med följande procenter vid olika omloppstider:

"(OJ ETS SEN För ENS ie 0 TERMEN SSA NAR ANNIE ER (0) NY
fö) OT A an ee ers slrleis ne sele see sö sneta a sr lr sr RN NA IsT5t
(0006 Ev OR AN Ia ON BI PISA RE SI PG BIN FAS SNS 2,22
FIN BER Sör SAGA SSE ASIA ERA I SAN ENN RT Je IG KISS SS GA 2,49 >?
(21014 I san Rss SED AT SATA EDA TE Sr TR SERENA 2546 4)
210 Flås ag IS FIT OcD Bu SO BYN SAR SININSSLEEE SSAON INSATS 253504 I
TOO DERES AA ARG st HER EL De ob ikpn a år sd ses een 2NT8
TUTORIAL SR SEA 2403 Db

4 O. ENEROTH.

Dessa procenter äro funna ur förhållandet: inkomsterna — utgifterna
till virkeskapital + markvärde. Inkomsterna utgöras av försäljnings-
summan minskad med de kontanta arbetslöner, som utbetalats till de
arbetare, som verkställt virkets avverkning och transport. Utgifterna åter
utgöras av skogsbrukets omkostnader i form av förvaltning, bevakning,
kultur, kostnader för fasta skogsarbetare, skatter och onera samt diverse
för driften behövliga utgifter. VWVirkeskapitalets värde utgöres av för av-
verkningsbara bestånd deras realisationsvärde och för yngre ett inter-
polerat. Markvärdet är antaget till 30 kr. pr har.

Vad nu först den omtvistade frågan om markvärdet beträffar,
vilkets storlek för övrigt i kalkylen spelar en tämligen underordnad
roll, kan man ju se saken på följande sätt. Skogsbrukets produktions-
faktorer äro, liksom för all markhushållning, mark, kapital och arbete.
För den person, som i produktionens tjänst sammanför dessa tre fakto-
rer, utgör inkomsten av produktionen således markränta, kapitalränta och
arbetslön. Hur stor del av denna inkomst personen i fråga, eller den
s. k. företagaren, kan anse som sin vinst, är icke utan vidare klart.
Under förutsättning, att samtliga tre produktionsfaktorerna äro före-
tagarens egendom, kan man ju tänka sig följande sätt att se saken: 1)
Företagaren betingar sig på förhand en viss markränta, en viss kapital-
ränta och en viss arbetslön. Skillnaden mellan hans inkomst av pro-
duktionen och summan av dessa tre utgör då hans vinst eller förlust.
2) Företagaren bestämmer på förhand endast kapitalränta och arbetslön
samt låter skillnaden mellan sin inkomst och summan av dessa utgöra
markränta, varvid således produktionens resultat mätes med tillhjälp av
markräntans storlek. Den s. k. markränteläran, vars åtminstone teore-
tiska riktighet väl får anses självklar, ser saken på detta senare sätt.
Då markvärdet givetvis icke kan vara något annat än den kapitalise-
rade markräntan inses, att så länge en skog icke lämnar »mer än nor-
mal» ränta på det i densamma förefintliga virkeskapitalet, kan något
markvärde, i brist på markränta, ej uppstå. Att sköta en skog så, att
den uthålligt lämnar i form av avkastning gällande ränta, exempelvis
5 PM, på virkeskapitalets realisationsvärde, kan således icke kallas att
sköta den enligt markränteprincip.

Övergå vi till den andra faktorn i räntabilitetsformelns nämnare,
virkesförrådets realisationsvärde, kan enligt mitt förmenande den summa,
som av lektor JONSON i tab. VI i hans uppsats angivits som realisa-
tionsvärde, ej vara riktig såtillvida, som detta värde ej är skogens realisa-
tionsvärde för ägaren. Vid en jämförelse mellan en normalskogs värde
vid fortsatt, uthållig drift och dess värde som skövlad, måste jämförelsen
självfallet göras mellan dessa skogens båda värden 7 samma persons hand

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 5

d. v. s. helst i skogsägarens. Det av lektor JONSON angivna får man
nämligen anse vara skogens realisationsvärde för icke blott skogsägaren
utan även för det allmänna (stat och kommun), för förvaltnings- och
bevakningspersonalen, för de fasta skogsarbetarna samt för en hel del
leverantörer av diverse.

Realisationsvärdet angives av lektor JONSON som skillnad mellan
försäljningspris och direkt utbetalda arbetslöner, d. v. s. värdet är be-
räknat på samma sätt som årsavkastningens bruttovärde eller vinkomsten»
i ränteformeln. Nu finnes det enligt mitt förmenande ingen möjlighet
för ägaren av en tänkt normalskog att vid skövling ur skogen uttaga detta
värde. Förutom den ökning i den kontanta arbetslönen, som vid en
realisation måste utbetalas till de då nödvändiga lösa arbetare, vilka
icke hava de fasta arbetarnas bostads- och andra förmåner, kommer rea-
lisationen att få räkna med, till en början, såväl förvaltning och kontors-
kostnader som bevakning under den tid densamma pågår. Dessutom
måste kultur efterfölja en totalrealisation; accis kommer att påläggas den
liksom varje annan avverkning. Genom att skogsägarens förmögenhet
omföres från växande skogskapital till kontanta penningar undgår den
naturligtvis icke beskattning, alldeles oavsett, att vissa egendomen ilig-
gande utskylder måste betalas oberoende av årsavverkningens storlek.

För att kunna avgöra, vilken inverkan dessa förhållanden hava på
skogsbrukets räntabilitet, finnes naturligtvis intet annat sätt än att så
gott sig göra låter försöka räkna sig till det värde, som kan uttagas
vid skövling av en normalskog. Invändningen, att detta är ett tanke-
experiment, kan bemötas med att normalskogen själv är ett sådant.

Pr kom. av arsavverkningen räknas i lektor JONSONS utredning med
följande omkostnader vid normal drift för olika omloppstider:

Lab. I
Omloppstid
- fen
Arlig kostnad för [0] ELO eg OR Ke o I 100] 110 120
8 7
Kronor pr kbm. av årsavverkningen
I I SS
)
3 : | |
FETA 1 OR mb NAS SALSA ho reR ES dr 0,52 | 0,41 | 0,36 | 0,33 | 0532 | O,31 j O;31 | 0,32 | 0,32 |
. I I
EEE ng rar FLERE Koga NEG EIIENNE AA O,4 | 0,36 0,30 | 0,26 | 0,24 | 0,22 | O,21 | O,j21 | 0,20
7 3 13 24 ,
I
LINE See Fr RDR ENDE KOREA 0,39 | 0,25 | 0,19 | O,15 | O,12 | Oj | 0,10 | 0,09 | 0,08
FASTARSKODSARDELATE boj g ln sedan ere se Rel sa 0,50 | 0537 | Oj31 | 0527 | 0524 | 0522 | 0720 | 0,19 | 0517
BESHERFOCKNONERA Nk faror NOK OG Te 0,34 | 0,27 | 0,24 | 0,j22 | O,j21 | 0,;20 | 0720 | Oj21 | Oj2r

I diverse 0,22 | 0,17 | O,13 | O,14 | Oy13 | O,13 | O;13 | Os OFTA

Summa: kostnader | 2,44 | 1,83 | 1,35 | 1,37 | 1,26 | I,19 | I,13 | 1,13 | I,10

6 O. ENEROTH,

Av dessa olika kostnader bliva somliga vid realisation mindre, andra
åter större. Om man låter den tänkta realisationen drabba trenne
normalskogar i respektive 70-, 90- och 120-årigt omdrev med en areal
av respektive 7,500, 9,500 och 12,500 har, torde följande resonemang
ungefär träffa det riktiga. Förvaltningskostnaderna bliva vid realisation
avsevärt mindre pr avverkad kbm., i brist på hållpunkter kan man ju
antaga, att de sjunka till "/, av kostnaderna vid normal drift, d. v. s. till
cirka 10 öre pr avverkad kbm. Likaledes torde kostnaderna för bevak-
ning och tillsyn på grund av drivningarnas och kulturers koncentration
blifva mindre, så till vida som varje man medhinner ett större arbets-
kvantum. Å andra sidan torde den tillfälliga personal, som vid realisa-
tion av skogen måste anställas för kort tid, icke vara att erhålla för
samma lön som vid fast anställning. Vidare torde man väl få antaga,
att under den normala skogsdriften bevakningspersonalen har sina arbets-
områden så tillmätta, att de hava full sysselsättning året runt med av-
verknings- och kulturarbeten. Tillsyn och bevakning kan därför ej bliva
så avsevärt mycket billigare pr avverkad kbm., om ej arbetskvaliteten
skall sjunka. I följande exempel har antagits en kostnad af resp. 25,
20 och 18 öre pr kbm.

De fasta arbetarnas förmåner betunga även realisationsavverkningen
av skäl, som ovan anförts. Denna kostnad har antagits till resp. 25,
20 och 17 öre pr kbm. Skatter och onera angivas av lektor JONSON
till i medeltal 50 öre pr har och år. Sedan allt saludugligt virke ned
till de 30-åriga bestånden borthuggits ur en normalskog, torde den
återstående delen av virkesförrådet icke på många år kvarlämna någon
nettobehållning, sedan kostnaderna för skogens skötsel och de skatter
och onera avdragits, som åligga egendomen efter realisationen. Tar man
dessutom hänsyn till, att det ur skogen vid realisationen frigjorda ka-
pitalet i praktiken torde bli hårdare beskattat i form av kontanter än
i form av virke, kan man påstå, att det belopp, som före realisationen
årligen utbetalades i form av skatter av skogens ägare icke efter den-
samma kommer att minskas. I exemplen i fråga utgör en årlig skatte-
kostnad av 50 öre pr har efter 5 94 ett kapital av resp.:75,000, 95,000
och 125,000 kr. Fördelade på den tänkta realisationsavverkningens
kubikmassa utgöra de resp. 10,5, 8,; och 6 öre pr kbm. Kulturkostnaderna
belasta en realisationsavverkning hårdare än en normal. På den tänkta
normalskogen i 70-årigt omdrev intaga de saludugliga bestånden en areal
av 4,000 har. Med en kulturkostnad av 40 kr. pr har kostar den av
realisationen nödvändiggjorda kulturen 160,000 kr., vartill torde få läggas
de lösa arbetarnas högre arbetslön. Vid 90- och 120-årigt omdrev uppgå
kostnaderna till resp. 240,009 och 360,000 kr., vilka belopp måste

vv

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 7

anses utgå av det vid realisationen erhållna kapitalet, antingen mark-
ägaren eller avverkaren svarar för återväxten. Pr kbm. utgöra dessa
kostnader resp. 23, 22,5 och 18,5 öre, vilka, ökade med skillnaden i
arbetslöner mellan tillfälliga och fasta arbetare, resp. 5, 3 och 2 öre,
göra resp. 28, 25,5; och 20,s öre.

Sammanställas dessa siffror erhållas följande resultat:

Ex. I) 70-årig omloppstid, 7,500 har.

Brnttovarden pi. kbmss (tab; VI, I KOR I2:)A 2 sager sssdsnvrdaderiderers def LGs

BEE ERT ELSE ed se Sr ts fo Aa SER Ne os ipn ASA (od EE

SEELE SR Tao SRS NER TOR AR SCREEN TER SER SANS EA 0,25

lökad kostnad. för lösa -arbetat€ .....s.wesck. boris O,25 ;

TER TR RSA JORDEN BRL AE ER RR AOL KN EE INSE 0,28 »

SR RN ER SVR ENL SSE SARA AR VET SEI 0 PASSA Oy10,5 ? O,98,5 >
62 KE

Accis 2 SN yn EINE AM TER BARE LIERNE RER Oe SN sr, SE RNE Ra fa fn RT RAN 2 SA gr IA Oö3s2g

INNEGEFO-ne Eko Pra kbme (eri BAL al sertt see ären FÖNPOCLER SÖTARE NOR (SAO TAGO ses Kb.

Detta gör för hela den saludugliga massan, cirka 701,000 kbm.,
1,116,000 kr. eller pr har cirka 149 kr. Avdragas därifrån 10 >, ut-
görande skillnaden mellan ränteförluster och tillväxt under realisations-
tiden, återstå pr har 134 kr. Den normala årsavkastningen av 6,29 kr.
pr har (tab. VI:koli4) är 4,7 s -därav.

Ex. 2) 90-årig omloppstid, 9,500 har.

Btutfovarde: pi, ikbma. (tabs) VI; KOL SP2)Ib ses bd sense abbr SES kr.

IOMA LER 11 09350 1GR SSA Ios skr VAAN REA RIE Ölro SKE.

TSETELSTTAL Gr RA Le SUR BENT For SKARA BRG LACORR TR BA SA (rn Ösaol te

flag kosta HOFTOSA ADEtAl CE 45. or NN 0,20 »

HÖGT IER ENT eye n sted di SNS BURE older ckokel dat IE Fel Ö,25,5 >

ST2E10LE DR eR dl KN Nyss ar, ME Rp ål RE ARE DILSA BERG le) SE EA NRENR (SI UED PRE
Za kr.

JA BSS, FSE DRONE Ur fare fll. SÄL ORSA SJÖN. 2 LIN ARN JV SIE OT KSSE Faran bh O,04,6 »

Detta gör för hela den saludugliga massan, cirka 1,074,000 kbm.,
2,431,000 eller pr har cirka 256 kr. Avdragas därifrån 12 &, utgörande
skillnaden mellan ränteförluster och tillväxt under realisationstiden, åter-
stå pr har cirka 225,50 kr. Den normala årsavkastningen av 9,40 kr. pr
har (tab. VI, kol. 4) är 4,17 2 därav.

8 : 0. ENEROTH.

Ex. 3) I120-årig omloppstid, 12,500 har.

Briuttovardes pi usb. (tabs SVA slsOl sä) yes eo ste stel bter bj RR 3,80, öl

BORVAl BIT St. 3 Sed Ne teen tg r Såskr REPET ig SAE Oj10 kt.

REN AKT Orr sk oa ör sd äöa de elr Ar ES Sr EDNER ER (Oj Te

Ökad kostnad tor lösa arbetare .......« sms ann O,18 »

HSSTT EUT Kr BR TE YO RA ReE TR Loe Ur ren å NM fan SANNA ER lä EEG Oj20,5, 119

STR HEST 4 SAS fs AI SERA NAO BN ERNA LANE IE ENE SOK AE MATE De 0,06 3. Ojge SE
3,07,5 ki.

NEO Vr LPA RS EIASEARKER SE RONNE Inn UA BT: a ove i de sl SEE ARR 0,06 »

INSETT RO a NE e LO hr fö hr NE NRA RAA AR EARL FER IRAS RA Ar nan 3,01,5 Kl

Det gör för hela den saludugliga massan, cirka 1,960,000 kbm.,
5,909,000 kr. eller pr har cirka 473 kr. Avdragas därifrån 17 9/4, ut-
görande skillnaden mellan ränteförluster och tillväxt under realisations-
tiden, återstå pr har 393 kr. Den normala årsavkastningen av 11,98 kr.
pr har (tab. VI, kol. 4) är 3,05 2 därav.

Det uthålliga skogsbruket skulle alltså under antagna förutsättningar
vara i stånd att förränta normalförrådets realisationsvärde med,

Mid E/0:ATIe KOMIOpP PStiClk, 24:54. . 0 srn se Ae 4,70 I
SNEGOI DEN el MR fre kbelöra afsön äro Abp sedan SEJ, ver Ar RENSAT SEEN ALA SANRAN ST
330-13 SFR sa ere ARS SE Ni ENE 2 Ahle'e den nl eler SSR GSR RE SRA 3,05 >»

Dessa siffror visa således, liksom lektor JONSONS, att räntabilitet i
vanlig mening icke uppnås, och att således någon markränta eller något
värde på marken icke erhålles." Men av dessa siffror torde också givas
en antydan om att skogsbrukets ställning i räntabilitetshänseende icke
är så hopplös.

Söker man sedan klargöra för sig de faktorer, vilka skulle kunna
höja räntabiliteten, få flera omständigheter tagas i betraktande. I första
hand kan förhållandet mellan småvirkets och timrets värden på rot vara
ett annat, eller — vilket är sak samma — en annan och högre kvali-
tetstillväxtprocent finnas. Ur tab. VI, kol. 15 och 17 i lektor JONSONS
uppsats kunna följande siffror hämtas:

Beståndets ålder ...... 401050 60 JO 80 gö TOOL LIORIeORa
MASSA VAÄXEPrOCENt 5,2 05,5 2,9 253 19 16 TSE
värde » ÖJ S:S ALAA > 33, 2360 22 AIN 1,3
KOefhCIent b:s sd vo 1364 UI,580 1,48 1,43 1,37 1,38 1,46 RINGS

Huruvida dessa koefficienter för de mellansvenska skogarna hava

" Det torde behöva påpekas, att här är tal endast om skogsbrukets löpande räntabi-
Ztet, och att således tfotalräntabiliteten, som bl. a. beror av den allmänna värdestegringen
på virke i världsmarknaden, alls icke beröres härovan. Räknar man med 1,3 22 värdesteg-

ring, bliva totalräntabilitetsprocenterna resp. 6,2, 5,67 och 4,55 2.
g P P 7 4,55 70

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 9

någon allmän giltighet, d. v. s. om de värdeförhållanden mellan kolved
och timmer, som råda å Malingsbo, äro typiska för landet söder om
Dalarna, vågar jag ej yttra mig om. För undertecknads verksamhets-
områdes (övre Dalarna) samt med säkerhet för Norrlands skogsbygd torde
denna koefficient i stort medeltal vara > 2.

Som exempel kunna följande siffror meddelas:

På den vid skogsvårdsföreningens exkursion sommaren 1912 besökta
Siljansfors bruksskog i Mora, vilken har ett i jämförelse med förhållan-
dena i det övriga Österdalarna för såväl timmer- som småvirkesavsättning
gott läge, utgör förhållandet mellan den av diametertillväxten vid bröst-
höjd betingade tillväxtprocenten för trädens råa nettovärde på rot och den
av samma diametertillväxt orsakade massatillväxtprocenten vid nedan-
stående diameter vid brösthöjd:

REL OR ITA IS 1OT 120 21 22 23: 24 25 20 27 280-20 130 sal 32 133
koeff. 1,25 1,51 1,68 1,78 1,77 1,79 1,80 I,74 I,70 I,625 I,66 1,68 I,65 I,63 I,56 I,5r I,50 I,41

För en annan skog i Österdalarna (Johannesholm) med i det när-
maste samma drivnings- och flottningsläge som Siljansfors, men med mer
än dubbelt så lång kolkörningsväg äro motsvarande siffror:

EI TORET/ FALS: IE 20-20 22 023-24. 25, 20. 270 284 201300 Ju 32 33
köctt 1,36 1,68 1,73; I;8r»I,86. 1:86 1,86 1,78. 1,71 1,70 IE,75 Iy7L 1,65 I,67 I,s6:I;53 Ij50 Ij4r

Vidare kan beståndsbehandlingen höja räntabiliteten. I lektor JON-
SONS uppsats ingås principiellt icke på beståndsbehandlingens inverkan
på räntabilitet och avkastning. Den svaga eller medelstarka låggallring,
för vilken bestån den å Malingsbo varit utsatta, torde ickei mätbar grad
ha påverkat det kvarstående beståndets tillväxt. Så länge icke ett till-
räckligt, med stor noggrannhet insamlat material finnes för bedömande av
frågan om be ståndsbehandlingens inverkan under längre tid på den
kvarstående beståndet, torde det ju ock vara för tidigt komma med några
bestämda påståenden, vadan de här nedan framställda siffrorna endast äro att
anse som exempel och utan alla anspråk för övrigt. En inblick i de
lagar, som gälla för tillväxten i det likåldriga och svagt gallrade bestån-
det, kan ju erhållas vid studium av efterföljande grafiska tablåer.

I dessa anger den streckade linjen diameterökningen hos varje dia-
mererklass i medeltal på de sista 5 åren och den hela linjen samma
stamklass” grundytetillväxtprocent, beräknad efter formeln.

200 X den årliga diameterökningen
nuvarande diameter.

Såsom genomgående egendomlighet framträder de grövre stamklas-
sernas tillväxt, vilken genom alla åldrar tyckes vara absolut taget störst
eller nära störst, men relativt taget mindre än de medelgrova stammar-
nas. Att detta senare förhållande icke har utsikt att ändras vid star-

I O O. ENEROTH.

Fig. I. Tallbestånd, 40 år, ogallrat.. (N:o 25).

Fig. 2. ”Tallbestånd, 50 år, svagt gallrat vid 40 år. (N:o 37)

Fig. 3. Tallbestånd, 60 år, svagt gallrat. (N:o 33).

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI.

0
PETIG FS UA AR EE fra ye il

Fig. 4. Bland bestånd (Tall 0.9, gran 0.1) 65år. Beståndet

svagt gallrat vid 50 år. (N:o 82).

NYSS

IGN TS SÖ bål Bl AGN OA OA SOK:

Fig. 5. Tallbestånd, 70 år, starkt låggallrat vid 60 år. (N:o 39)

Fig. 6. Blandbestånd (Tall 0.3, gran 0.2), 80 år, svagt

gallrat vid 75 år. (N:o 79).

IT

O. ENEROTH.

il SS
FS ;
16 18 24 26 20, 50 SAC

Fig. 7. Tallbestånd, 95 år, orört bestånd. (N:o 73).

Fig. 8. Tallbestånd, 100 år, orört bestånd. (N:o 41).

ERA
z TER AE ER

160160020 ZEN CZ 20 50 3 SCC

Fig. 9. Tallbestånd, 120 år orört bestånd. (N:o 63).

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 13

kare låggallringsgrader, liksom att över huvud taget låggallringen har
ringa inflytande på de kvarstående stammarnas tillväxt, kan antydningsvis
framgå av nedanstående siffror, tyvärr hämtade från utlandet. (SCHWAP-
PACH. Die Kiefer. Mitteilungen aus dem forstlichen Versuchswesen
Preussen. Neudamm 1908.) Sammanställer man de å sidorna 82, 88
och 116 i citerade avhandling meddelade siffrorna från de tvenne försöken
med svag, måttlig och stark låggallring i reviren Panten, Jag. 102 och Chorin,
Jag. 190, får man följande resultat:

Nuvarande diameterklasser ...... TOL NM IRS Cr 28 nSO0 EI
Årlig ökning i diam. mm. — —
BER EO20 SVS: FU Salo oo ses as dok — = Iy42 2,33 2,83 3,67 ?
SN SV UINAELUS TR ae ussesd ss =" 1,58 2,25 2,92 3,17 ?
» stark Are Lar RA ST, 233 25 3,25 MN:
Ch. 190 svag SR SETT fit4 FS 12,94 13569 45063
SES PIA EES > DD Lo rgstesen ss sker 144. 250. Ior 13,500 ANSER
» stark 7 bä beten se ER 1563 OLA BN KAS RATOE EA

Motsvarande årliga diametertillväxtprocenter (i förhållande till dia-
metern vid försökets slut.) bliva:

fir? Svac Salling os dry — ,O;95 Iji7 Iyg 1,22 fo-

» » måttlig JÄST VA FREIRE ISELA = F.05.. Isa fyr? -E406G

» >; stark ; a NE Feer RR = T,o TRO ALA 1

(ERSKGOSVaCT yr köa odsstoesnsee ; VIEN fer NE SPE UR HA: EE
Ned (ENA EELLOR AA SA AG oe EA EM ENN (le a CE

MSE ST ia SOPNS IS JE DR ROR SR SKAL FIGA IrGS ski ESR GINSG

Utan att detta enstaka exempel tillerkännes någon beviskraft, framgår
ju därav tydligt den ringa inverkan även den starka låggallringen har
på det kvarstående beståndets tillväxt. Överensstämmelsen i tillväxt-
procenternas allmänna gång å dessa tyska försöksytor och å ovan med-
delade svenska är ju påtaglig.

Man får vidare komma ihåg, att dessa de grövsta stamklasserna i
beståndet ju redan ha fullt utrymme för sina kronor och alltså sannolikt
icke genom något slag av gallring kunna förmås att växa bättre. Då
de vidare ha högt värde men relativt mindre tillväxt än de mellangrova,
får då konsekvensen bliva, att de principiellt uttagas vid en bestånds-
behandling med räntabilitet som mål. (Jämför för övrigt: ERNST ANDERS-
SON: »Ekonomiska principer för skogshushållningens ordnande». Med-
delanden från trävaruexportföreningen 1912 h. 12, 1913 h. 1.) Hur åter
denna önskvärda och måhända nödvändiga avverkningsform i längden
kommer att verka på det övriga beståndet, på markens tillstånd och på
föryngringen, kan man ju icke i förväg veta.

14 O. ENEROTH.

För att från virkesförrådets bruttorealisationsvärde komma till det
rena nettovärdet måste man, som ovan visades, göra tämligen betydande
avdrag, vilka i ex. 1, uppgå till 38 "6, i ex. 2 till 37 70 och i ex..3 till 34 PN av
bruttot. Då omkostnaderna vid normal drift vid omloppstider av 70, 90
och 120 år uppgå till resp. 44, 33 och 26 74 av bruttot, kommer man till
den slutsatsen, att omkostnaderna belasta en realisationsavverkning i unge-
fär samma grad som den normala årsavverkningen. WVid beräkningen
av de enskilda trädens värde på rot måste naturligtvis hänsyn tagas till
omkostnaderna. Nu kan det ju tyckas, som om dessa spekulationer hölle
på gå väl långt i detaljer, men de eventuellt knotande torde möjligen
godkänna följande resonemang. För varje skogsskötare, som arbetar
med skogens räntabilitet och högsta avkastning såsom ett visserligen fjärran
liggande mål, torde nödvändigheten av att vid utsyningsarbetet i skogen
kunna klargöra för sig de enskilda trädens relativa tillväxt och värde
ständigt ha framstått. Flertalet torde icke ha kunnat frigöra sig från
den tanken, att mycket av vad som åtgöres kunde ha gjorts annorlunda
och bättre, om reella motiv funnits. Man torde sålunda kunna vara över-
ens om att kännedomen om de enskilda trädens värde på rot (åtmin-
stone de relativa) är en tämligen nödvändig förutsättning för skogssköt-
seln. Flertalet torde förr eller senare se sig nödsakade verkställa en
dylik beräkning. Då man därvid givetvis måste medtaga skogsbrukets
omkostnader, blir det sätt, på vilket omkostnadsavdraget sker, såsom
nedan visas, av direkt inflytande på trädens värdeförhållanden och där-
med på skogsskötseln. — Det har under diskussionen om skogsbrukets
ekonomiska principer föreslagits att anse kultur och övriga omkost-
nader som »avverkningskostnader>, vilka således skulle fråndragas de
olika trädens bruttovärden efter deras andel i avverkningskostnaden men
avdraget har i stället skett med en viss procent å bruttot, som ger ett
helt annat resultat.

Vid dylika omkostnadsfördelningskalkyler inom industriella verk pläga
de omkostnader, som ej direkt kunna påläggas någon viss gren av till-
verkningen eller en viss tillverkad artikel fördelas efter de olika tillverk-
ningsgrenarnas eller artiklarnas andel i 1) värdet av använda råmaterial,
2) summan av utbetalade, direkt produktiva arbetslöner, 3) summan av
1) och 2), 4) vissa tidsenheter. (Jämför O. SILLÉN: »Grunddragen af in-
dustriell själfkostnadsberäkning». Sthlm 1912. Nordiska bokhandeln i
distribution. Tillhör publikationer utgivna av Sveriges Industriförbund. —
Å sid. 45 i ovanstäende bok läses ett tämligen drastiskt exempel på resulta-
ten av alltför lättvindig omkostnadsfördelning.) I analogi därmed kunna
ju skogsbrukets omkostnader fördelas efter någon eller några av följande

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI, 15

grunder: 1) rånettovärdet, 2) arbetslöner, 3) försäljningssumman. Här-
till kan läggas: 4) kubikmassan.

För att erhålla någon föreställning om huru fördelning enligt den
ena eller den andra grunden inverkar på de enskilda trädens netto-netto-
värden har följande sammanställning gjorts:

SRJ LAR
kö ; Vär | AR |
Diam: | Dh kbm. Försäljningspris Arbetslön Rånetto |
inom
bark | i pr öre öre öre
| Pr | pr Pr pr pr | Pr
Cm I. träd träd | kbm. träd | kbm. träd | kbm. |
| | | |
10 | 10 | 0j043 22,9 522 ISA Ia3TA 9,4 | 208
15 14 O,131 62;0r IAS 33,0 252 20501] 22
20 | 17 | 0,277 N5Lor | > 50V 600 | 217 97,0 | 350
25 20 | — 0,503 385,0 707 945011)” 187 IF 2010) 580
30 | 210 40759 682,0 399 T20;0x || ISS Ol 50204

Av dessa värden är »försäljningspriset» värdet av timmer vid
flottleden och kol vid hyttan, »arbetslönerna» de direkt utbetalda och
»ranettot» skillnaden mellan dessa båda. Samtliga siffror, med undantag
av för arbetsåtgången vid kolning, vilken något justerats, äro desamma
som i lektor JONSONS utredning. Om man nu låter en (normal) årsav-
verkning vara sammansatt på följande sätt: 10 st. 10 cm. träd, 5 st. 15
GHT, rg St. 20 CM., 2 st. 25 cm. och I st. 30 cm., uppgar forsaljnings-
summan för dessa till kronor 24,62, arbetslönerna till 7,88 kr. och rå-
nettot således till kr. 16,74. Om nu omhkostnaderna uppgå till 35 0 av
rånettot = 5,86, utgör avverkningens netto-nettovärde kr. 10,88, och frå-
gan blir således, huru detta netto-netto rätteligen skall anses vara fördelat
på träd av olika grovlek.

Som synes, är den proportion, varmed arbetslöner och rånetto ingå
i försäljningssumman, högst olika vid olika grovlek å träden. Vid 10 cm.
är exempelvis denna proportion 39 : 41, vid 20 cm. 38 : 62 och vid 30 cm.
17,5 : 82,5. I ovanstående tab. 2. föreligger nu ett typiskt exempel på
vad man inom exempelvis den mekaniska verkstadsindustrin kallar »blan-
dad tillverkning». Tillverkningsprocesserna äro olika (kolning och tim-
merdrivning), i produkternas försäljningspris ingå arbetskostnader och
materialkostnader (rotstående träd) i mycket växlande proportioner. Fort-
sättes jämförelsen med industriella förhållanden, skulle en verkstadschef
eller fabriksledare, som driver en dylik, blandad tillverkning av, låtom
oss säga, stenkrossfundament och oljemotorer, vid kalkylering av sina
fabrikats självkostnadspris komma till en alldeles oriktig föreställning om

16 O. ENEROTH,

vad de olika fabrikaten kostade honom i tillverkning, om fördelningen
av verkstadens allmänna omkostnader gjordes uteslutande efter åtgången
av råmaterial. Förhållandena inom skogsbruket äro alldeles analoga.

Den grundläggande tankegången vid all omkostnadsfördelning är ju,
att varje gren av företaget, eller varje fabrikat eller varje dimension bör
få bära den del av dessa allmänna omkostnader, som motsvarar den nytta
produkten eller sortimentet i fråga haft av det arbete, för vilket dessa
kostnader utgöra lön, eller de kapital, å vilka de utgöra ränta.

Av de olika utgiftsposter, som tillsammans utgöra skogsbrukets om-
kostnader, torde utgifterna för förvaltning och bevakning få anses stiga
och falla med skogshushållningens intensitet d. v. s. dess arbetsintensi-
tet och alltså i stort sett stå i närmaste samband med de på skogen
utgående arbetslönerna. Det är ju så, att en skogsförvaltning, som endast
ombesörjer virkets utstämpling och säljer detta på rot, kan organiseras
betydligt billigt, även om skogsbruket i fråga binder stora kapital i form
av virkesförråd, under det att en skogsförvaltning, som själv ombesörjer
utdrivningen, och som dessutom driver intensiva gallringar och själv hand-
haver kolaffärerna, måste bli dyrare pr avverkad kbm., även om skogs-
bruket är relativt kapitalextensivt. Kulturkostnaderna åter bero givetvis
mest på föryngringsmetoden och avverkningens storlek samt det sätt, på
vilket avverkningen uttages. De kunna icke sägas stå i något direkt samband
med avverkningskostnaderna. I brist på annan fördelningsgrund kan man
ju godtaga den uppfattning, som finnes företrädd i senaste kungl. för
ordning angående skogsvårdsavgifter, och alltså fördela kulturkostnaderna
på de olika träden efter deras (råa) netto-värden. Kostnaderna för fasta
arbetare äro naturligtvis indirekta arbetslöner och böra behandlas som
sådana, d. v. s. fördelas på de olika träden efter deras arbetskostnad.
Återstå således skatter och onera. Av dessa är accisen ett direkt avdrag
från netto-nettot, som icke ändrar förhållandet mellan de olika trädens
netto-netto-värden och alltså i detta sammanhang kan lämnas utan av-
seende. Beträffande skatterna får man ju anse, att en persons skatte-
förmåga står i närmaste samband med hans nettoinkomst eller hans för-
mögenhet och för en skogsägare alltså är direkt beroende av det netto-
värde årets avverkning lämnar resp. av hans skogskapitals värde. Man
torde alltså, oavsett att de nuvarande skattesatserna utgå efter grunder,
som endast indirekt ha med skogsbrukets nettoinkomst att göra, lämp-
ligen böra fördela skatterna på de olika träden efter deras (rå)netto-vär -
den. Övriga »diverse» omkostnader äro närmast beroende av skogs-
brukets arbetsintensitet.

Sammanfattas ovanstående erhålles följande schema:

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. Cyg |

Kostnaderna för

förvaltning

bevakning fördelas på de olika träden efter deras andel i summa
fasta arbetare| arbetslöner.

diverse

kultur | fördelas på de olika träden efter deras andel i summa
skatter | rå-netto.

Ovanstående fördelningsgrunder äro enligt min mening de riktiga,
vilket naturligtvis inte hindrar, att ett annat sätt kan vara bättre. Som
påpekades här ovan kan man ju fördela efter enbart rå-nettot, efter
enbart försäljningssumman, efter enbart arbetslöner och efter enbart kubik-
massan. Uppdelas nu, för jämförelses skull, omkostnaderna i vår tänkta
avverkning efter exempelvis de olika trädens andel i försäljningssumman
blir räkningen som följer:

1IO St. 10 cm. å 22,9 Öfte = 2,29 kr. — Oss a
SPRITEN öra Nr, LES 18, RE
JU RO ET > CK 540 » — 4571 ) = 19,o
AR SA 383,0 RE 0 AN FNS
OR sOrAR0d20. 2 ÖB, BIEN 2

O0/
Summa 24,62 kr. = 100,0 NY

Av omkostnaderna, 5,86 kr., belöpa sig således å

10 cm. träden 0,3 0 —1 55 Ote, pr träd sis LOTe
FS » 13 FE 70 » » » Eje
20 » 19 3. = TITT » » > 3750 »
2 » 3 VE SN » ) 91,o »
30 » » 20,7 VE 02 » » » T02-a

Summa 100,0 PN = 586 öre.

Som netto-netto-värden pr träd återstå alltså efter dex2na omkostnads-
fördelning: för ett. 10 cm. träd 3,9 öre; för ett 15 cm. 13,8 öre, för ett
PoReR t 6OLGre, torsett, 25:cm.. 21 krv och, försett 30: cm 4 kr.

På fullkomligt analogt sätt kan fördelningen efter andra grunder
verkställas. Fördelas ej alla omhkostnadsposterna efter samma grund,
maste man ju först taga reda på huru stor del av omkostnadssumman,
kultur, skatter etc. var för sig utgöra. (I exemplet är antaget att kul-
tur och skatter tillsammans utgöra 235 2 övriga omkostnader 73 >.)
Utföras kalkylerna, fås följande sammanställning:

2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

18 O. ENEROTH.

LRONE
netto-netto pr träd, öre,
Fördelningsgrund: 10 Cm. 15 Cm; 20-CM. 25 CM/3]/RcnE
TEfÖrSäljamoSsSuMmmAN oo. ..c.c-sccce. 3,0 TES 60,0: 200,0 > 40D;0
2ADEtSkostnadehtru.ster tosse 0,0 ANA 52,0: 221,0 ANG
SNRUDIKIASSÖ 0. bon SEsr ass 24 8,2 53500 211,0, drar
ATA ENE LEO [ARE Aer RA see SR, 6,1 18,8 Ö350 180,0. 305
5 arbetslöner 75 Yo, rånetto 25 Yo I, 8,1 55,5 213,40 CAANBE

Låter man nu värdet å ett 15 cm:s träd i varje serie vara = 1, er-
hålles följande proportion mellan de olika trädens netto-netto-värden:

La. 4.
Fördelningsgrund: 10: Cm. 15 CM. 20 Cm 250 Cm so Ren
I försäljningssumman ............... 0,28 I 4,35 14,5 29,0
AND EtSkostradet. ss. 0,0 I Ng 50,2 107,0
SEKUDIEmaSSA sn skog RAA 0,29 I 6,47 25,7 53,9
EIN a TE) RO BE Les RAR dne ke SÄS 0,32 I 3,35 10,0 TOA
5 arbetslöner 75 20 ,rånetto 25 4 O0,r3 I 6,85 26,3 55,0

Då det naturligtvis icke är likgiltigt för ett träds, bestånds eller en
skogs räntabilitet, om ett 15 cm:s träd vid utväxten till 20 cm. tredubblar,
fyrdubblar, sexdubblar eller elvadubblar sitt värde, torde härav framga,
vilken grundläggande vikt för skogsskötseln en rätt fördelning av om-
kostnaderna har.

Ofvanstående framställning angående skogsbrukets omkostnader
gör aturligtvis icke anspråk på att vara något definitivt förslag till
lösning av frågan om huru dessa kostnader rätteligen böra fördelas;
ej heller är exemplet valt med tanke på någon allmängiltighet, men
jag hoppas genom denna framställning ha fäst uppmärksamheten på
ett, så vitt jag kunnat finna, under diskussionen om skogsbrukets
ekonomiska principer hittills förbisett förhållande. Som framgår av sam-
manställningen i tab. 4 är stegringen i värde vid utväxten från klenare
till grövre dimension ns, om omkostnaderna fördelas efter rå-nettot.
Då under den hittills förda diskussionen de författare, som i sina exem-
pel tagit hänsyn till omkostnaderna, utan vidare ansett att »fördelnings-
grunden för dessa kostnader på virkesförrådets olika dimensionsklasser
måste rättvisligen vara den värdeproportion, varmed dessa ingå i realisa-
tionsvärdet», inses härav, att den värdeproportion, som, framdeducerats
mellan träd av olika grovlek, uppvisat en för svag stegring vid stigande

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 19

Stockens dimension i topp......... Or TTT ESS 9” TOSCA IE IE
Utfallet sågat virke av olika dimen-

sioner är värt pr std f.o.b. t. ex. kr. 119,70] 125,10] 130,30] 133,20] 147,60 152,10) 159,30 160,20]
| Sättes utbytet ur 8” = 1, blir för-|

KR RAUTLELINST 0 godt one ble dn or leeiee MT 1,00] — 1,02 I,13| 1,165 1,22 1,23

Kostnaderna för sågnings-, bräd-

|
|

| gårds- och skeppningsarbete samt

| reparationer utgöra, om kostna-

| den för en standard ur 8” tim- |

BRUSTIT An A20UkTS, ss banner degen 3 35,00] 27,00) 20500] 18,00] 16,00) 14,00] 13,50] 13,00

Övriga kostnader 44—20 = 24 kr. | |
fördelade efter bruttoutfallets | |
VERSER KEN matos va serb osakamte ns es | 22,00] 23,00] 24500] 24550] 27:00] 28500) 29,30] 29,50

Om kostnaden för avverkning och

transport till sågen av 1 kbf. verk- | |
lig massa timmer med 3” topp | |

I] I sättes = 1, blir kostnaden för
I kbf. verklig massa av övriga] | |
; rr) NE SS 0,94] 0,88) 0,84] 0,82] 0,79

FRE TUSTOTERT rs or yes sota ia S ED a Seas 1,16

SR emellertid åtgången verklig
massa rundvirke till en std. för-;

Ma EnESIP SOM =: sr encore oket IE 1,09] .I,0 1,0 0,97| 0,96 05935] 0593
så förhålla sig avverknings- och

| transportkostnaderna för den verk- |
liga massa rundvirke, som åtgår | |
EN RES EO Se SOM tes ocean ee renjre 1536), Ejagl L IGO 0,94) 0,85] — 0,8| 0,78) 0,73
Om denna kostnad för rundvirket |
till I std. virke ur 8” timmer | |

sättes — 35 kr., blir kostnaden för
samma mängd av övriga tumtal kr. 47,60 41,60] 35,00 3200 29,73] 28,35| 27,30] 25,60
Summa kostnad för en standard |
från stubben till fartygets sida... 104,60 91,60] 79,00] 75»40| 725735] 70:35] 70,10 68,10
Till vinst och rotvärde återstå pr | | |
SR IDAS SN LEE SANNE 0 r SERA SA 15,10 33,50) 51,50 57,80] 74,83| 81,75) 89,20] 92,10

Då emellertid åtgången verklig | | |
I

massa rundvirke förhöll sig som 1,17 1,09 1,0 50 0,97] 0396] = O395l 0593
återstår pr kbf. verklig massa föl- | | |

TEE Er a/s NÄSET ARTAS 12,90 30,75] 51,30! 57580] 77320] 85,20/ 93»90] 99,00!
BUEr MODIN S. SÄLtES == I ol sluss sek 0,25 Bs FS RA 1,50] 1,65] 1,82 1,92]

dimension. (Jmfr ERNST ANDERSSON, cit. uppsats.) Man torde vid be-
dömandet av en tillväxtprocent icke kunna undgå att fråga, hur omkost-
naderna vid dess beräkning medtagits i kalkylen.

Nu kan ju frågas, vartill en så noggrann fördelning av omkostna-

20 O. ENEROTH.

derna egentligen skall tjäna, då ju i varje fall, hur man än fördelar, om-
kostnadssumman på skogen ej blir mindre och hushållningens resultat
eller skogsägarens rena nettobehållning i alla fall blir densamma. Härtill
kan svaras, att man vid den beräkning av de enskilda dimensions-
klassernas nuvarande värde på rot, som måste utgöra grunden och ut-
gångpnunkten för all skogsskötsel, som har räntabilitet som mål, icke
kan räkna med de medelpris för kostnaderna pr averkad kbm. eller
krona rå-netto, som gälla för den nuvarande skogsskötseln. Ty om man
så gör förutsättes bland annat, att (den nuvarande) proportionen i av-
verkningen mellan olika dimensioner även i framtiden skall kunna bibe-
hållas, d. v. s. att under en nu oreglerad skogs omförande till räntabelt
skick, och efter det räntabilitet uppnåtts, den nuvarande dimensionsför-
delningen skall kunna bibehållas. Då nu all sannolikhet föreligger för
att den framtida, räntabla skogsskötseln kommer att få syssla med andra
dimensioner i såväl förråd som årsavverkning än den nuvarande, och att
alltså de framtida kostnaderna i medeltal pr kbm. eller krona bliva andra,
måste detta förhållande medtagas i kalkylen och torde ej kunna bringas
1 räkning på annat sätt än här ovan skisserats. MVådan av en oriktig
fördelning av kostnaderna ligger naturligtvis däri, att man anser så-
som oräntabla och följaktligen utmönstrar delar av förrådet, som i verk-
ligheten äro fullt räntabla, och vilkas frånvaro i framtiden kommer att
göra sig gällande på ett kännbart sätt. (Jmfr tab. 4.)

Till slut torde böra särskilt framhållas, att hela ovanstående fram-
ställning angående skogsbrukets räntabilitet och de enskilda trädens värde
på rot naturligtvis endast gäller för skogsbruket såsom sådant. Om skogs-
ägaren åter själv förädlar virke från egen skog och man alltså vill ha
reda på de enskilda träddimensionernas värden för företaget, blir kalkylen
i viss mån annorlunda. Det är nämligen icke säkert, att exempelvis de
gängse köptimmerprisnotorna riktigt angiva de olika stockdimensionernas
relativa värden för sågverket. Åtminstone ser man sådana notor upp-
gjorda på sådant sätt, att för förädlingsarbetet en viss summa pr std
eller pr stock avdragits, oafsett stockens dimension. Emellertid måste
man vid beräknandet av de enskilda trädens värde för ett företag, som
förädlar virke från egna skogar, räkna med de olika dimensionernas olika
arbetsdryghet vid förädlingen, då ju all sannolikhet föreligger för fatt
exempelvis den nuvarande medelstocken vid sågverket icke vid över-
gång till räntabel skogsskötsel blir densamma och alltså den nuvarande
medelkostnaden pr std icke kan bibehållas. Följande kalkyl torde vara
av intresse. För förädlingsarbetet ha följande, så att säga officiellt
meddelade siffror antagits. (H. FAHLÉN: Norrländska skogsvårdskommit-
téns betänkande. V. Denna tidskrift, allm. delen, häft. 2—3 10730)

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 21

Kr. pr std.

Säågning, brädgårdsarbete och skeppning... 18,00

RS TAL OMCRE ok 0es 5 öde docka sne sed nns 2,00 20,00 kr.

Skatter, assurans, div: kostnader .........=- 8,00

KÖNPESIST OT CE SRALRASE ONE As LOL LES SM EA fe 2575 Ufs 3

Bjskonto och. vaxelkostnader ...... s....cses 2,75

TT] SEN RER rn egg EG EN Ne REAR SV SI FRE RE ANG GR 0,50 14,00 >

Räntor för driften, amortering å verk och
TT SIS) TITS fm RIS ES Mp rr RAA SE RAKARE AN IO,oo

Summa kr. pr std. 44,00 kr.

Av dessa kostnader böra arbetslöner och reparationer fördelas efter
de olika dimensionernas arbetsdryghet, övriga kostnader efter tillverknings-
värdet. De angivna siffrorna äro hämtade ur verkligheten; dock om-
bedes särskilt eventuella granskare ej bedöma kalkylens värde efter de
däri meddelade siffrornas överensstämmelse med förhållandena vid något
"visst sågverk. (Anm. Ovan angivna summa 35,0 kr. pr standard för av-
verkning och transport innefattar direkta arbetslöner + förvaltning och
tillsyn men icke skogsbrukets omkostnader i form av kultur och skatter.)

För den, som själv förädlar virke från egna skogar eller för företaget
ifråga är således en kbfot i skogen alstrad massa, som användes i form
av timmer med 8 tums topp, värd minst 4 ggr, mer än om samma mängd
användes i form av 6 tums timmer. Jämförelsen kan ju fortsättas: då
den verkliga massan virke i tvenne stockar med resp. 6 och 8 tums topp-

diameter förhåller sig som cirka 5 : 8, blir en 8 tums stock värd FE
5 X 0,25
6,4 ggr., mer än en 6 tums. Som bekant växer I kr. med 35 0 ränta
på ränta till 6,40 kr. på cirka 38 år. För en ränteenlig ökning i dia-
meter av 2 tum från 6 till 8 skulle således ej behövas större årsrings-
bredd än o,66 mm., vilket även i icke skötta skogar oftast torde upp-
nås. Ändock torde flertalet sågverksägare utan betänkande avverka träd
med 6” rotstock och dylik tillväxt — på sista tiden i räntabilitetens

missbrukade namn!

Som resultat av detta tyvärr något långrandiga resonemang, hoppas
jag har framgått, att det nuvarande skogsbruket icke torde vara så
alldeles hopplöst ställdt i räntabilitetshänseende. Vidare hoppas jag ha
påvisat, att skogsbrukets omkostnader och det sätt, på vilket dessa med-
tagas i beräkningar, spela en större roll för de enskilda trädens värde
och därmed för skogsbrukets räntabilitet, än man i allmänhet tänkt sig.

22 O. ENEROTH.

Till slut tillåter jag mig uttrycka den förhoppningen, att om de
båda tvistande parterna i fråga om skogsbrukets ekonomiska principer
ville göra full rättvisa åt alla de faktorer, som påverka trädens netto-
värden och i all synnerhet från början medräkna småvirkesdriftens dyr-
barhet, det skulle visa sig, att en räntabel skogsskötsel utan revolutionära
omstörtningar skall kunna uppbyggas på den nuvarandes grund.

Falun den 27 mars 1913.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914, H. I.

Varför är >»oräntabelt» skogsbruk berättigat?

Av NILS LINDEBERG.

Under diskussionen om lämpligaste omloppstiden för vårt skogsbruk
har en annan mycket viktig fråga trätt i förgrunden, nämligen frågan
om i vad mån och varför »oräntabelt» skogsbruk äger berättigande.

Vore det så väl, att vårt skogskapital på det stora hela taget gåve
fullgod ränta, d. v. s. förräntade sig lika väl som t. ex. penningar, in-
satta på en bank, så skulle denna fråga icke få så stor betydelse. En
del skogsmän hålla visserligen före, att medelgod skogsmark under ratio-
hell vård förmår giva fullt ut denna avkastning eller omkring 35 &,
under det att andra icke våga utlova mera än 25/00. Vi kanna. för
närvarande således icke med säkerhet, huru stor ränta en medelgod,
rationellt skött skog verkligen kan giva, åtminstone äro meningarna
därom mycket delade. Om man antager, att de, som lova minst 5 2,
hava rätt, men taga hänsyn till, att stora skogskomplex, i synnerhet i
Norrland och Dalarna, på grund av sitt avlägsna läge icke £unna under-
kastas den rätta skötseln, har man skäl att förmoda, att en stor del av
våra skogar ger en icke tillfredsställande avkastning, d. v. s. äro
oräntabel. Det är till och med antagligt, att det i vårt land finnes
stora arealer skogsmark med därpå befintliga skogar, som äro av så
dålig beskaffenhet, att de under inga förhållanden bliva räntabla.

Nu höjas som bekant röster för att det virkesförråd, som icke giver
»nöjaktig ränta,» d. v. s. är oräntabelt, skall — så fort ske kan — av-
verkas och det därigenom frigjorda skogskapitalet göras fruktbärande
på annat håll', eller, kort sagt: »växer ett träd i skogen ej lika fort
som penningarna på banken, så bort med det!» — De, som hylla dessa
teorier hava visserligen reserverat sig för det fall, då skogens uthuggande
kan inverka skadligt på klimatet och tillgången på vatten? samt även

1 Förmodligen kan man i många fall vinna full räntabilitet genom att förkorta omlopps-
tiden, .men att sänka omloppstidens längd för en redan befintlig skog är ju icke annat än
att frigöra ett oräntabelt skogskapital. För övrigt äro skogsmännen långt ifrån ense om
att en kort omloppstid verkligen är mera räntabel än en jämförelsevis lång sådan.

? Egendomligt nog reserverar man sig icke, så vitt jag vet, för det fall, då skogens ut-
huggning skulle förorsaka brist på husbehovsvirke för lantbruket!

24 NILS LINDEBERG.

framhållit, att skogens omloppstid icke får hållas så kort, att den natur-
liga föryngringen äventyras. Enligt dessa principer skulle troligen en
stor del av våra skogar antingen vara dömd till att förintas eller — i
de fall då detta skulle göra dem räntabla — komma att brukas med en
kortare omloppstid. I båda fallen kommer emellertid vårt lands skogars
totala afkastningsförmåga att betydligt reduceras.

Ur en privat skogsägares synpunkt är nog »räntabilitetsteorien» fullt
riktig. Vi tänka oss, att en person äger en skog med normal ålders-
fördelning, som under god vård i uthålligt bruk giver honom 4,000 kr.
om året i avkastning, men genom att på en gång avverka allt, som
säljas kan och sedan avyttra själva marken, erhåller han en summa av
100,000 kronor. Han köper därför en stads obligationer, på vilka han
sedan erhåller 5,000 kronor i årlig inkomst. Alla torde vara ense om,
att han gjort ett ekonomiskt fördelaktigt byte. Men vi taga ett annat
exempel. Antag, att ett sågverk är så beläget — t. ex. på en ö i
Nordsjön — att det för sin tillverkning av sågade trävaror är uteslu-
tande hänvisat till de på ön belägna egna skogarnas virkesförråd!.
Under förutsättning av uthålligt skogsbruk räcker detta nätt och jämnt
att fylla sågverkets behov av timmer. Sågverket giver en årlig vinst av
70,000 kronor, sedan omkostnader samt ränta å anläggningar och rörelse-
kapital, men ej å skogens realisationsvärde (d. v. s. skogskapitalet) från-
dragits. Så kommer man en vacker dag under fund med att man genom
att på kort tid avverka och som oförädlad vara exportera hela virkes-
förrådet samt därefter försälja anläggningarna och marken kan komma
upp till en summa av 1 mill. kronor. Men ingen förnuftig människa
gör den affären, då »bankräntan» å 1 mill. kronor icke överstiger
50,000 kronor. — Här hava vi kommit till det märkliga resultatet, att
skogskapitalet bör såsom sådant bibehållas, utan att vi alls känna den
så mycket omtvistade skogsräntan, men vi veta i stället, huru stor vinst
rörelsen i sin helhet giver. I detta fall bör alltså skogskapitalet såsom
skog bibehållas, huru stor eller huru liten ränta skogsbruket än må giva
å skogens realisationsvärde, ty rörelsen i sin helhet går med vinst, men
denna rörelse är till sin existens just beroende på att den äger skogs-
förrådet såsom sådant, då timmer för sågverkets behov icke från annat
håll kan erhållas.

Betrakta vi nu hela den svenska sågverksindustrien som ef företag,
och tänka vi oss även detta företag som ensam ägare av alla skogar,
varifrån denna industri hämtar sitt behov av timmer, göra sig i stort

! Vi antaga för enkelhetens skull, att samtliga skogsbestånd på ön äro av samma ränta-
bilitet. I praktiken kan detta aldrig bliva fallet, då bestånd av olika åldrar äro av olika

räntabilitet, även om de växa under samma förhållanden.

VARFÖR ÄR »ORÄNTABELT» SKOGSBRUK BERÄTTIGAT? 25

sett samma förhållanden gällande, ty sågverksindustrien kan icke hämta
sitt behov av timmer annat än från landets egna skogar och är alltså
till sin existens beroende av deras avkastning. Det vore alltså nog att
veta skogarnas realisationsvärde och vinsten å sågverksindustrien (vilket
är detsamma som vinsten å skogsbruket och sågverksindustrien, då skogs-
brukets avkastning blott är en av sågverksindustriens utgiftsposter, för-
utsatt att endast timmer produceras), för att avgöra, om skogsbruket ur
ekonomisk synpunkt bör bibehållas eller icke, 972 blott alla skogar vore
av samma beskaffenhet med avseende på räntabiliteten. Om vi antaga,
att skogarna i stort sett äro oräntabla, d. v. s. att medelräntabiliteten
för skogsbruket är lägre än vid andra näringar och kapitalplaceringar,
men att skogsbruket och sågverksindustrien betraktade som ex rörelse
dock »>»lönar sig», d. v. s. är nöjaktigt räntabelt eller mer än nöjaktigt
räntabelt, så beror detta på, att den förlust, som vi lida å skogsbruket
genom att vi icke erhålla nöjaktig ränta å skogens realisationsvärde,
uppväges av vinsten å sågverksindustrien i och för sig. Matematiskt
kunna vi uttrycka detta på följande sätt.

Vi antaga, att hela skogsförrådets realisationsvärde är a (kronor), den
gängse bankräntan är $ 2, nettovärdet av skogsförrådets årliga avkast-
ning utgör $, & av realisationsvärdet” samt vinsten å sågverksindustrien

z ATA rap VER NED
utgör 6 (kronor) årligen. Enligt formeln 7 = ED få vi, att den årliga

bankräntan å skogskapitalets realisationsvärde är

Är skogsbruket oräntabelt, är p > p,, varav följer, att (1) > (2). Skill-
naden mellan dessa båda värden är den direkta förlusten å skogsbruket.
Är denna förlust större än 6, går hela rörelsen, d. v. s. skogsbruket och
sågverksindustrien, med förlust, är den lika med 565, går det nätt och
jämnt ihop, men är den mindre än 6, går rörelsen med vinst. Villkoret
för att det oräntabla skogsbruket i förening med en vinstgivande såg-
verksindustri skall vara ekonomiskt berättigat uttryckes alltså genom
relationen :

106-100

! Härmed är icke sagt, att detta är just den ränta, vi hava rätt att fordra å skogsbruket,
men för enkelhetens skull användes uttrycket bankränta.
4, är alltså i detta fall medelräntabilitetssiffran för skogsbruket.

26 NILS LINDEBERG.

Hittills hava vi fäst oss blott vid medelräntabilitetssiffran för hela
landets skogsbruk, men som bekant är räntabiliteten högst olika hos
olika skogsbestånd. Om därför även 4, är tillräckligt stor för att i detta
fall satisfiera relationen (3), är det ju tänkbart — ja, mycket troligt —
att vid vissa bestånd räntabiliteten är så låg, att 2, icke kan satisfiera
nämnda relation. Detta kommer då att inträffa vid de sämsta bestån-
den. Vi måste därför känna skogsbrukets räntabilitet vid varje bestånd
eller beståndsgrupp och pröva, om det i varje särskilt fall funna /:-
värdet satisfierar relationen (3) för att kunna avgöra om skogsbruket ur
ekonomisk synpunkt bör bibehållas eller icke. Vi skola alltså jämföra
förluster å skogsbruket med vinsten å sågverksindustrien för att kunna
avgöra, om skogskapitalet bör såsom sådant bibehållas eller icke, Som
jämförelseobjekt kan man exempelvis välja årliga avkastningen å ett visst
skogsförråd och vinsten å den kvantitet sågade trävaror, som därav till-
verkas. Nu är vinsten visserligen olika för olika sågverksägare, men
detta beror på att alla verk icke arbeta under lika gynnsamma omstän-
digheter, varför man dock teoretiskt taget kan tala om en för hela såg-
verksindustrien och ett visst år konstant vinst. I praktiken kan man ju
räkna med medelvinsten för samtliga sågverk. — Ovan föreslagna jäm-
förelseobjekt förutsätta, att skogen endast producerar timmer, vilket nu-
mera sällan är fallet, varför saken i verkligheten naturligtvis blir högst
betydligt invecklad och hänsyn även måste tagas till andra virkessorti-
ment och de industrier, som konsumera desamma.

Om vi blott kände den verkliga nettovinsten å sågverksindustrien, de
olika skogsförrådens räntabilitet och realisationsvärde vid olika åldrar,
kunde vi också avgöra, i vilka fall skogskapitalet som sådant borde bi-
behållas eller realiseras, samt de fall, då en annan omloppstid borde in-
föras. Vad som nu är att räkna som den rätta nettovinsten å sågverks-
industrien, är säkerligen mycket svårt att avgöra (av skäl, som det skulle
föra alltför långt från ämnet att här gå in på). Däremot får man väl
taga för givet, att våra skogsmän snart skola vara på det klara med
sättet att undersöka och beräkna ett skogsförråds räntabilitet, och man
arbetar ju f. n. på att få till stånd en taxering, som skall giva oss känne-
dom om hela landets skogar, deras beskaffenhet och värde.

Oaktat vi således f. n. sakna de uppgifter, som behövas för att be-
svara frågan, om det oräntabla skogsbruket ur ekonomisk synpunkt bör
bibehållas eller icke, kunna vi dock med tillhjälp av befintliga uppgifter
för sågverksindustrien och genom att giva de oräntabla skogsförråden
en gemensam fingerad — men dock rimlig — räntabilitetssiffra uppställa
en kalkyl, som åtminstone i någon mån klargör, huru ovan anförda
teorier taga sig ut i praktiken.

RR

VARFÖR ÄR »ORÄNTABELT» SKOGSBRUK BERÄTTIGAT? 27

År 1911 exporterades från Sverige c:a g900,000 standards plankor,
battens och bräder, vilket inbragte en försäljningssumma av i runt tal
132 mill. kronor. Samma år exporterades splitved, läkt och stäver m. m.
till ett värde av omkring 14 mill. kronor, varav åtminstone för 10 mill.
kunna anses tillverkade av avfallet vid försågningen av ovanstående
900,000 standards. Av avfallet tillverkades dessutom efter o,3 läst per
sågad standard 720,000 läster träkol, vilket efter ett pris av 10 kronor
per läst gör i runt tal 7 mill: kronor. Vi få alltså:

Plans, battens. ock bratlef cccccccéhsissscies 320 mill. kronor.
Splitved, läkt och istäver mm. IM. .....nc.c TO >
ITE AG NA NS a SEEN NE EN le TERRAN SN PIE »

Summa 149 mill. kronor.

149 mil. är alltså den exporterande sågverksindustriens bruttoinkomst.
Om man beräknar, att till en standard plank, battens och bräder åtgå
10 m3 timmer efter mittmätning till ett pris av 3,50 kronor per m3 på
rot, så finna vi, att ovanstående produkters rotvärde är (900,000. 10.3,50 =)
32 mill. kronor. Det behöves alltså ett skogskapital, som kan lämna
en årlig avkastning i timmer till ett värde av 32 mill.," för att kunna
tillverka g900,000 standards plank, battens och bräder jämte biprodukter
vid sågverken.

Vi tänka oss nu det till sågverksindustriens tjänst stående skogskapi-
talet uppdelat i två delar, a och b, vars absoluta avkastningsförmåga
säväl till kvantitet som kvalitet äro lika stora, d. v. s. de giva vardera
en nettoavkastning av )32: 2 =) 16 mill. kronor ärligen.? A-förrådet, an-
taga vi, giver fullgod ränta 3å sitt realisationsvärde, men b-förrådet blott
3 0. Efter denna räntefot och med en ränta av 16 mill. skulle denna

16. 100

senare del alltså hava ett realisationsvärde av (= — =) 533 mill. kro-
I

nor, vilket kapital, rätt placerat, giver en årsinkomst av 26,35 mill. efter 5 9.
Genom att realisera b-förrådet skulle vi få en ökning i årsinkomsterna
på (26,;—16 =) 10,5 mill. kronor, eller med andra ord, genom att bibe-
hålla detsamma göra vi en årlig förlust av 10,5 mill. — Men realisera
vi b-förrådet, är därmed också skogarnas totala avkastningsförmåga re-
ducerad till hälften, varav följer, att sågverksindustrien måste inskränka
sin årsproduktion till hälften av vad den nu är, varigenom även dess
bruttoinkomster minskas med hälften eller 74,5 mill. kronor.

! Härvid antages för enkelhetens skull, att timmerpriserna varje år äro lika.
> Egentligen skulle ju en del förvaltningskostnader m. m. fråndragas dessa 16 mill. för

att giva oss det verkliga nettot, men torde detta här icke spela någon roll.

28 NILS LINDEBERG.

Vi vilja nu helt approximativt undersöka, huru ovannämnda summa,
74,5 mill., är sammansatt. Först hava vi råvaran, 16 mill., så utgöra
försäljningsprovisioner, diskontorabatter m. m. omkr. 5 2 av försäljnings-
summan, säg 3,5 mill. Huru stor del av bruttoinkomsterna som åtgår
till det i anläggningarna (varibland även flottleder), bundna kapitalet,
är svårt nog att avgöra. För verkstadsindustrien har den kunnat be-
räknas till 10 å 11 Z, men är den säkerligen mycket mindre för såg-
verksindustrien. Om vi antaga, att den utgör 6 å 7 & få vi i runt tal
4,5 mill. kronor, och avskrivningarna kunna beräknas till samma belopp.
Likaså är det svårt att säga, huru mycket förbrukningsartiklarna (olja,
maskinremmar, flottningssmiden, m. m.) gå till, men kunna vi låta denna
utgiftspost representeras av 2,3 mill. Återstoden blir dels arbetare och
tjänstemannalöner, dels vinsten å rörelsen.

Av ovanstående utgiftsposter förtjänar räntan å anläggningarna, 4,5
mill., att särskilt observeras. Det i anläggningarna bundna kapitalet
vore nämligen endast till ringa del realiserbart, om sågverksindustrien
skulle tvingas att inskränka sin produktion till hälften, ty då skulle även
motsvarande del av anläggningarna bliva så gott som till ingen nytta,
och det i desamma bundna kapitalet till största delen förfaras. Vi komma
därför att tillskyndas en årlig ränteförlust av åtminstone 3,3; mill., om
hälften av våra sågverk skulle nedläggas. Vi få alltså:

Ränteviust genom realisation av skogskapi-

tale END RUE EON Fr beses AS sb ad 10,5. mill.C kr:
Avgår större delen av räntan å det i an-

läggningarna bundna Kapitalet... .......<c..... Ip5r RRA

Räntevinst, netto 7 mill. kr.

Arliga försäljningssumman var 74,s mill. kr., därav:

HAV AO EA (ENN) VERS AE AR secs (ör aa IE
[NOS NSETENDENN TE scoo40ssspocassossgpssncsossdsskypdgdde 305 >
NENatEL, Ch (Ghalle KORGEN orsogsosunsousogasodsssabodsssJSLNEE 4,5 »
AVSKFLVDINS al fat GOT ES EE ne SA RER

förbrukningsattiklar och fOIMEiSe buss... 2155 »

SYubnabnalel sj oaokUll lige
AKDEGSLOMET KOCH CEST me or Sa Sa SE 43,5

Summa 74,5 mill. kr.
Vi känna, som sagt, icke vinsten å sågverksindustrien, men om vi för

ett ögonblick antaga, att den utgör 10 9o av bruttoinkomsten, få vi en
summa av c:a 7,s mill., vilket alltså uppväger dess räntevinst av 7 mill.,

VARFÖR ÄR »ORÄNTABELT» SKOGSBRUK BERÄTTIGAT? 29

som vi gå miste om genom att icke realisera b-förrådet. Vinsten må
nu vara något större eller något mindre än 10 2, den må räcka till att
uppväga förlusten å skogsbruket eller icke, så hava vi dock alltid det
goda i behåll, om vi bibehålla b-förrådet, att vi bevara en mycket stor
summa i årliga arbetslöner åt landets befolkning. (Är vinsten i verk-
ligheten 10 94 d. v. s. 7,5 mill. och kalkylen i övrigt riktig, så skulle
(43,5 — 7,s =) 36 mill. utgöra arbetsförtjänster och löner.)

Som emellertid av siffrorna i ovanstående kalkyl endast en — likväl
den största — är verkligt känd, nämligen uppgiften om sågverksindu-
striens och därmed hela rörelsens bruttoinkomstar, hava vi härmed inga-
lunda 6bevwzsat, att ett skogsbruk, som förräntar sig efter blott 3,90, äger
ekonomiskt berättigande, men vi kunna alltid draga den slutsatsen, aft
den relativt lilla räntevinst, som uppstår genom att det oräntabla skogs-
kapitalet frigöres och placeras på rätta stället, motsvarar en mycket stor
minskning i sågverksindustriens bruttoinkomster, samt berövar vårt folk
tillfälle till en högst avsevärd arbetsförtjänst. Som vi emellertid räknat
med sannolika siffror, giver kalkylen även vid handen, att det är mycket
troligt, att ett skogsbruk med ovan angivna låga räntabilitet är e£ono-
miskt riktigt, den sociala sidan av saken oavsedd.

Vi hava nu endast hållit oss till den exporterande sågverksindustrien
och dess timmerfångstskogar, men genom att på samma sätt klargöra
skogsbrukets ställning till och nödvändighet för bergsbruket, cellulosa-
industrien och — last but not least — lanthushållningen skola vi säker-
ligen bliva övertygade om att skogsbruket spelar en avgörande roll för
hela vårt näringsliv, och att en minskning av det befintliga skogskapi-
talet med därav följande inskränkning av våra skogars totala avkastnings-
förmåga (den må nu ske genom det oräntabla skogsbeståndets uthugg-
ning eller genom omloppstidens sänkning) motsvaras av en procentuellt
lika stor inskränkning av våra av skogsbruket beroende näringar, och
skulle därför verka omstörtande på så gott som hela vårt ekonomiska

liv." Det är föga troligt, att den direkta vinsten av de oräntabla sko-
garnas frigörande skulle kunna uppväga de skador — ekonomiska och
sociala — som därav bleve följden.

Vägen till visshet i detta viktiga spörsmål är utan tvivel, att först
lära känna vårt skogsförråds storlek och värde samt de olika skogsmar-

! Det kanske invändes, att skogarnas produktionsförmåga väl skulle kunna bibehållas eller
rent av ökas, oaktat skogskapitalet minskades, nämligen genom att medelst intensiv skogs-
vård göra det mera räntabelt. Detta torde dock gälla blott i enstaka fall, nämligen där en
bättre vård är möjlig och i alla händelser endast vid en måttlig minskning av skogskapita-
let. Beträffande hela landets skogar och en avsevärd minskning av skogskapitalet torde

denna invändning sakna betydelse.

30 NILS LINDEBERG.

kernas avkastningsförmåga (räntabilitet) i olika åldrar, samt sedan fullt
klargöra skogsbrukets ställning till de andra näringarna och deras av-
kastningsförmåga.

Redan på frågans nuvarande — outredda — ståndpunkt tyder mycket
på att vi böra bibehålla våra skogar vid deras nuvarande avkastnings-
förmåga eller sträva efter att höja densamma. De norrländska sågver-
ken klaga redan nu högljutt över svårigheten att skaffa timmer, och läns-
jägmästarna rapportera från alla håll, att den årliga avverkningen över-
stiger tillväxten, och värre blir det naturligtvis år från år, ju längre över-
avverkningen fortskrider, vilket visar, att vi behöva all den avkastning
skogen förmår giva. Skulle vi emellertid en gång enas om att, bort-
seende ftån räntabilitetskravet, söka sträva efter största absoluta avkast-
ning från skogarna och skogsmarken, ser det ledsamt nog ut, som om
privata och nationella intressen många gånger komma att stå stridande
mot varandra (såsom t. ex. i fråga om den enskilde skogsägaren i bör-
jan av denna uppsats), då det ju för en privatperson alltid måste vara
fördelaktigast att förvandla det oräntabla skogskapitalet i penningar, för
så vitt det nu icke går an att göra det räntabelt. Det vore därför
önskligt, att skogshushållningen på lagstiftningens väg bragtes in på rätta.
banor, så fort denna fråga blivit tillfredsställande utredd, och — innan
det blir för sent.

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT.

Redogörelse för verksamheten vid statens
skogsförsöksanstalt under år 1913.

Jämlikt föreskriften i $ 10, mom. '11 av Kungl. Maj:ts nådiga instruk-
tion för statens skogsförsöksanstalt av den 23 oktober 1912 äro följande
berättelser över de båda avdelningarnas verksamhet under år 1912
upprättade.

I. Skogsavdelningen.

Från januari till slutet av april månad pågingo inarbetena med be-
arbetning av insamlat material. Förutom den tid, som kräves för kassa-
redovisning och ett flertal löpande ärenden 3å denna avdelning, voro
föreståndaren och de båda skogsbiträdena sysselsatta med uträkningar
av uppskattningstal från försöksytorna samt därmed i samband stående
beräkningar. Dessutom verkställde föreståndaren en utredning rörande
1911 års skogsvårdsstyrelsemötes begäran hos Kungl. Maj:t om utfär-
dande av föreskrifter om mera detaljerade, likformiga undersöknings-
metoder rörande analysering av skogsfrö. Härpå grundat förslag avgavs
till Kungl. Maj:t den 26 maj 1913.

Assistenten påbörjade i kungl. biblioteket och i landtmäterikontoret
studier av där befintligt material rörande ljunghedarnas forna utbred-
ning. Härjämte bearbetade han utförda anteckningar om äldre försök
för erhållande av återväxt i övre Norrland.

Fältarbetena påbörjades i slutet av april månad och fortgingo med
smärre avbrott till början av oktober månad, men beträffande kartlägg-
ningen av ljunghedarna ända till jul.

En väsentlig del av fältarbetet upptogs som vanligt av nyanläggning
eller revisioner av försöksytor för tillväxtunrdersökningar eller gallrings-
studier.

För detta ändamål ha sålunda under året anlagts följande nya ytor:

N:o 234 i 100-årig barrblandskog (krongallring) å Skagersholms kronopark i Västergötland
» 235 183: 3 » ( » ) >» » » i »
> 236 i 52-> » ( » ) » » > i »
CSS i 56- >» > ( » ) » » > i »

32 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT.

N:o 260 i 55-årig bokplantering (krongallring) å Ombergs kronopark i Östergötland

» 261 i 53-» silvergranspl. » » » i »
» 262 i 48- » ekkultur > » » 1 »
Pr203 i 53- » silvergranspl. (krongallring) » » » i »
264 i 220-årigt granbestånd (tillfällig) » Småträskhedens = >» i Västerbotten
265-15 > » (krongallring) » Dalmyrlidens » i »
» » II i 1145- » » (stark lågg.) » » » i »
> 207 i 136- » (krongallring) » Offerdals kyrkoherdeboställe i Jämtland
» 268 1 ITS > » ( » ) » » » i »
» 269 i 185- » >» (beredningshuggn.
och föryngringsstudie) » > » i >
270 i 200- » granbestånd (orörd urskog) » » i »
Själ SNR i -70-årig fjällbjörkskog » Medstugans » i »
202 i 58- » tallskog, självsådd å ljunghed å Tönnersjöhedens kronopark i Halland
FI203 i 21- » pl av tall och gran » > » > » i »
SINPOA i 22-» plantering av gran » » » » » i »
SR275 NE 0-5 sådd av tall » » » » i »
soNO i 33-årigt björkbestånd ERE » Ö. Bullarens kronopark i Bohuslän
2 i 52-» lärkbestånd » Lesjöfors » i Värmland
SL FARS i 54- » granbestånd > » > i >
eller sammanlagt 2 tallytor, granytor, 5 ytor i barrblandskogar, 2

björkytor, 2 silvergransytor, 1 lärk-, 1 bok- och 1 ekyta.

Vidare ha 27 äldre försöksytor i tallbestånd blivit reviderade, näm-
ligen å Revsunds kyrkoherdeboställe och Galhammars kronopark i Jämt-
land, Åkers bruks rekognitionsskog, Åkers häradsallmänning och Ö.
Rekarnes häradsallmänning i Södermanland, å Klövdala, Hessleby, Göta-
ströms och Lunnarsbo kronoparker samt Ö. Holavedens häradsallmän-
ning och kronoegendomen Nöbbeled-Hulugård, alla i Småland. I sam-
band med resorna för dessa ytor ha slutligen 56 äldre försöksytor be-
sökts för vissa kompletteringsarbeten såsom trädens klassificering eller
för uppmätning av vindfällen. Under årets provytsarbeten ha uppmätts
följande antal provstammar eller utgallrade stammar, varvid även bar-
kens tjocklek utrönts på de flesta stammarna.

| Stående prov- | Fällda Pprov- | Se |

Uppmätt Summa |

RE fa td STL KAre stammar stammar = gallringsvirke PpR 1 undersökta |

| antal antal lirantalnträd 4 seas träd

| | | | antal träd

I I I I

RADE RT ON CAN 409 268 2530 | 707 3701
(CIiE Hi VN öS KRASA SA RAG 5S 273 1,216 -- 1,542
Björk arv TtSL LSN. — 42 28 -— 70
TOK SEE NE ar CN 38 12 a = 50
Bkilsig 7 38 69 — — 107
SUVEISLAN fee osekesns 44 = = 44
TEST Kr R a RE ÅG —- 20 | — -- 20

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. 33

Sådd- och planteringsförsöken i Norrland ha under året fortgått. Å
de fält, som anlagts på kronoparkerna Ovansjö (Gästriklands revir),
Oxböle (Bispgårdens skolrevir) och Alträsk (Bodens revir) för samlande
av erfarenhet om lämpligaste såningstiden ha nya parceller besåtts så-
väl på våren som hösten, varjämte verkställts en första revision av fjol-
årets sådder.

De små såddfälten å Oxböle och Flobergsskiftet i Bispgårdens skol-
revir samt å Kuortesrova och Kavahedens kronoöverloppsmarker i Gelli-
vare revir för utrönande av norrländska tallfröets markgroningsprocent
ha reviderats.

De under åren 1911 och 1912 anlagda omfattande planteringsförsöken
på sammanlagt omkring 15 hektar för studier av proveniensfrågan rörande
det svenska tallfröet ha reviderats samt, så långt befintligt plantmate-
rial det medgivit, även hjälpplanterats. En första upplysning om dessa
försök ingår i den utav avdelningens assistent under året publicerade
uppsatsen »Om självsådd och skogsodling i övre Norrland».

Även försöksanstaltens äldre ytor för proveniensstudier ha under året
reviderats, nämligen ytan 113 (med. 12 avd.) å Gersjölandet i Fors soc-
ken, Jämtland och 112 (med 12 avd.) å Hessleby kronopark i Småland
samt ytan 18 (med 9 avd.) å Tönnersjöhedens kronopark i Halland och
ytan 49 (med 35 avd.) å Ollestads kronopark i Västergötland.

Frågan om lämpligheten av att i landets skogar uppdraga främmande
Skogsträd har under året endast i någon mån blivit behandlad. Så har
en försöksyta i lärkbestånd uppskattats vid Lesjöfors i Värmland samt
2 silvergransytor å Omberg.

Vidare har på Ollestads kronopark i Västergötland å en areal av 0,80
hektar utsatts en del plantor, vilka erhållits som gåva av Deutsche
dendrologische Gesellschaft med önskan att de försöktes i Sverige.
Dessa tillhöra följande arter: Abies nobilis, sachaliensis, umbilicata och
Veitchi, Picea Alcockiana, nigra och orientalis samt Pinus flexilis.

Mycken tid har under sommaren ägnats åt ljunghedarna. Å krono-
parken Tönnersjöheden ha anlagts 4 stycken provytor för bedömande
av utförda sådder och planteringar samt uppkommen självsådd å ljung-
mark. Vidare har avdelningens föreståndare tillsammans med den na-
turvetenskapliga avdelningens föreståndare besökt ljunghedarna i Bohus-
län samt studerat därstädes utförda planteringar.

På grund av Kungl. Maj:ts förslag ställdes av 1913 års riksdag ett
anslag av 7,500 kronor till skogsförsöksanstaltens förfogande i och för
kartläggning av sydvästra Sveriges ljunghedar. Anslaget har under året
helt förbrukats och större delen av ljunghedarna ha blivit kartlagda.
Föreståndaren har för att igångsätta arbetet lett åtskilliga exkursioner

3. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

34 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT.

med engagerade kartläggare och har sedan företagit upprepade inspek-
tionsresor, på det att arbetet skulle bliva utfört så enhetligt som möjligt.

De spridda ljunghedarna inom Skaraborgs län i Laske, Vilske, Var-
tofta, Barne, Frökinds, Viste och Redvägs härad ha kartlagts av skogs-
eleven J. G: BROLIN.

Inom Älvsborgs län har kartarbetet i Gäsene härad utförts av e. jäg-
mästare EINAR KARLSSON och övriga delar av länet av e. jägmästare
K. I. HISSING, med undantag av Ale och Vätle härader, som ännu åter-
stå att rekognoscera.

Inom Göteborgs och Bohuslän har skogseleven EINAR ANDERSSON
undersökt Vette, Sörbygdens och Bullarens härader, skogseleven J. G.
BROLIN Tanums socken, och e. jägmästaren EINAR KARLSSON den övriga
delen av länet.

Halland har varit uppdelat på 5 kartläggare. Skogseleven ROB. SKÖLD
har kartlagt Fjäre härad, skogseleven L. MATTSSON större delen av
Himble härad, skogseleven K. MONTGOMERY Faurås, Årstads och Halm-
stads härader samt Breareds socken av Tönnersjö härad, skogseleven K.
T. STREYFFERT större delen av Höks härad och e. kronojägare K.
JOHANSSON återstoden av länet eller Viske härad, delar av Himble,
Tönnersjö och Höks härader.

Jönköpings och Kronobergs län ha i dess helhet kartlagts av e. krono-
jägare K. JOHANSSON, som även medbunnit att rekognoscera västra de-
len av Blekinge.

Inom Kristianstads län har skogseleven B. O. JUNGSTEDT kartlagt
västra delarna av N. Åsbo härad och fil. kand. C. MALMSTRÖM de mel-
lersta delarna av länet. Omkring halva länet återstår emellertid att un-
dersöka.

Malmöhus län slutligen har till större delen rekognoscerats av e. krono-
jägaren G. MELLSTRÖM. Endast några få socknar återstå att undersöka.

Uträkningen av ljunghedarnas areal har påbörjats, men ännu ej hun-
nit avslutas. Arealen synes emellertid bliva avsevärt mindre, än vad
hittills antagits.

I oktober månad företog avdelningens föreståndare med särskilt av
Kungl. Maj:t anvisade medel en veckas resa i Södermanland, Östergöt-
land, Småland, Halland och Skåne för att demonstrera försöksanstaltens
undersökningar för norska statens stipendiat, skogforvalter A. BARTH,
som vistats vid försöksanstalten cirka 6 veckor för att studera dess un-
dersökningar och organisation. I samband med denna resa ägde också
ett sammanträffande rum med danska försöksväsendets ledare, professor
A. OPPERMANN.

NE

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. 35

Under hösten har i övrigt bearbetning av insamlat material pågått.
Föreståndaren har liksom de föregående åren bearbetat kronojägarnasrap-
porter om frötillgången, samt såsom bidrag till kännedom om barrbland-
skogen särskilt behandlat trenne försöksytor å Skagersholms kronopark.
Vidare har hans tid upptagits av utarbetande av nya förslag till skogs-
avdelningens inredning och dess instrumentsutrustning i anstaltens nya
byggnad.

Assistenten har avslutat sina undersökningar om självsådd och skogs-
odling i övre Norrland. Skogsbiträdena ha varit sysselsatta med uträk-
nande av uppskattningsresultat från försöksytorna, och skrivbiträdet har
renritat ett antal kartor över försöksytor, som komma att exponeras på
Baltiska utställningen i Malmö.

Av' »Meddelanden från statens skogsförsöksantalt> har under året
tryckts häftet 10, omfattande 218 sidor (förutom resuméer å tyska språ-
ket samt förteckning över erhållen litteratur) med 67 illustrationer i tex-
ten och 2 tavlor. I detta häfte har skogsavdelningen publicerat:

ALEX. MAASS: Avsmalningen i stammens nedersta delar hos tallen och
granen.

: Trädhöjderna i normala tallbestånd.

GUNNAR SCHOTTE: Redogörelse för verksamheten vid statens skogs-
försöksanstalt under år 1912. I. Skogsavdelningen.

: Skogsträdens frösättning hösten 1913.

: Trenne gallringsytor å Skagersholms kronopark. Ett bidrag till
kännedom om barrblandskogen.

EDVARD WIBECK: Om självsådd och skogsodling i övre Norrland.

Stockholm den 11 januari 1914.
GUNNAR SCHOTTE.

36 NATURVETENSKAPLIGA AVDELNINGEN.

II. Naturvetenskapliga avdelningen.

Första delen av berättelseåret, januari —maj, upptogs uteslutande av
innearbeten.

De under sommaren 1912 insamlade humusproven från sydvästra
Sveriges ljunghedar undersöktes närmare för att fastställa i vad mån
deras yttre olikheter, såsom i avseende på färg, konsistens etc. vore ett
uttryck för biologiska skiljaktigheter. För detta ändamål undersöktes
proven bakteriologiskt medelst den s. k. REMYSKA metoden. Det som
i första rummet blev föremål för närmare studier var jordprovens för-
måga att av pepton bilda ammoniak. Peptonspaltningsförmågan kan
anses utgöra ett uttryck för den hastighet, varmed det i jorden befint-
liga kvävet göres tillgängligt för växterna. Hos det övervägande an-
talet undersökta humusprov visade det sig, att peptonspaltningsförmågan
varierade med jordens godhetsgrad, så att ju bättre humusformen är,
dess livligare är peptonspaltningsförmågan. Även från andra delar
av Sverige, särskilt Norrland, insamlade humusprov undersöktes på
samma sätt, även i detta fall kunde en parallellism påvisas mellan pep-
tonspaltningsförmågan och humusformens beskaffenhet i övrigt. Det är
därför möjligt att man på denna väg skall kunna komma till en närmare
karaktäristik av olika humusformer och deras egenskaper samt de för-
ändringar, som dessa undergå under skogarnas olika behandling.

Assistenten utarbetade under denna tid en ingående undersökning av
en på flera ställen i Sverige uppträdande sjukdom på granen, yttrande
sig i toppens avtorkande, förorsakad av angrepp av en parasitsvamp.
Därjämte bearbetade han det material av lägre djur, som insamlats i
marken i sydvästra Sveriges ljunghedar under augusti månad 1912. En
rapport till Domänstyrelsen utarbetades angående husrötans uppträdande
i byggnaderna vid Malingsbo, grundad på en under föregående höst
vidtagen undersökning.

Första dagarna i juni togo utearbetena sin början. Föreståndaren och
assistenten besökte först Hökensås häradsallmänning i Vartofta revir,
Västergötland. Här undersöktes närmare orsakerna till de föryngrings-
svårigheter, som lokalt uppträda i de där förekommande magra hed-
markerna i anslutning till de observationer, som där påbörjades för flera
år sedan. Ett besök avlades å Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses för-
söksfält med lupinodling för att befrämja tallplantornas första utveckling.
Under besöket å Hökensås gjordes även försök med tärgfotografering
af jordprofiler.

De 5—10-åriga tallplantorna i kulturerna inom omradet voro starkt
angripna av en abnorm barrfällning. En undersökning av orsakerna

NATURVETENSKAPLIGA AVDELNINGEN. Sf

till denna företeelse påbörjades av assistenten. Sedermera förlade denne
sina undersökningar dels till Omberg, dels till Hessleby kronopark i
norra Småland, där hans tid huvudsakligen upptogs med att undersöka
huruvida man medels den RAUNKIAERSKA metoden skulle kunna utföra
beståndsanalyser tillräckligt noggranna för att klargöra gallringarnas in-
flytande på markbetäckningens utveckling. Vidare fortsattes här under-
sökningarna över tallplantornas abnorma barrfällning. Föreståndaren
besökte skogsavdelningens försöksfält på Götaströms kronopark för att
undersöka resultatet av de där utförda gödslingsförsöken.

Senare delen av juni, hela juli och början av augusti använde före-
ståndaren för undersökningar i Norrland. Till en början gjordes en
del undersökningar å försöksfälten å krpk. Ö. Jörnsmarken i Jörns revir
samt vid Fagerheden, Rokliden och Önusberg i Piteå revir. Därefter
företogs en resa till Gellivaretrakten, huvudsakligen i ändamål att under-
söka utvecklingsgången hos randformationerna vid myrar och försumpade
skogsmarker kring det stora myrkomplexet Sjaunjaape. Under en vecka
företogos därefter en del undersökningar å utdikade myrar och försum-
pade skogsmarker i Ångermanland, som förut varit föremål för avdel-
ningens observationer. Sedermera förlades arbetena till avdelningens
försöksfält å kronoparken Kulbäcksliden. Försöksfältet utvidgades ganska
betydligt, i det att de närmaste omgivningarna noggrant kartlades i ska-
lan 1:400. Dikningsledaren inom distriktet, e. jägmästaren JOHN WALL-
MARK, uppgjorde en större karta över den trakt av kronoparken, där
försöksfältet är beläget, varjämte en dikningsplan uppgjordes såväl för
försöksfältet som för den omgivande trakten. I dikesprofiler undersöktes
försumpningsformationernas utvecklingshistoria. De vanliga skogsmossar-
nas och vitmossarnas biologi studerades jämte deras inverkan på mar-
kens fuktighet. Assistenten dels deltog i dessa arbeten, dels fortsatte
sina undersökningar angående den RAUNKIAERSKA metoden. Färgfoto-
grafier togos av jordprofiler såväl i normal som i försumpad skogsmark.

Under återresan från Kulbäckslidan gjorde föreståndaren ett besök å
brandfälten mellan Selsjön och Skorped, där jordprov togos för bakterio-
logisk undersökning, varefter han deltog i Skogsvårdsföreningens jämt-
landsexkursion.

Senare delen av augusti månad ägnade såväl föreståndaren som assi-
stenten åt ljunghedsundersökningar. Assistenten koncentrerade sina ar-
beten på en undersökning av markens lägre fauna, föreståndaren på
humusformernas bakteriologiska egenskaper. Under senaste delen av
augusti företog den senare tillsammans med skogsavdelningens förestån-
dare en rekognosceringsresa över Bohusläns ljungmarker.

Under senare delen av september företog föreståndaren en resa till

3 fe) NATURVETENSKAPLIGA AVDELNINGEN.

Hökensås för att i mark med ortsten utföra försökssprängningar med det
av nitroglycerinbolaget i marknaden införda nya sprängämnet agridyna-
mit. Ett parti agridynamit ställdes av bolaget gratis till förfogande för
dessa försök. Sedan den så gott som ogenomträngliga ortstensmarken
genom sprängningen luckrats, skola försöksplanteringar utföras på de på
detta sätt beredda markerna. Från Hökensås gjordes en resa upp till
Lesjöfors, där några kompletterande undersökningar utfördes å det där
belägna försöksfältet.

Med september månad slutade de egentliga utearbetena. De insam-
lade jordproven hava under den återstående delen av året undersökts
med hänsyn till de bakteriologiska egenskaperna. Då proven från brand-
fältet mellan Skorped— Selsjön lämnat mycket intressanta resultat, gjorde
föreståndaren under senare delen av oktober ett kortare besök på plat-
sen för att insamla nya prov och komplettera iakttagelserna från augusti
manad.

Assistenten undersökte närmare den under sommaren 1913 allmänt
uppträdande abnorma barrfällningen hos tallen och gjorde likaledes i
oktober en resa till norra Småland för att fullständiga sommarens under-
sökningar.

I slutet av oktober gjorde föreståndaren en resa till Lesjöfors i Värm-
land för att demonstrera det där befintliga försöksfältet för den norska
forstmästaren AGNAR BARTH, som med anslag av norska staten en tid
vistades vid försöksanstalten för att studera dess arbetsmetoder och dess
organisation.

Vad författareverksamheten beträffar har föreståndaren huvudsakligen
varit upptagen med att skriva Värmlandskommissionens betänkande,
medan assistenten T. LAGERBERG publicerat tvenne avhandlingar i an-
staltens meddelande, nämligen:

Granens topptorka

En abnorm barrfällning hos tallen.

Under hösten utarbetades nya förslag till den naturvetenskapliga av-
delningens inredning och instrumentella utrustning i den nya byggnaden
vid Frescati. Tillsammans med föreståndaren för skogsavdelningen upp-
gjordes förslag till ordnande av undervisningen i marklära och skogs-
zoologi vid den nya skogshögskolan.

Stockholm den 12 januari 1914.
HENRIK HESSELMAN.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914. H. I.

IM MEMORIAM.

Arnold Malling.

FE DOO TT Sa RO.

En av de yngre tjänstemännen i do-
mänstyrelsen, notarien å tredje skogs-
byrån, extra jägmästaren ARNOLD
MALLING avled i Stockholm den 13
februari 1913 vid endast något över 34
års ålder, hjärtligt saknad av kamrater
och vänner.

LUDVIG JENS HENRIK ARNOLD MAL-
LING, son av kaptenen Ludvig Jens
Georg Malling och Louise Charlotte
Malling, föddes den 22 december 1879
på Skålltorp i Skärfs socken av Skara-
borgs län. Efter mogenhetsexamen i
Göteborg 1899 antogs Malling till elev
vid Ombergs skogsskola samma år, ut-

examinerades därifrån året därpå och
antogs då som elev vid skogsinstitutet,
varifrån han utexaminerades den 16 juni 1902, förordnades sedan till
extra jägmästare i Smålands distrikt den 18 juni 1903 och till assistent
i Västbo revir, antogs emellertid samma år till e. o. tjänsteman hos
domänstyrelsen samt avancerade där på det vackra sätt, som varit en
senare tiders lämpliga och lyckliga anordning: amanuens 1904, notarie
på extra stat 1907 samt tjänsteman av första graden och notarie å tredje
skogsbyrån den 35 februari 1909.

Jägmästare Malling var, såsom deti tidningarna offentligt betygats,
>en synnerligen dugande, plikttrogen och samvetgrann tjänsteman. —
Högt värderad, mycket sympatisk, försynt och nobel person.> Han led
särskilt det sista året av sin levnad på jorden mycket av ensamhets-
känsla och nervositet, men nu har vännen Mallings lidande fått ro.

ER SEA

40 IN MEMORIAM.

Victor Vistelius.
FREGE TE TOTS.

I en ålder av mer än 80!/; år avled den 11 maj 1913 i det lilla idyl-
liska Sölvesborg förre jägmästaren ADOLF VICTOR VISTELIUS, en av
den gamla skolans män med deras intensiva omvårdnad om uppdragande
av ungskog såsom ersättning för den tidens förskräckliga stora kalhyg-
gen, en nitisk skogsodlare, vaken tjänsteman och behaglig umgänges-
kamrat.

Son av rådmannen Gustaf Vistelius och Kristina Lovisa Boström föd-
des ADOLF VICTOR VISTELIUS den 8 oktober 1832 i Örebro, där han
jämväl gick i skola. Student av Sö-
dermanland-Nerikes nation vid universi-
tetet i Uppsala den 21 maj 1852 och
vid akademien den 4 juni samma år,
antogs Vistelius den 1 november 1853
till elev vid skogsinstitutet och utexa-
minerades därifrån den 31 maj 1855,
utnämndes till extra överjägare i Sö-
dermanlands län den 26 mars 1859
samt blev genom sin medverkan vid
en kungl. älgjakt å Näfvekvarns sko-
gar i Södermanland år 18653 inkallad
till arbetande ledamot av Kung Carl
XV:s jaktklubb, befordrades till ordi-
narie Ööverjägare i Blekinge revir den
22 september 1865, blev skogsinstruk-
tör hos Blekinge läns hushållningssäll-
skap 1866 och fungerade såsom för-
valtare av Sölvesborgs stads skogar sedan 1869. Vid omorganisationen

1869 !?/; placerades Vistelius — som åtminstone år 1855 skrev sig
WISTELIUS men sedermera använde endast enkelt V> — såsom jäg-
mästare i Blekinge-Åhus revir, varifrån han den 10 november 1893 er-
höll nådigt avsked med pension. På tiden för årlig semester och tjänst-
ledighet utövade Vistelius under en lång följd av år en omfattande pri-
vat skogsskötsel i sitt gamla kära Södermanland: vid Björksund, Näfve-
kvarn, Sjösa, Svärta och Ånga egendomar. Vid Elleholms lantbruksskola
i Blekinge var han sedan år 1888 extra lärare i skogshushållning.
Jägmästaren Vistelius var en fyndig och gemytlig man, som förfogade
över en icke vanlig humoristisk ådra. Inom sällskapslivet var han högt
skattad som historieberättare och för övriga muntrande talanger, inom

IN MEMORIAM. 41

kamratkretsen kom han däremot mera sällan till synes på grund av sin
avlägsna bostadsort, all sin varma kamratkänsla till trots. Sölvesborg
var hans idylliska Tusculum, Södermanland med herrgårdarna hans an-
genäma »savoir vivoir> och Karlskrona med alla vännerna bland sjö-
officerarna hans glada metropol.

Från trycket har jägmästare Vistelius utgivit: Kort afhandling om
skogens nytta och nödvändighet samt praktiska skötsel med fästadt af-
seende på förhållandena inom Blekinge län (Karlshamn 1868; 3:dje
häftet av Blekinge hushållningssällskaps tidskr. 1867); Lärobok i skogs-
skötsel, afsedd för landtbruksskolor (Karlskrona 1888); Vägledning i skogs-
skötsel (Karlskrona 1897). Dessutom bidrag i Tidskr. f. skogshushålln.
under märket V. V—s samt i tidskriften Skogvaktaren 1907.

RNE

Bror Olof Bellander.
+7/> 1845 + /a I9II.

Med jägmästare Bellander bortgick en i södra Norrlands industri- och
trävarukretsar bemärkt och aktad person. Det vittnades i en tidning
vid hans frånfälle den 6 november 1911 på Nyhed i Bollnäs, att han
var »en mycket duglig och högt ansedd skogsman, som nedlagt ett
fruktbringande och energiskt arbete till
trävaruhandteringens fromma. Som en-
skild person var han allmänt afhållen
för sin stränga, omutliga redbarhet och
sitt vänsälla väsen.» Bellanders många
vänner jäva icke dessa omdömen, om
det också endast var de närmaste och
den intima vänkretsen, som voro i till-
fälle att bäst uppskatta den hädan-
sangne. Byråchefen vJ. O. af Zellén,
hans samtida, m. fl. tillhörde denna
trängre krets av vänner, där Bellander,
liksom i familjekretsen, satte en ära och
glädje i att utveckla sina mest älskvärda
egenskaper. För sin stora familj, av
vilken nu tre bland sönerna äro jäg-
mästare och en fjärde elev vid skogs-
institutet, var han mer än de flesta, och

i våra mer och mer sönderrivna familjeförhållanden erinrar man sig med
nöje det rika, vackra och kärleksfulla förhållandet mellan jägmästare
Bellander, hans maka och barn.

42 IN MEMORIAM.

Son till lektorn och kontraktsprosten Bror Knut Bellander och hans
maka Sofia Gustafva Stjernsvärd föddes BROR OLOF BELLANDER den
7 februari 1845 i Västerås. Vid 17 års ålder student av Västmanland
Dala nation vid universitetet i Uppsala den 30 januari 1862, antogs B.
den 6 juni 1864 till elev vid skogsinstitutet, därifrån han utexaminera-
des den 9 juli 1866, varefter han förordnades såsom extra överjägmäs-
tare i Västmanlands län den 12 oktober 1866, antogs till lantmäterielev
följande år, engagerades såsom biträdande jägmästare i Skellefte revir
1870 samt anställdes som skogsförvaltare vid Ockelboverken den 1 novem-
ber 1872. Sedan sistnämnda datum var jägmästare Bellander uteslu-
lande verksam i enskild tjänst eller sysselsatt med egna skogliga affärer.
Från beställningen vid Ockelboverken avgick han med utgången av
oktober månad 1876, blev samma år disponent för Skogens kolaktie-
bolag och bolagets verkställande direktör 1886 samt kvarstod såsom
sådan t. o. m. 1908, då han efterträddes av sonen jägmästare Paul Bellan-
der. B. var dessutom verkställande direktör i aktiebolaget Edänge-
forsen 1902 och suppleant i styrelsen för Gävleborgs läns skogsvårdssty-
relse vid dennas inrättande år 1903. I tidningarna har Bellander på
sin tid medverkat genom en hel del uppsatser rörande norrländska
skogslagstiftningen.

Jägmästare Bellander var sedan den 25 augusti 1873 i ett synner-
ligen lyckligt äktenskap förenad med Anna Hedvig Vilhelmina Hofgren.

JAP SES

H. V. Tiberg.

ENN EI SAO: (2 1013.

H. V. TIBERG, den för alla värmlänningar och långt utöver Värm-
lands gränser välbekante bergsmannen, slutade sina dagar, 64 år gammal,
den 6 december förra året på Långbanshyttan, där han levat och verkat
alltsedan 1874, alltså i nära 40 år.

TIBERG föddes den 6 juni 1849 på Rude i Högsby församling i
Kalmar län. Han avlade studentexamen vid Kalmar läroverk 1869.
Sedan han en kort tid varit elev vid Fågelfors bruk, genomgick han
Filipstads bergsskola, därifrån han efter två års kurs utexaminerades
1871. Samma år blev han gruvmätare i Filipstads bergslag och gruv-
stigare vid Persberg, 1874 utnämndes han till disponent vid Långbanshyttans
gamla välkända gruvor och här verkade han hela sitt återstående liv.

TIBERG var en man med många och starka intressen, som sträckte
sig vida över det genom hans tjänsteställning anvisade arbetsfältet. Med
starka, praktiska intressen förenade han en avgjord vetenskaplig läggning,

oe

"TE

i den livligt debatterade frågan, om

IN MEMORIAM. 43

vilket också sätter prägeln på hela hans verksamhet. Till sin utbild-
ning var han bergsman, och här ligger väl också tyngdpunkten av hans
verksamhet, men hans arbetsförmåga räckte till för mycket annat, såsom
fisk- och mossodling, skogs- och fornminnesvård. På alla dessa områden
visste han också att göra sig gällande genom originella uppslag eller
självständiga undersökningar.

På bergsmannaområdet förvärvade han sig snart ett mycket stort an-
seende. Vid Långban utbildade han metoder för tillgodogörandet av
de där befintliga manganmalmerna, som kommit till användning vid
metallurgiska processer och vid glastillverkningen. Han gjorde studier i
malmbildningsfrågan, ett problem som
bland geologerna ännu ivrigt debatte-
ras. Han hade den uppfattningen att
järnmalmerna voro ett slags ytbildnin-
gar, så att de avtogo mot djupet, en
åsikt som han med mycken energi för-
fäktade, och som spelade en stor roll

man borde exportera svensk järnmalm
eller "ej. På grund av sin uppfattning
i malmbildningsfrågan var han en mot-
ståndare mot malmens exporterande.
Sitt vetenskapliga intresse ådagalade han
bl. a. därigenom, att han vid disponent-
gården anlade ett geologiskt museum,
där han samlade prov av traktens berg-

arter, stuffer för att belysa sin uppfatt-
ning i malmbildningsfrågan samt talrika
mineral från Långbansgruvan, som anses vara en av världens på säll-
synta och egendomliga mineral rikaste gruvor. I Värmländska bergsmanna-
föreningen var han sekreterare från 1874 t. o. m. sin död och redigerade
dess annaler, i vilka han publicerat ett stort antal uppsatser och av-
handlingar. Med intresse deltog han i utarbetandet av brodern ENOCH
TIBERGS uppfinning av den magnetiska inklinationsvågen, ett instrument
av epokgörande betydelse inom gruvindustrien.

För jordbrukets utveckling var han varmt intresserad, han var en
skicklig och framgångsrik mossodlare, sedan 1897 medlem av svenska
mosskulturföreningens styrelse och sedan 1895 ledamot i länets hushåll-
ningssällskaps förvaltningsutskott. Även fiskerinäringen sökte han be-
främja, i sjöarna kring Långbanshyttan inplanterade han id, sutare, regn-
bågsforell, småsik och benlöja, men med ringa framgång, bättre gingo

44 IN MEMORIAM.

försöken med ål och gers. Märkligt nog lyckades han bäst med karp,
vid Långbanshyttan anlades karpdammar, och därifrån har denna fiskart
spritts till flera värmländska vatten. Sedan 1897 var han ordförande i
länets fiskeristyrelse.

Näst bergsbruket torde dock skogen mest ha intresserat honom. För
en bergsman ligger ock detta intresse mycket nära, då god tillgång på
träkol utgör en förutsättning för vår järnhantering. För att förstå hans
uppfattning och hans inlägg i våra skogsfrågor, måste man något känna
den trakt, där han verkade största delen av sitt liv. Berggrunden kring
Långbanshyttan är av mycket växlande beskaffenhet. Det största om-
rådet intages av en finkornig, svårvittrad leptit samt av finkorniga gra-
niter och gnejsgraniter. Men därjämte förekomma, vanligtvis intill eller
inuti leptitområdena, grönstenar och dolomiter. De senare bergarterna
äro rikare på kalk, framförallt dolomiten, samt mera lättvittrade än de
förstnämnda. Dolomiten isynnerhet ger upphov till en kalkrik jordmån
med en frodig örtvegetation, medan de förstnämnda bergarterna, fram-
förallt leptiten, bilda magra marker, där bärris och mossor äro förhär-
skande. På den kalkrika jordmånen växer isynnerhet granen väl och
beräknas där kunna ge en avkastning av 8 kbm. per har och år, medan
leptiten endast kommer upp till 1,6 kbm. <TIBERG lät utföra ett
ganska stort antal skogsjordsanalyser och lyckades i många fall påvisa
ett samband mellan markens kalkhalt och dess produktionsförmåga. För
att förbättra de svaga markerna kring Långbanshyttan lät han påföra
kalk i växlande mängder på olika parceller för att studera dels kalk-
ningens verkningar, dels de mängder, som erfordras för att få ett gott re-
sultat. De första försöken började han år 1906. Han kom till den
uppfattningen att kalkningen vore en räntabel affär, men då beräknade
han också kostnaderna till mycket låga belopp. För försöken användes
huvudsakligen Långbans afterkalk, en avfallsprodukt, som bildas vid
manganmalmernas anrikning. Då föryngringen på sämre marker ofta
stöter på stora svårigheter, emedan plantorna utvecklas ytterst lång-
samt, sökte han genom gödsling påskynda deras utveckling, för dessa
försök användes benmjöl och mesa, en avfallsprodukt vid sulfatfabri-
kerna.

I trakter, där virkespriserna äro höga och där kalken kan erhållas för
billigt pris, torde kalkningen kunna få en betydelse vid förbättring av
svaga marker, men TIBERG gick säkerligen alldeles för långt, då han i
markens gödsling, framförallt dess kalkning, såg ett viktigt och använd-
bart medel för utvecklingen av vår skogsskötsel. Han förbisåg tydligen
den stora roll, som en god beståndsvård har för höjandet eller bibe-
hållandet av markens produktionsförmåga. Hans försök med att tillföra

BN PIN

IN MEMORTAM. 45

de unga plantorna ett lättillgängligt näringskapital torde däremot få
större betydelse.

TIBERG var Värmlands läns skogsvårdsstyrelses ordförande alltsedan
dess tillkomst. Hans verksamhet där präglades av samma idérikedom,
samma energi och hängivenhet för arbetet som på alla andra områden

utmärkte honom.

Vid hundraårsutställningen i Karlstad år 1903 var TIBERG chef för
sektion IV: Bergsbruk och skogsskötsel samt torv och tegelindustri och
nedlade där ett energiskt och synnerligen förtjänstfullt arbete. Såväl då
som vid konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 erhöll TIBERG
guldmedalj för sina utställningar.

Till hela sin läggning var TIBERG fullblodsentusiasten, som helt gick
upp i sitt arbete utan att taga hänsyn till egen bekvämlighet, hälsa och
krafter. En stark. personlighet var han, hans minne skall länge leva.

Huvudsakligen i följande skrifter har TiBERG nedlagt sina undersökningar
och sina åsikter om skogsvård. |

Wermlands läns skogsodlingsstyrelses utställning, anordnad av disponenten
H. V. TiBErRG. Från hundraårsutställningen i Karlstad 1903. V. B. A. 1903.

Skogsproduktion på kemisk grundval. V. B. A. 1906.

Skogsjordsanalysen och jordens produktionsförmåga. V. B. A. 1907.

Från skogsförsöksfältet vid Långbanshyttan V. B. A. 1908.

Från våra skogsmarker. Värmland förr och nu, 1909.

Skogsproduktionen, markläget och jordanalysen. V. B. A. 1910.

Drag ur näringslivet i Filipstads bergslag, särskilt vid Långbanshyttan.
Till ledning vid Svenska mosskulturföreningens besök 16 juli 1912. Göte-
borg 1912. (Ingår till en del i Mosskulturföreningens tidskrift 1912, till
större delen aftryckt i tidskriften Skogvaktaren 1903).

EI EIN:

”

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914.

TRÄVARUMARKNADEN.

Den avmattning i försäljningarna, som jag i min förra rapport kons.
terade, har fortfarit att hålla i sig under senare delen av december och”
förra delen av januari. Därom vore ju i det hela kanske ej så mycket
att säga, då som regel julhelg och årsskifte har sin inverkan på affärerna,
om ock ej överallt i utlandet i fullt samma grad som hos oss. Att vi
emellertid äro betydligt efter i försäljningssiffra i jämförelse med samma
tid förra året, är ett faktum. Skall detta oundvikligen behöva innebära,
att marknaden är i nedgående, må man då fråga sig. I min föregående
rapport har jag sökt visa, att någon verklig anledning till oro ej före-
ligger, utgående från vad man då kände om situationen. Och jag är
fortfarande av den mening, att, om en var med kallt blod överväger
förhållandena, han skall finna, att priserna skola kunna hållas. Jag räknar
då med den omständigheten, att tiden efter min förra rapport ställer
försäljningssiffran för 1914 i ännu sämre läge än motsvarande för 1913.
Den absoluta totalkvantiteten, som i början av december var c:a 50,000
stds mindre för 1914 än för 1913, torde vid detta laget vara c:a 100,000
stds mindre. Men — det är då att märka, att förra årets försäljningar
hade ett så enastående raskt förlopp, att något dylikt aldrig förr inträffat.
— 1912 i januari visade ett ej förr ens närmelsevis uppnått rekord, med
c:a 44 & försålda för skeppning under året, men detta rekord slogs
glänsande med c:a 53 Z år 1913. — Nu stå vi ungefärligen i paritet
med 1912. Och detta måste anses som ett i själva verket gott resultat.
Detta är således mitt första skäl.

Mitt andra är att engelsmännen, vilka för i år varit de ivrigaste kö-
parna, under senare tiden gått och väntat på Vitahavs-noteringarna
och som en följd härav varit ovilliga att reflektera på utbud från vår
sida. Nu äro för ungefär 14 dagar sedan dessa priser satta, och situa-
tionen så till vida klarare än tillförne. Vita Havet fordrar för sina plankor
£10 för Illa och £ 9 för IV:a, priser, vilka visserligen bort watamo
shillings högre för att motsvara dem, som Överbotten erhållit, men som
dock ej torde hava någon så synnerligen stark verkan på marknaden,
blott våra svenska avlastare lugnt låta nordryssarna sälja slut på sina
stockar. Och sedan kommer vår tur.

Om något skulle vara anledning att ingiva bekymmer, skulle det möj-
ligen vara den omständigheten, att försäljningarna fördela sig tämligen

s TN

TRÄVARUMARKNADEN. 4]

ojämnt på våra avlastare, i det en del sålt högst betydliga kvantiteter,
under det andra ej lyckats att placera mera än en mindre del av sin
arsstock. I de fall, där detta inträffar med mindre starkt finansierade
företag, torde ju föreligga en viss fara, att dessa lockas eller tvingas att
frångå sin avvaktande hållning för att få komma in i marknaden. Men
då är att märka, att dels råder ju överallt god tillgång på pengar, vadan
det ej bör vara alltför svårt att få nödiga försträckningar mot skälig ränta,
dels skulle utbud till reducerade priser ej medföra annan effekt, än att
köparna svarade med en lägre motoffert och kanske till och med just
på grund av utbudet bliva ännu mera ovilliga att göra avslut. — Alltså
våra säljare och deras finansiella stödjare hava situationen i sin hand.
Må de också klokt och sansat utnyttja den, och vi skola få att notera
ännu ett gott år för vår svenska trävaruindustri, till fromma för hela
vårt land och ej minst dess skogsägare.

Det är för övrigt ej utan, att den allt sedan början av december så
gott som absoluta stiltjen i affärerna börjat att avlösas av, om ej någon
frisk bris, så dock av en och annan liten kåre, som ej osannolikt bådar,
att brisen skall komma. Man hör talas om att förfrågningar ingå än
hit än dit, om ock ännu ej så synnerligen många av dessa lett till av-
slut, och det är ju vackert så.

En god sak synes emellertid den omtalta återhållsamheten i affärerna
hava medfört, i det man börjar betänka sig en smula vid sina timmer-
inköp och ej rusar fullt lika oförskräckt som i höstas.

Priserna för bästa märken äro följande:

Överbotten:
KUK EFA AOL 30O/SEEÖ TIS
3BTO/SLAS 0: EOs/-
2 NS RSS OT LI Orr
Värk brader ojSk-er0:2/61 Fa. 0:5/5. Mi 187: 50-490
Oc » Ne S12/0 a 8.15/- M. 177:50 å 180: —

SER. ar SHE M. 167:50 å 170: —
ISGA NG >» Frs. 205: —
1 XA SSLIOR

Härnösand:

Furu: 3X9 III Frs 285: — å 2090: —
3Xx9 IV > 260:— aå 205: —
FORM 13 230:-—
21/007 0/SkaL 235:— £ 9.5/-

48 TRÄVARUMARKNADEN.

Zrubradet Olsk<L0.10/:ka O:KOLMERIO2650KATI OS
(SK »> EE 9.-/- a 9.2/6 Mi m82: 50 a 185: —

SKE » » 8.10/- M. 170: — å 172: 50
I KATG » Frs 215:-—

IA » FNU208

GA ER SE

(Gras 3Ya a fö rCentWbasis
20 KSO TOS KÖNre ErErS KO VM IT 7 ZaEO

2X4 o/s Frs 195:— å 200: —

ISAK RA FANA Er ANOR

TCA » » 197:50 åå 200: — |
Nederbotten:

Furu: 3X9 II £ 11.15/- Frs 295: —
3Xx9 IV » I0.15/- » 270: —
JCCO NYE BOR FA2 35 =
CA ERS UI OO
SSE NE SIV Do
7 umbraderetISROms

(Ör » » » 9.5/-
SS » » » 9.-/-
AT fos MOR GEETS 2075O
AN » > » 8.5/- 220750

Gran 3 OS centNDaSIS
21/,.X7 o/s M. 180: — Frs 220: —
TCA WeriitskoTos=="14 212150
TA ARA R2005----127 202-150

Skeppningarna för säsongen äro nu slut från Bottenhavet. Som vanligt
har Gävle haft öppet längst, men de sista båtarna för säsongen hava
måst anlita isbrytarehjälp för att komma ut ur hamnen. Men så har
också vintern under förra delen av januari varit osedvanligt sträng med
stark kyla och svåra snöstormar. —MN.

—ä

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I 914. Hr

FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA.

Ordförande i skogsvårdsstyrelserna för åren 1914—1916.

Till ordförande i skogsvårdsstyrelserna har Kungl. Maj:t förordnat:

I Stockholms län: f. d. landshövdingen ALB. TH. ODELBERG. I Uppsala
län: landshövdingen K. HJ. L. HAMMARSKJÖLD. I Södermanlands län: gods-
ägaren, greve G. W. WACHTMEISTER. I Östergötlands län: bruksägaren GUN-
NAR M. H. EKELUND. I Jönköpings län: godsägaren I. S. BERG. I Krono-
bergs län: bruksägaren, v. häradshövdingen G. H. af PETERSENS. I Kalmar
läns norra landstingsområde: godsägaren G. A. BoreLuL. I Kalmar läns södra
landstingsområde: godsägaren C. G. GENBERG. I Gottlands län: överstelöjtnanten
C. W. L. Bonin. I Blekinge län: godsägaren L. M. Kruse. I Kristianstads län:
godsägaren, greve R. S. HamILton. I Malmöhus län: f. d. landshövdingen
G. D. R. TORrRNÉRHJELM. I Hallands län: godsägaren FR. A. S. THam. I
Göteborgs- och Bohus län: major C. M. ÅHLUND. I Älfborgs län: ingenjör S.
O. NYLANDER. I Skaraborgs län: f. d. kaptenen M. Fr. RopHE. I Värm-
lands län: godsägaren G. R. GeyErR. I Örebro län: bruksägaren P. M.
KARLBERG. I Västmanlands län: bruksägaren J. O. KARLSSON. I Koppar-
bergs län: landshövdingen C. F. HormQuist, I Gäfleborgs län: överste P. E.
RETTIG. I Västernorrlands län: auditör A. H. FAHLÉN. I Jämtlands län:
godsägaren O. BJÖRKLUND.

Länsjägmästare: Till länsjägmästare i Älvsborgs län har antagits förut-
varande bitr. jägmästaren i Värmlands län K. F. MELLQUIST och i Kristianstads och
Malmöhus län förutvarande länsjägmästaren i Blekinge län F. af PETERSENS.

LITTERATUR.

THORE C. E. Fries: Botanische Untersuchungen im nördlichsten
Schweden Ein Beitrag zur Kenntnis der alpinen und subalpinen
Vegetation in Torne Lappmark. — Akademische Abhandlung, Upsala
1913. — 361 sid., 99 fig... + 2 kartor.

Ovanstående arbete ingår i den av Loussavaara-Kiirunavaara aktiebolag på-
började serien ”Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland.” Ge-
nom detsamma har den svenska växtgeografiska och växtfysiognomiska forsk-
ningen erhållit ett mycket värdefullt tillskott. Det florområde, som förf. har
Jagt till grund för sina fleråriga undersökningar, har på grund av sin avskildhet
och svårtillgänglighet icke förut gjorts till föremål för ett under enhetliga syn-
punkter bedrivet botaniskt utforskande. Det omfattar icke mindre än 69

4 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

50 LITTERATUR.

kvadratmil av Sveriges nordligaste del, varav ungefär hälften faller ovanför
trädgränsen. I söder markeras dess gräns av den på de subalpina björkskogarna
följande barrskogsgördeln samt av Torneträsks norra strand 1 väster. Det är
sålunda ett land, av vilket man knappast har något att vänta sig i praktiskt
skogligt hänseende. Emellertid diskuterar förf. under framställningens gång
ett flertal skogsvetenskapliga problem av det största intresse, och jag har där-
för ansett, att särskilt den delen av hans arbete var värd ett omnämnande i
denna tidskrift.

Efter ett inledande kapitel om områdets klimatiska och topografiska be-
skaffenhet lämnas en översikt av de hittills gjorda försöken till uppdelning av
vegetationen 1 regioner. Framställningen formar sig här huvudsakligen till en
behandling av grangränsens nuvarande förlopp. Som bekant avslutas det stora
barrskogsområdet mot norr såväl i den svenska som finska och norska lapp-
marken av ett flera mil brett bälte, där tallen är allenarådande och granen
helt och hållet saknas. I ryska lappmarken däremot är förhållandet icke det-
samma, här tränger granen betydligt mera mot norr och bildar till och med
mångenstädes den polära trädgränsen. Anledningen till denna grangränsens
depression 1 de skandinaviska länderna har förklarats olika, KIHLMAN anser
den vara en följd av förhärjande skogseldar, mot vilka icke granen, men väl
tallen kunnat hålla stånd, enligt andra forskare skulle gränsen uteslutande bero
på invandringshistoriska orsaker. Förf. ansluter sig till denna senare åsikt,
och förklarar grangränsens nuvarande förlopp såsom en följd därav, att granen
vid sin österifrån skeende invandring stötte på lavrika tallskogsformationer,
inom vilka den endast hade föga utsikt att kunna sprida sig vidare. Som
ytterligare stöd för att granen icke förr 1 tiden haft en nordligare utbredning
hos oss anföres, att den icke har förmått över passhöjderna tränga ned i det
nordliga Norges dalgångar, där den aldrig har funnits i vilt tillstånd, samt
att några granrester icke kunnat påvisas i undersökta torvprofiler och insjö-
sediment ovanom det nuvarande granområdet. Huruvida man av dessa skäl
kan vara berättigad att anse, att granen icke en gång i tiden gått längre
norrut vill jag lämna osagt. ”Torvmossarnas vittnesbörd äro väl ännu allt för
få för att kunna läggas till grund för ett dylikt påstående, liksom det torde
vara ostridigt, att skogseldar för utvecklingen av hela det övre Sveriges skogar
varit och alltjämt äro av den största betydelse.

I en följande avdelning lämnar förf. en översikt över de många växtassocia-
tioner, som konstituera områdets vegetation. Framställningen följer här i huvud-
sak de grundlinjer, som tidigare uppdragits av ALB. NILSSON i hans 'Svenska
växtsamhällen” och utmärker sig särskilt för den stora konsekvens, med vilken
analysen av de olika formationerna har blivit genomförd. Oaktat sin detalj-
rikedom förlorar därför detta kapitel icke något i överskådlighet.

En undersökning över skogsgränserna och deras förlopp inom områdets
skilda delar har medfört flera intressanta resultat. Förf. gör en bestämd skill-
nad mellan skogsgräns och trådgräns. Ehuru den senare i allmänhet förlöper
högre än den förra, äro likväl båda i det stora hela framkallade uteslutande
av klimatiska faktorer: båda äro nämligen en följd av vindens och tempera-
turens förenade inverkan. Skogsgränsen är emellertid såsom i mindre grad
influerad av edafiska faktorer betydligt lättare att fastställa, och förf. har där-
för gjort denna gränslinje till föremål för sitt studium. För att kunna bilda
sig en riktig föreställning om skogsgränsens höjd över havet inom området

dr a PN

- -

LITTERATUR. 5I

har förf. själv gjort ett stort antal barometeravläsningar i densamma, och med
stöd av på detta sätt erhållna höjdsiffror samt de av TANNER från Enontekis
lappmark meddelade — tillsammans 200 stycken — har det varit möjligt att
konstruera en skogsisohypskarta. Vid ett betraktande av denna karta finner
man, att skogsgränsen, tvärtemot vad man förut ansett för givet, ligger allt
högre, ju längre västerut man kommer. Från att i områdets östra delar ha hållit
sig vid 550 m. höjer den sig mot väster och norr till 700 m. Undantag
härifrån bilda trakterna väster om Torneträsk samt kring Kilpisjärvi i norr,
där en lokaldepression är rådande. Denna förklaras dock därav, att båda
dessa trakter stå under inflytande av det maritima klimatet. Skogsgränsen
är nämligen icke beroende av vegetationsperiodens längd utan av en viss hög
dagsmedeltemperatur (omkring —+ 11? C.) under årets varmaste månad, och
då kustklimatet medför en avtrubbning av värmeextremerna, måste den alltså
falla i närheten av havet. På det hela taget avspegla sålunda skogsgränserna
i sitt förlopp jordytans vertikala utformning; de stora bergmassiven draga med
sig i höjden icke blott isotermerna utan även skogsgränserna. Deras stigning
från öster mot väster, som konstaterats för Torne lappmark, torde enligt förf.
låta sig påvisas utefter hela den skandinaviska fjällkedjan. — Den nu återgivna
framställningen av de klimatiska betingelserna för vegetationen åtföljes av en
ingående redogörelse för markens — särskilt snöns — betydelse för florans
sammansättning, varefter de olika växtformationernas utvecklingsriktningar när-
mare beskrivas.

Särskilt intresse knyter sig till författarens skildring av vegetationens för-
ändringar i postglacial tid. Till grund för denna ligga undersökningar av ett
flertal profiler från torvmossar belägna långt ovanför den nutida barrskogs-
gränsen, men framförallt ha de anmärkningsvärda avlagringarna i den forna
men nu uttappade Arpojaure lämnat i viss mån överraskande resultat. Av-
lagringarnas varvighet ha möjliggjort en approximativ bestämning av sedimen-
tationstiden till 7,000 år. Denna siffra stämmer väl överens med de beräk-
ningar som av DE GEER gjorts över den postglaciala tidens längd i södra Norr-
land. Undre delen av avlagringarna, representerande en tid av ca. 5,000 år
utgöres av en tallzon, där stammar och andra rester efter tall äro särdeles
vanliga. I mossarna finner man även rester efter tall upp till en viss nivå.
Detta vill med andra ord säga, att tallen under landisens sista avsmältnings-
skede — den sista isresten låg då kvar över övre Norrland — från öster in-
vandrat till Torne lappmark. Klimatet var då varmare än nu, tallen kunde
därför efter isens fullständiga avsmältning taga hela den nuvarande björkregio-
nen i besittning och genom passen komma över till det nordliga Norge, där den
än i dag har flera små från varandra isolerade förekomster i de större dal-
gångarna. Björken själv nådde ca. 200 m. högre upp på bergssidorna än nu.
Efter denna varmare tid har en klimatförsämring inträtt med ty åtföljande
depression av trädgränserna, då tallen tvingades mot söder till den gräns den
nu har. — Genom denna undersökning har sålunda fastslagits, att tallen kom-
mit till vårt land även österifrån, ehuru den huvudsakliga invandringen skett
från söder. (Vårt andra viktigaste skogsträd granen är som bekant torde vara
en uteslutande östlig invandrare.) Huru långt mot söder denna norra in-
vandringsström har kunnat tränga ned borde vara en intressant uppgift att ut-
reda, likaså skulle en jämförelse ur morfologisk-anatomisk synpunkt mellan
den första postglaciala tallformen i övre Norrland och den som nu växer

52 NOTISER.

däruppe (f. lapponica) icke bliva utan betydelse vid bedömande av denna
forms värde i systematiskt hänseende. — Förf. avslutar sitt innehållsrika
arbete med ett utkast till florans invandringshistoria.

TT. REN

NOTISER.

Svenska Skogsvårdsföreningens (Föreningens för skogsvård)
årsmöte beräknas äga rum tisdagen den 17 mars 1914. Förslag till diskus-
sionsämnen vid mötet böra insändas till sekreteraren före den 15 februari och
därvid hälst åtföljas av en kortare disponering av ämnet.

Flottningskommittén. De sakkunniga för revision av flottningslag-
stiftningen sammanträdde 1 Stockholm den 28 november 1911 för arbetets
påbörjande, och fortsattes sammanträdena under återstående delen av samma
år, därvid de sakkunniga genomgingo och diskuterade nu gällande lagstift-
ning om flottning jämte det förslag till ändringar däri, som framlagts av den
s. k. Norrlandskommittén, samt i anledning av sagda förslag utav olika myndig-
heter avgivna utlåtanden.

Med år 1912 påbörjades utarbetandet av preliminära förslag till de nya
lagbestämmelser rörande flottning, som äro avsedda att ingå 1 vattenrätts-
och dikningslagskommittéernas förslag till vattenlag, varjämte sistnämnda lag-
förslag blev fullständigt genomgånget; och blevo under årets lopp de upp-
rättade lagförslagen successivt omarbetade och utvidgade samt vid de sak-
kunnigas sammanträden upptagna till diskussion. Vid sagda års slut hade
arbetet fortskridit därhän, att preliminära förslag förelågo dels till nya bestäm-
melser om flottning, avsedda att ingå i 4 och 10 kapitlen av vattenlagsför-
slaget, dels till ändring i åtskilliga delar av övriga kapitel i sistnämnda för-
slag och dels till lag om flottning i allmän flottled.

Arbetet med de sålunda upprättade lagförslagens granskning och om-
redigering har under år 1913 ytterligare fortsatts, varefter förslagen i november
blifvit tryckta i korrektur samt vid sammanträden in pleno genomgångna. Där-
jämte hava under året verkställts utredningar rörande särskilda de sakkunnigas
arbete vidkommande frågor och promemorior däröver utarbetats.

I fråga om de utgifter, de sakkunnigas arbete hittills åsamkat statsverket,
har från statskontoret inhämtats, att kostnaderna under år 1911 och 1912 upp-
gått till 27,639 kronor 67 öre, och beräknas kostnaden för år 1913 approxi-
mativt till 17,150 kronor.

Skogslagstiftningskommittén. Under år 1913 har kommittén varit
upptagen av det fortsatta arbetet med behandlingen av lagstiftningen angående
enskildas skogar samt angående häradsallmänningar och andra allmännings-
skogar. Jämlikt nådigt tillstånd har kommittén under tiden 11—27 augusti
samt 22 september—i1 oktober företagit resor inom vissa delar av riket för
att förvärva omedelbar kännedom om på olika orter rådande skogsvårdsför-
hållanden, ävensom härunder å utlysta diskussionsmöten satt den för saken
intresserade allmänheten i tillfälle att inför kommittén få uttala sig i de till
kommitténs utredningsarbete hörande frågor.

NOTISER. 53

Ett preliminärt utkast till ny lag angående vård av enskildas skogar har
under hösten påbörjats. i

På grund av nådig remiss har kommittén under året avgivit underdånigt
yttrande över framställt förslag om den för Gottlands län gällande skogsvårds-
lagens tillämpning jämväl på Öland.

Kommittékostnaderna hava intill innevarande år uppgått till 50,636
kronor 9 öre.

Sydsvenska skogskommittén. De sakkunniga för utredning angående
lämpligheten av en omläggning av förvaltningen och skötseln av kronopar-
kerna och andra allmänna skogar i södra och mellersta Sverige hava under
det gamla året sammanträtt in pleno under viss del av juli månad samt, med
kortare avbrott under oktober, november och december. Härunder hava för-
beredande beslut fattats rörande åtskilliga i samband med de sakkunnigas
uppdrag stående grundläggande frågor, såsom skogsstatens organisation, den
förvaltande personalens särskilda uppgifter, utbildning och avlöningsförhållanden,
statens skogsbokföring och revisionen av skogsförvaltningen, statsskogarnas
uppskattning och indelning m. m. Vidare har utarbetats förslag till kritik av
de allmänna skogarnas nuvarande tillstånd ävensom av de förhållanden, som
synts utgöra orsaken till bristerna i nämnda tillstånd.

Härförutom har under året slutförts den av de sakkunniga igångsatta ut-
redningen angående arealer, virkesmassor och åldersklassernas fördelning inom
de särskilda kategorierna av ifrågavarande allmänna skogar samt omfattningen
av verkställda gallringar och beståndsvårdshuggningar. Det i övrigt insamlade
statistiska materialet har ytterligare bearbetats.

Åtskilliga allmänna skogar i Värmland hava under året av de sakkunniga
besökts.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har hittills uppgått till ett belopp
av omkring 28,000 kronor.

Skogsundantagskommittén. De sakkunniga för utredning 1 fråga om
interimistiska bestämmelser i syfte att förekomma vanvård av samfälld skog
inom Kopparbergs län hava sammankommit första gången den 3 juli 1913
samt vidare hållit sammanträden till den 15 1 samma månad samt under
större delen av oktober och november månader ävensom den 10—19 decem-
ber. Vidare hava de sakkunniga, jämlikt nådigt tillstånd, under juli och
augusti samt november månader sammanlagt i en månad företagit resor inom
Kopparbergs län för att inhämta närmare upplysningar angående de skogs-
områden, som borde utgöra föremål för utredningen; och har friherre Ceder-
ström jämväl under tiderna mellan sammanträdena och resorna varit syssel-
satt med arbete för uppdragets fullgörande.

Som resultat av de sakkunnigas arbete föreligger för närvarande utkast
till betänkande och lagförslag, och torde kunna förväntas, att arbetet skall
vara slutfört i början av år 1914.

Några medel till bekostande av expenser hava hittills icke av kommit-
terade behövt rekvireras.

Kommitté för bokföring rörande statens domäner. På grund av
nådigt bemyndigande den 7 november 1913 tillkallade chefen för jordbruks-
departementet tre sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande
av förslag beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner m. m.

54 NOTISER.

Till ordförande för de sakkunniga utsågs statskommissarien C. L. Tenow,
Stockholm, samt till ledamöter överjägmästaren C. G. Barthelson å Halna-
torp och docenten O. Sillén, Stockholm.

Vid utgången av år 1913 hade de sakkunniga ännu icke kunnat börja
sitt arbete.

Uppdrag för Värmlandskommissionen att verkställa utredning av
skogsförhållandena på bolagsmarker och övriga enskilda skogar i
Värmland. Hos Kungl. Maj:t ha de flesta större skogsägande bolagen inom
Värmland i gemensam underdånig skrivelse anhållit, att den för verkställande
av försökstaxering av Värmlands skogar tillsatta kommissionen måtte få i upp-
drag att verkställa en sådan bearbetning av det vid taxeringens utförande er-
hållna materialet, att särskilt för bolagsmarkerna och särskilt för övriga en-
skilda hemman inom länet kunde erhållas statistiska uppgifter rörande skogarnas
medelkubikmassa, slutenhet och tillväxt m. m. Arbetet skulle utföras så, att
sökandebolagen tillhandahöllo kommissionen ekonomiska kartverkets kartor
över Värmlands län, på vilka yttergränserna för bolagens fastigheter inlagts,
och med ledning av vilka kommissionens material kunde bearbetas särskilt
för bolagsjord och särskilt för annan enskild egendom.

Kommissionen förklarade sig villig att åtaga sig arbetet, enär något för-
dröjande av framläggandet utav dess arbetsresultat därav ej skulle orsakas.
Domänstyrelsen tillstyrkte jämväl saken under framhållande av att den begärda
utredningen bland annat skulle belysa den omtvistade frågan, huruvida bolagen
eller övriga enskilda skogsägare hårdast anlitat sina skogstillgångar.

Med bifall till den gjorda framställningen har Kungl. Maj:t den 12 dec.
1912 anbefallt kommissionen att verkställa den önskade utredningen.

a

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, FACKAVDELNINGEN, 1914. AH. I.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Yttranden över norrländska skogsvårdskommitténs förslag.
XIII. Domänstyrelsen i vad det rör skogslagarnas handhavande.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 juli 1912 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domänstyrelsen
att efter överjägmästarnas hörande avgiva underdånigt utlåtande över norrländska skogsvårds-
kommitténs betänkande, och får styrelsen till fullgörande härav, efter att den 28 mars, den
7 juli och den 15 september 1913 hava avgivit underdåniga utlåtanden över vissa delar av
kommitténs betänkande, härmed i underdånighet anföra följande rörande kommitténs fram-
ställning i fråga om skogslagarnas handhavande.

Kommittén har framhållit bland annat, att själva skogshushållningens natur gjorde det till
en angelägen sak att tillse, att lagstiftningen handhades av därtill väl skickade organ. Vid
sidan av och jämnställd med den fiskaliska uppgift, som i deras egenskap av lagens väktare
ålåge dessa, borde de därjämte hava sig ålagd skyldighet att undervisa skogsägaren och
handleda honom i hans strävande att införa en förbättrad hushållning med och vård av hans
skogstillgångar. Denna dubbla uppgift, förutan vilkens allsidiga tillgodoseende ett gott re-
sultat av lagstiftningen ej vore att förvänta, ställde stora krav på tjänstemännens personliga
egenskaper. Ej mindre viktigt vore att tjänstemän funnes att tillgå i ett antal, som svarade
emot arbetets omfång. Den erfarenhet, som man hittills förvärvat, motsade alldeles bestämt,
att man med skogsstatens nuvarande numerär skulle kunna på ett tillfredsställande sätt i
skogshushållningens intresse använda sig av förefintliga möjligheter. För belysande härav
har kommittén lämnat sammanfattande uppgifter angående distriktens och revirens omfattning
inom de båda nordligaste länen.

Vidare omnämnes att inom detta område voro år 1910 anställda trettiofyra extra tjänste-
män, varvid anmärkes, att från enskilda skogsägare ej utan skäl framförts klagomål över att
handhavandet av skogslagarna i vanliga fall ålegat extra tjänstemän. Därigenom hade på
varandra följande utsyningar å en och samma skog ofta, kanske oftast utförts av olika för-
rättningsmän, varigenom kontinuiteten i arbetena betänkligt åsidosatts. För att råda bot
häremot kunde antingen en geografisk uppdelning av de nuvarande reviren äga rum eller
ock tjänsteinnehavarnas arbete uppdelas efter dettas art och natur så nämligen, att åt vissa
befattningshavare anförtroddes förvaltningen av statens skogsegendomar, åt andra åter över-
lämnades handhavandet av de för enskilda skogar gällande lagarna ävensom tillsynen över
dessa lagars efterlevnad. Vid valet mellan dessa båda alternativ hade kommittén ansett sig
böra föreslå det senare.

Sedan kommittén härför anfört skäl och bemött motskäl har den ägnat någon uppmärk-
samhet även åt frågan om en partiell uppdelning efter arbetets art, vilken utväg till frågans
lösning kommittén likväl förkastat. Uppdelningen borde konsekvent genomföras icke blott
beträffande de göromål, som nu ålåge revirförvaltarna, utan även i fråga om dem, vilka till-
komme överjägmästarna.

För handhavande av lagarnas för den enskilda skogshushållningen tillämpning har kom-
mittén föreslagit inrättande av särskilda tjänstemannaklasser, skogsingenjörer och skogsinspek-
törer. Det skulle tillkomma de förra att handbava den direkta tillsynen över och utföra de
arbeten å de enskilda skogarna, som med skogslagarna vore överensstämmande. Såväl un-
der förrättningar på de enskilda skogarna som ock under särskilda för ändamålet planlagda
resor skulle skogsingenjörerna genom undervisning eller föredrag sprida kunskap bland skogs-
ägarna i skogsskötselns olika grenar. Skogsinspektören åter skulle det åligga bland annat
att övervaka skogsingenjörernas arbeten, fördela göromålen dem emellan och vid fall av be-
svär över skogsingenjörernas arbeten utgöra första instans för klagomålens prövning.

56 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Till de ordinarie skogsingenjörernas hjälp borde anställas dels å ordinarie stat, biträdande
skogsingenjörer dels ock extra skogsingenjörer.

Extra skogsingenjör skulle ock kunna förordnas såsom tillfälligt biträde åt skogsinspektö-
rerna, vilka ej ansågos behöva särskilda assistenter.

Förutom ovannämnda tjänstemän påfordrades även lägre tjänstemän, Zillsyningsmån, med
uppdrag motsvarande de nuvarande kronojägarnas, varjämte åt dem ansåges kunna överläm-
nas en del arbeten, som nu utfördes av jägmästare,

Sedan kommittén redogjort för sina förslag angående ordnande av statens tillsyn över till-
lämpningen av de för de enskilda skogarna i Västerbottens och Norrbottens län gällande la-
garna, övergår kommittén till frågan om ordnande av den lokala uppsikten över övriga en-
skilda eller kommuner tillhörande skogar inom det område, som varit föremål för kommitténs
arbete, nämligen enskildes skogar inom skyddsskogsområdena, hemmansskogarna inom Särna
socken med Idre kapellag i Kopparbergs län, vissa hemmansskogar inom Västernorrlands
och Jämtlands län samt besparings- eller allmänningsskogar inom Kopparbergs, Gävleborgs
och Norrbottens län.

Det bestyr med dessa skogar, som hittills ålegat jägmästarna, har kommittén ansett böra
överflyttas till för ändamålet särskilt anställda skogsingenjörer, varvid arbetet å de spridda
skogarna under inskränkt dispositionsrätt i Västernorrlands och Jämtlands län kunde fördelas
mellan de skogsingenjörer, som finge sin verksamhet förlagd till angränsande delar av Väster-
bottens län och till skyddsskogsområdet i Jämtlands län.

För besparingsskogarna i Kopparbergs och Gävleborgs län skulle kontroll utövas av en
skogsinspektör med skyldighet att granska förslag till hushållningsplan eller jämkningar i
redan fastställd plan och att kontrollera godkända förslags efterlevnad. Samma skogsinspektör
skulle även övervaka tillämpningen av de lagar, som gälla för hemmansskogarna i Särna
socken med Idre kapellag, för skyddsskogarna i Kopparbergs och Jämtlands län, samt för
de inom Västernorrlands och Jämtlands län belägna skogar, till vilka dispositionsrätten är
inskränkt.

För det närmaste övervakandet över de för hemmansskogarna 1 Särna socken med Idre
kapellag samt för skyddsskogarna gällande lagarnas efterlevnad erfordrades tillsyningsmän
med enahanda befogenhet och skyldighet, som för dylika tjänstemän föreslagits i de båda
nordligaste länen.

Beträffande allmänningsskogarna i Norrbottens län ansåges bästa utsikt till vinnande av
ett gott resultat kunna ernås genom anställande å dem av särskilda skogsförvaltare, vilka
skulle bland annat utföra alla utstämplingar av saluvirke, De skulle härvid vara underkastade
skogsinspektörens kontroll. Intill dess sådana förvaltare anställdes, skulle skogsingenjör hand-
hava skogshushållningen 3 dessa skogar.

Det högsta överinseendet över de enskilda skogslagarnas tillämpning skulle enligt kom-
mitténs förslag tillkomma ett inom jordbruksdepartementet inrättat skogskontor, vars personal
skulle utgöras av en skogsdirektör såsom chef och en sekreterare, båda med skoglig utbild-
ning, samt en notarie, varjämte någon extra arbetskraft kunde bliva erforderlig.

Kommittén har därefter lämnat en redogörelse för de åligganden, som skulle tillkomma
skogskontoret, skogsinspektörerna, skogsingenjörerna, de biträdande och extra skogsingenjö-
rerna samt tillsyningsmännen och de extra tillsyningsmännen.

Inom Norrland och Dalarna skulle finnas tre skogsvårdsdistrikt, nämligen:

Norrbottens skoosvärdsdistrikt med

I skogsinspektör,

6 skogsingenjörer,

3 biträdande skogsingenjörer,

I extra skogsingenjör,

5 ordinarie tillsyningsmän,
Västerbottens skogsvärdsdistrikt med

I skogsinspektör,

7 skogsingenjörer,

7 biträdande skogsingenjörer,

5 extra skogsingenjörer,

9 ordinarie tillsyningsmän.
Jämtlands-Dalarnas skogsvärdsdistrikt med

I skogsinspektör,

3 skogsingenjörer,

SKOGSADMINISTRATIONEN. Si

2 biträdande skogsingenjörer,
6 extra skogsingenjörer,
11 ordinarie tillsyningsmän.

Därefter lämnas förslag till personalens avlöningsförmåner såväl beträffande skogskontoret
som ortspersonalen.

Ett för skogsinspektörer, skogsingenjörer och biträdande skogsingenjörer gemensamt vill-
kor för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna skulle vara, att de ej ägde rättighet
åtaga sig förrättningar åt enskilda mot särskilt arvode. Tillsyningsmännen skulle i likhet
med kronojägare vara förbjudna att idka handelsrörelse.

Avlöningarna skulle utgå såsom ordinarie anslag. Såsom reservationsanslag för befräm-
jande av den enskilda skogsvården skulle utgå arvoden till extra skogsingenjörer, kostnader
för extra skogsbevakning, medel för anordnande av distriktsmöten och för utdelande av rese-
stipendier samt till expenser för skogsinspektörerna, Resekostnaderna för personalen i or-
terna skulle utgå av ett förslagsanslag.

Kommittén har därefter lämnat följande sammanställning av sitt avlönings- och utgiftsförslag:

' Sri | |
ia JEN | | | |
| NE |
= | =
| Lön 09 LS Summa] a
SRV l | summa
| ale |
ga | 920 |
Ordinarie anslag: | | |
Skogskontoret ; | |
[ökogsdirektör ;.......s... 5,000) 2,500/600] 1,500)] 9,600] — J|Efter 5 år kan lönen höjas
| | | med 600 kronor.
| |
FJERTBICIATC ooh ootud deres ,600] 1,800 400] — ,800! — JEfter 5& år kan lönen höjas]
3 " | | I J]
| | | | | med 500 kronor och
; | LÄR | | efter 10 år med ytter-]
| | | | | ligare 500 kronor.
GRANEN Eg grn Agda | 2,200] 1,500/300] — 4,000] — JEfter 5 år kan lönen höjas,
| | | | | med 500 kronor, efter|
| | 10 år med ytterligare]
| | 500 kronor och efter|
| | | 15 år än ytterligare 500]
| | kronor.
NAKINAStAre. :.. mds os rna | 700 350150] — | 1,200] — JlEfter 5 år kan lönen höjas
| | | med 100 kronor.
I |
I För bestridande av kost- | | |
nader för extra tjänste-/ | i |
män, = skrivbiträden,| | | | |
tryckningskostnader...| — = Al 3,000/ FE
| | |
| | |
| Ortsförvaltningen: | | |
| I skogsinspektör......... 4,000)] 3,200] — | — 7,2000 — JEfter 5 år kan lönen höjas
| SSINSp | ]
| med 600 kronor.
2 3 gå MR | 8000] 6,400 —| — | 14,400] —
| Hyra för expeditionslokal
o . --
ät 3 skogsinspektörer |
2.400 kKroDor >. .ssooc = SEE |UEE:20022;800
| I skogsingenjör ......... | .2,300] "3,000] — | .— | 5.300] — JlEfter 5 år kan lönen höjas|
5 AS VÄN TUT je ER AES 11,500] 15,000] — | — -!26,500] — -.!I med 400 kronor, efter
4
I 3 Ver LA RE LE | 2,300] 2,800/ —| — 5,100] — ytterligare 5 år med lika-
13 SSRK MRNVIEREA | 6,900 8,400] — | — |15,300] — ledes 400 kronor och
FK TE TA RA 2,300] 2,600] — | — | 4,900] — efter än ytterligare 5 år
1.5 VA LEVEL VIE | 11,500] 13,000] — | — 1 24,500 81,600) med ävenledes 400 kr.

5 8 SKOGSADMINISTRATIONEN.

SS |
BETS |
Lön 2 = Summa Total
28 Ez vode summa
(ERE Re |
| ORLa CR |
. [SE en
I biträd. skogsingenjör! 1,800] 1,400! — | — 3,200/ é 3 -3
Z > » 12,600 9,800 = = 22,400) Efter Sjäche kan lönen höjas
I » > 1,800!] 1,200] — | — 3,000/) | med 300 kronor.
3 > » 5,400) 3,6001 — | — | 9,900] 37.600
I tillsyDingsman ......... 600] 700] — | — 1,300 Efter 5 år kan lönen höjas
55 SAR NS 33,000] 38,500] — | — | 71,500/ med 100 kronor, efter
I ANG) ICEA (GEN a == TR | ytterligare 5 år med lika:
8 ITU SUN SAR 47800], 4,500]-— | 9,600 | ledes 100 kronor och
Hyresersättning åt 65 | | efter än ytterligare 5 år
tillsyningsmän a 100| | | med ävenledes 100 kr.
EE OTOT Nr ke ia fä — |—]| — 6,5001260,700
| |
Reservationsanslag:
Arvoden åt extra skogs-| |
ingenjörer 12 st. ål I |
DA OPEL RR = — |—]| — | 28,800]
Till bestridande av kost- | |
nader för extra bevak- |
7 000 8 FETA Sån JE ÅR — = |=| = | Ta
Till anordnande av di- | | |
striktsmöten och till |
resestipendier ......... | o— = =) = OD
Expenser åt 3 skogs-| | |
| inspektörer ä 600 kr.| — — |—! —! 1,800l 43,600
|
| Förslagsanslag: | |
| Till bestridande av om-. |
| kostnader för persona-| | | | |
| Len SANNE SN | = I = =|= SDN förr
| | | | | |
| Sammandrag : | | | | | |
Ordinarie anslag......... | SES for fee [260,700 |
Reservationsanslag ...... SEO — | — | 43,6000 |
| Förslagsanslag ............ = | ET fn I NESS) 354,300| |

I denna fråga hava reservationer avgivits dels av herrar Kinlund och Wiklund gemen-
samt, dels av herr Welander.

De förra hafva framhållit att, med undantag av Malmesjaurs, Vargiså och Pärlälvens re-
vir, inom vilken endast ett fåtal hemmansskogar voro belägna, vilka ej upptoge revirperso-
nalens tid till nämnvärt förfång för statsskogarnas förvaltning, inom lappmarkerna i övrigt
förekomme hemmansskogar i den omfattning såväl till antal som areal, att fara uppstode för
att arbetet med kronoparkernas vård och förvaltning bleve eftersatt.

Med hänsyn härtill och jämväl ur synpunkten av de enskilda skogsägarnas berättigade
anspråk på tillgång av tillräcklig personal för utsyningslagens tillämpning, syntes det lända
till såväl statens som enskildas fördel att i sistnämnda revir överflytta revirpersonalens be-
fattning med dessa skogar på särskilda skogsstatstjänstemän, skogsingenjörer, som hade till
uppgift att uteslutande syssla därmed och tillhandagå med råd och upplysningar rörande en-
skildas skogsvård. Däremot ansågo de ej anledning finnas att överflytta revirpersonalens
nuvarande tjänsteåligganden i fråga om utsyningslagens tillämpning i sådana revir, där dessa
åligganden utan att vålla olägenheter för statsskogarnas vård och förvaltning kunde fullt nöj-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 59

aktigt fullgöras av revirpersonalen. Jämte Malmesjaurs, Vargiså och Pärlälvens revir i Norr-
bottens län funnes sju revir inom Västernorrlands och Jämtlands län, där ett fåtal spridda
hemman förekomme med inskränkt dispositionsrätt till skogen enligt kungl. förordningen den
29 juni 1866 och vilka i likhet med lappmarksherrmanen voro underkastade utsyning av ve-
derbörande skogstjänsteman. Dessa hemman eller hemmansdelar, till antalet omkring 40 och
med en areal av omkring 48,000 hektar samt fördelade på Anundsjö, Härnösands, Medel-
pads, Junsele, Tåsjö, Bräcke och Rätans revir, voro revirvis räknat ett fåtal och av mindre
areal. Omhänderhavandet av utsyningarna och kontrollen över avverkningarna samt tillsynen
över förordningens efterlevnad i övrigt ombesörjdes nu av vederbörande revirpersonal, och
detta åliggande hade utövats utan förfång för statsskogarnas vård och förvaltning. Skulle
ägarna av dessa skogar ej begagna sig av det biträde vid skogarnas vård, som vederbörande
revirförvaltare i sammanhang med utsyningarna tvivelsutan vore villiga lämna, voro de be-
rättigade hos länens skogsvårdsstyrelse erhålla sådant biträde. Under nu nämnda förhållan-
den syntes det vara obehövligt och ledande till onödiga utgifter för statsverket att anställa
särskilda tjänstemän för kontrollen å dessa på vitt skilda orter inom sistnämnda två län be-
lägna hemmansskogar. Av enahanda skäl vore det obehövligt att anställa särskild personal
för utsyningar å hemmansskogar inom Malmesjaurs, Vargiså och Pärlälvens revir.

Uti Särna socken med Idre kapellag hade de under utsyningstvång ställda skogarna revir-
vis betraktade ungefär samma omfattning som hemmansskogarna i flertalet av lappmarksrevi-
ren, varför omhänderhavandet av utsyningarna på dessa skogar borde överflyttas på skogs-
ingenjörer.

De olägenheter, som uppstode genom att revirpersonalen omhänderhade utsyningslagen
inom lappmarkerna och i Särna socken med Idre kapellag, gällde däremot ej överjägmästarens
tjänsteutövning, som vore av helt annan art än revirförvaltarnas. Överjägmästaren hade i den
verksamhet, han i skogen utövade, till huvudsaklig uppgift att inspektera och i sådant syfte
besöka revirens skogar, granska utförda eller pågående förrättningar och efter överläggning
och samråd med revirförvaltarna lämna anvisningar, där så erfordrades. En verksamhet av
sådan art kunde med fördel på samma gång den ägnades statens skogar tillika utövas å en-
skildas under utsyningslagen ställda skogar inom lappmarken, vilka voro underkastade huvud-
sakligen enahanda principer för hushållningen som statsskogarna. Under inspektionsresor
mellan reviren och de särskilda kronoparkerna inom reviren måste överjägmästaren merendels
färdas över enskildas skogar eller i dessas närhet och han kunde då i många fall utan att
företaga särskilda resor inspektera och leda skogsingenjörernas arbeten och förrättningar.
Arbetskraft och tid jämte resekostnad besparades genom att inspektionsåliggandet å statens
och enskildes skogar lades i samma hand. Detta överjägmästarens åliggande borde bibe-
hållas även vad allmänningsskogarna beträffade inom Norrbottens, Västerbottens, Gävleborgs
och Kopparbergs län. Genom att överjägmästaredistriktens antal inom de två nordligaste
länen ökades till fyra och åtgärder vidtoges för att bereda dessa tjänstemän lättnader i ex-
peditionsarbetet samt inspektionen å enskildas skogar uti länens kustland överlämnades åt
en särskilt anställd inspektör, bereddes överjägmästarna tid för det inspektionsåliggande be-
träffande enskildas skogar i lappmarkerna och 3å allmänningsskogarna, som fortfarande borde
utövas av dem.

Inom de två ifrågavarande länens kustland ställde sig förhållandena annorlunda än i lapp-
marken och i Särna socken med Idre kapellag. Här gällande skogslag hade en annan inne-
börd. Utsyningen å enskildes skogar omfattade enligt denna lag endast träd under viss di-
mension och avsåge i huvudsak att skydda växande ungskog, medan den för lappmarken
gällande lagen åsyftade en fullständig reglering av all saluavverkning med uthållig möjligast
jämn avkastning. Dessa lagar hade följaktligen mycket olika ändamål. Med avseende å di-
mensionslagens tillämpning och tillsynen över dess efterlevnad erfordrades också mera i de-
talj gående åtgärder. I sistnämnda hänseende krävdes tillsyn såväl vid sågverk och andra
träförbrukande industriella anläggningar som ock vid lastageplatser och järnvägsstationer.
Anordnandet av denna tillsyn och själva utövandet av tillsynen påkallade en verksamhet, som
till sin beskaffenhet ej hade något jämförligt eller gemensamt med statsskogarnas förvaltning.
Härtill komme den omständigheten, att statens skogar i allmänhet vore koncentrerade i kust-
landets inre delar mot lappmarksgränsen och endast i mera spridda smärre skiften förekomme
i kustlandets övriga delar, där åter hemmansskogarna bildade större sammanhängande skogs-
vidder och där utsyningarna åt enskilda hade sin största omfattning. Dels med hänsyn här-
till, dels i betraktande av här gällande skogslags särart syntes det ej vara lämpligt att över-
jägmästarnas och revirpersonalens nuvarande tjänsteåligganden med dimensionslagens hand-
havande bibehölles. Reservanterna ansåge därför det vara lämpligt och behövligt att ovan-
nämnda befattningshavares tjänsteåligganden i fråga om nämnda lag och kungl. förordningen

60 | SKOGSADMINISTRATIONEN.

den 29 juni 1866 angående inskränkt dispositionsrätt till skogen å vissa skattehemman över-
flyttades dels å en för båda länens kustland anställd inspektör, dels å erforderligt antal
skogsingenjörer, assistenter och tillsyningsmän.

Beträffande skyddsskogarna i Jämtlands län hade från och med år 1911 trätt i tillämpning
den av Riksdag och regering beslutade omreglering av länets revir, varigenom dessa med
hänsyn till det arbete, som skyddsskogsområdens bildande föranlett, ökats med tre, så att
revirens antal i detta län nu utgjorde sju. I varje af dessa revir vore anställda, utom revir-
förvaltarna, en assistent och nödigt antal ordinarie och extra kronojägare. Öfverjägmästaren
hade öfverinseendet i enlighet med gällande instruktion. Innan det visat sig, att denna nya
organisation vore för skyddsskogslagens handhavande otillräcklig eller olämplig, ansåges
åtgärder för densammas förstärkning eller ändring 1 andra hänseenden icke vara behövliga,
i synnerhet som vid regleringen ordnats så, att skyddsskogarna skulle komma att till huvud-
sakliga delar tillhöra vissa revir, på det att skogstjänstemännens arbete med vården av sta-
tens skogar måtte i så ringa mån som möjligt föranleda bristande intresse för de enskilda
skogsägarnas skogshushållning.

Enligt 1903 års lag angående skyddsskogar finge å sådana skogar annan avverkning än
till husbehov äga rum endast efter utsyning, som på statens bekostnad verkställdes av skogs-
statens tjänstemän. Dock vore skogsägaren berättigad att på en gång erhålla utsyning i så
stor utsträckning, som med skogens återväxt och framtida bestånd vore förenligt. Enligt
lagens ordalydelse vore utsyningen -icke begränsad till någon jämn ärlig, utan avsågs en
mera periodisk avkastning från skogarna. Det ansågs därför möta svårigheter att bedöma
eller beräkna den omfattning, som utsyningsarbetena under kommande tid kunde erhålla.
Under sådant förhållande torde ej beller vara välbetänkt att nu ytterligare fast anställa tjän-
stemän för skyddsskogslagens omhänderhavande i Jämtlands län.

Med hänsyn till sist nämnda förhållande ansåge reservanterna, att jämväl för skyddssko-
garna i Kopparbergs län, vilka icke intoge någon större ytvidd, anställandet av ytterligare
personal än den redan befintliga vore obehövligt.

Vad slutligen beträffade förslaget att öfverflytta å en byrå eller ett kontor i jordbruks-
departementet de ärenden rörande här ovan avhandlade skogslagars och författningars till-
lämpning å enskildas skogar, som nu handlades av domänstyrelsen, syntes denna fråga sta i
nära sammanhang med de förändringar i denna styrelses organisation, som kunde föranledas
av statsdepartementens ombildning och samma styrelses eventuella förenande med jordbruks-
departementet; men innan denna fråga blivit fullständigt utredd och slutbehandlad och det
med anledning därav kunde fullt överskådas och bedömas, huruvida en sådan överflyttning,
som kommittén ifrågasatt, kunde vara behövlig och lämplig eller på vad sätt detta borde
ske, kunde reservanterna icke uttala sig i denna fråga eller biträda kommitténs förslag
härutinnan. Skulle på sätt ovan antytts domänstyrelsen komma att förenas med jordbruks-
departementet såsom en departementsavdelning, kunde frågan lätt finna sin lösning genom
att i denna avdelning bildades en byrå för ärenden rörande enskildas skogar.

Herr Welander har i denna fråga avgifvit en mycket omfattande reservation och därvid
anfört bland annat,

att enligt kommitténs förslag skogsingenjörernas tjänstgöringsområden skulle bliva allt för
vidsträckta, vilket skulle medföra tidsödande och dyrbara resor, varigenom statsverket för-
orsakades betydande utgifter utan motsvarande nytta;

att antalet skogsingenjörer behövde ansenligt ökas utöver det av kommittén föreslagna,
varigenom administrationskostnaderna bleve avsevärt högre, än vad som härför beräknats;

att jämväl bevakarnas och tillsyningsmännens tjänstgöringsområden skulle enligt det före-
liggande förslaget bliva onaturligt stora, varför äfven denna personal behövde ökas;

att han fördenskull i stället för att dela arbetet efter dess art förordade en allmän upp-
delning av de nuvarande reviren i lappmarken och i Särna socken med Idre kapellag;

att han beträffande sättet för skogsstatsförordningens ordnande i fråga om hemman under
utsyningstvång och skyddsskogar i Jämtlands och Västernorrlands län omslöte sig till vad
Kinberg och Wiklund därutinnan andragit;

att beträffande Norr- och Västerbottens läns kustland för skogsadministrationens ordnande
borde avvaktas vissa organisationsfrågors avgörande inom de delar av landet, där skogsvårds-
styrelser funnes, och under tiden erforderlig tjänstepersonal för dimensionslagens handha-
vande anställes på extra stat.

Welander har slutligen -sammanfattat sin mening sålunda. att, förutom den av skogsvårds-
kommittén föreslagna skogspersonalen i Norr- och Västerbottens läns kustland, erfordrades
I överjägmästartjänst samt 18 nya revir i lappmarken och 1 nytt revir i Särna socken med
Idre kapellag i Kopparbergs län, varjämte även ett ökat antal kronojägare måste anställas.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 61

Vederbörande överjägmästare hava i sina i ärendet avgivna yttranden anfört bland annat
följande.

Överjägmästaren i Luleå distrikt har efter en kritik av skogsvårdskommitténs förslag
såsom sin åsikt framhållit,

att högsta sakkunskapen uti allt, som rörer skogsskötseln och därmed sammanhängande
frågor, borde fortfarande såsom hittills sökas endast hos domänstyrelsen; .

att åt denna borde anförtros högsta ledningen av skogsskötseln å såväl statens som under
statens förvaltning, uppsikt eller kontroll ställda icke statsskogar;

att fullt tillräcklig personal borde anställas och förty uti domänstyrelsen inrättas en sär-
skild byrå för beredande av ärenden, som berörde icke statsskogar;

att handhavandet av alla de skogslagar, vilket för närvarande ålåge skogsstaten, borde
allt fortfarande anförtros åt densamma;

att efter noggrann utredning Norr- och Västerbottens län borde uppdelas uti fem skogs-
distrikt i stället för nuvarande tre med jämväl någon jämkning mellan omfattningen av Mel-
lersta Norrlands och Umeå distrikt;

att ävenledes efter närmare utredning ett betydande antal nya revir och bevakningstrakter
borde inrättas;

att kostnaderna för handhavande av de antydda skogslagarna borde ingående beräknas
och utgå med visst belopp per hektar produktiv skogsmark, särskilt för förvaltning och
bevakning, när så kunde förekomma, såsom, då städers, ecklesiastika med flera skogar ställ-
des under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, att gäldas af skogarnas avkastning
och efter enahanda beräkning och särskilt för den förvaltande och bevakande personalens
arbeten vid handhavande oeh kontroll av lagar, avseende skogsskötseln å enskildas skogar
att av statsverket gäldas genom särskilt anslag, vilka ersättningar skulle upptagas såsom en
domänfondens inkomst, samt

att erforderligt antal skogsingenjörer med samma uppdrag som hittills borde anställas i
mån av behov och avlösas av särskilt anslagna medel.

Härigenom vunnes, enligt överjägmästarens förmenande, system, enhetlighet och konti-
nuitet i skogsskötseln. Skulle så domänstyrelsen i likhet med övriga ledare af statens affärs-
verksamhet erhålla till sitt förfogande att i viktigare frågor rådgöra sig med tre å fyra
domänfullmäktige, och bland dessa jämväl bereddes plats för en representant för de enskilda
skogsägarna, borde en dylik anordning utgöra full och tillräcklig garanti för att de enskilda
skogsägarnas intressen alltid kunde framföras och vunne gehör. Helt visst skulle man genom
denna anordning för en långt mindre kostnad nå samma resultat, som kommittén åsyftat
med sin särskilda skogsstat för de enskildas skogar, vilken organisation fullt genomförd
komme att kräva långt större kostnader än kommittén angivit.

Överjägmästaren i Skellefteå distrikt har förklarat sig ej kunna biträda kommittémajori-
tetens förslag, särskilt vad anginge lappmarken, att uppdela de arbeten, som för närvarande
ålåge skogsstaten, efter arbetets art. Såsom motiv för denna sin åsikt, har han erinrat om
de enskilda skogarnas mer eller mindre spridda lägen och de ökade kostnader för staten,
som bleve följden af en sådan anordning, i det att såväl bevakare, skogsingenjörer och
inspektörer för de enskilda skogarna som motsvarande tjänstemän på statens skogar skulle
samtidigt åtnjuta reseersättning efter viss taxa, varvid de komme att resa om varandra efter
samma färdvägar. Vidare har han påpekat, att inspektörernas och skogsingenjörernas göro-
mål skulle komma att utgöra allenast säsongarbeten, varigenom tjänstemännens tid och kraf-
ter icke skulle komma att utnyttjas på ett tillfredsställande sätt, och att det extra skogs-
ingenjörssystemet skulle komma att lida av samma brister, som kommittén framhållit rörande
det nuvarande extra ordinariesystemet. Såsom betecknande för att de av kommittén före-
slagna skogsvårdsområdena vore allt för stora, har överjägmästaren påpekat, att Arvidsjaurs
och Arjepluogs socknar, vilka skulle utgöra eff skogsvårdsområde med allenast ex enda
tjänsteman, omfattade en areal av omkring 317,000 hektar enskildas skogar, varav vid pass
44,000 hektar allmänningsskogar, vilka privatskogar vore spridda på en yta av minst 110
kvadratmil, fjällmarker oräknade.

Beträffande Norrbottens och Västerbottens läns kustland ansåg han däremot lämpligt, att
överjägmästarnas och revirpersonalens nuvarande åligganden med dimensionslagens hand-
havande överflyttades å en för båda länens kustland anställd särskild inspektör samt å er-
forderligt antal skogsingenjörer, extra skogsingenjörer och tillsyningsmän. Dessa skulle även
hava att taga befattning med hemman å kustlandet, till vilka dispositionsrätten till skogen
vore inskränkt enligt nådiga förordningen den 29 juni 1866. Samtliga dessa tjänstemän
skulle dock sortera under domänstyrelsen. Såsom oeftergivligt kompetensvillkor för anställ-

62 SKOGSADMINISTRATIONEN.

ning såsom inspektör eller skogsingenjör, ordinarie eller extra, borde uppställas fullständig
avgångsexamen från skogshögskola.

Överjägmästaren har likaledes förklarat sig ej kunna biträda förslaget att å ett skogskon-
tor i jordbruksdepartementet överflytta ärenden rörande en del skogslagars och författningars
tillämpning å enskildas skogar, enär denna fråga syntes stå i sammanhang med de föränd-
ringar i domänstyrelsens organisation, som kunde föranledas av statsdepartementens ombild-
ning och denna styrelses eventuella förenande med jordbruksdepartementet.

Det av kommittén framlagda avlönings- och utgiftsförslaget syntes näppeligen vara upp-
ställt med hänsyn till det verkliga, för handen varande behovet, utan syntes hava inklämts
i ramen för de av domänstyrelsen beräknade kostnaderna för handhavande genom skogsstaten
av lagen rörande enskildas skogar.

Såsom en sammanfattning av sina åsikter och önskemål har överjägmästaren anfört bland
annat,

att den utveckling, som av omständigheterna påkallades, borde byggas på det beståendes
grundval;

att överjägmästareassistenternas befogenhet borde utvidgas;

att det handhavande av skogslagar, som för närvarande ålåge skogsstaten, borde fortfa-
rande anförtros densamma;

att därest domänstyrelsen skulle komma att förenas med jordbruksdepartementet såsom
en departementsavdelning i denna avdelning borde inrättas en särskild byrå för ärenden
rörande enskildas skogar;

att efter närmare utredning Norrbottens och Västerbottens län borde uppdelas i minst
fem skogsdistrikt med måhända jämkning mellan nuvarande Umeå och Mellersta Norrlands
distrikt, varvid eZ£ distikt skulle omfatta enskildas skogar inom de delar av Västerbottens
och Norrbottens län, som ej tillhöra lappmarken, samt sådana inom samma områden belägna
skogar, till vilka dispositionsrätten är begränsad enligt nådiga förordningen den 29 juni 1866;

att skötseln med mera af enskildas skogar inom de delar av Västerbottens och Norr-
bottens län, som ej tillhöra lappmarken samt å sådana skogar inom samma trakter, till vilka
skogsrätten är begränsad enligt nådiga förordningen den 29 juni 1866, skulle uppdragas åt
en särskild kår av tjänstemän, vilka borde sortera under domänstyrelsen;

att efter noggrann utredning nya revir och bevakningstrakter borde inrättas;

att kostnaderna för skötseln av de enskildas skogar borde ingående beräknas för att av
statsmedel gäldas genom anslag, vilka kostnader borde upptagas såsom en domänfondens inkomst.

Överjägmästaren i Umeå distrikt har framhållit bland annat, att enligt kommitténs för-
slag rörande skogsförvaltningens ordnande skulle inom samma tjänstgöringsområde anställas
skilda tjänstemän för kronans och för de enskildas skogar. Att en sådan anordning icke
kunde vara praktisk eller ändamålsenlig låge i öppen dag vid det förhållande, att krono-
parker och de enskildas skogar förekomme blandade om varandra inom lappmarkens alla
tjänstgöringsområden. Den ene tjänstemannen skulle därför nödgas gagnlöst färdas över
stora vidder av den andres tjänstgöringsområde. Detsamma gällde ock beträffande krono-
jägare och tillsyningsmän. Härigenom åtginge mera tid och arbete för envar av personalen,
än vad som erfordrades om de hade var sitt lokalt skilda mindre tjänstgöringsområde, var-
inom de även lättare lärde känna de olika skogsförhållandena å både kronans och enskil-
das skogar än i fråga om vissa delar av ett större område. En uppdelning af tjänstgörings-
områdena på sätt kommittén ifrågasatt skulle förorsaka mycket dryga kostnader för resor.

Man hade klandrat det hittillsvarande handhavandet av lappmarkslagen bland annat där-
för, att utsyning å en skog ofta komme att handläggas av skilda personer. Om detta för-
hållande, vilket stode i samband med att tre år förflöte mellan varje utsyning, i vissa fall
vore sant, hade det likväl ej varit regel, och förhållandet bleve ingalunda bättre genom
kommitténs förslag, ty omsättningen bland extra skogsingenjörer bleve ej mindre, än vad
den varit bland de extra jägmästarna.

Kommitténs uppgift att en uppdelning efter arbetets art redan nu tillämpades, i det att
reévirförvaltarna skötte kronoparkerna, men assistenterna utsyningarna å enskildas skogar,
överensstämde ej med verkliga förhållandet. I de större reviren erhölle nämligen envar av
tjänstemännen ett år efter år bestämt område, innehållande så vitt möjligt både allmänna
och enskildas skogar, vilket sålunda närmast innebure en lokal revirdelning.

Förslaget om inrättande i jordbruksdepartementet av ett skogskontor för handhavandet
av den enskilda skogsvården syntes överjägmästaren föga lyckligt. Att anförtro högsta led-
ningen af skogsskötseln i landet åt två skilda myndigheteter kunde ej vara riktigt, då det
i båda fallen vore fråga om skogshushållning. Därest en särskild byrå skulle inrättas för
privatskogsskötseln, borde den förläggas till domänstyrelsen.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 63

För egen del får styrelsen på det sätt begränsa sitt anförande att, vad som rörande skogs-
administrationen måste bliva gemensamt eller enhetligt för hela riket, nu ej upptages till
behandling, enär dylika frågor torde komma att utredas jämväl av de sakkunnige, som nu
äro verksamma för avgivande af betänkande rörande skogshushållningen inom södra och
mellersta delarna av riket. Hit hör bland annat frågan om ändrade grunder för reseersätt-
ning åt skogspersonalen ävensom förslaget om inrättande av distriktsstyrelser och av ett
jordbruksdepartementets skogskontor. Åt detta senare, om det kommer till stånd, synes
nämligen böra anförtros högsta ledningen av den privata skogshushållningen inom alla delar
av landet, sålunda ej blott vad den norrländska skogsvårdskommittén i sådant avseende före-
slagit. I annat fall komme rikets skogsvårdsstyrelser att fortfarande sakna en sammanhål-
lande ledning, varav de dock synas vara i behov för att bland annat så långt lämpligen
kan och bör ske möjliggöra en enhetlig tillämpning av lagen om vård av enskildas skogar.

Styrelsen tillåter sig fördenskull i ärendet anföra allenast följande:

A. Beträffande lappmarkerna och Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län.

Styrelsen finner vad som anförts för revirgöromålens uppdelning efter arbetets art i flera
avseenden tilltalande såväl från statsskogsförvaltningens som privatskogsskötselns synpunkt
och är fördenskull benägen förorda kommitténs förslag så långt lämpligen kan ske. Det
kan likväl ej bestridas, att inom vissa delar av lappmarkerna privatskogarnas antal och om-
fattning i förhållande till traktens skogsareal är så ringa, att en förvaltning särskilt av privat-
skogarna skulle medföra relativt mycket betydande kostnader i följd av långa och dyrbara
resor samt tidsförlust därunder. Exempel på dylika trakter utgöra Malmesjaurs, Vargiså och
Pärlälvens revir. För sådana trakter får styrelsen förorda en territoriell delning av reviren,
i den mån sådant erfordras och enligt de grunder, som i sådana fall hittills tillämpats, näm-
ligen så att alla inom ett till omfånget lämpligt område belägna skogar, med hvilka skogs-
tjänstemännen hava att taga befattning, sålunda i fråga om lappmarken alla skogar, hänföras
till samma revir. I fråga åter om trakter, varest göromålens handläggning ej i väsentlig
grad fördyras av en uppdelning efter arbetets art, torde statsskogar och privatskogar böra
fördelas på skilda revir. Då styrelsen alltså anser sig böra förorda en partiell revirreglering
efter arbetets art, får styrelsen erinra därom, att redan vid upprättande av förslag till den
nu gällande revirregleringen i Jämtlands län styrelsen sökte ordna så, att skyddsskogarna
skulle komma att huvudsakligen tillhöra vissa revir, på det att skogstjänstemännens arbete
med vården av statens skogar måtte i så ringa mån som möjligt föranleda bristande intresse
för de privata skogsägarnas skogshushållning. Denna princip gillades av Eders Kungl. Maj:t
och Riksdagen. Nu skulle den i än vidsträcktare grad och på ett fullkomligare sätt kunna
vinna tillämpning i fråga cm det stora flertalet revir i lappmarkerna. Beträffande revirens
omfattning vid en reglering av dessa efter arbetets art anser styrelsen, i likhet med vad
herr Welander i sin reservation framhållit, att för ett nöjaktigt handhavande av de göromål,
som utsyningslagens tillämpning föranleder, arealen måste bliva betydligt mindre och antalet
revir sålunda avsevärt större, än vad kommitterade föreslagit. Detta framgår tydligast av en
jämförelse mellan antalet av de skogstjänstemän, som under innevarande år varit och äro
sysselsatta med arbeten på privatskogarna i lappmarken. Förutom de 21 revirförvaltarna
hava därstädes arbetat 31 extra jägmästare, av vilka 20 haft förordnande under hela året
och 11 allenast under sommarhalvåret, sålunda under den tid utsyningarna så vitt möjligt
handläggas på privatskogarna. Sammanlagda antalet tjänstemän, som inom lappmarkerna
varit sysselsatta under år 1913, uppgår sålunda till 52. Vid av skogstjänstemännen i lapp-
marken handlagda förrättningar har i medeltal för åren 1911 och 1912 utsynats till försälj-
ning dels å statsskogar 1,143,544 kubikmeter virke, dels å enskildas skogar 652,494 kubik-
meter. Allmänningsskogarna äro härvid icke inräknade. Med hänsyn uteslutande till nu
nämnda arbete skulle, om det per kubikmeter kräft samma tid på statens och enskildas
skogar, 64 24 av arbete avsett de förra och 36 24 de senare. Men utsyningarna på enskil-
das skogar kräva relativt lång tid, emedan varje förrättning därstädes omfattar i medeltal ett
vida mindre virkesbelopp än å Skösskopganga och följaktligen mera tid förspilles till resor
vid förrättningar å de förra än å de senare. Detta uppväges emellertid därav, att arbetet å
statsskogarna i ganska stor omfattning avsett jämväl skogskulturer, avverkning och virkes-
försäljning m. m. Med hänsyn till alla dessa förhållanden kan beräknas att för statssko-
garnas skötsel tagits i anspråk 34 tjänstemän och för utsyning å privatskogarna 18 tjänstemän.

Göromålen å bådadera slagen av skogar hava varit fördelade å såväl ordinarie som extra
tjänstemän. Dock kan beräknas, att om de ordinarie tjänstemännen sysslat uteslutande med

64 SKOGSADMINISTRATIONEN.

statsskogarna, skulle för allenast hithörande arbeten dessutom erfordrats 13 extra tjänstemän.
Den inom lappmarkerna nu befintliga ordinarie personalen kan, med hänsyn till det ständigt
växande arbetet särskilt för skogsvårdens höjande, ingalunda anses vara tillräcklig ens för
statens skogshushållning. Huvudsakligen för tillgodoseende av denna torde inom närmaste
tiden böra anställas åtminstone ytterligare 4 ordinarie tjänstemän, sedan lika många nya
revir bildats genom revirreglering och delning, nämligen ett nytt revir av delar utav Mal-
mesjaurs och Vargiså revir, inom vilket såväl statsskogarna som. de få spridda privatskogarna
skulle skötas av samma personal, två nya revir av delar utav Norra och Södra Lycksele,
Stensele, Sorsele, Fredrika och Asele revir samt ett nytt revir av Dorotea socken (nu till-
hörande 'Tåsjö revir) och delar av Åsele revir, vilka sistnämnda revir skulle omfatta allenast
statsskogar. Huvudsakligen för statsskogarnas skötsel erfordras alltså inom lappmarkerna
sammanlagt 24 revir. Antalet av de för statsskogarna nu beräknade 13 assistenterna måste
samtidigt bibehållas.

Arbetet med i huvudsak utsyningarnas handläggande å privatskogarna (allmänningarna
oberäknade) upptager nu såsom ovan visats 13 tjänstemäns tid. Då dessa utsyningar årligen
ökas i främsta rummet genom en allt större avverkning av smärre virke, erfordras inom kort
för allenast utsyningsarbetets fullgörande, åtminstone ännu tre tjänstemän. Anmärkas må
tillika, att vissa arbeten å enskildas skogar inom lappmarken nu utföras av de nuvarande tre
skogsingenjörerna. Sådana arbeten äro planers upprättande för avdikning av sumpmarker,
meddelande av råd och upplysningar vid skogsskötseln m, m. Enligt skogsvårdskommitténs
föreliggande förslag skulle dylika arbeten framdeles tillkomma skogspersonalen inom lapp-
marken samt därvid erhålla ökad omfattning särskilt genom den undervisningsverksamhet,
som för skogsvårdsintressets höjande måste anses erforderlig. Styrelsen anser sig med hän-
syn härtill nödsakad ifrågasätta, att den för privatskogarnas skötsel nödiga personalen ökas
med än ytterligare fem tjänstemän. Sammanlagt skulle sålunda för fullgörande av skogssta-
tens bestyr med enskildas skogar i lappmarken erfordras 26 tjänstemän. Av dessa torde
åtminstone 12 böra snarast anställas å ordinarie stat, var och en med sitt revir. Även om,
såsom styrelsen i det föregående framhållit, privatskogarna inom vissa revir skulle komma
att skötas av samma personal som statsskogarna, komma dock nu nämnda 12 revir att er-
hålla en mycket stor omfattning, i vilket avseende styrelsen får åberopa den utredning, som
lämnats i herr Welanders reservation rörande detta förhållande.

Hela den erforderliga skogspersonalen i lappmarken skulle, i enlighet med vad ovan
anförts, komma att utgöra: i

för statsskogarna 25 ordinarie jägmästare och 13 extra jägmästare
» privatskogarna 12 » » STA »

eller tillsammans 37 ordinarie och 27 extra jägmästare.

Av reviren skulle 16 bliva nya, nämligen 4 huvudsakligen för statens och 12 för enskil-
das skogar.

Enligt förestående förslag skulle på varje revir av huvudsakligen statsskogar komma en
areal skogsmark av kronoparker och kronoöverloppsmarker (oavvittrade marker icke med-
räknade) av omkring 76,500 hektar, och på varje revir av privatskogar omkring 137,200
hektar skogsmark. Redan härav torde framgå, att det föreslagna antalet revir måste anses
vara ett minimum, och att i en nära framtid en ytterligare ökning genom revirreglering
varder nödig. Detta framgår ock därav, att antalet extra tjänstemän oaktat den föreslagna
ökningen av revirens antal måste bliva mycket betydande, särskilt för privatskogarnas sköt-
sel. Härstädes måste sålunda, ehuru styrelsen föreslagit en större ökning av skogspersona-
len, än den ökning skogsvårdskommittén ifrågasatt, fortfarande tillsvidare komma att till-
lämpas det extrasystem, varöver kommittén brutit staven och som jämväl styrelsen helst
skulle vilja undvika.

Vid inrättandet av de ovan föreslagna nya reviren i lappmarken har styrelsen sålunda tagit
hänsyn till att göromålen böra fördelas efter arbetets art, så långt detta lämpligen kan ske.
Enligt samma grunder bör ett nytt revir inrättas i Särna socken med Idre kapellag i Kop-
parbergs län. Styrelsen ansluter sig sålunda i fråga om skogslagarnas handhavande närmast
till den mening, som uttalats av herrar Kinberg och Wiklund, och särskilt gäller detta an-
ordrande av kontroll genom överjägmästare, i vilket avseende en ny överjägmästaretjänst
bör inrättas inom de nordligaste länen. Ännu en sådan tjänst torde bliva nödig för regle-
ring i främsta rummet av Gävle—Dala distrikt och Bergslagsdistriktet; men frågan härom
torde böra anstå till dess de för ordnande av södra och mellersta landets: skogshushållning
tillkallade sakkunniga avgivit sitt betänkande.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 65

Beträffande bevakningens handhavande kan styrelsen ansluta sig till kommitténs förslag
att inom lappmarkerna inrätta 30 nya bevakaretjänster och inom Särna socken med Idre
kapellag 2 sådana befattningar.

Om alltså styrelsen i huvudsak anser sig böra i fråga om ovannämda landsdelar förorda
kommitténs reformförslag med den modifikation, som föreslagits av Kinberg och Wiklund,
får styrelsen dock hemställa, att den personal, som kan komma att nyanställas, må erhålla
samma tjänsteställning och titlar, som den nuvarande personalen. Huruvida en tjänsteman
kallas exempelvis skogsingenjör eller jägmästare, då tjänstgöringsområde och tjänsteåliggan-
den bestämts vid hans anställande, kan ej medföra någon reell skillnad i hans arbetspresta-
tion. Styrelsen får därför hemställa, att den inspekterande tjänstemannen i stället för skogs-
inspektör benämnes öfverjägmästare, de förvaltande tjänstemännen i stället för skogsingenjörer,
biträdande skogsingenjörer, biträdande skogsingenjörer, extra skogsingenjörer, resp. jägmästare,
bitrände jägmästare och extra jägmästare samt den bevakande personalen i stället för till
syningsmän, kronojägare.

Personalen bör tillhöra skogsstaten och vara ställd under domänstyrelsen.

Den ordinarie personalens avlöningsförmåner böra bestämmas enligt nådiga brevet den 17
juni 1908 angående ny lönereglering för skogsstaten, nådiga kungörelsen samma dag an-
gående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1909 fastställda nya
avlöningsförmånerna för skogsstaten samt gällande lag angående civila tjänsteinnehavares
rätt till pension. I fråga om tjänstgöringspenningarnas belopp får styrelsen framhålla, att
särskilt de revir, som komme att omfatta lappmarkernas inre delar, torde medföra ett mycket
ansträngande arbete, medan övriga revir skulle medföra någon lindring på grund av drägli-
gare kommunikationer. I övrigt får styrelsen hänvisa till nedanstående tablå, upptagande
de nya befattningar, som styrelsen härmed får föreslå.

| | Tjänstgö- |
Befattningshavare | Lön ringspen- | Summa
ningar
| | |
| I överjägmästare.. 4,000 | 3200 | 7,200 | Efter 5 år kan lönen höjas med
| 600 kronor. |

| I jägmästare ...... 2,300 | 3,000 | 5,300 | Efter 5 år kan lönen höjas medi
rik | 16,100 | 21,000 | 37,100 I 400 kronor, efter ytterligare 5|
- 2,300 | 2,800 | 5,100 | = årlikaledes med 400 samt efter
| 8 ; 18,400 22,400 | 40,800 | än ytterligare 5 år ävenledes
| | med 400 kronor.
| I kronojägare ... 600 700 | 1,300 | Efter 5 år kan lönen höjas med
| 31 > 18,600 21,700 | 40,300 | 100 kronor, efter ytterligare 5)

| år likaledes med 100 kronor
| | samt efter än ytterligare 5 år
ävenledes med 100 kronor. Där
| | bostadslägenhet saknas, utgår
| | hyresersättning med 100 kronor.

Summa | 62,300 | 74,800 |137,100

Intill dess ett nytt system kan komma att bestämmas för respenningars utgående, får
styrelsen hemställa, att dessa må utgå med nedanstående belopp:

I överjägmästare 1,300 kronor
17 jägmästare (å 900 kr.) 15,300 »
32 kronojägare <(å 250 >) 8,000 >

Summa 24,600 kronor

Hyresersättning:

I överjägmästare för expedi-

HONSlGkal a sond ee dnsrs nr 400 kronor
32 kronojägare å 100 kr.) 3,200 >

Summa 3,600 kronor

5 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

66 SKOGSADMINISTRATIONEN.

För inrättande av ovanstående befattningar skulle sålunda erfordras ett sammanlagt be-
lopp av 165,300 kronor.

Beträffande antalet föreslagna nya kronojägaretjänster, i vilket avseende styrelsen anslutit
sig till kommitténs förslag, får styrelsen framhålla svårigheten av att klart överskåda behovet
av dylika befattningar, förr än revirregleringen ägt rum. Det är dock sannolikt, att antalet
ordinarie kronojägare behöver snart ytterligare ökas.

Styrelsen anhåller att, sedan beslut fattats angående inrättande av ifrågavarande nya be-
fattningar, få till Eders Kungl. Maj:t inkomma med underdånigt detaljerat förslag angående
tjänstgöringsområdenas omfattning samt, i den mån så erfordras, till reglering av den nu-
varande skogspersonalens tjänstgöringsområden m. m.

Lappmarkerna och Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län böra icke vara
föremål för skogsvårdsstyrelsers verksamhet och skogsvårdsavgifter icke utgå därstädes, i vilket
avseende styrelsen får åberopa, vad som därom anförts i styrelsens underdåniga utlåtande
den 15 september 1913 angående norrländska skogsvårdskommitténs betänkande i vad det
angår skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgifter.

Rörande skogsadministrationen särskilt i fråga om allmänningsskogarna i Västerbottens
och Norrbottens län får styrelsen åberopa, vad som i sådant avseende anförts i styrelsens
underdåniga skrivelse den 7 juli 1913 angående norrländska skogsvårdskommitténs betän-
kande i vad det angår förenämnda skogar.

B. Beträffande vissa delar av Jämtlands, Västernorrlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.

I fråga om sättet för skogsadministrationens ordnande angående såväl de i Väster-
norrlands och Jämtlands län belägna hemman under inskränkt dispositionsrätt till skogen
enligt Kungl. förordningen den 29 juni 1868 som de till skyddsskogar avsatta områden i
sistnämnda båda ävensom i Kopparbergs län ansluter sig styrelsen till vad herrar Kinberg
och Wiklund med instämmande av herr Welander därutinnan andragit. Rörande de inom
Kopparbergs och Gävleborgs län belägna sockenallmänningar och besparingsskogar får sty-
relsen i fråga om administrationen åberopa vad som därom anförts i styrelsens underdåniga
skrivelse den 7 juli 1913 angående skogsvårdskommitténs betänkande i vad det angår dessa
skogar. Någon ökning av revirens antal påkallades för närvarande ej utöver vad styrelsen
hemställt i sin underdåniga skrivelse den 22 oktober 1913 angående reglering av vissa revir
m.m., vilken ökning uteslutande avser att befrämja skogshushållningen å de allmänna sko-
garna. Däremot tarvas förstärkning av bevakningen inom här ifrågavarande landsdelar, med
avseende varpå styrelsen får meddela, att förutom de ordinarie kronojägarna följande antal
extra kronojägare ansetts för nästkommande år böra erhålla anställning med årsarvoden enligt
av Eders Kungl. Maj:t här bestämda grunder, nämligen

inom Anundsjö rev. 5 extra kr.-jäg. inom Härnösand rev. 3 extra kr.-jäg.

> 11Elasjö RER Re » » Medelpads bl 2 »
>» Frostvikens v 4. » > » N. Hälsinglands I >
» Östersunds BE NE > » V. Hälsinglands vy 4 3 »
> I Are FR » > — Gästriklands no I >
» Hallens SE » » - Österdalarnas > I

>» Bräcke AMS » >» Kopparbergs 2 >
>» Rätans pa RN » Klotens 1 »
> Hede vo a » » Bispgårdens skolrevir I =» »
» : Junsele $öT » $o UGronsinka > I rd »

Sammanlagda antalet av dessa extra kronojägare uppgår sålunda till ej mindre än 45.
Därjämte erfordras inom de flesta revir tillfällig anställning av extra kronojägare under längre
eller kortare tider av året, och i mån som bevakargöromålen ökas, måste även dessa extra
kronojägare anställas med årsarvoden. De med årsarvoden anställda extra kronojägarna tjänst-
göra antingen inom reviren utan särskilda bevakningstrakter, eller ock hava från dessa av-
skilts vissa delar, varav bildats särskilda för extra kronojägares tjänstgöring inrättade be-
vakningstrakter. Antalet av dessa senare utgör 27, och i sådant avseende mäste under när-
maste framtiden avskiljas ytterligare minst 4 bevakningstrakter, alltså tillsammans 31, vilka
allt framgent äro nödiga för att göromålen skola kunna på ett tillfredsställande sätt utföras.
Styrelsen anser sig fördenskull böra hemställa, att ordinarie kronojägare måtte få anställas
i alla de fall, där göromålen nu påkalla anställande av extra kronojägare med egna bevak-
ningsområden, nämligen

SKOGSADMINISTRATIONEN. 67

inom Anundsjö revir 2 kronojägare inom Härnösands revir 2 kronojägare
4 Täsjö 2 oc > » Medelpads el »
> Frostvikens Se » Norra Hälsinglands > 2 a
> Östersunds TES > > Västra Hälsinglands > 2 »
> Åre IE > » — Gästriklands I 2
> - Hallens 2 > >» Österdalarnas > >
3. Bräcke ri 3 > Kopparbergs 2 »>
> Rätans VI > » Bispgårdens skolrevir I >
> Hede NA > Grönsinka » I »

eller tillsammans 31 kronojägare.

Dessa kronojägaretjänster skulle komma att avse, förutom skyddsskogarna inom Jämtlands,
Västernorrlands och Kopparbergs län, inom samma län ävensom i Gävleborgs län belägna
allmänna skogar.

Avlöningsförmånerna för ifrågavarande kronojägarebefattningar torde böra bestämmas i
överensstämmelse med vad för dylika befattningar inom samma landsdelar finnes föreskrivet
i nådiga brevet den 17 juni 1908 angående lönereglering för skogsstaten m. m., sålunda:

| | Tjänstgö- |)
Befattningshavare | Lön | ringspen-| Summa
| ningar |
| I kronojägare AR 600 | 600 | 1,200 |Efter 5 år kan lönen höjas med
130 » | 18,000 | 18,000 | 36,000 100 kronor, efter ytterligare 5

| | | | år likaledes med 100 kronor) '
| | samt efter än ytterligare 5 år)

| ävenledes med 100 kronor. Där
| bostadslägenhet saknas, utgår

hyresersättning med 100 kronor.

Summa | 18,600 18,600 | 37,200

Resepenningar :
6 kronojägare (å 250 kr.) 1,500 kronor
12 > (å 200 kr.) 2,400 >
vå » (å 150 kr.) 1,050 »
6 > (å 100 kr.) 600 >»
31 kronojägare 5,550 kronor
Hyresersättning:

31 kronojägare (å 100 kr.) 3,100 kronor.

Sammanlagda kostnader för inrättande av förenämnda 31 kronojägarebefattningar skulle
sålunda komma att utgöra 45,850 kronor. Härvid bör dock anmärkas, att genom dessa be-
fattningars inrättande lika många extra kronojägare med årsarvoden kunna undvaras, varigenom
utgifterna för extra bevakning komma att minskas med i runt tal 38,000 kronor.

C. Beträffande Västerbottens och Norrbottens läns kustland.

Styrelsen får i fråga om skogsadministrationen för enskildas skogar inom de delar av
Västerbottens och Norrbottens län, för vilka nådiga förordningen den 24 juli 1903 angående
åtgärder till förekommande av överdriven avverkning av ungskog nu är gällande, i huvud-
sak förorda, våd kommittén i sådant avseende föreslagit. Domänstyrelsen anser emellertid,
att i stället för de av kommittén ifrågasatta skogsinspektörerna, vilkas tjänstgöringsområden
skulle omfatta både länens kustland och lappmarkerna, torde böra finnas anställda två första
skogsingenjörer, en för vartdera länets kustland. Deras verksamhetsområden såsom inspek-
terande tjänstemän bleve alltså icke särdeles omfattande; de ifrågasatta skogsinspektörernas
skulle blivit mera än dubbelt större. Av första skogsingenjörens tid torde fördenskull ej
mera än omkring hälften behöva upptagas av inspektionsgöromål. Utom den inspekterande
verksamheten torde han sålunda kunna beräknas medhinna dels att utföra sådana göromål,

68 SKOGSADMINISTRATIONEN.

som tillkomme skogsingenjör, dock inom ett i sådant avseende lämpligen begränsat område
i residensstadens närhet, dels att handlägga göromål, som bleve förenade med uppdraget att
vara sekreterare i skogsvårdsstyrelsen. Detta uppdrag synes nämligen första skogsingenjören
böra erhålla, på det att skogsvårdsstyrelsen må komma att stå i närmare kontakt med de
tjänstemän, som skulle handlägga skogshushållningen på de allra flesta av de privatskogar,
vilka tillika bleve föremål för skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Dessa tjänstemän finge näm-
ligen ej en sådan ställning till vederbörande skogsvårdsstyrelser som de nuvarande länsjäg-
mästarnas. Utan ett sådant föreningsband komme fördenskull dessa tjänstemän och skogs-
vårdsstyrelser att bliva allt för mycket skilda från varandra, vilket ingalunda vore till båtnad
för deras verksamhet i skogsvårdens tjänst

Första skogsingenjören skulle såsom biträde i det praktiska skogsvårdsarbetet hava en
extra skogsingenjör. Första skogsingenjören skulle hava samma löneförmåner 3 stat som
övriga skogsingenjörer med en förhöjning å tjänstgöringspenningarna av 1,800 kronor för år
och därmed förenad skyldighet att tjänstgöra såsom skogsvårdsstyrelsens sekreterare utan rätt
att härför erhålla särskilt arvode. För utförande av inspektionsresor, intill dess frågan om
ändrade grunder för reseersättning åt skogspersonalen blivit avgjord, torde åt första skogs-
ingenjörerna bör anvisas bestämda belopp, förslagsvis för första skogsingenjören i Väster-
bottens län 800 kronor och i Norrbottens län 1,000 kronor. Jämväl för handläggning av
skogsingenjörsförrättningar bör han liksom skogsingenjörerna i avvaktan på nämnda frågas
avgörande erhålla fasta respenningar, avpassade efter tjänstgöringsområdenas storlek. Första
skogsingenjörens sammanlagda inkomster torde på sådant sätt uppgå till ungefär det belopp,
som av kommittén föreslagits för skogsinspektör. Hans tjänsteställning närmade sig däremot
mera skogsingenjörernas. Analogier härtill kunna sökas inom ecklesiastikstaten och läkare-
kåren. Såsom inspekterande tjänsteman komme han att äga stöd av skogsvårdsstyrelsen,
vars ställning och anseende bleve fastare, genom att första skogsingenjören vore dess själv-
skriva ledamot och sekreterare. Till såväl första skogsingenjör som skogsingenjör torde böra
förordnas endast sådan person, som vid skogsinstitutets eller skogshögskolans högre kurs
avlagt fullständig avgångsexamen.

En mindre betydande olikhet med vad kommittén föreslagit i fråga om skogsadministra-
tionen i dessa landsdelar skulle bestå däri, att de inom Västerbottens och Norrbottens läns
kustland belägna hemman, för vilka rätten till skogens nyttjande är begränsad genom nådiga
förordningen den 29 juni 1866, skulle fortfarande tillhöra vederbörandes jägmästares förvalt-
ningsområde i överensstämmelse med vad styrelsen föreslagit beträffande alla övriga sådana
skogar.

I övrigt får styrelsen rörande skogsadministrationen inom Västerbottens och Norrbottens
kustland åberopa vad, som i sådant avseende anförts i styrelsens underdåniga skrivelser an-
gående norrländska skogsvårdskommitténs betänkande dels den 7 juli 1913 i vad det angår
dimensionslagen och dels den 15 september 1913 i vad det angår skogsvårdsstyrelser och
skogsvårdsavgifter.

Styrelsen får slutligen framhålla, att genom inrättande av ovannämnda befattningar för
privatskogsskötselns tillgodoseende inom Västerbottens och Norrbottens läns kustland skogs-
statens nuvarande göromål med hithörande skogar komme att upphöra. Härigenom skulle
skogsstatstjänstemännen inom samma landsdelar kunna, utan att revirens antal åtminstone för
det närvarande ökades, hinna handlägga sina göromål på de allmänna skogarna och å skogar
under inskränkt dispositionsrätt.

Förutom de befattningar, som skulle inrättas inom sist berörda delar av Västerbottens och
Norrbottens län, i vilket avseende styrelsen i huvudsak ansluter sig till kommitténs förslag,
får styrelsen under åberopande av vad som därom i det föregående anförts, i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för inrättande av följande nya
skogsstatsbefattningar, nämligen:

I överjägmästaretjänst i övre Norrland,

16 jägmästaretjänster inom lappmarkerna,

I jägmästaretjänst i Särna socken med Idre kapellag,
30 kronojägaretjänster inom lappmarkerna,

2 » i Särna socken med Idre kapellag,
3 , inom mellersta och södra Norrland samt

förut ej nämnda delar av Kopparbergs län. Stockholm den 10 november 1913.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 69

XIV. Föreningen Sveriges ordinarie iägmästare angående
resepenningar.

Till Konungeu.
SS

Då statens jägmästare ej blivit satta i tillfälle att yttra sig över Norrländska skogsvårds-
kommitténs den 16 mars 1912 avgivna betänkande, har föreningen Sveriges ordinarie jäg-
mästare vid årsmötet den 31 sistlidne mars anmodat sin styrelse, att till Eders Kungl. Maj:t
avgiva underdånigt yttrande över vad Norrländska skogsvårdskommittén å sid. 253 i sitt
betänkande anfört angående respengar.

Kommittén säger där, att skogsstatstjänstemännens löner och tjänstgöringspengar äro till-
mätta med hänsyn till den omständigheten, att tjänstemännens arbete ovillkorligen är för-
bundet med resor, att det uti deras uppgift sålunda ingår, att de långa tider skola vistas
borta från hemmet. Som en konsekvens härav skulle enligt kommitténs uppfattning framgå,
att reseersättning ej bör utgå enligt resereglementet. Kommittén säger: »En reseersättning
enligt nu gällande resereglemte, som är avsedd att utgöra gottgörelse för en utanför den
ordinarie tjänstgöringen liggande, ej beräknad resa och som för sådana fall fortfarande bör
utgå, skulle därför med förestående utgångspunkt ovillkorligen böra medföra en minskning
uti lön och tjänstgöringspengar.»

" Denna utgångspunkt är emellertid enligt föreningens åsikt felaktig. Löneregleringskom-
mitténs betänkande innehåller ingenting, som giver stöd för Norrlandskommitténs uppfattning.
Statsverkspropositionen för år 1908, som innehåller Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering
för skogsstaten jävar även kommitténs uttalande. Här säges nämligen: »En jägmästare torde
i avlönings hänseende böra hänföras till en klass mellan andra och första gradens tjänste-
män i centralt ämbetsverk.» . I anslutning till denna uppfattning har ock kommittén före-
slagit begynnelseavlöningen, resepenningarna oberäknade, för jägmästare med tjänstgöring
under normala förhållanden till sammanlagt 4,100 kronor samt högsta begynnelseavlöningen
till 4,900 kronor, medan kommittén i sitt principbetänkande ansett en första gradens tjänste-
man vid centralt ämbetsverk böra tilldelas en begynnelseavlöning av 3,800 kronor och en
andra gradens tjänsteman 5,300 kronor. Genom Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut höjdes
i fråga om statskontoret dessa avlöningar till, var i sin ordning, 4,000 kronör och 5,800
kronor. De sålunda beslutade avlöningsbeloppen har kommittén ock upptagit i sina efter
avlåtandet av den nådiga propositionen angående ny avlöningsstat för statskontoret avgivna
förslag. I analogi härmed synes även en höjning av de av kommittén för jägmästare före-
slagna avlöningsbeloppen böra företagas». Längre fram säges »Vid bifall härtill skulle be-
gynnelseavlöningen till jägmästare i revir med normala tjänstgöringsförhållanden bliva 4,300
kronor». Riksdagen beslöt sedan i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag.

I detta avlöningsbelopp ingår emellertid även ersättning för lokal för expedition och arkiv.
Löneregleringskommittén yttrade härom, »att det syntes lämpligast, att för jägmästarnas
expedition och arkiv plats bereddes i deras bostäder, och att behörig hänsyn därtill tages
vid avlöningens bestämmande». Härom anför departementschefen i ovannämnda statsverks-
proposition, att domänstyrelsen föreslagit, att även jägmästarna skulle beviljas anslag till ex-
peditions- och arkivlokal, men att han ej anser de skäl domänstyrelsen i sådant hänseende
anfört tillfyllestgörande och saknar för den skull anledning att i denna del frångå kommitténs
förslag.

Jägmästarna äro därför skyldiga att för sin avlöning hålla expeditions- och arkivlokal samt
dessutom papper, kuvert, skrivmaterial utan extra ersättning.

Kostnaderna för hyra, eldning, belysning, städning, amortering av möbler, för papper,
kuvert, skrivmatetrial torde ej kunna normalt beräknas lägre än 300 kronor. Den effektiva
lönen torde därför ej kunna beräknas högre än 4,000 kronor eller lika med den för första
gradens tjänstemän i centralt ämbetsverk fastställda lönen. Jägmästarnas avlöning kan därför
knappast hänföras till en klass mellan andra och första gradens tjänstemän i centralt ämbetsverk.

Fog - saknas således fullständigt för Norrländska skogsvårdskommitténs ovan anförda på-
stående. Resekostnader samt de med resorna förenade ökade levnadskostnaderna ersättas
uteslutande genom de för jägmästaretjänsterna anslagna resepenningarna. Indragas dessa
senare för att ersättas med betalning för varje resa enligt särskild räkning, bör ersättningen
för resorna för jägmästarna likaväl som för alla andra statens tjänstemän utgå enligt gällande
resereglemente.

Föreningen, som instämmer i vad Norrländska skogsvårdskommittén anfört som skäl emot
de nu utgående fasta reseanslagen, får i underdånighet hemställa, att om de fasta resean-

70 SKOGSADMINISTRATIONEN.

slagen utbytas mot ersättning för varje resa enligt taxa densamma ej måtte sättas lägre än
4:e klassen i nu gällande resereglemente.

Underdånigst
CARL VON SCHÖNBERG.
Ordförande i föreningen Sveriges ordinarie jägmästare.
Carl Björkbom.
Snogeröd den 14 april 1913.

XV. Domänstyrelsen i vad det rör resepengar åt jägmästare.

Till Konungen.

I en härmed återgående underdånig skrivelse från föreningen Sveriges ordinarie jägmästare
angående yttrande över norrländska skogsvårdskommitténs betänkande beträffande respenningar
åt jägmästare, har föreningen hemställt att, om de fasta reseanslagen skulle utbytas mot ersättning
för varje resa enligt taxa, densamma ej måtte sättas lägre än 4:de klassen av nu gällande rese-
reglemente.

Då frågor angående resersättning utgående till skogsstatens personal torde böra behandlas
gemensamt för hela riket, får styrelsen anhålla att i detta avseende få uttala sin mening i
sammanhang med yttrande över det betänkande, som torde komma att avgivas av de sak-
kunnige, som nu äro sysselsatta med utredning av frågan om skogshushållningens ordnande
i södra och mellersta delarna av landet. Stockholm den 10 november 1913.

Underdånigst:
KARL FREDENBERG.
TH. ÖRTENBLAD, FR. GIÖBEL. TH. HERMELIN.
EK. G. G. Norling.

Lagar, kungl. förordningar och beslut.

Förteckning över i svensk författningssamling utkomna kungörelser:

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar; given Stockholms slott den 17 oktober 1913. (Sv. Författnings-
samling 1913 n:r 271, utkommen från trycket den 26 november 1913.)

Kungl. Maj:ts nåd. brev till domänstyrelsen med bestämmelser att lända till efterrättelse
vid upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar. Stockholms slott den 17
oktober 1913. (Sv. Författningssamling 1913 n:r 272, utkommen från trycket den 25 no-
vember 1913.)

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändrad lydelse av 8 och 19 mom. av kungörel-
sen den 18 juni 1909 angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och över-
loppsmarker i de sex nordligaste länen; given Stockholms slott den 17 oktober 1913. (Sv.
Författningssamling 1913 n:r 253, utkommen från trycket den 13 november 1913.)

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående ändrade villkor för utbetalande av det inne-
havare av skogstorp å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län tillkommande stats-
bidrag; given Stockholms slott den 17 oktober 1913. (Sv. Författningssamling 1913 n:r 254,
utkommen från trycket den 13 november 1913.)

Kungl. Maj;ts nåd. kungörelse angående förbud mot jakt efter svan i sjöarna Boren,
Roxen och Glan samt Kungs- Norbysjön inom Östergötlands län; given Stockholms slott
den 24 okt 1913. (Sv. Författningssamling 1913 n:r 255, utkommen från trycket den 13
november 1913.)

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot jakt efter järpe inom Östergötlands
län; given Stockholms slott den 24 okt. 1913. (Sv. Författningssamling 1913 n:r 256, utkom-
men från trycket den 13 november 1913.)

Utsträckt användande av rikstelefon för bekämpande av skogseld.

Kungl. Maj:t har den 14 november 1913 i brev till telegrafstyrelsen härom lämnat föl-
jande föreskrifter:

Uti en till Oss ställd skrift har svenska trävaruexportföreningen anfört huvudsakligen föl-
jande. För att telefonförbindelserna skulle kunna fullt utnyttjas för att hastigt varsko om en

SKOGSADMINISTRATIONEN. få

utbruten skogseld och för att påkalla hjälp vid eldsläckningen vore det tydligen av vikt, att
telefonstationerna förmedlade kommunikationen även å andra tider än den vanliga expeditions-
tiden. Erfarenheten hade även ådagalagt, att ett stort behov förelåge, att telefonstationerna
hölles öppna dygnet om under tider, då det vore fara för skogseldar. Lämpligen syntes
det kunna medgivas våra befallningshavande eller de underordnade lokala myndigheterna att
bestämma, om och när inom vissa angivna gränser telefonstationerna skulle vara skyldiga at
även nattetid expediera telefonsamtal rörande utbruten skogseld.

Under åberopande härav hemställde föreningen, huruvida icke Vi skulle finna skäl ej
mindre att vidtaga sådana åtgärder, att därigenom rikstelefonväsendets användning vid be-
kämpandet av uppkommande skogseldar skulle kunna väsentligt utsträckas, än även att, därest
extra kostnader därav skulle föranledas, anvisa erforderliga medel för ändamålet; och fram-
höll därvid föreningen tillika, att beviljandet av anslag från statens sida för åstadkommande
av den önskvärda anordningen syntes böra inrymma möjlighet att bestrida kostnaderna för
öppethållande även av enskilda telefonstationer nattetid, när i särskilda fall sådant av veder-
börande myndighet funnes nödigt. :

Till följd av särskilda remisser hava utlåtanden häröver avgivits den 12 februari 1912 av
domänstyrelsen och den 20 i samma månad av Eder.

I Edert utlåtande har Ni meddelat, att såväl den egentliga telefonpersonalen å central-
telefonstationerna som växelstationernas personal vore skyldiga att mot särskild ersättning på
telegrafverkets order tillfälligtvis tjänstgöra jämväl under de tider av dygnet, då stationen i
allmänhet hölles stängd. Kostnaden för dylik extra öppenhållning utgjorde 3 kronor för
öppenhållning av central- och växelstation under hel natt samt 40 öre för dagtimme och 60
öre för nattimme för öppenbållning av centralstation samt 35 öre för dagtimme och 50 öre
för nattimme för öppenhållning av växelstation under enstaka timmar. Till dagtimmar hän-
fördes timmarna 7 f. m.—10 e. m. under månaderna april —september samt 8 f. m.—10 e. m.
under månaderna oktober—mars.

Då Vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava Vi i anledning av förevarande fram-
ställning bemyndigat Våra befallningshavande i rikets samtliga län, att på anmälan av krono-
fogde, länsman eller statens skogstjänstemon, hos vederbörande telegrafstationsföreståndare
begära att vissa uppgivna, telegrafstationen underlydande centraltelefonstationer och växelsta-
tioner skola hållas öppna under hela den tid, varunder skogseld, som berör eller hotar stats-
verket tillhörig skog, pågår eller bevakning för eftersläckning av sådan skogseld erfordas,
dock att det må tillkomma vederbörande kronofogde, länsman och ordinarie revirförvaltare
att, när utbruten eld å skog av nyss nämnd beskaffenhet har så ringa omfattning, att den
anses kunna stävjas med anlitande allenast av ortens hjälpmedel, själv begära öppenhållande
av rikstelefonstation inom den ort, där elden härjar.

Tillika hava Vi förordnat, att den myndighet eller tjänsteman, som sålunda framställer
begäran om ' rikstelefonstations öppenhållande, tillika skall lämna vederbörande telegrafsta-
tionsföreståndare anvisning att för utfående av den med öppenhållningen förenade kostnaden
vända sig till Vår befallningshavande i länet, som sedermera har att hos Oss i varje särskilt
fall göra framställning om anvisande av medel för ändamålet.

Rätt för domänstyrelsen, att förordna utex. skogselever till e. iägmästare
efter ett halvt års praktik.

Kungl. Maj:t har härom i brev till domänstyrelsen den 12 december 1913 meddelat föl-
jande beslut:

På därom av Eder i skrivelse den 26 november 1913 gjord framställning hava Vi för-
ordnat, att, utan hinder av bestämmelserna i första punkten av 57 $ i förnyade instruktionen
för skogsstaten av den 13 december 1909, den, som vid skogsinstitutet avlagt fullständig av-
gångsexamen och därefter under minst ett halvt år utövat praktisk verksamhet i skogsyrket
samt därvid ådagalagt flit och skicklighet, må av Eder under år 1914 på ansökan och efter
vederbörande överjägmästares hörande i mån av behov anställas såsom extra jägmästare inom
visst distrikt.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden.

Brandrisken å statens icke brandförsäkrade egendom. Domänstyrelsen har
härom den 25 nov. 1913 till rikets överjägmästare utsänt följande cirkulär:

För att tillställas samtliga jägmästare inom edert distrikt samt eventuellt skogsskoleföre-
ståndare och biträdande jägmästare överlämnas härmed i styrkta avskrifter en från överdirek-
tören och chefen för Kungl. Försäkringsinspektionen P. G. Laurin till Kungl. Domänsty-

712 SKOGSADMINISTRATIONEN.

relsen inkommen skrivelse angående utredning av huru stor årlig avsättning borde göras för
att täcka den risk, som kunde uppstå därigenom, att brandskador å statens icke brandför-
säkrade egendom kunde hopa sig på ett år och därigenom svårigheter uppstå vid statsregle-
ringen, och vill Kungl. Styrelsen anmoda eder att från vederbörande, var inom sitt förvalt-
ningsområde, snarast möjligt och senast före den I nästkommande mars månad genom eder
inkomma till Kungl. Styrelsen med de begärda uppgifterna beträffande den statsegendom,
som är ställd under skogsstatens vård och inseende (således icke för statens jordbruksdo-
mäner), för vilket ändamål ett antal av i skrivelsen omförmälda formulär till uppgifter bi-
fogas. Om så erfordras, kunna ytterligare sådana rekvireras genom Kungl. Styrelsens registrator.
Till ledning vid arbetet meddelas, att specifikation å lägenheterna icke behöver införas i
uppgiften, utan kunna desamma för varje revir, med undantag dock för större arrendegårdar,
jägmästare- och kronojägareboställen, jägmästarebostäder, skogsskolor, fröklängningsanstalter,
sågverk, brädgårdar med inneliggande lager av sågat virke, sammanföras i en summa,

Utdelande av tidskriften »Skogen» till skogsstatens bevakande personal.
Domänstyrelsen har härom den 7 januari utsänt nedanstående cirkulär till samtliga jägmästare,
biträdande jägmästare och förvaltare av skolrevir:

Efter upphörande i och med utgången av år 1913 av utgivandet av Skogsvårdsföreningens
folkskrifter, som utdelats åt den ordinarie bevakande skogspersonalen, kommer föreningen
att från och med innevarande år utgiva en populär månadsskrift, benämnd »Skogen». Sedan
Kungl. Maj:t nu medgivit, att denna senare tidskrift finge anskaffas och utdelas åt den be-
vakande personalen inom skogsstaten, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed anmoda eder
att skyndsamt och senast inom denna månad till Kungl. Styrelsen insända uppgift med utsatta
postadresser å den eder underlydande personal — ordinarie kronojägare, årsanställda extra
kronojägare med egen bevakningstrakt, skogsrättare och kronoskogvaktare å allmän skog under
skogsstatens förvaltning — som bör erhålla tidskriften, börande för ordinarie kronojägare
endast angivas hans bevakningstrakts namn och hans postadress, men för andra befattnings-
havare fullständigt namn och adress.

Skogsföreståndares och skogsrättares rätt till fri vedbrand. Domänsty-
relsen har härom till föreståndaren för Hammarsebo den 12 dec. 1913 avlåtit följande skrivelse :

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 8 december 1913 har ni anhållit om medde-
lande, huruvida de enligt gällande lönestat föreståndare och skogsrättare vid skogsskola till-
kommande förmånerna av fri vedbrand innebure endast rätt till virke å rot i skogen, eller
om detsamma på kronans bekostnad jämväl finge upphuggas och framköras.

I anledning härav får Kungl. Domänstyrelsen meddela, att sagda förmån tolkats så, att
den innebär rätt att på Kronans bekostnad erhålla veden upphuggen och framforslad till
bostaden.

Jägmästares rätt att uppbära lösen för hyggesbevis. Domänstyrelsen har
härom den 31 december 1913 avlåtit följande skrivelse till Sveriges ordinarie jägmästares
förening:

I en till Kungl. Domänstyrelsen ställd skrift av den 14 sistlidne april har ni omförmält
att Kungl. Styrelsen i skrivelse den 2 juni 1909 till överjägmästaren i Luleå distrikt angå-
ende stämpel och lösen för vissa expeditioner meddelat, att jägmästares tillståndsbevis, varom
säges i $ 61 i kungl. förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna i
riket den 26 januari 1894 skulle enligt gällande författning om stämpelavgift förses med
stämpel av femtio öre, varemot lösen ej finge för sådant bevis uppbäras.

Ehuru denna bestämmelse vore överensstämmande med kungl. brevet till Domänstyrelsen
den 4 maj 1888 angående lösen och stämpelavgift för tillståndsbevis vid avverkning av skogs-
alster från kronans skogar i de norra länen m. m. och grundat sig därpå, att jägmästare ej
upptoges i nådiga förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen bland de
tjänstemän, som voro berättigade till åtnjutande av sådan lösen, har föreningen Sveriges ordi-
narie jägmästare likväl ansett, att sedan genom Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående
expeditionslösen hos överjägmästare och jägmästare m. m. den 5 juli 1907 förordnats, att i
fråga om sådan lösen överjägmästare och jägmästare skola hänföras till den tredje av de $ I
av förenämnda 1883 års nådiga förordning upptagna avdelningar, jägmästare numera på
grund av samma nådiga förordning torde vara berättigad att uppbära lösen även i det fall
Kungl. Styrelsens förut åberopade skrivelse avsåge. Med hänvisning till det sålunda anförda
har föreningen hemställt, att Kungl. Styrelsen måtte upphäva sin i skrivelse den 2 juni 1909
meddelade föreskrift, samt att, därest föreningens hemställan icke skulle föranleda till någon
ändring, besvärshänvisning måtte meddelas.

Kungl. Styrelsen har i detta ärende hört sin ombudsman och fiskal, som bland annat
anfört följande: Till stöd för förevarande framställning hade huvudsakligen anförts, att jäm-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 203

likt kungl. kungörelsen den 5 juni 1907 förordnats, att i fråga om expeditionslösen över-
jägmästare och jägmästare skulle hänföras till den tredje av de i $ I av expeditionslösens-
författningen upptagna avdelningar. En missuppfattning syntes emellertid härvidlag föreligga.
Såsom av handlingarna till berörda beslut den 5 juli 1907 torde finnas framgå, hade icke
med beslutet avsetts att bereda jägmästarna och överjägmästarna rätt till expeditionslösen
i fall, då sådan rått ej förut förefunnits. Av Kungl. Maj:ts åberopade beslut den 4 maj
1888 framginge, att någon dylik rätt ej varit åt jägmästarna förut inrymd.

Då Kungl. Styrelsen sålunda torde få anses hava haft fullt fog för sitt ifrågakomna beslut
den 2 juni 1909, har Kungl. Styrelsen vid ärendets föredragning innevarande dag funnit
gott lämna förevarande begäran utan avseende, vederbörande dock obetaget att hos Kungl.
Maj:t göra framställning i ämnet utan att därvid bindas av den inskränkning i tid en be-
svärshänvisning skulle kunna anses innebära.

Tillsättandet av extra skogsstatstiänster utan ansökan. Domänstyrelsen har
den 31 dec. 1913 avgivit nedanstående svar å en framställning från de extra jägmästarnas
förbund.

Å styrelsens för De extra jägmästarnas förbund vägnar har ni i skrivelse av den 8 inne-
varande månad framhållit, att till förbundets kännedom kommit, att vissa extra tjänstebefatt-
ningar tillsatts, utan att de förut ledigförklarats, och i följd därav hemställt, att Kungl. Do-
mänstyrelsen städse måtte låta till ansökan ledigförklara alla extra tjänster inom skogsstaten.

Med anledning av denna eder skrivelse vill Kungl. Styrelsen härigenom upplysningsvis
meddela, att Kungl. Styrelsen i regel anslår alla extra tjänster med arvode lediga samt endast
i undantagsfall, och då det varit fråga om kortare tider, förordnat viss person utan ansökan.
Emellertid hava understundom dylika tjänster med arvode under kortare tid, eller i fråga
om vikariatsförordnanden tjänstledigheter, kommit, att vidare förlängas än vad från början
kunnat förutses, varigenom ett tillfälligt förordnande utsträckts att gälla större delen av eller
hela året. Det har ej heller kunnat undvikas, att en äldre assistent, då hans befattning upp-
hört och ersatts med en biträdande jägmästarebefattning, anställts å denna senare befattning
utan att den kungjorts till ansökning ledig. Närmast har detta motsvarat ett fortsatt förord-
nande såsom avlönad assistent. Avlöningen har nämligen icke eller allenast oväsentligt höjts,
ehuru göromålen och ansvaret ökats.

Styrelsen är emellertid .benägen att så långt lämpligen ske kän beakta de önskemål för-
bundet framställt.

Statförslag för år 1915 i fråga om anslag till skogsundervisning och be-=
främjande av skogshushållningen i allmänhet. Domänstyrelsen har härom den
30 sept. 1913 hos Kungl. Maj:t gjort följande framställning.

Till åtlydnad av nådig föreskrift i kungörelse den 28 januari 1876 och med iaktta-
gande av vad Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutat angående ändrad uppställning av
riksstaten får domänstyrelsen, efter att i frågan om avgivande av statförslag för skogsin-
stitutet respektive skogshögskolan hava under hand träffat öfverenskommelse med styrelsen
för skogsförsöksanstalten och den blivande skogshögskolan härmed underdånigst avgiva för-
slag rörande utgifterna för skogsundervisningen och för befrämjande av skogshushållningen
i allmänhet år 1915.

De anslag för dessa ändamål, vilka för år 1914 beviljats, äro följande:

Verkliga utgifter under 9:e huvudtiteln.

Ordinarie anslag.
Skogsundervisningen och skogshushållningen i allmänhet:

(IL VE SES LS SÅR dets oe SA re gr OR 4 er SE RA BEA RASA FYRAR SE RSA SRA 35,900
FEST LIO S TALE DISK SKOR SSKO II sr a aa aa dd Ja dels vå msn sö np jaelA Ae Ses fel björn a 67,400
FIL ETIRE IS Ka Fes SUITE KVA SIDLED: CIN SS sr om sia deg Eos äs & eine] a le äja oa sj vakar FN ken aa ra 7,600
2 1SGESEinr sörålgl REL ES ögger Sosse ssn UNGAR ARD ENAS SAR RE SIN SA SNS RS SA SAN 1,000
FÖRS EA TS TISNSKOR STOES ORSA SNR NR a a ae a am maa aa är fa oe e ejela 0 .å ae se mal 47,100
Fa SENSUSAS ITS (TEAD [OS Ng sen Sn RSS LE Sr dr RA Ar RAS EE So FREE ERA 14,400
FEREIKGES er and amma lOINT baders]pkunol PVlaj:ts förfogande ls sense sms bese sj ang a sas nan es 38,700

Summa kronor 212,100

Extra anslag

till extra lärarekrafter vid skogsinstitutet 3,000

74 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Det har ansetts, att den nya, av 1913 års Riksdag beslutade skogshögskolan skulle
kunna träda i full verksamhet den I oktober 1915. Då emellertid dessförinnan kräves
åtskilligt arbete för skogshögskolans organisation, undervisningsplanens uppgörande, sam-
lingars ordnande och dylikt, har det ansetts av vikt, att högskolan hade sin fasta lärarekår
anställd redan vid ingången av år 1915, varför skolans styrelse i sitt statförslag kommer
att göra framställning om lönestaten, tillämpning redan från 1915 års början. Under sådant
förhållande komme att avräknas från anslaget, sådant det bestämts för år 1914, dels avlöning
åt direktören och två lektorer 14,000 kronor, dels ordinarie anslag åt extra lärare 5,000
kronor, dels ock avlöning åt planteringsvaktaren, som torde i enahanda funktion förflyttas
till skogshögskolan, 1,200 kronor, eller sammanlagt 20,200 kronor. Vidare komme att avgå
en fjärdedel av kostnaderna för arrendeavgifter, som skola utgå för institutets lägenheter och

6, earn
4
= 1,675 kronor, varemot, då elevernas praktiska övningar i sin helhet infalla under årets
tre första kvartal, hela anslagen till stipendier och sådana övningar, sådana de bestämts skola
utgå för år 1914, nu föreslås skola utgå för år 1915. Det ordinarie anslaget till skogsin-
stitutet komme således att nedgå med 21,875 kronor eller från 35,900 kronor till 14,025 kronor.

I sammanhang med skogshögskolans inrättande komma skogsskolorna vid Omberg och
Kloten, vilka varit avsedda att förbereda elevernas inträde vid skogsinstitutet, att nedläggas.
Detta nedläggande av verksamheten därstädes synes domänstyrelsen, med hänvisning till vad
som förut anförts om tiden för skogshögskolans trädande i funktion, lämpligen böra ske från
och med den I september 1915, då dittills pågående lärokurser avslutas. Alltså har styrel-
sen för dessa båda skogsskolor endast upptagit stat för 8 månader av år 1915 med

experimentalfält (700 kronor och för expenser 6,000 kronor) eller tillsammans (

2 2
(2 x6,500 + 3” 6,500 )= 8,666 kronor 67 öre.

Det har väckt bekymmer hos föreståndarna för Hällnäs och Bispgårdens skogsskolor,
att på grund av expensmedlens knapphet (1,000 kronor årligen för vardera) lärlingarnas tid i
avsevärd mån och till förfång för deras studier upptages med arbete för vedhållning åt före-
ståndaren och skogsrättaren samt för skollokalerna. Vid de sydligare belägna Grönsinka,
Bjurfors och Kolleberga skogsskolor, som visserligen vardera mottaga 20 lärlingar årligen
mot 14 vid Hällnäs och 16 vid Bispgården, äro expensmedlen satta till 1,400 kronor årligen.
Domänstyrelsen kan, efter de upplysningar styrelsen inhämtat, icke annat än finna det
olämpligt, att lärlingarna i större utsträckning, än som kräves tör undervisningsarbetet, syssel-
sättas med vedhuggning, särskilt om därigenom intrång sker å den nödiga studietiden, och
enär med hänsyn till Hällnäs och Bispgårdens nordliga lägen kostnaderna för vedhållning,
lyse och städning här nog ej bliva lägre än vid de sydligare liggande skolorna, ehuru dessa
hava flera lärlingar och ett eller annat logement mera, och omkostnaderna även i övrigt
bliva större för en skogsskola i Norrland än för en sådan i de sydligare delarna av landet,
synes det styrelsen befogat att med hänsyn till förenämnda förhållanden expensmedelanslaget
höjes för vardera av dem från 1,000 till 1,400 kronor årligen.

Enär, enligt vad styrelsen sålunda anfört, å ena sidan skulle uppstå en minskning i
staten för skogsskolorna å 4,333 kronor 33 öre, och å andra sidan en ökning å 800
kronor, och styrelsen i övriga skogsskolors stat ce ifrågasätter någon ändring, skulle alltså
år 1915 erfodras för samtliga statens skogsskolor 3,533 kronor 33 öre mindre än för är 1914
eller 63,866 kronor 67 öre.

Av de 7,600 kronor, som finnas anvisade såsom understöd för den enskilda skogs-
undervisningen under år 1914, äro 6,600 kronor avsedda för Skogshalls skogsskola i Söder-
manlands län enligt nådigt brev den 17 juni 1908, och 1,000 kronor för Gottlands läns
folkhögskolas lantbrukskurs enligt nådigt brev den 18 december 1874 och den 24 juli 1885.
I dessa anslag ifrågasättes ingen ändring till år 1915.

Under en följd av år har ett årligt anslag å 1,000 kronor av statsmedel utgått till
praktisk och teoretisk undervisning i kolningens teknik åt särskilda kolarlärlingar vid Häll-
näs skogsskola i Västerbottens län, under villkor att korporationer eller enskilda tillsläppa
minst lika stort belopp. Domänstyrelsen ' föreslår åtgärder för anvisandet för år 1915 av
enahanda belopp under samma villkor, som fästs vid 1914 års och tidigare anslag.

Enär åt tvenne av statens tre skogsingenjörer tilldelade personliga lönetillägg komma
att utgå av här nedan till diverse ändamål upptagna medel, erfordras i staten för dessa
ingenjörer ingen ändring från år 1914 till år 1915 varför, kostnaderna för skogsingenjörerna
för år 1915 upptagas lika som för år 1914, allt under förutsättning, att de föreslagna för-
ändringarna av nu gällande lagar för de enskildas skogar i övre Norrland icke komma att
behandlas vid 1914 års Riksdag.

. SKOGSADMINISTRATIONEN. 75

I anslaget för år 1914 till oförutsedda och diverse ändamål för skogsundervisningen
och skogshushållningen i allmänhet, stort 38,700 kronor, föreslår domänstyrelsen för år 1915
följande smärre ändringar.

Den folkskrift, som Föreningen för skogsvård hittills) utgivit, och till vars tryckning
och fria utdelning åt den bevakande ordinarie skogspersonalen ett statsbidrag å 1,300 kro-
nor under en del år utgått, kommer med innevarande år att upphöra. I stället för denna
torde sagda personal erhålla den mindre tidskrift, som nämnda förening från och med nästa
år kommer att utgifva till ett prenumerationspris av 3 kronor, varför detta anslag icke alle-
nast torde böra bibehållas utan även höjas till 1,500 kronor.

Genom nedläggandet från den 1 september 1915 av skogsskolorna vid Omberg och
Kloten torde anslaget till reparation och underhåll av skogsläroverkens byggnader, för 1914
beräknat och beviljat till 24,000 kronor, kunna i någon mån minskas, Denna minskning
föreslår styrelsen nu till 4,000 kronor.

Domänstyrelsen anser det således finnas skäl för en nedsättning i anslaget till vissa
särskilda ändamål under titeln oförutsedda och diverse utgifter för skogsundervisningen m. m.
av 3,800 kronor. Då styrelsen ansett det av vikt, att ett anslag finnes till mötande av ut-
giftskrav, som icke låta sig på förhand bestämmas eller förutses, har styrelsen slutligen i
staten uppfört ett anslag för tillfälliga och oförutsedda behov, vilket anslag, jämväl med
hänsyn till slutsummans avrundande, föreslagits till 15,108: 83 kronor mot 10,200 kronor
för år 1914.

Därest lärarekåren vid skogshögskolan, såsom styrelsen för densamma kommer att
föreslå, bliver fast organiserad och får sin stat bestämd redan med 1915 års ingång, torde
tillräckliga krafter och medel bliva tillgängliga för undervisningens bestridande vid skogs-
institutet under nämnda års nio första månader. Under en följd av år till och med 1914
utgående anslag till extra lärarekrafter vid institutet, 8,000 kronor årligen, synes därför
icke senare bliva erforderligt.

Hänvisande till vad domänstyrelsen nu anfört, synes behovet av medel för skogs-
undervisningen och befrämjande av skogshushållningen i allmänhet under år 1915 komma
att te sig sålunda:

NORS KO STR SUIRINEE (004 3 ot SER a KS beR ek) ASS IN JIMI Us Sa Dr rerna ER ARSA Ar 14,025: —
SESEtGRSKSAM SA SKOR SSKOLOE Sn Näs ur obe S AA Ses ep 0 sn SERGRTE s KNEKT 63,866: 67
NR GEn NEN SK tRtT SKOSSP RUE FNSKUNG ONA. sosse sos Coe son nro nyren ke fojsr ein EINES Ke 7,600: —
Ra Fan EO kan VIEN ET LÄRAS RSA fra fasa arsle oe ISEN LSS sate najs Ebon EN VN ER RE 1,000: —
SRS ER ER SES EOS SHIPGH ÖREN SE = o oe u co a Seoul SS Is vle ke eg se rpls nns Vine der YA AE NAT 14,400: —
» underhåll av skogsskolornas byggnader m. m. enligt Eders Kungl. Maj:ts

UTTER öga CN FP Pe RR AND rs a Bar SERNER ANSE NA BjE IR B ERER 20,000: —
frrdiverse andamal till BEders Kusel. Maj:ts dispositiöl: o.ccseo-osesesecsssssseones 15,108: 33

Summa kronor 136,000: —

Domänstyrelsen får slutligen i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
i proposition till 1914 års Riksdag äska ett anslag för år 1915 till skogsundervisningen

o

och befrämjande av skogshushållningen i allmänhet å 136,000 kronor.

Anslag till reglering av flottleder under år 1915. Domänstyrelsen har härom
den 7 okt. 1913 hos Kungl. Maj:t gjort följande framställning.

Hänvisavde till sin underdåniga skrivelse den 6 innevarande månad rörande beredande
av medel för flottledsregleringen, som påkallats redan i år, får domänstyrelsen nu avgiva
underdånigt förslag till framställning hos 1914 års riksdag om anvisande av anslag för år
1915 till fortsatta regleringar av vissa vattendrag, som hava betydelse såsom afforslingsleder
för virke från kronans skogar i riket.

På Eders Kungl. Maj:ts äskande har Riksdagen för vartdera av åren 1891—1892 och
1899—1908 anvisat 100,000 kronor samt för vartdera av åren 1896—1898 50,000 kronor
till reglering av vattendrag för flottning av skogseffekter, till och med år 1898 uteslutande
i Norrbottens län, därefter till och med 1903 jämväl i Kopparbergs län, därefter till och med
1905 även i Västerbottens län, sedermera till och med 1907 i övriga norrländska län även-
som i Örebro och Västmanlands län, och slutligen från och med 1908 jämväl i övriga delar
av riket. Således hava utgått till flottledsregleringar direkta statsanslag till belopp av sam-
manlagt 1,350,000 kronor. Dessa regleringskostnader, som avsett såväl vattendrag, vilka
efter deras utbyggande till flottleder överlämnats till nyttjande och ekonomiskt handhavande
av flottningsföreningar, som ock vattendrag, vilka, såsom berörande allenast eller i huvudsak
kronans skogar, förblivit kronans enskilda flottleder, äro ämnade att till statsverket återgå i
form av amorterings- eller flottningsavgifter. Dock ha icke alltid dylika avgifter erlagts för

76 SKOGSADMINISTKATIONEN.

i de reglerade vattendragen flottat virke, i ty att kronans enskilda flottleder i vissa fall upp-
låtits till avgiftsfritt begagnande av köpare av virke från en del kronoskogar för detta från
ifrågavarande kronoskogar inköpta virke. Utom det att kronan genom ökade priser å de
försålda skogsprodukter, som i sådana fall befriats från erläggande av amorteringsavgälder,
indirekt erhåller byggnadskostnaderna amorterade, ernås genom en sådan frihet från dylika
avgälders erläggande den fördelen, att mindervärdigt virke, som icke skulle kunna bära dessa
avgälder, kan tillvaratagas och lämna större eller mindre inkomst i stället för att eljest för-
faras. Efter riksdagens särskilda medgivande hava även amorterings- och flottledsavgifter,
som influtit, använts till fortsatta eller nya flottledsregleringar; dessa avgifter hava tillika med
influtna räntor å oguldet byggnadskapital m. m., till och med 1912 års utgång uppgått till
sammanlagt 1,121,038 kronor 59 öre, varför intill samma tid 2,471,038 kronor 59 öre funnits
disponibla till reglering av flottleder. Härav hade vid 1910 års utgång använts 1,765,127
kronor 31 öre, under år I911 ett belopp av ytterligare 382,423 kronor 45 öre och under år
1912 än vidare 303,862 kronor 16 öre, eller tillhopa vid 1912 års utgång 2,451,412 kronor
92 öre; det återstod alltså vid förra årets utgång en bokförd kontant behållning å flottleds-
medlen — anslag och influtna avgifter m. m. — av allenast 19,625 kronor 67 öre. Styrel-
sen, som med hänsyn till vikten av att flottledsregleringsverksamheten icke avstannar, utan
får fortgå för att bereda ökade möjligheter för avsättning av även smärre virkessortiment
från de kronans skogar, vilka varit vanlottade i fråga om kommunikationsmedel i år givit
anvisning å tillhopa 214,342 kronor 75 öre, för vilkas täckande styrelsen dels äger tillgång
till behållningen från 1912, eller 19,625 kronor 67 öre, dels äger disponera år 1913 infly-
tande amorterings- och flottningsavgifter m. m., omkring 135,000 kronor, dels ock hos Eders
Kungl. Maj:t begärt en förskottsanordning å 100,000 kronor, varmed även skulle bestridas
senare under detta år erforderliga medel till flottleders fullbordande eller vidmakthållande,
vilket senare belopp vore avsett att ersättas med år 1914 inflytande flottningsavgifter, får
nu i underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes av 1914 års riksdag dels för år
1915 äska ett anslag till fortsatta flottledsregleringar i riket av 300,000 kronor, varav 200,000
kronor måtte få förskottsvis utbetalas redan under år 1914, dels ock utverka tillstånd, att år
1915 inflytande amorterings- och flottningsavgifter måtte få begagnas till flottbargörande av
ännu oreglerade vattendrag, vilka äga betydelse såsom utforslingsleder för virke från kronans
skogar.

Förslag om inrättande av fem nya revir. Domänstyrelsen har härom till Kungl.
Maj:t den 22 oktober 1913, avgivit följande framställning.

Aberopande sitt underdåniga statförslag av den 30 september 1913, i vad detsamma rörer
reglering av vissa jägmästares tjänstgöringsområden och ökning av den ordinarie revirper-
sonalen, får domänstyrelsen härmed, sedan utredning inkommit från vederbörande överjäg-
mästare, vidare utveckla sitt förslag i berörda avseende.

De revir, som enligt styrelsens mening i första hand, och utan avvaktan på beslut, angå-
ende vad den norrländska skogsvärdskommittén föreslagit rörande skogsadministrationen, böra
regleras, äro Norra och Västra Hälsinglands revir i Gävleborgs län, Österdalarnas revir i
Kopparbergs län, Klotens revir, beläget i Kopparbergs, Västmanlands och Örebro län, Karl-
stads revir i Värmlands län, Bohus revir i Göteborgs och Bohus län samt Hallands revir i
Hallands län. Härom får styrelsen i underdånighet anföra följande:

Beträffande reviren i Gävleborgs län.
Västra Hälsinglands revir omfattar nedanstående arealer allmänna skogar:

KOD OPATKON Ce) SSE SNS ARS ENE SN 51,262,07 hektar,
ECKIESTäs tlka rSkO PAT ons seb as RE SAR 2,151,61 »

tillsammans 53,413,68 hektar.
Norra Hälsinglands revir omfattar:

KEOTIO PATENT Se Söjeks sr SS ala t eR 26,270,56 hektar,
AOMmänskO2Za- ssatnkse ethers srkobe ske sbrsnkele 253,46 »
CCK1esias tikar skOg AT sar boree soresNsnhel ds 9,I191,12 »

tillsammans 35,715,14 hektar.

I följd av stegrade virkespriser särskilt å smärre skogsprodukter hava sådana kunnat av-
yttras i en under senare åren alltjämt ökad mängd, varjämte kolning kunnat bedrivas i ganska
stor skala. Till en höjd avverkning har jämväl det förhållande bidragit, att virkesförrådet
å dessa revirs allmänna skogar är mycket betydande. Skogsprodukterna hava, i den omfatt-

SKOGSADMINISTRATIONEN. NI

ning revirpersonalen medhunnit det, avverkats och apterats genom kronans försorg. Revir-
göromålen hava härigenom, då jämväl kulturerna, som måste hålla jämna steg med avverk-
ningen, avsevärt ökats, vuxit till en arbetsbörda, som överstiger den nuvarande revirperso-
nalens krafter, och en fortsatt ökning är alltjämt att förvänta med en intensivare skogshus-
hållning.

Domänstyrelsen får fördenskull hemställa, att ovannämnda två revir på det sätt regleras,
att av dem bildas tre under benämning Hamra revir, Västra Hälsinglands och Norra Häl-
singlands revir.

Till Hamra revir skulle hänföras uteslutande kronoparker med en sammanlagd areal av
40,211,60 hektar.

Till Västra Hälsinglands revir skulle hänföras:

RO TG RARE SEE ra ST NE Tee 17,057,67 hektar,
ecklesiastika skogar......... se HAR 5,596,4 = >

tillsammans 22,654,11 hektar.
Norra Hälsinglands revir skulle omfatta:

KTOMO TIER SET E- es Set spoke feta h a ATA FE 20,263,36 hektar,
HOI ATSKOSAT RA tor söt ört dsbesk iosbstenede 253:46 « >
GEKLESTASIIR SN SKÖRA oc bode occd Sh spin råer rea 5,746,29 »

tillsammans 26,263,:1 hektar.

Vart och ett av dessa revir komme sålunda att bliva ganska omfattande. Det största,
Hamra revir, bleve avsevärt mera koncentrerat än de båda övriga, enär detsamma skulle ut-
göras uteslutande av två ej långt från varandra belägna kronoparker, Revirets namn skulle
bestämmas efter den större av dessa, Hamra kronopark. De övriga båda reviren skulle
bibehålla sina förutvarande namn. Västra Hälsinglands revir komme att utgöras av tjugufem
allmänna skogar, nämligen sjutton kronoparker och åtta ecklesiastika skogar. Till Norra
Hälsinglands revir komme att höra tjugutvå allmänna skogar, nämligen fyra kronoparker, en
domänskog och sjutton ecklesiastika skogar.

Beträffande Österdalarnas revir i Kopparbergs län.

Reviret omfattar följande arealer allmänna skogar:

KTOROPARKETA (Rao seeds r ekke seen bär 93,947,92 hektar,
GivilE” DOSLAlES SKOR ec snocoojse ar FIRE Ae 46,88 >»
BCKICSIaS Lika SKOPAD. oc ocke do rs so sed SST US 9,870,32 — >»
alliban Inrattnings SkOg Vooooclsssdesssees1: 39:97 »

tillsammans 103,905,09 hektar.

Att detta mycket stora revir för att närmelsevis kunna tillfredsställa den nutida skogs-
hushållningens krav måste delas, torde ej tarva närmare motivering. Emellertid hava avsättnings-
förhållandena för kronans skogsprodukter i övre Dalarna varit så begränsade, att styrelsen
icke före tillsättande av den norrländska skogsvårdskommittén ansåg sig kunna föreslå del-
ning av reviret. : Rörande sättet för delningen har vederbörande överjägmästare föreslagit,
att Älvdalens kronopark och vissa ecklesiastika skogar skulle utgöra ett revir med en areal
av 92,105 hektar samt övriga allmänna skogar i Österdalarnas revir, tillsammans 11,823
hektar, det andra. Reviren bleve på sådant sätt mycket olika stora, och det större måste inom
kort ånyo regleras. Styrelsen finner fördenskull nödigt, att delningen genomföres på det
sätt, att Älvdalens kronopark, som omfattar ej mindre än 91,371 hektar, redan nu delas, var-
vid Österdalälven lämpligen bör utgöra gräns mellan delarna, vilka var för sig komma att
utgöra grundstommen för dotterreviren. Dessa kunna därför lämpligen benämnas Älvdalens
östra och Älvdalens västra revir.

Till Älvdalens östra revir skulle hänföras:

[ve (DJ DET TER SR Sd Nr AL SEE SAALE ENN 42,927,98 hektar,
CIVIL IDO SkalleS (SKOR dos bo eo g sed bss sea sd Ne 46,88 = »
ECklEsiasbica SKOPAIT. s.k sor oss Tör dsRseed 8,266,95. >
allmän inraättnings SKOg. ss.s.occssess0ssc visa 39,97 >

tillsammans 51,281,78 hektar.
Till Älvdalens västra revir skulle hänföras:
HET OTO PAT HERE de ss SE se osa s SNR Le ner 51,019,94 hektar,
CCKIE SAS HIKA AS KODAS oss task ons de deras eu 1,603,37 — >»

— OO

tillsammans +52,623,37 hektar.

Det senare bleve på sådant sätt något större, men avsevärt mera koncentrerat än det förra.

7 8 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Beträffande Klotens revir.

Detta revir, som utgöres av Klotens kronopark, vartill höra sammanhängande skogstrak-
ter, belägna inom Kopparbergs, Västmanlands och Örebro län, är redan nu delat i två för-
valtningsområden, sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 27 maj 1910 med-
givit anställande därstädes av en biträdande jägmästare. Dennes förvaltningsområde utgöres
av de delar av kronoparken, som tillhöra Kopparbergs och Västmanlands län. Sedan er-
farenheten nu visat, att en dylik delning är lämplig, får styrelsen härmed hemställa, att den
biträdande jägmästarens förvaltningsområde må få utgöra ett särskilt revir och benämnas
Malingsbo revir, samt Klotens revir begränsas till de delar av kronoparken, som tillhöra
Örebro län. Det förra skulle på sådant sätt komma att omfatta 24,809,22 hektar och det
senare 15,032,85 hektar. Jägmästaren i Klotens revir är tillika lärare vid Klotens skogs-
skola, varjämte under hans förvaltning hörer bland annat en ångsåg samt Kloten—Bångham-
mars järnväg. Därest Klotens skogsskola kommer att upphöra, torde styrelsen få till Eders
Kungl. Maj:t inkomma med utredning och eventuellt förslag angående någon ökning av
Klotens revir.

Beträffande Karlstads revir i Värmlands län.

Genom nådigt beslut den 29 mars 1900 har Eders Kungl. Maj:t medgivit, att inom
Karlstads revir finge anställas en skogstjänsteman med självständig förvaltning av viss del
av revirets skogar. Domänstyrélsen har därefter, då det visade sig nödigt, att jägmästaren i
Karlstads revir erhöll ökad hjälp med skötseln av sitt omfattande revir, uppdragit åt den
biträdande jägmästaren att förvalta ett ökat antal av revirets skogar, så att han därmed varit
fullt upptagen. Styrelsen får nu i underdånighet hemställa, att från Karlstads revir må av-
skiljas härför lämpligt belägna skogar och därav bildas ett nytt revir under benämning
Kristinehamns revir. Efter en sådan delning skulle

Karlstads revir omfatta följande arealer allmänna skogar:

KEONO PAKET sera tis Nell er AE 5,479,93 hektar,
UOTGANSIKOBAT Lb 50 SEEN osa G SES esk 1,489,73 — »
CIVILENDOStalles BSkO Sd Lee ers k ELSE 31,64 »
ecklestastikagskogaFi ..kosue ssd 6,102,94 — »
allmänna inrättningars skogar ... ........ 2,716,5s2 — »

tillsammans 15,820,76 hektar.

Kristinehamns revir skulle omfatta:

KFONO PAK NG: öecieres seglen ass ere gr 13,489,s1 hektar,
(LOT ATAS KO SATT reg errireis rer As NAS Ses fe le fare SIN30 oo»
Civila DOStallenstSkO SA a see EES ss 325,53 »
CCKISSTASTIR 2RSKO OT ns Ae SRA 2,121,84 »
allmänna inrättningars skogar ............ 43,30 »
STA CSS KOD Ala sens eg ra mf aja Se SR anala 30:02 3

tillsammans 17,232,19 hektar.

Arealen av det senare reviret bleve något större, men dess skogar mera koncentrerade
än det förras. Inom båda reviren äro avsättningsförhållandena synnerligen goda, och större
delen av revirens skogsprodukter avverkas och tillredas genom skogsförvaltningens försorg
före försäljningen. Anmärkas må att av Karlstads revir för närvarande 1,950,48 hektar
förvaltas av biträdande jägmästaren i Arvika revir.

Beträffande reviren i Göteborgs och Bohus samt Hallands län,

Dessa båda län omfatta nu vartdera ett revir, Bohus och Hallands, det förra tillhörande
Västra, det senare Södra skogsdistriktet.
Bohus revir omfattar följande arealer allmänna skogar:

KTONO PA KE fa sens eps sas ör sd ns SN sr RENNSNE 12,158,16 hektar,
UOMANSKOD Ales rer sd VERSA rd dSSSse 6,801,6r — »
Civila; DOStallenskSskOPAL oso s ser K ESSEN 615,93 »
BCKIESTAS UK ANS RO 0 AA Sr Nä SA EE 5,522,21 »
allmänna inrättningars skogar ............ 7,200,94 »
Städlensbskogalpu: ssk. sees ANN 690,00 — »

tillsammans 32,988,85 hektar.

RA tes.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 79

Hallands revir omfattar:

BEROR DALKEE ooo eos fryge anv Snr SNR SA ASA SR 12,515,48 hektar,
LSD INTO | ANSE MERA NE SA 1,198,29 >
FITNESS ET OR FRRRAS RA BÖN äng here oath bes 432,31 »
fivila HOStallens SKkOPAr ossssepesesnsoox sang 31,39 »
PRI ICSTRS HSV SKÖPAR asgo tale ps sena 5717,66 2
krono- och allmänna inrättningars skogar 721,68 >
SKATE SRS OA mh sade sannam Selene RAR 453,02 >

tillsammans 21,070,03 hektar.

Jägmästarnas göromål inom dessa båda revir hava genom ökad intensitet i skogshushåll-
ningen och omfattande skogskulturer å revirens av ålder kala, till stor del genom inköp
under senare tiden åt kronan förvärvade marker, efter hand blivit allt för mycket krävande,
för att reviren skulle kunna bibehållas vid sin nu betydande omfattning. Det är ock nödigt,
att skogshushållningen må kunna än vidare utvecklas, vilket förutsätter, att reviren minskas.
Detta kan lämpligen ske på det sätt, att södra delarna av Bohus revir och norra delarna
av Hallands revir avskiljas från jägmästarnas nuvarande tjänstgöringsområden och samman-
föras till ett nytt revir, vilket torde böra benämnas Göteborgs revir, då det skulle omfatta
allmänna skogar norr och söder om denna stad. För de båda övriga reviren bleve de för-
utvarande namnen ej längre lämpliga, utan torde böra ändras till Uddevalla och Halmstads
revir. Efter en sådan reglering skulle

Uddevalla revir omfatta följande arealer allmänna skogar:

UBR TTG STENS rd se UA AST SANN NSL 9,120,86 hektar,
GUDEN SLE EET ocg rr SAR NN AON AE 4,626,89 = >
GiIyila rr DaStalCRSKSKOPdE « cscesespnsr smsa 409,39 >
Ecklesjastika skoran oo dssstarsasssbsipsnsrs 2,987,033 = >
allmänna inrättningars skogar ............ 5,052,34 >
IEA ESS SGT a i EINE 40,00 = >

tillsammans 22,236,71 hektar.

Göteborgs revir skulle omfatta:

FLOD PATKERT ms eo Re ds dessas ör sanskr 5,701,78 hektar,
HOMANSKO BARN sosse SA SR Ra na ANA AR 2,283,2 3
Civila, Dostallens SKORS2T ja ossssödkecrssosnsens 237,93 I
ErkIESIastikar sSköfan mdösokdasserblonserk ens 6,208,60 — >
kronohemmans och allmänna inrättningars

SKOSARN Lorens nde FE TERS Min SNS 2,809,79 >
SEXEES AN SRO RAT öeteptbssrbes : 702,27 >

tillsammans 17,943,49 hektar.
Halmstads revir skulle omfatta:

ErORO DATE a Amer säs är 9,851,00 hektar,
RTOnOlyPSAndSkAle Res ocefecrsssbeesrnnre 1,198,20 >
HOTAT EO rd a moa åsa bes 3239 >»
BeklesrastikavSskOpar mom sdocs-sscnssr sönerna 2,044,24 = 2
kronohemmans och allmänna inrättningars

SKOPHE vorfbosk en ose. as FRE ES ST 60,49 >»

Snr le Ks dn Jag fö. är er SR BISA ot SSE 400,75 >

städers skogar

tillsammans 13,878,68 hektar.

Omfattningen av dessa revir bleve alltså fortfarande anmärkningsvärt stor, särskilt med
hänsyn till de landsdelar, varom här är fråga. De allmänna skogarnas relativt ringa virkes-
förråd och den i följd därav låga avverkningen utgöra dock motiv för att reviren tills vidare
kunna hava ganska stor omfattning. Angående den olikhet i areal, som komme att på
sådant sätt förefinnas mellan de tre reviren, får styrelsen framhålla, att Uddevalla revir, som
bleve störst, komme att omfatta bland annat mera än 5,000 hektar kronohemmans och all-
männa inrättningars skogar, vilka förorsaka skogsstaten mindre arbete än övriga allmänna
skogar, medan Halmstads revir, som finge minsta arealsumman, erhölle inemot 10,000 hektar
kronoparker, vilka i och för sig kräva mycket arbete samt ytterligare ökas, då såsom fallet
är i Halmstads revir, skogarna omfatta även bokbestånd.

80 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Domänstyrelsens i det föregående framställda förslag skulle sålunda avse följande tolv
revir, av vilka fem skulle bliva nya:

Hamra revir, nytt, med 40,211,60 hektar allmänna skogar,
Norra Hälsinglands revir 220720 » »
Västra Hälsinglands revir 1 22 OSA NS » »
Älvdalens östra revir, nytt; oo» "51,281,78 oo» > »
Älvdalens västra revir » 52,623,31 » » »
Klotens revir PIAINNOS2556 » » >
Malingsbo revir, nytt, » 24,809,22 » » »
Karlstads revir » 15,820,76 » » »
Kristinehamns revir, nytt, $ LJ5232,0 » » »
Uddevalla revir >. 22;2307X > » »
Göteborgs revir, nytt, >. E7,043:40 » »
Halmstads revir ER (er rsykke » »

Beträffande de allmänna skogarnas antal och natur, vilka förhållanden utöva inflytande
på revirgöromålens omfattning, får styrelsen hänvisa till härmed bifogade specifika förteck-
ningar å skogarna inom vart och ett av de föreslagna reglerade och nya reviren,

Därest de av styrelsen föreslagna benämningarna för de revir, som skulle bildas av nu-
varande Österdalarnas revir, nämligen Älvdalens östra och Älvdalens västra revir, komma
att av Eders Kungl. Maj:t godkännas, får styrelsen hemställa, att det revir i Värmlands län,
som nu benämnes Älvdals, måtte framdeles få benämnas Filipstads revir.

Rikets indelning i skogsdistrikt beröres av den nu ifrågasatta revirregleringen allenast på
det sätt, att det föreslagna nya Göteborgs rtevir skulle komma att omfatta skogar, som nu
tillhöra dels Västra, dels Södra distrikten. Därest Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva bil-
dandet av Göteborgs revir, får styrelsen hemställa, att det må hänföras till Södra distriktet,
vartill nu höra sex revir, under det att Västra distriktet omfattar nio.

Rörande ökning av resepenningarna för överjägmästaren i Södra distriktet samt avlönings-
förmåner för jägmästarna i de av den nu ifrågasatta regleringen berörda reviren får styrel-
ren åberopa, vad som därom anförts i styrelsens underdåniga statförslag den 30 september
1913. Härmed hemställes allenast, att däri ej omnämnda förmåner i fråga om bland annat
ålderstillägg till lönen samt pensionsrätt för jägmästarna i de revir, som kunna komma att
nybildas, måtte bestämmas enligt nådiga brevet den 17 juni 1908 angående ny avlöningsstat
för skogsstaten, nådiga kungörelsen samma dag angående villkor sn bestämmelser för åt-
njutande av de från och med år 1909 fastställda nya avlöningsförmånerna för skogsstaten samt
gällande lag angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension.

Förvaltningen år 1914 av ecklesiastika skogar. Domänstyrelsen har för detta
ändamål den I dec. 1913 hos Kungl. Maj:t gjort framställning om erforderliga anslag ur
kyrkofonden.

Jämlikt föreskrift i 2 $ 17 punkten av nådiga instruktionen för domänstyrelsen den 12
september 1913 får styrelsen härmed till Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning överlämna
underdånigt förslag rörande de åtgärder, som äro avsedda att under år 1914 bekostas av
kyrkofonden.

Inledningsvis tillåter styrelsen sig med avseende på detta förslag erinra om följande.

På grund av särskilda föreskrifter, utfärdade dels av Eders Kungl. Maj:t dels i anslutning
till dessa av domänstyrelsen avgiva vederbörande revirförvaltare årligen fullständiga förslag
till förvaltningsåtgärder att bekostas bland annat av 'ecklesiastika boställenas skogsfond och
boställenas skogsavkastning. Det förstnämnda förslaget avser sådana ecklesiastika skogar,
vilka beräknas icke komma att lämna virkesöverskott utöver hushehovet, det senare åter dels
sådana boställsskogar, såväl civila som ecklesiastika, vilka äro ställda under skogsstatens
omedelbara vård och förvaltning, dels ock sådana civila och ecklesiastika boställsskogar,
vilka beräknats komma att lämna virkesöverskott utöver husbehovet och sålunda själva i
regel kunna bekosta sin skogsskötsel. I bägge förslagen ingå därjämte, allt efter deras
beskaffenhet, de åt biskoparna på lön anslagna hemmanens skogar.

Utom i dessa utgiftsförslag upptagna direkta förvaltningskostnader, vartill även räknats
hantlangningskostnader vid skogsindelning, utbetalas omedelbart av domänstyrelsen arvoden
åt förättningsmännen vid skogsindelningar. Sistnämnda kostnad förskjutes i enlighet med
bestämmelse i nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de
allmänna skogarna i riket av allmänna medel för att sedermera återgäldas av den indelade
skogens avkastning. Lämnar skogsavkastningen ej tillgång därtill, bestrides kostnaden, i

SKOGSADMINISTRATIONEN. ; SI

överensstämmelse med föreskrift i nämnda förordning, av de ecklesiastika boställenas skogs-
fond, därest icke bostället av menighet inköpts eller av enskild för ändamålet donerats.

Efter inrättandet ej mindre av statens domäners fond och dennas behandling i budget-
hänsende såsom ett affärsdrivande verk än även av kyrkofonden, till vilken skall överföras
bland annat de ecklesiastika boställenas skogsfond, har det synts domänstyrelsen, som om
de nu omförmälda bestämmelserna måste betraktas såsom i vissa avseenden antikverade.

Redan i underdånig skrivelse den 31 juli innevarande år har styrelsen, med föranledande
av infordrat yttrande i ärendet, hemställt, att ännu oersatta förskott för ecklesiastika skogar
finge ersättas av de ecklesiastika boställenas skogsfond eller, efter den I januari 1914, av
kyrkofonden, samt att de skogsindelningskostnader, vilka efter sistnämnda tidpunkt komma
att förskjutas, måtte få utgå — icke, såsom hittills av statsmedel utan — av kyrkofonden.

Domänstyrelsen, som anser tiden nu vara inne för vidtagande av ytterligare åtgärder i
angivet syfte, ämnar i mån av sin befogenhet utfärda föreskrifter för ett fullständigt skil-
jande av omkostnaderna för de ecklesiastika skogarna från övriga allmänna skogar. Jäg-
mästarnas förslag till förvaltningsåtgärder att bekostas av boställens skogsavkastning komma
sålunda att uppdelas i två, det ena avseende civila och det andra ecklesiastika boställssko-
gar. Ur sistnämnda förslag ämnar styrelsen även utbryta de ecklesiastika skogar, som äro
ställda under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, vilka skogar i stället komma att
upptagas i förslaget till förvaltningsåtgärder, som äro avsedda att, efter 1914 års ingång,
bekostas av kyrkofonden. Styrelsen förmenar nämligen, att de under skogsstatens omedel-
bara vård och förvaltning ställda ecklesiastika skogar samt sådana ecklesiastika skogar,
vilka icke lämna virkesöverskott utöver husbehovet, hava det gemensamt, att i båda fallen
omkostnaderna skola, låt vara på olika grunder, gäldas av kyrkofonden. Styrelsen förbiser
visserligen icke, att den i nådiga brevet till skogsstyrelsen den 31 mars 1876 angående
förvaltningen av vissa försäljningsmedel för virke från boställsskogar givna föreskriften att
de till de ecklesiastika boställenas skogsfond hörande medlen icke få användas å boställen,
som genom ordinarie skogsavkastning utöver husbehov själva kunna bekosta sin skogssköt-
sel, är hållen i så allmänna ordalag, att den torde kunna avse även skogar, som äro ställda
under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Men vid det förhållande, att behållna
virkesöverskottet från sistnämnda skogar, vilket hittills tillfallit prästerskapets lönereglerings-
fond, hädanefter skall ingå till kyrkofonden, synes det styrelsen, att hinder icke borde möta
för att kyrkofonden skulle komma att drabbas även av utgifterna för nu ifrågavarande sko-
gar. Även om Eders Kungl. Maj:t skulle finna sådant hinder föreligga, torde det dock med
den av styrelsen föreslagna anordningen utan svårighet låta förena sig att i första hand an-
vända virkesöverskottet till gäldande av kostnaderna för skogens skötsel.

I fråga om de ecklesiastika skogar, vilka beräknas lämna virkesöverskott utöver husbe-
hovet, men vilka icke äro ställda under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, har
det synts styrelsen vara riktigast, att även kostnaden för skogens skötsel förskjutes av kyrko-
fonden. Där tillräckligt virkesöverskott verkligen uppstår, kommer kostnaden givetvis att
ersättas av detta överskott; men då försäljningar från boställena icke alltid äga rum årligen,
kan ju den möjligheten inträffa, att även vid sådant boställe ett eller annat år kostnader
uppstå, som icke genast kunna täckas av boställets egna medel, och under denna förutsätt-
ning torde det, enligt styrelsens förmenande, vara med billighet och rättvisa mest överens-
stämmande, att kyrkofonden finge förskjuta erforderliga kostnadsbelopp.

Att rubbningar i de av styrelsen nu föreslagna anordningar komma att uppstå allt efter
som löneregleringar, fastställda på grund av lagen om reglering av prästerskapets avlöning
den 9 december 1910 träda i tillämpning, torde kunna förutsättas. Men då styrelsen saknar
kännedom om huruvida och, i förekommande fall, vid vilket eller vilka pastorat sådan löne-
reglering kommer att äga rum under år 1914, har styrelsen icke funnit anledning att nu
ägna denna angelägenhet någon särskild uppmärksamhet.

Jämlikt lagen om kyrkofond den 9 december 1910 skola, enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande i varje särskilt fall, till denna fond överlämnas, förutom prästerskapets löne-
regleringsfond och de ecklesiastika boställenas skogsfond, även andra till avlöning för präster-
lig tjänst -avsedda fonder och kapitaltillgångar. Som styrelsen icke erhållit något medde-
lande om dylika särskilda bestämmelser, har styrelsen icke heller kunnat i nu avgivande
förvaltningsförslag beakta de omständigheter, som kunna stå i sammanhang med några i
detta avseende utfärdade föreskrifter.

Sedan domänstyrelsen nu i korthet sökt angiva den princip, efter vilken det i gällande
instruktion för styrelsen föreskrivna underdåniga förslaget rörande de åtgärder, som äro av-
sedda att under nästkommande år bekostas av kyrkofonden, upprättats, får styrelsen i under-
dånighet anföra följande.

6 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

82 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Medel till domänstyrelsens disposition.

Vid beräknandet av de kostnader, vilka äro avsedda att bestridas direkt av domänstyrel-
sen, har styrelsen, som givetvis icke kunnat på förhand exakt angiva kostnadsbeloppet, an-
sett sig böra upptaga ett belopp, motsvarande medeltalet för de fem senaste åren.

Upptagna kostnader för försäljning avse åtgärder för tillgodogörande av sådant virke, för
vilket köpeskillingen skall tillfalla kyrkofonden.

De till styrelsens disposition uppförda medlen skulle enligt förslaget utgöras av

för (Skogsimdelning-!| 266 ess RAR S AEA kr. 32,000: —
3. I FÖFSALjNINT | sc cs (een sköra ls seder SRS » 19500: —
» ersättning till statsverket för jägmästarnas

fÖrTättiilngar ss. sön s.une öd RER NEAR 2 T2;000: —

» oförutsedda och diverse utgifter samt fyll-
nad i möjligen för lågt beräknade anslag » 11,358: —

tillsammans kr. 56,858: —

varav 29,358 kronor anses böra till fullo bestridas av kyrkofonden och 27,500 kronor en-
dast förskjutas av nämnda fond för att sedermera ersättas av inflytande skogsförsäljningsmedel.

Medel till revirförvaltarnas disposition,

Enligt överjägmästarnas av styrelsen prövade utgiftsförslag, vilka grundats på jägmästar-
nas förslag till skogsodling och andra åtgärder å ecklesiastika boställens skogar, skulle er-
fordras ett sammanlagt belopp av 393,142 kronor att ställas till revirförvaltarnas disposition
i mån av behov och emot redovisning. Dessa medel äro avsedda att användas till

hantlangning vid skogsindelning ............ kr 5
avverkning och virkestransport............... » 153,592: —
skogsodling och hyggesrensning ............ 84,42
NN 24) NN ANAR RS VR > AG ATA RASAR » 8,315: —
rågängsrensning och hägnad.................. > Ö,457: —
CIKPIDG ee sd IN or pk sn BIRTE SSA RAN SK >» -43,238: —
BYgSnadSARbetens ss: Ada sees ASA » — I1,245: —
INVEDtarleRAN 4 sasse Des ASSR SES Ses Red » 462: —
Skatter: OCh IODCkA =... es EEE seed » > 42,391: —
EXINANSKOg Sevan oe ss NER ses see MN » —25,140: —
oförutsedda OCh: diverse” utgrffer d rules dees » 7,210: —

tillsammans kr. 393,142: —

Av dessa kostnader äro 324,765 kr. 25 öre avsedda att bestridas av kyrkofonden och
aterstoden, eller 68,376 kr. 75 öre, att förskjutas av fonden för att sedermera ersättas den-
samma av influtna skogsförsäljningsmedel.

Samtliga beräknade utgifter från fonden skulle alltså utgöra 450,000 kr., varav dock
95,876 kr. 75 öre äro avsedda att endast förskottsvis utbetalas.

Domänstyrelsen får underdånigst hemställa om nådigt bemyndigande att i den mån till
styrelsen inflytande skogsmedel från ecklesiastika boställen icke lämna tillgång till dessa
utgifters bestridande, för år 1914 använda högst 450,000 kr. av kyrkofonden.

De av vederbörande revirförvaltare beräknade inkomster av ecklesiastika skogsmedel
under år 1914 uppgå i runt tal till 2,000,000 kr. motsvarande en ökning från är 1912 —
det sista år, för vilket avslutade räkenskaper föreligga — av omkring 600,000 kr.

Ärendet tillhörande handlingar får domänstyrelsen underdånigst bifoga under anhållan om
deras återbekommande för den vidare handläggning därav, som på styrelsen beror.

I särskild underdånig skrivelse denna dag överlämnar styrelsen utgiftsförslag för biskops-
hemmanens skogar under år 1914.

Förvaltningen år 1914 av biskopslönehemman. Domänstyrelsen har härom den
I dec. 1913 till Kungl. Maj:t avgivit följande förslag:

Domänstyrelsen får härmed överlämna underdånigt förslag till förvaltningsåtgärder, av-
sedda att under år 1914 bekostas av biskopslöneregleringsfonden; och får styrelsen därvid
anföra följande.

Hittills hava kostnaderna för nu ifrågavarande åtgärder å de till biskoparna på lön an-
slagna boställen och hemman bestritts av skogsförsäljningsmedel från respektive hemman och
i de enstaka fall, då sådan skog icke lämnat tillräckligt överskott för dessa utgifters täc-

SKOGSADMINISTRATIONEN. S3

kande, av de ecklesiastika boställenas skogsfond. Styrelsen har, saknad av uttryckliga be-
stämmelser i ämnet, ansett sig oförhindrad att på angivet sätt disponera skogsfondens medel,
varvid dock alltid tillsetts, att dessa ej kommit att användas å hemman, som genom skogs-
avkastning till erforderligt belopp utöver husbehovet, själv kunnat i varje särskilt fall bekosta
sin skogsskötsel. Sedan emellertid från och med år 1914 de ecklesiastika boställenas skogs-
fond blivit överförd till kyrkofonden, lärer det, enligt styrelsens förmenande, icke låta sig
göra att i förekommande fall använda kyrkofondens medel till bestridande av utgifter för
biskopshemmanens skogar. Styrelsen håller före, att biskopslöneregleringsfonden, som i regel
är tillförsäkrad överskottet från biskopshemmanen, också bör drabbas av sådana utgifter för
dessa skogar, som icke kunna täckas av influtna skogsförsäljningsmedel. Som nettoöverskott
i allmänhet torde uppstå, lärer fonden endast i undantagsfall behöva påföras utgifter för
biskopshemmanens förvaltning. Men enär virkesförsäljningar icke årligen förrättas, ligger
den möjligheten nära, att under ett visst år medel icke finnas tillgängliga till täckande av
samma års utgifter. Det synes vid sådant förhållande vara rättvisast, att biskopslöneregle-
ringsfonden finge förskjuta erforderliga medel för att sedermera erhålla ersättning av influtna
skogsförsäljningsmedel.

Vad särskilt nästinstundande år beträffar, lärer fonden icke behöva drabbas av några ut-
gifter för skötseln av nu ifrågavarande skogar. Däremot torde fonden få förskjuta ett sam-
manlagt belopp av 1,300 kronor, varav 1,015 kronor äro avsedda till bestridande av kost-
nader för skogsodling och dikning 3 uti bilagda utgiftsförslag upptagna skogar och åter-
stoden, eller 285 kronor, till skogsindelningskostnader. Det förstnämnda beloppet bör ställas
till revirförvaltarnas disposition, det senare till domänstyrelsens.

Med stöd av vad nu anförts får domänstyrelsen underdånigst hemställa om nådigt bemyn-
digande att i den mån fonden tillkommande, till styrelsen inflytande skogsmedel icke lämna
tillgång till bestridande av nu nämnda utgifter, för år 1914 använda högst 1,300 kronor
från biskopslöneregleringsfonden.

Extra skogstiänstemäns rätt att uppbära dagarvode för söndagar. Domän-
styrelsen har härom den 11 novemher 1913 till Kungl. Maj:t avgivit följande yttrande:

Genom nådig remiss den 11 sistlidne oktober har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domän-
styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av väckt fråga om rätt för vissa
statens tjänstemän att av statsmedel uppbära dagtraktamente för sön- och helgdagar, som
infalla under förrättning, i enlighet med gällande resereglemente, och får styrelsen, med
återställande av de kommunicerade handlingarna, i underdånighet anföra följande.

Till en början får styrelsen lämna en redogörelse för de fall, då domänstyrelsen under-
lydande tjänstemän under tjänsteresor uppbära dagtraktamente.

Skogsingenjör, anställd att tillhandagå enskilda skogsägare, åtnjuter av statsmedel arvode
samt reseersättning och dagtraktamente för resedagar enligt gällande resereglemente, varemot
rekvirent har att till honom utgiva dagtraktamente av 5 kr. för förrättningsdag samt ersätt-
ning enligt gällande taxa för det arbete å kartor och hushållningsplaner, som ej hunnit å
förrättningsstället utföras. Enligt $ 17 mom, 2 av sagda resereglemente får därvid trakta-
mente av allmänna medel utgå endast för de dagar, som av förrättningsmannen varit allenast
till resa använda.

Såsom assistent å revir anställd extra jägmästare uppbär av statsmedel arvode och rese-
kostnadsersättning för år räknat, samt traktamente av 6 kr. för varje rese- och förrättnings-
dag, dock att vid förrättning, som avser utsyning jämlikt nådiga förordningen den 24 juli
1903 angående åtgärder till förekommande av överdriven avverkning å ungskog inom Väster-
bottens och Norrbottens län — nämligen för de delar av sagda län, som ej höra till lapp-
marken — traktamente för förrättningsdag icke får utgå av statsmedel utan skall av utsy-
ningstagaren gäldas med & kr. för varje dag förrättningen å stället upptager, varjämte denne
har att förse förrättningsmannen med kost och husrum eller giva ersättning därför.

Revirförvaltare äro jämväl berättigade att av statsmedel uppbära ersättning med 6 kronor
för dag vid uppskattning av sådana skogar, till vilka dispositionsrätten är inskränkt samt att
vid utsyningar jämlikt ovannämnda nådiga förordning den 24 juli 1903 åtnjuta ersättning av
utsyningstagaren. Däremot utgår till dem icke ersättning för resedagar.

Slutligen utgår jämlikt nådiga kungörelsen den I oktober 1886 angående förändrad ly-
delse av $ 4 i nådiga taxan den 12 november 1875 på arvode för skogsförrättningar, som efter
särskilt förordnande verkställes för upprättande av interimsskogshushållningsplaner utan mar-
kens avfattande å karta, ävensom, vid fullständig skogsindelning eller indelningsrevision, för
uppgående av därtill hörande skiljelinjer och specialuppskattning av hyggen, liksom ock för
syneförrättning, skogsundersökning och andra mindre extra förrättningar till tjänstemän vid
skogsstaten ersättning av statsmedel efter dagberäkning enligt gällande resereglemente.

d4 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Vid tillämpningen av ovannämnda stadganden hava upprepade gånger fråga uppstätt, i
vilken utsträckning det må åligga kronan att bekosta traktamente för sön- och helgdagar,
som infalla under förrättningsresor. I detta avseende föreligga följande nådiga beslut:

Enligt nådiga breven den 7 maj 1897 i flera besvärsmål hava skogstjänstemän ansetts
berättigade till traktamente av statsmedel såsom för förrättningsdag för sådana söndagar, som
infallit under pågående förrättning, för vilken dagtraktamente enligt gällande bestämmelser
utgår av statsmedel och av förrättningsmannen måst tillbringas å förrättningsstället.

Styrelsen har ansett sig äga rätt tolka dessa nådiga brev i den omfattningen, att trakta-
mente av statsmedel även må utgå för sön- och helgdagar, som under resor avseende dylika
förrättningar, infalla mellan olika förrättningar utan att kunna användas till resedagar.

Beträffande skogsingenjörernas rätt till traktamente för sön- och helgdagar föreligger ett
av Eders Kungl. Maj:t meddelat nådigt beslut den 15 januari 1912. I en till Styrelsen av
skogsingenjören T. Grenander i ersättningsändamål ingiven reseräkning hade han uppfört
traktamenten för sön- och helgdagar samt liggedagar (regndagar) ej mindre under förrättning
än även mellan sådana. Styrelsens beslut att icke tillerkänna honom traktamente för sådana
dagar drogs av Grenander genom underdånigt besvär under Eders Kungl. Maj:ts nådiga
prövning. Genom nämnda nådiga beslut har emellertid Eders Kungl. Maj:t förklarat, att
Grenander icke vore berättigad åtnjuta traktamente för sön- och helgdagar, som ej använts
till resa, eller för liggedagar.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t den 24 maj 1911 meddelat utslag på besvär av assi-
stenten A. Hyckert i fråga om traktamentsersättning åt klaganden. Denne hade av Styrelsen
förordnats att under år 1910 såsom assistent tjänstgöra inom Älvsby revir mot åtnjutande av,
jämte arvode och resekostnadsersättning, traktamente av 6 kr. för varje förrättningsdag samt
för resdag, dock att traktamente icke finge av statsmedel åtnjutas för de förrättningsdagar,
för vilka jämlikt nådiga förordningen den 24 juli 1903 angående åtgärder till förekommande
av överdriven avverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län, arvode skulle
erläggas av enskilda. I en till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län
ingiven traktamentsräkning hade Hyckert uppfört traktamente jämväl för fyra under rubrik
»sön- och helgdagar samt liggedagar» upptagna dagar. Då emellertid av räkningen ej fram-
gick, att nämnda dagar använts vare sig till resa eller förrättning, och traktamente tillkomme
Hyckert allenast för förrättningsdag och resedag, samt då av räkningen ej heller framgick,
att någon av dessa söndagar infallit under förrättning, för vilken dagtraktamente skulle av
statsmedel utbetalas jämlikt nådiga breven den 7 maj 1897, hade Eders Kungl. Maj:ts be-
fallningshavande vid ersättningens utanordnande avdragit debiterade traktamenten för ifråga-
varande söndagar. Genom ovan åberopade utslag har Eders Kungl. Maj:t, enär klaganden
icke jämlikt det för honom utfärdade förordnandet kunde anses berättigad att av statsmedel
åtnjuta traktamente för ifrågavarande söndagar, vilka infallit under en av honom verkställd
förrättning av det slag, för vilket arvode skulle erläggas av enskilda, ej funnit skäl göra
ändring i det beslut, överklagade beslutet innehölle.

Med stöd av sistnämnda nådiga brev, jämfört med nådiga breven den 7 maj 1897 samt
med hänsyn till att assistenterna icke åtnjuta lön utan endast årsarvode och traktamente av
allenast 6 kr., vadan de strängt taget icke falla under resereglementet, som tillerkänner den
klass av tjänstemän assistenterna tillhöra traktamente av 8 kr. för dag, har Styrelsen ansett
sig berättigad att i förekommande fall av statsmedel utbetala till assistenter vid förrättningar,
för vilka arvode erlägges av enskilda, traktamente för sön- och helgdagar, som infallit mellan
skilda förrättningar, och som av förrättningsmannen måst tillbringas utom hemmet utan att
hava kunnat användas till resor.

Av vad ovan anförts, framgår, att skogsingenjörer äga att av statsmedel uppbära trakta-
mente endast för resedagar, att assistenter för förrättningar, för vilka ersättningen i sin hel-
het gäldas av statsverket, lära vara berättigade till traktamente för sön- och helgdag, som
infaller såväl under förrättning som mellan skilda förrättningar, som handläggas 1 följd efter
varandra, att assistenter för förrättningar, för vilka arvode gäldas av enskilda, ansetts vara
berättigade till traktamente av statsmedel för sön- och helgdagar, som infalla mellan skilda
i följd efter varandra fortgående förrättningar, varemot rekvirent — i likhet med förhållandet
är beträffande skogsingenjörer — ansetts hava att gottgöra honom arvode för sådana dagar,
som infalla under pågående förrättning, samt az? vid förrättningar, som äga rum jämlikt nå-
diga kungörelsen den I oktober 1886, traktamente av statsmedel utgår för sön- och helg-
dagar, som infalla under resan.

FYR

SKOGSADMINISTRATIONEN. S

in

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Semester har åtnjutits av: generaldirektören Karl Fredenberg den 20-24 dec; vikarie
byråchefen W. Roos;

byråchefen Th. Örtenblad den 16—17 dec. med förordnande för notarien K. G. G. Nor-
ling, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen N. Schager;

byråchefen friherre Th. Hermelin den 18—20 dec. med förordnande för notarien M. Rasch,
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen A. Chatillon-Winbergh samt den 27 dec. med för-
ordnande för notarien E. Ödman, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Alf Hagelstein;

notarien Martin Rasch den 22—31 dec. med förordnande för amanuensen Arne
Chatilion-Winbergh ;

notarien Martin Seth den 18—20 dec. med förordnande för amanuensen Per Nicander,
vilkens tjänst uppehålles av e. jägmästaren G. Bergstén samt den 24—26 dec. med
förordnande för e. jägmästaren John Söderström.

Skogsstaten.

Örebro revir. Till jägmästare i Örebro revir har K. Maj:t den 12 dec. 1913 ut
nämnt och förordnat assistenten i Stockholms revir e. jägmästaren Harald Stuart.

Kopparbergs revir. Kungl. Maj:t har meddelat jägmästaren i Kopparbergs revir J. H.
Borglind nåd. avsked från I januari 1914. Som sökande till lediga jägmästaretjänsten där-
städes hade vid ansökningstidens utgång anmält sig jägmästaren i Råneträsks revir And.
Daniel Borglind, jägmästaren i Arvidsjaurs revir August Edvard :'Sucksdorf, jägmästaren i
Burträsks revir Axel Hellström, skogsingenjören Tell Grenander, skogstaxatorn i Umeå distrikt
Ragnar Ekman, skogstaxatorn i Gävle—Dala distrikt Nils Klein, skogstaxatorn i Bergslags-
distriktet Oscar Kollberg, dikningsledaren i Umeå distrikt B. O. J. Wallmark, skogstaxa-
torn i Östra distriktet Elis Lundman och assistenten i Anundsjö revir O. Bohlin. Domän-
styrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Borglind, Hellström och Sucksdorf
med förord för Hellström.

Stensele revir. Som sökande till lediga jägmästaretjänsten därstädes hade vid ansök-
ningstidens utgång anmält sig e. jägmästarna Per Bergman, Harald Zetterberg, Hjalmar Hägg,
M. Estberg, W. Strandberg, J. Wallmark och H. Mattsson. På förslag till tjänstens åter-
besättande har domänstyrelsen uppfört Bergman, Estberg och Mattsson i nu nämnd ordning
med förord för Estberg.

Till överjägmästareassistenter tills vidare under 1914 ha förordnats:

e. jägm. Einar Johannes Berggren inom Luleå distrikt

> Albrekt Bergstedt Skellefteå
Gustaf Rehlin Umeå
Ernst Holm Mellersta Norrlands
Carl Sundberg Gävle-Dala distriktet
Erik Hedemann-Gade Bergslags »
Einar P:son Wadstein » Östra
Sten Bolin Västra »

» Sam Tisell Smålands distrikt
Johan Amilon Södra distriktet

Till biträdande jägmästare tills vidare under 1914 ha förordnats:
e. jägm. Vilhelm Strandberg inom Vargiså och Malmesjaurs revir
Denis af Wåhlberg inom Klotens

Erik Danielsson Karlstads
Harald Sjöberg Arvika
Till skogstaxatorer tills vidare under 1914 ha förordnats:

e. jägm. Åke Berg inom Luleå distrikt
Ragnar Ekman Umeå |
Gust. Einar Gran >» Mellersta Norrlands
Nils Klein ) Gävle-Dala d
Oscar Kollberg » Bergslags distriktet
Elis Lundman » + Östra »
F. Aminoff >» - Västra

Knut Falck ; Smålands distrikt

56 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Till dikningsledare inom Umeå distrikt tills vidare under 1914 har förordnats e. jäg-
mästaren Joh. Wallmark.

Till flottledsingenjörer under år 1914 ha förordnats civilingenjörerna Petrus Silfver-
brand och IL. Ribbing.

Till skogsingeniörer under 1914 ha förordnats:

e. jägm, Karl Stenborg inom Luleå distrikt
Filip Lestadius » Skellefteå
Tell Grenander » Umeå »

Till sockenallmänningsassistenter tills vidare under 1914 ha förordnats:

c. jägm. O. E. Holm aå Gellivare = sockenallm.

Till helårsassistenter

Nils Almlöf å Jockmocks »

o

AC: Taindhe

» Rätans

å revir tillsvidare under 1914 ha förordnats:

e. jägm, Per Bergman i Pajala och Torneå revir
Folke Gunterberg » Tärendö »
Gust. Lamprecht »

K. G. Wahlgren » Juckasjärvi

John Örtenblad, ». Gellivare m. fl.

Erik Måhlén » Kalix

F. A. Berggren » Råneå

Alrik Vange » Bodens

Lennart Hollström » Storbackens

Klas Nordforss » Jockmocks o. Storbackens
Birger Pettersson Malmesjaurs )
John Schenström » Övre Byske

Hugo Mattsson » Arvidsjaurs

Carl Utterström Älvsby

T. Nettelbladt Piteå

Claes Löfgren EE »
Ernst Elfvik » Jörns

Hjalmar Bratt > »
Georg Bolander >» » >
Fredr. Liljeberg » Norsjö

Folke Dahlberg »

Bertil von Krusenstjerna » Burträsks »
Erik Helmers » »

Magnus Alm » Degerfors

Sam Hagström N. Lycksele

Ernst Jansson » N. o. S. Lycksele

Björn Groth » 5. Lycksele »
Emil Dahl » Asele »
R. Wikander » >
Gunno Kinnman Sorsele >
Harald Zetterberg » Stensele >
Ture Sahlberg Vilhelmina

Einar Hammarstrand » Fredrika

Paul Törnblom Bjurholms

Adolf Engman )

Olle Bohlin Anundsjö

Sune Hederström Täsjö

Bror Fornell » Junsele

Ragnar Linddahl Härnösands »
Mathias Estberg » Medelpads

Karl Erik Kallin » Frostvikens

E. M. Törngren ) Östersunds

Erik Geete » Åre »
Wilhelm Fellenius » Hallens »
Torsten Larsson Bräcke

SKOGSADMINISTRATIONEN. 8 7

e. jägm. John Brun i Hede revir

» G. Jernberg Gästriklands o. n. Hälsinglands »
Arvid Modin » Västra Hälsinglands

» Hjalmar Hägg » Österdalarnas

> Sven Boberg » Västerdalarnas »
Per Normelli » Kopparbergs »

» E. Q. Oldenburg » Transtrands
Gunnar Esséen » Särna

» Ivar Slettengren Klotens

» O. H. Lundborg » Stockholms »
Edv. Lundborg » Gripsholms m. fl.

» Arvid Stahre » Kinne m. fl. »

» Nils Björkman » Slättbygds m. fl. »
Lars Hallgren » Dalslands m, fl.

> Th. Fedeler » Bohus

> Gotth. Björklund » Jönköpings m. fl.

» Emil Palm » Sunnerbo m. fl. ,

» Hugo av Peterséns » Hallands

» Sven Lundberg » N. o. S. Skånes

Till avlönade revirassistenter under viss tid ha förordnats:
e. jägm. S. Daniel Olsson i Tärendö revir den I jan. —3I jan.

» O. Löfvén » Kalix » po 0 a

» Nils Högbom > Stensele under vakansen.

» Bertil Nylén » Kopparbergs =» » »

» W. Blom » Klotens SR FN

Till skyddsskogsassistent i GävleDala distrikt tills vidare under 1914 har förord-
nats e. jägmästaren Nils Bellander,

Till skogsindelningsassistenter ha förordnats för utarbetande av under sommaren
1913 handlagda förrättningar:

e, jägm. Erik Hallström inom Luleå distrikt !/,—?5/,
» Josef Södergrann » » » Na IE
» Nils Lundborg ) » ? OESErA
» S. Daniel Olsson ) » , 1/,—?8/,
» Bernhard Pålsson ) » La
» Henrik Fogelström Umeå 20
» Nils P. Fornander » » » är äele
» Dag de Geer | VE etta
» Hjalmar Linden » » » War Må
» — G. Lindquist » » KE
» Bror Rossander » » » N/A

Arne Rydbeck » » I EE
» G. Westermarck » Umeå ,—!0
» S. Lindner » » amn Se

Malte Thees Smålands » st
» W. Sjögren ) » Gc äs a

Transporterade extra jägmästare: e. jägmästaren Johan Edén har transporterats
från Östra till Mellersta Norrlands distrikt och e. jägmästaren Karl Lindell från Gävle—Dala
till Mellersta Norrlands distrikt.

Till e. iägmästare i Västra distriktet har förordnats utex. skogseleven Torsten Barthels-
son den 31 dec. 1913.

Tiänstledighet har beviljats: överjägmästaren i Umeå distrikt Axel Egerström för en-
skilda angelägenheter den 16 dec.—15 januari med förordnande för jägmästaren i Degerfors
revir Karl Gram, vilkens tjänst uppehålles av assistenten Magnus Alm;

jägmästaren i Kalix revir G. Rosenlund för enskilda angelägenheter den I januari—3
februari samt 7—28 februari med förordnande för assistenten i reviret Erik Måhlén, vilkens
tjänst uppehålles av e. jägm. Olof Löfvén;

jägmästaren i Gellivare revir E. I. Hammarberg för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den
11—20 dec. med förordnande för assistenten i reviret John Ortenblad;

88 SKOGSADMINISTRATIONEN.

jägmästaren i Malmesjaurs revir Curt Adolf Maria Fougberg för genom läkarbetyg styrkt
sjukdom den 1—20 december med förordnande för assistenten i reviret Birger Pettersson;

jägmästaren i Åsele revir R. A:son Eneberg för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den 28
november—11 december med förordnande för assistenten i reviret Emil Dahl;

Jjägmästaren 1 Anundsjö revir Emil Kellberg för enskilda angelägenheter den 6 december
—S5 januari med förordnande för assistenten i reviret O. Bohlin;

jägmästaren i Gästriklands revir Hjalmar Landberg för enskilda angelägenheter den 11—17
december med förordnande för e. jägmästaren Knut Martin;

jägmästaren i Hede revir W. Wendt för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den 13—19
december med förordnande för assistenten i reviret John Brun;

jägmästaren i Bräcke revir A. Holmgren för enskilda angelägenheter den 23—28 dec.
med förordnande för assistenten i reviret Torsten Larsson;

jägmästaren i Karlstads revir E. F. Elfstrand för enskilda angelägenheter den 9 december
—7 januari med förordnande för e. jägmästaren Bror Elof Andersson.

Kungl. Skogsinstitutet.

Till extra lärare i agronomi från I januari har förordnats direktören J. Nathorst.
Tiänstledighet har beviljats t. f. lektorn i skogsmatematik och skogsindelning Tor
Jonson för bedrivande av studier vid Stockholms högskola under februari— april. Jonsons

lektorstjänst uppehålles under tiden av assistenten hos överjägmästaren i södra distriktet
Johan Amilon.

Från högre kursen ha följande elever utexaminerats: ÅA. Hj. Alarik, Nora, A. Einar Anders-

son, Rånnum, J. G. Brolin, Stugsund, O. L. Bundy, Arlöf, J. A. Görlanden Edsbyn, CHC:
Carlsen, Tunbyholm, S. FCkerbom, Örebro, E. O. Edlund, Ockelbo, O. P. Granström, Berg-
vik, 5. E. Granholm, Skellefteå, EO; A. A:son Hamre, Luleå, T. Jakobsson, Danderyd,
B. O. Jungstedt, Halmstad, A. W. C. Lejdström, Strängnäs, H, T. Streyffert, Västerås, B. E.
W. Wickman, Strängnäs, och J. E. Wretlind, Stockholm.

Från lägre kursen ha utgått: B. W. Alstermark, Karlstad, G. K. Belfrage, Mölndal, (
OST Frieberg, Falun, E. P. Hedberg, Harg, E. G. A. Hellstedt, Södertörns Villastad, R.
R. M. Levan, Öster Frölunda, HH: L.A. Lindman, Stockholm; ME! Thelin, "Färna, sken
Westman, Falun och O. W. Zetterberg, Charlottenlund.

Kungörelse om ledig tjänst.

Sedan Kungl. Maj:t vid fastställande av Kungl. Domänstyrelsens generalförslag till ut-
gifter för år 1914 medgivit att av Norra och Södra Lycksele revir finge avskiljas vissa delar
att läggas under särskild förvaltning av en biträdande jägmästare, kungöres härmed
ifrågavarande tjänst, varmed äro förenade följande löneförmåner, 3,000 kronors arvode och
600 kronor i respenningar allt för år samt 6 kronor för varje förrättnings- och resdag, till
ansökan ledig före den 30 nästkommande januari klockan 3 på dagen, börande ansökningen
atföljas av tjänsteförteckningar och betyg. Stockholm den 30 december KONSE

KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

E
5
:
I
Ce
€
å
2
Ad

1914

S
GENS

TIDSKRIFT

12

2

FT.

Q
Do
cc
-
UN)
O
O
U)

FOÖRENIN

a
a
na
HÄ

(NOTISHÄFTE)

Stockholm.)

B, Nordiska Bokhandeln,

Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIF

MEDDELANDEN FRÅN VALEN SKOLSKÖRSÖKSANSTALT

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN AT
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE.
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN.
FIL. D:'R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE.

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. E |

Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 22 90. É
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 & m,
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219, 2

ÄG Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp- Oc
= $atser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill AS |
RAG erhållits av redaktionen. c

INNEHÅLL:

2"
Trävarumarknaden, en överblick av III. Yttrande av Domänstyrelsen i 4
BRG SME vn SSRK bg ee AR SAS röse SI rag den.30 sept; 1013 .........c.s SIA: I20 KE
: Flottlederna i södra och mellersta IV. Yttrande av ERNST ÅNDERS- Å
delarna av landet under år 1913 SON och NILS G. RINGSTRAND > 145 |
Sv NILS-REBBING < cc äv 8 did He see > 94 VERS il ks
Från 1914 års riksdag: Skogsadministrationen:
Ur statsverkspropositionen ...... > 96 | Domänstyrelsens cirkulär, beslut, ;
Motioner, som” mer eller mindre framställningar och yttranden: Ne
beröra skogsvården .......... "2 97 | ' Enhetligt ordnande av analysen ;
Proposition om driftskostnader för utav skogsfrÖ scss.sesecosear "BLESS [
Statets.dömänlet. . duns ev sus SN N LKK Anläggande av s. k. ödemarks- / d
Statsskogarnas avkastning. Utrednin- ' telefonlinjer överkronoparken 3
gar till första försvarsberedningen: 1 NOrrland: sdess «es... sr
I. Domänstyrelsens = utlåtande Tjänster och förordnanden ...... > 156
den' 20 april fgl2 oso cco.s > — IO5 3
II. Utredning av ERNSTÅNDERS- Bilaga 1. Nytt lagstiftningsför- id

SON och NILS G. RINGSTRAND > = 107 slag för lappmarksskogarna .... > 1—24

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914. H. 2.

TRÄVARUMARKNADEN 1913.

En återblick.

Att 1913 varit ett gott år för vår trävaruindustri, lider intet tvivel, i
all synnerhet om man uteslutande fäster sig vid försålda kvantiteter och
försäljningspris. Går man djupare i saken och ser på de nettoresultat
året givit, kommer man nog till en ej fullt så uppmuntrande slutsats, i
vad det angår själva industrien såsom sådan. Men däremot för skogar-
nas vidkommande därtill, att dessa fått ett bättre rotvärde på sina av
trävaruindustrien förbrukade produkter än kanske någonsin tillförne. Den
som haft skogsprodukter att sälja, vare sig han samtidigt varit trävaru-
industriidkare eller icke, har allt skäl att rosa marknaden år 1913.

Beträffande exporterade kvantiteter sågade och hyvlade varor, utom
splittved, år 1913 ställa sig dessa på följande sätt i jämförelse med när-
mast föregående tid år:

Re a SR a an a IKOGEK OG SBSLASIA LOO osa snrbrädegsrd sösalägs 878,858 stds
DIT SRS SAKER RR ER SE REN NE OO Öja an useden söt ke ann 10I0.302:12
CE (RASAR SYS SOND ES INA GROSSIST (IOOS soc ocodensres aonek 070,747 >
TEVE ASSA AAA 894,204 >» I 18 (07 ASSESSORN 018,474 >
ROR NES es FI ENSNLENEN TER ER 1810 OSEER EAA ONE RETAS 1,039,765 >
HÖ OOR LEE a delrgsska bsr 816,162 >

Av synnerligen stort intresse är att fortsätta jämförelsen med år 1912
och skärskåda, huru exportkvantiteterna fördela sig på olika importländer:

1913 1912
Bkotbttkanmen Och IADRG. oc... .Coklonisbisssssasscist sir enten 350,237 308,821
KÖRER Prot 0 VASER UR TR a nd me a ee oda aaseaserea EO SO SA 186,973
PINS ET re L ERNA Sa a nr AE a fåra ala sossar errarers 129,786 160 656
(ET Ers sr AT er 0 SE AA EEE Ö 1257 56,158
EET STRASSE grå SRA SANERAS LE 39,187 40,483
TD 2 EA lar de Än Acrel RA SNR SN NANNE 106,875 908,717
Sf ATI Es RR er NE a RR er hel ddes sa tssrase ved 35041 335,057

1. Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1914.

90 TRÄVARUMARKNADEN 1913.

TOS 1912
SV TUULA 23 deep ser sjok sSkejes a ngr TRAMA SSE SE FORESTER 2YL205 209,5 26
NUTS CULT CIN rst oese bllelerer eka Målen STAS ED ARR ESNESE VE RE 21,069 15,981

SATAN RAL SA TiS LA 107514
T;005,804. —T;O40MIa

Man finner av denna jämförelse, att samtliga importländer med un-
dantag av Tyskland, Belgien och Spanien högst betydligt ökat sin im-
port 1913, därvid Tyskland visar stark minskning, medan Belgien och
Spanien praktiskt taget stå på samma punkt som 1912. Man finner
vidare, att den starkaste ökningen såväl relativt som absolut ligger på
England. — Det förtjänar här att påpekas, att Englands fotalimport av
trävaror var ej mindre än 265,000 standards större än år 1912. — Bygg-
nadsverksamheten och industrien i England hava också år 1913 haft ett
gott år, under det att Tyskland haft stora svårigheter att bekämpa, mest
på grund av den starka indragning av franskt kapital från Tyskland,
som ägde rum i sammanhang med det första Balkan-kriget.

Tack vare sin utomordentligt klokt ledda finanspolitik har Tyskland
emellertid öfvervunnit denna svårighet och mäktat öka sin export för
1913 med för över 1 milliard mark mot 1912. Under sådana förhållan-
den torde det ej behöva dröja så synnerligen länge, förrän byggnads-
verksamheten och därmed följande konsumtion av trävaror tager ny fart
i Tyskland.

Vid årsskiftet år 1912—1913 hade mer än 50 & av hela den till för-
säljning beräknade årsstocken blivit placerade, och försäljningarna fort-
löpte raskt under januari, så att vid månadens slut försäljningssiffran
VÄuppERIN SOT

För bästa märken fob 1913 noterades i januari:

Överbotten:
Furu.
AR ITS NI LI KOR
INS PID 3.15/- ä 9./-

32 fe I IK SAT2 (ÖRA SNIS
202 KOMEDI (KANSKE
OLKbradert sr» I 1.5/-
OM » DM 9.10/-
är » SRS 3.17/6
(CK » SENS SJÖ
IEA $e LSE INSE
TKA BERN ENS ÖN
2X4 BT HANNE

TRÄVARUMARKNADEN 1913. 91
Härnösand:
Furu. Gran.
3XO TlEreSke/5rar280 SEKO IEEE DASIS
PER ÖST FR 225 230 25200 CNE ÖS OA 170] bräder
ätbradet teer Oe 0:7/0 2, 2/5X6 sr TO2.5Ora 1651 MiC27/3
(NH > FSK ONTS FROST /Ö ZEKE 3 ESA 160] förhöjn.
SME FRIES ALSO 2KA ch NOA areÖ
IRAS STKTFeS 25012 210 SAT ffESLELO HE TAS LOJASO
TEGA SRS I TOR ar200 TA » FÖR: hö75O
2Xx4 SCA ES rang Ö
Nederbotten:
Furu. Gran.

KO INU See SES RT CASES
ig JESSE SKON =O ZIG 7 battensM.167.50a 170.-] bräder

Goff lägre Ör » HTÖ2. KO ra 165.-+ MiskotjA

RER” o/s » 8.- AA » FTSE SOA 160.-Jförhöjn.

KRA Jr SE RÖ RAF MCS IO5S daLOASO

Aer SA KO 1X4 2 IÖS--2 134-50

3rCAT AR SAO)

2 AR SS VS ro

Vabrädense RKO To EA OMS

OM » AS OLE ORG

SM » >» » by 2 9.-

Are » > » 8.7/6 21 LO

4" » 2 3rö a 2/6

I februari såldes fortfarande raskt undan, så att vid denna månads slut
försäljningssiffran nått upp till 65 2, och 22ars månads resultat var c:a
702. På alla marknader undantagandes den tyska var komsumtionen
god och affärerna livliga. Särdeles gran rönte stark efterfrågan, och av
granvaror voro i april endast c:a 20 & osålda. Vid april månads slut
var försäljningssiffran uppe i 73 & för att vid utgången av aj hava
övetskridit! 75 46 -

Skeppningarna, som redan i april börjat i Nederbotten och upp till
Härnösand, voro med maj månad i full gång i hela Bottenhavet och på
många håll synnerligen livliga.

Då så pass stor del av för året beräknad skeppningskvantitet redan
placerats vid skeppningens början, är ju ganska naturligt, att försäljning-
arna ej längre kunde tilldraga sig någon vidare uppmärksamhet. Med
en nästan absolut precision steg emellertid försäljningssiffran under juni—
november med 4 &Z pr månad.

92 TRÄVARUMARKNADEN 19193.

Priserna hade emellertid under denna tid styvnat, och ställde sig no-
teringarna för bästa märken under hösten sålunda:

Överbotten:
Muren 4 6 3RooL OSTEN:
3 KIERO/SESENONTO =
3 CRT OSS D
/umbiäderro/st-EIO:2/OMKaT OT /ERVEET SAS ORAL g0: ==
ÖL 2 RR NME SNS MÅ RO a dog

BE » ISS ME Höjs BÖR 70
TSGAN NG » fres. 205: —
TESTA DN MON

Härnösand:

JRs BesO IUI NES 2 2 AR
SCOLIVIIST 20602:-- 2-2056:—
BEOMMEIPI25 00
21/7 Xx 7 o/S» 235:— £ 9.5/.—
7 lorener OS = OO ärOTÖ ML HO: HÖ ba KN
Ö” > NE 9.-/- a 9.2/6 NES: 5Ora 185: —

BANTA » » 8.10/- M. 170: — a 172: 50
USA >» fres 215:-—

TEA No 5) AN

2XA >» £ 8./-

Gran: 3X9 37 a 37'/. cent. basis
2 8 ON NI INNE NS 0 NM NATO
2X4 o/sfres 195:— å 200: —
KAS > 20725 O0TAr210—
1X4 » » 197:50 å 200: —

Nederbotten:

Furu: 3X9 II £ 11.15/- fres 295: —
SRS IV ET KÖNIG ET & PO
BSD MB 9.5/- 22 SSE
SCR Dr MINE ÖN
SI SEAN R DNE
väibrader WH0OL S OBE

(0 » » » 9.5/-
Si » » » 9.-/-
AE SEMA Sa ANNO

Art » » » 8.5/- > 207: 50

TRÄVARUMARKNADEN 1913. 93

(Grd KON 33 Teent: basis
21/,.X7 o/s M. 180: — fres 220: —
TXAMI vn fteS 2101 AK2T250

Vv

USGA > far2008:— a 202050

Försäljningarna för 1914 kunde anses började redan i slutet av sep-
tember månad och gingo att börja med i synnerligen raskt tempo, så
att den 31 oktober omkring 200,000 stds voro försålda, visande nära
20,000 standards bättre resultat än vid motsvarande tid 1912 för skepp-
ning år 1913. Detta förhållande blev dock snart omkastat, och vid års-
skiftet hade 1914 års försäljningar kommit c:a 100,000 standards efter,
eller i det närmaste lika med försäljningarna för 1912.

Avhämtningarna hava under år 1913 i stort sett varit jämnare och
bättre än de närmast föregående åren, och en så pass forcerad höstskepp-
ning på bekostnad av sommarens, som förekom 1911 och 1912, har ej
försports. Detta är ett glädjande förhållande, som man må hoppas vill
bliva beståndande.

Av intresse är att finna, så som från början framhållits, att år 1913
företer en så stark ökning i exportsiffran. Endast en gång förut har
man varit uppe i motsvarande exportsiffra eller år 1897, då till och med
något större kvantum, c:a 20,000 stds, exporterades från vårt land än
är 1913. Man kan då fråga sig, är en ytterligare stegring möjlig och
sannolik? Allting tyder på att någon vidare ökning i trävaruexporten
ej är att räkna med, då alla våra sågverk arbetat under högtryck det
gångna året och ej torde sitta inne med möjligheter att ytterligare öka
sina tillverkningar. Några nyanläggningar äro ej att räkna med, snarare
tvärt om, och bör man därför med visshet kunna säga att vi praktiskt
taget uppnått gränsen för vår förmåga att exportera sågade trävaror
kvantitativt taget. Det naturliga torde ju för övrigt vara, att i den mån
som de gamla oväxtliga skogarna genomhuggas och skördarna allt mer
skola tagas ur yngre skogar, exportkvantiteten i dess ställe kommer att
minska, i synnerhet som ju trämasseindustrien allt mer utvidgas och med
framgång kan konkurrera om råvaran.

Även i de övriga träexporterande nordiska länderna föreligger en ök-
ning i exportsiffrorna, som är starkast för Finlands vidkommande, obe-
tydlig för Norges och ej synnerligen stor för Rysslands. Hade ej så
stora kvantiteter från 1912 måst övervintras i Vitahavshamnarna, torde
ökningen för Ryssland blivit så gott som ingen.

Då emellertid under den rådande goda konjunkturen ökningen in
summa för alla de nordiska länderna från 1912, blivit endast c:a 7 2,
och det bör vara tydligt, att, om förmågan blott funnits, en och var

94 TRÄVARUMARKNADEN 1913.

skulle ansträngt sig till det yttersta för att utnyttja konjunkturen, synes
det som om några farhågor för en överproduktion med där av följande
prisfall ej borde behöva hysas.

Tvärt om blir det särskilt allt klarare, att den skräck, som från många
håll visats för att den ryska exporten skulle komplett överväldiga vår,
är ganska omotiverad. —M.

Flottlederna i södra och mellersta delarna av landet
under år 1913.

Av de flottleder, vilkas insynande såsom allmänna, utförts på kungl. domän-
styrelsens initiativ och således även blivit byggda genom domänstyrelsens för-
sorg, hava 3 st. inom Särna och Älvdalen i Dalarna, Vegån, Foskån och
Granån samt en, Sundsjöån, inom Hamra kronopark blivit avsynade. Färdiga
till avsyning hava dessutom blivit Sverkerstaån med Sandån inom Grönbo och
Klotens revir samt Ätran inom Älvsborgs och Hallands län.

För inrättande av allmän flottled hava under året regleringsarbeten på do-
mänstyrelsens initiativ påbörjats och fortsatts i en del vattendrag, alla i Särna,
nämligen Storån, Fuluälven ovanför Transtrands rå, Fulubågan och Stråfulan.
Enskild flottning har förut bedrivits i alla, i Fulubågan dock endast knappt
2 km. i dess nedre del. Utom dessa 2 km. är Fulubågan det sista större
vattendraget i Övre Dalarna, som förut ej blivit reglerat.

För kronans egen räkning hava ett par mindre bivatten blivit rensade i
Hamra och Bjurfors kronoparker samt ett i Klotens revir.

Syner för inrättande av allmän flottled hava på domänstyrelsens ansökan
hållits å Guttuån i Särna samt Långevallsälven i Bohus län, båda förut an-
vända såsom enskilda flottleder. Beträffande den senare var ansökan om
upplåtande av densamma till allmän flottled föranledd av att en enskild
strand- och vattendelägare tilltvang sig oskäliga avgifter för tillstånd att flotta
fram virke.

Den enskilda företagsamheten för flottledernas utveckling och förbättrande
har inom Dalälvarnas flodområde varit ganska livlig. Flottningsföreningen har
arbetat på sin stora kanal vid Mora, 900 m. lång och med 30—16 meters
bottenbredd, jämte det till densamma hörande virkesmagasinet i Orsasjön, som,
fullt utbyggt, får en areal av c:a 250 har och då rymmer c:a 2,500,000 styc-
ken. Ombyggnaden av Tägtens skiljeställe har 1 det närmaste blivit fullbor-
dad. Utredning angående bättre vattenreglering för Österdalälven ovanför
Siljan har pågått. I Västerdalarna har en 230 m. lång flottningsränna av
järn blivit uppsatt mellan Färdsjövallen och Västerdalälven i Transtrand.

Inom Värmland och Dalsland torde intet av större intresse hava passerat.
I deras gränstrakter hava en del mindre enskilda flottleder ordnats till all-
männa.

Frågan om ny plan för virkesskiljningen i Övre Fryken, som under ett par
år varit aktuell och bl. a. även varit föremål för syn, har ännu under det
gångna året ej funnit sin lösning.

FLOTTLEDERNA I SÖDRA OCH MELLERSTA DELARNA AV LANDET. 9035

Inom sydligare delar av landet synes intresset för vattendragens rationella
utnyttjande för virkestransport allt mer stegras. En bidragande orsak härtill
angivas de allt mer snöfattiga vintrarna vara, vilka tvinga till virkeskörning
på juldon, ett dyrt transportmedel, när det gäller långa sträckor och backiga
vägar.

I Södermanland hava två syner hållits inom Yngarens vattenområde.

Flera flottledsfrågor hava varit före i Kalmar län och hava rört vatten-
dragen i Västervikstrakten samt Emån. Flottning har av ålder bedrivits i dem.
Motsatserna mellan flottnings- och andra, särskilt kraftintressen, hava här varit
synnerligen skarpa. Vattenkraften 1 åarna har nämligen i stor utsträckning
blivit utnyttjad, givande kraft åt den betydande industrien i dessa trakter. Det
är då förklarligt, att en del brytningar uppstått, så länge det inbördes för-
hållandet mellan flottleden och vattenkraften ej blivit ordnat. TI och med den
allmänna fottledens införande blir detta gjort, flottningstiden blir begränsad
med hänsyn till vattentillgången, och vattenkraften blir tillförsäkrad allt vatten
under en viss gräns, ersättningar för skada och intrång bliva fixeråde. Den
allmänna flottledens införande torde sålunda i vattendrag, där enskild flottning
av betydelse bedrivits, bliva till gagn för alla, som ej förut på något sätt
lyckats tillskansa sig oskäliga förmåner av annan part.

Konungens befallningshavandes utslag för allmän flottled har således avkun-
nats för vattendraget från Slissjön till Solstadström inom Tuna, Hjorteds och
Misterhults socknar, samt för Emån från gränsen mot Jönköpings län till Ems-
fors bruk, varjämte Kungl. Maj:t fastställt konungens befallningshavandes utslag
angående allmän fottled i vattendraget från Stora Flugen till havet inom Hjort-
eds, Gladhammars och Västrums socknar. Syn-har dessutom hållits för in-
rättande och ordnande av allmän flottled och farled i Långsjön inom Hjorteds,
Hallingebergs och Blakstads socknar.

Inom Kronobergs län ha syner hållits å en del vattendrag omkring sjöarna
Möckeln, Iflasjön och Rämningen, tillhörande Helgaåns vattensystem.

Genom utslag i december månad 1912 av konungens befallningshavande i
Jönköpings och Hallands län förordnades, att allmän flottled skulle vara i Nis-
san från Jära i Mulseryds socken till Oskarsströms damm. De vid synen före-
slagna byggnaderna hava under innevarande år blivit utförda.

Det senare gäller även angående Ätran inom Å/»sborgs och Hallands län,
som från inflödet av Lillån — även den nu till hela sin längd allmän fott-
led — till Ätrans järnvägsstation blivit förklarad såsom allmän flottled och
varit föremål för en del om- och nybyggnader.

I de ovannämnda sträckorna av både Nissan och Ättran har flottning förut
bedrivits.

NILS RIBBING.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914. H. 2.

FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAG.

Ur statsverkspropositionen.

I nionde huvudtiteln upptages anslagstiteln »skogsundervisning och -skogshus-
hållning i allmänhet» höjd från 212,100 kr. till 280,000 kr. Kungl. Maj:t
bebådar en särskild proposition angående anslag till skogsundervisning m. m.,
men i avbidan härpå upptages

Stat förskogshogskolan) fört do Ses kr. -03,230:-006
SE SKO 2 Sförls OKSanstalt end för Aro TIS EA > 03,7 00KOG
till "Stätens skog sskolor id: MIG vo. -stos ss. SAS TEESE SRA >» 122,935: 83

som extra anslag begäres för år 1915 till skogsinstitutet...... » —-I7,100: —

Till personligt lönetillägg åt +t. f. lektorn vid skogsinstitutet T. Jonson be-
gäres 500 kr., att utgå för år 1915 med en tolftedel i månaden, så länge
han under samma år bestrider nämnda befattning.

I avbidan på särskilda propositioner ang. anslag till anskaffning av inventarier
m. m. för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt upptages 154,000 kr. till
den förra och 38,700 kr. till den senare.

Till skogsodlingens befrämjande äskas liksom föregående år 100,000 kr.
likaså till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 67,500 kr.

Vidare begäres 1 avbidan på den proposition angående anställande av personal
för tillsyn över utsyningslagens tillämpning å enskildas skogar i lappmarken m. m.,
som Kungl. Maj:t lär komma att avlåta till riksdagen för avlönande av sådan
personal ett anslag av 175,000 kr. å ordinarie stat.

Beträffande reglering av flottleder hemställes om ett anslag å extra stat för
år 1915 av 285,000 kr. varav 185,000 kr. må förskottsvis utanordnas un-
(GET che ojn z

I norrländska avdikningsanslaget föreslås en höjning med 800,000 kr. till
1,900,000 kr., med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel för år 1914
därav utanordna 400,000 kr. Det allmänna avdikningsanslaget upptages i
årets riksstat med oförändrat belopp eller 450,000 kr.

Till belöningar för rovdjurs dödande upptagas fortfarande som ordinarie an-
slag 38,000 kr.

Däremot begäres ett nytt extra anslag å 5,000 kr. till befrämjande av jakt-
vård. Svenska jägareförbundet hade hos Kungl. Maj:t anhållit om ett årligt
understöd av statsmedel av 10,000 kr. för att därmed kunna på ett kraftigt
sätt bedriva upplysningsverksamhet rörande rationell jakt och jaktvård samt
därmed samhöriga ämnen ävensom söka ordna anskaffande av bättre och
mer omfattande jaktstatistik. Med anledning härav yttrar departementschefen:
»Jag håller alltså före, att upplysningsverksamhet är vad som i förevarande
hänseende främst tarvas och att det är av behovet påkallat, att sådan verk:
samhet stödjes från statens sida. Svenska jägarförbundet torde vara väl äg-

FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAG. 97

nat att handhava sagda verksamhet, varför de medel, som kunna komma att
beviljas, böra överlämnas till förbundet mot villkor, som av Kungl. Maj:t be-
stämmas. Att, såsom domänstyrelsen ifrågasatt, Kungl. Maj:t skulle insätta en
ledamot i förbundets styrelse, finner jag, åtminstone för närvarande, knappast
erforderligt. Vad beloppet beträffar, synes mig detta böra begränsas till 5,000
kr., åtminstone till en början och i avvaktan på erfarenhet om verksamhetens
anordnande och resultat.»

Motioner, som mer eller mindre beröra skogsvården.

Ökad avverkning å statens skogar i Norrland. Hr F. MÖRTSELL
(andra kammaren, motion nr 91) hemställer, att riksdagen måtte besluta, a) att
å kronoskogarna i de nordligaste länen verkställes extra stämpling och för-
säljning av Ööverårig och skadad skog i lämplig omfattning årligen i varje
kommun, b) att medlen för dessa virkesposter förvaltas av länsstyrelserna för
att i ovan nämnd ordning torrlägga skogbeväxta mossar och sumptrakter på
kronans skogar.

Hr EMIL MOLIN i Dombäcksmark och J. R. SUNDSTRÖM avtrycka P. O.
Welanders uppsats »Skogshushållningen å de allmänna skogarna inom de
5 norra och de 5 södra överjägmästaredistrikten» och E. F. Groths »Över-
jägmästaredistriktens areal» efter årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norr-
land ock hemställa, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t ofördröjligen måtte vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att
överårig, fullmogen, oväxtlig, kullblåst, sjuk och skadad skog å statens skogar
blir på för statens ekonomi och rationell skogsvård mest fördelaktiga sätt till-
varatagen och utnyttjad.

Bildande av kommunskogar. Hr J. A. Jonsson i Hökhult med in-
stämmande av hrr BERNHARD NILSSON, ÅA. R. ROSENQUIST och E. RäF hem-
ställer, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 5,000,000 kronor att ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för att på de grunder och villkor, som Kungl.
Maj:t kan finna gott i nåder bestämma, utlämnas som lån till kommuner i
och för inköp av skogsmarker för varaktigt skogsbruk.

Häradsallmänningarnas förvaltning m. m. Hr CARL LINDHAGEN
(andra kammaren, motion nr 211) hemställer, att riksdagen måtte anhålla,
att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida, i vad mån och på vad
sätt en revision må erfordras av författningarna rörande häradsallmänningar
och andra genom kronans försorg tillkomna allmänningsskogar i syfte, att av-
kastningen må komma ortsbefolkningen i sin helhet till godo samt beslutande-
rätten i allmänningens angelägenheter demokratiseras.

Utsyning å Böda kronopark. Hr PEHR AUG. ANDERSSON (andra kam-
maren, motion nr 246) hemställer, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utredning, huruvida icke den sedan äldre tider norra Olands
skogsfattiga socknar tillkommande utsyningsrätt från Böda kronopark må
fortfarande till denna befolknings nytta och fördel kunna utgå.

Skattskyldighet för äldre kronoparker. Hr D. VIKLUND med instäm-
mande av hrr A. J. WEDIN, J. R. SUNDSTRÖM, ING. BERGMAN, G. F, LUND-
GREN och G. Nic. TORGÉN hemställer (andra kammaren, motion nr 143), att
riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag till sådan

98 FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAG.

ändring av $ 53 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862, att staten ålägges kommunal skattskyldighet även för äldre, före år
1884 tillkomna skogsdomäner samt för vid avvittring bildade kronoparker,
renbetesfjäll och kronoöverloppsmarker.

Om stängselskyldigheten. Hr W. BÄCKSTRÖM (andra kammaren, motion
nr 25) framhåller, att utvecklingen på jordbrukets, skogsskötselns och därmed
sammanhängande näringars områden gjort stora framsteg sedan stängselförord-
ningen tillkom 1857, och att bestämmelserna angående stängselvitsord böra i
väsentliga delar ändras. Dessutom äro föreskrifterna om laggillt stängsel
synnerligen otidsenliga och olämpliga, i det de icke tillåta behövlig valfrihet
för bruk av moderna, virkesbesparande och billiga stängsel, ehuru sådana
visat sig fullt ändamålsenliga. I anslutning till ovanstående hemställes att
andra kammaren vill för sin del besluta, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida icke uti bestämmelser i gällande
stängselförordning och därmed sammanhängande föreskrifter ändringar böra
vidtagas 1 syfte att vinna behövliga och möjliga lättnader för stängselskyl-
dighetens fullgörande, samt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan för-
anleda.

Underlättande av sprittillverkning utav sulfitindustriens bipro-
dukter. Hr SVEN LINDERS (andra kammaren, motion nr 52) föreslår, det
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en allsidig utredning, huru-
vida och under vilka villkor de hinder, som förefinnas 1 gällande brännvins-
lagstiftning mot ett vidsträcktare tillgodogörande av sulfitindustriens avfalls-
produkter för sprittillverkning, måtte borttagas eller mildras och i sammanhang
därmed vilka åtgärder staten bör vidtaga för att underlätta avsättningen och
förbrukningen av de näringsmedel, som icke vidare komma till användning
vid sprittillverkningen, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill en sådan
utredning kan föranleda.

Hr G. KRONLUND (andra kammaren, motion nr 71) hemställer, att riks-
dagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta
utreda, huruvida och under vilka villkor de hinder, som för närvarande före-
finnas i nu gällande brännvinslagstiftning och övriga hithörande bestämmelser
mot ett vidsträcktare tillgodogörande av sulfitindustriens affallsprodukter för
sprittillverkning, måtte undanröjas eller mildras och därefter för riksdagen
framlägga de förslag, vartill en dylik utredning kan föranleda.

Ändrade bestämmelser rörande försäljning av kronoegendomar.
Hr GUNNAR EKELUND (första kammaren, motion nr 16) föreslår, att riksdagen
ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes
låta utreda och för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i nu gäl-
lande bestämmelser angående försäljning av kronoegendomar, att även sådana
egendomar, vilka lämna i årligt arrende mer än 600 kronor, må kunna för-
säljas och därav inflytande köpeskillingar användas till förvärvande åt staten
av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark.

Hr IL. E. GUSTAFSSON i Brånsta jämte 19 ledamöter av andra kammaren,
(motion nr 214) ifrågasätta, huruvida det kan vara förenligt med klok stats-
ekonomi att i nuvarande tider av ständigt ökade statsutgifter och därav or-
sakad skuldsättning belasta budgeten med en utgift av 1,000,000 kronor om
året för inköp av skogsmark, då medel härtill borde kunna beredas genom

FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAG. 99

försäljning av annan staten tillhörig mark, vilken lämnar en alltför ringa av-
kastning eller blott 2,88 2 av taxeringsvärdet. De hemställa därför, att riks-
dagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande en planmässig
försäljning i större omfattning än hittills skett av sådana kronans jordbruks-
egendomar, vilka på grund av låg arrendeavkastning eller andra skäl icke
lämpligen böra av staten bibehållas, för att därigenom bereda ökade medel
till inköp av för skogsbörd tjänlig eller skogbärande mark, samt att Kungl.
Maj:t ville vidtaga de åtgärder och för riksdagen framlägga de förslag, var-
till en sådan utredning kan giva anledning.

Odlingslägenheter å kronoparker. Hr E. F. HELLBERG (andra kam-
maren, motion nr 3) hemställer, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning, i
vilken utsträckning och på vilka villkor Kungl. Maj:t och kronan måtte in-
lösa å kronoparker inom de nordligaste länen befintliga, disponerade strö-
ängar för att sedermera upplåta dem till odlingslägenheter och därefter till
riksdagen inkomma med det förslag, denna utredning kan giva anledning.

Hr Gustav ROSÉN (första kammaren, motion nr 79) hemställer, att första
kammaren måtte för sin del besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa skyndsam utredning om de åtgärder,
som kunna och böra vidtagas för emigrationens hämmande genom ett kraftigt
främjande av Norrlands kolonisation.

Hr F. O. MÖRTSELL (andra kammaren, motion nr 132) hemställer, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
låta verkställa utredning om lämpligheten av sådan ändring i kungl. kungö-
relsen den 18 juni 1909, att lägenhetsinnehavares försummelse att erlägga
lägenhetsavgifter i vissa fall icke behöver medföra förlust av besittningsrätten,
ävensom till riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Hr ArviD LINDMAN samt 42 ledamöter av andra kammaren (motion nr 200)
hemställa, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t täcktes låta undersöka och utreda,

dels om och på vilka villkor det må kunna medgivas e& mindre ägare av
hemman, till vilket hör ströäng av beskaffenhet att, utan förfång för skogsvår-
den, kunna lämpligen upplåtas till uppodling och bebyggande, rätt att med
full äganderätt och såsom självständig lägenhet från hemmanet avsöndra samma
ströäng än även köpare av dylik ströäng rätt att å kronans närbelägna mark
erhålla såväl behövligt virke till lägenhetens åbyggnader, underhåll och ved-
brand som bete för kreatur,

och dels inom vilka kommuner i Norrland må finnas kronan tillhöriga större,
sammanhängande odlingsbara marker, att därå på billiga, lämpliga och be-
tryggande villkor upplåta med full äganderätt områden, lämpade för egna
hem, med den rätt till skogsfångst och bete, som ovan antytts beträffande
upplåtelse av ströäng,

ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill en dylik utredning kan
föranleda.

Hr E. F. HELLBERG (andra kammaren, motion nr 256) hemställer, att riks-
dagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att det täcktes
Kungl. Maj:t låta verkställa skyndsam utredning om de åtgärder, som kunna
och böra vidtagas för emigrationens hämmande genom ett kraftigt främjande
av Norrlands kolonisation.

100 FRÅN I914 ÅRS RIKSDAG.

Kronodomänernas utarrendering. Hrr OLOF NILSSON i Tånga och
F. W. THORSSON anhålla, att riksdagen må 1 skrivelse till Kungl. Maj:t an-
hålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida icke genom
ändrade bestämmelser i avseende å sättet och vwvillkoren för utarrendering av
kronans jordbruksdomäner statens intresse i fråga om avkastningen från dess
domäner må kunna bättre än hittills tillgodoses.

Avdikningsfrågan. Hr EMIL MOLIN i Dombäcksmark hemställer (andra
kammaren, motion nr 238), att andra kammaren för sin del måtte besluta,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, 1) att Kungl. Maj:t
täckes tillse, vilka åtgärder lämpligen må kunna vidtagas i syfte att vid de
planer, som av vederbörande lantbruksingenjörer uppgöras för erhållande av
bidrag från de nu utgående avdikningsanslagen, skogsvårdsintresset må bliva
mera, än som nu sker, beaktat, och 2) att Kungl. Maj:t desslikes ville gå i
författning om utarbetandet och framläggandet av en plan för en vetenskap-
lig, företrädesvis växtfysiologisk, undersökning av frostdikningsproblemet.

Koncessionslagstiftning för torvmossar. Hr CARL LINDHAGEN (andra
kammaren, motion nr 176) hemställer, att riksdagen ville anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte 1) verkställa undersökning rörande förekomsten av dugliga torv-
mossar i vårt land samt taga i övervägande lämpligheten av en lagstiftning
om koncession såsom villkor för förvärv och utnyttjande av dylika torvmossar
av större betydelse eller andra åtgärder till skyddande av allas berättigade
intressen; 2) till nästa riksdag framlägga en lag, som provisoriskt ordnar för-
hållandena i avseende å torvmossar av större betydelse, intill dess en definitiv
lagstiftning hunnit komma till stånd.

Jaktfrågor. Hr Fritz HALLBERG (första kammaren, motion nr 17) hem-
ställer, att riksdagen ville för sin del besluta en sådan ändring av 13 $ av
lagen om rätt till jakt den 28 november 1912, att fågelarterna örn och falk
icke vidare räknas till skadliga djur.

Hr AxEL RUNE (andra kammaren, motion nr 206) föreslår, att riksdagen
måtte besluta att uti skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
bemyndiga domänstyrelsen att av de för älgjakt från varje kronopark inflytande
medel tillhandahålla revirförvaltaren så stor summa, som åtgår att ersätta den
skada, som av älgar bevisligen förorsakats torpares och lägenhetsinnehavares
gröda å kronoparken.

Hr AxEL RUNE (andra kammaren, motion nr 207) hemställer, att riks-
dagen måtte besluta, att uti skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte vidtaga den ändring uti mom. 6 a) av Kungl. Maj:ts nådiga kun-
görelse angående grunder för tillgodogörandet av kronans jakträtt, att orden
»älg, hjort eller rådjur» utbytas mot älg eller hjort».

Förslag till ny nationalpark. Hr KARL STARBÄCK (andra kammaren,
motion nr 242) hemställer, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utredning angående lämpligheten att för kronan förvärva
ön »Jungfrun» i Kalmarsund såsom fridlyst nationalpark.

Besittningsrätt till skogen för åbor och skatteköpta hemman. Hr
KARL STARBÄCK och 9 ledamöter av andra kammaren (motion nr 274) hem-
ställa att Kungl. Maj:t ville överväga, vilka åtgärder kunna vidtagas för att
bevara och återinsätta de under bruk skatteköpta hemmanens åbor i den dem

FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAG. IOI

tillkommande besittningen av skogen och hemmanen samt därefter vidtaga de
skyndsamma föranstaltningar, som av detta övervägande må föranledas.

Om skogrättigheter. Hr MOLN 1 Dombäckstorp (andra kammaren, mo-
tion nr 270) hemställer, att andra kammaren måtte för sin del besluta, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla; att Kungl. Maj:t täckes
verkställa utredning om förekomsten och olägenheterna av s. k. skogsrättigheter
(servitut) samt om de åtgärder, som böra vidtagas i syfte att på ett med ra-
tionell skogsvård förenligt sätt bereda skogsrättigheternas innehavare större
trygghet än vad hittills varit fallet, ävensom att resultatet av denna utredning
bringas till riksdagens kännedom.

Proposition om driftkostnader under år 1915 för statens
domäner,

I proposition nr 45 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen, att

dels 1 den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem jägmästare-
befattningar ' med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner och i
sammmanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda respenningar till
en var av jägmästarna i Norra och Västra Hälsinglands revir samt nuvarande
Österdalarnas, framdeles Älvdalens västra revir, nu 800 kronor, med 100
kronor eller till 700 kronor;

dels höja ej mindre de i nämnda stat uppförda respenningarna till överjäg-
mästaren i södra distriktet, nu 8oo kronor, med 200 kronor till 1,000 kronor
än även tjänstgöringspenningarna till jägmästaren i Kopparbergs revir med
200 kronor eller från 2,000 kronor till 2,200 kronor;

dels besluta, att de pensioner, som med tillämpning av gällande lag angå-
ende civila tjänsteinnehavares rätt till pension efter 1912 års början beviljats
eller komma att beviljas, skola från och med år 1915 på sätt i statsrådspro-
tokollet finnes närmare angivet, utgå från statens domäners fond;

dels ock, med godkännande avi statsrådsprotokollet gjorda beräkningar, så-
som driftkostnader under år 1915 för statens domäner förslagsvis uppföra ett
belopp av 8,000,100 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.

Anslagen fördela sig på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

RE REN ESS EE rn ARS Ar Ra SAR rn SA omrele ove sönd e inn fr Er kr SRS 162,200

alderstllace åb styrelsens” personal, förslagsvis . s...ss..s.-sisasioresisnses I 1,000

kostnader för pensionering av styrelsens personal, förslagsvis .. ...... 2,000

till anställande av extra amanuenser och biträden hos styrelsen och
DÅD) DRAR Mago te) TE Se gå sen sr AS SS AE ENSE SEAT S KA Sn 12,000

Hin AN SEYrelSENSKOSPe0SCKA öd sas do SNue ol ee se rs dee cs ene SNES Sebb 18,000

rese- och traktamentsersättning åt styrelsens 1 ART0) sti ANSER KEN ARG 2 or 6,000

tryckning av styrelsens berättelse och blanketter:.......:sesessessesosesss> 5,000 216,200

I. Kostnader för statens skogsdomäner :

SKORSSta ens OFdiRAFIETPOrsORAl Ks: sars sense see evels Köla dessas se S/S kro 1,224,400

ålderstillägg åt skogsstatens personal, förslagsvis ........sssssssssssr ser nea 114,000

kostnader för pensionering av skogsstatens personal, förslagsvis ...... 65,000

egentliga förvaltningskostnader, därav minst 150,000 kronor till av- .
dikningar i de norrländska länen och Kopparbergs län ...............- 6,200,000 —7,003,400

Transport 7,763,600

!Se sid. 76—380 i föregående häfte. Red.

102 FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAG.

Transport 7,763,600
II. Kostnader för statens jordbruksdomåner:

aVlönIn & sat dOmANIDTENAENCETNA ooo o a sale bloss Te SEE ARNESEN 35,500
resekostnader vid: dOmantorvaltnin gel | sc... «ss. cp 45000
övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna förenade kostnader <100,000 180,500

tillsammans kronor: 8,000,100

Rörande revirdelningen anför departementschefen i statsrådsprotokollet:

»Ingen meningsskiljaktighet lärer numera 1 stort sett råda därom, att det är
av synnerlig vikt, att åt kronans värdefulla skogstillgångar ägnas så noggrann
och sakkunnig vård som möjligt. Därav beror nämligen i hög grad, huru-
vida landet nu och i framtiden skall av dessa skogar få det gagn i direkt
ekonomiskt och andra avseenden, som man har rätt att hoppas på. Med
hänsyn till den betydelsefulla uppgift, som i detta hänseende åligger jägmästarna,
och till de ökade krav, som till följd av den nödvändiga stegringen 1 skogs-
hushållningens intensitet ställas på deras verksamhet, synes det vara nödvän-
digt, att deras förvaltningsområden så ordnas, att mängden av dem åliggande
göromål icke tilltager i sådan utsträckning, att antingen en del av dessa göro-
mål måste eftersättas eller ock noggrannheten i ärendenas handläggning även-
tyras. Då särskilt uti de i domänstyrelsens nu ifrågavarande framställning av-
sedda reviren det jägmästarna påvilande arbete synes vara alltför omfattande,
anser jag i likhet med i domänstyrelsen, att med en reglering av dessa revir
icke utan skada för skogsvården i dessa trakter kan länge anstå.»

I fråga om anslag till förvaltningskostnader säger departementschefen föl-
jande:

» Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under de sist
förflutna fem åren vill jag till en början framlägga några siffror. Härvid
torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1913 naturligen en-
dast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen för sistnämnda år kan
ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

GG Bruttoavkastning Nettoavkastning
År kronor kronor
I HOKOKO Ir GSARSRAA Gr 8,899,769: 28 4,447,129: 86
T.OKOR For eer FeAReE 10,905,150: 73 6,305,024: 06
18010 53 RAR AEG 12,744,871: — DS LS, A2 Ö:LoR
I (EE RR ASSA dope 13) GO EON TENSON 2TG
110018 ER IR MASSA oe T5,082, 05 NA SS

Sedan generalförslag angående driftkostnader under år 1914 för statens
domäner blivit fastställt, har jag med ledning av detta förslag ävensom gene-
ralförslaget för år 1913 låtit för jämförelse uppgöra följande tabell, uppta-
gande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna under berörda två år, som
utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel jämte kostnader för hantlangning
vid skogsindelning och för extra skogsbevakning, och vilka för år 1914 mot-
svaras av jägmästarnas av domänstyrelsen omförmälda, preliminära summa av
4£,035,00 1 kronor. .(Sersid nog)

Det i jägmästarnas preliminära förslag upptagna totalbeloppet har alltså ned-
satts med 298,588 kronor.

De sålunda i generalförslaget för år 1914 fastställda kostnaderna av nu
ifrågavarande slag synas förete en normal ökning å nära nog samtliga i ovan-

SÅ änns

FRÅN 1014 ÅRS RIKSDAG. 103

stående tablå upptagna poster. Jag anser mig därför icke behöva närmare
beröra de jämförelsepunkter, som samma tablå erbjuder. Det bör emellertid
framhållas, att den vida övervägande delen av ökningen utgöres av kostnader
för avverkning och vwvirkestransport, vilket sammanhänger med den alltmera
intensiva och rationella drift av statens skogar, som nu tillämpas. För en så
gagnelig åtgärd som dikning hava även bétydligt ökade belopp avsetts.

| E Minsk-
1913 K ;
913 | 1914 Ökning NS

SIT TEGS ESSER BEEN RARE 32,745 2,435 — 30,310
Hörjrat SkORsbhevaknlt os ososlour sen ssäskan md oa 259.534 317,135 57,601 —

FEENIEN BESS Kör aa dann SER e AS dSO oRc kn sk orsgr sa cn 11,599 1,775 = 9,824
Avverkning och virkestransport............... 1,759,964 | 2,221,324 461,360 —
Skogsodling och beståndsvård ...............- 320,245 356.644 | 36,399 =
EE EE ATS ERE se RASEN ER EAS SNR 154,698 179,146 24,448 —
| 13 EET ST) Far Kar SR SUSANN RIS Ne 30,447 37,482 1,035 =
TT STD SG See SS EE DEE RN TAN 220,819 293,905 73,086 =
| VER naderg TOS Sa NA den 352,058 409,157 57.099 5
| RE Pre ART SET SSR RR SISTER 209,751 30,942 I,191 —
(STEEN SE SEE SEE SUGAS ESSEN 526,512 594,179 67,607 —
BEPIIgET SEN HEEOT «or dcbo ble, oSEe söR serb dårar a | —-180,340 193,179 12,839 -

| Summa kronor| 3,884,712 | 4,637,303 | 792,725 | 40,134

Det ligger i sakens natur, att kostnaderna för förvaltningen av statens
skogar alltjämt komma att växa i mån som skogsskötseln utvecklas. Detta
gäller kanske allra mest i fråga om den nu ifrågavarande utgiftsposten, som
omfattar de egentliga förvaltningskostnaderna med alla de utgifter av olika
slag, som inbegripas därunder. Om dessa utgifter kan emellertid med fog
sägas, att de till allra största delen äro ett nödvändigt led i åtgärderna att
göra statens skogskapital alltmera inkomstgivande, samt att de alltså komma
förr eller senare att återgäldas i form av större inkomster av skogarna. Många
omständigheter hava stått hindrande i vägen vid bemödandena att införa en
rationell skogsskötsel å statens skogar, synnerligast i de mera avlägsna delarna
av Norrland. Det är dock oundgängligen nödigt att söka småningom Ööver-
vinna dessa hinder, i den mån detta låter sig göra. Att åtgörandena i denna
riktning, när de bliva med omsikt planlagda och fullföljda, betala sig väl,
därom råder icke något tvivel. Statsskogarna lämna redan nu en för varje
år stigande avkastning, och om även konjunkturerna på trävarumarknaden
kunna medföra tillfälliga växlingar, synes det icke finnas någon anledning att
antaga, att icke även för framtiden statens inkomster av sina skogar skola i
allmänhet taget utvisa stegring. Därför torde tillräckligt borga de stora möj-
ligheter av utvecklnig, som skogsskötseln å statens skogar erbjuder. Jag vill
i detta sammanhang omförmäla, att enligt till mig lämnad uppgift från domän-
styrelsen vederbörande överjägmästare beräknat bruttobeloppet av de skogs-
medel som under år 1914 antagas inflyta till statsverket, till icke mindre än
18,165,665 kronor. En så betydande bruttoinkomst vinnes emellertid uppen-
barligen icke utan en ganska stor arbetskostnad.

Domänstyrelsens för de egentliga förvaltningsutgifterna under år 1915 Dbe-
räknade summa av 6,200,000 kronor kan visserligen synas hög såväl i och
för sig som med hänsyn till den starka ökning den innebär i jämförelse med

104 FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAG.

det bland driftkostnaderna för år 1914 för motsvarande ändamål beräknade
beloppet. Jag vwvill emellertid erinra, att, oaktat sistnämnda belopp utgjort
allenast 4,797,500 kronor, Kungl. Maj:t vid fastställandet av generalförslaget
för samma år sett sig föranlåten att i enlighet med domänstyrelsens förslag
upptaga desamma till icke mindre än 5,780,500 kronor, alltså till 983,000
kronor mer än vad som beräknats. Genom att också inkomsterna av sko-
garna kunna för sistnämnda år antagas i verkligheten bliva större än som
beräknats, kommer visserligen nettoöverskottet därunder icke att understiga
det beräknade, men denna omständighet synes mig icke böra inverka på en
så vitt möjligt riktig uppskattning av driftkostnaderna. Aven dessa utgifter
synas mig nämligen böra beräknas så nära det verkliga beloppet som möj-
ligt. I jämförelse med de nu fastställda utgifterna av ifrågavarande slag för
år 1914 innebär domänstyrelsens förslag för år 1915 en höjning med allenast
419,500 kronor. Med hänsyn såväl härtill som till vad jag härovan anfört
kan jag icke finna domänstyrelsens ifrågavarande beräkning för år 1915 för
hög.

Det är visserligen sant, att genom inrättandet av ovan föreslagna fem nya
revirförvaltartjänster ett belopp av 12,800 kronor, som hittill utgått till bi-
trädande jägmästare och assistenter i vissa av de revir, som skulle beröras
av omregleringen, icke längre skulle för dylikt ändamål erfordras för dessa
revir. Det bör även omnämnas, att, därest det förslag till anställande av sär-
skild personal för tillsyn över utsyningslagens tillämpning i lappmarkerna m. m.,
som jag hoppas under riksdagens lopp kunna förelägga Kungl. Maj:t, vinner
bifall, i synnerhet den extra statsskogspersonalen 1 dessa trakter kommer att
befrias från ett icke obetydligt arbete. Det är emellertid min fulla överty-
gelse, att det vore särdeles oklokt, att av dessa anledningar nu beräkna någon
minskning i det för egentliga förvaltningsutgifter för statens skogsdomäner
under år 1915 beräknade beloppet. Om i vissa revir någon minskning i den
extra personalen möjligen kan därigenom vidtagas, kommer i stället å andra
orter med säkerhet ökat behov att uppstå. Redan för år 1914 har antalet
revirassistenter måst avsevärt ökas.»

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 10914. HH. 2.

Statsskogarnas avkastning.

Yttranden och utredningar till Första försvarsberedningen.

I. Domänstyrelsens utlåtande den 29 april 1912.

I skrivelse den 30 januari 1912 har statsrådet och chefen för Kungl. Finansdepartementet
anmodat Kungl. Domänstyrelsen att före den I maj detta detta år till Första försvarsbered-
ningen inkomma med motiverat utlåtande angående de omständigheter, som kunna antagas
vara ägnade att under den närmaste framtiden påverka statens utgifter för samt inkomster
från den gren av statsförvaltningen, vars omvårdnad åligger Kungl. Styrelsen och därvid i
möjligaste mån söka beräkna, vilka förändringar av de i förevarande avseende nu utgående
statsanslag och inflytande statsinkomster, som under nämnda tid kunna vara att motse; och
borde därvid särskilt utredas, huruvida och i vad mån nya byggnader för nu ifrågavarande
statsändamål kunna erfordras. i

Kungl. Domänstyrelsen får till efterkommande av denna anmodan härmed anföra följande.

Kungl. Domänstyrelsen, som från och med innevarande år räknas till statens affärsdrivande
verk, har att övervaka och leda, samt genom den till skogsstaten hörande personal handhava
den omedelbara förvaltningen av de allmänna skogarna, av vilka kronoparker, kronoöver-
loppsmarker, utarrenderade kronoegendomars och vissa civila boställens skogar lämna stats-
verket direkt inkomst genom försäljning av virkes- och andra produkter eller genom arrenden,
samt att bokföra och redovisa inkomster och utgifter för desamma och till statskassan tid efter
annan inleverera disponibel behållning. Från och med innevarande år har Kungl. Styrelsen
vidare att uppbära och redovisa de arrendemedel, som inflyta från kronans för statsverkets
räkning utarrenderade jordbruksegandomar, fisken och andra lägenheter. I ringare utsträck-
ning tillföres statsverkets domänmedel vidare någon inkomst genom försäljning av ekar å
ecklesiastika hemman, ävensom genom utsyningsavgifter å vissa enskilda skogar med inskränkt
dispositionsrätt och å s. k. stockfångstskogar, varjämte skogsmedlen slutligen njuta något
tillskott genom ersättningar för jägmästares förrättningar å vissa ecklesiastika skogar, härads-
allmänningar, bergverks- och rekognitionsskogar samt städers skogar.

Det kan icke nog kraftigt betonas, att det är ytterst vanskligt att med någon större grad
av noggrannhet för statens domänväsende uppställa en budget, som sträcker sig så långt fram
i tiden som I0 å 12 år. Redan när det gäller att försöka skåda in i framtiden blott för så
närliggande tidsperiod som 2 till 3 år, kunna rätt avsevärda felkalkyleringar, särskilt vad
angår inkomsterna, lätt göras genom större eller mindre fluktuationer å trävarumarknaden,
vilka icke kunna i någon mån förutses, allra minst då det gäller att bedöma förhållandena
många år fram i tiden, och det ligger i sakens natur, att den genomsnittliga fortgående
stegring av statsverkets inkomster av dess domäner, vilken det sista decenniet uppvisat, och vilken
man har anledning att hoppas skall fortfara, kan avlösas av en tillfällig nedgång för ett eller
par år, såsom till exempel skedde från år 1903 till åren 1904 och 1905 samt från år 1907 till
åren 1908 och 1909, för att sedermera utjämnas av ett dess starkare uppsving. Kungl.
Styrelsen vill därför hava reserverat sig för de felkalkyler, som vidfogade tablå II kan komma
att visa, varav följer att Styrelsen icke kan tillråda ett alltför minutiöst utnyttjande av de-
samma vid beräknandet av domänväsendets bidrag till utjämnandet av statsregleringen för
fjärmare liggande budgetsår.

Uti en härvid fogad tablå I har en uppställning gjorts för de tio räkenskapsåren 1902—
1911, upptagande influtna skogsmedel (inkomsterna) samt av särskilda, Kungl. Styrelsen av
Riksdagen och Kungl. Maj:t tillhandahållna reservationsanslag bestridda utgifter. Av denna
tablå framgår det, att bruttoinkomsten stigit med igenomsnitt och i runt tal 734,000 kronor
årligen, ehuru, som ovan framhållits, denna inkomst för ett eller annat år kunnat visa ned-
gång från ett föregående år, att utgifterna, med ett enda undantag, stadigt ökats med ett
årligt genomsnittsbelopp av 272,000 kronor, och attnettobehållningen, som varierat från lägst

8 Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1914.

106 DOMÄNSTYRELSENS UTLÅTANDE DEN 29 APRIL I912.

3,891,000 till högst 8,046,000 kronor, och som under fyra särskilda år (1904, 1905, 1908,
1909) visat nedgång från närmast föregående år, i medeltal för hela tioårsperioden visar en
årlig stegring av 462,000 kronor.

Det erinras, att denna tablå icke omfattar inkomster och utgifter för kronans utarrenderade
jordbruksdomäner, vilka i utgiftsavseende influera å domänfondens budget först från och med
år 1912 och i fråga om inkomsterna i huvudsak först från och med år 1913. Under den
tidsperiod, för vilken utredning nu vidtagits, eller åren 1914—1923, har det ansetts, att
inga mera beaktansvärda förändringar komma att företes i jordbruksdomänernas inkomst- och
utgiftsstat, då Kungl. Styrelsen antagit, att den ökning i jordbruksarrendena, som kunde anses
betingad av jordvärdestegringen och en fortgående nedgång i myntvärdet, ungefärligen komme
att motsvaras av den minskning i arrendebeloppens summa, vilken följer av en antagen
forsatt försäljning av utarrenderade mindre kronodomäner och kronolägenheter med köpe-
skillingarnas disposition för visst ändamål, nämligen ytterligare markförvärv åt kronan för
kronoparkers bildande eller utvidgning.

Med utgång från de beräkningar, vilka Kungl. Domänstyrelsen redan i annat samman-
hang gjort ifråga om inkomster och utgifter för statens domänväsende år 1912, har tablå II
upprättats, varvid ingen bättre utväg kunnat finnas än att angiva stegringen uti inkomster,
utgifter och överskott i form av en aritmetisk serie med ovan angivna medeltal för den
årliga ökningen uti dessa summor för perioden 1902-—1911 såsom intervaller. Men Kungl.
Styrelsen har dessutom ansett försiktigheten bjuda att, på det beräkningarna hellre må bliva
något för låga än tvärtom, i II tablåns sista kolumn intaga ett något lägre beräknat över-
skott av domänväsendet, med en antagen årlig medelökning av 350,000 kronor. Kungl.
Styrelsen vågar härvid uttala den förvissningen, att dessa beräkningar skola visa sig komma
att motsvaras eller måhända överträffas av verkligheten, om än det kan komma att visa sig,
att dessa lägre överskott på grund av alldeles oberäkneliga omständigheter för ett eller
annat år icke kunna uppnås.

Kungl. Domänstyrelsen finner ingen särskild anledning att avgiva något yttrande ifråga
om behovet av nya byggnader för domänväsendet under perioden 1914—1923. Dylika bliva
in alla händelser icke gärna av den omfattning, att de icke inrymmas i de beräkningar, som
nu blivit gjorda för utgifterna under sagda period.

Det må till sist påpekas att de nu verkställda beräkningarna icke innefatta utgifter, vilka
statskassan kan komma att få vidkännas för beslutade större markförvärv åt statsverket.

I. Tablå över inkomster och utgifter för skogsväsendet åren 1902—1911.

UPS TEAtrene

e Boställhavares|
År Inkomster andelar i ENE Förvaltning- 2
Avlöningar Summa
| skogsavkast- kostnader
ningen
Kronor Kronor | Kronor Kronor Kronor

| 1902 | 6,138,770 |o9] 3,860 |22 887,979 |521 1,356,157 | 461] 2,247,997 | 20
1903 B,07 32231 KSS 9,008 | 40 877,466 |42 1,174,455 | 02 2,060,929 | 84
1904 |: 8,388,879 | 19] 5,587 |58 867,523 | 52] 1,646,348 [171] 2,519,459 |27
| 1905 | 7,559,032 184 | 9,443 | 80 848,049 |28| 1,723,129 | 281] 2,580,622 |36
1906 | 8,618,009 |37| 12,466 | 08 908,969 | 31 1,742,249 | 811 2,663,685 | 20
1907 | .9,968,984 [20] 8,550 158 912,788 | 39 | 1,959,608 | 981 2,880,947 |95
1908 | 9,540,240 |83 | 10,733 | 71 1,022,642 | 88 | 2,455,997 | 501 3,489,374 |09
1909 | 8,799,822 | 64 8,643 | 06 | 1,379,274 198 | 2,810,800 |071 4,198,718 | 11
1910 | 10,965,150 |73 | 18,369 | 89 1,355. 1700 4) 2,574:130 EXT 4,247,682 | 14
1911 | 12,744,871 |— | 15,320 | 83] 1,374,394 | 50) 3,308,733 | 72] 4,698,449 |05

| 91,396,984 |74 | 101,984 | 15 | 10,434,264 |94 | 21,051,616 | 31,587,865 |21 |

STATSSKOGARNAS AVKASTNING.

107

IH. Tablå över de beräknade inkomsterna, utgifterna och nettobehållningen
av statens domänväsende åren 1912—1923.

I | 66 . . |
| lav Beräknade | Beralgade Beräknat FÄR |
| | År inkomster | utgifter överskott ST RE
| | | överskott |
| | Kronor | Kronor Kronor Kronor |
| ; ; |

I

Medelökning 1902—1911: | 1912/ 12,960,000 | 5,715,000 | 7,245,000 7,245,000 |
å inkomsterna 734,000 kr. |1913 | 15,229,000 | 5,987,000 | 9,242,000 9,130,000 |
å utgifterna 272,000 » |1914 15,963,000 | 6,259,000 | -9,704,000 9,480,000
; lem sm | 2955:126;6975000,|-:6;5315000: | 10;:166;000 9,830,000
å nettobehålln. 462,000 kr. |1916 17,431,000 | 6,803,000 | 10,628,000 | 10,180,000

| 1917 18,165,000 | 7,075,000 | 11,090,000 | 10,530 000 |

| 1918 18,899,000 | 7,347,000 | 11,552,000 | 10,880,000 |
| 1919 | 19,633,000 | 7,619,000 | 12,014,000 | 11,230,000 |
| 1920 | 20,367,000 | 7,891,000 | 12,476,000 | 11,580,000 |
| 1921 | 21,101,000 | 8,163,000 | 12,938,000 | 11,930,000 |
| | 1922 | 21,835,000 | 8,435,000 | 13,400,000 | 12,280,000 |
| 1923 | 22,569,000 | 8,707,000 | 13,862,000 | 12,630,000 |

H.

Genom herr statsrådets och chefens för kungl. finansdepartementet skrivelse den 7
sistlidna oktober lämnades oss i uppdrag att biträda vid behandlingen av frågan om den
framtida avkastningen av statens skogar. Sedan vi verkställt de utredningar, som föranletts
av detta uppdrag, hava vi härmed äran avgiva följande utlåtande, vilket, på grund av särskilt
beslut att utredningen skulle avse endast de inom Norrland och Dalarna belägna skogarna,
är begränsat till dessa.

De kronans skogar i Norrland och Dalarna, vilkas avkastning tillföres statsverkets skogs-
medel, äro kronoparker, kronoöverloppsmarker och från utarrenderade domäner vid arrendet
undantagna skogar.

Vid utgången av år 1910 uppgåvos dessa skogar hava följande areal:

Utredning av Nils G. Ringstrand och Ernst Andersson.

LÖRETE( DEE rr AA SE rr NRA RN AT RNE BIN 4,294,885 har, varav 2,902,696 har skogsmark
EGR GOVETlOPPSINATKE Sörssersseker sterila nere 1,216,780 > > 325,228 » >
Från arrendet undantagna skogar ............ 2,908 >» > PAD NEG >

I denna utredning torde de sist nämnda på gruud av sin relativt ringa areal kunna helt
och hållet lämnas å sido. Av de båda övriga slagen utav skogar hava kronoparkerna såväl
på grund av omfattning som läge den ojämförligt största betydelsen för statshushållningen,
vilket även framgår därav, att de norrländska kronoparkerna, vilkas antal vid 1910 års slut var
914 stycken, till arealen utgjorde ej mindre än 90 procent av landets samtliga kronoparker.

Förutom att de sålunda redan på grund härav påkalla särskild uppmärksamhet i detta
sammanhang, måste man i första rummet inrikta sin undersökning på dem även av den an-
ledningen, att det endast är rörande dem, som de offentliga handlingarna överhuvud taget
innehålla några upplysningar, hvilka kunna vara vägledande vid en utredning av nu ifråga-
varande art. Man får sedermera tillse, huruvida man med ledning av de resultat, vilka denna
undersökning giver, kan draga slutsatser för kronoöverloppsmarkernas vidkommande.

Vår utredning kommer alltså nu att närmast beröra

Kronoparkerna.

De handlingar, uti vilka man har att söka för vårt ändamål nödiga upplysningar om
kronoparkerna, äro indelningsakterna för dessa skogar med dessa akters på mätning och
taxering grundade uppgifter om deras areal och virkesförråd.

Då avsikten med den utredning, som uppdragits åt oss, torde hava varit att vinna en
summarisk kännedom om avkastningsförmågan hos de statsskogar, som äro föremål för ut-
redningsarbetet, och ej en, som hänför sig till särskilda revir eller distrikt och än mindre
till de särskilda skogarna, så har det för oss gällt att för närmare undersökning uttaga så

108 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

många av kronoparkerna, som för detta ändamål kunna anses erforderliga. På grund därav
att skogarna inom de gränser, som bestämmas av klimat och läge, äro till sin beskaffenhet
i hög grad likartade, bör ett uttryck för deras tillstånd och avkastningsförmåga kunna erhållas
genom undersökning av ett relativt ringa antal, om detta antal endast utväljes så, att olika
trakter bliva 1 tillräcklig grad representerade.

Då kronoparkernas taxering och indelning, i den mån sådana arbeten utförts, fortgått
tämligen jämnlöpande i de olika delarna av Norrland, torde taxeringshandlingarna för de
skogar, som under en viss period taxerats, kunna utgöra ett för samtliga skogar skäligen
representativt material. Då vidare de taxeringsarbeten, för vilka senast lämnade föreskrifter
legat till grund, kunna antagas vara noggrannare utförda och även mera svarande mot tidens
fordringar, än vad som kan beräknas vara fallet med tidigare verkställda, så hava som ma-
terial för utredningen utvalts taxeringshandlingarna för de skogar, vilkas taxering skett efter
dessa senare föreskrifter, och för vilka domänstyrelsen fastställt hushållsplaner under åren
1901—1909. Dessa försöksskogars antal är sjuttioen stycken och deras areal 371,565 hektar,
alltså 12,7 24 eller c:a !/, av hela kronoparksarealen.

Vid sammanförandet av de i hushållsplanerna befintliga uppgifterna om dessa skogar hava
en del svårigheter mött, särskildt därutinnan att virkesförrådets klassificering icke är ensartad
för de olika skogarna. På vissa av dem hava träden uppräknats från en diameter vid bröst-
höjd av 10 eller II cm., på andra åter har den upptagna minimidiametern varit I5, 20, 21
och t. o. m. så hög som 25 cm. Vidare äro uppgifterna om virkesförrådet fördelade på
diameterklasser, vilkas bredd vexlar från 3 till 4 och 5 cm. Innan materialet ur dessa
sjuttioen skogsindelningsakter kunnat sammanföras, har detsamma därför måst dels kompletteras
beträffande de icke taxerade diameterklasserna, varvid den längsta diameterklassen omfattat
träd med 6—10 cm:s diameter vid brösthöjd, dels givas en ensartad klassificering, för vilket
senare ändamål valts en indelning i 5-em:s-klasser. q

Kompletteringen har skett under antagande, att kubikmassan för varje 1-cm:s-klass företer
ett jämnt fallande från taxeringshandlingarnas lägsta diameterklass till den av oss lägst upp-
tagna, nämligen 6 cm. vid brösthöjd, 1 vilken sistnämnda 1-cm:s-klass densamma antagits
vara = O, ett antagande, som enligt vår erfarenhet är berättigat, då det giver snarare för låg
än för hög beräkning av virkesförrådet för dessa skogar. Unifieringen av indelningen i
i diameterklasser har utförts medelst ett grafiskt tillvägagångssätt, som här icke torde behöva
närmare beskrivas.

Efter samtliga dessa kompletteringar hava siffrorna för arealen och den i 5-cm:s-klasser
fördelade kubikmassan för dessa sjuttioen skogar införts i tab. I.

Då emellertid denna utredning avser att åstadkomma uppgifter icke blott om virkesavkast-
ningen utan även och fastmer om de inkomster, som kunna väntas inflyta, genom att ett
visst årsavverkningsbelopp uttages, så har även försäljningsvärdet å virkesförrådet inom skilda
diameterklasser måst utredas.

Till stöd för denna del av utredningen har använts auktionsförsäljningslängder för åren
1907—1911.

Uti dessa längder finnas uppgifter dels om det antal träd av olika brösthöjdsdiameter, som
ingått i varje försäljningspost, dels om det pris, som varje post vid försäljningen betingat.
Sedan uppgifterna om de fem årens försäljningar så till virkesmängd som erhållet försälj-
ningsbelopp sammandragits för varje skog, anse vi den sålunda framkomna summan såsom
de försålda trädens värde på rot, efter som det erhållits å öppen auktion samt alltså måste
anses vara ett uttryck för det pris, som industrien med utsikt till skälig vinst kunnat betala.
Då emellertid varje sådan försäljningspost är sammansatt av träd med olika brösthöjdsdia-
meter, ofta från 7 till 15 tum och däröver, och då dessa olika diameterklassers enhetsvärden
naturligen äro högst olika, hava vi för att kunna utröna dessa enhetsvärden måst fördela
det erhållna försäljningspriset på de skilda diameterklasser, som ingått i de fem årens för-
säljningar. Detta har skett genom en särskild, tämligen omständig kalkyl, för vilken vi här
få lämna följande sammanfattande redogörelse.

Köpesskillingen för en virkespost med dess olika diameterklasser måste utgöra skillnaden
mellan de inkomster och de utgifter en köpare har, innan han får igen sina penningar.
Således måste försäljningspriset, kostnaderna för drivning, flottning, skogssförvaltning, för-
ädling, lagring, skeppning och försäljning tillsammans med ev. vinst betäckas av det pris,
som erhålles fob. för den förädlade varan. Detta fob-pris benämnes här exportvärde.

Förestående sats kan även uttryckas så, att om samtliga kostnader och vinsten samman-
föras till en grupp: »kostnader», så skall

försäljningspriset + kostnaderna = exportvärdet.

Denna ekvation måste gälla såväl hela försäljningsposten som dess olika diameterklasser.

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 100

Då försäljningspriset å rot är känt, hava vi alltså haft att utreda exportvärden för att få
kännedom om kostnadssumman. Sedan vi funnit, att kostnaderna för olika dimensioner stå
uti ett direkt förhållande till virkets vid kusten användbara verkliga (genom mätning å
stockens mitt erhållna) kubikmassa, så har även exportvärdet för timmer av olika dimensioner
beräknats pr kbm. mittmätt virkesmassa.

För att då erhålla tillförlitliga grundsiffror för kalkylen rörande exportvärdet hava vi för-
farit på följande sätt:

1:o. Ur statistik över virkesförsäljningar från skillda skeppningsdistrikt hava uppgifter
hämtats om fob-prisen för olika dimensioner och kvaliteter av sågat virke under dessa fem år.

2:0. Dessa pris hava kontrollerats genom uträkning av hela årsskeppningar med hänsyn
till de i dessa ingående olika dimensionerna och kvaliteterna av dessa, varigenom medelpris
för olika dimensioner erhållits.

3:o. På basis av det resultat, som vid vissa av oss kända sågverk, vilka konsumera rätt
betydande virkeskvantiteter från kronans skogar, vunnits vid provsågning av timmer av olika
dimensioner, har vidare, med stöd av de uppnådda medelprisen för olika sortiment av sågat
virke, beräknats det exportvärde, som erhållits dels pr stock, dels pr löpfot sågat timmer av
olika dimensioner.

4:o. Då emellertid dylika i mindre skala utförda profsågningar ej med säkerhet äro
representativa för ett helt års tillverkning, har det varit nödvändigt att åstadkomma en kon-
troll över de sålunda framkomna siffrorna. Denna har vunnits på det sätt, att det export-
värde, som skulle erhållas ur den under ett helt år verkligen försågade råvaran, uträknats
med ledning av de erhållna talen, varefter det sålunda framkomna värdet jämförts med års-
tillverkningens verkliga exportvärde. Uppkomna differenser hava tjänat till ledning för
justering av exportvärdet å timmer av olika dimensioner.

De så erhållna exportvärdena pr löpfot timmer måste alltså anses tillförlitliga.

Därefter hava träd av olika brösthöjdsdiameter och längd med stöd av erfarenhet tänkts
apterade till stockar med beräknad toppdiameter och längd och har med stöd av nyssnämnda
löpfotsvärden exportvärdet för varje diameterklass uträknats. På detta sätt har framkommit
det exportvärde, som ur ett träd av viss dimension erhålles, ävensom den kubikmassa an-
vändbart virke, det innehåller, samt exportvärdet pr kbm. sådant virke i varje diameterklass.
Med stöd av de så funna talen har för varje skog uträknats den försålda användbara kubik-
massan och dess exportvärde i de olika diameterklasserna. Från det summerade exportvärdet
har dragits den erhållna försäljningssumman. Skillnaden motsvarar de omkostnader och den
vinst, som köparen måste hava kalkylerat, då de gjorde ifrågavarande inköp. Denna skillnad,
dividerad med antalet användbara kubikmeter, som ingå i fem-års-försäljningen för skogen
i fråga, är alltså kubikmeter-kostnaden.

Då vi förut uppställt en diameterklasserie för exportvärdet pr kbm., erhålles nettovärdet
å rot pr kbm. av varje diameterklass genom att minska nämnda exportvärdeseries samtliga
tal med omkostnadssiffran. I det fall att negativa tal för värdet i en del diameterklasser
därvid framkommit, vilket betyder, att träden i dessa klasser ej kunnat med fördel avverkas,
hava klasserna i fråga uteslutits, och kalkylen förnyats.

Exemplet i tab. II åskådliggör, huru denna kalkyl över olika diameterklassers nettovärde
å rot utförts.

Sedan sådana kalkyler verkställts för var och en av de sjuttioen uttagna försöksskogarna,
kunde saluvärdet å dessas virkesförråd beräknas diameterklassvis. Uppgifterna härom hava
införts å högra sidan av tabell I, uti vilken alltså lämnas en översikt av fördelningen på
skillda dimensionsklasser utav dessa skogars såväl virkesförråd som saluvärde.

Beträffande detta värde må påpekas, att detsamma naturligtvis icke är överensstämmande
med skogarnas saluvärde, utan endast ett bruttovärde, från vilket omkostnaderna för skogarnas
förvaltning, kulturer m. m. icke avräknats. Detta värde kan dock betraktas som ett uttryck
för den samling försäljningsvärden, som finnas i skogarna, varför denna värdesumma äger
betydelse företrädesvis vid bedömandet av det värde, som erhålles, om en del av virkesför-
rådet raliseras, ävensom vid bedömandet av huruvida en skogs tillgång på värden under en
viss period ökats eller minskats.

Ehuru, såsom av förestående redogörelse för vårt förfaringssätt torde framgå, kalkylerna
utförts med all omsorg, hava dock för skogarnas värdering måst tillämpas schablonmässiga
normer, uti vilka bl. a. variationerna uti virkeskvalitet och stamform å de särskilda skogarna
icke kunnat få något uttryck. Detta medför åter, att de erhållna värdena icke få betraktas
såsom exakta uttryck för varje särskild skogs tillgång på värden. Såsom vi redan i början
av vårt yttrande framhållit, hava vi antagit, att avsikten med denna utredning ej heller varit
att framlägga sådana specifika uppgifter angående skogarna, utan att förskaffa kännedom om

110 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

de genomsnittliga värden, med vilka statsskogshushållningen i Norrland och Dalarna rör
sig. Och vid detta förhållande anse vi den värderingsnorm, som vi begagnat, icke vare sig
minska den för ändamålet erforderliga noggrannheten eller inkräkta på undersökningens
objektivitet.

I syfte att undersöka, i vad mån försökskogarna äro representativa för samtliga skogar,
hava desamma, som i tabell I uppräknas revir- och distriktsvis från norr till söder numrerats
i följd, varefter vid företagen summering av undersökningsresultaten denna summering skett
särskilt för skogar med udda ordningsnummer och särskilt för sådana med jämna ordnings-
nummer.

Resultaten av denna kontroll föreligga 1 slutet av tabell I i form av hektarsiffror för
kubikmassor och värden inom de olika diameterklasserna dels å skogar med udda ordnings-
nummer, dels å skogar med jämna, dels ock å samtliga skogar.

Av den överensstämmelse, som visar sig förefinnas mellan dessa tvänne grupper av skogar,
torde kunna dragas den slutsats, att de sjuttioen försöksskogarna äro i tillfredsställande grad
representativa för samtliga kronoparker inom de områden, där de äro belägna. Givetvis
måste dock samtliga försökskogarnas medeltalsiffror vara ett bättre uttryck för skogarnas
allmänna beskaffenhet, än siffrorna för dessa särskilda grupper var för sig.

Den nämnda överensstämmelsen bevisar emellertid icke, att skogarna äro ensartade, utan
endast att deras gradvisa förändring från norr till söder är likartad. Det råder också, såsom
framgår av tabell IV en ganska stor, huvudsakligast på klimatförhållanden beroende skillnad
mellan beskaffenheten av de nordligast liggande och de sydligare belägna skogarna.

Det skulle därför varit önskvärt, att det material, vi lagt till grund för utredningen, varit
alldeles jämnt fördelat inom de olika områden, i vilket fall detta material borde hava kunnat
anses i sin helhet direkt representativt för samtliga kronoparker i Norrland och Dalarna.
Detta är emellertid ej fallet. Enligt domänstyrelsens berättelse för år 1910 var arealen
skogsmark å kronoparkerna inom de särskilda distrikten:

Luleå, Skellefteå, Umea, M. Norrland, Gävle-Dala.
977,817 711,216 631,259 228,964 353,440 hektar.
582,404
Våra försöksskogars skogsmarksareal fördelas emellertid på resp. distrikt som följer:
135,053 83,293 115,270 35,437 2,512 hektar.
37,949

Jämföres varje distrikts hela skogsmarksareal med försöksskogarnas areal inom samma
distrikt, finner man, att den förra är så många gånger större än den senare, som angives
av efterföljande tal (areal-faktorer).

7,2402 8,5387 5,4763 6,4610 140,7000.

Medan således de fyra första distrikten äro representerade genom ett material, som utgör
/g till !/; av arealen, representeras Gävle-Dala distrikt med endast !/,,, del av dess krono-
parksareal. Att Gävle-Dala distrikt är så svagt representerat beror därpå, att indelnings-
arbeten inom detta distrikt under de år, från vilka vi hämtat vårt utredningsmaterial, endast
förekommit i mycket ringa utstäckning. Under sådana förhållanden anses emellertid det från
Gävle-Dala distrikt hämtade materialet icke användbart för framställande av tillförlitliga siffror
för detta distrikt. Då vidare virkesförrådet och i all synnerhet de erhållna värdena pr hektar
visa högre siffror ju längre mot söder man kommer, har det synts oss berättigat att betrakta
Mellersta Norrlands och Gävle-Dala distrikt såsom ett område, representerat genom samtliga
från dessa distrikt hämtade försöksskogar, ett tillvägagångssätt, som snarare är ägnat att
lämna ett för lågt än ett för högt resultat för dessa distrikts sammanlagda virkesförråd
och värden.

Efter denna sammanslagning av de tvänne sydligaste distrikten till ett område bliva de
områden, på vilka denna undersökning specificeras, följande:

Luleå, Skellefteå, Umeå samt Mellersta Norrlands och Gävle-Dala distrikt, för vilka under-
sökningsmaterialets areal-faktorer äro resp.

7,2402, —8,5387, 54768 och = 15,3470.

Genom att med dessa faktorer multiplicera försöksskogarnas siffror för förråd och värden
skola alltså erhållas siffror för det totala förrådet och värdet å kronoparkerna inom dessa
områden vart för sig.

STATSSKOGARNAS AVKASTNING fl

Nu hava orginalsiffrorna i tab. I rörande försöksskogarna fördelats på nämnda områden
och sammandragits i tabell III. I enlighet med föregående motivering hava siffrorna i tabell
II för varje område multiplicerats med arealfaktorn för samma område, och hava de så
vunna uppgifterna rörande totala virkesförrådet och dess värde införts i tabell IV, vilken
alltså sannolikt riktigt eller för lågt framställer totala virkesförrådet och försäljningsvärdet å
samtliga kronoparker i Norrland och Dalarna.

Denna tabell IV utvisar i summa på en areal av 2,902,696 hektar en kubikmassa av
131,846,512 kubikmeter med ett försäljningsvärde å rot av 440,692,501 kronor, vilka siffror
alltså utgöra hållpunkter för bedömande av de samlade förråd, vilka man vi förvaltningen
av dessa kronoparker har att disponera.

Den översikt av dessa förråd, som genom kronoparkernas fördelning på områden vunnits,
är visserligen av ganska stort intresse, då såväl kubikmassesiffror som värdesiffror uppvisa
olikheter, som karaktärisera de olika områdena. Men såsom grund för en avverkningsbe-
räkning kan denna områdesfördelning icke anses tillfredsställande, då varje område i följd
av sin utsträckning från kusten upp till riksgränsen samt på grund av olikheter i de lokala
trafikförhållandena inom området innesluter skogar med väsentligt olika avsättningsförhållan-
den. Dessa äro av mycket stor betydelse för bedömande av den avverkningsprocent, som
kan och bör uttagas, helst som det huvudsakligen beror på avsättningsförhållandena, från
vilka diameterklasser avverkning kan beräknas. Av detta skäl hava vi ansett nödigt att
klassificera skogarna efter deras avsättningsförhållanden, vilka kunna sägas få ett sant uttryck
i det pris, som för viss dimension betalas å respektive skogar. Som klassificeringsgrund har
valts priset å rot pr kubikmeter av furuträd inom diameterklassen 26 —30 cm., och hava
skogar, å vilka Sådana träd vid försäljning å rot betingat pr kbm.

o—2 kronor, hänförts till värdeklass I

2—4 > > > » II
4—6 » » » » 10 01
6—8 » » > » IV
ö— 10 > » » » Vi

De i tabell I upptagna kronoparkernas areal, virkesförråd och värde hava i enlighet härmed
sammanförts i wvärdeklasser, varefter resp. summor för varje distrikts tillgång av areal, virkes-
förråd och värde multiplicerats med områdets arealfaktor, varefter samtliga värdeklasser inom
de skilda områdena var för sig summerats och införts i tabell V, som alltså utvisar samtliga
kronoparkers arealer, virkesförråd och försäljningsvärden, fördelade på nämnda fem värde-
klasser. Yid detta sammandrags upprättande hava emellertid endast de diameterklasser, som
äga försäljningsvärde upptagits.

Medan det totala virkesförrådet enligt tabell III utgör 131,846,512 kubikmeter, utvisar det
nu upprättade sammandraget i tabell V, att av denna kubikmassa eudast 107,156,428 kubik-
meter utgöras av trädd med saluvärde.

Den betydelse för bedömandet av avverkningens fördelning, som denna uppdelning på
värdeklasser har, framgår av följande utdrag av tabell V::

Skogsmark SPE Å Försäljnings-

Värdeklass FAL LESTREENES pr| — värde pr

hektar hektar hektar

TECKEN SRA: (Re 10,900 Sd 8,6
1 PRO SR Eek ONS RA RN 1,449,096 25,7 67,8
TEDASSN Guds boösiirsrdst 427,500 43,1 174,0
IN pr SR SANNING SER SE a | 869,300 48,2 237,0
ÄR REG RRS BERG |A5,0007] 71,0 436,0
Summa och medeltal ...| 2,902,696 30)8 NA n520

Den stora skillnaden i säljbart virkesförråd och försäljningsvärde pr hektar, som detta
utdrag har att uppvisa för de skogar, som hänförts till skilda värdeklasser, är bevis för det
rationella i den använda klassificeringsgrunden.

Av tabell V framgår vidare, att de kronoparker, som tillhöra värdeklasserna I och Hj
vilka upptaga hälften av den totala skogsmarksarealen, men endast representera en fjärdedel

E2 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

av det totala försäljningsvärdet, spela en relativt ringa roll ur avkastningssynpunkt, medan
däremot förråd med ofantliga försäljningsvärden, tre fjärdedelar av det totala, finnas samlade
på den andra hälften av arealen, som hänförts till värdeklasserna III till V.

Beträffande den kännedom om virkesförrådet och dess värde, som framgår av tabellerna
IV och V, må anmärkas, att dessa tabeller såsom ytterst grundade på taxeringar, utförda
under åren 1901 —1909, endast angiva skogarnas virkesförråd och tillgång på säljbara värden
nämnda år. Med anledning av det förhållande, som längre fram kommer att påvisas, att
tillväxten å dessa skogar överstiger den från densamma uttagna avverkningen, måste man
emellertid antaga, att det i dessa tabeller upptagna virkesförrådet och värdet äro något mindre,
än de för närvarande verkliga förefintliga.

Då vidare virkespriset stigit och väl i stort sett framdeles kommer att hålla sig över det
för perioden 1907—1911 beräknade, så hava vi ansett oss gå försiktigt tillväga, då vi antaga
det av undersökningen framgångna tillståndet, såväl beträffande virkesförrådet som dess för-
säljningsvärde, vara gällande den I januari 1914, varvid den tillväxt och den värdestegring,
som antagligen ägt rum efter de grundläggande observationernas utförande, få tjäna som
kompensation för eventuell överskattning.

Tillväxten.

Ur avverkningsberäkningssynpunkt är det, sedan virkesförrådets massa och värde äro
kända, icke utan intresse att även lära känna dess tillväxt.

Visserligen är tillväxten icke direkt avgörande för huru stor avverkning som bör uttagas.
Ty på en skog, som på grund av hög ålder, men för stark slutenhet, har ringa tillväxt, bör
ju hälst mera än tillväxten avverkas, för att skogen skall småningom föryngras, och en ökad
produktion erhållas. ÄÅ en kraftigt växande skog med ett abnormt ringa förråd bör åter
mindre än tillväxten avverkas, för att virkesförråd och avkastning därigenom må stiga. Vet
man på grund av undersökningar, hurudant det normaltillstånd, efter vilket man strävar, är,
alltså vid vilken ålder skogen uppnår sådana dimensioner, som man önskar skörda, så känner
man också på grund av generellt gällande tillväxtundersökningar den tillväxtprocent, som vid
detta normaltillstånd hos skogen årligen avsättes. Om man å en icke normal skog med
ringa tillväxtprocent årligen avverkar den högre procent av förrådet, som motsvarar tillväxt-
procenten å en normal skog, så medför denna avverkning, att det önskade normaltillståndet
småningom uppnås. På grund därav att avverkningsprocenten överstiger tillväxtprocenten,
kommer nämligen den befintliga skogen att minskas och utbytas mot ny skog, intill dess
den önskade normala tillväxtprocenten, vilken är beroende av ålder och omloppstid, uppnåtts.
Härav framgår, att för en avverkningsberäkning kännedom om virkesförrådet är det viktigaste
stödet i det fall, att det normala tillståndet, som eftersträvas är känt.

Oaktat kännedomen om den nuvarande tillväxten hos skogen alltså icke är av primär be-
tydelse för avverkningsberäkningen, så har densamma dock en sekundär betydelse, som är
mycket beaktansvärd. Endast om den är känd, kan man nämligen beräkna, inom vilken
tid ett normalt tillstånd skall komma att uppnäs. Denna sekundära betydelse av kännedom
om skogarnas tillväxt har hittills icke alls beaktats vid statsskogarnas indelning till ordnad
hushållning, utan man har åtnöjt sig med att tillämpa avverkningsnormer av nyss nämnt
slag, grundade på kännedomen om det skogstillstånd, man velat eftersträva.

Då därför inga tillväxtundersökningar föreligga för de särskilda kronoparkerna, äro vi nu
hänvisade att på annat sätt söka erhålla den erforderliga kännedomen om skogarnas unge-
färliga produktion. Flera utvägar härför kunna tänkas.

Det är allmänt erkänt, att i en normal skog, d. v. s. en skog, som med hänsyn till en
viss omloppstid har jämnt fördelade årsklasser, den årsavverkning, som bibehåller skogen i
jämnvikt, ungefär motsvarar kubikmassan, dividerad med halva omloppstiden, i vilken be-
räkning ingen gallringsavverkning ingår. Denna kalkyl giver alltså slutavverkningsbeloppet.
Men dessutom kunna i form av föravverkningar rätt avsevärda virkesbelopp uttagas, utan att
detta inverkar sänkande på slutavverkningsbeloppet. Skogen kan sålunda bibehållas i jämn-
vikt, om förutom slutavverkningen en viss föravverkning uttages. Storleken av föravverk-
ningarna är dock i hög grad beroende av möjligheten att tillvarataga virke av klena dimensioner
eller m. a. 0. av den intensitet, med vilken gallringarna kunna bedrivas.

Enligt erfarenhetstabeller för skog av ungefär samma boniteter, som de, vilka förefinnas
å de norrländska kronoparkerna, t. ex. de av A. Maass upprättade, beräknas föravverkningarna
utgöra ända till 40 24 av Aela avverkningen. Dessa tabellers siffror grunda sig på antagande
av en ända till hög ålder bibehållen, tämligen stark slutenhet hos beståndet. Enligt andra
erfarenhetstabeller åter och enligt vår åsikt böra föravverkningarna vid ett fullständigt till-

STATSSKOGARNAS AVKASTNING 113

godogörande av produktionsmöjligheterna uppgå till minst 50 2, av Aela avverkningen. A.
Maass” tabeller angiva ett förhållande mellan slutavverkning och föravverkning av 60:40
eller 100 : 66, medan enligt vår åsikt denna proportion ev. kan vara 50:50 eller 100: 100.
Då emellertid i de skogar, varom här är fråga, ett fullständigt tillvaratagande av gallrings-
virke ännu på mycket lång tid icke är möjligt, bjuder försiktigheten att nedsätta föravverk-
ningsbeloppet rätt avsevärt. Då vi nedsätta detsamma till 30 & mot slutavverkningen eller
hälften av dessa avverkningars proportion enligt Maass' erfarenhetstabeller, torde alla rimliga
krav på försiktighet i kalkylen vara tillgodosedda.

Den normala avverkningen beräknas i anslutning till nu anförda motivering och under
nyss gjorda förutsättning på sätt, som följer:

1) Slutavverkning, A = —= då K betecknar virkesförrådet och O omloppstiden.
4 270

2) Föravverkning, F = 0,30 ÖL
2 i 20

Genom summering erhålles A + F = 1,30 HO

Avverkningsprocenten (p) erhålles, om virkesförrådet
K = 100, av efterföljande formel:

200 260
= TS LA
P 30 X o o
Med beräkning att föravverkningen utgör 30 & av slutavverkningen, erhålles alltså den
normala avverkningsprocenten för en viss omloppstid genom att dividera talet 260 med om-
loppstidens antal år.
I enlighet härmed bliver avverkningsprocenten i normala skogar vid olika omloppstider
följande:
Ol 100" 120 140 1160: 180 200 2207-240 200
PE gm 2,10 1,85 I$Iö0S I,42 I30 hi8 KLo8 rfeo

Då uttagandet av denna avverkningsprocent anses bibehålla skogarna i jämnvikt, d. v. s.
vid oförändrat virkesförråd och samma uthålliga produktion, så motsvarar den jämnt skogens
tillväxtprocent. Genom jämförelse mellan de norrländska kronoparkernas åldersfördelning
och de omloppstider, som ge i skogar med normalt fördelade åldersklasser ovanstående av-
verkningsprocenter, torde det vara möjligt att närmelsevis bestämma den tillväxtprocent, som
avsättes av dessas virkeskapital. Med den kännedom, vi dels genom egen erfarenhet hava
om åldern å dessa skogar dels kunnat inhämta av de uppgifter om åldersfördelningen, som
finnas i hushållningsplanerna, anse vi för alldeles säkert, att produktionen å de norrländska
kronoparkerna ligger emellan den, som enligt ovanstående beräkning ernås med tillämpning
av 180-årig omloppstid och den, som fås vid 220-årig. Och vi tro oss icke komma till för
högt resultat, om vi antaga dessa skogars produktion motsvara den, som levereras av normal
skog med 200-årig omloppstid. Denna är enligt ovanstående utredning 1,3 2.

Till ungefär samma siffra för tillväxtprocenten kommer man jämväl, om man i enlighet
med vår erfarenhet från en del skogar antager, att av skogen !/, är normal till 140 års
ålder och ”/; växande med endast I Z. Dessa förutsättningar giva följande enkla kalkyl:

SS Re] VVE AEA AN MBA Af 15, EE) BEN RER 0,67 1,28 2 i genomsnitt.

En del tillväxtundersökningar hava givit som resultat för de olika diameterklasserna:
6—I1I0 I1II—I1I5 16—20 21—25 26—30 31—
3,0 Dy 1,6 I; 19 fe
Då vårt förråd i resp. diamaterklasser utgör följande procent av hela förrådet:
ZI pr 3 SR IS:n, 22:50 340 4 100
bliver tillväxten för hela förrådet

Dessa trenne kalkyler giva alltså som resultat en tillväxtprocent av resp. 1,3, 1,28 och 1,35.

Då betydelsen utav kännedom om tillväxten är endast sekundär, torde det för föreliggande
syfte, nämligen en approximativ avverkningsberäkning för de närmaste 20 åren, vara till-
räckligt, om på grund av denna diskussion tillväxtprocenten antages till i runt tal 1,3 procent,
helst som denna avverkningsberäkning även fotas på andra tungt vägande motiv.

IEA UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

Allmänna synpunkter vid avverkningens beräknande.

Medelst tillämpande av samma tillvägagångssätt, som för utredning av förrådet kommit
till användning, hava vi i tabell VII med stöd av siffrorna för avverkningen å försöksskogarna
beräknat den kubikmassa växande barrskog, som under åren 1907—1911 avverkats å krono-
parkerna.

Denna beräkning utvisar en årlig medelavverkning av sådan skog utav 1,536,767 kbm.,
motsvarande 1,16 procent av förrådet.

Av den nyss förda diskussionen om tillväxten framgår, att denna kan antagas utgöra 1,3
procent, vadan tillväxten skulle ej obetydligt överstiga avverkningen. Då således å dessa
erkänt överåriga och därför allt för svagt växande skogar avverkningen sannolikt understiger
tillväxten, är det fara värt, att de i stället för att föryngras och förbättras i genomsnitt ut-
vecklas i motsatt riktning. d. v. s. att deras medelålder är i stigande och deras produktion
i fallande. Utan att här ingå på en vidare utveckling av dessa omständigheter må det endast
påpekas, att trädens tillväxtintensitet är i hög grad växlande, och att det finnes en stor mängd
stammar med en synnerligen obetydlig tillväxt. Det ligger i sakens natur, att i detta fall
en avverkning av de minst kraftigt vegeterande träden icke borde nedsätta beståndens pro-
duktion, helst som de kvarvarande träden därigenom finge bättre utrymme och alltså kunde
avsätta bättre tillväxt än förut. I fråga om ett bestånds produktion är det också med rätt
stor visshet ådagalagt, att en minskning med 30 2 av slutenheten i ett fullslutet bestånd i
allmänhet icke medför minskning i dess absoluta produktion, om man uttager dessa 30 £
av de sämst växande träden och för övrigt kvarlämnar sådana träd, som äga utvecklings-
möjligheter. Detta förråd av 30 2 är alltså fullständigt onödigt ur produktionssynpunkt, då
samma resultat kan åstadkommas av 70 24 utav förrådet. Ehuru anledning finnes befara,
att mycket stora mängder av skog med minimal tillväxt förefinnas, så beräknas här det belopp
som utan fara för produktionsminskning kan avlägsnas ur skogen, till endast 20 procent av
det nu befintliga förrådet. Detta betyder, att skogarna, som för närvarande växa med endast
1,3 kbm. pr 100 kbm. (på en viss yta), även med ett förråd av endast 80 kubikmeter på
samma yta skulle giva 1,3 kubikmeter vilket motsvarar 1,6 20 av förrådet.

Det synes väl under sådana förhållanden klokt att snarast möjligt nedsätta förrådet till
80 2, av dess nuvarande belopp. Hänsyn till andra förhållanden än de rent skogliga för-
anleda dock, att en så betydande reduktion av virkeskapitalet varken bör eller kan ske bråd-
störtat, och att den icke gärna kan tänkas försiggå hastigare än under loppet av ett tjugutal år.

För förrådets minskning under 20 år med 20 procent fordras, att man avverkar icke blott
dessa 20 procent utan även tillväxten, som under denna tid uppgår till 1,3 procent eller
under 20 år till 26 procent, allt av nuvarande förråd. Alltså skall, för kapitalets minskning
till 80 procent av dess nuvarande storlek, under närmaste 20 år avverkas 46 procent av det
nuvarande förrådet, eller 2,3 procent pr år sålunda fördelade:

Jkapitalminsknings... vest teres steks TOP rO Cent ärligen
TLULV ÄN ten RES SES or SAR Nga STEN era Sr 1,3 » »

Summa 2,3 procent.

En sådan avverkning anse vi härmed motiverad för de närmaste 20 åren.

Sedan skogarna under de närmaste 20 åren genomhuggits, varvid de träd uttagits, som
visa ringa tillväxtprocent, skulle enligt ovanstående diskussion tillväxten utgöra 1,6 procent
av förrådet.

Med vilken hastighet realisationen av det efter dessa 20 års förlopp kvarvarande förrådet
bör försiggå är givetvis svårt att nu beräkna. Emellertid synes det ingalunda olämpligt eller
opåkallat att redan nu tänka sig en plan för densamma. Ehuru tillväxtintensiteten hos de
om 20 år kvarvarande bestånden genom avverkningen stegrats, äro de dock ingalunda normalt
producerade. Skulle uti dem endast tillväxten, !/; procent, årligen avverkas, torde en sådan
avverkning knappast medföra någon nämnvärd föryngring. Avverkningen måste även nu
överstiga tillväxten, för att ett gynnsammare tillstånd skall kunna tänkas småningom inträda.
Allt för hastigt får realisationen icke ske, då det är nödvändigt att ständigt hava skog att
avverka, vadan det gamla skogsförrådet (de nu befintliga träden) icke får slutrealiseras, innan
ny skog står färdig att övertaga produktionen. Huru snart de redan nu befintliga plant-
och ungskogarna och de i mån av avverkningens fortgång uppkommande föryngringarna
bliva av den beskaffenhet, att deras leveransförmåga kan börja tagas i anspråk, är således
ett spörsmål, vars besvarande bliver av avgörande inflytande på den hastighet, med vilken
realisationen bör ske.

STATSKOGARNAS AVKASTNING 115

För realisation av det nu befintliga virkesförrådet bör anslås en så stor tidsperiod, att
man vid dess slut kan av nu befintliga plant- och ungskogsbestånd samt av de under reali-
sationens fortgång åstadkomma föryngringarna skörda skog av tillräcklig grovlek. Längden
av denna tidsperiod beror dels på huru grov skog, som verkligen behöver produceras, dels
på huru lång tid, som åtgår för produktion av träd med sådan grovlek.

Redan i närvarande stund torde det i allmänhet icke vara lönande att producera så grova
träd, som de grövsta bland dem, som nu skördas i ungskogarna. Sågverksindustriens och
trävarumarknadens stegrade förmåga att tillgodogöra klena dimensioner är en orsak härtill.
En annan orsak är det ökade antalet trämassefabriker med deras förmåga att förbruka smärre
virkesdimensioner.

Under antagande, att man allt framgent behöver producera en del 3” Xx 9” plankor, skulle
man givetvis fortfarande söka uppdraga träd, som lämna såggods av denna storlek, vartill
erfordras en 10” å 11” rotstock; åtminstone bleve detta fallet på de bättre markerna. På
dessa bättre marker torde sådana träd kunna erhållas vid en väsentligen lägre ålder än den,
vid vilken man nu vanligen skördar dem. Då ingen som helst omsorg nedlagts vare sig
på föryngring eller på beståndsvård under dessa träds uppväxttid, så hava de såsom regel
haft mycket svåra hinder att övervinna både sitt uppväxande från frö till slanträd och vid
sitt utväxande från slanträd till timmerträd. Därför är genomsnittsårsringen i de träd, som
nu skördas, ytterst smal, oftast icke uppgående till ens I mm. Lägger man härtill, att vart
och ett utav det fåtal träd, som nu skördas såsom timmer, är det enda kvarlevande av en
massa — kanske ett 50-tal — plantor, så blir det ännu tydligare, att produktionen kan ökas
och produktionstiden förkortas. Detta påstående styrkes ytterligare av den omständigheten,
att dessa träd i det innersta av stammens nedre del ofta hava ett stort antal årsringar, kanske
ett 50 å IO0O-tal, som med yttersta svårighet och ej utan förstoringsglas kunna från varandra
urskiljas, ett förhållande, som är följden av att träden under ett motsvarande antal år varit
överskärmade. Efter denna period har trädet ofta en rätt lång växttid med 1 å I !/,; mm.
årsringsbredd, som dock småningom på grund av för stor slutenhet eller för hög ålder åter
avtager till !/, äå I mm.

Skulle man som mål för produktionen uppställa träd med 31 cm:s brösthöjdsdiameter och
antaga, att årsringsbredden vid SN under de

första 20 åren är O mm.

och giver en brösthöjdsdiameter av o mm.
följande 40 åren är 2 mm.
och giver en brösthöjdsdiameter av 160 mm.
och nästa 50 åren är I !/, mm.
och giver en brösthöjdsdiameter av 150 mm.,
skulle man erhålla ett träd om 31 cm. på 110 år. Under god vård torde, som sagt, en
sådan tillväxt kunna uppnås på de bättre markerna. På de sämre markerna åter är det var-
ken naturligt eller ekonomiskt att uppdraga så grova dimensioner. Där må hushållningen
inriktas på producerande av timmer med 7”, 8” och 9” toppdiameter jämte cellulosaved.
Med hänsyn till vad som nu anförts torde en hushållning, genom vilken de nu befintliga
skogarna realiseras under loppet av i medeltal 120 år från närvarande stund, lämna garanti
för att skog av tillfredsställande dimensioner sedan skall finnas att avverka, helst som den
tidens behov av grova dimensioner torde komma att understiga den nuvarande tidens.

Realisationen av det nu befintliga, i tabell IV upptagna virkesförrådet bör alltså bedrivas
med sådan hastighet, att samtliga träd i detta förråd inom i medeltal 120 år äro avverkade.
Beträffande en dylik avverknings fördelning vill det synas lämpligt att verkställa den så, att
det om 20 år kvarvarande kapitalet minskas med 1 2; om året under därefter följande 100 år.

Under denna förutsättning har realisationen av ett nu befintligt förråd av 100 kbm., som
om 20 år nedbragts till 80 kbm., därefter beräknats förlöpa på sätt följande tabell (se sid.
116) utvisar.

Virkesförrådet kommer sålunda att för varje 20-årsperiod avtaga med 16 kbm. och avverk-
ningen, som en följd härav, att nedgå på det sätt, som sista kolumnens siffror utvisa, Denna
nedgång avser emellertid, såsom av sammanhanget även torde framgå, endast avverkningen
i den mån, som den utgör en beskattning av det nuvarande virkesförrådet. Men redan om
60 år kunna föravverkningar uttagas uti de nuvarande plantbestånden, varigenom ett väsent-
ligt tillskott till det i tabellen angivna avverkningsbeloppet från och med denna tid kan
beräknas uppkomma. Detta tillskott blir större i den mån, som dels dessa unga bestånds
virkesmassa ökas, dels nya bestånd uppnå den ålder, att föravverkningar börja kunna uttagas
i dem. Någon anledning att befara en sådan minskning i avverkningsbeloppet, att menliga
följder därav kunna antagas uppkomma, föreligger alltså ej, naturligen under förutsättning,

116 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.
| IL IN Tjugu års | Minskning
| Virk Medelför- | tillväxt å |på 20 år å /Avverkning
| | ne råd för TOA AINA Tav för under
; | period periodens | rådet 80 20 år
Tidpunkt | CEST . Imed.-förråd kön fy
| Ku bi kimtert er
I I | |

om 20 år SOK five ne | 16 39,0

» 40 >» OA SG TGS RTG 33,9

>» 60 >» 40 40 12,8 | 16 28,8
GR SO SAMNILTEESA Jan Tr 26 23,7
| » 100 » 16 SANN Hee | 16 17,3

I
-
N
[0]

» —— — — =

att man genom därför lämpade åtgärder söker underhjälpa föryngringen å avverkningstrak-
terna, så att de snarast möjligt åter komma att deltaga i produktionen.

Specifik avverkningsberäkning för de närmaste 20 aren.

Virkesförrådet utgör enligt tab. IV 131,846,512 kubikmeter. En virkesmängd, som mot-
svarar 2,3 procent härav skall under närmaste 20 år årligen avverkas, alltså 3,032,470 ku-
bikmeter.

Detta avverkningsbelopp skall nu fördelas på de olika värde- och diameterklasserna, som,

finnas upptagna i tab. V.

Vid avverkningens fördelning på skogarna böra nämligen dessas läge och de därav be-
tingade avsättningsförhållandena utöva inflytande. Såsom ovan framhållits, äro dessa avsevärt
olika för olika skogar. I huvudsak äro avsättningsförhållandena för en skog beroende utav
dess avstånd från flottleder och kostnaderna för virkets forsling till förädlingsorten. Invid
kusten är virkesvärdet på rot sålunda högst och längre in uti landet lägre i mån utav kom-
munikationernas längd och beskaffenhet. Det är därvid i första rummet flottlederna, i andra
rummet järnvägarna, som äro bestämmande för skogarnas värde. Allt efter som flottleder
anlagts, hava betydande stegringar i virkesprisen från de skogar, som av dem berörts, kun-
nat konstateras. Bristfälligt inrättade flottleders förbättrande har medfört liknande resultat.
Genom järnvägarna har värde givits även åt det allra sämsta skogsaffallet, vilket svårligen
kan flottas, men åtminstone i järnvägens närhet kan tillvaratagas för kolning.

Uppkomsten av nya träkonsumerande industrier har även ökat virkesprisen i utav dem
berörda områden. Särskilt har i detta fall trämasseindustrien varit av betydelse och skänkt
värde åt virkestillgångar, för vilka det för endast få år sedan var omöjligt att finna avsätt-
ning.

Samtliga dessa orsaker till den hittills varande prisstegringen kunna sägas fortfarande
vara verksamma. För de skogar, c:a en fjärdedel av arealen, som redan nu hava ett mycket
gott läge i förhållande till förädlingsorten, och på vilka höga pris alltså redan nu betalas,
torde wvirkesprisen dock icke komma att nämnvärt stegras i jämförelse med vad som kan
väntas äga rum å de skogar, där avsättningsförhållandena för närvarande äro sämre. Kon-
sekvensen av att förhållandet mellan virkesprisen å olika orter givetvis kommer att få denna
utveckling är, att det ej vore klokt att för den närmaste tiden anlita skogar med ett dåligt
avsättningsläge efter samma norm, som skogar med goda avsättningsförhållanden. Där så-
dana redan äro rådande, så att även klent virke betalas med relativt högt pris, behöver man
ej tveka att jämförelsevis hastigt bedriva realisationen av skogskapitalet i syfte att reglera
skogen till ett normalt tillstånd. Men i skogar med avsättningsförhållanden, som utan att
man f. n. vet något med säkerhet därom, dock med största sannolikhet komma att förbättras,
skulle man nästan med visshet göra en ekonomisk förlust på en alltför hastigt bedriven
realisation.

Av dessa skäl hava vi tagit hänsyn till den i tab. V gjorda indelningen av skogarna i
värdeklasser, då det gäller att vid utförande av vårt uppdrag göra en fördelning av avverk-
ningsbeloppen.

Sålunda hava vi, i överensstämmelse med Vad som här anförts, vid avverkningsberäknin-
gen utgått från att större avverkning bör uttagas i de skogar, som hava de bästa avsättnings-
förhållandena, och mindre i skogar med sämre avsättningsförhållanden.

RE

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 188 rd

Då vidare de klenaste dimensionerna å de flesta skogarna f. n. alldeles sakna saluvärde,
hava vi förutsatt, att dessa dimensioner icke alls skola anlitas. De medelgrova diameter-
klasserna 16—20 och 21—25 cm. vid brösthöjd, antagas vidare komma att anlitas relativt
svagt och mindre, ju sämre avsättningsläget är. De grövsta dimensionerna, 31 cm. och där-
över vid brösthöjd, anlitas däremot ganska hårt och detta av flera skäl. Ett sådant är, att
de hava uppnått en grovlek, som gör, att maximipris för dem redan betalas; ett annat är,
att de redan hålla de mått, som man med skogsproduktionen bör avse att nå, varför de
också böra komma till avverkning förr, än de träd, som ej innehålla en sådan dimension,
helst som en större del av dessa träd fortfarande ha utvecklingsmöjligheter. Ett tredje
skäl till de grövre trädens hastigare avverkning är slutligen det, att deras tillväxtprocent är
betydligt sämre, än de klenare trädens, även inom samma åldersklass, vartill kommer, att
deras värdetillväxt ännu mera deciderat avtagit och numera understiger de klenare dimen-
sionsklassernas.

På grund av alla dessa skäl tillsammantagna torde vårt förfarande att i beräkningarna utgå
från ett kraftigare anlitande av de grövre dimensionsklasserna få anses vara riktigt, och vi
hava i enlighet härmed uppställt följande avverkningsnorm för de särskilda värde- och dia-
meterklassernas förråd av säljbart virke.

Diameterklass
Ng II—15 | 16—20 | 21—25 | 26—30 | 31— Medel-
Värdeklass == = be
: |. stal
CHEN ELIN ATG Cles I
| Procent av det säljbara förrådet |
NES ge ND RRD fe = | = | o— | I,o | 250 | 1,2
| 18125". Bö nl fb ren DR ER | = O,5 1,5 3,5 2,1
| 11 TR AR Nyrenn AI Nag RA = O,4 | 1,0 320 430 2,7
STEN RE RA md Suss Or [ES 2,0 4,0 | 510 3.3
MV lkages BSR El Br ASSR Il a OAS 1,0 230 LASS i RR
0,325 0,75 | I,26 2,83 | 4,28 2,83
' Medeltal och procent av/
det totala förrådet ... Oo | 0144 IGESIA firr2500 3»92 2530

Till jämförelse härmed må framhållas, att å statsskogarna i Norrland under åren 1907—
I911 genom å rot och på auktion skedda försäljningar årligen uttagits följande procenter,
nämligen uti diameterklass:

I1—15 16—20 21—25 26—30 31— medeltal
0,02 O,16 0,30 1,20 253 1,16 procent.

Clab5 VID:

Av denna jämförelse framgår, att avverkningen även hittills i allmänhet fördelats enligt
de proportioner, som vi här förordat.

I enlighet med ovan angivna norm beräknas med stöd av tab. V avverkningen för de
olika värdeklasserna och dessas diameterklasser. Resultatet föreligger uti tab. VI, i vilken
å ena sidan avverkningens kubikmassa, å den andra dess värde uträknats.

Resultaten äro: på en areal av 2,902,696 hektar med en kubikmassa av 131,846,512
kubikmeter samt ett försäljningsvärde av 440,692,501 kronor, avverkas årligen i 20 år 2,3
procent av kubikmassan motsvarande 3,032,470 kubikmeter med ett försäljningsvärde å rot
av 15,457,295 kronor.

Kronoöverloppsmarker.

Då kronoöverloppsmarkernas virkesförråd icke någonsin undersökts, sakna vi således all
objektiv grund för erhållande av kännedom om dem, men anse oss dock för fullständighe-
tens skull böra göra ett överslag beträffande den avkastning, som de möjligen kunna lämna.

Dessa skogars areal produktiv mark uppgives vid slutet av år 1910 till 325,228 hektar,
på distrikt fördelade som följer:

118 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

Luleå distrikt
Skellefte: Foo glrde sNSSrRrrer ARA 104,067 — »
Umeå 2 NI TEE Tr Sd es EN NR TA RA BIE RNA 50,894 — »

S:ma 325,228 hektar

Då dessa skogar huvudsakligen ligga i samma avsättningsläge, som de sämst belägna
kronoparkerna inom resp. distrikt, torde de kunna till sin avkastningsförmåga anses jämför-
liga med de kronoparker inom varje distrikt, som tillhöra den lägsta där förekommande
värdeklassen. Denna är inom Luleå distrikt värdeklass I och inom de övriga båda distrik-
ten värdeklass II.

Då enligt tab. VI avkastningen från skogar tillhörande

värdeklass I beräknats till o,11 kronor pr hektar och
» i[il > > 1,67 » » »

anses från kronoöverloppsmarkerna årligen kunna uttagas följande belopp:

: Er Värde Areal a .
Distrikt klass hektar kronor Kronor
Luleå SAT OL SSR AAENO I 170,267 O,1T 18,729
Skellefteasvs tess ne II 104,067 1,67 173,792
| TIN GA Nos tassar II 50,894 1,67 34,993
| Summa 325,228 277,584

Inkomster genom försäljning av vindfälld och torr skog samt lövskog,
ävensom genom arrenden o. d.

Den hittills förebragta utredningen har uteslutande avsett sådana inkomster från de norr-
ländska kronoskogarna, som uppkomma genom försäljning utav växande barrskog. Förutom
sådan skog avyttras emellertid även vindfällda och torra träd samt lövskog, varjämte genom
upplåtande av rätten till en eller annan förmån inom skogen, statsverket även tillförts in-
komster.

Vilken omfattning den ärliga försäljningen av vindfällen, torrskog och lövskog kan hava,
framgår ej av den officiella statistiken. Uti denna fördelas det försålda virket uti tvänne
huvudgrupper: det å rot sålda och det, som försålts upphugget, av vilka den senare gruppen
åter uppdelas på följande fyra underrubriker: gagnvirke, brännved och diverse, virke för
sågning och virke till kolning. Uti såväl gagnvirke som ock virke för sågning torde ej ingå
annat än sådant, som kan anses vara inbegripet uti vår förestående utredning. Däremot
torde ej blott brännved och diverse samt virke till kolning utan även det å rot försålda inne-
fatta virkeskvantiteter, vilka ej kunna anses där redovisade.

Genom försäljning av brännved och diverse samt kol inflöto under åren 1909—1911 föl-
jande belopp:

Brännved och

diverse Kol
TOO NTA blog öjetalsNsrar ns Asa Sie sjok jla FORA FAPEBANBGE 94,921 142,874
TOLO VE cred rd es eter e Nr sökare ar SEE RA SST I1I1,127 230,707
120 15) fer SARA RAN SEE BIN Sr cn ARA GAO 121,169 157,670
Summa 327,227 531,251

Medeltal —109,075 177,084

Om man skulle antaga, att av de genom dessa försäljningar influtna medlen en fjärdedel
utgöres av virkesvärde och tre fjärdedelar av arbetskostnader, så beräknar man säkerligen ej
virkesvärdet för högt. Detsamma skulle då i medeltal för dessa tre år hava utgjort i runt
tal 70,000 kronor.

Utav försäljningssumman för det å rot sålda virket utgöres den huvudsakliga delen utav
sådana medel, som inflyta för växande barrskog, och då uti statistiken ej lämnas någon som
helst upplysning av den art, att densamma kan vara vägledande vid ett försök att beräkna,

OS

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. I 19

huru mycket därav som kan utgöras av försäljningsmedel för andra virkesslag, så måste vi
här helt avstå från varje försök uti denna riktning. Men om vi gissningsvis anslå beloppet
till 30,000 kronor, så torde vi även här röra oss med en försiktig siffra.

Dessa tyvärr mycket subjektiva grunder för vårt uttalande angående den sannolika stor-
leken av statsverkets inkomster genom försäljning av vindfälld och torr skog samt lövskog
giva alltså som resultat en slutsumwa av 100,000 kronor.

Mot att upptaga detta belopp på inkomstsidan invändes nu möjligen, att om vi förut be-
räknat hela virkesförrådet å den produktiva marken, så skall, för den händelse någon del
därav vindfälles eller torkar, motsvarande avdrag göras på den beräknade avverkningen. Här.
till vilja vi då genmäla, dels att det redan finnes ett mycket stort förråd av torr och vind-
fälld skog, som behöver tillvaratagas, och som ej är inberäknat uti det av oss kalkylerade
virkesförrådet, dels att vi ej hava åsatt furuträdens toppar, som i allt större omfattning kunna
tillgodogöras såsom kolved, något värde, dels ock slutligen att vi ej hava beräknat någon
inkomst alls från de å impedimenten förekommande virkesbeloppen. Av alla dessa skäl anse
vi det fullt berättigat att utöver de under rubrikerna »Kronoparker» och »Kronoöverlopps-
marker» beräknade inkomstsumman även upptaga för närmaste tjugu år en inkomst genom
försäljning av nu behandlade virkesslag av det här ovan angivna beloppet 100,000 kronor.

Arrenden och diverse inkomster hava under åren 1909—1911 uppgått till följande belopp:

Arrenden : Diverse
inkomster
PE RE Nå rå RR Ar AN DN Lr END 25 STAN SRV 62,408 24,472
LE AE sa SSE SIS Ca EJE SENS TR SSA AESE TENN E 73,259 44,199
EE AIR fn & ME Sr on ETS SR TT SP NR SVR 77,469 22,264
Summa 213,172 90,935
Medeltal 73,057 30,3L2

101,369

På grund av dessa siffror anse vi oss berättigade att här upptaga statsverkets årliga in-
komster under dessa båda titlar för närmaste tjugu år till 100,000 kronor.

Samtliga årliga inkomster från kronoskogsförvaltningen i Norrland
och Dalarna

beräknas alltså för närmaste 20 år kunna komma att utgöra:

genom försäljning å rot av växande barrskog, från kronoparker Kronor 15,457,295

Hang kronoovverleppsmarkeb ie s.sssssilesbodssksan ns Hissar DS > 277,584
genom försäljning av vindfäld och torr skog samt lövskog... > 100,000
SEUOM VArren den, OCh FAIVErSE attecks scr eesesle ses. off ser Nr » 100,000

Summa Kronor 15,934,879
Omkostnader.

Ovanstående beräkningar avse försäljningssummorna brutto å rot. Från dem skola alltså
avgå alla kostnader, som äro förenade med skogarnas vård och förvaltning.

Under åren 1909-1911, de enda för vilka domänstyrelsens berättelser innehålla uppgifter
om fördelningen av kostnader på olika distrikt, och för vilka upplysning om de på krono-
skogarna i Norrland oeh Dalarna belöpande utgifterna sålunda kan erhållas, hava dessa
utgifter uppgått sill följande belopp:

ENE EIS ASIA rar NL er SES RS NEAL FARAN Kr. 1,849,727
UT Tr AR a a äs sad åå sl >» 1,823,063
ERNER ANN SNART RASTER RME er pe AR » 2,092,255

Utav de uti dessa summor ingående posterna är det i synnerhet nedanstående (se sid. 120),
som i detta sammanhang böra särskilt beaktas, emedan de framför andra torde röna infly-
tande av en ökad avverkning.

Det erbjuder helt naturligt vissa svårigheter att kunna exakt angiva, huru mycket dessa
poster komma att höjas under de närmaste 20 åren. Förutom den höjning, som skulle bliva
följden av en ökad avverkning, komma utgifterna även att röna inflytande av den ökade
intensitet, med vilken man har anledning antaga, att statens skogshushållning skall bedrivas.
Stegrade virkesvärden och klarare insikt om den betydelse, som denna hushållning bör äga
för landet, torde gemensamt verka i denna riktning. Om man också ej kan med bestämd-

120 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

1909 | 1910

1911

KAO oh

| TI ESYDIT Og NAS Adra RJ Rey DAR 54,696 68,774 78,480
| Skogsodling 0:d., arbete co... 71,841 64,769 15,942
Skatter to CN OMCIAS Eu. ack see AA LAR 320,I111 319,948 331,583
| För distriktet gemensamma utgifter ... 88,952 88,681 87,5760 i
| Förvaltning och bevakning ............... 677,265 710,744 775,066 |
[[Skögstadelningt i sees SS 11,402 19,505 17,320

het uttala sig om i huru hög grad dessa olika faktorer komma att inverka ökande på om-
kostnaderna, så kunna dock vissa synpunkter och ungefärliga beräkningar framläggas, På
grund av det rätt bristfälliga statistiska material, som står oss till buds, måste dessa beräk-
ningar ej i ringa grad grundas på vår subjektiva uppfattning om föreliggande frågor.

Kostnaderna för utsyning, som under ovan angivna treårsperiod högst uppgår till 78,480
kronor, röna givetvis inflytande av en stegrad avverkning. Ehuru de ej borde behöva stiga
i samma mån, som avverkningskvantiteten, därest arbetet enligt norrländska skogskommitténs
förslag fördelas på en längre tid av året mot vad nu är fallet, så komma de å andra sidan
att röna inflytande av de större krav på arbetets omsorgsfulla utförande, som helt säkert
komma att uppställas. Vi upptaga med hänsyn härtill denna utgiftspost till 200,000 kronor.

För skogsodling o. d. arbeten utgåvos under år 1911 det högsta belopp, som utgått under
något av de tre åren. Förutom att dessa arbetens omfattning bör stå i förhållande till av-
verkningarnas storlek och alltså ökas, i den mån dessa bliva större, så bör en absolut steg-
ring föranledas även av den omständigheten, att hithörande slag av arbeten, i den omfatt-
ning de nu bedrivas, måste anses stå i en stark disproportion till de avverkningar, som
redan nu uttagas, varpå som bevis torde kunna tjäna siffror i domänstyrelsens underdåniga
berättelse för år 1911.

Enligt denna avverkades under sagda år från en areal av 3,241,057 har produktiv skogs-
mark 2,639,228 kbm. virke, och skogsförsäljningsmedlen uppgingo till 9,117,170 kronor.
Samma år var kostnaden för skogsodling o. d. arbeten enligt bil. 22 till berättelsen 75,942
kronor och enligt bil. 33 68,528 kronor. Utgår man från den största siffran, så utgjorde
kostnaderna för föryngringsarbeten alltså 0,8 &, av försäljningsmedlen och pr har produktiv
mark 2,5 öre. Om enligt vårt förslag till avverkningsplan det nuvarande virkesförrådet skulle
realiseras under en tid av i medeltal 120 år, och denna avverkning tänkes omfatta den nyss
angivna arealen av 3,241,057 har, så skulle den årliga avverkningsytan bliva 27,000 har.
Beräknas föryngringsarbetena pr har i genomsnitt draga en kostnad av 12 kronor, vilken
beräkning utgår från att självsådd i möjligaste mån skall eftersträvas, så skulle den samman-
lagda kostnaden för nu ifrågavarande arbeten komma att i runt tal utgöra 325,000 kronor
årligen.

Skatterna utgöras väl i huvudsak av vägskatter för kronoparkerna. Under antagande att
inga andra än de nu utgående pålagorna komma att uttagas från kronoparkerna, höja vi i
anseende till det behov av vägar, som föreligger i norra delarna av landet, och som väl så
småningom blir tillgodosett, beloppet för 1911, 331,583 kronor, med 50 & till i runt tal
500,000 kronor.

För distrikten gemensamma utgifter omfatta avlöningar till överjägmästare, assistenter hos
dem och taxatorer samt expenser. De voro högst år 1909 med 88,925 kronor. Enligt
norrländska skogskommitténs förslag skulle överjägmästarnas arbeten lämpligen böra överflyt-
tas på två distriktsstyrelser, vilka även skulle övertaga en del av domänstyrelsens göromål.
Kommittén beräknar, att kostnaden för dessa båda distriktsstyrelser skulle uppgå till 97,200
kronor. Då denna beräkning utgått från nuvarande förhållanden, höja vi denna siffra till
125,000 kronor.

Förvaltning och bevakning äro utgiftsposter, som komma att röna ett starkt inflytande av
stegrade avverkningar och ökad intensitet i skötseln av skogarna. Emellertid komma kost-
naderna ej att stiga proportionellt mot avverkningsbeloppet. Dels kunna vissa arbeten utfö-
ras av billigare arbetskrafter, dels kan en i förhållande till den nuvarande ändrad arbets-
ordning, som jämnare fördelar arbetena, medföra besparingar. Vi anse, att en genomsnitts-
kostnad under de närmaste 20 åren av 1,300,000 kronor mot nu högst utbetalade 775,066

STATSSKOGARNAS AVKASTNING FAT

kronor bör kunna medgiva arbetenas ledning och utförande på ett fullt tillfredsställande sätt. Vi
inbegripa i denna summa kostnaden för den bokföring, om vilken vi härnedan göra ett uttalande.

Slutligen hava vi såsom den sista utgiftsposten, vilken kräver ett omnämnande, upptagit
utgifter för skogsindelning.

Beträffande dessa och i sammaghang med dem stående arbeten har den nu avslutade ut-
redningen givit oss särskild anledning att göra ett något utförligare uttalande, och vi få
rörande denna utgiftspost anföra följande.

Möjligheten för staten att föra en fullt medveten skogspolitik förutsätter, att skogarna äro
kända till sin beskaffenhet, d. v. s. i avseende på virkeskapitalets sammansättning och av-
kastningsförmåga, och att såväl de siffror, vilka framkomma vid för detta ändamål gjorda
undersökningar, som ock resultaten av de avverkningar, vilka därefter verkställas å de under-
sökta skogarna, bliva statistikt behandlade i ordentliga och rediga sammanställningar. Den
beklagliga bristen på statistik och knapphändigheten uti den som föreligger, har ej gjort
det för oss möjligt att alltid finna objektiva underlag för våra beräkningar angående storleken
av den avverkning, som bör uttagas från norrländska kronoparkerna, ehuru vi vid övervä-
gandet av alla omständigheter, som kunna inverka härpå, våga tro oss hava nedlagt all möda.

Mest kännbar har bristen på faktiska uppgifter om skogarnas tillstånd varit, då det gällt
att beräkna tillväxten, som vi genom jämförelser och på grund av erfarenhet trott oss kunna
antaga till 1,3 procent, och som i enlighet med andras och våra egna iakttagelser rörande tillväxt-
förhållandena i utglesnad skog beräknats komma att stiga till 1,6 procent, sedan slutenheten ned
gått till 80 procent av den nuvarande. Genom ett likartat förfarande vid framtida avverkningar
hava vi vidare ansett, att denna sistnämnda tillväxtprocent allt framgent skulle kunna påräknas.

Ehuru vi hava anledning antaga, att dessa förväntningar snarare äro för lågt än för högt
ställda, är ju detta dock ingalunda säkert. Kännedomen om tillväxtförhållandena i de norrländska
skogarna är ännu allt för ringa, för att ett fullt exakt uttalande om dem skall kunna göras.

Då vi nu emellertid förorda en ansenlig höjning i avverkningen å statsskogarna på sådana
motiv, anse vi vårt ansvar fordra, att vi öppet angiva, var de svagaste punkterna i vår moti-
vering äro att finna. Vi rikta uppmärksamheten på dessa förhållanden särskilt av den anled-
ning, att deras objektiva utredning icke erbjuder oöverstigliga svårigheter, om än tid och
medel för en sådan icke stått oss till buds. Att en utredning om tillväxtförhållandena kom-
mer till stånd måste emellertid anses vara av den allra största vikt, då det gäller att skaffa
sig säkra hållpunkter för så viktiga beräkningar, som de angående de norrländska stats-
skogarnas avkastningsförmåga. Varje undanskjutande av denna redan allt för länge åsido-
satta fråga är liktydigt med ett famlande i hushållningen med och behandlingen av våra
skogstillgångar. Ett tillvägagångssätt för åstadkommande av en sådan utredning vore att
verkställa den under loppet av 20 år i samband med upprättande eller revision av hushåll-
ningsplaner för skogarna, varvid virkesförrådet skall inventeras. Det fordras då endast:

1) att virkesförrådet bokföres för varje skog,

2) att alla därefter skeende avverkningar krediteras skogen,
varefter man vid ny inventering om 20 år kan beräkna tillväxten, vilken blir lika med sum-
man av avverkningen och ingående inventariet, minskad med utgående inventariet.

Men då det är av synnerligen stor vikt att även äga kännedom om de olika diameter-
klassernas tillväxt, böra tillväxtundersökningar göras samtidigt med taxeringen, varefter denna till-
växtundersöknings resultat försöksvis debiteras skogskontot. Sedan avverkningen, såsom nämnts,
krediterats kontot, giver en ny inventering vid periodens slut kontroll på tillväxtundersökningen.

Bokföringen bör emellertid ej inskränka sig till virkesbeloppen, utan den bör även om-
fatta vården, värdetillväxt och avkastning. Värdena kunna då upptagas efter de gjorda för-
säljningarnes resultat i ungefärlig överensstämmelse med den metod, vi i denna utredning
för ändamålet använt.

En på en sådan bokföring grundad statistik skulle givetvis, i den mån den hunne bliva
fullt genomförd, häva alla tvivel angående tillväxtens storlek och ställa framtiden i en klarare
belysning. Den är i övrigt den oundgängliga förutsättningen för den målmedvetenhet, man
måste fordra av ett affärsdrivande verk.

Av dessa båda skäl bör det ej gärna råda mer än en mening angående önskvärdheten av att en
sädan statistik bör genomföras, helst som detta icke kan vara förenat med några nämnvärda
kostnader.

Men resultatet av en sådan bokföring för de skogar, som i år indelas, erhålles icke förr
än vid en ny inventering 20 år härefter och först om inemot 40 år för de skogar, som
nyligen indelats och sålunda ej underkastas ny inventering förr än om nära 20 år,

Då vi emellertid anse frågan vara av allt för stor aktualitet för att på detta sätt ställas
på framtiden, varigenom resultaten måhända skulle framkomma så sent, att svårersättlig för-

I. — Skogsvårdsforeningens tidskrift, 1914.

122 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

lust redan hade uppstått, så hava vi för frågans utredning även tänkt oss ett annat förfarings-
sätt, som visserligen är förenat med rätt avsevärd kostnad, men också redan om 10 å 20
år skulle giva resultat. Den väg, varpå detta mål skulle nås, vore en inventering av varje
förvaltningsområdes (revirs) skogstillgång gemensamt genom dess taxering till en ringa areal-
procent, vilken, beroende av revirens storlek, kunde växla mellan !/, å 1. En sådan inven-
tering skulle förbindas med en rationell tillväxtundersökning och värdering av virkesförrådet.
Vi beräkna, att den bör kunna utföras för en kostnad av 400,000 kronor, alltså en rätt av-
sevärd kostnad. Då kännedom om förrådets massa och värde samt om tillväxtens och av-
verkningens inverkan på dessa båda storheter emellertid äro villkor, för att man skall väga
fullt utnyttja skogarnas avkastningsmöjligheter, så synas oss de kostnader, som nedläggas för
att vinna kännedom och för att åstadkomma en ordnad och fortlöpande statistik för stats-
skogarna, mera än väl uppvägas av de fördelar, som stå att vinna.

Arbetet med skogsundersökningarna borde så fördelas, att den nu föreslagna inventeringen
verkställdes å de mera avlägset liggande reviren samtidigt med det, att fullständiga skogs-
indelningar, alltid i förening med tillväxtundersökningar och värderingar, utfördes å de revir,
som hava ett bättre avsättningsläge. Efter förloppet av tio år borde alla skogar vara under-
sökta efter den ena eller andra metoden, varefter de fullständiga skogsindelningarna borde
fullföljas och fortgå på det sätt, att revir eller skogar med bättre avsättningsläge komma
under behandling förr än sådana med ett sämre.

Till dessa undersökningsarbeten anse vi, att staten borde anslå ett årligt belopp av 75,000
kronor under närmaste 20 år.

En sammanställning av förestående övervägande kommer alltså att visa följande årliga utgifter :

[ULLSYINII 2 ars rnesejeie BOÅ Ner ere (ögsr Sefbjarej TE LNAeTs FÄSTE RESTS SES Kr. —200,000
SKOSSOCN 102 Cr ATDETST SS SrS ES SITS ENN » 325,000
IS KALLST LO CH TOTLET ARS SSA SANNA NASA » 500,000
För. distrikten” gemensamma Uutgiflehöö. cm s.ssccceess » 125,000
IB'OTvaltTn 20 ChP eva OS NN Say » —IT,300,000
KO GSI AE a TS oelsl ll ss siste to lelele felis Le) sl east » 75,000

Summa Kr. 2,525,000

Bland övriga i domänstyrelsens sammanställningar över det ekonomiska utbytet från krono-
skogarna upptagna utgifter återfinnes bl. a. kostnad för avverkning och förädling. Storleken
av denna kostnad är närmast beroende av den försäljningspolitik, som staten beslutar sig för
att driva. Ju mer virke, som säljes framkört till kommunikationsled i form av timmer eller
massaved eller än vidare förädlat, desto större bliva dessa kostnader, som dock alltid måste
antagas återinflyta till staten genom högre försäljningspris. Vid sådant förhållande kan man
i en kalkyl, sådan som denna, antingen upptaga dem både bland inkomster och utgifter med
samma belopp å ömse håll eller ock utesluta dem på båda ställena. Då vi hava gjort våra
beräkningar av inkomsterna under förutsättning av virkets försäljande på rot, så hava vi valt
det sista av nyss nämnda båda alternativ. De ifrågavarande kostnaderna voro under de tre
år, för vilka uppgifter föreligga, högst år 1911 och uppgingo då till 359,521 kronor. Från-
dragas de från övriga, här ovan ej behandlade förvaltningskostnader för detta år, så återstå
366,767 kronor. Om detta belopp för att även kunna rymma möjligen tillkommande oförut-
sedda utgifter höjes till 975,000 kronor, skulle samtliga kostnaderna för de norrländska
kronoskogarnas förvaltning komma att uppgå till 3,500,000 kronor.

Sammanfattning.

Av förestående utredning rörande kronoparkernas i Norrland och Dalarna avkastnings-
förmåga framgår alltså, att

bruttomkomsten' Deraknats tll <... bossrosseceessre Kr. 15,934,879
omkostnaderna ) AN ÅR ARNES US JASKESE » 3,500,000
och nettoinkomsten » Em TRE rea ESA Kr. 12,434,879

Till den nu verkställda utredningen må slutligen fogas de påpekanden, att vid beräk-
ningen av inkomster och omkostnader ingen hänsyn tagits till prisstegring vare sig å virke
eller arbete, samt att inga inkomster beräknats från oavvittrade kronomarker. i

Stockholm den 30 juni 1913.

Av utrymmesskäl uteslutes den vidlyftiga tab. I, som är ett utdrag ur skogsindelnings-
handlingarna för de 71 st. försöksskogarna och en på sätt tab. II utvisar verkställd be-

räkning av dessa skogars saluvärde. Uti tab. III återfinnas distriktvis gjorda summeringar
av talen i tab. I.

STATSSKOGARNAS AVKASTNING 12

QW

abs

Kronoparken Voimåsen. Vilhelmina revir.

| 4—5" | 6—7" | 8—9"”' [10—11"1(12—13"l14—15"|16—17"118—00 "
Kl IgE NR I

MER PITAE oo ocederraska al I3 I10 303 665 551 | 399 203 196

IEROfa MKB ss svor seas b I 19 94 359 452 455 290 22

| Användbar kbm....... ce — 8 68 258 334, ESA 218 169

| Exportvärde pr kbm. d — 14.95 | 16.45 18.80 20.35 | 20:35 | 20:35 | 20.35

| S:a exportvärde kr.... e — 220: | 1119 | 4,050 1-6;797-1 6;939 1 4,436 | -"3:439

| Rotvärde pr kbm. ... f — 6.30 8.00 10.35 12:00/ |arr.ger | sKE:go 11.g0
(30 LR I

SKE FACT! solrosor asia al 722 | 6,587 | 5,514] 5,094 | 2,487 864 297 119

PRO Kbms I ksIR bl 48 I,120 | I1,709 | 2,445 1,890 968 425 M 208

Användbar kbm. ... c 26 SKER 1950 )CI,SSor I 8rar I aga lEReS

Exportvärde pr kbm. dj 10.65 | 12.10 | 13.50 | 14.50 | 15.15 | I5.50 | I5.50 | I5.so

S:a exportvärde kr. ..'e| 277 | 1ro,297|18,225| 28,362 | 23,483 | 12,602 | 5,534 | 2,713

Rotvärde pr kbm.... f 2.20 3.65 5.05 6.03 6.70 2=05- Ål AROS 0
PYK IE sä

a CLEDT ÄR 5 (1 RR ARNE EVEN a 2 42 | 56 60 STAR 2 I

sbotalbskbmsssnsss b — 7 Sv 29 Ls NN 3 2

Användbar kbm. c ; | 13 Te RAG 2 I

Exportvärde Pr kbm. d | 14.79 15.30 15.37 15.37 15.37

S:a exportvärde kr... e | 192 138 61 31 15

| Rotvärde pr kbm.... f — — | — 6.30 6.38 6.83 6.92 6.02

SUM ISA

| | Furu Gran Torra S Summa

| ; Summarum ,

| | |

ARTE NE öre Så SES JÖSSE SPE RS ERE Er al 2,440 21,684 | 195 24,319

BRIDE ERK EINE SR LR STR OEI SE AR MES bl - 1,895 8,808 | 85 10,788

GATE TG BL 1 SARS SN RANE ARN SAS RA el 1,396 7078] 29 3,503

(STEEN a SRA CN (CR a AA BR SERNER IA el 27,700 | 101,493 | 437 129,630

Ios Al mmnsSsbhelöpp kps. AN skdn da g a LA EN re a 57,820

Hök KO Sfiad er NS . SANS Re er ARR Hl — — 71,810

D:o pr kbm. användbar massa ............... i -— -— — 8.45

Ovanstående kalkyl är utförd på det sätt, att

FIRA RA AVN CX POEEFARHENN (6) SN ÖN Soh dd SAS äo sas AE uh ses sböt PÄR Reid ee 129,030: —

NS ELSA NSL OSA NARE SHELO PRE (Pil 5 ge rida ens å AE ense nen ss os Von BÅ20:

FiRttikiadeR Ab mkosader: (hjj) SOM TRI ORT svs sd okok npjess ob ge öde söners sn OTO

Farvanmaderatstmed stumma, användbara kbm. (G).3.:.sssole.sdescsssenser ser köles bordet 8,503: —

NERE HOT EOS DIEN DA BAS (Flat sa orm SS an sad sewe a Sad «läsa na ggr anar v sida SER SAR 8:45

rad (d), vadan de återstående talen i rad (f) beteckna försäljningspriset å rot pr kbm, av
dessa trädslag och diameterklasser.

Om för prövning sistnämnda tal i rad f multipliceras med kubikmassan användbart
virke i resp. diameterklasser, skulle erhållas försäljningssumman (g 57,820 kr.

TIG LOTGKE ALE fen EN SMG E ären dan rs ARE TAN RAR SARAS RENAR 57,778
TISTESTRE (STA GUESTS ES sonson sc RAS SARA KAN ISEN SEE RA SN RR RA SS 42
SEKO rdela de pan ka bi kan eterSjänmnAn e.o, so cac spe sonuno vare ass NR TA rede as dRs TES nn 8,503 kbm.

utgör pr kubikmeter nära 0,3; öre, varmed de olika trädslagens kubikmeterprisseriers samtliga
tal egentligen skulle ökats.

Nämnda prisserie har emellertid oförändrad använts för uträkning av kronoparkens
virkesförråds sammanlagda »försäljningsvärde».

124 UTREDNING AV

ab EL

NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

Sammandrag av tab. I över ytvidd, virkesförråd och dess försälijnings=

Totalt virkesförråd i EUDEE
Areal j
y | skogs- = | för diameterklasserna
Område | Su r
SÄNT Ö- TO 11—15 TÖ=-20,.| 21—25 | 205 300 M3E=EG
| hektar é
| eieantiume ter
| | | | |
| Cuea «distrikt... CIS5,053- | TAS, 1O3i 13503 | 627.372 | 870,845 | 974,569 | 1,121,372
Skellefteå > 33,293 134,889 | 360,171 —586,556 | 812,790 | 1,021,368 | 1,341,049
Umeå 3 | UETSI270, | TY9,992] 5 -A78:5ASI TS Ag 1,07 3953 | 1,378,529 | 2,444,123
Gefle Dala och Mell. | | | | |
Norrlands distrikt] 37,949 62,246 | 158,287 | 255,314 | 356,369 | 413,204 770,758

Summa; 371,565

Ikexba MA

522,230 | 1,384,779 | 2,247,421 | 3,113,957 | 3,787,670 | 5,676,302

Beräknat virkesförråd och dess försäljningsvärde å samtliga

Areal
skogs-
Område 5
mark
hektar
Luleå distrikt ... 977,817
| Skellefteå = » i; EI 20
Umeå » KRO S250
Gefle Dala och Mell.
Norrlands distrikt! = 582,404 |
Summa] 2,902,696
Fab

Totalt virkesförråd 1 okubaN

för diameterklasserna

6—10 I11—15 16—20 | 21—25 | 26—30

| centimeter

I |

[1,050,575. 2,800,314) ee sog 6,305,092
1,151,7.77| 3,075,392/ 5,008,426] 6,940,170
985,690 2,020,072/ 4,261,542| 5,881,289

|

| |
955,289| 2,429,231| 3,918,304| 5,469,195
4,143,331 10,925,609/17,730,571 24,595,746|29,667,909|44,783,346|

7,056,074, 8,118,958
8,721,155 11,450,815
7,549,238/13,384,751

6,341,442/11,828,822

Det beräknade säljbara virkesförrådet och dess försäljningsvärde å samtliga

|

Areal för diameterklasserna
Värdeklass —- = - A
hektar |
I11—15 16—20 21—25 26—30 | 31-900
centimeter
TES Rh | 10,900 BTR ELENA RM LAN NNE rr 8,616
[RUSE OSE R STNENAR | 1,449,096 — | 1,513,068 | 8,320,002 | 11,579,420 |15,924,557
IIS SSE ATEN 427,500 | --93,896 | 1,867,741 | 3,617,949 | 4,737,458 | 7,310,164
rt AR st $69,300 | 2,464,737 | 5,475,207 7,640,2608 | 9,505,267 | 16,753,516
VISE ERA NS MAG Ear RAS —T45,900 [ur 657 ITAON ET 520;63Y0)- I TATASSAL 2 SA 3,820,594
Summal 2,902,696 | 3,215,782 | 10,382,653 | 21,692,677 | 28,047,869 |43,817,447

| & Eg TR 5 E ER
Säljbart virkesförråd Gkoibotas

pe? TT

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 125
värde för de siuttioen försöksskogarna, fördelade på områden.
meter Vämkesförrnå dets fösäljoinesvaärde, invkromor
T för diameterklasserna F
| pr är Jae Ö ST ; ST 4 pr
Summa | I1—15 16—20 21—25 26—30 31—22 Summa
hektar . hektar
Cen trm eter
4,126,034 | 30,6 2,543 89,991 | 1,140,484 | 2,529,594 | 3,663,440 | 7,426,052 | 55,0
4,250,823 | 51,1 21,426 | 252,094 | 1,386,198 | 3,378,513 | 5,887,078 | 10,915,309 | I31,0
6,333,324 | 54,9 | 134,444 | 1,146,924 | 3,283,155 | 6,263,924 | 4,855,034 || 25,683,481 | 223,0
| I
| 2,016,178 | 5352 191,882 734,645 | 1,643,342 | 2,315,610 | 5,088,679|| 9,974,158 | 253,0
| 16,732,359 | — | 350,295 |2,223,654 | 7,453,179 | 14,487,641 | 29,484,231 || 53,999,000 | —
kronoparker i Norrland och Dalarna, fördelade på områden.
meter Mif kestörra dets fömssaljningsvaärde i krom or
| för diameterklasserna
or Tr i Ä SE Ne i pr
Summa I1—15 16—20 21—25 26—30 31—2 Summa
hektar hektar
centimeter
20,9873,3L2| 30,6 18,412 651,553| 8,257,332| 18,314,767| 26,524,037|| 53,706,101] 55,0
1530:547,735] - Sr 182,950 | 2,152,512/11,836,372| 2$,$48,109) 50,182,6061 93,202,549| 131,0
1 34,683,182| 54,9 736,256 | 6,280,900117,979,542| 34,303,127' 81,350,623/1|140,650,448| 223,0
30,942,283 53,2 | 2,944,813 |11,274,597/25,220,370| 35,537,667 78.195,956|153,073,403] 25350

I[131,846,512| 45,1 | 3,882,431 '20,359,562/63,293,616 117,003,670 236,253,2221440,692,501| 152,0

kronoparker i Norrland och Dalarna, fördelade på fem värdeklasser.

meter Närkesförradets försaljningsvaärde

för diameterklasserna |

Summa SS 5 EA TR ENATOR R | Summa Er
hektar | 11—15 16—20 21—25 26—30 31—2 I hektar
kbm. kronor
kbm centimeter kronor
56,799)] — 5,4 TR | = = 70,085 SE 93,297| — 8,6
| 37,337,047| 25:7 == 163,545 11,408,211| 31,860,421| 53,922,453|| 97,354,630 67,8

I7,027,208] 43,2
41,838,995 48,2
| 10,296,379| 71,0

[107,156,428' 36,8

74,157,837| 17450
[205,635,853) 23750
| 63,450,884

10,360 | 2,188,799 9,504,179) 20,247,964| 42,206,535|
2,519,237 |12,692,983 30,624,150) 50,183,714 109,615,7690
1,352,834 | 5,314,235 11,757,076| 14,641,486 30,385,253

3,882,431 |20,359,562 63,293,616 117,003,670'236,253,2221'440,692,501| 152,0

126 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON. 4

Tab: VI
Den för närmaste 20 år beräknade avverkningen, som utgör 2,3 procent av det
meter= och

Säljbart virke vVOkmbnmmm

Areal
skogs- 1 diameterklasserna
Värdeklass = a a
mark | | | |
| II—15 | 16—20 | 21—25 | 260—30 31—2
hektar = | !
| | Cem e Fer
| | | | |
RER SN Re 10,900 | 2 il = — | 482 172
[IEEE SRA FEN | 1,449,996 LM = 41,600 | —-183,017 557,360
06 1 DRAR SARA SY RAR Seg | -427,500 | — | Has 36,179 | 142,124 292,407
INST SÅ del falega | 869,300 7394 | —54,754 152,806 | 380,211 837,676
Wikner ENA | 145,900 30330 EIS 1206 42,289 87,101 191,030
| Summa| 2,902,696 | —10,427 77.489 | 272,874 | 792,935 |I,878:0450
Ovanstående avverkning utgör i
I BSR or NERE Se — | — | — | — 1,0 | 2,0 |
JT Slsiisilalk sin viss is/v lsjnsalpinLpis a TAR Ed O,5 | 1,3 | 35
I [1 1 RE SENN ORSETS STE e == = O,4 I,o 3,0 | 4,0
[SVEA ST SR DAN. JAR — 0,3 | INO | 2,0 4,0 | 5,0
IV ERREE KASS RAN SA = | 0,45 | 1,0 | 2,0 | 4,0 | 5,0
1 medeltal av det | |
säljbara förrådet = O,323 0,75 | 1,26 2583 4,28
1 medeltal av det
totala förrådet — O,10 0,44 | För 2,68 3,02

II. Yttrande av Kungl. Domänstyrelsen 30 sept. 1913.

Till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Genom remiss den 21 sistlidne juli har domänstyrelsen anmodats skyndsamt avgiva ytt-
rande över ett av herrar Ernst Andersson och N. G. Ringstrand den 30 juni 1913 avgivet
utlåtande, innefattande på herr statsrådets uppdrag företagen utredning angående frågan om
den framtida afkastningen från statens skogar i Norrland och Dalarna,

Med remissaktens återställande får domänstyrelsen i anledning härav överlämna infordrat
yttrande, varvid styrelsen får meddela, att på grund av de efter sommarens semestertid hopade
löpande göromålen styrelsen icke kunnat för skyndsamt yttrande ingå i detaljerad granskning
av allt det material, som vid utredningen använts. Styrelsen har för den skull varit nödsakad
begränsa sitt yttrande att omfatta i huvudsak de skilda synpunkterna och metoderna för ut-
redningsarbetet samt dessas berättigande, varjämte styrelsen ansett sig böra uttala sin på för
handen varande förhållanden stödda åsikt om avkastningen under närmaste tiden framåt från
kronans skogar i Norrland och Dalarna.

Då av de kronans skogar i Norrland och I )Jalarna, vilkas avkastning tillföres statsverkets
skogsmedel, kronoparkerna, med en skogsareal vid 1910 års utgång av 2,902,696 hektar,
på grund av omfattning och läge hava den ojämförligt största betydelse för statshushåll-
ningen, har den av herrar Andersson och Ringstrand lämnade utredningen i första rummet
inriktats på dessa skogar, varefter med ledning av resultat, som därav kunnat vinnas, dragits
slutsatser, vidkommande de till en ytvidd av 325,228 har befintliga kronoöverloppsmarkerna
i de två nordligaste länen.

Virkesförrådet och dess värde.
I första hand innehåller ifrågavarande utlåtande en utredning angående det virkesförråd,
som finnes å kronoparkerna, jämte dessas värde. Fördenskull har för närmare undersökning

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 12

um

totala virkeskapitalet, eller 3,032,470 kubikmeter fördelade på de skilda dia-=

värdeklasserna.
-
Meter | Miotsta ende virkes forsaljnmmn esvande
| ; i diameterklasserna SN | | |
Summa | RNE | Summa |
pr | (EpE
och Åt | II—I15 | 16—20 21—25 26—30 31—2 | och |
medeltal | ST | centimeter medeltal | skr
| |
| | |
654 I 0,07 | = | = | = 701 464 1,165 | Oj
SOM |). 0354. | — | = | 57,041 477,906 | 1,887,286]| 2,422,233 | 1,66
AY7S281 | I | — 8,755 95,042 607,439 | 2,688,2611]] 2,399,497 | 5,6
1,432,839 | 1,65 | -7,558 | 126,930 | 612,482 | 2,007,349 | 5,480,788 | 8,235,107 | 9149
338,718 | 2,33 | 6,088 | 53142 | 235,141 55,659 | 1,519,263/|| 2,399,293 | 16,50
1 3,032,470 | 1,05 | 13,646 | 188,827 | 999,706 | 3,679,054 |10,576,062 || 15,457,295 | 5,34

procent av förrådet och dess värde:

1,2 | => == | == I,o 240 | 14:25

25 = | = | 0,5 | 1,3 3,5 255

2457 = | 0,4 | 5 310 | 4,0 | 352

33 0,3 | 1,0 2,0 410 5:0 | 430

353 0545 1,0 2,0 4,0 5:0 3:8
FE | |
I | I I

2,83 | | 0,35 0,93 1537 | 3214 | 4,47 | 3,52
|

2,30 |

använts indelningshandlingar för så många kronoparker, som ansetts erforderliga för att
genom sammanställning av det å ifrågavarande skogar befintliga virkesförråd samt dettas
värde sluta sig till totala förrådet och dess värde å samtliga kronoparker inom utrednings-
området. Då kronoparkernas taxering och indelning ansetts hafva fortgått tämligen jämn-
löpande i de olika delarna av Norrland och Dalarna, har vid utredningen hållits före, att en
undersökning av de kronoparker, för vilka styrelsen fastställt hushållningsplaner under åren
1901—1909, och vilka i utlåtandet benämnas försöksskogar, borde lämna ett för ändamålet
tillförlitligt resultat. De till en areal av 371,565 har skogsmark uppgående 71 st. försöks-
skogarna, motsvarande 12,7 2 av kronoparkernas samfällda skogsmarksareal, hafva förmenats
vara så belägna, att olika trakter skulle blifva i tillräcklig grad representerade.

Förenämnda s. k. försöksskogar hava jämlikt utredningen befunnits innehålla ett virkes-
förråd av träd från och med 6 cm. diameter vid brösthöjd av tillsammans 16,732,359 kbm.
fördelade i grovleksklasser om 5 cm. i varje. Detta virkesförråds värde på rot har beräknats
med ledning av de pris, som erhållits vid försäljning å auktion av virke å rot från samma
skogar under åren 1907—1911. Då emellertid de vid auktionerna erhållna pris för skilda
poster avgivits med gemensamt belopp för alla i försäljningsposten ingående träd, har det
erhållna enhetsvärdet per träd medelst en omständlig metod fördelats på de skilda diameter-
klasser, som ingått i försäljningen. Härvid har såsom grund för värdet tagits det pris, som
under ifrågavarande år erhållits f. o. b. vid export av förädlat virke utav skilda dimensioner.
Beräkningarna i detta avseende hava lämnat såsom resultat en serie värdetal, angivande,
neitovärdet å rot per kbm. försäljningsbart virke av varje diameterklass, och hava sådana
beräkningar utförts för var och en av de 71 s. k. försöksskogarna. Saluvärdet å dessa
virkesförråd har därefter beräknats diameterklassvis.

Sedan sålunda kubikmassan virke samt dettas värde å de sammanlagda s. k. försöks-
skogarna uträknats och redovisats i tab. III, har med stöd därav totala kubikmassan och
dess värde å samtliga kronoparker inom Norrland och Dalarna distriktsvis uträknats och an-
givits i tab. IV. Härav framgår att å berörda skogar skulle finnas ett totalt virkesförråd av

128 UTREDNING AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

Laos VII:

Från kronoparker å auktion försåld, växande skog åren 1907—1911;
i medeltal pr år.

Försäåld virkesmängd i kubikmeter

real för diameterklasserna | I För-
å Iskogsal I se | Ta SENT - ras] 'säljnings-
Område” | ARS 7 Te NR Summan val
mark | summa
(20 RS USER at |

ö fo 1—15|/16—20l21—25|26—30] 31—09

hektar | Bär > I kbm. | kronor

centimeter

Försöksskogarna: årlig afverkning: |

[INS farser 135,053 — | 77| 1,;250/ 9,801 30,809|] —41,937| 129,221
| Skellefteå'...:.. | 83,293| | 13 131|.-3,700 13,121 30,934| —47,899| 174,818
UMEA | 115,270 187 I>7 dYEO;2AS)T2,0TT 41,381/ 62,499| 355,786
NISEN SSG DD 37,949 | 73 1,162| 3,834| 6,620] 19,682| 31,371| 201,841
1 371,565 | 213 | 3,147]| 15,027| 42,453| 122,806| 183,706| 861,666

Samtliga kronoparkar: årlig avverkning:
| 2,246 |29,069/133,672/355,913/1,025,867/1,536,767

Denna avverkning motsvarar av totala virkesförrådet procent:

0,02 | 0,16 O;50, | 520 2,30 | 1,16 |

Föreslagen avverkning i procent av totala förrådet: |
S =

| Öjtor | 1Os44, |A IATA 2,68 3,92 253
131,846,512 kbm., motsvarande 45,1 kbm. per har skogsmark, med ett värde på rot av
440,692,501 kronor eller 152 kronor per har.

Det har ansetts, att de i tab. IV lämnade uppgifter angående virkesförråd och värde
å kronoparkerna inom skilda överjägmästaredistrikt visserligen vore av ganska stort in-
tresse, då såväl kubikmasse- som värdesiffror uppvisade olikheter, som karaktäriserade de
olika områdena, men kunde denna områdesfördelning icke anses vara tillfredsställande
såsom grund för en avverkningsberäkning, enär varje område i följd av sin utsträckning
från kusten upp till riksgränsen samt på grund av olikheten i de lokala trafikförhållan-
dena inom området inneslöte skogar med väsentligt olika avsättningslägen. Dessa för-
hållanden voro av mycket stor betydelse för bedömande av den avverkningsprocent, som
kunde och borde uttagas, helst som det hufvudsakligen berodde på avsättningsförhållandena,
från vilka diameterklasser avverkning kunde beräknas. Det hade för den skull ansetts nödigt
fördela skogarna efter deras avsättningsförhållanden, vilka förmenandes kunna få ett sant
uttryck i det pris, som för viss dimensionsklass betalats å resp. skogar.

I enlighet härmed ha skogarna, fördelats i 5 klasser och upptar tab. V sammanställning
därav. Under det att tab. IV utvisar det totala virkesförrådet från 6 cm. diameter vid bröst-
höjd, 131,846,512 kbm., har i tab. V upptagits allenast det virke, som med hänsyn till av-
sättningsförhållandena 3å skilda skogar ansetts säljbart. Virkesförrådet därav har beräknats
till 107,156,428 kbm., vilket belopp alltså innehade förenämnda rotvärde 440,692,501 kronor.
Medelvärdet å en kbm. säljbart virke vore sålunda 4,11 kronor.

I fråga om förenämnda tab. IV och V, vilka synas vara grundläggande för utredningen,
får styrelsen anföra följande.

Då tiden icke tillåtit att i detalj granska undersökningsmaterialet i dess helhet och det
sätt, varpå det använts, kan styrelsen ej bestämt uttala sig om tillförlitligheten av de med
ledning av nämnda material beräknade och i utlåtandet lämnade uppgifter i fråga om å krono-
parkerna beräknad befintlig kubikmassa virke och dennas fördelning i olika dimensions-
klasser. I det avgivna utlåtandet har erinrats om betydelsen för erhållande av ett någorlunda

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 129

tillförlitligt resultat, att olika trakter bliva i tillräcklig grad representerade genom undersök-
ningsmaterialet. Sedan vissa kontrollräkningar företagits, har ansetts att man kunde draga
den slutsats, att de 71 försöksskogarna vore i tillfredsställande grad representativa för samtliga
kronoparker inom de områden (distrikt), där de äro belägna.

Domänstyrelsen känner sig emellertid icke övertygad härom. Visserligen är, vid fråga om
ett visst distrikt med sträckning från kusten upp till riksgränsen, den linje, som utgöres av
skillnaden mellan kustlandet och lappmarken, ej i och för sig någon gräns, som avgjort be-
tecknar skillnaden mellan bättre och sämre skogsmarker eller skogsbestånd, men, då t. ex. i
Umeå distrikt avverkningen på grund av de bättre avsättningsförhållandena i kustlandet i
allmänhet bedrivits skarpare därstädes än i lappmarken, och då i den senare ännu finnas
betydande vidder så gott som orörda skogar, är givet att virkesförrådet, synnerligast av grov
skog, är avsevärt större i distriktets lappmarksskogar än i de skogar, som äro belägna i
kustlandet. I detta avseende erinras att kronoparkerna inom Västerbottens läns lappmarker
efter föregången avvittring avsatts jämförelsevis sent, i följd varav nämnvärda avverkningar
därstädes icke kommit att bedrivas förrän under senare delen av 1880-talet. Man är sålunda
berättigad fordra, att det undersökningsmateriel, varpå beräkningarna stödjas, skall i lika
grad representera det ena och det andra av berörda tvenne områden. Vid undersökning,
huru i detta avseende ställer sig i fråga om förenämnda Umeå distrikt, befinnes att kustlandet
med 99,064 har skogsmark eller 15,3 2; av distriktets totala kronoparksareal representeras
av 3,542 har s. k. försöksskogar eller 3 &Z av sammanlagda försöksskogarnas areal, medan
lappmarken med en areal av 537,393 har skogsmark eller 84,3 27 av totala kronoparksarealen
representeras av 111,728 har eller 97 2 av samfällda försöksskogarnas areal. Man har på
grund härav anledning antaga, att virkesförrådet i detta distrikt i dess helhet blivit upptaget
för högt. Synnerligast torde de grövre diameterklasserna vara för högt angivna. Att så är
fallet synes ock framgå av följande utav domänstyrelsen verkställda utredning i detta avseende.

Sedan på domänstyrelsens framställning särskilda medel anvisats att därmed bestrida kost-
nader för ett forcerat och mer systematiskt bedrivande av kronoparkernas i Norrland uppskatt-
ning, taxerades under sistlidet år i det närmaste samtliga kronoparker i Stensele revir i
Västerbottens läns lappmarker. Därvid uppskattades ock virkesförrådet å bland andra krono-
parkerna Kyrkberget och Jovan, vilka kronoparker äro upptagna bland nu förevarande s. k.
försöksskogar. Det har under sådana förhållanden varit av intresse att jämföra å ena sidan
de uppgifter angående beräknat virkesförråd m. m. å förenämnda skogar, som lämnats i det
avgivna utlåtandet och å andra sidan omförmälda uppskattnings resultat i samma avseenden.
Det har därvid befunnits, att det i utlåtandet beräknade och angivna virkesförråd är avse-
värt högre än det verkliga.

I det angivna utlåtandet är kubikmassan virke av träd från 6 cm. diameter vid brösthöjd
å kronoparken Kyrkberget beräknad till 601,028 kbm. Beräkningen är grundad på en
åren 1901—03 utförd taxering av förrådet över 20 cm. diameter vid brösthöjd, och har
virkesförrådet av mindre diameterklasser beräknats på grund av de utredandes erfarenhet
från andra skogar angående sådana klassers förekomst i förhållande till grövre skog. Vid
omförmälda nya taxering under år 1912 har befunnits, att förrådet av träd från 10 cm.
diameter vid brösthöjd utgör 440,317 kbm. Lägges till sistnämnda förråd den virkesmassa,
vartill diameterklassen 6—10 cm. beräknats i utlåtandet, eller 17,700 kbm., erhålles ett
totalt virkesförråd av 458,000 kbm., vilket med angiven areal skogsmark av 14,076 har mot-
svarar en kubikmassa virke av 32,3; kbm. per har, under det att det vid utredningen be-
räknade totala förrådet motsvarar en kubikmassa virke per har skogsmark av 43 kbm. Den
i utredningen beräknade kubikmassan överstiger alltså den verkliga massan med ej mindre
än c:a 31 2. Med all sannolikhet torde skillnaden vara ännu större, då det kan antagas,
att virkesförrådet för diameterklassen 6—10 cm. även är för högt beräknad, och i allt fall är
högre än förrådet av träd med 6—9 cm. diameter, med vilken diameterklass virkesmassa
det vid taxeringen funna förrådet skulle kompletteras.

I fråga om kronoparken Jovan anger utlåtandet ett virkesförråd av 50 kbm. per har, under
det att verkliga kubikmassan uppår till allenast 39 kbm. per har, alltså en felberäkning av
2824. Då ny uppskattning av skogsförrådet icke ägt rum å andra av de så kallade försöks-
skogarna än förenämnda inom Stensele revir belägna två kronoparker, har domänstyrelsen
på sätt som nu skett icke kunnat kontrollera övriga lämnade virkesuppgifter.

Resultatet av förenämnda under år 1912 utförda taxeringar av i det närmaste samtliga
kronoparker i nyssnämnda lappmarksrevir, Stensele, visar att å en sammanlagd areal av
107,561 har skogsmark finnes 3,947,143 kbm. virke av träd från och med 10 cm. vid
brösthöjd. Om kubikmassan av träd med 6—9 cm. diameter beräknas finnas i lika stor
mängd, som i utlåtandet uppgivits i fråga om dimensionsklassen 6—10 cm. på förenämnda

130

YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

Å rot försålt virke å kronoparker" och överlopps-

| H

Luleå distrikt Skellefteå distrikt Umeå distrikt | Mell. Norrlands distrikt

år JA | + | :

; | Kronor Kronor | Kronor | | Kronor &
KDE | pr. | kbm. ' r. | kbm. AR TN kb: ja rr.

Summa lg | Summa bn | Summa po |; Summa vo

| | | | | I

1909...| 261,960] 593,549| 2,26 | 393,135| 955,858 2,43 | 493,606 2,116,985) 4,28 | 339,500] 4,10]
1910...|. 510,761/1,521,938| 2,98 | 666,116/2,162,476| 3,25 | 587,084 2,367,084 4,03 | 306,319 1,538,9$7/ 4,70]
II911... 457,213/1,226,005 2,68 | 600,439/1,907,475| 3,17 | 534,965/2,036,369] 3,80 | 334,913 1,587,527 4,74)
1912... 417,388|1,183,965]| 2,83 | 598,859|2,839,824| 3,07 | 672,015/2,743,625| 4,08 | 280,777|1,410,311| 5,02]
| Summa 1,647,332/4,525,457| — 1|2,258,549/6,865,633| — 2,288,27019,264,663| — 1,261,512 5,829,889 4,62 |
Medeltal | | ;
prår 411,830/1,131,364] 2,74 | 504,637|1,716,408]| 3,04 | 572,068/2,316,141/4,05| 315,378/1,457,472| 4,62

+ Häri ingår vissa år även någon, ehuru knappt nämnvärd försäljning från utbrutna stocktångstskogar

två kronoparker eller 1,26 kbm. per har, motsvarande på hela ytvidden 135,526 kbm., skulle
alltså skogsmarksarealen 107,561 har innehålla en total virkesmassa av 4,082,669 kbm. eller
per har c:a 38 kbm.

Då känt är, att nu ifrågavarande skogar höra till de mera skogrika i Umeå distrikt, kan
styrelsen icke under några förhållanden gottaga den lämnade uppgiften, att samtliga krono-
parker i Umeå distrikt skulle innehålla en total kubikmassa virke av träd från och med
6 cm. diameter vid brösthöjd utav 54,9 kbm. per hektar skogsmark — lappsmarksskogarna
55,5 kbm. och kustlandsskogarna 52 kbm. — eller i medeltal cirka 44 27 mer än vad
som finnes per har å kronoparkerna i Stensele revir.

I fråga om det i utredningen beräknade värdet a befintligt virkesförråd får styrelsen
erinra följande.

Såsom grund för värdet har vid utredningen lagts det pris, som vid försäljning å auktion
under åren 1907— 1911 erhållits för därvid utbjudet virke från kronans skogar, och har det för
varje färsäljningspost erhållna pris per träd medelst en omständlig beräkningsmetod fördelats på
träd och kbm. i skilda dimensionsklasser. Dessa beräkningar ha lämnat till resultat bland
annat, att det beräknade säljbara virkesförrådet, 107,156,428 kbm., skulle hava ett värde på
rot av 440,692,501 kronor eller per kbm. virke 4,11 kronor (tab. V). Då denna kubikmassa
virke i sig innefattar träd av alla diameterklasser från och med 11 cm. vid brösthöjd, har
sedermera vid beräkning av det virkesbelopp och dess värde, som ansetts böra avverkas
under de närmaste 20 åren, uppställts tab. VI med angivande av de mängder virke av skilda
dimensionsklasser, som under sagda tid ansetts böra komma till avverkning. Värdet på detta
virke uppgår enligt sagda tabell i medeltal till 5,10 kronor per kbm.

Emot det använda förfarandet att såsom grund för virkets värde å rot lägga pris, som
erhållits vid de under resp. år hållna stora skogsauktionerna, erinras, att de vid dessa auktioner
utbjudna virkesposter i regel utgjorts av den bättre och grövre delen av det virke, som under
resp. år försålts. Virke av sämre beskaffenhet ävensom sådant av sämre träd har i allmänhet
och i stor omfattning sålts under hand, antingen genom infordrande av anbud eller i mindre
grad direkt. Dessutom ha mängder av virke av smärre träd, dugligt allenast till pappers-
masseved och propsvirke, försälts på flerårig avverkningsrätt.

De pris, som erhållits vid de i utlåtandet omförmälda skogsauktionerna, kan alltså icke
anses vara en rätt mätare å värdet av det virke — frånsett äldre torrskog, stubbvedd m. m, —
som sålts och säljes från kronoparkerna.

Under förutsättning, att man i likbet med vad varit fallet i förevarande utredningsut-
låtande, frånser från den stegring i virkesprisen, vilken för framtiden bör kunna påräknas,
torde medelpriset å det virke, som under Senare år å rot försålts från kronoparkerna inom
utredningsområdet, kunna angiva såväl det medelpris, som kan beräknas vid försäljning av
även kommande avverkningsbelopp från samma skogar, som ock värdet å försäljningsbart
virke å skogarna.

För utrönande av förenämnda medelpris av å rot sålt virke har styrelsen uppgjort följande
tablå över allt å rot sålt virke å kronoparker och överloppsmarker i Norrland och Dalarne
under åren 1909—1912.

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 134
marker i Norrland och Dalarna år 1909—1912.
kd | EN SURAry Ne CO SKA EA
Gäfle—Dala distrikt | STU m m a z å å |
| Kronoparker Al Kronoöverloppsmarker
Kronor | Kr Onor | Kronor | BALKAR Ono |
kbm. Kb fr RR SN a Sd jirssen 2 | kbm

oa pr : pr || | & I pr : pr

Summa ll | Summa kbm.| | Summa bra | | Summa DA

424,513 1,684,755 3,97 | 1,912,717 | 6,744,211 |3,53 LYSER 6,450,663) 3,58 || 114,423 | 293,548) 2,56
454,719|1,840,104 4,04 | 2,525,599 | 9,331,189 | 3,691|2,318,179| 8,807,128/ 380 || 207,420 | 524,061] 2,32
504,501/1,677,495) 3,32 | 2,432,031 | 3,434,871 | 3:47|12,279,999| 7,984,4621 3,50 | 152,032 | 450,409] 2,96
445,67211,767,866]| 3,96 | 2,414,711 8,945,591 | 3570|[2,292,700] 8,649,586]| 3,77 || 122,011 | 296,005]/ 2,42 |
1,829,405 6,970,220] — | 9,285,058 | 33,455,862 | = RR Rn SR | 595,886 |1,564,023] — |
457,351/1,767,553| 3.81 | 2,321,264 | 7,363,965 |3:60|2,172,293] 7,972,959| 3,67 | 148,971 | 391,005] 2,62 |

och kronodomänskogar.

Av sammanställningen framgår, att det virke, som från samtliga £kronoparker i Norrland
och Dalarne å rot försålts under åren 1909—1912 uppgått till en virkesmassa av i medeltal
årligen 2,172,293 kbm., som betingat ett medelförsäljningspris av 7,972,959 kronor eller per
kbm. virke 3,67 kronor. I förenämnda virkesmängd ingår dock ett ej obetydligt parti virke
av torr skog, stubbved m. m. Huru stort detta är, kan icke utan ett mycket betydande
arbete utredas. Styrelsen känner sig dock förvissad om att detsamma icke kan överstiga
10 Z av det sålda virket eller i runt tal 200,000 kbm. Att beakta är nämligen att en
del torr skog såsom till ved och kolning m. m. icke försålts å rot, utan först sedan den av-
verkats och tillretts genom skogsförvaltningens försorg. Nyssnämnt försäljningsvirke av torr
skog torde i medeltal hava betingat ett pris å rot av c:a 0,40 kronor per kbm. eller c:a
80,000 kronor. Det å rot sälda wvirket av växande skog från kronoparkerna utgör sålunda
i medeltal $er är under perioden 1909—1912 1,972,293 kom. med ett försäljningsvärde av
7,892,959 kronor eller per kbm, virke 4,00 kronor. I utredningen har däremot värdet å
rot av
medeltal 5,10 kronor, oberäknat eventuell värdestegring.

Tillväxten.

Vid beräknande av virkeskapitalets årliga tillväxt har i utredningen framhållits, att till-
växten visserligen icke vore direkt avgörande för huru stor avverkning, som borde uttagas,
eller av primär betydelse för avverkningsberäkningen, eftersom en skog, som på grund av hög
ålder eller. för stark slutenhet hade ringa tillväxt, ju borde avverkas i större grad än den
tillväxer, under det att i en kraftigt växande skog med abnormt ringa förråd åter borde av-
verkas mindre än tillväxten, på det att virkesförråd och avkastning därigenom skulle stiga.
Kännedomen om den nuvarande tillväxten hos skogen ansågs emellertid hava en mycket
beaktansvärd sekundär betydelse. Endast om nuvarande tillväxten vore känd, kunde man
nämligen beräkna, inom vilken tid ett normalt tillstånd hos skogsbestånden skulle komma
att uppnås. Då emellertid inga tillväxtundersökningar funnes för skogarna inom utrednings-
området, hade de sakkunniga varit hänvisade att på annat sätt söka erhålla den erforderliga
kännedomen om skogarnas ungefärliga produktion.

Under erinran att i en normal skog den årsavverkning, som bibehåller skogen i jämvikt,
ungefär motsvarar virkesförrådets kubikmassa dividerad med halva omloppstiden, dock utan
att i sådant avverkningsbelopp ingår gallringsavverkning utan allenast slutavverkningsbeloppet,
har föraverkningsbeloppet beräknats till 30 2; av slutavverkningen, då alla rimliga krav på
försiktighet i kalkylen ansetts vara tillgodosedda. Erfarenheten visade visserligen, att förav-
verkningarna vid ett fullständigt tillgodogörande av produktionsmöjligheterna uppginge till
minst 50 procent av hela avverkningen, men försiktigheten bjöde att nedsätta föravverknings-
beloppet rätt avsevärt, enär ett fullständigt tillvaratagande av gallringsvirke i nu ifrågavarande
skogar ännu på mycket lång tid icke vore möjligt.

Härefter har med anslutning till angivna förutsättning angående föravverkningarnas storlek
avverkningsprocenten å normala skogar vid olika omloppstider uträknats. På grund av den
kännedom de utredande ansett sig äga om ifrågavarande skogar hava de, med hänsyn till

det virke, som föreslagits till avverkning under närmaste 20 är, beräknats till i

132 YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

att kännedomen om tillväxten endast vore sekundär, och då syftet med utredningen allenast
vore en approximativ avverkningsberäkning för de närmaste 20 åren, sedermera efter vissa
jämförande beräkningar ansett sig kunna antaga tillväxtprocenten till i runt tal 1,3 24.

I anledning av vad sålunda anförts i fråga om skogarnas nuvarande tillväxt, får styrelsen
erinra följande.

Förutom andra rent subjektiva grunder för ett antagande, att tillväxtprocenten (i detta fall —
avverkningsprocenten) vore 1,3, har framhållits såsom en den mest inverkande faktor, att för-
avverkningarna ansetts kunna beräknas till minst 30 & av slutavverkningarna, I fråga
härom erinras emellertid att kronans skogar uti ifrågavarande delar av landet äro i mycket
betydande utsträckning genomgångna med avverkning synnerligast av timmerträd. De äro
dessutom, synnerligast i övre Norrland, på grund av klimat och jordmånsförhållandena av
naturen glesa och med jämförelsevis ringa stamantal per ytenhet. I följd av att bestånden
till så övervägande grad utgöres av gammal skog gör sig detta förhållande ännu mer
gällande, än vad eliest skulle vara fallet. I anledning härav samt då dessutom, såsom ock i
utlåtandet riktigt anmärkts, ett fullständigt tillvaratagande av gallringsvirket ännu på mycket
lång tid icke är möjligt från de i förhållande till enskildas skogar ogynnsamt belägna krono-
skogarna, torde det bestämda uttalandet, att föraverkningsbeloppet uppgår till minst 30 24 av
slutavverkningen, icke kunna godtagas beträffande utredningsområdets skogar i deras helhet.

Domänstyrelsen får härmed meddela en sammanställning av de resultat, som i avseende
på skogarnas tillväxt vunnits vid de här förut i annat sammanhang omnämnda, under sistlidet
år verkställda uppskattnings- och indelningsförrättningar i Stensele revir. Vid dessa förrätt-
ningar ha systematiska undersökningar gjorts för utrönande av skogarnas tillväxt, dock så

att varken de avsevärt skadade eller mer övermogna träden därvid medtagits. Tillväxten har

sålunda beräknats allenast för den utvecklingsbara eller i övrigt friskare delen av bestånden.

= — — :
Virkesförråd från och med 10 cm. vid brösthöjd Den friska och |

REL EE TA Fuse I Utvecklingsbarg

Å Utvecklingsbar Hårdare skadad dt s Sri

Kronopark = | och frisk och mer över- SA rel es VE RR | TS ER Sa
äldre skog mogen skog tillväxt i
kbm. | i | kbm. | kbm. Ar
I-BRONDHdeN:o..ccce a | 447,625 | 386.017 333,642 | 6,445 1,46 |
JÖUSPHergett.s..c | 127,7 10 47,483 175,199 | 1,409 | Tyrol]
JÖVan SLE BITA 459.516 147,719 607;235 I —7,673 CINGS7
Kyrkberget ...... 244,812 | 1O5,505 | 440,317 | 3,578, ren
Verkanliden ......| FS, SS | 8,631 | 225140 I 95 O,71
(GUNNANL ooo 1,392,681 475,923 1,868,604 17.413 Eos
Summaj 2,685,865 1,261,278 3,947,143 ur 33:0MS | 1,25 |

Undersökningarna hava således givit vid handen, att 68 2 av det friskaste och mest ut-
vecklingsbara skogsförrådet på nu ifrågavarande skogar med en sammanlagd areal av 107,561
har hava en tillväxtprocent av 1,25. Skulle tillväxten beräknas på hela förrådet således även
beträffande nu icke medräknade 32 24 skadad och övermogen skog, torde densamma icke
komma att uppgå till större belopp än omkring I 4 av hela förrådet.

De skogar inom utredningsområdet, vilka i stort sett kunna anses vara i avseende på till-
växten likställda med Stensele revirs skogar, torde utgöras av samtliga kronoparker i Lapp-
land, i Pajala revir i Norrbotten, i Hede revir av Härjedalen samt i Särna och Transtrands
revir av Dalarna, ävensom Älvdalens kronopark i Dalarna och Jämtland samt Hamra krono-
park i Dalarna. Dessa kronoparker hava en sammanlagd areal skogsmark av 1,994,803 har,
motsvarande omkring 68 2 av utredningsområdets samtliga kronoparker. Återstående FÖRA
parker i Norrland och Dalarna, tillsammans 921,152 har skogsmark eller omkring 32 9
av totala området, torde hava en medeltillväxt av högst 1,4 25. I betraktande av vad sålunda
anförts, anser sig domänstyrelsen kunna draga den slutsats, att medeltillväxten för samfällda
kronoparkerna i Norrland och Dalarna torde uppgå till 1,1 å 1,2 25 och icke under några
förhållanden kan sättas högre än vad i utlåtandet angivits, eller 1,3 2.

Allmänna synpunkter vid avverkningens beräkning.

Medelst tillämpande av samma tillvägagångssätt, som för utredning av det befintliga för-
rådet av virke kommit till användning, har i utlåtandets tab. VII med stöd av siffrorna för

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 133
avverkningen å de s. k. försöksskogarna beräknats den kubikmassa växande barrskog, som
under åren 1907—1911 avverkats å kronoparkerna, och utvisar denna beräkning, att den
årliga medelavverkningen skulle hava uppgått 1,536,767 kbm., motsvarande 1,16 27 av det
beräknade totala virkesförrådet. Då tillväxten beräknats till 1,3 procent, skulle den hittills
bedrivna årliga avverkningen ej obetydligt understiga den årliga tillväxten, ehuru skogarna
vore erkänt överåriga och därför allt för svagt växande. Sådant förhållande skulle hava den
ogynnsamma inverkan, att skogarna i stället för att föryngras och förbättras i genomsnitt
utvecklades i motsatt riktning, d. v. s. deras medelålder vore i stigande och deras produk-
tion i fallande.

Då en stor mängd stammar med synnerligt obetydlig tillväxt funnes, låge i sakens natur,
att en avverkning av de minst vegeterande träden icke borde nedsätta beståndens produktion,
helst som genom sådan avverkning de kvarstående träden finge bättre utrymme och alltså
kunde avsätta bättre tillväxt än förut. Det vore ifråga om ett bestånds produktion med rätt
stor visshet ådagalagt, att en minskning med 30 9 av slutenheten i ett fullslutet bestånd i
allmänhet icke medförde minskning i dess absoluta produktion, om ifrågavarande 30 4 av
massan uttoges av de sämst växande träden. För säkerhets skull har emellertid i utred-
ningen ansetts, att man borde nedbringa nu befintligt virkesförråd med allenast 20 2, vilka
ansåges fullständigt onödiga ur produktionssynpunkt. Skogarna skulle, sedan virkesförrådet
nedbragts till 8o & av det nuvarande, kunna fortfarande lämna samma virkesavkastning
som med nuvarande förråd.

Med hänsyn till vad sålunda i detta avseende anförts, har ansetts vara klokt att snarast
möjligt nedsätta förrådet till 80 2 av dess nuvarande belopp, och inrymmer utlåtandet förslag
om att denna minskning av förrådet borde ske under loppet av 20 år. Det skulle alltså
under närmaste 20 år uttagas dels 20 4 i kapitalminskning, dels 26 9 i tillväxt tillsammans
46 2 av det nuvarande förrådet eller 2,3 4 per år, varav kapitalminskning 1,0 4 och till-
växt J,3 2. Sedan skogarna under de närmaste 20 åren genomhuggits, varvid de träd uttagits,
som visade ringa tillväxtprocent, skulle enligt den förda diskussionen tillväxten utgöra 1,6 94
av förrådet. Å

Härefter har framlagts en plan för det nuvarande virkesförrådets realisation efter förenämnda
20 års förlopp. Det har därvid framhållits, att det i allmänhet icke kunde vara lönande att
hädanefter producera så grova träd, som de grövsta bland dem, som nu skördas i urskogarna,
då nämligen sågverksindustrien och trävarumarknaden erhållit stegrad förmåga att tillgodo-
göra klena dimensioner samt framtida behovet av grova dimensioner torde komma att under-
stiga den nuvarande tidens behov därav. Med beräkning att man emellertid allt fortfarande
behöver producera en del 3” x 9" plankor, vilka erhållas av träd, som lämna 10” å 11”
sågstockar, och att sådana träd böra uppdragas på de bättre markerna, under det att på de
sämre markerna hushållningen bör inriktas på producerande av timmer med 7", 8” å 9”
'toppdiameter jämte cellulosaved, har ansetts, att realisationen av det nu befintliga virkesför-
rådet bör bedrivas med sådan hastighet, att samtliga träd i detta förråd inom i medeltal 120
år från närvarande stund äro avverkade. Det kunde nämligen tagas för givet, att fram-
bringande av träd, som lämna planktimmer, kunde med vård och skötsel av bestånden ske
på 110 år. Beträffande den föreslagna realisationsavverkningens fördelning har ansetts lämpligt
föreslå, att den verkställes på sådant sätt, att det om 20 år befintliga skogskapitalet — d. v. s.
-:80 AZ av det nuvarande — minskas med I &Z om året under därefter följande 100 år.
Under sagda 100-års period skulle således årligen uttagas dels I 2 av kapitalet dels den
årliga tillväxten efter beräknade 1,6 2 å ej realiserat kapital. Virkesförrådet komme här-
igenom att för varje 20-års period avtaga och avverkningen som: en följd härav att nedgå.
Denna nedgång av avverkningen avsåge emellertid endast avverkningen i den mån, som den
utgjorde beskattning av det nuvarande virkesförrådet, men redan om 60 år kunde föravverk-
ningar uttagas av de nuvarande plantbestånden, varigenom ett väsentligt tillskott till före-
nämnda avverkning från och med denna tid kunde beräknas uppkomma. Detta tillskott bleve
större i den mån dels de unga beståndens virkesmassa ökades, dels nya bestånd uppnådde
den ålder, att föravverkningar började kunna uttagas i dem.

Någon anledning befara sådan minskning i avverkningsbeloppet, att menliga följder därav
kunde antagas uppkomma, förelåge alltså icke.

Med hänvisning till sålunda framställda allmänna synpunkter vid avverkningens beräk-
nande, får styrelsen anföra följande.

Då tillväxten beräknats till 1,3 25 samt jämlikt uppställningen i tab. VII, hittills varande
avverkning befunnits utgöra allenast 1,16 4 av förrådet, har uttalats att det avverknings-
belopp, som för närvarande tillgodogöres ur skogarna, sannolikt understiger tillväxten. Med
anledning härav får styrelsen erinra, att den angivna avverkningen utav 1,16 23 av det be-

134 YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

räknade virkesförrådet avser allenast det avverkningsbelopp från skogarna, som försålts å rot
å öppen auktion.

Utav här förut lämnad sammanställning framgår, att avverkningsbeloppet av å rot såld
skog från samtliga utredningsområdets kronoparker utgjort i medeltal under åren 1909—1912
2,172,293 kbm. virke. Härtill kommer virke som sålts, sedan det genom revirförvaltningen
upphuggits och framförts till lastageplats eller annan lämplig försäljningsort. Uti domän-
styrelsens avgivna berättelser angående skogsväsendet för resp. år är detta senare virke för-
delat dels på gagnvirke och wirke till sågning, dels på brännved och diverse samt virke till
kolning. Dessa försäljningars omfattning under åren 1909 — 1912 framgår av följande samman-
ställning.

| Försålt genom vederbörande skogsförvaltningar upphugget virke, kbm.
o | AE | - |
| Ar | (EES SR Brännved och Virke till Summa pr
FAS NNE k EEE diverse kolning kbm.
| ronans sågar |
TOO: SER SR 15 (O 5,622 | — 31,532 45,421 98,351 |
TOO SST SVE 30,633 3529 | 46,902 40,998 122,062004
TOTTA RR 45,127 250020 RO SI6S 34,317 149,670 — |
TORG RNE 59,035 40505 ESELS TORN EG 81030 176,886 |
Summa TROSA TS SD 201,215 | 178;766 | 546,96
I mn en > —
| 166,288 380,681
Medeltal pr år...| 41,572 kbm. 95,170 kbm. | 136,742 kbm.|

Grupperna brännved och kolningsvirke utgöras i huvudsak av virke utav torr skog och
lövträd, men ingå dock häri ganska avsevärda mängder virke av växande gallringsskog. Gagn-
virkesgrupperna upptaga virke av så gott som enbart växande skog, och utgöres kubikmassan
av sådant virke i medeltal under förenämnda år av 41,572 kbm. Då icke bestämt kan ut-
redas, huru stor del av virket i bränn- och kolningsvirkesgrupperna, som härrört från växande
skog, har i detta sammanhang allt virke till dessa grupper ansetts såsom varande av torr
skog. Jämlikt vad här förut anförts har e:a 200,000 kbm. av det å rot sålda virket beräknats
härröröra från torr skog. Årliga medelavverkningen under åren 1909—1912 av växande
skog, som försälts från kronoparkerna i Norrland och Dalarna, har således utgjort (1,972,293
+ 41,572 kbm, =) 2,013,865 kom. eller per har (2,902,696 har) 0,69 kom.

Förenämnda avverkningsbelopp utgör 1,5 24 utav hela det i utlåtandet, enligt domän-
styrelsens mening för högt beräknade nuvarande virkesförrådet från och med 6 em. vid bröst-
höjd, 131,846,512 kbm. I sagda årliga avverkning är dock icke medräknat beloppet av
den skog, som avverkats till utsyningsberättigade eller för diverse skogsväsendets ändamål.
Sådant virke kan beräknas årligen uppgå till ett belopp av c:a 60,000 kbm., varav ungefär
40 procent torde utgöras av virke från växande skog.

Härav framgår, att den avverkning, som för närvarande bedrives på kronoskogarna, icke
oväsentligt överstiger tillväxten. Domänstyrelsen, som varit härom medveten, har dock med
hänsyn till de stora mängderna överårig skog, som finnes särskilt i lappmarksskogarna;
ansett sådan avverkning vara riktig och nödvändig. Då emellertid det nuvarande virkes-
kapitalet härigenom minskas, har man på de skäl, som härnedan anföras, att förvänta en
period, varunder massavkastningen från samma skogar kommer att bliva mindre än för
närvarande,

Även om en minskning med 30 2 av slutenheten i ett fullslutet bestånd i allmänhet icke
medför minskning i dess absoluta produktion, om man uttager 30 24 av de sämst växande
träden, torde beträffande nu ifrågavarande skogar beaktas att allenast en mindre del av
desamma äro fullslutna. Tillväxten är sålunda i allmänhet icke nedsatt på grund av för stor
slutenhet, i följd varav man i stort sett icke kan förvänta, att bestånden skola lämna ökad
tillväxt genom i dem utförda gallringar. I bestånd, där slutenheten är för stark, böra gall-
ringar givetvis äga rum. Det är dock icke alltid säkert, att därvid kunna uttagas de sämst
växande träden. Ett minskande av förrådet med 20 & kan visserligen företagas inom vissa

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 135

delar av utredningsområdet, utan att produktionen därav sänkes, men sådant nedsättande av
förrådet kan enligt styrelsens mening absolut icke ske inom området i dess helhet utan att
avkastningen därigenom nedsättes under närmast följande tidsperiod. Man kan alltså icke
förvänta, att, sedan förrådet nedsatts till 80 25 av det nu befintliga, avkastningen fortfarande
skall kunna bliva lika stor som för närvarande eller med andra ord, att virkesförrådets till-
växtprocent i skogarna i deras helhet skall stiga från beräknade 1,3 till 1,6.

Det i utlåtandet gjorda beräknandet av virkesförrådets realisation och avverkningsbeloppets
uttagande under ytterligare 100 år efter de första 20 åren synes icke kunna tillmätas avsevärt
värde, då de avverkningar, som därunder böra komma till stånd, äro beroende på förhållanden,
vilka man nu knappast ens gissningsvis kan förutsäga.

Förslaget om hushållningens i norrlandsskogarna ordnande på basis av 120-årig omlopps-
tid för hela området grundas bland annat på de ofta upprepade spådomarna om de grövre
virkesdimensionernas nedgående i pris och dessas ej annat än i mindre omfattning behövlighet
för framtiden. Vid i allmänhet varje prisstegring å de smärre dimensionerna av sågat virke,
utan att priset å de grövre följt med i samma proportion, har framförts berörda förutsägelse, att
förutsättningar för produktion av grövre virke ej längre funnes. Emellertid hava i regel de grövre
dimensionerna efter hand följt med i den allmänna prisstegringen såsom t. ex. senast i år. Man kan
ej heller klaga på dåligt pris å det grövre virket, då för närvarande prisskillnaden mellan t. ex. 9”
och 8” bräder är c:a 35 kronor per std., under det att samma skillnad mellan 8” och 7”
bräder utgör c:a II kronor och mellan 7” och 6” c:a 8 kronor. Därtill kommer att pris-
skillnaden för olika dimensioner av hyvlat virke är en större i avseende på det grövre virket.
Högst betydligt inverkar ock i dessa avseenden den större procent bättre kvalitéer, som kan
uttagas ur en skog med jämförelsevis högre omloppstid. Härom kan man få en föreställning,
då man vet, att prisskillnaden mellan II och III furuplank för närvarande är c:a 58 kronor
per std., medan samma skillnad mellan III och IV icke är mer än c:a 18 kronor och mellan
IV och V c:a 28 kronor. Styrelsen får dock uttala att, även om en omloppstid av 120 år
måste anses vara för kort för skogshushållningen å utredningsområdets kronoparker såsom
helhet betraktade, är densamma helt visst tillräcklig och skälig beträffande ett flertal parker.
För andra skogar däremot måste den av flera orsaker bestämmas längre, ehuru den givetvis
icke får sättas så hög, att på grund av beståndens stigande ålder massa- och värdetillväxt-
procenterna hastigare avtaga.

Specifik avverkningsberäkning för de närmaste 20 åren.

Jämlikt förut omförmält förslag har avverkningsbeloppet under närmaste 20 år ansetts böra
årligen uppgå till 2,3 2 av nuvarande totala virkesförråd. I utredningen har nu framställts
förslag, huru detta avverkningsbelopp lämpligen borde fördelas på de olika värde- och
diameterklasser, som angivits i tab. V. Genom förbättrade kommunikationsleder — dels
järnvägar dels flottleder — ävensom på grund av att industrien fått ökad utveckling och
därvid även kunnat konsumera virke av klenare dimensioner, varå förr icke funnits efter-
frågan, hade skänkts ökade värden åt skogarna. Dessa orsaker till den prisstegring, som
hittills ägt rum, kunde sägas fortfarande vara verksamma. För de redan nu välbelägna
skogarna kunde givetvis prisstegring icke förväntas i samma proportion som för de i för-
hållandena till kommunikationsleder sämre belägna skogarna. Det vore under sådana för-
hållanden icke klokt att för den närmaste tiden anlita skogskapitalet i skogar med dåligt
avsättningsläge efter samma norm, som beträffande skogar med goda avsättningsförhållanden.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, har vid avgivande av förslag till avverkningens
beräknande utgåtts ifrån att större avverkning bör företagas i de skogar, som hava bästa av-
sättningsförhållanden och mindre i sämre belägna skogar. Då vidare virke av de klenaste
dimensionerna i de flesta skogar för närvarande alldeles saknade saluvärde, har förutsatts
att dessa dimensioner icke alls skulle anlitas. De medelgrova dimensionerna, träd med
16—25 cm. diameter vid brösthöjd, skulle vidare komma att anlitas relativt svagt, varemot
träd med en diameter vid brösthöjd, av 31 cm. och däröver skulle anlitas hårt av flera skäl,
såsom att de uppnått sådan grovlek, att maximipris för dem redan betalades, att de hölle de
mått man med skogsproduktionen borde avse att nå, att deras tillväxtprocent vore betydligt
sämre än de klenare trädens samt att deras värdetillväxt ännu mera deciderat avtagit.

I enlighet med angivna principer har uppställts en norm, i enlighet med vilken de sär-
skilda, i tab. V upptagna värde- och diameterklassernas förråd av säljbart virke borde avver-
kas. Under 20-årsperioden skulle i enlighet härmed årligen avverkas följande procent av
det beräknade säljbara virkets skilda dimensionsklasser.

II—15- cm. 16—20 cm. 21—25 cm. 26—30 cm. 31— cm. Medeltal

; ; ET
0,325 2 0,73 20 1,26 20 2,83 2 28 AK 2,83 2

136 YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

Medeltalet 2.83 procent av det säljbara förrådet motsvarade den avverkning av 2,3 proegnar
utav Zotala förrådet, som ansetts böra årligen uttagas under 20-års perioden.

Såsom jämförelse härmed har ävenledes uträknats de procenttal, enligt vilka avverknin-
garna i medeltal uttagits under åren 1907—1911, och har konstaterats dessas i allmänhet
proportionella överensstämmelse med förenämnda procenter.

Avverkningsbelopp av de olika värdeklassernas och dessas diameterklasser samt värdet härå
har vidare uträknats. Under de närmaste 20 åren skulle i enlighet härmed årligen avverkas
2,3 2 av totala kubikmassan, motsvarande 3,032,470 kbm., och skulle detta virkesbelopp
hava ett värde å rot av 15,457,295 kronor.

Man kan visserligen medge, att de principer, som i utlåtandet angivits för avverkningens
gång, äro teoretiskt riktiga med hänsyn till möjligheten att med bästa gynnsamma ekono-
miska resultat tillgodogöra sig det tillgängliga virkeskapitalet. Skulle emellertid förslaget
följas i verkligheten, torde man dock för framtiden ernå ett allt annat än tillfredsställande
resultat. Genom avverkningens bedrivande i huvudsak efter angivna normer komme man
icke att kunna uttaga just de förråd, som lämna minsta tillväxt, utan skulle man angripa de
bestånd, som hade större utvecklingsmöjlighet. Det är förnämligast de skogar, som äro
sämst belägna, vilka avsätta minsta tillväxt, då de nämligen hittills endast i obetydlig grad
varit föremål för avverkning. Ur finansiell synpunkt kan synas riktigt att tillsvidare mera
spara dessa skogar, och dess hårdare anlita de övriga. Härigenom komme emellertid att
vid den första 20-års periodens slut kvarstå relativt stora mängder med mer övermogna och
obetydligt växande träd, i följd varav det resultat man väntat, och som särskilt framhållits i
utlåtandet, nämligen att medeltillväxten skall komma att avsevärt ökas, icke vunnes. Visser-
ligen anger sammanställningen, att avverkning av virke utav grövre dimensionsklasser bör
ske i jämförelsevis stor omfattning även på de sämre belägna skogarna, men anser styrelsen
dock att detta i förslaget icke i tillräcklig grad beaktats. Det synes vara teoretiskt riktigare
att större procent av det grövre virket avverkas i sistberörda trakter, än vad föreslagits, samt
mindre procent sådant virke å de bättre belägna skogarna, där förrådet av grovt virke är
jämförelsevis ringa och säkerligen avsevärt mindre än vad i utredningen beräknats, samt i
övrigt betydligt livskraftigare.

Den förnämsta orsaken till att avverkning från stora delar av de norrländska kronosko-
garna icke kan äga rum med ekonomisk vinst ligger, såsom känt är, däruti att flottningen
av virket från ifrågavarande skogar blir för dyr. För att avhjälpa berörda olägenhet erfordras
såväl att redan befintliga flottleder på ett ändamålsenligare sätt regleras, som ock att, där
så erfordras, nya leder inrättas. Då dessa anordningar betinga stora kostnader, måste man
tillse, att de nyreglerade flottlederna tillföras flottgods i sådan mängd, att ej blott räntor på
anläggningskapital kunna bliva betäckta samt amortering av detsamma kan ske utan tidsut-
dräkt, utan ock att jämväl arbetet med virkets framflottning må bliva billig. Ett förbiseende
av de första omständigheterna härav skulle hava till följd, att kapitalet växte med oguldna
räntor, 1 anledning varav svårigheterna att framdeles, innan flottledsbyggnaderna i större eller
mindre grad bleve odugliga, kunna amortera kostnaderna bleve betydande. Så snart anlägg-
ningskapitalet amorterats därigenom, att flottleden under första åren av dess tillvaro tillförts
fullt ut så mycket virke, som den lämpligen kan emottaga, varvid detta under första åren
tillförda virke gärna bör vara av mera värdefullt slag, kan i regel framflottas virke av mindre
värdefull beskaffenhet med ekonomiskt gynnsamt resultat. I allmänhet äro de skogar, som
nu avses, så belägna, att i huvudsak ensamt de skola betala kostnaderna för de nyinrättade
flottlederna. Det finnes sålunda intet skäl att uppskjuta anlitandet av dessa skogars virkes-
förråd i tanke på att flottningskostnaderna framdeles skola bliva billigare genom att bygg-
nadskostnaderna i resp. flottleder skola 'amorteras av andra. Kronan är i dessa fall oftast
enda eller åtminstone största intressent för flottningens ordnande på billigaste och bästa sätt.
Sedan således byggnadskostnaderna amorterats medelst påförande av avgälder på därför bä-
rigt flottgods, bör turen komma till de mindre värdefulla virkesslagen och torde man kunna
förutse att värdet på sådant virke under tiden ökats.

I fråga om det gjorda uttalandet, att avverkning av det smärre virket scke alls borde äga
rum under 20-års perioden samt att de medelgrova diameterklasserna 16—25 cm. vid bröst-
höjd borde anlitas relativt svagt, får styrelsen erinra följande.

Med hänsyn till att flottleder och andra kommunikationsleder först på senare år ordnats
i den omfattning och på sådant sätt, att möjlighet beretts till ekonomiskt tillvaratagande av
virkesförrådets mindre dimensionsklasser, ävensom att industriverk med användning och be-
hov av mindre virkesslag kommit till stånd inom en större del av utredningsområdet likale-
des först under senare åren, ha avverkningarna flerstädes där förut måst begränsas att om-
fatta i huvudsak grövre och för sågverksindustrien användbart virke. Beståndsvårdens och

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 37

skogstoryngringens krav ha härigenom icke kunnat i tillräcklig grad tillgodoses. Under så-
dana förhållanden är det av allra största behov, att avverkningarna nu, sedan omförmälda
gynnsammare läge mångenstädes inträtt, i större grad än under föregående tider inriktas på
föryngrings- och rensningshuggningar, och måste härvid i särskilt hög grad virkesförrådets
mindre dimensionsklasser anlitas. Den ökning i avverkningsbeloppen, som tvivelsutan år
efter år kan och bör ske, måste därför till stor del läggas på dessa mindre klasser.

Det gjorda uttalandet att avverkningarna även hittills i allmänhet fördelats enligt de grun-
der, som i utlåtandet förordats, är så tillvida felaktigt, att beräkningen i detta avseende är
grundad allenast på den virkesmassa, som försålts å rot och å auktion. Såsom här förut
anmärkts, har emellertid huvudsaken av det mindre virket försålts under hand, antingen å
rot eller ock sedan det genom resp. revirförvaltningars försorg upphuggits och i vissa fall
på ett eller annat sätt beretts. Med inräkning av dessa senast omnämnda tvenne grupper
avverkat virke skulle de i utlåtandets tab. VII angivna mängder av virke utav mindre di-
mensioner visa sig vara mycket avsevärt större.

Domänstyrelsen anser sig emellertid i fråga om senast berörda förhållande böra uttala, att
det icke är möjligt att för ungefärligt iakttagande i framtiden på förhand uppgöra en beräk-
ning över huru det virkesbelopp, som under närmaste 20 år bör komma till avverkning, skall
fördelas på de skilda dimensionsklasserna. Vid avverkningsbeloppens uttagande ur skogarna
måste nämligen i varje särskilt fall tagas hänsyn dels till beståndsvårdens fordringar samt
föreliggande behov av avverkning för erhållande av föryngring och för försumpad eller dege-
nererad marks försättande i bättre skick, dels till möjligheten under skilda tider av avsätt-
ning utav ena eller andra slaget av virke,

Beräkningen i utlåtandets tab. VI, utvisande att det till årlig avverkning under närmaste
20 år föreslagna virkesbeloppet 3,032,470 kbm. bör hava ett försäljningsvärde å rot av
15,457,295 kronor, eller 5,10 kronor per kbm. virke, kan av förenämnda skäl icke anses
vila på riktiga grunder. Det har i det föregående angivits, att det virkesbelopp av växande
skog, som under åren 1909—1912 sålts å rot från kronoparkerna inom Norrland och Da-
larna, betingat ett medelpris av 4,00 kronor per kbm. Frånses den stegring i virkesprisen,
som med tämligen stor visshet torde kunna vara att förvänta, är styrelsen av den bestämda
mening, att det virke av växande barrskog, som bör avverkas under närmaste 20 år, icke
kan vid försäljning å rot betinga högre pris per kbm. än sistnämnda siffra angivit. Tvärt-
om måste detta medelpris under samma förutsättning antagas bliva lägre, enär, såsom fram-
hållits, kommande ökning i avverkningsbeloppet i huvudsak måste hämtas från de mindre
värdefulla dimensionsklassernas förråd. E

I fråga om kronoöverlopbsmarkerna med en areal skogsmark av sammanlagt 325,228 har
vid 1910 års slut, har i det avgivna utlåtandet beräknats, att därifrån skulle kunna årligen
avverkas en virkesmängd, som 3 rot hade ett värde av 277,584 kronor. Därvid har förut-
satts att dessa skogar kunde till sin avkastningsförmåga anses jämförliga med de kronoparker
inom varje distrikt, som tillhörde den lägsta där förekommande värdeklassen.

Från kronoöverloppsmarkerna har under gångna år så gott som allt virke försålts å rot.
Medelavverkningen från desamma under åren 1909—1912 har jämlikt här förut lämnad sam-
manställning utgjort 148,971 kbm. virke, och har detta virkesbelopp betingat en försäljnings-
summa av sammanlagt 391,005 kronor eller 2,62 kronor per kbm. Då c:a 5 24 härutav
torde hava utgjorts av virke utav torr skog med ett ungefärligt försäljningspris av 40 öre
per kbm., beräknas avverkningsbeloppet av växande skog från samma skogar till c:a 141,500
kbm. med ett försäljningsvärde av c:a 388,000 kronor eller per kbm. virke 2,74 kronor.
Domänstyrelsen har anledning antaga att omförmält avverkningsbelopp, motsvarande 0,43 kbm.
virke per har skogsmark, icke blott fortfarande kan uttagas från dessa skogar, utan ock så
småningom kan ökas.

Inkomster genom försälining av vindfälld och torr skog samt lövskog,
ävensom genom arrenden m. m.

Ehuru berättigade anmärkningar synas kunna göras emot vissa delar av vad utlåtandet
innehåller i fråga om sättet för beräknande av värdet utav det virke, som anses kunna till-
varatagas av torr och vindfälld skog samt lövskog, anser sig styrelsen ej hava något att er-
inra emot den beräknade storleken av det värdebelopp, 100,000 kronor, som antagits kunna
årligen inflyta genom försäljning härav, så mycket mindre som styrelsen håller före att för-
säljningsmedlen av torr skog i medeltal under senare åren uppgått till avsevärt högre belopp.
Styrelsen vill dock framhålla. att berörda belopp bör avse försäljningssumman av allenast
äldre torr skog samt av lövskog. Skog, som vindfälles eller avtorkar härefter, måste anses
vara inräknad i den beräknade avkastningen utav växande skog.

10. Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1914.

138 YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

Ett till 100,000 kronor beräknat belopp för till statsverket ingående arrenden av smärre
lägenheter m. m. å kronoskogar samt för diverse inkomster anser styrelsen vara skäligt,

Samtliga årliga inkomsterna från kronoskogarna i Norrland och Dalarna har i föreya-
rande utlåtande sålunda beräknats till 15,934,879 kronor för år under närmaste 20 år.

Från de sålunda beräknade bruttoinkomsterna skulle avgå alla kostnader, som äro förenade
med skogens värd och förvaltning.

Rörande sistnämnda kostnader redogöres i utlåtandet för de belopp, vartill desamma upp-
gått under åren 1909—1911, i medeltal per år 1,921,661 kronor. Därjämte framhålles att
vissa utgiftsposter borde särskilt beaktas, emedan de framför andra torde röna inflytande av
en ökad avverkning. Dessa poster, vilkas utgiftssummor för åren 1909—1911 angivits, vore
utsyning, skogsodling, skatter och onera, för distriktet gemensamma utgifter (innefattande
aflöning och expenser m. m, till vederbörande överjägmästare), förvaltning och bevakning
samt skogsindelning. Summan härav uppginge för resp. år till 1,224,267, 1,272,421 samt
1,365,967 kronor. Om det ock vore förenat med vissa svårigheter att exakt kunna angiva,
huru mycket dessa poster komme att höjas under de närmaste åren, så kunde dock vissa
synpunkter och ungefärliga beräkningar i dessa avseenden framläggas, men, då statistiskt
material icke funnits tillgängligt, hade beräkningarna i ej ringa grad måst grundas på de
utredandes subjektiva uppfattning om föreliggande frågor.

Sedan varje av förenämnda utgiftsposter varit föremål för diskussion, hade ansetts, att
desamma borde beräknas till följande årliga belopp under närmaste 20 år.

ULSY DATA OR AN FN SpA RE es ee Re RASER 200,000 kronor, under år 1911 78,480 kronor
SKOSSOMI DIF st byte bf ker spisen AN a 325,000 >» » SÖNER 75,942 »
SKANE FOChN ÖDE Te mr sms ss ra sele Ar 500,000 — » ? » 1» -331,583 2
för distriktens gemensamma utgifter ...... 125,000 =» » » » 37,576 »
förvaltning, och! Devakninp oo s.ssscesr. 1,300,000 = >» » » >» 775,066 »
SKORSMGSlNIN 0 (54 scn se pe sales ba Seele 75,000 » » än 17,320 2
Summa 2,525,000 kronor 1,365,967 kronor

Då beräkningarna av inkomsterna gjorts under förutsättning av virkets försäljning på ro ,
ha kostnaderna för virkets avverkning eller förädling genom skogsförvaltningen icke uppta-
gits. Övriga icke särskilt upptagna utgiftsposter — under år I911 uppgående till ett belopp
av 366,767 kronor — har ansetts skäligt höja till 975,000 kronor, på det att detsamma
även måtte kunna inrymma möjligen tillkommande oförutsedda utgifter. Samtliga kogtnader
för kronoskogarnas i Norrland och Dalarna förvaltning skulle alltså, under förutsättning att
allt virke såldes å rot, komma att uppgå till 3,500,000 kronor.

I fråga om vad utlåtandet innehåller rörande utgifter får styrelsen anföra följande,

Under förutsättning att avverkningarna skulle höjas i den grad, att bruttoinkomsten öka-
des från c:a 9,200,000 till c:a 16,000,000 kronor, är givet att utgifterna för skogarnas för-
valtning och vård komme att i deras helhet mycket stegras,

Med ökad avverkning följer såsom given följd att kostnaderna för skogsodling och mark-
vård måste ökas. Särskilt blir detta fallet, om de ökade avverkningsbeloppen komma att
till huvudsakligaste delen utgöras av rensningsvirke och skog, som uttages genom föryng-
ringshuggningar. Styrelsen har här förut erinrat, att den ökning av storleken i hittills av-
verkade belopp, som skäligen kan äga rum, måste i huvudsak hämtas av smärre virke, som
för rensning av gamla avverkningstrakter samt för degenererade markers sättande i bättre
skick bör avverkas. Förutom att kostnaderna för sådant virkes utsyning måste bliva större
per kbm. än för utsyning av jämförelsevis grövre virke, medför avverkningen av detta slags
virke stora kostnader för de avverkade trakternas återförsättande i skogbärande skick. Ut-
gifter för skogsodling och markvård hava under de gångna åren företagits i allenast mindre
omfattning, särskilt i övre Norrland, förnämligast beroende därpå att avsättning för smärre
virke icke förrän under senare åren funnits i sistomförmälda trakter. Avverkningarna hava
sålunda icke kunnat bedrivas på sådant sätt, att skogsodlingsåtgärder i större omfattning
kunnat ske. Man har varit begränsad till att på så sätt ordna avverkningarna, att naturlig
föryngring i möjligast största grad kunnat påräknas. Inom Norr- och Västerbottens län
har praktiskt taget efterfrågan på mindre virke såsom pappersmassevirke m. m. icke före-
funnits förrän under senaste 3 år. De avverkningstrakter, som under dessa år genomgåtts
med rensningsavverkningar för tillgodogörande av omförmält virkesslag äro nu färdiga att
till väsentlig del föryngras genom skogsodling eller andra lämpliga åtgärder, såsom dikning
m. m. Nya liknande trakter i stor utsträckning komma årligen till, allt ställande stora krav
på tillgång av medel för berörda arbeten. I vilken utsträckning kostnaderna för skogsod-
ling m, m. behöva ökas, kan icke med något anspråk på tillförlitlighet uppges för en

-

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 39

period av 20 år framåt, ej ens för halva denna tid. Allt för många härpå inverkande fak-
torer, som nu icke kunna förutses eller beräknas, göra sig härvid gällande. Utvecklingen
av skogshushållningen i nu ifrågav arande orter måste gå gradvis framåt år efter år, och lika
litet som avverkningsbeloppen på en gång kunna i betydande grad höjas över de nuvarande,
lika litet erfordras ett hastigt, betydande höjande av utgifterna.

Under anförda förhållanden förmenar domänstyrelsen det vara meningslöst att söka be-
räkna de årliga kostnaderna för var och en av de skilda utgiftsposterna under närmaste
20 år.

Styrelsen anser sig dock böra något behandla det i utlåtandet framställda förslaget om
kronoskogarnas i Norrland och Dalarna taxering och uppskattning.

Det har anmärkts, att möjligheten för staten att föra en fullt medveten skogspolitik förut-
satte, att skogarna vore kända till virkeskapitalets sammansättning och avkastningsförmåga,
samt att såväl de siffror, vilka framkomme vid för detta ändamål gjorda undersökningar, som
ock de virkesbelopp, som avverkades ur de undersökta skogarna, bleve statistiskt behandlade
i rediga sammanställningar. Särskilt hade bristen på uppgifter angående skogarnas tillväxt
vållat vid utredningen stora svårigheter vid fullgörande av uppdraget. För att så snart som
möjligt avhjälpa de påstådda bristerna i dessa avseenden har ansetts lämpligt föreslå en
inventering av varje förvaltningsområdes (revirs) skogstillgång gemensamt genom områdets
taxering till en ringa arealprocent, växlande emellan !/, å I. I samband därmed skulle
dessutom utföras en rationell tillväxtundersökning och värdering av förrådet. Jämsides med
denna s. k. inventering av befintligt virkesförråd borde fullständiga skogsindelningar utföras
å de revir, som hade ett bättre avsättningsläge. Efter förloppet av tio år borde alla skogar
vara undersökta efter den ena eller andra metoden, varefter de fullständiga indelningarna
borde fullföljas. Till dessa undersökningsarbeten har föreslagits att staten borde anslå ett
årligt belopp av 75,000 kronor under närmaste 20 år.

Önskvärdheten av att fullständig kännedom om skogarnas virkesförråd och avkastnings-
förmåga vinnes ju förr dess hellre kan icke förnekas, och har styrelsen särskilt beaktat
dessa frågor, i det att styrelsen under sistlidet år vidtagit åtgärder för de ännu ej uppskat-
tade skogarnas taxering på fullt enhetligt sätt och i betydligt större omfattning än förut,
Av brist på förrättningsmän har sådan uppskattning förut icke kunnat ske i den utsträck-
ning, som varit önsklig.

De under år 1913 utgående kostnaderna för skogsindelning i Norrland och Dalarna be-
räknas komma att i likhet med under sistlidet år uppgå till minst 100,000 kronor. Att
nedsätta kostnaderna härför till 75,000 kronor, såsom föreslagits, kan styrelsen icke tillstyrka.

Det väckta förslaget att i första hand taxera kronoskogarna till så låg procent som !/,
å I torde i detta sammanhang icke behöva upptagas till bemötande, men får styrelsen uttala
såsom sin mening, att kostnaderna för sådan taxering, beräknad till 400,000 kronor, icke
komme att motsvaras av därmed vunnet gagn. Med det forcerade skogsindelningsarbete,
som sedan förlidet år är påbörjat, är i övrigt sådan interimistisk uppskattning obehövlig.

Av en sammanfattning utav de erinringar, domänstyrelsen funnit sig föranlåten framställa
emot de i förevarande utlåtande gjorda beräkningar och uttalanden, framgår i huvudsak
följande.

1). Det undersökningsmaterial, på vilket de gjorda beräkningarna stödja sig i fråga om
kronoparkernas i Norrland och Dalarna nuvarande virkesförråd och dettas värde, är ej ut-
valt på sådant sätt, att de med hänsyn till klimat och läge olika skogsområdena därigenom
blivit i förhållande till deras resp. omfattning i erforderlig grad representerade.

2). Det virkesförråd av växande skog, som beräknats finnas å kronoparkerna, är för högt
uppskattat. Exempelvis har befunnits att virkesförrådet beräknats å kronoparken Kyrkberget
i Stensele revir minst 3127 och å kronoparken Jovan i samma revir minst 2894 högre än
det förråd, som verkligen finnes å samma skogar, samt att kubikmassans virke å samtliga
kronoparker i Umeå distrikt beräknats till c:a 447 högre belopp per har skogsmark än det
virkesförråd per har skogsmark, som i medeltal finns å samtliga inom Stensele revir belägna
kronoparker, ehuru sistnämnda skogar måste räknas till de mera virkesrika inom distriktet.

3). Såsom grund för beräkningen av värdet å befintligt virke har lagts det pris, som
under åren 1907—1911 erhållits vid f-rsäljning å auktion av virke å rot från de s. k. för-
söksskogarna, ehuru huvudsakligaste delen av det klenare och mindre värdefulla virket icke
sålts å berörda auktioner utan under hand. I följd härav har virkesförrådets värde beräk-
nats för högt.

4). Medelvärdet av det virke, som ansetts böra avverkas under närmaste 20 år, har be-

140 YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

räknats till $,10 kronor per kbm. Om — såsom förutsatts — hänsyn icke tages till den all-
männa stegring i virkesprisen på världsmarknaden, vilken man för framtiden torde kunna
påräkna, kan emellertid ifrågavarande medelvärde icke komma att uppgå till högre belopp
per kbm. än /Aögst det medelpris, som erhållits vid de under senare åren gjorda försäljningar
av det virke utav växande skog, som under samma år avverkats från kronoparkerna och
försålts å rot. Då sistnämnt medelpris uppgått till 4.— kronor per kbm. virke, överstiger
sålunda det i utlåtandet beräknade- medelvärdet per kbm. virke, avsett till försäljning under
närmaste 20 år, eller 5,10 kronor, förstnämnt pris med c:a 2774. I utredningen har näm-
ligen beräknats, att den ökning i avverkningsbeloppet, som ansetts kunna under närmaste
20 år äga rum, skulle i huvudsak uttagas av virkesförrådets grövre dimensionsklasser, då i
stället, såsom styrelsen här förut motiverat, denna ökning måste ske genom avverkning av
förnämligast de mindre dimensionsklassernas förråd.

5). Det i utlåtandet gjorda antagandet, att tillväxtprocenten för utredningsområdets krono-
parker vore i runt tal 1,3, torde böra på så sätt korrigeras, att tillväxtprocenten kan beräk-
nas uppgå till 1,1 å 1,2.

6): Uttalandet, att den avverkning, som för närvarande äger rum å utredningsområdets
erkänt överåriga och svagt växande skogar, sannolikt understiger tillväxten, finner icke stöd
i verkligheten, enär medelavverkningsbeloppet av växande skog från samtliga områdets kro-
noparker utgjort under åren 1909—1912 minst I,; procent av samma skogars totala virkes-
förråd, ehuru detta senare beräknats till det i utlåtandet angivna, enligt styrelsens mening
avsevärt för höga belopp.

7). Därest det nuvarande virkesförrådet å kronoskogarna i Norrland och Dalarna min-
skades under de närmaste 20 åren på sådant sätt, att därefter funnes allenast 809 av det
nuvarande, kan på grund av skogarnas beskaffenhet sistnämnda virkesförråd icke, såsom de
utredande antagit, lämna samma avkastning i massa, som erhålles av det nuvarande virkes-
förrådet.

8). Det i utlåtandet gjorda förslaget i fråga om huru de framtida avverkningsbeloppen
lämpligen böra fördelas å virkesförrådets skilda dimensionsklasser har icke tagit nödig hän-
syn till beståndsvårdens och skogsföryngringens krav, samt synes i Övrigt tyda på bristande
kännedom om rådande förhållanden beträffande skogsskötseln å ifrågavarande statens skogar.
Det fällda uttalandet, att avverkningarna å kronans skogar inom området även hittills i all-
mänhet fördelats enligt angivna principer, är byggt på felaktig grund, då såsom utrednings-
material i detta hänseende använts en sammanställning över allenast sådant virke, som be-
räknats hava sålts å rot och å auktion, under det att, såsom styrelsen här förut anmärkt,
det mindre värdefulla virket till större delen icke försålts å auktion utan under hand.

Beräkningarna om värdet å kommande års avverkningar äro alltså stödda på även i detta
avseende felaktiga grunder.

9). Ehuru de utgifter, som beräknats belöpa på sådana kronans skogar i Norrland och
Dalarna, vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel, i medeltal under åren 1909—
1912 utgjort 22 2 av de bruttoinkomster, som i medeltal under samma år härflutit från
berörda skogar, och ehuru större intensitet i skogsskötseln åa ifrågavarande skogar givetvis
är att förvänta på grund av de ökade möjligheterna att vinna av sättning för virke av mindre
dimensioner, för Vil utgiftsprocentens storlek av bruttoinkomsten måste bliva proportionsvis
större, har det utgiftsbelopp, som i utlåtandet beräknats vara erforderligt för att avvinna
skogarna en årlig bruttoavkastning av 15,934,879 kronor, icke ansetts böra sättas högre än
till 3,500,000 kronor per år, eller ej fullt 2225 av beräknade bruttoinkomsten.

10). Den i utlåtandet beräknade årliga nettoinkomsten, 12,434,879 kronor — vilken
med C:a Hl överstiger den behållning i skogsmedel, som i medeltal under senast gångna
fyra år belöpt å de kronans skogar i Norrland och Dalarna, vilkas avkastning tillföres stats-
verkets skogsmedel — har i utredningen beräknats kunna omedelbart utgå under de när-
maste 20 åren, ehuru känt är, att även en stor del av det virkesbelopp, som för närvarande
utbjudes till försäljning från kronans skogar i ifrågavarande landsdelar, ej sällan endast med
svårighet finner avsättning till skäliga pris. Ett omedelbart ökande av avverkningarna i den
omfattning, som ifrågasatts, skulle under sådana förhållanden helt säkert medföra, antingen
att en stor del av det utbjudna virket icke funne köpare, eller ock att detsamma måste
säljas till underpris.

Sedan Domänstyrelsen sålunda granskat de uti nu ifrågavarande utlåtande gjorda beräk-
ningar angående den avkastning, som anses komma att för framtiden inflyta från de i Norr-
and och Dalarna belägna statens skogar och därvid i ett flertal fall visat, att de framlagda

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 141

beräkningarna äro uppgjorda på sådant sätt, att det resultat, utredningen givit, icke kan
anses vara grundat på tillförlitligt underlag, torde det tillkomma styrelsen att i korthet
framlägga: de synpunkter, vilka enligt styrelsens mening äro i förevarande avseenden av-
görande.

En beräkning av den framtida värdeavkastningen från en skogsegendom, som under längre
tidsperiod varit föremål för ordnad hushållning, och om vilkens virkesförråd och tillväxt
man genom noggranna undersökningar har full kännedom, torde, ehuru erbjudande vissa
svårigheter med hänsyn till en del oberäkneliga faktorer såsom prisfluktuationer å olika slag
av virke m. m., kunna med tämligen gott resultat uppgöras. Svårare, för att icke säga
omöjligt, är att med anspråk på ungefärlig tillförlitlighet uppgöra en beräkning av förenämnt
slag i fråga om skogar, vilka på grund av för handen varande förhållanden allenast till
mindre del varit föremål för ordnad hushållning, och vilkas virkesförråd och tillväxt, knap-
past ens ytvidd, äro helt kända. Då dessutom möjligheterna till avsättning av skogspro-
dukter från samma skogar ännu äro i stora delar av området mycket begränsade, ehuru de-
samma årligen beaktansvärt ökas, torde inses de betydande svårigheter, som äro förbundna
med försök till utredning av värdet å den avkastning, som kan förväntas komma att härefter
inflyta från statens skogar i Norrland och Dalarna.

De, vilka erhållit herr statsrådets uppdrag att utreda frågan, hava emellertid ansett sig
"kunna utan tvekan angiva den nettoinkomst, staten framdeles bör hava från de egentliga
statsskogarna, kronoparker och överloppsmarker, i Norrland och Dalarna och därvid uttala
att berörda inkomst, 12,434,879 kronor per år, vilken med c:a 57 procent överstiger den
hittills från samma skogar inflytande beräknade behållningen, bör kunna omedelbart påräknas
under närmaste 20 år. De hava emellertid i sistberört hänseende förbisett, att statens sko-
gar i Norrland och Dalarna lämna sådan stor del av den för landets träförädlande industrier
behövliga råvaran, att en avsevärdare minskning eller ökning av den virkesmängd, som från
dessa skogar avverkas och utbjudes till försäljning, har det största inflytande på de pris,
som för varan kan betingas. Då staten ännu icke direkt säljer sina skogars avkastning på
världsmarknaden, är det pris staten kan erhålla för virket, i stort sett beroende på efter-
frågan å virke inom det egna landet. De i Norrland och Dalarna belägna större träindustri-
verken kunna i många fall fylla en betydande del av sina behov utav råvara från egna
skogar. Där sådant förhållande emellertid icke äger rum, t. ex. i allmänhet inom övre
Norrland, är dock industriens behov av virke från statens eller andras skogar begränsat, i
följd varav ett plötsligt avsevärt ökande utav den till försäljning utbjudna virkesmassan skulle,
då behov av sådan ökad virkesmängd icke förefunnes, förorsaka antingen prisfall, eller ock
att en betydande del av det utbjudna virket icke funne köpare. Då tillgången på arbets-
krafter inom ifrågavarande orter är begränsad, skulle ock ett omedelbart, mera betydande
ökande av avverkningsbeloppen verka därhän, att arbetslönerna komma att uppdrivas utöver
de normala, i följd varav omkostnaderna för virkets avverkning cch utdrivning i betydande
grad stegras samt virkets nettovärde å rot minskas. Ett gradvis årligt ökande av de virkes-
mängder, som avses för försäljning från kronans skogar, komme däremot att med visshet
skapa nya industrianläggningar eller verka till de befintligas utvidgning, utan att prisrubb-
ning, på grund av att produktionen överstege konsumtionen, behövde befaras.

Domänstyrelsen kan, med hänsyn till vad angivits, icke tillstyrka ett hastigt, avsevärdare
ökande av avverkningen från berörda skogar utöver den, som under senare åren därå ägt
rum. Då emellertid skogarna till mycket stor del upptagas av överåriga bestånd samt nya
möjligheter för tillgodogörande av det mindre rensningsvirket alltjämt vunnits, anser styrelsen
dock, att ett fortgående ökande av försäljningsvirkets mängd bör ske, i följd varav inkoms-
terna böra årligen stiga. Enär de avverkningar, som nu äga rum i kronoparkerna, överstiga
skogarnas tillväxt, måste ökade avverkningar under en viss tidsperiod framåt helt naturligt
framdeles följas av en period med sänkta avverkningsbelopp, till dess nya, från ungdomen
skötta bestånd, som avsätta högre tillväxt än de nuvarande, åter kunna bringa avkastningen
att höjas till det med hänsyn till klimat och markförhållanden normala.

Nu 3 kronoparkerna befintligt virkesförråd av växande barrträd från 6 cm. diameter vid
brösthöjd borde kunna, i anslutning till vad styrelsen anfört vid behandling av föreliggande
utredning i vad det rör virkesförrådet, beräknas till följande belopp.

; Hektar skogsmark S:ma kbm.
Fälleå distrikt; läppmarken —.............seosooosö0 590,584 å 24 kbm. per har = 14,174,016
KrSHAN GC a Gresse 204:103: 3 AR >» » = 13,027,179

Transport 985,347 har 27,201,195

142 YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

Hektar skogsmark S:ma kbm.

Transport 985,347 har 27,201,195

Skellefteå distrikt, lappmarken ;..........sssssse-0s 444,999 å 40 kbm. per har = 17,799,960
RUStlATIAe Le oe aan er dal 266,309 » 38 >» » > = IO,LEIOHAR

Umea” distrikt, "lappmarken" ou... s.r sr SAN 537,303 > 43 > > bo =23OOEKR
Kustlanderss stt Sya se a 99,064 » 38 >» FÖR EE INNOSSO

M. Norrlands distrikt......... RE ALS ERE Fa FOSS AE AA 228,964 3 £- MALE Sö0:G4L
Gäfle-Dala SRA IN(JINB ER, SAN 355879 RR Pt EPS
Summa 2,915,955 har 112,883,882

motsvarande 39 kbm. per har.

De under åren 1909—1912 företagna avverkningarna inom utredningsområdets kronoparker
ha i medeltal per år uppgått till följande belopp:

MIrkevförsält jå STO saras SrErne synns te SAN SSA adsl 2,172,293 kbm.
» Snap UPP BUS D EL fe rdeje FIS TIL SARK IE ANAR TSAR dras 130,742 >»
till utsyningsberättigade och för diverse ändamål avverkat ............ 60,000 =»

Summa 2,369,035 kbm.
av vilket virkesbelopp c:a 331,000 kbm. anses härröra av torr skog.

Totala avverkade virkesmassan av växande skog ä kronoparkerna har alltså uppgått till
c:a 2,038,035 kbm. årligen i medeltal under ären 1909—1912, eller 1,82, av det virkesför-
råd, som enligt förestående sammanställning beräknats finnas å samma skogar. Ifrågavarande
avverkning motsvarar 0,70 kbm. per har skogsmark.

Med hänsyn till skogarnas inom större delarna av Norrland och Dalarna överåriga be-
skaffenhet är domänstyrelsen av den mening, att avverkningsbeloppet bör år efter år höjas
utöver det nuvarande, så att det efter en lämplig övergångstid uppgår till ej mindre än
2,570 av befintligt förråd, eller c:a 2,822,200 kbm. virke av växande skog, motsvarande 0,97
kbm. per har.

I anslutning till vad styrelsen här förut anfört i fråga om det värde å kommande avverk-
"ningar, som i utlåtandet beräknats, anser styrelsen, att värdet å rot av förenämnda virkes-
belopp, om en antaglig prisstegring frånses, icke kan sättas högre än det, vartill under åren
1909—1912 från kronoparkerna avverkat virke av växande skog vid försäljning å rot i me-
deltal uppgått, eller 4 kronor per kbm., motsvarande en summa av I1I1,288,800 kronor.

Förutom förenämnda 2,915,955 har kronoparker utgöras utredningsområdets skogar, vilkas
avkastning tillföres statsverkets skogsmedel, av kronoöverloppsmarker med areal skogsmark

VI UNO TI ATS KUGA S AY oj sb rd TINA SGT KET BRASAN INSE TRANS ÄRR Rn Sa rag 319,939 har
samt utbrutna stockfångstskogar, SN ATCA ESKO GSIDANE AVES bg sk nse core rosen ra 47,9360 >»

Hit höra ock en del oavvittrade marker inom Norrbottens och Västerbottens län, vilka
dock icke äro till arealen skogsmark kända. Dessa såväl som ock de inom området belägna
skogar, som tillhöra kronans utarrenderade jordbruksdomäner, lämna emellertid icke nämn-
värdare avkastning av skogsförsäljningsmedel.

Såsom framgår av här förut lämnade redogörelse angående avverkningar under åren
1909—1912, ha i medeltal under sagda år avverkats å kronoöverloppsmarkerna c:a 141,500
kbm. virke av växande skog, motsvarande 0,43 kbm. per har skogsmark med ett försäljnings-
värde på rot av i medeltal 2,74 kronor per kbm. Med hänsyn till att dessa marker i huvud-
sak äro sämre belägna i avseende på möjlighet att därifrån avsätta mindre värdefulla virkes-
dimensioner, ha avverkningarna å desamma varit begränsade till allenast grövre, ofta över-
moget virke. Då emellertid numera flottningsförhållandena även i fråga om dessa skogar
utvecklats, har avverkning av smärre virkessortiment såsom pappersmasseved m. m. från
vissa delar av överloppsmarkerna kunnat äga rum, och torde utvecklingen i detta avseende
verka, att en allt större virkesmängd av sistnämnt slag kan avverkas. Värdet å rot av
sådant virke kan visserligen icke uppgå till rotvärdet av det virke, som hittills avverkats,
men då stegring i detta senare värde torde med hänsyn till de bättre avsättningsförhållan-
dena kunna påräknas, anser styrelsen, att värdet å det virke av växande skog, som kan
komma att avverkas från kronoöverloppsmarkerna, bör kunna beräknas till det, som i medel-
tal under de fyra sista åren erhållits vid försäljning å rot av växande skog från samma
skogar, eller 2,74 kronor per kbm.

Domänstyrelsen har beräknat att avverkningsbeloppet från kronoöverloppsmarkerna bör

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 143

lämpligen höjas, så att det uppgår till o,;o kbm. per har eller 159,970 kbm., vilka skulle be-
tinga ett försäljningspris på rot av 438,300 kronor.

De utbrutna stockfängstskogar, som här förut till arealen angivits, komma på grund av
mellan kronan och vederbörande stockfångstinnehavare träffade överenskommelser att inom
närmaste år helt överlämnas till kronan. En areal skogsmark av 6,171 har, belägen inom
Kalix revir av Norrbottens län, har redan under 1912 avträtts av stockfångstinnehavaren,
ehuru denna skog icke ingått bland förestående redogörelse för kronoparker, då samtliga
arealuppgifter i domänstyrelsens nu förevarande utredning hänföra sig till arealfördelningen
vid 1911 års utgång. De övriga stockfångstskogarna äro belägna dels i Skellefteå distrikt
med en areal skogsmark av 18,285 har, dels i Umeå distrikt med en areal av 23,479 har,
och överlämnas desamma definitivt till kronan, de förstnämnda år 1918, de sistnämnda år
1916. Redan nu äger dock kronan tillgodogöra sig träd, som icke uppnå en diameter vid
brösthöjd av, växlande för skilda skogar, 26 å 30 cm. Avkastningen från dessa skogar
under närmaste tiden framåt kommer i huvudsak att utgöras av mindre rensningsvirke till
pappersmasseved m, m. Den ärliga medelaverkningen torde icke kunna skattas högre än
till c:a 0,20 kom. per har, eller 9,587 köom., vilket virke med hänsyn till dess beskaffenhet
och skogarnas belägenhet beräknas hava ett värde å rot av 3,o0 kronor per kom. eller sam-
manlagt 28,800 kronor.

Förutom den avkastning av växande skog, vilken sålunda beräknats från samtliga nu be-
rörda kronans skogar i Norrland och Dalarna, kan såsom i det föregående antytts, även
ledes avverkas rätt avsevärda mängder virke av dels torr skog och äldre affallsvirke, dels
lövskog.

Domänstyrelsen har beräknat, att i medeltal under åren 1909—1912 sådant virke avver-
kats från skogarna till ett belopp av c:a 302,600 kbm. med ett värde å rot av c:a I11,500
kronor. Styrelsen anser, att med den ökade möjlighet att avsätta kol och lövved, som er-
hållits genom förbättrade kommunikationer, förnämligast järnvägarna, detta avkastningsbelopp
bör kunna inom några år uppgå till minst 150,000 kronor.

ÅArrendemedel och diverse inkomster, som under senare år i medeltal uppgått till c:a 100,000
kronor torde i nu ifrågavarande beräkning böra bibehållas vid denna summa, ehuru det bör
kunna förutses ökning även häruti.

Här nedan lämnas ett sammandrag över förestående beräknade bruttoinkomster per år i
skogsförsäljningsmedel och arrenden m. m. från sådana kronans skogar i Norrland och Da-
larna, vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel.

fn | |

| | Skogsförsäljningsmedel | Arrende- Inkomster

| | Areal | medel och| Summa per har

i | skogsmark |2V torrskoglav växande | diverse | inkomster | Skogs-

| och lövved | barrskog |inkomster : mark |

har | | kronor

| I kronor kronor kronor kronor

| | | |

SS KEENAN 2,915,955 | 11,288,800 | 11,288,800 35870

[kronoöverloppsmarker 319,939 438,300 | | 438,300 | 1,37 |

lutbrutna stockfångst- | | | |

MESKO ATA rss es sd 47,936 | 28,800 | 28,800 0,60

samtliga skogar ...... == | | I50,000 | 100,000 250,000 —
Summa] 3,283,830 | 11,755,900 | 150,000 | 100,000 | 12,005,900 3,65

11,905,900

Från det angiva inkomstbeloppet skola avgå samtliga omkostnader för skogarnas skötsel
och vård eller de s. k. driftskostnaderna. Dessa kostnader under de senaste fyra åren hava
för de i Norrland och Dalarna belägna kronans skogar, vilkas avkastning tillföres statsverkets
skogsmedel, beräknats uppgå tilli nedanstående sammanställning (se sid. 144) angivna belopp,
och framgå därav ävenledes å samma år belöpande bruttoinkomster samt överskott, sedan ut-
gifterna fråndragits bruttoinkomsterna.

Utgifterna utgöra 22 27 av bruttoinkomsterna.

Då avverkningarna föreslås skola höjas, så att bruttoinkomsterna komma att stiga från
medeltalet av samma inkomster under de senaste 4 åren, 9,117,880 kronor, till 12,005,900
kronor, måste ock utgifterna ökas. På grund av att de ökade avverkningarna i betydande
grad böra uttagas genom föryngrings- och rensningshuggningar, erfordras proportionsvis ökade

1.44 YTTRANDE AV KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN.

År (Pratt Utgifter | Överskott
inkomster |

| 1909 7,208,900 | 1,849,729 | 5,359,171
1910 10,069,624 | 1,823,063 | 8,246,561 |

I911 | 9,216,903 | 2,092,253 | 7,124,648

1912 9,976,095 | 2,302,000 | 7,674,095
Summa | 36,471,522 | 8,067,047 |28,404,475 |

Medeltal pr! alcs.s. secs) 9, II/,SSONK20T0N/O20L 7, LOI, IIS
| Medeltal pr har skogs- ; |
| MATKare son AE: 2,77 0,61 | 2,16 |

kostnader än hittills för de avverkade markernas skötsel och vård. Styrelsen anser, att om-
kostnaderna för kronoskogarnas 1 Norrland och Dalarna förvaltning och vård böra beräknas
till c:a 3,001,000 kronor.

Då bruttoinkomsterna äro beräknade under förutsättning, att avverkningsbeloppen säljas å
rot, d. v. s. med avverknings- och transportkostnader fråndragna, äro sådana kostnader icke
medräknade i sistnämnt utgiftsbelopp. Den ökade inkomst, som kan tillföras statsverket
därigenom, att viss del av avverkningsbeloppet upphugges och i större eller mindre grad
tillredes genom skogsförvaltningen, innan det försäljes, är alltså här icke beräknad.

Bland utgifterna äro ej heller inräknade kostnader för skogsstatens bestyr med vare sig
andra allmänna skogar eller enskildas skogar inom utredningsområdet, således ej hela det
till skogsstatens personal utgående belopp i löner och arvvoden, utan avse utgifterna allenast
de omkostnader, som kunna beräknas härröra från förvaltning och vård av förberörda statens
skogar, vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel.

Sedan de beräknade omkostnaderna, 3,001,000 kronor, fråndragits angivna bruttoinkomster,
12,005,900 kronor, uppgår det beräknade årliga överskottet till 9,004,900 kronor eller en
höjning utöver medeltalet för överskott under åren 1909—1912 av 26,7 procent.

Domänstyrelsen har här förut uttalat, att en betydande höjning av de avverkningsbelopp
från kronans skogar, som skola försäljas, icke kan på grund av ett flertal omständigheter
omedelbart äga rum, utan erfördras viss övergångstid, varunder årlig stegring — låt vara
med undantag för inträffande tid av lågkonjunktur — i avverkningsbeloppens storlek kan
ske, och efter vilkens förlopp inkomsterna kunna tänkas uppgå till härovan beräknade belopp,

De sammanlagda virkesbelopp, styrelsen förmenar böra kunna årligen avverkas framdeles
utgöra:

av växande skog från kronoparkerna
» överloppsmarkerna >»
» stockfångstskogarna »

c:a 2,822,200 kbm.
159,900 2
90-500 -2

2,991,600 kbm.
416,000 =»

av torr skog

3,407,600 kbm.
I medeltal under åren 1902— 1914 ha avverkats
av växande skog, från kronoparkerna (inklu-

sive stockfångstskogar) 2,038,000 kbm.

fran FOverloppsmarker i ös OAa ed TR I €.8 TT 2,179,500 kbm.
DV NOPE SKOG ömtstetaleitejateta sine 5) SLA a, bd SA SER SETS slöaa ba sa Ds vara 302,600 >»
Summa =2,481,100 kbm.

Skillnaden mellan den påräknade framtida avverkningen och den hittills varande utgör alltså
i det närmaste 1,000,000 kbm. virke. Styrelsen anser, att en ökning av c:a 1,000,000 kbm.
utöver nu skeende avverkningar bör utan menliga följder i avseende på prissänkning m. m, kunna
försigå under en tid av 5 år, motsvarande en höjning av c:a 200,000 kbm. i medeltal pr år,

Det beräknade avverkningsbeloppet torde kunna i medeltal uttagas under närmaste 20 år
efter förenämnd övergångstid. .

Då man måste anse, att virkesprisen, oavsett tillfälliga fluktuationer, dock i stort sett likasom
hitintills fortfarande måste komma att undergå stegring, bör en motsvarande höjning i de av
domänstyrelsen härovan beräknade inkomstbelopp från statsskogarna i Norrland och Dalarna
för de närmaste 25 åren vara att emotse.

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 143

IV. Förnyat yttrande av Nils G. Ringstrand och Ernst Andersson,

Till första försvarsberedningen,

Sedan vi den 30 sistlidne juni avgivit utlåtande på grund af oss lämnat uppdrag att söka
utreda statsskogarnas i Norrland och Dalarna avkastningsförmåga, har herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet häröver infordrat kungl. domänstyrelsens yttrande. Detta, som
är dagtecknat den 30 sistlidne september, har därefter blivit till oss överlämnat för de ut-
talanden, som domänstyrelsens mot vår utredning gjorda anmärkningar kunde föranleda, och
få vi med den överlämnade handlingens återställande i anledning härav äran anföra följande:

Af domänstyrelsens skrivelse framgår, att de anmärkningar, som styrelsen haft att mot
vårt uttalande framställa, i främsta rummet rikta sig mot vår utredning rörande kronoparkerna.
I huvudsak avse de att visa,

att det av oss angivna virkesförrådet och dess värde äro för högt upptagna;

att detsamma även är förhållandet med avverkningsbeloppets värde

samt att avverkningsbeloppet ej kan uttagas enligt de af oss föreslagna grunder.

Vidkommande då först sättet för virkesförrådets beräknande hafva vi därvid ej så förfarit,
som domänstyrelsen dels under rubriken >»Virkesförrådet och dess värde» dels i sammanfatt-
ningen av sina erinringar påstår. Vi hava nämligen ej »använt indelningshandlingar för så
många kronoparker, som ansetts erforderliga», utan vi hava använt indelningshandlingarna
till alla de kronoparker, för vilka hushållningsplaner fastställts, sedan styrelsen utfärdade
cirkuläret av den 28 maj 1902, som innehåller de före cirkuläret av den 15 maj 1912 senast
lämnade föreskrifter rörande skogars indelning till ordnad timmerblädning. Då, såsom vi
framhållit, de taxeringsarbeten, för vilka senast lämnade föreskrifter legat till grund, kunde
antagas vara noggrannare utförda och även mera svarande mot tidens fordringar, än vad som
kunde beräknas vara fallet med tidigare verkställda, så hava vi, så vitt vi kunna förstå,
begagnat oss av det bästa material, som domänstyrelsens arkiv i sig innesluter. Skulle det-
samma, såsom domänstyrelsen nu själv söker visa, ej vara tillförlitligt, så är detta ett fel,
som visserligen ej kan tillvitas oss, men så mycket märkligare måste vi då finna styrelsens
avstyrkande av vårt förslag att genom en enkel inventering förskaffa staten en tillförlitlig känne-
dom om den nu ifrågavarande delen av dess tillgångar, en fråga, vartill vi i det följande
få tillfälle att återkomma.

Emellertid har domänstyrelsens bevisföring ej kunnat övertyga oss om att det av oss an-
givna virkesförrådet verkligen är för högt beräknat. Den omständigheten, att överensstäm-
melse ej uppnåtts vid tvenne, vid olika tillfällen verkställda taxeringar av två kronoparker i
Stensele revir med en sammanlagd areal skogsmark av 45,267 har, och att den senaste av
dessa taxeringar visar ett lägre resultat än den 10 år äldre, kan ej utgöra ett fullgiltigt bevis
för att förhållandet är detsamma beträffande de i vårt undersökningsmaterial ingående 69
övriga skogarna med en areal produktiv mark av 326,298 har. Med lika stort skäl skulle vi
kunna säga, att, sedan det genom generaldirektör Fredenbergs uppsatts i junihäftet af skogs-
vårdsföreningens tidskrift blivit känt, att virkesförrådet å Hamra kronopark med en areal
produktiv mark av 25,668 har är 109 kbm. pr har, det i vår utredning angivna virkesför-
rådet i Mellersta Norrlands och Gäfle—Dala distrikt, 53,2 kbm. pr har, är för lågt. Det
skulle ligga något berättigat i domänstyrelsens anmärkning, om vi grundat vår utredning på
endast ett fåtal skogar, som alla varit belägna i Stensele revir. Uttryckligen hava vi dock
framhållit, att avsikten med den utredning, som anförtrotts oss, ej kunnat vara annan än den
att vinna en summarisk kännedom om utredningsområdets avkastningsförmåga och ej en,
som hänför sig till särskilda revir eller distrikt och än mindre till särskilda skogar. Och
ehuru vi hava uträknat siffror för de olika distrikten, hava vi dock ej ansett dem var för
sig så säkra, att vi på dem skulle kunnat grunda beräkningar rörande distriktens avkast-
ningsförmåga.

Det bör i övrigt vara tämligen visst, att, om av de 71 grundsiffrorna, som representera
12,5 2, av alla kronoparkernas inom området areal, någon eller några skulle vara för låga,
detta neutraliseras därigenom, att andra antagligen äro för höga. Sedan vi på av oss angivet
sätt prövat materialet, hava vi därför vågat att på detsamma grunda slutgiltiga siffror för
hela området.

Detta material, som är hämtat ur domänstyrelsens arkiv, lämnar emellertid även tillfälle
till kontroll av domänstyrelsens påstående, att Stenseleskogarna höra till de mera virkesrika
i Umeå distrikt.

Jämför man nämligen virkesförrådet per har enligt bil. I å kronoparkerna Jovan och
Kyrkberget, resp. 50 och 43, med det genomsnittliga förrådet per har för Umeå distrikt,
55 kbm., visar sig detta domänstyrelsens påstående ej överensstämma med verkligheten,

146 FÖRNYAT YTTRANDE AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

Emot våra beräkningar såväl av virkesförrådets som avverkningsbeloppets värde har do-
mänstyrelsen anmärkt, att desamma vore för höga. För det förra hade vi kommit till ett
medelvärde av 4,11 kronor per kbm., under det att avverkningsbeloppet värdesatts till 5,10
kronor per kbm. Sin åsikt, att dessa våra värden vore för höga, grundar styrelsen på resul-
tatet av virkesförsäljningarna under de fyra åren 1909—1912, som skulle hava lämnat ett
medelpris av 4 kronor per kbm. Anledning till att vår värdesättning blivit för hög vore
enligt styrelsens förmenande att finna däri, att vi baserat vår värdering på de pris, som upp-
nåtts vid försäljningar å auktion åren 1907—1931. Vid dessa skulle endast grövre och
bättre virke hava avyttrats, vadan medelprisen från desamma ej vore ett verkligt uttryck för
hela årsförsäljningarnas medelvärde.

Detta domänstyrelsens resonnemang visar, att styrelsen ej fattat principen i vår värdering,
som icke grundar sig på de vid försäljningarna erhållna genomsnittsprisen. Vi hafva tvärt-
om ansett oss ej kunna utgå från dessa, d. v. s. från det antagandet, att virkesförrådets
sammansättning vore homogen med det nu utgående avverkningsbeloppet. Därför hava vi
funnit oss nödsakade, att verkställa en utredning om försäljningsvärdet per kbm. i de skilda
diameterklasserna. Denna utredning hava vi grundat på de pris, som åren 1907—1911
verkligen betalts för då försålda virkespartier. De erhållna försäljningsbeloppen hava vi för-
delat på de i försäljningen ingående diameterklasserna genom kalkyler, som för varje fall
granskats genom kontrollräkning av försäljningsposten enligt de funna kubikmeterprisen för
varje diameterklass. Att dessa kalkyler i och för sig äro riktiga, våga vi därför på det
bestämdaste påstå. Nu invänder emellertid styrelsen, att de verkställda försäljningarna icke
skulle vara representativa för skogsmaterialet. Om domänstyrelsen därmed menar, att för-
säljningsbeloppen innesluta diameterklasser uti annan proportion, än dessa diameterklasser
förekomma i virkesförrådet, så måste det bero på en missuppfattning från domänstyrelsens
sida, att den anser denna omständighet inverka på resultatet i denna del av vår utredning,
alldenstund vi, som nämnt, beräknat kubikmetervärdet för varje försåld diameterklassvirke
särskilt, och vid beräkning av det totala virkesförrådets värde använt dessa värden, men där-
emot icke medelförsäljningsprisen för åren 1907—1911.

Skulle styrelsen återigen avse, att det försålda virket inom warje diameterklass är värde-
fullare, d. v. s. av högre kvalitet, än det, som i resp. diameterklasser kvarlämnats i skogen,
så strider detta påstående helt och hållet emot vår kännedom om utsyningsförfarandet å
kronoparkerna. Av tvänne lika grova träd stämplas nämligen alltid det, som har sämsta
kvaliteten. Träd, som på grund av yttre märken visa sig vara sjuka eller äro mera grov-
kvistiga, torrkvistiga, träd med torr topp, rötskadade granar etc. stämplas till avverkning,
medan träd av bättre kvalitet kvarlämnas. Enligt vår uppfattning verkställas utsyningarna i
avseende 3å kvalitetsurvalet i allmänhet synnerligen omsorgsfullt. Då ovannämnda fel på
virket äro ägnade att i hög grad nedsätta dess värde, bliver den kvarlämnade skogen inom
resp. diameterklasser vanligen mycket värdefullare, än den avverkade i samma diameterklass.

Då vi oaktat kännedom härom upptagit det kvarvarande virkesförrådet i varje diameter-
klass å viss skog såsom i värde lika med det pris, som å samma skog vid försäljning erhål-
lits för träd tillhörande samma diameterklass, så hava vi utan att dock anföra detsamma i
utredningen ansett denna omständighet såsom en garanti för att vår värdering av virkesför-
rådet icke är för hög.

Vi få slutligen beträffande de av domänstyrelsen åberopade underhandsförsäljningarna
framhålla, att det väl knappast varit fallet, att styrelsen vid dessa antagit lägre pris än de,
som erhållits på auktionerna.

I övrigt vilja vi även påpeka, att våra undersökningar om priset för olika dimensionsklas-
ser ofta utvisa, att betydande delar av de utstämplade posterna, nämligen deras klenare diame-
terklasser saknat saluvärde, och att i själva verket vinsten på det grövre virket fått betala
förlusten på det klenare. Genom detta förhållande har vår värdering kunnat bliva för låg,
men icke för hög. Då vårt genomsnittsvärde på förrådet framkommit genom riktig och av
domänstyrelsen ej vederlagd värdering av varje diameterklass för sig, anse vi således domän-
styrelsen sakna grund för påståendet, att virkesförrådet av oss värderats för högt.

Vad åter beträffar anmärkningen, att vi åsatt det av oss föreslagna avverkningsbeloppet
ett för högt värde, så skulle tydligen denna anmärkfing vara berättigad, om vi föreslagit,
att det under åren 1909— 1912 uttagna avverkningsbeloppet skulle beträffande alla däri in-
gående dimensioner likformigt förhöjas. Ett sådant förslag hava vi emellertid ej kunnat
framställa, emedan den disproportion mellan förekomsten av klenare och grövre virke, som
redan nu föreligger, därigenom skulle hava än ytterligare förvärrats. Såsom tabellerna IV
och V i vår utredning utvisa, är nämligen det totala virkesförrådet, 132,000,000 kbm., för-
delat på de skilda diameterklasserna på sätt, som följande tal angiva:

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. IA?
. -
FÖRRE SES RSS SNS agn dk ae Sok g Rone 6—10 I1I—15 16—20 21—26 26—30 31—
0 ITE RNE pp ARR pre (ARSA Pr bl FT 8.4 13.5 18.6 22.5 33.9 = 100.

Utav samma kubikmassa äro följande andelar avsättningsbara:

SINAN ERE ISS fees döadas ahr ocsp scn 6—10 I1I—15 16—20 21—26 26—30 31—
RE RR Oma a ad des mes — 2.4 7.9 16.4 2Tr Fr BIG.

Då proportionen av grov skog är så överväldigande, hava vi icke kunnat föreslå avverk-
ning av klen skog i större omfattning, än vi gjort, allra helst som så stora delar av de kle-
nare dimensionsklassernas virkesförråd för närvarande saknar saluvärde.

Emellertid hava vi ej, på sätt domänstyrelsen påstår, uttalat, att avverkning av det smärre
virket icke alls borde äga rum under närmaste 20 år. En enkel hänvisning till vår tab.
VI är nog för att vederlägga denna domänstyrelsens uppfattning.

Att domänstyrelsen fasthåller vid den fördelning av avverkningsbeloppen på diameterklas-
ser, som försäljningarna under åren 1909— 1912 utvisa, synes oss så mycket egendomligare,
som denna fördelning tillkommit fullkomligt spontant, d. v. s. utan någon kännedom om till-
gången av virke inom de skilda diameterklasserna, och utan att man nu gjort några som
helst beräkningar, vilket inflytande avverkningens sammansättning komme att få på de fram-
tida förhållandena. De i hushållningsplanerna för varje särskild skog gjorda avverknings-
beräkningarna avse nämligen endast kubikmassan utan fördelning på diameterklasser; Nämnda
tillfälliga proportion av diameterklassfördelningen beror alltså på vad slags skog, som under
utsyningens gång mött utsyningsförrättarna och för tillfället ansetts lämplig att stämpla.

Domänstyrelsens åsikt, att avverkningsbeloppets ökning företrädesvis bör läggas på de
klenare dimensionerna, är grundad på den sammansättning, som 1909—1912 års avverkning
haft. Oss synes det emellertid påtagligt, att dessa avverkningar fått sin sammansättning på
grund av att det förelegat ett behov att avverka klenare dimensioner i syfte, att man där-
igenom velat underlätta föryngringen av tidigare med timmerhuggning genomgångna trakter.
Domäunstyrelsens egna uttalanden giva i viss mån stöd för en sådan uppfattning. Emellertid
torde det kunna ifrågasättas, huruvida dessa avverkningar, vilka äro att betrakta som en på
grund av föregående dåliga avsättningsförhållanden uppskjuten skogsvårdsåtgärd, kunna komma
att fortgå i den ökade omfattning, som domänstyrelsen förutsätter. Vid denna frågas avgö-
rande bör man därjämte enligt vår mening taga hänsyn till den värdestegring 3 småvirke,
som är att förvänta, och vartill vi återkomma. För övrigt vilja vi framhålla, att, då det
gäller att beräkna avverkningen för en så lång period som 20 år framåt i tiden, en över-
blick av tillgången är en mera rationell grund för beräkningen än avverkningens tillfälliga
sammansättniug under en fyraårsperiod. Domänstyrelsen anser visserligen, att det icke är
möjligt att på förhand uppgöra en beräkning av avverkningens fördelning under närmaste
20 år. Enligt vårt förmenande åter bör det ej möta några svårigheter att inrikta densamma
enligt de normer, som vi föreslagit. För detta ändamål erfordras endast, att man vid stämp-
lingen ökar den hittillsvarande proportionen av grövre skog genom att grundligare medtaga
de grövsta och mogna träden, alltså icke endast de, som uppenbarligen äro skadade utan
även till viss god dimension utväxta träd. TI stället bör man tillsvidare icke nämnvärt öka
avverkningsprocenten av smärre träd. Endast genom att iakttaga båda dessa regler kan pro-
portionen i förrådets fördelning på grövre och klenare skog förbättras.

Då domänstyrelsen emellertid föredrager den fördelning av avverkningen på olika dimen-
sioner, som spontant framkommit under de senaste åren, framför vårt förslag, så måste detta
även bero på ett underkännande av vår för de använda avverkningsnormerna anförda moti-
vering, som söker klargöra, att det virke, som för närvarande på grund av ringa diameter
eller ogynnsamma avsättningsförhållanden eller båda delarna betalas relativt lågt, kan väntas
stiga i pris, under det att å virke, som på grund av uppnådd grov dimension eller redan
nu goda avforslings- och transportförhållanden betalas högt, någon mera avsevärd prissteg-
ring icke kan förväntas.

Domänstyrelsen, som ej kan godkänna denna vår syn på de framtida prisförhållandena,
framhåller, att man i allmänhet vid varje prisstegring å smärre dimensioner av sågat virke,
utan att priset å de grövre följt med i samma proportion, framfört »berörda förutsägelse att
förutsättningar för produktion av grövre virke ej längre funnes». Innan vi ingå på den
bevisföring, som domänstyrelsen härefter presterar, vilja vi inskjuta ett påpekande, att den
berörda förutsägelsen ej uttalats av oss, som endast framhållit, att behovet av grövre virke
framdeles kommer att förefinnas i mindre grad än nu, och att det bör fyllas genom att
reservera de bättre markerna för denna del av produktionen. Sin mening om att de grövre
dimensionerna fortfarande böra tillverkas stöder domänstyrelsen emellertid med en bevis-

148 FÖRNYAT YTTRANDE AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.
föring, som vi ej kunna finna övertygande. Styrelsen skriver: »Man kan-ej heller klaga på
dåligt pris å det grövre virket, då för närvarande prisskillnaden mellan t. ex. 9' och 8”
bräder är c:a 35 kronor per std. under det att samma skillnad mellan 8” och 7" bräder
utgör c:a II kronor och mellan 7” och 6” c:a 9 kronor.» Det torde emellertid i och med
dessa uppgifter om prisdifferenser mellan vissa bräddimensioner ej vara framlagda uttömmande
bevis för de bredare dimensionernas företräde framför de smalare. Därför hade väl erford-
rats, såsom även nedan skall visas, kännedom om ännu några på frågan inverkande fak-
torer. Om man vill utreda prisförhållandet mellan bredare och smalare såggods, är det f. ö.
oriktigt att som jämförelsematerial välja bräder av de större bredderna, då sådana, utav för
fackmannen allbekanta skäl, icke sågas som huvuddimension ur timret. Då vidare 8 bräder
hava en synnerligen begränsad marknad, företrädesvis Spanien och Holland, och därför äro
en dimension, vars pris ej är i proportion till bredden, och som man sålunda söker und-
vika att tillverka, är jämförelsen mellan 9” och 8” bräder för att styrka det förmånliga uti
en produktion av grövre timmer ej heller lyckligt funnen.

Vill man göra en sådan undersökning, som domänstyrelsen i sin skrivelse avsett att fram-
lägga, bör man först och främst göra jämförelsen mellan tvenne huvuddimensioner. Att den
ena av dessa bör vara 3” x9' plank är tämligen självfallet; av skäl, som nyss anförts, är
det ej lika givet, att såsom den andra bör utväljas 8” battens. I dess ställe är det lämpligare
att som lägre dimension bestämma sig för 7” battens, som överallt äro begärliga.

För tillverkning av det förra slaget av varor erfordras timmer av minst 10'' toppdiameter,
under det att det senare kräver såsom minimidimension 8” timmer. Resultatet av mycket
omfattande provsågningar, som stå till vår disposition, utvisar, att om träd, som lämnar ett
timmer om 18 fots längd av sistnämnda toppdimension jämte därovan uttagen toppstock äro
värda 5.61 kronor, så äro träd, som lämna 10” timmer, jämte toppstock vid samma mark-
nadsläge för sågade varor värda 11.54 kronor. För att utväxa från det förra till det senare
värdet torde enligt Örtenblad: »Om skogarna och skogshushållningen i Norrland och Da-
larna» i Västernorrlands län behövas en tid av 35 år. Medelvärdetillväxtprocenten blir under
sådana förhållanden 3 2. Om denna skall anses tillfredsställande eller ej, är en fråga,
som antagligen blir beroende av olika personers olika uppfattning. Ur sikte bör emellertid
härvid ej lämnas, att det finnes en viss risk, att röta angriper trädet under dessa 35 år och
sålunda kan reducera det grövre timrets värde.

Då domänstyrelsen även berört frågan om prisstegringen å smärre och grövre virke,
hava vi ansett det vara av intresse att framlägga några siffror, som visa, i vad mån denna
träffat tvenne särskilt kuranta dimensioner: 4” o/s furuplanchetter och 9" III furuplankor,
År 1905 var priset å den förra av dessa Fres 150, och är nu Fres 205, vadan värdesteg-
ringen utgör 36.6 4: 3"'x9" furu III kostade år 1905 £ 9/— och f. n. £ 11/5; värde-
stegring sålunda 26.3 24. Att värdeökningen särskilt å smärre grandimensioner måste bliva
än större för framtiden torde man med stor visshet kunna antaga. Sågindustrien kommer
nämligen att beträffande råvaran för dessa nödgas upptaga en helt säkert mycket hård kon-
kurrens med såväl den kemiska som den mekaniska trämasseindustrien.

Sin mening om de grövre dimensionernas högre värde söker domänstyrelsen slutligen
styrka genom påståendet, att en större procent bättre kvaliteter kan uttagas ur en skog med
jämförelsevis högre omloppstid. »Härom kan man få en föreställning», skriver styrelsen,
då man vet, att prisskillnaden mellan II och III furuplank för närvarande är c:a 58 kronor
per std., medan samma skillnad mellan III och IV icke är mer än c:a 18 kronor och mellan
IV och V c:a 22 kronor». Nu torde det, som man nogsamt vet, vara en ganska känd sak,
att det ej är de gamla träden, som lämna de höga kvaliteterna. Domänstyrelsens uppgift
på prisskillnaden mellan II och III plankor (vilken uppgift bör reducerrs till 45 å högst
50 kronor) ger i alla händelser ingen föreställning därom. De högre kvaliteterna kunna
med större utsikt till framgång produceras, om man under beståndens uppväxt vårdar träd
med vacker stamform, än om man för skogens skötsel tillämpar en jämförelsevis hög om-
loppstid, varigenom man riskerar värdeförlust genom åldersfel, huvudsakligen rötor och märg-
sprickor. Vilken obetydlig roll de i övigt spela, kan man finna av det förhållandet, att I
och II plankor oaktat den nu avverkade skogens höga ålder, vanligen ej uppgå till 15 2
av hela plankstocken.! Ehuru de sålunda ej förekomma i nämnvärd omfattning, höra de
ingalunda till de efterfrågade och mera lättsålda varorna.

Y En ännu tydligare föreställning om den jämförelsevis obetydliga roll, som varor av de
högre kvaliteterna spelar, erhåller man av följande siffror: vid ett verk med en tillverkning
av c:a 40,000 stds utgör kvantiteten av I 9” och 11” plankor och bräder 50 stds eller o.12 HZ
av hela tillverkningen och II av samma dimensioner 420 stds eller 1,3 4.

SER

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 149

Då den fråga, som genom domänstyrelsens anmärkningar mot vår avverkningsberäkning
nu blivit föremål för vårt uttalande, är av synnerlig vikt, så hava vi ansett oss böra än ytter-
ligare belysa den, även om vår framställng därigenom skulle bliva något vidlyftig.

Priset å pappersmasseved av gran framme vid fabrik torde f. n. i Norrland kunna sättas
till 7.so kronor per kbm. fast mått och för dylik ved av furu till 6.25 kronor. På en skog,
varifrån kostnaden för avverkning, utdrivning och transport, upptagning och uppläggning vid
fabriken går till 6 kronor, bliver nettovärdet för granved 1.so kronor, medan tallveden läm-
nar en så ringa behållning, att den ej kan anses täcka risken för en prisfluktuation. Vi äro
av den bestämda mening, att tallveden under sådana förhållanden icke bör uttagas. Men
priset I.so kronor på rot för pappersved av gran är även så lågt, att det endast är i de
mest trängande fall, som sådan ved bör avverkas. Redan nu betalas nämligen pappersved
av gran t. ex. i Värmland med 3 kronor mera per kbm., och det torde väl icke dröja mera
än 20 år, innan detta och kanske ännu högre pris bliver gällande vid de norrländska fabri-
kerna. Nettobehållningen å rot blir då 4.s5o kronor i st. f. nu I.so kronor, motsvarande en
värdeökning av 200 procent. I så fall är det fördelaktigt, att icke nu forcera avverkningen
av granveden med så ringa vinst som 1.so kronor per kbm., ty även om den ej växer nämn-
värt, är det en mycket lönande affär att vänta 20 år på att få den tredubbla behållningen.
Timmer däremot, som vid kusten nu betalas med t. ex. 14 kronor per kbm. och drager i
omkostnader från samma läge t. ex. 6 kronor, gäller 8 kronor på rot. Skulle detta virke
även stiga med 3 kronor per kubikmeter på 20 år, bliver nettovärdet å rot 11 kronor, alltså
en prisstegring på 37 procent. Medan de klena dimensionerna stiga med 200 procent, stiga
alltså de grövre med endast 37 procent. Denna omständighet är det, som visat oss nöd-
vändigheten av avverkningens fördelning på diameterklasser inom viss värdeklass enligt de
normer, som vi i vår utredning följt. Samma hänsyn måste bliva gällande vid bedömande
av i vilken grad viss dimension bör beskattas inom olika värdeklasser. Vore i nyssnämnda
exempel drivnings- och transportförhållandena så dyrbara, att kostnaden per kbm. utgjorde
12 kronor, så vore i närvarande stund nettovärdet å timret endast 2 kronor. En ökning av
priset med 3 kronor motsvarar alltså 150 procent. Detta är omständigheter, som tillräckligt
tydligt tala för att avverka även de grövre träden med mindre procent i skogar med dyrbara
omkostnader och i stället under närmaste tiden avverka kraftigare där, varest mindre procen-
tuell stegring i värdet å rot kan komma i fråga.

Även förbättrandet av kommunikationerna verkar i samma riktning, ty i allmänhet äro ju
flottledsanläggningarna så lönande företag, att skogens värdestegring betydligt överstiger an-
läggningskostnaden. I motsatt fall torde de ej böra företagas. Även om staten bygger flott-
lederna och, som domänstyrelsen säger, själv måste amortera dem, böra anläggningarna med-
föra en betydande nettobehållning. MHärför hava vi således icke behöft förutsätta, att de
skulle amorteras av andra.

Domänstyrelsen medgiver visserligen, att de principer, som i utlåtandet angivits för av-
verkningens gång, äro riktiga med hänsyn till möjligheten att med bästa gynnsamma ekono-
miska resultat tillgodogöra sig det tillgängliga virkeskapitalet. Detta har verkligen varit vår
mening, vilken vi fortfarande vidhålla. De svårigheter, som domänstyrelsen ser för föryng-
ringen, torde icke i verkligheten förefinnas. De hava icke inträtt ens vid det tillgodogörande
genom forcerad avverkning, utan någon hänsyn till återväxten, som ägt rum på enskildas
skogar i alla trakter t. ex. Angermanland, där avverkningen varit tvångsfri, och där sko-
garnas grövre dimensioner med kvarlämnande av de klena utdrivits på 30 å 40 år. Icke
ens i området för dimensionslagens giltighet dröjer återväxten att infinna sig på luckorna
emellan och omkring kvarlämnad undermålig skog, som där icke får avverkas utan ut-
syning.

Även om den av oss föreslagna normen för avverkningens fördelning följes, har man givet-
vis en mängd möjligheter att sörja för återväxten, i den mån avverkningen bliver av den
art, att föryngring erfordras.

Särskilt vid en begynnande ökning i avverkningen är det dock av vikt, att kvantiteten
ökas endast småningom. Om därvid de mera värdefulla trakter, som under närmaste 20 år
skola avverkas, anslås till avverkning under de allra första åren, och klena dimensioner icke
forceras ut, kan ett beräknat årligt försäljningsbelopp redan från början uppnås, utan att
kvantiteterna ökas allt för kraftigt. Huvudsaken är ju att årligen få ut ett visst försäljnings-
belopp ur skogarna, icke endast att få en viss mängd skog nedhuggen. Frånser man detta,
så frånser man även, att skogshushållning först och sist — skyddsskogar undantagna — är
en ekonomisk hantering, som bör med hänsyn därtill bedrivas.

Vårt uppdrag har icke sträckt sig därhän att avgiva detaljerade förslag angående de åt-
gärder, som skola leda till målet. Men då vi funnit de betydande värden, som utredningen

150 FÖRNYAT YTTRANDE AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

giver vid handen, samlade på skogarna, hava vi icke tvekat att beräkna, huru mycket av
dessa värden, som årligen kunna och böra uttagas. Och det synes oss varken klokt eller
ändamålsenligt, om man, ställd inför de rådande förhållandena i statsskogarna, först avverkar
det klena virket och sparar det grövre, ty av det klena &£anr ju en hel del växa ut, och alla
omständigheter tyda ju dessutom på, att detta virke skall stiga i värde mera än det grova.

Vi tillåta oss i detta sammanhang beriktiga den uppfattning styrelsen synes hava fått, att
vi skulle föreslagit hushållningens i norrlandsskogarna ordnade på basis av en 120-årig om-
loppstid för hela området, därhän att vårt förslag går ut på det nuvarande kända och upp-
tagna förrådets ned till 6 em:s brösthöjdsdiameter föryngring under loppet av 7 medeltal 120
år, vilket icke är fullt detsamma. För att få fram ett tal, som motsvarar begreppet omlopps-
tid, måste till denna tid läggas ytterligare minst 10 år.

Då vi alltså varken avsett eller förordnat, att föryngringstiden skulle fastställas till 120 år
för alla skogarna, utan föreslagit 120 år i sedelta!l, och omloppstiden således bliver i medel-
tal 130 år, torde detta resultera i att omloppstiden kommer att variera mellan 100 och I50
år, ett förhållande, som fullt tydligt torde framgå av att vi föreslagit olika avverkningspro-
cent för virkesförrådet inom dess olika värdeklasser.

Här torde även vara platsen att framhålla, hurusom den avverkningsberäkning, som do-
mänstyrelsen själv framlägger i slutet av sitt yttrande i anseende till sin slutsumma högst
obetydligt avviker från vår. Vi hade beräknat ett avverkningsbelopp av växande skog utav

3,032,470 kbm.
Domänstyrelsens. beräkning slutar på ett belopp AaV..............ssssssssosoose oa 2,822,200 — »

Skillnad 2:0,270 kbm.

Vi påpeka, att differensen uppgår till endast c:a 7 25, och vi tillåta oss även framhålla,
att, medan det av oss funna avverkningsbeloppet motsvarar 2.3 4 på ettvirkesförråd, som vi
efter noggrannast möjliga utredningar med ledning av domänstyrelsens officiella akter funnit
uppgå till 132,000,000 kbm., den av domänstyrelsen såsom lämplig ansedda avverkningen
utgör 2.5 24 på ett efter en subjektiv uppskattning funnet förråd av 113,000,000 kbm.

Domänstyrelsen har vidare en mera allmänt hållen kritik av den avverkningspolitik vi
förordat och anser fara för överproduktion föreligga, om densamma skulle genomföras allt
för hastigt.

Därvid anför styrelsen bland annat, att ett ökande av statens inkomst från dess skogar i
Norrland och Dalarna med föreslagna 57 procent skulle medföra en högst betydande sänk-
ning i Priset, då styrelsen förmodar, att en så stor ökning i avverkningen skulle medföra
överskott på råvara, helst som sågverksbolagen i allmänhet vore i tillfälle förse sina indu-
striella verk medelst avverkning från egna skogar. Styrelsen väntar sig vidare olägenheter i
form av stegrade arbetslöner.

I dessa avseenden kunna vi icke dela domänstyrelsens mening. Det torde väl vara all
mänt känt, att kustlandsskogarna, vare sig de befinna sig i bolags eller bönders ägo, genom
att deras överåriga förråd relativt hastigt tillgodogjorts, för närvarande äro ganska hårt an-
litade i vad det rör deras förråd av groft virke. Därför har också de senaste årens minsk-
ning i avverkningen å dessa skogar skett, i mån som råvara kunnat erhållas genom köp å
statens skogar eller genom import från Finland. Vidare har exporten av sagda trävaror
minskats. Domänstyrelsens farhågor för överskott på inhemsk råvara torde därför icke komma
att besannas, åtminstone under förutsättning, att den ökade avverkningen tages av sådana di-
mensioner, som vi föreslagit. Relativt klent virke finnes däremot nog av i marknaden.

Det torde här även böra framhållas, att de närmaste 30 å 40 åren ur kommersiell syn-
punkt säkerligen äro de mest gynnsamma för kronoskogarnas exploaterande, Den av oss
nyss omnämnda forcerande avverkningen å enskildas skogar har, som bekant, pågått under
de senaste 40 å 50 åren, Å dessa skogar finnas nu t. ex. inom Angermanland och i Väs-
terbottens kustland relativt ringa mängder grov avverkningsbar skog, men däremot rikligt
med ännu icke avverkningsbar ungskog upp till 50 år. Nu torde dock dessa skogar inom
30 å 40 år kunna börja anlitas, och då deras produktionsförmåga är ofantligt mycket större,
än de överåriga skogarnas, torde de från den tiden mycket väl kunna av sin tillväxt förse
industrien med en högst betydande del av dess behov, om detta ej bliver större än det
nu är,

Tiden, innan tillgången på råvara från de enskildas skogar åter bliver normal, torde vara
den lämpligaste för att avsätta kronoskogarnas överåriga förråd. Den nu pågående, för varje år
stigande importen av rundvirke från Finland bidrager ju att hålla sågverken i arbete, men
det förefaller naturligare, om de kunde förses därmed från eget land.

Längre än till fyllande av sågverkens behov torde det med 57 procent ökade avverknings-

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 131

beloppet från statsskogarna icke komma att räcka. Om en million kubikmeters ökning be-
räknas, samt om detta motsvarar 0,6 millioner kubikmeter stockar efter toppmått, och om
härav erhålles 60 9 utfall sågat virke, så skall alltså av denna avverkningsökning cirka
360,000 kbm. sågat virke åstadkommas, motsvarande 48,000 standards. Då Norrlands ex-
port av plankor, battens och bräder utgjort

under 5-årsperioden 1902—1906 783,592 standards årligen och

under 5-årsperioden 1907—1911 endast 655,196 standards, så framgår häraf, att sågverken
under förstnämnda femårsperiod förmått tillverka 783,592 standards för export, vilken kapa-
citet de med säkerhet fortfarande besitta, men vilken de under sistnämnda femårsperiod
oaktat köpen från Finland icke fått utnyttja, utan har i dess ställe den årliga exporten min-
skats med 128,396 standards.

Detta bevisar helt enkelt detsamma, som förut anförts rörande de enskilda skogarnas leve-
ransförmåga, nämligen att en ökad årlig avverkning av 1,000,000 kbm., motsvarande 78,000
standards, har ett fullt tydligt och naturligt behov att fylla, vadan domänstyrelsens farhågor
icke torde komma att besannas. Icke heller torde någon stegring i arbetslönerna bliva en
följd av en sådan ökning av avverkningen 3 statsskogarna, då sannolikt, såsom ovan på-
pekats, en motsvarande minskning i avverkningen från enskild skog är att förvänta.

Med förestående erinringar anse vi oss hava uttömmande bemött domänstyrelsens invänd-
ningar mot vår avverkningsberäkning med avseende på såväl virkesbelopp som fördelning
och värde.

Ehuru av mindre betydelse för själva huvudfrågan anse vi oss dock böra något litet be-
röra domänstyrelsens uttalanden i frågan om den nuvarande tillväxten. Efter särskild moti-
vering ansågo vi oss kunna antaga tillväxtprocenten vara 1,3. Domänstyrelsen kommer som
slutsats av den diskussion, som styrelsen i ämnet för, till den slutsats, att »medeltillväxten
för samfällda kronoparkerna i Norrland och Dalarna torde uppgå till 1,1 å 1,2 2 och inte
under några förhållanden kan sättas högre än vad i utlåtandet angivits, eller 1,3 25. Till
denna slutsats kommer emellertid styrelsen på grundvalen av mycket subjektiva premisser.
Sedan medeltillväxtprocenten för den friska skogen å sex kronoparker i Stensele revir be-
funnits vara I,2s, uttalar styrelsen som sin åsikt, att denna procent för hela virkesförrådet
å dessa skogar ej kan uppgå till mer än I 9. Därefter förklarar styrelsen, utan att därvid
kunna stödja sin mening på något som helst sätt, att tillväxten å 68 27 av utredningsområ-
dets samtliga” kronoparker eller 1,994,803 har är lika med den å Stenseleparkerna. För
övriga 32 93 eHer 921,152 har förklaras den med lika motivering vara »>högst 1,4 25 >. Och
3i betraktande av våd sålunda anförts>, kommer styrelsen till ovan angivna slutsats. Man
kan emellertid ej värja sig för den tanken, att styrelsen vid sin gruppering av kronoparkerna
tagit väl liten hänsyn till de olika förutsättningarna för tillväxten. Likvärdiga med Stensele
granitområden sättas i det avseendet silurområdena inom södra delen av Västerbottens lapp-
mark, och de torra hedarna på kustlandet i Västerbotten och Norrbotten bliva lika produ-
cerande som Jämtlands silurmarker. Och när man av den meddelade tabellen över tillväx-
terna å sex skogar i Stensele finner variationer mellan 0,71 och 1,67 ?;, så kan man ej undgå
att finna fastställandet av tillväxtprocenten till »högst 1,4 25> inom ett icke undersökt om-
råde av över 900,000 har vara fotat på väl löslig grund.

Vidkommande den blivande tillväxten, sedan 20 9 av virkesförrådet uttagits, förnekar styrel-
sen möjligheten av att den fortfarande skulle kunna bliva desamma som den för närvarande är.
Därvid synes styrelsen dock förbise tvenne omständigheter. Den ena är, att enligt styrel-
sens egen mening 47 24 av virkesförrådet på 68 2 av kronoparksarealen utgöres av >hår-
dare skadad och överårig» skog. Då sådan skog även å övriga 32 4 förefinnes i stor
myckenhet, så kan sannolikheten av vårt påstående i denna del sägas vara till en viss grad
styrkt genom domänstyrelsens egna siffror. Den andra omständigheten, som styrelsen förbi-
ser, är ungskogarnas tillväxt och den ökade möjligheten att genom avsättning av smärre
virkesdimensioner kunna ägna dem en rationell skötsel, som befordrar deras tillväxt.

Sedan vi nu i väsentliga delar granskat domänstyrelsens anmärkningar mot vår utredning
i vad den berör kronoparkerna, få vi övergå till att i största korthet yttra oss om styrelsens
uttalanden och förslag, såvitt de röra kronoöverloppsmarkerna,

På grund därav att det ej föreligger någon som helst undersökning av dessa skogars
virkesförråd, och varje säker utgångspunkt för bedömande av deras avkastningsförmåga och
behov av avverkning sålunda saknas, hade vi, för att ej komma till ett för högt resultat, i
vår utredning jämnställt dem i avseende på avkastning med skogar av sämsta värdeklass
inom resp. överjägmästaredistrikt. På denna väg funno vi deras årliga avkastningsförmåga
böra uppskattas till 277,584 kronor. Domänstyrelsen finner sig kunna anslå den till 438,300
kronor. Ehuru för riktigheten av denna siffra — lika litet som för riktigheten av vår —

10 FÖRNYAT YTTRANDE AV NILS G. RINGSTRAND OCH ERNST ANDERSSON.

kunna framläggas några som helst bevis, vilja vi ingalunda förneka, att den av domänstyrel-
sen ifrågasatta inkomsten från kronoöverloppsmarkerna verkligen kan uppnås under närmaste
20 år. Under de ovannämnda, förhandenvarade förhållandena ansågo vi emellertid ansvaret
och försiktigheten bjuda oss att räkna med siffror, som åtminstone hade stödet av våra före-
gående kalkyler.

I fråga om utgifterna för skogsskötseln inom utredningsområdet anför domänstyrelsen,
att lika litet som avverkningsbeloppen kunna på en gång i betydande grad höjas, lika litet
erfordras ett hastigt betydande höjande av utgifterna. »Under anförda förhållanden förmenar
domänstyrelsen det vara meningslöst att söka beräkna de årliga kostnaderna för var och en
av de skilda utgiftsposterna under närmaste 20 år», ett uttalande, som jämte andra av lik-
nande innebörd synes giva vid handen, att domänstyrelsen ej vill åt kalkylen inrymma den
betydelse, som den i det moderna affärslivet eljest allmänt tillerkännes.

I fråga om det hastiga höjandet av utgifterna vilja vi emellertid påpeka, att vi aldrig av-
sett ett omedelbart höjande vare sig av dem eller av avverkningsbeloppen. När vi t. ex.
beträffande kostnaderna för förvaltning och bevakning uttala, att en genomsnitttkostnad under
de närmaste 20 ären av 1,360,000 kronor bör kunna medgiva arbetenas ledning och utfö-
rande på ett fullt tillfredsställande sätt, och då dessa kostnader stå i ett oupplösligt sam-
band med både andra utgiftsposter och möjligheten att uttaga föreslagna avverkningsbelopp,
så följer naturligen därav, att vi avsett en successiv ökning av såväl avverkningsbelopp som
utgifter.

Beträffande de särskilda av oss beräknade omkostnaderna har domänstyrelsen endast i ett
fall gjort ett särskilt uttalande, nämligen i fråga om förslaget att genom en taxering av en
jämförelsevis låg procent utav arealen förskaffa staten den kännedom om skogarna, som måste
anses vara själva grundvillkoret för att man skall kunna föra en skogpolitik, vid vilken de
åtgärder, som komma till utförande, äro yttringar av överlagda beslut och ej endast eller
snarast slumpens verk. Vårt förslag vinner emellertid ej styrelsens gillande, ehuru styrelsen
samtidigt uttalar önskvärdheten av att en fullständig kännedom om skogarnas virkesförråd
och avkastningsförmåga vinnes ju förr dess hellre. Styrelsen synes i vårt förslag huvudsak-
ligen se ett försök att enbart nedbringa kostnaderna, ehuru det dock innebär något annat
och mer, nämligen att vinna ett hastigt resultat. Det väckta förslaget anses ej ens behöva
upptagas till bemötande. Man hänvisar till att skogsindelningar från och med 1912 börjat
bedrivas i ett raskare tempo än dittills ägt rum, men man förbigår med tystnad, huruvida i
dessa arbeten rum givits åt en för en ekonomisk hantering så viktig sak som värderingen,
och om man genom ett program för en ordnad skogsbokföring är beredd att utvinna fulla
resultat av de insamlade uppgifterna.

Vidkommande omkostnadernas slutsumma framhåller domänstyrelsen, att det av oss före-
slagna beloppet 3,500,000 kronor utgör 22 4 av bruttointäkten. Själv anser styrelsen, ett
belopp av 25 & utav samma intäkt erforderligt och upptager i anslutning härtill omkost-
nadssumman till 3,001,000 kronor. Då domänstyrelsen förutsätter, att den huvudsakliga ök-
ningen av avverkningen skall komma på skog av klenare dimensioner, så blir följden även
den, att omkostnaderna måste i domänstyrelsens förslag upptagas till jämförelsevis högre be-
lopp, än vår utredning visar. Såväl allt utsyningsarbete som förvaltning, bevakning och kul-
turer bliva dyrbarare, när man arbetar med virke av smärre dimensioner, än då virket är
grövre.

Sedan vi nu i alla huvudsakliga delar bemött domänstyrelsens invändningar mot vår ut
redning, få vi vördsamt meddela, att vi varken av domänstyrelsens kritik eller av den ytter
ligare granskning, som vi underkastat såväl våra ursprungliga förslag som de, vilka i domän-
styrelsens yttrande framställts, funnit någon anledning att frångå vad vi i vår skrivelse av
den 30 sistlidne juni uttalat.

-

SKOGSVÅR.DSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1 ÖA Ne

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Enhetligt ordnande av analysen utav skogsfrö. Domänstyrelsen har i detta
ärende den 3 december 1913 avgivit följande underdåniga utlåtande. Genom nådig remiss
den 19 december 1911 anmodades domänstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över en
underdånig framställning från det år 1911 hållna möte med skogsvårdsstyrelsernas ombud
angående utfärdande av föreskrifter för de med statsmedel understödda frökontrollanstalterna
rörande analysering av skogsfrö. Ärendet remitterades av styrelsen till statens skogsförsöks-
anstalt, som däri avgivit ett härmed bifogat underdånigt yttrande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat, att skogsväårdsstyrelsemötet ansett det
vara av vikt, att enhetlighet bleve rådande vid kontrolleringen av skogsfrö, men att de olika
frökontrollanstalterna syntes arbeta enligt så olika metoder, att de av dem lämnade analys-
bevisen av denna orsak ej kunde bliva jämförbara. För samtliga med statsmedel understödda
frökontrollanstalter vore föreskrivet, att undersökning av barrträdsfrö skulle omfatta 30 dygn
men närmare bestämmelser om sättet, varpå fröet skulle undersökas, funnes icke. En del
anstalter verkställde provningen vid rumsvärme, andra vid 40 graders värme och så vidare.
Följden vore, att analysbevisen över samma frö från olika anstalter finge avsevärt olika ut-
seende. Det vore fördenskull önskvärt, att en mera detaljerad instruktion utfärdades beträf-
fande analyseringen av skogsfrö vid nu ifrågavarande anstalter. I instruktionen borde bland
annat till upplysning om fröets groningsenergi angivas antalet grodda frön efter respektive
10, 20 och 30 dygn. På grund av det sålunda anförda hemställde mötet, att Eders Kungl.
Maj:t ville föranstalta om att föreskrifter angående mera detaljerade, likformiga undersöknings-
metoder rörande analysering av skogsfrö utfärdades för de med stwatsmedel understödda frö-
kontrollanstalterna.

Enligt det från skogsförsöksanstalten ingångna utlåtandet bleve de åtgärder, som borde
vidtagas för ett enhetligare ordnande av skogsfröanalysfrågan i viss grad beroende av den
lösning, som den på dagordningen stående frågan om frökontrollanstalternas omreglering
kunde erhålla. Medan det för jordbrukarna funnes ett visst intresse för att hava frökon-
trollanstalterna spridda överallt i landet, kunde däremot skogsägarna nöja sig med ett fåtal
eller till och med endast en frökontrollanstalt för skogsfrö. Skogsfrökontrollen anlitades näm-
ligen i första hand av skogsvårdsstyrelserna samt dessutom av fröhandlare och fröklängare
ävensom av några få bland de större skogsägarna. Alla dessa korporationer eller personer
kunde mycket väl stå i förbindelse med allenast en central frökontrollanstalt. Skogsfröets
höga värde i förhållande till vikten gjorde även, att det utan nämnvärd olägenhet kunde
sändas långa vägar, även om någon fröhandlare önskade insända hela sitt parti för plom-
bering.

Om fördenskull såsom bland annat ifrågasatts en central frökontrollanstalt komme till
stånd såsom en särskild avdelning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom-
rådet, kunde helt visst alla skogsfröanalyser utföras vid nämnda anstalt, varvid dock rörande
metoden m. m. ett visst samarbete borde äga rum mellan en sådan anstalt och statens skogs-
försöksanstalt. Denna anstalt behövde nämligen för egna undersökningar utföra fröunder-
sökningar och bleve i sin föreslagna nya institutionsbyggnad även i tillfälle att mera ingå-
ende utpröva analysmetoder med flera på frågan inverkande faktorer. Skulle däremot ett
flertal frökontrollanstalter i landsorten fortfarande komma i åtnjutande av statsanslag, utom
att någon central frökontrollanstalt upprättades, borde tagas i övervägande, huruvida ej all
skogsfröanalys lämpligast kunde förläggas till skogsförsöksanstalten under närmaste ledning
av förslagsvis en överassistent. En sådan befattning skulle visserligen då behöva inrättas.
men samma personer kunde tillika hinna övertaga alla för anstalten behövliga undersökningar

11. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

154 SKOGSADMINISTRATIONEN.

om skogsfrös klängning och förvaring m. m. Antalet skogsfröanalyser, som utförts vid frö-
kontrollanstalterna under 10-årsperioden 1903—1912 utgjorde i medeltal för år minst 605.
Härvid erinrades därom, att antalet prov av skogsfrö ej vore jämförbart med antalet prov av
lantbruksfrö, enär skogsfröundersökningarna, vilka krävde mycket lång groningstid, 20—30
och ibland upp till 60 dygn, fordrade särskild omsorg under groningstiden. MHärpå har
lämnats en redogörelse för vad som borde iakttagas vid grobarhetens prövning hos särskilt
barrträdsfrö och slutligen ifrågasättas, att Eders Kungl. Maj:t ville anbefalla landtbruksstyrel-
sen att till samtliga med statsanslag understödda frökontrollanstalter utsända cirkulär med
föreskrifter i enlighet med skogsförsöksanstaltens utredning. Samma cirkulär borde ock på
annat sätt offentliggöras, exempelvis i skogsvårdsföreningens tidskrift, så att skogsvårdsstyrel-
serna och landets skogsägare därom erhölle kännedom. TI sammanhang härmed kunde med-
delas, att råd och upplysningar rörande analysering av skogsfrö kunde erhållas från skogs-
försöksanstalten. Därjämte borde tagas i övervägande, huruvida ej intill dess analysfrågan
för skogsfrö bleve definitivt löst, någon rådgivande inspektion av frökontrollanstalterna borde
kunna ske beträffande analysering av skogsfrö och i sådant fall eventuellt utföras genom
skogsförsöksanstalten.

För egen del anser styrelsen frågan om ett enhetligt ordnande av kontrollen rörande
skogsträdens frö vara av stor betydelse för landets skogsskötsel, och önskvärt vore, att frågan
kunde finna slutgiltig lösning under den närmaste framtiden. Härvid får styrelsen ansluta
sig till den mening att för enhetlig och likformig analys av skogsträdens frö det vore lämp-
ligast, att kontrollen utfördes vid allenast en eller ett fåtal anstalter. Av den föreliggande
utredningen torde dock framgå, att kontrollen av skogsträdens frö icke lämpligen kan utan
relativt alltför stora kostnader ordnas särskilt för sig, enär hela antalet av utförda analyser
å sådant frö utgjort i medeltal allenast något mera än 600 stycken för år. Härtill kommer,
att denna kontroll måste bliva ett säsongarbete, huvudsakligen koncentrerat till den tid av
året, då förberedande åtgärder skola äga rum för de närmast förestående skogskulturerna.
Framhållas må ock, att fröproduktionen hos flertalet skogsträd, däribland våra barrträd, är
periodisk. Härav blir en följd, att arbetet med skogsfröanalyser måste bliva olika omfattande
under skilda år och särskilt ringa vid bristande tillgång på barrträdsfrö. Om sålunda kon-
trollen av skogsfrö lämpligen måtte förenas med annat arbete, torde det vara lämpligast, att
ifrågavarande kontroll förbindes med kontroll även av annat frö och alltså förläggas till en eller
ett fåtal fullständiga frökontrollanstalter. Mycket talar härvid för att skogsfrökontrollanstalten
borde förläggas till en central frökontrollanstalt såsom en särskild avdelning av centralanstal-
ten för försöksväsendet på jordbruksområdet, varvid samarbete kunde komma till stånd mellan
en sådan anstalt och skogsförsöksanstalten på sätt föreslagits i utredningen från sisthämnda
anstalt. Skulle därjämte analys av skogsfrö utföras jämväl vid andra frökontrollanstalter,
borde dessas antal begränsas till två eller tre, förslagsvis en i norra och en i södra landet
samt möjligen en i mitten av landet, till exempel i Örebro. En sådan begränsning av
denna kontroll innebure möjlighet för arbetets ordnande på enhetligt sätt, förutsett att den
centrala anstalten vidtoge härför nödiga kontrollåtgärder. Därjämte skulle skogsfröanalyserna
på sådant sätt lättare kunna utröras inom härför önskvärd tid än som hela arbetet härmed
vore förlagt till allenast en central anstalt.

Intill dess frökontrollen kan hinna omläggas och ordnas enligt grunder, som bland annat
äro betryggande för en enhetlig och tillförlitlig analys av skogsträdens frö, torde åtgärder
lämpligen böra vidtagas för att närma sig det nu angivna målet på sätt från skogsförsöks-
anstalten föreslagits, nämligen att genom lantbruksstyrelsen låta tillställa alla med statsanslag
understödda frökontrollanstalter i riket ett cirkulär med föreskrifter angående analysering av
barrträdsfrö. Ett sådant cirkulär borde enligt styrelsens förmenande innehålla föreskrifter
huvudsakligen i följande avseenden:

Groningsapparater vid kontrollering av barrträdsfrö: antingen den danska (Jakobsenska)
eller den av Haack konstruerade groningslådan, dock helst så att en och samma modell
skall användas vid samtliga frökontrollanstalterna.

fFröets avräknande: till groning skola läggas 600 utan urval avräknade frön.

Fröets stöpning: fröet lägges till stöpning i vatten före groningen under 10, högst 12
timmar.

Groningstemperatur: fröets grobädd under groningstiden bör hava en temperatur av
EAA Da DR

Ljustillträde; barrträdsfröet skall gro under fullt ljustillträde, men ej utsättas för direkt
solbelysning. Prövas fröet under den mörkare årstiden, böra proven under 8 å 10 timmar
dagligen belysas av en glödlampa eller fotogénlampa.

Fuktighet: fröet bör under groningstiden tillföras jämn fuktighet.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 1335

Groningstidens längd: grodda frön avräknas efter en groningstid av 10, 15 och 20 dygn
samt, då provets ägare sådant önskar, även efter 30 dygn och för norrländskt frö efter
45 dygn.

Groddernas bedömning: frö avräknas såsom grott, när groddens längd är minst 2 mm.,
varvid iakttages att endast normalt utbildade grodder räknas. Frö med missbildad grodd
likställes med icke grodda frön.

I övrigt kunna de skilda här ovan angivna huvudpunkterna närmare utvecklas, varvid
försöksanstaltens utredning torde kunna tjäna till ledning.

Anläggande av s. k. ödemarkstelefonlinijer över kronoparker i Norrland.

Domänstyrelsen har härom den 28 januari 1914 till telegrafstyrelsen avgivit följande
yttrande:

I skrivelse till kungl. domänstyrelsen den 13 dennes har Ni anhållit om generellt tillstånd
att vid framdragande av så kallade ödemarkslinjer — enkelledningar, upplagda i växande
träd — använda och i erforderlig utsträckning kvista å kronoparker inom övre Norrland
befintliga, för ändamålet lämpliga träd.

I samband härmed har Ni meddelat, att detta tillvägagångssätt visat sig kunna med för-
del användas för att nedbringa kostnaden för nyanläggningar, särskilt i det nordligaste Sverige.
Vid trädens användande för ifrågavarande ändamål borttagas grenar och kvistar på den sidan
av trädet, där telefonkroken skulle uppsättas, så att ledningstråden ginge fri. De grenar,
som sutte åt andra håll, och de, som sutte högre än kroken, finge kvarsitta, genom vilket
förfaringssätt träden icke ansetts taga någon skada.

Kungl. styrelsen har funnit skäl bifalla den gjorda framställningen, dock under villkor,
att de ifrågasatta ledningarna icke uppsättas i träd, som inom den närmaste framtiden böra
komma till avverkning, att vederbörande jägmästare därför inom de revir, där dylika lednin-
gar skola framdragas härom underrättas och att de anvisningar, som kunna av jägmästarna
— förutom i ovanberörda hänseende — anses erforderliga, bliva iakttagna.

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Inspektionsresa: Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa i N
Roslags revir den 29—31 januari; vikarie byråchefen W. Roos.

Semester har itnjutits av: generaldirektören Karl Fredenberg den 14 och 23 jan.; vi-
karie byråchefen Roos;

byråchefen Th. Örtenblad den 29—31 jan. med förordnande för notarien K. G. G. Nor-
ling, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen N. Schager;

byråchefen Fr. Giöbel den 19 januari med förordnande för notarien E. Ödman, vilkens
tjänst uppehållits av amanuensen A. Hagelstein;

byråchefen friherre Th. Hermelin den 5 jan. med förordnande för notarien M. Rasch,
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen A. Chatillon-Winbergh.

Tiänstledighet har åtnjutits av: byråchefen Th. Örtenblad för särskilt uppdrag den
15—28 januari med förordnande för notarien K. G. G. Norling, vilkens tjänst uppehållits
av amanuensen N. Schager;

byråchefen friherre Th. Hermelin för särskilt uppdrag den 26 jan.—7 mars med förord-
nande för notarien M. Rasch, vilkens tjänst uppehålles av amanuensen A. Chatillon-Winbergh.

Till amanuenser tills vidare under 1914 ha förordnats följande extra jägmästare: P.
Nicander å kameralbyrån, A. Chatillon-Winbergh å första, N. Schager och G. Rabenius å
andra samt A. Hagelstein å tredje skogsbyrån.

Skogsstaten.

Transporterad extra jägmästare: ce. jigmästaren Fr. Bång har transporterats från
Mellersta Norrlands till Smålands distrikt.

1560 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Till avlönade revirassistenter under viss tid ha förordnats:

e. jägm. K. I. Hjelmström i Degerfors revir den 1—15 jan.
» Fr. Bång i Hallands revir den 14 jan.—11 febr.
> G. af Ekenstam i Ombergs revir den 7 jan.—6 april.

Till överjägmästareassistent i Södra distriktet under februari—april har förordnats
e. jägm. Fr. A. Bergman.

Till skogsindelningsassistenter ha förordnats:

e. jägm. R. Tjärnberg i Mell. Norrlands distrikt !/,—?5/,,
» K. Hammarström i » »> 1, —?8/5,
Aug. Skog 1 NS » SA Pr
> W. Dixen i Bergslagsdistriktet tills vidare under 1914,
» Aug. Hagman i > » » » >
» Bernh. Blohm 1 » » » » »
E. Rudbeck i Västra distriktet från !/, > » »

Till oavlönad revirassistent har förordnats e. jägm. Axel Elgstrand i Älvsby revir

CET

Tjänstledighet har beviljats: Överjägmästaren i Västra distriktet Gust. Barthelsson för
fullgörande av allmänt uppdrag den I jan.—31 maj med förordnande för jägmästaren i Ti-
vedens revir A. W. Schmidt, vilkens tjänst uppehålles av assistenten i Kinne m. fl. revir A.
Stahre. Stahres assistenttjänst uppehålles av e. jägm. Einar Karlsson;

jägmästaren i Jockmocks revir Uno Tilly för enskilda angelägenheter den 15 jan.—I4
febr. med förordnande för assistenten 1 reviret Klas Nordforss;

jägmästaren i Tärendö revir C. E. L. von Sydow för allmänt uppdrag under 1914 med
förordnande för assistenten i reviret Folke Gunterberg;

jägmästaren i Härnösands revir W. Smitt för enskilda angelägenheter den 8—28 febr.
med förordnande för assistenten i reviret R. Lindahl;

jägmästaren i Arvika revir H. Linner för hälsans vårdande under januari och för genom
läkarbetyg styrkt sjukdom under februari med förordnande för e. jägm. A. W. Sjökvist;

jägmästaren i Enköpings revir J. H. Blombergsson för hälsans vårdande den 15 jan.—
28 febr. med förordnande för e. jägm. Sven Hallin;

jägmästaren i Köpings revir O. Willner för enskilda angelägenheter den 20 jan.—19 febr.
med förordnande för e. jägm. W. Samuelsson;

jägmästaren i Karlsby revir G. Kuylenstierna för enskilda angelägenheter under februari
med förordnande för e. jägmästaren Nils Eckerbom.

Lediga tjänster.

En assistentbefattning i Grönbo och Västerås revir tillsvidare under 1914 sökes hos K.
Domänstyrelsen före 25 febr. kl. III på dagen. Förutom arvode utgår 500 kr. i respengar
per år.

En assistentbefattning i Örebro revir under maj och juni samt från 1 sept. till årets slut
sökes hos K. Domänstyrelsen före 25 febr. kl. III på dagen. Förutom till tjänsten hörande
arvode utgår 200 kr. i respengar för omnämnda tid.

En avlönad assistentbefattning i Bodens revir sökes hos K. Domänstyrelsen före 25 febr.
kl. III på dagen.

<

TATSVAI

N
st

SE

GUNNAR HALS

ss

UN
Q
N
<a
så
UN
OO
O
ad
1

GENS

TIDSKRIFT

FOÖRENIN

12:e ÅRG.

1914

MARS

HÄFT. 3

(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

VE IAN

RESTE ID NP så SSA dr oa SE OJ REN REA

SMERUSIONDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN

(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE: 2

PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN.
FIL D:iR TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE.

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. 53 z

Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—21/24, Rikstelefon 2290.
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 & m, =
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219.

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-

satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill

erhållits av redaktionen.

INNEHÅLL:

PETTERSSON, VILHELM I.: Skogen
och småbruket

soceb8oc»—>1cC so

RONGE, ERIK: Skogsmannens höjd-

mätare (med 8 fig.) «.....s:.-s c
In memoriam: ; 5
Carl Gustaf Noreen (med porträtt)
av G. SCH.
Magnus von Essen, Rolf Sjöström
och Anders Wickström (med por-
trättet)5av. EIB Osmo pas stR es
JONSON, TOR: Till frågan om skogs-
Hräukets "(EkOMONME: 3.10 os en era ee
RINGSTRAND, NILS G:: Svenska trä-
varuexportföreningens förslag till
lagstiftning förlappmarkshemman-
nens och med dem likställda hem-
200118 ISO FUL: sdp ola e baler G Se
HERMELIN, TH., Statsskogarnas av-
KASLNINE HC SST SA elelr reis lei
Cellulosa- och trämassemarknaden
2 07 VAR dgr Dipl DR NS EB EAA SE

fssssr PR RR

Litteratur:

Kaurin, Jakob: Forelesninger i
skogstaksation, Tremaalingsle-
ren (rec. MAGNUS NORDQVIST)

Notiser:

Svenska Skogsvårdsföreningens

ATSMIO LETA civlbrpse 06 dala ps Jara NN Ne sR Te

sid.

»

157

236

237

Övriga sammanträden under lant-
bruksveckan 1914 .......... Ce

Sverige representerat vid »The

Royal Scottish Arboricultural -

Societys» sextioårsjubileum. ...

Skogsadministrationen:

Förhandlingar vid överjägmästar-
nas sammanträde i Domänsty-
relsen den 10—15 nov. 1913...
Yttranden över Norrländska skogs-

vårdskommitténs förslag.
XVI. Domänstyrelsen angående
Svenska trävaruexportförenin-
Fens Utlåtande 35. .rcs se Fe

XVII. Domänstyrelsen i vad det
rör allmänningsskogar i Väs-
terbottens och Norrbottens län

Domänstyrelsens cirkulär, beslut,
framställningar och yttranden:

Utbetalandet av lönerna till kro-
noskogvaktarnaåeckleciastika
SKOPAL rg Kp olet kb Tel se Ne Köla

Anordnandet av revirförvaltar-
nas telefonkvittenser i kassa-
TEdOEÖrelsekha spov eter

Tjänster och förordnanden ......
Lediga tjänster ......... dr pe fee

sid,

239

249

257

259
260

JOSE 2

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I (2 a freds SR SE

Skogen och småbruket.

Av VILHELM I. PETTERSSON.

Kulturjordens ägande och brukande, dessa frågor, som mer och mer
trängt sig fram på dagordningen i Europas flesta land, beröra ju i första
hand jordbruksjorden. Men även den del av kulturjorden, som är före-
mål för skogsskötsel, har med nödvändighet fått känning av de väldiga,
omformande rörelser med avseende på ägo- och brukningsförhållandena,
som utmärkt slutet av föregående och i ännu högre grad början av inne-
varande århundrade. Den på jordbrukets område dominerande principen
har allt mer och mer även i vårt land blivit: småbruk och intensiv kul-
tur i motsats till storbruk och extensiv sådan. Familjens gemensamma
arbete, som nedlägges på det egna området, har gått segrande fram
förbi det, som på större gårdar utföres av lejd hjälp mot betalning. En
följd av denna utvecklingsriktning har blivit tendensen att minska bruk-
ningsenheten från våra hemman och hemmansdelar ned till det egentliga
»småbruket> och dess avläggare egnahemslägenheten.

Denna åkerjordens »atomisering» har kraftigt understötts och i någon
mån reglerats av åtskilliga lagstiftningsåtgärder. Någon skillnad på odlad”
jord och skogsmark har därvidlag icke gjorts. Man tyckes anse det så-
som självfallet, att det som är lämpligt för den ena, även måste vara
det för den andra. Denna uppsats har i avseende härpå vissa invändningar
att framställa, utmynnande i ett positivt förslag till ordnande och reg-
lerande i stort och under statens förmedling av de ägo- och andra
förhållanden, som röra vår kulturjord och icke minst den skogbärande
delen av densamma.” |

Begreppet skog tillåter sig förf. definiera, som en trädbevuxen areal
med en beståndstäthet, vilken ej får understiga, vad dess individer fordra
för sin trevnad, och av en minsta storlek, som tillåter en rationell för-

1 Amn. Förf. tillåter sig innefatta även skogsmarken i benämningen »kulturjord». Han
försvarar sig med, dels att han med skogsmark endast menar sådan av ett tillräckligt djup,
för att träden kunna nå sin fulla utveckling, dels att denna uppsats endast avser södra och
mellersta Sverige, där ju så gott som all skog i mer eller mindre grad kan sägas vara un-
derkastad »kultur». Norrland förblir ett kapitel för sig, hittills okänt för förf.

12. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

158 VILHELM I. PETTERSSON.

yngring, utan fara för uttorkning eller stormskada för vare sig den efter
avverkning kvarstående delen av träden eller för föryngringen. Sedd
från småbruksrörelsens ståndpunkt skulle man kunna formulera en annan
definition för skogsenhet, i hög grad överensstämmande med moderna
krav: Skogen, vars avkastning så vitt möjligt bör vara jämnt fördelad
bland jordbrukarna, bör helst förekomma i lotter av passande storlek,
för att normalavkastningen av varje lott i första hand är tillräcklig till
en familjs behov av bränsle och gagnvirke. Utan att vilja borga för
sina beräkningars absoluta riktighet har författaren kommit till det re-
sultat, att en familjs genomsnittliga årsbehov i ovannämnda hänseenden
torde kunna beräknas till 7 å 9 »famnars» rymd med ett mått av 3
alnar X 4 alnar X 17/; aln per famn. Beräkna vi nu, att varje hektar
skogsmark kan antagas avkasta I till 17/, sådan famn om året, så fordrar
varje småbruk (eller eget hem), för att kunna sägas hava skog till hus-
behov, c:a 7 har skog av genomsnittskvalitet till sin övriga areal.

Vore det alltså möjligt att rationellt sköta skogsarealer av denna stor-
lek, så borde det ju bliva den moderne forstmannens uppgift att fram-
alstra dylika skogslotter överallt, där möjlighet därför funnes och att
uppdela de stora skogarna så långt möjligt i sådana smålotter. — Men
återvända vwvi till vår första definition, så finna vi genast, att »skogar»
på 7 har alls icke kunna rekommenderas ur forstlig synpunkt såsom en
standard för vårt land. Och hindret ligger i skogens egen natur, i dess
trädindividers långa mognadstid och den därav avhängiga långa cirkula-
tionstiden i motsats till åkerbrukets korta. Barrträden åtminstone, med
sina krav på viss beståndstäthet och sin ömtålighet med avseende på
markförhållandena och väder och vind, fordra långt större skogsenheter
än nyssnämnda, och vårt lands skogar utgöras ju till minst 70 2 av
barrskog, vilken proportion nog ej kommer att nämnvärt förryckas.

En annan sak, som tillkommer, är, att terrängen på olika orter oftast
bestämt anvisar skogen sin plats intill åkern och ängen. Lika förlust-
bringande, som det kan vara att t. ex. beplanta god åkerjord med skog,
lika oekonomiskt bleve det att lägga vissa skogsområden under plogen.
Också se vi allt mer den tanken omfattas att dana »allmänningsskogar»
i vårt land. Man vill om möjligt, att varje socken på därtill tjänlig
mark skall hava sin allmänningsskog, varje län sina, och detta goda
uppslag tyckes vinna den framgång och uppmuntran, det förtjänar. Men
samtidigt fortgår alltjämt den mest hänsynslösa uthuggning och rovdrift
av de enskildas skogsområden, herrgårdarnas och böndernas! Man
maste taga steget fullt ut och inse, att vi ej äro färdiga med sådana
åtgärder, som ju endast kunna komma att innefatta en mindre del av
vårt lands skogsarealer. Det följer med nödvändighet av vår småbruks-

SKOGEN OCH SMÅBRUKET. 159

och egnahemsrörelse, att skogen skall komma att sitta emellan vid den
oavlätliga styckning och försäljning av de större ägoenheterna i vårt
land, som alltjämt pågår med den mest intensiva kraft. Man behöver
endast kasta en blick på våra tidningars, icke minst lantbrukstidskrifter-
nas annonssidor, för att mötas av otaliga annonser om gårdar till salu
med eller utan skog. Och det är skogen, som är det förnämsta lock-
betet, där den finnes, och den betyder ju numera så gott som kontanta
pengar genast. — Ändamålet med det hela är som regel styckning och
försäljning av gårdarna till småbruk och egna hem.

Det är ju ett stort mål detta, att skapa hem och jord till alla dem,
som hittills måst vara förutan! Och vi se många exempel på framgång,
förnöjsamhet och arbetsglädje bland dessa »nybyggare», som en hälso-
sam motvikt mot industrialismens gråa, osunda kasernliv. Just detta,
att rå om och bruka ett stycke jord," det skapar en god medborgare,
och det är hela statsbyggnadens styrka och hemlighet. Men därtill
skall vara oeftergivligen fogat det villkoret, att ej individen ensam, men
familjen från far till son skall besitta gården, och att den skall bibehål-
lås odelad vid en minsta areal, som skall med sin avkastning kunna
giva möjlighet till en familjs underhåll. Jordbruket skall m. a. o. föda
sin man! Småbruksrörelsens svaghet ligger enligt författarens mening i,
att lagstiftningen icke uppmärksammat det viktiga momentet, att små-
bruket icke får vidare styckas utöver ett »existensminimum>». Den har
uteslutande tillgodosett den närmaste generationen, och tänker icke på,
vad som skall ske, när småbrukarens barn skola taga emot arvet efter
sin fader. Det är då enheten svävar i fara och därmed jordbruket som
utkomst betraktat.

Den gamla norska »odelsloven> ger oss ett uttryck för vad även våra fä-
der tänkte angående dessa ting. Omstridd och förkättrad står den ännu
fast, liksom dess vrångbilder, länsinstitutionerna i t. ex. Danmark och
England och kommer säkerligen att stå längre än de såsom byggd på
en långt bredare grundval.

Vad förf. önskar framhålla är, att kulturjorden ej får bliva en handels-
vara, som i dag tillhör den ene, i morgon den andre, i dag söndersku-
ren, i morgon kanske hoplappad som ett stycke tyg. Och gäller detta
om åker och äng, så gäller det hundrafalt mer om skogen. Låtom oss
genast erkänna, att småbruk och skogsskötsel ej gärna med framgång
låta sig förena! Här om någonstans måste lugn och tryggade ägoför-
hållanden råda. Men huru genomföra en reform i denna riktning för
skogsarealen i vårt land, som ligger styckad och inblandad mellan åkrar
och ängar, delad av otaliga ägolotters gränslinjer? Frågan tyckes utom-

1 Märk väl = åkerjord, icke endast trädgårdstäppa!

160 VILHELM I. PETTERSSON.

ordentligt svår och kräver dock sin snara lösning, som måste gå hand-
i hand med lösningen av småbruksfrågan. Nya tider fordra nya syn-
punkter och stundom genomgripande åtgärder. Man bör taga steget
fullt ut och betrakta den nya rörelsen som en kolonisation av ett nytt
land, vilket skall bebyggas efter fullt moderna principer, så att både
åkerbruk och skogsskötsel få allt, vad dem tillhörer.

Att börja med bestämmer man då, vad som rätteligen bör vara (och
till stor del redan är) skogsmark, liksom åkern får sina obestridda om-
råden, och undviker så vitt möjligt spiittring i småfläckar av någotdera
slaget. Uthuggning och nyplantering komme därför att spela viktiga
roller vid detta förberedande arbete. Därpå undersökes, ifall naturliga
gränser liksom på förhand angiva, huru en uppdelning i någorlunda lik-
stora »storbruksområden» skulle kunna låta sig göra och söker därvid
lämpa proportionen mellan åker, äng och skog på bästa sätt. En av
våra medelstora herrgårdar kan ofta lämna exempel på ett fullt naturligt
avgränsat brukningsområde, med skog, åker och äng i de bästa förhål-
landen, som trakten kan erbjuda, utan alltför stora inbördes avstånd och
med en välformad ägofigur. Dessa områden, ägnade för åkerbruk och
skogskultur, skulle då komma att, gränsande intill varandra, uppfylla den
huvudsakliga delen av vårt land, avskilda från »tomtområden», där
större samhällen finnas eller hålla på att utveckla sig. Staten, som ju
finge förmedla detta övergående i ett nytt samhällsskick, skulle så låta
dessa »storbruk» övertagas av bolag, vars aktieägare samtliga skulle
bebo områdena och bruka desamma med sina familjers hjälp. Vissa
lagliga bestämmelser och förbehåll komme ju därvid att upprättas och
i första hand sådana, som hade avseende på skogen. Dennas areal och
gränser inom varje område skulle fastställas och likaledes brukningssät-
tet, årsavverkningen m. m. För en del av dessa »kolonibruk» åtminstone,
som fölle helt inom det skoglösa slättlandets område, skulle man kunna
reservera delar av rena skogsarealer på ej alltför avlägsna orter till ge-
mensamhetsbruk, i första hand tänkande på att tillgodose kolonisternas
husbehov av virke och bränsle. Gemensamhetsdrift av skogen bleve
principen, och om icke statens fordringar i avseende på skogsskötseln
uppfylldes, kunde den låta dessa genomföras på respektive bolags be-
kostnad. — Huru sedan kolonisterna inbördes ordnade sitt åkerbruk och
sin boskapsskötsel, det behövde ju ej göras till föremål för några de-
taljerade bestämmelser. Dock måste den fordran ovillkorligen uppställas,
att de respektive fältens ägofigurer icke finge skadas genom t. ex. vägars
anläggande eller hustomters utstakande på olämpliga ställen, så att en
rationell brukning därigenom försvårades.

Varje familj skulle vidare hava sitt bestämt avgränsade område, som

SKOGEN OCH SMÅBRUKELT. 161

skulle med ärvtlig besittningsrätt på vissa betingelser tillhöra en av dess
medlemmar, och någon varaktig delning utöver en minimiareal icke i
regel tillåtas. Dock vore det nog ej olämpligt, att t. ex. högst halva
kolonibrukets åkerareal vore utlämnad till gemensamhets- (eller arrende-)
drift efter någon av staten godkänd plan, som kunde på tjänligt sätt
understödjas medelst premier, lån o. s. v. Man kunde tänka sig ge-
mensamhetsladugårdar på »centralbruk» med odling av grönfoder och
hö, under det kolonisterna från sina småbruk levererade rotfrukterna och
lämnade vissa mans- (och dragar-)dagsverken till skötsel av centralbruk
och skog mot att få mjölk och gödsel i betalning.

Nåväl, dessa detaljer komme nog att ordna sig av sig själva, men
skogen och dess rationella skötsel skulle vara den för staten ledande
principen i det hela. — Man skakar tvivlande på huvudet och kallar
kanske ovanstående, allvarligt menade förslag för utopier! Men äro de
i själva verket otroligare och mer inskränkande för den medborgerliga
friheten, dessa »utopier», än t. ex. alla de regler och föreskrifter, som
en stadsbo måste underkasta sig, för att nutidens fordringar på hygien
och ordning inom samhället skola kunna uppfyllas?

Lämna landsbygdens ordnings- och ägoförhållanden samt dess kom-
munikationer icke rum för mycket allvarsamma anmärkningar? Och be-
hövdes ej en klassifikation av och en ordningsnorm för alla dessa ny-
bakade småbrukare och lägenhetsinnehavare, vilka utan skada torde
kunna underkasta sig vissa regler, såväl med avseende på brukandet av
den dyrbara kulturjord, som anförtrotts dem, som med hänsyn till deras
skyldigheter, såväl inbördes som mot samhället?

Man framhåller kanske vidare omöjligheten av att betrakta Sveriges
karta såsom »blank> och de utomordentliga omvälvningar dessa åtgärder
skulle innebära! Men allt, som rör jordbruk och skogsskötsel, skall och
bör gå med eftertanke och försiktighet och så även detta. Det vore
nog, att en plan uppgjordes och fastställdes, och att vissa ändringar
vidtoges i bestämmelserna om jordbrukslån, som även tilläte sådanas ut-
lämnande åt bolag av ovan antytt slag, samt att staten inköpte vissa,
till salu utbjudna egendomar, som uppfyllde våra villkor för »koloni-
bruk» med avseende på gränser, ägofigurer o. s. v., och en början vore
gjord, som snart skulle bekräfta eller vederlägga förslagets realiserbarhet.

Man kunde även mycket väl tänka sig, att enskilda innehade sådana
bruk och erhölle lån av allmänna medel, blott de underkastade sig före-
skrifterna om skogens skötande samt en vanhävdslag, som vore riktad
mot extensiv jordkultur. Lånen skulle då avse att lämna möjlighet till
uppbyggande av nödiga hus, ifall vederbörande förpliktade sig till att
införa ett andelsbruk efter kolonisystemet, så att även här ett koloni-

162 VILHELM "I. PETTERSSON.

bruk komme till stånd, fast med ömsesidigt betryggande arrendekontrakt
i st. f. full besittningsrätt för småbrukarna. Vårt gamla, nu så för-
kättrade torpsystem komme då att i en förbättrad form ånyo få den
betydelse, det förtjänar. Ordning och planmässighet torde man aldrig
behöva frukta, och ett »kolonisations»-system av samarbetande småbru-
kare och innefattande anläggningar av moderna vägar och utnyttjande
av vatten och vindkraft torde för vår nu så vanlottade landsbygd kunna
bliva den mäktiga hävstång, som skall kunna lyfta densamma upp till
stadens kulturella ståndpunkt. Bäst av allt vore, om landsbygdens nu
så oroliga och föga hemkära ungdom finge ögonen upp för, vad åker
och skog £unna lämna den duglige brukaren till lön för hans möda!

Vi åskådliggöra bäst, vad här ovan framställts genom att i tankarna
företaga en resa i framtiden genom ett svenskt landskap, som efter års-
långa, väl genomtänkta förberedelser antages slutligen hava i huvudsak
ordnats enligt »kolonisambruks»-principer.

Att börja med draga vägarna uppmärksamheten till sig, det första,
som måst reformeras på landsbygden. Ett par huvudvägar, nästan
så raka, som »fågeln flyger», genomskära landskapet i dess helhet, sam-
manbindande de förnämsta städerna. Intet arbete har sparats för att
undvika kurvor och stigningar. En minst 10 meter bred, med t. ex.
tjärdränkt makadam belagd bana för lastautomobiler och häståkdon
löper i mitten, på ömse sidor kantad av trottoarer för fotgängare.
Dessa begränsas på yttersidorna av tjocka, låga hagtornshäckar, på be-
stämda mellanrum avbrutna av högstammiga fruktträd. På ömse sidor
av dessa, för långsammare trafik avsedda banor, löpa c:a 6 meter breda,
med asfalt eller dylikt belagda vägar för hastiga automobiler, en för
trafik åt vartdera hållet. Bivägar leda på lämpliga ställen fram till dessa
ovan beskrivna huvudvägar, och då genom passager under sidobanorna,
som kanske på dessa ställen äro förhöjda, in till lastautomobilbanan,
genom terrängens beskaffenhet just här något försänkt. Inkomna få
personautomobilerna söka sig ut till endera sidobanan genom härför an-
bragta öppningar i häckarna, under det de långsammare fordonen fort-
sätta i mitten åt det avsedda hållet. — På för storm utsatta platser äro
höga granhäckar planterade utmed vägen som snöskydd. Dessutom fin-
nas naturligtvis i reserv väldiga snöplogar monterade på automobiler.
Järnvägar byggas icke längre, såsom oräntabla i förhållande till drifts-
kostnaderna. — De väldiga samfärdsstråk, vi nyss beskrivit, ha dock
kostat långt mindre i anläggning, än man vore böjd att tro. Till större
delen äro de nämligen, liksom militärvägarna i det gammalromerska ri-
ket, anlagda av soldater” under ledning av skickliga ingenjörofficerare.

1 Stam och beväring hava laglig skyldighet i tur och ordning deltaga i sådana arbeten
mot förhöjd avlöning.

ESA

SKOGEN OCH SMÅBRUKET. 1603

Den svenske soldaten har nämligen, i likhet med den romerske legio-
nären, lärt sig att bruka spaden lika skickligt som vapnen.

På vår tänkta resa genom provinsen följa vi att börja med en av
dessa ståtliga trafikleder och giva under vägen särskilt akt på jordbruk
och skogsskötsel, samt vad därtill hörer.

Vi finna en skarp åtskillnad rådande mellan »tomtjord» och kultur-
jord. Den senare får ej utan särskilt medgivande styckas upp, så att
jordbruket eller skogen kan lida därav. Den är i stället indelad i större
brukningsområden, £kolonisambruk, vilkas gränser genomgående anlagts
efter terrängförhållandena (och utgöras av åar, sjöar, berg eller dylikt)
med en storlek växlande från ett par hundra upp till 4—3 hundra hek-
tar åker utom tillhörande skog och utmark. Bönder och godsägare hava
insett den ekonomiska fördelen för sig och sina efterkommande av denna
indelning och tillåtit, att deras respektive områden underkastats den där-
för som regel nödvändiga sammanslagningen eller styckningen och därpå
följande inordningen i det nya brukningssystemet.

På det rena slättlandet kring utgångspunkten för vår resa saknas skog,
varför kolonibruken här mest utgöras av ren åkerjord. Principen för
deras indelning är emellertid densamma överallt. Städse finna vi en
centralgård i mitten med den gemensamma kreatursbesättningen, antingen
driven som sambruk under ledning av en bland kolonisterna, eller som
arrendegård, i det en skicklig jordbrukare och djurskötare övertagit det
hela. I båda fallen skola kolonisterna samarbeta med centralbruket ge-
nom att till detsamma leverera rotfrukter och halm i utbyte mot mjölk
och gödsel samt mot ersättning utföra de nödvändiga mans- och dragar-
dagsverkena å huvudgården. — Vi möta på vår färd per automobil
och hållande oss på vägens vänstra sidobana, åtskilliga lastautomobiler
med plank och bräder, som taga av på någon biväg till ett av dessa
slättbygdens kolonibruk. De komma från respektive bruks skogsområde
längre upp i provinsen, där de hämtat laster av fällda stockar och fått
dem sågade vid något sågverk på vägen.

Allteftersom vi färdas, blir landskapet mera kuperat och blicken mö-
tes av större och mindre skogsområden, vilkas gränser med omsorg
utstakats till största möjliga sammanhang 3å därför passande mark,
samtliga väl inhägnade med moderna stängselanordningar. — Överallt
på bergshöjderna observera vi väldiga vindmotorer och cisternliknande
anläggningar. Det är nyare tiders system för tillvaratagande i största
möjliga utsträckning av allt överflödsvatten, som förut, särskilt på vår-
vintern, fått bortrinna onyttigtvis. I samma syfte finnas fördämningar
anlagda överallt i bäckar och åar, varifrån pumparna uppfordra vatt-
net till de nämnda, högt belägna dammarna. Det får härifrån verka

164 VILHELM I. PETTERSSON.

som kraft genom sin fallhöjd, innan det slutligen användes till övervatt-
ning.

Styra vi vår automobil in på mittbanan och därifrån ut på någon bi-
väg för att besöka ett av kolonisambruken, så finna vi samma metodiska
omsorgsfullhet i smått, som vi förut skymtat i stort. Kolonibruket är
genomdraget med ett nät av skickligt anlagda och väl underhållna vägar.
Dräneringen tyckes fullständig överallt, och dräneringsvattnet uppsamlas
och uppumpas i likhet med bäckarnas och åarnas. För övrigt påminner
anordningen av det hela om en gammal välskött herrgård. De i peri-
ferien bosatta kolonisterna eller >sambrukarna» motsvara torparna, men
torpare, vilka var och en äro specialister i sitt fack på jordbrukets eller
den smärre husdjursskötselns område. Närmast städerna påminna så-
ledes stora bitar av de olika småbruken om yppiga trädgårdar. Längre
ut i rayonen drives kanske mera höns-, får- och svinskötsel med pro-
portionsvis stora rotfruktsarealer, under det man längst borta i bygderna
endast ser de för leveransen till centralladugården nödvändiga rotfrukts-
fälten hos respektive småbrukare, som i stället odla, än lin och spånads-
växter, än gräs- och klöverfrö i största utsträckning, men alltid e£z spe-
cialitet för ifrågavarande kolonibruks samtliga odlare, varför det för va-
rans förädling nödiga maskineriet kan med fördel hållas på gården. —
All skog är inhägnad, som nyss nämnts, och underkastad gemensam-
hetsdrift under statens kontroll. WVad bränsle särskilt angår, så få kolo-
nisterna på auktion inropa sitt behov därav, sedan det fällts och upp-
lagts i högar, i det inkomsten härav lägges till en särskild nödhjälps-
fond. Denna åtgärd i förening med de ytterst praktiskt byggda husen
och de bränslebesparande, för riseldning avsedda ugnarna tillåter en på
våra forna herrgårdar okänd sparsamhet med den dyrbara varan.

Centralbruket, dit vi slutligen vända vår uppmärksamhet, imponerar
genom ståtliga och i minsta detalj ändamålsenliga byggnader och maski-
ner, samt genom en välskött, reaktionsfri kreatursbesättning, som hand-
haves av utexaminerade specialister på detta område. — Vi lämna efter
en noggrann inspektion av samtliga institutioner vårt kolonisambruk
med en känsla av tillfredsställelse, ej minst över att icke som i forna
tider inom ett par års tid kunna vänta få se gården med inventarier
och allt annonseras till salu till den högstbjudande, på grund av att den
»icke burit sig». :

+
Vårt svenska lantbruk innefattar 3:e områden, jorden, skogen och

djuren, vart för sig innebärande stoff till ett helt livs studium. Dessa
våra modernäringars utveckling i rationell riktning ligger eller kunde tän-

SKOGEN OCH SMÅBRUKET. 165

kas ligga i händerna på män, som utbildas på statens bekostnad och som
benämnas agronomer, jägmästare, veterinärer och lantbruksingenjörer.
På dessas utbildning nedläggas årligen hundratusentals kronor. Motsvara
de nu alla till fullo, vad man har rätt att vänta av dem? Kanske var
och en grupp för sig, svarar jag, men huru är det med samarbetet, som
skall uträtta tusenfalt mer, än de var för sig äro i stånd till? Det
existerar helt enkelt icke! Och dock hava vi inför oss bilden av ett i
jordbrukshänseende djupt olyckligt och splittrat fosterland. Ingen vågar
påstå, att det nuvarande tillståndet är gott, men de flesta äro eniga i,
att det blir sämre år från år och att ingen klar utväg ännu skönjes,
varken för det stora lantbruket, som lider av brist på arbetskraft, eller
för småbruket, som hotas av för långt gående uppdelning eller rent ut
av övergång till ett oräntabelt trädgårdsbruk.

Jag, som tagit agronomexamen, har det oaktat tillåtit mig skriva i ett
speciellt skogsmansblad, icke för det att jag har något att undervisa
herrar forstmän uti, utan därför att mitt ämne till stor del faller inom
deras område, och jag hoppas och önskar en kritik i detta avseende,
som kan fullt klargöra åtskilliga för mig dunkla saker och kanske göra
min tanke verkligt fruktbärande. Låt vara, att jag i mycket kan hava
misstagit mig, men uppsåtet är gott och jag tror, det skall finnas en
kärna av framtid i mina, för mångas öron säkerligen högst overkliga
planer. Säkert är emellertid, herrar Riddare av plogen och yxan, opera-
tionsstålet och passaren, att vi behöva varandras medverkan både vid
arbete och tänkande för att nå det gemensamma syftet, nämligen jord-
brukets och därmed Sveriges utveckling i bästa möjliga riktning. Låtom
oss icke tveka att framlägga ämnen för diskussion i varandras tidskrifter
och även någon gång mötas vid större anledningar för att grundlägga
det samarbete, som kanske en gång skall höja det svenska lantbruket
till, vad det kan och bör vara, och lära vårt folk inse den väldiga kraft,
som ligger i det gamla ordspråket: »Enighet ger styrka.»

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, TOMTEN

Skogsmannens höjdmätare.

Av ERIK RONGE.

Den s. k. »Christens höjdmätare» för stående träd, på vilken höjden
avläses med tillhjälp av en mot trädet upprest (4 eller) 5 meter lång
stång, är helt säkert en gammal bekant för de flesta av våra skogsmän,
men däremot torde kanske icke alla ha tänkt på, att densamma i dess
numera vanliga, hopfällbara form lämnar möjligheter att utnyttjas för
helt andra ändamål än det, som uppfinningen från början avsett, och
varigenom instrumentets praktiska användbarhet betydligt utsträckes —
till ökad nytta och nöje för skogsmannen!

För dem, som till äventyrs ej äro fullt hemmastadda med Christens
höjdmätare, tillåter jag mig först närmare föreställa densamma. Dess
utseende framgår bäst av närstående illustration (fig. 1.); den tillverkas
av mässing och längden mellan »haken»> i övre och nedre ändan är
30 cm. Den kar som synes en gradering efter vardera långsidan; den
ena, som är likformig, är en vanlig tiondelsindelning och tjänar huvud-
sakligen till att bestämma den för trädens avsmalningsförhållanden ut-
slagsgivande formpunktens procentuella läge på stammen; den andra
graderingen — den för höjdmätaren specifika — är olikformig och av-
ser själva höjdmätningen, som tillgår sålunda:

Man väljer en plats på lämpligt avstånd från trädet, som skall höjd-
mätas, varifrån såväl topp och rot som den mot trädet uppresta 35-
metersstångens överända är synlig, fattar höjdmätaren med tvenne finger-
spetsar i dess övre del och håller den lodrätt nedhängande på sådant
avstånd från ögat, att man — utan att röra huvudet — ser trädets hela
längd liksom inklämd mellan höjdmätarens övre och nedre »hake» å den
sida (den högra), där den olikformiga graderingen är inslagen; i samma
ögonblick avläses trädets höjd å det ställe på instrumentet, där syn-
linjen till stångens överända skär detsamma.

Principen för höjdmätarens gradering inses därav lätt utan vidare, —
huru alltså t. ex. 20-meterssiffran å instrumentet är inslagen vid 25 0
av längden mellan »haken», då stången-konstanten är 5 m., eftersom 5

NIKO ANN DO Or Ir Vo

SKOGSMANNENS HÖJDMÄTARE.

167

Det torde böra påpekas, att man vid höjdmätningen med fördel an-
vänder en trädstam 1. d. som stöd för armen, som håller instrumentet;
dessutom underlättas avläsandet betydligt, om huvudet hela tiden hålles
något bakåtlutat. Till höjdmätarens karaktäristik hör också, att i dess

hemland, Schweiz, påvisats, att instrumentet i praktiken ger
något — ehuru obetydligt — för låga resultat.

Man kan även utan g3-metersstång nöjaktigt bestämma ett
träds höjd genom att medelst den likformiga graderingen av-
märka på stammen den (eller de) nedersta tiondelen (-arna) av
höjden, varefter denna del uppmätes med höjdmätaren som
längdmått (30 cm. mellan »haken»). Detta om själva höjdmät-
ningen; återstår alltså instrumentets vidare utnyttjande!

Å Christens höjdmätare i dess nya, hopfällbara modell,
som erhålles från Axel Ljungströms Fabriksaktiebolag Stock-
holm, till ett pris av 35 kr. finnes å dess framsida redan inslagen
den s. k. »normalformklass»-indelningen (fig. 1), varmed alltså
i samband med höjdmätningen formklassen direkt kan av-
läsas — efter formpunktens läge på stammen — för gran
inom och på bark samt för tall inom bark. På liknande sätt
kan man å höjdmätarens baksida naturligtvis inrista /form-
klasserna för tall på bark (för den talltyp, man har att
syssla med) i enlighet med motsvarande lägen för formpunk-
ten. Eller i siffror bestämt:

Formklass
IT DN ÖT ONE GE

Motsvarande formpunkter

Norrlandsk tall o..cc. 49 34 60 66 gj Gi 85
Mellansvensk tall ...... 521 56 64 69 NÖJASR 39
Sydsvensk tall--........ SERA G OLE OM ET2 79 86 93

Formklass 653 för norrlandstall inristas alltså å 72 20 av läng-

den mellan »haken> eller 21,6 cm. från nedre »haket> o. s. v.
Enklast sker inläggningen med stöd av tiondels- (procent)-
indelningen på framsidan.

Grundytans tillväxt å ett träd erhåller man ju ett begrepp
om genom att borra detsamma eller med kniv eller yxa uttaga
en bit av ytveden, men det vore onekligen av värde att utan
särskilda tabeller exakt kunna bestämma tillväxten i procent —

t Alla siffror rörande formpunktsmetoden äro hämtade ur jägmästare Tor

Jonsons massatabeller.

6

Fig. I.
Christens.
höjdmätare

1608 ERIK RONGE.

med hjälp av höjdmätaren! Utgår man från den för bestämmande av
tillväxten just nu lämpliga (rabatt)- formeln

100 (G—E2).
é 10 G

där P betyder grundytetillväxtprocenten, G grundytan nu och g densamma

för 10 år sedan, erhålles följande kända tabell för bestämmande av grundytans

tillväxtprocent, som grafiskt upplagd ter sig så som fig. 2 utvisar.
Denna tabell eller liknande, på andra grunder uträknade, rätliniga till-

växttabeller kunna mycket lätt inläggas å höjdmätaren på sätt som
bäst framgår av vidstående, blott schematiska illustration (fig. 3.)

Te

Re
gå
BA

INN
N

IAN
NN

Brösltsosg ds diam.

Fig. 2. Grundytans tillväxtprocent (efter TOR JONSON.)

Ovanstående tabell (fig. 2) lägges till grund för inristandet, som utföres
med en passarspets 1. d. De lämpligaste skalorna äro: för diametrarna
2/. (d. v. s. 4 mm. motsvarande I cm. i diameter) och för radietillväxten
naturlig skala.

Det kan visserligen anmärkas, att skärningspunkten mellan nederkan-
terna (fig. 3) å höjdmätarens båda skänklar ej är densamma för olika
vinkellägen, men detta »fel» kan praktiskt taget bortelimineras därigenom,
att man vid inristningen bestämmer skänklarnas lägen vid olika till-
växtprocenter för t. ex. 20 cm:s brösthöjdsdiameter.

Förfarandet vid grundytetillväxtprocentens bestämmande blir alltså för
ett träd med 30 cm:s brösthöjdsdiameter och vidstående längd på 10
sista årsringarna såsom fig. 4 utvisar. Den sökta procenten avläses
tillne.

SKOGSMANNENS HÖJDMÄTARE. I 69

För att erhålla trädets tillväxtprocent i massa fordras ju emellertid
även dess formhöjdstillväxtprocent, som skall tilläggas ovan erhållna pro-
cent. Även härtill torde höjdmätaren kunna vara oss behjälplig, då en-
ligt min åsikt formhöjdens tillväxtförhållanden ur beståndssynpunkt ej äro
så invecklade, som mången kanske föreställer sig. Jag stöder i viss
mån min åsikt i detta fall på en undersökning av ett boniteringssystem,

Fig. 3. Grundyte-tillväxtprocenttabellens inläggande 3å höjdmätaren.

baserat på beståndsmedelhöjdens utveckling å olika marker (mellersta
Sverige), som upprättats av jägmästare TOR JONSON med — som jag
tror mig veta — delvis stöd av tyska provyteundersökningar, där be-
ståndsmedelhöjdens utveckling observerats under en längre följd av år.
Kurvorna för dessa provytors medelhöjder vid olika åldrar, upplagda

Fig. 4. Höjdmätaren som bestämmare av grundytans tillväxtprocent.

på en och samma grafiska tablå, lämna en god anvisning om den all-
männa gången av medelhöjdens utveckling.

Undersökningen avsåg den relativa formhöjdstillväxtens storlek vid
olika åldrar. Jag utgick då ifrån att formklassen för kortare perioder
kunde anses konstant, varför jag endast hade att — för en av bonitets-
kurvorna i sänder — uträkna höjdtillväxtprocenten vid olika åldrar.

170 ERIK RONGE.

Och därvid erhölls det ej alltför överraskande resultatet, att (form-) höjds-
tillväxtprocenten visade sig konstant för samma ålder inom alla bonite-
terna, d. v. s. beståndets formhöjdstillväxtprocent syntes vara en faktor
av åldern — rätt och slätt! Detta kan ju icke anses som något bevis
i frågan, men då man med fog kan framhålla den relativa formhöjds-
ullväxten såsom en bland ett trädslags mera specifika egenskaper, som
därför ej bör förneka sig, om beståndet kommer att växa upp på en
bättre eller sämre mark, torde de siffror på formhöjdstillväxtprocenten
vid olika åldrar å beståndet, som undersökningen lämnat, ej vara utan
sitt värde.
De erhållna procenterna äro:

ANNELIE fr 30. 401-50 60 70 30 90 100 110 120
FERSVGres TE 206 SEN a Ii Os KONER LÖS Ön O,3 0,3

Dessa siffror kunna lämpligen inristas på höjdmätarens främre nedre
sida med användande av metersiffrorna 30—100 som årssiffror. Pro-
centerna ange visserligen formhöjdstillväxten för bestånd (barrblandsbe-
stånd, mellersta Sverige) eller för medelstammen i desamma men kunna
med urskiljning användas även för enskilda träd i allmänhet.

Boniteringssystem efter beståndsmedelhöjd låta sig lätt och utan olägen-
het inläggas å höjdmätaren; boniteringstabellens medförande i skogen
blir därefter överflödig. Lämpligast sker inläggandet sålunda: å instru-
mentets framsida inristas med små siffror mitt för höjdskårorna de åldrar,
vid vilka motsvarande medelhöjd uppnås inom t. ex. varannan av boni-
tetsgraderna. För ovan omnämnda boniteringssystem för mellansvenska
förhållanden äro siffrorna:

ITöjd Bon. 0,9 0,7 O,5 Höjd Bon. 0,9 0,7
SN. 20 0 OLE tg 0. 54 VISTA
3 oo» 23 30: 4 noe 59 INTE
Om 20 33 SORT OR 64 97 >»
TOR 28 3 SÖ BOR Ö LIG
Törs 32 41 (FER Hi

NEN 35 46 for Kod 34

13 > 39 SÖK 93

14 >» 42 STARR 104

5 46 (OM NOR OKT 120

TÖE.S 30 68

Om alltså i ett bestånd medelhöjden uppmätts till 17 m. och dess
alder, ar 05 ar, plitibonitetenKojsKOomsv:

Ja, hittills har ju saken varit enkel; nästa steg i höjdmätarens utbild-
ning blir nog litet värre! Men så gäller det också att exakt — med

SKOGSMARKENS HÖJDMÄTARE. 171

3 decimaler, om så önskas — bestämma eft träds kubikmassa efter den

s. k. formpunktsmetoden. Denna metod kan vid första påseende kanske

verka något invecklad, men detta enkla faktum, att man med höjd-

mätaren, en passare och en liten räknesticka i fickformat kan med god
Pormåcsd z

meter

i”

DA
je
3
|

[SN

Ae

RM
SN
N
T
Si
SR
NT

NT I
NE
; —
: -
MN
I
I
I
I
[Od

[0]
hö
N
Oo
&
N
w
SN
ON
XY
>
DA
Oo
ec
AJ

EL ER ÄRR REST)
Y0sd 2 meller

Fig. 5. Formhöjderna upplagda efter formklass och trädhöjd (efter TOR JoNSON.)

exakthet bestämma kubikmassan på vilket träd som helst med känd
brösthöjdsdimension, detta faktum torde vara ett gott bevis på hur en-
kelt systemet i verkligheten är! — Höjdmätaren medföres lämpligen i
affattningsbesticket, där passaren ju redan finnes, och den lilla räkne-
stickans stora användbarhet torde också ha tillförsäkrat den en säker
plats i den kalkylerande skogsmannens utrustning. Räknestickans an-
vändning och speciellt dess utnyttjande är ett stort kapitel för sig, som

172 ERIK RONGE.

vi kanske vid ett senare tillfälle skola återkomma till; jag utgår här
blott ifrån att metoden för vanlig cylinderkubering å densamma är känd.

Principen för kubikmassans erhållande medelst höjdmätaren är helt
enkelt att å densamma bestämma form/höjden, sedan trädets höjd och
formklass avlästs på förut omnämnt sätt. Brösthöjdsdimensionen er-
hålles, om klave ej finnes till hands, lämpligen medelst ett diameter-
måttband — eller än lämpligare med höjdmätaren på nedan angivet
sätt! Kubikmassan kan sedan avläsas på räknestickan.

Att det verkligen
är möjligt att på
höjdmätaren avläsa
formhöjderna grun-
dar sig därpå, att
desamma, grafiskt
upplagda för form-
klass efter trädhöjd,

utvisa — i det allra
närmaste — raka
linjen. Förestå-

ende tablå är till
sin heldragna del
hämtad ur jägmäs-
tare TOR JONSONS
uppsats »>»Taxato-
riska undersöknin-
gar över skogsträ-
dens form I» (fig. 5.)

Utdragna skära

formhöjdslinjerna
HG varandra praktiskt

taget” 1 enoch

samma punkt (koordinater 2, 1,75), varför ett system analogt med det
för grundytetillväxtprocenterna föreslagna skulle kunna tänkas använd-
bart för uppmätande (med passare och särskild skala) av den ovan linjen
ab belägna delen av formhöjden; genom tilläggande av konstanten ac
erhölles då hela formhöjden och därefter kubikmassan. Emellertid till-
låter ej en dylik metod tagandet av de skarpa mått, som här äro nöd-
vändiga, utan ordnas lämpligen så, att den konstanten ac överskjutande

x : 4 o 3 SO so he
1 Konstanten C vid 1,128 (- Vä å nedre slidskalan inställes för diametern å nedre
7

stavskalan, och kubikmassan avläses å övre stavskalan mitt för formhöjden å övre slidskalan,

SKOGSMANNENS HÖJDMÄTARE. 173

delen av formhöjden uppmätes som bas i en likbent triangel i stället
för katet i en rätvinklig. Eller klarlagt med en grafisk bild — för form-
klass 65 — se fig. 6!

Punkten a representerar formhöjdlinjernas skärningspunkt, konstanten
ac är & meter, ad är formhöjdslinjen för formklass 65 och alltså form-
höjden för t. ex. ett 20-meters träd = (/g+£). Linjen ak är också en
formhöjdslinje för formklass 635 men har dragits så, att az — ag och
ig = fZ, varför formhöjden för 20-metersträdet erhålles av summan av

Fig

zz och konstanten £. Analogt fås formhöjden för ett träd om 14 meter
(fkl. 65)= bn+e&É.

De båda linjerna a6 och ak är det just, som, inlagda på höjdmäta-
ren, kunna lämna de exakta formhöjderna för formklass 65.

Själva inläggandet tillgår på följande sätt. På instrumentets baksida
bestämmes först centrum å knäledens axel, och från denna punkt in:
ristas sedan en linje längs vardera skänkeln (mitt på dess baksida). Se
fis: 7!

Längs dessa så erhållna linjer inlägges därpå med fördjupade punkter
på lika avstånd (1 cm., d. v. s. skala 1,200) varannan höjdsiffra, med
iakttagande, att början göres med 2-meters höjd i axelns centrum, efter-
som ax är 2-meter (fig. 6). Därefter kan för en formklass i sänder
dess vinkelläge mellan höjdmätarens båda skänklar bestämmas så, att
avståndet mellan likbenämnda punkter (taget medelst passare och skala
1,200) blir lika med den konstanten & (fig. 35 och 6) överskjutande
delen av formhöjden för motsvarande trädhöjd. Skalan (en vanlig mili-
metergradering med 1 cm. motsvarande 2 formhöjdsmeter) inlägges lämp-
ligen på höjdmätarens framsida utefter dess nedre vänstra kant — men

13: Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

TA ERIK RONGE.

måste inläggas med stor noggrannhet." För bestämmande av de olika
vinkellägena för formklasserna utgår man lämpligen från formhöjderna
för t. ex. 20 meters trädhöjd; dessa äro för formklasserna

55 60 65 70 75 80
form Öje ES: 8 S574 04 TON TT 6 2 re DS

Alltså för formklass 65: formhöjden är 9,,6, konstanten £ är 1,75 m.,
resterande formhöjdssiffra sålunda 7,71. Detta mått tages med passaren
å skalan på höjdmätarens framsida, och skänklarna åtskiljas tills av-
ståndet mellan de rhed siffran 20 markerade punkterna (fig. 7) blir
lika med avståndet mellan passarspetsarna; i detta läge inristas å undre
skänkeln utefter den övres innerkant en linje, som betecknas med 65.
På liknande sätt förfares med de övriga formklasserna. När sedan form-
höjden önskas för en viss trädhöjd, inställas skänklarna efter den av
de sist inristade linjerna, som representerar trädets formklass, måttet
mellan resp. höjdpunkter tages med passaren och avläses å skalan på
framsidan; genom tilläggande av konstanten 1,75 erhålles så trädets form
höjd. Emellertid är det ju besvärligt att för varje gång behöva addera
konstanten, och detta kan rätt onöggöras på så sätt, att den en gång
för alla inlägges å skalan, och alltså ena passarspetsen sedermera ned-
sättes i en rits vid 1,75 i stället för i skalans nollpunkt. Huru sedan
kubikmassan erhålles å räknestickan är redan omnämnt.

Som ett slags bevis för att man efter en noggrann inläggning av
formhöjdstabellen verkligen kan erhålla goda kubikmassevärden tillåter
jag mig här införa några av ojävig person kontrollerade provkuberingar
å den höjdmätare jag senast behandlat. Kubikmassarna äro alltså er-
hållna medelst höjdmätaren, en passare och en liten räknesticka samt
jämförda med ur jägmästare Tor Jonsons masstabeller avlästa värden:

Kubikmassa

Diam. vid brhjd Höjd Formklass ed önöj dare urSELE
2 CM. TON 65 0,059 M? 0,058 Mm?

15 >» 14 » 60 ÖA.» O,r13 »
2002 gl 70 O,280 >» O,277 >»
ZAO a 20 > 05 Os462:, ? O,464 >»
POLE 220 -» 53 O,546 >? O,542 >?
30 >» 2413 60 O,732 >» O,728 >»
Sa 2,193 Mm? 2,182 Mm?

Medelkubikmassa 0,365 m? 0,364 Mm?

1 Man kan även använda milimetergraveringen på räknestickan som skala.

SKOGSMANNENS HÖJDMÄTARE. IR

Kunde man nu bara med höjdmätaren bestämma brösthöjdsmåttet —
förutom höjd och formklass, vore den alltså i stånd att lämna samtliga
grundfaktorerna för ett träds kuberande — samt dess kubikmassa! Och
omöjligt är det nog icke. Tänker man sig höjdmätaren i horisontell
ställning lagd mot stammen vid brösthöjd och ögat på ett konstant
vinkelrätt avstånd från densamma, skall den naturligen kunna — efter
cirkel-grundytor — graveras så, att om synlinjen till stammens ena sida
går rätt över ett av »haken», synlinjen till andra sidan samtidigt skär
instrumentet å ett ställe, som anger diametern. Mot en anmärkning, att
rätt resultat i så fall endast skulle erhållas för cirkelrunda stammar
vill jag blott påpeka, att förhållandet är nära nog detsamma med en

Fig. 8. Klavning med höjdmätare,

vanlig klave, — aven den grundar sig på cirkelgrundytor, eftersom den
anger en diameter. Och vad det konstanta avståndet beträffar, så er-
håller man ett praktiskt taget gott sådant, om man med högra handens
tumme och pekfinger fattar höjdmätaren i hålet vid dess övre del och
låter den vila i horisontellt läge med underkanten mot lånfinggret samt
utsträcker armen rakt framåt med instrumentets längdriktning vinkelrät
mot synlinjen till detsamma. Detta avstånd blir naturligen individuellt
men är dock konstantare för individen än man kanske vill tro! Av-
ståndet är ju lätt att uppmäta och graderingen uträknas i enlighet med
nedanstående bild (fig. 8).

Det "konstanta avståndet (vanligen omkring 60 cm.) från ögat till höjd-
mätaren är betecknat med &, trädets diameter är d och x den sökta
tangentlängden för den diametern d motsvarande graderingen å höjdmä-
taren. Trianglarnas likformighet lämnar ekvationen, varur fås

176 ERIK RONGE.

Uttryckets värden för olika diametrar erhålles lätt å räknestickan och
inlägges på höjdmätarens baksida.

Även här tillåter jag mig som stöd för ovanstående förslag an-
föra resultatet av några jämförelseklavningar med vanlig klave och med
min höjdmätare. Provträden varierade mellan 13—27 cm. vid brösthöjd.
Grundytemedelstammen enligt klaven blev 19,; cm., och enligt höjdmä-
taren 19,, cm.; högsta felprocenten var 2,2.

Det kan tyckas vara förenat med mycket besvär att å höjdmätaren
inlägga alla dessa föreslagna linjer och siffror, men mässingen är mjuk,
och mödan betalar sig! Ty en gång iordningställd, är den för all fram-
tid vid många tillfällen i stånd att vara skogsmannen till stor nytta och
glädje. Ja, låt oss göra en sammanfattning av det föregående och se
till, vilka tjänster den kan göra oss! Vi tänka oss då utrustade med
avfattningsbesticket, innehållande höjdmätare och passare, samt tillväxt-
borren; den lilla räknestickan vilar som vanligt i sitt i övre västfickan ned-
stuckna fodral — men för övrigt renons på allt vad instrument och ta-
beller heter! Vad då »skogsmannen och trädet» beträffar, så kan han
på stället skaffa sig uppgift om dess brösthöjdsdiameter, höjd, formpunkt
eller direkt /formklass på bark och inom bark formhöjd, kubikmassa,
grundytetillväxtprocent och ev. formhöjdstillväxtprocent samt därav massa-
tillväxtprocent och löpande tillväxt i massa, medeltillväxt, kronansättning
— förutom åldern! = Brösthöjdsformtalet erhålles genom en enkel division
å räknestickan av formhöjd med höjd; av formklassen erhålles diametern
milt mellan brösthöjd och topp — till stöd för en okulär aptering av
trädet; om denna mittpunkts precisa läge på stammen kan höjdmätaren
naturligen också lämna anvisning.

Tänka vi oss sedan »skogsmannen och beståndet», kan man ju med
ganska god precision efter ögonmått utpeka det träd i beståndet, som
utgör grundytemedelstammen; genom att sedan med instrumentet upp-
mäta dess höjd (helst flera mätningar å skilda trädindivid med ung.
samma dimension vid brösthöjd) erhålles beståndets medelhöjd, varefter
markens bomitet kan bestämmas med ledning av den genom borrning
utrönta åldern. För att få en nöjaktig uppgift om beståndets virkesmassa
pr har kan man antingen förfara så, att man med höjdmätaren bestäm-
mer medelformhöjden och sedan på räknestickan uppmultiplicerar denna
med den okularbedömda grundytan pr har — eller också kan man på
förut angivet sätt bestämma kubikmassan på det träd, man anser vara
kubikmedelstam, varefter kubikmassan pr har erhålles genom attokulärtupp-
skatta stamantalet och sedan låta räknestickan ånyo ange produkten. Att
man genom att använda endera av dessa metoder — eller bägge — har av-
gjort större utsikt att komma den verkliga kubikmassar närmare än

SKOGSMANNENS HÖJDMÄTARE. 177

genom att på rak arm direkt bedöma densamma — därom torde intet
tvivel kunna förekomma. — En god uppgift om beståndets tillväxtför-
hållanden lämnar den å medelstammen funna massatillväxtprocenten; till-
lämpad å kubikmassan pr har erhålles så beståndets löpande tillväxt i
massa; om dess medeltillväxt önskas för jämförelse, kan ju även den lätt
erhållas.

Ja, efter detta bör nog skogsmannen kunna vara nöjd med sin höjd-
mätare; — men nog finnas ännu möjligheter, om man vill utbilda in-
strumentet till höjden av höjdmätare! Så t. ex. kan den användas som
»>avvägningsinstrument» — visserligen ett mycket grovt sådant men dock
användbart för t. ex. bestämmande av en myrs lutning i stort o. d.
Upphängd på ena passarbenet eller något liknande skall höjdmätaren
naturligen kunna vinkelböjas just så mycket (och ev. fastkilas) att den
undre skänkeln kommer att inta horisontell ställning (kontroll genom
»avvägningsinstrumentets»> helomvändning!) — och för den humoristiskt
praktiskt anlagda läsaren vill jag i all tysthet påpeka, att instrumentet
kan apteras till — cigarrsnoppare (!), då nämligen hålen i övre och nedre
ändarna vid hopvikning passera mitt förbi varann! Höjdmätaren-kam-
men lär ha upptäckts under Värmlandstaxeringens dagar. —

Det har långt ifrån varit min mening att försöka på minsta sätt över-
flödiggöra de tabeller m. m., vilkas inläggande å höjdmätaren ovan
föreslagits; grundtanken var blott att söka erhålla ett lätt-transportabelt
instrument, som städse kunde vara skogsmannen till hands med läm-
nandet av objektiva uppgifter — ju flera dess bättre — under diskussio-
ner eller åtgärdsbestämningar zze Zz skogen. Och alla inläggningar, som
föreslagits, kunna införas å höjdmätaren, utan att den därför blir i någon
mån överbelastad; den verkar allt fortfarande en helt vanlig Christens
höjdmätare — blott med den skillnad, att den vid närmare påseende
visar sig äga en del för den oinvigde mystiska linjer och siffror!

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914. H.

QQ

IN MEMORIAM.

Carl Gustaf Noreen.

72/32 925 die FOrA:

Seniorn bland svenska skogsmän gick bort
den 38 februari 1914, då CARL: GustaAF No-
REEN avled i Halmstad i det allra närmaste
39 år gammal.

NOREEN började sin skogsmannabana i sin
födelsebygd Värmland, där han år 1850 blev
extra överjägare. Tio år senare blev han över-
jägare i Hallands län och 1869 jägmästare i
Hallands revir, som han förvaltade tills han
'3/, 1891 erhöll pension. Han bodde sedan
emellertid allt framgent kvar i Halmstad. Sin
kärlek till hembyggden bevarade han alltid
med den intensitet, som är så säregen för
värmlänningar. Men hans livs intresse blev

dock de brännande skogsfrågorna 1 det på
skog ganska fattiga Halland. I första hand kom han sålunda att omhulda
flygsandsfälten. En del av dessa voro visserligen planterade med skog, när
NOREEN kom till Halland, men å andra fick han utföra pioniärarbetena. Det
var hans kära Höka flygsandsfält nära Laholm och de stora flygsandsområ-
dena norr om Halmstad, som kommo att taga hans tid mest i anspråk. Un-
der en studieresa till Jylland 1867 studerade han flygsandskulturer därstädes.
Förutom sandgräsen planterade han till en början uteslutande tall. Denna
fann dock flerstädes föga trevnad, säkerligen ofta beroende på felaktig här-
stamning av fröet. Han började därföre efter dansk förebild att även använda
den oömma bergtallen på flygsandsfälten. — För dessas plantering utvecklade
han mycken energi och sågs ofta vandrande eller springande utmed flygsands-
fälten flera mil norr eller söder om Halmstad. Avlöningen på 1860-talet —
300 kronor — var minsann ej så stor, att överjägaren hade råd att använda
annat fortskaffningsmedel än apostlahästarna.

NOREENS synnerliga intresse för flygsandsfälten levde kvar 1 sinnet till hans
sista stunder. Undertecknad, som många gånger hört honom om och om igen
berätta om sina arbeten för flygsandens dämpande, fick senast förliden som-
mar av den snart go-åriga mannen ännu en livfull skildring av arbetet här-

IN MEMORIAM. 179

med. Han omnämnde också gärna, hur hans nit för skogens bästa kom i
strid med ortbefolkningen, men hur bönderna sedan tackat honom, den gamle,
för vad han gjort för skogen på deras fält. Hans entusiasm utmynnade då
i ett nästan barnsligt lyckorus. — Någon egentlig skog av värde blev det
emellertid varken av tallen eller bergtallen på många av flygsandsfälten, sär-
skilt kronans fält, som voro sämre, men faran för den kringliggande odlade
bygden var stävjad.

Av mera skogligt värde för framtiden blev det arbete, NOREEN kom att
nedlägga på ljunghedarnas beklädande med skog. Under hans tid inköptes
av staten betydande arealer ljungmarker för plantering, och stora trakter av
ungskogar på Oxhults, Kila och Tölö kronoparker vittna om hans nit här-
utinnan. NOREEN tog också initiativet till statens inköp av stora delar utav
Stjärnarps fideikommiss. Härigenom tillkom kronoparken Tönnersjöheden, som
både från ekonomisk och skoglig synpunkt kan bliva en av södra Sveriges
märkligaste parker.

Det intill Halmstad belägna Galgberget, som från en grusig ljungbacke
blivit en grönskande stadspark, vars like ej finnes inom vårt land, är NOREENS
verk. När kommande generationer vandra utmed »Noreens väg» å Galgber-
get, skola de i tacksamt minne bevara en av skogens kärleksfulla vårdare.

Tecknaren av dessa rader skulle ej givit en fullständig bild av den gamle
NOREEN utan att även nämna ytterligare ett bevis på hans livliga och för in-
tryck mottagliga sinnelag. Medan människorna i allmänhet ju bli konserva-
tivare med åren, utvecklade NOREEN sig nästan 1 motsatt riktning. Han blev
sålunda mycket mottaglig för den nya tidens frisinnade strömningar, och ål-
dringens åsikter voro vid levnadens slut nog så radikala, när han ofta giss-
lade de goda Halmstadsborna.

NOREEN var gift tvenne gånger. Från första giftet med CHARLOTTA ELISA-
BETH KUYLENSTJERNA efterlämnar han en dotter, gift med läroverksadjunkten
COLLIANDER 1 Halmstad. I sitt andra gifte med sin efterlevande maka, född
LUNDIN, har han tvenne söner, postexpeditören KARL NOREEN, och länsjäg-

mästaren i Södermanland ERIK NOREEN. GELSCH:
Magnus von Essen Rolf Sjöström Anders Wikström
TEES03 FÖ METSO + 3/8 1890

OrrEO 3:
En mycket sorglig olyckshändelse, som kostade tre unga mäns liv, inträf-
fade söndagen den 30 november föregående år å sjön Tåkern i Östergötland.
Denna sjö är känd och prisad för sitt rika fågelliv och sin ymniga flora,

men fruktad för sitt grunda vatten — som knappast tillåter någon att sim-
mande hålla sig uppe — och sin lösa av anhopade växt- och djurlämningar

samt levande vattenväxter bestående botten.

180 IN MEMORIAM.

Huru vid olyckan tillgått är icke fullt känt. Man vet, att de tre unga
skogseleverna på morgonen nämnda dag begivit sig ut på sjön i en ekstock för
att jaga änder och sedan icke mera avhörts. Det förmodas, att olyckan skett
ute på öppna sjön, vilket ock framgick ganska tydligt av undersökningen.
Båten hittades på beräknat ställe men var helt omvänd, vilket ej hade kun-
nat ske, om den kantrat på det härtill för grunda vattnet i Väversundaviken.
— Troligt är således att de vid försök att bärja en skadskjuten fågel —
man fann hylsorna och hade hört skotten — kommit för långt ut från de
stora vassarna, som nästan överallt skjuta långt ut i sjön, och då gripits av
den ovanligt starka stormen och drivits vidare ut på sjön. Under deras strä-
van att komma under land har så olyckan skett mitt ute på öppet vatten vid
ombyte av stakare (räddare) eller dylikt.

MAGNUS VON ESSEN. ROLF SJÖSTRÖM. ANDERS WIKSTRÖM.

De omkomna voro som nämnts:

Friherre MAGNUS GUSTAF THURE VON ESSEN, bördig från Tidaholm 1 Väs-
tergötland. Han har sedan år 1912 haft plats som elev hos föreståndaren
för Ombergs skogsskola.

ROLF WILHELM FRITIOF SJÖSTRÖM, född i Gävle, där han avlade mogenhets-
examen våren I911, antogs som elev vid Ombergs skogsskola oktober 1913.

ANDERS AUGUST WIKSTRÖM, bördig från Ström i Jämtlands län. Avlade
mogenhetsexamen i Härnösand i maj 1910, antogs som elev vid Ombergs
skogsskola oktober 1913.

Händelsen har väckt djup sorg och förstämning, i första rummet bland de
omkomnas anhöriga och i kamratkretsen vid Omberg, som så plötsligt bru-
tits, men även bland alla de såväl äldre som yngre skogsmän, som kommit
i beröring med de lovande unga männen under deras praktiktid.

EE. LG:

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I91I4, H. 3.

Till frågan om skogsbrukets ekonomi.

Av TOR JONSON.

Då jag nu, i enlighet med vid 1913 års skogsmöte uttalad avsikt åter-
upptager diskussionen om skogsbrukets ekonomi, vill jag till att börja med
hänvisa dels till mitt inledningsföredrag vid mötet (denna tidskr., allm. delen
1913, h. 7) dels ock till min föregående uppsats (denna tidskr., fackafd.
1913, h. 2) »Omloppstidens inverkan på skogsbrukets ekonomi», vilka pub-
likationer liksom de övriga gjorda diskussionsinläggen anses vara för läsaren
bekanta.” Mina föregående bidrag ha avsett, dels en kritik över de i dis-
kussionen förut framkomna förslagen till reglering av skogsbrukets ekonomi,
dels ett framläggande av vissa nya synpunkter, utmynnande i en hänvisning
på s. k. »omloppstiden för bästa räntabiliteten», åtföljt av utförliga exempel
på därvid använda räknemetoder, dels slutligen, ehuru i största korthet, ett
påpekande av den förefintliga faran för skogssköfling. Dessa frågor voro na-
turligtvis av allt för stort omfång för att vid ett diskussionsmöte i sin helhet
kunna behandlas, varför jag i mitt inledningsföredrag inför Skogsvårdsförenin-
gen med avsikt endast medtog vissa huvudpunkter. Detta hindrade dock ej att
diskussionen, på grund av ämnets kända aktualitet, kom att röra sig om alla
möjliga i och för sig mycket intressanta frågor, men ofta av föga samman-
hang med de framförda huvudspörsmålen. Särskilt fäste man sig vid, att intet
försvar presterades för de av mig angripna äldre teorierna, nämligen både
den av Norrländska Skogsvårdskommittén förordade »högsta avkastningsteorin»
och en dess motsats, av kommittén benämnd »pennigeränteläran». Enligt vad
jag förut påpekat, är speciellt denna senare teori behäftad med sådana inkon-
sekvenser och felgrepp, att den t. o. m. allvarsamt kan hota skogsbrukets
vidare utveckling inom landet. Det ligger därför stor vikt uppå, att dessa
villomeningar bli gendrivna och definitivt avförda från diskussionen, och är min
avsikt med nedanstående inlägg att inbjuda »penningeräntelärans» anhängare
till försvar för sina teorier, därest de så kunna.

För undvikande av anledningar till missförstånd från mindre initierade
läsares sida torde redan nu böra påpekas, att den av mig bekämpade s. k.
»penningeränteläran» utgöres af en viss, längre fram definierad skolriktning
inom teoretiska skogsekonomien, medan i den allmänna fordran på eftersträ-
vande av räntabilitet inom skogsbruket lika väl som i andra näringar någon
större meningsskiljaktighet knappast torde finnas mellan mig och de personer,

1 I häfte 2, fackavd. finnes förteckning på litteratur, framför allt vad som under se-
nare ären här i landet kommit fram, och hänvisar jag nu till denna förteckning med samma
siffror som förut.

182 TOR JONSON.

vilkas uttalade åsikter jag här nedan bekämpar. Det är sålunda närmast i
frågan om räntabilitetens innebörd och om de vägar, som leda till dess be-
fordrande, som jag företräder en helt annan uppfattning, vars huvudsakliga
innehåll jag förut endast 1 korthet framlagt, men vars detaljer jag i en längre
fram planerad uppsats närmare tänker utveckla.

Olika slag av skogsbruk.

Förutom det ofta förekommande motsatsförhållandet mellan privatintresse
och allmänintresse, finnes 1 ekonomifrågan en, enligt mitt förmenande, lika
stor, men föga uppmärksammad tvistepunkt, bestående däri, att man i dis-
kussionen om det »rationella skogsbruket» ofta omedvetet sammanblandat företag
av högst olika natur. Vårt eget liksom också världsbehovet av trävaror fylles
nämligen på två väsentligt olika sätt. Den ena formen består 1 exploatering
av urskogsförråd, som genom saknad av kommunikationer hittills saknat allt
värde, men som genom kapitalistisk företagsamhet så småningom bringas ut
i världsmarknaden. Detta rena exploateringsbruk, sådant det förekommer i t.
ex. Canada, Nord-Ryssland m. fl. så gott som obefolkade trakter, är i all-
mänhet dömt att upphöra, sedan naturtillgångarna äro slut; åtminstone saknas
i allmänhet för privatkapitalet tillräcklig äggelse att återplantera marken med
utsikt att först i en mycket avlägsen framtid skörda lönen för gjorda utlägg.

Som motsats härtill framstår kulturländernas så att säga producerande skogs-
bruk, som genom sin jämna avkastning av för ortsbefolkningen eller förädlings-
industrien nödvändig råvara samt genom sina tillfällen till arbetsförtjänst så
intimt är inflätat i kultursamhällets invecklade ekonomiska organisation, att
önskvärdheten av dess även i framtiden fortsatta bedrivande framstår såsom
någonting fullkomligt självklart, utom i de fall, då marken möjligen kan be-
höva tagas i anspråk för kultur av högre grad. En jämn årlig avverkning
och inkomst är här ofta långt förmånligare än ett till sitt rent »matematiska»
värde högre belopp, som inflyter en enda gång eller med mångåriga mellan-
rum, ty ett periodiskt överskott på råvara och arbetstillfällen för en bofast
befolkning kan ju ej lagras för successiv användning framdeles, utan kommer
ofta den obehagliga sanningen till giltighet, satt medan det nya gräset växer,
dör kon».

För den fråga, som här föreligger till diskussion, skilja sig dessa nämnda
skogsbruk i två mycket viktiga punkter, nämligen beträffande omkostnaderna
och omloppstiden.

Då strävan i det rena exploateringsbruket går ut på, att med minsta möj-
liga tidsförlust uttaga det i urskogen befintliga virkesförrådet, för att sedan
merendels övergiva trakten ifråga, så äro alla omkostnader att betrakta som
direkta skördekostnader, varvid intet offras, som ej kan beräknas ge ful.
valuta före exploateringens slut.

I det uthålligt producerande skogsbruket däremot, där endast den årliga
tillväxten skördas, medan själva virkeskapitalet i stort sett blir av fast natur,
tillkomma utöver skördekostnaden vissa årliga utgifter för skydd, underhåll och
förnyelse av detta fasta virkesförråd, så att det ej minskas till sin framtida av-
kastningsförmåga. Då dessutom skörden vid intensiv skötsel årligen med
större kostnad måste hopsamlas från skogens spridda delar, alltefter behovet

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 183

av gallring, uppkomsten av vindfällen m. m., så måste det producerande skogs-
bruket i allmänhet uppvisa dels ett relativt högre I! dels ock ett fastare årligt
utgiftskonto, än hastig exploatering medför.

Vad slutligen omloppstiden beträffar, så existerar detta begrepp knappast
i ett exploateringsbruk. Träden avverkas, då de bli avsättningsbara eller läm-
nas möjligen att kvarstå, så länge deras användbarhet förhöjes i proportion
till väntetiden. Den i genomsnitt lämpligaste avverkningsåldern kan visserligen
betecknas med namnet »mogenhetsålder», men kan knappast kallas > onioppstid»,
ty någon beräkning förefinnes ej, att även alla kommande skördar å samma
trakt skola ske vid samma beståndsålder, d. v. s. med lika långa intervaller
(omloppstider), detta så mycket mindre, som garantier ofta saknas, att ny skog
ens någonsin skall uppkomma i den avverkades ställe.

Helt annan roll spelar däremot omloppstiden 1 det uthålliga skogsbruket med
jämn avkastning, ty här bestämmer den helt enkelt storleken, och samman-
sättningen av det å skogen förefintliga fasta virkesförrådet och samtidigt den
genomsnittliga massa- och värdeproduktionens storlek. Så t. ex. bör ett skogs-
bruk, med genomförd 40-årig omloppstid ha alla åldrar mellan I och 40 år
represenserade i »normal» utsträckning, d. v. s. med vardera upptagande '/,,
eller 2,5 & av totalarealen, varvid skörden i genomsnitt blir, 2,3; kbm. eller
4,22 kronor (brutto).? Skogsbruk med 100-årig omloppstid har däremot en
serie af I —100-åriga normala årsklasser hvardera upptagande 1 2 av arealen,
lämnande c:a 3,9 kbm. och 15 kronor 1 årlig skörd på hektar. I allmänhet
blir i uthållighetsbruket just det för hela skogsegendomen beräknade totala
skörderesultatet utslagsgivande, när val av omloppstid skall ske, varemot be-
greppet »mogenhetsålder» här nedsjunker till att beteckna de äldsta bestån-
dens genomsnittliga avverkningsålder, sådan den framgått som funktion av den
önskade omloppstiden, utan att de enskilda trädens »mogenhet» direkt fått in-
verka på resultatet.

Av vad här 1 korthet påpekats, torde tydligt framgå, att »rationell exploa-
tering», ingalunda till sin organisation är detsamma som >rationellt uthålligt
skogsbruk», varför det är af stor vikt att dessa skogsbruksformer i diskussioner
hållas åtskilda. Inom Sverige kunna vi nämligen finna båda kategorierna
representerade, om också ej i så skarpt markerade drag, ty många övergångar
finnas mellan vårt gamla, på uthållighet baserade skogsbruk i t. ex. järndi-
strikten samt vårt nya, norrländska skogsbruk, som åtminstone i sin början
stod på helt exploaterande grund. Fördelarna med det ena eller andra sla-
get torde ej nu behöva beröras, ty alla de personer, som yttrat sig i de nu
aktuella frågorna angående omloppstiden, ha sagt sig avse det uthålliga skogs-
bruket, vilket allmänt erkänts vara det mål, som vi även för Norrland sträva
efter att så småningom uppnå, även om det ej genast låter sig genomföras.

Orsaken till, att jag, trots denna enighet inledningsvis velat göra ovanstående
påpekanden, är den, att många i diskussionen framkomna förslag till hushålls-
principer äro av sådan innebörd, att de möjligen skulle kunna förtjäna be-

1 Längre fram visas i tab. III, att allmänna omkostnaderna vid realisering från de virkes-
rika kronoparkerna i Gäfleborgs län endast uppgår till 6 2 av virkets salupris, medan
driftskostnaden för södra länens skogar ofta rör sig mellan 30 å 50 4 av det försålda vir-
kets värde.

> Exemplet är taget ur uppsatsen: »Omloppstidens inverkan på skogsbrukets ekonomi»,
där flera kalkyler finnas framlagda.

184 TOR JONSON.

aktande för ett exploateringsbruk, men däremot sakna de för det uthålliga
skogsbruket varje användbarhet. Den som förordar kontinuitet inom skogs-
bruket måste naturligtvis också taga konsekvenserna härav, men just detta ha
många, som yttrat sig i frågan, bevisligen icke gjort.

Den svenska s. k. »penningeränteläran».

Med detta namn karaktäriserar Norrländska Skogsvårdskommittén (betänkan-
det sid. 16) den teori som »lägger det enskilda beståndets värdetillväxtpro-
cent till grund för beräknande av skogens rätta avverkningsålder, vilket in-
träffar, då beståndets årliga värdetillväxt ej längre motsvarar gängse kapital-
ränta på beståndets avverkningsvärde>. Detta brukar ofta populärt uttryckas
så, att »trädet bör avverkas, när det ej längre ökar sitt värde med samma
procent som pengarna på banken», eller för att citera ett av de sista inläggen:
» Under förutsättning av oföränderliga virkespris erhåller skogen sitt högsta
kapitalvärde och sin mest lönande användning, om bestånden avverkas vid den
tidpunkt, då deras relativa årliga värdetillväxt överensstämmer med räntefoten»
(Heckscher 1012 c. kurs: vat mig).

Först torde här behöva påpekas, vad som 1i skogslitteraturen allmänt menas
med ett träds eller bestånds »värdetillväxt>» och »värde».

Definitionen lyder, att värde i denna bemärkelse är = salupriset på rot,
varför värdetillväxt betyder ökning 1 salupriset, vilken ökning kan uttryckas i
procent av begynnelsevärdet, då värdetillväxtprocenten erhålles. Denna allmänt
erkända, fackliga definition! torde särskilt böra framhållas dels därför, att inom
nationalekonomien andra värdedefinitioner möjligen kunna ligga närmare till
hands, dels ock därför, att man under diskussionens lopp sökt komma ut ur
vissa trångmål genom att ge termen »värdetillväxt» en helt annan betydelse
än den, varpå diskussionen grundats.

Den ovannämnda definitionen har mer än s50-årig obestridd hävd, och leder
den sitt ursprung just från PRESSLERS markräntelära, som t. ex. jämför alla
en viss areal /förskottsvis nedlagda kostnader för kultur, skatter, förvaltning m.
m. med den inkomst, som vid omloppstidens slut genom beståndets försäljning
erhålles.

Naturligtvis kan man då ej principenligt från detta beståndsvärde få draga
de allmänna kostnader, som vid skördetillfället behövas till förvaltning, drifts-
kostnader m. m. för det uthålligt bedrivna skogsbrukets alla övriga bestånd, ty
härigenom skulle stundom fullkomligt missvisande resultat uppstå, t. ex. med
negativa »värden» även för bäst betalda sortiment, och skulle vi därmed
helt mista den kontroll över effektiviteten hos våra beståndsvårdsmetoder m.
m., som läran om värdetillväxten ursprungligen avser att giva.

Däremot bör, om skogsägaren själv ombestyr avverkning eller någon sorts
förädling, från virkets salupris dragas de utlägg, som gjorts för huggning,
körning, flottning med flera direkta avverknings- eller förädlingskostnader, så att
virkets s. k. »rotvärde» erhålles.

Att denna definition å värde även avsetts i nu förda diskussionen, framgår
t. ex. av jägm. E. ANDERSSONS beskrivning (1912 a, sid. 32), huru värdena
skola beräknas för tillväxtprocentens finnande. »Dessa måste grundas på ortens

1 Set. ex. RIEBEL, Waldwertrechnung 1912, sid. 33.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 185

medelpris på olika sortiment, på medelomkostnader för dessas avverkning och drivning
(kurs. av mig) ävensom på kännedom om den procent, som under gällande
apteringsprinciper av olika sortiment ur träd av olika dimensioner utfalla.»
Att även HECKSCHER godtagit denna definition framgår av Ek. tidskr. 1912, sid.
263, 271 och 275, där H. särskilt nämner saluwvärdet, såsom det värde, vars
tillväxt bör studeras.

På många orter kunna rotvärdena åtminstone i klump för alla dimensioner
mycket lätt bestämmas genom de pris, som vid årliga virkesauktionerna fak-
tiskt betalas i skogen. Från statsskogarna såldes t. ex. år 1911 2,650,793
kbm. virke å rot för ett pris av 9,789,810 kronor motsvarande ej mindre än
resp. 87 och 81 2 av hela virkesförsäljningen. Dessa försäljningspris repre-
sentera ett rotvärde av kr. 3,70 pr kbm. och äro naturligtvis från dessa offi-
ciellt bokförda värden inga omkostnader för skogsbrukets drift i sin helhet
fråndragna. För samma tid utgåvos i sådana omkostnader 3,896,115 kr eller
31 Z av alla inkomster.

Ovanstående definitioner, jämförda med det faktum, att virkeskapitalet änd-
ras med omloppstiden, torde till och med vid enbart teoretisk diskussion till-
räckligt bevisa, att en godtyckligt vald värdetillväxtprocent ej duger till hu-
vudregulator för ett u/hållgt skogsbruk, som skall lämna ägaren vinst. För
täckande av med detta skogsbruk oundgängligen förenade årliga omkostnader
till skatter, förvaltning, bevakning m. m., räcker naturligtvis ej, att varje sko-
gens träd ökar sitt salupris med viss procent t. ex. lika stor som bankränte-
foten, ty först och främst fordras ju befintligheten av ett virkesförråd (kapital)
så stort, att den därå avsatta procentuella tillväxten förslår till utgifterna. Är
sålunda t. ex. den nödvändiga, konstanta utgiften pr hektar för ett visst skogs-
bruk 4 kronor samt årliga genomsnittliga värdetillväxtprocenten för alla träd
5 Z, så fordras ju ett virkeskapital med i genomsnitt 8o kronors saluvärde
pr hektar, för att den därå enligt 5 2 alstrade räntan skall utgöra 4 kronor,
eller nödvändig minimiproduktion. Först om kapitalet ökas eller tillväxtpro-
centen stegras än mera, kan någon skogsägaren tillkommande behållning upp-
stå, och kommer alltid storleken av denna behållning att bestämmas av 3
faktorer, nämligen: tillväxtprocenten, kapitalet och omkostnaderna, men aldrig av
enbart tillväxtprocenten.

Att trädens tillväxtprocent, som ju närmast beror på årsringens bredd och
andra biologiska faktorer, till sin storlek ej påverkas av den inom visst land
för tillfället gällande låneräntefoten behöver knappast påpekas. Tvärt emot det
utan bevis framkastade påståendet, att en reglering av skogsbrukets virkesför-
råd och åldersklass-sammansättning enligt viss med landets räntefot överens-
stämmande värdetillväxtprocent med nödtvång skulle leda till ett i vanlig
mening räntabelt skogsbruk, framstår det således vid objektivt övervägande
tydligt och klart, att en dylik reglering i själva verket ej medför några som
helst teoretiska eller praktiska garantier, varken för att nettobehållning på ett
så reglerat skogsbruk skall uppstå, ej heller för att den eventuella behållnin-
gens storlek tillfredsstillen privata eller nationalekonomiska fordringar på skogs-
hushållningen i fråga.

Skogsbruket liknar i detta fall många andra företag, som genom t. ex. dyr
adminstration ej kunna drivas i huru liten skala som helst, utan fordra orga-
nisation för viss minimitillverkning för att kunna lämna vinst. Samma fel-
kalkyl, som »penningeräntelärans» anhängare gjort för skogsbruket, skulle

186 TOR JONSON.

t. ex. en bokhandlare göra, som beräknade att få 30 2 vinst på omsätt-
ningen, därför att han i kommission kan sälja böcker, vars inköpspris är 30 2
lägre än salupriset. Om hans omkostnader för lokalhyra, lyse, biträden, skatter,
m. m. gå till 6,000 kr. årligen måste han ju först och främst årligen om-
sätta för 20,000 kronor för att få medel till omkostnaderna, varefter even-
tuellt större omsättning medför nettovinst, dock aldrig någonsin uppgående
till samma procent, som den »värdetillväxtprocent> böckerna genom hans för-
medling undergå.

Man har för skogsbruket gjort det omedvetna felet att sammanblanda de
båda ofta skiljaktiga begreppen £illväxt och avkastning. Tikaväl som en skog
med 1,000 kubikmeters »tillväxt» kanske endast ger 800 kbm. »avkastning»,
ifall nämligen det till 20 & utfallande småvirket ej kan tillvaratagas, likaväl
kan ett kapital »växa» med 6 2, men. om 7/, av inkomsten avgår till admi-
nistration m. m., »avkastar» det från ägarens synpunkt tydligen endast 4 4.

FR

Aven vid sin praktiska tillämpning måste givetvis en dylik, teoretiskt hal-
tande lära råka ut för en mängd ekonomiska felgrepp, av vilka jag här vill på-
peka några stycken.

Tänka vi oss t. ex. en jordbruksegendom med tillhörig skog av 10,000
kronors saluvärde på rot, växande med 50 kbm. å 4 kr. eller 200 kronor,
utgörande endast 2 & värdetillväxt årligen, så borde ju sådan skog till följd
av denna låga värdetillväxtprocent programenligt genast avverkas. Efter av-
verkningen måste emellertid egendomen med ett par mils körning årligen
hämta sitt nödiga virkesbehov vid samma förädlingsverk, dit skogen förut
kördes, vilket virke, genom de så att säga dubbla transporterna, nu står egen-
domen i 10 kr. pr kbm. eller för 50 kbm. 500 kronor. Skogsavkastningens
bruksvärde för jordbruket kan här med full rätt sägas utgöra 500 kr., vilket är
5 Z på skogens allmänna /handelsvärde, varför den för skogen och jordbruket
gemensamma ägaren måste anses ha fulla motiv att behålla skogen kvar vid
jorden. Trots att den genom kombinationen »skog och jordbruk» uppkom-
mande avkastningsprocenten från skogen här skulle kunna påstås vara 5 2, måste
trädens värdetillväxtprocent fortfarande sättas till 2 2, ty den senare procenten
kan endast beräknas under förutsättning att kapital och tillväxt äro av samma
slag. För att finna värdetillväxt-procenten måste nämligen saluvärde på virkes-
förrådet jämföras med saluvärde på massaökningen, eller bruksvärde på förrådet
med bruksvärde på massaökningen, men ej växelvis.

Ett annat mycket vanligt exempel, där värdetillväxtprocenten även blir full
komligt missvisande för det enskilda beståndets skötsel uppstår, om t. ex. på
god mark man tänker sig ett ;restbestånd av krokiga, nästan värdelösa, men
tillväxtkraftiga smågranar, kvarstående efter huvudbeståndets avverkning. Vore
nu värdetillväxten å dessa mer än 5 2, borde de ju enligt penningeränte-
teorin få kvarstå, utan att dock ringaste garantier finnas för, att den om t.
ex. 50 år ingående skörden står i rimlig proportion till den dyrbara mark,
som av beståndet disponeras. Likaledes kanske produktionen är för liten för
att täcka arealens andel 1 revirets allmänna omkostnader.

En rationell markhushållning skulle här 1 stället avverka även skräpskogen,
trots att den är relativt livskraftig, samt skyndsamt åstadkomma föryngring

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 187

t. ex. genom fröträdsställning, ty härigenom kan, möjligen utan kostnadsför- :
höjning, på samma tid och mark uppdragas ett bestånd av mångdubbelt högre
värde.

En mångfald sådana fall kunna i praktiken påvisas, där fasthållande vid
procentuella tillväxten hos virkesförrådet medför ytterst felaktiga hushållsåt-
gärder. Bland annat torde nog de flesta skogsvårdsstyrelser från sin verksam-
het ha erfarenhet om många s. k. »gallringar», vilka under hänvisning på
den höga tillväxtprocenten på kvarlämnad skräpskog, men »oväxtligheten»
hos det uttagna, fullkomligt ramponerat beståndet utan tanke på den kom-
mande produktionen.

För skogsskövlare kan det visserligen vara bekvämt att kunna krypa bakom
den missriktade hushållsparollen, att produktionen är nöjaktig så länge värde-
tillväxtprocenten är hög, men får denna tankegång fortsatt spridning bland den
mera okritiska allmänheten, kunna säkerligen långt större vådor uppstå för skogs-
bruket, än om lösen enligt Norrlandskommittén löde »högsta möjliga värde-
avkastning», vilken senare åtminstone uppmuntrar till bästa möjliga tillvara-
tagande av markens produktionsförmåga å varje fläck av skogen, även om
den, enligt mitt förmenande, ej är användbar till bestämning av omloppstiden
och regulator för den allmänna skogspolitiken.

Övergå vi nu till ekonomien hos ett mera välskött, uthålligt skogsbruk, som
reglerats av en viss minimitillväxtprocent, så knyter sig mesta intresset vid, huru
de äldsta trädens värdetillväxtprocent förhåller sig dels till genomsnittsprocenten för hela
virkesförrådet dels ock till hela skogsbrukets avkastnings- eller räntabilitetsprocent.

Det enskilda trädet eller beståndet får, såsom vi förut framhållit, en värde-
tillväxtprocent, så snart någon del av virket får rotvärde, d. v. s. uppnår en
dimension, som kan säljas till ett pris, som täcker den direkta avverknings-
kostnaden. Vid utväxandet från värdet o till ett visst positivt värde blir ju
procenten oändligt stor, men sjunker -.den sedan med tilltagande ålder så små-
ningom till o eller därunder, nämligen då all tillväxt upphör, eller då det
genom rötor m. m. förstörda värdet uppgår till minst samma belopp, som
det årligen nybildade.

Den väg, efter vilken värdetillväxtprocentens sjunkande från oändligheten
till o försiggår, bestämmes närmast av biologiska lagar, nämligen årsringarnas
bredd och trädens massatillväxtprocent, hvilken senare åter i stort sett bestäm-
mes av trädens ålder och detta tämligen oberoende av ståndortens klimat och
markbonitet. Vid samma beståndsålder är nämligen massatillväxtprocenten
ungefär lika hög (eller vanligen t. o: m. något högre) å Lapplands magraste
tallhedar som å Tysklands bästa boniteter. Ej heller råder större skillnad
mellan olika trädslag, varemot väl utförda gallringar skapa något högre pro-
cent än orörda, överslutna bestånd, detta speciellt i högre åldrar. I tab. I
meddelas några av de senast framkomna resultaten över massatillväxtprocen-
tens storlek vid olika åldrar m. m. Man torde här observera förutom den
allmänna öfverensstämmelsen, dels den höjning, som den starka gallringen
medfört i de äldre bokbestånden, dels ock huru den försenade utvecklingen
hos tallen från Västerbotten yttrar sig i (kvardröjande) hög tillväxtprocent.
Dessa träd äro genom ogynnsamma klimatiska förhållanden ungefär ett å två
årtionden efter sin tid och befinna sig därför högre på den med åldern stän-
digt sjunkande procentskalan.

Liknande jämnt fallande serier visa även värdetillväxtprocenterna, som dock

188 TOR JONSON.

Tab. I. Exempel på masstillväxtprocenter,

AMudie de ÄT

Träd- öra kölsel | Ti FE | ] 1 TN
slag rakt, skötsel m. m. | 3001-40 | 50: | 60 | 70 | $0 | 90 | 100 110 | 120

Massatillväxtprocent

Tall | Hela Sverige; vgr. 0,6 svag | | | | |
låggallring MAASS I91II ...| 8,1 | 6,4 | 4,6 | 354
d:o | Tyskland; bon. I, krongallring' |
SCHWAPPACH 1908 ......... | 058) 5-900] Fong
d:o Värmlands och Örebo län; E.| | |
ANDERSSON Värml. Bergsm., | |
för:s: AMnalers I007 ov .e «ses | 9,8 | Öst 450N 240) 232 | 157 | In4öll I 2 | — | —
| d:o | Västerbotten, Jörn; stamana- | | |
lyser (15 st.) ur Skogsin-| | | | | |
stitutets samlingar 1913 | | | | | | | | |

(ITA TINA are orkjfales bl NA SENS [1132 | 750 | 438 | 356 | 259 | 254 | 2,0] — | — | —
| Tall | Malingsbo; svag låggallring | | | | |
(gran) "TOR" JONSON” IOLI-—TOL3| 7,4 | 521] 035852;01] 2431) Ts9 | T;SNK Esa KN ES

Gran | Malingsbo; stamanalyser (10
st.) ur Skogsinstitutets saml./
TOT ASA Skara Sn aln ae |
Bok Danmark, Langeland; stark] | | |
krongallring å god mark. C. | | | | | | |
MF PRSYTZ 1908 metern etta 51,9 | 453 | 3,9 | 3a2 | Jao | 257 | 203 | 201 | 250] Ij9 |

719 5,8 4,5 355 2,8 | 2,4 | 250 — 1 —

genomgående bliva något högre än massaprocenten, detta på grund av den
s. k. kvalitétillväxten eller den ökning i priset pr kubikmeter, som tilltagan-
det i grovlek vanligen medför. På Malingsbo erhölls, att värdetillväxtprocen-
ten i genomsnitt var c:a 1,4, gånger större än massaprocenten, och jägm. E.
ANDERSSON (1907) anger motsvarande koefficient till 1,50 å 1,25. Givetvis
inverka härvid de lokala prisförhållandena, i synnerhet vid åldern för första
utväxandet till minsta avsättningsbara dimension. När detta utväxande sker,
blir nämligen värdetillväxtprocenten alltid oändligt stor för att sedan hastigt
sjunka till ungefär normal nivå. Härvid bör observeras, att om på dålig mark
och ogynnsamma avsättningsförhållanden saluduglig dimension ej nås förrän
vid hög ålder, så försiggår sjunkandet från den mycket höga begynnelse-
procenten ned till den av årsringsbredden betingade fortsatta värdetillväxten
med ett språng, ej succesivt, varför ingalunda alla procenter förekomma i ett
sådant träds liv. På sämsta tallmark anger t. ex. ENEROTH (1912), att värde-
tillväxtprocenten vid 50 (45) år skulle vara 15,6 men 10 år senare 5,3 26-
Tänka vi oss likaledes en på svag mark växande tall i Norrland, som först
vid t. ex. 120 år når saluduglig timmerdimension, låt oss säga 17'Xx 6", så
är procenten i året för utväxandet oändligt stor, men de dåvarande smala
årsringarna förmå ej annat än på mycket lång tid utöka dimensionen till nästa
värdeklass (t. ex. 17'X 7”), hvarför procenten genast nedsjunker från oänd-
ligheten till den för 120-årsåldern vanliga kanske 2 9, utan att mellanlig-
gande procenter, såsom 6, 5, 4, 3 0. S. v. under tiden passeras. Detta vi-
sar, att många träd aldrig någonsin växa med t. ex. fordrad bankränteprocent
utan så snart de fålt ett, om än aldrig så litet värde, kan värdetillväxtprocenten

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 189

från början vara under bankräntan. I många trakter av inre Norrland är detta
förhållande långt ifrån sällsynt.

Exempel på för bättre avsättningsförhållanden uträknade värdetillväxtprocen-
ter meddelas i tab. II, för vars alla serier massaprocenterna redan äro med-
delade i tab. I. ENEROTHS något sämre priser på småvirket pressar här (se
första serien) upp procenten vid 40 och 50 år, men återgår den sedan till
ungefär samma nivå som i Övriga serier.

Tab. II. Exempel på värdetillväxtprocenter.

Beständsäåälder — är

| |
Trakt, auktor m. m. 30 | 40 I 50 I 60 | 70 I 80 I go | 100] 110] 120
|

WVardetillväxtprocent

Höfall! PEltela” Sverige; ver. 0,6; se
| tab. I; värdesatt af ENE-
| RÄKPESS BOT SKALOR Mo dloee — | 12 | 8 4;3 I 313 | 259) 255 | 252 | 159 | 147
| d:o | Tyskland; bon. IV SCHWAP-
| PACH 1908. Se Norrl. kom-

mitténs betänkande! sid. 24

| SAT AD SARS ISA SA TRE LSE OjöR ATT 3) | 257 | 2351 2323 IN ING
| d:o | Värmland; E. ANDERSSON
| FO07A SO! tabell osa rören FSE HS kr2090ir2530 NSI R
d:o | Malingsbo; TOR JONSON I913
SEM TR FR ae RR st ads 23501 533 USS SNS rar) 20 11252) 0) THO

Till ovanstående bör den synnerligen viktiga erinringen göras, att det en-
dast är ytterst obetydliga »kapital», som öka sig med de i ungdomen före-
kommande höga procenterna, varför en hög procent på ett litet kapital i re-
gel ger långt mindre absolut produktion än en måttligt hög procent på mot-
svarande större kapital. Enligt det från Malingsbo tagna exemplet, tedde sig
förhållandena där sålunda:

Beståndets ålder...... 20-30 "40 50 60 70 80 90 100 TIO AL

le FArdess nd 8 GLES 3503 HAAG LIRA: 19407" TIL. I1,285. 1,44 kr.

Arlig värde-| procent 36,0 13,6 8,3 5,8 4,3 343 2,6 2,2 1,9 FRAN A
tillväxt äran 25900 Ö,10 I5,40 20560 23,60 24,50 24,40 24,30 24,00 22,60 kr.

Det 30-åriga beståndet med sina 13,6 procents värdeökning producerar här
för föga mer än en tredjedel, av vad det t. ex. go-åriga med sin 2,2 & gör,
allt naturligtvis beroende på, att procenten minskas i saktare tempo än det,
vari motsvarande kapital stegras.

När nu de olika åldersklassernas värdetillväxtprocenter äro funna, bör ge-
nomsnittsprocenten för en hel normal skog kunna uppletas, och måste ju
denna alltid vara större än det äldsta beståndets procent, som teoretiskt är
skogens lägsta.

På grund av kapitalens olika storlek, kan genomsnittsprocenten naturligtvis

! Då ursprungliga procenterna hänföra sig till 45, 55, o. s. v. åren, ha procenterna för de
sökta jämna tiotalen år erhållits genom interpolering.
J S i S

14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

190 TOR JONSON.

dock ej tagas som aritmetiskt medeltal av de olika åldrarnas procenter, men
befanns på Malingsbo, att genomsnittsprocenten för hela virkesförrådet var
1,6 å 2 gånger större än äldsta beståndets procent. Under antagande att en
medelfaktor av 1,8 vore allmängiltig, borde sålunda å en skog, vars äldsta bestånd
växte med 5 2, genomsnittsprocenten för allt virke, vara c:a 5 X 1,8=9 2 O. S. V:

Mot »penningeränteläran» har BJÖRKBOM i 1907 års diskussion anmärkt (se
Skogsvårdsför:s tidskr. allm, del 1907 sid. 330), att det vore obilligt att for-
dra tillväxt enligt bankränta å äldsta beståndet och sålunda nära dubbel
bankränta å virkesförrådet på skogen i sin helhet.

HECKSCHER har också observerat (Ekon. tidskr. 1912, sid. 266) den befint-
liga skillnaden, men håller tvärtom före, att det skulle vara förlustbringande
att hålla en del så gamla bestånd, att genomsnittsprocenten överensstämde
med räntefoten, ty de äldsta bestånden skulle då, enligt vad vi nyss funnit,
endast växa med ungefär hälften av räntefoten. Enligt HECKSCHERS egen syn
på saken skulle sålunda varje rationellt ordnat skogsbruk ha skyldighet att av-
kasta långt mer än vanlig bankränta på virkesförrådets saluvärdet. En dis-
kussion mellan nationalekonomer av facket i en sådan punkt skulle säkerligen
vara av visst intresse, men torde väl knappast komma till stånd, då H. helt
och hållet misstagit sig angående premisserna, ty såsom vi i denna uppsats
visa, garanterar varken den ena eller andra värdetillväxtprocenten på förhand,
att nettovinst på skogsbruket uppstår, sedan alla allmänna omkostnader bli-
vit täckta.

Om vi nu övergå till det samband, som i praktiken kan väntas råda mel-
lal virkesförrådets genomsnittliga värdetillväxtprocent, och hela skogsbrukets
nettoavkastnings- eller räntabilitetsprocent, så framstår genast den skillnaden,
att nettoavkastningen bör förränta även markvärdet samt eventuellt förekom-
mande inventariers och byggnaders m. fl. i skogsbruket använda, allmänt er-
kända värden, medan värdetillväxten däremot endast hänföres till virkesför-
rådets värde. Då dessutom nettoavkastningen erhålles genom att från värde-
tillväxten (=bruttoavkastningen) draga alla omkostnader för skogsbrukets un-
derhåll och fortsatta drift, så måste, om allt annat är lika, neltoavkastnings-
procenten alltid bli mindre än beståndens genomsmittliga vårdetillväxtprocenter.

I ett skogsbruk med lång omloppstid blir markvärdet försvinnande litet i jamfö-
relse med det dyrbara virkesförrådet, men där huvudsakligen ungskogar fin-
nas, kan ju marken t. o. m. vara mera värd än rotvärdet på skogsbestån-
det. Enligt priserna från Malingsbo befanns under antagande av 30 kronors
markvärde, att hos en hektar, beväxt med 30-årig skog, låg 31 24 av värdet
hos marken, men hos 100-årigt bestånd var endast 2.3 2 markvärde resten
virkesvärde.

Det tillagda markvärdet påverkar sålunda räntabiliteten högst olika vid
olika omloppstider; för långa kan det nästan negligeras 1 kalkylen, men för
korta spelar det mycket stor roll.

Långt större roll spela emellertid de allmänna omkostnader, som utöver
den direkta avverkningskostnaden årligen drabba det uthålliga skogsbruket,
man skulle nästan kunna säga oberoende av, om avverkning företages eller

! Detta H:s yttrande å sid. 266 synes dock fullständigt strida mot sid. 264 och 205,
där han i annat sammanhang söker visa det nationalekonomiskt felaktiga i, att genom ålders-
begränsning så inskränka skogsbrukets kapital, att högre ränta (värdetillväxtprocent) än i
övriga näringar erhålles.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. I0I

icke, (s. k. »konstant regie»). Hit höra t. ex.: skatter till stat och kommun;
som ofta ha karaktären av förmögenhetsskatt; återplanteringsskyldigheten, som
på sätt och vis är lagstadgad; underhåll av vägar, byggnader, hägnader, diken m.
m., som förstöras av tidens tärande tand, antingen man för året avverkar eller
ej; vidare ränta och amortering av transportleder, tjänstebyggnader, skogsar-
betarebostäder, vilken ränta ej sover, därför att skörd uteblir, samt slutligen
avlöningar till kontors-, förvaltnings-, bevaknings- och annan personal med,
åtminstone hos staten och andra större skogsägare, fast anställning. Även
högst betydande svängningar 1 de årliga inkomsternas storlek, de må nu vara föror-
sakade av konjunkturerna på virkesmarknaden eller växlande avverkningsbe-
lopp, påverka föga dessa omkostnaders storlek, vilket bäst visar sig för större
skogsförvaltningar, där omkostnaderna täckas av på förhand beviljade fasta an-
slag. Även om på ett större skogskomplex avverkningen, t. ex. efter en sköv-
ling, för lång tid framåt måste inställas, behöves en representant, som sköter
t. ex. den kommunala förvaltningen m. m., varjämte skatter fortfarande utgå,
vilket fordrar att förlagskapital på ett eller annat sätt anskaffas, om egendo-
men ej skall bli föremål för utmätning och exekutiv försäljning.

Dessa, delvis det ordnade samhällslivet medföljande fasta driftsutgifter —
de må nu av individen synas riktiga eller ej — bestämma i viss grad skogs-
brukets organisation. Skulle nämligen en skogsägare på grund av ett egen-
domligt infall önska driva ett uthålligt skogsbruk med t. ex. 10-årig omlopps-
tid, så måste han årligen hugga ned och föryngra en tiondel av skogens
areal, utan att det skördade 10-åriga beståndet lämnade någon som helst in-
komst. Hans förlust är då given, ty både avverkning, kultur, skatter och
förvaltning måste betalas ur hans egen kassa, trots frånvaron av inkomst.
Utgiftsprocenten är där oändligt hög, och någon rättelse står ej att vinna så
länge driften fortsättes med denna omloppstid. Ökas omloppstiden till 20
år, blir det skördade beståndet enligt Malingsbopris värt 8 kr. utöver avverk-
ningskostnaden, motsvarande 40 öres genomsnittsinkomst pr har. Dessa 8
kronor räcka dock ej ens till ny kultur, än mindre kunna skatter och förvalt-
ning betalas, varför förlusten fortfarande är given. Av de äldsta bestånden
erhålles emellertid nu något saludugligt virke, varför »rotvärde» och »>värde-
tillväxtprocent> kan påvisas, den senare uppgående till 36 2 för äldsta be-
ståndet och än mera för skogen i genomsnitt. Någon positiv avkastning från
hela skogsbruket uppstår dock ej, ty utgifterna äro flera gånger större än in-
komsterna. Ännu vid 40 års omloppstid visade min kalkyl från Malingsbo
i genomsnitt pr hektar: utgifter kr. 5:60, inkomster 4: 22, alltså förlust kr.
1: 38, detta samtidigt som äldsta beståndets årliga prisökning utgjorde 8,3 2,
och totala virkesförrådets c:a 15 2. Först vid c:a 47 års omloppstid gingo
utgifter och inkomster ungefär ihop, varvid räntabiliteten blev = o, från att
förut ha varit negativ. Vid än längre omloppstider uppstod sedermeraså småningom
stegrad vinst, emedan produktionen ständigt ökades (upptill 130 å 140 år),
under det utgifterna höllo sig nära konstanta, så att utgiftsprocenten från
oändligheten eller över 100 så småningom kontinuerligt sjönk till c:a 25 å
30 2 av försålda virkets rotvärde. Dessa sista procenter äro enligt befintlig
statistik (jämf. tab. III) tämligen typiska för statens nuvarande, med längre
omloppstider bedrivna skogsbruk.

Alldeles oberoende av om det framlagda exemplet på inkomster och utgifter
är typiskt eller ej i sina detaljer, framgår dock som allmängiltig sanning, aff

192 TOR JONSON.

utgiftsprocenten alltid måste stegras med förkortad omloppstid, så att den förr eller
senare uppgår till 100 och däröver, i vilket senare fall skogsbruket för äga-
ren skulle bli direkt förlustbringande, varför omorganisation genast måste
företagas.

Utan möjlighet till vederläggning kunna vi sålunda karaktärisera värdetill-
växtprocentens samband med skogsbrukets organisation sålunda: Mycket hög
värdetillväxtprocent betyder låg medelålder, litet virkeskapital, liten produktion samt
ringa eller negativ nettoavkastning, men måltlig värdetillväxtprocent betyder större
ålder, större virkeskapital, högre produktion samt positiv avkastning, d. v. s. netto-
räntabilitet uppstår. Förlägges omloppstiden ända till äldsta beståndet alldeles
slutar växa, bör viss behållning fortfarande uppstå på skogsbruket i sin helhet,
varför dess avkastningsprocent nu blir större än äldsta beståndets värdetillväxt-
procent, som är o, men fortsättes produktionen än längre, så att allt virket
hinner ruttna, bli inkomsterna slutligen inga och räntabiliteten också ingen
eller negativ.

Nettoavkastnings- eller räntabilitetsprocenten för det uthålliga skogsbruket
börjar sålunda vid o eller därunder, om alltför kort omloppstid försökes, steg-
ras sedan vid längre omloppstider till ett maximum för att sedan sakta åter
sjunka mot o. Värdetillväxtprocenten hos de enskilda bestånden i samma
skogsbruk infinner sig vid betydligt tidigare ålder än nettoräntabiliteten, bör-
jar i motsats mot denna med ett maximum (oändligheten) och sjunker sedan
småningom mot o.

Räntabiliteten bestämmes sålunda icke direkt av virkets värdetillväxtprocent och
inga teoretiska bevis finnas för, att en i vanlig mening räntabel omloppstid i
praktiken någonsin existerar. Det åligger sålunda »penningeränteläran» att
i denna punkt ej blott göra påståenden utan även framlägga faktiska bevis.

För att till slut med några siffror styrka, vilken dominerande, av inkomsterna del-
vis oberoende roll de allmänna omkostnaderna spela i ett kontinuerligt bedri-
vet skogsbruk, vill jag hänvisa till befintlig statistik över inkomster och utgif-
ter för c:a 18 2 av landets skogsmark, nämligen för statens skogar enligt
medeltal för femårsperioden 1904—1908. Siffrorna äro bearbetade ur Do-
mänstyrelsens berättelser och föreligga 1 fullständigare skick i Finansdeparte-
mentets utredningar del V: Sveriges nationalförmögenhet omkring 1908", ur
vars bilaga H. tab. III här nedan är ett utdrag. Detaljuppgifter om tillvä-
gagångssättet vid siffrornas sammanställning återfinnas i nämnda bilaga, varför
här endast anmärkes, att i kolumnerna »inkomster» även utlämnat husbehovs-
virke värdesatts, varjämte stämplings-, avverknings- och förädlingskostnader,
där sådana förekommit, genast fråndragits, så att siffrorna avse inkomster vid
försäljning å rot.

Bland omkostnaderna ingå sålunda inga direkta avverkningskostnader, utan
endast allmänna driftskostnader.

Tabellen torde i all sin enkelhet vara värd ett studium; åtminstone har
förf. själv av denna utredning haft den nyttan, att jag mistat den en gång i
tiden havda tron på värdetillväxtprocentens duglighet som regulator för hus-
hållningen. Av tabellen framgår bl. a. att i ej mindre än 6 län (50,507
hektar) ha driftskostnaderna åren 1904—1908 varit större än inkomsterna.

! Finnas i bokhandeln till ett pris av 2 kr.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 193

Inkomster och driftskostnader för statens skogar.
Medeltal för åren 1904—1908.

Allmänna omkostnader — Kr pr har |
Areal | 2 I Utgifter]
a Hr IInkom- a Is 23 å Ir 9 | Netto i pro- |
än skogs- || ster le”ala 2lo fa NE 25 cg lor ok cent avi
| mark | 2 205 155 = és SE 2 2.3 =! | inkom-|
| Kr. pr)z 2 M 2130 5 BO os ov 3 SET
| har har ||; = in SD 7 = EA Kr.
| Il I I | |
| Stockholms SS 9,452i|| 1,88 || 0,66 | 0,34 | Oj21 | 0,32 | 0509 | 1391 || —0503| 103 |
| Uppsala re Sr SS | 3,685/) 5,13 || 0,66 | 0,32 | 0,17 0,23 0,16 | 1,83 3532 | 36 |
| Södermanlands 10,630 4,03 || 0,66 | 0,34 | 0,27 O,ytI O,14 | I,61 2,42 40
Östergötlands...| 30,010] 5,36 I 0,66 | 0,37 | O,13 | 0,46 O,18 | 1,89 || 3547 30 |
Jönköpings...... | 27,094]| 6,18 || 0,60 | 0,28 | 0,54 | —Oj13 0;08:l13;72]] 4146) 281
Kronobergs ...| 25,740| 4:73 || 0:60 | 0322 | 0,44 0,34 0,07 | 1,76 299 SV
[Kalmar iii | 48,4411| 4397 || 0560 10528 | O,3r | 0524 0,09 | 1,61 3,30 33
Gottlands ...... | 5,361/ 1,13 || 0,60 I I,00 | 0,22 0,20 0,09 | 2,20 || — I 307 195 |
ja CEinge PERTEE 2,819/ 2,78 1521 | 2,37 | 0,76 0,25 O,13 | 4,81 || — 2503 173 |
| Kristianstads oj] I3,218| 2378 | 1521 12397 | 0:76 | 0525 |4 0309 |0313 | 53:40] —2563| 195 |
Malmöhus ...... 3,540] 6495 || 1321 | 2304 | 0:74 | 0546 0,48 | 6302 || 0,93 87 |
Hallands 5. 9,686 0799 || 1,21 | I,10 | 0,48 0,38 O,15 | 3,41 || —2,42 344 |
Göteborgs och| | | |
|. BOhRusgnsssss | 9,97 1) 0,63 | 0,77 | 0592 Os12 0547 0,05 | 2,42 1| —I579 | 374 |
Älvsborgs ...... | -29,312]| 4500 ||90577 | 0:60 | 0538 | 0,61 0720 1 2,65] 13535] Or |
| Skaraborgs...... | 32,263 7,39 || 0,77 | 0,45 | 0535 O,55 0,29 | 2,50 5»09 3
| Värmlands ...... 23,461|| 4,37 ||0>54 | 0:35 | 0,52 | 0,60 0,18 | 2,28 || 2,00] — 52 |
bor na VORE 26,308) 3,73 || 0,34 | Os19 | 0332 | 0532 0,17 | 1,63 2,10 44 |
Västmanlands. . 27,981l| 3,73 || 0,34 | O,19 | 0,32 0,32 0,17 | 1,63 2,10 44 |
| Kopparbergs ...| 268,814|| 33:07 || 0522 | 0,04 | 0,16 | Oj12 0,03 | 0,64 2,43 25
| Gävleborgs...... | 68,102 II, | 0,22 | O,;13 | O,16 0,08 | ör 0,07 | 0,71 10,40 6 |
| Västernerrlands | 113,335]|| 4,25 | O,83 | Oy 11 | O,10 O,10 | 295 0,04 | 0,75 3,50 18
Jämtlands ...... 115,7911] 5,40 || 0,35 | 0,09 | 0318 | — Oj09 0,04 | 0,80 4,60 15
Västerbottens...| 811,083/| 2,77 || 0,13 | O;01 | 0,05 | 0,04 a 0,01 | 0,28 2,49 10
Norrbottens ...|2,022,754)| 0:95 || 9309 | 0300 | 0,04 | 0,02 |f a | GRS 0,77 | 19

Vi torde nu ha anfört tillräckligt bindande såväl teoretiska som praktiska
bevis på, att viss storlek på värdetillväxtprocenten hos skogens träd ingalunda
garanterar, att nettobehållning å skogsbruket skall uppstå och ej heller med-
för en garanti för, att den eventuella nettoavkastningen skulle stå i något som
helst rationellt förhållande till markens produktionsförmåga eller till det i hus-
hållningen engagerade kapitalet.

Hushållning med de enskilda trädens eller beståndens värdetillväxtprocent
som enbart ledmotiv blir en hushållning i blindo, ty nettoavkastningens stor-
lek blir helt och hållet slumpens verk, och yrkar jag därför, som förut, att
slagordet: »om ej trädets värde växer med samma procent som pengarna på
banken, så bör trädet avverkas», för framtiden avföres från varje skogsmans
ordlista!l. Regeln kan stundom passa i ett exploateringsbruk, (samt vid sköv-
ling), ' men aldrig i ett skogsbruk med uthållighet på programmet.

+

1 För att ej befara att bli missförstådd vill jag tillägga att min mening naturligtvis al-

drig varit, att vi skola kasta all användning av värdetillväxtprocenten, ty den är ett ytterst

194 TOR JONSON.

Då nu dessa anmärkningar mot värdetillväxtprocentens duglighet som all-
män hushållsfaktor av mig framfördes vid föreningens senaste årsmöte, hade
man ju kunnat vänta, att någon av dess anhängare uppträtt till försvar
för sin ofta mycket ivrigt förfäktade hushållsteori, men av principiellt försvar
märktes så gott som intet.

Några anföranden förekommo emellertid, vilka dock närmast syntes avse
klargöra vederbörande talares personliga ståndpunkt till frågan, och vill jag
1 korthet bemöta hrr DE VERDIER, HECKSCHER, ENEROTH Och ANDERSSON.

Angående kapten DE VERDIERS yttrande skulle mycket kunna vara att erinra,
men vill jag endast uppehålla mig vid två moment, som äro särskilt bely-
sande för V:s och några andras syn på skogsbrukets räntabilitet. Efter hän-
visning till ett yttrande av FREDENBERG säger V. (sid 315 1 referatet):

Värmländska rikstaxeringen resulterade i massatillväxt 2

SSA = 345
Antages med FREDENBERG kvalitet och dyrhetstillväxt 92Z............... HONG
Så ha vi 5,5 =

Detta resonemang, som tydligen skulle bevisa Värmlandsskogarnas ränta-
bilitet, är just det allra yppersta exempel på den felkalkyl?, som s. k. »pen-
ningeräntelärans» anhängare i åratal gjort sig skyldiga till. Utgifterna för skogs-
bruket beräknar V. själv normalt till c:a 2,50 kr. per hektar. Med en eventuellt
konstaterad årlig tillväxt av 5,5 procent på wvirkets saluvärde, fordras ju då
först och främst förekomsten av ett virkesförråd med i genomsnitt 45,50 kro-
nors värde per hektar för att detsammas produktion nätt och jämnt skall täcka
omkostnaderna (5,5 24 av A5,50.— 2,50.) Att) fäntabiliteten: 1 ett fallksom
detta, då intet överskott skulle uppstå, måste betecknas med o, trots att till-
växten i saluvärde är 5,5 2, torde väl Vi. ej. kunna undgå att erkännas

Först vid förekomsten av större virkeskapital kan sålunda nettoräntabili-
tetens storlek börja diskuteras. Så skulle t. ex. 100 kronors virkesvärde
ge 5,50 kr. i bruttotillväxt och med avdrag för 2,30 kr. (45,5 2 ) omkostna-
der, ett netto av 3: — kronor per har. Innan nettoräntabiliteten nu prövas, skall
enligt V. (se sid. 317) »samma belopp allmänna omkostnader påföras vid ut-
räkning av kapitalet», d. v. s. virkesförrådet får ej bokföras till sitt saluvärde,
100 kronor, utan skall detta minskas med 45,5 2 ned till kronor 54,50, Varpå
nettot kr. 3 naturligtvis alltid utgör 5,5; 2 ränta, om nämligen mark och
ungskogar samtidigt lämnas obeaktade. Om nu V. är konsekvent, måste han
i analogi härmed naturligtvis bokföra skogen i vårt första exempel till värdet
o, eftersom hela inkomsten eller kr. 2,50 (100 &) där åtgick till driftskost-
nadernas täckande. FEj utan förvåning måste man då fråga: var köpes medel-
god värmlandsmark med ett saludugligt virkesförråd av 45,50 kronor för ett
pris av o kronor per hektar, eller till i analogi härmed beräknade pris?

»En riktig värdering av kapitalets storlek, det är där hunden ligger be-
graven», säger V. efteråt. Sanningen härav vill jag ej bestrida men att V. ej

nyttigt hjälpmedel vid många tillfällen i skogen, men vi få icke använda den i ett uthålligt
skogsbruk med fordran att alla träd skola växa med den eller den godtyckligt valda procen-
ten för att få stå kvar. Till godtycklig procent räknas då bl. a. bankräntefoten, som intet
samband har med trädens ekonomiska och biologiska tillväxtenergi.

>” V. gör sig här dessutom skyldig till en missuppfattning av FREDENBERG, vilkens 2 9
ej innehålla kvalitetstillväxten utan endast dyrhetstillväxten. I skogen torde 3,3 24 massatill-
växt motsvara c:a 5 9 värdetillväxt, vartill kommer 2 4 dyrhetstillväxt, s:ma 7 4, vilken
korrektion dock ej ändrar tankegången i exemplet.

EE RER AA

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 195

bidragit att klarlägga frågan är uppenbart (se nedan under ENEROTH och E.
ANDERSSON),

Professor HECKSCHER sade sig under diskussionen, till min stora förvåning,

fullständigt sakna förmåga att förstå den kritik, jag i mitt inledningsföredrag
och i den föregående uppsatsen ägnat hans inlägg i denna fråga, speciellt
hans uppsats om »Skogsbrukets räntabilitet> i Ekonomisk tidskrift år 1912.
Trots obehaget att behöva uppehålla mig vid saker, vilka de flesta av mina
läsare i likhet med mig själv torde anse självklara, måste jag därför något
utförligare återupprepa min kritik, allt med hänvisning till ovannämnda upp-
sats.
Å sid. 153 uppställer H. den frågan: »vad znnebär normal räntabilitet i av-
seende på skogsbruket?» Åt utläggningen av detta spörsmål ägnas sedan en
ganska lång diskussion, av vilken vi närmast vilja taga fasta på de två punk-
ter, i vilka H. söker praktiskt bestämma dels den enligt hans förmenande lämp-
ligaste omloppstiden för en hel skog (hyggesföljd), dels den rätta mogenhetsål-
dern för skogens äldsta bestånd.

För en hel normal skog bör enligt H. omloppstiden väljas så, att den »ger sko-
gen sitt högsta kapitalvärde», varför den skall förhöjas så länge, som skogen i
fråga med högre omloppstid lämnar en avkastning, så mycket större än den å
samma skog med kortare omloppstid vunna, att de båda nettoinkomsterna stå
1 ränte- på ränteförhållande till varandra enligt vanlig räntefot. Skulle man
sålunda välja mellan 100- och 110-årig omloppstid, måste den senares avkast-
ning överstiga den förras med t. ex, p 2 räntai 10 år, d. v. s. om den förra
såsom i mitt exempel ger 10,48 kronor netto, bör den senare, enligt t. ex. 5
Fellantelot, ge minst kmo,48 X Los ei= C:a I Kronor netto, för att förläng-
ning med 10 år skulle löna sig.

På alla skogsmän torde denna synpunkt verka fullkomligt originell, åtmin-
stone har jag själv i facklitteraturen aldrig funnit ens antydningar i denna
riktning, detta säkerligen därför, att exemplet, vilket för övrigt H. själv beto-
nar, ej överensstämmer med faktiska förhållanden inom skogsbruket. I det
uthålliga skogsbruket infinner sig ju ej den 110-åriga omloppstidens nor-
mala inkomst därigenom, att man i ett roo-årigt normalt skogsbruk »slår igen
butiken» i 10 år, ty visserligen bli de skördade bestånden 10 år äldre, men
de upptaga felaktiga arealer, i det varje 20-års klass nu borde intaga 18,2 «4
av arealen i stället för de 20 2 som enligt 100-årig omdrift förefinnas. Nå-
gon årlig normal nettoavkastning av I1o-årigt omdrev, jämförbar med det
100-åriga skogsbrukets normala netto uppstår ej genom ett dylikt 10 års dröjs-
mål, ty ett omförande fordrar mycket längre tid än 10 år.

Ån mindre passar denna anvisning såsom spörsmålet i praktiken ligger hos
oss, ty här är 1 regel ej fråga om förlängning, utan om förkortning av nu
använda omloppstider, och en dylik förkortning torde väl aldrig kunna moti-
veras med, att det 100-åriga skogsbrukets omloppstid beräknas lämna vissa
procent mindre inkomst än det nu bedrivna t. ex. 120-åriga. Detta torde H.
själv ha insett, ty han går strax att undersöka, »vilka yttre kriterier man har
på, att en viss omloppstid ger skogen sitt högsta kapitalvärde». »Skogens
avkastning», säger H., »är detsamma som värdet av de årligen avverkade be-
stånden och frågan gäller därför den punkt i besténdens tillväxt, vid vilken de
skola avverkas» (sid. 263).

196 TOR JONSON.

Den rätta mogenhetsåldern för de enskilda bestånden definierar H. sedan
(sid. 265) sålunda: »Under förutsättning av oföränderliga virkespris erhåller
skogen sitt högsta kapitalvärde och sin mest lönande användning, om bestånden
avverkas vid den tidpunkt, då deras relativa årliga värdetillväxt överensstäm-
mer med räntefoten» (kurs. av mig).

Denna slutsats, som ju helt sammanfaller med s. k. »penningeräntelärans»
huvuddogm, måste otvivelaktigt betecknas såsom den för praktiska skogssköt-
seln viktigaste konsekvensen av H:s åskådning, varför en granskning av den-
samma är av synnerlig vikt. Genast visar sig då, att den står i direkt strid
med den definition på riktig omloppstid, som H. strax förut lämnat. Det lå-
ter sig nämligen mycket lätt bevisas, att inkomsten från ett helt skogsbruk
vid en tänkt övergång från t. ex. 60-årig till 70-årig omloppstid, ingalunda,
såsom H:s resonemang förutsätter, stegras med samma procent, varmed det
enskilda beståndet tillväxer i värde från 60 till 70 år. Enligt t. ex. 4 &
ränta på ränta skulle nämligen ett 60-årigt bestånd med 3500 kronors värde
per hektar på 1c år växa till 740 kr. På en skogsmarksareal om 60 hektar
blir årshygget vid 6o0-årig omloppstid 1 hektar å 500 kr., men vid 70-årig

. ro o I
omloppstid får å samma skog endast avverkas 0,86 hektar (= — av 60 har.)
70

å 740 = 637 kr., vilket motsvarar en inkomstökning från 500 till 637 kronor,
eller för antagen 10-årig väntetid, endast 2,5; 25, medan samtidigt äldsta be-
ståndet växte med 4 &. Då ytterligare båda dessa ökningar avse bruttoin-
komst, varifrån för nettots finnande måste dragas skogsbrukets driftkostnader,
vilkas relativa storlek merendels växlar för olika omloppstider, så kommer i
ovanstående exempel nettoinkomsten vid övergång från 60- till 70-årig om-
loppstid sannolikt att stegras varken med 2,5 eller 4 Zz, utan med en ny,
till sin storlek teoretiskt fullkomligt obestämbar procent.

Generellt taget betyder detta, att H. i praktiken i de flesta fall måste komma
till helt annat resultat, om han söker reglera skogsbruket efter sin mogenhets-
princip för de enskilda bestånden, än om han genomför sin omloppstidsprincip
för skogsbruket i sin helhet, d. v. s. den ena principen måste förklara en
mängd sådana bestånd »övermogna», vilka enligt andra principen måste anses
fullkomligt nödvändiga för samma skogsbruks rationella bedrivande.

För att med ett praktiskt exempel kunna illustrera verkan av detta motsatsför-
hållande, har jag här nedan ur undersökningen från Malingsbo gjort ett ut-
drag, varvid dock för att få skarpare belysning på den principiella skiljaktig-
heten, något sämre virkeskonjunkturer och längre drivningsvägar antagits, så
att virkets rotvärde minskats med 75 öre per kbm., under det att övriga fak-
torer bibehållits lika.

Till sin allmänna gång är exemplet generellt giltigt, ehuru naturligtvis de
absoluta siffrorna ställa sig olika i olika skogsbruk.

Olika omloppstider skulle då ge följande nettoavkastning pr har:

Omloppstid = 40 50 60 70:80 90-100: ILO. HANNE
Nettoirkomst = — 3,ro — 0,68 + 1,62 + 3,58 5,10 6,46 7;55 3,52 O,;E3IKE:

Bestämmes nu enligt olika räntefot dels prof. HECKSCHERS »omloppstid» för
hela skogen dels hans »mogenhetsålder» för äldsta beståndet, så synes av ne-
danstående tablå exempel på den stora differens i tidslängd och virkeskapital
som kan uppstå, om ena eller andra teorien användes.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 197

Tillämpas nämligen 6 3 räntefot, borde enligt H. »omloppstiden» vara 70 år,
men beståndet är dock >moget>» redan vid 48 år; fordras 1 2; borde omloppstiden
bli 110 år, men beståndens tillväxt motiverar deras kvarstående till 140 å 150 år.

| ErRt Ieckschers
G »Omloppstiden» medför

Rantefot | Skillnad | 7 oe een |
| Få | >Omloppstid> |»Mogenhetsålder» c:a år AOVEREEESESS er SEEN: I
| c:a år | år! procent av förrådet
| | |
|
ped eg + RR 54 I |
- S 48 ==2 47 » |
5 = 54 — 18 38 >»
4 75 62 — 13 26 > |
3 2 74 = 10 a |
5 SR 97 TAS =) |
I 110 140 a 150 + 30 NN

Otvivelaktigt föreligger redan här en mycket svår och oförklarlig lucka i
tankebyggnaden, men än skarpare klargöres H:s felslut angående beståndens
rätta mogenhetsålder, om i exemplet häruppe observeras, att ett skogsbruk,
reglerat efter t. ex. 5 2 värdetillväxt hos äldsta beståndet, motsvarande c:a 54
års avverkningsålder, ej ger någon som helst nettobehållning.

Trots att här totala wvirkesförrådet, enligt vad wvi förut visat, torde öka
sitt salupris med c:a 9 & årligen, ger skogsbruket ingen vinst, ty kapitalet är
för litet och hela >»tillverkningens> värde slukas av de ofrånkomliga allmänna
omkostnaderna. Detta har ju i det föregående under kritiken mot »penninge-
ränteläran>» flere gånger utförligt berörts; avkastningen beror på procenten, kapti-
talet och omkostnaderna, ej endast på procenten. När nu H. formulerar sin
hushållsregel så, att skogen får sin mest lönande användning om bestånden av-
verkas, innan deras relativa årliga värdetillväxt sjunker under räntefoten, så
kan jag fortfarande ej förklara detta annorlunda, än att H. måste avglömt eller
ej insett omkostnadernas roll i skogsbruket. Medtagas nämligen det uthålliga
skogsbrukets nödvändiga driftskostnader i kalkylen, måste varje skogsbruk vid
viss omloppstid ge ägaren förlust, om nämligen räntefoten för äldsta bestånden
bestämmes högre än trädens tillväxtenergi i förening med de lokala avsättningsför-
hållandena tillåter.

Då jag första gången i starkt koncentrerad form framlade ovanstående kritik,
ville H. vid skogsmötet anse sig försvarad med en sin not å sid. 275 så ly-
dande: »För att undvika missförstånd må kanske ett ord sägas om behand-
hngen av skogsbrukets utgifter. I den mån det gäller utgifter från och med
avverkningen, falla de alldeles utanför, emedan skogsbruket som sådant har
att räkna med virkets värde på rot (kurs. av mig), och kostnader för utdrivning,
lika väl som exempelvis växlingarna i gagnvirkesprocent för olika dimensioner
komma i betraktande blott såsom påverkande värdet å rot. I den mån det
åter gäller kostnader för själva skogsbruket, ha de att behandlas på samma

1 Någon justering av beståndens värdetillväxtprocenter skulle i praktiken medfölja de
ändrade virkesprisen, men då någon principiell skillnad ej uppstår, har jag av bekvämlig-
hetsskäl använt de gamla procenterna.

198 TOR JONSON.

sätt som avkastningen, d. v. s. diskonteras (eller accumuleras) efter gällande
räntefot; och det avgörande måste vara nettoavkastningen, sedan därifrån dragits
det nutida värdet av kostnaderna.»

Enligt mitt förmenande visar denna not, att H. /feoretiskt har en fullt riktig
uppfattning såväl av den olika naturen hos skogsbrukets skilda kostnader som
ock av betydelsen av begreppet »rotvärde», men då denna teoretiska kunskap
ej det ringaste fått influera vid formuleringen t. ex. av systemets praktiskt
viktigaste arbetsregel, eller den om beståndens mogenhetsålder, så ser jag i
anförandet av denna not ingalunda ett försvar utan snarare en skärpt an-
klagelse, att H. i en oerhört viktig praktisk fråga uppträtt utan nödig efter-
tanke.

Samtidigt säger sig H. med alla sina yttranden ha avsett »nettotillväxten»
(se mötesreferatet sid. 300), d. v. s. H:s egen term »relativ årlig värdetillväxt»
måste då ha använts i annan betydelse än skogsmännens värdetillväxtprocent.
Ej heller detta försvar håller streck mot H:s egna defmitioner (se sid. 263,
2 TOC 275)

Å t. ex. sid 271 definierar H. »totalvärdet» lika med produkten av kubik-
massan och priset pr kubikenhet, och uppstår värdetillväxten dels genom massa-
ökningen (massaprocenten) dels genom å-prisets stegring (kvalité- och dyrhets-
procenterna), ! d. v. s. »värdetillväxt» är även av H. här använd i betydelsen
»Öökning av saluvärdet» på samma sätt som inom skogsvetenskapen är praxis.
Det ringaste tvivel råder sålunda ej att prof. Heckscher här ställt sig på samma
ohållbara ståndpunkt som den s. k. »penningeräntelärans»> andra förfäktare.

Nu torde prof. HECKSCHER ha rätt att förvåna sig över, att sådana grundfel,
som de ovan påvisade, kunnat passera oanmärkta förbi de fackmän på det
skogliga området, med vilka han säger sig ha konfererat i denna fråga. Dessa
svara ju själva för sina gärningar, men torde det ändock tillåtas mig att fram-
lägga ett moment, som åtminstone psykologiskt kan förklara, varför en del
praktiska skogsmän lätt misstagit sig angående räntabiliteten. Detta mo-
ment ligger möjligen i de för statsskogarna ofta använda, allmänt kända
sätten för avverkningsberäkning vid skogsindelning, nämligen: årshyggets areal

totalarealen . | / virkesförrådet
och årsavverkningens kubikmassa =

— omloppstiden halva omloppstiden,

vid r00-årig omloppstid får sålunda en hundradel eller 1 2 av arealen av-
verkas eller 2 2 av massan, men vid 50-årig resp. 2 och 4 &Z. För en del
andra omloppstider se avverkningarna ut så:

Omloppstid 40 60 ÖOLITOOR, KI20R EIAO AN
Avverkning 1 farealen 2,5 ÖR IG 0,83 OJAN
procent af Åmassan 5 3,3 2,5 2 I, OZ GASA

Då man sett den med förkortad omloppstid stigande avverkningsprocenten
samt vetat, att värdeprocenterna måste vara ännu något högre, har det för
dem, som ej närmare satt sig in i frågan, legat nära till hands att likställa
den stegrade avverkningsprocenten med förbättrad »räntabilitet», utan att man

1 H:s exempel innehåller tydligt ett räknefel, i det värdet på 1,030 kbft å 0,3675 kr. bör
vara 378,32 kr. och tillväxtprocenten 8 i st. för den beräknade 10 2, men detta inverkar ej
på realfrågan.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 199

klargjort för sig, vilken högst olika procent av inkomsten, som åtgår till drifts-
kostnader (jmfr tab. III).

Sedan jag nu närmast sökt vederlägga den felaktiga tillämpningen av H:s
räntabilitetsteori — framför allt den missvisande mogenhetsdefinitionen, vilken
måste anses särskilt farlig för praktiska skogsbruket, sedan den nu kommit i
varje skogsjobbares mun, — så vill jag till en annan gång spara vissa prin-
cipiella anmärkningar mot själva huvudåskådningen, i synnerhet som de ej
omedelbart påverka skogens behandling.

+ - =

Jägmästare ENEROTH ansåg under diskussionen, att värdetillväxtprocentens
prestige som hushållsregulator kunde räddas, endast man »räknade rätt». Huru
detta skulle tänkas tillgå utvecklar E. sedan dels i sitt diskussionsinlägg dels
ock i en särskild artikel: > Till frågan om skogsbrukets ekonomi», denna tidskr.,
h. I, 1914. Till »grund och stomme i hela skogsskötseln> rekommenderar
E. en nota eller förteckning över de enskilda dimensionsklassernas inbördes
värden på rot, vilken nota bör visa vilka trädindivid, som äro avverknings-
mogna och vilka, som vid avverkning böra kvarlämnas. För E. rör sig nu
huvudproblemet om det sätt varpå omkostnaderna skola fördelas på olika di-
mensioner, varvid E. särskilt betonar vikten av att vid detta slags beräkningar
noga påföra speciellt småvirket de förhöjda kostnader, som skulle bli en följd
av dess avskiljande från det grövre virket, vilket vid t. ex. en sänkning av
omloppstiden skulle försvinna ur framtidens skogsbruk. Sker detta debiterande
riktigt, anser E. att småvirket i många fall skall visa sig ha så lågt värde,
att dess kvarhållande i skogen skall bliva >räntabelt> mycket längre tid än
man 1 allmänhet föreställer sig. Detta förslag kan i korthet i praktiken sägas
verka så, att E. vill åsätta alla träd en något högre värdetillväxtprocent än
andra tillväxtberäknare skulle göra, d. v. s. E. kommer till, att trädet uppnår
t. ex. »5 Z-åldern> några år senare än andra undersökningar ange, vilken
skillnad mest visar sig för småvirket, mindre för grövre dimensioner.

I E:s fordran på noggrann kostnadsfördelning kan jag med nöje instämma,
i all synnerhet som jag själv såväl i min instruktion för provytevärderingen å
Malingsbo (se sid. 78 i uppsatsen »Omloppstidens inverkan på skogsbrukets
ekonomi») som i mina föreläsningar vid Skogsinstitutet ofta gjort samma på-
pekanden. Däremot kan jag rakt icke följa E., då han går att omsätta yttran-
det i handling, ty nu bli vissa räkneoperationer enligt mitt förmenande full-
komligt ohållbara. E. anser sig nämligen böra frångå trädens s. k. »rotvärde»>,
sådant det vid försäljning i skogen faktiskt betalas, och vid tillväxtberäkningen
i stället räkna med ett »netto-nettovärde», uppkommet därigenom, att E. minskar
rotvärdet, av E. kallat »rå-netto», med alla skogsbrukets indirekta omkostnader
för förvaltning, bevakning, skatter, kulturer, fasta skogsarbetare o. s. v. Detta
är således i viss mån samma operation, som föreslås af DE VERDIER och ERNST
ANDERSSON, ehuru E. belastar smådimensionerna hårdare än de grövre, medan
ANDERSSON däremot avdrager samma omkostnadsprocent från alla dimensioner.
Utöver de erinringar jag på annat ställe gör emot herr DE VERDIERS och
ANDERSSONS förslag vill jag mot E:s nya beräkningsmetod anföra följande an-
märkningar.

1:0) Rent formellt taget, måste det anses vetenskapligt otillåtligt, när E.
för att beteckna »netto-nettovärdets> ökning använder termerna »värdetillväxt»

200 TOR JONSON.

och »värdetillväxtprocent», ty dessa termer äro genom såväl mångårig hävd
som skarp motivering i all facklitteratur förut bundna vid betydelsen »rotvär-
dets» (»rånettots») ökning.

2:0) Den praktiska tillämpningen lider därav, att inga som helst anvis-
ningar finnas, varifrån de vid kalkylen pålagda kostnadssummorna skola tagas.
Om E. avser något slags normalkostnader, står man naturligtvis spörjande, på
vad sätt sådana skola beräknas för viss konkret skogsegendom. Skulle där-
emot verkligt utbetalda kostnader användas, blir konsekvensen den, att virket
å t. ex. statsskogarna i sex förut omnämnda fall (se tabell IIT) måste anses ha
negativt värde, eftersom skogsbrukets driftskostnader under långa tider varit
större än inkomsten. Att i dessa län till ett pris av 58,860 kronor försälda
12,500 kbm. skulle betecknas som negativa eller åtminstone obefintliga värden,
strider väl ändock allt för mycket mot såväl allmänt språkbruk som vanlig
ekonomisk uppfattning.

3:0) Ett åsatt negativt netto-nettovärde, vilket enligt E:s metod ofta kan
uppstå på t. ex. småvirke, måste ju uppfattas så, att trädets tillgodogörande
skulle medföra förlust, varför det hellre borde få kvarstå. I praktiken måste
detta leda därhän, att massor av oväxtligt småvirke måste lämnas att ruttna å
hyggena eller bli outtaget i gallringarna. Räknemetoden verkar här uppenbart
i ekonomiskt alldeles felaktig riktning, ty varken förvaltning, skatter, kulturer,
m. m. fördyras genom småvirkets medtagande. Tvärtom kan avverkningen av
det grövre ofta ställa sig proportionsvis billigare i t. ex. flottning, tillsyn,
hyggesrensning m. m., om virkestillsläppningen blir större. På sin höjd sina
direkta huggnings- och forslingskostnader bör ju småvirket i ett sådant fall självt
bära för att få följa med ur skogen.

4:0) Genom att specialisera sig på de enskilda individen eller dimensions-
klasserna råkar man, såväl vid mogenhetskalkyler som vid virkesutsyning, lätt
in 1 ett stadium, som brukar kallas »att man inte ser skogen för bara träd».
Efter E:s noggranna, teoretiska utredning om fördelningen av alla slags kost-
nader å varje dimension väntar man naturligtvis, att nettoinkomsten för viss
skogsegendom alltid måste bliva lika med summan av alla de avverkade trädens
netto-nettovärden. Så inträffar emellertid ingalunda i praktiken. I vårt ordnade
uthålliga skogsbruk är nämligen driftskostnaden (löner, skatter m. m.), prak-
tiskt taget, så gott som lika år från år, medan däremot avverkningsbeloppet
på grund av konjunkturer, snöförhållanden, m. m. i regel växlar högst betydligt
under olika år eller perioder.

För en egendom med t. ex. 30,000 kronors årliga driftskostnader samt en
medelavserkning av 30,000 kbm. ä 3,33 kt, O; Vv. s. Med öroo,ooofkramo
värde, kan man ju lätt uträkna, att de allmänna omkostnaderna i medeltal
uppgå till I kr. pr kbm., och anger E. då skördens netto-netto = 3,33—1 = 2,33
kr. pr kbm. Emellertid kan av skörden ett år som 1 år 1 verkligheten kanske
endast uttagas t. ex. 20,000 kbm., varemot nästa år 40,000 kr. uttagas. En-
ligt termen »netto-nettovärdet» borde man ju i år vänta sig en behållning av:

20,000 kbm. å 2,33 = 46,666 kr., medan däremot årsvinsten i själva verket
ser ut så:
Hörsaältt virke (20,00. kbiLA 3,3 SRA AL 66,666 kr.
AVLA ÄRA KODIKOS Ha ASA NEN a 30,000 >

Skogens netto-netto 36,666 kronor.
eller 10,000 kr. mindre.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 201

Med rätta polemiserar E. mot jägm. ANDERSSON, som ständigt avdrager viss
procent av rotvärdet, men föga mindre fel begår E. själv, då han alltid avdrager
viss summa pr avverkad kubikmeter eller träd. I praktiken följa dessa kostnader
arealen, Snarare än försäljningen eller avverkade kubikmassan, varför de i kal-
kylerna böra ingå som självständig minuspost, men ej sättas som funktioner av
skörden. Speciellt viktigt är, att detta iakttages vid omloppstidsbestämning,
ty annars kan man lätt, efter eventuella förändringars genomförande, riskera
obehagliga överraskningar, och är det just bristande hänsynstagande härtill,
som jag anser vara den s. k. »penningeräntelärans» svåraste missgrepp.

Även vid kalkyler för det enstaka beståndet leder E:s metod med netto-
nettovärden lätt till felaktigheter. Om t. ex. ett visst bestånd med sin tillväxt
har att svara för 5 kronor av revirets allmänna omkostnader, så ändras ju
ingalunda detta ansvar, därför att beståndet t. ex. gallras, utan måste tillväxten
även efteråt minskas med 5 kronor för att få fram nettoproduktionen på
arealen i fråga. E:s metod binder omkostnaderna orubbligt samman med den
enskilda stammen eller kubikmetern, vilket verkar därhän, att om t. ex. en
30 & gallring uttages, så bortföres samtidigt med virket också 30 2 eller
kr. 1,30 av den debiterade skyldigheten att bidraga till revirets omkostnader
utan att denna skyldighet överflyttas vare sig på de kvarvarande träden eller
på andra bestånd. Teoretiskt taget skulle därför varje ändring i virkesförrådet
och dimensionssammansättningen å skogen eller i omkostnadssumman medföra
skyldighet för E. att göra ny omkostnadsfördelning och värdeberäkning för
varje kvarvarande dimension, vilket ju blir så tidsödande, att det kan betraktas
som praktiskt nästan outförbart.

Då av allt detta klart och tydligt framgår, att »netto-nettovärdena» inga-
lunda, som sig borde, bestämmas enbart av de noterade prisen på virkes- och
arbetsmarknaden, utan i minst lika hög grad av sådana subjektiva faktorer
som det antal träd, vilka årligen få göra varandra sällskap till förädlings-
verket, så måste det för varje dimensionsklass beräknade netto-nettovärdet pr
träd eller pr kbm. snarast förliknas vid ett irrbloss, i saknad såväl av all-
männare intresse som förmåga att kasta ljus över skogsvetenskapliga problem.

Att den procentuella ökningen av E:s föreslagna netto-nettovärde ingalunda
kan godtagas som mogenhetsmärke för bestånden och regulator för det ut-
hålliga skogsbrukets omloppstid, torde bäst framgå därav, att den nya procenten
i praktiken ej till sin natur, utan endast till sin absoluta storlek något skiljer
sig från den förut utdömda vanliga värdetillväxtprocenten. Det framburna,
modifierade förslaget garanterar därför ingalunda bättre än vanliga »penning-
ränteläran», att ett efter detsamma reglerat skogsbruk skall ge en nettoav-
kastning, som står i rationellt förhållande till engagerade kapital." För ett
bestånd, där andra sätta 4 22 värdetillväxt, sätter E. möjligen 4,35 2, d. v. s.
han torde få 5 å 10 år längre levnadsålder på bestånden än andra under-
sökare få, men själva principfrågan löser han lika litet som värdetillväxtpro-
centens övriga målsmän gjort det.

Detta framgår än bättre, om man granskar och drager konsekvenserna av
den bevisföring, där E. söker kullkasta de av mig framlagda räntabilitets-

1 Räknemetoden torde dock skydda mot direkt förlustbringande omloppstid, ty om intet
överskott uppstår, torde intet netto-netto kunna åsättas äldsta beståndet, varför avverkningen
inhiberas, d. v. s. omloppstiden förlänges tills behållning uppstår.

202 TOR JONSON.

siffrorna för ett helt skogsbruk (se denna tidskr. h. 1. 1914). För resp. 120-,
go- och 70-åriga omloppstider hade jag beräknat räntabilitetsprocenterna till
1,85, 2,34 Och 2,49 2, varemot E. korrigerar dessa siffror till 3,05, 4,17 och
4,70 2. Skillnaden uppkommer därigenom, att E. för t. ex. 70-årig omlopps-
tid sänker skogens av mig beräknade saluvärde sålunda:

1) Trädens rotvärde sänkes för allmänna omkostnader vid total realisation
IMed 3

2) För tillvaxtförlust under realisationstiden sänkes med ytterligare 10 2.

3) Alla värden på ungskogar under 30 år negligeras alldeles, trots att dessa
bekläda 40 2 av skogens areal.

4) Intet värde åsättes skogsmarken.

»Dessa (räntabilitets)-siffror» säger E. sid. 8, »visa således, liksom lektor
Jonsons, att räntabilitet i vanlig mening ej uppnås, och att således någon mark-
ränta eller något värde på marken icke erhålles. Men av dessa siffror torde
också givas en antydan om, att skogsbrukets ställning i räntabilitetshänseende
icke är så hopplös.»

Jag kan ej förstå, varför E. ej här fullföljer sina exempel och genom att
framlägga räntabiliteten även för t. ex. 50-årig omloppstid söker förtaga varje
spår av misströstan hos skogsägaren, ty så här skulle siffrorna ungefär nu te
sig, om de uträknas efter E:s eget mönster (sid. 7).

Ex. 4) 50-årig omloppstid, 5,500 hektar.

BitEttovarden Lotvarde) prbkb my (tal SKV Eko) Ae 2,00 KT.

FE ÖRVÄLS -ögrgen 6 ARA SEN SD Ska rara stR SRA SSR DE SRA SA SRA OMS a

| (NHR 010 VAR RA NR RNE br a Ae ro a BE DR SA on KR Aa 0,35 >»

Ökadkostnad! MörNlö SA a Stake. sa RAN FINER RN OMSK

FETT ET a or Tr La 2 SIS AS 55 VS KAL: SSE NARE SNSERT AS NTA Ers UA 0,55 >»

(2) ET RER FAS ADA HÄST RR AA SAR Sater frn NA a ra RE Så Rp a er bära Oäeka 1 SAKTA
0,48 kr

INEEISY 2 rr sägs ee fe dr åran ar rn a a NA SEI RE AE fars fart Sh SR SA ERE RESENNN OFOTNE

INGtto=netto pr KD on sbreeban enig RIS Aga er EEE SA 0,47 kr.

Då den saludugliga virkesmassan utgör c:a 36 kbm., har den sålunda ett
netto-nettovärde av 16,92 kr. pr har, varå den normala årsavkastningen, kr.
1,49, PE Nar, U(CaD. VILT KOTA) utg ör sPvAranta:

Denna ränta borde väl. för E. vara mer än tillräcklig, ty om vi fordra 5 &
på virkesförrådet, åtgår härtill endast 85 öre och återstår sedan 64 öre, vilka
utgöra »markränta» och vilka sålunda, kapitaliserade efter 5 Z, representera

: 0,64
ett markvärde = — = 12,80 kr. pr har.
0,05

Allt detta är rena konsekvenser av E:s föreslagna beräkningsmetoder, men
varför förordar han månne icke denna »räntabla», 50-åriga omloppstid?

Svaret torde framkomma, om vi minska omloppstiden med ännu några år.
Vi uppnå då bevisligen förr eller senare en organisation, då intet netto, men

1 När E. på detta sätt avdrager accisen med 2 24 på virkets netto-nettovärde, står detta
SRA I RS ERE S
förfaringssätt med säkerhet i strid mot lagen om skogsaccis av den ?!5/, 1909, som särskilt
anger att virkets »värde å rot» skall läggas till grund för uträkningen.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI, 203

heller ingen förlust uppstår, d. v. s. räntabiliteten blir = o. Förlänges denna
omloppstid (z år) med endast 1 år, måste skördens värde bli något större,
varför ett netto på, låtom oss säga, 5 öre pr har uppstår. Huru stor ränta-
bilitet är detta? Jo, sedan äldsta (z + 1)-åriga beståndet är avverkat, har det
näst äldsta (xw-åriga) och alla yngre intet »netto-nettovärde», ty de skulle enligt
E:s principer, jämförda med vårt antagande härovan, ej lämna någon vinst
vid sin avverkning, och då E. dessutom varken godkänner markvärden eller
ungskogsvärden, så måste hela denna skogsegendom av E. åsättas värdet o,
varpå årsavkastningen, 5 öre pr hektar, odisputabelt utgör en oändligt hög

0,05

Tälta (f-—) TOO. = 00). Förlänges omloppstiden till (u + 2) år, kom-

mer skogens fasta kapital att bestå av ett enda realiserbart bestånd, nämligen

det, som nästa år skall avverkas, och som nu har åldern (z + 1) år. Då detta

bestånd alltid är något mindre värt än det avverkade äldsta, så måste nettot

vid (Zz + 2)-årig omloppstid utgöra mer än 100 2 ränta på »kapitalet» o. s. v.
Schematiskt te sig E:s räntabilitetsprocenter sålunda:

Omloppstid. - Behållning. Räntabilitet.
o
TsNTke OM o
SR Oj05 Kr SVA
Urea (0,25) > 100 å 200 I
u+>3 >» (0,50) » BOLA TOO då
50 >» IYAG. 8 ÖRE
TOS O,290 Ar TO a
90 >» 9,40 » A,Ly sö
1201» IT;90 > EA

Detta betyder, att enligt E. måste den kortaste omloppstid, som kan tänkas
ge nettovinst, också vara den mest »räntabla», men minskas den med 1 år, sjun-
ker räntabiliteten genast från oändligheten till o, och likaså sjunker räntabiliteten
hastigt vid omloppstidens förlängning. I denna från praktisk synpunkt högst
förbluffande situation träffar E. samman med jägmästare E. ANDERSSON och
möjligen också kapten DE VERDIER, vilka dock kommit dit på andra vägar
(se nedan). Sådant skulle ju ej kunna inträffa, om mark och ungskogar här
såväl som överallt annars i praktiska livet finge ingå i egendomsvärdet med
viss summa, t. ex. med det värde, som man vid försäljning kan erhålla, eller
genom nedlagda kostnader kan motivera.

Vidare kommentarer till dessa egendomliga räknemetoder torde här vara
överflödiga, detta desto mer som hela andan i jägm. ENEROTHS framställning
synes vara ämnad att framhålla just de grövre sortimentens och längre om-
loppstidernas överlägsenhet över enbart småvirkeshantering, ehuru onekligen
hans mindre lyckade räknemetoder i sina konsekvenser fullkomligt bevisa mot-
satsen, mot vad han innerst synes vilja ha fram.

Innan jag övergår till andra frågor, vill jag emellertid för jägm. ENEROTH
och alla dem, som i likhet med honom intressera sig för, ej blott huru skog
skall avverkas, utan också huru nya värden skola produceras, göra ett litet på-
pekande, som är sammanställt med hjälp av E:s egen tabell 2 sid. 15, och
som ser ut så här:

204 TOR JONSON.

Tillväxtens värde pr kom.

Diam. | — Per träd Tillväxt i | I kbm.
inom I "avsatt till-/
bark | Massa | Värde | massa | Värde | växt är |
cm. | | rä XT.
| Jo a SR js le SE vänder
| IO | 0,043 0,094 |
0,088 O,196 2,23
15 O,t31 | 0,29
O,146 0,68 4,65
|” 20 0,277 | 0,97
| 0,226 1,94 8,59 |
25 O,503 | 2,91 |
| O:2500 NI 10,60
30 0,759 > 5,62 |

Denna lilla tablå visar, hurusom en nybildad kubikmeter virke, som får
avsätta sig på en »stomme» av 10—15 cm. grova träd, representerar ett värde
av 2,23 kr., men får den bildas utanpå 25—30 cm:s träd är den värd 10,60
eller nära 5 gånger mera. På en hektar växtkraftig skog med t. ex. 5 kbm.
årlig massatillväxt, betyder detta sålunda en årlig värdeproduktion av resp.
11,15 Och 53,00 kr. pr har. Denna synpunkt på »avelsträdens» enorma be-
tydelse för värdeproduktionen, är såvidt jag vet, ej förut i litteraturen påpekad,
men har den under senaste åren vid Skogsinstitutet varit föremål för några
smärre undersökningar, som ännu ej hunnit avslutas. Att jag det oaktat nu
inkastar spörsmålet i diskussionen beror därpå, att såväl ENEROTH som ERNST
ANDERSSON ansett, att »räntabilitetskravet» skulle fordra, att vid gallringarna
de grövre stammarna principiellt avlägsnas ur beståndet. Den saken tål dock,
enligt ovanstående exempel, att tänka mycket på, innan den får fastslås som
dogm i ett räntehushållande skogsbruk.

Jägmästare Ernst Anderssons ekonomiska principer.

Då större delen av deltagarna i årsmötet torde känt en viss förvåning vid
åhörande av jägmästare ANDERSSONS ideligen uttalade stora häpnad över inne-
hållet i mitt inledningsföredrag och min föregående uppsats om »Omlopps-
tidens inverkan på skogsbrukets ekonomi» (h. 2 fackavd. 1913), torde den
upplysningen kanske böra lämnas, att samtidigt med att denna uppsats skrevs,
hade A. själv en längre framställning av skogsbrukets ekonomi, införd i Med.
fr. Sv. Trävaruexportför. (h 12, 1912 & h. 1 1913), vari ungefär samma sa-
ker berördes, dock utan siffermaterial.

Nu ville olyckan, att mina siffror av en händelse kommo att stå i fullkom-
lig strid mot A:s samtidigt framkastade påståenden, om vilka jag då tyvärr
saknade kännedom, ty annars skulle jag med säkerhet närmare utvecklat just
tvistepunkterna. Genom att nu taga A:s ovannämnda uppsats under ompröv-
ning vilja vi se, om några däri gjorda framställningar äro ägnade att rubba
min egen ståndpunkt, men då publikationen ej är tillgänglig för allmänheten,
torde först en kort recension vara nödvändig.

Uppsatsen är uppdelad i två delar, »Principer» och »Tillämpning». I den
förra redogöres för skillnaden mellan högsta avkastningsprincipen (skogsrän-

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 205

teläran) samt s. k. »penningeränteläran>, vilken A. vill kalla »markräntelära»>,
ehuru detta namn har en helt annan vedertagen betydelse, och uttalar A. rent
av sin fördömelse över den verkliga Presslerska markränteläran (se sid. 21).
Härefter diskuteras skogskapitalets beskaffenhet, virkesmarknadens tendens samt
biologiska och nationalekonomiska synpunkter, vilka senare enligt A. fordra,
att man i skogsbruket räknar med 5 & räntefot för privata och 4 & för
statens skogar.

I tillämpningen definieras, vad A. själv menar med »normal»> skog — det
är sådan, som med sin nettoavkastning förmår förränta sitt eget värde — var-
efter vissa äldre avverkningsberäkningsmetoder kritiseras, och stannar A. själv
vid förslaget, att »avkastningen bör beräknas i penningar, ej i virke>. Här-
igenom skulle avkastningens jämnhet automatiskt regleras så, att av mindre
värdefulla sortiment tages större kubikmassa än om grövre virke ingår i års-
avverkningen.

Detta senare i litteraturen många gånger förut synliga förslag, hänger nu
samman med en framlagd, av A. uppfunnen ny metod, avsedd dels att fast-
ställa avverkningens storlek dels att kontrollera att planen följes och skogs-
tillgångarna i övrigt ekonomiskt utnyttjas. >Skogsvärdet och räntefoten böra
vara grund för avverkningens beräknande> säger A., varvid skogsvärdet be-
räknas genom åsättande av trädens »teoretiska realisationsvärde», medan rän-
tefoten bestämmes enligt skogsägarens önskan, vanligast till 5 2, vilken dock
bör kunna minskas till 4 27, om man har anledning tro att I 2 prisstegring
årligen äger rum på virke. Avverkningssumman finner man helt enkelt genom
att av värdet årligen uttaga ovanstående eller annan av skogsägaren själv be-
stämd procent, »teoretiskt taget vilken procent som helst, t. ex. mellan 10
och 2 >. Det »teöretiska realisationsvärdet> upptages i bokföringen till
kontroll över huru skogen skötes, och över huru avverkningspolitiken föränd-
rat värdet under tiden mellan två revisioner.

A. går sålunda här att i praktiken omsätta den skogspolitik, som han förut
vid flera tillfällen teoretiskt framlagt, och knyter sig det egentliga intresset
vid den föreslagna praktiska tillämpningen, som bör lämna djupaste inblicken
i systemets hållbarhet. Otvivelaktigt kunna vissa förtjänster påvisas hos för-
slaget, men som förf. själv drager försorg om dessas framhävande, vill jag i
stället påpeka några av dess brister, varvid jag anser det lämpligast att börja
med praktiska tillämpningen, för att därigenom få teorien så mycket skarpare
belyst.

Då hela systemet för såväl ägarens kontroll som avverkningens fastställande
och undvikande av skövlingsfara sammanhänger med storleken på egendomens
»teoretiska realisationsvärde>, vilja vi tillse, vilken närmare innebörd förf. ger
detta begrepp. När A. då först kallar värdet »/Zeorefiskt> därför att det ej
vid eventuell skövling med säkerhet kan uttagas, t. ex. om egendomen är allt-
för stor och spekulanter eller avsättningsmöjligheter saknas, så synes detta
prefix vara alldeles överflödigt, emedan all värdesättning ju endast är teore-
tisk sannolikhetsberäkning; ett objektivt bytesvärde fixeras just först, när byte
verkligen ägt rum. »>Realisationsvärdet» är enligt A, »icke svårt att objek-
tivt utreda», ty det utrönes på grund av mängden av säljbart virke på sko-
gen och dess olika sortiment samt gällande pris på dessa, naturligtvis med
avdrag för alla omkostnader för realisationen». Värderingen sker med stöd av
föregående erfarenheter från drivning och försäljning å skogen i fråga, var-

fis Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 19:14.

206 TOR JONSON.

vid äfven »kulturkostnader och skatter, allmänna omkostnader», vägskatt, för
valtningskostnad m. m. borträknas från värdet. Särskilt betonas av A., att
virkesförrådets värde skall minskas med samma procent (jämför även mötesre-
feratet sid. 295), varmed omkostnaderna betungat avverkningsresultatet nde?
ett visst antal av de föregående åren. Det är sålunda ej fråga om något slags
normalkostnader, utan om den proportion eller procent (se sid. 23 & 24),
som framgår av samma egendoms skogsbokföring för viss förfluten tid.

För att kunna bedöma, vad detta i praktiken betyder, vilja vi något uppe-
hålla oss vid uppkomsten av den s. k. omkostnadsprocenten, som ju erhålles

utgifterna.

=S 000 SSE
inkomsterna
Tydligen inverka utgifterna och inkomsterna lika mycket på procenten, ehuru
i motsatt. riktning. Av utgifterna bero vissa direkt av, huruvida avverkning
företages eller ej, t. ex. huggning, körning, flottning, m. m., utan vilka virke
ej kan tillgodogöras, varför de alltid måste fråndragas, innan man kan tala
om värde på ståndskog, och äro ju alla ense om detta avdrag. Andra ut-
gifter äro däremot /asza för själva skogsbruket, d. v. s. de utgå även om av-
verkningen för någon tid skulle inställas och ökas eller minskas ej heller av-
sevärt med avverkningsbeloppets ändring. Av dessa senare äro en del helt
obligatoriska, t. ex. vissa skatter, såsom förmögenhetsskatt, vägskatt; andra
äro helt frivilliga, t. ex. dikning, nybyggnader, skogsindelning m. m., medan
åter en tredje sort äro av växlande natur t. ex. löner till personalen, kultu-
rer, underhåll av byggnader, diken, hägnader. Dessa senare äro vid uthål-
lig skötsel fasta, men vid skövling (samt exploateringsbruk) indragas de van-
ligen helt och hållet, så snart skövlingen är färdig, eller kanske t. o. m. innan
den börjas, ty för att skövla en egendom kan ofta folk med mycket billigare
fackutbildning användas, än som fordras för uthållig förvaltning och produk-
tion av nya värden. De flesta av dessa driftskostnader äro sålunda 1 prak-
tiken i allra högsta grad beroende på ägarens fria vilja och önskan att fort-
sätta skogsbruket eller förmågan att väl organisera detsamma. »Skövlaren»
har ofta endast en bråkdel av det uthålliga skogsbrukets driftskostnader att
dragas med.

Årets inkomster bero givetvis på det frivilligt valda avverkningsbeloppets
storlek, på konjunkturerna på trävaru- och arbetsmarknaden samt i hög grad
på förvaltningens duglighet att ekonomiskt tillvarataga skörden. Goda trä-
priser eller viss förhöjning 1 avverkningsbeloppet (t. ex. stämpling av bara
grov skog) förhöjer ej utgifterna (utom möjligen skogsaccisen) varför utgifts-
procenten sådana år blir låg, medan däremot minskad avverkning, låga
priser, oduglig personal, felaktig organisation samt frivilliga utlägg m. m. för-
höja utgiftsprocenten. Denna påvisade blandning av frivilliga och ofrånkom-
liga faktorer bör naturligtvis i praktiken kunna leda till skogsbruk med alla
upptänkliga utgiftsprocenter mellan o och oändligheten, utan att orsaken till
dess höjd i varje särskildt fall kan påvisas.

Exempel på de zadirekta omkostnadernas procentuella storlek i förhållande
till inkomsterna (rotvärdet) har för statsskogarna redan framlagts i tab. TI
ur medeltal för 5 år.

Tabellen visar i sammandrag följande:
5 län med 3,131,065 hektar och utgiftsprocent af o— 20 &
SR ÖN » » >» 20— 40 4

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI, 207

3 län med 77,750 hektar och utgiftsprocent af 41— 60 2

2 » » 32, 352 » D » » ÖT 100 FÅ
Ör ara » HOS OMS » » SIE OÖVET IROO 26
Se. NR » 3-743.851 hektar eller c:a 18 av landets skogsareal.

Växlingen i dessa procenter beror dels på en mängd outredbara tillfällig-
heter?, dels på att i Norrland skogsbruket ännu mest är av exploaterande
natur, men söderut lagt på nyproduktion. Även hos det privata skogsbru-
ket torde minst lika stora variationer kunna uppletas i praktiken.

Förut är visat, att även den teoretiska »normalskogen», vars både in-
komster och utgifter varje år äro lika, på grund av omloppstidens inverkan
på produktionens storlek uppvisar skogsbruk, vars ufgiftsprocenter vid mycket
kort omloppstid åse uppgå till 100 & och däröver. under det procenten
kontinuerligt sjunker, i samma mån som bruttoproduktionen med förlängd om-
loppstid förhöjes.

Min teoretiska utredning för Malingsbo gav följande exempel, vilket till sin
allmänna gång är allmängiltigt, ehuru naturligtvis kombinationen procent- om-
loppstid endast är exemplifierad.

Omloppstid A'OrEENOMEGONNON KSORE0OT UIOOF I IIOLT K20AN
Omkostn. i 2

RE AEG std ÖG SOT SOM A4AN 311 33 11300 281; 20

Så se sålunda praktiskt och teoretiskt de omkostnads-procenter ut, med
vilka ANDERSSON enligt lång utredning (sid. 21 & 23) önskar nedskriva det
saludugliga virkesförrådets rotvärde (handelsvärde), sedan detta på vanligt sätt
bestämts, antingen direkt enligt de pris, som dylikt virke å orten vid t. ex.
auktion å rot plär betinga, eller ock indirekt på grund av kännedom om trä-
dens dimensioner, ortens rundvirkespris och de nödvändiga direkta avverknings-
kostnadernas storlek, vilken sista värderingsmetod ju är väl känd för alla
skogsmän landet runt.

Vad som återstår efter denna våldsamma reducering av vanliga handels-
värdet på virket, bokför A. som hela egendomens »teoretiska realisationsvärde»>.
»Denna summa är det minimikapital, som enligt min formulering av ränta-
bilitetskravet skall förräntas medelst nettoavkastningen» säger A. vid skogs-
mötet (se sid. 295). Ett t. ex. 50-årigt bestånd med 1,000 kronors handels-
värde bokföres sålunda af A. till 220 kr. (78 & avdrag), om det ingår som
led i ett skogsbruk med 50-årig omloppstid, men till 740 kronor om samma
bestånd tillhör en skog med 120-årig omdrift (26 2; avdrag) o. s. v.

Det icke minst förvånande är, att jägmästare ANDERSSON vid skogsmötet
bestämt säger sig vidhålla sitt förslag, även sedan jag med särskild poäng-
tering och litteraturhänvisning framlagt de ovan citerade ytterst växlande om-
kostnadsprocenterna. Någon möjlighet att missförstå A:s mening om, huru
förslaget i praktiken skall tillämpas, finnes sålunda ej; värderingen skall ba-
seras på »avverkningsresultatet under ett visst antal av de föregående åren».

Månne Herr ANDERSSON också drager ut konsekvensen därhän, att sko-

I Naturligtvis finnes inga utlägg för nyinköp intagna å ovanstående, ej heller för andra
direkta kapitalinvesteringar, såvidt nämligen deras natur av »tillskott» vid utredningen kun-
nat bestämmas.

208 TOR JONSON.
garna bokföras till znegafiv/ värde i de sex län härovan, där utgifterna åren
1904 — 1908 uppgått till mer än 100 & av inkomsten?

Även om en eller annan i förslaget väntat sig en tanke, att »normalkost-
nader» . skulle användas, vilka dock tydligen ej avses, så hade den frågan
måst uppställas: var finnes »normalkostnaden»? i Norrland eller i Skåne? vid
uthållighets- eller skövlingsbruket? på god eller på dålig mark? vid lång eller
kort omloppstid? Alla dessa skogsbruk draga i regel olika kostnader i för-
hållande till inkomsten.

En annan ej mindre egendomlighet hos A:s bokförda egendomsvärde lig-
ger däri, att endast de avverkningbara träden värdesatts, men intet som helst
värde åsättes marken, ej heller de träd och bestånd, som ännu ej uppnått
avverkningsbar dimension. Träd under dylik dimension, som enligt A:s egen
uppgift plägar överskridas först vid 40 å 75 år, ha ett realisationsvärde = o
(se sid. 18) och behöva därför ingen ränta lämna, trots att A. själf (sid. 17)
påpekar, att ung skog »befalas på grund av sina framtidsmöjligheter (stundom)
med ett pris, som överstiger realisationsvärdet».

Då intet missförstånd om förslagets innebörd i ovanstående punkter är möj-
ligt, kunna vi övergå till att med ett par exempel belysa, vilka kontrollmöj-
ligheter A:s »teoretiska realisationsvärde» ger en skogsägare, som vill pröva
t. ex. förvaltningspersonalens duglighet, organisationens eller omloppstidens
lämplighet, önskvärdheten av att genom affärsöverlåtelse eller kanske högst
egenhändig skogsskövling omplacera sin förmögenhet på annat håll o. s. v.

Ex. 1. En skogsägare har två förvaltare X och Y, på var sitt till areal,
virkesdimensioner, tillväxt och avsättningsförhållanden fullkomligt lika revir,
med ett saludugligt virkesförråd för 1 mill. kr. Genom framstående duglig-
het både i att hushålla och väl tillvarataga skörden har X under åren före
planläggningen hållit de indirekta kostnaderna nere i 25 2 av inkomsten;
medan Y genom alldeles motsatta egenskaper fått sitt konto upp till 50 &.
När nu det »teoretiska realisationsvärdet» vid skogsindelningen skall utrönas
och bokföras, skola resp. procenter avdragas från trädens handelsvärde, var-
vid X till belöning för sina trogna tjänster får sitt revir bokfört till 750,000,
men Y sitt till endast 500,000 kr. Vore Y en spjuver kunde han, när taxe-
ringen väntades, t. o. m. genom argan list hålla ned inkomsterna och höja
utgiftsprocenten, för att i lugn och ro få tillbringa sin ålderdom på ett be-
kvämt revir, under det den hederliga X i all framtid får dragas med att le-
verera ränta på ett dyrt revir, för att ej bli avskedad. Nilkenskog)
sköles bäst?

Ex. 2. Ett bolag äger en mängd skogsskiften, som visserligen f. n. sakna
avverkningsbara dimensioner, men stå fulla med vackra ungskogar, som redan
om kort tid kunna med vinst gallras. Att de ha taxeringsvärde märks på
skatterna, och att de ha saluvärde synes på för dem nyligen utbetalda kö-
peskillingar. Som de emellertid enligt A. ej ha något »teoretiskt realisations-
värde», skulle de ej få bokföras bland sådana bolagets tillgångar, på vilka
ägarna önska ränta (!?)

Ex. 3. En skog har enligt gängse uppskattningsmetoder följande tillgångar
pr. hektar (se min uppsats tab. VD.

1 För att ej bli frestade att taga genomsnittet av bägge revirens utgifts- procenter, kunna
vi också antaga att de ha olika ägare, som ej kunna titta 1 varandras böcker.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI. 209

saluduglig skog 72 kr.
icke > » "äv IR
markvärde 30 »

S:a 129 » varpå, till följd av fel-
aktigt organiserad omlopptid (50-årig), endast 1,1 & ränta kan uttagas, ty
utgifterna sluka ej mindre än 78 2 av inkomsten. Detta »korrigerar» A.
sålunda (jmfr. mötesreferatet sid. 295, där A. gör nedanstående kalkyl, ehuru
med 8o0o-årig omloppstid): »Under antagande av att en realisation av skogs-
kapitalet drager samma proportion indirekta kostnader, som realisationen av
en årsavverkning», skall bruttovärdet å den realiserbara skogen härovan, 72
kr. sänkas med 78 procent till kr. 15,84, varav nettoinkomsten, kr. 1,49, ut-
gör 9,4 ?; ränta, vilken för A:s skogsägare är en på samma gång lugnande
och glädjande siffra. Själv har jag vågat hålla före att skogsägaren ej bör
nöja sig med detta, ty genom att med största möjliga omtanke så småning-
om arbeta upp skogsbruket, kan han vid t. ex. 60-årig omloppstid få 4,09 kr.
netto samt 2,2 2 ränta på produktionsfonden nu 184 kr. Däremot får han
nu endast 7 & på A:s »teoretiska realisationsvärde», vilket är sämre ränta än
förut. Dessa 7 resp. 9,4, 2& utgöra, enligt A., förutom en fullt tillfreds-
ställande ränta å skogsbruket även ett tillräckligt skydd mot faran för skogs-
skövling. Jag frågar då: Vad berättigar A. till det antagandet, att skogs-
tillgångar, vilka t. ex. enligt statens värderingsnormer, upptagas till c:a 129
kr. pr. har, i en skövlares hand i allmänhet endast skulle representera kr.
15,85 eller A:s »teoretiska realisationsvärde», uppkommet därigenom att sköv-
ling antages draga samma procent omkostnader som uthållig skötsel, samt att
mark och ungskogar ej kunna finna köpare. En allmänt känd sak är dock,
såväl att den kunnige yrkesskövlaren med sin flyttbara cirkelsåg och sin bil-
liga personal dels har ett omkostnadskonto, som i regel endast är en bråk-
del av det uthålliga skogsbrukets, dels ofta har ytterst lätt att finna köpare
både till mark och ungskogar, vilka senare f. n. i allmänhet äro mycket be-
gärliga fång för större skogsägare.

En så både praktisk och vittberest man som jägmästare ANDERSSON kan
omöjligt vara okunnig härom. Varför göres då dylika barocka antaganden,
som varje skogsman vet strida mot den dagliga erfarenheten? Behöva de
månne för att kunna uppfylla löftet, att »markränteläran giver ett i vanlig
mening räntabelt skogsbruk?» (se sid. 10).

Utöver ovanstående exempel bör det påpekandet göras, att om för en egen-
dom under viss tid stor omsorg och kostnad nedlagts på kulturer, bestånds-
vård, underhåll av vägar, diken, hägnader m. m., så har detta bort höja egen-
domsvärdet, men samtidigt omkostnadsprocenten, varför denna egendom, enligt
A:s recept måste åsättas ett lägre »teoretiskt realisationsvärde», än en lika-
dan skog, där omkostnadsprocenten sista åren hållits nere genom att minsta
möjliga belopp nedlagts på skötsel och underhåll m. m., ty här måste upp-
stå ett högre »teoretiskt realisationsvärde»> till belöning (!) för det försummade
underhållet.

Av ovanstående torde mer än tydligt framgå, att det av jägm. ANDERSSON
föreslagna »teoretiska realisationsvärdet» i praktiken omöjligt kan accepteras
vare sig som bokföringsvärde av skogsägarna, ej heller som räknefaktor vid
skogsindelning av logiskt tänkande skogsmän.

210 TOR JONSON.

Ingen som hälst kontroll vinnes ju över tillgångarnas verkliga storlek, ej
heller huruvida den nuvarande förvaltningen fungerar till belåtenhet eller ej,
ty vilka förlustbringande felgrepp som än gjorts, så kan deras inverkan på
räntabiliteten aldrig upptäckas, när kapitalet får minskas 1 samma proportion
som utgifterna stiga. Skall kontroll vinnas, måste naturligtvis tillgångarna
åsättas ett sådant värde, att alla med deras tillgodogörande ej oundgängligen
förenade kostnader uteslutas från inflytande på värdesättningen. Antingen de
nu bokföras tili utbetald köpeskilling eller till ett värde funnet genom inven-
tering, så måste givetvis största möjliga objektivitet iakttagas, medan däre-
mot A:s »teoretiska realisationsvärde» är så subjektivt, som gärna kan tänkas,
eftersom det är härledt med hjälp av den i högsta grad subjektivt påverk-
bara utgiftsprocenten.

Att A:s förslag vid skogsmötet t. o. m. rönte vissa instämmanden av prak-
tiska män som DE VERDIER samt delvis av ENEROTH och H. PETTERSSON, kan
av mig endast tolkas så, att dessa herrar ej satt sig in i detsammas konse-
kvenser, ty då hade varje instämmande varit absolut omöjligt.

Då nu jägm. ANDERSSONS föreslagna avverkningsberäkning grundar sig på år-
ligt uttagande av viss procent av »teoretiska realisationsvärdet» och sålunda
faller samtidigt, som detta värde visar sig oanvändbart, har jag ej anledning
— huru frestande det än vore — att detaljgranska motiv och konsekvenser
av denna nya beräkningsmetod.

En egendomlighet bör dock påpekas. Å sid. 24 säger A. sig ha värde-
rat skogen efter sista årens medelpris, och bör ny sådan inventering och vär-
dering företagas efter 10 å 20 år. Om årsavverkningens uttagande säger A.,
att »om man nu, på grund därav att den för hushållningen gällande räntan
är 5 procent, samt en prisstegring på I 2 anses pågå, bestämmer sig för
att avverka 4 25 av skogsvärdet, utsynas alltså årligen så mycken skog, som
enligt gällande pris (kurs. av mig) åtgår för att fylla den beräknade avkast-
ningen». Härav synes framgå, att kapitalet bör värdesättas efter medelpris,
men avkastningen efter årspriset. Skall nu planen strikte följas, måste under
lågkonjunkturer betydande kubikmassor avverkas för den jämna inkomstens
fyllande, medan en högkonjunktur förorsakar minskad avverkning, d. v. s.
metoden verkar rakt emot sunt förnuft.

Denna anmärkning synes A. själv ha emotsett, ehuru jag ej förstår hans
uttänkta botemedel, när han (sid. 16) säger: »För att icke göra avverknings-
beloppet på ett opraktiskt sätt beroende av fluktuerande årskonjunkturer, kan
dock avverkningen uttagas för flera år på en gång». Huru A. tänker sig, att
en större skogsägare skall tillämpa detta råd i praktiken, förstår jag ej. Li-
kaledes synes det mig ganska osannolikt, att med den starka prisstegring vi
nu bevittna, den i slutet på en 20-årig indelningsperiod uttagna avverkningen
skall bli »rationell», värderad som den är efter då rådande pris, men till sin
storlek bestämd enligt t. ex. 4 2 ränta på skogens 20 år tidigare åsatta värde.
För övrigt torde räknandet med utsyning i kronor i stället för i kubikmeter
vara av mera teoretiskt än praktiskt värde, ty den åtrådda jämna avkastningen
blir tämligen illusorisk, när man betänker att konjunkturväxlingar i regel in-
träffa flera gånger under planens giltighetstid. Minst lika bra torde våra nu-
varande metoder vara, nämligen att med förståndigt utnyttjande av högkon-
junktur söka hålla avverkningen i närheten av ett för längre tid bestämt
genomsnittsbelopp, uttryckt i kubikmått.

TILL FRÅGAN OM SKOGSBRUKETS EKONOMI, 211

Sedan nu Jägm. ANDERSSONS ekonomiska principer i korthet blivit belysta
i ett par av sina viktigaste praktiska tillämpningar, torde även ett par ord
böra ägnas åt själva den principiella motiveringen. När såsom wi nyss visat,
A. alltid reducerar det avverkningsbara »kapitalet> med samma omkostnads-
procent, som drabbat årsinkomsten, samt dessutom alltid slungar alla värden
på mark och icke avverkningsbara ungskogar, så medför detta, att enligt A.
skogsbrukets nettoräntabilitet alltid skulle sammanfalla med virkesförrådets ge-
nomsnittliga värdetillväxtprocent. = Tillväxtprocenten är nämligen =

värdetillväxten
IOO -—

= A. finner sedan nettokapitalet eller »teoretiska realisations-
rotvärdet

värdet> genom att minska rotvärdet med t. ex. 30 2, emedan 30 2 av års-
inkomsten (tillväxten) åtgått till driftskostnader - Härav blir:
nettoinkomst tillväxt ' 0.70

nettoräntabiliteten = 100 vilket uttryck,

nettokapital Pa rotvärdet:o.7o0,
efter förkortning med 0,70, just sammanfaller med värdetillväxtprocenten.

Då nu A. dessutom säger, att man kan nöja sig med en ränta av 5 &,
på skogens värde så kan dylik genomsnittlig värdetillväxtprocent erhålles hostotala
virkesförrådet å en »normal» skog, om, såsom vi förut visat, dess äldsta be-
stånd växer med c:a 2,8 2, ty ungskogarnas högre procenter hjälpa upp me-
deltalet till önskade 5 2. Man kunde nu ha rätt att vänta, att A. också
läte äldsta bestånden kvarstå, tills värdetillväxten nedsjunker till 2,8 2, vilket
emellertid ingalunda är A:s mening. Inkonsekvent nog säger han nämligen
(sid 6): »enligt denna princip (får) skogskapitalet icke innehålla några träd,
som icke växa med ränta på sitt värde. Skogskapitalet skall alltså regleras
så att alla dessa delar äro räntabla, varför tecknet till att ett träd skall av-
verkas är, att det icke längre växer räntabelt.» TI likhet med vad jag förut
påvisat angående prof. HECKSCHER, uppträder sålunda även jägm, ANDERSSUN
här med en mogenhetsteori för de enskilda träden, som står i fullständig strid
med hans /hushållsteori (omloppstid) för skogsbruket i sin helhet. Vilket virr-
varr detta i praktiken måste medföra, kunna vi få ett begrepp om genom att
ur min undersökning från Malingsbo framdeducera exempel dels på beståndens
»mogenhetsålder», dels på hela skogsbrukets omloppstid, alltefter som olika
räntefot väljes. Följande översikt erhålles, vars siffror naturligtvis till sin ab-
soluta storlek äro ungefärliga, men till sin allmänna gång äro generellt
giltiga:

| 1 STAR AS SÄ | PEGESEERES nettoavkastn. pr. |
| Räntetot hektar enligt
älta —— Skillnad år >
| ; | »Omloppstid» | «Mogenhets- » Omloppsti- »Mogenhets-
| | år. | ålder» år den» kr. | åldern» kr.
| 7 60 | 44 | — 16 | 4,09 SN

| 6 66 | 48 | — 18 i 6,20 + 0,90

| 5 75 on 54 [RESER 7,25 2,50

| 4 90 | 62 | = 128 9,40 4,30

| 3 110 | 74 | — 36 11,34 7,00

| 2 (160) | 97 — (?) 10,20

Vilken av dessa båda lika varmt omhuldade teorier tror nu Hr. ANDERS-
SON mest på själv, och vilken är meningen att svenska folket skall tro på?

212 TOR JONSON.

Månne den för tillfället behagligaste? Skola vi med 5 2 -huggningen nå fram
till 75-årig omloppstid med 7.25 kr. netto per har eller en 54-årig med 2.50
netto?

När man till sin förvåning finner sådana slutresultat av den s. k. »pen-
ningeräntelärans» mångåriga arbete på systemets uppbyggande, torde det knap-
past få anses alltför »pompöst», om jag som slutomdöme upprepar, vad jag
förut sagt nämligen, att så som räntabilitetskravet av jägm. E. Andersson m. fl.
nu senast framförts 1 Sverige, står detta, vad uthålligt skogsbruk beträffar, på
matematiskt fullkomligt ohållbar grund.

Ej heller kan det enligt mitt förmenande naftionalekonomiskt vara tillfreds-
ställande, att ränta endast eftersträvas å det avverkningsbara virkets värde,
ty ett skogsbruk kan skövlas eller skötas så, att de träd, som äro saludug-
liga endast utgöra en liten bråkdel av värdet å den andra på egendomen
befintliga nationalförmögenheten, bestående av mark, ungskogar, vägar m. fl.
naturliga eller för skogsbrukets bedrivande investerade, fasta kapital. Om
den genast realiserbara delen avkastar 5 eller 10 2 synes mig nationaleko-
nomiskt tämligen likgiltigt, sålänge denna nämligen själv är av så obetydlig
storlek, att den ej förmår meddela något av sin egen inflytande ränta på den
mark och de ungskogsreserver, som alltid fordras för saluförrådets ersättande
i samma «mån, som avverkning sker.

När jag nu för denna gång avslutar mina påpekanden av ihåligheten hos
jägm. ERNST ANDERSSONS och hela »penningeräntelärans» ekonomiska princi-
per, tror jag mig böra uttala en rätt allmän önskan, att därest A. anser sig
kunna vidhålla sin hittills intagna ståndpunkt, han då vill vara vänlig att
lägga fram siffror över åldrar, förråd, tillväxt, värden och omkostnader m. m.
så att vi få tillfälle att närmare studera organisationsdetaljerna hos hans »i
vanlig mening räntabla skogsbruk»; hittills ha vi endast sett fingerade bok-
föringsexempel samt hört löften och påståenden, vilkas riktighet och överens-
stämmelse med praktiska näringslivet en hel mängd fackmän på det bestäm-
daste förneka.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914. H. 3.

Svenska trävaruexportföreningens förslag till lagstift-
ning för lappmarkshemmanens och med dem lik-=
ställda hemmans skogar.

Av Ni1ns G. RINGSTRAND.

I slutet av sistlidet år gavs i och med avlämnandet av Svenska Trävaru-
exportföreningens den 29 november daterade underdåniga skrivelse ett nytt
uppslag i frågan om lagstiftningen för de i ovanstående rubrik angivna sko-
gar. Då förslaget innehåller nya synpunkter, bör en granskning av det-
samma ej anses opåkallad. En kort resumé av dess innehåll torde lämp-
ligen böra föregå en sådan granskning.

Enligt förslaget skall all avverkning å nu ifrågavarande skogar, även den
för husbehov, ske efter utsyning, som verkställes av en statens skogstjänste-
man, och grunda sig på en särskilt uppgjord avverkningsberäkning. Vid
den uppskattning av skogen, som föregår denna beräkning, skall genom utta-
gande av provstammar insamlas material för åstadkommande av en ålders-
statistik för skogen. Under samma förrättning skall även bestämmas arealen
av den mark, som anses kunna ifrågakomma till torrläggning, ävensom den
skogsmark, som redan nu är eller genom avverkningen kan bliva i behov av
kultur.

Sedan skogens virkesmassa beräknats och åldersstatistik upprättats, upp-
göres avverkningsberäkningen på det sätt, att den skadade skogen bestäm-
mes till avverkning under loppet av närmaste 10 år, skog över 250 års ålder
under närmaste 20 år, skog mellan 200 och 250 år under närmaste 30 år
och skog mellan 1530 och 200 år under närmaste 40 år, varjämte på den
del av förrådet, som är yngre än 150 år, beräknas en avverkning av 2 &
utav dess massa. Då ingen tillväxt beräknats under den för resp. ålders-
klasser bestämda realisationstiden, och en undersökning för utrönande av
densamma anses bliva både kostsam och osäker, så föreslås i stället, att
planen skall revideras om 20 år för att därigenom erhålla nytt stöd för den
för 40 år uppgjorda avverkningsberäkningen.

Vidkommande utsyningen av det enligt ovanstående grunder funna avverk-
ningsbeloppet säger förslaget, att hushållningsplanens beräkningar skola vara
grundläggande, men ej ovillkorligt avgörande för utsyningen. Denna skall
utföras så, att det för avverkning fastställda virkesbeloppet tillvaratages på ett
sådant sätt, att det ekonomiska resultatet av avverkningen blir så förmånligt
som "möjligt.

Med underlag av de vid skogens taxering verkställda undersökningarna
angående storleken av den mark, som bör skogsodlas eller dikas, skall i
sammanhang med avverkningsberäkningen uppgöras en beräkning över den

214 NILS G. RINGSTRAND.

under närmaste 40 år erforderliga kostnaden för skogsvårdsarbeten. Denna
beräkning fotas, vad dikningen angår, på det antagande, att kostnaden för
densamma, inbegripet kultur, uppgår till 50 kronor pr hektar myr. Men
om det skulle föreskrivas, att all sådan mark skulle torrläggas under den tid
av 40 år, för vilken avverkningsberäkningen gäller, så skulle medel och
arbetskrafter bliva otillräckliga för förslagens genomförande. Därför anses
kostnaderna pr hektar böra begränsas till 25 kronor, vilket m. a. o. betyder,
att hälften av den myrareal, som kan ifrågakomma till torrläggning, beräknas
bliva föremål för dylikt arbete under 40-årsperioden. Beräkningen av skogs-
odlingskostnaden åter tänker man sig baserad på de förutsättningarna, att
hälften av den erforderliga återväxten erhålles genom självsådd, samt att full-
ständig kultur antages kosta 40 kronor per hektar. Medelkostnaden för den
under 40-årsperioden erforderliga skogsodlingen skulle alltså beräknas efter
20 kronor per hektar kalhuggen mark. Summan av de sålunda beräknade
diknings- och skogsodlingskostnaderna blir 40-årsperiodens skogsvårdsomkost-
nad. Med ledning av denna uträknas skogsvårdskostnaden per kbm. utav
den beräknade avverkningen. För en kostnad av ett häremot svarande be-
lopp är skogsägaren skyldig att, innan ny utsyning efter avverkningen er-
hålles, verkställa kulturarbeten eller markförbättringsåtgärder, dock att därest
fjärdedelen av den med ledning av skogsaccisen uppskattade avverknings-
vinsten för en utsyning skulle understiga den beräknade skogsvårdsomkost-
naden för samma utsyning, skyldigheten att utföra skogsvårdsarbeten må be-
gränsas till den omfattning, som bestämmes av det lägre beloppet.

I fråga om sättet för utförande av skogsvårdsarbetena lämnar förslaget
skogsägaren full frihet. Det antages, att han 1 eget intresse skall använda
medlen på lämpligaste sätt, hvarom han så småningom torde vinna insikt,
och det uttalas, att det från det allmännas synpunkt kan vara likgiltigt, om
vederbörande kultiverar kalavverkad mark för 100 kronor, eller om han för
samma belopp torrlägger myr.

Innan jag efter denna sammanträngda redogörelse för förslagets huvud-
punkter övergår till en granskning av dessa, vill jag tillåta mig att något be-
röra den kritik, som föreningen ägnar de nuvarande förhållandena och den
norrländska skogskommitténs förslag till ändringar i lagstiftningen.

Lika med föreningen anser jag, att de enskilda skogsägarna haft mycket
stora skäl till missnöje med det sätt, varpå statens representanter fullgjort
det dem åliggande uppdraget rörande skogshushållningen å hemmansskogarna
i lappmarken och å de med dem i lagstiftningshänseende likställda sko-
garna. Att man under senare år kan anteckna en del förändringar till det
bättre betyder ej, att allt ännu är väl beställt. För somliga tjänstemän har
det tyvärr ej blivit klart, att deras uppgift ej är att nyttja sin makt och myn-
dighet på ett sådant sätt, att skogsägarna beredas svårigheter och förluster,
utan att de fastmer hava skyldighet använda de kunskaper, som de måste
antagas besitta, till landets och skogsägarnas båtnad. Vad som kräves här
lika väl som överallt annorstädes är en levande ansvarskänsla. Jag betvivlar
ingalunda, att den högsta ledningen är besjälad av önskan att väcka och
hålla vid liv en sådan ansvarskänsla, men med den ofantliga uppgift, som
är den pålagd, hyser jag mina stora tvivel, att dess förmåga kan räcka till
för att på ett fullgott sätt fylla denna uppgift, ty den överstiger vad som av
människor rimligen kan begäras. Och jag tror, att trävaruexportföreningen

SVENSKA TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNING. 215

bedömer saken rätt, då den säger, att den nuvarande ordningen med en
dubbel uppgift för skogsstaten mås medföra, att den enskilda skogsvårdens
intressen bliva satta i andra rummet och efter statens skogsägareintressen.
Beträffande den frågan, i vad mån lagstiftningen såsom sådan må kunna an-
ses vara orsaken till den mindre tillfredsställande behandlingen utav de nu
ifrågavarande skogarna, tyckes mig föreningens ståndpunkt ej vara fullt klar.
Dels säges: » Därför kan man med allt skäl göra anmärkning mot myndigheternas
tolkning av lagen och lugnt vedervåga det påståendet, att även inom ramen
av gällande lagstiftning en annan bättre skogsvård kunnat erhållas», dels åter:
»Det är således ytterst lagstiftningens fel, att hushållningen med de i enskild
ägo varande lappmarksskogarna icke är tillfredsställande.> För min del lutar
jag bestämt åt den först uttalade uppfattningen och anser, att det är mindre
lagstiftningen än lagtolkningen, men framför allt den felaktiga organisationen
av förvaltningen, som vållat de hittillsvarande olägenheterna och förlusterna
för skogsägarna.

Bestämmelsen i den norrländska skogskommitténs förslag till utsyningslag,
att hushållningen skall avse skogens framtida bestånd samt högsta och möj-
ligast jämna avkastning, anser föreningen innebära två oförenliga motsatser.
Jag tror, att denna anmärkning är oberättigad. Sitt påstående stöder före-
ningen på en påtagligt uppenbar vantolkning av uttrycket »skogens bestånd».
Om det över huvud skall kunna tänkas ligga någon förnuftig mening i detta
uttryck, i synnerhet om det ställes tillsammans med de följande orden »hög-
sta och möjligast jämna avkastning», så måste det väl vara, att skogarna
skola bibehållas såsom producerande nyttigheter. Detta lär ej kunna ske —
vilket föreningen även framhållit tydligt nog — genom att inskränka av-
verkningen av Överåriga träd, som icke längre kunna bidraga till beståndets
föryngring. Följden av en sådan hushållning blir med nödvändighet en allt-
mera minskad produktion och i vidrigaste fall t. o. m. skogsmarkens improduk-
tivitet. Och då detta är en »oförenlig motsats» till »skogarnas bestånd»,
kan det ej vara en hushållning med dylik påföljd, som kommittén avsett.

I fortsättningen av sin framställning kommer så föreningen till frågan om
den hushållningsprincip, som bör vara grundläggande vid behandlingen av
lappmarksskogarna. Den anser, att markränteläran bör föredragas framför
den av norrländska skogskommittén förordade skogsränteläran, men vill dock
giva första rummet ät den hushållning, »som leder till högsta möjliga virkes-
produktion». Härmed torde avses den teori, som skisserades av doktor F.
KEMPE i tidskriftens förra årgång, allm. uppl. sid. 225, och vars mest i ögo-
nen fallande karaktärsegenskap synes vara, att den ur en ekonomisk hante-
ring, som skogshushållningen dock är, utesluter begreppet kapital. Utan att
föreningen nu framlägger något som helst bevis för sitt påstående, säges
denna hushållningsprincip leda till en omloppstid av omkring 100 år. Före-
ningen anser emellertid, att ingen teoretisk hushållningsprincip kan läggas till
grund för skötseln av de abnorma lappmarksskogarna. Till fullo delar jag
denna föreningens åsikt, som auditör H. FAHLÉN och jag redan uttalat i de
reservationer, som vi, ömsesidigt instämmande i varandras uttalanden, avgivit
till norrländska skogskommitténs betänkande.

Mot denna kommitté anmärker föreningen vidare, att om kommittén tagit
i övervägande en av föreningen påyrkad bestämmelse om en viss bestämd
realisationstid för skogarnas överåriga virkesförråd, så skulle kommittén kommit

216 NILS G. RINGSTRAND.

till det resultat, att en sådan borde föreskrivas. »Därvid hade kommittén icke
heller kunnat undgå att anvisa den principen, att skogen bör avverkas tidigare
eller hastigare ju mera överårig den är.» I anledning av dessa uttalanden vill
jag först förklara, att kommittén sin plikt likmätigt tog under noggrant över-
vägande den framställning, som trävaruexportföreningen till kommittén inläm-
nade, men icke fann några som helst skäl tala för fastslående av en viss
bestämd, för alla skogar lika realisationstid av det överåriga förrådet. Hade
föreningen, eller kanske snarare den föreningens kommitté, som redigerat dess
nu gjorda underdåniga framställning, noggrannare studerat kommittébetänkan-
det, så skulle den hava funnit, att kommittén (sid. 288) framhållit, att den
avverkning, som bör utgå för en viss tid från en skog, skall framgå som ett
direkt uttryck för skogens tillstånd och behov av avverkning och icke
behöva göras så beroende av matematiska beräkningar som hittills skett.
Inte annat jag kan förstå, är detta samma sak, som föreningen uttrycker
med orden »att skogen bör avverkas tidigare eller hastigare, ju mera överårig
den är».

Uti den avdelning av sin skrivelse, som har till rubrik »Undersökningens
omfattning», gör föreningen ett uttalande, som jag ej kan alldeles förbigå.
Där säges: »Beståndskartorna och beståndsbeskrivningarna tjäna nämligen på
sådana skogar intet verkligt ändamål. Dessa noggranna undersökningar äro
på sin plats för skogar, som äro i mera normalt skick. Men på mycket ab-
norma skogar böra penningarna hellre nedläggas på kulturer, intill skogskapi-
talet blivit reglerat.» Detta uttalande vittnar om en på detta håll nog så
påfallande stor obekantskap med det gagn, som man kan hava även av i
stora drag uppgjorda kartor med till dem hörande beskrivningar, också de
rätt summariska. Visserligen lär det tyvärr vara fallet, att kartor och hand-
lingar av detta slag stundom få begravas under dammet på någon hylla, men
det är ej kartläggningens fel, att nyttan av detta arbete då uteblir, utan skogs-
ägarnas. En karta, som användes, d. v. s. på vilken de verkställda arbetena,
såsom avverkningar, kulturer och dikningar, utmärkas, är en bokföring i bild
av dessa åtgärder, vilken i hög grad underlättar den nödvändiga orienteringen,
synnerligast för en efterföljande förrättningsman. Begär man nu av statens
jägmästare, att de skola sköta skogarna efter dessas behov av avverkning, så
är det mindre lämpligt att vilja neka dem de enkla hjälpmedel, som kunna
göra detta deras arbete mindre tidsödande och samtidigt mera effektivt. Svårt
är det slutligen att förstå, att behovet av kartor o. d. har något sammanhang
med, i vilken grad skogarna äro normala; att skogarnas värde däremot kan
och bör öva mmflytande på skogsundersökningarnas noggrannhet är tydligt. När
föreningen till sist uttalar, att penningarna för kartläggning vore bättre an-
vända, om de nedlades på kulturer, jämför den tvenne inkommensurabla
storheter.

Då jag nu övergår till ett skärskådande av de positiva förslag, som inne-
hållas uti föreningens skrift, vill jag påpeka, att tid och tillfälle endast med-
giva mig att stanna vid några få huvudpunkter.

I fråga om planläggningen av hushållningen å skogarna har föreningen starkt
framhållit, att den bör vara objektiv, ett önskemål, som för visso en och var
delar. Föreningen har ansett sig nå detta mål genom att basera avverknings-
beräkningen på skogens åldersklassfördelning, och givet är, att en undersök-
ning om och beräkning av denna kan bliva fullt objektiv. Att åldern hos

SVENSKA TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNING, 217

en del träd ej kan bestämmas på grund av att de antingen äro för grova,
för att tillväxtborren skall nå märgen, eller att årsringarnas täthet omöjliggör
deras räknande kan ju vara händelsen och antecknas här i förbigående. Därest
det i senare fallet ej är utsikt att öka tillväxten genom gallringar, äro sådana
träd väl i allmänhet att hänföra till den kategori, som bör snarast avverkas.
Oaktat sin strävan efter objektivet har emellertid föreningen i själva planlägg-
ningen för hushållningen fått in ett moment, där förrättningsmännens person-
liga uppfattning kommer att göra sig gällande på högst olika sätt, och där
alltså objektiviteten utan tvivel blir satt på spel. Detta moment är bestäm-
melsen, att »skadad skog» skall avverkas under de första 10 åren av den
40-åriga perioden. Man ställes nu naturligen inför den frågan: vad är skadad
skog: Föreningen själv besvarar frågan så, att det är skog, som är felaktig
på sådant sätt, »att densamma småningom förlorar i värde». Denna definition
torde lämna rum för så många från varandra mycket avvikande tolkningar,
att den åtrådda objektiviteten genom denna del av förslaget utan vidare kan
anses vara tillspillogiven. Man känner sig så mycket mera övertygad härom,
när man å ena sidan vet, till vilka rena orgier i utsyning bestämmelsen om
särskilt uttagande av skadad skog på sin tid somligstädes ledde, och å andra
sidan känner de svårigheter, som annorstädes kunnat vara förenade med att
få uppenbarligen rötskadade träd stämplade.

Såsom av min korta redogörelse för föreningens förslag framgick, innebär
detsamma bl. a., att uti lag skulle fastslås en för alla skogar lika realisations-
tid för den överåriga delen av virkesförrådet. För ett så pass märkligt förslag
hade man väntat att finna en mycket ingående motivering. Så är emellertid
ej fallet. Sedan det framhållits, att fackkunskapen lämnar möjlighet att be-
stämma ett virkesförråds storlek, tillväxt och mängden av överårig skog, fort-
sätter skrivelsen: »Men huru mycket mera än tillväxten årligen bör avverkas
av den överåriga skogen, och huru hastigt således dess realisation bör ske,
det är icke möjligt att objektivt på skogsvetenskaplig grund fastställa. Av
denna anledning är det av största vikt, att en realisationstid för överårig skog
angives i lagen.» Om man med ett objektivt fastställande av en realisationstid
avser, att denna tid skall ansluta sig till objektet-skogens beskaffenhet — och
någon annan betydelse kan jag ej förstå, att man gärna kan däri inlägga —
så inser jag ej, att fastställandet blir objektivt, därför att det sker i en lag-
paragraf. Det blir ensartat — schablonmässigt kan man säga — och vwvisser-
ligen utesluter åtgärden varje möjlighet för förrättningsmannens individuella
uppfattning att göra sig gällande, men i verklig mening objektivt blir det ej.

Vad angår förslaget om denna realisationstids längd — 40 år — synas
mig motiven därför föga uttömmande. Man konstaterar som ett faktum, att
det finnes avsevärda virkesförråd av 200 till 300 års ålder, samt anser, att
huvudvikten nu ligger därpå, att de alltför gamla förråden avlägsnas, framför
allt de, som äro över 130 år, samt fortsätter: »Men då tillgången av sådan
skog är mycket betydande, torde för ändamålet böra anslås en period av 40
år, motsvarande en årlig avverkning av minst 27!/, procent av virkeskapitalet.»>
Aven här hade man nog väntat en fastare grund för det framlagda förslaget,
något överslag från gjorda taxeringar (av vilka givetvis ett stort material kunnat
ställas till denna förenings förfogande), som kunnat visa den sannolika konse-
kvensen av den ena eller andra realisationstiden. Men ingen som helst ut
redning presteras; uti tämligen skarp motsats till yrkandena på objektivitet,

NILS G. RINGSTRAND.

Tabell 7. WVirkesförrådets fördelning på åldersklasser å vissa enskilda

avverknings-
Hemmanets
SIE = == NEJ Tok GES NOR ra LINES
Areal prod. |
N skogsmark | or |
NO Me : —!| skadad | — örer 200—250/150—200] under | c
| o o o o Summa
| har ar skog | 250 år ar ar | 150 är |
UU | I
NS NR a
TRE 320NTETS 1230) R2;001 7,451 2,454 | — 1,456 | —14,145
20,0 EN 272-04 1690 944 | 4,057 | 4,776 | 1,462 1,696 | 12,935
isberg bog fu 62 2,708 | —6,096 8,596 9,279 | 14,374 | 41,053
7 SRV RID 435 | 18 — | 3,958 TT, 24503 STA 2,525 | 21,605
RB OSSINGES | I,103 3Y | 2,503 | 715 1,068 6,250 | -IT,006'|0E2050T2
ÖRA 171 CR 39 ja RN FLN = 317 | —4,553 | —4,959
förssaR Ner 70 37 1,023 105 940 | ZS 799 | 3582
SVAREN 288 | TA. | 876 1,538 5,858 | 3622 | 5,798 17,692
OAS 25T JISTTE60A 1,071 | 2,395 | 4,896 | 37381) 13,704
OR ASSKA ARA 250 96 1,12 426 2,402 | 3925 | -5,925| 13,799
RR ARTS SN 465 50 HNr2;304 2,307, |) -3,212:1] T475 | I30390N22550M
I (NE 132 20 | 967 — I JAA | --2,558 4,426 8,695
IS RLR | 42 12 858 Sd | 196 | 236 | 1,888 3,178
ARR SAS 514 92 1,515 4,319 0,322 7,850 | 9,950 | 29,956
RAS RURg | 183 II 485 — 13840], 1,01: |, INO 6,036
FÖL (FEIST sku SERA 698.) 4.472.) 13,904 |: 27,735 | 52,00
ISELAA e 7,073 39 23,002 | 28,011 61,06 1 63,840 | 112,064 | 287,978 |

Tabell II. WNirkesförrådets fördelning på åldersklasser för grupper av

avverknings-
| Fö a SS ENN Fl
| Areal prod. MÖTT kredS frö, fo reas bm
Socken skogsmark
SERTEESR | skadad | över |200—250/150—200) under | (
I o | o o ;, Summa
har | ar | skog | 250 är ER ar 150 är |

Ann ARTEN Ne 0) [OS fe rn KAR SEAN VN dt EE OA a
ATJEpIog, ek 13,280 | 28/| 46,761 | 19,050 | 44,593 | 102,010 | 215,887 | 428,301|
Arvidsjaur ...... 5,730 |21| 28,828| 8677 | 33,771 | 60,162 | 102,932 | 234,370]
Jockmock -...s 972 | 15 7,608 S,55SIul 67503 Ss2121 TOT 37,981
Korpilombolo ... 1,081 |401- -5,950 2,359 20,3351 TO,1OHIL 75380 68,138
| Neder-Luleå SANS DL 207 | -3,060:]. 60,11] 22:2301MMSA5SON
Allysbyc to 660 | 08 2,268.] 3,707 | — 8;9591] — 9465] -1I,357-10N35:SI0]
RIteä0 EA AA 1,872 |68 3,000 ENA 19,560| I7,22AMM3SANISU 79,0751
INA La EA RI053 | 67 | 70,145 | 25,493 | 61750 | 102,000 | 250,421 | 509,809]
Sörselese Ce | 75 AGNE AG20N 721010 2,810 2,749 | —13,427 | 24,342]
Elredrika sc 1,772 | 70 19,046 4,323 011 (I0:4L1 37,756 | 40,0791 I20,015
Nalbelminasto 512 | 06 3,500 322 2,356 7,652) 1,64] -25,470
| JÖLD AES ASSA |. 5,1I13:1 19] 23,467.) 15,015 I 50139 | 64,80211 104,74 21) M255KLOS
INOFKSJOr brat | 2,042 | 34 8,890 | 6,827 | 10,379| 12,632 | 58,798 | 97,526
Burträsk oss | f,072 | 28 9,790 953 | 1,298 7,005 31,17 712 SON
INYSÄtfar sele | I TOFAS3 RISE 2230 940 1,987 | — 5,869 | 19,557|
SLIMMA) desibed | 46,783 l45 | 238,281 | 96,712 | 291,873 | 455,877 | 932,815 i2,015,5581

SVENSKA TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNING. 219

hemman samt årsavverkningens förlopp enl. Trävaruexportföreningens
beräkning.

o

ALE SKA Vv WE É RI Nf CUT KLS

| I:sta årtiondet 2:a årtiondet 3:e årtiondet 4:e årtiondet
| br AE | |
| kbm. pr har förrådet kbm. pr har | kbm. pr har | kbm. pr har
| | . | |
| 483 1,5 3,4 471 Fs4 338 I,o 89 0,3
| 527 1,9 4,1 432 1,6 230 0,8 70 0,3
| 1,382 1,9 Er 1, III 1,4 806 1,0 519 O,7
| 720 7 3 720 K57 522 | 147 0,3
| 703 0,6 33 447 0,4 411 0,4 37 0,3
108 0,6 2,2 99 0,6 99 0,6 99 0,6
| 172 2,3 4,8 70 1,0 65 0,9 34 0,3
| 567 20 | ,2 479 1,7 402 1,4 207 O,7
| 491 2,0 3,6 331 1,3 277 I,i 197 0,3
| eg.” 1,7 I 317 13 296 1,2 216 0,9
| slu EG 3,4 522 LI 404 0,9 297 0,6
| 274 | 2,1 3,1 177 1,3 177 1,3 152 1,2
| 136 ,2 4,3 50 F,2 50 1,2 43 I,o
| 974 L9 | = 822 1,6 606 1,2 395 0,8
| 182 Ta 3,0 134 0,7 34 0,7 88 0,3
1,669 00 oh 1,087 0,6 1,052 0,6 903 O,5
| 9,569 1,4 33 | 7,269 1,0 5,869 0,8 3,832 0,3

skogar inom skilda socknar samt årsavverkningens förlopp enl. föreningens
beräkning.

o

AÖFISVa väv esP Kon RoS tmNder

I:sta årtiondet 2:dra årtiondet | 3:dje årtiondet 4:de årtiondet

kbm r har fa kbm r har | kbm r har kbm r har

P förrådet hö) KS LA RN

| 13,983 Ii ,3 9,307 0,7 8,354 0,7 6,868 0,5
| 8,005 1,4 3x4 5,122 0,9 4,688 0,8 3,562 0,6
| — 1,60I 1,6 4,2 840 0,9 664 0,7 447 =
| —2,339 2,2 3,4 1,744 1,6 1,626 1,3 7481)” Oy
1,000 É;3 2,9 714 0,9 699 0,9 597 0,8
1,176 1,8 33 949 4 761 1,2 463 O,7
2293 1,2 2,9 2,033 Tyr 1,776 1,0 1,124 0,5
17,904 1,6 ,5 10,890 1,0 9,616 0,9 7,558 0,7
930 1,2 RS] 467 "0,6 431 0,6 337 0,4
4,513 öv 3,8 2,608 1,3 2,392 1,4 1,745 I,o
867 1,7 FA 517 I,o 501 1,0 423 0,8
7,483 1,3 20 EO I,o 4,385 0,9 TKA O,5
3,068 FR Sj 2,179 L,i 1,838 0,9 1,492 0,7
1,868 EDI I35 ej 389 0,8 841 0,8 798 0,7
363 ZE 3,4 209 1,83 198 1,7 167 1,4

21210 NILS G. RINGSTRAND.

då det gäller skogsstatspersonalens handlingar, nämnes nu en till synes rätt
subjektivt vald siffra.

Det kan möjligen erbjuda något av intresse att se exempel på huru avverk-
ningsberäkningar enligt föreningens förslag skulle verka. Ur taxeringar, som
jag har till mitt förfogande, har jag dels utan urval tagit siffrorna för några
enskilda hemman och för dem utfört avverkningsberäkningar, som införts i
tabell I, dels ock i tabell II sammanställt resultaten för alla mina taxerings-
uppgifter inom olika socknar samt gjort avverkningsberäkning för hela den
areal, som dessa uppgifter avse. Om nu detta senare material förstärktes med
annat, på likartat sätt insamlat, så skulle man med ledning av arealuppgif-
terna i bil. 20 av domänstyrelsens berättelse för år 1910 kunna göra en över-
slagskalkyl, huru en 40-årig realisationstid — även sockenvis — skulle verka.
Nu bör det emellertid observeras, att vad som i mina tabeller benämnes skadad
skog, ej motsvarar vad föreningen därmed avser. Siffrorna i denna kolumn
angiva den efter uttagna provträd beräknade massan av träd, vilkas ålder på
grund av rötskada, täta årsringar eller trädens grovlek ej kunnat utrönas. Om
en del av de här upptagna massorna sålunda vid en avverkningsberäkning
enligt föreningens förslag skulle föras till någon av de närmast följande ko-
lumnerna — kanske bland träd i ålder över 250 år eller mellan 200 och
250 år — så skulle å andra sidan skadade träd från de i övriga kolumner
upptagna kubikmassorna föras över till den första kolumnen. Jag anser det
sannolikt, att talen i denna kolumn snarare äro lägre än högre, än de skulle
hava blivit vid en gruppering av massorna enligt föreningens förslag.

Förslaget om en 1 lag fastställd realisationstid måste vara uttryck för en
djupt rotad misstro mot skogsstatspersonalens vilja och förmåga att sakligt
behandla hithörande frågor. Även om jag, såsom jag redan. framhållit, för
min personliga del måste anse en genomgripande reform av den nu bestående
organisationen nödvändig, för att de enskilda skogsägarnas berättigade intres-
sen verkligen skola bliva tillgodosedda, så kan jag dock ingalunda instämma
uti det misstroendevotum, som jag finner föreningens förslag innebära. För-
utom att jag sålunda ur denna synpunkt anser förslaget oberättigadt, finner
jag även, att dess antagande skulle vara olyckligt av den anledning, att man
därigenom skulle i grund döda varje självständigt tänkande, varje försök till
en egen insats uti skogshushållningens utveckling från de tjänstemän, som
bleve satta till att arbeta å skogarna i fråga. Förslaget i denna del är där-
för ej ägnat att föra skogshushållningen framåt, att lyfta den högre, och ett
förslag med sådana konsekvenser är enligt mitt förmenande en mycket be-
tänklig sak. Det, som är det svåra och prövande i skogshushållningen, det
att anpassa sina förslag efter de växlande förhållanden, som föreligga, det
har man tagit bort och gjort alltsammans till en enkel division i hela tal för
att nå det mål, som man betecknar med det ofta brukade, men även ofta
missbrukade ordet objektivitet.

I fråga om utsyningen av det enligt angivna grunder bestämda avverknings-
beloppet säger skrivelsen, att densamma ej bör vara bunden av planens be-
räkningar. Ehuru det är åldersklassfördelningen, som varit bestämmande för
avverkningens storlek, och ehuru avverkningsberäkningens utförande på angivet
sätt motiveras med att »huvudvikten ligger därpå, att de alltför gamla skogs-
förråden avlägsnas», så synes man bliva tveksam, när man ställes inför upp-
giften att omsätta denna motivering i handling. Jag kan väl förstå detta, då

SVENSKA TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNING. 221

en utsyning efter enbart åldersklasser torde vara omöjlig att utföra, men där-
med har föreningen också själv lämnat den skarpaste kritik över en avverk-
ningsberäkning, grundad uteslutande på åldersklassfördelning. Mellan å ena
sidan motiven för avverkningsberäkningen och å andra sidan utsyningen, som
böra förhålla sig till varandra som orsak till verkan, upphäves sammanhanget
helt och hållet.

I avseende på utsyningen innehåller förslaget den nyheten, att även hus-
behovsvirket skulle utsynas. Detta kommer att föranleda stora praktiska svå-
righeter och blir därför synnerligen dyrbart samt kommer att vålla hemmans-
ägarna mycken olägenhet. Jag kan ej heller inse, att det är nödvändigt, då
hemmansägaren i stället kan åläggas att vid varje utsyning lämna redovisning
för det sedan sist verkställda stämpling förbrukade husbehovsvirket. En för
ändamålet tillfredsställande kontroll av denna uppgift kan i fall av behov
verkställas.

De kraftiga avverkningar, som bliva en följd av föreningens förslag, hava
föranlett den att även föreslå bestämmelser om vidtagande av föryngrings- och
markförbättringsåtgärder. I sammanhang med uppskattningen för avverknings-
beräkningen skulle undersökning verkställas, i vilken omfattning dylika åtgärder
behövde komma till utförande. När enligt föreningens mening ingen karta
skulle upprättas i sammanhang med denna uppskattning, synes det mig komma
att vara förenat med en del svårigheter att få en objektiv grund för beräk-
ningen ifråga. Förslaget om skyldighet att utföra sådana arbeten har före-
ningen ansett vara den givna konsekvensen av förslaget om rätt till ökad av-
verkning. Därför har även såsom en garanti för att dessa skogsvårdsarbeten
ej skola eftersättas ansetts nödigt bestämma, att ny utsyning ej skall medgivas,
förr än desamma kommit till utförande. Mot nedsättande av pant till skogs-
vårdskostnadens dubbla belopp kan dock uppskov med verkställigheten av
arbetena beviljas, och ny utsyning erhållas. Icke utan skäl torde man dock
kunna ställa sig tveksam, huruvida dessa förslag leda till det med desamma
helt visst avsedda ändamålet: att vara en garanti för återväxt och markför-
bättring. Man saknar nämligen en enligt mitt förmenande viktig bestämmelse:
huru det i händelse av hemmanets försäljning skall förfaras med eftersatta
skogsvårdsarbeten, om den nye ägaren begär utsyning. Skyldigheten att ut-
föra arbetena är ju rent personlig, är så att säga en ufsvningstagarens skuld
till hemmanet, och det kan därför knappast bliva tal om att skyldigheten skall
kunna uttagas ur hemmanet med någon sorts dold förmånsrätt framför andra
fordringar i detsamma. Detta är en så pass viktig fråga, att en önskan om
ingående undersökning av densamma och dess läge enligt svensk rätt torde
vara förklarlig. Innan en sådan undersökning med ett tillfredsställande re-
sultat föreligger, står den icke juridiskt bildade inför ett stort frågetecken be-
träffande hela förslagets genomförbarhet.

Såsom jag redan omnämnt, skulle utsyningstagaren äga frihet att utföra de
slag av skogsvårdsarbeten, som synas honom lämpligast. Under de första
tiderna av lagförslagets tillämpande skulle detta givetvis leda till att en hel
del arbeten utfördes på ett oförståndigt sätt, varigenom målet med lagen ej
skulle vinnas till skada för framtida ägare av hemmanet. För staten vore
det, menar föreningen, skäligen likgiltigt, om en skogsägare använde 100 kro-
nor för att kultivera kalavverkad mark eller dika myr. Denna åsikt kan jag
för min del ej biträda. Enligt föreningens egna beräkningar skulle med 100

16. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914

222 NILS G. RINGSTRAND.

kronor kunna kultiveras fem hektar skogsmark, om man beräknar att erhålla
naturlig föryngring på halva arealen, men torrläggas endast två hektar myr.
Föreningens påstående synes mig riktigt endast under den förutsättningen, att
det kan ledas i bevis, att två hektar torrlagd myr i genomsnitt producera
lika mycket som fem hektar skogsmark. än

Av den gransknings, som jag underkastat trävaruexportföreningens förslag,
och vilken gransknings här framlagda resultat, såsom jag redan nämnt, endast
avse att beröra vissa förslagets huvudpunkter, ej att vara en detaljgranskning,
har jag kommit till den övertygelsen, att detsamma tarvar en genomgående
omarbetning, innan det kan anses vara lämpat att avhjälpa de brister, som
det vill hela. Samtidigt som jag fäller detta omdöme, är jag övertygad om
att föreningens förslag är framsprunget ur en livlig önskan att gagna den sak,
som det behandlar, något varför kommitterades namn för övrigt böra vara en
fullgod borgen.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 3.

Statsskogarnas avkastning.

I tidskriftens häfte n:o 2 för innevarande år har in extenso införts dels en
av jägmästarna Nils G. Ringstrand och Ernst Andersson på uppdrag av stats-
rådet och chefen för finansdepartementet verkställd utredning angående frågan
om den framtida avkastningen av statens skogar i Norrland och Dalarna, dels
kungl. domänstyrelsens över nämnda utredningsutlåtande på anmodan därom
avgivna yttrande, dels ock ett av herrar Ringstrand och Andersson avlämnat
förnyat yttrande, avseende att bemöta de av domänstyrelsen framställda an-
märkningar mot förstnämnda utredning. Då domänstyrelsen icke beretts till-
fälle att taga del av sistangivet yttrande, och då detsamma ej heller för mig
varit känt annat än genom några kortfattade, måhända ej i allt korrekta re-
ferat samt då frågan helt visst har ej ringa allmänt intresse, i följd varav
dess skärskådande från alla sidor synes vara på sin plats, tillåter jag mig,
under hänvisning till omnämnda utlåtanden, i korthet och i de för frågans be-
dömande betydelsefullare delarna framställa några erinringar i anledning av
vad herrar Ringstrand och Andersson senast anfört.

Det torde då i första hand vara av intresse att bemärka i vad avseende
de båda utredningarna, den utav Ringstrand och Andersson å ena samt den
utav domänstyrelsen å andra sidan, skilja sig från varandra med hänsyn
till slutresultatet, ävensom ägna någon eftertanke åt vad sådan skiljaktighet
innebär med hänsyn till statsskogarnas hushållning och vård för framtiden.

Detta senare under förutsättning att det ena eller det andra utredningsre-
sultatet skulle ställas såsom bestämt krav på den framtida hushållningen.

Ringstrand och Andersson hava beräknat avkastningsförmågan å statens
skogar i Norrland och Dalarna på sådant sätt, att

årliga bruttoinkomsten för närmaste 20 år skulle komma att

HP EAA SN Ser 8 BEEN Sr SPINNA ret ET a kr. 15,034,070
? GM KOSTO ATEN FAIT FA LE AT RAR BO RIK » —3,500,000
> HELLO KOMSteEn s ALtSA, Milos: occstosetugge först FREUEs er ee kr. 12,434,879.

Domänstyrelsen har beräknat att efter en övergäångstid av 5 år samma stats-
skogar skulle lämna under därpå följande 20 år

ap DIGHOMKOMISEA AMA de ooesd Aline. kr. 12,005,900, varifrån skulle avgå
» omkostnader =» > —3,001,000, alltså

Skillnaden är avsevärd. Under det att den förestående beräkningen lämnar
ett resultat av nära 16,000,000 kr. bruttoinkomst 7 — jämlikt Ringstrands
och Anderssons senast avgivna yttrande — medeltal årligen under närmaste
20 år, anger domänstyrelsens beräkning en bruttoinkomst i medeltal årligen
under 20 år, sedan en övergångstid av 5 år förflutit, av c:a 12,000,000 kr.
I bägge fallen har hänsyn ej tagits till den prisstegring vare sig å virke eller
arbete, som kan vara att för framtiden emotse. Då den utredning, vilken

> Överskott » kr. 9,004,900

224 TH. HERMELIN.

uppgjorts av herrar Ringstrand och Andersson, synes vara avsedd till ledning
för försvarsberedningarna vid bedömande av den inkomst, som vore att för fram-
tiden påräkna från statsskogarna, och man kunde hoppas, att om påräkneliga
inkomster i allmänhet visade högt belopp, försvaret kunde i större grad till-
godoses, synes som om man icke bort söka väcka misstroende till en utred-
ning, som visar angivna gynnsamma resultat. Ehuru det varit lyckligt, och
ingen högre än jag skulle hava glatt mig åt, om man kunnat tillfullo vitsorda
det goda resultatet, har domänstyrelsen — varvid även jag i min mån med-
verkat — ansett sig icke kunna stå till svars att lämna beräkningen utan
anmärkning. Skulle resultatet utan vidare hava accepterats, d. v. s. beräknats
att en nettoinkomst av nära 12 1/, million kronor, oavsett den prisstegring
å virke, som dessutom torde vara att helt säkert förvänta, vore att på-
räkna årligen under närmaste 20 år, torde domänstyrelsen ock hafva ansett
sig skyldig bedriva hushållningen å berörda statsskogar på sådant sätt,
att beloppet även erhållits. På de i styrelsens utlåtande angivna grunder har
styrelsen emellertid ansett sig icke vara försvarad med att godkänna den av-
verkningspolitik, som låge till grund för ernående av berört resultat.

Herrar Ringstrand och Andersson hava i det av dem senast avgivna ytt-
rande upprepade gånger erinrat, att de vid uppgörande av sina beräkningar
stått på objektiv grund och stött desamma på- undersökningsmaterial, som
icke kunde underkännas, under det att domänstyrelsens beräkningar vore en-
ligt deras mening allenast subjektiva och för den skull saknade värde. TIan-
ledning härav torde böra erinras, att givetvis allt det material rörande krono-
skogarna, som stått de förstnämnda till buds, likaledes varit tillgängligt för
domänstyrelsen och även beaktats samt, i den mån det ansetts hava varit av
värde, lagts till grund vid frågans behandling. Domänstyrelsen har emllertid
dessutom haft tillgång till ett stort material av allehanda slag rörande samma
skogars avkastning m. m., vilket mig veterligt icke stått hrr Ringstrand
och Andersson till buds, särskilt av den orsak att en ej ringa del därav varit
av mera privat natur, samlad av mig personligen under en c:a tjugufemårig
tjänstgöring, avseende förvaltning och skötsel av förnämligast nu ifrågavarande
skogar. Givetvis hava emellertid de av domänstyrelsen uppgjorda beräkningar
i flera avseende icke haft stöd i bestämda och vittomfattande undersökningar
särskilt för ifrågavarande ändamål, men det är ock visst, att beräkningarna
av hrr Ringstrand och Andersson i än mycket högre grad varit grundade på
antaganden och slutledningar stödda på deras subjektiva omdöme, varjämte det
mindre och till dels ensidiga material de hämtat ur styrelsens arkiv icke varit
sådant, att det okritiskt kunnat läggas till grund för en riktig beräkning. Jag
vill dock långt ifrån lägga dem detta till last, då man ju icke kan begära att de
— ehuru duktiga skogsmän var på sitt håll — skola kunna hava närmare reda
på förhållandena å statens skogar inom utredningsområdet. Herr Ringstrand
har på sin tid, för c:a 20 år sedan, tjänstgjort på statens skogar i Norrland,
herr Andersson mig veterligt aldrig.

Herrar Ringstrand och Andersson hava i senast avgivet yttrande anfört bl.
a., att vad domänstyrelsen anmärkt i fråga om virkesförrådets beräknande
icke kunnat övertyga dem om att det av dem angivna virkesförrådet verk-
ligen vore för högt beräknat. Under hänvisning till styrelsens utredning i detta
avseende tillåter jag mig endast erinra om ännu en sak, vilken hrr Ringstrand
och Andersson med deras gifvetvis allenast ytliga kännedom om förevarande

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 225

statsskogars skötsel och förvaltning synes helt naturligt hafva förbisett: De
för utredningen använda så kallade försöksskogarna hava utgjorts av de skogar,
för hvilka domänstyrelsen fastställt hushållningsplaner under åren 1901—19009,
till ett antal av 71 st., representerande 12,7 & av hela kronoparksarealen.
I anledning av att det under senare år varit stor brist på arbetskrafter för
kronoskogarnas uppskattning, hava därunder taxerats i första hand sådana
skogar inom skilda revir, som ansetts hava varit mest värdefulla, d. v. s. i
högre grad virkesrika, varefter de uppskattade skogarna ofta i större grad än
andra blivit föremål för omfattande avverkningar, vilka med hänsyn till skogs-
beståndens beskaffenhet i regel avsevärt överstigit tillväxten å resp. skog. Det
vid uppskattningstillfället beräknade virkesförrådet har i anledning härav i ej
ringa grad nedsatts under därpå följande år. Det bör ock erinras att virkesför-
rådet å försöksskogarna i stor omfattning taxerats allenast till en minimidimension
av träd med 20 å 25 cm. brösthöjdsdiameter, under det att förrådet av mindre
träd ned till 6 cm. diameter vid brösthöjd beräknats av utredarna själva på sådant
sätt, att mycket berättigade anmärkningar däremot kunna göras. Av det virkes-
förråd, som angivits finnas å de s. k. försöksskogarna, torde sålunda ej mindre än
c:a en tredjedel hava varit icke uppskattad vid taxeringen, utan av herrar Ring-
strand och Andersson beräknats.

Herrar Ringstrand och Andersson hava anmärkt att, då domänstyrelsen
framhållit Stenseleskogarnas virkesförråd såsom stöd för sin åsikt att totala
virkesförrådet i Umeå distrikt är för högt beräknat, med samma skäl kunde
påstås motsatsen i fråga om det beräknade virkesförrådet i Mellersta Norr-
lands och Gävle— Dala distrikts skogar, enär det nämligen upplysts, att vir-
kesförrådet å Hamra kronopark i Hälsingland uppginge till 109 kbm. per har,
under det att i förevarande beräkning virkesförrådet å samtliga kronoskogar i
nämnda distrikt upptagits till allenast 53,2 kbm. i medeltal per har. Under
erinran att domänstyrelsen icke, såsom antytts, dragit någon slutledning i fråga
om virkesförrådet å kronoparkerna inom Umeå distrikt utav taxeringsresultatet
av allenast två kronoparker inom Stensele revir med en tillsammanlagd areal
av 45,267 har, utan utav resultatet av verkställd uppskattning å så gott som
samtliga skogar i samma revir, torde det helt och hållet oberättigade i före-
nämnda jämförelse framgå vid upplysning, dels att Hamra kronopark upptar
en areal produktiv skogsmark av 25,668 har eller c:a 4,4 2 av den totala
skogsmarksarealen inom Mellersta Norrlands och Gävle—Dala distrikt, under
det att de i Stensele revir nytaxerade kronoskogarnas skogsmarksareal, 107,561
har, utgör drygt 20 2 av den totala skogsmarksarealen inom Umeå distrikts
lappmarksskogar, med vilka de förra 1 första hand jämförts, dels att krono-
parkerna i de två förstnämnda distrikten förete på grund av deras förhållande-
vis mycket spridda lägen en mångfald skarpt skiftande typer, för vilka den
enda kronoparken Hamra alls icke kan anses vara representativ. Förhållan-
dena i Umeå distrikts lappmarker äro däremot avsevärt mera likartade, och
kunna kronoparkerna där ganska väl representeras av de taxerade krono-
parkerna i Stensele revir med skilda lägen såväl uppe på vattenledarna som
nere vid Umeå älv och å dennas både norra och södra sida.

Emot den av domänstyrelsen framställda anmärkningen rörande virkesför-
rådets värdesättning har genmälts, att fog saknats till sådan anmärkning, och
skulle densamma visa att domänstyrelsen ej fattat principerna i den företagna
värderingen, som icke grundade sig på de vid försäljningen erhållna genom-

226 TH. HERMELIN.

snittsprisen. Jag kan emellertid försäkra, att domänstyrelsen ingående granskat
de framlagda beräkningarna 1 detta avseende och just därigenom kommit till
full visshet om deras ohållbarhet. Såsom grund för beräkningen beträffande
rotvärdet per kbm. virke av träd i skilda dimensionsklasser har vid utred-
ningen lagts de pris, som under åren 1907—1911 erhållits vid försäljning å
auktion av rotstående skog från kronans skogar inom utredningsområdet.
Genom sammanställning av stämplingslängderna för den skog, som försålts å
auktion från försöksskogarna, och det vid försäljning erhållna pris har be-
räknats rotvärdet per kbm. virke utav träd i skilda dimensionsklasser. Det
sålunda funna kubikmetervärdet för skilda dimensionsklasser har sedermera
använts vid beräkning av värdet å hela virkesförrådet, fördelat på olika grov-
leksklasser. Emot sådant förfaringssätt vore intet att erinra, därest icke här-
vid förbisetts, att det virke, som försålts på auktion vid de sedvanliga stora
kronoskogsauktionerna, i regel varit den bättre delen av avverkningsbeloppet,
under det att den avsevärda återstoden av försäljningsvirke, vilken avyttrats under
hand eller genom infordrande av skriftliga anbud, antingen rotstående eller
sedan den av skogsförvaltningen framförts till avsättningsort, utgjorts i allmän-
het av den i avseende på kvalitet sämre skogen. Sistnämnda försäljningsskog
har dessutom ofta varit spridd och fördelad på stora områden, i följd varav
omkostnaderna för sådant virke måste bliva jämförelsevis höga:'med därutav
följande lågt rotvärde. Bland annat av dessa skäl har icke kunnat godtagas det
medelvärde per kbm. virke å rot av skilda dimensionsklasser, vilket av herrar
Ringstrand och Andersson använts vid beräkning av värdet å det såsom av-
sättningsbart ansedda wvirkesförrådet. Då samma pris per kbm. även beräknats
för det virke av skilda klasser, som ansetts böra avverkas framdeles, har följ-
den blivit att, även om det framtida avverkningsbeloppet skulle fördelas på
sätt, som i utredningen föreslagits, värdet på kommande årsavverkningsbelopp
virke angivits för högt.

Vad herrar Ringstrand och Andersson anfört i fråga därom att vid stämp-
lingarna följdes ett strängt kvalitetsurval, i det att jämlikt deras kännedom
om utsyningsförfarandet å kronoparkerna alltid utav tvänne lika grova träd
stämplades det, som hade sämsta kvaliteten, i följd varav den kvarlämnade
skogen inom resp. diameterklass vanligen vore mycket värdefullare än den av-
verkade, har — om det nu vore ett bestämt faktum, vilket dock bestrides,
därest härmed avses kvaliteten av det virke, som erhålles ur trädet -— 1 detta
hänseende icke betydelse, ty i regel kan icke påräknas, att man i nu ifrågava-
rande, på grund av klimat m. fl. omständigheter, långsamt växande skogar i
större grad återkommer inom 20 år med sådan avverkning till samma bestånd,
som avser att uttaga de vid senast skedd stämpling kvarlämnade bästa träden.

Ringstrand och Andersson hava uttryckt den förmodan, att det väl knap-
past varit fallet, att domänstyrelsen vid underhandsförsäljningarna antagit lägre
pris än de, som erhållits på auktionerna. Jo, så har nog, såsom här ovan
framhållits, varit regeln på grund av den 1 allmänhet lägre kvaliteten å först-
nämnt virke samt då detsamma ofta utgjorts av glesstående, mera spridda träd,
vilka på grund av den ofta skadade beskaffenheten lämnat ett jämförelsevis
ringa utbyte dugligt virke. |

Domänstyrelsen har relaterat vad herrar Ringstrand och Andersson uttalat
1 sitt först avgivna betänkande i fråga om att, då de klenaste dimensionerna
i de flesta skogarna f. n. saknade saluvärde, utredarna förutsatt, att dessa

STATSSKOGARNAS AVKASTNING, 2217

dimensioner icke alls skulle anlitas. Av sammanhanget synes med »de kle-
naste dimensionerna» avses dimensionsklasserna under 16 cm. diameter vid
brösthöjd. Nu framhålles emellertid att sådant uttalande icke gjorts, och hän-
visas för vederläggning av denna domänstyrelsens uppfattning till utredningens
tab. VI. Jag tillåter mig å min sida hänvisa till tidskriftens sid. 117, första
och därpå följande rader. Uttalandet där kan ju dock anses stå i någon strid
med förenämnda tab. VI, i vilken angives att av det för närmaste 20 år be-
räknade årliga avverkningsbeloppet, 3,032,470 kbm., borde avverkas 10,427
kbm., virke utav dimensionsklasserna 1 1—15 cm. Ett storartat belopp för samt-
liga kronoparker i Norrland och Dalarna! Den reella skillnaden mellan vad i ut-
redningens text anförts och vad som angivits i tab. VI synes icke vara nämnvärd.

Domänstyrelsens erinran, att ökad avverkning av grövre skog icke kunde
beräknas för närmaste tiden, enär man vore tvungen inrikta sig på utrensning
av sådant smärre virke, som måste avverkas för erhållande av föryngring och
som hittills icke kunnat komma till avverkning, på grund därav att efterfrågan
därå i stort sett icke funnits förrän under senare år, har i avgivna påminnel-
serna bemötts därmed, att den spontana fördelningen av avverkningarna åren
1909—12, vilka uppvisade stora mängder klent virke, finge tillskrifvas den
omständigheten, att sådan skog nyss börjat få saluvärde genom den prissteg-
ring å trämasseved, som under de sista åren inträtt. Sådan tillfällig fördel-
ning av avverkningsbeloppets fördelning i dimensionsklasser finge dock icke
läggas till grund för avverkningens beräknande 20 år framåt, då man hade
möjlighet grunda beräkningen på en överblick av tillgången, varjämte man i
detta avseende hade att taga hänsyn till den värdestegring å smärre virke,
som vore att förvänta. Det har ock framhållits, att den av domänstyrelsen
anmärkta svårigheten för erhållande av god föryngring, som vore att befara,
därest smärre rensningsskog icke kunde avverkas i tillräcklig utsträckning, i
verkligheten icke torde förefinnas. Sådan svårighet hade icke inträtt ens vid
den forcerade avverkning utan någon hänsyn till återväxten, som ägt rum på
enskildas skogar i t. ex. Ångermanland, där skogarnas grövre dimensioner
med kvarlämnande av de klena utdrivits på 30 å 40 år. Icke ens i området
för dimensionslagens giltighet dröjde återväxten att infinna sig på luckorna
emellan och omkring kvarlämnad undermålig skog, som där icke finge av-
verkas utan utsyning.

Gentemot vad sålunda anförts, vill jag erinra att rätt handhavande av
skogsskötseln å kronans skogar i Norrland, synnerligast i de två nordligaste
länen, ovillkorligen fordrar att avverkningen av smärre dimensionsklasser ökas
under närmaste tiden. Häri må man icke söka spåra ett begär att spara på
förrådet av de grövre dimensionsklasserna, utan är detta krav förestavat av
det ansvar nutid måste hava till framtid. Ansvarslöst vore att under skör-
dande av forna tiders sparade tillgångar ej ens söka bereda möjlighet för upp-
komst av nytt livskraftigt bestånd, utan låta marken å ofantliga vidder upp-
tagas av i hög grad överårig och i ett flertal fall mer eller mindre skadad
småskog med minimala förutsättningar för utveckling. Å stora vidder i Norr-
land har förr icke funnits sådan möjlighet, men allt eftersom densamma nu
inträtt eller kommer att inträda, böra vi känna oss förpliktade taga hänsyn
härtill och söka bota vad förr i dessa avseenden försummats på grund av
rådande förhållanden. Det torde givetvis icke vara domänstyrelsens mening
att i något avseende minska avverkningen av grövre skog, men den ökning i

228 TH. HERMELIN,

avverkningsmassan, vilken enl. styrelsens mening fortfarande kan äga rum, bör
dock under närmaste tid med hänsyn till anförda m. fl. förhållanden uttagas
till övervägande del av de smärre dimensionsklasserna.

Herrar Ringstrands och Anderssons hänvisning till det efter deras mening
tillfredsställande tillståndet i avseende på återväxten å enskildes skogar i
Ångermanland samt i Norrbottens och Västerbottens läns kustland synes ej
vara förtjänt av bemötande, då den knappast torde vara allvarligt menad. Den,
som har kännedom om dessa skogar och vet huru de flerstädes vackra ung-
skogarna i dessa orter uppkommit och huru förhållandena gestalta sig å de
av ifrågavarande skogar, varifrån avverkning av smärre, trögväxande och skadad
skog i tillräcklig grad icke ägt rum, måste nämligen ställa sig undrande inför
uttalandet i fråga.

I fråga om förhållandet mellan värdet å grövre och mindre skog hava
herrar Ringstrand och Andersson lämnat en längre, rätt så intressant utredning.
Det är glädjande att se, vilka goda värden de anse virket i Norrlandsskogarna
äga; värden, om vilka vid vanlig försäljning därstädes skogsägarna ännu icke
vågat drömma. Det sägs t. ex. att ett träd, som till försågning lämnar en rotstock
av dimension 18” xX 8” samt därjämte en toppstock, är värt 5,61 kr., vilket pris
torde avse värdet vid sågen. Att döma av det sammanhang, i vilket priset
uppges, synes som om det avsåge värdet på rot, men torde det näppeligen vara
meningen. Likaledes uppges ett träd med en rotstock av 18” Xx 10” samt
därtill hörande toppstock hava ett värde av 11,54 kronor. Av förstnämnt träd
torde i regel erhållas, förutom rotstocken, en toppstock med en dimension av
högst 19' X 6”, Efter de pris, som för närvarande torde högst betalas till
virkesförsäljare efter t. ex. Ångermanälven, uppgår värdet av omförmälda två
stockar levererade vid sågverk, belägna vid sagda älvs nedre del, till högst
3,50 kr. De två stockarna utav sistnämnt träd torde enligt samma grunder
uppgå till högst 6,80 kronor.

Jämförelsen mellan pris å 4” furuplanchetter och 9” furuplankor under år
1905 och för närvarande betyder i nu ifrågavarande avseende alls intet. Helt
andra värdestegringsprocenter kunde erhållas, om jämförelse lämnades för andra
år. Det anföres ock såsom exempel på olämplig avverkning av småskog i Norr-
land, att nettovärdet av pappersmasseved av gran kan beräknas uppgå till mången
gång allenast 1,50 kr. pr kbm. och samma värde å liknande ved av furu till möj-
ligen 25 öre, varvid herrar Ringstrand och Andersson uttala såsom sin be-
stämda mening, att furuvirket under sådana förhållanden icke bör uttagas. I
anledning härav tillåter jag mig meddela, att de försäljningsavtal om ifråga-
varande slags virke, domänstyrelsen uppgjort t. ex. innevarande år, avseende
en årlig virkesmassa pappersmassevirke av gran inom förnämligast Västerbottens
län av c:a 40,000 kbm. virke, torde komma att lämna såsom resultat ett
nettovärde av c:a 3,50 pr kbm., ehuru virket till avsevärd del torde komma
att avverkas inom lappmarkerna.

Vad jag nu erinrat beträffande prisfrågan är visserligen allenast lösryckta
fragment ur herrar Ringstrands och Anderssons senaste framställning, varemot
bestämda anmärkningar synes kunna göras, men då jag anser densamma vara av
underordnad betydelse för bedömande av nu förevarande fråga, vill jag ej trötta
härmed. Av vikt är att fasthålla, att det är alls icke enbart dimensionen, som be-
stämmer vilka träd skola avverkas. Småträden i Norrland äro ofta av samma ålder
som de grova träden. Ofta hava ock de sistnämnda — om därmed avses träd med

STATSSKOGARNAS AVKASTNING. 22

en diameter af 28 å 30 cm. och däröfver, vilket vid utredningen synes hava varit
fallet — större förmåga till utveckling än sina smärre, likåldriga eller måhända ej
sällan äldre kamrater i beståndet, såsom t. ex. i fråga om granskog på tallmark m.
m. Ett förhållande som åtminstone herr Ringstrand väl torde känna till.

Min bestämda mening är, att det måste vara 7 huvudsak de biologiska
synpunkterna, som 1 varje särskilt fall skola avgöra hur avverkningen skall
ske, ej några teoretiska spekulationer, avseende att på förhand bestämma huru
många procent av den ena eller andra dimensionsklassens virkesförråd, som
under en längre eller kortare tidsperiod skola avverkas. Än mindre är detta
på sin plats, när dessa beräkningar äro grundade på underlag, vilket långt
ifrån kan tillerkännas vitsord. För övrigt, huru veta herrar Ringstrand och
Andersson, att värdeförhållandet mellan en kubikmeter mindre och grövre virke
kommer att för framtiden ställa sig på ungefär liknande sätt som för när-
varande? Bäst torde vara att ställa sig beredd på alla eventualiteter och und-
vika att enbart rätta sig efter förutfattade meningar rörande framtiden. Det
var en tid, ej längre tillbaka än under förra delen av 1890-talet, då synner-
ligast bland herrar sågverksägare i Norrland rådde den åsikten, att all gran i
Norrland var ett ogräs, som med alla medel borde utrotas. Det bl. a. fälldes
och brändes stora vidder med smärre gran. Vetenskapsmän predikade denna
lära och ett flertal skogsägare följde den — till en tid. Det praktiska för-
ståndet tog emellertid snart ut sin rätt, och granen blef ej längre det för-
aktade trädslaget. Även detta känner herr Ringstrand väl till.

Givetvis kan man emellertid ej bortse från att skogshushållning är en eko-
nomisk hantering, men då det gäller synnerligast statens skogar, får man absolut
icke sätta den synpunkten såsom den ezxda avgörande. Ej mindre fordringen på
god beståndsvård och kravet på tillfredsställande föryngring än ock sociala syn-
punkter böra i lika grad som de ekonomiska vara faktorer att räkna med.
Domänstyrelsens strävan går emellertid ut därpå att i största möjliga utsträck-
ning beakta den ekonomiska synpunkten vid statsskogarnas förvaltning. Därom
bära de årligen avsevärt ökade behållningarna otvetydigt vittne.

Herrar Ringstrand och Andersson hava vidare anfört, att styrelsen uttalat,
att ett ökande av statens inkomst från nu ifrågavarande skogar med föreslagna
57 2 skulle medföra en högst betydande sänkning i priset, då styrelsen
nämligen förmodade, att en så stor ökning i avverkningen skulle medföra över-
skott på råvara, helst som sågverksbolagen i allmänhet vore i tillfälle förse
sina industriella verk medelst avverkning från egna skogar. TI detta styrelsens
förmenta uttalande kunde de icke instämma.

I fråga härom vill jag först konstatera, att referatet över styrelsens uttalande
i denna del är långt ifrån riktigt. Styrelsen har sagt, att ett omedelbart
ökande av avverkningen i den omfattning, som ifrågasatts, skulle helt säkert
medföra, antingen att en stor del av det utbjudna virket icke funne köpare
eller ock att detsamma måste säljas till underpris (sid. 140), samt vidare, att
de i Norrland och Dalarna belägna stora träindustriverken kunde i många
fall fylla en betydande del av sina behov utav råvara från egna skogar. Där
sådant förhållande emellertid icke ägde rum, t. ex. i allmänhet inom övre
Norrland, vore dock industriens behov av virke från statens eller andras
skogar begränsat, 1 följd varav ett plötsligt avsevärt ökande av den till för-
säljning utbjudna virkesmassan skulle förorsaka antingen prisfall eller ock att
en betydande del av det utbjudna virket icke funne köpare. Ett gradvis ökande

250 TH. HERMELIN.

av de virkesmängder, som avsåges till försäljning från kronans skogar, komme
däremot att med visshet skapa nya industrianläggningar eller verka till de
befintligas utvidgning, utan att prisrubbning, på grund av att produktionen
överstege konsumtionen, behövde befaras (sid. 141). Vid fasthållande av vad
domänstyrelsen i denna del uttalat, anser jag att det, som i påminnelserna
anförts till bemötande av vad styrelsen förmenats hava sagt, icke i något av-
seende vederlägger styrelsens verkliga uttalande.

På det att detta mitt inlägg i frågan ej må bliva alltför vidlyftigt, vill jag till
sist allenast ägna några ord åt den av herrar Ringstrand och Andersson ifrågasatta
inventeringen av skogsförrådet genom samtliga skogars uppskattning till en låg
procent. Staten skulle därigenom erhålla den kännedom om skogarna, som
måste anses vara själva grundvillkoret för att man skulle kunna föra en skogs-
politik, vid vilken de åtgärder, som komme till utförande, vore yttringar av över-
lagda beslut och ej endast eller snarast slumpens verk. Uttalandet låter onekligen
vackert, på samma gång det i sig innebär ej ringa klander mot vad nu sker.

Ehuru jag anser, att det icke är ovillkorligen nödvändigt att vidlyftiga
hushållningsplaner för de norrländska statsskogarna med deras flerstädes stora
förråd av Överårig skog omedelbart upprättas, enär under närmaste åren
skötseln måste i huvudsak inriktas på det överåriga och skadade förrådets
realiserande inom skälig tid samt därpå att försätta den mark, som är lämplig
till skogsbörd, i produktivt skick, är jag, lika väl som domänstyrelsen, livligt
intresserad av att snarast få bättre kännedom om verkliga skogsförrådet. Det
av herrar Ringstrand och Andersson föreslagna förfaringssättet för att erhålla
snar kunskap härom, synes mig emellertid vara mycket opraktiskt. Utgivande
av bortemot !/, million kronor för att samtidigt eller omedelbart därefter göra
om alltsamman. Jag tror, att vi gott kunna se tiden an utan denna föreslagna
hastiga inventering. Skogarna kunna, 1 avvaktan på att en god taxering i
dess helhet hinner genomföras, gott skötas icke förty.

Sedan emellertid numera arbetskraft synes kunna erhållas, vilket förr icke
varit fallet, har domänstyrelsen, såsom nämnts, sökt bedriva uppskattnings-
arbetena i ökat tempo, och anser jag mig kunna beräkna, att vid nästkommande
års utgång c:a 17/, million har av norrlandsskogarna skola vara taxerade efter
de nya metoder, som påbörjades år 1912. Herrar Ringstrand och Andersson
hava anmärkt i fråga om dessa taxeringar, att domänstyrelsen vid omnämnande
härav med tystnad förbigått, huruvida 1 dessa arbeten givits rum åt en för
ekonomisk hantering så viktig sak som värderingen, och om man genom ett
program för ordnad skogsbokföring är beredd att utvinna fulla resultat av de
insamlade uppgifterna. Jag tillåter mig svara, att tystnaden varit mer än för-
klarlig, då domänstyrelsens utlåtande icke varit avsett utgöra någon ingående
redogörelse för styrelsens påtänkta åtgöranden för skötseln av statens skogar,
enär utlåtandet varit ställt till chefen för finansdepartementet och vore avsett
att överlämnas till försvarsberedningarna, vilka — huru sakkunniga de än må
anses vara dock icke torde hava att ingå i prövning av styrelsens påtänkta
åtgärder i dessa avseenden. Herrar Ringstrand och Andersson torde förlåta
mig, att även jag nu med tystnad förbigår denna fråga. Jag anser den för
bedömande av föreliggande spörsmål icke behöva besvaras.

Stockholm den 3 mars 1914.

TH. HERMELIN.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. HÄFT. 3.

Cellulosa= och trämassemarknaden 1913.

Att cellulosaindustrien 1 vårt land befinner sig i en utomordentlig ut-
veckling framgår oförtydbart dels av den ökning i tillverkning och export,
som alltjämt föreligger, dels av de kända nyanläggningar, som antingen
beslutats eller pågå.

Under de senaste 20 åren ställer sig ökningen i tillverkning på föl-
jande sätt:

AENTOGST ER ker a 54,000 ton, torr vikt
PIE TO GGR Se ute a ARTE onde JAR 133:0004 »
TONER AN ALE Enddar 2F2:000-, 3 »
SY TOO Sr SEALS 537,000 » »
SET ÄG 0 EZ TNE a SARS RER LE 8350,000 > ;

och är då 1913 ärs tillverkningssiffra inemot 15,000 ton större än mot-
svarande för 1912.
Exportens ökning åter framgår av följande:

SY TE kore b FS RAN SNS RASAR 44,000 ton, torr vikt
SANT OT hl ski Erese stod fela page 82,000 >» > »
FAST GÖS oro et Ask Elk eka SNS diar 234,000] 1,3 » »
FET GOGU TEE SIS Epost te Ar king 381,000 15 » »
2 EIND TG SLE So ALERT 655,000 > > »

Sammanställes dessa siffror, visar det sig, att i procent av tillverkad
kvantitet exporterades:

DTE TONER EUT SNS Boge SOL TOS örn ERK SSE AS 81 Po

2045 1310) Sa an SA AA RRA VE SNES AG När FA RA 61 PN

STR E)O 1 rs MA FITTA SADE SARS Ser RNA a BA RR 86 Ho

SE > Le (SR br SfE SS a BRG ABER AE ORSA EES SNS Tio

SE 0 | RS SSR Snr SSA BE ST AAA RE EE ASEA TER 1] Yo
e 9/

Eller i medeltal för hela 20 årsperioden c:a 75 MN.

I stort sett synes sålunda vår svenska pappersindustri utveckla sig i
samma mån som cellulosatillverkningen ökas, vilket ju är en glädjande
företeelse. Ännu mera glädjande skulle givetvis vara, om vi själva till-

232 TRÄMASSEMARKNADEN.

verkade papper av större delen av den cellulosa vi producera, i stället
för som nu av den mindre delen.

Vid årsskiftet 1912—1913 var cellulosamarknadens ställning synner-
ligen stark. Priserna, som varit 1 stigande under hela år 1912, fortsatte
att stiga även under de första månaderna 1913, så att i slutet av mars
för skeppning 1913 uppnåddes kr. 160 å 165, samt netto fob. Östersjön
för 1:ma lätt lekt sulfit, samt kr. 145 å 150 för 1:ma stark sulfit. 1:ma
sulfat noterades samtidigt ungefärligen lika.

Då emellertid pappersindustriens läge var ofördelaktigt med låga pri-
ser för papper och dessutom många av våra förnämsta kunder höllo sig
ur marknaden av skäl, som här nedan närmare antöras, kunde priserna
ej hållas uppe på denna höga nivå.

Att en god del av cellulosaköpårne ej voro i marknaden, berodde dels
på att många av de engelska pappersfabrikanterna under 1910—1911
passat på att till då gällande låga priser göra kontrakt för flera år fram-
ät, dels att de amerikanska köparne på grund av under året pågående
revision av Förenta staternas tulltaxa ställde sig avvaktande och endast
köpte, som man säger, från hand till mun.

Under april—maj vidtog försäljningen av stark sulfit för 1915—1918
mot reducerade priser, varvid 10 å 12 kronor pr ton lägre priser togs,
än de som tidigare gällde för årsleverans. Försäljningarne fortgingo
under sommaren och hösten för leverans under flera år framåt mot kr.
132 å 137 rent netto fob. Östersjöhamnar för stark sulfit, och kommo
dylika kontrakt att i flera fall även omfatta leveranser för 1913—1914
till samma priser. Mot slutet av året lyckades till och med en del kö-
pare pressa priserna med ytterligare 1 å 2 kronor.

Trots det deciderade prisfallet under 1913 kan det sägas, att markna-
den för sulfit vid årsskiftet ånyo förbättrats, och kan man konstatera, att
lagren vid fabrikerna äro små och att mer än 80 70 för 1914 äro sålda.
I stället för ytterligare prisreduktioner bör man därför kunna motse för-
bättringar i priserna för sulfit under år 1914.

För sulfat synes läget däremot vid årsskiftet vara sämre, särskilt där-
för, att en del nya fabriker uppstått, vilket gör att köparne ställa sig
avvaktande. Detta är ju helt naturligt, då i marknaden införas nya mär-
ken, vilka för att få avsättning utbjudas till priser under de gamla mär-
kenas, och samtidigt utöva en nedtryckande verkan på priserna för dessa.

Även den mekaniska trämasseindustrien i Sverige visar en betydande
om ock ej lika hastig expansion som cellulosaindustrien, vilken framgår
av följande siffror, angivande produktionen för vart 5:te år under 20-
årsperioden 1803—1913.

TRÄMASSEMARKNADEN. 233

STERN AT og RENSNING I22,000 ton våt vikt
SINTIO CO Bee Kos a drar sr eda 250,00017 2 Jå »
2 RETA SNES a CO LR 33 0:0008 2 RA
Sr TOT FOESASES es fen RER 428,0005 sku fa 05
AE ET NE on SS a oa ok ba aa sl ÖR pa Ö75,000K AM NL

Exporten visar också motsvarande ökning och utgjorde år 1913 något
mer än hälften av totala produktionen, eller c:a 371,000 ton våt vikt.

Vid början av år 1913 företedde marknaden för mekanisk massa mot-
svarande starka ställning som för cellulosa. Fob. västkusten betalades
för våt vitmassa 36 å 37 kronor och för Bottniska viken 34,so å 35,50,
allt inklusive 3 Z kommission. För tonmassa voro priserna 78 å 80
kr. fob. västkusthamnar' och 73 å 76 kr. fob. Bottniska viken, ävenledes
inkl. 3 2 kommission.

Dessa priser kunde emellertid ej länge hållas. På grund av ovanligt
jämn och god vattentillgång under hela vintern blev de skandinaviska
sliperiernas produktion större, än vad annars brukar vara fallet vid
denna årstid, vilket föranledde att lagren hastigt ökade. Som den våta
massan ju ej kan lagras någon nämnvärd tid, blev följden att försälj-
ningarna måste forceras, och prisfallet var givet. Priserna gingo allt-
jämt ner, så att i juli och augusti våt, vit massa såldes till kr. 31 å 32
fob. Västkusten och kr. 29 å 30 fob. Bottniska viken.

Dess bättre berördes dock de svenska sliperierna ej så synnerligen
av denna baisse. Dessa hade i allmänhet gjort sina försäljningar 1912
och tidigt under 1913, och det torde därför ej hava varit avsevärda pos-
ter, som såldes från Sverige till dessa priser.

För norrmännen däremot, vilka i förhoppning på stegrade priser un-
der 1913 hållit sig tillbaka, blev baissen synnerligen allvarlig, och det
var mycket betydande kvantiteter, som såldes till låga priser. Norsk
massa lär under augusti hava sålts till så låga priser som kr. 30 fob.
Kristiania, inklusive vanlig kommission.

Emellertid repade sig marknaden rätt avsevärt mot slutet av året,
därigenom att stark torka med ty åtföljande vattenbrist inträdde i sep-
tember och fortfor ända till i medio av november. Detta vållade en
produktionsminskning såväl i Sverige som i Norge, som rör sig om
mellan 40,000 och 50,000 ton för båda länderna sammanlagt.

Priserna stego i medio av november till 34,;o å 35,50 kr. fob. väst-
kusten och kr. 32,50 å 34 fob. Bottniska viken inkl. kommission, allt
för våt, vit massa, och hava sedan hållit sig vid samma läge till årets
slut. Man har också grundad anledning att tro, att priserna skola hålla
sig över vintern, så mycket mera som c:a 75 Z av produktionen för
1914 äro placerade, —Mm.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT TORA ISS

TRÄVARUMARKNADEN.

Alla varningar till trots och enligt mångas mening fullkomligt opåkal-
lat, har ett deciderat prisfall för trävaror kommit. Huru stort detta i
själva verket genomsnittligt taget kan sägas vara, är ej lätt att säga.
För furu torde dock reduktioner på öppningspriserna för 1914 med från
5 ända till 15 shillings pr standard hava förekommit. För gran är läget
bättre, och de tidigare uppnådda priserna hava nog i de flesta fall kun-
nat bibehållas, om ock någon reduktion här och var förekommit.

En smittosam nervositet hos en del avlastare, egendomligt nog kanske
mest framträdande hos dem, som sålt största delen av sina tillverknin-
gar, synes vara vad som närmast framkallat prisfallet. Och deras nervo-
sitet har framkallats av de uppgifter, som ingå om stora lager ute, sär-
skilt i England.

Tänker man emellertid noga på saken, borde det ej alls vara en abso-
lut given följd av stora lager ute, framför allt då de äro inköpta till
höga priser, att priserna skola behöva tryckas ned. Föga torde näm-
ligen vara att därigenom vinna för importörerna, vilkas vinst på varor
i lager ju reduceras motsvarande den minskning i priserna, som expor-
törerna erbjuda och vilken är vinsten för exportörerna, vilka väl näppe-
ligen få sina självkostnadspriser lägre, om de sänka sina försäljnings-
priser? Lagren måste ju konsumeras, innan nya varor i sin ordning
kunna komma till förbrukning. Och frågan torde i all sin enkelhet vara
den, att antingen skall exportören hålla sina priser uppe och vänta till
dess konsumtionen utjämnat ett befintligt överskott, eller också skall
han sänka sina priser och — vänta på samma sak. Om varorna sedan
nominellt äro hans eller importörens, torde föga hava med ökning i kon-
sumtionen att göra. Det hela reduceras sålunda till en spekulationssak,
där den som är orolig, drar kortaste strået.

Huru man än resonerar och vems skulden än är, så är prisreduktio-
nen emellertid ett faktum, och nu får man hoppas att något ytterligare
fall ej behöfver komma i fråga.

En större livlighet i affärerna har emellertid givit sig tillkänna, och
under februari såldes c:a 100,000 stds från Sverige, varigenom totala
försäljningssiffran motsvarar över 50 2 av beräknade årsstocken.

TRÄVARUMARKNADEN. 235

Angående uppnådda priser meddelas, att Härnösand, som varit liv-
ligast i marknaden, sålt 3 Xx 9” furu till Frankrike för fres 270: — å 275: —
för II, fres 245: — å 250: — för IV och frecs 220: — för V samt 2!/,
x7"” furu för fres 222: 50 å 225: —. Furuplanchetter hava betingat fres
202: 50 å 205: — för 1 X4” och fres 212: 50 å 215: — för 1 X4'/,”.

Furubräder till Tyskland hava placerats till M. 185: — för 7", M-
175: — för 6” och M. 165: — för 3".

Härnösands granbattens hafva sålts till Skottland för £ 8.12/6 för 7
& 6'/;”, £ 8.7/6 för 6” samt £ 8.— för 5” och £ 7.15/— å 7.17/6 för

4”. Granplankor från samma distrikt hafva sålts till 37 å 37!/, centimes
basis och granbattens till fres 215: — :Granplanchetter till fres 1935: —
a 200: — för 1X4” och fres 205: — å 210: — för 1 X 4!/5".

Under februari hava även placeraes avsevärda kontrakter, floorings,
därvid i ett stort antal fall kontrakten rört sig om cif.-priser.

Det har mycket talats och skrivits om, huruvida ej den ojämna och i
många fall snöfattiga vintern skall komma att hava någon inverkan på
storleken af årets tillverkningar, i det drivningarna på sina håll skulle
komma att mer eller mindre slå fel. Att spå i vädret är ju alltid en
vansklig sak, och en gammal erfarenhet är, att just snöfattiga vintrar
lämna de bästa drivningsresultaten, vad Norrland beträffar. Emellertid
synes det, som om en rätt avsevärd minskning i timmerfångsten i landet
söder om Dalälven ej är utesluten. Men ännu återstå ju några veckor,
och under dessa kan mycket ändra sig. Värst torde saken ställa Sig,
där timmerkörarna på grund af snöbrist reste hem från skogarna redan
i början av februari, och där de hava allt för långa vägar till skogs för
att vilja taga risken att resa tillbaka igen, för kanske helt kort tid.

Skulle emellertid en minskning i timmerfångsten för vintern verkligen
uppstå, skulle detta givetvis bidraga att stärka trävarumarknaden.

—M

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT TOTASIPENI3:

LITTERATUR.

KaAUuRrRIN, JacoB: Forelesninger i skogtaksation, Tremaalingsleren,
Kristiania 1913, Grendahl og sons forlag, 351 sidor, pris kronor 38: —.

För icke så många år sedan utgav Barth andra upplagan av sin Skogtaksa-
tionslere. I slutet av förra året kunde den norska skogslitteraturen återigen
få inregistrera ett skogsmatematiskt arbete.

I sin Tremaalingslere indelar Kaurin skogstaxationen på följande sätt:

I. Mätningslära (med åldersbestämning och tillväxtlära);

II. Driftordningslära (med skogsindelning);

III. Skogsvärderingslära (med skogsstatistik).

Det är nu den första delen, Tremaalingsleren, som lämnat trycket och
finnes att tillgå i bokhandeln. Huruvida de senare delarna inom en snar
framtid äro att förvänta eller ej, har anmälaren sig icke bekant.

Redan genom att kasta en flyktig överblick i detta nu föreliggande arbete,
kan man konstatera, att författaren på ett synnerligen lyckligt sätt lyckats
genomföra en mycket god systematisk uppställning.

I kapitlen angående uppmätning och kubering av det enskilda trädet finnas
de flesta såväl äldre som nyare kuberingsformler angivna. Vidare äro de
flesta uppfunna diameter- och höjdmätare utförligt beskrivna. Troligen hava alla
dessa medtagits mer för fullständighetens skull, då ju de flesta av dessa in-
strument redan förut finnas beskrivna dels hos BarTtH, dels i tyska hand-
böcker.

Längre fram refererar författaren utförligt JONSONS banbrytande teorier in-
om träduppskattningens område, tillkomsten av och det matematiska under-
laget till hans massatabeller, vilka enligt författaren »vil interessere hele den
forstlige verden og derfor ogsaa os». Enligt min mening hade emellertid
beskrivningen över tabellernas användning, speciellt redogörelsen för interpo-
leringen i desamma, kunnat göras betydligt kortare.

I fråga om uppmätning och beräkning av beståndets massafaktorer märkas
samma klarhet och fullständighet som i de föregående kapitlen angående det
enskilda trädet. Vid beståndstaxering rekommenderar författaren på det var-
maste JONSONS massatabell med grafisk utjämning av materialets höjder och
formkvoter.

Arbetets sista stora avdelning behandlar tillväxtberäkningar, dels absoluta,
dels relativa, såväl för det enskilda trädet som för hela bestånd. Här har
författaren i en synnerligen njutbar form framställt såväl äldre som nyare be-
räkningsmetoder för massatillväxten. Spörsmål rörande värdetillväxten finnas
ej behandlade, men hade det antagligen varit författarens avsikt att framlägga
dessa 1 tredje delen, skogsvärderingsläran.

Önskligt hade varit, därest ett kapitel ägnats åt fel- och utjämningsräk-
ningen, då ju dennas stora betydelse som tillförlitlighetsmätare på de skogliga

NOTISER. 237

mätningsresultaten näppeligen kan överskattas. Denna del av den tillämpade
matematiken vinner också som bekant allt mer och mer insteg överallt, där
det gäller att matematiskt exakt pröva den mänskliga objektiviteten och full-
komligheten vid mätningars utförande.

Störande verkar den konsekventa felstavningen av namnet Maass, Vissa
matematiska beteckningssätt hade bättre kunnat beaktas. Så t. ex. betecknas
en seriesumma av KAURIN med Sa eller S:a, vilka uttryck säkerligen utan
saknad kunnat ersättas av den inom matematiken vedertagna beteckningen 2.

BarTtTH har i ett förord till boken på det varmaste rekommenderat detta
gedigna arbete till studium för varje skogsman, en uppmaning, i vilken an-
mälaren har all anledning att instämma. MAGNUS NORDQUIST.

NOTISER.

Svenska Skogsvårdsföreningens (Föreningens för skogsvård) årsmöte äger
rum tisdagen den 17 mars 1914 å frimurarelogens stora sal (ingång genom
Strand Hotell) i Stockholm.

Härvid förekomma följande ärenden:

Styrelseberättelse.

Revisionsberättelse.

Stadgeändringsförslag.

Nyval av två ledamöter i styrelsen.

Val av två revisor och två revisorssuppleanter.

Märgborren, en fara för våra norrlandsskogar (med skioptikonbilder).

Inledes av docenten dr. G. GRÖNBERG.

Bland de för skogen så betydelsefulla barkborrarna intaga märgborrarna i fråga om lev-
nadssättet en särställning, i det de som fullbildade borra sig in i märgen på unga tallskott.
Dessa skott gå oftast under, och trädkronorna utglesas, ja, träden kunna t. o. m. dö ut, så-
som fallet i stor utsträckning varit vid en härjning i Särna i Dalarna. Insekten kan be-
kämpas genom fällande av särskilda fångstträd eller, ännu billigare, genom barkning i rätt
tid av stubbar och kvarliggande »vrak och lump>. Märgborrarnas skadegörelse i våra
skogar, speciellt våra mindre växtliga norrlandsskogar är betydligt större, än man hittills trott.

7- Om flottning av gallringsvirke. Inledes av flottningschefen AxEL LÖF.

Redogörelse för undersökningar angående dels torkningen och dels vattenabsorberingen
hos olika slag av småvirke (pappersved och kolved), som behandlats på olika sätt såväl i
fråga om fällning och barkning som uppläggning efter avverkningen. Redogörelse för de
utförda försöken med flottning av gallringsved i knippor.

8. Förevisning av kinematografbilder från drivningar, flottningar, kolning
m. m.

9. Milkolningens ekonomi. <Inledes av föreståndaren för järnkontorets

skogs- och kolareskolor, forstmästaren G. WESSLÉN.

Senare tiders stegrade virkeskonsumtion och ökade skogsvärden hava fört med sig behovet
av vidgade kunskaper rörande våra skogars rätta vård och utnyttjande. Skogsskötseln är en
tillämpad vetenskap, vars utveckling vilar på lösandet av en mångfald premiäruppgifter.

Kolningen, som i äldsta tider varit av så stor betydelse för våra skogars nyttiggörande,
har alltmer trängts tillbaka och på vissa orter helt upphört. Denna industris uppgift i vår
skogshushållning har sålunda sin begränsning, men omtvistat torde vara, om skogskolnings-
konstens utdöende är skogsvårdsintresset helt likgiltigt. Förutsättningarna för en ekonomiskt
fördelaktig milkolning äro svåra att överskåda. En analys av skogskolningens ekonomi
framlägges och torde bidraga till bl. a. klarläggandet av denna åldriga banterings stora
uppgifter i vår skogshushållning.

AN BRN

17 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

238 É NOTISER.

10. Om blädnings- och gallringsprocehter. Inledes av överjägmästare UNO
WALLMO.

Redogörelse beträffande gallrings- och blädningsprocenterna vid rationell behandling av
bestånd i olika åldrar och å skilda markboniteter.

11. Våra skogars markvegetation och dess samband med markboniteten
(med skioptikonbilder). Inledes av t. f. lektorn vid Skogsinstitutet, dr. NILS
SYLVÉN.

Att den naturliga markvegetationen är att betrakta såsom ett utslag av markboniteten är
ju en allmänt känd sak. Härpå bygger förvisso också praktiken, då det gäller markens
ändamålsenligaste utnyttjande, mången gång kanske rent av omedvetet. Ett närmare studium
av markvegetationens växlingar och ett i systemsättande av de härvid vunna resultaten skulle
säkert vara av största praktiska betydelse, ej minst för vårt svenska skogsbruk. TI ett arbete
>Uber Waldtypen», tryckt i Helsingfors 1910, har den finske skogs- och naturvetenskaps-
mannen A. N. Cajander, nuvarande professor i skogsskötsel och skogsbotanik vid Alexander-
universitetet i Helsingfors, tagit till orda för hävdandet av den stora betydelse, markvegeta-
tionens studium har vid lösandet av markbonitetsfrågorna. Närmast för att få detta arbete
mera känt och de däri givna uppslagen diskuterade inom svenska skogsmannakretsar har in-
ledaren velat för Svenska Skogsvårdsföreningen framlägga de markboniteringssynpunkter,
för vilka Cajander i sitt arbete gjort sig till tolk. Några exempel på förhållandet mellan
markvegetation och markbonitet i svenska skogar och växtsamhällen avse att ytterligare belysa
frågan.

Övriga sammanträden under lantbruksveckan 1914. Förutom Skogs-
värdsföreningens årsmöte den 17 mars 1914 å Strand hotell må erinras om
Lantbruksveckans första allmänna sammanträde vid veckans öppnande i Läkare-
sällskapets stora sal måndagen den 16 mars kl. 11 f. m., varvid disponenten
W. RiSBERG håller föredrag över ämnet: »Lantbrukets och skogshushållningens
betydelse och ömsesidiga förhållande till varandra.»

Jägmästarnes förenings årsmöte hålles i Läkaresällskapets mindre sal samma
dag skleN ma

Svenska Forstmästareförbundets årsmöte blir å Hotell Anglais också kl..1 e. m.

veriges Kronojägareförbunds årsmöte hålles å Hotell Blå Bandet (Mäster-
samuelsgatan 68) med början måndagen den 16 mars kl. 2 e. m.

Föreningen Sveriges ordinarie jägmästares årsmöte 1 Läkaresällskapets mindre
Sak esim: dep TOokmars:

De extra jägmästarnes förbunds årsmöte hålles å Oscarssalen i Hotell Ryd-
berenaveniedeskionesim den. mömars;

Sverige representerat vid »The Royal Scottish Arboricultural So=
cietys» sextioårsijubileum. Englands chargé d'affaires 1 Stockholm har på
sin regerings befallning framfört en inbjudan från The Royal Scottish Arbori-
culturial Society till svenska regeringen att låta sig representeras vid sällskapets
sextioårsjubileum, som kommer att firas under tiden den 27 juni—9 juli inne-
varande år.

K. Maj:t har i anledning härav förordnat jägmästaren i Östersunds revir
CARL BJÖRKBOM att å Sveriges vägnar närvara vid sagda jubileum.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1014. H. 3.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Förhandlingar vid överijägmästarnas sammanträde i Domän-
styrelsen den 10—15 november 1913,

Vid det möte, som den 10—15 nov. 1913 hölls av rikets överjägmästare inför domän-
styrelsen, behandlades ett antal för statens skogsförvaltning viktiga frågor. Här nedan lämnas
ett kort referat av förhandlingarna, varvid de olika frågorna upptagas i den ordning, de vid
mötet behandlats.

I. Bör statens skogsväsende deltaga i 1916 års utställning i Stockholm och
i så fall på vad sätt?

I Stockholm komme sagda år att anordnas en lantbruksutställning, som i omfång och all-
mänt deltagande torde komma att betydligt öfverträffa hittills hållna sådana utställningar.
Vid densamma torde ett flertal av landets skogsvårdsstyrelser ävensom ett stort antal större
och mindre skogsägare bliva representerade. Det ansågs därför lämpligt, att staten så-
som varande landets störste skogsägare jämväl deltoge i utställningen. Man borde därvid
lägga huvudvikten vid att ge allmänheten en klar bild av statens skogsförvaltning och be-
tydelsen av densamma för landet. Beträffande vad som vid utställningen skulle framvisas,
framhölls svårigheten att redan nu ingå i detalj härpå. Statens skogsförvaltning borde emel-
lertid utställa för sig, och ej tillsammans med statens skogsförsöksanstalt, vilken för-
modades för egen utställning vilja disponera sina undersökningar rörande virkesförråd, om-
loppstid, tillväxt m. m. Vidare framhölls, att man vid den blivande utställningen ej borde
allt för mycket splittra sig, utan koncentrera sig på vissa grupper av skogshushållningen.
Sålunda borde ej frågan om trädslagens biologi, svampsjukdomar m. m. upptagas; i dessa
ämnen hade skogsinstitutet goda samlingar och kunde lättare ordna en utställning. Beträf-
fande grafiska framställningar och statistik framhöll överjägmästare Wallmo som en erfarenhet
från Örebroutställningen, att sådana framställningar och statistiska tabeller, å vilka det största
arbetet nedlagts, och vilka för fackmannen ägde största intresset, av allmänheten föga upp-
märksammats. Sådana tabeller och framställningar vore emellertid vid en utställning nöd-
vändiga, men borde göras så »grova» och populära som möjligt. Sifferuppgifterna borde
i övrigt så vitt möjligt var, inrymmas i utställningskatalogen. Beträffande frågan, huruvida
undersökningar rörande omloppstid och virkesförråd borde 3 utställningen medtagas, voro
åsikterna delade. Det framhölls emellertid, att fullt allmängiltiga sådana undersökningar ej
kunde på den korta tid, som stode till buds före utställningen medhinnas, och det vore där-
jämte olämpligt, om de resultat, som av andra utställare uppvisades i denna fråga, skilde sig
allt för mycket från statens skogsförvaltnings undersökningar. Det ansågs därför mest lämp-
ligt, att dessa frågor belystes genom att för sex typiska skogar i landets olika delar ut-
ställdes goda hushållningsplaner, vilka borde innehålla fullständiga utredningar rörande virkes-
förrådet och dess fördelning på åldersklasser, omloppstid, tillväxt m. m.

Sedan överjägmästarna Wallmo, Cassel och Edelstam, förslagsvis utarbetat kostnadsberäk-
ning och program för utställningen, upptogs frågan ånyo till behandling vid slutet av mötet.
Därvid beslöts, att huvudsakligen följande grupper av utställningsföremål borde framvisas.

I Fotografier belysande statens skogshushållning;
II Föremål, belysande virkets kvalitet och användning till industri och export;
III Distriktsvis upprättade kartor, upptagande statsskogar, flottleder, fjällgränsen, ljungom-

råden, flygsandsområden m. m.;

III Diverse statistiskt material från statens skogsförvaltning;
IV Fullständiga skogshushållningsplaner med grafiska framställningar och tabeller för två
skogar i vardera norra, mellersta och södra delarna av landet;

240 SKOGSADMINISTRATIONEN.

V Material från vissa provytor inom Bergslagsdistriktet;
VI Jaktutställning, eventuellt upptagande jämväl viltskador.

För utarbetandet av statistiskt material och övriga förarbeten för utställningen ansågs, att
en extra jägmästare borde anställas under 1'/, år mot ett årsarvode av 4,000 kronor.

Vid utställningen borde därjämte förekomma filmsförevisning av diverse skogsskötseln-
belysande arbeten,

Totalkostnaderna för utställningen beräknades till 53,500 kr.

II. Skogsavkastningens höjande.

Detta ämne hade på grund av dess stora betydelse för statens skogsförvaltning upptagits
bland överläggningsfrågorna. I landets sydligare delar hade flerstädes avverkning genom
skogsförvaltningen uppdrivits till en betydlig höjd. Man hade här att genom utsträckt upp-
huggning och förädling av virket söka höja vinsten vid avverkningarna. MHärvidlag kunde
ambulerande sågverk vara till stor nytta, varjämte genom tillgång till sådana de skadligaf
följderna av den ringbildning, som vid rotförsäljningar stundom förmärkes bland spekulan-
terna, kunde motverkas, genom att kronan i sådana fall själv avverkade och försågade virket,
Överjägmästaren Borg framhöll, att för Norrland skulle ökad kolning, och därmed tillgodo-
görandet av hittills osäljbara dimensioner öka avkastningen. Häremot invändes, att vinst-
marginalen vid kolningen i Norrland vore liten och om kolpriserna sjönko, kunde kolningen
lätt komma att gå med förlust. För att försäkra sig häremot borde man före kolningens
början på hösten kontrak- tera om försäljningarna.

Från landets södra och mellersta delar ansågs upphuggning av virket i ökad utsträckning
höja skogarnas nettoavkastning. Under senare år å västra distriktet förd statistik över denna
sak hade tydligt visat detta. Från Värmland nämndes såsom exempel, att på ett revir netto-
behållningen ökats med 50 2 sedan upphuggning i större skala börjat verkställas, I Norr-
land hade däremot det rotstående virket som regel betalats minst lika bra som det upp-
huggna, vilket delvis ansågs bero därpå, att kronostämplingarna i allmänhet innehöllo jämväl
grovt virke. Många sågverk behövde komplettera sin timmerfångst från egna skogar med
grovt kronovirke i och för tillverkning av plankdimensioner och tvingades därför stundom
att rent av överbetala kronovirket. På denna fråga inverkade också det förhållandet, att
inköpsföreningarna i Norrland förbundit sig att vid inköp av upphugget virke betala efter
vissa fastställda prisnotor, i vilka priser för de olika tumtalen fixerats utan skillnad för olika
kvalitéer. Pet bättre virket kom härigenom att på rot betalas högre.

Allt virke, som skulle upphuggas, borde beträffande Norrland redan före avverkningen
utbjudas. Man kunde då, om tillfredsställande anbud ej erhölles, överhålla detsamma till
ett annat år Om virket utbjödes, först då det framkörts till vattendraget, måste det ofta
säljas till dåliga priser för att ej förfaras. Det föreslogs, att man för undvikande härav
borde inrätta timmermagasin vid älvmynningarna, vilket dock ansågs komma att stöta på
stora praktiska svårigheter. Överjägmästare Welander framhöll, att t. o. m. i mell. Norr-
lands distrikt vore avsättningsförhållandena stundom dåliga, varför virke ibland måste säljas
till underpris. Staten borde därför bygga förädlingsverk.

Som ett medel till virkesprisens höjande hade försökts slipersavverkning i Norrland.
Sådana avverkningar hade tidigare gett god vinst, men under sista åren hade prisen betyd-
ligt sjunkit, sedan enskilda skogsägare satt i gång omfattande slipershuggningar. Järnvägs-
frakterna lade hinder i vägen för slipersförsäljning från Norrland till södra Sverige. Inom
Bergslagsdistriktet hade företagna provsågningar visat, att sliperssågning ej gav lika högt
netto som försågning till plank och bräder.

I fråga om statens virkesförädling framhölls från övre Norrland, att sågverksbolagens
köpförmåga med den avverkning, som nu skedde från kronans skogar, därstädes vore mättad,
samt att följaktligen höjning i avverkningen ej kunde ske, utan att kronan anlade förädlings-
verk.

Som ett medel att höja virkespriserna framhölls, att man borde förhindra, att ortsspeku-
lanterna inom ett visst vattensystem genom att uppdriva flottningskostnaderna de år, mera
avlägsna virkesköpare uppträtt på marknaden, avskräckte dessa från vidare inköp. Överjäg-
mästare Welander framhöll såsom den viktigaste punkten i denna fråga, att avverkningen av
gammal skog höjdes.

Sist behandlades frågan om inrättande av fasta skogsarbetaretorp i Norrlandsskogarna och
den betydelse, som denna sak hade för skogsavkastningens höjande. Meningarna voro i
denna punkt ganska delade. Det framhölls, att tillgång på kunniga skogsarbetare bleve
nödvändig i den mån kulturer, beståndsvårdande huggningar m. m. började utföras å Norr-
landsskogarna. Av odlingslägenhetsinnehavarna hade man ofta föga nytta, enär de ej kunde

SKOGSADMINISTRATIONEN. 241

tillförbindas att arbeta å skogen. Å andra sidan måste det erkännas, att dessa likväl repre-
senterade en viss arbetskraft, samt att odlingslägenheterna blevo billiga för staten (750 kr.
i byggnadsbidrag), medan en fullständig skogsarbetarebostad, om virkesvärdet inräknades
jämte odling, droge en kostnad av mellan 7,000 och 15,000 kronor. Då endast obetydliga
arrenden kunde påräknas för deras torp, bleve denna arbetskraft mycket dyr, även om de
i" kontrakten stadgade ackords- och dagsverksprisen kunde hållas tämligen moderata,

II. Utarrendering av iakten på kronoparkerna.

Detta ämne hade upptagits, för att man från början skulle överenskomma om enhetliga
principer vid kronoparksjaktens utarrendering. I enlighet med av K. Maj:t givna bestäm-
melser skulle kronoparksjakten å småvilt få utarrenderas, då det kunde anses >överensstämma
med god jaktvård och i övrigt lämpligen böra ske». Domänstyrelsen hade alltså i sin hand att
avgöra, om jakträttsansökningar borde beviljas eller ej, och det vore av vikt att få fastställt, när
och av vilka orsaker avslag skulle givas. Ringa vilttillgång ansågs vara tillräcklig Orsak,
Vidare borde man ej godtaga allt för Jaga anbud. 6 öre pr. år och har borde vara minimum
åtmirstone i landets södra delar. Under diskussionen framhölls, att domänstyrelsen många
gånger hade svårt att bedöma dessa ärenden, varför revirförvaltarna i sina yttranden över
jaktärendena borde giva utförliga rapporter om viltrikedom, belägenhet m.; m. samt lämna
bestämda till- eller avstyrkanden. Vidare borde revirförvaltarna i framtiden noga iakttaga,
om jaktarrendatorerna på något sätt missbrukade sina rättigheter, så att nödig rättelse skulle
kunna erhållas och jakträtten, om så erfordrades vid kontraktstidens slut, indragas.

Beträffande kronojägarnas ställning till jaktarrendena framhölls, att de kommo att lida
ekonomisk förlust genom att berövas rovdjursjakten, vilken genom rävskinnens värde samt
skottpengarna ej vore utan betydelse. Man borde därför så vitt möjligt söka bibehålla
kronojägarna vid deras rovdjursjakträtt. I detta sammanhang uttalades den farhågan, att
jaktarrendatorerna skulle komma att mot kontant erkänsla i stor omfattning vid jakterna använda
KM av kronojägarnas lokalkännedom och därigenom inkräkta på deras arbetstid i tjänsten.

I fråga om högdjursjakten visade erfarenheten från utlandet, att vid jaktarrenden stam-
men särskilt av rådjur stundom uppdrivits till den grad, att omfattande viltskador åstad-
kommits. Mot arrendeperiodens slut brukade stammen däremot vara ytterligt decimerad.
Det framhölls emellertid, att så för närvarande ej kunde bli förhållandet i Sverige, enär hög-
djursjakten här blott finge upplåtas för ett år i sänder.

IV. Kronoiägarnas iakträtt.

Sedan genom k. kungörelsen om tillgodogörandet av kronans jakträtt den 8 nov. 1912
kronojägarna ägde på samma villkor som jägmästarna efter domänstyrelsens för varje fall
givna tillstånd erhålla jakträtt å kronans skogar, hade en stor mängd framställningar härom
inkommit till domänstyrelsen. Man hade nu upptagit detta ämne på överläggningsprogram-
met för att enhetliga grunder skulle kunna tillämpas vid upplåtandet av jakträtts åt krono-
jägarna. I avvaktan härpå hade sådan rätt stundom blott beviljats för kortare tidsperiod.
Rent avslag hade av domänstyrelsen blott givits, när den kronopark, vari jakträtts sökts,
haft för liten areal. Under diskussionen framhölls, att det vore svårt att utfärda generella
bestämmelser, utan måste man i varje särskilt fall ta hänsyn till sökandens kvalifikationer,
vilttillgång m. m. Även uttalades den farhågan, att jakträtten skulle ta allt för stor tid från
kronojägarens tjänsteutövning. Kronojägaren vore ej numera bevakare, utan huvudsakligen
arbetsledare, och hans personliga närvaro fordrades ständigt å arbetplatserna. Härjämte kunde
det tänkas inträffa, att å kronoparkerna bosatta kronojägare kunde komma att gå för hårt
ät vilttillgången därstädes. Kontrollen häröver vore svår, och kunde endast vinnas, om
kronojägare blott beviljades jakträtt i förmans sällskap. Häremot framhölls emellertid, att
riksdagen föreskrivit samma jakträtt för jägmästare och kronojägare, och någon jämkning
häri borde ej ske. Då tillgången å skogsfågel mångenstädes vore i avtagande, ansågs lik-
väl, att kronojägarna ej borde medgivas fri jakträtt å detta vilda, utan borde deras jakträtt
därå inskränkas till förmans sällskap. För hare skulle däremot inskränkning ej göras.

Vv. Grunderna för upprättande av förslag till återbesättande av ledig krono-
iägaretiänst.

Kronojägareförbundet hade inkommit till domänstyrelsen med framställning därom, att
enhetligare principer måtte tillämpas i denna fråga, och hade ärendet därför nu upptagits.
De nuvarande förhållandena vore ej heller tillfredsställande. Bäst vore, om man kunde få
en fix meritskala till stånd. Enligt denna skulle då pappersmeriterna beräknas och de tre

242 SKOGSADMINISTRATIONEN.

mest meriterade uppsättas på förslagsrum. Förordet borde däremot ges åt den för platsen
mest kvalificerade, och borde vid utnämningen största möjliga hänsyn tagas till revirförvaltarens
förord. Enskild tjänstgöring borde ej få inräknas, utom för vissa undantagsfall. Då kronan
inköpt större skogskomplex borde man stundom rättvisligen bibehålla där förut anställda skogvak-
tare. Vid förordets avgivande finge särskild hänsyn tagas till sökandes lämplighet för de lokala
förhållandena. Transport finge ej äga rum förr en efter viss tid, och borde sådan i övrigt ej ske
mellan trakter med mycket olika skogsförhållanden.

Det ansågs lämpligt, att cirkulär av domänstyrelsen utsändes därom, att vid ansökan till
kronojägaretjänst, den ansökningen åtföljande tjänsteförteekningen skulle vara behörigen styrkt.
Härvid borde som regel endast få medräknas sådan tjänstgöring, varå förordnande erhållits
av domänstyrelsen. Extra kronojägare med arvode, som endast tjänstgjort viss del av året,
borde alltså blott få räkna merit för själva tjänstgöringstiden. Dock borde någon lägre merit-
grad få räknas jämväl för den tid, de stode till disposition. Det framhölls, att i Norrland
funnes många äldre extra bevakare med arvode, vilka hade förordnats av revirförvaltare.
Dessa borde likväl få räkna någon merit. Beträffande betyg från skogsskola ansågs, att
sådant vid tävlan mellan två i övrigt tämligen jämnställde, borde ge företräde. I vissa fjäll-
revir samt finsktalande revir vore betyget av mindre betydelse. Där hade man att döma
efter andra, rent personliga förutsättningar hos de sökande. Det framhölls i detta samman-
hang, att man enligt gällande författningar vid ansökning ej kunde utesluta dem, som saknade
skogsskolebetyg. Man borde dock söka få den praxis införd, att endast personer, som
genomgått skogsskola, antoges.

Man enades om att olika slag av tjänstgöring borde värdesättas i följande ordning:

tjänstgöring som ordinarie kronojägare,

> » tillförordnad kronojägare,
> extra kronojägare med egen bevakningstrakt,
» » » utan » »
> > » med arvode under viss del av året,

samt slutligen extra kronojägare utan arvode, men stående till disposition. MHärjämte borde
kronoskogvaktare samt av revirförvaltarna i Norrland för viss tid förordnade extra kronojägare
med arvode få räkna någon merit.

VI. Ändring av skogsstatens uniform.

Hos domänstyrelsen hade Sveriges kronojägareförbund anhållit, att sådan ändring måtte
vidtagas å kronojägaruniformen, att rock och byxor gjordes av samma färg. Om detta ej
kunde villfaras anhöllo kronojägarna att bli befriade från allt tvång att bära uniform. Något
sådant tvång existerar emellertid för närvarande ej, men framhölls som ett önskemål under
diskussionen, att utsträckt användning av uniformen måtte införas. I övrigt borde krono-
jägarnas framställda begäran tillmötesgås. Därvid borde även sådan ändring i uniformen vid-
tagas, att skillnad på de extra och de ordinarie kronojägarnas uniform erhölles. Detta kunde
lämpligen ske, genom att de ordinarie fingo axeltränsar av två svarta jämnlöpande smala
redgarnssnören.

I sammanhang med kronojägarnas uniformsfråga borde jägmästareuniformen ändras. Det
uttalades från ett par håll att den gröna färgen, vilken i övrigt förekom i alla tänkbara
olika toner, vore kall om vintern och varm om sommaren, samt borde ersättas av exempelvis
grå färg.

Vidare ansågs det vara olämpligt, att överjägmästarna på sin släpuniform hade axeltränsar
av guld. Häri borde den ändring göras, att jägmästare och överjägmästare hade axeltränsar
av grön färg, medan de extra, såsom hittills, hade svarta. Genom den olika flätningen komme
gradskillnad likväl att förefinnas åa överjägmästarnas och jägmästarnes axeltränsar.

Beträffande gradbetäckningen framhölls i övrigt att nu, sedan all civil rangordning bort-
tagits, borde den å uniformen hittills brukliga gradbeteckningen med stjärnor borttagas samt
ersättas med tjänstebetäckning av exempelvis förgyllda ekollon å axeltränsarna; ett mindre för
extra jägmästare under de fem första åren efter utnämningen, två mindre ekollon för extra
tjänstemän efter 5 år; för ordinarie jägmästare tre mindre ollon; för överjägmästare ett större
och för generaldirektören ett ytterligare större.

Vid ändringen av uniformens genomförande borde viss övergångstid bestämmas. Då denna
fråga i övrigt mest berörde de yngre inom kåren, borde man ännu ej vidtaga några åtgärder
i denna sak, utan hänskjuta frågan till årets distriktsmöten för diskussion.

Överjägmästare Wallmo anmälde, att han ansåg den nuvarande uniformen ändamålsenlig,
och att densamma alltså borde bibehållas oförändrad.

ö

SKOGSADMINISTRATIONEN. 243

VII. Revirförvaltarnas närvaro vid syner å utarrenderade kronodomäner.

På förslag av överjägmästare Gyllenkrok upptogs detta ämne. Man enades om, att revir-
förvaltarna i större utsträckning än nu borde anhålla hos Kon. Befallningshafvande att få
närvara vid dessa syner, särskilt där skogen hade blivit från arrendet undantagen.

VIII. Grunderna för utarrendering av lägenheter å kronoparker, särskilt
med hänsyn till att ett stort antal arrendekontrakt gå till ända den 14
mars 1915.

Överjägmästare Wallmo, som hade föreslagit, att denna fråga skulle upptagas, framhöll att
man borde söka få till stånd möjligast enhetliga grunder, när en stor mängd nya arrende-
avtal skulle uppgöras till den 14 mars 1915. Ämnet borde skärskådas, huvudsakligen ur ne
RR fyra synpunkter.

) Bör man vid arrendekontraktens uppgörande utgå från ett efter orten normalt arrende-
öpp och samtidigt bestämma dagsverks- och ackordsprisen till normal storlek, eller bör
man, som hittills huvudsakligen skett, sätta arrendena låga, men kompensera detta med låga
arbetspris? Denna sistnämnda form för arrendeupplåtelse misstolkades ofta och vållade miss-
nöje kos torparna, som förmenade sig arbeta för underbetalning.

2) Bör ackordspriset vara beräknat efter normalt dagsverkspris och medelprestation, eller
bör det sättas relativt högre än dagsverkspriset för att uppmuntra till ackordsarbete?

3) Bör dagsverkslönen ersättas med timpenning?

4) Bör vid arrendebeloppets bestämmande hänsyn endast tagas till arealen inägojord, eller
böra jämväl andra förmåner såsom skogsbete, vedbrand, bostad m. m. medräknas?

Under diskussionen om dessa punkter framhölls, att dagsverkslönernas ersättande med tim-
penning vore en vansklig sak, som kunde leda till konflikter med arbetarna, fordran på maxi-
malarbetsdag m. m. Överjägmästare Wallmo påyrkade, att en grundprisnota för olika slag af
dagsverken borde uppsättas, och därefter modifikationer i arrendebeloppen göras för ortsför-
hållandena på varje skog. Häremot framhölls, att redan på samma skog kunde och borde
arbetspriserna växla allt efter avstånd till arbetsplatsen m. m. Överjägmästare Gyllenkrok
ansåg, att man vid fixerandet av priserna i kontrakten jämväl borde ta hänsyn till vederbö-
rande torpares personliga duglighet, ålder m. m. Häremot invändes emellertid, att ett sådant
förfarande skulle försvåra transport av arrendekontrakt; i praktiken kunde man endast skilja
på mans- och hjonedagsverken. Den svåra frågan om dagsverksprisens bestämmande komme
man emellertid ifrån genom att i största möjliga utsträckning införa ackordsarbete. För att
egga fiten, föreslogs, att man skulle höja priset exempelvis med 10 9, sedan en viss arbets-
prestation fullgjorts. Överjägmästaren Edelstam meddelade, att på södra distriktet hade
stundom använts timpenning med fixerat timantal. För att locka till ackordsarbete hade tim-
prisen sänkts 20 2 under traktens normala industripris.

Byråchefen Örtenblad påpekade, att i sådana saker, som berörde sociala spörsmål, finge
man vara försiktig. Omnämnde, att i Österrike erfarenheten visat, att men haft mycket svårt
att av arbetare, som haft bostäder, vilka de genom kontrakt tillförsäkrats för viss längre tid,
erhålla arbete över den stipulerade minimiprestationen. Man borde bibehålla viss "avpäld
för bostaden samt använda ackordsarbete i största möjliga utsträckning.

Överjägmästare Welander framkastade frågan, huruvida man ej borde dra in den fria
vedbranden, samt låta torparna köpa sitt husbehovsvirke. Från flera håll anfördes härvid,
att jordbruksarrendatorerna på kronodomänerna ej borde ha fritt husbehovsvirke. Dessa voro
vanligen slösaktiga med bränslet och hade i övrigt ej att taga befattning med skogen. Annor-
lunda vore förhållandet med torparna. Dessa arbetade på skogen. Förmenades de fritt
bränsle, låge ”häri en frestelse till oärlighet, som vore mycket svår att kontrollera. I allmänhet
utgjordes torparnas bränsle av ej säljbart virke. Det skulle dessutom vålla stort besvär att
uppmäta och försälja torparnas vedvirke i ett otal småposter.

Byråchefen Giöbel föreslog, att de nya kontrakt, som uppgjordes från 14 mars I915,
borde tagas på olika långa tidsperioder, så att ej om viss tid åter alla kontrakt samtidigt
utlöpte. Man enades om att detta vore lämpligt med hänsyn till jägmästarnas och överjäg-
mästarnas arbete. Sålunda komme ej alla av- och tillträdessyner att infalla på samma år.
Torparnas eget medgivande erfordras dock för denna sak.

Härefter upptogs frågan om den sänkning i arrendebeloppet, som borde orsakas av att
torparna själva ägde husen på arrendelouerna. Det framhölls, att stora besparingar härigenom
gjordes för kronan bland annat på virke till byggnadernas underhåll. En avsevärd sänkning
av arrendebeloppen, ända till 50 24, borde därför kunna ske.

244 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Överjägmästare Welander önskade klargjort, huruvida arrendatorerna enligt $ 7 i arrende-
lagen kunde tvingas att göra flera dagsverken, än som erfordrades för arrendeavgäldens ut-
görande. Domänfiskalen, som för denna frågas besvarande tillkallades, meddelade, att sagda
paragraf endast avsåge, att ett bestämt antal dagsverken skulle i kontraktet fixeras; detta antal
behövde dock ej begränsas till endast så stor mängd, som erfordrades för arrendeavgäldens
erläggande.

IX. Böra lövträd i större utsträckning användas å statsskogarna i
södra Sverige?

Byråchefen Giöbel, som inledde denna fråga, erinrade om att skogsskötselns ändamål var
att producera största möjliga värde pr hektar. Det vore sannolikt, att avkastningen kunde
höjas från södra Sveriges skogsbestånd, om de ädla lövträden där infördes i större utsträck-
ning. Hittills hade blott björk och asp i större utsträckning förekommit i de sydsvenska
bestånden. Det kunde emellertid ifrågasättas, huruvida ej ek, ask och möjligen alm borde
i större utsträckning införas. För eken funnes å södra Sveriges lermarker mångenstädes goda
lokaler. Asken vore ett framtidsträd, som kunde ge mycket god avkastning, om den blott
infördes i så pass stor skala, att vid försäljning åtminstone en eller två järnvägsvagnar åt
gången kunde avyttras. Redan nu hade man erhållit pris av 70 kr. pr kbm. för rundvirket
fritt järnvägsvagn i längder mellan 3 och 8 fot. Den fordrade myllrik, fuktig, gärna av
vatten översilad samt helst kalkhaltig jordmån. Vid foten av sluttningar, där lundvegetation
funnes, borde asken försökas. Den skulle ej uppdragas i upphuggna luckor, enär den är
frostöm, utan under skyddsbestånd av exempelvis ljushuggen gran. Plantering vore dyr;
man borde i stället använda bredsådd på förvintern på den första snön. Fröet låg oftast
över ett år före groningen. Askbeståndets avkastning vore närmast att jämföra med björkens
i kubikmassa. Omloppstiden borde ej sättas högre än 80 å 100 år, enär virket vid hög
ålder försämrades. Ett 80- å 100-årigt askbestånd ansågs hålla c:a 300 kbm.

Björkens markförbättrande egenskaper förfäktades av överjägmästare Wallmo.

Överjägmästare Barthelson trodde mindre på denna egenskap hos björken, men framhöll,
att man genom ett rationellt utnyttjande av björken kunde höja virkesavkastningen. ÅA hyg-
gena, särskilt de brända, inställde sig alltid rikligt björkuppslag. Detta borde ej, utom möj-
ligen å ren tallmark, bortröjas, utan underkastas rationell vård med gallring och uppkvist-
ning. Granunderväxt skulle då snart inställa sig. När granen vore cirka 30 år borde björ-
ken slutavverkas. Man finge på detta sätt två virkesskördar. Aspen kunde behandlas på
tämligen enahanda sätt som björken. Dock fordrade den mera omsorgsfull vård. Bestånden
finge ej göras för täta. Almen vore det absolut värdefullaste trädslaget, men gick blott på
kalkjord. Där eken uppträdde spridd i bestånden, borde den göras till föremål för individuell
vård. Den trivdes gott i björkhagarna.

Byråchefen Giöbel framhöll häremot, att eken borde uppdragas i rena bestånd. Stode den
tillsammans med björk, komme den att vid björkens avverkning beklädas med vattenskott,
varigenom virkets kvalitet sänktes.

X. Böra kronojägare få befogenhet att vid gallringar utstämpla även tim=
merdugliga träd samt att verkställa utstämpling även av skadade men
råa träd vid berednings= och rensningshuggning?

Denna fråga hade väckts av överjägmästare Welander i anledning av föreskrifterna i punkt
97 av regl. föreskrifterna. I denna punkt bestämdes bland annat, att vid hjälpgallring i
bestånd, där timmerträd funnes, dessa, om de behövde borttagas, skulle utstämplas av jäg-
mästaren eller hans assistent.

Överjägmästare Welander framhöll, att vid gallring i medelålders bestånd behövde, med
de små dimensioner, som nu vore på timmer, mycket ofta timmerträd vid gallringen bort-
tagas. Dessa borde under jägmästarens överinseende kronojägaren få stämpla. Stämplingen
borde ske i ett sammanhang och ej det grövre virket för sig och småvirket för sig. Jäg-
mästarna och assistenterna hunne ej med att ensamma sköta denna sak. Visserligen kunde det
vara viss risk att öka kronojägarens stämplingsbefogenhet, men en av jägmästare utförd
stämpling med flera stämplarelag samtidigt vore ej mycket att föredraga framför en krono-
jägarestämpling.

Överjägmästare Wallmo ansåg, att stämpling ej nödvändigt fordrade högskolebildning, utan
endast skogsblick, och borde därför kunna göras jämväl av kronojägare, dock under såväl
kronojägarens eget som jägmästarens ansvar. Kunde kronojägaren få stämpla i ungskog,

SKOGSADMINISTRATIONEN. 245

där felstämpling kunde orsaka de svåraste skador för lång tid framåt, så borde han även
kunna få stämpla i gammal skog. :

Överjägmästare Barthelson framhöll, att nuvarande stämplingsmetod orsakade omgång,
varjämte en del träd komme att överhoppas. Någon utvidgning av kronojägarens befogenhet
borde kunna göras under jägmästarens överinseende, samt om virket såldes upphugget. Vid
rotförsäljning komme nämligen uppskattningsfrågan till. Häremot invändes, att stämplingen
ur skoglig synpunkt vore lika viktig, vare sig rot- eller annan försäljning komme att ske.
Uppskattningen borde i varje fall ej 1å göras av kronojägare. Utsträckning av kronojägares
befogenhet borde i övrigt endast förekomma vid verklig gallring. Ljushuggning och bläd-
ning måste alltid stämplas av jägmästare.

Överjägmästare Wallmo påpekade, att pålitliga kronojägare borde kunna få stämpla jäm-
väl gallringsskog till försäljning, enär vid själva stämplingen numera endast erfordrades klav-
ning. Efter Jonsons avsmalningstabeller kunde jägmästaren 3 tjänsterummet verkställa kube-
ring, om han blott vid besök i skogen bedömt höjd- och formklasser.

Man enades om, att $ 97 borde omformuleras på följande sätt: »I fråga om hjälpgallring
må jägmästaren uppdraga åt kronojägare eller kronoskogvaktare, om han prövas vara därtill
duglig, att utstämpla eller, där stämpling icke erfordras, på annat sätt utmärka de träd, som
böra avverkas, dock under villkor, att jägmästaren lämnat vederbörande anvisning och själv
ansvarar för gallringens utförande. Likaså etc.»

Beträffande kronojägares rätt att vid rensnings- och beredningshuggning stämpla torr-
skog, enades man om att denna rätt jämväl borde omfatta torkande skog.

XI. Kronoiägares befogenhet vid uppskattning av provträd.

Ämnet hade upptagits för att få utrönt, huruvida den enligt $ 20 av gällande instruktion
kronojägare medgivna rätten att utstämpla träden på ett till gränserna utmärkt trakthygge
jämväl kunde anses innebära rätt att genom uppskattning av provträd utröna de mängder av
olika sortiment, som kunde erhållas vid det stämplade virkets rotförsäljning.

Av diskussionen framgick, att sådan rätt ej borde tillkomma kronojägaren.

XII. Uppgörande av grundprisnota.

Överjägmästare Welander hade föreslagit att, då tiden för beräknandet av förslagsprisen
å auktionsvirket och granskningen av dessa beräkningar nu vore för kort, domänstyrelsen
skulle för de närmaste åren uppgöra en grundprisnota till ledning för jägmästarnas beräk-
ningar. I god tid före auktionerna skulle sedan årligen lämnas uppgift om höjning eller
eventuellt sänkning av grundprisnotans priser. Då prisfluktuationerna från år till år ej änd-
rades proportionellt för de olika dimensionerna, borde virket kunna indelas i två eller tre
klasser, för vilka jämkning gjordes efter olika procentsatser. Byråchefen Örtenblad framhöll,
att den föreslagna förändringen endast komme att innebära, att en redan lämnad nota skulle
gälla intill dess nya bestämmelser utfärdades eller nödiga jämkningar meddelades. General-
direktör Fredenberg fann anordningen med grundprisnota för flera år ej vara fullt affärs-
mässig. Det vore bättre, att domänstyrelsen varje år redan på sommaren lämnade revirför-
förvaltarna prisnotor med reservation för de jämkningar, som längre fram på hösten kunde
behöva göras. Ändringar skulle på detta sätt endast behöva göras för de prisförändringar,
som eventuellt inträffade under sensommaren och hösten.

XIII. Under vilka olika förhållanden böra blädning och trakthuggning
tillämpas vid föryngringshuggning i gamla bestånd?

Frågan hade väckts av överjägmästare Welander under motivering, att, sedan under de
senaste åren avsättningsförhållandena förändrats i stora delar av Norrland och numera i vissa
trakter vore lika gynnsamma som i södra Sverige, frågan om avverkningssättet blivit aktuell.
Då hittills mycket olika metoder använts vid stämplings- och indelningsförrättningarna, vore detav
vikt, att saken komme under diskussion. Det Hade ej varit meningen att nu få till stånd strid
om trakthuggningens eller blädningens principiella företräden, utan man borde endast disku-
tera frågan om vilken form av föryngringshuggning, som för Norrland vore lämpligast. I
de gamla bestånden vore blädningen olämplig; en starkare form av föryngringshuggning
borde där användas. Härigenom komme även avverkningen att koncentreras, kostnaderna
att nedgå och avkastningen alltså att bliva större än vid blädning. Vidare kunde hyggena
inläggas å karta och kulturåtgärderna bättre kontrolleras. I ett flertal över skogen spridda
blädningsluckor vore det svårt att övervaka såväl erforderlig utvidgning av luckorna som

246 SKOGSADMINISTRATIONEN.

kulturåtgärderna. Den norrländska tallen vore därjämte mycket ljusbehövande och lämpade
sig ej för blädning.

I diskussionen framhölls, att det i de norrländska överåriga skogarna ofta vore svårt att
få lämpliga fröträd på trakthyggena. Vidare hände stundom, att genom torka och bark-
borrar hyggena betydligt förstorades, så att föryngringssvårigheter kunde uppkomma, Över-
jägmästaren Welander upplyste, att inom "Mellersta Norrlands distrikt hade trakthyggena i
regel tagits 300 Xx 60 å 100 meter stora. Beträffande fröträden finge man ej vara så nog-
räknad som längre söderut, ty skogen bibehölle i Norrland sin fröproduktionsförmåga längre,

Emot överjägmästare Welander framhölls under diskussionen, att vid trakthuggningen
ännu mångenstädes de mindre dimensionerna ej kunde tillgodogöras, samt att man vid trakt-
hyggesbruk ej kunde hinna tillgodogöra sig de stora mängderna överårig skog, som hade
benägenhet att torka. Därför måste förhuggning i stor skala användas. I övrigt vore det
farligt att bilda ett visst system, efter vilket avverkningarna skulle ske. Man måste bedöma
förhållanden på varje plats. I vissa delar av Ångermanland vore exempelvis föryngrings-
förhållandena svåra, emedan ett nederbördsminimum vore lokaliserat därstädes, och vore det
alltså farligt att där i för stor skala använda trakthuggning. Haäremot invändes, att svåra för-
yngringstörhållanden ej vore giltigt skäl mot trakthuggning, ty självsådd vore oftast svårare
att erhålla i luckor än på hyggen. Tvingades man att genom fröträdens för höga ålder till-
gripa kultur, skedde detta lättare å trakthyggena. Beträffande förhuggningen framhölls, att
torka oftare inträffade i de äldsta bestånden, sedan de genomgåtts med sådan huggning samt
att trakthyggena givetvis förlades till de äldsta bestånden. Trakthuggen uteslöte för övrigt
icke erforderlig berednings- och rensningshuggning.

Generaldirektör Fredenberg påpekade, att år 1911 hade vid överjägmästaremötet uttalats
vissa allmänna principer att beaktas vid utsyningarna i Norrland. Man hade därvid enats
om bl. annat följande punkter:

»I de skogar, där i större utsträckning skadade och torkande träd förekomma i förut ej
glesställda bestånd, bör stämplingen ske i form af förhuggning, även om föryngringshugg-
ning normalt bort ske, på det att skadad och torkande skog i möjligaste mån må tillgodo-
göras,

Är skogens beskaffenhet sådan, att förhuggning ej kan ske, utan föryngringshuggning
måste tillgripas, böra därvid luckorna tagas så stora, att återväxt möjliggöres, men böra å
andra sidan kalhyggen, särskilt större sådana, undvikas. Vid all föryngringshuggning efter-
strävas, att de delar av beståndet, vilka skola kvarstå, icke vid första avverkningen för hårt
genomhuggas. Överståndare, som ej kunna ingå i ungskogen, böra fortast möjligt avverkas
vid en genomhuggning, på det ungskogen ej må skadas genom utdriv ning i flera omgångar.»
Något nytt uttalande över dessa, här i korthet relaterade principer ansags ej erfordras, och
det ville synas, som de under den nu förevarande diskussionen framkastade åsikterna skulle
kunna inrymmas i uttalandet vid I911 års möte.

Det vore farligt att gå till ytterligheter. Det fanns exempel på, att kalhyggen upptagits,
ehuru skogen runt omkring vore i stort behov av förhuggning. Kulturer finge man i Norr-
land ännu ej bygga allt för mycket på, bland annat till följd av brist på arbetskrafter under
kulturtiden.

Från flera håll framhölls, att om blott blädningen sköttes systematiskt, så kunde bläd-
ningsluckor och föryngringsgrupper i rätt tid få sin skötsel utan att luckorna nödvändigtvis
behövde vara inlagda på karta. Dock borde blädningstrakterna inläggas. Med blädningen
finge man större rörlighet och möjlighet att tillgodose beståndsvårdens fordringar. Över-
jägmästare Welander framhöll som en omöjlighet att i de stora norrländska reviren sköta en
otalig mängd luckor. Häremot hävdades emellertid att detta mycket bra läte sig göra,
om blott blädningstrakterna inlades å kartorna och varje trakts luckor i tur och ordning
underkastades vederbörlig skötsel.

Överjägmästare Kinman framhöll, att föryngringsarealen under en period borde fixeras i
hushållningsplanen och ej överlämnas åt revirförvaltarens godtycke.

XIV. Extra jägmästares fördelning på distrikt.

Enligt $ 57 av instruktionen för skogsstaten skola »extra jägmästare, som under tre på
varandra följande år icke bestritt tjänst i skogsstaten eller vid skogsläroverk eller vid skogs-
försöksanstalten eller hos domänstyrelsen och ej heller på styrelsens förordnande handlagt
särskild skogsförrättning icke längre anses tillhöra skogsstaten». I enlighet härmed hade
vid 1913 års början de extra jägmästare, som härav berördes, avförts ur domänstyrelsens
matrikel. Samtidigt hade upprättats en förteckning över i skogsstaten kvarstående e. jäg-
mästare, vari dessa ordnats efter de distrikt, på vilka de först skrivits. Det hittills använda

SKOGSADMINISTRATIONEN. 247

systemet, att de extra alltid kvarstode på de distrikt, där de utnämnts, vore otillfredsställande,
för så vitt man skulle kunna ha någon som helst fordran på att en extra jägmästare vid
behov tjänstgjorde på det distrikt, där han var skriven. För att distriktsfördelningen skulle
få någon praktisk betydelse erfordrades, att den för helt år förordnade e. jägmästare, vars
förordnande sträckte sig över årsskifte, i och med detsamma ansåges tillhöra det distrikt, inom
vilket han tjänstgjorde. När en extra jägmästare transporterades, borde därför ej blott den
överjägmästare, till vilkens distrikt han flyttades, underrättas, utan jämväl den överjägmästare,
hos vilken han dittills varit skriven.

I detta sammanhang berördes frågan, huruvida instruktionen kunde så tolkas, att en e.
jägmästare, som av överjägmästare erhållit förordnande att under tid, ordinarie jägmästare
enligt | 59 varit permitterad, uppehålla dennes tjänst, skulle kunna få endast på grund av
denna tjänstgöring kvarstanna i skogsstaten,

Det framhölls härvid, att revirförvaltare stundom måste beviljas permission även då vik-
tiga saker vore före. Det kunde då hända, att vikarien på eget ansvar måste utföra viktiga,
ej uppskjutbara förrättningar såsom exempelvis närvaro vid syner och arrendeuppskattning,
skogsbrand m. m. Ett sådant förordnande borde därför räknas vederbörande tillgodo och
utgöra tillräcklig orsak att få kvarstå i skogsstaten. Om revirförvaltarens permission endast
gällde ett par dagar, vore vikarie onödig, men uttoges en vecka eller maximitiden på en
gång, måste vikarie givetvis förordnas. Överjägmästare Barthelson ansåg, att denna fråga
vore oklar. Jägmästaren hade ingen skyldighet att vid permission skaffa vikarie. Styrelsen
borde påpeka detta och hemställa, att jägmästarna i semesterhänseende jämställdes med övriga
statstjänstemän. Generaldirektör Fredenberg framhöll, att semesterfrågan ej kunde upptagas
annat än i samband med den stora omorganisationsfrågan.

XV. Angående vården av fruktträd å arrendelotter.

Enligt $ 6 av nu brukliga kontrakt ägde kronoparksarrendatorerna rätt att kostnadsfritt
erhålla erforderliga träd till plantering å gårdstomten. Ämnet hade upptagits, enär det
kunde vara av intresse att diskutera frågan om i vilken utsträckning arrendatorn skulle anses
skyldig vårda eller eventuellt ersätta sålunda erhållna fruktträd. Under diskussionen fram-
hölls, att man ej genom allt för sträng kontroll på arrendatorerna skulle minska det intresse
för plantering, som mångenstädes började visa sig. Man enades därför om att några offi-
ciella kontrollbestämmelser i fråga om arrendators skyldighet att sköta honom tilldelade
fruktträd ej borde utfärdas.

XVI. Förslag till lämpliga blankettböcker att användas vid underhands-
försälining.

Generaldirektör Fredenberg meddelade, att frågan om förändring af underhandsförsäljnings-
blanketterna i och för minskning av utskrivningsarbetet genom anordnande av kopierings-
böcker flera gånger varit på tal. Den egentliga stötestenen hade varit, att man ej kunnat
erhålla ett kopieringssystem, där man på en gång kunde skriva huvudskrift och tre tydliga
kopior. Den tredje kopian, som skulle ersätta det nuvarande kvittot, bleve så gott som
oläslig. Med nuvarande system måste man, om köparen fordrade ett större kvitto, verkställa
fyra särskilda skrivningar för en och samma försäljning. Den förefintliga upplagan av blan-
kettböcker vore nu snart slut, och man måste därför tänka på att få densamma ersatt med
någon lämplig typ.

Under diskussionen framkommo fyra olika förslag, omfattande såväl tre- som fyrblankett-
system. Domänstyrelsen skulle låta uppsätta förslagsböcker i enlighet med de olika systemen.
Dessa böcker skulle utsändas till överjägmästarna, för yttrande.

XVII. Angående markbonitering.

Att deltaga i överläggningen om detta ämne hade kallats direktör A. Wahlgren och lektor
T. Jonson vid skogsinstitutet. Överjägmästare Welander hade föreslagit, att bestämmelserna i
det nya indelningscirkuläret skulle upptagas till diskussion. Då emellertid tiden vid mötet
ej medgav, att detta vidlyftiga ämne behandlades, beslöts på förslag av överjägmästare
Wallmo, att åtminstone frågan om den föreskrivna markboniteringens utförande i praktiken
skulle upptagas. Enligt hans mening hade i det nya cirkuläret allt för stort spelrum lämnats för
det subjektiva omdömet. Höjden vid viss given brösthöjdsålder borde hellre -— i likhet med vad
som skett vid Värmlandstaxeringen — ha lagts till grund för boniteringen. Mot denna
metod hade anmärkts, att den ej gåve rätt utslag, vid olika klimatiska betingelser. Häremot
framhöll överjägmästare Wallmo, att man framdeles genom försöksanstaltens undersökningar

2 48 SKOGSADMINISTRATIONEN.

rörande förhållandet mellan höjd och produktionsförmåga finge reda på de erhållna talens
inbördes relation under olika klimatiska förhållanden. På mycket unga träd vore det svårt
att bedöma markens godhet efter höjdtillväxten, enär denna ofta ej växlade mycket på olika
goda marker. Sattes den normerande åldern däremot till 50 år vid brösthöjd, komme man
ifrån en del abnorma förhållanden såsom t. ex. trädets undertryckning under dess första
växttid. Använde man än högre ålder, exempelvis 100 år, bleve resultatet än säkrare, men
till följe den i mellersta Sverige övervägande mängden yngre skog tvingades man att där
sänka åldersgränsen, för att erhålla tillräckligt övningsmaterial för ögat.

Jägmästare Jonsson framhöll, att ett bestånds produktion kan växla mellan o och 10 kbm
pr har. Inom dessa gränser kunde ett flertal bonitetsklasser inrymmas, och man måste
därför göra sammanfattning i vissa grupper, exempeivis med I å 2 kbm:s produktionsskillnad
pr har. Beträffande frågan, huru man bäst skulle igenkänna de olika klasserna, hade man
på skogsinstitutet kommit till den uppfattning, att några objektiva grunder därför nu ej kunde
givas, Bäst vore att använda beståndets medelhöjd i förhållande till dess ålder. Grundytan
pr har växlade vid normal slutenhet obetydligt och till formtalet behövde man ej ta hänsyn,
varför höjden blivit ett uttryck för kubikmassan och således för produktionsförmågan.

Överjägmästare Wallmo ansåg den nu föreslagna ordningsföljden i bonitetsgraderna olämplig.
Man borde ej kalla bästa bonitet I, ty denna början vore svårbestämd, utan börja med sämsta
bonitet, där produktionen vore 0 och sedan gå uppåt. Vore villig gå med på, att i framtiden
sådan indelning gjordes, att varje bonitetsgrad svarade mot viss produktion pr har. Detta
vore emellertid ett framtidsmål. Nu fordrades vissa normer att följa. Påyrkade därför, att ett
exempelvis 3 meter högt 50-årigt träd såväl i Norrland som Skåne borde hänföras till bonitet 3.
I framtiden finge man sedan inrangera dessa höjdklasser i efter klimatet lämpliga bonitets-
grader. Vid utväljandet av provträden finge man se till att få ett träd som svarade mot
beståndets medeltal.

Jägmästare Jonson framhöll, att med den stora variation, som i beståndet funnes både
uppåt och nedåt från medelhöjden vore det vanskligt att bestämma boniteten efter godtyck-
ligt valda '50-åriga träds höjd. Beträffande förslaget att kalla sämsta bonitet I och sedan gå
uppåt framhölls, att denna metod i praktiken aldrig användes i utlandet. All nytta vi kunde
ha av utomsvenska avkastningsundersökningar försvunne, om vi ensamma kastade om systemet.
Beträffande frågan, huru tätt bonitetsklasserna borde läggas, hade man i utlandet nöjt sig
med 5 klasser. Flera klasser hade emellertid ansetts nödigt i Sverige som ett helt, ty på
Norrland skulle eljest komma blott I å 2 klasser.

Överjägmästare Wallmo framhöll, att den av honom skisserade metoden använts vid Värm-
landstaxeringen, och erfarenheten därifrån hade visat, att man varit på rätt väg. De gjorda
bonitetsbestämningarna hade stämt väl överens med det bestämmande av markboniteten,
som man med ledning av markbetäckningen gjort. Detta vore en kontroll på, att större
felbedömningar ej ägt rum. Talaren ville i övrigt icke göra invändning mot den av jäg-
mästare Jonson förfäktade meningen, att höjden icke vid en viss, utan vid skilda åldrar
borde tagas till utgångspunkt. Han hade endast velat betona, att höjden måste medtagas i
beräkningen.

I fortsättningen av den långvariga diskussionen om detta ämne framhölls från flera håll,
att särskilt i de i många avseenden abnorma norrlandsskogarna, vore det mycket vanskligt att
bestämma boniteten efter höjden vid viss ålder. Sålunda vore skogen å stora områden så
gammal, att lämpliga undersökningsträd ej kunde erhållas, även om den fixa åldern
sattes betydligt över 50 år. Överjägmästare Welander uttalade sig under diskussionen för
en provisorisk utredning genom institutets eller försöksanstaltens försorg rörande höjdernas
förhållande till boniteterna.

XVIII. Sättet för upplåtande av odlingslägenheter och i vad mån det kan
vara möjligt att i orterna få till stånd en snabbare behandling av dylika

ärenden, än vad hittills i vissa fall skett.

Detta ämne hade uppsatts till diskussion för att man skulle kunna få utrönt, huruvida det
tekniska förfaringssättet vid upplåtande av odlingslägenheter skulle kunna förändras i syfte att
dessa ärenden skulle kunna snabbare behandlas. Jämlikt kungl. brev den 4 nov. 1912
hade domänstyrelsen ålagts vidtaga åtgärder för underlättande av upplåtande av odlingslägen-
heter. Styrelsen hade i anledning därav utfärdat cirkulär om att vederbörande jägmästare
och assistenter skulle, i den mån tiden medgåve, undersöka och eventuellt kartlägga till
odling lämpliga områden, vilka ligga i närheten av kommunikationsled, eller, utan att vara
belägna intill odlad bygd eller kommunikationsled äro tjänliga till odling, och vilkas upp-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 2409

låtande kunde anses gagneligt för skogens vård och bevakning. Man önskade nu få veta, om
dessa föreskrifter lett till något resultat.

Från Skellefteå distrikt meddelades, att inom Jörns och Älvsby revir hade lägenheter
»på förlag» utstakats. Dock framhölls svårigheten härvid genom att sökanden alltid hade
självbestämmanderätt om platsen, och att många lägenheter komme att bli utan spekulanter.
Vid ansökningar om lägenheter nämnde sökanden oftast endast å vilken kronopark, han ville
bosätta sig, men ej platsen därstädes. Det vore under sådana förhållanden nödvändigt, att
sökanden personligen var närvarande vid utstakningen, vilket, om han på utsatt tid ej in-
fann sig, kunde vålla stor tidsspillan. Ett botemedel häremot vore att jägmästaren kunde i
rekommenderat brev till sökanden utsätta dag för förrättningen. Vore sökanden då ej till-
städes, kunde antingen ansökningen anses förfallen, eller också finge utstakningen ske endast
efter den beskrivning å platsen, som möjligen skett i ansökningen. Ett annat sätt vore, att
om i ansökningen fix plats ej angivits, jägmästaren mot postkvitto skulle avsända skriftligt
föreläggande till sökanden att inom viss tid inkomma med närmare uppgifter. Genom för-
handsutstakning kunde därjämte vinnas, att torpen ej blevo planlöst kringkastade. Jäg-
mästaren kunde samtalsvis påpeka för sökanden, att den av honom ansökta platsen vore
olämplig samt föreslå något av de utstakade områdena.

Från Umeå och Mellersta Norrlands distrikt meddelades att på grund av bristande tid
några förslagsutstakningar ej skett.

Under fortsättningen av diskussionen framhölls, att man borde genom annonser i ortstid-
ningarna ge upplysningar om vilka handlingar, som skulle vara bifogade ansökan om od-
lingslägenhet.

Sedan de nya bestämmelser rörande odlingslägenheter, som förväntades från Riksdagen,
kommit domänstyrelsen tillhanda, skulle styrelsen utsända nytt cirkulär i detta ärende.

x z

XIX. Bostäder åt skogspersonalen vid förrättningar i skogarna.

Ärendet hade upptagits, emedan revirförvaltarna i förvaltningsförslagen för varje år upp-
tagit allt flera framställningar om medel till kojbyggnader vilka förslag voro särdeles olik-
artade. Man borde därför söka enas om enhetliga principer vid skogskojornas uppförande.

De åsikter, som under diskussionen framkommo, överensstämma i huvudsak med de prin-
ciper rörande kojbyggnader, som framlagts i domänstyrelsens skrivelse den 4 febr. 1914 till
överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt, vilken skrivelse återgives på annat ställe i
detta nummer, och till vilken alltså hänvisas.

XX. Inventarier till skogskoior och anskaffande av utombordsmotorer åt
vissa iägmästare.
Domänstyrelsen har i huvudsaklig överensstämmelse med vad som vid diskussionen före-

kom i sitt generalförslag för 1914, vilket återgives på annat ställe i nästa nummer, behandlat
dessa ärenden, varför rörande denna sak hänvisas till generalförslaget.

Yttranden över norrländska skogsvårdskommitténs förslag.

XVI. Domänstyrelsen angående svenska trävaruexportföreningens
utlåtande.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 3 december 1913 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domän-
styrelsen att skyndsammast avgiva underdånigt utlåtande över en underdånig framställning
från svenska trävaruexportföreningen i anledning av vad den norrländska skogsvårdskommittén
anfört och föreslagit i fråga om de bolag och enskilda tillhörande skogar, som äro belägna
i lappmarkerna. = Trävaruexportföreningen har därvid först angivit de synpunkter och önske-
mål, som borde tillgodoses vid lagstiftning angående nämnda skogar. Därefter har lämnats

250 SKOGSADMINISTRATIONEN.

ett förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer av det lagförslag, som beträffande lapp-
markerna framlagts av norrländska skogsvårdskommittén, och slutligen har föreningen sam-
manfattat speciell motivering m. m. till sitt förslag.

Domänstyrelsen anser sig härmed först böra uttala vissa erinringar i anledning av den
föreliggande framställningens första del.

A sidan 2 säges med full rätt, att trävaruindustriens verkliga intresse sammanfaller med .

omsorgen om skogarnas bestånd och utveckling. Detta allmänna uttalande torde avse
att motivera föreningens framställning, och man kunde därav vänta, att hela framställningen
skulle bliva objektiv. Så är dock ej förhållandet. Det hade måhända därför varit lämpligt
att redan från början påpeka, att varken den enskilde industriidkarens (trävaruexportföreningen
torde vara sammansatt av sådana antingen direkt eller såsom representanter för aktieägare i
bolag) eller den privata skogsägarens intressen sammanfalla med trävaruindustriens verkliga
intresse. Den enskilde industriidkaren synes i många fall om ock ej i regeln sträva efter
att oberoende av skogskapitalets bevarande under sin verksamhetstid erhålla största möjliga
vinst av sin affär, och det gives ett stort antal exempel på att han efter en längre eller
kortare tid dragit sig tillbaka från affären med ett därpå förtjänt kapital. Beträffande den
privata skogsägaren är även hans ställning till skogshushållningens intresse detsamma i fråga
om lappmarkernas skogar som rörande skogar å andra trakter. Behovet av skogslagar är
ett uttryck för att dessa intressen icke sammanfalla.

Då föreningen därefter redogjort för gällande lagstiftning inom lappmarkerna och i Särna
socken i Dalarna, har angivits att bestämmelsen angående bevarande för framtiden av skogens
bestånd uppfattats så, att skogens virkesförråd icke finge minskas. Givetvis torde härmed
icke avses, att domänstyrelsen skulle haft denna uppfattning, enär det tvivelsutan är föreningen
bekant, att styrelsen, då anledning därtill förelegat, medgivit, att avverkningen finge
överstiga den normala för att fullmogen skog ej så länge skulle behöva sparas, att den av
ålder eller'eljest toge skada. Möjligen skulle styrelsen i detta avseende kunna anses till och
med hava i vissa fall gått längre, än vad som stått i överensstämmelse med en sträng till-
lämpning av lagens stadganden. Den i sådant avseende gällande bestämmelsen i $ 58 av
1894 års skogsordning gäller nämligen allenast de i $ 53 av samma förordning omförmälda
områden ävensom kronoöverloppsmarker och oavvittrade områden, men icke avvittrade och
med bestämda områden försedda skattehemman, rörande vilka skogens nyttjande är
begränsad genom nådiga förordningen den 29 juni 1866. Hit höra bland andra de allra
flesta skattehemman inom lappmarkerna och i Särna socken med Idre kappellag. Aven å
dessa har emellertid sagda bestämmelse tillämpats, ehuru detta, vad styrelsens beslut angår,
skett med försiktighet.

Extra avverkningar av övermogen och skadad skog hava i mycket stor omfattning före-
kommit å lappmarkernas skogar efter utsyning av vederbörande skogstjänstemän. Särskilda
bestämmelser angående sådana avverkningar visade sig efter hand nödiga, varför dylika med-
delades i domänstyrelsens reglementariska föreskrifter av år 1895 under punkterna 86, 88
och 90. Det visade sig emellertid, att dessa bestämmelser icke voro ägnade att stävja miss-
bruk av rätien att avverka skadade och övermogna träd utan skyldighet att annat än i un-
dantagsfall avräkna avverkningen från skogens ordinarie avkastning. Därjämte hade $ 101
i skiftesstadgan erhållit en sådan tillämpning, att träd, som avverkades såsom ståndskogs-
likvid i samband med laga skifte, ej heller avräknades från den ordinarie avkasningen.
Domänstyrelsen föreskrev fördenskull den 27 januari 1903 vissa ändringar i bland andra
ovannämnda punkter samt bestämde även ett förfarande vid avräkning av efter ståndskogs-
likvid avverkade träd. Genom extra avverkning finge uttagas torra och vindfällda träd, som
icke ingått i taxeringen, ävensom vrakträd, stubbar, rötter, toppar och annat affall. Men
vindfälldes eller torkade träd, som ingått i taxeringen, skulle träden vid utsyningen anses
såsom ordinarie avverkning och avräknas från denna. Översteg därvid beloppet vad som
motsvarade en treårsperiod, skulle överskottet fördelas på en eller flera kommande treårs-
perioder efter vissa grunder.

Verkningarna av de skilda bestämmelserna av år 1895 och år 1903 framträda oförtydbart
i jägmästarnas uppgifter om utsyningsbeloppen. Av intresse torde härvid vara att jämföra
tillämpningstiden för 1895 års bestämmelser, nämligen 7-årsperioden 1896—1902, med en
7-årsperiod närmast därefter, sålunda åren 1903— 1909. Vid jämförelsen kunna lämpligen
Västerbottens och Norrbottens län åtskiljas, enär föreskrifterna tillämpats olika inom de båda
länen, vilka utgjorde skilda öfverjägmästaredistrikt till och med år 1902, då den kritiska
sjuårsperioden slutade.

Inom Västerbottens län omfattade utsyningarna å krono- och skattehemman under inskränkt
dispositionsrätt till skogen följande belopp nedanstående år:

SKOGSADMINISTRATIONEN. 26 I
Utsynings- Timmerträd | Vedvirke | Summa |
aret stycken, | kubikmeter kbm. | kubikmeter |
1896 859,126 579,728 1,404 581,132
1897 952,134 646,875 4,680 651,555 |
1898 966,833 632,403 | 19023 640,326 |
1899 907,049 564,409 6,522 | —570,931
1900 1,317,943 743,707 20,808 | — 764,515
1901 1,146,462 619,258 27,178 646,436
1902 796,040 398,099 | — 10,845 | —408,944
Summa 9. sc. 6,945,587 | 4,184,479 79.360 | 4,263,839
Medeltal...... 992,227 | 597,73: |. Ar NI330 Al 000:120-1
1903 646,540 | —-431,584 | 14,624 446,208
1904 | 621,680 452,161I 4,032 456,193
1905 | -708,730 | —442,733 7,364 450,097
1906 73210 507,962 16,078 524,040
1907 608,942 | 431,788 11,303 443,091 ij
1908 $13,385 471,878 15,488 487,306 |
1909 687,990 | —392,404 26,124 418,528 |
FR TE STAS SR NA
Summa ...... 4,819,937 | 3,130,510 | 95,013 3,225,523 |
I
Medeltal...... 688,562 | 447,216 | 13,573 460,789

För Norrbottens län voro motsvarande tal följande:

Utsynings- | Timmerträd Vedvirke Summa
aret | Scen | Di kbm. | kubikmeter
1896 1,048,731 580,770 4,280 SoL
1897 962,039 | — 542,935 218 543,153
1898 1,173,247 | 646,165 — | --646,165
1899 1,394,22$8 770,109 139001 SIOr2AT
1900 15560, 0720 0 1626,513 25173 628,686
1901 31052 | 500,069 | 1,892 501,96 I
1902 833,405 | 466,44I1 810 467,25!

SUMMA. «.scos 7,502,975 | 4,133,002 | 9,531 4,142,513
|

Medeltal...... | 1,071,854 | —590,429 1,362 591,788

| |
1903 344,985 | —205,948 Tyst tl 207-001
1904 269,687 157,763 645 158,408
1905 334,109 208,009 3,784 211,793
1906 246,498 146,930 5,969 152,899
1997 | — 267,047 146,046 21,594 167,640
1908 333,005 sl 2714-730 | 27,129 241,865
1909 163,532 . | 89,106 | INSeT 100,433
SUMMIT: sc 2:0091328, | I, 10S,539 1] 2061 jr 14240,699
Medeltal...... 287,118 | 167,934 10,309 YT .2A3

Anmärkas må, att ovanstående belopp givetvis icke utgöra skogarnas hela avkastning. Däri
inbegripes nämligen även hemmanens husbehovsvirke, vilket för de nordliga länen är mycket
betydande. Särskilt gäller detta behovet av bränsle i följd av trakternas hårda klimat samt
de i allmänhet illa vinterbonade bostäderna.

252 SKOGSADMINISTRATIONEN,

Jämföras, i fråga om Västerbottens län utsyningsbeloppen under vardera sjuårsperioden,
finner man, att under åren 1896— 1902 i medeltal utsynats för år 609,120 kubikmeter mot
460,789 kubikmeter pr år under perioden 1903— 1909, eller under förra perioden samman-
lagt 4,263,839 kubikmeter mot 3,225,523 kubikmeter under den senare. Den senare perio-
dens avverkning skulle alltså behöva ökas med i runt tal 32 2; för att nå den förras belopp.

För Norrbottens län utgör de under den förra och den senare sjuärsperioden utsynade
virkesbeloppen respektive 4,142,513 och 1,240,699 kubikmeter. Det senare beloppet skulle
behöva ökas med ej mindre än 234 4 för att nå det förra. Aven om en del av de stora
utsyningarna under den förra sjuårsperioden varit förskottsutsyningar, som avräknats under
den senare, kan skillnaden härmed ej förklaras. Inom detta län har i följd av stora extra
avverkningar under åren 1896—1902 utsyningen för avsalu överstigit den härför normala
med omkring 200 4.

Då nu skogspersonalen i båda länen haft samma föreskrifter att tillämpa vid utsyningen,
borde resultaten blivit närmelsevis lika, därest ej särskilda förhållanden föranlett avvikelser.
Sådana särskilda förhållanden hava visserligen funnits, i det att genom starka stormar under
åren 1899 och 1900 en stor mängd skog vindfälldes. Men så skedde inom båda länen.
Skogspersonalen har alltså på olika sätt tillämpat gällande bestämmelser, vilket huvudsakligen
gällt föreskrifterna angående den extra avverkningen.

Även i Särna socken med Idre kappellag utsynades under sjuårsperioden 1896— 1902 en
stor mängd övermogen och skadad skog utöver skogarnas beräknade ordinarie avkastning.

De belopp, som utsynas å nu ifrågavarande skogar, bliva ej av styrelsen kända förr än
året efter det, då de utsynats. Först sedan beloppen under några år granskats och för skilda
distrikt jämförts med varandra, kunde därav dragas den slutsats, att föreskrifterna måste
skärpas.

Givetvis har virkesförrådet minskats genom dylika höga avverkningar.

Det möter dock nu svårighet att påvisa i vilken grad så skett. Inom en del av Norr-
bottens läns lappmarker är minskningen emellertid allt för påtaglig för att ej trävaruexport-
föreningen skulle kunnat förvissa sig därom, i händelse dess undersökningar omfattat även
dessa delar av lappmarken. Inom samma områden har konstaterats en efter avverkningen
ökad benägenhet för uttorkning av ett antal träd inom bestånden, vilken företeelse icke kunnat
sättas i direkt förbindelse med överårighet hos de utdöende träden. Det egendomliga för-
hållande synes föreligga, att beståndens mottaglighet för uttorkning blivit störst, där man
mest avvikit från uthållighetsprincipen. Dock har man, så vitt till styrelsens kännedom
kommit, ingenstädes gått så långt, att under en skogsindelningsperiod 75 20 av skogarnas
virkesmassa utsynats. Helt visst skulle detta inneburit en stor fara för de därefter kvarva-
rande resterna av bestånden.

Föreningen har å sid. 3 av sin skrift gjort det allmänna uttalande, att när man på oväxt-
liga skogar tillämpar uthållighetsprincipen såsom huvudgrund för avverkningens beräknande,
avverkningens storlek skulle minskas i samma mån som skogen vore dålig. Detta uttalande
innebär ett påtagligt misstag. Om en skog, vars virkesmassa uppginge till 10,000 kubik-
meter, utgjordes av bestånd, vilkas tillväxt praktiskt sett upphört, antag exempelvis att till-
växtprocenten nedgått till 0,2 2, skulle dock årliga huvudavverkningen med 160-årig om-
loppstid utgöra a = 125 kubikmeter, medan skogens årliga tillväxt uppginge till allenast
20 kubikmeter. Dylika extrema förhållanden motiverade därjämte en avsevärd förhöjning av
avverkningsbeloppet, i den mån så kunde äga rum utan fara för att genom för stark av-
verkning utsätta den därefter kvarvarande delen av skogen för skador. Höjdes det angivna
beloppet med 60 2, komme det att uppnå till 200 kubikmeter pr år eller 2 & av virkes-
förrådet, sålunda tio gånger mera än skogens årliga tillväxtbelopp. Därest för skogsvårdens
främjande och tillväxtens höjande föravverkningar av smärre träd vore motiverade, kunde
avverkningsbeloppet än ytterligare höjas. Vore skogsbestånden och åldersklasserna däremot
normala, skulle virkesförrådet sannolikt vara lägre, antag 8,000 kubikmeter. Med samma
omloppstid bleve årsavkastningen 100 kubikmeter, vartill komme föravverkningar med ett
belopp, som vore beroende bland annat av den minimidimension å virke som å skogen
kunde med vinst avverkas. Inom lappmarkernas i regeln glesa bestånd äro föravverkningar
i skogsvårdens intresse föga givande. De må dock i förevarande fall beräknas hava givit
ett så högt belopp som 25 4 av den ordinarie avverkningens. Hela årsavverkningen upp-
ginge alltså till 125 kubikmeter eller 1,56 7 av virkesförrådet.

Uthållighetsprincipen har ej hänsynslöst tillämpats å lappmarksskogarna. Med fästat av-
seende på förhållandena å varje skog har höjning av det beräknade avkastningsbeloppet ägt
rum antingen genom extra avverkning eller genom procentförhöjning, allt i syfte att över-

|

SKOGSADMINISTRATIONEN, 253

mogen skog ej för längre tid skulle sparas. Givetvis har dock med den begränsade perso-
nal, som hittills varit disponibel för hithörande arbeten, icke så ingående undersökningar
kunnat äga rum, som varit nödiga för att nå det bästa resultat. Emellertid hava icke till-
växtberäkningar fått en sådan användning, som föreningen antagit i fråga om oväxtliga skogar.
Avverkningens storlek har nämligen icke grundats på dylika beräkningar, i följd varav på-
ståendet att avverkningens storlek skulle minskas i samma mån som skogen vore dålig ej
träffar de avverkningsberäkningar, som tillämpats på lappmarksskogarna. Detta hindrar dock
ej, att i vissa fall avverkningsbeloppet per år kunnat bliva lika stort med summan av skogens
årliga tillväxt. Det synes vara ett dylikt undantagsfall, som föranlett föreningens vidlyftiga
uttalanden angående olämpligheten av att i oväxtliga skogar grunda avverkningsberäkningar
på undersökningar om skogens tillväxt. Riktigheten av detta påstående vill styrelsen sålunda
ej bestrida, men bestrider däremot värdet av hela den utav föreningen förebragta utred-
ningen härom,

Å sidorna 4 och 5 i föreningens skrift anföres ett och annat rörande hemmanet n:r 2
Holmträsk i Anundsjö socken. Därvid framhållas vissa abnorma förhållanden rörande torr-
träden å detta hemmans skog, dock utan att upplysning meddelas vare sig angående det
trädslag, varav torrträden utgjorts, eller huruvida i följd av ändrade avsättningsförhållanden
torrträd, som tillförene måst kvarlämnas såsom värdelösa, senare kunnat avverkas. Har skogen
bildats till stor del av gran, torde det vara ganska förklarligt, att torrträd uppkommit efter
sådana svåra snöbrott, som i framställningen omnämnas. Det ligger utanför mänsklig makt
att förekomma dylika naturföreteelser och följderna av dem, vilket ock föreningen själv ansett
och anmärkt. Den höga kostnaden för ett omnämnt indelningsinstrument finner styrelsen
synnerligen anmärkningsvärd, enär skogsägaren har att gälda allenast hantlangningskostnaden
vid avverkningsberäkningars utförande. Huruvida förrättningsmannen i förevarande fall haft
något speciellt uppdrag av skogsägaren, varigenom anspråk kunnat framställas om särskild
ersättning härför, är för styrelsen obekant. Även i fråga om de å sidan 6 omnämnda by-
arna Granträsk, Nyby och Flakaträsk i Lycksele socken saknas nöjaktig utredning angående
torrträden. Hava träden i följd av vidriga naturföreteelser torkat, efter det avverkningsbe-
räkning för skogarna upprättats, och sålunda ingått i denna beräkning, skola de avräknas,
givetvis dock under förutsättning, att torrträdens mängd ej vore så betydande, att avräkningen
komme att hindra nödig beståndsvård. I enstaka fall har förekommit att i följd av förhållan-
den, som ej kunnat förebyggas (skogseld, storm), avverkning på en gång måst äga rum i
så stor omfattning, att en avräkning av det avverkade beloppet skulle kräft en tid av flera
decennier. Då all avverkning inom de kvarvarande bestånden icke kunnat under denna tid
inställas, har den årliga avräkningen begränsats till viss del av det beräknade avverknings-
beloppet. För den kvarvarande skogen har ock i vissa fall upprättats ny avverkningsbe-
räkning.

Vid all skogsindelning har ett av syftemålen varit att från abnorma skogsförhållanden
bereda övergång till normala, ingalunda att bevara en abnorm skog i oförändrat skick. Över-
gångstiden har, om så kunnat ske, begränsats till halva omloppstiden. Har däremot skogens
tillstånd motiverat en förhöjning av det reguljära avverkningsbeloppet och en sådan följakt-
ligen medgivits, innebär detta en förkortning av övergångstiden. Då en dylik förhöjning av
avverkningsbeloppet varit ganska vanlig, följer härav, att de nuvarande skogsägarna, även
med risk att avkastningen under en framtida period skulle kunna komma att något minskas,
tillerkänts så stor avkastning, som enligt gällande bestämmelser kunnat försvaras. Fi öreningens
påstående, att de nuvarande skogsägarna tillerkänts så liten avkastning som möjligt, är så-
lunda oriktigt.

Oriktigt är även att, såsom föreningen 3 sid. 7 sökt göra, vältra över hela ansvaret för
skogshushållningen å lappmarkens hemmanskogar på staten. Staten har nämligen överlämnat
den egentliga skogsvården åt ägarna själva och allenast förbehållit sig att begränsa avverk-
ningen. Många omständigheter i de gångna tiderna torde fullväl ådagalägga behovet av
restriktioner gent emot vinningslystnad och ett, för skogens framtida bestånd äventyrligt, om
än till ökad tillfällig inkomst ledande hushållningssätt.

Ehuru lappmarkskogarnas skötsel visserligen lämnat mycket övrigt att önska, äger dock
det av föreningen å dem tillämpade uttrycket vanskötsel mindre tillämpning å dessa skogar
än å flertalet andra privatskogar i riket, vilka i stort sett icke varit föremål för ordnad be-
ståndsvård, utan för en oordnad, mer eller mindre stark överavverkning. I otillfredsställande
beståndsvård äro lappmarksskogarna i stort sett likställda med de flesta andra privatskogar,
men ej i fråga om en allt för stark överavverkning, vilken mångenstädes kunnat betecknas
såsom skogsskövling. Rörande beståndsvården kan därjämte i fråga om lappmarksskogarna
såsom en urskuldande omständighet anföras, att inom större delen av lappmarkerna sådant

18 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

254 SKOGSADMINISTRATIONEN.

virke, som i första hand borde avverkas i beståndsvårdens intresse, länge saknat och till
stor del ännu saknar saluvärde; det är först under senare åren, som förhållandena i detta
avseende väsentligen förbättrats. Föreningen har påtagligen en skev uppfattning härom.
Det är nämligen icke gällande författningar och ej heller domänstyrelsen och dess tjänste-
män, som hindrat egentlig beståndsvård inom lappmarkens skogar. Den stora mängd torr-
träd, som enligt vad föreningen meddelat utsynats inom vissa av lappmarkens skogar, torde
innebära ett vittnesbörd om att skogstjänstemännen insett betydelsen av att i främsta rummet
tillgodogöra sådant virke, som snarast skulle bliva värdelöst, och sålunda främja den del av
beståndsvården, som benämnes rensningshuggning. Givetvis måste torrträd i rätt stor mängd
förekomma inom skogsbestånd, som tillförene uteslutande varit föremål för naturens egen
hushållning och först under en relativt kort tid, sedan avvittring ägt rum, varit underkastade
ordnad avverkning. Mot denna bakgrund måste lappmarkens skogar betraktas, Därav kan
bland annat dragas den slutsats, att icke ens den ytterligt konservativa hushållning, som
naturen ensam utövat, varit ödesdiger för skogarnas bestånd. De hava bevarats ganska vär-
defulla och såsom en samlad förmögenhet tillfallit hemmansägarna. Att klokt nyttja detta
kapital och därvid så förvalta detsamma, att det minsta möjliga förfares under den tid, som
erfordras för att överföra urskogen till sådana beståndsformer, som under lappmarkernas na-
turbetingelser kunna anses normala vid en ordnad skogshushållning, detta är vår närmaste
uppgift. Denna uppgift är svår, bland annat därföre att erfarenheten angåenge det bästa
förfarandet härvid saknas. Så mycket torde dock vara säkert, att en brådstörtad övergång
från naturstadiet till kulturstadiet innebär fara. Faran ökas, om man med frånseende av de
olika typer, som inom lappmarksskogarna kunna särskiljas, vill tillämpa en gemensam schablon
såsom norm för hushållningen. Inom lappmarken liksom annorstädes växla skogarna efter
markens sammansättning och lutningsförhållanden, efter trädslagens art, beståndens ålder och
täthet, platsens höjd över havet och exposition för vindar m. m. De äro under skilda för-
hållanden olika känsliga och ömtåliga för en hård behandling. Domänstyrelsen vågar för-
denskull alldeles icke förorda en sådan allmän norm för avverkningen inom dessa skogar,
som föreningen föreslagit å sid. 8 och följande i sin framställning. Vore det möjligt att
utan fara tillämpa ett sådant förfaringssätt vid avverkningen inom lappmarkens skogar, skulle
allt tal om forstlig bildning och fackkunskap i första hand kastas över bord. Var äro för
övrigt de undersökningar, varpå föreningen grundat sitt radikala förslag? Det hela ter sig
mera såsom ett hugskott än såsom ett säkert resultat av allsidiga och grundliga undersök-
ningar. Föreningen anser att omloppstiden för enskildas skogar uti nu ifrågavarande trakter
normalt bör vara cirka 100 å 120 år, men vill emellertid försvara att skog intill 150 års
ålder bibehålles under den tid, som åtgår för den äldre skogens realisation. Det är denna
realisation, som synes utgöra själva kärnan i föreningens framställning och med hänsyn till
en sådan realisation skola fördenskull övriga förhållanden ordnas. Någon av de framtida
ägarna, likgiltigt vilken, måste bliva lidande på realisationen. Men denna måste ske ej med
hänsyn i första rummet till skogarnas framtida bestånd utan till de nuvarande ägarnas vinst.
Huru skulle det sett ut, om en sådan grundsats kunnat börja tillämpas för 40 år sedan?
Detta hade rättsligt sett ej varit mera oberättigat än att nu börja en realisation avsedd att
pågå under 40 år. Den, som är beredd bära ansvaret för en sådan åtgärd, må förorda den,
men icke skall man framdeles kunna förebraå domänstyrelsen att härvid hava medverkat.

Kravet på uthållighet kan ej helt suspenderas. Även föreningen synes hava insett detta
och givit ett dock synnerligen egendomligt uttryck häråt, då den vetat tillämpa en hänsynslös
realisation på huvudsumman av skogskapitalet, men samtidigt för resterna av detta velat till-
lämpa normalskogsformeln för en avverkningsberäkning. Avvikelsen från kravet på uthållig-
het måste visserligen medgivas, i mån som sådant för en god beståndsvård och föryngring
är nödigt. Men avvikelserna måste hållas inom rimliga gränser, så att ej ödesdigra följder
av dem uppkomma. Sålunda måste exempelvis hänsyn tagas därtill, att ökat virkesbehov
för lappmarkens bebyggare inträder i mån som befolkningen ökas och i samband därmed
hemmansklyvningen fortskrider. I vissa fall hava sådana förhållanden redan inträtt, att skog
till avsalu ej finnes å starkt kluvna hemman. Dessa hemmans ägare måste anses vara i en
sämre ställning än skogstorpare på kronans marker, vilka ej i likhet med hemmansägare
betala skatt för den fastighet de bruka. De hava tillfälle till arbetsförtjänst å kronans mark
och fritt husbehovsvirke därifrån, vilket torde kunna likställas med att äga skog härtill.
Hemmansägare, som sakna skog för avsalu, framhålla själva sin kritiska ställning jämförd
med skogstorpares.

Det är visserligen sannt, vad föreningen anfört rörande svårigheten att mellan arvingar
dela värdet av ett hemman med stor skogstillgång. Svårigheten blir dock ingalunda mindre,
om skogen fått realiseras under förutsättning att sådana åtgärder vidtagits, att hemmanets

SKOGSADMINISTRATIONEN. 255

värde i övrigt högst avsevärt höjts. En god avkastning från skogen erbjuder nämligen
större möjlighet för den eller dem, som övertaga hemmanet, att efter hand lösa ut sina
medarvingar, än annan obestämd avkastning från hemmanet. Föreningen synes varit så
angelägen om att klandra det bestående, att även förhållanden, som påtagligen skulle med-
föra ökade svårigheter, framhållits såsom bättre än de nuvarande. Det är likväl möjligt,
att föreningen antagit, att hemmansägarna skulle komma att till sina arvingar lämna ej blott
hemmanet utan därjämte kontanta tillgångar. Erfarenheten visar dock, att lappmarksbunden
i regeln ej kan bevara sådana, utan på längre eller på kortare tid, vanligen det senare,
förbrukar dem. En kraftig avverkningspolitik för lappmarkens skogar enligt föreningens
förslag vore tvivelsutan ej till gagn, utan snarare till skada för den jordbrukande befolk-
ningen. Den vore ock till skada för skogarna. Vilken garanti finnes för att ej bestånden,
sedan de starkt utglesats, skulle i ökad grad avtorka? Att de skulle komma att i hög grad
ramponeras av fjällvindarna, lider intet tvivel.

Föreningens påstående, att inom lappmarksskogarna föravverkningar skulle kunna ske till
ungefär samma belopp som slutavverkningens, innebär ett uppenbart förbiseende av dessa
skogars beskaffenhet. De äro nämligen i regeln redan tillförene så glesa, att föravverk-
ningen icke eller allenast i ringa grad kan förvaras. Det är sålunda absolut orätt att
beräkna dessa abnorma skogsbestånds avkastning enligt normalavverkningsprincipen till 2,67
procent.

Föreningens exempel på taxationsundersökningar sakna ej intresse, ehuru de givetvis
ej kunna vara uppställda med anspråk på att utgöra en standardtyp för dylika arbeten
med i fråga om vissa abnorma fall. Vad som anföres beträffande sparsamhet med virke
för husbehov är beaktansvärt. Det är visserligen sagt många gånger förut, men kan ej för
ofta upprepas.

Vid utsyningen måste enligt föreningens mening tillses bland annat, att de bestånd, som
icke under närmaste tid skola slutavverkas, bliva reglerade till lämplig slutenhet, varjämte
virket måste uttagas på sådant sätt, att förluster genom stormfällning och torka undvikas.
Häri får domänstyrelsen till alla delar instämma, synnerligast som dessa synpunkter allt
hitintills ansetts böra vara ledande för skogshushållningen. Men med tillämpning av dylika
principer synes ett genomförande av föreningens avverkningspolitik vara oförenligt.

Beträffande föreningens förslag angående skogskulturer och deras omfattning har sty-
relsen den uppfattning, att efter avverkning på sätt föreningen ifrågasatt, skogsodling tvivels-
utan bleve nödig i mycket stor utsträckning, men att någon säkerhet likväl ej funnes för
att återväxten därmed vore betryggad. Hittills utförda skogskulturer inom lappmarkerna
hava nämligen i många fall givit mycket nedslående resultat. Det synes fördenskull inne-
bära en fara att i stor omfattning ordna avverkningen så, att återväxten måtte baseras på
skogsodling. Detta bör åtminstone ej ske, förr än säkra erfarenheter vunnits därom, att
man på sådant sätt kan nå det mål som eftersträvas. Kan så ej ske, måste avverkningen
ordnas enligt andra principer. Hittills sträcker sig erfarenheten i fråga om lappmarkerna
knappast längre, än att man med framgång kan underhjälpa och främja den metod för sko-
garnas föryngring, varav naturen under årtionden betjänat sig och därvid såsom slutresultat
lämnat oss de skogsrikedomar, som vi nu exploatera. Därvid är vårt hopp, att framtidens
skogar skola bliva vackrare än de nuvarande. Men allt för mycket få vi dock ej hoppas
kunna avvinna den karga naturen, särskilt ej i närheten av fjällgränsen. En stor del av
lappmarksskogarna hava visserligen ej fjällskogstyp, men de böra dock ej likställas med
övriga skogar i Norrland och Dalarna. I föreningens parallell mellan statsskogar och lapp-
marksskogar å sid. 18 har ett sådant likställande delvis skett.

Föreningen ser ingen framtida fara genom konsekvenserna af sitt förslag vare sig för
trävaruexporten eller för lappmarksbefolkningen. Ehuru domänstyrelsen icke tilltror sig för-
mågan att klart bedöma de förhållanden, som skulle inträda omkring 40 år härefter, om
föreningens avverkningspolitik genomfördes, torde man dock kunna våga uttala det påstå-
endet, att det tvivelsutan vore en fördel för trävaruindustri, export och befolkning, om lapp-
marksskogarnas avkastning 40 år härefter icke bleve väsentligt mindre, än vad deras avkast-
ning nu lämpligen bör vara. Med berått mod torde man ej böra beröva de träförädlande
industrierna möjlighet att framgent i samma mån som för närvarande främja nationens
ekonomi.

Föreningens förslag till ändring av skogsvårdskommitténs lagförslag angående utsyning
å enskildes skogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker refererar sig till den i
det föregående omnämnda motiveringen och avser I, 2 och 7 paragraferna

2506 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Sä

Den betydelsefullaste ändring av kommitténs 1 $, som af föreningen ifrågasatts, ligger
däri, att icke barrträd, vare sig friska eller torra, med undantag dock i fråga om nedfallaa
torra träd, skulle få fritt avverkas för husbehov. MHusbehovsrätten skulle sålunda begränsas
att omfatta lövskog samt av barrträd allenast stubbar och rötter jämte torra vindfällen, I
regeln torde visserligen detta vara för hemmanens bränslebehov tillräckligt, men sådana
fall förekomma dock, då bränslebehovet ej skulle kunna fyllas på dylikt sätt och i följd
därav utsyning av barrskog för ändamålet äga rum. Endast efter utsyning kunde hemmans-
ägaren avverka barrträd till gårdens behov av hässje- och stängselvirke, byggnads- och
sågtimmer m. m. Domänstyrelsen vågar ej förorda en dylik begränsning av hemmansäga-
rens rätt att för husbehov använda sin skog, men får uttala den förhoppning att sparsamhet
med skogens användande för husbehov må kunna framkallas på upplysningens väg, i den
mån sådan sparsamhet icke föranledes därav, att hemmansägaren därigenom bereder sig
förmånen att erhålla ökad utsyning av skogsprodukter för avsalu. Det stigande virkesvärdet
torde i detta avseende påverka hemmansägaren.

Föreningens förslag rörande samma $ 1 innehåller ock en vidgad rätt, då förslaget
jämföres med det av domänstyrelsen avgivna, i det att lövskog skulle få fritt avverkas ända
upp till barrträdsgränsen, medan enligt styrelsens förslag bestämmelsen skulle gälla odlings-
gränsen. Styrelsen kan ej heller förorda detta föreningens förslag och får med avseende
härpå åberopa motiveringen i sitt underdåniga yttrande angående lappmarkslagen den 7
juliiIogr3,

Slutligen får styrelsen erinra, att föreningens förslag till $ 1 ej synes vara fullt tydligt
avfattat. Därav synes nu kunna framgå, att hemmansägaren skulle kunna ej blott för går-
dens behov använda utan även utan föregående utsyning försälja lövträd, stubbar och
rötter samt nedfallna torra barrträd, vilket sannolikt ej varit meningen.

y 2.

Föreningens förslag utgör en schablon, varefter i första hand avverkningen å alla lapp-
markernas hemmansskogar skulle ordnas. Bestämmelserna, därest de över huvud taget
kunna böra vinna tillämpning å någon skog i lappmarken, höra ej hemma i en lag utan i
en hushållningsplan. De speciella bestämmelserna i en sådan plan hava ingalunda erhållit
någon snäv begränsning genom den allmänt hållna lydelse, som norrländska skogsvårds-
kommittén givit denna paragraf. Det nu sagda gäller även, vad paragrafen innehåller om
kultur och torrläggningsåtgärder. Härvid kan tillika den fråga uppställas, varför bestånds-
vårdsåtgärderna begränsats till allenast dylika arbeten. Domänstyrelsen får på det allvarli-
gaste avstyrka föreningens ifrågavarande förslag.

S 7.

Föreningens förslag till $ 7 innehåller i sin första punkt skogsvårdskommitténs $ 7.
Övriga punkter i paragrafförslaget äro nya och hänföra sig till vad föreningen föreslagit i
$ 2. Domänstyrelsen anser sig ej kunna förorda dessa punkter utan fasthåller vid sitt den
7 Juli 1913 avgivna underdåniga förslag till lydelse av bland annat denna paragraf.

Den speciella motiveringen till föreningens förslag innehåller intet av särskild vikt. Sty-
relsen får dock erinra därom, att ifrågasatt rätt till avverkning av stående barrträd för hus-
behov endast efter utsyning innebure en avsevärd inskränkning, även om utsyning för hus-
behov skulle ske kostnadsfritt. Det är svårt för en hemmansägare att i detalj fixera, vad
han under tre år kan behöva använda till husbehov särskilt av smärre dimensioner till stör
och gärdsel m. m. Behöver en hemmansägare mera, än vad som utsynats för husbehov för
tre år, skall han antingen begära extra utsyning för ändamålet eller ock köpa virke, om
sådant finnes till salu å orten. Den ifrågasatta begränsningen torde rent av kunna komma
att fresta hemmansägaren till lagbrott på sådant sätt, att han utom föregående utsyning av-
verkar virke till husbehov. Det är för honom lätt att utföra en dylik avverkning på sådant
sätt, att den ej kan upptäckas av den kontrollerande tjänstemannen. Lagen bleve alltså ej
i denna del effektiv. VWVisserligen måste under nuvarande förhållanden en beräkning göras
av det virke, som användes för husbehov för att fixera utsyningsbeloppet för avsalu. Detta
erbjuder i vissa fall rätt stora svårigheter. Men en utsyning av allt det virke. som å skogen
skulle få avverkas både till husbehov och för avsalu, kunde medföra än större svårigheter.

Föreningens framställning slutar med ett uttalande mot vad domänstyrelsen föreslagit
beträffande skogslagarnas handhavande i fråga om lappmarkerna, nämligen att styrelsens

ma ENSE

SKOGSADMINISTRATIONEN. 257

befattning med privatskogarna i lappmarken icke skulle överflyttas från domänstyrelsen till
ett skogskontor i jordbruksdepartementet. Vad föreningen häremot anfört gör intryck av
att vara framkonstruerat. Kommer skogsskötseln å ifrågavarande privatskogar att handhavas
i huvudsak av särskilda tjänstemän, lärer väl knappast någon av de konflikter, som förenin-
gen ansett vara oundvikliga, kunna förekomma. Styrelsen har redan nu låtit sig angeläget
vara, att föreskrivna förrättningar bliva utförda å hemmansskogarna, även om göromålen å
statsskogarna därigenom komme att skjutas åt sidan. Bliver antalet tjänstemän tillräckligt
stort och arbetet ordnat efter sin art för handläggning av skilda tjänstemän, lärer privat-
skogarnas och statsskogarnas skötsel kunna jämsides ordnas på bästa sätt enligt fullt objek-
tiva grunder.

På grund av vad sålunda anförts, får styrelsen i underdånighet hemställa, att svenska
trävaruexportföreningens förevarande erinringar mot vissa delar av den norrländska skogs-
vårdskommitténs betänkande icke måtte föranleda någon vidare Eders Kungl. Maj:ts åt-
gärd.

XVII. Domänstyrelsen i hvad det rör allmänningskogar i Västerbottens
och Norrbottens län.
Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 juni 1912 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domänstyrelsen
att efter överjägmästarnas hörande avgiva underdånigt utlåtande över norrländska skogsvårds-
kommitténs betänkande, och får styrelsen till fullgörande härav, efter att den 26 sistlidne
mars hava avgivit särskilt underdånigt yttrande över sagda kommittés betänkande i vad det
angår skogseld, härmed i underdånighet anföra följande rörande kommitténs förslag till lag
angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län.

I ärendet hava överjägmästarna i Luleå och Skellefteå distrikt yttrat sig och därvid fram-
hållit, bland annat, dels att såsom kompetensvillkor för anställning såsom förvaltare å ifråga-
varande allmänningsskogar bör gälla avlagd examen vid skogsinstitutets eller skogshögsko-
lans högre kurs, dels ock att skogarna fortfarande böra stå under domänstyrelsen och skogs-
staten.

För egen del får styrelsen anföra följande.

Därvid får styrelsen först uttala sin anslutning till den omfattning lagen angående all-
männingsskogar i Västerbottens oeh Norrbottens län skulle komma att enligt det förelig-
gande förslaget erhålla. Härvid skiljes nämligen ej mellan de skogar, som äro belägna
inom läppmarken och dem, som ligga inom kustlandet. Dessa senare utgöras uteslutande
av häradsallmänningarna i Pajala socken med tillhörande kapellförsamlingar. Rörande dessa
skogar synes det vara av betydelse att relatera några av de bestämmelser, som Eders
Kungl. Maj:t meddelat i nådigt brev till kammarkollegium den 21 april 1882. Härav
framgår bland annat, att ifrågavarande skogar hava häradsallmännings natur, och att de uti
allt vad skogshushållningen vidkommer stå under skogsstatens vård och förvaltning. Vidare
är bestämt, att avverkning av träd ej må företagas, innan träden blivit utstämplade av veder-
börande skogstjänstemän, och att inom häradsallmänningarna liggande ängar och myrslåtter
skola utarrenderas på sätt och i den ordning, som för å kronopark liggande dylika lägen-
heter finnes föreskrivet. i

Dessa bestämmelser äro ingalunda friare än de, som gälla i fråga om de inom lapp-
markerna belägna allmänningsskogarna, med vilka de sålunda lämpligen kunna erhålla ge-
mensam lagstiftning. Pajala socken med sina kapellförsamlingar intager ock ett så avlägset
läge från kusten, att dess skogar äga lappmarksskogarnas allmänna karaktär. Jämväl för-
hållandena i övrigt äro analoga med lappmarkernas. De ledande principerna hos ifrågava-
rande lagförslag synas giva vid handen, att kommitterade rätt uppfattat allmänningarnas
i fråga karaktär och lokala förhållanden.

Beträffande $ I av det föreliggande lagförslaget får styrelsen hemställa, att däri göres
ett tillägg av innehåll, att delägarnas beslutanderätt i ärenden, som icke anförtrotts åt all-
männingsstyrelsen utövas å kommunalstämma, därvid röstvärdet beräknas; efter reducerat
mantal, dock så att delägare icke må utöva rösträtt för mer än en femtedel av de vid
stämman närvarande delägarnas sammanlagda röstetal. Såsom motiv för denna begränsning
av rösträtten får styrelsen åberopa, vad som i sådant avseende anförts i fråga om 2 $ av
skogsvårdskommitténs förslag till lag angående vård och förvaltning av sockenallmänningar
och besparingsskogar inom Kopparbergs och Gävleborgs län. Delägarnas beslutanderätt är
större rörande sistnämnda skogar än beträffande allmänningsskogarna i Västerbottens och
Norrbottens län. Dessa senares angelägenheter kunna fördenskull lämpligen, såsom av
kommitténs förslag framgår, i regeln anförtros åt allmänningsstyrelsen. Detta är ock att

25 lo) SKOGSADMINISTRATIONEN.

förorda med hänsyn till de stora avstånden inom de båda nordligaste länens lappmarks-
kommuner, i följd varav det bleve betungande för delägarna i allmänningarna att ofta sam-
las för behandling av ärenden rörande skogarna.

Mot bestämmelserna i $ 2 har styrelsen intet att erinra.

I $ 3 förutsättes att i jordbruksdepartementet skall vara inrättat ett skogskontor, vilket
skulle utfärda föreskrifter angående skogshushållningsplaners upprättande, fastställa sådana
planer till ledning vid skogens skötsel och meddela de närmare föreskrifter, som skola
lända till efterrättelse vid skogens skötsel, utöver vad som i sådant avseende innehålles uti
nådiga brev och fastställda hushållningsplaner. Domänstyrelsen får hemställa, att dessa
funktioner och göromål må tillkomma styrelsen. Den granskning av förslag till hushåll-
ningplaner för allmänningar, som skulle utföras av skogsinspektör, torde böra verkställas
av vederbörande överjägmästare.

Enligt $ 4 skulle all avverkning å allmänning ske efter utsyning och stämpling. Härav
bleve en följd att träd intill minsta dimension som komme att avverkas, skulle dess-
förinnan stämplas. I fråga särskilt om smärre träd (gallringsvirke) skulle detta förorsaka
mycket arbete, som alldeles ej medförde motsvarande nytta. Ett så utsträckt stämplings-
tvång skulle tvärt om försvåra skogsvården, bland annat därigenom, att sådana efterarbeten
för att komplettera en gallring, vilka i regeln måste utföras genom borttagande av enstaka
smärre träd, skulle kräva en stämpling även av dessa. Det synes ej föreligga någon an-
ledning att i detta fall avvika från den allmänna bestämmelse, som angående kronoparker
med flera skogar meddelats i 46 $ skogsordningen, nämligen att träd, som vid roten hålla
15 centimeter i genomskärning eller däröver skola, förr än de avverkas med kronomärke,
stämplas. I överensstämmelse härmed skulle den nu ifrågavarande paragrafens första stycke
erhålla förslagsvis följande lydelse:

»All avverkning å allmänning skall ske efter utsyning, varvid träd, som i genomskärning
vid roten hålla 15 centimeter eller däröver, skola med kronomärke stämplas.»

Enligt andra stycket av samma paragraf skall, där ej för allmänningsskog anställts sär-
skild skogsförvaltare, utsyning och stämpling ombesörjas av vederbörande skogsstatstjänste-
man. Däremot saknas för sådant fall bestämmelse angående utförande av övriga hushåll-
ningsåtgärder, som för en god skogsvård äro nödiga, såsom hyggesrensning och markbe-
redning, bäckrensning, avdikning, avverkning m. m,, vilket i de fall, då skogsförvaltare an-
ställts, tillhör dennes åligganden. Närmast till hands ligger givetvis att, då skogsförvaltare
ej anställts, allt sådant, som skulle tillkommit denne, bör utföras av vederbörande skogs-
statstjänsteman. Härför, dock ej för utsyning och stämpling, synes dock självfallet någon
ersättning böra beredas kronan, i överensstämmelse med vad som gäller eller i detta avse-
ende kan komma att gälla beträffande häradsallmänningar under skogsstatens förvaltning i
södra och mellersta delarna av landet. "Angående utsyningsavgifter kommer styrelsen att
avgiva särskilt utlåtande. Med iakttagande av vad sålunda anförts, skulle andra stycket av
$ 4 kunna erhålla följande lydelse:

DEN RA AS SARS E ÖRE F HEDEN AG SA RANN Se SE FA SA aAa HSA skogsstatstjänsteman, vilken
mot ersättning till kronan, som av Konungen bestämmes, jämväl skall ombesörja övriga
hushällningsätgärder, som för skogens skötsel och värd erfordras.»

I $ 5 lämnas föreskrifter angående anställande av skogsförvaltare å allmänningsskog.
Denne skulle förordnas av Eders Kungl. Maj:t för den tid varunder löneförmåner för ho-
nom bestämts. För kompetens skulle gälla samma bestämmelser som för skogsingenjör.
Jämföras dessa bestämmelser med dem, som återfinnas i 5 $ av kommitténs förslag angå-
ende allmänningsskogar i Kopparbergs och Gävleborgs län, framträder i fråga om skogs-
förvaltare en olikhet ej blott i kompetens utan jämväl beträffande anställandet, vilket i se-
nare fallet tillkommer Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande. För närvarande antagas
skogsförvaltarna för allmänningsskogarna i Norrbottens län av domänstyrelsen, vilket visar
sig vara lämpligt, särskilt med hänsyn därtill, att dessa förvaltare efter hand vinna anställ-
ning såsom revirförvaltare. Domänstyrelsen håller före att, då anställning innebär ett för-
ordnande för vissa år och befattningen alltså närmast kan likställas med assistentbefatt-
ningar med flera extra ordinarie befattningar, vilkas innehafvare förordnas av styrelsen,
samma förfarande jämväl lämpligen borde kunna tillämpas beträffande allmänningsskogarna
i Västerbottens och Norrbottens län. Endast därest skogsförvaltare bereddes en fastare
ställning med rätt till pension vid avskedstagandet och i övrigt på villkor, som närmade sig
en ordinarie jägmästares, torde han böra förordnas av Eders Kungl. Maj:t, som under sådan
förutsättning även torde böra pröva förslag till instruktion och löneförmåner för skogsför-
valtaren. Under de i lagförslaget ifrågasatta förhållanden torde detta böra tillkomma do-
mänstyrelsen. Styrelsen får fördenskull föreslå följande lydelse för $ 5:

se

SKOGSADMINISTRATIONEN. 259
MKA KA SIR dt ee DRESS ONS dr br sd diao dn NEN pir NA SSE fe REF SRNE GA sedda ingive till
ET RAT fra elr VR då 215 La RNE RKA Rd SVAR SAL SE rt BASTA UN a SR RE SE överlämnas till
RNA 3 ng AON EJ ARSA SER SEEK IE VIE BEIRA LSI FE SEE ES ge förordnar.
LET SOTO ER n Ens ante BÖTASRNE NS Aa RNE BIEN ERS EE SA KORTEN SED Spa, Sara såsom jägmästare.
HERE fö TR or SA ns I RT SR dd Cala Bor Sn rv eg Se ta SSR SSE NE KEEL NN skogar.»

Beträffande $ 6 får domänstyrelsen allenast hemställa, att i första stycket orden »jord-
bruksdepartementets skogskontor» utbytas mot »domänstyrelsen», och att andra styckets
sista punkt erhåller följande lydelse: »Prövning av de vid auktionen gjorda anbuden verk-
ställes af Konungens befallningshavande i närvaro av ombud för delägarna och efter över-
jägmästarens hörande.> Skillnaden skulle bestå däri, att i stället för skogsinspektören över-
jägmästaren skulle rådföras vid prövning av anbud, men då han kan vara av tjänsteresa
hindrad att personligen närvara därvid, skulle han kunna skriftligen höras.

Mot $ 7 har styrelsen intet att erinra.

Det kan slutligen ifrågasättas, huruvida ej påföljder borde vara i lagen angivna för skogs-
förvaltaren och allmänningsstyrelsen, i händelse de ej fullgöra sina åligganden eller över-
skrida sin befogenhet. Att sådana bestämmelser av kommitterade icke föreslagits, torde
kunna bero därpå, att allmänningsstyrelsens befogenhet är mycket begränsad och dessutom
möjlighet torde finnas att i reglementet för sådan styrelse inrymma härvidlag erforderliga
bestämmelser ävensom att, vad skogsförvaltaren angår, kommitterade torde utgått ifrån att
nödiga ansvarsbestämmelser skulle kunna intagas i den instruktion, som för honom bleve
fastställd. I händelse av bifall till domänstyrelsens förslag vid 5 $ torde måhända finnas
önskligt att på lämpligt ställe i lagen ett stadgande göres av innehåll, att sådan särskild
skogsförvaltare skall vara skyldig ställa sig till efterrättelse förevarande lag samt vad fast-
ställd instruktion honom ålägger ävensom jämväl vara underkastad de ansvarsbestämmelser,
som enligt gällande instruktion för skogsstaten föreskrivits för extra jägmästare och assistent,

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Utbetalandet av lönerna till kronoskogvaktarna å ecklesiastika
skogar.

Domänstyrelsen har härom genom protokollsutdrag den 28 januari 1914 fattat följande
beslut:

S. D. Med anledning av att även utgifterna från ecklesiastika skogsmedel från och med
år 1914 underställts Kungl. Maj:ts prövning i samband med generalförslag för utgifter från
kyrkofonden, som bildats den I januari 1914, samt till följd av att kronoskogvaktarna å de
under skogsstatens förvaltning ställda ecklesiastika skogarna ej äro uppförda å ordinarie stat,
fann Kungl. Styrelsen skäl besluta, att avlöningarna för samtliga kronoskogvaktare å eckle-
siastika skogar skola utbetalas genom vederbörande jägmästare från och med år 1915, till
följd varav jägmästarna i samtliga revir, där dylika bevakare äro anställda, eller för det när-
varande i Gästriklands, Älvdals, Karlstads och Arvika revir, där tillsammans tio kronoskog-
vaktare avlönas genom vederbörande Konungens Befallningshavande, hädanefter skola upp-
taga deras löner i förvaltningsförslagen för respektive ecklesiastika skogar med motiv för
eventuellt framdeles behövliga ändringar i beloppen.

Anordnandet av revirförvaltarnas telefonkvittenser i kassaredogörelserna.

På grund av de många felaktigheter, som härutinnan begåtts vid uppgörandet av årets
kassaredogörelser, har domänstyrelsens revisor anhållit att nedanstående domänstyrelsens brev
till en revirförvaltare måtte publiceras,

På grund av den erinran revisionen hos Kungl. Domänstyrelsen gjort vid granskningen
av Eder kassaredogörelse för reviret år 1912, att de så kallade telefonremsorna icke ordnats
och genomdragits såsom för verifikationer till redogörelser finnes föreskrivet i punkt 56 av
de reglementariska föreskrifterna, utan att desamma inlagts lösa i ett kuvert och i detta vid-
fogats verifikationerna, vill Kungl. Styrelsen erinra om nödvändigheten av, att verifikationerna
redan av redogöraren äro så ordnade, att de lämpa sig för inbindning i verifikationsband
till Kungl. Styrelsens räkenskaper, vilket, vad dessa remsor beträffar, bäst sker så, att de tätt
intill varandra uppklistras å den ena sidan av pappersark, som sedermera genomdragas och
numreras liksom övriga verifikationer. Detta har Ni att ställa Eder till framtida efterrättelse,

260 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Tjänster och förordnanden.
Skogsstaten.

Stensele revir. Kungl. Maj:t har den 27 februari utnämnt och förordnat extra jägmäs-
taren Mathias Estberg att vara jägmästare i Stensele revir.
Till avlönade helårsassistenter ha förordnats:
i Anundsjö revir e. jägmästaren K. G. T. Nettelblad;
i Bodens revir e. jägmästaren Gustaf af Ekenstam;
i Västerås och Grönbo revir e. jägmästaren Elimar Q. Oldenburg.
Till biträdande jägmästare i Södra och Norra Lycksele revir har förordnats assisten-
ten i Anundsjö revir Olof Bohlin.
Till avlönad assistent i Kalix revir den I—20 mars samt i Örebro revir under maj
—juni och sept.—december har förordnats e. jägmästaren Olof Löfvén.
Till extra jägmästare i Gäfle—Dala distrikt har förordnats utex. skogseleven G. Norén.
Tiänstledighet har beviljats: jägmästaren i Jockmocks revir Uno Tilly för tjänstgöring
i Kungl. Domänstyrelsen från den 15 febr. med förordnande för assistenten i reviret
Klas Nordforss;
jägmästaren i Arvika revir Henrik Linner för genom läkarintyg styrkt sjukdom under
mars månad med förordnande för e. jägmästaren A. V. Sjökvist;
jägmästaren i Örbyhus revir C. R. Hullström för enskilda angelägenheter den 16 april —
30 maj med förordnande för e. jägmästaren Sven Hallin;
jägmästaren i Stockholms revir Alex. Maass för enskilda angelägenheter den 8 febr. —
7 mars med förordnande för assistenten i reviret O. H. Lundborg, vilkens tjänst uppehålles
av e. jägmästaren Nils Lundborg.

Lediga tjänster m. m.

Sedan Kungl. Maj:t för innevarande år till Kungl. Domänstyrelsens disposition ställt ett
belopp av 2,500 kronor att såsom resestipendier utdelas åt skogsstatens tjänstemän i och
för studieresor inom eller utom landet, äga sökande till sådant stipendium att därtill senast
den 26 innevarande mars 1914 klockan 3 på dagen hos Kungl. Styrelsen sig skriftligen
anmäla.

Stipendiat är skyldig att till Kungl. Domänstyrelsen ingiva berättelse om studieresan inom
sex månader efter återkomsten från densamma.

En befattning såsom assistent i Transtrands revir sökes hos Kungl. Domänstyrel-
sen före den 30 mars 1914 kl. 3 på dagen.

En befattning såsom skogstaxor i Skellefteå distrikt med bostadsort i Skellefteå
sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före kl. tre på dagen den 28 innevarande mars.

Nedannämnda befattningar inom skogsstaten sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före kloc-
kan tre på dagen den 30 innevarande mars:

För uppskattning och indelning av kronoskogar inom skilda delar av landet
följande antal extra jägmästare med tjänstgöring från och med närmare angivna tider, näm-
ligen: från och med den 1 juni 1914 till årets slut nio i Luleå distrikt, sex i Skellefteå
distrikt och nio i Umeå distrikt, från och med den 16 maj till årets slut åtta i Mellersta
Norrlands distrikt och tre i Gävle—Dala distrikt, från och med den 1 april till årets slut
en i Östra distriktet samt från och med den 1 maj till årets slut tre i Smålands och Södra
distrikten, eller tillhopa 39 tjänstemän.

För ifrågavarande tjänstgöring kommer att utgå ersättning enligt de grunder, som för
sistlidet år varit för de skilda delarna av landet bestämda.

Sju befattningar såsom avlönade assistenter från och med den I juni till och
med den 31 oktober 1914 å skyddsskogsområdet inom Mellersta Norrlandsdistrikt.

Nedannämnda befattningar såsom avlönade assistenter under tiden från och med den I
juni till årets slut nämligen en i vartdera av Tärendö, Kalix, Råneå, Arjepluogs, Burträsks,
Degerfors, Södra Lycksele, Äsele, Stensele och Bjurholms revir.

En genom innehavarens transport till annan tjänst ledig bliven befattning såsom avlönad
assistent inom Piteå revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före klockan tre på dagen
den 30 innevarande mars.

En befattning såsom assistent i Medelpads revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen
före den 30 mars 1914 klockan 3 på dagen. ;

n

GUNNAR HALLS

UN

SKOGSVARD

NINGENS

Lu
N
O
ra

-
-
DN
ne
AN
=.
je

)
Xx
<<
ov

12

1914

APRIL
(NOTISHÄFTE)

4

HÄFT.

.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN

(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. Se

PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN.
FIL. D:'R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE.

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. SS,

I

Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 22 90.

Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m,

i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219.;

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill

erhållits av redaktionen.

INNEHÅLL:

Trävarumarknaden av —M.
Förslag till utvidgning av Statens
Skogsförsöksanstalt.........s...sssssess
Litteratur:
Förteckning överskogslitteratur, som
utgivits under år 1913 ............
Beaktansvärda nyutkomna böcker
under år 1914
Notiser:
Värdet av kronans egendomar efter
fastighetstaxeringen år I1912......
Statsskogarnas bruttoavkastuing
[210 Ät of) fl MOTA ÅS TEA GE NG ANNARS FENA
Skogsadministrationen:
Yttranden över norrländska skogs-
vårdskommitténs förslag.
XVIII. De extra jägmästarnas för-
bundivad det rör administra-

ere KRK RR KAR

Lagar, kungl, förordningar o. beslut.
Prejudikat rörande norrlandsassi-
stenternas rätt till dagtrakta-
menten för sön- och liggedagar
under vissa förrättningar ......
Fördelning av anslaget för år 1914
till skogsodlingens befrämjande
Förvaltningsutgifterna år 1914 för
STACelSISKOEAL TI cen leka se nde
Förvaltningsåtgärder att under
år 1914 bekostas av medel från
EYSEOONAON, sorg os ekke
Domänstyrelsens cirkulär, beslut,
framställningar och yttranden:
Ny undervisningsplan för statens
lägre skogsskölor: inses...
Nya bestämmelser rörande hand-
läggning av ansökningar om
odlingslägenheter..................

»

TERRAN sid. 261

286

299
300

300

305

306

308

Tjänster och förordnanden

Domänfondens bruttoinkomster
samt dess driftkostnader och
överskott för år I9I5............

Amanuensernas i domänstyrel-

"sen rätt till tjänstledighet och
SCMCSLELo Aas rr ola se ann SS RANN

sid,

»

Revirförvaltarna må i vissa fall

av statsmedel erlägga krono-
och kommunalutskylder för så-
dana undantagna domänskogar,
där arrendatorerna kontrakts-

enligt äro betalningsskyldiga.

Tillägg till Kungl. Domänstyrel-
sens föreskrifter den 15 maj 1912
angående vissa ändringar i
gällande bestämmelser i fråga
om upprättande av skogshus-
hållningsplaner i Norrland

Statens domäners affärsresultat
UNGE AL) I ÖL gon 5 UC RAA

Försökskulturer i torrlagda myrar
i de tre norra distrikten ......

Principer för byggandet av skogs-
| SRS SSE SER FRA ENARE DS RY ROS

Föreslagen ändring i reseregle-
mentet avseende bl, a. statens
SKÖgSINFENjÖLEL ss sodt ort s ONE

Brandförsäkring av till statens do-
mäners fond hörande fast och
TÖSTeg ed ÖN: s3 stans sa Fa LENS

Omreglering av den lägre skogs-
TRGSETVISHIN SSA 5 over does a su

Föreslagen ändring i gällande för-
ordningar om skogsvårdsstyrel-
ser och skogsvårdsavgifter......

Föreslagen reglering av distrikten
och reviren i Norrland

311
312

312

3081,

314
315

316

317

318
324

FA

SA

Ve

|

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 10145, Hi 4:

TRÄVARUMARKNADEN.

Rätt omfattande aftärer, men det oaktat en viss osäkerhet i avseende
på priserna, se där vad som karaktäriserat marknaden under mars månad.
Någon avmattning i anseende till avsluten har nog kanske gjort sig
gällande under början av innevarande april, och den mellankommande
påskhelgen har som vanligt vållat ett avbrott. Sannolikt är också att
marknaden någon tid framåt kommer att förete en viss stillhet, och att
en del svaga säljare, oaktat stillheten är fullt naturlig, komma att pressa
ned sina varor.

Åtskilliga eklatanta bevis på en del avlastares nervositet föreligga, och
bland annat finner man, att en och annan till och med tvivlar på att
granen kan hållas uppe i pris. Så har till exempel en Sundsvallsexportör
gjort ett större kontrakt i granbattens på Tyskland till ett basispris för
sjutums av 170 mark pr. f. ö. v. t. o. m. augusti, samtidigt som andra
avlastare i distriktet erhållit mark 177,30.

Emellertid rapporteras från Riga, att avverkningarna i detta distrikt,
som nu äro slutförda, utfallit så, att endast omkring 30 2 av beräknat
kvantum timmer kan komma fram till sågverken i år. Detta har också
gjort Riga-exportörerna synnerligen fasta i sina noteringar och borde
givetvis hava samma verkan på våra svenska säljare, framförallt av gran-
varor.

Om också en del avlastare äro vacklande i sina åsikter angående pri-
serna, vore det dock en orättvisa att ej erkänna, att de större och ledande
äro bättre vuxna situationen, och man torde kunna påstå, att priserna
i stort sett ej så synnerligen avsevärt reducerats sedan januari. Och
som från början sagt hava omfattande affärer gjorts under mars månad,
varvid särskilt Storbritannien varit i marknaden, de stora lagren, om vilka
jag talade i min förra rapport, till trots. Det synes därför nu klart, att
de engelska importörerna hava tillit till marknaden och därför också in-
höstat en spekulationsvinst på våra avlastares bekostnad. — Tyskland
och Frankrike samt även Holland och Danmark hava ock varit i mark-
naden, ehuru ej på långt när i samma grad som England. Spanien, som
köpt betydliga kvantiteter i år, synes hava täckt sina behov, och Syd-
afrika och Australien äro mycket tysta.

19 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

262 TRÄVARUMARKNADEN,

Beträffande priserna är att notera, att Härnösand har sålt 3 x 9” furu
tillfEr: 205-34 270- för III och ET: 240=4-245- 1öf LVGUTOr 25/0
furu har uppnåtts Fr. 222,50 samt för I X 4 o/s furu Fr. 190-.

Överbottens 3 X 9” furu o/s har betingat STO FAO ä£ 10 ,;15/= det
senare priset väl endast i undantagsfall; i en del större affärer torde
även £ 10,10/- hava tagits. Bästa märken av furubattens väljas till
£-B,15/- Samt 2 204 Och pr oci tuna set g,a ad LÖ

Nederbottens gran har betingat mark 177,50 åa 175.- samt furubattens
basis £-0,51/- ar Lig tÖr sjuttnis.

Då detta skrives torde c:a 56 Ao av beräknade årskvantiteten vara
sålda, och ligga vi således ännu betydligt efter försäljningarna för år
1913 med dess över 70 0 vid samma tid. Men samtidigt torde ten-
densen för kommande veckor vara mera förhoppningsfull än tidigare,
och det är nog så anmärkningsvärt, att ett organ med så pass utpräg-
lade köparesympatier som Timber Trades Journal manar säljarna att
hålla på priserna. Här föreligger ett nytt bevis för, att sedan en marknad
kommit i gång, det är köparens intresse att inga avsevärda prisreduk-
tioner förekomma, en sats som otaliga gånger framkastats, men som ej
kan uttalas tillräckligt ofta.

Ännu förspörjes ej något angående vattenöppningen i de norrländska
distrikten. Att den ej blir särdeles tidig, torde emellertid vara fullt tydligt.
De senaste veckorna med omväxlande storm och kyla har packat driv-
isen norrut.

—M.

Rättelse:
Marshäftet sid. 235 rad. 13 uppifrån, står kontrakter, skall vara kvantiteter.

SAR en ER

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1 INO) 6 LE AR a KS fe

Förslag till utvidgning av skogsförsöksanstalten.

TirL KONUNGEN.

I en den 13 sistlidne januari dagtecknad skrivelse hava Svenska Cellulosa-
föreningen och Svenska Pappersbruksföreningen hos Eders Kungl. Maj:t fram-
hållit önskvärdheten av att statens skogsförsöksanstalt utökades med en av-
delning för sådana vetenskapliga undersökningar, som vore behövliga för de
industrier, vilka använda trä som råmaterial, och vilka undersökningar ej
kunde tänkas bliva företagna av enskilda till samfält gagn för respektive in-
dustrigrenar.

Denna skrivelse har jämlikt nådigt beslut den 19 samma januari remitte-
rats till styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt för avgi-
vande av underdånigt utlåtande; och får, till åtlydnad härav, styrelsen, med
remissaktens återställande, 1 underdånighet anföra följande.

Genom förevarande framställning har frågan om statens skogsförsöksanstalts
utökning med självständiga teknologiska avdelningar i viss mån blivit bragt
under omprövning; och har det synts styrelsen nödigt att precisera sin ställ-
ning till vissa rent principiella spörsmål härvidlag, innan styrelsen ingår på en
behandling av de gjorda förslagen mera 1 detalj.

Det torde icke kunna förnekas, att det är både riktigt och klokt, att staten
åtager sig en avsevärd del av det allmänna forskningsarbete, som är behöv-
ligt för näringarnas utveckling och för undanröjande av de svårigheter, som möta
dessa på grund av att deras förutsättningar och arbetsmetoder ej äro nöjak-
tigt utforskade. Statsmakterna hava också erkänt detta genom upprättande
under senare årtionden av sådana anstalter som centralanstalten för försöksväsen-
det på jordbruksområdet och statens skogsförsöksanstalt. Styrelsen anser sig
därför för sin del principiellt böra tillstyrka, att den af förutnämnda föreningar
gjorda framställningen på lämpligt sätt tillmötesgås. Det gäller då att söka
planlägga detta för närvarande på mest effektivt sätt, men med minsta kost-
nad för statsverket.

Anordnande vid statens skogsförsöksanstalt av en fullständig teknologisk
avdelning, som kunde motsvara alla de krav, trävaruindustriens olika bran-
scher kunna ställa å densamma, måste medföra upprättandet af en ganska
omfattande institution, vilken kan få sig förelagd en mångfald frågor och därför
betingar en betydande personal och rikliga materiella hjälpmedel. Den all-
männa organisationen för en dylik teknologisk avdelning och de viktigaste
av de grupper av utredningar, som torde kunna tänkas komma på dess lott,
kunna 1 korthet skisseras sålunda.

Verksamheten torde komma att organiseras på tvenne avdelningar, likvärdiga
med de bägge, som för närvarande finnas vid skogsförsöksanstalten.

204 FÖRSLAG TILL UTVIDGNING AV SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN.

Till nuvarande
1. skogsavdelningen och
2. naturvetenskapliga avdelningen
samt den redan förut ifrågasatta
3. Skogsentomologiska avdelningen
skulle då komma dels
4. en kemisk-teknologisk avdelning och dels
5. en fysikalisk-teknologisk avdelning.
De uppgifter av större vikt, som kunde väntas komma under behandling
vid den
kemisk-teknologiska avdelningen,
äro 1 korthet följande.

a. Cellulosans framställning och förädling. På detta område äro visserligen
genom enskilt initiativ ej minst hos oss mycket stora framsteg gjorda, men
ingen skall förneka, att många problem av stor praktisk räckvidd där ännu
återstå att teoretiskt lösa.

b. Avfallsprodukternas från cellulosatillverkningen tillgodogörande. Även
härvidlag föreligger ett stort och betydelsefullt arbete. Styrelsen kan icke här i
detalj ingå på de problem, som i detta avseende föreligga, men om såväl
deras stora ekonomiska betydelse som själva frågeställningen vid arbetet och
de hittills vunna resultaten lämnar en här bilagd avhandling om »Cellulosa-
industriens avfallsprodukter», vilken just i dessa dagar publicerats, av en fram-
stående tekniker på området, ingenjören Gunnar Sundblad, en särdeles klar
och översiktlig framställning.

ce. Kolningstekniken och i samband med kolningen skeende processer lik-
som ock de vid kolning i slutet rum vunna produkternas natur och använd-
ning fordra oaktat allt därå redan nedlagt arbete säkert ytterligare många
aärs mödosamma undersökningar, innan dithörande spörsmål kunna anses teo-
retiskt lösta. ;

d. Konserveringsmetoder för trävaror av skilda slag, liksom ock de med
de olika härför använda impregneringsförfarandena analoga tillvägagångssätten
för genomfärgning av trävaror m. m. äro ävenledes viktiga föremål för un-
dersökningar 1 en kemisk-teknologisk avdelning av en försöksanstalt.

e. Utfinnande av metoder, varigenom den menliga inverkan, som vissa av-
fallsprodukter vid cellulosaimdustrien hava på andra näringsgrenar, eller den
otrevnad, som fabrikationen ur hälso- eller annan synpunkt kan i övrigt med-
föra, må kunna upphävas eller på ett verksamt sätt neutraliseras.

I detta sammanhang torde även böra framhållas betydelsen för staten att
själv äga en institution, från vilken sakkunniga utlåtanden kunna erhållas vid
det flertal fall, då lagstiftning och lagskipning hava att lösa frågor, berörande
här behandlade forskningsområden. Saknaden av en sådan statsinstitution
har redan ferfaldiga gånger framträtt, såsom vid behandling av de intresse-
motsatser, som uppstått mellan sulfatcellulosaindustrien med anledning av
dess alstrande utav vedervärdiga lukter, som borttaga kringboendes trevnad,
och dessa kringboende, mellan de industrier som alstra för kringliggande skog
och övrig vegetation skadlig rök och ägarna till det skadade, mellan fiske-
rättsägare, och de industrier, som förpesta vattnet i de vattendrag, där de
utsläppa sina fabrikers avfallsprodukter m. m.

FÖRSLAG TILL UTVIDGNING AV SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN. 26

un

Även en

fysikalisk-teknologisk avdelning
vid en skogsförsöksanstalt har obestridligen viktiga uppgifter för nyttigt arbete.
Här må blott erinras om:

a. hållfasthetsundersökningar 1i olika riktningar av såväl skilda träslag som
ock vwvirke, utvuxet i olika delar av landet och under växlande yttre förhål-
landen, vilka undersökningar kunna väntas få en viss betydelse vid en fram-
tida rationellare prissättning å trävaror än den nu rådande;

6, torkningens och torkningsvillkorens inverkan på virket och dess beskaf-
fenhet i skilda riktningar;

ec. flottningsfysiken, varunder kan sammanfattas alla de förändringar, virket
genom flottning undergår, ävensom det inflytande, som olika yttte förhållanden
utöva på sjunkning av flottgodset m. m.

Redan det ovan antydda anger, huru många och även viktiga, från trävaru-
hanteringens synpunkt, de frågor äro, som kunna tänkas böra bliva föremål
för undersökning vid en sålunda utvidgad skogsförsöksanstalt. Men tydligt är
även att, om det skall bliva ett för praktiken verkligt betydelsefullt arbete
som vinnes, och ej endast en tom organisation, för upptagande av alla dessa
frågor fordras en hel stor stab av forskare samt nya stora lokaler, vida mera
omfattande än de nyligen av statsmakterna beslutade och nu under uppfö-
rande varande. Då det gäller en för landet så betydelsefull industri som
trävaruhanteringen, vore det kanske tänkbart att nödiga medel härtill skulle
kunna erhållas, men vad som med säkerhet icke på en gång kan erhållas,
det är personer, skickliga och utdanade att på ett framgångsrikt sätt utföra
ifrågavarande arbeten. Här som annorstädes är det nödvändigt att gå steg
för steg samt så småningom söka utfinna arbetsmetoder och skapa tradition.

Det synes därför styrelsen som om ur det stora ovan skisserade framtids-
programmet borde uttagas de delar, som äro mest angelägna och påträngande
och där utsikt finnes att erhålla fullt kompetent folk. Av vikt är även att
organisationen göres sådan, att icke chefen för statens skogsförsöksanstalt 1
för stor omfattning av allmänna organisationsarbeten och allehanda små bestyr
drages från sitt centrala och viktigaste arbete såsom avdelningsföreståndare
vid anstalten; ett intensivt och fördjupat studium av en rationell skogsvård
är en av de viktigast och mest fordrande uppgifter, som inom vårt and för
närvarande föreligga till lösning.

Det torde också från synpunkten av ett gott och gediget arbete vara önsk-
värt, att den nuvarande skogsförsöksanstalten, som nyligen på ett synnerligen
fakes sätt av statsmakterna omorganiserats, får något växa in i sin nya
dräkt och framvisa för praktiken dugliga och användbara resultat av sitt ar-
bete, innan ånyo stora och omfattande utvidgningar, låt vara på nya områden,
vidtagas.

Från dessa synpunkter sett synes det styrelsen som om i föreningarnas
skrivelse utpekas just det forskningsfält, som under de närmaste åren borde
upptagas, nämligen en fortsättning av de utav professor P. Klason för ett
antal år sedan framgångsrikt påbörjade studierna av vedens kemiska konstitution
och de kemiska förändringar, denna vid skilda cellulosaberedningssätt undergår.
Här ligga just de viktiga under a och b för den kemisk-teknologiska avdel-
ningen upptagna arbetsuppgifterna. Vidare finnes utsikt att just på detta ar-
betsområde lämpliga arbetskrafter skola kunna redan nu erhållas. De bägge

266 FÖRSLAG TILL UTVIDGNING AV SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN.

huvudförutsättningarna äro således fyllda, men därtill komma ännu tvenne
omständigheter av vikt. Styrelsen anser sig å den under uppförande varande
skogshögskolan kunna bereda tillräckliga utrymmen för laboratorier, utan att
statsverket behöver för den närmaste framtiden betungas med några extra
utgifter till arbetslokaler; och därtill bör den undervisning och den handled-
ning i vetenskapliga studier i teknisk kemi, som enligt av Kungl. Maj:t och
Riksdagen godkänt förslag skall vid skogshögskolan lämnas av en extra lä-
rare, kunna ordnas så, att ledaren av ifrågavarande undersökning åtager sig
samma undervisning. Därigenom vinnes en länk i den pågående högeligen
eftersträvansvärda omläggningen av skogsundervisningen i riktning mot star-
kare samverkan mellan skogsvården och den ekonomiskt-tekniska använd-
ningen av dennas produkter, vilken den nya organisationen strävar att be-
främja. Styrelsen anser sålunda önskvärt, att i lokaler inom skogshögskolans
byggnad upprätta el! kemiskt-teknologiskt laboratorium för studium av cellulosapro-
dukter, därvid emellertid styrelsen samtidigt vill kraftigt betona, att erfaren-
heten om lämpligaste arbetssätt och uppgifter för ett sådant studium ännu är
så ringa, att nämnda laboratorium torde böra anordnas såsom ett försökslabo-
ratorium för exempelvis 5 år. Först efter en /försökstid bör nämligen enligt sty-
relsens mening ett avgörande beslut fattas, om laboratoriet skall bliva perma-
nent eller verksamheten omläggas efter andra linjer. Med en dylik anord-
ning äro emellertid förknippade vissa ganska svåra frågor, såsom exempelvis
i vilken mån uppfinningar, kanske av mycket stor ekonomisk betydelse, under
form av patenter e. d. skola bliva en på ett statslaboratorium arbetandes
egendom eller ej. Visserligen kunde vid första påseende det anses självklart,
att alla där gjorda iakttagelser utan vidare skulle stå industrien kostnadsfritt
till förfogande. Såsom sakerna i själva verket ligga, är det dock fullständigt
säkert, att unga forskare, som förmå göra några upptäckter av värde, ej länge
skulle stanna vid ett laboratorium av detta slag, ifall de ej ägde utsikter att
erhålla någon ersättning, utöver en rätt måttlig statslön, för idéer och upp-
finningar, som skulle tillföra industrien kanske millioner kronor och som,
gjorda utanför statsanstalten, skulle betalas med betydande belopp. Detta
exempel har anförts för att bestyrka nödvändigheten av att ej redan nu fast-
slå en färdig organisation, utan låta den föreslagna avdelningen tillsvidare
fritt utveckla sig under vederbörlig tillsyn och ledning.

Utgående från ovan gjorda uttalanden har styrelsen nu att utreda de kost-
nader, det ifrågavarande laboratoriet skulle medföra.

För den första organisationen och instrumentanskaffningen har professor
Klason uppgjort ett förslag, slutande på 15,050 kronor och här vidlagt. Sty-
relsen har angående detsamma icke några erinringar att göra.

För laboratoriets årliga drift torde böra beräknas avlöningar till en före-
ståndare och en assistent samt ett anslag för expenser.

Styrelsen har anledning antaga, det till föreståndare under de av styrelsen
ifrågasatta fem försöksåren skulle kunna erhållas en synnerligen väl kvalifi-
cerad person mot ett arvode av allenast 2,000 kronor för år.

Om arbetena skola kunna bedrivas 1 någon större omfattning, är det emel-
lertid nödvändigt, att föreståndaren erhåller en fackbildad assistent, vilken
därjämte kan utbildas till självständig forskare på detta område. Avlöningen
för en sådan synes styrelsen lämpligen böra utgå med samma belopp som
för Övriga assistenter vid skogsförsöksanstalten, eller med 3,000 kronor för

FÖRSLAG TILL UTVIDGNING AV SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN. 267

år, varjämte, därest hyresersättning med anledning av styrelsens hos Kungl.
Maj:t gjorda hemställan kan komma att beviljas övriga assistenter, jämväl
denne assistent torde böra komma i åtnjutande av enahanda förmån.

För årliga expenser skulie enligt professor Klasons beräkningar erfordras
ett belopp av 2,000 kronor; de experiment, som böra utföras, fordra nämli-
gen större kostnader än vanliga laboratoriearbeten.

Sammanställes vad ovan yttrats, framgår att kostnaderna för nu ifrågasatta
avdelning skulle utgöra:

Utgifter för en gång:

Sömskamentel utrustning, DOCKermm.= I:s vo. sssse kg. kr. 15,050: —
Arliga utgifter:
OEFE STAN CL arE IEMO GESTER. LE: RAA Le Te van des RIS » ÖGON
Assistent (oavsett eventuell hyresersättning), arvode...... » —3,000: —
HETS TA ETIS Cr Nn ge NA ANA AA Na me a fe da a on LR KA FLOD O

Kr. 7,000: —

Det synes styrelsen kunna med fog förutsättas, att genom Svenska Cellu-
losaföreningen och Svenska Pappersbruksföreningen ställas till statsverkets för-
fogande de 15,050 kronor, som erfordras för laboratoriets utrustande. Det
är visserligen, som förut framhållits obestridligen en statsuppgift, att åväga-
bringa forskningsarbete av nu ifrågavarande slag, men det torde med skäl
kunna ifrågasättas, huruvida icke stora blomstrande näringar, såsom cellulosa-
och pappersindustrien i vårt land, böra för detta arbete, av vilket de direkt
draga största fördel, själva lämna ett bidrag och alltså ej hela kostnaden ut-
tagas av allmänna medel. Styrelsen anser sålunda för sin del, att såsom
villkor för utgåendet av det årliga anslaget till laboratoriet bör sättas, att av
de nämnda föreningarna eller annan vederbörande ställes till statsverkets för-
fogande för laboratorieutrustning en summa av 15,050 kronor.

Däremot bör enligt styrelsens förmenande staten utan bidrag från enskilda,
förutom tillhandahållande av lokaler för avdelningen, jämväl bestrida kost-
naderna' för den årliga driften, uppgående enligt förestående beräkning till
7,000 kronor jämte eventuell hyresersättning till assistenten.

Det synes styrelsen uppenbart att, därest, såsom ovan ifrågasatts, cellulosa-
och pappersindustrierna tillskjuta medel för avdelningens utrustning, tillfälle
skall beredas dessa industrier att göra sin uppfattning hörd vid planläggning
av avdelningens arbeten. Detta vill styrelsen för sin del så mycket hellre
tillstyrka, som styrelsen anser ett framgångsrikt arbete å densamma med nöd-
vändighet fordra det intimaste samarbete med praktiken.

I anslutning till en idé, som kommit till uttryck i instruktionen för statens
skogsförsöksanstalt, vill styrelsen därför föreslå, att vid fastställande genom
Eders Kungl. Maj:t av instruktion för avdelningen intages den bestämmelsen,
att föreståndaren för avdelningen varje år i februari månad skall framlägga
redogörelse för under föregående år utförda arbeten och plan för löpande årets
arbeten. I sistnämnda avseende skall inför styrelsen hållas överläggning, vari
deltaga tvenne fackmän på området, utsedda den ena av Svenska Cellulosa-
föreningen och den andre av Svenska Pappersbruksföreningen. Dessa skola
därvid bliva i tillfälle att framföra alla de förslag och önskemål, deras huvud-
män kunna vilja göra gällande; och skall styrelsen hava att vid fastställande
av årets arbetsplan till deras yttranden och förslag taga vederbörlig hänsyn.

268 FÖRSLAG TILL UTVIDGNING AV SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN.

Under åberopande av vad styrelsen härovan andragit får styrelsen i under-
dånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes dels, under förutsättning att
genom Svenska <Cellulosaföreningen och Svenska Pappersbruksföreningen
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för utrustning av en kemisk-teknologisk
avdelning vid statens skogsförsörsöksanstalt ställes ett belopp av 15,050
kronor, hos Riksdagen begära anvisande å extra stat för år 1915 till ifråga-
varande ändamål av 1,750 kronor jämte, eventuellt, hyresersättning till assi-
stenten för sista kvartalet samma år,

dels ock, därest anslag av Riksdagen lämnas, ej mindre medgiva, att för
avdelningen må tagas i anspråk lokaler 1 nuvarande skogshögskolans nybygg-
nad, än även åt styrelsen uppdraga att organisera avdelningen, förordna tjän-
stemän samt årligen fastställa arbetsprogram för avdelningen.

Stockholm den 3 april 1914.

Underdånigst
BIFCE:S ONSWA CENEMETSITINERES

Gerh.' Alexanderson.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, I914, H. 4.

LITTERATUR.
Förteckning över skogslitteratur, som utgivits under år 1913.

I det följande lämnas en förteckning över flertalet arbeten, som beröra
skogshushållningen, och som utgivits på svenska, norska och danska samt de
tre stora kulturspråken. Av den numera särdeles rika amerikanska litteratu-
ren ha endast kunnat medtagas de större eller viktigare arbetena. Denna
sammanställning grundar sig antingen på tillgång till själva publikationerna
eller på uppgifter i bokkataloger och litteraturförteckningar. Beträffande nordisk
litteratur ha även smärre broschyrer, som ej förekomma i bokförteckningarna,
medtagits, i den mån de blivit översända till red. och härigenom kända för
densamma. Separattryck ur tidskrifter och handböcker ha ej medtagits.

GISCH

Skogsskötsel samt handböcker, som beröra skogshushållningen i
sin helhet.

BassiÉrE, E.: Le bois de rose de la Guyane et son huite essentielle. Paris
fors AR Chalamel 45 sid: med illustr:

BarTH, A.: Skogbrukslere II. Skogkulturen eller den kunstige skogforyngelse.
Kristiania 1913. Grondahl & Son. 330 sid., 95 fig., 2 kartor. Pris
bunden 6,00 kr.

Bates, C. G. and N. G. PRrEICE: Forestation of the sand hills of Nebraska
AnTIKansas. Washineton, vU£-S: ForestiService. Bullit r2T. 003
49 sid.

BInNDEWALD, L.: Der Waldbau. Ein Leitfaden fär den Unterricht an land-
wirtschaftlichen Lehranstalten bearbeitet. 2. Autlage. Stuttgart 1913.
Eugen Ulmer. Pris 1,20 mark.

BJÖRKBOM, CARL och NILS SCHAGER: Om hagmarksskötsel och dess ekonomi
(Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:r 34). Stockholm 1913. 32 sid.,
10 fig. Pris 0,30 kr.

BOHMER, JOHAN: Avgroftning av sumpig skogsmark og myr. (Det norske
skogselskaps smaaskrifter n:r 1). Kristiania 1913. 49 sid., 22 fig.
ENGLER, ARNOLD: Einfluss der Proveniens des Samens auf die Eigenschaften der
forstlischen Holzgewächse. (Schweizerische Centralanstalt fär das forstliche
Versuchswesen. Mitteilungen vol. 10, n:r 3.) Zirich 1913. 386 sid.,

40 fig.

GALIN, C. L.: Les arbres, arbustes et arbrisseaux forestiers.' Paris 1913.

Paul Lechevalier. 200 sid. 32 fig., 100 pl. Pris 6,50 fr.

270 LITTERATUR.

GRENANDER, TELL: Skötseln af ett mindre skogsbruk. I. Samtal om skötseln
af ett mindre skogsbruk i Norrland. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter
n:r 22.) Andra upplagan 18—22 tusendet. Stockholm 1913. 32 sid.,
HON PISTOL
Torfmarkerna och deras afdikning för skogsbörd. (Skogsvårdsföreningens
folkskrifter n:r 31—32.) Stockholm 1913. 64 sid., 31 fig. Pris 60 öre.

GOMART, Louis: LIL Arbre, édité par le club touriste du Camnigonvomnse
24 sid.

GUINIER, PH.: Atlas des arbres, arbustes, arbrisseaux et sous-arbrisseaux crois-
sant spontanément ou naturalisés en France et dans les régions limitro-
phes. Série IV. 5 fascicules, 5 planches coloriées et 5 planches noires.
INaTey LO mee LE ROmmNENNS2 sid:

HEMMANN: Durchforstungs- und Lichtungstafeln, nach den Normal-Ertragsta-
feln der deutschen Versuchsanstalten. Berlin 1913. Julius Springer. 35
sid. Pris 3,00 mark.

HicHEL, R.: Le Pin sylvestre. Quelle race de pin sylvestre fautil adapter
en Limousin? Communication faite au Congrés de Vl'arbre et de V'eau å
Montlucon. juillet 1912. Limoges 1913. Ducourtieux et Gout.

HOFMANN, A.: Aus den Waldungen des fernen Ostens. Forstliche Reisen
und Studien in Japan, Formosa, Korea und den angrenzenden Gebieten
OÖstasiens. Wien rfor3. Wilhelm Frick 225 Sid., 0 f- 240 talöbns
12 mark. -

JACQUOT, A.: Sylviculture, manuel practique å l'usage des propriétaries fonciers
régisseurs de domaines forestiers, des reboiseurs et des éleéves des écoles
d'agriculture. Paris et Nancy 1913. 'Berger-Levrault. < 2035 Scmmhmas
6,50 fi.

JOLYET, A.: Notes sur les procédés de boisement applicables dans le départe-:
ment de Meurthe et Moselle. Nancy 1912. Berger-Levrault. 43 fig.

KINZEL, WILHEM: Frost und Licht als beeinflussende Kräfte bei der Samen-
keimung mit besonderer Beräcksichtigung der Entwicklung und anderer
biologischer Eigentuämlichkeiten der Samen aus den verschiedenen Pflanzen-
familien. Ein Leitfaden fär Biologen, Gärtner, Samenhändler und Kon-
trollstationen. Stuttgart 1913. Eugen Ulmer. Pris 7 mark.

KUNZE, M.: Untersuchung täber den Einfluss verschiedener Durchforstungsgrade
auf den Wachstumsgang eines Kiefernbestandes. (Mitteil. der Kgl. sächs.
Mersuchsanst. zuw "Tharandt, Bd+ 1 Freft. 2). oBerin 1913. oPauwkareys
SAN Sid -INPIISKI, Go arks

LooryY Tuisko: Handbuch der Forstwissenschaft. Dritte verbesserte und erwei-
terte Auflage. In 4 Bänden herausgegeben von CHRISTOF WAGNER. Ti-
bingen. Verlag der H. Laupp'schen Buchhandlung. Pris för hela ver-
ket 90 mark.

Erster Band. Forstwissenschaft und Forstwirtschaft in allgemeinen, Stand-
ortslehre, Forstbotanik, Forstzoologi. Tiibingen 1913. 840 sid.
SON Ng ÉE

Vierter Band. Forstgeschichte, Forstpolitik u. a., Rechtskunde. Tibingen
KÖN SE LaTGSSd:

Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt. Häftet 9, 1912. Stockholm
1913. 209-FXXXKMIII- sid: 76 fig, fjökartor och 3 planscher wRbns

2,25 kr.

LITTERATUR. 271

NEwsHaAM, J. C.: The propagation and pruning of hardy trees, shrubs and
miscellaneous plants, with chapters on manuring and planting. London.
1023, Crosby Lockwood & Son. 224sid:

RAFN JOHANNES: Untersuchungen von Forstsamen durch 25 Jahre. Med för-
fattarens porträtt. Köpenhamn 1913. 91 Sid., 4:0.

Rock JoserPH F.: The Indigenous Trees of the Hawaiian Islands. Honoluhu
TONSATT NET Prskös6o dollars.

RECHNAGEL, A. B.: The theory and practice of working plant. New-York
and London I0T3.4 Ps d so bd.

VauLoTt, G.: Guide économique et cultural du sylviculteur et du propriétaire
de bois. Paris. Berger-Levrault. 184 sid.

TROJAN, JOHANNES: Unsere deutschen Wälder. Berlin 1913. Vita, Deutsches
Nerlagshaus. 07 080 4:00 -Ensi 75 mark:

Skogsuppskattning och skogsindelning.

ALME HELGE: Midtmaalstabeller til kontorbruk. Kristiania. Karl Olsen. 35
SKE Prisad okt:

DrRUMAUX, M.: Regle å calcul pour le cubage des arbres sur pied ou abattus.
IBruxellest 1013-17 sid: fe.

EBERBACH, OTTO: Aus dem Walde. Die Ordnung der Holznutzungen auf
wirtschaftlicher und geschichtlicher Grundlage. Eine Anleitung zu prak-
tischer Forsteinrichtungsarbeit. Karlsruhe 1913. C. F. Miller 80 sid.
Pris 1,30 mark.

GLASER, TH.: Zur forstlichen Rentabilitätslehre. Wien 1913. Wilh. Frick.
65eSstd:;mefig. Pris .2 mark:

GRUNDNER, F. und ÅA. SCHWAPPACH: Massentafeln zur Bestimmung des Holzge-
haltes stehender Waldbäume und Waldbestände nach den Arbeiten der
forstlichen Versuchsanstalten des Deutschen Reiches und Österreichs. 4.
Aufl. Berlin 1913. Paul Parey. XVI taflor och 126 sid. Pris bunden
sol mark.

VON GUTTENBERG, ÅA. RITTER: Die Forstbetriebseinrichtung. 2. Aufl. Wien och
eipAgRN 43 OS SIA RHS Mor mark:

Ertragstafeln zum Gebrauch bei der Forsteinrichtung, bearbeitet von der forstl.
Versuchsanstalt fir das Grosshergzogtum Hessen. Giessen 1913. 0.
Kännelt! Pris 3 mark.

HUFNAGL, LEOPOLD: Praktische Forsteinrichtung. 2. Aufl. Wien och Leipzig
Törs Wilhelm öbnckt. £oj sid:, ”Prista mark.

HÖNLIGER, HANS: Praktische Waldwertrechnung. Görz 1913. 385 sid. (Förf.
förlag Salzburg.)

KAURIN, J.: Forel&esninger 1 skogtaksation, Tremaalingsleren. Kristiania 1913.
GrondallsörSop. 35 std Pris. kr.

KRÖUDENER: Massen- und Abfalltafeln fär die Fichte des europäischen Russlands,
St. Petersburg igr2.

K. DOMÄNSTYRELSEN: Föreskrifter ang. vissa ändringar i gällande bestämmel-
ser i fråga om upprättande av skogshushållningsplaner i södra och ”mel-
lersta delarna av landet, utfärdade den 10 juni 1913. Stockholm 1913.
13 Sid, 420:

202 LITTERATUR.

KLARSTRÖM, Ö. S.: VI Delen. Den praktiska tillväxttabellen. Kortfattad be-
lysning av skogens tillväxt, dels skriftligt med sifferfaktor, samt några
sidor tabeller, åskådliga och bevisande för allmänheten. Första stereotyp-
uppl. Karlstad T0T3. C20mSsd-EPnSrs om ko.

NERGAARD, V.: Lerebog for skovfogeder, C. Opmaaling og Regnskab. Kö-
penhamn 1913. 77, 39 sid. Gyldendalske Boghandel, Nordisk Forlag.

Normalertragstafel fär Fichtenbestände. Bearb. von der Herzoglich Braun-
schweigischen forstlischen Versuchsanstalt. Berlin 1913. Julius Springer.
24 sid.

ÖFFENBERG, L.: Grundziäge der Waldwertsberechnung auf volkwirtschaftlicher
Grundlage. Kritik der. herrschenden Lehre und Änderungsvorschläge.
Berlin, InodT3., Pauw Pareys ters Srsid. EPs rmark:

Skogspolitik med skogshistoria, skogsstatistik, skogsadministration
och skogslagstiftning.

Amtliche Mitteilungen aus der Abteilung fär Forsten des Königlich Preus-
sischen Ministeriums fär Landwirtschaft, Domänen und Forsten 1911.
Berlin 1913. Julius Springer. 48 sid. Pris 2 mark.

Beiträge zur Forststatistik von Elsass-Lothringen. Herausgegeben vom Mini-
sterium fär Elsass-Lothringen. Abteilung fär Finanzen, Handel und
Domänen. Heft XXX. Strassburg 1913. 938 sid.

Xe Congrés international d'agriculture de Gand (3 au 13 juni 1913) Orga-
nisation — Réglement et programme — Procés-verbause des séances
générales ete. Bruxelles Toms. 3>d0Lsd:

Xe Congrés international d'agriculture (Gand 1913). Rapport préliminaires.
— — — 5" section sylviculture. . Bruxelles 1913.

CONRAD: Beruffstatistik, Agrarstatistik, Forst. und Montanstatistik. Jena 1913.
203Std:

DAUBRÉE, LUCIEN: Statistique et Atlas des foréts de France. Paris 1912.
393 sid. fol. och kartor.

DEFERT, HENRY: Congrés forestier international. 'Tenu a Paris de 16 au 20
juin 1913. (Touring-elub de France) Paris 1913. 961 sid.

Departementalkommitterades betänkande. 2:06 Jordbruksdepartementet. Stock-
holm 1913. A.-B. Nordiska bokhandeln. 260 sid.

DESCOMBES, PAUL: Eléments de sylvonomie, économique forestiere. Bordeaux
KORG ANO I IRIS Ng är

—— , Sauvegardons les richesses forestieres de nos colonies. Bordeax 1913.
Ecretset onls: I I5SsdN CRNSOjsokh

DwiGHT, T. W.: Forest Conditions in the Rocky Mountains Forest Reserve.
Dominion Forestry Branch, Bull. n:r 33. Ottawa, Canada, 1913. 62 sid.

EBERBACH, OTTO: Aus dem Walde. Die Ordnung der Holznutzung auf wirt-
schaftlicher und geschichtlicher Grundlage. Fine Anleitung zur prak-
tischen Forsteinrichtungsarbeit. Karlsruhe. C. F. Miller. 80 sid. Pris
1,30 mark.

FERNOW, B. E.: Commission of Conservation. Forest conditions of Nova
Scotia. Published by Permission of the Department of Crown I.ands.
Nova Scotia, Ottawa, Canada 1912. 93-+XI sid.

LITTERATUR. ATS

Forststatistische Mitteilungen aus Wirttemberg fir das Jahr 1911. Heraus-
gegeben von K. Forstdirektion. 30. Jahrgang. Stuttgart 1913. Chr.
Scheufele.

Forstväsendet. Finlands officiella statistik, XVII. Forststyrelsens berättelse
för år 1911. Helsingfors 1913.

HäArr, .W. Ci J. et.B. EL. O'HarRA: Traité de la protection des foréts contre
Jerfeu Quebec T0r2:, 46 sid. 10: fg: ock3 porträtt

HaUsRATH, Hans: Die Geschichte des Waldeigentums im Pfälzer Odenwald.
Festschrift zur Feier des sechsundfänfzigsten Geburtstagen Friedrich II.
karlstfahesigr3: CIESMuleR 65 sid: Fr karta Piis:2,5so mark.

HuweLeE, O. HjJ.: Förslag till Brandtornssystem för Jämtlands län. Östersund
NO RSA KET Sid. 2r00 OCK P: karta. 450:

Inberetning om det norske Skogsvesen for Kalenderaaret 1912, avgit av Skog-
direktören. Kristiania 1913. VI +152 sid. 4:0.

Handel. Berättelse för år 1911 av Kommerskollegium. — Sveriges officiella
statistik. Stockholm 1913. A. B. Nordiska bokhandeln. 5312 sid. Pris
3,50 kr.

HuFFEL, G.: Economie forestiére, tome I, 22 partie. Propriété et légasla-
tion forestiéres, politique forestiére, la France forestiére, statistiques. 2.
Uppi. -LbanStI0T3: Is Kaveurt 677 sid. ... PnRs- ko: fr.

HUTCHINS, M. C.: Massachusetts Forest Fire Laws and General Instructions
relative to Forest Fires. Boston 1913. 387 sid.

Institut international d'agriculture: Annuaire international de Legislation, Agri-
cole IKT CA nnec si0r2:0 RKOomeligrs. 044 sid: Pris: 10 fr.

Industri. Berättelse för år 1911 av Kommerskollegium. Sveriges officiella
statistik. Stockholm 1913. A. B. Nordiska Bokhandeln 325 sid.

TUHLIN-DANNFELT, H.: Kungl. Landtbruksakademien 1813—1912 samt svenska
landthushållningen under nittonde århundradet. Stockholm 1913. C. E.
Fritzes förlag. 375 +263-+CCII sid. samt illustr. Pris 15 kr.

Tordundersökningens betänkande. 1. Jordfördelningen i Värmlands län och
därmed sammanhängande förhållanden. Stockholm 1914. A. B. Nor-
diskaär Bokbhandeln:. 1:23 sid: Pris: 3,50 kr:

K. K. Acherbauministerium. <Statistisches Jahrbuch fir das Jahr 1910. Forst-
und Jagdstatistik. Wien 1913. 441 sid.

K. Domänstyrelsen: Domänstyrelsens förvaltning. Skogsväsendet år 1911.
Sveriges officiella statistik. Stockholm 1913. 70+165 sid. Pris 2,30 kr.
Till samtliga överjägmästare, jägmästare, biträdande jägmästare och för-
valtare av s. k. skolrevir. (Cirkulär ang. upprättandet av kassaredogö-
relser).- Stockholm krgig. kI2 sid:

TLenskommissionens Betenkning. Köpenhamn 1913. 575 sid. med 2 Bilag.
paa 674 og 349 sid.

La société mutuelle norvégienne d'assurance contre les incendies de foréts.
Kristiania 1913. 8 sid. och 2 fig. 4:0.

MaUucKE, R.: Die zur Erhaltung der Privatforsten ausschlieslich der Gemeinde,
Stiftungs- und Genossenforsten in den deutschen Bundesstaaten erlassen
noch gältigen Bestimmungen. Berlin 1913. Paul Parey. 52 sid. Pris
1.50 mark. ;

MERRIT, E.: International Trade in Farm and Forest Products 1901—19190.
Bulk 103: UU. 5: Bureau of Statistics. Washington 1913: 57 sid:

274 LITTERATUR.

Mitteilungen aus der Forst- und Kameralverwaltung des Grossherzogtums Hes-
sen fär das Wirtschaftsjahr 1911. Bearbeitet im Grossherzogl. Mini-
sterium der Finanzen. Abteil. fär Forst- und Kameralverwaltung. Darm-

stadt 1913. 99 sid. fol.
Mitteilungen aus der Staatsforstverwaltung Bayerns. Herausgegeben von K.
Staatsministerium der Finanzen, Ministerial-Forstabteilung. 15. Hett.

Minchen 1913.

Mitteilungen iber die Wirtschaftsergebnisse der Herzoglich Braunschweigischen
Forstverwaltung fär das Jahr 1912—1913. Bearbeitet in der Herzog-
lichen Kammer, Direktion der Forsten. Braunschweig 1913.

Norska regeringen: St. prp. n:r 1. Hovedpost VIII. Landbruksdepartemen-
tet. Ior32: Kristianiav/ 1013. 250, OT, 30, 30, KO, 20 2 GRS
ZAC, RÄSLld
Om bevilgning til privat skogsskjötsel. 30 sid.

Om bevilgning vedkommende statens skogar. 39 sid.

PALMGREN, HERMAN: Lagen om skogsaccis (Beskattningsfrågor IV). +P. A.
Norstedt & Söners” förlag. Stockholm 1913. 119 sid fPrsbinden
1,70 Kar

RENCKNAGEL, A. B.: The Theory and Practice of Working Plans (Forest Or-
ganization). New-York. John Wiley and Sons 1913. 235 sid. Pris 2 doll.

SCHÄFER: Reform der Rheinischen Gemeinde-Forstverwaltung. Zur Auftrage
der Forstkommission des Rheinischen Gemeindetages. 34 sid.

Skogsvårdsstyrelsens Berättelser för år 1912. (Avtryck ur Skogsvårdsföreningens
BSK NON SI OR HA INSE

Statistiska meddelanden. Ser. A. Bd 1:2. Statens utarrenderade domäner
arrendeåret 1910—1911. Av K. Statistiska centralbyrån. 50 sid. Pris 25 öre.

Statistische Nachweisungen aus der Forstverwaltung des Grossherzogtums Ba-
den fär das. Jahr 1917. XXXIV Jahtg. Karlsruhe 1913. ct5SSdeo

SUDWORTH, G. B.: Forest atlas. Geographic distribution of North American
trees. Washington 1913. 30 kartor. 'U. S. Dept. of agncuwt MENorest
Service.

Svenska Trävaruexportföreningens statistiska tabeller över skilda länders export
och import av trävaror. Uppsala 1913. 30 tabeller. 4:0.

THayvs, M. CHARLES: Les foréts naturelles de la republique Argentine. Projets
de parcs nationaux. (Congrés forestier international de Paris, juin 1913.)
IRENOIS Ogg AS SEK OM AT

The use book. A manual for users of the national forests. 1913. Issued
by the Secretary of agriculture july 1, 1913. (U. S. Departm. of Agri-
culture, forest service.) Washington 1913. 38 sid.

ZETTERMAN, G. L.: Frågan om skogsbrandförsäkring i Finland. Helsingfors
1913. ÅA. B. Akademiska Bokhandeln i distr. 64 sid. Pris 1,50 mark.

Zur Gedenkfeier der Grändung der Forstlehranstalt Mariabrunn 1813 und der
K. K. Hochschule fir Bodenkultur in Wien 1872. Wien 1912— 1913.
Carl Fromme. 316 sid.

ÖSTERGREN, AuG.: Norrland och dess kolonisation. Några synpunkter. (Särtr.
ur Social tidskr. 19133 9.) 37 sid. Stockholm, CC: E- Fritzesgboktönt
aktieb. dist: NsOrOLe:

LITTERATUR.

(E
1
un

Skogsteknologi.

VON ÅLMBURG, FRANZ ÅNGERHOLZER: Das forstliche Ingenieurwesen. Ein Lehr-
und Handbuch fir höhere Forstlehranstalten und zum Gebrauch fir den
praktischen Forstingenieur. II Band. Bau und Betrieb der Waldeisen-
bahnen. Wien 1913. Wilh. Frick. 157 sid. +167 fig. Pris 10,30 märk.

ASKERGREN, TH. A.: Handbok för nordisk trävaruindustri omfattande Sverige,
Norge, Finland och Ryssland. Stockholm 1913. A. B. Gimbergs bok-
handel. 782 sid. Pris 18 kr.

AUEROCHS, GEORG: Praktische Anleitung fär das Projektieren und den Bau
von Waldwegen. Berlin 1913. Paul Parey. 69 sid., 35 fig., 3 tafl.
Pris 2,;0 mark.

BarKer, R. T.: Cabinet timbers of Australia. (N.S. W. Technological museum,
Technological education series n:r 18). Sydney 1013. 186 sid.
Barrows, F. W.: Practical pattern making. New-York 1913. Norman W,

Henley Pub. Co. 347 sid.

BuscH, JosEF: Die Verwertung des Holzes auf chemischem Wege. 3. Aufl.
von WILHBELM BuscH. Wien und Leipzig 1913. A. Hartleben. +76
fig. Pris häftad 4,50 mark.

Bonp, F. M-.: Experiments in the Preservative Treatment of Red Oak and
Hard Maple Crossties. U.S. Forest Service Bull. 126. Washington 1913.

BRYANT, RaALPH CLEMENT: Logging. The principles and general methods of
operation in the United States. New-York 1913. John Wiley & Sons.
590 sid. med illustr. Pris 3,30 dollars.

Carbolineum America wood preserver Co.: Wood preservation. St. Louis, Mo.,
1913. 84 sid. med illustr.

Franz, IL: Die Verlohnung der Waldarbeiter und das Holzverbuchungs- und
Verkaufswesen in grösseren Forstbetrieben, Nachtrag zur Buchfährung fär
Privat- und Gemeindewaldungen mittlern und kleinen Umfangs. Neudamm
1913. J. Neumann. 14 sid. Pris 1,20 mark.

Goss, O. P. M.: Mechanical properties of western Hemloch. (U. S. Forest
Service. Bull. 145.) Washington 1913. 45 sid.

— , Mechanical properties of western larch. U.S. Forest Service. Bull. no.
122. Washington 1913. 45 Sid.

HawLEeY, L. F.: Wood Turpentines. Their Analysis, Refining and Composition,
Baced upon Experiments at the Forest Products Laboratory at Madison.
Wis. U. S. Forest. Service, Bull., n:r 105. Washington 1913. 69 sid.

JANKaA GABRIEL: Untersuchungen iber die Elastizität und Festigkeit der öster-
reicheschen Bauhölzer. IV. Lärche aus dem Wienerwalde, aus Schlesien,
Nord- und Sidtirol. (Mitt. aus d. forstl. Versuchswesen Österreichs H.
XXXVIID. Wien 1913.

Jonsson, LuDpviG: Kubikeringstabeller i fickformat å plankor, battens,
bräder, kantholz. Sundsvall 1913. J. Sunnessons bokh. 386 sid. Pris
2 ag

JoLyETt, A.: Le transport des bois dans les foréts coloniales. Paris 1912. A.
Challamel. 63 fig.

KLaAsSON, PETER: Försök till en teori för torrdestilation av trä. (Avtryck ur
Bihang till Jernkontorets annaler för år 1913. Stockholm 1913.) P.
A. Norstedt & Söner. 43 sid.

27 6 LITTERATUR,

KLASON, PETER: Kemiskt-tekniska undersökningar rörande Sveriges industiellt
viktigaste träslag. III. Stockholm 1913. P. A. Nymans tryckeri. 27,
TA ET Oj T Oj se. 20 ETS NON OR SL

KLARSTRÖM, O. S.: Praktiska kubik-reducerings- m. fl, tabeller. 1—6. (1:a—
5:e stereot. uppl.)i-8:0s 95, 75, 52, 5, (8) 97 200SdREOR
(Tr. i Karlstad). Wettergren i& KerbervKIPInorkr:

r. Den praktiska kubikmetertabellen för rundvirke. s5:e stereotypuppl.
05 SIST
Den praktiska kubikfottabellen för rundvirke. 5:e stereotyuppl. 75
Sid Fek.
6. Den praktiska tillväxttabellen. 26 sid. i kr.

Kvadratmeter-Tabel for opskaaret Tre i Planker, ”Tykkelser og Finér i
Lengder fra 1,50 m. til 10 m. og Bredder fra 7 em. til 100 cm., udar-
beidet ved Dansk Trehandlerforening. Köpenhamn 1912. 34 sid.
Priser Kr:

LAKE, E. R.: The Persian Walnut Industry of the United States. Washing-
ton. 1913. Bull NIO 2540 OST BureawriofElantnindasmys

Lör, AxEL: Dalelfvarnes Flottningsförening. Tablå år 1912. OÖrsa 1913.
20tStd:

Från skogen till förädlingsverken. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter
DES 3) Stockholm x60T 3.732 Sid: 20 NS SNENSKSORorG

MaxwzELL, H. W.: Uses of Commercial Woods of the United States: Beech,
Birches : and Maples. U. S. Departm. of Agriculture, Bull. nr 12.
Washington 1913. 56 sid.

Mc BerH, I. G., and F. M. ScaBs: The Destruction of Cellulose by Bacteria
and Filamentous Fungi. U. S. Bureau of Plant Industry. Bull. 266.
Washington 1913. 50 sid.

NyHOoLM, H. V.: Serlige Metertabeller til Brug for Matrikulen samt Skov- og
Landbruget. Udgivne af Meterudvalget paa Landbrugsministeriets For-
anledning. 2den Udgave. Köpenhamn. G. E. C. Gad. Pris 1 kr.

SCHORGÉR, ÅA. W.: An examination of the Oleoresins of some western Pines.
(Forest products laboratory series). U. S. Forest Service. Bull. 110.
Washington 1913. 36 sid.

STOETZER, HERMANN: Waldwegebaukunde nebst Darstellung der wichtigsten
sonstigen Holztransportanlagen. 5. Aufl. von Hans HausraTtH. Frank-
furt a. M. 1913. I DÅ Sauerländets Verlag. 25100 std Prsfbunden
6,20 mark.

SurFACE, H. E.: Bibliography of the Pulp and Paper Industries. U. S. Fo-
rest Service, Bull. 123. Washington 1913. 438 sid.

THenivs. G.: Die Meiler- und Retorten-Verkohlung. Wien u. Leipzig 1913.
Hartleben. 307 sid., 80 fig. Pris 4,50 mark.

THICKENS, J. H.: The grinding of spruce for mechanical pulp. Forest products
laboratory series. (U. S. Forest service. Bull. n:r 127). -Washington
HÖRAS SA IE ON AO NA

WeircH and MERRILD: Pulp and paper and other products from waste resinous
woods. Washington 1913. 28 sid.

WESSLEN, Gösta: Vedåtgång och kolutbyte vid milor, kolade av Vermlands
och Örebro läns skogvaktareskola och Jernkontorets kolareskola vid
Gammelkroppa år 1912. I blad. Filipstad 1913.

NN

LITTERATUR. 277

Skogsbotanik och jordmånslära.

BrRuUnckK, O.: Clemens Winklers Vorträge und Abhandlungen iiber Rauchschäden
(Sammlung von Abhandlungen iber Abgase und Rauchschäden von H.
WishlicenusstEL "8), > Berlin: 1653. -Paul-Pareya. g0tsidi Pris! 3. mark.

CATIN, EL. C:: Les fleurs des bois. Paris 1913. Paul Lechevalier. ' 200:sid.
Sena: -PrO0 PLEFS-0550 tf.

CLINTON-BAKER, H.: Illustrations of conifers. Vol. 3. Hertford 1913. Priva-
tely printed. 89 sid. med planscher.

ELwEs, HENRY JoHN and HENRY AUGUSTINE: The trees of Great Britain and
Ireland, v. 7. Edinburgh 1913. 283 sid. med planscher.

FALCK, RICHARD: Mykologische Untersuchungen und Berichte. 1. Heft. Jena
försäk, Göstav Bischer., Os, sot: 3 tall. Pris 6 mark:

FRIES, THORE C. E.: Botanische Untersuchungen im nördlichsten Schweden.
Ein Beitrag zur Kenntnis der alpinen und subalpinen Vegetation in
Torne Lappmark. Uppsala & Stockholm 1913. Almqvist & Wiksell.
SEE SS: Fp (ETS 5 KT:

GIBSON, HENRY H.: American forest trees. Chicago 1913. Hardwood record.
708 sid. med illustr.

HENRY, YvES et PAUL AMMANN: Åcacias å tanin du Sénégal. Paris 1913.
A. Challamel. 55 sid. med fig.

HERLIN, RAFAEL: Jordmånens och temperaturens inflytande på växternas före-
komst och utbredning. En studie i biologisk växtgeografi med särskild
hänsyn till dess tillämpning i forstvetenskap. (Sep. ur Årsskr. från Före-
ningen f. skogsv. i Norrland 1913 H. 1). 84 sid. Pris 1 kr.

HOoLLRUNG, M.: Jahresbericht iäber die Gebiet der Pflanzenkrankheiten. Das
Jahritorr.. Berlin: 1013. . Paul Parey. 410. sid. Pris. 20 mark.

HorTtz, W.: Wichtige und beachtenswerte Holzgewächse Deutsch-Ostafrikas.
Darressalum 1913. 40 sid. med planscher.

HARPER, M. ROLAND: Geographical Report on Forests. Geological Survey of
Alabama. Monograph 8. Economic Botany of Alabama. Part I. 1913
2225 sid:

Takttagelser, Meteorologiska, i Sverige. Utg. av Kungl. Svenska Vetenskaps-
akademien, anställda och utarb. under inseende av Meteorologiska cen-
tralanstalten, 4:0. Uppsala & Stockholm. (Tr. i Uppsala.) Almqvist &
INViksell ti Cs4. I esav.semen: BAL AON —KOE2 4, UV. B5A SI. Kar av kr

LAGERBERG, T. och NILS SYLVÉN: Skogens skadesvampar. Fasc. I. Stock-
Holm TOI3: bris. n5t kr.

LARUE, PIERRE: Arboretum des sapins å Sauveur en Puisaye. Auxene 1913.
31 sid.

LIND, J.: Danish fungi as represented in the herbarium of E. Rostrup.
Köpenhamn 1913. Gyldendalske Boghandel, Nordisk Forlag. 650 sid,
130. fig. ; BHS -20: kr.

Liro, I. J.: Tärkeimpien ruostesientemme morfologiset ja biologiset pääpiirteet
(Suomen metsänhvitoydistyhsen tietullisia kirjasia n:o 1). Helsingfors
1012: PriSta,og mk.

20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

278 LITTERATUR.

LÄMMERMAYR, L.: Unser Wald. Fin Kapitel denkender Naturbetrachtung im -:
Rahmen der 4 Jahrzeiten. Thomas Volksbuchen n:r g8—101. Leipzig
1913. ”Theod. Thomas. 180 sid. 471 fig. Pris bund. 1,10 mark.

Marre, M. E.: L'Epicéa en Normandie pendant P'été 1911. G. Roy. 12
sid. med fig.

MITSCHERLICH, FILH. ALFRED: Bodenkunde fär Land- und Forstwirte. 2 Auf.
Berlin 1913. Paul Parey. 317 sid. Pris bunden 9 mark.

OrIs, CHARLES, HERBERT: Michigan trees. A handbook of the native and
most important introduced species. Ann Arbor, University of Michigan
TO T3 240 SATS

RocK, JoseErH F.: The indigenous trees of the Hawaiian Islands. Honolulu
TOB3: ATG rSid:

RoTtH, A.: Das Murgtal und die Flumser-Alpen. Eine pflanzengeographische
Studie. St. Gallen. 283 sid. med fig. och kartor.

SORAUER, PaUL: Handbuch der Pflanzenkrankheiten. Dritte Auflage. 3. Band.
Die tierischen Feinde, bearbeitet von IL. REH. Berlin 1913. Paul
Parey, 774 sid., 306 fig. Pris bunden 33 mark.

SUDWORTH, GEORGE B.: Forest Atlas. Geographic Distribution of North Ameri-
can Trees. Part L; Pines. U. Sj Department of Agriculture me Hkotest
HAnAAS HOS

VAULOT, M.: Le Robpimer faux-acacia. Pars IO0I3. J.D. Barlleresetmols:
280 sid., illustr. Pris 6 fr.

WooTEN, E. O:: Trees and shrubs of New Mexico. Las Cruces 1913. (New
Mexico Agricultural Experiment Station, Bulletin 87.) 159 sid., illustr.

Naturminnen och naturskydd.

Baum- und Waldbilder der Schweiz. III Serie. Herausgeg. von Schweizer. De-
partem. des' Innern: Bern 1913. ÅA. Francke. 18 sid: 200gbtns
Ör:

FrRAncCÉ, R. H.: Denkmäler der Natur. Leipzig 1913. Teod. Thomas. 19
Sid: 20: figa PTS f-mark.

HÄNEL, KARL: Unsere heimischen Vögel und ihr Schutz. Wirzburg 1913.
228 sid., 59 fig., 8 tavlor... Pris 3 mark.

KNauvErR, FRIEDRICH: Der Niedergang unserer Tier und Pflanzenwelt. HFEine
Mahn- und Werbeschrift im Sinne moderner Naturschutzbestrebung.
Leipzig 1913. ftheod. Thomas. 95 sid; 30 fig. Pristromarke

Svenska Naturskyddsföreningen: Sveriges natur. Svenska Naturskyddsförenin-
gens årsskrift 1913. 4:de årg. Stockholm 1913. Wahlström & Wid-
Strand... 2:24 'S1d., OEplanscher och tSgT es EREtISN SK

Skogszoologi och jakt.

BrasiL, L.: Les oiseaux d'eau, de rivage et de marais. Paris 1913. Libr.
Bailliére. et fils.” 35ocsid fr fö Pris ör.

BErG, BENGT: Tåkern. En bok om fåglarnas" sjö; Stockholm 1913. P: A.
Norstedt & Söner. 475 sid. illustr. Pris bunden 20 kr.

LITTERATUR. 279

DEINERT B.: Die Kunst des Schiessens mit der Schotflinte. 4. Aufl. Berlin 1913.
Paul Parey. 234 sid.+66 fig. Pris bunden 4,50 mark.

Deutsches Hunde-Stammbuch. Herausgegeben von der Delegierten Kommis-
slön., 34: Band. - Berlin. 1913.. Paul Paréy. 558 sid: Pris: 3 mark.

Djuratlas. Inneh. 49 kolorerade bilder af däggdjuren. Stockholm 1913. 10 pl.
Björck & Börjesson. Kart. I kr. ;

VON DOMBROWSKI, E. R.: Deutsche Weidmannssprache. 3. Aufl. Neudamm
förs. tj: Neumann. -isg2. sd: Pns 3 mark.

— Der Jäger und Forstmann als Sammler und Präparator. 2 Aufl. Berlin
1913. Paul Parey. 108 sid. 53 fig. Pris bunden 2,50 mark.

EKELÖF, J. A: Hundvännen. Hundens historia, hundraser, hundens vård och
skötsel. Med 102 bilder. $8:0. 208 s. Sthlm. Björck & Börjesson.
2,50 kr.

EsCHERICH, K.: Die angewandte Entomologie in den Vereinigten Staaten. Eine
Einfährung in die biologischen Bekämpfungsmethoden, zugleich mit Vor-
schlägen zu einer Reform der Entomologie Deutschlands. Berlin 1913.
Fanl Parey. 192 sid: 01. fig. ; Ps, mark.

Fågelatlas. Inneh. 97 kolorerade bilder av svenska fåglar. Stockholm 1913.
Björck & Börjesson. 12 pl. Kart. I kr.

GOTTLIEB, TH. u. E. VON OTtTo: Der Jagdspaniel, seine Erziehung und Fih-
rung. 3. Aufl. Berlin 1913: Paul Parey. 108 sid. 51 fig. Pris 3,50 mark.

HaALLEUX, GEORGES: La chasse dans les Ardennes. +76 illustr. 4,30 fr. Au
secrétariat de la societé canine de !'Est, å Lay-Saint-Christophe.

HaAGENBECK, KARL: Von Tieren und Menschen. Erlebnisse und Erfahrungen.
Ny upplaga. 71—380 tusendet. Berlin 1913. Vita, Deutsches Verlags-
haus. 460 sid., 134 illustr. Pris bunden 6 mark.

HERMELIN, TH.: Jakttabell enligt nya jaktstadgan d. 8 nov. 1912 utvi-
sande den tid, då jakt efter vissa djurslag är förbjuden och tillåten.
Stockholm 1913. P. A. Norstedt & Söner. Pris 25 öre.

HOFFMAN, KONSTANTIN: Die Behandlung eines Rotwildstandes. 2. Aufl. Ber-
linirors. > Paul Parey. |.46 sid Pris 1,20 mark.

HÖGDAHL, THOR: Nya jaktboken. Rådgifvare för jägare och jaktvänner.
Stockholm 1913. A. V. Carlsons Bokförlagsaktiebolag. 340 sid.+55
He HPRS) 3 kr.

Jakter, Våra äventyrligaste. Skildrade av naturforskningens och jaktens mär-
kesmän i Sverige under red. av CARL FORSSTRAND. Med samtliga förf:s
porträtt. (8) 120 sid. Stockholm. Hugo Geber. Pris! 2.75. Kr.

v. KapicH, Hans Maria: Im amerikanischen Busch. Jagd- und Waldfahr-

a ten. Neudamm, 1913. J. Neumann. 274 sid. Pris 3 mark.

— Aus Oesterreichs Bergen. Jagd- und Waldfahrten mit Bild und Lebens
lauf des Verfassers. MNeudamm 1913. J. Neumann. 266 sid. Pris
2 mark.

KiEsstIng, W.: Der Rothirsch und seine Jagd. Neudamm 1913. J. Neumann.
583 sid., 264 fig. Pris bunden 10 mark.

KJELLIN, CARL: In gloriam dian&. Jakt- och naturlivsskildringar — gamla
och nya. Stockholm 1913. Wahlström & Widstrand. 236 sid. Pris 3 kr.

KLEINscHMIDT, O.: Die Singvögel der Heimat. Leipzig 1913. Quelle & Meyer.
86 fig., 14 tavlor. Pris 5,40 mark.

280 LITTERATUR.

KNÖPPEL, ARVID: När morgondimmorna skingras och andra berättelser från
skogar och myrar. Stockholm 1913. A. V. Carlsons bokförlagsaktie-
Holag: 2221 sid. Prist 2,75 kt.

KocH, RuDoLrF: Tabellen zur Bestimmung schädlicher Insekten an Kiefer und
Lärche nach den Frassbeschädigungen. Berlin 1913. Paul Parey. 207
sid. med 207 fig. Pris 4,50 mark.

LEEDER, KARL: Wildkunde und Jagdbetrieb. Wien und Leipzig 1913. 146
fig. Wilhelm Frick. Pris bunden 4 mark.

LEiss CARL: Das Zielfernrohr, seine Einrichtung und Anwendung. Neudamm
1913. J. Neumann. 35 fig. Pris 1,80 mark.

LONG, WILLIAM J.: Vad skogen lär. Några studier ur livet av djurens instink-
ter och vanor. Bemyndigad översättning av JANE LINDBLAD. 2:a saml.
(8) 130 s. Stockholm. Hugo Gebers förlag. Pris 1,75 kr.

MENTZER, ÖSCAR VON: Ur jaktlag, jakt- och giftstadga. Uppsala & Stockholm
1913. Almqvist & Wiksells boktr.-aktieb. i distrib, Pris 25 öre.
NEUNZIG, KARL: Karl Russ' Ein heimische Stubenvögel. 5. Aufl. Magdeburg
1913. Creutz'sche Verlagsbuchhandl. +=3573 sid. 200 fig. å 20 tavlor.

Pris bunden 10,50 mark.

NUsSSLIN, OTTO: Leitfaden fir Forstinsektenkunde. 2. Aufl. Berlin 1913.
Paul Parey.:, s5se20sid. och 432 fig. Pris bunden 2 mark.

PrEUSS, ALBERT: Lehrbuch des Flintenschiessens nebst einer Anleitung zur
Herstellung von Flintenschiesständen. 2. Aufl. Neudamm 1913. J. Neu-
mann. 276 sid., 99 fig. Pris 6 mark.

RAMZEYER, I.: Unsere gefiederten Freunde. Freud und Lied der Vogelwert.
2. Tel Berns AV Branckes ro: taftlor OCh 354 fgskBnspensonme

V. RAESFELD, FERDINAND: Das deutsche Weidwerk. Fin Lehr- und Handbuch
der Jagd. Berlin 1913. Paul Parey. 676 sid., 300 fig. Pris 20 mark:

REGULUS, Nordiskt djurgalleri. Stockholm. 1915. Beijers bokförlagsaktie-
bolag. Inb. 3,50 kr.

RäDECHE, Gustav: Erziehung, Fährung und Leistungen des Hannoverschen
Schweizhundes. Köthen-Anhalt 1913. Paul Schettler's Erben. 113 sid,
Pris 2,20 mark.

ScHMIDT, H. W.: Die Hättenjagd. Berlin 1913. Paul Parey. 170 sid., 26 fig.
11 tavlor. Pris bunden 3 mark.

SCHOYEN, W. M.: Zoologi for Landbruksskolen. Kristiania 1913. H. Asch-
houg & C:o.

ScHÄFF, ERNST: Gebisstafeln zur Altersbestimmung des deutschen Schalen-
wildes. 2. Aufl - Berlin 1913. PaullParey. 15 sid. Pris: o,8ormanke

SEDLACZEK, W.: Ergebnisse und Probleme auf dem Gebiet der Nonnenfor-
schung in Oesterriech. Mitteil. d. k. k. forstl. Versuchsanst. Wien 1913.
NyskEinicki Se föRSid:

v. SETH, P.: Den nya lagen om rätt till jakt jämte tillhörande författningar.
Stockholm kIor2. P3 AN Norstedt & Söner, möd sid. oo Briskinsomkas

v. SETH, P. och E. LÖNNBERG: Den nya lagen om rätt till jakt jämte tillhö-
rande författningar jämte ett zoologiskt bihang. Stockholm 1912. P. A.
Norstedt & Söner. 281 sid. Pris 2,50 kr.

SIMON, ANDRÉ: La Chasse å Palouette;s Paris 1913. &L. Laveuw. 178 sid;
Tö/ Ai OEI S1NS elr:

LITTERATUR. 281

Stambok, Svenska kennel-klubbens. Utg. av dess styrelse: B. o. 102 s. Stock-
holm 1912. A.-B. Nordiska bokhandeln i distr. Pris 3 kr.

B: 10... (SO Kl KRK. S: Bd 10, märkt KK) xx, 100: -s. Stockholm.
A.-B. Nordiska Bokhandeln i distr. Pris 3 kr.

UrscH, FRIEDR. WinLH.: Der Jäger aus Kurpfalz. Mäinchen 1913. Max Kel-
lerer. Pris 3,50 mark.

VoiGT, A.: Exkursionsbuch zum Studium der Vogelstimmen. Leipzig 1913.
Quelle & Meyer. 327 sid. Pris 3 mark.

Voigtländers Tierkalender 1914. Mit 348 Tierbilden nach Naturaufnahmen,
Zeichnungen, Kunstwerken usw. Leipzig 1913. Pris 2,80 mark.

WiLD-QUEISNER, ROBERT: Die Kunst des Schiessens mit der Bichse. 3- Auf.
Berlin 1913. Paul Parey. 144 sid. Pris 4,50 mark.

WinNaUs, WALTER: Hirschzucht und Veredelung des Rotwildes. Herausgege”
ben von Dr. Maxim Goldberg. Berlin 1913. Paul Parey. 85 sid. 4:0.
Pris 12 mark.

WorFF, Max: Der Kiefernspanner (Bupalus piniarius L). Versuch einer
forstzoologischen Monographie mit Berächsichtigung der bemerkenswerten
mit dem Kiefernspanner vergesellschaftet auftretenden Spannerarten, sowie
der vergliechenden Parasitologie der Kiefernschädlinge wirtschaftlich
wichtigen Grosschmetterlinge. Berlin 1913. Julius Springer. 200 sid.,

"7 tafl. Pris 9 mark.

ZIMMERMANN, RUD.: Vom Nutzen und Schaden unserer Vögel. Leipzig 1913.

Theod. Thomas. =76 sid., 15 fig. på 6 tavlor. Pris I mark.

Kalendrar och matriklar.

ARNOLD, OTTO och ERIK WALLER: Landtmannens Fickkalender 1014. 11:e
årg. Stockholm 1913. Fr. Skoglund. 352 sid. Pris bunden 2 kr.

BöHMERLE, EMIL: Frommes Forstliche Kalender-Tasche fär das Jahr 1014.
Wien 1913. Carl Fromme. Pris 3,20 kr.

ConraD, TuH.: Der Förster. Land- u. forstwirtschaftlicher Kalender f. Forst-
schutzbeamte. 1914. Graudenz 1913. Gustav Röthe. Pris 1,;0—2,30
mark.

DAHLGREN, JoH. och G. KUYLENSTIERNA: Skogskalendern för år 1914. Upp-
sala 1913. Almqvist & Wicksells boktryckeri A.-B. 207 sid. Pris bun-
den 2,30 kr.

Der Förster, Land- und Forstwirtschaftlicher Kalender fär Forstschutzbeamte
för das Jahr 1914. Gustaf Röthe. 1913. Pris 1,;—2,;o mark.
ELGENSTIERNA, G.: Kalender öfver svenska lantbruket 1913. Årg. V. Stock-

holm 1913. P. A. Norstedt & Söner. 346 sid. Pris 2 kr.

FELBER, THEODOR: Schweizerischer Forstkalender. 9. Jahrg. 1914. Frauenfeld
Huber & C:o. Pris bunden 2.30 fr.

Forst- u. Jagd-Kalender des kärntnerischen Forstvereines f. d. I. 1914. 35
Jahrg. Hrsg. vom kärntner. Forstverein. Klagenfurt 1913. Joh. Leon.
Pris bunden 4 mark.

282 LITTERATUR.

Forst- und Jagd-Kalender 1914. Herausgegeben vom Böhmischen Forstvereine:
Red. vom JOSEF STRACHOTA. «48 Jahrgang. Prag 1913.

GRIEB, RICHARD: Deutscher Forstkalender des deutschen Forstvereins fär Böhmen
1914. 7. Jahrgang. Eger 1913. J. Kobrtsch & Gschihai. Pris 2,40 ö. kr.

LEUTHNER, AUG.: Förster-Kalender f. d. J. 1914. 24. Jahrg. Klagenfurt 1913.
ÖR IH

LJUNGGREN, C. J. F.: Svensk Hantverkskalender för 1913. Kristianstad 1913.
Kö Tittormstbokhit "2007 sid 0 BRIS, somki

MARCHET, JUL. och FRIEDR. HEMPEL: Taschenkalender fär den Forstwirt f.
d. Jahr! Toz4. 33, Jahrg. Begrundet von, G. BIEMPEL. UVWIENTORSE
Moritz Perles. Pris inbunden 3—5 mark.

NEUMEISTER, M. och M. RETzZLAFF: Forst und Jagdkalender 1913. I zwei
Teilen. Berlin 1912. Julius Springer.

I Teil. Kalendarium, Wirtschafts. Jagd- und Tischerei-Kalender, Hilfs-
buch, verschiedene Tabellen und Notisen. 2,70 mark.

II Teil. Statistische Ubersicht der Forsten des Deutschen Reichs und
Personalbestand der Deutschen Forstverwaltungen. Pris 3 mark.

Personal-Verzeichnis der Königlich sächsischen Staats-Forstverwaltung auf das
Jahr tors. Dresden ri913. ot. Hemmnen. 66Fsidj FPrstmöomark

Preussiches Försterjahrbuch fär 1913. FEin Rotgeber und Adressbuch fär die
preussischen Kron- und Staatsforstbeamten. MNeudamm 1913. J. Neu-
mMAND. SR 27/04 Sid AO ERS 3 mark

REISSINGER, R.: Waldmannsheil. Forst- und Jagdkalender fär das Jahr 1914.
VIII. Jahrgang. MNärnberg 1913. Pris 1,50 mark. Koch's Verlags-
buchhandlung.

Svenska forstmästareförbundet. 1913 års matrikel. V. årg. Filipstad 1913.
75 sid.

TENOW, CHR. L.: Svensk Djurskyddskalender 1914. Utgiven av de svenska
djurskyddsföreningarnas centralförbund. Stockholm 1913. A. B. Sand-
Dergs bok | T0SKSI6.; sp Ras ka

Waldheil. Kalender fir deutsche Forstmänner und Jäger auf das Jahr 1914.
Vereinskalender des Vereins Königlich preussischer Forstbeamten. 26. Jahr-
gang. I. Teil. Taschenbuch. II. Teil. Forstliches Hilfsbuch. Neudamm.
JETNemrann. Ems) 1,90 mark.

Wild- und Hund-Kalender. ”Taschenbuch fär deutsche Jäger. <13. Jahrgang
T Os. Berun from 2 RanRAreya Ernst bundenW2mank:

Voigtländers Tierkalender. Mit 348 Tierbildern nach Naturaufnahmen, Zeich-
nungen, Kunstwerken usw. Als Abreisskalender eingerichtet. Fir jeden
Tag des Jahres ein Blatt. Leipzig. R. Voigtländer. Pris 2,80 mark.

Diverse.

AMINOFF, F.: Programm der Studienreise der österreischen staatsforstbeamten
in Schweden 1913. 8 sid. Skövde 1913:

Dansk Skovforening: Dansk Skovforening 1888—1913. Foredrag ved Dansk
Skovforenings jubilxumsfest paa Landbohojskolen i Kobenhavn den 25
sept. 1913. Kobenhavn 1913. 607 sid.

Forer ved det 10. Almindelige danske Skovbrugsmode 2—4 juni 1913. Koben-
INehAn HOS ie Säl

RE NE SE EET

LITTERATUR. 283

Fihrer fär die Exkursion des Böhm. Forstvereines in die Forste der k. k.
Militärinvaliden-Fondsdomäne Höric im August 1913. Prag 1913
35 sid. med kartor.

Handlingar till lantbruksveckan år 1913. Utg. av lantbruksveckans styrelse.
312 s. Stockholm. A.-B. Nordiska bokh. i distr. Pris 4,50 kr.

Lantbruksveckan 1913. Program m. m. Stockholm 1913. 56 sid.

Program för Skogsvårdsföreningens 9:de exkursion. 7—10 aug. 1913. Stock-
Holm Ior3. 24 sid., 6 fig.

Specielle bestemmelser vedkommende Udstilling i 18:de sektion. Skogsbruk
(Norges jubileumsudstilling 1914). Kristiania 1913. 22 sid.

WESSLÉN, GösTtA: Redogörelse för Persbergs grufaktiebolag till dess ordinarie
bolagsstämma år 1913. Göteborg 1913. 54 sid.

Yale forest school. Biographical record of the graduates and former students of
the Yale först school, with introductory papers on Yale in the forestry
movement and the history of the Yale forest school. New Haven 1913.
350 sid.

Beaktansvärda nyutkomna böcker.

Från och med år 1907 har i tidskriftens fackavdelning för varje år införts
en förteckning över under föregående år utgiven skogslitteratur. Härigenom
har visserligen vunnits fördelen av en samlad förteckning för varje år över ny-
utkomna arbeten, men å andra sidan ha en del nya arbeten kommit till tid-
skriftens läsares kännedom alltför sent, då det mött svårigheter att få nyut-
givna arbeten recenserade i tidskriften. Redaktionen har därför i år beslutat
återgå till den gamla ordningen i tidskriften och i varje häfte lämna en för-
teckning av de senaste nyheterna inom den skogliga bokmarknaden. Redak-
tionen skall likväl söka beflita sig om att få betydelsefullare arbeten utförli-
gare omnämnda i ett följande häfte. Red.

ANDERSSON, GUNNAR: Ett par problem i svensk skogspolitik. (Ekonomiska
studier, tillägnade Marcus Wallenberg på hans femtioårsdag den 35 mars
1914.) 28 sid. + 2 kartor.

BEER, OSCAR och L. G. SJÖHOLM: Ungdomens skogsbok, en läsebok om
Sveriges skogar och deras vård. Stockholm 1914. P. A. Norstedt & Söners
förlag: mnörsida kö3kigs Pris kart. okt

Betänkande med förslag till lag ang. särskilda bestämmelser beträffande sam-
fälld skogsmark inom Kopparbergs län. Avgivet den 27 mars 1914 av
därtill utsedde kommitterade. Stockholm 1914. 60 sid. 4:0.

Centralstyrelsens berättelse till svenska trävaruexportföreningens årsmöte den
31 mars 1914. Uppsala 1914, 6 sid. + IX sid. tabeller.

Förslag till program för tjugonde allmänna svenska landtbruksmötet i Stock-
holm 3—9 juli 1916. Stockholm 1914. 51 sid.

Kort handledning i skogshushållning, utgiven av Föreningen för skogsvård i
Norrland: = Stockholm IgI4- 35 Sid.7 150 fe. Prisc2;75s kr. Inbunden
3,25 RE.

LIND, Gustav: Våra prydnadsträd och buskar. Kort beskrivning över i Sve-
rige planterade viktigare träartade prydnadsväxter. Stockholm 1914. Wahl-
ström. & Widstrand: 1255 sid. 50, fig. > Pris. 3;25 kr, 100: 4,25 kr.

284 LITTERATUR.

LÖNNBERG, EINAR: Sveriges Ryggradsdjur. I. Däggdjuren. Stockholm 1914.
P. A. Norstedt & Söner. 100 sid. + 38 fig. Pris bunden 1,75 Kr.

MurEeLIus, G.: Skogsuppskattningstabeller. Del I. Västerås 1914. Eget
förlag. -35 sid. BS 20KT. ;

SCHOTTE, GUNNAR: Skogsplantering. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:r 13).
Andra Ööversedda upplagan. 18—25 tusendet. Stockholm 1914. Skogs-
vårdsföreningens förlag. 32 sid. 27 fig. Pris 30 öre.

SUNDBLAD, G.: Cellulosaindustriens affallsprodukter (Ekonomiska studier, till-
ägnade Marcus Wallenberg på hans femtioårsdag den 5 mars 1914.) 40 sid.

WALLENBERG, AXEL: Några ord om den svenska trävaruindustriens ekonomiska
framtid. (Ekonomiska studier, tillägnade Marcus Wallenberg på hans femtio-
årsdag den 5 mars 1914.) 20 sid.

BuUrGesS, A. F.: The gipsy moth and the brown-tail moth, whith suggestions
for their control. (U. S.-Dept. of agriculture, Farmers bulletin 564). Wa-
shington 1914. 24 sid.

V. DOMBROWSKI, ERNST R.: Der Jäger und Forstmann als Sammler und Präparator.
Praktische Anleitung zum Sammeln und Konservieren von Säugetieren, Vö-
geln, Käfern, Schmetterlingen, Vogeleiern, Skeletten, Geweihen und Gehörnen.

2. Auftl; Berlin 1014. Paul Parey.: 53 lg. mod: sid. ErSsk2:5ommanke

EscHErRICH, K.: Die Forstinsekten Mitteleuropas. Ein Lehr- und Handbuch.
Als MNeuauflge von <Judeich-Nitsche, Lehrbuch der mitteleuropäischen
Forstinsektenkunde bearbeitet. Erster Band. Allgemeiner Teil. Einfährung
in den Bau und die Lebenweise der Insekten, sowie in die allgemeinen
Grundsätze der praktischen Forstentomologie. Berlin 1914. Paul Parey.
4 320Sid. 240008 Pris bunden Te mark:

MvyHrRWoLD, A. K.: Tommerflotning i de norske Vasdrag 1906—1910. (Med-
delelser fra det statistiske Centralbyraa.) Kristiania 1914. H. Aschehoug
(CE (CER GO SEK MARS CS IE

PETERS, J. GIrRvIN: Forest fire protection by the states, as described by re-
presentative man at the Weeks law forest fire conference. Washington
TOT4: OR sid.

Vv. RAESFELD, FERDINAND: Das deutsche Weidwerk. Ein Lehr- und Handbuch
der Jagd. Illustrerad av KARL WAGNER, med 300 fig. och 12 tavlor. Ber-
lin? romg. Raul Bareyc 670 sid Pris bunden f2iomark:

SCHWAPPACH, A.: Die Bedeutung und Sicherung der Herkunft des Kiefern-
samens. MNeudamm 1914. J. Neumann. 27 sid., illustr.

ScHÄFF, ERNST: Gebisstafeln zur Altersbestimmung des deutschen Schalenwil-
des. I Aufl. Berlin 1024. Paul Parey. I5 sid. Pris oso mark:

St. prp. n:o I. Hovedpost VIII. Landbruksdepartementet 1914. Kristiania
TOIA. 257,88, 30, 32,r23, 33, 330 245020, 55 24,0). SIA RSPYKrOna

STERETT, W. D.: Forest Management of loblolly- pine in Delaware, Maryland
and Virgina. (U. S.-Dept. of Agriculture. Bulletin n:o 11). Washington
TOMAS Orsid:

WAPPES, LORENZ: Ueber das forstliche Vereinswesen. ”Tibingen 1914. Verlag
der H. Laupp'schen Buchhandlung. 66 sid. Pris 1,50 mark.

VAULOT, GEORGES: Le Robinier, faux-aäcacia, Histoire. Description. Culture.
Propriétés et Utilisations. Paris 1914. Libr. J. B. Brailliéres et fils; 265
SIA. C200RN KN ERSKHÖRI:

NOTISER. 285

WILD-QUEISNER, ROBERT: Jagdgläser und Zielfernrohre. Ihre Herstellung,
Auswahl und -Benutzung. Berlin 1914. Paul Parey. 97. sid. 72 fig.
Pris 3 mark.

H. WIistiIcENUS und F. W, NEGER: Experimentelle Untersuchungen iber die
Wirkung der Abgassäuren auf die Pflanze. (Mitt. aus der forstlichen Ver-
suchsanstalt Tharandt. Band I. Heft. 3. Berlin. Paul Parey. 233 sid.
27-065. 4 tall Pris 5 mark.

ZON, RAPHAEL: Balsam Fir. (Bull. n:o 55 of the U. S. Departem. of agri-
culture.) Washington 1914. 68 sid. 5 fig. och 2 tavlor.

NOTISER.

Värdet av kronans egendomar efter fastighetstaxeringen år 1912.
Kronoparkernas sammanlagda taxeringsvärde vid 1912 års slut var 128,922,363
kronor och de utarrenderade jordbruksdomänernas 61,017,295, eller tillhopa
189,939,658 kronor.

Statsskogarnas bruttoavkastning år 1913. Till statsverkets skogsmedel
ha under år 1913 influtit 15,082,651: 74 kronor, och fördelar sig denna
summa på de olika länen sålunda:

Norrbottens FANN RR 2501E5,;250: 08
Västerbottens KS RN RY 3,4590,833: 69
Västernorrlands . > TEK BRASAN 2305042530
Jämtlands 2 RDR ala OIA;TOS: 12
Gävleborgs ES Be SS SALE 954,059: 41
Kopparbergs 0 JE SORT NE Ei N22520ST00
Värmlands FASA SNR SR 499,979:-31
Örebro KESLA AFO,0355 2
Västmanlands AE Pre SAR a 33T,02E AG
Uppsala NAS DER SIR LR KF23,202- Af
Stockholms SBR ESSER SA 105,436: 89
Södermanlands TRA SONG f33,153: 00
Östergötlands FUN SAT Se SDN 470,751: 25
Gottlands SER JE REAR ERE 20,826: 98
Skaraborgs RR AR AT NL AG 604,336: 14
Älvsborgs Sa TRE 319,342::03
(GOTeBOrES KOCK BONUS) Fares: ssiecissogetne ARONO: ET
Kalmar SER SÖDRA 521,002: 57
Jönköpings MAAS TE SR 282,348: 02
Kronobergs SK ar oli ss RE FAN S0255
Hallands SV sg: SEA FIRE SN 13,199: 98
Blekinge Fr Re RNE TA a 2,238:-03
Kristianstads BN Er LR ARN 238,399: 49
Malmöhus ot ARE IDLE 72,375: 16

S:a £5,082,05T: 74

21. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1014; H.r4:

SKOGSADMINISTRATIONEN.
Yttranden över norrländska skogsvårdskommitténs förslag.

XVIII. De extra jägmästarnas förbund i vad det rör administration m. m.

Den kommitté, åt vilken Eders Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 uppdrog att verkställa ut-
redning angående de åtgärder, som kunde böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård
av kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna, av-
gav sitt betänkande häröver den 16 mars 1912.

I ett flertal under loppet av förlidet år avlåtna skrivelser har Kungl. Domänstyrelsen
yttrat sig om de olika delarna av detta betänkande, och likaledes har yttrande över det-
samma, vad de enskilda skogarna angår, den 29 sistlidne november avgivits av Svenska trä-
varuexportföreningen. Vidare har de ordinarie jägmästarnas förening förklarat sig in-
stämma i kommitténs synpunkter i vad som rör revirförvaltarens ökade befogenhet, och i
en skrivelse den 14 april 1913 kritiserat kommitténs förslag; att revirförvaltarnas reseersätt-
ning borde utgå efter ett i förhållande till det nu gällande reduceradt resereglemente.

Även de extra jägmästarnas förbund, vilket f. n. med 174 stycken, huvudsakligast i de
norrländska distrikten anställda medlemmar omfattar så gott som samtliga extra jägmästare
och nära 60 24 av landets alla statstjänstemän med högre skoglig utbildning, och vars in-
tressen på det allra närmaste beröras av och sammanhänga med skogsbrukets utveckling, får
härmed i djupaste underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t vid omprövningen av
nyssnämnda kommittébetänkande jämväl täcktes taga i betraktande de sakskäl, som i det
följande framläggas.

Såsom i Eders Kungl. Maj:ts omförmälda skrivelse den 5 juli 1907 uttryckligen sägs,
var den norrländska skogsvårdskommitténs huvudsakliga uppdrag av 2-faldig art, nämligen
att förebringa en utredning angående de åtgärder, som kunde böra vidtagas för att åstad-
komma en rätt vård

dels av kronans och

dels av de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna.

Rörande förra delen av sitt förelagda uppdrag, har kommittén inskränkt sig till att giva
en mera allmänt hållen överblick över det norrländska statsskogsbrukets betingelser och
grunddrag, och har till dessa, inom skogsmannakretsar redan förut tämligen allmänt
kända sakförhållanden fogat vissa önskemål. Några som helst utarbetade, positiva förslag
till en vidare utveckling av statens skogshushållning i Norrland och Dalarna har kommittén
däremot icke framfört.

Vad åter angår skogsvården å de enskilda skogarna inom samma landsdelar, så har kom-
mittén låtit sina utredningar häröver utmynna i flera i detalj formulerade ändringsförslag av
nu gällande skogslagar samt i förslag till inrättande av vissa nya och till antalet bestämda
tjänster, vilkas blivande innehavare skulle handhava den uppsikt och kontroll, som staten
alltjämt skulle bibehålla över nyssnämnda skogar.

De önskemål, som norrländska skogsvärdskommitten framlagt rörande statsskogsbruket,
äro först de å sid. I4I och 142 i betänkandet angivna allmänna direktiven för hushåll-
ningen, avseende att främja dess intensitet och förkovran. Bland dessa återfinnas bl. a.

må

SKOGSADMINISTRATIONEN. 28 T

följande uttalanden: »>Enär ett alltför stort överskott av gammal skog finnes, som med nu-
varande avverkningsbelopp ej nämnvärt minskas, så bör en ökning av avverkningarna

ske. — -— Avverkningarna böra mer än hittills inriktas på en ordnad grupp- och bestånds-
behandling. Åtgärder för befordrande av skogarnas föryngring böra vidtagas till ökad om-
fattning. >

Kommittén har vidare slisserat vissa förslag till förändringar inom den lokala skogsför-
valtningens organisation och rörande bestämmelserna om de olika tjänstemannagradernas
befogenhet. I överensstämmelse med fordringarna inom det s. k. rena revirförvaltaresy-
stemet, som vunnit allt mer och mer terräng i de olika tyska staternas skogsväsen och
vilket även kommittén säger sig hylla, förordas sålunda en ökad befogenhet hos revirförvaltarna
gent emot överjägmästarna. Dessa senare åter skulle ersättas av däistriktsstyrelser, vilka i
sin ordning skulle få beslutanderätt i vissa frågor, vilka f. n. avgöras av Domänstyrelsen.
Rörande de i statens tjänst i Norrland och Dalarna sysselsatta extra jägmästarna, vilka
f. n. uppgå till ett betydligt större antal än de ordinarie revirförvaltarna och överjägmästarna
tillsammans, så har kommittén framhållit att bibehållandet av en dylik anordning innebär,
att »åt extraordinariesystemet gives en utsträckning utöver vad som må kunna anses vara
av förhållandena påkallat och utav en klok ekonomisering betingat.> »Då behovet av
tjänstemannens arbetskraft», heter det vidare, >»ej längre är tillfälligt, utan visar sig vara
år från år återkommande, synas de skäl hava bortfallit, vilka förut kunnat tala för hans
anställande för viss kortare tid. Både ur social synpunkt och sett från önskvärdheten av
att åt arbetet i skogen giva stadga och kontinuitet blir hans anställande under mera fasta
former nu ett starkt framträdande önskemål.> Kommittén håller därför före, att efter Do-
mänstyrelsens prövning och på grundval av ett av samma styrelse upprättat förslag en del
av revirassistentbefattningarna borde bliva ordinarie. De skulle tillsättas genom konstituto-
rial från Domänstyrelsen samt avlönas med 3,000 å 3,200 kr. pr år, vilken summa efter
5 års tjänstgöring skulle kunna höjas med 300 kronor. För skogsmätnings- och taxations-
arbetena, vilka f. n. utföras av extra skogstjänstemän efter särskilt förordnande, gällande
viss skog och efter en särskild arvodestaxa, eller också av inom visst distrikt anställda och
för viss tid avlönade s. k. indelningsassistenter, vilka arbeta under skogstaxators överinse-
ende, föreslår kommittén upprättandet av en särskild faxationsbyrdå.

Slutligen följa en rad ändringsförslag; rörande vissa detaljer vid virkesförsäljningen, upp-
börden av statens skogsmedel, bokföringen och revisionen — allt saker, varpå vi ej finna
anledning att här närmare ingå — samt ett förslag, att reseersättningarna, vilka nu utgå
med ett fast, för varje revir fixerat belopp, i stället skulle utgå efter ett resereglemente,
som dock enligt kommitténs åsikt borde vara reducerat i förhållande till det, som f. n. gäl-
ler för tjänstemän av revirförvaltares rangklass.

Det är mycket i dessa av kommittén skisserade ändringsförslag och framtida riktlinjer
för statens skogsbruk i Norrland och Dalarna, som vi funnit befogat och önskvärt, men å
andra sidan flera, högst väsentliga punkter i kommitténs förslag, vilka, därest de genormför-
des, skulle enligt vår mening visa sig mycket olämpliga och fördärvsbringande, Därtill har
kommittén helt underlåtit att beröra och föreslå vissa åtgärder för statsskogsbrukets utveck-
ling, vilka redan sedan lång tid varit i hög grad av behovet påkallade, och vilkas fram-
förande tack vare kommitténs brist på initiativ t. o. m. kan sägas hava blivit fördröjt och
försenat.

Såsom redan blivit nämnt, anser kommittén att avverkningsbeloppet, tack vare det be-
fintliga stora överskottet av gammal skog, bör höjas. Vidare finner kommittén att avverk-
ningen allt fortfarande i alltför hög grad vidblivit den gamla schablonen av timmerblädning,
vilken i föryngringssyfte borde vika för en ordnad grupp- och beståndsbehandling. Slutligen
borde direkta åtgärder för befordrande av skogsföryngringen ske i ökad omfattning.

Det är klart att de större, och mera i detalj planlagda och utförda avverkningar samt
likaledes de ökade markberedningar och kulturarbeten, vilka kommittén sålunda påyrkat,
måste kräva ett i betydlig mån ökat arbete av revirpersonalen. Detta borde, tycker man,
givit kommittén anledning att ägna behörig uppmärksamhet åt den nordsvenska revirperso-
nalens nuvarande arbetsförhållanden, åtminstone till den omfattning, som dessa förhållanden
framstå, sedda i belysning av den officiella statistiken. Det är visserligen sant att vissa
siffror häröver införts i betänkandets del II, men de stå här blott och bart som en död
statistik i skymundan; några som helst hänvisningar till eller slutsatser från desamma iter-
finnas ej i betänkandets text. En tablå över revirens och bevakningstrakternas storlek i
de 5 norra överjägmästaredistrikten samt en åskådlig överblick över skogshushållningens

288 SKOGSADMINISTRATIONEN.

senaste utveckling och nuvarande ställning därstädes, allt siffror, som utan besvär kun-
nat erhållas ur Domänstyrelsens årsberättelser, hade väl sålunda varit vad man först och
främst kunnat vänta finna som en central stomme i den del av norrländska skogsvårdskom-
mitténs betänkande, som avhandlar statens skogar.

Hur välbehövlig en utredning häröver varit: för vår folkrepresentations upplysning om
rätta förhållandet, framgår bäst av den vid innevarande års riksdag i 2:dra kammaren av
herrar MOLIN och SUNDSTRÖM väckta motionen (n:r 90), angående skogshushållningen å
staten tillhörig skogsmark. Denna motion har, såsom i motiveringen tydligen sägs, i första
rummet föranletts av ett par artiklar i tidskriften » Ärsskrift från Föreningen för skogsvård i Norr-
land», författade av överjägmästarna P. O. VELANDER och E. F. GROTH, vilka artiklar vä-
sentligen blott innehålla en del av nyssnämnda siffror, huvudsakligen belysande areal-
förhållandena och hämtade ur Domänstyrelsens berättelser för åren 1910 och 1911. Motio-
närerna kalla emellertid dessa upplysningar uppseendeväckande: »Vi ha ej kunnat», heter
det, »underlåta att bringa dem till Riksdagens kännedom och begrundande. Man frågar
sig med rätta, kan allt, vad i artiklarna påstås, vara sannt? Och om så är fallet, hur är
det möjligt att statsmakterna ej för länge sedan sett till att något åtgjorts för ändring till
det bättre? Om det nu verkligen förhåller sig så, som i artiklarna omtalas, torde alla skäl
tala för att Riksdagen tar ett kraftigt initiativ i syfte att bringa de påpekade missförhållan-
dena ur världen — —». Som man hör, äro motionärerna fullkomligt förbluffade över vad
de fått veta och uttala också i det följande sin stora förvåning över norrländska skogsvårds-
kommitténs underlåtenhet att framlägga »de positiva förslag, man haft rätt att fordra».

Med anledning av det förestående och för vinnande av en första grundval för diskussion
över kommilténs förslag få vi därför till en början ur den senast tillgängliga officiella stati-
stiken framlägga några jämförande siffror, vilka visa distriktens och revirens storlek samt
vissa huvuddrag av skogshushållningens ståndpunkt i Norrland och Dalarne.

Enligt Domänstyrelsens berättelse för år I911 var inom de 5 norra skogsdistrikten are-
len allmänna skogar under skogsstatens omedelbara förvaltning samt under dess uppsikt
och kontroll följande:

Under skogsstatens | Under skogsstatens | Summa förvalt-
| omedelbara för- uppsikt och ningsareal
valtning kontroll allmänna skogar
Överjägmästaredistrikt | ES kv | Ul
JAS Produktiv Toll SN Total IProduktiv Total
skogs- skogs- skogs- |.
areal areal areal
mark mark mark |
Hektar | Hektar | Hektar | Hektar | Hektar | Hektar
SETH Elen SSR GA SEEN KONSTANT 1, 162,834/2,310,291| 493,734| 888,278/1,656,568/3,198,569
Medelstorlek av 13 revir...... 89,448| 171 ESS 37,050 68,329| 127,428 246,044
| SKENEf LEA Re aa eler NANA | 333,845|/1,428,984] — 82,464| 133,427| 916,309/1,562,411
Medelstorlek av 10 revir...... 83,384| 142,898 8,246| —13,343 91,631| 156,241
| == | SY SE
| SSC Vas NAS SRA BARE: SMA 712,444| 996,089) — 33,867] +51,245| 746,311|/1,047,334
Medelstorlek av 11 revir...... 64,768| — 90,554]| 3,079 4,658| —67,847| — 95,212
Ja RA Ho GR
| Mellersta Norrlands............ 424,454 1,408,004| — 28,518 SS 452,972/1,446,413
| Medelstorlek av 12 revir,..... 3503 LING SSA 2,376 S20N 37474JI-- 120505
| TREA EE sl ER M
Gavle aa ART SITT 368,252| 569,048| 224,135| 305,221] 592,387| 874,269
| Medelstorlek av 10 revir...... 360,825/ 50,905] - 22,413)] — 30,522] 59,239| 87,427
S:a de 5 norra distrikten ..13,501,829 6,712,416 862,718/1,4 16,5 79 /4,364,547|8,128,995|
| Medelstorlek av 56 revir! 62,532| 119,865| -15,406| 25,296| — 77,938|. 145,161]

! Hällnäs, Bispgårdens och Grönsinka skolrevir inberäknade.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 289

Förutom förvaltningen, respektive uppsikten och kontrollen, över dessa allmänna skogar
åligger det jämväl skogstjänstemännen i Norrland och Dalarne att ombesörja visst utsy-
ningsarbete på skattehemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen. Arealen dylika sko-
gar var år IOII inom de 5 norra distrikten följande:

|

| Produktiv Total

| |

| Överjägmästaredistrikt skogsmark areal

| | Hektar Hektar

| å |

TEE REA SEA SEAN RR ENSATNNNANSSERS RAA 332,543 517,497
STEEN AAGE SAR Sa LEN a ERE, SAR RN SELIN 70 9 SEAN NR 247,608 445,396
ÖRKE ALS Pe ra PED ES I SN DAD Ae Ska rna <A oe 759,98 1 1,139,643
DIVEN TEN SLR FN OS SLATTIENIA SER Sa ga LAR RR fn RR nu kudden die sä or 141,135 169,840

FT DVS FE VOR ON SRK RE RAD EN frp AL SEA SINN NTE 37,108 61,372

RASTER tik 0 ASFOP AE ESTY ERE GETE sa oas anka sas ace see Un res öre TER | 1,518,375 2,333,748
WEMERCIStonlek sav a5 Oc FÖVIN.; o.c boer sbecl doses used oa Vgsdistiret 275LIA 41,676

Då ej alla revir inom de 5 norra distrikten omfatta skogar av denna kategori, blir den
medelareal, som bör tilläggas de återstående, i själva verket ännu större.

Slutligen åligger det skogsstaten att utföra virkesutsyningar jämväl å enskild mark inom
skyddsskogsområdena inom Västernorrlands, Jämtlands och Kopparbergs län, en areal som
approximativt uppskattats till inalles 1,453,486 hektar, varav c:a hälften skogsproduktiv
mark.

Äro «redan de tal, som angiva den absoluta storleken av de nordsvenska förvaltningsen-
heterna, imponerande stora, så ökas detta intryck än mera, om dessa tal jämföras med mot-
svarande från södra Sverige. Årealen allmänna skogar wvar nämligen är 1910 följande
inom de 5 södra distrikten:

Under skogsstatens Under skogs- Summa
omedelbara för- statens uppsikt förvaltningsareal
valtning och kontroll allmänna skogar |
ske Re Produktiv Produktiv Produktivj
Total Total Total
skogs- skogs- skogs-
rar areal mark) areal ar areal

Hektar | Hektar | Hektar Hektar | Hektar Hektar

| |
112,630| 146,780!] '70,146| $84,586) 182,776| 231,370!

[ERERERSKADS oasen arga ee

MOSE RSS EL UNTEN Bör 62,371| —82,738| '77,027| 100,486| 139,398| 183,224!
MES TE R Sak ro JGA pr 61,815|-" 85,825) 5S1,410] 71,545| 113,225| 157,370]
SYECELADAUES 28 SöS INNER NE 88,504| 122,825| 55,800) 74,709] 144,304| 197,535)
CCS AE SNS SRA RS då 23,189| —34,287| 19,271| 22,818| 42,460] 57,105|
S:a de 5 södra distrikten ..| 348,509| 472,458 273,654| 354,144| 022,163|] 826,604]
Medelstorlek av 47 revir! -.. 7,415| — 10,052 5,822/ 25535] 13237] " 15,874

Även om man bortser från skogsstatens utsyningsåligganden å enskild mark och uteslu-
tande jämför de allmänna skogarnas areal, äro sålunda de nordsvenska reviren nära 8
gånger större än de sydsvenska, om man ser till totalarealen, och nära 6 gånger större, om
blott de produktiva arealerna jämföras.

Det förtjänar emellertid att i detta sammanhang kraftigt betonas, att även de sydsvenska
reviren ingalunda äro att anse som små, utan tvärt om även de äro synnerligen stora, vil-
ket framträder bl. a. vid jämförelse med grannländerna i söder m. fl. stater på kontinenten

! Bjurfors, Hammarsebo och Kolleberga skolrevir inberäknade!

2 SKOGSADMINISTRATIONEN.

290
Medelstorleken ,pr revir inom de 5 sydligare distrikten i Sverige är sålunda 7 gånger större
än 1 Danmark, 3 gånger större än i Preussen, 4 a 5 gånger större än i Bavern, 9 a 10
gånger större än i Sachsen o. s. v.

Med undantag av den genom skyddsskogslagens tillkomst nödvändiggjorda omregleringen
i Jämtland och Härjedalen, varigenom 3 nya revir, Frostvikens, Åre och Hede, år 1910
upprättades, samt de vid inrättandet av respektive skogsskolor utbrutna, men till sin areal
mycket obetydliga Hällnäs, Bispgårdens och Grönsinka skolrevir, har skogsstatens förvalt-
ningsareal och ordinarie förvaltningspersonal inom Norrland och Dalarna varit oförändrade
alltsedan år 1901. Detta år trädde nämligen den av Riksdagen året förut beslutade, sista
mera betydande revirdelningen i kraft.

Det bör alltså ha sitt stora intresse att vid en redogörelse över skogshushållningens nu-
varande ställning inom de 5 norra distrikten på samma gång göra en jämförelse mellan för-
hållandena nu och år 1901, vilket senare år, som sagt, kan sägas ha varit den nuvarande
revirorganisationens första år. För att göra denna jämförelse mera oberoende av de tillfäl-
ligheter, som h. o. d. givetvis kunna uppträda, då blott enstaka år jämföras, skall här i stället
jämföras ärliga medeltalen för ä ena sidan 3-ärsperioden 1900—1902 och a andra sidan 3-

ärsperioden 1910—1912.

Inkomster, utgifter
verkets skogsmedel,
de 5 norra distrikten:

och behållning från kronoskogar, vilkas avkastning tillföres stats-
gestaltade sig i medeltal pr år under nämnda perioder sålunda inom

| Årligt medeltal i kr.
Överjägmästaredistrikt KE ASper Or rs rn ro EE a | Ut- Be-
i kr, och procent

komster | gifter | hållning
Luleå 110 00 1002 AA 783,257| 120,656| 662,601
| I910—1912 GdAD GA EErRE Ag HÖ ARON OROO 11,351,970] 249,86 I 1,102,109
Ökning, absolut | 568,713| 129,203| 439,508|
; 1 proc. 13 OR 66 |
Skelleftea | KOOOE— TG OSA ISN TA N 1,076,422| —83,374' 993,048|
| EO EO LOI UT ss rt 2,098,859| 246,453/1,852,406|
Okning, absolut 11,022,437 163,079) 859,358)
3: FRA props. 05 196... OT
Umeå | AE) OOE=LO OZ beer Saker I1,963,048| — 93,325/1,868,723|
| | I910—1912 Fe 2,453,465/ 230,603/2,222,862]
Ökning, absolut | 491,41 7 I37,27O 354,139|

| » i proc. ll 25 | 147 19
Mellersta Norrland HUGO OTO ORTEN. fer ER rst lee | 058, 899) — 64,824 994,075
TOG NOM vadar sosmedepbesbonbasr 1,618,434, — 294,353/1,324,081
| | Ökning, Rbsolut | 559, 535] 229,529, —330,006
| » 1 proc. | 53 354 SBN
Gävle— Dala I [Joo] Ne pk dosan Aa Deo 11,468,743, 219,099/1,249,644
| ELIS (SJUA bias Jans ubs Hb asnssn ADA 12,190,959, 506, 638 I ,684,321/

| Ted P3 0

| Ökning, absolut 722,216] 287,539| 434, 677
» — i proc. 40; 2). T31 35
| S:a de 5 norra distrikten | LÖO TO OST ANNA '6 ,349,369| 581,278 5,768,091]
| TIO II TO AR SE RE ass 9,713, 62411, 527,90818, 185,779
Ökning, EN 13,364,255 946,630 2,317,688

» 1 proc. | 53 163 | 40
Som synes har i förestående jämförande tablå även införts skillnaden mellan respektive

inkomst-, utgifts- och

behållningssummor under de olika perioderna, och denna skillnad,

o ;
som genomgående visar sig vara en stark ökning för den senare periodens vidkommande,

SKOGSADMINISTRATIONEN. 291

är uttryckt såväl i kr. som i procent. Det visar sig alltså att totala inkomstsumman från de
5 norra distrikten under 10-årsperioden ifråga stigit med 53 2, totalutgifterna med 163 2
och behållningen med 40 2. Nettobehållningen från därvarande kronoskogar var i medel-
tal för åren 1900—1902 5,768,091 kr. mot 8,185,779, för åren 1910—-1912. Under det
50 st. revir i norra Sverige under förstnämnda period pr år gåvo i medeltal en behållning
av 115,362 kr. pr revir, gåvo 56 st. revir under den senare perioden en motsvarande behållning
av 146,174 kr. I genomsnitt har alltså den årliga behållningen på varje revir, trots att
under tiden 6 nya tillkommit, under perioden 1901—1911 ökats med 30,812 kronor.

Redan dessa siffror visa klart och tydligt, att skogsbrukets intensitet under denna 10-års-
period högst betydligt ökats, och att de arbetsprestationer, vilka krävdes av revirförvaltarna
år 1901, numera alls icke förslå. Icke minst upplysande är i detta fall utgiftssidans ofant-
liga tillväxt, vilket också ger till känna att det nordsvenska skogsbruket f. n. befinner sig i snabb
utveckling från ett huvudsakligen exploaterande stadium till ett mera skogsvårdande sådant,
i en övergångsperiod mellan den primära rovhugggningen och ett på uthållighetsprinciper
grundat, verkligt skogsbruk.

En närmare upplysning om revirarbetets stegring vinnes genom att närmare granska vissa
utgiftsposter, som mycket intimt sammanhänga med detta arbete nämligen utgifterna för
stämpling, avverkning och wvirkesförädling, för skogsodling och beständsvärd, för vägbygg-
nad, för rågångsrensning och hägnad samt slutligen för dikning och bäckrensning. En jäm-
förelse mellan dessa utgiftsposter inom de 5 norra distrikten under 3-årsperioderna 1900—
1902 och I910—1912 gestaltar sig sålunda:

Årligt medeltal i kronor

Överjägmästaredistrikt,

: NG "Stämpling | Skogsod- Rågångs- | Dikning
period samt ökning, avverk- | ling och Väg- rensning och
absolut och i procent ning och | bestånds- byggnad och bäck-

| förädling | — vård hägnad | rensning
WEZarlen, RO 00—= HOZ 4 ds 9,086 970 1,797 113 =
FET OTO FO Nå linet 47,566 | —6,030 2,129 | —-1,041 | —7,650 |
Ökning, absolut | 37,880 | 5,060 | "> 332 268 | =
>» > i proc. 390 522 19 RANN for bt
Skellefted, 1900—1902 = ............ 6,516 1,484 2,403 812 | =
TRE HÖJ a EP IA Ra 352,056 3,974 6,65 | = 84801 09:702
Ökning, absolut | 45,540 | — 2,490 4,218 | 36 —
| ) i proc. | — 700 166 1:75 4 —-
fined, 1000-1002 os derbern seklet beg | NL35 1,694 751 982 —
FE FOTO — TO Ls oss run sn 39,127 11,852 533 LONE FR760-VEITSS,
Ökning, absolut | 27,990 | 10,158 4,565 | —222 =
> i proc. 250 5 --L6007:-10 2610 HA RR
| Mell. Norrlands 1900—1902...... 6,776 | 4,795 3,048 | 978 2
» 1910—1912...... 90,055 | 32,424 | 3384 | ZHIST | 15,870
Ökning, absolut | 83,279 27,629 336 2,173 | 13,099 |
> i proc. 1,230 578 1 222 I 473
|
Gåävle— Dala, 1900 — 1902 ......... 69,712 8,103 4,336 861 =
» I910—1912 ......... 210,948 | 22,219 9,724 | —1,095 | 17,422
Ökning, absolut | 141,236 14,116 5,388 34 -
» i proc: |; 203 174 124 21 —
| S:a de 5 n:a distrikten, 1900—1902) 103,825 | 17,046 | 12,365 4,406 | —
> I910—1912] 439,752 | +76,499 27,204 6,895 | 62,501
Ökning, absolut | 335,927 | 59,453 14,839 2,489 SR |
> i proc. 323 vi 1340 120 56 -

1 Som uppgifterna för dikning ej äro fullständiga för perioden 1900—1902, har någon
jämförelse i denna kolumn ej kunnat ske, utom beträffande mell. Norrlands distrikt.

202 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Som man ser äro utgifterna, trots att revirförvaltningarnas yrkande i berörda avseenden
stundom blivit betydligt avprutade, dock över lag avsevärt stegrade, ofta flerdubblade. Av
stor betydelse såsom mätare på revirskötselns intensitet äro i all synnerhet utgifterna för
stämpling, avverkning och förädling samt för skogsodling och beståndsvård; båda dessa ut-
giftsposter ha under I0-årsperioden i stort sett 4- å 5-dubblats. Att icke dessto mindre
ofantligt mycket återstår att uträtta speciellt för beståndsvårdens och skogsodlingens vidare
utveckling i Norrland inses redan därav, att även under år 1911 utgifterna för skogsodling
och hyggesrensning i de 5 norra distrikten pr hektar produktiv skogsmark blott belöpte
sig till respektive 0.s8, O.s5, 1,93, 13.09 Och 5.99 öre, under det motsvarande tal för de 5

södra distrikten voro respektive 27.88, 56.s1, 57.63, 28.57 och 79.08.
Den genom skogsstatens försorg verkställda utsyningen och avverkningen, fördelade sig
under förutnämnda 3-årsperioder i ärligt genomsnitt sålunda:

Avverkning, räknad i kubikmeter Utsynade träd
Överjägmästaredi- Å skogar, Å AA ISA Å enskild
[SR 5 i; 2 2 mark, jäm- mark jäm-
| strikt, period samt | vilkas av- | AÄ ren- | A re- ÅA ecklesWlist Mus SLS mark
| skillnad, absolut kastning |betesfjäl- | cogni- | —+ 4 SNR 3 inom
| ; Ad ES ; siastika förordning | den ”/,
| och i procent tillföres lens tions- ä [SS skydds-
| VET 3 z skogar |d.??/, 1866|/1903 ang.
| stats- skogar | skogar NN d äl > Iskogsom-
| verket (Ear I Åsle na | ena
| ”1/, 1894 | lig skog
Luleå, 1900—1902 272,034 — — 9,155 632,827 —! —
>; 1010-1932] F47S:439] EN NI35SA 20551 21078 09173 3:40S) Mil
| Skillnad, absolut | + 206,405| — FII5S NT MTOON = NL 3OTS Fr
| » i proc. HO =O EES) SV —65 == a
|Skellefted, 1900-1902] —440,577| — | — 2,145 | —247,007) — =
| s — 1OLro:rg12] 1654;984])| = CI Os 10 2,872 | r43140913;034,33 0] ME
Skillnad, absolut | + 214,407 — [EES + 727 | —103,598 — —
> i proc. + 49 - — + 35 —42 — —
| Umeå, 1900-—1902 492,466 — -- 6,880 | —523,612 — | —-
» I1910—1912 GUATNY28 — — 8,935 | 422,261/1,866,071 —
| Skillnad, absolut | + 149,257| — +2,055 | —101,351| -— | —
oo i proc. | + 30 — -- +29 | —I19 —
| Mell. Norrlands, | |
| I1900—1902 | —251,164 SN 61,261 | 128,927 — —
| I910—1912]| —366,525). 46,057] — 37,542 SO,3SO 759,313
| Skillnad, absolut | + 115,361 +46,057|] — :|+26,281 | —48,538 — +759,313 |
| » i Proc fä 40 — o— +43 —38 — —
I I I
| Gävle— Dala, | | i
| 1900—-1902 313,320 — Sr fet > St 56,118 — ICE
| TOLO-KOM20005301055 0 2,253 | 66,708 59,076] — | 86,703
| Skillnad, absolut |+ 225,730] — | —1,245|+29,434 +2,858 — |+86,703
| » 1 PrOCA) ie M2] EN NE 9 555 SA
S:a utsyning i de | | | | |
5 norra distrikten | | |
1900—1902 | 1,769,561| — | 3,498 | 116,715 | 1,588,591]| — —
1910—1912 2,680,721)] | 46,057| 2,606 | 168,112 924,944/5,638,905| 846,016
Skillnad, absolut |+ 911,160] — | —892 |+51,367 | —663,647| — <|—+ 846,06
» LprOC IE kaka — —20.| +44 | —4I = -—

! Som statistik över på enskild mark jämlikt kungl. förordningen den 19 mars 1888 resp.
den 24 juli 1903 verkställd utsyning saknas för perioden 1900—1902, har någon jämförelse
mellan denna och perioden I910— 1912 ej kunnat göras.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 203

I vad mån skogsstatens utsyningsarbete på enskild mark under Regel 1901—1911
undergått förändring, tillåter oss den föreliggande, bristfälliga statistiken ej att fullt överblicka.
Däremot framgår av densamma klart och tydligt, att utsyningsbeloppen på kronoskogar och
ecklesiastika boställen efter hand blivit starkt förstorade; ökningen för dessa båda kategorier
utgör under perioden ej mindre än respektive 51 och 44 procent. Blott och bart inom de
skogar, vilkas avkastning tillföres statsverket, var den genomsnittliga, årliga avverkningen
pr revir under perioden 1910—1912 47,870 kbm. Medräknas alla de skogar, som även
efter en lösbrytning av de enskilda skogarna från revirförvaltningens uppsikt och kontroll,
skulle komma att stå under kans förvaltning. gZ, blir motsvarande medeltal pr revir 51,741 kbm.

Hur orimligt stor denna utsyningspost i själva verket är, inses därav, att vid ett nyligen
i Tyskland hållet, stort skogsmannamöte, varvid bl. a. den lämpliga omfattningen av revir-
förvaltarens arbete dryftades, denne tjänsteman ansågs ej gärna gå i land med ett större år-
ligt utsyningsbelopp än 12,000 å 20,000 kbm., den maximala siffran dock blott under syn-
nerligen likformiga och extensiva förhållanden. I de 5 nordsvenska distrikten är redan nu
utsyningsbeloppet pr revir 3 å 4 gånger större, och likväl begär norrländska skogsvårds-
kommittén, utan att föreslå någon som helst revirdelning för kronoskogarnas vidkommande,
ej blott att avverkningarna skola ytterligare ökas, utan också att de skola ske mindre scha-
blonmässigt och med större hänsynstagande till föryngringen än förut! Att kommittén här-
vidlag framställer, lindrigast sagt, oblyga anspråk på revirförvaltningarnas prestationsförmåga,
är uppenbart.

Detta desto mera, som den anmärkta, starka ökningen i avverkningen från kronoskogarna
ej blott beror på ett bättre tillvaratagande av mogen, överårig och torkad skog, utan också
till stor del faller på smådimensionerna, kol- och framför allt pappersmasseved, vilkas utsyning
ju kräver förhållandevis mer arbete än de grova dimensionerna. Att även dylikt smärre virke
numera kan ekonomiskt tillgodogöras inom en mängd nordsvenska revir, även bland de s. k.
lappmarksreviren, är en ur skogsvårdssynpunkt ytterst betydelsefull omständighet, som över-
huvudtaget varit värd mera uppmärksamhet och utredning från norrländska skogsvårdskom-
mitténs sida.

Av de i det föregående lämnade statistiska uppgifterna torde tillfyllest framgå, hur ofantligt
starkt statsskogsskötseln i Norrland utvecklats efter år 1901, varunder likväl — på några
obetydliga undantag när — den ordinarie förvaltande personalen förblivit oförändrad, samt
hur orimligt stora arbetsprestationer, som enbart statsskogarnas skötsel redan nu kräver av
denna personal. När därför kommittén på sid. 177 i sitt betänkande uttrycker den förmodan,
att ett avlyftande av de bestyr, som revirförvaltningen f. n. har med de enskilda skogarna
i Norrland, skulle vara nog för att göra en ytterligare förstärkning i. o. f. arbetet på stats-
skogarna — d. v. s. en revirdelning — obehövlig, så är detta ett grundfalskt antagande. För
att fylla de anspråk, som ställas på revirpersonalen genom den starka utveckling mot ökad
intensitet, som det norrländska statsskogsbruket sedan år 1901 undergått och varav det i än
högre grad alltjämt är mäktigt, behöves redan nu en mycket betydande revirdelning.

Till samma resultat borde norrländska skogsvårdskommittén också ha kommit, därest den
beaktat, hur oproportionerligt mycken extra, högre skogligt bildad arbetskraft, staten f. n.
måste anlita såväl för arbetet på de enskildas som statens skogar i Norrland och Dalarna.

Resejournalerna från de 5 norra distrikten år 1911 visa sålunda, enligt av oss verkställd
utredning, att på 61 där anställda assistenter komma sammanlagt 10,469 rese- och förrättnings-
dagar mot 5,103 dylika på 56 revirförvaltare. Det ojämförligen mesta av det arbete på en-
skild mark, vilket enligt de s. k. Lappmarks-, dimensions- och skyddsskogslagarna åligger
skogsstaten, blev i själva verket utfört av extra jägmästare; antalet dylika förrättningsdagar
är för dem 6,003 mot revirförvaltarnas 1,354. Även på själva statsskogarna verkställdes
sagda år mera utearbete av assistenter än av revirförvaltarna själva; oberäknat allt skogsin-
delningsarbete, vilket ju så gott som uteslutande utföres av extra jägmästare, hade dessa se-
nare å ifrågavarande skogar sålunda 3,962 arbetsdagar mot revirförvaltarnas 3,723. I 30
revir av befintliga 56 (varifrån dock de 3 skolreviren genom sin speciella särställning rätte-
ligen borde dragas), d. v. s. i mer än hälften av reviren, hade assistenterna flera förrättnings-
dagar på statsskogarna än revirförvaltarna själva, ofta t. o. m. högst betydligt flera. Så t. ex.
hade assistenterna mera än dubbelt så många som respektive revirförv altare inom Storbackens,
Älvsbyns, Sorsele och V. Hälsinglands revir, mer än 3 gånger så många i Anundsjö, Junsele
och Åre revir, cirka 4 gånger så många i N. Lycksele revir och mer än 6 gånger så många
i Vargiså revir.

Detta måste dock betyda, att staten i hög grad försummat en sedan länge behövlig revir-
delning och nu i otillbörlig omfattning använder extra arbetskraft för arbeten, som till
sin natur blivit fullt ordinar:ie.

294 SKOGSADMINISTRATIONEN.

En liten undersökning sådan som den nyss förebragta skulle också kunnat upplysa kom-
mittén om, att det arbete, som åligger skogsstaten på enskilda skogar, redan nu sätillvida är
avlyftat från revirförvaltarna, som det till allra största delen utföres av extra tjänstemän, Så-
som förut blivit nämnt komma på dessa senare c:a 6,000 förrättningsdagar av detta slag mot
blott 1,330 på revirförvaltarna. I 7 stycken revir visa resejournalerna, att allt utsynings-
arbete å enskilda skogar utförts av extra jägmästare, och i ytterligare 14 revir ha revirför-
valtarna befattat sig med dylikt utsyningsarbete under färre än 10 dagar. De revirförvalt-
ningar, som enligt gällande bestämmelser i synnerhet haft omfattande utsyningar på enskilda
skogar att utföra, äro också rundligen försedda med assistenter just för detta ändamål. För
år 1913 hade sålunda Övre Byske, Norsjö, Piteå, N. Lycksele, Åsele och Bjurholms revir
vardera 2 helårsassistenter samt Burträsks och Jörns revir vardera 3; för år 1914 ha Tärendö,
Piteå, Norsjö, Burträsk, Åsele och Bjurholms revir 2 samt Jörns 3 sådana. Under längre
eller kortare tid anställes dessutom i stor utsträckning mera tillfällig arbetskraft. Så t. ex.
visa resejournalerna för år I911, att inom ej färre än 23 revir respektive 2 eller flera assis-
tenter varit tidtals sysselsatta, inom Bjurholms revir t. o. m. 7 stycken.

Vi tro oss med detta hava visat, att den alldeles övervägande delen av bestyret med ut-
syningsarbetena å de enskilda skogarna redan nu utföres av särskild, extra arbetskraft, som
bilder en slags oformlig utväxt på förvaltningen inom ett stort antal revir. Lösbrytes nu
detta arbete och den personal, som speciellt varit upptagen därmed, från reviren, så influeras
arbetet å statsskogarna i mycket ringa mån härav. Inrättandet av de nya tjänster, vilka
säväl kommittén som domänstyrelsen föreslagit för handhavande av den enskilda skogs-
värden i Norrland och Dalarna, upphäver alltså i ingen mån statens förpliktelser till en
skälig revirdelning blott och bart för att SS statsskogsbrukets eget behov, ett för-
EL som ock Hosranstyre len DUSTOL yttrande den 10 november 1913 framhållit.

Att i varje fall arbetet på de 7 åa 8 revir i de 5 norra distrikten, vilka ej ha någon alls
eller ytterst ringa utsyning att utföra på enskilda skogar, ej kan beröras av den reform
kommittén föreslagit, är självklart. Nu råkar emellertid just bland dessa revir befinna sig ett,
där revirförvaltaren själv kraftigt vitsordat att delning vore väl behövlig, nämligen Bräcke
revir. Ur jägmästare HOLMGRENS yttrande häröver vid skogsmötet den 1 april 1913 må
följande anföras:

»Bräcke revir, som förvaltas av mig, är ett av Norrlands mindre revir, omfattande endast
27,700 hektar, belägna inom ett område av cirka 55 kvadratmil. Reviret är i avseende på
avsättningsförhållandena ett av de mest välbelägna i Norrland. Med undantag av vad som
gäller inom en del smärre områden, kunna alla virkesdimensioner med avsevärd ekonomisk
fördel avsättas. Den avgjort största massan av skogen är oväxtlig, överårig gran, mera un-
dantagsvis tall. Denna uråldriga skog saknar i det stora hela förmåga att föryngras, eller
ock är denna förmåga ytterst ringa.

Någon egentlig skogsvård har aldrig bedrivits på reviret med undantag av den lilla början,
som gjordes av min företrädare. Å reviret hade sedan gammalt sammansparats massor av
gammal, grov, övermogen skog, som under de sista 6 å 7 åren måste avverkas, innan egentlig
skogsvård kunnat införas. Reviret avkastade brutto år 1910 323,000, år 1911 533,000 och
år 1912 440,000 kronor, eller i medeltal för de tre åren 432,000 kronor. Förvaltningsför-
slagen för åren 1911—13 uppgå till respektive 65,000, 94,000 och 114,000 kronor. Under
de senaste tre åren ha å revirets kronoparker nedlagts 0,9 procent av bruttoavkastningen på
skogsodling samt 1,6 procent å dikning. Då dessa arbeten i stort sett varit de enda, som
gått ut på ren skogsvård, hava sålunda 2,5 procent kommit marken till godo. Då skogarna
till mycket stor del äro överåriga, ofta saknande reproduktionsförmåga, kommer givetvis fram-
tiden att medföra synnerligen omfattande kulturer.

Gallring av unga och medelålders bestånd har endast under de tre senaste åren före-
kommit. Ar 1912 gallrades omkring 60 hektar. Då användbara hushållningsplaner ännu
saknas å de flesta av revirets skogar, kan jag ej med visshet angiva den areal av skog, som
är ogallrad och i behov av gallring. Jag uppskattar emellertid denna areal till minst 3,000
hektar. Om 60 hektar gallrades varje år, skulle det sålunda taga 50 år, innan genomgallring
skett. Att staten härvid lider en avsevärd förlust, dels därigenom att en stor massa virke,
som skulle kunna omsättas i penningar, förfares, dels genom att den efter gallring ökade till-
växten uteblir, är ju uppenbart.

Bortseende från en del äldre, mer ofullständiga myrdikningar, har å reviret dikning ut-
förts: under de fyra senaste åren med en blygsam summa av omkring 4,000 kronor pr år,
varför avsevärda arealer äro i behov av dikning.

Å Bräcke revir finnas för närvarande anställda, en revirförvaltare, en assistent, 4 ordinarie
och 3 extra kronojägare, och vågar jag påstå, att samtliga äro så upptagna av sin tjänst,

SKOGSADMINISTRATIONEN. 205
att man rimligtvis ej kan begära mera av dem, varför en utveckling med nuvarande personal
för framtiden är omöjlig.

Av vad sålunda anförts, synes mig otvetydigt framgå, att på reviret gives arbete för all-
deles säkert två jägmästare och åtskilliga kronojägare utöver vad som redan finnes. Detta
är ej heller orimligt, då reviret år 1911 lämnade större bruttoavkastning än hela Östra dis-
triktet år I910.

Då det emellertid måste anses olämpligt, att reviren, där rationell skogsvård kan bedrivas
på så gott som varje kvadratmeter, äro så stora, att de ej kunna skötas med en, utan fordra
två eller flera assistenter, kräver även det lilla Bräcke revir alltför väl en delning. Jämför
jag revirets areal med arealen av sydländska revir, där avsättningsförhållandena ej äro en
bit bättre än å Bräcke revir, finner jag, att detta är flera gånger större än dessa, allt under
det praktiskt taget så gott som allting ännu återstår att göra på Bräcke revir, medan åtmin-
stone det grövsta arbetet är undanstökat på de sydländska reviren.

Om jag också icke härmed lyckats visa, att reviret bör delas, så har jag åtminstone, synes
det mig, visat, att en utredning är av behovet påkallad. Men äro förhållandena på detta
revir sådana, som jag skildrat dem, äro de sannerligen icke stort bättre i andra delar av
Norrland.»

Att denna jägmästare HOLMGRENS förmodan rörande övriga delar av Norrland blott är
alltför välgrundad, kan snart sagt en var där arbetande skogstjänsteman vitsorda. Det fram-
går också av överjägmästare VELANDERS förutnämnda uppsats — ehuru siffrorna ej äro fullt
jämförbara — att år 1910 icke mindre än 24 av de norrländska reviren, nämligen Tärendö,
Gällivare, Storbackens, Vargiså, Malmesjaurs, Övre Byske, Arvidsjaurs, Älvsby, Jörns, Norsjö,
Degerfors, N. Lycksele, S. Lycksele, Åsele, Stensele, Vilhelmina, Fredrika, Tåsjö, Ö. Jämt-
lands, Härjedalens, N. Hälsinglands, V. Hälsinglands, ÖSstördalarnas och Transtrands, vart-
dera lämnade större behållning än de inom hela Västra överjägmästaredistriktet belägna krono-
skogarna. Av dessa revir ha senare 2, nämligen Härjedalens och Ö. Jämtlands, berörts av
omreglering, varvid av det senare något förminskat bildades just Bräcke revir — med det
resultat, som jägmästare Holmgren i nyss återgivna citat skildrat! Alla de övriga 22 upp-
räknade reviren vänta alltjämt på den uppdelning i smärre ordinarie förvaltningsenheter,
vilken väl utan överdrift kan sägas vara av förhållandena i hög grad påkallad.

På de av norrländska skogsvårdskommittén skisserade ändringsförslagen, i vad som rör
ökad befogenhet för revirförvaltarna samt inrättandet av distriktsstyrelser, anse vi oss ej här
böra ingå.

Beträffande själva revirförvaltningen har emellertid kommittén också uttalat den tanken,
att »ökningen av arbetskrafterna för en tämligen lång framtid i stort sett borde falla på den
del av personalen, vilken är underordnad revirförvaltarna, d. v. s. assistenter och kronojägare».
Ehuru vi redan genom de i det föregående meddelade uppgifterna över revirens storlek och
skogshushållningens ställning i övrigt å statens skogar i Norrland anse oss ha tillräckligt
ådagalagt behovet av en verklig revirdelning och till på köpet en högst avsevärd sådan,
kunna vi ej underlåta att gentemot kommitténs nyssnämnda uttalande inlägga en bestämd
protest.

En ytterligare utveckling av assistentväsendet, på sätt som kommittén här skisserar, vore
nämligen något i sak helt annat än det rena revirförvaltaresystem, det »ansvarighetens system,
vilket skapar dugligt folk» etc. (se kommittébetänkandet sid. 167 !), vilket kommittén tidigare
i sitt betänkande så behjärtansvärt talat för. Det verkliga revirförvaltaresystemet kräver ej
blott, att förvaltaren äger att själv besluta över sådana förvaltningsåtgärder, som betingas av
lokala förhållanden, utan också att han personligen kan lära fullt känna dessa förhållanden
samt i praktiken övervaka de åtgärder, han låter utföra. Redan nu rådande, starkt utvecklade
assistentväsen ger åt vårt förvaltningssystem en stark prägel av vad tyskarna kalla revir-
förstersystem, vilket karaktäriseras därav, att väsentliga delar av förvaltningsfunktionerna ut-
föras av underordnad, icke beslutande eller ansvarig personal, under det den nominelle revir-
förvaltaren i själva verket blott blir en slags kontrollant över det hela. Revirförstersystemet,
som är det äldsta av de tre skogsförvaltningssystem man plägar urskilja (tyskarnas »Revier-
förster»-, >» Forstmeisters- och »Oberförstersystem») och som på sin tid uteslutande betingades
av bristen på tillräckligt antal tjänstemän med högre skoglig utbildning, är numera övergivet
i alla de tyska stater, där det förr förekommit, sedan man här för länge sedan insett dess
olämplighet och ringa fostrande inflytande på personalen. En ytterligare ökning av den
underordnade förvaltande personalen, d. v. s. assistenterna, på våra redan nu orimligt stora
norrlandsrevir, skulle helt och hållet förrycka revirförvaltaresystemet och komma oss att i
realiteten hamna i ett fullkomligt revirförstersystem, där beslutanderätten över förvaltnings-

206 SKOGSADMINISTRATIONEN.

åtgärderna och deras faktiska handhavande till allra största delen komme att falla på olika
personer. Redan sunt förnuft borde f. ö. säga, att inskjutandet av en fast och beständig mellan-
länk, och detta till på köpet av revirförvaltarens egen utbildningsgrad, mellan denne och
kronojägaren är ur förvaltningsorganisatorisk synpunkt onaturligt och i en mängd fall måste
ge anledning till elakartade konflikter.

Vi hålla före att assistenten, vars verksamhetssfär aldrig kan bli skarpt begränsad från
revirförvaltarens egen, utan tvärtom överallt måste gripa in i denna, bör anses som en /Jär-
ling och samtidigt en hjälp åt revirförvaltaren. Antalet assistenter bör därför uteslutande
bestämmas med hänsyn till det verkliga rekryteringsbehovet inom skogsstaten, d. v. s. den
årliga kontingenten avgående ordinarie tjänstemän, och med hänsyn till den tid, som den
extra skogstjänstemannens praktiska utbildning lämpligen i genomsnitt bör omfatta. Över-
skrides detta tidsmått avsevärt — och att så f. n. med c:a 15 års extraordinare-tid verkligen
är fallet, därom kan väl blott ex mening råda — verkar extra-ordinarie-tjänsten ej längre
fostrande, utan tvärtom synnerligen skadligt, enär den hämmar och förkväver de värdefulla
egenskaper, lust och förmåga till initiativ och handling, vilka inom skogsförvaltningen mer
än på de flesta andra verksamhetsområden äro av nöden för ernående av ett gott arbets-
resultat.

Av dessa skäl bör antalet assistenter i skogsstaten långt ifrån att ökas, tvärtom högst
väsentligt förminskas, åtminstone i förhållande till antalet ordinarie revirförvaltaretjänster.
Det »av omständigheterna påkallade» inrättandet av assistent- och andra extra tjänster inom
skogsstaten, vartill domänstyrelsen jämlikt $ 58 i nåd. instruktionen för skogsstaten den 29
november 1889 resp. $ 57 i nåd. instruktionen etc. den 23 december 1909 varit berättigad,
har sannerligen redan förut i alltför hög grad praktiserats; skogsförvaltningens verkliga ut-
vecklingskrav ha därigenom alltjämt provisoriskt skjutits undan och på samma gång en situation
skapats och vidmakthållits, som nu gör, att skogsstaten till nära 60 9, står på extra stat och
i befordrings- och löneavseende är en av våra allra sämst lottade kårer i förhållande till
den utbildningsgrad, som därför kräves.

En ytterligare utvidgning av assistentväsendet skulle i alla avseenden förvärra läget inom
skogsförvaltningen och i skogsstaten. Som oundviklig konsekvens måste nämligen följa, an-
tingen att befordringsåldern till revirförvaltaretjänst, som redan nu ligger så högt som vid
c:a 40 år, skulle över lag ytterligare höjas, eller också — om allt vad anciennitetsprinciper
heter kastas överbord — att en mycket stor del av skogstjänstemännen måste stanna i assis-
tentsgraden för livstiden.

Kommitténs behjärtansvärda ord om önskvärdbeten av extraordinariesystemets begränsning
finna vi alls icke omsatta i praktiken enligt de riktlinjer för skogsbrukets utveckling, som
kommittén skisserat, utan alldeles tvärtom.

Intrycket härav minskas icke nämnvärt av kommitténs förslag att vissa assistenttjänster
skulle kunna ställas på ordinarie stat. Av skäl, som vi förut angivit, anse vi det olämpligt
att genom en dylik åtgärd ytterligare legalisera en tjänst, som rätteligen zcke hör hemma i
ett rent revirförvaltaresystem; en tjänst, vars enda berättigande är, att den skaffar de från
skogshögskolan kommande unga tjänstemännen möjligheter till praktisk inblick i revir-
skötsel, vilken de sedan efter en cirka 5-årig lärlingstid borde vara mogna att själva bära
ansvaret för. :

De olägenheter, som följa med det nuvarande extraordinarie-systemet, avhjälpas för övrigt
icke blott och bart därigenom, att vissa av ifrågavarande tjänster 7 sitt nuvarande skick över-
föras på ordinarie stat. Kommittén förbiser alldeles, att olägenheterna med detta system
ligga vida djupare än så; de bero nämligen icke blott på den otryggare ställningen, utan
också och kanske i främsta rummet på den osjälvständiga verksamheten och den ringa lönen.
o$I båda de sistnämnda avseendena skulle kommitténs föreslagna ordinarie assistenttjänster
knappast erbjuda några fördelar framför de nuvarande. Enligt kommitténs förslag skulle så-
lunda assistenternas arbete i ännu högre grad än nu bestämmas av revirförvaltaren, och de
löner, som föreslagits för de ordinarie assistenterna — högst 3,300 å 3,500 kr. — höja sig
mycket obetydligt över de nuvarande norrländska assistenternas arvoden, vilka domänstyrelsen
själv i sitt yttrande över skogsundervisningskommitténs förslag den 24 september 1908 be-
tecknat såsom otillräckliga som slutlön för familjeförsörjare med skogstjänstemännens utbild-
ningsgrad. ä

Att den av kommittén föreslagna slutlönen för de ordinarie assistenterna, 3,300 å 3,500
kr., icke heller fotar sig på en så grundlig och vederhäftig utredning, som man haft rätt
att fordra, framgår också därav, att ifrågavarande avlöningsförmåner äro mindre än de,
vilka ganska regelbundet näs av en mängd tjänstemannakategorier inom andra grenar av
statsförvaltningen, t. ex. riksbanks-, post- och telegrafväsendet, vilkas tjänster kräva mycket

SKOGSADMINISTRATIONEN. 297

kortare och billigare utbildningstid och mindre snarrådighet och urskillning än skogsstats-
tjänsten. Vid riksbanken nå sålunda kontors- och kassaskrivarna å huvudkontoren vid i
genomsnitt 35 års ålder upp till 3,800 kr.; å avdelningskontoren äro kamrerarna vid 38 år
uppe i 4,700 kr. och nå i sista lönegraden 5,700. Kassörerna få vid sin anställning vid i
medeltal 31 å 32 år 3,200 kr. och nå vid 37 å 38 år till 4,000 kr. (felräkningspengar obe-
räknade!), registratorer och bokhållare nå vid 34 år 3,400 kronors lön. I telegrafstaten
komma kontrollörerna upp till 5,000 å 5,500 kronors lön, kommissarierna till 3,800 (förutom
provisioner) och assistenterna till 3,400 kronor. I gosten nå postexpeditörerna till 3,800,
första postexpeditörer till 4,400 och postmästare av olika klasser en slutlön, varierande mellan
4,700 och 7,000 kronor.

Av i privat skogstjänst anställda hade redan de tjänstemän, vilka utgått från Skogsinstitu-
tets lägre kurs, enligt en av domänstyrelsen år 1909 verkställd utredning, kommit upp till
i medeltal 4,300 kronors lön, naturaförmåner oberäknade.

Det kan till sist nämnas, att i den enda tyska skogsstat, där, såvitt vi kunnat finna, några
tjänster tillnärmelsevis motsvarande de av kommittén föreslagna fasta assistenttjänsterna före-
komma, nämligen Bayerns, nå dessa tjänsteinnehavare, de s. k. forstamtsassessorerna, från
en begynnelselön av 3,000 mark med täta, vart 3:dje år återkommande lönetillägg om 500
mark likvisst upp till en slutlön av 6,000 mark, vilket ju onekligen gör deras ställning i
ekonomiskt hänseende ojämförligt mycket fördelaktigare än de av kommittén föreslagna fasta,
svenska assistenternas. |

Åtskilligt mera vore att anföra mot extraordinariesystemet inom skogsstaten, men bedja
vi rörande detta att få hänvisa till en annan inlaga, vilken de extra jägmästarnas förbund
den 24 februari 1913 ingivit till Eders Kungl. Maj:t, samt till den vid Skogsvårdsföreningens
möte den sistlidne I:sta april fattade resolutionen rörande önskvärdheten av ifrågavarande
systems begränsning, vilken resolution jämte de mötesförhandlingar, som föranlett densamma,
ävenledes av oss inlämnats till Eders Kungl. Maj:t den 2:dra oktober förlidet år.

I den hemställan, som de ordinarie jägmästarnas förening den 14 april 1913 gjort hos
Eders Kungl. Maj:t, att en blivande reseersättning för skogsstatstjänstemännen måtte utgå
efter gällande resereglemente och icke efter ett reducerat sådant, vilket norrländska skogs-
vårdskommittén framkastat, få även vi instämma. 5

Endast under förutsättning att så pass hög gottgörelse gives för skogstjänstemännens resor,
att dessa bliva fullt ersatta, blir nämligen denna reseersättning till den uppmuntran i det
för tjänsten lika värdefulla som för förrättningsmännen högst strapatserande fältarbetet, vilken
den är avsedd att vara.

Vi tillåta oss i samband härmed fästa uppmärksamheten på, att den dyrare automobil-
trafiken på sista tiden snabbt utvecklats i Norrland, ävensom att de vanliga hästskjutstaxorna
på sina håll blivit höjda. Skogstjänstemännen, som överallt i Sverige och ej minst i Norr-
land hava så stora förvaltningsområden att sköta och så mycket arbete att utföra inom dessa
områden, behöva både att komma fort fram och att vara oförhindrade till resor i önskvärd
utsträckning genom tillräckliga researvoden.

Skulle dessutom det vanliga 4:de klassens resereglemente i ett och annat fall möjligen
ge en smula överskott på en resa, så kan faktiskt också emellanåt motsatsen inträffa, och
man. bör ha i minnet hur slitande på utrustning och persedlar samt framför allt på hälsa
och krafter, som skogstjänstemännens resor sommar och vinter, i ur och skur, verkligen äro.

Norrländska skogsvårdskommittén har föreslagit, att för centraliseringen av kartläggnings-
och uppskattningsarbetet på statens skogar en särskild, direkt under domänstyrelsen sorte-
rande .taxationsbyrd borde upprättas. :

Ehuru betydelsen av en dylik byrå ej i själva kommittébetänkandet är överhövan fram-
hållen eller synts ligga kommittén mera om hjärtat än andra gjorda förslag, har dock förre
kommittéordföranden, hovstallmästare TAMM, vid: skogsmötet den I april 1913 starkt betonat,
att just inrättandet av en dylik byrå vore det första, som borde åtgöras, och att man först
på grundval av den upplysning, som genom en forcerad taxationsverksamhet kunde vinnas
om våra nordsvenska skogars beskaffenhet, kunde skrida till revirdelning.

Vi kunna ej underlåta att gent emot denna argumentering påpeka, att därest taxationsbyrån
och dess arbete verkligen vore av så stor betydelse för statsskogsbrukets vidare utveckling,
det hade varit kommitténs oavvisliga skyldighet att åtminstone på denna punkt komma
med ett positivt och utformat förslag över en dylik taxationsbyrås organisation och lönestat,
vilket emellertid icke varit fallet.

Med fullt erkännande av den stora betydelsen av att det i Norrland tidigare mycket efter-
salta taxationsarbetet nu med all makt forceras, kunna vi dock ej finna giltiga skäl föreligga

208 SKOGSADMINISTRATIONEN.

att i avvaktan härpå låta reviren förbliva vid sin nuvarande storlek. Vi kunna icke biträda
den åsikt, som förre kommittéordföranden betecknat som kommitténs ståndpunkt, nämligen
att man för att fullgodt motivera revirdelning skulle behöva »ha reda på förvaltningsobjektet,
revirets skog, in 7 de minsta detaljer.» (Kursiveringen gjord av oss!) För den som känner
till, under vilka stora förhållanden det norrländska skogsbruket hitintills arbetat och väl
ännu för decennier framåt, all revirdelning till trots, kommer att arbeta, samt besinnar, hur
mångahanda tillfälligheter här liksom ock i södra Sverige spelat in vid revirens avgränsning,
ter sig en dylik fordran som ett överdrivet pedanteri i motsatt riktning, och till på köpet
som en farlig och utvecklingshämmande åskådning, som gör stora, trängande krav beroende
av omständigheter, vilka i förhållande till dem måste betecknas som rent underordnade, Med
hänvisning till de i början av vår inlaga införda statistiska uppgifterna, hålla vi före, att
mer än tillräckligt är känt både angående arealer och skogsförhållanden för att man redan
nu skulle kunna skrida till revirdelning. De ytterligare upplysningar rörande skogens be-
skaffenhet, avsättningsförhållanden etc., som kunde tänkas önskvärda i och för en omreglering
av förvaltningsområdena, skulle helt säkert till nödig grad av noggrannhet och utan långt
dröjsmål kunna inhämtas genom revirpersonalen.

Vad taxationsväsendet angår hålla vi ej för osannolikt, att en ytterligare centralisering av
detsamma kunde vara gagnelig, men finna att de av kommittén skisserade förslagen alltsedan
1912 i allt väsentligt blivit av domänstyrelsen tillämpade vid skogsindelningarna i Norrland.
Taxationsarbetena därstädes ha också sedan nämnda år starkt forcerats. En reform, som vi
i detta sammanhang tillåta oss framhålla såsom varande ännu mer trängande än inrättandet
av en taxationsbyrå, är däremot fastställandet av en ny skogsindelningstaxa för skogsstaten.
Ett väl utarbetat och motiverat förslag till en sådan taxa, varöver jämväl för länge sedan
alla erforderliga yttranden från respektive myndigheter ingått, vilar sedan den 2 juli 1910
hos Eders Kungl. Maj:t.

Såsom förut blivit nämnt är det blott beträffande värden om de enskilda skogarna i Norr-
land och Dalarna som den norrländska skogsvårdskommittén framlagt positiva och utformade
förslag. Den har föreslagit, att uppsikten och kontrollen över nyssnämnda skogar skulle
handhavas av en särskild skogsstat, bestående av 3 s. k. skogsinspektörer, 1 för vartdera av
Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands-Dalarnas skogsvårdsdistrikt, 16 ordinarie och 24
biträdande och extra skogsingenjörer samt 65 tillsyningsmån. Hela denna stat skulle sortera
under ett inom jordbruksdepartementet inrättat skogskontor, vars chef skulle vara en s. k.
skogsdirektör.

I motsats till kommitténs förslag, men i likhet med vissa reservanter inom densamma,
anser domänstyrelsen, att en så fullständigt genomförd uppdelning mellan revir, omfattande
å ena sidan blott stats- å andra sidan blott enskilda skogar, ej överallt vore lämplig, samt.
att organisationen av uppsikten och kontrollen över de enskilda skogarna med fördel kunde
i högre grad än kommittén gjort byggas på grundvalen av nu bestående förhållanden. Do-
mänstyrelsen föreslår därför, att i stället en sådan delning vidtages med de nuvarande reviren,
att 16 nya sådana bildas, varav 4 skulle komma att omfatta huvudsokligen statsskogar och
12 revir enskilda skogar. Därjämte föreslår domänstyrelsen, att ytterligare en överjägmästare-
tjänst inrättas.

Till detta domänstyrelsens förslag, vartill styrelsen fogat mera utarbetade detaljuppgifter
i sin skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 28 januari detta år, får också de extra jägmäs-
tarnas förbund ansluta sig, under anmärkning likvisst, att den föreslagna revirdelningen, som
ju blott skulle tillföra statsskogsförvaltningen 4 nya revir, endast är att anse som ett första
steg, vilket nödvändigtvis snarast måste följas av en ytterligare uppdelning av reviren.

Gentemot norrländska skogsvårdskommitténs förslag vilja vi framhålla, att vi icke finna
någon vägande anledning föreligga till en splittring av den högsta skogliga myndigheten
på flera händer, anordningar, som, där de utomlands vidtagits, visat sig bära fröet till beklag-
liga spänningar och tvistigheter, ej heller anse vi en partiell titeländring inom skogsstaten
behövlig eller önskvärd. Likaså bör framhållas, hur föga kommittén vetat att även i denna
del av sitt förslag motarbeta extraordinarie-systemet; mot 16 ordinarie skogsingenjörer har
kommittén föreslagit 24 biträdande och extra, d. v. s. 60 24 av dessa tjänstemän skulle allt
fortfarande stå på extra stat.

Då vi sålunda visat, att norrländska skogsvårdskommitténs förslag, synnerligast vad stats-
skogshushållningen angår, är mycket bristfälligt, samt då ej heller det av domänstyrelsen den
28 januari detta år avgivna revirdelningsförslaget på långt när är så genomgripande, som
nu rådande, ohållbara förhållanden påkallat, så våga vi i djupaste underdånighet hemställa,

SKOGSADMINISTRATIONEN. 209

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föranstalta att genom domänstyrelsen eller på annat, fullt
skogssakkunnigt sätt en ytterligare utredning rörande det norrländska statsskogsbrukets
behov åvägabringas, vilken utredning till stor del torde kunna byggas på redan till-
gängliga eller eventuellt från revirförvaltningarna infordrade primäruppgifter.
Det vore tydligtvis önskvärt att denna utredning kunde föreligga färdig samtidigt med de
s. k. sydsvenska skogssakkunnigas förslag rörande skötseln av de allmänna skogarna i södra
delen av landet, i vilket fall erforderlig grundval skulle vinnas för en enhetlig och fullständig
lösning för landet i dess helhet av våra starkt efterblivna och alltför ofta beklagligt miss-
handlade, stora skogsförvaltningsfrågor.
Björsjö den 16 mars 1914.
Underdånigst:

ÅA styrelsens för »De extra jägmästarnas förbund» vägnar:

D. av WAHLBERG
E. Hedemann-Gade.

Lagar, kungl. förordningar och beslut.

Prejudikat rörande norrlandsassistenternas rätt till dagtraktamenten
för sön= och liggedagar under vissa förrättningar.

Kungl. Maj:ts utslag på de besvär, dels landskamreraren C. Bergström, dels extra jäg-
mästarna B. von Krusenstjerna och P. Törnblom, dels ock extra jägmästaren A. Bergstedt
i underdånighet anfört över kammarrättens den 14 maj 1913 meddelade utslag i fråga om
en anmärkning vid granskning av Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Västerbottens län
skogsmedelsräkningar med domänstyrelsen för 1—3 kvartalen 1911.

I anledning av vilka besvär kammarrätten inkommit med vederbörande förklaringar och
egna utlåtanden av den 25 september samt den 22 och den 13 oktober 1913.

Givet i regeringsrätten den 26 november 1913.

Vid granskning av nämnda räkningar anmärkte revisionen hos domänstyrelsen, att Kungl.
Maj:ts befallningshavande på grund av särskilda utav vederbörande överjägmästare assi-
sterade rese- och traktamentsräkningar till assistenterna, extra jägmästarna H. Bratt, kla-
ganden Törnblom, klaganden Bergstedt, klaganden von Krusenstjerna och G. Bolander ut-
betalat dagtraktamenten för vissa sön- och liggedagar under år 1910, vilka infallit under
sådana förrättningar, för vilka dagtraktamenten skulle gäldas av enskilda, nämligen till Bratt
för den 2 och den 30 oktober samt den 9 och den 10 november med 24 kronor, till Törn-
blom för den I oktober samt den 17, den 20 och den 27 november med likaledes 24
kronor, till Bergstedt för den 9 oktober och den 13 november med 12 kronor, till von
Krusenstjerna för den 2, den 16 och den 23 oktober, den 5, den 13, den 20 och den 27 no-
vember samt den 4 december med 48 kronor och till Bolander för den 13, den 17 och
den 27 november samt den 4 december med 24 kronor, ävensom yrkat, att ifrågavarande
belopp, tillhopa 132 kronor, måtte återbäras.

Genom resolution den 8 juli 1912 hade domänstyrelsen, då det måste anses hava ålegat
Kungl. Maj:ts befallningshavande att undersöka, huruvida med avseende 3 ifrågavarande er-
sättningsbelopp förelågo förhållanden, som kunde verka, att ersättning i vissa fall icke skulle
av statsmedel utgå, men Kungl. Maj:ts befallningshavande sådant underlåtit, samt Bergström
syntes vara för nämnda underlåtenhet ansvarig, ålagt denne att cmedelbart under titel »an-
märkningsmedel» till Kungl. Maj:ts befallningshavande inleverera det anmärkta beloppet 132
kronor samt därefter till domänstyrelsen insända vederbörande riksbankskontors original-
kvitto å det inbetalade beloppet, honom dock obetaget att efter befogenhet hos vederbörande
söka sitt åter.

Häröver anfördes besvär hos kammarrätten dels av Bergström dels ock av Törnblom och
von Krusenstjerna under yrkande om befrielse från återbetalningsskyldighet i målet.

Genom överklagade utslaget fann kammarrätten icke skäl att i klandrade resolutionen göra
annan ändring än att, enär Bergström icke kontrasignerat den anordning, varigenom till Bo-
lander utanordnats traktamentsersättning med 24 kronor, Bergström befriades från skyldighet
att ersätta sistberörda belopp.

I de underdåniga besvären har yrkats

av Bergström, att Kungl. Maj:t måtte befria honom från den honom av kammarrätten
ådömda betalningsskyldigheten eller, om detta yrkande ej skulle i sin helhet bifallas, att

300 SKOGSADMINISTRATIONEN.

han dock måtte befrias från att återbetala det till Bergstedt utanordnade beloppet 12 kronor,
alldenstund Bergstedt, som först i vederbörlig ordning inlevererat beloppet, sedermera på
order av domänstyrelsen genom anordning den 19 augusti 1912 återfått detsamma, samt

av von Krusenstjerna, Törnblom och Bergstedt, att Kungl. Maj:t, med undanröjande av
kammarrättens utslag, måtte befria dem från återbetalningsskyldighet i målet.

Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas ovanberörda underdåniga besvär och finner
ej skäl göra ändring i kammarrättens utslag, i vad det överklagats. Det vederbörande till
underdånig efterrättelse länder,

Fördelning av anslaget för år 1914 till skogsodlingens befrämjande.

Kungl. Maj:t har i enlighet med domänstyrelsens förslag fördelat detta anslag på nedan-
stående sätt.

Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde kr. 2,864: —
» » Uppsala » » 20 2,4

, Södermanlands > » >» 2,864: —

, Östergötlands ä » » > -4,746: —

» — Jönköpings » » » —8,183:—

> » Kalmar » norra i » —-1,637: —

» » » » södra » » 818: —

» » Gottlands » » ; » -1,228:—

> » — Blekinge » » > 3,00: —

» » Kristianstads » » > HOT

> , Malmöhus » , > 10380

» >» Hallands » LE CA (Sj

» » Göteborgs och Bohus » > » HÖ,3O7E

> » Älvsborgs » » » —8,183: —

> » Skaraborgs » » po” Sä

» » — Örebro > » —4,092: —-

» Västmanlands » >0 Ög

i » » Kopparbergs 5 » » 818: —
Västerbottens” Lans ömushallnm es sallskapsos. ses RS TSRA AA NaN ST be ANN rn UN » -8,183: —
Norrbottens = » 355 SÅ MENS SR SR BE AE ER Nn a AR rd ale se a ASA > HI280-

Förvaltningsutgifterna år 1914 för statens skogar: Utdrag ur domänstyrelsens
framställning till Kungl. Maj:t den 30 nov. 1913.

I. Kostnader för domänstyrelsen.

I fråga om dessa får styrelsen allenast erinra, att bland tryckningskostnader endast upp-
tagits sådana, som avse styrelsens årsberättelse för domänfondens förvaltning.

II. Statens skogsdomäner.

A. Skogsstatens avlöning.

Beträffande löneförmånerna åt den ordinarie skogspersonalen finner styrelsen icke anled-
ning till någon erinran.

I fråga åter om den extra skogspersonalen får styrelsen underdånigst framlägga följande
förslag till vissa ändringar och tillägg i förut av Eders Kungl. Maj:t godkänd anordning för
dess organisation.

Ehuru frågan om omreglering av reviren i de nordligare delarna av riket ännu står öppen,
anser styrelsen dock, att en provisorisk reglering redan nu bör äga rum i ett par särskilda
fall. Styrelsen ifrågasätter sålunda anställandet från och med år 1914 av ytterligare två
biträdande jägmästare med samma befogenheter som ordinarie jägmästare, den ene för vissa
delar av Vargiså och Malmesjaurs revir i Skellefteå distrikt, den andre för vissa delar av
Norra och Södra Lycksele revir, belägna inom Umea distrikt.

Vad först beträffar Vargiså och Malmesjaurs reyir omfatta de 396,471 har kronoskogar
och 22,919 har enskildes skogar, eller tillsammans en ytvidd av 419,390 har. Det arbete,
som kräves i och för förvaltningen av dessa områden, kan, i betraktande av revirens ut-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 301

sträckning, och den i allt högre grad årligen ökade möjligheten för ett ekonomiskt tillvara-
tagande av även mindre, hittills såsom i det närmaste värdelöst ansett virke från kronans
skogar icke i behörig ordning fullgöras av de båda jägmästarna. Visserligen finnes redan
nu en avlönad assistent anställd i vardera reviret, men styrelsen förväntar ett bättre resultat
av statens skogshushållning i denna trakt, därest lämplig person bleve anställd med ökad be-
fogenhet att omhändertaga förvaltningen av vissa delar av revirens mycket värdefulla all-
männa skogar. Efter styrelsens förmenande borde reviren efter delningen komma att erhålla
följande ungefärliga areal kronoskogar i Vargiså revir 97,004 har, Malmesjaurs revir 214,967
har och biträdande jägmästarnas förvaltningsområde 84,500 har. Med hänsyn till den även
efter nu ifrågasatta delning stora arealen till Malmesjaurs revir skulle jägmästaren därstädes
fortfarande hava behov av en assistent, under det att förvaltaren av Vargiså revir och den bi-
trädande jägmästaren tillsvidare torde kunna undvara fast anställda assistenter.

Vad vidare angår Norra och Södra Lycksele revir omfatta de 228,384 har kronoskogar
och 272,887 har enskildes skogar, eller tillhopa en areal av 501,271 har. Av samma skäl
som anförts i fråga om Vargiså ock Malmesjaurs revir finner styrelsen det vara nödvändigt
att vissa delar av de båda Lyckselereviren avskiljas och förläggas under en biträdande jäg-
mästares ansvariga förvaltning. Styrelsen har beräknat, att till den -biträdande jägmästarens
förvaltningsområde borde hänföras skogar med en sammanlagd areal av 118,142 har, var-
efter ytvidden av skogarna inom Norra Lycksele revir skulle komma att uppgå till 139,759
har och inom Södra Lycksele revir till 243,370 har.

För närvarande är följande avlönade personal anställd i de båda Lyckselereviren, näm-
ligen i det norra två helårsassistenter och i det södra en helårsassistent och en assistent
under sju månader av året. Efter fördelningen anses var och ett av de tre reviren behöva
en avlönad helårsassistent.

Med avseende på den ökade årliga kostnad, som de nu föreslagna anordningarna skulle
medföra, får styrelsen anföra följande: 2

Jämlikt nådigt brev till domänstyrelsen den 18 december 1908 angående gottgörelse till
den extra skogspersonalen har Eders Kungl. Maj:t förklarat bland annat, att en var av tre
biträdande jägmästare i Jämtlands läns skyddsskogsområde må åtnjuta 3,000 kronor i års-
arvode, 600 kronor i resepenningar och 6 kronor i traktamente för varje rese- och förrätt-
ningsdag. Styrelsen får i underdånighet hemställa, att samma avlöningsförmåner måtte till-
erkännas de båda nu föreslagna biträdande jägmästarna. Vid bifall härtill skulle förutom
dagtraktamentena uppstå en ökad årlig kostnad av 7,200 kronor. Såsom förut framhållits
skulle dock, därest det föreslagna inrättandet av en biträdande jägmästarebefattning inom
Skellefteå distrikt vunne nådigt godkännande, assistentbefattningen i Vargiså revir indragas.
Som den nuvarande assistenten därstädes för det närvarande åtnjuter ett arvode av 2,800
kronor och resersättning av 600 kronor, samt dessutom äger uppbära dagtraktamente å 6
kronor, skulle merkostnaden för den inom nämnda distrikt föreslagna biträdande jägmästaren
uppgå till endast 200 kronor för år. Styrelsen tillåter sig dock i detta sammanhang fästa
Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därpå, att styrelsen jämlikt nådigt bemyndigande äger
bevilja assistent ett årsarvode intill 3,000 kronor och att, efter de grunder styrelsen bestämt
angående löneförhöjning åt assistenter, den nu tjänstgörande assistenten i Vargiså revir redan
från och med år 1915 bör komma i åtnjutande av ett årsarvode av 3,000 kronor. Vid så-
dant förhållande skulle redan sistnämnda år merkostnaden för skötande av Vargiså revir,
oberoende av revirdelningen vara utjämnad, eller, med andra ord, den till 200 kronor be-
räknade kostnadsökningen torde komma att begränsas till allenast året 1914.

Vid nådigt bifall till det föreslagna inrättandet av en biträdande jägmästarebefattning inom
Umeå distrikt lärer däremot, såsom styrelsen redan framhållit, ingen annan minskning i den
extra skogspersonalen kunna påräknas, än att den assistentbefattning inom Södra Lycksele
revir, för vilken arvode beräknats endast under 7 månader av året, indrages. Därigenom
uppkommer en årlig besparing av 1,700 kronor, varav 1,400 kronor motsvarar arvode och 300
kronor resepenningar. Skillnaden mellan detta belopp och det vilket såsom avlöningsförmån
bör tillkomma den föreslagna biträdande jägmästaren inom Umeå distrikt, eller 1,900 kronor,
utgör merkostnaden för den av styrelsen ifrågasatta revirdelningen inom nämnda distrikt.
Den sammanlagda kostnadsökningen under år 1914 för av styrelsen nu föreslagna anord-
ningar kommer alltså att uppgå till 2,100 kronor.

Därest styrelsens framställningar i nu nämnda avseenden vinna nådigt beaktande, får
styrelsen tillika hemställa om bemyndigande att fördela reviren i lämpliga områden för de
ordinarie jägmästarnas och den biträdande jägmästarens tjänsteförvaltningar.

Styrelsen tillåter sig slutligen i detta sammanhang erinra, att, sedan Hammarsebo skogs-

302 SKOGSADMINISTRATIONEN.

skola nu trätt i verksamhet, den biträdande jägmästarebefattning inom Kalmar län, till vilken
medel anvisats för år 1913, indragits.

År 1913 funnos medel anvisade till avlöning av en skogstaxator inom varje distrikt. För
nästinstundande år torde det dock vara tillräckligt vad beträffar Södra distriktet, att taxator
anställes endast under halva året, i följd varav styrelsen upptagit avlöningsförmåner endast
åt 9!/, taxatorer. Härigenom uppkommer för år 1914 en besparing av 1,500 kronor.

Under innevarande år äro avlöningsmedel anvisade även för två dikningsledare eller dik-
ningsassistenter med tillhopa 7,200 kronor. Av dessa befattningar har emellertid endast den
ena uppehållits under året, medan den andra, efter innehavarens transport till annan befatt-
ning, stått obesatt. Styrelsen har vid det förhållande att ledningen av dikningsarbetena i
allt större utsträckning” överlämnats till revirförvaltare och väl utbildade dikningsförmän icke
ansett skäl föreligga att för år 1914 begära anslag till mer än en dikningsassistent, vadan
härigenom en besparing av 3,600 kronor skulle uppkomma för sistnämnda år,

Likaledes har styrelsen ansett sig kunna nedbringa antalet allmänningsassistenter från tre
till två, varigenom för år 1914 uppkommer en besparing av 1,800 kronor i jämförelse med år 1913.

För revirassistenterna och deras avlöningsförmåner ifrågasättes ändring från år 1913 så till
vida, att deras antal skulle ökas från omkring 68 till omkring 78. Möjligt är även, att an-
talet assistenter kan behöva ökas än mera, ehuru styrelsen för det närvarande icke kunnat
med säkerhet bedöma detta. Gentemot nu angivna ökning i den extra skogspersonalen är
endast att erinra om de minskningar i densamma, som, efter vad förut framhållits, skulle
uppstå, därest styrelsens förslag om anställande av ytterligare två biträdande jägmästare vinner
nådigt godkännande.

På grund såväl av denna personökning som av den revirassistenter tillförsäkrade rätt att
komma i åtnjutande av arvodestillägg efter vissa års tjänstgöring skulle kostnaderna för dessa
assistenter komma att ökas från 215,860 kronor år 1913 till 239,150 kronor år 1914.

Enär de dagtraktamenten, som skola tillfalla de nya assistenterna, 1 huvudsak komma att
erläggas af enskilda skogsägare, för vilkas räkning utsyningar genom dessa assistenter skola
verkställas, har styrelsen icke ansett nödigt att begära en motsvarande höjning i anslaget
till dagtraktamenten åt revirassistenter i Kopparbergs län och de norrländska länen, Denna
utgiftspost har upptagits till 57,000 kronor, motsvarande en ökning från år 1913 med 4,000
kronor.

För sistnämnda år hade anvisats medel till avlönande bland annat av tre skyddskogsassi-
stenter inom Jämtlands län. Erfarenheten har dock givit vid handen, att behovet av dylika
assistenter varit och är större än styrelsen sistlidet år beräknade, och har styrelsen därför
för år 1914 upptagit arvoden till fyra skyddsskogsassistenter inom nu nämnda län, motsva-
rande en utgiftsökning av 2,600 kronor.

Styrelsen har föreslagit en höjning med 2,000 kronor i de medel, som anvisats till fyllnads-
ersättning åt vikarierande kronojägare vid tjänsteinnehavarens ledighet för sjukdom. Såsom
skäl till denna ökning får styrelsen åberopa den i nådiga brevet till domänstyrelsen den
31 januari 1913 meddelade bestämmelsen, att vissa extra kronojägare må vid inträffad sjuk-
dom behålla intill två tredjedelar av arvodet.

Till den extra skogspersonalen är slutligen att räkna den talrika grupp, av extra krono-
jägare och andra bevakare, som måste anställas för utövande jämte den ordinarie bevak-
ningspersonalen av ledning och tillsyn vid avverkning å statens skogar m. m. Denna be-
vakningspersonals avlöning drager allt större kostnad, den uppgick år 1912 till i det när-
maste 240,000 kronor, beräknades år 1913 till 259,534 kronor och har nu av styrelsen för
år 1914 beräknats till 317,135 kronor.

Ehuru dessa medel äro upptagna bland de utgifter, som skola bestridas genom revirför-
valtarna, äro de, såsom egentligen icke tillhörande de direkta förvaltningsmedlen skilda från
dessa och i likhet med nästföregående år förda bland utgifterna för den extra skogsperso-
nalen, dit de rätteligen höra,

C. Skogsindelning och skogsuppskattning.

Under erinran att styrelsen i generalförslaget för år 1913 framhållit, att det, enligt sty-
relsens förmenande, vore riktigast att från och med innevarande år bland beräknade skogs-
indelningskostnader uppföra jämväl de av jägmästarna i deras utgiftsförslag upptagna hant-
langningsmedel vid indelnings- och uppskattningsförrättningar å kronoparker, utarrenderade
kronodomäner och vissa civila boställens skogar, får styrelsen fästa Eders Kungl. Maj:ts

SKOGSADMINISTRATIONEN. 303

uppmärksamhet därpå, att i nu avgivande generalförslag denna förändrade uppställning i det
allra väsentligaste iakttagits.

Det nu begärda anslaget till dylika skogsindelningar uppgår till 232,435 kronor och
överstiger med närmare 80,000 kronor det belopp, som på styrelsens framställning anvisades
för år 1913. Denna avsevärda ökning är avsedd att huvudsakligen komma de fyra nordli-
gaste distrikten till godo. Styrelsen anser det nämligen önskvärt att i största möjliga utsträck-

ning fortsätta det i dessa distrikt — särskilt i Norrbottens och Västerbottens län — påbör-
jade arbetet med uppskattning av de mycket omfattande kronoparker, vilkas virkesförråd
ännu icke är känt — ett arbete, som måste anses vara av den allra största betydelse för
skogshushållningen.

D. Direkta förvaltningsutgifier.

Såsom framgår av bilagan n:r 4 utgöra överjägmästarnas expens- m. fl. medel för år 1914
tillsammans 18,550 kronor, vilket utvisar en minskning från år 1913 med 430 kronor,

Jägmästarnas förvaltningsmedel för år 1914 hava enligt bilagan n:r 2 beräknats till 4,317,733
kronor mot 3,592,433 kronor för år 1913. I likhet med föregående år får domänstyrelsen
här nedan lämna en jämförande uppställning för dessa utgifter under de tre senaste åren,
sådana de af Eders Kungl. Maj:t för dessa år fastställts, ävensom för dem styrelsen nu före-
slagit böra utgå för år 1914, varvid för åskådlighetens skull medtagits kostnaderna för hant-
langning vid skogsindelning, i den mån dessa finnas upptagna i revirförvaltarnas utgiftsför-
slag, och för den extra skogsbevakningen, ehuru dessa eljest här ovan behandlats var för sig.

- = m1"—S—r————— OO OH OLIUOHHiHHH bmiWicssm nm

|

Utgiftsändamål | 1911 1912 1913 1914
|
| ' | |
Sko AEA OT es sek ROS RSS DL od Selsbso ske stoffet | - 29,170 34,910 32,745 | 2,435
RtTatSkogSsbeyaknin ge oss ve ses södra sa | 233748] 237,772| 259,534 | 317.135 |
TO GET 0. Jern ISS ee NTE o dre ös ER LG Jägare al FE | = = | 11,599 1,775 |

Avverkning och virkestransport

SRS EES | 1,009,296 | 1,254,804 | 1,759,964 | 2,221,324
Skogsodling och beståndsvård

be SSE NES | 265,328| 283,218 | 320,245 | 356,644

Mapalgvösls. oss. RT RSS EE TRE an an | — 98,509 | 118,356 | 154,698| 179,146
LR IEIAEET SRA DM LAB Ek RE Sof a Ae md SR SKE AA SSA SEA 36,794 42,734 | 36,447 | 37,482
EJE Era oja re SEE SLE SAT IA SE SSR FA NEEAN 41,209 | 224,169] 220,819 1 293,905

| Tis s Re TAOe LS EE RR | 206,032 | 368,591 | 352,058| 409,157

| TEENAGE EDS CR gå RE SA SONET ONES AA 17,134 | — 24,488 | —29,751 | —30,942
Issa [EE TAN EN AEA 7 RENA SE AA a RE yt ila ] | 484,597 | 506,777 | 526,512| 594,179

FEST GRETE AREA (ET RS 160,296 | 167,286 | 180,340| 193,179
Summa| 2,582,113 | 3,263,105 | 3,884,712 | 4,637,303

Som de för år 1914 beräknade kostnaderna förete en övervägande normal ökning å samtliga
i förestående tablå upptagna poster, anser styrelsen sig icke behöva närmare beröra de jämförelse-
punkter, som samma tablå erbjuder. Styrelsen vill dock med avseende på skogsdikningarna
framhålla, att dikningarna i vissa revir, särskilt i Mellersta Norrlands distrikt, ställt avsevärt
högre krav på anslag för detta ändamål, men att styrelsen funnit det nödigt att av budget-
hänsyn begränsa dessa anslag till belopp, som styrelsen ansett kunna betecknas såsom mera
normala. För att om möjligt bereda skogsförvaltningen inom nyssnämnda distrikt tillfälle
till ett mera utsträckt dikningsarbete har styrelsen dock bland utgiftsändamål under rubriken
» oförutsedda och diverse utgifter» även upptagit »kostnader för ytterligare dikningsarbeter
inom Mellersta Norrlands distrikt».

I förestående tablå upptagna utgiftsposter »diverse utgifter» kunna möjligen synas höga, sä-
som slutande över 193,000 kronor. Styrelsen tillåter sig dock påpeka, att detta belopp är
avsett bland annat till skrivbiträde åt jägmästarna, kostnader för anläggning av nya telefon-
förbindelser, årsavgift för tjänstetelefoner samt övriga expeditionskostnader, annonskostnader,
blankettryck och dylikt. I denna post ingå även så avsevärda utgifter som uppehållande av
verksamheten vid statens tre fröklängningsanstalter samt underhåll och drift av Bånghammar-
Klotens järnväg.

394 SKOGSADMINISTRATIONEN.

E. Diverse allmänna ändamål,

Anslagen till avlönande av s. k. brandrotemästare i Norrbottens och Västerbottens län,
till rese- och traktamentskostnader för extra förrättningar efter särskilda förordnanden samt
till stipendier åt skogstjänstemän och kronojägare hava för år 1914 upptagits med oföränd-
rade belopp.

Vid det förhållande att Eders Kungl. Maj:t fann skäligt att för år 1913 anvisa endast
2,000 kronor till anordnande av exkursioner under erfaren ledning för kronojägare inom
skilda delar av landet, har styrelsen icke ansett sig böra för år 1914 begära högre belopp
än det för år 1913 medgivna.

Domänstyrelsen, som anser det nödigt att fortsätta anskaffandet av och efter hand förse
flertalet revirförvaltare, i synnerhet dem, som bo på landet, med så vitt möjligt brandfria
kassaskåp, har även för år 1914 begärt medel för inköp av 10 stycken dylika kassaskåp.
Likaledes har styrelsen jämväl för nästinstundande år önskat att åt utav skriv- och räkne-
göromål hårt betungade revirförvaltare bereda lättnad och tidsvinst och av denna anledning
ifrågasatt anskaffande under år 1914 av ytterligare fem skriv- och tjugu räknemaskiner.
Dessa sistnämnda maskiners stora betydelse särskilt vid uppgörandet av tumningslistor och
värdeberäkningar för saluvärderingar kan icke nog kraftigt framhållas.

Alltsedan år 1905 har Skogsvårdsföreningen utgivit folkskrifter med fyra häften årligen
och har domänstyrelsen för en summa av 800 kronor för år inköpt exemplar av dessa för
utdelning till samtliga ordinarie kronojägare och extra kronojägare med egen bevaknings-
trakt. Skogsvårdsföreningen har nu med förmälan att dessa folkskrifter från och med 1914
komma att upphöra och ersättas av en populär månadsskrift benämnd »Skogen», hemställt,
att domänstyrelsen ville 1 stället inköpa erforderliga antal exemplar av den nya tidskriften för
spridning till samma bevakningspersonal, som förut erhållit folkskrifterna. Prenumerationspriset
uppgives vara 3 kronor för år, men förklarar Skogsvårdsföreningen sig villig att vid rekvi-
sition för nu angivna ändamål lämna tidskriften till ett pris av 2 kronor 50 öre för årgång.

Som domänstyrelsen har all anledning antaga, att den nya tidskriften kommer att verka
för upplysning om våra skogars värde och betydelse samt höja kunskapen om deras vård
och skötsel, får styrelsen hemställa om medgivande att för år 1914 inköpa ett antal av om-
kring 450 exemplar av tidskriften »Skogen» för ett pris av 2 kronor 50 öre per exemplar,
att kostnadsfritt tilldelas varje ordinarie kronojägare och varje extra kronojägare med års-
arvode.

Det torde helt visst vara till mycket stor praktisk nytta för de revirförvaltare, vilka inom
sitt förvaltningsområde hava större vattenvägar, att kunna förflytta sig på dessa vägar med
största möjliga lätthet. För beredande i viss mån av denna lättnad får styrelsen föreslå in-
köp för en sammanlagd kostnad av 2,400 kronor av ett antal utombordsmotorer att tilldelas
de jägmästare, som därav hava största behov. Styrelsen förmenar dock, att statsverket icke
bör drabbas av några som helst omkostnader för motorernas underhåll och drift.

Sedan en tid har det varit ett allmänt önskemål hos jägmästarna i de sex nordligaste
länen, att de skogskojor, i vilka de under sina förrättningar måste logera, måste förses med
en enkel uppsättning av sängkläder. Styrelsen har dock hittills icke ansett sig kunna till-
mötesgå dessa nog så berättigade anspråk, men anser sig nu böra begära anvisande av medel
till inköp av renhudar och filtar, samt madrass- och kuddvar för nämnda ändamål. Av denna
anledning har i generalförslaget upptagits en utgiftspost å 8co kronor. För vinnande av
det bästa ekonomiska resultatet vid dessa inköp har styrelsen tänkt sig att upphandlingen
lämpligast borde ske genom styrelsens egen försorg.

Då det icke är möjligt att redan nu förutse alla de för år 1914 behövliga utgifter för en
så vittomfattande affär som statens skogsförvaltning, och då felräkningar icke heller kunna
undvikas, erfordras ett belopp till oförutsedda och diverse utgifter, vilket med hänsyn till
utgiftsförslagets stora omfattning icke ansetts kunna sättas lägre än till omkring 250,000
kronor. För slutsummans utjämnande har dock nämnda belopp utförts med 253,896 kronor
99 öre. Däri ingår bland annat, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts beslut vid fastställan-
det av generalförslaget för år 1913 ett belopp av 6,500 kronor, avsett till bestridande av
kostnaderna för tryckning av blanketter för skogstjänstemännens berättelser, rapporter, redo-
görelser och förslag, vilka kostnader förut av domänstyrelsen upptagits under rubriken »kost-
nader för domänstyrelsen». Styrelsen får i detta sammanhang anhålla om nådigt bemyndi-
gande att mellan de olika titlarna för de direkta förvaltningsutgifterna medgiva erforderliga
jämkningar.

Såvitt det låtit sig göra att någorlunda tillfredsställande beräkna bruttoinkomsten av stats-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 305

skogarna under år 1914, hava överjägmästarna under medverkan av revirförvaltarna angivit
sagda inkomster till följande belopp:

Luleå GISTPIE UD 20 or Så a ost 25 RAR oc BE an ANN 1,726,825
Skellefteå SEE SENS AES SKON a ÄRAS 2,260,000
Umeå > ER ERNA AR a be a Re TR
Mellersta Norrlands RER RINGA Aa UNS dT ge 1,560,000
Gävle-Dala ATERN TREE BR OR ESD Ra Kat 2,742,106
Bergslagsdistriktet BN I red SAS Eo ES TäR n0G 6 STAR KLASAR BESSIE 1,070,350
Bjurfors kronopark LS SSE TNA SE SEI BA SE MASS SR em Vad 90,000
ETC ASG RI SOS 6 0 ST SSSK SR IRACS ARON an 797,310
Västra RE ARE ee ab den ös SAG IE OL BA LSERRAREL Lat ös ESA 868,460
Smålands FIRAS (RER 2 Ål mn ec RASER SVANSEN 799,874
RR PRB KON TV RAA ER AS Ae ROME 0 Var AN SEN 529,940

Summa kronor 15,543,770

Motsvarande beräknade siffra för år 1913 var 14,360,000 kronor, således en beräknad
ökning av 1,183,770 kronor.

Styrelsen anser sig dock böra påpeka, att, efter vad till dess kännedom kommit, den för
år I914 beräknade inkomsten avsevärt kommer att överstiga den i förestående tablå an-
givna summan; och skall styrelsen, så snart mera exakta uppgifter kommit styrelsen till-
handa, avlämna underdånig rapport därom.

Kungl. Maj:t har den 12 december 1913 i brev till domänstyrelsen fastställt generalför-
slaget angående driftkostnader under år 1914 för statens domäner med de ändringar, som
framgå av nedanstående utdrag ur detta kungl. brev.

Vid föredragning denna dag av detta ärende hava Vi till efterrättelse under år 1914 fast-
ställt det insända generalförslaget under benämning: »generalförslag angående driftkostnader
under år 1914 för statens domäner», dock med följande ändringar och bestämmelser:

1:0) att huvudrubriken »Kostnader för domänförvaltningen» utgår;

2:0) att den under »kostnader för domänstyrelsen» upptagna rubrik » Till avlöningar inom
styrelsen enligt stat den I0 juni 1912 och den 4 juli 1913» ändras till »Till avlöningar åt
inom styrelsen fast anställda kvinnliga biträden enligt stat den 10 juni 1912 och den 4
juli 1913»;

3:0) att den likaledes bland »kostnader för domänstyrelsen» upptagna post 43,700 kronor
till arvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplanens granskning, flitpenningar
åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader ned-
sättas med 500 kronor motsvarande tryckningskostnaderna, därvid orden »samt trycknings-
kostnader» skola utgå ur rubriken, ävensom att i samband därmed posten 2,500 kronor »till
tryckning av styrelsens årsberättelse för domänfondens förvaltning» ökas med omförmälda
belopp 500 kronor eller till 3,000, kronor samt sistberörda rubrik ändras till » Till trycknings-
kostnader för domänstyrelsen>;

4:0) att beträffande den under rubriken »II Statens skogsdomäner» bland direkta förvalt-
ningsutgifter upptagna post å $80,000 kronor till utgifter för skötsel m. m. å vissa egen-
domar skall iakttagas, att av detta belopp 50,000 kronor beräknats motsvara utgifter av
ifrågavarande slag för Garpenbergs bruksegendom.

Förvaltningsåtgärder att under år 1914 bekostas af medel från kyrkofonden.

Kungl. Maj:t har den 19 dec. 1913 genom brev till statskontoret, varav utdrag här åter-
gives, fastställt domänstyrelsens i häfte I intagna förslag till förvaltningsutgifter å ecklesi2-
stika skogar.

Vid föredragning av detta ärende hava Vi funnit gott godkänna det ingivna förslaget till
skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1914 bekostas av kyrkofonden; Och hava Vi till-
lika — med förklarande att till utgifternas bestridande skola i första hand användas fonden
tillkommande, till domänstyrelsen inflytande skogsmedel ej allenast från de skogar, som med
utgifterna närmast avses, utan även från övriga skogar, vilkas hela virkesöverskott ingår till
fonden — velat härigenom anbefalla Eder att i den mån sålunda inflytande skogsmedel av

306 SKOGSADMINISTRATIONEN.
domänstyrelsen prövas icke lämna tillgång till bestridande av ifrågavarande utgifter, till sty-
relsen förskottsvis från kyrkofonden utbetala erforderligt belopp samt efter 1914 års utgång
hos Oss anmäla vad av Eder blivit för berörda ändamål förskjutet.

Detta meddela vi Eder för kännedom och efterrättelse i vad på Eder beror.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Ny undervisningsplan för statens lägre skogsskolor.

Under avvaktan på den lägre skogsundervisningens ordnande enligt moderna grunder har
Kungl. Domänstyrelsen med upphävande av sina den 5 december 1903 meddelade bestäm-
melser angående undervismingen vid statens skogsskolor, som äro avsedda att utbilda be-
vakare, härmed velat i sådant avseende för tillämpning från och med den I nov. 1913 före-
skriva följande:

1:0 Undervisningen skall omfatta:

I. Grundläggande ämnen.

A. Modersmalet. Övning i rättskrivning; uppsatsskrivning rörande skogliga ämnen (15
uppsatser). Tid: 62 timmar.

B. Naturhistoria. 1. Botanik. a. Huvuddragen av trädens byggnad och livsverksamhet.-
b. De svenska skogsträden och viktigaste skogsväxterna, deras karaktärer, utveckling och
utbredning. c. Skogsträdens viktigare sjukdomar samt de till desammas förebyggande an-
vända medlen. Lektioner: 40 timmar.

2. Marklära. De svenska skogarnas allmännaste jordarter och dessas egenskaper, sär-
skilt med hänsyn til växtlivet. Lektioner: 6 timmar.

3. Zoologi. a. Skogens viktigaste skadeinsekter samt medlen för deras bekämpande.
b. De viktigaste högre skogsdjuren och deras inflytande på skogen. Lektioner: 30 timmar.

Naturhistoriska exkursioner. Demonstration av för skogen viktiga, under lektionerna om-
talade växter och djur. Tid: 25 timmar.

C. Matematik. a. Räkneövningar i minst allmänna bråk och decimalbråk, sorter, regula
de tri samt enklare ränteberäkning med tillämpning på yrkesproblem. b. Mätning och be-
räkning av ytor och kroppar med tillämpning på och under övning i yrkesproblem. Tid:
132 timmar.

D. Skogs- och fältmätning. a. Instrumentlära, omfattande kännedom om de enklare
planmätnings- och avvägningsinstrumentens användning. b. Mätningslära, omfattande de enk-
lare metoderna vid skogs- och fältmätniog. c. Kartläsning. Lektioner: F2 timmar.

Praktiska övningar. Linjestakning och kedjemätning samt övning i enklare skogs- och
inägomätning. Avvägningsövningar. Tid: 178 timmar

E. Välskrivning. Kurs i skrivstil, lämpad efter lärjungarnas ståndpunkt; övning i rund-
Skaftö sd tina: ”

II. Fackämnen.

A. Skogsskötsel. a. Kort redogörelse för skogshushållningens betydelse för landet. Db.
Skogsbeståndens sammansättning och viktigare former. c. Uppdragande av skog genom
sådd, plantering och naturlig föryngring. d. Olika slag av gallring; ljushuggning; uppkvist-
ning. e. Åtgärderna för skogens skyddande mot skadliga inflytelser. f. De enskilda skogs-
trädens beståndsegenskaper, uppdragande, vård och avverkning enligt skilda skogsbrukssätt.
Lektioner: 56 timmar.

Praktiska arbeten. a. Insamling och klängning av skogsfrö. b. Hyggesrensning. c. Sådd
och plantering samt anläggning och skötsel av plantskolor; bedömande av nödig hjälpkultur.
d. Beståndsvårdsarbeten: röjning i återväxter; gallring; ljushuggning. e. Fröträdsmärkning
samt stämpling för avverkning enligt skilda skogsbrukssätt; hyggesutstakning; husbehovsut-
syning. Tid: 534—9694 timmar olika för olika delar av landet, beroende av den tid, som
kan ägnas åt kulturerna.

B. Skogsuppskattning jämte genomgående av skogshushallningsplaner. a. Träd- och vir-
kesmätning samt användning av därvid brukliga instrument. b, Bestämningar av virkes-
massan hos enskilda träd och bestånd; de enklaste taxeringsmetoderna. c. Bestämning av

SKOGSADMINISTRATIONEN. 3907

wäds och bestånds ålder; redogörelse för tillväxtens allmänna gång hos enskilda träd och
bestånd. d. Redogörelse för skogshushållningsplaner vid olika skogsbrukssätt jämte läsning
av sådana. Lektioner: 28 timmar.

Praktiska övningar. a. Övningar i skogsuppskattning, beräkning av de olika virkessorti-
mentens kubikmassa hos enskilda träd och bestånd. b. Användande av tillväxtborr. c. Re-
dogörelse å marken för i skogshushållningsplaner vid olika skogsbrukssätt föreskrivna arbeten.
Tid: 150 timmar.

C. Skogsteknologi. a. Virkets avverkning, aptering, utdrivning, flottning och försågning.
b. De viktigare svenska skogsträdens tekniska egenskaper; virkets användning, kolning.
c. Undervisning om uppförande av enklare byggnader, såsom timmerkojor o. d., samt be-
räkning av kostnaderna härför. d. Kort framställning om grunderna för avdikning och väg-
anläggning. Lektioner: 37 timmar.

Praktiska övningar. a. Avverkning med aptering och sortering av virke samt dettas upp-
läggning i brukliga mått; stubbrytning; avmätning och avsyning av hithörande arbeten.
b. Utdrivning av virke, uppgående av körskiften, utläggning av basvägar; flottningsarbeten,
där möjlighet därtill finnes. c. Kolning. d. Upprättande av enklare avdikningsförslag; upp-
görande av dikes- och hägnadsackord samt avsyning av dylika arbeten. Tid: 377—477
timmar, olika vid skolor i olika delar av landet.

D. Jaktvård. Principerna för god jaktvård och därmed överensstämmande jaktmetoder
samt de verksammaste medlen till skadedjurens efterhållande. Lektioner: 20 timmar.

Praktiska övningar. Utförande av för god jaktvård ändamålsenliga åtgärder. Jakt- och
skjutövningar. Tid: 124 timmar.

E. Trädgårdsskötsel (frivilligt ämne). a. Allmän redogörelse för trädgårdsjordens utdik-
ning, gödsling och skötsel i övrigt. b. Uppdragande och vård av viktigare i trakten odlings-
bara matnyttiga växter och prydnadsväxter samt redogörelse för de bättre sorternas utseende
och egenskaper. c. Plantering, beskärning och vård av trädgårdens träd och buskar, hand-
greppen vid okulering och ympning. Lektioner: 12 timmar.

Praktiska övningar i skolans trädgård bedrivas jämsides med den teoretiska undervisningen,
Tid: 89 timmar.

F. Författningskännedom. Meddelande av för skogsförmän nödig kännedom uti: a. gäl-
lande bestämmelser angående dikning, stängselskyldighet, flottning och skogseld; b. för-
ordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, lagen angående vård
av enskildas skogar, förordningen angående åtgärder till förekommande av överdriven avverk-
ning av ungskog i Västerbottens och Norrbottens län; c. förordningar angående jakt; d. be-
stämmelser angående åverkan, olovligt jagande samt rättegång i sådana mål. Lektioner:
20 timmar.

G. Bevakningstjänstgöring och bokföring. a. För statens skogsbevakningspersonal gäl-
lande instruktion och reglementariska föreskrifter. b. Till tjänsteexpedition hörande göro-
mål,” såsom uppsättande av tjänsteskrivelser, rapporter och arbetsredogörelser; förande av
diarier, kassajournal och dagsverkslistor samt upprättande av likvidationsräkningar. Tid:
39 timmar.

Praktiska övningar. Bevakningstjänst och patrullering. Tid: 90 timmar.

H. Kart- och byggnadsritning. a. Kopiering av kartor; upprättande av kartor över verk-
ställda mätningar. Db. Utförande av enklare byggnadsritningar. Tid: 64 timmar.

2:0 Undervisningens ordnande:

Den teoretiska undervisningen skall bedrivas huvudsakligen under tiden 1 november till
april månads slut (vid Kolleberga skogsskola till mars månads slut) samt I september till
läsårets utgång med i medeltal 3 å 4 undervisningstimmar dagligen. Jämväl under sommar-
månaderna skall dock teoretisk undervisning meddelas, då de praktiska övningarnas bedri-
vande sådant medgiver, allt under iakttagande, att den teoretiska undervisningen skall om-
fatta sammanlagt minst 750 timmar årligen.

De praktiska övningarna och arbetena skola, med en beräknad arbetstid av omkring 5
å 6 timmar dagligen, de delar av året, då teoretisk undervisning samtidigt äger rum, och
eljest 8 å 10 timmar dagligen, oberäknat mattiden, bedrivas under hela läsåret.

För att lärjunge må erhålla avgångsbetyg, skall han hava ådagalagt minst godkända in-
sikter i minst tretton av ovan nämnda femton ämnen, varav följer att betyget försvarlig må

308 SKOGSADMINISTRATIONEN.

kunna meddelas i högst två ämnen, under villkor dock att till dessa ämnen ej höra natur-
historia, matematik, skogs- och fältmätning, skogsskötsel, skogsuppskattning, skogsteknologi,
bevakaretjänstgöring och bokföring eller utförande och ledande av skogsarbeten.

Har lärjunge visat sådan kunskap] och färdighet i trädgårdsskötsel eller skidlöpning, att
särskilt omnämnande därom bör göras i hans betyg, må detta ske å de rader, som efter de
obligatoriska läroämnena lämnats öppna.

Skolföreståndare skall till skolans inspektor (överjägmästaren eller i fråga om Bjurfors
skogsskola direktören för skogsinstitutet) före februari månads utgång avgiva årsberättelse,
omfattande sist förflutet läsår, med uppgift därjämte såväl om antalet nyantagna lärjungar i
pågående lärokurs som ock om den förändring i detta antal, som vid kalenderårets utgång
kan hava ägt rum.

Nya bestämmelser rörande handläggning av ansökningar om odlingslägen-
heter.

Domänstyrelsen har härom till samtliga överjägmästare och jägmästare i Norrland och
Dalarna den 10 februari 1914 utfärdat följande cirkulär:

Sedan bland annat frågan, i vad avseende ärenden angående upplåtande av odlingslägen-
heter å kronoparker och överloppsmarker i Norrland och Dalarna kunde bliva behandlade
och avgjorda på snabbare sätt än hittills emellanåt varit fallet, på förekommen anledning
förevarit till diskussion å det möte med rikets överjägmästare, vilket avhölls i Kungl. Domän-
styrelsen under sistlidne november, har Kungl. Styrelsen härmed velat anmoda vederbörande
jägmästare ägna särskild uppmärksamhet däråt, att handläggning av hithörande ärenden full-
följas med det intresse och den raskhet, att berättigade anmärkningar däremot icke må kunna
göras, och vill Kungl. Styrelsen i sådant avseende erinra om och föreskriva följande.

1) Till revirexpeditionen för handläggning överlämnad ansökan om upplåtande av odlings-
lägenhet skall, därest den dit inkommit, innan sådant förslag till arbetsfördelning, varom
förmäles i punkt 196 av gällande reglementariska föreskrifter, ingivits till överjägmästaren
(således under vinter och våren), ovillkorligen handläggas samma år. Där ansökan över-
lämnats senare (under sommaren), skall vederbörande jägmästare tillse, att även sådan ansök-
ning om möjligt må bliva handlagd under året. För sistnämnt avseende skall jägmästaren
hava att till överjägmästaren göra anmälan i god tid före vinterns inbrott, därest på reviret
anställda tjänstemän icke anses kunna under året medhinna handläggande av samtliga ifråga-
varande ärenden, på det att tillfälligt biträde må kunna om möjligt förordnas. Utredning
och förslag beträffande å marken handlagda ärenden skola överlämnas till överjägmästaren
för vidare befordran till Kungl. Styrelsen, så fort ske kan, och under alla förhållanden i så
god tid, att ärendena må kunna i Kungl. Styrelsen avgöras senast före årets utgång.

2) Anses ansökan icke kunna tillstyrkas i anledning av sökandens personliga kvalifika-
tioner eller av andra orsaker, som icke äro beroende av undersökning å marken, skall ut-
låtande avgivas snarast för Kungl. Styrelsens prövning av anförda motiv.

3) Skulle ansökan om upplåtelse av lägenhet inkomma direkt till jägmästaren, har denne
att ofördröjligen översända sådan ansökan till överjägmästaren i och för ärendets diarisering
hos denne, varefter det återgår till jägmästaren för handläggning i föreskriven ordning.

4) Under erinran om Kungl. Styrelsens cirkulärskrivelse den 22 november 1912 i fråga
om undersökning av till odling tjänliga lägenheter, redan innan ansökan om upplåtelse därav
föreligger, och då sådan undersökning lärer hava ägt rum sistlidet år allenast inom ett jäm-
förelsevis mindre antal revir, anmodas vederbörande jägmästare ägna särskild uppmärksamhet
häråt och i sådant avseende i respektive förslag till arbetsfördelning för revirets tjänstemän
upptaga skälig tid för sådan undersökning och utstakning, synnerligast där ett större eller
mindre antal lägenheter anses kunna med fördel upplåtas å till odling lämpliga områden i
närheten av odlad bygd eller kommunikationsled.

5) Då handläggning å marken av nu ifrågavarande slags ärenden ej sällan torde fördröjas
därigenom, att sökanden efter det han ingivit ansökan om upplåtande icke låter sig avhöra
eller icke infinner sig vid förrättning, varom han erhållit underrättelse, för uppvisandet av
plats, där den ansökta lägenheten önskas förlagd, synes jägmästaren böra bevisligen kalla
sökanden att själv eller genom ombud infinna sig på bestämd dag och plats för sådant upp-
visande varjämte på lämpligt sätt bör bekantgöras att ansökan, för att den må kunna så fort
ske kan handläggas, skall innehålla uppgift om ej mindre belägenheten av det område, vara
upplåtelse begäres, än även någon i närheten därav boende person, som i händelse sökan-
den själv skuHe vara förhindrad infinna sig vid förrättningen, kan uppvisa den önskade
platsen. Infinner sig icke sökanden eller hans ombud på bestämd tid, ehuru jämlikt post-
verkets mottagningsbevis eller på annat sätt styrkt är, att han erhållit kallelse inom skälig

SKOGSADMINISTRATIONEN. 3909

tid, bör förrättningen med undersökning och eventuellt utstakande av lägenhet icke förty äga
rum, därest i ansökan angivits det begärda upplåtelseområdets ungefärliga belägenhet.

6) På det att planlöst förläggande av odlingslägenheter här och var må kunna undvikas,
bör jägmästaren, om inkommen ansökan icke avser upplåtelse av jämlikt förenämnd cirkulär-
skrivelse den 22 november 1912 redan undersökt och utstakat lägenhet samt belägenheten
synes vara mindre lämplig, erbjuda sökanden göra sitt val bland eventuellt redan utstakade
lägenheter i närheten av den trakt, varå upplåtelse begäres. Utredning och förslag i fråga
om ärende av denna art, vilket sålunda kan avgöras utan att därför särskild undersökning
på marken behöver verkställas, skall till överjägmästaren återsändas, så fort ske kan.

Domänfondens bruttoinkomster samt dess driftkostnader och överskott för
år I915.

Domänstyrelsen har härom till Kungl. Maj:t den 8 december 1913 avgivit följande för-
slagsberäkning.

Genom nådigt brev den 21 februari innevarande år har Eders Kungl, Maj:t ålagt domän-
styrelsen att för statsregleringarna efter år 1914 till Eders Kungl. Maj:t ingiva förslagsberäk-
ning icke blott av domänfondens driftkostnader utan även av dess bruttoinkomster och
överskott.

Till åtlydnad härav får styrelsen i underdånighet anföra följande:

I sitt till Eders Kungl. Maj:t den 30 sistlidne september ingivna statsförslag för år 1915
i fråga om driftkostnader för statens domäners fond har styrelsen med framhållande av svårig-
heten att beräkna inkomsten från kronans skogar två år i förväg uttalat såsom sin mening,
att för den händelse de dåvarande trävaruprisen å världsmarknaden komme att hålla sig uppe
under hela år 1914, denna bruttoinkomst under år 1915 torde kunna beräknas till 16 mil-
joner kronor och att, därest dessa priser skulle stå till fram på försommaren år I915,
16,500,000 kronor torde kunna påräknas såsom statsverkets skogsmedel. En även helt ringa
rubbning i dessa pris nedåt kunde emellertid komma att ändra resultatet i ganska avsevärd
grad, och inträffade en kris, kunde rubbningen bliva ganska våldsam. TI senare fallet torde
det erforderliga driftkapitalet bliva mindre än det beräknade men dock icke i samma pro-
portion som den, i vilken inkomstsänkningen kunde komma att te sig.

Bruttoinkomsten av jordbruksdomänerna, sedan arrendeavkortningar för byggnadsarbeten
och grundförbättringar beaktats, vore mera konstant och hade av styrelsen oaktat gjorda
egendomsförsäljningar kunnat i likhet med föregående år beräknas till 1,700,000 kronor.

Domänfondens hela bruttoavkastning för år 1915 ansågs på grund därav kunna beräknas
till 17,700,000 å 18,200,000 kronor. Därvid hade dock styrelsen, enär det knappast vore
att förvänta, att rådande högkonjunktur skulle äga bestånd över hela nästa år, varpå flera
tecken syntes tyda, ansett försiktigheten bjuda att i sitt ovannämnda statsförslag icke beräkna
denna bruttoavkastning till mera än 16,000,000 å högst 16,500,000 kronor.

Samtliga driftkostnader för statens domäners fond för år 1915 hade styrelsen i sagda stats-
förslag beräknat till 7,945,100 kronor. Därvid har dock styrelsen erinrat om att, enär bland
de föreslagna utgifterna för domänfondens förvaltning inginge betydande utgifter för styrel-
sens och skogspersonalens befattningstagande med vissa enskilda skogar eller andra allmänna
skogar, vilkas avkastning icke tillgodofördes domänfonden, skillnaden mellan de beräknade
bruttoinkomsterna av domänfonden och de beräknade kostnaderna för dess förvaltning icke
utgjorde ett exakt uttryck för domänfondens nettovinst, vilken i själva verket vore högre än
det belopp, som i riksstaten komme att angivas såsom »överskott>. Den med styrelsens
underdåniga statsförslag avgivna beräkningen över bruttoinkomsten från kronans skogar för
är 1915 var grundad på av jägmästarna gjorda beräkningar över sagda inkomst för år 1914.
Sammanlagda beloppet för dessa för varje särskilt revir uppgjorda beräkningar uppgick tili
15,383,770 kronor. Med anledning av denna summa ansågs, att för år 1915 en förhöjning
av omkring 1,000,000 kronor skulle kunna påräknas, om nedgång i trävaruprisen icke in-
träffade. Vid tiden för sagda av jägmästarna gjorda beräkningar förelågo emellertid ännu
icke några uträkningar över förslagsprisen för det virke, som skulle säljas å höstens auk-
tioner, än mindre kunde till grund för beräkningarna läggas de senare erhållna försäljnings-
prisen. Sagda beräkningar voro alltså mycket osäkra. Sedan nu höstauktionerna å kronans
virke i huvudsak äro hållna och även en del försäljningar genom infordrade skriftliga anbud
ägt rum, föreligga sålunda uppgifter om ojämförligt största delen av de försäljningar, efter
vilka medel skola inflyta under år 1914. Då därjämte förslagspris för även ännu icke för-
sålt virke till stor del kunnat upprättas, har nu en tämligen säker beräkning över brutto-
inkomsten från kronans skogar för år 1914 kunnat uppgöras. Enligt denna, som den 13
dennes överlämnades till såväl herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet som

22. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

310 SKOGSADMINISTRATIONEN.

herr statsrådet och chefen för finansdepartementet, har sagda bruttoinkomst kunnat beräknas
till cirka 18,165,000 kronor. Att beräkningen givit en så pass hög summa beror delvis
därpå, att vid de skedda försäljningarna i stor utsträckning erhållits avsevärt bättre pris, än
som kunnat förväntas.

För beräkningen av bruttoinkomsten från kronans skogar för år 1915 har använts det
förfarande att — under förutsättning att de nuvarande trävaruprisen komma att stå över är
1914 och under första delen av år 1915 — beräkna en förhållandevis skälig förhöjning av
den bruttoinkomst, som kan beräknas inflyta under år 1914. Denna förhöjning kan be-
räknas till cirka 1,500,000 kronor. Skulle dock ett prisfall inträffa i början av år 1915,
torde icke mera än 19,0c0,000 kronor kunna förväntas.

I fråga om den i statsförslaget för år 1915 till 1,700,000 kronor beräknade bruttoinkom-
sten från kronans jordbruksdomäner, sedan avdrag för arrendeavkortningar för byggnads-
arbeten och grundförbättringar beaktats, föreligger icke någon ny beräkning.

Domänfondens hela bruttoavkastning för år 1915 skulle sålunda kunna beräknas till
20,700,000 å 21,200,000 kronor. Såsom styrelsen i sitt underdåniga statsförslag redan an-
fört, torde dock icke vara att förvänta, att nu rådande högkonjunktur skall räcka över hela
nästa år. Och då ett större prisfall icke allenast skulle medföra förhållandevis minskade
inkomster för det virke, som kan säljas, utan "även särskilt i Norrbotten, komme att i större
eller mindre grad omöjliggöra försäljningar av utbjudet virke och dessutom skulle medföra
vissa inskränkningar i avverkningarna, i synnerhet i fråga om sådana dimensioner, som mest
drabbas av ett eventuellt prisfall, torde försiktigheten bjuda, att icke beräkna denna brutto-
avkastning till mera än 17,000,000 å högst 18,000,000 kronor. Såsom styrelsen likaledes
i sitt statsförslag anfört, bör visserligen en sådan konjunkturförändring även medföra viss
reducering av driftkostnaderna, vilken dock måst bliva förhållandevis mindre.

Med stöd av vad styrelsen sålunda anfört får styrelsen i underdånighet avgiva följande
förslagsberäkning över domänfondens bruttoinkomster samt dess driftkostnader och överskott
under år 1915:

Bruttoinkomster :
AV. IStatsSKOP ANA revs sandsten Nk sc SER ARENA LES oe kronor 16,300,000
3. JOrUDTUkKSAOMAD ENA Coe sty senss ee ANS ERT SA SS > 1,700,000 18,000,000: —

Utgifter :

Ariftkostnaderna. tors COmAn OMGE SSA ARE RE SRA Aa AN san kronor 7,945,100: —

Öfverskott kronor 10,054,900: —

Amanuensernas i domänstyrelsen rätt till tiänstledighet och semester.

Domänstyrelsen har härom enligt protokoll den 5 januari 1914 fattat följande beslut:

S. D. Beslöts med tillämpning tillsvidare från och med år 1914: att där så utan olä-
genhet eller «hinder för arbetets jämna gång kunde ske, amanuens med fast arvode skulle
erhålla ledighet från göromålen under tre veckor om året utan skyldighet för honom att
därunder avstå någon del av arvodet; a?? sådan amanuens skulle äga rätt att under sjukdom
samt under honom meddelat förordnande att bestrida ordinarie tjänst bibehålla två tredje
delar av arvodet, dock att sådan rättighet icke finge vid sjukdomsfall utsträckas under längre
tid än ett år; samt, att extra ordinarie tjänsteman, som förordnades att såsom vikarie för
amanuens med fast arvode uppehålla dennés befattning, skulle åtnjuta ersättning under den
tid förordnandet omfattade med belopp, motsvarande begynnelsearvodet för ifrågavarande
amanuensbefattning.

Revirförvaltarne må i vissa fall av statsmedel erlägga krono= och kom-=
munalutskylder för sådana undantagna domänskogar, där arrendatorerna
kontraktsenligt äro betalningsskyldiga.

Domänstyrelsen har härom på av jägmästaren i Dalslands revir gjord förfrågan den 19
jan. 1914 meddelat följande förklaring:

Med anledning av eder förfrågan i skrivelse den 13 december 1913, i vad mån och i
vilken utsträckning ni ägde att på laglig väg av vederbörande arrendatorer söka utfå krono-
och kommunalutskylder för sådana utarrenderade jordbruksdomäner, tillhörande från arrendet
undantagna och under skogsstatens förvaltning ställda samt särskilda fastighetstaxeringsvärden

SKOGSADMINISTRATIONEN, SI1TI

åsatta skogar, för vilka det på grund av gällande arrendekontrakt tillkomme dessa arrenda-
torer att ansvara, då de förbundit sig bestrida samtliga egendomarna i deras helhet ålig-
gande utskylder och besvär, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom meddela, att ni äger att
av tillgängliga revirmedel gälda dylika kronoutskylder, i den mån desamma avse vägskatt,
landstingsmedel, tingshusbyggnadsmedel och dylika orten avseende utskylder, ävensom egent-
liga kommunalutskylder för dessa undantagna och särskilt taxerade domänskogar, varemot
utskylderna till prästerskapet skola ansvaras ensamt av arrendatorerna. För sådana utskyl-
der, som ni på detta sätt gäldar, skall ni med överlämnande av bestyrkta avskrifter av debet-
sedlarna omedelbart göra anmälan hos Kungl. Styrelsen, som därefter ämnar hos Kungl.
Maj:t föreslå den utskyldslindring för arrendatorerna, vilken 1913 års riksdag och Kungl.
Maj:t ställt i utsikt.

Vad däremot angår vägunderhållet in natura, så har arrendator att ensam ansvara för det-
samma, om han härtill är kontraktsenligt förpliktad; ty förenämnda lindring i utskylderna
kan avse allenast kontanta sådana, men icke naturaprestationerna.

Tillägg till Kungl. Domänstyrelsens föreskrifter den 15 maj 1912 angående
vissa ändrinzar i gällande bestämmelser i fråga om upprättande av skogs-=
hushållningsplaner i Norrland.

Vid bearbetande av det vid skogsuppskattningen erhållna material uppgöras följande sam-
mandrag och sammanställningar å därtill avsedda blanketter.

Blankett b. Sammandrag av taxationslistorna.

Uti blankettens summakolumner införes icke det å provytorna uppskattade trädantal, såsom
uppställningen synes angiva, utan äro berörda kolumner avsedda, såsom upprättat exempel
utvisar, allenast för att däri under strecket angiva summa träd och kubikmassa å hela skogen
(blocket).

Blankett c. Sammandrag över virkesförrådet.

Detta sammandrag uppgöres endast, då en större skog utgöres av flera block, eller då en
skog eller ett block i vissa undantagsfall omfattar två eller flera skiften. I andra fall ute-
slutes ifrågavarande sammandrag.

Blankett d. Beståndsbeskrivning.

Blankett e. Beståndens fördelning på markboniteter samt ålders- och mogenhetsklasser.

Härtill särskild. blankett med anvisande exempel.

Blankett f. Denna för provträdsmaterialets bearbetande avsedda blankett kan användas
för tre skilda ändamål, nämligen

1:0) för beräknande av provträdens höjder,

2:0) > > > > formpunkthöjder samt

30) > > > tillväxten.

För blankettens användning till angivna trenne ändamål finnas upprättade särskilda blan-
ketter med anvisande exempel. För erhållande av formhöjdtillväxtprocenten, vilken tillsam-
mans med grundytetillväxtprocenten angiver löpande massatillväxtprocenten (se T. Jonsons
avsmalnings- och tillväxttabeller), bör framdeles i skogen konstateras provträdens höjdtillväxt.

Blankett g. För sammanställning av skogens massatillväxt, Härtill särskild blankett med
anvisande exempel. .

Blankett h. Sammandrag över markboniteter, åldersklasser, virkesförråd och tillväxt,
vilken tabell sammanställes utav uppgifterna i förestående blanketter.

Förutom här angivna sammandrag skall i hushållningsplanens text göras ett sammandrag
över föreslagna avverkningar m. m., vari för varje hyggesföljd angives följande: areal pro-
duktiv skogsmark, virkesförråd fördelat i mogenhetsklasser, omloppstider samt föreslagna av-
verkningsbelopp dels för indelningsperioden, dels för år såväl i deras helhet som i procent
av virkesförrådet och per hektar skogsmark. Sammandraget summeras och angivas medeltal
för hela skogen.

Beträffande kartan — vilken, så framt ej i särskilda fall annat medgivits, likasom hittills
upprättas i skala I :20,000 — och dennas detaljer skall i tillämpliga delar iakttagas, vad
i fråga därom är bestämt i Kungl. Styrelsens den 10 juni 1913 utfärdade föreskrifter an-
gående vissa ändringar i gällande bestämmelser i fråga om upprättande av skogshushåll-
ningsplaner i södra och mellersta delarna av landet.

Den hittills brukliga indelningen av skog och block i skiften skall hädanefter ej tillämpas
i vidare mån, än att geografiskt skilda delar av skogen eller blocket betecknas såsom skilda

312 SKOGSADMINISTRATIONEN.

skiften därav. Där en jämförelsevis obetydlig del av en skog eller ett block har sin natur-
liga utfartsväg till annan flottled eller avsättningsort än skogen eller blocket i övrigt, och
samma del har så ringa omfattning, att den icke lämpligen bör behandlas såsom en hus-
hållsenhet för sig, må dock sådana av vattendelen eller på annat sätt åtskilda områden upp-
tagas såsom särskilda skiften med angivande av areal och virkesförråd för vart och ett.

Vid handlingarnas Ööversändande till Kungl. Styrelsen efter skedd granskning av över-
jägmästaren biläggas icke blanketterna e., f. och g., ej heller i skogen förda taxations- och
provträdslistor, utan förvaras dessa blanketter och listor tillsvidare å vederbörande överjäg-
mästareexpedition.

Statens domäners affärsresultat under år 1913.

Domänstyrelsen har häröver uppgjort nedanstående tablå, vilken med skrivelse den 28
ebr. 1914 överlämnats till statskontoret:

| | Kronor | Kronor Kronor
| Disponerat kapital: — |

| Vid arets början disponerat kapital CSI — — | 195,279,744: 80 |1)
| Under året lyftat anslag: i

| deni3 ATOTI bpörsna NE re rial NS RSA | — — | 800,0C0: —
ee av rörelsen den 31 december — — 9,702,$8S: 91 |205,782,633: 71

I

| Avgå under året verkställda inbetal-|
ningar till statsverket:
den 17 juni = — 1,500,000: —

lir MESTA NESSTS Sp LET ETT äre else NS — — 1,500,000: —
| oden 6 oktober = 6,000,000:— | 9,000,000: —

| Vid årets slut disponerat kapital ...... — — — — | 196,782,633: 71
| Under året i medeltal disponerat kapital! — — — — | 193,129,744: 80

Resultatet av rörelsen under året: | |

| TRKOMSTÖLA fraser St at tsk RA OTIS IS
|; TD FIEtKOSMACOG] reses serie 7,546,2603: 42

ÖVETSKOL 05. sek ess Als VART ARE | -9,702,888: 91
utgörande 5,2 procent å det under
året i medeltal disponerade kapitalet]

Det disponerade kapitalets användning:

lörnes (+ R eller

I
| EVIL SINGLE SAVE or MR une dd es SA 1912 | 1913 minskning (—)
Kronor Kronor Kronor
I verket bundet kapital:
Statens (Skogar: sorts ANN Nee AE 128,922,363: 56 | 131,569,073: — |-+ 2,646,709: 44
statens jordbruksdomäner............... 61,017,294: 98 | 60,948,694: 98 |— = 68,600: —
ITIVÖIFATIET och jonas ess Br SSE RV TNE SES | 78,9'70: —| KSOMO

Säger | 190,018,628: 54 | 192,596,737: 98 | + 2,578,109: 44

Kapital, som ännu ej tagits i bruk:

kontanta medel och fordringar 5:201;110:20 4,185,895: 73 |— 1,075,220: 53

Summa | 195,279,744: 80 | 196,782,633: 71 | + 1,502,888: 91

Försökskulturer å torrlagda myrar i de tre norra distrikten.

Domänstyrelsen har härom till överjägmästaren i Umeå distrikt den 14 mars 1914 avlåtit
nedanstående skrivelse. Till överjägmästarna i Skellefteå och Luleå distrikt ha samtidigt
avgått liknande skrivelser.

a Hara tillkommen ingående balans kr. 10,000: —.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 313

Med skrivelse den 12 mars 1914 har ni till Kungl. Domänstyrelsen överlämnat en fram-
ställning från föreståndaren för Hällnäs skogsskola om dispositionen av vissa partier äldre
tallfrö med låg grobarhetsprocent, vilka för närvarande funnes vid statens fröklängnings-
anstalt i Hällnäs. Av sagda skrivelse framgår, att innevarande vår funnes vid klängstugan
dels 146,35 kilogram frö av mindre än 50 2 grobarhet (våren 1913, kotten köpt våren 1911)
och dels 210,08 kilogram av 55,; 4 grobarhet, det senare från Jörns revir. Av det förra
partiet hade 113,49 kilogram framställts av kott från Umeå distrikt, 15,88 kilogram av kott
från Skellefteå distrikt och 17,48 kilogram av kott från Luleå distrikt.

Då detta frö ej kunde försäljas till enskilda, och ej heller lämpligen borde förvaras till
nästa år, samt då det ej heller på grund av sin dåliga kvalitet borde användas vid årets
ordinarie kulturarbeten, föreslog föreståndaren, att detsamma borde användas till försöksvis
utförda bredsådder å utdikade myrar i de tre norra distrikten. Därvid borde det högst 50-
procentiga fröet användas inom de distrikt, i vilka det samlats, samt av 55 procentsfröet 30
kilogram användas hvardera inom Skellefteå och Luleå distrikt.

Inom edert distrikt skulle alltså dessa försökssådder komma att omfatta 113,49 kilogram.

Föreståndaren för Hällnäs skogsskola har beräknat, att 50-procentsfröet borde gottgöras
fröklängningsanstalten med halva anskaffningskostnaden eller 6 kronor per kilogram och 55-
procentsfröet med 8 kronor per kilogram. Såddkostnaden har beräknats till 50 öre per har
eller med de frömängder, som funnes tillgängliga, tillhopa cirka 60 kronor för varje distrikt.

Kungl. Domänstyrelsen har vid föredragning av detta ärende funnit gott bifalla, vad före-
ståndaren för Hällnäs skogsskola sålunda hemställt. Inom edert distrikt bör alltså på platser,
som ni äger bestämma, utsås 113,49 kilogram 50-procentsfrö å för ändamålet lämpliga utdi-
kade myrmarker. För fröet skall ni till fröklängningsanstalten erlägga 6 kronor per kilo-
gram. Kungl. Domänstyrelsen har för ändamålet anvisat ett extra anslag av 750 kronor,
vilket ni äger fördela mellan de revirförvaltare, hos vilka försöken skola äga rum.

Beträffande själva förfaringssättet vid sådden vill Kungl. Domänstyrelsen föreskriva,

att sådden skall verkställas genom användande av handfrösåningsapparaten Triumf från
Erik Alströms Handels Aktiebolag i Östersund;

att sådden skall verkställas på sista snön;

att såddplatserna skola å marken tydligt med grova pålar eller, där så kan ske, rösen
utmärkas och därjämte å förefintliga kartor noggrant inläggas; samt

att revirförvaltarna skola uppgöra och i sina expeditioner förvara hoggranna beskrivningar
rörande försökens utförande i vad det rör använd frömängd per har, arbetskostnad därvid,
dagen för och väderleken vid och efter såddens utförande m. m., som kan för framtida
undersökningar vara av intresse.

Härom har ni att giva vederbörande besked.

Principer för byggandet av skogskoior.

Domänstyrelsen har härom den 4 febr. 1914 till överjägmästaren i' Mellersta Norrlands
distrikt aflåtit följande skrivelse:

Enär i förvaltningsförslagen för Bräcke och Östersunds revir för innevarande år upptagits
kostnader för byggande av skogskojor till avsevärt högre belopp per koja, än vad som an-
setts erforderligt såväl i övriga revir inom Edert distrikt som i andra distrikt, har kungl.
styrelsen till samtliga kojbyggnader i vart och ett av dessa revir anvisat endast runda sum-
mor, och vill kungl. styrelsen härmed uppdraga åt Eder att i överensstämmelse med här
nedan anförda direktiv för kojbyggnader av olika slag besluta, hurnr stort anslag till varje
särskild skogskoja bör inom ramen av de till sådant ändamål anvisade summorna lämnas.

De olika kojtyperna kunna indelas i:

A) Zillfälliga, avsedda att begagnas en mindre period av år, samt
B) Fasta, avsedda att begagnas årligen eller nästan årligen allt framgent.
Båda dessa typer kunna indelas i:
a) kojor för endast sommaranvändning och
b) kojor för både sommar- och vinteranvändning.
Samtliga dessa kunna slutligen indelas i:
A) Kojor med I rum, avsedda för endast arbetare.
B) Kojor med 2 rum, varav det ena avsett för jägmästare och kronojägare och det andra
för arbetare.
För samtliga dessa kojtyper böra gälla följande:
I möjligaste mån böra materialierna anskaffas i byggnadsplatsens närhet samt där till-
redas. Sålunda bör, där det låter sig göra, användas kransågat eller kluvet virke samt till

314 SKOGSADMINISTRATIONEN.

mur letad lämplig naturlig sten och bör, där sådan kan anskaffas, tegel icke användas annat
än till vissa delar av själva eldstaden samt möjligen till skorstenen.

Väggarna, som böra väl dragas och noga tätas med mossa, böra läggas å jordfasta eller
grundgrävda tomtstenar.

Yttertaket bör göras droppfritt av handkluven spån.

Muren bör förses med spjäll av plåt.

Tillräckligt stora fönster böra insättas, vilka kunna förses med luckor att låsas inifrån.
Sängar, bord och bänkar göras av hyvlade bräder.

För kojor, avsedda att användas även vintertid, måste timringen ske mera omsorgsfullt än
eljest, varjämte innertak av ohyvlade på lock lagda bräder anbringas med tillräcklig fyllning
av torvströ eller myrstack. Då trossbotten blir onödigt dyrbar, om den skall göras sådan,
att den verkligen utestänger kylan, bör golvfyllningen i stället göras med s. k. fast gård
på det sätt, som allmogen sedan gammalt använt vid byggandet av sina bostäder. Dörrarna
göras stadiga och tättslutande.

I tillfälliga kojor bör rummet för arbetarna göras utan golv, varemot i fasta kojor golv
av hyvlade bräder kunna inläggas i båda rummen. De fasta kojorna böra rödfärgas, vilket
även gäller taken.

Kojor för större antal arbetare göras bäst efter den s. k. värmlandstypen med upphöjd
härd i kojans mitt och britsar efter långsidorna, vilka kojor, då de äro väl uppförda, hava
stora företräden framför andra kojtyper och därför ock oftast föredragas av arbetarna själva.
De äro varma och även hygieniska på grund av den bättre luftväxlingen än i andra kojor.
Genom den stora eldstadens placering i mitten erhålla arbetarna långt bättre plats än i
andra kojor för att laga sin mat och torka sina kläder. För att göra dessa kojor så
lämpliga som möjligt, böra de emellertid förses med förstuga, vilken tillika kan på sidorna
om ingången anordnas till förvaringsrum för arbetarnas saker, varjämte plåthuv med spjäll
bör uppsättas över eldstaden. I dessa kojor bör icke golv inläggas, utan bör kojan upp-
föras på vanligt sätt över en lagom gjord nedschaktning av grunden. Det undre innertaket
i dessa kojor göres, såsom i fråga om dessa kojor är brukligt bäst av kluvet virke med
näver, bark eller mossa för fyllningens uppbärande.

Föreslagen ändring i resereglementet avseende bland annat statens skogs-
ingenjörer.

Domänstyrelsen har härom den 2 febr. 1914 till Kungl. Maj:t avgivit följande utlåtande.

Genom nådig remiss den 3 innevarande januari har Eders Kungl. Maj:t anmodat domän-
styrelsen att avgiva förnyat underdånigt utlåtande, avseende ifrågasatt sådan ändring i nådiga
resereglementet den 13 december 1907, att därigenom bereddes lantbruks- och skogsingen-
jörer m. fl. ersältntng med visst dagtraktamente för sön- och helgdagar, som infaller under
förrättning, för vilken enskild eljest har att till förrättningsman utgiva dylikt traktamente.
Denna fråga har blivit väckt genom de förslag, med vilka statskontoret och lantbruksstyrel-
sen framkommit i respektive den 25 januari 1912 och den 27 april 1912 avgivna under-
dåniga utlåtanden över torvassistenten friherre H. Falkenbergs ansökan om rätt för stats-
kontoret att till honom utbetala ersättning för en resa från Markaryd till Strängnäs och
åter lördagen den 9 och söndagen den 10 september 1911. Styrelsen får med anledning
härav jämte återställande av remissakten, i underdånighet anföra följande.

Statskontoret har ansett det i och för sig innefatta en obillighet, som synts böra avhjäl-
pas, att dylik tjänsteman, som nödgas tillbringa sön- och helgdag, vilken infaller under på-
gående förrättning, å förrättningsställe, ej ägde rätt att för sådan åtnjuta någon traktaments-
ersättning vare sig av statsverket eller av rekvirent, oaktat vistelsen utom hemmet även
under sådan dag medförde särskilda utgifter. Tjänsteman borde för sådan dag beredas
traktamentsersättning antingen av statsmedel eller av vederbörande rekvirent, och borde
denne senare kunna förpliktas att utgiva stadgat dagarvode även för under förrättningen in-
fallande sön- eller helgdag, åtminstone där förrättningen ej vore av alltför kort varaktighet,
till exempel om den omfattade minst sex arbetsdagar, medan tjänsteman för övriga under
en sammanhängande förrättningsresa infallande sön- och helgdagar syntes böra tillerkännas
dagtraktamente av statsmedel. Lantbruksstyrelsen har i likhet med statskontoret funnit det
innebära en obillighet att de under styrelsen lydande tjänstemän, vilka vid rekvirerad för-
rättning enligt arvodestaxan under förrättningen ägde under vardagar uppbära gottgörelse av
rekvirenter, icke skulle få tillgodonjuta någon gottgörelse vare sig av rekvirent eller av
staten under sön- eller helgdag, som infölle under dylik förrättning. Lantbruksstyrelsen
hade för sin del icke funnit det vara lämpligt att ålägga rekvirent en dylik ersättningsskyl-
dighet, enär några rekvirenter på detta sätt skulle komma i sämre ställning än andra, men

SKOGSADMINISTRATIONEN. SEN

däremot ansett det vara med rättvisa och billighet förenligt, att staten trädde emellan och
gottgjorde tjänstemännen dagtraktamente för dylika dagar i sådana fall, varom nu vore fråga,
enligt gällande resereglemente. Lantbruksstyrelsen hade därför hemställt, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes förklara de under styrelsens inseende ställda tjänstemän, vilka åtnjöte gottgö-
relse enligt arvodestaxan, berättigade att av statsmedel uppbära dagtraktamente för sön- och
helgdag, som infölle under förrättning i enlighet med gällande resereglemente.

Då den ersättning, som rekvirent har att i form av ett mycket lågt dagarvode erlägga
till förrättningsman för ett för rekvirenten värdefullt arbete, är synnerligen ringa, synes det
domänstyrelsen finnas fullt fog därför, att rekvirent ålägges erlägga dagarvode även för under
förrättning infallande sön- eller helgdagar. Om emellertid sön- eller helgdag omfattas av
endast tvenne arbetsdagar, kan dock sådan skyldighet anses bliva betungande för rekvirent,
helst den, som rekvirerat endast två förrättningsdagar, i allmänhet kan anses tillhöra de
mindre egendomsägarna. Å

För de sön- och helgdagar, som infalla emellan olika förrättningar, vare sig dessa äro
delar av en sammanhängande förrättningsresa eller äro mera fristående, och vilka förrätt-
ningsman icke lämpligen kan tillbringa i hemmet eller använda till resa mellan olika för-
rättningsställen borde givetvis statsverket a//fid till förrättningsman utbetala dagtraktamenten.

Domänstyrelsen får alltså ansluta sig till den av statskontoret uttalade meningen, näm-
ligen att förrättningsman bör erhålla dagtraktamente även för under förrättning infallande
sön- och helgdag, ävensom att staten bör vidkännas sådan ersättning vid smärre förrätt-
ningar, på det att denna icke måtte bliva för betungande för rekvirenten. Styrelsen anser
likväl, att till dylik mindre förrättning bör räknas allenast sådan, som omfattar mindre än
tre arbetsdagar.

Brandförsäkring av till statens domäners fond hörande fast och lös
egendom.

Domänstyrelsen har härom den 3 jan. 1914 till Kungl. Maj:t avgivit följande utlåtande.

Genom nådig remiss den 23 december 1913 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domän-
styrelsen att inkomma med underdånigt "utlåtande med anledning av vad Riksdagens revi-
sorer i sin den 30 november 1913 dagtecknade berättelse anfört i fråga om önskvärdheten
därav, att bestämda föreskrifter bleve meddelade till lösande av frågan beträffande försäk-
ring av statsverkets fasta och lösa egendom; och får styrelsen, med remissaktens återstäl-
lande, i ärendet i underdånighet anföra följande.

Av den till statens domäners fond hörande fasta egendomen är den del av densamma,
som utgöres av byggnader, i huvudsak försäkrad mot skada av brand, i ty att de av arren-
datorerna disponerade åbyggnaderna såväl å skogsväsendets hemman och torp, som 3 jord-
bruksdomänernas huvudgårdar och dem underlydande lägenheter jämlikt om dessa jordom-
råden gällande arrendekontrakt skola vara på arrendatorernas bekostnad brandförsäkrade till
deras fulla värde. Jämväl åbyggnaderna vid kronojägareboställena äro brandförsäkrade ge
nom vederbörande boställsinnehavares försorg och på deras bekostnad. Om än sålunda de
direkta kostnaderna för brandförsäkring av nu omförmälda byggnader bestridas av arrenda-
torer och boställsinnehavare, kan det med skäl sägas, att domänfonden — d. v. s. stats-
verket — indirekt bekostar försäkringen, ty utan dylik skyldighet för arrendatorerna och
boställsinnehavarna skulle arrendebelopp och avgälder kunnat sättas i motsvarande grad högre.

Det är blott åbyggnaderna vid de till bostäder åt vissa revirförvaltare mot hyra upplåtna
lägenheterna, skogsväsendet tillhörande sågverk, fröklängningsanstalter och dylika anlägg-
ningar, samt de skogsundervisningsanstalterna tillhörande, till domänfonden icke förda bygg-
naderna, som icke blivit försäkrade mot brandskada. Det synes domänstyrelsen icke heller
nödigt eller lämpligt att bekosta försäkring av dessa grupper av byggnader dels på grund
av bostadslägenheternas och skogsskolebyggnadernas jämförelsevis ringa antal, dels ock på
grund av den höga riskklass, till vilken ångdrivna sågverk och fröklängningsanstalter räknas.

Av statsverket tillhörig lös egendom förekom inom domänfonden allenast en del järnvägs-
och spårvägsmaterial, inventarier i förenämnda sågverk och fröklängningsanstalter, kontors-
inventarier, instrument och redskap hos överjägmästare, jägmästare och skogstaxatorer, samt
skogsodlings-, stämplings och annan redskap hos kronojägarna. Denna lösa egendom, spridd
över hela landet och representerande ett värde vid 1913 års ingång av 78,970 kronor, torde
utan särskilda olägenheter kunna såsom nu är fallet, förbliva oförsäkrad mot brandskada.

Hellre än att i enskili brandförsäkringsverk försäkra ännu oförsäkrad statsverkets — do-
mänfonden eller skogsläroverken tillhörande — egendom torde den utvägen böra anlitas,
som statsrådet och chefen för Finansdepartementet satt ifråga, eller att i riksbudgeten årli-
gen avsättes ett visst belopp penningar att täcka den risk, som kan uppkomma därigenom,

31 6 SKOGSADMINISTRATIONEN.

att brandskador hopa sig på ett år, och svårigheter vid statsregleringen genom ett skynd-
samt botande av dessa skador skulle uppstå. På anmodan av chefen för försäkringsinspek-
tionen har domänstyrelsen anbefallts en utredning, i vad mån domänfonden och skogsläro-
verken tillhörande fast egendom i form av åbyggnader ännu är oförsäkrad, ävensom om vär-
det av sådan oförsäkrad egendom, av vilken utredning resultatet emellertid torde föreligga
först framåt mediet av innevarande år. Domänstyrelsen håller före, att även om en risk-
reservfond av nu antydd art befinnes lämpligen böra inrättas för andra statsverkets förvalt-
ningsgrenar, ingen särskild dylik fond, bildad av medel från domänfondens avkastning är
behövlig för tillgodoseende av genom brandskador påkommande behov av byggnadsmedel
för fondens ändamål och behov, enär fondens oförsäkrade fasta egendom är förhållandevis
obetydlig och spridd, varför risken för mera omfattande brandskador är ringa.

Omreglering av den lägre skogsundervisningen.

Domänstyrelsen har härom den 11 febr. 1914 avgivit följande yttrande:

Genom nådig remiss den 19 december 1913 har Eders Kungl. Maj:t anmodat domän-
styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över en underdånig framställning från jägmästaren
H. Wedholm, som 3 styrelsens för föreningen för skogsvård i Norrland vägnar anhållit, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes låta föranstalta om en snar och allsidig utredning rörande den
lägre skogsundervisningens omreglering. I framställningen har åberopats två bilagor, inne-
hållande den ena protokoll, fört vid föreningens för skogsvård i Norrland årsmöte i Öster-
sund den 29 april 1913 och den andra ett vid sagda möte hållet inledande föredrag av
jägmästaren A. Holmgren angående omreglering av den lägre skogsundervisningen.

Till ärendet höra därjämte två underdåniga framställningar, en från Sveriges kronojägar-
förbund och en från Sveriges länsskogvaktareförbund, vilka båda förbund livligt instämma i
den förstnämnda framställningens syfte och tillika uttala den önskan, att någon medlem av
vartdera förbundet måtte tillkallas för att biträda vid frågans eventuella utredning.

Domänstyrelsen får till att börja med erinra därom, att denna fråga redan varit under
utredning av vissa den 7 april 1906 inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga,
vilka i mars 1908 avgåvo betänkande angående ändamålsenligt ordnande av skogsundervis-
ningen. I fråga om skogsskolorna innehåller betänkandet, förutom historik, utredning an-
gående undervisningens mål och grunderna för dess ordnande, förslag angående skolornas
organisation, antal och förläggning m. m., förslag till stadgar och undervisningsplan jämte
specialmotiv härtill.

Rörande ifrågavarande betänkande avgav domänstyrelsen den 24 september 1908 under-
dånigt utlåtande, varvid styrelsen överlämnade vissa i ärendet infordrade yttranden. För
egen del anförde styrelsen i fråga om skogsskolorna bland annat, att de kunskaper, som
förvärvats vid folkskolan, borde anses innebära tillräcklig kompetens för inträde vid skogs-
skolan, vilkas lärjungar dock skulle bliva bättre rustade för det praktiska livet, om kursen
vid skolorna vore längre eller om skogsskolan finge en fortsättningskurs. Det senare vore
lättast att realisera, emedan i sådant fall allenast ett par fortsättningsskolor behövde in-
rättas, vid vilka de från skogsskola utexaminerade lärjungar, som i teoretiskt och praktiskt
avseende visat håg och fallenhet för yrket, kunde, om de så önskade, erhålla ökade kun-
skaper. I dylika fortsättnings- eller mellanskolor har styrelsen tillika sökt finna ett trapp-
steg till övergång från den lägre till den högre skolundervisningen.

Mot de sakkunnigas förslag rörande skogsskolorna har styrelsen erinrat bland annat, att
vid skogsskola borde, förutom vad de sakkunniga föreslagit, finnas plantskola och skjutbana
för undervisning i plantskoleskötsel och för vinnande av en viss grad skjutskicklighet, vil-
ket senare erfordrades för att de utexaminerade lärjungarna skulle kunna vara kompetenta
att freda det nyttiga villebrådet för dess fiender bland däggdjur och fåglar. Minimiåldern
för inträde vid skogsskola har styrelsen ansett böra vara 19 år, maximiåldern 30. Såsom för
närvarande är fallet borde lärjungarna vid skogsskola antagas av skolföreståndaren samt
vederbörande överjägmästare vara inspektör för skogsskola likasom för de övningsskolor,
som anvisats till denna. Styrelsen framhöll tillika, att det borde åligga lärjungarna själva,
icke skolföreståndaren att sköta mathållningen och ekonomien vid skogsskola.

Styrelsen upptog slutligen en fråga till behandling, som de sakkunniga ej haft att be-
svara, nämligen huruvida det dåvarande antalet skogsskolor kunde anses vara tillräckligt för
att "skaffa nödigt antal aspiranter till de befattningar, som rekryteras från skogsskolans ut-
examinerade lärjungar. Styrelsen uttalade därvid, att om utrymmet vid skogsskolorna öka-
des, så att därstädes kunde antagas omkring 120 lärjungar, skulle inrättandet av nya skogs-
skolor kunna framskjutas något år. Därefter har styrelsen gjort dels särskild framställning
om utredning av skogsskolorna, dels framställning om inrättande av en större skogsskola

SKOGSADMINISTRATIONEN. hy |

vid Hammarsebo i stället för Hunnebergs skogsskola vilket lett till att vid de nuvarande
skogsskolorna antagas nedanstående antal lärjungar, nämligen

vid Hällnäs SKORSSKOLL teol ock assba ts klor snel oe RENSA "14 lärjungar
EE TSP EEE ETS) Ag or dit en Wodegad east n NÅN a vA Ser SERA 16 >

FRAS TA SNI CATS bad AA Må fbe end de sasesga ned SN RA SSA a 20 d

Se SE TERES 20 AN FE RE NE EE FU EE KG NA ID SAS 20

RE SES SNR SA SSBR RT SN pe a RSS EN a 10 »

PRE FN RINATSEIIO) sd [SES TI söbaler on fet ara äskar mt SS 20

> Kolleberga » SR AES SAILOR på a 20

eller tillsammans 120 lärjungar

I samma betänkande uttalade styrelsen tillika att, därest den nuvarande förberedande
kursen till skogsinstitutet vid Omberg komme att upphöra och byggnaderna därstädes sålunda
bleve lediga, styrelsen icke hade något att erinra mot de sakkunnigas förslag att förlägga
den nuvarande skogsskolekursen vid Skogshall till Omberg. Därest så kommer att ske,
varom styrelsen anhåller få göra särskild framställning, skulle antalet elever vid skogssko-
lorna kunna ökas med ytterligare omkring 10 eller till sammanlagt omkring 130, vilken
ökning styrelsen anser för närvarande vara nödig.

I nu föreliggande ärende får styrelsen för övrigt åberopa vad som ytterligare anförts i
styrelsens underdåniga utlåtande den 24 september 1908. Skulle Eders Kungl. Maj:t emel-
lertid finna vidare utredning än den redan förebragta erforderlig, torde det vara nödigt att
ånyo för ändamålet tillkalla sakkunniga.

Föreslagen ändring i gällande förordningar om skogsvårdsstyrelser och
skogsvårdsavgifter.

Domänstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 febr. 1914 gjort följande fram-
ställning: 4

I sitt till Eders Kungl. Maj:t den 15 september 1913 avgivna underdåniga utlåtande över
den norrländska skogsvårdskommitténs betänkande i vad det rörer skogsvårdsstyrelsen och
skogsvårdsavgifter inom Norrbottens och Västerbottens län, anförde domänstyrelsen bland
annat, att för den händelse privatskogarna i dessa båda läns kustland skulle komma att
inbegripas i kungl. förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgifter, allmännings-
skogar likväl borde därifrån utgöra undantag. Beträffande dessa skogar anförde styrelsen,
att det måste anses vara ett statsintresse, att sådana skogar bildades, och att deras skogshus-
hållning höjdes. Pålades nu allmänningsskogarna skogsvårdsavgift samtidigt som bestämmelse
meddelades, att skogsvårdsstyrelses medel ej finge användas för dylika skogar, komme nyss
nämnda statsintresse att motverkas både i fråga om allmänningars bildande och höjande av
skogsvården å desamme.

Att domänstyrelsen ej samtidigt framställt enahanda förslag beträffande sockenallmän-
ningar och besparingsskogar i Kopparbergs och Gävleborgs län, har haft sin grund däri,
att” genomförande av ett sådant förslag skulle, på samma gång det medförde ändring i nu
tillämpade regler, verka en betydande rubbning uti skogsvårdsavgifternas belopp. Det må
vara dem, vilka förmena sig därav lida, förbehållet att i sistberörda avseende inkomma med
framställning.

Sedermera har domänstyrelsen haft att behandla vissa fall rörande kommunala gemensam-
hetsskogar inom vissa andra delar av landet och möjligheten att för skogsvården å dessa
erhålla bidrag från det allmänna i form av skogsvårdsmedel eller sakkunnigt biträde. Då
styrelsen, såsom ovan framhållits, anser det vara ett statsintresse, att kommunala gemensam-
"hetsskogar i största möjliga utsträckning bildas, och att desamma bliva föremål för rationell
vård, får styrelsen härmed i underdånighet påkalla Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet för
denna fråga och därvid till en början anföra följande.

Inom ett flertal kommuner i landets skilda delar finnas kommunala gemensamhetssko-
gar, antingen äldre sockenallmänningar eller ock hemman, som av enskilde donerats eller av
vederbörande socknar inköpts för visst ändamål, såsom till löneboställen åt klockare, skol-
lärare med flera, till fattiggårdar m. m. Under senaste åren hava därjämte inom åtskilliga
kommuner väckts förslag att genom inköp av skogsmark bilda nya sockenallmänningar.
Särskilt sedan efter den I oktober 1909 kommunerna genom lag om skogsaccis den 18
september 1909, ersatt genom nu gällande lag om skogsaccis och virkestaxering den 11
oktober 1912, satts i tillfälle att genom medel från skogsaccisfonden förvärva skogsmark,

OS 3 SKOGSADMINISTRATIONEN.

har denna fråga tilldragit sig ökat intresse. Domänstyrelsen finner det vara av största vikt,
att denna rörelse från början röner uppmuntran av statsmakterna och att förhållanden, som
kunna minska intresset för densamma, varda undanröjda.

Enligt $ 6 av kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 må under
sådan styrelses förvaltning ställda medel ej användas för skogar tillhörande kommuner. Såsom
en följd härav hava ock i skogsvårdsstyrelses tjänst anställda forstliga biträden ansett sig förhind-
rade att å tjänstens vägnar tillhandagå med råd och anvisningar vid kommunskogars för-
valtning, lika litet som bidrag till skogsvårdsåtgärder på dessa skogar kunnat av skogsvårds-
medel lämnas. De kommunala skogarna kunna alltså på intet sätt erhålla fördel av de
skogsvårdsmedel, vartill de själva lämnat bidrag.

Med undantag av städernas skogar, vilka enligt kungl. förordningen den 24 juli 1903
stå under skogsstatens kontroll och under vissa förhållanden kunna ställas under skogssta-
tens vård, hava i allmänhet skogsstatens tjänstemän ej heller ansetts kunna i enlighet med
nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna sko-
garna i riket taga befattning med av kommunerna inköpta eller till dem av enskilda done-
rade skogar. För skötsel av och skogsvårdsåtgärder å dessa skogar kunna kommunerna
alltså för närvarande ej erhålla bidrag av det allmänna vare sig genom sakkunnigt biträde
eller tillhandahållande av medel, så framt skogarna ej äro belägna inom de delar av riket,
varest biträde på vissa villkor kan erhållas av skogsingenjör.

Då ett dylikt förhållande måste anses motverka intresset för bildandet av allmännings-
skogar, anser styrelsen, att ändring härutinnan borde åvägabringas. Detta torde kunna ske
antingen genom att sådan ändring vidtages i kungl. förordningen angående skogsvårdssty-
relser, att kommunerna kunna för sina skogar bliva delaktiga i skogsvårdsmedlen, eller ock
att skogsvårdsavgift i likhet med vad styrelsen föreslagit i fråga om allmänningsskogarna
i Norrbottens och Västerbottens län, ej komme att utgå för kommunskogar. Vad styrelsen
här ovan uttalat synes styrelsen även vara i all huvudsak tillämpligt beträffande sådana om-
råden, som blivit eller bliva inköpta till förstoring av häradsallmänningar enligt II kap. i
nådiga förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna sko-
garna 1 riket.

Domänstyrelsen får i underdånighet hemställa, att förevarande skrivelse överlämnas till
den av Eders Kungl. Maj:t "den 16 juni 1911 förordnade skogslagstiftningskommittén för att
tagas under övervägande vid fullgörandet av det kommittén lämnade uppdrag.

Föreslagen reglering av distrikten och reviren i Norrland.

Domänstyrelsen har härom den 28 januari 1914 till chefen för Jordbruksdepartementet
avlåtit följande utredning:

Sedan herr statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet den 15 januari 1914
anmodat domänstyrelsen att med anledning av norrländska skogsvårdskommitténs förslag till
organisation för handhavande av skogslagarnas tillämpning i Norrbottens och Västerbottens
läns lappmarker samt i Särna socken med Idre kapellag av Kopparbergs län skyndsamt in-
komma med ytterligare utredning angående antalet och omfattningen av de nya revir samt
antalet och beskaffenheten av de nya ordinarie eller extra tjänstebefattningar, som anses bliva
oundgängligen behövliga dels för statsskogarnas och dels för privatskogarnas skötsel under
förutsättning, att statsskogar och privatskogar, där ej särdeles stora praktiska hinder möta,
uppdelas på skilda revir, får styrelsen till fullgörande härav anföra följande.

Domänstyrelsen har i sin underdåniga skrivelse den 10 november 1913 hemställt bland
annat angående inrättande av sexton nya jägmästaretjänster inom lappmarkerna samt en ny
sådan tjänst i Särna socken med Idre kapellag. Det sålunda föreslagna antalet nya revir
har styrelsen angivit vara ett minimum och omnämnt att i en nära liggande framtid en
ytterligare ökning av reviren bleve nödig. Av de nu oundgängligen behövliga nya reviren,
avse fyra huvudsakligen statsskogarnas förvaltning och de övriga huvudsakligen privatsko-
garnas skötsel

De fyra revir, som för närvarande äro oundgängligen behövliga för statsskogarnas för-
valtning inom lappmarkerna skulle bildas genom reglering av Malmesjaurs och Vargiså revir
i Norrbottens län ävensom av Norra och Södra Lycksele med flera revir i Västerbottens län
samt genom att från Tåsjö revir avskilja den därav till lappmarkerna hörande delen eller

Dorotea socken.
På sätt närmare framgår av bilagorna I och 2 omfattar enligt nu gällande revirindelning

MalmEsjaUurs revir! sobsHock ade ss eter en kL Sats ers 255,766: 62 hektar
Vargisä: ass ru UeR NNE RS EE RESER LR LI StR SER 163,624: 83

SKOGSADMINISTRATIONEN, 3109

De till dessa båda revir hörande privatskogarna hava relativt ringa omfattning och äro
förutom Kobdalis och Kittaure byaskogar inom Vargiså revir på alla sidor omgivna av krono-
skogar, varför de, såsom vissa reservanter inom den norrländska skogskommittén framhållit,
ej lämpligen kunna vid revirregleringen skiljas från de allmänna skogarna utan böra fort-
farande sammanföras med dessa. Under sådan förutsättning skulle, sedan förenämnda båda
byar undantagits, av ovanstående två revir bildas följande tre, nämligen

Malmesjaurs revir:

IFOR ODARKER res Rn ob ögssdesr sa rds sker 174,472: 15 hektar
IETOROOVELLOPPSMAFKET 5. sooo4 sr siemens eg ark skn Aa 10,472:33 >»
ÅFETAPAANSSKOSAIS SE sor KASS Serber ek ke ece SNErA 9,861:09 >

Summa 194,805: 57 hektar
Vargiså revir:

LET IDS] SLAS fsk SARS NR SLINE IS SERENA 110,249: 92 hektar
EemmansskOpan.cstssocsssdeläsg: sågs nådig bea 3109:96 >»

Summa 113,359: 88 hektar
Sikåns revir:

IKFOUO DAEKEREN ok fo bege Fa br RA RSS vers SEA 101,277: 38 hektar
ICT IA ARS KO PAT SI arv dad sr ade UTN Köes ös L271v020. >»

Summa 102,548: 40 HARE

De sålunda föreslagna tre revirens skogar äro närmare angivna å bilagorna 3, 4 och 5.

ÅA bilagorna 6, 7, $, 9, 10, II och 12 är den nuvarande omfattningen närmare angiven
av de revir inom Västerbottens läns lappmarker, vilka nu skulle så regleras, att därvid bil-
dades två nya statsskogsrevir. Bilagornas slutsummor i fråga om de allmänna skogarna
visa att

Nörra bycksele: fevir -Omfalldt......s«..sses dere 129,853:07 hektar
Södra > » BI EN SRA SET 99,850:66 >»
Stensele » TSAR SR I57.0LIS TA > a
Sorsele » SNR os ASEAS 147,711: 60 >
Fredrika . INSER SO Me Sed ERS 81,764: 13
Vilhelmina > MIG ch DRAKAR LA 114,891: 28 ]
Åsele 2 EE RR KR SNES LANE 103,853:69 <>»

Dessa arealer, som sålunda angiva revirens allmänna skogar, skulle vid regleringen för-
delas på följande sätt:

NOEN Py CkSEle Nr eMIDAN es das dee ton A er sei 71,028: 41 SOKAr
Östra ) rann, BN KORT nytt) 67,429: 07
Blåvikens BA SN a LISA Arn » 96,070: 26
Stensele IE SETS KINA NSI SPD 121,137: 40
Sorsele FRE TONK ag BLIN 139,107: 19 ,
Öråns (nuvarande södra Lycksele) ............ 64,598: 35 >»
FE Cr Ae RR RIND RR Er I ÄR IRON SA,202:-22 I 3
NTA (EL FE rd SAS or EN ETS REAA S RA Q5;792-000 LA
SEE ESS REA RER EN one en a GE SE oa du lines ÖH;0HOLOGK Lå

Härvid må anmärkas, att Vilhelmina revir även minskats på det sätt, att två av dess krono-
parker, nämligen Skorne och Skällmyrkullarna, tillförts det revir, som skulle bildas genom
att från nuvarande Tåsjö revir avskilja Dorotea socken. Revirens skogar äro specificerade
å bilagorna I3, 14, 15, 16, 17, I8, 19, 20 och 21. I samband med revirregleringen torde
benämningen Södra Lycksele revir utbytas mot namnet Öråns revir, emedan till detta revir
skulle hänföras de skogar, som äro belägna inom Öråns flodområde och nu tillhöra delvis
Södra Lycksele, delvis Fredrika revir.

Nuvarande Tåsjö revir omfattar 97,208: 21 hektar allmänna skogar, såsom närmare fram-
går av bilagan 22. Skogarna äro belägna dels inom Ångermanland, dels inom lappmarkerna.
De förra kunna i allmänhet bliva föremål för en ganska intensiv hushållning, om skogs-
personalens tid kan härpå få koncentreras. Från reviret skulle fördenskull avskiljas Dorotea
socken, som jämte två förutnämnda kronoparker i Vilhelmina revir skulle utgöra ett särskilt
nytt revir, nämligen

320 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Dorotea revir omfattande 69,604:45 hektar på sätt närmare framgår av bilagan 23.

Omfattningen av det sålunda minskade inom Västernorrlands län helt belägna Tåsjö revir
skulle utgöra sammanlagt 37,845:45 hektar allmänna skogar samt 10,904:45 hektar skogar
under inskränkt dispositionsrätt, tillsammans 48,749: 90 hektar, såsom närmare framgår av
bilagan 24.

Revirens föreslagna omfattning växlar från högst 194,805: 57 hektar till lägst 48,749: 90
hektar. De största arealerna komma i regeln på de revir, som ligga närmast fjällen, där
skogarna äro glesast och skogshushållningen av flera orsaker ännu måste bliva ganska ex-
tensiv. Dessa revir äro Sorsele, Stensele, Vilhelmina och Dorotea, inom vilka förutom de
ovan redovisade skogarna finnas oavvittrade marker av ännu okänd omfattning. Givetvis
måste arealerna för de revir bliva mindre, där hushållningen kan erhålla större intensitet.

Hemmansskogarna inom lappmarkerna kunna i regeln sammanföras till särskilda revir.
Undantag utgöra i detta avseende dels de i det föregående omnämnda privatskogarna i nu-
varande Malmesjaurs och Vargiså revir dels ock privatskogarna inom Pärlälvens revir samt
inom de delar av Arjepluogs revir, som tillhöra Pite älvs flodområde. Nu nämnda privat
skogar, vilka dock utgöra allenast en ringa del av lappmarkernas hemmansskogar, böra för-
denskull fortfarande tillhöra de revir, inom vilka de äro belägna. Likaså böra givetvis samt-
liga oavvittrade kronomarker, även sådana å vilka enskilda hava rätt till utsyning, hänföras
till kronoskogsreviren. Intill dess annorlunda kan vara bestämt, bör detsamma gälla även i
fråga om de inom lappmarkerna belägna allmänningsskogarna.

Av övriga hemmansskogar i lappmarkerna böra bildas tolv revir med förslagsvis nedan-
stående namn och omfattning:

Lainio hemmansrevir :

omfattande hemmansskogarna i Karesuando socken samt i Juckasjärvi och
Vittangi socknar med undantag av de områden, som tillhöra Kalix älvs
flodområde, tillsammans omkring 186,000 hektar produktiv mark eller
UKN UR 63 0016 rå lh og Er SN SR 6 FÅ SKA RA RS a SSE DD Gb Jä So DSS AES 380,000 hektar

Kaitums hemmansrevir :

omfattande hemmansskogarna inom de delar av Juckasjärvi och Vittangi
socknar, som tillhöra Kalix älvs flodområde, ävensom till samma flod-
område hörande delar av Gellivare socken, med undantag av Lina älvs
övre omkring järnvägen belägna område, tillsammans omkring 156,000
hektar. produktiv mark aellerumalltEOm Ba Oss SS da ss 284,000 hektar

Polcirkelns hemmansrevir:

omfattande av Gellivare socken Lina älvs övre delar omkring och väster om
järnvägen ävensom de till Råne och Lule älvars floddalar hörande om-
råden samt de till Stora Lule älvs flodområde hörande delar av Jock-
mocks socken, tillsammans omkring 104,000 hektar produktiv mark eller
1 AL ER OT KT TTR 00 Ar fe pd NE Ar SS ALONE a IRS RANA SA ara fö släta a er lar öre AA 160,000 hektar

Görgeå hemmansrevir :

omfattande de delar av Jockmocks socken, som dels ej hänförts till Pol-
cirkelns revir dels ej nu tillhöra Pärlälvens eller Vargiså revir, dock att
de inom det sistnämnda belägna Kobdalis och Kittaure byar skola till-
höra Görgeå revir, tillsammans omkring 105,000 hektar produktiv mark
OCK FaN 0 DNS Ore ER SATA ER IPREN SU ads AN sade dnredel 161,000 hektar

Storavans hemmansrevir:

omfattande hemmansskogarna inom Arvidsjaurs och Arjeplougs socknar med
undantag dels av de områden, som ligga inom nuvarande Malmesjaurs
och Vargiså revir dels ock av de till Arjepluogs revir hörande hemman,
som äro belägna inom Pite älvs flodområde, tillsammans omkring 141,000
hektar; produktiv mark eller 4 7al om kan 90 or Lee a eller se igbenkessadsnd en 282,000 hektar

Malå hemmansrevir:

omfattande privatskogarna i Malå och Sorsele socknar, tillsammans omkring
150,000 hektar produktiv mark eller i allt Omkring ,....ssssssssssessssssra 250,000 hektar

om RR

SKOGSADMINISTRATIONEN. 321

Storumans hemmansrevir :

omfattande privatskogarna inom Stensele socken, tillsammans omkring 130,000
Bektar produktiv mark. eller 1 allt OmkriliP..:....ocrsscocsasoceoenisserricon ct 196,000 hektar

Lycksbäckens hemmansrevir ;:

omfattande privatskogarna inom de delar av Lycksele socken, som tillhöra
Umans och Vindelns flodområden, tillsammans omkring 125,c00 hektar
FSE Ett GLER AT allt OM EFIRD a oc so ol seas eka a pen dr sb ÖS oo Rdb ga 180,000 hektar

Lögde hemmansrevir :

omfattande privatskogarna inom Fredrika och Örträsks socknar ävensom inom
de delar av Lycksele socken, som tillhöra Öre älvs flodområde, till-
sammans omkring 137,000 hektar produktiv mark eller i allt omkring 192,000 hektar

Gafsele hemmansrevir :

omfattande privatskogarna inom Åsele socken, tillsammans omkring 157,000
Hektan produktiv. maric eller i allt OmkflöP.:o.....s. s.a.s soasesosekesertrer 223,000 hektar

Malgomajs hemmansrevir:

omfattande privatskogarna inom Vilhelmina socken, tillsammans omkring

153,000 hektar produktiv mark eller i allt omkring 311,000 hektar

Bergvattnets hemmansrevir :;:

omfattande privatskogarna inom Dorotea socken, tillsammans omkring 140,000

hektar produktiv mark eller i allt omkring 180,000 hektar

För vissa av dessa revir komma arealerna att ökas, sedan nu pågående avvittring hunnit
avslutas.

Specifika uppgifter angående revirens omfattning och gränser samt bestämda förslag till
namn kunna meddelas först sedan vederbörande överjägmästare i detta avseende lämnat nödig
utredning.

Inom de till omfattningen mindre lappmarksreviren torde biträde av assistenter erfordras
allenast tillfälligtvis, företrädesvis under sommarhalvåret. Inom vart och ett av de övriga
reviren erfordras däremot en eller i vissa fall två assistenter, särskilt under sommarhalvåret.
Rörande det på sådant sätt beräknade antalet extra skogstjänstemän för lappmarksskogarnas
skötsel får styrelsen hänvisa till sitt underdåniga yttrande den 10 november 1913 angående
skogslagarnas handhavande.

För bevakningsgöromålens handläggning å hemmansskogarna i lappmarken anser styrelsen
det av norrländska skogsvårdskommittén föreslagna antalet av trettio ordinarie kronojägare
vara tillsvidare tillfredsställande. Visserligen ärc för närvarande inom lappmarkerna anställda
ej mindre än sextioen extra kronojägare med årsarvode, men de av dessa, som icke kunde
vinna anställning på ordinarie stat, men likväl behövde användas för fullgörande av göromål
å privatskogarna, torde tillsvidare fortfarande kunna anställas på extra stat.

För ett exakt förslag angående de ifrågasatta nya revirens uppdelning i bevakningstrakter
är det för styrelsen nödigt att inhämta utredning från skogsförvaltningen i orterna likasom
ock angående det framtida behovet av extra bevakare, En sådan utredning skulle emellertid
krävt avsevärt lång tid, varför den nu ej kunnat äga rum.

Enligt kommitténs förslag skulle ett nytt revir bildas av skattehemmanen inom Särna
socken med Idre kapellag samt skyddsskogarna i Kopparbergs län.

Totala sockenarealen utgör enligt beskrivningen till distriktslantmätare W. Petterssons
härmed bifogade karta över Särna socken med Idre kapellag 437,562: 50 hektar. De all-
männa skogarna däri inräknat besparingsskogarna omfattande 44,355:86 hektar inom om-
rådet omfatta 340,408: 46 hektar, varför alltså återstående 97,154: 04 hektar utgöra de egent-
liga skattehemmanen. Härav beräknas 57,935: 20 hektar vara produktiv mark och 39,218: 84
hektar impediment.

Socknens samtliga skogar tillhöra nu Särna och Transtrands revir, vilkas omfattning när-
mare framgår av härmed bifogade bilagor 23 och 26 ätvisande därjämte att till Transtrands
revir höra jämväl de allmänna skogarna i Transtrands socken. Skulle hemmansskogarna ut-
göra ett särskilt revir, bleve dess omfattning relativt litet i förhållande till de två revir, som

322 SKOGSADMINISTRATIONEN.

bildades av allmänna skogar. Av större betydelse vore emellertid, att ett revir av uteslutande
hemmansskogar skulle bliva synnerligen oformligt. Dessa skogar äro nämligen koncentre-
rade endast i trakterna av huvudbyarma Särna och Idre, men Ii övrigt spridda över hela
socknen, och största antalet utgöres av smärre skogsskiften, som på alla sidor äro omgivna
av allmänna skogar. Särskild förvaltning av hemmansskogarna komme fördenskull att bliva
förenad med oskäligt långa resor. Synnerligast i fråga om smärre skatteskogar, exempelvis
de rutor av skog, som utlagts omkring hemmanens fäbodvallar, och varest i många fall
finnes skog ej blott till husbehov utan jämväl till avsalu, komme kostnaderna för särskilda
resor till skogarna icke att stå i rimligt förhållande till skogarnas avkastning. Detta för-
hållande framgår närmare av en granskning av hemmansskogarnas läge och omfattning å
den ärendet tillhörande sockenkartan. Enligt styrelsens mening utgör det nu förevarande
fallet ett exempel på sådana förhållanden, då hemmansskogar och allmänna skogar icke
lämpligen kunna helt åtskiljas vid revirförvaltningens ordnande.

Styrelsen får fördenskull föreslå, att huvudsumman av privatskogarna jämte vissa härför
lämpligt belägna allmänna skogar må hänföras till ett revir, och att övriga privatskogar må
fördelas på två revir av huvudsakligen allmänna skogar. Reviren, vilkas gränser angivits
med rödkrita å kartan, skulle benämnas Särna, Transtrands och /Zdre revir, detta sistnämnda
nytt. Deras omfattning, som närmare inhämtas av härmed bifogade bilagor 27, 28 och 29
skulle bliva följande:

Särna revir:

KTONOPATKEN vå. pss se Ts SA ESR SR 73.760: 40 hektar
Civilt Dostalles4skOö 87 sasse SER 218:99 >»
EeklesiastiktöbostallestskOgpe nm NN I5T22O
Skattehemmans -SkOSAIR ..ö eckk restider 46,633:94 =>

; Fre 121,736: 03 hektar

Transtrands revir:

KFÖNOPALKETS sast2ssrg ss SR SANS EEE EES 75,971: 34 hektar
EcklesiastiktibostalléstsSkOgrse es Ae 598: 05 »
Besparings- och allmänningsskogar............ 69,216: 94
Skattehemnmanst Sko SAR ENS SRS 21,373389

SA 167,160: 22 hektar

Idre revir (nytt):

IK TÖTOPATKET | mo ssd risk Sj RE ERA 154,982: 66 hektar
Ecklesiastikt "bostalles"skOge,-. sd.cene doesnt 2006:Cjk
Okattehemmans: skO2 AI. scspsc sco ess kelsdee 20,146:21, >

Summa 184,425: 64 hektar

Reviren bleve sålunda stora, synnerligast de två senare. Styrelsen får dock meddela i
fråga om Transtrands revir, att för Särna sockens besparingsskog, omfattande 44,355: 86
hektar, redan finnes anställd särskild, av delägarna avlönad skogsförvaltare, och beträffande
Idre revir, att en betydande del av dess areal utgöres av kala fjäll samt därintill belägna
glesa fjällskogar, varest avverkningen måste bliva ganska begränsad och skogarnas föryngring
tillsvidare åvägabringas nästan uteslutande genom självsådd, underhjälpt, där så erfordras,
genom markens beredning för fröets mottagande. Reviren bleve emellertid med nu före-
slagen omfattning på nöjaktigt sätt koncentrerade och avstånden sålunda till skogarna de
minsta möjliga, varigenom en mindre del av skogspersonalens tid komme att förspillas på
resor,

Den nuvarande skogspersonalen inom Särna och Transtrands revir utgöres av två revir-

förvaltare och två assistenter, vartill kommer i mån av revirgöromålens omfattning biträde
. . o o , o . o

under vissa tider av sommarhalvåret av en eller två assistenter. Da nu ökat arbete måste
ägnas åt i främsta rummet hemmansskogarnas skötsel, måste för framtiden anställas, förutom
tre revirförvaltare, tre revirassistenter med helårsförordnanden. Därest så anses nödigt kan
vid arbetets fördelning mellan revirförvaltare och assistenter bestämmas, att de i lika pro-
portion skola ägna sin tid åt privatskogar och allmänna skogar.

Bevakaregöromålen inom reviren skötas nu av sju ordinarie och sju extra kronojägare.
Av de senare skulle i samband med revirregleringen två bliva ordinarie. En av dessa kunde

SKOGSADMINISTRATIONEN. ; 323

inom Särna revir anställas uteslutande å privatskogar och den andra inom Idre revir över-
DE

vägande för dylika skogar. I övrigt finge bevakaregöromålen 3 privatskogarna bestridas av
de kronojägare, som huvudsakligen hade allmänna skogar inom sina tjänstgöringsområden.

Genom den sålunda föreslagna revirregleringen skulle, därest distriktens antal icke sam-
tidigt ökades, följande antal revir komma att tillhöra

Luleå distrikt:
13 gamla revir samt

4 nya revir, nämligen Lainio, Kaitums, Polcirkelns och Görgeå, tillsammans alltså 17
revir.

Skellefteå distrikt:

10 gamla revir samt
3 nya revir, nämligen Sikåns, Storavans och Malå, tfrllsammans alltså 13 revir.

Umeå distrikt:
10 gamla revir samt Hällnäs skogsskola med tillhörande övningsskogar ävensom
7 nya revir, nämligen Östra Lycksele, Blåvikens, Storumans, Lycksbäckens, Lögde, Gaf-
sele och Malgomajs, tillsammans alltså 17 revir.

Mellersta Norrlands distrikt:
II gamla revir samt
2 nya revir, nämligen Dorotea och Bergvattnets, tillsammans alltså 13 revir.
Dessa fyra distrikt, vilka redan under nuvarande förhållanden medföra för mycket arbete,
särskilt innearbete, för överjägmästarna, böra fördenskull samtidigt med revirregleringens genom-
förande uppdelas på fem distrikt på följande sätt:

Till Luleå distrikt hänföras:

Pajala revir, gammalt Kalix revir, gammalt
Torneå » > Råneå > »
Tärendö > ; Bodens

Juckasjärvi > . Storbackens ? >
Gellivare > 3 Lainio D nytt
Råneträsks . I Kaitums D
Ängeså > D Polcirkelns

tillsammans 14 revir, nämligen 11 gamla och 3 nya.

Till Skellefteå distrikt hänföras:

Pärlälvens revir, gammalt (nu till Luleå distrikt) Piteå revir, gammalt
Jockmocks > > > 3 2 ? Jörns > >
Vargiså » ? Norsjö > )
Arjepluogs > D Görgeå nytt
Arvidsjaurs = >» > Sikäns D )
Övre Byske > » Storavans

Alvsby > a

tillsammans 14 revir, nämligen 11 gamla och 3 nya.

Till Umeå distrikt hänföras:

Burträsks revir, gammalt (nu till Skellefteå distrikt) Bjurholms revir, gammalt
Degerfors > > Östra Lycksele > nytt
Norra Lycksele » a Blåvikens 2 »
Öråns . > (nuvarande Södra Lycksele) Malå

Sorsele > > Storumans >

Stensele > > Lycksbäckens D »
Fredrika 3 > Lögde » 7

tillsammans 14 revir, nämligen 8 gamla och 6 nya. Till distriktet skulle därjämte likasom
för närvarande höra Hällnäs skogsskola med dess övningsskogar.

324 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Till Härnösands distrikt (nytt) hänföras :

Vilhelmina revir, gammalt (nu till Umeå distrikt)

Asele » » DN » »

Anundsjö » » >» » » »

Tåsjö » » » » Mellersta Norrlands distrikt

Junsele » 2å fll LR 0 > » »

Sollefteå » » » » » » »
(nuvarande Härnösands)

Mualgomajs » nytt

Dorotea » »

PBergvattnets » »

Gafsele » »

tillsammans I0 revir, nämligen 6 gamla och 4 nya.

Mellersta Norrlands distrikt minskades på detta sätt med nuvarande Tåsjö, Junsele och
Härnösands revir, och komme sålunda att omfatta åtta revir, Till distriktet skulle likasom
för närvarande hänföras Bispgårdens skogsskola med dess övningsskogar, varjämte styrelsen
får hemställa, att till detta distrikt må hänföras två revir från Gåävle— Dala distrikt, nämligen
Norra Hälsinglands och det föreslagna Ljusdals revir. Härigenom komme detta senare allt-
för stora distrikt att bliva till omfattningen mera normalt, även sedan därtill hänförts bespa-
rings- och allmänningsskogarna i Gävleborgs och Kopparbergs fläns sammanhang med en
sådan reglering av distrikten torde namnet å nuvarande Härnösands revir böra ändras till
Sollefteå revir, på det att ej både ett distrikt och ett därtill hörande revir skulle komma att
hava samma namn.

Beträffande de föreslagna nya befattningshavarnas löneförmåner får styrelsen hänvisa till
vad som därom anförts i styrelsens underdåniga yttrande den 10 november 1913 angående
norrländska skogsvårdskommitténs betänkande i vad det angår skogslagarnas handhavande.
Här må Hilenadd tilläggas angående jägmästarnas löneförmåner, vilka i fråga om 8 revir
skulle vara högre än för de 9 övriga, i det att tjänstgöringspenningarna för vart och ett av
de förra skulle vara 200 kronor högre än för vart och ett av de senare, och att de högre be-
loppen anses böra utgå till innehavarna av följande revir, nämligen:

Tainio revir Storavans revir
Kaitums » Storumans »
Görgeå » Malå »
Sikåns > Malgomajs >»

De lägre tjänstgöringspenningarna skulle alltså utgå till en var av jägmästarna i de övriga
9 reviren, nämligen:

Polcirkelns revir Dorotea revir
Östra Lycksele > Bergvattnets ;
Blåvikens ; Gafsele »
Lycksbäckens » Idre

Lögde )

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Inspektionsresa: Generaldirektören Karl Fredenberg har den 9—22 mars företagit in-
spektionsresa i Norrland. Vikarie den 9—14 mars byråchefen Th. Örtenblad med förord-
nande för notarien K. G. G. Norling, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen W. Schager,
samt den 15—22 mars byråchefen W. Roos.

Semester har åtnjutits av:

generaldirektören Karl Fredenberg den 23—24 mars; vikarie byråchefen W. Roos ; R

byråchefen Fr. Giöbel den 21 och 24 mars med förordnande för notarien Einar Ödman,
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Alf Hagelstein;

registratorn Karl Hanström den 7 april —2 maj med förordnande för amanuensen Alf
Hagelstein, vilkens tjänst uppehålles av e. jägm. Georg Ansgar Nordfors;

notarien Martin Rasch den 11 april med förordnande för amanuensen Arne Chatillon-
Winbergh, vilkens tjänst uppehållits av e. jägmästaren Edvin Nyblom.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

on

32

Tjänstledighet har beviljats byråchefen, friherre Th. Hermelin för särskilt uppdrag den
8 mars—7 april med förordnande för notarien M. Rasch, vilkens tjänst uppehållits av ama-
nuensen Arne Chatillon-Winbergh.

Skogsstaten.

Karlsby revir: Kungl. Maj:t har den 20 mars 1914 på därom gjord framställning be-
viljat jägmästaren i Karlsby revir Gustaf Kuylenstierna nåd. avsked. Under vakansen uppe-
hålles tjänsten av e. jägmästaren Nils Eckerbohm.

Kopparbergs revir: Jägmästaretjänsten i Kopparbergs revir uppehålles, intill dess den-
samma kan bliva i vederbörlig ordning återbesatt, av assistenten i reviret Per Normelli,
vilkens tjänst uppehålles av e. jägmästaren Bertil Nylén.

Till aflönade helårsassistenter ha förordnats:

i Piteå revir e. jägmästaren Gunnar Essén
» Medelpads >» » » Alf Hagelstein
» Transtrands Pp Gustaf Rehlin.

Till avlönade assistenter för viss tid ha förordnats:

UGpreslaren Ragnar Tjernberg i Råneå revir den I juni—31 dec.
Folke Barnekow i Kalix »
> Edvin Nyblom i Burträsks Ca NE »
> > A. Leo Holmgren i Älvsby och Vargiså . > »
» Lars Larsson i Arjeplougs BAR » »
Arne Rydbeck i Åsele
» » Henrik "Fogelström i S:a Lycksele SÄ. » »
> | Ragnar Wahlström .i Stensele D » »
Nils Högbom i Bjurholm » >
> Ivar Hjelmström i Degerfors > 15 maj—3I dec.

Till biträden åt skogstaxatorn i Umeå distrikt har förordnats

e. jägmästaren Dag de Geer den 25 febr.—31 maj
» Henrik Fogelström >» I mars—3I1 >»

Till skyddsskogsassistenter i Mellersta Norrlands distrikt den I juni—3I1 okt. ha
förordnats följande extra jägmästare: Ivar Lindeberg, Axel Wilhelm Sjökvist, Bror Elof
Andersson, Gunnar Wiström, Georg Ansgar Nordfors, Klas Bergman, Birger Faxén.

Till skogsindelningsassistenter ha förordnats:

e. jägmästaren S. Daniel Olsson i Luleå distrikt den I juni—31 dec.
»> Nils Lundborg i , ; > >
Josef Södergrann i
> Erik Hallström i > > »
Einar Klinga i » » »
Oscar Lindblad i » ) >
» G. Westermarck i Skellefteå » » > »
GG. Lindquist i » » »> >
» Ivar D:son Carlsson i > » »
» Axel Elgstrand i >
» Wilh. Blom i » > > É
Dag de Geer i Umeå »
Bror Rossander i > » >
> Torsten Lunderkvist i »
» E. Romberg i >
Hjalmar Lindén i > »
> Fredrik Bång i , >
Selim Lindner i Mell. Norrlands > » 15 maj—I5 dec.
(FH Lindell 1 » » » » »
K. Hammarström i > 5
Bure Holmbäck i » »
Martin Enander i » 2 »

N
vu

Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

326 SKOGSADMINISTRATIONEN.

» John Eklund i Gävle —Dala-distrikt den 15 maj—3I1 dec.
» G. Norén i » » » » » »
Birger Ahlgren re » » »
Helis Räf i Östra äistriktet » » »
Georg Bergstén i Smålands o. Södra distrikt. =» » »
Malte Thees i » » » » » >
Wald. Sjögren i > » > » > »

Till extra iägmästare ha förordnats:

utex. skogseleven E. Westman i Östra distriktet den 26 mars.
» » Martin Magneville i Gävle-Dala distrikt den 25 febr.
» » G. Norén i Gävle-Dala distrikt den 19 febr.

Tiänstledighet har beviljats:

jägmästaren i Wilhelmina revir Daniel Frykman för enskilda angelägenheter den 7—27
april med förordnande för assistenten i reviret Ture Sahlberg;

jägmästaren i Arvika revir Henrik Linner för genom läkarebetyg styrkt sjukdom under
mars med förordnande för e. jägmästaren A. W. Sjökvist;

jägmästaren i Stockholms revir Alex. Maass för enskilda angeläsenheter den 15 mars—
14 april med förordnande för assistenten i reviret Olof H. Lundberg, vilkens tjänst uppe-
hållits av e. jägmästaren Nils Lundberg;

jägmästaren i Tjusts revir G. Noréus för enskilda angelägenheter från den 17 mars och
intill dess han erhåller nåd. avsked; tjänsten uppehålles av assistenten i Jönköpings m. fl.
revir Gottard Björklund, vilkens tjänst uppehålles av e. jägmästaren Busck;

t. f. jägmästaren i Gullbergs revir Arvid Liedholm för enskilda angelägenheter den 20
febr.—19 mars med förordnande för taxatorn i östra distriktet Elis Lundman. Dennes tjänst har

uppehållits av assistenten i Sunnerbo m. fl. revir, Erik Palm, vilkens tjänst uppehållits av e.
jägmästaren Busck,

Enskild tjänst.

Till disponent vid Ramnäs Bruk har antagits f. jägmästaren i Karlsby revir Gusta!
Kuylenstierna.

Till assistent hos skogschefen vid Hällefors Bruk har antagits e. jägbraskyen Sven
Piel.

Resestipendier.

1914 års anslag till resestipendier åt skogstjänstemän — 2,500 kronor — har av domän-
styrelsen fördelats sålunda:

jägmästaren Herbert Ouchterlony 300 kronor för att under tre veckor studera markbered-
ning och hyggesrensning i Norrland och Dalarna;

skogsingeniören Tell Grenander 275 kr. för atti tre veckor studera föryngringsarbeten å
Oxböle, Hamra och Bjurfors kronoparker ;

e. jägmästaren Arvid Stahre 425 kronor för att under fyra veckor studera avverknings-
metoder och beståndsvård i södra Tyskland och Schweiz;

e. jägmästaren Gotthard Björklund 275 kronor för att under tre veckor studera rationellt
skogsbruk å välskötta skogar i såväl statens som enskild ägo i södra och mellersta Sverige;

e. jägmästaren Johan Amilon 600 kronor för att fortsätta sin yrkesutbildning genom studier
inom Preussen och Sachsen m. fl. av de länder uti Europa, som allmänt anses såsom de
längst framskridna beträffande en god skogsvård;

e. jägmästaren Emil Palm 350 kronor för att under tre veckor studera gallring av gran-
skog och hedkulturer i Danmark;

e. jägmästaren Birger Pettersson 275 kr. för att under tre veckor studera rationellt skötta
drivningar och därmed sammanhängande spörsmål å såväl statens som enskilda skogar inom
Skellefteå och Mellersta Norrlands distrikt.

Lediga tjänster.

Befattningen såsom assistent hos överjägmästaren i Umeå distrikt sökes hos
Kungl. Domänstyrelsen före klockan 3 på dagen den 27 april 1914.

En befattning såsom assistent i Särna revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före
den 27 april 1914 klockan 3 på dagen.

Assistentbefattningen i Biurholms revir sökes hos K. Domänstyrelsen före kl.
3 på dagen den 22 maj 1914.

2 pk

ftir

n

GUNNAR HALLS

vi
Q
N
<a
=
Un
O
O
Xx
1

GENS

TIDSKRIFT

FOÖRENIN

12:e ÅRG.

1914

J

MA

HÄFT

B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.

5

| SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKF

ED

MEDDELANDEN FRÅN ätarEns SKOGSFÖRSÖKSANSTALT.

UTGIVES AV

"SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN

(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)

PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. .
FIL. D:'R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE. >

erhållits av redaktionen.

INNEHÅLL:

L. A. HAUCH: Boge- og Egekulturen

paa Bregentved i Danmark (med
HO SENS: NAN er GS KDS e Sf NS
TOR JONSON: Om bonitering av skogs-
IN AEKS ISTER. avC Vart ELIa SKER reg SN SVEG
J. A. AMILON: Om Hallands Väderö
[013 (2 BEST a IL) NR RN ST TSE V Oe
GUST. SWENANDER: Om skada å
fiske genom flottning ............
J. A. MELKERSON: Om skada å fiske
genom flottning, tillägg....... 3
FRANS KEMPE: Svenska trävaruex-
portföreningens förslag till lagstift-
ning för lappmarkshemmanens och
med dem likställda hemmansskogar.
Svartill JägmästareN.G. Ringstrand
Notiser:
Pristävlan om broschyr rörande
SKO PSAIKNIN PI os srs tuta bbjeia Sjusa le NS
Svenska Skogsvårdsföreningens ex-
kursion 1914.....-,.. rr Mg fer sk

sid. 327

»

»>

369
393
404

407

408

409
409

Skogsadministrationen:

Lagar, kungl. förordningar o., bella:
Förbud mot anläggande av od-
lingslägenheter ovan odlings-
a STR I BN NRN Aa RR DE AE
Domänstyrelsens cirkulär, beslut,

framställningar och yttranden:
Skydd för idegranen ..........
Extra jägmästare äger ej rätt att
räkna meriter för tjänstgöring
utom skogsstaten............
Framställning om snabbare be-
handling av nya skogsindel-
HINPSCAKAGET 3 vores sera SIREN
Jägmästares rätt att avgiva ytt-

rande över Överjägmästarens

inspektionsprotokoll ........
Statens skogsförvaltnings delta-
gande i Allmänna svenska lant-
bruksmötet i Stockholm år 1916
Tjänster och förordnanden ........

sid.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914. H. 5.

Bege- og Egekulturen paa Bregentved i Danmark.

ATS: JAS EACH:

I Sommeren 1912 besggte Adolf Cieslar i Forening med Hofrat Pe-
traschek Danmark og foretog bl. a. en Exkursion til Bregentved, som
gav Anledning til, at den efterfolgende Afhandling om de Bregentvedske
Kulturer blev optaget i Centralblatt fur das gesamte Forstwesen. Dette
Emne er imidlertid tidligere paa forskjellige Steder af mig fremdraget:
saavel i den af A. Oppermann og mig udgivne »Haandbog i Skovbrug>,
som i en af mig forfattet Afhandling, der findes optaget i Allg.-Forst-
und Jagdzeitung 1900, findes de paa Bregentved anvendte Kulturme-
thoder omtalte, men den Gang var der kun Tale om Kulturanleggene i
deres Begyndelse, medens man nu staar overfor Bevoxninger i en Alder
af 20 til 30 Aar, og Forhold, som den Gang kun da&mrede svagt i min
Opfattelse af Skovnaturen, saaledes Spergsmaalet om Indflydelsen af
den forskellige Proveniens, hvorledes Kulturanleg og Udhugning deraf
bergres, har jeg i det mellemliggende Tidsrum af Aar studeret, og ner-
verende Fremstilling bliver derfor nermest en Fortsettelse, en videre Ud-
formen af den for femten Aar siden udarbeidede Afhandling.

I nerverende Tidsskrift 1909 »Erblichkeit bei Buche und Eiche> fin-
des omtalt de vanskelige Forhold for Trevext men serlig for Bogen paa
Bregentved. Dette hidrorer fra de eiendomelige Terrain- og Jordbunds-
forhold, Egnen er flad og Terrainet har saagodt som ikke Heldning til
nogen Side, hvilket indlysende fremgaar af, at medens Afstanden til
Havet, er c:a 20 Kilometer er Hoiden over dette ofte kun 20 til 30 Meter,
og naar kun undtagelsesvis 40 Meter. Dermed forenes at Jordbunden er
stivt, koldt Ler saaledes som ne&evnt i den omtalte Afh. af 1909, og
Lokaliteten er preget af overhaandtagende Fugtighed, paa hvilken Af-
gravning, fordi Faldet kun er 1: 1,000, kun i forsvindende Grad for-
maar at raade Bod, thi Grofterne blive ofte vandfyldte Cisterner, ikke

24 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

328 LJ AS HAUCH:

vandförende Ledninger. Jeg har i »Erblichkeit bei Buche und Eiche»>)
Fig. 2 indfort et Billede, der giver nogen Forestilling af, hvorledes Be-
voxningsforholdene paavirkes af dette Forhold, og da jeg for 28 Aar
siden tiltraadte min Stilling paa Bregentved, saa det for mig ud som
haablos Gjerning at omforme den tilstedeverende elendige Skovtil-
stand, jeg stod raadvild overfor ny Kultur paa de udstrakte hvoist
uegentlig bevoxede Arealer af Bog i den aller usleste V&xt med store
ubevoxede Enklaver d&ekkede af Siv og yppig Gresvext, og hvor kun
enkelte Ege bar et frodigere Przeg.

Ved Valg af Treart til at erstatte de gamle gdelagte Bevoxninger
og ved Valg af Kulturfremgangsmaade mente jeg at kunne see, at men
maatte slaa ind paa andre Veie end de forhen anvendte. P. Frey udta-
ler i Zeitschr. f. Forst- und Jagdwesen 1912 S. 408: »Es sollten daher
niemals sogenannte forststatische Erwägungen sondern immer nur forst-
technische und waldbauliche Grände bei der Wahl der Holzart, der
Betriebsart, der Begrändungs- und Erziehungsart unserer Waldbestände
gezogen und vor allen Dingen darauf geachtet werden, dass jeweilig der
Standort der betreffenden Holzart nicht nur voruäbergehend sondern an-
dauernd passen.» Ihvorvel Begyndelsen af mit Arbeide paa Bregent-
ved ligger saa langt tilbage, var det dog noget ner disse Regler der var
min Veiledning.

I förste R&kke ved Valg af Treart. Her var mange Muligheder, man
kunde slaa ind paa mange Veie — men det var her som ikke saa sjel-
dent i vort Fag: de falske Veies Tal var legio den rette kunen — trods
de tilsyneladende mange Udveie, var Valget i Virkelighed storkt begrzen-
set. Den relativ gode Vext hos Eg gav vel en Opfordring — som jeg
ogsaa har fulgt — til at give denne Tr&eart en fremskudt Plads,
mer Begens Vext paa Bregentved kunde nok friste til at soge den er-
stattet af andre Trearter; det har imidlertid ved mit Arbeide i den her
omtalte Skovegn, vist sig at bortset fra Eg er der intet andet Lovtre,
der kan fylde Begens Plads, og Forsog med Flertallet af vore Naa-
letreer har kun givet negative Resultater.

Thi det forholder sig saaledes at det flade Terrain med den kolde,
stive Lerjord byder alle Tre&earter Vanskelighed, det noget bakkede Ter-
rain, hvor der er godt naturligt Aflgb for Vandet, er for alle Trearter
at foretraekke og negative Resultater af Kulturforsgg med mange Tr&-
arter — for Lovtreernes Vedkommende Ask, Birk, Ahorn, Rodel; af Naale-
tre Lerk, Weymouthfyr, /Edelgran i mange Tilfelde ogsaa Rodgran —
bragte mig til at fele, hvor begraenset Valget var, og at man ikke kunde

+) Centralblatt fär das gesamte Forstwesen 1909.

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 329

fremkalde en Stromkantring ved at indfore nyt. Man hai i Danmark
gjort meget for at indfoöre fremmede Trearter iser Naaletreer, men Re-
sultaterne har ikke svaret til Forventningerne, det forholder sig for Dan:
marks Vedkommende snarere saaledes, at i de fleste Skovegne forekom-
mer de Trearter, der varigt vil kunne danne Bevoxning paa den givne
Lokalitet, og paa Bregentved er man efter de af mig indhostede Erfa-
ringer begrenset til Eg og Bog og nogen — men ikke i stor Udstrak-
ning — Anvendelse af Rodgran.

I det jeg saaledes var kommet til Klarhed over, hvor og i hvilken
Udstrekning Begen burde anvendes var det neste Sporgsmaal hvilken
Kulturmaade man skulde velge.

Ved min Tiltraedelse paa Bregentved forefandtes vidstrekte Arealer —
en meget stor Del af det samlede Distrikt — med fuldstendig mislyk-
kede Bogeforyngelser, det var dels forsogte naturlige Foryngelser, dels
Saaninger i Kvadrater. Den Omstendighed at disse mangeaarige For-
sog paa at bringe Bogen frem ved Selvforyngelse eller ved kunstig Saa-
ning var bleven uden Resultat i Forbindelse med, at jeg tydelig kunde
spore, hvorledes disse udstrekte mislykkede Kulturer stod i noie Sam-
menh&eng med, at Bogen i sine förste Leveaar saa let viger for indtre-
dende Vanskelighed, den spede fremspirende Plante befinder sig iser
ikke vel paa den fugtige, lerede Jordbund, den hensygner og doeer i de
fugtige Lavninger, og dekkes af det tykke Gresfilt, saaledes at hvad
der skulde ve&ere Bogeforyngelser bliver til greskledte Sletter, bragte
mig til at gaa bort saavel fra Forsog paa at anlegge naturlig Foryng-
elser som at anvende kunstig Saaning og gaa over til Plantning.

Men det var Plantning af en egen Art, en Fremgangsmaade, hvorved
man, skjont man anvender Plantning, dog faar Arealet dekket med et
saa tet Plantedekke, som om man havde benyttet Saaning.

Thi et af Bogens eiendommeligste Trek er dens Trang til i Ungdom-
men at opvoxe i fuldstendig Tethed helst saaledes at det hele Areal
er dekket af et tet Planteteppe, det er efter min Erfaring simpethen
umuligt at have for stor Tethed i Bogeforyngelsen i hvert Fald hvor
det som her gjaelder den sterkere Jord, det bedste er den Tzethed som
vi treffe i den fuldt vellykkede naturlige Foryngelse, hvor vi kan finde
c. 2 Millioner Planter pro ha. For nu i nogen Maade at fyldestgjore
Bogens Krav til at opvoxe i stor Tethed greb jeg til det Middel at an-
vende en Slags Masseplantning: den saakaldte Blokplantning. Man kan
ad denne Vei vel ikke opnaa at have saa store Plantetal som ved en
vellykket naturlig Foryngelse, men man kan dog faa henimod 200,000
Planter pro ha., og kun den Skovdyrker forstaar tilfulde Bogens Krav,

330 L. A. HAUCH.

der giver den Kulturmethode, som med samme Kulturudgift giver den
störste Plantetethed, Fortrinet.

Blokplantningen er forsaavidt knyttet til Oldenaar som jeg anvender
disse til at tilveiebringe det forngdne Plantemateriale, og naar et saa-
dant er forhaanden, eller naar der dog findes Begeolden — selv om det
ikke er et egentligt Oldenaar — i saa betydelig M&ngde, at de kan er-
holdes til en rimelig Pris, lader jeg indsamle Olden. Herved soger jeg
at sikre mig at i det mindste en Del af de indsamlede
Olden stamme fra gode Modetreer — jfr. Erblickkeit
bei Buche und Eiche — og giver Forbud imod, at der
indsamles Frg under serlig slet formede Boge. De ind-
samlede Olden kan feörst udsaas det efterfolgende Foraar,
og de maa derfor overvintres, hvorved de behandles paa
samme Maade som nedenfor er beskrevet under Egens
Kultur, i det de efter en kort Loftstorring henlegges i Agernhytte.

Fig. 1. Klohakke.

Naar Bogeolden er tilveiebragt lader jeg i selve den Afdeling, der er
bestemt til Foryngelse, anlegge en Planteskole; der velges hertil en
hgit beliggende Plads i den givne Afdeling, hvor Forholdene i alle Hen-
seender er saa gunstige som mulig; jo n&eringsrigere Jordbunden er,
desto mere Udsigt er der til at opdrette Planter, der egne sig til Blok-
plantning; der maa helst forefindes et Jordbundsdekke, der vidner om
god Muld, Overgrunden ber vare nogenlunde dyb og Undergrunden ikke
altfor bindende Ler. Planteskolens Steorrelse afhenger af Afdelingens
Storrelse, den gjores saa stor at den kan give rigelig Planter til Afde-
lingen, med de paa Bregentved indforte Afdelinger, vil Planteskolen of-
test blive 0,25 ha.

Tr&erne paa en saadan udvalgt Plads faldes, men den kostbare Stod-
rydning beheöves ikke: Effekterne, der fremkomme, fjernes strax efter
Opskovningen, og derefter graves Planteskolearealet i en Dybde af 40
cm. Dette Arbeide maa vare tilendebragt inden den egentlige Vinter
indtreder, for at den — helst med store Spadestik — opgravede Jord
kan skornes af Vinterfrosten. Saa tidligt som det overhovedet er mulig
i det paafolgende Foraar graves Jorden iggen med smaa Spadestik og
jevnes med Rive, hvorefter Planteskolen inddeles i Bede af 125 cm;
Brede og med 30 cm. Gange. Paa langs af Bedene trekkes dernest
med den paa Fig. 1 afbildede Hakke 4 Furer 15 cm brede og med lige
saa stort Mellemrum, hvorved der maa tages let paa Redskabet, thi
Dybden maa ikke vere over 2 cm.

De overvintrede Bögeolden bringes derefter til Planteskolen, og efter
at der först er foretaget en Undersogelse af Frgets Spireevne bestemmes

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 331

Udse&dens Tethed, og naar Spireevnen er 80 2 hvilket er det sedvanlige
anvendes i en Planteskole med et Areal af o,2s ha 30 hl. Bogeolden.
Froet drysses jevnt udover Bunden af de anbragte Furer og Dzknin-
gen foretages ved med en Rive at trekke Jorden til. Dekningen maa
paa den her omtalte svere Jord fremfor alt ikke vare for tyk. 1—2 cm.
er tilstrekkelig. Hvor tidlig Saaningen kan vere tilendebragt er jo af-
hengig af Foraarets Temperatur, men jeg tilstreber at det kan finde Sted
i de förste Dage af April. — Med denne tidlige Uds&d maa man imid-
lertid vere forberedt paa at Froet vil spire lang Tid forend Faren for
Frost er udelukket, og Planterne maa
derfor ved Opstilling af Ris langs Be-
denes Kant vernes mod denne. Tillige
maa der holdes Vagt for at sikre de
spirende Planter mod Smaafugle og
Fasaners Efterstrebelse. Naar disse
Forsigtighedsregler tages, vil det som
Regel lykkes, at Planteskolen dekkes af
et tet Planteteppe, der ikke vil behove
synderlig Lugning; der er kun endnu

den Fare tilbage — som imidlertid kan
blive af den mest odeleggende Virk-
ning — at der kan fremkomme et An-

grep af Phythophthora fagi og for at
undgaa dette spröites Planterne med
Bordeauxve&dske.

Naar saaledes Plantematerialet er til-
veiebragt, foretages det efterfolgende
Efteraar en Lysstilling af Bevoxnin- Fig. 2. Rillespade. Bladet 7!/, Tm.

gen; ved denne tages i de svagt be- bredt, 17 Tm. langt; hela Spadens Lzeng-
de 50 Tm.; Vegt 7 Pund. Pris 4 Kr.
Maalestok 1: 20.

voxede Afdelinger paa Bregentved
sedvanlig en Trediedel af Tremassen.
Af hensyn til en passende Fordeling
af Lys og Skyggeforholdene soger jeg strax at fjerne de bredkronede
Boge, og forsaavidt der findes en Del Ege i den gamle Bevoxning, be-
vares disse, medens de ne&erstaaende Boge borttages.

I Lobet af Efteraaret og Vinteren skal saavel Opskovningen af de
udviste Trxer som Jordbundens Behandling gjennemfores, og for at disse
Ting kan gaa Haand i Haand og alt vere rede til at Kulturarbeidet kan

foregaa i det efterfolgende Foraar — hvor altsaa Planterne iPlantesko-
len vil vere et Aar gamle — maa der legges passende Kjorespor gjen-

nem Afdelingen, hvor de Effekter, der ikke — som Gavntreet — strax

332 L. A. HAUCH.

kan fjernes af Hugsten, opstilles; jeg afsetter disse Hugstlinier med en
indbyrdes Afstand af 60 m. og giver dem en Brede af 6 m. I de mel-
lemliggende Stykker foretages Jordbundsbehandlingen.

Denne er det ferste Skridt paa den Bane, det förste Led i den Rekke
af Arbeider, som skal sikre det gode Udfald af Kulturen. Den gode
Jordbundsbehandling kan ikke strax spores i sin fulde Udstrekning, men
den Tid kommer, hvor den giver sig tilkjende. Ved Blokplantningen
paa den kolde lerede Jord, som er det saedvanlige paa Bregentved, gjzl-
der det serligt at fremkalde en dyb
Jordbundsbehandling, dette opnaar
jeg ved Gravning af Riller med en
Brede af 63 cm og en indbyrdes Af-
stand ligeledes af 63 cm,som graves
i en Dybde af mindst 40 cm. hellere
dybere. Paa den anden Side seger
jeg at begrense den betydelige Ud-
gift, som denne Gravning medforer,
ved ikke at grave for ner ind til
Stad og Overstanderne, saaledes at
jeg sedvanlig ngies med 5- 6000 m.
Riller pro ha. Ved gravningen af
Riller anvendes den Fig. 2 afbildede
Spade.

I "det jeg derefter gaar omersnigat
ormtale selve Blokplantningen, maa
det fremh&ves, at denne Kulturmaade
helst maa udferes i det meget tidlige
Foraar; man lader da Rillerne no-
genlunde udjevne med Rive, eller
hvor Jorden er fugtig og vanskelig at
behandle med den i Fig. 1 omtalte Klo-

Aage Holten, fot. d : z
Fig. 3. Bogeblok, optaget til udplantning. hakke. Jorden i Rillerne vil med

den dybe Gravning fylde mere end
de mellemliggende ugravede Striber, Rillerne vil, serlig hvor Jorden er
mest lerblandet, sees som ophgiede Bulke, og ved den nevnte Behand-
ling med Rive eller Klohakke arbeides saaledes, at et Tvzersnit gjen-
nem Rillen vil vise en Hvelving hvgiest paa Mitten, omtrent som et
Tversnit gjennem et Muldvarpeskud. I den saaledes dannede ophgiede
Kam graves med en Afstand af c. 60 cm smaa Huller c. 15 cm i Kva-
drat, og hvis Dybde skal rette sig efter Blokkenes Dybde.
Samtidigt optages Blokke i Planteskolen, hvilket foregaar paa den

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 333

Maade, at man langs den forste Planterekke i Bedet danner en lille
Groft saa dyb, at den naar til Planternes Rodspids og med en brat Veg
ind mod Planterne; derefter stikkes Spaden ned mellem den forste og
anden Planterekke, og med to Stik paa tvers af Planterekken lgsnes
Blokken, og den bliver da omtrent 15 cm. i Kvadrat. medens dens Dybde
skal indrettes efter Planteroddernes Lengde; naar Blokkene er optagne i
den ferste Planterekke, behandles den n&este paa samme Maade. Ved
disse Arbeider er det af Vigtighed, at Spadestikket fores lodret paa

Aage Holten, fot.

Fig. 4. De af Blokken udtagne nögne Planter.

Bedets Plan, thi selv en ubetydelig Afvigelse fra det lodrette Snit vil
bevirke, at Redderne af de Planter, som sidde i den ene af Blokkens
Udsider, oversk&res. Jo mindre dybt Rvedderne gaa ned, desto bedre
blive Blokkene, og derfor har det saa stor Betydning, at Planterne op-
voxe paa neringsrig Jordbund, saaledes at Rodderne ikke skal soge vidt
efter Nzering.

Fig. 3 viser en saadan Blok, og efter at, denne Blok blev fotograferet,
lod jeg al Jorden ryste af Planterne og paa Fig. 4 sees de nogne Planter,
hvor man vil bemerke, at det er lykkedes, at Planterne ikke har lide
mindste Skade ved Optagningen.

Den lgsnede Planteblok heves med storste Forsigtighed op, hvorved
Arbeideren skal omfatte selve Jordklumpen med Henderne; han maa

334 L. 4. HAUCH,

under ingen Omstzendighed lofte Blokken ved at tage fat i Planterne,
og Blokken anbringes i den Fig. 5 afbildede Plantekasse; denne fyldes
efterhaanden med Planteblokke, der stilles forsigtig Side om Side. Den
fyldte Plantekasse beres eller, hvor Afstandene er noget store, lesses
Plantekasserne paa en Vogn og kjeres ud til Rillerne. |
Her anbringes Kasserne ved Rillerne, og Plantningen foregaar saale-
des, at maa atter med stor Forsigtighed omfatter Planteblokken om Jord-
klumpen og hens&etter den i de omtalte smaa Huller. Blokkene maa

läg

4 ' » ) EE ÅG
ara rn

VRT
AMEN

Aage Holten, fot.
Fig. 5. Udforelse af Bogeblokplantning.

ingensinde s&ettes for dybt, de skal staa c. 5 cm. hoiere end det mel-
lemliggende ugravede Jordsmon, og man skal, naar Plantningen er fuld-
fort, kunne see Planted&kket fra Planteskolen i Blokken, den maa ikke
dekkes af Rillens Jord. Selve Plantningen gaar overordentlig let og
hurtigt, og man vil sedvanlig kunne faa anbragt c. 200,000 Planter
pro ha.

Men hermed er Arbeidet ikke ferdigt, hvis man vilde ngies med at
udfore den beskrevne Plantning og derefter ikke gjore videre, vilde Jor-
den snart atter vere haard og fast, en megtig Gresvext vilde indfinde
sig og gjere Kulturens Udfald tvivlsomt; naar man vil sikre Kulturens
Fremvext, maa Kulturen pleies med Rensning og Hypning. Dette ud-

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 335

föres med den Fig. 6 afbildede Svanehals-Hakke og det paabegyndes for-
inden Ukrudt indfinder sig, allerede i Forsommeren foregaar denne Hak-
ning saaledes at Jorden holdes i samme skjore Tilstand, som den har
strax efter Plantningen; den skal vere saa los og skjor som et nylig op-
skudt Muldvarpeskud.

Denne Kulturmaade har vist merkverdig sikre Resultater paa den
vanskelige Lokalitet, hvorom der er Tale; man undgaar den under de
omhandlede Forhold farlige Saaning paa Blivestedet, medens man paa
den anden Side opnaar den tette Stilling, det store Plantetal paa Area-
let, som Bogen i heiere Grad end nogen anden Treart krever, og man
er ikke udsat for den Fare, som Plantning af Bog med nogne Redder
medforer, men ved Blokplantningen vil de etaarige Planter blive fort fra
Planteskolen til Plantestedet uden mindste Tab af de fine Rodder, der hos
Bogen saa let udtorses, saa let lider Skade. Og derved at Planterne bliver
anbragt som beskrevet paa den ophseiede Kam i Rillen, at Jorden efter
Plantningens Udforelse hyppes og boldes i en saadan Tilstand, at den
ikke falder fast sammen, bliver haard og greskledt, bevirkes at Lokali-
teten skifter helt Fysiognomi, Jorden bliver lettere, mere luftfyndt, den
hele fysiske Tilstand forandres.

Men selv den sikreste Kultur kan for Bogen Vedkommende gaa tabt;
det er ikke med Bog som med Eg, at hvor der en Gang er fremkom-
met Opvext, forsvinder den vanskeligt, der er mange Farer og mange
Fjender, der helt eller delvis kan gdelegge Opvexten. Hvor man som
paa Bregentved, har en stor Vildestand af Raavildt og Harer, kan Kul-
turhegn v&re nodvendige, og jeg har paa mange Steder
maattet anvende Traadhegn for at verne Bogekulturerne.
Men dern&est kommer den Skade, som Musene kan for-
volde, og naar man for Jagtens Skyld udrydder Rovvildt,

tjerner man ogsaa mange af Musenes Fjender; jeg har
imidlertid imgdegaaet dette Onde ved at udsette
Strychninhvede i dertil indrettede Smaakasser, og dette EA SA
udfores ganske regelmessigt hvert Aar ikke blot i de Tmr., Bredde 3!/,
serlig muserige Aar. agerat on
En Fare som man staar mere vergelos overfor er de 4 Fod. Vegt
Frost; jeg har i »Die Ausdehnung der Verjängungs- FIEREENRE
fläche> »Centralblatt fär das gesamte Forstwesen»> om- I : 20.
talt, hvorledes store som lede Foryngelser har frem-
kaldt Skade ved Nattefrost, men hvor nu en Gang Foryngelsen fore-
findes, staar der os kun det Middel tilbage for at verne Opvexten
mod Frost at gaa langsomt frem med Fjernelse af Overstanderne,

og hvor der er serlig Grund til Frygt for Frost, har jeg bevaret i

336 L. A. HAUCH.

det mindste en Del af Overstanderne 10 til 15 Aar. Jeg har i hele
den Periode, der hengaar mellem Kulturanleg og indtil de sidste Over-
standere er fjernede ingensinde forsgmt noget Aar ngie at gjennem-
gaa det paagjeldende Areal og fjerne saadanne. Dog jo ofteré man
hugger i Foryngelsen og jo mindre man tager ved hver Hugst, desto
mere Udsigt bar man til lidt efter lidt at venne Opvexten til at undvere
Overstandernes Skjerm. De Overstandere, som ved deres Tryk virke skad-
digt, bor fjernes, men det er ikke altid let at afgjore, hvor og hvad man
skal hugge. Hurtig indtreder den Tilstand, at man midt i Foryngelsen
treffer Pletter, hvor Opvaexten lider under Overstandernes Tryk, i en
Kreds omkring disse flnder man ofte Planter, som ved dets falmende
Lov og ringere Hogide udvise, at de lider, men text udenfor en saadan

a b c d

Hig, 7. Erosne Agern.
a. Ubeskadiget. 4. Har faaet en sort Randsone. pc. Er tillige angrebet langs Fröbladenes Indeside. d. En
endnu sterkere ubeskadiget.

Kreds kunne vi atter finde en Opvext i serlig kraftig Vext; nu at af
gjore hvorvidt et Tre ber borttages, hvis Fjernelse af Hensyn til de i
dets Nzerhed voxende Planter vilde ve&re gavnligt, men hvis Bibehol-
delse kan verne andre Partier af Opvexten mod muligt indtredende
Nattefrost er ikke altid let.

Som allerede nevnt er Egen den Treart, til hvilken jeg har stottet
mig ved Tilkultivering af det lavest liggende Terrain, thi saaledes som
i »Die Ausdehnung der Verjängungsfläche» fremsal kan det lave
flade, fugtige Terrain med den stive Lerjord, der hvor Bogen viser
den usleste Vext, bere forholdsvis god Egeskov, og omend Egen
kan rammes af Nattefrost, er den dog i Danmark langt mindre end
Beg udsat for denne Fare, og selv om den lider ved Frost, for-
vindes Skaden lettere, derfor kan den i fremragende Grad gjeore god
Virkning paa frosttruede Arealer. Ved at bringe Egen ind paa saadanne
Voxesteder, vindes paa dobbelt Vis, man har dels den Fordel, at man

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 337

i: disse Afdelinger, der egne sig bedre for Eg end for andre Trearter,
kan opnaa at frembringe en god — stundom fortrinlig — Bevoxning,
dels vindes der ved at Egebevoxningerne med den hgie Omdrift og den
tette Undervoxt af Hassel, Avnbeg tildels Bog vil komme til at danne
et Vern, en tet og varig Beskjermelse for Skoven i sin Helhed.

Ved Egens Kultur har jeg i mange Henseender fulgt samme Frem-
gangsmaade som ved Bogens Blokplantning, saaledes at den forhaan-
denv&rende gamle Bevoxning — hvor slet den end har veret — efter
Lysstilling er benyttet som Skjerm, og den samme Jordbundsbehand-
ling: gravede Riller er bragt i Anvendelse. Men der er en Afvigelse, idet
jeg ganske overveiende vil have anvendt Saaning, thi de unge Egeplanter
viser en overordentlig Evne til at overvinde ugunstige Forhold, og de paa
Bregentved anlagte Saaninger af Agern er som Regel lykkedes fortrin-
lig; er man kun i Besidelse af gode Agern, kan man nogenlunde sik-
kert regne paa at frembringe en Egebevoxning.

Det har derfor veret min förste Opgave at tilveiebringe Agern, og
der har her foreligget en dobbelt Opgave, i förste Rekke at tilveiebringe
Agern, der var gode i den Forstand, at de var spiredygtige, men der-
n&est gode, idet man tager Hensyn til deres Proveniens: at de stammede
fra gode Modertr&eer og hvor der er Tale om fremmed Frö er hentede
fra Nord- eller Mellemeuropa ikke fra Syden.

Idet jeg begynder med det forste: at tilveiebringe spiredygtige Agern
maa det beme&erkes, at medens Efteraarssaaning af Agern sedvanlig er
Regel, er det blevet min Lod udelukkende at anvende Foraarssaaning,
thi paa Grund af Distriktets store Vildtstand, serlig dets Rigdom paa
Fasaner, vilde Efteraarssaaning ve&re vovelig, medens man ved at be-
nytte Foraarssaaning i den forholdsvis korte Tid, der hengaar inden Froet
spirer, kan verne Saaningerne ved at lade holde Vagt i kulturen, og mit
Arbeide med Egens Kultur har derfor givet mig saavel us&dvanlig rig
Leitighed til at lere at bedomme Froet som til at komme til Kundskab
om, hvorledes det bor behandles under Övervintring.

Man lerer vanskeligt at bedomme Agern uden ved gjennem en lengere
Aarr&ekke at have med Agerns Indkjöb og Indsamling at gjore og ved at
legge Merke til, hvorledes de forskjellige Agernpartier forholde sig etter
Udsaaning. Det er langt lettere at tilveiebringe daarlige Agern end
gode; det er mange Forhold, som bevirker, at det serlig for denne Frö-
sorts Vedkommende gjelder at vere forberedt paa at faae tilbudt en
slet Vare.

Iser er, der to Ting, man er udsat for, dels at faae Agern, som ikke
ere modne og dels at faae spirede Agern.

338 L. A. HAUCH.

Leder man selv Indsamlingen, bgr man ikke begynde Indsamlin-
gen for tidligt, de ferst indsamlede Agern er stedse de daarligste;
ved den senere Indsamling kan man vel ikke sikre sig imod, at
Agernsankerne foruden de modne tillige opsamle de umodne, men
ved jevnlig at undersoge Sankernes Kurve kan man dog faae nogen
Oplysning, idet de umodne Agern, saa lenge de ert friske og vaade
vise en gren Farve, og indsamlede Agern bor ei modtages, hvis der
blandt dem findes et storre Antal grenne. Ved Indkjob af Agern
fra Frohanlerne kan man ikke udgve denne Kontrol, thi Agern, der
indsamles grenne, vil hurtig antage en brunlig Farve, der maa man
ngies med de Kjendetegn som nedenfor er angivet som Bevis for spire-
dygtigt Frgo.

Den anden Fare, som man ber strebe at undgaa, er at faae de spi-
rede Kjerner. Med vort almindeligvis fugtige Veir i November ere de
nedfaldne Agern sterkt udsatte for at spire, ja Spiringen kan endogsaa,
foregaae, medens Agernet endnu henger paa Treet. Og de fra Fro-
handlere levererede Agern vil ofte indeholde talrige spirede Kjerner. Helt
at undgaae spirede Agern kan imidlertid ikke opnaaes, men man kan
sikre sig, at de spirede Kjerner ikke udgjore mer end 10—20 Procent
og tillige, at Spirerne ikke ere for lange; en lige udtraadt Spire betyder
ikke saa meget som en Spire af nogle Centimeters Lengde. Tilfredsstiller
det tilbudte Agernparti ikke de stillede Fordringer, maa Modtagelse
negtes; ved denne Leilighed er Lemfzeldighed ilde anvendt, intet Kul-
turarbeide lenner sig daarliglere end at arbeide med Egens Kultur, naar
man ikke raader over gode Agern.

Jeg har omtalt, hvad man skal undgaae, naar man vil sikre sig gode
Agern; det er vanskeligere at beskrive Udseendet af selve disse: de
fuldt modne og vel udviklede Agern, de som faldt sidst, end at antyde,
hvorledes Frget ikke maa v&ere. Man kan som ydre Kjendetegn paa
gode Agern ne&vne den blanke, brune Farve, at Kjernen ganske udfyl-
der Skallen, saaledes at de tilbudte Agern ikke er rynkede, og at de er

uspirede eller i hvert Fald — i fugtige Efteraar kan det vanskelig helt
undgaas — at Spiren kun lige er udtraadt.

Men det er ingenlunde tilstrekkeligt at ngies med at undersoge Ud-
seendet, man maa aldrig forsomme at foretage den saakaldte Snitprove.
Man ber af det givne Parti Agern udtage en mindre Del, som kan
representere det hele Parti, et vilkaarligt Antal Kjerner, f. ex. 200—300
Stkr., som man derefter gjennemskerer. Proven udtages saaledes, at
man styrter de tilbudte Agern ud af Se&kkene paa et Loft eller et Lo-
gulv, jevner dem ud til 20 cm. Tykkelse og hist og her udtager smaa

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 339

Haandfulde, indtil man mener at have en tilstrekkelig stor Prove, gjen-
nemskerer derefter, ethvert af de udtagne Agern paa tvers, og man
adskiller Frobladene der, hvor Spiren findes, og undersoger dennes Be-
skaffenhed; de gode Agern skiller man dernest fra de daarlige og tzel-
ler begge Parter, hvorefter man bestemmer hvor stor en Procent de spire-
dygtige udgjore af den hele Prove. Hvis Proven indeholder 41 daarlige

212
Kjerner, 212 gode, i alt 253, da er Spiringsprocenten 100 X 3 ="
253

Den, som ofte har foretaget denne Proces, faaer en vis Ovelse i, naar
han gjennemskerer Agernet, at merke enhver Mangel. Kniven skal
gaae let gjennem Frgbladene, disse skulle udfylde hele Skallen, de skulle
vere hvide, ikke have Pletter eller Feil (Ormehuller), Spiren skal ligge
indenfor Skallen, den maa nodig vere udtraadt end sige 35—6 cm. lang.
En fin redlig Tone lige omkring Spiren paa den indvendige Side af
Frobladet er Tegn paa, at Agernet er godt, men tillige betyder det,
at Spiringen er ner, og hvis Övervintring finder Sted, vil man ofte er-
fare, at slige Agern odelegges.

Hvordan man end vil udfoöre den egentlige Övervintring, maa man,
forinden Frget feres til Vinterlageret, give det en sterkere Torheds-
grad, end det har strax efter Indsamlingen. Naar det i Slutningen af
Oktober og i Lobet af November indsamles, vil det ved selve Indleve-
ringen vere fugtigt, og i alle Tilfelde vil de indsamlede Agern ved
at henligge blive fugtige, ja endog saa aldeles vaade, hvis man ikke ta-
ger Forholdsregler derimod. De modtagne Agern maa derfor strax
henlegges i et ganske tyndt Lag paa et Loft med god Gjennemtraek
og stadig reores, idet en Arbeider settes til med Skovl uafbrudt at
kaste de i Begyndelsen kun 10—15 cm tykt liggende Agern. Rorin-
gen fortsettes stadig, indtil Froet faaer en lysere Farve end den natur-
lige brune, som det friskt indsamlede Agern har, og indtil det ikke vi-
ser Tegn til Fugtighed, selv om det henligger uroert 12—24 Timer.
Denne Loftsbehandling vil sedvanlig vare i 14 Dage til 3 Uger. Agern
indkjobte fra Frehandlerne vil man give samme Behandling som de
paa Distriktet indsamlede; som oftest vil man finde, naar man under-
soeger de i S&x&kke indpakkede Agern fra Frghandlerne, at Froet er
sterkt fugtigt, men det kan ogsaa skee, at det er nogenlunde tort, og
i saa Tilfelde kan man indskrenke Loftstorringen til kun at strekke sig
over en kortere Tid.

Det gjelder i alle Tilfelde om at sette Froet i en saadan Torheds-
tilstand, at det ikke spirer i Vinterlageret, men man maa paa ingen
Maade gjere det for tert; det er netop en af de Feil, som man tidt

340 L. A. HAUCH.

gjor sig skyldig i ved Agerns Opbevaring, at man udtgorrer Frgoet for
sterkt. Det gjelder om at holde det i en vis Mellemtilstand, hverken
fugtigt eller tort, derfor maa Loftsbehandlingen ei heller fortsettes len-
gere, end til Frget netop har faaet en saa stor Terhed, at det ikke
mere viser sig fugtigt efter at have henligget en Nat, men det maa
absolut undgaaes, at det udtorres sterkere, saaledes at Kjernene kan
rasle i Skallen.

Efter Loftstorringen, som helst maa vere tilendebragt, inden sterkere
Frost indtreder, fores Froet til Vinterlageret.

Frget maa i Vinterlageret under ingen Omstendighed vere udsat for
Fugtighed, men lige saa vigtigt er det, at det ikke udtgrres, det maa
slet ikke blive mere tort, end det er strax efter at det har veret
udsat for Loftstorring. Dernest maa det kreves, att Froet i Vinter-
lageret under hele Opbevaringstiden udsettes saa lidt som muligt for
Temperaturvexel, Temperaturen i Lageret maa ikke synke under Fryse-
punktet og neodigt stige meget derover. Det er nemlig maaske et ikke
tilstrekkeligt paaagtet Punkt, at en af de verste Farer ved Opbeva-
ringen hidrorer fra at Ågern ikke taalee pludselige sterke Temperatur-
overgange. Nogenlunde vel indsamlede Agern vil, inden Frost ind-
treder, omtrent ikke vise nogen Nedgang i Spireevne, men ligger Vin-
terlageret saaledes, at de lagrede Agern ere udsatte for Frost, vil man
i strenge Vintre i Logbet af Vinteren see, at Spiringsprocenten meget
pludseligt falder. Man vil bemerke, at de lagrede Agern, som ere ud-
satte for sterk Frost, overtrekkes med Iskrystaller, og er dette först
Tilfeldet, kan man sikkert regne paa, at en stor Del af Fröet er gde-
lagt; man vil finde, at det samme Parti Agern, som inden den strenge
Frost kun indeholdt faa beskadigede Kjzerner, nu ved Gjennemskering
af Kjernerne vil vise en stor Me&ngde sorte, fuldstendig odelagte; Spi-
ringsprocenten kan i et saadant Parti Agern i Logbet af nogle Uger
falde fra 80—90 til 30—40 — man kan fra Dag til Dag se Nedgan-
gen — :Frosne Agern vise udvendig ingen Tegn, som antyde Frostens
Paavirkning, men gjennemsk&eres et saadant Agern paa tvers, ser man
meget tydelige Me&erker af Frostens Virkning, idet Frobladenes Farve
har lidt en Forandring, saaledes at en mork Rand folger Frobladenes
Begrendsningslinie mod Skallen undertiden tillige den Midtlinie, der
adskiller de to Fregblade, hvorved denne, som paa det ubeskadigede
Agern ofte neppe er synlig, nu bliver skarpt aftegnet paa begge Sider
fulgt af den omtalte merke Rand. Hvis Beskadigelsen griber videre om
sig, bliver ogsaa det indre af Frgbladene sortplettet. Fig. 7 viser Tver-
snit af fire Agern: a er ubeskadiget, 6 har faaet den sorte Randtone,
c er tillige angrebet langs Fröbladenes Midtlinie, d er endnu sterkere

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 341

beskadiget. Dernest vil Agernet naar det henligger nogle Minutter blive
sterkt fugtigt, det udsveder Fugtighed, saaledes at Vandet kan dryppe
ud. En Prove, som i Vinteren 1896/97 udsattes i Frost d. 28. Januar,
visterd. 160. Hebruar:

435 irosne Kjerner,
5 af andre Aarsage uspiredygtige,
24, gode Agern.

De Agern, af hvilke Frostproven var udtaget, og som henlaa i Ale-
mans Hytte, viste 85 Pct. spiredygtige Kjzerner, medens Tallet, efter at
Frosten havde virket, kun var 2400:72 = 33. I Virkeligheden er
Tabet vistnok storre, da Frosten iser angriber de bedst udviklede Agern,
de der udfylder Skallen helt.

Det er ikke ganske let at finde en Plads til Opbevaring, som tilfreds-
stiller disse Fordringer: at Fröet hverken maa udsettes for Fugtighed,
Udtorring eller Frost.

Den Vanskelighed, det har at finde et passende. Oplagssted, er vel
Grunden til, at man ofte seer det uheldigste Valg af Lagerrum. Man
benytter Rum i beboede Huse med Brze&ddegulv eller Gulv af Cement
eller Fliser; her ligger Froet alt for tort, iser er Breddegulv forkaste-
ligt, hvad serlig Burckhardt fremhever og tillige ligger det udsat for
Frost og for den Varme, som hidrorer fra de beboede Bygninger. Op-
bevaring i Temmerhuse eller andre i det Fri liggende Oplagsrum er
bedre; her ligger Frget paa Jorden, hvilket absolut er det bedste, men
i saadanne Huse eller Skure er man se&rlig udsat for, at Frget kan ode-
legges ved indtredende streng Frost. Jeg har for mit Vedkommende
benyttet flere forskjellige Opbevaringsrum, saaledes nogle luftige og ganske
frostfri Kjeldere, hvor Frget imidlertid stedse blev for tort og kunde
gaa 20 Pct ned i Spireevne og jeg har anvendt et aabent Skur med
Jordgulv; her kunde de nedlagte Agern i milde Vintre holde sig for-
trinligt, men i den strenge Vinter 1892—1893 gik Spireprocenten saa
voldsomt ned, at ved Udsaaningen i Foraar 1893 indeholdt de her paa
denne Maade opbevarede Agern, der til at begynde med var se&rdeles
gode, kun 30 Pct spiredygtige Kjerner. Jeg har dernest fulgt den
Fremgangsmaade, der af mange Forfattere anprises som den sikreste,
idet jeg har nedkulet de paagjeldende Agern. Denne Övervintring er
for mig forlebet med meget vexlende Resultat, undertiden er den lyk-
kedes fortrinlig, men til andre Tider har jeg lidt store Tab.

Burckhardt udtaler, at erfarne Egedyrkere fastholde den Regel, at
Agern under Opbevaringen skal vere let tilgengelige, og iser holder
han paa, at Frget i mildt Veir skal rores. Saa tiltalende den omtalte

I CAS OFHAUGEG

Fig. 8. Eg af forskjellig Proveniens; de to yderste

stammer: Stammen till venstre og Stammen til höire er

af dansk Herkomst og Aldern er 21 Aar; de to mid-

terste Stammer

deremod

Proveniens.

er af fremmed (hollaendsk)
Alder 19 Aar.

Opbevaring i Kuler end kan
synes, saa giver den efter
min Erfaring dog ikke fuld
Sikkerhed; lykkes Forsg-
get, faaer man ganske vist
et fortrinligt Resultat, men
hvis det mislykkes, kan
hele Arbeidet vere spildt.
Som den sikreste Opbeva-
ringsplads har jeg fundet
den ogsaa af Burckhardt
anbefalede Alemans Agern-
hytte, og jeg har ladet
bygge en solid og rummelig
saadan Agernhytte paa en
tor Sandbakke med en Be-
voxning af Rodgran og
Fyr, her er ryddet en Plads
paa 5 Meters Brede og 19
Meters Lzengde og de
overste 50 cm. Jord er af-
gravet. Over dette Rum er
opfört et Tag, som bestaaer
af Gransper, forbundne med
Legter i en Afstand af 8
cm. Den lodrette Afstand
fra Hyttens Gulv til Tag-
ryggen er saa stor, at en
Mand uden at boie sig kan
staa under Hanebjzlkerne.
Taget er dekket i en Tyk-
kelse af 30 cm. med Grestörv
og er tekket med Halm.
Gavlene ere forsynede med
en Dor, men iovrigt ogsaa
dekkede med Grestörv.
Til denne Hytte henfo-
res Froet efter Loftstorring
og legges i et 20—30 cm.
Lag. Det reres i Begyn-
delsen hver Dag; senere kan

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 343

man noies med at rore det 2—3 Gange om Ugen. Under Overvintringen i
Agernhytten foretager jeg meget hyppige Snitprover af de hengjemte
Agern, og iser foretages en omhyggelig Prove af Spireevnen inden Ud-
saaningen skal foregaae. Jeg bestemmer da det Kvantum Agern, der
skal udsaas pro ha., i Henhold til Spireevnen, idet jeg forlanger, at der
skal komme c. 200000 Planter pro ha. Sz&dvanlig vil de overvintrede
Agern have 70 til 80 Pct spiredygtige Kjzerner, og idet jeg regner at
1 hl indeholder 29000 Kjerner findes From&ngden pro ha
Xx- 20- 000- 0,75 = 200 000

ran
men hvis Spireprocenten kun er 350, bliver From&ngden efter samme
Beregn 20 hl.

I den foranstaaende Udvikling er det udelukkende det givne Agern-
partis Kvalitet som spiredygtigt Saamateriale der har veret undersogt,
og jeg mener med Hensyn til Bedommelse af Froets Spiredygtighed
at have tilegnet mig en vis Sikkerhed, idet jeg ved at folge de angivne
Veie kan give Kulturen en bestemt Plantetethed.

Gaa vi over til det andet Sporgsmaal, Proveniensens Indflydelse, da
staar jeg helt anderledes famlende, men det maa dog fremheves, at jeg
under mit Arbeide med Egens Kultur paa seregen Maade er kommet
til at beskjeftige mig med denne Sag. Jeg har allerede i »Erblichkeit
bei Buche und Eiche»> omtalt, hvorledes man paa Bregentved kan see
Proveniensens Indflydelse. idet der i de samme Afdelinger er anvendt Agern
af dansk og af fremmed Afstamning. Under Professor Dr. Cieslars og
Hofrat Petrascheks omtalte Besog i Sommeren 1912 underkastedes disse
Forhold en Undersogelse, hvorved Dherr var enige med mig om, at
Modsze&tningen mellem de unge Ege af forskjellig Afstamning paa frapant
Maade treder i Vinene, saaledes at de fra Holland eller Frankrig stam-
mende Ege har svagere Spredningsevnen, mere lige og ranke Stammer
forsaavidt frembyde et smukkere Udseende end de danske.

Fig 8 viser dette Forhold, idet Billedet fremviser 4 Ege, hvoraf den
yderste tilvenstre og den yderste tilhoire er af dansk Proveniens (Agern
fra Bregentved udsaaet i Foraar 1893), de to midterste er derimod af
fremmed Proveniens (vistnok hollandske Agern udsaaet i Foraar 1895)
altsaa, da Fotograferingen er foretaget i Foraar 1914, henholdsvis 21
og 19 Aar.

Men Billedet vilde jo ikke vise, hvad det skulde, hvis man ikke ved
Udvalg af Treerne var gaaet strengt retfaerdig frem, men detta har man
gjennemfort. Man har udsogt Egene i en Afdelning i Ganneskov med
Areal 15,6 ha., hvoraf den ene Halvdel er bevoxet med Eg af dansk

235 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

344 LL. Al HAUCH.

Proveniens, den anden Del af Afdelingen med Eg af fremmed Afstam-
ning. Her har man udstukket rette Linier og delt disse i Stykker paa
12 Meters Lengde; for hver saadanne 12 Meter har man paa et Areal
af 2—4 Kvadratmeter udtaget det storste, mest rette, smukkeste Tre.
Det vil af Billedet sees, at Egene af fremmed Proveniens er mere ranke
end de danske og — skjondt 2 Aaar yngre — ogsaa hoiere.

Til nermere Belysning af Proveniensens Indflydelse er der under min
Ledelse af det danske forstlige Forsogsvesen anlagt et Forsogsareal i
Sorg, hvor der Side om Side paa smaa Felter er udsaat Agern af for-
skjellig Proveniens. Forsoget er paabegyndt i Foraar 1909 samt de
folgende Foraar 1910, 1911, 1912; Professor Dr. Cieslar har tilveiebragt
de fleste af de anvendte Agern og har vist denne Undersogelse sin In-
teresse bl. a. ved i Sommeren 1912 at underkaste Forsogsarealet et
Eftersyn. Udse&den er taget fra bestemte Bevoxninger og — med en
enkelt Undtagelse — af saa gode Bevoxninger, som den givne Lokali-
tet" kan bere. Der er anlagt 12 Saaninger, og de anvendterAgem
stamme fra: Hald Egeskov i det nordlige Jylland, Bregentved, Holland,
Rusland, Galizien, Slavonien, Montana, Hannover. De foretagne Saa-
ninger er vellykkede, saaledes at det anlagte Forsogsareal frembyder
Billedet af en tet Opvext. Hvorvel Forsoget saa nylig er anlagt, viser
sig dog allerede i Efteraaret 1912 en kjendelig Forskjel med Hen-
syn til Skuddenes og Knoppernes Udvikling, saaledes at de nordlige
Agern (Hald Egeskov) i serlig hoi Grad har robuste Skud og vel ud-
viklede Knopper, hvilket staar i Forbindelse med, at der findes langt
flere Individer, som kun har udviklet Foraarsskud, endi de andre Prove-
stykker. Egene fra Bregentved og Holland har tykkere Sommerskud, end
de fra det ostlige og sydestlige Europa stammende; de sidste er eien-
dommelige ved, at have tynde lange Skud med svagt udviklede
Knopper.

Der viser sig saaledes i saa Henseende en kjendelig Forskjel i Ege-
nes Vextforhold efter Proveniensen. Derimod sees ikke den i »Erb-
lichkeit bei Buche und Eiche» omtalte Farvenuance, der forefindes paa
Bregentved; ved et Eftersyn den 4. Oktober 1912 var Lovet i de for-
skjellige Parceller omtrent paa samme Stadium af Affarvning, hvilket
maaskee kan forklares ved, at de anvendte fremmede Agern stamme fra
ost- eller sydostlige Dele af Europa, hvor Vinteren omtrent indtreder
lige saa tidlig som i Danmark, medens det paa Bregentved anvendte
fremmede Frö menes at stamme fra sydvestlige Dele af Europa.

Ved Bedommelse af Proveniensens Betydning overfor de Agern man
anvender er der imidlertid i de senere Aar indtruffet et Forhold som
man ikke kan lade ude af Betragtning, man kan ikke komme udenom

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 345

den siden Aaret 1907 hos Egen optraadte Sygdom, idet de unge Ege-
bevoxninger angribes af Meldug. Denne nye Fare for vore Ege har
Professor Kölpin Ravn og jeg i Forening studeret — vore Undersogel-
ser er offentliggjorte »det forstlige Forsogsvesen i Danmark» — og efter
de indhostede Erfaringer er Svampens Optreden af en saadan Natur, at
det i ikke ringe Grad bor paavirke vort Valg af Agern.
Egemelduggen hjemsoger Stubskud — jeg har i Holland seet ud-
strakte Lavskovsbevoxninger angrebne — og, hvad der for mig forst
og fremmest har Betydning, Egene i deres unge Alder fra I—10 Aar,
men paa Egens Foraarsskud optre&der Melduggen kun i lidet ioinefal-
dende Grad, saaledes at Angrebet forst i Maanederne Juli—August bli-
ver saa heftigt, at det ikke kan overses selv ved den allerflygtigste Iagt-
tagelse. Thi Sygdommen er ise&r knyttet til Sommerskuddene og viser
sig derfor fortrinsvis paa den Tid af Aaret, da disse staar i deres yp-
pigste Vext. Paa dette Tidspunkt viser Svampen sig som et hvidt
Overtrek paa Bladene, saaledes at den gronne Farve forsvinder og den
hele Bevoxning faar et hvidligt Udseende; det tager sig ud, som om
man havde oversprojtet Bladene med Kalk, og naar man rorer ved Plan-
terne, stover de; Arbejderne, som ferdes mellem de syge Ege, faar de-
res Kleder dexkket med et hvidt, klebrigt Stov. Lengere hen paa

Aaret — i Slutningen af August og i September — bliver Bladene
brune og kroller sig sammen for senere at falde af. Naar man kommer
lengere hen paa Efteraaret — det Tidspunkt, hvor de unge Egebe-

voxninger, inden man kendte Melduggen, havde det allerfrodigste Ud-
seende, med tykke, kraftige Sommerskud, berende Blade der udmerkede
sig ved Storrelse og dyb grön Farve — da ser man et Billede af
helt anden Art, hvor de lange, tynde, bladlose Sommerskud undertiden
staar med enkelte krollede Blade, eller hvor det ellers bladlose Skud
ender med en lille Roset af visne Blade, og selve Skuddene er tynde,
Knopperne smaa, Bevoxningen som Helhed giver langtfra Indtrykket
af Sundhed og Kraft.

En indgaaende Undersogelse af Svampens Udvikling viser imidlertid,
at de förste Angreb kan paavises langt tidligere end ovenfor antydet,
nemlig kort efter Egens Lovspring. Saaledes havde vi Lejlighed
til den 8. Juni 1917 i Ganneskov (Bregentved Distrikt) at undersoge et
Meldugangreb paa 2—4-aarige Ege, som allerede tidligere var bemerket
af Skovfoged CHRISTIANSEN (25 Maj). Dette Angreb viste sig kun paa
enkelte Skud hos enkelte, spredte Individer; disse Skud var helt hvide
af Meldug, samtlige Blade var angrebne og sterkt hemmede
i deres Udvikling. Vi havde her for os de primere Angreb, som
LAUBERT, NEGER og PEGLION har beskrevet, og som skyldes en In-

346 LAS MHAUCH

fektion fra det i Knopperne overvintrede Mycelium. Disse primere An-
greb er genfundne paa Bregentved Distrikt i 1912 og er iagttagne en-
kelte andre Steder, baade i 1911 og 1912.

De primert angrebne Skud synes at springe noget senere ud i Sam-
menligning med de normale Skud. Inden Meldugknopceellerne kan spre-
des fra de först angrebne Smaaskud eller Bladrosetter, er de normale
Blade paa Foraarsskuddene derfor naaet saa vidt i deres Udvikling,
at de ikke frembyder saa gunstig en Voxeplads for Meldugsvampen
som de spede, netop udfoldede Blade. Paa Foraarsskuddenes Blade
bliver Svampen derfor ikke meget fremtr&dende; den viser sig som
spredte, hvidlige eller graalige Pletter paa et ringe Antal af de ellers
normalt udseende Blade, som er smittede fra de primert angrebne Skud.
Der indtreder tilsyneladende en Pavse i Angrebet; men Svampen vil
dog for en noiagtig Iagttagelse vise sig at vere til Stede paa mange
Individer og brede sig langsomt i Juni Maaned. Der bliver altsaa ef-
terhaanden dannet et stedse stigende Antal Knopceeller; og naar saa i
Juli Sommerskuddene begynder at udvikle sig, er der rigeligt med Smit-
stof til Stede, som finder en gunstig Nze&ringsbund paa Sommerskudde-
nes spede Blade. Det er da let at forstaa, at Melduggen kan udvikle
sig med en tilsyneladende saa forbavsende VWVoldsomhed i Juli—
August.

Her i Landet er det altsaa lige saa vel som i Udlandet iser Sommer-
skuddene, som hjemseöges af Melduggen; og Aarsagen dertil er den,
at disse Skud udvikler sig og er i et for Angrebet yderst modtageligt
Stadium paa et Tidspunkt, da der i Luften findes etstort Antal Spotrer,
udviklede paa Foraarsskuddene, hvor Svampen ikke kan gjore Fortred
paa Grund af det Forspring, som Bladene har i deres Udvikling.

Naar Svampen saa har faaet Fodfeste paa de unge Sommerskud, for-
meres den her med rivende Hastighed, og de i Lobet afJuli og August
udviklede Blade vil strax blive inficerede, naar de udvikles. Paa denne
Tid af Aaret vil intet nyudviklet Blad kunne undgaa Smitten paa Grund
af den enorme Masse af spiredygtige Sporer, der udvikles paa de an-
grebne Blade.

Det vil heraf forstaaes, at der bestaaer en meget noie Sammenheng
mellem Udviklingen af Sommerskud og Ondartetheden af
Meldugangrebet: jo livligere Sommerskuddannelsen er, des heftigere
bliver Angrebet.

Den ovenfor paaviste Sammenheng mellem Sommerskududviklingen
og Meldugangrebets Intensitet maa man have for Oie, naar man vil un-
dersoge det vigtige Spergsmaal om Forholdet mellem Uds&dens Pro-
veniens og Planternes Modtagelighed for Meldug. Thi her kan der

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 347

foreligge to Muligheder: for det forste kan forskjellig Proveniens betyde,
at der foreligger forskjellige Racer, som er forskjellige med Hensyn til '
Tidspunktet for Sommerskuddannelsen og som Folge deraf ogsaa maa
forholde sig forskjelligt overfor Meldugangrebet — for det andet, at der
findes Racer forskjellige ved deres ulige Modtagelighed for Angrebet
uden Hensyn til Sommerskuddannelsen og forskjelligt representerede i
Udse&d af forskjellig Proveniens.

For nu at undersoge, hvorledes det stillede sig med Meldugangrebet,
foretoges en Besigtigelse af Forsogsarealet i Sorö den. 9. September 1912.
Det viste sig da, at der i alle Forsogsstykkerne fandtes Meldug, men at
Angrebet i det hele var svagere end paa Bregentved ved samme Tid. Det
var mest ioinefaldende i 4 Parceller, tilsaaede i 1909 med Agern fra
Hald Egeskov, Bregentved (2 Prover) og Holland; men der kunde ikke
spores nogen Forskjel efter Froets Afstamning. De i 1910 saaede Prover
var i det hele taget svagere angrebne; mindst fremtre&dende var i denne
Gruppe Melduggen hos russiske Ege, mest hos Ege fra Galizien og
Slavonien.

Den 4. Oktober foretoges en fornyet Undersogelse, som i det hele
gav samme Resultat som den nys omtalte. Dog viste der sig nu en
meget tydelig Forskjel mellem de 4 Prover fra 1909: Egene fra Hald
var mindst angrebne, de fra Bregentved sterkere (de to Prover var
indbyrdes ens) og de fra Holland sterkest. Samtidig viste det sig, at
Tilbgieligheden til Sommerskuddannelsen var mindst hos Egene fra Hald,
störst hos de hollandske. De sidste var endnu ret gronne, medens de
tre forste var sterkt affarvede og gulnede.

Disse Erfaringer fra Sorg-Forsoget viser utvivlsomt hen til en Sam-
menhaeng mellem Meldugangrebet og Sommerskududviklingen, afh&en-
gig af Proveniensen.

I samme Retning peger Iagttagelser fra Bregentved (Borsted Skov
Afd. VII, 4), hvor der i samme Afdeling dels er saaet hollandske Agern,
dels Agern af sydlig Oprindelse (deres Hjemstavn kan desverre ikke
oplyses). Her viste det sig ved Undersogelse den 24. September 1912,
at de hollandske Planter havde store, gulnende Blade, Ve&xten var kraf-
tig og Skuddene ret tykke; de af Meldug befengte Blade var feldede,
saaledes at talrige Skud var bladlose. Hos de sydlandske Planter var
Bladene mindre og endnu gronne; Skuddene var spinklere; Meldugan-
grebet var langt mere ondartet; de syge Blade sad endnu paa Grenene.
Forskjellen efter Uds&dens Proveniens var meget iojnefaldende, og Green-
sen mellem de to Stykker kunde sees paa lang Afstand; en tilsvarende
Forskjel er ogsaa bemeerket i tidligere Aar. Med Hensyn til Lovsprings-
tiden er der ingen Forskjel at spore efter Proveniensen, medens Som-

348 L. A. HAUCH.

merskuddannelsen uden Tvivl begynder senere hos de sydlandske end
hos de hollandske Ege.

I Tilslutning hertil skal nevnes en Iagttagelse fra Holsteinborg Skov-
distrikt (1912); i en Egekultur var Halvdelen af Arealet tilsaaet med

a b

Fig. 9. Eg af forskjellig Proveniens; Skudene er tagne i Börsted skov, VII. 4. Skudet
til venstre a. er af sydlig Herkomst. Skudet till höire 6. er af hollandsk Proveniens.

sydeuropeiske Agern, medens det ovrige var besaaet med danske Agern;
det viste sig her, at der var langt flere meldugfrie eller neesten meldug-
frie Skud hos de danske Ege end hos de sydlandske, at Sommerskud-
udviklingen var begyndt langt tidligere hos de danske end hos de andre
eller paa et Tidspunkt, da Luften har veret mindre opfyldt med Spo-
rer og Planterne derfor mindre udsat for Smitte. Da dernzst de danske

mer

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 349

Ege ogsaa afslutter deres Skududvikling tidligere end de sydlandske, vil
de have storre Chance for at kunne undgaa de uheldige Folger af An-
grebet. Agern af dansk Afstamning vil altsaa i dette Tilfelde tilsyne-
ladende give Planter, der er mindre »modtagelige» end de sydlandske
Agern; men i Virkeligheden er Forholdet det, at de sidste giver en Be-

"stand, som paa Grund af sin tidligere Udvikling er mere udsat for

Smitte.

Erfaringerne angaaende Egenes Proveniens synes altsaa ikke at pege
paa, at der findes nogen egentlig Forskjel paa Modtageligheden overfor
Meldug, men at der findes en Forskel i Udviklingstiden for Som-
merskuddene, og at denne sekundert, rent passivt medforer
svagere eller sterkere Meldugsmitte — et Forhold, der selvfolge-
lig for Praxis kan vere betydningsfuldt, bortset fra den teoretiske Forklaring.

Der er imidlertid andre Erfaringer, som tyder paa, at der hos Eg kan
paavises en virkelig Forskjel i Modtagelighed for Meldug, som er uaf-
hengig af Sommerskuddannelsen, og som maa antages at skyldes arve-
lige Anleg i Lighed med f. Ex. forskjellige Hvedesorters ulige Mod-
tagelighed for Rust o. s. v. Saadanne Iagttagelser giver Haab om, at
der maa kunne findes eller fremstilles uimodtagelige Racer. I den Hen-
seende maa henvises til den i »Centralbatt fär das gesamte Forstwesen,
1012 S. 201 fremsatte Afh. af Dr. Zederbauer: »Versuche äber individuelle
Auslese bei Waldbäumen» hvor det omtales, at Fro fra forskjellige Mo-
dertreer i en Fyrrebevoxning har givet Planter der stille sig hoist for-
skjelligt overfor Angreb af Lophodermium pinastri saaledes at Planter af
nogle af de udvalgte Tr&er er meget sterkt angrebne af Svampen, andre
svagere og Planterne der stamme fra en af disse Fyrrer N:o 2 har veret
ganske immune overfor Angrebet. Det kunde tenkes at noget tilsvarende
gjor sig gjeidende ved Egemelduggens Angreb.

Thi i enhver Egebevoxning, der lider af Meldug, ses enkelte Planter
at gaa fri. Disse Planter kan vere saadanne, der ikke har dannet Som-
merskud, og deres Antal vil stige med Bevoxningens Alder. Men des-
uden findes der Individer i yderst begrenset Antal, der har udviklet
normale Sommerskud, men som desuagtet er fuldstendig fri
for Meldug, uafhengigt af ydre Kaar og tiltrods for, at alle deres
Naboer er sterkt angrebne. Det er Individer, som ikke er mod-
tagelige for Meldugsvampens Angreb; vi har merket saadanne meldug-
fri Individer i 1911 og i 1912 fundet, at de enten slet ikke var an-
grebne eller kun i meget ringe Grad. I en ung Egebevoxning som i
nogle Aar har veret Offer for Svampens Angreb, vil man ofte se disse en-
kelte, isolerede Planter, der har undgaaet Angrebet, hoiere end den ov-
rige Bevoxning. Detsamme gjelder eventuelt indblandede Exemplarer

INO L. A. HAUCH.

af Quercus rubra, som hever sig hoit op over de andre Planter; vel er
V&exten hos OO. rubra sterkere end hos O. pedunculata, men för Mel-
duggens Tid har Forskjellen ikke veret saa igjnefaldende som nu. Det
viser sig altsaa, at der i Bevoxningen af O. pedanculata findes Indi-
vider, der er lige saa modstandsdygtige som Arten &O. zubra.

Disse modstandsdygtige Individer frembyder megen Interesse udover
det, at de er uangribelige af Meldug. Thi da de i alle Henseender har
veret udsatte for de samme Kaar, som de syge Individer, baade hvad
Klima, Jordbund og Terren angaar, bliver der kun en Forskjel tilbage,
nemlig med Hensyn til Angrebet; disse Individer kan derfor bruges som
Maalestok for den Skade, Melduggen over paa Egenes Vext, og ved
Sammenligning mellem syge og sunde Naboindivider ser man let, at de
af Meldug befengte Individer afviger fra de sunde ved at have:

Svagere Lengdeveekst.

Svagere Knopudvikling.

Daarligere »Skudmodning>» (d. v. s. Skuddene er ved Vextperiodens
Afslutning bloedere og mere gronne og saftige end de normale).

Disse tre Forhold gjzelder kun Sommerskuddene; Foraarsskuddene
vil stedse udvikle sig normalt, selv om der skulde komme noget Mel-
dug paa Bladene.

Endvidere viser det sig, at de syge Ege meget ofte i Tiden mellem
Lovfald og Lovspring faar talrige visne Skudspidser, hvilket oien-
synligt staar i Forbindelse med Meldugangrebet og med de Meldugbe-
fengte Skuds Tilboielighed til at fryse ned i storre Udstraekning, alt
efter deres Modningsgrad.

Disse Undersogelser af Egemelduggens Optreden vil gjore det ind-
lysende, at vi ved Indkjob af Agern maa stille os anderledes end forend
Sygdommen kjendtes; jeg er saaledes ikke vis paa, at de smukke 20—
25-aarige Bevoxninger, der paa Bregentved er frembragte af franske
Agern, vilde have haft samme Udseende, saafremt Meldug paa det Tids-
punkt da disse Bevoxninger anlagdes havde veret, og paa den anden
Side troer jeg ikke at de S. 347 omtalte unge Ege i Borsted Skov vilde
have haft det nuverende sorgelige Udseende, hvis Meldug ikke havde an-
grebet Planterne, de vilde i saa Fald rimeligvis have udviklet sig omtrent
som de franske Ege.

Serlig efter Melduggens Angreb maa jeg i stedse stigende Grad
slutte mig til Cieslars Regel, at man skal tage sit Fro fra Modertreer,
der er opvoxede under samme ydre Kaar som de, der bydes paa Kul-
turstedet; i et Land med Danmarks nordlige Beliggenhed og med vore
klimatiske Forhold ber vi saaledes soge Racer, der tidlig afslutte Vexten.
Og ihvorvel man serlig paa Bregentved — som omtalt — har Leilig-

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 351
hed til at se en smukkere Vext hos de unge Ege af fransk Afstamning
end hos danske, vilde det vere forhastet i for vid Udstrekning at drage
Slutninger fra den unge Bevoxning til hvad den senere udvikler sig til;
det viser sig allerede i de 20—25-aarige Egebevoxninger, at med om-
hyggelig Udhugning udviskes noget af denne Forskjel, idet de danske
Ege, naar man bestandig ved Udhugning borttager de mindre vel for-
mede Individer efterhaanden bliver smukkere. Efter de af mig indhos-
tede Erfaringer mener jeg, at man i videst mulig Udstrakning skal an-
vende Agern fra den givne Egn og forst i anden Rekke indföre frem-
med Frö og da sege det fra Lande, hvor de klimatiske Forhold
ikke afvige meget fra den paagjeldende Egns for Danmarks Vedkom-
mende saaledes tage det fra Nordeuropa, serlig Holland.

Samtidig med at Indsamling eller Indkjob af Agern og den omtalte
Overvintring foregaar, stilles Bevoxningen i den til Kultur bestemte Af-
deling lyst, hvorved man anvender en noget lysere Stilling end ved
Bogeblokplantning — og ved hvilken Leilighed jeg ikke begunstiger
Eg som Overstandere, jeg mener tvertimod at de gamle Ege trykker
Egeopvexten sterkere end Overstandere af Bog: til Overstandere skal
man efter min Erfaring begunstige andre Trearter end den, der anven-
des ved Foryngelsen — Tillige gjennemfores Rillegravningen, og disse
Arbeider maa vere afsluttede inden Foraarets Komme, thi ved enhver
af de omtalte Veie til Övervintring af Agern er man opfordret til tid-
lig Foraarssaaning. Henligger Froet i Kjalder eller lignende Rum, vi-
ser Nedgangen i Spireevne sig sterkest i Slutningen af Februar og i
Marts, hver Dag det i denne Periode holdes opbevaret medforer at Spi-
ringsprocenten daler, og den tidlige Saaning er derfor af den aller
storste Vigtighed. Hvis Freet er henlagt i Kuler, vil man v&ere udsat
for, at det, naar Kulen först aabnes sent, skyder lange Spirer, som ved
Transporten kan afbrekkes, medens det, naar Kulen aabnes i den tid-
lige Foraarstid, kun i ganske ringe Grad vil vise begyndende Spiring,
derfor er den tidlige Uds&d ogsaa her af stor Betydning. Bedst kan
man udskyde Saaningen af Agern, som ere lagrede i Agernhytten, og
det er netop en af denne Methodes Fortrin, at Froet taaler at henligge
uden at skyde Spirer, men dog ogsaa i Agernhytten lider det ved lang
Henliggen, idet de lagrede Agern tabe meget i Spireevne, let blive saa
torre at Spiringen, naar de udsaaes sent paa Foraaret, först indtreder
langt ud paa Sommeren.

Ved tidlig Uds&ed om Foraaret vinder man saaledes, at Saamaterialet
udnyttes saa fuldstendigt som muligt, men man vinder ogsaa paa en

IHE FCA: HAUCE,

anden Maade, idet Planterne ved den tidlige Foraarsaaning ville komme
frem i Mai og Juni, medens den senere Udse&d let kan medfore, at Spi-
ringen som n&evnt foregaaer saa sent, at man neppe seer Planterne för i
Slutningen af Juli eller senere, og der er en storre Forskjel, end man
maaskee almindelig antager, paa om Planterne have en Vextperiode af
sex eller af fire Maaneder, man vil finde en ganske anderledes kraftig
Udvikling hos den Opvext, der hidrerer fra tidlig foraarssaaede Agern,
end hos en saadan, der er fremkommet af Agern, hvis Udszed er fore-
gaaet i Slutningen af April eller Mai. Jeg har mangeaarig Erfaring
for, at det gode Udfald af Foraarssaaning i hoi Grad er afhengig af
hvor tidligt man bringer Froet i Jorden. At Saatiden kan falde i det
meget tidlige Foraar er derfor af den storste Betydning, helst maa
Saaningen fuldfores i Marts, udover Midten af April bor Agern nodig ud-
saaes. Her kan ganske vist vedholdende Vinter skabe Vanskelighed,
men oftest tillader dog vore Vintre os at komme i Jorden i Slutningen
af Marts, og det gjaelder da om at bruge Tiden vel, i Lobet af fjorten
Dage eller tre Uger har Bgedyrkerten, her et Arbeide at udförejfsomfer
en god Pröve paa Tilsynets og Arbeiderbefolkningens Dulighed.

Man skal ikke vente paa at Jorden bliver, hvad Landmanden kalder
tjenlig, men saa snart den er optoet og ikke ligefrem staaer under Vand,
bor Saaning settes i Verk.

Agern, som ere udsaaede i det meget tidlige Foraar, kunne undta-
gelsesvis spire, inden al Fare for Frost er forbi, men Hovedmassen vil
dog först komme op i den sidste Halvdel af Juni og Begyndelsen af
Juli, og da dertil kommer, at hvor Foraarssaaning anvendes, vil man
saa godt som altid have Overstandere, kan man ganske see bort fra denne
Hare:

Naar Saaningen kan paabegyndes, lader man de overvintrede Agern
i smaa Partier fore til Kulturpladsen, hvor de udstyrtes i Smaadynger,
Froet maa ikke tilfores sterkere end at man daglig faaer udsaaet den
tilforte Fromangde, det maa ikke henligge i mange Dage paa Kultur-
pladsen. For at skaffe ensartet Dakning og et godt Froleie udjevnes
den gravede Jord og findeles omhyggeligt; er Jorden af noget lettere
Beskaffenhed, gaaer dette Arbeide rask, fra Haanden men bestaaer den af
stiv Ler, kan det byde en del Vanskelighed. Langs Rillens Midte traek-
kes derefter med den omtalte Klo en 5 cm. dyb og 13 cm. bred Fure,
denne skal trekkes saaledes, at dens Bund danner et horizontalt Plan,
den maa ikke vere hoiere i den ene Side, lavere i den anden, thi saa
vil de udsaaede Agern falde tykkest i den laveste Side. Saaningen fore-
gaar ved at en Arbeider med Haanden udstroer Agern jevnt over hele
Furen og passer, at Froet ikke udstroes i Bunker men fordeles jevnt i

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 353

den dragne Fures Bund, og at man ikke noies med at drysse Agern
langs Furens Midte men benytter den hele Brede, de udsaaede Agern
maa ligge nogenlunde enkeltvis, og dern&est kommer det for det hele
Kulturforetagendes heldige Udfald aller vigtigste Punkt: at den rette
Frome&ngde anvendes.

Man maa for at sikre sig dette ikke lade sig ngie med at bestemme
Udsedens Storrelse en Gang for alle ved Saaningens Begyndelse, men
hyppigt under selve Saaningen foretage Prover; man vil nemlig dels
finde, at Froet, naar Saaningen udstrekker sig over nogle Uger, og iscer
hvis Opbevaringsstedet er for tort, vil tabe i Spireevne i Lobet af dette
Tidsrum, saa at man ofte mod Saaperiodens Slutning maa anvende tet-
tere Udse&d end ved dens Begyndelse, og dels vil man finde visse Par-
tier af Freoet bedre end andre, saa at der undertiden kan ve&re Grund
til at formindske, undertiden Anledning til at forsterke Uds&den. For
at skaffe tilstrekkelig og ensartet Plantetzethed overalt er det derfor
nodvendigt under selve Saaningen at undersoge de nedlagte Agern,
man bor hver Dag, medens Saaningen staaer paa, udvelge sig smaa
Provestykker paa forskjellige Steder af Kulturarealet f. Ex. 350 cm. af
Rillens L&ngde og her optage alle de udsaaede Agern og gjennem-
skjere disse; man skal da paa ethvert saadant lille Provestykke finde
mindst 20 spiredygtige Agern for at vere sikker paa atfaaec. 200,000
Planter pr. ha. Denne Prove maa foretages med stor Strenghed,
ethvert tvivlsomt Agern maa henregnes til de daarlige, og man kan
vanskelig for ofte og paa for mange Steder af Kulturpladsen foretage
slige Prover. j

Dekningen foregaar ved at man med Riven trekker Jorden til over
de udsåaede Agern. Naar Furen er 35 cm. dyb, vil Deekningen blive
knap 5 cm., hvilket vil vere ret passende, iser da den Jord, med hvil-
ken man dekker, vil vere nogenlunde skjor efter den Behandling, der er
gaaet forud ved Udjevning af den gravede Rille og Trekning af Furen.

Ved at folge den angivne Fremgangsmaade er det under min mange-
aarig Virksomhed ikke indtruffet at nogen Agernsaaning er slaaet feil,
men forat sikre den fremkomne Opvext maa den ligesom Bogeblokplant-
ningen behandles med Rensning og Hypning; med Hensyn til Overstan-
dernes Fjernelse gaar jeg noget hurtigere frem end ved Bog — iovrigt
folgende de der givne Regler — saaledes at Kulturen i 5 til 6 Aars
Alderen vil vere renset for Overstandere. Overfor Raavildt maa Kultu-
rerne skjermes ved Traadhegn, derimod anvender jeg ingen Foranstalt-
ninger mod Mus; det er vel meddelt mig fra andre Distrikter at der er
sket Skade ved Markmusenes Gnav, men jeg har personlig ikke erfaret
noget saadant.

254 EIGA. HAUCH;

Den unge Egeopvext har paa Bregentved lidt noget af Frost i de
laveste og fugtige Afdelinger, men som Regel er den dog nogenlunde
hurtig kommet over denne Vanskelighed, og i det hele kjendte jeg ind-
til Aaret 1907 ikke nogen vesentlig Vanskelighed for Egeopvexten ind-
til de omtalte Angreb af Meldug indtraadte. Men med disse er Egens
Kultur som indtraadt i et nyt Spor og for at vise hvorledes Sygdom-
men har paavirket Egeopvexten paa Bregentved anfores det folgende
Uddrag af den omtalte Afhandling af Professor Kölpin Ravn og mig.

Egens Meldug bemerkedes her förste Gang i Sommerén 1907 hos
en Egekultur fremgaaet af Saaning i Foraaret samme Aar i en af Bre-
gentveds sydvestlige Skove (Sofiendals Hestehave). Til denne Egekul-
tur er anvendt fremmede Agern, indkjobt i Efteraaret 1906 hos AuG.
SÖHT og efter hans Angivelse stammende fra Holland. Spiringen fore-
gik jevnt, og der fremkom tidlig Planter i rigelig Mzngde, som udvik-
lede sig smukt, saaledes at hele Arealet ved Midsommertid var dekket
af en frodig Opvext, der viste alle Tegn til fortrinlig Udvikling. Men
i Lobet af Juli og August begyndte Meldug at vise sig paa Planterne,
og ved Udgangen af August var Opvexten overalt i Afdelingen an-
grebet af Meldug.

I dette Aar bemzaerkedes Svampen kun i den nevnte Afdeling; der

kan desuagtet godt have v&e&ret Meldug ogsaa andre Steder — om end
mindre igjnefaldende Angreb —, hvilket kan vere undgaaet Opmeerk-

somheden; thi paa det Tidspunkt tillagde HAUCH ikke Sygdommen
storre Betydning og opfattede den kun som et rent lokalt Onde.

Som Aarsag til Melduggens sterke og uventede Tilsynekomst i den
nevnte Afdeling kan der tenkes forskjellige Muligheder. Den paagjel-
dende Race kan have veret mere modtagelig for udefra, gennem Luf-
ten kommende Smitte. Eller Uds&eden kan have fort Smitten med sig.
I den Henseende maa Opmerksomheden henledes paa, at der var iblan-
det nogle Agern af Rod-Eg (Quercus rubra); hvis Egemelduggen oprin-
delig er hjemmehegrende i Nordamerika, kunde man tenke sig, at Smit-
ten netop var indbragt med disse Agern.

I 1908 og de efterfolgende Aar kom Angrebet igen med foroger
Styrke i den omtalte Kultur i Sofiendals Hestehave, og Svampen be-
meerkedes da i alle andre Egekulturer og yngre Egebevoxninger paa
Bregentved. Det blev da klart, at Meldugangrebet maatte studeres mere
indgaaende.

Efter et voldsomt Angreb i Sommeren 1909 fulgte i Efteraaret en
pludselig og sterk Frost, der indtraf i de förste Dage af November; —
i vid Udstrekning drebte den de af Melduggen angrebne lange, tynde
Sommerskud, og i Foraaret 1910 saa man de unge Bevoxninger med

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 355

en mylrende Mzengde visne Skud, saaledes at Sommerskuddet ofte var
tort i en Langde af c. 60 cm; det saa ud, som om Bevoxningen var
besat med Kosteris.

At unge Ege, naar en tidlig Efteraarsfrost har ramt dem, i det efter-
folgende Foraar kan indeholde store Me&ngder af torre Skud, er ikke
noget nyt. Det er omtalt i >»Haandbog i Skovbrug>»>, hvor man S. 279
vil finde et af HAUCH tegnet Billede, der viser dette Forhold, og dette
Billede er tegnet i 1899, altsaa mange Aar för man vidste noget om
Meldug hos Eg.

Den Omstendighed, at der i Foraaret 1910 var dede Skud, behover
saaledes ikke at staa i Forbindelse med Melduggens Angreb. Men der
var det seregne ved Forholdet, at de dede Skud var til Stede i saa
overveldende Antal, at HAUCH i de mange Aaar, han har beskjeftiget
sig med Egedyrkning, ingensinde har set noget tilsvarende. Det er
derfor rimeligt at antage en Samvirken mellem Meldugangrebet og Efter-
aarsfrosten, hvilket er hoist sandsynligt efter de i de foregaaende Afsnit
meddelte Undersogelser.

I Sommeren 1910 var Melduggens Angreb ligesom i 1909 af over-
veldende Kraft, og de Billeder, der blev tagne i Efteraaret 1910,
giver en god Forestilling om Svampens Virkning. Men Etfteraaret
og Vinteren blev milde, saaledes at Skuddene ikke blev udsat for
lave Temperaturer. Det var derfor i Foraaret 1911 sjeldent at finde
hele Topskuddet vissent; mest almindeligt var det, at den yderste
Skudspids var deod, og enkelte Planter havde Skuddene ubeskadigede
med normale Endeknopper. Til Belysning heraf skal anfores Resulta-
terne af en Maaling af 190 Ege i Grevindeskoven Afdeling I 6, hvor
Lengden af den i Vinteren 1910—11 udgaaede Skudspids blev bestemt.
Der fandtes:

Udgaaet cm: Antal Skud:
0) 2
IEO 103
I1—20 71
21—30 9
31—40 5

I Foraaret og den forste Del af Sommeren 1911 udviklede Egene sig
bedre end noget af de andre Aar, hvor Meldug har angrebet Skuddene,
og det varede lenge, inden Svampen paany kom til Syne. Men i Mid-
ten af Juli — noget senere end de foregaaende Aar — begyndte An-

grebet igen.

356 L. A. HAUCH.

I Slutningen af Mai 1911 indtraf en sterk Nattefrost, der mange Ste-
der afsved Egens nydannede Blade. Man fik derved Leilighed til at
anstille Iagttagelser over, hvor vidt Frost om Foraaret i Forbindelse
med Sommerens Meldugangreb skulde udgve en serlig skadelig Virk-
ning. Denne synes imidlertid ikke atvere indtruffen; thi skont de Skud,
som fremkom til Erstatning for de af Frosten afsvedne, var sterkt be-
fengte med Meldug, var den ved Melduggen anrettede Skade ikke mere
fremtredende, hvor der havde veret Nattefrost, end hvor denne ikke
havde veret. Tvertimod syntes Udseendet af de unge Egebevoxninger
i Efteraaret 1911 at vere af noget mindre nedslaaende Karakter end i
de nermest foregaaende Aar.

Efteraaret 1911 var i det hele serdeles gunstigt for Egenes Udvikling,
og en Nattefrost omkring den 1. November voldte kun ubetydelig Skade.
Egene kom godt igjennem Vinterens strenge Frostperiode, og i Marts
1912 fik man det Indtryk, at de af Meldug angrebne Skud i hvert Fald
ikke havde lidt mere end i 1910; snarere saa det ud til, at Forholdene
stillede sig noget gunstigere, og at flere Skud havde overvintret med
vel udviklet Endeknop. Men ikke desto mindre viste det sig i Mai og
Juni 1912, at der fandtes langt flere dede Topskud end i 1911; paa de
fleste af disse Skud fandtes Svampen Myxosporium lanceola. Dens smaa,
vorteformede Sporemasser fandtes iser ved Grunden af de dede Gre-
nender, hvor den dede Bark tillige havde en karakteristisk lys, blegbrun
Farve; Svampen fandtes endvidere paa isolerede dode Barkpletter helt
nede paa det toaarige Skud. Kun faa dede Grenspidser var uden My-
xosportum; dette var iser Tilfeldet, hvor kun Sommerskuddets yderste
Spids var drebt. Myxosporiwm fandtes saa godt som altid ved Grun-
den af dode Grenender, hvor det dode Parti naaede ned paa Foraars-
skuddet og i det hele den tykkere Del af Skuddene fra 1911.

Den 11. Juni 1912 merkedes nogle Ege, som var angrebne af Myxos-
porium, paa den Maade, at der med en skarp Kniv blev skaaret lidt af
Barkvevet bort paa Grensen mellem den syge og den sunde Del af
Grenen. Den 10. Oktober undersogtes 2 af disse meerkede Ege, og det
viste sig da, at Angrebet ikke havde bredt sig paa det ene Exem-
plar, medens Barken var drebt under Gulfarvning og Udvikling af Svam-
pens Sporer indtil 6 cm under Mezerket hos det andet. Paa begge Ex-
semplarer fandtes der lige paa Grensen mellem dodt og sundt Vv en
kraftig Udvikling af Skud til Erstatning for det dode, og her synes
Svampens Angreb at vere standset. Da Svampen kun har bredt sig i
det ene Tilfaelde, maa den i sin Vext altsaa vare meget afhengig af
Betingelserne i den Gren, hvori den findes, og da der ikke iagttages
Myxosporium-Angreb hvert Aar, maa Angrebet i sin Helhed vere af-

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 357
hengig af Forhold, som er serlig fremtredende i enkelte Aar; Svam-
pen er altid til Stede, det er Betingelserne, som er afgjorende for dens
Optraeden. Da der i Marts 1912 som anfort ikke var noget abnormt at
bemeerke paa Egeskuddene, maa det vere efter den Tid, at Myxospo-
rium-Angrebet er begyndt. Og der er neppe nogen Tvivl om, at de
usedvanlig kolde Perioder i April Maaneds forste Halvdel, som mange
Steder bevislig har haft megen Frostskade til Folge, ogsaa her, ved at
Kulden har drzebt eller svekket Bark og Knopper, har indledet Myxos-
porium-Angrebet. Paa et andet Omraade er der gjort Iagttagelser, som
peger i samme Retning; i Forsogshaven ved Esbjerg har efter de mig
af Konsulent N. ESBJERGS meddelte Iagttagelser Angreb af Kreft (Nec-
fria ditissima) hos AEbletreer taget sin Begyndelse i denne Frostperiode,
hvis Farlighed sikkert er blevet foroget ved, at den fulgte efter en lang
og usedvanlig mild Tid i Marts. Ved disse Betragtninger ledes vi alt-
saa tilbage til Frostskade som den forste Anledning til Svampeangrebet,
og vi maa da stille os det Sporgsmaal, om Meldugangrebet ikke ogsaa

"her har foroget Modtageligheden; et bestemt Svar kan dog ikke gives

herpaa.

I Sommeren 1912 var Egenes Udvikling frodig, og saa vel eldre Kul-
turer som de i 1912 foretagne Saaninger stod i fortrinlig Vext; An-
greb af Meldug var det i Sommerens forste Halvdel vanskeligt at paa-
vise. Man fandt kun de meget sparsomme hvide Bladrosetter, der
skyldtes de prim&ere Angreb, samt enkelte sekundere Infektioner paa
Foraarsskuddenes Blade. Endnu den 21. og 22. Juli fandtes kun svage
Angreb. Men i Lobet af faa Uger forandredes disse gunstige Forhold;
allerede den 5. og 6. August fandtes et sterkt Angreb af Meldug i
nesten alle yngre Egekulturer, og Angrebet udviklede sig med Vold-
somhed i Lobet af August. Dets Styrke blev omtrent som i 1911 med
den Forskjel, at det som nevnt begyndte senere, ligesom der syntes at
vere flere Individer, som i Slutningen af September endnu ikke havde
feldet Bladene paa Sommerskuddene. Angrebet er dern&est noget sva-
gere i den yngre Opvext: Afdelinger i Alderen 3—53 Aar er ikke saa
sterkt angrebne som i de foregaaende Aar, muligvis paa Grund af en
mindre Udvikling af Sommerskud. Til Gjengjeld synes Melduggen at
vere mere ondartet i 10—20 aarige Bevoxninger, ligesom den ogsaa er
meget slem i de i Foraaret 1912 anlagte Egesaaninger.

Naar man vil forme sig en rigtig Mening om, hvorvidt Egens Meldug
anretter vesentlig Skade og i bekreftende Tilfelde, hvori Skaden da
bestaar, og om der gives Midler til at forebygge den, maa man vere
varsom overfor at antage Melduggen som Aarsag til Fxnomener, der

ISO ESSÄ EHAUCH:.

mulig kunde skyldes andre Omstendigheder og vere fremkomne, selv
om Sygdommen ikke havde veret. Der er serlig Anledning til at frem-
heve dette for denne Sygdoms Vedkommende, da der, som gjentagne
Gange fremhevet, dels er Tale om en direkte Svae&kkelse ved Svampens
Angreb, dels om en foroget Modtagelighed for Frostskade. Folgerne
af Svampens Angreb bliver derfor afhengige af de klimatiske Forhold
i Tiden mellem Lovfald og Lovspring, og Skadens Omfang kan derfor
forst rettelig vurderes i Foraaret efter det Aar, hvor Angrebet har fun-
det Sted. Da nu de klimatiske Forhold vexler fra Aar til Aar, vil
Angrebets Betydning ogsaa vexle, saaledes som vi har sogt at frem-
stille det i forrige Afsnit. Og selv om det ikke kan negtes, at omfat-
tende Odeleggelser ved Frost har veret kjendt hos Egen for Meldug-
gens Tid, synes det dog at vare saadan, at de er bleven forogede,
efter at Melduggen har indfundet sig.

Til yderligere Belysning af Sporgsmaalet om Melduggens Skadelighed
for Egekulturerne kan vi meddele folgende Iagttagelser, som er frem-
gaaet af en Sammenligning mellem de paa Bregentved anlagte Kulturer,
inden Melduggen optraadte, og dem der er anlagte i Foraaret 1907 og
de efterfolgende Aar; det maa tilfojes, at de anvendte Kulturforanstalt-
ninger har veret ngjagtig de samme för og efter det nevnte Tidspunkt,
ligesom Kulturerne fra 1907 og senere er opvoxede under iovrigt gun-
stige Vilkaar.

Inden Meldug kjendtes, har HAUCH paa flere Steder udtalt, — og han
kan fastholde dette — at en Egekultur paa Bregentved, naar Forhol-
dene var gunstige, kunde vare omtrent sluttet og have en Hojde af ind-
til 2 m 5—6 Aar efter dens Anleg.

Sammenlignes nu dette med Vexten hos de af Meldug angrebne Be-
voxninger, finder man en kjendelig Forskjel. Som et godt Exempel
kan tjene den tidligere omtalte Egekultur i Sofiendals Hestehave, som
er anlagt i Foraaret 1907 og saaledes nu i Efteraaret 1912 er 6 Aar
gammel; Afdelingen har serdeles gunstige Forhold, forholdsvis hoit Ter-
rain og god Jordbund, og Vextenpm derunger Ege er — bortsetitka
den Skade, som Melduggen har anrettet — ypperlig; kun paa Grund
af Svampens Angreb er Kulturen nu i Efteraaret 1912 som Regel ikke
sluttet, og Hvojden er de fleste Steder neppe over I m. Temmelig jevnt
fordelt over Afdelingen findes imidlertid enkelte Individer af betydelig
storre Heide, der hever sig som en overste Etage over den ovrige Be-
voxning; det er dels Planter af Rod-Eg (Quercus rubra), dels saadanne
Individer af Stilkeg (ÖQuercus pedunculata), der — saaledes som i det
foregaaende omtalt — har veret mer eller mindre modstandsdygtige
overfor Melduggens Angreb. Det Billede, man har for Oie, minder no-

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 359

get om det Forhold, som HAUCH har omtalt i hans Undersogelser over

Nattefrostens Virkning i unge Bogebevoxninger det er her paavist,
at der, naar sterk Nattefrost har ramt den nyudspungne Bogeop-
vext, ligeledes kan danne sig to Etager — kun at de hejere Individer

mellem Egene forekommer i betydelig mindre Antal. Forskellen i Hojde
mellem disse og den vgvrige Bevoxning skjonnes at vere ca. 70 cm.
Denne Forskel kan tjene som en omtrentlig Maalestok for den Skade,
som Melduggen har forvoldt.

I mange andre Egekulturer, som har lidt af Svampens Angreb, ses
en lignende Nedgang i Vexten. Det viser sig saaledes i en Kultur i
Ulstruplund (Afd. VII, 2), saaet Foraar 1908, og en anden i Ganneskov
(I, 13), saaet i Foraar 1909 — altsaa i Aldrene 5 og 4 Aar —, at Plan-
terne paa lignende Maade er mindre end hos Egekulturer af samme
Alder, inden Meldugangrebet kendtes. Dog er de omtalte Kulturers Ud-
seende i Efteraaret 1912 bedre end de foregaaende Aar, hvilket hidrgo-
rer fra en svagere Udvikling af Sommerskud. En Afdeling i Hasleurne
XII, 11, hvor Kulturanleget fandt Sted i Foraaret 1910, og hvor Plan-
terne saaledes i Efteraaret 1912 har udviklet det 3die Aarsskud, er vel
ligeledes sat tilbage ved Melduggens Angreb, men Opvexten er dog
her temmelig frodig. Trods dette forholdsvis bedre Udseende af de 3—5
aarige Egekulturer, er Melduggens Indvirkning paa Planternes Vext
meget kendelig, saa vel i de omtalte Afdelinger som i mangfoldige andre.

Det er imidlertid ikke tilstrekkeligt at frembeve, at Melduggens An-
greb fremkalder en langsommere Hoidevext hos Egen; der er tillige
— fraset dette — kommet et andet Preg over Egekulturerne end tid-
ligere; de af Meldug angrebne Planter har i 5 Aars Alderen ikke mere
det samme Sundhedens og Frodighedens Preg som forhen. De tynde,
ofte umodne Sommerskud, der ofte udvikier sig Side om Side, saa at
Toppen faar Udseende som en lille Busk, lover ikke saa godt for den
fremtidige Udvikling som de robuste Topskud, man fandt, for Meldug-
gen kjendtes. De angrebne Planter berer Preg af, at de ikke har det
godt; trods deres Lidenhed ser de gamle ud, ligesom fattige Born.

Resultatet af de forskjellige nevnte Svekkelsestilstande synes at vere
det, at-hvad der forhen med den paa Bregentved anvendte Kul-
turfremgangsmaade kunde opnaas i 5—6 Aar, vil nu sandsyn-
ligvis kreve 8—9 Aar.

Der er dernest at bemerke, at det — som nevnt — er de frodig-
ste Egekulturer, der lider mest af Meldug; de samme Foranstaltninger,
der fremmer Planternes Vext, fremmer i lige saa hoi Grad Svampens
Udvikling, medens den i daarlige, ufuldstaendige Kulturer vil vare min-
dre fremtraedende. Deraf vilde mulig den Slutning kunne drages, at

26. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

360 ESA HATCH:

man da burde gaa bort fra det omhyggelige Kulturarbeide og lade sig
ngie med en svag og utilstraekkelig Egeopvaext, som man uhindret lod
overvoxe af Gres og Bregner for at undgaae Svampens Angreb. Men
dette vilde vere en stor Misforstaaelse; det vilde vare urimeligt at lade
sig skremme bort fra at gjennemfore et solidt Kulturarbeide af Frygt
for Meldug; man bor tvertimod ikke gjore nogen vesentlig Forandring
i Kulturanlegget, men i saa Henseende folge det oprindelige Spor; kun
maa man gore sig det klart, at det simpelthen ikke er muligt i samme
Tid at frembringe det samme, som vi kunde, forinden Meldug kjendtes.
De paa Bregentved efter 1907 anlagte Egekulturer viser dette; men paa
den anden Side viser de ogsaa, at man trods Melduggen — om end
ikke lige saa hurtigt som tidligere — kan frembringe fuldkommen Ege-
opvext uden aabne Pletter eller Mangler af nogen Art; alt viser, at
der vil fremkomme en lige saa fuldkommen og uigjennemtraengelig tet
Egeopv&ext, som man forhen kjendte.

Den eneste Forandring i vore Kulturforanstaltninger, som Melduggens
Angreb kan opfordre til, er, at: man herer noget tidligere op med Kul-
turrensning og Hypning; man skal undgaa serlig at egge Planterne til
Udvikling af Sommerskud og ngies med i Kulturens förste og om for-
nodent andet Aar at anvende Kulturrensning.

Idet jeg gaar over til at omtale Udgiften ved de ovenfor beskrevne
Boge- og Egekulturer, maa det fremheves, at denne efter almindelig
Opfattelse vil synes hei, men man maa derved tage i Betragtning, at
selv om det forste Anleg legger Beslag paa betydelige Omkostninger
kan den givne Kultur i det lange Lob blive mindre bekostelig end et
billigt Anleg, der resulterer i mere eller mindre mislykkede Foryngel-
ser, hvor Udgiften til gjentagne Efterbedringer godt kan overstige et
storre Udleg en Gang for alle, og hvor man til Slutning kun naar at
frembringe ufuldkomne Bevoxninger af elendig Beskaffenhed; man kal-
der ikke sjelden en Kultur dyr eller billig alt eftersom det förste An-
leg har veret mere eller mindre bekosteligt; Hovedvegten bor dog laeg-
ges paa et andet Punkt, legges paa Forholdet mellem de anvendte Ud-
gifter og det ved disse indvundne Areal berende virkelig fuldkommen
ung Bevoxning. Enhver Besparelse, der kan indfores uden at bringe
dette Forhold ned, ber paa den anden Side anvendes. Med dette for
Die er det, netop fordi de fremstillede Kulturarbeider paa Grund af den
dybe Jordbundsbehandling, Anvendelse af de store Fro- og Plante-
mengder samt de efterfolgende Kulturrensninger lagger Beslag paa an-
seelige Belob, af den yderste Vigtighed, at intet forsommes for —

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 361

indenfor den givne Ramme — at begrense Udgiften til det mindst
mulige.

En serlig Omsorg bor derfor anvendes paa, at ikke nogen Del af
Arbeidet skal vere udfört forgjeves, og enhver Afvigelse fra de foran
givne Regler kan betyde, en Foregelse af Kulturudgiften; forsinket Ud-
saaning af Agern kan betyde et Tab i Spireevne, der bevirker, at en
Beholdning .af 100 hl. Agern ikke svarer til mere end 60 hl. af samme
Agernparti, naar det udsaaes i det tidlige Foraar; stadige Prover af
Spireevnen er et Middel til at nedsette Udgiften for saa vidt det kan
bidrage til, at Opvexten ikke bliver ufuldstendig; man skal kjende sin
Frobeholdning og som n&evnt forsge Udseden i samme Forhold som
Spireevnen aftager: dividere med Spireprocenten. Alt skal legges an
paa at gaa sikkert tilverks, man maa ikke foretage noget Arbeide uden
noget ner paa Forhaand at vide, at det vil lykkes fuldkomment. Saa
meget jeg end for mit Vedkommende skyr de i Literaturen ofte om-
talte blandede Bevoxninger og mener, at det i Danmark fremfor alt
gjelder om at undgaa Blanding af forskjellige Trearter i samme Afde-
ling — hvad man i saa Henseende har forsogt opfordrer ikke til Gjen-
tagelse — saa indförer jeg dog i Bogeforyngelser, hvis der i Afdelin-
gen forekommer fugtige Lavninger, Smaagrupper af Ask; hvor Bogen
undtagelsesvis kultiveres paa renafdrefne Arealer, anvender jeg derimod
Forkultur af Birk men iser af Hvidel — hvor denne Trearts Knold-
bakterier synes at paavirke Udviklingen af Bogeopvexten gunstigt —
som jeg lader danne en fuldstaendig Bevoxning inden Bogen indplantes.
For Egekulturens Vedkommende kan fugtige Lavninger godt bere Eg, men
jeg anvender her Blokplantning istedet for Saaning, fordi de etaarige
Blokplanter er mere modstandsdygtige. Man begrenser dern&est Ud-
gifterne ved som omtalt ved Gravningen af Riller at gaa temmelig langt
udenom Stod og Overstandernes Rodder; ved at nerme sig tet indtil
Stodene vil man vere udsat for at faa udfört et mindre godt Jordar-
beide, hvis man da ikke vil heve Arbeidsprisen, og de Smaaaabninger,
som opstaar i Opvexten, har jeg ikke fundet verende af vesentlig Be-
tydning. Et vigtigt Middel til at fremme den sande Okonomi er der-
nest en rigtig Brug af Arbeidskraften, hvorved jeg kun anvender Ak-
kordlon for det Arbeide, der efter Udförelsen lader sig kontrollere, som
Gravning af Riller, Kulturrensning, medens Plantning af Blokke samt
Udsaaning af Agern udfores paa Daglon, og af dertil serlig indovede
og paalidelige Folk, der Aar efter Aar benyttes til de samme Arbei-
der, og som derved blive en slags Specialister paa deres Omraade og
kan erhverve sig en ikke ringe Indsigt i og Interesse for de omhand-
lede Arbeiders Udforelse.

AV HAUGE:

185

ON

2 WO

€

vas di
SS å

Mang SE 3 - 7 Fe
Na 2 RAN CE

Fremkommet efter Saaning Foraar 1893

1ON3.

Foraar
Bregentved i

fotograferet

Egebevoxning

IoO,

efter mA

dhugget

U

2.
Stammer bibeholdes.

189

Efteraaret

paa

indsamlede

Agern

danske

saaledes at de undertrykte

Hauch's Fremgangsmaade,

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTYED I DANMARK. 363

Men ogsaa naar disse Porholdsregler for at begrense Kulturudgiften
tages, gaar den dog op til 400—300 danske Kroner pro. ha; derved
maa imidlertid bemeerkes, at der ingen Planteskoleudgift haves, og at
Efterbedringer igjennem den Aarrekke, hvorom der her er Tale — 28
Aar — har veret ukjendt. Men ogsaa en anden Omstendighed boder
paa de hoie Kulturudgitter, idet man for de unge Bogebevoxninger alle-
rede meget tidlig kan begynde at have Indtegt ved Udhugning, saale-
des 1 20—23aarige Bevoxninger har jeg kunnet naa ret anseelige Belob
som hurtig gjentages, thi det er merkverdig hvor stor Gjennemhugnings-
massen bliver, naar man -folger de nedenfor angivne Regler. For Ege-
bevoxningerne stiller det sig noget vanskeligere, men ogsaa her kan
dog haves Indtegt — om end mindre — i 20 til 25 Aars Alderen.

Thi ved de beskrevne Kulturforanstaltninger er det opnaaet at frem-
bringe en i Forhold til den givne Lokalitet meget kraftig Vext i de
unge Bevoxninger, saaledes at Maaling af Hoiderne i en o9aarig Ege-
bevoxning maalt i Foraar 1902 viste Tal op til 3350 cm. medens den
samme Bevoxning maalt i Foraar 1912 havde Tr&eer med Hoide indtil
840 cm., ved Maaling 1913 naaer Hoide 930 cm., og Bogebevoxningernes
Hoider — i hvert Fald hvor Terrainet hever sig noget — nermer sig
disse Tal.

Men for at opnaa disse Resultater maa en meget tidlig Udhugning
gjennemfores. I Aar 1897 havde jeg Besog af etstorre Selskab af Forst-
mend fra tydske Lande, og medens man med aabent Oie iagttog og
varmt anerkjendte det omhyggelige Kulturarbeide, udtalte man nogen
Frygt for, hvorledes det skulde blive mulig at gjennemfore Udhug-
ningen af de tette Bevoxninger; jeg har imidlertid ved en ganske sim-
pel Fremgangsmaade opnaaet at faa Udhugningen gjennemfort uden
Vanskelighed, jeg har allerede berort dette Forhold i »Erblichkeit bei
Buche und Eiche> og dér talt om, at Udhugningen skal rette sig efter
den forskjellige Spredningsevne.

Udhugningen skal begynde i 13 til 20 Aars Alderen — for Eg har
jeg inden Meldug kjendtes begyndt Udhugningen endnu tidligere —
Paa Bregentved findes hos Bog ganske overveiende krollet Vext, men
hos Egene gjor som nevnt i »Erblichkeit bei Buche und Eiche> Pro-
veniensen sig gjeldende, saaledes at Egene af fremmed Proveniens har
rank Vext, medens Egene af dansk Herkomst vise krollet Vext. I de
fleste Tilfelde vil derfor Opgaven ved de förste Udhugninger bestaa i at
fjerne brede sletformede Individer.

Udhugningsmaterialet bliver derfor til at begynde med kun ubetydeligt,
og man lader det henligge paa Skovbunden; forst naar det med Fordel

L. A. HAUCH.

304

RR, STD årig nare An

födan VEN CE RYAN, vr TU galt

rök, ma

dn an Lb Try a NS

ar 1887.

regentved) udsaat Fora

gern fra B

X

Alder 27 år.

niens (A

Ege af dansk Prove

KE

Fig.

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK, 365

kan selges, slebes det ud — som Regel dog kun de tykkere Stenger
medens det tynde Kvas efterlades.

Ad denne Vei er det lykkedes dels at faa det tilsyneladende uover-
kommelige Arbeide gjennemfort i rette Tid, dels temmelig tidlig at vinde
en Indtecsgt.

Udhugningen af de unge Egebevoxninger har vel ikke givet samme
gunstige Resultat med Hensyn til Opnaaelsen af en betydelig Penge-
indtegt som Udhugningen i de unge Boge, men den giver dog et lille
Overskud, og Vexten i Egebevoxningerne, hvor de beskrevne Kultur-
foranstaltninger er bragt til Anvendelse, og hvor Udhugningen er gjen-
nemfort efter de i det foregaaende angivne Regler, er fortrinlig.

Som Exempel paa denne kraftige Vext kan tjene det vedfoiede Bil-
ledewhiolkto: Detriecitaget i en-lille Proveflade med Areal o:o764-Ha.,
som er omtalt i »Det forstlige Forsogsvasen 1908» »Udhugning i unge
Egebevoxninger»> S. 353; der findes her et Biellde af Bevoxningen S.
365, Fig. 4, som er fotograferet i Foraar 1907, men det narve&rende
Billede viser samme Bevoxning efter Fotografi taget i Foraaret 1913,
paa hvilket Tidspunkt Egeue havde en Alder af 20 Aar.

Siden 1907 er Provefladen fulgt med Maalinger af Tykkelse og Hoide,
saaledes at man i Provefladen har udmerket 100 Treer af de hoieste,
tykkeste og bedst formede og tillige saa vel fordelte over Provefladens
Areal vat dethar Wadsigt ul at blive herskende. Treer. Disse 100, Iraeer
blev meerket med Nummer og Nordmeerke paa Maalestedet, og derefter
har man aarlig maalt saavel Hoide som Diameter. MNedenfor angives
Resultatet af den i Foraaret 1907 foretagne Maaling samt af Maalingen
i Foraar 1913, og saaledes at de udvalgte Treer er inddelte i Tyk-
kelseklasser med 3 mm. Mellemrum, og for hver Tykkelseklasse er
angivet Stamtal og Gjennemsnitshoide, hvorved bemerkes, at ved Ud-
hugningen i Tiden mellem 1907 og 1913 er 6 af de udmerkede Treer
borttagne, samt at Hoiderne ved den förste Maaling lod sig angive i
cm., men ved den sidste Maaling af Hoiderne har man maattet benytte
10 cm. som mindste Enhed.

Maaling 1907. Maaling 1913.

Tykkelse- Gjennem- Gjennem-

klasse Stamtal snitshöide Stamtal. snitshöide

mm, cm. cm.
0 3 528 = =
ES 9 5321 2 AE
30 — HO 30 560 — —
41-— 45 19 584 = —
NO Se 25 585 2 TO

TT ARK EFAIU CET:

360

a eden FEN rape
sÅ 6 BA

Alder 25 Aaär.

istnok fransk.

ge af fremmed Proveniens,

=

E

Fig.

BOGE- OG EGEKULTUREN PAA BREGENTVED I DANMARK. 36

|

Maaling 1907. Maaling 1913.

Tykkelse- Gjennem- Gjennem-

klasse Stamtal. snitshöide Stamtal. snitshöide

mm. cm. cm.
ED S 624 6 790
56— 60 5 643 9 790
ÖL 05 = = 12 8530
66— 70 i LD I2 840
TI 5 = = 1S 860
FIER = = 7 880
8I— 85 — = I 870
86— 90 EA = 5 890
gi—205 = SE 4 960
96 —1C0 = = 5 940
fr 105 SR = I 940
HÖRT = TA = ra
SUN = ne ES 6
FrI0- 120 — = T 050

Til videre Oplysning om Egens Vext ved den omtalte Behandling
folger hosstaaende Fig. 11, som viser en Bevoxning fremkommet efter
Saaning af danske Agern i Foraar 1887, fotograferet Foraar 1914, alt-
saa 27 Aar. Der kan ikke gives Tal for Treernes Hoide og Tykkelse,
men en Sammenligning med den menneskelige Skikkelse, som findes paa
Billedet, vil give Forestilling om Hoide og Diameter hos Treerne.

Fig. 12 giver Billedet af en Bevoxning efter Agern af fremmed Pro-
veniens — vistnok fransk — i en Alder af 25 Aar. Vexten er meget
rank, men det fremtreder ikke tilstrekkelig tydelig af Billedet, derimod
vil den anbragte menneskelige Skikkelse give Forestilling om Tre&ernes
Dimensioner.

Det er uundgaaeligt, at en Fremgangsmaade som den her omtalte
maa &gge til Indvendinger; jeg har ved tidliger Leilighed sagt, at die
Reinerträgler vil indvende, at jeg anpriser Ting, der ikke kan forenes
med rentabelt Skovbrug; den samme Betragtning vil man og utvivl-
somt gjore gjeldende overfor de foran angivne Kulturmethoder.

"Men jeg mener at kunne anfore til Forsvar for mit Standpunkt, at
man ad denne Vei frembringer en hel anden Skovtilstand, thi ligesom
den forsigtige Benyttelse af de gamle Bevoxninger har en overordentlig
gavnlig Betydning for Foryngelserne, saaledes virker omvendt de fuld-
komne Foryngelser — uden Aabninger eller Sletter — paa eiendom-
melig Vis gavnlig paa de omgivende 2&ldre Bevoxninger; disse unge,
tette og fuldkomne Boge- eller Egebevoxninger, der i 10 Aars Al-

26 a

368 TI SASKHAUCH:

deren som Regel har en Hoide af 3—4 Meter, er bedre Naboer end
lav, ufuldstendig Opvext afbrudt af vindaabne Sletter, man fremkalder,
hvad jeg har kaldet det lukkede Skovbillede, og denne Forggelse af de
gunstige Vilkaar for Trzaevext, som derved opnaaes, er en Faktor, som
bor tages med i Beregningen.

Man staar paa den herv&e&erende Lokalitet overfor et Valg: Valget
imellem vedblivende at se paa det gamle Skovbillede af elendige Be-
voxninger med Sletter og Enge, unge Bevoxninger af den usleste Art,
og saa det Billede, der paa Bregentved ved at folge de i >»Ausdehnung
der Verjängungsfläche» givne Regler for Benyttelsen og de her omtalte
Kulturmethoder dog er begyndt at komme frem: nogenlunde gode &ldre
Bevoxninger atbrudte af Begekulturer og unge Bogebevoxninger, der vel
ikke kan kaldes serlig smukke, fordi den Mulighed overhovedet er udelukket
paa det givne Terrain og med de givne Jordbundsforhold at frembringe
ypperlig Boog, men som dog er fuldkomne i den Forstand, at de ikke inde-
holder nogensomhelst Aabninger, og som staa i kraftig Vaext — den ranke
Vext opnaaes ikke paa Bregentved, det vil stedse blive Bog med krollet
Vext men dog ved omhyggelig Udhugning ret gode Bevoxninger —
og endelig unge Egebevoxninger, der gjennemgaaende er gode, og som
paa mange Steder vise endog fortrinlig Vext.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 5.

Om bonitering av skogsmark.

Av TOR JONSON.

I och med vår övergång från exploaterande till producerande skogs-
bruk komma givetvis växlingarna i våra skogsmarkers avkastningsför-
måga att tilldraga sig allt större intresse. Såväl vid köp och försälj-
ningar eller jorddelning inom lantmäteriet som även vid de inventeringar,
vilka. företagas i samband med hushållningsplaners uppgörande, mäste
en värdesättning av markens bördighet ske, avsedd att antingen in-
direkt eller direkt läggas till grund för ekonomiska åtgärder av olika
slag. Emellertid är vår förmåga att utföra en noggrann markgradering
ytterst begränsad, och fordras långa tider av intensiv vetenskaplig forsk-
ning på marklärans m. fl. områden för att råda bot häremot. Som vi
dock även under väntan på dessa resultat dagligen och stundligen bli
satta inför spörsmålet att bonitera skogsmark, är det min avsikt att i
efterföljande uppsats söka giva mera stadga och enhetlighet åt den
metod, enligt vilken växtplatsens godhet eller bonitet huvudsakligen
bedömes med hjälp av utseendet å den växande skogen.!

Redan 1867 års indelningscirkulär för allmänna skogar föreskriver, att
i beståndsbeskrivningen skogens »växtlighet» skall angivas, vilket i 1896
års cirkulär kompletterades därhän, att växtligheten skulle bedömas efter
ståndskogens beskaffenhet, samt att fullgod växtlighet skulle åsättas
siffran 1, med tiondelar för lägre grader. Utöver dessa korta anvisningar
saknas alla närmare bestämmelser, vilket medför, att i den praktiska
tillämpningen en mängd olika tolkningar gjort sig gällande. Först och
främst har man stritt om, huruvida termen »växtlighetsgrad>»> skulle be-
tyda skogsmarkens produktionsförmåga eller det befintliga beståndets

1 Genom d:r N. Sylvéns intressanta föredrag vid Skogsvårdsföreningens möte den 17 mars
innevarande år om »Våra skogars markvegetation och dess samband med markboniteten>
har frågan nyss gjorts aktuell, ehuru från andra synpunkter, och skulle därför en jämförelse
mellan båda systemen här kunna vara på sin plats. Emellertid har d:r Sylvéns föredrag
ännu ej hunnit publiceras och då denna min uppsats är ärnad att tjäna till ledning för
sommarens taxeringar, har den ej kunnat uppskjutas, varför jämförelsen torde få anstå tills-

vidare.

370 TOR JONSON.

tillväxtenergi. Enligt den senare tolkningen har en stor mängd förrätt-
ningsmän låtit beståndets tillfälliga beskaffenhet fälla utslaget, så att
övermognad, överslutenhet, röta och andra skador medfört åsättande av
låg »växtlighetsgrad», oberoende av markens bördighet.

I motsats härtill ha andra förrättningsmän sökt att angiva växtplatsens
godhet oberoende av, om det för tillfället befintliga beståndet motsvarade
ståndorten eller ej. Denna tolkning har legat till grund för min egen
undervisning vid Skogsinstitutet, emedan den ensam synes mig tillfreds-
stalla” stadgandet 1 mom. 7 av 18900 arts cirk., där det bloadihetemmats
växtligheten bedöomes — för kalmark genom jaämtorelsenimned
närliggande skog» samt att »lägre växtlighet än o,; betraktas som im-
pediment, vars areal införes i impedimentskolumnen»>.

En tredje vanlig tolkning av begreppet består däri, att man låtit
»växtlighetsgrad» betyda den kuberingsklass, som i genomsnitt borde
användas vid uppskattning av de enskilda trädens å avdelningen virkes-
massa enligt den av jägmästare H. WESTBERG år 1895 uppställda massa-
tabellen. Emellertid anger WESTBERG själv', att om marken graderas
efter den på tabellens baksida befintliga växtlighetsskalan, så kan vid
kubering av ungskog avsevärt lägre »växtlighetsgrad» behöva användas,
än som åsatts marken. Trots att W. även för kuberingsklassen använder
namnet »växtlighetsgrad>, är det tydligen hans mening, atti beskrivningen
markens? bonitet, men ej beståndets kuberingsklass skall ingå, ty den
senare förändras med tilltagande ålder, varigenom fasta provytor så små-
ningom skulle behöva flytta ur den ena klassen i den andra, vilket ju i hög
grad skulle störa resultaten.

En ytterligare tvistepunkt har funnits angående vad som skulle kallas
för vgr. 1,0. De mest objektiva ha här helt enkelt hänvisat till och
använt WESTBERGS ovannämnda växtlighetsskala, som anger växtlig-
hetsgraden med hjälp av beståndens medelhöjder vid olika åldrar. Andra
förrättningsmän däremot ha ansett, att å varje skog eller större skogs-
trakt borde bästa bestånden åsättas vgr. 1,, och de sämre tiondelar
härav. Följden härav har blivit, att vgr. 1,0 i Skåne ingalunda mot-
Svarat. Vt F,o i Lapplandio: sv.

Åter andra förrättningsmän ha kallat den å skogen vanligast förekom-
mande marken för »medelgod»>, vilken betecknats med ungefär vgr. 0,7,
och ha sedan bästa och sämsta markerna subjektivt grupperats omkring
denna siffra. Enligt denna metod kommer t. ex. även Ombergs krono-
park att åsättas medelsiffran 0,7, trots att marken där otvivelaktigt hör
till vår allra bästa.

! »Om fasta provytor» Tidskr. för Skogsh. 1897.

Se ovanstående uppsats sid. 157.

OM BONITERING AV SKOGSMARK. Ky

I ett något annat stadium har denna fråga inträtt, sedan Statens Skogs-
försöksanstalt börjat utarbeta s. k. erfarenhetstabeller över skogens av-
kastning å olika marker. I de år 1911 av A. MAASS upprättade erfa-
renhetstabellerna för tallen” anges t. ex., att bästa tallmark (vgr. 1,0) i
genomsnitt kan producera c:a 8 kbm. pr hektar och år, vgr. 0,8, 6,3
kbm., vgr. 0,6 5,0 kbm 0. s. v. En konsekvens härav borde ju ha
varit, att praktiken omedelbart anslöte sig till dessa beteckningar, men
tyvärr vidtog MAASS det enligt mitt förmenande synnerligen olämpliga
förfaringssättet att beteckna sin sämsta skogsmark med vgr. o,2, vilken
grad i praktiken sedan gammalt hänförts till impedimenten. Olägenhe-
ten härav förstärktes än mera därigenom, att vgr. o,2 enligt utredningen
skulle producera ej mindre än 3 kbm. pr hektar och år, medan väldiga
skogsmarksarealer i vårt land aldrig kunna tänkas uppnå på långt när
denna siffra. Enligt MAASS' schema skulle sålunda våra sämsta skogs-
marker behöva åsättas växtlighetsgrad o,o eller därunder, vilken grad
dock enligt vanligt språkbruk måste reserveras för absoluta impediment.
I praktiken blev det sålunda omöjligt att acceptera detta nya system,
och då dessutom, enligt vad vi förut visat, även det äldre betecknings-
schemat tillämpats så olikformigt och subjektivt, att så gott som alla
våra äldre hushållningsplaner i detta avseende äro värdelösa eller åt-
minstone ojämförbara med varandra, så syntes bästa lösningen vara att
astadkomma en reformering av sådan art, att på samma gång som större
objektivitet erhölles, möjlighet till förväxling med äldre beteckningssätt
samtidigt uteslötes.

På grund härav har Domänstyrelsen i sina föreskrifter för skogsindel-
ning av den 10 juni 1913 intagit följande bestämmelse:

— — — »Skogsmarken beskrives med avseende på — — — bonitet,
varmed avses ett sammanfattande uttryck för växtplatsens produktions-
förmåga, angiven i skilda godhetsgradér. Dessa, som skola bilda en
för hela landet gemensam serie, betecknas med romerska siffror I—IX.
Sedan Statens Skogsförsöksanstalt hunnit utreda och karaktärisera olika
markers produktionsförmåga, böra därvid ernådda resultat tjäna till när-
mare ledning vid markboniteringen. Tillsvidare bör emellertid förstås
med bonitet I mark av högsta produktionsförmåga, sådan den kan före-
komma endast i sydligare delarna av landet, eller med andra ord bästa
växtplats för gran och ädla lövträd; med bonitet II mark jämförbar
med bästa växtplats för tall; med bonitet III—IV våra vanliga bättre
och medelgoda skogsmarker i Bergslagen och landet söder därom; med
bonitet V—VI svagare marker i Bergslagen och landet söder därom,

1 Se denna tidskrift 1911, fackavd. h.: 12, samt Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt h.
8 1911.

Se TOR JONSON.

bättre och medelgoda i södra och mellersta Norrland; med bonitet
VII-—VIII mycket svaga marker i södra och mellersta delarna av landet,
medelgoda eller svagare i övre Norrland (vanligast förekommande boni-
teter i övre Norrland), samt med bonitet IX fjällskogsmarker, som icke
kunna hänföras till impediment, men vilka äro av den klena produk-
tionsförmåga, att de icke kunna hänföras till någon av föregående boni-
tetsgrader. Bonitet IX får ej användas i fråga om annat än sagd fjäll-
skogsmark. Övrig mark av så dålig beskaffenhet, att den under gynn-
sammaste beståndsförhållanden ej anses kunna uppdrivas till en genom-
snittlig produktion av minst 1 kubikmeter pr hektar och år, hänföres
till impediment, varav dock sådana marker, som genom nedläggande
av rimliga kostnader (t. ex. genom avdikning) kunna vinnas till skogs-
börd, åsättas siffran X.»

Då många taxatorer känt sig villrådiga, huru dessa nya bonitetsklas-
ser skulle anslutas till förut begagnade växtlighetsgrader, så ha förtyd-
liganden begärts till lättnad för praktiska arbetet, och är det för att till-
mötesgå detta, som nedanstående framställning tillkommit. Något försök
att definitivt lösa markboniterings- och avkastningsfrågan föreligger så-
lunda från min sida icke, då man mycket väl kan tänka sig att fortsatta
tillväxtundersökningar t. ex. för granskog kan ge helt andra produk-
tionssiffror än de, jag här nedan på omvägar sökt framdeducera.

Ur bestämmelserna här ovan framgår att med markbonitet bör förstås
växtplatsens (ståndortens) virkesproducerande förmåga, d. v. s. hänsyn
bör ej endast tagas till själva markens halt av användbara växtnärings-
ämnen, utan jämväl till klimat, exposition, stenighet och fuktighetsför-
hållanden m. m., som kan verka befordrande eller hämmande på sko-
gens trevnad och tillväxt. Den näringsrikaste mark kan sålunda tänkas
hänförd till sämsta bonitet, om t. ex. överflöd på vatten förstör skogens
trevnad. Av liknande grund ha de i och för sig ofta mycket närings-
rika fjällskogsmarkerna avskilts till en särskildt bonitet (IX), vilken man
på grund av klimatiska förhållanden aldrig väntar sig kunna fullt ut-
nyttja genom uppdragning av slutna bestånd. I det följande sysselsätta
vi oss sålunda endast med de i egentliga skogslandet förekommande
boniteterna 1—VIII.

Sedan i det föregående markboniteten definierats som förmågan att
alstra skog, bör givetvis som konsekvens följa, att bonitetsklasserna
uppdelas efter sin genomsnittsproduktion (beståndets medeltillväxt) ut-
tryckt i kubikmeter pr hektar och år.

Att denna genomsnittsproduktion bör bedömas enligt bästa möjliga
utnyttjande av marken och noggrant tillvaratagande av allt virke torde
vara självfallet. Likaså torde det vara nog, om bedömningen hänför

OM BONITERING AV SKOGSMARK. FS

sig till våra huvudträdslag, tall och gran. Vad slutligen omloppstiden
beträffar, så kulminerar ju medeltillväxten vid senare tidpunkt på sämre
än på bättre mark samt senare norrut än i södra Sverige. Att vid
markboniteringen för olika marker jämföra produktionsförmågan under
olika långa omloppstider synes emellertid föga tilltalande, varför vi i
det följande utgå från markens genomsnittsproduktion vid 100-årig om-
loppstid, vilket uttryck ingenstädes inom landet väsentligen torde avvika
ifrån, vad marken som maximum kan producera.

Nu visa MAASS' ovannämnda erfarenhetstabeller, att »normala tallbe-
stånd» å bästa mark med 100-årig omloppstid skulle producera 7,6 kbm.
pr hektar och år. Enligt Domänstyrelsens bestämmelser skulle detta
ungefär sammanfalla med bonitet II, medan bonitet VIII skulle ligga
något över I kbm. pr år. Mellan dessa gränser skola nu 3 nya klasser
inpassas, och har det efter diverse överväganden synts mig fördelakti-
gast att därvid bilda klasser med ungefär lika stor procentuell skillnad
i produktionsförmåga. För att få en för minnet möjligaste enkel serie
har jag utgått ifrån, att bästa tallmark eller II boniteten producerar 8
kbm. pr hektar och år, varefter en lägre bonitet erhålles genom att minska
produktionssiffran hos närmast högre med 25 2, vilket ju korresponderar
mot en höjning av lägre klassen med 33 3 för uppnående av den
bättre siffran. Av praktiska skäl göres i denna serie ett par smärre av-
rundningar, varefter följande produktionssiffror uppkomma, ämnade att
karaktärisera de nya bonitetsklasserna.

Produktionsförmåga . i
S : Minskning

pr hektar

BORUEDRSR öra eaost Sör sd 10,5 (10,7)' kbm. — -—
LE ARA R ATL INTE NOS 8 8) D 2,5 EDM. "23,8 :9G
> TER, fe bong: rg tär 6 (6) 2 o SN

> | 8 SRA NANA REN 455 (453 KG 25
> NA 20. SR Ma, SERA 3,4 (3537 NR 24,5 »
> NÄ SNS akt SS Ef o 2,5 (2:33 0,9 26,3 »
> NOKTA SPrGL 3 FASA 1,8 (1,90 > 0,7 28 >
> MEEENSN YA SO Sa 152 (1542 D 0,6 åra

För att underlätta orienteringen i de nybildade klasserna anföras å
följande sida deras motsvarigheter i ett par mera kända erfarenhets-
tabeller, nämligen MaaAsS” tabeller för svenska tallen samt SCHWAPPACHS
tabeller för tall (1908) och gran (1902) i Nordtyskland. De båda se-
nare ha därvid omräknats från Derbholz till stamvirke för att bli mera

jämförbara.

1 Siffrorna inom parentes ange serien utan avrundning.

374 TOR JONSON.

Jämförelse mellan nya och äldre bonitetsklasser.

| MAASS | SCHWAPPACH
Nya boniteter | BERT VARD NESS PES AE
| Cal fal | gran
Bonitet I —1 10,5 kbm. — = | — — bon. II—11 kbm.
) II = 8; » | vgr. I —7,6 kbm. bon. I —38 kbm. » III—8,)3 =» |
TIT VEG or El Sr Oyg EON bon. 11-—6,6 kub. | > TV-Serie
» IV -=145 0 0056-4380 7 Bl AI BOREL VE-45r bm. | » V—4,55 »
XV FR NO 2 | 20 Of z | Ke TR | FE mr
VIr=" 275 fr | TG Oj 245 113) | bon. V—2,9 kbm. | — —
» NIT ==Vr58 » = = — — — —
» VITT — At » == = — —- — —

Utgår man från under senare åren gängse bonitering, så motsvarar
vgr. 0,7 ungefär bonitet IV, vgr. 1 ungefär bonitet II eller något mindre,
samt vgr. o,; ungefär bonitet V.

Sedan nu bonitetsklassernas omfattning rätt godtyckligt och lätt bli-
vit bestämd, återstår det ojämförligt svåraste, nämligen att angiva sådana
kännetecken, att man i praktiken kan inrangera viss mark i rätt klass.
På det preliminära stadium, varpå frågan befinner sig, vilja vi helt och
hållet avstå från alla försök att analysera de olika egenskaper hos växt-
platsen, som påverka dess godhet, och i stället endast fästa oss vid det
utslag av produktionsförmågan, som framträder i utseendet hos det å
marken växande skogsbeståndet. Är detta bestånd fullslutet, så måste
ju den bättre marken kunna uppvisa en större alstrad kubikmassa, än
den sämre marken under samma växttid förmår. Upplöses massan i
sina faktorer, grundyta, höjd och formtal bör sålunda G AH F aå bonitet
fivararstöre an ar bonmitet I vidisamma aldensd vars.

GT > Gr An för

Nu kan bördigheten ej stegra formtalet, vilket tvärtom har viss benägen-
het att nedgå på god mark. Ej heller behöver boniteten direkt påverka
grundytan ty trädens brösthöjdsgrovlek är ju avpassad efter de påfrestnin-
gar, för vilka stammen är utsatt, d. v. s. efter kronans vidd och tyngd
samt den böjande hävstångens längd. Nu begränsas ju kronans utvidgning
i sidled av grannarnas motstånd samt i höjdled av de nedre grenarnas
ljusbehov, och blir följden härav den, att föga skillnad uppstår i den
kronsumma, som per hektar kan rymmas å bättre eller sämre mark. Är
däremot skogen långväxt, d. v. s. om kronorna sitta högt från marken,
så blir påfrestningen för kronans uppbärande större och måste bestån-
det i dylikt fall utbilda en större genomskärningsarea (grundyta) för att

OM BONITERING AV SKOGSMARK.

un

u
di

få nödig styrka. Grundytan pr arealenhet kan sålunda behöva stegras med
stegrad höjd hos skogen.

Samtidigt är ju höjden en primär massafaktor, för vilken obegrän-
sat utrymme finnes, d. v. s. kubikmassan pr hektar kan uppdrivas huru
långt som helst, endast man kunde få skogen att växa tillräckligt på
längden.

Denna bevisföring leder sålunda därhän, att stor höjd medför förökad
grundyta och ännu mer förökad kubikmassa eller med andra ord: långväxt
skog är tecken till stor massaproduktion och god mark. Under normala
förhållanden bör därför skogens längd kunna användas som mätare på
markens godhet, om hänsyn samtidigt tages till åldern.

För att kunna utnyttja denna sedan gammalt kända metod erfordras
stöd av upprättade erfarenhetstabeller, där uppgift finnes om höjd, ku-
bikmassa och gallringsutbyte m. m. för olika åldrar och boniteter. Enklast
vore ju nu, att grafiskt upplägga de av MaAaASS funna produktionssiffrorna
som funktioner av skogens medelhöjd vid 100 år samt därefter genom
interpolation bestämma beståndsmedelhöjden i våra nu bildade nya boni-
tetsklasser. Emellertid har jag vid studium av dessa frågor fått fram
några nya synpunkter av så pass stort intresse, att de möjligen förtjäna
komma till allmännare kännedom.

Den första synpunkten gäller förhållandet mellan kubikmassan och höj-
den i fullslutna beständ. I sina erfarenhetstabeller för tallen säger MAASS
härom på sid. 218 (3967): »Ordnas virkesmassorna grafiskt efter höjden
finner man, att för höjder av 21 meter och däröver vwirkesmassorna för
samma höjder men olika växtlighetsgrader äro lika. För lägre medel-
höjder har av bestånd med samma höjd den sämre växtlighetsgraden
en något större virkesmassa.> Trots skillnader i ålder och markbonitet
böra sålunda fullslutna tallbestånd uppvisa lika kubikmassor, så snart
höjderna äro lika, d. v. s. kubikmassan bör kunna framställas som funktion
av enbart höjden.

Det av MaaASS påpekade undantaget för kortväxt skog kan möjligen
finna en tillfredsställande förklaring i den bearbetningsmetod som av honom
användes. Vid sortering av de använda provytorna på växtlighetsgrader
togs nämligen diametern som sorteringsgrund så, att ytor med klenare
diametrar fördes till lägre grad än de, som vid samma ålder hade grövre
dimensioner. Diametertillväxten påverkas ju emellertid ej blott av markboni-
teten utan också i mycket hög grad av kronans storlek och beståndets
slutenhetsgrad sålunda, att överslutenhet medför klena dimensioner. De
sämre graderna ha därför omedvetet doterats med mera slutna och virkes-
rika provytor än de bättre, och måste sålunda även tabellerna ge utslag i

27 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

376 TOR JONSON.

samma riktning,” vilket dock ingalunda får anses bevisa, att å sämre mark
en dylik avvikelse verkligen är tillfinnandes som regel. SCHWAPPACHS
långvariga undersökningar bekräfta ej heller något dylikt undantag utan
endast huvudregeln, att kubikmassan i slutna tallbestånd följer höjden,
oberoende av mark och ålder.

Med fullslutenhet förstås nu och i det följande den slutenhet och kubik-
massa, som i genomsnitt finnes å skogsförsöksanstaltens provytor och i de
på grund härav utarbetade erfarenhetstabellerna. Såväl högre som lägre
slutenheter finnas sålunda i naturen och torde särskilt böra observeras,
att fullslutenhet ingalunda får anses lika med från ekonomisk synpunkt
»normal» slutenhet. Genom upprepade och även något starkare gallringar
bör med all säkerhet slutenheten hos medelålders och framför allt äldre
bestånd nedbringas ej så obetydligt för att förtjäna namnet normal.
Såväl praktiken som SCHWAPPACHS tyska beståndsbehandling lämnar
klara bevis härför.

Även om »>full» slutenhet sålunda vid vissa åldrar ej alltid är önskvärd,
torde en matematisk definition av densamma vara till stor nytta, ej
minst, när man vill beskriva, t. ex. huru långt en ljushuggning eller
gallring kan och bör drivas under fullslutenhet för att bästa ekonomiska
resultat skall erhållas av skogsskötseln.

En viss fördel för beräkningarna visar sig då uppstå, om vi utöver
kubikmassa och grundyta införa en ny måttstyck på slutenheten, näm-
ligen den, som i dansk litteratur benämnes »znztensitet> (förkortad till
7). Denna faktor förklaras enklast, om beståndets kubikmassa tänkes
jämförd med den luftkub, som beståndet disponerar. Så t. ex. upp-
tager ett bestånd med 19 meters medelhöjd och 300 kbm. per hektar
en luftmassa med 10,000 kvadratmeters basyta och 19 meters höjd eller
190,000 kubikmeter. I förhållande till denna luftmassa innehåller beståndet
sålunda följande:

300

fastmasseprocent = 100 X —
19 X 10,000

—0,158 2 ,d. v. S. stammarnas virkes-

massa upptager o,:s8 2 av utrymmet i beståndet, resten luft (plus något
grenved, som här försummas). Denna fastmasseprocent är naturligtvis
en direkt mätare på slutenheten, men kan uttrycket givas en något be-

! Att de sämre växtlighetsgraderna ha grundats på starkare slutna ytor än de bättre fram-
går tydligen vid studium av MAass' formtal sid. 213, där för 12 meters längd följande
formtal och absoluta formklasser kunna framdeduceras.

NIUE DELS OTIS Nr SAS SRA 1,o = 0,8 (fdr OA
Brosthöojdsformtal? Mas DO RESS.eLEen 0,487 0,508 O,525 0,539 0,548

Absolut öform klass tet ser ease 0,63 0,66 0.68 0,70 = Oj7r

OM BONITERING AV SKOGSMARK. 3717

hagligare form genom multiplicering med 100, varefter man säger att
>intenstteten> hos ovannämnda bestånd är 15,8. Lättast erhålles intensiteten
direkt genom att dividera kubikmassan pr hektar med medelhöjden sålunda:
I M 300
ntensitet S--=— = 15,8
TSG sd
Denna faktor har den fördelen, att den växlar långt mindre under
beståndets uppväxttid än t. ex. grundytan och kubikmassan. Så t. ex.
sker enligt MAaASS vgr. 0,8 de tre faktorernas ändring vid höjdens ut-
växande från 15 till 20 resp. 235 meter på följande sätt:

ET jer CSN OR fal aan Tr 20 25 meter
(GERT VED RET aloe 205611 33.000 KV
SVE GS SA ESSER ASA a LAR ZE NATO 432 kbm
Ka ten SITE DES LsSe os de sr Se i a R SA br

Under de 953 år, som åtgått för utväxandet, har höjden ökats med
67 2, grundytan med 30 22, massan med 100 2, men intensiteten endast
med 19 2 ,varför man för långa tider kan ange beståndets täthet genom
att anföra storleken på /Z.

Då nu Maass påpekat, att lika höjder betyda lika kubikmassor obe-
roende av ålder och bonitet, så följer härav, att ej heller intensiteten
bör vara direkt beroende av åldern eller boniteten. Däremot visar den
för fullslutna bestånd en sakta stegring med stigande höjd, varvid funk-
tionalsammanhanget mellan höjd och intensitet efter utjämning kan
uttryckas med följande av mig uppställda ekvation, där 4 betyder bestån-
dets medelhöjd:

Intensiteten = 6 VA, vilket ju också kan skrivas:
I= 6 4 ho-33 2 (1)
Det förra uttrycket har den fördelen, att det lätt kan uträknas på
stående fot med vanlig räknesticka. Med hjälp av denna enkla formel
kunna vi nu bland annat avgöra, om ett tallbestånd eller en provyta i

slutenhet ligger över eller under skogsförsöksanstaltens tabeller. Upp-
skattas nämligen ett bestånd till 18 meter och 253 kbm., så blir:

Vid full slutenhet borde dock intensiten vid denna höjd vara:

I= 6V18 ENS

378 TOR JONSON.

d. v. s. beståndets slutenhetssiffra blir:

14,15
I 0,9

15:7

Naturligtvis kommer man på denna väg ej sällan till slutenheter 1,:—
1,2 0. s. v., vilket ju ej betyder annat, än att beståndet har högre in-
tensitet eller massa än skogsförsöksanstaltens tallprovytor i genomsnitt.

En helt annan definition på överslutenhet lämnas i Domänstyrelsens
ovannämnda föreskrifter, där det heter, att »slutenhetsgraden avser att
giva: ett uttryck för i vad mån det befintliga beståndet = == mt
nyttjar ståndortens virkesproducerande förmåga; sker detta på sådant
sätt, att beståndet å ena sidan ej behöver hjälpgallras under de närmaste
tio åren och å den andra ej företer nämnvärdare utglesningar eller luckor
betecknas slutenhetsgraden med 1,0, högre grad av slutenhet betecknas
med 1,1, 1,2, 1,3 0. S. V. Samt lägre grad, vare sig detta beror på att träden
i förhållande till kronslutet stå för glest eller att avsevärdare luckor
förekomma, med 0,9 0,8, 0,7 O. S. V.»

Denna slutenhetsdefinition får tydligen ej sammanblandas med den av oss
här ovan använda. I det praktiska taxationsarbetet är det dock säkerligen
ofta bättre att, som Domänstyrelsen föreskriver, subjektivt söka bedöma, huru
marken utnyttjas, ty denna definition räcker även för olikåldriga blädnings-
skogar samt för plantskog med överståndare m. fl. tillfällen, då en jäm-
förelse med normala kubikmassor är otänkbar, bland annat därför att en
medelhöjd och medelålder ej kan beräknas. Detta utnyttjande av marken
kan dock enligt mitt förmenande omöjligen ske utöver graden 1,0, d. v. s.
tillägget om användande av graderna I1,:, 1,2 O. S. V. för gallringsbestånd
måste anses som en fullkomlig inkonsekvens, som snarast bör utgå ur
bestämmelserna, om definitionen i öfrigt bibehålles.

Vår ovan angivna metod med jämförelse mellan befintlig och full
intensitet låter sig för regelbundna bestånd vid skogsindelningen mycket
väl inrangeras vid sidan av eller under synpunkten, »utnyttjandet av
marken», endast man iakttager, att i dylikt fall inga slutenheter över
1,o användas. Möjligen kan också någon gång slutenheten trots full
intensitet behöva nedsättas, om nämligen kubikmassan är samlad i täta
grupper, avbrutna av outnyttjade luckor.

För att från denna avvikelse återga till vart egentliga ämne torde
vi erinra oss, att intensiteten erhölls genom att dividera virkesmassan
per hektar med medelhöjden, varför omvänt massan bör erhållas, om
intensiteten multipliceras med höjden

på

OM BONITERING AV SKOGSMARK. 379

Massa — £ Kol
M=Ah>X6x VA
vilket också kan skrivas
MO 0f330 (BA

Därmed ha vi fått ett mycket enkelt uttryck, varigenom även kubik-
massan i fullslutna tallbestånd kan beräknas, så snart medelhöjden är an-
given, d. v. s. oberoende av ålder och markbonitet.

För t. ex. 22 meters medelhöjd erhålles sålunda för fullslutet bestånd:

massan = 6 X 22 X V22

Kubikroten ur 22 tages lätt med räknesticka till 2,so, varefter

Mi=Br012 20012 80 =13700kbmM:

För att ur funna kubikmassan och höjden kunna härleda även grund-
ytan fordras kännedom om beståndets formtal. Enligt MAASS' framställ-
ning (sid. 213) ligga formtalen i alla åldrar hos de medelgoda boniteterna
0,8 och 0,6 i omedelbar närhet av serien för min framställda absoluta
formklass o,6ss.' Bortdivideras ur formel (1) från denna serie tagna form-
tal eller både höjden och formtalet ur den enligt formel (2) beräknade
kubikmassan, erhålles som kvot det fullslutna tallbeståndets grundyta pr
hektar sålunda:

M
ST HRE

I exemplet strax härovan uttages formtalet för 22 meter och formklass
0,65 till o0,469

d. v. s. att 22 meters tallbestånd böra i regel ha en grundyta på 33,9
kvadratmeter pr hektar. MaaSss anger siffran för vgr. 1,0 till 36,6 och för
vgr. o,s till 35,,m”. Flere exempel på noggrannheten hos de uppställda
formlerna anföras längre fram.

Den första rent praktiska nyttan av ovanstående deduceringar kunna
vi få, om resultaten utformas till en tabell för uppskattning speciellt av
ungskogar genom okulärbedömning av medelhöjd och slutenhetsgrad.

En dylik sammanställning framlägges därför i tabell I, vilken ju lätt
kan utvidgas av den, som så önskar.

! Se Taxatoriska undersökningar över skogsträdens form. II. Tallens stamform. Denna
tidskr. fackavd. I911, h. 9—10.

380 TOR JONSON.

Tabell I. Tabell för okuläruppskattning av tallbestånd enligt
medelhöjd och slutenhet.

(SR RON Slutenhetsgrad Fullslutna beståndets
medel- | ERS ROSAS OA NE Ve ; ij
höjd 152 I,2 IST | 1,o | 0,9 0,8 | 0,7 | 0,6 | 0,5 | 0,4 || intensitet | grundyta
fe | SNES VESA INRE any ANS 000 a BE re Na) Fe Bj 2
For | Kubikmeter pr hektar 6VAh | SE
SE INIR20 2414 <22010520) /VETSA IR men Enter TON NS 6,3 740 sl
410 NE 1401 SAOL 242 1383 ES Ol Nea 280 LO ATS 9,5 13,3
5 661 161-17 156. SI) AON AT KRISÖN 3) 201 20 1052 | T6R
6 SANESvSi NN OSSE SNRA SNIRS0:Er32114 20 10,9 18,6
7 TO4 151001 SSNL BONET 20 EG ANEIS ONA SET AON 32 II.5. i «20
8 I F25NANTS TON 96 | 386 VNÖ ESS A8 | 38 12,0 2254
9 TAM |ET3 ÖT ANTI TO 20 FR JONO NEO SNS ONE AR 12,3 23,8
10 168 | 155 | 142) 12011 116 103] 9012 g7)| 64) 52 1259, (le 2
12 2TANE LOSE LST Er LÖS TA SN] LIS2UTIIH NRO ONEES210066 I5:7 TN
14 | 263 | 242 | 222 | 202 | 182 | 162 | TATA MI2TIIOR | SI 1454 > | 29,4
16 313 | 289 | 265 | SAT 2T/71- 1903 | IGO:| IAS | 120] 96 1555 | SIG
18 | .36815340 | I3rT 283] 255 | 2201 298) FL70 141 | TDI3 1557) | GSPNG
20 | 4221.390 3571 3251 2921] 260: 227 | 95 | 162 |. 130 16,3 3455
22 | 4811) 444 | 407 | 370 | 333 | 296 | 259 | 222 | 185 | 148 16,8 35,9
24 | 539| 498 | 456 | 415 | 373 | 332 | 290 | 249 | 207 | 166] 17,3 37,1
201-01, 6001-5545 SON 4021-461 370 NFS NTCS YT 230 TS 17,8 38,3

Innan vi gå vidare, torde svar böra ges på en fråga, som nog för
många genast inställer sig, nämligen huruvida vi även i Norrland kunna
vänta att finna fullslutna tallbestånd enligt ovanstående definitioner.
Bästa svaret hära torde lämnas genom att uträkna slutenhetsgraden för
skogsförsöksanstaltens samtliga provytor i Norrland, sådana de finnas
framlagda i MAASS” uppsats sid. 229—243. Trots att vår formel gäller
svagt gallrade bestånd, har jag här nedan jämfört norrlandsytorna sådana
de voro före första gallringen, detta därför att de orörda naturbestånden
spela den ojämförligt största rollen i Norrland.

Antal ogallrade provytor av slutenhetsgraden Summa
IG 156 P4 1,2 1,0 0,8 O,6

INO HD OCEETS EEE rer boer I — —- 3 2 I 7
IVIaSterb OltensSt te. -—- —- 2 3 I 7
INiasternoftlandsp ön. I — I — — --- 2
ManutlanGdSK: TR 2 2 I = = -— 6
(FÄMEDO LES oo Ses RNE I 2 2 6 — — Te
Summa 7 4 4 Ti 5 2 33

Denna sammanställning tyder synbarligen ingalunda på oförmåga hos
norrlandstallen att uppväxa tätt. Samtidigt bestyrkes det ofta hörda på-
ståendet, att försöksanstaltens provytor från början äro utlagda i starkt
överslutna bestånd, vilket av många anses förringa deras värde. De

OM BONITERING AV SKOGSMARK. 381

tätaste bestånden finnas i regel å älvsandsavlagringarna och dominerar
härvidlag den bekanta 60-åriga ytan vid Bispgården med 11,718 stammar
före gallringen samt en slutenhet, som enligt vårt schema borde betecknas
med 1,9.

Dessa konstaterade höga kubikmassor gav MaAaASS anledning till an-
tagandet, att ingen skillnad skulle finnas i tillväxten hos vår nordliga
och sydliga tallform. Till denna fråga återkomma vi senare, men vill
jag redan nu påpeka, hurusom vid grafisk uppläggning av formtialen
ordnade efter höjd, de nordliga ytorna genomgående visa betydligt
högre siffror än hos sydlig tall, till vilken senare även provytorna vid
Voxna snarast synas böra räknas. En bidragande orsak till dessa högre
formtal ligger i den av mig förut påvisade tunnare brösthöjdsbarken hos
norrlandstallen, vilket för samma krontyp och vedkägla ger bättre form-
klass utanpå bark än hos tjockbarkig sydlig tall. En följd av dessa
högre formtal blir, att ett norrlandsbestånd kan nå samma kubikmassa
och slutenhet med några procent lägre grundyta än ett liknande, men
tjockbarkigt bestånd från södra Sverige.

Sedan ni nu med hjälp av höjden tillfredsställande kunnat bestämma
den virkesmassa, som vid full slutenhet kan finnas på en hektar, så er-
hålles beståndets medeltillväxt pr år, om virkesmassan divideras med
beståndets ålder (växttiden). Så t. ex. bör ett 16 meters bestånd hålla
241 kbm., vilket för 80-årig växttid betyder 3 kbm. pr hektar och år,
föravverkningar häri dock icke inräknade.

Mängden av sådant virke, som genom gallring förskottsvis uttagits
vid beståndets olika åldrar, brukar i erfarenhetstabellerna finnas uträknad i
procent av totala produktionen, vilken procent starkt växlar med använda
gallringsmetoder dessutom även med åldern och i ringare grad med bo-
niteten.

MAaASS angiver följande proportioner mellan totalproduktion och ut-
taget gallringsvirke.

been Uttaget gallringsvirke i procent av totalproduktionen vid en ålder av
40 60 80 100 I 20 140 år
1,0 SÅ SEI 36,5 30,1 40,8 41,7 2
0,8 20,1 31,0 36,1 38,9 40,8 42,1
0,6 333 26,2 32,5 36,1 38,8 40,5 2
O,4 15,7 26,9 33) 36,7 38,6 40,2 >>
O,2 8,0 20,53 247;7 27,6 20,56 — 2

3832 TOR JONSON.

Skillnaden mellan olika boniteter är ju här obetydlig med undantag
för vgr. o,,, men då dels denna bonitet i här upptagna åldrar endast
representeras av 2 stycken provytor samt dels ytterligare hela beräkningen
av MAASS ej kunnat grundas på annat än ren matematisk kalkyl utan stöd av
långvariga provgallringar, för vilkas utförande naturligtvis tiden ännu ej :
räckt till, så torde vi kunna tillåta oss en utjämning av resultaten till ett
medeltal för samtliga boniteter. För att kunna använda dessa medeltal
i vår avkastningskalkyl har jag givit följande matematiska uttryck åt
den procent, g, som vid varje ålder angiver förut uttaget gallringsvirke
i förhållande till den å arealen alstrade totalproduktionen:

P0 Wern 203
där a betyder beståndets ålder. Jämförd med genomsnittet av MAASS”
siffror ger denna formel följande resultat:

FANG ETS INET AN R Iebee 40 60 80 100 I20 140 år
ZrenligtuMIAASSETeee IS de I TIG a RE 35,7 IA — 9
rr förmeln « ....cs 20 20 3732 4055 ARA

Kallas totalproduktionen X, är sålunda genom gallring redan uttaget
E XX, vartill bör läggas kvarstående massan M, då den under hela

växttiden skapade virkesmassan erhålles:

SC SA pr RE KN
10

Genom att i denna ekvation insätta värdena på J/ och p enligt form-
lerna (2) och (3) erhålles ett uttryck för markens normala totalproduktion
såsom funktion av skogens höjd f(/) och ålder (a) sålunda:

2 HD (ÖSK RER
Totalproduktionen under 2 år FX =S
100—9 Vaä=—209

CN

; | : I 100 X6XI33
samt genomsnittsproduktion pr år =—X Re Rn
ZINErOOE OVAT 20

24(5)5

Med hjälp av dessa formler och en räknesticka kunna vi nu på stående
fot ge svar på en så pass intressant fråga som följande: Huru mycket
kan sådan tallmark normalt producera, som vid 73 år förmår uppvisa
ett bestånd av 14 meters medellängd?

Jo, enligt formel (2) bör det kvarvarande beståndet kunna hålla en massa av

OM BONITERING AV SKOGSMARK.

[SE
[6 5]
ur

M=06xX 14 X VIi4 = 202 kbm.

Av totalproduktionen bör tills dato sannolikt dessutom gallringsvis vara
uttaget p >, där

3 o
2=0V75—29 = 32 2

2

Det kvarvarande beståndet representerar sålunda 100—32 = 68 3,

100

hvarför totala produktionen bör utgöra "68 X 202 = 297 kbm. eller 3,96

km. pr hektar och år.

För att ej bli missförstådd, torde jag här böra påpeka, att dessa form-
ler naturligtvis ingalunda få anses som exponenter för nyupptäckta na-
turlagar, utan utgöra de snarast ett hjälpmedel,” som ställer äldre forsk-
ningsresultat till praktikens förfogande i förenklad matematisk form.

För att något utförligare belysa, huru vi lyckats i detta förehavande,
anföres här nedan i tabell II en jämförelse mellan å ena sidan av MAASS
och SCHWAPPACH observerad medelproduktion pr hektar och år för olika
åldrar och boniteter samt å andra sidan de siffror, som ur formel (5) be-
räknas endast på grund av beståndens angivna höjd och ålder.

Tabell II. Jämförelse mellan af Maass eller Schwapp ach observerad [(2)
samt enligt formel (5). beräknad /5) genomsnittsavkastning
pr år och hektar.

Växtlighetsgrad eller bonitet

NY RR BE af SETS EL
=> 1,o — I 0,3 — II 0,6 — III 0,4 — IV 0,2 —V
DA = AE É ==
25 | Auktor Av- Av- Åv- Av- Av-
e oo kastning | kastning kastning | - |kastning) kastning
Höjd Höjd Stod PFfögd Höjd ES
a b a b a b a b a b
år m. | ml] m? || m. |m? | m? | m. | m?/| m? || m. lm?) m? | m. lm) m?
| |
40 |Maass ......| 15,1) 6;9| 730 | 1236| 5,2) 5»5 || 1053) 358) 4:21 832) 2591 3st 1 Os3) 159) 252
Schwappach 1557) 753] 753) 1332 6,1] 559 || 10,7) 4+6| 434 Sr) 3) Jar 54) 1,7! 1,8
60 IMaass Si 20,21 7+9| 757 I 1731 6,2| 6,1 |) 14,4] 4,8 | 12,0) 3,0| 358 9,9) 2,9] 350
Schwappach/| 21,6| 8,3| 8,3 || 18,1] 6,8] 6,6 || 1550) 5.4 5:21) 1157) 3590) 3:7 8,5] 2,6] 2x4
80 |Maass ...... 23,5] 7:83) 756 216,3) 6,21) 17,3) 550) 5501) 14:7| 4,52| 491 12,4) 3,0] 332
Schwappach 25:4 8,3 8,4 || 21,6 6,90 6,8 || 18,1 5,5 53) 14,4! 4:17) 4301) IO,s9] 239 7
FOO [Maass” ct 26,0) 7,6| 7,4 || 22,31 6,x| 6501) 19,1] 458! 4.9 I 16,3) 4,0] 359 II 1348) 249] 321
Schwappach]| 28,o0j 8,0) 8,1 || 24,1/ 6,8| 6,61) 20,3) 5,4 5:31 1033 4,1 3:9 K2551 39 2,8

Oo
ovun
+

|; 140 | Maass 20,10;
Schwappach| 31,2/ 7

+ 00
b

ovun
fr
ovun

384 TOR JONSON.

Överensstämmelsen är tydligen anmärkningsvärt god. Härtill bör dock
erinras, att beståndsbehandlingen hos SCHWAPPACH är annan, än form-
lerna 1I—3 ange, ty S. uttager för äldre bestånd mera i form av gallrings-
virke och har mindre kvarstående i skogen än MAASS. Att totalsumman
kan bli oförändrad, trots denna oliktidighet i skörden har SCHWAPPACH
själv påpekat.

Genom dessa förstudier kunna vi nu lämna uppgifter, huru de bestånd
böra se ut, som vid 100 år häntyda på en genomsnittsproduktion, lika stor,
som i våra här ovan bildade bonitetsklasser åstundas. Enligt formel (5)
böra följande fordringar på beståndsmedelhöjden uppställas vid 100 år:

Produktfrom Medelhöjd
BOnicers SR kpni 2rgInEken
» III 6 » DRA »
> IV ANS Ne HOLo EG,
Ni 3641 JE 14,6 »
» NAT 2050 I 1,6 »
» VII 1058 » 9,0 »
2 VIII 132 » (750) »

Härtill märkes att bonitet I, såsom i regel ej lämplig för tall, blir i
saknad av normal höjd för detta trädslag, varjämte höjden såsom känne-
tecken för sämsta boniteterna, speciellt VIII, blir mycket osäker, emedan
många marker medföras i dessa klasser på grund av t. ex. stark sten-
bundenhet och blockighet, försumpning m. m., medan däremot ren skogs-
mark av sådan låg bonitet är mera sällsynt.

I tab. IV längre ned lämnas inom varje bonitet uppgift om beståndens
medelhöjder även vid andra åldrar, vilka siffror erhållits genom en gra-
fiskt gjord omflyttning av MAASS' och SCHWAPPACHS uppgivna höjdserier.
Nu fanns emellertid skäl att misstänka, att höjdtillväxten hos norrlands-
tallen ej förlöpte på fullt samma sätt som hos sydlig tall. För att kon-
statera huru härmed förhåller sig, har jag uträknat medellängden för varje
årtionde dels å 19 stycken å en bränna uppvuxna tallar från kronopar-
ken Månghörningen i Jörns revir på gränsen mellan Norr- och Väster-
botten dels ock på 15 andra tallar från Malingsbo i södra Dalarna, var-
vid de senare träden urplockats så, att de vid 90 år hade samma medel-
längd som de förra. Resultatet ser ut på följande sätt:

NGT Ef; res ER odon hek SAR TO. ;20, 30, "404150, 160-70: FSORMMOORAE
INledellangd:JorniE oe 1307 (342-508 HOK IIS 13: TABELL ÖSS AGE
> Malingsboöj 1,4 — 4,30 JazvulO jar 255 0I4,0 1534 LOS MRIGNEE

OM BONITERING AV SKOGSMARK. 385

Härav kan uträknas, hurusom tallarna från Malingsbo nå sin högsta
toppskottslängd redan vid c:a 25 år med 3,2 dm., medan de från Jörn först
vid c:a 35 år ha ett maximum på 2,s dm., eller generellt, att den sydliga
tallen rusar i väg i ungdomen för att sedan sacka efter, medan norrlandstallen
har en långsammare, men mera uthållig utveckling. På grund härav
böra de i tabell IV meddelade höjdserierna handhavas med viss försik-
tighet speciellt för ungbestånd å övre Norrlands sämre boniteter. Myc-
ket tyder på att MAASS' antagande om de båda tallformernas likställighet
i tillväxthänseende fordrar bekräftelse, innan det kan tagas för gott.

5

I praktiken tillgår nu i regel markboniteringen så, att man jämför
det växande beståndets medelhöjd med höjdseriernas siffror för samma
ålder, varefter den bonitetsklass väljes, som närmast motsvarar uppmätta
medelhöjden. Så t. ex. tyder en höjd av 15 meter vid 70 år på IV
markboniteten, medan 23 meter vid samma ålder tyder på bon II. För
äldre bestånd kan emellertid markboniteringen också försiggå på annan
väg, i det man med hjälp av formel (5) uträknar, att 13 meter tyder
på en normal produktionsförmåga av 4,6 kbm. årligen per hektar under
70-årig växttid, vilket ju direkt antyder samhörighet med IV bonitetens
4,s kbm. vid 100-årig växttid. Denna direkta boniteringsmetod har mig
veterligen aldrig förut använts i praktiken, men den medför en otvivel-
aktig fördel däri, att taxator för varje bestånd tvingas att reflektera
över, huruvida den funna höjden verkligen representerar markens dug-
lighet eller om ej möjligen stark blockrikedom och försumpningsfläckar
m. m. inverka sänkande på produktionsförmågan, varför även bonitets-
klassen kan behöva sänkas.

Enligt erfarenhetstabellerna varierar genomsnittsproduktionen för om-
loppstider från 60 å 70 upp till c:a 120 år ej mera, än att man tämligen
tillfredsställande kan finna bonitetsklassen direkt ur produktionssiffran
även för andra åldrar än 100 år. Jag har därför utarbetat en hjälptabell
III, där genomsnittsproduktionen erhålles för alla vanliga beståndshöjder
samt för åldrar (omloppstider) mellan 60 till 120 år, allt naturligtvis för
tallskog under förutsättning av fullt utnyttjande av marken under hela
uppväxttiden. Tallskog över 120 år växer i regel så sakta på höjden,
att även för mycket överårig skog den uppmätta medelhöjden mycket
lätt kan reduceras till 120-årsåldern, varefter markboniteringen sker efter
tabell III. Tabellen får naturligtvis ej användas för kalkyler över, vad
våra skogsmarker med nuvarande bristfälliga skötsel i praktiken verkli-
gen avkasta.

386 TOR JONSON.

Tabell III.

Tabell, visande tallmarkers normala avkastningsförmåga, bedömd på grund
av skogens längd vid olika avverkningsåldrar.

Beståndets medelhöjd i meter

(6 I to 12 | 12/13 | 14/15 |26 [27] 18] 19 | 20] 21 ]22]23

|
|
|

Q 8 2 |2
Alder FEN 1 veil 4 3
Markens normala avkastningsförmåga uttryckt i kubikmeter pr år och
sr hektar i genomsnitt för hela växttiden.
| 1 | | | | | | | | | |
| | | I | | I | | I | |
60 | —| 2521 2561 3101 314] 358] 452| 457) Sat) 556 6,1 6,6 73) 7551) 8,1 8,6 SI
70 | 37 230203 2371) 322] 314] 358) 432/ 4561] 550) 554) 559 633] 6,7) 752) 757 Sjal 8,6] —
So | 1,5! I,8| 2,1 254] 237 351 3,4 358 SA 4,5 4,59) 5,3 527| 6,1 6,5 6,9 724 7+8 8,2
90 | 1,4| 1,6! 1,9] 2,21 2,5! 2,8 3,1 3051 353) 4,11 4,5) 439 522] 5,6 6,0 6,4] 6,7| 751 7+5|
I | fler I I I
100 | 1,3 1355] 1,8 SÅ 2,3) 2,6! 2,9] 352] 355] 358 4372 435/ 4,8 5521 555] 559] 6,2 6,6 7520
110 1,2 134] 147 1,:9| 2,2] 2,4] 277] 350 353/| 3,6 3,9| £ 121 455/ 448 57 55 558 6,2 6,3
120 1,1] 1,3) 1,6| 1,8| 2,1| 2,3| 2,6| 2,8| 3,11] 3s4] 317) 450) 432) 4351 458) 552] 555) 518) 611

Sedan vi nu sammanfattat tallskogens produktionsförmåga, borde ju
liknande utredning göras för gran- och barrblandskogar, men tyvärr saknas
i närvarande stund material härtill, varför endast några knapphändiga
upplysningar nu kunna lämnas.

Att döma av skogsförsöksanstaltens provytor, vilkas resultat välvilligt
ställts till mitt förfogande, så ligga de planterade granbestånden i södra
Sverige med avseende på massatillväxt på ett helt annat plan eller ofta
30 å 40 0 högre än naturbestånden. Säkerligen måste de båda typerna
hållas i sär vid upprättande av erfarenhetstabeller och bör det ej förvåna,
om kulturskogar på bästa mark visa en medelavkastning av 13 åa 14
kbm. per år, d. v. s. åtskilligt mera än vi satt som medeltal för bonitet
I. Möjligen kan detta hänföras till att frö av tyskt ursprung kommit
till användning vid kulturerna i södra Sverige. Den uppfattningen har
nämligen ej sällan uttalats — så t. ex. av WIBECK! — att tysk gran
på goda, sydliga marker skulle kunna överträffa den svenska i pro-
duktionsförmåga. Nu skulle ju kunna ifrågasättas, om ej i sådant fall
också produktionsförmågan å bonitet I borde bestämmas just till dessa
högre siffror i stället för föreslagna 10,5 kbm. (9 å 12 kbm.,). När jag
underlåtit detta, är orsaken dels den, att vi endast kunna vänta sådan
produktion på en så liten bråkdel av vår skogsmarksareal, att den ej
nödvändigt förtjänar plats i en hela landet omfattande skala, dels också
den, jag ansett den höga produktionen mindre vara att hänföra till mar-
kens godhet än till den för svenska förhållanden abnormt gynnsamma
skötsel (och ev. proveniens), som de i lagom och regelbundet för-

! Se E. WiBECK: Tall och gran av sydlig härkomst i Sverige, denna tidskr. 1912 fack-

avd hs:

OM BONITERING AV SKOGSMARK. 387

band” uppdragna kulturgranbestånden å bästa mark fått njuta av under
uppväxttiden.

Även vid definition av begreppet fullslutenhet torde vara lämpligt
att bortse från dessa sydsvenska kulturbestånd, och liksom för tallen
mera fästa avseende vid, vad god, svagt gallrad naturskog kan inne-
hålla. Trots denna begränsning är variationen inom det fåtaliga svenska
provytematerial, jag disponerar, så stor, att jag ej skulle vågat fram-
lägga de strax här nedan lämnade utjämningssiffrorna för granens in-
tensitet och kubikmassa, om de nämligen ej visat med vissa utländska
undersökningar synnerligen överensstämmande resultat. Med uttrycklig
reservation och endast avseende att lämna ett visst stöd åt den prak-
tiska slutenhetsbedömningen i granskog anföras följande siffror:

Intensiteten = 4,2 VEN ören a ENG)
Kabikmassani-—44,2 Aa eller 4,2 fre (7)

Om ur dessa formler även grundytan deduceras genom att antaga
formklass 0,625 för 5 meter skog, o,6s för 10 m. och 0,67s för 15 meter
och högre, så erhållas följande genomsnittssiffror för fullslutna, svagt
gallrade granbestånd:

Höjd Intensitet Virkesmassa Grundyta
SN 9,4 47 kbm 15,2 kvm.
FORS 13,3 1553 2.557 >»
UTE 10,3 2 F2y3 oh
200 FÖRS SOT SOA
PÅSK 2050 2 > 43,5 »
30 >» 2340 690 A:B5oL IR

Den som så önskar, kan ju på grund av dessa formler upprätta en
tabell för okulartaxering på samma sätt som tabell 1 för tallen. Emeller-
tid visar det sig, att för små höjder slutenheten hos granbestånd nära
liknar tallens och först vid 15 å 20 meters medellängd börja naturgran-
bestånden visa 10 å 15 20 överlägsenhet, vilken något stiger med sti-
gande höjd. Med någon liten korrektion vid slutenhetsbedömningen
bör sålunda tab. I kunna användas vid okuläruppskattning även av
gran och barrblandskog med måttlig höjd.

Såväl full- som överslutenhet enligt ovanstående formler existerar för
gran så långt norrut som åtminstone i Jämtland, Ångermanland och
Västerbotten, allt enligt tillgängliga provytor att döma.

” Jmfr SCHIFFEL: Wuchsgesetze normaler Fichtenbestände, Mitt. a, d. forstl. Versuchswesen
Österreichs, h. XXIX, 1904.

388 TOR JONSON.

När det till sist gällde att avgöra granskogarnas totala produktions-
förmåga, såg jag ingen annan utväg, än att tillgripa SCHWAPPACHS er-
farenhetstabeller för gran i Preussen (1902), vilka omfördes från Derbholz
till stamvirke liksom förut gjorts för tallen. Jämföres nu medelavkast-
ningen hos tall- och granbestånd, som vid 100 år ha samma medelhöjd,
erhålles enligt SCHWAPPACH följande utjämnade genomsnittstillväxter per
hektar och år:

Nledelhöjde RAN LÖT TÖr 20 22 24:71 20KSMmEten
Medelpro- | (02 US VR EG 3081 ANSE Isa 5,97 10,65 JES 8,1 kbm.
duktion | gran FAR ShA 3385-458 58 Öjo, 39 Go ONS

Härav framgår, att för c:a 14 å 18 meters medellängd vid 100 år
(IV å V boniteterna) tallen och granen skulle vara jämnspelta i produk-
tionsförmåga, medan för stigande medelhöjd granen blir allt mer över-
lägsen över tallen. Vågar man draga slutsatser även utanför SCHWVAP-
PACHS undersökningsområde, så kan man ha rätt att misstänka, att granen
åa sämre boniteter bör vara tallen underlägsen i produktion. I regel före-
kommer ju ej heller gran på de sämsta boniteterna, såvida de ej utgöras
av försumpade marker.

Därest vi våga lita på de tyska undersökningarnas tillämplighet hos
oss — och detta torde åtminstone för södra Sverige ej medföra någon
risk — så borde medelhöjden för granbestånd vid 100 år vara: å bonitet
I 28,; m., bonitet II 24,2 m., bonitet III 20,5; m., samt för bonitet IV
17,; meter, vilken sista siffra nära sammanfaller med tallens 18 meter.
För sämsta boniteterna vågar jag på frågans outredda stadium ej föreslå
några höjder; dock torde granen där behöva zmzznst lika stora höjder som
tallen för att ej ligga under denna i produktionsförmåga.

Angående granbeståndens höjdtillväxt på ömse sidor om den för olika
boniteter bestämda fixpunkten vid 100 år inses, att höjdkurvan bör stiga
brantare än hos tallen, emedan granen avsätter toppskott så godt som
hela livet igenom. För de första decennierna angiva tyska tabeller i regel
betydligt lägre medelhöjder än för tall. Denna skillnad har jag emellertid
ej fått bekräftad vid jämförelse å svenska provytor eller å enskilda analyse-
rade stammar. Frågan angående granbeståndens höjdtillväxt iungdomen har
jag därför måst lämna helt öppen och äro de i tabell IV här nedan
anförda höjdserierna över granbeståndens medelhöjder vid olika åldrar
och boniteter överhuvud taget ganska opålitliga.

än sber

OM BONITERING AV SKOGSMARK. 389

Tabell IV.

Tabell för bedömning af markens normala produktionsförmåga (bonitet) med hiälp av

skogsbeståndets ålder och höid.

| Ar] . 4
liga > BJES Fa Dodd. Sak GC NGE
I SIS EE
KR 2 OR = RT ISSN SSE
SDN bt , |
Si [353 ds 130110 350 1 4001-45-11 5071/55 100 65 | 70 | 80 | 90 | 100] 110 | 1201 130 | 140
| 2. |R & c CS EE AN b
| SEE RTR | TA
. Biresta S öj i
| Hbl e sm d save de lh odla me ber
| i r
| FE rö ]-Tall SE EE ST ES ES ESA AN SA
| Gran — | 13,5! 15,7! 1755] 19,0] 20,4] 21,7| 22,8| 23,8| 25,6| 27,2| 20,5| 29,8| 31,0] 32,0] 3237;
|
| HER Fall | 12,2] 1450l 15,8) 17,3 18,7| 2030] 2152) 22,31 2352) 25,0) 26,5) 27,7) 2857| 29,5) 30,21 30,61
| | Gran | — | — | 1230] 13,9! 15,3] 16,5) 17,6! 18,6) 19,5) 21,3| 22,9| 24,2| 25,3| 26,3) 2752] 28,0
| i A
| I dd SR a Tall 9,2] 10,9] 12,4! 13,7| 14,91. 16,0) 17,0) 18,0) 18,8) 20,2] 21,4| 22,4) 23,21 23,9] 24,5| 24,8
| | | Gran — — sl II,0l 12,3] 13,5] 14,6| 15,6) 16,5] 18,0] 19,3| 20,5 ,6| 22,5) 2353) 24,0]
| ika,s | Tall 6,7| 8jol 9,3) IO,s) II,5| 12,5] 13,4 2) 15,0) 16,2] 17,2| 18,0] 18,71 19,2| 19,6| 20,0
| | Gan — — — — 937) 1057] 11,7) 12,6) 13,5] 15,1) 16,4] 1755) 18,4] 19,2] 2030] 20,51
| |
NEV 34 kall 4.5] 5.5] 655) 7ssl Bis! 934) 1052] IO,9) 1156) 12,8) 13,8) 14,6) I5,21 15,6 16,0] 16,3
| | Gran | — | — — | — | — | — 8,8 ,5| 10,8] 12,4| 13,7) I5,c) 16,0] 16,7| 18,2] 18,5
| |
- I I / = | |
| NET fi235 Tall 239] 337] 4>5l 5521 559] 656] 7,3l Bjol Bs7l 939! 1059) II,6] 1252) 12,6 12,9] 13,1;
| Gan | — | — 1 —j—|l—|l-—-I—|l—1i—lIl—1I|Il—1I12,35 —|—|— I —
| | | | ;
| | a - |
| VII | 1,8 Tall 1,9 2,4 3592 H3 44 437 552 5,8 6,4 74 8,3 9:0 9,3 9,8! I0,0| 10,2
| | Gan | —- |] —- | —- ji —- —-J) — — i —|—|—|— | —
| :
HA VELE | 1,2 Tall | — TaT rr TT ra En SF 534 653 710 725 5,0 = FR
| Gan| — i —- I-II —-- i -j—-j—- il -—-|/— 1] —

Angående barrblandskogarnas egenskaper i tillväxthänseende stå vi
också inför ett olöst problem. Å de sämre och torrare markerna häller
sig granen merendels som underväxt, vilken vid högre ålder och något
bättre mark stundom kan arbeta sig upp i närheten av tallens nivå.
Granen deltager här föga i massaproduktionen, och boniteras marken
tillfredsställande enligt tallens medelhöjd. På friskaste och bästa boni-
teterna tager granen däremot ofta överhand över tallen, varför marken
bör boniteras efter granens egenskaper, som antyder högre produktions:
förmåga än tallen. I blandskogar på torrare läge i bonitet II och II
nå i regel endast de högsta granarna upp i jämnhöjd med tallen,
medan granens medelhöjd vanligen ligger några meter lägre än tallens.'
Boniteras dessa marker enligt tabell IV erhålles ungefär samma resultat
antingen granens eller tallens höjd lägges till grund för bedömandet.

1 Jämför G. SCHOTTE: Trenne gallringsytor å Skagersholms kronopark; denna tidskr.
fackavd. 1913 samt ÅA. SCHWAPPACH: Untersuchungen in Mischbeständen, Zeitschr. f. Forst-
u. Jagdw. 1909, h. 5.

390 TOR JONSON.

Givet är att produktionsförmågan alltid bör bedömas sådan den
skulle te sig under det för marken mest passande trädslaget, varvid i
regel endast tall eller gran tages i betraktande. I t. ex. ett alkärr, där
barrskog ej kan växa, måste dock givetvis alskogens produktion läggas
till grund för markboniteringen.

Den för boniteringen nödvändiga medelhöjden skall tydligen bestämmas
så, att den satisfierar ekvationen

M= 0

Detta sker exakt, om grundytan g för varje dimensionsklass multipli-
ceras med klassens höjd /, varefter beståndsmedelhöjden erhålles genom
att dividera summan av idealcylindrarna med summan av deras grund-
ytor:

IGA

Vv

-S

Jäl

För praktiska ändamål är ju detta förfaringssätt allt för omständligt,
och söker man i stället upp bestånds-medelstammen, t. ex. genom atti
stamräkningslängden borträkna c:a en tredjedel av de grövsta stammarna,
varefter medelstammens uppmätta höjd får tjänstgöra som bestånds-
medelhöjd.

Nu skulle man ju av ovanstående framställning lätt kunna få det in-
trycket, att markbonitering blir en synnerligen enkel och hantverksmäs-
sig förrättning, sedan en gång klasserna och höjdkurvorna äro framlagda,
men tyvärr — eller kanske man bör säga dess bättre — äro våra svenska
skogar ej lika enkelt sammansatta i naturen som på papperet, varför
också en mängd fall i praktiken förekomma, där ovanstående system ej
alls eller endast underhaltigt fungerar, och måste vi då antingen söka
hjälp på botanikens och marklärans områden eller också låta vårt subjek-
tiva omdöme justera resultaten.

Så t. ex. ha vi redan påpekat, hurusom höjdens och massans tillväxt
möjligen förlöpa olika på olika breddgrader, trots att marken kan vara lika.
Likaledes går i regel höjdtillväxten något olika på grus och på lerhal-
tiga marker, varför våra höjdkurvor i tabell IV mycket väl kunna be-
höva uppdelas såväl efter breddgrad som geologisk beskaffenhet hos
marken. Ytterligare kan överslutenhet och överskärmning hålla tillbaka
höjden under det för åldern normala beloppet, varjämte en gallring i
ett slag kan höja medelhöjden, om smådimensionerna uttagas, eller sänka
densamma, om blädningsgallring företages. Fröträdsställningar och tim-
merblädade bestånd bli därför inga trogna exponenter på markens pro-
duktionsförmåga; de förra ge för högt, de senare för lågt resultat vid boni-

OM BONITERING AV SKOGSMARK. 391

tering efter nuvarande medelhöjd. Längden å i hagmarker och gärdes-
backar fritt stående »gårtallar» ge sällan något exakt uttryck för de höjder,
som uppnås av där uppdragna, slutna bestånd.

I ungskogar och på hyggen får man ofta hjälpa sig fram genom stu-
dium av tillväxten å äldre stubbar och av markfloran. Ej sällan ned-
sättes höjdtillväxten genom markförvildning av diverse skogsogräs, och
kan ofta ett omslag ske, när beståndet sluter sig, och ogräsen förkvävas.

I blädningsskogar får man försöka utföra boniteringen med hjälp av
ålder och höjd hos någon likåldrig, helst äldre grupp. Ofta har dock
utvecklingen i ungdomen skett under så ogynnsamma överskärmnings-
förhållanden, att knappast ett enda träd finnes, hos vilket ålder och höjd
korrespondera på normalt sätt, varför vårt anförda system här ger föga
ledning vid markboniteringen.

Slutligen uppstår ett ingalunda lättlöst problem, när skogsmarken är
så starkt stenbunden eller så belamrad med flyttblock och försumpnings-
fläckar m. m., att en viss del av arealen faktiskt blir omöjlig att fullt
utnyttja, varav medelhöjden dock ej röner någon påverkan. Enligt vår
definition på markbonitet måste i ett dylikt fall bonitetssiffran enligt
förrättningsmannens subjektiva omdöme sänkas lika mycket som pro-
duktionsförmågan blivit nedsatt genom den starka stenigheten etc.
Detta och andra lika vanliga undantagsfall måste ju helst klareras i sko-
gen, medan taxator har såväl beståndets som markens egendomligheter
inför ögonen. Att såsom stundom sker endast anteckna ålder och medel-
höjd i skogen, samt sedan på arbetsrummet uttaga bonitetssiffran måste
tydligen åstadkomma ett avsevärt sämre resultat. De vid värmlandstaxerin-
gen bildade klasserna, bestämda enligt 3 meters skillnad i medellängd för
vid brösthöjd 30-åriga träd lida just av denna olägenhet, nämligen att stor
procent av marken kan vara oanvändbar trots att ett fåtal befintliga träd
odisputabelt ange mycket god höjdklass. Här kan ju nämligen någon
subjektiv sänkning av den uppmätta höjden ej få komma i fråga, varemot
man vid fasta markklasser ju endast använder höjden som hjälpmedel
med sökandet efter markens totala produktionsförmåga som mål. Av
de metoder, som i närvarande stund användas för markbonitetens be-
dömande vill jag sålunda hålla före, att den här ovan framlagda måste
anses höra till de mest bärkraftiga, även om den för utfyllande av vissa
brister ofta måste anlita hjälp dels av andra system dels ock av taxators
subjektiva omdöme.

Till slut skulle jag vilja uttrycka det önskemålet, att taxatorer inom
olika orter söka utreda, huru långt våra skogar i genomsnitt stå tillbaka
från den fulla produktionsförmåga hos marken, som i det föregående
befunnits möjlig att med god skötsel uppnå. En dylik jämförelse mel-

28. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

392 TOR JONSON.

lan vad vi faktiskt producera, och vad som skulle kunna uppnås, bör ju
i många fall bli en utmärkt sporre till förbättrad skogsvård.

Som avslutning lämnas här nedan en sammanställning av några skogs-
försöksanstaltens tallprovytor, boniterade efter nya systemet, detta för
att visa, vilka boniteter som kunna tänkas förefintliga i Norrland. I vissa fall
torde nämligen de av Domänstyrelsen utfärdade bestämmelserna ha lett
därhän, att boniteringen gjorts onödigt låg, speciellt å övre Norrlands
gynnsammare växtplatser. Bonitet VII och framförallt VIII bör sparas
till de nära impedimenten liggande, ofta degenerade markerna och ej
anses för medeltal ens norrut.

Antalet tall-provytor på bonitetsklasserna

Lan. II III IV Vv VI

NOfreb OftSnSMa sak NERE — — 3 3 I
Mästerbottens; 520: sars pte BUSRer SA = = 3 4 =
MAStenmortlandSkte6 = bss BitA ER — — 2 — —
Jm tlandSK AN ta RIE = = 5 I ==
GÄäVleb OR ST Arena aan ass ARR ELAN 0 5 3 2 =
"Summa I 5 16 9 F

Att provytorna i allmänhet ligga på de bättre markerna är ju bekant,
varför siffrorna här ovan naturligtvis ej representera något genomsnitt
för resp. län.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT IOT4, Hi 5:

Om Hallands Väderö.
Av J. A. AMILON.

Sommaren 1913 utförde jag skogsindelning på Hallands Väderö. Då
ön erbjuder mycket av intresse och dess namn under de senare åren
ofta förekommit i tidningar och tidskrifter, varvid frågan om kronans
äganderätt till densamma ävensom möjligheten att i ursprungligt skick
bevara dess egendomliga växt- och djurliv diskuterats, torde det må-
hända icke vara olämpligt att framlägga några upplysningar om den-
samma, huvudsakligen grundade på ett nu utarbetat skogsindelningsförslag.

Hallands Väderö är belägen i Kattegat omkring 3 km. västnordväst
om Torekovs fiskläge samt räknas i administrativt hänseende till Tore-
kovs socken, Bjäre härad och Kristianstads län. Den innehaves sedan
gammalt av Torekovs kyrka. På senaste tiden har emellertid dennas
äganderätt dragits i tvivelsmål, och det vill synas, som om densamma
saknar tillräckligt historiskt stöd, vilket emellertid icke omöjliggör, att
kyrkan på grund av gällande »hävd» kan vara öns rätta ägare. De ut-
redningar, som i ärendet verkställts utav överjägmästaren i södra distrik-
tet, arkivarien i landsarkivet i Lund samt konungens befallningshavande
1 Kristianstads län, giva vid handen, att ön bör betraktas såsom över-
loppsmark eller s. k. landsallmänning samt sålunda historiskt sett höra
kronan till, och med anledning härav har Kungl. Maj:t i nådigt brev den
22 mars 1912 anbefallt kammarkollegium att taga uti övervägande, huru-
vida frågan om äganderätten bör överlämnas till domstols prövning. I
samma brev har förordnats, att öns utmark — troligen hela ön — skall
ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, vilket inne-
bär, att skogsskötseln å densamma och i alla dess delar skall handhavas en-
bart av skogsstatens tjänstemän. Däremot äger kyrkan fortfarande att
uppbära nettoinkomsten. Öns ställande under skogsstaten står icke, så-
som i pressen felaktigt framhållits, i samband med frågan om ägande-
rätten till densamma.

Väderön, inberäknat några smärre närliggande kala kobbar och skär
innehåller:

394 J. A. AMILON.

SKO SD ev ax SKO SMAK ANS SEE Terre 83: 60

kal FREE Son sb RA or SL RE 92:00 175:60 har
impediment. (mestikala bero) uses sp 24 EA
inägor (skogvaktareboställe och diverse tomter) (OB 2
eller: sammanldg CR 3-.3 sasse ned SARS 309: 78 har

Dess historia, som är synnerligen intressant, får här lämnas oberörd.
Det förtjänar likväl omnämnas, att fynd utav flintverktyg, mynt
m. m. synas utvisa, att ön varit bebodd vid döstiden. Under historisk
tid hava emellertid människor, åtminstone under någon längre samman-
hängande tidrymd, ej varit bosatta därstädes. Numera är den bebodd
utav den å ön anställda kronoskogvaktarens och vid fyren tjänst-
görande personals familjer. Sommartid utgör den en omtyckt vallfartsort
för turister och sommargäster från de å kusten närbelägna badorterna
såsom Mölle m. fl.

Från skoglig synpunkt väcker ön uppmärksamhet isynnerhet på grund
av sina egendomliga, särdeles artrika skogsbestånd. Särskilt albeståndens
— ÅAlnus glutinosa — yppiga utveckling är iögonfallande. De upptaga
omkring 35 har och förefinnas dels å sammanhängande större områ-
den — det största omkring 16 har — dels uti smärre sådana med
en storlek nedgående till endast några ar.

De större bestånden förete med undantag utav de exponerade kan-
terna en växtlighet, som för detta trädslag torde vara enastående i vårt
land, och vars motsvarighet närmast torde förefinnas i de tidvis över-
svämmade sumpmarkerna kring de delar av Donau, som genomflyta Ungern.

Jorden består i allmänhet av svämsand, men även av fint grus, vilka
täckas av ett 2—5 dm. mäktigt lager av synnerligen fet mylla, vilken å
mindre, lågt liggande områden övergår till dy. Bestånden äro ofta under
senhösten, vintern och våren översvämmade, vilket beror därpå, att de
naturliga utloppen uppgrundats, varför dagvattnet ej kan med tillräcklig
hastighet avrinna.

Markvegetationen utgöres till största delen utav Kosa- och Rubusarter,
av vilka många på grund av de korsningar, som uppstått, äga ett stort
intresse för botanisten. Lekmannen ägnar de sistnämnda arterna emeller-
tid en icke mindre uppmärksamhet och det huvudsakligen på grund av
deras läckra i oändliga massor förekommande frukter. Evonymus euro-
pea, Rhamnus frangula, Spirea ulmaria, Stachys silvatica, Trientalis euro-
2gea, kaprifol, humle och convolvolus, ormbunkar av skilda arter m. fl.
växter förekomma i stor talrikhet. Artrikedomen och individens yppiga
och fulla utveckling, de fantastiskt utbildade, över marken upphöjda al-
stubbarna, från vilka de nu jämförelsevis höga träden som stubbskott

-

OM HALLANDS VÄDERÖ. 395

uppskjutit, den under sommaren i beståndet rådande halvdagern, slinger-
växterna och de här och var förekommande kolossala ekarna, allt bidra-
ger att göra ett sällsamt och för våra skogar främmande intryck.

Själva trädbeståndet består som nämnt till övervägande del av alskog.
Men därjämte förekomma även björkar, rönnar samt överstående ofta
uråldriga ekar av sällsynt stora dimensioner.

I nedanstående tablå lämnas en översikt över de
vande faktorerna uti trenne av de vackrare bestånden:

förnämsta beskri-

| så se Er 1 RJ
Areal | & - g : AF a RR RNE NED 3
| | 9 Träd IRlder Höjd erg så Sö | 38 så) > 3
| I | slag hetsgrad | = z 2 27 je 4
= ar | meter kbm | kvm | styck cm kbm
I etes! IC| a 50 15—16 0:8 226 | 335:5 | 1387 | 18:2 —" 14:52 1 14:6
| 5 Il 37] II | 0:8 al I) 30—50 | (6) 14 | 0:6--0:8] 180 | 30:21 1332 | 17: 2/9 I 3:04) 13:83
| 0:2 ek medelhöjd (43
| (björk, 13
| [re rönn, bok)
10 | 50) II 0:8 al |) 40—350 |(6) 14—16 | 0:6—0:8 | 192 | 26:7 | 1096 | 17:5 1 3 20 | 3:98 | 12:8
O:I bj. | medelhöjd 17)
| O:I ek o. 15
| bok (rönn)

Uti den andra avdelningen förefinnas 97 överståndare av ek och bok
om 233 eller per har 43 kbm samt i den tredje 68 överståndare av
samma trädslag, innehållande 176 eller per har 17 kbm. Virkesförrådet
utav dessa träd inräknas uti den i tablån angivna kubikmassan per har,
varemot de ej tagits i betraktande vid beräkning av stamantal, grund-
yta och tillväxt i procent. Vid utrönandet av totala medeltillväxten har
ifrågavarande överståndares ålder uppskattats till 200 år.

Intensiteten utgör enligt H. PRYTZ ! förhållandet mellan ett bestånds
virkesmassa och kubikinnehållet av en kropp, vars bas- och höjdytor
äro lika med beståndets areal och vars höjd är lika med beståndets
medelhöjd. Den angiver alltså, huru stor del träden utfylla av hela vo-
lymen mellan marken och trädtopparna och kan sålunda anses vara ett

virkesförrådet

uttryck för beståndets fastmasseprocent. Intensiteten = —
höjden X arealen.

För att undgå för många decimaler brukar ifrågavarande uttryck multipli-
virkesförrådet.

ceras med 10,000. Är arealen ett hektar blir intensiteten —

höjden.
Intensiteten har enligt dansk erfarenhet visat sig vara i det närmaste
oberoede av beståndets ålder och av de förändringar i jordmån och klimat,

2 Tidsskrift for Skovvesen, Bind I.

396 J A. AMILON.

som kunna förekomma inom ett — danskt — förvaltningsområde, där-
emot växlar den avsevärt i förhållande till beståndets bättre eller sämre
beskaffenhet ävensom med den tid som förlupit, sedan detsamma sist
varit underkastat huggning, det må vara gallring, förhuggning eller för-
yngringshuggning. Jag har emellertid funnit, och det synes ju för övrigt
naturligt att så måste vara fallet, att intensiteten även är beroende av
boniteten. Sålunda är intensiteten inom omkring 30—35-åriga tallbestånd
å Väderön, inom vilka i något fall inblandning av gran i ringa mängd
förefinnes, för bonitetsklasserna III, IV och V -— angivna enligt Kungl.
Domänstyrelsens cirkulär den 10 juni 1913 — respektive 14:6, 13 och 11:4.

Ett fenomen, som med stor fördel kan studeras å Väderön, är vindens
förhärjande inverkan på trädvegetationen. Enligt utsago av befolkningen
äro sydliga och sydvästliga vindar förhärskande, med undantag för vår-
tiden, då östanvindar synas vara vanligast. De mot de tvenne först-
nämnda väderstrecken vettande skogskanterna av de i föregående tablå
sist omnämnda tvenne bestånden bära också tydliga spår av den kamp,
vegetationen har att bestå. Träden uppnå därstädes endast omkring
4 meters höjd, och deras stammar och grenar äro i hög grad de-
formerade. Höjden stiger inåt beståndet fullkomligt jämnt och på om-
kring 15 meters avstånd från kanten uppnå träden normal längd eller
omkring 13—15 meter. Ofta äro kantträdens blad under sommartiden
bruna och liksom läderaktigt förtorkade.

Vindarna torde verka skadligt, icke endast emedan avdunstningen från
trädens vegetativa delar på grund av själva luftrörelsen ökas, varigenom
blad, knoppar och spädare kvistar utsättas för fara att förvissna, utan
även genom den starka rörelse, i vilken stormen försätter särskilt gre-
narna och bladen, vilka på den grund komma att stöta mot varandra, var-
igenom i synnerhet knopparna äro utsatta för skador, men även bladen,
varom deras efter stormar upprispade kanter bära vittne. Om någon av
de förra på ett eller annat sätt dödas, övertages dess verksamhet i regel
av en annan knopp. Sålunda är det vanligt, att ändknoppar ersättas av
sidoknoppar, vilka emellertid giva upphov till krokvuxna skott, och på
den grund bliva också trädens stam och grenar missbildade och krokiga.

För egen del anser jag det mycket troligt, att vindarna vålla svårig-
heter även därigenom, att från det jämförelsevis salthaltiga på omkring
100—300 m. från beståndskanterna belägna havet upptransporteras och
å trädens vegetativa delar utfällas för dessa skadliga haloidföreningar.
Några bevis härför kan jag emellertid för Väderöns vidkommande ej
prestera. Däremot har jag å Ängelholms kronopark, belägen vid Skel-
derviken, upprepade gånger haft tilltälle att iakttaga, huru bergtall i full-
komligt skyddade lägen utdött på sådana områden, å vilka det fint fördelade

VÄDERÖ.

f
[na
6
4
-—
--
9
=

398 Je, An AMILON:

salthaltiga vattnet under stormar uppfördes eller m. a. o. varest havet
»rök in», då däremot träden under i övrigt lika förhållanden, men skyd-
dade för nyssnämnda kalamitet, växte ganska vackert.

Vindfällen förekomma endast sparsamt inom albestånden. Däremot
äro sådana vanliga i den glesare ek- och bokskogen. Särskilt överstån-
darna av det förstnämnda trädslaget synas numera sakna kraft att mot-
stå stormarna. Ofta bruka de helt eller delvis torka för att sedan efter
något års förlopp kullvräkas, vilket ibland kan ske bitvis, i det att en
eller ett par grenar lösryckas för varje år. Slutligen återstår endast ett
torrt, grått trädskelett, vars öde snart är beseglat. I sin långa och
svåra kamp mot stormarna hava träden haft verksamma fiender bland
de många å ön förekommande parasitsvamparna, bland vilka särskilt por-
svampar och dessa närstående arter, såsom Dedalea gquercina m. fl. be-
drivit ett lömskt och underminerande arbete, och det är i regel först,
isynnerhet beträffande ekarna, sedan stam och rötter förstörts, som stor-
men förmått kullvräka träden.

Det finnes en oerhört skarp skillnad mellan de större och mindre al-
bestånden å Väderön. Av det föregående torde framgå, att de förra
visa en ovanligt vacker utveckling. De senare äro däremot och sär-
skilt uti öns västra delar av en typ, som i allt väsentligt påminner om
de nyss skildrade skogskanterna mot söder och sydväst. I 30-åriga be-
stånd är höjden omkring 4—6 meter, slutenheten växlar mellan 0:5—
0:7 och kubikmassan är i regel ungefärligen 40 kbm per har. Tillväxten
är ringa. Stamformens och trädens allmänna utseende överensstämma
alldeles med de förut omnämda i skogskanterna befintliga trädens. Jorden
utgöres av fint grus och täckes av ett mäktigt godartat myllager. Ehuru
jordmånen sålunda är av god och bördig beskaffenhet, är dock produk-
tionen ringa, vilket beror enbart på vindarnas förhärjande inflytande.
Intensiteten uti dessa bestånd är också låg eller omkring 8.

Den återstående delen av Väderöns skogbärande område bekläddes
utav bok-, ek-, björk- och barrskogar. De upptaga sammanlagt omkring
49 har, varav omkring 17 har ren överårig bokskog och omkring 12 har
likaledes överårig blandskog av bok och ek. Omkring 15 har äro be-
vuxna med 30-årig tallskog. Bergtall och vitgran upptaga gemensamt 2 har
och björkskog ungefärligen samma ytvidd. I enstaka exemplar före-
komma alm, ask, asp, lind, lönn, vildappel och österrikisk tall. Samtliga
lövträd äro ursprungliga å ön, varemot barrträden vid skogsodling, som
verkställdes för första gången i början av 1870-talet, därstädes införts.

Ekarna å Väderön, som av ivrare för naturskyddssaken omfattats med
synnerligt intresse, förete från skoglig synpunkt inga särskilda egendom-
ligheter. De förekomma oftast som överståndare i al- eller bokskogen

'DLILPIYPS UlNAYJÅT UIPUNIGIOJ I "TIIEAIV — OIIPEN Spuel[rH

"IWues SI[BISURSHOSI BOXAS sUu21els I)
010] ur I[2SSIH 'H

&
=
=
cd
>
Nn
AA
Z
S
z
fm

OM

400 J. A. AMILON.

eller, såsom i öns sydöstra delar, å helt eller delvis kala marker. Deras
utseende är typiskt för ensamstående, äldre, stormutsatta ekar, nämligen
en kort, kraftigt utbildad stam, vilken några meter från marken upplö-
ser sig uti väldiga grenar, bildande en kolossal krona, härstädes huvud-
sakligen orienterad i norr och öster. De lida, liksom bokarna för övrigt,
i hög grad av rötskador.

Träd med en diameter i brösthöjd av 100 cm. oeh därutöver före-
komma mycket talrikt. De i taxeringslängderna uppgivna största bröst-
höjdsdiametrarna äro 140 cm., men säkerligen förefinnas större, allden-
stund ett flertal av de största ekarna, såsom varande för varje ändamål
fullkomligt odugliga, vid uppskattningen lämnats utan avseende.

Särskilt eken och boken men även vildappeln och hasseln, som förut
talrikt förekommit å ön, men genom vårdslösa huggningar utrotats, voro
fordom såsom »bärande trädslag» öns förnämsta rikedom, varom många
förordningar och skrivelser lämna bevis. I dessa stadgades i vad mån
och på vad sätt det rikliga ollonbetet fick tillgodogöras av Torekovs
byamän, som sedan hedenhös å ön åtnjutit fritt sommarbete för egna fä-
kreatur och svin och därjämte förmånen att uppsamla och tillgodogöra sig
vindfällen och torrskog. Byamännen synas emellertid hava missbrukat
dessa rättigheter. Stridigheter angående öns lämpligaste brukande upp-
stodo, och i dessa fällde Kungl. Maj:ts den 31 mars 1857 utslag. På
grund av detta verkställdes år 1864 skogsindelning av lantmätare, vilken
några ar dessförinnan avstakat den del av ön, som ansågs icke vara
lämplig till skogsmark utan böra användas till betesmark. År 1869 fast-
ställdes ett av dåvarande jägmästaren O. A. Smedberg upprättat skogs-
indelningsförslag, enligt vilket virkesförrådet utgjorde 10,409 och det år-
liga avverkningsbeloppet 196 kbm. Motsvarande siffror i den plan, som
fastställdes år 1895 är 7,469 och 130 kbm. Enligt nu föreliggande in-
delningsförslag uppgår förrådet till 12,691 och årliga virkesuttaget till
349 kbm. I det förra inräknas emellertid omkring 100 kbm. å områden,
som ej beröras av föregående tvenne hushållningsplaner.

Virkesförrådet fördelas på de olika trädslagen på följande sätt:

ET FRE SOS SENSE br ye Url 1,674 kbm. (VI—)
[ÖKEN Sera SERENA RT pg kr SMS 4,141 >» (VI—)
15] (OLE SR RE Ne Ae SR LGs LSE 833 » — (I-—III)
= EN NOEN BL 1 NR BER Se SL SE old OG OR Sa TN
div. lövfrad” (asp, lind, ek; alert (III)
12 I RE ASSA RARE TORRT a 1620 en (LT
Derotallusses ts JARRE nr SI (UN)

OT AMN AT SE MANA SR RED ARE Es Sekel (IT)

12,691 kbm.

OM HALLANDS VÄDERÖ. 401

De romerska siffrorna angiva den åldersklass, till vilken huvudsakliga
delen av kubikmassan hör, varvid II åldersklassen är lika med 21—40
år, III 41—60 år 0. s. v.

Djurlivet å Väderön är synnerligen rikt. Här skola vi emellertid
endast sysselsätta oss med de arter, som haft och fortfarande hava in-
flytande på skogsskötseln. Ett par ord må dock härförutom ägnas öns
vanligaste och mest dekorativa fåglar.

Så snart skogsodling började utföras, eller i början av 1870-talet, visade
sig de talrikt förekommande svenska hararna vara stora fiender till de
utsatta plantorna, och trots de lyckade jakter, som av revirförvaltningen
anställdes, kunde harstammen icke nedbringas till lämplig storlek. Sedan
Kungl. jaktklubben på 1880-talet arrenderat jakträtten, avhölls ett stort
antal jakter, varvid ofta flera hundra harar kunde fällas. Härigenom
minskades givetvis deras antal. Vad som dock ännu mera bidrog här-
till var en pestartad sjukdom, som utbröt år 1897 och i hög grad för-
svagade stammen. Vid denna tid inträffade också en annan omständig-
het, som fullständigt knäckte densamma. Genom oförstånd hade näm-
ligen på ett eller annat sätt tama kaniner utsläppts på ön. Det blida
klimatet, frånvaron av räv eller andra rovdjur, tillhörande däggdjuren,
och den rationella jaktvården, varigenom de rovfåglar, som årligen höst
och vår besöka ön skoningslöst dödas, bidrog till kaninernas snabba
ökning. Slutligen voro de så talrika, att det började tryta med födan,
varför de tillgrepo alla slags växtämnen från knoppar och späda plantor
till barken på avverkningsmogna bokar. En energisk kamp mot dessa
skadedjur igångsattes emellertid, men först år 1912 voro de sista utro-
tade. Härtill bidrog den å ön anställda kronoskogvaktaren i hög grad,
och många torde de kaniner vara som av honom fällts. Även de rävar
— jag vill minnas ett 30-tal — som år 1910 utplanterades å ön genom
nuvarande jakträttsinnehavarens försorg, voro ostridigt en avgörande fak-
tor i utrotningskriget. Denna åtgärd klandrades emellertid i mycket
skarpa ordalag, särskilt i ortspressen, och ehuru det icke kan förnekas,
att rävarna anställde svår förödelse även bland öns fåglar, torde dock
icke någon art av dessa blivit hotad till sitt bestånd. Rävarna bort-
skötos för övrigt under förvåren 1912, om jag ej missminner mig. Det
har uppgivits, att rävarna under vintern 1911—1912, sedan kaninerna
utrotats och öns flesta fåglar lämnat densamma under sin vanliga flyttning,
skulle lidit brist på föda och i hög grad svultit. Detta motsäges emeller-
tid av kronoskogvaktaren på ön, vilken säger sig hava nedlagt tvenne
av de sist skjutna rävarna, samt att dessa voro t. o. m. ovanligt feta.

402 J. A. AMILON.

Sedan kaninernas antal minskats, började harstammen betydligt för-
stärkas. År 1906 utbröt emellertid en ny pest, vilken nästan gjorde slut
på densamma. Våren 1913 infördes och utsläpptes emellertid omkring
30 harar på ön. Dessa jämte det fåtal, som sedan gammalt förefanns
därstädes, förökade sig så snabbt, att på hösten icke mindre än omkring
150 stycken kunde under trenne dagars jakt fällas, och dock torde ett
avsevärt antal hava sparats.

Det är givet, att det under sådana förhållanden var tröstlöst såväl för
skogsförvaltningen som öns ägare och för övrigt omöjligt, att genom
skogsodling ersätta de gamla, ruttna och jämförelsevis värdelösa skogs-
bestånden med yngre, bättre sådana. Alla plantor och alla ollon upp-
atos eller förstördes av harar, kaniner och sorkar. De senare torde näm-
ligen, ehuru de varit mera obeaktade, hava en avsevärd andel i förödel-
sen. Under år 1913 förekommo de mycket allmänt å hela ön, isynner-
het dock i bokbestånden.

De för skogen skadliga djurarternas antal ökades i början av 1900-
talet genom inplantering av fasaner. Så länge stammens storlek hölls
inom lämpliga gränser, gjorde dessa väl knappast någon skada, men sedan
densamma år 1913 uppdrivits i orimligt hög grad i förhållande till öns
areal och bördighet, hava de börjat att förgripa sig på såväl bokens
ollon som groddplantor.

Här som å så många andra skogar i sydligaste Sverige förefinnes så-
lunda en stark intressekonflikt mellan skogsvården å ena samt jakten å
andra sidan, och denna är i detta fall mera svårlöst än vanligt, allden-
stund ägaren avhänt sig den fria dispositionen av jakträtten, i det att
denna utarrenderats på tio år, räknat från och med ingången av år 1910.
Skola emellertid ordnade skogliga förhållanden kunna införas på Väderön,
är det nödvändigt, att vildstammen nedbringas högst avsevärt.

Vid ett besök å ön under våren eller sommaren väcka gravänderna
med sina vackra färger ävensom strandskatan och tofsvipan uppmärk-
samhet. Gräsanden häckar i ett kärr å öns mellersta del. Å skären
förekomma fiskmåsar kolonivis. Tärnor äro även synnerligen vanliga,
liksom ejdern, som i skärgården kring ön åtnjuter lagstadgat skydd. Å
de väster om öns södra del belägna Orskären häcka havstrutar. Näkter-
galen låter om sommarnätterna höra sin vacka sång. Om våren och
hösten besökes ön av ett stort antal rovfåglar, såsom sparv- och duv-
hökar, vråkar, falkar och örnar, ävensom av änder av skilda slag, mor-
kullor och skarvar.

Under de senaste åren har Väderön rönt ett livligt intresse från natur-
skyddsvännernas sida, och därvid har skogsförvaltningen icke undgått
angrepp, vilka stundom varit av en ganska odiös art. Sålunda har det

OM HALLANDS VÄDERÖ. 403

klagats över, att barrträd införts å ön, att eköverståndarna tillgodogjorts
och i allmänhet över att någon som helst avverkning ägde rum. Den
stenbrytning, som av Torekovs kyrka genom arrendator bedrivits, har
även varit föremål för klander.

På grund av en hemställan av kyrkan om rätt till ytterligare stentäkt
har Kungl. Maj:t funnit anledning att i ärendet inhämta Kungl. Veten-
skapsakademiens yttrande. Denna har därvid även framhållit de all-
männa önskemål beträffande naturskyddet, som akademien hyste, och på-
pekat intressemotsatserna mellan detta senare och en rationell genomförd
skogsvård, samt, för den händelse kronan till äventyrs befanns vara rätter
ägare till ön, ifrågasatt dess delvisa avsättande till naturpark. Den har
därjämte hävdat önskvärdheten därav, att skogsodling av barrskog, så-
som ytterst farlig för den ursprungliga florans bestånd, måtte i minsta
möjliga utsträckning vidtogas å ön. Med anledning av detta akade-
miens yttrande har Kungl. Maj:t i nåd. brev den 35 september 1913 an-
befallt Kungl. Domänstyrelsen förständiga dess underlydande vederbörande
»att beträffande Hallands Väderö i görligaste mån och, när sådant utan
egentlig skada för ekonomiska intressen kan ske, beakta de önskemål,
som i detta ärende gjorts gällande av vetenskapsakademien.> Kungl.
Maj:t synes mig, såsom förhållandena nu äro, hava skiftat alldeles rätt-
vist mellan skogsvård och naturskydd. Det lider dock intet tvivel, att
det senare kommer att bliva lidande. Torekovs kyrkas ekonomiska in-
tressen måste givetvis först och främst tillgodoses, och det är en heders-
sak för staten, sedan densamma övertagit förvaltningen av ön, att ägaren
beredes största möjliga inkomst från densamma samt att den förses med åt-
minstone nöjaktig skog. Härvid kan icke undgås, att många vetenskap-
liga och estetiska värden komma att tillspillogivas, och i själva verket
är jag övertygad därom, att intressekonflikten mellan ett ekonomiskt
skogsbruk och ett verksamt naturskydd är olöslig. Under sådana för-
hållanden synes mig vetenskapsakademiens förslag om upprättandet av
en naturpark vara värt att taga vara på även för det fall, att Torekovs
kyrka befinnes vara öns rättmätiga ägare, och för den skull borde staten,
under ovannämnda förutsättning, genom köp söka förvärva Väderön för
att därefter förvalta densamma i dess helhet såsom naturpark.

Stockholm den 25 februari 1914.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 5.

Om skada å fiske genom flottning.

Några reflektioner med anledning av J. A. MELKERSONS uppsats
härom 1 Skogsvårdsföreningens tidskrift

av GUST. SWENANDER.

Flottledsingeniör J. A. MELKERSON har i en uppsats i Skogsvårdsför-
eningens tidskrift, häftet 5 för 1913, framställt en del synpunkter rörande
skada å fiske genom flottning. Det är mycket glädjande, att en person
som först och främst representerar flottningsintresset, tagit initiativet till
en opartisk behandling av denna fråga, som då det gäller bevarande
av våra vigtigaste sötvattensfiskar år efter år träder allt mera i förgrunden.

Ingeniör M. indelar de skador, som förorsakas genom flottningen, i
skador med mera lokala verkningar och skador, som omfatta vidsträckta
områden. Denna indelning, i och för sig fullkomligt riktig, förefaller
mig emellertid mindre lämplig, då det gäller en gruppering motsvarande
de ersättningsanspråk av olika slag, som kunna ifrågakomma. Jag har
vid flera tillfällen i stället använt en annan indelning av ifrågavarande
skador, nämligen i sådana av enskild och sådana av allmän natur. Ska-
dorna av enskild natur äro de, som endast beröra enskilda personers
fisken, de av allmän natur inverka däremot på själva fiskbeståndet.!
Att då det gäller en ersättning för dessa skador de olika grupperna
böra behandlas på helt olika sätt ligger i sakens natur. I fråga om en-
skilda skador vet man alltid, till vem ersättningen skall utgå, ävensom
i de allra flesta fall, vem som är skadegörare. Dessa skador kunna där-
för mycket väl ersättas efter skedd värdering, och en dylik kan alltid
inom vissa gränser åstadkommas, äfven om den emellanåt skulle stöta
på vissa svårigheter.

Då det däremot gäller att ersätta skador av allmän natur, möter en
värdering av dessa så stora svårigheter, att jag vågar påstå, att en så-
dan i de flesta fall är omöjlig att nöjaktigt åstadkomma. Och vidare,

1 Denna indelning överensstämmer i någon mån med den av ingeniör M. föreslagna,
men täcker den dock ej fullständigt, ty naturligtvis kan en skada av enskild natur sträcka
sig över stora områden, oeh å andra sidan behöver ju en skada av allmän natur ej hava
så vidsträckta verkningar, även om detta som regel är fallet.

GUST. SWENANDER. 405

från vilken del av flottleden orsakas i själva verket skadan, eller m. a.
o. vem är skadegöraren? Och till sist vem drabbar skadan, och till vem
skall den gäldas? Gäller det en barkförorening kan, som ingeniör M. an-
märkt, det virke, som egentligen vållar skadan, utföras ur flottleden långt
ovanför den plats, där skadan åstadkommes. Och om det gäller för-
störda lekplatser för en vandringsfisk, så drabbar skadan ej blott fiske-
rättsägarna utmed flottleden utan äfven sådana i nedanför och möjligen även
ovanför liggande vatten, men i vilken utsträckning detta sker är omöjligt
att avgöra. Av sistnämnda förhållande är tydligt, att ersättningen för dy-
lika allmänna skador ej kan utgå till enskilda fiskerättsägare. Det gäl-
ler då i stället att söka motverka de allmänna skadorna och har därför
i flottningsstadgan ($ 4) tillgripits medlet att inrätta fiskodlingsanstalter.

För min del anser jag också, att fiskodling är det enda medlet för
närvarande att motverka flottningens skadegörelse å fiskbeståndet, men
däremot anser jag oklokt, om varje flottningsförening, som genom sin
verksamhet skadar fisket i ett vattendrag, »där betydligare fiske finnes»
skulle åläggas bekosta en fiskodlingsanstalt.

Utgående ifrån att all flottning i större eller mindre grad skadar fisk-
beståndet — vilket naturligtvis ej hindrar, att de väsentligaste skadegö-
relserna å fisket i ett vattendrag Azra komma från annat håll, och från
vilket håll viss ersättning då också skall fordras — anser jag, att varje
flottningsförening utan vidare skulle åläggas att till fiskets befrämjande
i vattendraget, eller om detta av en eller annan anledning ej kan ut-
vecklas, till fiskets befrämjande inom det eller de län, i vilka föreningen
bedriver sin verksamhet, årligen erlägga en viss summa. Detta är samma
princip som följts i förslaget till ny vattenlag, då det gäller dammbygg-
nader, vilkas skadegörelse man också naturligtvis ej kan exakt värdera.
Emellertid möter givetvis svårigheter att i varje särskilt fall beräkna av-
giftens storlek. Då emellertid skadegörelsen måste bli större ju större
virkesmängder som framflottas, är rimligt att ersättningen beräknas efter
den framflottade virkesmängden eller m. a. o. utgår med en viss avgift
pr. framflottat stycke eller virkesenhet. Dock är ju tydligt, att samma
avgift pr. enhet ej får gälla i alla vatten. I så fall skulle avgiften i
vissa vatten bli oskäligt stor, i andra åter alltför liten. Avgiften bör
därför bestämmas så, att den tolalsumma, som flottningsföreningarna i
ett vattendrag erlägga, verkligen blir tillräcklig för åstadkommande av
ett effektivt arbete till fiskets befrämjande i vattendraget. Dock skulle
man ju, enär de framflottade virkesmängderna ofta på kort tid oerhört
ökas, kunna i varje fall fastställa en viss maximisumma, utöver vilken
ersättningen ej skulle gå.

Någon torde kanske anmärka, att om nu både dammägare och flott-

406 OM SKADA Å FISKE GENOM FLOTTNING.

ningsföreningar skola erlägga avgifter till fiskets befrämjande, så inflyter
så stora summor härtill, att de ej kunna få användning. Enligt mitt
förmenande är emellertid en sådan anmärkning fullkomligt obefogad.
Om en fiskplantering i ett vatten skall tjäna till någon nytta, måste den
ske i mycket stor skala. - Hvad tjänar det till att utsläppa några tusen
yngel i ett vattendrag, där kanske skulle ha alstrats lika många millio-
ner på naturlig väg? Men produktionen av fiskyngel är merendels ingen
billig sak, om den ock blir jämförelsevis billigare, då den drives i större
skala. Därför behövs pengar, om ej vårt fiske och särskilt älvfisket skall
lida obotlig skada. Orsaken till att många fiskplanteringar ej visat
något resultat är den, att de skett i alltför liten skala.

Ingeniör M. framhåller att inhämtande av fiskeritjänstemans yttrande
($ 5 flottningsstadgan) mången gång medför ett onödigt fördröjande av
frågans avgörande. Därom är jag fullkomligt ense med ingeniör M.,
om såsom nu ofta sker handlingarna efter syneförrättningen sändas till
fiskeriintendenten för yttrande. Han är kanske ej alls inne i frågan och
måste mången gång för att kunna bedöma den själv befara sträckan
ifråga. Om då hans tid kanske är mycket upptagen på annat håll,
uppstår ju ett fullkomligt onödigt dröjsmål, jag säger onödigt, ty om
fiskeriintendenten kallades Zil/ syneförrättningen, då han hade bästa till-
fälle att bedöma alla med flottningen och fisket samhöriga frågor, be-
hövde för erhållande av hans yttrande intet dröjsmål uppstå." Tvärt-
emot ingeniör M. anser jag af största betydelse, att fiskeriintendenten
lämnas tillfälle att närvara vid afd/a flottledssyner. Ty mången gång är
han i tillfälle att genom en eller annan anvisning hindra en skadegö-
relse å fisket, som är fullkomligt onödig och endast på grund av syne-
männens bristande sakkunskap i fiskerifrågor hade kunnat uppstå. Ett
obetydligt förbiseende kan i ett sådant fall mången gång ha vidsträckta
följder.

Beträffande huvudsaken är jag emellertid fullt enig med ingeniör M.
Dessa frågor skola behandlas ur nationalekonomisk synpunkt och med
full förståelse för de olika intressenas krav. Sällan torde det väl inträffa,
att skadegörelsen å fisket i ett vattendrag genom flottning ej måste skat-
tas ringa i jämförelse med den vinst, som flottledens inrättande innebär.
Därför måste fisket vika för flottningen. Men skadorna skola ersättas,
och gäller det då att få till stånd en ersättning i den form, att ska-
dorna i största möjliga mån kunna motverkas, ty en direkt ersättning
till den som skadan drabbar kan av framhållna skäl ofta ej givas.

1! Detta förfaringssätt har under min tjänstetid på grund av tillmötesgående från veder-

börande länsstyrelser alltid praktiserats inom mellersta distriktet.

GUST. SWENANDER,. 407

Ovanstående har författaren välvilligt givit mig del av före dess tryckning.
Det gläder mig, att mitt inlägg vunnit fackmannens beaktande. Jag tror, att
en första åtgärd borde vara en undersökning omfattande hela vattensystem
med avseende på: förekomsten av sådana delar av ett vattensystem, som prak-
tiskt sett kunna anses utgöra självständiga områden beträffande fiskets beva-
rande; rätta platserna för anläggning av fiskodlingsanstalt eller andra mot-
svarande åtgärder inom områdena; förekomsten av »skadegörare» av olika
slag inom dessa områden; inom områdena förekommande flottningsföreningars
omfattning och ansvarsandelar; andra ansvarsskyldigas andelar.

Jag är viss om, att sådana här endast antydningsvis framhållna undersök-
ningar skulle vinna stöd hos en del av våra Hotningsföreningar och andra
»ansvarsskyldiga», vilka genom utredningen bland annat finge fastslaget det
mer eller mindre berättigade i de så vanliga anmärkningarna om skada å
fisket och som, då de komma från ovederhäftigt håll, rent av verka som gnat.
Försök med ett enda vattensystem torde ej vara omöjligt att få till stånd.
Klart är, att även andra undersökningar skulle kunna göras 1 detta samman-
hang till nytta för fisket.

Leksand den 20 mars 1914.

J. A. MELKERSON.

29. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 191

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1014. H. 5.

Svenska trävaruexportföreningens förslag till lagstift-
ning för lappmarkshemmanens och med dem lik=
ställda hemmans skogar.

Ett genmäle till Nils G. Ringstrand.

I mars-häftet detta år förekommer en kritik av jägmästare Nils G. Ring-
strand över Svenska trävaruexportföreningens förslag till lagstiftning för lapp-
markshemmanens och med dem likställda hemmans skogar. Det är icke min
mening att nu bemöta denna kritik, men däri förekommer ett direkt till mig
riktadt yttrande, som jag känner mig hågad att omedelbart besvara. Detta
yttrande lyder sålunda:

»I fortsättningen av sin framställning kommer så föreningen till frågan om
den hushållningsprincip, som bör vara grundläggande vid behandlingen av
lappmarksskogarna. Den anser, att markränteläran bör föredragas framför
den av norrländska skogskommittén förordade skogsränteläran, men vill dock
giva första rummet åt den hushållning, 'som leder till högsta möjliga virkes-
produktion". Härmed torde avses den teori, som skisserades av doktor F.
Kempe i tidskriftens förra årgång, allm. uppl. sid. 225 och vars mest i ögo-
nen fallande karaktärsegenskap synes vara, att den ur en ekonomisk hand-
tering, som skogshushållningen dock är, utesluter begreppet kapital.»

Herr Ringstrand har i så måtto rätt, att jag vid min skogshushållning ej
har lust att utgå från ett visst efter priset för dagen fastslaget kapitalvärde.
Detta kan nämligen vara i hög grad missvisande. Ett skogsskifte, som i dag
är värdt 5,000 kronor, kan nämligen om ett par år vara värt endast 3,000
kronor för att om ytterligare några år hava stigit — kanske till 10,000. Och
att värdesätta en skog är ingen lätt sak. Vid kronoauktionerna variera pri-
serna ända till 2 å 3 kronor per träd för samma stämpling. Från skogs-
hushållningssynpunkt blir därför enligt min tanke hufvudsaken att avvinna
marken den högsta möjliga produktion, ej att fastslå ett visst värde för sko-
gen, vilket värde, även om taxeringen är fullt exakt, ändock alltid blir mer
eller mindre tillfälligt. Ett tillfälligt värde är emellertid för mig av under-
ordnad betydelse. För att ernå högsta möjliga avkastning behöver man för
övrigt ej känna skogens värde. Den konsten är en alltigenom biologisk
angelägenhet.

Herr Ringstrand utgår däremot från att en skog är värd en viss bestämd
summa t. ex. 10,000 kronor, att skälig ränta t. ex. 5 2 därå skall erhållas,
samt att alltså värdeavkastningen i detta fall bör vara 500 kronor om året.
När virkespriserna falla, måste han därför öka avverkningen, när de stiga,
kan han minska den. Han vill alltså ha ett stabilt värde å avkastningen

NOTISER. 409

och därmed - skogens värde fixerat, men för att komma därhän, måste han
variera avverkningens storlek. ;

Månne min princip i ekonomiskt hänseende är så egendomlig, att den för-
tjänar att alldeles särskilt påpekas? Jag tror detta näppeligen vara fallet.

En akties värde bestämmes icke i främsta rummet efter i företaget ned-
lagt kapital utan efter den vinst detta kapital ger, och aktievärdet varierar,
allt efter som vinsten ökas eller minskas. Det en gång nedlagda kapitalet
är sålunda även i detta fall av underordnad betydelse.

Ett hemman ger i år 1,000 kronor i netto, nästa år blott 500. Det synes
mig därför tjäna föga till att söka fastslå detta hemmans exakta värde, men
däremot har man allt skäl att söka driva upp dess avkastning till högsta
möjliga potens, ty härigenom vinnes dock till sist det bästa ekonomiska re-
sultatet.

Att vi affärsmän ändock ha våra skogar bokförda till vissa värden, vet ju
en var, liksom att dessa värden ej ändras på grund av tillfälliga fall eller
stegringar. FRANS KEMPE.

NOTISER.

Pristävlan om broschyr rörande skogsdikning. I samband med till
år 1916 planerad skogsutställning i Stockholm anordnas en pristävlan för för-
fattandet av en broschyr om skogsdikning: olika markers större eller mindre
lämplighet för densamma, dess metoder och teknik samt dess resultat m. m.
Vid ämnets behandling bör hänsyn tagas till för handen varande behov av en
allmän praktisk vägledning i skogsdikning, varjämte särskilt norrländska för-
hållanden böra uppmärksammas.

Prissumman, som på enskild väg åstadkommits, uppgår till 1 500 kr. och
kommer att fördelas 1 högst två pris.

Broschyren bör vara färdig '/, år före utställningen. Närmare bestämmelser
komma framdeles att i Skogsvårdsföreningens tidskrift meddelas och hänvisas
1 Övrigt till professor GUNNAR SCHOTTE, Stockholm.

Sv. Skogsvårdsföreningens exkursion 1914 kommer att äga rum 29
juni—2 juli och förläggas till Halland och Skåne samt avslutas med besök ä
Baltiska utställningen i Malmö. Följande preliminära program är uppgjort:

Måndagen den 29 juni: Samling i Laholm. Resande från Stockholm avresa
lämpligast med nattåg och inträffa i Laholm 10,25. Från Malmö sker avresan
bäst 7,40 med ankomst till Laholm med samma tåg. Från Göteborg kan av-
resan ske 7,30 och anslutning till exkursionen ske kl. 10,44 i Laholm. Avresa
från Laholm med skjutsar kl. 11 f. m. till kronoflygsandsfältet Höka.
Härifrån fortsättes till Melby enskilda flygsandsfält, där lunch intages i
skogen omkring kl. I e. m. Exkursionen går sedan vidare, likades med skjutsar
till Skummeslövs norra kronoflygsandsfält och till Wallberga station. Av-
resa med snälltåg från Wallberga station omkring kl. 6 e. m. Ankomst till
Halmstad kl. 6,44 (nattkvarter: Grand hotell). Kl. 7,30 gemensam middag i
Tivoli.

410 NOTISER.

Första exkursionsdagen ägnas helt åt studium av de intressanta flygsandsfälten i södra
Halland. Såväl fält med rätt god skog, som fält, där någon egentlig trädproduktion knappast
kan tänkas, komma att besökas.

Tisdagen den 30 juni: Frukost omkring kl. 6,30 f. m. Avresa omkring kl.
7 f. m. med extratåg från Halmstad till Simlångsdalens station. Vidare med
skjutsar genom kronoparken Tönnersjöheden samt genom av enskilde
skogsodlade ljunghedar. Lunch i skogen kl. I e. m. Avresa med extra-
tåg från Simlångsdalen omkring kl. 5,30 e. m. Ankomst till Halmstad kl. 6
e. m. (middag å järnvägsrestaurationen). Avresa från Halmstad kl. 6,25 och
ankomst till Malmö kl. 9,31. '

Den andra exkursionsdagen ägnas i huvudsak åt kronoparken Tönnersjöheden, som är
den intressantaste kronoparken i Södra Sverige. Här finnas nämligen äldre bokskogar, björk-
skogar, 30—40 åriga vackra granbestånd, 60-åriga tallbestånd, stora arealer ekskogar samt
vidsträckta ljunghedar, som nu äro försedda med 10—20-åriga kulturer. Vidare har Statens
Skogsförsöksanstalt i parken anlagt ett 30-tal försöksytor, som komma att demonstreras.

Onsdagen den i juli: Avresa från Malmö 8,20 f. m., ankomst till Skar-
tofta 9,30 f. m. (avstigning sker från tåget något före ankomsten till stationen).
Skjutsar genom Ovedsklosters skogar (lunch i skogen kl. 12 m.) till Sjöbo.
Avresa från Sjöbo med expresståg. Ankomst till Malmö kl. 3,13 e. m. Middag
å hotell Savoy kl. 3,15 e. m. Avresa från Malmö kl. 4,15 e. m. till Böke-
bergsslätt station och Skabersjö skogar, dit ankomst sker kl. 5 e. m. Avresa
från Bökebergsslätt kl. 8,55 e. m. med ankomst till Malmö kl. 9,36.

På förmiddagen beses Övedsklosters vackra skogar och på eftermiddagen anordnas i
Skabersjö skogar, som i övrigt ej komma att beses, en uppvisning genom Dansk Skovfor-
ening av alla de markberedningsredskap, som äro utställda å den danska skogsutställningen i
Malmö.

Torsdagen den 2 juli: Samling kl. 10 f. m. å Baltiska utställningen i
skogshallen, som beses. Kl.12 midd. lunch å Huvudrestaurangen.

Kl. 1—3 besök i maskinhallen för beseende av sådana maskiner, som ha med
skogsbruket att göra, samt den svenska jaktutställningen.

Kl. 3—5. Beseende av danska och ryska skogsutställningarna. Kl. 5,30 e€. m.
middag å Baltiska restaurangen.

Obs! Vid besöket å Baltiska utställningen samt vid de gemensamma måltiderna
äro hrr. medlemmars damer välkomna.

Exkursionskostnaden har beräknats till omkring 50 kronor utom järnvägs-
biljetter.

Anmälan till deltagande i exkursionen bör ske före 7 juni, varvid 10 kr. i
anmälningsavgift insändes. I händelse av förhinder återbetalas ej denna av-
gift, men däremot erhålles det tryckta programmet.

Vid anmälan till exkursionen bör upplysas, huruvida vederbörande själv
anskaffar logis i Malmö. TI annat fall ombestyr exkursionsledningen inkvartering
antingen å hotell, om så önskas, eller i skollokaler.

Omkr. den 20 juni utsändes fullständigt och illustrerat exkursionsprogram.

Alla meddelanden rörande exkursionen och anmälningar till densamma sändas
till Sv. Skogsvårdsföreningens byrå, Norrmalmstorg. 3, Stockholm C.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, I 014. H. 5.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Lagar, kungl. förordningar och beslut.

Förbud mot anläggande av odlingslägenheter ovan odlingsgränsen. Kungl.
Maj:t har härom den 20 mars 1914 i brev till domänstyrelsen förordnat:

I en den 9 februari 1914 till Oss ingiven skrift har numera statsrådet och chefen för
civildepartementet Oscar von Sydow under åberopande av det honom meddelade uppdrag
att verkställa utredning av lapparnas förhållanden och renskötseln i Norrbottens, Väster-
bottens och Jämtlands län, på anförda skäl hemställt, dels att Vi måtte vidtaga åtgärder
för genomförande av sådan ändring i gällande bestämmelser angående upplåtande av odlings-
lägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, att upplåtelse
ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker måtte ifrågakomma
allenast, där Vi i särskilt fall funne synnerliga skäl därtill föreligga och upplåtelsen av Oss-
prövades icke kunna lända till förfång för nomadlapparna, och dels att Vi måtte förständiga
Eder och Eder underlydande tjänstemän att för framtiden icke heller vidtaga upplåtelse av
andra lägenheter ovan odlingsgränsen. Härjämte har statsrådet von Sydow hemställt, huru
vida Vi icke skulle finna skäligt förordna, att tillsvidare i avbidan på den slutliga prövningen
av hans ifrågavarande framställning, all upplåtelse av odlingslägenheter eller andra lägenheter
ovan odlingsgränsen skulle inställas.

Över sistberörda hemställan har Ni den 7 mars 1914 avgivit infordrat utlåtande.

Då Vi nu låtit Oss föredragas detta ärende i nu ifrågavarande del hava Vi törordnat, att upp-
låtelse av vare sig odlingslägenhet eller slåtter- eller annan lägenhet tills vidare och intill
dess Vi annorlunda föreskriva, icke må äga rum 3 kronopark eller överloppsmark ovan
odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker.

Detta meddelas Eder till kännedom och efterrättelse samt för vederbörandes under-
rättande. ;

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.
Skydd för idegranen.

Domänstyrelsen har härom den 16 april 1914 till samtliga jägmästare i de fem sydligare
distrikten utfärdat följande cirkulär.

I en underdånig skrivelse av den 10 november 1913 angående förslag till åtgärder till
förekommande av skadegörelse å ungskog, vilken skrivelse finnes avtryckt i 12:te häftet av
skogsvårdsföreningens tidskrift för samma år, framhöll Kungl. Domänstyrelsen bland annat,
att skydd borde beredas idegranen (Taxus baccata). Kungl. Styrelsen anförde därvid, att
idegranen vore ett i vårt land i följd av skadegörelse därå utdöende träd, som borde ägnas
allt det skydd, man lämpligen kunde bereda detsamma.

Då denna fråga framdeles torde komma att bliva föremål för riksdagens behandling, får
Kungl. Styrelsen för att kunna bliva i tillfälle att lämna ytterligare utredning i ärendet här-
med anmoda Eder att före den I nästkommande augusti till Kungl. Styrelsen insända upp-
gift, huruvida idegranen förekommer vildväxande inom Edert revir och i sådant avseende
meddela närmare redogörelse för de lokaler, där detta är förhållandet. Uppgifterna böra
avse såväl allmänna som enskilda skogar, varvid bör omnämnas, huruvida trädet förekommer
allenast i enstaka exemplar, i spridda exemplar eller beståndsbildande, varvid ungefärliga
antalet exemplar om möjligt bör angivas. Tillika är av intresse att erhålla kännedom om
såväl han- som honexemplar finnas, samt huruvida trädet synes föröka sig genom uppspirande
plantor och ungträd. Förekomma exemplar av anmärkningsvärd ålder och storlek, bör detta
särskilt omtalas, varvid bestämda uppgifter om trädens höjd och grovlek äro av intresse, enär
detta synes kunna åtminstone i enstaka fall giva anledning till att träden fridlysas. TI övrigt
är av värde att få veta, huruvida idegranarna möjligen lida av stark beskuggning av mera

ANT SKOGSADMINISTRATIONEN.

storväxande andra trädarter. Därest fotografiska bilder finnas, vore önskvärt erhålla jämväl
Oo
sadana.

Extra jägmästare äger ej rätt att räkna meriter för tjänstgöring utom
skogsstaten.

Domänstyrelsen har härom till en extra jägmästare den 8 april 1914 avlåtit följande skrivelse :

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 25 mars 1914 har Ni anhållit, att Ni vid an-
sökningar till tjänster inom skogsstaten skulle få räkna någon merit för den tid Ni enligt
förordnande från Kungl. Lantmäteristyrelsen varit sysselsatt med ståndskogslikvidförrättningar i
Lillherrdals socken av Jämtlands län.

Kungl. Domänstyrelsen har vid föredragning av detta ärende ej funnit skäl bifalla Eder
framställning.

Framställning om snabbare behandling av nya skogsindelningstaxan.

Domänstyrelsen har härom den 6 april 1914 till >»De extra jägmästarnes förbund» avlåtit
följande skrivelse:

I skrivelse den 8 december 1913 har Ni hos Kungl. Domänstyrelsen hemställt, att Kungl.
Styrelsen ville hos Kungl. Maj:t snarast begära, att det av Kungl. Styrelsen till Kungl. Maj:t
den 2 juli 1910 ingivna förslaget till ny arvodestaxa för vissa förrättningar, som efter särskilt
förordnande utföras, måtte av Kungl. Maj:t till behandling med det första upptagas och
snarast fastställas så, att den nya taxan måtte få tillämpas för alla enligt Kungl. Styrelsens
föreskrifter av den 10 juni 1913 upprättade skogsindelningsplaner, som vid taxans faststäl-
lande icke till fullo ersatts.

. Till svar härå vill Kungl. Styrelsen meddela, att Eder ifrågavarande framställning icke
kunnat föranleda någon Kungl. Styrelsens åtgärd.

Jägmästares rättighet att avgiva yttrande över överjägmästarnas
inspektionsprotokoll.

Domänstyrelsen har härom den I april 1914 avlåtit följande svar på en framställning
från föreningen Sveriges Ordinarie Jägmästare.

I en till Kungl. Domänstyrelsen ställd skrivelse av den 5 maj 1913 hava jägmästarne
Carl von Schönberg och Carl Björkbom i egenskap av styrelseledamöter i föreningen »Sve-
riges Ordinarie Jägmästare» anhållit »att Kungl. Styrelsen ville meddela föreskrifter, enligt
vilka det ålades revirförvaltarna att inom viss tid i varje särskilt fall till Kungl. Domän-
styrelsen inkomma med påminnelser, eventuellt instämmande uti samtliga dem tillsända in-
spektionsprotokoll».

Över denna framställning har Kungl. Styrelsen inhämtat utlåtanden från samtliga över-
jägmästare i riket.

Då Kungl. Styrelsen, som har för regel att i fråga om avsevärda anmärkningar inhämta
vederbörandes förklaring, i likhet med flertalet överjägmästare i huvudsak icke kan god-
känna de motiv, som av styrelsen för nämnda förening anförts till förmån för sin framställ-
ning om obligatorisk skyldighet för revirförvaltaren att i varje fall bemöta överjägmästarens
i inspektionsprotokoll gjorda anmärkningar, anteckningar och erinringar, och då, såsom före-
ningsstyrelsen även i sin skrivelse vidgår, det dock redan nu medgives jägmästaren — ordi-
narie såväl som extra — rätt att till Kungl. Styrelsen inkomma med de påminnelser be-
träffande överjägmästarens inspektionsprotokoll, vartill han kan finna fog, har nu föreliggande
skrivelse från föreningen Sveriges Ordinarie Jägmästare ej kunnat föranleda någon Kungl.
Domänstyrelsens åtgärd.

Statens skogsförvaltnings deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet
i Stockholm år 1916.

Domänstyrelsen har härom den 4 april 1914 till Kungl. Maj:t gjort följande framställning.

Vid sammanträde inför domänstyrelsen under november 1913 med rikets öfverjägmästare
behandlades bland andra frågan, huruvida statens skogsväsende borde deltaga i 1916 års
allmänna svenska lantbruksmöte i Stockholm och i sådant fall, på vilket sätt detta borde ske.
Överjägmästarna uttalade därvid enhälligt önskvärdheten av att ett sådant deltagande måtte
komma till stånd, varefter förslag upprättades angående sättet för deltagandet och härför
erforderliga medel. Kostnaderna beräknades till sammanlagt femtiotretusenfemhundra kronor
sålunda:

SKOGSADMINISTRATIONEN. 413

kronor
För insamling av utställningsföremål samt fotografering av för skogsskötseln be-
| ATEA ERA La SLL FN LS TRA R EE L P I SON SA SA EA SR AAC It Pr SR RA 15,000: —
>» demonstrerande av virkets kvalitet och användning till industri och export = 8,000: —
» distriktskartor, upptagande även flottleder samt fjällgräns och trädgräns, ljung-

Bar ACE, ILVASANUSOMFRCEE lg Mag 3. ss rö ds sv Rss SSR SARA E Sn eg Ng rr 5,000: —
> filmfotografering av skogsskötseln belysande arbeten kronor 3,000: — och

byyppnad fors tlorevisningslökal kröpör,. BOO== are ov saenp te tes saa Tlrksssebnens 3500: —
» bearbetning av statistiskt material till en jägmästare under

HR RASK I RS BEE ES SN GT br AE AM SR EA ES PRE TEN kr. 6,000: —
Er REL ENELT EET rg KASSE NASAS ST NNE ORSA RASAR La Sr ARG » 500: —
3 TIETADER Led AE ens ee TSAR SN DARE NS RETA RE nt » 200: —
FÖRE FO NN PrOE BADAT SEN oo: ba ass alles es sön Ke lE ba IN de SN 800: —
mDapper tU tryckning: av katalogd ia. Mlej.cskays css sr rsssns snoken. 23:000: 0. 800:

» extra arbeten vid utarbetande av fullständiga och väl motive-
rade skogshushållningsplaner samt extra hantlangning utöver

normala arbeten enligt gällande föreskrifter = .iossossssssssssoesa kr. 4,000: —
2 FEET] DEE AO rst Sr BANANS SARA ANGER oe URI » 5007-72 14,5003-—
» bearbetning av material från redan utlagda provytor inom Bergslagsdistriktet OO:
» sammanbringande av dekorativa jaktföremål och eventuellt föremål utvisande

NASKGEOE Moan esad ess rdsss eek Ses FSA RR rn ga ASA OR Og 0 CR RISE SE CN 1,000: —
SI HET UT RE LEENA (LEN LSE 14410 11 2d 7) år SR SS ERNA SNRA SIR SEAT e 1000:—

reseersättning å utställningskommissionen AS SES CURDNSENA AL 0E SMR, 2 få RAG 1,000: —
Föltfrakter Loforutsedda, OCh. ALVErSe. Utgifter .«..sssc..coddi eek iepr enas ad see e ser bss 3,200; —

Summa kronor 53,500: —

Utdrag ur det hos styrelsen förda protokoll rörande överläggningen om denna fråga biläg-
ges. I övrigt får styrelsen hänvisa till ett härmed bifogat exemplar av förslag till program
för tjuguandra allmänna svenska lantbruksmötet i Stockholm den 3—9 juli 1916. Enligt
detta programförslag skulle den nu ifrågasatta utställning inbegripas under avdelning III,
grupp 9, omfattande föremål, belysande skogsbruk och jakt samt hjälpmedel vid skogshus-
SYEsoRE och jaktvård, vilken avdelning skulle hållas öppen från och med måndagen den

3 juli till och med söndagen den 23 juli, eventuellt söndagen den 13 augusti.

Domänstyrelsen anser för sin del synnerligen önskvärt, att statens skogsväsende må komma
att bliva representerat vid ifrågavarande allmänna lantbruksmöte. Likaledes har styrelsen ej
något väsentligt att erinra mot det av överjägmästarna uppgjorda förslaget till omfattning av
skogsväsendets utställning, dock torde möjligen vissa utställningsföremål som icke lära med-
räknats i föreliggande förslag lämpligen även kunna tillkomma utan att de för utställningen
förslagsvis beräknade kostnaderna därigenom avsevärt behöva ökas.

För att en sådan utställning skall kunna bliva till fullt gagn genom att verka undervi-
sande och väckande på ett större antal mötesbesökare vore dock önskvärt, att den komme
att hållas öppen till söndagen den 13 augusti eller sammanlagt sex veckor. Det huvudsak-
liga av utställningen bleve nämligen av den art, att det för fackmannen erbjöde tillfälle till
mera ingående studier, än vad som kan medhinnas under något kortare besök å utställningen,
Dylika studier kunna givetvis ej heller bedrivas under de dagar, då en större allmänhet
passerar genom utställningslokalerna. För att största antalet skogsintresserade må bliva i
tillfälle att idka studier å utställningen anses därför önskvärt, att skogsutställningen hålles
öppen minst sex veckor. De härigenom ökade kostnaderna bleve tvivelsutan obetydliga.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till att programmet för utställningen
må kunna något vidgas utöver den ram, som överjägmästarna därför föreslagit, får styrelsen
underdånigst hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, att statens skogsväsende må
deltaga med en utställning av huvudsakligen ovan angiven omfattning vid tjuguandra all-
männa svenska lantbruksmötet i Stockholm år 1916, samt att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå den under detta år sammanträdande riksdagen, att den för nu ifrågavarande ändamål
och under förutsättning, att fri utställningslokal beredes, ville ställa ett till femtiotusen kronor
avrundat belopp till Eders Kungl. Maj:ts disposition. Vid bifall härtill får styrelsen tillika
anhålla om nådigt bemyndigande att för en sådan utställnings ordnande tillsätta en kommitté
av härför lämpliga personer, vilka vid fullgörande av sitt uppdrag skulle äga att bekomma
ersättning med dagtraktamente och reseersättning enligt gällande resereglemente.

414 SKOGSADMINISTRATIONEN

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Semester har åtnjutits av:

byråchefen friherre 'T. Hermelin den 11 april med förordnande för revisor Hjalmar
Modigh, vilkens tjänst uppehållits av t. f. amanuensen John Söderström ;

byråchefen Fr. Giöbel den 24—25 april med förordnande för notarien Einar Ödman,
vilkens tjänst uppehållits av t. f. amanuensen Georg Ansgar Nordfors.

Tiänstledighet har beviljats byråchefen friherre T. Hermelin för särskilt uppdrag den
20 april — 16 maj med förordnande för notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits av
amanuensen Arne Chattilon-Winberg.

Till amanuenser ha förordnats:

e. jägmästaren Gösta Rabenius å kameralbyrån;

e. jägmästaren Erik Helmers å tredje skogsbyrån.

Skogsstaten.

Kopparbergs revir: Till jägmästare i Kopparbergs revir har Kungl. Maj:t den 18
april transporterat och utnämnt jägmästaren i Burträsks revir Axel Leonard Hellström.

Burträsks revir: Jägmästaretjänsten i Burträsks revir uppehålles, intill dess densamma
bliver i vederbörlig ordning återbesatt av assistenten i reviret Bertil von Krusenstierna,

Till skogstaxatorer ha förordnats:
i Skellefteå distrikt e. jägmästaren Adolf Engman.
i södra distriktet under maj—juli e. jägmästaren Sven Lundberg.

Till avlönad helårsassistent i Särna revir från den 15 maj harf örordnats e. jägmäs-
taren Nils Högbom,

Till indelningsassistenter ha förordnats:
e. jägmästare K. Hammarström i Mellersta Norrlands distrikt den 1—31 mars
» > Bror Rosander i Umeå » >» 20 —

Till överjägmästareassistent i Umeå distrikt har förordnats assistenten i Bodens
revir Alrik Vange.

Tjänstledighet har beviljats:

Överjägmästaren i Smålands distrikt C. A. F. Gyllenkrok för hälsans vårdande den 17
april —31 maj med förordnande för jägmästaren i Jönköpings revir Fredrik Witt, vilkens tjänst
uppehålles av överjägmästareassistenten Sam. Tisell. Tisells assistenttjänst uppehålles av e,
jägmästaren Fredrik Bång;

jägmästaren i Jörns revir Gustaf Tjäder för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den 11—30
april med förordnande för assistenten i reviret Ernst Elfvik;

jägmästaren i Västerås revir Ivar Fåhreus för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den 14
april —18 maj med förordnande för assistenten i reviret Elimar Oldenburg, vilkens tjänst
uppehålles av e. jägmästaren Birger Ahlgren;

jägmästaren i Arvika revir Henrik Linner för genom läkarbetyg styrkt sjukdom under
april med förordnande för e. jägmästaren Axel W. Sjökvist;

jägmästaren i Bräcke revir Anders Holmgren för enskilda angelägenheter den 15 april—
20 maj med förordnande för assistenten i reviret Torsten Larsson, vilkens tjänst uppehålles
av e. jägmästaren Ch. Lindell;

underläraren vid Ombergs skogsskola Tage Aae för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den
14—22 april med förordnande för e. jägmästaren Hjalmar Lindén.

Lediga tjänster.

En avlönad assistentbefattning i Burträsks revir sökes hos Kungl. Domän-
styrelsen före den 30 maj 1914 klockan 3 på dagen.

En extra amanuensbefattning i Kungl. Domänstyrelsen sökes före den 27 maj
klockan 3 på dagen.

-

GUNNAR HALLSTRONM

SKOGSVARDS

e
1914

GENS

TIDSKRIFT

12

FÖRENIN

HÄ

(NOTISHÄFTE)

(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. -

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE,
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN.
FIL D:iR TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE.

Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 2290.
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m,

i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219:

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-

satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill

erhållits av redaktionen.

INNEHÅLL:

In memoriam:
C. F. E. Baér (med porträtt) av
N

Ts E. E— FISK OR I Ta BZ OR Jag Jar ER ok JE
Trävarumarknaden av —M ........
Trämassemarknaden av —M........
Notiser:

Svensk representant vid Skogsför-
söksanstalternas kongress i Un-
gern i september 1914

»Skogens skadesvampar>» .:;......

Svenska Skogsvårdsföreningens ex-
KULSION OLA Töres os Rn a alR Lr

Jaktdag i Malmö....... ERA RA

Från 1914 års andra riksdag:
Ur statsverkspropositionen ......
Motioner som mer eller mindre

beröra skogsvården............

Litteratur: |
Beaktansvärda nyutkomna böcker

Skogsadministrationen:

Lagar, kungl. förordningar o, beslut.
I Svensk författningskunskap in-
tagna förordn. rörande skogs-

SOTD GIANG EH:-5 55 esse ölen snaoe re bye ake
Upplåtelse av rätt till bearbetande
av vissa mineralfyndigheter å
KTONOJOIA 0 vs are rniönere Uska) sorkar
Anvisande av medel för utgivande
av Skogsförsöksanstaltens pu-
blikatiöRer. spec oa sie 5 fd
Prejudikat ang. revirassistenters
rätt till dagtraktamente för vissa
TESEUA SALA io SIN bIo bsr NE rst
Diverse anslag rörande skogsvä-
sendet för år 1915

sc” RR

sid. 415

»
»

»

2

»

419
420

421
F42I

421
421
422

423

424

426

426

- 426

427
427

| Frågan om skogstjänstemännens
i Norrland transport till södra
Sverige .... SENS Se
Domänstyrelsens cirkulär, beslut,
framställningar och yttranden:

Anordnande av s. k. fastgård i |

TimMerKOJOLST >< area ere bias RA
För innearbete å interimsskogs-
hushållningsplaner utgår under
inga omständigheter arvode...
Utredning om skogsstatsperso-
nalens bostadsförhållanden vid
tjänstgöring i skogarna ......
tgärder mot intrång å kronans
PRLE ve 0 ej Cad å a I8 ee fl NEN
Jägmästares rätt till ersättning
för inställelse såsom kronoom-
bud vid vissa lantmäteriförrätt-

VIDPAL oo cc RR RER RR AT
Kronojägares «befogenhet att
stämpla gallrings- och rens-
TIUFSSVILKE 3 6 aece se le0 site gr SR
Revirförvaltares rätt till expedi-
HOHSIOSEN Ive uses ee sla BSS

Avverkningsbeloppen böra om
möjligt alltid angivas i kubik-
THOLEL = Sö Rinse få Rysboje mr WSA rle

skogen skadliga gnagare ....
Ang. reseersättning åt jägmästare
för vissa förrättningar

Tjänster och förordnanden

ssk

Bilaga 2.
Nytt lagstiftningsförslag för lapp-
marksskogarna. Svenska trävaru-
exportföreningens svar å Kungl.
Domänstyrelsens kritik

018 a VR

> 429

> 429

> 430

> 432

433

4 Fra ud
PX ar ERE SS igt

VS NT

AN
såm
he BA RR

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 6.

IN MEMORIAM.

Carl Fredrik Emil Baér.
SSIENNSANSLT Sf ROMER

Åter har en av våra äldre skogs-
män gått bort. Ännu vid tiden
för skogsvårdsföreningens möte i
mars 1914 lär f. d. överjägmäs-
taren Fr. Baäér efter utseendet att
döma hava varit vid samma väl-
befinnande och goda helsa, varav
han under de senare åren i allmän-
het fått njuta. Men kort tid där-
efter gjorde sig en hos äldre per-
soner icke ovanlig åkomma känn-
bar. För att söka hjälp för den-
samma intogs han på Sofiahemmet,
där han undergick operation skär-
torsdagen, och 8 dagar senare fanns
han ej mera bland de levande.
Han avled den 16 april på mor-
gonen.

Överjägmästare Baér tillhörde
en från Estland inflyttad adlig ätt
och var född å Blåsut vid Nora
den 23 juli 1843. Han blev stu-
dent i Uppsala år 1862 och följande år elev vid Skogsinstitutet, därifrån
han utexaminerades 1865. Extra överjägare i Östergötlands län blev han
1866 och extra jägmästare i Ombergs revir år 1871. På den tiden stod
vanligen icke mycket arbete till buds för de extra skogstjänstemännen
i statens tjänst, men Baér fick sysselsättning hos enskilda. Under åren
1869—-77 var han skogsförvaltare på Stjärnfors bruk i Örebro län samt
1870—72 på Harmenska skogarna i Kalmar län. Dessutom verkställde
han ett flertal större och mindre skogsindelningar dels åt staten, dels

30 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

416 IN MEMORIAM.

at enskilda personer. År 1875, således efter 9 å 10 års tjänstgöring
såsom »extra», fick Baér sitt första stadigvarande förordnande som t. f.
jägmästare i Ombergs revir och t. f. föreståndare för Ombergs skogs-
skola i stället för den ordinarie jägmästaren och föreståndaren C. M.
Sjögréen, vilken förordnats till skogsinspektör. Sin första ordinarie
tjänst erhöll han 1886 såsom underlärare vid Ombergs omorganiserade
skogsskola, en befattning som han dock aldrig tillträdde. Från och
med den 1:sta januari 1887 förordnades Baér till skogsinspektör i Östra
distriktet, då Sjögréen återgick till sitt revir och sin skola. År 1889
utnämndes Baér till jägmästare i Jönköpings revir. Icke heller denna
tjänst tillträdde han, i det han från och med 1890 befordrades till över-
jägmästare i Östra distriktet. Åren 1877—1886, eller tills han blev
skogsinspektör, ombesörjde han skogsvården å Boxholms Aktiebolags
egendomar... Han. blev. BV -O-ES0oroch; KM OS klo o7

Baöér var en mycket intresserad, kunnig, klok och praktisk skogsman.
Han var i allmänhet fåordig, men då han yttrade sig vare sig mera
enskilt eller någon gång offentligt, voro hans ord väl genomtänkta och
vunno därföre gehör. Genom sin tystlåtenhet och sitt sätt att vara
och yttra sig föreföll han särdeles i yngre år ganska sträng och hade
icke så litet respekt med sig. På äldre dagar utvecklades han till
större meddelsamhet och gemytlighet. Det var dock alltid mindre genom
ord än genom handling och föredöme han verkade, gjorde sig upp-
märksammad och vann förtroende. Angående hans utveckling såsom
skogsman tillåter jag mig citera, vad en minnestecknare yttrat i > Nya
Dagligt Allehanda», vilket synts mig sant och träffande:

»Hans gedigna kunskaper, parad med ett reflekterande praktiskt för-
stånd, hindrade honom att under hans verksamhet uppgå i tidens ström-
ningar. Han valde själv sin ståndpunkt och visade sig härvid äga förut-
sättningar för att kunna sovra och assimilera den del av tidens nyare
rön, som betecknade verkliga framsteg och förbättringar på det forst-
liga området. Sålunda var han lika litet det framåtrusande nymake-
riets som stillaståendets man, utan fullföljde genom hela livet en bana
av lugn och klar utveckling».

Såsom chef för Östra distriktet vann Baér genom sitt lugna, humana
och aldrig småaktiga sätt sina jägmästares aktning och förtroende, för-
stod att genom goda råd höja deras intresse för skogens vård och att,
då så behövdes, genom ett hovsamt, men bestämt uppträdande åstad-
komma rättelse av möjligen begångna fel. Det var därför med sak-
nad, som hans underlydande år 1910 sågo honom avgå från den post,
han icke mindre än nära 24 år beklätt, om skogsinspektörstiden med-
räknas,

IN MEMORIAM. ATG

För Baér, som alltid varit en arbetets man, skulle det varit svårt,
om han efter sitt avskedstagande måst vara utan sysselsättning. Lyck-
ligtvis behövde han det icke, ty oavsett att han hade en del andra
smärre bestyr, blev han av K. M:t förordnad år 1911 till ledamot i den
s. k. skogslagstiftningskommittén, där han av övriga medlemmar gjort
sig uppskattad för sin rika erfarenhet, arbetsamhet, klara och rediga
uppfattning.

Det var icke blott inom skogsstaten, överjägmästare Baér förstått att
göra sig aktad. Han var i allmänhet värderad av dem, han kom i be-
röring med, för sina gedigna egenskaper, vilka jag redan delvis förut
framhållit, för sin rättrådighet, pålitlighet, oegennytta och vänfasthet.
Kunde han giva någon, som han ansåg därav förtjänt, ett vänskaps-
fullt handtag, så gjorde han det även oombedd.

Under sin tjänstgöring på Ombergs revir samt såsom skogsinspektör
och delvis även som Ööverjägmästare hade Baér sitt hem under mera
än 15 år på det vackert belägna Stocklycke å Ombergs kronopark.
Han var här närmaste granne med den mycket intresserade jägaren C.
M. Sjögréen och skulle väl knappast kunnat undgå att också själv bliva
jägare, även om han icke varit det förut. Många vore de jakter, de
hade tillsammans, och den, som skriver detta, hade under några år
såsom nybörjare i jaktens idrott nöjet att få deltaga i en del av deras
jakter med därpå följande angenäm och trevlig samvaro. Såsom var
och en vet, som känt de båda jägarna, voro de, ehuru ändock synner-
ligen goda vänner, till sina skaplynnen stora kontraster; och det var
mången gång både intressant och hurtigt att iakttaga detta. Då t. ex.
den ene livligt skildrade, huru han antog, att »>haren hade gått», hörde
den andre lugnt på, tills allt var genomgånget. Då gjorde den senare
en stilla anmärkning, att haren hade gått på ett annat sätt. Den förre
började åter bevisa, att haren måste ha gått, som han sagt, men nu
gjorde den senare slag i saken genom att upplysa, att han se, att
haren gått, som /an sagt.

Naturvän som Baér, var, trivdes han gott på sitt Stocklycke, skötte
på lediga stunder om sin trädgård, odlade blommor och frukt, och an-
lade även ett mindre växthus med vin, persikor och framför allt blom-
mor, vilket beredde både honom och andra glädje. Han var musikaliskt
intresserad, knäppte på gitarr och spelade både gärna och väl sin
violoncell. Trots sin i det hela allvarsamma läggning saknar han i det
enskilda samkvämet eller i hemmet ingalunda sinne för humor och ett
oskyldigt skämt.

År 1884 ingick Baér äktenskap med Nanny Frödelius, som tillika
med 2:ne döttrar efterlever honom. Då avskedstagandet nalkades,

418 IN MEMORIAM.

byggde han sig ett eget hem nära Djursholm, där han med sin familj i
frid och trevnad tillbragte sina sista år. ;

I Djursholms kapell vigdes hans stoft till den sista vilan. Hans livs-
gärning har varit fruktbringande, och icke endast hans anhöriga, utan
även många andra, med vilka han stått i närmare eller fjärmare be-
röring under sin verksamhetstid, känna det tomt, att han är borta,
ägna honom en uppriktig saknad och bevara honom i ett tacksamt och
gott minne, då han nu vunnit den frid, som varar.

Ed +
KK

Till båren hade sänts ett stort antal kransar, bland annat från Domän-
styrelsen (»Vid din grav ett tack för exemplet du gav»), från skogs-
tjänstemän i Östra distriktet (>»med vördnad och tillgivenhet>), från
skogslagstiftningskommittén (»>med tack och saknad>), från Boxholms
aktiebolag (»med tack för god vård om våra skogar») samt dessutom

från ett stort antal enskilda vänner.
J. ERGO

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I914. H. 6.

TRÄVARUMARKNADEN.

I intet avseende har sedan min sista rapport marknaden nämnvärt
ändrat fysionomi. Efterfrågan är ej stor, ehuru avslut visserligen före-
komma.

Emellertid föreligga angående försäljningarnas förlopp, då detta skri-
ves följande siffror:

för skeppning i år äro försålda med maj månads utgång c:a 766,000
stds motsvarande c:a 70 20, av vad som kan anses vara tillgängligt för
export under året;

motsvarande procenttal var för år 1913 c:a 77 Wo, för 1912 c:a 73 Yo
samt för 1911 och I910 vardera c:a 70 90.

Slutsatsen torde därför bliva den, att om också de exceptionellt höga
försäljningssiffrorna för 1912 och 1913 ej kunnat uppnås, någon särskilt
dålig ställning ej synes föreligga beträffande innevarande års försäljning;
tvärtom kunna vi konstatera ett synnerligen gott medeltal. Detta har
ju ofta skrivits och ännu oftare uttalats, men icke förty torde det ej
vara ur vägen att påpeka sakförhållandet. Att detta ej får lämnas ur
räkningen vid prisbedömningarna ligger ju i öppen dag, och i stort sett
synes det ej heller hava ignorerats, då man ju kan påvisa, att de för-
säljningar som göras ske till tämligen bibehållna priser. En och annan
mindre affär omtalas visserligen, där prisreduktioner förekommit, men
torde vara utan något avgörande inflytande på marknaden.

Av intresse är att erfara huru de tills nu gjorda försäljningarna för-
dela sig på olika importländer, vilket framgår av efterföljande tabell,
som också visar förhållandet till 1913 års försäljningar:

Som av tabellen framgår är det av de viktigare importländerna, sär-
skilt Frankrike, som är efter i jämförelse med år 1913. Intet finnes
emellertid som tyder på, att Frankrike ej har samma behov att för i år
täcka som för i fjol, och detsamma torde sannolikt vara fallet med andra
våra avnämare, vadan väl i sinom tid en livligare stämning bör inträda
i vår trävarumarknad.

420 TRÄVARUMARKNADEN.

| Byckiges rex Försålt kvan-| Försålt kvan-
; Fre tum 21/5 SIOTA4 tum. >s/Eenos
Elörsaltölkvans ER Orea rt rS AG LG SN i proc a
dö av plankor, 8 5 E
Importland tum pr >; b i |portlandets in-| portlandets
attens, brä- ÅS o SA o
1914 o försel från införsel från
2 FErpeN Esa Sverige 1913 /| Sverige I91
virke rige 1913 | Sverige 1913
VA VA
FED Slätt orre RARE | 258,000 | —350,000 74 74
BiA KIES og era ae SR 110,0008--16- 198;000 60 | 79
TYSklAnA = oo sad t ec SE SN 98,000 | 1 30,000 76 79
ETO Man oo AE NA SSL ENARE 44,000 64,000 | 68 74
Beloden sk gr NER SA Af | I5I000. | 40,000 38 87
IDE bas Sr fs I SORT AA Ua [EE81000 107,000 79 30
SP ATNLCTI RS 5 SSE Pas NR LTS 29,000 36,000 82 88
Andra euröp;, anGler osv. stoss 44,000 = | 51,000 86 gje?
SV LATER so KN SE Se | 13,000 36,000 35 62
ATTIS träl ÖT Ae oe SSA egrfeyer RR nee tend | 20,000 21,000 97 91
Andra utomeurop. länder ...... 42,000 65,000 = | 64 76
Summa | 766,000 1,098,000 70 Ti

Den värsta vårbrådskan i skeppningarna är nu över och har i det
stora hela knappast kunnat kallas någon brådska. I vissa distrikt hava
avhämtningarna gått lamare än vanligt, och, ehuru ännu ej några exakta
siffror angående vårskeppningen föreligga, torde man dock hava all an-
ledning att förmoda, att den kommer att ligga avsevärt efter 1913 års.

Flottningarna äro överallt i full gång, men synas komma att utfalla
nog så ojämnt. Från vissa håll talas om gynnsamt vattenstånd och
förlopp, under det att från andra håll rapporteras, att flottningen i bi-
vattendragen måste avstanna på grund av vattenbrist. För tillfället råda
också i tre av våra största älvar, nämligen Ångermanälven, Ljungan
och Ljusnan, strejker vid sorteringsställena. Skulle dessa komma att
bliva långvariga, och därigenom virkesbrist inträda för sågverken, torde
detta ej bliva utan inflytande på årstillverkningens storlek och även på
virkesprisen. —M.

Trämassemarknaden.

Även denna marknad är i det stora hela ganska intresselös.

Dock har någon förbättring i läget för mekanisk massa börjat visa sig,
och en del försäljningar har på sista tiden kommit till stånd med något
bättre priser än på lång tid tillförene.

Marknaden för den kemiska massan är flau, stark sulfit noteras kr.
130. -ochvlättblekt: kri gom 5 nettortk: ob. Östersjön. Något prisfall
bör emellertid ej gärna ifrågakomma, då sammanhållningen mellan säl-
jarna synes vara fast, och försök att rubba förtroendet ej tyckes hava
någon framgång.

NOTISER. 421

Sulfat säljes i stor omfattning och till låga priser, naturligtvis bero-
ende på den utomordentligt starka expansionen i sulfatindustrien i vårt
land. Emellertid omförmäles att en stor del fabriker nu äro slutsålda
för lång tid framåt, och att för den skull den ena säljaren efter den
andra drar sig tillbaka. Måhända skall detta så småningom kunna åstad-
komma ett bättre förtroende till marknaden.

NOTISER.

Svensk representant vid skogsförsöksanstalternas kongress i Un-
gern i september 1914. Kungl. Maj:t har den 24 april 1914 beviljat
chefen för statens skogsförsöksanstalt, professor G. Schotte, ett anslag av 750
kronor för att närvara vid den kongress och den i samband därmed stående
exkursion, som skogsförsöksanstalternas internationella förening anordnar i
Ungern under september 1914.

TRA

» Skogens skadesvampar». Fascikel II av det av T. LAGERBERG och N.
SYLVÉN startade exsiccatverket föreligger nu färdig, och kommer under som-
marens lopp att distribueras till abonnenterna. Denna del innehåller liksom
den första 25 olika nummer, däribland flera av stor praktisk betydelse. Tex-
ten utkommer dock först senare. — Abonnement på verket i dess helhet kan
ännu tecknas, då ett fåtal exemplar fortfarande finnas kvar. Pris per del 15
kronor. Rekvisition göres direkt hos utgivarna.

Svenska Skogsvårdsföreningens exkursion till Halland, Skåne och
Baltiska Utställningen äger rum den 29 juni—2 juli. Samling i Laholm
den 29 juni kl. 10,44 f. m. Samma dag besökes kronoflygsandsfältet Höka,
Melby enskilda flygsandsfält och Skummeslövs norra kronoflygsandsfält. Den
30 juni går färden till kronoparken Tönnersjöheden — södra Sveriges intressan-
taste park. Den 1 juli är exkursionen förlagd till Övedsklosters vackra skogar
samt till Skabersjö, där Dansk Skovforening uppvisar redskapsprovning. Den
2 juli, som blir en skogsdag å Baltiska Utställningen, ägnas helt åt besök i de
hallar, som ha speciellt intresse för skogsmännen. Plats till exkursionen finnes
ännu för ett fåtal medlemmar, om anmälan sker omedelbart.

Jaktdag i Malmö. En s. k. »jaktdag» anordnas fredagen den 3 juli
för samtliga medlemmar av till Sv. Jägareförbundet anslutna föreningar, gil-
fena m.m,

Samlingen äger rum kl. 9,45 i Sv. Jaktvillan å Baltiska Utställningen, varest
deltagaremärken utdelas och tidtabellen meddelas.

Därefter beses Sv. Jaktutställningen, varefter besök avlägges i Danska jakt-
utställningen.

Omkring kl. 12 sker avresa från Baltiska anhaltstationen till Skabersjö skogar.

Kl. 2 frukost i Bökebergsslätts Tivoli, därefter utflykter i vagnar i grann-
skapet och besök vid Torup och Skabersjö. Omkring kl. 5 e. m. avresa
från Skabersjö med tåg till Malmö, dit ankomsten sker omkring 5,30.

Kl. 7,30 enkel aftonmåltid med samkväm 3å utställningens huvudrestaurang.

Kostnad för resor, mat m. m. under hela dagen beräknad till 12 kr. pr
man. Anmälan om deltagande torde insändas senast 25 juni under adress:
Sv. Jaktvillan, Baltiska Utställningen, Malmö.

Jaktutställningskommitterade.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 6.

FRÅN 1914 ÅRS ANDRA RIKSDAG.

Ur statsverkspropositionen.

I nionde huvudtiteln begäres under rubrik skogsväsendet följande anslag:

Ordinarie xtra amslat
NRO Kr
| Kr. i
1. Skogsundervisning m. m.
a. Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
TSKOESKÖSKOlMIS Ib sens sr SS GT FRANK SOON
TJÄNStatens Sko gsfötsoksan stals tees AeEre a 61,325
0: KOB SUIS (ILLER en den per sd RESTEN I 7,10
ce. Personligt lönetillägg åt lektorn T. W. Jonson | 500
d. Resestipendier åt vissa lärare vid skogshögskolan 3,300
e. Inventarier m. m. för skogshögskolan............ 135,000
fe » » » statens skogsförsöksan-
SUNE Af ov a NSL ERE äts IE SR RER: 40,100
2. Skogsundervisning och skogshushållning i all-
TIN ATT TN fr nor RA Aasen AA ng EKA SAAR 114,600
| 4. Förberedande skogsskolorna vid Omberg och |
CSI (OJ = Nast LEA 0 TENN AE Ae SL NA AF RER ge AA OR RS TA a fa 8,6067
Z.SKO 250 Alms ERS Sika ade 100,000
7. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet... su... ss... | 67,590
2. Reglering av Tlottledef öns | | 285,000

Staten för skogshögskolan upptager rektor och professorer från I jan. 1915,
överassistent från 1 april 1015, lektorer från 1 juni samt extra lärare från
I sept. 1915. Lektorernas lön är upptagen till 4,000, överassistentens arvode
till 5,500 och arvoden till extra lärare med 12,700 eller 1,000 kr. mindre
än styrelsen föreslagit genom att extraläraren i Verlebtatsolora m. m. endast
skulle erhålla 3,500 kr. i arvode mot av styrelsen föreslagna 4,500 kr.

Å skogsförsöksanstaltens stat finnas upptagna som nya befattningar en labo-
rator i skogsentomologi 4,500 kr., en assistent i marklära med 3,400 kr.
samt en vaktmästare med 1,500 kronors lön.

De gemensamma expenserna höjas med 1,000 kr. till 5,500 kr., skogs-
avdelningens med 1,500 till 10,400 kr. och fatucyetenskapliga avdelningens
Mmedi3, 200. tyll 9, rOooFkri—

FRÅN 1914 ÅRS ANDRA RIKSDAG. 423

Under rubriken skogsundervisning och skogshushålluing i allmänhet begäres
inrättande av en ny skogsskola på Omberg, sedan Skogshalls skogsskola kom-
mer att indragas.

Motioner, som mer eller mindre beröra skogsvården.

Lagstiftning till skydd mot olovligt tillägnande av kottar. Hr
C. G. BARTHELSON (första kammaren, motion nr 2) anhåller, att riksdagen
ville besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
taga under omprövning, huruvida icke i strafflagen borde meddelas uttryckliga
bestämmelser, ägnade att bereda skydd mot olovligt tillägnande av kott, även-
som därefter för riksdagen framlägga det förslag till lagstiftning i ämnet, var-
till omständigheterna föranleda.

Ökad avverkning i statens skogar i Norrland. Hrr EMIL MOLIN
i Dombäcksmark och J. R. SUNDSTRÖM (andra kammaren, motion nr 10)
upprepa likaledes sin motion nr 90 vid föregående riksdag (se sid. 97 av
tidskriften).

Utsyning å Böda kronopark. Hr PEHR AUG. ANDERSSON (andra kam-
maren, motion nr 60) upprepar sin motion nr 246 vid januari-riksdagen.
(Se tidskriftens februarihäfte, sid. 97-)

Underlättande av sprittillverkning utav sulfitindustriens bipro=
dukter. Hr SvEn LInDERS (andra kammaren, motion nr 37) upprepar sin
motion nr 52 i andra kammaren till årets första riksdag (se tidskriftens feb-
ruarihäfte, sid. 98).

Vanhävdslagen i Norrland. Hr D. PERSSON i Tällberg (andra kamma-
ren, motion nr 16) hemställer, att riksdagen behagade i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes utreda och tör riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring av lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norr-
land och Dalarna den 25 juni 1909, att ägare till odlad jord, som faller
under bemälda lag, skall vara ansvarig för jordens hävd, även om sådan jord
är upplåten åt annan vare sig genom arrende eller annorledes, samt att om-
förmälda lags bestämmelser skola tillämpas å hemman, som uppenbarligen
förvärvats eller innehaves huvudsakligen för tillgodogörande av skogsavkast-
ningen, även om det styckas eller delas i så små lotter eller brukningsdelar,
att självständigt jordbruk därå ej kan idkas.

Besittningsrätt till skogen för åbor och skatteköpta hemman.
Hr Ol. Olsson i See (andra kammaren, motion nr 58) yrkar detsamma som
förra riksdagen frambars av hr Starbäck m. fl. i motion nr 274. (Se tid-
skriftens februarihäfte sid. 100.)

Jaktfrågor. Hr AXEL RUNE upprepar (andra kammaren, motion nr 17
och 18) sin motion nr 206 och 207 vid förra riksdagen.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914, H. 6.

LITTERATUR.
Beaktansvärda nyutkomna böcker.

ASPEGREN, S.: Handledning vid dikning. Utgiven på föranstaltande av K.
TLantbruksakademien. Stockholm 1914. Fritzes förlag. 60 sid. 1 plansch.
PristOoROres

LAGERBERG, TORSTEN: Grankottens svampsjukdomar. (Statens Skogsförsöks-
anstalt, Flygblad n:r 2, febr. 1914.) Stockholm 1914. A:-B. Nord. Bokh.
HUSidö te Ki gsnubrspIoROre:

LIND, GusTtAF: Fruktträdgården som inkomstkälla för jordbruket. Under se-
nare åren vunna erfarenheter om villkoren för en lönande fruktodling.
(Medd. från Kgl. Lantbruksakademiens Experimentalfälts Trädgårdsavd.
Dra r25), Stockholm moT4: —300Sid) Ao:

LUNDBERG, GUSTAF: Handbok i skogsdikning. Stockholm 1914. C. E. Fritzes
Bokförlagsaktiebolag. 144 sid., 59 illustrationer. Pris 3,75 kr.

Matrikel över Sveriges Skogsvårdsstyrelser. Ledamöter och tjänstepersonal
TO TAS CRalmnErO TAN > AL Sid.

MELKERSSON, J. A.: Flottningsekonomi och administration. (Tekniskt Biblio-
tek IV.) Stockholm 1914. Svenska teknologföreningens förlag. 28 sid.
Pris 50 öre.

SCHOTTE, GUNNAR: Tillgången på kott och skogsfrö 1913—1914. (Statens
Skogsförsöksanstalt, Flygblad n:r 1, jan. 1914.) Stockholm 1914. A.-B.
Nord: -Bokh. I Av Sid:, | 2/kartorsöibtisSkromore:

Statistisk årsbok för Sverige. Första årgången 1914. Utgiven av Kungl.
Statistiska Centralbyrån. Stockholm 1914. 279 sid.

Sveriges natur. Svenska naturskyddsföreningens årsskrift 1914. (Femte årg.)
Stockholm 1914. Wahlström & Widstrand. 246 sid. 102 illustr., 4 kar-
tor samt 6 försättsplanscher. Pris 3 kr.

WALLÉN, AXEL: Das Wasserstystem Schwedens. Hydrografiska byrån an die
baltische Ausstellung in Malmö 1914. Stockholm 1914. 15 sid. med
illustrationer.

Uppsatser i praktisk entomologi, med statsbidrag utgivna av Entomologiska
Föreningen i Stockholm i samverkan med Centralanstaltens för jordbruks-
försök entomologiska avdelning. 23. Uppsala 1914. 100 sid., 53 fig.i
texten och 1 tavla. Pris 1,25.

TINGBERG, OTTo: Resultat vid kolning i den »Ljungbergska milan». (Avtr.
ur Bihang till Jernkontorets annaler för år 1912.) Stockholm 1914. P.
A. Norstedt & Söner. 14 sid., 3 planscher.

Värmlands läns skogar jämte plan till taxering av Sveriges samtliga skogar.
Betänkande, avgivet av Kommissionen för försökstaxering rörande virkes-
kapital, tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län. Stockholm 1914.
227 sid. text med 32 fig., I karta samt 146 sid. tabeller.

LITTERATUR. 425

Aarsberetning fra det norske Skogselskap for 1913. Kristiania 1914. Gron-
dahl & Sons Boktrykkeri. (Tilleg til Tidsskrift for Skogbruk s:te hefte
1914.) 27 sid.

BancGc, J. P. F.: Hvordan skal jag plante og passe min skov. Praktisk Vej-
ledning for smaaskovsejere. Varde 1913. N. O. M. Nielsens Boghandel
i kommission. 48 sid. Pris 0,30 kr.

BARBEY, A.: Traité d'entomologie forestiere a l'usage des forestiers des re-
boiseurs et des propriétaires de bois. Paris et Nancy 1913. Berger-
Levrault. 624 sid. 350 fig. i texten samt 8 färglagda planscher. Pris 8 fr.

BIELSCHOWSKY, ADOLF: Oberbau und Betriebsmittel der Schmalspurbahnen im
Dienste von Industrie und Bauwesen, Land- und Forstwirtschaft von E.
Dietrich +. Zweite Auflage. Berlin 1914. Hermann Meusser. 205 sid.
318 fig. Pris 10,30 mark.

CAMPBELL, W. B: Chemical methods for utilizing wood wastes. (Departm.
of the interior, Canada, Forestry Branch-circular n:r 9), Ottawa 1914. 8 sid.

Dansk Skovforening. Beretning om det 10:de almindelige danske skovbrugs-
mode 2—4 juni 1913. Kopenhamn 1914. 160 sid. och 23 fig.

FROTHINGHAM, E. H.: White pine under forest management. (Bulletin of the
U. S. Departm. of Agriculture, n:ir 13). 70 sid., 7 planscher.

GERRY, ELOISE: Tyloses: Their occurrence and practical significance in some
american woods. (Reprint from Journal of agricultural research. De-
partm. of Agriculture. Vol. I, n:r 16.) Washington 1914. 26 sid., 8
planscher.

GREENAMYRE, HaRrRALD H.: The composite type on the apache national forest.
(U. S. Forest Service. Bulletin 125.) Washington 1913. 32 sid., 4 fig.

KOEPERT, OTTO: Jagdzoologisches aus Altsachsen. Beiträge zur sächsischen
Jagdgeschichte. Dresden 1914. 48 sid.

Mc INTYRE, ÅA. G.: The forest products laboratories. (Departm. of the
interior, Canada, Forestry Branch-circular n:r 9), Ottawa 1914. 38 sid.
MEINECKE, E. P.: Forest tree diseases common in California and Nevada.
(U. S. Departm. of Agriculture, Forest service.) Washington 1914. 67

sid., 23 planscher.

Preussisches Förster-Jahrbuch. V. Band- Fir 1914. Ein Ratgeber und
Adressbuch fär die preussischen Kron- und Staats-Forstbeamten. Heraus-
gegeben zum Teil nach amtlichen Quellen von der Geschäftsstelle der
deutschen Forstzeitung. Neudamm 1914. J. Neumann. 280 sid. Pris
3 mark.

PrmEL, J.: Geographisch-statistische Karten von Deutschland. N:r 4. Wald-
karte. Leipzig 1914. List och von Bressensdorf. Pris 5,75 mark.

RInneE, F.: Gesteinskunde. Fir Studierende der Naturwissenschaft, Forst-
kunde und Landwirtschaft, Baningenieure, Architekten und Bergingenieure.
4, Aufl. Leipzig 1914. Max Jänecke. 336 sid., 451 fig. Pris 13,90
mark.

UrricH, E.: Kubiktabel for runde Tr&estammer. 2:den &ndrede udgave. Ko-
benhavn 1914. ,

OpDEGaaRD, N.: Beretning om Norges Landbrukshoiskoles virksomhet i bud-
getaaret fra I juli 1912 til 30 juni 1913. Kristiania 1914. 170, 31,
TRA ANG0 20502, 25, 40, 12, 12, 21,13; 20.130, 0 SIA

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT FE HOS

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Lagar, kungl. förordningar och beslut.

I svensk författningssamling intagna kungörelser:

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. upplåtelse av kronan tillhörande jordägareandelar i
gruvor, given Stockholms slott den 6 mars 1914. (Sv. Författningssam- ling 1914 Nr 33,
från trycket utkommen den 6 april 1914.)

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse ang. jakttiden för älg samt förbud mot jakt efter fasan
inom vissa delar av riket, given Stockholms slott den I maj 1914. (Sv. Författningssamling
1914 Nr 48, från trycket utkommen den 11 maj 1914.)

Kungl. Domänstyrelsens kungörelse ang. gällande jakttider för vissa djurslag given i Stock-
holm den I maj 1914. (Sv. Författningssamling 1914 Nr 50, från trycket utkommen den
II maj 1914.)

Upplåtelse av rätt till bearbetande av vissa mineralfyndigheter å
kronoiord.

Kungl. Maj:t har härom den 6 mars 1914 fattat följande beslut:

I en till riksdagen den 24 januari 1914 avlåten proposition, nr 33, varav ett tryckt exem-
plar här bifogas, hava Vi föreslagit riksdagen, att för de fall, beträffande vilka icke i annan
ordning särskilda bestämmelser med riksdagens medverkan träffats, medgiva, att för tiden
intill den I juli 1915 Vi skulle äga ej mindre åt svenska män bevilja tillstånd att mot den
årliga avgäld och under de villkor i övrigt, Vi bestämde, å kronojord inom visst å marken
utstakat område under en tid för varje gång av högst tio år med andras uteslutande med
arbete belägga och sig tillgodogöra mineralfyndigheter av andra slag än som enligt I $
gruvestadgan kunde utgöra föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren att,
därest vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande bleve av riksdagen medgiven,
äga företräde till överenskommelse om fortsatt arbete med fyndighetens tillgodogörande på
de villkor, Vi då på grund av sig företeende omständigheter kunde finna gott bestämma, än
även åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder koncessionen beviljats, upplåta
erforderlig mark för vägar samt för anläggning av verkstäder och arbetarbostäder, med skyl-
dighet för koncessionsinnehavaren att för sålunda åt honom uppplåtna förmåner gälda visst
årligt arrende, som skulle bestämmas genom särskild uppskattning före upplåtelsens med-
givande.

Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse den 24 februari 1914, nr 40, har riksdagen bi-
fallit ifrågavarande proposition.

Vad Vi och riksdagen sålunda beslutat meddelas Eder härigenom till kännedom.

Anvisande av medel för utgivande af skogsförsöksanstaltens publikationer.

Kungl. Maj:t har härom den 28 mars 1914 till statskontoret avgivit följande nådiga brev.

I skrivelse den 10 februari 1914 har styrelsen för den blivande skogshögskolan ävensom
för statens skogsförsöksanstalt hemställt, att till förfogande för chefen för statens skogsför-
söksanstalt måtte av anslaget för år 1914 till skogsundervisning och skogshushållning i all-
mänhet ställas ett belopp av högst 3,000 kronor att mot redovisning användas till bestri-
dande av kostnaderna för tryckning av dels anstaltens meddelanden såväl i Föreningens för
skogsvård tidskrift som separat i 900 exemplar, dels ock från anstalten utsända flygblad.

Häröver har domänstyrelsen den 16 mars 1914 avgivit infordrat utlåtande.

Vi hava nu låtit Oss föredragas detta ärende; och vilja Vi härigenom anbefalla Eder att
för ifrågavarande ändamål av den under anslaget för år 1914 till skogsundervisning och
skogshushållning i allmänhet uppförda post å 38,700 kronor till diverse och oförutsedda ut-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 427

gifter till chefen för skogsförsöksanstalten, på rekvisition och mot redovisningsskyldighet,
utanordna 3,000 kronor med skyldighet för honom att av de separat i 900 exemplar tryckta
exemplaren av anstaltens poblikationer ställa nödigt antal till domänstyrelsens förfogande för
utdelning bland dess egen och densamma underlydande personal.

Preiudikat angående revirassistenters rätt till dagtraktamente för
vissa resedagar.

Kungl. Maj:ts utslag på de besvär, extra jägmästaren Magnus Alm i underdånighet an-
fört över Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Västerbottens län den 5 februari 1913 med-
delade beslut i fråga om traktamentsersättning åt klaganden;

i anledning av vilka besvär Kungl. Maj:ts befallningshavande inkommit med yttrande av
överjägmästaren i Umeå distrikt och eget utlåtande av den 12 juli 1913, varefter domän-
styrelsen den 29 i sistnämnda månad och statskontoret den 11 december 1913 utlåtit sig
i målet;

givet i Regeringsrätten den 1 april 1914.

Den 2 september 1912 förordnade domänstyrelsen klaganden att under tiden från och med
den 1 oktober 1912 till samma års utgång såsom assistent tjänstgöra inom Degerfors revir
och att i nämnda egenskap, emot åtnjutande av, jämte arvode och resekostnadsersättning,
traktamente av 6 kronor för varje förrättningsdag samt för resdag, å enskildas under skogs-
statens kontroll ställda skogar utföra skogsuppskattnings- och utsyningsförrättningar samt verk-
ställa de undersöknings-, utsynings- och utstämplingsförrättningar, som föranleddes av förord-
ningen den 24 juli 1903 angående åtgärder till förekommande av överdriven avverkning å
ungskog, dock att traktamente icke finge av statsmedel åtnjutas för de förrättningsdagar, för
vilka arvode skulle av enskilda erläggas.

Hos Kungl. Maj:ts befallningshavande anhöll därefter klaganden om utbekommande av
ett belopp av 60 kronor, utgörande traktamentsersättning åt honom för fjärde kvartalet 1912
enligt bifogad räkning. I denna räkning hade upptagits sådan ersättning, bland annat för
söndagarna den 3, den 10 och den 17 november 1912, under vilka dagar klaganden mellan
särskilda förrättningsställen rest den 3 november 1,5; mil, den 10 november likaledes 1,5
mil och den 17 november 0,9 mil.

Genom överklagade beslutet fann Kungl. Maj:ts befallningshavande, enär de av klaganden
under berörda tre söndagar företagna korta resorna synts hava bort verkställas å nästföregå-
ende förrättningsdagar, skäligt att vid ersättningens utanordnande från räkningens slutsumma
avdraga 18 kronor, utgörande traktamentsersättning för de tre söndagarna.

I de underdåniga besvären har klaganden yrkat, att Kungl. Maj:t med upphävande av
överklagade beslutet måtte visa målet åter till Kungl. Maj:ts befallningshavande för ny be-
handling.

Kungl. Maj:t har i nåder låtit Sig föredragas ovanberörda underdåniga besvär och enär
med avseende å de omständigheter, under vilka ifrågavarande förrättningar ägt rum, klagan-
den må anses berättigad åtnjuta traktamentsersättning jämväl för omförmälda tre såsom res-
dagar upptagna söndagar, finrer Kungl. Maj:t skäligt att, med undanröjande av Kungl. Maj:ts
befallningshavandes beslut så vitt det överklagats, visa målet därutinnan åter till Kungl.
Maj:ts befallningshavande för ny behandling. Det vederbörande till underdånig efterrättelse
länder.

Diverse anslag rörande skogsväsendet för år 1915.

Kungl. Maj:t har härom den 20 mars 1914 till domänstyrelsen avlåtit följande skrivelse:

Enligt skrivelse den 2 mars 1914 i anledning av vissa av Oss under nionde huvudtiteln
i den till riksdagen den 14 januari 1914 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behov under år 1915 gjorda framställningar ävensom åtskilliga inom riksdagen väckta
motioner rörande utgifter under samma huvudtitel har riksdagen anmält, att riksdagen

dels under punkt 61 i nämnda skrivelse: till personligt lönetillägg åt tillförordnade lektorn
i matematik och skogshushållning vid skogsinstitutet Tor William Jonson å extra stat för år
1915 anvisat ett anslag av 500 kronor att utgå med en tolftedel i månaden, så länge han
under samma år bestrider nämnda befattning;

dels under punkt 62:
för skogsodlingens befrämjande å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 100,000 kro-
nor, att ställas till Vårt förfogande för att i mån av tillgång tilldelas antingen skogsvårds-
styrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, eller i

428 SKOGSADMINISTRATIONEN.

landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting eller hushållningssällskap, under
iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre
belopp än det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av dem
till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag,
skall vara skyldigt att efter årets utgång till Vår vederbörande befallningshavande avgiva
redogörelse över användningen av de utav staten samt av landsting eller hushållningssällskap
lämnade bidrag;

dels under punkt 63:
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 67,500 kronor;

dels och under punkt 64:
ej mindre för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å extra stat för
år 1915 anvisat ett anslag av 285,000 kronor ävensom medgivit, att Vi må av tillgängliga
medel låta härav under år 1914 förskottsvis utanordna högst 185,000 kronor, varav högst
85,000 kronor för ersättande av utav domänfonden förskotterade medel till täckande av brist
för år 1913 än även medgivit, att under år 1915 inflytande flottningsavgifter må användas
till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.

Då Vi låtit Oss föredragas riksdagens berörda skrivelse hava Vi funnit gott:

dels anbefalla statskontoret att efter ingången av år 1915 till Eder på rekvisition i mån
av behov utanordna det av riksdagen under punkt 61 anvisade anslag av 500 kronor att
användas för därtill avsett ändamlå;

dels med anledning av det för skogsodlingens främjande anvisade anslag å 100,000 kronor
anbefalla Eder att ej mindre förständiga Våra befallningshavande i rikets samtliga län att av
riksdagens beslut härom giva vederbörande skogsvårdsstyrelse eller i landstingsområde, där
sådan styrelse icke finnes, hushållningssällskap och innevarande år sammanträdande lagtima
landsting del med tillkännagivande, att, därest skogsvårdsstyrelse, hushållningssällskap eller
landsting önskar komma i åtnjutande av andel i det anvisade anslaget, framställning därom,
ställd till Oss och åtföljd av protokollsutdrag angående vederbörande hushållningssällskaps
eller landstings beslut om anslags beviljande för nu ifrågavarande ändamål för år 1915
ävensom redogörelse över användningen av utav staten samt av hushållningssällskap eller
landsting för enahanda ändamål för innevarande år anvisade anslag, bör i så god tid före
detta års utgång till Vår befallningshavande ingivas, att framställningen kan tillika med Vår
befallningshavandes yttrande i ämnet varda före årets utgång till Eder insänd, än även till
Oss inkomma med de till Eder insända ansökningshandlingar och yttranden samt eget utlå-
tande, så snart ske kan efter ingången av år 1915.

dels anbefalla Eder att till Oss inkomma med förslag rörande användningen av det av
riksdagen under punkt 63 anvisade anslag av 67,500 kronor;

dels ock anbefalla statskontoret att för bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket till Eder på rekvisition i mån av behov utanordna ej mindre under innevarande
år förskottsvis av under händer varande medel ett belopp av högst 185,000 kronor, varav
högst 85,000 kronor för ersättande av utav domänfonden förskotterade medel till täckande
av brist för år 1913, skolande vad sålunda av statskontoret förskjutes efter ingången av år
1915 ersättas ur det av riksdagen under punkt 64 anvisade anslag av 285,000 kronor än
även efter 1915 års ingång återstoden 100,000 kronor, av berörda anslag.

Vad Vi och riksdagen sålunda beslutat meddelas Eder härigenom till kännedom och
efterrättelse.

Frågan om skogstijänstemännens i Norrland transport till södra Sverige.

Kungl. Maj:t har härom den 138 april 1914 på en petition av ett flertal skogstjänstemän
i Norrland till domänstyrelsen avgivit följande svar:

Hos Kungl. Maj:t hava tjugu ordinarie och trettiofyra extra skogsstatstjänstemän i de tre
nordligaste överjägmästardistrikten på anförda skäl anhållit, att Kungl. Maj:t vid behandling
av ansökningar om transport från de nordligare reviren ville, där ej särskilda förhållanden
måste anses äga avgörande betydelse, fästa avseende vid den tyngre tjänstgöringen i Övre
Norrland, vilken, även om densamma icke räknades för mer än tjänstgöring å sydligare
orter, likväl i meritväg borde fullt jämställas med dylik och under alla omständigheter gå
före anställning i privat tjänst.

Till följd av remiss har Ni den 28 mars 1914 häröver avgivit utlåtande och därvid an-
fört, bland annat, att Ni vid uppgörande av förslag rörande tillsättande av ledigblivna tjänster
i skogsstaten alltid ansett en tjänstgöring i de nordligare distrikten böra väga fullt lika myc-
ket som samma slags tjänstgöring i sydligare orter, sålunda att förvaltande av revir i norra

SKOGSADMINISTRATIONEN. 429

eller södra Sverige, innehavande av assistentbefattning i ena eller andra delen av landet med
mera räknats respektive sökande till i förhållande till tjänstgöringstiden lika förtjänst, att Ni
vid upprättande av förslagen icke tagit hänsyn till allenast den tidslängd, varunder de sö-
kande innehaft olika tjänster eller förrättat olika uppdrag, utan ock den skicklighet uti de
med tjänsten förenade göromål, vilken de ansett hava förvärvat sig, samt att Ni funnit Eder
kunna och böra avgiva förord även för annan än den i första förslagsrummet uppförda, där
särskilda förhållanden i avseende på sådan sökandes lämplighet till just den tjänst, varom
varit fråga, ansetts äga särskilt avgörande betydelse.

Vid ärendets föredragning denna dag har Kungl. Maj:t funnit förevarande framställning
icke till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Härom har Ni att underrätta sökandena.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Anordnande av s. k. fastgård i timmerkoior.

Domänstyrelsen har härom den 9 april 1914 till överjägmästaren i Mellersta Norrlands
distrikt avlåtit följande skrivelse:

Med skrivelser den 22 och 23 sistlidne februari har Ni hit överlämnat dels avskrift av
Eder skrivelse den 20 februari till samtliga jägmästare i Mellersta Norrlands distrikt, dels
avskrifter av tre byggmästares yttranden angående anordnande av s. k. »fastgård».

I anledning härav vill Kungl. Styrelsen fästa Eder uppmärksamhet därpå, att Kungl. Sty-
relsen med sin skrivelse den 4 februari 1914, vilken avsåg direktiv för kojbyggnader inom
Östersunds och Bräcke revir, för vilka begärts anslag till dyrbarare kojor än inom andra
revir, givetvis ej åsyftats, att jägmästare skulle hindras bygga kojor efter enklare och billigare
typer. Under inspektionsresor har nämligen vunnits erfarenhet om att kojor kunnat inom
andra revir till alla parters belåtenhet byggas enklare och billigare.

Ni har beträffande kojor av den s. k. värmlandstypen angivit, att taket skulle göras av
kluvet virke, utan att nämna, att detta belopp skulle gälla endast innertaket. Enligt Kungl.
Styrelsens skrivelse skall nämligen yttertaket å dessa kojor göras av handkluven spån.

Den av Eder till jägmästarna överlämnade av byggmästaren F. A. Lundgren upprättade
beskrivningen å byggandet av fastgård avser en metod, som skulle göra fastgården lika dyr-
bar som trossbotten, varemot Kungl. Styrelsen avsett ett billigare byggnadssätt, som sedan
uråldriga tider använts i hela Norrland. Kojans eller stugans bjälklag lägges därvid på
nödiga grundgrävda stoppstenar till en höjd av 20 å 25 centimeter över den väl avjämnade
marken. Mellan stoppstenarna inpassas en kärnfull timmerstock, täljd på övre sidan och
väl underskolad, så att den fullt sluter till nedre varvet av stugutimringen. Upp till och
med detta varv uppkastas en jordvall, sedan allt virke till och med samma timmervarv klätts
med näver eller tjärpapp. Jordvallen, som bör luta utåt, klädes med torv. Byggnadsplatsen
väljes helst så, att avhällning därifrån finnes åt alla sidor. Kan detta ej ske, upptages
ett dike invid vallen och förses med avlopp. För luftväxling sommartid under golvet an-
ordnas ett par lufttrummor av trä, som igensättas under vintern.

Till kojans nedersta timmervarv och stockar mellan stoppstenarna bör helst användas kärn-
fullt torrfurutimmer, som ett par decennier motstår röta.

I sådana fall, då torr byggnadsplats ej kan erhållas, må dock kojorna byggas med tross-
botten.

Härom böra vederbörande underrättas.

För innearbete å interimsskogshushållningsplaner utgår under inga
omständigheter arvode.

Domänstyrelsen har härom den 18 april 1914 till en extra jägmästare avlåtit följande
skrivelse:

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 30 mars 1914 har Ni anfört följande. Av
Kungl. Styrelsen förordnad verkställa interimsskogsindelning 3 fjorton stycken ecklesiastika
boställen i Norra Skånes och Hallands revir hade Ni, då enligt gällande arvodestaxa arvo-
det för interimsskogsindelningsförrättningar utginge efter dagberäkning enligt gällande rese-

430 SKOGSADMINISTRATIONEN.

reglemente, på förrättningsstället upprättat två exemplar av indelningshandlingar och karta
för den första av Eder handlagda förrättningen, varefter emellertid överjägmästaren i gransk-
ningsmemorialet till skogsindelningsförslaget i fråga anmodat Eder att verkställa renovation
först efter granskningen. Då Ni sålunda måst renovera de övriga tretton interimsplanerna
efter förrättningarnas avslutande å tid, då Ni ej varit upptagen av annat arbete, sammanlagt
tretton arbetsdagar, de flesta därav under vintern 1913—1914, finge Ni anhålla att bliva
tillerkänd arvode även för detta arbete med 104 kronor enligt vidlagd arvodesräkning.

Enär, såsom Ni framhållit, ersättning för interimsindelning skall utgå enligt resereglemen-
tet och således ingen särskild ersättning kan utgå för sådant arbete i och för indelningsför-
rättning av ifrågavarande slag, som utförts annorstädes än å förrättningsstället, har Kungl.
Styrelsen ej kunnat bifalla Eder framställning om utbekommande av arvode för renovations-
arbetet.

Emellertid vill Kungl. Styrelsen meddela, att Ni hade varit berättigad verkställa även reno-
vationsarbetet å förrättningsstället, med risk dock för Eder att, i den mån sådant genom
vid granskning gjorda e2nmärkningar nödvändiggjorts, sedermera utan ersättning vidtaga be-
hövlig omarbetning.

Utredning om skogsstatspersonalens bostadsförhållanden vid tiänstgöring
i skogarna.

' Domänstyrelsen har härom den 14 april 1914 till Kungl. Maj:t avgivit följande utlåtande:

Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare, de extra jägmästarnas förbund samt Sveriges
kronojägareförbund hava i skilda, lika lydande underdåniga skrivelser sistlidet år anhållit,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt Socialstyrelsen att i sammanhang med sin pågaå-
ende utredning av skogs- och flottningsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden även
verkställa en undersökning av skogsstatspersonalens bostadsförhållanden vid handläggande
av dess åligganden å statens och under statens kontroll stående skogar i Norrland och där-
med jämnställda landsdelar samt uppgöra förslag till frågans ändamålsenliga ordnande.

Såsom skäl till de underdåniga framställningarna bar anförts i huvudsak följande.

Utav ett av undertecknad Generaldirektör år 1907 å Skogsvårdsföreningens årsmöte hållet
föredrag om skogskojor, förnämligast å statens skogar i Norrland, samt utav vad domänsty-
relsen hittillsdags uti ifrågavarande angelägenhet åtgjort, hade det synts sökandena, att domän-
styrelsen ansåge den ekonomiska frågan vara den som i huvudsak borde beaktas vid av-
görande om och huru skogskojor borde för skogspersonalen anordnas å statens skogar. Det
syntes nämligen, som om styrelsen föredroge uppförande av billigare kojor — för en kostnad
av 200 eller högst 500 kronor — på kortare avstånd från varandra,

Dessa domänstyrelsens angivna synpunkter ville sökandena i vissa avseenden bemöta samt
meddela de önskemål i frågan, till vilkas förverkligande de anhöllo om Eders Kungl. Maj:ts
nådiga bistånd, i första hand genom en utredning, och hava de därjämte uttalat sin förviss-
ning, att sådan utredning klart och tydligt skulle ådagalägga, att samma önskemål ej på
något sätt kunde visa sig vara orimliga eller omöjliga att uppfylla.

Efter att hava omförmält, hurusom de i Norrland mångenstädes dåliga bostadsförhållandena
under pågående skogsförrättningar och tjänsteresor i högsta grad menligt inverkade på häl-
san, och hurusom det syntes sökandena, att skogstjänstemännen i Norrland, vilka förmenades
för sin ringa lön offra för staten mer än de flesta statstjänstemän, i det att de — åtminstone
under långa tider — måste avstå från allt, som ett civiliserat samhälle hade att bjuda, borde
vara förskonade från att under tjänstgöring behöva, tidtals dagligen, vedervåga hälsa och liv,
har framhållits såsom ej orimligt begärt, att tjänstemännen efter en härd arbetsdag borde
kunna påfordra, att tillgång funnes till en god, varm koja med bekvämligheter, som under
civiliserade förhållanden måste anses vara minimala för en mänsklig varelse.

Såsom ett önskemål framhålles, att på rimliga avstånd inom skogarna i de nordligaste
länen borde uppföras kojor inredda till två rum, ett för jägmästaren och kronojägaren samt
ett för nödiga hantlangare. Kojans golv borde göras av hyvlade bräder med trossbotten,
förses med tätt innertak och ett större fönster i varje rum, dragfria ytterdörrar samt murad
eldstad med spjäll. Var man borde dessutom hava sin säng försedd med en enkel madrass,
en filt och en kudde, varjämte till varje koja borde höra de enklaste och oundgängligaste
husgeråden.

Ehuru en sådan koja komme att betinga dubbel kostnad mot förut omförmälda å 200 å
500 kronor, syntes därvid icke böra fästas avseende, då hälsoskälen borde vara i huvudsak
avgörande. Själva skogsvården komme ock att vid ett sådant ordnande av frågan bliva vin-
nande, i det att under angivna förhållanden skogspersonalen komme att finna särskilt nöje

SKOGSADMINISTRATIONEN, 431

i att vistas i skogarna, under det att under nuvarande förhållanden var och en sökte att
inskränka vistelsen i de mera avlägsna skogarna till ett minimum,

Sedan domänstyrelsen genom -nådiga remisser den 20 augusti sistlidet år anbefallts här-
över avgiva underdånigt utlåtande, får styrelsen till åtlydnad härav med remissakternas åter-
ställande i underdånighet anföra följande.

Kojor, eller ej sällan ordentliga mindre stugor hava sedan 10-tal år tillbaka uppförts här
och var i de norrländska statsskogarna för ändamål, att jägmästare och kronojägare med åit-
följande hantlangare vid pågående skogsförrättningar skulle kunna i dem taga sin tillflykt.
I vissa revir hava sådana kojor uppförts i större antal, i andra åter i mindre eller ock ej
alls. Initiativ härtill har i allmänhet tagits av vederbörande jägmästare, som i vederbörliga
förslag till utgifter för reviret begärt erforderliga medel. När framställning om anslag för
ifrågavarande ändamål gjorts, har sådan i regel tillmötesgåtts. Det belopp, som begärts för
varje skild koja, har dock någon gång icke beviljats i dess helhet, enär detsamma ansetts
vara onödigt rundligt tilltaget vid jämförelse med samma kostnad inom andra revir. Under
senare åren beviljade anslag för uppförande av nu ifrågavarande slags byggnader i de fem
nordligaste distrikten hava uppgått till följande belopp fördelade på skilda distrikt:

| t : ned Re

Beviljade anslag Kronor

Distrikt |

I91I 1912 1913 1914 | Summa |

IUIt TG OR SNR SE KS NNE 2 | 4,1535 2,240 1,500 4,450 12,345 |

PORENECAE pscedes oense 5C0 2,150 1,500 900 5050 |

BIELIDG ARA As sfjeled S0Eslnie reale nå a | 15055 1, 150 75OMIE ET 2r00M ISO SST

| Mellersta Norrland ......... 4,090 2,330 253501) 10,50) 20120 |
(GävleDala see | Tirsa 2015 900 | 2,900 | 7,590
Summa kronor| 10,975 10,985 | 7,000 | 21,200 | 50,160

De uppförda byggnaderna äro i regel indelade i två rum, ibland med, ibland utan sär-
skild förstuga. Ett mindre rum, avsett för jägmästaren och kronojägaren, är belagt med
ordentligt golv, under det att golvet i det större rummet, avsett för manskapet, i vissa fall icke
är av plank utan allenast av stampad jord. I sistnämnda fall är eldstaden antingen placerad
mitt i rummet, eller oftare anordnad i ett av rummets hörn och i flesta fall i huvudsak upp-
förd av tegel. Kojorna äro alltid försedda med fönster och dörrar samt innertak av bräder
och yttertak av spån eller kluvet virke. Ävenså äro de inredda med väggfasta sängar eller
britsar, bord, bänkar, hyllor och ofta skåp.

Nu beskriven koja med golv i bägge rummen av fullt tillfredsställande beskaffenhet har,
där arbetet ordnats praktiskt och lämpligt med virkets och övrigt materiels framskaffande
på vinterföre i allmänhet betingat en kostnad förutom virkets värde av 350 å 450 kronor
under senare år.

Ej sällan har medel begärts till uppförande av kojor inredda med allenast ett rum, men
i övrigt ordnade på samma sätt som de större. Sådan koja, vilken plägat betinga en bygg-
nadskostnad av 200 å 250 kronor har i allmänhet uppförts, där arbetet å omgivande skog
beräknats bliva av mera tillfällig natur under ett eller annat år, och där skogspersonalen
kommer att allenast kortare tider taga sin tillflykt till kojan, som sålunda varit i huvudsak
avsedd för arbetsmanskapet.

Initiativ till anordnande av nu ifrågavarande slags kojor har som nämnts i regeln tagits

av vederbörande jägmästare, men har dock emellanåt — där kojor ansetts erforderliga med
hänsyn till att jämförelsevis långvarigare arbeten vore att emotse å viss skogstrakt längre
avlägsen från bebyggd ort — vid företagna inspektionsresor jägmästaren anmodats vidtaga

åtgärd för att erforderliga kojor måtte bliva uppförda, på det att tid ej måtte bortsättas ge-
nom onödiga marscher till och från arbetsplatsen.

Under senare år hava vissa jägmästare anhållit att av förvaltningsmedel få inköpa diverse
inventariepersedlar till kojorna. Domänstyrelsen har, då det gällt fastare kojor, tillmötesgått
dessa önskningar i så avseende, att ett mindre belopp å cirka 15 kronor per koja anslagits
för ändamålet, varvid dock bestämts att allenast vissa, mera oumbärliga inventarier finge
inköpas, såsom yxa, vattenhämtare, skopa, kokgryta, stekpanna, kaffepanna och dylikt. Det
har icke ansetts lämpligt belasta inventarieförteckningarna med sådana smärre husgerådsartik-
lar som till exempel glas, porslin, knivar, skedar, gafflar m. m.

31 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

432 SKOGSADMINISTRATIONEN.

I ingivna förvaltningsförslag för år 1914 begärde ock en del jägmästare medel till inköp
av vissa sängkläder till kojorna. Aven detta nya krav har tillmötesgåtts, i det att styrelsen
låtit innevarande år dels inköpa ett antal filtar av arméns modell, dels förfärdiga en del
madrass- och kuddvar till fördelning mellan de jägmästare, som härom anhållit. TI stället
för madrassvar hava vederbörande jägmästare i de två nordligaste distrikten lämnats rätt in-
köpa renhudar, vilka därstädes ansetts vara ändamäåälsenligare.

Enär jägmästarna i Bräcke och Östersunds revir i Mellersta Norrlands distrikt uti avgivna
förvaltningsförslag för innevarande år upptagit avsevärt högre belopp för varje till uppförande
föreslagen koja av nu ifrågavarande slag, än vad ansetts erforderligt inom andra revir i Norr-
land, har styrelsen, som ansett sig böra tillse, att kostnaderna för uppförande av erforderliga
kojor för skogspersonalen hålles inom skäliga gränser, funnit nödigt att till samtliga ifråga-
satta kojbyggnader i vart och ett av dessa revir anvisa allenast runda summor, samt i skrivelse
den 4 sistlidne februari till överjägmästaren i distriktet uppdraga åt denne att, i överens-
stämmelse med i skrivelsen angivna direktiv för kojbyggnader av olika slag inom dessa
revir besluta, huru stort anslag till varje särskild koja bör inom ramen av de till sådant
ändamål anvisade summorna lämnas. En avskrift av nämnda skrivelse bilägges.

I de underdåniga framställningarna har begärts, att frågan rörande skogspersonalens bostads-
förhållanden vid tjänsteförrättningar å statens och under statens kontroll stående skogar i
förnämligast Norrland skulle hänskjutas till utredning av Socialstyrelsen i samband med den
av denna myndighet påbörjade utredningen angående skogsarbetarnas ställning och levnads-
förhållanden i Norrland och eventuellt även andra uti ifrågavarande avseende därmed jäm-
förliga landsdelar.

Styrelsen tillåter sig då i första hand erinra, att särskilda åtgärder för beredande av
boningsrum åt skogspersonalen vid handläggande av densamma åliggande förrättningar å de
under statens kontroll stående skogar i Norrland varken kunna lämpligen vidtagas eller ens
vara i allmänhet behövliga. Ifrågavarande skogar utgöras i huvudsak av hemmans- och
nybyggesskogar i lappmarkerna och i Särna socken med Idre kapellag i Dalarna samt av
en del smärre ecklesiastika skogar, ävensom i visst avseende samtliga enskildas skogar i
Norrbottens och Västerbottens läns kustland. Det lärer icke tillkomma statsmakterna be-
stämma om uppförande av skogskojor för statens skogspersonals räkning å enskildas före-
nämnda skogar, ej heller finnes i regeln något behov för sådan anordning, då berörda skogar
i allmänhet icke hava den utsträckning eller belägenhet, att nattlogis icke kan lämpligen
tagas i respektive gårdar eller byar, uti vilka ock på hövlig begäran sådant, som uppfyller
rimliga anspråk på bekvämlighet, i regeln kan erhållas. Än mindre torde finnas svårighet
erhålla bostad vid de oftast kortvariga besök, som skogspersonalen avlägger å ecklesiastika
boställsskogar under skogsstatens kontroll.

Under hänvisning till vad styrelsen här förut meddelat rörande tillmötesgående av skogs-
personalens i respektive förvaltningsförslag gjorda framställningar om medel till uppförande
av kojor eller bostäder å kronans skogar, där sådana ansetts vara av behov i anledning av
att de med skogsförrättningar å respektive skog sysselsatta tjänstemännen i annat fall måste
företaga tröttsamma och tidsödande marscher till bebyggd ort, får styrelsen, som mer än väl
inser behovet av lämpliga anordningar i detta avseende, framhålla såsom sin åsikt, att sär-
skild utredning häruti alls icke synes vara av omständigheterna påkallad. TI enlighet härmed
får styrelsen i underdånighet hemställa, att de underdåniga framställningarna ej måtte för-
anleda till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

Åtgärder mot intrång å kronans mark.

Domänstyrelsen har härom den 20 april 1914 till samtliga jägmästare 1 de sex norra
länen utsänt följande cirkulär:

Sedan i skilda fall förvecklingar uppkommit därigenom, att enskilda personer utan till-
stånd slagit sig ner å kronans skogar, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed, under hänvisning
till bestämmelserna dels i $$ I och 2 i gällande skogsodling, dels i $$ 15, 40 och 47 i
gällande instruktion för skogsstaten, fästa Eder uppmärksamhet på nödvändigheten av att, då
till Eder kännedom kommer, att personer utan laga rätt vidtaga anstalter för att nedsätta sig
å kronans under Eder förvaltning ställda skogar, omedelbart vidtaga åtgärder för att hindra
dylik inkräktning. Särskild uppmärksamhet bör med hänsyn till bestämmelserna ilagen den
I juli 1898 angående de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige ägnas däråt, att olaga
bosättning icke må äga rum å kronans marker ovan odlingsgränsen inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker, enär hinder därigenom kan uppstå för den nomadiserande be-
folkningen att utöva sitt näringsfång eller i allt fall förveckling därvid uppkomma mellan
denna befolkning och å kronans skogar befintliga bofasta personer.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 433

Jägmästares rätt till ersättning för inställelse såsom kronoombud
vid vissa lantmäteriförrättningar.

Domänstyrelsen har härom den 16 mars 1914 till Kungl. Maj:t avgivit följande under-
dåniga utlåtande:

Genom nådig remiss den 7 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t anmodat domän-
styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av de underdåniga besvär, som
t. f. jägmästaren John Schenström anfört över Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes i
Norrbottens län beslut den 3 december 1913, varigenom klaganden vägrats ersättning enligt
ingiven räkning för närvaro såsom kronoombud vid lantmäteriförrättning i Dortsels by, Ar-
vidsjaurs socken; och får styrelsen, med remissaktens återställande, i målet i underdånighet
anföra följande.

Befallningshavanden har motiverat sitt avslag å klagandens fordran på ersättning för in-
ställelsen därmed, att förrättningen i fråga, som avsett träffande av ny överenskommelse mel-
lan delägarna i Dortsels skifteslag samt kronan angående skifteslagets å Brännfors stock-
fångstskog och kronopark belägna ströängar, alltså ganska nära berört kronoskog under
klagandens förvaltning, och att klaganden förty, jämlikt stadgandet i $ 35 av gällande nå-
diga instruktion för skogsstaten den 23 december 1909, ägt skyldighet att utan särskild er-
sättning därvid närvara och bevaka kronans rätt och bästa. Enligt domänstyrelsens förme-
nande är detta också fullt tillräckligt skäl för det överklagade beslutets fulla befogenhet.
Klagandens förmenande, att det av befallningshavanden för kronan utfärdade förordnandet
inneburit rätt för honom till ersättning för inställelsen, och att han utan sådant förordnande
ingen skyldighet haft att vid förrättningen bevaka kronans rätt, anser styrelsen icke vara
riktigt. Förenämnda stadgande i instruktionen tillförbinder en jägmästare, att, när han fått
kännedom om att lantmäteriförrättning berör allmän skog under hans förvaltning, utan sär-
skild anmaning eller särskilt uppdrag därvid närvara för att bevaka kronans rätt. I stället
för särskilt förordnande av vederbörande myndighet i dylika fall kunde, och borde också till
förekommande av tjänstemannens stärkande i tron att han vore ersättningsberättigad, ett en-
kelt meddelande från befallningshavanden utgå till jägmästaren om den förestående lantmä-
teriförrättningen, som komme att beröra av jägmästaren förvaltad allmän skog, med eller utan
erinran om stadgandet i $ 35 av nådiga instruktionen för skogsstaten.

Domänstyrelsen får alltså på grund av vad som nu anförts i underdånighet hemställa, att
klaganden Schenströms besvär icke måtte till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Kronoiägares befogenhet att stämpla gallrings= och rensningsvirke.

Domänstyrelsen har härom den 27 april 1914 till samtliga skogsstatstjänstemän utfärdat
följande cirkulär:

Efter öv erläggning med rikets överjägmästare vill Kungl. Domänstyrelsen härmed bestämma,
att punkt 97 i reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogs sstatens fjänsteförvaltning
den 31 januari 1910 skall hava följande ändrade lydelse:

I fråga om hjälpgallring må jägmästaren uppdraga åt kronojägare eller kronoskogvaktare,
om de prövas vara därtill dugliga, att utstämpla eller, där stämpling icke erfordras, på annat
sätt utmärka de träd, som böra avverkas, dock under villkor, att jägmästaren på stället lämnat
vederbörande anvisning och själv ansvarar för gallringens utförande. Likaså må jägmästaren
under enahanda förutsättning uppdraga åt kronojägare eller kronoskogvaktare att före eller
efter stämplade träds avverkning utstämpla de mindre träd, som böra avverkas antingen sam-
tidigt med timmerträden eller därefter genom sådan rensningshuggning å hygge, som sär-
skilt i blädningsskogar i norra delarna av landet erfordras. Jämväl må jägmästaren låta
kronojägare å hyggen efterstämpla sådana skadade eller oväxtliga träd, som uppenbarligen
visa sig vara förbigångna vid stämplingen, eller som vid avverkningen blivit så skadade, att
de därför böra avverkas.

Under avtorknuing varande träd må jägmästaren låta kronojägare avstämpla i samband
med vindfällda och helt torra träd.

Vid försäljning under hand till förbrukning i orten — såsom för tillverkning av tjärtun-
nor, båtar m. m. — och då fråga är om allenast ett mindre antal råa träd, må jägmästare
likaledes, när så befinnes lämpligt, låta kronojägare verkställa utstämplingen.

Revirförvaltares rätt till expeditionslösen.

Domänstyrelsen har härom den 8 maj 1914 avgivit följande underdåniga utlåtande:
Genom nådig remiss den 28 april 1914 har domänstyrelsen anmodats avgiva underdånigt
utlåtande över en underdånig framställning från föreningen Sveriges ordinarie jägmästare i

434 SKOGSADMINISTRATIONEN.

fråga om jägmästares rätt till expeditionslösen. Till fullgörande härav får styrelsen som i
ärendet inhämtat ett härmed bifogat memorial från sin ombudsman och fiskal, i underdånig-
het anföra följande.

Förevarande framställning avser erhållande av nådig förklaring, dels att bestämmelserna
i nådiga förordningen angående expeditionslösen den 7 december 1883 skola utan inskränk-
ning vara för jägmästare gällande och dels att i nådigt brev den 4 maj 1888 omförmält
tillståndsbevis skall hänföras till »bevis annat» i nämnda förordning och förty endast mot
lösen utgivas.

För sakens bedömande torde det äga betydelse att erinra om vad styrelsen anfört i sin
underdåniga framställning den 29 december 1887, vilken framställning föranledde nådiga
brevet den 4 maj 1888. Styrelsen anförde bland annat, att sådant tillståndsbevis, som i före-
varande framställning avses, erfordrades huvudsakligen vid virkesförsäljning från kronoskog
under hand, då varken auktionsprotokoll eller syneinstrument kunde tillhandahållas köparen.
Dylik försäljning under hand avsåge i regeln endast ringare virkesbelopp, men i följd av för-
säljningsposternas stora antal uppginge likväl försäljningssummorna till ganska avsevärda be-
lopp. Därest köpare av sådana smärre virkesbelopp skulle för att härför erhålla tillståndsbevis
betala expeditionslösen, drabbades de av kostnader, som vore alltför stora i förhållande till
värdet av det virke, för vars avverkning och avhämtning tillståndsbeviset utfärdades, varige-
nom avsättningen försvårades och ej vunne den omfattning, som vore önskvärd.

Dessa uttalanden äga i huvudsak fortfarande tillämpning i fråga om försäljning av virke
under hand genom vederbörande jägmästare. Dock må erinras därom, att dylika försälj-
ningar numera äro mångdubbelt talrikare än år 1887 och att det sålunda nu är av ännu
större betydelse att ej genom onödiga kostnader för köparen försvåra dem. TI flertalet fall
lärer utfärdande av särskilt tillståndsbevis för avverkning och avhämtning av under hand
sålda skogseffekter emellertid i sak vara obehövligt, och styrelsen kommer att inom närmaste
tiden vidtaga sådan förändring i fråga om försäljningsblanketterna, att köparen erhåller ett
kvitto, så avfattat, att det bliver likvärdigt med protokoll. Där tillståndsbevis fortfarande
skulle anses nödiga, gagnas dock ingalunda något statsintresse av att fördyra dem genom
lösen; staten skulle tvärtom härpå bli lidande. Det arbete dylika bevis kunna förorsaka
jägmästaren är ej av den omfattning, att lösen av denna anledning kan anses vara nödig.

Det torde ej heller varit med hänsyn till förenämnda tillståndsbevis, som Eders Kungl.
Maj:t den 5 juli 1907 förordnat, att i fråga om expeditionslösen överjägmästare och jäg-
mästare skola hänföras till den tredje av de i I $ av nådiga förordningen angående expe-
ditionslösen den 7 december 1883 upptagna avdelningar. Företrädesvis — att ej säga ute-
slutande — lärer väl därmed avsetts att åt dessa tjänstemän bereda ersättning för avskrifter,
enär arbetet med sådana visat sig i vissa fall kunna bliva mycket betungande och medföra
direkta utgifter till renskrivare.

Med åberopande i övrigt av vad styrelsens ombudsman och fiskal i ärendet anfört, får
styrelsen i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes lämna förevarande fram-
ställning utan avseende.

Remissakten återställes härjämte.

Avverkningsbeloppen böra om möjligt alltid angivas i kubikmeter.

Domänstyrelsen har härom den 6 maj 1914 till överjägmästaren i Mellersta Norrlands
distrikt avlåtit följande skrivelse:

I skrivelse till Kungl. domänstyrelsen av den 12 mars 1914 har ni hemställt, att Kungl.
styrelsen vill utfärda bestämmelser därom, att i utsyningsförslagen även för de fem norra
distrikten virkesbeloppen hädanefter skola angivas uteslutande i kubikmeter.

Kungl. styrelsen, som anser det vara mindre lämpligt att i sådant avseende utfärda be-
stämmelse, då ett stort antal av kungl. styrelsen fastställda och ännu gällande hushållnings-
planer upptaga avverkningsbeloppen i antal träd, får härmed anmoda eder, att för jägmästarna
inom distriktet framhålla önskvärdheten och lämpligheten av att utsyningsbeloppen även i
sådana fall, då avverkningen är bestämd i antal träd, böra därjämte beräknas i antal kubik-
meter.

Åtgärder för utrotande av för skogen skadliga gnagare.

Domänstyrelsen har härom den 13 maj 1914 till jägmästaren i Västerås revir avlåtit föl-
jande skrivelse:

I skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 10 maj 1914 har ni meddelat, att äå Ridö krono-
park råttor och sorkar förekomme i stor myckenhet, i följd varav flertalet under sistlidet år

SKOGSADMINISTRATIONEN. 435

därstädes utsatta björk- och granplantor förstörts genom avgnagning av barken å stamdelarna
närmast markytan, vilket komme att medföra plantornas utdöende. Ni har fördenskull hem-
ställt, dels att årets nu påbörjade planteringsarbeten å Ridö ävensom därstädes avsedd sådd
av ekollon måtte få inställas under innevarande år, dels ock att utav de på sådant sätt be-
sparade medel få använda högst 15 kronor till inköp av s. k. rattinkultur av Svenska aktie-
bolaget Rattins tillverkning för att försök därmed må anställas å en eller flera av de till
kronoparken hörande öar för utdödandet av sorkar och möss.

Kungl. styrelsen har bifallit denna framställning, under erinran likväl, att revirets där-
igenom besparade förråd av plantor och ekollon bör om möjligt under detta år användas vid
kulturer å andra skogar inom reviret.

Ang. reseersättning åt iägmästare för vissa förrättningar.

Till Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare har Kungl. Domänstyrelsen den 18 maj
1914 avlåtit följande svar å framställd anhållan:

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 12 april 1914 har föreningen anhållit, att
Kungl. Styrelsen måtte anmoda samtliga Konungens befallningshavande i riket, att tills vidare,
och till dess frågan om ersättning åt jägmästare för vissa förrättningar blivit slutligen avgjord,
utbetala ersättning enligt resereglementet, för förrättningar, för vilka särskilda förordnanden
erfordrades, och för vilka under en följd av år ersättning utan anmärkning utbetalts.

Vid prövning av detta ärende har Kungl. Styrelsen icke ansett sig kunna villfara denna
eder framställning, enär Kungl. Styrelsen saknar befogenhet att i sådant avseende meddela
Konungens befallningshavande föreskrifter. Den med Konungens befallningshavandes beslut i
liknande ersättningsfrågor missnöjde står det ju alltid fritt att i besvärsväg söka få rättelse.
Kungl. Styrelsens egen ståndpunkt i frågan torde framgå av närlagda avskrift av en Kungl.
Styrelsens skrivelse till Konungens befallningshavande i Södermanlands län av den 4 dennes.

Bil. A.
Till Konungens befallningshavande i Södermanlands län.

Då Kungl. Domänstyrelsen nu överlämnar ett bestyrkt utdrag av Kungl. Styrelsens protokoll
av denna dag rörande besvär, som jägmästaren G. E. Markman anfört med anledning av
eder resolution den 4 februari 1914, genom vilken ni vägrat utbetalande åt honom avfordrad
rese- och traktamentsersättning med 76 kronor 80 öre för biträde vid arrende- och salu-
värdering, jämlikt förordnande av eder den 8 augusti 1913, å kronodomänen Torsberga i
Stenqvista socken, begagnar Kungl. Styrelsen tillfället uttala sin åsikt, det jägmästare torde
vara berättigade till ersättningar av nu ifrågavarande slag. Som stöd för denna åsikt vill
Kungl. styrelsen framhålla de/s den omständigheten, att dylik ersättning utgått redan före
den nya löneregleringens ikraftträdande den I januari 1909, def!s att de nuvarande fasta rese-
penningarna icke få anses vara beräknade att kunna täcka alla de resekostnader, som jäg-
mästaren har att vidkännas i tjänsten, inbegripet dem, som drabba honom för förrättnings-
resor, vilka icke utan särskilda förordnanden av en eller annan myndighet skulle kommit i
fråga, och vilka alltså icke kunna anses förbundna med de tjänsteåligganden, vilka enligt
gällande instruktion och förordningar vila på honom, dels ock att herr statsrådet och chefen
för Kungl. Jordbruksdepartementet enligt uttalande i statsrådsprotokollet över jordbruksären-
den den 13 januari 1908 framhållit sin avsikt att få Kungl. Maj:ts bestämmelse angående
de fall, i vilka jägmästare vore berättigad till särskild ersättning för vissa förrättningar även
efter löneregleringens genomförande i så god tid, att den kunde genast vid löneregleringens
inträdande bliva gällande, och sålunda få i dessa fall kontinuitet i tillämpningen. Då så
icke kunnat ske, synes det oskäligt, att i avvaktan på denna nådiga bestämmelse ett för
vederbörande nog så kännbart provisorium utan dylik ersättningsrätt skulle gälla. Den jäg-
mästare Markmans förrättning, som beröres i hans besvär, hörer till dem, för vilka Kungl.
Styrelsen hos Kungl. Maj:t i underdånig skrivelse den 29 oktober 1908 föreslagit ersättnings-
rättens bibehållande. Stockholm den 4 maj 1914.

KARL FREDENBERG.
G. Nordfors.

436 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Inspektionsresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har den 27—30 maj företagit
inspektionsresa. Vikarie byråchefen W. Roos.

Semester har åtnjutits av: Generaldirektören Karl Fredenberg den 14 maj. Vikarie
byråchefen W. Roos;

byråchefen, friherre Th. Hermelin den 28 maj och 8—13 juni med förordnande för no-
tarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Arne Chatillon-Winbergh ;

byråchefen Fr. Giöbel den 18—30 maj med förordnande för notarien Einar Ödraan, vil-
kens tjänst uppehållits af amanuensen Erik Helmers;

byråchefen C, Stiernspets den 22—23 och 30 maj med förordnande för revisor Hj. Mo-
digh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen G. Rabenius;

notarien K. G. G. Norling den 8 juni—7 juli med förordnande för amanuensen John
Söderström ;

notarien Martin Seth den 3—5 juni med förordnande för amanuensen G. Rabenius;

registratorn Karl Hanström den 25—27 maj med förordnande för t. f. amanuensen G.
Ansgar Nordfors;

notarien Martin Rasch den 2 juni med förordnande för amanuensen Arne Chatillon-Win-
bergh ;

notarien Einar Ödman den 8—20 juni med förordnande för amanuensen Erik Helmers.

Tiänstledighet har beviljats: byråchefen Th. Örtenblad den 2—27 juni för särskilt
uppdrag med förordnande för den 2—7 juni för notarien K. G. G. Norling, vilkens tjänst
uppehållits av amanuensen John Söderström och den 8—27 juni för revisor Hj. Modigh.

Till amanuens har förordnats e. jägmästaren John Söderström å andra skogsbyrån.

Skogsstaten.

Karlsby revir. Som sökande till jägmästaretjänsten i Karlsby revir hade vid ansök-
ningstidens utgång anmält sig: jägmästaren i Södra Lycksele revir Knut Sjöstedt, jägmästa-
ren i Storbackens revir Carl Rothman, föreståndaren för Bjurfors skogsskola G. A. Welan-
der, skogsingenjören Tell Grenander, t. f. jägmästaren 1 Gullbergs revir A. Liedholm och
e jägmästarna Elis Lundman och Bror Fornell. Kungl. domänstyrelsen har på förslag till
tjänstens återbesättande uppfört Sjöstedt, Rothman och Welander i nu nämnd ordning med
förord för Welander. Tjänsten uppehålles, intill dess densamma blivit återbesatt, av e. jäg-
mästaren Nils Eckerbom.

Norra Skånes revir. Jägmästaren i sagda revir J. Elis Nilsson har den 19 maj av-
lidit. Tjänsten uppehålles den 19—24 maj av e. jägmästaren Johan A. Amilon och därefter,
intill dess densamma varder återbesatt, av t. f. skogstaxatorn i södra distriktet Sven Lundberg.

Tiusts revir. Kungl. Maj:t har den 23 maj beviljat jägmästaren därstädes G. A. No-
réus nåd. avsked. Tjänsten uppehålles, intill dess densamma blivit återbesatt, av assistenten
i Jönköpings m. fl. revir G. Björklund, vilkens tjänst uppehålles av e. jägm, Busck.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 437

Arvika revir. Jägmästaren i sagda revir Henrik Linner har den 15 maj avlidit. Tjäns-
ten uppehålles, intill dess densamma blivit återbesatt, av assistenten i Örebro m. fl. revir
D. Primus Hultmark.

Burträsks revir. Jägmästaretjänsten i sagda revir sökes av jägmästaren i Pajala revir
Jarl Frick, skogsingenjören Tell Grenander och e. jägmästarna Olof Bohlin, J. Wallmark,
R. Linddahl, P. Bergman, F. Gunterberg, B. Fornell, E. Elfvik och B. von Krusenstierna,
Kungl. domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Frick, Grenander
och - Bohlin i nu nämnd ordning med förord för Frick.

Till avlönade assistenter ha förordnats:
e. jägm. F. Bergman i Kalmar revir den I aug.—31 okt.,
» » Bertil Nylén i Särna o. Transtrands revir den 1 juni—31 dec.,
» > — friherre F. Barnekow i Bjurholms revir den 5 maj—31 dec.,
>» » - Bernh. Pålsson i Kalix revir den I juni—31 dec.

Till skogsindelningsassistent i Mell. Norrlands distrikt den 1—15 april har förord-
nats e. jägmästaren A. Skoog.

Återkallade förordnanden. Kungl. Domänstyrelsen har återkallat de e. jägmästarna
Fr. Bång och Carl Cedergren meddelade förordnandena att vara indelningsassistenter i Umeå
distrikt.

see

Tijänstledighet har beviljats:

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet Uno Wallmo för enskilda angelägenheter den 22—
27 maj med förordnande för jägmästaren i Enköpings revir J. H. Blombergsson, vilkens
tjänst uppehållits av länsjägmästaren R. Liibeck;

jägmästaren i Åre revir U. K. Berlin för enskilda angelägenheter den 22 maj—5 juni
med förordnande för assistenten 1 reviret Erik Geete;

jägmästaren i Östersunds revir Carl Björkbom för allmänt uppdrag den I juni—I15 juli
och för enskilda angelägenheter den 15 juli—I augusti, med förordnande för assistenten i
reviret E. Törngren;

jägmästaren i Junsele revir Harald Wedholm för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den
21 maj=—20 juni med förordnande för e. jägmästaren W. Runkvist;

jägmästaren i Sunnerbo revir C. B. Christoffersson för enskilda angelägenheter den 27 juni
—23 juli med förordnande för assistenten i reviret Emil Palm, vilkens tjänst uppehålles av
e. jägmästaren Fr. Bång;

föreståndaren för Bjurfors skogsskola Adolf Welander för enskilda angelägenheter den
16 maj—I4 juni med förordnande för t. f. lektorn vid Kungl. skogsinstitutet Gustaf Lund-
berg, vilkens tjänst uppehålles av intendenten för Kungl. Djurgården e. jägmästaren C. Ad.
Öhrström;

föreståndaren för Kolleberga skogsskola John Lindner för genom läkarbetyg styrkt sjuk-
dom den 1I—15 juni med förordnande för e. jägmästaren I. Hissing.

Lediga tjänster.
Jägmästaretijänsten i Arvika revir av Värmlands län sökes före den 16 nästkom-
mande juni klockan 12 på dagen hos Kungl. domänstyrelsen.

Jägmästaretjänsten i Tiusts revir av Kalmar län sökes före den 25 nästkommande
juni månad klockan 12 på dagen hos Kungl. domänstyrelsen.

Jägmästaretijänsten i Norra Skånes revir av Kristianstad län sökes före den 22
nästkommande juni månad klockan 12 på dagen hos Kungl. domänstyrelsen.

Jägmästaretjänsten i Junsele revir av Västernorrlands län sökes före den 11
nästkommande juli klockan 12 på dagen hos Kungl. Domänstyrelsen.

En befattning som avlönad assistent från och med den 15 juni till och med den
31 oktober 1914 å skyddsskogsområdet inom Mellersta Norrlands distrikt sökes
hos Kungl. domänstyrelsen före klockan 12 dagen den 13 nästinstundande juni.

En befattning såsom assistent under tiden från och med den 15 juni till inneva-
rande års slut inom Västra Hälsinglands revir (cirka 3 månader), Grönsinka skol-
revir (cirka 2 månader) samt Dalarnas skyddsskogar (cirka 2 månader) sökes hos
Kungl. domänstyrelsen före den 13 juni 1914 klockan 12 på dagen.

438 SKOGSADMINISTRATIONEN.

En avlönad assistentbefattning i Gellivare, Råneträsks och Ängeså revir
sökes hos Kungl. domänstyrelsen senast den 25 innevarande juni klockan 3 på dagen.

En avlönad assistentbefattning i Råneå revir sökes hos Kungl. domänstyrelsen
senast den 25 innevarande juni klockan 3 på dagen.

Föreståndarebefattningen vid Biurfors skogsskola i Västmanlands län sökes
före den 9 nästkommande juli klockan 12 på dagen hos Kungl. Domänstyrelsen.

SM

GUNNAR HALLS

S
NGENS

TIDSKRIFT

ae
De
CL
>
UN
Ö
&
ha
UN

FORENI

12:e ÅRG. »

1914

JULI

7

Ä

Stockholm.)

B. Nordiska Bokhandeln

(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom AA.

MEDDELANDEN FRÅN trains SKOGSKÖNSÖKSANSTALT

UTGIVES AV |
SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN års
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) | i '

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. ; ÅS
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. FARA BE

FIL. D:iR TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE. 2

- J

dj

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. 43

Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 2290.
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e.m
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö” 219536

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av ap ;

satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill 5
erhållits av redaktionen. ;

INNEHÅLL:

AXEL LÖF: Om flottning av gallringsvirke (med 3 fig. och 8 tabeller), föredrag... sid. 439 j

Gösta WESSLÉN: Milkolningens ekonomi (med I karta), föredrag —«ssssssssssssssssnas TJ NS
UNO WALLMO: Om blädnings- och gallringsprocenter ; |
I. Inledande föredrag vid Sv. Skogsvårdsföreningens årsmöte 17/3 1914 ...... RR ve
II. Diskussion av ARvID NILSSON, TOR JONSON och inledaren ................«- > 488
NILS SYLVÉN: Våra skogars markvegetation och dess samband med mark-
boniteten
I. Inledande föredrag (med 15 fig.) vid Sv. Skogsvårdsföreningens års-
INO: 37/3--TO Fl oy sopranen egen sur bd Ngs binta lr SPY Dre Sör ess be FARSAN Sn LE NT KAR SAS TV VARSE » "493
II. Diskussion av UNO WALLMO, HENRIK HESSELMAN och inledaren.,..... v' 519

In memoriam:

Carl Erik Degerman (med porträtt) av H, SZS..........s.sssssers0s TA NA > 523
Henrik Emil Linner >» > > TAR = FÖRS CA fra SVA DA SERNER SAS ER rar or 524
Johan Elis Nilson 3 > TE 3 BST ESS GA RYDER ES BSR MA ARA een a > 526
Trävarumarkna den: Vv cc Mossen soker ku delens sun sa ps bd Meg nja sb «FANS Pg Byn bes ARNESEN » 528
"Trämassetrarknadet > soo sc sv. oss ars den sons NaN NS 6 abe a 6 pelle. co ens kb nin bo rie ale NG asc AR SRA BAER
Notis: Canadensisk skogsman på studieresa i Sverige ..................., SSR oi or TA RE 37207
i

Skogsadministrationen:”
Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar öch yttranden:

Bestämmelser angående uppbörd av vissa underhandsförsäljningsmedel...... > 530
Tryckning av register över författningar rörande skogsväsendet ...... ........ > 530
Metoderna för markboniteringar vid kronoparksindelfiingar .................s+-. » 2530
Beräkningen av revirassistenternas resepeNgaår ,usscsssesersessseserrsrses siren arean > 531
Utlämnande av kostnadsfritt virke till s. k. »sdalgrubbor? .m.....s.ssssssssssrssa > 531
Tjänster ock förordnanden sm io tscss a ss be eden esse esk def SRSDIe KeA Dk AR SAS VRENA > 531

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, H. 7.

Om flottning av gallringsvirke.
Föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte den 17 april 1914.

Av AXEL LÖF.

Ett livsvillkor för en god skogsskötsel och för vårt skogsbruks ut-
veckling är möjligheten att kunna gallra och tillgodogöra sig gallrings-
virket ur de uppväxande skogarna. Av stor ekonomisk betydelse är även
att kunna tillvarataga det smärre och det mindervärdiga, till annan för-
ädling än kolning ej dugliga virket i våra avverkningsbara skogar. För
närvarande är detta möjligt blott på den obetydliga del av skogarna,
som är belägen i närheten av järnvägar, förädlingsverk eller större sam-
hällen. På skogsprodukternas egna transportleder — flottlederna —
kunna nämnda virkesslag f. n. ej utfraktas i någon större utsträckning.

Tid efter annan ser man förslag framställas, vilka avse att möjliggöra
detta virkes flottning. Dessa förslag gå, så vitt jag känner, samtliga ut
på att Zndra transportkostnaderna för det mindervärdiga virket, och
många synas tro, att den viktiga frågan därmed är löst. Är saken då
i verkligheten så enkel? Jag fruktar, att så icke är fallet. Den, som
närmare iakttagit småvirkesflottning, torde ha kommit till insikt om att
rena flottningstekniska svårigheter måste övervinnas, innan det klenare
gallringsvirket kan flottas. Man kan t. ex. icke förse hur klena dimen-
sioner som helst med tydliga märken, så att virket kan utskiljas till resp.
ägare. Allt för små stockar kunna ej transporteras i bommar eller hål-
las inne i led- och stopplänsor. Andra svårigheter resas åter av bark-
ningstvånget. Men värst av allt är, att såväl det klena virket som det
rötskadade grövre visat sig hava stor benägenhet att sjunka redan
efter kort tids flotttning.

I tabell I framställes flottningsförsök med gallringsved. Jag lät upp-
hugga veden sommaren 1907 och upplade den i res i skogen. Veden
framkördes våren 1908 till flottleden och lades i vatten första dagarna
av maj 1908. Den 29 juni hade 16 2 sjunkit, den 29 juli 22 N och
den 31 aug. 44 ”o. (Medelvikt av allt virke ävensom tyngsta och lät-

32 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

AXEL LÖF.

440

Tabell I.

FSK Z2

" EnyIe

SyvnAna (6 Vo

u 220/68

u 2U0l 62

| 806/ f?r;

2r loppet af 3:ne år.

fr

Ilbr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Jan.

3:dje året

SVÄÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914
TABELL II,

Viktsförändring hos barrträdsstockar, där O 26, 50 9 och 100 9; af barken borttagits, under loppet af 3:ne år.
(Efter W.Ekman, Skogsvårdsföreningens tidskrift 1907)

ox
E T | I Pe ÄTS
I I
40 L helbarkad / (Sö t i 1 | | |
I | |
L
30 L 60 |X af barken borta |
1574] ;
| FÅ
i t ro I
| |
10 obarkad i | | | |
I I å a | | |
ov a | ul | | | jö SIE
l:sta Jan, Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars Aprli Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Deo. Jan Febr Mars April Mej Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Jan.

1:sta året + 2:dra året 3:dje året

OM FLOTTNING AV GALLRINGSVIRKE. 441

taste sektionerna vid varje tillfälle återfinnas i tabellen.) Resultatet är
nedslående och visar tydligt nödvändigheten av att andra åtgärder be-
träffande gallringsvirket måste vidtagas.

Av jägm. EKMANS år 1907 publicerade undersökningar över >»vikts-
förändringar hos torkande virke» framgår, att obarkat virke först efter
tvenne somrars torkning uppnår samma torrhetsgrad som helbarkat och
randbarkat virke, och att det randbarkade virket torkar nästan lika bra
som det helbarkade redan under ex sommar (se tabell ID.

Ur flottningssynpunkt vore barkning att förorda (för tall är i regel
även förbjudet att flotta densamma obarkad eller randbarkad), men det
klenare virket bär ej en sådan kostnad, utan måste flottas obarkat. Det
är emellertid ej nog med att virket hel- eller randbarkas eller att obarkat
virke lämnas i skogen två somrar efter avverkningen. Man måste även
se till, att virket verkligen får den torkning det är i behov av, ty utan
tillfredsställande torkning blir resultatet av flottningen alltid dåligt.

För att utröna huruvida olika virkesslag genom olika behandlingssätt
kunna göras lämpade för flottning har sedan 1907 en del undersök-
ningar och försök blivit av mig gjorda. De av dessa undersökningar
jag nu går att redogöra för omfatta:

1:a) Spv. hos virket vid avverkning på vintern.

2:a) Barkens inverkan på spv. hos olika stamdelar samt barkens volym.

3:e) Barkningens inverkan på torkningen.

4:e) » > > vattenabsorbtionen.

35:e) På vilka vägar vattnet intränger i virket.

6:e) Uppläggningens inverkan på torkningen.

7:e) Syrfällningens inverkan samt

8:e) Flottningsförsök med gallringsved.

Undersökningsmaterialet har utgjorts av nära 2,000 större och mindre
sektioner av furu och gran.

Jag ber emellertid till en början få framhålla, att undersökningarna ej
äro så storartade, som man på grund av de många rubrikerna och den
långa undersökningstiden skulle kunna hava anledning att tro! Försöken
hava utförts på lediga stunder och hava för den skull ej alltid kunnat
ägnas tillbörlig uppmärksamhet. De hava dessutom icke varit tillräckligt
planmässigt ordnade från början och en hel del saker återstå att utreda.
För de brister, som vidlåda, anhåller jag därför om överseende.

I efterföljande tabell III angives spv. hos olika stammar och stamdelar.
Omkring 80 st. prov äro tagna under innevarande vinter på en avverk-

AXEL LÖF.

442

Tabell III.

OM FLOTTNING AV GALLRINGSVIRKE. 443

ningstrakt inom Orsa, där rensningshuggning och gallring för närvarande
pågår. Den grövre lodräta linjen angiver spv. 1,o, nästa parallella linje
angiver spv. 0,90, den därnäst 0,80 o. s. v. Avståndet mellan var och
en av de vågräta linjerna representerar en 1-meters sektion av stammen.
Viktsbestämningarna äro utförda på varje meter. Liknande viktsbestäm-
ningar hava tidigare blivit utförda på andra orter och lämnat i stort
sett enahanda resultat.

De heldragna kurvorna angiva sektionernas spv. med bark, de strec-
kade kurvorna spuv. utan bark.

N:o I undertryckt tall; brösthöjdsdiametern, b, = 41 m/m, antal, års-
ringar på sista centimetern, n, = 26,

N:o 2 undertryckt tall, b = 735 m/m, n = 22.

413 frodvuxen tall, b = 151) m/m, n = 6.

sr fArnormalt! vuxen Soran, Db: = IIS mjm, nn — 9.

» 5 sidotryckt gran, b = 86 m/m, n = 14.

> 6 undertryckt gran, b = 66 m/m, n = 22.

> 7 hårt undertryckt gran (margran), b = 354 m/m, n = 35.

» 8 peridermiumskadad tall, b = 112 m/m, n = 13.

Vi se härav, att hos tallen spv. varierar ofantligt litet trots den stora
olikheten mellan årsringarnas bredd fn =O 1G a, 20):

Hos granen råder ett tämligen likartat förhållande med undantag för
margranen, vilken först i kronan företer en högre spv. I N:o 35 fram-
ställes dessutom viktskillnaden mellan kvistrent och kvistigt virke. Sista
sektionernas lägre spv. härrör från den stora barkmängden i förhållande
till vedmassan c:a 7/,. Sista sektionen i N:o 8 är den peridermiumska-
dade stamdelen.

Av de streckade kurvorna framgår, att barken hos vinterhugget virke,
särskilt korkbarken hos tall och barken hos de klenare toppsektionerna,
har betydligt lägre spv. än innanför liggande stamveden. Bibehölle bar-
ken under längre tid sin låga spv. skulle veden kunna hållas flytande
genom att flottas obarkad. Ledsamt nog är dock detta ej förhållandet.
Det med nämnda obarkade sektioner utförda prov gav nämligen vid
handen, att omkring 6024 hade sjunkit efter 4 dygns förlopp trots den
kvarsittande barken, och efter fjorton dagars förlopp flöto endast de fem
nedre sektionerna av margranen samt tre rotsektioner och den perider-
miumskadade sektionen av tall n:o 6 (tillsammans c:a 11 20). De
flöto dock mycket dåligt.

Barkens volym varierar hos de undersökta tallarna från 35,6 ned till
24 Yo och för granarna från 16,3 ned till 11,5 70. Träden hava uttagits
till omkring I cm. i topp under bark.

444 AXEL LÖF.

Tabell IV.

OM FLOTTNING AV GALLRINGSVIRKE. 445

Alla volymbestämningar för de försök som nu relateras äro utförda
på hydrostatisk väg.

I tabell IV visas spv. hos rot- och toppstockar av furu och gran,
dels vid avverkningstillfället på sommaren, dels efter nära ett års
torkning, samt dels efter resp. 3 och 35 månaders flottning. Den grövre
horisontala linjen utmärker spv. 1,0. Varje ovanliggande horisontal-
linje utmärker 1 tiondel lägre spv. De heldragna kurvorna utmärka hel-
barkat virke, de streckade randbarkat och streckprickade obarkat virke.
Jämföra vi dessa kurvor med jägmästare EKMANS (tabell II) finna vi en
utomordentlig överensstämmelse. Det randbarkade virket uppnår en
nästan lika låg spv. som det helbarkade. Särskilt gäller detta för topp-
stockarna. På grund av den något olika spv., som de olika sortimenten,
i medeltal höllo vid avverkningen, äro dessa kurvor svåra att direkt
jämföra, varför jag omräknat desamma, som framgår av tabell n:o 3.
Jag har dock medtagit denna tabell för att fästa uppmärksamheten på
den olika inverkan på virkets spv., som barken synes utöva å sommar-
hugget virke mot å vinterhugget. I tabell I visades nämligen att de
helbarkade sektionerna alltid ha högre spv. än de obarkade. Här är
förhållandet snarare motsatt. Huruvida detta kan bero på avverknings-
tiden eller andra orsaker, kan jag för närvarande ej bedöma.

I tabell V (se sid. 446) har spv. vid avverkningstillfället för samtliga sek-
tioner tagits som utgångspunkt för jämförelse med vikten vid övriga
tillfällen, vilken beräknats i 24 av förstnämnda vikt. Förutom förut på-
pekade goda torkning hos det randbarkade virket framträder här särskilt
tydligt det förhållandet, att även det väl torkade virket under en tid av
c:a 5 månaders flottning absorberar mera vatten än det vid avverkningen
höll. Särskilt stor är viktsökningen hos grantopparna. Hos det vinter-
fällda virket, varöver redogörelse lämnades vid Föreningens årsmöte
1907, förefanns ej i något fall detta förhållande. Man skulle alltså kunna
förutsätta, att denna olikhet får tillskrivas avverkningstiden. Virket är i
båda fallen avverkat från samma trakt. Av tabellen framgår vidare att
det obarkade virket alltid bibehåller den högsta vikten. Anmärknings-
värt är att det randbarkade virket i tre fall av fyra visat sig absorbera
mindre vatten än det helbarkade. Man frestas därav draga den slut-
satsen, att randbarkning av sommarhugget virke skulle i flottningshän-
seende vara gynnsammare än helbarkning.

För att utröna på vilka vägar vatten intränger i virke av olika slag
och behandlat på olika sätt, hava försök gjorts med att nedlägga virket
i vatten, vari färgämnen blivit upplösta. Det har därvid visat sig, att
rått virke, som icke lämnats tillfälle att torka, absorberar särdeles kraf-
tigt såväl genom ändved som kvistar, sår och dylikt, att däremot om

446 AXEL LÖF.

Tabell V.

Mö

ES
/00 (0)
| 12155 DR a RAA be SR) SEN |
EA I 7 a ER AN AR AAA Aa Ne
d FR d

OM FLOTTNING AV GALLRINGSVIRKE. 447

virket fått torka något, absorbtionen genom ändveden är obetydlig och
blott följer de föga djupgående torksprickorna. Även kvistarnas absorb-
tionsförmåga nedsättes i hög grad genom torkningen. Hos en rå hel-
barkad stock intränger vattnet, förutom genom ändar och kvistar, genom
sidoytan, hos en rå randbarkad stock, genom den blottade veden i
barkränderna, men hos rått obarkat virke blott på sådana ställen av
sidan, där savbarken blivit skadad. Där savbarken är hel och ej sön-
dertorkad synes den under någon tid kunna skydda mot vattnets in-
trängande genom sidoytan, likasom den under första sommaren efter av-
verkningen synes försvåra vattnets avdunstning ur veden. Någon nämn-
värd torkning av obarkat virke inträder ej, som förr påvisats, förrän un-
der andra sommaren efter avverkningen.

Hos det randbarkade virket, sker torkningen fort och relativt full-
ständigt genom de blottade delarne av sidoytan, varvid torksprickor
uppstå i dessa. Under den kvarlämnade barken är veden icke spruc-
ken och savbarken icke förstörd. I en sådan stock synes vattnet under
första flottningstiden intränga blott genom torksprickorna och sprida sig
obetydligt på sidan om dessa. En helbarkad stock åter har ett betyd-
ligt större antal torksprickor. Härigenom skulle möjligen kunna för-
klaras varför de randbarkade stockarna i nyssnämnda försök absorberat
mindre vatten än de helbarkade. Färgningsförsöken hava dock pågått
så kort tid att några säkra slutsatser därav ej böra dragas, förrän fort-
satta försök bekräfta de gjorda antagandena.

Av lika stor vikt för virkets torkning som barkningen är wvirkets
uppläggning efter avverkningen. Vad sågtimret angår hade detta för-
hållande tidigare påvisats, och vad gallringsved och småvirke beträffar,
framgår detta av tabell VI. De tre olika grupperna utmärka tork-
ningen hos randbarkad pappersved vid olika uppläggning. Första grup-
pen avser virke upplagt i vanlig välta (fig. 1), andra gruppen i kors-
välta (fig. 2) och tredje gruppen strölagd välta (fig. 3). De olika lin-
jerna angiva viktminskningen vid olika tidpunkter hos de olika varven
i vältan. I samtliga vältor har det övre varvet torkat bäst, därnäst det
andra, därnäst tredje, därnäst fjärde etc. i orubbad följd. Hos strövältan
har torkningen varit fullständigast, därnäst kommer korsvältan och sist
vanliga vältan. Dessa vältor fingo kvarligga vid vattendragen till näst-
påföljande vår, då de ånyo vägdes, innan de utvältades i flottleden.
Viktminskningen under detta år framgår av kurvornas andra del. En
utjämning har därvid ägt rum såväl i fråga om de olika varven som de
olika vältorna. I vanliga vältan voro dock vid detta tillfälle de båda
undre varven och underlagen sammanfrusna. Dessas vikt kunde alltså

AXEL LÖE,

448

Tabell VI.

VANIL.VÄLTA. HORSVÄLTA. STRÖVÄLTA.

IN

|

|

|
N

OM FLOTTNING AV GALLRINGSVIRKEÉ. 449

ej utrönas men sannolikt är att infrysningen icke inverkat gynnsamt. I
de båda övriga vältorna förefanns däremot icke någon is.

Hos den sommarhuggna massaveden, tabell VII, är skillnaden i fråga
om torkningen mellan vanlig välta och övriga särskilt stor, varemot strö-

vältan ej synes hava något företräde framför korsvältan. Man bör alltså

upplägga virket i korsvältor. Den vanliga vältan bör man såvitt möj-

ligt undvika, så mycket mer som korsvältan drager obetydligt ökat ut-

rymme och utan svårighet kan göras högre. Av undersökta vältor höll

vanliga vältan 61,3 20 fast massa, korsvältan 32,8 och strövältan blott
30:2 Va

450

AXEL LÖF.

DAGEN

VEINESMVAILTA.

HORSVÄLTA.

OM FLOTTNING AV GALLRINGSVIRKE. 451

Syrfällning rekommenderas ofta för tungt virke, och är kronan rikt
utbildad, blir torkningen god. Skarpt undertryckt skog med svaga kro-
nor, fattiga på barr, torkar dock obetydligt och ej tillfredsställande.
Under sistlidna sommar utförda försök med skog av sistnämnda slag
gåvo ett dåligt resultat.

Det syrtorkade virket flyter lätt åtminstone under dess första flott-
ningstid. Färgningsförsöken med syrfällt virke gåvo vid handen, att
den fasttorkade barken i hög grad förhindrade vattnets inträngade i
sidoytan. Däremot synas ändytorna ej vara fullt så motståndskraftiga
som hos de vid avverkningen kapade och sedan torkade sektionerna.

Huruvida det syrtorkade virket även under längre tids flottning bibe-
håller sin goda flytförmåga, har jag ännu ej tillförlitligt kunnat konsta-
tera, men goda resultat lära hava ernåtts vid försök på andra håll.

Någon större praktisk betydelse torde syrfällningen icke komma att
få, dels på grund av att denna avverkningsmetod drager större kost-
nader, och dels på grund av att de syrfällda stammarna utgöra särdeles
lämpliga härdar för skadeinsekters utveckling.

Sammanfattar man resultaten av förenämnda undersökningar visar det sig

1:a) att gallringsvirke av såväl frodvuxen som undertryckt skog
ävensom toppar äro så tunga, att en betydlig torkning av detta virke
är nödvändig för att virket skall kunna flottas under någon längre tid;

2:a) att barken, särskilt tallens korkbark, kan bidraga till att hålla
virket flytande under en kort tid;

3:e) att obarkat virke måste kvarligga på torkning under tvenne som-

452 AXEL LÖF:

rar, inberäknat avverkningssommaren, om det skall kunna flottas under
någon längre tid;

4:e) att randbarkat virke ur flottningssynpunkt synes äga lika goda
förutsättningar som helbarkat virke och att såväl helbarkat som rand-
barkat virke bör kunna flottas efter endast en sommars torkning;

5:e) att barkning av råkvistigt virke är mindre nödvändig än av kvistrent;

6:e) att det för virkets torkning är av utomordentlig betydelse, att
virkets sidor äro väl åtkomliga för luft (torkningen i tätlagda vältor är
tillfredsställande endast i yttre varvet);

7:e) att vattnet har ' betydligt svårare att intränga i väl torkat virke
än i dåligt torkat eller rått virke, och att vattnet intränger i det tor-
kade virket huvudsakligen genom torksprickorna, men däremot hos rått
virke rikligt genom kvistar, ändar och sidor, samt

8:e) att syrfällning av undertryckt skog med svaga kronor ej medför
önskvärd torkning:

Det vore önskvärt om fullständiga och jämförbara försök kunde ut-
föras på olika trakter. Ävenså borde undersökningar göras dels beträf-
fande den inverkan olika behandling av virket kan utöva på virkets tekniska
egenskaper och de/s beträffande rötornas inverkan på virkets flytbarhet.

Här finnas mångfaldiga uppgifter för en fysisk-teknisk avdelning av
vår skogsförsöksanstalt. Efter vad jag erfarit har också inrättandet av
en sådan avdelning ett par gånger, och senast helt nyligen, varit på tal,
ehuru det ej är mig bekant, om tanken härpå ännu tagit fastare former.

Vidtager man nödiga åtgärder med avseende på gallringsvirket och
topparnas behandling före flottningen är det alltså möjligt att använda
sig av flottlederna för gallringsvirkets utfraktande, så länge man håller
sig till sådana dimensioner, som i flottningsteknisk synpunkt kunna ingå
i lösflottning. För det klenare gallringsvirket, vilket i en framtid torde
komma att uppgå till en avsevärd mängd, är frågan härigenom dock ej
löst. Av detta virke måste för att kunna flottas ett större eller mindre
antal stammar sammanknippas till en enhet. Försök härmed har jag
utfört, och de under gångna våren gjorda försöksflottningarna hava läm-
nat ett gott resultat.

OM FLOTTNING AV GALLRINGSVIRKE. 453

Knippningen tillgår på så sätt, att ett lämpligt antal stammar genom
särskild anordning sammanpressas och förses med två eller flera järn-
band, beroende på virkets längd. De utförda försöken hava omfattat
gallringsvirke av 3 meters längd. Knippornas storlek har varierat mel-
lan 30 och 60 cm. i diameter, och varje knippa har varit försedd med
tvenne band av 5 m/m rund valstråd. Kostnaderna för knippningen
hava uppgått till cirka 20 öre pr knippe, varav arbetslön 8 öre, materiel
samt amortering av knippningsapparaterna 12 öre, detta oavsett om
knippan varit större eller mindre. Göras knipporna med !/, meters mitt-
diameter hålla de c:a o,6 kbm. löst mått. Knippningen kostar i sådant
falllt:a 33 ore pr lös meter.

Kostnaden är alltså avsevärd, men om man tar i beaktande, att ett
virkessortiment, som hittills icke kunnat tillgodogöras och ej haft något
värde, härigenom erhåller värde och kan tillföras vår trävaruindustri,
böra kostnaderna ej verka avskräckande. Härtill kommer att sortering,
bogsering och uppfordring ställa sig avsevärt mycket billigare pr ku-
bikenhet för det knippade virket än för övrigt gallringsvirke, som kan
lösflottas. Sjunkningen blir mindre likasom ock barkaffallet.

Förutnämnda försöksflottning omfattade c:a 600 knippor, av vilka hu-
vudparten hade att passera mycket svåra stup och forsar, och fick
ligga utsatt för hård påfrestning under lång tid i en av stoppbom-
marna på Dalälven. Icke desto mindre framkommo 93 "/> Po av knip-
porna hela till kolningsplatsen vid Domnarvet. Sönderslagna och
sjunkna knippor utgjorde sålunda blott 67/2 7.

Knipporna upplösas ej då de inläggas i kolugnar eller inresas i
milor.

Undersöker man de enskilda stammarna i en knippa som legat i vatten
under längre tid finner man att ända till 40 å 50 2, sjunka. Tack vare
den lägre spv. övriga stammar hålla och den torkning, som under för-
sommaren äger rum hos de stammar, som hela tiden ligga över vattnet
i knippan, hålles denna flytande under en avsevärd tid, och sjunknings-
procenten torde i praktiken bliva ytterst låg. Det synes härav som om
gallringsved, som knippas, ej skulle behöva ligga över i skogen mera än
en sommar. Härigenom skulle ett ärs ränteförlust å arbetskostna-
derna undvikas.

Av 735 knippor som för undersökning angående sjunkning kvartagits,
hade ännu ingen sjunkit, då vattendragen isbelades.

Under instundande vår kommer flottningsförsök att göras med 4,000
knippor.

454 AXEL LÖF.

Visar det sig vid fortsatta försök att frågan, om det klenare gailrings-
virkets tillgodogörande på detta sätt kan lösas, så torde stora möjlig-
heter öppna sig för en bättre skogsvård på vidsträckta områden, vilka
nu äro vanlottade och där de överslutna ungskogarna stå tynande, i vän-
tan på skogsmannens hjälp att mildra den hårda kampen för tillvaron.

a | - ME
f

SA kar bre Clan SEA ne

sf nn "2 sr
| rg de
Må LS

FS Lå
Fd
-

-”
ye
.

:KOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914.

O Kolugnar

[ed

Område där skogskolning äga rum
C

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914, H. 7.

Milkolningens ekonomi.

Föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 17 mars 1914.

Av GöÖsTA WESSLÉN.

Det är ett glädjande tidens tecken, det livliga intresse, som vår tid
insätter i arbetet på våra näringars förkovran. Vår tid är det rationella
arbetets, har man sagt. Obestridligt torde även vara, att en allmän
strävan efter ändamålsenlighet i anmärkningsvärd grad är betecknande
för våra dagars ekonomiska verksamhet. Det är ej svårt finna orsaken.
Den forcerade utveckling, som dagligdags pågår inom alla områden,
ställer ett allt större krav på kapital och arbete, dessa produktionsfakto-
rer, vid vilka all verksamhet är bunden, och därigenom även på vårt
biologiska och tekniska-ekonomiska vetande.

Den bland våra huvudnäringar, för vilken denna förening sedan ett de-
cennium kan sägas vara rätter målsman, har ej låtit tidsandan gå sig
obemärkt förbi. Vilja vi söka grunden, varför vårt skogsbruk för när-
varande synes statt under så livlig utveckling och påtaglig nydaning, kunna
vi möjligen därtill visa hän på den korta tid i vårt svenska näringsliv, som
våra skogar varit föremål för ett djupare studium, vilket åter hänger
samman med, att det först åt senare generationer varit förbehållet att av
skogarnas produkter göra sig ett utnyttjande, som våra förfäder ej kun-
nat drömma om.

Den användning våra skogar ha i den mänskliga hushållningens tjänst
är i våra dagar av mångfaldig art. Den industri, som i vårt land först
tog virket i användning, var bergsbruket, till vilket skogen fick lämna
sin första större tribut, frånsett den roll husbehovsvirket redan då kunde
hava spelat för våra stamfäder i skogsbygderna. Som bekant var det
bland annat i form av i mila framställda träkol, som bergsbruket kunde
göra sig skogen tillgodo.

33 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

456 GÖSTA WESSLÉN,

Till skogsbruket intar milkolningen bland andra industrier en särställ-
ning. Ingen annan träförbrukande industri har som den satt märke i
våra skogars historia. Till stor del torde milkolningen hava varit orsaken
till, att trakthyggesmetoden i våra bergslagstrakter så helt slog igenom,
ett afverkningssätt, som för våra skogars normala utveckling förvisso haft
sin stora betydelse, men även i så många avseenden missförståtts och
missbrukats. Skogskolningen har även en annan principiell olikhet mot
övriga till våra skogar knutna industrier. Den är jämte sin frände tjär-
bränningen den enda, som allt fortfarande helt hör under skogshushåll-
ningens domvärjo.

I vårt land är förvisso skogskolningen en av de äldsta tekniska pro-
cesserna, och söker sitt ursprung från tider för våra metallers första fram-
ställning. I vårt materiella liv har den städse varit en faktor av bety-
delse, då den under långa tider varit ett den arbetande skogsbons hu-
vudsakliga näringsfång. Under äldre tider, då skog ännu fanns i över-
flöd, var det för allmogen av ovärderlig fördel att kunna draga nytta
av sin eljest obegagnade skog. Med ljusa förhoppningar och frimo-
digt givna kolningsskyldigheter hälsades även budskapet om varje nytt
bruks privilegium. Men kolningsskyldigheter, i lag påbjudna, voro även
mångenstädes följden av en ny hyttas anläggning. Och så nådde skogs-
kolningskonsten i synnerhet i våra bergslagstrakter, där hyttorna for-
domdags lågo tätt hopade vid våra vattendrag, redan tidigt en relativt
hög utveckling. Nya bygder brytas, odlingen tränger norrut. Bergs-
bruket gör landvinningar även i våra nordliga landsändar, och milröken
börjar här och var svepa fram även efter norrländska ådalar. Men ti-
derna ändra sig. Nya krav hava omlagt människornas verksamhet. De
flesta av de gamla hyttorna äro nedlagda. Koncentration är dagens
lösen, och vår väldiga träindustri i dess alla faser börjar rycka fram.
— Och nu är milkolningen ej längre ensam om skogens produkter.

Skogsbruket var, som vi härav finna, i äldsta tider intimt knutet till
vårt bergsbruk. Så är det ej längre. Skogsbruket har fått eget säte
bland våra näringar. Och fri och obunden vill skogshanteringen nu till
landets gagn utveckla sig under ömsesidigt förmånliga förbindelser med
de industrier och näringar, som med vår skogshushållning har intresse-
gemenskap.

I den rationella skogshushållningen spelar skogskolningen allt fort-
farande en betydlig roll, och tecken tyda på, att den ingalunda kommer
att avtaga.

Omkring 45 millioner hl. träkol förbrukas årligen av våra svenska
järnverk. Av dessa torde omkring 8 millioner hl. vara sågverkskol, samt

MILKOLNINGENS EKONOMI, 457

ungefär 3,; millioner hl. härstamma från ugns och retortkolning. Resten
eller i runt tal 33,5 millioner hl. framställes genom skogskolning. Det
är ingen ringa del av våra skogars årsavverkning, som tillgodogöres
genom skogskolning. Lågt kan man säkert räkna på, att 10 2 av hela
landets avverkning årligen går att i våra skogsmilor förvandlas till kol.
Det må med detta även vara klart, att kolningen är för vår skogshus-
hållning av stor betydelse. Med den enorma konkurrens, som våra da-
gars träförbrukande industrier frampressa om virket som råvara, kan
man ju vara förvissad, att skogskolningen Zz stort även blivit hänvisad
till just den del av avverkningen, som en ändamålsenligt ledd skogshus-
hållning funnit fördelaktigast avyttra i form av kol. Jag säger Zz stort,
det kan nämligen ej vara min mening härmed påstå, att Virket överallt
i vårt land får sitt för skogsbrukets ekonomi värdefullaste och fullstän-
digaste utnyttjande.

Vid ett bedömande av skogskolningens nuvarande betydelse för vårt
skogsbruk vore det helt visst av intresse att få en överblick över mil-
kolningens nuvarande utbredning i vårt land. I samarbete med annan
person, Jernkontorets kolningsingenjör HILDING BERGSTRÖM har jag delvis
i annat syftemål tagit mig före upprätta en karta av detta slag, som
jag här skall bedja få visa.

En hastig blick på kartan ger oss genast ett överväldigande intryck
av i huru stor grad skogskolningen synes vara koncentrerad i mellersta
delarna av landet. Likaså erfara vi att den söderut är inskränkt till
vissa tydligt markerade områden samt i våra sydligaste och våstligaste
provinser helt saknas. I Norrland finna vi den bedriven uteslutande
efter våra järnvägar med ett bälte, som blir allt smalare ju längre norrut
man kommer. I Norrbotten är området helt obetydligt.

Skogskolningens utbredning har sina tydliga förutsättningar. I mel-
lersta Sverige hava vi nu våra flesta och största järnverk. Av hela vår
träkolsförbrukning kommer ej mindre än 88 2 på de järnverk, som ligga
i Gävleborgs, Kopparbergs, Upplands, Västmanlands, Örebro och Värm-
lands län. Det är de korta frakterna till förbrukningsorten, som i dessa
trakter är för skogskolningen så fördelaktig. I övriga provinser i Svea-
och Götaland finna vi den även koncentrerad kring de järnverk, som där
finnas. I åkerbruksprovinserna med de höga befolkningssiffrorna är be-
hovet av brännved så stort, att intet blir kvar till kolning. Av samma
orsak drar sig kolningsområdet i allmänhet tillbaka i närheten av större
samhällen.

Ett än starkare intryck av i huru hög grad skogskolningens utsträck-
ning är beroende av fraktkostnaden ger kartans utseende över Norrland; och
våra järnvägars betydelse för kolningens bedrivande är i ögonen fallande.

458 GÖSTA WESSLÉN.

Har skogskolningen då nått sin största territoriella utsträckning? Härpå
kunna vi obetingat svara nej. Lika beroende som den är av järnvä-
garnes närhet, lika hastigt tränger den även fram, där nya järnvägsleder
göra kolningen möjlig. Vi kunna 3 kartan se, huru den redan tagit
området kring de färdigbyggda lederna av inlandsbanan i besittning.

Härmed har jag blott i stora drag velat lämna en antydning om den
egentliga skogskolningens omfattning i närvarande tid. Säkert är, att
stora förhoppningar knytas vid kolningen, då det gäller att så småningom
kunna nyttiggöra för oss allt det virke, som man i de ogästvänligare

delarna av Norrland hittills varit tvungen lämna åt sitt öde. — Ofta
finner man i skogskolningen även ett medel till markernas röjande och
beredande för återväxten. — Men kolningen har ej mindre betydelse i

de trakter, där man tack vare gynnsammare omständigheter har sko-
garna i normalare tillstånd. En betydande del av årsavverkningen
kommer här ifrån de beståndsvårdande huggningar, som man i ett ord-
nat skogsbruk låter bestånden vid upprepade tillfällen genomgå. Härvid
har kolningen en stor mission att fylla, då det gäller att tillgodogöra allt
det småvirke, som faller ur de yngsta årsklasserna. Varom man kan
få en föreställning, då man erfar vilka betydande massor, som i milorna
gå till förädling. Å fyra större bruksegendomar i Värmlands och Öre-
bro län med en sammanlagd skogsareal av ungefär 170 tusen hektar,
gick förlidet år ej mindre än 35 & av årsavverkningen i milorna.

Det torde av det sagda framgå, att oaktat kolningen genom konkur-
renskraftigare industrier utestängts från vissa trakter och förnekats de
värdefullaste delarna av vår skogsavkastning, dess betydelse för våra
skogars vård och avverkning ej kan vara så ringa. Vi finna hos kol-
ningen i vissa avseenden så stora fördelar och förutsättningar så natur-
liga, att konkurrensen stundom helt måste utebliva.

Ett rätt begrepp om skogskolningens plats inom vår skogshushållning
får man emellertid först efter en ingående kännedom om dess ekonomi.

Då jag under några år haft tillfälle på nära håll följa milkolning, är
det några därunder gjorda iakttagelser, jag nu i all enkelhet går att
framlägga.

Den råvara, som kommer till användning vid milkolning, är av den
mest heterogena beskaffenhet. Vår kännedom om dess kvalitet, sorti-
mentsfördelning eller massa är vanligen ej vidare stor. I de flesta fall
har man nöjt sig med att bestämma dess lösa kubikmassa, d. v. s. efter
inresningen av milan mäta dess rymd. En annan gång mätes veden
kanske i välta före inresandet. Efter mätning i löst mått utgå-även alla
avlöningar, klumpvis beräknade. Tillverkningsresultatet nöjer man sig

MILKOLNINGENS EKONOMI. 4359

med att bestämma i 2, angivande förhållandet mellan lösa massan kol
och därtill åtgången ved, även den mätt i löst mått. Om milan inne-
håller 30 eller 65 2 fast massa, ägnar man mindre uppmärksamhet,
ja, t. o. m. det lösa vedmåttet bestämmes ofta med långt ifrån nöj-
aktig noggrannhet. Metoderna för den färdiga produktens mätande och
värdesättande kunna ej heller sägas vara tillräckligt standardiserade. De
på kolningens resultat inverkande detaljerna i tillverkningen, d. v. s.
kostnaderna och förädlingsutbytena å de olika slag, varav råvaran be-
står, undandraga sig härigenom självfallet kontrollen. Häri ligger nu en
svårighet att få en rätt inblick i kolningens ekonomiska förutsättningar.
Därtill inverkar att kolningen som hantering är till sin natur rätt
komplicerad.

Från skogsteknisk synpunkt skulle man vilja dela den uti en driv-
ningsdetalj och en förädlingsdetalj. Vi veta för väl vad betydelse det
har för ett rationellt och billigt ordnande av en drivning, att tillfullo
känna arbetskostnadernas ursprung, och i vilka proportioner de stå till
de delar av drivningen och dess virkesvärden, varpå de nedläggas.
Därom gå vi gärna till undersökning, då det gäller de värdefullare sorti-
menten i vår avverkning. Ej mindre vikt lägger man vid våra för-
ädlingsverk på kostnadernas rätta fördelning å de olika slagen av råvara,
samtidigt som man gör sig all möda att noggrant utröna förädlingsut-
bytets förhållande till förbrukad råvarumängd av olika kvalitet.

Vid drivning av timmer och pappersmasseved eller andra värdeful-
lare sortiment kommer detta till sin fulla rätt vid den omsorg man ned-
lägger å virkets aptering.

Vid kolningsindustrien är frågan ej mindre av vikt. I närheten av
maximidimensionen för kolveden måste vi för att rätt kunna disponera
årsavkastningen och göra den mest vinstbringande, känna kolningens
förmåga att konkurrera om virket. Likaså nödvändigt är att känna dessa
förutsättningar, då det gäller ved av mindre dimensioner. Man måste
betänka, att kolningen ofta får taga hand om så klen ved, att minimi-
värdena ligga helt nära gränsen för negativa värden.

Det måste med tanke på det sätt varpå skogskolningen i allmänhet
bedrives härav framgå, vilka svårigheter som föreligga vid ett försök att
överskåda milkolningens ekonomi. Från den rent praktiska verksamheten
har man knappast att påräkna några siffror. Härför erfordras särskilda
undersökningar.

Jag har under de i viss mån gynnsamma omständigheter för iakttagelser
av hithörande slag, som vid en skogsskola kan förekomma, sökt bilda
mig ett begrepp om dessa frågor, och får jag härmed meddela några
resultat.

460 GÖSTA WESSLÉN.

Vi nämnde nyss, att kolningsarbetet lämpligen kunde delas i tvenne
detaljer, drivningen och förädlingen. Vi hava även bestämt oss för en
gruppering av arbetena i enlighet härmed. Till drivningen hör självfal-
let virkets fällning och tillredning ävensom dess framforslande till kol-
ningsplatsen. Arbetet med milans iordningställande föra vi av prak-
tiska skäl trots inkonsekvensen även till drivningen, för att till för-
ädlingen endast få kvar själva kolningen, det arbete som till sin storlek
så intimt är beroende av och knutet till förädlingens resultat d. v. s.
utbytesstorlek.

Det är ett inom skogsteknologien erkänt faktum, att i ju klenare di-
mensioner man har att arbeta ju drygare blir arbetet pr kubikenhet
beräknat. Detta gäller vid såväl virkets huggning och tillredning som
vid virkets forslande eller över huvud taget vid all hantering av
virket.

Tydligt måste då vara, att detta skall göra sig i hög grad gällande
med det småvirke, som vanligen står kolningen till buds. Med de enkla
arbetsmetoder, som kunna komma i fråga, och under frånvaro av alla
maskinella hjälpmedel måste kostnaderna å de smärre dimensionerna bli av-
sevärt mycket högre än å de grövre. Till följd av arbetets summariska
avlöning märker man härav mindre i den praktiska kolningen. Det
har sålunda blivit en första angelägenhet att söka beräkna, huru arbets-
kostnaderna fördela sig pr kubikenhet av olika vedgrovlekar. Resultatet
föreligger i tabell I, som i relativa tal anger arbetsåtgången pr kubik-
enhet vid ved med en grovlek från 3—12 cm.' För grövre ved erhåller
man motsvarande tal genom exterpolation, varvid det omedelbart torde
framgå, att variationerna i tillredningskostnåden å den grövre veden bliva
allt mindre och förlora i praktisk betydelse. Till grund för tabellen ligga
under timräkning under flera år och under olika förutsättningar gjorda prov-
arbeten, och vill den i schematisk form göra anspråk på att vara ett rätt
uttryck för arbetsprestationernas inbördes: storlek vid tillredning av den
ved, som här mest kommer i fråga. Det är att märka, att inkörnings-
arbetet här beräknats med ledning av från praktiska kolningar hämtade
medeltal å detta arbetes storlek, varvid ett hästdagsverke ansetts likvär-
digt med 2 mansdagsverken. Barkningen avser vedens randbarkning
till en konstant del av vedens mantelyta här omkring en fjärdedel.

! Tabellen är beräknad med utgång från 6 cm:s ved, för vilken dimension huggnings-
arbetet beräknas med I,oo.

MILKOLNINGENS EKONOMI. 461

Tab. I. Drivningen i arbetsenheter pr kubikenhet vid vedgrovlek av:

Drivningsarbetet i enheter för gran, tall och löv

Dimension
FR Rand- Summa ber IarESnn Summa
Huggning kd Re Inkörning och SR
arkning avverkning Å a förarbeten
stybbning
| | |
3 3,34 | 0,66 4,00 0,88 | O,77 5,55
4 1,97 | 0,43 | 2,40 0,73 0,6c | 3273
5 ELAN 0,29 | ön ot 0,48 | 2:70
6 I,o00 Db da J ,26 O,34 O,40 2,20
ff 0,83 0725 Kang O,47 0,35 | I,or
8 0,76 | O,24 I ,o00 0,40 0,27 1,67
9 | 0,70 | 0,22 0,92 0,38 O,21 I,5E
10 0,65 O,21 0,86 O,35 O,19 I ,40
II 0,62 0,20 0,83 O,33 0,16 I,32
Vv 0,60 0,20 0,80 0,32 O,15 1,27

Det: torde möjligen vara av intresse att veta, huru vedgrovlekarna
i stort sett fördela sig på olika grovleksklasser i skogskolningen. Helt
naturligt är detta beroende på avsättningen av andra virkessortiment,
ävensom skogens ålder och det sätt, varpå avverkningen uttagits.

Härnedan meddelade siffror härleda sig sålunda från genom gallringar
i ungskogar uttaget virke, varvid allt gagnvirke över 10 cm:s topp från-
sorterats. I tabell II har jag nämligen summerat klavningslistorna för
24 milor, kolade 1908 och 1909. Sedan de olika centimeterklassernas
kubikmassor multiplicerats med för tillverkning av en kubikenhet ved i
de skilda dimensionerna behövlig mängd arbetsenheter, få vi arbets-
mängdens storlek i relativa tal för varje vedgrovlek. Efter ett avskiljande
av viss grovleksklass ger oss förhållandet mellan summan av behövliga

Tab. II. Exempel å arbetsåtgång pr kubikenhet vid olika
minimidimensioner.

NG Sprid- ' Medeltal av arbetsenheter vid |
i nings- Fast Ze av Summa minimidimension av

-&C . I

exempel ASS total- ARC TRON TNA 0 FÖRE |
summan | enheter = 4 A 6 pe

cm. st. kbm. 2 :2 d |

I

3 25,789 51,40 5,33 290,41 2,07 | |

4 17.753 | 62,92 | 6,32 234,69 =oh 1387 |

5 16,107 89,18 9,25 240,79 ie 1,73 |

TITET ag al VR I 027 SE & FR 235,80 = — 1,65 |

- | 10,263 | 111,28 I 1,54 212,54 — | — -— -- 1,58 |
8 8,414 I 19,27 12,33 199,18 — — — - —
9 5,918 106,17 I I,or 160,32 — — — — =
Sä SE 121,75 12,62 170,45 — -- — — —
II 3,601 96,51 10,00 127,39 NE =

462 GÖSTA WESSLÉN.

arbetsenheter och summan av kubikenheterna medeltalet av arbetsåtgång
för kvarvarande grovleksklasser. — Spridningsserien har givetvis blott
lokal betydelse; men kan exemplet möjligen tjäna till ledning för be-
räknande av en sannolik omkostnadsstegring vid ett nedgående i mini-
midimensionen.

Vi hava här i korthet behandlat, vad vi kallat vedens drivningsom-
kostnader, och huru olika dessa ställa sig allt efter vedens grovlek.

Härmed är jag färdig att övergå till förädlingen, d. v. s. kolningen,
dess kostnad och förädlingsutbyte. Jag har ej för avsikt att här för-
djupa mig i milkolningens teknik eller dess ändamålsenligaste utförande,
huru nära samband det än har med ekonomien. Det skulle föra oss för
långt, samtidigt som det nödvändigt skulle föra med sig ett avvikande
från den generella form jag här åsyftat.

Omkostnaderna för förädlingen äro under i övrigt normala förhållanden
beroende av huru mycket råvara som åtgår till framställning av viss
kolmängd. Härmed följer att förädlingskostnaden måste behandlas i
samband med tillverkningsutbytet.

Innan vi gå att behandla dessa frågor, finna vi det lämpligt i största
korthet rekapitulera, vad vi hittills veta om kolningens natur och gång.
De omständigheter, varunder milkolningen äger rum, hava som bekant
under senaste tid i avsevärd grad blivit belysta genom de jämförande
studier som möjliggjorts under de ordnade forhållanden, som kolning i
retort erbjuder.

Kolningen avser, som vi veta, att ur veden avskilja kolet. Utom kol inne-
håller veden huvudsakligen vatten. Rå ved innehåller hygroskopiskt vatten
till ungefär vedens halva vikt. Dessutom innehåller veden utom mineraliska
och askbildande ämnen syre och väte till de ungefärliga proportioner, som
dessa grundämnen ingå i vatten. Kolningen är som bekant en torr-
destillation, som i milan äger rum under delvis tillgång på luft. Innan
den egentliga kolningen av ett vedparti kan börja, skall det däri hygro-
skopiskt inneslutna vattnet vara ur veden avlägsnat, d. v. s. veden skall
vara förtorkad. I den mån detta ej genom lufttorkning ägt rum, måste
förtorkningen äga rum i milan, vartill erfordras värme. Värmet alstras
genom förbränning av ved. För den egentliga kolningens igångsättande
erfordras en uppvärmning av veden intill 250”. Under destillationens
gang frigöres värme, vilket till en del nyttiggöres vid torkningen av
närmast liggande kolningsmaterial, dels går förlorat med bortgående ga-
ser. Eldning måste praktiskt taget äga rum under hela kolningstiden,
dess kraftigare ju mera värme som behöves för vedens förtorkning.

Men torkningen kan delvis försiggå i fria luften. Under de första
sommarmånaderna, då luften har sin största relativa torrhetsgrad, börjar

MILKOLNINGENS EKONOMI. 463

den avverkade vedens torkning, vilken fortgår, tills luftens förmåga att
upptaga vattenånga kommer i jämnvikt med trädets hygroskopiska natur.
I detta jämnviktsläge kallas virket lufttorkat.

Ett väsentligt hinder för virkets torkande i luften är barken, då av-
dunstningen huvudsakligen äger rum efter virkets långsidor. — Som er-
kända medel att ernå en god lufttorkning nämna vi vedens avverkning
under vårmånaderna, d. v. s. före juli månads ingång samt dess nog-
granna randbarkning. Genom att fälla träden midsommartiden och låta
dem ligga med kvarsittande löv till hösten, då de upphuggas, befordras
även en kraftig uttorkning. Den vattenkvantitet, som veden ännu kvar-
håller, är emellertid betydlig. I vanliga fall torde det bästa resultat
man med lufttorkring kan komma till vara ett minimum av 13 2 vat-
tenhalt, men dåligt väder, otillfredsställande barkning, olämplig tid för kol-
ningen och andra omständigheter göra, att vi ofta hava med väsentligt
högre vattenhalter att räkna.

Här drabbas förädlingen alltså av en kostnad, som ställer sig direkt
proportionell till i veden vid kolningens början innesluten vattenmängd.
Man kan på värmeekonomisk väg beräkna genom olika vattenhalter upp-
komna vedförluster vid kolning. En enkel överslagskalkyl ger en före-
ställning om de variationer, som härvid förekomma:

Till överförande av I kg. vatten från o” till ånga, i vilken form vatt-
net lämnar veden, åtgå, som bekant 630 v. e. Utgår man från en torr-
vikt pr fastmeter av 400 kg., har man vid ved, som innehåller 30 vikts-pro-
cent fuktighet alltså 400 kg. vatten att utdriva, medan man med vatten-
mängd av 20 24, har blott 100 kg. vatten att utdriva. Om 1 kg. torrt
trä motsvarar 4,160 v. e., blir vedåtgången vid uttorkning av 30 24 vat-
ten alltså 63,, kg. torrved, då det däremot vid 20 24, vattenhalt blott
åtgår 15,9 kg. torrved, d. v. s. i förra fallet omkring 23 Yo av veden
och senare fallet ungefär 6,s 0.

De båda här anförda exemplen kan i stort sett sägas motsvara rå
ved och i gynnsammaste läge lufttorkad ved, och böra tala sitt språk
för nödvändigheten av att genom lufttorkning söka nedbringa vatten-
halten hos veden. Emellertid torde, om man nu här vill söka komma
till generella siffror, ytterligheterna inom vår milkolning ej ligga så
långt isär. Det torde nu vara få ställen, där man ej insett detta, och
där man ej åtminstone i någon mån söker luftorka kolveden. Ävenså
har veden, även om man en gång haft den väl lufttorkad vid tidpunk-
ten för kolningen återtagit en del av vattnet ur luften. I allmänhet torde
den ved, man i våra dagar kolar i Bergslagen, och vilken vanligen till-
verkas med tanke på åstadkommande av låg vattenhalt, innehålla omkring
35 4 fuktighet, omkring villken siffra vattenhalten varierar, beroende

464 GÖSTA WESSLÉN.

utom på vedens huggningstid och behandling även på dess grovlek och
trädslag. — I avsikt att till den del det på de generella kolningsresul-
taten kunde anses hava betydelse finna någon lagbunden ordning i hit-
hörande frågor tog jag mig före att i fjol, så noggrant som omständig-
heterna mig tilläto, utföra en del provkolningar med sorterad ved. Där-
vid gick jag tillväga på följande sätt:

Bland den ved, som sedan föregående vinter fanns huggen för att
kolas på hösten lät jag skilja på ved av gran, tall och björk. Vidare
sorterade jag veden inom vart trädslag så, att jag fick den grova veden
för sig och den klena under en viss maximidimension för sig. På så
sätt fick jag till stånd 6 milor, av till grovlek och trädslag sorterad
ved, som jag före inresningen lät i sin helhet och för var mila nog-
grant väga.

Dessutom lät jag väga och inresa ytterligare två milor, en av osor-
terad vinterhuggen björk och en av osorterad nyhuggen och rå ved.
Vid inresandet mättes och kuberades all ved i fast mått, varjämte efter
en fastställd norm vissa kubbar uttogos ur varje mila för fuktighetsbe-
stämning. Vad fuktighetsbestämningarna beträffar vill jag här genast
hava sagt ifrån, att deras resultat ej äro så tillförlitliga, som önskvärt
varit. De avsågo för övrigt att mera giva ett uttryck för de hos berörda
vedslag inbördes förefintliga variationerna i fuktighet, än giva exakta
besked på vattenhalter. — Fuktigheten bestämdes på följande sätt:
Från varje vid resningen uttagen kubb utsågades på mitten en trissa.
Trissorna buntades för var mila, vägdes på balansvåg samt utsattes un-
der 36 timmar för torkning i en uppeldad bakugn. Nu är det mycket
svårt att på detta sätt befria veden från allt vatten, emedan veden vid
hög temperatur gärna vill börja kola. För den skull ägnades trissorna
den största uppmärksamhet och avlägsnades genast temporärt från vär-
men, då veden började bruna.

Sedan milorna utkolats, vägdes kolen omsorgsfullt vid utrivningen
samt mättes i 20 hl. stort mått. En sammanställning av resultaten före-
ligger i tabell III.

Vad som här genast förefaller egendomligt är den höga vattenhalten
hos den grova tallen, vilket i sin mån torde återverka på torrvedsvikten.
Härpå kan jag ej giva annan förklaring, än att den grova tallveden till
stor del härstammade från genom Peridermium dödade vargar, vilka
redan till stor del börjat röta.

Gå vi nu till granskning av tabellen, finna vi där rätt många för mil-
kolningens ekonomi upplysande siffror.

ma JA -

465

MILKOLNINGENS EKONOMI.

"£161 UaIJSsOQ4 IPpejoN JON BIR UrJJ JaIp3ddnitr24q

"HI "QveL

es 1€£ | 9t0z | 9:91 lbrA'S | SVE | ztbl 586] 60otl|bof'61 Joog'gE | str |=t660 | r'r6 || 5 JA—z | 9z1'S os Juagsny| Ao on
I | | -IeW | 19 ert!) 691
-UIOS Blog |
|| 'uo8q4u) II ESA
CE SE | rtoz | it41 |EEz'r 99z | I8b | zog | 867 |lo6g'b1 lorg'bz | x'4€ | 6'o7 | €'€g | VF las? | obg'g ob lua33ny| AA 291
| -IJUTA ||
I I) | |
EE ltlr ler | Ef4r IS6S'S | £zE | 6br lzzg | EVE lozi'9r Joog'6z | br I E'98 | 1:98 | ve Inu—9 | bE6'z | SSV uoS3ny| AQ[ | 091
| | | | -IJUIA ||
då 9€£ | 661 | 8'91 l94z'v | bSz | z6r | 008 | 6gz Ioo6'S1 IS9g'Sz | tg | €!z€f I St6g | SE S—z | 8g89'6 | S'g€ lusS3ny| AOT | LO
| -ISJUIA ||
| | |
gp Le eli | EE I9S4'S | 14 | 09€ | zz4 | 06€ |ooz'61 |oo€'gE | z'P5 | +:ES |9'g6 | 58 lau—9 | 195'€ | s'6+v uo8snuy| Ne SSI
| | | "T9JUIA ||
98 | Sof | 6:91 | 9:81 lE9S'b I 9££ I oSk | 499 | 047 |00z'91 ISoo'btz | t'or I 1t98 I £:68 | r'€ S—z Lbo'z1| LtzE uoSsny| ue bSI
| -TJUIA ||
of or | ?'S1 | SIT Ig69'9 | 18S I SSP | 069 | FRE loor'oz |oo$fof | of Ii legg | 26 IA | zov'z +$E lua3sny| ur 491
| | -I191UTA |
SI KENESE OvpTA rOtör |OBIr ISB E OL FAUSN be joo Tims Tie) GEN Bite no IFS y—z | SLb'g9 | Sgt Juodany| ues3 gSI
-T9JUTA
I
u3kp | wn | IA | IA "3y "NY | Ord "wa "wa ”S VA |
; 32 Å FA 0 8 Gt dl fa00 huor np) 1006 pun
Zum | Furu lr ee ; ret i kr VAA |ISSBur : | qqny | uors | qqny WUEd -sBuu | |
SOM | KASSAN Sed ar I rt [4103 | BI RS [e303 | asej |ESSBUI[eSSEW jopaw |-uawirp | jeu | SPA -B3nuq | SR
TOXMI0 | -ATgN "TIO] i Snr [SES Sue
pra Ty ad "wuqy ad (Pexreqpuer I
23 PIL | aaarosr |PÄPOH | roppapon HR Se AS 'prelou Ng fa) [vuRrupaA

466 GÖSTA WESSLÉN.

Det visar sig till att börja med, att den klena veden håller genom-
gående mindre vatten än den grövre.

Med iakttagande av nödig justering för hos den grova tallen anmärkt
abnormt tillstånd finna vi, att skillnaden är störst hos gran, där avvi-
kelsen från medeltalet är 25 2; därnäst kommer tallen med en antaglig
avvikelse av 20 & och sist kommer björken, där den klena vedens fuk-
tighetshalt är blott c:a 10 Z lägre än medeltalet för den grova och
klena vedens vattenhalt.

I omvänd ordning äro trädslagen fuktighetsmättade. Björken har stör-
sta vattenhalten, medan minsta vattenhalten förefinnes hos gran.

Frånsett de olikheter i kolningsförloppet, varmed man vid en milkol-
ning alltid har att räkna, och varpå ett utbyte i så avsevärd grad är
beroende, har man med ledning av vad här framhållits rätt sluta sig till,
huru resultatet bort utfalla vid ved av här särskilda slag, och borde
man sålunda endast med tanke på den utpräglade skillnaden i vatten-
halten kunna beräkna ett för klen ved 5—10'2 större kolutbyte efter
fast vedmassa räknat än hos grov ved. Men vi hava andra på utbytet
inverkande faktorer.

Av undersökningen har även framgått att den klena veden har större
specifik vikt än den grövre. En skillnad, som hos björken är störst eller
omkring 10 2, och hos granen blott 5 2; tallsiffrorna kunna vi liksom
nyss ej använda.

Av största intresse är att här taga viktsiffrorna för de ännu varma
kolen till hjälp i diskussionen. Deras exakthet måste vara höjt över allt
tvivel. Och resultatet av kolvägningen är dess märkligare. Det visar
sig nämligen att kol av klen och kol av grov ved av samma trädslag
hava praktiskt taget samma hl.-vikt. Resultaten, som härstamma från
vikterna för alla ur milorna utvunna kol, visa nämligen, att de klena
grankolen vid utrivningen vägde 10,9 kg., de grova grankolen 11,5 kg.,
de fina tallkolen 13,5 kg., de grova tallkolen 13,3 kg., de fina björkkolen
16,8 kg. och de grova björkkolen 17,3 kg.

Med tanke på den nyss påpekade skillnaden i specifik vikt hos grov
och klen ved, vilken man har all anledning antaga har sin motsvarighet
hos de skilda slagen av kol, bör jag hava rätt draga den slutsatsen,
att fasta massan är i samma mån större hos ett mått stora kol än hos
kol avöklem ved.

Och resultatet utfaller sålunda än mera den klena veden till fördel.
Diskussionsvis skulle man på denna väg komma till ett enda till 20 Z
bättre utbyte för den klena granveden än för den grova. Skillnaden
skulle vara minst hos björk, men i alla händelser uppgå till 5—10 &,
den klena veden till favör.

ände

MILKOLNINGENS EKONOMI. 467

Ja, i den riktningen skulle förvisso även utbytessiffrorna visa sig i
verkligheten framkomma, om nu milkolningen vore den lagbundna och
av vår vilja helt behärskade tillverkning, som man så gärna skulle önska.
Men tyvärr är som vi veta så ej fallet. Erfarenheten lär oss, att utby-
tets storlek även är i hög grad beroende av milkolarens skicklighet och
påpasslighet vid milans skötsel, faktorer, som vi utan betänkande med
avseende på dess sammanhang med utbytets storlek måste betrakta som
varande av en större storhetsordning än nyss påpekade variation.

Milkolningen är med andra ord en tillverkning, vid vilken man alltid
har att räkna med en viss avbränning, vars relativa storlek är omvänt
proportionell till den skicklighet och påpasslighet man har att vid kol-
ningen påräkna.

Avbrännan visar sig ofta i form av frät och därav bildade håligheter
i milan, vilka det alltid måste vara en plikttrogen kolare angeläget att
söka i tid upptäcka och avhjälpa. Känt är att även den skickligaste
kolare kan bliva utsatt härför. Men oomtvistat torde även vara att s. k.
frät oftare förekomma i milor med klen ved än vid kolning av grov ved.
Den för en första förtorkning erforderliga förbränningen är även svårare
hålla inom knappaste gränser, då det gäller klen ved, än då det gäller
grövre. Vi hava trott oss häri finna ett förhållande, som i avsevärd grad
kompenserar, vad vi nyss anfört böra tala till den klena vedens fördel.

En annan egenskap, nämligen kolens relativa benägenhet för av-
stybbning under hantering är även att märka. Härvid spelar i synner-
het barkens tjocklek i förhållande till vedgrovleken en avsevärd roll
ävensom trädslagets relativa hårdhet, varav följer, att den klena veden,
där barken utgör en större del av kubikmassan än hos den grova, måste
hava lättare för att avstybba, ävensom att benägenheten är större hos
gran än hos tall och löv.

Huru stora dessa olägenheter vid den klena vedens kolning äro torde
väl knappast kunna objektivt utredas. Antagligt är, att de till största
delen ligga till grund för den gängse meningen, att klen ved skulle lämna
ett kvantitativt sämre utbyte än grov ved, en mening, som till följd av
sin för hithörande spörsmål karaktäristiska otydlighet, undandrager sig
ett bemötande.

Vid en granskning av resultaten från de milor, som under senaste 12
år kolats vid Järnkontorets kolareskola i Värmland, och varå den fasta
massan genom vedens fullständiga uppmätning i förväg är känd (de äro
omkring 120 st.) kommer man tvärtom till den slutsatsen, att volymut-
bytet i någon mån ökar vid fallande medelgrovlek, en variation, som
jag emellertid har anledning påstå blir i den praktiska kolningen utjämnad.

468 GÖSTA WESSLEN.

Tager man nu alla de omständigheter, som här diskussionsvis förelagts
i övervägande, så kommer man till den generella slutsatsen, att grov
och klen ved lämnar per fast kubikenhet ved lika stort volymutbyte kol,
dock under den förutsättning, att veden är samtidigt huggen och lika
utkolad, med andra ord utbytet är efter torrvikt å kol och ved räknat i
stort sett konstant.

Sistnämnda parallellsats har redan tidigare anförts av ERNST AN-
DERSSON, som t. o. m. anger förhållandets storlek till c:a 33 2. Av
intresse är att finna den överensstämmelse med denna siffra, som mate-
rialet från de åtta milorna i sin helhet lämnar. Förhållandet mellan de
åtta milornas totala kolvikt och torra vedvikt är här 33,1 &Z. Vi kunna
ju förmoda, att de ofullständigheter, som vid lådafuktighetsbestämningen
ävensom de avvikelser från en normal kolningsgång, vilka, som vi nyss
antytt, alltid äro att räkna med hos en enskild mila, i totalresultaten
fått sin utjämning.

Övergå vi nu till spörsmålet, huru lösa kolutbytet förhåller sig vid kol-
ning av olika trädslag, så är det en känd erfarenhet, att gran lämnar
större volymutbyte än tall och tall större utbyte än björk. Vi hava här
förut antytt en orsak härtill, nämligen den i omvänd ordning förefintliga
vattenhalten hos dessa trädslag. En annan orsak är krympningen vid
kolens avsvalnande, som till största delen åter sammanhänger med kolens
egenskap att radiellt spricka upp.

Gran spricker som man vet mest, därnäst kommer tallen och minsta
uppsprickningen förekommer hos björken. Detta inverkar på de tre
trädslagens lösa kolutbyte i förhållande till därtill åtgången fast ved-
massa.

Representativa tal för de tre trädslagens inbördes utbytesmöjligheter
äro, efter vad vi av det föregående kunnat förstå, uteslutande att söka
från de kolningar, där tillgång till exakta uppgifter å till kolningen an-
vänd ved av olika slag, gör en resultatsbestämning över huvud taget
möjlig. Det mest omfattande material, som i denna väg torde vara till-
gängligt, är de 120 milor som nyss omnämndes.

I övrigt har i litteraturen uppmärksammats ett kolningsförsök i stor
skala, som år 1868 utförts av jägm. FAGERLIN å Stora Laggaåsens eckle-
siastika utskog i Värmland. Denna kolning har huvudsakligen omfattat
torrved av tall och gran, varvid även veden kuberats. Av detta sist-
nämnda resultat har jag uttagit 27 milor. Efter utsofring av allt för
avvikande specialfall har efter grafisk interpolation å de statistiskt be-
handlade resultaten erhållits följande medeltal å kolutbytet per kubik-
meter fast vedmassa på bark.

MILKOLNINGENS EKONOMI. 469

Tabell IV. Kolutbyten i hl. pr fastmeter ved.

Vedkvalitet . Gran Tall Björk | Torrfura

Vinterhuggen väl randbarkad! = 12,3 10,3 9 -

Vinterhuggen dåligt randbar-

kad eller sommarhuggen IIS 9,5 8 10
väl randbarkad
| Rå ved, obarkad 10,3 9 ye =

Att siffrorna måste vara ett rätt uttryck för de tre trädslagens inbör-
des utbytesmöjligheter, finnes ingen anledning betvivla. Men huruvida
de därjämte omedelbart kunna läggas till grund för direkta omdömen,
om de olika trädslagens absoluta utbyten, kan ju vara disputabelt. Det
kan möjligen med fog påstås, att utbytena äro större, än vad man i
verkligheten kan påräkna, beroende på att milornas skötsel ägnats mer
påpasslighet, än vad man i vanliga fall kan räkna med; att avbrännan
med andra ord skulle vara mindre.

För åstadkommande av härför värdefull nödig kontroll har jag genom
utsända frågoformulär runt hela landets kolningsdistrikt ämnat förskaffa
mig material i stor skala. Jag har beräknat få in primäruppgifter på
ett 1o-tusental milor, vilka det sedan är meningen behandla provinsvis.
En del av dessa formulär hava återkommit, många dock så sent, att
jag till nu ej fått tillfälle framlägga några resultat i detalj, och är det
min avsikt återkomma härtill i annat sammanhang. En granskning i
stora drag av vad jag fått åter ger emellertid det intrycket, att utby-
tesvärdena äro något för höga, och för att närmare motsvara, vad man
i verkligheten har att vänta, bör sänkas med 5 0.

Sedan vi härmed slutfört diskussionen angående på utbytet inverkande
omständigheter, vilja vi sammanfattningsvis upprepa de härvid gjorda
slutledningarna:

1) Klen ved har lättare att uttorka och innehåller mindre fuktighet
än grov ved.

2) Då klen veds förtorkning i mila på grund härav fordrar mindre
värmeåtgång, borde klen ved lämna större utbyte än grov ved, räknat
efter torrvikt å kol och ved.

3) Kol av klen och grov ved av samma trädslag hava samma hekto-
litervikt.

4) Kol av klen ved har större specifik vikt än grov ved, varaf föl-
jer att

470 GÖSTA WESSLÉN.

5) Kol av klen ved håller mindre fast massa i lösa måttet än grova
kol, d. v. s. små kol skrymma mera än grova kol.

6) Härovan under 2 och 5 gjorda antaganden, den klena veden till
fördel, utjämnas av följande nackdelar vid kolning av klen ved.

Klen ved är vid milkolning utsatt för större kalamiteter och frät än
grov ved.

Relativa barkmassan är hos klen ved större än hos grov ved, varmed
följer större benägenhet för avstybbning hos små kol.

7) Volymutbytet, leveransmätta kol är pr fast vedmassa lika vid kol-
ning av klen och grov ved.

Härmed återstår endast kolningskostnaden. Det är redan framhållet
att den på det intimaste sammanhänger med utbytets storlek, att med
andra ord kostnaden stiger i samma mån, som utbytet blir mindre, ett
faktum, som flerstädes funnit sin praktiska tillämpning i vid kolning
av skilda trädslag utgående olika kolningslöner, vilka då beräknas efter
den trädslagsblandning milan innehåller. Överensstämmelsens fullständighet
är emellertid beroende på om någon skillnad i kolningshastighet av praktisk
betydelse föreligger hos de olika trädslagen. Så är efter vad jag under årens
kolningsförsök kunnat konstatera ej fallet. Däremot har en tydlig olikhet
gjort sig märkbar rörande kolningshastigheten, då det gällt milor av grov
eller klen ved, varvid genast framgått, att orsaken varit den skillnad i
fast massa, som hos milorna förefunnits. En närmare granskning av
materialet har även givit mig rätt antaga, att den relativa kolningshastig-
heten står i ett direkt förhållande till den kolade fasta vedmassans storlek.

Tabell V. Kolningsarbetet i enheter pr kubikenhet fast

vedmassa.
Vedkvalitet Gran | Tall Björk | Torrfura
| | I |
Vinterhuggen, väl rand- 5
0,67 0,79 0,93 Er

barkad

I ai p fnde PA 2 JA a 2

|Vinterhuggen dåligt randbar- | |

kad eller sommarhuggen 2 SEE I ,o5 0553
väl randbarkad | | |

Rå ved, obarkad | 0,79 | O)93 I ,12 —
Härmed bör även överensstämmelsen mellan kolningskostnaden och
vedens relativa utbytesegenskaper vara praktiskt taget konstaterad.
Arbetet med kolning och rivning eller dämning är till sin storlek be-

MILKOLNINGENS EKONOMI. 471

roende av det faktum, att ett arbetsekonomiskt utförande betingar en
samtidig kolning av ett flertal milor, ett förhållande, som dock genom
sin överallt funna tillämpning i det väsentligaste underlättar de generella
kostnadernas beräknande. Och har jag då till slut i tabell V funnit de
relativa tal som kolningsarbetet, ordnat under ett praktiskt iakttagande
af nyss anförda betingelser för dess billigaste utförande, kan anses
motsvara.

Jag har nu här i all enkelhet velat fästa uppmärksamheten på en del
å skogskolningens ekonomi i hög grad inverkande faktorer. Det torde av äm-
nets egen art framgå, att på grundval härav sammanfattningsvis gjorda
slutsatsers allmängiltighet alltid måste bliva bunden till vissa lokala och
i övrigt begränsade förutsättningar.

Det är ej heller min mening till denna del här fullfölja diskussionen,
en åtgärd, som till följd rikliga variationer av förutsättningsdetaljer endast
skulle få exemplets snävt utmätta betydelse; det må med ledning av här
framlagda synpunkter kunna överlämnas åt det enskilda behovet. I tabell
VI har jag emellertid med bruk av de siffror å tillverkningskostnaderna,
vilka här blivit framlagda, beräknat de ekonomiska resultaten från nyss be-
skrivna åtta milor. — Det är att märka, att kolutbytena å dessa milor i
avsevärd grad avvika från i tabell IV angivna normalutbyten, varför
de ekonomiska resultaten ej kunna tillmätas någon grad av allmängiltig-
het. — Ett minskande 3å här förutsatt handelsvärde å kolen (24 kr.
pr 40 hl. stjälpt mått) torde emellertid ådagalägga de ekonomiska risker,
som alltid föreligga vid ett mindre väl avvägt direktiv rörande minimidi-
mensionerna vid kolvedens tillredning. Vid jämförelse med från prak-
tiken tagna siffror må vi även ihågkomma, att inga allmänna omkostna-
der här tagits med i kalkylen.

Under reservation för lokal överensstämmelse hava som i stort gäl-
lande satser framgått:

a) En ekonomiskt ledd skogskolning torde i stor? hava sitt förädlings-
område begränsat med en minimidimension av 4 cm. och uppåt (med
undantag för torrved) av 9—12 cm.;

6) kolning av ved, klenare än 3 cm. bör undvikas, som ej bärig;

e) kolning av 3 cm:s ved är endast med de bästa förutsättningarna
bärig;

d) de minsta veddimensioner en ekonomiskt driven skogskolning kan
använda i mellersta Sverige äro av gran 3 cm., av tall 3 —4 cm. och av
löv 4—3 cm. Samma dimensioner torde för norra och södra Sverige
ligga I cm. högre;

e) minimidimensionerna kunna, om veden är mindre väl tillredd, ligga
ytterligare 1 cm. högre;

34 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

'p3A4 S:W9d ZI I10J Wos 'W 'J sad apeuxrpragq pas aIARIS yo « EI <« «
"paa siwa € IoJj wWos wi 'J I3d apeuyrraq pas sma Zz 10 "UISOY

| [40] 9'0l | | | |
ZG €£otz 8'g SL'pI LET obte —€ 85'g | Satte 6€t0 sL'o 99"0 Sbtg | 8 z' II | 6rG AT | 691 |
um ='gr || |
| | | | |
8'b OLET ER £St9g1 LL'1I ost f €o'P kos glt€ obtO og8t0 z6'O 99' I || AO =E AL—?Z | z91 |
I I
i l TT TER 4 =E TIA KALA - = Mr TE. de SAL EN I I FST FR I I a |
6 og'z 6'g 9Et II LL o9t€ [RÄTA OSCE vete 6£'0 og8'0o LSto 6L'O AO” LÄNA AU—9 091
| || | | |
I
1'z VAT) 6'/ offoz Le Lo'p tot G zrt6 I 66:€ SEtO og8'0 66'0 fn NR 6:e EV 191
Har Ill od / Lee SS I VAR a i Il CR I $
- | |
& —L Lbtg 1fg Z9II LEST oz! € o6t Zz oltt | LANTA SE! 09f0 850 KAO ATET | seg AV SSI
| II | | |
Nn I I | I
[£ s'p 65 I £r6 Sila LLA Fate tbep og 86"€ 1rt0 | 99'0 £ot I 88' I ENG oh SN S—7z bål |
| | I
3 I I $ I . 3 4 R ll sd 5 I JA Vd ST Å
TI
I'gE. | 69"6 zt€1 18'9 LL €9' I fet go'z Setz 85fo rst tb: eko RR I AD Fö 491
un I IH
:Ö | |
(G] 8'g9gr | S6'G €'91 LE'6 LL fet 18tg 966 € 186€ zl'o Sto röro sr EDO GS 9--2Z 851
| I
| |
ENSIO "IY "usar |'qpuer usar |'qpuea|| [ÖT RS
| 5 pan | wWyYy SI | "wu S$ | "uTUI
. one 3 "ufo | ; "u[Oxy Tel ny :
| 3qXA UNS: 4 eWWINS | ouros ujoqY | 490 pau | Pewuwuns LOs | ufox | 490 pau ls tl qqn ES SU
ad tad |: : 'uIQYur |'udsn 'usoyut |'uggny|| SLISPETL | -ppawu 23
ad OYuI q OYuI | | [CAS XE WU SEN
I I I Ja sc ” I ATT SN | Arn
| [9 TH] | E | 5
| apIrAJON IouoIY [OY 'IYy ob Iad peursoysagqIy 10u0IY pas 'w FJ Iad peursoysqy | | JMAOIS SUIPIA
KEN ER ARR AR AR OS ES Ae el) I 2 2
To 'IY ob 13d 'Iy bz :sudjog (910 S4 = pas A0OI3 'wI 9 pexreqo "wu 'f I
Ae Sutussny = 19yuasjaqte ut — 'Selspen Yyvo IE AOISPaA LYNO AR Furufoy IOJ Fuesjesjaqre FIPuros, 199 apreuxrIg BUISPLUISONSTUIUNIDAINLL)

'€£161 UIJSQU IPELJON "JOJIU BIE UPIJ JEJINSAI EASIWONONA "IA "GEL

472

MILKOLNINGENS EKONOMI. 473

f) i vanliga fall torde, där kolning av barrved hittills förekommit, även
björken kunna genom kolning tillgodogöras, om blott nödig uppmärk-
samhet ägnas bestämmandet av dess minimidimension.

Till ett verksamt främjande av kolningens skogliga betydelse och dess
ekonomi vill jag slutligen anbefalla:

a) undersök om hittills tillämpade minimi- och maximidimensioner hos
de skilda trädslagen vid kolvedens tillredning äro de rätta;

6) undersök, om något är att vinna genom en omsorgsfullare barkning
av veden eller genom huggningstidens omläggning;

ce) undersök om kolningen över huvud taget har sin rätta plats inom
skogsförvaltningen och till fullo utnyttjas. |

Ett rationellt studium av milkolningen och ej minst här diskussionsvis
förelagda spörsmål, och ett tillgodogörande av dess resultat torde ännu
för lång framtid bevara vår gamla skogskolning bland de hanteringar,
som äga ett ekonomiskt berättigande.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914. H. 7.

Om blädnings- och gallringsprocenter.

I... Inledande föredrag

vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 17 mars 1914.

Av Uno WALLMO.

Herr ordförande, mina herrar! Vid fjolårets möte på Rosenbad upp-
visade jag, som herrarna erinra sig, några tabeller, vari jag bl. a. fram-
höll de huggningsprocenter, som jag tänkte mig borde användas beträf-
fande bestånd i olika åldrar, liksom jag påvisade den tillväxtprocent,
som jag tänkte mig bliva en följd av den intensivare vård, som vi skulle
låta bestånden undergå. Jag påpekade då, att jag icke haft tid att så
fullständigt utarbeta mina huggningstabeller, som jag tänkt mig, ity att
jag var samtidigt pressad av annat arbete. Emellertid har jag i vinter
haft bättre tid till min disposition och har använt den att lägga sista
handen vid ett arbete, som jag påbörjat för över 20 år sedan.

När jag härom dagen var mitt uppe i detta arbete, kom en av mina
mycket goda vänner, en jägmästare, och sade: Jag kan icke förstå, att
du vill hålla föredrag, då du ju bara får ovett. Men jag försäkrar her-
rarne, att litet s. k. ovett gör mig icke ett enda dugg. Man får nog,
minsann, underkasta sig detta, när man skall draga ut gamla fördomar.
Ni veta själva, när ni äro hos tandläkaren, huru det känns, när han
drar ut edra dåliga tänder. Ni ville bra gärna sparka honom på benen.
Så kan jag också säga om mig, att jag då och då söker företaga en
operation: jag söker draga ut gamla fördomar och undanskaffa gammal
slentrian. Det är visserligen pinsamt för patienterna, men det kan icke
hjälpas. Som sagt, ni få gärna giva mig ovett efteråt, men ni kunna
ju ha litet mera förbarmande med mig än med tandläkaren, ty denne
tar sex a sju kronor för sitt arbete och jag gör det gratis. För övrigt
kan jag säga, att det är långt ifrån alla, som ha så dåliga tänder, att
dessa behöva dragas ut. På samma sätt kan jag säga om eder, att det
säkert är endast ett fåtal av eder, som möjligen kunna vara bekajade
med gammal slentrian och insupna fördomar.

Det här kanske icke precis har hört till ämnet.

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER. 475

Som herrarna minnas, hade jag i fjol på en av mina tabeller grafiskt
framställt tre stycken tillväxtprocenter, nämligen jägmästare MAASS' efter
hans provytundersökningar, lektor JONSONS efter hans beståndstaxeringar
vid Malingsbo och så slutligen den tillväxtprocent, som jag själv tänkte
mig böra bliva den normerande. De av herrarna, som komma ihåg
detta, minnas kanske också, att jägmästare MAASS' procent låg över
JONSONS procent åtminstone till en början. Jag råkade säga, att jägmäs-
tare MaAaASS” undersökning antagligen var gjord i för liten skala, i för
små provytor, då däremot lektor JONSONS var utförd i stora bestånd.
Men nu vill jag begagna tillfället att bedja jägmästare MAASS om tillgift
för att jag utgått från ett oriktigt antagande. Det var nämligen så, att
varken jag eller mina biträden under det bråda arbetet märkte, att jäg-
mästare MAASS hade en annan beräkningsgrund än den, efter vilken jag
gick. MAaASS hade nämligen för exempelvis ett 40-årigt bestånd i sina
erfarenhetstabeller för tallen utfört den procent, varmed det 35-åriga
beståndets kubikmassa måste växa för att komma fram till det 40-åriga
beståndets kubikmassa. Jag däremot. hade för det 40-åriga beståndet
utfört den tillväxtprocent, varmed det 40-åriga beståndets virkeskapital
måste växa för att producera skillnaden mellan det 43-åriga och 33-åriga
beståndets kubikmassa. Båda förfaringssätten äro riktiga, men de på
olika sätt funna tillväxtprocenterna böra icke jämföras med varandra
utan förutgången omräkning av den ena, så att de båda bliva fullt jäm-
förbara med varandra. Men jag ber nu jägmästare MAaSss förlåta mig
mitt uttalade misstroende till hans tillväxtprocenter, i vad de skilde sig
från JONSONS. För övrigt vill jag giva jägmästare MAASS den största
eloge för hans erfarenhetstabeller för tallen; jag har noga studerat dem
och kommit till det resultat, att de äro fullt tillförlitliga och af högt
värde. För mig ha dessa tabeller varit till den största nytta, enär jag
genom dem kunnat kontrollera mina egna huggningsprocenter.

Jag har nu omräknat MAaSS' tillväxtprocenter för att få dem jämför-
bara med mina egna, och finnas de här angivna i tabell I. De omfatta
fem stycken olika markboniteter: 1, 0,8, 0,6, 0,4 och o,2. Jag har icke
hyfsat hans kurvor utan iagt in dem direkt på tabell I. Som herrarna
se, uppvisa MAaAaASS' tillväxtprocenter för de olika markboniteterna det
förhållandet, att tillväxtprocenten för samma åldrar är i de yngre be-
stånden större samt i de högre åldersklasserna mindre ju sämre marken
är. I trädens s. k. medelålder, vid cirka 70 år, flyta procenterna nästan
ihop eller skära varandra, och efter den åldern blir förhållandet motsatt
mot vad det varit förut. Böjningen på MaaAsSS” kurvor är, som herrarna
se, ganska svag, och tillväxtprocenten stupar utför med stark fart, bero-
ende bl. a. av beståndens med åldern tilltagande täthet, varigenom trä-

476 UNO WALLMO.

den icke få rum att växa. Och vid högre åldrar blir procenten nästan
minimal. Då är det givet, att det ligger i skogsägarens intresse att söka
bryta av detta starka fallande av kurvan, så att man får tillväxtprocen-
ten att så att säga löpa på ett högre plan. Då uppstår frågan, om det

Tabell I.

Beståndets löpande massatillväxtprocent för tallen å olika växtlighetsgrader
enligt Maass” erfarenhetstabeller.

Häger | | |
pd
Ii I I |
NT | |
| &
8 ! [Ski
SA | MPIESC RPS | |
- I I I -— =" - ” hd |
7 å (EEE RA VÄ] a Der NR 0,6 I I
IN = IT | +-+- + , 0.4

RR

DE RT -
ra TR

ÅT 30.407 50-760 10 8090 100-700 30 MO

är möjligt att avbryta den starkt stupande kurvan. Det är den ena
frågan, och den andra frågan, som kan uppstå, är denna: huru snart
bör ett sådant avbrytande ske? På den första frågan kan icke svaras
annat än: naturligtvis är det möjligt, det sker helt enkelt genom ett
hårdare ingripande i beståndet, så att varje trädindivid får större plats,
varigenom man naturligtvis vinner en ökad tillväxtprocent. Den andra
frågan, huru snart ingripandet skall ske, kan besvaras så: så snart som
möjligt, men dock aldrig i högre grad, förrän träden börjat rensa sig,
d. v. s. vid 50-års åldern. Jag kan icke gripa in i ett exempelvis 30-
årigt bestånd med alltför kraftig huggning, ty då får jag kvistigt och

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER. 477

dåligt virke, utan jag måste därmed vänta, ungefär som sagt, till dess
att beståndet blivit 50 år. Vid den åldern är den mest kritiska tiden,
ty vad som då försummas kan aldrig mera under beståndets hela liv
fullt gottgöras. Men förändring i kurvans form inträder ej ögonblickligt.

Tabell II.

Löpande massatillväxtprocent vid rationell avverkning i tallbestånd av
olika växtlighetsgrader.

of
/o
]
SJ
IX I
A |
+
ör x Värtli Å JA
— ; — — Vävtlighetsgrad 7 |
eg Rs oa] fan EN PR RR AT RER = 08 | |
Dan IE a [radar lira ena > 0.6 | | |
ÅRES | tr Gå - 0,4 | |
S | +-+-+ . |
SNSCAA rt « 02 d
Är |

AF30. 40-. 50. -60 . 70 80 90 400 10. 120 130 140150

Jag måste upprepa den starka huggningen vid beståndets sextionde år
för att äntligen vid dess sjuttionde år märka, att kurvan börjar förändra
utseende, d. v. s. den slutar att falla så hastigt som förut, utan håller
sig i stället i mera jämnt plan, nota bene om de kraftiga huggningarna
allt fortfarande och undan för undan procentuellt öka i styrka. Häri:
genom kan åstadkommas de tillväxtprocenter, som för olika boniteter
och åldrar synas å tab. II.

Här äro nu de nya tillväxtprocenterna, som jag vill, att vi skola få
till stånd i våra blivande skogar. Son herrarna se, är tillväxtprocenten
i beståndets ungdom högst å den svagaste marken och på ålderdomen
lägst å den svagaste marken, precis som hos MaasSs. Nu inträffar emel-

478 UNO WALLMO.

lertid, som vi se, att vid beståndets 70-årsålder korsa tillväxtprocenterna
varandra alldeles som hos Maass. Då är det givet, att man har i sin
hand, om man skulle vilja det, att gripa in med yxan på svagare mark
så skarpt och så reglerande, att efter beståndens 70:e år en och samma
procent åstadkommes för alla boniteterna. Jag har haft många funde-
ringar på detta, men gått ifrån det därför, att om jag skall försöka att
från beståndets 70:de år laborera med gemensam tillväxtprocent, så måste
jag göra ett sådant kraftigt ingripande på den svagare marken, att jag
minskar dess produktionsförmåga. Jag har alltså frångått den tanken.
Jag ansåg det vara klokare, att om man skall rätta till naturen ge-
nom några åtgärder, så skall man icke gå ifrån den för mycket utan
taga naturens egna anvisningar i akt, och här ha vi även sett, genom
MAASS' undersökningar, att man i av människan orörda eller nästan orörda
bestånd över 70 års ålder får sämre tillväxtprocent, ju sämre marken är.
Därför har jag också tagit Gud i hågen och följt naturen så gott sig
göra låtit. Här finnas inga onaturliga hopp. Här sker visserligen en
ökning i tillväxtprocentens storlek från beståndets 70:de år, men den
ökningen är från början helt obetydlig och gör sig märkbar endast så
småningom efter de allt kraftigare huggningarna med skogens tilltagande
alder.

Här står det nu exempelvis 150 år på MAASS' tabell, och beståndets
tillväxtprocent är markerad mycket låg. Det kalla vi för gammal skog,
men vi veta, att ett träd kan bli ett par tre hundra år gammalt. Vi
kalla 70-årsåldern medelåldern för skog, men detra är endast ett talesätt.
Medelåldern för tall och gran är 100 eller 150 år. Den motsvarande
åldern för en människa är 35 och 40 år. Då är det givet, att för att
ett träd skall komma ned till en så svag tillväxt vid 150 år, dess kraf-
tiga medelålder, så måste detta bero på särskilda omständigheter. Det
beror icke på trädet självt, utan på något helt annat. Ett träd för som
vi veta en ganska hygglig tillvaro. Om en människa är klen vid sin
medelålder, så beror det kanske på hennes egna åtgöranden, men trädet
däremot utsätter sig icke för några extravaganser. Det äter icke kött
och dricker icke grogg och går icke ut och superar på Operakällaren
eller Royal och kommer hem klockan 2 om nätterna; det går icke heller
på Grand eller Hasselbacken på maskerad och kommer hem klockan 7
om morgnarna och ligger icke och sover i osunda, tätt slutna kamrar
som människobarnen. Vi kunna alltså komma överens om att träden
föra en mycket hygglig tillvaro och ha alla förutsättningar för att vara
vid full kraft d. v. s. med en god tillväxtprocent ända upp till 150 års
alder, bara betingelserna härför i övrigt finnas. Men trädet har vid
denna ålder i det av människan orörda beståndet en så svag tillväxt

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER, 479

därför, att skogen är överbefolkad, »>överbeträdad>, det är för många
trädindivider som slåss om maten. Rötterna i jorden få slåss om maten,
och kronorna i taket få slåss om maten, om luften och ljuset. Trädindi-
viderna bli satta på indragningsstat, och tillväxtprocenten måste bli dålig.

Emellertid uppstår frågan: huru skall jag bära mig åt för att få bättre
tillväxt i mitt bestånd d. v. s. en bättre tillväxtprocent? Då är det två
frågor, som jag har att besvara. Den ena frågan är: huru /år? skall
jag hugga beståndet? Den andra frågan är: huru o/f7a skall jag hugga
beståndet? Ja, de frågorna äro icke så lätta att besvara. Det är nog
bäst att gå till skogen själv och fråga. Det gäller ju pengar, alla våra
åtgöranden beträffande skogen gälla ju pengar. Jag hade själv mycket
funderat på nyssnämnda båda frågor och mycket huggit och studerat,
men så skall jag tala om för herrarna vad som hände mig: skogen själv
talade till mig. Det har kanske icke hänt med de flesta av herrarna,
men det beror nog på att de flesta av er icke gått så länge i skogen,
att den blivit tillräckligt bekant med er. Ett, tu, tre en vacker dag
eller kanske det var en vacker morgon sade skogen till mig något.
Den talade mycket tyst, det kom som en viskning, en susning i kro-
norna, så tyst, att jag icke ens är riktigt säker, att jag hörde rätt vad
skogen sade. Och vad jag tyckte mig höra bestod bara i ett par tal.
Jag tyckte mig höra viskningen: »2, 10>, men viskningen var som sagt
så ytterst svag, att möjligt är att i en framtid de båda talen komma att
korrigeras av någon, som bättre än jag förmår fatta, vad skogen viskar.
Jag satte mig emellertid ned på en sten och tänkte länge, men så gick
det upp för mig, att det var procent. Skogen tänkte på procent, ty
den visste ju, att alla människobarnen enbart tänka på procent. Alltså
menade skogen, att man bör hugga från 2 upp till 10 Z. Jag tyckte
jag var på traven, det där lät ju rimligt. Huru ofta borde man då
hugga? Jag tänkte fortfarande på siffrorna 2 och 10. Skall jag hugga
vartannat år och således multiplicera huggningsprocenten med 2. Nej,
säger praktiken, det är omöjligt. Skall jag hugga vart tionde år och
således multiplicera huggningsprocenten med 10. Ja, det är riktigt, säger
praktiken. Alltså skall jag hugga från 20 upp till 100 Z och åter-
komma vart tionde år. När skall jag börja hugga? Jag kan naturligt-
vis icke börja hugga i beståndet, förrän det finnes något huggbart, så
att det betalar sig att hugga. Således skall jag börja hugga i bestån-
det när det är 30 år. Och huru mycket skall jag då taga? Jo, 20 ”
och så återkomma efter 10 år. Huru mycket skall jag hugga, när be-
ståndet är 40 år? Jo, efter de gångna 10 åren skall jag öka den förra
huggningsprocenten med 2, vilket således blir 22 2, vid 50 år skall jag
Bugga" 24-72o= Och Midi SOTtar 20:29110.'5:, Vivi He! tabs il:

480 UNO WALLMO.
Tabell III.

Gallrings- och blädningsprocenter vid rationell avverkning i bestånd, som
underkastas vård från ungdomen.

| Beståndets Huggnings- || Beståndets Huggnings-
| älder | styrka i ålder styrka i — |
år 06 är 06
EA a | Sr Te SIR GATA ne fe
| 30 20 90 32
40 22 100 34
50 24 110 36
| 60 26 120 38 |
70 28 130 40 |
| 80 30 140 42 |

Nu fråga herrarna kanske: Gäller detta för alla boniteter? Ja, märk-
värdigt nog gäller dessa procentsiffror, för vilken mark som helst, god,
dålig eller medelgod. Nu är det ju kanske så, att några av eder velat
göra ett relativt hårdare ingripande på god än dålig mark. Det är dock
icke rätt, ty skall det vara någon skillnad, så skall det vara tvärtom.
Men jag vill icke detta heller, utan jag vill påstå, att man bör gripa in
lika procentuellt hårt antingen marken är god eller dålig.

Jag har förut nämnt, att 50-årsåldern är en kritisk tid för beståndet,
ty då måste det hårdare ingripandet ske. Vad som då försummas kan,
som förut påpekats, aldrig tagas riktigt igen. Tills nu eller tills för
kort tid sedan ha vi nöjt oss med att gallra enbart i de 30-, 40-åriga
bestånden och eventuellt, fast mycket svagt, även i de 30-åriga bestån-
den. Häri måste ändring göras, ty griper jag icke relativt kraftigt in,
när beståndet är 50 år, så kan jag icke taga tillbaka, vad jag förlorat,
och vid resp. 60, 70, 80, 90 års ålder kommer jag icke till de siffror,
som jag skulle fått, om jag skött beståndet rätt vid 50 års ålder.

Om vi hålla oss till exempelvis 50-årsklassen, så ställer sig produk-
tionen per hektar i ett bestånd av 50 års ålder ungefär lika, om jag
hugger i beståndet eller icke. Jag kan sänka virkesmassan till avsevärd
del, utan att produktionen minskas. Jag har sålunda i min hand att
taga ut och förvandla i penningar ganska mycket av beståndets virkes-
massa och ändå ha full produktion å marken. Jag kan sålunda exem-
pelvis även i 80-årsklassen gå åstad och hugga ur beståndet ganska
betydligt och dock hava kvar samma produktion per hektar, som innan
huggningen ägde rum. Men detta gäller blott under förutsättning;
att jag sköter beståndet från början med hvart 10:e år återkommande
genomhuggningar. Att gå in i ett 8o-årigt vanvårdadt bestånd och
göra starka huggningar lämnar icke lika gott resultat.

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER. 481

Från Dbeståndets 30:e år kan dess virkesmassa således sänkas avse-
värt under den s. k. normala och full produktion å marken ändå bibe-
hållas enbart genom överbeståndet. För att visa detta och för att sam-
tidigt visa, hur mina huggningsprocenter på ett utmärkt sätt reglera be-
ståndens slutenhet efter beståndens behov med bibehållande av markens
produktionsförmåga eller till och med med ökande av densamma, om till
(det 70-åriga och däröver) överbeståndets tillväxt även lägges underbe-
ståndets, har jag upprättat 5 st. tabeller (se n:is IV, V, VI, VII och VIII),

Tabell IV.

Bonitet I enligt Maass = Värmlandstaxeringens bonitet 21,

Kvarva- — Avverkning Beståndets Enligt Maass' erfarenhetstab. f. tall|
RR EE RE a SA
30 147 20 29 165 | 4,7 | I0,0 | 6,8 147 41 165 437 6,8
40 228 22 50 275 | &T | 1057] 457 216 46 275 6,1 SN
sa. [2820 I 24 1,68 | 370 | Go! 99) 35511 277 | 45 1:382 |. 6;9-) 3561)
60 | 308 26 30 473 | 7,3 8538 | 25850) 322 41 472 723 2,6
70 | 310 | 28 | 87 | 555 | 7.4.) 7.81 2.5 | 362 | 38 | 553 | 7.4 | 20
So | 297 30 89 629 | Ts4 5 | ARS 308 35 627 vå 1,8
90 276 32 SSI TGS7I1 636) 053: | :25an 432 32 OGOI Masen Ir IaS
100 | 246 SANSAT 755 725 Ia] 25 VIERA OZ HSO ESS Öv | ds IA53
FO 212 36 76 || 805 | 50 AS DR 486 25 812 Fr I,o
120 | 176 38 67 845 6,5 3,6 | 2,05 I 509 21 860 6,9 0,9
130 | 141 40 56 877 6,5 2.8 256 528 Et 900 657 0,7
140 | 109 42 46 901 6,2 2. | I,05 |. H43 13 932 6,4 0,5
150 | 81 44 = 919 6,40 : 1,9 555 =E 957 6,2 0,4

Tabell V-.
Bonitet o,s = Värmlandstaxeringens bonitet 18.

Kvarva- Averkning Beståndets Enligt Maass' erfarenhetstab. f. tall

FEAR a SJ ER rg 2 AR
Å : å
30 TE 20 22 | 123 353 719 SE I II 30 123 3,5 240
AO 5 Al 22-11-39. |E209: 114,60) -S:;6, 1) 4591 |, 167") 35) 209) I 45
50, | 222 24 WES SW F205E 1 i5an 68,20 sag le 207 139 12945 San Os
60 | 247 2071-6651) 3731 10-557) 3500 1260 11735 TIA MESA
20-111253 28017 445 5:91 0334 |1F235 I N2001" 31 15440 CIES:90 1 252
80 | 238 30 71 I| 499 RN LE ee 320 2 501 5.0 | 58
90 | 221 325 IE NESSSL li Sea) vasa 2520 1 346 126 13556 0INESS VIS
100 194 34 66 || 597 os N TRE Ia 370 24 606 SAS MR DE
110 166 36 60 I 635 I Ed 391 21 651 SEMA Naga
120 134 38 5I 663 LEE er PG fa 408 17 689 5,6 | 0,8
130 | 105 40 42 685 5,1 1595 | -Ea85 419 13 117 5,3 | 0,6
140 | 79 42 33 701 4,8 Ps 505 42 10 739 Ba 034
1500 S AR je Ev IA Eos l4360 a I 57) 439 | 084

482 UNO WALLMO.
Tabell VI.
Bonitet o,; = Värmlandstaxeringens bonitet 15.
Kvarva=. | Awyerkning Beståndets Enligt Maass' erfarenhetstab. f. tall
Ålder |rande be- genom gallring Totala | Årliga |A ,1; 5 Kvarva-| För- | Total | Årli Årli
stånd o. blädning ||produk- | medel- ÖTUER opönGde rande lavverk | produk- medel länsat
är SAR ERE | NES fe ee sb ara tion — |tillväxt tillväxt
kbm. Z | kbm. | kbm. | kbm. | kbm. | kbm. | kbm. | kbm. | kbm. | &
30 33 | 20 17 87 2,5 6,3 | 7,6 83 16 37 2,5 6,5
401 | sn20LN. 225 1V287 || ISO 1 I3:s 76er = 504] II308 25 SON FSB
50 178 | 240 IEA 3 220 AS TN ROT | 359 | 175 1 -30-1 2207) SNIESA
60 196 26 5I PK jake ÖR ASA ST 29 286 4,4 0
70. | 12067 "12871 5801 349 | 47 | Se | 2:61 242001 251 340 FAR 23
30 195 30 59 396 457 | 4,5 2,3 208 22 397 4,7 1,7
GO ENS 32001 57 ANT 456 38 20) 28001 220 AAOKI ATG
TOOL NI EN5SSE 34 ISS Ave As En Kass) 306 200 AON AN Me
OL HAJ 201461 407 sas re | 321 17 SIA A5Sa Re
120 102 38 39 SIS AGE SAS Dr 331 LES 541 4.30) Og
130 76 401 11 5307 Ir 5Sm | 39 | I 6338 I LO | 05 OTru RAR IROS
140 57 4201 2401) 54230 ESsIS43 SE) S70 ANOS
150 40 RA FSA ON RS SE re SEG NI AOR ES SV gr RS

där jag infört

dels de av mig normerade bestånden, dels för jämförelses

skull MAASS' s. k. normalbestånd från hans. erfarenhetstabeller för tallen.
De fem tabellerna omfatta jägmästare MAASS' fem bonitetsgrader 1, 0,8,
0,6 0,4 och 0,2,, motsvarande Värmlandstaxeringens boniteter 21, 18, 15,

12 och 9. Herrarna kunna se hur exempelvis å bon. 1 totalproduk-
tionen i mitt bestånd, jämfört med MAASS' bestånd, bibehålles ända till
Tabell VII.
Bonitet o,, = Värmlandstaxeringens bonitet 12.
Kvaryas Averkning Beståndets Enligt Maass' erfarenhetstab. f. tall
Ålder |rande be-|/8en0m gallring] Totala | Årliga |A jon aren gel Kvarvar Förs [Total | Arber|fÄRGe
stånd o. blädning I produk- | medel- RO de Jlavverk-| produk- | medel-|löpand.
år 5; TT OS äl ERS fn OSS Gl aker tion = |tillväxt tillväxt
| kbm. Or kbm. | kbm. kbm. | kbm. | Zz kbm. kbm- kbm. | kbm. VA
I | I I I I I
30 59 | 20 | 12 63 | LG ggr | 59 | 14 631 ENG
40 SOLHE220I 22 TES 236 5,9 | 6,50 97 21 TR 2,6 0RO,T
50 143 240E340 | EIST Hl 3,3 Ae 13914 24 I EEZS TIN BMA
60 163 201042" | T285001 80 SS 17 | 5245 11-234 14S;OMNSEE
70 175 28 49 | 289 350: | "A3ÖL EDER 200 23 287 3.31 IN2,A
80 164 30 AO. Ins27 3,8 | STTA2H25 222 21 332 3,9 1,9
90 151 3211) 48-01). 303 11 3,80 330250 24001 "TZ SEN SISNS
100 127 340.) 430 I, 397) -3rz0l 203 8 1255 gel 437 NS
I 10 | 106 36 38 | 409 3,6 17. I46 265 I I 426 3,7 0,8
120 30 38 30 421 3,4 RI DS 274 9 446 3,60 NOjE
I I I
130 62 40 25 433 312 INKOST 535) 278 Z 459 34 | 04
I I
140 41 42 I7RTASA 3,00 sCjaN jr 1Ge5 IR2805 a RAGS 3,21 KOR
150 30 fl i I RA43T IN 25 Tas AE

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER. 483

Tabell VIII.
Bonitet o,: = Värmlandstaxeringens bonitet 9.

| Kvarva- | Averkning Beståndets Enligt Maass' erfarenhetstab. f. tall

| Ålder rande be-|genom gallring Totala | Årliga Ärli övandel Kvarva-| För- | Total | Årlig Årlig
o. blädning | produk- medel- en Iopaxide rande javverk-| produk- | medel-|löpand./

stånd | A a tillväxt 2 H : SÅ RE
RN EE a nn FN bred rr fr fö
| [RR ä
30 38 20/1) 38 38 fa 6 0: 38 6 | 38 | RE
40 | 67 22 I5 75 1,7 4,6 6,8 69 14 75 1,7 6,7
50 | 107 24 26 130 2,4 4,9 ,6 106 15 126 23 4,6
60 124 26 32 173 2,7 EE 136 12 171 2,6 3,r
70 129 28 36 || 210 200 -a I 245) IOI 12 208 2,8 2,0
80 120 30 36 237 > 25 | Dyr 180 I 1 239 2 1,6
90 107 32 34 260 2701 20 IAS) 1960 9 266 2,8 1,2
100 90 34 | 31 277 2,6 SN I 207 8 286 2,7 0,9
I10 70 36 25 | 288 2's Toa 215 6 302 2,6 O,7
120 54 38 21 297 Far a I 22 4 314 2,5 O,4
30 39 40 16 302 2,2 O,4 1,05 223 = 320 2,4 0.3
140 26 42 I I 305 25 0352 | 0,9 — — — — oo
150 16 — | — 306 20 o— — — — — — -—

beståndets 100:e år och sedan sjunker helt obetydligt under produk-
tionen i MAaASS' bestånd, och detta fastän jag uttager så stora virkes-
massor ur mitt bestånd, att det till slut vid 130 års ålder innehåller
endast 81 kbm. per har mot MaasS' kvarvarande bestånd, som håller
3555 kbm. Likartat är förhållandet å övriga boniteter. Produktionssiff-

Tabell IX.
Virkesförråd och massatillväxtprocent för författarens normerade bestånd.

Använd | Virkesförråd per har i medeltal å Massatillväxtprocent å hela förrådet

omloppstid | bonitet: å bonitet:
Härtill 5 års |

kulturtid | Lo 0,8 0,6 O,4 0,2 IH I,0 0,8 0,6 0,4 0,2

IO 5 - 3 2 = = = = rå

20 28 20 14 10 7 = I = — — —

30 54 40 28 20 13 -— -— — —

40 84 63 45 33 22 12 723 753 7,9 da

50 115 87 65 49 34 6,0 6,2 6,3 6,7 a

60 142 I 10 84 65 46 5,1 5,2 5,2 Fe 5,9

70 165 | 129 99 79 57 4,5 4,6 4,7 4,9 4,9

So 181 143 I II 90 5 4,1 4,1 4,2 4,2 4,3

90 192 152 119 97 I 38 35 39 32 3,9

100 199 157 [24 I10I 73 3,6 3,6 3,6 3,7 3,6

110 201 159 126 102 74 355 2 3, 5 3,4

120 201 158 124 102 73 AÅ SA 3,3 SE 3,3

130 198 156 122 99 71 SR 23 3,2 3,2 5

140 193 151 118 96 68 3,2 3,2 3,1 FT Jr

150 186 146 114 92 65 3,2 3,2 3,0 < 3,1

484 UNO WALLMO.

Tabell X.
Avverkningsberäkning för bestånden av bonitet o,s å Malingsbo.
1914—1923. 1924—1933.
Ålder |Virkesmassa Härav uttages | Ålder |Virkesmassa| Härav uttages
Art RIDA Os rk bn se år kbm. SÅ | kbm.
| |
30 Siv el 5 3 30 57 5 | 3
40 101 | 8 SH 40 101 8 8
| | |
50 Fd 9 13 50 147 9 AS
60 190 bo KS 34 60 190 I 25
70 225 | 28 63 70 211 28 | 59
80 208 oh Sjö 76 Sork FANTA kl
90 273032 87 I fa 32. |
100 290 | 34 99 | [TOO 235 34 EGO
110 302 36 109 | TION | 220 36. ES
120 310 | 380 dans 120 226 38 85
= 4,8 kbm. per har eller SOM 223 40" vålnESO
3 4 av förrådet = 4,5 kbm. per har eller

3,14 av förrådet

rorna för mitt bestånd och MAASS” bestånd stämma överens med rent
förbluffande noggrannhet, och detta oaktat eller kanske just därför, att
jag använder samma procentuella huggningsstyrka för all mark.

För alla boniteter utvisar åldern 70 år en vändpunkt i beståndets
byggnad. Ända till dess ha de utförda huggningarna tjänat till att
fortfarande bygga upp beståndet och öka dess kubikmassa. Huggning-
arna hava därför i huvudsak endast utgjort s. k. gallringar i beståndet.
Vid beståndets 70:e år börjar slutavverkningen i beståndet. Dess ku-
bikmassa sänkes därefter, undan för undan för återväxtens skull. Av-
verkningen sker hand i hand med föryngringen. Det är blädningen, som
efterträtt gallringen. Vid beståndets 70:e år avverkas 28 9 av bestån-
dets virkesmassa, vilket gör 2,8 2 per år. Men tillväxten vid samma
ärtionde utgör endast: resp. 2;5, 2,5, 2,6, 2,65 och 245 /o förldekolika
boniteterna. Alltså måste virkesmassan börja sjunka.

Efter de kraftiga huggningar, som utförts vid beståndets 50:e och
60:e år, kan slutenheten för övrigt icke bibehållas orubbad vid den
ändå starkare huggningen vid beståndets 70:e år, utan luckor måste
uppstå här och var, och detta skadar ju icke. När jag sedan kommer
och hugger 30 4 vid beståndets 80o:de år, så bör detta ske så, att jag
dels reglerar slutenheten i det kvarvarande överbeståndet, dels utvidgar
och ansar med hänsyn till återväxten de luckor, som uppstått vid före-
gående huggning, dels upptager nya luckor. Och så undan för undan.

För övrigt är åldern 70—80 år av betydelse även i det hänseendet,

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER. 485

att beståndet då har nått sin största medeltillväxt. Även ur den syn-
punkten bör föryngring nu inledas för att produktionen per har ej skall
nedgå utan tvärtom, som är att hoppas, öka genom återväxtens tillkomst
i de upptagna luckorna. På detta sätt får man skog i olika etager och
kan tillgodose träden med luft och ljus.

Vid beståndets 110:e år bör föryngringen helt eller åtminstone till
stor del vara genomförd, samt resterna av överbeständet tolereras till
större eller mindre del endast ur synpunkterna dels att öka totalpro-
duktionen å marken, dels att skaffa tillgång till en del grövre virke,
som kan tjäna att höja priset på de mindre sortimenten, dels att få sko-
" gen i olika etager m. m.

Någon »omloppstid> i egentlig mening kan man knappt tala om.
Den kan, om man så vill, sättas till 70 år, då beståndets föryngring
börjar, eller till 110—120 år, då beståndets föryngring är i det allra
närmaste slutförd och marken täckt av 1—350-årig ungskog, förutom

rester av äldre skog, eller också sättas till 70 + 150

RIO AR FROM
2

man vill taga medeltalet av hela den tid, då överbeståndet slutavverkas,
och om notabene några träd få stå kvar, tills de bli 130 år gamla.

Så måste jag tala om räntabiliteten, det är förstås alldeles nödvändigt.
Vi ha därvid tre synpunkter att taga i beaktande, vi ha dels teorien för
den högsta absoluta avkastningen, dels teorien för den högsta markräntan
och dels teorien för den högsta virkesproduktionen. Jag håller mig till
dessa tre teorier och går icke in på 35 ?/o-teorien.

Om nu tidpunkten för högsta markräntan, vidkommande enbart över-
beståndets utnyttjande av marken, inträffar vid detsammas, låt oss säga
60:e—70:e år, men å andra sidan föryngring då börjar inledas i bestån-
det, som gör att på inkomstsidan arbetar i det tysta en ny faktor, åter-
växten, som, tillkommen på billig väg, visserligen ännu ej tillför kon-
tanter till skogsägaren men ändå tjänar att upphjälpa den genom enbart
överbeståndets produktion tilläventyrs något tillbakasatta markräntan på
ytenheten, så är tydligt att genom denna huggningsmetod tidpunkten för
högsta markräntans inträffande kan framflyttas flera tiotal år, kanske till
överbeståndets 110:e år eller däromkring.

Vad nu den högsta absoluta avkastningen beträffar, så ligger i regel
tidpunkten för dess inträffande ganska långt fram i tiden, vid 120- eller
1 30-årsäldern eller däromkring. Emellertid kommer man genom nyss-
nämnda starka uttag i beståndet vid 350, 60 och 70 0. s. v. år därhän, att
tidpunkten för den absoluta avkastningen sjunker så väsentligt, att den
sannolikt ungefärligen sammanfaller: med tidpunkten för den högsta
markräntan.

486 UNO WALLMO.

Vi komma därefter till den tredje teorien, den om den högsta virkes-
produktionen. Huru ställer sig tidpunkten härför? Faktiskt kan jag
hoppas, att tidpunkten för den högsta virkesproduktionen genom över-
och underbeståndets sammanlagda produktion skall inträffa någon gång
på andra sidan överbeståndets 100:e år.

Det fälldes för något år sedan ett yttrande, att det fanns ingen möj-
lighet att härstädes leta upp en person, som på samma gång var den
längste och den rikaste. Nej, det är sant, det går icke nu att leta upp
en sådan. Men å andra sidan kan man väl tänka sig, att stadens icke
blott längsta och rikaste utan även tjockaste man blir till finnandes i
en och samma person. Han går visserligen icke nu och vankar på
Stockholms gator, men man kan producera honom. Man kan uppsöka
en person, som är längre än andra, sedan kan man laga så, att han
genom att dricka punsch och sådant får fet dyspepsi, så att han blir
den tjockaste, och sedan kan man skänka honom en massa pengar, så
att han blir den rikaste. Då ha vi i denne person en sådan som på
samma gång är den längste och tjockaste och rikaste. Så kan det ske
även med fordringarna på de tre teorierna i skogsbruket. De kunna
sammanfalla i ungefär en och samma tidpunkt, om man går systema-
tiskt och intensivt tillväga. Nu är det möjligt att tidpunkterna för
fyllandet av fordringarna hos dessa tre teorier icke sammanfalla efter
första omloppet, emedan man har att laborera med en del ogynnsamma
omständigheter, men säkert är, att för varje omlopp och ju längre man
kommer på vägen mot idealskogen, desto större hopp är det, att be-
rörda tidpunkter skola sammanflyta till en och samma punkt.

Jag har till yrke att bl. a. granska skogsindelningar. Här är en ung
förrättningsman, som upprättat ett skogsindelningsförslag, som skall gran-
skas. Vi komma till exempeivis ett 21-årigt bestånd, det innehåller 44
kubikmeter. Ibland har förrättningsmannen ej föreslagit någon avverkning
alls: för beståndet i fråga under den 20 år långa indelningsperioden.
En annan gång har han morskat upp sig och föreslagit 10946 gallring,
vilket för hela indelningsperioden gör en avverkning av 4,, kbm. Men om
9 år blir beståndet 30 år, och då skulle han kunna taga ut 17 kbm., och
efter ytterligare 10 år, då beståndet blir 40 år, skulle han kunna taga
ut 28 kbm. till, d. v. s. 45 kbm. inalles. Alltså skulle förrättnings-
mannen i stället för 1090 kunnat skriva 10096 att uttagas av den då-
varande virkesmassan d. v. s, 10 gånger mer än vad han föreslagit.
Men genom att icke observera dylikt blir virkesuttaget för litet och be-
stånden bli dåligt skötta. De av mig här förevisade tabellerna torde
därför kunna bli till någon nytta för herrar skogsindelningsförrättare.
Herrarna förstå, och jag pointerar, att vad jag här sagt, gäller yngre

sr vv

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER. 487

förrättningsmän. De äldre, som ha större erfarenhet, behöver jag icke
giva några råd, de veta själva, hur skogen skall skötas.

I tåbell IX har jag uträknat, för mina normerade bestånd, dels virkes-
förrådet per har i medeltal för hela skogen å olika boniteter, dels massa-
tillväxtprocenten å /ela virkesförrådet för olika boniteter och omlopps-
tider (för överbeståndet). I den blivande blädningsskogen torde det vir-
kesförråd per har få anses önskvärt, som i tabellen återfinnes för om-
loppstiden 110 år.

Mina hittills framlagda siffror hava endast gällt skogar, som man fäår
taga hand om från början. Men nu torde herrarna fråga, om de av
mig förordade huggningsprocenterna även lämpa sig för våra nuvarande,
mer eller mindre vanskötta bestånd av olika åldrar och på olika bonite-
ter. Ja, märkligt nog, lämpa de sig även för dessa bestånd. För att
visa detta torde jag få taga ett exempel ur verkligheten. Jag går då
utom mitt eget distrikt och tar mig friheten att slå ned på Malingsbo-
skogen samt framvisa en modern avverkningsberäkning för dess bonitet
0,6, d. v. s. 0,7 enligt WESTBERG. I skogsvårdsföreningens tidskrift, häfte
2 för år 1913, sid. 76, har lektor JONSON angivit kubikmassorna för >me-
delgod> mark och olika åldersklasser, och å sida 92 samma häfte är an-
givet, att hela virkesförrådet per har med 120-årig omloppstid är 161 kbm.
Enligt min tabell n:o IX bör emellertid virkesförrådet i densamma boni-
teten ej vara större än högst 126 kbm. per har. Jag vill emellertid av
flera orsaker ej sänka det överskjutande virkesförrådet på en gång till
det normala utan endast så småningom under loppet av 30—40 år.

För avverkningsberäkningen hänvisar jag alltså till tabell n:r X. Första
beräkningen gäller huggningsperioden 1914—1923. I första kolumnen
äro de av JONSON taxerade kubikmassorna per har angivna. I andra
kolumnen de av mig föreslagna huggningsprocenterna. Enligt min ta-
bell n:o VI skulle i 30-års bestånden uttagas 2096, men då ungsko-
garna äro av dålig slutenhet vid Malingsbo och vid 30 år innehålla en-
dast 37 kbm. per har i stället för fordrade 83 kbm., så måste gall-
ringsstyrkan inskränkas till den av lektor JONSON upptagna, eller 370.
För 40:e och 32:e årsklasserna enahanda förhållande, alltså endast resp.
8 och 9” virkesuttag. För 60-årsklassen får ej heller uttagas fulla
stipulerade 26 2, ty då skulle kubikmassan i det kommande 70-åriga
beståndet komma att understiga fordrade 206 kbm. per har. Alltså
inskränka vi oss till 18 4 virkesuttag för 60-års klassen. Samtliga
aldre åldersklasser hava emellertid för stora virkesmassor, vadan de or-
dinära blädningsprocenterna, för 70 år 28 "0, för 80 år 30 PN Oo. S. V.,
böra användas. Finnas ömtåliga bestånd eller om återväxten så fordrar,
böra vederbörande virkesmassof uppdelas på tvenne huggningar med

35 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

488 UNO WALLMO.

femåriga mellanrum. Är åldersklassfördelningen normal, så blir årliga
avverkningsbeloppet alltså 4,8 kbm. per har eller 340 av förrådet, och
hela förrådet sänkes under tioårsperioden från 161 kbm. per har till 150
kbm. per har. Är åldersklassfördelningen icke normal, så rättar sig av-
verkningsbeloppet naturligen allt fortfarande efter angivna huggnings-
procenten för varje åldersklass.

Medelst vederbörande tillväxtprocenter kan man därefter beräkna be-
ståndens kubikmassor efter 10 år samt med stöd därav upprätta avverk-
ningsberäkning även för perioden 1924—1933, allt enligt nyss angivna
grunder. Årliga avverkningsbeloppet ställer sig för sagda period i 4,6
kbm. per har eller 3,1 9o av förrådet, vilket under tioårsperioden sänkes
från 150 kbm. per har till 140 kbm. per har.

De siffror, som jag i dag visat för herrarna, har jag framlagt utan
några pretentioner. Det är givet, att det icke är lätt att se in i fram-
tiden, men vi måste dock göra försöket, enär vi eljest sväva i yttersta
ovisshet om, hur vi skola planlägga vårt arbete just för denna framtid.
Dessa mina siffror äro faktiskt grundade på den erfarenhet, som jag
kunnat inhämta under de sista 25 åren, men jag har alls icke den pre-
tentionen att herrarna skola uppfatta dem som slutgiltiga. Ju mer man
söker tränga in i det stora mysterium, som heter lagarna för skogens
liv, desto mera märker man sin egen begränsning. Nu vill jag endast
tillägga, att de siffror, som jag här framlagt, utgöra så att säga konten-
tan av de idéer, som jag under 25 år kämpat för.

I. Diskussion.

Skogschefen Arvid Nilsson: Jag ber att få göra överjägmästare WALLMO
ett par frågor med anledning av hans inledningsföredrag. Den första skulle
gälla de tillväxtprocenter, som först demonstrerades på de grafiska tabellerna.
Herr WALLMO påpekade särskilt, att massatillväxtprocenten var på sämre mark
större än på bättre mark i beståndets yngre år. De grafiska procentlinjerna
korsade emellertid varandra så småningom, och massatillväxtprocenten skulle
alltså vid högre åldrar vara större på bättre mark än på sämre. Detta var
resultatet av de siffror, som jägmästare Maass lämnat i sina erfarenhetstabel-
ler, och på vilka överjägmästare WALLMO byggt sina kalkyler. Jag vill i sam-
band härmed fråga överjägmästare WALLMO, om han ej lagt märke till att
jägmästare Maass' erfarenhetstabeller härutinnan skilja sig helt och hållet från
motsvarande siffror från Nord-Tyskland, och att denna skillnad ännu ej är
nöjaktigt förklarad, och man har ju hittills varit överens om att tillväxtens
gång hos den nordtyska tallen vore i stort sett lika tillväxten hos vår tall.
Professor SCHWAPPACHS ofta åberopade siffror angående tillväxten hos tallen i
Nord-Tyskland — och tallen är det ju här frågan om — utvisa, att massa-

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER. 489

tillväxtprocenten därstädes är större på svagare mark än å bättre mark även
vid högre åldrar. Han har t. ex. för ett bestånd vid 8o års ålder en till-
växtprocent av 1,9 vid första bonitetsgraden, vid den andra boniteten 2,12,
vid den tredje 2,2 2, vid den fjärde 2,4 och vid den femte 2,82;, sålunda
även vid denna relativt höga ålder en påtaglig skillnad mellan bättre och
sämre mark till den svagare markens fördel.

Den andra frågan skulle gälla de strängt fixerade gallringsprocenter, över-
jägmästare WALLMO här framhåller såsom riktiga i praktiken. Överjägmästare
WaALLMOS tabeller vila på den slutsatsen, att den totala virkesproduktionen
skulle vid tillämpning av dessa gallringsprocenter vara densamma som vid an-
vändning av svagare gallringar. Jag fäste mig särskilt vid siffrorna 24 2 vid
50 år, 262 vid 60 år, 282 vid 70 år, 3024 vid 80 år och 32 vid go
år. Herr WaALLMO angav icke något särskilt skäl till de slutsatser, som han
drog i denna riktning. Jag har icke hört någon annan motivering för de
större gallringsprocenter, som tidigare förordats än professor SCHWAPPACHS upp-
gift, att hans omsorgsfulla praktiska försök ådagalagt, att en gallringsstyrka om
ända till 25 å 304 under gynnsamma förhållanden, d. v. s. förnämligast å bättre
marker, icke skulle äventyra virkesproduktionen. Men jag har uppfattat denna
professor SCHWAPPACHS uppgift, som skulle den gälla en tillfällig gallring, och
han har sålunda icke lämnat något besked om, huru virkesproduktionen ställde
sig vid upprepade gallringar av sådan styrka. Gallringsspörsmålets svagaste
punkt ligger ju i vår brist på kunskap om, huru starka de med vissa tids-
mellanrum upprepade gallringarna kunna göras i ena och andra fallet utan
att virkesproduktionen minskas.

Överjägmästare Wallmo: Även jag har nog studerat professor SCHWAPPACHS
erfarenhetstabeller beträffande tall och gran, men han har så olika kubikmas
sor, och bestånden äro av så olika slutenhet i förhållande till våra, att det
uppstår stora svårigheter vid jämförelser.

Det är naturligen ej lätt att säga, huru tillväxtprocenten långt fram i tiden
kommer att ställa sig beträffande de olika boniteterna, men när beståndet upp-
nått cirka 70 år, så säger erfarenheten från Sverige, att tillväxtprocenten vid
full slutenhet är ungefär en och densamma, antingen marken är god eller då-
lig. Sedan har man ju i sin hand att med yxan kunna reglera förhållandena.
Om nu professor SCHWAPPACHS tillväxtprocent skulle ställa sig annorlunda än
Maass', så tror jag icke, att detta inverkar något på mina beräkningar.

Den andra frågan innebar, om jag uppfattade den rätt, huruvida, om jag
går och tar ut 24 å 262; av beståndet, jag skall kunna hoppas att ha kvar
virkesproduktionen. Ja, det kan jag, om jag sköter beståndet rätt från början.
Men saken ställer sig helt annorlunda, om jag ger mig in i ett 70- å 80-
årigt, icke förut rätt behandlat bestånd och tar ut 25 å 3074 av virkesmas-
san. Då kan jag visserligen för några år hålla tillväxtprocenten uppe eller
till och med öka densamma, men den är förlagd på ett mindre virkeskapital,
så att produktionen faktiskt ändå minskas. Det är icke tu tal därom, att om
jag har i min hand att från början sköta beståndet, och sedan undan för
undan skaffar varje trädindivid ökat utrymme, jag skall kunna hålla tillväxtpro
centen uppe på ett högre plan än för närvarande, men jag skulle vilja till-
lägga, att om vi hava framför oss ett 70-, 80- eller go-årigt bestånd, som,
såsom alltid är fallet, icke har blivit ordentligt skött från början, böra vi, även
om vi icke kunna uppnå det allra bästa, icke draga oss för att ändå angripa

490 DISKUSSION.

det för att sänka den överflödiga kubikmassan, som finnes. Först och främst
får man därigenom pengar och för det andra hindrar man, att tillväxtprocen-
ten sjunker så fort som eljest, och, det icke minst viktiga, på detta sätt kan
man få en självföryngring till stånd, vilket jag anser vara av ofantligt stort
värde.

Skogschefen Arvid Nilsson: Jag vill bara understryka, vad överjägmästare
WALLMO här yttrat, att hans uppgift om, att man skulle kunna bibehålla vir-
kesproduktionen med så starka gallringar som han förordat, icke vilar på vun-
nen erfarenhet utan på ett antagande.

Då alla herr WALLMOS här framlagda specificerade avverkningstabeller så-
lunda äro byggda på detta antagande såsom huvudgrund, och vi ej ännu veta
vad alla våra nu igångsatta och kommande gallringsförsök skola giva vid han-
den i detta avseende, anser jag det för min del vara förhastat att draga så
bestämda slutsatser i gallringsfrågan, som överjägmästare WALLMO här till en
början gjort.

Lektor Tor Jonson: I sitt inledningsföredrag utgick överjägmästare WALLMO
från det påståendet, att beståndet alltid skulle kunna angripas med gallring
vart tionde år oberoende av ålder och oberoende av markboniteten; likaså
antog han eller ansåg, att gallringsprocenten borde tagas lika hård på de
olika markerna. Jag vill mot detta göra ett par invändningar. Inledaren
nämnde som huvudmotiv för all gallring, att ingrepp i beståndet bör ske, när
utrymmet i kronorna så fordrar. Ingriper jag nu i två lika gamla bestånd,
av vilka det ena står på god men det andra på dålig mark, men vilka båda
från början ha samma slutenhet, varvid gallringen i båda bestånden sker med
t. ex. 20 procent av massan, så bör man kunna antaga, att även utglesnin-
gen i kronorna sker med samma relativa styrka, d. v. s. ökat utrymme bere-
des kvarvarande kronorna 1 båda bestånden med ungefär samma kubikmassa
luft. På den goda marken har jag emellertid att konstatera längre såväl topp-
skott som sidoskott än på sämre marken. Följden härav blir den, att på bättre
mark fullslutenhet och ny trängsel i kronorna måste uppstå på kortare tid än
i bestånd å dålig mark. Man måste som konsekvens härav bemöda sig om,
att på den goda marken komma igen tidigare med ny gallring än på den sämre.

Liknande förhållande inträffar, om man tänker sig två bestånd å samma
mark, men av skilda åldrar. Vi veta, att ungefär i 20 å 30-års åldern såväl
toppskott som sidoskott i regel ha sin största längd, varefter skottlängden av-
tager vid stigande ålder. Ett ungt bestånd kan sålunda utfylla det luftutrymme,
som givits kronorna genom en gallring på betydligt kortare tid, än om en lika
stark gallring företages vid en senare tidpunkt av beståndets liv. Man bör
sålunda i det unga beståndet gallra med kortare mellanrum än i det äldre.
I den danska skogsskötseln finnes en gammal regel, som säger, att ingrepp
med gallring bör företagas med lika många års mellanrum, som beståndets ål-
der innehåller tiotal år, d. v. s. ett 30-årigt bokbestånd söker man i regel
gallra c:a vart tredje år, men sedan blir det förlängda gallringsperioder, så att
man vid 100-års åldern skulle vara uppe i c:a 10-åriga perioder. Givetvis
torde i praktiken regeln ej så noga kunna följas, men genomgående hållas
dock längre intervaller för äldre skog. Såväl beståndsåldern som markboni-
teten måste sålunda spela avgörande roll, när det gäller bestämma tiden för
gallringens återkommande. Det får därför ingalunda anses fastslaget, att så-
som inledaren nämnde, 10 år skulle vara en under alla förhållanden lämplig

OM BLÄDNINGS- OCH GALLRINGSPROCENTER, 491

gallringsintervall. Visserligen skulle måhända en del svårigheter vid gallrin-
garnas praktiska genomförande minskas, om den av inledaren föreslagna scha-
blonen kunde införas, men då den enligt mitt förmenande måste anses sakna bio-
logiskt underlag, bör den ingalunda få upphöjas till någon sorts allmän gall-
ringsregel.

Frågan om själva gallringsprocenten är kanske mera invecklad. Om jag
fattade herr NILSSON rätt, tror jag mig stå på samma ståndpunkt som han,
i det jag ställer mig skeptisk mot förfarandet att på svagare marker göra lika
starka gallringar som på bättre mark. Vi få nämligen på svag mark vänta
längre tid, innan bestånden åter sluta sig, varigenom vi lätt riskera markför-
vildning och nedsättning av produktionsförmågan, beroende på starkare mark-
belysning, medan den fuktighetsbevarande markskuggan blir sämre; den sva-
gare marken torde ha svårare att uthärda en stark gallring än den bättre.

Hela den premiss, på vilken inledningsföredraget grundar sig, nämligen att
man alltid skulle återkomma vart tionde år såväl på goda som dåliga marker
samt att man skulle gallra med samma procent vid alla åldrar och å alla
marker, vill jag sålunda anse som otillräckligt motiverad. Det är enligt mitt
förmenande ett farligt företag att försöka konstruera dylika enkla schabloner
för de olika förhållanden, under vilka skogsbruket arbetar i våra omväxlande
svenska skogar. Även i andra punkter torde invändningar kunna göras mot
inledarens framställning, men då jag från denna plats ej kunnat uppfatta siff-
rorna i de demonstrerade tabellerna, vill jag ej nu förlänga diskussionen.

Överjägmästare Wallmo: För min del ber jag att få säga, att när det gäl-
ler ingripande på god eller dålig mark, så ha träden på den dåliga marken
mycket värre att reagera, d. v. s. svårare att tillgodogöra sig det ökade ut-
rymmet. Det är därför jag utgått ifrån att tillämpa samma kraftiga huggnings-
procent på den dåliga marken som på den goda.

Beträffande herrar NILSSONS och JONSONS yttranden, att mitt påstående, att
tillväxtprocenten med dessa gallringar och blädningar skulle kunna hållas uppe
i den grad, som jag påvisat, skulle bero endast på ett antagande, så vill jag
säga, att det enligt sakens natur är givet, att en del antaganden måste ingå
i beräkningen. Dock icke bara antaganden; jag har försökt under årens lopp
att leta reda på träd i åldern 8o—100' upp till 150 år, som jag trott
vuxit upp med ungefärligen normalt utrymme, och studerat deras tillväxtpro-
cent. Dessutom har jag studerat tillväxtprocenterna i en mängd av mig under
årens lopp genomhuggna bestånd. Det är sålunda icke bara antaganden, som
ligga till grund för mina beräkningar. Faktum är, att vi måste bestämma den
kurs, som vi nu skola inslå på. Det gäller att kalkylera för icke blott tiotal,
utan ett hundratal av år fram. Vi måste inför den ovisshet, som råder, klar-
göra för oss, att vi böra söka se framåt i tiden, och att vi måste slå in på
den kurs, efter vilken vi hoppas i verkligheten bäst nå målet.

Beträffande tidpunkten för återkommande med gallrings- eller blädnings-
huggningen i beståndet är givet, att jag icke fastslagit 10 år såsom under
alla förhållanden normerande, men jag har betonat, att för mig 10-årsperio-
den i praktiken visat sig vara väl träffad, och för avverkningsberäkningar och
dylikt är den ju dessutom särdeles lämplig. I de bestånd, med vilka jag syss-
lat under sista 20 åren, har det visat sig, att det icke är lämpligt dröja längre
än högst 10 år mellan huggningarna. Det vore naturligtvis bäst att i varje
bestånd kunna återkomma vart år med huggningen, men det tillåter icke de

492 DISKUSSION.

stora arealerna. På småskogar kan detta gå för sig, men icke i ordnat skogs-
bruk på större arealer, såsom t. ex. på Malingsboskogen. När jag säger, att
vi skola taga ut vid 8o—110 år 30—36 procent, så är det icke meningen,
att alltid taga ut detta på en gång, utan man måste, då det gäller ohärdade,
ömtåliga bestånd, uppdela detta uttagande af 30—36 procent på tvenne 5-
årsperioder.

Jag har visst icke fastslagit några för all framtid slutgiltiga siffror, ty så-
dana komma helt enkelt aldrig att kunna fastslås. Jag har dock redan i mitt
föredrag, då jag talade om blädnings- och gallringsprocenternas styrka och
om tiden för huggningarnas upprepande, i som jag hoppas lättförståeliga, om
än 1 sagans form iklädda ord erinrat om, att dessa mina siffror 1 en framtid
behöva korrigeras. Jag har genom mitt föredrag endast velat ge del av mina
tankar och min erfarenhet för att vidare bygga därpå, om någon så vill.

Lektor Tor Jonson: När överjägmästare WALLMO nyss bemötte mig med
påpekandet, att träden på svagare mark ha svårare att reagera, varför vid gall-
ring mera ljus behövde tillföras desamma torde det vara en synpunkt, som
icke hör samman med ett rationellt gallringsbruk. Det är ju nämligen vid
god beståndsvård ej meningen att låta tillväxten nedgå och sedermera genom
gallring åter höja årsringarnas bredd, utan vår strävan går ju ut på, att med
uteslutande av över- och underslutenhetsperioder hålla tillväxten möjligast jämn
under hela uppväxttiden. Någon tillväxtökning eller reaktion i av öÖöverjäg-
mästare WALLMO använd bemärkelse bör sålunda helst aldrig förekomma, då
detta förutsätter, att beståndet före gallringen stått så trångt, att tillväxten va-
rit nedsatt, vilket dock bör undvikas både å god och dålig mark.

Möjligen avsåg överjägmästare WALLMOS inlägg att påpeka, att den sämre
marken ständigt behöver ett luckrare kronslut, än den bättre. Det har ju näm-
ligen påståtts, att den sämre näringshalten i marken i regel borde ersättas
med större ijustillträde i kronorna. Detta luckrare kronslut torde dock ej
böra åstadkommas genom stark gallring efter en period av trängsel i kronorna,
utan hellre genom upprepade svagare huggningar, företagna innan trängseln
och tillväxtminskningen hunnit uppstå, detta så mycket mer, som den starka
gallringen merendels utarmar marken.

Jag anser sålunda, att det är både obevisat och osannolikt att vi på sva-
gare mark kunna och böra utföra lika starka gallringar som på den bättre.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, IOIA, Hj 7:

Våra skogars markvegetation och dess sam-

band med markboniteten.
I. Inledande föredrag

vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 17 mars 1914

Av NILS SYLVÉN.

Herr ordförande! Mina herrar!

Att den naturliga markvegetationen är att betrakta som ett utslag av
markboniteten är en sedan gammalt känd sak. Härpå bygger ju också mån-
gen gång praktiken, då det gäller markens ändamålsenliga utnyttjande. Ett
närmare studium av markvegetationens växlingar och ett i-system-sättande
av de härvid vunna resultaten skulle helt säkert vara av den största
praktiska betydelse. Ännu känna vi nämligen alltför litet de enskilda
arternas olika anspråk på markbeskaffenheten, likaså känna vi ännu alltför
litet själva ståndortsbetingelserna, för att vi för olika kombinationer av yttre
inverkande faktorer skola kunna tillnärmelsevis förutsäga de däremot sva-
rande växtsamhällena. Mycket arbete är emellertid sedan länge nedlagt
på studiet av hithörande frågor. Strödda värdefulla uppgifter föreligga
i litteraturen. Ett samlande av dessa skulle helt säkert redan deti hög
grad bidraga till frågornas praktiska lösande.

Se vi på vår svenska skogsvetenskapliga litteratur, skola vi finna, att
redan tidigt uppmärksamhet ägnats åt frågan om markvegetationen och
dess samband med markboniteten. I litteraturen publicerade meddelan-
den om våra svenska skogars avkastning åtföljas emellertid mera sällan
åtminstone av utförligare uppgifter om markvegetationens sammansätt-
ning. En del viktiga uppgifter om svensk markvegetations samband med
markboniteten föreligga dock.

I första rummet bör härvid framhållas ALBERT NILSSONS framställ-
ning av >»Svenska växtsamhällen» i 1902 års Tidskrift för Skogshus-
hållning (sid. 127 0. f.). ALB. NILSSON indelar här landväxterna i fyra
serier, hed-, ängs-, kärr- och myrserien, en indelning grundad på väx-
ternas olika hushållning med näringen. »Hedserien är utbildad på närings-
fattig, torr eller frisk jordmån och utmärkes av dvärgbuskar såsom
ljung, lingon, blåbär, lummer m. fl. Även vissa växtsamhällen, karak-

494 NILS SYLVÉN.

teriserade av torra, saftlösa gräs, synas lämpligast böra hänföras till hed-
serien. De döda växtresterna sönderdelas ej fullständigt för varje år.
Överskottet bildar ett torvlager, som dock vanligen endast uppnår en
mäktighet av några centimeter.» »Ångsserien är utbildad på näringsrik,
frisk jordmån och utmärkes av ett vanligen artrikt växttäcke av örter
och gräs. Sönderdelningen av de döda växtresterna är mera fullständig,
och humuslagret utgöres vanligen av mull. Vanligen är denna serie
utvecklad på kalkrik jordmån.» »Kärrserien är utbildad på näringsrik,
fuktig jordmån. Utmärkande för denna serie är i synnerhet halvgräs,
Carex, Eriophorum o. s: v., mer eller mindre rikt uppblandade med örter.
Den stora fuktigheten försvårar i hög grad luftväxlingen i marken. Även
på sönderdelningen av de döda växtresterna verkar markfuktigheten
hämmande. I allmänhet kommer därför varje år en del av den omedelbart
tillgängliga näringen att undandragas det årliga kretsloppet och upplagras
som torv, och torvbildningen. blir sålunda starkare än inom föregående
serier.» »Myrserien är utbildad på näringsfattig, fuktig jordmån och är
karakteriserad av dvärgbuskar, delvis samma arter, som ingå i hedserien
t. ex. ljung, till huvudsaklig del andra arter såsom skvattram, (Ledum
palustre), odon (Myrtillus uliginosa), tränjon (Oxycoccus palustris), dvärg-
björk (Betula nana) m. fl. Torvbildningen är inom denna serie ännu
starkare än inom kärrserien, och våra mäktigaste torvlager äro bildade
av växtsamhällen tillhörande denna serie.> Ytterligare några citat ur
NILSSONS intressanta arbete må här meddelas. Om dvärgbuskarna heter
det, att de »tillväxa långsamt, hava en länge fortlevande vedstam, och
det blir sålunda endast bladen, antingen alla eller hos vintergröna endast
en del, som årligen förvissna och falla till marken. Dvärgbuskarna äro
sålunda utbildade för en långsam omsättning av näringskapitalet och
bliva karaktärsväxter för mager, näringsfattig jordmån. De olikheter dvärg-
buskarna visa i sin utbildning t. ex. med vinterfällande och vintergröna
blad synas ock stå i nära överensstämmelse med deras förekomstsätt.
Så t. ex. växer blåbär /Myrtillus nigra) på en jordmån, som efter allt
att döma är något näringsrikare än den, på vilken lingon (Vaccinium
vitis idea) växer.» >»Örterna», heter det vidare, »tillväxa hastigt, för-
bruka sålunda årligen en stor mängd näring, och deras ovan marken
varande delar bortdö årligen till allra största delen. Örterna äro sålunda
utbildade för en hastig omsättning av näringskapitalet och bliva karaktärs-
växter för näringsrik jordmån. Liksom örterna till antalet äro mång-
dubbelt överlägsna dvärgbuskarna, så varierar också deras utbildning
med hänsyn till näringsomsättningen inom mycket vidare gränser. Mäng-
den av den organiska substans, som årligen alstras på ytenheten, och
den större eller mindre hastighet, med vilken förmultningen försiggår,

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 495

är i detta avseende bestämmande. På grund av växttäckets större eller
mindre yppighet kan mängden av organisk substans approximativt upp-
skattas, genom därpå särskilt riktade undersökningar kan den ock utan
större svårighet exakt bestämmas. — — — Att torra och fasta starr-
arter och gräs multna långsammare än lösa och saftiga ängsörter synes
vara påtagligt. Av torvundersökningar är det bekant, att torv, bildad
av en enda art, multnar långsammare än torv, bildad av en blandning av
flera arter. I analogi härmed synes det ock vara antagligt, att närings-
omsättningen i artfattiga av sällskapliga växter bestående samhällen
sker långsammare än i artrika samhällen. Det av ålder brukliga sättet
att bedöma jordmånens fruktbarhet efter växttäckets yppighet och art
rikedom synes sålunda väl grundat.»

Ett namn, som jämväl bör nämnas bland de främsta, då det gäller
sambandet mellan markvegetation och markbonitet i våra svenska skogs-
samhällen, är namnet H. V. TIBERG. I en serie uppsatser i >» Vermländska
Bergsmannaföreningens Annaler> har denne för det värmländska skogsbru-
ket så varmt nitälskande man upprepade gånger tagit till ordai hithörande
frågor. I den sista av dessa uppsatser, >Skogsproduktionen, markläget
och jordanalysen» (1910), säger han sålunda, att »ytvegetationen visar
sig ofta karaktäristisk, om man har tillfälle noggrant undersöka den-
samma» (sid. 231), och han meddelar tämligen utförliga artlistor från
markbetäckningen i varje bestånd, för vilka avkastningssiffror lämnas, och
från vilka prov analyserats. Några citat ur hans beskrivningar på mark-
betäckningen må här anföras. Om ett första analyserat bestånd heter det,
att >markbetäckningen är snarare en dolomitgrunds örtflora än den van-
liga skogens moss- och risflora. — — Dock är ej kalkhalten högre,
än att även finnskägg (MNardus stricta) trives, under det att vi ej finna
detta gräs på dolomitgrund.> I en annan markbetäckningsbeskrivning
fogar han till artuppräkningen följande uttalande: >Då även blåsippan
ingår, kan man säga, att markbetäckningen anger en mycket god växt-
grund.> I en tredje beskrivning påpekar han särskilt Oxaflis och blåsippa,
»antydande en mycket god växtgrund>. — Mera bestämda och detaljerade
uttalanden möta oss emellertid i den publikation: »>Drag ur näringslivet
i Filipstads Bergslag, särskilt vid Långbanshyttan>, som TIBERG utgav »>till
ledning vid Svenska Mosskulturföreningens besök den 16 april 19122.
På tal om markbetäckningen i områdets skogar heter det här (sid. 33
34), att »>på kalkrik skogsjord uppträder blåsippan (Anemone hepatica) även
i sluten skog och /arsyran (Oxalis acetosella), vilka således äro att anse
såsom de förnämsta vittnesbörden på förstklassig skogsmark, varvid har-
syran emellertid ännu forsätter något, sedan blåsippan ej längre går till.
Av träd se vi på dessa marker stamformig gråal (även klibbal) med ända

496 NILS SYLVÉN.

till 20 m. höjd och däröver samt hägg. På den kalkfattiga marken står
alen såsom en förkrympt buske eller är sällsynt, men den antager etter
kalkning en livlig tillväxt, visande hur kalkälskande den är. Smultron,
liljekonvalje och stenbär (Rubus saxatilis) kunna gå ned till dioritens.
jordmån och" annan därmed jämnställd, men en verklig trevnad finna de
här endast på bättre jord, framför allt på den torrlänta dolomiten. Hit
kan även räknas skogsvickern (Vicia silvatica), som dock icke går längre
ned än på den bättre diorittuffen. Ganska likvärdig, men kanske något
mera pretentiös är Fpzipactis, som här är rätt allmän på förstklassig
skogsmark, och som jag sett i Småland ännu ståtligare jämte skogsvicker
på mycket god skogsmark. — — Av gräsen, vilka icke trivas å allra
sämsta klassens jord, är nog £kruståtel (Aira flexuosa) det, som lättast
visar sig å avbrukad, dålig jord. Brunven (Agrostis vulgaris), är även
dålig, men synes stå något högre i rang. Efter kalkning se vi allehanda
örter och gräs, bland dessa öackrör (Calamagrostis arundinacea), vilket
jämte fårsvingel (Festuca ovina) är praktiskt sett det enda gräs vi hava
på den höglänta dolomitgrunden. Skogsogräsen, odon, kråkris, ljung, blå-
bärsris etc. synas vara ganska belåtna med bättre levnadsomständig-
heter, 1 motsats till vitmossa, björnmossa, Dicranum etc., som dö av
stark kalkning. Sålunda kan man få se ljung och bärris, ehuru mera
spridda, även på god dolomitgrund. Och när en bland våra allra
sämsta skogsmarker kalkades ganska starkt, så fann jag 2 år senare
ljungen såsom förut, kvitmossan död, men blåbärsriset mycket mera rik-
bärande, med större, sötare och tidigare mognande bär än utanför parcell-
kanterna».

Bestämda uttalanden om markvegetationens samband med markboni-
teten återfinnas också i HENRIK HESSELMANS förträffliga folkskrift: »Jord-
månen i Sveriges skogar» (Skogsvårdsföreningens folkskrifter 27—28).
Efter att ha erinrat om den levande markbetäckningens växlingar i olika
skogstyper, framhåller HESSELMAN (sid. 38), att »av dess sammansätt-
ning kan man ofta bedöma skogsmarkens större eller mindre bördighet»>.
På sid. 41 heter det så vidare: »Markbetäckningen i en skog, där skogs-.
förnan omvandlas till mull, utmärkes därav, att bredbladiga örter och
gräs spela en framstående roll. Särskilt karakteristisk i detta hänseende
är i södra och mellersta Sverige vår vanliga blåsippa (Anemone hepatica),
som så uteslutande synes växa på mull, att man nästan alltid kan vara
säker på att anträffa sådan jord, där denna växt förekommer. Utmär-
kande för mulljorden äro vidare gulsippa (Anemone ranunculoides), hvit-
sippa (Anemone nemorosa), skogsviol (Viola riviniana), harsyra (Oxalis
acetosella), i bokskogarna myskmadra (Asperula odorata), lundslok (Melica
nutans), gullviva (Primula wveris), orkidéer m. fl.> Även under kapitlet

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 497

»råhumusd, kommer HESSELMAN in på markvegetationen. Några citat må
jämväl härifrån andragas: »På mullen förhärska i markbetäckningen gräs
och örter, på råhumus åter ris, såsom blåbär, lingon, kråkbär, mjölon
och ljung, men även örter förekomma mer eller mindre rikligt, såsom
skogsstjärna (Trientalis europea), ekorrbärsört (Majanthemum bifolium),
olika arter kovall /Melampyrum pratense och silvaticum) knärot (Goodyera
repens) och flera slags ormbunkar (Polypodium Phegopteris och Dryopteris).
Utom ris och örter finnes alltid ett mosstäcke eller i vissa tallskogstyper ett
lavtäcke. — — — Ju större del av humustäcket som är väl förmultnat,
ju mera gynnsamt inverkar det på marken och skogens växtlighet. Gräs
och örter såsom vitsippa (Anemone nemorosa) och harsyra (Oxalis acetosella),
vilka vanligen förekomma på mulljord, kunna även om än i mindre antal
växa på råhumus, då myllskiktet är väl utvecklat. I synnerhet gran-
skogar förete på dylik mark en rent förvånande tillväxt, såsom exempel
kan omtalas en barrblandskog, som plägar anföras som Sveriges vack-
raste skogsbestånd. Den tillhör Jönåkers häradsallmänning i södra Söder-
manland och håller vid en ålder av 150 år icke mindre än 800 å 900
kbm. pr har.»

Efter ovan lämnade korta översikt av några för frågan om våra skogars
markvegetation och dess samband med markboniteten viktigare svenska
arbeten ber jag härmed få övergå till ett något utförligare referat av ett
enbart hithörande frågor behandlande arbete, ett arbete, som närmast föran-
lett mitt uppträdande som föredragshållare vid detta möte. Arbeteti fråga är
den finske skogs- och naturvetenskapsmannen A. H. CAJANDERS 1910
publicerade avhandling >»Uber Waldtypen»>, ett arbete, vari med styrka
hävdas den stora betydelse, markvegetationens studium har vid lösandet
av markbonitetsfrågorna.

Växterna äro vid sitt uppträdande beroende av talrika faktorer, av
klimatet, av marken, av djur, av växtparasiter o.s.v. Av dessa faktorer
spela framförallt klimat och mark en mycket stor roll. Då båda från
ställe till ställe äro underkastade stora växlingar, är det naturligt, att
också växttäcket på jorden skall variera högst betydligt. De sistnämnda
båda faktorerna förändras blott så småningom, men trots detta äro van-
ligen växtsamhällena relativt strängt begränsade och lätt urskiljbara,
beroende i främsta rummet på de olika arternas inbördes kamp för till-
varon. Den i kampen för tillvaron i stort sett bäst utrustade arten
dominerar och blir beståndsbildande. Att växtsamhällena ha kampen för
tillvaron att tacka för sin jämförelsevis stora regelbundenhet och sina
mer eller mindre skarpt markerade gränser framgår bland annat därav,
att, så länge kampen för tillvaron ej gör sig gällande, är vegetations-
täcket relativt brokigt, så snart kampen inställer sig, blir växttäcket be-

498 NILS SYLVÉN,

tydligt mera regelbundet. Exempel härpå lämna brandfälten och hyg-
gena i våra skogar, där till en början kampen arterna emellan är så gott
som upphävd och följaktligen en den mest brokiga vegetation infinner
sig. I skogen äger kamp rum ej blott mellan träden i skogsskikten utan
även mellan markvegetationens arter.

Mer eller mindre rena bestånd bli i regel slutresultatet i arternas
kamp för tillvaron. Undantag givas dock från denna regel. Så exempel-
vis då ett växtsamhälle förvandlas till ett annat, t. ex. då en tallskog
övergår till en granskog. Även verkligt stabila blandbestånd existera
dock. Exempel på dylika ha vi i våra lövängar. Och anmärkas må här-
vid, att dessa anträffas på den fruktbaraste marken. Ju gynnsammare
ståndorten är, ju mera blandat är beståndet, ju ogynnsammare ståndort,
desto renare bestånd.

I kulturpåverkade skogar saknas ofta nog den för naturbestånden ut-
märkande regelbundenheten. På fullständigt likvärdiga lokaler kunna vi
här träffa än tall, än gran, än björk o. s. v., eller ofta nog möta bland-
bestånd av olika typ. Kampen för tillvaron trädarterna emellan har här
upprepade gånger upphävts, gang efter annan ha här lokaler skapats,
där till en början ingen kamp existerat. Exempelvis må vi här blott
återigen erinra om brandfälten och hyggena!

Under alla omständigheter blir emellertid markvegetationen mindre
än trädvegetationen direkt påverkad av människan. Markvegetationen i
skogen är jämförelsevis regelbunden. Och huvudorsaken härtill ha vi
att söka i markväxternas betydligt kortare omloppstid än trädens. Skogs-
risen leva ungefär lika många årtionden som skogsträden århundraden.
Följderna av ett avbrott i trädens inbördes kamp för tillvaron visa sig
under en mycket lång följd av år, vad markväxterna åter beträffar, åter-
ställes den ursprungliga jämnvikten och regelbundenheten ofta inom några,
ej sällan till och med inom ett enda årtionde.

I kulturtrakterna är därför i främsta rummet markvegetationen karak-
teristisk för ståndorten, trädslaget däremot kan växla. Så träffa vi exem"
pelvis på mark av viss typ (tämligen god, frisk moränmark) en mark-
vegetation av huvudsakligen blåbär och skogsmossor (Hylocomium-arter)
och detta oberoende av om skogen är en tall-, gran- eller björkskog.
Helt naturligt framstå dock i de olika skogarna vissa mindre olikheter
i markvegetationen, variationer beroende av olika belysningsförhållanden,
olikheter i strömaterialet och olika markfuktighet etc. Sålunda är ju
aldrig markvegetationen i en granskog fullständigt densamma som 1 en
närgränsande tallskog på samma mark, men skillnaden är ju dock i regel
jämförelsevis obetydlig.

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 499

Markvegetationen kan vara såväl ren som blandad. I våra skogar träffa
vi vanligen åtminstone två typer av markväxter, den ena av mossor, re-
spektive lavar, (den egentliga bottenskiktsvegetationen), den andra av ris
eller på bättre mark m. 1. m. rikt blandbestånd av gräs och örter (den
egentliga fältskiktsvegetationen). Varje art har sina särskilda fordringar
på marken, på en marksort dominerar den ena arten, på en annan den
andra. Härigenom möjliggöres eller underlättas en närmare begränsning
och kartering av de olika skogstyperna.

I urskogen är markvegetationen alltjämt oförändrad; vi bortse då från
de långsamma förändringar, som försumpning av marken, växlingar i
klimatet o. s. v. medföra. I kulturskogarna åter, särskilt i trakthygges-
skogar, är markvegetationen ovillkorligen underkastad vissa förändringar,
framförallt beroende på växlande belysningsförhållanden: å hygget full
belysning, i den täta ungskogen stark beskuggning, i timmerskogen åter
tämligen rikt med ljus. Vill man erhålla en fullständig bild av mark-
vegetationen i varje särskild skogstyp, måste man därför ingående studera
skogstypens bestånd i olika åldrar.

Författaren framlägger så resultaten av sina ingående undersökningar
från mellersta Tyskland av olika skogstyper i olika åldrar. 3 huvudtyper
urskiljas: Oxalis-typen, Myrtillus-typen och Calluna-typen, de båda första
uppdelade i undertyper. För varje typ meddelas först en »kort vege-
tationskarakteristik» : För Oxafls-typen lyder denna sålunda: »Föryng-
ringar: karakteriserade av massvis uppträdande buskar, höga örter och
gräs (Rubus ideus, Senecio memorensis, Milium effusum m. 1).

Ungskogsbestånd: enstaka, vanligen sterila ex. av några högväxta
örter (Lactuca muralis, Prenanthes purpurea, Senecio nemorensis m. H.)
och m. 1. m. tunnsådda, lågväxta skogsörter (Oxalis acetosella, Asperula
odorata m.fl... Om mosstäcke finnes utbildat, utgöres det huvudsakligen
av Mnzum-arter (framför allt Ma. undulatum), Thuidium tamariscifoliunm,
Hypnum striatum m. f., Hylocomium-arterna ha vanligen trätt tillbaka.

Avverkningsbara eller m.1. m. blädade bestånd: en m. 1. m. sam-
manhängande grön matta av små skogsörter (OÖxalis acetosella, Asperula
odorata, Galium rotundifolium, Mercurialis perennis, Impatiens noli tangere
m. fl.) tillika med tunnsådda till rikliga eller t. o. m. massvis uppträdande
högväxta örter och gräs (Senecio nemorensis, Prenanthes, Lactuca muralis,
Milium effusum, Festuca gigantea, Brachypodium silvaticum, Elymus euro-
pens, Calamagrostis arundinacea m. f.).>

Till Oxals-typen höra de vackraste och mest växtliga skogsbestånden.
Humusen utgöres här alltid av typisk, äkta mull. Alla Tysklands huvud-
trädslag — gran, silvergran, tall, bok, ek — uppträda beståndsbildande å
mark av denna typ. De skogligt viktigaste trädarterna å densamma äro

500 NILS SYLVÉN.

dock otvivelaktigt silvergran och framförallt gran. Båda växa här förträffligt,
bli ända till nära 50 m. höga och av bästa stamform, med upp till över
20 m. kvistrena stammar. Granen lider dock ofta av röta.

Den andra huvudtypen, Myrtillus-typen, karakteriseras sålunda:

»Föryngringar: m. l. m. rikligt uppträdande av Azra flexuosa och
Mvyritillus nigra; högväxande örter och gräs uppträda mindre talrikt, av
buskar kunna dock KRubus ideus och. BR. fruticosus stundom förekomma
rikligt eller t. o. m. massvis.

Ungskogsbestånd: tunnsådda — enstaka ex. av ÅAira flexuosa och
Myritillus nigra m. fl.; om mosstäcket är rikligare utbildat, består det
vanligtvis huvudsakligen av Hylocomaa.

Äldre, svagt ljushuggna eller blädade bestånd: en m. 1. m.
rikligt utvecklad eller sammanhängande matta av Azra flexuosa och Myr-
tillus nigra i olika proportioner, dessutom stundom m. l. m. riklig Rubus
zdeus (och KR. fruticosus). Finnes mosstäcke, utgöres det av Hylocomium-,
Dicranum- och Polytrichum-arter, o. a.; Mnium undulatum, Hypnum stria-
tum, Thuidium tamariscifolium saknas eller äro m. 1. m. sparsamt före-
trädda.»

Bestånd tillhörande denna skogstyp träffas vanligen på mindre fruktbar
mark än bestånd av föregående typ. Humusen består här av m. 1. m.
utpräglad råhumus. Beståndsmaterialet är här såtillvida artfattigare än i
föregående typ, som ek egentligen ej hör hemma under Myrtillus-typen.
Granen är absolut huvudträdslaget, de flesta bestånden äro antingen
rena granbestånd eller blott svagt blandade med silvergran eller bok.
I undertypen 1 med KRubus zdeus som karaktärsväxt visar granen ännu
god tillväxt, redan i undertypen 2 med Azra flexuosa är den dock be-
tydligt sämre. Stammarna äro lägre, beståndet vanligen något glesare
och granarna rensa sig sämre från grenar. Kronformen är sällan så vacker
som i föregående huvudtyp. I undertypen 4 med Calamagrostis blir
granen knappast över 20 m. hög, ofta med gröna grenar ända till
marken.

Den tredje typen slutligen, Calluna-typen, uppträder på tämligen
mager, torr grus- eller sandmark. Humusen består av råhumus, van-
ligen helt tunn (ung. 1—1"/; cm. mäktig). Tallen förhärskar, stundom
odlas dock även gran. Granarna äro här trögväxta, låga och föga kvist-
rena. Tallen växer visserligen något bättre, men är ofta krokstammig
och tidigt rundkronig. Å hyggena saknas efter avverkningen nästan all
vegetation; MHFumex acetosella uppträder dock ofta i tunnsådda ex. ÄAira
fMlexuosa infinner sig vanligen tidigt, men förtränges efter några år m. 1. m.
fullständigt av ljung, som snart bildar ett allt annat dominerande växt-
täcke. Hylocomium parietinum, Dicranum scoparium, några Cladonia-arter

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 50I

och stundom Ceztraria islandica växa i skuggan av ljungen. Det dröjer
länge, innan beståndet sluter sig, likgiltigt om det består av gran eller
tall. Allteftersom beståndet så småningom sluter sig, försvinner.ljungen
och nu snart även de flesta övriga ogräsen. Så snart gallring företages,
kan dock Preris aquilina rikligt infinna sig i tallbestånden, och i äldre skog
blir sannolikt ljungen åter riklig.

Efter den från skogsmark i Tyskland hämtade skildringen av mark-
vegetation och skogsväxt följer så i CAJANDERS arbete en avdelning be-
rörande finska skogsförhållanden. 4 huvudsakligen av markförhållandena
betingade skogstyper urskiljas härvid: en Calluna-typ, en Vaccinium-typ,
en Myrtillus-typ och en Övxalis-Majanthemum-typ. Calluna-typen träffas
företrädesvis på hedsandmark, Vaccinium-typen företrädesvis på de egent-
liga åsmarkerna, Myrtillus-typen företrädesvis på moränmarker, på vars
fruktbaraste partier slutligen Oxalis-Majanthemum-typen uppträder. I
Myrtillus-typens skogar är grundytetillväxten genomgående betydligt star-
kare än i Vaccinzum-typen, i denna sistnämnda något högre än i Calluna-
typen. I Myrtillus-typen är granen i tillväxt överlägsen tallen, i Vaccinzum-
typen synes granen vara tallen ej eller föga underlägsen.

Ett sista kapitel ägnar CAJANDER åt frågan om »skogstypernas betydelse
för skogsbruket». Då av framställningen i det föregående framgått, att
grundytetillväxten inom en och samma skogstyp ej eller föga växlar
hos samma trädart, och att till och med stor överensstämmelse härut-
innan råder inom skilda områden, vidare att tillväxten varierar betydligt
de olika skogstyperna emellan, samt slutligen att en trädarts höjd är
tämligen karakteristisk för varje skogstyp, synes allt tala för användandet
av Sskogstyperna såsom grundlag jör tillväxtundersökningar och tillväxt-
beräkningar och då också såsom grundlag vid upprättandet av »erfarenhetsta-
beller>. Bevisande för riktigheten härav äro de resultat, till vilka han kommit
vid variationsstatistiska undersökningar av tillväxten i olika skogstyper.
För varje skogstyp ha m. 1. m. regelbundna tillväxtkurvor erhållits. —
Då tvenne bestånd äro biologiskt likvärdiga, måste de vara jämväl ur
skogsskötselsynpunkt sett likvärdiga. En var skogstyp fordrar sin spe-
ciella trädart, och för varje skogstyp bör dess speciella skogsbrukssätt
komma till användning! — Författaren säger sig härmed ha antytt rikt-
linjerna för kommande studier och undersökningar inom området för
finsk skogsskötsel: Förekommande olika skogstyper beskrivas och deras
hela biologi och utvecklingshistoria studeras så fullständigt som möjligt.
Med stöd av försök och jämförande iakttagelser i skogligt olika behand-
lade bestånd dragas så slutsatser angående det för varje skogstyp lämp-
ligaste skogsbrukssättet. Att hänsyn skall tagas till skogstyperna vid skogs
mätning och skogsindelning är då naturligt.

NILS SYLVÉN.

F. Aminoff.

Fot.

E. Wibeck.

ot.

F

Statens Skogsförsöksanstalts saml.

Jr

Lun-
pr har.

Västbo revir,

måland,
år, 284 m

S)
1907.

Mossrik tallskog.

Fig 2.

=
ermanland, Åkers härads-

d

106 år, 146 m? pr har.

Sö

Lavrik tallskog.

Hg

”

3

98

Sept

sbo krpk.

nar

Juli 1908.

allmänning.

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 503

Författaren påpekar till sist, att fall dock givas, då bestånd å en och
samma skogstyp (då karakteriserad av enbart markbetäckningen) icke äro
skogligt sett likvärdiga. Exempelvis kunna sålunda skogligt olikvärdiga
bestånd träffas på djup och grund mark tillhörande samma skogstyp.
Efter olika markdjup behöver ju ej markvegetationen med nödvändighet
växla lika starkt som skogsträden. Då bestånd tillhörande samma skogs-
typ visa sig skogligt olikvärdiga, kan man ju efter annan indelningsgrund
än den växttopografiska uppdela typen i fråga i lämpliga underavdel-

Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fot. T. Lagerberg.

Fig. 3. Markvegetation 1 örtrik tallskog. Gottland, Skogsholms krpk. Maj 1910.

Hassel, vit- och blåsippor m. m.

ningar, t. ex. »Myrtillus-skogarna» i sådana på djup mark och sådana
på grunda mark eller, om det är olika vindinverkan det gäller, i sådana
på vindöppna och för starka vindar utsatta lokaler och sådana på vind-
skyddade lokaler o. s. v. Skogstyperna äro ju för skogshushållningen
blott ett medel, varav man har att begagna sig på ändamålsenligaste sätt.

Från litteraturen vilja vi nu slutligen vända blicken till naturen, till
våra svenska skogsmarker för att se till, om vi från dessa av erfarenhet
känna förhållanden, som ytterligare bekräfta de ur litteraturen ovan refe-
rerade utsagorna. Se vi då först på våra barrskogsmarker, veta vi alla,
att vi av såväl tall- som granskogar kunna efter markbetäckningens art

36 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

504 NILS SYLVÉN,

urskilja trenne olika huvudtyper, en lavrik (jmf. fig. 1), en mossrik (jmf.
fig. 2) och en m. 1. m. örtrik (jmf. fig. 3). Om dessa torde utan vidare
kunna sägas, att den lavrika marken representerar den minst virkespro-
ducerande, den örtrika den högst producerande skogstypen. Den lavrika
och den mossrika typen tillhöra båda ALBERT NILSSONS ovan omtalade
av ris karakteriserade hedserie. ' Efter olika ingående ris kunna vi upp-

Veg I

sale SV

| |
E

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig. 4. 45-årig, mera örtrik granskog. Dalarna, Malingsbo. Aug. 1912. Till följd af den
starka beskuggningen endast strödda örter (Oxalis m. fl.) och mossor (framför allt A/nium-

arter) i markbetäckningen.

ställa olika undertyper, framförallt så av den mossrika typen. Ljung,
lingon och blåbär äro här de allmännast ingående risen. Och avkastnings-
siffror från jämförbara bestånd från av olika ris karakteriserade skogs-
marker skola helt säkert även för vårt land visa, att ljungmarkerna stå
lägst, lingonmarkerna framom dessa och blåbärsmarkerna slutligen främst
av de tre, allt i full överensstämmelse med de av CAJANDER för Finland
påpekade förhållandena. Ju mera vi från den mossrika skogstypen närma
oss den örtrika, ju bättre virkesproducerande skogsbestånd skola vi finna

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 505

a

:
i
É
A

Fig. 5. 100-årig, mera örtrik granskog. Dalarna,

i förgrunden ymniga ormbunkar, gräs

506 NILS SYLVÉN.

framför oss. Tydliga exempel på en i markvegetationens växlingar sig
avspeglande växlande skogsproduktion har jag funnit bl. a. i Malingsbo-
skogarna i södra Dalarna. Några siffror må härifrån anföras. Tallens
medelhöjd har i ljungrik tallskog beräknats till c:a 18—20 m. i c:a 90-
åriga beständ, i blåbärsrik tallskog till c:a 20 i 60-årigt och c:a 26 m.
i g5-årigt bestånd. Granens medelhöjd uppgår å mera lingonrik mark
till c:a 20 m. i go-årigt och c:a 22 m. i 100-årigt bestånd, å blåbärsrik
mark till c:a 23 m. i go-årigt bestånd, å mera örtrik mark till 18—20 m.

Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fot. G. Schotte.

Fig. 6. 100-årig, örtrik granskog. Östergötland, Om-

3

berg. Juli 1910. 462 m? pr har. Markbetäckningen

utgöres huvudsakligen av blåsippor.

A5-årigt, till 28—30 m. i roo-arigt bestand (jmf. fig. 4 och SmEde
allmänt förekommande m. 1. m. Sphagnum-rika granskogarna uppgår
granens medelhöjd till blott 15—20 m. vid 100—1350 års ålder. Att vi
på örtrik mark äga våra virkesrikaste granskogar är ju en allmänt känd
sak. Följande siffror, hämtade från Statens Skogsförsöksanstalts prov-
ytor i örtrika granskogar i olika delar av vårt land, visa tydligt detta.
En 94-årig, örtrik granskog å Jönåkers häradsallmänning höll 504 m” pr
har; granens medelhöjd uppgick till 26,7 m., medeldiametern var 26,4
cm. En c:a 100-årig, örtrik granskog på Omberg (se fig. 6) höll 462
m” pr har med 24 m:s medelhöjd och 28,; cm:s medeldiameter för granen.

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 507

Ett 108-årigt, örtrikt, med ek något uppblandat granbestånd jämväl på
Omberg höll 440 m” gran och 68 m” ek pr har. En 116-årig, örtrik
granskog i Jämtland (fig. 7) slutligen har uppgivits hålla 509 m” per har.

Ju större behov en växt har av närinsgämnen och ju mera speciella
fordringar, den ställer på dessa, ju bättre utslagsgivare är den naturligt-
vis i fråga om markboniteten. Bland markväxterna träffa vi arter med
mera utpräglade fordringar på marken än vi träffa bland träden. Sålunda

i

j
:
f
i
i

Fig. 7. 116-årig, örtrik granskog. Jämtland, Östersunds
revir, kronoparken Undrom. Aug. 1910. 509 m” pr
har. Markbetäckning af ÅAconitum Lycoctonum etc.

äga vi ju framförallt bland markvegetationens arter en hel del rent av
som ledväxter för olika marksorter angivna växtarter. Särskilt uppmärk-
sammade äro exempelvis de för kalkrik mark karakteristiska arterna, de
s. k. kalkväxterna; i motsats mot kalkväxter har man då uppställt rena
kalkflyende arter. Naturligtvis ställa också skogsträden i rätt hög grad
olika fordringar på marken. Lövträden fordra i regel bättre mark än
barrträden; på våra bästa skogsmarker träffa vi ju också våra lövängar
med deras m. 1 m. artrika lövträdsflora. Markens rika ört- och gräs-
vegetation ger ju också här vid handen den bästa markbonitet (jmf. fig.
8). Av våra barrträd ställer granen, om den skall nå fullgod utveckling,

508 NILS SYLVÉN.

Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml Fot. H. Hesselman.

Fig. 8. OÖrtvegetation i en asklund på Skabbholmen i Vätö s:n, Uppland. Juni 1903.
A bilden synas ramslök (Allium ursinum), skogssyska (Stachys silvatica), älggräs

(Spirea Ulmaria) samt bingel /(Mercurialis perennis) m, 4.

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 509

avsevärt större fordringar på marken än tallen. Man har beräknat, att
tallskog av marken kräver ett tillhandahållande pr år och hektar av 28,9
kg. kalk, 7,7 kg. kali och 4,8 kg. fosforsyra, granskog åter 71,2 kg. kalk,
8,9 kg. kali och 8 kg. fosforsyra. Våra vackraste granskogar träffa vi
också i våra kalkrikare skogsmarker. Tydligt se vi detta exempelvis på
Västergötlands silurberg, där den relativt svårvittrade och mindre kalkrika
trappen bär en föga växtlig granskog, den lättvittrade och betydligt
kalkrikare lerskiffern strax nedanför åter en särdeles växtlig sådan. En

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig. 9. Granskog å trapp på Kinnekulle. Maj 1913. I förgrunden kärrvegetation.

kemisk analys av marken är emellertid här onödig; en analys av mark-
vegetationen fäller utan vidare ett tillräckligt tydligt utslag. Följande
av mig maj 1913 upprättade ståndortsanteckningar från granskog å trapp
och nedanför varande lerskiffer å Kinnekulle visa otvetydigt detta. Mark-

vegetationen å trappen utgjordes av tillsammans rikliga—ymniga ljung,
lingon och odon, Ära flexuosa och Nardus stricta, örnbräken och ekorr-
bärsört (Majanthemum bifolium), ymniga skogsmossor samt tunnsådda
lavar. I granskogen på lerskiffern åter uppträdde i markvegetationen en
brokig blandning av talrika örter och gräs, exempelvis så pass fordrande
arter som ÖOvxaflis (en av karaktärsörterna), Adoxa, Ajuga pyramidalis,

510 NILS SYLVÉN.

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig. 10. Granskog å lerskiffer på Kinnekulle. Maj. 1913.

SS

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. SII

Arenaria trinervia, Veronica chamedrys och Viola riviniana, av gräsen bl.
a. den för mera ängsartad mark utmärkande Me/lica nutans; bottenskiktet
i markbetäckningen utgjordes av ymniga skogsmossor (främst Hyloco-
mium proliferum och parietinum). Granarnas utseende i de olika skogs-
typerna framgår av figurerna 9 och 10.

Allra bäst visar kanske dock markvegetationens växlingar olikheterna
i markboniteten i våra lövskogar, främst våra bokskogar. Våra bästa

Ur KE. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig 11. Markvegetation af ekorrbärsört (Majanthemum bifolium) och kruståtel
(Åira flexuosa) på torvartad bokskogsmark. Danmark, Fyen, Brahetrolleborg.
Maj I911.

bokskogsmarker hysa på våren en yppig och artrik ört-gräsflora, och
växlingarna i dess artsammansättning peka alldeles bestämt på väx-
lingar i markboniteten. En serie bilder av olika markvegetation från
bokskog 3å Brahetrolleborgs ägor på Fyen vill söka framhålla detta. En
första bild (fig. 11) visar markvegetationens utseende på begynnande
boktorv, Azra flexuosa och Majanthemum, båda utpräglade råhumusväx-
ter. De senare bilderna (fig. 12—14) visa på allt bättre mark tydande
markvegetation: ymniga vitsippor och myskmadra (Åsperula odorata),

NI2 NILS SYLVÉN.

ymnig Mercurialis tillika med närmast ovan nämnda båda arter samt
slutligen ymnig Corydalis cava med insprängda vitsippor, Melica uniflora
etc.; ytterligare en bokskogsbild från Brahetrolleborg (fig. 15) visar först-
klassig bokskog på Ovxalis-mark.

Ett närmare studium av markvegetationen torde också i framtiden
komma att kasta ett nytt ljus över våra torvmarker och möjligheterna
av deras användande för skogskultur. Vi veta ju redan, att högmos-
sarna med deras vitmossbäddar äro ytterligt kalk- och näringsfattiga;

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig. 12. Markvegetation av vitsippor och myskmadra (ÅAsperula odorata) etc. på
8 s PP Y VA I
god bokskogsmark. Danmark, Fyen, Brahetrolleborg. Maj 1911.

Sphagnum-arterna höra ju till våra mest utpräglat kalkflyende växter.
Kärren med deras brunmossvegetation äro ju däremot m. Il. m. kalkrika.
Men även de andra torvmarksväxterna kunna helt säkert lära oss mångt
och mycket. Liksom vi i bokskogarna kunde efter markvegetationen
uppställa en hel serie av markbonitetstyper, så kunna vi säkerligen göra
jämväl i fråga om våra torvmarker. Ett målmedvetet ingående studium
måste dock härvidlag igångsättas, om praktiska resultat skola ernås.

Vad kan då ett närmare studium av markvegetationen giva praktikens
skogsbruk, och huru skola dessa studier anordnas, för att praktiken
därav skall kunna draga varaktig nytta?

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 513

En närmare kännedom om markvegetationen och dess växlingar skall
giva oss fastare utgångspunkter för boniteringen av marken. Utgå vi
från markvegetationen vid bedömandet av markens bonitet, äro vi ej
beroende av det på marken tillfälligtvis växande trädslaget. En dålig
granmark kan ju exempelvis vara en god tallmark, en relativt dålig löv-
trädsmark en relativt god barrträdsmark o. s. v. Markvegetationen bör
för oss kunna angiva markboniteten så, att vi därav kunna draga be-

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig. 13. Markvegetation af bingel (Mercurialis perennis), vitsippor och myskmadra etc.

på mycket god bokskogsmark. Danmark, Fyen, Brahetrolleborg. Maj 1911.

stämda slutsatser angående det eller de på marken med största fördel
odlade trädslagen. Naturligtvis måste vi dock då känna huvuddragen i
de förändringar, olika trädslag framkalla i markens vegetation; olika träd-
arter i skogsskikten medföra nämligen alltid, såsom också CAJANDER
framhållit, vissa omgestaltningar i markvegetationens sammansättning.
Känna vi därtill de förändringar, markvegetationen å olika mark under-
går å okultiverade kalhyggen, böra vi jämväl på äldre, »förvildade» dylika
kunna bedöma markens verkliga godhetsgrad. Slutligen skall ett i-system-
sättande av de å våra torvmarker förekommande växtsamhällena i hög
grad bidraga till en klassificering av torvmarkerna efter markens god-

BA! NILS SYLVÉN.

hetsgrad, en sak av allra största vikt och betydelse för kommande av-
dikningar för vinnande av skogsmark.

För att dessa resultat skola kunna ernås, måste en målmedveten, syste-
matisk undersökning av våra skogstyper igångsättas. Olika huvudtyper
och undertyper måste urskiljas; ha vi en gång fått ett någorlunda stort
undersökningsmaterial av dylika, skall för visso de vid undersökningarna
framgangna avkastningssiffrorna jämförelsevis lätt visa oss, huru en gra-

LABEL PL

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig. 14. Mrakvegetation af hålört (Corydalis cava), vitsippor etc. på synnerligen god
bokskogsmark. Danmark, Fyen, Brahetrolleborg. Maj 1911.

dering av markboniteten efter markvegetationen skall kunna ske. De
olika skogstypernas växlingar med avseende på markvegetationen efter
rådande trädslag, skogsbeståndets slutenhetsgrad etc. måste nu ingående
studeras. För olika skogstyper måste lätt bestämbara ledväxter fixeras
så jämväl ledväxternas uppträdande och frekvens i de olika skogsty-
pernas viktigare olika utvecklingsstadier. I-system-sättandet av torvmar-
kernas växtsamhällen torde närmast böra grunda sig på kemisk mark-
analys, utförd i samband med de botaniska analyserna av växtsamhällena.

Vikten av markvegetationens studium vid markboniteringen är också
känd och erkänd i vår svenska skogsskötsel. Jag behöver härvid exem-
pelvis endast erinra om den »instruktion vid arbetet å marken», som gavs

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 515

för försökstaxeringen av skogarna inom Värmlands län. 9 av olika
markvegetation karakteriserade skogstyper och trenne torvmarkssamhäl-
len finna där sin närmare beskrivning: I instruktionens paragraf 9 heter
det: > Växtsamhället (skogstypen) angives i beståndslistan i därtill avsedd
kolumn genom de vid beskrivningen fogade bokstäverna. Övergångsty

per utmärkas genom sammanställning av tecknen för de rena sko

SS
Sd

typerna. Å hyggen av högst 20 års ålder antecknas den skogstyp, till

vilken det avverkade beståndet anses ha hört, varjämte uppgift om unge-
färlig ålder införes i beståndsbeskrivningens anmärkningskolumn. Mark-
betäckningsväxterna å bygget antecknas på samma sätt som i bestånd.
På en provyta av 4 ar (40 m. X 10 m.) i slutet av varje km. observeras
markbetäckningsväxterna å inom provytan förekommande bestånd. Ym-
nighetsgraderna angivas för varje särskild grupp av markbetäcknings-
växter. > Ett särskilt beaktansvärt uttalande om markvegetationens sam-
band med markboniteten återfinnes i 1913 års »>Meddelanden från Sta-
tens Skogsförsöksanstalt> i GUNNAR SCHOTTES å sidorna 181—210 (Skogs-
vårdsfören. Tidskr. 1913, fackavd. sid. 477"—3067) publicerade medde-
lande: »Trenne gallringsytor å Skagersholms kronopark. Ett bidrag till

516 NILS SYLVÉN.

kännedomen om barrblandskogen». Det den här föreliggande frågan berö-
rande uttalandet återfinnes å sidorna 208—209 (504"—505") och lyder
sålunda: »Då höjden (trädens höjd) måste få anses som en mycket vik-
tig faktor för bonitetens bestämmande, har det sitt intresse att jämföra
de tre beståndens höjder. — — — Lägger man upp medelhöjderna
grafiskt, visar tallens medelhöjd från de tre ytorna en jämn kurva av
ungefär samma sträckning, som MAASS funnit för tallen i Sverige. För
granen erhåller man däremot en avsevärd nedgång för det mellersta be-
ståndet å ytan 235. Detta skulle med andra ord också kunna uttryckas
så, att granen inom ytan 235 borde hänföras till en lägre bonitet än i
de två andra ytorna och än tallen inom samma yta. Jordmånen å denna
yta förmår således driva upp tallarna relativt taget högre än granarna.
Orsaken härtill torde väl få tillskrivas olikheten i de övre jordskikten, i
det att humuslagret här är mera torvaktigt och blekjordsskiktet mäkti-
gare än i de båda övriga ytorna. Härför bör ju också granen vara
mera känslig än tallen. Den mera örtrika beståndstypen å ytorna 234
och 236 kommer således granarna att växa bättre än i den mossrika
barrblandskogen å ytan 235, medan däremot tallarna ej synas bli högre
i den örtrika typen än i den mossrika.' Det nu omnämnda förhållandet
gör, att man vid dessa bestånds bonitering borde sätta en lägre växt-
lighetsgrad å ytan 235. Först en noggrann uppskattning av höjden
och dess uppdelning på olika kronskikt lämnar fullt besked härutinnan.
Möjligen skulle i en framtid sistnämnda procedur kunna ersättas genom
en studie av marken, genom uppmätning av de olika markskikten och
en undersökning av humuslagrets beskaffenhet, för vilken markbetäck-
ningen ofta blir ett utslag. Det synes ej osannolikt, att försöksanstaltens
många provytor, när de olika trädens fördelning blivit underkastad en
fullständig biologisk analys, vartill ett första trevande försök gjorts i
denna uppsats, skall lämna material för att belysa hithörande frågor.»

Av de arbeten, som av Statens Skogsförsöksanstalt igångsatts och
delvis redan utförts, ha vi jämväl särskilda undersökningar av skogs-
typerna. Om anstaltens »undersökning av de svenska skogstyperna»
säger" HESSELMAN i den »berättele över den botaniska avdelningens
verksamhet åren 1906—-1908», han 1909 lämnat, bland annat följande:
» Åt produktionsförmågan har avdelningen städse haft sin uppmärksam-
het riktad. De av skogsavdelningen redan utlagda provytorna kunna i
detta avseende användas, ehuru de ännu äro otillräckliga med hänsyn
till där representerade skogstyper. För att fullständiga detta material
ha anstaltens föreståndare och botanist överenskommit om ett intimt

! Om jordmånen och markvegetationen å de tre ytorna se SCHOTTE, anf. arb., sid

183 — 185.

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 517

samarbete mellan anstaltens båda avdelningar. På så sätt torde man
även kunna erhålla tillräckligt material för belysande av skogstypernas
produktionsförmåga. Frukten av anstaltens arbete på detta område
skulle sålunda bliva en allmän exposé över skogstyperna, deras botaniska
och skogliga egenskaper, deras utbredning och produktionsförmåga. Jag
skulle vilja kalla en sådan utredning en naturhistorisk och skoglig in-
ventarieförteckning, som säkerligen kan få betydelse för vårt lands
skogsbruk. >

Från skogsförsöksanstaltens sida är sålunda redan sedan länge en när-
mare undersökning av våra skogstyper planerad. Att vi av denna kunna
vänta oss betydelsefulla resultat just ifråga om bestämmandet av mark-
boniteten i våra skogar och detta på grundvalen av ingående studier
av de olika skogstypernas markvegetation, därför borgar såväl det om-
fattande undersökningsmaterialet som de förhoppningar, föregående stu-
dier av markvegetationen, framför allt CAJANDERS ovan refererade, fram-
kallat. Blott teori och praktik alltjämt förtroendefullt gå hand i hand,
skola förvisso förhoppningarna ej heller bringas på skam, då det gäller
en på studier av markvegetationen grundad undersökning av boniteten
i våra svenska skogar.

B. Diskussion.

Överjägmästare Wallmo: Om jag fattade föredragshållaren rätt, var det hans
mening, att vi skulle frångå hitintills gällande metoder för markens bonite-
ring. Jag undrar dock, om vi icke böra akta oss för att gå på den saken
för hastigt. Jag förnekar icke det stora samband markvegetationen har med
markens produktionsförmåga, den är avgörande för produktionsförmågan, det
är icke tu tal därom, men vad är det som i huvudsak gör den stora skill-
naden i kubikmassor för skilda bestånd? Jo, det är i första hand trädens
höjd, som är bestämmande för beståndens kubikmassor. Nu är det givet, att
när markvegetationen sätter sin prägel på de olika boniteterna — som före-
dragshållaren så sakligt framhöll — skulle man kanske kunna tycka, att man
därifrån också skulle kunna få en slutgiltig utgångspunkt för bedömande av
boniteten hos marken, men i praktiken inställa sig därvidlag stora svårighe-
ter. Vi, som syssla med erfarenhetstabeller om kubikmassa och tillväxt, se
oupphörligen, hur beroende vi äro av en finare indelning av markboniteten.
Det förekommer nämligen stora skillnader i kubikmassa och tillväxt. Jag har
talat om dessa fem tabeller för fem olika markboniteter. Vi kunna där lätt
se, att nyss nämnda skillnader äro avsevärda på även intill varandra liggande
växtlighetsgrader. Men att inpassa marken i dessa skilda växtlighetsgrader
uteslutande med ledning av markvegetationen bleve otroligt svårt för att icke
säga omöjligt.

Jag vill nämna, att det dessutom finnes 4—5 boniteter till, som man här
kunde tala om, en å två, som ligga högre och tre, som ligga lägre än dessa

518 DISKUSSION.

jag här angivit. Att enbart genom studier av markvegetationen karaktärisera
alla dessa boniteter skulle möjligen gå någorlunda för sig, om alla vore så
skickliga som föredragshållaren, men när vi skicka ut hundratals män på
dessa skogsindelningar, kunna vi icke begära, att dessa skola besitta samma
kunskaper därvidlag, att kunna precis, exakt uppdela marken i dess olika gra-
der bara genom studium av markvegetationen, för att nu icke tala om den
tid detta skulle kräva.

När vi hörde föredragshållaren tala om skogarna i södra Dalarna och hur
olika produktioner framträdde hos olika markvegetationer, tog han just sko-
gens höjd till utgångspunkt för karaktäriserandet av skillnaden mellan dessa
markvegetationer. Faktum är, att, som nyss framhållits, virkesmassan är en
funktion av höjden, ty skillnaden i virkesmassa mellan tvenne bestånd av
samma ålder men på mark av olika växtlighetsgrad är avsevärd, då däremot
skillnaden mellan tvenne bestånd med samma medelhöjd men på mark av
olika grad är högst obetydlig. Det är således markens förmåga att låta trä-
den skjuta mer eller mindre i höjden som gör, att den och den marken kan
producera mer eller mindre av virkesmassa än en annan.

Föredragshållaren talade om Värmlandstaxeringen och de olika boniteterna
i förhållande till markvegetationen. I Värmlandstaxeringen motsvara bonitets- :
graderna. 9, 12, 15, 18 och 21, jägmästare Maass' — som jag talade om
förut — grader 0,2, 0,4, 0,6, 0,8 Och 1,0. Jag hänvisar nu herrarna till
denna vid Värmlandstaxeringen upprättade tabell över de viktigare skogsty-
pernas procentiska arealfördelning på olika boniteter i Värmland.

De viktigare skogstypernas procentiska arealfördelning på olika boniteter
i Värmland.

KO 3 | 6 | 9 12 | 15 | 18 21 24 |

| | I | |
| | | | | | |
| avrnike tallskogg see | | Älja I ög | Fö | Re | 23911 Og |
Möossrikotallskögnna isso | I: 076 | 5,4 | 20,6 | Al7se | 24,1 2,1 |
|(Örtrikstallsko gg se Tyr | 0,2 | Kr | 5459 | 19354 1533 |
Försumpad tallskog......... | 0,3 532 | 59,0 SST Sa 1,0 Ort
Övergångstyp mellan tall- | | |

hed och mossrik tallskog] [OKT OR rI4 INSOLSKINAON 4,4 | O;5
| Försumpadötallbhedanear.n | | 2,2 | 46,6 | 41,6 | 9,6 | | |
| Mossrik granskog ......... | | Bs | 40 | 2559 | 34,8 2736 | Oj NOT
I OFtrikforanskom ssp sAe | | | RET Fr NIE: | 287 SY 11456 | 457 |
Försumpad granskog ... .. | OS 44,6 | ABsNNSA 2,2 0,4 |
| Mossrik lövskog ........... | Orr 0581) 810 | Ske 2056 USA RO
| Östrika lövskog fs Oo ENAT AT 203053 3,5 0,4 |
| Mossrik barrblandskog Ab Ojr 2,6 | 13,6 ANTET | 36,8 | 54 Öd |
Lövträdsblandad mossrik | | | | | |

tallskog bee one | ST lr BRN SA | 4560 | 2519 | 3 |
| Lövträdsblandad = mossrik | | | | |
| ETANSKOD od «org SES SRA O,r 210 13,8 36,0 38,6 8,0 1,5 |
| Lövträdsblandad barrbland| |

SKÖPfes 203 or klona sg: Sc Off! Orsa | IADE) KISA INST 53 0,3

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 519

Om vi då hålla oss till exempelvis den lavrika tallskogen, skola vi finna,
att grupperingen blir sådan, att cirka 54 2 ligga på boniteten 9, d. v. s. MaAass'
o,2, sedan ha vi cirka 26 2, som ligga på lägre bonitet, nämligen 6, och
så cirka 12 & på bonitet 12. Men den lavrika tallskogen fördelar sig icke
blott på dessa tre huvudgrupper av bonitetsgrader utan dessutom, som fram-
går av tabellen, på ytterligare tre olika grader, en lägre och två högre än

nyssnämnda.
Sedan ha vi den mossrika tallskogen. Där ha vi med en och samma mark-
vegetation 0,6 2 på bonitet 3, 2 på bonitet 6, 21 2 på bonitet 9,

,

Ayre på bonitet 12, 24 2 På bonitet 15 och. 2.2 på bonitet 18. Detta
vill med andra ord säga, att om vi använt markvegetationen som graderings-
skala, så hade vi fått inom den lavrika tallskogen faktiskt endast en (1) bo-
nitetsgrad, då i verkligheten marken 1 fråga bort uppdelas på minst 3 men
helst 6 grader. För den mossrika tallskogen visar sig faktiskt samma förhål-
lande, nämligen att i stället för en (1) bonitet enligt principen för uppdel-
ning av marken enligt vegetationen borde minst tre men helst sex grader
kommit till sin rätt.

Och ungefär liknande möter oss, vart vi än gå på tabellen. Gå vi exem-
pelvis till den mossrika granskogen, så ha vi hörande

BUN BTG Y ELLE Fed je R ET BAS SoRAD AE SFR ip er RS KRA ANG
» > MR rk FR Rare RS LR on ars on sh ÄNKA LSS SÖTA
» » TR Ar Ra orre då RE oa a AS SRS Eg IS
» » TINAS Er RA TER pt SE TALE 280056
» » KÖER Spear rd LA sö srlr ot AN KEN aga VA

vartill komma ytterligare tre grader, en lägre och två högre. Där ha vi så-
lunda fem upp till åtta boniteter inom en och samma markvegetationsgrad.
Detta gör likvisst, att vi, som måste räkna med att försöka få fram så exakta
siffror som möjligt och därför måste uppdela marken i så noggranna, skarpt
särskilda boniteter som möjligt, icke skulle känna oss tillfredsställda, om vi
skulle övergå från att låta höjden vara normerande för boniteterna till mark-
vegetationen. Hur mycket jag än instämmer däri, att man i stora drag ganska
väl kan uppdela marken i boniteter med hänsyn till markvegetationen, så vill
jag dock påstå, att man icke kan uppdela den därvidlag i så fina detaljer,
som i praktiken behövas, och som man kan, om man tager höjden såsom
normerande. För förrättningsmännen bleve arbetet mycket svårt, och det
bleve ett sammelsurium över hela Sverige, om man skulle utgå från markve-
getationen. Detta bleve en alldeles för grov indelning. Om vi ha en moss-
rik tallskog, och jag går dit och gör en utglesning, så kan jag framtrolla ri-
sen, och om jag sedan gör utglesningen kraftigare eller kalhugger beståndet
och låter marken ligga några år, är jag snart i den lavrika tallskogen. Jag
kan genom yxan komma till den ena vegetationen eller den andra. Det är
givet, att vi, som bara räkna med siffror, måste känna oss, nära vi göra en
indelning, belåtna med allt som verkligen kan härledas medelst siffror, d. v.
s. med allt, som verkligen kan mätas. Vi kunna icke göra detta genom att
titta på marken och iakttaga markvegetationen, men trädens höjd är däremot
något, som vi exakt kunna uppmäta. Jag vill icke säga medelhöjden, den
varierar, men det finnes andra beräkningssätt. Maass har utgått ifrån att taga
medelhöjden av de stamklasser, som huvudsakligast bidraga till kubikmassan,

37 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

520 DISKUSSION.

och i Värmlandstaxeringen har boniteten bestämts efter den höjd ett härskande
träd har, då det har 50 årsringar vid brösthöjd. Det finnes åtskilliga sätt
att välja på, men att nu frångå höjden som normerande och gå över till mark-
vegetationen tror jag vore synnerligen oklokt. Däremot anser jag, att det är
klokt att taga markvegetationen till hjälp vid boniteringen, då träd icke fin-
nas att mäta höjden på.

D:r Sylvén: Jag är den siste att föreslå, att markvegetationen redan nu
utan vidare lägges till grund för boniteringen i våra skogar. Den frågan är
ännu för litet utredd, och det torde av föredraget framgå, att det är en ut-
redning, jag ville rekommendera. Jag tror, att en närmare utredning, allde-
les som CAJANDER hoppats, skall giva vid handen, att vi genom avläsande av
olikheterna i markvegetationen och förändringarna av markvegetationen i ett
bestånd ha möjlighet att bättre bestämma markboniteten, än om vi endast taga
hänsyn till trädens höjd. Det finnes så många andra fördelar av denna mark-
boniteringsgrund. Med den kan man bedöma marken oberoende av trädsla-
get. Om vi i ett bestånd ha ett sådant trädslag, som t. ex. granen, vilken
innästlar sig på snart sagt all mark, och man då bedömer markboniteten ef-
ter granens utseende, blir det lätt en felaktig bonitering, vi komma till. ”Tal-
len kan ju å marken växa briljant, trots granen i beståndet växer mindre väl.
När vi arbetat i så många år på boniteringen i våra skogar, borde vi väl
kunna få fram en verkligt god boniteringsgrund. Bonitering efter trädens
höjd har för visso fog för sig, men sannolikt är, att, om vi utgå från mark-
vegetationen, få vi en bättre grund, än om vi bara hålla oss till höjden.

Beträffande de siffror, som överjägmästare WALLMO visat från Värmlands-
taxeringarna, får jag säga, att det gladde mig mycket att få se dem; jag tror,
att de ge mig ytterligare stöd för vad jag sökt framhålla i mitt föredrag.

I exempelvis den mossrika granskogen ha vi säkerligen av herr WALLMOS
siffror att döma goda möjligheter att uppställa undertyper med hänsyn till
markvegetationen, och vi borde då också ha möjlighet att med dem som ut-
gångspunkt få bättre bonitetsgradering, än om vi enbart fästa oss vid granens
höjd. Det kan mycket väl hända — jag vill icke säga, att det är så — men
det kan hända, att de olika siffrorna just hänföra sig till olika undertyper.
Först en noggrann undersökning kan härvidlag fälla utslaget. Det är mycket
betydande förarbeten, som måste vidtagas, innan man kan våga föreslå en ny
grund för boniteringen. Jag vill ingalunda säga, att markvegetationen är den
grund, på vilken vi utan vidare skola övergå, men jag tror, att vi för framti-
den kunna ha berättigade förhoppningar om att i den slutligen få en tillför-
litligare och för praktiken ändamålsenlig boniteringsgrund.

Professor Hesselman: När det gäller markbonitet, kan man skilja på två
saker, nämligen markens tillfälliga godhetsgrad och dess möjliga, under ord-
nad skogsskötsel uppnåeliga godhetsgrad. Detta är en sak, som man i prak-
tiken oupphörligt kommer i beröring med. Gå vi ut från en sådan mark,
som våra ljunghedar och taga upp den CaAJANDER'ska principen, som säger,
att ljungen alltid anger den sämsta boniteten, få vi en mycket pessimistisk
uppfattning om våra ljunghedars produktionsförmåga. Faktum är också, att
en dylik pessimistisk uppfattning fått göra sig gällande inom svenska skogs-
mannakretsar. Nu är det emellertid så, att vissa typer av våra ljunghedar ha
en synnerligen god markbeskaffenhet, och att den tillfälliga markbeteckningen
av ljung mycket snart försvinner, när vi uppdraga en trädvegetation på heden.

VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKLEONITETEN. 521

Inom 25 år kunna vi på detta sätt överföra ljungtypen till oxalistypen, många
gånger även en ganska dålig ljungtyp till oxalistyp. Vi flytta således upp en och
samma parcell ifrån den sämsta till den bästa boniteten.

Vi komma sedan till vad vi berört angående Värmlandstaxeringarna. Otvi-
velaktigt stöter här botanisten, även om han är vetenskapligt skolad, på myc-
ket stora svårigheter. Om vi urskilja en sådan typ som blåbärstypen, är det
intet tvivel om, att den har en ganska stor variationsvidd. Detta samman-
hänger sannolikt med att själva humustäcket utbildat sig olika alltefter risens
mer eller mindre starka utveckling, Detta kar få en olikartad utbildning,
kan visa hastigare och långsammare omsättning. Ha vi hastig omsättning,
växer skogen bättre, ha vi långsam omsättning, växer skogen sämre. Det
är möjligt, att en mycket tränad forskare av vegetationens sammansättning
kan bedöma denna fråga. Det vill jag lämna därhän än så länge, men att
få en sådan bonitering utförd i den stora praktiken, anser jag ytterst tvivel-
aktigt. Jag ställer mig ungefär på samma ståndpunkt som överjägmästare
WaALLMO och betraktar problemets ställning för närvarande så, att man får
så mycket som möjligt se på hur skogen växer och på själva de träd, man
har att göra med för att fälla sitt omdöme om marken. Jag tror, att om
man endast tar i betraktande markvegetationen och enbart håller sig till den,
man möter större svårigheter, än när man bara bedömer markens bonitet efter
trädens höjd, framför allt när det gäller sådana skogstyper som den mossrika
barrblandskogen, vilken trots enformighet i markbetäckning visar stor variation
i avseende på beståndens tillväxt.

D:r Sylvén: Jag är icke fullt så pessimistisk som herrar HESSELMAN och
WaALLMO; jag är snarare rätt förhoppningsfull i föreliggande fall; dock är jag
ingalunda blind för de stora svårigheter, som vi ha att övervinna.

Om vi tänka på det exempel, som professor HESSELMAN framdrog, nämli-
gen ljunghedarna, veta vi ju, att vi ha en mängd olika typer av ljunghedar.
Många arbeten ha skrivits om våra ljunghedar, först och främst ha vi ALBERT
NILSSONS utmärkta arbete över ljunghedarna i sydvästra Sverige, vidare jäg-
mästare SCHAGERS arbete i Ymer. Av de däri lämnade framställningarna av
ljunghedarna framgår, att vi ha olika typer, karaktäriserade just av markvege-
tationens olika sammansättning. I de bättre typerna av ljunghedarna ha vi
vissa bestämda arter inblandade. Ett närmare studium av markvegetationens
sammansättning skall kanske visa oss, att just där vi vid skogskultur få ljung-
täcket förvandlat till ett Oxals-täcke, vi redan i ljungheden ha växter, som
absolut tyda på vilken riktning vegetationen kommer att slå in på, då ljung-
heden skogskultiveras.

När man närmare undersöker markvegetationen, visar det sig, att det är
en mängd av arter, en sammansättning av arter, olika på olika boniteter;
vissa arter förekomma på en bättre bonitet och saknas på en annan. Ett in-
gående studium av variationerna i markvegetationen i de olika skogstyperna
skall säkert lära oss, att i verkligheten olikheter föreligga, som, fastän de
kunna vara svåra att fixera, dock kunna användas för praktiskt ändamål.
Att vi i framtiden, trots att det nu mången gång ser mörkt ut, skola få mark-
vegetationen användbar som boniteringsgrund även i praktiken, det är mitt
innerliga hopp. |

Professor Hesselman: Det finnes vissa ljungtyper, som äro mycket gynn-
samma för skogskultur och jag tror, att även de personer, som icke under-

522 DISKUSSION.

sökt dessa frågor så långt, snart skola finna, att trots ljungens närvaro mar-
ken dock är god. Men det är icke alltid, som förhållandena ligga så klart
i dagen. Jag tänker då speciellt på en ljungtyp, som finnes på Hallandsås,
vilken att döma av det yttre, dess vegetation skulle vara en mycket dålig
och svårförbätterlig mark, men som dock faktiskt genom skogskultur övergår
till en särdeles god Oxaåstyp. Jag kan icke förklara saken i närvarande stund.
För mig är det ännu blott ett faktum.

Vad en ytterligare uppdelning av skogstyperna beträffar för att bedöma
markboniteten, tror jag, att en sådan är möjlig med mycket god skolning och
mycket arbete, men jag tror ock, att den metod vi få på detta sätt blir så
svårhanterlig, att den icke kommer att passa i den stora praktiken.

En helt annan sak är själva den vetenskapliga detaljutredningen av villko-
ren för skogens liv. Där ställer jag mig på en annan ståndpunkt, men i
det praktiska arbete, som skall utföras i de stora dragen, där det gäller un-
dersökningar av hundratals och tusentals hektar, är jag icke så förhoppnings-
full, vad den föreslagna metoden beträffar.

D:r Sylvén: Jag kom att tänka på ännu en sak rörande ljungmarkerna.
Dessa äro ju i allmänhet marker, som förut varit beväxta med lövskogsbe-
stånd, till stor del gamla bokskogsmarker. Å dessa ha vi förr i tiden haft
god bonitet. Marken har så legat kal i många år. Genom upprepade brän-
ningar har marken förändrats så fullständigt, att den fått en vegetation, som
vid hastigt påseende ger vid handen en mycket dålig bonitet. Den omstän-
digheten, att vi en gång haft bokskogsvegetation på marken, gör det emeller-
tid lättare att förklara, att marken jämförelsevis lätt kan övergå från ljung-
mark till rent av Ovxalis-mark. Det skulle vara intressant att få ingående
analysera markvegetationen i ett dylikt fall. Man skulle kanske då träffa på
vissa växter, måhända i mycket ringa frekvens, i varje fall kunna konstatera
närvaron av vissa växter, som ej trivas på dålig mark, på mark av sådan be-
skaffenhet, som ljungen anger. Dessa skulle då vara ett slags relikter från
den tid, då denna mark var prima, d. v. s. då där fanns bokskog.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I 2 Sa : gg

IN MEMORIAM.
Carl Erik Degerman.

80838 1 OA

I en ålder av nära 76 år avled den 4 maj 1914 i Piteå förre jägmäs-
taren i Älfsby revir CARL ERIK DEGERMAN, en av skogsstatens äldste
och sedan 10 år pensionerad.

Son av bruksägaren Erik Magnus Degerman
och hans hustru Fredrika Dorothea Lindgren,
föddes CARL ERIK DEGERMAN den 18 septem-
ber 1838 å Degerfors bruk i Pite socken av
Norrbottens län. Elev vid skogsinstitutet den
8 juni 1860 och därifrån utexaminerad den 2 juni
1862, utnämndes D. till extra överjägare i Norr-
bottens län den 16 aug. 1862, befordrades till ord.
överjägare därstädes den 26 augusti 1863 och
till jägmästare i norra Pite revir — eller, såsom
det genom k. br. 21 dec. 1900 kom att heta,
Älvsby revir — vid regleringen av skogsstaten
den 10 dec. 1869, från vilken tjänst han den

4 dec. 1903 erhöll avsked med pension. År 1884
innehade han förordnanden såsom t. f. skogsinspektör i Norrbottens distrikt.
Jägmästare DEGERMAN tillhörde de försynte och stilla i landet, som ej
älska att göra väsen varken av sig själva eller sitt arbete. Hans huvudsak-
liga verksamhet inföll under den för Norrlands skogar ödesdigra exklusiva
dimensionsavverkningstiden, men intresserad kanske iner än flertalet bland
övre Norrlands äldre skogstjänstemän -— som emellertid, vare det rätt-
visligen betygat, skäligen obetydligt kunde och fingo uträtta — sökte
han ändock bereda möjlighet för uppkommande av duglig återväxt genom
att årligen rensningshugga och röja ett stycke kronopark, där den regle-
menterade och på många håll då kanske enda möjliga avverknings-
formen dimensionshuggning gått fram. Hans bemödanden i dessa av-
seenden vunno på anförda skäl både beaktande och erkännande. Han
var även stor flottledsbyggare och ivrare för inrättandet av skogstorp.

524 IN MEMORIAM.

Gift 1:a gången den 11 nov. 1867 med Emma Fredrika Sophia Alm-
quist, ingick D. efter hennes frånfälle nytt äktenskap den 19 nov. 1876
med Amalia Ulander. Han ägde den vackra villaegendomen Strömnäs
i utkanten av Pite stad. En son studerade någon tid vid skogsinstitu-
tet, utan att likväl avlägga avgångsexamen. HiSSAS

Henrik Emil Linner,
EUATS SAS og IOLAR

En rastlöst flitig kamrat, mångsidigt kunnig och intresserad, ett offer
för mångåriga svåra lidanden.

När underrättelsen kom, att HENRIK LINNER dött, erfor man nästan
glädje, ty hela livet igenom var han en plågornas man, vilken tillvaron
skänkte bra litet nöje och välbefinnande. Det
var en okuvlig arbetslust, en sällsynt viliekraft,
som bodde inom denna bräckliga, redan tidigt
av lidandet anfäktade kropp, och pliktkänslan
var det motiv, som ständigt ledde Linner, lik-
som arbetsglädjen var kanske hans enda njut-
ning.

HENRIK EMIL LINNER, son till doktor Hvit-
feldt i Linköping och Anna Sofia Petersson,
föddes den 11 mars 1837 i Linköping och
avled nu den 15 maj 1914 på länslasarettet i
Karlstad efter, som sagt, många års sjuklighet.
Efter mogenhetsexamen i Linköping 1878 ge-
nomgick Linner Ombergs skogvaktareskola och

skogsinstitutet samt anställdes såsom extra jäg-

mästare i Fryksdals revir den 23 augusti 1880. De vid denna tid
särdeles bekymmersamma förhållandena för aspiranterna i skogsstaten
nödgade honom att söka för levebrödet vinna kompetens och verksamhet in-
om även andra fack, och till den ändan engagerade han sig 1883 såsom lant-
mäterielev i Örebro län, genomgick 1883—1884 Alnarps lantbruksinstitut,
genomgick 1884 i Lund en kurs i frökontrollering, avlade 1887 lantmäteri-
examen samt 1894 examen i byggnadslära, hydraulik och vattenbyggnads-
konst vid tekniska högskolan för att vinna kompetens till lantbruksingenjör.
Emellertid hade han ingått såsom e. o. tjänsteman i domänstyrelsen
18835 samt blev 1889 amanuens därstädes med verksamhet såsom karto-
graf, kartritare. Redan vid denna tid hemsöktes han av svår neuralgi,
särskilt i ansiktet, och jag glömmer aldrig, när han vid ett tillfälle visade
mig en del i plånboken förvarade nervtrådar, som man enligt den tidens

IN MEMORIAM. 525

förfärliga operativa ingrepp slitit ut från hans stackars värkande och sar-
gade kinder. Från domänstyrelsen, där avlöningen vid denna tid var
minimal, missbelåtenheten av många skäl florerade och befordran inom
rimlig tid föreföll mer än oviss, vilket allt verkade förlamande på intres-
set, kom Linner äntligen 1897 ut såsom assistent vid de undersökningar,
som i Degerfors och angränsande revir skulle bedrivas i och för torr-
läggning av sanka marker. Följande år företog han så en studieresa
inom landet för att med anslag av allmänna medel på skilda håll göra
iakttagelser rörande likartade företag. Ifrågavarande år, 1898, blev han
ledare av förenämnda arbeten inom Degerfors och grannreviren, trans-
porterades på våren 10900 såsom dikningsledare till Hamra kronopark
samt fr. o. m. 1901 såsom dikningsledare till Västerbottens distrikt.
Denna sistnämnda tjänst hann Linner emellertid aldrig tillträda, ty den
19 januari 1901 slapp han pulsandet i mossar och myrar samt utnämn-
des han till jägmästare i det vackra Arvika revir.

HENRIK LINNER var en man av kvalitet, en begåvad person. Detta
förhållande yppade sig bl. a. genom hans egenskap av uppfinnare. År
1898 erhöll han patent på ett geodetiskt mätningsinstrument, kallat »Lin-
ners distanscirkel>, ett kombinerat avvägnings-, distans- och vinkelmät-
ningsinstrument, som på utställningen i Norrköping 1906 erhöll 1:sta pris.
Samma år konstruerade han en handnivå för höjdmätning och avvägning,s.k.
Linners hypsometer, som erhöll stora silvermedaljen på utställningen i
Karlstad 1903 och 3:dje pris på utställningen i Norrköping 1906.

Jägmästare LINNER ägde vid Stocksund, vars område han på uppdrag
av kammarherre von Horn uppmätt och indelat för bosättning, en villa-
egendom. Han var skogsförvaltare vid riddarhusgodset Mellbyn och
forstlig rådgivare vid Jössefors aktiebolag. I pressen har han lämnat
bidrag i Tidskrift för skogshushållning 1900, Svenska Dagbladet 1904
och Skogsvårdsföreningens tidskrift 1905.

De av kamraterna, som voro närmare bekanta med den kunnige, in-
tresserade och trots all sjukdom så energiskt flitige LINNER, värdera honom
högt och bevara honom nu i kärt och behagligt minne. För dem, som
ej vidare kände honom, kunde hans sätt förefalla bittert och satiriskt —
men i sitt hjärta var han en god och ödmjuk man. Nu har han fått
frid för både missräkningar och lidanden. [USA

Johan Elis Nilson.
"5, 1863 1”; 1014.

Efter helt kort sjukdom avled i Hälsingborg den 19 maj 1914 jäg-
mästaren i norra Skånes revir JOHAN ELIS NILSON, enligt uppgift på grund

526 IN MEMORIAM.

av blodförgiftning genom halsböld. Detta så oförmodade och beklagliga
dödsfall bortryckte en synnerligen sympatisk och älskvärd kamrat, en
nitisk och skicklig tjänsteman vid endast något över 51 års ålder.
JOHAN ELIS NILSON, son av grosshandlaren Isak Nilson och hans hustru
Bina Holmström, föddes den 25 mars 1863 i Ystad. Efter mogenhets-
examen i Lund den 8 juni 1882 gick han på ett år till sjöss för att
studera världen, livet och människorna, genomgick sedermera Ombergs
skogvaktareskola och utexaminerades från skogsinstitutet den 1 juni 1886,
varefter han med sin Gordonsetter »Guerre>» reste upp till Haparanda
och finnskogarna. Han hade nämligen den 7
juli 1886 blivit förordnad till extra jägmästare
1 Tärändö revir, vilken i idrottsligt och turis-
tiskt hänseende intressanta men eljest skäligen
kusliga beställning han redan på hösten föl-
jande år utbytte mot tjänstgöring i domänsty-
relsen. Verksamheten därstädes blev dock ej
långvarig, utan nästa vår finna vi ELIS NILSON
som extra jägmästare i Bohus revir, där han
vid sidan av sin statstjänst förvaltade Göte-
borgs och Bohus läns hushållningssällskaps
skogar samt kungl. och Hvitfeldtska stipendie-
inrättningens skogar. Den 28 januari 1892
transporterades han såsom assistent till Blekinge

—Åhus revir.

Bland senare tjänstedata må antecknas: kartograf i domänstyrelsen 16
januari 1900, extra jägmästare i bergslagsdistriktet 28 juni s. å., ama-
nuens i domänstyrelsen 28 sept. s. å., t. f. jägmästare i Daga revir 4
mars 1901, föreståndare för Kolleberga skogsskola 8 nov. s. å., läns-
jägmästare i Kristianstads län 1904 samt jägmästare i Ängelholms, sedan
kallat norra Skånes revir, den 13 juli 1911.

Skogen, fjället och sjön tävlade om ELIS NILSONS gunst, men Elis sökte
tillgodose dem lika. Han var en varm naturvän och god iakttagare med
vetenskaplig läggning och vetenskapliga intressen. Idrottsman var han
också: följde den svenska gymnasttruppen på uppvisning i Paris 1889.
I unga år hade han varit till Kap, sedan riktades hans sjöresor mot
nordhaven. År 1894 medföljde han på uppdrag av Sv. sällskapet för
geografi och antropologi valfångstfartyget »Eclipse» från Dundee till
Ellesmereland för att efterforska de förolyckade polarfararna J. A. Björ-
ling och Ax. Kallstenius. Han undersökte därvid trakterna kring Baffins
bay och Davis strait samt fann på Coneyöarna en del tält, böcker m. m.,
som tillhört expeditionen. I april 1899 företog han på bekostnad av

IN MEMORIAM. 527

Kristianstads läns hushållningssällskap en färd till Skottland för att stu-
dera skotska lärkträdet. Samma år deltog han i professor Nathorsts
expedition till Jan Mayen och Ost-Grönland ombord å »Antarctic> för
att efterspana Andrée. Vidare må nämnas, att han enligt domänstyrel-
sens förordnande var vägledare i juli 1902 för ett 8o-tal skotska med-
lemmar av »Royal Scottish Arboricultural Society», vilka på hans för-
anledande företogo en studieresa i Sverige. Sällskapet, som till honom
överlämnade en dyrbar gåva, kallade honom sedermera, den 28 januari
1903, till sin hedersledamot. Med anslag av allmänna medel företog
han 1904 en skogsvetenskaplig studieresa i Frankrike och Skottland.
Vid stiftandet den 9 aug. 1906 av Skåne—Blekinge skogvaktareför-
bund utsågs han till förbundets ordförande.

Jämte överste C. F. HYLTEÉN-CAVALLIUS ägde NILSON sedan 1902
Ranviks plantskolor, som förflyttades till Båstad och år 1911 Över-
gingo till ett bolag, vars direktör han blev 1911, ävensom Njura
fröklängningsanstalt. Vid h. k. h. kronprinsens egendom Sofiero var
han skogsförvaltare sedan 1909. I pressen har han medverkat genom
uppsatser i Tidskrift för skogshushållning åren 1901—1903, Svenska
Dagbladet 1913 och Svenska jägareförbundets nya tidskrift. I littera-
turen finnes han omnämnd i »Ymer» 1894, Ax. Ohlins »På forsknings-
färd» (Sthlm 1895) och A. G. NATHORSTS »Två somrar i norra Ishavet>
II (Sthlm 1900). :

Jägmästare ELIS NILSON, vid vars tidigt redda grav en stor skara vän-
ner sörja, var sedan den 1 maj 1897 i ett lyckligt äktenskap förenad
med RAGNHILD MARIE JACOBSEN från Norge. FIESAS:

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT TOAST ENSE

TRÄVARUMARKNADEN.

Någon verklig fart vill det ej bliva i affärerna. Visserligen göres ett och
annat avslut, men de kunna knappast sägas hava någon betydelse för mark-
nadens utveckling. Köparna hava förlorat lusten att spekulera, och säljarne
finna ingen anledning att pressa ned sina varor.

Oaktat detta synes dock som om ett och annat tecken till återvaknat in-
tresse skulle börja framträda. Fransmännen hava börjat efterfråga granplan-
chetter och därvid offererat 200 fres för 1 X4!1/, och 190 fres för 1 X4
under det säljarne begära 202: 50 å 205 och 195:50 å 195 respektive för
Nederbottens. Samtidigt visar sig granplankorna vekare och bjudes nu för
Nederbottens 36 centimes basis. Dock hava nog några affärer gjorts till 36!/,
å 37. Det är ju rätt underligt med detta prisfall på en vara, som finnes så
jämförelsevis litet av i marknaden. Men för närvarande äro, som det före-
faller, affärerna mera stämningssaker än något annat, och detta karaktäri-
seras verkligen av granplanksprisen.

Även furu är naturligtvis vacklande och goda och dåliga priser förekomma
omväxlande. Att därför meddela några pris är ju rätt vanskligt, men borde
man för goda Härnösandsmärken kunna uppnå följande:

230-G10J LabheOl, JUL Urs B SS ENRA EN AN Alade fres 2065
> STA 1 Na OT AE SAVE ER se EA > 1240
> OS RISVIORE 0 SANT ae CRV SR EN SUK220RAN2TJENNO

Härnösands-furuplankor till Sydafrika med vanlig god medellängd torde
betinga £ 11 för III och £ 10 för IV och Sundsvalls omkring 5 shillings
högre.

Sundsvalls och Nederbottens granplankor till Tyskland säljas fortfarande till
IMER

Försäljningarna från Sverige överstiga nu 70 94, av årsstocken, under det
Finland sålt 80 92/, och Ryssland över 75 94. Och när man samtidigt vet,
att såväl England som Frankrike och Tyskland vid jämförelse med tidigare
år ännu måste hava åtskilligt oköpt, bör man hava rätt att hoppas, att |
sinom tid en livligare ton i marknaden skall göra sig gällande.

TRÄVARUMARKNADEN. 520

Rapporterna angående flottningarnas förlopp äro skiftande; i vissa vatten-
drag är läget gynsamt, under det att i andra flottningen avstannar på grund
av vattenbrist. De stora flottningsstrejkerna i Ljusnan, Ljungan och Ånger-
manälven hava nog ej varit utan inflytande på flottningsresultaten, men äro
numera hävda.

Skeppningarna gå sin gilla gång, ehuru de långt ifrån kunna sägas vara
livliga, vilket för övrigt ju sällan är fallet vid en trög marknad.

Trämassemarknaden.

I likhet med vad som är fallet beträffande trävarumarknaden förspörjes även
här föga liv.

Mekanisk massa är fastare, och . synes ej uteslutet att läget kan bli ännu
bättre om torkan fortfar. Tyskarne börja nämligen visa sig i marknaden,
vilket brukar vara ett tecken till starkare efterfrågan. Priset för våt massa
netto f.o.b. Östersjön är nu 32 å 33 kronor, under det att i maj —juni 29
å 30 kronor accepterades.

Stark sulfit säljes trögt, men priserna hålla sig, och torde £ 7:10 7: 15
f. o. b. inkl. kommission och diskonto kunna sägas vara priset.

Lättblekt sulfit har för 1915—1916 betingat'L 8: 10 å 8: 15 f. o. b. inkl.
kommission och diskonto. För prompt något lägre.

Sulfat är svag och torde förbli så en tid framåt till följd av de många
nya fabriksanläggningarna. —Mm.

NOTIS.

Canadensisk skogsman på studieresa i Sverige. Chefen för Canadas
skogsväsen, forstdirektören R. H. Campbell kommer att under tre veckor
innevarande sommar företaga en studieresa 1 Sverige, varvid särskild upp-
märksamhet kommer att ägnas åt frågan om jordbrukslägenheters bibehållande
eller igenläggande å skogsmark. Kungl. Domänstyrelsen har förordnat extra
jägmästaren Iwar Lindeberg att vara mr Campbell följaktig under resan.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT TOI14 ER

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Bestämmelser angående uppbörd av vissa underhandsförsäljningsmedel.

Domänstyrelsen har härom den 27 april 1914 utfärdat följande cirkulär:

Av förekommen anledning vill Kungl. Domänstyrelsen härmed föreskriva, att i de över under
hand försålda skogseffekter upprättade förteckningar, vilka jämlikt punkt 134 i de reglemen-
tariska föreskrifterna för skogsstatens tjänsteförvaltning skola med begagnande av blankett
36 a kvartalsvis eller oftare uppgöras av revirförvaltarne och insändas till överjägmästarne
för att sedermera av dessa överlämnas till vederbörande länsstyrelse eller kronouppbörds-
man, alltid skola angivas till dato och försäljningsparti de köpekontrakt eller andra avtal,
på vilka de försäljningar grunda sig, för vilka försäljningsmedlen anmälas till indrivning.
Ett dylikt angivande synes ske bäst i kolumnen med huvudrubrik »det försålda» efter varje
uppgivet bestämt parti försälda skogseffekter.

Tryckning av register över författningar rörande skogsväsendet.

Domänstyrelsen har härom den 20 april 1914 hos Kungl. Maj:t gjort följande framställning :

I domänstyrelsen har överjägmästaren U. Wallmo uppvisat en honom tillhörig, av förre
överjägmästaren Th. Hahr uppgjord förteckning över de författningar, cirkulär och andra,
mera allmänt intresse ägande handlingar rörande domänväsendet, jaktväsendet och skogs-
undervisningen, vilka utkommit från och med den 15 december 1905 till den I juli 19:13.
Denna förteckning, vilken finnes här närsluten, har styrelsen funnit vara av det värde och
den nytta för styrelsens, länsstyrelsernas och statens skogsförvaltnings personal, att den-
samma, kompletterad till den I januari 1914, vore förtjänt av att tryckas och spridas bland
nämnda personal, för vilken den bleve en nyttig och tidsbesparande uppslagsbok vid alle-
handa expeditionsgöromål. För tiden före den 15 december 1905 finnes en av Hahr år
1906 utgiven samling gällande författningar med mera rörande nämnda grenar av statshus
hållningen.

Domänstyrelsen får med anledning av det nu anförda i underdånighet hemställa, att sty-
relsen erhåller nådigt bemyndigande att de/s låta komplettera den ifrågavarande förteckningen
till 1914 års ingång, dels honorera arbetet med förteckningens uppgörande och komplette-
ring med lämpligt belopp, exempelvis 500 kr., de/s ock låta trycka 500 exemplar av den
kompletterade förteckningen, att utdelas bland länsstyrelserna, domänstyrelsens och skogs-
statens personal, för vilken tryckning kostnaderna, enligt vad närlagda 2:ne kostnadsförslag
utvisa, torde belöpa sig till omkring 400 kr.

Vid nådigt bifall till denna styrelsens hemställan torde kostnaderna få utgå av de till oför-
utsedda och diverse utgifter för skogsdomänernas förvaltning under innevarande år anvisade
medel.

Metoderna för markboniteringar vid kronoparksindelningar.

Domänstyrelsen har härom den 16 juni 1914 till skogstaxatorn Är Berg avlåtit föl-
jande skrivelse:

I skrivelse den 6 dennes har Ni gjort en förfrågan huruvida de av lektor T. Jonson i

SKOGSADMINISTRATIONEN. 531

Skogsvårdsföreningens tidskrift 1914, häfte 5, framställda principerna för bonitering av skogs-
mark kunde få tillämpas under pågående kronoparksuppskattningar.

Då lektor Jonsons förklarande uttalande i angivna fråga icke synes strida mot de av
Kungl. Styrelsen meddelade föreskrifter angående skogsmarkens särskiljande i bonitetsklasser,
har Kungl. Styrelsen intet att erinra emot att samma uttalanden läggas till grund för be-
dömande av respektive markers skiljande i bonitetsklasser.

Beräkningen av revirassistenternas resepengar.

Domänstyrelsen har härom den 11 juni 1914 till styrelsen för de extra jägmästarnes för-
bund avlåtit följande skrivelse:

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 18 sistlidne april har förbundet hemställt huru-
vida icke vid utfärdande av assistentförordnanden samtliga assistenter å visst revir för fram-
tiden kunde erhålla, då tjänstgöringen vore densamma, lika tillmätta reseanslag.

På grund härav meddelas, att resepenningarna för assistenter enligt nådig bestämmelse
utgå med lägst 400 och högst 600 kr., beroende på förhållandena i varje särskilt fall.

Såsom en ledande princip för bestämmande av högre eller lägre belopp gäller, att där
två eller flera assistenter förordnas samtidigt inom ett revir, respenningarna därvid — med
hänsyn till att var och ens tjänstgöringsområde därigenom begränsas — pläga sättas 100 kr.
lägre per år än de eljest för en assistent inom samma revir utgående. Därest det inom ett
revir, där det redan finnes anställd en helårsassistent, uppstår tillfälligt behov av ytterligare
assistenthjälp under viss del av året, plägar den tillfälligt förordnade tillerkännas resepen-
ningar med det lägre beloppet. Däremot har Kungl. Styrelsen ansett sig därvid icke böra
sänka det för den helårsvis anställda assistenten utgående beloppet, som han redan förut
varit tillförsäkrad om.

Utlämnande av kostnadsfritt virke till s. k. »dalgrubbor»>.

Domänstyrelsen har härom den 11 juni 1914 till överjägmästaren i Skellefteå distrikt av-
låtit följande skrivelse:

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 26 sistlidne maj har Ni hemställt, att erfor-
derligt virke av torr eller mindrevärdig skog till s. k. »dalgrubbor» samt till smärre kojor
vid dalplatserna finge kostnadsfritt men efter utsyning utlämnas från distriktets kronoskogar
till sådana personer, som avsåges i kungl. brevet den 15 november 1912 angående avverk-
ning och försäljning till visst pris av stubbar för tjärbränning till vissa mindre bemedlade
personer inom Västerbottens och Norrbottens län,

Kungl. Styrelsen har vid föredragning härav funnit skäl medgiva, att dylikt virke må
uppå ansökan kostnadsfritt men efter av vederbörande kronojägare gjord anvisning utlämnas
till sådana mindre bemedlade personer, till vilka tillstånd till tjärbränning lämnats och för-
säljning av tjärvirke ägt rum jämlikt ovanstående kungl. brevs bestämmelser.

Härom har Ni att giva vederbörande jägmästare besked.

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Inspektionsresor: byråchefen Fr. Giöbel har den 29 juni—7 juli företagit inspektions-
resa inom Kosta revir. Vikarie notarien Einar Ödman, vilkens tjänst uppehållits av ama-
nuensen Erik Helmers;

byråchefen, friherre Th. Hermelin företager från den 29 juni inspektionsresa i Umeå och
Skellefteå distrikts lappmarker. Vikarie notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehålles av
amanuensen Arne Chattillon-Winbergh ;

Semester har åtnjutits av:

generaldirektören Karl Fredenberg den 25 juni tills vidare. Vikarie den 25 juni—I juli
byråchefen W. Roos och den 2 juli tills vidare byråchefen Th. Örtenblad med förordnande
för revisor Hjalmar Modigh, vilkens tjänst uppehålles av amanuensen Gösta Rabenius;

byråchefen C. Stiernspetz den 22—23 juni med förordnande för notarien M. Seth, vilkens
tjänst uppehållits av t. f. amanuensen M. Magnevill samt den 6—18 juli med förordnande

532 SKOGSADMINISTRATIONEN.

för notarien M. Seth under den tid, revisor Hj. Modigh är t. f. byråchef å andra skogs-
byrån, men i övrigt för revisor Modigh;
notarien M. Seth den 17 juni med förordnande för t. f. amanuensen M. Magnevill;
revisor E. G. Fahlerantz den 10 juni med förordnande för t. f. amanuensen M. Mag-
nevill.

Tiänstledighet har beviljats:
notarien K. G. G. Norling den 8 juli>—I augusti för hälsans vårdande med förordnande
för amanuensen John Söderström.

Skogsstaten.

Tiusts revir: Som sökande till ledigförklarade jägmästaretjänsten i Tjusts revir ha vid
ansökningstidens utgång anmält sig: jägmästaren i Ängeså revir Gustaf Halldin, jägmästaren
i Gällivare revir Erik Isak Hammarberg, jägmästaren i Arvidsjaurs revir Aug. E. Sucksdorff,
skogsingenjören Tell Grenander, underläraren vid Ombergs skogsskola Tage Aae, skogs-
taxatorerna Gust. Gran, Elis Lundman, Ragnar Ekman och Oscar Kollberg samt e. jägmäs-
tarne Hugo af Petersens och Bror Fornell.

Arvika revir: Som sökande till ledigförklarade jägmästaretjänsten i Arvika revir hade
vid ansökningstidens utgång anmält sig: jägmästaren i Södra Lycksele revir Knut R. Sjö-
stedt, jägmästaren i Arvidsjaurs revir Aug. Sucksdorff, jägmästaren i Storbackens revir Carl
Rothman, jägmästaren i Wilhelmina revir Daniel Frykman, underläraren vid Ombergs skogs-
skola Tage Aae, skogsingenjören Tell Grenander, föreståndaren för Grönsinka skogsskola
Hj. Sylvén, skogstaxatorerna Gustaf Gran, Nils Klein, Ragnar Ekman, Oscar Kollberg och
Elis Lundman samt e. jägmästarna Harald Sjöberg och David Primus Hultmark. Kungl.
Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Sjöstedt, Sucksdorff och
Rothman i nu nämnd ordning med förord för Sjöstedt.

Karlsby revir: Kungl. Maj:t har den 6 juni 1914 till jägmästare i Karlsby revir ut-
nämnt och förordnat föreståndaren för Bjurfors skogsskola Adolf Welander.

Junsele revir: Jägmästaren i Junsele revir Harald Wedholm har den 10 juni 1914
avlidit. Jägmästaretjänsten uppehålles, intill dess densamma hunnit bliva i vederbörlig ord-
ning återbesatt, av assistenten i reviret Bror Fornell. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag
till tjänstens återbesättande uppfört jägmästaren i Råneå revir Jules Lenard Asker, jäg-
mästaren i Arvidsjaurs revir August Edvard Sucksdorff och jägmästaren i Vilhelmina revir
Oskar Daniel Frykman i nu nämnd ordning med förord för Asker.

Norra Skånes revir: Som sökande till ledigförklarade jägmästaretjänsten i Norra Skå-
nes revir hade vid ansökningstidens utgång anmält sig jägmästaren i Östersunds revir Carl
Björkbom, jägmästaren i Blekinge revir L. C. Hårleman, jägmästaren i Arvidsjaurs revir
Aug. Sucksdorff, t. f. jägmästaren i Norra Roslags revir Gustaf Esbjörn Svensson, skogs-
taxatorerna Gustaf Gran, Nils Klein och Elis Lundman, skogsingenjören Tell Grenander,
underläraren vid Ombergs skogsskola Tage Aae, samt e. jägmästarna Bror Fornell och Sven
Lundberg. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Björk-
bom, Sucksdorff och Svensson i nu nämnd ordning med förord för Björkbom.

Biurfors skogsskola: Föreståndaretjänsten vid Bjurfors skogsskola uppehålles, intill
dess densamma blivit i vederbörlig ordning återbesatt, av förutvarande föreståndaren där-
städes Adolf Welander. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande
uppfört extra jägmästarne Gustaf Lundberg, Axel Ragnar Lindahl och Sven Olof Arvid
Modin i nu nämnd ordning med förord för Lundberg.

Till avlönade helårsassistenter ha förordnats:

e. jägmästaren F. A. Berggren i Bodens revir,
» » Henrik Fogelström i Burträsks revir,

» > Tohn Örtenblad i Bjurholms »
» » John Schenström i Gällivare m. fl. revir.
> » Ivar Hjälmström i Råneå >

Till avlönade assistenter ha förordnats:

e. jägmästaren Gustaf Lamprecht i Tärendö revir den "/&—""/,»
> > Josef Södengrann i Bodens » SE er

SKOGSADMINISTRATIONEN. 533

e. jägmästaren Gustaf Westermark i Stensele revir den '5/.—'5/,,

> > Torsten Lunderkvist i > > RE Fr

> 2 Erik Hallström i Storbackens >» > SNR

> > Gustaf Lindkvist i Sorsele 2 > HY

> > K. T. Streyffert i Åsele 2 SER =

> > Birger Ahlgren i V. Hälsinglands m. fl. revir 31. —W a.

Till skyddsskogsassistenter i Mell. Norrlands distrikt ha förordnats:
e. jägmästaren Olof Löfvén den !/,—?/,,
> > W. von Arnold den !/.—3/,.

Till skogsindelningsassistenter ha förordnats:
e. jägmästaren S. E. Grenholm i Skellefteå distrikt den ??/.—/,,

> > Otto Edlund i Umeå distrikt den ?/.—?/,,,

> > A. W. Lejdström i Umeå distrikt den asj sy,

> D BO: Ljungstedt i > 3 > =S

> > Tor Jacobsson i > > lg Fn

2 > Sten Eckerbom i > > a FS

> > Ove Granström i Mell. Norrlands HREE: den 7 —”/a,
» 2 Otto Bundy RS > »> : ARV 2

Till extra iägmästare ha förordnats:
utex. skogseleven S. E. Grenholm i Skellefteå distrikt den ?3/,,

> > Otto Edlund i Umeå distrikt den ?3/,,

> > A. W. Lejdström i Umeå distrikt den ??/,,

> > B. O. Ljungstedt i > > > >

2 / Tor Jacobsson AA > 2 2

> » Sten Eckerbom i 2 > > >

» » K. T. Streyffert i » > RS

> > FE SUNE Ness tiskrikt den Eg
> > Otto Bundy VIE > > > D
> » W. von Arnold i =>» > > un je
> > C. G. Carlsen i Östra distriktet den ?5/

16
Återkallat förordnande.

Kungl. Domänstyrelsen har återkallat det e. jägmästaren Arne Rydbeck meddelade för-
ordnandet att vara avlönad assistent i Åsele revir.

Tiänstledighet har beviljats:

överjägmästaren i Umeå distrikt Axel Egerström för genom läkarbetyg styrkt sjukdom
den 6 juli—5 sept. med förordnande för jägmästaren i Åsele revir R. A:son Eneberg, vil-
kens tjänst uppehålles af assistenten i reviret Emil Dahl;

överjägmästaren i Bergslagsdistriktet Uno Wallmo för enskilda angelägenheler den 8$—9
juni med förordnande för jägmästaren i Enköpings revir J. H. Blombergsson, vilkens tjänst
uppehållits af e. jägmästaren R. Libeck;

överjägmästaren i Västra distriktet Gustaf Barthelsson för fullgörande av riksdagsmanna-
uppdrag den I juni till riksdagens slut med förordnande för jägmästaren i Tivedens revir
A. W. Schmidt, vilkens tjänst uppehålles av assistenten i Kinne m. fl. revir Arvid Stahre.
Stahres assistenttjänst uppehålles under tiden av e. jägmästaren Einar Karlsson;

överjägmästaren i Smålands distrikt C. A. F. Gyllenkrok för enskilda angelägenheter den
26 juni—7 augusti med förordnande för jägmästaren iJönköpings revir Fredrik Witt, vilkens
tjänst uppehålles av överjägmästareassistenten Sam. Tisell. Tisells assistenttjänst uppehålles
under tiden av e. jägmästaren CI Husck;

jägmästaren i Ängeså revir Gustaf Halldin för enskilda angelägenheter den 1—2 juli med
förordnande för assistenten i reviret Karl Göran Wahlgren;

jägmästaren i Degerfors revir Karl Gram för genom läkarebetyg styrkt sjukdom den 23
juni—31 juli med förordnande för assistenten i reviret Magnus Alm;

jägmästaren i Örbyhus revir C. R. Hullström för enskilda angelägenheter den 31 maj—
II juni med förordnande för extra jägmästaren Sven Hallin;

jägmästaren i Västerdalarnas revir Carl Öjermark för enskilda angelägenheter den 26 juni
—25 juli med förordnande för assistenten i reviret Sven Boberg;

jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart för enskilda angelägenheter under juli månad
med förordnande för överjägmästareassistenten Erik Hedemann-Gade, vilkens tjänst uppehålles
av e. jägmästaren Carl Cedergren;

534 SKOGSADMINISTRATIONEN.,

jägmästaren i Enköpings revir J. H. Blombergsson för hälsans vårdande den 18 juni—17
oktober med förordnande för e. jägmästaren Sven Hallin;

t. f. jägmästaren i Norra Roslags revir Gustaf Esbjörn Svensson för hälsans vårdande
den 25 juni—24 juli med förordnande för e. jägmästaren E. A. Westman;

jägmästaren i Slättbygds revir Hugo Wolff för enskilda angelägenheter den. 15 juni—5
juli med förordnande för assistenten i reviret Nils Björkman, vilkens tjänst uppehållits av
e. jägmästaren Torsten Barthelsson;

jägmästaren i Södra Skånes revir Carl von Schönberg för genom läkarbetyg styrkt sjuk-
dom den 6 juli—5 sept. med förordnande för e. jägmästaren F. Bergman den 6—31 juli;

föreståndaren för Skogshalls skogsskola Th. Grinndahl för enskilda angelägenheter den
29 juni—15 aug. med förordnande för e. jägmästaren C. G. Carlsen;

underläraren vid Klotens skogsskola Gustaf Lyman för hälsans vårdande den 26 juni—
4 juli med förordnande för e. jägmästaren John Eklund;

skogsingenjören Tell Grenander för studieresa den 29 juni—4 juli.

Kungl. Skogsinstitutet.

Till assistenter vid Skogsinstitutets praktiska övningar ha förordnats extra jägmästaren
Ivar Hissing den 15 juni—3I1 aug. med tjänstgöring å kronoparkerna Månghörningen och
Kloten samt e. jägmästaren Martin Enander den 19 juli—31 aug. med tjänstgöring å Bjur-
fors kronopark.

Lediga tjänster.

Jägmästaretijänsten i Pajala revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen' före kl. 3 på
dagen den 12 augusti 1914.

on 24

seine

AV”

YX
k

-
[a

- moa,

Nr

vs

TION

åå

SNR

- Gal fr IN AD

T ——

TATA

RA

” OR BRA Nn —

N

ANS
See

Ngn

GUNNAR HALLSTROFI

SKOGSVARDS

GENS

TIDSKRIFT

FOÖRENIN

12:e ÅRG.

1914

AUGUSTI
(NOTISHÄFTE)

(Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

3

HÄFT

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT &
UTGIVES AV ; AR .S
SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN

(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) -

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE, :
PROFESSORN, FIL, D:R HENRIK HESSELMAN. 4
FIL. D:'R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE:

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. —

«Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 22 90.

Postadress: Stockholm CC; Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m,
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel, Lidingö 219.

-

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-
satser och. illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill
erhållits av redaktionen.

INNEHÅLL:

Trävarumarknaden: av — NE NE SD SR RI Sd NS VA Nå LT RA REISAN Tv » 535
Boge- og Egekulturen paa Bregentved i Danmark, Rättelse ,.......sssssssssossssorsrersa PASI
EINAR HAMMARSTRAND: Till frågan om skötseln av enskildes skogar i lappmarken sid. 536
Notiser: /

Statsskogarnas beräknade avkastning under år 1914 EAST OS NERBE a 539
Litteratur: är
Kort handledning i skogshushållning utgiven av Föreningen för skogsvård
I NOrTland 3 (Ke0:) Go CHe) gr Ars Ver ol sar bee RR Maj SIR NG ANI > 540
Beaktänsvärda nyutkomna (DOCK. ua isocsss sä ss ev os aa ga senses kanse dps Sales VID N ENA >» 545

Skogsadministrationen:
Lagar, kungl. förordningar och beslut:
Ifrågasatt utredning om skogspersonalens bostadsförhållanden vid arbete

1-SKOPGM Tsar rET SN da SINA a SEA AR ao beh Ba AG ärta 0 Tse UA SRA ENE MSS a I ASS » 548
Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och yttranden:
Förfarandet med fallvilt å statens järnvägars Område .......mnmssssssreserrerrr rna > 548
Bestämmelser angående avverkningarna å vissa kronoöverloppsmarker ... » 548
Jägmästares rätt till ersättning för resor, beträffande vilka förordnanden
utfärdas” av RK: CBefallfin gShavallOe:.4 di.se ss anses ss bea ders at sus r ssk ses SoA > 549
Ifrågasatta lättnader vid skatteinbetalningar m. m. för de allmänna skogarna >» 549
Förflyttning av Skogshalls skogsskola till Omberg s.ssomnssassssssessreset er sarsrr >» 550
Tjänster "Ochför Ordnade b350 5: oA cease ONS MISSA S Rss (Re AIDS SR > 553
TE d1852 LJ ÄMSEL: 00570 oe Tf STA Ja NN SN NS ba SEN le INR ln ås Arad a Elen Kl SLS Be SRV > 554

Länsjägmästaretjänsten
i Kalmar läns norra landstingsområde kungöres härmed till ansökan ledig att tillträdas den
I januari 1915. Lön 4000 kronor samt ersättning för resor i tjänsten. Ansökan åtföljd av
betyg från skogsinstitutets högre kurs m. m. insändes före september månads utgång till
skogsvårdsstyrelsen, som lämnar närmare upplysningar.
Västervik den 8 augusti 1914,
Å skogsvårdsstyrelsens vägnar:
GESTAPOR KIT vå ÅA. Fred. Kruuse.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914, H. 8.

TRÄVARUMARKNADEN.

I och med krigsutbrottet har så gott som absolut stiltje inträtt i av-
seende på försäljningarna, och i de få fall som nya avslut förekommit,
äro de priser, som erhållits, ej i minsta mån ledande.

Exporten har nästan alldeles legat nere, sedan kriget började, och
voro de flesta avlastare den första tiden synnerligen betänksamma, huru-
vida de skulle helt inställa skeppningen. I många fall voro också rede-
rierna lika tveksamma, om de skulle låta sina fartyg avgå eller icke.

Emellertid hava nu vissa tecken till återvaknande tillförsikt börjat visa
sig. Litet var inser vikten av att få skeppa mest möjligt för att få in
pengar och för att få rum i sina brädgårdar. Köparna, åtminstone på
vissa håll, ställa säkerhet för varornas betalning, möjlighet till försäkring
mot krigsrisk förefinnes och från Tyskland har i dagarna ingått med-
delande, att sågade trävaror ej räknas som krigskontraband. VWåra större
rederier börja taga upp sina ordinarie router, och följaktligen synes ej
uteslutet, att skeppning, om också av begränsad omfattning, bör kunna
komma i gång.

Huru önskvärt detta är, ligger i öppen dag, ty en absolut stagnation
skulle komma att göra sig gällande synnerligen starkt. De flesta såg-
verk måste eljest mycket snart stoppa, bland annat och ej minst på
grund av utrymmesskäl, och en mycket stor minskning i avseende på
skogsdrivningarna i vinter måste som följd därav inträda. Detta betyder
för vidsträckta delar av vårt land arbetslöshet under vintermånaderna
eller åtminstone uteblivande av de enda kontanta inkomster, som kunna
erhållas. —Mm.

Bege= og Egekulturen paa Bregentved i Danmark.
RÄTTELSE.

I Afhandlingen ,,Boge- og Egekultur paa Bregentved i Danmark" er
fremkommet en meningsforstyrrende Feil Side 336, Figur 7, idet Figuren er

3 8 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

5306 TRÄVARUMARKNADEN.

indfört omvendt, saaledes at Forklaringen bör leses paa folgende Maade:
d er det ubeskadige Agern, c har en sort Randsone, 6 er det Agern hvor
der ogsaa langs Fröbladenes Inderside er en sort Rand, og a er det ster-
kest beskadigede Agern. [SSA ET AGRE

Till frågan om .skötseln av enskildes skogar i
lappmarken.

I Svenska trävaruexportföreningens här nyligen återgivna framställningar till
Kungl. Maj:t i ovanstående ämne beröras bland annat de under senaste 10
åren företagna utsyningarna av torrskog i byarna Granträsk, Nyby och Flaka-
träsk såsom särskilt belysande i fråga om följderna av det sätt, varpå staten
handhaft och handhar skötseln av enskildas skogar i lappmarken. Då under-
tecknad i egenskap av assistent å Fredrika revir, till vilket dessa inom Lyck-
sele socken belägna byar höra, varit i tillfälle att taga närmare kännedom om
deras skogsförhållanden samt åsyftade utsyningar, och då denna tidskrifts läsare
av trävaruexportföreningens yttranden torde ha erhållit en något snedvriden
uppfattning härom, anser jag mig i sak böra lämna några vägledande upp-
lysningar.

Granträsk, Nyby och Flakaträsk ligga å det s. k. Stöttingfjället, en höjd-
sträckning, som börjar på gränsen mellan Lycksele och Vilhelmina socknar
och anses fortsätta mellan Örträsks och Fredrika kyrkbyar ända ner till Bal-
berget i Bjurholms socken. Någon fjällnatur i egentlig mening förekommer
här ej, men växtligheten erhåller en särprägel bland annat genom att skogen
består av i allmänhet rena granbestånd, som äro av en trädens hela ålder
genomgående svag växtlighet och tämligen glesa samt mycket utsatta för snö-
brott. Större delen av de tre byarna äges av Mo och Domsjö aktiebolag.

Orsakerna till de av trävaruexportföreningen omnämnda stora torrskogsav-
verkningarna under de senaste tio åren, 1 vad de i verkligheten avse torr skog,
äro bland annat följande. — Innan bolaget förvärvade äganderätten till de
särskilda hemmanen och hemmansdelarna inom de tre byarna, innehade det
så gott som undantagslöst avverkningsrätten till skogen å desamma. Därvid
hade dock hemmansägarna förbehållit sig all torrskog, men då de enligt över-
enskommelserna ej ägde rätt sälja den och å sina vidsträckta skiften till
husbehovsändamål endast tillvaratogo det lättast åtkomliga torrvirket, kom det
Övriga att bliva kvarstående eller kvarliggande i skogen. Torrgran ansågs
dessutom förr knappast användbar annat än till bränsle i brist på bättre, endast
en del av de mera långväxta stammarna tillvaratogs såsom bomslanor o. d.
och återstoden fick långsamt multna ner till åtlydnad av trävaruexportförenin-
gens stolta bud: härutinnan bestämmer endast industrien. När emellertid
industrien mera allmänt kom att använda torrt granvirke till sågtimmer och i
synnerhet sedan man — omkring år 1905, för vad dessa trakter angår —
började begagna det vid pappersmassetillverkningen, tog avverkningen av torr-
gran fart härstädes, där bolaget under tiden fullständigat sina hemmansköp.
Härvid är särskilt att märka, att skogsägarna då tillätos att utan ulsvning i
skogen avverka och nedköra torrvirke och vindfällen till vattendraget för att

TRÄVARUMARKNADEN. kö

där genom skogsstatens försorg åsättas kronomärke. Då missbruk härav bör-
jade förekomma i vissa trakter indrogs dock denna rätt, och numera har skogs-
ägare för att få torrträd och vindfällen utsynade att göra framställning därom
hos vederbörande jägmästare, och sådana framställningar ha mig veterligt alltid
bifallits i önskad utsträckning. (Föreningen säger likväl härom: domänstyrel-
sen vill emellertid hushålla med torrskogen och tillse, att densamma icke över-
avverkas.)

Således utgjordes det ifrågavarande av föreningen omnämnda utsynade torrvirket
till allra största delen av gamla torrträd, och enligt vederbörande kronojägares
uppgift medtogos t. o. m. lågor, som varit torra i ända till 50 år, och en
tumstjock yta fick ofta borthuggas, innan stämpeln kunde anbringas i veden.
Det är ju ett glädjande förhållande, såväl för trävarurörelsens som för skogens
män, detta att sådant virke kunnat tillvaratagas, men hur det kan ge anled-
ning till klander över skogsskötseln är svårt att förstå. För att närmare styrka
dessa uppgifter fordras siffror, mera upplysande än dem föreningen anfört, och
med tillhjälp av revirets handlingar är jag även i stånd här lämna sådana.
Då emellertid en utredning om de 13,700 kubikmeter torrvirke, som under
åren 1004—1911 uppgivits hava utsynats i de tre byarna, skulle komma dessa
rader att svälla ut allt för mycket, vill jag nöja mig med att lämna några
upplysningar om omnämnda 22,994 träd, vilka under år 1913 utsynades i
Nyby och Flakaträsk. Först är då att anteckna, att man har anledning vänta
sig ett förhållandevis mindre antal gamla torrträd enligt stämplingslängden för
detta år än för de föregående åren, då rensningen av skogarna synes hava
varit ganska omfattande. De 22,004 träden avstämplades å följande hemman:
i Flakaträsk litt:s B, Kc och M och i Nyby litt:s Abb, Bab, Bbac, Cbb, D
och en avsöndring från litt. E. Skogen å dessa hemman är uppskattad genom
bolagets egna tjänstemän, i Flakaträsk år 1904 och i Nyby år 1906, och
den årliga ordinarie avverkningen från dem utgör enligt domänstyrelsens beslut
sammanlagt 2,552 kbm. eller för 3 år 7,656 kbm. Ett sammandrag av
stämplingslängden ter sig sålunda:

. Brösthöjdsdiameter i centimeter

under 20 |20 till 30 | över 30 tillsam.

Firagtsko pyser san eos 1,735 628 SI 2,444

II träd som torkat efter uppskattningen 743 | 710 162 1,615
IF D > — före [IXI0, 720 6,406 1,809 18,935
tillsam.) 13,198 7,744 2,052 22,994

Av dessa 22,0094 träd, utgörande 6,115 kbm., skola från den ordinarie av-
verkningen för åren 1914—1916 avräknas 2,8i1 träd med en massa av 766,67
£om., vilken till ungefär hälften utgöres av torrskog, återstående 5,348 kbm.
räknas såsom extra afverkning. Den råa skogen utgjordes huvudsakligast
av s. k. dikesträd eller träd, som måst avverkas i följd av dikning, och
till en mindre del av vindfällen. Att icke samtliga träd inom de två
första klasserna skola avräknas beror dels på att å myrar utsynade
träd räknas såsom extra avverkning och dels på att enligt före den 1 mars
1910 gällande föreskrifter endast det avsättningsbara virkesförrådet medtogs
vid avverkningsberäkningen, i följd varav mindre granar — i Flakaträsk under-

538 TRÄVARUMARKNADEN.

13 och i Nyby under 11 centimeter vid brösthöjd — ävenledes hänföras till
extra avverkning. — I belysning av dessa uppgifter förefaller trävaruexport-
föreningens klagan »det måste kännas hårt för skogsägaren att se sina skogs-
tillgångar på detta sätt förfaras utan att kunna hindra den uppenbara van-
skötseln» onekligen något egendomlig, och domänstyrelsens fordran på utred-
ning av de af föreningen omnämnda fallen något mera berättigad än förenin-
gen själv finner den vara.

Dock är det lika naturligt som obestridligt, att det fortfarande avtorkar träd
1 dessa trakter, och så kommer det även att förbli i den närmaste framtiden,
så vida man ej vill avverka hela det övermogna virkesförrådet på en gång
eller uttaga treårsutsyningarna genom plockhuggning över hela skogen, ett
förfarande, som skulle vara lika olämpligt ur föryngrings- som ur avverknings-
synpunkt. Ett sätt, på vilket vi i väntan på normalskogen kunna inskränka
avtorkningarna, tror jag dock är att stämpla tillräckligt »hårt» i dessa över-
åriga granskogar och att i allmänhet endast lämna grupper av yngre fullt livs-
kraftiga träd, där sådana förekomma. TI Flakaträsk kan man se, huru inom
hygget kvarlämnade glesa ställningar av äldre granar kunna avtorka redan
efter ett par år, ehuru de vid stämplingen synas hava varit av jämförelsevis
hyggligt utseende.

Meningen med förestående rader är endast att rätta en missuppfattning, ej
att försvara den bestående ordningen, vilkens brister äro tydliga. För en
utom stående måste de synbarligen skarpa meningsskiljaktigheterna i fråga om
det sätt, varpå staten sköter de enskilda lappmarksskogarna, förefalla ganska
Ssd lane Å ömse sidor synes man ju vilja ge skogarna den bästa möj-
liga skötsel. Orsakerna torde ligga i att frågan ej är av enbart skoglig art,
här spela även juridiska och sociala synpunkter in. Till de förra måste främst
räknas, att skogarna med få undantag varit upplåtna med avverkningsrätt till
trävarubolagen, och vid utsyningarna ha skogsstatstjänstemännen i sådana fall
i allmänhet ansett sig hava någon juridisk-moralisk skyldighet att i första
hand tillvarataga bondens-skogsägarens rätt, hvartill kanske bidragit känslan
av att upplåtandet på 50 år av dessa avverkningsrätter fått ske i strid mot
lagens ord, att skatteman ej hade rätt att sälja någon skog förrän efter veder-

börlig utsyning. — I förbigående påpekas, att det nog ej heller var statens
mening, när den vid avvittringen bortskänkte jord, att denna i fortsättningen
skulle komma att innehavas av opersonliga bolag. — Sedan numera avverk-

ningsrätterna i allmänhet återlösts eller utgått, finnas dock ej dessa hinder för en
god skogsskötsel. Som sociala synpunkter måste man betrakta nödvändigheten
av att taga hänsyn till lappmarksbondens ringa förmåga att förvalta och förkovra
större penningbelopp, t. ex. sådana, som skulle erhållas vid ett hastigt till.
godogörande av den övermogna skogen, samt till att någon särskild skogslag-
stiftning för de sitt ansvar kännande bolagen svårligen är tänkbar. Och när
trävaruexportföreningen anser, att man i sammanhang med ett ekonomiskt
utnyttjande av de hopade skogstillgångarna så bör använda lagstiftningens
tryck på motsträviga eller likgiltiga skogsägare, att de tvingas använda viss
del av vinsten till skogsvårdsåtgärder, har den nog ej tänkt sig in i alla de
svårigheter, som en dylik blandning av frihet och tvång skulle medföra. Tan-
ken att hemmansägaren därigenom skulle uppfostras till självständigt arbete
för sin skog är nog vacker, men inför den hårda verkligheten komme säker-

TRÄVARUMARKNADEN.

IE

ligen ett upptagande av skogsvårdsavgifter och utdelande av ersättningar för

fullgjorda arbeten att visa sig mera tilltalande.

Örträsk den 5 juli 1914.

NOTISER.

Statsskogarnas beräknade avkastning under år 1914,
verket inflytande skogsmedel beräknas under året uppgå till
Detta belopp fördelar sig på de olika distrikten sålunda:

kronor.
Luleå (HStrakbt Oo ROSES
Skellefteå BUR AS ASEA SR
Umeå > 28 RER Ga
Mell. Norrlands SLA PANT. AACIERSE SKE
Gävle-Dala ng EE ER ER JARRE NS
Bero slag StiiStriktet is oo stero os nde ee
Östra rr UT SSETECER aa KCR REs Eg
Västra Gar LA Be RIGA rp

Smålands distrikt
Södra distriktet

EINAR HAMMARSTRAND.

Till stats-
18,105,665

1,1050;375: KI.
2020,3 2013
3,921,067 -
2,359,412.
3,109,374 >
I, I50,000 »

800,000 >»

886,890 >
968,356 >
555500 3

Summa

18,165,665

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914, H. 8.

LITTERATUR.

Kort handledning i skogshushållning utgiven av Föreningen för skogs-
vård i Norrland. Stockholm 1914. VIII + 315 sid. med 158 fig. Pris
häftad 25075 CEES bundenikssle nian
Sedan år 1908 har en av Föreningen för skogsvård i Norrland (numera

Norrlands skogsvårdsförbund) tillsatt 5-mannakommitté arbetat på utgivande

av en lärobok främst i norrländsk skogshushållning. Det sålunda åstadkomna

arbetet har för kort tid sedan utkommit och hälsats med allmän tillfredsställelse.

Vem som i själva verket slutligen redigerat boken och sålunda står för arbetet

får man emellertid ej veta, då boken saknar både författarenamn och företal.

Största förtjänsten om arbetet torde dock tillkomma jägmästarna A. HOoLM-

GREN och C. BJÖRKBOM, varjämte själva slutredigeringen och korrekturläsningen

lär ombestyrts av jägmästaren F. AMINOFF.

I bokens inledning gives först en kort skildring av skogarnas betydelse för
landet samt trävaruexportens omfattning, vilken dock styrkes med så pass
gamla siffror som från år 1910. Här meddelas också, att skogshushållnings-
läran uppdelas i trenne huvudavdelningar — skogsskötsel, skogsteknologi och
skogsindelning — men denna indelningsgrund återfinner man ej i själva boken,
som i stället uppdelats i 21 kapitel.

Första kapitlet (6 sid.) ägnas åt våra skogars utvecklingshistoria, och i det
andra kapitlet om 13 sid. gives en god skildring av Norrländska skogssam-
hällen — säkerligen en av bokens bäst skrivna avdelningar. I tredje kapitlet
(9 sid.) finna vi redogörelse för trädens allmänna byggnad med beskrivning
av roten, skottet, bladet och blomman, frukten och fröet samt vedens byggnad.
I det följande kapitlet (om 3 sidor) talas om de klimatiska faktorernas
betydelse för träden såsom ljus, värme, luftfuktighet och nederbörd samt
vindarnas inflytelse. I femte kapitlet (47 sid.) beskrivas våra skogsträd, även
de icke norrländska eken och boken. Några ord nämnas också om de van-
ligaste inplanterade främmande trädslagen. De olika trädens viktigaste känne-
tecken åskådliggöras genom ett stort antal utmärkta bilder; skada blott att, där
blommor och frön avbildats i annan skala än kvistarna, detta ej angivits i
figurförklaringen. På 13 sidor skildras i det 6:te kapitlet själva skogsmarken
med redogörelse för berggrunden, de lösa jordlagrens uppkomst och allmänna
egenskaper samt de olika jordarterna. Det 7:de kapitlet (4 sid.), som kallas
»Skogsbeståndet», har nog så knapphändiga omnämnanden om rena och blandade
bestånd, blandningsgrader, slutenhetens beteckning, åldersklassernas angivande
samt kronskikt (här kallade stamklasser) och trädklasser. Det 8:de kapitlet
(13 sid.) ägnas åt avverkningsformer och naturlig föryngring. Detta svår-
behandlade kapitel, varom så många stridiga meningar finnas, är i stort sett
behandlat på ett mycket lyckligt och smidigt sätt. Påståendet att >den verk-
liga blädningen fäster i motsats till timmerblädningen och dimensionsbläd-

LITTERATUR: 541

ningen intet som helst avseende vid trädens dimension vid avverkningstill-
fället>, är väl dock något överdrivet. Vid varje förnuftig avverkningsform
måste man ju tänka på ekonomien, och vi torde därför kommit så långt, att
man ej kan underlåta att, även vid en föryngringshuggning såsom blädningen,
se på trädens beskaffenhet även beträffande dess grovlek. Uppgiften »vid
blädning avverkas skogen gruppvis» är väl ej heller fullt riktig. Atminstone
hade en kort beskrivning här av den Wagnerska kantblädningen varit på sin
plats. På tal om markberedningsredskap rekommenderas finnplogen och klös-
harven, men WIRÉNS kulturplog och HAUuGENS skogsharv hade också varit
förtjänta av ett omnämnande.

Det 9:de kapitlet behandlar på hela 21 sidor skogsodlingen. Det är verk-
ligen glädjande att konstatera, att vi nu här i landet kommit därhän, att i
en speciellt för Norrland avsedd lärobok skogsodlingen fått ett av de mest
omfattande kapitlen. När författaren i sin entusiasm för planteringen fram-
håller, att den är i motsats till sådd oberoende av fröåren, överdriver han
dock åtskilligt. Då man svårligen kan plantera tallen annat än som 1- eller
2-årig, är det härutinnan ej så stor skillnad på sådd och plantering. — På 11
sid. behandlas sedan i 10:de kapitlet beståndsvården med redogörelse för
röjningar, gallringar och ljushuggningar. Även vid den generella beskrivningen
av gallringen hade nog kunnat med fördel framhållas de behandlingssätt, som
de olika beståndstyperna böra undergå. Nu synes författaren överlag rekommen-
dera en låggallring vid den första gallringen samt sedan s. k. krongallring.
Vill man utföra en sådan gallring, bör väl dock i tid de behärskade träden
(3:dje kronskiktet) sparas. I detta sammanhang kan påpekas, att uttrycket
krongallring ej finnes nämnt, vilket givetvis är ett fel i en lärobok för bl. a.
skogsskolorna, då denna terminologi vunnit allmänt burskap och användes i
officiella cirkulär.

Det 11:te kapitlet (25 sid.) ägnas åt skogsskyddet, varvid behandlas atmos-
färisk inverkan och naturföreteelser såsom frost, förfrysning, frostsprickor, upp-
frysning, skydd mot värme och mot vind och storm, mot snö och is, hagel
och regn och mot eld. Vidare talas här om skydd mot skadliga bildningar
i marken och skydd mot skogsogräs och svampar (något egendomlig samman-
ställning) samt skogens skydd (skall väl vara skyddande) mot djur och mot
människan. Rörande svamparna kan anmärkas att, då de latinska namnen
omnämnts, de numera använda riktiga namnen bort begagnas (se Skogsvårds-
föreningens folkskrifter n:o 30). Att den speciellt norrländska barrsjukdomen
snöskyttet, som tillika är en bland de allmännaste och farligaste trädsjuk-
domarna i Norrland, uteslutits, måste givetvis anses som ett allvarligt förbi-
seende. Likaså borde hussvampen varit omnämnd.

Tolfte kapitlet (15 sid.) behandlar dikningen med angivande av försump-
ningsorsakerna och beskrivning av dikning 1 försumpad skogsmark, i moss-
och myrmarker. Vidare skildras dikenas utstakning, deras uppmätning och
avvägning, dimensioner och fall; Och slutligen givas regler vid dikesgräv-
ning samt lämnas uppgifter om dikeskostnader och råd beträffande dikenas
underhåll.

På 30 sidor behandlas i 13:de kapitlet avverkningen såsom avverknings-
traktens uppdelning, basvägar, kojbyggnader med avbildande av jägmästare
HOLMGRENS goda kojtyp. Härefter följer beskrivning på olika stämplings-
metoder, stämplingsredskap och stämplingsarbetets utförande. Så skildras

542 LITTERATUR.

själva drivningen med redogörelse för avverkningsredskap, fällning och apte-
ring, virkets tillredning, hopsläpning, lastning och körning, basvägarnas upp-
tagande och underhåll, avlastningen samt virkets märkning och tumning.

Flottningen, kap. 14, behandlas å 14 sid. med ingående beskrivning av
flottledsbyggnader samt flottningens bedrivande. Däremot får man inga upp-
gifter om flottningskostnader.

Virkets tekniska egenskaper skildras i ett kort kapitel på 4 sid., och virkets
förädling beskrives i ett följande kapitel på 15 sid. Virkessortimenten ha
fått ett särskilt kapitel på 7 sid. samt kolningen ett på 17 och tjärtillverk-
ningen ett på 4 sidor.

Det 20:de kapitlet (36 sid.) kallas skogsmaåtematik och behandlar planmät-
ning, höjdmätning och skogsuppskattningslära, instrumentlära, virkeskubering,
uppskattning av ålder och tillväxt samt värdering av skog. Det sista kapitlet
behandlar på 5 sid. skogsindelningen med redogörelse för normalförrådsfor-
meln och med en av TOR Jonson upprättad tabell för närmelsevis uppskatt-
ning av ståndskog i kbm. — båda saker, som dock väl mera äro s. k. skogs-
matematik än geodesi, som förts under denna rubrik.

Om sålunda kapitalindelningen synes på några ställen vara ologisk, när det
gäller en lärobok, bör detta dock ej förringa bokens värde för allmänheten.
När man därför särskildt tänker på skogsägaren, innehåller denna bok så myc-
ket av sakligt och gott vetande, att den ej nog kan lovordas. Den borde
därför ej saknas hos någon norrländsk skogsägare och kommer väl också att
genom skogsvårdsstyrelserna spridas vid skogsvårdskurser eller på annat sätt.
Självfallet bör boken också ingå i varje skogsmans boksamling.

Det måste dock beklagas, att det finnes åtskilliga småfel, förbiseenden eller
tryckfel, som man hoppas skola bli rättade i en kommande upplaga. Bokens
förtjänster äro nämligen så stora och dess åtgång därför så given, att en ny
upplaga snart torde erfordras. Här några exempel på ovan nämnda förbiseenden:

Fig. 14 å sid. 21 betecknas som Lunddäld, Jämtland, medan bilden, som
lånats från Statens Skogsförsöksanstalt och varit publicerad i Skogsvårdsför-
eningens tidskrift 1905 sid. 11 och dess folkskrifter n:r 18 fig. 1, visar en
björklund i Abiskodalen vid Torneträsk.

Fig. 15 utgiver sig vara strandsnår från norrländska kusten; varje övat öga
torde dock se, att sådan landskapsbild ej finnes i Norrland. Bilden, som
erhållits från Skogsförsöksanstalten, är också från Uppland.

Å sid. 33 äro ej träden ordnade beträffande ljusbehovet i den följd, som
HESSELMANN genom sina undersökningar påvisat (jämför Skogsvårdsföreningens
folkskrifter n:r 5).

Å sid. 47 säges, att granen saknas i delar av Skåne, Blekinge, Halland
och Bohuslän, men den förekommer ej häller i ett ganska avsevärt område i
Västergötland.

Med anledning av uppgiften å sid. 50 bör påpekas, att europeiska silver-
granen helt naturligt är ytterst sällsynt i Norrland, medan det är balsamgranen,
som flerstädes är planterad som prydnadsträd därstädes. Å sid. 61 uppgives,
att gråalen saknas helt och hållet vild i de sydligaste landskapen, men den
finnes exempelvis mycket i Ätradalen i Halland.

Å sid. 82 borde upplysts, att bokens förekomst på Omberg i Östergötland,
1 Mälardalen och Stockholms skärgård ej är vild, nu måste man av samman-
hanget draga den motsatta slutsatsen.

LITTERATUR. 543

Såddflaskan »Vänd» kan med större fördel användas vid strecksådd (jämför
sid. 123) än sådd ur hand.

Å sid 160 står i texten under fig. 96 Björkticka (Polyporus betulinus), vil-
ket är fel. Klichéen, som lånats från Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:r
33 sid. 24, har där den riktiga underskriften: fnösketicka (Polyporus fomen-
tarius).

Å sid. 242 uppger »tryckfelsnisse», att vid sulfatmetoden användes kaustikt
soda och natriumsulfit, som skall vara sul/fid eller svavelnatrium.

Boken är synnerligen rikt och väl illustrerad, tack vare tillmötesgående från
Svenska Skogsvårdsföreningen och Statens Skogsförsöksanstalt. Från den förra
har utlånats 49 klichéer och från den senare institutionen har dessutom
lämnats 9 original. Härvidlag nödgas jag dock göra en allvarlig erinran. Så
snart en kliché lånats från exempelvis KNUT BOHLINS lärobok i Biologi eller
GUNNAR ANDERSSONS och SELIM BIRGERS arbete » Den norrländska florans geogra-
fiska fördelning och invandringshistoria» finnes källan för varje gång angiven,
men det tiges fullständigt med de klichéer, som erhållits från Skogsvårdsför-
eningens publikationer. Likaledes angives ej, när original erhållits från Sta-
tens Skogsförsöksanstalt. Det har gått så långt, att fig. 43, som G-. Anders-
son och S. Birger för sitt arbete lånat av Skogsvårdsföreningens tidskrift,

citeras från de nämnda författarna!

Mot detta tillvägagångssätt, som ej gärna

kan rubriceras som förbiseende, måste verkligen kraftigt protesteras.
I hopp om rättelse i en kommande upplaga meddelas här nedanstående för-.
teckning över bilder, som sakna den ursprungsbeteckning, de bort hava.

Fig. 2. Karta över skogsregionerna.
> 3. Tallhed. Västerbottens lappmark.
4. Mossrik tallskog. > >
» 7. Mossrik granskog. Hamra krono-
park. Dalarna.
8. Gräs och örtrik granskog. Jämtland.
>» 9. Grankäl, Älvdalens kronopark, Da-
larna.
» 10. Försumpad granskog, Norrbotten.

13. Björkskog, Sydliga Norrland.
14. Lunddäld, Jämtland.

15. Strandsnår. Norrländska kusten.
+ 23. I och 2;

I- och 2-årig tallplanta.

25. I och 2. I- och 2-årig granplanta.

43. Reliktförekomst av alm, Bångnäs i
Västerbottens lappmark.
» 53. Skärning i urbergsmorän, Hamra
kronopark, Dalarna.
>» 54. Grustag i rullstensås,

58. Schematisk teckning, avsedd att
åskådliggöra de olikartade klasser
av stammar, som finns i ett bestånd,

» 59. Självsådd.

> 62. Olikåldrig skog, lämplig att blädas.
>» 66. Sollave.

» 67. Hackor.

Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:r 5, sid. 11
Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml.

» » » »

» » » »
(Skogsvårdsf. tidskr. Fackavd. 1907, sid. 63).
Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml.

» » » »

» ) » >»
(Skogsvårdsföreningens folkskrifter n:o 5,fg.11).
Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml.
> » »

(bilden från Torne lappmark)..
Ur Statens Skogsförsöksanst saml.

(bilden från Uppland).
Ur Statens Skogsftförsöksanst. saml.
(Skogsvårdsf. tidskr. 19:+7, sid. 90 och 93).
Ur Statens Skogsförsöksanst. saml.
(Skogsvårdsf. tidskr. 1907, sid. 91 och 95).
Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909 sid. 68.

Ur Statens Skogsförsöksanst. saml.
Skogsvårdsfören. folkskr. n:o 27-—28. fig. 10).
> 13).
Skogsvårdsfören. tidskr. 1912, sid 4307.

» » » »

Skogsvårdsf. folkskrifter n:o 10, fig. 6, där
bilden visar »starkt avbetad återväxt».
Skogsvårdsfören. folkskritter n:o 12, fig. 11.
Skogsvårdsf. folkskrifter n:o 8, fig. 11.
» » » 6, » 8.

Det

LITTERATUR.

Hallströms såddflaska.

Plantskola.

Planthinkar.

Handhacka.

Spettplantering.

Plantering i öppen grop.
» 1 » »

i fylld grop.
Klimpplantering.
Björkpiskad gran.
Frostskadat granskott
Ensidig utbildning av grenarna på
grund av vindens inverkan
Av snö skadad skog.

Brandskadad skog.
Tallstam med brandlya.

Grankott, angripen av grankotterost.

Tall med törskate.
Tallticka med röta.
Björkticka. (Polyporus betulinus).

Av getter bitna granar.

Av tjäder skadad yngre tall.
Barkborre.

Gångar av barkborre.

Avdikad myr med återväxt.
Getdoning.

I det närmaste inrest resmila.
Inrest liggmila.

Resmila under kolning.
Utdrivning av mila.

Skogsvårdsf. folkskrifter n:o 6, » I2.

» tidskr. 1907, sid. An
Skogsvårdsf. folkskr. n:o 13, fig. 6

» » » » » 7.
y » » » P JEN 1 0
» » » » » 9.
» » » » » 10.
» » » » » 13.
» » » » >» 16.
> tidskr. 1909, sid. 180.
» folkskrifter n:o 19. fig. 9.
» tidskrift 1906, sid. 162.

Ur Statens Skogsförsöksanst. saml.
(Skogsvårdsf. folkskrifter n:o 19, fig. IL).
Ur Statens Skogsförsöksanst. saml.

» » » »
(Skogsvårdsf. folkskrifter n:o 19, fig. 2).

» » 330 AA

» » » » LISE ff

» » » » LÄMPLIG

» » » » DHR (Bil-

den visar fnösketickan, Polyporus fomentarius.)
Ur Statens Skogsförsöksanst. saml.
Skogsvårdsf. tidskr. 1009, sid. 182.

> folkskrifter n:o 7, fig. 6.

» » » » » ls

> » » II, fig. fa

» » » » » Ör

» > , Ne Ser

> » » >. 10?

d » > » SET
D > $ TZ

» > BEA

Ur Statens Skogsförsöksanst. saml.
RT folkskrifter n:o 3, fig. 23.

» > TO, Nelker
» » » I, > SKI
Då » SLÖ MID 8.
» » » 1OT WTO

nämnda illojala tillvägagångssättet med bilderna förringa givetvis ej

bokens värde för läsaren, men har här påpekas för att rätt skall vara rätt.

GI SCH)

Beaktansvärda nyutkomna böcker.

Hydrografiska Byrån. Årsberättelse för år 1913. Stockholm 1914. 41 sid.,
AOC IETISKON7S0 KIA

Hydrografiska Byrån. Årsbok 4 för år 1912. Stockholm 1914. 231 sid.
Fo: planseher och I karta.s 4:02 "Pris 50 kr.

Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt. Häftet 10. 1913. Stockholm
1914. 228 sid. med 67 fig., XXIX sid. tyska resuméer samt 2 planscher.
Pris 2,25 kr. Innehåll: Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogs-
försöksanstalt under år 1912; Granens topptorka av TORSTEN LAGERBERG;
Avsmalningen i stammens nedersta delar hos tallen och granen samt
Trädhöjderna i normala tallbestånd av ALEx. Maass; Skogsträdens frö-
sättning hösten 1913 av GUNNAR SCHOTTE; Om självsådd och skogsod-
ling 1 övre Norrland av EDVARD WIBECK; En abnorm barrfällning hos
tallen av TORSTEN LAGERBERG; Trenne gallringsytor å Skagersholms krono-
park, Ett bidrag till kännedomen om barrblandskogar av GUNNAR SCHOTTE;
Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för Statens Skogsförsöksanstalt, given
den 25 okt. 1912; Förteckning över periodisk litteratur, som genom byte
mot Skogsförsöksanstaltens » Meddelanden» förvärvats åt dess bibliotek in-
till den: 1 jan: 1914.

Norrländska förbudslagstiftningen och dess verkningar. Landshövdingen Johan
Widéns undersökning kritiskt belyst av Svenska Trävaruexportföreningen.
Uppsala & Stockholm 1914. 57 sid.

Program för Svenska Skogsvårdsföreningens 10. exkursion 29 juni—2 juli 1914.
Stockholm :ro914: -567sid: och 17 fig:

Skogsavdelningen i svenska skogshallen å Baltiska utställningen. Specialkata-
log med 40 illustrationer. Stockholm 1914. 104 sid. Pris 50 öre.
Sveriges officiella statistik. Kungl. Domänstyrelsens förvaltning år 1912 av

Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm 1914. 64+100 sid.

BoTHWELL, GEo E.: Co-operative forest fire protection. (Departm. of the in-
terior, Canada, Forestry Branch: Bull. N:o 42.) Ottawa 1914. 28 sid.,
TON roch » karta.

CAMPAGNE, M. A:.: Les foréts pyrénéennes. Paris 1914. Lucien Laveur.
192 sid.

CAJANUS WERNER: Ueber die Entwicklung gleichaltrigen Waldbestände. FEine
statistische Studie I. Helsingfors 1914. 142 sid., 26 diagram och 34
kurvor.

CAMPBELL, R. H.: Manitoba a forest province. (Departm. of the interior, Canada,
Forestry Branch, Circular N:o 7.) Ottawa 1914. 16 sid., 8 fig. och
1 karta.

546 LITTERATUR.

CAMPBELL, W. B.: Chemical Methods for utilizing wood wastes. (Departm.
of the interior, Canada, Forestry Branch. Circular N:o 9.) Ottawa 1914.
Grsid:

Camus, A.: Les Cypreés (Genre Cupressus); Monographie, systématique, bio-
logie, culture, principaux usages; Paris 1914. P. Lechevalier. 106 sid.,
424 fig., 4 kartor och 3 planscher. 4:0.

DaHL, FRIEDRICH: Kurze Anleitung zum wissenschaftlichen Sammeln und zum
Konservieren von Tieren. 3 Aufl. Jena 1914. Gustav Fischers förlag.
147 Sid: Och C27ARN2: PISA, 80 marks

Det forstlige Forsogsvesen i Danmark. Udgivet ved den forstlige Forsogs-
kommission. Fjerde Bind. Hefte 3. Kobenhavn 1914. 135—294
sid. Pris 3 kr. Innehåller: Tagttagelser over Rodgranens og Edelgra-
nens ydre form av Jons. HeLms; Elleve Proveflader i Bogeskov av A.
ÖPPERMANN; Forsog med Lystr&eer paa Feldborg Skovdistrikt II av Jons.
HELMS. $

Det norske gjensidige skogbrandforsikringsselskap. Kristiania. Reklamskrift.
Tryckt hos Emil Moestue, Kristiania 1914. 47 sid., 5 fig.

DITTLER, Max: Wildschadenersatz und Wildschaden-verhiätung nach dem im
Grossherzogtum Baden geltenden Recht. Heidelberg 1914. Adolf Em-
merling $2 Sohn 6:30 sid. FPS 25 Mark.

ECKARDT, WiLH. R. u. E. HaucKk: Deutschlands Holzgewächse mit besonderer
Beriächsichtigung der bei uns kultivierten Bäume und Sträucher. Fine
Anleitung zu ihrer Kenntnis nebst biologischen, pflanzen-geographischen
und historischen Bemerkungen sowie Bestimmungstabellen u. 102 Abbild-
ungen. (Der Naturforscher. Thomas Sammlung von Anleitungs-Exkur-
sions u. Bestimmungsbiächern.) Leipzig 1914. ”Theod. Thomas Verlag.
3208 sid. Pris bunden 3,80 mark.

FELBER, TH.: Tabellen zur Bestimmung des Kubikinhaltes kantiger Hölzer,
abgestuft von cm zu cm fär die Stärke und von 10 em zu 10 cm fir
die Länge, nebst verschiedenen andern Hilfstabellen fär das Holzgewerbe
und Anleitung zu deren Gebrauch. Zurich 1914: Schulthessi& C:o:
Pris bunden 3,80 fr.

Finlands officiella statistik. XVII. Forststatistik. Forststyrelsens berättelse
över förvaltningen av kronoskogarna, över skogvaktareskolornas verksam-
het och över skogshushållningens fortgång å militie-, civil- och ecklesiastik-
statens boställen år 1911. Helsingfors 1914. VIII, 444 sid. och 2
kartor.

Forstlig diskussionsforening 1913—1914. Foredrag og diskussioner. Tryckt
som manuskript for Foreningens medlemmar. Kobenhavn 1914. 107 sid.

HESSE, RICHARD u. FRANZ DOFLEIN: Trierbau und Trierleben, in ihrem Zusam-
menhang betrachtet. II. Band. Das Tier als Glied des Naturganzen av
FRANZ DoOFLEIN. Leipzig och -Berlin 1914. B. G. TEUBNERS förlag.
960 sid., 740 fig. och 20 tavlor efter original av W. Engels, W. Heu-
back, M. Hoepfel, E. Kissling, B. Liljefors, E. Merculiano, P. Neuen-
born, R. Oeffinger, W. Schroeder och F. Skell. Pris bunden 22 mark.

Mitteilungen aus dem forstlichen Versuchswesen Österreichs. Herausgegeben
von der k. k. forstlichen Versuchsanstalt in Mariabrunn. XXXVIII. Hett.
Wien > r1o14. - Walbs Frick. / 83 sid. 12 fig. och 3 plansch mnehalt
Vornahme und Zweck von Geschwindigkeitsmessungen beim Betriebe von

LITTERATUR. 547

Rieswegen av JoseEF GLratz; Ein Durchforstungsversuch in Douglastanne,
Pseudotsuga Douglasii, av AuGcGusT KUBELKA; Die Harznutzung in Öster-
reich av AUGUST KUBELKA; Ein Dingungsversuch im forstlichen Pflanzen-
garten av PETER VON RUssNov; Uber das Auftreten der Forleule (Panolis
griseovariegata) im Jahre 1913 in Nordböhmen av WALTHER SEDLACZELT
och AuGUsT KUBELKA; Versuche iber Waldweide av E. ZEDERBAUER.

Mitteilungen aus der Staatsforstverwaltung Bayerns 1912. Augsburg 1914.
R. Kremers förlag.

Mitteilungen uber die Wirtschaftsergebnisse der Herzoglich Braunschweigischen
Forstverwaltung fär das Jahr 1912/1913. Bearbeitet in der Herzoglichen
Kammer, Direktion der Forsten. Braunschweig 1914. 58 sid. fol.

Norges jubileumsutstilling 1914. Katalog for Statens Skogvesens utstilling.
Kristiania 1914. Grondahl & Sons Boktrykkeri. 34 sid.

NYGAARD, JuLius: Skogjordbunden og skogsmarkens behandling. (Trykt med
bidrag av det norske skogselskap.) Kristiania 1914. Grondahl & Sons
förlag. 110 sid. och 43 illustr. Pris bunden 2,25 kr.

OLDENBURG G.: Handbuch fär das landliche Fortbildungsschulwesen in Preussen.
Berlin 1914. Deutsche Landbuchhandlung. 316 +-149 sid. och 1 karta.
Pris 6 mark.

PERONA, V.: Economia forestale: dendrometria. Milano, Casa editrice Val-
axet EOR4A . PNIS 3-C

RAMSEYER: Unsere gefiederten Freunde. Freud und Leid der Vogelwelt, der
Jugend »geschildert. 3. Teil, Bern, 19145 ssogesid:;y 28 fig. Och 6
tavlor: ” A> Francke: "Pris 2,50 fr:

SARASIN, P.: Uber die Aufgaben des Weltnaturschutzes. Denkschrift, gelesen
an der Delegiertenversammlung zur Weltnaturschutz-Kommission in Bern
am 18. November 1913. Basel 1914. Helbing & Lichtenhahn. 63
Sd Priste7fr.

Skogkart (i 8 blade) over Norge i maalestokken I: 500,000 paa grundlag av
det Hydrografiske kart. Utarbeidet efter Skogdirektorens foranstaltning,
av kaptein K. GLEDITSCH. Litografert og trykt i Kristiania lit. aktie-
bolag 1914. Pris 8 kr.

Skogsaken. Reklamskrift från Det norske skogselskap. Kristiania 1914.
Grendahl & Son. 32 sid.; 27 fig. Pris oj50 kr

WAGNER, C.: Die Grundlagen der räumlichen Ordnung im Walde. Dritte
ergänzte Auflage. Täbingen 1914. H. Laupp'schen Buchhandlung.
384 sid., 60 fig. och 1 plansch. Pris bunden 11,80 mark.

WEISSWANGE: Der Kampf gegen die Nonne. Darstellung der grossen Nonnen-
kalamität und der Bekämpfungsmassnahmen in den Zittauer Stadtforsten
1906—1910. Neudamm 1914. J. Neumann. 86 sid. 20 fig. Pris
bunden 3,;o mark.

VuErs, B. S.: Forest fire protection in Maine forestry district 1913. Bull.
Departm. of State Lands and Forestry. Augusta Me 1914. 11 sid.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 8.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Lagar, kungl. förordningar och beslut.

Ifrågasatt utredning om skogsstatspersonalens bostadsförhållanden
vid arbeten i skogarna.

Kungl. Maj:t har härom den 23 maj 1914 till domänstyrelsen avlåtit följande skrivelse:

Uti särskilda till Kungl. Maj:t ingivna skrivelser hava föreningen Sveriges ordinarie jäg-
mästare, de extra jägmästarnas förbund och Sveriges kronojägarförbund anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte uppdraga åt socialstyrelsen att, i sammanhang med pågående utredning av skogs-
och flottningsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden, verkställa undersökning av skogs-
statspersonalens bostadsförhållanden vid handläggande av dess åligganden å statens och under
statens kontroll stående skogar i Norrland och därmed jämnställda landsdelar samt uppgöra
förslag till frågans ändamålsenliga ordnande.

Häröver har Ni den 14 april 1914 avgivit infordrat utlåtande, varjämte förste aktuarier: hos
socialstyrelsen inkommit med en promemoria i ärendet.

Vid ärendets föredragning denna dag har Kungl. Maj:t funnit förevarande ansökningar
icke till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Härom har Ni att underrätta sökandena och övriga vederbörande.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Förfarandet med fallvilt å statens järnvägars områden.

Domänstyrelsen har härom den 2 juni 1914 till jägmästaren i Degerfors revir avlåtit föl-
jande skrivelse:

I skrivelse den 30 sistlidne april har Ni framhållit, att inom statens järnvägars område så
kallat fallvilt ofta anträffas, som antingen flugit mot telegraftrådarna och dödats eller ock
överkörts av tåg, men att inga bestämmelser funnes om vem det ålåge att tillvarataga det-
samma eller vem, som har åtalsrätt i händelse fallvilt olovligen bortföres från nämnda om-
råde, varför Ni anhållit att Kungl. Domänstyrelsen ville meddela Eder lämpliga föreskrifter
härutinnan.

Med anledning härav vill Kungl. Styrelsen härmed uttala och meddela följande.

Då skogsstatens tjänstemän och allmän åklagare ej äga rätt att utan tillstånd beträda
statens järnvägars inhägnade område, synes endast den vid statens järnvägar anställda per-
sonalen vara behörig att tillvarataga nämnda villebråd. Rätt att åtala olovligt tillvaratagande
av fallvilt å berörda område torde emellertid med stöd av 26 $ 2:dra stycket, jämfört med
I $ och 22 $ 4:de stycket i lagen den 8 november 1912 om rätt till jakt tillkomma såväl
förvaltande och bevakande personal vid skogsstaten ävensom föreståndare och lärare vid
statens skogsskolor som allmän åklagare. De behållna penningmedel, som kunna erhållas
genom försäljning av till skogsstatens personal överlämnat fallvilt, böra av vederbörande jäg-
mästare inbetalas direkt till järnvägsförvaltningen.

Bestämmelser angående avverkningarna å vissa kronoöverloppsmarker.

Domänstyrelsen har härom den 2 juni 1914 till överjägmästaren i Luleå distrikt avlåtit
följande skrivelse:

SKOGSADMINISTRATIONEN. 549

Uti skrivelse den 12 sistlidne maj har jägmästaren i Jockmocks revir med förmälan, att
uti årets utsyningsförslag fastställts av honom föreslagna avverkningar å en del kronoöver-
loppsmarker fäst Kungl. Domänstyrelsens uppmärksamhet därpå, att dessa utsyningar komme
att omfatta trakter, varå nybyggen och allmänningsskiften komme att utstakas, och att ett
allmänt missnöje från nybyggarnas sida gent emot skogsförvaltningen skulle vara att förvänta,
om föreslagna avverkningsåtgärder bringades till verkställighet, samt hemställt, att enär ett
utförande av dessa avverkningar vore stridande mot förut tillämpad praxis, enligt vilken å
dessa områden endast torr och vindfälld skog plägade tillvaratagas, Kungl. Styrelsen måtte
ägna dessa spörsmål sin särskilda prövning och meddela besked före utsyningsförrättningarnas
påbörjande.

Häröver har Ni den 25 sistlidne maj avgivit yttrande.

Då den föreslagna avverkningen av omkring 1,500 träd vid Kroktjärn och ett liknande
trädantal vid Spadnejaure synes vara avsedd för tillvaratagande av döende och hårt skadad
skog, och då sådant tillvaratagande icke lämpligen bör uppskjutas till en oviss framtid, när
en gång utstakning av rågångar till ansökta nybyggen kan hava ägt rum, samt då dessutom
avverkning av nu ifrågavarande skog, vilken med hänsyn till trädens dimensioner icke lärer
vara lämplig till husbehovsvirke, ej synes komma att förorsaka ingrepp uti nybyggarnas fram-
tida rätt till husbehovsvirke, anser Kungl. Styrelsen hinder ej föreligga för densammas ut-
syning och försäljning, dock under iakttagande, att utsyningen skall omfatta allenast sådana
döende och hårt skadade träd, som ej utan att taga ytterligare skada kunna längre över-
hållas, och som i övrigt ej äro lämpliga till husbehov.

Härom har Ni att giva jägmästaren besked.

Jägmästares rätt till ersättning för resor, beträffande vilka förordnande
utfärdas av K. Befallningshavande.

Domänstyrelsen har härom - den 18 maj till föreningen »Sveriges ordinarie jägmästare»
avgivit följande skrivelse: é

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen den 12 april 1914 har föreningen anhållit, att
Kungl. Styrelsen måtte anmoda samtliga Konungens Befallningshavande i riket att tillsvidare
och till dess frågan om ersättning åt jägmästare för vissa förrättningar blivit slutligen avgjord
utbetala ersättning enligt resereglementet för förrättningar, för vilka särskilda förordnanden
erfordrades, och för vilka under en följd av år ersättning utan anmärkning utbetalts.

Vid prövning av detta ärende har Kungl. Styrelsen icke ansett sig kunna villfara denna
Eder framställning, enär Kungl. Styrelsen saknar befogenhet att i sådant avseende meddela
Konungens Befallningshavande föreskrifter. Den med Konungens Befallningshavandes beslut
i liknande ersättningsfrågor missnöjde står det ju alltid fritt att i besvärsväg söka få rättelse.
Kungl. Styrelsens egen ståndpunkt i frågan torde framgå av närlagda avskrift av en Kungl.
Styrelsens skrivelse till Konungens Befallningshavande i Södermanlands län av den 4 dennes.

Ifrågasatta lättnader vid skatteinbetalningar m. m. för de allmänna
skogarna.

Domänstyrelsen har på en framställning från föreningen »Sveriges ordinarie jägmästare»
den 1i maj 1914 avlåtit följande svar:

I en den 14 april 1913 dagtecknad skrivelse har Föreningen hemställt, att Kungl. Domän-
styrelsen ville utverka, dels att taxeringsmyndigheterna ålades att samtidigt med det taxerings-
längderna utlades till allmänhetens påseende jämväl till vederbörande revirförvaltare per post
insända ett utdrag av dessa, för så vitt de beröra under skogsstatens vård och förvaltning
ställda hemman och lägenheter, och att revirförvaltarna först skulle anses hava tagit del av
taxeringslängderna den dag, de inlämnats å posten;

dels att statens såväl som kommunernas och prästerskapets uppbördsmän ålades tillsända
revirförvaltarna skattsedlarna för under hans förvaltning och vård ställda skogar;

dels ock att revirförvaltarna ägde att insända likvid för skattsedlarna till vederbörande
uppbördsman i postanvisning, då postkvitto skulle få gälla som verifikation i kassaredogörelse.

Kungl. Domänstyrelsen anser sig sakna anledning att särskilt ingripa för uppnående av
de önskemål föreningen sålunda uttalat, des enär det säkerligen skulle möta hinder att få
föreskrifter behörigen utfärdade för taxeringsmyndigheter och uppbördsmän till förmån för
en tjänstemannaklass, dels enär särskilt kronans uppbördsförvaltning genom kronofogdeinstitu-
tionens sannolikt förestående omorganisation inom kort torde väsentligt omläggas. Vad angår
uppbördsmännen för kommunalutskylder och prästlönemedel sakna de även fribrevsrätt. Kungl.
Styrelsen är förvissad om, att de önskningar, som föreningen sålunda uttryckt, kunna här-

550 SKOGSADMINISTRATIONEN.

efter, såsom hittills i många fall skett, gå i uppfyllelse genom en direkt hänvändning från
revirförvaltare till taxeringsmyndighet eller uppbördsman. Tills allmänt medgivande för i
landsorten bosatta skattskyldiga lämnats, att såsom sker i Stockholm, få inbetala skattemedlen
genom deras insändande i postanvisning, torde det hittills brukliga inbetalningssättet, kontanta
medel mot personligt kvitto, icke kunna undvikas, men sannolikhet finnes för en modernise-
ring i motsvarande riktning av uppbördsmetoden jämväl för landsorten.

Förflyttning av Skogshalls skogsskola till Omberg.

Domänstyrelsen har härom den 30 april 1914 hos Kungl. Maj:t gjort följande förslag.

I sin underdåniga skrivelse den 11 sistlidne februari angående utredning om den lägre
skogsundervisningens omreglering erinrade domänstyrelsen bland annat därom, att i det
betänkande, som år 1908 avgivits av vissa den 7 april 1906 inom jordbruksdepartementet
tillkallade sakkunniga i fråga om skogsundervisningens ordnande, förslag framställts angå-
ende förläggande av den nuvarande skogsskolekursen vid Skogshall till Omberg, och att
styrelsen rörande detta förslag uttalat den mening i sitt underdåniga utlåtande den 24 sep-
tember 1908, att därest den nuvarande förberedande kursen till skogsinstitutet vid Omberg
komme att upphöra och byggnaderna därstädes sålunda bleve lediga, styrelsen ej hade något
att erinra mot de sakkunnigas ovannämnda förslag.

Sedan frågan om anordnande av en förberedande kurs för den blivande skogshögskolan
å annan plats än Omberg nu kan anses hava avancerat så långt, att de för skogsskolan och
dess lärarpersonal disponerade byggnader å Omberg bliva lediga den 1 september 1915, får
styrelsen härmed i underdånighet framlägga förslag om att från och med den 1 november
1915 förlägga den nuvarande skogsskolekursen vid Skogshall till Omberg och därvid ordna
så, att plats beredes för tjugu lärjungar, varigenom sammanlagda antalet lärjungar vid statens
lägre skogsskolor skulle ökas från omkring 110 till omkring 120, vilken ökning styrelsen
anser för närvarande nödig.

Såsom utredning i ärendet får styrelsen till att börja med erinra därom, att Skogshalls
skogsskola inrättades år 1856 av Södermanlands läns hushållningssällskap och att staten år
1888 övertog ledningen varmed 3,800 kronor för år anvisades såsom bidrag för uppehål-
lande av skolans verksamhet under titel bidrag till den enskilda skogsundervisningen. An-
slaget höjdes år 1902 till 4,600 kronor, år 1905 till 4,900 kronor, år 1906 till 5,400 kronor
och utgör från och med år 1909 6,600 kronor. Vid skolan undervisas nu tio lärjungar,
och lärarpersonalen utgöres av en föreståndare och en skogsrättare. Skolan är inrymd i en
förhyrd lokal vid Skogshall intill den i oktober 1915, varefter lokalen icke längre lärer
kunna få disponeras.

Nådiga medel för skolans bedrivande utöver det ovan nämnda statsanslaget hava erhållits
bland annat genom försäljning av vid skolan tillverkade träkol, uppdragna trädplantor samt
producerat skogsfrö m. m. Efter hand har av dylika medel bildats en skolans enskilda
kassa, som vid utgången av år 1913 uppgick till 7,343 kronor 51 öre och som vid kursens
avslutande den I oktober 1915 antages komma att utgöra omkring 8,000 kronor.

De byggnader, som nu disponeras av skogsskolan vid Omberg för lärare och elever äro
följande:

A) vid Höje f. d. jägmästareboställe :

1) boningshus med 9 rum och kök m. m.;

2) dräng- och bagarstuga, inredd till I rum och kök samt I vindsrum;

3) bodbyggnad, inredd till visthusbod och mjölkbod på nedre botten och torkvind ovanpå;
4) vedbod och hemlighus;

5) källare;

6) tvättstuga och mangelbod;

7) stallbyggnad, inredd till stall, 2 vagnbodar och materialbod.

B) vid skogsskolan:

1) gamla skolhuset, innehållande 2 större och 3 mindre rum samt kök på nedre botten
och 2 större samt ett mindre, provisoriskt rum på övre botten;

2) nya skolhuset, inrett till 3 rum och kök jämte en större sal på nedre botten, samt I
större och 4 mindre rum på övre botten;

3) vaktmästarebostad med 2 rum;

4) uthusbyggnad, innehållande hemlighus, vedbod, redskapsbod, matbod med loft och
källare samt en större vind;

SKOGSADMINISTRATIONEN. 551

5) 2 välvda källare;

6) tvättstuga med duschrum;

7) fröklängningsstuga och kottmagasin;

8) en mindre skjutpaviljong.

Planritningar över rummens anordning i f. d. jägmästarebostället, dräng- och bagarestugan,
vaktmästarebostaden samt i gamla och nya skolhusen biläggas.

Förenämnda byggnader torde för anordnande av en lägre skogsskola med 20 lärjungar,
föreståndare, skogsrättare och en extra kronojägare böra disponeras på följande sätt:

A. Höje f. d. jägmästarebostad med tillhörande byggnader och trädgard upplåtes till
bostad för skolföreståndaren med följande begränsning:

att de två expeditionsrummen på huvudbyggnadens nedre botten (västra gaveln) avskiljas
och användas till logementsrum för tre lärjungar och att gästrummet å övre botten förbe-
hålles kronan för att användas vid besök av skolans inspektor m. fl.;

att dräng- och bagarestugan anordnas till bostad för en extra kronojägare.

B. Byggnaderna vid skolan användas på följande sätt:

gamla skolhuset till kök med skafferi, jungfrukammare, matsal, museum, sjukrum, rum
för hushållerska, två logementsrum för sex lärjungar (tre i varje rum) samt ett mindre extra
rum för tillfälliga behov;

nya skolhuset till kök med skafferi jämte tre rum för skogsrättaren, lektionssal samt loge-
mentsrum för elva lärjungar (tre i det större rummet och två i vartdera av de fyra mindre
rummen);

vaktmästarebostaden till mangelbod och rum för instrument och ömtåligare inventarier;

de båda &källarna den ena till skogsskolans hushåll, den andra till skogsrättaren ;

uthusbyggnaden, tvättstugan, fröklängningsstugan och skjutpaviljongen användas för sina
nuvarande ändamål.

Efter besiktning av byggnaderna har överjägmästaren beräknat de med skolans förändring
nödiga reparationer och ändringsarbeten till 2,600 kronor. I detta belopp ingå dock ej
kostnader för expeditionsrummens avskiljande från jägmästarebostaden och inrättande till loge-
mentsrum samt dräng- och bagarestugans anordnande till bostad för en extra kronojägare.
Kostnaderna härför kunna uppskattas till 900 kronor, varigenom samtliga reparations- och
ändringsarbeten 3 ' nu förefintliga byggnader och lokaler beräknas uppgå till 3,500 kronor.

För en blivande lägre skogsskola med 20 lärjungar är det nödigt att bereda tillfälle att
å stället laga och underhålla de i nästan dagligt bruk varande redskapen, såsom spadar,
hackor, yxor m. m. I sådant avseende erfordras en smedja och en slöjdstuga med inred-
ning i gemensam byggnad, vartill ritning och förslag upprättats av överjägmästaren. Kost-
naden är beräknad till 1,500 kronor.

För skolan nödiga inventarier utöver dem, som kunna erhållas vid de nuvarande skolorna
å Omberg och Skogshall, beräknas jämte reparation av de båda skolornas användbara inven-
tarier till 2,100 kronor.

Till flyttning av diverse inventarier från Skogshall till Omberg beräknas åtgå omkring
200 kronor.

De för en gång nödiga utgifter för inrättande av en lägre skogsskola för tjugu lärjungar
vid Omberg skulle alltså vara följande:

till reparation och ändring av nu förefintliga byggnader och lokaler s..ssssss0s0s ss kr. 3,500
SUPptoraR Ge kav Smedjan OCHE SO USES 3 ao sas Sera gADSR sb ärr nen Aa a >> F;500
TRES UIGENEREFR CNN. Sa ara SEA oja ä Elalpjäsa afala Blaj äke 0 ere, a bla! sjal Sot alö ng Sas Iller a bj) a ble Sa seas Re RAR » 2,100
a Ryttming, fran, skogshall till: Ömbergt 3odooss.snoddisd dessas ed sad ass tsk ve deöår ens > 200

eller tillsammans kr. 7,300

Under förutsättning att den enskilda kassa, som vid läsårets slut 1915 beräknas förefinnas
vid Skogshall, överlämnas till statsverket, skulle ovannämnda utgifter därmed kunna bestri-
das. Ehuru det anses sannolikt, att nämnda kassa kommer att uppgå till förut angivet belopp,
8,000 kronor, och att den bör tillföras statsverket, får dock styrelsen hemställa, att skolans
flyttning icke härav göres beroende, utan att ovannämnda 7,300 kronor måtte få utgå av
statsmedel.

De årliga utgifterna för en lägre skogsskola å Omberg beräknas sålunda:

Skölförestandaren ce. OM 43... guest oro oden edub lant kr. 2,000
» tjänstgöringspenningar ...... » T,400
» FESEPEHNIDE AR iv oc rss sek » 390 3,700

39 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

552 SKOGSADMINISTRATIONEN.
jämte rätt till ett ålderstilläg till lönen av 400 kronor efter 5 år, fri bostad vid Höje,
trädgård och vedbrand;

SkOgsrättaTenti lön. se us MEGA ss. Nr ASEAS kr. 700
» tjänstgöringspenningar............... > 709. 1,400

jämte rätt till två ålderstillägg till lönen å 100 kronor efter respektive 5 och 10 års tjän-
stetid, fri bostad och vedbrand;

EXPENSEK: SOL; SKOLAN oo börd dere st rek a a AE LA SE URE kr. 2,000
13 stycken stipendier äå 250 kronor till understöd åt
behövande Plarjun gar uses een Se SE Ne ON > 3,250

eller tillsammans kr. 10,350

I likhet med vad förhållandet är vid övriga lägre skogsskolor med 20 lärjungar erfordras
härstädes jämte skogsrättaren en extra kronojägare för att biträda vid handledning i prak-
tiska arbeten. Ersättningen härför torde, förutom fri bostad och vedbrand, böra utgå med
ett årsarvode av 1,000 kronor och likasom i analoga fall tillsvidare bestridas av medel som
anvisas till driftkostnader för statens domäner.

Enär vid förflyttning av Skogshalls skogsskola till Omberg det till den förra skolan nu
utgående anslaget av 6,600 kronor ej vidare behöver utgå, erhålles den verkliga ökningen
i kostnader för skogsundervisningen genom att från driftkostnaderna för Ombergs skogsskola
draga nyss nämnda belopp 6,600 kronor.

För år 1915 erfordras av de medel som krävas för anordnande av en lägre skogsskola
vid Omberg, följande belopp:

till byggnader, inventarier och flyttning ............ kTINGS OO
» avlöningar för sista kvartalet av år 1915:

SKOLMOIE Stan GATE 4. ss eA kr. 925: —

SKOPSTAIADEN a stas sens ARSA NSI TE
FN ER TETIS OP rel n ojue vale, 55 oEE sel pre sjbtstrSfejs ENN ske SAALE » SOT
FALLS UD ÖR EIET ER TA AR ga ES FREIRE KE AUSSI SORAN s S12: 50

Summa kr. 9,887: 50

Enligt sin instruktion har styrelsen att anvisa övningsskogar för skogsskolorna. TI före-
varande fall är det lämpligt att följande skogar därtill anvisas:

Ombergs kronopark

Kungs-Starby »

Dals häradsallmänning

Lysings » samt

Rödje n:o I, kronodomän, samtliga under skogsstatens vård och förvaltning,
varjämte till skolreviret jämväl skulle hänföras övriga allmänna skogar inom Dals och Lysings
härader, av vilka senare skogar flertalet står under skogsstatens uppsikt och kontroll. De
särskilt uppräknade skogarna skulle bliva de väsentligaste övningsskogarna, i vilket avseende
de genom markens och beståndens olikartade beskaffenhet på ett för undervisningen lämp-
ligt sätt komplettera varandra. Sammanlagda arealen av de allmänna skogarna i Dals och
Lysings härader utgör 5,848,s1 hektar.

Enär flertalet av dessa skogar icke ligga i skolans omedelbara närhet, har styrelsen an-
sett nödigt att till bestridande av de med skogarnas förvaltning förenade resor föreslå ett
i det föregående upptaget belopp av 300 kronor till respenningar till skolföreståndaren.

På grund av vad sålunda anförts får styrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå den under innevarande år sammanträdande riksdagen

att Skogshalls skogsskola vid lärokursens avslutande den I oktober 1915 må förflyttas
till Omberg;

aft de vid Omberg befintliga byggnader må i sådant syfte repareras och ändras samt en
smedja och slöjdstuga uppföras, allt för en sammanlagd kostnad av 7,300 kronor, vilket belopp
torde anvisas för år 1915;

att på ordinarie stat torde från och med den I oktober 1915 få anställas

dels en skolföreståndare med lön avV ............ kr. 2,000
Ljänstg OTiNe Sp SMD SATT Ares rs se NAS SARAS » -1,400
FESPENIINP AL 245- fgnsrrgl köar vt FIE ENN » 3007 3700

SKOGSADMINISTRATIONEN, 553

jämte fri bostad och vedbrand samt efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålders-
tillägg till lönen av 400 kronor;

dels en skogsrättare med lön av
TÄNSte OPUG SPRINT 0 AN ee dvs e ko uolev See le ss Se > 700 1,400

jämte fri bostad och vedbrand samt två ålderstillägg till lönen av 100 kronor vartdera
efter respektive fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring, av vilka avlöningsbelopp torde
för år 1915 anvisas den del, som belöper sig på sista kvartalet, eller 1.275 kronor;

att till expenser vid skogsskolan torde å ordinarie stat uppföras 1,000 kroner, varav en
fjärdedel eller 250 kronor torde anvisas för år 1915;

att likaledes på ordinarie stat torde uppföras 3,250 kronor till tretton stipendier åt behö-
vande lärjungar vid skogsskolan, av vilket belopp en fjärdedel eller 812 kronor 50 öre torde
anvisas för år 1915.

Av överjägmästaren i Östra distriktet lämnad utredning i ärendet ävensom därtill hörande
ritningar och kostnadsförslag biläggas under anhållan att i sinom tid återfå dessa bilagor.

Detta förslag, som upptagits proposition till sommarriksdagen, har av denna bifallits.

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Inspektionsresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har den 16 juli>I aug. före-
tagit inspektionsresa. Vikarie byråchefen Th. Örtenblad, för vilken revisor Hj. Modigh
tjänstgjort.

Semester har åtnjutits av: byråchefen Th. Örtenblad den 3—30 augusti med förord-
nande för notarien K. G. G. Norling, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen John Söder-
ström ;

byråchefen Fr. Giöbel den 3 augusti med förordnande för notarien Einar Ödman, vilkens
tjänst uppehålles af amanuensen Erik Helmers;

byråchefen, friherre Th. Hermelin den 18 juli med förordnande för notarien Martin Rasch,
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Arne Chatillon-Winbergh ;

notarien Martin Seth den 3 aug. med förordnande för amanuensen Gösta Rabenius;

revisor E. G. Fahlerantz den 13 juli>I aug. med förordnande för t. f. amanuensen M.
Magneville;

notarien Einar Ödman den g9—11 juli med förordnande för amanuensen Erik Helmers.

Tijänstledighet har beviljats: byråchefen, friherre Th. Hermelin för särskilt uppdrag
den 20 juli—8 augusti med förordnande för notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits
av amanuensen Arne Chatillon-Winbergh ;

notarien Einar Ödman för krigstjänstgöring den 4 augusti tillsvidare med förordnande för
amanuensen Erik Helmers.

Skogsstaten.

Pajala revir. Jägmästaretjänsten därstädes uppehålles från den 10 juli och intill dess
densamma blivit återbesatt av förutvarande jägmästaren i reviret Jarl Frick.

Burträsks revir. Till jägmästare i Burträsks revir har Kungl. Maj:t den 10 juli trans-
porterat och förordnat jägmästaren i Pajala gevir Jarl Frick. Jägmästaretjänsten i Burträsks
revir uppehålles under den tid, jägm. Frick är t. f. jägmästare i Pajala revir, av e. jägm.
Bertil von Krusenstierna.

Arvika revir. Till jägmästare i Arvika revir har Kungl. Maj:t den 31 juli transporterat
och förordnat jägmästaren i Södra Lycksele revir Knut Sjöstedt.

Tiusts revir. På förslag till återbesättande af jägmästaretjänsten i Tjusts revir har
Kungl. Domänstyrelsen uppfört jägmästaren i Ängeså revir Gustaf Halldin, jägmästaren i
Arvidsjaurs revir Aug. Sucksdorf samt skogstaxatorn i östra distriktet Elis Lundman i nu
nämnd ordning med förord för Halldin.

Norra Skånes revir. Till jägmästare i Norra Skånes revir har Kungl. Majit den 31
juli transporterat och förordnat jägmästaren i Östersunds revir Carl Björkbom.

554 SKOGSADMINISTRATIONEN.
Till skogstaxator i södra distriktet under augusti+—oktober har förordnats e. jäg-
mästaren Sven Lundberg.

Till överjägmästareassistent i södra distriktet den 6 juli—15 oktober har förordnats
e. jägmästaren Einar Andersson.

Till avlönade assistenter ha förordnats:
e. jägm. Klas Bergman i Övre Byske revir den I aug.—31 dec.,
» » Hjalmar Lindén i Wilhelmina revir den 16 aug.-—30 sept.,
» » Sven Grenholm i Burträsks revir den 1 aug.—15 sept.,
» >» Dag de Geer 1 Degerfors revir den 1—31 aug.,
» » Erik Helmers 1 Jönköpings revir den 13—25 juli,
Fr. Bång i Jönköpings revir den 26 juli—7 aug.

Till skogsindelningsassistenter ha förordnats:
e. jägm. A. Hamre i Luleå distrikt den 14 juli—31 dec.,
» oo» B. Wickman i Skellefteå distrikt den 14 juli—3I dec.

Till extra jägmästare ha förordnats:
utex. skogseleven A. Hamre i Luleå distrikt den 14 juli,
» » Bertil Wickman i Skellefteå distrikt den 14 juli,
» » Einar Andersson 1 södra distriktet den 6 juli,
f. jägmästaren Gustaf Kuylenstierna i Bergslags distriktet den 27 juli.

Tjänstledighet har beviljats:

Överjägmästaren i Umeå distrikt Axel Egerström för genom läkarbetyg styrkt sjukdom
den 6 juli—5 sept. med förordnande för jägmästaren i Åsele revir R. A:son Eneberg, vilkens
tjänst uppehålles av assistenten i reviret Emil Dahl;

överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt P. O. Welander för enskilda angelägenheter
den 14—17 augusti med förordnande för jägmästaren i Hallens revir K. A. Malmgren,
vilkens tjänst uppehållits af assistenten i reviret Wilhelm Fellenius;

överjägmästaren i Bergslagsdistriktet Uno Wallmo för enskilda angelägenheter under
augusti med förordnande för jägmästaren i Örebro revir Harald Stuart, vilkens tjänst uppe-

hålles av överjägmästareassistenten E. Hedemann-Gade. Dennes tjänst uppehålles under tiden
av e. jägmästaren Carl Cedergren;

jägmästaren i Anundsjö revir E. R. Kellberg för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den
15—238 juli med förordnande för assistenten i reviret C. Nettelbladt;

jägmästaren i Bräcke revir Anders Holmgren för enskilda angelägenheter den 31 juli—
7 aug. med förordnande för assistenten i reviret Torsten Larsson;

jägmästaren i Gästriklands revir Hjalmar Landberg för enskilda angelägenheter den 11—
18 juli med förordnande för e. jägmästaren Knut Martin;

jägmästaren i Eksjö revir H. Nordenadler för genom läkarbetyg styrkt sjukdom den 21
juli—7 aug. med förordnande för länsjägmästaren W. Lothigius.

Lediga tjänster.

Jägmästaretjänsten i Södra Lycksele revir av Västerbottens län sökes före den
I nästkommande september klockan tre på dagen hos Kungl. Domänstyrelsen.

Jägmästaretiänsten i Östersunds revir av Jämtlands län sökes före den I näst
kommande september klockan tre på dagen hos Kungl. Domänstyrelsen.

Länsjägmästaretiänsten i Kalmar läns norra landstingsområde sökes före
september månads utgång hos Skogsvårdsstyrelsen, Västervik.

Extra lärarebefattningen i skogsförvaltningar och lagkunskap vid Skogsinsti-
tutet sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före kl. 12 den 7 september.

pan
-

SRA

se” NV
9, våga le FR

v
. + AR
Pl ee Ar

2-9

+ PP ae— Nee ——
sö rt PR

—

LITRÖA

GUNNAR HAL

1
[a
De
<
>
UN
OO
&
Xx
1

FOÖRENINGENS

TIDSKRIFT

12:e ÅRG.

1914

SEPTEMBER

HÄFT. 9

Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

Tidskriften distribueras i bokhandeln gencm A

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT |

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)
REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE. é
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. | Kö
FIL. D:'R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE. 3

Ev

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. .

Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 22 90.
Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m,
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219;

Rv DG 24 SRS Sd Nag, SEN SR RARE ; SÅ å FRA

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-
satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill
erhållits av redaktionen.

INNEHALL:

SJÖBERG, HARALD: Några synpunk- Försök med utländska metall-

ter och önskemål rörande skogs- legeringar som eggstål ......... sid. 609
hushållningens ordnande å stats- Indelningshandlingar, cirkulär,
; SKO SATA hr FANS CSN TEEN sid. 555 broschyrer och dyl. skola ej
HEDEMANN-GADE, ERIK: Några ref- redovisas i inventarieförteck-

lexioner med anledning av den ningarna 2 RANE A? Fre SG rensar rerna > 610

tilltagande arbetslösheten bland de Begränsande av 1915 års förvalt- é
Extra: JÄST ÄSCAPIA ev ks. EAA > 562 ningsutgifter i anledning av

ETT ÖP IIS rage Sea själen SAS > 610

LINDBERG, FERD.: Thelephora laci-
niata, flikig barksvamp och Phaci-
dium infestans, snöskytte, två stora
skadegörare i de norrländska plant-

Cirkulär om sättet för brandför-
säkring av kronans byggnader >» 610
Tagbestämmelser ang. samfälld
skogsmark i Kopparbergs län » 610

skalor (Me STAS ka NER SSA 3309 Utredning i anledning av kriget
SCHOTTE, GUNNAR : Genom Jämtland, om arbetsmöjligheterna å de
Från Skogsvårdsföreningens exkur- allmänna skogarna ............... > 613
sion år 1913 (med 26 fig.)............ SESVAN Tillvaratagandet av virke, som
Litteratur: S vid sommarens skogs- å
7 ; CI ÄATA ANN ara rel ec RAA SOA S » 614 |
äre fee 2 RR JE OR 66 Revirförvaltares rätt att erhålla =
2 TENS POM aan ön Na ERE v 3 reseersättning för inställelse
Nyutkomna beaktansvärda böcker » 605 vid av- och tillträdessyn å
Trävarumarknaden: av — M ... >» 606 ecklesiastikt boställe ............ » 614
Skogsadministrationen: Resepengar åt föreståndarna för 24
Domänstyrelsens cirkulär, beslut, statens skogsskolor............... >»; ÖIS: j
framställningar och yttranden: Tjänster och förordnanden ............ FR .

Specialkatalog över skogsavdelningen i Svenska Skogshallen
å Baltiska Utställningen omfattande 102 sidors text med 40 utmärkta illustra-
tioner tillhandahålles till pris av 50 öre jämte porto å Svenska Skogsvårds-
föreningens byrå, adr. Norrmalmstorg 3, Stockholm C.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914, H. 9.

Några synpunkter och önskemål rörande skogs-

hushållningens ordnande å statsskogarna.

Av HARALD SJÖBERG.

Vårt lands ekonomiska utvecklingsmöjligheter fånga allt mer det all-
männa intresset. Den stora realfond, som ligger i våra vida skogsmar-
ker och skogar, gör därifrån intet undantag. Därför är det också helt
naturligt, att spörsmålet om hur våra skogar skötas allt oftare tränger
sig fram och uppställes till kritisk skärskådning såväl inom som utom
riksdagen i det välförstådda syftet, att även denna inkomstkälla under
betryggande uthållighet må avvinnas all den avkastning, den förmår
lämna.

»Sveriges framtid ligger i dess skogar» är ett bevingat ord av allt
annat än efemär natur.

På framställning av föreningen för skogsvård 1907 och på riksdagens
begäran 1911 tillsattes kommittéer för utredning om ett rationellare ut-
nyttjande av statens betydande skogstillgångar, lågt värderade till över
230 millioner kronor.

Kommittéutredningen är beträffande Norrland .och Dalarna efter 3 år
slutförd. Man hade hoppats att efter ytterligare 2 år frågan skulle få
sin åtminstone delvisa lösning vid årets riksdag, en förhoppning dess
mera berättigad, som under den 7 åriga väntetiden snart sagt alla refor-
mer fått anstå. Detta dröjsmål har åstadkommit så mycket större skada,
som det här gällde att snabbt råda bot på förhållandena i nordliga
Sverige med dess stora, för avverkning mogna skogar där den förval-
tande personalen är allt för fåtalig.

Ämnets vikt torde kanske i tidskriften kunna påräkna plats för några
reflexioner och ett understrykande av synpunkter, som, förefaller det
mig, ej blivit tillräckligt beaktade om än antydda i den hittills förelig-
gande, nära 1,000-sidiga del 1 av norrländska skogskommitténs betän-
kande.

Det har ofta och med fullt fog framhållits, att skogsvårdens tidsenliga
utveckling och skogarnas varaktiga och stadigt ökade avkastning i första
rummet är beroende på personalens, den lokala tjänstemannens, jäg-

40 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

556 HARALD SJÖBERG.

mästarens och kronojägarens, kraft, intresse och initiativ. Brister det
härutinnan, torde inga än så vackra och detaljerade reglementariska före-
skrifter och pappers-cirkulär kunna frambringa det eftersträvade och
önskvärda ekonomiskt rationella skogsbruket. Likaså torde den över-
tygelsen väl nutilldags blivit rotfäst, att skogen och ej skrivbordet är
dessa personers rätta verksamhetsområde, och att förvaltningsåtgärdernas
lämplighet skall prövas i skogen. Få statstjänstemäns oförtagsamhet
eller försummelse i utövningen av deras kall torde vara så förlustbrin-
gande för det allmänna, så svårt påvisbara och till sin ekonomiska
räckvidd taxeringsmöjliga som den skogsförvaltande personalens. Att
sporra och egga till mönstergill skogsskötsel, till personalens aktivitet
borde därför vara en grundprincip i statens skogspolitik på samma gång
verksamhetsområdena tillmätas en sådan utsträckning, att en dugande
skogsman kan medhinna, vad som därinom bör göras,

Det av norrlandskommittén föreslagna utbytandet av nuvarande fasta
reseanslag mot reseersättning och traktamente för tjänsteförrättningar
utom hemvistet och anställning av en underordnad person å var expedi-
tion till bokföring-, skriv- och räknegöromål är givetvis en betydelsefull
ändring till det bättre. Det är endast förvånande, att initiativet härtill ej
för länge sedan tagits från annat håll.

Utan att på något vis anticipera den sörländska skogskommitténs ut-
redning, torde man få anse givet, att även den kommer att förorda er-
sättning för företagna nödiga tjänsteresor. Ty det kan ej förnekas, att
den nuvarande ordningen är oklok — jag vågar säga arbetshämmande.
En person, som gör minsta möjliga åt skogsförrättningar och verkliga
tjänsteanordningar, får såsom uppmuntran stoppa reseanslagets överskott
i egen ficka och en annan arbetsammare, mera nitisk och plikttrogen,
straffas — så att säga — enär, sedan hela reseanslaget gått åt, han
måste från sin nog så knappa lön vidkännas kostnaderna för ytterligare
nödiga tjänsteresor.

På grund av skogsväsendets ofantliga utveckling har behovet av sär-
skilt skogligt kontorsbiträde (1:ste kronojägare) för böckers förande, kon-
trollräkningar, kuberingar etc. blivit oeftergivligt, och man får väl hop-
pas, att dylika befattningar av riksdagen beslutas i enlighet med norrlands-
kommitténs förslag. Ty att klavbinda revirförvaltaren med arbete av
sådan art måste ju betecknas som ett användande av överkvalificerad
arbetskraft och ett hinder för jägmästarens egentliga, mera maktpålig-
gande arbetsuppgifter.

Fogar man till ovan antydda ändringar kommitténs förslag om inrät-
tande av dels nya, dels styckning av äldre, oformligt stora revir i Norr-
land, måste man erkänna att, om kommitténs förslag vinner bifall, ej

SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSHUSÅLLNINGEN Å STATSSKOGARNA. 557

så litet blivit gjort för möjliggörandet och främjandet av en verksam-
mare skogsvård och likaså administration. Verkningarna därav bliva
säkerligen påtagliga. Denna reviruppdelning, som man dock väntat sig
mera genomgripande, kan ej betraktas som en slutgiltig lösning. Nya tjänst-
göringsområden måste fortfarande bildas, ej blott i övre landet utan
även annorstädes allt efter som arbetsintensiteten ökas och nya förut
otillgängliga skogstrakter utvinnas för avverkning och virkesspekula-
tion. Därför borde — synes det mig — exakt kännedom söka ernås
om olika förvaltningsområdens naturliga begränsning, deras olika krav
på tillsyn, skötsel och försäljningsmetoder. Med hänsyn härtill borde
reviren och bevakningstrakterna indelas i olika klasser med olika löneför-
måner. Ty det säger sig självt, att det ena tjänstgöringsområdet kan genom
sitt läge, figuration, skogarnas mer eller mindre spridda förekomst och
andra förhållanden vara ofantligt mera tids- och arbetskrävande än ett
annat. Efter vad jag föreställer mig, vore en dylik på sakkunskap grun-
dad rättvis värdering eller gradering av tjänstgöringsområdena den kraf-
tigaste sporre för den lokala förvaltningen att så arbeta, att ökat förtroende
och därmed ökade inkomster ställas i utsikt. Jag får även erinra därom,
att statens övriga inkomstbringande verk såväl dess järnvägar, som post,
telegraf och tull rätta lönen efter kontorets eller stationens storlek, ar-
betsomfattning och ansvarskrav. Statens skogsförvaltning bör ordnas
efter samma principer och inriktas efter den praktiska utvecklingens
gång och skiftningarna inom olika arbetsfält.

För närvarande är lönen allestädes densamma, tjänstgörings- och res-
pengar variera visserligen men obetydligt, och skillnaden förefaller mera
såsom dyrortstillägg. Och dock kan arbetets omfattning och göromå-
lens art å det ena eller andra reviret divergera ofantligt.

Ett exempel bland många! Å reviret A. säljas stämplingarna (trakt-
hyggen) å rot i befintligt skick, torpen försummas, få förfalla och utläg-
gas, dikningar, kulturer, gallringar, allt sker i minsta skala, under det
att å reviret B. alla arbeten utföras under skogsförvaltningens ledning,
virket utdrives och försäljes upphugget och förädlat, kolningar äga rum
i stor utsträckning, gallringar, rensningar och upphuggning av ved för-
siggå, egna fasta skogsarbetare äro anställda, dikningar, väganläggningar,
byggnadsarbeten utföras till stora belopp. Revirförvaltaren å A. begär
och får årligen anslaget 3—10,000 kr. till förvaltningskostnader och
skogsskötselns befrämjande, under det B:s anslag är minst 10-dubbelt.
Lönen är densamma, trots den större intensiteten och det mångdubbla
bestyret och ansvaret! Om B. på grund av arbetets allt mer stegrade
omfattning slutligen av vederbörande föreslås till delning, är den invänd-
ningen ej otrolig, att reviret A. är större än B. eller att förvaltaren av

558 HARALD SJÖBERG.

A. är gammal och medhinner sina göromål, varför den yngre och tjänste-
dugligare å B. också borde kunna gå i land med den något stegrade
tjänstgöringen å sitt revir.

Det är i allmänhet inte tillräckligt erkänt och fastslaget, att skogs-
skötselns intensitet och utveckling i främsta rummet betingas av skogs-
personalens kraft, arbetsanordning och intresse för yrket. Där dessa
egenskaper saknas, äro t. o. m. de i övrigt bästa förutsättningar för ett
ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk (såsom välbelägenhet, goda priser på
skogsprodukterna m. fl. omständigheter) betydelselösa.

"Enbart ur statsnyttans synpunkt, vore således en klassificering av re-
vir och bevakningstrakter värd att tänka på. Den med en högre klass
förenade lönen borde under inga omständigheter utgå som nuvarande
lönetillägg med tjänsteårens antal som allena dominerande princip och
mätare (400 kr. för jägmästare, 100 kr. för kronojägare vart femte år
— 3:ne ålderstillägg), utan borde vara oberoende härav. Den primära,
mera försöksmässiga klassbestämningen borde naturligen utföras av do-
mänstyrelsen på närmaste förmäns (överjägmästares och jägmästares)
förslag och motivering. Men då ett och samma revir eller bevakning
under olika personer helt och hållet kan omgestaltas från ett mindre
välskött till ett mönstergillt sådant, bör det ställas varje befattnings-
havare öppet att kunna få sin tjänst på sin förmans förslag överförd
till högre klass. Detta synes mig utan större olägenhet kunna avgöras
distriktvis vart s5:te år av en skogskommission, som lämpligt samman-
sattes av ett par riksdagsvalda skogsrevisorer, resp. skogsvårdsstyrelse-
områdenas chef och sekreterare (länsjägmästaren) samt distriktets över-
jägmästare som ordförande.

En grundlig och allsidig undersökning med genomgående av rese-
journaler, kassaredogörelser, årsberättelser samt framför allt genom be-
siktningar i olika skogar, icke enbart å smärre iordningställda demonstra-
tionsområden. Skogsvårdsstyrelsens ordförande och sekreterare torde
under sitt sysslande med länets enskilda skogar och genom sin under-
lydande personal sitta inne med jämförelsematerial för bedömande av
närbelägna statsskogars skötsel och avkastning, på skogsrevisorerna an-
kommer det att tillse, att en rättvis och ensartad värdesättning av revir-
och tjänstgöringsområden sker inom landets olika överjägmästaredistrikt.
Kommissionen hade därvid även att undersöka, om den forstliga verk-
samheten tagit en sådan omfattning, att för en vidare utveckling omreg-
lering och revirdelning erfordras, samt hos domänstyrelsen förorda dylik.
Med stöd av dylikt opartiskt förslag torde riksdagen lättare övertygas
om de oundgängliga behoven av personalökning och anslagsbeviljande.

Huru självklar en dylik ökning av personalen är, torde bäst framgå

SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSHUSHÅLLNINGEN Å STATSSKOGARNA. 559

av nedanstående statistiska siffror anförda av jägmästare BJÖRKBOM i
1912 års norrländska skogsvårdstidskrift:

år 1890 voro skogsmedlen 3,186,087 kr. och nettobehållningen 2,242,543 kr.
SXEOTOJ > 10,905,150 > > A 6,439,206 >
samt utgifterna för skötseln och skogshushållningen:

LST Skogsodling o. Väganläggn. o. Re S:a förvalt-

SKÖRA beståndsvård underhåll SRS ningsutgifter

verkning ör AE kr. fr
FB00T osa 32,009 61,709 7.304 11,756 285,209
ILE Ce JAR ET 880,810 210,335 53,149! 63,709! 2,371,308

1 Dessutom 130,031 kr. till större diknings- och vägarbeten.

Arbetenas omfattning kan sägas nära 10-dubblad, men hur ter sig
ökningen av skogspersonalen:

Överjäg- Ord. -| Biträd. Assinstont Ord. Extra
3 er an AASSINS : >>
mäst. jägm. jägm. kronoj. |kronojäg.
ISGOT AA 9 83 — 53 263 113
TOT me 10 90 12 104 381 281

Den bristande affärsmässigheten är ett snart lika modernt vordet slag-
ord i fråga om statens skogsskötsel som det om »millionerna>», som ruttna
ner eller torka bort. Det är kanske i någon mån berättigat, men torde
väl i första hand få tillskrivas de former och de inskränkningar, som
lägga sin tunga förlamande hand på all statens skogsverksamhet i stort som
i smått. :

Ett exempel må anföras. Omfattande drivningar hade planlagts å en
del kronoskogar och hos Kungl. Maj:t hade hemställts om särskild för-
valtare för dessa skogar. Detta bifölls, och den förordnade begärde
ofördröjligen, enär vintern redan långt framskridit, medel till bestridande
av drivningskostnader m. m., ävenså till telefon för att kunna stå i kon-
takt med alla virkesspekulanter, med kronojägare m. fl., då drivningarna,
ett 10-tal, försiggingo på vitt spridda ställen (inom parentes må nämnas
att det utdrivna virket såldes för 80,000 kr.). Till svar meddelades, att
frågan om tjänstetelefon skulle anstå till dess Kungl. Maj:t, som förbe-
hållit sig beslutanderätten i dylika frågor, därom hunnit besluta. Nåja,
telefon inleddes av den extra, men ansvarige förvaltaren på eget beråd
och egen bekostnad samtidigt som han avlät sin framställning därom.
Telefonutgiften var nog flera gånger intjänt, innan Kungl. Maj:t fattat
sitt beslut. Men nog torde mer än en praktisk skogsman stå undrande

560 HARALD SJÖBERG.

över dylik affärsmässighet och den begränsning, som är pålagd den
myndighet, som skall styra och ställa med samt förkovra statens ofant-
liga skogstillgångar.

I tidningarna lästes nyligen om inrättandet av 2:ne nya postkontor i
Stockholm sålunda: »Öppnandet av de nya postkontoren behöver icke
bli någon riksdagsfråga, enär postverkets stat alltid är så tilltagen, att
den upptager ett mindre antal postmästaretjänster utöver behovet vid
statens fastställande.» Tillfälle till en sådan anpassning efter utveck-
lingens snabba rörlighet och krav borde väl ännu mer ställas domän-
styrelsen till buds, ty behovet av nödig personal låter sig svårare på
förhand beräkna i skogsväsendet än i andra stater på grund av mark-
inköp, utvecklade kommunikationer och förbättrade avsättningsmöjligheter.

Vad som fordras är sålunda friare former för skogsskötselns praktiska
utövning å statsskogarna hela linjen utefter. Beslutanderätten i rent
lokala frågor borde överlämnas åt ortsförvaltningarna, ävenså mindre
ändringar och jämkningar i det beslutade, om sådana visa sig behövliga,
praktiskt fördelaktiga och ej tåla uppskov. Angelägenheter av större
omfattning borde väl numera pr telefon kunna avgöras och bekräftas
utan tidsödande tågordning med framställningar, remisser, förklaringar
och påminnelser. Ju mera skriveriet kan inskränkas, dess bättre, ty det
försinkar det verkliga arbetet, vållar otaliga försummelser, där det gäl-
ler att passa på gynnsamma tillfällen och hastigt växlande konjunktu-
rer, förkväver fruktbringande initiativ från de lägre tjänstemännens sida.
Skogen — dess behandling och avkastning — och ej välskrivna rap-
porter skola utvisa, om och huru tjänstemannen fattar sin uppgift.

Extra ordinarie åtgärder fordras att sporra till intensivare skötsel.
Släpp fram den extra personalen mera, låt den mot måttlig avlöning
året om få tjänstgöra och ej blott under sommarmånaderna, ty arbeten
saknas ej. Låt dem först arbeta under revirförvaltarens inseende, seder-
mera å egna skogskomplex för fullständig skötsel. Vintern bjuder förvisso
ej enbart på tillsyn vid avverkningar och hyggen. Det är då de observa-
tioner och beräkningar skola göras angående avverkningar på skilda trak-
ters — uttag av avsättningsbar skadad skog, gallringar, kolved — varpå
sommarens arbeten böra grunda och stödja sig. Det är fara värt, att
utnämningen till ordinarie jägmästare blir betraktad som någon sorts pen-
sion, om till densamma 13—20 år skola förflyta från det den vederbörliga
skogliga kompetensen förvärvats och avgångsexamen avlagts från skogsinsti-
tutet, och om de ordinarie befattningshavarna kunna utan vidare påräkna
att erhålla extra tjänstemän såsom mer eller mindre nödig »hjälp» i sina
åligganden. Befordran och löneförbättringar böra införas icke enbart i form
av ålderstillägg, utan efter vad vederbörande tjänsteman åstadkommit.

SYNPUNKTER RÖRANDE SKOGSHUSHÅLLNINGEN Å STATSSKOGARNA. 561

Årliga skogsexkursioner på olika revir inom distriktet och obligatoriskt
deltagande på överjägmästarens order skola tvinga var och en till kraf-
tig tävlan om uppnående av bästa resultat, vidga erfarenheten, rikta in-
sikten om olika metoder och behandlingssätt för olika skogsbestånd,
lägen och markförhållanden.

Tidigare pension bör beredas förvaltare av lappländska eller fysiskt
särskilt krävande revir, vilket kanske skulle nyttigt inskränka antalet av
uttjänta transportsökande till bekvämare revir.

Statsskogarna böra stå som ett föredöme för rationellt skötta skogar
och allestädes värdiga ett bättre omdöme, än som nyligen av en all-
mogeman vitsordades å ett av riksdagskommitterade utsänt frågeformu-
lär: >Bäst skötes skogen av bolagen, därnäst av bonden och sämst av
staten.»

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 9.

Några reflexioner med anledning av den tillta=
gande arbetslösheten bland de extra jägmästarna.

Av ErRIK HEDEMANN-GADE.

Arbetslöshet! Det är beklämmande att nämna och att höra detta ord
nämnas, ty i detsamma ligger mycket av den livets ofärd, som man
helst skulle vilja se avlyftad från samhällets alla medlemmar. Icke för
ty har det inom skogsstaten nått därhän, att ordet för dess vidkommande
måste sägas, hur beklagligt detta än må vara.

Ett obestridligt faktum är, att det sedan flera år tillbaka rått och allt
fortfarande råder en betydande arbetslöshet bland de extra jägmästarna.
För mången torde detta vara en fullständig öfverraskning, helst de senaste
somrarnas påtagliga personalbrist lätt kan giva sken av motsatsen. Sam-
manhanget måste fördenskull förklaras, och då detta bäst torde ske med
statistikens tillhjälp, framlägges härmed en av »de extra jägmästarnas för-
bund> angående ifrågavarande sak verkställd utredning.

Redan för tre år sedan lät sagda förbund införskaffa uppgifter angaå-
ende den ofrivilliga arbetslöshet, som då drabbat kårmedlemmarna. Sam-
manställd med under senaste vinterns lopp ytterligare hopsamlat mate-
rial visar denna statistik följande nog så beaktansvärda siffror:

år 1907 drabbades 3 st. e. jägm. av arbetslöshet under 162 dagar,
> 1908 » RA » » » » I39 »
den ZKOKRELO) » FÖ ED » » » » ff S »
Di. 9 IO » Fi fi NA » » » » Ia 734 »
SURT TET » Ba LRRS » » » » 2,44I »
AU EO) » 3 KN ) » ) > 35-709 »
MINE GO NAS » YARED » » » » 35539 >

Det förtjänar framhållas, att i tablån icke upptagits sådana extra jäg-
mästare, som av sjukdom eller av frivilligt åtaget privatarbete icke kun-
nat arbeta i statens tjänst. Ej heller hafva sådana, som verkställt skogs-
indelningsförrättningar enligt taxa, upptagits såsom arbetslediga, ehuru

REFLEXIONER ANG. ARBETSLÖSHETEN BLAND DE EXTRA JÄGMÄSTARNA. 563

många av dem med nuvarande låga arvodesberäkning givetvis, ekono-
miskt sett, måste betraktas såsom arbetslösa.

Av efterföljande tabell framgår närmare huru de arbetslösa dagarna
under de 3 senaste åren fördela sig å årets olika månader samt i vilket
förhållande äldre och yngre tjänstemän gått arbetslediga.

Vad säga nu dessa siffror? Jo för det första, att arbetslösheten år efter
år drabbat allt flera offer och detta till på köpet under allt längre och
längre tid. Detta är så mycket anmärkningsvärdare, som just under de
allra senaste åren ett stort antal nya extra tjänster inrättats. Man har
skäl att fråga, hur skulle förhållandena hava gestaltat sig, om t. ex.
Norrländska skogsvårdskommittén förhalat avgivandet av sitt betänkande
ännu några år och domänstyrelsen i avvaktan därpå icke ansett sig
kunna föreslå några nya tjänster? — Utan tvivel hade vi då haft att
under senaste året notera minst 35—6,000 arbetsfria dagar, vilket m. a.
o. betytt, att 20 extra tjänstemän året runt mot sin vilja skulle hava gått
utan arbete. Tack vare huvudsakligast de förra året med synnerlig kraft
igångsatta kronoparkstaxeringarna kunde emellertid arbetslösheten då
hållas nere vid »endast> 3,539 dagar — en i och för sig dock mycket
betydande siffra.

Se vi närmare på tabellen, finna vi vidare såsom mera anmärknings-
värt, att arbetslösheten till övervägande del faller på månaderna jan.—
maj, under vilken tid över 600 dagar månatligen gått tillspillo, medan
under sommarmånaderna praktiskt taget inga tjänstemän alls mot sin
vilja varit lediga. Detta gäller särskilt år 1913, men även under de
föregående åren visar arbetslösheten en bestämd koncentrationstendens.

Denna skarpa differens mellan arbetsmöjligheterna under sommar- och
vinterhalvåret är ett utslag för det inom skogsstaten mer och mer an- |
vända säsongarbetet. Då detta numera berör en mycket stor kategori
tjänstemän, och då man på sina håll söker göra gällande, att dylik säsong-
tjänstgöring har sitt fulla berättigande, torde några ord om detsamma i
detta sammanhang vara på sin plats.

Som bekant äro de extra jägmästarna endast anställda på extra stat.
De stå härigenom ännu vid mogna år i en föga avundsvärd undantags-
ställning gentemot de flesta andra likåldriga statens tjänstemän. Anställ-
ningen, som sker »tillsvidare under året», är givetvis ganska löslig. Dock
måste framhållas, att alla, som en gång anställts på helårsförordnande,
hitintills i praktiken kunnat påräkna kontinuerliga dylika förordnanden
tills de vid ungefär 40 års ålder fått att på egen hand såsom ordinarie
jägmästare taga hand om ett förvaltningsområde.

Antalet extra tjänster har städse bestämts mindre efter det föreliggande
behovet av skogligt bildad personal än fastmer av riksdagens knappa

5604 ERIK HEDEMANN-GADE.

Tabell utvisande den ofrivilliga arbetslösheten blan

z SS FE
= Q | .-
3 Sen 2 Antal ar be trom
SER |
(I&R lea 3 |
5 . oo Log
Utnämningen till extra lö må 2 Sn Tio TAN |
jägmästare erhållen: 0 De =
FASTA a ON RA |
an ses Eke a HA | | un
2 Ava | | TA > EEE ARS
QLBNERDAANNEA eR SKGL | SA ml ENAS 3 bd :a
SE GR ER AG re a a fl
| | | |
må |
ATNRÖre den) sg LOT ESSEN = = | |
19 = T[3451274 /251125712231-30 31] 31 3OEEEE 173| 1,780
10 = lr) JV
6 ll) — |) TE TR
Oo I I
BB: sUNder Far tlO Toon estrelas 54 | |
13 = J=—l—|—|—]|— 134159 | 48 | 71156 [140l253] 961
12 JANEE CE EEE Sf NN
1 — | | — VEN EN
o I
(Co (6 lE lige I Ke st ASA = 5,6 |
I
12 a | —| — |] — = 1
RN EE SS ee
I
IDA Unders arkOd Si Moses ket ee rese — NS |
ER |
Ska LAT TO II SA eri RA 343|/274|2511/287|/223|
Se TEN 0 ARD FARS US AASE (SER
DE 1 TÖMS SR fll sa aslrs SÄ SSA ES IRS ära f—

anslag för ifrågavarande behov. Från att för cirka 15 år sedan endast
hava utgjort ett ringa fåtal belöpa sig dessa assistenttjänster nu till inemot
200 stycken. Av den snabba ökningen kan man förstå, att nödvändig- |
heten av ökad personal varit synnerligen påtaglig. Att utvecklingen
tagit denna riktning och ej den för skogsskötseln gagnerikare i form av |
revirdelningar, där behovet av konstant personalökning förefunnits, är |
givetvis ett utslag av den sparsamhetspolitik, som hittills städse varit för-
nämsta hindret för den av alla önskade frammarschen mot intensivare skötsel

Py

av statsskogarna. Dessutom har tillsättandet av assistenter varit en be-
tydligt lättvindigare sak än inrättandet av nya jägmästaretjänster, och
slutligen har det under de senaste åren varit i det närmaste otänkbart
att av statsmakterna kunna begära annat än provisoriska åtgärder i av-
vaktan på skogsvårdskommittéernas utredningar angående bl. a. just per-
sonalbehovet. 2

Följden av allt detta har, som sagt, blivit, att vi i närvarande stund |
hava bortåt dubbelt så många extra som ordinarie tjänstemän inom skogs-
staten. Att detta ingalunda är till enbar båtnad för skogsskötseln är
för varje fackman påtagligt. Att detsamma är till en betänklig stopp-
skruv för de yngres intresse torde av alla inses.

Medan sparsamhetspolitiken sålunda år efter år låtit arbeten av fullt

REFLEXIONER ANG. ARBETSLÖSHETEN BLAND DE EXTRA JÄGMÄSTARNA. 565

extra jägmästarna under de 3 senaste åren.

| Hj log! Stel — = > — la -
Flals> enar S:a slel slö selelelrlelol sv ST
Sa EO ES SÖ far fä kn a fa FR SÅ fr [EO ES föl ling fa fe fr I ena

i

i

I
rn 2 fog IE) LIT | MER 26 ät 22
248/146/2321164 133 37/34|/34' 3 25149 | 91) 1.196 | — = = = =
i —-|l—-— oe —— --— — — [too 91'130j127! 96 6) 6 6| 6 6 36 48 658
302l/192/219/204200 8 —'— 5 2| 701195 1,397 | — | — — SR RR -
— | — — — ee — 260 178 165 189 20953 — ——— 15 6I I,130
— |22/|31130/ 31 — 44/36 63.36] 72 [151 510 |—l—!— -— -— —
[fr fn nn Rn An Er — — -3171/213/272|273/216 24 ——|— 1/15 /— 1,331
—|—!l—!l—|— || —-|—/—/— — 11! 40) 60) 67, 77—| 5 —'51/21 30 58 420

550/360/4$82 398 364 45 /7$ 70 71 63 191 437 3,109 a. = f-R 4

LÅ

= — 1688 522 627/656 59883 11/ 6 57 28 96 16€7| 3,539

ordinarie natur i allt högre grad skötas av extra personal, har på sistone
ett ännu förkastligare moment av denna polik kommit till synes i de s.
k. säsongarbetena. Dessa bestå däri, att de behövliga assistenterna icke
förordnas på helår utan endast under den tid, de äro absolut oumbär-
liga. Härav förklaringen till vintermånadernas stora arbetslöshet.

Är nu detta ett staten fullt värdigt tillvägagångssätt?

Vad skulle man månne säga inom andra tjänstemannagrupper, om deras
avlöning indroges, så fort den direkta tjänstgöringen upphörde?

Man måste verkligen hoppas, att den nu berörda anställningsformen
endast är ett provisorium huvudsakligen föranlett av penningbrist och
icke blir skogspersonalens framtidsperspektiv.

Ej heller torde det anses förmätet att hemställa, om ej tiden snart
vore inne för att större omtanke om skogspersonalen komme till synes
hos dem det vederbör att värna om sina underordnades berättigade
anspråk och intressen. Skogens eget behov skulle blott alltför väl gå
hand i hand med en dylik omtanke.

Även om personalbehovet inom en näringsgren sådan som skogshan-
teringen ställer sig till synes olika sommar och vinter måste man be-
klaga, att en arbetsgivare som staten endast har ögon för de mera på-
trängande göromålen utan att samtidigt tillgodose de mindre hastande.

506 ERIK HEDEMANN-GADE.

Så utvecklad är sannerligen icke statens skogshushållning, att ogjort arbete
saknas, Detta ej blott då marken är bar. Hur mycken för framtiden
värdefull statistik skulle ej sommarassistenterna kunna hopföra under
vintermånaderna? Vilka tillfällen finnas ej att av taxationsmaterial och
tillväxtundersökningar verkställa massor af utredningar i frågor, dem vi
nu stå så gott som fullkomligt ovetande inför? Hur mycket arbete i fråga
om beståndshistorik, bokföring, kontrollböcker o. a., som nu på de flesta
håll får ligga efter, skulle ej kunna utföras å revirexpeditionerna till ovär-
derligt gagn och välbehövlig hjälp för revirpersonalen?

Detta endast för att taga några exempel ur högen.

Kan man sålunda konstatera, att arbetstillfällen kunna beredas, måste
man i sanning beklaga deras försummande såväl från statens-arbetsgiva-
rens synpunkt som från de extra tjänstemännens sida.

Men även om arbete skulle tryta på ett eller annat håll, ligger intet
oegentligt alls i att skogspersonalen ändock under denna tid uppbär sin
avlöning. Det finns nämligen ett sätt, på vilket en tjänsteman kan gagna
staten, som, fast mindre direkt, dock i intet avseende är mindre värde-
fullt än en eller annan synbar prestation. Jag tänker härvid på de utbild-
ningsmöjligheter, som tack vare skogsvetenskapens framsteg städse stå
den för sitt kall intresserade skogsmannen till buds, men som nu — åt-
minstone av statens tjänstemän — i regel måste lämnas obegagnade.

Vad förlorar icke staten årligen genom att försumma utnyttjandet av
dessa möjligheter? Helt visst icke obetydligt. Huru många nya upp-
slag, vilket stegrat intresse och vilka framsteg skulle ej följa i spåren,
om statsskogarna finge skötas av en kår, som lämnades tillfälle att åt-
minstone under någon tid av året tillgodogöra sig dessa utbildningsmöj-
ligheter? Och detta är tyvärr för de flesta av dess medlemmar absolut
omöjligt. Under den tid utearbetena pågå, taga dessa nämligen så
helt all tid i anspråk, att blotta tanken på studier o. d. är utesluten, och
under vintermånaderna är det säkerligen högst få av de i tjänst varande,
som kunna påräkna så pass lindrig tjänstgöring, att tillbörlig tid kan
ägnas åt intellektuell sysselsättning.

Det är ej nog att flyktigt genomläsa facktidskrifternas uppsatser. Man
måste fordra mera. Och det är uppfyllandet av dessa fordringar, som
de eventuellt lediga vintermånaderna skulle kunna användas till.

Mycket kunde tilläggas angående det olämpliga i säsongarbetena och
övriga berörda missförhållanden i de extra jägmästarnas tjänstgöring, men
för att icke komma för långt utom ramen för denna uppsats må det
anförda vara nog. En del önskemål och synpunkter synnerligen nära
sammanhörande härmed torde dock i all korthet böra andragas.

Först och främst måste då framhållas behovet av semester. Att dylik

REFLEXIONER ANG, ARBETSLÖSHETEN BLAND DE EXTRA JÄGMÄSTARNA., 567

ej redan finnes lagstadgad torde béro på löneregleringskommitténs för-
menande, att skogstjänstemännens tjänstgöring vore tillräckligt omväx-
lande och i så hög grad förlagd ute i det fria, att deras andliga och
kroppsliga krafter ändock kunna hållas vid full vigör. Vad dessa motiv
beträffar, så må villigt erkännas, att behovet av frisk luft visserligen är
tillgodosett, men med omväxlingen kan det nog vara si och så. Semester
är dock något annat än behov av luft och omväxling i arbetet. Det är
snarare nutidsmänniskans oavvisliga behov av absolut frihet från det
vardagliga arbetet. Och dylik frihet behöves sannerligen lika väl för
skogstjänstemännen som andra dödliga. Ja, den behövs kanske t. o. m.
i än högre grad för dessa, vilka, trots det »friska> liv de föra, dock
enligt statistiken visa en lägre medellevnadsålder än de flesta övriga sta-
tens tjänstemän.

Jämsides med semester borde, såsom tidigare påpekats, personalen be-
redas tid och tillfälle till fortsatt utbildning. Som skogsvetenskapens
och praktikens alla rön ofta icke kunna inhämtas enbart genom själv-
studier, borde de äldre tjänstemännen genom kortare repetitionskurser
sättas i tillfälle att inhämta samma kvantum vetande som sina yngre
högskolebildade kolleger. Under vilka former detta borde ske, anser jag
mig ej här böra ingå på. Så mycket kan dock sägas, att erfarenheten
från liknande kurser anordnade för läkare, militärer, lantmätare m. fl.
med säkerhet kan giva utmärkt ledning vid planläggning av desamma.

Då dylika repetitionskurser icke gärna kunna utsträckas till samtliga
tjänstemän, borde staten jämväl på annat sätt sörja för att skogsperso-
nalens intressesfär ej hölls för trång. Detta kunde ske genom rikligare
resestipendier, anslag till distriktsmöten och däistriktsbibliotek, till uppmun-
tran av skogliga undersökningar o. s. v.

Att inga av dessa önskemål ännu realiserats, trots domänstyrelsens
erkännansvärda försök att genomföra ett par av dem, är beklagansvärt.
Utan tvivel är statsmakternas ljumma intresse för dylika saker att till-
skriva den vid flera tillfällen framlagda åsikten, som t. o. m. lancerats
av Norrländska skogsvårdskommitténs ordförande, att, »när man kommit
därhän, att den väsentligt ökade personalen i alla grader åstadkommit
en ökad intensitet och därmed ökad avkastning för statens skogar, då
är tidpunkten inne att vända sig till Kungl. Maj:t och riksdagen för att
få vad man ytterligare kan behöva.»!

Då man vet, att de norrländska reviren under 10-årsperioden 1901—
1911 arbetats upp till att i medeltal lämna 30,000 kronors ökat netto
vart och ett, måste man med skäl fråga sig, vad man egentligen väntar

! Anförande vid Skogsvårdsföreningens årsmöte 1912.

568 ERIK HEDEMANN-GADE.

för underverk av personalen, innan tiden anses mogen att uppfylla åt-
minstone några av dess berättigade önskemål.

Varför f. ö. ropa på höjd avkastning? Finnes ej tillräckligt många i
vårt land, som gjort sig namn av framstående skogsmän huvudsakligen
genom att bluffa med denna enkla sak? Nej, höjd uthållig produktion
är målet, och det är dit envar med ansvarskänsla måste sträva. Men
för att nå detsamma behöver skogspersonalen hjälp och hjälp ej blott genom
revirdelningar o. d., utan ock genom stöd och uppmuntran i här ovan
berörda hänseenden.

För att återgå till tablån över arbetslösheten, så måste det förhållan-
det, att antalet arbetslösa under senaste året kunnat starkt ökas trots
domänstyrelsens sträfvan att sysselsätta en betydande skara tjänstemän
med de efterblivna kronoparkstaxeringarna, vara i hög grad ägnat att
framkalla eftertanke. Även om man vågar förmoda, att dessa taxerings-
arbeten planlagts på sådant sätt, att den för desamma anställda högre
skogligt bildade personalen aldrig behöver reduceras, står man likväl
spörjande, huru förhållandena i framtiden skola gestalta sig. Hur kom-
mer månne arbetslösheten då att ställa sig, om rekrytering och antal
tjänster hålles i samma proportion som nu? Om tendensen redan nu
går mot ett arbetstiggande extra-jägmästareproletariat, hur kommer det
väl då att bli, när den nya skogshögskolan öppnar sina portar för ett
betydligt större antal elever än nu?

Förr eller senare måste givetvis missförhållanden sådana som de nu
relaterade undanröjas. Att vår folkrepresentations ringa kännedom om
skogliga förhållanden härvid skall lägga stora hinder i vägen är antagligt.
Det fordras därför ett segt och målmedvetet arbete från den högste till
den lägste inom kåren, för att målet skall kunna nås, och det vore också
att hoppas, att en dylik sammanhållning månde komma till stånd. —
Saken gäller för mycket för att ytterligare tåla vid att förhalas. Envar
INASte ropa SICE: Jideani CcORSYleSk ask Ac

Maj 1914.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914, H. 9.

Thelephora laciniata, flikig barksvamp och
Phacidium infestans, snöskytte, två stora skade-
görare i de norrländska plantskolorna.

Av FERD. LINDBERG.

Vid upptagningen av de åriga (två-åriga oomskolade) tallplantorna
vårarna 1913 och 1914 i statens fasta plantskolor i Bispgården och lika-
ledes i de tillfälliga plantskolorna ute å kronoparkerna måste en avse-
värd procent kasseras på grund av angrepp av flikiga barksvampen.
En ännu större mängd plantor hade under vintern eller den tidigare
våren dödats av snöskytte. De fasta plantskolorna äro till antalet tre
— den norra, östra och södra -— och ha en sammanlagd areal av 23
ar, gångar oräknade, samt en planttillgång av cirka 1,500,000 plantor,
huvudsakligen av barrträd.

Vad den flikiga barksvampen beträffar hör den till familjen 7Zhelep/lhoraceae
samt släktet Zhelephora och är den enda kända arten av släktet, som
har betydelse för skogsträden. Alla övriga arter leva uteslutande i skogs-
marken.

Svampen förekommer allmänt i skogen på sand- och mo-(mjäl-)marker.
Fruktkroppen är då oregelbundet halvcirkelformig samt nästan plan,
vanligen taktegelformigt ordnad, dess kant något buktig och fransad.
Översidan är mörkt brun, något filtartad med radiära, smala, tättliggande
åsar och med koncentriska omväxlande mörka och ljusa bälten.

Undersidan är helt enfärgad, något ljusare gråbrun med dragning åt
violett och radiärt åsad, ehuru med grövre åsar än översidan, samt nå-
got knottrig. I denna form ses svampen ofta på skogsstigar och vägar,
särskilt byggda sådana, där jorden blottats. På marken breder frukt-
kroppen ut sig — kryper liksom fram — omslutande mossa, avfallna
barr, som hopfitas till kakor, torra nedfallna grenar o. d. Den växer
upp på de unga plantorna, och bildar liksom en tratt runt om deras
stam; på de åriga tallplantorna når svampen c:a 2 åa 3 cm. över mar-
ken. Oftast äro flera plantor angripna av samma fruktkropp, som dock
stundom delar sig och följer de skilda stammarna, och plantorna äro

570 FERD. LINDBERG.

ofta nästan helt täckta av
densamma. Det är svam-
pens undre sida, som bildar
trattens yttre väggar. Dessa
äro liksom hos svampens
undersida i dess utbredda
form enfärgade och ljust
gråbruna med violett nyans.
Svampens mycel lever ute-
slutande i marken; det är
endast rent mekaniskt, som
fruktkroppen skadar plan-
torna genom att beröva
dem ljus och luft, så långt
den når.

Svampen uppträder en-
ligt ROSTRUP såväl på barr-
som lövträd både på stam
och grenar, ehuru den hu-
vudsakligen förekommer på

Foto. av förf. — barrträd av allehanda slag.
Fig. 1. Thelephora laciniata, flikiga barksvampen. ROSTRUP anger, att han sett

den nå över 20 cm:s höjd.

För att befria sig från svampen i plantskolorna bör man enligt ROSTRUP
ofta granska dessa, och, då svampen visar sig, hålla rent omkring plantorna
genom hackning och rivning, helst strax efter regn, då svampen är lätt att riva
loss. — Har svampen redan klättrat upp kring stammen, återstår intet annat
än att kassera plantan. Ett sådant angrepp, som uppträdde i härvarande
plantskolor, särskilt våren 1913, nödvändiggjorde kassation av c:a 10 &£
av samtliga plantor i den s. k. norra plantskolan, där jordmånen be-
står av ren morän, och blev därigenom forstligt och ekonomiskt ganska
kännbart. — I den s. k. södra plantskolan med lerhaltig, sedimentär
jordmån har svampen ej iakttagits.

Enligt ROSTRUP verkar svampen även skadligt på ett helt annat sätt,
åtminstone i granplanteringar, därigenom att svampens mycel och del-
vis även dess fruktkroppar genomväva barrtäcket och omgiva de fina
rotgrenarna, bildande en tät skorpa av 4—5 centimeters tjocklek, som
hindrar luft och vatten att nedtränga i jorden. På dylika ställen bli
träden topptorra, barren bli rödgula först i trädets övre delar och så
småningom i dess nedre, och många träd dö ut. Som medel häremot
rekommenderas luckring av marken mellan träden genom hacka eller

THELEPHORA LACINIATA O. PHACIDIUM INFESTANS I NORRL, PLANTSKOLOR. 571

på annat sätt. Skador av denna art äro mig veterligt ej iakttagna i
Sverige.

Vad Phacidium infestans, snöskytte, beträffar är den ej heller iakt-
tagen i södra plantskolan men i mycket avsevärd grad åren 1913 och
1914 såväl i norra som östra plantskolorna, vilken sistnämnda även vilar

Foto. av förf.
Fig. 2. 3-riga tallplantor, angripna av Thelepghora laciniata.

på morän. I dessa båda plantskolor hade svampen våren 1913 dödat
c:a 20 &Z av de 2åriga tallplantorna. Angreppen förekommo a rätt stora
sammanhängande områden i plantsängarna.

Några angrepp å de tfåriga plantorna kunde då ej upptäckas. Inne-
varande år var angreppet å de 2åriga plantorna i samma plantskolor
rätt minimalt, då däremot de tf-åriga angripits och dådats till ungefär
10 &2 av antalet.

Svampen, som tillhör familjen Phacidiaceae, är ej iakttagen längre
söderut än i mellersta Vämland och sydligaste Dalarna, men förekommer
så mycket talrikare i Norrland och gör här vissa år en synnerligen stor
skada på tall från 1-års ålder upp till medelålders träd och har visat sig
särdeles ödeläggande för plantskolor och yngre kulturer samt självsådder.

Av dess uppträdande att döma måste snön spela en viss roll för dess
trevnad, i det i regel endast de delar av plantorna och träden angripits,
som under vintern legat under snötäcket. Då plantorna varit helt täckta
av snön, äro de även helt angripna och dö då i regel, varför angreppet

41 = Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

572 FERD. LINDBERG.

givetvis är farligast för plantor av ringa höjd. Samma blir naturligtvis
förhållandet med större plantor, som nedböjts under snön. Högre plan-
tor, som endast angripits i de nedre delarna, repa sig lyckligtvis ofta,
så vida ej förnyat angrepp högre upp på stammen följer en kommande
vinter och vår. De angripna barren och ofta även kvistarna och gre-
narna avdö dock i regel.

Angreppet visar sig så snart snön gått bort, då barren torka och bli
rödbruna samt stam, grenar och kvistar ävenledes helt eller delvis torka.

Foto. av förf.
Fig. 3. Del av norra plantskolan våren 1913 med angrepp av snöskytte å de 3-åriga
tallplantorna.

Grenarna fortleva dock ofta, särskilt i delen närmast stammen, trots att
alla barr äro vissnade. Samma är förhållandet med nedre delen av stam-
men, och man ser ofta individ, vars samtliga barr torkat, skjuta nya
skott, mer eller mindre högt upp på stammen. Dessa skott äro givet-
vis svaga, ehuru det dock visat sig, att desamma under gynnsamma
förhållanden kunna sörja för trädets fortvaro, om ock ofta i missbil-
dad form.

De i början av sommaren rödbruna-gulbruna barren ljusna så små-
ningom under sommarens lopp och bli till slut smutsgråa. Fruktkrop-
parna, som utvecklas på barren, synas i början som mörkbruna — svart-
aktiga prickar, vilka vid mognaden på Hösten höja sig till halvklotfor-

THELEPHORA LACINIATA O. PHACIDIUM INFESTANS I NORRL. PLANTSKOLOR. 5

miga bildningar, som slutligen brista spridande sina sporer och oftast
lämna med hjälp av förstoringsglas skönjbara hål i barrets överhud.
Vad svampens skadlighet beträffar, är densamma synnerligen stor.
På hösten lovande vidsträckta kulturer och självsådder av tall stå föl-
jande vår med helt och delvis avtorkade plantindivid, igenkännbara för
ögat på långt håll genom sin rödgula färg. Har skadan då drabbat
yngre plantfält, som ej nått över snötäcket under den gångna vintern,
blir fältet till största delen spolierat. Dylika angrepp i stor skala ha

iakttagits, såväl våren 1913 å Bispgårdens skolrevir och i än större s
å Skönviks aktiebolags marker i trakten av Oxsjö som våren 1914 å sär-
skilt det förstnämnda området.

Vad angreppen 3 Bispgårdens skolrevir beträffar, synes mig där samma
förhållande råda, som iakttagits inom statens plantskolor, nämligen att
angreppen endast hållit sig till morän- och rullstensbildningar och ej till
de lerhaltiga avlagringarna i trakten. Å Oxböle kronopark t. ex., där
ett vidsträckt, synnerligen vackert ungskogsbestånd finnes å lerhaltig mark,
kan jag ej erinra mig ha sett svampen, under det densamma i en själv-
sådd på Dalkarlsmon å kronop. f. d. Flodbergska hemmanet 3å sand-

STA FERD. LINDBERG.

mark och på trakterna några 100 meter v. om Torrsjön å kronoparken
Torrsjölandet i en kultur å moränmark härjat synnerligen hårt.
Orsaken till denna skiljaktighet för olika mark är ej lätt att finna.
Själv vill jag ställa svampens sporadiska uppträdande i samband med
kälbildningen under förvintern före markens täckande med snö. Jag
har iakttagit, att de vintrar, då marken endast svagt eller obetydligt
tillfrusit före dess täckande med så mycket snö, att sedan inträffande
köld ej kunnat genomtränga snötäcket och driva kälen djupare, följts

Foto. av förf.

Fig. 5. Del av östra plantskolan våren 1913 med angrepp av snöskytte å 3-åriga
tallplantor.

av mycket omfattande snöskytteskador. Dess frånvaro å lermarkerna
skulle då stå i samband med dessa mer vattenhållande markers större
lätthet att kälbindas. Även skulle man kunna tänka sig, att sjukdomen
står i samband med näringen 1 marken, i det de lerhaltiga markerna
inom Bispgårdens revir, där den iakttagits, med all sannolikhet äro kalk-
haltiga, under det ståndorterna för angreppen äro kalkfattiga. HKalk-
ningar i plantskolejorden av moränursprung kunna måhända bidra till
lösningen av frågan.

Visar det sig, att sjukdomen undvikes genom kalkning, skulle man
där ha ett medel i sin hand att skydda sina plantbestånd. Tills vidare
får man nöja sig med att i god tid före fruktkropparnas mognad upprycka
och uppbränna alla angripna plantor.

GENOM JÄMTLAND.

Frän Skogsvårdsföreningens exkursion år 1913.

Av GUNNAR SCHOTTE.

Skogsvårdsföreningens 9:de exkursion ägde rum i början av augusti förra
året. Exkursionsdeltagarna, såväl sör- som norrlänningar samlades måndagen
den 7:de augusti med mötesplatsen vid en riklig kaffefrukost å Bräcke järn-
vägshotell.

Färden skedde sedan till Stavre station, där en av flottningsföreningens
ångbåtar inväntade sällskapet för att föra oss över till en ö i Revsundssjön
i och för närmare studium av

kronoparken Ammer.

Ur indelningshandlingarna för denna kronopark inhämtas enligt programmet
för exkursionen följande:

»>Kronoparken är belägen i Revsunds socken av Jämtlands län.

Parkens areal fördelas på följande sätt:

SS KOPP SIIATKASN bås ee Rb oe SDK AN 709,14 har

TRA PETA TETAUE ANS ESA ES TINA SARA Ren TÄYJ,STI

TAS ORT SEEN: RASEN SRS BT Se Ven na dh 25,06
Tillsammans 881,71 har

Av denna areal befunnos år 1910 vid skogens indelning 13,34 har vara kala.

Kronoparken har uppkommit genom indragning år 1879 av militiebostället
2/, mtl. Ammer n:o 1. Första hushållningsplanen för skogen upprättades
år 1869. Denna plan, som år 1891 reviderades, gällde till 1911, då ny
fullständig plan fastställdes till ledning vid skogsskötseln.

Skogsmarken utgöres av stenbunden morän, å mindre områden av grus,
sand och lera. A höjderna mot Revsundsjön går granitberget i dagen. Nedom
de branta bergen mot sjön anträffas den bördigaste jordmånen och den bästa

570 GUNNAR SCHOTTE,

skogen. Terrängen är starkt kuperad. Höjden över havet växlar mellan
280 och 490 meter.

Jordmånen och marken synas lämpa sig för såväl tall som gran. Granen
är dock den dominerande och uppträder dels i rena bestånd, dels i bland-
ning med tallen. Det senare trädslaget förekommer företrädesvis på den berg-
bundna marken. Enstaka rena tallbestånd å annan mark givas även.

Den gamla skogen är övervägande; ungskogen mycket svagt representerad.

Skogen har i äldre tider avverkats medelst blädning av växlande typer,
till en början dimensionsblädning, sedermera efter avsättningsförhållandenas
förbättrande medelst en blädningsform mellan plock- och traktblädning. Un-
der senaste år ha trakthyggen börjat anläggas.

Resultatet av blädningen har blivit långt ifrån vad man väntat sig.
Skogen har oregelbundet utglesats och söndertrasats. Träd blåsa omkull,
träd torka. Och vad värre är, återväxten uteblir eller låter allt för länge
vänta på sig.

Åldersklassernas fördelning och virkesförrådet voro år 1910 följande:

Ung skog | Medelålders skog Gammal skog Summa
har kbm. har kbm. har kbm. har kbm.
74:32 1,694 | 147,75 — 25,254 487,07 — -89,721 709,14 —116,669
eller 1 proc. av det hela
har kbm. har kbm. har kbm, har kbm.
10,5 1,4 | 20,9 2157 68,6 76,9 100,0 100,0

Härav utgöres 1,675 kbm. av ungskog under 10 cm. vid brösthöjd.

Dessutom funnos vid indelningen 3,348 torra träd om 1,000 kbm. jämte
3,200 kbm. träd på impedimenten.

Kronoparkens gynnsamma läge bör, säger hushållningsplanen, givetvis
utnyttjas genom införande av ett rationellt och intensivt skogsbrukssätt. »Det
exponerade läget, beståndens i allmänhet ömtåliga beskaffenhet samt önskvärd-
heten av att erhålla självsådd tala för att blädningsbruket i görligaste mån
tillämpas, dock med obetingad frihet att vid vården af en del gamla granbe-
stånd med ringa möjligheter till naturlig föryngring trakthyggesbruket må an-
vändas,»

»En omloppstid av 150 år anses vara den lämpligaste ur biologisk som
finansiell synpunkt, vilken senare här bör vinna särskilt beaktande på grund
av kronoparkens goda avsättningsmöjligheter», säges vidare 1 hushållningsplanen.

Den årliga skogsavkastningen beräknas enligt normalförrådsformeln till

SE = Ng don Gl 22 IKlön jr che OCR ens SEN gg f EM Wi

kesförrådet. Tillsammans med alltorr skog och 1,600 kbm. skog på impedi-
menten skulle den årliga avverkningen uppgå till r,685 kbm.

Skogskulturer ansågos böra utföras på 85,34 har under den 20-åriga in-
delningsperioden eller 7,26 har om året. Kulturen skulle draga en kostnad
AVG ÖGA KI

Dikning av sumpmarker skulle verkställas under perioden för en kostnad
20 HAD

Under 10-årsperioden 1901—1910 ha försålts skogseffekter från skogen
för sammanlagt 138,976:49 kr., svarande mot 19:60 kr. pr har och år.

GENOM JÄMTLAND. SK

Den avverkade kubikmassan under samma tid uppgår till 30,091 kbm. eller
4,24 kbm. pr har och år. I genomsnitt har under perioden betalats 4,63 kr.
pr kbm. fast mått.»

Exkursionen gick först genom ett cirka 8. hektar stort blandbestånd av tall
och gran av god växtlighet. Beståndet hade varit starkt björkblandat, men
genomgallrades år 1908, då all björk borthöggs. Dagens exkursionsledare,
jägmästare AND. HOLMGREN, framhöll, att det nog varit riktigast, om en del
björkar kvarlämnats. Björken är ett förträffligt blandningsträd och dess löv
tillför marken betydande näring. När därför björk måste bortgallras för att

Foto. av E. Geete.

Fig. 2. »Skurugraven» å kronoparken Ammer.

rädda granens eller tallens kronor, bör, där så ske kan, en del björkar kvar-
lämnas i luckorna eller annorstädes. Förutvarande förvaltaren av kronoparken,
överjägmästaren G. CASSEL, genmälde helt snävt, att björkarna ej stått i be-
ståndet på så sätt, att de kunnat kvarlämnas.

Så gick vägen utmed ett gammalt bestånd av lågväxt, grov gran med in-
sprängda tallar, varest endast tid efter annan uttagits torra träd, och vidare
upp genom »Skurugraven». Här växte förr en mycket grov och reslig gran-
skog, som avverkades år 1906 och försåldes till ett pris av 13,18 kr. per
träd. Efter avverkningen rensades marken från ris, som uppbrändes i högar.
Någon egentlig föryngring hade givetvis ännu ej hunnit uppkomma under
de 7 år, marken legat kal. En del mera enstaka s. k. marbuskar hade här
och var blivit kvarlämnade, varpå överjägmästare P. O. WELANDER gjorde
anmärkning. Härefter följde en längre diskussion i marbuskfrågan, utmyn-
nande i den vanliga kompromissåsikten, att enstaka plantor, som misstänkas

SMS GUNNAR SCHOTTE.

taga stor plats vid utväxandet, ej böra sparas, medan grupper av dem med
fördel kunna kvarlämnas.

Följde så ett oregelbundet mindre hygge om 1,34 har, som avverkats sam-
tidigt som skogen i Skurugraven. En ganska livlig diskussion om norrlands-
skogarnas behandling (se fig. 3) utspann sig. Här må dock först återgivas
vad exkursionsprogrammet hade att omförmäla i denna fråga.

Jägmästare Holmgrens riktlinjer för skogens framtida skötsel.

Grundfelet vid den norrländska skogsskötseln anses vara att blädnings-
metoden tillämpas. Dimensionsblädning, timmerblädning och plockblädning
samt den traktvisa blädningen anses alla mer eller mindre förkastliga. Den
sistnämnda blädningsformen är dock, därför att den närmast liknar trakthyggesme-
toden, den mest användbara, men den lider av det oerhörda felet, att den ej
medför ordning och reda i skogen. Att använda traktblädningsmetoden å en
liten skog under skarp kontroll möter ej hinder. Att sköta om ett hundratal
blädningsluckor går nog för sig, men att vaka över 10—1o00-tusentals
sådana är ogörligt.

Blädningsmetoden, den traktvisa, den rationella, med ett ord den bästa
formen av blädning, lider av bland annat följande fel:

1) Ordning i skogen är ej möjlig att ernå.

2) På grund av de många spridda, små, oregelbundet förlagda föryng-
ringsytorna blir kontrollen över att återväxten kommer. upp och att åter-
växten normalt utvecklas i bästa fall oskäligt dyrbar. På grund därav att
ytorna ej kunna inläggas å kartan, blir kontrollen i stort omöjlig.

3) Då föryngringen givetvis inträder förr på en yta än på en annan,
måste skogen kring en yta avverkas förr än kring en annan. Härigenom blir
avverkningen spridd och drivningen dyrbar och resultatet sålunda mindre
ekonomiskt.

4) I blädningsluckor i granskog och blandskog af tall och gran blir
återväxten uteslutande gran, även om marken är mest lämplig för tall.

5) Såvida blädningsluckorna ej göras så stora som hyggen — 1—3
har — blir marken fortfarande så starkt beskuggad, att mossor och bärris
fortfarande trivas, till följd varav även markbeskaffenheten förblir densamma
som i den ursprungliga skogen. Som bekant gro barrträdens frön sämre i
råhumus än i mild humus. Särskilt har tallens frö mycket svårt att gro i
dylik jord.!

6) Efter blädning torkar och vindfälles skog i allmänhet i stor omfattning.

På grund av alla dessa och flera andra skäl anses blädnings-metoden
eller -metoderna 1 praktiken ej användbara vid de norrländska skogarnas skötsel.
Därför kommer trakthyggesbruket för framtiden i vidaste omfattning införas
å denna skog ävensom å Bräcke revir. Sedan en del år tillbaka är me-
toden med stor fördel tillämpad å Bispgårdens skolrevir.

Avverkningarna skola sålunda, med bortseende från gallringar och rensnings-
huggningar, för framtiden bedrivas traktvis med eller utan fröträd på hyg-
gena. Föryngringen erhålles genom kulturer och självsådd. Hyggena anläg-
gas på behöriga avstånd, i allmänhet i östlig—västlig riktning. Då självsådd
ej är att påräkna, göras hyggena i allmänhet ej bredare än 100 meter. Är

! Se R. HERLINS uppsats i Föreningens för skogsvård i Norrland årsskrift år 1913:1I.

GENOM JÄMTLAND. 579

skogen fröbar i hyggeskanterna, göres hygget ej gärna mer än 60 meter brett.
Hyggena göras i allmänhet ej längre än 300 meter.

Stor vikt lägges på hyggets regelbundna utstakning. Skulle härvid en
kalfläck, där självsådd kommit upp, och vilken lider av beskuggning av kring-
växande skog, falla mellan hyggena, fästes intet avseende härvid. Skulle en
grupp växtliga plantor eller växtliga träd falla inom hygget, lämnas denna
orörd och avverkas naturligtvis ej. Denna grupp vårdas dock på det sätt
dess tillstånd och beskaffenhet fordra.

Denna metod tillämpas av följande anledningar:

Foto. av förf.
Fig. 3. Diskussion å Ammers kronopark.

1) Ordning och reda erhålles i skogen.

2) Då kulturer och självsådd koncentreras till vissa hyggen, som kunna
inläggas på kartan, är kontroll över återväxten möjlig och även lätt.

3) Det för marken bäst passande trädslaget kan uppdragas.

4) Genom hyggets ringa storlek och jämna konturer riskeras ej storm-
fällning och torka.

5) På grund af hyggets ringa bredd försiggår besåningen från hygges-
kanterna lättare. Även i det fall att skogen i hyggeskanterna i allmänhet
ej är fröduglig, är frö dock att påräkna från ett och annat träd, som efter
friställningen blommar.

6) Minsta möjliga skada åstadkommes vid skogens utdrivning.

7) Virkets utdrivning blir betydligt billigare än vid blädning. Den sålunda
gjorda besparingen beräknas väl uppväga kostnaderna för hyggets kultivering.

8) På grund av förändrade belysningsförhållanden efter kalavverkningen

580 GUNNAR SCHOTTE.

förändras markvegetationen och därmed humuslagret, så att barrträdens frö
med lätthet gro och plantorna utvecklas hastigt.

Efter hyggets avverkning bortröjas marbuskar, varvid utvecklingsbara grup-
per av i det äldre beståndet befintliga plantor och buskar kvarlämnas för
att inväxa i det nya beståndet. Allt ris och avfall kringsprides över hygget.
Sedan hygget legat orört i 2 å 3 år eller så lång tid, att markbetäckningen
börjat ombildas från mossa och bärris till gräs och örter, d. v. s. humuslag-
ret förvandlats från rå till mild humus, kultiveras hygget (därest självsådd ej
är att påräkna) medelst spettplantering med 3 tall eller 3 gran å stenbundna

Foto. av förf.

Fig. 4. Gallrat vackert granbestånd.

hyggen eller å mark med kraftig markvegetation. Å stenfri eller mindre sten-
bunden mark och å mark med svag markvegetation användes sådd med stor
frömängd. Förbandet göres aldrig tätare än 2 meter, men väl glesare, allt
i förhållande till kringväxande skogs egenskap att kunna producera frö.

Vid sidan av denna föryngringshuggning övergås skogen allt efter be-
hovet med rensningshuggning, varvid övermogna, skadade och torkande
träd borttagas.»

Så långt jägmästare HOLMGREN. — Inför det åskådningsmaterial, som här
förelåg, fick jägmästare HOLMGREN alla exkursionsdeltagare med sig, och man
kan utan överdrift säga, att trakthuggningen gentemot blädningen hade en
mycket lycklig dag. Jägmästare LUNDBERG, som såg skogen med »sörländska
ögon», talade varmt för trakthuggningen. Jägmästare GRENANDER framhöll
dock att blädningen givetvis bör ha företräde på mycket god mark i granskog.
Disponent HELLSTRÖM, som erkände trakthuggningens företräden å Ammer,

GENOM JÄMTLAND. 581

varnade för att döma alla norrlandsskogar därefter. Det finnes givetvis stora
trakter av Norrland, där endast grövre dimensioner äro avsättningsbara, och
där man då måste plocka ut dem. Återväxten får sedan komma så små-
ningom. Även om skogsbestånden lida härpå, blir det i stora områden av
Norrland ännu så länge den enda hushållning, som låter sig utföras ekonomiskt.

Sedan en övergiven fäbodvall passerats, där en mindre plantskola var anlagd,
fortsattes över ett par kalhyggen, varefter vi voro inne i ett vackert medelålders
granbestånd, med inblandning av tall, vilket gallrats år 1911—1912 (se fig. 4).

Jägmästare HOLMGREN och hans assistent jägmästare LARSSON hade gjort sig
mycket besvär för att göra skogsvandringen så intressant som möjligt. Sålunda

PE

je Ä é
I ERA PAST PN kö SET NERD |

49 t
ot
+”

46
AR
Ar
hv Arm
ölenana

— Vv
trå

> KE Börs. ME ER vv 2

:
k
b
y
;

förs ARR

vn

Foto. av förf.
Fig. 5. Slutet blandbestånd, som är avsett att stå orört (2) till slutavverkningen.

funnos överallt utmed exkursionsrouten små anslag med uppgift om trädens ålder,
höjd, tillväxt m. m., varjämte ett borrspån var uppsatt till beskådande för
eventuella tvivlare. Även hade några provytor upptaxerats. Den första prov-
ytan var uppskattad i det år 1911—1912 gallrade beståndet. Före gallringen
funnos här i det r100-åriga beståndet 2 822 träd per hektar med en virkes-
massa av 405 kbm.; efter gallringen kvarstodo nu endast I 144 träd med 33,08
kvm:s grundyta och 274 kubikmeters virkesmassa. Vid gallringen, som skett
ganska kraftigt men kanske alltför mycket efter låggallringsprincipen, hade
uttagits 59 2 av stamantalet och 32 2 av kubikmassan.

En annan provyta, som passerades, var utlagd i ett 125-årigt bestånd och
hade en grundyta av 50,7 kvm., fördelad på 513 träd.

Ett gammalt blandbestånd, där tallen uppgavs ha en ålder av 235 år och
granen 170 år, hade med ett stamantal av 1 391 träd en grundyta av 44,49 kvm.

582 GUNNAR SCHOTTE.

och en virkesmassa av 415 kbm. Cirka 88 9 av virkesmassan utgjordes av
gagnvirke.

Trots ett tämligen ihållande regn hölls det goda humöret uppe tack vare
exkursionsledarens stridslystna inlägg och de intressanta skogsförhållanden han
hade att uppvisa. Å en omkr. 10 har stor blädningstrakt fanns ingen annan
återväxt än litet marbuskar, trots 12 år förflutit, sedan avverkningen gått
fram och fröbar skog fanns kvar — ett gott illustrationsmaterial till trakt-
huggningens med ty åtföljande planterings nödvändighet härstädes. Så följde
ett större bestånd, där revirförvaltaren utstakat 7 stycken, 100 meter breda
och omkr. 300 m. långa hyggen med alldeles raka gränser naturligtvis! Vi

Foto. av förf.

Fig 6. Marsch i regnväder.

voro slutligen inne i det sista beståndet för dagen, ett cirka 115 år gammalt
blandbestånd (fig. 5), som revirförvaltaren ville låta stå orört, tills trakthyggena
hunno dit. Om alla exkursionsdeltagare förut under dagen med nästan rö-
rande enighet gillat jägmästare HOLMGRENS något ensidiga trakthyggesvurm,
ville nu ej flertalet följa honom längre. En stark gallring i beståndet rekom-
menderades livligt, innan slutavverkning skedde. «Beståndet hade 1 569
stammar per hektar samt en grundyta av 48,55 kvm. och ett virkesbelopp av
495 kbm. enligt en mindre provyta.

Exkursionen gick så över ett mindre, äldre hygge (fig. 6), varest våren 1911
dels utförts sådd, dels plantering med 2-åriga oomskolade tallplantor från
Bispgårdens skogsskola.

Vid Revsundssjöns strand visades dels en under sommaren efter jägmästare
HOLMGRENS modell uppförd skogsarbetarkoja för 8 man, som uppfyller de minimi-
krav, som HOLMGREN vill ställa på en skogsarbetarkoja (se fig. 112 och 113
1 Kort handledning för skogshushållning, utgiven av Fören. f. skogsvård i Norr-
land). Till jämförelse häremot var å platsen kvarlämnad en koja av den bästa
typ, som förr använts å kronoparken och ännu alltjämt är i bruk i dessa trakter.

Kojan lovordades värre, och så bar det fram till ett rikt bord med smör-
gåsar och frukt. Som Skogsvårdsföreningen alltid har något så när tur med
vädret, så kunde vi inmundiga lunchen utan störande störtfloder.

GENOM JÄMTLAND. 583

Ångbåten förde sedan resenärerna till Stavre, där tåget togs till Östersund.

I hotell Standards festsal samlades så ett 8o-tal skogsmän efter en synner-
ligen givande skogsdag. Vid middagen talade Föreningens ordförande för
dagens exkursionsledare. Han omnämnde, att även föreningen för skogsvård
i Norrland inbjudits deltaga i exkursionen och erinrade om, vilka stora för-
tjänster jägmästare HOLMGREN inlagt om denna förening och för skogsvården
i hela Norrland. Jägmästare HOLMGREN föreslog som svar härpå en hyllning
för greve WACHTMEISTER med en förhoppning att den knäskada, som den
slippriga banvallen vid Stavre var skulden till, ej måtte medföra något men
för Skogsvårdsföreningen avhållne ordförande.

Andra exkursionsdagen var anslagen till en utfärd på Storsjön med strand-
hugg å ett par kronoparker. En sådan färd fordrar ovillkorligen vackert
väder, emedan den då är en bland de härligaste turer, som kan företagas i
vårt land. Så blev emellertid ej fallet. När vi vid 1o-tiden med ångaren
Bergviken lämnade Östersunds hamn såg det ganska byigt ut, och snart kom
ett flera timmars ihållande regn. Man påstod, att vädrets makter ej voro så
noga med Föreningen, sedan dess ordförande ej längre var med — på grund
av den omnämnda benskadan hade han måst återvända till Stockholm.

Efter en timmes färd förtöjde emellertid vår ångare vid Andersö brygga
och så följde en längre exkursion genom

Andersö kronopark.

Ett halvt mantal Andersö n:o 1 utgjorde förr ett regementskrivarboställe,
men övergick till kronopark från 14/, 1889. Kronoparken omfattar dessutom
en närbelägen ö, Isön, samt tvänne skiften å fastlandet, varav det ena skall
försäljas.

Under tillfälligt ordförandeskap av överjägmästare E. F. GRoTtH och med
jägmästarna CARL BJÖRKBOM och KNUT FALCK som exkursionsledare företogs
först en vandring genom norra delen av ön (exkursionens väg å karta på sid.
584 är felaktigt angiven endast genom södra delen av ön). Man kom först
in i en trakt av äldre tall med luckor här och var, däri återväxt av 20-50-
åriga tallar fanns i grupper. Förliden vinter hade detta bestånd genomgåtts
av en avverkning, som fick uppbära en del klander, då flere talare ville anse
den tämligen planlös. En del grova träd hade tagits ut, men dock ej på
långt när alla, och om någon egentlig föryngringshuggning kunde knappast
Hlstal: Revirpersonalen framhöll däremot, att med de gynnsamma avsätt-
ningsförhållandena å ön, kunde beståndet, när man så ville, övergås med grund-
ligare huggning, varvid föryngringsförhållandena särskilt kunde beaktas. Den
förrättningsman, som utfört själva stämplingen, framhöll vidare, att en tvekan
om stämplingens styrka ofta förefinnes, och trodde han sig veta, att ledningen
för statsskogsskötseln gärna såge, att stämplingen ej skedde för starkt.

Det norra hygget å kronoparken erbjöd åtskilligt av intresse. Under 1880-
talet hade här avverkningen bedrivits på sådant sätt, att ett större samman-
hängande kalhygge uppstått. Som de nordliga vindarna från Storsjön svepa
fram här, var den allmänna opinionen klar att påstå, det aldrig vidare nå-
gon skog härstädes skulle komma upp. Ortspressen sysslade också på sin

: CaPlantskola

i Norra hygget.
i TS NORRSKIFTET

/Angbåtsbry gå
Trefotuddern

Karta

öfver
ANDERSO

kronopark

i
Surme socken och härad
ar
Jämtlands län.

Skala 1:20000

100 o 100 200 300m
tnde

Är AN
AR AGRS
Pa Sr

"Fläsk grundet

Fig. 7. Karta över Andersön och norra delen av Isön.

585

GENOM JÄMTLAND.

"NIe] Y90o uvId Bire-z paw Furuejd
InUnYIIya Iey ost sjap Yo "sng Ieq or Sjap

2nNNsuisFoxsS 'Y ups udeqra
(18 I) 'BornqIs xIIeT Yydo uerd pow mynydfelt

Ie3UNI3Uy

"zI61 IP [[N Weg epur SsUEISYA IOmjnydfely atewus ey EIJWUIIPIG

'Busuelg

"Os "SA bb paw Ppesimqg 9681 «<

"Suulor yq2o Suruuesqsny

ya0o 3291e1-0681 ed uelioq I tse3uvswo VIA I SIPEAIGAAR 1933ÅY VIPOG

"1233A4Y eIPpOS

g6gI «
fS681 <
| r6gI

"8061 IB IN Weg epur SsEISYrA I9Imynydfely Iews Womssop ey IR JILUaS IapuN
'mynydjely ppes | gz | 16 — -- — | — — | 8etr6 | o8triI — | S681
o$ Evi — — — — — oStEFI | 00t6 — bö6gI
80 9zE — — — = — gofgzE | octII — £681
64 061 — 6LYGST | Pg | ot — | 00t6 — - z681
"pPpesafels 1919 INKY F | — — 66:98 — — — = o5tg61 | 20t6I -- 1681
"uNNqILI[OASJULIJ | — OzI 00'0z I — — — — — — — 6881
2233A4Y BJJON
a10 | i0uory JIOUOIN I0UOIS 1910 JOUOIY | JeH | IOUOIY | ILH
pewsor Ipeursoy PEuIsoN | PPIAJA PeuIsos | PPIAIA
| EN | 2 EN Dead] ENE TG
PeusoN EEE Surusuanpeq Suuuriq -pPpar s
z LEJIE 29119 Sut[pos3oys | yo | NV
eWWNS -210XSJur[d
SUMUY Sumloy AJS
usage 'y w -sguruyp 'sSutuparogqysewu 'sSupossoys eproNN

E.

586 GUNNAR SCHOTTE.

tid mycket med frågan. Jägmästare A. MALMBORG grep sig emellertid an
med kulturarbetet å det stora hyggesfältet och med mycken möda blev detta
åter skogbärande. Nu kunde exkursionsdeltagarna konstatera en vacker ung-
skog och lyckönska jägmästare MALMBORG att ha åstadkommit en av de äldsta
och största kulturfälten i Norrland. Enligt en i revirexpeditionen befintlig
kontrollbok ha å kronoparken verkställts betydande skogsodlingsarbeten (se
föreg. sida), som till största delen hänföra sig till detta norra hygge.

Till exkursionsprogrammet hade jägmästare FALCK lämnat följande upplys-
ningar om avverkningar och virkespris å kronoparken:

Foto. av förf.
Fig. 8. Hyggestrakt ä Andersö kronopark.

»Åren 1890—1900 avverkades 3,440 kbm., därav till avsalu 3,328 kbm.,
som försåldes för kr. 16,945,24 eller pr kbm. kr. 5,09.

Åren 1901—1910 avverkades 5,430 kbm., därav till avsalu 5,399 kbm.,
som försåldes för kronor 37,772,29 eller pr kbm. kr. 6,99.

År 1911 avverkades 705 kbm., därav till avsalu 695 kbm., samt försål-
des för kronor 5,880,52, eller pr kbm. kr. 8,46.

År 1912 avverkades följande:

Å auktion försålda 2 st. poster, nämligen:

1) 1,605 träd om 1,172 kbm., försålda för 9,405,30 kr., vilket gör pr träd
kr. 5,86 och pr kbm. 8,02 kronor.

2) 450 träd om 269 kbm., försålda för 2,479,50 kr., vilket gör pr träd
kr: Bs OCHYPEÖRKDICSKIERO ST

3) 2,769 st. timmer om 395 kbm., sålda för 4,203,11 kr.

Avverkningen kostade kronor 846,65, varför nettobehållningen blir kro-
nor 3,356,46 eller pr kbm. kronor 38,49.

GENOM JÄMTLAND. 587

4) 1691/, fmr barrved om 2 kbm. famnen, sålda för 9 kr. famnen, till-
HOPAL 1,5255500 KF.

Avverkningen kostade kronor 635,63, varför nettobehållningen blir 889,87
kr., vilket gör pr famn kr. 5,25 och pr kbm. kr. 2,63.

Sådan ved upphugges av gallringsvirke, toppar, vrak och kap m. m.

Foto. av förf.

Fig. 9. 18-årig vällyckad tallsådd efter betesfred.

Foto. av förf.

Fig. 10. 16—18-årig luckig kultur, som måst hjälpkultiveras
på grund av uteblivet skydd mot bete och tramp.

År 1913 sker ingen försäljning på rot, men följande timmer och ved
äro avverkade.

Tf) r,327 ct timmer om, 251,8 kbm., försålda för kr. 2,092,76 med en
nettobehållning av kronor 1,698,86, vilket gör pr kbm. kronor 6,77.

2) 68!/; famnar barrved äro upphuggna och kvarligga oförsålda.

Årlig avverkning enl. gällande plan 1910—1928, är 648 kbm.

Å Storsjön har innevarande vår betalats följande priser:

Als sm Gr 16 82008 936 106 TSE
12/68 13”/78 öre pr aln toppmått med 10 öres ökning för varje tumtal.

42 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

588 GUNNAR SCHOTTE.

För pappersveden 25 kr. pr famn om 216. kbft eng. mått.
För avverkning har av revirförvaltningen betalts:

för stockar 5"—6” i topp 25 öre pr stock
d:o 61/,”—92/;”" i topp 35 > »
d:0o IO— i topp 40 >» »

Huggning, körning och
barkning

för huggning och travning vid stranden å lämplig pråmplats kr. 3,75 pr
famn ORX 0RK3G
för pappersveden 7,25 kr. pr famn nedkörd och travad på isen.
Gängse priser å brännved ha i Östersund varit:
för björkved ända till kr, 22: — pr famn,
» barrved » HR LAR >

Allt timmer, ved och pappersved säljes genom infordrande' av anbud.

Flottningskostnaderna för timret ställa sig på följande sätt:

Bogsering till Krokoms bom c:a 6 öre pr klamp.

Flottning från Krokoms bom till kusten pr reducerat timmer c:a 27,58
öre, vilket gör för |

stock under 57 1 topp upp till 31" längd c:a kr. 0,1379

d:o 5—38” » d:0r EGO LOST
(GA » (a Te NN
AsOPNIFO XT darOvet. > (GR RN SAN a One

A södra skiftet genomvandrades först ett äldre bestånd, där avverkning på-
börjats senaste vinter genom stämpling av den grövre skogen. Kvarlämnad
småskog kommer sedermera att avverkas och upparbetas genom revirförvalt-
ningens försorg.

ÅA det s. k. södra hygget kunde man konstatera mycket vacker återväxt
öster om vägen (se fig. 9), men ganska gles och luckig väster om samma
väg (se fig. 10). Den senare delen av hygget har ej i tid blivit fredad för
bete och även lidit av nedtrampning av de skaror, som från Östersund vallfär-
dat för att plocka smultron. Storsjöbåtarna brukade t. o. m. förr anordna
särskilda bärplockningsturer från Östersund.

I blandskogen å öns södra udde hade jägmästare FALCK uppskattat en prov-
yta, som höll omkring 374 kbm. Om densamma lämnades följande upp-
gifter:

Areal 0,25 har. Form kvadratisk. Stamantal 207 st. Formklass enl. T. Jonson
0,675. Kubikmeter på ytan 93,45 kbm. motsvarande per har 373,8 kbm. Medellängd 20 m.

Diam. vid 1,3 m.

från marken. .s. < TOMMI FEI2IET3 14 CIS 10. 17 ISKINON ROR t210E22002 een
18 Ra 4 2 I INA 2050 20 14 739 BI
(STAD rg sade ARR 8 ROR BIS vAR 15 5 oo IEA

Summa”, 121, HAr, 5 00007 9 TITTARE

Diam. vid 153) m.

från. marken. ... 25, 200627 0 -28M200300 310 32 133 34 135006 avERs SR
PERSER RAR 7 NONTOFNESIN SIMO LUK24, IVA I I 3 — — I
(rang VS ERos att I ÄN Vögld kel I T I 3 TESNEA i Te

Summa, "8-5; 88 TRJONIT2 OPEL NAN LE VISNI

GENOM JÄMTLAND. 589

Diam. vid 1,3 m.

från marken ... 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 57 59 Summa
Falls. Te rad rd a RR I 107
(En (So os EI NE NT ART pg tt a EDER EN ir

Summa — 2 2 os 2 — I I I 207

Ålder : Tallen c:a 200 år.
Granen varierande 100—150 år.

Under ihållande regn fortsattes marschen ut på södra udden av Andersön
och över Skansholmen, med gamla befästningsarbeten, vilka dock aldrig under
forna ofredsdagar lära blivit använda. Här mötte en del båtar, som genom
Isösundet skulle föra oss över till Isön. En del av sällskapet, bland dem den
för dagen fungerande ordföranden, som skadat sin hand, föredrog att taga
vägen över till Fanbyn och vidare direkt till Östersund. De övriga foro under
häftig storm i motorbåtar genom Isösundet direkt till den i fjärden väntande
Bergviken. Den uppdukade lunchen — med snaps — å ångaren lockade
synbarligen mera än ett besök å Skogsförsöksanstaltens nog så intressanta
gallringsserie å Isön. Det är inte första gången man hade tillfälle konstatera
att, när det kommer till kritan, intresset för systematiska undersökningar ej
är så starkt hos skogsmännen som man hade anledning hoppas — även om
denna gång vädret kunde i någon mån anses som ett urskuldande moment.

Den utmärkta lunchen på båten prisades högt, och åtskilligt försenade an-
lände vi till Hallens brygga. Vädret hade nu lättat betydligt, och med vän-
tande skjutsar bar det i väg c:a 5 km. till

Kronoparken Höla.

Om denna kronopark meddelades det i programmet följande:

>Arealen utgör 7,10 hektar inägor,
323,09: > skogsmark,
281,07 > impediment,

Summa 611,26 hektar.

Parken upptages till större delen av lägre och tämligen jämna åsar å
fjällskiffer, som här och där träder i dagen. Jordmånen är i allmänhet grund,
varför skogen i stort sett är kort, och den befintliga granen företer ett om
vantrevnad vittnande utseende. Mellan åsarna finnas mossar, som delvis ut-
dikades år 1904, då stora vattenmängder vid s. k. kronodikningar inleddes
från angränsande hemman.

Avverkning. Åren 1890—1900 uttogos 1,168 kbm., varav 933 kbm.
utlämnades för gårdens behov och 463 kbm. såldes å rot för 236 kronor.
År 1901 såldes å rot 2,227 träd om 818 kbm. för 750 kronor.

Förra hösten och under den gångna vintern har ett 30 hektar stort
område genomgallrats, varvid upphuggits 137"/, famnar granved och s5!/,
famnar björkved samt 14,26 kb.-fmr pappersved. Virkets upphuggning och
utdrivning har kostat sammanlagt 1,026,88 kronor, och dess försäljningspris
har uppgått till 1,831,76 kronor.

Skogsvårdsåtgärder. Närmast inägorna har under åren 1902 och 1903
på en yta av 6 hektar bortröjts all gran, varefter marken 1904 besåtts med

590 GUNNAR SCHOTTE.

tallfrö, vilken sådd sedermera år 1907 ibättrats. Tallen har här gått ganska
bra till, men självsådd av gran har tämligen rikligt infunnit sig. Något längre
bort äro nyligen 2:ne andra hyggen iordningställda och besådda med tallfrö samt
i vår delvis planterade. Dessa båda hyggen äro cirka 3 hektar vartdera. —
Mellan det förstnämnda hygget och de sista ligger den förut omnämnda
trakten, som är beväxt med yngre och medelålders gran, kort och delvis
lavig med utseende av vantrevnad. Detta område har förliden vinter genom-
gallrats enligt ovan lämnat resultat.»

Jägmästare KNnuT MALMGREN förde oss omkring på en kort promenad å
parken, där särskilt en synnerligen vacker 6—9-årig sådd var av intresse (fig.

Foto. av förf.

Fig. 11. Ankomsten till Höla.

12). Sedan återvände vi med skjutsarna till ångbåten, som ett par timmar
försenade, förde oss tillbaka till Östersund.

Den tilltänkta middagen i Stadsparken förvandlades till en angenäm kräft-
supé. Om dagen, skogligt sett ej varit så givande, och om vädret varit mindre
nådigt, så var ändå nu stämningen synnerligen god. De illuminerade pitto-
reska bersåerna och artillerimusiken gjorde också vad de kunde. Länets höv-
ding infann sig även i skogsmännens samkväm och talade i varmbhjärtade
ordalag för skogens — enkannerligen den norrländskas — framtid.

Först följande dag skedde uppbrottet och mången föredrog kamratskapet före
sömnen — avresan till Åre skulle ju också ske så tidigt som 5,40 på morgonen.

Omkring ett 20-tal exkursionsdeltagare avveko i Östersund tredje dagen på
morgonen i tanke att även den dagen skulle bli regnig och fjällvandringen
därigenom mindre angenäm. De skulle emellertid bli grundligen lurade och
ångerköpta — ett rättvist straff. De »programtrogna» åter fingo en välför-
tjänt belöning. De hade ej färdats långt med tåget mot Åre, förrän molnen

GENOM TÄMTLAND.

oto. av iort.

Fig. 13. Diskussion å Höla kronopark.

592 GUNNAR SCHOTTE.

lättade, och snart stack solen fram då och då. Vid framkomsten till Åre
möttes vi t. o. m. av det mest strålande solsken.

Efter att ha installerat oss å Grand Hotell i Åre samt där intagit frukost,
förde en motorbåt oss i tvenne repriser över Åresjön (se fig. 14). Sedan bör-
jade omedelbart vandringen uppför det ganska branta

Renfiället.

Vägen gick till en början genom ganska vacker och växtlig granskog (fig. 16),
vilken dock tillhör skyddsskogsområdet. Sedan man kommit upp till övre kan-

Foto. av förf.

Fig. 14: Färd över Åresjön.

ten av första branten utspann sig under professor SCcHOTTES ledning en längre
diskussion (fig. 17). Dagens exkursionsledare, e. jägmästare ERIK GEETE läm-
nade en orienterande skildring av förhållandena. Han upplyste bl. a. att i
den skog, som genomvandrats, ingen avverkning hade skett sedan skyddskogs-
lagen tillkom. Dr Nirs SYLVÉN undrade, om ej skyddskogsgränsen blivit ut-
lagd alltför schematisk. Han framhöll, att granskogen å Renfjällets nedre
sluttning var av så god beskaffenhet, att det där var meningslöst att behöva
tillämpa skyddsskogslagen. Jägmästare GEETE förklarade, att doktor SYLVÉN
visserligen hade rätt härutinnan, så tillvida att skogens beskaffenhet ej direkt
nödvändiggjorde en skyddsskogslag därstädes, men framhöll att så var alldeles
nödvändigt från kontrollsynpunkt. Kontrollen över avverkningen kunde näm-
ligen mera sällan ske i skogen, utan måste ske å vattendraget. När därför
skyddsskogslagen var nödvändig för högre liggande partier uppåt fjället, var
det riktigt, att skyddskogssgränsen lagts ända ned till vattendraget. Han
framhöll dessutom, att skogsägaren ej hade någon nämnvärd förlust, ty så
som lagen numera tillämpades hade givetvis åtskillig skog kunnat utstämplas i
den genomvandrade lägre regionen.

Jägmästare CARL SUNDBERG ifrågasatte, att skyddsskogslagens verkningar
skulle kunna skärpas genom att förrättningsmannen utstämplade så få träd åt
gången, att det ej lönade sig att uttaga dem. Gent emot detta framkastande

GENOM JÄMTLAND. 593

Skala 1:100.000.

SEPA RA 2 Km

SR
AN ;
Fig. 15. Karta över trakten kring Renfjället och Åreskutan.

594 GUNNAR SCHOTTE.

framhöll forstmästare H. MOopDIn lagens ordalydelse: »att skogsägaren är be-
rättigad att på en gång erhålla utsyning i så stor utsträckning, som med
skogens återväxt och framtida bestånd är förenlig» och jägmästare GEETE
tackade jägmästare SUNDBERG för den hjälp han synbarligen fått att hålla
den intressanta diskussionen i gång. Flere talare liksom dagens exkursions-
ledare beklagade, att ej Gottlandslagens föreskrifter blivit införda i skydds-

Foto. av G. Höög.

Fig 16. Från skyddsskogen å nedre delen av Renfjället.

skogslagen, ty härigenom skulle åtgärder kunna föreskrivas för återväxtens be-
tryggande.

Jägmästare HÄCKNER varnade allvarligt för att på något sätt söka minska
på skyddsskogsområdet så som under diskussionen antytts och framhöll över
huvud taget behovet av skogslagar, och att den enskildes intressen ej på några
villkor fick gå före det allmännas. Jägmästare BEER tyckte sig finna socia-
listiska tendenser i förre talarens åsikt och hävdade starkt den enskildes ägande-
och förfoganderätt till sin skog. I en replik härpå utvecklade jägmästare
HÄCKNER på ett schvungfullt sätt skogslagars betydelse i allmänhet, och häl-
sades med bravorop.

GENOM JÄMTLAND. 595

Under den fortsatta diskussionen dryftades huru den skog skulle behand-
las, som vi nu närmast hade för ögonen. Härvid yttrade sig bland andra
forstmästare FRYKLÖF, som tyckte, att rätt mycket skog kunde avverkas, och
jägmästare GEETE, som visserligen vid diskussionsplatsen ville göra en kraftig
stämpling, men utföra den svagare längre uppåt fjället. Ett bälte på några
hundra meter nedom trädgränsen borde helt skonas från avverkning.

Exkursionen fortsattes sedan över en bred platå (cirka 750 meter över
havet), som är uppfylld av myrar och skogsholmar med avsevärt sämre skog
än den närmast ÅAresjön liggande. Det bar så åter något uppför, och vwvi

Foto. av C. O. Gille.

Fig. 17. Diskussion av skyddsskogsproblemet.

voro inne i björkregionen, vari dock en och annan gran är tillfinnandes (se
fig. 18).

Vid första kalfjällsplatån (se fig. 19) gjordes en kort halt. Luften var nu
efter de föregående dagarnas regn ovanligt klar och utsikten vidsträckt. Den
under det senaste dygnet nyfallna snön å Åreskutan tog sig briljant ut, och
enhälligt utrop bröt ut — huru vackert Sverige ändå är!

En halvtimme senare nådde vwvi Renfjällets topp (985 m. över havet),
där kamerorna kommo i flitigt bruk, och medhavda smörgåsar inmundi-
gades.

Sedan myrplatån passerats på nedväg, kommo vi genom ett stämplat skogs-
skifte, som delvis avverkats under den gångna vintern. Endast gamla och
skadade träd hade försiktigt utplockats. En del husbehovsavverkningar hade
sedan gammalt ägt rum här och även något till avsalu före skyddsskogslagens
tillkomst.

596 GUNNAR SCHOTTE.

En längre diskussion uppstod om skyddsskogarnas föryngring. Länsjäg-
mästare BEER beklagade i kraftiga ordalag att så föga av återväxt syntes
till. I detta sammanhang framhöllo ytterligare flera talare behovet av att

Foto. av C. O. Gille.
Fig. 18. Marsch i trädgränsen,

Foto. av Erik Geete.

Fig. 19. Halt i första kalfjällsplatån.

skyddsskogslagen förändrades så, att den mera kom att likna Gottlands-
lagen.

Andra talare menade, att ingen förändring av skyddsskogslagen lämpligen
kunde ske, förr än man fått full visshet om, att återväxt genom skogsodling

GENOM JÄMTLAND.

1

Fig. 20. Utsikt från Renfjällets topp över Åredalen. Åreskutan i fon

Foto. av E-. Geete, j

IT

Utsikt från Renfjället över Åredalen. Mullfjället och Åreskutan i

3

den.

in

598 GUNNAR SCHOTTE.

Foto. av Erik Geete.
Fig. 22. Rast å andra höjdplatån.

verkligen kunde ske. De hoppades, att skogsförsöksanstalten ville upptaga
denna fråga på sitt program. Professor SCHOTTE meddelade, att de krafter
och medel, som stå skogsförsöksanstalten till buds, varit alltför mycket splitt-
rade på mångahanda undersökningar, och därför hade denna intressanta för-
yngringsfråga ännu ej kunnat behandlas. Vid nästa utvidgning av program-
met för anstaltens undersökningar komme dock givetvis den nu på tal förda
frågan bli en av dem, som närmast hade utsikt till att komma med bland
skogsavdelningens försök.

Efter återkomsten till Åre intogs under bästa stämning middag i Grand
hotells stora sal. Tal höllos för Föreningens ordförande, till vilken avsändes
telegram, för exkursionsledningen samt för dagens exkursionsledare, e. jäg-
mästare ERIK GEETE. - Tack vare honom hade dagen blivit synnerligen givande
och de förda diskussionerna av stort intresse. Han var den ende närvarande
skyddsskogstjänsteman — de andra hade ej behagat infinna sig till denna
dags exkursion, vilket mycket beklagades av de närvarande, då de under diskus-
sion givetvis kunnat lämna intressanta meddelanden om skyddsskogslagens till-

Foto. av G. Höög.
3. Samtliga exkursionsdeltagare å Renfjällets topp.

GENOM JÄMTLAND. 599

Foto. av Nils Thomasson.

Fig. 24. Med bergbanan uppför Åreskutan.

Foto. av förf.

Fig. 25. En fjällbäck å Åreskutan.

600 GUNNAR SCHOTTE.

lämpning — och på honom vilade därför dagens tunga i alla avseenden.
Men så voro också deltagarna honom så mycket mera tacksamma för det
sätt, på vilket han demonstrerat skyddsskogsproblemet.

Efter middagen gjordes en utflykt med Årebanan (se fig. 24) och därefter
hade dir. Marcus anordnat bal i Grand Hotells restaurant, där de yngre skogs-
männen trådde dansen till följande dag.

+

FR
Cd

Den sista exkursionsdagen, som strängt taget ej ingick i det officiella pro-
grammet, var anslagen till bestigning av Åreskutan. Uppstigningen skedde
i två repriser. En trupp, som besjälades av att denna soliga och klara dag
njuta av utsikten, gav sig i väg tidigt på morgonen. En annan trupp, som
hade till huvudmål att studera den rika vegetationen å Skutan, startade först
senare. På fjällets topp togs t. o. m. snöbad (fig. 26).

Åre lämnades i den bästa stämning under den förvissningen, att exkursionen
fått njuta av den vackraste dag, som 1913 års sommar där haft att bjuda
på. Vid avskedet sändes också en tacksam hälsning till dir. MARCUS, som
på ett så briljant sätt förstått, hur skogsmän vilja ha det på utflykter, smorda
skodon, bad, tillfälle att torka kläder och skodon samt — »Wein, Weib und
Gesang>.

Foto. av Erik Geete.

Fig. 26. Bad å Åreskutans topp.

-

Anmälda deltagare i exkursionen 1913.

AHLGREN, JoH., jägmästare, Falun.

ALEXANDERSSON, R. länsjägmästare, Västerås.

ANDERSSON, ERNST, jägmästare, Djursholm.

ANDERSSON, L. P., förvaltare, Sollefteå.

ANDERSSON, N., förvaltare, Lit.

ANGELDORFF, ÉE., jägmästare, Älfsbyn.

BEER, O., länsjägmästare, Uddevalla.

BEERMAN, MARTIN, forstmästare, Stafre.

BELLANDER, Paur, direktör, Bollnäs.>+

BERG, GEORG, skogsförvaltare, Åtvidaberg.

BERGGREN, A. F., e. jägmästare, Råneå.

BERLIN, N. K., jägmästare, Östersund.”

BJÖRKBOM, CARL, jägmästare, Östersund.

BJÖRKLUND ERNST, godsägare, Skara.”

BLOMBERG, AXEL, disponent, Forssjö bruk, Katrineholm.

BRANDELIUS, G., forstmästare, Erikslund.

BRrRoLuINn, ErIK, skogsinspektor, Sveg.

BÄCKLUND, E., skogsförvaltare, Mariebergs sågverk, Köjaviken.

CALLIN, CARL, forstmästare, Mölnbacka.”

CALLIN, SVEN, forstmästare, Åkerstad, Nyköping.

CaSsEL, G., överjägmästare, Luleå.

CEDERVALL, E. J., godsägare, Eknö, Valskog.”

DaHL, EMIL, e. jägmästare, Åsele.

DAHLÉN, B., forstmästare, Ullånger.

DAHLGREN, E., e. jägmästare, Backe.

DyBECK, W., länsjägmästare, Falun.

EKMAN, JoHN, konsul, Dynäs.”

ENEROTH, ÖO., jägmästare, Bergslaget, Falun."

AF EKENSTAM, TuH., häradshöfding, led. af Riksdagens I kam.,
Söderköping."

ERICSSON, ErIC, bruksägare, Granbergsdal.

VON ESSEN, C. J., auditör, Brunflo.

FALCK, KNUT, e. jägmästare, Östersund.

FELLENIUS, W., e. jägmästare, Östersund.”

FORSSGREN, M., skogsförvaltare, Sveg.

FORSSTRAND, CARL, fil. dr., Svenska Dagbladet, Stockholm.

Fries, G., länsjägmästare, Karlstad.

FRYKLÖF, EINAR, forstmästare, Graninge.

GEETE, ERIK, e. jägmästare, Östersund.

GiLLE, C. O., e. kronojäg., Skogsförsöksanst., Stockholm.

GRAN, E., skogstaxator, Östersund.

GRENANDER, TELL, statens skogsingenjör, Umeå.

+ Uteblev från exkursionen.

602

GrortH, E. F., överjägmästare, Östersund.
HEDBERG, KARL, Köpmanholmen. i
HEDEMANN-GADE, ÉE., e. jägmästare, Örebro.”
HEDERSTRÖM, L., jägmästare, Söderfors.
HELLSTRÖM, S. O., forstmästare, Hasselfors.”
HELLSTRÖM, OTTO, disponent, Djursholm.
HESsSELMAN, H., professor, Djursholm.

Hiort, H. N. N:soNn, forstmästare, Delsbo.
Horm, E. V., e. jägmästare, Östersund.
HOLMGREN, ÅND., jägmästare, Östersund.
EOLTIN, FILTER intendent bam

HumMeLE, O. HJ., länsjägmästare, Östersund.
Huss, M., forstmästare, Ullfors bruk, Tierp.
HÄCKNER CLAS, jägmästare, Nyköping.

HööG, GUSTAF, forstmästare, Gimo.

Jönsson, N. Östersund.

KUGELBERG, VILH., forstmästare, Stjärnfors, Kopparberg.”
LARSON, H., forstmästare, Bergsjö.

LARSSON, T., e. jägmästare, Östersund.
LILLIESTRÅLE, J. W. R., skogschef, Vifstavarf.
LITHNER, BERTIL, inspektor, Håsjö.
LJUNGSTRÖM, JULIUS, agronom, Hasselfors.
LUNDBERG, GUSTAF, e. jägmästare, Stockholm.
LUTHANDER, Å., ingeniör, Årjäng.

LYON, FRANK, forstmästare, Gimo.

Lör, A., flottningschef, Orsa.

LÖFGREN, CARL, forstmästare, Björkå bruk.
MALMBORG, A., jägmästare, Bjärges.
MALMBORG, H., förvaltare, Skorped.
MALMGREN, K., jägmästare, Östersund.
MELLQVIST, KARL F., länsjägmästare, Karlstad.
MopDIN, HELGE, skogsförvaltare, Erikslund.
NICANDER, PER, e. jägmästare, Åsele.
NILSSON, J. E., jägmästare, Edsbyn.
NORDEMAN, GuUsTAF, skogsförvaltare, Ramsele.
NOREEN, E. G., länsjägmästare, Nyköping.

AF PETERSENS, G., jägmästare, Sveg.

VON Post, G. H., forstmästare, Moälven.
REHLIN, G., e. jägmästare, Umeå.

RIBBING, N., statens flottningsingenjör, Orsa.
Ros, EINAR, forstmästare, Mölnbacka.?
RUDENSCHÖLD, C. A., greve, forstmästare, Rockesholm.
RUNBÄCK, ÉE., forstmästare, Backe.

RUNQVIST, Jac. W., jägmästare, Sollefteå.
SAHLBERG, AÅ., disponent, Strömnäs, Frånö.”
SAHLIN, G., kamrer, Luleå.

SANTESSON, HARDER, godsägare, Forsby, Ättersta.'
SCHOTTE, ÅA. statsråd, Stockholm.>

SCHOTTFE, G., professor, Föreningens sekreterare, Stockholm.

43

603

STENBERG, M., jägmästare, Rånnum.

SUNDBERG, CARL, e. jägmästare, Falun.

SVANSTRÖM, G. V., skogsförvaltare, Sollefteå.
SYLVAN, SAM, jägmästare, Hogsta, Alfdalen.?
SYLVÉN, NirSs, fil. dr, Skogsinstitutet, Stockholm.
SÖDERBERGH, ÅLGOT, forstmästare, Östersund.
SÖDERLUND, E. I., skogsförvaltare, Sidensjö.
THORESSON, P., skogsförvaltare, Karlstad.
THUNBERG, G., direktör, Göteborg."

TIGERSTRÖM, C. O., forstmästare, Strömbacka.
TÖRNGREN, ERIK, e. jägmästare, Umeå.
UTTERSTRÖM, CARL, e. jägmästare, Älfsbyn.
WACHTMEISTER, FR., greve, universitetskansler, Tistad, Larslund.
WAHLGREN, A., direktör, Skogsinstitutet, Stockholm.
WELANDER, Å., jägmästare, Bjurfors.

WELANDER, P. O., överjägmästare, Östersund.
WooDS-BECKMAN, FR., skogsassistent, Finspång.
WAERN, G., e. jägmästare, Sörfors, Lucksta.

ÖDMAN, PER, länsjägmästare, Sollefteå.

rv

Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 9.

LITTERATUR.

EKMAN, SVEN: Norrlands jakt och fiske. Norrländskt handbibliotek IV.
481 sidor i stor oktav, 11 planscher och kartor samt 207 textfigurer. Pris 8
kronor. Almqvist & Wiksells boktryckeriaktiebolag." Uppsala och Stock-
holm 1910.

Ovannämnda bok, som redan några år funnits tillgänglig i bokhandeln, är
av den beskaffenhet att den kräver ett utförligare omnämnande 1 denna tid-
skrift, än som hitintills kommit den till del.

Arbetet är ej blott en redogörelse för de nu brukliga jakt- "och fiskesätten
1 Norrland, utan också en historik över samma och äldre, nu delvis helt
försvunna fångstmetoder, som hade sin betydelse under tidsåldrar, då lappen,
skogsbyggaren och skärgårdsbon däruppe framlevde sitt liv under än mera
primitiva förhållanden och framför allt i en långt mera orörd natur, än vad
som nu är fallet. I samband härmed framlägges även de nu försvunna ville-
brådens, renens och bäverns, utrotningshistoria samt en mängd data till be-
lysande av den hastiga minskning, som jämväl övergått flera andra norrländska
djurslag: björnen, vargen, lon m. fl. Tack vare författarens samvetsgranna
utredningar över dessa förhållanden och hans utförliga, av en mängd för-
klarande fotografier och teckningar åtföljda beskrivningar över gamla, för-
svinnande fångstmetoder, giller o. d., har hans arbete stort intresse ej blott
för zoologen, jakt- och fiskevännen, utan också för .etnografen och kultur-
historikern.

Det rikhaltiga materialet är ordnat på ett berömvärt systematiskt och över-
skådligt sätt.

De 8 första kapitlen äro ägnade åt jakten. Art för art genomgås här
Norrlands forna och nuvarande jaktbara djurslag: vildrenen och älgen, björnen,
vargen, lon, järven, räven, tjällräven, uttern; grävlingen, hermelinen, mården och
ekorren, haren, hönsfåglarna och sjöfåglarna och till sist bävern och sälarna. TI all-
mänhet redogöres först för respektive djurarts tidigare och nuvarande utbredning,
så för den egentliga jakten på samma art och för fångstmetoderna, d. v. s.
giller o. d., för densamma och sist för den betydelse, som denna jakt och
fångst kan anses ha eller haft. Till sist gives i ett särskilt kapitel en samman-
fattande översikt över den norrländska jakten, varvid bl. a. de från olika
folkslag, breddgrader och tidsåldrar stammande särdragen i denna diskuteras.

Bokens 9:de—r12:te kapitel handla om fisket. Med användande av en
indelningsgrund, varemot man givetvis från vissa synpunkter kan anmärka,
men som likväl i stort sett torde vara den mest praktiska, avhandlar för-
fattaren detta ämne under rubrikerna insjöfiske, kustfiske och flodfiske.

LITTERATUR. 605

I kapitlet om insjöfisket genomgås de viktigaste fiskarterna och beskrivas
såväl de egentliga fiskredskapen, nät, not, m. fl., som ock båttyperna. Under ru-
briken kustfisket upptager strömmingsfisket huvuddelen av framställningen, men
även torskfisket samt havsfisket å sik, lax och ål avhandlas. Flodfisket handlar
tydligtvis mest om laxfiskarna och de mångahanda fångstmetoderna för dessa.
Av stort intresse är författarens utförliga beskrivning av de olika instängnings-
anordningarna för fångst av lax, ofta betydande byggnadsarbeten av växlande
konstruktion för snart sagt varje älv och trakt. Även om nättings (= nejon-
öga)-, ål- och pärlfisket givas många intressanta meddelanden. Liksom be-
träffande jakten diskuteras ock fiskets allmänna karaktär och utvecklings-
historia samt redskapens geografiska utbredning i ett särskilt kapitel.

Ett slutkapitel, det 13:de, avhandlar jaktens och fiskets årstider och dessa
näringars allmänna betydelse för Norrland.

För dem, som tilläventyrs vill fördjupa sig i vissa enskildheter av ämnet,
bör litteraturförteckningen i slutet av boken, omfattande 156 olika arbeten,
vara välkommen, då uppletandet av tryckalster av detta slag ofta är förbun-
det med betydande svårigheter.

Register såväl över innehållet i kapitelföljd som ock över figurerna och
över facktermer, allmogebenämningar å redskap o. d. i alfabetisk ordnings-
följd underlätta i hög grad bokens användning.

EE: Wo

Beaktansvärda nyutkomna böcker.

Berättelse över Värmlands och Örebro läns gemensamma Skogvaktare- och Kolare-
skolas verksamhet läsåret 19012—1913. Karlstad 1914. 11 sid.

Handlingar tll lantbruksveckan år 1914. Utgivna av Lantbruksveckans styrelse.
Stockholm 1914. A. B. Nordiska Bokhandeln i distribution. 364 sid.
Gorfg: Pris 5. kr.

Linp, GustaF & Jon GRÉEN: Konserveringsbok för de svenska hemmen.
Handledning vid trädgårdsprodukternas och skogsbärens ändamålsenliga
tillvaratagande. 3:e upplagan. Stockholm 1914. Wahlström & Widstrands
förlag. 150 sid. 44 fig. Pris häftad 1 kr. Inbunden 2 kr.

Norrland och det övriga Nordsverige. Några upplysningar rörande Norrland
och det övriga Nordsverige samt dessa landsdelars betydelse för vårt
lands ekonomi. Av Svenska trävaruexportföreningen. Uppsala 1914.
Almqvist & Wiksells boktryckeri- A. B. 8 sid.

WESSLÉN, Gösta: Vedåtgång och kolutbyte vid milor, kolade av Wermlands
och Örebro läns skogvaktareskola och Jernkontorets Kolareskola vid Gam-
melkroppa år 1913. 2 folioblad.

SIEBENLIST, TH.: Forstwirtschaft in Deutsch-Ostafrika. Berlin 1914. Paul
Parey. 118 sid. 8 fig. Pris 4 mark.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 9.

TRÄVARUMARKNADEN.

De affärer, som för närvarande göras på trävarumarknaden, äro givet-
vis av relativt ringa omfattning, men äga så mycket större intresse.
Efter krigsutbrottet blevo redan avslutade försäljningskontrakt med Tysk-
land, Frankrike och Belgien och delvis även med andra länder annulle-
rade. I allt torde den annullerade kvantiteten svenska trävaror komma
att uppgå till c:a 125,000 stds. Så småningom började affärerna emel-
lertid att återupptagas med England, och även från Tyskland hava på
sista tiden förfrågningar ingått, vilka lett till avslut.

De priser, som nu uppnås vid försäljningar, äro rätt varierande, be-
roende på dels skeppningsdistriktet, dels specifikationen, dels ock be-
talningsvillkoren m. m.

Vi återgiva här nedan några vid senaste försäljningar från Neder-
botten uppnådda fob.-priser:

a Gab IUI 11.10/- å I. Ng-

> 3 TOLV 7 TOLTOJE FART OSES fe
2 ST TASTE

» » NIST

» I VG EOS
20 ln OSP An Sr ROT
2 23 (ök BA DL fö 2 9-5/-
3 VO: gran sorts” II cs. SATS
BUN ESKS eve 10 ST LON LRONSE

2 XA4 >» KE 8.5/-

En hel del befraktningar hava avslutats och avslutas dagligen, särskilt
till London och andra engelska ostkusthamnar, därvid en fraktrate betalats
av 32/6 å 37/6, beroende på lastnings- och lossningsplats.

Tillfölje svenska regeringens ingripande genom ordnande av krigs-
riskförsäkring, har sjöfarten kunnat återupptagas och exporten sålunda
ånyo kunnat delvis igångsättas. Enligt nu gällande förordning kunna
emellertid varor krigsförsäkras, endast om de transporteras å för krigsrisk
kaskoförsäkrad svensk båt. Härigenom begränsas ju befraktarnas möj-
ligheter starkt, då ju krigsförsäkring icke kan erhållas i svensk båt, som

TRÄVARUMARKNADEN. 607

ej är krigskaskoförsäkrad, ej heller vid transport å utländsk båt. Hvad
kaskoförsäkringen angår, kräves ej annat än att fartyget till någon del
är kaskoförsäkrat mot krig, och detta villkor kan med hänsyn till be-
sättningens rätt att erhålla olycksfallsersättning icke frångås. Men för-
ordningen utesluter, såsom nämnt, möjligheten att erhålla varuförsäkring
mot krigsskada å utländskt fartyg.

Från rederi- och industrihåll hava erinringar framställts mot de nu
gällande bestämmelserna. Man har förmenat, att försäkringsvillkoren
vore allt för snävt tilltagna. Dessa erinringar synas även hava vunnit
beaktande, i det. att i dagarna krigsförsäkringskommissionen föreslagit
åtskilliga ändringar i försäkringsvillkoren och därom ingått med förslag
till Kungl. Maj:t i en den 12 dennes ingiven skrivelse. Ehuru kommis-
sionen ej kan undgå att hysa betänkligheter mot medgivande av krigs-
försäkring av svenska varor å utländska fartyg, vill den dock ej mot-
sätta sig ett par undantag från villkoret. Dels nämligen då det gäller
varors transport å utländska neutrala fartyg, vilka samsegla med svenska,
under förutsättning att sådan samsegling skett före krigets utbrott, samt
under villkor, att den svenske redaren har sina båtar kaskoförsäkrade
enligt förordningen. Dels i fråga om trävarutransport i de fall, där
användandet av utländskt tonnage prövas vara nödvändigt eller önsk-
värt för exporten. Emellertid böra, anser kommissionen, till skydd för
svenskt tonnage, premierna för försäkring av trävaror å utländsk köl
sättas högre än å svensk. FEljest skulle kunna hända, att utländskt
fartyg på grund av billigare villkor för krigsförsäkring och befrielse från
olycksfallsförsäkring av besättning bjuder billigare frakter än svenskt
fartyg kan göra.

Nu gällande villkor stipulera som maximibelopp för krigsförsäkring:
för kasko 400,000 kronor, och för varor 400,000 kronor. Kommissionen
medger, att dessa belopp i vissa fall, speciellt i fråga om våra båtar i
transocean fart, äro väl låga. En höjning föreslås därför. För varu-
försäkringen anses maximum böra sättas till 600,000 kr. Då det antages,
att försäkringsbolagen, som nu i reassurans övertaga 20 proc., ävenledes
äro villiga att höja, skulle last kunna krigsförsäkras intill kr. 730,000.
För kaskoförsäkringen föreslås en höjning intill 800,000 kr. Detta se-
nare dock endast under förutsättning, att förra premierna för försäk-
ringsbeloppet över 400,000 kr. bestämmas efter högre procentsatser än
premierna för belopp intill 400,000 kr. Medelbeloppet för nu kasko-
försäkrade fartyg är c:a 100,000 kr. En höjning av nu gällande maxi-
mum, 400,000 kr., måste därför inverka på kaskoförsäkringens stabilitet.
Men kommissionen anser, att eventuella förluster från de större ångarna
icke få medföra ett fördyrande av de mindre båtarna. Man bör därför

608 TRÄVARUMARKNADEN.

låta premierna för de intill. högst 400,000 kr. försäkrade båtarna vara
oberoende av, om de till högre värden försäkrade båtarnas premier visa
sig tillräckliga eller ej att täcka eventuella förluster å sådana båtar. Då
emellertid dessa större i en avdelning för sig ställda båtar ej äro många,
anses statens risk komma att ökas genom höjning av medgivet maximum.

Kommissionen föreslår vidare, att segelfartyg böra medgivas krigs-
försäkring. Risken för dessa fartygs förolyckande är större och detta
får givetvis, säger den, sitt uttryck i högre premiesatser. Men genom-
snittsvärdet är lågt, och det måste anses vara av betydelse för svenska
kustfarten, att krigsförsäkringen omfattar även segelfartyg. Sådan för-
säkring anses emellertid böra beviljas endast mot totalförlust. Högsta
belopp för kasko föreslås till 200,000 kr. och för varor till 200,000 kr.

Om riksdagen, som väl antagligt är, beslutar en utvidgning av krigs-
riskförsäkringen på sätt som nu av kommissionen föreslagits, har därmed
förvisso försäkringen lagts på en bog, som på ett långt mera effektivt
sätt än hittills kommer att lända vår export och särskilt vår trävaru-
export till gagn (den 16 sept. 1914).

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914, H. 9.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Försök med utländska metallegeringar som eggstål.

Bitr. jägmästaren i Klotens revir D. av Wåhlberg har härom den 28 juli 1914 till Kungl.
Domänstyrelsen avgivit följande rapport:

I skrivelser den 24 april, 17 maj och 16 juli förlidet år, samtliga med diarii n:o 646,
har Kungl. Styrelsen anmodat mig att med av Kungl. Styrelsen inköpta metallegeringar dels
från Ingeniör Henri Franck, Paris, dels från Steel Union Society, May et C:o, Basel, utföra
systematiska försök med legeringarnas egenskaper vid deras användning till eggjärn, kultur-
redskap, bergborr m. m., dels sinsemellan, dels i jämförelse med i vårt land vanligen an-
vänt stål till liknande ändamål, och får jag härmed vördsamt avge berättelse över de av mig
gjorda jämförande försöken.

Förliden höst anställdes vid sprängningarna för rensning av Djurlångsån försök med den
från Ingeniör Henri Franck, Paris, i runda stänger levererade legeringen, vilken då använ-
des till berg- och stenborr. Borren utlämnades till flera olika arbetslag för att få dess egen-
skaper bedömda så allsidigt som möjligt. Under särskild uppsikt och kontroll utfördes dess
utom borrning med densamma, varvid legeringen härdades på olika sätt för att utröna dess
egenskaper vid olika härdningsgrader. Resultatet av de gjorda försöken utmynnade i ett
enstämmigt underkännande av legeringens duglighet till sten- och bergborrning. Legeringen
befanns visserligen vara av i övrigt god beskaffenhet, men oaktat alla möjliga härdnings-
försök kunde ' ej tillräcklig styrka erhållas hos densamma för att i samma grad som det
svenska stålet motstå berget. Denna metallegering är således för mjuk för att användas till
borr och därför praktiskt sett för detta ändamål oanvändbar, då nämligen arbetet kan ut-

föras betydligt billigare vid användande av det svenska borrstålet, som — då det är mera
motståndskraftigt — icke kräver den oupphörliga vässning och skötsel, som erfordras för

den avprovade legeringen.

Under dettå års kulturarbeten ha försök gjorts med de olika legeringarnas användbarhet
åsom eggjärn å kulturredskap. Såddhackor ha därvid belagts med egg av legeringarna
åväl från Steel Union Society som från ingenjör Franck. Likaså ha ”spettverktyg skotts
med legeringarna. Häållfasthetsprov ha sedermera utförts med dessa legeringsskodda hackor
och spett vid olika härdningsgrader. Resultatet har blivit, att båda legeringarna visat sig
vara mindre hållbara än det svenska stålet. Vid slag mot sten och hård mark vika sig
legeringarna eller till och med brista med en spröd brottyta. Mot långvarig slitning ha
legeringarna ej heller visat sig motståndskraftiga i samma grad som det svenska stålet.
Dessutom ha båda legeringarna visat sig vara mycket hårdarbetade, den schweiziska mest.
Om företräde i användbarhet skulle ges åt någon av legeringarna, skulle detta vara för den från
Steel Union Society, vilken synts mig vara i någon mån hårdare än den av ingenjör Franck leve-
rerade legeringen. Skillnaden är dock så obetydlig, att den praktiskt taget icke får anses nämn-
värd. Den påstådda något bättre beskaffenheten hos schweizerstålet kan möjligen även stå
i samband därmed, att detta i härdningen liknar det välkända C. R. U--stålet från Vikmans-
hyttan — Sveriges kanske bästa verktygsstål.

Som totalomdöme om dessa legeringar kan slutligen sägas, att de i de avseenden, de nu
provats d. v. s. såsom stenverktyg och skogsbruksredskap, äro de vanligen förekommande
svenska stålsorterna så underlägsna i hållbarhet, att någon användning för dem till dessa
ändamål icke kan tänkas ifrågakomma, så länge det svenska stålet behåller sin utmärkta,
överlägsna kvalité.

610 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Indelningshandlingar, cirkulär, broschyrer och dyl. skola ei redovisas i
inventarieförteckningarna.

Domänstyrelsen har härom den 17 aug. 1914 till överjägmästaren i Skellefteå distrikt
avlåtit följande skrivelse:

Det framgår av Edert memorial vid granskning av Vargiså revirs inventarieförteckning
för år 1913, som om Ni ansåge det erforderligt, att cirkulär, förslag till lagändringar, indel-
ningshandlingar med tillhörande kartor med mera upptagas i inventarieförteckning. Då detta
enligt Kungl. Domänstyrelsens förmenande skulle verka onödigt tyngande på inventarieför-
teckningen och föranleda ett i förhållande till dess värde oskäligt betungande skrivarbete
vid de år efter år återkommande inventarieförteckningarnas uppgörande, då dylika hand-
lingar icke kunna anses vara inventarier i egentlig mening utan snarare delar av revirets
expedition och arkiv, och då en förteckning å desamma synes hava sin rätta plats ] inven-
teringsinstrument och med ledning av detta skola redovisas av revirförvaltaren, vill Kungl.
Styrelsen framhålla, att inventarieförteckningen bör upptaga inköpta eller till revirexpeditio-
nerna överlämnade verkliga redskap, möbler, kontorsinventarier, böcker, tidskrifter, båtar
och dylikt med verkligen åsatt eller angivningsbart värde, men ingalunda handlingar och
cirkulär, lagförslag och broschyrer. Detta torde Ni bringa till Eder underlydande revirför-
valtares kännedom.

Begränsande av 1915 års förvaltningsutgifter i anledning av kriget.

Domänstyrelsen har härom den 19 aug. 1914 till samtliga revirförvaltare utfärdat följande
cirkulär :

På grund av den ekonomiska kris, som torde bliva en följd av de krigsförhållanden, vilka
inträtt mellan åtskilliga europeiska makter, kan det bliva nödvändigt att för nästkommande
år begränsa statsutgifterna i möjligast vida omfång, enär statsinkomsterna, även den del av
desamma, som utgöras av domänfondens avkastning och inkomsterna till kyrkofonden, utan
tvivel komma att av samma anledning i betydlig mån nedgå. Kungl Domänstyrelsen vill
därför härmed anmoda Eder att vid avgivande av utgiftsförslag för nästkommande år upp-
dela de förvaltningsutgifter, vilka Ni anser erforderliga för Edert förvaltningsområde, så att
särskilt angivas, dels de utgifter, vilka anses bliva oundgängligen erforderliga, dels de övriga
utgifter, vilka icke med tvingande nödvändighet behöva ifragakomma under år 1915.

Cirkulär om sättet för brandförsäkring av kronans byggnader.

Domänstyrelsen har härom den 20 aug. 1914 till samtliga revirförvaltare utsänt följande,
som svar å en framställning från jägmästaren i Granviks revir avgivna skrivelse:

Hos Kungl. Domänstyrelsen har Ni anhållit om besked, huruvida vid tillämpning av punkt
5 i arrendekontrakten om för skogsväsendets räkning utarrenderad egendom brandförsäkring
av åbyggnader skall ske i brukarens namn, så att denne förvarar och ansvarar för brand-
försäkringsbrevet och premiens behöriga erläggande, eller om revirförvaltaren skall på kro-
nans vägnar brandförsäkra husen, ehuru brukaren får ersätta utläggen för premierna.

Med anledning härav vill Kungl. Styrelsen meddela, att brukaren skall ombesörja husens
brandförsäkring, som dock bör utfärdas till kronan, jägmästaren dock obetaget att därvid vara
brukaren behjälplig, att brandförsäkringsbrevet bör förvaras å revirexpeditionen, samt att bru-
karen har att varje år inom därför bestämd tid erlägga premien och därefter till revirför-
valtningen avlämna kvitto dära.

Lagbestämmelser angående samfälld skogsmark i Kopparbergs län.

Domänstyrelsen har den 15 juli 1914 avgivit följande underdåniga utlåtande över det be-
tänkande, som av den därtill utsedda kommittén utarbetats rörande förvaltningen av sam-
fälligheterna i Kopparbergs län.

»Genom nådig remiss den 28 mars I914 har domänstyrelsen anmodats avgiva underdånigt
utlåtande över ett av därtill utsedda kommitterade utarbetat betänkande med förslag till lag
angående särskilda bestämmelser beträffande samfälld skogsmark inom Kopparbergs län, av-
givet den 27 mars 1914. Därefter har Eders Kungl. Majt den 8 och 17 juni 1914 för
att tagas i övervägande vid avgivande av styrelsens utlåtande till styrelsen överlämnat genom
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län infordrade yttranden från skogs-
värdsstyrelsen ävensom från åtskilliga kommuner inom länet samt befallningshavandens eget
utlåtande i ärendet.

SKOGSADMINISTRATIONEN. II

Med gillande av syftet i det föreliggande lagförslaget har skogsvårdsstyrelsen likväl ansett
en del av de ifrågasatta bestämmelsernå kunna därur utgå såsom icke omedelbart berörande
frågan om skogsvården å ifrågavarande områden. Skogsvärdsstyrelsen finner oundgängligt
att genom lag stadgas, att en förvaltande myndighet inrättas för skogsområdena, att del-
ägarnas rätt till husbehovsavverkning upphäves, och att för skogsåterväxters befrämjande
skogsvårdsstyrelsen tillerkännes enahanda befogenhet beträffande dessa områden, som samma
styrelse nu äger beträffande enskildas skogar.

Boda sockens jordägande socknemän hava ansett den föreslagna lagstiftningen obehövlig.
De för kommunen samfällda markernas förvaltning kunde bestämmas av kommunalstämma
och skifteslagens samfälligheters förvaltning av bystämma, utan inblandning av annan myndighet
än skogsvårdsstyrelsen, som rörande dessa marker borde utöva samma uppsikt som över
enskildes skogar. Aven Appelbo, Stora Skedvi och Husby jordägande socknemän hava av-
styrkt förslaget eller hemställt, att det icke måtte upphöjas till lag.

Däremot har det föreliggande lagförslaget tillstyrkts av de skogägande socknemännen i
Mora, Våmhus, Venjan, DN Nås, Säter, Bjursås, Ore, Järna, Stora Tuna, Sollerö, Transtrand,
Leksand, Vika, Lima, Floda, Ål, Gagnef och Mockfjärd, Svärdsjö, Enviken, Älvdalen, Malung,
Rättvik, Torsång, Gustav och Orsa.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt förslaget och mot dess speciella delar
ej haft annat att erinra, än att i 4 $ 4 mom. ordet »skifteslagets> lämpligen borde utbytas
mot orden »de vid stämman eller sammanträdet närvarande delägarnes>.

Domänstyrelsen har i ärendet från vederbörande skogstjänstemän inhämtat härmed bi-
fogade yttranden, vilka till styrelsen inkommit den 19 juni 1914. Överjägmästaren i Gävle —
Dala distrikt har anmärkt bland annat, att i lagförslaget icke funnes angivet det mål, som
genom förvaltningen av ifrågavarande områden skulle främjas, och ej heller vore den grund
bestämd, varpå förvaltningen skulle vila. Jägmästaren i Österdalarnas revir har ansett lag-
förslaget värt allt beaktande och jägmästarna i Västerdalarnas och Kopparbergs revir hava
ej haft något att erinra mot förslaget.

Styrelsen, som finner det vara synnerligen maktpåliggande att nu ifrågavarande samfällda
marker snarast möjligt bliva föremål för en högst önskvärd vård, får för egen del till att
börja med erinra om den skogslagstiftning, som inom Kopparbergs län är gällande för en-
skildes skogar. Dessa äro nämligen fördelade å tre skilda skogslagar.

För privatskogarna i Särna socken med Idre kapellag gälla bestämmelserna i I $ av nådiga
förordningen den 29 juni 1866 angående dispositionsrätten över skogen 3 vissa skattehemman.
Skog till avsalu får sålunda avverkas allenast efter utsyning och stämpling av vederbörande
skogstjänsteman, i mån som detta är förenligt med skogens bevarande för framtiden och ärliga
avkastningsförmåga utöver husbehovet. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet sträcker sig ej till
denna del av länet, i följd varav det föreliggande lagförslaget icke lämpligen kan komma
att gälla samma länsdel. Detta synes ej heller vara nödigt, enär, enligt vad av kommunal-
stämmans i Särna socken yttrande i ärendet framgår, någon större areal av sådan samfälld
mark, som nu är ifråga, icke finnes inom socknen, utan endast några mindre grus- och dytag,
som i allmänhet sakna skog.

För vissa till omfattningen mindre betydande delar av övre Dalarna gälla bestämmelserna,
i lagen den 24 juli 1903 angående skyddsskogar. Såvitt styrelsen har sig bekant, finnas
inom dessa delar av länet ej några sådana samfällda marker, som i lagförslaget avses.

För privatskogarna inom övriga delar av länet gäller lagen angående vård av enskildas skogar
den 23 juli 1903, och det är här som de i lagförslaget avsedda samfällda marker äro belägna.

Ifrågavarande marker torde kunna jämföras med sockenallmänningarna och besparings-
skogarna i Kopparbergs län. Flertalet sådana utgör gemensam egendom för den jordägande
befolkningen inom viss socken, men några av dem, nämligen de inom Venjans socken bil-
dade besparingsskogarna, tillhöra uteslutande delägare i vissa skifteslag. På grund härav
vore det enligt styrelsens mening önskvärt, att lagstiftningen för de i lagförslaget avsedda
marker, som kunna anses böra bliva föremål för skogsproduktion, i huvudsak följde samma
linjer, som lagstiftningen för sockenallmänningarna och besparingsskogarna i Kopparbergs
län. Det föreliggande lagförslaget avviker emellertid högst väsentligt från det förslag till lag
angående vård och förvaltning av sistnämnda slag av skogar, vilket utarbetats av den norr-
ländska skogsvårdskommittén, och över vilket styrelsen den 7 juli 1913 avgivit underdånigt
utlåtande. Då det förevarande lagförslaget är avsett att gälla allenast vissa år, torde där-
under förhållandena kunna så utvecklas, att det visar sig, huruvida och i sådant fall i vilken
omiattning gemensamma bestämmelser kunna därefter bliva gällande för sockenallmänningarna
och besparingsskogarna samt annan samfälld skogsmark i Kopparbergs län. Det torde med
avseende härpå jämväl böra tagas i övervägande, huruvida ej i lagstiftningsväg möjlighet

ÖT2 SKOGSADMINISTRATIONEN.

borde beredas att få mark, varom nu är fråga, förklarad såsom besparingsskog och därigenom
inordnad under härför gällande författning och regler. I sådant syfte vore det nödigt, att
markerna icke uppdelades mellan de skilda delägarna, med avseende varpå styrelsen får
föreslå, att förbud utfärdas mot skifte av sådan skogsmark, varom nu är fråga, intill den I
juli 1918. Intresset för bildande av sockenallmänningar har vaknat flerstädes i riket och
inom vissa delar av Kopparbergs län hava även under senare åren bildats sådana allmänningar
eller besparingsskogar. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 8 juni 1894 för-
klarat att, därest från skifteslag inom Venjans socken en tredjedel av skifteslagets hela av-
rösningsjord efter uppskattning avlämnades lagligen utbruten till en under allmän vård ställd
och i ett sammanhang belägen besparingsskog, jordägarna inom sådant skifteslag ägde att,
såvitt annans rätt därigenom icke förnärmades, och därest icke genom lag annorlunda vore
eller bleve bestämt, fritt förfoga över återstående två tredjedelar av avrösningsjorden med
därå växande skog, hava nämligen bildats ej mindre än nio besparingsskogar inom socknen,
den sista år 1908.

Beträffande lagförslagets speciella delar får styrelsen ifråga om 4 $ instämma i den erinran,
som gjorts av Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Vidare anser styrelsen i likhet med
överjägmästaren att bestämmelserna angående ägas förvaltning icke äro fullt tillfredsställande,
då enligt 6 $ delägarna kunna besluta om grunderna för förvaltningen på sådant sätt, att en
för skogsproduktion lämplig äga icke varder föremål för tillfredsställande skogsvård. Jäm
föres denna nästan obundna frihet för delägarna att bestämma om grunderna för förvaltningen
av sådan äga med samma delägares maktlöshet i fråga om äga, som ställts under avverk-
ningsförbud, synes olikheten bliva alltför stor. Enligt bestämmelserna i 8 $ kan skogen å
en äga, som ställts under avverkningsförbud, bliva icke blott skyddad utan även väl vårdad
medelst skogsutsyning genom skogsvårdsstyrelsens försorg. Däremot möter intet hinder för
att skogen å en äga, som ställts under förvaltning, kan även framgent bliva föremål för en
ruinerande stark avverkning och bristande vård. Det vore fördenskull önskvärt, att i lagen
angåves mindre allmänt än vad i 6 $ 3 mom. skett grunderna rörande avverkning och vård
av skog å sådan mark, som ställts under förvaltning. Visserligen torde möjligen böra und-
vikas att lämna så restriktiva bestämmelser, som föreslagits i I $ av den norrländska skogs-
vårdskommitténs förslag till lag för sockenallmänningarna och besparingsskogarna, i synnerhet
som de nu ifrågavarande skogarnas tillstånd i regeln lärer vara sådant, att äå dem icke lämp-
ligen kan omedelbart tillämpas hushållningsplaner, som avse skogens framtida bestånd samt
högsta och möjligast jämna avkasining. För skogsvården vore lämpligt, om de i första hand
sköttes efter anvisning av skogsvårdsstyrelsens tjänsteman. Denne kunde sålunda antingen
årligen eller på en gång för vissa år efter skogens storlek och beskaffenhet i övrigt lämna
råd och anvisningar rörande vad som borde avverkas ock huru därvid skulle förfaras. Vore
delägarna i tillfälle inhämta anvisning rörande skogens skötsel av annan fackman, borde
denne därvid lämna skriftliga förslag, som underställdes skogsvårdsstyrelsens prövning. Om
delägarna över huvud taget hysa intresse för att vårda skogen å de samfällda markerna, inne-
bure väl ett sådant förfarande, som nu föreslagits, det lindrigaste band de kunde underkasta sig.

Sista momentet i 6 $ skulle med avseende härpå omarbetas,

Har beslut fattats om ägas ställande under förvaltning och detta beslut vederbörligen god-
känts, synes vara ändamålsenligt, att delägarna icke finge under lagens giltighetstid häva
samma beslut. Domänstyrelsen får hemställa, att stadgande härom intages i lagförslaget.

Det vore enligt styrelsens mening jämväl önskvärt, att de under skogsvårdsstyrelsens för-
valtning ställda medel kunde få användas för samtliga hithörande marker, ehuru en stor del
av dem torde vara kommuns tillhörighet, vilket enligt nu gällande bestämmelser utgör hinder
för dylika medels användande för skogsvård å dem. Det torde dock utan sådana medel
kunna möta svårighet att försätta en helt eller delvis kalavverkad samfälld mark i nöjaktigt
skogbärande skick, då enligt lagförslagets 7 $ delägare utan sitt medgivande icke finge på-
föras utgift i annan mån än genom användande av på honom belöpande andel i ägans av-
kastning. De mest vanvårdade och överavverkade markerna, vilka givetvis bäst äro i behov
av vård, torde åtminstone ej under närmaste tiden kunna utan fortsatt överavverkning lämna
sådan avkastning, att därmed kan bekostas deras förvaltning och vård, häri inbegripet nödig
skogsodling. Såsom ett ytterligare motiv i nu angivet avseende får styrelsen erinra därom,
att därest en kommuns samfällda mark uppdelades på de skilda skifteslagen, hinder enligt
nu gällande bestämmelser ej synes möta för att använda de under skogsvårdsstyrelsens för-
valtning ställda medel för skogsvård å den delade marken, då den ej längre tillhörde kom-
munen. För skogsvården är emellertid av betydelse att de samfällda markerna icke upp-
delas. Lagstiftningen bör sålunda icke fresta ägarna till en dylik delning, utan fastmer söka
förekomma en sådan. Därest de under skogsvårdsstyrelsens förvaltning ställda medel finnas

SKOGSADMINISTRATIONEN. 6 I 3

böra få användas även för kommun tillhörande marker av nu ifrågavarande slag, föranleder
detta ändring av 6 $ i Kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsstyrelser.
Remissakten återställes härjämte>.

Utredning i anledning av kriget om arbetsmöiligheterna å de allmänna
skogarna.

Domänstyrelsen har den 19 aug. 1914 till statens arbetslöshetskommission avgivit följande
skrivelse: Ä

I skrivelse den 14 innevarande månad hava vissa uppgifter infordrats från Kungl. Domän-
styrelsen rörande de offentliga arbeten, som blivit beslutade att utföras under innevarande
år, huru långt desamma fortskridit och vad som av dem kan iterstå, vilka kostnader som
för desammas utförande ännu under året återstå att gälda, huru många arbetare vid desamma
kunna sysselsättas med mera. Som svar härå får Kungl. Styrelsen härigenom meddela
följande.

De arbeten, som blivit bestämda till utförande, bortsättas och likvideras samt ledas i övrigt
genom den styrelsen underordnade förvaltande personalen i 108 förvaltningsområden, å vilka
nämnda arbeten äro uppdelade, och äro arbetena och kostnaderna för desamma vidare för
varje förvaltningsområde uppdelade å ett större eller mindre antal skilda allmänna skogar,
ofta nog uppgående till flera tiotal stycken inom vart och ett av de olika förvaltningsom-
rådena. Nödiga medel till arbetenas betalande tillhandahållas revirförvaltarna av Kungl.
Styrelsen genom vederbörande länsstyrelser. För arbetenas utförande 'och kostnaderna redo-
göres efter kalenderårets utgång i till Kungl. Styrelsen ingivna kassaredogörelser och års-
berättelser. Utan att från ortsförvaltningarna inhämta detaljerade uppgifter, vilket skulle
kräva omkring en månads tid eller mera, ser sig Kungl. Styrelsen icke i stånd att lämna
uttömmande och koncisa svar å alla de spörsmål, som framställts i åberopade skrivelsen.
Då, enligt vad Kungl. Styrelsen under hand erfarit, svar önskas avsevärt tidigare, får Kungl.
Styrelsen med de uppgifter, som stå Kungl. Styrelsen till buds, och med de överslagsberäk-
ningar, som här kunnat göras, lämna följande meddelande.

Av Kungl. Maj:t för innevarande år godkända utgiftsbelopp för kronoskogarnas förvaltning
med mer, vilka i sig inbegripa större eller mindre delar, som i form av ackordsersättningar
eller dagspenning komma arbetsklassen till del, må följande angivas:

fidelntas OCK. Uppskattar, oms stos i sasse eos ser Lbs so be 232,435 kronor
KÄRVELKIINO OGCINYIERCSIFADSPOLE 2.2 sco s dosa roea drop Res 2,221,324
Skogsodling och hyggesrensping ososoloossossssisssess nana 356,044 >
TTT fate Ae Sör, oe SA JA a ER pr ER a OR AE a ERE 179,146 >
Räpanesrensning: Och häpnad. s.ocoddeoes soc s dass öceeas 37,482 >
182] GT Tä mr frn gA ARR SRS a rdr FR HS RR BEGÅ SNR ad 203,905 >
HPA USA BEE SS SNES USE (SEEN REN ERA AD Trea 409,156
RNIGITGUSTESLEtCINPan CER. (0. ooo oss SS ssd kod sk SS ns 200,000

3,930,092 kronor

Av dessa belopp kunna de i första kolumnen här nedan angivna beräknas komma att utgå
såsom arbetslöner åt kroppsarbetarna, och angivas i den andra kolumnen de ungefärliga -
belopp, som med denna månads utgång kunna antagas ännu icke hava kunnat användas:

Indelning; med META: L.scnosoccocecs 169,000 kronor 100,0C0 kronor
Avverkning med mera ............ 2,200,000 ; 500,000 2
Skogsodling med mera ...........- 300,000 3 100,000 >
NEIL gr a ÖRE SL Fp BRIS AA 175,000 »> 100,000 >
Rågångsrensning med mera ...... 35.000 > 10,000 >
(ITIS Ta SRS SRPAN PSN DNS SSL 290,000 = > 100,000 = >»
BygEnadsarbeten.ss.Skslcc ons che rd 300,000 = > 50,000 — >
Flöffledsregleringar 2scccccecsasses 180,000 > $0,000 >
3,640,000 kronor 1,040,000 kronor

Det sistnämnda beloppet, 1,040,000 kronor, torde representera dagspenningar för omkring
347,000 dagsverken. Om man med hänsyn till de avbrott i arbetet, vilka kunna uppstå
därigenom att en del av de arbetena icke äro av varaktigt slag, eller att arbetare upphör
med arbete utan att annan omedelbart kan sättas i hans ställe, i medeltal beräknar 20
arbetsdagar i månaden, skulle arbetstillfällen under de 4 sista månaderna av året kunna
beredas för 4,340 man.

614 SKOGSADMINISTRATIONEN.

På grund av personalbrist, särskilt beroende av den igångsatta mobiliseringen av land-
stormsmän och vissa årsklasser av beväringen, kunna de 100,000 kronorna för indelning
beräknas bliva besparade. Likaså kan beräknas, att i följd av de försämrade avsättnings-
förhållandena för skogsprodukter, orsakade av den nu rådande ekonomiska krisen, en del
av det återstående anslaget till avverkning, måhända intill halva beloppet, eller omkring
250,000 kronor kommer att bliva besparad. För att i någon mån avvärja den arbetsbrist,
som i följd av de inträffade förhållandena kan väntas uppstå under den närmaste tiden och
sannolikt under hela den kommande vintern, ämnar Kungl. Styrelsen ingå till Kungl. Maj:t
med underdånig framställning, att Kungl. Maj:t ville bemyndiga Kungl. Styrelsen att använda
nämnda och andra möjligen uppstående besparingar å de anvisade anslagen till andra arbeten
i och för skogsskötseln och skogsvården å kronans skogar särskilt i de sex norra länen,
såsom skogsodling, hyggesrensning och markberedning, vägarbeten och dikning. Fördenskull
har Kungl. Styrelsen innevarande månad från samtliga överjägmästare begärt närmare
utredning om dessa besparingar. Enär nämnda arbeten i stort sett endast kunna utföras,
medan marken är bar, under det att jämväl vintertid flottledsregleringsarbeten kunna be-
drivas, ämnar Kungl. Styrelsen att samtidigt hos Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t
ville bemyndiga Kungl. Styrelsen att under innevarande och nästkommande år av skogs-
medlen använda ett belopp av intill 150,000 kronor till flottledsbyggnader att sedan i veder-
börlig ordning ersättas sagda medel. Utöver de för innevarande och nästkommande år av
riksdagen beviljade anslag till flottledsarbeten finnas nämligen dylika arbeten planerade för
ett belopp av ytterligare omkring 150,000 kronor.

Å ecklesiastika skogar återstå ännu förvaltningsåtgärder att utföras under innevarande år
till belopp av omkring 60,000 kronor, beräknade att utgå såsom ersättning åt kroppsarbetare.
Dessa medel hänföra sig till skogar i de södra delarna av landet upptill Dalarna och Gästrik-
land, i blott ringa mån till trakterna norr därom.

Tillvaratagandet av virke, som skadats vid sommarens skogseldar.

Domänstyrelsen har härom den 22 juli 1914 till överjägmästaren i GävleDala distrikt
meddelat följande föreskrifter:

I anledning av det stora antal skogseldar, som särskilt inom övre Dalarna förekommit å
allmänna skogar, vill Kungl. Domänstyrelsen härmed anmoda Eder att låta vidtaga åtgärder
för utsyning innevarande år av sådana träd, som icke utan att erhålla större tekniska skador
kunna överleva branden samt i samband därmed tillse, att hyggena bliva på lämpligt sätt
begränsade, även om därvid jämväl icke brandskadade träd skulle behöva utsynas. Tillika
vill Kungl. Styrelsen härmed bemyndiga Eder att, därest så befinnes nödigt, för att avverk-
ningsbeloppen icke skola bliva abnormt stora, vidtaga jämkning i årets utsyningsförslag för
de revir, inom vilka skogseldar förekommit å allmänna skogar. Kungl. Styrelsen införväntar
redogörelse för de åtgärder Ni i anledning av denna skrivelse vidtagit.

Revirförvaltares rätt att erhålla reseersättning för inställelse vid av= och

tillträdessyn å ecklesiastikt boställe.

Domänstyrelsen har härom den 20 juli 1914 avgivit följande underdåniga utlåtande:

Av Eders Kungl. Maj:ts och Rikets kammarkollegium anmodad avgiva underdånigt ut-
låtande angående jägmästaren G. E. Markmans underdåniga besvär i fråga om vägrad ersätt-
ning åt honom för inställelse, på grund av Eders Kungl. Maj:ts Befallningshavandes i Söder-
manlands län förordnande, vid av- och tillträdessyn på komministerbostället Barksäter i Barva
socken, får ”domänstyrelsen underdånigast anföra följande.

Enligt den instruktion för skogsstaten, som gällde intill år 1910, ålåg det jägmästare att
närvara vid av- och tillträdessyn å boställe endast efter särskilt förordnande. Sådan förrätt-

ning betraktades med anledning därav såsom »extra förrättning». Instruktionen berörde icke
frågan Om ersättning för dylik extra förrättning; men i förnyade nådiga taxan på arvode för

skogsförrättningar, som efter särskilt förordnande verkställas, den 12 november 1875 finnes
bestämmelse därom meddelad.

Vid den reglering av skogsstatens löneförhållanden, som fann sin lösning år 1908, utta-
lades såväl av den s. k. löneregleringskommittén som ock av statsrådet och chefen för jord-
bruksdepartementet samt riksdagen önskvärdheten av att särskild rese- och traktamentsersätt-
ning endast i möjligast inskränkta utsträckning och i vissa noggrant angivna fall borde
fortfarande tillkomma skogsstatens tjänstemän. TI sitt anförande till statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden den 13 januari 1908 förklarade därjämte föredragande departementschefen,
att det vore hans avsikt att, så snart erforderlig utredning hunnit verkställas, i nämnda av-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 6 I 5

seenden förelägga Eders Kungl. Maj:t förslag, vilka utan svårighet borde hinna genomföras,
innan den nya löneregleringen trädde i kraft.

I nådigt brev till domänstyrelsen den 17 juni 1908 angående reglering av skogsstaten
m. m. anbefalldes domänstyrelsen att låta upprätta och senast den I därpå följande november
inkomma med detaljerat förslag, i vilka särskilda fall rese- och traktamentsersättning utöver
de fasta resepenningarna fortfarande borde utgå till skogsstatens tjänstemän för utförande av
göromål, som icke kunde anses innefattade i skötseln av det vederbörande skogstjänsteman
anförtrodda tjänstgöringsområdet, och som ej heller eljest vore direkt förbundna med hans
tjänst; och fäste Eders Kungl. Maj:t domänstyrelsens uppmärksamhet därpå, att rätt till dylik
rese- och traktamentsersättning borde i möjligast inskränkta utsträckning medgivas.

Till åtlydnad härav avgav domänstyrelsen den 29 oktober samma år underdånigt förslag
i ämnet, varvid styrelsen framhöll bland annat att, därest jägmästare förordnats att närvara
vid av- och tillträdessyn å boställe, han för sådan förrättning erhållit ersättning enligt gällande
resereglemente. Dylika resor kunde nämligen i regeln icke ordnas i samband med andra
tjänsteresor och torde, ansåg styrelsen, för den skull även framgent böra medföra rätt till
ersättning enligt enahanda grunder.

I nu gällande instruktion för skogsstaten den 23 december 1909 har i sak ingen ändring
vidtagits med avseende på 1889 års instruktions bestämmelse rörande jägmästares närvaro
vid av- och tillträdessyn å boställe. Ej heller har någon förändring skett i $ I av 1875
års arvodestaxa i fråga om rätt till ersättning för extra förrättningar.

Av dessa skäl har styrelsen ansett sig oförhindrad att tillsvidare utbetala ersättning åt
jägmästare, då denne efter särskilt förordnande, närvarit vid sådan syn, varom ovan förmäles.
I avvaktan på nådigt beslut i ämnet har styrelsen desto mindre kunnat tolka den i ovan
åberopade nådiga skrivelsen den 17 juni 1908 anbefallda utredningen såsom ett förbud att
i omskrivna fall till jägmästare utbetala ersättning, som, enligt styrelsens förmenande, denna
fråga bör ses i samband med den i samma skrivelse intagna bestämmelsen, att, i och med
det den nya lönestaten för skogsstaten börjat tillämpas, särskild ersättning icke vidare finge
utgå till jägmästare för vissa uppgivna indelnings- och uppskattningsförrättningar.

Vad nu angår själva den sak, varom kammarkollegium begärt domänstyrelsens underdåniga
utlåtande, får styrelsen, med stöd av det anförda, underdånigst hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes förklara jägmästaren G. E. Markman berättigad till ersättning för inställelsen
vid av- och tillträdessyn å komministerbostållet Barksäter den 2 till och med den 4 sep-
tember 1913.

Beträffande åter de medel, av vilka ersättningsbeloppet bör utgå, tillåter domänstyrelsen
sig erinra, att Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 28 oktober 1892 i ett särskilt fall be-
stämt att kostnaden för av- och tillträdessyn vid ecklesiastikt boställe skall utgå av boställets
skogsavkastning. Detta beslut har styrelsen uppfattat såsom prejudikat, tillämpligt i fullt
analoga fall och borde, enligt styrelsens förmenande, äga tillämpning jämväl i nu före-
liggande fall.

Eders Kungl. Maj:t har dock, jämlikt nådigt brev till domänstyrelsen den 22 december
1911, föreskrivit, att inflytande försäljningsmedel för skog från komministerbostället Barksäter
skola, utan annat avdrag än av försäljningskostnaderna, tilldelas boställshavaren intill ut-
gången av nu löpande löneregleringsperiod. Vid sådant förhållande lärer boställshavaren
icke kunna tillförbindas att av skogsförsäljningsmedlen, vilka för övrigt icke redovisas hos
domänstyrelsen, ersätta synekostnaden. Däremot synes det styrelsen som om kyrkofonden,
vars uppgift ju bland annat är att bestrida sådana utgifter för ecklesiastika boställsskogar,
vilka icke kunna täckas av inflytande skogsförsäljningsmedel, borde påföras nu ifrågavarande
kostnad. Och får styrelsen med anledning därav hemställa, att synekostnaden måtte få utgå
av det jämlikt nådiga brevet till statskontoret den 19 december 1913 till domänstyrelsens
disposition för oförutsedda och diverse utgifter under år 1914 anvisade beloppet av kyrko-
fonden.

Resepengar åt föreståndarna för statens skogsskolor.

Domänstyrelsen har härom den 30 april 1914 hos Kungl. Maj:t gjort nedanståendeförslag :

I underdånig framställning innevarande dag angående förflyttning av Skogshalls skogs-
skola till Omberg har domänstyrelsen hemställt bland annat att förståndaren för den före-
slagna lägre skogsskolan å Omberg skulle till bestridande av kostnaderna för de resor, som
bleve förenade med förvaltningen av skolans ifrågasatta övningsskogar, tillerkännas respen-
ningar till ett belopp av 300 kronor för år. De skogar, som skulle vara förenade med hans
tjänst, utgjordes av samtliga allmänna skogar i Dals och Lysings härader och omfatta en areal
av tillsammans 5,838: 351 hektar.

616 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Styrelsen har redan tillförene varit betänkt att hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning
om respenningar åt föreståndarna för statens skogsskolor, enär det måste anses obilligt, att
de för övningsskogarnas skötsel själva få bekosta sina resor. I många fall bliva utgifterna
för dylika resor rätt avsevärda med hänsyn till skolföreståndarnas icke höga avlöningsför-
måner. Tydligt framgår detta av övningsskogarnas areal och belägenhet, i vilket avseende

styrelsen får anföra följande.

Övningsskogarna omfatta:

vid Hällnäs SKOPSSKOLDN fras ba se es Sass 5,850: 42 hektar
» Bispgårdens SADE SNES SNES AKS 7,407:60 >»

» Grönsinka AN SVR TR NNSAR SSJ »

» Bjurfors DAT RS SN AA SS TEEN 6,218:09 =»

» Hammarsebo Fr RUT SNETT rn a Sd 6,474: 80 ,

« Kolleberga 23 orda LJ SÖREN RRENO 1,974: 96 — >»

Rörande skogarnas belägenhet m. m. får styrelsen meddela:

att av de tre kronoparker, som äro anvisade till övningsskogar för Hällnäs skogsskola
en visserligen är belägen i skolans omedelbara närhet, men då den har en längdsträckning
av omkring 7 kilometer, föranleder den likasom de båda andra resor;

att av de fem kronoparker, som äro anvisade till övningsskogar för Bispgårdens skogs-
skola, två ligga i skolans omedelbara närhet, medan de övriga föranleda ett flertal resor;

att Grönsinka skogsskolas övningsskog, Grönsinka kronopark visserligen är belägen i
skolans omedelbara närhet men dels i följd av sin storlek dels i följd av att den utgöres av
ett flertal skilda skiften förorsakar icke obetydliga och ofta återkommande resor;

att Bjurfors skogsskolas övningsskog, Bjurfors kronopark, i följd av sin storlek föror-
sakar resor;

att Hammarsebo skogsskolas tolv övningsskogar förorsaka ganska betydande resor; samt

att Kolleberga skogsskolas fem övningsskogar förorsaka ett flertal resor.

Av det anförda torde framgå, att respenningarna böra vara olika stora, varvid dock, för-
utom till skogarnas storlek och belägenhet, bör tagas hänsyn jämväl till skogsskötselns in-
tensitet och därmed i samband stående större eller mindre antal resor, som för hushållningens
handläggning krävas. Men hänsyn härtill anser styrelsen, att skolföreståndarnas resor till
respektive skogar medföra nedanstående kostnader nämligen:

vid Hällnäs SKOSSSkolateg FN SAR ers SEAN Ser 150 kronor

» Bispgårdens 2 Rn RR mr ae (sjö SvSlsbsl lose hsrsgen 200 >»

» Grönsinka ia PRRN RIS GVSER ISEN LEAR 300 »

» Bjurfors DARRAR ora ellers a löfa ina! 5 sbjel tall ra alere 150

» Hammarsebo AT IRS GS GER ARASH SRS SAR ARSA 200
Kolleberga EL BER AA SSSASEASNA BE er 150

På grund av vad sålunda anförts får styrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå den under innevarande år sammanträdande riks-
dagen att från och med år 1915 anvisa ovanståenda belopp till respenningar åt föreståndarna
vid statens nu ifrågavarande skogsskolor.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 617

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Inspektionsresor: Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresor
den 5 aug. och 28 aug. Vikarie byråchefen W. Roos.

Semester har åtnjutits av:

Generaldirektören Karl Fredenberg den 10-13 aug. vikarie byråchefen W. Roos;

byråchefen Fr. Giöbel den 24 aug.—5 sept. med förordnande för notarien Einar Ödman,
vilkens tjänst uppehäållits av amanuensen Erik Helmers;

byråchefen, friherre Th. Hermelin den 10—14 aug. samt 31 aug.—I17 sept. med förord-
nande för notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Arne Chatillon-
Winbergh ;

byråchefen C. I. Stjernspetz den 18 aug. samt den 24 aug.—5 sept. med förordnande
för revisor Hjalmar Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Gösta Rabenius;

notarien Martin Seth den 5 och 20 aug. samt den 1—53 sept. med förordnande för ama-
nuensen Per Nicander;

notarien Martin Rasch den 17—29 aug. med förordnande för amanuensen Arne Chatillon-
Winbergh;

revisor E. G. Fahlcrantz den 17—29 aug. med förordnande för amanuensen Per Nicander.

Skogsstaten.

Pajala revir: Jägmästaretjänsten i Pajala revir sökes av extra jägmästarna Per Bergman
och Per Normelli. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande upp-
fört i första rummet Bergman och i andra rummet Normelli med förord för Bergman.

Östersunds revir: Jäigmästaretjänsten i Östersunds revir sökes av jägmästaren i Piteå
revir E. H. Ouchterlony, bitr. jägmästaren O. Bohlin, skogsingenjören Tell Grenander samt
skogstaxatorerna Ragnar Ekman och G. Gran.

Södra Lycksele revir: Jägmästaretjänsten i Södra Lycksele revir sökes av bitr. jäg-
mästarna Olof Bohlin och H. Sjöberg samt e. jägmästarna E. Elfvik och H. Stahre. Tjän-
sten uppehålles, intill dess densamma kar bliva återbesatt, av assistenten i reviret Björn Groth.

Biurfors skogsskola. Till föreståndare för Bjurfors skogsskola har Kungl. Maj:t den
25 aug. utnämnt och förordnat e. jägmästaren Gustaf Lundberg.

Till avlönade assistenter ha förordnats:
e. jägmästaren Bertil Wickman i Jörns revir den ?4/,—!/,,,

> B. O. Jungstedt i Stensele revir den ”' —H/,
> ? G. Westermark i > > > 16/—20/,
: 3 Wald. Lejdström i Åsele => SIE R—S"
2 ; J. A. Amilon i N. o. S. Skånes revir den "/,—"'?/

Till extra jägmästare ha förordnats:
utex. skogseleven Simon Jönsson i Skellefteå distrikt den 14 aug.,
. > Arvid Carlander i Mell. Norrlands distrikt den 15 aug.

Till skyddsskogsassistent i Mellersta Norrlands distrikt har förordnats extra jägmästaren
Arvid Carlander för tiden den 15 aug.—31 okt.

Till skogsindelningsassistent har förordnats extra jägmästaren Simon Jönsson i Skel
lefteå distrikt den 14 aug.—31 dec.

Tiänstledighet har beviljats:

Jägmästaren i Malmesjaurs revir Curt Maria Fougberg för krigstjänstgöring den 8 aug.
tills vidare med förordnande för e. jägmästaren Lars Larsson;

jägmästaren i Övre Byske revir Anders Hyckert för krigstjänstgöring den 8 aug. tills
vidare med förordnande för assistenten i reviret Klas Bergman;

jägmästaren i Hede revir Wiking Wendt för enskilda angelägenheter och hälsans vårdande
den 18 aug.-—I1I7 september med förordnande för assistenten i reviret John Brun;

jägmästaren i Norra Hälsinglands revir Otto Klemming för enskilda angelägenheter den
17—3;31 augusti med förordnande för assistenten i reviret G. Jernberg, vilkens tjänst uppe-
hållits av skogsindelningsassistenten John Eklund;

618 SKOGSADMINISTRATIONEN.

jägmästaren i Finspångs revir Olof Petersson för enskilda angelägenheter den 1—15 sept.
med förordnande för extra jägmästaren C. Smedberg;

jägmästaren i Karlsby revir Adolf Welander för enskilda angelägenheter den 26 aug.—
13 sept. med förordnande för extra jägmästaren Nils Eckerbom;

jägmästaren i Västbo revir Gösta Englund för enskilda angelägenheter den 1—30 sept.
med förordnande för e. jägmästaren Erik Busck;

föreståndaren för Bjurfors skogsskola Gustaf Lundberg den 25 aug. tills vidare för uppe-
hållande av en extra lärarebefattning vid Kungl. Skogsinstitutet. Vikarie assistenten hos
överjägmästaren i Gävle—Dala distrikt Gustaf Sundberg, vilkens tjänst uppehålles av skogs-
indelningsassistenten i Västra distriktet Einar Nilsson.

AMRA - )
Sv SO mn €'

FL Va

”M

GUNNAR HALLS

UN
ae
a
c
-
UN
Öv
&
pa
1

GENS

TIDSKRIFT

FOÖRENIN

12:e ÅRG.

1914

OKTOBER

(Notishäfte samt skogsvårdsstyrelsernas berättelser.)

ÄFT. 10

Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B, Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

"2 Dp
2 a

MEDDELANDEN FRÅN EAtENE SKOGSFÖRSÖKSANSTALT =

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVARDSFOÖORENINGEN

| c (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)

MS REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE.
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. RAS
FIL. D:R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE. / -

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. SS z

; Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 22 90. = Tr
SE Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 es m, 7
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219: =

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-

satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill
erhållits av redaktionen. |

INNEHÅLL:

Trävarumarknaden av —M....... sid. 619 Vikarierande revirassistent kan -
Trämassemarknaden av —M, ...... >» 620 erhålla fullt assistentarvode ... sid. 629
Litteratur: Domänstyrelsens cirkulär, beslut,
IVAR TRÄGÅRDH. Sveriges skogs- SPE Ich ÅRES il
insekter (rec. T. LBG.)............... SJÖ 2 gärder från statens sida ti
understödjande av järn- och

GUNNAR ANDERSSON och SELIM
BIRGER. Den norrländska florans
geografiska fördelning och in-
vandringshistoria med särskild
hänsyn till dess sydskandinaviska
Stter. (Fe: IGEN CH) Srrgt sonas dr > 623

sågverksindustrien ............... » 630
Utsträckt avverkning av props

och massaved anbefalles för

användande av gynnsamma

konjunkturer och beredande av

& - Ö illfä > 630
Beaktansvärda nyutkomna böcker » 625 tjötrekta spsimarö vån AN 3
Notiser: de mobiliserade skogseleverna » 631

Diskussionsafton .isssssissrssrsererrsnn -> 627 Förordnande av vikarier för mo-
FAL IS ENMAIGS ES TA Sen RSA SST » 627 > biliserade skogsstatstjänstemän >» 631
Skogsadministrationen: Befrielse för vissa skogsstatstjän-
Lagar, kungl. förordningar o. beslut: stemän från mobilisering ...... > 631
Rätt för t. f£. revirförvaltare, som Tjänster och förordnanden ............ »> 633
ej tillika är revirassistent, att
att uppbära fyllnadsarvode ut- BILAGA 3:
över revirets rese- och tjänst- Skogsvårdsstyrelsernas berättelser med ta-
LÖriUgSspennilgarf. il ssswles ter > 629 bellsammandrag. IV+333 sid,

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914, H. 10.

TRÄVARUMARKNADEN.

Resultatet av skeppningarna från Sverige under augusti och septem-
ber månader föreligger nu och befinnes vara c:a 38,000 standards under
augusti och c:a 85,000 standards under september. Om man tager hän-
syn till de extraordinära förhållanden, under vilka vår trävaruexport
under dessa månader arbetat, måste det erkännas, att dessa siffror äro
aktningsbjudande. Man må nämligen ihågkomma, att under första delen
av augusti all, eller så gott som all, sjöfart från Östersjön var förlamad,
och ävenså, att, sedan denna började åter upptagas, en tid av ny oviss-
het inträdde, innan tyskarna avgivit sin förklaring, att sågade trävaror
ej voro krigskontraband. Och slutligen dröjde ju en rätt lång tid, innan
krigsriskförsäkringsfrågan blev ordnad.

Under början av innevarande oktober har skeppningen varit synnerli-
gen livlig, och man kunde med skäl ställa förhoppningar på, att oktober-
utförseln skulle komma att omfatta mer än 100,000 standards. I medio
av denna månad kom emellertid det obehagliga beslaget av ett antal trä-
lastade fartyg i Östersjön, vilket vållade ett avbrott om c:a 10 dagar,
under vilka inga fartyg avgingo från träexporterande hamnar, och i åt-
skilliga fall även att pågående lastning avbröts. Sedan nu beslaget upp-
hävts, har exporten tagit ny fart, och bör man hava skäl hoppas att,
oaktat det ifrågavarande stillaståndet, oktoberskeppningen kommer att
uppga till c:a 100,000 standards.

Till läsarnas upplysning meddelas i detta sammanhang, att den tyska
deklarationen angående vilka trävaror, som äro fria och vilka som äro
att anse som villkorligt krigskontraband, har följande lydelse. — — »Bret-
ter, gesägte Balken, kantiges Bauholz fallen nicht unter relative Kriegs-
kontrabande». Däremot anse tyskarna pitprops och brännved (fire wood)
som villkorligt krigskontraband. Laster från Östersjön av dessa senare
virkeskategorier löpa därför risk att uppbringas, om de äro destinerade
till England eller Frankrike.

De i dagarna uppdykande nya ryktena, att Tyskland skulle ämna
frångå sin deklaration angående trävaror som krigskontraband, hava hit-
tills visat sig obestyrkta.

44 —-Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

620 TRÄVARUMARKNADEN.

Bidragande orsaker till den jämförelsevis livliga skeppningen äro också
att tillgången på tonnage ökat samt att frakterna något veknat. Då
dessa tidigare efter krigets början varierat emellan 32 s 6 d och 37 s
6 d, kan nu noteras fraktavslut från Nederbotten till 30 s. Till ned-
gången i frakterna torde bidraga att svenska statens krigsförsäkring nu-
mera även kan omfatta laster i främmande neutrala fartyg.

Den hittills största delen av efter krigsutbrottet skeppade varor har
gått till England, och samma är förhållandet med de nya affärer, som
kommit till stånd. Dock har även Tyskland, Holland och Danmark
kommit i marknaden, och likaså är att anteckna några affärer på Spanien
och Sydafrika m. fl. utomeuropeiska länder. Frankrike och Belgien äro
däremot fullständigt borta.

För goda märken från Härnösand noteras följande priser:

3 SG furu III L 11. —Aå 11. s/-

SET £ 10. —å 10. s/-
SEE TES
26 2 » o/s 18 9. s/- a 9.10/-
2 RA » » He 8.15/- ä 9. —
SEARS0) gran >» Ao
2 NG KT » » 22 8.15/-å 9. —
NA > oo» EE

Överbotten och Nederbotten i vanlig relation härtill.

Flottningarna hava på grund av den exceptionella torkan hindrats mycket
och särdeles i Ljungan och Ljusnan, där strejker ytterligare verkat hind-
rande, samt Dalälven torde betydande kvantiteter virke bliva kvarliggande.

—M.

Trämassemarknaden.

Kemisk massa säljes fortfarande till goda priser, ehuru samma livliga
omsättning, som under de gångna veckorna, sedan marknaden hunnit
stadgas efter krigsutbrottet, kanske ej ger sig tillkänna. Emellertid äro
lagren synnerligen små och konsumtionen fortfarande livlig, vadan våra
cellulosafabrikanter hava all utsikt till fortsatta lönande affärer.

Om också ej för ögonblicket sådana priser som kronor 165 för starkt
och kronor 170 för lättblekt sulfit netto fob Östersjön kunna uppnås,
vilket varit fallet under de närmast föregående veckornas livliga affärer,
är i alla fall prisläget gott.

Sulfat är mycket fast. Lättblekt synes vara så gott som slutsåld, och
kraftsulfat betalas utan prut med kronor 150 netto fob Östersjön.

Mekanisk massa har tidigare legat ej fullt så väl till, men börjar bliva

TRÄVARUMARKNADEN. 621

alltmer efterfrågad. Den svåra torkan med därav följande vattenbrist
samt den omständigheten, att fabrikerna vid Bottenhavet ej hava så synner-
ligen lång tid kvar, innan deras hamnar stängas av is, torde emellertid
verka därhän, att Sverige ej får full nytta av den prisstegring, som är att
vänta. Redan för omkring en månad sedan betingade våt massa fob
västkust kronor 46.so och torde väl nu utan svårighet detta pris kunna
uppnås fob Östersjön.

Det är att hoppas att nederbörd må komma snart, så att åtminstone fabri-

kerna i södra Sverige få glädje av de goda slipmassepriserna.
—M.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I OMAFEPERE IRON

LITTERATUR.

IVAR TRÄGÅRDH: Sveriges skogsinsekter. 280 sid., 136 fig. i texten
och 16 planscher. H. Gebers förlag, Stockholm 1914. Pris häftad kr.
7,50, inbunden kr. 9,30.

I dessa dagar har med den svenska skogslitteraturen införlivats ett arbete,
som bör mottagas med allmän tillfredsställelse, nämligen en handbok över
landets skogsinsekter. Vår skogsentomologiska forskning, som i jämförelse:
med de flesta andra kulturländers haft få idkare, grundlades som bekant av HOLM-
GREN för i det närmaste 50 år sedan. Med hans i slutet av 8o-talet timade
frånfälle blev emellertid skogsentomologiens systematiska studium avbrutet, och de
frukter denna forskningsgren sedermera lämnat ha varit mera sporadiska om
än icke så alldeles få. Tiden må väl därför ha varit mogen för ett samlande
av alla de spridda bidragen och för en bearbetning av det befintliga materialet
1 överensstämmelse med mera moderna synpunkter. Man får vara dr. TRÄGÅRDH
tacksam, att han velat påtaga sig denna krävande uppgift, och att han skilt
sig från densamma på ett lyckligt sätt är otvivelaktigt. Det vidlyftiga ämnet
har ovillkorligen fordrat en begränsning: endast de i ordets egentliga mening
nyttiga och skadliga skogsinsekterna hava upptagits till behandling. Boken
har härigenom blivit en god uppslagsbok utan onödig Dbarlast, och dess värde
förhöjes i hög grad genom en rikedom utmärkta textfigurer och planscher,
till största delen utförda efter förf:s originalfotografier. Anmärkningsvärt är
att de skilda arterna och grupperna icke få passera revy i den av systemet
förestavade ordningsföljden; för själva saken är nog detta i grund och botten
icke heller behövligt, och överskådligheten förlorar intet på denna anordning.
En god hjälp vid återfinnandet av de anträffade skadedjuren har man i den
i slutet av boken meddelade bestämningstabellen, där skadornas natur utgör
den första indelningsgrunden. Det är naturligt, att de grupper, som särskilt
gjort sig kända som skogsfördärvare, erhållit det utförligaste omnämnandet.
Bland skalbaggarna är detta fallet med MHylobius- och Pissodes-arterna men
framförallt med barkborrarnas stora grupp. Bland fjärilarna tilldrar sig nunnan
det största intresset. Särskilt beaktansvärt är kapitlet om gallbildningar och
de djur, som förorsaka dessa. Ehuru förf. här går utom ramen för ämnet,
då även andra gallbildande grupper än insekter bliva behandlade, måste en
sammanställning av dessa trädens egendomliga missbildningar anses såsom ett
lyckligt grepp, då en sådan hittills saknats i vår biologiska litteratur.

I bokens inledande kapitel behandlas insekternas morfologi och utveckling
klart och kortfattat, slutavdelningen ägnas åt en allmänt hållen redogörelse för
insektshärjningar och betingelserna för deras uppkomst samt de olika me-
toder man hittills försökt för deras bekämpande. TI denna sista punkt bjuder

LITTERATUR. 623

boken åtskilligt av intresse och sannolikt även åtskilligt nytt för våra svenska
skogsmän.

Bokens utstyrsel har tydligen legat förlaget starkt om hjärtat, den är syn-
nerligen vårdad; några mindre brister såsom felpagineringen av sidorna 90
91 och den oriktiga förklaringen till fig. 30 c kunna icke rubba det gynn-
samma helhetsintryck, som man får av dr. TRÄGÅRDHS arbete. Man må nu
endast hoppas, att detta må finna en vidsträckt spridning bland den publik,
till vilken det särskilt vänder sig, vårt lands skogsvårdare och skogsägare.

Fö LBG

GUNNAR ANDERSSON och SELIM BIRGER: Den norrländska florans geogra-
fiska fördelning och invandringshistoria med särskild hänsyn till
dess sydskandinaviska arter. Norrländskt handbibliotek V. Uppsala
1912. Almqvist & Wiksells Boktryckeri A.-B. i distribution). VIII + 416
Sid:, 460 .5g:0cH-37" kartor: | Pris: 6. kr.

Av det i stor stil startade och av doktor FRAns KEMPE bekostade norrländska
handbiblioteket ha förut i denna tidskrift varit utförligt refererade följande
band, som ha särskilt intresse för skogsmännen, nämligen: I. A. G. HÖGBOM:
Norrland, Naturbeskrivning (Skogsv. tidskr. 1907, allm. del. sid. 296), III.
FRrRANs KEMPE: Skogshushållning i Norrland, Ett program (Skogsv. tidskr. 1909,
allm. del. sid. 550) och IV SvEn EKMAN: Norrlands jakt och fiske (Skogsv.
tidskr. 1914, sid. 604). Även det sist utkomna V:te bandet i denna serie
har ett betydande intresse för naturvännen och skogsmannen, vadan detsamma
förtjänar ett närmare omnämnande i Skogsvårdsföreningens tidskrift.

De båda författarna, som ju äro mycket kända på det växtgeografiska forsk-
ningsområdet, ha ur floror och resebeskrivningar, växtlistor och herbarier sam-
manställt erhållna uppgifter om vissa växters utbredning i Norrland och kom-
pletterat desamma under talrika resor i Norrland samt med skriftliga och munt-
liga meddelanden från ett stort antal botanister och skogsmän. Det sålunda
erhållna materialet har registrerats å kartor, där varje fyndort utmärkts —
på så sätt ha omkring 6,000 olika fyndorter blivit inlagda. MHuvudsakligast
ha författarna sysslat med av dem kallade »sydskandinaviska arter», som ha
sin egentliga utbredning inom den kalltempererade zonens något varmare delar,
d. v. s. de centralare delarna av Europa och det sydliga Skandinavien, men
även förekomma här och där i Norrland på särskilt gynnade varma lokaler.
I synnerhet är det de s. k. »sydbergen» — naturens drivbänkar — som hysa
talrika sydskandinaviska arter långt norr om gränsen för dessas mera samman-
hängande utbredningsområde. Dessa sydberg utmärka sig av en tvärbrant mot
söder exponerad bergvägg, och dessas största förmån framför alla andra stånd-
orter är den stora värmemängd, som på grund av den starka insolationen
kommer dem till godo. Nedanför dessa sydberg finnes vanligen åtskillig ras-
mark, som göra dessa växtlokaler särskilt svårtillgängliga, men det har ej
hindrat författarna att från ej mindre än 128 stycken s. k. sydberg samman-
föra fullständiga ståndortsanteckningar eller andra uppgifter om vegetationen.
Det framhålles också på åtskilliga ställen i boken, huru strävsamt det är att
på ort och ställe studera dessa växtlokaler. När man tänker på de båda
författarnas stoftshyddor, förstår man också, vilken svett och möda det kostat
dem att klättra i dylika oländiga marker.

Författarna anse, att de sydskandinaviska arterna spritts till sina nuvarande
växtplatser på tvenne huvudvägar, den ena utmed Norges västkust samt vidare

624 LITTERATUR.

uppför de stora huvuddalarna över passhöjderna och in på svenska sidan.
Den andra huvudströmmen har kommit från söder, följt Sveriges östra kust
och uppför de stora älvarna framträngt mot fjällen. Särskilt ha trakterna
kring Indals- och Ångermanälvarna med sin kalkrikedom varit ägnade för
dessa växters spridning. På Jämtlands silur ha de båda invandringsströmmarna
sammanstött, så att det nu ofta är omöjligt avgöra, från vilketdera hållet en
art kommit till sin nuvarande växtplats. Författarna hålla emellertid före, att
i vissa fall arter t. o. m. nått Trondhjemsfjorden och kusttrakterna norr om
denna över Sverige, medan i andra fall arter nått därifrån ända ned mot
Bottenhavets kust.

Det är givet, att ett arbete av denna beskaffenhet skall erbjuda åtskilligt
av skogsbiologiskt värde. Den natur- och växtintresserade skall säkerligen läsa
hela boken med intresse, men för skogsmannen må 1 övrigt speciellt fram-
hållas kap. 8 om de sydskandinaviska trädens och buskarnas förekomst i
Nordsverige samt de charmanta kartorna över bl. a. lönnens, masurbjörkens,
lindens och almens förekomst.

I det kapitel, där författarna uppdelat växterna 1 deras förhållande till vatten-
tillgången, omnämna de, att den xerofila organisationen hos våra barrträd
skulle förorsaka, att deras produktion är ringa. Detta påstående har ej an-
setts så väl grundat!, då t. ex. den mesofila boken utomlands befunnits produ-
cera mindre vedmassa per hektar än granen. Jag kan nu också anföra nå-
gra siffror från Sverige, vilka just ej bekräfta författarnes påstående.

År 1913 anlade undertecknad å Omberg i praktiskt sett lika gamla bestånd
av bok, silvergran och ek försöksytor för produktionsstudier. De tre bestån-
den växa alldeles intill varandra och på fullständigt lika mark, och alla ha upp-
dragits genom skogskultur på bästa sätt. Bok- och silvergransbestånden ha
förut gallrats svagt. I samband med anläggandet gallrades de tre bestånden
så starkt, som trädens blivande utveckling ansågs kräva. Uppskattningsresul-
tatet visar följande siffror:

Därav utgallr. massa

Provyta Stamved per hektar. o
? ATOL
TEE 20 OST SD OK RS 270. 75 kbm.
2 HÖRN SUSIE season onde 20 TF
RENSA OVE Kole IE r ELG, s ör oA BAN 1 14| ; 1 3| 5
(underv. av smärre ek och gran) 36| 28|

Silvergranens produktion är ju här avsevärt mycket större än ekens och bokens,
och dess xerofila karaktär hindrar den således icke att producera ofantligt
mycket mera än de mesofila boken och eken. — Detta mera som en rand-
anmärkning.

Som redan nämnts, är arbetet försett med 34 helt enkelt alldeles utmärkta
kartor över vissa växters förekomst 1 Norrland. Boken prydes dessutom av
ett stort antal vackra bilder, och själva texten är skriven med den flotta och
intresseväckande penna, som i all synnerhet utmärker den ena av författarna.
Under resor 1 Norrland . har recensenten medhaft detta arbete bland reslittera-
turen, och den har då berett honom mycket nöje. Varje intresserad skogs-

! Jmfr H. HESSELMANS ref. i Svensk Botanisk Tidskrift 1913, sid. 311.

LITTERATUR. JG 625

man bör lägga sig till med även denna del av det utmärkta »Norrländska
handbibliotekety — en utgift, som han ej skall ångra.

G. SCH.

Beaktansvärda nyutkomna böcker.

ALMROTH, ÅA. G. IL: Skogens värde och vård. Andra omarbetade och till-
ökade upplagan. Vänersborg 1914. Wettergren & Kerberg, Göteborg (i
tlistr.)... 140: sida Ps: 40: 0fe.

ELOoFSON, A.: Lönande Betesdrift på våra hagmarker och vallar. Ett bidrag
till frågan om den moderna betesskötselns betydelse och genomförande i
vårt land. Uppsala 1914. Almqvist & Wiksells Boktryckeri-A.-B. (i distr.).
HESHSKUvöS 2tbTL PRIS KRr

HALLER, ERNST C:SON och HENR. JuLnius: Lärobok i skogshushållning för de
mindre lantmannaskolorna. Stockholm 1913. Albert Bonnier. 138 sid.
Ny be. Pris btinden: 24525 kr.

HERLIN, RAFAEL: Träden och skogsbeståndens massetillväxt samt medlen till
dess påskyndande. En skogsekonomisk studie. Med 3 planscher. Uppsala
& Stockholm 1914. Almqvist & Wiksells boktryckeri A.-B. 4 distribution).
ses. Pris: 75 före.

LAGERBERG, TORSTEN och GUSTAF LUNDBERG: Trädstammens byggnad och
virkets användning. I. Trädstammens byggnad. II. Virkets viktigaste egen-
skaper med hänsyn till dess användning. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter
nE235:) 1) Stockholm "r9T4. 45 sid. och 17 fig. Pris .3o öre.

v. MENTZER, O.: Ur jaktlag, jakt- och giftstadga. «4:de rev. uppl. Uppsala
T0r4: Almqvist & Wiksell.” "4 kärt; sidor. PES 25 öre.

RascH, M.: Jakt-tabell enligt jaktstadgan den 8 november 1912, samt till den
1 juli utkomna författningar, utvisande den tid, då jakt efter vissa djurslag
är tillåten och förbjuden. Stockholm 1914. P. A. Norstedt & Söner.
Arsid; Pos 25 O0re.

SKOGSMAN, G.: Jägarliv i Norrbotten. Jakt- och naturskildringar. Stockholm
TOTTA. 245, Std OCh I plansch. Prs 2,75 Kr.

SYLVAN, SAM.: Om skogsbruk. Vägledning. Sjunde omarbetade och tillökade
upplagan. Stockholm 1914. Albert Bonnier. 134 sid. 36 fig. Pris
1,50-kr.

TRÄGÅRDH, IVAR: Sveriges skogsinsekter. Stockholm 1914. Hugo Gebers
förlag. 279 sid., 136 illustrationer i texten och 16 planscher. Pris häftad
7,50 kr. Inbunden 9,50 kr.

WAHLGREN, A.: Skogsskötsel. Handledning vid uppdragande, vård och för-
yngring av skog. 728 sid. och 308 fig. Stockholm 1914. P. A. Norstedt
& Söners förlag. Pris häftad 15 kr.; inbunden 17 kr.

Beretning om Bergens skogselskaps virksomhet i 1913. Bergen 1914. 66 sid.
A/s John Griegs boktrykkeri.

626 i LITTERATUR.

BRANDER, V.: Jaktlagen och övriga gällande författningar, som beröra jakt,
samt lagen om hundskatt. Helsingfors 1914. 48 sid. Pris 1 mk.

DeELuius, H.: A. Dalckes Preussisches Jagdrecht. Zum «praktischen Gebrauch
dargestellt und erläutet. 6 Aufl. Breslau 1914. J. U. Kun. 463 sid.
Pris bunden 11 mark.

Det forstlige Forsogsvesen i Danmark udgivet ved den forstlige Forsogs-
kommission. Fjerde Bind. Hefte 4. Kobenhavn 1914. Innehåll: L.
A. HaucH: Proveniensforsog ved Eg., Fr. Weis og C. H. BORNEBUSCH:
Om Azotobacters Forekomst i danske Skove samt om Azotobacterprovens
Betydning for Bestemmelsen af Skovjorders Kalktrang; A. ÖPPERMANN:
God dansk Bogeskov, belyst ved tre Tilvekstoversigter.

HaAGEM, OscaAR: Furuens Frosetning under ugunstige Livsvilkaar. Meddelse
fra Bergens Skogselskaps Forsgksavdelning nr 1. Kristiania 1912. Gron-
dahl & Sons Boktrykkeri. 42 sid. 10 fig.

HAGEM, ÖsCAR: Forsoksvirksomheten. Bergen 1914. A/s John Griegs bok-
trykkeri.

GERLACH: Der Ursprungsnachweis der Rauchsäuren in den an Baumstämmen
abfliessenden Niederschlagswässern mittels eines selbsttätigen Separators und
den Einfluss dies sauren Wassers auf den Boden. (Heft. 9 der »Sammlung
von Abhandlungen iber Abgase und Rauchschäden>»>), Berlin 1914. Paul
IPareye rr AE sid fölEtamlor: PS 2550 mark.

HEGENDORF: Der Gebrauchhund, seine Erziehung und Dressur. 2 Aufl. Berlin
TORA Bat fRareyska s47rsidst Brskbunden Omark.

KUBELKA, AuGUST: Die Ertragsregelung im Hochwalde auf waldbaulicher
Grundlage. Leipzig und Wien 1914. Wilh. Frick. 37 sid. Pris 2 mark.

Mitteilungen der Schweizerschen Centralanstalt fär das forstliche Versuchs-
Wesen XW Bands sot Hett) Zuänmeh rond: Beeridok Co, KASSA
tavl. och 44 fig. Innehåll: Spektrophotometrische Untersuchungen im
Walde von HERRMANN KNUCHEL; Grösse und Aufbau des Normalvorrates
im Hochwalde von PHILIPP FLURY.

NEVOLE, JOHANN: Die Verbreitung der Zirbe in der öster.-ungar. Monarchie.
Leipzig u. Wien 1914. Wilh. Frick. 289 sid. 9 tavlor och 8 fig. i texten.
Pris 4,80 Öster. kr.

Nyländska Jaktklubben 1914. 156 sid. Helsingfors 1014. Pris 3 mark.

I

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1914, H. IO.

NOTISER.

Svenska Skogsvårdsföreningen anordnar diskussionsafton Lördagen
den 5 december 1914, kl. 7,30 €. m. i Restaurant Rosenbads festvåning I
tr. upp (Strömgatan 24, Stockholm).

Härvid kommer professor HENRIK HESSELMAN att redogöra för den utförda
taxeringen av Värmlands skogar samt planen för en rikstaxering av hela lan-
dets skogar.

Ett genmäle. I Skogsvårdsföreningens tidskrift 1914 h. 8 finnes införd
en recension av Föreningens för skogsvård i Norrland i våras utkomna läro-
bok »Kort handledning i skogshushållning». Med anledning härav får under-
tecknad för Norrlands skogsvårdsförbund (f. d. Föreningen för skogsvård i
Norrland) i korthet bemöta en del av recensentens — professor G. SCHOTTES
— yttranden och påståenden.

I det stora hela är intet att säga om recensionen, för så vitt den rör sig
om bokens innehåll. I denna del är den mycket kortfattad och välvillig,
vilket tyder på att innehållet ansetts åtminstone tillfredsställande.

Däremot har gjorts en del anmärkningar mot formen och då särskilt mot
det förhållande, att samtliga klichéer och bilder, som lånats från Svenska
skogsvårdsföreningen och Statens skogsförsöksanstalt, ej blivit försedda med
ursprungsbeteckning.

Recensenten har ansett denna omständighet så pass allvarlig och så anmärk-
ningsvärd, att han under kraftig protest, betecknande förfaringssättet som zllojalt,
offrat ej mindre än nära hela två sidor av det strängt anlitade utrymmet i
Skogsvårdsföreningens tidskrift för en fullständig förteckning över de av för-
eningen och anstalten utlånade bilderna.

Jag vill då nämna:

att klichéerna och bilderna utlånats utan något som helst förbehåll om angivande
av ursprunget,

att klichéerna och bilderna använts i en allmännyttig lärobok, som står den
svenska allmänheten till buds för ett så lågt pris, att utgivaren — en Svenska
skogsvårdsföreningens kollega — har att på företaget emotse en ej obetydlig
förlust,

att klichéernas och bildernas »utlånande> ersatts med fyra öre per kvem. samt

aft det nu ej finnes eller någonsin funnits minsta anledning till att antaga,
att Norrlands skogsvårdsförbund skulle avsiktligt velat på illojalt sätt, »kon-
kurrera» med Svenska skogsvårdsföreningen om skoglig upplysningsverksamhet.

Att vissa bilder i arbetet försetts med ursprungsbeteckning beror därpå, att
respektive utgivare av de arbeten, ur vilka bilderna tagits, gjort källans an-
givande som ett villkor för lånet.

628 NOTISER.

Därtill kommer att en vanlig kutym vid utlånande av illustrationsmaterial
lär vara, att, därest källan med nödvändighet skall angivas, detta är beroende
på särskilt avtal i sammanhang med lånet, vilket synes framgå av nedanstående
yttrande från det tryckeri, där ifrågavarande arbete tryckts.

>» Herr jägmästare ÅA. Holmgren, ÖOstersund.

Ref. till dagens telefonsamtal får jag meddela, att de klichéer, som vi på
Eder order hyrt av Skogsvårdsföreningens tidskrift, ej försetts med underskrift
angående källan, emedan en sådan begäran zcke framställts. Och i sådana
fall bruka vi aldrig förse bilderra med dylik underskrift. Fritzes förlag där-
emot fordrade angivande av källan under en del av de klichéer vi köpte
av dem.

Högaktningsfullt

AKTIEBOLAGET FAHLCRANTZ' BOKTRYCKERI.
Elias Fahlcrantz.»

Det synes mig uppenbart att ingen grund förefunnits att beteckna det an-
märkta förfaringssättet som z//ojal!t, varför det ej heller bort ha givit anledning
till protest.

Östersund den 25 september 1914.

AND. HOLMGREN.

Det av insändaren åberopade intyget spelar i den föreliggande frågan in-
gen roll, då firman ifråga ej förlagt boken utan endast tryckt densamma.
Givetvis har ej Zryckeriet kunnat förse bilderna med underskrift.

Det är riktigt, att klichéerna och bilderna utlånades utan att någon direkt
tillsägelse skedde, att deras ursprung skulle angivas, emedan sådant ansågs
alldeles självklart. Bokens utgivare har inte heller anhållit om tillstånd att ej
behöva angiva källan.

Vidare torde det vara utgivaren av läroboken bekant, att särskilt Statens
skogsförsöksanstalt alltid är mycket noga med att vederbörande bilder där-
ifrån äro riktigt signerade.

I varje fall kvarstår det förhållandet, att de två institutioner, som mest
bidragit till att göra bokens utstyrsel värdig genom att lämna det mesta bild-
materialet ej med ett ord omnämnas, medan två andra förlag fått äran av sina
bilder. i

GUNNAR SCHOTTE.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I 9014. H. IO.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Lagar, kungl. förordningar och beslut.

Rätt för t. f. revirförvaltare, som ej tillika är revirassistent att likväl upp=
bära fyllnadsarvode utöver revirets rese= och tiänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:t har härom den 10 juli 1914 meddelat följande beslut.

Uti en till Oss ställd, av Eder med utlåtande den 30 april 1914 överlämnad skrift hart, f. jägmäs-
taren i Karlsby revir N. Eckerbom, med förmälan att han, som innevarande år förordnats uppe-
hålla vakanta jägmästartjänsten i nämnda revir, ägde i avlöning för denna sin tjänstgöring
uppbära endast de med tjänsten förenade tjänstgöringspenningarna, 2,000 kronor, och res-
penningarna, 600 kronor, anhållit att komma i åtnjutande av en del av ordinarie jägmästa-
res lön.

Till följd av remiss har statskontoret den 29 juni 1914 häröver avgivit utlåtande.

Då Vi nu låtit Oss föredragas detta ärende, hava Vi, i enlighet med Eder hemställan,
förklarat sökanden berättigad att under tid, varunder han uppehåller den vakanta jägmästar-
tjänsten i Karlsby revir, uppbära, förutom med tjänsten förenade tjänstgörings- och respen-
ningar, ett arvode av åttahundra kronor för år räknat, motsvarande en tredjedel av begyn-
nelsearvodet för assistent med fast arvode, att gäldas av de till driftkostnader för statens
domäner under rubrik oförutsedda och diverse utgifter till kronoskogarnas förvaltning an-
visade medel.

Härom har Ni att underrätta sökanden.

Vikarierande revirassistent kan erhålla fullt assistentarvode.

Kungl. Maj:t har härom den 10 juli 1914 meddelat följande beslut.

Den 6 mars 1914 beviljade Vi jägmästaren i Tärendö revir Eric von Sydow för fullgö-
rande av honom den 15 juli 1910 givet uppdrag att inhämta noggrann kännedom om ren-
skötseln och därmed sammanhängande frågor såväl i Sverige som ock i Finland och Norge
samt företaga för ändamålet erforderliga resor tjänstledighet tills vidare under innevarande
är räknat från årets början, samt förordnade assistenten i nämnda revir, extra jägmästaren
Folke Gunterberg att under den tid, von Sydow begagnade sig av den sålunda beviljade
ledigheten, uppehålla dennes jägmästartjänst.

Uti skrivelse den 2 maj 1914 har Ni anfört, bland annat, att under hela den tid, var-
under von Sydow åtnjutit tjänstledighet för nämnda uppdrag, hade i reviret måst anställas
en vikarierande assistent i den årsvis anställde assistenten Gunterbergs ställe. Jämlikt be-
stämmelserna i brevet den 7 maj 1909 angående rätt för extra skogstjänstemän, som åtnjuta
fast arvode, att, bland annat, vid förordnande att uppehålla ordinarie befattning i skogsstaten
erhålla viss del av arvodet hade ifrågavarande vikarierande assistent tillerkänts två tredjede-
lar av det för assistentbefattningen utgående begynnelsearvodet — 2,600 kronor tör år —
eller tillhopa 1,733 kronor 33 öre för år. På grund av detta i förhållande till tjänstgörings-
orten ringa arvode hade det mött svårighet att för någon längre tid kunna vid ifrågavarande
assistentbefattning binda någon extra jägmästare, vilket givetvis icke varit till fromma för
skogsskötselns handhavande i reviret.

Med anledning härav och då von Sydow icke vid tjänstledighetens beviljande tillförbundits
att avstå något av sin lön till uppehållande af jägmästartjänsten, har Ni hemställt om be-
myndigande att få till ifrågavarande vikarierande assistent under von Sydows tjänstledighet
för berörda uppdrags fullgörande utbetala fullt arvode enligt de grunder, som eljest vore
gällande för assistentbefattningen inom Tärendö revir.

630 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Till följd af remiss har statskontoret den 29 juni 1914 avgivit utlåtande i ärendet.

Vid ärendets föredragning denna dag hava Vi förordnat, att jägmästaren von Sydow skall
från och med den I juli 1914 tillsvidare under innevarande år, då han begagnar sig av
förenämnda jänsdedig he. till den, som uppehåller hans jägmästartjänst, avstå av sin lön ett
belopp motsvarande för helt år räknat en tredjedel av det till assistent inom reviret utgå-
ende begynnelsearvodet, 2,600 kronor, med skyldighet för nämnde vikarie att i stället avstå
hela sitt begynnelsearvode såsom assistent till den, som under tiden uppehåller vikariens
assistentbefattning.

Härom har Ni att underrätta vederbörande.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Åtgärder från statens sida till understödjande av järn= och sågverksindustrien.

Domänstyrelsen har härom den 23 sept. 1914 till chefen för Kungl. Jordbruksdeparte-
mentet avgivit följande yttrande.

I en till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementer ställd skrivelse
av den 26 augusti 1914 har arbetsutskottet i statens industrikommission framhållit, att det
vore av synnerlig stor vikt för sågverksindustrien och de därvid sysselsatta arbetare att fram-
ställningar om anstånd med likvid för virke, som inköpts från allmänna skogar, vunne Kungl.
Maj:ts gillande, ävensom att det för järnindustrien vore av största betydelse, att staten i
största möjliga utsträckning uppläte kolningsrätter å sina norrländska skogar.

Över denna framställning har Kungl. Domänstyrelsen genom remiss den 28 augusti 1914
anmodats skyndsamt avgiva yttrande, i anledning varaf Kungl. Styrelsen härmed får anföra
följande.

I gemensamt underdånigt utlåtande den 18 september 1914 hava statskontoret och domän-
styrelsen angivit de allmänna grunder, som enligt ämbetsverkens mening borde tillämpas
vid frågor om anstånd med betalning för virke, som inköpts från kronans skogar, och
Kungl. Domänstyrelsen har i särskilda yttranden i anledning av nådiga remisser angående
ansökningar om anstånd med inbetalning av köpeskillingar för sådant virke sökt göra dessa
synpunkter gällande, dock med de variationer, som i varje särskilt fall synts vara lämpliga,
varvid Kungl. Styrelsen städse beaktat betydelsen av att så långt lämpligen kunnat ske till-
mötesgå sökandens önskningar.

Jämväl beträffande frågan om kolning å kronans skogar är Kungl. Domänstyrelsen fullt
ense med statens industrikommission angående betydelsen för vår järnindustri och dess strä-
van att hålla arbetet inom järnverken i gång av att å kronans skogar söka ordna kolnings-
arbeten i så stor omfattning, som lämpligen kan ske, i följd varav Kungl. Styrelsen sökt
och även framgent skall söka ordna kolningsarbeten å statsskogarna.

Remissakten får Kungl. Styrelsen härmed återställa.

Utsträckt avverkning av props och massaved anbefalles för användande
av gynnsamma koniunkturer och beredande av ökade arbetstillfällen.

Domänstyrelsen har härom den 15 sept. 1914 till samtliga överjägmästare utfärdat föl-
jande cirkulär.

Sedan under senaste tiden priset särskilt å props och virke till pappersmassa högst vä-
sentligt stigit samt torde kunna väntas ytterligare stiga, har Kungl. Styrelsen ansett lämp-
ligt, att begagna denna gynnsamma konjunktur för att söka bereda ökade arbetstillfällen åt
befolkningen dels direkt genom att för kronans räkning avverka props och massaved; dels
indirekt genom att efter utsyning och stämpling försälja virke å rot, som lämpar sig till
avverkning av de ifrågavarande virkesslagen.

Kungl. Domänstyrelsen får fördenskull härmed anmoda Eder att skyndsammast per tele-
fon sätta Eder i förbindelse med distriktets jägmästare för att med dem uppgöra förslag
till en sålunda ökad avverkning och utsyning.

För nödhjälpsarbetetets ordnande är det tillika nödvändigt, att Ni med vederbörande jäg-
mästares hjälp utför en beräkning av den arbetsförtjänst, som dylika för kronan planerade
arbeten kunna medföra, samt efter ortens arbetspris beräknar det antal dagsverken, som be-
rörda förtjänst kan motsvara.

Kungl. Styrelsen motser skyndsammast möjligt den sålunda begärda utredningen med
tillhörande förslag.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 6 31

Utsträckta sommaröfningar för de mobiliserade skogseleverna.

Domänstyrelsen har härom i bref till direktören för skogsinstitutet den 14 sept. 1914
förordnat följande: :

I skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen har Ni meddelat att 7 elever av äldre kursen och
10 av yngre kursen å Skogsinstitutet på grund av inkallelse till vapenövningar blivit för-
hindrade att avsluta de praktiska övningar, som enligt gällande läroplan skulle varit full-
bordade den I innevarande september. Då för flertalet elever utbildningstiden skulle bliva
avsevärdt förlängd, för många ett helt år, såvida de fastställda fordringarna för fullständigt
avgångsbetyg skola vidhållas, har Ni hemställt, att, då flertalet av ifrågavarande elever nu
kunna erhålla tjänstledighet under omkring 20 dagar räknat från den 14 september, få an-
ordna en fortsättningskurs av de praktiska övningarna innevarande år, avsedd för dessa
elever.

Vid föredragning denna dag beslöt Kungl. Domänstyrelsen bemyndiga Eder att på sätt
Ni hemställt anordna en fortsättningskurs under omkring tre veckor med början den 16
dennes å Bjurfors och Malingsbo med ovan omnämnda elever under vederbörande lärares
ledning, och äga dessa senare härför åtnjuta ersättning i likhet med vad som sker under
de ordinarie sommarövningarna. Kungl. Styrelsen kommer dessutom att i likhet med vad
Ni hemställt förordna extra jägmästaren K. I. Hissing såsom assistent vid dessa övningar.

Förordnande av vikarier för mobiliserade skogsstatstiänstemän.

Domänstyrelsen har härom den 7 aug. 1914 till samtliga överjägmästare utsänt följande
cirkulär.

Under erinran att, jämlikt Kungl. kungörelsen den 17 juni 1908 angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1909 fastställda nya avlöningsförmånerna
för skogsstaten, skogsstaten tillhörande person, som inkallats till krigstjänstgöring icke äger
uppbära tjänstgörings- och respenningar under den tid han av nämnda anledning är för-
hindrad sköta sin tjänst utan till och med kan förpliktas att därutöver avstå så mycket av
lönen, som kan erfordras eller eljest prövas skäligt för befattningens uppehållande, vill
Kungl. Domänstyrelsen, då vederbörande länsstyrelser böra underrättas om sålunda inträf-
fade ledigheter, härigenom anmoda Eder att insända uppgifter om av sådan anledning in-
träffande ledigheter, dels till Kungl. Styrelsen beträffande jägmästare, skogsskoleföreståndare,
underlärare vid skogsskola, biträdande jägmästare och avlönade assistenter, dels till veder-
börande länsstyrelse direkt ifråga om kronojägare och extra kronojägare med arvode som
utbetalas genom länsstyrelsen, skolande i varje sådan uppgift för varje person meddelas, från
och med vilken dag hans tjänstgöring i skogsstaten avbrutits.

De till Kungl. Styrelsen sålunda insända uppgifterna skola, där så ske kan åtföljas av
förslag till vikarier. Kungl. Styrelsen meddelar sedermera länsstyrelserna underrättelse om
ifråga om den förvaltande personalen inträffade förändringar.

I fråga om den bevakande personalen har jägmästare jämlikt $ 58 av gällande instruk-
tion för skogsstaten att vid inträffad ledighet antaga lämplig person, intill dess domänstyrel-
sens antagningsbevis hinner utfärdas. Det åligger därför vederbörande jägmästare att till
Kungl. Styrelsen — genom överjägmästaren — lämna uppgift om sålunda inträffad ledighet,
och om vem som antagits att därunder uppehålla tjänsten. Till avlöning åt på så sätt an-
tagen vikarie finnes den lediges tjänstgörings- och respenningar disponibla och särskilda
medel eller anslag få ej därtill användas.

Kungl. Styrelsen kommer att inom den närmaste framtiden hos Kungl. Maj:t göra fram-
ställning därom, att avlönade assistenter och extra kronojägare med arvode, som av nu ifråga-
varande anledning — krigstjänstgöring — förhindras sköta sin tjänst i skogsstaten, måtte
berättigas att under den tid hindret varar uppbära två tredjedelar av sitt arvode.

Befrielse för vissa skogsstatstiänstemän från mobilisering.

Domänstyrelsen har den 21 sept. 1914 i denna fråga hos Kungl. Maj:t gjort följande
framställning:

Enligt vad till domänstyrelsens kännedom kommit lärer Eders Kungl. Maj:ts befallnings-
havande i Norrbottens län hava hos Eders Kungl. Maj:t gjort underdånig framställning om
befrielse från krigstjänstgöring under återstoden av innevarande år för inom länet anställda
befattningshavande vid skogsstaten.

Då de skäl för nådigt bifall härtill, vilka av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande lärer
hava anförts, torde i stort sett förefinnas beträffande även vissa andra delar av Norrland,
får domänstyrelsen härmed i underdånighet anföra följande.

63 2 SKOGSADMINISTRATIONEN.

På grund av att ett stort antal tjänstemän vid skogsstaten inom Norrbottens och Väster-
bottens län inkailats till krigstjänstgöring hava virkesutsyningarna synnerligast å enskildas
skogar inom samma län icke kunnat äga rum i den omfattning som varit beräknad. Visser-
ligen hava de till krigstjänstgöring inkallade tjänstemännen tidvis beviljats permission under
14 ä 20 dagar, men har med hänsyn till de långa resorna från förläggningsorten till re-
spektive förrättningsställen större arbetsprestationer ej kunnat ske under sådan beviljad per-
missionstid, i följd varav med säkerhet kan förutses, att utsyning av en stor del av det virke,
som borde utsynas, icke kan medhinnas före vinterns inbrott.

Därest den utsyning av skog å enskildas skogar i övre Norrland, vilkens utförande till-
kommer skogsstaten, och varom ansökan är i vederbörlig ordning ingiven, icke kunde i hu-
vudsak utföras under nu innevarande år, måste befaras en betydande arbetsbrist under in-
stundande vinter inom de orter, som härav beröras, eller dels Norrbottens och Västerbottens
län, dels de delar av Jämtlands län, inom vilka den s. k. skyddskogslagen är gällande.

Med hänsyn till befarad inskränkning uti försäljningarna av virke, som å sedvanliga auk-
tioner inför Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande innevarande höst kommer att utbjudas,
varigenom ävenledes minskade tillfällen till arbetsförtjänst för ortsbefolkningen torde vara
att emotse, samt med anledning av att pris å pappersmassa högst väsentligt stigit, i följd
varav även virke för tillverkning av sådan massa torde komma att röna stor efterfrågan till
höga pris, har domänstyrelsen, dels för avhjälpande i någon mån av den befarade arbets-
bristen, dels för tillgodogörande av de gynnsamma konjunkturerna å trämassemarknaden an-
sett vara lämpligt att i större omfattning planera för avverkning av skog, som är lämplig
för berört ändamål. Styrelsen har fältada den 15 denna månad anmodat vederbörande över-
jägmästare i de övre distrikten att snarast inkomma med förslag till ökad utsyning och av-
verkning å kronans skogar av ifrågavarande slags virke. För utsyning av detta ytterligare
virke finnas emellertid icke arbetskrafter, därest ett antal jägmästare, revirassistenter och
kronojägare fortfarande komma att under året vara inkallade till krigstjänstgöring.

Då de inom Umeå och Skellefteå distrikt anställda skogstaxatorerna leda de i rätt avse-
värd skala ännu pågående taxeringsarbetena å kronans skogar i respektive distrikt, varvid
ett stort antal personer erhålla arbete såsom hantlangare, vore ävenledes önskvärt att, på det
dessa arbeten fortfarande må kunna hållas i gång, berörda skogstaxatorer bleve befriade från
vidare krigstjänstgöring innevarande år.

Under hänvisning till vad styrelsen sålunda anfört, får styrelsen med frånseende från för-
hållandena i Norrbottens län, rörande vilket särskild framställning i frågan redan lärer vara
till Eders Kungl. Maj:t ingiven från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet, i un-
derdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes förordna, att samtliga förvaltare av revir
inom Västerbottens län, inom samma län anställda assistenter å revir och å vederbörande
överjägmästareexpeditioner, skogstaxatorer samt kronojägare och extra kronojägare, ävensom
de å skyddsskogarna i Jämtlands län anställda assistenter skola vara befriade från krigs-
tjänstgöring tillsvidare innevarande är.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 6 3

(SE

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Tjänsteresor: Generaldirektören Karl Fredenberg har företagit inspektionsresa inom
Östra distriktet den 1-—53 september och inom Uppland den 6—S$ oktober. Vikarie byrå-
chefen W. Roos.

Semester har åtnjutits av:

Generaldirektören Karl Fredenberg den 23—26 september. Vikarie byråchefen W. Roos;

byråchefen Fr. Giöbel den 19 och 25—26 september med förordnande för notarien Einar
Ödman, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Erik Helmers;

byråchefen C. I. Stjernspetz den 2—6 oktober med förordnande för notarien M. Seth,
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Per Nicander;

revisor Hjalmar Modigh den 1—38 oktober med förordnande för amanuensen G. Rabenius,

notarien M. Seth den 11—26 september med förordnande för amanuensen Per Nicander;

notarien M. Rasch den 16 —23 september med förordnande för amanuensen Arne Chatillon-
Winbergh.

Tiänstledighet har beviljats:

registratorn Karl Hanström för enskilda angelägenheter den 24 september med förord-
nande för t. f. amanuensen Martin Magneville.

Skogsstaten.

Smålands distrikt. Kungl. Maj:t har den 9 okt. beviljat överjägmästaren i Smålands
distrikt C. A. F. Gyllenkrok nåd. avsked från den 18 oktober, samt utnämnt och förordnat
t. f. byråchefen i Kungl. Domänstyrelsen, jägmästaren i Gullbergs revir C. 1. Stjernspetz
att från samma dag vara överjägmästare i distriktet. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat
Stjernspetz att tillsvidare uppehålla byråchefsämbetet å Kungl. Domänstyrelsens kameral-
byrå, jägmästaren i Jönköpings revir Fr. Witt att tillsvidare vara t. f. överjägmästare i Små-
lands distrikt och t. f. jägmästaren i Gullbergs revir Arvid Liedholm att vara t. f. jägmästare
i Jönköpings revir.

Pajala revir: Till jägmästare i Pajala revir har Kungl. Maj:t den 25 september utnämnt
och förordnat assistenten i reviret Per Bergman.

Arvidsjaurs revir: Jägmästaretjänsten i Arvidsjaurs revir uppehålles, intill dess den-
samma blivit återbesatt, av assistenten i reviret Hugo Mattsson.

Junsele revir: Till jägmästare i Junsele revir har Kungl. Maj:t den 25 september
transporterat och förordnat jägmästaren i Arvidsjaurs revir Aug. Sucksdorf.

Södra Lycksele revir: På förslag till återbesättande av jägmästaretjänsten i Södra
Lycksele revir har Kungl. Domänstyrelsen uppfört bitr. jägmästaren Olof Bobhlin, t. f. jäg-
mästaren Hakon Stahre och bitr. jägmästaren Harald Sjöberg i nu nämnd ordning med förord
för Bohlin. Kungl. Maj:t har den 14 okt till jägmästare i reviret utnämnt och förordnat
Bohlin.

Östersunds revir: På förslag till återbesättande av jägmästaretjänsten i Östersunds
revir har Kungl. Domänstyrelsen uppfört jägmästaren i Piteå revir K. Ouchterlony, skogs-
ingenjören Teil Grenander och bitr. jägmästaren O. Bohlin i nu nämnd ordning med för-
ord för Ouchterlony. Kungl. Maj:t har den 14 okt. till jägmästare i reviret transporterat
och förordnat Ouchterlony.

Till avlönade assistenter ba förordnats:
=> PERS Nils Lundborg i Tärendö revir den 1 september—31 oktober.

3 Dag de Geer «i Degerfors > > 16 D —15 >
> Simon Jönsson i Norsjö > » 16 > —15 november.
> 2 Carl Cedergren i Örebro FEN Tr > —31 december.

Till extra iägmästare har förordnats länsjägmästaren W. Dybeck i Gäfte—Dela distrikt
den 19 september.

634 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Tjänstledighet har beviljats:

Öfverjägmästaren i Smålands distrikt C. A. F. Gyllenkrok den 17 september—17 oktober
med förordnande för jägmästaren i Jönköpings revir Fr. Witt, vilkens tjänst uppehålles av
överjägmästareassistenten Sam Tisell. Tisells assistenttjänst uppehålles den 13—30 september
av e. jägmästaren Fr. Bång och den 1—17 oktober av e. jägmästaren E. Busck;
jägmästaren i Arvidsjaurs revir Aug. Sucksdorf den 83—9 september för enskilda ange-
lägenheter med förordnande för assistenten i reviret Hugo Mattsson;

jägmästaren i Gästriklands revir Hj. Landberg för enskilda angelägenheter den 14—23
september med förordnande för e. jägmästaren Knut Martin.

t. f. jägmästaren i Jönköpings revir A. Liedholm för att uppehålla jägmästaretjänsten i
Gullbergs revir från den 18 okt. och intill dess densamma blivit återbesattt. VWVikarie i
Jönköpings revir är överjägmästareassistenten S. Tisell, vilkens tjänst uppehålles av e. jägm.
Erik Busck.

Kungl. Skogsinstitutet.

Till assistent vid Kungl. skogsinstitutets praktiska övningar vid Bjurfors och Malingsbo
under tre veckor från den 16 september har förordnats e. jägmästaren G. Hissing.

Lediga tjänster.

Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen beslutat angående inrättande från och med år 1915 av
fem nya revir, äga kompetenta sökande att före den 31 oktober 1914 klockan XII på dagen
till Kungl. Domänstyrelsen ingiva underdåniga ansökningar:

jägmästaretjänsten i Västra Hälsinglands revir med bostadsort i Ljusdal;
jägmästaretjänsten i Älvdalens östra revir med bostadsort i Älvdalen;
ägmästaretjänsten i Malingsbo revir med bostad i Björsjö;

ägmästaretjänsten i Kristinehamns revir med bostad å Vassgårda kronopark;

ijägmästaretjänsten i Göteborgs revir.

iägmästaretiänsten i Gullbergs revir av Östergötlands län sökes före den 11
nästkommande november klockan tre på dagen hos Kungl. Domänstyrelsen.

biträdande jägmästaretijänsten i Norra och Södra Lycksele revir av Väster-
bottens län sökes före den 16 nästkommande november klockan tre på dagen hos Kungl.
Domänstyrelsen.

jägmästaretijänsten i Piteå revir av Norrbottens län sökes före den 16 nästkom
mande november klockan tre på dagen hos Kungl. Domänstyrelsen.

Ä

NN N
t
| 4
| Hö Lv
sb TAM ,
VOTE vå
tid

|

ÅG VN
Mr ANC ellen
- | I

p LFN
NEP
eo.

fås bir
TAS?

So - —

GUNNAR HALLS

Cd
1914

SKOGSVARDS

e ÅRG.

12
NOVEMBER

TIDSKRIFT

FOÖRENINGENS

Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

=. =
||
nn a
ÄFT.

HA

Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen. 2

$$

MEDDELANDEN FRÅN SraTENE SKOGSFÖRSÖKSANSTALT

SR

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN
(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)
a REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE.
PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN.
FIL. D:R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE,

Föreningens kontor, Morfprale störd ST hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24, Rikstelefon 22 90.

Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26.e. m,
i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. klena 219,5

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-

satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd BART

erhållits av redaktionen.

INNEHÅLL:

SYLVÉN, NILS: Om kubikmassa och
form hos granar av olika förgre-
Bin TStyp; (med TOAST es I bea

ANDERSSON, ERNST: Om lämpligaste
årstiden för avverkningens utför-
ande ”(1NedF1 TA). TN Sunbisen see

HESSELMAN, HENRIK: Om trädens
skiktnings- eller skiktförmåga ......

In memoriam: Harald Wedholm
(ned porträtt), av vr. sota

Trävarumarknaden av —M.

Trämassemarknaden av —M

Litteratur:

C. WAGNER: Die Grundlagen der
räumlichen Ordnung im Walde.
2; AUSS TOS ARD.

Der Blendersaumschlag und sein
HySstem (FeC: GA NCH) apan

PASSLER: Ein Beitrag zur Wärdi-
gung des Blendersaumschlages
(EOC)- GE SCH As Sr SEA er

A. GOERING: Massenermittlung,
Massenverteilung und Transport-
kosten der Erdarbeiten. 5. Auf.
(rec. MAGNUS NORDQUIST) ......

Nyutkomna beaktansvärda böcker

Från 1914 års riksdagar:
Sammanfattning av fattade beslut

i frågor, som mer eller mindre
beröra skogsvården

Notiser:

Svenska Skogsvårdsföreningens dis-
KUSSTONSATCON (50 Ses gps SATA
Skogsvårdsstyrelsernas möte
Skogslagstiftningskommittén ......
Sammanträde av rikets överjäg-
mästare inför Domänstyrelsen ,..

Skogsadministrationen:

Lagar, kungl. förordningar o. beslut:
I svensk författningssamling in-

tagna kungörelser m. m, .....

sons tå

DEE Rn

sid. 635
>» 679
>» 696
» 698
» - 70I
» 702
EOS
>» 706
>» 706
STOR
> 708
Rn Vv
> 712
NE (03
> 712

r 713

-Kronans andel i vissa samfällig-
heter kan försäljas utan riks-

dagens MHörande jon Oss sa sid

Anslag till kapitalökning för sta- —

tens domäners fond år 1915... >
Domänstyrelsens cirkulär; beslut,

framställningar och yttranden:
Anstånd för köparna av kronans
virke med inbetalningarna av
de förfallna köpeskillingarna >»
Ytterligare framställning om be-
talningsanstånd för från kro-
Han INKOPE VACKCG 55. songs ee Sans »
Frikallelse vid eventuell mobili-
sering av vissa grupper skogs-
Statstjälhstefrän == vossocstrosds. ts
Arbetstillgången å kronosko garna
under resten av innevarande år >»
Utvidgning av flottledsarbeten
för motverkande av arbetslös-
RFC TGTN 32 3 knall a DG Sera Rene a Gl SEN >
Å boställsskog, som står under
skogsstatens omedelbara vård
o. förvaltning tillkommer jakt-
rätten likväl boställshavaren... >»
Avträdandet vid dödsfall av bo-
stadslägenheter å kronans sko-
PJÄLCE 2 ss E Sä se v oE SUNE NAS ER NG »
Uppförandet av avverkningsko-
jor med stallar inom Luleå
CIStTIREE 1 a ana an oa eng RÖRS NE SSE
Behovet av skogsvårdsavgifter å
vissa allmänningsskogar i Norr-
BOTtensS "Län Tele ao ed os Sk st Ak OISSA »
Domänstyrelsens utl. angående
Svenska Trävaruexportfören:s -

erinringar den 29 maj 1914
rörande lappmaärksskogar ...... »
Tjänster och förordnanden ........: »

. 413

714

714

716

717

NES

717

718

SERVRAR MERA” ENS SS RN ES EA OP 1 TA,

pe.

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT!

Om kubikmassa och form hos granar av olika
förgreningstyp.

Av NILS SYLVÉN.

I en föregående uppsats, »Studier över granens formrikedom, särskilt
dess förgreningstyper och deras skogliga värde» (Skogsvårdsföreningens
tidskrift 1909, fackuppl. sid. 2017—2617), har jag sökt lämna en redo-
görelse för den mångfald av botaniskt och skogligt sett olikartade gran-
former, ett jämförelsevis litet granbestånd i »mellersta> Sverige, nord-
östra Västergötland, Hassle, Fåleberg, visat sig hysa. Av flere skäl kom
jag att vid indelningen av de påträffade granformerna lägga huvudvikten
vid förgreningstypen. Fem stycken olika typer med avseende på för-
greningen ansåg jag mig härvid böra urskilja (jmf. fig. 1—3). >»En
av långa, vackert och regelbundet likt tänderna i en kam nedhängande
sidogrenar utmärkt förgreningstyp har jag benämnt den rena kamtypen
(fig. 1 a), en andra typ med kortare och mera oregelbundet utbildade
kamgrenar oregelbunden kamtyp (fig. 1 b), en tredje typ benämnes band-
Zypen (fig. 1 c), på grund av de kort och tämligen plant sidogrenade
huvudgrenarnas bandlika utseende, en fjärde typ plantypen (fig. 2) efter
dess utbredda och mera genomgående plant sidogrenade grenar; en
femte typ slutligen har kallats borsttypenr (fig. 3) på grund av förnäm-
ligast de övre huvudgrenarnas och de övre sidogrenarnas jämförelsevis
täta och korta förgrening, som förlänar dem ett från sidorna tilltryckt
utseende, påminnande om en borste» (» Studier över granens formrikedom>,
sid. 207" och följande sidor).

De utförda undersökningarna syntes giva vid handen, att vi i kam-
granarna verkligen skulle kunna äga granformer, vilka med vissa botaniska
karaktärer förena vissa skogligt goda egenskaper. Åtminstone syntes
kamgranarna å Fålebergs-området genom mindre procenttal rötskadade
individ och särskilt de rena kamgranarna genom större radietillväxt skog-
ligt sett vara överlägsna därvarande granar av andra förgreningstyper.
Granarna av borsttyp voro med avseende på frihet från rötskada väsent-

1 Ehuru föreliggande undersökning ej är utförd å Skogsförsöksanstalten, har det dock ansetts

lämpligt att intaga denna redogörelse i dess meddelanden, då undersökningen utgör en
omedelbar fortsättning på vid anstalten började arbeten.

45 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

Fot. förf.

Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml.
Fig. 1. Grenar från mellersta delen i kronan av a: ren kamgran, b: oregelbunden kam-
gran, c: bandgran. Västergötland, Hassle, Fåleberg.

(Äste von dem mittleren Teil der Krone a: einer reinen Kammfichte, b: einer unregelmässigen Kamm-
fichte, c: einer Bandfichte.)

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FORGRENINGSTYP. 637

ligt underlägsna kamgranarna; till radiemedeltillväxten visade de sig dock
närmast likställda med granarna av oregelbunden kamtyp. Bandegra-
narna voro i avseende på radiemedeltillväxten tämligen jämngoda med
borstgranarna, men med hänsyn till stammens friskhet dem avgjort un-
derlägsna. Plangranarna åter visade sig i båda dessa avseenden under-
lägsna. (Jmf. >Studier över granens formrikedom», sid. 2465.) För-
klaringen till de olika förgreningstypernas olika tillväxt torde böra sökas
i deras olika exposition av de assimilerande organen. »Kamgranarna
med deras hängande kamgrenar erbjuda ju åt barren ett för ljuset syn-
nerligen väl exponerat läge; beskuggningen de olika grenarna emellan

Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fot. förf.

Fig. 2. Grenar från övre, mellersta och nedre delen i kronan av en typisk, yngre
plangran. Norrbotten, Piteå s:n, tallhed vid Fagerheden.

(Aste von den oberen, mittleren und unteren Teilen der Krone einer juängeren Plattenfichte

bliver dessutom här jämförelsevis obetydlig. Resultatet härav måste ju
visa sig i tillväxten; en jämförelsevis god tillväxt måste bliva följden.
Borstgranarna äro utan tvivel de, som med avseende på assimilations-
organens exposition komma kamgranarna närmast. SYLVÉN, anf. arb.
sid. 246"—247".) Band- och plangranarna måste i fråga om tillväxten
avgjort ställas bakom borstgranarna. De av grenarna mera beskuggade
och mera ensidigt uppåt exponerade barren kunna ju här omöjligt pre-
stera ett lika kraftigt assimilationsarbete som de mera fritt och allsidigt
exponerade barren hos borst- och framför allt kamgranarna.

Resultaten av undersökningen av granarna i Fålebergs-beståndet för-

>

anledde mig vid deras publicerande till följande uttalande (sid. 2337):
»I kamgranarna skulle vi då kunna vänta oss, att även annorstädes finna
de skogligt sett bästa granarna. Av den gjorda Fålebergs-undersökningen

har ju utslaget närmast gått i den riktningen. Skulle, som det vill

638 NILS SYLVÉN.

synas, samma resultat vinnas jämväl av andra undersökningar, och skulle
det därtill visa sig, att vi i de för nämnda granar sålunda angivna egen-
skaperna hava att göra med ärftliga egenskaper, då vore ju redan ganska
mycket vunnet. — — — De av Fålebergs-undersökningen vunna resul-
taten äro alltid av den betydelse, att de berättiga till vidare undersök-
ningar i den en gång inslagna riktningen samt giva anledning till vissa
bestämda kulturförsök. »

Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fot. förf.
Fig. 3. Gren från mellersta delen i kronan av en typisk borstgran. Västergötland, Hassle,
Faåleberg.

(Ast von dem mittleren Teil der Krone einer Birstenfichte.)

För att närmare och rätt lära känna de skogliga egenskaperna hos
oranar av olika förgreningstyp erfordrades ju ett långt större undersök-
ningsmaterial än de 141 stycken granar, som i allt undersökts i Fålebergs-
beståndet. Och för att inom rimlig tid få granantalet uppbringat till
någorlunda höjd, måste undersökningsmetoden väsentligen förenklas.
Det gällde nu en rent praktisk undersökning, en undersökning av de
skogliga egenskaperna, närmast kubikmassa och form, inom de olika för-
greningstyperna, och de rent botaniska undersökningarna fingo då lämnas
å sido. Sedan t. f. lektorn vid Skogsinstitutet TOR JONSON 1911 ut-
givit sina »massatabeller för träduppskattning» kunde med tillhjälp av
formpunktsavläsningen en relativt snabb och exakt trädkubering ske,

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 639

och i de för kuberingen erforderliga siffrorna för brösthöjdsdiameter, höjd
och formpunktens procentuella läge på stammen hade jag ju just de
siffror, jag åstundade för en jämförelse de olika förgreningstyperna emellan.
Sommaren 1911 började jag vid Malingsbo i södra Dalarna insamling
av undersökningsmaterial. 1,067 granar blevo nu undersökta. Följande
sommar fortsattes undersökningarna dels i Västergötland, kronoparken
Sundsmarken (1537 undersökta granar), dels äterigen i Malingsbo (1,630
granar) och dels å Grönsinka kronopark i Dalarna och Gästrikland (668
granar). Inalles 3,522 granar förelågo alltså nu uppmätta och till be-
arbetning. Trots att ett ännu större material varit önskvärt, måste jag
nu låta mig nöja med det erhållna, då uträkning och bearbetning av
de redan insamlade uppgifterna måste kräva en högst betydande tid.
Först nu ha också de många och långa uträkningarna kunnat slut-
föras. Och jag vill härmed giva offentlighet åt de erhållna resultaten.

Undersökningsmaterialets hopbringande och bearbetande.

Att utan medhjälpare hopbringa erforderligt undersökningsmaterial var
ju en ren omöjlighet. Och om arbetet skulle gå något så när fort un-
dan, måste tillgång finnas på vana och jämväl i arbetet kunniga personer.
Vid Malingsbo erhöll jag i K. Skogsinstitutets elever kompetenta sådana.
Med trenne skogselevers hjälp per dag gick här arbetet jämförelsevis
fort undan. Av dessa gick en med 3-metersstång och klave, en avläste
a CHRISTENS höjdmätare höjd och formpunkt samt bestämde under mitt
överinseende trädens förgreningstyp, den tredje antecknade. Från Ma-
lingsbo-skogarna är också det mesta av materialet hämtat; 2,697 av de
3,522 undersökta granarna stamma härifrån. Å Grönsinka kronopark
hade jag god och intresserad hjälp av därvarande skogsskolas lärlingar,
även här tre medhjälpare per dag med samma arbetsfördelning som i
Malingsbo. Endast å kronoparken Sundsmarken måste jag söka reda
mig själv med en oskolad hantlangare; denne fick då gå med stång och
klave, själv avläste jag höjd och formpunkt, bestämde förgreningstypen
och antecknade. En arbetsdag gav här endast 157 träd.

För att få i möjligaste mån likformigt material, sökte jag för under-
sökningarna utvälja så likåldriga och så stora sammanhängande och en-
hetliga granbestånd som möjligt. Härför lämpade sig Malingsbo-skogarna
synnerligen väl, men de olika förgreningstyperna voro långt ifrån alltid
alla så särskilt rikt representerade. Av de fem från Fålebergs-beståndet
uppställda huvudtyperna voro borstgranarna alltid i stark majoritet; de
oregelbundna kamgranarna däremot voro i absolut minoritet, understun-
dom saknades de så gott som fullständigt. Även band- och plangranar

640 NILS SYLVÉN.

voro ofta nog helt fåtaliga. De rena kamgranarna förekommo alltid i
flertal inom varje bestånd, fläckvis kunde de till och med vara nära nog
ensamhärskande, men inom beståndet i dess helhet stodo de alltid täm-
ligen långt tillbaka i antal för borstgranarna. Det största antalet kam-
granar har jag i det senast undersökta Malingsbo-beståndet med 95 st.
rena kamgranar, 14 st. mer eller mindre typiska oregelbundna kamgra-
nar och 43 st. granar av Öövergångstyp kam-borstgran mot 134 st.
borstgranar.

Övergångsformer de olika förgreningstyperna emellan voro naturligtvis
nu liksom i Fålebergs-beståndet långt ifrån sällsynta. Då borst- och
kamgranar voro de talrikast representerade typerna, voro naturligtvis
övergangsformer dem emellan jämförelsevis vanliga. Men även för övriga
övergångstyper funnos ej sällan tydliga representanter.

Långt ifrån alla granar ha dock kunnat inrangeras under de fem förut
uppställda förgreningstyperna eller övergångstyperna dem emellan. Flere
nya typer ha på olika håll mött. Och många starkt undertryckta indi-
vid ha ej med säkerhet kunnat hänföras till någon bestämd förgrenings-
typ. För enkelhets skull ha de alla, såväl representanter för nya typer
som till typen obestämbara granindivid, under utearbetet sammanförts
under gemensam beteckning »/> och vid utarbetandet af anteckningarna
ha de alla uppförts under rubriken »granar av obestämd förgrenings-
typ». Några skogligt sett viktigare nya förgreningstyper ha ej på-
träffats.

Liksom /granarna ha även övriga granar i uteanteckningarna upp-
tagits under olika bokstavsbeteckning, 4, b, c, d och e för respektive
rena kamgranar, oregelbundna kamgranar, borstgranar, bandgranar och
plangranar.

Fördelningen av de olika förgreningstyperna inom de undersökta be-
stånden framgår av tabell 1, sid. 642.

Materialets bearbetande påbörjades redan tidigt. För de rena buvud-
typerna av förgreningsformer bestämdes ofta redan omedelbart efter
utearbetsdagarna kubikmassa och formklass med tillhjälp av JONSONS
tabell. Och för några av de undersökta bestånden uppritades kurvor
för höjd och brösthöjdsdiameter för granar av olika förgreningstyp. De
slutliga uträkningarna och kurvorna ha dock först nu medhunnits, och
har jag för detta tidsödande arbete måst anlita räknebiträde, vars in-
tresserade och flitiga arbete jag i hög grad har att tacka för att arbetet
inom rimlig tid kunnat slutföras.

För varje bestånd för sig ha jämförelser gjorts mellan granar av olika
förgreningstyp. Trädens höjd, brösthöjdsdiameter, formpunkt, formklass
och kubikmassa ha härvid blivit föremål för jämförelse. För varje vik-

641

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP.

"(p) sossvunqna 420

NN

2) sasseppunroj '(q) soploq (ve) svnauvuerp vo vd Futuppproj ejjonjuaa

-Odd (+ => = > :) seuxvuvai3-2 Ydo (— ts vt —Y -Y tl 9 (TE) ov (—) 9 IpPuvsta IOAIMY I ou JPpuvisaq-oqsåueW 'b 'Iup
0060 0080 0040 0000 0090 D0€'0 0080 0080 000 000'3 0061 008 00 0091 O09 DM DO 008) OM 0001 0060 OMA'N
NYSE SNS SST RS TS Sn Sot IFE ASS at lavd te OC fm å ST 4 Åska Å Å ” ” ÅA Mistoinghirn
N IN IA Få NN I / a SK ISESAPELT Ch Nr eve js g
1 ; IA TEN 24 NO oc Ot
4 / |: IV bd ot - 5]
Y ; ON A j SN CT
Ä ( NESSER ÖREN - j
> mera tu Ne N fN 08 08
VR AS aj: RS PAP IeE
| I O8 oe
') | I I å uu
Un V/ ge
I U v
| ov
4 4 gv
Ve 09
VI
v op 99
g 209
ND OTUR EL LT 0verO 980 ODL"D 9490 0990 9200 62 BZ Lö 93 93 va fö cc 13 03 Br Bl LI Or Al WU 63 03 Lö 93 90 vö Bö ae 13 03 Br Bl st vr a WW
JETS 7 Te a) 2 MA z
I 1 9 I ; Å 9
NR 4 ; I | 9
| HEN VR CL ed or SS
y LEN EN a - -
N Sit ästa 2? 08 08 oc
y ; : ,
NS j sd öl 98 98
Wed l ; ae ( o£ o€
Nf ol 4
Ve | da = i! 98 I] 9
I i | ov Orv
H I av 4
; H 09
; ; -
Mae 09
: AJA 99 ; 92 Gö va 62 c3 13 03 61 Bl U'LwD
Kd öv iv Ov 6B BB 8 96 98 vb B6 O6 If Of 63 83 Lö 93 Gö vä €ö c3 13 03 Gr Bl Lt
(ER OL Nf ST TA RET SE ao
| 3 NA : 2 ;
AG]
y O8 [7 Ol
” at
[OT
98
o8
I :'B 98

Or

642 NILS SYLVÉN.

Tabell 1,

RA SO g Fö 7 Sum

Bestånd Förgreningstyp (Verzweigungstypus) ma
(Bestand) | | indi-

(FART el nee c Oda ed I 2 Ce GENE a fö

Malingsborer Cia 121 TT SN TOO PEOOl KIs 5 | Sl— 5l 411 223
VÄRRE A ne KN a | Al 23 4 62 —| 5 —|— FU a & fe

EA föl I eler Tj SA Ae

| Ass 18.1 —) &) 121 GÖ - 931 .3 Zl SONARA NANG

» rss 24)]—|=—1| F71=— 71] —| 3) —- 2:)=i1 ANT IRESS
(SERA 31) —) 51 2311 201 rl—=1 Fr —1= 15 nee
ARE SARS 4311] I) al 4 204) 2T1= TON 301. 9 || 321moFNNSSe

| ÖV RS HOJ] — 1201. 60.) — | 204] 31 | — | 54 281381 6OlkrSN ÄRE
| (PIE SA OA al BA FN 2 7 | 16] 71 SÖN KADO
| Sundsmarken-best, ...| 35 | 41! 3/| 19/10 YEN Re 6|— 6] —| 157
| (GTÖNSIN KAT re 46|—|—]| 16] I 98) 25/|—] 251 13 10] II] 21 266
INRE 2 NER | roj—] 1) 5l—=) 200-101 3| —| to] 2/ 10) 31) 102
| SPN 620 AT ÖN] EES | 67 | 985 61 fr Oj | 125 RO NSD
| Sumina:| 473 | 6166 | 322 | 46 | 1,284| 118 | 44 | 196 | 120 I 66 | 194 5871 3,522]

tigare representerad förgreningstyp ha kurvor uppritats över trädens
procentuella fördelning på höjd- och diameterklasser, formklasser och
kubikmasse-klasser, varigenom direkta jämförelser de olika typerna emellan
väsentligen underlättats. Dessutom ha medeltal uträknats för såväl höjd
och diameter som även formpunkt, formklass och kubikmassa för granar
av en var förgreningstyp inom varje särskilt bestånd. Medeltalen för
formklasser och kubikmassor ha dels uträknats genom addition och
division, dels ock huvudsakligen erhållits efter JONSONS tabell med an-
vändande av förut uträknade medeltal för diametrar, höjder och form-
punkter.

Redogörelse för undersökningsresultaten inom de olika bestånden.

Malingsbo=beståndet n:o I.
C:a ro00o-årig, mossrik granskog av god växtlighet; Dalarna, Malingsbo, Sång-
backarna.

223 undersökta granar, därav närmare uträknade:

12 rena kamgranar (a) 10 rena kam-borstgranar (ac)

5 oOregelb. > (6) 20 oregelb. » - » (6c)
100 borstgranar (ce) 15 borst-bandgranar (cd)

5 bandgranar (2) 3 borst-plangranar (ce)

5 plangranar (e) 25 granar av obestämd typ (/)

De olika medeltalen för de olika förgreningstyperna framgå av tabell 2.
Diameter-, höjd-, formklass- och kubikmassekurvor för a-, ac och c- samt d-
och e-granarna återgivas 1 fig. 4.

643

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FORGRENINGSTYP.

(Pp) sossewunpiqna 420 (3) sasseppuuoj (q) Ip
) Pp fore ) 34) i

(-----) SvusvuvI3-:2 ya

(ERE

0001 080 '00£'0 0000

0020 9190 919'0

göt'0 0040 9290 0990 9290

ge ve BP ZE If
vr Å h

08 62 Bö Lö 93 90 va €c cc 13 02 Gl
AE FN ed er a
! U

0090

WwI

9

r Ok
st
ICA
92
oe
se
Or

av

09

[0
2

I (ev) senawerp eyg4o Bed Furuppioj
"= '—) 20 (—) -v Ipuesta IOAInY

008 0084 — DOT 0001 '0 0080

6

Sv vv Ev öv Ir Ov 68 BB LE 98 Se ve €8 ZP If DE 63 B

vianjuadosd

[OT

o£E

0 Lö 90 90 va E0 cc

see 90 va ec u

—L

Iz 08 bl

'z o:u 12puvisaq-oqs3unNeW

GC FR

10 03 61 Bl Lt 9 WW

9”

Up

08

644 NILS SYLVÉN.

Tabell 2,
; — — —- - : = =
| a b c d e ac | be | cd | ce fö
| | | |
| | | |
Medel-diameter (cm.)...... I3.155 [37-01 2059) 12456 2352 12857 130:80 [20:50 |25:4 M2GA
(Mittel-Durchm.) | |
Höjd (MN [22,75 |25 22,6 110,8 |18;6 |2244 |23,6 |20580 l2254NI2168
(Mittel-Höhe) | | |
I
» -formpunkt OAS | 0,72 | 0,69 | 0571 0,67 | 0570 | 0,70 | 0572 | 0572 | 0567 | 0,72
(Mittel-Formpunkt) | |
-formklass ............ | 0,696 | 0,683 | 0,692 | 0,675| 0,688| 0,688| 0,696| 0,696 | 0,675| O,696
(Mittel-Formklasse) |
» -kubikmassa (m?) Sä 0,894 | 1,360 | 0,740] 0,463| 0,396| 0,7201 0,883| O,71t | 0,692 | 0,658
(Mittel-Kubikmasse) |

De kamgransartade granarna (a, 6, ac och bc) stå här, med undantag av
ac-granarna, avgjort framom övriga granar, vad både diameter, höjd och ku-
bikmassa beträffar. b-granarna stå här främst, betydligt framom till och med
a-granarna, som i fråga om höjd något träda tillbaka jämväl för de i kubikmassa dem
föga underlägsna Öhc-granarna. ac-granarna äro närmast likstarka med -c-gra-
narna, dock 1 allt dem något litet underlägsna. c-granarna komma a-granarna
nära, men stå dock avgjort efter dem, särskilt vad diameter och kubikmassa
beträffar; höjderna äro dock för a- och c-granarna i det närmaste desamma.
d- och e-granarna komma rätt långt under c-granarna, e-granarna avgjort lägst.
cd- och -ce-granarna stå ec-granarna nära, betydligt närmare än d- och e-gra-
narna göra; cd-granarna äro t. o. m. till diametern något överlägsna c-gra-
narna, till kubikmassan stå de ac-granarna ytterligt nära. / granarna slutligen
stå även de F--granarna tämligen nära, men äro dock i allo dem något un-
derlägsna. Vad formpunkter och formklasser beträffar, stå /granarna, borst-
bandgranarna och de rena kamgranarna främst; lägst stå hår bandgranar och
borst-plangranar samt näst ovanför dessa de oregelbundna kamgranarna.

Malingsbo=beståndet n:o 2.

70-årig, växtlig, mossrik granskog ovanför Malingsbo bruk.
135 undersökta granar, därav närmare uträknade:

17 rena kamgranar (a) 4 bandgranar (2)
4 oregelb. » (6) 4 plangranar (e)
62 borstgranar (c) 23 rena kam-borstgranar (ac).

Medeltal och kurvor se tabell 3 och fig. 5.

Tabell 3.
E - : - = = = = AR
| a | b C d e | ac
| |
Medel-drameter” (CI)ara osss ses 28,3 31,25 | 28,0 28525 |f285
(Mittel-Durchm.) |
"HÖJA (02) aa mas EE SRA 21,6 2335 21,4 21 22 | 21,5
(Mittel-Höhe)
Bin SFÖLIIN PURE oe ARS SSR RT 0,64 0,63 0,64 0,61 0,65 0,64
(Mittel-Formpunkt)
SY AFOTMIKTASSA src ej der AE 0,660 0,655 0,660 05646 0,665 0,660
(Mittel-Formklasse)
> -kubikmassa (m?) le es a sr AS 0,649 0,847 0,030 0,616 O4605 | 0,637

(Mittel-Kubikmasse)

645

4 rö

S

GRENING

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FOR(

Gör'0

t FORATYEDSFVERST

Lö Vö

FE RE

|

I
1
I

I

O0£0

U

U

I
I
I

96 Vv bf ög I

vpfenuadoad (

vsurN
4 4

"(p) sosskunrqm 420 (3) sassuppuoj "(q) saplog '(v) annanuvmp Ho ud Juuapig
) suusnuviä-2 490 (mmm) «I (===) 00 (—) =» BpPuvsja a0aamy EP om JAPUVISIq-OqsJUNYN

0 00£0 HANN

NE

ov

- I av
o'v
09

Dö Lå Ad VÖ RE 00 18 iu 19 DE ; iv Gv Cd Ip y [ll KB öB If
NOR g o V
ol y
ul v

'9 I

646 NILS SYLVÉN.

De kamgransartade granarna äro även här något överlägsna granar av
annan förgreningstyp; med undantag för de oregelbundna kamgranarna, som
även här äro de avgjort starkaste, äro de dock så pass likartade med borst-
granarna, att någon egentlig skillnad mellan a-, ac- och c-granar här ej kan
sägas föreligga. Bandgranarna komma här borstgranarna ytterligt nära, deras
medeldiameter överstiger t. o. m. något borstgranarnas. Plangranarna stå lägst
vad medeldiameter och kubikmassa beträffar, men med 22 meters medelhöjd
överträffa de i höjd alla de övriga utom b-granarna. Medeltalen för form-
punkter och formklasser äro nära nog desamma inom alla de olika typerna;
det är endast de lägst stående bandgranarna, som nämnvärt och mindre för-
delaktigt skilja sig från de övriga. De till diameter och kubikmassa lägst
stående plangranarna representera här de högsta medeltalen för formpunkter
och formklasser.

Malingsbo-=beståndet n:o 3.
C:a I100-årig, växtlig, mossrik barrblandskog med övervägande gran strax
ovanför föregående.

65 undersökta granar, därav närmare uträknade:

10 rena kamgranar (a) 4 plangranar (e)
25 borstgranar (c) 7 kam-borstgranar (ac)

Medeltal och kurvor se tabell 4 och fig. 6.

Tabell 4.
| a EC e ac |
Medel-diameter (CMS) . s.k chien 33,8 29,7 | 255>75 | 28,1 |
(Mittel-Durchm.) | | |
3, NO JE (TING) Nero oroa en ens ron RR INTAS | 24 23,2 23 |. 297 |
(Mittel-Höhe) | |
Pe SLÖTA PD UILICES 256 RA ont Anser Ae Ae Ar RA 0,62 0,66 0,66 0,67
(Mittel-Formpunkt)
> EKOTPAklASS] Sorg Ra be se ladd eka | 0,650 0,670 0,670 0,675
(Mittel-Formklasse)
käbikmassaa (02) 7 ds ondas ass I ,002 0,776 0,579 0,714

(Mittel-Kubikmasse)

De rena kamgranarna stå här avgjort främst, vad både diameter, höjd och
kubikmassa beträffar. Borst- och kam-borstgranarna stå varandra nära,
de förra till diameter och kubikmassa överlägsna de senare, men något un-
derlägsna dem i höjd. Plangranarna visa lägsta medeltalen för både dia-
meter, höjd och kubikmassa. Lägsta formpunkts- och formklassmedeltalen
träffa vi denna gången hos kamgranarna, de högsta hos kam-borstgra-
narna; Dborst- och plangranarna äro varandra härutinnan lika, något under-
lägsna ac-granarna.

Malingsbo=beståndet n:o 4.

C:a I100-årig, växtlig, mossrik granskog nedanför landsvägen vid Lövtjärn,
Dalarna, Malingsbo, Landsvägssången.

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 0647

226 undersökta granar, därav närmare uträknade:

18 rena kamgranar (a) 6 oregelb. kam-borstgranar (6c)
8 oregelb. > (0) 7 borst-bandgranar (cd)
93 borstgranar (£) 6 > -plangranar (ce)
12 rena kam-borstgranar (ac) 50 granar av obestämd typ (/f)
Medeltal och kurvor se tabell 5 och fig. 7.
oc
= = ns 5
sol IE EE FSA I bc å
5. ER KRÄGSNNE FRE
| , VISAN EIS RES oe AN SR

CM. 17 18 19 20 2 20 23 MIA 26 27 28 29 30 I 3 I IH 35 36 37 39 39 40 42 43 41 45 46 47 48 49 50

02:e 00 Mee 0500 Möre Oe Ose 0 Lös Lee 12 130 LW 1320 La LL LM LI»
Fig. 7. Malingsbo-beståndet n:o 4. Kurvor visande a- (—), ac-(—.—.— ) och e-granarnas
forsarna ) procentuella fördelning på olika diametrar (a), höjder (b), formklasser (c) och
N P > P - ) , |

kubikmassor (d).
?
Tabell 5.
a b E ac be cd ce JF
Medel-diameter (cm) ......... 30,4 JR. 20,2 28.7 28,3 26,0 28 28,2
(Mittel-Durchm.)
EHORUSUME) sosse k soo heat 2355 22;5 123,7. | 24,3. 123 22.3 | 22,3
(Mittel-Höhe)
Är She LIT ILL] 3 SG ESR 0,68 0,67 0,65 O,6€ 0,54 0,63 0,66 0,63
(Mittel-Formpunkt)
nog cl 37 MSE SERA SR O0,579 O0,675 O0,6635 O,670 O0,660 | O,655 0,670 O0,655
(Mittel-Formklasse)
» -kubikmassa (m”) Tr 0,888 O,924 0,382 0,736 0.749 O,616 0,663 0,6538

(Mittel-Kubikmasse)

648 NILS SYLVÉN.

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf:

Fig. 8. Malingsbo-bestånden n:o 5 (till vänster) och n:o 2 (till höger). Granarna
i förgrunden till höger kamgranar liksom äfven de närmast intill beståndet n:o 2
stående granarna i beståndet n:o 5. Dalarna, Malingsbo. Aug. 1913.

(Die Malingsbo-Bestände N:r 5 (links) und N:r 2 (rechts). Die vorderen Fichten des rechten Be-
standes gleichwie die diesem" am nächsten stehenden Fichten des linken Bestandes sind Kammfichten.)

SG Vers?

ÄGER MOV My

vv. mg +

Fot. förf.

Ur K. Skogsinstitutets saml.
Den grova stammen till höger tillhör en

Fig. 9. Interiör från Malingsbo-beståndet n:o 5.
kam-borstgran. Dalarna, Malingsbo. Aug. 1912.

(Interieur aus dem Malingsbo-Bestande N:r 5. Der dicke Stamm rechts gehört zu einer Kamm-Bärstenfichte.)

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 64

De kamgransartade granarna äro här nära nog i alla avseenden de främsta.
Som nummer ett i diameter och kubikmassa stå de oregelbundna kamgra-
narna; i höjd överträffas de dock av såväl de rena kamgranarna och rena
kam-borstgranarna som även de oregelb. kam-borstgranarna. Till diameter
och kubikmassa stå här borstgranarna lägst; de stå dock i höjd något framom
borst-plangranarna och /-granarna. Högsta medeltalen för formpunkter och
formklasser träffa vi hos de rena kamgranarna och de oregelb. kamgranarna,
därnäst hos de rena kam-borstgranarna, borst-plangranarna och borstgranarna,
de lägsta hos borst-bandgranar och granar av obestämd typ.

Malingsbo=beståndet n:o 5.

45-årig, växtlig, mera örtrik granskog strax S. om Malingsbo-beståndet n:o 3.
(Fig. 8 och 9-)

132 undersökta granar, därav närmare uträknade:

24 rena kamgranar (a) 17 kam-borstgranar (ac)
71 borstgranar (ec) 3 borst-bandgranar (cd)
4 plangranar (e) 2 >» -plangranar (ce)

10 granar av obestämd typ (/)-
Medeltal och kurvor se tabell 6 och fig. 10.

Tabell 6.
a c e ac cd ce FT
etllektlmeler (CM-) oo soccss=-s->-con 23.4 | I9 14 22,8 |16,7 |19 16,8
(Mittel-Durchm-)
STL (ITA fasa NE UC SEN 20 18,1 14 20,2 ; fy RN RC 16,3
(Mittel-Höhe)
= [1 TLA RSS EEE SKV SES 0,66 | 0,6 | 0,59 | O,64 | 0,68 | 0,66 | O,66
(Mittel-Formpunkt)
RNE SS 0 rades 0,665 | 0,6538 0,633 0,638 0,673 | 0,665 O,665

(Mittel-Formklasse)
-kubikmassa (m?”)
(Mittel-Kubikmasse) -

Till diameter, - höjd och kubikmassa stå här de kamgransartade granarna
betydligt framom granar av annan förgreningstyp. De rena kamgranarna
överträffa kam-borstgranarna i diameter och kubikmassa, men stå dock något,
ehuru obetydligt efter dem med avseende på stamhöjden. Närmast de kam-
gransartade granarna komma borst-plangranar och borstgranar, de förra på
grund av sin något större medelhöjd något överlägsna de senare. /granar
och ed-granar äro varandra närstående, båda stå de avgjort bakom närmast
föregående. Plangranarna stå avgjort lägst, detta även i fråga om formpunkt
och formklass. I sistnämnda avseende stå här «ed-granarna främst, något
framom de härutinnan likställda a-, ce- och fgranarna. e- och ac-granarna
ha samma medeltal för formpunkt och formklass, rätt mycket lägre än kam-
granarnas och de med dem likställdas, dock betydligt högre än de i alla av-
seenden lägst stående plangranarnas.

NILS SYLVÉN.

51( pet |
CM. 12.13 14 15 16 17 18

30 NN 30 b:2
25 b:1 / 25 ER — "
I IN
20 20 | |
15 150 / I / :
| | I N
10
; 9 | | I I
2 . a / SS SY NO |
FE (fr a NER KRA OPERA RAN
IEI 4 151607 18197 20 FORA 3 MM: r125 N8r AMIN NIST VEN
VA 2
ERS A
45 / N
40 i I
1
35 / 1
30 6 |
25 | A
il I IA
20 if I JÄRN
15 / | / XY
| /4 XV
'Q NO N
å 51/ NY NV
VE AE LEA far Å Mee - LEN
0.600 0.625 0.650 0.675 0.700 0.725 0.750 0.600 0.625 0.650 0.675 0.700
Z
751 p
h Oe
65 I |
I |
60 lin
og 551 i |
Hör 50 |
INA EE
Fa Sa AN 450 leran
A är 40 IEA
40 I X I I
35 [ N SPI I
30 Tv 3 301 I I
26 251 i N
20: SAG V
15 El I V
I SÅ
; s 10
10 c - : SIN XV
5 ASIA SEN ) | I V
Tf LA . NTA
2 EI 25 ALE 1 AA
0.000 0.100 0.200 0.300 0.400 0.500 0.600 0.700 0.800 0.000 0.100 0.200
Fig. 10. Malingsbo-beståndet n:o 5. Kurvor visande a- (—),:ac- (—.—. —),”e- (er )

) procentuella fördelning på olika diametrar (a), höjder (b), form-

och e-granarnas (-----
klasser (c) och kubikmassor (d).

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 651

Malingsbo=-beståndet n:o 6.

C:a r100-årig, växtlig, mossrik granskog ovanför Hjullångens gård, Dalarna,
Malingsbo.
286 undersökta granar, därav närmare uträknade:
31 rena kamgranar (a) 15 plangranar (e)
5 oregelb. »> (6) 23 kam-borstgranar (ac)
129 borstgranar (ce) 50 granar av obestämd typ (/)
r1 bandgranar (2)

Medeltal och kurvor se tabell 7 och fig. 11.

Tabell 7.
a b c d e ac Å
|
MEHeSLHxsmeler (CI) Fo... os.n dioder 3034 36,8 29,6 130 290:5 3:35 F20:8
(Mittel-Durchm.)
2 JET (71) fat fer SNR AS ARENA 24,7 |26,8 l24,;2 l25:x 124,1 125,7 |24
(Mittel-Höhe)
AKTIE oa cos at SK serlirec test 0,67 0,65 0,66 0,67 0,66 0,68 0,67
(Mittel-Formpuukt
OA JE iiig rel id CISSI pr KA SES SES Lig 0,675 0,6653 0.670 0,673 0,670 0,680 0,675
(Mittel-Formklasse)
ar Jab knnassa ((MM) I öd os drevs O,863 | I,345 | O,802 = 0,855 = 0,793 | 0,968 | 0,759

(Mittel-Kubikmasse)

De kamgransartade granarna intaga fortfarande de främsta platserna, vad
diameter, höjd och kubikmassa beträffar; de oregelbundna kamgranarna kom-
ma i första rummet, kam-borstgranarna i andra och de rena kamgranarna
först i tredje rummet, de senare i höjd något underlägsna de dem till dia-
meter och kubikmassa här närmast stående bandgranarna. Efter de sist-
nämnda komma så i ordning borst-, plan- och /granar, borst- och plangra-
narna här ungefär jämngoda, /-granarna mera avvikande nedåt. Borst-kam-
granarna visa de största medeltalen för formhöjder och formklasser, efter dem
komma de därutinnan likställda rena kamgranarna, band- och /granarna, nå-
got lägre än dessa stå så borst- och plangranar, lägst slutligen de oregelbundna
kamgranarna.

Malingsbo=beståndet n:o 7.

C:a 120-årig, växtlig, mossrik granskog nedanför Bisen, Dalarna, Malingsbo.

530 undersökta granar, därav närmare uträknade:

43 rena kamgranar (a) 71 kam-borstgranar (ac)
204 borstgranar (ec) 20 oregelb. kam-bandgranar (bd)
10 bandgtanar (d) 30 borst-plangranar (ce)
32 plangranar (e) 50 granar av obestämd typ få

Medeltal och kurvor se tabell 8 och fig. 12.
46 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914.

5 (Pp) sossewrqrqua y2o (9) sosseppuoj "(q) soplog (e) senowerp exro ed Furupppsoj eroniuddosd
= ----) seureuei8-2 y2o (—:'—''—) -p Hermes) 22 (—'—-'—) 220 (—) -v IPUESIA IOAXN 'g o:u I9puersaq-oqsSureW II "Stig
& i! Pp | [ES 2) PEEISSHFoEo 5

00r'z O0£z 0027 OZ 000:3

006'L —008L —004't 0091 OST DOFT ODET 0031 OKT 000: 0060 0080 040 —009'0 005'0 0030 0060
sn Ft TER Sr Sr Os erfa SNES LE

a —

oow') 0081 003 OL 0001 0060 0080 0040 "0090 0050 —00::0 0060 ,Sz
/ Å
2 FER q /
N s Ny + I å S
ST > TNG 2 if /
: NE SÅ : ot
Al NA NV /
N VERS CM
5 ERS z
N o
S e---! sz
A op q
4 oe le 0£ 62 82 Lö 90 Sc vö EC oc 18 00 61 8 Lu
| SER AE
+ / SN JEN I ERA Ss
: gar 0010 St90 099:0, 5290 Gt 081 sag 0040 St 0990 S290 0090 MN AGE NS or
VA ER EEE EERO ET bra ESR (14 i 1
= ST 7 TAN NES ANN 2
> N 4 ) (IN UN)
H NY på ot EN sk (TA
[ca M + | J 3 TA
AN V a st ES Sed
Li oe
un [1 I 0z 2?
= Y äl sz
Z Å 4 oe 3g 18 08 63 80 13 90 Sö va €ö dö 13 03 Gl Bl "Wu
V I se Å ÖR
(| I Or z
: lj ot
NES ob
. St
NES os
a) ÅG , oz
I h LI: 9 az
VI 2 &
| /
EL 59
U 3 OL
MM GEO 0;
' SL

LE 98 GE ve Ef 08 IP 08 6 83 La 90 Gö va EC oc 12-08 "WI 13 09 6v Br Lv 9v Sp tv Ev öv lv Ov 68 BE 28 968 68 ve Ce CE 18 Of 60 83 Lö 98 90 vo €3 ac Ia 0c "WII

SN TGERN SEN See SAS ASS AEG NE FT ETESTARTESTL AS = É AS ES
N NN G AN a NEN REG 5 FR O .
: Y /Ö NE & Kd NACKEN if NM; 3
NE = dM VV se Ly ot ot
TY RE ENSO ct St
Vy XY = L:e
N c:e Be
ED) tag A
Nol &

653

'(p) sossruntqna 420 (I) TassTPJULIOJ

JE RBUTBUBTS 5 TOO (EA IE VEN gaf k ere snaran JAA (a

) 22 (—) 2 IPULSIA IOAINIY

'(q) soplog (Vv) vmnamuvp wo vd Furupproj vponussosd
"4 ou J2purmsad-oqsFuen

NA

"du

T LAR 0083 006] 00M"

0094 -— NOK'T

Amwtre

ONT NOK 1 0087 OM 0004
a en — ee 4 es

Noa NE RN Ne

+

60 0c Lö 90 90 vå lid Lid 2 08 61 Ab At 9M I "luU
KAR BANAR SARS
/ N /! NER i |
0 YE ' 4 90 gr är 00 019! '

090004 00 870 8200, 0800 20010 EL UUSI KE PUR > RE få —N | a / ål
qg N | I q - 5 I NV gl
EN lä vJ/ 4 2
Ol N Vä Ol Vv Zz
- KN [Era p ar
st NE j / äl 3
NON a 08 g:q 06
NV | I TA ör

Of SMA ANA FOR 2

ge NEN gE

s UNGE fö 9ö 42 93 ga va €ö 3 13 Na BL Or sl 91 ot "wu

ov I VE Då FÅ erg WT ÖRE EN |
g4 NN Å gr g
O9 / 09 Ok
99 (AL 199 08
do] 09 t i 9
i 4 bog
99 N

hh ”

> 60 Bö Lö 90 G

——L

Ov 68 AB LP 9 10 Lä 14 90 va BG 0 16 08 Bl

2 9 I 'WI mn Sä 6v Av Lv 9v Gp bv E

Iv Ov GE 98 LE
fyr. STL

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP.

a ; FRA . Tv Rake GRP Nea SFR S- RE so
AR - ! NEN NG
YG NÅN FLEN YR 3
Vr IV Nasum j I | [OT
VY, /( V gl St
Ng :B :B
J [4 08 | 07

654 NILS SYLVÉN.

Tabell 8.

| | a c ZE ac | bd | ce ära]

| | - | ;

| s r | > |

I Medel-diameter (cm.) ......... 25,7 24,4 24,1 | 24,0 26,1 | 28 24,5 |25;2
(Mittel-Durchm.) | | | | |

5, a HÖJA (DT) RE [123580ujk22540 22,74 12,20 235 2452 AT 122,1 |

(Mittel-Höhe) | | | |

3 dETOrm pun ktr SA 0,69 | 0,6 | 0,68 | 0,65 | 0,68 | 0,68 | 0,67 | 0,69
(Mittel-Formpunkt)

$: TOM KLASS TEES SON 0,683 | 0,683 | 0,679
(Mittel-Formklasse) | |
-kubikmassa (m?) 0,606 | O,524 | Oy501
(Mittel-Kubikmasse) |

0,665 | 0,679 | 05679 | 0675 | 0,683

| 0,462 | 0,598 | 0,728 | 07495 | 0,545
| |

De kamgransartade granarna ha alltjämt ledningen. Främst komma här
bd-granarna, närmast följda av rena kamgranar och kam-borstgranar, vilka
sistnämnda stå något tillbaka för de rena kamgranarna, vilka de dock något
överträffa 1 diameter. Närmast 1 ordningen efter ac-granarna komma så /-
granarna, snart följda av borst-, band-, borst-plan- och plangranar i nu
nämnd ordning. Till formklassen stå här plangranarna lägst och borst-
plangranarna näst lägst, de övriga äro till formklassen ung. likställda, föga
avvikande från Dborst-plangranarna. På allra översta formklasstrappsteget stå
rena kamgranar, borst- och /granar.

Malingsbo-beståndet n:o 8.

C:a 9o-årig, föga växtlig, mossrik granskog ovanför Malingsbo Övre by,
Dalarna.

700 undersökta granar, därav närmare uträknade:

70 rena kamgranar (a) 60 kam- borstgranar (ac)
20K8Oregelb. >» (4) 31 oregelb. kam-bandgranar = (bd)
204 borstgranar (c) 28 borst-plangranar (ce)
54 bandgranar (2) 38 band- » (de)
60 plangranar (e) 50 granar av obestämd typ (CA)

Medeltal och kurvor se tabell 9 och fig. 13.

Tabell. 9.

AEA ac bd ce de: VE

a b
( . |
| | I I I
Medel-diameter (cm.)...... |23,;2 |24,81 |20,6 120,2 |18,;5 |Z1,8 |22,2 |19 19,8 |22

(Mittel-Durchm.) | ; |
GS - | I | | I
HO) LR (IA) ens 20,8 120,9 |I9,2 |18;9 117,33 |19 119,4 |!7,2 |18;2 119,3 |
(Mittel-Höhe) | | | | |
SEE FOTMAPUIRER -ss 0,64 | 0,64 | 0,65 | 0,66 | 0,67 | 0,63 | 0567 | 0,64 | 0,67 | 0,63 |

(Mittel-Formpunkt) | |

FOTA SSE ee see 0,660 | 0,660 | 0,663 | 0,667 | 0,671| O,654) 0,671| O,658| 0,671| 0,654
(Mittel-Formklasse) | |

-» kubikmassa (m?)...| 0,423| 0,486| 0,30] 0;297 | 0,236| 0,340 | 0;370] 01237 | 0272] O,350|
(Mittel-Kubikmasse) |

655

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP.

(Pp) sosseunpqu ydo (2) sasseppwusoj (q) sopfloy (re) senawep eygo ed Futuppsor ejonusvosd
(--= >>> ) seusguva8-2 ygo (=: —- tt —) po (ferm) + (— 1 —) -20 (—) -v IPUeSIA IOAIMY 'g O:u I2pugisaq-oqsJurleW '€r 'Iiq

0 000 0090 0090 0040 0080 0080 0010 0000 008'I 0001 4 0080 0020 0090 0090 —00+'0 0080 003:0 OD; 0000

fo td KK pA oo Ret
EN
s S
/
ot
St
oz
sa
oe
se
Ob
2
va €ö cc IG Oc 6 Bl ZI 91 Gt Hl El ät WW UV
pt. VR É”
ER -
, YA <" -— []
GLL'0 -09£'0 Söl0--00£'0 929 jg' 029" : 340! YLLU ITA yöl' 7 G19' G9' 429" ' 419" X AN ih
g il 929'0 0990 9290 0090 —G29'0 sul'0 OS£0 sör0 VOL 9290 0590 —429'0 009'0 9Y29'0 s 5 NE ot
ar TT SR EET 1 YR NT Se SAN dn OT a VE ER pg MENT af EN en BE se Ӂ SM al VV
N bm (NR R + - go - FS / at
NR MN Få a g NV
TA xd or or MV SS
N V pu St gt Sid 2
VA Vt Oc (OA vå
Vi AT [TA sz
NNE (|
vw l o€ o8
- se
V / se
NW FOR Ob
tgb
AT) Sv
[OLe] og
to 24 92

L:q

— /"<so=

——L

IRa0R 62 Bö Lz 90 93 va €3 ca 13 OZ GL Bl 1 9 Gt "Ht Er öl WD 28 98 98 ve eg of I6 Of 63 Bö Lö 90 98 rö €ö cc 13 03 GL Bl LI 9 Gi vi El al WAI

SFANDD Ro Lf NS SSG MESA AN ÅN NE a RR LE g
SÅ Te SEN AG 14 Få
RA "Me RNE or or
MM Z:e St at
03

656 NILS SYLVÉN.

De kamgransartade granarna ha även här tagit ledningen; högst stå oregel-
bundna kamgranar, tämligen nära följda av de rena kamgranarna, närmast
komma så bd-granarna och sist bland de kamgransartade ac-granarna, vilka
dock här stå något tillbaka för /-granarna. I ordning nedåt följa nu borst-,
band-, band-plan-, borst-plan- och plangranar. <Formklassmedeltalen variera
föga, högst stå i fråga om dessa e-, bd- och de-granar, lägst ac- och /granar;
ce-granarna stå på näst lägsta formklasstrappsteget, a- och b-granarna närmast
ovan dem, något därovan «e-granarna och näst högst d-granarna.

Malingsbo=beståndet n:o 9.

C:a go-årig, mossrik granskog, något växtligare än föregående och strax
Int dennars (EIA)

Par
v
Aon KONG

Aj

2

Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf.

Fig. 14. Interiör från Malingsbo-beståndet n:o 9. De av bredvidstående personer marke-

rade grövsta och samtidigt de högsta granarna äro alla rena kamgranar. Dalarna, Malings-
Por TAGS: TOL2.

(Interieur aus dem Malingsbo-Bestande N:r 9. Die von nebenstehenden Personen ausgezeichneten dicksten
und gleichzeitig höchsten Fichten sind alle reine Kammfichten.)

400 undersökta granar, därav närmare uträknade:

95 rena kamgranar (a) 43 kam-borstgranar (ac)
14 oregelb. > (b) 7 oregelb. kam-bandgranar (bd)
34 borstgranar (ec) 7 borst-plangranar (ce)
21 bandgranar (2) 6 band-plangranar (de)
17 plangranar (e) 25 granar av obestämd typ (f)

Medeltal och kurvor se tabell 10 och fig. 15.

657

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP,

:(p) sosseurpiqna 4y2o (3) IaSSeP[UNOJ ' 2oploy (rv) senowrp exto ed Sutuppsror eonussosd
l quo Yq bil 5 (q ploq Ip PAJO tu[fapI0r ell
) -20 '((—) 2 apuesra IoAImy

( -----) SeuIeurIS-2 4YIO (

ERAN

0010

0000

0540 921'0

002'0
På LA MET Mafa ole

929'0 099'0 S29'0

009'0

09£'0 9210 0010

SR
N

8ö Lö 92 Gö va Zz Z3 13 03 6 Bl LI 9 Gt HH za Ht WI

) År (fersennnsnnnn) -- dö NE

9L9'0

003'L — 00KL 0001 0060 0080 — 0020
Fe

jo— tk=

:'6 O:u 29puvisaq-0oqsJutlemW

0090 0050 —006'0 0000
fa a

LE (EE

'0 008:0 00140

099'0 —9s29'0 0090

98 Se ve ef 28 IP 08 60 82 Lö 90 Gö

Zz €Z Zz 17 OZ GL Bl st 91 St Yi Er al HN Ul
SMER SVA N CP RT
I

vw rS

NAS -

vö €2 23 13 03 6 Bl dt 91 St » el

göt I "WD

Sr Bi

658 NILS SYLVÉN.

Tabell 10.
RR ag —— : -
a b d 2 LE ac | bd ce de SR
| |
Medel-diameter (cm.)...... [22,1 1124 118,7 180 a 5,6 12245 [20536 |IYGnN bss
| (Mittel-Durchm:) | | | , | |
SE OG (FN) sosse 20,5 21,5 118,8 [18,6 IG 20,7 [2039 |IZGTTIYGSKA HSE
(Mittel-Höhe) | | | | | | |
I I I I I
| SE FOTM PUDt | 0,67 | 0,66 | 0568 | 0,70 | 0,66 | 0,67 | 0,64 | 0,65 | 07721 O:;66K)
(Mittel-Formpunkt) | | | I | I i

FOT KlaASSk oss | 9,671 | 05670 | 0,675 | 0,683 | 0,663 | 0,671 | 0,660 | 05679 | 0,692 | 0,667
| (Mittel-Formklasse) | | | | | | |
| S I I I
| -kubikmassa (m?) :å | 0,384 | 0,473 | 0,265 | 0,260 | Oj150 | O,420] 05358 | O,196 | O,;210| O,252 |

(Mittel-Kubikmasse)

Avgjort framom de övriga stå även här de kamgransartade granarna med
oregelbundna kamgranar främst. Kam-borstgranarna komma som n:o två,
och de rena kamgranarna följa dem tätt efter. Som n:o fyra äro här bd-
granarna att nämna. I ordning följa så nedåt c-, d-, f5, de-, ce- och e-granar.
De högsta formklass-medeltalen träffa vi hos de-granarna, närstående dem följa
i ordning nedåt Zd-, ce- och e-granar, med samma medeltal komma närmast
dessa a-, b- och ac-granar, efter dem /granarna, näst lägst e-granarna och
lägst slutligen 6hd-granarna.

Sundsmarken-beståndet.
C:a 6o0-årig, växtlig, mossrik(-örtrik) kulturskog av gran, Västergötland,
Hassle, kronoparken Sundsmarken.
157 undersökta granar, därav närmare uträknade:

rena kamgranar (a rena-oregelb. kamgranar (ab
d
3Oregel (6) r9 rena kam-borstgranar = (ac)
55 borstgranar (e) 10 oregelb. kam-borstgranar (bc)
10 bandgranar (d) 7 borst-bandgranar (cd)
6 plangranar (e) 6 borst-plangranar (ce)
Medeltal och kurvor se tabell 11 och fig. 106.
Tabell 11.
nn mm < < =r—nmnmm mmm moaomoososmm— — - (—=— -- —.ÉÅé4s——.Zosesmmem mmmm— 0 So
|G fr ae | Gal enl RA ac bei) JcRX ce 4
| I
| | | |
Medel-diameter (em.)...... 132,6 138 32530 IAILg 25,32 139:5 3443 |2056 13 TTRON
(Mittel-Durchm.) | |
atoll (rb)ogssvssssass l23,7 |23,66 |22,75 l21;5 |20,8 |25 23,5: |22;5. 22,1 ee
(Mittel-Höhe) | |
SfÖTTa PRI ooo cheese 0,71 | 0,72 | Oxg0 |; 0,68. | 0564 | OjrI | 0370 |1O:72 | OsORINONS
(Mittel-Formpunkt) |
SFOTPELASSTAr oe RA 0,691 | 0,695 | 0,687 | 0,679| 0,660 | O,691| 0,687 | 0,695) 0,687 | 0,687
(Mittel-Formklasse) | | |
» o-kubikmassa (m?) ...| O,983| I1,349| 05925 | 0,816| O,5011 I,524 I ,076 | 05779) 0,836 | O,801
I

(Mittel-Kubikmasse) | |

Högsta kubikmasse-medeltalen träffas här hos rena-oregelbundna kam-
granar (ab-granar), oregelbundna kamgranar och kam-borstgranar, de senare
tämligen nära följda av de rena kamgranarna, vilka dock här ej stå så särskilt
starkt framom borstgranarna. Av kamgransartade granar märkas utom de

659

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP.

(Pp) sosseuniqna 420 (3) sosseppwuroj (q) sopfloy (re) srnawrp eyro ed Surupptorj eomusrosd

(EEE d - AR RR MN RE El ooososn.»5: ” Hoa ER - 3 | - SÅ 5 > > 7:
( ) SeudeuriIs-2 420 ( rs NA ) -2v (—) -p IPuestA IOAIMY IIPUrISIq-uIxIEUSpUNg "gr "Bry

0020

0061 002)

n00'Zz — 006' 0081
FAME

RA RE [
or
St
D08'L 004 0091 DOS 006 DOE 0031 — OMT —OMO'T 0060 d G Ål s 08
AA SER AR SRA Nr RA STR RR RR BA nn
AT E N Za N sz
» ” Få V / 2 X of
SES rr eg NN
NA X
Vv
N /
EEG
9240 0040 9190 0590 9290 LD, 0040 9190 NV / SS
GAV N SE
7
92 sö va € dc 13 03 6L 8 LU 1 90 9 bö £ö cc 13 03 BL Be "UU
(ee | ; =
|
Nöken ot
WE Gt
Ve 03
Ge
o£
se
ov
Sv
09
Lv 9v Ob tb Eb Or Ib Op BE BE LE 98 Se ve BE 26 I8 08 62 83 Lö 93 Så rö £3 23 13 00 'WwWI 9v ov vv Ev öv iv Ov BE BE LE 98 SE vg £f 26 If Of 63 83 43 93 93 va €ö 23 13 03 WI
SITA Vr öra CER 2: ER ERS AA TE Re ES (| Yi LU 75 ?
TE TN NI SSCMEN I (AN SS S
JES EN | ENA I
Nå / N JONER 1 Nor ot
NM HAS EIN V/ Vejle St
vy Ny SVEN vy 2 JE
V y I Ck 102
VI ls sq
ESS VIN DT
o:e
se

660 NILS SYLVÉN.

ovannämnda granar av oregelbunden kam-borsttyp (6c-granar), här kom-
mande jämförelsevis långt ned i kubikmasse-serien, nedom såväl cd- som d-
och Fee-granarna, vilka i nu nämnd ordning följa efter borstgranarna; 6bc-gra-
narna komma nämligen näst sist av alla, bakom sig ha de endast plangra-
narna, men dessa stå dem ganska långt efter. Det är bc-granarnas jämförelse-
vis låga medeldiameter, som drager ned dem så långt 1 kubikmassa; medel-
höjden är nämligen ej så låg, föga underlägsen borstgranarnas och högre än
både cd-, ce-, d- och e-granarnas. Till formklassen stå 6- och bc-granarna
högst, tätt följda av a- och ab-granarna, till vilka nära ansluta sig c-, ac-, cd-
och ce-granar med samma formklass-medeltal. Lägsta formklassen representera
e-granarna, näst lägsta d-granarna.

Grönsinka=beståndet n:o I.

C:a 60-årig, mossrik granskog nära Ulfkisbo å Grönsinka kronopark, Gästrik-
land, O. Fernebo.

266 undersökta granar, därav närmare uträknade:

46 rena kamgranar (a) 16 kam-borstgranar (ac)
98 borstgranar (0) 25 oregelb. kam-bandgranar (bd)
25 bandgranar (2) 13 borst-plangranar (ce)
11 plangranar (e) 10 band-plangranar (de)

16 granar av obestämd typ (/).
Medeltal "och kurvor, se. tabell f2' och fig. 17.

Tabell 12.

| F | - | | ör RN CT R I |

a c d e ac bd | ce de vä

| FREE

Medel-diameter (cm.)..., 17,8 105 ASO ES se TAR I 16 18 (18
(Mittel-Durchm.) |
-höjd(m.) FaLAGILS | 16,9 | 15,4 14,9 14,:2 16,6 16,2 | 15:4 | 15,:4 (15,4
(Mittel-Höhe) | | | | | |
-formpunkt ÖVERTA 0,70 | 0,67 0,68 | 0,64 0,69 05681 Oj6r | 0,61 | 0,65
(Mittel-Formpunkt) | | | | | | |
2. STOrMklasSs. cs. oo El 0,683 | 0,670 | 0,675 | 05655 | 0,679 | 0,675 O0,645 | 0,645 | 0,659

I
I

(MitteI-Formklasse) |
>» -kubikmassa (m?)| 0,212
(Mittel-Kubikmasse) |

|
O,157 O,152 O,126 O,198 | Ojy199 O,149 | SOS O, 194

Till höjd och kubikmassa dominera här de kamgransartade granarna, främst
de rena kamgranarna, här utom i fråga om diametern representerande alla de högsta
medeltalen, i andra rummet ac- och bd-granar med nästan alldeles samma medel-
kubikmassa, de förra med något större medelhöjd men något lägre medeldiameter.
Mycket nära i kubikmassa följa så /- och de-granar, båda representerande högsta
förekommande medeldiametern, dock i höjd stående rätt långt under alla de
mera kamgransartade granarna. Att de-granarna här stå så högt, torde kunna
förklaras därav, att de alla visa mer eller mindre släktskap med de oregel-
bundna kamgranarna; i anteckningarna äro de också uppförda såsom »band-
plangranar med någon dragning åt oregelbunden kamgranstyp». Efter de-
granarna, men rätt långt nedom dem, träffa vi borstgranarna och till höjd och

661

:(p) sossvuntqna 490
(=5- + 3) MNurmuvida Ydre vr rr) ng

) sossvppuroj (q) sopfag (rv) suunamuvep R4o ud FSutuppproj rjomuravsd
ev) 0 (==) av (—) 2 IPUVSIA IOAIMS "I Oiu JAPUFIsIq-VJUISUNRIN SEN

o060) Om ODON HärD ODEN

0 OM NON

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FORGRENINGSTYP.

"WI Dö Ge Å 6 M Oc Gr vi
ast TOPEULBRISS
JAN

662 NILS SYLVÉN.

diameter jämnställda med dem Dborst-plangranarna, vilka senare dock på
grund av låg formklass i kubikmassa stå något tillbaka för de förra, t. o. m.
något, dock obetydligt, lägre än de till höjd och även något till diameter dem
underlägsna bandgranarna. Lägsta medeltalen för både diameter, höjd och
kubikmassa återfinnas hos plangranarna. Högsta formklassen representeras
här av de rena kamgranarna, näst högsta af kam-borstgranarna. Som
n:o tre i formklass-serien komma ZdZ- och bhd-granar, som n:o fyra borstgranarna.
Längre ned, betydligt nedom de föregående, komma så 1 ordning /-granar,
plangranar och allra lägst slutligen ce- och de-granar.

Grönsinka=beståndet n:o 2.

C:a go-årig, skäligen trögväxande, mossrik granskog nära kronojägarebostället
1 Grönsinka kronopark, Dalarna, By.

102 undersökta granar, därav närmare uträknade:

10 rena kamgranar (a) 5 kam-borstgranar (ac)
20 borstgranar (c) ro oregelb. kam-bandgranar (62)
10 plangranar (e) 10 borst-plangranar (ce)

Medeltal och kurvor se tabell 13 och fig. 138.

Tabell 13.

| | | | |
| a G | 6 ac bd | ce
| | | | | |
| Medel-diameter (cm.)............ | Agn NM OG oh FÖ NN EN DI 19,9
| (Mittel-Durchm.) |
5 ENS öl (MB) asgsosnssnson deras Ge 15,25 14,9 16.8 16,6 14,7
(Mittel-Höhe)
Sfp UME ease eler 0,66 0,59 0,63 0,65 0,65 0,64
(Mittel-Formpunkt)
3 fOTMKLASS ON öres se sele 0,670 0,635 05654 0,663 | — 0,663 07658 |
(Mittel-Formklasse)
Skubikmassa (mm) ess | 0,423 0,248 Oj2260 ON329) | O,374 0,225

(Mittel-Kubikmasse)

De kamgransartade granarna dominera här oförtydbart, främst de rena kam-
granarna, därnäst kam-borst- och i tredje rummet oregelb. kam-bandgranar.
I samma ordningsföljd dominera de jämväl till formklassen. Efter dem följa
i ordning borst-, borst-plan- och plangranar, av vilka dock plangranarna ha
något högre medelhöjd än borst-plangranarna, borstgranarna lägsta och borst-
plangranarna högsta medelformklassen.

Grönsinka-beståndet n:o 3.
C:a 70-årig, mera växtlig, mossrik granskog vid landsvägen strax intill Grön-
sinka-beståndet n:o I.

300 undersökta granar, därav närmare uträknade:

62 rena kamgranar (a) 25 plangranar (e)
4ROregelbye > (6) 16 kam-borstgranar (ac)

663

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP.

'(P) sosseurnqna yvo (a) Tassepuog (q) soploq '(e) renawrip BYo ed Zuruppaoj

eonjuadoad (-----) seuseuei3-2 Yao (seem) 22 frn 7 Spuesra TOAINY] Zz O:U J9purIsaq-eyursugIr) 1 Ör
0050 0090 —00£'0 0070 0010 0000 0060 0080 0040 0090 —ODS'N 000 & 0020 0010 0000 929'0 0990 9290 0090 92L'0 0040 —S90 0590 9290 009'0
fr ss fr NN TE — tU =
a TPS de ” , LA
X g NV i sg 9 TS
NX ” a ot ' Fot
SN a ge NEG N Sr 3 /
MN ; Gl N / gt 3 St / Sol
X 4 oz v 02 I Ng 02 — 02
4 I | I
4 AG [TA [TÅ | I gZ UTA
2 I oc O£ I I 08 08
Neesld : se ge I se
MN / op I I se ;
v Or Ob | / Ob Ob
” I a
- Sv LIN Gb p:o Fer
1 / og tog
1/ 99 är
y 09
61 Bl LI 9M Gl vr € ZI UW zz 13 08 Bb RN AA YH SOvPeBl ar LU Lö 92 Ga va £2 00-12 02 61 BI 4 9 St HH EU ve eg Je IP 08-67 BZ 13 92 9z vo Då (dd 12 Då Dz HL Bo tt
UREA ER FT (EAS Na 7
(| g id | / g
Å Å if
M 1 / Vv NO
ot Ot I I NA -—- OL
sit St AN od Nu St sl
0z 02 I—/ "I oz 03
[TA sz gZ: sz sz
o£8 O£ o8 08
se ge a L:e [1
Or Or Ov
Sv LT FÅ

664 NILS SYLVÉN.

89 borstgranar (c) 16 oregelb. kam-bandgranar (bd)
56 bandgranar (2) 10 borst-plangranar (ce)

Medeltal och kurvor se tabell 14 och fig. 19.

Tabell 14.
| | | ” | | | |
| GAS [NEG d | e | ac | bd GEA)
| | | | |
|IMedeldiameter (CIO) b-sse res [2364 | 22,3 20,4 | 1052: 18,2 23,4 20 |
(Mittel-Durchm.) | | | | | |
30 Hö) da (MS) SR lf DG) |.2654- "| I5,4 I TAsra ITS NEO EES
(Mittel-Höhe) | | |
» -formpunkt BA ER FE da! 0,66 | 0,65 | 0,65 0,64 0,62 0,63 0,63 0,63 |
(Mittel-Formpunkt) | |
SfOLM KLASS: FE SAR LEN 0,670 0,663 0,663 0,658 0,650 05655 0,654 0,654
(Mittel-Formklasse) |
-kubikmassa (m?) ANNA 0,375 0,360 0,263 O,219 | O,180 0,368 0,207 | 07233
(Mittel-Kubikmasse) |

Alltjämt dominera de kamgransartade granarna, till diameter och kubik-
massa i ordning uppifrån rena kamgranar, kam-borstgranar, oregelb. kam-
granar och oregelb. kam-bandgranar; 1 fråga om höjd komma dock de
oregelb. kamgranarna främst, därnäst de lika höga rena kamgranarna och
kam-borstgranarna och i tredje rummet oregelb. kam-bandgranar och de
med dem lika höga borstgranarna. Efter de kamgransartade granarna följa
1 ordning borst-, borst-plan-, band- och plangranar, av vilka dock borst-plan-
granarna i fråga om höjden komma först i tredje rummet efter de något
högre bandgranarna. Obetingat lägst stå plangranarna, som representera jäm-
väl lägsta formklassen. Högsta formklass-medeltalet äga de rena kamgranarna,
det näst högsta oregelb. kam- och borstgranar; i tredje rummet komma så
bandgranarna, i fjärde kam-borst- och de med dem så gott som alldeles
jämnställda oregelb. kam-band- och borst-plangranarna, i femte rummet slutligen
plangranarna, som ovan nämnts representerande lägsta medelformklassen.

Jämförelse mellan de olika förgreningstyperna inom de olika
bestånden.

En jämförelse de olika undersökta bestånden emellan ger oavvisligen
såsom första resultat, att de kamgransartade granarna till kubikmassa,
diameter och höjd ligga avgjort framom granarna av annan förgre-
ningstyp.

Till kubikmassan (jmf. tabell 15) stå alla de kamgransartade granarna
före övriga granar i Malingsbo-bestånden n:o 2, 4, 5, 6, 7 och 9 samt
Grönsinka-bestanden no, 1, 2 och 3, d. v. s. 1 9 av 13 undersökta
bestånd. Även i de resterande 4 bestånden dominera de kamgransartade
granarna, dock stå här alltid någon kamgransartad typ efter någon icke
kamgransartad, så kam-borstgranarna efter borstgranarna i Malingsbo-
bestånden n:o I och 3 samt efter £granarna i Malingsbo-beståndet n:o

665

STYP.

G

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENIN

(Pp) sosseunrpiqna 420 (2) Iasseppuuor '(q) spfloq (re) senawrp exo Bed

Suupppa0j eonjussosd

(= => --) SeuIeues3-2 4920 (ET RNA frnennnnnnn) 9 (OT) 220 (—) -v IPULSIA IOAIMY '£ O:u IIPuvISIQ-TYUISUOIN) '6I Bu
00804 0070 ODEN DDE0 000 0000 001 NOD 0U6'N — OvVE'N —ON2'0 0090 —VOS'M 000 000 vO20 DON 000:0
ITE ES sr rt oe Ar
Ny . DÅ / SSANG FAN
NECK /| I Ss Ng S
SN ; OL OL
SN Eon
VN RJ St St
il NN fl oz OZ
NG I G2z NN z - Je ; SZ
V Ne Fog V N Kr [0]
NW Kl se BA ge
förd Or DM I:p JfO+
(Cd gp js top
OS ;
052'0 Söl'0 0040 Se'0 0590 5290 0v9'0 0620 —Sör0 0020 94190 0590 5290 0090 BIBLE SIG Deo VIEOL L SB ee Jane BLS SIC SIR SIE fr OC Ut
AAA Ån - dan - a a SR tee SnmenetsmatrneNR - - RAA a a - sg a a
äre pr od | 3 NV ES ekt
AN 5 (| S
Vy HÅ Ol
D ol
MON i
NEN ; cl I
[EN fd
NN / 02 oz
Kd II sö Gz
SR Kv
AEA o€ Fog
NI se 7;
NM VE Lig Se
NS or o+
/ .S+ Kd
|
/ z:o [OL]
gS

8c Lö 90 Gö vå €2 8c 12 02 61 Br 4 9 St " Er aw 6E BE IP 98 Ge

02 6 + ve €8 CE If OP 62 8Z Lö 92 42 ba EZ Zz 12 08 61 Bl I 9 Gl Pl Bl älva
be VERA TA RS SRS AN VOSWEPSR SEEDA IT TER KänY öd 5"
SE SANNA Ne | MY ;
NA FN N JANEE ER rs
- . M I SNR OL
AV JE

666 NILS SYLVÉN.

Tabell 15. Tabell utvisande de olika förgreningstypernas fördelning i fråga om medel-
kubikmassan på första, andra, tredje etc. rummet inom de olika bestånden.

(Tabelle der Verteilung der verschiedenen Verzweigungstypen betreffs der Mittel-Kubikmasse
in erster, zweiter, dritter etc. Linie innerhalb der verschiedenen Bestände.)

I 2 SKE 6 VER LS 19 10 |
| | | |
Malingsbo-best. I ......... b GA bc (2-7 cd | ce VAN PET e
» NL frn KS fä CR Ne 6 er e — — — =
FAL (kd a | RA CER iso I 2 OR na -
Nn rer: b a ae VAR 22 | Jå cd 6 — —
» SG ESS ANNA ad ac ce FR ILSA | cd é — = ——
» i ÖNS SS b ac a d c 6 å — == =
» YASY (elek |G ac Ef CAN ce 6 = 25
» TS oas ÅR AA b a bd a ac 6 d de ce e
CANNES b Ac a bd c d å de ce e
Sundsmarken-best. ......... ab b ac A TIG cd CAR In AR
GGrönsmka-best, I. oe GA BIE ac AM de c d ce e =
» > RASA ER a | bd Ac ha Ce ( SSM = TN
| » > BAL SOS Fa FAN TE b bd 6 ce d FA 2250]

8, oregelb. kam-borstgranarna efter både borst-, borst-band-, band- och
borst-plangranar i Sundsmarken-beståndet. De från den dominerande
ställningen avvikande kamgransartade granarna äro sålunda i alla fyra
fallen övergångsformer till granar av annan typ, icke kamgranstyp. De
rena och oregelbundna kamgranarna, a- och Öö-granarna, intaga i alla
bestånden en dominerande ställning, då det gäller kubikmassan.

Vad som sagts om kubikmassan hos de kamgransartade granarna
gäller även på ett undantag när medeldiametern hos desamma (jmf.
tabell 16). Den nya avvikelsen i fråga om de kamgransartade granarnas
dominerande ställning träffa vi i Grönsinka-beståndet n:o 1, där alla de
kamgransartade granarna, såväl ac- och hd-granar som även rena kam-
granar stå något, dock obetydligt (resp. 0,6, 0,3 och 0,2 cm.), tillbaka
för de- och /granarna.

Till höjden (se tabell 17) dominera de kamgransartade granarna av-
gjort i Malingsbo-bestånden n:o 3, 4, 5, 6, 7 och 9 samt Grönsinka-
bestånden n:o I och 2. I Malingsbo-beståndet n:o 1 träffa vi ifråga om
höjden den avvikelsen, att de med borst-plangranarna lika höga kam-
borstgranarna äro i medelhöjd något, ehuru obetydligt (0,2 m.), un-
derlägsna borstgranarna. I Malingsbo-beståndet n:o 2 ha förunderligt
nog plangranarna ryckt framom såväl kam-borst- som även de rena
kamgranarna; då här endast 4 st. plangranar undersökts mot resp. 23
och 17 kam-borst- och rena kamgranar, kan ju dock ej så stort värde
tillmätas den för plangranarna erhållna medelhöjden. I Malingsbo-bestån-
det n:o 8 har kam-borstgranarna något lägre medelhöjd än /granar

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP., 667

och borstgranar. Sundsmarken-beståndets oregelb. kam-borstgranar stå
något, men obetydligt, tillbaka i höjd för borstgranarna. I Grön-
sinka-beståndet n:o 3 slutligen äro öd-granarna till höjden jämnställda med
borstgranarna, alla övriga kamgransartade granar dem avgjort överlägsna.

Tabell 16. Tabell utvisande de olika förgreningstypernas fördelning i fråga om
medeldiametern på första, andra, tredje etc. rummet inom de olika bestånden.

(Tabelle der Verteilung der verschiedenen Verzweigungstypen betreffs des Mittel-Durch-
messers in erster, zweiter, dritter etc. Linie innerhalb der verschiedenen Bestände.)

| Malingsbo-best. I ......... b a be cd c ac ce f d e
RR b a d ac € e — = —— -
2 )AEE KE AS a c ac e — = = p = =
> > Sår odsveR 6 a be ac if ce cd c = =
> NUTS HRockens ee a ac lescel — £f cd — — =
TLS TE ER b ac a d G e f = = —
> p ERSATT bd ac TA Vg Ce c d e = =

» SEEN Pr ISRN b a bd ac C d de CE e

DR NESSER b Ac a bd vi d c de Ce e

| Sundsmarken-best. ......... ab b ac a c d cd ce be e
| Grönsinka-best. I ......... IS = a bd ac c ce d e —
| FINEST RR a bd ac EÉ CE e = 23 = 2
> Ra ÅG a; ac eo b bd c ce d e — =

Tabell 17. Tabell utvisande de olika förgreningstypernas fördelning i fråga om
medelhöjden på första, andra, tredje etc. rummet inom de olika bestånden.

(Tabelle der Verteilung der verschiedenen Verzweigungstypen betreffs der Mittelhöhe in
erster, zweiter, dritter etc. Linie innerhalb der verschiedenen Bestände.)

I 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Malingsbo-best. I ......... b be a AN een Mn VÄ cd d e
> RT GA ot arr SSR b e a ac c d = — = SE
SE a ac 6 € = - - 2 = =S
"27 BR a be ac b cd é EE = =

> FÖR RTR ac a ce c cd f € = = =

> TAGE, 2 BON b ac d a é e f EA (a

> 5 Sj fp RR PER bd a ac | esd)| — ce e f =

4 » oa RS bd a bd vå C ac d de é ce

> JD MERCA SSE b bd ac a c d TR de ce e
Sundsmarken-best. ........ ab |a;bl — ac c be cd ce d | €
Grönsinka-best. I ......... a ac bd = Få = = = d e 2

de; f
> SIA ESA 2 a ac bd c e ce = 2 Ze ==
> PE RR b&b larsac! — lIbd;ci! — d ce e — fn

|
47 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

668 NILS SYLVÉN.

Då det i fråga om de kamgransartade granarna nog mången gång an-
tagits, att de skulle representera en lägre formklass än »vanliga» granar,
är det med så mycket större glädje man av den nu framlagda under-
sökningen kan konstatera, att ett motsatt förhållande i stort sett varit
rådande inom de undersökta bestånden. Av de tillsammans 10 olika
förgreningstyper (huvudtyper + övergångstyper), som där undersökts,
komma (se tabell 18 och 20) i 6 fall av 13 de rena kamgranarna i
högsta medelformklassen, i 3 fall i näst högsta, i 1 fall som n:o 3, 1 I
fall som n:o 4, i I som n:o 5 och i ytterligare I slutligen som n:o 6
(jmf. tabell 18). De rena kamgranarna måste sålunda här avgjort sägas
representera den högsta formklassen. De oregelbundna kamgranarna
ställa sig emellertid i fråga om formklassen mindre fördelaktigt, endast i
I fall av 13 komma de i högsta formklassen, i 2 fall i näst högsta, i
I fall som n:0' 5, i I som n:o Ö, 1 2 som n:o, 7 ochi ytterligare msn:
ligen som n:o 8. Kam-borstgranarna (ac-granarna) ställa sig något
gynnsammare, i 2 fall i högsta formklassen, i 3 i näst högsta, i I fall
SOm” N:01 3, 1 I SOM 1:0 4, 14 SOM IN:0, 5, 1 SOM N:Or ÖKOCHET ANT
slutligen som n:o 9. ab-, 6c- och ö6d-granarnas formklasser framgå av
tabell 18 och giva ej här anledning till särskild diskussion. De repre-
sentera varken särskilt höga eller särskilt låga formklasser, emellertid
snarare höga än låga.

Tabell 18. Tabell utvisande de olika förgreningstypernas fördelning i fråga om medel-
formklassen på första, andra, tredje etc. rummet inom de olika bestånden.

Tabelle der Verteilung der verschiedenen Verzweigungstypen betreffs der Mittel-Formklasse
in erster, zweiter, dritter etc. Linie innerhalb der verschiedenen Bestände.)

1 2 | 23 4 5 Fa dl SEN OMR NEEKO
| | |
| Malingsbo-best. I KÖRER lar & IE = — | ec lerac) — b ldycel —
| CEER | |
» DA FN Nera e larcsac] — — GREG — — — =
DEE AN afae sas Te (GE | CE ba a | — = = — — —
» DIE ARA TRISS IEEE lin NEBS AIR | AE [ER Na AR a NO -— --
» 5 cd larc STA = ER c; ac) — CE — = —
der TOG Re Ac CA dT = = (BRO b = SS =
I I . Å
> ÅL pr ASSR a FÅ = POR | — — ce e ES Aj
» SR : | == == d C a; b =— ce (BRA —
SRS AR ASDSODE de | pA fas (BR ee EN NA VA |G bd
Sundsmarken-best. ......... | (ARaCAN | CSA =E RR = = | d e
I cd; ce
Grönsinka-best. I ...o.ooc. ar I dc | dy; bd | —-- ie så e cersdel — | —
d 2 ake 1 NG [24 läe ; bd — | ce | ee cC

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 669

De kamgransartade granarnas dominerande ställning inom de under-
sökta bestånden framgår bäst av tabell 19, vari för varje bestånd jäm-
föras medeldiameter, medelhöjd, medelformklass och medelkubikmassa
hos 1) kamgransartade granar (alla kamgransartade typer sammanräk-
nade), 2) borstgranar och 3) band- och plangransartade granar (alla dy-
lika sammanräknade). Se vi på de inom parentes för borstgranarna an-
givna skillnaderna från medeltalen för de kamgransartade granarna,
skola vi finna, att maximiskillnaden i fråga om medeldiametern uppgår
till — 4,1 cm., minimiavvikelsen till — 1,2 cm. Den största procentuella
skillnaden i fråga om medeldiametern kamgransartade granar och borst-
granar emellan träffa vi i Grönsinka-beståndet n:o 2, där medeldiametern
för de förra är 12,92 Yo större än för de senare. Inom de undersökta
13 bestånden är de kamgransartade granarnas medeldiameter resp. 10.25
or (mimimom).. Ave, "E2,7: 1,75, 1) IOsr, + 0j65,) LÖj24, -E2180; 7,2; (0566) 62:02
(maximum) och 10,1: 90 större än borstgranarnas. En fortsatt jämförelse
mellan borstgranar och kamgransartade granar ger för borstgranarna
ifråga om medelhöjden — 2,: m:s maximiskillnad och — 0,7 m:s minimi-
skillnad. I procent uträknade utgöra skillnaderna mellan de kamgrans-
artade granarnas och borstgranarnas medeldiameter inom de olika be-
stånden resp. 3,4, 3,5, 2,2 (minimum), 7,0, 9,9, 5,8, 4,7, 4,0, 70,2 (maximum),
3,8, 7,2, 9,4 och 7,8 20, överallt till de kamgransartade granarnas favör.
Betäffande medelformklassen hos borstgranarna variera skillnaderna inom
de olika bestånden från — 0,o30 till + 0,oo7. Maximiskillnaden — 0,o30
träffa vi i Grönsiska-beståndet n:o 2, där de kamgransartade granarna
representera 4,5; 20 högre formklass än borstgranarna. I de två bestånd,
Malingsbo-bestånden n:o 3 och 9, där skillnaden utgör 0,o07 till förmån
för borstgranarna, representera dessa resp, 1,07 och 1,01 20 högre medel-
formklasser än samma bestånds kamgransartade granar. I fråga om
medelkubikmassan visa borstgranarna —0,2s7 m':s maximiskillnad från
de kamgransartade granarnas, minimiskillnaden utgör — 0,o46 m”. Pro-
centiskt sett äro de kamgransartade granarnas medelkubikmassor inom
de olika bestånden resp. 23,2, 11,4, 9,5 (minimum), 29,:, 39, (maximum),
24,3, 18,6, 23,5, 35,2, 19,0, 22,7, 33,9 OCh 24,9 Yo högre än borstgranarnas.
Se vi till sist på de inom parentes för band- och plangransartade granar
angivna skillnaderna från medeltalen för de kamgransartade granarna,
finna vi, att maximiskillnaden i fråga om medeldiametern uppgår till
— 6,5; cm., minimiskillnaden till — 1,2 cm. Procentiskt sett äro de kam-
gransartade granarnas medeldiametrar inom de olika bestånden resp.
18,0, 55 (minimum), 16,8, 8,3, 28,r (maximum), 9,2, 9,0, 15,7, 23,6, 14,9,
6,8, 17,9 och 15,8 0 större än de band- och plangransartade granarnas.
Skillnaderna beträffande medelhöjden bli här: maximum — 3,5; m.,

670 NILS SYLVÉN.

minimum — 0,7 m. I procent uträknade utgöra skillnaderna mellan de
kamgransartade och de band- och plangransartade granarnas medelhöjder
inom de olika bestånden resp. 12,8, 3,2 (minimum), 3,7, 6,2, 15,9, 4,3, 7+7>
Os, 72 (MAXIMEDIA Sf O503 L254 LOCKAT OSSIN/GN överallt till de kamgrans-
artade granarnas favör. Vad medelformklassen hos de band- och plan-
gransartade granarna angår, variera skillnaderna inom de olika bestånden
från -— 0,o24 till + 0,jox1. Maximiskillnaden — 0,o24 träffa vi i Grön-
sinka-beståndet n:o I, där de kamgransartade granarna representera 3,s fö
högre medelformklass än de band- och plangransartade. Skillnaden O,jo1:1
till förmån för de band- och plangransartade granarna möter i Malingsbo-
beståndet n:o 9, där dessa granar representera en 1,6 ”o högre medel-
formklass än beståndets kamgransartade granar. I fråga om medelkubik-
massan slutligen visa band- och plangransartade granar — 0,403 (NES
maximiskillnad och — 0,roo m”:s minimiskillnad från de kamgransartade
granarnas. Procentiskt sett äro de kamgransartade granarnas medel-
kubikmassor inom de olika bestånden resp. 41,3, 74,r (minimum), 32,5,
22,2, 54,0 (maximum), 22,2, 2455, J9:0, JO; 39,35 24s2, IT OCKIES ONA
högre än de band- och plangransartade granarnas. De kamgransartade
granarnas överlägsenhet över granar av annan förgreningstyp är sålunda
i stort sett så stor och så fullständig, att även om de tillfälliga felen vid
uppskattningarna inom ett eller annat bestånd för vissa grantyper måste
anses hava kunnat uppgå till större belopp än respektive uträknade av-
vikelser typerna emellan, inom de flesta bestånden de för de kamgrans-
artade granarna funna högre värdena (särskilt för medeldiameter, medel-
höjd och medelkubikmassa) måste falla ovanför det sannolika felets övre
gräns.

Av de kamgransartade granarna dominera i fråga om kubikmassa,
diameter och höjd oförtydbart de oregelbundna kamgranarna. Att vii
dessa verkligen skulle äga en växtligare typ än i de rena kamgranarna
är emellertid skäligen ovisst. I knappast något bestånd ha oregelbundna
kamgranar av typisk form förekommit i någorlunda stort antal (jmf.
tabell 1), de få som antecknats såsom sådana ha i allmänhet varit inom
beståndet mer eller mindre friställda individ eller kantträd, som på grund
av sin friställning kunnat utväxa kraftigare; särskilt har stamdiametern
kunnat antaga ofta nog ansenlig storlek. Formklassen har emellertid
härvid blivit relativt låg. Endast i Malingsbo-bestånden 8 och 9 ha ett
något större antal oregelbundna kamgranar antecknats, och här har det
varit med en viss tvekan de uppförts såsom 6-granar och icke såsom
rena a-granar. De mera olikformigt utvecklade, dock i förhållande till
kamgranarna å Fålebergs-beståndets &6-granar relativt långa kamgrenarna
ha här föranlett mig att uppföra granarna i fråga närmast som &6-granar.

671

STEP:

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENING

uagarfuyrudI Yyagumura J9p UaPruqaIsYarmdr uapuayaardsjua uap uos uIFUNYIIMQY puts asaqjuareg ur uolqeZ 2)

(uYr

'vureursg opejresurpsgduwWex ap

10] [eIYpaw IPurIBASJOW UPN IOSJINIAAL BvArSuUrR teueIS oprejresuesduejd 490 -pueq mes IeU uvtgsroq JOJ sajuared wour BUIOJIS (;

(ct)

vssPunIqna
[2P2W

SE SÅ

(600f0—)959'0

(brzo! Ö- )559
Froto—)8L9'0

sselY
-W10f

”I2P9X

6'PVI
8'bi

o [(9'1—)0fS1

o |(6" FÅ

9'1z
ELI
6 ha

(8'1—-)4 12 |(P

(1'1—)9'vz
(2'£—)6'91
(S'1--)tzz
(6'0—)0'€z
(£'o—)S'1z

(ot£ —)rtoz

(ur)
ploy
-PPAN

(9'€—)r'61
—)L'61
(e'1—)+'91
2'4$—)9'67
£t6—)et LI
(9'€—)rr61
ptg—)etbz
(1'£—)8'62
(29--)9' 91
(Stg—)EELe
(eES—J8eEe
(9'1—)9r Lz
(8'5—)''92

(2)
1279wr!p
-PPWN

(gu)
essewIqna

"I?P2N

(z00f0+ £99'0

(6000 —)0L9'0
(£00t0—)£89"0
(£00t0+)5L9'0
(z00'0+)£99'0
(£00t0+)£89"0
EE
(r00t0—)859'0
(900 SN Oo
(Loof0 +) 09! [0]

(z00'0+)299"0
(

100f0 +)z69'0

(uar aq2gquyruaiqaguanejd pun -pueg)
1eue18 apelliesue13ur|d Y20o -pueg

(uaYayuasInt D

1e0e1315s10G

(+ 'O1 22990

(t'1—))Fegr|(E"z—)'ozl| osEto | 199t0 | 8'4r | Lez FR «
(9'1—)E'S 1 (r'€—)6foz|) SLEto | 990 | 691 | o'bvz VARE
(e'1—)rtSr (£1—)6S | £08t0 | 6L9t0 | 991 | 9tli "I 2S2q-PYUISUOID)
(6'0—)8"zz|(5'z—)E'zEl errtr | z69t0 | 4t€z I 88 IC ysaq-uaxIewWspung
(1'z—)8'g1(8'E—)'gi]| Sobto | 899'0 | 6'oz | Stzz ÖVRE
(8'0—)e'61 (Hz—)9toz| sokto | 19950 | ofoz | o'€fz CER « |
(1t1—)t'zz (e'z—)b' be) troto | o89f0 | St€z | 9'92 FSS
(8ty—)Je'bz (E"E—)ot6z|) 6S0ti | €L9t0 | LeG6Zz | 6te€ SON 4
(o'z—)rtg1(b—)0t61]] borta | z99t0 | 1t0z | 1'€z Ta AK 4
(£'1—)S'zz|(8'E—)e'g9z|| ta8to | rl9t0 | etbz | otof IPS «
(£fo—)Je'€£z (E'1—)L' 62] 858'o | £99f0 | 6t€z | ott€ SNES "ik «
(8'o—);'1z (e'1—)P' gal] tuo | g59t0 | etzz | er6r ÖRE «
(8'0—)9'zz (E'€—)6'gz|| r96f0 | 169t0 | t'€z | etzt "TI 15S9q-0qsBueN

(wu) (wa) (CEN sserx | (wu) | (wa)

pfloyq 2939wWerp |oqny | ”WIOJ pfloq | "werp

-PPAN | -PPAN HEP PPI ]-PP2N |-PPIN (EREIFSN)

- - Pp u v 2 S 2 «a
(uasyorg ooruqeusyoywwrs)
120818 apejlesuel3Wwe

672 NILS SYLVÉN.

Tabell 20. Tabell utvisande procentuella fördelningen av de olika huvudtypernas
medeldiametrar, medelhöjder, medelformklasser och medelkubikmassor på första,
andra, tredje etc. rummet inom de undersökta bestånden.

(Tabelle der prozentischen Verteilung der Mittel-Durchmesser, Mittel-Höhen, Mittel-Form-
klassen Mittel-Kubikmassen der verschiedenen Haupttypen in erster, zweiter, dritter
etc. Linie innerhalb der untersuchten Bestände.)

und

I | 2 | 3 | 4 5 | 6 7 8 | 9 | 10
NR 20102 SA
Ess 30,8 | 30,8 | 30,8 | ad | | |
DEN 75 | NAN AN lr — | — SS
medel-diameter ...!c ...... == | 47 Hl JSTUES 5! 23,1 Us —
(Mittel-Durchmesser) | d ...... — | = 25 Börsg M les — 225211) 3333 MSN RIK ==
| (KöRdasas =S = = 83,3 — 25 853 | 16,7 8,3 333
| | |
AR SE 30,8 | 38,5 | 15,4 | KISSA | = =
(RE SE SN ELSE Ser 12,5 | — = = = = =
medel-höjd. .o...- ZERO UR 20 | 46,2 | 38,5 757 | A FE
(Mittel-Höhe) FREAK (= | = äta | II,r — 3353: 1 II 5 | MIN
RR RE Ern fö JES: CS Skare rör Sr EOES
| |
PESO (ENA EE NS EES ÅA rn RR
ÖNS NE | 12,5 25 Mr 1255 ML 205N 25 TSE ES
medel-formklass... 1 ce ...... | JoZ Nl ZEN RS GR SS TN IN SR : | ET
(Mittel-Formklasse) ld ov. = UK F21252 REDS Bs IT 2 oh or (2220
RSS RER 16,7 | 83) — ER 10,7. | 83) 25 SS SEE
| |
CANIS 30558 03 Sr ETS RA AN AGA ES
| (AREA 75 KANSSA - - =
| medel-kubikmassal c ...... = az ENSO: SÖS SAN Hög =
| (Mittel-Kubikmasse) | d ...... — — — Perl sg) 22 | 44,4 | — | (Ta | =
| SR = | == ss 257 1. Sia TöASSSNREE

Då ö-granar en gång i anteckningarna urskilts från a-granarna, har jag
här, såsom skett, velat behandla dem särskilt. Även om de på grund
av sitt fåtal ej tala så mycket för sig själva, tala de dock ett kraftigt
språk till förmån för de kamgransartade granarna över huvud taget.
Taga vi härefter borst-, band- och plangranar i närmare betraktande,
skola vi finna, att borstgranarna i stort representera en oftast tydligt
växtligare typ än band- och plangranar, en typ, stundom föga, ofta nog
dock ganska starkt underlägsen närmast stående kamgransartade för-
greningstyp. Bandgranarna stå vanligen något framom plangranarna,
som i flertalet fall stå avgjort lägst. Endast i fråga om formklassen
ställer sig ordningsföljden de tre typerna emellan något annorlunda; här
stå nämligen bandgranarna något framom borstgranarna, plangranarna
dock även i detta avseende avgjort lägst. Fördelningen av de olika
huvudtypernas medeltal för diameter, höjd, formklass och kubikmassa

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 673

Tabell 21. Tabeli utvisande procentuella fördelningen på första, andra, tredje etc.
rummet av medeldiametrar, medelhöjder, medelformklasser och medelkubikmassor
hos a-. b-(bd-). ac-. c-. d-(ed-) och e-(ce-)granar inom 10 av de
undersökta bestånden.

(Tabelle der prozentischen Verteilung der Mittel-Durchmesser, Mittel-Höhen, Mittel-Form-
klassen und Mittel-Kubikmassen der a-, b-(bd-), ac-, c-, d-(cd-) und e-(ce-) Fichten in erster,
zweiter, dritter etc. Linie innerhalb zehn der untersuchten Bestände.

I 2 $ IVA 5 6
2 of 9 oc of o
o /o co o 2 o
SA SS a 20 40 40 — — —
« (i två bestånd bd) ...... 70 20 IO -— — —
5 EE ERE NER EA SA SAT AA IO Oo 30 20 — -
medel-diameter.. i. 4 =
(Mittel-Durchmesser | SRS SFEtT 0 RN RT — IO 50 30 IO
a (i ett bestånd ed) ...... = — 10 20 70 —
I
I i ett bestånd ce) ...... = — — 10 — 90
Rd aa SES SS st rna 30 40 20 10 — =
5 (i två bestånd bd) ...... 80 — 20 -— -— —
20) SE NS CAB SK PER E SER ESS TER SER = 50 20 30 — —
S — -— 2 2 =
(Mittel-Höhe) | för EST orm Je MEN OR REAASTSSE 20 50 39
d (i ett' bestånd 5d) ...... — - 10 20 60 IO
FE (i ett bestånd ce) ...... = 10 2 nt, EL 90
Arga fact erg BR RE RINe 50 30 10 IO — =
5 (i två bestånd 5d) ...... 10 20 20 IO 30 IO
medel-formklass...) SRS FATTAT ADA TEN VR >- 20 50 2 2 IS
É 2 —
(Mittel-Formklasse) |. SK ÖKAT PER 2 sel > Ke SL
& (i ett bestånd cd) -...... IO 20 20 10 10 30
- 1 ett bestånd ce) -..... 20 — 20 IO -— 50
| (LA PE a SENOR SER Sr RTR 20 350 30 -— — —
| i två bestånd 5d) .....:| $0 10 IO -— — —
5 (LIE SES SSA SE ERNA — [6] 50 10 — -—
medel-kubikmassa) 4 3
| (Mittel-Kubikmasse) |€ sereeseessrseseeenessennnnn? — — IO 70 10 IO
la (i ett bestånd cd) ...... — — — 10 90 -—
É i ett bestånd ce) :..... -— - — IO — 90

framgår av tabell 20. I de med siffror 1—10 utmärkta kolumnerna
anges här för varje huvudtyp procentuella fördelningen av de av typen
representerade bestånden på högsta (1), näst högsta (2)---- lägsta inom
bestånden förekommande medel-diameter, medel-höjd, medel-formklass och
medel-kubikmassa. Då det exempelvis för ö-typen finnes angivet 73 22
i kolumn I och 12,5 i vardera av kolumnerna 2 och 3, betyder detta
alltså, att ö-granarna i 73 fall av 100 representera högsta medeldiametern
inom de undersökta bestånden, i vardera 12,5 fall komma dei fråga om
medeldiameter i andra och tredje rummen. Oregelbundna kamgranar i

674 NILS SYLVÉN.

mera typisk form förekomma i något större antal endast inom 8 av de 13
undersökta bestånden; i 6 eller 75 2 av dessa 8 representera de högsta
medeldiametern, i vardera I eller 12,; Z den näst högsta och näst näst
högsta. För att ej onödigtvis tynga tabellen ha endast de rena huvud-
typerna där medtagits. För ytterligare belysande av de rena huvudty-
pernas och jämväl ac-granarnas diameter-, höjd-, formklass- och kubikmasse-
förhållanden har en på liknande sätt uppställd tabell (tabell 21) uppgjorts för
de tio av de tretton undersökta bestånden, där alla de nämnda typerna
finnas representerade; i ett bestånd (Malingsbo-beståndet n:o 7) ha härvid
bd-granar fått ersätta de felande b-granarna, i ett annat (Malingsbo-bestån-
det n:o 4) cd- och ce-granar fått ersätta de här felande Z2- och e-granarna.

Av de undersökta övergångstyperna c-d-e torde jämförelsevis litet vara
att lära. I allmänhet ha alltför få individ av tydliga dylika övergångs-
typer förekommit. Endast från Malingsbo-bestånden n:o 1, 4,7 och 8,
Sundsmarken-beståndet och Grönsinka-bestånden torde något så när an-
vändbara siffror kunna hämtas. Se vi på tabell 15 framgår, att i Ma-
lingsbo-beståndet n:o I c-granarna i fråga om medelkubikmassa gå före
cd-granarna, dessa före ce-granarna och dessa 1 sin tur, före d- och e-
granarna. I Malingsbo-beståndet n:o 4 följa i tabell 15 ce-, cd- och e-
granar i nämnd ordning, rena d- och e-granar saknas. I Malingsbo-
beståndet n:o 7 följa i fråga om kubikmassa i ordning c-, d-, ce- och
e-granar, i Malingsbo-beståndet n:o 8 c-, d-, de-, ce- och e-granar i nu
nämnd ordning. I Sundsmarken-beståndet följa i tabell 15 i ordning:
c-, cd-, d- och e-granar, varvid, som redan förut nämnts, öc-granar in-
skjutits mellan de två sistnämnda typerna. I Grönsinka-beståndet n:o I
komma de-granarna framför c- och d-granarna, ce-granarna mellan typerna
d och e. I Grönsinka-beståndet n:o 2 följa i ordning c-, ce- och e-granar;
av d-artade granar förekomma här endast Ad-granar, vilka på grund av
sin kamgransartade natur i fråga om kubikmassa komma de rena kam-
granarna närmast. I Grönsinka-beståndet n:o 3 slutligen följa efter var-
andra granar av c, ce-, d- och e-typ. Övergångstyperna c-d-e intaga
sålunda i fråga om kubikmassan oftast den mellanställning de rena ty-
perna emellan, som man har anledning vänta av de resultat, undersök-
ningen i det föregående givit vid handen.

Om /granarna, granar av obestämd typ, torde här föga vara att
säga. Enstaka /granar ha stundom varit nog så växtliga och kraftigt
utvecklade, på grund av egenartad förgrening ej hänförbara till någon
av de fem från Fålebergs-beståndet namngivna förgreningstyperna; i fler-
talet fall ha de dock varit undertryckta och så svagt utvecklade, att
förgreningstypen av denna anledning omöjligt kunnat bestämmas. Det
ofta stora procenttalet svagt utvecklade individ är också anledningen

OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 675

till deras i allmänhet obetydliga dimensioner och låga kubikmassa. I
överensstämmelse härmed representera /'granarna ofta nog en relativt
hög medelformklass. Från 8 olika bestånd ha /granar blivit föremål
för närmare uträkning och representera de härvid i 2 fall(235 2) högsta
och i likaledes 2 fall (23 2) näst högsta medel-formklassen, i vardera
1 fall (12,5 2) komma de i fråga om medel-formklasserna i 6:te, 7:de,
8:de och 9:de rummen. OM

Några ord må här även nämnas om de uppritade kurvorna. I stort
sett torde man nog kunna säga, att de för huvudtyperna visa ett någor-
lunda jämnt förlopp, mer eller mindre överensstämmande med binominal-
kurvans. I de fall, då materialet varit störst, blir överensstämmelsen
med binominalkurvan också den bästa. Se vi exempelvis på de för
Malingsbo-beståndet n:o 8 uppritade kurvorna för 70 rena kamgranar,
204 borstgranar, 54 bandgranar och 60 plangranar, visa de alla ett
tämligen jämnt och relativt idealiskt förlopp. Även de för beståndets
60 ac-granar uppritade kurvorna äro här tämligen jämna. Om ac-kurvorna
visa ett mindre jämnt förlopp, är ju dock ej annat än i sin ordning; två-
eller tretoppiga kurvor för mellanformerna mellan tvenne enhetliga huvud-
typer vore ju just vad man kunde vänta: de mera c-lika individen borde ju
koncentrera sig kring ett lägre medelvärde och de mera a-lika kring ett högre.
Genom addition av de två kurvornas (den för de mera c-lika och den för de
mera a-lika av ac-granarna) plus- och minus-varianter uppkommer lätt en
höjning av själva ac-kurvan mellan c- och a-höjdlägena. En dylik höj-
ning kan också bero på rikligare förekomst av renare mellanformer mel-
lan a- och cgranar, vilka mellanformer gruppera sig kring ett medel-
värde mellan medelvärdena för de mera clika och de mera a-lika ac-
granarna. Ett närmare studium av de för de olika bestånden uppritade
kurvorna skall visa, att i flere fall dylika ansatser till 2- eller flertoppighet
kunna spåras just hos ac-kurvorna. Att band- och plangranarna ofta
förete mer eller mindre oregelbundna oeh mångtoppiga kurvor får helt
säkert tillskrivas deras relativt ringa individtal. Då ett större antal in-
divid tillhörande dessa typer undersökts, ha kurvorna även för dem
blivit relativt jämna. De i stort sett regelbundna och jämna kurvorna
tyda bestämt på, att de uppställda huvudtyperna äro jämförelsevis en-
hetliga, och att till dem hänförts jämförelsevis likartade förgreningsformer.

Slutligen må här något diskuteras ålderns och markbeskaffenhetens in-
verkan på de olika förgreningstypernas uppträdande och utveckling. Av
tabell 1 framgår, hurusom kamgransartade granar förekomma i någor-
lunda stort antal inom alla de undersökta bestånden. Det lägsta procent-
talet, 20,8 22, nå de i Malingsbo-beståndet n:o 4, en c:a 100-årig, moss-
rik och växtlig granskog, det högsta, 46,; 2, 1 Sundsmarken-beståndet,

676 NILS SYLVÉN.

en c:a 60-årig, växtlig, mossrik(-örtrik) kulturskog av gran. I trenne
andra c:a 100-åriga granbestånd av liknande typ som Malingsbo-beståndet
n:o 4 nå de resp. 21, 22 och 30,8 2. I ett andra 60-årigt, tämligen
växtligt granbestånd av mossrik typ, Grönsinka-beståndet n:o 1, utgör
deras procenttal 33,1 2. Tvenne c:a 70-åriga bestånd av växtlig, moss-
rik typ visa procenttalen 32,7 och 36,3. Inom tre c:a go0-åriga mer eller
mindre trögväxande bestånd av mossrik typ uppgå samma procenttal till
resp. 25,5, 25,9, 39,8. Det äldsta undersökta beståndet, en c:a 120-årig,
växtlig, mossrik granskog, Malingsbo-beståndet n:o 7, ger 26,4 2, det
yngsta, en c:a 45-årig, växtlig, mera örtrik granskog, Malingsbo-beståndet
n:o 5, 31,1 2 kamgransartade granar. Att beståndets ålder här skulle
haft något att göra med kamgranarnas mer eller mindre rikliga uppträ-
dande borde ju utan vidare vara uteslutet; de meddelade procentsiffrorna
visa ju också tydligt att så ej varit fallet. De inom de olika bestånden
ofta företagna borrningarna ha också för kamgranarna gifvit samma ålder
som för beståndets öfriga granar. Då äldre eller yngre granar anträffats
i bestånden, ha de alltid uteslutits, vilken förgreningstyp de än tillhört.

Procentsiffrorna för de kamgransartade granarna visa ju ej heller för
de olika skogstyperna några i särskild riktning gående olikheter. Fram-
hållas må dock härvid, hurusom Sundsmarken-beståndet, som tillhörde
en särskildt god och växtlig skogstyp, givit det högsta procenttalet
kamgransartade granar. Samtidigt bör då observeras, att ett bestånd
tillhörande en av de mest trögväxande skogstyperna, Malingsbo-beståndet
n:o 9, givit det näst högsta procenttalet, 39,8 2, för samma grantyper.
I detta sammanhang må också kraftigt betonas, att kamgranarnas plats
inom bestånden ej på något sätt kunnat vara orsaken till deras större
växtkraft. I full överensstämmelse med granar av andra förgreningstyper
ha de kamegransartade granarna uppträdt överallt i bestånden såväl i
glesare som tätare bestånd, såväl i beståndskanterna som inne i bestånden.
De rena kamgranarnas höga formklasstal visa ju också, att dessa kanske
rent av oftare än andra granar förekommit inne i de tätare delarna av
bestånden. De meddelade kurvorna visa dessutom, hurusom enstaka
individ av högsta diameter och kubikmassa, egenskaper som i allmänhet
varit att tillskriva friställning eller kantställning inom bestånden, träffas

i ungefär samma procenttal inom en var förgreningstyp.

2 OM KUBIKMASSA OCH FORM HOS GRANAR AV OLIKA FÖRGRENINGSTYP. 67 7

Slutord.

De resultat, vartill mina »Studier över granens formrikedom, särskilt
dess förgreningsformer och deras skogliga värde» förut lett, ha av ovan
meddelade undersökningar ytterligare bekräftats. Granar av kamgrans-
artad förgreningstyp måste, synes det mig, efter vad ovanstående un-
dersökningar givit vid handen, betraktas såsom våra växtligaste gran-
former. Av mina föregående undersökningar att döma synas de där-
till vara i högre grad än granar av andra förgreningstyper fria från röt-
skada. Någon närmare undersökning i fråga om rötskadors uppträ-
dande inom de olika förgreningstyperna inom de senast studerade gran-
bestånden har jag dock ej kunnat göra. Då det av mina senaste un-
dersökningar otvetydigt framgått, att de kamgransartade granarna visat
den största växtkraften, må dock framhållas såsom ett känt sakförhål-
lande, att ej blott hos skogsträden utan jämväl hos andra växtformer
växtkraft och frihet från sjukdomsanlag gå hand i hand. Otvivelaktigt
torde dessutom vara, att kamgrenigheten är en ärftlig egenskap. Kultur-
försök med granar av avvikande förgreningstyp ha ju upprepade gånger
visat, att förgreningskaraktärer äro ärftliga. Kamgranarnas uppträdande
uti naturen tyda ju också på förgreningstypens ärftlighet. Redan för
de ovan behandlade bestånden har ju anmärkts, att kamgranarna ofta
förekommo fläckvis mer eller mindre ensamhärskande. Den relativt
rika förekomsten av yngre, självsådda, kamgransartade granar i Malingsbo-
beståndet n:o 5 just i kanten mot det äldre Malingsbo-beståndet n:o 2
med dess kantställda kamgranar (se fig. 8) talar också ett tydligt språk
för kamgranskaraktärens ärftlighet. Och i vissa delar av vårt land sy-
nas kamgranarna rent av dominera över granar av annan förgrenings-
typ. Under resor i Värmlands västra skogstrakter förliden sommar
frapperades jag av kamgranarnas rikliga förekomst därstädes. Vi ha
här att göra med snörika områden, där nederbördsförhållandena ställa
ökade krav på skogsträdens motståndskraft mot snötryck. Alldeles som
i alpskogarna exempelvis i Engadin-dalarna ha vi måhända här närmast
att söka orsaken till kamgranarnas rikliga uppträdande i naturens urval av
en mot snötryck motståndskraftig granform, en granras med ärftliga för-
greningsegenskaper.'

Om vi alltså måste betrakta de kamgransartade granarna som våra
växtligaste och i samband härmed såsom våra minst rötskadade granar,

! Jmf. NILS SYLVÉN, Strödda iakttagelser från en studieresa i Mellaneuropa. Skogsvårdsf.
tidskr. 1912, fackuppl., sid. 567.

678 NILS SYLVÉN. s

granformer som därtill äro bättre än andra anpassade för i många trak-
ter av jämväl vårt land ödesdigert snötryck, och då vi dessutom ha alla
skäl att antaga kamgranstypen vara en ärftlig förgreningstyp, då böra
vi givetvis göra allt för denna granforms gynnande i våra svenska
skogar. Må vi då främst se till, att vid kotteinsamlingen kamgran-
arna i första hand bli föremål för kotteplockningen: Kamgranarna äro
ju så lätta att särskilja från andra granformer även av ett mera oskolat
öga. De ur kamgransfröna uppväxande granarna skola, det är mitt fasta
hopp, bidraga till allt mera ökad avkastning ur våra svenska skogar.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1014. H. II.

Om lämpligaste årstiden för avverkningens
utförande.

Av ERNST ÅNDERSSON.

I landets nordliga delar underlättas skogskörslorna vintertiden i hög
grad genom den rikliga tillgången på snö samt av de tillfrusna sjöarna och
kärren. Någon gång bliver visserligen snömängden fram i mars månad
allt för riklig, så att den i viss mån kan hindra körningen, men det kan
därför ej falla någon in att betvivla, att skogskörslorna över huvud taget
gå bäst vintertiden. Även i södra Sverige är detta fallet, ehuru man
här måste räkna med kortare tids snöföre. I södra Sverige tillkommer
såsom ytterligare skäl till vinterns lämplighet för skogsarbetena, att ar-
betskrafter och dragare endast då finnas tillgängliga, emedan jordbruket
övriga årstider icke kan undvara dessa. Skogsarbetenas förläggande till
vintern medför således i södra Sverige en naturlig arbetsfördelning års-
tiderna emellan.

Den omständigheten, att vintern är den lämpligaste årstiden för skogs-
körslorna, har fört med sig som en naturlig sak, att avverkningen också
samtidigt utföres.

Även ur andra synpunkter har man funnit vintern lämpligast för av-
verkningen. Det har nämligen ansetts, att virkets kvalitet och hållfasthet
bliva större, om det avverkas på vintern, än om det avverkas under
övriga årstider.

Vinterns lämplighet såsom avverkningstid grundas således på direkt
ekonomiska synpunkter såsom erhållandet av billig avverknings- och
körningskostnad, YVätt tillgång till arbetskraft (södra Sverige) samt högre
värde å virket.

Det kan då synas tämligen djärvt att ifrågasätta, att vintern under
alla förhållanden är den lämpligaste avverkningsårstiden, och det må
här förutskickas, att de ovannämnda synpunkterna äro tillräckligt tungt
vägande för att göra vintern till den 7 allmänhet taget lämpligaste av-
verkningstiden. Emellertid hava en del observationer, för vilka i det
följande redogörelse lämnas, givit vid handen, att under vissa omstän-

680 ERNST ANDERSSON.

digheter andra årstider kunna vara mera ändamålsenliga än vintern för
avverkningen. Detta påstående gäller dock endast trädens fällning,
men icke själva tillredningen av virket.

Den vanliga vinteravverkningen medför i själva verket vissa olägen-
heter, varöfver iakttagelser dagligen kunna göras. Så t. ex. kan vinter-
fällt virke, särskilt av björk och asp eller av ung och föga kärnfull barr-
skog, icke flottas utan föregående torkning, vilken dels är rätt besvärlig,
dels kan medföra försämring av virket. Om torkningen går fort, spricker
virket, så att det för vissa ändamål blir oanvändbart, och om den går
långsamt, blånar virket med samma påföljd. Toppar av barrträd, som
kvarligga i skogen över sommaren, angripas i regel av insekter, vilka
på de långsamt torkande stammarna hava gynnsamma avelsförhållanden.
Genom att dessa insekter borra och underminera barken kunna de även
bidraga till infektion genom den ovannämnda blåytesvampens sporer, för
vilka nämnda insekter antagligen även äro såningsmän.

Vid ungskogens avverkning på vintern, sådan densamma för närvarande
bedrives, har man alltså att välja mellan virkets försämring genom sprickor
och blåyta' eller dess sjunkning. De nämnda skadliga insekternas utveck-
ling gynnas också ofta i en grad, som kan bli menlig för den kvarva-
rande skogens trevnad.

Om man av sådana anledningar nödsakades låta ungskogarna stå
ogallrade, skulle härigenom dubbel förlust åstadkommas, dels en direkt,
genom virkesförlust, dels en indirekt, bestående i att dessa skogar av
brist på beståndsvårdande huggningar icke kunde lämna en så fördelaktig
produktion, som eljes vore möjligt.

Då flottningen är det enda transportmedlet för virke i stora delar av
vårt land och då flottlederna äro med mycken kostnad ordnade, så att
transporten på dem är billig, samt slutligen virket på ett förträffligt sätt
i vattnet bevaras från såväl blåyta som sprickor, så är det en olägenhet
av betydande räckvidd, att ungskogsvirke på grund av dess benägenhet
att sjunka ej kan flottas utan att först underkastas sådan behandling,
att dess kvalitet riskeras genom sprickor eller blånad.

Sjunkningens orsaker äro att söka i virkets byggnad. Som bekant
består virket huvudsakligen av cellulosa och lignin, vilka båda be-
ståndsdelar äro tyngre än vatten. Då oaktat detta en del virke flyter i
vatten, måste denna omständighet bero på, att virket är uppbyggt av
nämnda beståndsdelar i en porös form samt att det i mellanrummen
innesluter luft, som ej tillåter vattnet att omedelbart intränga. Vanligen
finnes dock jämte luften även vatten, som upptages av det levande

" Jämför V. Ekman. Några iakttagelser vid tillvaratagande av vindfälld SkOg; SMR
1005, sid. 24:

OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 681

trädet och transporteras genom veden från roten till bladen eller barren,
som transpirera vatten i stora mängder. Denna trädens livsfunktion om-
besörjes, vad vattentransporten beträffar, av splintveden. Den hos äldre
stammar förekommande s. k. kärnveden, som utmärkes därav, att kärlen
tilltäppts genom avsättandet av fasta, för vatten svårlösliga ämnen, har
i allmänhet förlorat sin vattenledande förmåga, och kärlen innesluta nu-
mera icke stora vattenmängder men däremot luft. Kärnveden är därför
i allmänhet åtskilligt lättare än vatten. Splinten innehåller däremot vat-
ten i sådan mängd, att den sjunker, om man skiljer den från kärnveden,
som alltså är den del på vilken stockarnas flytförmåga beror. Ungt,
föga kärnfullt virke sjunker därför till betydande mängder, så snart det
på våren utlägges i vattnet för flottning. På grund därav att vatten
småningom intränger i splinten och uttränger luften, sjunker virke även
under flottningens gång.

Visserligen kan man genom lufttorkning på land giva även sådant
virke flytförmåga. Resultatet blir emellertid ofta ogynnsamt, i det att
en mängd stockar redan vid irullningen flyta så tungt, att endast några
decimeter av toppänden synas över vattenytan. Givetvis beror detta
till stor del på svårigheten att upplägga virket med sådan omsorg, att
alla stockar komma i tillräcklig beröring med luften." Till de svårare
olägenheterna vid torkning på land av barkat virke hör även den förut
nämnda sprickningen i vältornas yttre delar samt att virket blånar i dess
inre delar.

I syfte att finna en metod för virkets torkning, som icke vidlådes av
dessa olägenheter, har jag utfört en del avverkningsförsök under olika
äarstider.

Vid dessa avverkningsförsöks planläggning har jag utgått från känne-
dom och erfarenhet om vissa avverkningssätt, som förr i tiden allmänt
brukats i stora delar av Sverige. Mina iakttagelser härröra från Tivedens
skogstrakter på gränsen mellan Närke och Västergötland.

Äldre förfaringssätt.

Ännu i slutet av förra århundradet förekom det så kallade »svedje-
bruket», som hade det dubbla målet att skaffa terräng för sådd av
»fallråg» och tillreda kolved, så att den skulle bliva torr och kolnings-
färdig på en sommar. Vid svedjebruket tillgick så, att skogen »>sy7-
fälldes» på våren, vanligen före, men eljes efter vårbruket och fick sedan
ligga »i riset», d. v. s. okvistad och obarkad. Då barret förändrat sin

Sr. Axel GON SMR EV TOTAL
? Om skogen var långväxt, kunde tvänne arbetare fälla skog till en större mila på en dag.

Denna >syrfällning» må ej förväxlas med den i det följande behandlade »>höstfällningen».

682 ERNST ANDERSSON.

gröna färg till röd, vanligen vid midsommartiden, antändes hygget, varvid
riset avsveddes och stammarna, svärtade, stundom delvis brända till halva
diametern, voro relativt lätt åtkomliga för yxan. Efter fällningen an-
grepos stammarna alltid av insekter, tallen av märgborren, granen av
barkborren, vilka borrade barken, varvid safterna i kambiumlagret
råkade i jäsning, till den grad, att en syrlig lukt kunde förmärkas på
långt avstånd från »riset» (hygget), därav namnet »syrfällning» upp-
kommit. .

Genom att träden fingo behålla riset, transpirerade barren en del av
stammarnas fuktighet, men i vårsolen vissnade barren snart bort och
kunde sedan ej tjäna detta ändamål. Arbetet med att få virket torrt
fortsattes av barkborrarna, som underminerade barken, vilken sedan var
så löst fastsittande , att luften fick tillträde och torkningen blev ganska
fullständig. Skedde bränningen före midsommar, förstördes insekterna och
deras avel, vilket naturligtvis var fördelaktigt för den kvarvarande skogen,
men uppsköts bränningen in i juli, hände lätt att märgborren undgick den-
samma, medan barkborren vanligen är kvar under barken åtminstone till den
15 juli, ofta längre.! För sen bränning medförde därför en oerhörd förök-
ning av dessa insekter, vilken kunde vara ödesdiger för angränsande
skogstrakter. Av hänsyn dels till rågsådden, som var det egentliga
ändamålet med -bränningen, dels till faran att stammarna kunde upp-
brännas, om de voro för torra, brukade denna som sagt ske redan mid-

sommartiden.
Då veden så behandlad blev tämligen torr, och — om bränningen
skedde i rätt tid — barkborresvärmarnas storlek hölls inom rimliga grän-

ser, kunde syrfällningen synas äga vissa fördelar även för ett nutida skogs-
bruk. Men den har blivit bortlagd, av den orsak att veden, som skadas dels
genom bränningen, dels genom sprickor och blåyta, ej kan användas för
annat ändamål än kolning. Och kolningen får numera icke disponera
hela bestånds virkesmassa utan endast det sämsta avfallet, då de övriga
delarne av virkesmassan finna bättre lönande användning som timmer,
trämasseved och props.

I Tiveden brukades nämligen i slutet av förra århundradet även en
annan avverkningsmetod i det att granen fälldes i juni månad, under sav-
tiden, i syfte att tillvarataga barken för garvningsändamål. Garvarbark var

1 Märgborren, som i regel har endast en generation varje år, övervintrar alltid som: full-
bildad och är fortplantningsfärdig redan första vårdag, innan ännu snön helt och hållet smält
bort. Barkbarren synes fordra högre temperatur, ty hans svärmningstid inträffar en månad
senåre än märgborrens. Då utvecklingen från ägg till fullbildad insekt går på 8 a IO
veckor för båda dessa arter, måste i regel barkborrens första generation bliva senare än

märgborrens.

OM LÄMPLIGASTE ÄRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 683

nämligen där i orten en handelsvara av betydenhet. Ingen kolved av
gran fälldes gärna (före år 1890) annat än i savtiden. Och långt in på
90-talet bibehöll sig denna avverkningsmetod. Sedan barken fullständigt
avtagits, fick virket ligga, och torkade i försommarvärmen ganska hastigt
och fullständigt, så att veden blev ytterst lätt och hård men även myc-
ket sprickig. Oaktat torkningen skedde hastigt, uppkom åtminstone på
vedens undersida strödda mögelfläckar, dock utan att något mera djup-
gående svampangrepp uppkom. VWVeden var mycket användbar för trä-
massetillverkning, om också ej lika god som torr, vinterfälld ved.

En annan forna tiders avverkningsform var den, som användes för
björkskog, vilken för nävertäkt brukade fällas (första inträffande nymåne)
efter midsommar. Vanligen tillvaratogs lövet till vinterfoder för getter,
får och hästar. I syfte att tillreda godt slöjdvirke lät man däremot allt
lövet sitta kvar på härför lämpliga björkar. Dessa torkade mycket full-
ständigt utan att spricka. Denna torkning måste tydligen vara ett verk
av lövet, som efter fällningen fortsatte att transpirera, varigenom stam-
marna, då de voro skilda från roten, på ett naturligt sätt befriades från
fuktigheten.

Försök.

Ett försök att flotta vinterfälld björk utförde jag år 1897 vid Aspa
bruk med det resultat, att alla stockar som användes för försöket, 12
stycken, sjönko omedelbart vid irullningen, oaktat de legat på land för
torkning till den 1 juni.

Detta misslyckade försök, ävensom kännedom om fällningsförfarandet
med slöjdbjörken, som ovan omtalats, föranledde mig till ett försök, att
på denna väg göra lövskog fottbar, vilket kom till utförande vid Storfors
bruk i Värmland. Ett antal björkar och aspar fälldes i närheten
av en sjö den 253 juni 1906 samt fingo ligga i riset tills på hösten, då
de upphöggos. Våren därpå utlades i sjön kolved, som upphuggits av
dessa sommarfällda träd, till ett antal av 13 aspkubbar och 15 björk-
kubbar. Dessa höllo sig sedan flytande icke blott hela den sommaren och
även därpå följande sommar. Detta försök, som alltså visade ett mycket
gynnsammare resultat än vinteravverkning, föranledde i Storforsskogarna!
i Värmland sommarfällning i större skala av björk-virke, som sedan med
gynnsamt resultat framflottades för bränsleändamål hösten samma år
fällning skett. Se bilden.

Den vunna erfarenheten rörande sommarfällningens verkan sökte jag
att tillgodogöra för flottning av barrskog i sjön Amungen i Dalarna.
Men på grund av den kännedom, man äger om barkborrarnas levnads-

1 Skogsförvaltare G. WESSLÉN.

48 Skogsvårds föreningens Tidskrift 1914.

684 ERNST ANDERSSON.

sätt, ansåg jag nödvändigt att därvid förfara på annat sätt. Om tall
och gran fällas vid midsommartiden. angripas de som bekant av märg-
borre och barkborre samt förstöras genom blåyta.?

Tall borde alltså fällas efter den tid, då märgborren slutat att borra
tallbarken, nämligen 1 slutet av juli eller början av augusti, då han be-
giver sig upp i de nyss fullbildade årsskotten för att i deras märg till-
bringa hösten. Gran däremot borde fällas senare eller så sent, att gran-
barkborren ej medhinner åstadkomma en ny fullgången generation på de
fällda stammarna, innan köld inträder. Då barkborrens svärmningstid in-

Wesslén fot.

Höstflottning av björkvirke, fällt före midsommar samma år;
upphugget omedelbart före flottningen.

träffar cirka 4 veckor senare än märgborrens, och hans utveckling från
ägg till fullbildad skalbagge drager 10 veckor, torde fällning av gran ej
böra ske före den 1 eller kanske ännu hällre den 15 augusti.

Med stöd av de omnämnda försöken och därvid vunnen erfarenhet
anlades alltså ett försök med höstfällning av tallskog på följande sätt:

Första gången den 15 juli 1907 och sedan upprepade gånger med
en veckas mellanrum till den 2 september fälldes inom ett 70- å 80-
arigt tallbestånd ett femtiotal träd, vilka fingo ligga obarkade och okvis.

1 Jfr. VILH, EKMAN. Några iakttagelser vid tillgodogörande av stormlälld skog, S. F. T.
Sid; 24; 1005,

OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 685

tade till den 15 januari 1908, då de kvistades, barkades och kapades.
Stockar, som apterades av träd, fällda första veckan märktes 1, andra
veckan 2, tredje veckan 3 etc. (8 nummer).

Vidare fälldes, kvistades, barkades och apterades den 13 januari i
samma bestånd ett kontrollparti på 30 träd, varav likaledes apterades
stockar, som märktes 9. Var och en av dessa 9 numrerade poster de-
lades i tvenne ungefär lika stora partier på sådant sätt, att de stockar,
som apterats av halva trädantalet, hänfördes till det ena partiet och övriga
stockar till det andra. De nio numrerade och delade partiernas ena post,
betecknad jämte numret med bokstaven I (is), kördes ut på isen och upp-
lades där på underlag, deras andra hälft betecknad med bokstaven L (land)
upplades i enkla varv på stenstranden att torka samt irullades den 1 juni.

Alltså funnos efter irullningen i vattnet 18 olika virkespartier på 38
å 81 stockar vartdera, vilka partier lades inom skilda bommar, som
fastpålades i en grund vik, där iakttagelser över sjunkningen sedan
gjordes under sommarens lopp genom upprepade inventeringar, vilkas
resultat framgår av efterföljande tabell!

Virkespartiet I. Upplagt på isen.

begge Av det utlagda timret hade JA
= Dag för trä- ÖN Ve Sjunk-
= = sjunkit sommaren 1005: 2
3 | dens fäll- | Antal : ningspro-
ce I
3 ning 1907 / 3 z cent
- Zz 18 A 23 ä 1 29 10 S:a

vå Sd od ko) a

5 Återstoden flyter medel-

I IL S1 ng Idel IE ERT päre f SRS J
lmåttigt.

2 så 5I Oo Oo I o ( I
3 i Å 38 o o I o o I

Ja 47 2 (0] o (0) (0] 2

Summa 217 3 o Oo I 6 2

5 = göre krej rodcol o.oe

13 4 medel-
6 d 46 I Oo o [) Oo I
; =- (0) (0) [0] [0] (0) (0)

1 Dessa inventeringar utfördes på ett synnerligen förtjänstfullt sätt av skogsförvalt aren
AXEL WIKNER.

686 ERNST ANDERSSON.

Virkespartiet L. Upplagt på land.

| >Å IDagför Få Antal Av. det irullade timret hade öSjunks
| 2 TT Ne sa JA | | är | 29. 10j i] Sa cent |
; ; TR |
| | | | | |
I BR a | o | |
2 | Fö Ta NIRRSO | | o Flyter bra. |
EA Re RR se | | 0 |
| 4 | 2/6 54 | [0] Flyter medelmåttigt. |
adj NI | o |
| GVA ER Bar | o Flyter bra.
Vd YE || OBE | | | Oo
8 i 2/6 AO] | |
Summa | 433 EE EE (OK ES) Oo | [0] Höstfällt, lagt på land.
9 | 15/, 08 | 480 GG 5 | FA ESR AA Vinterfällt, flyter medel!-

måttigt.

Av dessa tabeller framgår alltså:

1) Att av 44 st. vinterfällt virke, som lagts å is (1,9), sjunkit genast vid
islossningen 8 st. eller 18 procent, vilken sjunkning efter cirka 3 må-
nader ökats till 27 procent, varjämte må anmärkas, att av återstoden
en stor del var mycket tungflytande.

att av 405 st. sommar- och höstfällt virke 4 st. eller 1 procent sjunkit
genast vid islossningen och sedan under cirka 3 månader ytterligare
3 stycken eller 0,7 procent, tillsammans cirka 1,7 procent, varvid dock

N
N—

märkes
a) att av 217 st. timmer, som tillretts av träd, fällda från och med
den IE till och med den ”/g sjunkit 2,8 procent, varemot
bh) av 188 st. timmer, som tillretts av träd, fällda från och med
den t2srochtsenare,iendastiriistock sjunkit eller 0,5; procent.
3) att allt på land upplagt virke, såväl det sommar- och höstfällda som
det vinterfällda, inalles 453 stycken, fortfarande flöt ännu den 12/g,
varvid dock märkes:
a) att det sommar- och höstfällda virket flöt lätt, medan
6) det vinterfällda flöt något tyngre.

Orsaken till att det virke, som fällts under tiden från den t5/, till den
5/g uppvisar större sjunkning (2,8 procent), än det virke, som fällts från
den 22/. till den 2/, (o,s 94) kan vara en tillfällighet. Men jämförelsen
är af intresse, då den utvisar, att fällning kan ske hela augusti månad,

OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 687

utan att anledning finnes befara sämre flytförmåga, oaktat detta sist-
fällda virke ej får mera än cirka I månads effektiv torkning. Med an-
ledning härav synes tiden för torkning av det först fällda virket ej heller
behöva tilltagas längre än en månad, och virkets aptering alltså kunna
äga rum redan inom en månad efter dess fällning.

Betydelsen av dessa iakttagelser angående höstfällningen kan bedömas
med hänsyn till avverknings- och transportkostnad, arbetartillgång, kvalitet
och den kvarvarande skogens biologiska förhållanden.

Transport.

Att sjunkningsprocenten vid flottning högst avsevärt nedbringas genom
sådan höstfällning, som vid försöket använts, synes uppenbart. Medan
den för vinterfällt virke, lagt på is (I, 9) utgör 27 procent, nedgår den
för höstfällt virke till 1,7 procent. Genom att lägga höstfällt virke på
land och irulla det den 1 juni åstadkoms flytförmåga hos allt timmer,
varmed detta försöktes, nämligen 433 stockar. Detta resultat uppnåddes
emellertid även med de 48 vinterfällda stockar, som omsorgsfullt upp-
lagts på land (L, 9) och irullats första juni, men detta virkesparti flöt
märkbart tyngre än höstfällt och i övrigt lika behandlat virke. I praktiken,
då det gäller stora partier, torde åstadkommandet av fullständig flytförmåga
hos vinterfällt virke genom sistnämnda åtgärd bliva mycket besvärligare,
än det visat sig vid dessa försök i mindre skala. Naturligt är att, då
höstfällningen även vid virkets utkörning på isen den 15 januari ej givit
mera än 1,7 procent sjunkning, höstfällt virke skall lämna goda resultat
med en mindre omsorgsfull och kostsam uppläggning, än den som for-
dras för vinterfällt virke, som skall torkas allenast genom luftens inverkan
på dess yta. Givet är även att det vinterfällda virket måste vara barkat!,
för att uppläggningen skall hava någon inverkan på dess flytförmåga, me-
dan barkning tydligen måste vara överflödig med det höstfällda virket, då
såväl dess inre som barken äro torra förut. Jämförande försök med obarkat
virke hava emellertid i detta sammanhang icke gjorts. I alla händelser
framgår, att höstfällningen redan ur fottningssynpunkt har rätt avsevärda
företräden framför vinteravverkning.

Ungefär detsamma blifver förhållandet med virke, som icke skall flottas
utan i stället transporteras på järnväg. Genom järnvägstransporten för-
loras visserligen intet virke, därför att det icke är torrt, men i stället
är fraktkostnaden större ju tyngre virket är. Och vid järnvägarna äro
upplagsplatserna vanligen mindre rymliga än vid flottlederna, vilket ofta

! Se VILH. EKMAN, Om viktförändringen hos torkande virke S. F. T. 1907, s. 133.
A. Lör, Om flottning av gallringsvirke S. F. T. 1914, s. 451, 2.

688 ERNST ANDERSSON.

gör, att virket måste utlastas, i mån som det framköres från skogen.
I sådant fall är höstfällningens betydelse mycket stor, ty om virket
lättnat 10 å 15 procent, så minskas också fraktkostnaden med 10 å 15
procent.

Avverkning och drivning.

Huruvida skogsarbetet genom införandet av höstfällning påverkas i över-
vägande fördelaktig grad eller ej, torde ej kunna definitivt avgöras, helst
som förhållandena arta sig olika vid skilda klimatförhållanden.

Vad först beträffar själva avverkningen, så visade det sig vid år 1908
i något större skala utförd höstfällning som en olägenhet, att arbetaren
måste behandla varje träd två gånger, nämligen först fälla det och en
månad senare återkomma för att tillreda virket, varjämte detta då be-
fanns svårbarkat på den grund att barken torkat. Svårare var dock
detta arbete icke då, än under de kallare vinterdagarna. Själva höst-
fällningen på bar mark är naturligtvis mycket lättare än fällning vinter-
tiden, då den ofta meterdjupa snön måste bortskottas omkring varje
träd tsomiskalltallas:

En annan olägenhet är, att virket måste köras ihop och läggas i vältor
vid vintervägarna, innan för mycket snö faller, men en fördel är att dessa
sedan kunna framköras t. ex. i mars månad, då snön norrut vanligen blir
så djup, att avverkningen nästan omöjliggöres. Någon gång, om upprepade
mindre snöfall och töväder omväxla, fyllas vältorna med is, som med-
för en del besvär vid lastningen. För att undvika detta böra vältorna
täckas med granris. Att dessa olägenheter emellertid icke överväga för-
delarna framgår därav, att befolkningen på många trakter i Norrland gärna
börjar avverkning (på vanligt sätt) redan i september, varefter timret vid
första snöfall hopköres och får ligga i vältor, medan timmerdrivning
utföres på annat håll, intilldess denna måhända blivit omöjliggjord, ge-
nom att snön blivit allt för djup. Då framköres det höstavverkade,
virket, som alltså utgör reservarbete. Såväl ur avverkningsmanskapets
som körarnas synpunkt är det alltså mera förmånligt att förskjuta av-
verkningstiden till september och augusti än att förflytta den framåt till
april och maj, då den myckna snön, den bristande skaren och vattenflödet i
hög grad försvåra eller rent av omöjliggöra arbetets fortsättande. Det
lönar sig dåligt att gräva sig ned genom 1 åa 2 meter hård snö för att
kunna fälla en 10 å 15 centimeter grov gran och sämre ju glesare de
till avverkning avsedda träden stå. Även hopkörningen går bättre på
hösten, än sedan snön blivit djup, och framkörning utmed basvägarna
är det enda arbete, som kan ske obehindrat ända tills snön går bort.

OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 689

Vidare är det en fördel vid framkörningen, i synnerhet om vägen är
lång eller motlutande, att timret blivit 10 å 20 procent lättare genom
höstfällningen, än det eljest skulle varit. För de sydliga delarna av
landet, där man vanligen måste köra på vagn, och där man ej behöver
nedlägga arbete på att köra ihop virket i stora vältor, synas fördelarna
av höstfällningen icke förtagas av några andra olägenheter än den, att
man där sällan har tid att ägna skogen något arbete på hösten.

Arbetartillgång.

I Norrland däremot, där man icke hindras av jordbruksarbeten, och
där tillgången på arbetare är knappare på vintern än på sommaren, är
det av betydligt värde, att kunna börja avverkningarna redan på som-
maren, varigenom arbetartillgången bliver mera tillräcklig, än då arbetet
pågår endast några vintermånader med korta dagar. Börjar man 1 juli
med fällning av lövskog, 1 augusti med fällning av frodväxt barrskog
samt börjar kapa och hugga upp de fällda träden, sedan de legat i riset
minst en månad, samt sedan kör ihop virket, så komma avverkningsar-
betena att pågå från juli till mars månad och omfatta årets sista sex
månader och dess tre första, tillsammans 9 månader, i stället för endast
december till mars eller 4 månader. Detta innebär, att man icke behöver
mera än hälften så mycket avverkningsmanskap och kan behålla detta
manskap hela året, då försommaren åtgår till rensning av vinterhyggen
genom kolvedshuggning, till kulturer m. m. Därigenom sluta skogsarbe-
tarna att vara säsongarbetare och kunna kvarstanna år från år i orten, vilket
betyder detsamma som att de bliva benägna att slå sig ned som bofasta
i dessa trakter, där man ordnar så, att de få stadigvarande arbete året runt.

Kvalitet.

Sistnämnda fördelar tillkomma emellertid även vanlig höstavverkning
utan föregående fällning. Men till dessa fördelar av höstavverkningen
läggas genom föregående höstfällning åtskilliga andra, särskilt med hän-
syn till virkets kvalitet.

Visserligen har man hittills antagit, att virket bliver bäst och varak-
tigast, om det avverkas på vintern, helst i december eller januari må-
nad, och verkställda försök lära även hava visat detta. Men vid dessa
försök har icke ovannämnda metod att fälla stammarna på hösten och
låta dem ligga i riset en tid, innan de upphuggas, kommit till använd-
ning. Man har utfört dessa försök med virke, som avverkats och till-
retts i de olika månaderna utan nämnda försiktighetsmått.

På höstfällda stammar gjordes dels vid ovannämnda avverkningsför-

690 ERNST ANDERSSON.

sök år 1907, dels år 1908 vid då utförda fällningar en del iakttagelser
rörande virkets kvalitet.

Efter torkningen, som skedde med kvarsittande bark genom barrens
transpiration, iakttogs att stammarna voro sprickfria, sannolikt på den
grund att vattenhalten avlägsnats från vedens både yttre och inre delar
på en gång, varigenom krympningen blir likformig, medan däremot virke,
som barkas och därefter underkastas lufttorkning får djupgående sprickor
efter stammarnas hela längd. Sprickningen beror tydligen därpå, att
de yttre delarna först torka, och då de krympa ej räcka till att omsluta
den okrympta inre delen. Dessa iakttagelser gälla såväl barr- som
lövskog. Icke heller fanns någon blåyta under barken på de fällda
stammarna. Men där barken skadats genom att stammen i fallet sla-
git emot en sten e. d., befanns emellertid blåyta hava uppkommit. På
några av de stammar, som fällts den 15 juli, uppkom även blåyta vid
ställen, där barken borrats av märgborrar. Även barkat virke bliver
blått. Härav synes framgå, att barken skyddar virket för blåyta un-
der torkningen, men att blåytesvampens sporer infektera virket, så snart
barken avlägsnas, skadas eller endast borras av märgborren. De små
fläckar av blåyta, som uppkomma genom skador på barken, spela
naturligtvis ingen nämnvärt skadlig roll.

Betydelsen av dessa fel är olika och beroende på virkets olika ändamål:

1) Pålar, staketstolpar, telegraf- och kraftledningsstolpar, som nedsättas
i jorden, äro i synnerhet i jordytan utsatta för röta, vilken finner
flera angreppspunkter på en sprucken än på en sprickfri stamdel.
Här utgöra sprickorna alltså ett mycket svårt fel, som undvikes ge-
nom höstfällningen.

2) Såglimmer: Sprickorna göra, om de äro svåra, det sågade virket
mindre hållbart. Mycket öppna sprickor föranleda därför kapning
av den sågade varan vid dess sortering. Vid flottningen, då virket
sväller, sluta sig sprickorna, men öppnas åter vid det sågade virkets
torkning. Blåyta, som finnes i själva stockarna, nedsätter värdet,
och virkespriset nedgår i regel med cirka 33 procent för »blåvara».
Blåytan föranleder sämre torkning, då svampmyceliet är mycket hygro-
skopiskt. Därigenom torde virkets förstörande påskyndas genom andra
rötsvampar, som icke kunna angripa torrt virke.

3) Slöjdvirke av lövträd skadas givetvis i hög grad genom sprickningen,
och man har vid vinteravverkning av björk gjort sig stor möda att
undvika sprickning, t. ex. genom ringbarkning. I stället uppkommer

OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 691

då den olägenheten, att virket bliver brunt och löst (»barkbränt») när-
mast den kvarsittande barken.

Sprickigt lövträ kan ej användas till större bordskivor o. d., utan
de sprickiga delarna måste kapas och användas till mindre slöjd-
ändamål.

4) Pappersved. Befintliga sprickor fyllas med barkfragment och slam
under ivältning och flottning, men de svälla småningom ihop. I
upplaget öppna de sig åter och emottaga eventuellt mera damm
o. d. vid vedens torkning. Den orenlighet, som finnes innesluten i
sprickorna, kan delvis falla bort under den huggna flisens rissling,
men delvis sitter den kvar, följer med i kokaren och förorenar pap-
peret.

Blåyta får ej förekomma i allt för stor utsträckning i veden, dels
för färgens skull, dels på grund därav, att svamptrådarna skära av
fibern, så att den blir för kort, varigenom dels cellulosa förloras med
silvattnet, dels papperet försvagas.

3) Kolved. Pretentionen på denna vara är endast, att den skall vara
torr. Om den skulle vara något sprickig eller blå, betyder detta just
ingenting. Men kolved, som avverkats på sådant sätt, att den
blånat, tager lättare upp fuktighet och är vanligen tyngre på hösten,
då kolning skall ske, än ved som icke är blä.

Lövved är mycket svårtorkad, så att vinterfälld obarkad ved av
björk och i all synnerhet asp nästan förr ruttnar än torkar. Genom
fällning i juli på ovan angivet sätt bliver lövveden kolningsbar redan
samma år.

Höstfällningen medför alltså stora allmänna fördelar i avseende å vir-
keskvaliteten för de flesta ändamål. Har virket en gång blivit torrt
utan att drabbas av sprickor eller blåyta, så är ingen anledning antaga,
att dylika fel sedan skola uppkomma, om virket fortfarande skyddas för
fuktighet. Dessa fel bero just på, att torkningen försiggår under ogynn-
samma förhållanden.

Det synes således alldeles visst, att om man vill särdeles väl bevara
ett virkesparti för sprickor och blåyta eller vill hava det snart torrt, så
faller man det på hösten och låter det ligga i riset.

Då emellertid som nämt den egentliga orsaken till de gynsamma
förhållanden, som inträda med det höstfällda virket, är den omständig-
heten att fuktigheten i stammarne avlägsnas genom barrens transpira-
tion, så är det härmed klart, att man icke genom höstfällning kan ge
flytförmåga åt träd, som torkat på rot, »syrtallar» o. d., ty sådana träd

692 ERNST ANDERSSON.

innehålla ofta mera vatten än friska träd med rik barrklädnad. Därom
har jag i år varit i tillfälle göra iakttagelser på flera av årets brand-
fält. Klart är även, att om ett träd är mycket Dbarrfattigt, detsamma
ej kan uttorka så fullständigt genom höstfällningen som frodväxta träd
med rik barrbeklädnad.

Biologiska förhållanden.

Då man i ett tätt slutet bestånd verkställer en gallring, d. v. s. en
utglesning av beståndet, och därigenom överlåter livsbetingelserna inom
beståndet åt ett mindre antal träd än det, som förut där måste under
ständig kamp förskaffa sig sitt uppehälle, väntar man sig med rätta,
att de kvarvarande stammarnas livsfunktioner skola höjas samt, att
deras hälsotillstånd och tillväxt skola stegras. Emellertid visar den dag-
liga skogsmannaerfarenheten, att dessa förväntningar stundom slå fel till
den grad, att skogen i stället för att bliva friskare efter gallringen
börjar avtyna och visar ett sjukligt tillstånd i flera år framåt, stun-
dom angripes av insekter och mången gang dödas av dem.

Orsaken härtill brukar sökas i den omständigheten, att avverkningen av
gallringsvirket bidragit till skadliga insekters förökning i oerhörd mängd,
samt att dessa i brist på annan för dem lämplig avelshärd angriper den
på rot stående skogen. Men man har också trott sig kunna söka or-
saken till misslyckandet i den omständigheten, att stammarna, vilka förut
stått mycket tätt, vid den friare ställning, som åstadkommits genom
gallringen, blivit mera exponerade för vindar och därigenom rotryckta,
och — sålunda bragta i ett sjukligt tillstånd — fallit offer för barkborren.
Denna s. k. rotryckningsteori har emellertid vunnit föga tilltro, då be-
stånd ofta angripits och dödats av barkborre, utan att rotryckning kun-
nat påvisas. Det har också framkastats, att den friare ställning träden
fått genom gallringen möjligen kan vara orsak till beståndets ohälsa
på sådant sätt, att avdunstningen vid det plötsligt större tillträdet av
sol och vind till kronorna blivit allt för stark.

De ovan "anförda iakttagelserna vid höstfällningsförsöken med tall och
andra iakttagelser å fälld gran hava visat, att barkborrarnas och märg-
borrarnas avel i regel icke blir fullgången 3å träd, fällda efter den 1
augusti. Detta torde bero på, att stammarnas kambiumlager hastigt
torkar och blir för hårt för att kunna tjäna de späda larverna till föda. Då
höstfällningen leder till ett misslyckande av äggläggningen å de fällda
stammarna bliver den ödesdiger för dessa insekter. De i skogen på
våren eventuellt kvarvarande topparna av höstfälld och bortkörd skog
äro också så torra, att de icke kunna locka dessa insekter till ägglägg-

OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 693

ning, medan däremot toppar av vinterfälld tall äro synnerligen begär-
liga. Toppar av vinterfälld gran angripas av granbarkborren, men myc-
ket mindre gärna än t. ex. vanliga .vindfällen.

Med anledning härav måste man antaga, att höstfällningen bidrager
till minskning av insektstammen.

Beträffande faran av en genom friställning ökad transpiration, så torde
denna vara mindre, om träden hava en mot den ökade transpirationen
svarande ökad vattenmängd att avgiva. Men detta är icke fallet efter vinter-
gallring. Som bekant upptaga träden på hösten efter tillväxtens av-
slutande en betydande mängd vatten, som fortledes genom de allra
yttersta årsringarna, men magasineras i splinten och alldeles fyller den-
samma, om tillräckligt med vatten finnes tillgängligt i jorden. Det upp-
tagna vattenförrådet, som bevaras över vintern, är det som i första
hand transpireras av barren på våren och försommaren, då temperaturen
bliver nog hög för vegetationens begynnande. Men i täta bestånd, sär-
skilt torra år, finnes anledning antaga, att de enskilda trädens vatten-
förråd på hösten bliver ringa och alltför ringa, i synnerhet om skogen
under vintern utglesnas, så att avdunstningen på våren bliver mycket
större än träden förut varit vana vid. Om avdunstningen drives så
långt, att trädet ej medhinner eller icke förmår skaffa vatten till den-
samma, bör det ej vara förvånande, om det råkar i ett sjukligt till-
stånd och att bestånden under sådana förhållanden kunna duka under
för insektsangrepp.

Ett annat bliver förhållandet vid höstfällning, ty genom densamma
lämnas de efter avverkningen kvarvarande träden tillfälle att rikligare
än sedvanligt fylla sitt vattenförråd, så att detta motsvarar den ökade
transpiration, som nästkommande vår på grund av den glesare ställ-
ningen är att emotse.

Ett på mitt föranstaltande utfört avverkningsförsök 1 en tätt sluten
90-årig granskog styrker dessa antaganden, som lågo till grund för
försökets planläggning.

Å en provyta vid Åmots bruk i Gävleborgs län avverkades i augusti
månad år 1908 ungefär halva kubikmassan. Sedan fälldes den 153 april
1909 den å provytan kvarvarande skogen, som omedelbart apterades
till timmer och massaved samt framkördes och vägdes.

Samtidigt fälldes i den slutna granskog, varav provytan uttagits, ett
parti träd av i övrigt samma beskaffenhet; dessa träd apterades som de
förra, framkördes och vägdes.!

? Dessa försök övervakades av forstmästaren C. BREITHOLTZ.

694 ERNST ANDERSSON.

Resultatet av de sammanräknade vägningsprotokollen blev följande:

Virke från den |Yirke från det |
; | gallrade ytan | ogallrade be- | Viktskillnad: |
Fota pa erat | — vägde: ståndet vägde: |

| kg. per kbm. | kg. per kbm. | kg. per kbm. |

| |
| Timmer | 880 710 170

Småtimmer Son, Ar BS SES RER AR 760 710 50
PAPP ELSIIGSSVE ES RE SNS SE nära LR Ske bb Ul ke tslblne 320 780 | 40

Medeltal 320 133 87
| Mjosrvikti(antag em) senere dne FS EEE | 450 450 =
IV GLEN I EE SR rg Ra Slo ns eri a arld lerna rg SO | 283 | =

Av detta försök framgår alltså, under antagande att virket ägde samma
torrvikt i båda proven, att det gallrade beståndet hade 87 kg. eller
nära '/s mera vatten än det ogallrade. Men ett träd kan naturligtvis
icke transpirera hela sin vattenhalt. För transpiration genom barren
torde i det ogallrade beståndet icke mera än exempelvis 100 kg. vatten
pr kubikmeter vara disponibelt för avdunstning, varefter skulle återstå
cirka 183 kg. vatten. Innan det gallrade beståndets vattenhalt pr kbm.
nedgar till samma belopp, kan det transpirera 187 kg. vatten pr kbm.,
alltså nära nog dubbelt mot det ogallrade beståndet. Per hektar var
alltså den för avdunstning tillgängliga vattenmängden i träden nära nog
lika stor i den gallrade som i den ogallrade skogen, vilket förhållande
står i full överensstämmelse med antagandet, att träden kunna upptaga
mera vatten än som i ett slutet bestånd beskäres dem, åtminstone ett
torrt år. Det synes också, av detta försök att döma, troligt att trädens
behov av vatten bör vara tillfredsställt i den höstgallrade skogen, även
om avdunstningen från varje träd skulle bli betydligt större efter gall-
ringen än före densamma. Om också ett enda experiment icke kan
berättiga till bestämda slutsatser, så göres dock genom dessa försök
sannolikt, att man måste äga sförre utsikt att lyckas vid gallring av ett
tätt slutet granbestånd, om gallringsvirket höstfälles, än om det vinter-
avverkas, detta av två orsaker: de mindre gynnsamma förhållandena för
barkborrens förökning och den bättre motståndskraft hos den kvarva-
rande skogen, som genom det förra förfarandet åstadkommas.

Med anledning av det anförda torde det vara berättigat att draga
den slutsatsen, att vintern såsom avverkningstid i en del fall i ända-
målsenlighet överträffas av sommaren eller hösten, dock endast om trä-

OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR AVVERKNINGENS UTFÖRANDE. 605

den fällas och få ligga minst en månad i riset. I olika avseenden och
för olika trädslag varierar såväl själva tillvägagångssättet som betydelsen
av detsamma. Särskilt märkes:

1) ur transportsynpunkt
att frodväxt barr- och lövskog minska vikten så avsevärt, att full
flottningsbarhet uppnås, åtminstone om flottningen avslutas under
första hälften av augusti månad eller tidigare, och järnvägsfrakten
nedgår avsevärt, 1 jämförelse med fraktkostnaden för vinteravverkat
virke av samma slag;

2) ur arbetartillgångens synpunkt
att en nyttig förlängning av den årliga avverkningstiden åstadkom-
mes, varigenom en viss avverkning kan bedrivas med ett mindre an-
tal arbetare, vilka därigenom beredas arbete så gott som hela året
och alltså kunna bliva bofasta. Ur denna synpunkt kan tillvägagångs-
sättet med fördel användas för all skog;

3) ur kvalitetssynpunkt
att alla rimliga krav på frihet från sprickor och blåyta genom höst-
fällningen tillfredsställas. Sannolikt är, att virket även blir motstånds-
kraftigt mot röta, särskilt för i jorden nedslagna pålar, då sprick-
frihet är ett huvudvillkor härför;

4) ur biologisk synpunkt
att vid gallring den kvarvarande skogens trevnad sannolikt höjes
genom höstfällningen.

Den uppställda frågan bör alltså besvaras så, att man vid sidan av
vinteravverkningen, som icke kan undvaras, även lämpligen kan an-
vända höstfällning, särskilt i vissa fall, då densamma visat sig synnerligen
ändamålsenlig. Den utsträckning, i vilken detta kan och bör ske, beror
av skogens beskaftenhet, transportmedlen och arbetartillgången. Dock
må framhållas, att de ovan åberopade försöken icke kunna anses av-
görande för alla skilda förhållanden, varför det alltid är att tillråda, att
lokala försök utföras, innan större avverkningar av ungskog genom höst-
fällning företagas.

696 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 11.

Om trädens skiktnings= eller skiktförmåga.

I en uppsats i Botanisk Tidsskrift år 1904" har den bekante danske
skogsmannen L. A. HAUCH fäst uppmärksamheten på vissa intressanta
förhållanden i trädbeståndens utveckling. Drar man upp ett tätt bestånd
genom sådd eller plantering, förhålla sig olika trädarter ganska olika med
hänsyn till individernas inbördes utveckling. Hos somliga trädslag är
det ett mindre antal individ, som växa före de andra och undertrycka
dem, hos andra är deras antal större, kampen mellan individerna varar
längre. Hos en tredje grupp åter utveckla sig individerna mycket lik-
formigt, alla nå ungefär samma höjd, beståndet hämmas i sin utveckling,
såvida man ej griper in genom gallringar. På grund av att denna för:
måga hos vissa individ att vinna i kampen för tillvaron har till följd,
att träden i det av gallringar orubbade beståndet fördela sig på ett större
eller mindre antal storleksklasser, har HAUCH kallat denna företeelse för
trädens »spredningsevne», på svenska spridningsförmåga. Ordet spridnings-
förmåga användes också i denna bemärkelse av WAHLGREN i hans ny-
ligen utgivna bok »Skogsskötsel», Stockholm 1914.

Nu ha emellertid såväl »spredningsevne» som »spridningsförmåga» sedan
gammalt en helt annan betydelse. Med ett träds eller en växts sprid-
ningsförmåga menar man dess större eller mindre förmåga att förmedelst
frön, skottdelar, rotskott eller dylikt breda ut sig i terrängen, vinna nya
områden eller förflyttas från en ort till en annan. Det är tydligt, att man
även inom skogsbruket måste ha hänsyn till trädens spridningsförmåga,
fattat i denna bemärkelse. Vid bedömandet av skogarnas utveckling, vid an-
läggandet av föryngringsytor måste man mer eller mindre ta hänsyn härtill.
HAUCH erkänner också det olämpliga i ordet »spredningsevne», men
anser sig ej kunna finna på något lämpligt uttryck. Det torde emellertid
icke dess mindre anses ganska olämpligt att hos oss införa ordet sprid-
ningsförmaga i en helt annan betydelse än den gamla hävdvunna. En
oredig eller svävande terminologi bidrager ej till klarandet av begrepp,
för nya begrepp måste vi därför skapa nya termer eller nya ord. Såsom

! Om den saakaldtet » Spredningsevne» hos vore Traearter. Botanisk Tidsskrift. Bind 26

h. 2. Köbenhavn 1904.

OM TRÄDENS SKIKTNINGS- ELLER SKIKTFÖRMÅGA. 607

JOHANNSEN påpekat! hör till begreppet »stor spredningsevne> föreställ-
ningen om två eller flera etager i bestånden. Vad JOHANNSEN benämner
etage motsvaras av vad vi kalla kronskikt. Hos ett trädslag, som har stor
»spredningsevne>, fördela sig kronorna på flera höjdskikt, kronskikt, med
mycket ringa »spridningsförmåga» på ett enda. På detta för ögat lätt
uppfattbara förhållande torde man lämpligen kunna grunda en term, som
blir ett mera lämpligt uttryck för den företeelse HAUCH beskrivit. Man
kan tala om trädens skiktbildande förmåga eller skiktningsförmåga.
Då man helst vill ha korta termer torde skiktningsförmåga vara att föredra,
ja, varför icke helt enkelt säga skiktförmåga. Jag har hos flera av våra
mera kända språkmän hört mig för att orden äro från språklig synpunkt
fullt riktigt bildade. Man kan därför, synes det mig, tala om träd med
stor eller liten skiktförmåga, men zZcke i samma bemärkelse om träd med
stor eller liten spridningsförmåga. Det senare bidrar ej till klarhet i
begreppen.
HENRIK HESSELMAN.

! Om Arvelighedsforskning med Henblik paa Skovbruget. Tidsskrift for Skovvaesen. Bind
21, sid. 195.

698 SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H, II.

IN MEMORIAM.

Harald Wedholm.
FREI TS00-1 00/6 TOT4.

Den 10 juni 1914 avled HARALD WEDHOLM, jägmästare i Junsele revir
och till år 1914 ordförande i Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelse.
Budet om hans död kom icke oväntat för hans vänner. Sedan ett par
år tillbaka var WEDHOLM ej längre den urkraftige man, som han varit
i sin ungdom och första mannaålder. En svår sjukdom tärde på hans
krafter, tidvis var han sömnlös och hade svårt att arbeta, hans krafter
nedsattes allt mer, och döden kom slutligen som en befriare från svåra
plågor. Men bland svenska skogs-
män skall hans minne leva, genom
sitt friska, hurtiga väsen vann han
överallt vänner, genom sin praktiska
blick och sitt klara huvud blev han
en framstående man i sitt yrke.

HARALD WEDHOLM föddes den
11 juli 1866 å egendomen Ålsten i
Bromma socken, Stockholms län.
Hans föräldrar voro lantbrukaren
LARS WEDHOLM och dennes maka,
EVA MATILDA FALK. Sin skolbild-
ning erhöll han vid Örebro elemen-

tarläroverk, men övergav för en tid
studierna och prövade på sjömanna-
yrket under en resa 1881—1882 till
| England, Portugal och Brasilien.
| Efter hemkomsten återvände han till
boken och avlade studentexamen i
Stockholm den 8 december 1883.
Han inskrevs vid skogsinstitutet den 1 juni 1885 och utexaminerades
därifrån den 15 juni 1887.

Sin första verksamhet som skogsman fick han förlagd till Lappland,
till Norra Lycksele revir, där han 20 sept. 1887 blev extra jägmästare,

IN MEMORIAM. 699

20 jan. 1889 biträdande jägmästare, samt i januari året därpå assistent.
Endast ett par år stannade han i Lappland, på nyåret 1892 blev han
t. f. föreståndare för Sillre skogsskola och biträdande jägmästare i Medelpads
revir, 1898 föreståndare för Bispgårdens skogsskola. Här stannade WED-
HOLM en längre tid, ådagaläggande en storartad verksamhetslust. I skolan
verkade han med lust och lif, för traktens jordbruk hyste han ett levande
intresse, jorden under skolan bragte han i högsta produktion. För poli-
tiska och kommunala frågor hade han en vaken blick, år 1903 blev han
landstingsman för Ragunda tingslag. När Junsele revir år 1907 blev ledigt,
sökte och fick han den ordinarie jägmästaretjänsten därstädes och ut-
nämndes nästan samtidigt till ordförande i Västernorrlands läns skogs-
vårdsstyrelse, vilket uppdrag han behöll t. o. m. år 1913. Vid tillträdet
till jägmästarebefattningen i Junsele revir flyttade W. till Sollefteå. Även
där sträckte sig hans stora verksamhetslust utanför det egentliga tjänste-
området, för landstormen, dess övningar och utrustning nedlade han ett
oförtrutet arbete, i all synnerhet som befälhavare för Sollefteå landstorms-
område nr 67 B; vid sin död var han ordförande i Sollefteå landstorms-
förening.

Men WEDHOLM nöjde sig ej blott med att verka inom den närmaste
orten. Åren 1899 och 1900 företog han besvärliga och strapatsfyllda
resor till permska Ural och trakterna kring Petschorafloden för att på
enskilt svenskt uppdrag undersöka skogsförhållandena i dessa avlägsna
nejder. För samma ändamål har han besökt Murmankusten, trakterna
kring Pasvigälven och andra delar av nordligaste Europa.

Såsom ordförande i Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelse blev WED-
HOLM särskilt intresserad för alla frågor rörande de enskilda skogarnas
tillstånd och skötsel. När man inom skogsmannakretsar började arbeta
för en allmän taxering af Sveriges samtliga skogar, deltog WEDHOLM
med iver och lust i de förberedande förhandlingarna och såsom deltagare
i Skogsvårdsstyrelsernas kongress år 1908 framlade han en motion, att
skogsvårdsstyrelserna skulle ingå till Kungl. Maj:t med anhållan om be-
viljande af medel till en dylik taxerings utförande. Som bekant vann
denna motion skogsvårdsstyrelsekongressens bifall och ledde i sinom tid
till den bekanta försökstaxeringen av virkeskapital, tillväxt m. m. i Värm-
lands läns skogar. Av Kungl. Maj:t blev han utsedd till ledamot i den
kommission, som fick i uppdrag att planlägga och leda nämnda företag.
Såsom sådan gjorde han en betydande insats i kommissionens arbeten,
framförallt genom sin stora praktiska erfarenhet från tidigare utförda stora
skogstaxeringar. Särskilt ovärderligt var hans arbete med taxeringslagens
organisation och utrustning med nödiga instrument. Flera af hans an-
ordningar, t. ex. användandet af en särkild släplina såsom hjälp vid
49 —Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

700 IN MEMORIAM.

taxeringsytans uppmätande, bidrogo i hög grad till arbetets noggranna
och korrekta utförande. Bland övriga uppdrag, som fallit på WEDHOLMS
lott må nämnas hans ledamotskap i löneregleringskommittén för skogs-
staten år 1906. År 1912 valdes han till ordförande i Föreningen för
skogsvård i Norrland.

Över WEDHOLMS hela väsen låg något av det bästa i en sjömans
lynne. Han bibehöll alltid något friskt och käckt från sitt sjömannaliv
i ungdomsåren liksom denna känsla för gott kamratskap, som alstras under
brydsamma och prövande förhållanden. När man med honom resonerade
om allahanda svårigheter, som det gällde att övervinna för försökstaxe-
ringens lyckliga utförande, erinrades man mången gång om ordstävet:
»För Gud och en sjöman är ingenting omöjligt.»

WEDHOLM sörjes närmast av maka, en son och tvenne döttrar, men
saknaden delas av många hans vänner inom och utom skogsstaten.

EEE

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914 H. II.

TRÄVARUMARKNADEN.

Till trots av kriget och kanske till och med i viss mån som en följd
av detta råder en anmärkningsvärd livlighet i försäljningarna och ävenså,
där den tidiga vintern ej stängt hamnarna, i skeppningarna. Därigenom,
att kriget så gott som fullständigt avstängt Finlands och Rysslands ex-
port, äro nämligen de träkonsumerande länderna helt och hållet hänvisade
till Sverige.

Företrädesvis är det då England, som är den mest framträdande kö-
paren och allt fortfarande göras nya affärer. Glädjande att omtala hava
priserna avgjort förbättrats, särdeles för scantlings, men även för plankor
och floorings. Av helt naturliga skäl äro däremot planchetter svårsålda,
och en mycket stor procent av lagerbehållningarna vid årsskiftet kommer
att bestå i dylika, som nog måste få ligga, till dess Frankrike kan komma
i marknaden på nytt.

För goda Nederbottensvaror kunna följande priser noteras:

3 XK19 furu III > LD ir fo JAR

2 IL PTOTN ER TER

Cd RN . CITE L£ 10. —å I0. 5/-

IV FS SEE nå

3 Xx 6 > Ofs £ 9. 5/- å 10. —

- SMA La » 2bo OUR ÖL de =

ER >, ET Ed kola

VR ER JE, : RR DE) SK EL ta a

2 PES > > L£ 9.—å 9. 5-

2 > > £ 9. 5/5 å 10. —

3 X9 gran > LS 11. — å 11. ”/f-

SN RS Br £ 9-?/6å 9. 7/6

2 X 4 $S P0. åå 0-2

; furufloorings II LL IoIP/ åå, 1o:T9ys

7 gran- > = O/S 295 RNOAAG
För tidigt torde under nu rådande kris vara att ställa horoskopet för
kommande år och att spekulera över dess priser. Om — men detta är
det stora frågetecknet — vi ej själva råka i svårigheter större än dem,

i vilka vi redan befinna oss, borde, med hänsyn till den starka kon-
sumtionen i England, de begränsade lagren ute och den mer eller

ND TRÄVARUMARKNADEN.

mindre frivilliga minskningen i vår tillverkning, priserna bliva goda för
nästa år.

Under den senast förflutna tiden hava skeppningarna varit mycket
livliga, och ej vare sig de höga frakterna eller riskerna för uppbring-
ning och minolyckor verkat återhållande. Överbottenshamnarna äro nu
i allmänhet stängda av is, sedan dock därvarande exportörer haft en
synnerligen god höstskeppning. Sydligare distrikt skeppa fortfarande i
full fart och de bäst belägna Nederbottenshamnarna torde väl hava att
påräkna ännu minst en månads skeppning, naturligtvis under förutsätt-
ning, att allvarliga ishinder ej uppstå, eller att av andra skäl sjöfarten
lamslås.

Den konflikt, som uppstått emellan den svenska redareföreningen och
fartygsbefälet, må man hoppas skall kunna avvecklas i godo. Blir så
ej fallet, måste den givetvis hava en mycket ofördelaktig inverkan på
våra exportmöjligheter för återstående del av året. Främmande tonnage
kan visserligen erhållas, men naturligtvis till högre frakter och inom viss
begränsning. Vår svenska sjöfart borde ej i dessa dagar behöva av-
stanna till men för landet och fördel för våra konkurrenter.

Omedelbart sedan detta skrivits ingår underrättelse, att Tyskland för-
klarat alla trävaror, således även bearbetade, för krigskontraband. Det
torde ännu vara omöjligt att överskåda vilken verkan detta kan hava
på vår export för den återstående delen av året. Så mycket bör man
dock kunna säga, att åtgärden måste hava synnerligen allvarliga konse-
kvenser. —M.

Trämassemarknaden.

Den i min senaste rapport antydda vekheten fortfar och har till och
med ökat.

Mekanisk massa är mycket stilla och några bestämda priser finnas
knappast. Möjligen kan situationen något förbättras även med nuvarande
svaga konsumtion, då ju ett mycket stort antal sliperier måst lägga ned
sin tillverkning för vattenbrist.

Av stark sulfit finnes högst obetydligt kvar att köpa och obetydliga
försäljningar, egentligen avsedda att rensa höstlagren, hava kommit till
stånd på senare tid. Därvid lär hava accepterats kr. 145 netto fob
Östersjöhamnar, men bör detta pris ses mot den bakgruud, att samtidigt
för 1915 begäres kr. 150 å 155.

raftsulfat har också sålts i samma avsikt att upprymma kvarvarande
lager och då till kr. 135 netto fob Östersjön. För 1915 begäres däremot
Ciar AGNE.

SU 1914. = la

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT, 1014, H. IT.

LITTERATUR.

C. WAGNER: Die Grundlagen der räumlichen Ordnung im Walde.
2 Aufl. Tiibingen 1911. 368 sid. 60 fig. och I tavla. Pris bunden
11 mark.

3. Aufl. Tibingen 1914. 384 sid. 58 fig. och 2 tavlor. Pris bunden 12
mark. Verlag der H. Laupp'schen Buchhandlung.
Der Blendersaumschlag und sein System. Tibingen 1912. 368 sid.

73 fig. och 2 tavlor. Pris bunden 11 mark. Verlag der H. Laupp'schen

Buchhandlung.

År 1907 utkom professor WAGNERS mycket uppmärksammade arbete »Die
Grundlagen der räumlichen Ordnung im Walde», som utförligt refererats i
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1909, Fackavdelningen, sid. 181—185. Detta
arbete har rönt en nästan exempellös framgång. Ehuru läsekretsen för veten-
skapliga skogliga arbeten ej är så stor, utkom 4 år senare en andra förbättrad
upplaga, och redan i år föreligger en tredje utvidgad upplaga.

Men ej nog härmed. Den nya blädningsformen har fått så stort erkän-
nande inom hela den skogliga världen, att WAGNER ansett sig böra utgiva
ytterligare ett arbete över samma ämne under titeln »Der Blendersaumschlag
und sein System>.

Syftet med den förstnämnda boken är att framhålla, hurusom naturföryngring
är det skogsvårdande målet för hushållningen, då härigenom den infödda
rasen förökar sig själv. Vidare, att nordkanten är den gynnsammaste platsen
för föryngring, och att den utglesade nordkanten av bestånden medger upp-
komsten av en naturenlig trädslagsblandning, som är särskilt eftersträvansvärd.
Slutligen framhäves kantblädningens företräden med hänsyn till skogsskyddet,
skogsprodukternas kvalité och skörd samt för skogsstatiken och skogsin-
indelningen.

Ändamålet med det senare arbetet »Der Blendersaumschlag und sein Sy-
stem», är att sammanföra uppgifterna i den förra till ett system, »den Schlag
und seine Bedingungen in Beziehung zu setzen zum ganzen Wirtschaftsbetrieb,
dem Zusammenwirken aller einzelnen, wirtschaftlichen Vorgänge und zum räum-
lichen Aufbau des Waldes selbst>. WaAGNERS första arbete om kantbläd-
ningen »Die Grundlagen»> var mästerligt skriven och väckte mycket stort in-
tresse. Ett ingående studium av det senare arbetet är däremot icke så lätt.
Det vimlar nämligen av en del återupprepanden och verkar härigenom tröttande.
Den praktiske skogsmannen torde därför ej anse sig ha tid att sträva igenom
arbetet i fråga, varför dess innehåll här skall i korthet antydas.

I bokens första avdelning »Der einzelne Schlag» giver författaren först en
kort rekapitulation över kantblädningen, sådan den framställts i författarens

704 LITTERATUR.

arbete »Die Grundlagen». Härefter framställer författaren bilden av en skog,
som blivit föryngrad genom kantblädning, och försätter sig således långt in
i framtiden. Han genomdiskuterar ingående de fördelar och eventutuella
brister, som en sådan skog har att uppvisa. Arbetet med stämplingen i kant-
blädningstrakterna är icke blott enkelt och översiktligt, utan sysselsättningen
härmed blir för naturvännen en uppmuntran, ja en ren njutning för att tala
med författaren.

Efter att ha iakttagit, att solbelysning är för de unga plantorna i de
naturliga skogbestånden mera farlig än nyttig, kommer WAGNER till sin be-
kanta fordran, att hyggestrakten skall vara så smal som möjligt samt ha sin
längdriktning från öster till väster. Härigenom får återväxten skydd för solen,
men får njuta helt den med västanvinden kommande största nederbörden.
Det kvarvarande beståndet blir också skyddat mot de farliga västanvindarna.

Som det emellertid på grund av terrängförhållandena och de därav be-
roende utdrivningarna ej alltid går för sig att låta avverkningen fortskrida
från norr till söder, tillgriper författaren här och var trappstegsliknande eller
buktande hyggestrakter med så långa kanter som möjligt mot norr, ehuru av-
verkningsriktningen kan bli annan än enbart mot söder. Genom föryngrings-
traktens successiva fortskridande i viss riktning erhålles 1 motsats till vad för-
hållandet är med den vanliga luckhuggningen översiktlighet och ordning i
avverkningstrakterna. Den naturliga återväxten skall som regel eftersträvas,
och avverkningen bör ske så, att plantorna uppkomma under den utglesade
beståndskanten och sedan till en början utveckla sig under skyddet av en del
kvarstående träd. För att så skall kunna ske är en fortskridande utglesning
av bestånden från norr mot söder erforderlig, och en utvidgning av de smala
kanthyggena bör ske, så snart uppkommen återväxt det medgiver.

Författaren rekommenderar trädens fällande med rötterna genom användande
av rotryckningsmaskiner. Härigenom falla ju träden långsammare än efter
avverkning med yxa och såg och kunna lättare dirigeras i viss riktning. Den
genom stubbrytningen erhållna markberedningen är ej heller att förakta. Om
på smärre områden föryngring skulle utebli, bör komplettering ske medelst
klimpplantering genom att tätt uppkomna plantor upptagas från andra delar
av hyggesföljden. MHjälpsådd kan också utföras. Däremot skulle behovet
av plantskolor alldeles förfalla vid ett genomfört kantblädningssystem. Om WaG-
NER i Wirttemberg hade ett Skansen-museum, skulle han säkert dit vilja
förlägga allt vad plantskolor heter!

I regel bör eftersträvas trädslagsblandning vid föryngringen. Kan det ej
ske på annat sätt, så må sådd i någon mån tillgripas.

Avverkningen bör ske inom varje hyggesföljd vart 3:dje till 5:te år. Som
regel böra kanthyggena vara så smala som möjligt, men också så långa som
möjligt.

Bland redan nämnda fördelar med kantblädningen framhåller författaren
vidare dess goda inverkan på marken. En stor del av hyggesområdet kom-
mer att bestå av en fuktig nordkant, och den rikliga mängden av metmaskar
kommer att följa med kantblädningen. På ett större hygge kan man däremot
ej beräkna erhålla samma mängd metmaskar per ytenhet.

Bokens andra huvudavdelning behandlar kanthuggningens system, där skogs-
indelningen och kontrollen över avverkningens storlek tänkes omformad efter
det nya avverkningssystemet. Övergången från trakthyggessystemet kan ej ske

LITTERATUR. 705

utan vidare. De nuvarande trakthyggena måste uppdelas i bälten; ytprin-
cipen kommer att ersättas med en linjeprincip. Något avsättande av »första
period» kommer ej vidare ifråga. Angreppslinjer för kanthyggestrakterna kunna
erhållas var som helst, men de må ej vila, och föryngringen får ej heller vila.
Hyggesföljdernas förläggning omtalas ingående och åskådliggöres genom för-
minskade kartor, visande dels skematiserade ideala förhållanden dels verkliga
skogstrakter med påbörjade kantblädningstrakter, som få bli ända till 400—
500 meter breda. När kantblädningen en gång är genomförd, skola alla
hinder bortfalla för att med yxan kunna angripa varje avverkningsmoget träd.
I de nuvarande likåldriga jämna skogarna är däremot sådant ofta omöjligt.

Från kontroll- och bokföringssynpunkt vill WAGNER lägga upp en bestånds-
historik för varje fortskridande hyggestrakt. Att skilja exakt på erhållet utbyte
genom föravverkningar eller slutavverkningar går givetvis ej för sig vid en
kantblädning, men WAGNER ägnar många funderingar på huru ett sådant sär-
skiljande ungefärligen skulle kunna ske, vilket kapitel av boken emellertid ej
kan intressera en svensk läsare.

Arbetets sista och tredje huvudavdelning behandlar överförandet av de nu-
varande skogsbestånden till kantblädningsbruk. I detta huvudkapitel finna vi
åter en del upprepringar, men å andra sidan gör detta, att kapitlet i fråga
mycket väl kan förstås utan att läsaren förut gjort bekantskap med före-
gående kapitel. För oss erbjuder denna avdelning givetvis det största intresset
och torde böra studeras före de två första. Författaren anser, att kantbläd-
ningen bör utgå från kalhuggna gator om 5—10 meters bredd. På 2—300
meters avstånd börjas med en ny sådan gata 0. s. v. I övrigt lämnas en
massa detaljerade råd för hyggestrakternas utläggande under olika förhållanden,
vilket allt blir för vidlyftigt att här närmare ingå på.

Recensenten har anledning förmoda, att WAGNERS epokgörande böcker ej
vunnit det intresse i Sverige, som de helt säkert förtjäna. Hans kanthugg-
ning torde ej i vårt land ännu vara tillämpad på annat ställe än å skogs-
försöksanstaltens stora föryngringsfält vid Alkwettern. Den förtjänar likväl att
försökas flerstädes.

Att WaAGNERS teorier och praktiska försök mycket uppmärksammats i Syd-
tyskland och Österrike bör ej förvåna någon. Men t. o. m. i Preussen är så
förhållandet. Preussiska ministeriet för lanthushållning, domäner och skogar
har nämligen genom förordning av den 27 mars 1912 till samtliga länsre-
geringar föreskrivit, att å härför lämpliga revir skall påbörjas försök med
WaAGNERS kantblädning för alla de viktigaste trädslagen i såväl rena som
blandade bestånd samt å olika markslag. Den preussiska regeringens intresse
för dessa försök framgår ännu mera därav, att den — sedan det sist här
omnämnda arbetet av WAGNER utkom — omedelbart utsände en ny förtyd-
ligande föreskrift av den 9 juli 1912 med angivande av tillkomna synpunkter
1 detta arbete.

Att en avverkningsteori, som uppstått i ett land, så omedelbart föreskrives
för prövning i ett annat lands för sin byråkrati allmänt kända förvaltning är ju
en enastående framgång, som bör komma även den konservativaste skogsman
att ej längre underlåta att eftertänka, om ej de Wagnerska förslagen även kunna

i någon mån användas hos oss.
G.. ScH.

7 06 LITTERATUR.

PASSLER: Ein Beitrag zur Wirdigung des Blendersaumschlages.
Forstwissenschaftliches Centralblatt 1913. H. 2.

Den av professor C. WAGNER i reviret Gaildorf använda, samt sedan i
hans berömda arbeten så skickligt framställda nya blädningsmetoden utmärker
sig ju framför allt genom den huvudriktning, 1 vilken avverkningen företages.
Medan all avverkning förut i regel förts mot väster och nordväst, har som
bekant WAGNER för att gynna föryngringen förordat den motsatta riktningen.
PASSLER har nu varit i tillfälle studera resultatet av avverkningar, som börjat
i beståndskanter åt norr inom reviret Eurasburg i Bayern. Att averkning här
i regel utförts i denna riktning får tillskrivas befintligheten av en allmän be-
skrivning över reviret från år 1847, där det bl, a. göres ungefär följande uttalande.

»På grund av att den här vanligast förekommande vindriktningen är från
väster och sydväst och med hänsyn till de ogynnsamma inverkningarna på såväl
gran- som tallföryngringarna, som solhettan gör på den södra sidan, böra
huggningarna föras icke så mycket i riktning från öster mot väster, varigenom
hygget och föryngringen blir helt exponerad mot söder, utan hellre från nord-
nordost mot syd-sydväst. På trakter, där man icke har att frukta nordväst-
stormen, föres huggningen rakt från norr mot söder, då hittillsvarande erfaren-
het visat, att genom denna hyggesriktning såväl föryngringen som marken
får mer skydd och skugga, hvilket särskilt befordrar återväxten »

Vid en närmare iakttagelse av den 1i reviret befintliga naturliga återväx-
ten har författaren kunnat konstatera, att i bestånden, som avverkats från
öster, förefinnes icke alls eller obetydligt med återväxt, medan på nordsidorna
finnes mycken och delvis vacker granföryngring. Överallt är dock ej den
naturliga föryngringen utmärkt, vilket emellertid mest beror på att bestån-
den före föryngringen ej tillräckligt utglesats. Dessutom ha bestånden
vid föryngringen varit alltför gamla eller i medeltal 132 år, och därför
mindre ägnat sig för naturlig föryngring. Förf. har slutligen också iakt-
tagit, att återväxten mindre hindrats av gräsväxt vid avverkning från norr,
hvarvid de smala hyggestrakterna fått större beskuggning «Någon nämnvärd
fara för vindbrott har däremot ej förmärkts, trots det hyggestrakterna utsatts
för nordanvindarna.

Författaren slutar därför med att framhålla, hurusom i hans revir, ehuru
förhållandena för naturlig föryngring ej äro gynnsamma, avverkningen från
norr lämnat tillfredsställande resultat, och hoppas att hans iakttagelser skola
sammanställas med andra erfarenheter rörande avverkningen från norr, allt
för att belysa den betydelsefulla Wagnerska föryngringsmetoden.

G. SH:

GOERING, A: Massenermittlung, Massenverteilung und Transport-=
kosten der Erdarbeiten. Fiäinfte Auflage. Berlin, 1912, Polytechnische
Buchhandlung. 42 sidor, illustrerad. Pris 2 Mark och 50 Pfennig.

Överallt, där det blir fråga om större jordarbeten, är det erforderligt att
förskaffa sig en översikt av såväl de jordmassor, som komma att beröras av
företaget som ock massornas förmånligaste fördelning från transportkostnads-
synpunkt o. s. v. Detta sker ju vanligen genom grafisk uppläggning av pro-
filer av olika slag, såsom längdprofier, yt- och massaprofier.

LITTERATUR. 707

I sin avhandling har nu GOERING lyckats åstadkomma ett enhetligt sam-
manhang mellan dessa olika slag av grafiska framställningar genom att upp-
lägga desamma dels under varandra, dels med lika längdskalor. Dessutom
finnes angivet, huru man på rent grafisk väg med hjälp av massaprofilen kan
draga den fördelningslinje för grävnings- och fyllningsmassorna, som gör
kostnaderna för arbetena och transporterna till de relativt minsta möjliga.

Längdprofilen upplägges på vanligt sätt å rutpapper. Med tillhjälp av
en passare kan ur varje ordinata å längdprofilen motsvarande tvärsnittsyta
linjärt bestämmas och uppmätas, varefter man med passaren direkt å den
blivande ytprofilen kan avsätta måttet i form av en ordinata, positiv eller
negativ, alltefter berg och dalar å längdprofilen. Genom fortsatt användning
av passaren kan slutligen massaprofilen erhållas utan någon som helst avläsning
av måtten å passaren eller sifferräkning. Särskilda hjälpkurvor finnas upp-
rättade och beskrivna i avhandlingen för möjliggörande av dessa förfaranden.

Massaprofilen giver som bekant en klar och överskådlig framställning av
grävnings- och fyllningsmassornas storlek för ett visst arbete. Tack vare
denna sin överskådlighet bidrager profilen att minska svårigheten vid upp-
dragning och bestämning av fördelningslinjen mellan grävning och fyllning. I
stället för att använda tidsödande, numeriska beräkningar, som oftast bliva
behäftade med större eller mindre fel, har man således här ett rent mekaniskt
medel till hands, vilket blott tager bråkdelen av den tid, som skulle åtgå,
därest sifferräkningar och användning av omständliga siffertabeller behövde
tillgripas. Därför är GOERINGS grafiska metod mycket god och praktisk och
förtjänar städse komma till användning, därest förhållandena påkalla en mera
ingående noggrannhet vid bestämningen av balanslinjens läge såsom t. ex. vid
vägbyggnader. Di hela förfarandet dessutom är grundat på elementär mate-
matik och tillämpningen från den synpunkten således ej är begränsad, finnes
all anledning rekommendera det förtjänstfulla arbetet till ett närmare studium.

MAGNUS NORDQUIST.

Beaktansvärda nyutkomna böcker.

DENCKER, S. A.: Om släckning av skogseld, moss- och ljungbrand. Bilaga:
Lag om förekommande och släckning av skogseld. Landskrona 1914.
Förf. eget förlag. 60 sid. Pris 30 öre.

Skogsvårdsstyrelsernas berättelse för år 1913. Stockholm 1914. (Avtr. ur
Skogsvårdsföreningens tidskrift). A.-B. Nordiska bokhandeln i distr. IV +
SHAINSIGT OG 2 (HP. "EIS. 3, KE

WIMMER, EMIL: Ertrags- und Sortimentsuntersuchungen im Buchenhochwalde.
Nach den Aufnahmen den badischen Versuchsanstalt bearbeitet. (Mitteilungen
aus dem forstlichen Versuchswesen Badens, H. 2). Karlsruhe 1914. G.
Braun. 140 sid. och 7 tavlor med grafiska framställningar.

FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAGAR.

Sammanfattning av beslut i frågor, som mer eller
mindre beröra skogshushållningen.

Anslag till skogsväsendet. De i statsverkspropositionen till 1914 års
senare riksdag begärda anslagen (se sid. 422 i H. 6 av denna årgång av tid-
skriften) om tillsammans 657,167 kr. ha av riksdagen beviljats.

Anslag till statens domäner. Som utgifter för kapitalökning ha bevil-
jats för
Inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig
SERENNISRIEEE RN TND EE Oo SR At kr. 1,000:000
(EIN T AA ARR a Ra mna rats seen » 25,000
Inköp av tomt för jägmästarebostad i Hoting...... » 2,500

Summa kr. 1,027,500

Till driftskostnader har anvisats 8,000,100 kr. (Då alla inkomster av sta- .
tens domäner beräknats till 18,000,100 kr., är överskottet här upptaget till
10,000,000). Genom godkännandet av anslaget till driftskostnader har riks-
dagen beslutit, att

i den för skogsstaten gällande stat må uppföras ytterligare fem jägmästare-
befattningar med de i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 14 januari
1914 angivna avlöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsätta de i
samma stat uppförda respenningarna till envar av jägmästarna 1 norra och
västra Hälsinglands revir samt nuvarande Österdalarnas, framdeles Älvdalens
västra revir, nu 800 kronor, med 100 kronor eller till 700 kronor;

samt höja ej mindre de i nämnda stat uppförda respenningarna till överjäg-
mästaren 1 södra distriktet, nu 800 kronor, med 200 kronor till 1,000 kronor
än även tjänstgöringspenningarna till jägmästaren i Kopparbergs revir med
200 kronor eller från 2,000 kronor till 2,200 kronor.

Lagförslag om förekommande och släckning af skogseld. Kungl.
Maj:ts förslag härom (proposition n:o 123) tillstyrktes med smärre ändringar
av sammansatta lag- och jordbruksutskottet (utlåtande n:o Ir) samt bifölls av
andra kammaren och av första med viss ändring. Efter sammanjämkning i
utskottet blev lagförslaget sedermera antaget av båda kamrarna.

Användande av andra än metriska mått vid virkeshandel och
trävarurörelse. Genom proposition n:o 239 hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att vid virkeshandel och trävarurörelse tillsvidare må an-
vändas mätningsredskap, som äro justerade efter annat måttsystem än det

FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAGAR. 709

metriska. — Efter tillstyrkan av lagutskottet (utlåtande n:r 24 vid senare riks-
dagen) har riksdagen lämnat det begärda medgivandet.

Lagstiftning till skydd mot olovligt tillägnande av kottar. Hr
C. G. BARTHELSONS motion (se sid. 423 i H. 6) hade av lagutskottet till-

styrkts och bifölls av första kammaren, men avslogs av andra, varför frågan
förföll.

Ökad avverkning i statens skogar i Norrland. I anledning av hrr
E. MOoLunIn i Dombäcksmark och J. R. SUNDSTRÖMS förnyade motion (se sid.
97 och 423 i denna årgång av tidskriften) hade jordbruksutskottet i sitt ut-
låtande n:o 84 hemställt, att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
måtte 1 skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga
erforderliga åtgärder i syfte att oväxtlig, sjuk, torr, kullblåst och eljest skadad,
samt, där så utan olägenhet är möjligt, jämväl överårig och fullmogen skog
å kronoparkerna och statens övriga skogar i Norrland och Dalarna må, så
snart ske kan, bliva på det för en ändamålsenlig skogshushållning och för
statens ekonomi mest fördelaktiga sätt tillvaratagen och tillgodogjord.

Detta förslag avslogs av första kammaren, men bifölls av andra kammaren,
vadan frågan likväl förföll.

Hr F. MÖRTSELLS motion (se sid. 97 i denna årg. av tidskriften) blev ej
förnyad vid 1914 års senare riksdag.

Bildande av kommunalskogar. Med anledning av hr Jonsson i Hök-
hult förnyade hemställan (andra kammarens motion n:o 98 vid 1914 års senare
riksdag), har riksdagen i enlighet med jordbruksutskottets utlåtande anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte, i samband med den nu pågående utredningen för utar-
betande av lagstiftning rörande gemensamhetsskogar, jämväl låta verkställa ut-
redning i fråga om behövligheten och lämpligheten av åtgärder från statens
sida för beredande av understöd åt kommuner för bildande av kommunal-

skogar, samt att för riksdagen framlägges det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.

Häradsallmänningarnas förvaltning. Hr CARL LINDHAGENS motion
härom (se sid. 97 i denna årg. av tidskriften) förnyades ej vid 1914 års se-
nare riksdag.

Utsyning å Böda kronopark. Hr PEHR AUG. ANDERSSONS motion (se
sid. 97 och 423 i denna årg. av tidskriften) har efter utlåtande n:o 3 av
andra kammarens fjärde tillfälliga utskott icke föranlett någon åtgärd.

Skattskyldighet för äldre kronoparker. Hr D. VIKLUNDS m. fl:s motion
(se sid. 97 i denna årg. av tidskriften) väcktes ej ånyo vid 1914 års senare
riksdag.

Om stängselskyldigheten. I anslutning till en av hr W. BÄCKSTRÖM
förnyad motion (se sid. 98 i denna årg. av tidskriften) har riksdagen efter jord-
bruksutskottets utlåtande hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utred-
ning i syfte att vinna ändring av ej mindre gällande stängselförordning än även
kungl. förordningen den 31 jan. 1815 samt övriga bestämmelser, vilka därmed
kunna stå i sammanhang, ävensom, för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan föranleda.

FELO FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAGAR.

Underlättande av sprittillverkning utav sulfitindustriens bipro-=
dukter. De av hrr SvEN LINDERS (se sid. 98 och 423) samt av hr G. KRON-
LUND (se sid. 98) förnyade motionerna ha efter bevillningsutskottets avstyr-
kande avslagits av riksdagen.

Ändrade bestämmelser rörande försäljning av kronoegendomar.
Hr GUSTAFSSON 1 Brånsta m. fl. törnyade motion (se sid. 98 i denna årg. av
tidskriften) har efter avstyrkande från jordbruksutskottet (utlåtande n:o 67) av-
slagets av riksdagen.

Hr GUNNAR EKELUNDS motion (se sid. 98 i denna årg. av tidskriften) för-
nyades ej vid senare riksdagen.

Odlingslägenheter å kronoparker. Med anledning af väckta motioner
av hr KVARNZELIUS m. fl. (första kammaren n:o 45), av hr HELLBERG (andra
kammaren n:o 91), av hr STAAFF m. fl. (andra kammaren n:o 94), och hr
LINDMAN om. fl. (andra kammaren n:o 100), har riksdagen anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa en allmän undersökning rörande statens för kolo-
nisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex
nordligaste länen i syfte att vinna en allmän översikt över belägenheten, stor-
leken och beskaffenheten av jord, som kan befinnas lämplig för utläggande
av såväl odlingslägenheter som under äganderätt upplåtna, självständiga jord-
bruk, ävensom en förberedande plan för områdenas fördelning i nu nämnda
hänseenden.

Vidare har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte dels efter verkställd
utredning för riksdagen framlägga förslag till ändrade och förbättrade villkor
för upplåtelse av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de
sex nordligaste länen, huvudsakligen avseende förhöjning av odlingsbidraget
samt gynnsammare lyftnings- och återbetalningsvillkor för detta bidrag, dels
ock taga under omprövning, huruvida sådan ändrad ordning för de å nämnda
kronoområden belägna större sammanhängande odlingsmarkers förvaltande och
upplåtande, som av motionärerna närmare angivits, må vara möjlig eller
önskvärd.

Slutligen har riksdagen anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta undersöka
och utreda, i hvilken utsträckning och på vilka villkor möjlighet lämpligen
må kunna beredas för upplåtande till odlingslägenheter eller under ägande-
rätt av de å kronoparker inom de sex nordligaste länen befintliga, s. k. dis-
ponerade ströängar.

Hrr Gustav RosÉns, F. O. MÖRTSELLS samt E. F. HELLBERGS tre motioner
i denna fråga (se sid. 99 i denna årg. av tidskriften) förnyades ej vid 1914
års senare riksdag.

Kronodomänernas utarrendering. Hrr O. NILSSON i Tånga och F.
W. THORSSON hade ej förnyat sin motion (se sid. 100 i denna årgången av
tidskriften) vid 1914 års senare riksdag, varför den förfallit.

Avdikningsfrågor. Hr E. MOoLnin i Dombäcksmark förnyade motion n:o
170 (se sid. 100 i tidskriften) avstyrktes av jordbruksutskottet, och riksdagens
båda kamrar beslöto i enlighet härmed.

FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAGAR. | ET

Koncessionslagstiftning för torvmossar. Hr CARL LINDHAGENS för-
nyade motion (se sid. 100 i denna årg. av tidskriften) avstyrktes av lag-
utskottet, och riksdagen biföll utskottets förslag.

Vanhävdslagen i Norrland. Hr D. PERSSON i Tällberg motion (se sid.
423 i denna årg. av tidskriften) tillstyrktes av jordbruksutskottet och bifölls
av andra kammaren, men avslogs av första, varigenom den förföll.

Förslag om utarbetande av en statistisk jämförelse mellan Norr-=
land och det övriga Sverige. Hr MOonin i Dombäcksmark hade hemställt
(andra kammaren motion 169 vid senare riksdagen), att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville gå i författning om
utarbetandet och framläggandet av en statistisk redogörelse angående Norr-
lands förhållande till det övriga Sverige, företrädesvis i ekonomiskt och so-
cialt hänseende.

Sedan andra kammarens tredje tillfälliga utskott (utlåtande n:o 5) avstyrkt
förslaget, har det förkastats.

Förslag till ny nationalpark. Med anledning av en av hr HJ. WIK
väckt motion vid senare riksdagen (andra kammaren n:o 208), vilken hänvisar
till en vid den tidigare riksdagen av hr STARBÄCK väckt motion (se sid. 100
i denna tidskrift) har, sedan andra kammarens första tillfälliga utskott och första
kammarens första tillfälliga utskott tillstyrkt motionen, riksdagen anhållit, att
Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning angående lämpligheten att för kro-
nan förvärva ön »Jungfrun» i Kalmarsund såsom fridlyst nationalpark.

Jaktfrågor. Samtliga härutinnan väckta motioner (se sid. 100 och 423
i denna årg. av tidskriften) ha avslagits av riksdagen efter avstyrkande av
iordbruksutskottet.

Besittningsrätt till skogen för åbor och skatteköpta hemman.
Med anledning av hr OL. OLSSON i See motion härutinnan (se sid. 100 och
423 i denna årg. av tidskriften) har andra kammarens femte tillfälliga utskott
(utlåtande n:o 3) hemställt, att den icke måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda, vilket ock blifvit kammarens beslut.

Om skogsrättigheter. Hr MoLunin i Dombäckmark förnyade hemställan
(se sid. 101 i tidskriften) bifölls av andra kammaren (efter tillstyrkan av an-
dra kammarens tjärde tillfälliga utskott), men avslogs av första, i enlighet med
första kammarens första tillfälliga utskotts hemställan, vadan förslaget förfallit.

Ålderstillägg åt vissa kronojägare. Kungl. Maj:t hade i proposition
n:o 126 till riksdagen föreslagit riksdagen medgiva,

att en var av kronojägarna i Björkhyttans bevakningstrakt av Västerdalarnas
revir Erik Gustaf Söderstén, i Ljusnedals bevakningstrakt av Hede revir An-
ders Johansson Grönqvist och i Stadra bevakningstrakt av Örebro revir Anders
Gustaf Wahlström må för erhållande av ålderstillägg till sin lön såsom ordi-
narie kronojägare tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom extra kro-
nojägare, Söderstén från och med den 1 november 1908, Grönqvist från och
med den 1 januari 1911 och Wahlström från och med den 27 april 1967,
dock att ålderstilläggen icke må av Södersten och Wahlström åtnjutas för ti-
den före ingången av år 1915.

JERe FRÅN 1914 ÅRS RIKSDAGAR.

Riksdagen har efter tillstyrkan från jordbruksdepartementet, som erinrat,
att förra årets riksdag 1 liknande fall, beträffande skogvaktare å nyinköpta
kronoparker. vars bevakare varit anställda på extra stat, medgivit enahanda
rätt för tre kronojägare i Klotens revir, lämnat det föreslagna medgivandet.

Odlingshijälp till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter
å kronopark. Hrr E. HAGE och L. LUNDSTRÖM hemställde (motion n:o 144
i andra kammaren)

att riksdagen måtte besluta, att de under nionde huvudtiteln föreslagna nya
bestämmelserna för utfående av statsbidraget till lägenhetshavare å kronojord
även skola omfatta kolonisterna vid det genom Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut under år 1909 till upplåtelse åt mindre Peimedlade avsatta området å
Alträsk kronopark m. fl. ställen inom Över-Luleå socken och tingsslag.

Riksdagen beslöt på jordbruksutskottets hemställan skrivelse till Kungl. Maj:t
i ärendet.

NOTISER.

Om Svenska Skogsvårdsföreningens diskussionsafton lördagen den
5 december kl. 1/,8 e. m. erinras. Den äger rum i Restaurant Rosenbads
festvåning I tr. upp, Strömgatan 24, Stockholm.

Professor HENRIK HESSELMAN kommer att redogöra (med skioptikonbilder)
för den utförda taxeringen av Värmlands skogar samt för planen för en riks-
taxering av hela landets skogar.

Diskussionraftonen väntas få en livlig tillslutning, då samtliga skogsvårds-
styrelser, som nyligen yttrat sig över förslaget, torde komma att närvara.

Skogsvårdsstyrelserna sammanträda till gemensamt möte under veckan
1—5 december 1914 i Stockholm. Första sammanträdet är utsatt till tisdagen
den 1 december.

Skogslagstiftningskommittén. Sedan f. d. överjägmästaren FR. BAER
avgått med döden, ha till nya ledamöter af kommittén utsetts länsjägmästaren
UNO DANIELSON, Kalmar och disponenten AXEL SAHLBERG, Strömnäs, Frånö.
Under senare delen av november månad kommer kommittén att anordna ett
flertal sammanträden med ortsbefolkningen i Västernorrlands och Koppar-
bergs län.

Sammanträde av rikets överjägmästare inför Domänstyrelsen.
Under tiden den g9—14 november ha rikets överjägmästare varit samlade
1 Domänstyrelsen, varvid överläggningar 1 nedanstående ämnen förekommit.

1. Vilka erfarenheter hava vunnits vid tillämpningen av Kungl. Domän-
styrelsens indelningscirkulär dels av den 15 maj 1912 med tillägg den 17 de-
cembersmomsrsamt delstav denror juni Ir9I3.

2. Föreningens för Sveriges ordinarie jägmästare framställning om fram-
flyttande av tiden för revirberättelses avgivande till utgången av mars månad.

3. Angående sättet för annonsering vid utbud av försäljningsvirke från
allmänna skogar.

4. Angående huru kontrollen av avverkningen å allmänna skogar i de
norrländska distrikten bör ordnas.

SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. II.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Lagar, kungl. förordningar och beslut.

I svensk författningssamling intagna kungörelser m. m.

Lag om inskränkning i inmutningsrätten; given Stockholms slott den 22 juli 1914 (Sv.
Författningssamling 1914 Nr 127, från trycket utkommen den 12 aug. 1914).

Förnyad instruktion för de med understöd av statsmedel inrättade frökontrollanstalterna,
utfärdad av kungl. lantbruksstyrelsen den 10 juni 1914 (Sv. Författningssamling 1914 Nr
146, från trycket utkommen den 21 aug. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse om ändrad lydelse av $ 7 förordningen angående expedi-
tionslösen den 7 dec. 1883; given Stockholms slott den 10 juli 1914 (Sv. Författningssam-
ling 1914 Nr 216, från trycket utkommen den 22 sept. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av aspvirke m. m.;
given Stockholms slott den 25 sept. 1914 (Sv. Författningssamling 1914 Nr 231, från trycket
utkommen den 30 sept. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden;
given Stockholms slott den 24 sept. 1914 (Sv. Författningssamling 1914 Nr 253, från trycket
utkommen den 14 okt. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande av
statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget; given Stockholms slott den 9 okt. 1914
(Sv. Författningssamling 1914 Nr 276, från trycket utkommen den 21 okt. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående villkoren för lån från odlingslånefonden; given
Stockholms slott den 9 okt. 1914 (Sv. Författningssamling 1914 Nr 278, från trycket ut-
kommen den 21 okt. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående tillägg till gällande bestämmelser i fråga om
fördelning av odlingslån, given Stockholms slott den 9 okt. 1914 (Sv. Författningssamling
1914 Nr 280, från trycket utkommen den 21 okt. 1914).

Lag om förekommande och släckning av skogseld; given Stockholms slott den 14 okt.
1914 (Sv. Författningssamling 1914 Nr 281, från trycket utkommen den 21 okt. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. kungörelse angående förbud mot all jakt efter tjäder och fasan inom
Gotlands län tillsvidare under åren 1915 och 1916; given Stockholms slott den 14 okt.
1914 (Sv. Författningssamling 1914 Nr 282, från trycket utkommen den 21 okt. 1914).

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående förbud mot jakt efter fasan å Öland; given
Stockholms slott den 23 okt. 1914 (Sv: Författningssamling 1914 Nr 291, från trycket ut-
kommen den 23 okt. 1914).

Kungl. Maj:ts nåd. skrivelse till domänstyrelsen angående avstående eller upplåtelse i
vissa fall av mark från kronoegendomar; Stockholms slott den 25 aug. 1914 (Sv. Författ-
ningssamling 1914 Nr 296, från trycket utkommen den 24 okt. 1914).

Kronans andel i vissa samfälligheter kan försälias utan riksdagens
hörande.

Kungl. Maj:t har härom den I sept. 1914 i brev till domänstyrelsen meddelat:

I en till riksdagen den 1 maj 1914 avlåten proposition, Nr 39, varav ett tryckt exemplar
här bifogas, hava Vi föreslagit riksdagen medgiva, att till statens domäners fond hörande
kronoegendomar, som utgjordes av andel i en för flera fastigheter gemensam samfällighet,
och som uppenbarligen vore eller vid uppskattning funnes vara av sådan beskaffenhet, att
för densamma icke kunde vid försäljning påräknas högre köpeskilling än 1,000 kronor,
finge försäljas på sätt och under villkor, som av Oss i varje särskilt fall bestämdes.

714 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Enligt vad riksdagen i skrivelse den 27 juli 1914 anmält, har riksdagen bifallit ifråga-
varande proposition.
Vad Vi och riksdagen sålunda beslutat, meddela Vi Eder härigenom till kännedom.

Anslag till kapitalökning för statens domäners fond år 1915.

Kungl. Maj:t har härom i skrivelse till domänstyrelsen den 24 sept. 1914 meddelat
bland annat följande.

Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse den 29 augusti 1914, Nr 184, angående regle-
ring av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena, har riksdagen i anled-
ning av Våra därom gjorda framställningar,

dels under punkt I i nämnda skrivelse för inköp av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna för år
1915 anvisat ett anslag av 1,000,000 kronor,

dels under punkt 2 för inköp och iståndsättande av lägenheten Hedeberga inom Gällivare
municipalsamhälle till jägmästarbostad m. m. för år 1915 anvisat ett anslag av 25,000 kro-
nor med rätt för Oss att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande år utanordna
beloppet,

dels ock under punkt 3 för inköp av ett tomtområde vid Hoting för uppförande av bo-
stad åt jägmästaren i Tåsjö revir för år 1915 anvisat ett anslag av 2,500 kronor med rätt
för Oss att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande år utanordna beloppet.

Vi hava nu låtit Oss föredragas riksdagens berörda skrivelse; och hava Vi anbefallt stats-
kontoret,

dels att efter ingången av år 1915 till Eder på rekvisition i mån av behov utanordna
ovannämnda under punkt I anvisade anslag å en miljon kronor,

dels ock till Eder likaledes på rekvisition i mån av behov under år 1914 förskottsvis
av under händer varande medel utanordna ej mindre för det under punkt 2 i riksdagens
ovanberörda skrivelse angivna ändamål ett belopp av tjugufemtusen kronor än även för det
under punkt 3 i samma skrivelse angivna ändamål ett belopp av tvåtusenfemhundra kronor,
ett vart av dessa belopp att efter ingången av år 1915 ersättas av ovanberörda för ända-
målet beviljade anslag.

Vidare hava Vi funnit gott bemyndiga Eder gå i författning om inköp för kronans räk-
ning ej mindre av ovannämnda lägenhet Hedeberga för en köpeskilling av 16,500 kronor
än även av ovanberörda tomtområde vid Hoting för en köpeskilling av 2,500 kronor.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut, framställningar och
yttranden.

Anstånd för köparna av kronans virke med inbetalningarna av de förfallna
köpeskillingarna.

Domänstyrelsen och statskontoret ha härom den 18 sept. 1914 tillsammans avgivit föl-
jande utlåtande till Kungl. Maj:t.

Sedan hos Eders Kungl. Maj:t framställningar gjorts av Sandviks ängsågsaktiebolag, Kungs-
gården— Mariebergs aktiebolag, Ramviks sågverksaktiebolag, Bure aktiebolag och aktiebo-
laget Skellefteå trämassefabrik om anstånd till viss tid under nästkommande år med verk-
ställande av förfallen inbetalning av köpeskillingar för virke, som inköpts från kronans sko-
gar, och då dessa framställningar avsåge ganska betydande belopp och det kunde antagas,
att flera ansökningar av liknande slag vore att förvänta, samt de för bestridande av stats-
verkets utgifter under innevarande år beräknade inkomster på grund härav antagligen skulle
vid tillmötesgående i någon mera betydande omfattning av dylika ansökningar röna kännbar
inverkan, hava statskontoret och domänstyrelsen genom ämbetsskrivelse från jordbruksde-
partementet den 14 innevarande månad anmodats att gemensamt avgiva underdånigt utlå-
tande, huruvida med hänsyn till såväl de utgifter, som skola direkt av dessa medel bestridas,
som ock statens finanser i allmänhet ansökningar av nu ifrågavarande slag syntes ämbets-
verken böra i större eller mindre mån bifallas, samt eventuellt på vad sätt och under vilka
villkor detta syntes böra ske. I anledning härav få statskontoret och domänstyrelsen, med
förenämnda fem ansökningsakters återställande, uti detta ärende i underdånighet anföra
följande.

Enligt till statsråden och cheferna för finans- och jordbruksdepartementen den 4 april

SKOGSADMINISTRATIONEN. 715

1914 från domänstyrelsen inlämnad uppgift äro statsverkets skogsmedel, vilka beräknas in-
flyta i år upptagna till 18,564,000 kronor. Från samtliga länsstyrelser i riket den 17 och
18 i denna månad inkomna uppgifter, av vilka en sammanställning (Bil. A) nu överlämnas,
giva vid handan, att i runt tal 9,427,000 kronor av nämnda belopp ännu skulle återstå
oguldna, varav ej mindre än 9,180,000 kronor vore förfallna till betalning, ehuru de på
grund: av vederbörligen fattat beslut om moratorium eller av andra orsaker icke blivit er-
lagda. Då likviderna förut synas hava blivit normalt fullgjorda, kan man antaga, att 9,137,000
kronor statsverkets skogsmedel intill nu icke meddelas, enär länsstyrelserna kvartalsvis redo-
göra för dessa i sammanräkning med ecklesiastika skogsmedel, renbetesfjällens skogsmedel
och medel till flottledsfonden, och först vid bokslutets uppgörande bliva dessa olika slags
medel definitivt uträknade. Alla de nu nämnda summorna äro bruttoinkomster, från vilka
driftkostnaderna för statens domäners fond skola bestridas. Dessa äro beräknade utgöra för
hela året, oavsett 140,500 kronor kostnader för statens jordbruksdomäner att avräknas från
inflytande arrenden 7,299,000 kronor, varav cirka 60 9 eller 4,380,000 kronor torde kunna
beräknas belöpa å årets första hälft och cirka 40 9 eller 2,919,000 kronor å dess sista hälft.

Att ens tillnärmelsevis nu beräkna, huru mycket av förenämnda 9,427,000 kronor ännu
oguldna, innevarande år tillhörande statsverkets skogsmedel, verkligen komma att under detta
år inflyta, torde icke låta sig göra. Efter moriatorietidens utgång torde åtskilliga virkes-
köpare fullgöra sin betalningsskyldighet. Men å andra sidan är det redan nu känt, att
likvidsanstånd; enligt vad vidfogade sammandrag (Bil. B) för till domänstyrelsen ingångna
ansökningar om dylikt anstånd utvisar, begärts för omkring 3,700,000 kronor; och utan
tvivel komma flera sådana ansökningar att ingivas.

Vid bedömande, i vad mån dylika ansökningar böra vinna nådigt avseende, synes det
nödigt att taga hänsyn till ej mindre statsverkets behov av att på beräknad tid eller i varje
fall under löpande budgetsår få in för sagda år beräknade inkomstbelopp, än även köpar-
nas större eller mindre förmåga att kunna utan alltför stora olägenheter fullgöra sin betal-
ningsskyldighet. Det torde få anses som visst, att under nu rådande allmänna affärsläge
och med hänsyn till det försvårade varuutbyte nationerna emellan, vilket nu är för handen,
betalningsförmågan hos samtliga virkesköpare är nedsatt. Hos några av dem torde detta
äga rum i den grad, att ett strängt utkrävande av förfallen köpeskilling skulle bliva syn-
nerligen betungande och möjligen till skada och förlust även för statsverket både nu och
under den närmaste framtiden, förorsaka köparnas och deras borgesmäns ekonomiska ruin;
andra åter torde vara mindre beroende av rådande affärsförhållanden, så att de sannolikt
kunna fullgöra sin betalningsskyldighet utan alltför kännbara svårigheter.

Statsverkets kassabehållning är för närvarande så knapp och den nedgång, som är att
vänta å åtskilliga inkomsttitlar, så betydande, att det synes ämbetsverken nödigt, att vid
anståndsfrågornas prövning nyss påpekade förhållande! tagas i övervägande, och att därvid
olika ansökningar om betalningsanstånd på olika sätt tillmötesgås eller i vissa fall, då kö-
parna bevisligen äro ekonomiskt välsituerade, icke vinna avseende, att anstånd i åtskilliga
och möjligen flertalet fall bör lämnas, därför talar jämväl hänsynen till kommande utbud av
virke från kronans skogar, liksom också önskvärdheten av kontinuitet i sågverks-- och cel-
lulosaindustrien, varigenom en eljest hotande arbetslöshet skulle kunna i avsevärd mån be-
gränsas. Men mot medgivande av uppskov med inbetalningen av förfallna likvider ett:helt
år, såsom i de:flesta fall i ansökningarna satts i fråga, kan anföras, att detta skulle kunna
medlöra nya betalningssvårigheter för det virke, som inom den närmaste tiden kommer att
salubjudas, och för vilket likviden skall erläggas, om normala förhållanden då åter inträtt,
just vid samma tidpunkt under nästa år.

Beträffande anståndstidens längd hava ämbetsverken enat sig om den uppfattning, som
domänstyrelsen låtit komma till uttryck vid avgivande av underdåniga utlåtanden i de fem
fall, som avses i de nu återgående remissakterna, eller att, då betalningsanstånd medgives,
detta i allmänhet bestämmes så, att en tredjedel av likvidsbeloppet inbetalas inom viss tid
efter . moratorietidens utgång, exempelvis förra hälften av instundande oktober, en tredjedel
senare under året, med hänsyn till vårskeppningarna och därpå följande likvider lämpligen
inom juni månad. För likvidsmedel, som avse virke från ecklesiastika boställsskogar, synes
betalningsanstånd böra enligt nu angivna grunder beviljas endast för den händelse de sko-
gar, från vilka det inköpta virket hämtas, stå under skogsstatens förvaltning, enär i annat
fall enskild persons rätt är beroende av dylika medels inbetalning. Köpare bör vid anstånds
medgivande tillförbindas att å ogulden köpeskilling betala sex procents ränta från förfallo-
dagen, tills betalning sker. Såsom villkor för likvidsanståndet bör vidare föreskrivas, att
bindande förklaring skall avgivas av köparens löftesmän, att de vidbliva sin ingångna bor-
gensförbindelse, även om visst betalningsanstånd varder köpare beviljat, och att borgensför-

50 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1014.

716 SKOGSADMINISTRATIONEN.

bindelsen utsträckes att gälla icke blott kapital utan även ränta, liksom också köpare bör
vara skyldig att, därest så anses nödigt, på lämpligt sätt förstärka den för betalningsvill-
korens fullgörande lämnade säkerheten. Det synes dessutom önskvärt att, där så kan finnas
lämpligt, såsom ett villkor för anständsmedgivandet bestämmes, att den köpare, som kommer
i åtnjutande av dylikt anstånd och själv äger industriellt verk, inom vilket det inköpta
kronovirket underkastas bearbetning, skall i största möjliga omfattning inom detsamma uppe-
hålla driften.

Ytterligare framställning om betalningsanstånd för från kronan inköpt
virke.

Statskontoret och Domänstyrelsen ha härom den 10 okt. 1914 till Kungl. Maj:t avgivit
följande und, yttrande.

Uti underdånig skrivelse den 28 nästlidne september har Svenska trävaruexportföreningen
i anledning av statskontorets och domänstyrelsens den 18 samma månad gemensamt avgivna
underdåniga utlåtande angående anstånd för köpare av virke från kronans skogar med in-
betalning av köpeskillingar ifrågasatt, huruvida icke den av ämbetsverken föreslagna andra
terminen för inbetalning av resterande virkeslikvider, vilken inbetalningstermin enligt äm-
betsverkens förslag skulle utlöpa den 20 nästkommande december, lämpligen kunde fram-
flyttas till början av januari månad år I915, ävensom uttalat vissa tvivel angående det be-
rättigade uti den av ämbetsverken med avseende på medgivandet av dylikt betalningsanstånd
uttalade åsikten, att ansökning om sådant anstånd icke torde böra bifallas, då sökanden be-
visligen vore ekonomiskt välsituerad.

Vidare har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län i skrivelse till
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 29 förenämnda september hemställt,
att anstånd med erläggandet av förfallna köpeskillingar måtte beviljas köpare av virke från
krono- och boställsskogar i Norrbottens län på så sätt, att anstånd lämnades med ena
hälften av köpeskillingsbeloppet till juni 1915 och med andra hälften till utgången av au-
gusti samma år, och har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande till stöd för sin hemställan
framhållit den korta skeppningstiden i nordligaste delen av riket och nödvändigheten av att
de genom skeppningarna under innevarande höst inflytande medlen kunde få disponeras
för driften av trävaruindustrien inom länet under kommande vinter.

På grund av nådiga remisser åligger det statskontoret och domänstyrelsen att över före-
varande framställningar gemensamt avgiva underdånigt utlåtande, och får ämbetsverken i an-
ledning härav i underdånighet anföra följande.

Vad först angår den av Svenska trävaruexportföreningen gjorda framställningen, torde det
belopp, med vars inbetalning anstånd ifrågasatts till i början av januari nästa år, kunna
. approximativt uppskattas till omkring 2 miljoner kronor. Med hänsyn ej mindre till knapp-
heten av statsverkets kassabehållning för närvarande än även till den betydande nedgång,
som är att emotse å åtskilliga inkomsttitlar, anse sig ämbetsverken icke kunna till nådigt
bifall förorda ifrågavarande framställning. Icke heller hava ämbetsverken funnit anledning
att frångå sin förut uttalade åsikt beträffande viss förutsättning för medgivande av anstånd
med inbetalning av förfallna virkeslikvider.

Vad sedan vidkommer Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Norrbottens län ovan
omförmälda hemställan, belöper sig det belopp, varom här är fråga, till omkring 2!/,
miljoner kronor. Givetvis kan mot bifall till sagda hemställan göras gällande samma skäl,
som av ämbetsverken anförts mot ett bifall till Svenska trävaruexportföreningens framställ-
ning, men en viss hänsyn synes dock böra tagas till den omständigheten att trävaruindu-
strien i rikets nordligaste trakter, såsom ock av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
framhållits, arbetar under betydligt ogynnsammare exportförhållanden än samma industri i
sydligare delar av landet, och torde på grund härav Eders Kungl. Maj:ts befallningshavan-
des framställning icke böra lämnas alldeles utan avseende, Helt bifall till densamma anse
sig dock ämbetsverken icke böra tillstyrka, bland annat av det skälet att, därest det av
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande till utgången av augusti månad år 1915 föreslagna
anståndet med andra hälften av nu förfallna virkeslikvider skulle medgivas, inbetalning av
berörda virkeslikvider skulle komma att äga rum ungefär samtidigt med fullgörandet av lik-
viderna för under innevarande höst från krono- och boställsskogar försålt virke, ett förhål-
lande, som helt visst skulle komma att medföra nya betalningssvårigheter för åtskilliga
köpare.

Ämbetsverken få alltså i underdånighet hemställa, att inbetalning av nu förfallna virkes-
likvider inom Norrbottens län måtte få på så sätt verkställas, att en tredjedel av likvidbe-

SKOGSADMINISTRATIONEN. 717

loppet erlägges före utgången av innevarande oktober och två tredjedelar under loppet av
juni månad nästa år. Beträffande de villkor, som torde böra fästas vid medgivandet av be-
talningsanstånd, tillåta sig ämbetsverken i underdånighet erinra om vad ämbetsverken här-
utinnan föreslagit i sitt ovanomförmälda underdåniga utlåtande av deu 18 nästlidne sep-
tember.

De remitterade handlingarna överlämnas härjämte.

Frikallelse vid eventuell mobilisering av vissa grupper skogsstatstiänste-
män.

Domänstyrelsen har härom den 25 sept. 1914 som svar på en förfrågan från chefen för
jordbruksdepartementet avgivit följande yttrande.

Den 22 innevarande månad har Herr Statsrådet anmodat domänstyrelsen att avgiva ytt-
rande, huruvida det vore önskvärt, att även vid en allmän eller mera omfattande mobilise-
ring vissa personalgrupper tillhörande jordbruksdepartementets förvaltningsområden kunde
erhålla frikallelse från eller uppskov med inkallelse till krigstjänstgöring i något större ut-
sträckning, än vad i nådiga kungörelsen den 28 september 1913 avsåges, och får domän-
styrelsen till följd härav, under hänvisning till sin underdåniga skrivelse den 21 dennes an-
gående frikallelse under innevarande år av till skogsstaten hörande personal i Norrbottens
och Västerbottens samt vissa delar av Jämtlands län, vördsamt anföra att, på de i nämnda
skrivelse anförda skäl, det vore af vikt, att till skogsstaten hörande personal i Norrbottens
och Västerbottens län samt i Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län, ävensom
de tjänstemän och betjänte inom skogsstaten, vilka hava att taga befattning med enskildes
skogar inom det så kallade skyddsskogsområdet i Västernorrlands, Jämtlands och Koppar-
bergs län, liksom ock de så kallade skogstaxatorna kunde beredas mera utsträckt uppskov
med att till krigstjänstgöring inkallas. Då dessa skogsstatsfunktionärer föra ett rörligt och
kroppshärdande friluftsliv, torde ur synpunkten av uthållighet och vigör ett sådant uppskov
icke medföra avsevärda olägenheter.

Arbetstillgången å kronoskogarna under resten av innevarande år.

Domänstyrelsen har härom den 14 sept. 1914 till statens arbetslöshetskommission gjort
följande uttalande:

Sedan vederbörande överjägmästare efter uppdrag av Kungl. Domänstyrelsen inkommit
med beräkningar över de besparingar, vilka under innevarande år på grund av vissa för-
hållanden ansåges komma att uppstå i anslaget till driftkostnader för statens domäners fond,
och därefter utrönts, att nämnda besparingar torde komma att bliva avsevärt lägre än vad
Kungl. Styrelsen uppgivit i sin skrivelse till Eder den 19 nästlidne augusti, har Kungl.
Styrelsen ansett sig böra bringa detta till Eder kännedom. Dels har anslaget till skogs-
indelningar och skogstaxeringar tagits och kommer att tagas i anspråk i vidsträcktare mån,
än vad som Kungl. Styrelsen beräknat, till följd av såväl drygare arbetslöner som avsikten
att i höst vidtaga vissa förarbeten för nästa års taxeringar, dels har det ansetts, att till följd
av nyvaknad spekulationslust å kronans saluvirke besparingarna å de direkta förvaltnings-
medlen icke bliva så stora, som man tidigare tänkt sig, Båda dessa förhållanden innebära
ökade möjligheter till arbete och utkomst för personer, som sysselsättas å kronans skogar
inom landet. Emot förut — den 19 augusti 1914 — uppgiven behållning å driftkostnads-
anslagen för statens domäners fond, cirka 350,000 kronor, är nu beräknad en sådan behåll-
ning av blott omkring 145,000 kronor, för vilkas användning till utförande av vissa åtgär-
der för skogsvården å de allmänna skogarna inom landet Kungl. Styrelsen, jämlikt den rätt
härtill Kungl. Styrelsen av Kungl Maj:t erhållit, kommer att, jämväl med avseende 3 ar-
betslöshetens begränsning i någon mån, foga anstalter.

Utvidgning av flottledsarbetena för motverkande av arbetslösheten.

Domänstyrelsen har härom i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 sept. 1914 gjort följande
förslag.

Såsom ett lämpligt arbete, med vilket man kunde i någon mån möta den hotande arbets-
lösheten under instundande höst och vinter, särskilt inom större skogstrakter, där befolk-
ningen till övervägande del utgöres av medellösa personer, får domänstyrelsen föreslå ut-
sträckta flottledsregleringar, för vilka kostnaderna förskjutes av allmänna medel. Därigenom
skulle ock statens skogshushållningar i de norra och mellersta delarna av landet beredas
stora fördelar genom ökade möjligheter för avsättning av skogsprodukter, särskildt virkes-
effekter av smärre dimensioner (pappersved, pitprops m. m.). Dylika arbeten kunna nu med

718 SKOGSADMINISTRATIONEN.

fördel utföras dels så länge marken är bar och vattenståndet i älvar och åar är ringa, dels
ock även fram på vintern, då vattendragens isbeläggning lämna underlättat tillträde till åt-
skilliga byggnadsplatser. Till sådana flottledsregleringar har innevarande års första riksdag
enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev den 20 mars 1914 anvisat 100,000 kronor för vart-
dera av innevarande och nästkommande år, varförutom inflytande flottningsavgifter finge för
samma ändamål av styrelsen disponeras. Nu har det synts styrelsen synnerligen önskvärt,
att dessa arbeten ur ovannämnda två synpunkter kunde företagas i större utsträckning än
vad som är möjligt med de redan härför till förfogande ställda medlen, och hinder härför
synas därför så mycket mindre vara för handen, som genom styrelsens försorg åtskilliga väl
behövliga regleringsföretag undersökts och planerats och nu vänta på sitt utförande.

Domänstyrelsen får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nå-
der antingen medgiva, att av innevarande och nästkommande års avkastning av domänfonden
finge förskotteras ett belopp av intill 100,000 kronor till utsträckta flottledsregleringsarbeten,
varav för innevarande år högst 50,000 kronor och för nästkommande år återstoden, eller
ock förordna, att av utav innevarande års senare riksdag anvisade medel till arbetslöshetens
motverkande motsvarande belopp å sammanlagt 100,000 kronor finge för ifrågasatta ändamålet
användas.

Å boställsskog, som står under skogsstatens omedelbara vård och förvalt=
ning, tillkommer jakträtten likväl boställshavaren.

Domänstyrelsen har härom den 15 okt. 1914 till en boställshavare avlåtit följande
skrivelse.

Med anledning av utav eder därom i skrivelse den 13 oktober 1914 gjord förfrågan, får
Kungl. Domänrstyrelsen härigenom meddela, att enligt Kungl. Styrelsens åsikt jakträtten å
boställes utmark tillkommer boställshavaren, även för sådant fall att utmarken är ställd under
skogsstatens omedelbara vård och förvaltning.

Avträdandet vid dödsfall av bostadslägenheter å kronans skogar.

Domänstyrelsen har härom den 13 okt. 1914 till samtliga överjägmästare utfärdat följande
cirkulär.

Kungl. Domänstyrelsen vill härigenom föreskriva att i samtliga hyreskontrakt, som hädan-
efter upprättas om för skogsväsendets räkning uthyrda bostäder och smärre lägenheter, föl-
jande bestämmelse skall intagas:

I händelse av hyresgästens frånfälle skall lägenheten avträdas å den fardag — I april
eller I oktober —, som inträftade näst efter en månad från dödsfallet.

Behovet av skogsvårdsåtgärder och anställande av särskild förvaltare å vissa
allmänningsskogar i Norrbottens län.

Domänstyrelsen har härom den 27 oktober 1914 avlåtit följande skrivelse till K. Befall-
ningshavande i Norrbottens län.

Från överjägmästaren i Luleå distrikt har Kungl. Domänstyrelsen emottagit sammandrag
över de till honom från vederbörande jägmästare och allmänningsassistenter ingivna förslag
till utgifter för skogsskötseln år I915 å de inom distriktet belägna sockenallmänningarna.
Av berörda sammandrag framgår såsom anmärkningsvärt bland annat, att för Pajala, Kare-
suando och Tärendö socknars allmänningar icke begärts några som helst medel till av-
verkning och virkestransport eller virkesutsyning, att medel icke upptagits för skogsodlings-
eller andra arbeten till upphjälpande av återväxten å Tärendö och Juckasjärvi allmännings-
skogar samt att intet belopp beräknats såsom bidrag till skogsförvaltningen å Tärendö all-
männing.

Då härutav synes framgå att, dels avverkningar å Pajala, Karesuando och Tärendö all-
männingar icke årligen bedrivas, utan sådana lära äga rum allenast utav de vart 3:dje år
återkommande - ordinarie virkesutsyningarna, ehuru helt visst årligen borde tillvaratagas ej
ringa mängder rensningsvirke såsom vindfälld och torr skog m. m., som i annat fall förstöres eller
förlorar i värde, dels ock inom vissa delar av berörda allmänningar nödvändiga hyggesrens-
ningar m. m. för erhållande av återväxt eftersättas, har Kungl. Styrelsen härmed velat fästa Eder
uppmärksamhet å berörda förhållanden, enär det torde tillkomma Eder pröva och fastställa
ingivna förvaltningsförslag.

Kungl. Domänstyrelsen förmodar, att vederbörande jägmästare satt sig i förbindelse med
vederbörande allmänningsstyrelse i fråga om de belopp, som för varje år anses böra upp-
tagas i respektive förvaltningsförslag till sådana arbeten som extra avverkningar, skogs-
odlings- m. fl. skogsvårdsarbeten samt till arvode åt särskild förvaltare. Det har ock ansetts,

SKOGSADMINISTRATIONEN. 719

att vederbörande jägmästare icke kunna betungas med arbeten för nu ifrågavarande skogar
i vidare mån än vad angives uti de för de s. k. allmänningsassistenterna å Gellivare och
Jockmocks socknars allmänningar meddelade förordnanden, eller skogsuppskattning och av-
verkningsförslag samt utsyning och stämpling.

Synnerligast Tärendö allmänning har den benägenhet i avseende å flottleden och möj-
lighet för skogsprodukternas fördelaktiga avsättande, att en jämförelsevis intensiv skogshus-
hållning därå helt visst skulle i betydande grad höja dess avkastning och framtida värde.
Åstadkommandet av ett sådant bättre förhållande torde emellertid icke kunna ernås med
mindre allmänningsdelägare anslå medel till avlönande av särskild skogsförvaltare likasom
fallet är i Jockmocks och Gellivare socknar. Därest för Tärendö, Pajala och Karesuando socknars
allmänningar gemensamt vore anställd en särskild skogsförvaltare, som hade att handhava
vården av dessa skogar och till dennes förfogande ställdes skäliga belopp för flerstädes
nödvändiga och även inkomstbringande rensningshuggningar m. m., ävensom de mest trän-
gande skogsvårdsåtgärderna, skulle helt säkert ej endast kostnaderna bliva ersatta utan ock
allmänningsdelägarna tillföras ökade inkomster.

Likasom i Gellivare och Jockmocks socknar skulle Kungl. Domänstyrelsen för ändamålet
förordna en extra jägmästare, vilken för sommarhalvåret skulle åtnjuta avlöning av stats-
medel och därunder utföra de arbeten å allmänningarna, som anses böra bestridas av stats-
medel, under det att han under övrig tid av året åtnjöte ersättning av allmänningsmedel. Denna
ersättning borde fördelas på förenämnda tre allmänningarna enligt grunder, som dem emellan
kunde överenskommas.

Under hänvisning till vad Kungl. Styrelsen sålunda anfört får Kungl. Styrelsen anhålla,
att Ni behagade vidtaga den åtgärd, som av förhållandena kan anses påkallad, på det att
särskild skogsförvaltare för berörda allmänningar må kunna anställas från och med näst-
kommande år, och att i övrigt tillräckliga medel anvisas av vederbörande allmänningsstyrelse
för skogarnas behöriga skötsel.

Yttranden rörande norrländska skogsvårds-
kommitténs förslag.

XIX. Domänstyrelsens utlåtande angående Svenska Trävaruexport-=
föreningens erinringar den 29 mai 1914 rörande lappmarksskogarna.

Genom nådig remiss den 9 juni 1914 har domänstyrelsen satts i tillfälle att avgiva yttrande
i anledning av svenska trävaruexportföreningens underdåniga skrivelse av den 29 maj 1914
(se häfte 6 bil. 2 denna årg. av tidskriften) med erinringar mot domänstyrelsens underdåniga
utlåtande (h. 3 av denna årg. av tidskr. sid. 249) över föreningens erinringar (h. 2 bil. I i
denna årg. av tidskriften) mot norrländska skogsvårdskommitténs betänkande. Domänstyrelsen
har i underdånigt yttrande den 14 november 1914 anfört följande:

»Föreningens allmänna uttalande å sidan 2 ängående vissa skogstekniska betraktelser,
som styrelsen skulle anställt, -men föreningen ej kunnat gilla, angives ej närmare och kan
sålunda ej nu beröras. Men då föreningen å samma sida säger sig hava föreslagit realisation
av endast torr och skadad skog samt skog så övermogen, att den årligen förlorade i värde,
får styrelsen erinra därom, att föreningens förslag avser avverkning av all skog, som uppnått
150 års ålder, under en tid av 40 år. Föreningen vill alltså göra troligt, att all skog i
lappmarken av mera än 150 års ålder skulle vara så övermogen, att den årligen förlorade
i värde. Detta synes visa, att föreningen tagit mindre väl reda på skogsträdens liv och ut-
veckling inom lappmarken, varest i regel ett barrträd av 200 års ålder ingalunda kan sägas
vara så övermoget, att det årligen förlorar i värde. Det är på grund härav, som möjlighet
gives att ordna skogshushållningen även inom övre Norrland utan att en allt för stark pro-
duktionsförminskning kan behöva inträda för trävaruhanteringen, vilken jämte järnindustrien
är grundläggande för vårt lands ekonomiska liv. Om en stark produktionsförminskning in-
trädde för dessa industrier, skulle såsom en given följd härav de mest vittgående och svår-
artade affärskriser inträda. En sådan måste inträffa, om de gamla virkesförråden exploateras,
utan att ny skog hinner växa upp i stället för de avverkade. Vad skulle väl 40 år i sådant
avseende kunna åstadkomma? Övergångstiden måste vara avsevärt längre, och det går all-
deles icke an att så hänsynslöst skövla de äldre skogsbestånden, som trävaruexportföreningen
föreslagit. Härtill skulle -ock enligt samma förslag komma en avverkning av 2 & utav det
virkesförråd, som är högst 150 år gammalt, vilken avverkning skulle fortgå samtidigt med
den 40-åriga skörden av de äldre förråden, Efter dessa 40 år — i fråga om 200-årig och

x

720 SKOGSADMINISTRATIONEN.

äldre skog 20 aå 30 år — bleve alltså avverkningen under en lång följd av år begränsad
till ungefär det belopp, som genom avverkning av 2 2 av skog under 150 års ålder erhållits
utom den äldre skogen under den nämnda övergångstiden. Faran av en sådan avverknings-
politik har senast framhållits av kommissionen för taxering av Värmlands läns skogar. Kom-
missionens uttalande gäller visserligen närmast landet i dess helhet, men det måste ock äga
tillämpning i fråga om en så väsentlig del av landet som lappmarkerna.

Den affärskris, som skulle bliva en följd av att avverkningen ordnades på det sätt trä-
varuexportföreningen föreslagit, kunde icke ens i någon mån hävas genom att under 40 år
nedlägga stora kapital på kulturer och avdikning av sumpmark. Krisen komme det oaktat
att fortgå, till dess de nya bestånden efter hand bleve avverkningsbara. I övrigt torde det
vara bekant, att under nuvarande förhållanden 25 2 av nettobehållningen utav omfattande
avverkningar av grov skog icke såsom föreningen ifrågasatt kunna på ett förnuftigt sätt an-
vändas å kulturer och dikningar. Det saknas nämligen arbetskrafter för utförande av skogs-
vårdsåtgärder för dylika belopp. För kronan har det av liknande anledning medfört svårig-
het att utföra de under senare åren ökade göromålen i skogarna, särskilt i Norrbottens län,
där dagsverkspriset drivits upp till 4 å 5 kronor. Huru skulle det gå, om allenast till kul-
turer och dikningar skulle användas arbetskrafter för 25 2, av en sådan avverknings netto-
behållning som här är i fråga? Dagpenningen stege än ytterligare och det bleve nödvändigt
att anskaffa en fast arbetarstam, till vilken bostäder finge byggas och jord brytas. Men då
detta skett, vore övergångstiden, de omnämnda 40 åren, snart förflutna, och det rika flödet
av medel till skogsarbeten komme att sina. Även i detta avseende komme en kris att in-
träda, vilken i första hand ginge ut över den arbetande befolkningen i lappmarken. För
övrigt må man med skäl kunna ifrågasätta, huruvida det kan vara tänkbart, att övre Norr-
lands svagt tillväxande skogsbestånd skola kunna förränta en anläggningskostnad, grundad
på så höga arbetspris, som av de nämnda åtgärderna skulle bliva en följd.

Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra erinra därom, att trävaruexportföreningen,
samtidigt som den förberedde avfattandet av ifrågavarande underdåniga utlåtande, varigenom
den ville framtvinga en brådstörtad avverkning av skogsförråden inom lappmarkerna, lärer
hava arbetat för att få till stånd en kraftig begränsning av sågverkens produktion under den
gångna sommaren såväl i Sverige som Finland i syfte att förhindra virkesprisens sjunkande.

I sin föregående skrift hade föreningen framhållit vissa abnorma förhållanden rörande den
torkande skogen å vissa hemman i Lycksele socken ävensom å ett hemman i Anundsjö
socken, med anledning varav domänstyrelsen i sitt förra utlåtande anmärkt, att det påpekade
missförhållandet icke kunde klart bedömas utan att utredning åvägabragtes angående det
trädslag, varav torrträden bildades, och huruvida i följd av ändrade avsättningsmöjligheter
torrträd, som tillförene ej kunnat avyttras, senare med vinst tillgodogöras. Detta uttalande
anser föreningen nu kunna på det sätt vändas mot styrelsen, att det för styrelsen ej vore
nog, att träden torkat, utan att utredning även krävdes angående dödsorsaken, innan till-
stånd lämnades att avverka de torra träden. Denna klumpiga förvrängning av styrelsens ut-
talande är betecknande för brist på den objektivitet, varmed föreningen funnit för gott be-
handla den föreliggande allvarliga frågan. Det kan ingalanda bestridas, att särskilt i gamla
granskogsbestånd ett större eller mindre antal träd avtorkar efter en partiell avverkning,
isynnerhet om den utförts genom blädning, och så kommer även att ske jämväl under den
närmaste framtiden, vare sig man med sparsamhet söker behandla skogsförrådet eller starkt
angripa detsamma, likväl utan att på en gång slutavverka det. Men styrelsen har velat be-
tona, att långt ifrån all den torrskog, som avverkas, behöver vara ett uttryck för en nu på-
gående avtorkning, utan kan utgöras av torrträd, som förefunnits sedan längre tid tillbaka och
först under senare åren erhållit saluvärde. I denna fråga har assistenten i Fredrika revir
publicerat en intressant undersökning i Skogsvårdsföreningens tidskrift, åttonde häftet för
innevarande år angående avverkningen å vissa av de hemman, föreningen angivit, nämligen
Nyby och Flakaträsk, å vilka skogen uppskattats av ägarens egna tjänstemän. Utsyninger
för en treårsperiod redovisas på följande sätt:

m

| Brösthöjdsdiameter i centimeter

Näe et TALAR
under 20 | 20—30 | öfver 30 | Summa
F—— RR

| |
FET ATSKO PIAS IERY TB SRA fr AST EC UR ITS 628 | 81 | 2,444

|
| II träd som torkat efter uppskattningen ............ 743 710 | 162 | HÖNS
III träd som torkat före uppskattningen ............ | 10,720 6,406 1,809 | 18,935

Tillsammans | 13,198 | T,744 | ”2,0527 |H22,004

SKOGSADMINISTRATIONEN. 721

Ser man allenast på antalet utsynade torra träd, tillsammans 20,550 stycken mot 2,444
råa, erhåller man en mycket skev uppfattning om den nuvarande hushållningen å dessa sko-
gar. Närmare 19,000 av de torra träden hade nämligen avtorkat före år 1906 och av dessa
torra träd hade mera än hälften, eller 10,720 stycken, en brösthöjdsdiameter under 20 cen-
timeter. De hava varit värdelösa, förr än de i följd av ökade värden och ändrade avsätt-
ningsförhållanden m. m. kunnat användas till massaved. Föreningen har i sitt yttrande den
29 november 1913 velat göra troligt, att samtliga dessa träd skulle komma att avräknas från
den ordinarie avkastningen. Det borde dock varit för föreningen väl bekant, att endast
2,811I träd komme att avräknas med en kubikmassa av 766,67 kubikmeter, varav ungefär
hälften utgöres av torrskog. Den allra största delen, tillsammans 5,348 kubikmeter räknas
såsom extra avverkning. Man hade kunnat vänta, att föreningen själv i nu föreliggande
skrift rättat sin föregående oriktiga uppgift. Författaren till nämnda uppsats anmärker, att
trävaruexportföreningens klagan »det måste kännas hårt för skogsägaren att se sina skogs-
tillgångar på detta sätt förfaras utan att kunna hindra den uppenbara vanskötseln> förefaller
onekligen något egendomlig och domänstyrelsens fordran på utredning av de utav föreningen
omnämnda fallen något mera berättigad än föreningen själv finner den vara.

Föreningen bestrider, att styrelsen någonsin lämnat en så stor förhöjning å den på grund
av normalskogsformeln beräknade avkastningen som 60724. Nedanstående axplockning torde
vara ägnad att vederlägga föreningens påstående.

| | | | Förhöj- |
| | | Om- ning i |
Ol | x Förrätt- | lopps- före anor
tio | Hemman Socken Agare z SN VU
ningsman tid malav-
Datum | | år verkn. »
E | 9;
Fj ROT Älmnast tt Ao. Eyckseler toa. IMo & Domsjö Beronius ...| 180 | 60
Fes vals Ntellana +) Boon Edefors: tune. Nordiska = trä-| |
varu akt.-bol.|'Trahn ;..... 140 60
> » | Morkafors litt. B" ...|Gällivare ...... Töre akt.-bol.| »> 160 68
|» >» | Lommondienando |
| BES NE OEI IN RR > » » 160 60
» » Tensivara LED RN Bs » » » 160 65
|» SELTAkerberg MO Ls... RANE serie, » > 140 60
20/, » | Barktjärn » 3 litt. S.|Arvidsjaur ...|Sävenäs a.-b. |Ringstrand 150 69
> » | Brännbergsbacken |
1:01, ACE. FA Rb »> | > » 150 88
> » | Hällberg n:o 1 A.-B. » > > 150 32
| a |G RASK EO EL sen Ses or » > 3 ISO 2
| » » MIAdHliden 3. os tososna Jörn HAE » - 150 100
| > » | Haraliden n:o 2,litt. E/Norsjö KAP SR » > 150 60 |
It/örngis) Fabodliden ti. mc.—.. SEEN II, Sprängvikens
| Vä Pakt:boll.... Runnquist ...|. 170 60
18 » |Övre Rissjö, 9 hem- | |
PECO ER SS EE » > 160 74
Sj äreysk alla litt Gba s » ; > > 160 70
JES $KSUDASHÄS, sosse sena des Arvidsjaur ... Ytterstfors
| träv. akt.-bol.|E. Hjorth...| 160 62
| >» $i l'FEredriksberg” m..sss > | » > 160 57
Kjara | Granhult n:o 5 ......|Gällivare.......|Baltiska träv. |
| fakes boll oe. A. Carlén...| 160 60 |
tr llElusafvan! 30 I, ARG! Älvsby I. .te Storfors a.-b...|Ringstrand | 150 3

Denna förhöjning gäller emellertd endast under 20 år och utgör exempelvis vid 160-årig
omloppstid och 60 2 förhöjning sammanlagt ?/,, av det vid uppskattningen befintliga virkes-
förrådet. I exceptionella fall finner styrlsen en minskning av virkesförrådet med omkring en
fjärdedel berättigad, och har fördenskull till och med kunnat medgiva en förhöjning av 100
procent med en omloppstid av 150 år. Man kan dock i dessa fall klart bedöma, vad för-
höjningen innebär, vilket däremot ej är förhållandet enligt föreningens förslag. Det är mycket
sannolikt, att genom ett dylikt förfarande vid avverkningen virkesförrådet skulle i ett

1722 SKOGSADMINISTRATIONEN.

stort antal fall under 40 år nedbringas till allenast en fjärdedel av beloppet vid början av
den 40-åriga perioden. Föreningens påstående att en förhöjning enligt styrelsens förfarande
med 60 2 skulle innebära en starkare minskning av skogstillgångarna än föreningens för-
slag, är” sålunda alldeles oriktigt. Någon utredning, visande exakta siffror, kan emeller-
tid nu ej lämnas, och föreningen har ej ens aktat nödigt att i sådant avseende göra ett
försök.

Trävaruexportföreningen vidhåller sitt påstående, att föravverkningarna även inom lapp-
markens skogsbestånd skola tillsammans giva lika stor avkastning som slutavverkningen, och
till stöd för detta påstående åberopas Maass' erfarenhetstabeller rörande tallen. Häremot må
erinras, att det är en avsevärd skillnad mellan det belopp, som i allt kan teoretiskt sett ge-
nom föravverkning uttagas från ett slutet bestånd, och den massa, som i praktiken kan ge-
nom föravverkningar med vinst tillgodogöras från lappmarkernas i regel glesa bestånd. Om
det senare finnes ännu ingen erfarenhet, och beloppet kommer i allt fall att växla för skilda
skogsbestånd med hänsyn ej blott till deras beskaffenhet, utan lika mycket till deras avstånd
från avsättningsorten för virket.

Sist berörda fråga sammanhänger med föreningens påstående angående normalskogsformelns
användning. Denna har funnit användning allenast för slutavverkningens beräknande. Det
har nämligen ända till senaste tiden ej varit fråga om att inom lappmarkerna utföra gall-
ringar i yngre och medelålders bestånd. Dylikt virke har ej med vinst kunnat tillgodo-
göras, i följd varav gallring skulle medfört en utgift utan motsvarande inkomst. Bestånden
hava därföre, då deras täthet föranlett sådant, undergått självgallring, vilket mindre än en
god beståndsvårdande gallring främjat trädens utveckling och slutavverkningens värde. Först
då verklig gallring utföres, kan det bliva tal om att genom sådan föravverkning erhålla ett
tillskott till slutavverkningen. Det är visserligen nu så, att gallringsvirke från en del av
lappmarkernas skogar kan med vinst uttagas; men detta lyckliga förhållande har existerat
endast under en del av senaste decenniet. Domänstyrelsen kunde lika litet som någon annan
beräkna den tidpunkt, då detta skulle inträffa. Det är ock därföre, som klandret kunnat
komma, först sedan ändrade förhållanden inträtt, vilka domänstyrelsen ej mindre än de pri-
vata skogsägarna sökt använda till gagn för skogsvården. Styrelsen har ock därefter med-
givit sådan avverkning utöver den förut beräknade ordinarie avkastningen.

Beträffande sättet för omloppstidens bestämmande har föreningen framhållit, att såsom
grund för beräkningarna härvid lägges den befintliga i följd av överårighet svagt växande
skogens tillväxtintensitet. Föreningen anför såsom stöd för denna mening, att så skulle skett
i fråga om vissa hemmansskogar i Dorotea socken. Domänstyrelsen får i anledning härav
meddela, att förrättningsmannen föreslagit en omloppstid av 150 år för dessa skogar, vilka i
följd av sitt läge delvis kunna bétecknas såsom fjällskogar eller skyddsskogar. Vid indelnings-
förslagens granskning hade taxatorn ansett nödigt, att omloppstiden höjdes till 180 år och i ett
fall till 200 år, vilken uppfattning överjägmästaren delade. Domänstyrelsen bestämde omloppstiden
till 160 år, utom i ett fall, då den höjdes till 180 år, styrelsen har sålunda närmast anslutit sig
till förrättningsmannéns förslag. Biologiskt sett torde den av styrelsen fixerade omloppstiden
icke kunna anses vara för lång, särskilt med hänsyn till de stora svårigheter, varmed be-
ståndens föryngring är förenad i skogstrakterna närmare fjällen. Trävaruexportföreningen har
tydligen förbisett detta förhållande, då den trott, att omloppstiden bestämts med hänsyn til
de överåriga trädens svaga tillväxt inom ifrågavarande skogar.

Föreningen vill söka göra troligt, att den inom Norrbottens län verkställda större av-
verkningen än inom Västerbottens län, skulle berott på att skogarna inom det förra skulle
varit mera överåriga, avtynande och försumpade än inom det senare, men däremot icke på
en olika tydning av styrelsens cirkulär. Detta är ett allt igenom löst uttalande av för-
eningen, för vilket något verkligt stöd i skogarnas beskaffenhet saknas. Skogarna inom
Norrbottens län voro i stort sett något mindre överåriga än i Västerbottens län, men skill-
naden i detta avseende var ej betydande, vilket är ganska naturligt, då de tillhöra samma
stora skogsområde av vårt land och länsgränsen alldeles icke är någon biologisk gräns. Den
olika stora avverkningen är, såsom styrelsen framhållit, att hänföra till en olika tolkning
av styrelsens cirkulär och föreskrifter, särskilt beträffande utstämpling af skog i sammanhang
med laga skiften. Därvid uppfattades och tillämpades nämligen 101 $ i skiftesstadgan på
ett för Norrbottens och i vissa fall även Västerbottens läns skogar ruinerande sätt.

Att överåriga naturskogar i hög grad lida av en allt för hastig realisation av virkesför-
rådet och därvid i större utsträckning än eljest torka är ett känt faktum, som kan belysas
med ett stort antal exempel. Ett sådant kan hämtas. från Orsa finnmarks skogar i Koppar-
bergs län. Dessa skogar uppdelades år 1884 på Orsa socken (Orsa besparingsskog) och kro-

nan (Hamra kronopark), varefter å socknens skog alla träd, som i diameter vid brösthöjd höllo

SKOGSADMINISTRATIONEN. 123
minst 13 å I4 engelska tum, avverkades under ett fåtal år. Å Hamra kronopark tillämpa-
des däremot en försiktigare realisationspolitik. Resultatet har blivit, att träden efter avverk-
ningen torkat i långt större utsträckning å kommunens än å kronans skog, vilket i sin mån
bidragit att göra det ekonomiska utbytet av den förras hushållning avsevärt sämre än den
senare.

Domänstyrelsens uttalande att styrelsens föreskrifter av år 1895 under punkterna 86, 88
och 90 icke visade sig vara tillräckliga för att stävja missbruk av rätten att avverka skadade
och övermogna träd utan skyldighet att annat än i undantagsfall avräkna det sålunda av-
verkade virkesbeloppet från skogens ordinarie avkastning, ger föreningen anledning till en
simpel misstydning av styrelsens motiv, vilka betecknas innebära, att styrelsen »vill hushålla
med torrskogen och tillse, att densamma icke överavverkas» (sid. 9). Dylika subjektiva an-
fall, vilka härröra från brist på objektiv åskådning, borde föreningen kunnat undvika genom
att för sig klargöra gällande bestämmelser angående avverkningen å ifrågavarande skogar.
Styrelsen har ej kunnat utfärda några föreskrifter, som äro stridande mot dessa bestämmel-
ser. Om den skog, som vid avverkningsberäkningens upprättande ingått i taxeringen, varit
bestämmande för det beräknade avkastningsbeloppet, så måste varje avverkning av i detta
uppskattade förråd ingående träd avräknas såsom ordinarie avverkning, även om någon del
av träden skulle torka före avverkningen. Men detta hindrar alls icke, att träden kunna av-
verkas, förr än de torka, vilket givetvis, på allt sätt bör eftersträvas. I sådant syfte kan en
skälig förhöjning av avverkningsbeloppet medgivas vid bestämmande av detta belopp, eller
om nödiga motiv ej funnits för en dylik förhöjning, förskottsavverkning i nödig utsträckning
äga rum.

Föreningen söker göra gällande, att domänstyrelsen av fruktan för svårigheter vid bestån-
dens föryngring efter avverkningen skulle vilja behålla skogarna i naturstadiet. Styrelsen
har ingalunda uttalat en sådan mening, och det är ofattbart, att den kunnat framkonstruerats,
om det ej skett mot bättre vetande. Vid ordnad hushållning å skogarna måste nämligen en
övergång från naturstadiet äga rum, men detta kan ske brådstörtat, exempelvis på sätt för-
eningen ifrågasatt, eller med iakttagande av nödig försiktighet, sålunda med en längre över-
gångstid. Sker det under en allt för kort tid, inträder bland annat fara för stormskador i
stor omfattning, varjämte så stora hyggen måste uppkomma, att verkliga svårigheter göra
sig gällande vid beredande av återväxt efter avverkningen. Av det förhållande att inom övre
Norrland tallen med vissa anmärkningsvärda undantag i allmänhet ej visar benägenhet att
lämna återväxt å smärre luckor, är man alldeles ej berättigad draga den slutsats, att tallen
utan svårighet låter föryngra sig å huru stora hyggen som helst. Många exempel skulle
kunna anföras, som ådagalägga, att stora kalfält särskilt i exponerade lägen erbjuda av-
skräckande svårigheter vid försök att å dem erhålla återväxt.

Föreningen söker nu visserligen försvara sig mot styrelsens uttalande rörande denna av-
verkning. Huvudsakligen sker detta emellertid på det lättvindiga sätt, att föreningen karak-
täriserar en avverkningsberäkning med användande av normalskogsprincipen såsom schablon-
mässig. Härmed är givetvis intet bevisat. Skillnaden mellan föreningens förslag och ett
förslag, grundat på sistnämnda princip, är i övrigt mycket betydande. Föreningen vill be-
stämma de Zräd, som skola avverkas, på grund allenast av deras ålder. Genom tillämpning
av normalskogsformeln bestämmes huvudavverkningens massa, och åt fackkunskapen över-
låtes att på ett klokt sätt ordna avverkningen efter förhanden varande förhållanden, därvid
alltså skogsvetenskapens och särskilt skogsvårdens läror kunna i vidsträcktaste grad vinna
tillämpning. Föreningens fraser äro icke ägnade att i någon mån förvilla ett sunt objektivt
bedömande av dessa förhållanden. Det är i övrigt ej styrelsens mening att vilja uteslutande
fasthålla vid normalskogsprincipen såsom grund för avverkningsbeloppets beräknande. Tvärt
om har försök gjorts att finna bättre grunder för att i detta avseende nå ett gott mål. Och
så snart det visat sig möjligt att utbyta det antydda beräkningssättet mot ett bättre, kommer
detta att ske. Men att övergiva en beräkningsgrund, som givetvis ej är felfri, mot en sämre,
därtill finnes ingen förnuftig anledning. Särskilt är den princip farlig, som med förkastande
av fackkunskapens betydelse och förringande av vådorna utav en brådstörtad avverkning vill
på en kort tid realisera de förråd, som naturen under sekel samlat. Att härvid även över-
mogna bestånd samt torkande och torra träd uppkommit måste vara självklart. Och att dy-
lika träd måste med en god skogsvård i främsta rummet avverkas och sålunda till relativt
stort antal ingå i avverkningen under övergång från naturstadiet till kulturstadiet torde vara
lika självklart, som att just detta förhållande utgör ett bevis för att skogsförvaltningen arbe-
tar i rätt riktning, även om det ideal man eftersträvar icke kunnat uppnås. Ett av hindren
härför har varit, att i följd av svåra avverknings- och transportförhållanden samt låga värden
å virke av mindre dimensioner och sämre kvalitet en stor del av de smärre och sämre träd,

724 SKOGSADMINISTRATIONEN.

som enligt beståndsvårdens fordringar bort avverkas, dock måste såsom värdelösa under en
lång följd av år förbigås. Då de nu kunna med vinst tillgodogöras, ingå de i avverkningen.
Detta borde icke vara överraskande och icke föranleda oberättigat klander, åtminstone ej av
dem, som känna skogshushållningens historiska utveckling.

Föreningen avfärdar styrelsens fråga, huru det skulle sett ut nu, om en sådan avverknings-
politik, som föreningen förordat, börjat tillämpas för 40 år sedan, med den förklaring, att
man i så fall nu skulle haft att vänta en mycket högre produktion inom några tiolal år,
särskilt om de åtgärder för kulturer och torrläggning, som föreningen föreslagit, samtidigt
företagits. Ja väl, man skulle haft något att vänta, men en obetydlighet att avverka. Vi
skulle befunnit oss vid början av en av de svåraste kriser, som övre Norrland upplevat. Vi
må vara glada, att det försök till en hastig realisation av lappmarksskogarna, som tidigare
gjorts, lyckligen avvärjts.

Föreningen söker stöd för sina åsikter i bland annat ett par tidningsartiklar, som publi-
cerats av överjägmästare Welander ävensom i vid innevarande års riksdag väckta motioner
av herrar Molin i Dombäcksmark, Sundström i Stigsjö och Mörtsell i Mörtsjö.

Welanders artiklar avsågo att påvisa nödvändigheten av att utföra noggranna taxeringar
och skogsindelningar för att hindra övermogen och skadad skog att torka. Domänstyrelsen
är av den mening, att avtynande och torkande skog bör kunna avverkas, även utan att dess-
förinnan upprättas ingående skogshushållningsplaner. Föreskrifter hava i sådant avseende
utfärdats, och det tillkommer vederbörande överjägmästare tillse och övervaka, att föreskrif-
terna följas. Skogshushållningsplaners betydelse i andra avseenden hava givit anledning till
att, sedan det blivit möjligt att därtill erhålla nödiga arbetskrafter, arbeten under senaste
åren bedrivits i stor omfattning för att påskynda skogarnas taxering. Det är ägnat att väcka
förvåning, att trävaruexportföreningen velat åberopa överjägmästare Welanders uppsatser.
Enligt föreningens nu uttalade mening skulle det nämligen ej vara nödigt verkställa några
undersökningar för att komma till klarhet angående de principer, enligt vilka lappmarkernas
skogar böra skötas och förvaltas. Föreningens eget förslag i detta avseende angives vara
»fotat på så allmänt kända förhållanden av relativt enkel natur, att sifferutredning ej synts
föreningen erforderlig». I denna föreställning om förhållandena torde förklaringen böra
sökas till de stora missgrepp, vartill föreningen i sina förslag gjort sig skyldig. Skogarnas
liv och utveckling i lappmarken äro nämligen ingalunda av enkel natur, och framför allt
avvika de så väsentligt från förhållandena i södra och mellersta landet, att man ej utan att
göra misstag kan tillämpa samma hushållningsregler.

Det väsentliga av trävaruexportföreningens skrift torde i det föregående bemötts, och sty-
relsen anser sig fortfarande böra bestämt avstyrka föreningens förslag, i vad de avvika från
vad styrelsen hemställt i sitt underdåniga utlåtande den 28 januari 1914.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 725

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Tjänsteresa. Generaldirektören Karl Fredenberg har den 2—56 november inspekterat
flottledsbyggnaderna efter Öre och Ljusne älvar.

Semester har åtnjutits av:

byråchefen Th. Örtenblad den 19—21 okt. med förordnande för notarien K. G. G. Nor-
ling, vilkens tjänst uppehållits af amanuensen John Söderström;

byråchefen, friherre Th. Hermelin den 26 okt. samt den 28 okt.—4 nov. med förord-
nande för notarien Martin Rasch, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen Arne Chattillon
—Winbergh;

notarien Martin Seth den 26 okt. med förordnande för amanuensen Per Nicander.

Tiänstledighet har beviljats:

byråchefen C. J. Stiernspetz för handläggande av särskilt ärende den 17 okt.—16 nov.
med förordnande för revisor Hjalmar Modigh, vilkens tjänst uppehållits av amanuensen G.
Rabenius;

registratorn Karl Hanström för enskilda angelägenheter den 14 okt. med förordnande för
t. f. amanuensen Martin Magneville.

Skogsstaten.

Arvidsiaurs revir. Jägmästaretjänsten i Arvidsjaurs revir sökes av bitr. jägmästaren
i Arvika revir Harald Sjöberg, t. f. jägmästaren i Bodens revir Hakon Stahre samt extra
jägmästarna H. Mattsson, Hjalmar. Hägg, Bror Fornell, Ernst Elfvik och Fr. Liljeberg.
Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Mattsson, Stahre
och Hägg i nu nämnd ordning med förord för Stahre.

Älvdalens östra revir. Jägmästaretjänsten i det nybildade Älvdalens östra revir sökes
av jägmästaren i Vilhelmina revir Daniel Frykman, föreståndaren för Bispgårdens skogs-
skola Ferdinand Lindberg, bitr. jägmästaren i Klotens revir Denis af Wåhlberg, under-
läraren vid Klotens skogsskola Gustaf Lyman, skogstaxatorn i Umeå distrikt Ragnar Ekman,
skogstaxatorn i Bergslagsdistriktet Oscar Kollberg, skogstaxatorn i Östra distriktet Elis Lund-
man samt extra jägmästarna Nils Bellander, Hjalmar Hägg, Bror Fornell, Arvid Modin, John
Wallmark, Gustaf Jernberg, Wilhelm Fellenius, Hugo Mattsson och Hugo af Peterséns.
Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Frykman, Lund-
man och Lindberg i nu nämnd ordning med förord för Frykman.

Västra Hälsinglands revir. Jägmästaretjänsten i det nybildade Västra Hälsinglands
revir sökes af jägmästaren i Råneträsks revir O. D. Borglind, jägmästaren i Råneå revir
Jules L. Asker, jägmästaren i Vilhelmina revir Daniel Frykman, föreståndaren för Bispgår-
dens skogsskola Ferdinand Lindberg, skogsingenjören Tell Grenander, bitr. jägmästaren i
Klotens revir Denis af Wåhlberg, skogstaxatorn i Umeå distrikt Ragnar Ekman, skogstaxa-
torn i Mellersta Norrlands distrikt Gustaf Gran, skogstaxatorn i Bergslagsdistriktet Oscar
Kollberg, skogstaxatorn i Östra distriktet Elis Lundman samt extra jägmästarna John Wall-
mark, Bror Fornell, Arvid Modin, Gustaf Jernberg, Hilmer Zetterberg, Wilhelm Fellenius
och Hugo af Peterséns. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande
uppfört Borglind, Asker och Lundman i nu nämnd ordning med förord för Borglind.

Malingsbo revir. Jägmästaretjänsten i det nybildade Malingsbo revir sökes af bitr.
jägmästaren i Klotens revir Denis af Wåhlberg, föreståndaren för Hällnäs skogsskola David
Grufman, föreståndaren för Bispgårdens skogsskola Ferdinand Lindberg, skogstaxatorn i
Umeå distrikt Ragnar Ekman samt extra jägmästarna Arvid Modin och Hugo af Peterséns.
Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört af Wåhlberg,
Grufman och Lindberg i nu nämnd ordning med förord för af Wåhlberg.

Kristinehamns revir. Jägmästaretjänsten i det nybildade Kristinehamns revir sökes
af föreståndaren för Hällnäs skogsskola David Grufman, föreståndaren för Bispgårdens skogs-
skola Ferdinand Lindberg, skogsingenjören Tell Grenander, bitr. jägmästaren i Karlstads
revir Erik Danielsson, skogstaxatorn i Umeå distrikt Ragnar Ekman, skogstaxatorn i Mel-

726 SKOGSADMINISTRATIONEN.

lersta Norrlands distrikt Gustaf Gran, skogstaxatorn i Östra distriktet Elis Lundman samt
extra jägmästarna John Wallmark, Arvid Modin, Wilhelm Fellenius och Hugo af Peterséns,
Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande uppfört Lundman, Gre-
nander och Danielsson i nu nämnd ordning med förord för Danielsson.

Enköpings revir. Kungl. Maj:t har den 3 nov. beviljat jägmästaren i Enköpings
revir J. H. Blombergsson nåd. avsked. Tjänsten uppehålles, intill dess densamma blifvit
återbesatt, af e. jägmästaren Sven Hallin.

Göteborgs revir. Jägmästaretjänsten i det nybildade Göteborgs revir sökes aft. f.
jägmästaren i Norra Roslags revir Gustaf Svensson, underläraren vid Ombergs skogsskola
Tage Aae, underläraren vid Klotens skogsskola Gustaf Lyman, föreståndaren för Hällnäs
skogsskola David Grufman, skogsingenjören Tell Grenander, skogstaxatorn i Umeå distrikt
Ragnar Ekman, skogstaxatorn i Mellersta Norrlands distrikt Gustaf Gran, skogstaxatorn i
Gävle—Dala distrikt Nils Klein, skogstaxatorn i Bergslagsdistriktet Oscar Kollberg, skogs-
taxatorn i Östra distriktet Elis Lundman, skogstaxatorn i Västra distriktet Feodor Aminoff,
skogstaxatorn i Smålands distrikt Knut Falck samt extra jägmästarna Bror Fornell, John
Wallmark, Wilhelm Fellenius och Hugo af Peterséns. Kungl. Domänstyrelsen har på för-
slag till tjänstens återbesättande uppfört Svensson, Lundman och Grenander i nu nämnd
ordning med förord för Svensson.

Gullbergs revir. Jägmästaretjänsten i Gullbergs revir sökes av jägmästaren i Stor-
backens revir Carl Rothman, jägmästaren i Malmesjaurs revir Curt A. M. Fougberg, skogs-
ingenjören Tell Grenander, t. f. jägmästaren i Jönköpings revir Arvid Liedholm, skogstaxa-
torn i Mellersta Norrlands distrikt Gustaf Gran, skogstaxatorn i Östra distriktet Elis Lund-
man samt extra jägmästarna Arvid Modin, Wilhelm Fellenius och Hugo af Peterséns.

Till bitr. jägmästare i Södra och Norra Lycksele revir från den 15 oktober
och intill dess tjänsten blivit återbesatt har förordnats extra jägmästaren Ernst Jansson.

Till avlönade assistenter ha förordnats:

e. jägmästaren Dag de Geer i Degerfors revir den 16 okt.—15 nov.;
» » Sverker Granholm i Burträsks » » 3 » —I15 det.;
» > Gustaf Westermarck i Norsjö = >» 2. LE DÖV AT PAR
» » F. Bergman i Blekinge » >. 1Ö sd kH ONA
» » B. Faxén i Östersunds » » I nov. eller intill dess jäg-

mästaretjänsten i Piteå revir blivit återbesatt.

Tijänstledighet har beviljats:

jägmästaren i Enköpings revir J. H. Blombergsson för hälsans vårdande från 18 okt. och
intill dess han erhållit nåd. avsked. Vikarie är extra jägmästaren Sven Hallin;

jägmästaren i Gästriklands revir Hjalmar Landberg för enskilda angelägenheter under
november med förordnande för e. jägmästaren Knut Martin;

jägmästaren i Östersunds revir H. Ouchterlonx den 15 okt. tills vidare, intill dess jäg-
mästaretjänsten i Piteå revir blivit återbesatt. Vikarie i Östersunds revir är assistenten där-
städes E, Törngren;

jägmästaren i Södra Skånes revir Carl von Schönberg för enskilda angelägenheter den
16 nov.—I5 dec. med förordnande för assistenten i Norra och Södra Skånes revir Sven
Lundberg.

Ledig tjänst.

Jägmästaretjänsten i Enköpings revir av Uppsala län sökes före den 6 nästkommande
december klockan 3 på dagen hos Kungl. Domänstyrelsen,

ARDS
GENS

TIDSKRIFT

NN

GOSTISTSG

-

PAT SCART SL
bd Ir s sf

nr 3

Un op
> RS

FOÖRENIN

Ul)
O
&
<a
a

2
z
E
3

1914

e ÅRG. -

12:
DECEMBER

12

Tidskriften distribueras i bokhandeln genom A.-B,. Nordiska Bokhandeln, Stockholm.)

HÄFT.

UTV Fil om USA & ve FT Ore TOR DA TRA TE FURL INET ONE HERSPSAN Vi KN TSE Ip ILE NE. ÖRE 4 KAJ ja PAR sr 3
(RAL TRE RT SARS rf RSA SNES a rs ae IN ET ESO a) SV SEE de jr nr VD by öd SA AD
4 , SU PSSE VA STATE IVA FN | i CS CS , ö 5 vh

MEDDELANDEN FRÅN STATERNA SKOGSFÖRSÖKSANSTALT

UTGIVES AV

SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN

(FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD)

REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE: AN
(a PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. Sr
VR FIL. D:R TORSTEN LAGERBERG, REDAKTIONSSEKRETERARE.

Na 5 Tidskriftens pris, 10 kr., förutom medlemsavgiften, 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen

| Föreningens kontor, Norrmalmstorg 3, 1 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—1/24. Rikstelefon 22 90. ; -
4 é Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks 152 25 och efter kl. 1/26 e. m,
: > od sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219: Er

Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av upp-- RN

satser och illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill ör
CN erhållits av redaktionen. SA

INNEHÅLL: ; E

SCHOTTE, GUNNAR: Tallplantors ut- | CARLGREN, MAURITZ: Om avtork-

veckling av frö från olika hemort ning och avverkning i Norrlands-

(1605-15, SLET) SS SIS SS Vaa sejd sid. 727 skogarna, genmäle till jägmästare :
WIBECK, EDVARD: Skogsträdens frö- E. HAMMARSTRAND seocccces ess SI BIR SA

sättning hösten 1914 (med 7 kartor) »>. 774

ANDERSSON, ERNST: Årstidens in-
verkan på flottgodsets flytförmåga

Litteratur: ;
Beaktansvärda nyutkomna böcker >» 814 3

(med 2 Bg) sreassasnaners OS > 795 | Från skogsvårdsstyrelserna:.
KEMPE, FRANS: Synpunkter rörande Motioner vid mötet mellan skogs- i
skötseln av enskildas skogar i Lapp- vårdsstyrelserna i Stockholm år 1914 > 815
SHAKE CIRA a Sva isfålle ie LR ARN AS ETS öar fr) Länsjägmästarne ................ > 818 S
In memoriam: 3 Skogsadministrationen: NR
J. E. WICKMAN (med porträtt) av Domänstyrelsens cirkulär, beslut, ;
I FEN SVABS SNS Fe AA CI ESCUI REIN 1 sag 304 framställningar och yttranden: :
KARL HANSTRÖM (med porträtt) Uppförande av avverkningsko-
BV SETS ASA RN Rae oe SES » 806 jor med stallar inom Luleå |
) CIStEIRE osa oe tr vas ar far RANN > 818
TTAVATUMArkKRaAdel:S oh does dn ale > 808 Höjning av avverkningarna un- é
Aer "ät: ATS or ov ebie SA ANNSSANEIN » 838
s Om kubikmassa och form hos granar Eventuella besparingar i utgifter
av olika förgreningstyp. Förkla- under nionde huvudtiteln år )
ringar och rättelser (med I fig. ) TOMT oo MT ed dre CS a AA Rae VÄLTA ENS LS TOG
AVENILSA9 VIL VISN sc söavd role, 000 kisar «. » 810] Tjänster och förordnanden ...... FIER VARE 1 BA ne

-

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT.

Tallplantor av frö från olika hemort.

Ett bidrag till proveniensfrågan.

Av GUNNAR SCHOTTE.

Betydelsen av hemorten för det frö, som användes vid utsäde, eller
skogsbrukets proveniensfråga, visar sig alltmera vara en av de vik-
tigaste faktorer, varmed den moderna skogsvården har att räkna. För-
sökskulturer för att i detalj utreda denna fråga anläggas därför också
vid de flesta länders skogsförsöksanstalter, och äldre kulturer med känd
härstamning undersökas ingående. Redan ha omkring ett 350-tal större
eller mindre avhandlingar hittills blivit publicerade i detta ämne.

De första systematiska försöksodlingarna i större skala anlades till
en början av skogsförsöksanstalterna i Österrike och Schweiz. I dessa
starkt kuperade länder kan särskilt betydelsen av utsädets härkomst
från olika höjd över havet studeras. I vårt långsträckta land kan där-
emot breddgradens betydelse lättast utrönas. Den svenska skogsför-
söksanstalten har därför också under de senare åren anlagt mycket om-
fattande kulturförsök av tall för att utreda, huru långt från hemorten
tallfrö utan olägenhet kan förflyttas. Dessa försökskulturer, som med
en areal av omkring 153 hektar torde vara de hittills mest omfattande
försöken i denna fråga, äro i huvudsak förlagda till Norrland. Ett
första meddelande om dem har nyligen publicerats av E. WIBECK.'

Försöksplanteringen å ytan 49 å Ollestads kronopark.

Breddgrad 57”, 58".

Redan år 1904 utfördes vid statens skogsförsöksanstalt det första
kulturförsöket med tallfrö från olika trakter av Sverige. Författaren
utsådde nämligen då i plantskolorna vid Ollestad i Västergötland
små fröprov av det tallfrö, som vintern 1903—04 insamlats från skilda

! EDVARD WIBECK: Om självsådd och skogskultur i öfre Norrland. Medd. från Statens
Skogsförsöksanstalt h. IO, s. 91—138. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1913, Fackafd. sid.
387" —434".

SI Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1014.

72 8 GUNNAR SCHOTTE.

delar av landet och från olika gamla moderträd, och vilket klängts och
undersökts vid skogsförsöksanstalten'.

De vid Ollestad uppdragna plantorna utsattes såsom 2-åriga våren
1906 å Österskogen av Ollestads kronopark. Den sålunda anlagda för-
söksytan, som fått nummer 49, består av 35 olika avdelningar med till-
sammans en areal av omkring 0,35 hektar.

=

=
an EN
=

Kartskiss
över

2 Förgö käytan Ne 4VS

Krp&. Ollestad.

Skala:1:1000. |

Fig I. Kartskiss, visande belägenheten av de olika avdelningarna till försöksytan n:o 49
a Ollestads kronopark i Västergötland.
ig. 1. Kartenskizze, die Lage der verschiedenen Abteilungen der Versuchsfläche n:o 49 in der Staatsforst
Ollestad in Västergötland zeigend. (Kärraktigt summpfig, berg = Felsen.)

I häfte 6 av dessa meddelanden (Skogsvårdsföreningens tidskrift 1909)
har förf. lämnat en första redogörelse från denna försöksserie. Plan-

I! GUNNAR SCHOTTE: Tallkottens och tallfröets beskaffenhet skördeåret 1903—1904. Medd.
från Statens Skogsförsöksanstalt h. 2, sid. 1—34. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1905,
sid. 165—198.

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 7290

torna inom de olika avdelningarna av denna kultur ha sedermera upp-
mätts varje år. Deras utseende fyra år senare erbjuder pu det största
intresse. I det följande skall därför meddelas mätningsresultaten till
och med plantornas I1I:te vegetationsperiod (hösten 1914).

En närmare redogörelse för själva försöksfältet och dess anläggning
m. m, återfinnes i den sist omnämnda uppsatsen, till vilken härutin-
nan hänvisas!. Till ledning för den, som 3å marken själv vill bese
försöksfältets olika avdelningar, intages här en kartskiss, utvisande av-
delningarnas inbördes läge (se fig. 1). Dessas hörnpunkter äro ut-
märkta med pålar, å vilka inhuggits avdelningarnas respektive nummer.

Uppgift på det utsäde, som använts för de olika avdelningarna, åter-
finnes i tabell 1. I denna tabell är även tallplantornas höjd för de
olika åren sammanförd genom angivande av medelhöjd och maximi
höjd. Alla de olika avdelningarna kunna likvisst ej direkt jämföras
med varandra. Som jag redan tidigare omnämnt är nämligen marken
åa hygget, där plantorna utsatts, något växlande, trots det man sökt
förlägga avdelningarna på så likartad mark som möjligt. Full jäm-
förelse kan därför endast ske mellan närbelägna avdelningar, varjämte
vissa serier såsom avd. XVII, XVIII och XII förlagts på fullt likartad
mark.

Liksom man ej kunde se något inflytande av moderträdets ålder
på de 6—-7-åriga plantornas? utveckling, så kan man nu ej heller
iakttaga någon olika höjd hos de 11-åriga plantorna från olika gamla
moderträd. Det obetydliga inflytande moderträdets ålder till en början
visade, genom att de yngsta och de äldsta träden gåvo upphov till
något svagare plantor har nu ytterligare utjämnat sig. Den olika ut-
veckling, som skilda avdelningar med frö från samma trakt men från
olika gamla fröträd nu visa, får tillskrivas smärre växlingar i marken
eller rena tillfälligheter.

Däremot visar tabell 1 påtagligt, att de norrländska plantorna, som
år 1910 voro mycket kortare än plantorna söderifrån, fortfarande äro
kortast (jämför fig. 2). Samtliga de norrländska plantornas medelhöjd
är nämligen omkr. 2,30 m. och de från Svea- och Götaland 2.60 m.
Göres en jämförelse mellan ytor, som ligga intill varandra och ha fullt
lika mark, såsom avd. V med frö från Jämtland och avd. III från Sun-
nerbo revir i Småland (se fig. 3), visar det sig, att den förra avdelningen

1! GUNNAR SCHOTTE: Om betydelsen av fröets hemort och moderträdets ålder vid tall-
kultur. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt h. 6, sid. 220—238. Skogsvårdsföreningens
tidskrift 1909, fackavd., sid. 413"—422'7.

? Genom förbiseende har i tabellen å sid. 416"—417" i redogörelsen av år 1909 plan-
torna uppgivits ett år för unga.

GUNNAR SCHOTTE.

30

Tabell 1.

Sammandrag, visande ta
Ubersicht äber die Höhe der Kief

För oe ds

| S a me npir o vC enil en z

BGrTES al va INNE

| efter 5 Veg.-per.
Avdel- nach 5 Veg.-Per.
nings- I RES
NE Bredd- | Moderträdens SE
k | 0.
Skinarken Revir "och Sto cikem Landskap [ösrad ålder 25 3 >
| Öv ed
Abt. Revir und Kirchspiel Provinz | Nördliche Alter der || max. 28 -—E
| Breite Mutterbäume SB 5 >
| | rea
2 | SA Ae
| = SM ESA
| Jahre | m. 83 >»
é | | |
Vv ÖS Kjämtlands, $HorsS-4-4. ste Se Jämtland [KÖR omkr. 40 0.63 0.37
IV » FÅR se NGER SEE a Eter » | ÖS » 60 0.45 0.35
XIX = |N. Hälsinglands, Kårböle ............ Hälsingland | 612 55' 66. || 0:57 | NORA
NÖT » > Bjusdalss MS | » 61”.50' 100 | 0.47 | 0.30
XXI » » SYS RANGE RAA | » IÖTE HO » 150 0.60 0.32
XVII » » FlORSSAL SEA ons 619 40' 25—35 0.65 0.30
SVITEN ES » SAST [QUE Ce) 60—70 | 9.60 | 0.30
| XII » » 7 GRE ONE | | 61? 40" I25—150 | O.6r 0.38
IR Klotens, Malingsbo..................s..] Dalarna | 599 55" | omkr. 90 | 0.6 | 0:36
SKV [Gro nb ot Hellingsbro bese | Västmanland | 59? 40' 220—240 Il-0.56 0.34
VIII Stockholms, MES bys. ss AE Uppland 59? 40" 30—50 0.64 0.39
Vi | » VidbORIE Rod > | 59? 40' 70—580 0.66 | 0.43
VII » (FOUEOTRA SE ds RA 59” 45 omkr, 100 0.68 0.40
XXV Jönakers, fumbos sms Södermanland 507-257 » 30 0.66 0.36
| XXVI » DRA Inre r SSP ee söe. | 59” 25 40—45 0.74 | 0.36
XXVII » 5" AMEN ONES SHS | SON 30—90 0.50 0.34
XXXV | Tivedens, Undenäs LIA ERA GAN SUN Västergötland HÖrAOl 55—60 0.56 0.39
OCK SOT MRRNE bär SARA SEN » 58” 40' 70—580 O.57 | 0:37
NOT » » NT RNA Se 58? 40" | 100—120 || 0.56 |" 0:40
|| EDET |ÄRänspangs; RASINTeSL ses es | Östergötland 58? 40' | 20-30 0.62 0.38
[RO > HLR TAM SEE a ven KS ORG DI | » 589 40" | 50—60 O.44 0.36
I ÄN
| XXXI > 2 MKR RSA a SE sr 5B8AOr | SO-— 160 0.72 0.40
XVI FandaseDrotbhems-CESSsss SSE saa > 582 250 1125-30 0.54 | 0.38
XV > 0 TSE SNES SG » 587 25 | -40—60 0.46 | 0.34
XIV » TREE CT PR TA Re 58? 25 50—60 0:49 || 02
XXII Slättbyg CS) VI aTUDAR AE eld dans es SERA | Västergötland 58? 20' | omkr. 80 0.43 0.33
XXIV » HA IV bpt a RER EA | > 58? 20' |; »t 160 MSS RE
XXIII > NAD RÖ orövefes ej åa sj see SIE l | HSV 20 SR 0.45 0.33
| | |
| XIII Tj USts; Ej Oe CL orakel STR | Småland RT fee 0.66 0.37
| XI » BL Fn TTR SS SER SNEN 57235 | -So—T20mRE 0.36
[RET PNP Teg VE SV TORESSON SE 5 120—150 || 0.60 0.40
XNXXITIT | Värends, EKebergan sd se. see 56? 50' So—100 I 9.43 0.28
TIT | Sunnerbo, IjUDEbYG. ss. eee SSA KEN 56? 50' 40—45 0.69 0.47
IT ) ADNIHer stad bt os senere SÖREN 30—35 0.61 0.45
[I NO El ära 215 orter arr Sia NER SER SA 56” 40' 35—40 | 0.56 0.39

;

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. Fe
-
pls ntornas höjd å försöksytan N:r 49.
2 nzen auf Versuchsfläche Nr. 49.
1 ER ER ST VD RR JR 1 VR St HR RO II
Dre HBohe dex Piflamnsen |
| | | |
efter 6 veg.-per. ||efter 7 veg.-per. |efter 8 veg.-per.|| efter 9 veg.-per. || eft. 10 veg.-per.|| eft. I1 veg.-per.
ch 6 Veg.-Per. || nach 7 Veg.-Per. | nach 8 Veg.-Per. || nach 9 Veg.-Per. I nach 10 Veg.-Per. || nach 11 Veg.-Per. | sn del-
= ES | = | NINgS-
Kra, a || SN ET. | 23, ua || Eg. 3 || = a
Esa jFESR Fösel oFi35al Fi5al FSE
ön Cl I ER NG se mV AN tan er ——
NSL. & PoE & Cns o as cl en 0 2 a & Jå marken
sr - FINE Fo ee Sr Ses Se 3 =
ins er Gc od ÖF ”- on cr GR = Cia = | |
lär —- El MECK MELISA Ce IR... ZE AS 2-8 Fölene 28 - El
7 ERE ma Cr mn "Itusf< > los2< Zl Elof) Abt
Få) får RA FERS 255 | 55 |
3370 al 223575 335 ol 3370 a 35.0. 235 al
sv & Sv &l öd, & NG Sv &l sv &
2 200 & II o 200 + II SR So & | SS 200 A= Sm AR
REA = 9 cr I Rö = Oc SR SYS
m. | FE m. &3S 5 m SSF) m SS || m. SSF m SE
| | [ | [
0.96 0.66 || I.25 0.89 | 1.78 I.19 2.20 115 | 2.82 I.oo 3.34 2.30 I V
0.90 0.62 | I'20 0.84 1.40 SEE 1.80 1.46 2.26 1.834 2.08 2.23 MHIV
| |
0.82 0.62 | I.22 0.86 1.58 I.19 2.02 1.32 2.48 1.94 || 2.04 2.22 | XIX
0.82 0.39 I.12 0.84 I I.so Fc 2.00 1.48 | 2.52 2.07 3.14 Sar NE
0.96 | 0.63 || I.32 0.86 || 1.78 SEN EA 1.48 || 2.84 I.or 3.24 2.10 MH XXI
I | i
1,00 0.62 | 1.28 0.83 I 1.62 Ia3 2.16 1.60 | 2.80 2.06 3.24 2.45 | XVII
I.oo 0.37 || I.20 0.79 1.68 1.08 2.14 1.40 || 2.68 1.30 3.24 2.06 | XVIII
' | -
1.00 | 0.73 || 1.25 0.97 MH 1.74 | I.30 2.30 1.70 3.10 2.19 3.42 2.36 il XT
| | | | 2
0.08 | 0.63 | 1.40 0.89 1.82 | I.25 2.40 1.68 || 2.94 2.10 3.43 2 rn | 2.4
I
| | I I | I FRIXT
FO.go I 0.66 H I.37 0.03 | I1.g2 + 1:30 2.52 1.70 3.18 2.17 3-74 2.57 I XKXVIIM
| | =
1:03 | 0.72 35 0.98 | 1.80 1.35 2.30 1.69 2.82 2.13 3.42 2.6x — || VIII
| 1.05 | 0.74 || 1.32 |- 0.99 H-T.76 I.31 2.20 1.70 2.7 SEE 3.20 2.52 CIN VI
| 1.08 0.72 || 1.45 0.96 I 88 I.20 2.44 1.60 2.92 2.11 3.352 2.53 | VII
| I | |
| I | | SEE
1.08 | 0.64 || T-14 0.86 Ta I.15 I1.go 1.30 2.46 1.94 3.00 2.20 MH NXV
I.12 0.60 || 1.46 0.97 1.94 I.3I 2.46 1.74 Il 3.04 2.21 3.50 2.64 HI NXNXVI
1 0.86 | 0.63 I.16 O.9or 1.74 1.27 2.30 1.72 | 2.84 2.13 333 AE XXVII
i | I
| 0.99 | 0.73 1.35 1.03 1:86 1.43 2.40 1.3 || 3-04 2.48 3.58 2.99 HARKV
| I.o0oo | 0.74 | KT 1.04 2.00 1.48 2.46 2.02 3.25 2.66 | 3.92 3.2r NÄXXIV
I 0.95 | 0.73 Il 1.23 I.or 1.76 1.44 2.38 1.04 I 3.10 2.39 3.82 2.98 HW XXXIM
I | | HNoe
1 Fx -
1 0.95 | 0.72 1.2 I.oo 1.76 1.34 2.26 1.78 3.00 2.31 3.34 2.72 NH XNXIX
0.89 | 067 165 ed 0.93 || I.s6 1.29 2.04 1.60 || 2.52 2.13 3.00 2:49. MEESE
fra7 | 0.72 || 1.56 1.03 2.10 1544 2.66 2.00 3.20 2.39 4.04 2.84 SER
MH I TXT
0.85 | 0.69 1.18 0.93 1.60 1.29 2.14 1.69 2.70 2.14 3.20 2.50 MH XVI
0.85 | 067 I.19 0.94 || I.70 1.35 2.32 I.8o 2.82 2.22 3.33 2.38 I XV
0.90 | 0.62 IM I.15 0.83 1.54 1.18 2.10 K356- di, 26 1.93 3.16 218 II XIV
0.85 | 0.60 || 1.8 0.81 1.30 I.r2 2.08 1.49 || 2.68 1.93 3.16 2.20 | XXI
| 0.08 | 0.63 || I.3r 0.83 1.538 I.22 2.14 1.64 2.80 2.09 3.32 2.47 || XAXTV
| 0.85 | 0.54 || I.18 0.86 | 1.66 I.17 2.22 1.36 2.84 2.06 3.37 2.36 IH XXI
I |
| z IH 7
I.1o 0.67 | 1.43 0.95 1.86 I.30 2.42 1.70 | 3.04 2.18 3.46 2.60 I XIII
0.98 | 0.63 I 1.40 0.80" || I.90 I.25 2.46 1.64 || 2.82 2.09 3.63 2.30 > di
| " Il ar
| 0.98 0.71 I 1.34 0.08 Il 1.76 1.38 2.24 1.76 || 2.80 2.23 h 3.40 2,68 HX
0.85 0.64 | I.21 0.93 1.72 1.38 2.38 1.88 || 2.90 2.46 3.52 285 IX
1.05 | 0.79 | 1.36 Ir 1.34 1.48 2.44 1.99 || 3.60 2.44 3.83 3.0r — || III
1.02 0.78 || 1.39 I .o6 1.36 1.47 2.48 1.92 I 3.10 | 2040 II 3.82 2.03 III
0.92 0.68 || 1.22 0.02 ll 1:70 .3e 2.20 1.76 || 2.80 2.27 || 3:45 2.77 III

a — —
; :(,S .€9) s10oq [2rdsqpny 'puepwef 2 (job 85) seuapufn PIdsyonY pueposioaseA 2 (ob .19) essiogf [BIdsqpvIrs "puejsutstpH sne usweg
"oc: I QPISSSeIY ”JJUNYIOH IJUSPIIYISsI9A UDuEg sne (,85 .45) puepo3iosen ut PrIsalO Pg uasozasme (uazuejjdsyrugasqvumg) uazueljd o3uqel-or 'z "Bq
(,S .£9) u:s stog 'puepwegf 2 "(ob 85) u:'s seuspun 'puepos.aseA 2 (,obs19) u:s essroq "puejSursleH up OIf Dp
'oz: I ejeXS ”MOWIY PYIO UIF QI AR (ISS LS) PULPEFINSEN I PLISAIO PI eusespddn (sojueldsjeyopaw) sojuejd eätuv-or 'z "FIT

[Wes SIJeISUESYAQSI0JSFONSI SUFJEIS IN
2 [4] D

SCHOTTE:

GUNNAR

132

) pue[rwusg "AOI 'oqI9uung uosA UuawegN sne Ul3JOLY uu III Iqy siqDol
S sne ua3oz JO Mu AT IV ople uop ne I '(,85 LS) PeIsalNlO 1ISI0JSILr)S JAP ur ÖF O:u IYIRIISYINSIDA SAY
"(,o9 95) P I G ; 2504 HIN 49vo (,S .£9)
n vUIe[[E] 'pAr ; z 7 SaO

bi6r 'Aou 6 'J1of Ar OJO

HEMORT.

<
4
Oo

FRAN

FRÖ

TOR AV

TALLPLA

Föra GUNNAR SCHOTTE.

har en medelhöjd av 2,30 m. och den senare 3,01 m eller en skillnad
på 71 cm. Liksom för 4 år sedan finnes det dock fortfarande 5 av-
delningar med sydländsk tall från Södermanland samt Öster- och Vä-
stergötland som, vad höjden, beträffar, ej äro kraftigare utvecklade än
de norrländska plantorna. Detta torde få tillskrivas växlingar i mar-
kens beskaffenhet.

Men det är inte heller den olika höjden, som är den mest framträ-
dande skillnaden mellan tallar av norrländskt eller sydsvenskt frö.

Tallarna av norrländsk härstamning skilja sig nämligen från de syd-
svenska genom ett flertal andra karaktärer. Sålunda är hos de norr-
ländska tallarna hela växtsättet spensligare med kortare och färre grenar
än de från södra Sverige (se fig. 3). Dessa äro åter mera buskliknande
med yvigare grenar och ha ej alltid fullt så rak stam, som de norr-
ländska individen.

Ett besannande härav ger tabell 2, där trädens procentuella fördel-
ning på växtklasser angives. Vid revisionen hösten 1913 hänfördes
nämligen de då 10-åriga plantorna till olika växtklasser efter samma
grund som ENGLER' uppdelat plantorna vid sina försökskulturer.

Till första klassen räknades plantor med rak stam, kraftiga korta si-
dogrenar, som äro något uppåtsträvande och kortare än plantans höjd.
Grenarna äro väl barrbeklädda, och plantan är fullständigt frisk. Denna
klass motsvarar ungefär »ettorna» i Skogsförsöksanstaltens vanliga be-
teckningsschema”.

Till andra klassen hänfördes plantor ävenledes med rak stam men
med längre grenar än föregående och således med en mera bred växt-
form. Dessa plantor motsvaras närmast av »b-typen» i Skogsförsöks-
anstaltens beteckningsschema.

Tredje klassen omfattar plantor med krokig stam eller av »c-typ»
enligt försöksanstaltens schema. Till fjärde klassen hänför slutligen
ENGLER de plantor, som bilda en krypande buske, men den klassen är
ej företrädd i de svenska kulturförsöken.

Tabell 2 visar, att de norrländska tallplantorna i regel sakna indi-
vider i klass 3, och att ytterst få procent hänförts till klass 2. 75—96
2 ha upptagits i klass 1. Av de sydsvenska tallarna ha blott 29—
81 22 hänförts till denna grupp.

En direkt mätning av grenarnas längd visar ännu tydligare, huru

I ARNOLD ÉENGLER: FEinfluss der Provenienz des Samens auf die Eigenschaften der
forstlichen Holzgewächse. Zweite Mitteilung. Mitteilungen der Schweizerischen Centralan-
stalt fär das forstliche Versuchswesen. X Band. Ziirich 1913.

2 GUNNAR SCHOTTE: Om gallringsförsök. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt h. 9.

Skogsvårdsföreningens tidskrift 1912, fackavdelningen sid, 387" —445".

OLIKA HEMORT.

AV FRÖ FRÅN

TALLPLANTOR

| 8 [ FOMI TSEI NOISE CSE ÖRSSE 0: NBIESC OB SE Op—SE Ska tt eMINN « I
- 0 O-oT | 6 8'01 bv £'0 S 268 11-68 | TB | 19 SE—0E « år: " pessiauuy « NI
1829 easier Ba sier CR 1 810 1-9 18:I8-1 08 1804 | Sr Sp - OP « 'AqFunkr 'oquouung III
== 0 FI b 8:Eö | & I Bb | SG &'OL | OT I 8'pL | 98 001-08 "PIIQIHT 'SPUdIRA [IXXNX
fen 0 LäL') g 2:08 | &F: 180G | Cö I :69: | 08 IT:H9-1| 06 OST —-0cI SR « X
10 4 8'6 9 76, I KE BST ST 14560 | BöKeRYT CP 0c1—-08 « FR ( IX
rs 0 Ik9STTS I ENSO ETEN BiöSe ren e60 06 arg Se 08-09 purjuus le "pauolH 'sisnl HIX
10:10. |--4 BOB AT lige leRITIkolO0RS | ce YE I TT ILr6G | 01 OST ' | "TAAUTA . HIXX
BE c 8'0C | EI | YIPp | cc | ?'8p | IE 4 PG I 67 |eTE | OZ 001 4 | 4 | ' « AIXX
70 cC £'OI OT 0'GZ 8 002 tl 8'80 HÅ :'€9 8E 08 SD WO PUrIQIIDISEA de "WNICIA 'SPIAQNRIS IX
190 € YSL I IT NOG | 41 | 9'Tpo) Sö I8:e8 | OT |:0'68 | €8 09 = 09 « V « NLA
lr - 0 gp | 8 söpE I OT | 8iö | St IG 6 I IG IE 09 = OP | ER « | AX
eg I &ol | L 0506-10 o:pö I PI I £99-1 08-16 89-11 98 0E-€C tt mo lo.cT "Ppursp | IAX
1 &E kare LR ML GA OT AE EE LET 2 EO TA dä) EE ER rd 142 001 = 08 : « « | FARAN
NER BASS oEe bell SG KOB 1 4 Fager OL NAS ST TENLIEYE 09—=09 | Ä « bib a
= OR BAD OSA EI ERöS pen 9Arga SE SOS Te 0£--02 | "oIusnyy 'sfupdsury EN
BETT 1B:OT 6 I8igE OT |8'kg I GL I9+9 08 |0Ga I OR 021-001 | 0 Ja . HIXXX
(ia FT Mr fen) (ES BRL NASTENILOOPA OG IEEUpt IC ORT ORG LG 08--0L I OP 85 4q ; 6 AIXXKXK
-— 0 068 b gp €I 0'OR | 8I 0'1G bl | 1'[G €C 09 —-GG | Op 85 PurPQALDISK, :u9pun 'SuUPp9PATT, fb & 4
VAL 291 PIN ORSET Do s8:0B 108-10 I Go" LOSE IE 06-08 SC 069 « ; HAXX
9'c I Cr RR EE os RR leda = 4) I EA 8'öt | OT O:6L | 06 | YCOL | SG Sp—0Pp 190 066 ' ve u ; IAXX
157 AR EA Ok OT-I9E I Jä 03) dT te) 2:68 | Sö | OIL | IP 0€ « SC 069 purjurwuIopAS """oqtung, 'ssaygug AXX
= SELL AN rg IK) 808 IFO | >:6T EL lAeA | 88 IE I EP 001 ”IAWO | Gp o6G 4 1017301) ' ITA
LÄR (AN Pat | OL I 9Op I SI I 8'0E | 08 I T'PG | OZ | 8'€9 | SE 08 =-0L OP £6S « ”Oqp!A u IA
0'9 GL AGT LÄN LE ed) B:08 I ET I4O9T ac ort 6E 05—0E OP LOS purjddn Aqsnit "swjoqxy201s | ITA
[SORT KRISTI Boer OS Ur Sc 28] SE BD leg | Opec 0EC I LOR L69 | PUR[UTLUISERA " O1qsFular 'oqugID | IMTAXX
få Aa I NER Meda ell Sa blo) a || lof Fö ET IKOSL 65 KOCSOr IL EG | 06 TARO |-,EG- 565 Bure "toqsdueW susjvlH | XI
== 100 15'2T 9 ROR CS EON SS EG | 6 Ia Lee OSI—STI Ob 019 u Oe] IX
08 I € 26 L 12570 HER (EL) tet | OT SPL I 98 | 8'9L | 9 0L=-09 OP 019 ; JEN HIAX
o'€ I O:GT | OL-T:6 £ ;'0 b 018 | 60 | BELL | Ob GE GC OP 019 | USS10 a « HAX
SG 0 r'p E og (Å LA ) 1'p6 | CC Mt8B8 | 69 | OGI ,09 019 ( « & | IXX
Bg I FB 0 Lgr I 9 O'cI | 8 2:08 | 67 | O'PL | OG 001 « 1.09 019 g IepsnbT « ' | XX
paa 0 8'p (å ot I sip I 7:06 | £c I P:06:-1) SE 09 ' SG 019 puvjForsrH PIAFIYI 'spuTjFursIEH 'N XIX
- 0 og (6 -- SET I 0'001) SE | 2'G6 | P9 09 u 9 0£9 u / p - f | AT
eg I LL AO 8'9 £ 09 g 8:06 | OP | 9278 | 99 Op yo 5 o£9 purejguwr | ä """sl0.T 'spueppurf Ao A
I
nn MM VM HH OOHH—-< — — o- w——-----—-—-—-—-—-—-—-—--?--—-—-—Q -———LISO—e—»———— — n ———
VA '28 VA '28 4 28 VA '38 VA '28 VA '28 omge f |
IH | I
NIT pa aNrj sopa Nr spar € SG |
ur ons uazurljd ut AE uazurgd lur SUR upzuvljd SARTANK NI | qv
HISSA) MV ISSN) LV 215504) alv ip ME 9SUIHNPIN 2UIAOIT 191dsYsury pun d91A9N 1
doad alivA 109uvjd dos oliva 1207uv[d dos ofiwa | 10uvjd praIppoar dvaspurr Uu9AIOS ID HADY UPHIPUL PV
1 Pjurjd ellv tr rjurjd ellv 1 PIurjd ell v ap] | d 1:Uu
VISINIG VISIQIG vIS1019 3 |
SUFIPPIOPOM | | -SJuu
| |
É c I | -IPPAV
FSE V[ASUNISYITM | zZzu9iudsoIsdusmwrs
BSVINIXKA Ad CT puWwYereiRT PORET

TE : :
"OP "an OUYSRSYansioA jane uässrDIStUNISHIT AM Jnv uazurgg upFuYef-or sap FunponuaA AA

'6FV UVA V JISSPPJIXRA I FUIUJPpIOJ SPUJOJUVId PÄLIY=O1 IQ = 1/2QV/

780 Tabell 3. Grenarnas utveckling.
Die Entwicklung der Aste.
| Trädets I 3:dje 4:de 5:te
| Des Baumes | ogrenkransens | grenkransens grenkransens
| | diam. | diam. | | |
Avd Hemor | vid vid |Antal medel-| antal |medel-| Antal | medel-
AD Hoa | höjdl| roten | 1.3 m. hgrenar längd |grenar längd [grenar längd
| | n:o | Höhe|Durchm.|Durchm. | Anzahl | Mittl. | Anzahl | Mittl. | Anzahl | Mittl.
| an der bei | Aste | Länge Aste | Länge |! Aste Länge
| Wurzel | 1.3 m. | |
m. cm. (Sr | st. cm. st; |. em; st cm.
| | |
Mi | Jämtland Is: snErssen 11 2.88 6.5 3.8 4 67.5 ER U 85.3
| 2dlTes. | Aa 1.3 5 | 40.0 5 | 43.4 5 47.8
SJ RS gl 38 rn dd AON 2 CIESDES Eg 86.3
ANCDls6 IL ök 2.8 6 50.5 6 48.0 4 46.0
SU 251 6.5 2.8 4 53.0 4 75.0 4 82.0
6 | 2.70 TB 4.4 6 74.8 6 68.8 HÅ 60.7
Öl 25 0:0 Di 7 62.1 6 79.0 T 68.9
8 | 1.86 4.5 1.5 dé 46.1 6 49.8 id 41.9
2 JES SCLDR fre 2.4 6 60.1 id 61.9 Få 61.3
JTON2-:63F 055 3.0 7 63.7 7 07.3 6 JAS
Tesen 60 3.5 S AT.6 8 59.8 8 58.6
I R25 banar 258 6 53.2 id 56.0 6 5
ra RS — 5 ES H 24.3 5 23.2
14 | 2.28 4.7 2:20 I Hå 42.7 d BUS 6 57.5
SNS FT 3.4 | T 558 T 69.6 8 61.3
|| KON 6.5 3.8 8 51.6 8 59.8 5 62.0
MUTE 3:34) LS 4.5 1008 0 S 73.6 7 78.8
18 | 2.39 5.5 2 SL NOS 9 49.4 6 SY
J0NStse Ser 10 6 | 35.2 5 36.4 | 5 31.8
Medeltal | —| 2.85| 5.7 | 27 6.4 | 54.2 6.7 | 60.8 | ESR ENE
Mittel |
IV Mämtland. ssss.rbese vaser JEAN TES 3.8 9 68.2 7 80.6 | 5 91.4
DUKA OS 2 6 61.8 5 70.0 | 5" 1 AGN
3 | 2.06 5.8 2.3 6 45.8 6 BIS 6 55-68
4102-630) —-O:7 3.5 8 50.6 5 58.6 | 57) 10
IBN 210 5.0 DN 6 53.3 6 59.0 | I
Ol 2-6X 7.3 3.5 8 59.5 8 73.3 6 | 76.0
Ira] ISA a 18 Hd 42.4 6 51.0 5 | 14018
| 81 1.38 Id 0.4 5 33.0 5 36.0 8 32.5
9 | 2.07 5.5 2:41 5 44.6 6 BT 6 52.3
10] 2.54 6.1 3.6 8 50.35 5) 61.6 3 51.6
11 | 1.99] 4.8 25 7 42.6 i 54.3 | 6 46.3
1235 202 7-8 3.6 (6) 68.3 5 TT.0 5 71.8
GET AGN 5.5 QAR 8 55.4 8 61.9 | 5 | 61.6
142] Aer] 2256 (ERS 3 64.8 5 48.4
Medeltal | — | 2.23 SV 2 6.8 H3Le 6.0 62.0 5.5 58.2
Mittel = |
III Sunnerbo, Småland ...; 1/ 3.76 (8 Sa 8 85.5 6 107.2 6 91.0
| 21 3:20 6.3 4.2 id 81.9 6 5.8 4 84.5
OHSAS 6.8 4.2 9 81.0 7 92.3 if 101.0
4329 LO: 4.2 9 69.6 74 70.3 5 81.6
SL2NGOLN HAS 4.6 o 67.4 id 83.6 Lå 83.4
6:| 3:05) -6:2 SÅ 8 69.8 6 83.5 5 78.0
TAlr2:84 VI 4.2 9 71.6 6 78.8 i 158
8 | 3.08 6.0 SI 8 66.4 8 52.3 Lå 74.1
91 2.75) 4.4 3.0 8 59.3 6 60.8 jå 66.7
I 101] 2.96 6.8 4.3 10 80.1 8 87.6 3 89.6
1 fö fl Ser 4.6 i täl 80.1 9 IDA Le Ja IR
121 3.27 | 8.0 4.1 9 17.6 10 80.2 9 80.1
130265] 56 Su i HÄST 8 73.9 3 70.3
Medeltal a 3.09 BESATT 8.6 | T4.5 7.2 78.6 | 6.2 81.2
Mittel | |
XXXIV]| Västergötland ......... 2 as fl NR 6.5 3.3 10 05.7 6 70.2 5 64.4
= 21 3.50 9.0 Sd 13 95.2 8 104.6 6 108.0
SIW 3:57 8.2 5.0 9 107.6 10 109.4 8 TC ITRORD
ANS a 8:6 5.2 10 107.2 8 101.9 6 | HAD
SU ISA 8.1 5.0 10 74.1 9 77.9 9 18.3
6 | 3.92 8.3 6.1 11 88.7 8 109.9 8 92.0
T | 3.28 8.0 4.1 5 96.8 6 106.7 6 104.s
8 | 3.60 ia 5.5 9 90.4 5 98.8 4 117.8
9 | 3.68 if 5.2 8 84.4 8 100.6 (6) 103.0
10 | 3.62 KT 6.5 9 Mies 7 90.4 6 98.5 |
ÖES06 6.8 4.7 12 88.2 8 106.3 7 99.0 |
1 oh20) 280 4.2 28 5 76.2 5 71.6 4 1:83
UR VIRSIEDN 9.7 5.0 8 95.s 8 107.3 o) 111:607
FER ry le ISA EA 0 NN [RE PAA | pA ARN BR AAA: or JE FEAR I
Medeltal | — | 3.388 | 7.7 | 4.9 9.2 | 87.5 7.4 | 97.8 6.2 | 971

Mittel

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. fen

grenrikare de sydländska tallarna äro på samma mark som de norr-
ländska. I tabell 3 äro sammanförda mätningsresultatet av grenarna
från några avdelningar, varvid grenarna mätts endast inom två närbelägna
plantrader i varje avdelning. Som plantorna vid denna ålder karaktä-
riseras lättast av 3:dje, 4:de och s5:te grenkransen uppifrån, ha endast
dessa uppmätts. De uppmätta raderna inom avd. V och IV från Jämt-
land växa å fullt jämförbar mark med samma jordmån som hos den när-
belägna avd. III (jämför fig. 1) från Sunnerbo härad i Småland. Ta-
bellen påvisar en betydande skillnad mellan de jämtländska plantorna
och de från Småland. Vi se att i tredje grenkransen finnas i medeltal
6,, och 6,8 grenar hos de jämtländska plantorna, medan de småländska
ha 8,6 grenar i samma krans. De förras medellängd är resp. 54,2 och
53,2 cm mot 74,; cm. hos de senare. I fjärde grenkransen är skillnar-
den något mindre, men ändå betydande. Plantorna av jämtländskt frö
ha i medeltal resp. 6,7 och 6,0 grenar i kransen mot 7,2 hos de av
småländskt frö, och grenarnas medellängd är hos de förra 60,3 och
62,0, cm. . och hos: de senare 78,6 cm. Även i 5:te grenkransen för-
märkes ungefär samma olikhet. Grenkransarnas antal är i medeltal
6,2 och 5,; hos de jämtländska mot 6,2 hos de småländska. Medel-
längden hos de förra är endast resp. 60,6 och 538,2 cm., men 81,2 hos
de senare. Tabell 3 visar slutligen även mätningsresultat från avd.
XXNXIV, som har de kraftigast utvecklade plantorna inom hela ytan
och vilka uppdragits av frö från Tiveden i Västergötland. Antalet
grenar är här i medeltal i tredje kransen 9,2, i fjärde 7,, och i femte
6,2 och medellängden respektive 87,s, 97,8 och 97,: cm.

Givetvis förefinnes också avsevärda skillnader i stammarnas grovlek.
Av tabell 3 framgår, att de mätta tallarna från Jämtland ha en me-
deldiameter vid roten av 3,7 cm. och vid brösthöjd av 2,7 cm., me-
dan de småländska tallarna från avd. III ha resp. 6,6 och 4,: cm. Tal-
larna inom ytan XXXIV kunna t. o. m. uppvisa en rotdiameter av i
medeltal 7,7 cm. och en brösthöjdsdiameter av 34,9 cm.

A fig. 3 gives ytterligare en jämförelse mellan tallarnas utveckling å
avd. III från Sunnerbo och avd. V från Jämtland. Medelhöjden är
grafiskt upplagd för de olika åren, liksom det största exemplarets höjd.

I tabell 4 återfinnas medeltal samt maximi- och minimital för såväl
diametern vid rothalsen som vid brösthöjd för alla de 35 avdelningarna.
I stort sett äro de norrländska tallarna svagast utvecklade, ehuru det
här liksom när det gällde höjden finnes ett fåtal avdelningar från södra
Sverige, vilkas plantor ej äro kraftigare utvecklade än de norrländska.

Tabeli 35 visar variationsvidden hos de 11-åriga plantornas höjd och
brösthöjdsdiameter inom några typiska avdelningar, som med hänsyn

Oo
Oo gt TA fa) + 5 SS 7 La) S 10 MAR

Fig. 4. Grafisk jämförelse mellan höjdtillväxten hos tallar, uppdragna av frö från Jämtland
och frö från Småland å försöksfältet n:o 49 å Ollestads kronopark i Västergötland.
Fig. 5. Graphischer Vergleich zwischen dem Höhenzuwachs bei Kiefern, aufgezogen aus Samen aus Jämtland
und Samen aus Småland auf Versuchsfläche n:r 49 in der Staatsforst Ollestad, Prov. Västergötland.
(Medeltal = Durchschnittszahl, Största ex. Grösstes Exemplar.)

—

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 739

Tabell 4. De 11-åriga tallplantornas dimensioner å försöksytan 49.

Die Dimensionen der 11-jährigen Kiefernpflanzen auf Versuchsfläche Nr. 49.

Fröets härstamning De 11-åriga plantornas dimen-

sioner
få Samenprovenienz Die Dimensionen der 11-jährigen Pflanzen
Diameter Diameter
Afdel-
å Moder — vid stubbhöjd | vid brösthöjd
nings- SE É -
Bredd trädens Durchm. bei Durchm. bei
AR v ålder Stumpf höhe Brusthöhe
å mar- Revir och socken Landskap grad cm. cm.
É Alter der —
=T Revier und Kirchspiel Provinz Nörd- Matte 3
liche Hae - =
er Breite z 3 S = = = = =S
- > - SA ” -
år FC ge =
Jahre |
Vv Ö. Jämtlands, Fors............ Jämtland 63” 35" omkr. 40 5.3 8.21 27 2.6 4.3 -—
IV 3 JE RES > SER 60 5.6 S126 2.6 4.6 =
XIX = |N. Hälsinglands, Kårböle...| Hälsingland | 61? 55' 50105 Seas er fä
XX ; 4 Ljusdal... ä 612:50' I; ax 100,64. 100 |->0 134 KS
XXI 3 3 NR öka > GSE 150 5.1 881-225; ||, 25 4.5 —
XVII > 3 Forssa ... » 61” 40" | 25—35 6.2 91 I 3:2 31 4-5 105
XVIII : » Bl as ; 61” 40" 60—70 5.3 Oc) 18 2.2 4.5 -—
XU 3 5 , = » 61” 40' | 125—150 5.35 IK lag 2,8 SI —
|
EK Klotens, Malingsbo -......... Dalarna 59” 55" jomkr. 90 5.5 10.8 | 1.5 3.0 6.0 —
XXVIII | Grönbo, Fellingsbro ......... Västmanland | 59” 40" = 220—240 5.9 10.0 | 3.3 JR 5.0 | 12
I
VHI | Stockholms, Husby ......... Uppland 50” 40" | 30—50 || 6.2 9.5 | 4.0 3.4 234 (BN) Vg
VI 3 AUKT ARS E 3 59”? 40" 70—80 || 6.5 9.3 | 4.3 3.2 5.0 EE
VII ; Gottröra......... > 59” 45' omkr. 100 I 6.3 8.8 | 2.6 322 5.7 <=
IEEV Jönåkers, Tumbo ............ Södermanland! 59” 25' |omkr. 30 5.2 EA al [EA 2.5 41 | 0.5
XXVI 3 fr TR ba MEN > SE 40—45 5.8 8.0 | 2.0 3.2 6.1 0.4
6.0 10.0 | 3.0 38 50. | 14

|
XXVII ; NERE ; 597 25" | 80—90 |
|

I XXXV | Tivedens, Undenäs Västergötland | 58” 40' 55—60 I 6.2 9.5 | 4.0 41 6.3 1.6
XXXIV 3 > dn As > | 58” 40 70—80 I 7.7 10.2 | 4.2 4.8 6.3 2.8
pet > > > | 58" 40" | 100—120 || 6.9 9.0 | 5.0 41 5.3 | 2.4
IXKIX | Finspångs, Risinge ......... Östergötland | 58? 40" 20—30 ÅG 9.0 | 3.2 3.4 4.5 | 2.0
P.0.0.4 3 JIE ERE EO > 58” 40 50—60 6.1 83 35 20 4.5 | 0.6
XXXI RU ssk 58” 40' | -80—100 6.9 10.0 | 2.0 4.0 6.3 —
SEVI Kanda; Patient soo. sosttresadå 58?” 25 25—30 6.3 9.3 | 4.0 3.4 SA JAN ag
I XV - 27 VARE , 58? 25" | 40—60 FS BE Ta Ro [1 Se | län EE
XIV » be VN ARSA ; 58” 25 | 50—60 5.9 8:51 FMIS 4.6 --
XXIII Slättbygds, Marum............ Västergötland | 58” 20' Jomkr. 80 CE 2.6 4.6 —
XXIV > AS Sek KE ” 58” 20 > 100 6.6 9.1 | 4.0 3.2 DE
XXI ; MinkoloS stora tts » SE 150 6.3 9.2 | 4.0 7 5.0 0.7
XIII Tjusts; Hjorted (scs-sexessonorr Småland SY 60—80 6.4 10.0 | 1.5 28 5.5 —
| XI > FEEL Ke -R 80—120 5.9 Sol ES 3 6.0 —
Xx 3 VR EEE MS 57” 35" | 120—150 || 6.8 10.0 | 2.4 3.8 SS —
XXXII | Värends, Ekeberga...........- , 56” 50" | 80—100 || 7.1 110.211 4.0 | 421 5.6' | 1.2
| I | |
TTT Sunnerbo, Ljungby -......... : 56? 50" | 40—45 || 6.6 8.0 | 4.7 || 4.0 | 5.5 | 2.4
n 3 Annerstad ......... 3 50” 4y 30—335 6.5 fs, 35 3.7 6.8 1.0
I : Nöttja sseocenscost 3 56” 40" 35—40 6.4 9.21 41 3.6 S.A 1.4

GUNNAR SCHOTTE.

Oo
+
Tr

Stgr |tE6 Ir'ge |E'9 | pg latov lEse RA: | GET ROR: FOSKSÖG en ET 4qsunlT 'puejgwus SS
| |
| 106 IFUGPOlESLe er hg | EtFe Iker ESS | « og—oÅ OJAN AI ST sgeuapuf) 'PuepoS.uasenN | AINNYX |
| | | | |
165 |eöpr jockiy Birr 645 188 GES KOSS KE En SAS on | | OO 087 | JOKE « 4 IXYXXY |
| I | I | | I I I | | |
lof z lEtg5 ILtgI | Dr ISter ISteg jotSz | ELOE 0 |OR SSA a5usng puepodrysO | NINX
| I I I | | | | | I
959 latgz l9trb Jorgz lg | | lofg for ofog Jörga [ES | 9fg ER |A « ' IAXX |
I | | | I | I I
| I I | | | I I | I I
krgrl6sp lZepr I8ige Krok Ira IFte pig l4tyg JLSEG Ibipe Ibtg I biz | St—ob STAL AN RS oqunt, 'puejuew.Iapos IANX |
| | | | | | | | | ; AX?
I I | | | | | I |
Lig Jocke |Lt6z Ste Irtg 8'0I rer I8t4€ I etg | (TO SEO MEA ÖV AO AR oqptaA purejddn IA |
(EO. J/H EIA hed (SE aren Ran (SNRA EES SON SIE ran öroä ye) SIREN IX
| | | | | | | | | | |
Str JAA jotot Jorge lok | NA TA FT AEA NEN EO | HON Ära TO RR « « TITAX
6'zz Ihre EpE Istg 6'z | ZtG loop lt LE 198 | 6'z 1 « Se—SGz ob s19 TEE essIoF "puefSursfeH INLAS
bir l9'gz bege 16'zz LEG | 6'z [bege (Eb (ATA | Leg « 09 7 | KG 20 | STON OÄOJ 4 Z AT |
S'6 Jotgz IgE jot6r ist | 9:47 lztof letbb Etgr | ob 18 ob "IYWO IS EO | SE CISA si0.q 'puepwuef IA
| | | | | | | | lt | |
| å | s é 7 s é | | = | s | = | 4 | = | < =) SWneqIanIN JN3I
En äl ERE RN SR SEN SERNER
o | o o (5 Oo | Oo | Oo | 3 38 I å | S 8 | & 3 Sap 1931V "IPION Idsyqvry pun zumsoiq | |
3 5) = Ka = SAN LEN Iof) Ge Cr (6: Käse | S [0]
Ane AE [EST RS Re sn ES = | | | T | Fi T 19pIe pers uaxpos Yyvo dexspurt
| | | | | [0] | 6: [0] (0) -
| i | Ae I Å I | I | [] SF Janee ee | KEN = - 3 SJOPETTSP ONE sp poxe qv
| I | | I | |
Era i ORG ; = Md Fe TE = JT I "PAY
| "WII I UOA UISSP[NSUOISUaWIT 1939N 2/y UOA UasselY
| Jne auurs 13p Fun[uaA 40snuazoI -UIYOH JNe aWwWur)s 13p Fun[PuaA 2420snuazoIg zuatuaAsoIduamwes
"WI I WO IISSP[NSUOISUDJ UI I1939w "/, Wo | SuruwejsiIgyg SsJ20I4
| Ip I Suruppropnuadsosd seutewwrdgs |tossenyploy I Sutupppronuadord seurewuwur)s |

"64 auyveysyansiag I9p udunppiqy upgrui ut dygoyrsnig ut udzueyd uastuyelrtri I9p tassawyaImg Pun aY0oH SKanaq arvIqsSuoneHeENA Cd

"6F UBJÄSHOSJOJ AP
Je3urujapar PI3eu wWouj pfloujso!Ig PIA Jajawerp Yro pioq seutojuejd BP3IJIB=II IP AP UIPpPrASUOIJEIIEN 5 112076

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 741

till markens växlingar äro lättast jämförbara. Det ser nästan ut som
om skiktförmågan skulle vara större hos de norrländska tallarna än hos
de sydsvenska, men detta är troligen av övergående natur, då någon
trängsel mellan plantorna om utrymmet ännu ej behövt förekomma.
De norrländska tallplantorna ha nämligen varit svagast utvecklade,
varigenom en och annan av de minsta en tid blivit mera besvärade av
befintligt gräs och ljung, än de kraftigaÅindividen av sydsvensk härstam-
ning. Dessutom härstamma plantorna av det sydsvenska fröet i flera
fall från ett färre antal trädindivid, vilket å sin sida kan tänkas bi-
draga till att minska benägenheten för en starkare skiktförmåga.
Beträffande barrens längd förmärkes även någon skillnad mellan norr-
ländska och sydsvenska tallplantor, i det de förra i allmänhet ha kor-
tare barr. För att kunna påvisa detta genom bestämda tal mättes å
tre träd inom varje avdelning 100 barr å 1913 års toppskott samt 100
barr å den år 1913 bildade grenkransen. Från varje barrpar mättes det
längsta barret. I tabell 6 återfinnas medeltalen för vart och ett av de
tre träden samt för alla tre tillsammans. Man finner härav, att varia-
tionen är synnerligen stark mellan olika träd. Slås emellertid uppgif-
terna tillsammans från alla de 24 träden av norrländskt frö och de 81
träden av sydsvenskt frö, ge de förra en medelbarrlängd av 4,38 cm. å
toppskottet och 4,26 å sidogrenen samt de senare 4,85 cm. å toppskot-
tet och 4,7s å sidogrenen.

I min föregående redogörelse från denna försökskultur har jag om-
nämnt, att de 6—-7-åriga plantorna av norrländskt frö hade några få
barr kvarsittande på tredje årsskottet, men att i allmänhet barren i
stor utsträckning fallit av på det tredje årsskottet i de norrländska av
delningarna. Någon skillnad på barrens kvarsittande i de norrländska
och de sydländska avdelningarna kan nu knappast märkas. Visser-
ligen är även i Norrland barrens livslängd hos tallen underkastad stora
växlingar, men det synes dock, som om den för norrlandstallen så
karaktäristisk ansedda egenskapen av längre livslängd hos barren ej
skulle visa sig vara konstant vid förflyttning söderut. Att således bar-
rens livslängd uteslutande är en klimatfråga styrkes vidare av en iakt-
tagelse som sommaren 1914 gjorts vid Skogsförsöksanstalten av pro-
fessor H. HESSELMAN. Vid Mjösjö under Hörnefors bruk i Väster-
botten befunnos nämligen därstädes kultiverade tallar av »Zys£Z> ursprung
ha barren kvarsittande ännu på fjärde årsskottet. Här ha sålunda de
tyska tallarna, som i sitt hemland blott ha 1—2 årsskott försedda med
barr, antagit de övriga tallarnas i Norrland egenskap att låta barren
sitta kvar i fyra eller flera år.

GUNNAR SCHOTTE.

742

eg 8'€ 9'€ 6'€ ' ge 8'g ge P € OF 99 gt SRA RR RAR RR RR RR elhoN é | I
er ör ör LF r'P og IP er IG NJG poseersessensnnnnt DEJSIOUUY - | I
oc BA oc Arg 8'E 09 89 8e 09 098 | É ""Aq3ZunfT "oq1auung | III
?'G 6'G TG 8'G 0'9 T'g rg CE 03 095 z [KREKETET [KRK TERTEES e319q2N4T (SPUudweA | TIXXX
rg ög 9'g oc LP 0:9 3'g se el8 å RSS SE VERS NS S x
| 8'r oc Md er oc Md 8'T «SE oc « « 4 | IX
| £&'C Pug OMG 6'c KAS er IE (0) SE olS PUEITES js feet ponofH 'sisnlr THIX
ob ob er er o'P 8'€ LP 8 ; '0z 85 t sesnesseenserssrnnnnernn IONUTA 3 IXI
6'e eb or ör | 6T o'€ rp 6 :0z 58 i ao tic NgORI ; Z AIXX
| TR WO PP Yr vr SRDeEN AT Lv 102 089 I PUERRSINSRA IE ; WNIPIN "SpsAQuels IIXX
op rp Le op o'p ag | 8G Z SZ 89 | LG Bl ESAs SbSN bk RS ee ene bAN leg E S AIX
| rp o'p feed ae siat se Gr i s (SZ 85 BekpNies slisS spe slö Eslse nia ke 2 AX
| vig sc SC |A Rag AGE lör sg oj 89 IN STroBS I Su " mayor "epursp IAX
a ar | e'g rg og 8G | &9 0:9 | ov | VS or 2 | | sösseseersensrse Je KG IXXX
rt Lp Fe RT op HA Op o8S | e |esssnanenersrnnnnnnnnnnrn nr å XXX
T'G &g TAG flag BERT je. OG ang | oc OF o8€ puepe3.1s0 : "S3uISNnT 'ssSuedsui SKANE
SIGN ES Bg (RE ra a 929 öv F 4 I OF 85 É | FASER s TUIXXX
| 9'c I 6'G P'G I PG I rg 6'G 8'G I GQ" I OF 85 | , [KREE ET ER TE TEEE TEE EERERIIE « AIXXX
| 09 8'Cc Fe SG Lo) £'9 0'9 ec OF 85 PpuenoBIDSEA INS NE SPUR 'SuSpaATL UNENONENG
9 Sir op o'r e6'g Li 2 sg 256 069 | å VA | C « ITAXX
ERE ör Oc | 8&G ob ög ör st '6Z "65: EKO SOS SIONS UÄNGA i IAXX
I öv Ör 8'€ ep | ör | ot | rp | SEG GG 269 | PuejuewIapos sonsossrr [TTEETEETEETET oqunq, fsI9NBUQ AXNX
RA LÄN or öd (05 2 alb RE ÄR a ana SV 069 | ; | setet B1Q11109N ' ITA
IP ör ör | Ser FR dr ee Le OP 65 ; oc sense OGPIA TÅ
| I &'p | Sp (NR | EG O'f | kare LE 8'€ .0F 69 puelddn OS SRS SSR — SqsnH "stu[O4Y42019 TITTA
I | or I LP Ör | e'p 9'G ag ör | Fb OF 68 PUe[ueWISEA (Ge FNOVGDORO NOM YNAbårfa] Eke Ti) (JE "oquor IIIAXX
| [OL ec &'d (AL s'g I CL FT I 8'p SS 69 euIP|eC EA a 3 oqssuemN "SuDJo]Y XI
[ry er ör LC or or os SE ON KOKAS 5 é IX
| UI ör eV CIS ER fran den a el OA EIN a rd NE ITTAX
| id ov O'F Oo'F 6 Tips NESS sc OP 219 7 '" ESSIOT e « IIAX
och | ser e6£ le &€ Up op &'e Cäler ka 6 få o19 : TS ; « ki IXX
: | köp ol tER ov Ova ERARA fer Rar I 05G tv .0S 19 ; | FO SPSA É XX
| | GRETE VET FEET [RIS EPs (er AGT lirnöSE la s9lR oe SS 19 | PuefSursteH | " AEQIEA 'Spure[FusjeH 'N XIX
| ore re eg | rg L'e AE GE OS 6 369 > SOS NASgNLSsDELN PSOE ES TR Z AT
| OF 8'r (ida | 0'G | 6'b Of I e&'F | e (& Ag o€£9 | puepuwef EET EETESTEREEETEREE TTT SI0 fspuejwur 0) A
| | | | I I
KJS : | 3 SS = CD : 3 zz : de | BE =
SES 217 ESSER S för FO EELA
AG a ES free NE EG SN SG EG ÅR om
in SEE NE Faa KEN AGN ANS La kr Re SR 2 27 209HPI0N ZuIAoId [2rdsyary pun 19149A qv
as | 2 HR em Rs | 2 Ba | 2 Ala 2 HAR TE AR
BEAN | Seas RER ERS re ARE SS Sa SE et SS sal lens, CS TE pedsppaad deyspueq = | UIAIJOS 4YIO IHADJY FÖRAS 13
FIS EE) 8 dö rk SiS ön SA fö IK ST SK 59 : A
= ERE [= ER | ne = a) Ma 1 EN SEC EN | 1:u
fs = ALS - MS FR > MS | | :
4 4 | . 4 | : 4 ; 4 FA 4 | -SSuu
astomuaddnas | | € z I EPPEy
IEREISNN UN Zu II UL AOId WI res
straddni5 | 1e32P2X | Save kö Ft | FS ATLATE TUE Ng AS TSNAe I SN RO I
1eH92P2A | Sp ENT | JOPENT ASPENT |

'€£161 uoA qomoqsagqef we ujPppenN Ip 23urT

JOS SIR £1I61 Be p3urj SUIJIEg

RONEIkA LIN

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 743

Redan tidigare har såväl författaren' som ENGLER” omnämnt, att
barren å tallplantorna från nordlig eller högalpinsk hemort färgas gula
tidigare på vintern och kraftigare än på tallar, som uppdragits av frö från
sydligare trakter. Vid mitt besök å Ollestads kronopark den 9 sist-
lidne november kunde man också redan på färgen tydligt urskilja tal-
lar av norrländsk härstamning. Barrspetsarna voro så starkt gulaktiga,
att de norrländska avdelningerna IV, V, XII, XVII, 2CVIII, XIN, XX
och XXI på avstånd lyste som gula kvadrater bland i övrigt idel gröna
fält. Denna färgförändring hos tallarna om vintern förklaras därav,
att plantorna då upptaga mindre vatten, men samtidigt äro utsatta
för relativt stark avdunstning. Att åter plantor av nordlig härkomst
tidigare och starkare ändra färg skulle enligt ENGLER bero på en sär-
skild, av rasen i sin hemort, förvärvad egenskap, som är ärftlig hos av-
komman.

Som en sammanfattning av resultaten från försökskulturerna å ytan
49 å Ollestads kronopark kan framhållas,

att moderträdets ålder ej synes inverka på de 11-åriga plan-
tfoörnas utveckling, och att de yngre moderttaden om 405-80
års ålder ha givit upphov till minst lika kraftiga plantor som
de äldre, samt

att 11-åriga plantor från norrländska moderträd (v. Zapponica)
låta väl skilja sig från dem av sydlig härkomst.

Sålunda utmärka sig de norrländska plantorna genom något
svagare höjdtiliväxt, mindre tjocklek hos stammen, färre och
betydligt kortare grenar samt kortare, barr. Plantorna växa
dessutom fullt raka, och Bbarren erhalla redan i november
månad en starkt gulaktig färgton.

Huruvida dessa för den norrländska tallen karaktäristiska egenskaper
allt framgent komma att hålla sig konstanta å det på 435—0653 mil
från fröets hemort belägna kulturfältet, får framtiden utvisa. I varje
fall kommer ifrågavarande försöksyta att erbjuda ett gott material för
denna frågas bedömmande.

Försökssådderna å ytan 18 på kronoparken Tönnersiöheden.
Breddgrad 56” 41".
En del överblivna smärre fröprov från den förut omtalade kläng-
ningen å Skogsförsöksanstalten 1904 hopslogos från närbelägna trakter

1 GUNNAR SCHOTTE: Om betydelsen av fröets hemort och moderträdets ålder vid tall-
kultur. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt h. 6, sid. 22g—238. Skogsvårdsförenin-
gens tidskrift 1909, fackavdelningen sid. 413"—422".

? ARNOLD ENGLER: Einfluss der Provenienz des Samens auf die Eigenschaften der
forstlichen Holzgewächse. Zweite Mitteilung. Mitteilungen der Schweizerischen Central-
anstalt fir das forstliche Versuchswesen. X Band. Ziirich 1913.

52 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

144 GUNNAR SCHOTTE.

och utsåddes våren 1904 direkt å ljungmark på kronoparken Tönnersjö-
heden i Halland. Åren 1904—-—-1906 anlades nämligen av Skogsförsöks-
anstalten ett fertal försöksytor å ljunghedar för utrönande av det lämp-
ligaste trädslaget för olika ljungmarkstyper. Vid en av dessa serier
(försöksytan n:r 18) å Torareds utmark å den nämnda kronoparken blev
plats övrig för andra försök, och detta område användes då för sådd
av tallfrö från olika hemort.

År 1904, när sådden utfördes, utgjordes trakten av en fullständigt kal
ljunghed av typen >ren ljunghed>'. Den samma år utförda ståndorts-
anteckningen upptog: Ris rikliga—ymniga: ljung (30—40 cm. hög) riklig,
mjölonris strödda, lingonris tunnsådda, kosmöret (Genzista pilosa) tunnsådd
samt blåbärsris enstaka. Gräs och örter enstaka: Festuca ovina, Tri-
odea decumbens e, Luzula e, Carex e. och Antennaria dioica e; mossor
enstaka: Hylocomium parietinum, Lavar enstaka: Cladonia silvatica. Tio
år senare visar nu markvegationen en mossrik ljunghedstyp, där Hylo-
comierna förekomma rikligt i bottenskiktet. — Marken är nästan all-
deles jämn och består av morängrus. År 1904 antecknades överst ett
torvaktigt humuslager om 14—22 cm., varefter följde rostjord 52—78 cm.
ovan den ovittrade grågula moränen.

Avd. V—XI (se vidstående kartskiss. fig. 5) om vardera 4 ar, besåddes
med det överblivna tallfrö från klängningen å Skogsförsöksanstalten.
Å avd. XII och XIII om vardera 9 ar utsåddes tyskt tallfrö. Avd.
XII besåddes sålunda med frö, som inköpts från fröfirman APPEL i
Darmstadt, och avd. XIII med frö, som klängts vid preussiska statens
klängstuga invid Eberswalde.

Hemorten för de olika avdelningarnas frö är:

Avd. V: Jämtland 62” 45'—63” 50'
» VI: Hälsingland 61” 40'—61” 55'
» VII: Kloten, Dalarna 590” 55— 60"
»- VIII: Norra Södermanland 59” 15'—359” 25
IX: Tiveden och Granvik i Västergötland 58” 40'—59”
» X: Kosta, Småland 56” 30'—355'
> XI: Sunnerbo, Småland 56” 30'—350'
XII: Darmstadt, Hessen 49”
» XII: Eberswalde, Preussen 32” 50/
! Se HENRIK HESSELMAN och GUNNAR SCHOTTE: Granen vid sin sydvästgräns. Medd.

från Statens Skogsförsöksanstalt h. 3 sid. 12—22. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1906 sid.

466—476.

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 74

un

Kartstlss
over
delar av

Försöksåytan MV? 18

JÄPp kTörnergjöhedenr

Es
FER

BIE ERE

ER.

Skala:1:1000.

Fig. 5. Kartskiss, utvisande belägenheten av de avdelningar inom försöksytan 18 å krono-
parken Törnesjöheden, vilka besåtts med tallfrö från olika hemort.
Fig. 6. Kartenskizze, die Lage derjenigen Abteilungen der Versuchsfläche n:o 18 in der Staatsforst Tönner-

sjöheden zeigend, die mit Kiefernsamen verschiedener Herkunft besät worden sind

746 GUNNAR SCHOTTE.

Det utsådda fröets grobarhet var delvis svag, och sådden gick för
övrigt ej vidare väl till. Följande år, våren 1905, utfördes därför en
del kompletteringssådder samt hjälpsådd inom:

(NV: GU RVÄL IE IE CU rg re ANN SER nga or EA SEN 60 2
» NL: rk tot NAS fn RR rg RAA RAS 43 2
SER SVA [SAR ES LS Ir (EN rn OR SR NYA 28 2
» 1[23C7 AN magen SAR JOSE AA AE OR SERENA 03 rare 48 2
» SCISTO SM rd ng. ESA FANER JRR da SR. SO
» DS I brasa 2 se SSE SDN R NRA SE 87 Zo
SA TITT a An ra ae Sn NE 47 2

En första revision av ytorna skedde hösten 1911, då en del plantor
uppmättes. Hösten 1913 uppmättes alla plantor och hänfördes till olika
växtklasser i likhet med vad som skedde med plantorna vid Ollestad.
Hösten 1914 ha åter samtliga plantor uppmätts, varjämte även diametern
vid rothalsen då antecknats. Resultatet från de båda senare mätning-
anna fan untortrtttabelle 7:

Som marken 3 försöksytan är mycket jämn och likformig, kunna de
olika avdelningarna fullt jämföras med varandra. De erbjuda därför
också betydande intresse. Vi finna, hurusom plantorna av frö från Jämt-
land och Hälsingland äro vida svagare utvecklade än de från Svea- och
Götaland, och att de tyska plantorna äro de största och kraftigaste.

De 11-åriga (10-åriga) plantorna från Norrland ha en medelhöjd av
0,s2 och 0,65 m. För plantorna från sydligare delar av Sverige är mot-
svarande tal 0,80, 0,90, 0,77, 0,73 OCh 0,74 Mm. och från Tyskland 0,33
och 1,07 Mm. .

Plantornas medeldiameter vid roten är för de norrländska avdelningarna
I.r OCh I,3 Cm, för de sydsvenska 1,8, 2,0, 1,7, 1,7 OCH I,6 CM OockWton
dettyska 252 rochw2;sEem.

Men dessutom är plantornas allmänna habitus ganska olika inom de
skilda avdelningarna. I avd. V (frö från Jämtland) synas plantorna
knappast över ljungen och äro påfallande spinkiga. Inom avd. VI (frö
från Hälsingland) äro plantorna något kraftigare än i föregående avdel-
ning. Avd. VII (frö från Kloten i Dalarna) har att uppvisa en kraftig
växtform. Inom avd. VIII (frö från Södermanland) är växtformen där-
emot sämre, varjämte ett ganska starkt angrepp av hartsgallvecklaren

! Plantornas medellängder hösten 1911 är förut publicerade av EDVARD WIBECK: Tall
och gran av sydlig härkomst i Sverige. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt h. 9. Skogs-
vårdsföreningens tidskrift 1912, fackavdelningen sid. 157"—216". Å sid. 194" har W.
därvid uppgivit meddellängden större för plantorna från Eberswalde än från Darmstadt på
grund av en förväxling mellan de båda avdelningarna. De västtyska plantorna voro nämligen

då som nu störst.

14717

e

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT.

6'+Vz

z'99 ge g'G Zofr | e6tr | glo | OaTlEESE ASS eSellBOTKESA 006 Ko I'pejswureg "uassok | IIX|
E£:95 I6'6z I8'9r | zz i EEE | den ST NEROS OO ER Seal SS 006 HOTA IplemsIagH'uIssnaIg | ITIX
|| | |
let€+ leror IStgb | 91 Fä | de Nerd) ekon | RN EE ENA Ae AA | oo |,o5,95—,ob,96 rumuuuetuettn SYST AST
| | oqsauung "puejewg | IXN|
6:6€ lEfoz I8'6€ || I z'p iller I ER z9'0 | 00fI oc € KRA ON BAN ORTEN DN oz | SS —, 09.95 |" RISON 'PUejBWUS >4
6'g9 jfr Joto€ | ti 9'y | to | Sgtr | soo | ser || otlg | Sv 1897] z6S z61 oobt 6S— ob,8S5 ITA UBIS) '0 UIPIA
| | IL — 'Pueposiosen | XI
| |
TiTorleigr Gras Iota etik | oso Eset | fear sett Steen Ister fos |) TE SL O0F: |,s2LÖS-— [IJOG pue[uewsapas | IITA]
stpkiljeter EET I ST CM ekke) 0) CENT | ker CON SÄ EA RON zl1 oot .09—,$9,65 I" uRAY 'Burered | TIA
otpz IEtg ILt69 I] EI ty S9'o | Sett FatOr Kontra lEStore olsen ao org otz oot ,SS— jobg19 It puelsursteH | IA|
etc IE IStS9 OT 8tg z5to o0f I Epfo | og"0 | HN £'6 es | LLS 007 le (O9E9— /SPae9 RA puepuwef ÅA
PAR To I jr | rr [Tr Tr I rr Tr RIK I (IR [rr Nn RR rr
II (uaneld | (u9res (uarees (MUNY
| 29u9p -SN VY -Sny (ua EES
(PRI) (9) (RT | "ed, [218-26] (1gy | uens)) INA | 23)
; i sem | ARG Sura IE : CJ] UH)
gt I I BANG EaTed Se NA TE SENNRedors "I ae |Te3UuIu uar
-[92p2 -19p2 PM ; FS RSA RN
[2PeIN [Po PPW FORSA INGTE = I -dtefyq |. ge (2919 PION) | (pussar) pun zuwAoI)
RAR euWurmungs BISIOJ
| Al pesspparg | 1qen 4vo dexyspuret (3q'y)
(uassepyswna (b161 fr (uaxqef (or) 11 | (uarqef (6) ot |
"SYIBA a09p [2zInM op ue)| FAS taD | Toa NV wi) "PAY
-91UISI9A Jne E161 J3ple SIP I3pIe SIC (uazuepd Nu (CET
"[ I uIzueyd I2p b1I61 IV 2 - 6 = 3 23 .
Sun A 'zoip) UdJOr PIA (o1) 11 pra | (6) or PIA uanejdieeg I4ezuy) uapeLd 1218s9q IYrzuYy)
/ MA bI6I €161 |
J3SSeP | » Alle 103uejd pau | pla å SEN SA LE
2XxeA exyo ed || (U9zueKd Jap | 3 : a SÄG
KINA 13ssawydIng) (uazueyd 12p a40H) 1edos8ppes [ejuy | sedor8 eppes [eruy (291901 us WES)
seusojuejd AES See ploq seutojuejd Suruwr)sIeq SOLA
SBUIOJULId

:uspayolsiouuo., 1SI0JS)erIS Jap ut GI JYILYSYONSIOA Jap gleysauur udzueHd UDEsIE Ip SunppIMud
:uapayoissauug] uagsedouosy e 81 UPJÄSYOSIOJ WoOUr Furpasjn seusoguejd eppes od —Z 1/29n/

SCHOTTE.

GUNNAR

748

= 0) SE FER OISSET Sint ERT letar |9ÄRr jeg ITSEL |e'e NERD ETTAN ANNES TATA | .0S-6P seeecaperswureg "uassaH | IIX
| |
— 1 — |] — | 8T jog jig IGr I,'g lei EPA SEO TE 0: EAS EE ot EN a Re "oplemsiog4 "uassnalIg | NIX |
I | I I I | |
I
| | | | | | |
SI VED AO ERA EA OS ERE SS EA EEB lo'g9r I gg | €18 1.09.95—,08.99)”"oqauung EES
| | | | |
SN - | — |8'€ 80 9 log Irsc 1908 SÖ red [GL [arG TA (OST META free IOGT rese 09506 i AT BIS OSL AD BET: USA ES
| | L JorTE | |
| | | | | FSE AE | pu]
Se AA TOR EAS OS ES VO | ET Jas Ister Ave jeren jo'9r je | 89 NA puepoäxasen | XI |
FSA RR — | — |2c lev 8:07 le'er Ir'ee |o'9 — ler 2tr 260 jo're joo IL | 90 | OT TT GSROS SLÖSAT PUGTURUTS POS PNKTAT
I I I I
0 = | =E EB Jern |G kas BS EE SN DE Org Er AN TR ER EN EEE tenn HERE EGT STA
I I |
| | | | | | I
| | | I |
I | | I I | I | |
=) == I = PE ET ET lu'0r |1'g6 Fu — Ie't log Is'0c |6'0€ |s'90 | <'T | 291 GSE ORSLO KS USP PEEEMECEN IA
| I I I | IS I lesesevoosoo>oosreo a ell
SSA 6'T eg 1808 lr'st l9cc Sve NT ITA ERA ÄR) ES | ec — |.0S.89—,SFo29 PuepurR A
| | | | I | | | | I I
| | CA |
” Zz KA 2 KA ” ) VÄ ” KA ” VA 2 | 4 vå VA KA | VA Å KÅ VÅ
STU KELSR FataSK TD | sw | wu | wa | un | wu | un | wa | mun | un || wa | sur | ur | ur | ur | Sön SR An | (uaz (PIG "IPIRN)| (pussa pun ZzurAoxT)
| | || | | |
F'9 | 6 p'G | 6'P | Faa ORGNR SA LörGL ag ISAR RNE) 26X0 | 70:11 66"[ | PUT] eptt | fel) 880 $FL'0 | 650 | 30) tepd perSpparg Iar1] 420 devxspuetTgaqy)
FE OO SSA EON ESA ESO IRA SSA IS 0SE sasson AN 0 fer [-09'[ |-28"T |-00'] |-92'0 |-08'0 -28'0 | -0 BEEN | "PAY
| | | | | | 1203 uv|d |
i ; tv dä NE IS TS AR I - , Ile uUvVv - -
asS|eY[2ZINM Ur UDSSP[ASUOISUDWICT | (uasseIYUIUYOH) | (zuatmuaA01duawegs)
ITESTBNIB TO RTP IT AO TSTS TB AT SIS UNO RTS II SA | WESTSESKE AT SpA LAO NE | SUruWBISIEU SI20I14 |

"uapayolsiauunJ, ISIOJSIEr]S Jap ut gI IYJLYSYINSIGA Iop me udzuregd upgriyqeliII—0OI Ip INDIQSUONEIIEN

boj

"uapaygisIauunL "YdJIN Be GI UPJÄSHOQSJIOJ E PPIASUOIJEIIEA SeuJOJUejd PBIIe=11—01I 20 "3 2005

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT, 749

något deformerat plantorna. Även inom avd. IX (frö från norra Väster-
götland) äro många plantor något krokiga, men totalintrycket av avdel-
ningen är i övrigt gott. Plantorna i avd. X (frö från Kosta i Småland)
liksom inom avd. XI (frö från ryskog i Sunnerbo, Småland) ha en god

NED
3O

V|IO

10

Oo
j O0-0.24m.025-0:9 050-014075-059 1-124 19519 1501T7+115199.
Fig. 6. Kurvor, utvisande variationen äv de norrländska, sydsvenska och tyska tallarnas

höjder å försöksytan n:o 18 å kronoparken Tönnersjöheden.

samtliga tallar av norrländsk hemort, sammanlagt 215 st.
seen rr >> samtliga tallar av frö från Svea- oeh Götaland sammanlagt 959 st.
+ + + + samtliga tallar av tyskt frö, sammanlagt 538 st.
Fig. 7. Kurven, die Variation der Höhen der norrländischen, siidschwedischen und deutschen Kiefern auf
der Versuchsfläche n:o 18 in der Staatsforst Tönnersjöheden zeigend.
sämtliche Kiefern norrländischer Herkunft, insgesamt 213 Stick.
FEN sämtliche Kiefern aus Samen aus Svea- und Götaland, insgesamt 959 Stick.

+ + + + sämtliche Kiefern aus deutschen Samen, insgesamt 538 Stick

0-04+ 0509 1odN 1512 oLY4 LILA do-I4 IS NONY YSNS So-S+ 5533 GO€r an,
Fig. 7. Kurvor, utvisande variationer av de norrländska, sydsvenska och tyska tallplantor-
nas dimensioner vid rothalsen å försöksytan n:o 18 å kronoparken Tönnersjöheden.

Fig. 8. Kurven, die Variation der Dimensionen der norrlän dischen, sidschwedischen und deutschen Kiefern-

pflanzen am Wurzelhalse auf Versuchsfläche n:o 18 in der Staatsforst Tönnersjöheden zeigend.

utveckling. I avd. XIII (frö från Nordtyskland) äro plantorna frodvuxna
liksom i ännu högre grad inom avd. XII med frö, inköpt från firman
APPEL i Darmstadt.

Plantornas procentuella fördelning i de tre växtklasserna är även an-

750 GUNNAR SCHOTTE.

given i tabell 7. Vi finna härav, att de raka, välbildade, ej för gren-
starka individen förekomma talrikast hos de norrländska plantorna med
omkring 69 2. Skalan faller sedan ganska jämnt efter breddgraden,
så att slutligen de nordtyska plantorna blott ha.17 2 och de västtyska
9 2 inom denna grupp. Klassen 2 med de mera frodvuxna individen
är starkast representerad bland de tyska plantorna med 25—30 & och
svagast hos de norrländska med 6—9 &Z. De något svaga och delvis
skadade plantorna inom avd. VIII ha dock påfallande få individ i denna
grupp. Förekomsten av något krokiga träd är mera jämn inom de olika
avdelningarna, dock minst hos de norrländska plantorna med 22—24
och högst hos de västtyska med 66 &. Helt nära dessa komma dock
plantorna från Södermanland med 61 Z och Västergötland 59 &. Det
bör dock erinras om, att tallplantor av den storlek, varom det här är
tal, ofta äro något krokiga, men att detta ej märkes, när plantorna bli äldre.
Om några år torde väl därför antalet plantor inom grupp 3 vara be-
tydligt mindre inom de svenska avdelningarna. Å andra sidan bidrager .
givetvis det exponerade läget å en stor öppen ljunghed till att ett större
antal individ bli krokiga.

I tabell 8, där variationsvidden angives för såväl höjden som dia-
metern vid rothalsen, synes också tydligt skillnaden mellan de nord-
svenska, sydsvenska och tyska tallarna. Denna framhäves ännu starkare,
om man sammanslår alla talen från de nordsvenska plantorna i en grupp,
de sydsvenska i en och de tyska i en. Variationskurvorna å fig. 6 och
7 belysa detta. I fig. 6 ha plantornas höjder sammanförts i höjdklasser
om 2535 cm. Den hela linjen utmärker procentuella fördelningen av
plantor från Norrland, den streckade linjen från Svea- och Götaland. I
fig. 7 äro dimensionerna vid brösthöjd angivna på liknande sätt, sedan
plantorna sammanförts i dimensionsklasser om 0,; cm.

De olika avdelningarna inom försöksytan 18 visa tydligt,
huru mycket svagare plantorna från Norrland äro utvecklade
an. dej som uppdragitstlav firo lanoere söderifrån NMianmaan
därav också draga den slutsatsen, att särskilt vid kulturer å
de sydsvenska ljunghedarna, där det gäller för plantorna, att.
så fort som möjligt kunna kväva ljungen, ha plantor av norr-
ländskt frö små framtidsmöjligheter. Här om någonstädes är
därföre det norrländska fröet olämpligt. Detta är så mycket
viktigare att framhålla, som de sista åren frö från Norrland
verkligen blivit utsatt a dersydsvenska. ljuneghedarmmammDet
norrländska tallfröet har nämligen nu ett par år i riklig mängd funnits
i marknaden och t. o. m. utbjudits för lägre pris än till vad sydsvenskt
frö kunnat erhållas.

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 751

Till sist kan en jämförelse mellan plantornas utveckling efter sådd
å kronoparken Tönnersjöheden och efter plantering å Ollestads krono-
park erbjuda något intresse. Det är visserligen sant, att marken är så
pass olika på de båda försöksytorna, att en direkt jämförelse ej är möjlig.
Men å andra sidan förefaller det troligt, att när en generation väl kommit
upp på ytan 18, skall den nog visa ungefär samma bonitet som hygget
åa Ollestad. Skillnaden mellan plantornas utveckling är dock nu högst
betydlig. De erhållna talen vid 1914 års mätning inom yta 18, då
något mer än hälften av plantorna voro 10 år, de övriga 11 år, jäm-
ställas i tabell 9 med de planterade 10-åriga individen 1913 och de 11-
åriga 1914 å Ollestad.

Tabell 9. Jämförelse mellan plantornas utveckling vid Ollestad (ytan 49) och
Tönnersiöheden (ytan 18).
Vergleich zwischen der Entwicklung der Pflanzen bei Ollestad (Versuchsfläche 49) und
Tönnersjöheden (Versuchsfläche 18.)

a fO0-— EF
I 1-årlga Fe
2 KE sit : S2 | åriga plan- |
I10-åriga åriga plan- I I-åriga plantornas | tornas me-

plantornas | tornas me- |Plantors me- medeldiame- deldiameter

Fröets härstamning : Fr 3
medelhöjd | delhöjd å | delhöjd å |ter vid rot- vid rothal-

(Samenprovenienz) alten RES dde den plan- halsen 3å sen å den
planterade | ytan å terade ytan | den plante- | sådda ytan
ytan vid Tönnersjö- vid Olle- | rade ytan | 3 Tönner-
Ollestad heden stad vid sjöheden

å | Ollestad id
| (Mittlere (Mittlere (Mittlere (Mittlerer
Höhe der 10-| Höhe der |Höhe der 11- (Mittlerer Durchmesser
jährigen 10—11-jähri- jährigen || Durchmesser | der 10—11-

Pflanzen auf | - Pflanzen auf |der 11-jährigen = jährigen
Landskap och trakt Breddgrad der bepflanz- SR RE der bepflanz- || Pflanzen am | Pflanzen am |
ten Versuchs-'| ten Versuchs-/ ten Versuchs- || Wurzelhalse | Wurzelhalse

(Provinz und Gegend) | (Nördl. Breite) | ”fäche bei | fäche aut | fläche bei | auf der be- |auf der besä- |
Oilestad) Tönnersjö- Ollestad) pflanzten |ten Versuchs- |
Heden Versuchsfläche/ fläche auf |
bei Ollestad) | Tönnersjö- |
heden)
Jarmtlantk mocrsccc ses 62?45'-—63”50' 1,87 0,32 2,26 5.5 II
Hälsingland ......... 61940'—55' 1,99 0,63 2,29 5,6 1,3
Dalarna, Kloten ...|59255'—60? 2,10 0,80 2,41 5,5 1.3
Södermanland ...... 59715 —59?25' DATE 0,90 2,52 5,7 250
Västergötland, Tive- 5
den och Granvik 5$”40'— SOT 2,52 O,77 3»97 Iv2 1:7
Småland, Kosta ...'| 56 50'—55” 2,46 0,73 2,85 ax 1,7
> Sunnerbo] 56”40'—56?50' 2,37 0,74 2,90 H 6,5 1,6

Förutom marktäcket och det övre humuslagrets beskaffenhet är det
även säkerligen den olika kulturmetoden, som till ej obetydlig del in-
verkat på plantornas utveckling. Planteringen har här, liksom å så
många andra ställen, påskyndat plantornas utveckling vid Ollestad, medan
de genom sådd uppdragna plantorna å Tönnersjöheden ännu äro mycket
svagare.

TSE GUNNAR SCHOTTE.

De internationella försöksplanteringarna vid Bispgården och
Hässleby.

Åren 1907 och 1908 anlades vid försöksantalten den svenska avdel-
ningen av en internationell serie försökskulturer med tallfrö från olika
länder. En första redogörelse för dessa försök var ämnad att samman-
ställas av ungerska skogsförsöksanstalten till den i september 1914
planerade internationella kongressen för skogsförsöksanstalterna, och
från svenska skogsförsöksanstalten nedsändes plantor, fotografier och
mätningsresultat till professor VADAS i Selmecbånya. Men så kom kri-
get, och den planerade kongressen blev inställd. Som det torde vara
ovisst, när ett internationellt samarbete ånvo kan komma till stånd
mellan de olika försöksanstalterna, har jag ansett lämpligt att i detta
sammanhang meddela resultaten från den i Sverige utförda delen av
försöken.

Enligt den ursprungligen uppgjorda arbetsplanen skulle försöken ut-
föras med tallfrö från Sydfrankrike, Ungern, Belgien, Rhenpfalz, Bran-
denburg, Ostpreussen, Riga, Perm (östra Ryssland), Kiew (sydvästra
Ryssland), södra Sverige, norra Sverige och Skottland. Medverkan
påräknades från försöksanstalterna i Bayern, Belgien, Hessen, Preussen,
Ryssland, Sachsen, Schweiz, Sverige, Ungern och Österrike Varje
försöksanstalt skulle anlägga två avdelningar om vardera 5 ar för varje
fröprov och dära utsätta plantorna såsom ettåriga. Härigenom beräk-
Hades atga en areal om. 24 001 ar eller I,2, hektar. Kulturen srskals
omsorgsfullt inhägnas till skydd för beteskreatur eller andra djur. För
planteringen av 1,2. hektar borde åtgå 30,000 plantor, vadan av varje
av de 12 sorterna behövdes i runt tal 3,000 plantor. Det beräknas
därför, att varje försöksanstalt blott skulle behöva 100 gram frö från
varje härstamningsort, då i medeltal 1 hg. tallfrö lämnar 40—350,000
plantor. För säkerhets skull borde dock försöksanstalterna erhålla 250
Stam av varje slag. Föt de salunda behövliga 2,; ko: frötskullefimn:
samlas 3 hektoliter kott från 100- till 120-åriga träd, varpå kotten skulle
insändas till Eberswalde för att där klängas. De blivande kostnaderna
för fröet komme att fördelas på de olika anstalterna.

I april 1907 erhölls den första frösändningen från professor SCHWAPPACH
med upplysning, att kottarna blivit klängda vid en temparatur av + 507 C.
Om svårigheten att utföra sådana internationella försök, då fröår ej sam-
tidigt kan beräknas inom tallens hela utbredningsområde, gav professor
SCHWAPPACH samtidigt en skildring med följande ord i sitt cirkulärbrev til!
de olika försöksanstalterna: » Tyvärr var detta år i så måtto mycket olämp-
ligt för försöket, då från alla delar av tallens naturliga utbredningsom-
råde med undantag av Västeuropa är att anteckna mycket ringa kott-

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 753

skörd eller t. o. m. fullständig missväxt därå. Från Sverige och Ung-
ern kunde med anledning härav icke några kottar erhållas, och i andra
trakter fanns mindre än som för försöksändamålet beräknades. Ett upp-
skjutande med fröanskaffningen syntes mig emellertid icke rådligt, då,
åtminstone efter här gjorda antaganden, kottskörden knappt torde bliva
bättre nästa år än detta, och dessutom äro ju svårigheterna med av-
givande av bestämda order betydande, när det gäller ett internationellt
anlagt försök. Om Ni icke uttrycker någon annan önskan, skall jag
nästa år göra ett försök att skaffa kott från de trakter, från vilka i år
kott ej kunnat levereras, dels beroende på missväxt och dels på grund
av orternas avlägsenhet eller från Ungern, norra och mellersta Sverige,
södra Ryssland och Sibirien.»

Den första frösändningen utsåddes på tvenne olika platser, nämligen
dels i en å hygge belägen plantskola å Hässleby kronopark i Småland,
dels i Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelses plantskola vid Sollefteå.

För själva planteringen utsände professor SCHWAPPACH i januari 1908
följande instruktion :

1. Mark: Sandmark av medelgod beskaffenhet med undvikande av
starkt gräsbevuxna ställen.

2. Markbearbetning: Grävda rader om 30 cm:s bredd och 25
cm:s djup.

3. Utplantering av ettåriga plantor.

4. Förband: 1 meters avstånd mellan raderna och o,so m. avstånd
mellan plantorna i raden.

Beträffande denna instruktion uttalades sedermera särskilda önskningar
av ungerska och thäringska försöksanstalterna. Den förra föreslog, att
blott en del av de ettåriga plantorna skulle utplanteras, medan åter-
stoden borde omskolas och användas såsom 2- eller 3-åriga. Försöks-
anstalten i Thäringen rekommenderade dessutom kulturernas utförande på
atminstone två olika markslag. Den fäste dessutom uppmärksamheten
på nödvändigheten av att skydda kulturerna så mycket som möjligt
mot skador, genom att kulturfälten inhägnas och att plantorna bespru-
tas med bordaux-lösning till förekommande av skytte.

De upplysningar, som lämnades om de olika fröpartierna äro
sammanförda i tabell 10. Fröpartien n:o 6 och 6 a härstamma
från samma trakt, men kotten till partiet 6 a samlades redan vintern
19035—06 och klängdes våren 1906. Partierna 1—6 och 7—38 klängdes
våren 1907; posterna 9—12 klängdes vintern 1908 och utsåddes där-
före först våren 1908 och dåi plantskolorna vid Ollestad i Västergötland.

Plantskolan vid Sollefteå låg på torr, jämn sandjord i ett öppet läge
alldeles invid norra strandbrinken av Angermanälven. Fröet utsåddes

SCHOTTE:

GUNNAR

154

”oqey ENE 74 pualejyne aura 0aweg auastpuyurejItoU Ip ssep Irojomu apInM puejyosnad sy
:S1ej SAM apuejlejed ua apey 3204 eyspureou Jap Ne fsappuewude puejysÄJ, uPIJ |

(pueg 123n0lequoj "I9y2sHT)
1138 OCT pues pepuelq1al "AST £ 0IC .0£o8F 00 LI Apled Sm SinqssaIf 191eNmuog ITX | el
(uapoquor,
133101eYurads 'I319H207)
8E9'G 0£ aewx9] pepuelquars "Iaxang : 00T OSS SPO8F St Oc SLCITERTO SW tkkapT | sadazg 191e1uwog u1Ia3ufN T5G IL
(2nyasuaueIoM) (E20wY230 f plemapurawan)| |
19178'€ OP Sn1I3Ue10MN 001 0972 ,9£299 02 "we sqvowxd20f u:s sq20wx20f "UJJIOgIION IBIIJAG IIIX | Ol
ka (Qee1g 13y2snmeämng) | |
$11'9 OST punai8siaur) | Gal OSST .OIoZF 09 €z ua1els ExYSUPBINng ouamaz) 191401 jadoddiiyg| uonesmng EG
(aapoqpues) | | ( Je19N) |
= 0CI ILWPUEG OFI- 001 00€ allG | '0 F9/| MOUBBOIIG JADID) | WII J21U3WadIaAND puelssAY XI | 8
| (puesjeraniid 194957) | | (Beg Iay2asissnad) [e103sarg Yo |
ar NA Pues[erAnTtp AST 0CI | OP .0S009 | OT FI HÖJA SPE STSSS utzoyD 3914 turpslod uassnard ERA EL
= 002 = OFI—0CI 0I | .SF9G |A EV Sc SAS $ é « « | ITA: 11,29
(Pues | | | | |
I12sowny YaeMyas IJUIHIOIT) | I | | |
pues | (238839 1942stssnd ) | |
O8I pepuejqsnwny 123eAs "0 OPI—0CI 0I Gr.9S 19 Gp Sc 2 US PASÄYA JOYuaMaS| Jar fpuekns| PuejssÅY FAS EEG
(Pueg 19301ey | |
| -4u03 'UtJISspueg 121H2I2y2DN)
pues (Gees I3y20smÅeg) UIaINe[IasSIeY
2 06 | pPepuejqaal "usispues SIyseld 00IT (00fS I) AKGAOA NEED RTL uses BYASIJÄLG | "suessI0og "Zlejdusyd | UISArg ASS
I (puegs 123y2snu | ("UIF |
| -23 Sar Hu £1202H201T) | | uaueTt PIeMapuwan) 212SSeH 3I211A2Y
- 002 pues pepuejqsni3 1101, | OF FORE TSS0ST KONOKIG '"u9Y uoueT wlly | Smqurg soxq foutdwueg | ustsjpg ANT ESV
| I (22239 1242stssna1g) eYUueIzsnr) |
OCZ | REESJEL RING OCT 0€T | OFSEG |A 08 TC IG) SKPI[SISSNSL J2ITADY "UtdIsSuly | tassnatd 10065
| | (21ue19 19801e1AYd107) | | | ( « PleMapurawar)) 1e33ueT ap
1 OSTI UUeIS PeNeIÄjNOd | 08 OFIT | SSorb |'2 10 € |s93u93u3A uaFurdupwullv | ueg NOT aneH | SALYULIT TTO
| (pueg 19142smnua3 sor IN) | |
— (YAA | pues pepuejgqsnig ÄN 00z leg NEG PI2Yrag Jo ssajunoN II1UG-SSJUISAUT | PuePoYS I I
| | [PRE | | I | uayans
[((ururex) | GD | JC Pn (pe13ua) |(pe13uas | | | DA
UalWeg I Se | (swneq 240H) | san) få oe) | | | USYISIP |
FORE NEG SPAN au 224ey RE | SL (SIPIEM SIP | | HET |
SS l10p ass01r))| (1euspog) |SSpr xo lg) soko pers | IMIEN 19po 13wnud3iH) (CInzagq 1242sntod) est EN "IN
| 3 | ARS rå Ed. JAA
| fre oo RE | SeISAIeEN | -49pIe | pPloH | ppor SR | an3e0 IAIIISTP JASIII[Od | uaxos10J "BA
SLEAOTSA suapElI 19112 2103 suaFONS | | EXSUDAS |
EA syaned | pen (2327 ausyd I / 15 | ap pra
uaYrA | QI Ppues | SROM -€18093-4Y2sHeAISÄYT) lisa
| | SES FNat | 23e] INSYLIFOD-IASISÄF | | | PAY |

'"ugnteduawes UuguaparyastIdA arp Iagn Uuaqeduy
I potryq |

"eusar)tedoss; exrmo ap wo Jan2ddNM

"OI 222Q0$

TALLPLANTOR AF FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. AS

i två serier, varav den ena med endast fröpartier om jämnt 1,000 frön
i varje avdelning var avsedd för utrönande av plantprocenten från olika
fröprov. Själva sådden utfördes av skogsvårdsstyrelsens personal. Syn-
barligen av förbiseende blev emellertid fröpartiet n:o 8 från Ural en-
dast utsått i den ena serien av sådderna om allenast 1,000 frön. Detta
är likväl blott ett exempel på, huru vanskligt det kan vara att anförtro
försöksarbeten åt den lokala skogspersonalen.

De ettåriga plantornas utveckling våren 1908 undersöktes genom att
hos 100 plantor utav varje slag mättes rotens, stammens och barrens
längd (se tabell 11). Plantorna från Skottland och från den högt be-
lägna ståndorten i södra Frankrike visade sig vara svagast utvecklade.
De kraftigaste plantorna härstammade däremot från Belgien, Bayern
och Kurland. I samma tabell finnes även angiven de olika fröparti-
ernas grobarhetsprocent i plantskolan.

Plantskolan å Hässleby kronopark var belägen å en lågt liggande del
av ett större hygge. Läget var dessutom ganska frostlänt och dim-
migt invid Silverån. De ettåriga plantorna voro här tidigt på våren
1908 nästan helt förstörda av skyttesvampen /Lophodermium pinastri).
Den 12 maj var endast en ringa bråkdel av de uppkomna plantorna
vid liv. Minst angripna voro dock plantorna av skotskt frö. Plantorna
syntes emellertid vid sitt döende ha varit ansenligt större än de ovan
omtalade från Sollefteå.

Tabell 11. De 1=åriga plantornas utveckling vid Sollefteå.
Die Entvicklung der 1-jährigen Pflanzen bei Sollefteå.

Fröets härstamning ÄR 1-åriga tallplantornas utveckling
gs
(Samenprovenienz) procent i Die Entwicklung der 1-jährigen Kiefernpflanzen)
plant- [ i
Avd. Bredd-j skolan Roten Stammen Barren
Abt. Hemort grad (Keimpro- (Wurze!) Stamm Nadeln
å Så zent in der
(Heimat (Nördl. Bilan Mas Med. Max Med. Mar Med.
Breite) | schule) | ”2X- | (mitter) | ””"?"- |(Mittel) | ””?X- | (Mittel)
cm. cm. cm. cm. cm. cm.
IX | Ryssland, Perm ..... 57” 46 1355 8,1 4,0 330 2,3 1,2
VI | Ryssland, Kurland ...| 5645" 40 10,3 7:4 4:9 3 2,6 1,8
VI > ) | 5645" 3I 13,0 8,2 4,6 3,6 2,7 1.9
I DKOLIADU sger en Kota SH ge 20 11,0 6,0 4,0 2,0 2,8 1,8
IFS DETEUSSER. ons Lös 53”40' 18 II,0 TA 457 3,4 2,7 2,0
VIII | Preussen, Chorin 5250" 32 12,3 7,4 3 3,5 333 SA

/ eloien;, 7 (C-CE SEAN 5054" 21 13.0 8,2 8 3:7 2,1

IV Belg 50”54 4 8 3437 218 2
Vv FRAKT (ös oo SSA 4925" S3 12,0 8.z 3 BS 2,0 1,9
IT Branknke! "Josam. 44”58' 22 I 1,3 NA 4,5 2 ie T;8

7506 GUNNAR SCHOTTE.

Plantskolan vid Ollestad. I de kända, utmärkt välskötta och väl be-
lägna fasta plantskolorna nära Ollestads gård utsåddes de år 1908 an-
komna fröproven n:o 9—-12 från Bulgarien, Norrbotten och Ungern.
De ettåriga plantorna voro mycket stora och kraftiga samt helt oska-
dade av skytte, då de upptogos ur plantskolan.

Försöksytan n:o 112 å Hässleby kronopark.
Breddgrad 57” 38'

Försökskulturen härstädes är belägen å ett ganska stort hyggeskom-
plex, cirka 4 km. nordväst om Mariannelunds station och ungefär 180

q FSS n
Planterat område. Kalt område.
a | LIRA

Fig. 8. Kartskiss, visande avdelningarnas belägenhet inom ytan 112 å Hässleby kronopark,

Småland. De olika siffrorna korrespondera med motsvarande siffror 1 tabell 10.
Fig. o0. Kartenskizze, die Lage der Abteilungen innerhalb der Probefläche No. 112 in der Staatsforst Hässleby,
Prov. Småland, zeigend. Die Ziffern korrespondieren mit den entsprechenden Ziffern in Tabelle 10.
(Planterat område = bepflanztes Gebiet; kalt område = kahles Gebiet.)

m. över havet. Skogen avverkades vintern 1906—1907 och riset upp-
brändes (i högar) å hygget våren 1908. Enligt den 13 maj 1908 utförd
ståndortsanteckning, utgöres jordmånen av morängrus med riklig inbland-
ning av stenar och block. Humuslagret, om 2—4 cm., var ganska väl för-
multnat. Blekjordsskiktet hade en mäktighet av 35—7 cm. Rostjorden
övergick vid 60—70 cm:s djup i det mera ovittrade finare sandlagret.

Mossorna förekommo rikligt: Hylocomium parietinuwm x., Hylocomium
proliferum, Hypnum crista castrensis och Dicranum e. Risen blott en-
staka: blåbär, lingon och linnea. Däremot funnos gräs och örter rikligt

e

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT.

| JANEE RN I E80R] = MEN ög
uran EA S | 20 | sö | — 090 — |—-
| IBN 1 6 [RR lan BI0 9 || 020 5 =
iates EN = 100) 08 | — 1900 ES
El REA Er ba spa [EE [RET
IT ESR TE Es RO RAT OT RAS EO LAT I sRd0r oeeT erOT sed
I I I I
A 0'Z le 2'0 BLS 8'p 9'0 3'T ||99'0: | 08'T 98'0 | 020
at || AAA NEN ENDE | ENA EEE ER AR Te EE So EN)
| I
TITA L'[ ör | 9'0 Kö LET p'z 2'0 g't || 99'0 | o8'T | 86'0 | 96'0
I
I
TIT DAGARS ANOR Oe IRS ERE Isei0 | SST NTSÅ0L IKOBET | Kei0r Ba
I BRT Spa ESO EST TONER RAS EROS ORT I KeORE OSTI ran0 0RD
ITA LÄS ÄR al 0] NE TNT KEOASE SADE Sr IOSrOR KORS KESO KOL
IA 6'[ 9'p (edojl) rd | TT 9'€ | 90 Fä SKADOR KODA ASA BORT
FT 8'[ p'c — — 8'[ &'p | — — 1 82'0 | 00'Z — —
-—n uu ———— —r—-— - > -??-!=- 2? > L- = = —=2?"! -——-——— ——LN— —- 222
8 GEES SE | I ET ET SEE "ur "uw "ur
s NE TN in EN "pet SEN re
= AT SR FR SVAR STR
C 3 E'xeN | 8 SRK 'XeM | 8 ä XeMN
s SA ss IG a! SA
uapog & öns ES z — ll = Tod SE PRESS La fs Eh a --
wap ne 4£q2[ uaparg 4q921 uaparg £q21 uapaes
Sun -SSEH 19q -Adstep 1aq | -ssSeH 19q -dsig 199 -SSEH 19q -dstep 199
-qV zI1 Sydey | EII aydsry | sII ayveg | Ir ye ZII U2ry EI aq2ry
10p "IN | SIA JOY | -'SI9A Jny |-SI9A Jny 'SI3A JINny || -"SI2A JNYy | -SI3A JIny
É AqaISsSseH uapaeg AqaIsseH uapavg Aq2ISseH uapar3
BOSE pia -Astej pra pA -Adsigp pr pia -dste pra
JR z:I UPJÄ Tv | €II UPIA BV lerr uvsk rv |€xr avik v g1II uvjA v |E€II UVA v
suaBumu bI6r Isqvok = FETA REG
"I9PAY

t16r u2soH

£161 U2SOH

19ZINM 19p ue uazueyYT 19p l1assaunpoInfd

02101 pIA "wWep seuxojuejlT

P16r U2SOH

050 | 96'0 a ÄRE ScI OSS" I ÖLS GR rs EA TOTAB SINGER
810. FAO 001 017 | .0Eo8b |'A5sAd « « IX
OFA0R DATE US ee 001 | OSS | ,SPoSp Isadazg nord turävun IX
BF0| VÄ - 001 098 | ,9£.99 |uRNOQUHON SällvAg INNDA
88'0 | 080 | 270 | 99:01) 08 OPI'I 85008 [FTIR ONIKAUVAR II
r9'0 | 08'T | 83'0 | 290] 001 00€ ,Szo6P | Zlesduaug "uxakeg | A
62'0 at ££'0 öL'0 OP | tOT +S.08 [CAR PREe ETEIES AI
| |
2P:0 | 007 | 080 | 280) OZ Or OR 06 EO NSäNgusp
| | tuvagp "Avid fuassnag [TTA
89'0 o8'[ 850 060 0ZI | 0€T | OPoES free eggssnaid
| 1-1SO "AoId "dassnaiq III
650 | 08'[ 08'0 g9'0 ull 008 | PIoLS JES FORNE AA PuemoxS I
090 | PO'T | 28'0 | 68'0 OPI—0ZI) OI IL ISFR0S0IE & « TA
190) | £8'T | 280 | 16'0 lOFI--0Z1) OT .SPo9S |" PuUeLNS "PuelsskA | IA
890) | SFL) — = ORT 00T) 00€ odt5 IUTeIN "PueIssAA XI
ur "ur "wu "uu ae f "ur
FEN 5 Te P4
3 S'xeN | 3 EE xeN
25 27 |
SÄ [uar / I uapog
4q921 uaparg SPINNA - å
V jö Wp nl 29 AL wp jne
-sseH 19q | -dstgq 19q SN 40H | "IPION öd aRA Fun[22
811 Sydey | EIr UILY sp i : I Poa qv
-"SI9A JNY | -'s19A ny || INV I 294ey pei3 Yen 420 purT 90 AN
Aq9sseH uapara 23p1e A9A0E PPS | u
pia -dsiq pla || suspen Plot | | der
ZII uUuPjÅ Bl EII uejA Tl|| -I2po0NN | | SE
£161 ISqvaH ee suasumu
€161 u2sSOH "PRAY

02Zueyd 122p 2U0H

pfloq seuzoauelg

"Aq9asseH Yo uaptle3dsig PIA Burppoasjn sSeutojuejd

zuaruasoIduameg

Snuwelswmwy sI301T

'4q9jssekH pun uapsegdsig 19gq urzurepg op Sunpfpravud Ag

el 990

758 GUNNAR SCHOTTE.

såsom FEpilobium angustifolium y, Anemone nemorosa t, Åira flexuosa fläck-
vis y och Luzula pilosa t. Flera år härefter förekom Epilobium i synner-
ligen ymniga mängder, men har sedan avtagit, så att den år 1914 är
nästan helt försvunnen. Som plantförrådet i plantskolan invid försöks-
fältet strök med av skytte, sändes ungefär halva plantförrådet (av frö-
provet 8 dock alla plantor) i Sollefteå ned till Hässleby och utplanterades
där den 15—19 maj 1908. Planteringen skedde å i öster och väster
gående rader på I meters avstånd, vilka upphackades till omkring 30
cm:s djup och 20 cm:s bredd. De 1-åriga plantorna utsattes medelst
sättpinne på o,s meters avstånd i dessa rader.

Avdelningarna I—IX planterades år 1908. Överblivna plantor sändes
till Ollestad, där de omskolades, nämligen av

UNE GT STD [NA NK be RE be BYSEN SPD AE ET SN RA 319 plantor
öar [UTE REAR SEI RAR RA AR SET ST AR VAT 154 »
SEN [EU TAR NER KARE SEE a Fal sk RTR ENE EE a da 1 32 »
ET INRE FER She OR AA KORNEN Paee S O E pee 242 >
VETEN SR BEA RE on Så an ga 898 >

Dessa plantor användes sedermera vid hjälpplantering av Hässleby-
fältet i slutet av maj 1909, då avd. I—IV blevo' delvis och avd. VI
fullständigt hjälpplanterade. Samtidigt planterades avd. X—XIII med
1-åriga plantor, som likaledes erhållits från Ollestad. Av n:o IX och
XII blevo en del plantor över vid Ollestad och omskolades därstädes
samt användes vid hjälpkultur å Hässleby våren 1910.

Plantorna ha sedermera blivit uppmätta i juni 1913, i april 1914 samt
i oktober 1914. Medeltal och maximital av de erhållna måtten vid
1913 års och 1914 års vegetationsperioders slut äro sammanförda i tabell
12. Bland de 8-åriga plantorna (avd. I—IX) äro de från Kurland samt
Belgien och Ostpreussen kraftigast utvecklade; och i de 7-åriga avdel-
ningarna äro plantorna från Sverige (Norrbotten) vackrast, ehuru dock
den ena avdelningen av ungerska plantor kan uppvisa högre medelhöjd.
Jämföras emellertid de nu 7-åriga plantorna med mätningarna från avd.
I—IX år 1913, då.dessa plantor också voro 7 år, finner man, hurusom
de svenska plantorna äro de kraftigaste i hela serien beträffande såväl
diameter vid rothalsen som, med det ovan nämnda ungerska undanta-
get, vad beträffar höjden. Att i försöksserien ej ingår en avdelning
med sydsvenskt frö måste livligt beklagas, då jämförelsen härmed varit
av betydande intresse.

Höjdernas variationsvidd inom de olika avdelningarna är angiven i
tapellin3:

Tabell 14 visar plantornas procentuella fördelning på växtklasser. Avd.

159

OLIKA HEMORT.

AF FRÖ FRÅN

TALLPLANTOR

1'z 16" I9'gr lo'9r latgg log Ju'6 196 = ANSGRLe Aq9sseT IV)
g9't 108 10'L Jo'gg Ie'pp I8'01 IESE | TT .£9 uapsyIdsig fl 08 IOPTT

sresrssnrn ask OALLJUPI II

I ar EE EE ÖR EN VE ATEN ll EDER LA ,8E 049) — 4q9I5sKH |
8'g 16'8 16'8 lo'0r le'te lo'0g Ir'er jo:g 586 | ,T.69) uoprgädsrrjf) 001--100€ 1,92 o6Pziesduogr 'usskeg | A

| pirletpisrölotolo'sls'zlorLlo's later Ir'pr 186 199 Ir6 6 jog Ia 8E o4G) — £Q9SSKEL ||
| IG 14 pp lott lottg I9tge IR'BE leg leg IISCE I .£9) u9parädsieg |) OP FÖL ILPFROSE TTR UT KRIS ION AT |
| I | ; é
| 9'gl2'glotglotglo'g Ir'or IB 16 JO'pt letat |9'pE |t'6 >. |SE- ol £qQ955TH |
| £:0 140 JO" J4'0 Ir'En I8'LT Inre I8'9n I8'er ju'0 ISSE | I .€9) uopiyädsig OZ OK LOS ocS)' FiNnquapurig « ITIA |
[9] — J2'0la'rl0'Ela'pro'gla'glutglear 10'6 lätet IFOR Jug Ja'pr Jat og vs SES £q91s5r FT | |
| Fo NE ;'T läg 016 Ivan lugn 18'pe kor lu'pt |,9 IS2E | 69 uopag3Ipsie fll Oct -IOET | OP LES! Hossnasdisg "uassnodg | III
| JO | |r0l2ol9'zlo'pla'9le'g 1a'g Ie'tr |B'tT lo'sr Iver |8'6 |err lo'g BE ol5) — £q9ssKH |
| 50 I— 108 Jo'pr |8'€Z luta löpa Ing ISCE IT 69) uopigådsref) SIT 1008 IPL oLGIeeeeeeeeeet puepsoyg | I
| J5'norzetgletulorglatn et ITer rer lean jr jet lars org 70 |8E oLS) — £Q9SSKET| |
| | 200140 Jo'T Jap let I8't 1a'9r Iv'Ec'Ir'6r JotEr lav ISBE IT .€9) uoprsgädstep fOrI—0ZIOT s ; ITA |
| rd I
| | £'0/8'010'1|8'€"'pI8'Elr'9l9'Ot I9'TT latt lo'gr Jar |e'g Jag 189 -1,8E oLS 4q9155R TH | |
| 9:0l1r 190 I8'€ 1o'g 18'6 l9'pr It'Sa IroT Iver jeg ISCE IT .€9) uapaysdsreg fOrI—0ZTIOL ISP o9S) tt puUejunyg v IA |
| | ' lat j' [4 ' ' i [0 i i [d [0 |
| 81 — I8 rotel tiLITiL 1o'6r |9'6r le'g jr Iv'g I»'g 1o'6 18 | 8E oLG 4q91sseH |Or1—001100€ LS ETRADE INA ST |
I : |

| | | än,

I | | I 0 i 4 v 2 |
| | | | 'sElv a 2 oo & I.E v Ci |
| o ac) e |

AA FHDTBAATIVAT | = lo SR sw 5 Lac) : Aska) LA Hö >

18 & | I in | sl AN FA RAS ESA SN HSN sen ee TH AN ; I] « 4

LJ BR JE IE EN EN AE RT EO I s [74] = Ye] Nej =+ [se] bu 13 AM = Hal KH a MM MN (45) 4
(6 ES OR EO RR CR ET AG SA a a a TS TE lgan s RSS RnS Im Al
S — 2 IS (= AR ÖS | NET sa a k SIR j ö 2)
HEEEHBERBREEBEBREGIAGIICIIGCIGCIE Poll) 23 förstås. TR a Re
| | r i (-] ba P- H |
I | ar [60] 2 MH 9 & |G Ag > Ag tagel
| 'o M HS om ä JE Re
fan] HH EN

rd

| wI (] UVA UPSSEIYUDUYNFT Hopuris ZUUuIAOIdUFEG 1

, , a UI

| wI TI WO tassTJAPIOTH IAXVIJSFurIdjuLjd Furuwr)sing s1o014

"AQ2SSEH WOS Uapty3dsr4 IRARS PIA JoOpfioy seusojuejd v3rNv-g ap soy UJUOTILIIEA Er 172Q0/

"Aq9IssenT pun upseädsir 199 UuIzurpyd udgiuuyqulkg Jap UuFYNH Jap UONBLIEA 4

s Tidskrift, 1914.

ingen

3 Skogsvårdsfören

5

7600 GUNNAR SCHOTTE.

VI och VII från Ryssland ha det största procenttalet plantor till klass
1, nämligen 44, 25 och 20 6. Av plantorna från Bayern ha inga kunnat
föras i denna klass, men denna hemort har lämnat de flesta frodvuxna
plantor (klass 2). Övervägande antalet inom alla grupperna tillhöra lik-
väl klass 3. Om plantornas allmänna utseende i april 1914 äro dess-
utom följande anteckningar förda:

Avd. I (från Skottland). Tämligen väl utvecklade plantor av gulgrön
färg, men en del plantor något krokiga. Sista årsskottet i allmänhet
väl utvecklat, hos några individ dock svagt.

Avd. II (från Sydfrankrike). Ett betydligt antal plantor utgångna.
Plantorna mörkgröna, tjocka barr. En del plantor stora och kraftiga.

Avd. III (från Östpreussen). Plantorna ganska raka, till färgen
gulgröna.

Avd. IV (från Belgien). Några kraftiga mörkgröna individ, de
flesta plantor däremot krokiga och klena.

Avd. V (från Bayern). Några få stora mörkgröna individ finnas,
men de flesta ge ett dåligt intryck.

7ab. 14. De 8 och 7-åriga plantornas procentuella fördelning å växtklasser
hösten 1914.

Die prozentische Verteilung der 8- und 7-jährigen Pflanzen auf Wachstumsklassen
im Herbst 1914.

Fröets härstamning NEEDS

Samenprovenienz Wachstumsklasse
Avd. | Bredd- TA 25 3:
er Land SEE | via | Vid-| Mid |, Vid as
| Nördl. | Bisp- |Hässle- Bisp- |Hässle- Bisp- |Hässle: |
| Breite | gården by gården! by |gården| by |
IX Ryssland; Ufa ton dd fd SY 44 — 2 — 54
VI » KUrlanQo. oc. vs SOR 45 2 25 I I 37 74
I ND » OR NT | HÖRAS 18 20 I [0] 81 30
I SIKOMLANA sjrt tone fe SA, SER SY 14! 9 18 2 4 89 78
ITI Preussen, Östpreussen...... | Nar Or 4 14 I I O5 NESS
VIII | » Brandenburg ...| 52? 50' I 18 0) 2 99, "| 80
IV BElS1ÖNA SOST ESA NANA SE 50? 54' Oo 9 I 3 99 38
Vv BAY CK ocmsk fan best AO 256 2 0) Oo 6 98 94
II ETANKTIKCÖ Ses da SSR LANE |EAARIS SK 2 4 (0) 3 98 93
XIII | Sverige, Norrbotten ...... | 66? 36' 8 I
BOON | MUD 8 EI oc sn SER be SN | ABER = 4 1 SE KAINTOE
FUN AN ESA RA Seen 490300 o 0 | IRS
X BUlSÄTISN NA oss bei skr NIER 42” 10: 10 (6) — 90

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 7601

Avd. VI (från Kurland). I allmänhet stor procent raka vackra plan-
tor av gulaktig färg. Skytteangripna plantor finnas likväl.

Avd. VII (ävenledes från Kurland). Ger något sämre intryck än
föregående avdelning, emedan rikedom på gräs kvävt en del plantor.

Avd. VIII (från Brandenburg). Ett stort antal plantor krokiga och
buskiga. Färgen gulaktig.

Avd. IX (från Ural). De rakaste plantorna. Färgen något gulaktig.

Avd. X (från Bulgarien). Klena plantor, som i stor utsträckning
angripits av skytte.

Avd. XI (från norra Ungern). Ehuru några få vackra plantor finnas;
ger avdelningen ett mycket dåligt helhetsintryck.

Avd. XII (från västra Ungern). De sämsta plantorna och det star-
kaste skytteangreppet.

Avd. XIII (från Sverige, Norrbotten). Näst de ryska avdelningarna,
äro dessa plantor vackrast och kraftigast, ehuru likväl en del krokiga
individ - förekomma. De äro också något spensligare än de ryska. Då
emellertid denna avdelning är ett år yngre än de ryska plantorna, kan
den anses för fullt jämngod med dessa.

Tabell 13 uppger antal utsatta plantor inom de olika avdelningarna,
samt huru många levande plantor, som återstått under de senare åren.
Härav synes, hurusom plantornas antal decimerats högst avsevärt. Lik-
som skyttesvampen totalt förstörde de 1-åriga plantorna i plantskolan
a detta hygge, har den sedan härjat svårt å de något äldre plantorna.
I juni 1909 blevo likväl plantorna i alla avdelningarna besprutade med
bordeaux-vätska. Mest angripna ha, såsom tabellen även visar, plan-
torna av ungersk härkomst varit, därnäst den ena avdelningen av kur-
ländsk, medan den andra avdelningen med samma frö gått tämligen fri.
Som tabellen visar har skyttehärjningen farit mycket svårare fram å
avd. IV—VI och X—XII eller ytans östra del (jämför fig. 8), medan
den västra delen skonats mera. Sålunda har den ena avdelningen (VII)
med kurländskt frö varit föga angripen, medan den andra av samma
frö (VI) härjats så mycket svårare. LAGERBERG', som i föregående
häftet av Skogsförsöksanstaltens meddelanden publicerat dessa iaktta-
gelser, förmodar, att försöksytans högra (östra) hälft. där de starkaste
angreppen återfinnas, legat närmast smittohärden. Detta synes också

1! TORSTEN LAGERBERG: En abnorm barrfällning hos tallen. Medd. från Statens Skogs-
försöksanstalt, h. 10, sid. 139—180. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1913, fackavd. sid.
462t—464?. De i tabell 15 meddelade talen på skytteangripna tallar avvika någotilitet från
dem av LAGEBERG år 1913 i tabellen å sid. 167 publicerade. Detta beror på några mindre
räknefel i sistnämnda tabell.

62

Tabell 15.

GUNNAR SCHOTTE.

Uppiift om utgångna och siuka plantor.

Angaben iiber ausgegangene und erkrankte Pflanzen.
a) Vid Bispgården.

Bei »
1913 1914 1914
Antal | (augusti) (maj) (oktober)
| SEPNES Mr Ne | Antal | ; Angrepp av | Antal 4
| plantor kvarva-; Ut | kvarva-]) Ut- | Phacidium |kvarva-j Ut
Avd Iben Gl | 1908 | rande | gångs- rande |gångs- , (Befallen von | rande | gångs-
| (Abt.) fänsähl plantor procent plantor procent Peel plantor procent;
| gesetzter|(Anzahl | (Einge- | (Anzahl | (Einge- | 0/ 12/- där-| (Anzahl| (FE inee-
| Pfian- ; äber- | (ange | iber- | (rer | 20 an- a ad iber- (Eumer
| lebender| 82N8eN Jebender| SaNSen | gripna | lebender| Bangen
| zen) Pflan- | in &) | Pflan- in 2) IDE Sve Pflan- | in &) |
zen) | zen) fallen) | RE zen) |
| |
| VI Ryssland, Kurland ...| 960 785 18,2 779 18,9 | 28 14 732 237
| VII » 5 fören NORAD 670 253 ING32 SVS 23 12 595 35:9
II INSIKO HELA GR RER | 864 471 A5,5. | AO 4559 10 6 451 4748 |
III | Preussen, Ostpreussen! 960 693 27,8 | 689 28,2 32 16 ON SN
SVE » Brandenburg! 448 294 34,34 292 S4;30IN 30 13" | 200 3957 |
[ÄRVGT EB elo1en sn eds 832 | 493 | 40,7 | 491 41,0 | 50 29 362 56,5
ENA fel 570 25 1 VARS NR RS [256 151 ALsor EKA A2s0LN RAS 29 120 Jeg
TIS ENE Ane ice SAN. I GROLN LKSOL ON SH SORElN2A 15 406 | 577 |
b) Vid Hässleby.
Bei »
1913 1914 | 1914
Arnell (juni) (april) (oktober)
MEX Aratat | å | Stark angripna| Antal Antal É
| plantor|kvarva-| Ut |av Lophoder- kvarva- kvarva-| Ut
Avd. | Fian dd 1908 | rande | gångs | mium rande | gångs- | rande gångs- |
| (Abt) | | (Anzahl | PlaDtor[procent| (Befallen von |PlaNtor[procent| Plantor procent
| gesetzter| (Anzahl (Einge- Lophodermium) | (Anzahl| (Binses | (Anzal (Einge-
| Pflan- | iber- | —— äber= | uber
| lebender| S2n8en | lebender| 82N8eN llebender| $2ngen
t zen) Pflan- INNAN Ste ZE I SPflan- hen AJ Pflan= "| Cane
| zen) I i zen) | zen) |
| | : |
2 |
|URSSEE PR yssland, «Ural fe see | 384 104 | 72,9 200,2) OA 72,9 | IOA 72,9
| VI » Kurland ...| 960 731 23,9 | 462 63,2 | 646 2,7 | 628 34,6
VII » » 960 310 67+7 70 22501 2A 66,2 | 306 68,1
I SKOLAN See 960 543 ASSA TA 26,5 556 42,0 NNE 42,5
| II | Preussen, Ostpreussen! 960 302 | 6855 0 dS 38,1 276 71,2" |] 2608 Ye
VARE » Brandenburg| 672 AA 20 18,0 I 10 33,6 110 83,6
| IV Belaten ooo 960 3010 | 0856 126 41,9 286 70,2 278 71,0
IV BAY SK se SÄS Eee 512 Je ST BAS 64 | 87;5 | CANNES
| I FTAn krk soc SR 960 | 359 | 62,6 | 144 | 4051 | 308 | 67.9 | 288 70,0 |
| | | Antal |
| utsatta
plantor;
| 1909 |
| (Anzahl |
| gesetzter
Pflan-
| zen)
| XIII | Sverige, Norrbotten...| 512 240 Sikt NGA 20,7"), 1238 53,5 | 226 55,9
ST | UDgELD Sö soba ss sep 960 NE TT 192 70,6 260 72,07) I 2AT vr)
| XII 3 RR NA TSE SRK SSA 960 248 74,2 228 91,9 204 78,7 148 84,6
SMI EBUIS ATEN ee eedes bs oso 960 535 44,3 255 47:7 506 47.3 | AOS 51,2

1 Att dessa procenttal äro högre än år 1913 beror på beräkningssättet. Är 1913 räknades plantorna i alla rader, år 19174

endast i

varannan rad.

TALLPLANTOR AF FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 763

vara ett riktigt antagande. Visserligen ligger ytans östra sida längre
från skogskanten än den västra, men däremot helt nära en år 19053 ut-
förd sådd (försöksytan n:o 29”), som kan tänkas överfört smitta på dessa
plantor. Dessutom ligger ytans östra del något lägre och längre ned
i den dimmiga dalen utmed Silverån, på samma sluttning, som den så
svårt av skytte ansatta plantskolan var belägen.

Försöksytan no 113 å JFärsjölandet vid Bispgården.

Breddgrad 62” 39".

Denna yta är belägen å ett större hygge med delvis vacker återväxt,
den s. k. Kolåsen 3 ett Sunds aktiebolag tillhörigt skifte, Järsjölandet,
cirka 16 km. från Fors gästgivaregård utefter vägen förbi Fångsjöbacken
eller omkring 8 km. fågelvägen från samma gästgivaregård. Jordmånen
består av vanligt morängrus. Om markbetäckningen antecknades vå-
ren 1914 följande:

Risen äro rikliga, särskilt blåbär, men även lingonris förekomma,
ehuru blott strödda. Gräsen och örterna äro ymninga: Åira flexuoa
y.. Lusula pilosa, Epilobium angustifolium y. Buskar finnas strödda
— enstaka såsom björk och rönn samt Sa/Zzr-arter. Mossorna äro ym-
niga med huvudsakligen Polytricha.

Avdelning I—VIII (se kartskissen 3 fig. 9) planterades den 27 maj
—>2 juni 1908 med en del av det plantmatriel, som uppdragits i plant-
skolan i Sollefteå. Kort efter det avd. I-IV voro färdigplanterade
föll ett häftigt regn. Överblivna plantor från avd. II, III och VI om-
skolades i plantskola vid Bispgårdens skogsskola.

Av de vid Ollestad i Västergötland uppdragna plantorna uppsändes
en del överblivna till Bispgården våren 1909 och utsattes å avd. XI
—XIII genom revirförvaltningens (Bispgårdens skogsskolas) försorg.
Denna senare kultur misslyckades emellertid helt och hållet — ytter-
ligare ett exempel på, huru vanskligt det är att anförtro försöksarbeten
åt skogspersonalen.

Plantorna inom de olika avdelningarna undersöktes första gången i
mitten av augusti månad 1913, då deras totala höjd samt sista årsskot-
tets längd uppmättes. Samtidigt uppdelades plantorna i växtklasser
efter ENGLERS system.

I maj 1914 mättes diametern vid roten hos 100 plantor inom varje
avdelning enligt begäran från ungerska skogsförsöksanstalten och sam-
tidigt togos fotografier över en del av plantorna.

? Se ALEX. Maass. Frömängden vid utsådd av tall- och granfrö. Medd. från Statens
Skogsförsöksanstalt h. 4. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1907, allm. delen, sid. 67-

764 GUNNAR SCHOTTE.

Slutligen har försöksytan fullständigt reviderats i oktober 1914, då plan-
torna ånyo uppmätts.

Resultaten från dessa mätningar finnas införda i tabellerna 12 och
13. De längsta plantorna härstamma även å denna yta från Kurland
och Brandenburg, medan fröet från Skottland och höjdtrakt i Södra Frank-
rike givit upphov till de minsta plantorna. Att den år 1909 utförda
planteringen å XI—XIII och särskilt den sistnämnda avdelningen med

Skala: I: 1000.
örn Or E
Et Planterat område. i ij Kalt område.

Fig. 9. Kartskiss, visande avdelningarnas belägenhet inom ytan 113 å Järsjölandet, Bisp-
gården, Jämtland. Avdelningsnumren korrespondera med motsvarande siflror i tabell 10.
Fig. 10. Kartenskizze, die Lage der Abteilungen innerhalb der Versuchsfläche No. 113 auf Järsjölandet, Bisp-
gården, Prov. Jämtland, zeigend. Die Abteilungsnummern korrespondieren mit den entsprechenden
Ziffern in Tabelle 10.

plantor av norrländskt frö helt misslyckats förringar emellertid i viss
mån intresset med denna försöksserie.

Om plantornas allmänna utseende gjordes våren 1914 följande an-
teckningar.

Avd. I (frö från Skottland). Plantorna verka ganska friska, och ha,
ehuru de äro små, tämligen starkt utvecklade sidogrenar. Dessa ha ofta
trätt i den avfrusna toppens ställe. På grund av sin litenhet se plan-
torna mindre nedböjda och tryckta ut än å de flesta andra avdelningar.

Avd. II (frö från södra Frankrike). Flertalet plantor äro skadade i
toppen genom upprepad avfrysning. Detta förklarar, att så ringa höjd

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 1763

angivits i tabellen för plantorna i denna avdelning. Plantorna ge ett
starkt intryck av vantrevnad.

Avd. III (frö från Ostpreussen). Plantorna äro tämligen starka, ehuru
mycket angripna av snöskytte och böjda av snötryck.

Avd. IV (frö från Belgien). Relativt stora plantor, som dock äro
starkt härjade av skytte och nedböjda av snön.

Avd. V (frö från Bayern). Pläntornas tillväxt är i högre grad än
i de andra avdelningarna koncentrerad till grenarna.

Avd. VI och VII (frö från Kurland). Plantorna inom dessa avdel-
ningar äro på alla sätt bäst utbildade och rakast, men de ha, också
de, lidit av snöskytte och snötryck.

Avd. VIII (frö från Brandenburg) har också någorlunda starka plan-
tor, som likväl äro synnerligen krokiga. Plantorna äro dessutom myc-
ket angripna av snöskytte och skadade av snötryck.

Som var att förutse, har icke någon av avdelningarna tillfredssällande
plantor, utan verka de redan alla mer eller mindre som »tysktallar» i
förhållande till likåldriga självsådda plantor å angränsande hygge. För-
söksytan är väl inhägnad och har därigenom varit fredad för åverkan
av beteskreatur. Däremot ha enstaka plantor blivit bitna av älg, hare
eller tjäder. Vidare ha plantorna i mycket hög grad blivit tryckta av
snön och ha härigenom ofta fått en något nedliggande eller krokig
stam.

Medan plantorna vid Hässleby (å ytan 112) lidit mycket av vanliga
skyttesvampen, Lophodermiwm pinasti, ha plantorna å denna yta härjats
ganska starkt av dets. k. snöskyttet, Phacidiwm infestans. Denna svamp
iakttogs i vårt land först av författaren som parasit å tallplantor under
skogsinstitutets övningar å Bjurfors kronopark år 1896 och bestämdes
välvilligt av fil. kand. LARS ROMELL. På grund härav omnämndes den se-
dermera av lektor ALB. NILSSON under föreläsningarna vid skogsinstitutet,
och kallade han den snöskytte, då dess förekomst synbarligen stode i
något samband med snötäckets höjd. Ehuru denna svamp numera
måste anses som den mest spridda trädsjukdomen i Norrland och en
svår fiende i de norrländska tallföryngringarna, har den dock först sent
blivit omtalad i skogslitteraturen. Den omnämndes sålunda först av
E. J. BERGGREN" och har sedan ingående beskrivits av T. LAGERBERG”

! E. J. BERGGREN. Skogens viktigaste parasitsvampar. Skogsvårdsföreningens folkskrifter
n:o 30, Stockholm 1912.

2 TORSTEN LAGERBERG Studier över den norrländska tallens sjukdomar, särskilt med hän-
syn till dess föryngring. Medd. från statens skogsförsöksanstalt h. 9. Skogsvårdsföreningens
tidskrift 1912. Fackavdelningen sid. 3090f—313?.

706 GUNNAR SCHOTTE.

Dess uppträdande i plantskolorna har nyligen belysts av F. LINDBERG".
Förutom i norra och mellersta Sverige är svampen spridd i Norge,
Finland och Ryssland.

Svampens uppträdande inom försöksytans olika avdelningar framgår
av tabell 15. Plantorna från Belgien och Bayern ha angripits mest
med ända till 70—80 & skadade plantor. Minst ha däremot de skott-

oS

ska plantorna lidit, som endast ha 16 Z angripna, liksom plantorna från
höjdtrakterna i södra Frankrike. De avdelningar, som hade de största

Tab. 16. Uppgifter om klimatet å de båda försöksfälten.
Angaben iber das Klima bei den Versuchsflächen in Bispgården und Hässleby.

Medeltemperaturen Medelnederbörden Medeltal dagar dal

I

|

I -- Oo fen Oo

| för åren för åren

snötäcke 1880— |
| 1859—1900” 1880—1909? = | 1893(1881—1894)!
Manad Mitteltemperatur Mittelniederschlag Piäe 4
MESA fär die Jähre för die Jähre Tagen otrEllns
| - BEGER GO 2880-900 Decke in Mittel
Vid Bisp- = Vid vid Bisp-| Vid Vid Bisp-| Vid
gården | Hässleby | gården | Hässleby | gården |Hässleby |
I [La Rn sa rSA Bes ASA SAS AAGE Sr TOOL 23349 21,2 29,1 31 23
I SIECDIUARIA, 7orse re sdp SSE OK ROR 945 17:3 24,1 28 19
|PIM AS ROR Vane NS NAT SO ANN 2147 29,2 28 19
[22 )5 Lugn RSK HORA NAD SSL SNOSEG ar ggg SRS 18,8 30,6 8 16
| 1 ER Jr SR NRA KR RAS port ES HONG Fc EA 38,1 43,3 2 0,5
| |D RR RR bl AG + 13,18 | + I4,)20 42,3 51,0 — —
[JOLIE dr TI REr LLA ra ANN + 144365 | + 1550 62,2 83,7 FE
| AMT OTIS (IA rn R eSATA + 12322) + 14,18 S250 RA IT SS
| SJEPEEM DET os ords AR SE Noel Bje2] + 10562 A9050k al ADA = TE
(ÖkKTODERA LC EE el ost SR RE är YT | + 4,63 4337 52,5 6 2
INOVETA DER or cor ses SA JANA = BROR art LOG 25,2 39:4 15 Z
IJCCEI HET 4ote Ps gran TSL RR RITA — 9,69 | — 2,65 2750 SYST 29 20

Medeltal för år | + 1,73| + 5,12] 4540 54,4 155 95

1 FERD. LINDBERG: Thelephora laciniata, flikig barksvamp, och Phacidium infestans, snö-
skytte, två stora skadegörare i de norrländska plantskolorna. <Skogsvårdsföreningens Tid-
skrift 1OL4; D30.

” Efter H. E. HAMBERG: Medeltal och extremer af lufttemperaturen i Sverige 1856—
1907. Bihang till meteorologiska iakttagelser i Sverige, vol. 49. -1907. Uppsala 1908.

” Efter H. E. HAMBERG: Nederbörden i Sverige 1860—1910. Bihang till meteoro-
logiska iakttagelser i Sverige, vol. 52. 1910. Uppsala 1911,

" Efter H. E. HAMBERG: Om skogarnas inflytande på Sveriges klimat V. Snötäcke.
Bihang till Domänstyrelsens underd, berättelse rörande skogsväsendet för år 1895. Stock-
holm 1896.

TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 7607

plantorna, ha synbarligen lidit mest, medan de smärre plantorna inom
avd. I öch II hittills varit mera skonade. Detta överensstämmer också

med snöskyttets hela natur då den — även om den uppträder i plant-
skolor svårt härjande — likväl i skogsmarken synes angripa något äldre
plantor.

Fämförelse mellan de europeiska plantornas utveckling i Sverige
vid 57” 38 och 62” 59' nordlig bredd.

Då avståndet mellan de båda försöksfälten är cirka 3"/, breddgrader
eller i runt tal 60 mil är givetvis också klimatet ganska olika på de
båda ställena. Efter professor H. E. HAMBERGS arbeten ha ij tabell 16
uppställts de viktagaste utslagen härför. Sålunda visar sig medeltem-
peraturen för hela året vara + 1,7; vid Bispgården och + 5,12 vid Häss-
leby. Medan den årliga medelnederbörden vid det förra stället blott
är 450 mm. är den 344 mm. vid det senare. Vid Bispgården kunna
i medeltal 133 dagar, men vid Hässleby blott 93 dagar uppvisa snö-
täckt mark. Medeltiden för första snötäckets inträffande är i Bispgår-
den den 23 oktober och vid Hässleby den 10 november. Medeltiden
för snötäckets försvinnande ur skogen är vid det första stället omkring
I maj, vid det senare omkring 13 april". Det är tydligt, att en så pass
betydande olikhet i klimatet vid de båda försöksfälten,skall återspegla sig i
plantornas utveckling. Fig. 11—17 åskådliggöra också detta förhållande
mycket tydligt. A sidorna 768—77 1 avbildas här å sidornas övre del plan-
tor, uppdragna vid Hässleby, och å deras nedre hälft lika gamla plantor,
uppdragna vid Bispgården. Plantorna äro i båda fallen avbildade i
samma skala eller 1:10. De 8-åriga plantornas ringa utveckling vid Bisp-
gården är ju högst påfallande i jämförelse med deras rätt så kraftiga
syskon, som fått växa i ett sydligare klimat vid Hässleby. Säkerligen
hade skillnaden blivit ännu större, såvida ej de som z1-åriga utsatta
plantorna uppdragits i Norrland för båda avdelningarna. Den olika
breddgraden spelar synbarligen för tallplantornas utveckling samma
roll, som ENGLER påvisat beträffande kulturplatsens olika höjd över havet.

På båda försöksytorna ha de kurländska tallarna utvecklat sig bäst
med de relativt rakaste stammarna. Den berömda >»Riga-rasen> har så-
ledes visat sig även hos oss hava en mycket stor tillpassningsförmåga.
Men givetvis äro alla de försökta tallarna från olika utomskandinavisk
hemort mer eller mindre olämpliga för vårt klimat.

Å fig. 18 äro avbildade medelplantor av 6-åriga plantor från avd.

!' H. E. HAMBERG. Om skogarnas inflytande på Sveriges klimat V. Snötäcke. Bihang
till Domänstyrelsens underd, berättelse rörande skogsväsendet för år 1895. Stockholm 1896.

Fig. 10. 7-åriga plantor (medelplantor), uppdragna vid Hässleby, Småland (57”38').
Till vänster av frö från Skottland, till höger av frö från Frankrike.

Fig. 10. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzen) aufgezogen bei Hässleby, Prov Småland (577”38').
Links aus Samen von Schottland, rechts aus Samen von Frankreich.

Ur Statens skogsförsöksanstalts saml. Foto av E. Wibeck, maj 1914.

Fig. 11. 7-åriga plantor, (medelplantor) uppdragna vid Järsjölandet, Jämtland (62?59').
I. av frö från Skottland. 2. av frö från Frankrike. Skala 1:10.

Fig. 11. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzen), aufgezogen bei Järsjölandet, Prov. Jämtland (62”59').
1. Åus Samen von Schottland, 2. aus Samen von Frankreich. Masstab. 1: 10.

Fig. 12. 7-åriga plantor (medelplantor), uppdragna vid Hässleby, Småland (57738'). Till väns-
ter av frö från Preussen, prov. Ostpreussen; till höger av frö från Belgien.

Fig. 12. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzen), aufgezogen bei Hässleby, Prov. Småland.
Links aus Samen von Preussen, Prov. Ostpreussen; rechts aus Samer von Belgien.

Ur Statens skogsförsöksanstalts saml. Foto av E. Wibeck. maj 1914.
Fig. 13. 7-åriga plantor (medelplantor), uppdragna vid Järsjölandet, Jämtland (6259).
3. av frö från Preussen, prov. Ostpreussen; 4. av frö från Belgien. Skala 1:10.

Fig. 13. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzen), aufgezogen bei Järsjölandet, Prov. Jämtland.
3. Aus Samen von Preussen, Prov. Ostpreussen; 4. aus Samen von Belgien. Masstab 1: 10

TE

” a N he

Fig. 14. 7-åriga plantor (medelplantor), uppdragna vid Hässleby, Småland (57”38').
Till vänster av frö från Bayern, till höger av frö från Ryssland, Kurland.

Fig. 14. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzeu), aufgezogen bei Hässleby, Prov. Småland (57”38').
Links aus Samen von Bayern. Rechts aus Samen von Russland, Kurland.

Ur Statens skogsförsöksanstalts saml. Foto av T. Lagerberg, juni 1914.
Fig. 15. 7-åriga plantor (medelplantor), uppdragna vid Järsjölandet, Jämtland (62?59').
5. av frö från Bayern. 6. av frö från Ryssland, Kurland. Skala 1:10.

Fig. 15. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzen), aufgezogen bei Järsjölandet, Prov. Jämtland.
5. Aus Samen von Bayern; 6. aus Samen von Russland, Kurland. Masstab 1:10.

Fig. 16. 7-åriga plantor (medelplantor), uppdragna vid Hässleby, Småland (57”38').
Till vänster av frö från Ryssland, Kurland, till höger av frö från Preussen, prov. Brandenburg.

Fig. 16. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzen), aufgezogen bei Hässleby, Småland (57”38')..
Links aus Samen von Russland, Kurland; rechts aus Samen von Preussen, Prov. Brandenburg.

Ur Statens skogsförsöksanstalts saml. Foto av T. Lagerberg, juni 1914.
Higa 7: '7-åriga plantor (medelplantor), uppdragna vid Järsjölandet, Jämtland (62?59').
7 (6a) av frö från Ryssland, Kurland, 8 (7) av frö från Preussen, prov. Brandenburg. Skala 1:10.

Fig. 17. 7-jährige Pflanzen (Durchschnittspflanzen), aufgezogen bei Järsjölandet, Prov. Jämtland (62”59')
7 (6 a). Aus Samen von Russland, Kurland; 3 (7). aus Samen von Preussen, Prov. Brandenburg. Masstab 1: 10.

("UJPIOgIION) UDPIMUIS pun uledunjsaM "UIeBUNPION 'UuDLI

-e5Ing UuoA UuDmuesg Sne siqaarl qaeu SyjuI[f uOoA

"(,8E,45) puejewg "Aosq "AqasseH 19q uasozosme (uazurejjdsjuqpsyouing) uszuelq a3nyrlg gr Big

"(uaNOqIION) 2311948 Ydo uIsduf) eNsSes 'uIdSuf eIIOU 'UDMeSmg

uvlIJ OIJ Ar 12304 9 T9ISUeA UeEI4H

"(,8E,4S) puerewg 'AqosseH pm euserpddn (touejdpppaw) tso01uejd este-g 81 "SI

"[Wes sjjelsuesyosINJsBoNS SUaJPIS IM

TALLPLANTOR AF FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 173

X—XIII endast från Hässleby, då plantorna å motsvarande avd. vid
Bispgården ej gingo till.

Alla försöken visa emellertid mycket tydligt, att tallen ej kan för-
flyttas för långt från sin hemort.

Av mera praktisk betydelse för vårt lands vidkommande än essa
internationella försök blir emellertid att znzom Sverige utforska tallra-
serna genom försökskulturer. I sådant syfte komma de förut omnämn-
da av skogsförsöksanstalten anlagda försökskulturerna i Norrland med
frö från olika trakter av landet att bli av större intresse. Så snart
dessa kulturer utvecklat sig under ytterligare några år, hoppas vi
därföre kunna lämna värdefullare bidrag till proveniensfrågan för det
praktiska skogsbruket i Sverige.

Vid de mätningar och undersökningar, som ligga till grund för denna uppsats, har förf.
biträtts av än den ene och än den andre av anstaltens personal. Då nämligen de fyra
försöksytorna äro belägna långt ifrån varandra och långt från Stockholm, ha de reviderats
i samband med andra resor, när någon av anstaltens tjänstemän kommit att uppehålla sig i
deras närhet.

För försöksytan n:o 49 å Ollestads kronopark utsåddes tallfröet våren 1904 av förf., ut-
planteringen våren 1906 ombestyrdes däremot av dåvarande assistenten vid anstalten G. SVENS-
SON. Revisionerna hösten 1909 och hösten 1910 verkställdes av författaren, hösten 1912
av skogsbiträdet C. O. GILLE, våren och hösten 1914 av skogsbiträdet G. MELLSTRÖM,
varjämte författaren besökt och beskrivit kulturen hösten 1912 och hösten 1914.

Försöksytan n:o 18 å Tönnersjöhedens kronopark&k anlades av författaren våren 1904, men
hjälpsåddes följande vår av e. jägmästare E. WIBECK. Kulturen reviderades delvis hösten,
I911 av assistenten E. WIBECK, hösten 1913 av skogsbiträdet C. O. GILLE och hösten 1914
av skogsbiträdet G. MELLSTRÖM. Förf. har dessutom besökt ytorna åren 1911, 1913 och 1914.

Försöksytan n:o 112 ä Hässleby kronopgark&k anlades till större delen av våren 1908 av
assistenten E. WIBECK, men fullbordades och hjälpplanterades våren 1909 av kronojägaren
å Hässleby kronopark N. A. JOHANSSON. Revision av ytan ägde rum våren 1913 genom
skogsbiträdet C. O. GILLE, våren 1914 av författaren och skogsbiträdet O. HENRIKSSON,
samt hösten 1914 av skogsbiträdet O. HENRIKSSON. Författaren har besökt och beskrivit
ytan såväl våren som hösten 1913 och våren 1914.

Försöksytan n:o 113 åå Järsjölandet vid Bispgården anlades våren 1908 av assistenten
E. WiBECK. Följande år verkställd plantering av avd. X—XTIII genom Bispgårdens skogs-
skolas försorg misslyckades. Ytan reviderades av skogsbiträdet C. O. GILLE på eftersom-
maren 1913, då den även besöktes av författaren, beskrevs våren 1914 av assistenten E.
WIBECK samt reviderades på hösten samma år av skogsbiträdet O. HENRIKSSON.

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT

Skogsträdens frösättning hösten 1914.

Av EDVARD WIBECK.

Väderleken under vegetationstiden.

April månad visade i hela Sverige högre temperatur än normalt; på
Västkusten, å Gottland och i norra delen av landet var värmeöver-
skottet 1—2 grader, i större delen av Göta- och Svealand jämte Gäv-
leborgs län 3—4 grader. Omkring den 19—24 rådde en för årstiden
högst ovanlig värme med maximitemperaturer mellan + 20?” och + 30”
på många ställen i Göta- och Svealand.

Nederbörden var i genomsnitt något mera än normal, förhållandevis
störst i Jämtlands och ett flertal av Götalands län, minsi i Svealand,
Gävleborgs och Västernorrlands län. Mesta delen kom under måna-
dens förra hälft, under senare delen rådde med smärre avbrott torka
över större delen av landet.

Snötäcket kvarlåg hela månaden i västra delen av Norrbottens, Väster-
bottens och Jämtlands samt i nordligaste delen av Värmlands län; inom
övriga delar av Norrland och Dalarna bortsmälte det under månadens
lopp. I de sydligare delarna av landet fanns blott på höglänta stäl-
len ett tunnt snötäcke omkring den 3—4 och 7— 8.

Under Maj månad voro såväl temperatur som nederbörd i stort sett
normala, ehuru med starka växlingar å olika tider och orter.

Temperaturen översteg .den normala med 1 å 2 grader i östligaste
delen av Svea- och Götaland, med ”'/,å 1 grad inom Norrlands kust-
land samt trakten kring Vänersborg och Jönköping; blott i Jämtland
samt norra delen av Dalarna och Bohuslän var temperaturen '/, å I

grad under den normala. Talrika nattfroster förekommo, synnerligast
omkring den I11—14 och den 27-—30. Från dessa data inrapporteras
flera eller färre frostnätter från de flesta bevakningstrakterna inom de
5 sydligare överjägmästaredistrikten, mera undantagsvis inträffade frost
också vid andra tillfällen, på åtskilliga platser i Sydsverige så t. ex.
under månadens första nätter.

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1914. 775

Den mesta nederbörden föll den 4—13 och den 23—27, eljest rådde
mestadels uppehållsväder. Maximisiffran, 154 2 av den normala ne-
derbörden, visade Gottland, minimisiffran, 53 20 av den normala, Ska-
raborgs län.

Juni månad var i stort sett mer än vanligt varm och torr.

Temperaturen var I å 2 grader högre än normalt i västra delen av
Götaland, på Gottland, i Dalarna, Uppland och större delen av Norr-
land, eljest ungefär normal. <Nattfroster uppträdde över nästan hela
landet omkring den 2—6, i Norrland också flerestädes omkring den
14—17 och vid midsommartiden.

Nederbörden, som för landet i dess helhet blott uppgick till 81 2
av den normala, kom huvudsakligen omkring den 1—7 samt efter den
19. Blott Norr- och Västerbottens län visade överskott med respek-'
tive 1353 ocb 109 2, alla de övriga, och i all synnerhet Svea- och Göta-
landslänen, visade en betydande brist; ej mindre än 19 län fingo blott
hälften eller än mindre av den normala nederbördsmängden.

Även Juli månad utmärkte sig för ovanligt hög värme samt mindre
än normal nederbörd över större delen av landet.

Temperaturen översteg den normala i norra Norrland med 2 å 3
grader, i Skåne och sydöstra Sveriges kustland med 3'/, grader samt
i övriga delar av landet med 4 till 6 grader. Frostnätter inträffade
knappast någonstädes under hela månadens lopp.

Nederbördén understeg i allmänhet avsevärt den normala och föll
mestadels först från den 24 till månadens slut. Överskott av neder-
börd visade Hallands (156 96), Västernorrlands (117 20), Jämtlands,
Jönköpings, norra Kalmar och Malmöhus län (de 4 sistnämnda omkring
11090); i Västerbottens, Kronobergs och södra delen av Kalmar län
var den ungefär normal, under det alla de övriga länen framvisade större
eller mindre nederbördsbrist.

På många ställen inträffade synnerligen våldsamma åskväder; flera
av sommarens många skogseldar uppkommo därvid genom blixtslag.

Under Åugusti månad var temperaturen i stort sett normal eller nära
normal med något litet överskott, utom i Norr- och Västerbottens kust-
land, där omvänt en brist på c:a I grad rådde. Enstaka frostnätter
inträffade i norra och mellersta Sverige.

Nederbörden, som på spridda ställen till någon del föll som ha-
gel, visade överskott blott i södra delen av Kalmar län (1390) — där
dess mängd också med ej mindre än 78,, mm. översteg beloppet i nå-
got annat län —, annars rådde överallt brist. Ej mindre än 18 av
rikets län fingo blott hälften av den normala nederbörden eller än-

54 Skogsvårdsföreningens tidskrift 1914.

776 EDVARD WIBECK.

nu mindre, och medeltalet för landet i dess helhet uppgick blott till -

37,, mm.; vilket är 48 70 av den normala. Torkan och vattenbristen
gjorde sig nu på mångfaldiga sätt kännbara.

Under September månad voro i stort sett såväl temperatur som ne-
derbörd normala, den förra visade ett svagt överskott å ett bälte tvärs
över landet mellan Bohuslän och Uppland. Nattfroster inträffade all-
männast omkring den 4, 9, 20—23 och 30.

Nederbörden var i medeltal 103 2 av den normala; överskotten föllo
på Gottlands (186 940), Kalmar, Norrbottens, Kristianstads, Blekinge,
Jämtlands, Kronobergs, Malmöhus, Västerbottens och Hallands län;
Uppsala, Stockholms, Östergötlands och Jönköpings län visade normal
regnmängd, de återstående länen en större eller mindre brist. För-
hållandevis minsta nederbörden fick Värmlands län, där rägnmängden
under månaden blott uppgick till 52 26 av den normala.

Oktober månad karaktäriserades av i stort sett normal temperatur,
men betydlig nederbördsbrist, synnerligast i norra Sverige. För riket
i dess helhet var nederbörden 42 4, av den normala, mäst fick Kristi-
anstads län med 88, minst Norrbottens med 21 94 av den normala.

Tallens och granens blomning.

Tallen har över hela landet haft en i allmänhet svag till medelgod
blomning. Såsom av tabell 1 närmare framgår, har den förhållandevis
rikligaste blomningen inträffat inom tvänne vitt skilda områden, nämli-
gen å ena sidan Luleå och Skellefteå, å andra sidan Södra Smålands
och — i mindre grad — Östra distrikten. Till stor del sammanfalla
dessa områden med de delar av landet, vilka under maj månad åtnjöto
ett betydligare värmeöfverskott. Svagast har tallen blommat inom
Umeå och Mellersta Norrlands distrikt.

Ännu mycket sämre än tallens har i år granens blomning varit.
I nära ”/, av samtliga bevakningstrakterna ha t. o. m. de fristående
triden haft alls ingen eller svag blomning. Riklig blomning å fristå-
ende träd eller i bestånd uppgives blott från respektive 27 och 12 be-
vakningstrakter, mostvarande respektive 5,. och 3 procent av dem, från
vilka uppgifter föreligga. Dessa enstaka områden med ymnigare gran-
blomning ligga spridda över hela landet, dock icke inom Gävle—Dala
distrikt. Förhållandevis rikligast har granen blommat inom allra nord-
ligaste delen av Sverige.

Tillgången på tall= och grankott.

Kartan å sid. 778 visar tillgången på I1-årig tallkott; den kan i
stort sett betecknas som ganska ringa. I överensstämmelse med vad

ar
ar
lr

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTTNING HÖSTEN 1914.

Tabell I.

Sammandrag över blomningens ymnighet hos tallen och granen våren 1914,
Die Bläte der Kiefer und der Fichte im Frähjahr 1914.

Procentfördelning av kronojägarnas uppgifter om

Prozentweise Verteilung der Försterberichte äber

fristående träd med bestånd med

freistehende Bäume mit Bestände mit

Distrikt 2 eQ RR
27 ES FIS RS 3), SG ha
CE) OT RT EA = LA IE
EE KE SR | REN | ORSA BASE ep loge NE
== e o z 03 EE om ee Oo 2 ö =
2 da RN IEA före | 00 BIR = 0] TE PR
Te rg RÅ a DL fat RN
3 =
Tall (Kiefer)
I (Er face Sie, AS NIR o 27 52 21 5 48 42 5
HikpHefpa = I ANG a Pa rad [0] 23 50 FA 54 26 2
UTE TASTE BSR 25 2 63 YI SLI SA 58 3 4
Mellersta Norrlands ......... [0] 65 26 o | 32 56 12 o
frans Vala, ic KN dee dra 7 52 34 NIER 57 ET o
FSPRSKARS 20 de fkds kd aka kd 4 52 42 2 | 14 70 14 =
LET ne fören nd DR KAOS o 48 45 2.133 50 15 -
SERA SRS tt RN sa Oo 53 41 6 | f1 73 16 Oo
STEL ET Sr OR LE SE RANA NER o 50 42 8 14 53 23 8
SET ft AR RR EK FE 3 26 47 240] ET 61 17 II
Hela landet 2.5 47 40.3 IO 20 58 19 3
Gran (Fichte)
ITE OAL pA o 38 47 15 8 52 36 Vd
FIRENEER SL SA Blid adons I5 48 28 9 34 40 20 6
Ne Sr SE (RN me 26 57 15 2 64 34 2 o
Mellersta Norrlands ......... 32 52 8 8 63 26 2 9
Bane Dala: I iooossr dör 42 40 18 o 44 41 15 o
EROS KAS Sao or NE as a Sa 19 66 9 6 35 59 4 2
BRIS oo öd gonna SAS SNS SEE 12 59 24 5 41 51 5 3
EG OAS ESR re 26 62 10 2 39 50 5 o
SÄTT ITU SE SRS SEIEA ende 23 54 17 6 45 31 24 o
SEE 0 0 Ae Se ANDE 15 49 33 z 33 55 9 3
Hela landet 21 52.5) 21 5.5 40.5 | 44.5 12 3

som förut anmärkts rörande tallens blomning, kunna också beträffande
kottförekomsten tvenne svagare maxima urskiljas, ett i norra och ett i
sydöstra Sverige. Likaväl som den 2-åriga kotten i ett förhållandevis
mycket stort antal bevakningstrakter säges ha hämmats i sin utveck-
ling av sommarens svåra torka, så har detta med all säkerhet också
varit förhållandet med de unga, under året anlagda kottämnena. Från
somliga håll har observerats, att de avfallit som ärtstora bildningar.

Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige
hösten 1914.

(Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden
im Herbste 1914.)

Distrikt och revir.
Luleå distrikt.

Tar Bajald. 8. Kalix.

2. Torneå. 9. Råneå.

3. Tärendö. 10. Bodens.

4. Juckasjärvi. 11. Storbackens.
5. Gällivare. 12. Pärlälvens.
6. Råneträsks. 13. Jockmocks.
7. Ängeså.

Skellefteå distrikt.

14. Vargiså. 19. Alvsby. i
15. Arjepluogs. 20. Piteå. +
16. Malmesjaurs, 21. Jörns. AH
17. Övre Byske. 22. Norsjö. (
18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks, +
Umeå distrikt. |

24. Degerfors. 29. Stensele.
25. N. Lycksele. 30. Vilhelmina
26. S. Lycksele. 31. Fredrika.
27. Åsele. 32. Bjurholms.
28. Sorsele. 33. Anundsjö.

Mellersta Norrlands distrikt.
34. Täsjö. 40. Rätans.
35. Frostvikens. 41. Hede.
36. Östersunds. 42. Junsele.
SYLAXES 43. Härnösands.
38. Hallens. 44. Medelpads.
39. Bräcke.

Gävle— Dala distrikt.

. N. Hälsinglands.

50. Särna.

46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands.
47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas.
48. Kopparbergs. 53. Klotens.
49. Österdalarnas.

Berg slagsdistriktet.
54. Älvdals. 60. Köpings.
55. Arvika. 61. Västerås.
56. Karlstads. 62. Enköping .
57. Askersunds. 63. N. Roslags.
58. Örebro. 64. Örbyhus.
59. Grönbo.

Östra distriktet.
65. Stockholms. 70. Karlsby.
66. Gripsholms. 71. Ombergs.
67. Nyköpings. 72. Kinda.
68. Finspångs. 73. Gottlanés.
69. Gullbergs.

Västra distriktet.

74. Tivedens. 79. Dalslands.
75. Granviks. 8o. Hunnebergs.
76. Vartofta. 81. Marks.
77. Kinne. 82. Bohus.
78. Slättbygds.

Smålands distrikt.
82. Tjusts. 88. Sunnerbo.
84. Aspelands. 89. Värends.
85. Eksjö. 90. Kosta.
86. Jönköpings. 91. Ulricehamns,
87. Västbo.

Södra distriktet.

92. Kalmar. 95. N. Skånes.
93. Ölands. 96. S. Skånes.
94. Blekinge, 97. Hallands.

|

digt svag.
Ynchkholm. [öeringer- rek

+ Dio Mor
dt ie Me öttere”
a ped nge d tillr
2 - er F äckli
- i: | AG
I a
S = ö CR Bola omo
FR | aj F 3 Ez ständ anka a)
= 2-år F ibtdegd e NS
[3 Di iga ta reist ående tr? STEGAR oc
nu ie Me FL Seen e träd rar > 0 a - ON
[= il 2 eng ttens t de B d TR -—S NO
å 8 e d är file ä er SS Ae
v Ad ' er ill 2aum (— — - - va [=]
sa PS KR 2-jä räckhgl 2 on SöS AS
[= FE Es ähr. igh = (SKI sla z frp S SS
Ö & 1 RI 7 et NS Sa ALS
(=) N N 84 BA B Lap! — [<>] IösscsS .
[= FI =" estå en aj oe kr JD - AN
Si I 1 - [S S - tr
RE VE REL ide TT RAS S5e pr
Un per ände Nr SES SO 5 ERE
= = TEN Frei enda : SoS GS TS [=] FSS FÅ B
- = Ma res nd o [se] OSSR -
Sc = [es teh e träd rg fare 5 JD, rr SO
+ EST ES end räd SRF N KS RN YI 20 Son SST SEC
el = vL B e Bä mi ET le > 33.8! TS
ES 5 CK Ake ERMS oo or HD Po Sar 2 208555 SETS
= S 2 d AT EG JA rid ” gar 0. —— SA 2 d -
8 & Fl F Beständ ANA FRIA SR SLA SösSi - SSG ÖREN ET
al — Fr riståend Sa —— - - 5 a kal RT 23508 TR S i BOR Pn oo
ce I Freist nd oc 2 NN TSG NN = ST > ss] SS
2 eh et o ER o S S Ske SES ER
o hend räd TN re Sea - rer ör > o SöS
& 3 Sö (d ä år. ME, SN en fa = Se Sr =
SÅ 3äu å i RA + Do FS Nar — - i Sc et -
vo M m ET SEN Ey AN o == ET > 0 395 - [a
= e AC 528 ”- ll: Hj SÅ AK — [==] Öm S +
[e ku SS - LS sm Cal SS5e = [=] ör Nar e vn S So
zh '; Ale 233325 SLET 2955 RE SS —S5I2 SÖS
rd 2 : en Rn SSS552 SE st ct SIo55 EEECEEre 2855 so mo
: FR Ran 3833 - an (—) NS FR OC LE hag ER a Sr Se
[5] 2 TS fä kekelekalale SETS RSKR mel = Fr CCEGEN SED | rä fa SÅ DEL NE Ba ör
Had v [=] a TR - be M SARS ESS AL - 100 sS55 - SS Sc
ill ö N SUR SST ikke AID Söt Se Söc Re IEEE
= 5 2 k N ME Re TEE ne ER = em 3S3on2s SNS
| vo 'E Ri SOC FORE sa - a SES5E — ” on ST5S - ino SS Se 555
ee - ö å MER KECTSL SJ Mr -S = ER ÅA ANN S
cs ae) fa] RA 4 HH ät : : : ; : : KETSKETSE SAS ialalakek on a G KSR FEK Kr
E 3å NS 8 FAR i REISE Se SS55 SS ER SöSS5
v 7 7 FR Sj PER : BRA Sas : FS AE a MN Soo
[=] Gra SM by KH Väck . Sö- o mt -— > = om JE EM SoS ra
Di ranl LL få N , FN : AE ef Är JD SGD - o -— +
bo ie M kott JRR 3 : - om (K= aa TRO Se Rör SKER
ei SR ER ens ti HERE I 4 DS Ze RS uar Nå SUNE ee a
2 3 ge tillrä : 28 4 a) - : mm Ake S en Ärla 119 1 -
vo = eg de räckli CR 2 2 AM S : - ao AA väjer = - JE
LE Fl ler Fi ligh Fed NICKE KJ ; rä rt rs — ST AR
v 5 2 ic ghe frö £Q 2 5 $ TR - 1909 - ES -— - AN
3 re BORAT 2M A2553 a & 3 PD PRE rGrgE SS 321 2|A Sn EN
ES SER Bestå SSA EE vd i 8 RR 3qage PIECE TN
= - SLc . | AN a S SS CJ
(=) Z = ig N est nd ST dd v:0 23:30 vg S 28 a AM SE ga IR RSA Pte NS
så asätiva. Et F and LES a 1,5 5 a 's FE EE a NIER an Den DS - Se Kaka
v åriga F rist? e Ar Sen I (G] le SÅ PÅ 1: SN RV 4-0 ? an >
os Di ga re änder ale Oo MSS ä 33 SS = EEE
T i a ta 'reist nde o SAR en > a 238 G ANNAN ; S 1 0 SS R
sog PE örten sd träd 238 5 RNA D Kd ICE En Ep 38 SER 3 ER AS SES
- za BE YE . E t or : N
sr 2 KTRS Be EA till Bäum SREA RR SE NY NIO vO För SE EN - « NON AN FA So
3 co Ku J 2- räckl e Se —-- OK JR Ar EA FÅGRA INT] DR | å 2 SR BLS
Oo Mm SPE jahr Sögper 2 ED EE oTRADA om VA =E 2555 svg Ra — ISS
= FEL I a - Kr SST SN (CA) q ro, 0 frå 2 IR bed
a fi pf - So hd vi
& 3 Fr VOR Berin en Rh SETÄRe SoS STaSsS- GIGI NOEE 4 5 CE fo SÖS
. EES re Boständ EEE ERERLD 3 233 Aloe Sc fer i . SE :
ve S RR — Tr aende s är ANOS ög- TREE HÖLL - VG bi bi ;
5 DN I - N — - - LJ oo , ; S KH 7 JA ol an PER
= o EX vu E = istehe e t no me m-— OC ran ola] EEE EE N = n a RE IR Es
pod E Fi Ade | née träd ; SEA SN AT Ya URNA ISScsS SA EEE Är ä NV än 23 Li:
H i [Sie —— - AT -” > — SAN ” S -— 4 i - VO oj
3 fl FLN Beständ — He TE R RE SS 90-00 AA io Ara - NE 2
Y 3 MN Fri jeständ MAN fr är fe CS [Lal] ER RANÄRS SN SS [SN 3 2MR 59 RIS O
S N (CITE Priståe e TN KOR ERK MAD SS? a a ERELLE N På
re e [—] e AA Som [5] H a v DO IS
pist nd d TE NR o — Aj SENT 00 S HS 5 Rel S |
- - SSE NA EE SÄNTS AR id IAN nr & So So EP KG SK Sygbörg
e Bä SKR RN CN a Oo SS SSE Sö Ä58S ERK
d rt - N mo LA w ale (ER Oo CE Sd Eletetolr
E iume oe FN körs ITIS SN 0 & FN AR (ar - Sö5Sö EECTE
[vd g SSG Brf er NA = PROS ar TA so8 - SR ÄR fa :O5 öl
a - ON Fn Jr AN -—- > ja pd ma So [S) ET SS känt - ad
BE fa 19 SATS a a Ya - Oo SSE 12 st Ågäna fu | VA 8
E 3 DR EEK SÖS ASS FN FLSaA nn BS et, FS? (OR
Cd 3 RE SMS ETERS LK SER en lir SEAT o SST SS
[70] | : : : : PC SSA z ER Sr - dä ssS [— ON ar 2 0 SS FN - - OM
8 KAR jr TD COMES Sgt oo ER EN ENS ankan - ös: jäs öc-
nd : . so . : ra os -— AN -— > 0 — i -—-S a S SS oc [7 -
sä N a bå EE AN [r] S- om SS - EJE NA -—-— AL Oo
MN NOR RR (a : ER TR CR (IK) Ne > Sägs rä SMAKA SARS ee SSss
Sa E Cd 3 SKER -—N ML SÅ — fd an FER REKA ol = SoS ER
va vÅ SS 2 Aa - RAG rr - Kr Tr far at rele em SELENE - » - INO a -
2 ö 3 STR ED SNR Ao NESS > Oc2c = Sv
A oN NA > i NE Pa SPA SS S- 0 Oo STON JEN ht SACNAES - Kors be
3 An ; re bö 2 ren Ne = SosS-SS 7 baka LARSA len =
I Arg SE NG AR Fe smre 238325 san 22082 sece
er vh an Kd Et VR re FÖRE Arr rdr SAS = ER Söt ankan AN
= 8 Rn =S H NN Yen 8 rd : SöS - LS - FR
SE FEL 4 '; RACE bi FR Sen a slelelelelele om =
CJ PSA 5 od SÖS 0 ad f Fadi HD Sot ZLoZ SEEN RR SKER Aer
EE 2 a vn FER NR -— Ön -- - Ae [= [S
Sö350 PE Rvilskrl XÄ an 2 SUSAR agg SE : - 23308 alla a
2055 oc Aa ÖR VV Be z on 8 ör = +
[SÅ Erd ra »& v Aa Nå (3 sol - MA
3 ISIR 275 NS ERA Eos SN SE SEEN DOE ERE NE
ms NA | I öre 2 5 ERE i ; söS-R -S ran aa
ES A börd Tf RAN RR SN - EG OR
a SE ” n Rh S 108 - TN
— er ock 2 8 vo PR 8 an ED fire STIör
åh 2) OR |
<a äss Beg 0 RE LJ an Ö rna a NED fe Tie Cd =
ran Öv St REN AA : SN Ed Ae TE 0
JET SKR 2 z KE Svag PAR SR TA rn eSK
SERAR el AG GEN
285 25 ERE 1 RR
Felet SER 2N Sh Sr NER
: Ä : OR ra HÅ
KET TEN TOG
TT S 23 SR
t ÅR FO
2 28 ås 2. Så
flis od Så OM
< FE SR
[00] DE < FE
ICE Bf ks
Ä S ck
. é id 25
ING
ALT

789 EDVARD WIBECK.

Man torde alltså knappast kunna påräkna någon avsevärd tallfröskörd
under nästa vinters kottplockningssäsong även inom de trakter av lan-
det, där tallen i år blommat förhållandevis rikligast.

Förekomsten av 2-årig tallkott visar en något gynnsammare total-
bild än motsvarande av I1-årig kott. Bäst lottade äro ett flertal revir
inom Luleå, Skellefteå och Umeå distrikt, ehuru knappast i den om-.
fattning, som av fjolårets rapport kunnat förväntas. De löften, som
förekomsten av 1-årig kott då gav beträffande Hallens, Rätans, N. och
V. Hälsinglands revir ha icke alls blivit förverkligade, och överhuvud
taget visar i år den 2-åriga tallkotten i ett stort antal revir över hela
landet svagare frekvens än den 1-åriga i fjol, vilket en jämförelse mel-
lan kartorna å sid. 782 och 783 lättast ger vid handen. Över för-
väntan god kott-tillgång visa däremot Torneå, Juckasjärvi, Arjepluogs,
N. Lycksele, Västerdalarnas och Värends revir.

En sammanställning av uppgifterna om den 2-åriga tallkottens till-
räcklighet för behovet inom respektive bevakningstrakter, utförd på
sätt, som närmare angives i föregående års frörapport sid. 72 (454) och
77 (459), lämnar det resultatet, att erforderlig mängd kott för täckande
av det lokala behovet eller därutöver skulle finnas inom minst 18 re-
vir: Tärendö, Gellivare, Kalix, Råneå, Arjepluogs, Malmesjaurs, Övre
Byske, Piteå, Jörns, Burträsk, N. Lycksele, S. Lycksele, Sorsele, Fred-
rika, Tåsjö, N. Hälsinglands, Transtrands och Västerdalarnas.

De bevakningstrakter, inom vilka tallkott synes förefinnas så
pass ymnigt, att insamling för försäljning är möjlig, äro följande;

Luleå distrikt. Bönälvens (Kalix revir), Bjuråns och Lillåuddens (Rå-
neå revir) samt Klokens och Slättbergs (Bodens revir) bev. trakter;

Skellefteå distrikt: Risnabbens (Piteå revir) samt Jörns, Klintfors
och Petikåns (Jörns revir) bev.-trakter;

Umeå distrikt: Nordanås (N. Lycksele revir) och Rämens (S. Lyck-
sele revir) bev.-trakter;

Mellersta Norrlands distrikt: Brunflo— Rödö bev-.trakt (Östersunds revir);

Gävle—Dala distrikt: Naggsjö—Dellarnas bev.-trakt (N. Hälsinglands
revir;

Bergslags distrikt: Vassgårda och Håkanbols bev.-trakter (Karlstads
revir).

Västra distriktet: Grytens bev.-trakt (Slättbygds revir).

Inalles är det alltså blott 16 bevakningstrakter, som i år lova över-
skott av tallkott; i fjol var det 69 stycken.

Tallkottens beskaffenhet framgår i stort sett av tabell 3. Redan
den omständigheten, att årets kottskörd i sin helhet blivit så mycket
mindre än man av fjolårets rapporter kunnat vänta, tyder på att tall-

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1914. 781

kotten under det gångna året varit i ovanlig grad utsatt för kalamite-
ter. Detta bekräftas också av uppgifterna om beskaffenheten av den
kott, som finnes kvar. Under det tallkottarna i fjol uppgåvos vara outveck-
lade i blott 19 bevakningstrakter utgörande 42 av samtliga uppgiv-
na, sägas de i år vara outvecklade i 104 stycken, d. v. s. 23 2. Så
som skadade betecknades kottarne i fjol blott i 11 bevakningstrakter

Tab. 3. Den -2-åriga tallkottens beskaffenhet.

Die Beschaffenheit der 2-jährigen Kiefernzapfen.

Kronojägarnas uppgifter om

Förster-berichte uber

tallkottens utveckling tallkottens godhet
die Entwicklung der Zapfen die Gäte der Zapfen
By väl utvecklade = outvecklade friska skadade
Distrikt i i
wohlentwickelte unentwickelte gesunde beschädigte

Antal be- Antal be- Antal be- Antal be-

vaknings- vaknings- vaknings- vaknings-
trakter | 24 | trakter | 94 I trakter | 2 trakter | &

Anzahl d. Anzahl d. Anzahl d. Anzahl d.

Förstereien Förstereien Förstereien Förstereien
TUR Moser AR SA old SEEN 44 79 12 21 45 83 9 17
= DELETE ER NAS rd EAA 47 90 5 IO 49 96 2 4
ODES 2 Se ENA ISEN 45 90 5 10 47 04 3 6
Mellersta Norrlands «...... 43 88 6 12 42 89 5 II
0 FEST Ti 2 ARSA GAR AE 28 62 17 38 34 SI 8 19
ERS EIISSLSS Oe SRS NER 31 60 20 40 41 89 SR ITA
EET, rap rn RES CA OA 20 53 18 47 20 81 7 19
OCEAN SE ANS, NE 33 72 13 25 40 93 3 I
STETSON EAS AE UN SN 30 88 4 12 28 90 3 IO
ST RS NVS AL ANN SE 29 838 4 12 28 93 2 7
Hela landet 350 gj 104 23 383 So 47 II

utgörande 2 procent, men i år i 47 bevakningstrakter eller 11 procent.
Allra sämst tyckes kotten vara inom Gävle—Dala, Bergslags och Östra
distrikten; från det sistnämnda av dessa betecknas den som outvecklad
i nära hälften av bevakningstrakterna. Som förnämsta orsak till tall-
kottens underhaltiga beskaffenhet nämnes i allmänhet torka och i
några fall också frost. Även insektskador, säkerligen i övervägande
antal fall orsakade av kottvivlar, omtalas stundom. Från Hogdal i
Härjedalen berättas, att t. o. m. tallkotten under inflytande av som-
marens starka torka börjat att i förtid självklängas på träden. Vidare
inrapporterades från många bevakningstrakter, synnerligast inom södra
hälften av landet, att ekorrarna där uppträtt i ovanlig mängd och att
de redan tidigt på hösten börjat angripa barrträdskotten.

Tillgången på 1-årig tallkott i Sverige
hösten 1913.

(Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden
im Herbste 1913.)

Distrikt och revir.
Luleå distrikt.

X. Pajala: 8. Kalix,
2. Torneå. 9. Råneå.
3. Tärendö. 10. Bodens.
4. Juckasjärvi. 11. Storbackens.
5. Gällivare. 12. Pärlälvens.
6. Råneträsks. 13. Jockmocks.
7. Ängeså.
Skellefteå distrikt.
14. Vargisa. 19. Alvsby.
15. Arjepluogs. 20. Piteå.
16. Malmesjaurs. 21. Jörns.
17. Övre Byske. 22. Norsjö.
18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks.
Umeå distrikt.
24. Degerfors. 29. Stensele.
25. N. Eycksele. 30. Vilhelmina.
26. 5. Lycksele. 31. Fredrika.
27. Äsele 32. Bjurholms.
28. Sorsele. 33- Anundsjö.
Mellersta Norrlands distrikt.
34. Täsjö. 40. Rätans.
35. Frostvikens. 41. Hede.
36. Östersunds. 42. Junsele.
375 ATC: 43. Härnösands.
38. Hallens. » 44. Medelpads.
39. Bräcke.
Gävle— Dala distrikt.
45. N. Hälsinglands. 50. Särna.
46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands.
47. Gästriklands. 52. Västerdalarnas,
48. Kopparbergs. 53. Klotens.
49- Österdalarnas.
Bergslagsdistriktet.
54. Älvdals. 60. Köpings.
5s. Arvika. 61. Västerås.
36. Karlstads. 62. Enköpings.
37- Askersunds. 63. N. Roslags.
58. Örebro. 64- Örbyhus.
59. Grönbo.
Östra distriktet.
65. Stockholms. 70. Karlsby.
66. Gripsholms. 71. Ombergs.
67. Nyköpings. 72. Kinda.
68. Finspangs. 73- Gottlanés.
69- Gullbergs.
Västra distriktet.
74. Tivedens. 79. Dalslands.
75. Granviks. 80. Hunnebergs.
76. Vartofta. 81. Marks.
77- Kinne. 82. Bohus.
78. Slättbygds.
Smålands distrikt.
82. Tjusts. 88. Sunnerbo.
84. Aspelands. 89. Värends.
85. Eksjö. 90. Kosta.
86. Jönköpings. 91. Ulricehamns.
87. Västbo.
Södra distriktet.
2. Kalmar. 95. N. Skånes.
93. Ölands. 96. S. Skånes.
94. Blekinge. 97. Hallands.

x

st ERA
fo Ja SVAR

Xx

GEN STAB. LIT

ANST.

Undsvall

Svag-riklig till-
Ujörshorrötaes

RE

Tillgång på 2-årig tallkott i Sverige 3
hösten 1914.

(Ertrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden roa
im Herbste 1914. -

Distrikt och revir.

Luleå distrikt.

1. Pajala. CS Kalix.
2. Torneå. 9. Råneå.
3. Tärendö. 10. Bodens.
4- Juckasjärvi. 11. Storbackens.
5. Gällivare. 12. Pärlälvens.
6. Råneträsks. 13. Jockmocks-
7- Angesa.
Skellefteå distrikt.
14. Vargiså. 19. Alvsby.
15. Arjepluogs. 20. Piteå.
16. Malmesjaurs. 21. Jörns.
17. Övre Byske. 22. Norsjö.
18. Arvidsjaurs. 23- Burträsks.
Umeå distrikt.

24. Degerfors. 29. Stensele.
25. N. Lycksele. 30. Vilhelmina.
26. S. Lycksele. 31. Fredrika.
27. Åsele 32. Bjurholms.
28. Sorsele. 33- Anundsjö.

Mellersta Norrlands distrikt.
34. Täsjö. 40. Rätans.
35- Frostvikens. 41. Hede.
36. Östersunds. 42. Junsele.
37- Åre. 43. Härnösands.
38. Hallens. 44- Medelpads.
39. Bräcke.

Gävle—Dala distrikt.
45. N. Hälsinglands. 50. Särna.
46. V. Hälsinglands. 31. Transtrands.
47- Gästriklands. 52. Västerdalarnas,

48. Kopparbergs.
49. Österdalarnas.

Bergslagsdistriktet.

54. Alvdals. 60. Köpings.
sz. Arvika. 62. Västerås.
36. Karlstads. 62. Enköpings.
37. Askersunds. 63. N. Roslags.
58. Örebro. 64. Örbyhus.

59. Grönbo.

Ostra distriktet.
65. Stockholms. 70. Karlsby.
66. Gripsholms. 71. Ombergs.
67. Nyköpings. 72. Kinda.
68. Finspångs. 73- Gottlands.

69- Gullbergs.

Västra distriktet.

74- Tivedens. 79. Dalslands.
75- Granviks. 80. Hunnebergs.
76. Vartofta. 81. Marks.

77- Kinne. 82. Bohus.

78. Slättbygds.

Smålands distrikt.
88. Sunnerbo.
89. Värends.

82. Tjusts.
84. Aspelands.

85. Eksjö. go. Kosta.
86. Jönköpings. gt. Ulricehamns.
87. Västbo.

Södra distriktet.
92. Kalmar. 95. N. Skånes.
93- Olands. 96. S. Skånes.

94. Blekinge.

53

97- Hallands.

. Klotens.

Tillgång på grankott i Sverige

hösten 1914.

(Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden

NN ONBUN MH

im Herbste 1914.)

Distrikt och revir.
Luleå distrikt.

Aa LRETENEA 8. Kalix.
. Torneå. 9- Råneå.
. Tärendö. 10. Bodens.
. Juckasjärvi. 11. Storbackens.
. Gällivare. 12. Pärlälvens.

Råneträsks. 13. Jockmocks.
. Ängeså.

Skellefteå distrikt.
. Vargisa. 19. Älvsby.
- Arjepluogs. 20. Piteå.
- Malmesjaurs. 21. Jörns.
. Övre Byske. 22. Norsjö.
- Arvidsjaurs. 23. Burträsks.
Umeå distrikt.
. Degerfors. 29. Stensele.
. N. Lycksele. 30. Vilhelmina.
. S. Lycksele. 31: Fredrika.
. Åsele. 32. Bjurholms.
. Sorsele. 33- Anundsjö.
Mellersta Norrlands distrikt.

. Täsjö. 40. Rätans.
. Frostvikens. 41. Hede.
- Östersunds. 42. Junsele.
: Åre. 43. Härnösands.
. Hallens. 44. Medelpads.
. Bräcke.

Gävle— Dala distrikt.

. N. Hälsinglands. = 50.
. V. Hälsinglands. = 51.
. Gästriklands.
. Kopparbergs. 53-
- Österdalarnas.

Distrikt och

Ej

Särna.
Transtrands.
Västerdalarnas.
Klotens.

revir.

Berg slagsdistriktet.

54. Älvdals. 60. Köpings.

. Arvika. 612. Västerås.
56. Karlstads. 62. Enköpings.
37. Askersunds. 63. N. Roslags.
58. Örebro. 64- Örbyhus.
59. Grönbo.

Östra distriktet.

65. Stockholms. 70. Karlsby.
66. Gripsholms. 71, Ombergs.
67. Nyköpings. 72. Kinda.
68. Finspångs. 73. Gottlanés.
69. Gullbergs.

Västra distriktet.
74. Tivedens. 79- Dalslands.
75- Granviks. 80. Hunnebergs.
76. Vartofta. 81. Marks.
77- Kinne. 82. Bohus.
78. Slättbygds.

Smålands distrikt.
82. Tjusts. 88. Sunnerbo.
84. Aspelands. 89. Värends.
85. Eksjö. 90. Kosta.
86. Jönköpings. 91. Ulricehamns.
87. Västbo.

Södra distriktet.
92. Kalmar. 95. N. Skånes.
93- Olands. 926. S. Skånes.
94. Blekinge. 97. Hallands.

CR R.

i

> Ul dd

Malmör

Sn ”Barrskogs.
I (Nadelwaldgrenze)

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I1914. 785

Förekomsten av grankott, som närmare åskådliggöres av kartan å
sid. 784 är i stort sett mycket svag. Liksom tallen visar också gra-
nen den förhållandevis bästa kottsättningen inom den nordligaste delen
av: landet. = Tillräcklig eller mer än tillräcklig kott för det lokala be-
hovet ha emellertid blott 7 revir: Kalix, Råneå, Malmesjaurs, Övre Byske,
Jörns, Anundsjö och Västerdalarnas. Kott till avsalu beräknas kunna
insamlas i följande bevakningstrakter:

Luleå distrikt: Bönälvens (Kalix revir), Bjuråns och Lillåuddens (Rå-
neå revir) samt Klokens (Bodens revir) bev.-trakter;

Skellefteå distrikt: Storidans och Junkarbergets bev.-trakter (Vargiså
revir) — varest kotten visserligen ej direkt uppgives vara »mer än till-
räcklig», men säges förekomma >riklig> och vara frisk och väl utvecklad
— samt Klintfors och Petikåns bev.-trakter (Jörns revir);

Mellersta Norrlands distrikt: Frösö bev.trakt (Östersunds revir)
samt Revsunds, Sundsjö och Ansjö bev.-trakter (Bräcke revir). Även
beträffande dessa bevakningstrakter saknas direkta uppgifter om gran-
kottens tillräcklighet, men från samtliga uppgives den vara riklig å
fristående träd, från de tre sistnämnda t. o. m. i bestånden.

Västra distriktet; Grytens bev.trakt (Slättbygds revir);

Smålands distrikt: S. Tjusts och Hjorteds bev.-trakter (Tjust revir),
varest ej heller direkt uppgives att kotten är »mer än tillräcklig», men
där den finnes rikligt på fristående träd och medelmåttigt i bestånden.

Från ej mindre än 26 revir uppgives granen hava alls ingen eller så
gott som ingen kottsättning, och inom ytterligare 28 revir finnes kott
blott å fristående träd.

Grankottens beskaffenhet, belyses närmare i tabell 4. Liksom fal-
let var med tallen, framträder också här den stora underlägsenheten
hos årets kott gent emot fjolårets. Under det grankotten då uppgavs
vara outvecklad inom 63 av 419 bevakningstrakter, d. v. s. 1520 , upp-
gives detta nu vara förhållandet i 118 av 294, d. v. s. 40 Z. Såsom
skadade betecknas kottarna i 38 Z av bevakningstrakterna, vilket pro-
portionsvis är ungefär detsamma som föregående år. Som orsak till
kottens underhaltiga beskaffenhet angives nästan alltid torkan, mera
undantagsvis, nämligen för några bevakningstrakter inom Luleå, Skellefteå,
Bergslags och: Smålands distrikt, även frosten. Skadorna på kotten
tillskrivas insekter och »maskar»; efter allt att döma har man huvud-
sakligen att göra med vecklarelarver. Från Rönnbergets bevaknings-
trakt (Övre Byske revir) uppgives grankotten också vara skadad av
svamp. Från några platser i Norrland och Bergslagen: Boda (Bisp-
gårdens skolrevir), Hogdal (Rätans revir), Grönsinka skolrevir samt
Östra bevakningstrakten i Köpings revir, berättas om en liknande tidig

7860 EDVARD WIBECK.

Tabell 4. Grankottens beskaffenhet.
Die Beschaffenheit der Fichtenzafpen.

| Kronojägarnas uppgifter om

Förster-berichter iiber

grankottens utveckling grankottens godhet

5 MR a Rude: UF oo SKAR SSR Er | 13 59 | 9 | 41 13 52 2 48

die Entwicklung der Zapfen | die Gite der Zapfen
KRA I väl utvecklade | outvecklade | friska skadade
Distrikt | ; | ; | Nig
| wohlentwickelte | unentwickelte | gesunde beschädigte |
Antal be- Antal be- Antal be-| Antal be-
vaknings- vaknings- vaknings-| vaknings- |
trakter, | 20. trakter |:26.|| trakter | 24 | platser | 24 |
| Anzahl d. | Anzahl d. | Anzahl d. Anzahl d.
| | Förstereien Förstereien Förstereien | Förstereien
| TER KeA AEA NEN 36 vä 11 | 23 33 70 12 30
[ÖS kellefteg: td. gr R Ale LUEIEE NE NNE AE REA BR Rd a 36
Uil€27,. udooneds sn Ae [ko AL VS ONIE25 18 78 5 22 |
Mellersta Norrlands ......... 16 162 | rö 38 15 63 9 FT
(Gävle Dalay . See SA NG SSE 3 23 18 90 2 sd TON
BELSSlA0 Sort SNS Kr 13 33 26 67 13 38 21 62
ÖS or ao E AE REESRE RARE a OM ISSN 65 8 32 17 68 |
| VAS. s gross re Sar NE NR SIA ET 41 16 59 13 52 12 48 |
SIN ALA AS erty NOA NE ros OR (RR: II 2 5 24 16: MR
| Södra 5 |
|

Hela landet | 176 60 118 | 40 | 173 | 62 TO 38

självklängning av grankotten, som i så stor utstäckning ägde rum före-
gående år. Som redan förut blivit nämnt, ha i höst ekorrarna varit
mycket talrika och säkerligen somligstädes fullständigt förtärt det gran-
frö, som i annat fall stått att erhålla. Oftast nämnes ekorrarnas ska-
degörelse från bevakningsplatser inom Mellersta Norrlands, Gävle—Dala
och Smålands distrikt.

Biörken.

Detta trädslag har i stort sett under året haft en ganska riklig blom-
ning, under det frösättningen, såsom av kartan å sid. 787 framgår,
blivit mera oregelbunden. Bästa tillgången på frö har funnits inom ett
större område i västra delen av Gävle—Dala och Bergslags distrikt
samt f. ö. å ett flertal smärre spridda områden inom övriga delar av
landet. Även björkfröet uppgives i många fall ha hämmats i sin ut-
veckling av torkan. Från Skärvikens bevakningstrakt (Grönbo revir)
uppgives att björken där delvis blivit skadad av lindmätaren.

Eken.

Eken har i år haft en ovanligt rik fruktsättning inom större delen
av sitt utbredningsområde här i landet. Såsom av kartan å sid. 788

Tillgång på björkfrö i Sverige AS
hösten 1914. NL

(Ertrag an Birkensamen in Schweden
im Herbste 1914.)

Distrikt och revir.
Luleå distrikt.

1. Pajala. 8. Kalix.
2. Torneå. 9. Råneå.
3- Tärendö. 10. Bodens.
4. Juckasjärvi. 11. Storbackens.
5. Gällivare. 12. Pärlälvens.
6. Råneträsks. 13. Jockmokks.
7. Ängeså.
Skellefteå distrikt.
14. Vargiså. 19. Älvsby.
15. Arjepluogs. 20. Pitea.
16. Malmesjaurs. 21. Jörns.
17. Övre Byske. 22. Norsjö.
18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks.
Umeå distrikt.
24. Degerfors. 29. Stensele.
25. Norra Eycksele. 30. Wilhelmina.
26. Södra Lycksele. 31. Fredrika.
27. Åsele. 32. Bjurholms.
29. Sorsele. 33- Anundsjö.
Mellersta Norrlands distrikt.
34. Tåsjö. 40. Rätans.
35. Frostvikens. 41. Hede.
36. Östersunds. 42. Junsele.
37: Åre. 43. Hernösands.
38. Hallens. 44. Medelpads.
39. Bräcke.
Gäfte—Dala distrikt.
45. N. Hälsinglands. 350. Särna. 2
46. V. Hälsinglands. 51. Transtrands. Aho
47. Gästriklands. 52. Västerdalarnes. (GCeringer oder mit&
48. Kopparbergs. 53. Klotens. issiger Ertrag
49. Österdalarnes.
Bergslagsdistriktet. ;
54. Älvdals. 60. Köpings. . | vag Tilig fr
55. Arvika. 61. Västerås. EEG 0R Re
56. Karlstads. 62. Enköpings. [5 ENG
57- Askersunds. 63. Norra Roslags. SIE Rd
58. Örebro. 64. Örbyhus. ([Geringer- reidu-—
59- Grönbo. ag
Östra distriktet. freistehenden. Bär
65. Stockholms. 70. Karlsby. Ertrog iv Beständ
66. Gripsholms. 71. Ombergs.
67. Nyköpings. 72. Kinda. Medelmåttig- rik
68. Finspångs. 73. Gottlands.
' eER fp
69. Gullbergs.
5 ; Aer sö träd ock
Västra distriktet. NO Mia pe medel-
74. Tivedens. : 79. Dalslands. RER z
75- Granviks. 80. Hunnebergs.
76. Vartofta. 81. Marks. (ätitelmässiger
77. Kinne. 82. Bohus. bei fr SA
2 e& frastehender
78. Slättbygds. Bärra VR
Smålands distrikt. elmässiger Ertrag
83. Tjusts. 88. Sunnerbo. 6 Hos baraeR
84. Aspelands. 89. Värends. klig tillgång kos
85. Eksjö. 90. Kosta. I | förser träd
86. Jönköpings. 91. Ulricehamns. ochi bestånd.
87. Västbo. CEerlicler Ertrag
vv Beständenj.
Södra distriktet, . å ;
- 2 Distr S
92. Kalmar. 95- N. Skånes. — 2075 eklions-
93. Ölands. 96. S. Skånes. Ggren2e)
94. Blekinge. 97. Hallands. = Revirgräns
[Reviergrenue)
FAR
gen

788 EDVARD WIBECK.

närmare framgår, har i synnerhet småländska höglandet givit rik ollon
skörd, under det Skåne, Halland, Bohuslän och västra delen av Väster-
götland visa de förhållandevis svagaste resultaten. Detta.synes huvud-
sakligen bero på, att även blomningen inom sistnämnda område varit
betydligt svagare än inom den centrala och östra delen av Sydsverige.
I vissa fall har emellertid även en god blomning efterföljts av en klen

Tillgången på ekollon i Sverige hösten 1914.
(Ertrag an Eicheln in Schweden im Herbste 1914.)

Distrikt och revir.

[ORIR ärad.

Bergslagsdistriktet.
. Älvdals. 60. Köpings. Svag eller medeb
. Arvika. 61. Västerås. EEE nåttg lgånghos
. Karlstads. 62. Enköpings. ( É Sr
. Askersunds. 63. N. Roslags. REN Ertrag
.« Örebro. 64- Örbyhus. ; ERNA
. Grönbo. föpakigar
2 NR NYnclholm ;
Östra distriktet. 5 Svag-riklig till-
. Stockholms. 70. Karlsby. UM 725 hos riståen
. Gripsholms. 71. Ombergs. de Oc Sr
: Nyköpings. 72. Kinda. tidigt svag Er
. Finspärgs. 73. Gottlanés. fa Fr tl
. Gullbergs. icke RR FASER,
Västra distriktet. fl a G SN
« Tivedens. 79. Dalslands. Ertrag iv Beständ,
. Granviks. 80. Hunnebergs. e7v).
. Vartofta. 81. Marks. ia- rö
. Kinne, 82. Bohus. 1
» Slättbygds. '
Smålands distrikt. mUtdeg ETC
2. Tjusts. 88. Sunnerbo. pe ÅRA ake
« Aspelands. 89. Värends. [Mittelmisi e&-
. Eksjö. 90. Kosta. reichlicher Erth
.- Jönköpings. 91. Ulricehamns bei FrelsteNende
« Västbo. Båumer und mitt
Södra distriktet. vv frö
. Kalmar. 95. N. Skånes. ; 1
. Ölands. 946; 5. Skånes. «oo oo ERNIE ES back ” | = a Sr
. Blekinge. 97. Hallands. Ae ; 2
+x Inga uppger ochi bestånd.
[Keine-Angaben) (ReichlucherErtrag
vv Beständen).

fruktsättning, i vilket fall skadegörelsen vanligen tillskrives torka (så

t. ex., i Sundsmarkens bev.-trakt av Tivedens revir), insekter (t. ex.
Svartedalens bev.-trakt i Bohus revir, Nösdala i N. Skånes revir) eller
båda i förening (t. ex. V. Kinne bev.-trakt i Kinne revir). Från Dalby

bev.-trakt (S. Skånes revir) uppgives, att ollonen skadats av frost.
dom nämnas också ekorrarna såsom skadegörare på eken.

fattarens

Stun-
Enligt för-

mening ha också dessa djur i förening med nötskrikorna i

år lagt beslag på den största delen av ekollonen.

Boken.

Inom större delen av sitt svenska utbredningsområde har boken i år

haft alls ingen eller blott en mycket svag blomning.

Från Handbörds

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1914. 789

bev.-trakt i Kalmar revir och Gärds bev.-trakt i Södra Skånes revir be-
rättas att boknötterna efter den svaga blomningen blivit outvecklade
och skadade av torkan. Det kan av vidstående karta synas, som om
boken inom Jönköpings revir skulle intaga en egendomlig särställning,
vad fruktsättningen angår. Det bör därför påpekas, att beteckningen
»riklig» för området i fråga, som f. ö. är uppgjord efter de sedvanliga

Tillgången på bokollon i Sverige hösten 1914.

(Ertrag an Bucheckern" in Schweden im Herbste 1914.)

Distrikt och revir.

tll

Bergslagsdistriktet. = ev fr
54. ÅAlvdals. 60. Köpings. ==3 Svag eller medel
55. Arvika. 612. Västerås. ET nåttg tillgå hos
356. Karlstads. 62. Enköpings. - 4 :
37. Askersunds. 63. N. Roslags. [Geringer oder ra&
358. Örebro. 64. Örbyhus. ; as 9 ( ar RR rd
= > rä a £ < Y
59- ene [| tTGEOnon NE ASmckholm Bäsngd

Östra distriktet. ; | Svag-riklig till-
635. Stockholms. 70. Karlsby. gång hos friståenr-
66. Gripsholms. 71. Ombergs. de träd och sam -
67. Nyköpings. 72. Kinda. tidigt svag till —
68. Finspångs. 73- Gottlands. EE 1
69. Gullbergs. ; EE YR Fr

Västra distriktet. Na är =

74. Tivedens. 79. Dalslands. Ertrag öv Bestand
75: ON 80. Hunnebergs. . en.
76. Vartofta. 81. Marks. a i RR ng
77- Kinne. 82. Bohus, . = ack | fr lr
78. Slättbygds. Kill ; ochi bestånd

Smålands distrikt. q SerSpLscherE Find
82. Tjusts. 88. Sunnerbo. AN SE RCA
84. Aspelands. 89. Värends. ad Inga uppgifter
85. Eksjö. 90. Kosta. NN ÖS EES) [Heine Angaben
86. a 91. Ulricehamns FTP ka re AA
87. Västbo. SRA SSE

Södra distriktet. Malmöp 9226 ÅN grenae =

2. Kalmar. 95. N. Skånes. ) Bevirgräns
93. Olands. 96. S. Skånes. or LA frn Revieryrerae I
94. Blekinge. 97. Hallands.

principerna, i detta fall blott grundar sig på en enda positiv uppgift,
nämligen från Värnamo bevakningstrakt. Då boken här förekommer
ganska sparsamt och i all synnerhet bestånden äro mycket få, stamma
de observationer, som legat till grund för uppgiften i fråga, sannolikt
blott från ett ringa fåtal träd. Att just boken, även inom ett helt litet
område, kan visa stora individuella olikheter, vad fruktsättningen angår,
är f. ö. ofta förut iakttaget, och en annan observation häröver återfin-
nes även bland årets frörapporter. Kronojägaren i Skärsnäs bev.-trakt
av Blekinge revir meddelar sålunda, att han hos ett fåtal fristående
bokar iakttagit riklig blomning med efterföljande medelmåttig fruktsätt-
ning, under det boken inom bevakningstrakten i övrigt varken burit
blommor eller frukt.

790 EDVARD WIBECK.

Övriga lövträd.

Om gråalen ha uppgifter lämnats från 9 bevakningstrakter. Från
Neder Torneå (Torneå revir), Tärendö (Tärendö revir), Rotliden (Jörns
revir) och samtliga bevakningstrakterna inom Bispgårdens skolrevir in-
rapporteras medelmåttlig till riklig blomning och dito fruktsättning med
friskt och välutvecklat frö. Svag blomning och fruktsättning samt del-
vis skadat och outvecklat frö inberättas däremot från Korpilombolo, Lah-
najoki och Landsjärv i Tärendö revir.

De till ett 30-tal uppgående rapporterna om klibbalen angivai regel
medelmåttig såväl blomning som fruktsättning med friskt och välut-
vecklat frö. Svag fröbildning inberättas från Villåttinge (Nyköpings
revir), Västra Kinne (Kinne revir), Ekeröd (S. Skånes revir) samt Höka,
Halmstad och Tölö (Hallands revir), och angives stundom torkan som
orsak härtill. Från Selebo (Gripsholms revir) och Stenseke (Slättbygds
revir) uppgives att alen där ej blommat.

Om annboken föreligga 6, sins emellan mycket skiljaktiga uppgifter
från Skåne och Halland. I Dalby (S. Skånes revir) har detta trädslag
både blommat rikligt och satt riklig och väl utvecklad frukt; i Gärds
(S. Skånes revir) och Höka (Hallands revir) bev.-trakter var visserligen
blomningen medelmåttig resp. riklig, men frösättningen blev tack vare
torkan svag. I Tölö bev.-trakt (Hallands revir) var även blomningen
svag och vid Kolleberga skogsskola och vid Skarhult (S. Skånes revir)
säges den ha varit alls ingen.

Almen omtalas i 17 rapporter. Den har i allmänhet haft medelmåt-
tig — riklig blomning med motsvarande fruktsättning, vilken senare
dock i vissa fall, så i Kållands bev.-trakt (Kinne revir), Bjäre (N. Skå-
nes revir), Dalby och Gärds (S. Skånes revir) samt Halmstads (Hal-
lands revir) bev.-trakter lidit stort avbräck genom torkan. Från Köpings
västra (Köpings revir) samt Tölö (Hallands revir) bev.-trakter uppgifves
själva blomningen ha varit svag.

Om asken föreligga rapporter från 20 bev.-trakter. Blomningen har
enligt dessa uppgifter mestadels varit svag till medelmåttig, i ett par
fall dock riklig. Från 5 bev.-trakter: Ribbingelunds och Råbyheds
(Gripsholms revir), Ycke (Kinda revir), Tunaläns (Aspelands revir) och
Visingsö (Eksjö revir), samt Hammarsebo och Kolleberga skolrevir in-
berättas medelmåttig fruktsättning med friska, välutvecklade frön. I
de skånska och halländska samt några andra bevakningstrakter —
Köpings västra (Köpings revir), Selebo och Åkers (Gripsholms revir),
Västra Kinne och Kållands (Kinne revir) — har fröutbytet blivit ringa
eller alls intet.

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 19014. 791

Linden nämnes i 16 rapporter. Detta trädslag visar ännu tydligare
än det föregående, att sydvästligaste delen av Sverige beträffande löv-
trädens fruktsättning i år måste intagit en särställning gent emot de
högläntare, inre delarna av Götaland, kanske än mera än dessa lidit av
torkan. Lika samstämmigt som rapporterna från Bergslags, Östra, Västra
och Smålands distrikt samt från N.Skånes revir — inklusive Kolleberga
skogsskola — uppgiva en rik eller åtminstone medelmåttig fruktsätt-
ning hos linden, lika samstämmigt betecknas den såsom ringa eller helt
felslagen i 3 rapporter från Hallands och S. Skånes revir.

I samma riktning peka årets 26 uppgifter om lönnen. Efter en me-
delmåttig — riklig blomning har detta trädslag inom större delen av
sitt svenska utbredningsområde haft en medelmåttig fruktsättning med
normalt utvecklat frö. Mera undantagsvis uppgives från några platser
inom den norra och centrala delen av lönnens växtområde, nämligen
från Köpings västra bev.-trakt (Köpings revir), Ribbingelunds, Råby-
heds och Brotorps bev.-trakter (Gripsholms revir) samt Västra Kinne
bev.-trakt (Kinne revir), att frösättningen varit svag eller helt uteblivit.
Detta har däremot varit fallet inom 3 bev.-trakter i Södra Skånes och
Hallands revir; i 3 fall uppgives som orsak härtill torkan. Från Vall-
åsens, Hults och Tölö bev.-trakter i Hallands revir uppgives dock lön-
nen haft medelmåttig fruktsättning med friskt och väl utvecklat frö.

Oxeln har under året haft en Jokalt mycket växlande, men övervä-
gande svag fruktsättning, Blott från 2 håll, Ycke (Kinda revir) och
Tunaläns (Aspelands revir) bev.-trakter, uppgives oxeln ha burit rikliga
och väl utvecklade bär. Från ytterligare tvenne platser, Köpings västra
(Köpings revir) och Tölö (Hallands revir) bev.-trakter, betecknas frukt-
sättningen som medelmåttig, under det de återstående rapportörerna,
10 st. kronojägare från Gripsholms, Vartofta, Kinne, Slättbygds och
Hallands revir, angiva tillgången på oxelbär såsom ringa eller ingen.
I 5 fall anses detta förhållande bero på torkan.

Rönnen omtalas i 7 rapporter, av vilka 3 från Bergslagsdistriktet
överensstämmande uppgiva, att detta trädslag där ingenstädes burit
bär i avsevärd mängd. Blott från Halmstads bev.-trakt (Hallands re-
vir) omtalas riklig tillgång på rönnbär, varav dock större delen redan
tidigt på hösten var uppäten av fåglar.

Om hassel, hägg och hästkastanje föreligga blott enstaka rapporter.
Förstnämnda trädslag har i år tydligtvis haft en ganska svag blom-
ning och dito fruktsättning. De få nötter, som h. o. d. möjligtvis
funnits, torde f. ö. ekorrarna skyndat sig att tillvarataga. Häggen och
hästkastanjen synas ha blommat rikt och satt medelmåttig frukt.

55 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

792 EDVARD WIBECK.

Inplanterade främmande barrträd.

Över blomning och kottsättning hos europeisk lärk föreligga 17
rapporter från olika deler av Göta och Svea land söder om Mälartrak-
terna. Liksom tall och gran har också lärken haft ett mycket svagt
fröår. Från samtliga håll rapporteras ringa tillgång på kott, och den
kott, som finnes, betecknas i ungefär halva antalet fallsåsom outveck-
lad och skadad av torka och frost. Från Handbörds bev.-trakt (Kal-
mar revir) uppgives såväl blommor som barr ha bortfrusit.

Den sibiriska lärken synes i år åtminstone i kulturerna i norra
Sverige haft något bättre kottsättning än sin europeiska frände. Från
Neder Torneå (Torneå revir), Viståns (Älvsby revir) och Köpings
västra (Köpings revir) bev.-trakter uppgives kottsättningen ha varit me-
delmåttig, däremot ringa eller ingen i Åkers (Gripsholms revir) och
Halmstads (Hallands revir) bev.-trakter. Bestånd av detta trädslag, som för-
fattaren i höst haft tillfälle observera inom Örbyhus revir, vid Bjurfors
samt å Bromö utanför Mariestad, hade alla ganska fåtaliga, men till
synes friska kottar.

Den europeiska silvergranen tycks förhållit sig mycket olika på
olika platser. I Rosendals bev.-trakt (Ölands revir) uppgives den satt
rikliga, välutvecklade och friska kottar, på Visingsö (Eksjö revir) frisk
kott i medelmåttig mängd, men ringa i Nolåsens (Slättbygds revir) och
Fammarps (Hallands revir) bev.-trakter. I Kolleberga skolrevir har
den icke ens blommat.

Om bergtallen föreligga, såsom vanligt, blott meddelanden från Höka
och Fammarps flygsandsfält i Halland. Den började här att rikligt
blomma den 26—28 maj och har givit en medelmåttig skörd normalt
utvecklade, friska kottar.

Det är uppenbart, att såväl tall som gran i år bära en alltför obe-
tydlig och lokalt begränsad kottskörd, för att någon avsevärd insamling
under den stundande avverkningsperioden skall kunna ifrågakomma.
Under sådana förhållanden är det en lycklig omständighet, att från fö-
regående, rika kottår ett så stort förråd av frö och oklängd kott nu
ligger inne på klänganstalterna, att det vida överstiger åtminstone den
närmaste kulturperiodens behov. Till belysande härav må följande siff-
ror anföras, hopställda dels med tillhjälp av den officiella statistiken,
dels av primäruppgifter, som välvilligt ställts till anstaltens förfogande
från statens och skogsvårdsstyrelsernas klänganstalter — de enda som
en utredning av detta slag ansetts kunna omfatta.

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1914. 793

Fröförbrukningen under år 1913 gestaltade sig sålunda:

Svea- och Götaland.

nanna SKOPAL ;dölocves öronen HE Neo STAR odd 2,529 kg. tallfrö, 1,555 kg. granfrö
Privata skogar, kultiverade genom skogsvårdsstyrelser-
nas försorg eller med deras vetskap! ............... 8,294 » > 75537 >? >

Summa 10,823 kg. tallfrö, 9,092 kg. granfrö

Dalarna, södra och mellersta Norrland.

ELR AnDA SKO PAT FJ sblk od oder KR FR FÖ oda rg 5538 kg. tallfrö, 27 kg. granfrö
Privata skogar, kultiverade genom skogsvårdsstyrelser-
nas försorg eller med deras vetskap! ......... ..... 7,026 >» » 923 >» »
Summa 7,584 kg. tallfrö, 950 kg. granfrö
Väster- och Norrbotten.
BRIAN IT AVSKO PAI Nol af on ER mon enas a 241 kg. tallfrö, 15 kg. granfrö

Summa summarum 18,648 kg. tallfrö, 10,057 kg. granfrö

Det inses omedelbart, att slutsiffrorna ej angiva landets totala frö-
förbrukning, så t. ex. har tydligtvis en hel del frö såtts på bolagsmark
även inom Norr- och Västerbotten. Sätta vi emellertid den totala för-
brukningen till i runda tal, 20,000 kg. tallfrö och 11,000 kg. granfrö,
torde dessa siffror ej vara alltför missvisande.

I statens och skogsvårdsstyrelsernas klänganstalter inneligga f. n.
ungefär följande fröförråd:”

Svea- och Götaland.

Statens klänganstalt vid Finnerödja ......... ....«.s---a 4,600 kg. tallfrö, 206 kg. granfrö
FISKE SVAnUSSEYLElSEEDA: us Shino so Soest vo LR ENN 19,590 > » 10,534 > >

Summa 24,190 kg. tallfrö, 10,740 kg. granfrö

Dalarna, södra och mellersta Norrland.

Statens klänganstalt vid Bispgården..................... 2,902 kg. tallfrö, 2 kg. granfrö
SID BS VAT USSLYFEISCKAA sc0 a ses so Duels Seg SLS delete Seg sr a SER 16,520 >» » 5,000 >» »

Summa 19,422 kg. tallfrö, 5,002 kg. granfrö

Väster- och Norrbotten,
Statens. klanganstalt vid. Fällnäs- moss. soessdssri dose 2,135 kg. tallfrö, 42 kg. granfrö

Summa summarum 45,747 kg. tallfrö, 15,784 kg. granfrö

Härtill komma alla de privata, till c:a ett 50-tal uppgående frökläng-
ningsanstalterna samt kronojägares, skogvaktares m. fl.:s kottklängning
i hemmen, vilket allt f. n. anses representera allra minst 20,000 kg.
tallfrö och 10,000 kg. granfrö. Landets sannolika inneliggande fröförråd

! Fröförbrukningen å de privatskogar, där kultur skett utan skogsvårdsstyrelsernas försorg,

men med deras vetskap, har blott kunnat ungefärligen beräknas med tillhjälp av uppgifterna
över den kultiverade arealen.

? De somligstädes befintliga förråden av oklängd kott ha här reducerats till frö på så sätt,
att I hl. kott ansetts motsvara 0,6 kg. frö.

794 EDVARD WIBECK.

torde alltså i sin helhet snarare överstiga än understiga 65,000 kg. tall-
frö och 25,000 kg. granfrö. Sättes 1913 års fröförbrukning som norm,
skulle detta förråd motsvara mer än 3 års förbrukning för tallfrö och
mer än 2 års för grantrö.

Vad statens skogar angår, tillåta tydligen de befintliga förråden av
tallfrö en betydande ökning av kulturerna. I all synnerhet gäller detta
om de norra distrikten. Vid Hällnäs klänganstalt ligger sålunda f. n.
9 gånger så mycket tallfrö, som 1913 förbrukades å samtliga allmänna
skogar inom Norr- och Västerbottens län, och vid Bispgårdens kläng-
anstalt 35 gånger så mycket, som under samma år åtgick på liknande
skogar i de övriga Norrlandslänen och i Dalarne,

Det vore mycket att beklaga, om den uppsjö i frömarknaden, som
f. n. råder, skulle vålla ett så starkt prisfall på varan, att de för skogs-
bruket så nyttiga och nödvändiga klänganstalternas existens därigenom
hotades. Å andra sidan får man önska, att den rikliga tillgången på
frö också i större omfattning än någonsin förr må komma landets —
och speciellt Norrlands — skogsmark till godo.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I 914. H. 12.

Årstidens inverkan på flottgodsets
flytförmåga.

Av ERNST ANDERSSON.

Enligt den allmänna meningen hos personer, som sysslat med timmer-
flottning, försiggår den huvudsakliga sjunkningen antingen tidigt på
våren eller på hösten, medan sjunkningen däremot är mindre under
sommaren. Denna åsikt skulle kunna tänkas vara en missuppfattning
av det kända förhållandet, att det mesta sjunktimret återfinnes vid ut-
körningsplatserna och vid skiljeställena. Detta förhållande är emellertid
naturligt, då timret ligger stilla längre tid på dessa ställen än på andra.
Även om således sjunkningen vore jämnt fördelad pr tidsenhet under
hela flottningssäsongen, skulle förekomsten av sjunktimmer vara störst på
nämnda ställen. En annan orsak till den större sjunktimmermängden
vid utkörningsplatserna är, att en del virke har en specifik vikt, som
är större än I redan vid utkörningen, och detta virke sjunker således
så snart det kommer i vattnet.

En del iakttagelser över sjunkningen resp. flytförmågan hos ett mindre
parti frodvuxet virke i flottleden Amungen—Hosjö visar emellertid, att
den uppfattningen är riktig, att sjunkningen är störst under hösten och
våren och minst under sommaren även pr tidsenhet räknat. Sjunkningens
allmänna förlopp kan anses tämligen sant framställd av kurvan (fig. 1),
av vilken antalet sjunkna stockar pr 1,000 st. flottgods under perioder
av 2 veckor, framgår för ett timmerparti i nämnda flottled.

Sjunkningen är rätt stor och visar att man här har att göra med
frodvuxet virke, men vad som väcker största uppmärksamheten är icke
denna omständighet, utan den, att sjunkningsfrekvensen först avtagit
och sedan tilltagit. Kurvans förlopp från den 20 juli är icke förvånande,
då timret tydligen upptager allt mera vatten, bliver allt tyngre, och
en del slutligen sjunker. Men förvånande är, att detta förlopp icke vid-
tagit redan från början, utan sjunkningen under en viss period är i av-
tagande och sedan minimal en tid för att vid höstens inträde åter stegras.

Då man har att göra med ett timmerparti, som till en del består av
timmer, som på grund av sin kärnvedhalt icke £ax sjunka, och till en
annan del, av löst virke, som småningom måste sjunka, så kan det
tänkas, att sjunkningen vore jämn eller stadd i avtagande från början,

796 ERNST ANDERSSON.

på den grund att stora mängder av sistnämnda virke sjunker tidigt och
sedan endast ett fåtal återstår, som ytterligare kan sjunka.
Detta torde emellertid vara ett allt för otroligt förhållande. En del
vägningar, som utförts å nämnda flottgodsparti i sjön Amungen, visa
också, att virkets vikt minskades under flottningens gång.
Av flottgodset vägdes 13 stycken, av vilka 6 st. legat på land och

7 st. på isen. WVägningsprotokollet har följande utseende:

VOTE kat LAVIGNE
Antal | Vikt före I
stockar islossningen 20 27 14
ÄRA MSCI ne must 512 kg. 474 kg. 478 kg. 502 kg.
brPasland s.: 6 » 356 >» 340 > BSS 374 >
Summa F3Lst, 368 kg. 814 kg. 833 kg. 876 kg.

Detta vägningsprotokoll har efter omräkning till jämförelsetal med
vikten före flottningens början som enhet grafiskt framställts i fig. 2,

Fig or;

Sjunkning pro mille på 14 dagar.

där viktförändringen för vartdera partiet angives genom kurvorna a och
b samt medeltal med kurvan c.

Härav framgår att partiet a undergått en avsevärd viktminskning,
sedan det kommit i vattnet de tre första veckorna, därefter uppnått
en minimivikt, som bibehållits i 4 veckor och därefter småningom steg-
rats i vikt, dock utan att ännu den 14 september hava fullt uppnått
den ursprungliga vikten.

Partiet b visar ungefär samma viktförhållanden, men dess vikt sjun-
ker ej så hastigt, och börjar tidigare, nämligen redan efter 3 veckor,
attlater stiga.

För förklaring av denna viktminskning i vattnet, vilken förvånat alla
som kommit underfund därmed, kan man att börja med antaga, att det
timmer, som tillhörde partiet a, hade sin splintved så fylld av vatten,

ÅRSTIDENS INVERKAN PÅ FLOTTGODSETS FLYTFÖRMÅGA. 797

redan innan det lades i vattnet, att den ej kunde upptaga nämnvärt
mera vatten samt att detta timmer hölls flytande genom kärnveden.
Då nu timrets yta genom insolationen uppvärmdes, avdunstade
vatten, varigenom vikten minskades, och timret höjde sig småningom
ur vattnet. Därigenom blev allt större yta utsatt för avdunstning.
- Möjligen absorberades en del vatten, men avdunstningen var tydligen
betydligt större än absorptionen, detta bevisas av vägningen. På tim-
rets torkning funnos även andra bevis, nämligen en mängd små cirka
2 å 3 cm. djupa sprickor, s. k. solsprickor, som alltid uppträda på obar-
kat flottgods både under flottningen och i timmermagasinen. Då dessa

vikt-
VE
vikt-
minskning

UN

LIL

Fig. 2. Viktförändring under flottningens gång i procent av vikten vid flottningens början.
För tvänne partier flottgods.
a, lagt på isen utan torkning. »b, lagt på land för torkning. c, båda partiernas vikter
tillsammanslagna.

sprickor äro fyllda av mögel, synas de efter stockarnas söndersäågning
ofta i den yttersta brädan såsom smala, svarta, längsgående streck.

Iakttagelserna över sjunkningen visade emellertid, att en del timmer
sjunkit före medio av juni, och får man ju rörande detta timmer an-
taga, att det absorberat mera vatten än det, som avdunstat från tim-
rets yta, möjligen beroende därpå, att sådana stockar hade allt för liten
del av sin yta ovanför vattnet, men möjligen även därpå att insolatio-
nen under maj icke är nog stark att åstadkomma mot absorptionen
svarande avdunstning. Insolationens styrka ökas givetvis ända till mid-
sommar, och det är ej lätt att säga, zär den tidpunkt inträffar, då av-
dunstningen åter börjar bliva större än absorptionen.

Beträffande partiet b, som legat på land och torkat, så visar vägningen
av detta parti samma förhållande, som för partiet a ådagalagts, med det
undantag att dessa 6 stockar, som vid flottningens början voro mindre
vattenfyllda, minskade sin vikt mindre och även förr började tilltaga i

798 ERNST ANDERSSON.

vikt. Det är av vikt att observera detta förhållande, som utvidgar den
kunskap, man genom viktsiffrorna för a-partiet erhållit. Antagandet att
detta partis splintved var så vattenfylld, att den icke kunde upptaga
mera, behöves tydligen ej, då detta torkade parti b, som dock har ut-
rymme för vattenabsorption, lättnat genom insolationen. B-partiets för-
hållande visar alltså, att avdunstningen från flottgodsets ovanför vatt-
net varande yta åstadkommer ett betydande tillskott till dess flytförmåga.

Förhållandet, att såväl det vattenrika som det mindre vattenfyllda
timret under juni och juli månader lättnar i vattnet förklarar till fyllest
sjunkningskurvans förlopp, vilket, rent matematiskt sett, påvisar tillvaron
av tvenne olikriktade krafter, som påverka timrets flytförmåga. Dessa
krafter äro alltså, en negativ, viktökning genom vattenuppsugning, som
ständigt verkar, och en positiv, nämligen viktminskning genom insolation,
som endast är verksam i juni och juli månader, och vilkens resultat
visar sig däri, att sjunkningen så gott som upphör dessa månader.

En jämförelse mellan sjunkningskurvan och viktkurvan visar, att dessa
båda iakttagelser, den om sjunkningsfrekvensens av- och tilltagande
samt den om timrets av- och tilltagande i vikt äro liktidiga med och
tydligen beroende av insolationens till- och avtagande.

Sedan sambandet mellan dessa företeelser är känt kan man våga taga
hänsyn till dem i praktiken. i

Av dessa iakttagelser dragas följande slutsatser rörande flottning av
frodvuxet virke:

1) att friskt flottgods, som vid flottningens början är tungflytande, lö-
per risk att sjunka samt därför bör urskiljas och kvarhållas, men att
flottgods, som flyter högre, har utsikt att hålla sig flytande åtminstone
över juni och juli månader;

2) att frodvuxet virke bör kvarligga på land så länge som möjligt,
icke blott för att bliva så torrt som möjligt utan även därför, att risken
för sjunkning är mindre i juni och juli månader än i maj oavsett
torkningen;

3) att fottningens tidiga fullbordande är av stor betydelse för und-
vikande av timmerförlust genom sjurkning, vilken om flottningen tidigt
avslutas kommer att ske i timmermagasinen, där timret med jämförelse-
vis ringa kostnad kan upptagas från bottnen.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 12.

Synpunkter rörande skötseln av enskildas skogar
i Lappmarken.

Av FRANS KEMPE.

I Tidskriftens åttonde häfte för innevarande år har jägmästaren HAM-
MARSTRAND låtit införa en kritik av Trävaruexportföreningens uppgift
angående utsyning av torrskog å Nyby och Flakaträsk skogar inom
Fredrika revir. Då jag lämnat material till denna uppgift, finner jag
mig skyldig att avgiva ett svar.

Herr HAMMARSTRAND utgår från att inom dessa byar funnits ett sedan
decennier hopat förråd av torrskog, vilket förhållande skulle berott därpå,
att vid försäljning av avverkningsrätten byamännen förbehållit sig den
torra skogen. Härigenom har han velat rentvå Domänstyrelsen. Alla
veta vi emellertid, att en torr gran snart angripes av röta och därefter
faller. Ensamt den omständigheten gör Herr H:s tal om anhopning
av torrgran å omskrivna skogar ytterst osannolik. Men därjämte är
den grund, på vilken han byggt detta antagande, fullkomligt oriktig.
I Nyby och Flakaträsk, där utsyning under år 1913 ägt rum av de till
Exportföreningen uppgivna 22,904 torra träd, varom nu är fråga, är
all skog, om rå eller torr, försåld till visst tumtal. I det ena kontrak-
tet står visserligen, att byamännen äro skyldiga att till bränsle taga
torr skog, men detta betyder ingalunda, att innehavaren av avverknings-
rätten skulle sakna rätt att avverka sådan skog ned till föreskrivet tum-
tal. I det andra kontraktet nämnes ej ett ord om den torra skogen.
Mo och Domsjö Aktiebolag har också, alltsedan detsamma för resp.
20 och 26 år sedan kom i besittning av dessa avverkningskontrakt,
avverkat torr skog av grövre dimensioner, ehuru ej i avsevärd mängd.
Och allt efter som bolaget blivit ägare av hemman i dessa byar, har
bolaget å dessa hemman i stor utsträckning avverkat på något sätt an-
vändbar torrskog, vilket Herr H. själv i övrigt erkänner. Då bolaget
innehaft avverkningsrätten till dessa skogar i så lång tid, kan väl knap-
past Herr H. äga kännedom om den kvantitet torrskog, som från
dessa byar avverkats, men dels den omständigheten, att bolaget under
blott sju år (1904—1911) avverkat 13,700 kbm. från Granträsk, Nyby

800 FRANS KEMPE,

och Flakaträsk, något som för Herr H. ej är obekant, dels den om-
ständigheten, att 1I900—1903 såväl vindfällen som torr skog fick av-
verkas utan utsyning, hade bort avhålla honom från det påståendet, att
torr skog under decennier hopats å dessa skogar. Framförallt är dock
att märka, att ovannämnda utstämpling av 22,994 torra träd ägt rum
från bolagets egna, ej från dess arrenderade skogar i dessa byar, varav
följer, att vi ej alls ha med avverkningskontrakten att skaffa.

Den rikliga förekomsten av torr skog härleder sig därav att dessa
skogar till stor del bestå av gammal döende gran. Herr HAMMAR-
STRAND vitsordar för övrigt själv detta förhållande bland annat, då han
nämner, att vid avverkning kvarlämnade äldre granar efter ett par år
torkat, ehuru de vid stämplingen syntes hava varit av jämförelsevis
hyggligt utseende. Han förordar ock en hård avverkning av det över-
mogna virkesförrådet med kvarlämnande blott av yngre livskraftiga träd,
där sådana finnas.

För c:a 10 år sedan gjordes den uppskattning av Nyby och Flaka-
träsk skogar, som legat till grund för hushållningsplanerna. Den torra
skog, som då fanns, upptogs icke i avverkningsplanerna och skall så-
lunda ej avdragas från utsyningen. Vid fördelning av de år 1913
stämplade torrträden å dessa byområden har Herr HAMMARSTRAND för-
delat dem så, att 2,811 träd med en massa av 766,67 kbm. avräknas,
under det att 5,348 kbm. räknas som extra avverkning, d. v. s. av ho-
nom anses hava utgjorts av träd, som dött för mer än 10 år sedan.
Huru kan Herr H. veta, när dessa granar dött? Denna hans uppdel-
ning måste anses vara ganska godtycklig, synnerligast som vid utsy-
ning av torr skog träd, som hava en enda grön gren, icke medtagas.
Att dylika träd ej kunna bliva vidare långlivade är uppenbart. När
jag lämnade min uppgift till Trävaruexportföreningen, var jag beredd
på att alla dessa 22,994 träd skulle anses vara döda efzZer uppskattnin-
gen och sålunda bli avdragna från den ordinarie utsyningen. Det är
utan tvivel glädjande för bolaget, att Herr H. haft en annan uppfattning,
men är den ej föranledd därav, att Herr H. förstått att utan detta med-
givande skulle vi aldrig få bukt på den torra skogen? Vi få det än-
dock ej med de hushållningsplaner, som nu äro gällande.

Herr HAMMARSTRAND har i slutet av sin uppsats berört en del för-
hållanden, som jag ej heller med tystnad kan förbigå. Han medgiver
där, att skogsstatstjänstemännen vid utsyningarna i allmänhet ansett
sig hava någon juridisk—moralisk skyldighet att i första hand tillvara-
taga bonden-skogsägarens rätt. Detta är ett ärligt ord och Herr H.
är den första jägmästare, mig veterligen, som offentligen medgivit detta
allmänt kända faktum. Herrar jägmästare ha med förbiseende av den

SYNPUNKTER RORANDE SKOTSELN AV ENSKILDAS SKOGAR I LAPPMARKEN. 80I

skogliga synpunken ansett sig äga rätt att leka Guds försyn, d. v. s.
att taga från den ene och giva åt den andre. De ha frångått sitt yrke
och tagit domarens. Med rätt eller orätt skulle de hatade bolagen
klämmas. Detta självtagna domarekall har existerat länge nog. Visst
bedrives det uti Norrlands ödemarker, men även dessa höra Sverige till.

Med anledning av trävaruexportföreningens skrivelse till Kungl. Maj:t
angående skötseln av enskildas skogar i Lappmarken har Domänsty-
relsen i sitt svaromål ett yttrande, som, i avseende på den fråga jag
nu behandlar, synes mig böra alldeles särskilt skärskådas. Detta ytt-
rande lyder som följer:

»Å sidorna 4 och 5 i föreningens skrift anföres ett och annat rörande
hemmanet n:r 2 Holmträsk i Anundsjö socken. Därvid framhålles vissa ab-
norma förhållanden rörande torrträden å detta hemmans skog, dock utan att
upplysning meddelas vare sig angående det trädslag, varav torrträden utgjorts,
eller huruvida i följd av ändrade avsättningsförhållanden torrträd, som tillfö-
rene måst kvarlämnas såsom värdelösa, senare kunnat avverkas. Har skogen
bildats till stor del av gran, torde det vara ganska förklarligt, att torrträd
uppkommit efter sådana svåra snöbrott, som i framställningen omnämnas.
Det ligger utanför mänsklig makt att förekomma dylika naturföreteelser och
följderna av dem, vilket ock föreningen själv ansett och anmärkt.»

Som synes av punkt två anser Domänstyrelsen för ett rätt bedö-
mande av fallet Holmträsk nödigt veta, om den döda skogen består av
gran eller furu. Trävaruexportföreningen däremot anser en sådan ut-
redning fullständigt onödig och kräver, att gammal, skadad och tynande
skog utsynas, zznan den dör.

I den tredje meningen hänvisar Domänstyrelsen till en alldeles sär-
skild dödsorsak, snöbrottens härjande i granbestånden." Den skiljer
sålunda mellan dödsorsakerna. Men en var, som läser denna punkt
och ej känner förhållandena i Lappmarken, måste få det intrycket, att
när granskog träffats av snöbrott, så anser Domänstyrelsen att den bör
utsynas och avverkas, vilket ock är helt naturligt, eftersom toppbrottet
alltid orsakar röta och den toppbrutna skogen, även om den fortfar att
leva, sålunda går sitt fördärv till mötes. Utomstående måste därför
tänka, att den under de 4—5 sista åren toppbrutna skogen redan ut-
stämplats, detta så mycket hellre, som millioner träd under dessa år
toppbrutits. Så är emellertid icke alls förhållandet. Endast en för
svinnande del av denna toppbrutna skog är ännu avverkad. Men det
är vida värre än så. I Lappmarksskogarna kvarstå hundratusentals
sedan 40 å 350 år toppbrutna träd. Ensamt Mo och Domsjö Aktie-

+ Anm. Man bör i detta samband anmärka, att den av snö toppbrutna skogen visst icke
dör omedelbart; i de flesta fall lever den i åratal, ja i årtionden efter sedan skadan skett.

3802 FRANS KEMPE.

bolag kan därav uppvisa ett eller annat hundratusental. Härom £an
Domänstyrelsen ej vara okunnig. Vad är då styrelsens mening med
att låta påskina, att den toppbrutna skogen får avverkas? Den, som
vill övertyga sig om den värdenedsättning sedan gammalt toppbruten
skog undergår, bör besöka den stämpling av 5,050 träd, som staten
utbjudit från kronoöverloppsmarken Knösen i Fredrika revir. Knappt
40 2 av det ursprungliga värdet finnes kvar.

Det finns intet som helst förstånd i att låta skog på detta sätt för-
därvas. För min del har jag i årtionden varit upprörd över den van-
skötsel av våra tillgångar, som i detta fall äger rum. Att låta skog
dö och toppbruten skog kvarstå i årtionden, varigenom tiotals millioner
i värde förloras, är ett ohejdat slöseri, och det är fullständigt obegrip-
ligt, att sådant kan få förekomma.

Jag har för Mo och Domsjö Aktiebolags och Gideå och Husums
Aktiebolags räkning låtit torrlägga c:a 60,000 hektar myr och försum-
pad mark, därav c:a 1/. i Lappmarken. Å de försumpade markerna
och delvis även å myren finnas mängder av mindre, dock till massaved
dugliga, granar, vilka icke reagera för torrläggning, men som äro till
stort hinder för de småträd och buskar, som kunna reagera och, när
de stå fritt, visa den allra livligaste reaktion. Av Domänstyrelsen har
jag begärt att få dessa icke reagerande träd utsynade genom extra av-
verkning, dock blott på de ställen, där torrläggningen är fullständig
och reaktionen å buskar och småträd visat sig. Denna min anhållan
har avslagits. Jag nödgas alltså låta träd kvarstå, som icke kunna re-
agera för torrläggning, men som hindra den utdikade marken att kom-
ma i full produktionskraft. Jag hänvisas till att förlägga den ordinarie
utsyningen på blott de försumpade markerna, men detta är ju ekono-
miskt förkastligt, så länge den stora och vida värdefullare skogen å
fast mark dör av ålder eller skador ji mycket större utsträckning, än
den genom sådan utsyning kan hinna uttagas. Domänstyrelsen vill
uppenbarligen hindra den enskilde skogsägaren i Lappmarken att sköta
sin skog på bästa vis.

När man gör allt, som kan göras, för att sätta sina skogar i stånd
och i övrigt tillser att intet, som på något sätt är användbart, får för-
faras, så blir det motstånd, man i dessa avseenden från statens sida
möter, i längden outhärdligt. Man drives då till den slutsatsen, att
det är högst olämpligt att samma myndighet, som säljer avkastningen
av statens skogar till industriens män, även skall vara förmyndare för
dessa mäns skogar. För min del har jag så småningom fått det in-
trycket, att Domänstyrelsen hyser den uppfattningen, att ju mer indu-
striens skogar kunna avkasta, desto mindre behöver industrien köpa,

SYNPUNKTER RÖRANDE SKÖTSELN AV ENSKILDAS SKOGAR I LAPPMARKEN. 3803

och desto mindre får sålunda staten betalt för sina stämplingar. Att
denna tanke, för så vitt den nu finnes till, vilket jag ej vågar påstå,
är enfaldig är vissserligen uppenbart, eftersom industrien med nödvän-
dighet utvecklas, allt efter som tillgång på råvara ökas, men jag ser ej,
huru Domänstyrelsens benhårda envishet att under årtionden framhärda
i sin misshushållning med de enskilda skogarna i Lappmarken eljest
kan förklaras. Så mycket vet nämligen i allt fall Domänstyrelsen, att
uthållighetsprincipen ej kan användas på 2—300:åriga skogar. Detta
med avseende å de skogar industrien äger.

Med avseende å de skogar industrien arrenderar spela därjämte de
sociala forhållandena in. Herr HAMMARSTRAND vittnar därom, och jag
har nyss förut vidrört den saken.

Vi ha slösat länge nog och i tillräcklig utsträckning, ehuru vi aldrig
haft råd därtill. Nu kunna vi emellertid sannolikt inte längre trampa
lånevägen. Och när man tänker på, huru illa vi sköta oss, kan man
frestas att nästan önska en ekonomisk örfil, ty det är dock möjligt att
den skulle lära oss att tillvarataga, vad vi äga, och inge oss en känsla
av att sparsamhet i alla riktningar är av nöden.

Stockholm i november 1914.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I OTTAR HE TE2

IN MEMORIAM.

J. E. Wickman,

FEISTOSO GE Tar IOLA:

Åter ett dödsfall inom skogsstaten att anteckna och en runa att
ale

Det idylliska lilla Strängnäs vid leende Mälarvåg uppsökes gärna av
dem, som vilja i lugn och ro tillbringa sina återstående dagar. Staden
är något i samma väg som Nyköping och Grenna, men ligger närmare
landets hjärta Stockholm. Där skrida varligt en hel del pensionerade
tjänstemän, promenera i de lummiga strandallé-
erna samt njuta av den praktälskande biskop
Rogges byggnadsverk — dit också det numera
sorgligt skövlade Tynnelsö slott i grannskapet hör.

Den döde kamrat, vars namn läses under det
svarta korset här ovan, hade emellertid icke valt
Strängnäs för att säga farväl åt livet, utan bodde
där länge å tjänstens vägnar. Tidigare hade han
vandrat skogsstigen i Värmland, där han ypper-
ligt trivdes i den vackra Fryksdalen och vann
allmän tillgivenhet, och ändå längre tillbaka hade
han ett tiotal år tjänstgjort uppe vid finska grän-
sen, i Pajala och Torneå revir, därifrån han bevarade en mängd min-
nen av äldre tiders ensliga, sällsynt mödosamma liv och primitiva
skogsmannaverksamhet.

JOHAN EDVARD JOACHIM WICKMAN, son av handlanden JOHAN
PETTER W. och MARIA AURORA UTTER, föddes den 8 maj 1839 i
Säby socken av Jönköpings län samt avled den 28 november 1914 i
Strängnäs. Elev vid skogsinstitutet den 8 juni 1860, utexaminerades
han därifrån redan I juni 1861, förordnades till t. f. överjägare i Jönr
köpings län 4 november s. å. och utnämndes till extra överjägare
därstädes den 21 november 1862. Under sin nära sexåriga verksam-
het därstädes var han av länets hushållningssällskap förordnad såsom
skogsförvaltare i östra delen av länet samt verkade såsom lärare i skogs-
hushållning vid länets lantbruksskola. Båda dessa tjänster innehade
han till den 22 mars 1867, då han blev utnämnd till överjägare i Norr-

IN MEMORIAM. 305

bottens län samt fick genomleva det stora nödåret uppe vid gränsälven,
där våren var en fortsättning av vintern och sommaren bragte blott den
fattigaste vegetation med fullständigt felslagen skörd av både gräs och korn.

Vid omregleringen av skogsstaten den 10 december 1869 placerades
Wickman såsom jägmästare i Pajala revir, som då och länge framåt
räckte från Över-Torneå ända upp till norsk-finska gränsen, transpor-
terades emellertid redan 6 augusti 1870 till Torneå revir vid kusten
och den bördiga Tornedalen samt strävade här till den 30 december
1876, då han transporterades till Fryksdals revir i Värmland. I Värm-
land intresserade han sig livligt jämväl för jordbruk och den då ännu
fortlevande bruksskötseln, ägde Annefors m. fl. egendomar i Fryksdalen
samt var delägare i Kymsbergs bruk.

Emellertid längtade Wickman att komma litet närmare Stockholm
och sin gamle gode vän Gottfried Holmerz vid skogsinstitutet, varjämte
reumatismen behövde skötas även annorlunda än genom någon som-
marvistelse vid Borgholm. Han sökte därför transport till Gripsholms
fagra revir och erhöll den 6 augusti 1891 denna beställning, från vil-
ken han den 10 juni 1904 undfick avsked med pension.

I Strängnäs tillgodogjorde man sig genast Wickmans praktiska och
administrativa förmåga. Han blev tämligen genast invald i stadsfull-
mäktige och kallades den 14 januari 1907 till vice ordförande därstä-
des samt tjänstgjorde såsom kontrollant i Södermanlands enskilda bank.
Livligt intresserad av kulturhistoria och kyrklig konst, invaldes han i
styrelsen för Södermanlands fornminnesförening samt var en nitisk le-
damot i kommittén för restaurationen av domkyrkan i Strängnäs och
åvägabringandet av den ypperliga retrospektiva utställningen av kyrk-
liga konstalster från hela länet. Han arbetade vidare för en snabbare
ångbåtsförbindelse med huvudstaden samt var stor delägare i fartygs-
bolaget Strängnäs Express. Om hans övriga intressen vid sidan av
sitt yrke såsom skogsman må nämnas, att han var skattmästare i Sträng-
näs' djurskyddsförening, en av de äldsta och mest sympatiska i riket,
samt att den stora trädgården vid hans villaegendom i en utkant av
staden vittnade om välförståndigaste skötsel och omvårdnad.

Jägmästare Wickman var rättfram svensk och en hjärtevänlig per-
sonlighet, som man med saknad minnes icke endast inom kamratkret-
sen utan ganska vida, tack vare de olikartade insatser, han varit i till-
fälle att göra. Gift sedan den 17 augusti 1879 med Fanny Emelie
Westergren, sörjes han nu närmast av henne samt flera barn, av vilka
sonen Bertel, extra jägmästare i Skellefteå distrikt och assistent i Jörns
revir, valt faderns yrke. EF SZS.

306 IN MEMORIAM.

Karl Hanström.

3 2 BO I Mr NORA

Om man någonsin känt innebörden i orden »ett oväntat dödsfall», var
det vid bortgången den 5 december 1914 av jägmästare KARL HANSTRÖM
domänstyrelsens omtyckte registrator och aktuarie. Nyss hade man
träffat honom samt hört hans vanliga säkra och glada: god dag, kära
du, hur står det till? — och två å tre dagar efteråt har denna vänliga
stämma för alltid tystnat, det älskvärda leendet
för beständigt borta och livets maskineri stannat
i denna blomstrande kropp. En lunginflammation
i influensatiden bröt snabbt ned även den jätte-
styrka och den berghälsa, varöver Hanström syn-
tes förfoga. Att han till stor sorg och saknad för
anhöriga och en sällsynt stor vänkrets så snabbt
skulle skördas och hans dödsruna så snart behöva
ristas, kunde alltnog ingen gärna tänka.

Son av godsägaren Per Gustaf H. och Chri-
stina Lovisa Charlotta Rogberg, föddes KARL
HANSTRÖM den 24 april 1860 å Skultuna i Skul-
tuna socken av Västmanlands län. I skolåren tjänstgjorde han såsom
volontär vid Vendes artilleriregemente åren 1878—381, men ägnade sig

efter i Lund den 8 dec. 1882 avlagd mogenhetsexamen åt skogsbanan,
antogs till elev vid skogsinstitutet 1884 och utexaminerades därifrån 1886,
förordnades därefter till extra jägmästare i Östkinds revir den 15 juli
1886 och till assistent därstädes 1890, placerades den 21 januari såsom
extra jägmästare i östra distriktet samt antogs den 6 nov. 1891 till extra
ordinarie tjänsteman hos domänstyrelsen. I det centrala ämbetsverket, där
han tjänstgjort i mer än 23 års tid, befordrades han den 11 juni 1897
till amanuens, den 16 juni 1903 till tjänsteman inom 1:sta graden och
notarie å roteln III samt den 16 februari 1906 till registrator och aktuarie.
Att han på denna post var synnerligen lämplig och väl skickad att upp-
bära de på en gång ypperliga och ansvarsfulla traditionerna sedan A.
W. Stahres långa, utmärkta tjänstgöring, är allom dem veterligt, som i
verket eller eljest å tjänstens vägnar kommit i beröring med honom.
Stor noggrannhet och expeditionsvana, ett förträffligt minne och en säll-
synt tillmötesgående vänlighet, som icke skydde något besvär för nöjet
av att kunna vara till nytta eller bistånd, kännetecknade Hanström så-
som tjänsteman. Inom kamratkretsen — och överallt eljest — var vår
bortgångne vän allmänt värderad för sin älskvärdhet och humanitet, sitt

IN MEMORIAM. 8307

godmodiga, vänsälla väsen och det behagliga sällskapsgemyt, varöver
han förfogade.

Hanström var mycket road av jakt och hundar samt har i detta av-
seende särskilt inlagt förtjänst i fråga om Svenska Jägareförbundet på en
tid, då dettas organisation och ekonomi tarvade största omsorg och ett
nitiskt arbete. Vice sekreterare i förbundets centralavdelning 1906, blev
H. sekreterare därstädes 1898 och i Svenska Jägareförbundet 1900. Le-
damot av H. M. Konungens jaktklubb 1896, biträdande (och faktiskt
tjänstgörande) sekreterare vid 1:sta nordiska jägarkongressen i riddarhu-
set den 2—6 juli 1897, kommitterad för Sv. Jägareförbundets utställning
i Stockholm 1902. Vidare må nämnas, att han en tid tjänstgjorde så-
som biträdande lärare vid den numera nedlagda lantbruksskolan vid Husby
å Ekerön samt att han sedan den 14 januari 1903 under loppet av några
år undervisade i författningskunskap vid skogsinstitutet. Jämväl har han
åren 1904—1907 redigerat den av Norstedt & Söner publicerade >»Jakt-
tabellen >.

Svenska Skogsvårdsföreningen bar anledning att tacksamt erinra sig
Jägmästare Hanström, då denne ända sedan föreningens tillkomst verkat
såsom dess revisor. Jämväl var H. mångårig revisor inom Svenska
Kennelklubben.

I ett synnerligen lyckligt äktenskap sedan den 30 mars 1892 förenad
med Mathilda (Ma) Berendt, sörjes Karl Hanström närmast av änka och
tvenne söner. Men kring hans tidigt redda bår står jämväl hela skogs-
staten samlad i sorg och saknad samt vidare en mycket stor vänkrets
inom skilda delar av vårt land.

Vila i frid, gamle vän, och över ditt minne stråle i oskymd glans hela
den sol, varav ditt vänliga leende var ett återsken!

H. Szs.

56 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I OTTAR

TRÄVARUMARKNADEN.

Den tyska förklaringen, att alla trävaror skola vara villkorligt krigs-
kontraband, om vilken jag meddelade i min förra rapport, lägger allt-
jämt beslag på intresset hos våra trävaruexportörer. I någon liten mån
har denna förklaring mildrats, i det att kvastkäppar och lådbräder »så
bearbetade, att de utan vidare kunna sammansättas till lådor» förkla-
rats vara fria. Vad denna förklaring verkligen innebör synes dock vara
en smula oklart, och man arbetar nu på att få frågan fullt klar ävensom
att få stav förklarad icke vara krigskontraband.

Emellertid kvarstår i huvudsak verkan av förklaringen och ävenså den
förvåning, för att använda ett milt uttryck, som den väckt bland våra
trävaruexportörer. Man har allmänt mycket svårt att förstå orsaken till
atgärden och vad som i själva verket kan ernås med densamma. Att
engelsmännen därigenom skulle komma att hindras från att skaffa sig
nödigt trä, är nog ej fallet. Ännu är Arkangelsk hamn öppen, och det
finnes anledning antaga att med isbrytarehjälp så blir fallet ända in i
januari. Från Kanada torde man också kunna påräkna ökning i den
sedvanliga exporten. Följaktligen synes det vara tämligen klart, att det
blir vår export, som drabbas av slaget och ej eller åtminstone i mindre
grad engelsmännen.

Nu gäller emellertid att på allt sätt söka ordna sig för att exporten
kan ledas över på andra vägar. Vi hava därvidlag att räkna med våra
egna västkusthamnar samt Kristiania, Trondhjem och Narvik. Man har
redan kommit så långt i denna angelägenhet, att statens järnvägar för-
klarat sig vilja med fraktnedsättningar och i övrigt på allt sätt stödja
denna export, och det återstår nu att se i vad mån engelsmännen kunna
vara villiga att betala de förhöjda kostnaderna.

Saken är av största betydelse, som en var kan förstå. Det gäller att
om möjligt ej vår viktigaste export helt stoppas, och det gäller också
att ej Tyskland och Holland, vilka jämte Spanien och några andra im-
portländer av mindre betydelse f. n. äro våra enda avnämare, skola få
den föreställningen, att de i huvudsak komma att förbliva ensamma och
på den grund kunna föreskriva oss priserna.

TRÄVARUMARKNADEN. 809

Att under nuvarande förhållanden tala om några priser vore menings-
löst. Allt är ju ur sina gänger, och ännu torde det dröja rätt länge,
innan full stadga på nytt inträder.

Timmerdrivningarna hava i ganska stor utsträckning börjat, tack vare
den hittills ovanligt gynnsamma vintern. Men huru pass inskränkningar
i beräknad avverkning skola komma att företagas är ännu ovisst. In-
skränkning och det i betydlig omfattning måste ske, så mycket är visst.
Men än så länge söka våra trävarubolag att, så långt det är möjligt,
hålla allt i gång, för att ej arbetsbrist skall uppstå i högre grad än som
ej kan undgås. Förhållandet är detsamma beträffande verkstadsdriften,
som synes fortgå ungefär på vanligt sätt så gott som överallt.

Stockholm den 14 dec. 1914.

=.

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 12.

Om kubikmassa och form hos granar av olika
förgreningstyp.
Rättelser och tillägg till de å sid. 641—665 meddelade kurvorna.

Vid utritandet av diameter-, höjd-, formklass- och kubikmassekurvor till
av undertecknad undersökta granar av olika förgreningstyp ha de två förra
slagen kurvor utritats som helvariantkurvor, de två senare som klassvariant-
kurvor. För de förra har helvariantkurvtypen använts, då endast hela centi-
meter- och metertal aflästs och protokollförts. Uppritandet av kurvorna över-
lämnades åt ritbiträde, och vid utritandet av klassvariantkurvorna för form-
klasser och kubikmassor har härvid ett genomgående fel insmugit sig, det
nämligen, att utgångs- och slutpunkterna för kurvorna på horisontallinjen för-
lagts ej till respektive klassgränser utan till mittpunkterna af de linjer, som
representera respektive grannklassers områden. Med de uppritade kurvorna
har afsetts blott och bart att ge en grafisk bild av trädens procentuella fördel-
ning på olika diameter-, höjd-, formklass- och kubikmasseklasser inom de vik-
tigare förgreningstyperna. Kurvorna skola visa olikheterna typerna emellan,
huru stort procenttal av träden inom varje typ falla på den eller den diametern,
höjden, formklassen eller kubikmeterklassen; ju längre åt höger kurvans
tyngdpunkt faller, ju växtligare typ representerar den, något som
ej influeras av felritningen. En sammanräkning av de i formklass- och kubik-
massekurvorna inprickade procenterna måste ju dock med ovan nämnda fel-
ritning ge för höga värden. De i fig. 20 omritade kurvorna för Malingsbo-
beståndet n:o 8 (det på undersökta individ rikaste beståndet) torde klargöra
de omförmälda felens beskaffenhet och omfattning. Alla de omritade kurvorna
ha här uppritats som klassvarianter. En jämförelse mellan de nya kurvorna
och kurvorna å fig. 13, sid. 655 visar, huru likartade bilder kurvorna i själva
verket giva (1 de nya kurvorna ha jämväl några förut förbisedda smärre in-
prickningsfel blivit rättade).

Då kurvorna i den skala, varå de här återgivas, kanske ej alltid ge en full-
god föreställning om de verkliga procenterna på de olika klasserna, och då i
några kurvor inprickningsfel undgått kontrolläsaren (det största inpricknings-
felet träffas å kurvan b:2 sid. 641, där för bandgranar på 25 m. inprickats
40 inställts för 20 25), komma i Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt
h. 11, att till undvikande av varje felläsning av kurvorna i tabellerna (tabellerna
22—25) meddelas de siffror, som legat till grund för de förut uppritade kur-
vorna.

NILS SYLVÉN.

'(p) sosseunpqna 420 (3) sassepjuroj '(q) sopfay '(v)

avnawunp vyno vd Furuppsorj eyonuasord

(CE ) seuivuvi8 2 490 (—'"—''—Y 2 (rmenme) 9 (> ) 20 (—) » Ipuvsta IOAIMY 'g ou 2puvIsaq-oqsJugreW oc du
00980 0040 0090 0090 DOK —-00MN 0080 0010 0000 0081 0001 — 0060 0000 0040
> 4 Fl 4 4 t 1 L 4 1 7 åa - - vd — RAG Aa
TA > JA arbe TRE
Vv Br Lue Få 2jA få 5
& N 0
ll ;
tom N / / s
- SM 08
MN Ar |
VA /t så
äre I Oc
”Vgp je
Ok
7”
va 68 cc IT 03 Bl Bl LI OM gr vw Bl öl itu
RET LI 4 4 LI A 4 4 4 LJ PAD
Y N a SER GASA G
GUD 0940 980 0040 Gt UNO 9800 0000 —99'N gLe0 090 980 0040 490 9190 VI GR SA
SA I fon ) jer Helg EE —— mg AN TÅ -OL
SEEN a a 7 NN |
3 v gr s S SW U| ri
EN AG ER TV
EVEN fegt ol ot NV z:q |08
vv N fa St "SI BA
SEN JG 03 é
RT LA far 10 90 98 vö 62 oc 13 03 Gl Bl Lt 91 9 vi el aw
NE I -O08 -0£ Lr ds oltslinanl—————— fagrka
- / ec Ge 3
- Ok Om ol
ALE) Sh L:9 Sh St
25 106 08
n
NES
LOE
”
Ze If O6 63 03 13 92 92 va €Z Zz 13 03 Bl Bl Lt 91 9 vi El öl'Lua 18 96 98 vB BB ö6 I6 OB8 6 03 Lä dö 9å vä På öö Ia Dö Bl Bl Lt 9 Gt vr el örum
SN - 4 An SN TT i —L tad [| I 4 [I pt 4 4 4 Å wyr - eg CILLIE -L 4 4 -Å 4 Lä - 4 4 4 4 I 4 Få ör
ENN VAN AA nr RA sei 4
NI ' 2 MV s S
Usa AN Få MIR Lå
NE va rd sa OL ol
ANDE st -S1
v ; it
o:B loa Fa
su ”

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. H. 12.

Om avtorkning och avverkning i Norrlandssko-
garna.

Genmäle till jägmästare E. Hammarstrand.

Den torrskog, som under åren 1904—1911 avverkats inom Granträsk, Ny-
by och Flakaträsks skogar i Västerbottens läns lappmark eller c:a 47,000
träd, fördelar sig för så vitt det endast med svårighet ur bolaget delgivna
protokoll låter sig utredas så, att av dessa 10 2 av förrättningsmännen räk-
nats till ordinarie träd d. v. s. sådana, som i uppskattningen ingått och där-
efter avtorkat; medräknas endast timmerträd — 20 cm. vid brösthöjd och
däröver — blir siffran 12 &.

I själva verket är den högre. Efter 5 å 6 år ökas svårigheterna att av-
göra, huruvida träden torkat före eller under dessa 5 å 6 år. Det är san-
nolikt, att förrättningsmännen i tveksamma fall — vartill punkt 102 i Regl.
För. synes giva fog — upptagit dem, som torkade före uppskattningen, och
att alltså verkliga antalet torra träd är större än av protokollen framgår. Praxis
torde vara, att endast s. k. sega träd få ingå i ordinarie utsyningsbeloppet.
I Nyby gällde 1896 års, i Granträsk 1902 års uppskattning, till dess bolagets
hushållningsplaner av Domänstyrelsen 1911 fastställdes. Att år 1908 eller
1910 med någon som helst säkerhet avgöra vilka träd, som å dessa byar
torkat före 1896 resp. 1902 är ju rent omöjligt.

För att vinna kännedom om den hastighet, varmed den gamla skogen i
Norrland och speciellt Lappmarken avtorkar får man använda mer exakta
undersökningsmetoder. Ett par fall, där så varit mig möjligt, må här an-
föras.

Råbergs skog ligger i södra Fredrika socken; arealen är c:a 325 hektar,
varav c:a 85 hektar impediment. År 1913 räknades skogen genom skogs-
statens försorg. Med 160-årig omloppstid ger hemmanet enl. normalförråds-
formeln en årsavverkning av 277 kbm. I år är hemmanet i tur att erhålla
ordinarie utsyning, och har ett belopp av 646 kbm. utstämplats för 3-års-
perioden 1914—1916, sedan 185 kbm. förut utsynade vindfällen m. m, gått
i avräkning. Denna g3-årsutsyning uttogs på en areal av — fast och för-
sumpad mark — c:a 5,30 hektar. Vid förrättningen befunnos 33 träd eller 13,5
kbm., mest tall, ha torkat efter skogsräkningen 1 år förut, d. v. s. 2,5 kbm. pr.
hektar och år. Nedanstående uppställning klargör förhållandet mellan avtork-
ning och avverkning, för såvitt denna siffra är för skogen i sin helhet ty-
pisk:

AVIOKRAR PFA nn 600 kbm.=2,5 kbm. pr har=2,7 & av virkesförrådet

IFO

Åvverkas > » 2 JES 62 IN 5 ES BAR »

OM AVTORKNING OCH AVVERKNING I NORRLANDSSKOGARNA. 813

Vid skogsräkningen 1913 gjordes märken med järn i barken, så att ingen
tvekan kunde vid årets utsyningstillfälle förefinnas, att nämnda torra träd I
år förut upptagits såsom »växande».

Även om den genomsnittliga avtorkningen endast är hälften så stor, i vilket
fall avverkningen nätt och jämnt motsvarar avtorkningen, så är likväl den första
siffran, 2,5 kbm. pr har och år, ingalunda a priori orimlig, Större delen av
Råberg synes nämligen vara bevuxen med samma torkande överåriga blan-
dade tall- och granskog, i tekniskt avseende ännu synnerligen »vacker», som
årets stämplingstrakt. Virkesförrådet är för Lappmarks-förhållanden synner-
ligen stort: 90 å 100 kbm. per har produktiv mark i genomsnitt. Med ett
års hygge på 3 har produktiv mark tillåta de av Domänstyrelsen tillämpade skogs-
vårdsprinciperna skogsägaren att genomavverka denna värdefulla, oväxtliga,
torkande skog på 80 år! Om årshygget blir 4 hektar, tager samma proce-
dur 60 år! Detta är ett exempel bland många på vad vederbörande kalla för
» uthållig hushållning».

Avsöndring från Granträsk littera G.

Skiftet räknades år 1908, erhöll torrskogsutsyning 1911. Tidslängden —
3 år — mellan dessa förrättningar var icke längre, än att vid den senare
någorlunda exakt (med ledning av de märken, som vid skogsräkningen åsatts
träden) kunde avgöras, vilka träd torkat efter 1908. Deras antal befanns
vara 14 & av hela antalet torrträd med en kubikmassa av 46,20 kbm., mot-
svarande en avtorkning av o,35 kbm. pr hektar och år.

Det synes mig, som om man har rätt att draga följande slutsats av ovan-
stående: Även om man såsom Herr Hammarstrand är av den åsikten, att
den torra skog, som avverkats å ifrågavarande byar, till betydande del ut-
göres av träd, som torkat före den tid, då dessa trakters torrskog började
exploateras, är det dock obestridligt, att detta förråd av sedan gammalt torr skog
får ett betydande årligt tillskott. "Herr Hammarstrand erkänner, att den »be-
stående ordningens brister äro tydliga». Han föreslår också »i väntan på
normalskogen» att stämpla »hårt» såsom ett sätt att inskränka avtorknin-
garna. Sättet är utan tvivel endels rätt men har det felet att endast beröra
stämplingarnas kvalitativa beskaffenhet. Om kvantiteten nämner han intet.
Jag tror, att man måste tillgripa såväl hårda stämplingar som flerdubblade
stämplingsbelopp. Jag delar fullt Herr Hammarstrands mening om olämp-
ligheten av 3-årsutsyningarnas uttagande i form av plockhuggning. Jag tror,
att, när nödvändigheten att starkt öka utsyningsbeloppen i Lappmarken (av-
verkningsrätter undantagas härifrån) även blivit klar för Domänstyrelsen, dessa
utsyningar komma att uttagas dels såsom verkliga föryngringshuggningar (3-års
utsyningar) dels såsom plockhuggningar, över hela eller större delar av skiftet
periodvis återkommande, av den skog, som undergår kvalitetsförsämring. Dessa
huggningsformer böra icke utesluta utan tvärtom komplettera varandra.

Som skäl mot en forcering av avverkningarna anför Herr Hammarstrand
»lappmarksbondens ringa förmåga att förvalta och förkovra större penninge-
belopp». Det är möjligt, att Domänstyrelsen har samma uppfattning. Det
måste dock vara något ologiskt i en sådan tankegång, då denna statens om-
tanke om vissa medborgare leder till vanvård av deras egendom. Skall ut-
syningstvång och förmynderskap bibehållas, så synes förmyndarens första plikt
vara att tillse, att myndlingarnas kapital icke förminskas. Flera utvägar till
åstadkommande av rationell exploatering av vård av här ifrågavarande skogar

314 OM AVTORKNING OCH AVVERKNING I NORRLANDSSKOGARNA.

hava redan föreslagits. Man skulle också förutom dessa kunna tänka sig så-
dan anordning, att markägarna tvingas att fondera nettovinsten av plockhugg-
ningarna — i den mån den icke användes till skogsmarksförbättringar och
skogsvård — men tillåtas att fritt disponera 3-årsutsyningarna.
Umeå i oktober 1914.
MAURITZ CARLGREN.

LITTERATUR.

Beaktansvärda nyutkomna böcker.

FORSSLUND, KARL ERIK: Hembygdsvård. I. Naturskydd och nationalparker.
II. Kulturskydd och bygdemuséer. Stockholm 1914. Wahlström & Wid-
strands förlag. 113 + 151 Sid. 57 + 115 fig.

JOACHIMSSON, ÅKE: Spara på husbehovsvirket. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter
nir 14.) Andra omarbetade upplagan. Tjuguförsta-—tjugufemte tusendet. 32 sid.
23 fig. Pris 30 öre. Stockholm 1914.

MOLIN, ADRIAN: Jorden och folket. Ett program i kolonisationsfrågan. Stock-
holm 1914. Hugo Gebers förlag. 199 sid. Pris 3.25 kr.

SCHOTTE, GUNNAR: Ett observandum vid inköp av skogsfrö. Statens Skogs-
försöksanstalt, Flygblad na. 4, dec. 19014. 4 sid., 1 fig. Prisfrosoret
Skaraborgs läns Jaktvårdsförening 1913. 1914 75/,. Sköfde. Strokirks bok-

Handeksrensorsida Prspra kr;

WIiBECK, EDVARD: Tillgången på kott och skogsfrö 1914—1915. Statens Skogs-
försöksanstalt, Flygblad n:r 3, nov. 1914. 4 sid., 2 kartor. Pris 10 öre.

WittTROCK, V. B.: Meddelanden om granen, särskilt hennes svenska former,
i bild och skrift. Afd. 1. Med 238 tavlor, delvis i färg. 92 sid. 28 planscher.
BriSKS sommar (INS Acta g klortitBerstani, 55)

Västra Sveriges Skogsvårds-Förbunds Arsskrift. 104. Boras LO r4uiesksd

Forst- und Jagdkalender. Begrindet von SCHNEIDER und JuDpEicH. 65 Jahr-
gang 1915, bearbeitet von M. NEUMEISTER u. M. RETtzLoFfF. In zwel
Teilen, Berlin, 1915. Julius Springer.

I Teil: Kalendarium, Wirtschafts-, Jagd- und Fischerei-Kalender, Hilfsbuch,
verschiedene Tabellen und Notizen.
Ausgabe A: Schreibkalender 106 sid. Pris 2,00—2,50 Mark.

» BE » 188 >» 2

Waldheil. Kalender fär deutsche Forstmänner und Jäger auf das Jahr 1915.
Vereinskalender des Vereins königlich preussischer Forstbeamten. 27. Jahr-
gang. I. Teil: Taschenbuch. II. Teil: Forstliches Hilfsbuch. Neudamm
J. Neumann. Pris 1,60 Mark.

20-12 970 »>

FE II

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT I QT4.: JH,. 2.

FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA.

Motioner vid mötet mellan skogsvårdsstyrelserna i Stockholm
år 1914.

Vid det 3-årsmöte, som ägde rum mellan skogsvårdsstyrelserna i riket 1—4
december 1914 avgåvos följande motioner. Motionernas behandling intages i
ett följande häfte, sedan protokoll från mötet föreligger.

Upprättande av en statistik rörande skogseldarna. Hr. O. Hj.
HUMBLE (motion n:r 1) hemställde:

dels att skogsvårdsstyrelserna ville enas om att i sina berättelser hädanefter
intaga uppgifter om skogseldarna inom respektive landstingsområden efter det
formulär, som här angives; börande dessa uppgifter omfatta icke endast av
brand övergången skogbeväxt eller genom avverkning mer eller mindre kal-
huggen mark såväl å enskildes som å kronans skogar utan även av brand
övergångna kala ljungmarker inom landet;

dels att skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte desslikes ville hemställa till de
landsting, inom vilkas område skogsvårdsstyrelse saknas helt eller delvis, att
anskaffa liknande uppgifter och före den 1 april påföljande år insända dessa
till skogsvårdsföreningen;

dels ock att skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte ville anmoda skogsvårds-
föreningen att intaga dessa sistnämnda uppgifter i tidskriften, samtidigt med
publicerandet av skogsvårdsstyrelsernas berättelser, i form av ett sammandrag
för hela landet.

Revision av bestämmelserna rörande rätten att beta får och
getter å gemensam betesmark. Skogsvårdsstyrelsen inom Älvsborgs läns
landstingsområde föreslog skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte (motion n:r 2)

att hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning, att Kungl. Maj:t måtte
föranstalta om revision av bestämmelserna rörande rätten att beta får och
och getter å gemensam betesmark med iakttagande därvid av i motionen fram-

hållna synpunkter.

Taxering av jordbruksfastighet i vad angår därå växande skog.
Frih. G. PFEIFF (motion n:r 3) föreslog,

att skogsvårdsstyrelsemötet enade sig om en skrivelse till Kungl. Maj:t med
underdånig anhållan, att bestämmelserna om taxering av jordbruksegendomar
förtydligades eller förändrades, så att i motionen anmärkta missförhållanden
undanröjdes.

Stadgarna för möten mellan skogsvårdsstyrelserna, Kalmar läns
norra landstingsområde (motion n:r 4) hemställde,

316 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA.

att skogsvårdsstyrelsemötet behagade besluta sådan ändring i $ 2 av stad
garna för möten mellan skogsvårdsstyrelserna, att ordinarie sådant möte tager
sin början antingen under andra veckan i december månad, eller, om mötet
anser denna tid olämplig, någon dag efter den 4 december.

Skogsbrandförsäkring i Sverige. Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs
län anhöll (i motion n:r 5)

om tillsättande av en kommitté med uppdrag, att å styrelsernas vägnar ut-
reda frågan och sammankalla ett allmänt möte i Stockholm mellan skogsägare
och övriga för frågan intresserade, samt därefter söka föra frågan vidare framåt
till dess lösning.

Anordnande av kurser för länsjägmästarna. Hr. G. EKELUND m. fl.
föreslogo (motion nr 6),

att skogsvårdsstyrelsernas möte ville uttala sig för att kurser anordnas för
länsjägmästarna i skogsfinansiella, skogstekniska m. fl. frågor,

att åt en kommitté eller åt en person lämnas i uppdrag att vidtaga lämp-
liga åtgärder för sakens realisering, samt

att underdånig ansökan i sinom tid göres om gemensamt anslag från inne-
stående skogsvårdsavgiftsmedel för täckande av kostnaderna.

Fördelning av innestående skogsvårdsavgiftsmedel. Skogsvårdssty-
relsen i Östergötlands län föreslog (motion n:r 7),

att skogsvårdsstyrelsernas möte genom tillsättandet av en kommitté föran-
staltar om en allsidig utredning angående lämpligaste fördelningen av hos
statskontoret innestående skogsvårdsavgiftsmedel samt att denna utredning
ställes till Kungl. Maj:ts förfogande.

Skogsvårdsstyrelsernas årsberättelser. Skogsvårdsstyrelsen i Öster-
götlands län hemställde (motion n:r 8),

att skogsvårdsstyrelsernas möte behagade uttala sig för,

att respektive skogsvårdsstyrelser i sina årsberättelser angiva jämförande siff-
ror, varav allmänheten mera än hittills kan bilda sig ett omdöme om skogs-
vårdens ståndpunkt och utveckling, samt

att åtgärder vidtagas för åstadkommande av ett tillförlitligt, med jämförande
siffror försett statistiskt sammandrag över samtliga skogsvårdsstyrelsers års-
berättelser.

Lokal för utställningsföremål. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län
föreslog (motion n:r 9),

att skogsvårdsstyrelsernas möte ville besluta att anordna en gemensam lo-
kal för deponering av de utställningsföremål, som framdeles kunna komma
till nytta, samt bestämma de åtgärder för sakens realiserande, som kunna be-
finnas lämpliga.

Avlöning av skogsvårdsstyrelsens tiänstemän under krigstiänst-=
göring. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län (motion nir 10) föreslog,

att skogsvårdsstyrelsernas möte till behandling upptager spörsmålet om tjänste-
männens avlöningsförhållanden under krigstjänstgöring samt om möjligt i frå-
gan träffar gemensam överenskommelse.

FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. 817

Pensionering av skogsvårdsstyrelsernas personal. Hr. R. ALEXAN-
DERSSON m. fl. hemställde,

att skogsvårdsstyrelsernas möte ville uttala sig till förmån för en pensione-
ring av styrelsernas fast anställda personal;

att, därest icke något av här framlagda förslag med redan föreliggande ut-
redning omedelbart kan vinna ombudsmötets gillande, mötet ville tillsätta en
kommitté med uppdrag att utan uppskov taga frågan under behandling och
till varje skogsvårdsstyrelse avgiva förslag till pensionsfrågans lösning före den
I april 1915,

att mötet ville i denna kommitté insätta förutom skogsvårdsstyrelseledamöter
representanter för styrelsernas personal med rätt för kommittén att med sig
adjungera sakkunnig person samt uttala sig för, att för nämnda ändamål för-
slagsvis anvisas kr. 2,000 att enligt grunderna för bestridande av kostnaden
för skogsvårdsstyrelsernas representantmöten hos samtliga skogsvårdsstyrelser
uttaxeras, samt

att mötet ville uttala sig för önskvärdheten av, att samtliga skogsvårdssty-
relser, efter överenskommelse med sin tjänstepersonal, ville redan fr. o. m.
'/, 1915 — i avvaktan på kommitténs utredning — besluta att fondera me-
del till personalens pensionering enligt förslag D samt tillsvidare förvalta på
grund av sådan överenskommelse innehållna lönemedel från personalen.

Egendomsköpares skyldighet i fråga om skogsodling. Skogsvårds-
styrelsen i Uppsala län föreslog (motion n:r 12),

att ombudsmötet ville rikta en uppmaning till samtliga skogsvårdsstyrelser,
att dessa inom respektive län låta i ortstidningarna införa stående kungörelser
av i motionen nämnt slag, samt

att ombudsmötet ville anslå en summa av exempelvis 500 kronor att an-
vändas för annonsering av dylika kungörelser i andra lämpliga, i hela landet
spridda tidningar, vilken summa utdebiteras å de olika skogsvårdsstyrelserna
enligt vanliga grunder för gemensamma utgifter.

Rätt för länsiägmästare att inträda som ledamot i skogsvårds-
styrelse. Skogsvårdsstyrelsen i Södermanlands län hemställde (motion nr 13),

att mötet behagade besluta om en framställning till skogslagstiftningskom-
mittén att vid utarbetandet av de nya förslagen till lagar och förordningar
jämväl intaga en bestämmelse om, att länsjägmästare må under angivna om-
ständigheter inträda såsom tillfällig ledamot av skogsvårdsstyrelsen.

Tiden för insändande av virkestaxeringsprotokoll. Södermanlands
läns skogsvårdsstyrelse hemställde (motion n:r 14),

att mötet ville besluta en underdånig framställning till Kungl. Maj:t, att
tiden för insändandet från kommunalnämndens ordförande till Kungl. Maj:ts
befallningshavande av upprättade längder, taxeringsprotokoll samt deklaratio-
ner med tillhörande handlingar måtte tillbakaflyttas till den 15 juni, och att
sagda handlingar omedelbart därefter måtte för kännedom och eventuellt an-
förande av besvär överlämnas till vederbörande skogsvårdsstyrelse med skyl-
dighet för denna att före den 15 juli återställa desamma.

Äng. utländsk undersåtes erläggande av skogsaccis. Skogsvårds-
styrelsen i Värmlands län (motion n:r 15) föreslog,

818 FRÅN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA.

att mötet måtte besluta ingå till Kungl. Maj:t med underdånig anhållan,
det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder till vinnande av större säkerhet för
att behörig skogsaccis och skogsvårdsavgift blir erlagd för inom landet av ut-
ländsk undersåte avverkat virke.

Pensionsrätt åt länsjägmästare. Kronobergs läns skogsvårdsstyrelse
hemställde (motion nir 16).

att det allmänna mötet med skogsvårdsstyrelserna ville i underdånig skrivelse
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t i nåder förordna tillägg till $ 7 i regle-
mentet, varigenom skogsvårdsstyrelse berättigades att tillerkänna länsjägmästare,
som under minst 3 på varandra följande treårsperioder till styrelsens fulla be-
låtenhet fullgjort sin befattning, vid entledigandet pension intill högst ?/z av
den kontanta årslönen, att under hans återstående livstid utgå av skogsvårds-
styrelsens omhänderhavande medel.

Anmälningsskyldighet för skogsavverkare. Skogsvårdsstyrelsen i Kop-
parbergs län hemställde (motion n:r 17),

att skogsvårdsstyrelsernas möte behagade hos Kungl. Maj:t göra framställ-
ning om sådant tillägg till lag angående vård av enskildes skogar den 24
juli 1903, att såväl ägare av skog som innehavare av avverkningsrätt åläggas
att till respektive skogsvårdsstyrelse före avverkningens påbörjande göra skrift-
lig anmälan om tillämnad avverkning, för såvitt denna avverkning avser accis-
pliktigt virke.

Till länsjägmästare i Kalmar läns norra landstingsområde har antagits
skogstaxorn 1 Gävle —Dala distrikt, e. jägmästaren Nins KLEIN.

SKOGSADMINISTRATIONEN.

Domänstyrelsens cirkulär, beslut och yttranden.

Höjning av avverkningarna under 1915.

Domänstyrelsen har härom den 21 november 1914 utfärdat följande cirkulär.

Med hänsyn till dels de för närvarande rådande förhållandena, 1 anledning av vilka stats-
kassan lärer hava stort behov av ökade inkomster, dels att förutsättningar synas förefinnas
för höga virkespris under närmaste åren, under det att för viss tidsperiod därefter kan be-
faras prisfall, vill Kungl. Domänstyrelsen härigenom anmoda Eder att uti de utsyningsför-
slag, som Ni jämlikt gällande föreskrifter har att avgiva för år 1915, föreslå höjda avverk-
ningar, särskilt för sådana skogar, där förhöjningen kan uttagas genom beståndsvårdande
gallrings- eller rensningshuggningar samt av gammal, övermogen skog.

Uppförandet av avverkningskoior med stallar inom Luleå distrikt.

Domänstyrelsen har den 22 oktober 1914 till överjägmästaren i Luleå distrikt härom av-
låtit följande skrivelse.

I skrivelse den 19 denna månad har Ni, sedan auktion a till försäljning utbjudna vir-
kesposter från kronoskogarna inom distriktet hållits den 17 innevarande månad, avgivit för-
slag till uppförande av avverkningskojor att användas vid avverkning av de virkesposter, som
vid förenämnda auktion icke sålts, men som framdeles under vintern kunde komma att för-
säljas. Ni har i sådant avseende föreslagit uppförande av tillsammans 34 kojor med stallar
samt dessutom ett stall ävensom reparation av 5 äldre kojor och stallar för en sammanlagd
beräknad kostnad av 8,215 kronor.

SKOGSADMINISTRATIONEN. 319

I anledning härav har Kungl. Styrelsen funnit skäligt att för ändamålet anvisa ett för
distriktet sammanlagt belopp av intill 6,000 kronor, och bemyndigas Ni att på skilda revir
fördela nämnda summa på sådant sätt, att till uppförande komma i första hand sådana kojor
och stallar, där största utsikt till försäljning innevarande vinter av respektive virkesposter
finnes, och där i övrigt behovet kan anses vara mest trängande, ävensom uppdraga åt veder-
börande jägmästare att omedelbart och med användande av tillgängliga förvaltningsmedel
ombestyra arbetenas utförande på ändamålsenligt sätt. Där för reviret för innevarande år
anslagna medel icke lämna tillgång till kostnadernas bestridande, hava vederbörande jäg-
mästare i god tid före årets utgång — senast inom förra hälften av december — inkomma
genom Eder med framställning om ytterligare medel för behovets fyllande.

Kojorna skola väl timras, förses med vattentäta tak samt nödiga fönster och stadiga dör-
rar, ävensom eldpall och mur av i huvudsak vald natursten, över vilken uppsättes rökhuv
med spjällanordning. Golv av plank anses ej vara erforderligt, men bör stadig jordfyllning
läggas runt kojan för utestängande av drag. Lämpliga britsar anbringas. Även stallarna
skola förses med vattentäta tak samt mindre fönster ävensom göras så dragfria som möjligt.

Eventuella besparingar å utgifter under nionde huvudtiteln år 1915.

Domänstyrelsen har härom den 22 oktober 1914 till chefen för Kungl. Jordbruksdeparte-
mentet avgivit följande yttande.

Genom ämbetsskrivelse den 19 innevarande månad har herr Statsrådet anmodat domän-
styrelsen att till Kungl. Jordbruksdepartementet inkomma dels med yttranda, huruvida och
i vilken utsträckning utgifter, till vilkas bestridande anslag, berörande styrelsens ämbetsverk-
samhet äro under nionde huvudtiteln uppförda i 1915 års riksstat, synas kunna i anledning
av de rådande förhållandena helt eller delvis inställas eller uppskjutas, dels ock med över-
sikt över de till styrelsens ämbetsverksamhet hörande anslagsbelopp under samma huvudti-
tel, såväl ordinarie som extra, vilka synas styrelsen böra äskas av 1915 års riksdag, samt
därvid avgiva yttrande över den större eller mindre nödvändigheten av anslagens utgående.

Med anledning härav får styrelsen anföra följande.

På äskande av Kungl. Maj:t har innevarande års riksdag — förutom till driftkostnader
för statens domäner, varom här ej lär vara fråga — anvisat för år 1915 å nionde huvud-
titeln följande anslag berörande styrelsens ämbetsverksamhet.

verkliga utgifter under nionde huvudtiteln.

För skogsundervisningen och befrämjande av skogshushållningen i allmänhet.
Ordinarie anslag:

HPSKAten StSkO8SSkOloR see see ATT Loss sa dr kronor 58,787: 50
» den enskilda skogsundervisningeD ssssssmssssssssnsa » 5,950:—
FO LlAESKOlAnT VIC, ELAN ASG on ad a Side » 1,000: —
NI STALSNSVPSKOSSINT ED OLCI ads oa ds odla Sa Reg föjde » 14,400: —
» diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition = >» 34,462: 50

Summa kronor 114,600: —
Extra anslag:

EUIESKO 5 SAS tue bee a ON SE SNR RSS rasar dre kronor 17,100: —
» personligt lönetillägg åt t. f. lektorn F. W. Jonsson = » 500: —

Summa kronor 17,600: —

Till förb. skogsskolorna vid Omberg och Kloten ...... kronor 8,667: —
Till bestridande av kostnader för reglering av flott-
KEREISN TI LOSER TRO FRA RAS AEA ESR AN ORTER RER SoNb » -285,000: —

Därjämte har riksdagen likaledes för år 1915 anvisat å riksstaten till

Utgifter för kapitalökning.

Till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjän-
lig mark samt till inlösen av ströängar å kro-
noparkerna i Norrland och Dalarna ............ kronor 1,000,000: —
>» anordnande- av jägmästarebostäder D 27,500: —

Summa kronor 1,027,500: —

820 SKOGSADMINISTRATIONEN.

I sitt den 2 innevarande månad avgivna underdåniga statsförslag för år 1916 har Domän-
styrelsen hemställt, att hos 1915 års riksdag måtte äskas förutom driftkostnader för statens
domäners fond följande anslag.

Ordinarie anslag åa nionde huvudtiteln,

Till skogsundervisningen och befrämjande av skogshushållningen i allmänhet:

tilljstatens daste SkogsskölOri mocssosssusiesareles såren re kronor +66,100; —
sudenfenskilda skogsundervisningel ossdkescnecsss- » 1,000: —
PutkolarskolansvidsElallnas St esss sense » 1,000: —
SESta len sys KO 50 0 EMO RET Ane ERS Sr a sla Mel STAS » 155,750: —
» diverse ändamål ull Kungl. Maj:ts disposition ... > 34,550: —

Summa kronor 258,400: —

Extra anslag a nionde huvudtiteln,

Till bestridande av kostnader för reglering av
LON RAMA MA a KLOR A AA TÅ Sf NE TE Er NE AA Er RS kronor = 200,000: —
samt utom huvudtiteln till
Utgifter för kapitalökning.

Till inköp av skogbärande och till skogsbörd tjänlig

MM ATKRTITE AU PINET Ae Ts lar ataoatee 6 ref Kotaistor en aka sekler kronor 1,000,000: —
» anordnande av bostäder åt två jägmästare inom
Alvsby kyrkoby i Norrbottens län ............... > 28,000: —

Summa kronor 1,028,000: —

De ordinarie och extra anslagen å nionde huvudtiteln samt anslaget till anordnande av
jägmästarebostäder för år 1915 gälla sådana utgifter, som icke kunna vare sig helt eller delvis
inställas eller uppskjutas.

Av anslagen under »Utgifter för kapitalökning» finnes en post 1,000,000 kronor till in-
köp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark med mera, som givetvis gäller en ut-
gift, som helt kan inställas eller uppskjutas. I sitt underdåniga generalförslag för år 1916
den 2 innevarande månad har styrelsen bland utgifter för kapitalökning upptagit även
1,000,000 för samma ändamål, oaktat, såsom styrelsen samtidigt anmärkte, för närvarande
finnes ett belopp av omkring 2,000,000 kronor reserverade för inköp av mark med mera.
Såsom motiv härför anförde styrelsen, att det vore mycket önskvärt, att medel till dylika
inköp fortfarande ansloges, på det att, då något större fördelaktigt anbud gjordes kronan,
penningar måtte finnas tillgängliga. TI allmänhet förhåller det sig så, att priset per enheten
ställer sig proportionsvis billigare, ju större affären är, enär konkurrensen i samma mån blir
mindre. Det synes därföre styrelsen av vikt, att det finns möjlighet för kronan att kunna
spekulera just då sådana hembud göras. Det har ock inträffat, att en för kronan mycket för-
månlig sådan affär icke kunnat komma till stånd, därför att disponibelt kapital därtill icke
fanns tillgängligt. Styrelsens förslag om anslag av 1,000,000 kronor även för år 1916 för
inköp av mark med mera har sålunda tillkommit för att få till stånd en fond för detta
ändamål. Ehuru det av detta skäl varit önskvärt, att det för år 1915 beviljade anslaget
kunde få utgå, anser styrelsen dock dess kvarstående icke oundgängligen nödvändigt. Så-
som ovan anförts finnes för närvarande för inköp av mark reserverade omkring 2,000,000
kronor, vartill kommer att under ett vart av åren 1915 och 1916 beräknas komma ati in-
flyta medel för försålda smärre kronoegendomar till belopp av 800,000— 1,000,000 kronor.

I fråga om utsikten för kronan att under åren 1915 och 1916 få köpa större skogs-
egendomar till moderat pris vill styrelsen uttala den meningen, att å ena sidan kan antagas,
att stegrade virkespris komma att inträda under den närmaste tiden efter de nu pågående
krigens avslutande, vilket borde medföra höjda pris å skogsegendomar, men att å andra si-
dan kan förutses högre räntefot under samma tid, vilket kan tvinga mången skogsägare att
sälja på samma gång det kan leda till minskad konkurrens om åtminstone större skogs-
egendomar med därav följande lägre pris å sådana.

De för år 1916 begärda anslagen till skogsundervisningen och befrämjande av skogshus-
hållningen i allmänhet samt till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom
riket avse likasom anslagen för år 1915 sådana utgifter, som icke synas kunna vare sig helt
eller delvis inställas eller uppskjutas. Och i fråga om begärda anslag till utgifter för kapi-
talökning är det endast det till inköp av mark med mera begärda anslaget av 1,000,000
kronor, som på förut angivna grunder anses kunna uteslutas.

SKOGSADMINISTRATINNEN.,. 821

Tjänster och förordnanden.

Kungl. Domänstyrelsen.

Inspektionsresa har företagits av byråchefen Fr. Giöbel i Halland den 30 nov.-—
5 dec. med förordnande för notarien Einar Ödman, hvilkens tjänst uppehållits av amanu-
ensen Arne Chatillon—Winbergh.

Semester har åtnjutits av:

generaldirektören Karl Fredenberg den 1—3 dec. med förordnande för byråchefen
INET ROOS:

byråchefen Th. Örtenblad den 16 nov. med förordnande för notarien K. G. G. Norling,
vilkens tjänst uppehållits av amanuensen John Söderström;

byråchefen Fr. Giöbel den 6 —15 dec. med förordnande för notarien Einar Ödman, vilkens
tjänst uppehållits av amanuensen Erik Helmers;

notarien Martin Rasch den ig9—21 nov. med förordnande för amanuensen Arne Cha-
tillon—Winbergh.

Tiänstledighet har beviljats:
revisor E. G. Fahlcerantz för sjukdom den 1 dec. med förordnande för amanuensen Per
Nicander.

Död. Registratorn Karl Hanström har den 5 dec. avlidit.

Skogsstaten.

Arvidsiaurs revir. Till jägmästare i Arvidsjaurs revir har Kungl. Maj:t den 11 dec.
utnämnt och förordnat t. f. jägmästaren i Bodens revir Hakon Stahre.

Piteå revir. Jägmästaretjänsten i Piteå revir sökes av jägmästaren i En revir
Curt Fougberg, skogsingenjören Tell Grenander, dikningsledaren John Wallmark, t. f. jäg-
mästaren i Tärendö revir Folke Gunterberg, skogstaxatorn i Luleå distrikt Åke Berg samt
extra jägmästarna Ragnar Lindahl, Gustaf Lyman, Torsten Larsson, C. G. T. Nettelbladt
och Wilhelm Fellenius. Kungl. Domänstyrelsen har på förslag till tjänstens återbesättande
uppfört Fougberg, Grenander och Wallmark i nu nämnd ordning med förord för Fougberg.

Enköpings revir. Jägmästaretjänsten i Enköpings revir sökes av jägmästaren i Rätans
revir L. F. Molander, jägmästaren i Tåsjö revir Viktor Olofsson, jägmästaren i Ombergs
revir C. G. Timberg, jägmästaren i Gellivare revir Isak Hammarberg, jägmästaren i Eksjö
revir Herman Nordenadler, föreståndaren för Hällnäs skogsskola David Grufman samt skogs-
taxatorn i Bergslagsdistriktet Öscar Kollberg.

Gullbergs revir. På förslag till återbesättande av jägmästaretjänsten i Gullbergs revir
har Kungl. Domänstyrelsen uppfört jägmästaren i Storbackens revir Carl Rothman, t. f. jäg-
mästaren Arvid Liedholm samt skogstaxatorn i Östra distriktet Elis Lundman i nu nämnd
ordning med förord för Liedholm.

Tjusts revir. Till jägmästare i Tjusts revir har Kungl. Maj:t den 26 nov. transporterat
och förordnat jägmästaren i Angeså revir Gustaf Halldin.

Till biträdande jägmästare i Södra och Norra Lycksele revir har förordnats jäg-
mästaren H. Zetterberg.

Till skyddsskogsassistenter i Mell. Norrlands distrikt under november månad ha
förordnats extra jägmästarna W. von Arnold och A. Carlander.

Till avlönade assistenter ha förordnats:

e. jägmästaren E. Ramberg i Bjurholms revir den 25 nov.—3I1 Ser :
> » D. de Geer i SEG » > 25 > —I5 ;
» » W. Lejdström i Åsele > +. F dee:=—3 0;
> » Simon Jönsson i Norsjö » » -I6 növ.—I5. 3

» » B. Rossander i Ö. Lycksele » > 9 » —30 nov.;
» » G. Widström i Hallens m. fl. > REV RNA TAL Lal sa

R. Melin i Blekinge » >» I dec.—8 =»

322 SKOGSADMINISTRATIONEN.

Återkallat förordnande. Kungl. Domänstyrelsen har på gjord framställning åter-
kallat det e. jägmästaren W. Samuelsson meddelade förordnandet att vara oavlönad assistent
i Köpings revir.

Tjänstledighet har beviljats:

överjägmästaren i Södra distriktet F. F. Edelstam för enskilda angelägenheter den 23
nov.—6 dec. med förordnande för jägmästaren i Kalmar revir P. Fr. A. Nauckhoff, hvilkens
tjänst uppehålles av e. jägmästaren Malte Thees;

jägmästaren i Malmejaurs revir C. A. F. Fougberg för sjukdom den 23—30 nov. med
förordnande för assistenten i reviret Birger Pettersson;

jägmästaren i Härnösands revir W. Smitt för enskilda angelägenheter den 29 nov.—
26 dec. med förordnande för assistenten i reviret Ragnar Lindahl, vilkens tjänst uppehålles
av assistenten hos överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt E. V. Holm, Dennes assi-
stenttjänst uppehålles av e. jägmästaren Bure Holmbäck ;

jägmästaren i Köpings revir Olof Willner för enskilda angelägenheter den 11 nov.—20
dec. med förordnande för e. jägmästaren W. Samuelsson;

jägmästaren i Västbo revir Gösta Englund för enskilda angelägenheter den 11—30 nov.
med förordnande för skogstaxatorn Knut Falck, vilkens tjänst uppehållits av länsjägmästaren
i Jönköpings län Wilhelm Lothigius;

jägmästaren i Tjusts revir Gustaf Halldin för enskilda angelägenheter den 26 nov.—I4
dec. med förordnande för assistenten i Jönköpings revir G. Björklund, vilkens tjänst uppe-
hållits av e. jägmästaren Fr. Bång;

jägmästaren i Kosta revir Johan Dahlgren för enskilda angelägenheter den 30 nov.—5
dec. med förordnande för e. jägmästaren G. A. O. Göthe;

bitr. jägmästaren i Vargiså revir G. W. Strandberg för enskilda angelägenheter den 20
nov.—15 dec. med förordnande för e. jägmästaren Sverker Grenholm;

skogsingenjören Tell Grenander för enskilda angelägenheter den 20 nov.—I19 dec.

Skogsinstitutet.

Till e. lärare i lagkunskap och författningar har K. Domänstyrelsen antagit domänfiskalen
Gerh. Alexanderson.

Lediga tjänster.

Jägmästaretijänsten i Ängeså revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen före den 28
december kl. 3 på dagen.

En avlönad assistentbefattning i Pajala och Torneå revir sökes hos Kungl.
Domänstyrelsen före den 23 december kl. 3 på dagen.

En avlönad assistentbefattning i Vargiså revir sökes hos Kungl. Domänstyrelsen
före den 23 december kl. 3 på dagen.

En avlönad assistentbefattning i Stensele revir sökes hos Kungl. Domän-
styrelsen före den 23 december kl. 3 på dagen.

En första gradens tiänst hos Kungl. Domänstyrelsen sökes hos Kungl. Domän-
styrelsen före kl. 3 e. m. den 8 nästinstundande januari.

Skogstaxatorstiänsten i GävleDala distrikt sökes hos Kungl. Domänstyrelsen
före kl. 12 på dagen den 28 december 1914.

”

——"BO000000 00000000 00000000 00000000C000000000000000000000

>

METALLFABRIKSAKTIEBOLAGET

C.C. SPORRONG & C:o

REGERINGSGATAN 23, STOCKHOLM.

Hattnålar Hattnålsskydd

av stora uniformsknappar av stora uniformsknappar
Kr. 1:75 pr st. Kr. 1:75 pr st.

av små uniformsknappar av små uniformsknappar
Kr. 1:50 pr st. Kr. 1:50 pr st.

N. B. Nålens längd torde vid beställning angivas.

DOBB0O00000000000000000000000

| om om oe In Ia Ton | I non om Tom [äm mm 8 Fm am om om Ian In In [in [öm [no |

|
i
i
i
|

STÖRRE MASSATABELLEN

är utkommen i sin 2:a upplaga, utökad med Supplement, innehållande Avsmal-
nings- och Tillväxtberäkningstabeller m, m, Priset oförändrat, eller 5 kronor.

SUPPLEMENTET ensamt, häfte om 22 sidor, pris I krona.
MINDRE MASSATABELLEN, fernissad på papp, pris 2: 50,

Samtliga kunna rekvireras hos utgivaren e. Jägm. Tor Jonson, adr. K. Skogs-
institutet, Stockholm.

NILS RIBBING

Civilingeniör, Statens flottledsingeniör
Flottledssyner, väg- och vattenbygg-
nader. Vattenrättsfrågopr.

ORSA, Rikstel. ORSA 76.

För bokbindare att beakta!

Vid bindning av denna tidskrift bör iakttagas,
att bilaga I och 2 bindas i samma band som
tidskriften för övrigt. Bilaga 3 bindes särskilt.

a SFS VR tan 4 Aa VV RR JE
FÖRNEES FR Ni INCA Sr VEREMG r
Å EV Bs -
FER 2

arr

|
LÖN
kl
4 MVY
i RO MA
MARE
LM je

RR

.

4

sn
bosyr

NÅ

KR
MLA a

.

4
Av
LO

H ; AT TRE AA

K iw
tt

PE SE
FEET VS BRT AEN LA

0 PIA TN

huv Sä 3

SÄ ARG 27 ARA vf RA KORSA ER 7

Herrar Skogsmän!
Reproducera edra WW

kartor medelst os
Rokotrycke |

Billigaste sätt att framställa krympfria kopior å väv och papper

från original i punkt- och streckmanér.

Direktören för Kungl. Skogsinstitutet skriver härom;

Aktiebolaget Kopia har genom Herr Ingeniör J. Lindh med begäran om utlå-
tande för mig uppvisat ett antal genom Bolagets s. k. Rokotryck reproducerade
större och mindre skogskartor å såväl vanligt slätt kartpapper som kalkérväv. Mitt
intryck av dessa reproduktioner har varit det allra bästa. Trycket har överallt varit
synnerligen jämnt och även de finaste prick- eller strecklinier hava framträtt
fullt tydligt och markerat t. o. m. vid stark nedtransportering av originalen. Jag
anser, att man genom denna kopieringsmetod funnit ett i hög grad användbart
och billigt sätt att mångfaldiga icke färglagda konceptkartor och torde dess an-
vändande för varje skogsman bliva av stor fördel. )

Stockholm å Kungl. Skogsinstitutet den 7 febr. 1912.
ij A. WAHLGREN. SN
T. f. direktör för Kungl. Skogsinstitutet.

Jägmästare Ringstrand skriver:

Aktiebolaget Kopia har begärt mitt omdöme om de Rokotryck, som bolaget åt
mig utfört, i anledning varav jag får meddela, att jag sedan hösten 1910 hos bo-
laget låtit utföra ett stort antal kopieringar av kartor, somliga av stort format.
Bolaget har vidare verkställt en del förminskningar från de i skalan 1:10000 ut-
förda originalen till skalan 1:30000. Alla dessa arbeten äro utförda på ett syn-
nerligen omsorgsfullt sätt och därjämte snabbt, vadan jag har all anledning att
uttala min belåtenhet med Aktiebolaget Kopias både arbete och affärsmetoder:

Stockholm den 29 januari 1912.
NILS G. RINGSTRAND.

Jägmästare. :
Aktiebolaget Norrlandsbankens skogsinspektör.

Vi utföra £. n. medelst Rokotryck kartreproduktionerna för Domän-
styrelsen och Statens övriga Verk, Stadsplanekartor för ett stort antal
Svenska städer samt för ett flertal större Skogsbolag, Jägmästare, In-
geniörer och Lantmätare. |

Originalen till de av oss utförda kartreproduktionerna för Domänsty-
relsen och Skogsbolagen hava i regel varit utförda å kalkérväv (ej färg-
lagda), men kan vår direkta reproduktionsmetod även tillämpas för
olaverade originalkartor utförda å ritpapper. Tryckningen utföres i regel
& lavérbart ritpapper.

Prov å Rokotryck medföljde November-häftet 1912 av Tidskriften.

axnesotscer IC OP FA rocka mg
CENTRALPALATSET.

Centraltryckeriet, Stockholm 1914. Å

SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT fOTA: BILAGA TI:

Nytt lagstiftningsförslag för lappmarksskogarna.

Svenska trävaruexportföreningen har genom särskilda kommitterade granskat
norrländska skogsvårdkommitténs förslag till lag angående utsyning å enskildes skogar
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Sedan föreningens verkställande
utskott gillat det av dem uppgjorda förslaget till yttrande, har Svenska trävaruexport-
föreningen den 19 december 1913 ingått till Kungl. Maj:t med en underdånig skrivelse,
i vilken föreslås helt andra bestämmelser än de av skogsvårdskommittén ifrågasatta.
Skrivelsen, som har efterföljande lydelse, återgives här såsom separattryck ur »Med-
delanden från Svenska Trävaruexportföreningen 1913. N:r 11.»

Till KONUNGEN.

Oaktat Svenska trävaruexportföreningen- icke beretts tillfälle att yttra sig över Inled-
Norrländska skogsvårdskommitténs den 16 mars 1912 avgivna betänkande, tillåter ”78-
sig ändock föreningen, såsom representant för den svenska trävaruindustrien, att
härmed i underdånighet framställa några erinringar mot kommitténs förslag. Det är
på de norrländska skogarnas avkastning, som den svenska trävaruindustrien huvud-
sakligen lever. Å andra sidan är det denna industri, som skänkt skogarna deras
nuvarande värde. Huruvida detta värde skall kunna bevaras och ytterligare stegras,
beror helt och hållet på träförädlingsindustriens, särskilt trävaruindustriens, bestånd
och förkovran. Om så är, torde denna industri hava orsak att känna sig på det
livligaste berörd av lagstiftningen rörande skogarna. Att trävaruindustriens verkliga
intresse sammanfaller med omsorgen om skogarnas bestånd och utveckling torde icke
böra betvivlas: i

Då föreningen här nedan uttalar sig endast om den föreslagna lagen angående

utsyning då enskildes skogar i vissa delar av Norrland och Dalarne, är orsaken där-
till icke den, att föreningen ställer sig likgiltig till förslagen i övriga delar. Tvärtom.
Men föreningen har ansett sig icke böra opåkallat ingå i bedömande av den före-
slagna lagstiftningen i annan mån, än så vitt den: ställer sig hindrande emot en
rationell och ekonomisk skötsel av de enskilda skogarna i de norra länen. Och från
"denna synpunkt har förslaget rörande den s. k. utsyningslagen funnits icke vara
tillfredsställande.

Hemmansskogarna inom lappmarken och Särna socken i Dalarne hava vid av- Gällande
vittringen tilldelats hemmanen med vissa inskränkningar i äganderätten. I förord- a
ningen den 29 juni 1866 stadgas därom, att skatteman ej äger annan rätt över hem-

Export-
förenin-
gen.

2 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

manets skog, än att han därifrån må dels utan utsyning hämta nödigt virke och
bränsle till husbehov och dels efter utsyning och stämpling av vederbörande skogs-
tjänsteman fritt taga eller försälja, vad därutöver kan, med bevarande för framtiden
av skogens bestånd, årligen avverkas.

Detta stadgande har tydligen uppfattats så, att skogens virkesförråd icke får
minskas. Man har således hållit före, att endast tillväxten eller snarare högst till-
växten får avverkas. I enlighet därmed har avverkningens storlek bestämts. Då
virkesförrådet har en mycket hög medelålder, är produktionsförmågan betydligt ned-
satt. Myndigheternas strävan att bevara virkesförrådet har hindrat skogens föryngring.
Men föryngringen är enda medlet att höja avkastningen.

Det allmänt hållna stadgandet borde emellertid icke hava uppfattats så, att där-
med ovillkorligen avsetts skogarnas bevarande kvantitativt, när sådant förhindrade
en eljest möjlig förbättring av deras produktion. I stället hade skogarna bort under-
kastas sådan vård, att de, så snart ske kunde, lämnat högsta möjliga avkastning.
Direkt stöd för en sådan hushållning hade domänstyrelsen kunnat hämta av 1894
års skogsförordning. Föreskriften däri, att utsyningen Aälst bör så inskränkas, att
skogen fortfarande må lämna enahanda årlig tillgång på träd, som äro till timmer
eller bräder användbara, är icke ovillkorlig utan mera ett önskemål. Men oavsett
detta, hade den jämväl i förordningen angivna regeln, »att fullmogen skog ej så länge
må sparas, att den tager skada», bort bereda möjlighet för skogstjänstemännen att
utstämpla överårig och skadad skog i större grad än som skett. Därför kan man
med allt skäl göra anmärkning mot myndigheternas tolkning av lagen och lugnt
vedervåga det påståendet, att även inom ramen av gällande lagstiftning en annan
bättre skogsvård kunnat erhållas.

Att det sätt, på vilket statens skötsel av lappmarksskogarna hittills handhafts,
icke kan anses tillfredsställande, har länge klart framstått för skogsägarne.

Redan i ett till Norrländska skogsvårdskommittén avgivet utlåtande framhöll
trävaruexportföreningen, att de skogar, som äro underkastade utsyningstvång — alltså
i främsta rummet lappmarksskogarna -— icke äro normalt växande skogar. Nog-
granna undersökningar i detta hänseende hade av enskilda skogsägare företagits å
betydande arealer. Finge man döma av de resultat, som framgått av dessa under-
sökningar, skulle lappmarksskogarna innehålla fullt ut 75 procent av oväxtlig skog,
d. v. s. skog med praktiskt sett avstannad tillväxt eller så trögt växande, att den
borde ersättas med ny skog. Men även om dessa undersökningar ej gåve ett gene-
rellt uttryck för lappmarksskogarnas beskaffenhet, stod ändock fast, vilket ej torde
av någon sakkunnig bestridas, att på enskildas skogar inom utsyningslagens giltig-
hetsområde finnas högst betydande mängder oväxtlig skog.

Att, såsom skett, på ifrågavarande skogar tillämpa uthållighetsprincipen, vilket
är berättigat endast under antagande att skogarna vore normalt växande, ansåg
föreningen vara av den största våda för landet. När man på överårig, oväxtlig skog
gör tillväxtundersökningar, måste dessa visa ett dåligt resultat; ju mera trögväxande
skogen är och ju större mängd därav finnes, desto sämre måste detta resultat bliva.
Om marken, i fölid av att skogsbeståndet till jämförelsevis ringa del utgöres av
oväxtlig skog, alstrar 1 kubikmeter per hektar, så blir den årliga avkastningen på
1,000 hektar 1,000 kubikmeter. Men visa undersökningarna, att marken på grund av

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 3

övervägande tillgång på överårig och därför oväxtlig skog alstrar endast !/4 kubik-
meter pr hektar, så blir avkastningen endast 250 kubikmeter. Alltså, när man på
oväxtliga skogar tillämpar uthållighetsprincipen såsom huvudgrund för avverknin-
gens beräknande, minskas avverkningens storlek i samma mån, som skogen är dålig.
Eller med andra ord: ju mer skogen kräver avverkning, desto mindre får den anlitas.

Detta ansåg föreningen stridande icke blott mot kravet på en sund skogsvård
utan även mot sunt förstånd. En uthållig produktion är visserligen önskvärd, men
skogsmarkerna äro ej till för att uthålligt producera det lägsta möjliga, utan snarare
det mesta möjliga. Men detta kan ej ske förrän den överåriga, undertryckta eller
eljest trögväxande skogen avlägsnats, så att ny skog får tillfälle att uppväxa. Att
tillämpa uthållighetsprincipen på abnorma skogar borde sålunda aldrig ifrågakomma.

Sedan detta yttrande avgavs, har till föreningens kännedom kommit en mängd pre”
enskilda fall, som belysa det ovan sagda. Ett par fall, typiska för det sätt, varpå ;
frågor rörande lappmarksskogarna behandlas av domänstyrelsen och underlydande
tjänstemän, må här omnämnas.

I ett av jägmästaren N. G. RINGSTRAND år 1911 upprättat indelningsförslag för
skogen till !/20 mantal Litt. A. Löfstrand i Dorotea socken av Västerbottens län hade
skogens omloppstid beräknats till 150 år. Årsavverkningen borde enligt denna be-
räkning uppgå till 81 kubikmeter, men på grund av skogens överårighet föreslog
förrättningsmannen 70 procent förhöjning å ordinarie avverkningen, så att hela års-
avverkningen skulle uppgå till 138 kubikmeter, motsvarande en avverkning per hektar
av 1,65 kubikmeter eller 2,27 procent av hela virkesförrådet.

Sedan ärendet underställts överjägmästarens prövning, upprättade taxatorn i
Mellersta Norrlands distrikt ett granskningsmemorial, vari han, utgående från skogens
svaga tillväxt, motiverade en omloppstid av 180 år och beräknade årsavverkningen
till allenast 59 kubikmeter, motsvarande 0,70 kubikmeter per hektar och 1,11 procent
av förrådet. Med anledning av detta memorial fastställde domänstyrelsen ett avverk-
ningsbelopp av 66 kubikmeter årligen, motsvarande 0,79 kubikmeter per hektar och
1,32 procent av förrådet.

De skäl, på vilka förrättningsmannen hade grundat den av honom föreslagna
förhöjningen i avverkning, voro huvudsakligen: ett relativt stort överskott å övermogna
träd, bristande livskraft hos skogen samt markens degeneration. Härom har enligt
en av e. jägmästaren ERNST ANDERSSON på skogsägarens begäran verkställd, här bi-
fogad utredning upplysts, att skogsbestånden äro av mycket hög medelålder: endast
en ringa del av kubikmassan understiger i ålder 100 år. De äldre bestånden äro
visserligen olikåldriga, men i genomsnitt av så hög ålder, att virkesproduktionen i de-
samma numera är ganska ringa. Under sådana förhållanden torde åtminstone de
äldsta bestånden på de magraste markerna icke vara i stånd att konsumera neder-
bördsöverskottet Befintliga försumpningshärdar förete därför en tydlig tillväxt; skad-
liga förändringar i humuslagret torde hava uppkommit av samma orsak. Markens
mottaglighet för återväxt är minskad. Även fröproduktionen är ringa i följd av den
höga åldern. Träden lida av rotröta, som orsakar deras stormfällning. En skarp
motsats härtill bilda de yngre bestånden på sådana trakter, där avverkning till hus-
behov m. m. sedan långt tillbaka upprepade gånger förekommit. Där är fröproduk-
tionen riklig och såväl produktions- som föryngringsförhållandena gynnsamma.

4 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

Utredningen har givit vid handen, att skogen växer med 1,32 procent i genom-
snitt. Då det av domänstyrelsen fastställda avverkningsbeloppet uppgår till samma
siffra, 1,32 procent, motsvarar således avverkningen jämnt tillväxten. Det av taxator
föreslagna avverkningsbeloppet understeg till och med tillväxten och skulle därför
hava verkat till försämrande av skogens redan förut låga produktionsförmåga. I lik-
het med förrättningsmannen har jägmästaren Andersson ansett strävandena böra gå
i motsatt riktning. Skogsproduktionen bör upparbetas i ett tillstånd, som närmar sig
det normala, och detta bör ske inom rimlig tid. Det är detta förrättningsmannen ve-
lat vinna genom den av honom föreslagna förhöjningen av 70 procent på det genom
en beräkning av 150-årig omloppstid funna avverkningsbeloppet. Då det här gällt att
hinna tillvarataga den överåriga skogen, innan den helt mister sina föryngringsmöj-
ligheter eller fördärvas av röta, har jägmästaren Andersson funnit avverkningen icke
vara för hög; den skulle enligt hans mening knappast vara tillräcklig att undanröja
de allra svåraste missförhållandena.

Vad sålunda anförts rörande nu omförmälda hemman kan i allt huvudsakligt
tillämpas beträffande fem andra hemman i samma socken, för vilka samtidigt av jäg-
mästaren Ringstrand uppgjorts förslag till avverkningsplan.

Ett annat fall berör hemmanet n:r 2 Östra Holmträsk i Anundsjö socken, vil-
ket hemman av en av föreningens medlemmar äges med inskränkt dispositionsrätt
till skogen.

Såsom framgår av bifogade skogsindelningshandlingar, utgjorde år 1896 bestån-
det av träd från och med 23 centimeter vid brösthöjd å detta hemman:

År 1896 Antal
ERISKkrordn och tallFfömf25--506CIA--==ErA46 SIS
> > > > » 31—00 CASAS 6,961 35,334

OVER OCEITSka dad SO SKO Sr 15,249 — 70,583

Rörande antalet träd av mindre dimensioner finnes i 1896 års instrument ingen
upplysning. Efter en beräknad omloppstid av 180 år skulle under den 20-åriga in-
delningsperioden den ordinarie avverkningen få omfatta 519 träd. Men därjämte skulle
medelst berednings- och rensningshuggning under de närmast följande sex åren uttagas
alla övermogna, skadade och torra träd, utgörande 15,249 träd, därav 10 procent eller
1,525 stycken beräknats vara torrträd.

År 1911 upprättades på ägarens begäran ny avverkningsplan. Å hemmanet fun-
nos då av träd från och med 21 centimeter vid brösthöjd:

år 1911
Frisk gran och tall om 21—30 cm. RR RANSED20
>, » SR MAAS EGON ERS NAR FI CR 2,928 41 454
oväxtlig skog om 21— 0 > SEN förd
skadad » » oo» 31,250 64,991
torr > » » » SSEUCE Sa 5,985 10,976 112,430

"Transport 112,430

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

un

men därjämte funnos av smärre träd: Transport 112,430
friska träd om KFE20 ENG. nas RE 154,486
oväxtlig skog ) dnr Rae 0 STAR
skadad >» > FIER 51,102 153,830
torr FAL JE RSA AIN BS ND ATG

Summa 434,595

Anmärkningsvärd är den stora mängden av skadad och oväxtlig skog, upp-
gående till 218,821 träd, därav ej mindre än 130,469 stycken träd med avslutad till-
växt. Enligt undersökningsinstrumentet är orsaken härtill huvudsakligen de svåra snö-
brotten vintern 1910—11. Men därjämte må framhållas det ytterst nedslående förhål-
landet att, oaktat enligt 1896 års instrument alla torrträd, då endast 1,525 stycken,
skolat intill år 1903 vara borttagna, nio år därefter funnos å hemmanet ej mindre än
19,834 torra träd.

Vilka åtgärder ansåg nu förrättningsmannen erforderliga för att befria skogen
från dessa dels torra, dels alldeles oväxtliga, dels mycket trögt växande träd?

Det föreslogs, att årliga avverkningsbeloppet, 1,032 kubikmeter, skulle med hänsyn
till det stora antalet skadade och oväxtliga träd få förhöjas med 25 procent eller med
258 kubikmeter årligen. Denna extra avverkning ansåg överjägmästaren vid avverk-
ningsplanens granskning kunna förhöjas till 30 procent, så att hela avverkningen bleve
1,342 kubikmeter, motsvarande 1,16 kubikmeter per hektar eller 1,62 procent av för-
rådet årligen. Mot denna förhöjning skulle ägaren förbinda sig att å hemmanet efter
jägmästarens anvisningar verkställa markförbättringar för ett belopp ej understigande
halva förhöjnings-nettovärdet å rot.

Den medgivna förhöjningen innebär att, om hela årliga avverkningsbeloppet
uttages endast i skadad eller oväxtlig skog, det dröjer minst 35 år, innan marken blir
befriad från sådan skog, eller, om hänsyn tages till att en del av denna skog äger
någon om än ringa växtkraft, åtminstone 45 år skola åtgå, innan all skadad och
oväxtlig skog blivit avverkad. Men för husbehov behövas alltid en del friska träd.
Och de ännu friska träden äro naturligtvis utsatta för att i sin ordning snart bliva
skadade eller överåriga och därför oväxtliga. Av dessa skäl kan utan överdrift sägas,
att mer än 50 år skola förflyta, innan ifrågavarande skog blivit fullt befriad från
skadade och oväxtliga träd.

Genom en olyckshändelse, som ej kunnat avvändas av människohand, har mer
än halva skogen blivit förstörd. Naturen själv ger här människan ett tillfälle att gott-
göra, vad som förut försummats i avseende å skogens föryngring. Men ändock kommer
enligt den år 1911 upprättade avverkningsplanen ett halvt sekel att förflyta, innan
verkningarna av förödelsen blivit undanröjda och därmed det väsentligaste hindret
för en ny återväxt avlägsnats. Olyckshändelsen har givit ägaren medel i händer att
vidtaga kraftiga markförbättringar. Vad verkan skulle icke sådana redan efter 10,
20 år hava medfört, i stället för de lama åtgärder, som nu skola vidtagas under en
lång tidrymd. Och huru mycket av trädens nuvarande värde går ej förlorat under
denna långa tid. Den skada, som därunder uppstår i de toppbrutna granarna genom
röta, kommer säkert att mer än uppväga det lilla mått av tillväxt, som de skadade

6 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. |

träden därunder kunna uppvisa. Några klimatiska eller andra skäl för bestämmandet
av det så låga avverkningsbeloppet hava ej anförts i indelningsinstrumentet, som,
oaktat förrättningen kostat skogsägaren 4,247 kr. 23 öre, är så knapphändigt och
ofullständigt, att det icke giver en klar översikt av förhållandena å skogen. Att
genom fullföljandet av den fastställda planen omsättningen från skadad och oväxtlig
till växtlig skog oskäligt fördröjes, torde dock för en var framstå såsom uppenbart.

Benägenheten hos lappmarksskogarna att lämna torrträd i stigande mängder be-
lyses kanske än starkare av följande förhållande.

Från byarna Granträsk, Nyby och Flakaträsk i Lycksele socken, tillhöriga en
annan av föreningens medlemmar, hava under åren 1904—1911 utstämplats 32,100
kubikmeter virke (— 43,850 träd). Härav härledde sig 13,7100 kubikmeter eller 42 pro-
cent från torr skog. Icke desto mindre hava under innevarande år 22,994 torra träd
utstämplats från enbart Flakaträsk och Nyby byaskogar. Det mest anmärkningsvärda
är dock, att denna extra avverkning av död skog skall avräknas från kommande
ordinarie utstämplingar. De omnämnda 22,994 träden komma sålunda att avdragas
vid nästa ordinarie utstämpling, vadan de träd, som då äro nära torra och som
under närmaste tiden komma att dö, icke få uttagas förr än vid därpå följande utsy-
ning, då ytterligare mängder av skog torde hava torkat eller äro på väg att torka.
Följden härav blir sannolikt, att i dessa övermogna skogar tillgång på torrskog alltid
kommer att finnas; man kan till och med anse såsom sannolikt, att kvantiteten död
skog årligen skall ökas så, att till sist endast torrträd erhållas i utsyning. Det måste
kännas hårt för skogsägaren att se sina skogstillgångar på detta sätt förfaras utan
att kunna hindra den uppenbara vanskötseln. Samtidigt vet man, att på andra trakter
friska växtliga bestånd alltför tidigt avverkas för tillgodoseendet av industriens behov.

EET Vad sålunda anförts torde visa, att huvudsyftet med skogsindelningen varit
hushåll- Skogens bevarande i oförändrat skick, ehuru det riktiga varit en avverkning av det
SAR överåriga förrådet, innan detsamma förlorat större delen av sitt värde. Man fäster
intet avseende vid vad en rätt skogsvård kräver och kastar bort varje tanke på atti
framtiden kunna åstadkomma ett bättre tillstånd. Och då man tillägger de nuvarande
skogsägarne så liten avkastning som möjligt, försvaras detta därmed, att man avser

att spara skogen åt blivande ägare.

Avsevärda olägenheter och förluster bliva en följd av denna hushållning. Dessa
kunna i korthet sammanfattas sålunda:

1) Skog sparas, så att den tager skada och förlorar sitt värdesmnmemmener
delvis. Man har vägrat att utstämpla icke blott överårig men till synes frisk skog,
utan även överårig skog, så behäftad av skador, att de mycket snart föranlett virkets
förstörande.

2) Ehuru skogens avkastningsförmåga redan nedgått till hälften eller därunder
av vad normal skog avkastar, har skogen blivit ställd på sådan hushållning, att dess
avkastning endast bibehålles vid sin låga nivå i stället för att förbättras och höjas
till den dubbla.

3) Skogens överårighet och därav följande glesa ställning åstadkomma en för
föryngringen hinderlig markbetäckning; och då skogens fröbarhet även avtager vid
tilltagande ålder, äventyras helt och hållet den naturliga föryngringen, varigenom skogs-
marken hotar att bliva ofruktbar.

XY

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 2

Om således ej kan förnekas, att lappmarksskogarna vanskötts, torde det dock
ej finnas anledning att lägga skulden härför uteslutande på domänstyrelsen och dess
tjänstemän. Bristerna i den hävdvunna hushållningen hava ju först i senare tid mera
tydligt framträtt, sedan avsättningsförhållandena så hastigt utvecklats. Lagbestäm-
melsernas mindre lyckliga avfattning måste alltid anses såsom en huvudsaklig orsak
till missförhållandena. Och en annan orsak härtill får sökas däri, att åliggandet att
handhava hushållningen med de enskilda skogarna i lappmarken av tjänstemännen
måst betraktas såsom en biuppgift, då ju deras ordinarie uppgift är förvaltningen av
statens skogsegendomar. Det är således ytterst lagstiftningens fel, att hushållningen
med de i enskild ägo varande lappmarksskogarna icke är tillfredsställande.

En av anledningarna härtill har Norrländska skogsvårdskommittén sökt undan-
röja genom sitt förslag om ett strängt åtskiljande på olika myndigheter av å ena sidan
förvaltningen av statens egendomar, vilken skulle bibehållas under domänstyrelsen,
och å den andra vården om enskilda skogar, för vilket ändamål föreslås inrättandet
av en ny myndighet, ett skogskontor inom jordbruksdepartementet. Denna förändring är
givetvis mycket betydelsefull, men den är långt ifrån tillräcklig att häva de nu rådande
missförhållandena.

Den nu gällande lagen är byggd på principer, som, om än de icke förhindra,
dock föga befordra en ändamålsenlig skogshushållning. Någon nämnvärd förbättring
i detta avseende innebär icke kommitténs förslag i 2 $, som enligt motiveringen inne-
håller de huvudsakligaste principerna för lagförslagets tillämpning. I denna paragraf före-
skrives, att hushållningen skall avse skogens framtida bestånd samt högsta och >möj-
ligast> jämna avkastning. Faran är stor, att uttrycket »>skogens framtida bestånd» kommer
att tolkas på samma sätt, som hittills skett; och då skogarna äro överåriga och där-
för äga en abnormt ringa produktionsförmåga, torde detta uttryck, sammanställt med
kravet på »möjligast jämna avkastning» även medföra bevarandet eller bibehållandet
av den låga avkastningsförmågan. Då kommittén samtidigt uttalar, att hushållningen
skall avse »högsta avkastning», innebär dess formulering två oförenliga motsatser,
när det, såsom här är fallet, är fråga om öfveråriga skogar. Kommitténs förslag är
avfattat så, som vore skogarna normala. Men såsom förhållandena äro, hava vi ingen
nytta av en lagstiftning för det teoretiska fallet, att skogarna vore i normalt skick, utan
vad vi för närvarande behöva är en lagstiftning, som tager hänsyn till verklig-
heten.

Den rätt till bestämmande av avkastningens storlek samt till utstämpling av all
skog till avsalu, som staten hittills förbehållit sig, måste vara byggd på förutsätt-
ningen, att skogsuppskattning, avverkningsberäkning och utsyning utföras på sådant
sätt, att skogsägaren tillförsäkras all den avkastning, skogsmarken förmår lämna. Ty
icke kan den omständigheten, att staten åtagit sig ansvaret för hushållningen med
dessa skogar, berättiga staten att handhava skogshushållningen på ett för ägaren
mindre förmånligt sätt. Skogarna besittas ju på sådana villkor, att varken staten
eller någon annan än hemmanets ägare kan få tillgodonjuta någon del av deras av-
kastning. Om skogsägaren icke får utnyttja hela avkastningsförmågan, måste alltså
en del av densamma gå helt och hållet förlorad, och detta kan ju varken ur national-
ekonomisk eller privatekonomisk synpunkt försvaras. Tvärtom måste anses, att
skogarnas bringande till normal växtkraft för närvarande är ett så viktigt mål för

Norr.
SROgS-
värdskom-
mitten.

Förenin-
gens för-
slag ang.
en realisa-
tionstid.

8 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

dessa skogstrakters vidkommande, att detta mål borde varit lagstiftningens huvud-
sakliga riktpunkt. |

Kommittén har enligt föreningens mening släppt detta praktiska mål ur sikte,
då den nu vill söka normerna för hushållningen med skogarna uti lösningen av frågan -
om dess teoretiskt riktiga mål och på detta sätt giva en ledning för omloppstidens
bestämmande. i

Kommittén har ansett skogsränteläran böra föredragas framför markränteläran.
Tillämpningen av förstnämnda princip skulle hava till följd en relativt hög avverknings-
ålder, i genomsnitt kanske 140 till 150 år. Valet av princip har helt naturligt i första
rummet avsett statens skogshushållning, men sedan har utan vidare den för statens
skogar såsom lämplig befunna principen föreslagits att gälla även för de i enskild
ägo varande lappmarksskogarna. Det ändamålsenliga häruti kan starkt ifrågasättas.
Med hänsyn därtill, att statens ekonomi är ordnad på annat sätt än den enskildes,
borde för de enskilda skogarna markränteläran, som leder till en avverkningsålder av
120 till 130 år, hava föredragits. Då emellertid lagsti.tningen i fråga om de enskilda
skogarna icke behöver hava annat mål än att söka förhindra en huskållning, vari-
genom skogsproduktionen äventyras, torde ur denna synpunkt en ännu kortare om-
loppstid, nämligen den, som leder till högsta möjliga virkesproduktion, mycket väl
kunna försvaras. Denna omloppstid torde vara omkring 100 år.

Frågan rörande omloppstiden är emellertid för närvarande icke aktuell. Det är
nämligen under nuvarande förhållanden icke möjligt att på ifrågavarande skogar ens
närmelsevis tillämpa någon viss hushållningsprincip av högre vetenskaplig art. Man
måste åtnöjas med att de svåraste missförhållandena upphävas. Och då detta endast
kan ske genom borttagande av övermogen och skadad skog och dess ersättande med
ny, bliva dessa åtgärder av så summarisk art, att man för desamma kan finna stöd
i vilken av de ovan nämnda hushållningsprinciperna som hälst. De nu befintliga sko-
garna hava en rätt hög medelålder och innesluta avsevärda förråd med en ålder av
250 till 300 år. Till följd härav är icke det mest angelägna, att maximiåldern ned-
bringas till normal av 100 till 120 år, utan huvudvikten ligger därpå, att de allt
för gamla skogsförråden avlägsnas, framför allt de, som äro över 150 år. Men då
tillgången av sådan skog är mycket betydande, torde för ändamålet böra anslås en
period av 40 år, motsvarande en årlig avverkning av minst 2'/2 procent av virkes-
kapitalet. i

Att en del av skogen är överårig och avsätter mycket ringa tillväxt, är emeller-
tid icke den enda olägenheten. Det finnes i lappmarksskogarna förråd, som äga ännu
mindre berättigande att kvarstå, nämligen skog, som är på sådant sätt skadad, att
densamma småningom förlorar i värde. Denna skog bör naturligtvis, evad 'den är
överårig eller icke, tillgodogöras ännu hastigare än den endast överåriga.

Slutligen måste även den skog, som är under 150 år, beskattas med sin tillväxt,
ty eljest skulle densamma under den långa tiden för den överåriga skogens realisation
delvis taga skada och jämväl bliva överårig. Denna skog torde böra beskattas efter
de normer, som gälla för normal skog med 150-årig omloppstid.

Detta är i stora drag den avverkning, som erfordras under närmaste 40 'år för
att därigenom må kunna undvikas allt för stor nedgång i bruttovärdeproduktionen
enligt skogsränteprincipen, allt för stora ränteförluster enligt markränteprincipen, allt

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 9

för stor minskning i den årliga virkesproduktionen enligt den princip, som åsyftar
största möjliga virkesproduktion.

Mot fastställandet av en ensartad föryngringstid för stora vidder av skogar kan
visserligen med visst fog framställas anmärkning. Men då man velat överlämna åt
fackkunskapen att för varje särskilt fall i enlighet med en viss princip lösa frågan,
huru mycket och vad som årligen må avverkas, har man icke betänkt, att skogshus-
hållningsprincipen icke giver några hållpunkter för bedömandet, huru hastigt en reali-
sation av ett överårigt skogskapital bör ske. Genom att överflytta ansvaret för hit-
hörande bestämmanden, som alltid måste ske godtyckligt, på de unga skogsstats-
tjänstemän, åt vilka skogsindelningen uppdrages, har man visserligen kommit ifrån
en svårare fråga. Men samtidigt har man försatt dessa tjänstemän i ett betänkligt
läge, ur vilket deras fackkunskap icke kan hjälpa dem. Fackkunskapen giver möj-
lighet att bestämma virkesförrådets storlek och tillväxten på en skog samt huru
stor del av virkesförrådet är överårig eller normal ävensom huru mycket av den
normala skogen bör avverkas. Men huru mycket mera än tillväxten årligen bör avver-
kas av den Ööveråriga skogen och huru hastigt således dess realisation bör ske, det
är icke möjligt att objektivt på skogsvetenskaplig grund fastställa.

Av denna anledning är det av största vikt, att en realisationstid för överårig
skog angives i lagen. Hade kommittén, såsom trävaruexportföreningen påyrkat, tagit
denna fråga i övervägande, torde den hava kommit till det resultat, att de överåriga
förråden böra avverkas under loppet av viss bestämd tid. Därvid hade kommittén
icke heller kunnat undgå att anvisa den principen, att skogen bör avverkas tidigare
eller hastigare, ju mera överdrig den är. Beträffande den ålder, vid vilken skogen
överskrider den normala, stannar man visserligen i beroende av den princip, enligt
vilken hushållningen skall inriktas. Såsom ovan framhållits, anses omloppstiden för
enskilda skogar i dessa trakter normalt böra vara cirka 100 till 120 år. Således skulle
egentligen all skog av högre ålder avverkas snarast möjligt. Men enär skogarnas pro-
duktion för närvarande på grund av den rikliga förekomsten av överårig skog är ned-
satt långt under den normala, och då skog, som är ända till 150 år gammal, dock i
medeltal giver en betydligt bättre tillväxt än den nuvarande genomsnittsproduktionen,
kan det väl försvaras att anse all skog intill 150 år vara så relativt ung och växtlig,
att den bibehålles under den tid, som åtgår för den äldre skogens realisation.

Med fasta normer av sådan art skulle skogsmännens arbete bliva fullt objektivt
och lätt att utföra. För närvarande är den ena försiktigare än den andra, och domän-
styrelsen kan icke veta vad som sker — annat än då klagomål en och annan gång
framkomma från skogsägarnas sida.

Genomförandet av ett program, sådant som det nu utvecklade, måste naturligtvis
medföra, att den s. k. uthållighetsprincipen, d. v. s. kravet på en jämn avkastning,
för tillfället suspenderas.

Realisationen skulle visserligen icke sträcka sig längre än till den skog, som är
över 150 ,år, medan den normala avverkningsåldern torde vara omkring 100 till 120
år. Men ändock kan väntas, att den ägare, som kommer att innehava hemmanet
efter utgången av den för realisationen föreslagna tiden av 40 år, i månget fall får en
minskad avverkning. Detta är visserligen en olägenhet, men å andra sidan måste
ihågkommas, att någon annan utväg ej finnes att inom rimlig tid bringa skogen till

2

Uthallig-
hetsprin-
cipens
Ssuspende-
rande.

Garantier '

för åter-
växt och
markför-
bättring.

10 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA

något så när normal produktion. De 100 till 120 år, som härför komma att åtgå,
synas utgöra en tillräckligt lång tid. Med de nuvarande avverkningsprinciperna kom-
mer produktionen om 100 år att bliva betydligt lägre än den skulle bliva, om den
ifrågasatta realisationen verkställdes på 40 år. Någon av de blivande ägarne måste
under alla förhållanden bliva lidande, antingen den, som innehar hemmanet om 100
år, eller innehavaren om 40 år. Vilkendera av dem bör gynnas, kan här lämnas å
sido, men obestridligt är, att landet har största nyttan, ju tidigare skogarna kunna
bringas i normalt skick.

Behovet av stödskog för lappmarkshemmanen torde för övrigt hava betydligt
överskattats. Man har ansett, att jordbruket därstädes vore så svagt, att det ovill-
korligen behövde stöd av skog. Mot denna åsikt talar dock den omständigheten, att
staten från sina skogar i lappmarken utlämnar lägenheter i mängd till skogstorpare,
som ej erhålla någon skog till avsalu. Vore jordbruket i dessa trakter så svagt,
att det utan stöd av skog skulle föranleda ekonomisk ruin, så borde väl staten mot-
arbeta denna kolonisation i stället för att understödja den. Förhållandet är helt
enkelt det, att existensmöjligheterna i lappmarken nu äro annorlunda än de voro, då
den s. k. lappmarkslagen antogs. Och om det är möjligt för torpare att existera
utan all skog, så är detta helt visst möjligt även för ägare av hemman, vilka alltid
hava stödskog, helst som en efter 40 år inträdd minskning i skogsprodukternas
kvantitet då säkerligen kommer att, åtminstone till en del, motvägas av ett högre
försäljningspris. Föreningen har ock allt skäl att antaga, att efter 40 år möjlig-
heterna att driva jordbruk i lappmarken bliva vida gynnsammare än de nu äro.

Ett skäl för fortsatt tillämpning av uthållighetsprincipen på lappmarksskogarna
skulle vara, att en blivande hemmansägare, om skogstillgången nedsattes, genom den
minskade tillgången av skog till avsalu komme i en prekär ekonomisk situation.
Detta är tänkbart endast för vissa mera sällsynt förekommande fall, nämligen när en
hemmansägare har endast en arvtagare samt efterlämnar endast hemmanet och ingen
annan förmögenhet. I allmänhet växla hemmanen ägare — på annat sätt än genom
odelat arv — flere gånger på århundradet, nämligen dels genom arv och dels genom
köp, varvid givetvis ett skogfattigt hemman värderas och betalas lägre än ett skog-
rikt. Det är därför en missuppfattning, att en blivande ägare skulle underkastas
större ekonomiska risker därigenom, att en hastig realisation av ett överårigt skogs-
kapital nu verkställes. Ju mera skog som finnes och ju större skogsavkastning som
är att vänta, desto mera måste han i allmänhet skuldsätta sig vid köpet eller vid
utlösen av medarvingar. Och ju mera kapital en ägare redan frigjort ur skogen och
efterlämnar i form av reda penningar, desto större möjlighet har en av hans arvingar
att mottaga hemmanet, då de övrigas andelar delvis kunna täckas genom kontanta
tillgångar, uppkomna genom realisationen. Härvidlag torde skälen för och emot en
realisation väga lika tungt eller snarast till förmån för en minskning av den abnormt
stora skogstillgången.

Om alltså kravet på en jämn avkastning på grund av den därmed förenade miss-
hushållningen icke bör tillmätas avgörande inflytande, torde dock kommande ägares
rätt kunna på annat sätt tillgodoses. Detta kan ske därigenom, att den ägare, som
verkställer realisationen av den skadade och övermogna skogen, förmås använda en
del av den därpå uppkomna vinsten till skogsvårdsåtgärder. Ett sådant tillvägagångs-

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. II

sätt synes vida bättre än att spara ruttnande och döende skogsförråd in natura i
avvaktan på, att nya generationer skola komma och avhämta sin beskärda del av så-
dana tillgångar.

Kommittén har ansett, att den nuvarande ägaren bör åläggas att vidtaga skogs-
vårdsåtgärder i de fall, då marktäckets beskaffenhet, försumpning och brist på dug-
liga fröträd göra direkta åtgärder nödvändiga. På sådana ställen, där således själv-
föryngring icke är möjlig, skulle erhållandet av utsyning göras beroende av, att er-
forderliga direkta föryngringsåtgärder vidtagas. Vidare har kommittén ansett, att på
andra ställen de åtgärder av skogsägaren, som vidtagas till påskyndande av för-
yngringen, böra föranleda en ökning av avverkningen. Och slutligen har kommittén
ur skogsvårdssynpunkt föreslagit nya stadganden, nämligen om skogsvårdsavgifters
utgörande ävensom att ifrågavarande skogar skola stå under visst överinseende av
skogsvårdsstyrelse.

Dessa förslag kunna möjligen anses lämpade och tillräckliga för en skogsvård
med den hittillsvarande ringa avverkningsintensiteten. Den ökning i avverkningen,
som föreningen vill föreslå, förutsätter dock kraftigare garantier för återväxten,
hälst som det kan tänkas, att en ökad avverkning medför större svårighet för för-
yngringen och antagligen även större föryngringskostnader.

Om man bortser från bolagen, måste erkännas, att den enskilde skogsägarens
intresse för åstadkommandet av återväxt icke är stort, då han ju själv sällan får
skörda frukterna av ett på återväxten nedlagt arbete; än mindre måste hans intresse
bliva, då han ser, att den lagstadgade skötseln går ut på att till en avlägsen framtid
spara skog, som längesedan bort vara avverkad. Den omständigheten, att återväxten
icke blir fullt tryggad, medför nu i många fall, att en hemmansägares arv av ruttnande
eller torr skog kommer att åtföljas av brist på återväxt å trakter, som avverkats av
hans företrädare.

För att skogsproduktionen med visshet skall förbättras fordras således med
nödvändighet, icke blott att den övermogna skogen avverkas, utan även att ny skog
uppdrages, i den mån sådan icke infinner sig genom självsådd. Dessutom, när man
kommit därhän, att skogarna bliva föremål för en kraftigare avverkningspolitik, kunna
medel, som därigenom frigöras, även användas för utdikning av försumpade marker
eller myrar, varigenom hemmanets produktiva skogsareal förstoras.

Såväl genom effektivt bedrivna föryngringsåtgärder som genom markförbättrings-
åtgärder av här omnämnt slag bör hemmanets värde kunna höjas högst avsevärt,
och sålunda skulle en blivande ägare i detta förhöjda värde finna en ersättning för
en inträdd sänkning i skogsavkastningen.

Under de kommande 40 åren torde, om alla ur skogsvårdens synpunkt nödiga
avverkningar företagas, avkastningen komma att i runt tal fördubblas, jämfört med det
belopp, som enligt nuvarande grunder för avverkningsberäkningen med tillämpning av
normal omloppstid erhålles utan förhöjning. Såsom utgångspunkt för en beräkning
av det belopp, som en skogsägare lämpligen bör anslå till kultur- och markförbätt-
ringsåtgärder, må åberopas domänstyrelsens hittillsvarande praxis i fall, då ökad
avverkning av skadad skog beviljats. Därvid har i allmänhet bestämts, att skogs-
ägaren emot denna ökade avverkning skolat verkställa sådana åtgärder till belopp,
motsvarande halva avverkningsvinsten på förhöjningen. Då den fördelning av av-

i

d
verkningsvinsten, som sålunda kommer till stånd, synes ändamålsenlig, torde även |
den nu ifrågasatta realisationen böra åtföljas av liknande skyldigheter. Då omkring -
hälften av avverkningen utgöres av sådan förhöjning, skulle alltså en fjärdedel av
vinsten på hela avverkningen böra anslås till kulturer och markförbättringsåtgärder.

Med hänsyn till de betydande belopp, som härigenom bliva tillgängliga för hö-
jande av produktionsförmågan hos lappmarksskogarna, måste det ur nationalekono- |
misk synpunkt vara av vikt, att dessa penningar komma att användas på ändamåls-
enligt sätt. Ofantliga arealer finnas, på vilka arbete kan nedläggas. Men just på
grund härav torde en begränsning av skyldigheten att vidtaga skogsvårdsåtgärder
vara nödig. Att under en jämförelsevis så kort tid som 40 år torrlägga alla myr-
marker, som finnas i lappmarkerna, torde sålunda knappast vara möjligt. Därtill
skulle bland annat fordras vida större tillgång på arbetskraft, än som för ortsbefolk-
ningen står till buds.

En begränsning i antydd riktning torde lämpligast ske därigenom, att vid sko-
garnas taxering bestämmes arealen av mark, som anses kunna ifrågakomma till torr-
läggning, ävensom den skogsmark, som redan nu är eller genom avverkningen kan
bliva i behov av kultur. Den summa, som under 40-årsperioden skall nedläggas på
kultur- och markförbättringsåtgärder, kan sedan närmare bestämmas efter nedan an-
givna grunder.

Skogsodlingskostnaden å produktiv, ej försumpad skogsmark torde i genomsnitt
utgöra högst 40 kronor per hektar fullständig kultur. Då cirka hälften av den be-
hövliga återväxten bör erhållas genom självsådd, beräknas 20 kronor per hektar
kalhuggen mark såsom tillräcklig kostnad för återväxten.

Medan således för all mark, som kan bliva i behov av kultur, upptages hela an-
tagliga kulturkostnaden, måste en begränsning göras beträffande torrläggningsarbe-
tena. Kostnaden för avdikning torde, inberäknat kostnaden för erforderlig kultur, i
genomsnitt belöpa sig till 50 kronor pr hektar myrmark. Skulle alla på hemmanet befint-
liga myrar och försumpade marker torrläggas, borde detta belopp anslås för varje
hektar sådan mark. Men härtill lära tillgängliga medel och arbetskrafter ej förslå.
Med anledning härav torde den kostnad, som under 40-årsperioden bör nedläggas på
torrläggningsföretag, böra beräknas till endast 25 kronor pr hektar av alla myrar
och försumpade marker, som enligt undersökningsinstrumentet kunna ifrågakomma till
torrläggning. För denna kostnad skulle alltså hälften av alla dylika marker bliva
torrlagd och antagligen ännu något mera, då väl i allmänhet de lättast torrlagda
markerna komma att i första rummet väljas till arbetsfält. Då emellertid ej allt det
avverkade lämnar avverkningsvinst, utan en betydande mängd virke användes till
husbehov, kommer i verkligheten ej fullt så stor areal att bliva torrlagd.

Så snart skogsägaren alltså nedlagt det så beräknade kostnadsbeloppet på kul-
turer och dikningar, skulle hans skyldigheter i detta avseende anses fullgjorda, även
om därtill icke åtgått en fjärdedel av avverkningsvinsten. Att nämnda kostnadsbelopp
understiger en fjärdedel av vinsten kan tänkas, om marken innehåller föga myr eller
om skogsägaren redan tidigare utfört dikningsarbeten i större utsträckning och ned-
bringat arealen myr och försumpad mark till ett minimum, i vilket fall det i planen
beräknade kostnadsbeloppet måste anses fullt tillräckligt. På det att åter hemmans-
ägaren icke må åläggas skyldighet att utföra skogsvårdsåtgärder till högre kostnad

12 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.,

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 13

än som motsvarar en fjärdedel av avverkningsvinsten — detta skulle kunna inträffa
beträffande ett hemman, som har ett litet förråd av virke men stor arealprocent
myrar — bör skyldigheten i detta hänseende begränsas till nämnda fjärdedel.

Genomföres detta förslag om skyldighet att använda intill en fjärdedel av av-
verkningsvinsten till kultur- och markförbättringar, borde det ej möta någon betänk-
lighet från statens sida att medgiva avverkning av den nu befintliga skadade och
övermogna skogen. Och då skogarna äro av beskaffenhet att icke kunna in natura
sparas, synes en sådan åtgärd vara den enda verkligen ändamålisenliga.

Från denna synpunkt torde det också kunna tillåtas eller snarare tillrådas att i
allmänhet medgiva större avverkning under de närmaste 10 till 20 åren än under
därpå följande 20 år. De massor av mycket skadad och övermogen skog, som finnas,
bidraga ej nämnvärt till produktionen. Den skadade skogen till och med avtager i
värde genom inträdande röta. Därför bör all skadad skog borttagas under när-
maste 10 år.

Men på grund av naturens lagar är även all gammal skog mera eller mindre på
väg att skadas, om än detta icke kan upptäckas förr, än virket skall användas. Där-
för torde den allra äldsta skogen böra avverkas på kortare tid än den, som anslås
för den visserligen överåriga men något yngre skogen. Med hänsyn härtill anses
skog över 250 år böra realiseras på 20 år, skog mellan 200 och 250 år på 30 år och
skog mellan 150 och 200 år på 40 år.

Ville man ernå en fullt korrekt avverkningsberäkning och fordrade man att
nämnda skogspartier skulle taga slut på angivna tider, borde man egentligen medtaga
i avverkningsberäkningen även tillväxten i skilda åldersklasser över 150 års ålder.
Denna tillväxt kommer ju eljest att förlänga realisationstiden för den överåriga sko-
gen, kanske med 10 till 20 år. Emellertid skulle en sådan, för övrigt rätt dyrbar be-
räkning av tillväxten för längre tid framåt bliva rätt osäker, och därför torde det vara
lämpligare att efter 20 år verkställa en revision av planen, avsedd att giva nytt stöd
för ett fullföljande av den för 40 år uppgjorda avverkningsberäkningen.

Skog under 150 år skulle enligt föregående motivering betraktas såsom normal
och avverkas efter de normer, som gälla för normal skog med 150-årig omloppstid.
Enligt normalavverkningsprincipen skall å sådan skog genom slutavverkning uttagas
ett belopp, lika med virkesförrådet, dividerat med halva omloppstiden, alltså !/;s
eller 1,33 procent om året. Därjämte kunna föravverkningar ske till ungefär samma
belopp. Alltså tillsammans 2,67 procent. Då emellertid icke all skog, som borde av-
verkas, kan avsättas, skulle den så beräknade avverkningen 2,67 procent icke i sin
helhet kunna uttagas. Med anledning härav torde avverkningen böra för denna skog
nedsättas till 2 procent, såvida icke avsättningsförhållandena äro särskilt gynnsamma.

Skulle mot förmodan något hemman finnas, där skogens medelålder är lägre än
den, som motsvarar normal skogs med 150-årig omloppstid, torde denna skog dock
ej böra utgöra undantag från regeln, att 2 procent av virkesförrådet skall beräknas till av-
verkning, enär sådan skogs fillväxt till och med är större än 2,67 procent och ett ut-
tagande av 2 procent alltså medgiver icke blott skogens bevarande utan även en be-
tydlig ökning av dess virkesförråd.

De sålunda angivna avverkningsnormerna torde leda till en genomsnittlig avverk-
ning av 22/3 procent av virkesförrådet. Vore nu detta virkesförråds tillväxt även 2'/z2

Föresla-
gen av-
verknings-
politik.

14 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

procent, skulle förrådet, trots avverkningen, bibehållas vid sin storlek. Detta är emel-

lertid fallet endast beträffande den skog, som är under 150 år. Den äldre skogens till-

växt är, såsom redan nämnts, så ringa, att dess virkesförråd genom en uttag-

ning av 2!/2 procent kommer att taga slut, om icke på 40, så dock på 50 eller 60 år.

Undersök- De på lappmarksskogarna i allmänhet rådande missförhållandena i avseende å

örmfatt.. åldersklassfördelning och medelålder äro så grova, att det icke finnes någon möjlighet

ning. att på dem tillämpa några som helst vetenskapliga principer. Det synes därför onödigt

att för närvarande bekosta de detaljerade utredningar,som enligt nu gällande föreskrifter

skola upprättas vid skogsindelningarna. Det måste anses vara nog, om vid den

taxering, som skall verkställas, skogarnas förråd uppdelas på diameterklasser om 5

centimeter och på åldersklasser om 50 år. Beståndskartorna och beståndsbeskriv-

ningarna tjäna nämligen på sådana skogar intet verkligt ändamål. Dessa noggran-

nare undersökningar äro på sin plats för skogar, som äro i mera normalt skick. Men

på mycket abnorma skogar böra penningarna hellre nedläggas på kulturer, intill dess
skogskapitalet blivit reglerat.

För utrönande av virkesbeloppet och vinnande av erforderlig kännedom om dess
fördelning samt om arealen mark, som kan ifrågakomma att kultivera eller avdika,
torde en linjetaxering till 5 procent med ett linjeavstånd av 200 meter i allmänhet
vara tillräcklig. Den erforderliga åldersstatistiken bör kunna åstadkommas genom
uttagandet av exempelvis var 20:de av de uppräknade stammarna såsom provstam.

ER Vid skogsindelningen skulle alltså behöva verkställas en utredning enligt föl-
nens upp lande exempel:
görande.
(repet Skogstillgängen av barrträd över 10 centimeter vid brösthöjd.
MOTT RvITdraN do chtSkadadESsko Sk 1,000 kubikmeter
(lågor upptagas ej)
frisk skog:
; (ÖNVETR2 9 OMAR 25 SANTE Lan nn SA SN a EE RE a 2,000 »
200 —250 DE ESS DEE DG Er IS Sf Ag BA JE VR SOVER SEE BIE SET SE CNE 6,000 »
NINE PI0 (OY YD TD Rn Nar Pe ale Dr ME INR 8,000 »
TING ETERN ESA RR SE AS dr ER 10,000 »

27,000 kubikmeter

Virkesförrådets fördelning på diameterklasser angives.

Ytvidden:
DO GUUSEIV LET SKe NAT res AAR SAR EA IRA ERNIE EN RIAA? Sie ktare 00
TOTSUMP VE MIA ee KAN ISAETSA TE SSINEEN » 100 600
Gb SNNGNRENS, INIRT arte NNE SÖ ET0T0)
> » AK ITSlÄGEE RR I » 100 400

Härav kan komma ifråga till torrläggning 300 hektar myrar och försumpad
mark.

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 15

Enligt dessa på objektiv undersökning grundade uppgifter om skogen verkställas
följande beräkningar:

Avverkningsberäkning.

I Under 40 år |

avverkas: Årligen avverkas:
kbm. | kbm. |
: |
Torr, vindfälld och skadad skog -.----- | 1,000 ae första 10 åren 100)
Frisk skog | | |
|A SE DET gtr kr on ro ER 2,000 SATSER DOT LIRA orre 100]
BUD SR ÖNS Sr SSR ERRNETSA PETE E TRATT | -6,000 SVE USÖ arb LEE 200]
150-LO00 Street CS LERA FER IRL salt ATT | 8,000 ät HUNST AG LER PRI 200)
under 150 år 10,000 kbm å 294 år- |
lien 0; 40 år) 6 ev riks ge a rerön | 8,000 sitar 401358 oe 200

Summa 25,000,

vilket belopp fördelas på 40-års periodens olika decennier sålunda:

-r—-—---2——>—5>SGS ON. ON — — X — ri i —- mn m— — —— — — —

Årligen | Summa |
kbm. | kbm.
De) förstartÖlkarens free ret. putsa flan” Fuga | 800 8,000 |
därpar följande; 10-4år, totdeose AE TESLENESTIRASDENA IE ON 700 7,000 |
» (Dog ke st a kderkt FENA nr ta Rå a 600 -6,000 |
» » [NAS RE-TA OCERSTA SER EE, SEE MAKER RARE 400 | 4 000
Summa | 25,000

Således i medeltal 625 kubikmeter årligen, motsvarande 2,3 procent och 1,04 ku-
bikmeter pr hektar.!

Beräknad skogsvaärdskostnad.

Kultur- och markförbättringskostnader beräknas med stöd av arealuppgifterna
som följer:

Hjälpkultur "a. 260 Nektar avverkad mark. dv20 Kleoooosoooo-se == 5,600 kr.
Avdikning och kultur å 300 hektar myrar och försumpad
mark, som kunna komma ifråga att torrläggas, å 25 kr... 7,500 >

Kronor 13,100

1 Till jämförelse må nämnas, att den avverkning, som enligt nu gällande grunder utgår, beräknas genom
det avsättningsbara virkesförrådets division med halva omloppstiden. Om denna antages till 160 år och om
vidare antages, att av virkesförrådet 20,000 kubikmeter äro avsättningsbara, blir avverkningen ?2899 = 250
kubikmeter. I de fall, då virkesförrådet är mycket överårigt, har en förhöjning upp till 50 eller 70 procent be-
räknats, varigenom hela avverkningen kan uppgå till 375 eller 425 kubikmeter.

Hushåll-
ningspla-
nens bety-
delse.

Utsynin-
gen.

16 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

Då således på en virkesmängd av 25,000 kubikmeter kommer en skogsvårdskost-
nad av 13,100 kronor, belöper på varje kubikmeter en kostnad av 52 öre.

På hushållningsplanen skall följaktligen grundas icke blott all avverkning av
barrskog, utan även storleken av direkta skogsvårdsåtgärder.

I följd härav bör all avverkning föregås av utsyning, varvid de till avverkning
avsedda träden stämplas och kuberas. Nuvarande tillvägagångssättet, nämligen att
blott skog till avsalu utstämplas, medan avverkningen till husbehov helt approxima-
tivt och ytterst osäkert beräknas, kan möjligen försvaras, då avverkningen är så ytter-
ligt lågt beräknad, som nu är fallet. Vid en kraftigare avverkning måste tillses, att
hela avverkningen sker i enlighet med hushållningsplanens avverkningsberäkning, för
vilket ändamål även husbehovsvirkets kubikmassa bör objektivt bestämmas. Härigenom
vinnes säkerhet, att icke större virkesmängd än den i planen beräknade uttages.
Med anledning härav har föreningen föreslagit en ändring av kommittéförslagets $ 1
i nu angivna riktning.

I avseende å detta ändringsförslag kommer möjligen att invändas, att därigenom
skulle ske ett intrång i hemmansägarnes äganderätt. Så är emellertid ej fallet, då
åtgärden endast innebär en kontroll å mängden av det virke, som åtgår för husbehov.
Naturligtvis förutsättes, att hemmansägaren vid utsyningen icke förvägras att erhålla
sådana träd, som lämpa sig för det ändamål, han med dem vill tillgodose.

Den föreslagna ändringen innebär även i det hänseendet ett framsteg, att den
befordrar en sparsamhet med skogstillgången, som är av mycket stor nationalekono-
misk betydelse. Då skogsägaren nu får till husbehov avverka huru mycket han för
gott finner, utan att detta, praktiskt sett, inverkar på myckenheten av det virke, som
åt honom utstämplas till avsalu, sker härigenom ett oerhört slöseri med husbehovsvirket.
Om däremot skogsägaren har en direkt vinst av att spara på husbehovsvirket, får
detta för honom ett mycket påtagligt värde, och anledningen till slöseriet skall därmed
bortfalla.

Hushållningsplanens beräkningar rörande såväl avverkning som skogsvårdsåt-
gärder under 40-årsperioden äro givetvis endast grundläggande men ej ovillkorligt
avgörande för utsyningen. De för avverkningsberäkningen antagna normerna äro
visserligen byggda på ekonomisk grund: ju mindre ekonomiskt berättigande finnes
för kvarhållandet av ett visst skogsbestånd eller en viss klass av skog, desto hastigare
bör slutavverkning därav ske. Men dessa för 40 år framåt antagna normer måste
vid den praktiska tillämpningen röna inverkan av en del andra omständigheter, som
framstå, när man har att verkställa utsyningen. Det måste alltid överlåtas åt den
sakkunnige och opartiske utsyningsförrättaren att närmare bestämma sättet för avverk-
ningens utförande. Hans strävan bör därvid vara inriktad på, att det för avverkning
under 40-årsperioden fastställda virkesbeloppet tillvaratages på sådant sätt, att det
ekonomiska resultatet av avverkningen blir så förmånligt som möjligt. Han måste
även tillse, att de bestånd, som icke under närmaste tid skola slutavverkas, bliva
reglerade till lämplig slutenhet, varjämte virket måste uttagas på sådant sätt, att för-
luster genom stormfällning och torka undvikas. Finnes i något fall grundad anledning
att antaga sådan förlust, kan detta mången gång hava till följd, att hela bestånd
måste avverkas. I sådant fall skulle tydligen ett ensidigt hänsyntagande till trädens
ålder verka till förryckande av det ekonomiska resultatet.

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 17

I allmänhet kan en utsyning, som blott tager hänsyn till virkets bästa tillvara-
tagande, ofta leda till, att föryngringen åsidosättes. I detta hänseende kan dock ingen
olägenhet väntas uppstå för ifrågavarande skogar, därest föreningens förslag antages;
detta skall ju verka till, att stora ytvidder av myrmark komma att torrläggas och
göras skogbärande. Om en å ett hemman företagen avverkning skulle hava till
följd, att föryngringen å hemmanets fastmark bleve i viss mån de första åren fördröjd,
kommer alltid en del myrmark å hemmanet att göras skogbärande. Och således
uppväxer snart nog på hemmanet den nya skog, som är så önskvärd ur synpunkten
att i framtiden en riktig åldersklassfördelning må erhållas.

Vad angår de i hushållningsplanen beräknade direkta skogsvårdsåtgärderna, är
det icke möjligt att exakt angiva, huru mycket kultur och huru mycket dikning skall
utföras. Det har därför ansetts, att den på nämnda sätt beräknade kostnadssumman
skall bestämma myckenheten av dessa åtgärder; ingen föreskrift lämnas således om
utförandet av vissa dikeslängder eller dylikt. Det för 40-årsperioden beräknade
totala kostnadsbeloppet skall alltså utgöras, i mån som utsyning erhålles. Såsom
redan är nämnt, beräknas i hushållningsplanen, huru mycket av nämnda kostnads-
summa belöper på varje till avverkning beräknad kubikmeter. För varje utsynad
virkesmängd beräknar sedermera förrättningsmannen, huru mycket hemmansägaren i
anledning därav har att utgöra i skogsvårdskostnad.

Av anledning, som förut angivits, bör emellertid denna beräknade skyldighet
kunna begränsas till en fjärdedel av inkomsterna från skogen. Såsom objektiv grund
för beräkningen av dessa inkomster vill föreningen föreslå den taxering till skogsaccis,
som i kommunerna äger rum. Enär virkestaxeringen ej inbegriper sådant virke, som
hemmansägaren använt till husbehov, följer härav, att i de fall, då nämnda skyldighet
kommer att bestämmas med tillämpning av taxerade skogsvärdet, husbehovsvirket ej
inräknas i den virkesmängd,' vars värde begränsar hemmansägarens skyldighet att
utföra dikning och kulturer.

Enligt det nyss anförda exemplet utgjorde den beräknade skogsvårdskostnaden
pr kubikmeter 52 öre. Med tillämpning av samma exempel skulle således hemmans-
ägaren för den första utsynade virkesmängden, (3 Xx 800 =) 2,400 kubikmeter, hava att
utgöra skogsvårdskostnad för 1,248 kronor. Men om det visar sig, att skogsvärdet
å det försålda virket uppgår exempelvis till 4,800 kronor, behöver hemmansägaren
ej utgöra skogsvårdskostnad för mer än en fjärdedel därav eller således 1,200
kronor.

Med skogsägarens rätt att erhålla utsyning är alltså förbunden skyldighet att
verkställa kultur- och torrläggningsarbeten till visst belopp. Denna skyldighet in-
träder i och med att viss virkesmängd blivit utsynad. Till säkerhet för att arbetena
verkligen bliva utförda torde böra föreskrivas, ätt ny utsyning ej må erhållas, innan
den med den förra utsyningen förbundna skogsvårdskostnaden till fullo utgjorts.
Denna bör alltså redovisas före nästa utsyning. Redovisningen sker medelst ingivande
av kostnadsräkningar och attesterade uppgifter till skogsingenjören, vilken, om han så
finner nödigt, genom besiktning å marken kontrollerar redovisningen. Emellertid
torde en ovillkorlig fordran, att skogsvårdsåtgärderna skola vara till fullo utgjorda,
innan ny utsyning erhålles, kunna leda till allvarliga olägenheter. Hinder kunna möta
för arbetenas fullbordande inom denna tid. Marken blir t. ex. ej lämplig för kultur

3

Skogs-
värdsåt-
gärder.

18 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

under treårsperioden; frö kan ej i tillräcklig mängd anskaffas, eller hemmansägaren kan
vara strängt upptagen av odlingar å hemmanet.

På grund härav har ansetts nödvändigt att bereda hemmansägaren möjlighet att
erhålla utsyning, även om ifrågavarande arbeten av ena eller andra anledningen ej
kunnat till fullo utföras. I sådan händelse måste emellertid fullgod säkerhet för ar-
betenas utförande krävas. Enär åtgärderna äro beräknade till visst penningbelopp,
synes en naturlig utväg vara, att pant nedsättes för arbetenas fullgörande. Men då
pant, endast motsvarande kostnadsbeloppet, icke med säkerhet tvingar hemmansägaren
att utföra arbetena, torde pant böra sättas till dubbla beloppet av hemmansägarens
resterande skyldighet att utföra kultur och dikning. Naturligtvis bör han då också,
i den mån han sedermera redovisar vad för honom återstår att utgöra, äga att av
panten utfå dubbla redovisade beloppet. Det torde knappast behöva erinras, att
panten alltid skall tillhöra hemmanet och att panten således icke må lyftas av annan
än den, som vid lyftningstillfället är hemmanets ägare.

I fråga om sättet för utförandet av kulturer och andra arbeten kunde det väl
synas önskvärt, att någon kontroll därå utövades. Men det torde kunna förutsättas,
att skogsägarne vilja på bästa möjliga sätt använda de kostnader, de äro skyldiga
nedlägga och måste visa sig hava nedlagt. Dels torde de småningom vinna insikt
om de bästa metoderna för dylika arbetens utförande, dels förutsättes, att vederbö-
rande tjänstemän skola tillhandagå med råd och anvisningar och att de i tillräcklig
grad äga de insikter, som fordras för arbetenas planläggning på ändamålsenligaste
sätt. Därigenom, att skogsägaren lämnas frihet att utföra skogsarbetena på det sätt,
han själv finner förmånligt och lämpligt, torde hans intresse väckas i en helt annan
grad, än om han skulle föreläggas att utföra arbetena på visst angivet sätt.

I överensstämmelse härmed bör skogsägaren likaledes hava frihet att bestämma,
huruvida de medel, som skola anslås till skogsvårdsåtgärder, företrädesvis böra ned-
läggas på kulturer eller på markförbättringar. Från det allmännas synpunkt torde
det vara likgiltigt, om han kultiverar kalavverkad mark för 100 kronor eller om han
torrlägger myr för 100 kronor. Huvudsaken är, att varje skogsägare verkligen ned-
lägger arbeten till visst belopp på skogsvården.

Konse- Ehuru statistiken icke är nog fullständig för åstadkommandet av en tillförlitlig
kvenser av : 0 . va ; :
förenin- utredning rörande omfattningen av förslagets konsekvenser, torde dock vissa approxima-
gens för tiva beräkningar däröver kunna göras.
Sig, Enligt domänstyrelsens berättelse för år 1911 uppgives här nedan skogsarealen
för skattehemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen inom de särskilda över-
jägmästaredistrikten:

Skogsmark Impediment Summa

hektar hektar hektar

BILEN SORT OR AIR 332,543 184,955 517,497
Skelleftearj rea 247,608 197,187 445,396
UMEA ita sn att os 759,981 379,663 1,139,643
Mellersta Norrland -.. 141,135 28,105 169,840
(Gävle-Dala =. den ILSTLOS 24,264 61,372

1,518,375 815,374 2,333,148

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 19

Det torde kunna antagas, att av impedimentsarealen endast 600,000 hektar äro
av beskaffenhet att kunna torrläggas, varemot av skogsmarksarealen åtminstone
200,000 hektar torde vara försumpade och behöva torrläggas. Under sådant anta-
gande skulle 800,000 hektar kunna ifrågakomma till avdikning. Om man vidare an-
tager, att virkesförrådet är 40 kubikmeter pr hektar produktiv mark, och att 2!/2 pro-
cent årligen skulle komma "att avverkas, blir avverkningen 1 kubikmeter pr hektar,
alltså årligen på hela skogsmarken 1,500,000 kubikmeter, varav dock 500,000 kubik-
meter torde åtgå till husbehov. Återstående 1,000,000 kubikmeter torde vid försäljning
betinga 2,500,000 kronor, varav en fjärdedel, i medeltal 625,000 kronor, årligen skulle
komma att användas till skogsvårdsåtgärder. Hela det belopp, som under 40-års-
perioden skulle anslås till sådana åtgärder, komme således att uppgå till 25,000,000
kronor.

För denna summa skulle kunna utföras följande skogsvårdsåtgärder:

hjälpkultur

EN DIBO0E RE klara a 20) KRORMOT re. geten du NI do el ENG sar tare dress 7,000,000
dikning

å 360,000 = > SRB ban ER pr AR) "felet re eos RRAR Felet år al 18,000,000

Summa kronor 25,000,000

För bedömandet av dessa arbetens relativa omfattning må här anföras några
siffror beträffande statsskogarna i Norrland och Dalarne för år 1911, vilket år ut-
gifterna för skogsodling och dikning rätt avsevärt överstego därförut nedlagda kost-
nader.

Statsskogarna Lappmarksskogarna
pr hektar pr hektar
Ätteal SKko9SsmMmatkarsss cc har 3,241,057 -— 1,500,000 —
AVNET SIDOR <A ker kbm 2,639,228 «0,81! 1,500,000 — 1,00
Avverkningsvinst oo... Kr:n | Iyb24, 048 N0r2,20 2,500;000-1-1 4467
Kostnad för skogsodling >» 15,942 É
> dikning ära är öv OEI DOR En

Härav framgår, att lappmarksskogarnas areal är högst betydande, då den närmar
sig hälften av statsskogarnas i Norrland och Dalarne areal. Vidare framgår, att en
beräkning av avverkningen enligt de föreslagna grunderna skulle medföra en avverk-
ning per hektar något större än den, som staten nu uttager från sina skogar. Där-
emot skulle för varje hektar skogsmark icke mindre än 6 gånger så stor summa, som
staten år 1911 nedlagt på kulturer och dikningar, komma att användas å lappmarks-
skogarna enligt föreningens förslag.

Man har i allmänhet ansett, att en starkare avverkning i lappmarkerna medför
vissa risker för ökad försumpning och för fjällgränsens nedgående. Men när denna
åsikt uttalats, har alltid förutsatts, att inga åtgärder för återväxt och torrläggning
företagas, då man icke ansett möjligt att åstadkomma sådana arbeten.

t Enligt ett nyligen framlagt förslag för närmaste 20 år skulle denna siffra undergå en avsevärd höjning.

20 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

Då man emellertid numera genom enskilda skogsägares intresserade och inten-
siva arbete på skogsodlingar och torrläggningar kommit till full insikt därom, att dy-
lika åtgärder icke blott kunna utföras utan även lämna gynnsamt resultat, ställer sig
saken helt annorlunda.

De överåriga skogarna hava för övrigt visat sig icke vara vidare verksamma
såsom skydd mot fjällgränsens nedgående. De hava stor benägenhet att torka och i

efterlämna ingen återväxt. Givetvis är det under sådana förhållanden önskvärt att

genom direkta skogsodlingsåtgärder uppdraga växtliga ungskogsbestånd, som på grund
av större livskraft äro mera ägnade att både tillvarataga och skydda skogsproduk-
tionsförmågan. Det är ju möjligt, att i ett eller annat fall risk finnes, att ett avver-
kat bestånd icke kan ersättas genom kultur. Men antagligen skulle detta bestånd förr

ARP

öland

eller senare hava dukat under för de ogynnsamma biologiska förhållanden, för vilka

det är utsatt. Det nuvarande passiva förfarandet har nämligen inga som hälst utsikter
att tvinga tillbaka eller hindra den ogynnsamma biologiska utvecklingen.
Skulle emellertid ett misslyckande på ett eller annat ställe bliva följden av den

föreslagna avverkningspolitiken, torde å andra sidan så stora arealer vinnas åt pro-

duktionen, att fördelarna vida överväga olägenheterna.

Överårig skog konsumerar antagligen mindre vatten än yngre skog. Där skogen
är Ööverårig, synes, även om försumpning ännu ej inträtt, marken undergå föränd-
ringar, som göra den mindre mottaglig för självsådd. Skogens effektiva fröbarhet av-

tager också med åldern. Redan en avverkning av den överåriga skogen och uppdra-

gande av återväxt torde därför hava en gynnsam inverkan på markens beskaffenhet.
Ännu kraftigare måste resultatet bliva, om dräneringar samtidigt verkställas. Men
om dylika åtgärder, såsom nu är fallet, företagas endast i ringa skala och på olika
tider och trakter av enstaka skogsägare, torde verkan av dem bliva betydligt svagare,
än om ett gemensamt kraftigt uppträdande kan åstadkommas.

Det har förut anmärkts, att en på föreslaget sätt under 40 år företagen avverk-
ning av överårig skog skall hava till följd, att avkomsten efter denna period nedgår.
För exportens del torde detta dock icke medföra några allvarliga olägenheter, då under

tiden de ungskogar, som i övriga delar av Norrland och Dalarne uppkommit efter de .

sista 50 årens avverkningar, om 40 år stå färdiga att lämna en uthållig och mycket
större tillgång på råvara, än hittills varit fallet. Då industrien vanligen förser sig med
skog både från lappmarken och från kustlandet, antingen från egna skogar eller
genom köp, medför ett sådant överflyttande av råvaruanskaffningen inga olägenheter.

För orternas befolkning kommer den starkare avverkning och de skogsvårds-
arbeten, som under närmaste 40 åren skulle äga rum, att verka förmånligt, då däri-
genom beredes riklig arbetstillgång både vinter och sommar. Huru den närmast därpå
följande perioden kommer att gestalta sig för befolkningen, kan ju icke med visshet
förutsägas. Så mycket vet man ju alltid, att en minskning i avverkningarna då kom-
mer att äga rum. Men vid den föregående avverkningen har dock kvarlämnats dels
hela tillgången av skog under 150 år, dels antagligen en icke ringa del av tillväxten
å samma skog, dels all den tillväxt, som avsättes av skog över 150 år, dels den del
av de nu befintliga ungskogarna, som ej taxerats, nämligen alla träd under 10 centi-
meter vid brösthöjd med en ålder upp till cirka 30 år samt deras tillväxt.

Vid 40-årsperiodens utgång kommer antagligen den skog, som är mellan 100

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 21

och 150 år, att anses såsom överårig. Det blir då dess tur att avverkas under en
viss övergångstid, t. ex. 20 år. Sålunda komma befintligheten av sådan skog och den
övriga skogens årliga tillväxt att föranleda en rätt avsevärd avverkning under över-
gången till den tid, då de under 40-årsperioden uppdragna ungskogarna börja att
lämna avkastning. Men därjämte kan antagas, att den insikten snart blir mera all-
män, att skogsbruket, liksom jordbruket, aldrig blir rationellt utan att därå nedlägges
mycket arbete. Tillfällen till erhållande av arbete i skogarna torde säkerligen aldrig
komma att saknas i Norrland. Den stigande utvecklingen på övriga arbetsfält torde
dessutom öka användningen av levande arbetskraft, och därför kan snarast antagas,
att tillgången därå icke kommer att motsvara behovet.

Otvivelaktigt är, att i vårt land intresset för en god skogsvård på senare tid
väsentligt ökats, liksom ock att blicken skärpts för den misshushållning med skogs-
tillgångarna, som hittills ägt rum, och den ekonomiska vådan därav. Ett bevis härpå
kan man finna i den omständigheten, att domänstyrelsen helt nyligen för kronans
skogar i Norrland föreslagit en höjning i avverkningen till 2!/2 procent av virkes-
förrådet. Det kan antagas, att de enskildas skogar i lappmarken så småningom bliva
föremål för en liknande omvårdnad, och då kommer nog avverkningen å dessa skogar
att höjas även utän de uppoffringar för skogsvården, som föreningen velat föreslå.
Men under tiden skulle de enskilda skogsägarne se sitt virke år för år minska i värde
och såväl härigenom som även eljest lida stora förluster. Fördelarne av dessa för-
lusters undvikande äro enligt föreningens mening så stora, att de i det närmaste upp-
väga nämnda uppoffringar. Ett fasthållande åter vid den nuvarande avverkningspoli-
tiken skall hava till följd, att värden, som kunna räddas, till största delen förloras,
och de utvägar för åstadkommandet av nyttiga och nödiga skogsvårdsåtgärder, som
föreningens förslag öppnar, kunna då icke anlitas. Genom ett dröjsmål med försla-
gets förverkligande skall ock den ogynnsamma biologiska utvecklingen erhålla ökat
försprång, och kostnaderna för dess bekämpande bliva utomordentligt stora.

De synpunkter och önskemål, trävaruexportföreningen velat till Eders Kungl. Utkast till

be-

Maj:t frambära, äro härmed i korthet angivna. Nedanstående utkast till lagbestäm- star

melser, upprättat i anslutning till Norrländska skogsvårdskommitténs förslag, avser
att i sammanträngd form åskådliggöra de sålunda framhållna önskemålen:

fd.

I Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker må icke barrträd avverkas
annat än efter utsyning och stämpling, ej heller lövträd ovan barrträdsgränsen
utan efter tillstånd av vederbörande skogstjänsteman, dock att vad sålunda stadgas
icke skall utgöra hinder för hemmansägare att från hemmanets skog fritt taga
stubbar och rötter samt nedfallna torra träd.

$ 2.

Hemmanets skogshushållning skall grundas på en efter undersökning upp-
rättad plan.

SET.

22

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

Denna skall hava till syfte att förbättra och höja hemmanets skogsavkast-
ningsförmåga, huvudsakligen genom avverkning av skadade och övermogna träd
samt befordrande av naturlig återväxt ävensom genom kultur- och torrläggnings-
åtgärder.

I hushållningsplanen beräknas all skadad och torr skog samt all frisk skog
i ålder över 150 år till slutavverkning under 40 år sålunda:

under de första 10 åren skadad och torr skog,

under 20 år frisk skog i ålder över 250 år,

under 30 år frisk skog i ålder mellan 200 och 250 år, och

under 40 år frisk skog i ålder mellan 150 och 200 år,

varjämte under samma 40-årsperiod årsavverkningen för frisk skog i ålder
under 150 år beräknas till 2 procent av dess virkesförråd.

Hushållningsplanen skall jämväl upptaga kostnad för kultur- och torrlägg-
ningsåtgärder efter beräkning av 20 kronor för varje hektar skogsmark, som är
eller under 40-årsperioden kan bliva i behov av återväxt, och 25 kronor för
varje hektar mark, som kan ifrågakomma till torrläggning; och skall i planen
angivas, huru mycket av denna skogsvårdskostnad belöper på varje kubikmeter
av den virkesmängd, som beräknats till avverkning under 40-årsperioden.

Hemmansägaren är berättigad att kostnadsfritt erhålla utsyning enligt hus-
hållningsplanen, men är tillika skyldig att för varje utsynad virkesmängd utgöra
därå belöpande del av den i planen beräknade skogsvårdskostnaden, dock med
den begränsning, som av $ 7 kan föranledas.

Vid utsyningen skall tillses, att avverkningens ekonomiska resultat blir det
bästa möjliga.

Si:

Utsyning verkställes för en tid av tre år i sänder; dock må på Konungens
prövning ankomma att, när därtill finnas särskilda skäl, medgiva, att utsyning
må ske för längre tid framåt än tre år.

Vid varje utsyningsförrättning skall skogsingenjören uträkna den kostnad
för skogsvårdsåtgärder, som enligt hushållningsplanen belöper på den utsynade
virkesmängden.

Om, sedan allt utsynat virke avverkats och skogsvärdet å vad därav skall
taxeras enligt lagen om skogsaccis och om virkestaxering blivit genom sådan
taxering fastställt, visar sig, att fjärdedelen av detta värde understiger skogs-
vårdskostnaden enligt hushållningsplanen, skall hemmansägarens skyldighet att
utgöra den med utsyningen förbundna skogsvårdskostnaden begränsas till belopp,
motsvarande sagda fjärdedel. Har allt det utsynade virket använts till hemmanets
behov och således ej taxerats, utgöres ej någon skogsvårdskostnad.

För användningen av de medel, som sålunda skola anslås till skogsvårds-
åtgärder, har skogsingenjören att, om sådant av hemmansägaren påfordras, lämna
anvisningar och råd antingen vid utsyningsförrättningen eller senare å dag, som
vid förrättningen utsättes.

NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA. 23

Hemmansägaren åliggande skogsvårdskostnad skall redovisas hos skogsingen-
jören, vilken, om han så prövar nödigt, övar kontroll genom besiktning å marken.

Innan den med verkställd utsyning förbundna skogsvårdskostnaden till fullo
utgjorts, må ny utsyning ej beviljas med mindre hos överexekutor för utgörandet
av den kostnad, som återstår att redovisa, nedsatts pant till kostnadens dubbla
belopp. I den mån, hemmanets ägare medelst intyg av skogsingenjören styrker,
att skogsvårdskostnad, för vilken pant är nedsatt, blivit redovisad, äger han att
minska panten med dubbla beloppet av vad sålunda redovisats.

Har hemmansägaren utgjort skogsvårdskostnad till högre belopp, än som
till följd av erhållen utsyning ålegat honom, äger han att räkna sig överskottet
till godo vid följande utsyning; och skall förrättningsmannen härom i protokoll
över utsyningen göra anteckning.

Denna lag träder i kraft den - — — — —

Beträffande hemman, som är besvärat av avverkningsrätt, upplåten före
denna lags trädande i kraft, skall, så länge detta förhållande fortfar, skogshus-
hållningen ske enligt hittills gällande regler, där ej mellan hemmansägaren och
avverkningsrättsinnehavaren annorlunda överenskommes.

Det torde icke behöva särskilt utvecklas, att detta föreningens förslag icke gör Speciell
anspråk på att vara fullständigt. Om det skulle vinna beaktande, bleve därav en rr
följd, att en del bestämmelser i kommitténs förslag böra omarbetas eller bliva över- ;
flödiga, t. ex. bestämmelserna i $$ 10 och 11 och särskilt kommitténs förslag i fråga
om skogsvårdsavgifters utgörande och skogsvårdsstyrelses inseende över lappmarks-
skogarna. Ett antagande av föreningens förslag skulle även medföra vissa smärre
ändringar i andra författningar, särskilt lagen om skogsaccis och virkestaxering. Möj-
ligen bör ock tillses, att erforderliga upplysningar må kunna erhållas i fråga om den
skyldighet i avseende å skogsvårdsåtgärder, som påvilar ett hemman.

Motiveringen. till de av föreningen föreslagna lagbestämmelserna är huvudsakli-
gen angiven i den föregående framställningen. Här må allenast erinras, att då för-
eningen i $ 1 föreslagit den ändring i kommitténs förslag, att »odlingsgränsen» må er-
sättas med »barrträdsgränsen», föreningen till stöd därför åberopar de skäl, som an-
förts av Västernorrlands läns landsting och hushållningssällskap i ett av dem gemen-
samt till Konungens befallningshavande i länet avgivet yttrande över skogsvårdskom-
mitténs förslag.

Föreningen kan förutse, att förslaget därom, att hemmansägarna icke vidare skola
äga att, såsom hittills skett, taga sitt behov av husbehovsvirke utan föregående ut-
syning, skall möta motstånd från befolkningens sida. Vid närmare eftersinnande skall
man dock finna, att ingen verklig olägenhet därmed förknippas, förutsatt att utsy-
ningen alltid sker kostnadsfritt. Även i de fall, då någon skulle hava hushållat mindre
väl med de åt honom för treårsperioden utstämplade träden, har han alltid att fritt
förfoga över så stora naturatillgångar i avfall, nedfallna torra träd. och framför allt i
växande lövträd, att han icke behöver lida brist, åtminstone icke på bränsle. Anord-

24 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

ningen är föreslagen närmast av angelägenheten att förebygga, att skogen beskattas
hårdare, än som överensstämmer med antagna regler för hushållningen. Och förde-
larna av denna såsom nödvändig ansedda kontrollåtgärd äro så påtagliga icke minst
från nationalekonomisk synpunkt, att dess genomförande bör vara ett allmänt önskemål.

Beträffande $ 7 av föreningens förslag torde böra erinras, att, om hemmansäga-

ren av någon anledning ej skulle avverka alla de träd, som blivit åt honom utsynade.

och avses för avsalu, hans skyldighet att, innan ny utsyning medgives, utgöra skogs-
vårdskostnad helt och hållet bestämmes av hushållningsplanens beräkning i detta av-
seende, så att följaktligen hemmansägaren i sådant fall ej kan räkna sig till godo den
begränsning av kostnadsbeloppet, vartill $ 7 kan föranleda. Orsaken härtill är uppen-
barligen, att, innan avverkningen till fullo verkställts, någon objektiv grund för be-
stämmandet av avverkningsvinsten ej föreligger. Härav följer ock att, om hemmans-
ägaren i det förutsatta fallet skall nedsätta pant för ej utgjord skogsvårdskostnad, pant-
beloppet likaledes bestämmes med ledning av hushållningsplanen.

Föreningen vill slutligen åberopa ovannämnda yttrande av Västernorrlands läns

landsting och hushållningssällskap i de delar, som icke redan varit föremål för omnäm-

nande. Särskilt vill föreningen härvid ånyo framhålla vikten av, att kommittens för-
slag rörande skogslagarnas handhavande, åtminstone vad angår utsyningslagen, läg-
ges till grund för en ny lagstiftning. I sitt yttrande över kommitténs förslag i detta
hänseende har domänstyrelsen uttalat, att den befattning med lappmarksskogarna,
som kommittén velat överflytta till ett skogskontor, fortfarande bör av domänstyrel-
sen handhavas. Det synes dock som om styrelsen härvid icke tillräckligt beaktat,
huru oförenliga i verkligheten de två funktioner äro, som styrelsen vill hos sig bibe-
hålla, nämligen dels den direkta förvaltningen av kronans skogsegendomar, dels sta-
tens kontroll å enskild skogshushållning. Ett gemensamt handhavande av så skilda
värv måste medföra, att det sistnämnda kommer i andra rummet. Och så har verk-
ligen skett. Men icke blott detta. Ett samtidigt utövande av dessa båda funktioner
måste anses i hög grad olämpligt av den anledningen, att statens skogsrörelse mången
gång kan komma i konkurrens med den enskildes. Varje anledning tili misstanke, att
staten skulle vilja handhava skötseln av de enskildas skogar på ett sätt, som kan på
de enskildas bekostnad vara förmånligt för realiserandet av kronans skogstillgångar,
bör därför sorgfälligt undvikas.
Stockholm den 29 november 1913.

Underdånigst
För Svenska trävaruexportföreningen:
Carl Berg.
Th. ÅA. Askergren.

Uppsala 1914. Almqvist & Wiksells Boktryckeri-A.-B,

ae

SKOGSVÄRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1914. BILAGA 2.

Nytt lagstiftningsförslag för lappmarksskogarna.

Svenska trävaruexportföreningens svar a Kungl. Domänstyrelsens kritik.

I Skogsvårdsföreningens tidskrift 1914, h. 2, var som bilaga 1 intaget av-
tryck ur novemberhäftet 1913 av Meddelanden från Svenska trävaruexport-
föreningen rörande trävaruexportföreningens förslag till ny lagstiftning för
lappmarksskogarna, vilket förslag tillkommit som en kritik i vissa delar av Norr-
ländska skogsvårdskommitténs betänkande.

Häröver avgav domänstyrelsen den 28 januari 1914 underdånigt utlåtande
(intaget i Skogsvårdsföreningens tidskrift, häfte 3 för 1914, sid. 249).

Domänstyrelsens i ämnet uttalade åsikt har Svenska trävaruexportföreningen
sedermera bemött genom följande skrivelse, intagen i Medd. från Svenska trä-
varuexportföreningen för 'maj 1914.

Till KONUNGEN.

Svenska trävaruexportföreningen har såsom representant för den svenska
trävaruindustrien i skrivelse den 19 november 1913 till Eders Kungl. Maj:t av-
givit underdånigt yttrande över Norrländska skogsvårdskommitténs den 16 mars
1912 avgivna betänkande. Över detta yttrande, som innefattar ett självständigt
förslag till lydelse av de huvudsakliga delarna av den föreslagna lagen angående

2 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

utsyning å enskildes skogar i vissa delar av Norrland och Dalarne, har domän--
styrelsen den 28 januari 1914 utlåtit sig.

I detta utlåtande har domänstyrelsen till alla delar avstyrkt föreningens
förslag. Någon kraftigare medverkan hade visserligen föreningen knappast vän-
tat sig från detta håll. Men föreningen hade trott, att styrelsen åtminstone skulle
medgiva, att skötseln av lappmarksskogarna är vida sämre än den beståndsvård,
som ägnas andra privata skogar. Man hade hoppats, att ett förslag, som avser
att förbättra lappmarksskogarnas produktion, skulle av styrelsen upptagas med
någon skymt av välvilja och att styrelsen skulle försöka att se frågan i stort.
I stället innehåller utlåtandet, jämte ett ganska vidlyftigt försvar för styrelsens
åtgöranden, ett illa dolt missnöje däröver, att föreningen, vars medlemmar dock
anse sig icke vara främmande för en rationell skogsvård, vågat klandra den nu-
varande skötseln av lappmarksskogarna. Och det visar sig, att domänstyrelsen
vid granskningen så fäst sig vid detaljerna, att styrelsen i hög grad misstagit
sig rörande förslagets motiv och innebörd. Utlåtandet innehåller därjämte åt-
skilliga betraktelser i skogstekniskt hänseende, vilka, långt ifrån att kunna god-
kännas, måste på det högsta förvåna den praktiske skogsmannen.

Såsom en inledning till sitt svar på föreningens skrivelse framhåller sty-
relsen, att trävaruexportföreningen är sammansatt av enskilda industriidkare och
att dessa »i många fall» visat sig sträva efter att, oberoende av skogskapitalets
bevarande, erhålla största möjliga vinst av sin affär. Denna för åtskilliga år
sedan gjorda upptäckt, som sedan i vissa kretsar omsorgsfullt bevarats och
ständigt framdragits, ger styrelsen anledning uttala, att föreningens framställ-
ning icke är objektiv. I det sammanhang, vari detta omdöme framkommer, inne-
bär det, att föreningens förslag skulle hava något att skaffa med en avsikt att
genom skogskapitalets uthuggande bereda de enskilda industriidkarna en för till-
fället ökad inkomst.

Med förundran frågar man sig, huru det är möjligt att mot föreningen fram-
komma med en dylik insinuation. Har då föreningen föreslagit en realisation
av all skog, mogen och omogen utan åtskillnad? Nej, endast av torr och ska-
dad skog samt skog, så övermogen, att den årligen förlorar i värde.

Föreningens förslag innefattar nämligen, att torr och skadad skog skall
avverkas på 10 år, att skog över 250 år skall avverkas på 20 år, alltså vid minst
270 års ålder, att skog mellan 200 och 250 år avverkas på 30 år, alltså vid 230
å 280 års ålder, samt att skog om 150 å 200 år skall avverkas på 40 år, allt-
så vid 190 å 240 års ålder.

Detta är den realisation, som föreningen föreslagit. Vem kan väl i sådana
avverkningsnormer finna något oroväckande eller förkastligt? Finnes verkligen
i Sveriges rike någon skogsman, som vill, att denna oväxtliga och överåriga skog
ännu flera tiotal av år skall stå kvar för att ytterligare försämras? Det torde
ej fordras mycken omdömeskraft för att begripa, att de av föreningen föreslagna
avverkningsnormerna äro sunda och ändamålsenliga, snarare medförande en allt
för svag än en för stark avverkning.

Men därjämte innebär föreningens förslag skyldighet för skogsägarne att
på skogens förbättring genom kultur och dikning nedlägga 25 procent av den
genom avverkningen bekomna nettoinkomsten från skogen. Huru betydande de
skyldigheter äro, som föreningen föreslår att skogsägarne skola underkasta sig,
framgår bäst av en jämförelse med kronans motsvarande uppoffringar. Ehuru
kronan borde vara den mest oegennyttiga bland alla skogsägare och offra mera

SV. TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS SVAR AA K. DOMÄNSTYRELSENS KRITIK. 3

än andra på skogarnas förbättrande genom kultur och dikning, så visar sig, att
kronan i Norrland och Dalarne på sådana åtgärder hittills nedlagt endast 3 pro-
cent av nettoinkomsten från där belägna skogar. När så är förhållandet, borde
domänstyrelsen icke hava frammanat en misstanke, att föreningens förslag kan
vara framsprunget ur ett begär efter tillfällig vinst. Man skall vara bra fattig
på skäl mot ett förslag, som man beslutat sig för att avstyrka, då man nödgas
tillgripa en insinuation, så helt och hållet utan grund.

Föreningens motiv för dess förslag är i verkligheten ett helt annat än till-
fälligt vinstbegär. Konjunkturförhållandena för trämassa och trävaror hava
bringat skogsägarne till insikt om, vilken stor betydelse för industrien ligger
däri, att skogarnas produktion blir rationellt ordnad. Men nu är vården av sko-
garna i lappmarken så bristfällig, att skogarnas produktionsförmåga ständigt
minskas. Då orsaken härtill är skogarnas överårighet och den pågående för-
sumpningen, måste detta orsaksförhållande undanröjas.

I sin skildring av den skötsel, som från skogsstatstjänstemännens sida ägnas
lappmarksskogarna, hade föreningen anfört några belysande exempel, utvisande,
hurusom denna skötsel leder till, att skogsägarens utbyte mest består av torrträd.
Mot denna framställning har domänstyrelsen anmärkt, att föreningen ej förebragt
utredning angående det trädslag, varav torrträden utgjorts — föreningen hade
ändock beträffande det ena hemmanet, n:r 2 Holmträsk, bifogat skogsindelnings-
handlingarna — samt angående orsakerna till den inträdda torkan.

Denna anmärkning är högst belysande för styrelsens syn på saken. För
styrelsen är det ej nog, att träden dött; den fordrar utredning om dödsorsaken,
innan tillstånd må lämnas till trädens borttagande. Föreningen åter anser döds-
orsaken vara fullständigt likgiltig, antingen denna är grantorka, rotröta, topp-
brott eller ålderdomssvaghet. Föreningen vill nämligen komma därhän, att sko-
gen får avverkas, innan dödsmomentet inträtt, och att domänstyrelsens bestäm-
melse, att skog, som ingått i avverkningsberäkning och därefter dött, skall
avräknas från kommande ordinarie utstämplingar, må upphävas.

I fråga härom torde föreningen till och med bland statens egna skogs-
tjänstemän hava flera meningsfränder än domänstyrelsen. När den gamla sko-
gen stått så länge, att den blivit oduglig att föryngra sig själv genom frö och
även ur industriell synpunkt hastigt försämras, bör det för en var vara uppen-
bart, att det i allmänhet icke finnes skäl för sådan skogs bevarande.

Efter dessa mera allmänna erinringar övergår föreningen till en närmare
granskning av styrelsens utlåtande.

Domänstyrelsen synes instämma i föreningens åsikt, att avverkningen å en
på grund av Ööverårighet oväxtlig skog bör överstiga tillväxten. Då styrelsen
vidare erkänner, att just lappmarksskogarna i allmänhet äro mycket överåriga,
följer därav, att dessa böra beskattas genom en årlig avverkning, som är större
än tillväxten. Föreningen har emellertid konstaterat, att avverkningen å lapp-
marksskogarna detta oaktat i de flesta fall endast omfattar ett belopp, som är
ungefär lika med beräknade tillväxten, stundom åtskilligt lägre. Föreningen har
antagit orsaken härtill ligga i det särskilda lagstadgandet om dessa skogars >be-
varande» och tillämpningen därav. Enligt föreningens förmodande skulle näm-
ligen tillämpningen hava förbjudit en avverkning, varigenom skogskapitalet skulle
minskas; något som ju inträffar, om avverkningen överstiger tillväxten.

En sådan uppfattning påstår sig styrelsen icke hava hyst, och till styrkande

4 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

härav anför den, att det tvivelsutan vore föreningen bekant, »att styrelsen, då
anledning därtill förelegat, medgivit, att avverkningen finge överstiga den nor-
mala för att fullmogen skog ej så länge skulle behöva sparas, att den av ålder
eller eljest toge skada>.

Föreningen har vidare påstått, att, när man på oväxtliga skogar tillämpar
uthållighetsprincipen såsom huvudgrund för avverkningens beräknande, avverk-
ningens storlek minskas i samma mån som skogen är dålig. Detta påstående
vill styrelsen gendriva med ett exempel. Den tänker sig en skog med en till-
växt av allenast 0,2 procent och ett virkesförråd av 10,000 kubikmeter, givande
alltså en årlig tillväxt av 20 kubikmeter. Vidare säger styrelsen, att avverknin-
gen på denna fingerade skog kunde antagas bliva beräknad efter en omloppstid

10,000
av 160 år och alltså utgöra SÖT

Detta belopp skulle, enligt styrelsens mening, kunna på grund av den däå-
liga tillväxten förhöjas med 60 procent eller till 200 kubikmeter (2 IC), medan
tillväxten utgjorde allenast 20 kubikmeter (0,2 926). Med detta exempel, enligt
vilket avverkningen uppgår till 10 gånger tillväxten, vill styrelsen visa sin goda
vilja att föryngra skogarna. Enligt styrelsens avverkningsnorm skulle på 40 år
avverkas 8,000 kubikmeter och återstå 2,000 kubikmeter, vartill dock måste läggas
40 års tillväxt.

Ginge det i verkligheten så till, skulle föreningen känna sig fullt tillfreds-
ställd med avverkningsberäkningarna för lappmarksskogarna. Föreningen har
alldeles icke förordat en så kraftig realisation som den, styrelsen här synes vilja
giva vitsord. Anmärkningsvärt i hög grad är emellertid, att styrelsen icke till
bevismaterial valt ett genomsnittsfall bland de tusentals hushållningsplaner, som
finnas i dess arkiv, utan föredragit ett exempel, som icke har någon motsvarig-
het i verkligheten. Detta ligger nämligen sannolikt utom gränsen även för de
mest extrema fallen. Såsom varande en ren konstruktion bevisar det ingenting:
"därmed är således icke föreningens påstående slaget till marken.

Då styrelsens uppfattning angående normalförrådsformelns resultat och dess
förhållande till tillväxten är grundläggande för dess uttalande, anser föreningen
nödigt att här utveckla principerna för normalförrådsfermelns användande.

Är en skog i normalt tillstånd, bör densamma bibehållas i detta tillstånd
därigenom, att dess tillväxt avverkas. Å en normal skog skall för sådant ända-
mål uttagas:

= 125 kubikmeter.

hela virkesförrådet

EEE | |
é 19 Set slutayvverkarns lika MEL ava normala omloppstiden

2) i föravverkning ett lika stort belopp.

Är hela virkesförrådet 10,000 kubikmeter och normala omloppstiden 160 år,
skall alltså avverkas

10,000 : :
2 SN 1235 kubikmeter (slutavverkning)

2) samma belopp 125 kubikmeter (föravverkning).

Således sammanlagt 250 kubikmeter, ungefär motsvarande tillväxten, åt-
minstone då det gäller omloppstider mellan 150 och 200 år.

Allmängiltigheten av detta förhållande framgår av senare tiders forskning
rörande normala skogars virkesförråd och tillväxt, t. ex. jägmästaren Alex. Maas”

SV. TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS SVAR ÄÅ K. DOMÄNSTYRELSENS KRITIK. 5

erfarenhetstabeller rörande tallen, vilka lämna statistik för såväl de sämsta som
de bästa markernas produktionsförhållanden. Särskilt framstår av dylika tabel-
ler med all tydlighet förhållandet mellan föravverkning och slutavverkning under
en omloppstid. Den enda berättigade anmärkning, som gjorts mot dessa tabel-
ler, är, att de grundats på för starkt slutna bestånd; en omständighet, som är
ägnad giva relativt låg föravverkning. Häri ser föreningen ett kraftigt stöd för
sin åsikt, att å en normal skog med mellan 150 och 200 års omloppstid förav-
verkningen bör vara lika stor som slutavverkningen; ett faktum, som numera icke
av någon auktoritet torde emotsägas.

Styrelsen betvivlar emellertid, att lappmarksskogarna kunna lämna en för-
avverkning, som uppgår till mera än 25 procent av slutavverkningen. De nu-
varande Ööveråriga skogarnas ringa slutenhet är föreningen väl bekant, men
detta har ingenting att skaffa med normalavverkningsprincipens användande
för avverkningsberäkning å dessa skogar. Den gäller i varje fall för normala
skogar. Och normalavverkningsprincipens tillämpning på icke normala skogar
har ju vunnit burskap därför, att, om man på en överårig skog med nedsatt
tillväxt årligen uttager ett belopp, som motsvarar normal skogs tillväxt, detta
verkar på sådant sätt, att nämnda skog småningom överföres till normal. Däri-
genom; att avverkningen överstiger tillväxten, minskas virkesförrådet och ut-
rymme åstadkommes för ökad föryngring.

Normalavverkningsprincipen avser sålunda alldeles icke att för en överårig
skog finna en avverkning, som motsvarar skogens tillväxt. Vidare, ehuru av-
verkningen beräknas på angivet sätt i form av ett visst slutavverkningsbelopp
med tillägg av ett lika stort föravverkningsbelopp, så avses härmed ingalunda
att hälften av avverkningen skall uttagas genom slutavverkning och hälften ge-
nom föravverkning. Utan här är endast fråga om ett beräkningssätt, som har
till syfte att finna det lämpliga avverkningsbeloppet. På grund av det använda
beräkningssättet är detta belopp oberoende av tillväxten och överstiger densamma
desto mera, ju lägre tillväxten är, d. v. s. ju mera överårig skogen är. Då nor-
mal slutavverkning beräknas genom formeln

virkesförrådet

halva omloppstiden

och då normala föravverkningar äro lika med slutavverkningen, kunde hela nor-
mala avverkningen alltså beräknas genom formeln

virkesförrådet

fjärdedelen av omloppstiden

Det nu för skogsindelningen brukliga tillvägagångssättet att beräkna hela av-
verkningen genom formeln

virkesförrådet

halva omloppstiden

är således oriktigt, emedan den så beräknade avverkningen oftast icke över-
stiger de överåriga skogarnas tillväxt. Detta är vad föreningen med sitt yttrande
i denna fråga velat visa. Det klargöres ytterligare av efterföljande exempel:
Om man har en skog, som t. ex. är så överårig, att den har jämn fördel-
ning av åldersklasserna upp till 220 år, så kan antagas, att denna skogs tillväxt

6 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.,

är lika med dess normalavverkning, beräknad efter 220-årig omloppstid; alltså,
om virkesförrådet är 10,000 kubikmeter, skall enligt formeln uttagas slutavverk-
10,000 , | vr
ning med On = 91 kubikmeter. Men i normal skog med 220-årig omlopps-
tid kan utom normal slutavverkning även uttagas gallring (d. v. s. föravverk-
ning) med ett belopp, som är minst lika stort eller 91 kubikmeter; summa 182
kubikmeter normal avverkning = normal tillväxt. Om i denna skog, som växer
med 182 kubikmeter, årligen uttagas 182 kubikmeter, bibehålles dess tillstånd
vad beträffar såväl åldersfördelning som virkesförråd och produktion. Vill man
däremot omföra skogen till normal med 160-årig omloppstid, kan detta ske en-
dast därigenom, att mera än 182 kubikmeter årligen avverkas.
I enlighet med normalavverkningsprincipen beräknas avverkningen därför
så, som om skogen varit normal:
10,000

1) slutavverkning a a 25

2) föravverkning (= gallring) samma belopp -—---—--—-- 125
Summa 250 kbm.

Då denna skog växer med endast 182 kubikmeter, måste genom uttagande
av 250 kubikmeter denna skogs virkesförråd årligen minskas med 68 kubikme-
ter, varigenom man blir i tillfälle att utbyta överårig skog mot växtlig och om-
föra skogen till normal med lägre omloppstid.

Det är just fel häremot, som systematiskt begås vid avverkningens beräk-
nande av domänstyrelsen och de tjänstemän, vilka följa dess instruktioner. Man
uttager nämligen endast slutavverkningen 125 kubikmeter, motsvarande blott
hälften av en normal skogs tillväxt.

"Dessutom är att märka, att avverkningen på dessa skogar icke ens beräknas
enligt formelns rätta lydelse, som är:

hela virkesförrådet

halva omloppstiden,
utan styrelsen begagnar en bevisligen orättmätigt förvanskad normalförrådsfor-
mel av lydelsen:

avsättningsbara virkesförrådet

halva omloppstiden.

Därigenom, att domänstyrelsen upptager endast avsättningsbar del av virkesför-
rådet i formeln, minskas avverkningen ytterligare.

Under antagande att i det anförda exemplet det avsättningsbara virkesför-
rådet utgör 8,000 kubikmeter av det totala, 10,000 kubikmeter, blir avverkningen
8,000

SE 100 kubikmeter.

Det så erhållna resultatet 100 kbm. skall emellertid enligt styrelsens prin-
ciper för det fall, att tillgången på överårig skog är osedvanligt stor, höjas med
intill 60 procent. Avverkningen uppgår då i alla fall endast till 160 kbm. An-
vänd på detta sätt, är normalförrådsformeln naturligtvis alldeles fördömlig. Egent-
ligen borde här, enligt ovan gjord beräkning, 250 kbm. hava avverkats för att
skogen småningom skall kunna omföras till normal med 160-årig omloppstid.

SV. TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS SVAR ÅA K. DOMÄNSTYRELSENS KRITIK. 7

Men mot det vedertagna sättet för avverkningsberäkningens utförande finnas
även andra mycket allvarliga anmärkningar att framställa.

Avverkningens storlek är ju bl. a. beroende på bestämmandet av den i formeln
ingående omloppstiden. Ju högre omloppstiden bestämmes, desto lägre blir avverk-
ningen. Och även härvidlag begås ett principfel, som verkar till en felaktig sänkning
av avverkningen. Detta sker därigenom, att omloppstiden fastställes efter den be-
fintliga på grund av överårighet svagt växande skogens tillväxtintensitet. : Förenin-
gen har redan i sin förra framställning gjort anmärkning mot detta missförhål-
lande och påstått, att avverkningen göres beroende av den befintliga skogens
tillväxt på det sättet, att ju sämre denna skogs tillväxt är, desto lägre blir av-
verkningen. Styrelsen förnekar detta såsom grundlöst. Det är för föreningen
ofattligt, huru styrelsen kan sväva i okunnighet om vad som verkligen försig-
går. Och ändå hava på senare tid besvär anförts däröver, att upprättade skogs-
indelningsplaner för en del skogar i Dorotea socken vid granskning ogillats just
därför, att förrättningsmannen (Ringstrand) grundat sitt förslag beträffande omlopps-
tiden på den tid, som under normala förhållanden erfordras för produktionen av
bestånd av viss beskaffenhet. Vid granskningen har i stället beträffande nämnda
indelningsplaner ansetts, att omloppstiden bort bestämmas med hänsyn till den tids-
längd, som för de nu befintliga träden åtgått för uppnåendet av den dimension,
som granskaren anser nu vara med fördel avverkningsbar. Till följd härav har
han kommit till en omloppstid cirka 30 år högre, än den förrättningsmannen
föreslagit, och motiverat detta med den av förrättningsmannen genom tillväxt-
borren upprättade åldersstatistiken.

Sedan granskaren funnit medelåldern för 30-centimetersträden vara t. ex.
180 år, så uttalar han, "att förrättningsmannen borde hava räknat med denna
omloppstid. Därvid förbiser granskaren helt och hållet, att den ifrågavarande
skogen på grund av bristande vård och även på grund därav, att de bästa trä-
den redan avverkats, icke är representativ för markens alstringsförmåga, i all
synnerhet vid en sådan bättre vård, som man väl kan beräkna inom ej allt för
lång tid skall komma dessa skogar till del.

Men icke nöjd med denna höjning av omloppstiden, driver gransknings-
mannen konsekvenserna härav ännu längre, sägande, att förrättningsmannen
visserligen kan anses äga fog för sitt förfarande att höja avverkningsbeloppet
med 50 till 100 procent, då förrättningsmannen har den åsikten, att omloppstiden
bort sättas till 150 år, ty under sådana förhållanden vore ju en betydande virkes-
massa Ööverårig. Men då granskaren ansåge omloppstiden böra sättas till 180
år, så försvunne anledningen till en sådan förhöjning i avverkningsbeloppet, som
av förrättningsmannen föreslagits. Sättes omloppstiden till 180 år, vore nämligen
mängden av skog med högre ålder obetydlig. Och således bekräftas även häri-
genom föreningens påstående, att avverkningens storlek minskas i samma mån
som skogen är dålig. Nyss berörda motivering har oförändrad använts vid
granskning av sex hushållningsplaner, som upprättats för skogar inom Dorotea
socken. Av schablonmässigheten i denna motivering torde kunna dragas den
slutsatsen, att den är hävdvunnen. Särskilt torde det tillvägagångssättet vara
hävdvunnet även inom Övriga distrikt, att omloppstiden bestämmes efter till-
växtintensiteten å befintlig skog genom borrning eller genom räkning av årsrin-
garna i stubbarna efter avverkad skog.

Även vill föreningen erinra, att domänstyrelsen eller dess tjänstemän icke
kunna bestämma, när ett träd med fördel är avverkningsbart: härutinnan bestäm-

8 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

mer endast industrien. Träd i lappmarkens skogar, som blott för några år se-
dan lämnades kvar såsom odugliga till gagnvirke, användas nu med stor fördel
av cellulosaindustrien.

Till sist må här anmärkas, att en omloppstid, överstigande 150 år, i regel ej
borde komma ifråga, då 150 år torde vara den längsta tid, som skogen bör få
stå, innan han föryngras. Strävan efter grova dimensioner får ej drivas in
absurdum, sedan man numera nästan över allt kan använda och utforsla ganska
klena dimensioner och sedan plankdimensionerna t. o. m. blivit mindre begärliga.

Oaktat nu anförda omständigheter och de av föreningen till stöd för sina
påståenden anförda autentiska bevis, säger likväl domänstyrelsen, att uthållig-
hetsprincipen icke tillämpats hänsynslöst, att syftemålet med skogsindelningen
ingalunda varit att bevara abnorm skog i oförändrat skick; samt att avverk-
ningens storlek icke grundats på tillväxtberäkningar. |

Normalförrådsformeln, eller rättare det sätt, varpå den användes, har haft
en högst ödesdiger inverkan på skogshushållningen. Detta har även tidigare
framhållits inom skogsmannakretsar. Särskilt övertygande har jägmästaren Hen-
rik Pettersson påvisat felaktigheten i det sätt, varpå avverkningsberäkningen
förut skett och enligt domänstyrelsens sedan dess i stort sett oförändrade indel-
ningscirkulär fortfarande sker. (Se Skogsvårdsföreningens tidskrift för år 1906
sid. 73 och 256.) Han anmärker bland annat, att, om man avräknar den icke
avsättningsbara virkesmassan från virkesförrådet vid dess insättande i normal-
förrådsformeln, man måste såsom omloppstid använda ett tal, som är kanske
50 å 100 år lägre än medelåldern på träd av den grovlek, man avser att få
avverka. Någon hållbar motsägelse mot detta jägmästaren Petterssons påstående
och den därför förebragta bevisningen har icke framkommit, utan hans utredning
har sedan dess godtagits av auktoriteterna på området.

Domänstyrelsen har vidare” uttalat, att föreningens förslag rörande avverk-
ning på 40 år av de mest överåriga skogarna icke kan vara genomförbart av
"den anledningen, att erfarenhet saknas i frågan, huru naturskogarna lämpligen
skola överföras till kulturskogar. Styrelsen hyser farhågor för att skogen skall
torka, om så starka avverkningar företagas, som föreningen föreslagit. För att
bevisa sannolikheten av dessa farhågor framhålles den större grad, i vilken skog
torkat i Norrbottens lappmark än i Västerbottens. Visserligen hade samma
domänstyrelsens föreskrifter legat till grund för avverkningen i båda länen, men
avverkningen hade detta oaktat blivit mycket starkare i Norrbotten, om den också
icke någonstädes varit så stark, att »75 procent av virkesförrådet kommit till
avverkning under en indelningsperiod>.

I förbigående må här anmärkas, att domänstyrelsen avser 20-årig, men före-
ningen 40-årig indelningsperiod. Styrelsens siffra på avverkningen: 75 procent
på 20 år eller 3,75 procent om året, är alltså icke att jämföra med den avverk-
ningsberäkning, som av föreningens förslag kan föranledas.

Den omständigheten, att avverkningen varit starkare i Norrbotten än i
Västerbotten, styrker styrelsen genom statistik. Antydningen, att det skulle vara
denna starkare avverkning, som föranlett torkan, torde icke desto mindre vara
tämligen missvisande. Snarare synas de av styrelsen anförda omständigheterna
tala för, att andra orsaker än den starka avverkningen föranlett torkan.

Då domänstyrelsen konstaterar, att avverkningen blivit starkare i Norr-
botten än i Västerbotten, oaktat den skett efter samma av domänstyrelsen lämnade

SV. TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS SVAR Å K. DOMÄNSTYRELSENS KRITIK. 9

föreskrifter, frågar man sig ovillkorligen, vad orsaken kan vara till detta upp-
seendeväckande förhållande. Det måste antagas, att skogsmännen i Norrbotten
vid tillämpningen av styrelsens cirkulär haft objektiva grunder för sitt tillväga-
gångssätt. Sannolikt voro skogarna i hög grad överåriga, försumpade och av-
tynande redan vid den tid, styrelsens statistik avser. Tjänstemännen i Norrbot-
ten hava naturligtvis varit i sin rätt att, om skogarna där varit nära torra eller
innehållit mycken torrskog, avverka mer, än i Västerbotten varit erforderligt. Men
voro skogarna av sådan art, då avverkningarna började, så kunde denna egen-
skap givetvis icke avlägsnas under en kortare tid, utan skogstorkan fortsatte
ännu lång tid efter dessa avverkningars införande. En ännu starkare avverkning
skulle antagligen haft att uppvisa mindre mängder torr skog. Styrelsen har här
förväxlat orsak och verkan, i det att skogens avtynande tillstånd givit anledning
till avverkningarnas styrka och icke denna till torkan. Att beakta är även, att
torkan i Norrbotten drabbat tallskogen i stor utsträckning. Men då, såvitt man
hittills erfarit, tallen i vida mindre grad än granen är utsatt för torka genom
avverkning, finner föreningen det alldeles påtagligt, att styrelsen misstagit sig på
sätt ovan är angivet.

Därför äro också styrelsens farhågor rörande konsekvenserna av förenin-
gens förslag att betrakta såsom ogrundade.

Känt är, att skog av alla slag torkar i Norrbotten även på trakter, där av-
verkning ej äger rum. Men under sådana förhållanden räddas mera skog från
värdeförlust genom torka, ju hastigare avverkningen sker. Avverkar man endzsst
1 samma mån, som torkan fortskrider, kommer, såsom en del i föreningens ytt-
rande anförda exempel visa, avverkningen att utgöras allenast av torrskog. Man
måste avverka kraftigare för att hinna få skörda, medan skogen är vid liv, då
den äger dubbla, ja fyrdubbla värdet, än sedan den är död.

Då föreningen i sitt yttrande hänför sig till att å hemmanet Holmträsk n:r
2 i Anundsjö socken skogen synes torka i hastigare grad, än den får avverkas,
och att avverkningen faktiskt under flera utsyningsperioder måst gå fram i torr
skog, så påstår styrelsen detta bero på vidriga naturförhållanden och deras
följder, vilka föreningen själv skulle ansett vara omöjliga att förekomma. Före-
ningen har emellertid endast sagt, att det inträffade snöbrottet var en olycks-
händelse, som icke kunnat avvändas, vilket naturligtvis icke är detsamma som
att de vidriga företeelsernas följder icke kunnat förekommas. Hade bestånden
varit yngre och mera växtliga, skulle olyckan varit av mindre utsträckning och
haft föga ödesdigra följder. Till stor del kunde dessa hava förekommits, om
man för 50 till 100 år sedan avverkat och föryngrat dessa bestånd.

Under de nu inträffade förhållandena har föreningens anmärkning riktat sig
mot att, sedan undersökning på skogsägarens begäran skett, överjägmästaren
förhöjt avverkningen med allenast 30 procent, varigenom över 50 år skola för-
flyta, innan skogen befrias från skadade och oväxtliga träd.

Detta är givetvis ett svårartat missförhållande. Domänstyrelsen vill emel-
lertid hushålla med torrskogen och tillse, att densamma icke överavverkas. Den
har därför funnit behov av att genom särskilda bestämmelser »stävja missbruk
av rätten att avverka skadade och övermogna träd utan skyldighet att annat än
i undantagsfall avräkna avverkningen från skogens ordinarie avkastning». Sty-
relsen angiver regeln för närvarande vara den, att torra och vindfällda träd, som
icke ingått i taxeringen, må uttagas utan avräkning, men att träd, som torka
efter verkställd taxering, skola vid utsyning anses såsom ordinarie avverkning. Den

I1O NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

omständigheten, att skogen visat sig torka fortare, än man vid planens upprät-
tande kunnat förutse, utgör således enligt styrelsens mening intet skäl att be-
driva avverkningen så hastigt, att densamma finge gå fram i rå skog i stället
för i torrskog. Föreningen däremot vill i den anförda omständigheten finna rätte-
snöret för den minimihastighet i avverkning, som bör vara tillåten, och anser,
att man icke i ett sådant fall bör åtnöjas med den avverkning, som beräknas
genom normalförrådsformeln. Ty dess användning för sådana fall måste betecknas
såsom schablonslaveri.

Sanningen av påståendet, att den vård, lappmarksskogarna erhålla, icke är
rationell och att densamma snarare kan benämnas vanvård, synes icke kunna
förringas genom styrelsens påvisande, att massor av torrträd utsynats i Norr-
botten, vilket styrelsen avser att framhålla såsom ett vittnesbörd om styrelsens
och dess tjänstemäns nit för skogsvården. Den tankegång, som föranleder detta
styrelsens uttalande, kan föreningen alls icke följa.

Att träd årligen torka av ålder och att avverkningarna icke kunna hålla
jämna steg med torkan är givetvis beroende av brister i skogshushållningen, i
det att man icke varit nog förutseende att avverka träden, innan de torkat. Ut-
synandet av torrträd är ju allenast ett passivt uttagande av träd, som naturen
själv redan utsorterat. Här är väl det skogsvårdsarbete redan utfört, som eljest
skulle ålegat skogsmannen, nämligen utväljandet av de träd, som icke längre äro
tillräckligt produktiva.

Styrelsen har ansett fara föreligga för återväxten, om avverkningar av över-
mogen skog företagas i den utsträckning, föreningens förslag avser. Och i sam-
manhang härmed framhålles, att erfarenhet om kultur i dessa skogar saknas.
Då styrelsen på detta sätt uttalar farhågor av olika slag, kan föreningen ej un-
derlåta att påpeka, att risker finnas nästan i varje företag samt att därför detta
skäl alltid finnes att åberopa. Skulle i detta fall skogsägarna vänta, till dess
att domänstyrelsen samlat erfarenhet angående bästa förfaringssättet, då finge
"de säkerligen aldrig motse någon förbättring av sina skogar, ty erfarenhet vin-
nes genom att något göres, ej genom overksamhet. Men i övrigt saknas rörande
skogsföryngring ingalunda erfarenhet i den grad, domänstyrelsen vill göra gällande.

Genom skogseldar hava skogarna föryngrats tid efter annan, och innan
människan började motverka skogseldarna, förekommo sådana i avsevärt större
utsträckning än nu. Varest skogseldar gått fram, synes av vissa tecken gan-
ska tydligt, och efter vad man nu kan se hava de flesta marker någon gång
varit härjade av skogseld. En sådan eldhärjning måste väl i avseende å ogynn-
sam biologisk verkan kunna jämnställas med en realisation, som är kraftigare än
någon genom hushållningsplan reglerad avverkning kan tänkas bliva. Dock
finnas få kala brandfält, och i de fall, då skogsbeståndet är mindre tillfredsstäl-
lande, torde detta kunna tillskrivas den omständigheten, att myllan uppbränts.
Detta kommer ju ej att bliva fallet vid nutida avverkningar. Under sådana för-
hållanden må med skäl betvivlas de svårigheter, vilka styrelsen uppställer mot
förslaget att genom en kraftig föryngringstaktik överföra skogarna från natur-
skogar till kulturskogar.

Erfarenheterna från Mo och Domsjö aktiebolags kulturer visa för övrigt, att
dessa gått fullt ut lika bra i lappmarken som i övriga delar av Norrland. Bo-
lagets erfarenhet är, att återväxten kommer säkert, icke blott där små hyggen
kunnat anordnas, utan även på sådana ställen, där avverkningen — på grund

SV. TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS SVAR Å K. DOMÄNSTYRELSENS KRITIK. IiE

av skogens ålder och oväxtlighet — varit särdeles hård och öppnat betydande
sammanhängande vidder av avverkad skogsmark. Att emellertid betandet i lapp-
marken såväl som på nedre landet gör stor skada å kulturerna kan icke för-
nekas.

Ett liknande förhållande konstateras även av statens skogsförsöksanstalt,
enligt en i dess meddelanden förra året intagen redogörelse för en undersökning,
verkställd av jägmästaren Edv. Wibeck: »Om självsådd och skogsodling i övre
Norrland». De resultat, som av Wibeck vunnits vid hans noggranna iakttagel-
ser å försöksytor, som på 1890-talet genom domänstyrelsens försorg utlades, äro
i korthet, att återväxten är bättre, ju mera radikal avverkningen varit, och att
endast de svagaste avverkningarna visat nedslående föryngringsresultat. Wibeck
påvisar, att i de fall, då återväxten efter kraftiga avverkningar misslyckats, detta
berott på uppenbara missgrepp, framför allt därpå, att sydländskt frö kommit
till användning. Då dessa fel, sedan de blivit kända, kunna undvikas, anser Wi-
beck föryngringsmöjligheterna i övre Norrland vara ganska ljusa.

Med tagen hänsyn till dessa iakttagelser har man ingen rätt att vänta någon
vidare kraftig föryngring, då avverkningarna äro så svaga, att endast några få
träd utsynas på varje skogsskifte. Medan skogen avtager i växtkraft, hindrar
den återväxten, och försumpningen utbreder sig på många ställen. Av fruktan
för föryngringssvårigheter vill styrelsen bibehålla skogen i naturtillståndet. Även
om ingen avverkning sker, blir dock till sist skogen allt för överårig att kunna
fortlefva. Den torkar. Och då, om inte förr, måste väl ändock kulturåtgärder
vidtagas. För övrigt, enär försumpningarna uppkommit och befordrats under
skogarnas naturtillstånd, har styrelsens avverkningspolitik till följd ett gynnande
av försumpningsförloppet. Detta kan aldrig tvingas att gå tillbaka i sina egna
spår genom en försiktig avverkning. Utan för försumpningens bekämpande ford-
ras ovillkorligen, att en gräns sättes för dess utbredning genom kraftigt bedrivna
torrläggningsåtgärder. Därför måste föreningens förslag till en kraftig avverk-
ningspolitik och därigenom möjliggjorda kraftiga åtgärder mot försumpningen
leda till bättre föryngringsresultat, än den svaga avverkningspolitik, styrelsen
förordar.

Jämväl skog, som står i sådana lägen, att den måste betraktas som skydds-
skog, bör föryngras av det skälet, att den yngre skogen är mera motståndskraf-
tig mot storm och snöbrott samt torka, än den äldre. Utan föryngring genom
avverkning går även sådan skog sin undergång till mötes.

De avverkningsnormer, som föreningen föreslagit, ogillar domänstyrelsén
under påstående, att de äro alltför schablonmässiga samt skulle göra fackkun-
skapen överflödig. Föreningen har emellertid ett mycket viktigt skäl för att av-
verkningen normeras åldersklassvis, det nämligen, att skogens livskraft och till-
växtintensitet lagbundet sjunker med tilltagande ålder samt att röta, försumpning
och torka i stort sett följa åldern. Föreningen har härvid följt de resultat, till
vilka senare tiders forskning på dessa områden lett men vid vilka styrelsen icke
synes fästa något avseende. Schablonmässigheten skulle framgå särskilt därav,
att hänsyn tagits endast till åldersklass, icke till typ.

Då styrelsen framkastar denna anmärkning om schablonmässighet, synes den
hava glömt, att normalförrådsformeln givetvis verkar ännu mera schablonmässigt
samt att i de nutida skogsindelningshandlingarna skogstyperna endast omnämnas
men icke få något inflytande på normalförrådsformelns användande för avverk-

12 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

ningens beräknande. Det är till föga fromma, att t. ex. skogstypen »försumpad
skogsmark» upptages i beståndsbeskrivningen, om hänsyn ej tages till dess förekomst
vid hushållningsplanens upprättande. I detta avseende må framhållas, hurusom
styrelsen exempelvis å Mo och Domsjö aktiebolags skogsmarker förvägrat i kultur-
syfte begärd avverkning av träd, som visat sig ej reagera efter verkställd dik-
ning men som hindra den reagerande skogens utveckling. Föreningen däremot
har i sitt förslag tagit all möjlig hänsyn till typen »försumpad skogsmark», då
den föreslagit en så genomgripande åtgärd, som dränering — under närmaste
40 år — å halva arealen sådan mark.

Att förslaget till avverkningsberäkning innebär vissa normer (schabloner),
borde väl icke i sig självt vara så förkastligt, som styrelsen påstår. Schablonen
i föreningens förslag innebär endast de allra enklaste och nödvändigaste samt
mest allmängiltiga reglerna, sådana nämligen, som t. ex. avse skogens avverk-
ning, innan han torkar och förfares genom åldersfel av alla slag. Och sådana
regler äro som alla regler ägnade att underlätta arbetet. Att underkasta varje
fall en vetenskaplig undersökning är omöjligt. Vad man vet angående samman-
hanget mellan ålder, tillväxt etc. gifver vid handen, att om man icke avverkar
så pass kraftigt, som föreningen föreslagit, skogen mången gång får skördas först
sedan den torkat.

Fackkunskapen blir emellertid ej överflödig vid tillämpningen av föreningens
förslag. Den finner vidsträckt användning för dräneringens planläggning och av-
syning ävensom för utstämplingen, vilken, då den rör sig i levande skog, ställer
större anspråk på fackkunskapen, än då, såsom nu, så gott som uteslutande
torr och torkande skog stämplas.

Slutligen må anföras, att föreningens yttrande om förslagets konsekvenser
återgivas felaktigt av domänstyrelsen, som påstår, att föreningen skulle sagt, att
någon av de framtida ägarne, »likgiltigt vilken», måste bliva lidande på realisa-
tionen. Föreningens uttryckssätt avser emellertid icke att framhålla detta »lik-
giltigt vilken», utan att erinra, att någon av de blivande ägarne måste bliva li-
dande, antingen realisationen företages eller ej. I förra fallet blir ägaren om 40
år lidande; i senare fallet, nämligen om ingen realisation nu äger rum, blir äga-
ren om 100 år lidande. Realisationen skall enligt föreningens förslag ej heller
ske uteslutande med hänsyn till de nuvarande ägarnes vinst, såsom domänsty-
relsens referat inbjuder till att tro, utan avverkningens belopp beräknas enligt
vissa fastställda grunder åldersklassvis. Men inom gränsen för det så fastställda
avverkningsbeloppet skall utsyningsförfarandet syfta icke till sämsta möjliga hus-
hållning utan till den bästa, varav icke blott skogsägaren utan även skogen nju-
ten töndel:

Domänstyrelsen frågar: »Huru skulle det sett ut, om en sådan grundsats
kunnat börja tillämpas för 40 år sedan?» Svaret måste bliva, att man i så fall
nu skulle haft att vänta inom några tiotal av år en mycket högre produktion,
särskilt om de åtgärder för kultur och torrläggning, som föreningen föreslagit,
samtidigt företagits.

I anslutning härtill må framhållas, att domänstyrelsens spådomar om ödes-
digra följder av föreningens förslag för en ökad befolkning och särskilt vid be-
hov av hemmansklyvning äro grundade på samma kortsynthet, som nyss påvi-
sats beträffande följderna av realisationen. Den nuvarande skogens avkastning
är ju så ringa, att första villkoret för en blivande klyvning i flera lotter måste

SV. TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS SVAR AA K. DOMÄNSTYRELSENS KRITIK. 13

vara, att skogens avkastningsförmåga Aöjes snarast möjligt genom realisation av
den oväxtliga skogen och dess ersättande med ny skog. Denna domänstyrelsens
missuppfattning av föreningens tydliga förklaring, att realisationen är nödvändig
för att åstadkomma en förbättring i skogens avkastningsförmåga, går igen i det
följande, där styrelsen ser största svårigheten däri, att avkastningen för en kor-
tare tid måste minskas, utan att därvid tänka på den vida större fördelen, att
avkastningen sedan stiger för att allt framgent hålla sig vid ett långt högre be-
lopp, än det närvarande. Den av domänstyrelsen påvisade olägenheten, att in-
komsten av en förskottsavverkning till äventyrs förbrukas av skogens tillfälliga
ägare, har föreningen ju sökt undanröja genom sitt förslag att såsom villkor för
fortsatt avverkning ålägges honom att nedlägga fjärdedelen av avverkningsvinsten
på skogsvärdets höjande.

Då styrelsen refererar ett led i föreningens beräkningar och säger, att det är
absolut orätt att beräkna avkastningen från skog under 150 år till 2,67 procent,
så förbigår den, att beräkningen uttryckligen säges gälla normala förhållanden
och därför på grund av de rådande förhållandena nedsatts till 2 procent.

Om lämpligheten i valet av denna siffra kan man möjligen hysa olika me-
ningar. Denna fråga synes dock nu kunna lämnas å sido, då styrelsen på andra
motiv förkastar föreningens förslag i dess helhet. Hade styrelsen ansett exem-
pelvis 1!/2 procent vara en lämpligare avverkning för den skog, som är under
150 år gammal, hade denna omständighet icke behövt hindra genomförandet av
de övriga av föreningen föreslagna reformerna i avseende å sättet för de över-
åriga skogsförrådens tillvaratagande.

Då styrelsen beklagar, att man genom antagandet av föreningens förslag
skulle beröva de trädförädlande industrierna möjlighet att framgent i samma mån
som för närvarande främja nationens ekonomi, synes den bra mycket överskatta
den nuvarande avverkningen i lappmarkerna. Den nu till cirka 638,000 kubik-
meter beräknade avkomsten av dessa skogar giver, med hänsyn till trädens av
ålder och sjukdomar orsakade dåliga beskaffenhet, sannolikt endast 60,000 stan-
dards sågat virke årligen, och detta är hela det tillskott, som från lappmarks-
skogarna för närvarande erhålles till nämnda industris stödjande. Vidare förbi-
ser styrelsen, att genom bifall till föreningens förslag, kustlandets unga och me-
delålders bestånd kunde få vila under 40 år samt att ur denna synpunkt eventuellt
höjda tillskott från lappmarksskogarne äro mera behövliga nu än om 40 år, då
kustlandsskogarnes leveransförmåga bör hava avsevärt tilltagit.

Styrelsen invänder, att förslaget ej grundats på någon utredning. Förslaget
är emellertid fotat på så allmänt kända förhållanden av relativt enkel natur, att
sifferutredning ej synts föreningen erforderlig. Men om domänstyrelsen känt be-
hov av en sådan, kunde man väntat så stort intresse för ifrågavarande skogar
hos styrelsen, att den själv låtit verkställa en sifferutredning, i stället för att
åberopa ett fingerat räkneexempel, som icke i ringaste mån motsvarar verklig-
heten. Icke heller i fråga om de biologiska och klimatiska förhållandena har
föreningen åstadkommit någon utredning, men även vid bedömandet av dessas
inverkan hade styrelsen bort taga kännedom om den pågående vetenskapliga
forskningens resultat. Föreningen är förvissad om, att dessa resultat icke gärna
kunna motsäga föreningens påstående, att dränering och yngre skogsålder äro

14 NYTT LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG FÖR LAPPMARKSSKOGARNA.

villkor icke blott för en höjd produktion utan även för försumpningsorsakernas
upphävande samt att föryngring genom kultur är möjlig även i lappmarkerna.

På sista tiden hava en del yttranden framkommit, som visa, att föreningen
icke är ensam om sin åsikt, att den nuvarande hushållningen med Norrlandssko-
garna är icke blott förkastlig utan rent av oförsvarlig.

Så har överjägmästaren Welander, som nyligen verkställt inspektion i sitt
nya tjänstgöringsområde, mellersta Norrlands distrikt, i skrivelse till domänsty-
relsen och vidare i tidningsprässen, t. ex. Svenska Dagbladet för den 3 mars,
framhållit, att en ändring i skötseln av statsskogarna erfordras, då skogsbestån-
den äro stadda i avtynande. I den utsynade årsavverkningen ingick torrskog med:

år 1902 22 procent av kubikmassan
>» 1903 23 » » »
> 1904 20 » > »
» 1905 30 » > »
» 1906 29 » » »
» 1907 20 > > »
» 1908 24 » » »

>LOS 19 » > stamantalet:

»Dessa siffror visa», säger Welander, »att vi rensa skogarna, men de visa
också, att trots fortgående rensningshuggningar uppstår alltjämt avtorkning till
stor omfattning, och detta är mycket oroande. Ovanstående siffror stödja den
uppfattningen, att hittills utförda avverkningar av avtynande och torr skog blott
varit ett tillfälligt undanröjande av följderna av ett missförhållande, vars rötter
sitta djupare. Och allt tyder på, att huvudsakliga orsaken är försenad avverk-
ning av den gamla skogen>.

»Att helt och hållet undvika avtorkning är icke möjligt i dessa överåriga
. skogar, men den bör inskränkas till ett minimum. Det är därför en viktig och
brådskande angelägenhet att planmässigt reglera avverkningarna i förhållande
till skogstillståndet, så att den gamla och ännu friska skogen avverkas och för-
yngras i tid, innan också denna börjar avtyna, och det är just ästadkommandet
av sådan planläggning inom distriktet, som är syftet med min framställning, vilket
innebär något annat och nagot mera än tillvaratagandet av redan avtynande skog».

Tydligen uttalar Welander här samma åsikter om orsaken till missförhål-
landena, som föreningen framhållit, och överjägmästaren Welander torde icke
höra till dem, som kunna beskyllas för att vilja bedriva en radikal avverknings-
politik, snarare tvärtom.

Ett par motioner vid årets vinterriksdag framhålla ungefär detsamma. Så
herrar Molin i Dombäcksmark och Sundström, vilka i motion om skrivelse till Eders
Kungl. Maj:t angående hushållningen å staten tillhörig skogsmark framför allt rikta
sig mot det sätt, varpå normalförrådsformeln användes, vilket anses böra föranleda
statsmakterna att »ingripa och giva vederbörande, som äro ansvariga för eländet,
vägledande direktiv». Motionen inrymmer uttalanden, som synas giva stöd åt
föreningens förslag. »Det må lämnas åt framtiden» — säges däri — »att pröva
alla principer och teoretiska formler för avverkningarna. Men vad som bör ske
nu — och detta utan vidare vidlyftigheter — är att tillvarataga fullmogen, över-
årig, oväxtlig, kullblåst, sjuk och skadad skog. För detta ändamål behövs ingen
vidare utredning>.

SV. TRÄVARUEXPORTFÖRENINGENS SVAR ÅA K. DOMÄNSTYRELSENS KRITIK. 15

I en av herr Mörtsell i Riksdagens andra kammare väckt motion föreslås
ökad avverkning å statens skogar i de nordligaste länen i syfte att därigenom
må kunna erhållas medel till mera omfattande kultur- och avdikningsåtgärder
än de, som för närvarande utföras. Försumpningen befaras eljes skola gripa
alltmera omkring sig, åstadkommande förluster i såväl skog som areal. Motio-
nären anser, att den överåriga skogen bör avverkas i raskare tempo.

Slutligen må erinras, att Norrlandskommitten uttalat ungefär samma om-
döme om skogarna som Welander samt att herrar NN. G. Ringstrand och E. An-
dersson i en för första försvarsberedningens räkning verkställd utredning ansett
en avsevärd höjning i avverkningen vara av behovet påkallad.

Byråchefen Örtenblad har i Svenska Dagbladet för den 11 mars kritiserat
överjägmästaren Welanders uttalanden men instämmer med Welander därutinnan,
att skogens avtynande och avtorkning bör motarbetas genom avverkning, såle-
des icke genom skogens sparande.

Även överjägmästaren Wallmo har yttrat sig. I Svenska Dagbladet för den
12 mars tager han Welanders meddelanden och förslag i skärskådande. Han an-
ser att, om skogarna äro stadda i avtynande, avverkningen bör höjas, åtminstone
till dess den motsvarar det synbara behovet ur »avtorkningshänseende>.

Vad dessa för Norrlands skogar intresserade män sålunda avhandlat har
berört statsskogarna. Föreningens förslag avser visserligen endast lappmarks-
skogar i enskild ägo, men det måste antagas, att, om statens egna skogar lämna
åtskilligt övrigt att önska i avseende å skogshushållningen, detta i ännu högre
grad skall vara fallet å skogar, där staten icke har något förvaltningsintresse att
tillvarataga utan endast en kontrollerande verksamhet, i all synnerhet som prin-
ciperna för avverkningens beräknande varit desamma å statsskogarna som å lapp-
marksskogarna.

Föreningens förslag är ett uttryck för praktiska skogsmäns mening om vad
som kan och bör göras för att rädda lappmarksskogarna från undergång; dessa
skogar, som nu äga minimal avverkningsförmåga men, om de finge lämplig vård,
skulle kunna skänka skogsägarna och landet stora värden. Förslaget erbjuder
ett positivt medel, kanske det enda, att råda bot på den oerhörda misshushåll-
ning, som äger rum i dessa vidsträckta skogstrakter. Förslaget är således icke,
såsom domänstyrelsen behagat påstå, något »hugskott». Det är allvarligt menat
och har under medverkan av fullt sakkunniga personer grundligt övervägts.

I varje fall hade man bort hava rätt att vänta, att styrelsen, innan den med
starkt framhållande av farhågor från biologisk synpunkt beslöt sig för att av-
styrka föreningens förslag, skulle hava inhämtat vetenskapsmännens, särskilt
statens skogsförsöksanstalts, yttrande rörande möjligheterna för en avverknings-
och dräneringsplan, sådan som föreningen föreslagit. Om försöksanstalten av-
styrkt denna politik, hade styrelsen haft en objektiv grund för sina farhågor,
och förvisso hade anförandet av försöksanstaltens skäl ökat värdet av styrelsens
utlåtande. Nu vittnar detta utlåtande mera om brist i viljan att omfatta en ny
tanke, och det torde på grund av sin inre beskaffenhet icke kunna tillerkännas
sådant vitsord, som man gärna vill tillägga en skogsstyrelses uttalande i fråga
om skogarnas bestånd och utveckling.

Stockholm den 29 maj 1914.

Underdånigst
Svenska trävaruexportföreningen:
Carl Berg.
Th. ÅA. Askergren.

hök hava Ar öl
starr 2
Ad Sn IN (oh
ite dehYNN okjetar viks ART
An TA PST vAlrnntnd liskblis Me p Hl MN
At OC ran TING nat BÅL Er
| ARNERI UNO VE ove RRD ät Et
a Mr EN År DV Wna PE orget go bees l a HEAR ft fd
Or Cia Jo ni ARA, St Su seb orkaner SEAT Nr ov j
MERA Nr 2 FR itä. revert Ya rv SSD

fa nnsatten VRNE kö mile Wallet SÄREGNA Vi kl
FOND AN (NERE felt De i nå ÅA HER
SÖKA MT UN SHF EN eg RA drar ID SDTIR VAR

T5n0MR TIN

"u rip

MR gollovån
WE Inre: NDS
ve RAR RR fe

Fe Hansk IoulviaeE NS ve ng MG JANE sant TR mai
Al un galt stuss Bbl 210 FUND FRE: få

Wu NEG FOR TO ne Oe ; TTK ARE Flen i AN sr
i F SIS NEER Re a IH Fotad på JOD TB TENSON ob 5
SN NUV fälbirnes ANNES afbar SNRTsResn ”UTuOD FIT Eke id är se j

AN i A ; ( ng ; / Va,
Sa NETUGBÅ 3 KN ROSEN 0 ac SR — DAS
L , , .

| win ARE NV EURAR MAGRA Man en Ofaneg "nsura

NGT REA Kr MIN URVeresöensT foobar serna FIER å
PR RANE Jann FANS anda Tr RAN s
N HN (RR LUP FO RES ING. 1 OMR SRA ja
| Sdenbdg IBERIA RtMNoTD Trygve fivdaå jär rena VEN
IrNVER

Pg -
a
EN j IFS PYRET OL SR FIARN TS PERSER i KE
LIG BTK LUISA ALRAIUINRASI BISHARIG > . lö &
bv Seb lntnrnöt BRG | dag
N pd G ” KR EE re
Hbabivntnel oki atoklttt BEONNkT- | 3-0
K bytt FR 1 rn NOG GJ FaR SJS DEL ante
= WRAS BirnSO BR RS | | lör
FN VURASRAT ROTE ARTER
d aja AJ 4 JFad I Pt 3
lönat ltaa and st såll late 3
CET | ' Let big rä a KR
IS SEKT IVT ORM ARN
Nr gagna rn in Irina ed | By
I d u .
HR WECK a Milan ad. JO AL Slet OÅ ; I sel
i
PTE ESR VI I RITte NN ju stil «
.
X SVR fett Saba
å ; f
- Sr ENRaNSAÖ sa Hända gon
Å Suma Atoatatecvit bra STESIICIO FR Uf
så
Sd allvar Vi ban OMSTRITT AA Mk I ; bal

KRivan Sån 6 An a NO FRED |
Sm RI al AKAN OliFRdEN rotar El)
ngn rs flört bodd BA UMEA NER ATI EN KS

ORM ö rä Jön
5 bill i
” i 1 JARL

Uppsala 1914. Almqvist & Wiksells
ta tU TIN

å Aa - pe vn

ENS TIDSKRIFT

- SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS

BERÄTTELSER

FÖR ÅR 1913.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 191242.

XE

Sd -

4 jr
SY
Fr
"CA

2 k Rå på
få

Ne

ss

ri

ädla

-

" INNEHÅLL:

i
= Berättelser från skogsvårdsstyrelsen inom: Sid.
åe : Stockholms" läns. landStinpsomrade. -... oc, .spooooses Nys slsteses serna I
St Uppsala > SS BRC PRESES ER EA 13 3
SER TE TEL TI EV Nr SRA Far dear RS ONA ARP AN 20 å
Östergötlands > — > (Med TAL Hp) one ee 43 ;
Jönköpings = 3 > BIF RR TE SN RETA AN 54 |
Kronobergs > > SARS OT EGNA SENSE, Sr 60
; Kalmar. lans nörfa. landstungsOmrfatl2"” ss .-.pucccomssosestssössses 77
Nr > $$ Södra SA ETERN en SKA SAVE Le 87 kk
; Gottlands — läns FEST INSE FST ER Aror SR ser state 103 AS SN
SO Blekinge > Se TN rg Cr FE ET REAR RB ANG KS Se
| Kristianstads »> TS MILES BSR OR Nar 122 ÅG SRR
F Malmöhus => Se ST rr NR ar ARD RAR 129 =
3 Hallands > VA RR UR NA ERE SR SA 135 a
Sr FUUCKOFCHOBES(OGCH BORUSIANS” 3, 1910 To 7g sie oe dre ÄGA ka dgs Ar 153 a
AR Älvsborgs läns är AR ERA rs INNE a EA 167
EE / Skaraborgs > ERS AASE SARI STR 181 ;
JR Värmlands »> 3 Bad AR nd ia NON AA 103 i
3 4 SÄSONG A ÄRE Sa BE Tale EB ARI up SK ERNER 215 =
fre Västmanlands läns SS FRK A el BR TROR MEST ES 223
AT Kopparbergs = > | = Y Eb fe IST SRS ÄRR TR 237
& ER Gävleborgs > ERE RR RS RÖRS SK Era ES SAN ER a ee 251
S LS Västernorrlands > FULT RE (RS SN AR ER RS ARE 273
e Xr j Jämtlands > TAR gg cc NL TR RR ES Se 207
SÖ ; &
4 br Tabellsammandrag: |
Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste-
personal och skogsvårdskommittéer MUSE RARE RNA SEC TA 324
Skogsodlingar utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning 325

Ae SNR å enskild SEN utförd Ed

Åtgärder för spridning av kunkskap i skogsvård... =
Åtgärder mot skogsavverkningar ............ STARR P AS SEN
Bäckrensning, dikning och markberedning 4 323
IHEORIAN ODIN 27 EFS SSA Es aa FETA ENSE DAS SR a BSS ER : 328

- Skogsfrö SG SE FA
SKOpsplantör => tet. sb Se. de SARAS RSS LENDAS NER IR
Skogsvårdsstyrelsernas inkomster ch utgifter 1913.. 332
Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder 1913

Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings-
område berättelse för år 1913.

1. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m,

Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds-
styrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms
läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsen utgjordes under året av följande ledamöter:

av Kungl. Maj:t utsedd, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d.
landshövdingen m. m. Th. Odelberg, ordförande; av landstinget, gods-
ägaren m. m. C. A. V. Tottie och av hushållningssällskapets förvalt-
ningsutskott, ledamoten av riksdagens första kammare, bruksdisponenten
m. m. friherre C. J. Beck-Friis. Suppleanter: godsägaren, ingenjören
m. m. J. Scharp och ledamoten av riksdagens andra kammare, gods-
ägaren m. m. E. Åkerlund. Som länsjägmästare, sekreterare och kassa-
förvaltare har jägmästaren Hugo Samzelius tjänstgjort.

Länet, som tidigare varit indeiat i tre distrikt, har på grund av de
ökade göromålen delats i fyra distrikt år 1913, och har en i det nya
distriktet sedan 1 juni tjänstgörande extra länsskogvaktare under året
antagits såsom ordinarie. I varje distrikt tjänstgör en skogstillsynings-
man (länsskogvaktare). Under kulturtiden hava 3 plantskolevaktare och
27 plantörer varit anställda.

Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft 6 sammanträden.

Skogsvårdskommittéerna hava under perioden 1911—1913 utgjort 71
stycken, men genom nyval för perioden 1914—1916 finnas i 101 sock-
nar dylika kommittéer, vadan f. n. endast 8 socknar icke ansett nödigt
att verkställa val. En del av dessa kommittéer hava insänt berättelser
över det skogliga tillståndet i socknen, därstädes under året utförda
avverkningar och kulturer m. m. Kommittéerna hava genom hos skogs-
vårdsstyrelsen gjorda förfrågningar rörande tillämnade avverkningar eller
genom att lämna upplysningar om förekommande dylika varit verksamma
till främjande av styrelsens uppgifter inom vederbörande område. Jäm-
väl hava genom dessa kommittéers bemedling folkskrifter blivit inom
I Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914. Bilaga 3.

Pav (EV
OM! SAR läns

SIR STE LUNG

WT EK TRE

RE BIRSTA TE VETISA ör TEGS malar WW VETE TOTTE INS före sa ANG ÄN NEN
- & Å LE ' få :

Of ;

2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

socknarna utdelade. Önskligt vore emellertid, icke minst med hänsyn
till tillämpningen av lagen om skogsaccis och virkestaxering av den 11
oktober 1912 samt de skogskulturarbeten, som styrelsen har för avsikt
att nästa år söka införa vid folkskolorna, om redogörelse för inom sock-
narna utförda avverkningar mera allmänt till styrelsen inginge, ävensom
att de socknar, vilka icke alls valt skogskommitterade, icke måtte för-
summa att göra detta för att medverka vid och underlätta styrelsens
arbetsuppgifter.

2. Åtgärder för utbredande av kunskap i skogsskötsel.

Länsjägmästaren har under sina resor inom länet samt vid sina per-
sonliga mottagningar genom samtal meddelat respektive skogsägare råd
och upplysningar angående skogens skötsel och vård. Å expeditionen
hava besök i betydligt ökad utsträckning förekommit eller förfrågningar
telefonledes blivit gjorda angående skogens rätta behandling, avverkning,
kulturarbeten o. s. v. Får man döma efter dessa och övriga tecken,
torde intresset för rationell skogsvård vara i stigande inom länet eller
åtminstone en allmännare omsorg yppa sig att ställa sig skogslagen till
efterrättelse. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet har i varje fall växt ut
högst avsevärt även under berättelseåret.

Av skogstillsyningsmännen utföres även ett synnerligen betydelsefullt
upplysningsarbete, då de under sina resor och besiktningar äro i tillfälle
att på ort och ställe tillråda hemmansägarna lämpliga skogsvårdsåtgärder.

Vid av kungl. hushållningssällskapet i Stockholms län anordnade före-
läsningskurser för mindre jordbrukare hava föredrag i skogsvård och
därmed sammanhängande frågor hållits av länsjägmästaren.

De allmänna biblioteken inom länet hava fått sig tillsänd Skogs-
vårdsföreningens folkskriftsserie, liksom även skogsvårdskommittéerna ett
antal exemplar av dessa skrifter till utdelning, varjämte vid förenämnda
föreläsningskurser dessa och övriga populära avhandlingar i skogsfrågor
kostnadsfritt utdelats till allmänheten.

3. Understödjande av skogsodlingen (med tablåer).

I fråga om skogsfrö har jämlikt styrelsens beslut dylikt tillhandahållits
skogsägare enligt följande grunder:
vid en ägoareal av intill 350 hektar har lämnats 50 Y, rabatt å inköpspriset,
RN » » IELOO » » » 25 6 ) » »

NR » 2 TÖVET TOOL 13 » ; 15 /Orn a SKE >
dock ej gällande större parti än 25 kg. Därutöver har fullt pris måst
erläggas. Till återförsättande i skogbärande skick av före år 1905 upp-

året inflöto nämligen endast 3,316 kr. 62 öre i skogsvårdsavgifter, eme-
dan de skogsmedel, som genom den nya lagen om skogsaccis och skogs-
vårdsavgifternas omläggning voro att påräkna, först år 1914 kunde till-
godonjutas, varigenom styrelsen med all sparsamhet måst handhava
tillgängliga anslag och den besparingsfond, som blivit under år 1912
upplagd till bestridande av nödiga utgifter år 1913.

Å sådan mark, där lagstridig avverkning förekommit eller trots kun-
görelser rekvisition inkommit efter 1 december, har styrelsen haft till
regel att ej utlämna skogsfrö eller plantor med ovan nämnda nedsätt-
ningar i pris för markens återförsättande i skogbärande skick, utan har
kulturmaterialet i sådana fall tillhandahållits till inköpspris eller själv-
kostnad. Skogsplantor hava eljest i mån av tillgång lämnats till såväl
större som mindre skogsägare kostnadsfritt för högst 23,000 stycken,
därefter mot ersättning. Då efterfrågan på plantor varit osedvanligt stor
och nära nog tredubblats, varjämte styrelsen haft att på vederbörandes
bekostnad utföra eftersatta skogskulturarbeten (genom plantering), har
styrelsen måst från flera håll inköpa plantor utöver det förråd, som
varit tillgängligt, ävensom låtit uppbryta en ny större plantskola vid
Rö. De övriga plantskolorna äro belägna dels vid Solna, dels å egen-
domen Christineholm vid Erken. Kulturfältens i detta län stora be-
nägenhet att snabbt och starkt. gräsbindas nödgar till att i årligen ökad
utsträckning använda plantering i stället för sådd.

Biträde av plantör har i sådana fall, där biträde lämnats gratis, utgått
för högst 4 dagar.

Till belysande av kulturernas omfattning meddelas här fyra tablåer,
den första med specifikation av genom styrelsens försorg utlämnat skogs-
frö, den andra angivande utlämnat plantmaterial, den tredje upplysande
om arealen av all inom länet skogsodlad mark med av styrelsen till-
handahållet frö och plantmaterial samt den fjärde angivande areal och
dagsverken i fråga om den med biträde av styrelsens plantörer skogs-
odlade marken.

RSA SE RA a SR en na fn BRA a rs rr RE RN Ra
NE ST TREK LENE UA PRE SS Å NY 3 STA SH
, i
+
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 ;

: komna kalmarker har frö gratis utlämnats, av vilket medgivande dock
: endast ett fåtal markägare använt sig. Önskligt hade naturligtvis varit, 3
Om än liberalare villkor än dessa kunnat tillämpas, men styrelsens in- q
. e . o e å
R komster hava icke varit av den omfattningen, att så kunnat ske. Under ;
b

dl i

>

SAN a ; = C Ar
| SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS e RAND ARS
2 a ve

Tablå n:o I.

Härad eller skeppslag

Sollentuna

Färentuna

Långhundra

Erlinghundra
Seminghundra

Vallentuna

Frösåkers

Närdinghundra

Väddö och Häverö je
Lyhundra härad
Sjuhundra =»

Bro och Vätö

Frötuna och Länna »
Akers

Värmdö

Sotholms härad
Svartlösa

Öknebo

Danderyds

883,15
Plantskolorna 35,10

| I .
Summa summarum | 923,25

Tablå n:o 2.

SG Härad eller sEnppslag Tall Gran Lärk | Björk SE Summa
Ser st. st. St a st. : st
RE |
rt Sollentuna Bära dose REA 3,000) — 2,000 pr = 5,000)
RH å Färentuna Pr DAR SN ARNDT AG 1 25,000) —9,500 450 5 = 34,950
ANA Långhundra BIDR Sr RANE ED 12,000] — 8,500 100 100 | — = ”20;7001 =
SER Erlinghundra ATEN RA SER ENS 30,000] 11,100 500 2,000 450 44,050] ET
ARE a Seminghundra BA RJ FANN RTR 26,400 15,600 = = == --42,000
rr | Vallentuna PIG TRAMS RST ARE 8,000) 500 a T;0001 Fer 93508
RR | Frösåkers ONES SIREN SÄS | 238,000 135,900/ a FOO 375,400
är | Närdinghundras + (95 so see SSA. 107,100 88,100 = 109 = 195,300
FRE S Väddö och Häverö SKeppslagi Ae 32,500| 109,000 — 1,000 — 142,500 |
Ne libyhundra Bärad so SNS AS 14,100 — 6,700 = Boo) = 21,3001--S ER
oe: Sjuhundra JE HUS el NAe RSS re AS 24,800 44,500 — 1,000 — ll N70;300K-
er | Bro och Vätö skeppslag ...... 32,000] 28,000 — — — 60,000] va
Br Frötuna och Länna SARAS 101,083| 92,917 = = = 194,0001=--FR
2 Akers SNETT gen NALEK2007 $,333 — — — 21/000 FE
[An | Värmdö RSA 33,500| 31,500 == CTyOOON 66,000)]
SA BOtHolms- NArAd secret SMER 32,500] 39,000 — 5,000 500] 127,000 SS
SR Å | Svartlösa FIRE RS SRS NG RA Lara AT 86,000 45,700 100 300 3001] 132,400 ; KE
I o | Öknebo » oo R ÄR ERA SSE 16,000) — 4,300 = [Fl rg 20,350)-— SA
ie DARGeryÄS: om ers SSE SAS | 26,500] 21,800] — 4,000 8 | 52,308 R
| | I I SP
É d | Summa | 911,150| 702,950| 1,150 | 17,550 | O58l
KE
me
2
ot
(Rd

SÅ ; ja
FR LÄNS EFS ETEN VÅR E.

SORG SR SERA 4 - ; Et
AN :

— Tab. n:0 2, forts.
fer Hae i dig | Härav höst | Härav höst- | Härav höst- :
= |kultur av björk kultur av tall /kultur av gran KN
7» > I L Å | "ER a
20 Sollentuna LEE T ST [ERS 08 MR NA RE BIE | = = = | Nl.
Färentuna 20 ER TRA RS ME Oral | - | — - RE
Za Långhundra ; FRE SRN SE 1ER URIN TR | = 3,000 i 27.000 a
= Erlinghundra ARME ER pd ERNA ER | — | 10,000 — Ey

SETS RE MA AR I REL fre ELER TER | — = = | SS
RS Vallentuna me FRE PE EPO ESC TSRSERE DT | — | — = |
er Frösåkers AN RT AED OM AV 500 Ft --37,000 25,000 | 2
pe DET LE NR AASE SES San | -— | 13,400 13,000 | JÖRN
NE | Väddö och Häverö skeppslag Sr YA IAS | — 17,500 90,000 | Så ”
Me lyhknndra häradlvisoctsses-secasosssessctarskpdersssr — | — -— | ss
be FUTILD TI TOS EE "kap VARE ra PSN SING, KG -— ; — | — | PRE
= Bro och Vätö SKGDPSIaCE AA AG: SUISSE | — 12,000 13,000 AC
Fy Bromma ;ockSbanpa ps Aserdsssd tv -— | 12,083 40E0-—=- EN
| Akers "JE RS TE VR LEENA | Na | 2,667 1.333 | & )
Värmdö SSR ENE AA = = = | AR
2 | STIDT OSP IT BR oe AR ATS er ber 0, Et SR | = | 25,000 —= | SALA
E | Svartlösa fr ln TNE SE MA DNR Fy = | — | pA
: Öknebo TSAR SEA NA TR LA 3 rs | — — -— | LS
Fa sc LEDER S4r Aa SENS Se FAR ARS) Sk rr FEN | = 12,000 7.500 s
- : Summa 500 | "> 144,650 156,750 | SJR
2 2
E- Tablå n:o 3. . Re:
0 SS
3
FA | MN RE
pe | Antal 2 I -Sådd | Plant. Hjälpkultur Summa pe 5
| 6 Härad eller skeppslag | | sådd ST Se
- Paren | Era ol. Dar har har Har: "| FA
= 3
P. | 5 | Sollentuna Bara foo 20 — — | oo—- 20 2
så 7 | Färentuna ARNE IARA 31,23 7 RS Ez 38:25 ;
; | 2 Långhundra e-rrN 49 3,94 1,75 0,20 54.30 a
10 | Erlinghundra Me rr NS | 20,25 3 1575 6 31 CR
q 4 | Seminghundra SUL RARE 3 8,40 — — 21,40 : AM
- : & | Vallentuna PI TesrkeEe 18 1,30 24 O;70 44 SSR
; | 24 | Frösåkers ES RSA [= 30r 70 9,30 3 443,30 4
20 | Närdinghundra" ro soo... | > 40,20 19 39,40 20,35 218,03 RSS
is MES /äddö och Häverö skeppslag = 147,20 13 35,50 16 ” 211,70 SR
; 13 Lyhundra härad ..scssoo0-sss- A7,50 4,20 = — 51,70 AT
Ev FR Sjuhundra HS DV Törselnee RK 52,40 | 14 3 0573 70.13 k ce |
SÅ É | 10 | Bro och Vätö skeppslag 29 12 — — 41
3 18 | Frötuna och Länna > 39 EN I 4,25 81,25 | -
. | 6 | Åkers 3 sI led — 55,20 - SER
2 5 | /ärmdö > 21,30 12,20 O>75 34:43 re
25 1 Sotholms - härad 3olloosssss se | 84,75 25,20 15 0,30 125:45 SS
5 18 | Svartlösa RNE stra SG 44 25 9,30 3 81,30 > ke
be 12 | Öknebo ; Sr PIE NONE 51,30 4 — = 55:30 - OJ
: | 250 Danderyds ro msdada Kn 58 10,40 — -— 68,40 ; -
32 | 244 1,278,35 | 273,84] 140,40] 55550] 1,748:09 =
| SA

å
2
b
?

ad
a?

MERAET PTE TN UE

TUR

RER SUR TENETIERESN

A A hr j KJ TR RA YR ART Ao SD
VT DESS fa ot RR APR OVER fö TN op ber kö? SIR DR ET RR HED "RN ÄN AR ASEA

6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Tablå n:o 4.

| Dagsverken | Hjälpkultur
| AT SE ec BARS
| = = > 5
Härad eller skeppslag Sd Zz JT = så = =
=. > I fan fon (4) »D
3 3 5 od oa = =.
[7 f] an [=]
| id | oa
| har | har har har har
Färentuna Harada | 9 — | 310 | 1,30 Oygo] — | — Oj17 1,87
Långhundra Da NAR a för 161 AO AN 24565 2,63 1,75 0,20 || 29,23
Erlinghundra TEA (GERE 69 | 1,50 1:75 6 9,25
Seminghundra RA TER ÅL | 33 13 | 701 6 2 — — 8
Vallentuna =: KORR SN AE | 96 | 3 208 9 1,80 | 24 0,70 || 35,50
Frösåkers EASIT 1,066. | 439 | GSIOOT IE 9,50 3 117
| Närdinghundra SR Lee RESORNA | 577 | 184 | 2711 45,02 4525 | 39,40 | 20,35 || 109,02
Väddö och Häverö skeppslag | 2,153 | 480/| <859/123,50| 22,75) 35,50) 16 197,75
Dig aln axe bre kal nthas Nol nga gr ASA ASA IRETOT | 42 | 21 51580 2,30] — | — 54,10
SJU UI ÄTA 0) SR rr SAR | SE TE a INOM 25540 4,90 3 0,75 || 34,05
| Bro och Vätö skeppslag | — 150 | TON ENET 35 NE 225951 EES = -— 35,95
| Frötuna och Länna » [EA 2 HOI 00 22555 28574 4,25 | 56354
| Åkers » 211 — 48 5 — — — 5
| Värmdö 55 31 | I | 99 304 Sao 0,73) 8,15
UESOKLO LS NATAG ER | 260 | SAN 1208) 24560 TATA 0,50 || 51,10
Svartlösa FINRA ket rg I RA 51 4051] 21,50 (ERA 9,50 SS 45540
Öknebo KISTA SERA ER a Bla 23 21 | BO 25020] ka TON AA 6,20
I I TN I
Summa | 5,598 | 1,518 | 3,326 || 460,85 | 147,19 | 140,40 | 55,67 || 804,11

Av dessa förestående tablåer framgår, att under medverkan av styrel-
sen blivit under året genom fullständig kultur och hjälpkultur skogs-
odlade omkring 1,750 hektar vid 244 olika egendomar, därvid utsåddes
888,15 kg. tallfrö, 480,30 kg. granfrö och 1 kg. lärkträdsfrö eller inalles
1,371,65 kg. skogsfrö samt utplanterades 911,150 tallplantor, 702,950
granplantor, 1,150 lärkträdsplantor, 17,550 björkplantor samt 1,258 di-
verse plantor (bok, ädelgranar och bergtallar) eller inalles 1,634,058 plan-
tor. Av förestående parti plantor utsattes inalles 301,900 tidigt på hösten.
Arealen, 1,784,09 hektar, motsvaras av omkring 1,150 hektar år 1912;
antalet av de egendomar, där förevarande kulturarbeten utfördes, utgjorde
244 år 1913, 158 år 1912. Särskilt stora röjnings- och kulturarbeten
hava under året genom styrelsens försorg utförts å Sladdarön i Östham-
mars skärgård.

Dessa arbeten hava handhafts av styrelsens fyra skogstillsyningsmän
(länsskogvaktare) samt av styrelsen för kulturperioden särskilt anställda
27 skogsplantörer.

Arealen av skogsodlingar, vartill frö och plantor rekvirerats från
skogsvårdsstyrelsen, men som utförts av respektive egendomars skog-
vaktare, är beräknad till omkring 945 hektar.

PESO ST RS fr NR Al ES ART KL ar RE RP RA NT GV ISF IOTG ARE Fö fa AA TOP SEE IN FR
SVT AE VER IE Fn ED KLIN oy a Ra . - Å &. > E g
CEN” >» eta I + se SER) å 7 g

dö
G +

,f

STOCKHOLMS- LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7

Vidare hava i skogsvårdsstyrelsens trenne plantskolor blivit utsådda
35,10 kg. tallfrö, 46 kg. granfrö och 9 kg. lärkträdsfrö, ävensom om-
skolade 180,000 tallplantor, 165,000 granplantor och 4,6530 björkplantor.

Av oomskolade plantor funnos vid årets slut omkring 1,000,000 tall-
; plantor och 1,000,000 granplantor samt 5,000 lärkträdsplantor. Torka

och frost samt oupphörlig stor temperaturväxling under våren gjorde i
: plantskolan avbräck på såddplantorna. Av omskolade plantor funnos vid
| årsskiftet omkring 180,000 tall-, 165,000 gran- och 53,000 diverse plantor.
j

4. Biträde vid skogens skötsel.

j Vid 71 egendomar, varifrån ansökningar inkommit om sakkunnigt ;
biträde för avverkningens planläggning och utförande, utstämpling av skog
j till avverkning, gallringar, utmärkande av fröträd, hyggesrensning, mark- j

beredning och kultur m. m., har nödigt biträde lämnats.

Under berättelseåret hava av länsjägmästaren och skogstillsyningsmän-
nen sammanlagt 407 egendomar Dbesiktigats, dels för att utröna om
förskrivna kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse voro vidtagna, dels
för att tillse, huru nyligen skedd avverkning bedrivits.

: Vid 21 egendomar hava genom skogsvårdsstyrelsens försorg blivit
: utmärkta 16,289 fröträd, förutom det att ungskog, ungskogsgrupper och 4
timmerämnen anvisats böra överhållas å till avverkning avsedd mark.

Skogstillsyningsmännen hava tillsammans under 5360 dagar varit sys-
selsatta med förenämnda arbeten, förutom tjänstgöring som plantörer
under kulturtiden samt resedagar och liggedagar under pågående för- -
rättning. |

5. Uppsikten över skogslagens efterlevnad.

34 avverkningar i strid mot lagen angående vård av enskildes skogar
hava under året kommit till styrelsens kännedom. I fråga om samtliga
dessa egendomars avverkningar hava skogsodlingsförbindelser infordrats.

Dessutom hava 198 avverkningar förekommit, som föranlett särskilda
skrivelser från skogsvårdsstyrelsen.

Vid 4 egendomar har undersökning enligt $ 2 av lagen angående vård i
av enskildes skogar måst hållas samt stämning till domstol uttagas i
fråga om 2 avverkningar, där uppgörelse i godo icke kunnat träffas.

Efter hos överståthållareämbetet av styrelsen gjord framställning om
anordnande jämväl år 1913 av kontroll vid julgranshandeln, meddelades
av ämbetet förnyade ordningsregler, vilka, enligt hvad styrelsen kunnat
inhämta, verksamt stävjat införseln till Stockholm av olovligt åtkomna
julgranar.

j
"TI

UVI Öv
TV

REAR NS STVNTE

GAV LÄNS

FETT SPI EMEPET EUVILEN

TA Va Er Sy MOEJEN

8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

JENS SRS ONT UR EV TIVA RIO SEN BRN FÖRST a AST EVR De

6. Tiänsteexpedition.

Skogsvårdsstyrelsens kansli har alla helgfria dagar hållits öppet mel-
lan 7/,.10—35 e. m., sommartiden dock endast 10—4 e. m.

Diariet upptager 994 nummer med 971 ankomna och 1,333 avgängna
skrivelser. Att tjänsteexpeditionen under året väsentligt svällt ut — en
följd av göromålens allmänna ökning — framgår av, att motsvarande
Sillror ar LOm2kvokortespektive: 020, 15) och 023:

7. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel.

Enligt tillgängliga officiella uppgifter (Statistiska centralbyråns berät-

telser) upptager länets totala skogsmarksareal 410,430 hektar, därav

kronoskogar 9,615 hektar, andra allmänna skogar 10,695 hektar och
enskilde tillhöriga skogar 390,120 hektar, vilket med andra ord vill säga,
att 95 2Z av skogarna i länet befinna sig i enskild ägo, ett förhållande,
som endast överträffas av Värmlands och Blekinge län med 96 X.
Tillsynen över avverkningarna å dessa skogar, som skogsvårdsstyrel-
sen har sig anförtrodd, kräver i samband med de stegrade virkesprisen
en årligen ökad uppmärksamhet och har särskilt under berättelseåret
medfört betydligt ökade göromål, och två nya länsskogvaktaretjänster
hava för att lämna skogsägare erforderligt bistånd och för kontrollens
skull måst inrättas under de år, som förflutit efter skogslagens tillkomst.
Forstligt utbildade personer finnas såsom fasta skogsförvaltare anställda
vid Forsmarks, Hargs, Gimo och Österby bruk, och nedläggas på dessa
skogar — på de sistnämnda av dessa hava nya indelningar ägt rum
och avverkningarna väsentligt ökats — årligen större kostnader både i
fråga om avdikningar och kulturer. Vid Forsmarks bruk upptogos år
1913 inalles 5,078 längdmeter diken, varigenom för skogsbörd vunnos
cirka 120 hektar; vid Hargs bruk gallrades 1531 hektar, röjdes och brän-
des hyggen om cirka 60 hektar, upptogos 1,100 meter nya diken och
rensades 733 meter samt kultiverades 94,40 hektar; vid Gimo bruks
aktiebolags egendomar, där nya skogsvägar iordningställts och en för
virkesforslingen viktig järnväg befinner sig under byggnad, gallrades
546 hektar, röjdes hyggen om cirka 95 hektar, upptogos 9,695 meter
nya diken och rensades 3,379 meter samt kultiverades 124,42 hektar; å
de delar av Österby bruks egendomar, som äro belägna i Stockholms
län, gallrades 30 hektar, dikades 414 meter och kultiverades 29 hektar.
Å en del större och medelstora egendomar i länet övas dessutom av
fackmän tillsyn över skogsskötseln, men å det stora flertalet egendomar
förekommer ingen rationell 'skogsskötsel. Dock vill det synas som om
intresset för skogens rätta behandling vore i stigande inom länet.

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 9

I länet finnas fortfarande stora arealer av gamla kalmarker, som det
vore synnerligen önskligt att snarast kunna göra skogbärande, men då
de äro tillkomna före skogslagens ikraftträdande, kan arbetet med deras
kultiverande ske endast på frivillighetens väg. Även under berättelse-
året hava skogskulturer blivit utförda på dylika marker, men ännu åter-
stå stora arealer såväl vid kusten som inåt landet. I mån av sina medel
har skogsvårdsstyrelsen sökt att medverka vid dessa markers återförsät-
tande i skogbärande skick.

På grund av den blida och snöfattiga vintern, som var olämplig för
utdrivningsarbetena, fingo årets avverkningar i allmänhet icke tillärnad
omfattning eller kunde allt det avverkade virket utforslas. Ungskogarna
inom länet, vilka bilda virkestillgången för framtiden, har det även under
berättelseåret varit maktpåliggande att kunna skydda mot lagvidrig av-
verkning, då nämligen spekulationsraseriet utsträckts även till dessa och
personer ur nästan alla samhällsklasser syssla med skogsaftärer inom
länet. Det upplysningsarbete, styrelsen åsyftar, möter på grund härav
ofta stora svårigheter, då nämligen ingen känsla av ansvar gentemot
skogen och knappast ens hänsyn till gällande lagbestämmelser kan före-
finnas hos personer, som ägna sig åt tillfälliga skogsjobberier.

Tallen har under året haft ett ganska gott fröår och granen varit all-
mänt och rikligt kottbärande. Grankotten, som på sina håll öppnade
sig tidigt på hösten, har dock varit mycket skadad och därigenom icke
lämnat beräknat utbyte vid klängningen. Årets kulturer hava i allmän-
het gått väl till, om också de på hösten utförda visat benägenhet för
uppfrysning på grund av en tidig och sträng köldperiod. Eljest har en
tidig höstplantering, som för övrigt -måst tillgripas för att medhinna de
under året så väsentligt ökade kulturarbetena, stora möjligheter för att
lyckas och lämna goda resultat, emedan nederbörden härstädes då är
rikligare, liksom själva metoden, plantering, alltid lämnar säkrare resultat
än sådden, varför man på de ofta gräsbevuxna, igenvallade eller delvis
sanka gamla hyggena i anmärkningsvärd grad övergått till plantering.
En nödvändig förutsättning i båda fallen är emellertid, att kulturtrak-
terna fredas för betning, emedan kostnaden och arbetet eljest år efter
är visat sig i huvudsak resultatlösa.

Bland viktiga kulturåtgärder må framhållas en grundlig markberedning
genom röjning och rätt stark bränning om våren eller på hösten året
efter avverkningen” samt mot stundande fröår stubb-brytning. Spett-
plantering i omvända torvor, som under vintern fått frysa sönder, är en
kulturmetod, som oftare än vad som sker borde komma till användning
på djupare jord.

Stormar hava som vanligt särskilt vid kusten gjort stor skada på frö-

AD

utförda större trakthyggen.
DEE icke blott vid kusten utan även NS i -skömarsegd

av aspen utan föregången ringbarkning har fefestades givit upph
förvildade marker, som visat sig mycket svåra att skogsodla. AE
eldar hava yppat sig på flera håll, i allmänhet dock av mindre omfatt-
rka
50 hektar på Söderby och Stora Stafva ee i Össebygarns
Österåkers socknar. Så

Stockholm den 31 december 191 3.
a ;

Theodor Odelberg.

fer

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

BÖRS ve ERE SEE RAR EP EDEN CERN 00 YA 9 pov Ser ISS NET TE, IST
CJ Mt - - ”n PE Aj ; så Cr

I I

Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel-
sens inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin förvalt-
ning för år 1913, få, sedan detta uppdrag nu blivit fullgjort, härmed

avgiva följande
Revisionsberättelse.

Kassaredogörelsen utvisar:

Inkomster.
[EEE LINETIDNA FLagA ao SA (0 SAF RSA Ey BAR RS ES ENA LS SEA STOR AES NN 13,834: 02
1RETRA STAR rs ES den ERS BSR NR SYS TSE ooh 0 fs sö, FNS SNS 2 SA SR KOR IR SSR BT SAL 200: I
Statsmedel till bestridande av skogsvårdsstyrelsens -verksamhet un-

KET EERO RN Ar RE bk a ds FE or ME Olje a 2 kn rs ägna ed 5,440: —
Anslag från Stockholms läns hushållningssällskap .....ssmmmmssss0s000 on. F,HOO
MAlee lb SKOTSYAECLSAVDILIEn uses SER SCR FIRA LEE MARE Belt ar EMLA Seg oe ga ot Stsrnör0
I Deku ola sandersoknimusSkoSthdden <4 40030. tiös It SSI Sears ös böde sar 390: 75
Medel, influtna genom försäljning av skogsfrö och plantor ......... 25,208-243
TI SIBTIE NEG ha 0 205 (AOI STAN AA 0 (Ed Regnet RASER ETEN SRA Ae Se SA OR ST RE SN 1,982: —

Summa kr. 55,938: —

Utgifter.

JANSELLE TINTIN sr sR SEGRA SMI ERNA Än LR Coster, oh 0 RENSA ANNA SE RSKR Apr NOR 2
IE ERE SOA EES SR SR SAS sd ERA SAB aa LA AA SSA BARR ET E Rr KE Rd 1,200: —
HAE SE ERSACEN HI OAK ae SAfNe, NOR EE AN ARISA og dd RR SNR EA SR EIA a ön sat LAR 20035
KAISVD Ge BA EV StykEISENOCH ” FÖVISOBCE anse åöas bas ob Sudan dägnt ar gir rdr 285: —
KG) SG LET EG pr Ar SEN BR JA Sa 2 ge AASE AR SRA NE AA ae Lå ör road sl Lisa SE ek Tr SEGA
JENA DE EO OTRS ST orda (Eyes SAGA 8 AE sees BREKNE LENS SSR BOK ZOE
KYGTSKORCF ACE SYACKGS EN ACIET sb SRA ana dA DSS ros Ost ene ers AS ns ES OA 555: LÖ
|G TES AT Ela ge RELEVANT fe ER RA SN rg SA KAR AA NR CARE 649: 75
HIFSERTALLSR pre Aer fra ön SRS RER, SVEDA SSAB SET Dr I GA da AE ARS 305
I DISA SATS II ETR 100 VAS) Ae FSL ba (2) ped da NR Sig ra NGA, VERA ST Ear SA KANE ff gl
EOS SUPPLY SAUL Or sas ska Rd BSS RAA NS SAS Ser k ke ECE LAKE NORS 200: —
SUTARE frn PN te ER ÖR ÖL ät SE rs. RENSA SDI AR LS KR ARR AEA 592: —
MÖRE GORA NETA EN SA ARR SSDE Sat BRANN EG RR EA BRODER FA me OR SVAL : ZANSR
TRES ETS LSS og Re a rå är rdr jr NA MORA FA SIR SR ARNE RE LR 4, 208-56

Summa kr. 55,938:

Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har

icke givit revisorerna anledning till någon erinran.

Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda och försedda med nödiga veri-

fikationer.

AY:

NTE

SPN Fodl Lö [RS

— Inventarieförteckningen

=

Ställningen den 31 dec. 1913 utgiorde:
Kassan: Fr

Innestående på bank............. SE ER STA SRA SES SS os
samt kontant 1 kassan

Inventarier : | ;
I enlighet med inventarieförteckning .........:....o-sesssesesaiocessnorsn a SAD
Fordringar utestående : Ez -$
För kulturer FT 2,50 OMR
»

SV

; NE
Summa kr.

v

På grund av den sålunda verkställda granskningen få revisorerna I

— styrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för .
förvaltning under år 1913. N fr
Stockholm den 28 maj 1914.

L. A. Reuterskiöld.
Reinhold Rudbeck. ,

;

k
;
|

Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns landstingsområde
berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet för undervisning i till skogsskötseln Undervisning

hörande ämnen har omfattat dels teoretisk undervisning genom föreläs-
ningar och kurser samt spridande av lämplig litteratur i skogsämnen,
dels praktisk undervisning genom anordnande av skogsodling med skol-
barn, beväringsmän m. fl. samt genom vid lämpliga tilltällen lämnade
råd och upplysningar till skogsägarna vid besök å deras marker.

Föreläsningar hava hållits i samband med av kungl. hushållningssäll-
skapet anordnade lantbrukskurser, nämligen i Balingsta, Skuttunge och
Bälinge. Föreläsningarna, som åhördes av ett ganska stort antal per-
soner, åskådliggjordes genom skioptikonbilder.

Huvudsakligen för utbildande av plantörer anordnades på hösten en
kurs i skogsodling, varvid även meddelades någon undervisning i gall-
ring, stämpling av skog samt trädräkning m. f. till skogshushållning
hörande ämnen. För kursen lämnas längre fram närmare redogörelse.

Praktisk undervisning i skogsodling har lämnats vid en mängd folk-
skolor såväl i Uppsala som å landet genom av skogsvårdsstyrelsen ut-
sända plantörer. Närmare uppgifter rörande det härvid utförda arbetet
lämnas under rubriken skogsodling.

I likhet med föregående år har undervisning i skogsodling även läm-
nats åt beväringsmän vid inom länet förlagda regementen. Till övningsfält
användes en större kal backe i Uppsala stads närhet samt skogsmarker
till den av Upplands infanteriregemente disponerade egendomen Rosen-
dal utanför Uppsala.

Bland skrifter, som utdelats, må nämnas Skogsvårdsföreningens folk-
skrifter, Tidskriften Skogvaktaren, W. Dybecks handledning i skogsod-
ling, Fr. Lovéns småskrifter samt cirkulär rörande skogsodling av kala
backar. Sammanlagda antalet utdelade skrifter uppgår till omkring
2,500 st., oberäknat smärre meddelanden rörande skogsodling, avverk-
ning m. m.

m. m,

å

Skogsodling.

14 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Utan tvivel anser sig styrelsen även i år kunna konstatera, att intresset
för skogsodling är i stigande. Ehuru plantskolornas produktionsförmåga
på allt sätt tages i anspråk, synes behovet av plantor, särskilt av björk,
gran och tall, endast med svårighet kunna fyllas. En stor del rekvisi-
tioner, som ej i tid ingivits, har därför måst förvägras eller översta till
ettrioljande an

Skogsodlingarna gynnades även under år 1913 av relativt lämpliga
väderleksförhållanden och synas därför i allmänhet hava gått väl till.
En längre tids torka på försommaren förstörde visserligen en del plan-
tor, men en dylik torka torde man alltid hava att räkna med i dessa
trakter, varför vid skogsodlingarnas verkställande även tages hänsyn
härtill. Rörande dessa och andra förhållanden, som äro hinderliga för
skogsodlingar i Uppland, redogjordes mera utförligt i föregående års
berättelse.

Tillgången på skogsfrö var även våren 1913 ganska knapp. Styrel-
sens nya anordnade fröklängningsanstalt togs i bruk, så snart tillräck-
ligt med kott inkommit, men ändock medhanns ej klängning av den
frömängd, som kunde använts för årets kulturer, utan en stor del an-
sökningar om frö måste avslås. Tillgången å tallkott var under året
god, däremot lämnade grankotten ingen nämnvärd skörd.

Av tabell I framgår den frömängd, som av styrelsen använts för skogs-
odling och för plantskolornas behov.

Tabell II angiver utlämnade plantor (se sid. 3).

Av tabellerna framgå, att fritt eller till nedsatt pris utdelats 50,95 kg.
tallfrö och 20,70 kg. granfrö samt 1,007,739 st. plantor. Vid försäljning
av plantor inom länet beräknas alltid ett pris, som betydligt understiger
marknadspriset. Helt kostnadsfritt utlämnades 38,45 kg. tallfrö och 16,95
kg. granfrö samt 410,786 st. plantor.

Till självkostnadspris försåldes 150,64 kg. tallfrö och 33,so kg. granfrö.

Största delen av de skogsodlingar, som utföres med av styrelsen ut-
lämnade plantor och frö, verkställes under ledning av styrelsens plan-
törer. Då emellertid en del rekvirenter efter flerårig vana äro kunniga
i arbetets utförande, har ett ganska omfattande skogsodlingsarbete utförts
utan plantörernas ledning.

Tabell angivél sqattningen av den skogsodling, som, enligt vad
skogsvårdsstyrelsen har sig Te ekant, verkställts inom länet.

Av tabellen framgår, att genom 7 nlantörerna skogsodlats omkring 310
hektar, vartill åtgått 141,29 kg. frö sam. 096,297 st. plantor.

Av den skogsodlade arealen utgöra omkring 279 hektar nykultur
samt 31 hektar hjälpkultur. Hela den med Pjälpkultur övergångna
arealen utgör omkring 74 hektar. Plantörernas 2ntal utgjorde under

Yr

MRÅDE.

UPPSALA LÄNS LANDSTINGSO

Fan” LAS CA r s 4 RTF fer Sf [ ,

bzo'goo'il) gE0ofort — | g6g8'p OSb'1e1 | 60€'01 098'9 | Se1'z6 o00'z4€ | Sgo'bei
NERE ERNA ENE ES RR ONE
6€L4'4o0'1| 81001 g6g'b 6gE'1e1 | bge'or 098'9 Ser'g6 |oo0tstE Seeger
£56'965 | 88et Jor6z |6ERST | tror +=|oStz |SSkiz |ovosfoct | ooo |VVO'goT
g9g8t4'oitr I O€L'9 886 oS6'Sor | €Se'g oIS'b o4g'o4 |ooStS 1|S£6'z6

—— AA AA AKA rr

PENAO]
BUUNS

BIPUR "AN

LA sHolg

PETIILG

PIpur "ATC

ET

"TOXSUO

I
ry [9ASMUOO

UuPdr)

"TOXASUIO | TOASUtOO |

IUUCND

o9z'99z

o9z'99z
000'g6T1 |

o52'g9

Purung

ur] UOUI per uejdyn PUmung

Jur WOUI apeuutrepn NIH

I
uej WOm EPjesION |

« peusoyAsarels [IL |

SNRA
"JOuejd epugaAur £1I61 JV II "Ge

zE'bz6 ol'G£ I 00'6 6 I z9'€££9
NER LA Er Ole NER AEA Se i lan ÖE a lar SENOOR de a
ootG vå 00'G 2
66'gg+ ot'G€1 oz'0O 11 6o'€ 'bz
[RTR ESR | rg 07NG äl ib ns I GHÄD lärt örn ARE] FA IDRE DIBTT vo RER
vi'bgr o5t££ r9'os I
-Se'g I SL'e osfzI
optG GS -— s6'g91 sprog
"Ox "OY ; '3x 'Iy
PUNUNN ISIJAT( I uvdar) HEL

v

uttung

"QIISB0YS JURAUE IGT JV "I 'QelL

4 [d 4

wuej our jeuwrepn Surupejagq AjeY JON

br6r se In Surueqag |

eusofoxsjuejd I NEN

urj Wour Jeumuepn PI

IUuEf WOJN HESIO HH

peujsoxajels OWN

AR Eb MENN Sat RRD YR FÅ fre NT Da Kby WYy SER SR LES Å td Sv 2 SIST RNE TA. PRATAS EA NAD

16 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

året 19 och antalet besökta ställen var 172, varför varje plantör hade |
att besöka i medeltal 9 ställen. Antalet dagar, som av plantörerna an- 4
vänts, var 107, i medeltal således 21,4. Kostnaden för plantörernas
resor och arvoden uppgick till 2,054: 63 kronor eller i medeltal för varje
plantör 103: 14 kronor.

Vid genom plantörerna verkställda skogsodlingar hava använts 1,901
mans- och 3,806 kvinns- och hjonedagsverken. Det manskap, som an-
vänts, har i allmänhet varit ovant vid dylika arbeten, varför arbetspresta-
tionen ej varit synnerligen stor. Då det emellertid kan vara av ett visst
intresse, särskilt för nybörjare på skogsodlingens område, att erhålla
kännedom om, vad som med ovant folk kan åstadkommas, har i tabell
IV givits en sammanställning av en del medeltalssiffror, varvid endast
sådana skogsodlingar medräknats, som utförts av ovant manskap under
ledning av plantör. De i tabellen framställda uppgifterna äro således
att anse såsom minimisiffror för det, som kan medhinnas under anförda

KN BR KN v

[EET SE

förhållanden.

Under skogsägarnas egen ledning har såsom vidare framgår av tabell
II[ med av skogsvårdsstyrelsen utlämnat material skogsodlats en areal
av 212 hektar, varav sådd utförts å 143 hektar och plantering å 60
hektar.

Utan styrelsens medverkan har enligt inkomna uppgifter skogsodling
genom sådd verkställts å 777 hektar och genom plantering 100 hektar
eller sammanlagt skogsodlats 877 hektar. Av denna stora areal skogs-

odlad mark komma på tvenne skogsägare 608 hektar.

-

Fra vf

Den till styrelsens kännedom komna skogsodlingen inom länet om-
fattar sålunda 1,399 hektar, varav sådd utförts på 1,086 hektar och
plantering å 313 hektar.

i I likhet med föregående år har styrelsen genom herrar skolrådsord-

sik rn få mr ÅR AN RNA LR a > ns SRA RA

; förande och skollärare erhållit uppgifter rörande den skogsodling, som
3 utförts av skolbarn under s. k. planteringsdagar.

; En sammanställning av dessa uppgifter giva vid handen:

É AN tal SkOlOr KN daRSko SOC LOKESkKONIDIG er Ö6 St

É FINALEN ARS ON LER rå are SS TAR Ala a ES I1,000 EG

| AN TANT ISDE TI LENO Got TS NER oe ta vä Ae Aa VAR op Å sr NE SA FRAN 230,73 AS
EES CC IG TN ÄT EL AN nee TR Bed veg Apt AT ÄRE SÄ Ub 56,76 kg.
E FI LOV2 TOG NIKON Ta Ls Rs bee Sr de bör be RAA T SA ANSE Sr SN SE RT a e R A 120. (NHAF
; ANTA B ARN TAL SVELKCSIN SI TEN slår Sår REN SER ALT AT a SR 23;7 SSSK
E Biträde ÅA Biträde för skogsskötsel, såsom utmärkning av fröträd, stämpling för

Sko gsskötsel Se
avverkningars

ordnande En stor del ansökningar hava emellertid tyvärr måst avslås, då efter-
m. Mm.

». blädning, gallring in. m. har lämnats i den utsträckning tiden medgivit.

frågan på biträde varit avsevärt större, än styrelsens resurser tillåtit.

Bilaga 3.

914.

Tidskrift I

'J3uBj WoOur durfposdZoxys uDwuwWOYy WOpauury SUISJOIÄJSSPILASTONS JILL

"TI "GPL

?
JG 001 88'9 be'o OcOM Gar 98'g sg'o ooo'bh | 00'1 99'L 9e'1 Sofy Ute seuyBIaq Bepsioruejd I «
- I
Si'0 o'I So'o zbz z1'0 do" I e1'0 o6P £xr'o o0' I 91'0 bi'o [ög si UU CSBUNRIONG INIJASDEP I «
pö"z 9'61 001 OSAR WENT 26 o0' I oog'b | 60 90'9 00" I £8'o | seuxqeroq te I Av Jurposåoys «
SÅ L'oz 99'1 o00'$ | Per oz" I bo't 0005 | S6'to | PA o8'I 007 l'uNBIIG tOJUrId OOO'S Ja NI 'BN I JOH |
Te EE Så bitr fe EG Sr fe a 2 RER SE JAR RER | | |
1eppay | | JTVIYS | ena | |
1e3ep | UIYIIA SE 1e3ep | UI IIA ALS | 1e3ep | UH IDA AEReLeN |
2 : TU pe i MIG ne Jä EE HILUE |
x epuna | -s3ep 25 BpuraA | sep IS epura | -s3ep VESA
pPEIPO pPETpO I PE[po | |
-UP epurAue VS -UB epurgAaur j ; -UP PpurAur ; AR |
-SBONS -SBONS -SBOMS | |
Er I01uB|d 2PLJOJÄSWO TOVUB |A Pul OY STO) ÖRTA
A ARE SOA I br a 2
z
ä "(uaJyISASBepuJIEgq £ = -SUUIAN TZ = SJPUYPJIIG JVUY INIJASBEPSUPUW I)
| 5 deysueuw Jueso 229qJe JANAP PIA pow Jse3duppos3oxs pA eppeuddn "Jejnsassjoqse Av Zurupgisuewwes ”AI'gqek
; =
| -
20)
[a]
| = RET NTA | gt Sa IPsol I vEE
i) 2 bi IE 98 [04 IP läsk — — — — — — — — (91 | ueyqrsspam suaspprks uejn
+ ÅA I
AX - - — 69 — — lEbr Iz66'zh loSz'€£z loSS'g61/S€o'zr loS4'z€ | — |S9'S7 IS8'g8 lgbil'”Zutupaj ssop uven udur
| 3 |'uP3IJAPIU SUFSTIIÄIS PIM
| II
2 —I90og'€ l106'1 | 61 14 CANE 41 IPSI lz4Stori/SLg'g9 |oSp'€41l006'111 |005'?E€z sstge Iklterrleli oo Surupal Suas|aIÄsS IapuN
70
[on] —8 X 2-—rr— Ono nn TH np nn — jnnnäDDOvsAnIAOAAAAAAa
AA z
5 ”s SEA IGUR IE LIE0 sätet Teg. | TB 'S 'S 's ”s "38 SS ESA ANSSI NS
Väte g jeaae 9910 = N jeaxe peaae | 5 ; "SWO "yswoo ysuro "SWOO . h
-3uofy|surwu :pax | 94 = "par | [94 3 | ISAR Vf VR frn "Atp, | uBvI3 | Mer |. 8 ,
MÅ NES SN uptg [1 Sp
a Fanns eTe lg 2 I mmydtely är ' NYE. =
: 4 a Ah
UJ LJASTEP Suriajuejd Ppes =
TR Så 2 LE. BN PRAT Vs NV OLEG TT FBINDLUTBANTRV OT TUR AUSVN SS
EPURAUY =S
TBEONT Hö Dee NE P0 SO: HÄN d

Skogsvårdsföreningens

2

Övervakande

av skogslagens

efterlevnad.

Sammantrå-
den och besikt-
ningsresor.

18 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913. «

Utmärkning av fröträd har verkställts å 9 skogar, å vilka ett antal
av sammanlagt 5,8354 st. fröträd utmärkts å en areal av 135 hektar. I
medeltal utgör detta 43 fröträd pr hektar. Härvid är emellertid att
märka, att en del fröträdsmärkningar endast avsågo komplettering av
förut anordnade fröträdsställningar. I allmänhet kvarlämnas fröträd till
ett antal av omkring 60 pr hektar.

För annan skogsskötsel har lämnats biträde å 157 skogar, vilket tagit
en tid av 215 dagar i anspråk.

Under året hava tvenne laga undersökningar på skogsvårdsstyrelsens
föranstaltande hållits, båda å Sandbro gård i Björklinge socken. I båda
fallen konstaterade synemännen, att återväxten uppenbarligen äventyrats,
och föreskrevo åtgärder för markens försättande i skogbärande skick.
Den ena avverkningen avsåg ett mindre område, där en växtlig ung-
skog avverkats. Överenskommelse om skogsodling av denna mark har
med avverkaren träffats. I det andra fallet, som avsåg en areal av
198,95 hektar, varav enligt synemännens utlåtande 157 hektar böra bliva
föremål för röjning och 134,85 hektar dessutom böra skogsodlas, har
överenskommelse ej kunnat träffas, varför saken överlämnats till dom-
stols prövning.

Utan föregående laga undersökning hava överenskommelser träffats
rörande 7 avverkningar, avseende en areal av 19,50 hektar.

Då överenskommelse om skogsodling ej kunde uppnås rörande den i
förra årets berättelse omnämnda avverkningen i Götby i Tegelsmora
socken, måste rättegång anhängiggöras. Rättegången hann ej under
året slutföras, men utslag har i början av innevarande år fallit, varige-
nom skogsvårdsstyrelsens yrkanden till alla delar biföllos.

De från föregående år kvarstående avverkningsförbuden för Eka i
Hagby socken och Norby i Bondkyrko socken hava ej upphävts, enär
säkerhet för erforderlig skogsodling ej avlämnats. Några nya avverk-
ningsförbud hava ej begärts.

De relativt föga omfattande kraftåtgärder, skogsvårdsstyrelsen ansett
behövligt företaga för skogslagens efterlevnad, förklaras av den omstän-
digheten, att avverkare och skogsägare numera ganska väl känna till
lagens föreskrifter och vanligen, innan en större avverkning företages,
inhämta anvisningar från skogsvårdsstyrelsen rörande avverkningens rätta
bedrivande. I förra årets berättelse hade styrelsen tillfälle att närmare
ingå på dessa omständigheter.

Skogsvårdsstyrelsen har under året haft sex sammanträden, nämligen
den 14 januari, 26 februari, 14 mars, 7—9 juli, 21 juli samt den 1 de-
cember.

Årets besiktningsresor hava gällt beseende av avverkningar och skogs-

UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19

odlingar samt för torrläggning av lämpliga mossar, vartill anslag sökts

hos styrelsen. De besökta ställena voro Sandbro i Björklinge socken,

Vallskoga i Tolfta socken, Västra Vad, Näs, Sandby och Vela i Vess-

lands socken, Slada, Hjälmunge, Böle och Kärfven i Hållnäs socken samt

Åkerby i Öster-Löfsta socken.

tyrelsen har under året brukat fem plantskolor, nämligen i Uppsala, Plantskolorna.

Enköping, Husby, Signesberg och Härkeberga. Denna sistnämnda har

anordnats för produktion av tallplantor, enär det vissa år visat sig svårt

att i styrelsens äldre plantskolor skydda dylika plantor för sjukdomen

»skytte>.

I övriga plantskolor hava omfattande omskolningar ävensom sådder
företagits, och skörden av plantor synes under året hava varit av god
kvalitet. Förråden av plantor vid årets slut framgå av tabell V. Som
tabellen angiver, utgjorde tillgången 4,000,1635 st. plantor, varav 3,363,000
st. oomskolade och 637,165 st. omskolade.

Under året hava inköpts 987,04 hl. tallkott och 127,09 hl. grankott. Frökläng-
Dessa partier hava under året utklängts vid skogsvårdsstyrelsens frö- ERSSON
klängningsanstalt i Uppsala. Därvid erhöllos 612,92 kg. tallfrö och 30,40
kg. granfrö, motsvarande ett medelutbyte ur I hl. av 0,62 kg. tallfrö
och 0,40 kg. granfrö. Tallfröets grobarhet utgjorde 88 4, granfröets
95 No.

Som förut omnämnts anordnade skogsvårdsstyrelsen på hösten en <Plantörs-
kurs för utbildande av skogsplantörer. Till genomgående av kursen an- "77:
mälde sig 40 sökande, varav 20 antogos. Av dessa 20 lämnade 1 kur-
sen på grund av sjukdom, de övriga 19 blevo efter avlagda prov god-
kända.

Kursen var förlagd till Lydinge i Stavby socken, där både tillgång
till kal mark för arbetet samt Era utrymmen för bostäder och föreläs-
ningssal funnos.

Utbildningen omfattade såväl teoretisk som praktisk undervisning i
olika metoder för skogssådd och plantering, anläggning av plantskolor,
kännedom om våra vanligare trädslag, varjämte deltagarna lämnades
någon inblick i stämpling av skog för gallring, blädning och rensnings-
huggning. Kursen pågick under 6 dagar, från och med den 29 sep-
tember till och med den 4 oktober.

Skogsvårdsstyrelsens expedition har varit öppen varje söckendag kl. Expeditionen,

SES Md ES 5 2 rd SN PE länsjägmästa-
10—4. Länsjägmästaren har där varit att träffa varje dag, då tjänste- ,.,. ch lins
resa ej hindrat, dock alltid första och tredje måndagen i varje månad. skogvaktarnas

Under året hava handlagts 563 diarieförda ärenden, omfattande 697 ritar
ankomna och 1,093 avgångna skrivelser. Dessutom har avsänts ett större
antal brevkort och cirkulär, som ej diarieförts.

i k ; NE å | 3 hal
LST YE 6, FT RRFSG I IEEE VP SET ör SN SE TAS SENOR YT IT ISEN, VT II TR VY ÖRRV ETT BTYGKG NA TKA IT ERE FVNN IRI IT ONE SV PU AT NR

INT CU YST YETN

i

+z C1z SI zz 96 (SJ soe8oo00c08 0 BRP RBP ss 1Ie3ep [EuUy |
pat I 491 6 £9 EPS TT sosse R AR oOörebo8R a FP VBs IEBOYS [uy
|
on |
"ngr | "wu "W [PSIOYS IEBUIUYIIAAE uaagqIe | |
en Ppenodg Ar IeSUIUYOS | | |
eWWnSs Ie3epasag | -SFOyS UPUUP AR BUIUPYIS ; -210xsIuejd |
SUI UN) -I9PUNSBOYS

HÖJS EU aq PrRads MOOREr eu

; |

"SUIIO3ISURIJ)] SPUJPINPABSOYNSSUP'T "IA "GEL

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

S91'000'b |
é = Se . . |
S91'1£9/v00'£9E'f 00g8'€z | 000'Lz o06't | ooo'7 l|oo0'g911/005'0€ |ooo'€+ ISz4'T |o00'€z |ooo'g94E|000'010'z|0tz'tg [000'95z'I lens |
= 000'0oÅ 5: == | = | = [000'oL VASS AN BIIIQINIEH |
I
ij oob'tz 000'06 — === ko)ot F IOOOISEOOE AR OOOTSEE (COBO EE | OGDISEN [GOOD EK AN BI2qsJu3Ig |
| | | IG
3; Sze'lz l|o00'Lgz 000'ZI — — |9zz OOOTS OOLIOTT COCO SIE OCOKTEE |ODOKIGTE TT EEE ÅÄqsnH
| I I
; 000'8Z1/000'0Zzz = = — =" 1000'Q1 = — — | — |000'04 |ooo'ogi |oootot |oo0'og es Sudoxqug
I I I é |
obpS'uSblo00o'969'z/008'fz 000'4z |oog't |ooo't |ooo'g4 |ooz'o€ |ooo'€+t looS'1 |ooofrz |000'ggz 000'obg9'1lobz'1€ |o00' 196 fu eresddn |
I c fc | ÅS |
| |
ns Innknes—————— —-- —— "=== — = —=——— L =——— = -6 . 000
I I
"ASO "TOASWOO "YSWO ”YSUIOO "JSVIO "ASWUOO "SUTO ”2[SWIO "ASU0OO "ASO ”ASUIOO "ASO "ASUIOO "YSUIO "ASWUOO | |
20 ki a Sr ENE 2 2 Be |
BUUNS PE-DAO] "Al JA Holg | peniueq Ag YMIPT uBIr) | IT
| | |

"£161 ”"/;; J0JONSJUeJd suasjotsAjsspiessBoys I sojuejd e BUurdjLL 'A "ger

20

LIN Li

UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 21

Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar hava uppgått till 80,
varunder 153 ställen besökts.

Länsskogvaktarna hava under året haft 448 rese- och förrättnings-
dagar, varunder 783 skogar besökts. Fördelningen av härvid utförda
förrättningar framgår av tabell VI.

Skogsvårdskommittéernas antal uppgår fortfarande till 76. De hava
varit styrelsen behjälpliga vid varjehanda tillfällen, såsom genom insam-
lande av rekvisitioner av frö och plantor, rapporter om avverkningar,
ävensom i övrigt fungerat såsom styrelsens ombud inom respektive
socknar.

För att bevaka skogsvårdsstyrelsens intressen vid den taxering till
skogsvårdsavgifter, som förekommer inom kommunerna, har styrelsen
utsett ombud i 27 socknar. -

Skogsvårdsstyrelsen har under året gjort en svår förlust, i det att dess
nitiske och , för skogsvården inom länet synnerligen intresserade ordfö-
rande, kaptenen m. m. Fr. Ridderbjelke med döden avgått.

Även en annan förlust har drabbat styrelsen genom bortgången av
landstingsmannen Per Larsson, Mesattebo, som i egenskap av lands-
tingets suppleant åtskilliga gånger visade ett varmt intresse för skogs-
vårdsstyrelsens verksamhet.

Till ordförande efter kapten Ridderbjelke har av Kungl. Maj:t för-
ordnats landshövdingen m. m. K. Hj. L. Hammarskjöld.

Ledamöter hava varit bruksägaren m. m. greve H. Wachtmeister,
vald av landstinget, och direktören O. A. Engström, vald av kungl.
hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Till suppleant efter hr Lars-
son har av landstinget valts nämndemannen J. G. Gustafsson, Hökby.
Av kungl. hushållningssällskapets förvaltningsutskott vald suppleant är
fortfarande bruksdisponenten, friherre Louis de Geer.

Såsom länsjägmästare och sekreterare tjänstgör e. jägmästaren R. Lä-
beck. Såsom forstlig rådgivare biträder jägmästaren m. m. J. H. Blom-
bergsson.

Länsskogvaktare äro J. A. Lundmark och C. K. Nordlund, båda bo-
ende i Uppsala.

Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter balansera å ett belopp av
43,160 kronor 84 öre. För den relativt stora behållningen, 8,677 kronor
38 öre, har styrelsen lämnat redogörelse i föregående års berättelse.
Den utgör en nödvändig tillgång för mötande utgifter under innevarande
ärs början.

Skogsvärds-
kommitteerna,

Skogsvårds-

styrelsens sam-

mansättning.

Finanser.

22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

Framställning rörande de enskilda skogarnas inom landstings-=

området tillstånd och skötsel.

Arealen av de enskilda skogarna inom länet, området för skogsvårds-
styrelsens verksamhet, utgör 280,364 hektar.

De sedan flera år bedrivna undersökningarna rörande länets skogs-
förhållanden, som under året fortsatts, framgå av tabell VII.

Tab, VII. Undersökningar om länets skogsvårdsförhållanden.

Or | |
| Antal | Skogbeväxt | | 3
Kalmark | Impediment Summa
| skogar mark |
| st. hektar | hektar | hektar hektar
| |
TT. Za 96 KR | 133
1905—1912 undersökta skogar 4,034 107,965,23 | 13,445,96 | 18,600,59 | 140,011,78
1913 z | 543 | 22,407,40 1,755,41 1,429,18 25,591,99
1905—1913 » » (AS | 130,372,63 15,201,37 20,029,77 165,603,77
| Ar SE RA

Årets undersökningar hava verkställts inom Bro, Åsunda och Olands
härader. De hava resulterat i att kalmarksprocenten, som förra året
angavs till 9,6 6, 1 år beräknas till 9,2 20. Impedimentsprocenten an-
gives i år till 12,1 20 mot förra året angivna 13,3 4. Detta torde hava
sin orsak däri, att inom Bro och Åsunda härader, där årets undersök-
ningar huvudsakligen företagits, endast en ringa del av skogsmarken in-
kräktas av impediment.

Den snöfattiga vintern under det gångna året har orsakat någon
minskning i avverkningarnas omfattning. Stora förluster hava givetvis
härigenom drabbat såväl skogsägare som körare och huggare, vilka gått
miste om en välbehövlig arbetsförtjänst. Även skogen anses bliva li-
dande till följd av dessa olämpliga vintrar, enär en stor del bestånds-
vårdande huggningar härigenom åsidosättas. Den fördel, som möjligen
kan tänkas uppstå genom skogens sparande, torde även vara imaginär,
enär med säkerhet kan antagas, att vid första lämpliga drivningsförhål-
landen den förlorade tiden med all kraft kommer att tagas igen. Den
överavverkning, som styrelsen i föregående års berättelser ansett före-
komma, torde således ej bliva minskad genom det nu nämnda hindret,
utan för ett sådant måls vinnande erfordras andra ingripanden, såsom
lämpliga lagar till skydd mot ungskogsskövling m. m.

De årligen inkommande uppgifterna rörande skogsvårdsarbeten, som

va NY
CE

pr SA KE SF URRSAKA FANS LANDSTINGSOMRÅDE 175 23
— verkställts å större skogsegendomar inom länet, giva vid sammanställ- 3 3
ning följande siffror: -
ET TIGER tad TES 2 Sgt ARR nd ARNE EON RE ört NES MAR 2,310 hektar ;
PREETE EET SIR pNE SE SES a ES SENSE SAN Is SOA RNA a AST 32,882 meter -
REIN ÄN boost otasltsslen Fe ed SRA SBS Sn INGET aft örnar 409,56 4 > a
LEE DEE LEE TE TR ÄR faen RS AN Jar LARSEN Ae ht Sn SRA RER 961,3 hektar
FSI RKA ES LEE SOA RSA E LIE Ae As Es oas Er nl sk dne b en oni oki dns 86 > | RN
YET) TELL Sal EA Soo art Esra ANSDL ETS RE NG RA 14 > 3
SISSEL Äg II LP Lr NR SER AS SIR ert djan SSE -AANL SS TSE > - +
Kr FETARE ERE VS 0 fa SAAB ERA NA Dn, LSE Ga onåd ol a 20 > =
Utöver här lämnade uppgifter torde nog en del skogsvårdande arbe- E
ten företagits å mindre skogsegendomar, utan att omfattningen av dessa a
JT
kommit till styrelsens kännedom. 5
Rörande skogarnas tillstånd i övrigt torde några väsentliga föränd- Es
ringar utöver de i styrelsens föregående berättelse meddelade ej före- 5
finnas. Z
Uppsala den 30 april 1914. ;
Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: 5 S-
H. Wachtmeister. |
Er
R. Liibeck.
Sammandrag över skogsvårdssstyrelsens i Uppsala län
räkenskaper år 1913.
Debet.
Ingående behållning från 1912. s
Innestående i banker: S
TiSponglaanedel Ske KA Nudsösbersecsres 10,038: 76 «
Som pant deponerade medel ............... 929: 94 10,067: 80
USE TUE 2 Ae USA 10 Ra Aa SA Lt NASN RS TE ART ERS Be 316: 40 11,284: 20 4
Transport 11,284: 20 3
Uj

24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER

Anslag.

IEluShålningssallSkapEtSMReEe SAS Se AN SR Ne
Statsansläg till$Verksamlh eten AN. sco: sno oss teggie åt Na
skogsodlingens befrämjande ..............
SKOG SVALA SAY PNL LESS Se NA TR RE ra Sep eat a Rn

» 2

Inkomster.

ANKAN O TSG SIR ANSE re E L ek ond re stal sel
NOTED Lari tO LEO CDA EGNA ARNE RE AE VE er RR era ae
SER ÄLV ETS GJ RR An a TR ma re a oe aa a ae sleten
Å plantskolornas
» skogsplantörernas >»
» fröklängningens 2 FINNES ARE ARR SRA RIRN HER ERAN
NornlanrdsbankenptörpRR Eb Eee sg
Eka gård för skogsodling
Folkskolor för hackor

Kredit.
Utgifter under året.
IH OTRSP lant OF ROCNSTORNEEs uNg RS sel res fars tee ME ds de
ENG LYCESC SAR RS SARS RANA vr a IAEA a IR SA
SIP lantskKOlcarb eten osa MA ER Ra ae sana
FRRTES SKO SUN LETS mr A La BER EAA a RAR SO Se ME DR des
2 VÅG) LIT 0 ATS SRA a ro Ad a a done ek spi R Ng
SEK P ETTOR SLÖ KAS Tyr rm orre å on ss SL rss ris ASA
FINSK OS SUILKSKS OKTIN LATA sa so tuse nio ssk une en als
NOICE ATT EIA ENN ER ee DER a TRE TER NGN ee
2RES KO SSP AMCOLE TA Ve ar oa da blä Sar äsA ana et AA ANNA
Sö riga RER USTeRA VON CRS SE Aofb es Nr ASA SS SE kt RNA PR SRA ga
KRA T[C NI 51 TAS ARE RR ARE LENS EKO FAROR TRES AA Er RR
AA GO EL TEE PES e re re a a rd mr a AR ar ak
SET KN OT OCT (255 bl da ss Ane do ÖL da SL NNE

2559 SKO Sp lÄntORS KURSK TA Seger Sr a Sie AA ER
» taxeringskostnader
» skrivbiträde

» skogsodling å Eka

OD TT ÖR ID YHET STOR IOLT T NODE NT AO

> » SS 103 rö 0 01 0 VE RME rn Fe so Ada be SEE SR TRSE
» » RB] LTT EEE ren ON obe PO Al od
» » » NE Vad CE FREE error OS RAS BLA SES
» » » Österby VAR Ido SO SRS NAGRAERSR SSA SÄS barns
> » SAN Lb] TD TE SA NE RNE IG ot RE
» » SVAN 2 SED NI ER dk RR OA
> > » Bårskär »

SA IA CK OTTO O TES KO TO TES SA SNES RA EE
Redogörarens fordran och utlägg enl. revisionen

TÖS Z

Transport 11,284: 20
3,000: —
4,000: —

2,525: —

234501 75 123

6,864: 89
2 435 TOO: OA

516:79 3454 SN
Transport 34,483: 46

|

UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25
Behållning till 1914.
Innestående 1 banker: Transport 34,483: 46
HÖTSP OT Bla tedde astra ss Akeendte Ö,2325G

Deponerade som pant för skogsodling... —1,617: 47 -47,900:

1 STENEN RS LAG CTS RS MN EEE RA ORSA RI NG RAA TFT: 38 8,67:

UD
[0.0]

Summa kr. 43,160: 84
Uppsala den 30 april 1914.

Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar:

H. Wachtmeister.

R. Liibeck.

Revisionsberättelse.

Sedan undertecknade jämväl för år 1913 blivit utsedda, A. KR. Thalén
av Kungl. Maj:t å statens vägnar, O. A. Berg av Uppsala läns lands-
ting och Fr. von Essen av Uppsala läns hushållningssällskap, att granska
skogsvårdsstyrelsens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper
och förvaltning under år 1913, hava vi denna dag sammanträtt och
fullgjort oss givna uppdrag och få däröver härmed avgiva följande

Berättelse.

Vi hava utan anledning till anmärkning genomgått skogsvårdsstyrel-
sens vid dess sammanträden förda protokoll.

Av styrelsens avgivna årsberättelse hava vi ock tagit del och därav
funnit, att skogsvårdsstyrelsen och dess biträdande tjänstemän fortfarande
med nit och intresse jämväl under år 1913 verkat för sitt uppdrag och
sin tjänst till länets och landets bästa.

26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Samma bemödanden som förr hava gjorts för att hindra lagstridig
skogsavverkning, och där sådan skett har styrelsen ingripit och sökt
genom godvillig överenskommelse och avfordrande av förbindelse och
pant säkerställa skogsåterväxten.

Behovet av skogens vård synes ock glädjande mer och mer växa in

i skogsägarnas medvetande.

Genom föredrags hållande, genom utdelning av lämpliga skrifter, ge-
nom planteringsdagar under fackmäns ledning för skolbarn och för värn-
pliktiga samt genom anordnande av kurs för utbildande av skogsplan-
törer har styrelsen även under år 1913 sökt sprida kunskap om och
intresse för skogens vård och återväxt; och genom de ordinarie läns- "
skogvaktarna har åt skogsägare lämnats hjälp och råd att för tillämnad
skogsavverkning erhålla betryggad fröträdsställning, varjämte genom
dessa plantörer och utdelning av skogsfrö styrelsen verkat för kalmar-
kernas återvinnande för skogsåterväxten, vilket allt jämte annat framgår
av styrelsens avlämnade berättelse.

En ny plantskola har på uppgivet skäl anlagts vid Härkeberga.

Svårigheten av att erhålla björkplantor i tillräcklig mängd har föran-
lett länsjägmästaren att på Uppsala stads skog å lämplig plats anlägga
fröbäddar för björk, vilket enligt vad vi vid besök funnit synes bliva
ett lyckat experiment.

Genom anordnande av fröklängningsanstalt har riklig tillgång på skogs-
frö till skäligt pris vunnits.

Vi hava ock besökt platser å Uppsala stads område, där värnpliktigas
övning i skogskultur utförts. På samma gång nytta för värnpliktigas
övning och undervisning i skogskultur här vunnits, har ock åt staden
beretts framtida nytta, skydd och försköning av att få skoglösa backar
prydda med skog; och rekommendera vi åtgärden till framgångsrik fort-
sättning, varigenom ett ytterligare varaktigt framtida minnesmärke reses
över skogsvårdsstyrelsens gagnande verksamhet.

Plantskolan invid staden har besökts och befunnits väl skött.

Deponerade och i kassafack i Mälarprovinsernas bank förvarade för-
bindelser och depositioner äro genomgångna utan anmärkning.

Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglemente $ 8 åliggande skyldighet
att genom insättning i bank göra omhänderhavda medel räntebärande,
som icke för tillfället behövts tagas i anspråk, har av styrelsens kassa-
förvaltare iakttagits, varigenom för året uppstått en räntevinst av 390: IO
kronor.

UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25

Vid genomgåendet av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper hava vi funnit
såväl inkomst- som utgiftsposterna behörigen verificerade.

Vi hava därav blott att anmärka, att en post n:o 312 i kassan av
misstag blivit dubbelförd med 10 kronor, varigenom efter rättelse kassa-
behållningen skall ökas från 777: 38 kr. till 787:38 kr.

Vi anse oss ock böra fästa uppmärksamheten på att kontot pro di-
verse svällt ut något för mycket och bör för framtiden minskas genom
att åtskilliga poster, t. ex. annons om plantor, transport av plantor, brand-
stod för fröklängningen, telefonavgift, skrivmaskin m. m. i stället föras
på respektive 'konti. Likaså bör allt tryck föras särskilt och kostnaden
därför om möjligt något minskas genom ackord.

Staten - för. året valverar på 43,160: 84 kr. emot 34,989: 33 kr. för
1912. Ökningen beror på från 1912 behållna disponibla medel.

Sammandraget av räkenskaperna, med iakttagande av rättelsen i post
512 visar följande

Tablå:
Debet :

Den till framtida behov reserverade och inom linjen förda

hushållningssällskapets planteringskassa 3,273: 98 kr.
I bank innestående disponibla medel. ...sssmnmnssssan ana 10,038: 76
Sasaomspant (deponerade medel” oc) ...c..t.ocisocelisstöosdesnds 929: 94 10,967: 80

Under året influtit:

Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet ......... 4,000: —
Hashallninsssällskapets- DiCdråg::ss:sseblsstookikösenad ses rens 33000: —
Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande .............. 255250
EGPSVATOSAVPIIEE =, be odon oe oda os ök orin SS ös sg bålen anda 15,486: 75 25,011: 75
Iinfätna räntor av 1 Dank insatta. Medel... .ocmcsocsssssts 390: 10

» medel för sålda plantor och frön ............... 3,860: 82

> > 3 EN CET VETSE säs SL ES SSR STO

> » EH » från plantskolorna Fe2vGR

» » > arbeten av skogsplantörer ............ 120:150

» 3 stavuatroklänoninpen: (bFfransle)j.il:.scters vh 395515 4,842: 32
Av deponerade medel Norrlandsbanken för R: Gull-

ÄRR Sh rn Er ARA SR IE Et ASEA NISE UA Sj, SA SYS AA RNS 1 Storå EN
Av deponerade medel skogsodling vid Eka gård ...... VVE LR KED NA 1103 00.SA
IMEFenHE Are RULE PO REETEC FRA CGEEI AS orE na od ol uno dde Norges ifs Re oden rä Stees 000: —
FÖVAHOIESEOIOTT LÖR, KOTSA lar. HAGKOL - 2. . foroo oso dössrr dett berkonnen invece ne VASS kd 183: —
INEGOPGrarenS AN SACKGC FÖRUT soc diet les do ds tees ga eka Safe na 316: 40

Summa kr. 43,160: 84

28 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Kredit.

Utbetalat til lönerkOCIArVOG CNS > Ce sas sees 6,500: —
» 3 SKEIV DIET rer SEE er bodd ET NAR SSE RRDE 300: —
» FHETPEARTONSO KASSEL TESS Arn OO
» resekostnader, för styrelsensitjänstemanaiijroöfeeae
> för "Sko gsundersOknin BA s.a.s ss sko de lena sola ASSA
» SMÄDköp. avplantor. OC TON sen 27125
» » » FRAS LK OTEL Nå re FE a oe ERS TR og 5,579: 08
» FAKRO KT ASAT CI Ser hon Janes ER aa ELEN ND en RSA
» Sp Lants KOlOTnMASMSKOLSCl oo muspekaren ansben seals SNES
> till skogsplantörers arvode......... IG OAETSS ;
» >. SKkOgSpPlantörskUrS.................. 439: 30 2,385: 63
» för Fin köp Say TRVEDtanlEH. ss sker oa ses 5005-053
> SURTE SI 2 AU VS AKER TR Jr ber SR RANE 45: OO
» SN TEN (SNÅ (SKON RIE vr Ga ARA Er FSL SS a SR OR SAR EIN RER 55:50
» DNS TO OS BAR ETT ONS [SR brer Ssen SÅ son BN ars SE Re TOG
» > Tänköpta mackorstskolbatm oa re. 252: —
> > Kskogsodling mot ersättmilg| v......csc.scmcs 1,463: 99
» [BE SJ DITA SR DLADES Vr ed Se AN SSR SRA NSL ae AS 2540 02033

Redogörarens fordran och utlägg enligt revision oÖsm..sssssesseensrena

Utgående behållning till 1914:

I bank innestående disponibla medel ...... 07 2182:I5S
PRantalöreskogsodmgss:> SENS ae SN ONE NNSR
FOT TAN FRE ASS AT SAR SSE pods SA VS OS BE TONERS

Dessutom hushållningssällskapets planteringskassa inom

linjenE3,2 7 3: IOOMKE:

Summa kronor 43,160:

3,687:

ÖRE
i.Ö

38

834

I följd härav få vi tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet åt skogs-

skaper och förvaltning.

Uppsala den 28 maj 1914.

OTAIBELS:

VAR STRalen.

Fr. von Essen.

vårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde för 1913 års räken-

Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings-
område berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och tiänstepersonal.

Någon förändring härutinnan har icke inträffat sedan förra årets be-
rättelse avgavs. Styrelsen utgöres sålunda av godsägaren m. m. greve
G. W. Wachtmeister, ordförande, godsägaren m. m. H. Santesson, ut-
sedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och godsägaren m! m.
kaptenen N. Arfwedson, utsedd av landstinget. Suppleanter äro gods-
ägaren m. m. greve A. Wachtmeister, utsedd av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott och godsägaren m. m. kaptenen E. F. von Celsing,
utsedd av landstinget.

Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare har likaledes
fortfarande tjänstgjort E. G. Noreen och såsom länsskogvaktare i norra
distriktet J. E. Ekberg och i södra distriktet H. Wernander.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Åtgärder till befrämjande av den enskilda skogshushållningen.

På grund av sina gynnsammare ekonomiska förhållanden har styrelsen
under året kunnat förverkliga en länge havd önskan, nämligen att kunna
anordna skogsvårdskurser. Tre sådana kurser hava sålunda under året
hållits, samtliga förlagda till Katrineholm och varje omfattande en veckas
föredrag, exkursioner och övningar. Deltagarna i kurserna erhöllo 3
kronor per dag till bestridande av .:omkostnaderna för kost och logis
samt ersättning för 3:dje klass järnvägsbiljett från hemorten till Katrine-
holm och åter.

Tvenne av kurserna voro anordnade för hemmansägare och hemmans-
ägaresöner och de följde samma undervisningsplan. Denna omfattade
skogshushållningens allmänna grunder och skogslagen, skogsodling och
hyggesröjning, plantornas skydd mot skadegörelse genom betning, gall-
ring och andra beståndsvårdande avverkningar, slutavverkning samt ut-

Utbredande
av kunskap i

skogsskötsel.

Beviljande av
bidrag till
och utförande
avskogskultur.

30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91 3:

märkande av fröträd och stormkappor; utsyning, hushållning med skogs-
produkterna, skogsräkning, värdeberäkning och aptering av skog. Till
dessa kurser hade inom föreskriven tid anmält sig 30 deltagare, vilka,
med undantag av en som anmält förhinder, även deltogo däri. .

Den tredje kursen hade till ändamål att utbilda skogsplantörer. Be-
hovet härav har för varje år alltmera ökats, så att det mött svårigheter
att kunna fylla detsamma. Planen för denna kurs var dels en vecka
på hösten omfattande huvudsakligen teoretisk undervisning, såväl inom-
hus som vid exkursioner, i de delar av läran om skogshushållningen,
som en skogsplantör bör känna till, samt en skogsplantörs skyldigheter,
dels ock en vecka våren 1914, huvudsakligen bestående i utförande av
skogsodlingsarbeten. Till kursen hade inom föreskriven tid anmält sig
36 sökande. Av dessa antogos 15, av vilka dock en anmälde förhinder.

Vid Åsa folkhögskola och lantmannaskola har länsjägmästaren hållit
2 föredrag och lett 2 exkursioner.

FEänsjägmästaren har vidare hållit föredrag i skogshushållning vid jord-
brukskurser i Hölö och Flodafors, inför Daga hushållningsgille i Gnesta,
inför norra Södermanlands lantbruksklubb på Ulvhäll och Gropptorps
lantbruksklubb på Sjöholm samt i Julita.

Under 23 dagar hava 563 skolbarn av länsskogvaktare och plantörer
undervisats i skogsodling.

De besök som av styrelsens personal av olika anledningar göras hos
de enskilda skogsägarna, kunna även betraktas som en avsevärd del av
styrelsens upplysande verksamhet.

Liksom under fjolåret har styrelsen även detta år anslagit 100 kronor
till befrämjande av Södermanland Östergötlands skogsmannaförbunds
verksamhet.

Styrelsen har vidare kostnadsfritt utdelat Skogsvårdsföreningens folk-
skrifter, d:r Fr. Lovéns småskrifter och länsjägmästare W. Dybecks
»Kort handledning vid folkskolebarns undervisning».

Till styrelsens upplysande verksamhet torde även kunna hänföras de
annonser om skogsvårdsstyrelsens verksamhet, som införts i länets tid-
ningar. Ny för året har varit en stående annons med uppmaning i
kortfattade meningar till vård av skogsmark och skog och anvisning på
råd och hjälp härför från skogsvårdsstyrelsen.

Styrelsen har under berättelseåret upprättat 2 st. skogsodlingskontrakt,
det ena omfattande 30 har å egendomen Årby i Kärnbo socken och
det andra omfattande 15 har å egendomen Glömsta i f. d. Klosters soc-
ken. I båda fallen hade gällande skogslags bestämmelser ej tillämp-
ning.

Årets skogsodlingar å de kontrakterade områdena framgå av tab. I.

SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 31

Liksom under de senare åren har styrelsen tillhandahållit skogsplantor
enligt den principen, att J0,000 st. oomskolade plantor utlämnats fritt
till varje skogsägare samt i mån av tillgång plantor därutöver mot sty-
relsens självkostnad. ;

Avgiftsfritt utlämnades (förutom till skogsodling enligt kontrakt);

o : Antal 1/0 tall- 2/0 gran- Diverse
Arrsktiud ' ; /98
rekvirenter plantor plantor plantor
TE tran RA RR ER rt I91 930,700 515,700 4,600
RESELE Sk 00.5 ASS EAS vg 26 101,000 | 60,900 2,500
Summa AD I —1,031,700 576,600 7,100

1,615,400 st. plantor.

Mot självkostnad försåldes:

o Hö Antal 1/0 tall- 2/0 gran- Diverse
Astra S ! :
rekvirenter plantor plantor plantor
INEEEETNRE SSL SSE SKOTER URIN Sn 17 301,000 | 72,000 =
LE LDS ETS NSE ST Ta KAR FRA 12 $4,000 | 51,500 av
Summa 20 385,000 123,500 —

508,500 st. plantor.

Skogsväårdsstyrelsen har liksom ständigt förut tillhandahållit skogsfrö
mot eget inköpspris eller för berättelseåret 14 kr. pr kg. för tall och
11: 40 pr kg. för gran. Härav begagnade sig 75 rekvirenter, åt vilka
204,7s kg. tall och 143,7 kg. gran samt 9,s kg. lärkträdsfrö utläm-
nades.

För ledning av skogsodlingsarbetena har styrelsen tillhandahållit skogs-
plantörer. Förutvarande bestämmelser har under året ändrats därhän,
att varje rekvirent erhåller 3 dagars biträde avgiftsfritt samt för över-
skjutande dagar erlägger avgift motsvarande skogsvårdsstyrelsens själv-
kostnad. Under våren voro förutom länsskogvaktarna 16 st. skogsplan-
törer och under hösten 4 sådana anställda. Länsskogvaktarna och dessa
tjänstgjorde efter rekvisition:

under våren på 145 ställen under 3907/, arbetsdagar
FA hÖStenr ss! 03 > » 78 >
Summa 176 ställen under 4687/, arbetsdagar

Härav hava 369 dagar lämnats avgiftsfritt och 991/, dagar å 4 kr.
Vårkulturerna började den 17 april och avslutades sista dagarna i maj.
Höstkulturerna varade ungefär en månad med början den 30 september.

Pantskolorna.

Biträde för
skogshushall-
ningens ord-
nande, be-

ständsvård
och avverk-

ning.

312 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Styrelsen disponerar fortfarande 2:ne fasta plantskolor, vid Ärila järn-
vägsstation och vid Nyköping.

Ärila plantskola har styrelsen genom ytterligare inköp av 104,69 ar
utvidgat, så att dess areal vid årets utgång uppgick till 226,40 ar. Det
nyinköpta området utgjordes delvis av åker i mycket dålig hävd och
delvis av ängs- och vattensjuk mark. För att förvandla detta till plant-
skola hava givetvis en hel del arbeten krävts, såsom grävning, dikning,
upptagning av gångar, sprängning av sten m. m. Som markförbätt-
ringsmedel har på 21 ar av den torraste sanden påkörts lera från andra
delar av plantskolan. En cementerad brunn har anlagts för fyllande
av vattenbehovet vid olika tillfällen. I plantskolan utsåddes på våren
35 kg. tall, 24 kg. gran-, o,2 kg. banksianatall-, 1 kg. bergtall-, o,s kg.
ponderosatall- och 1 klibbalsfrö samt 5 kg. ekollon, varjämte omskolades
37,000 st. tall- och 5,500 st. banksianatallplantor.

Nyköpings plantskola, som arrenderas av Nyköpings stad, omfattar
en areal av c:a o,so har. På våren utsåddes häri 10,25 kg. tall-, 32,3 kg.
gran-, I kg. silvergransfrö, 1 kg. Abies Nordmanniana, o,; kg. Pseu-
dotsuga Douglasii, 1 kg. Larix sibirica och 5 kg. ekollon, samt om-
skolades 5,800 st. tall, 170 st. ek, 36 st. druvek, 36 st. Douglasgranar,
114 st. silvergranar och 160 st. alplantor.

Från de fasta plantskolorna uttogos under året:

från Ärila 1,194;700 st. 1/0 tall, 335,200 st. 2/0 grän, 12,090 steam
tall och 3,520 st. diverse plantor,

från Nyköpings 408,400 st. 1/0 tall, 104,700 st. 2/0 gran, 800 st.
1/1 tall och 1,580 st. diverse plantor.

För att fylla behovet måste en del granplantor inköpas och togos
200,000 st. 2/0 gran från skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län och
100,000 st. från Ranviks plantskolor.

Länsjägmästaren har under året lämnat biträde för skogshushållnin-
gens ordnande o. d. under 23 dagar åt 8 skogsägare.

Länsskogvaktaren H. Wernander har lämnat biträde för stämpling,
gallring, utmärkande av fröträd m. m. under 67 dagar på 33 ställen
och länsskogvaktaren J. E. Ekberg sådant biträde under 90 dagar på.
43 ställen, och 2 av skogsplantörerna sådant biträde under 20 dagar på
8 ställen.

Under året har den ändringen gjorts i villkoren för erhållande av bi-
träde för detta ändamål, att varje rekvirent hädanefter, oberoende av
om han erhållit biträde för skogsodling, årligen kan erhålla 3 dagars
avgiftsfritt biträde.

SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33

Åtgärder enligt lagen angående vård av enskildas skogar.

Skogsvårdsstyrelsens personal har under året besiktigat sädana av-
verkningsplatser, där anledning härtill synts föreligga. Av länsskogvak-
tarna hava under året 235 st. detaljerade rapporter om dessa avgivits
och länsjägmästaren har besiktigat 26 sådana ställen. Styrelsen har med
anledning härav i ett fall hos Konungens Befallningshävande begärt laga
undersökning 3 stället, som dock ej under berättelseåret hunnit verk-
ställas. Under föregående året begärda 4 undersökningar hava under
berättelseåret verkställts och 4 förbindelser om skogsvårdsåtgärder hava
under året av styrelsen avfordrats de härför ansvariga.

På grund av domstols bemyndigande har en under år 1912 påbörjad
skogsodling på ett ställe under året avslutats. Samtliga kostnader här-
för, 547:48 kronor, hava av den försumlige måst erläggas. För under
år 1912 verkställd sådan skogsodling på ett annat ställe ha omkost-
naderna, 152:64 kronor, erlagts.

För skogsodling, verkställd på 2 ställen under år 1912 på grund av
de ansvariges försummelse och efter åtagande av skogsvårdsstyrelsen
hava under året influtit 879: 68 kronor.

Sammanträden och inspektionsresor.

Skogsvårdsstyrelsen har under året haft 5 sammanträden, varav ett i
sammanhang med av Skogslagstiftningskommittén anordnat offentligt
möte och för överläggning rörande de av kommittén uppställda frågorna.

Styrelsen har under året företagit en inspektionsresa med Eskilstuna
som utgångspunkt genom Husby-Rekarne, Näshulta, Julita, Österåkers,
Västra Vingåkers, St. Malms, Lerbo, Bettna och Vadsbro socknar till
Flen, där ledamöterna åtskildes. Styrelsen har vidare inspekterat Ny-
köpings plantskola. Herrar ordföranden, greve G. W. Wachtmeister och
ledamoten kapten N. Arfwedson övervoro sista dagens övningar och
undervisning i den första kursen för hemmansägare och hemmansägare-
söner, vilken kurs av herr ordföranden avslutades.

Personalens tiänstgöring.

Länsjägmästare-, sekreterare- och kassaförvaltarebefattningarna uppe-
hållas fortfarande av en person och finnes omfattningen av det härav
förorsakade arbetet närmare angiven i 1912 års berättelse.

Diariet upptager under 719 mummer 824 st. ankomna och 628 st. av-
gångna expeditioner. Postboken upptager 2,433 avgångna försändelser.
Kassajournalen upptager 202 debet- och 351 kredit-poster. Länsjäg-
3 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

i

2 NÄR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

mästarens rese- och förrättningsdagar uppgå till 118 st., därav 9 dagar
för sammanträden och inspektionsresa med styrelsen, 29 dagar för före-
drag, skogsvårdskurser o. d., 19 dagar för inspektering av skogsodling
och plantskolor, 16 dagar för besiktning av avverkningar, 24 för kon-
sultationer, I dag vid laga skogsundersökning och 20 dagar för resor och
deltagande i exkursioner.

Länsskogvaktaren i norra distriktet har under året haft 133 rese- och
förrättningsdagar med besök å 87 ställen samt dessutom 66 förrättnings-
dagar i plantskolan.

Länsskogvaktaren i södra distriktet har haft 162 rese- och förrätt-
ningsdagar med besök å 177 ställen samt dessutom 67 dagar använda
i plantskolan och för distribuering av skogsfrö.

Finanserna.

Såsom av kassaredogörelsen framgår balanserar skogsvårdsstyrelsens
inkomster och utgifter under året på 32,626: 31 kronor med en utgående
brist på 624: 58 kronor.

På grund av den nya förordningen angående skogsvårdsavgifter be-
frias styrelsen visserligen ur sitt hittillsvarande ekonomiska trångmål,
men under år 1913 hava ännu de ekonomiska svårigheterna fortfarit.
Detta år är nämligen övergångsperioden från det gamla till det nya
sättet för skogsvårdsavgifternas utgående. Följden härav har blivit, att
endast de skogsvårdsavgifter, som belöpa på senare hälften av år 1912,
under året utfallit. Skogsvårdsavgifterna för hela år 1913 utfalla först
i början av påföljande år. På grund av olägenheten härav har skogs-
vårdsstyrelsen hos Kungl. Maj:t anhållit om att utfå ett förskott härav
å 7,3500 kronor, vilket även bifallits.

Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning vid utgången av berättelse-
året framgår av särskild tablå, enligt vilken tillgångarna med fråndrag
av skulderna uppgå till 10,001: 16 kronor.

Skogsvårdskommittéerna.

Deras antal är oförändrat och deras verksamhet av underordnad be-
tydelse.

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Till vad härom i föregående årens berättelser omnämnts är föga att
tillägga. Visserligen lämnar ju skogshushållningen inom länet allt för
ofta mycket övrigt att önska, men säkert är, att intresset för skogshus-
hållningen är i stigande och att fördelarna av skogens rationella vård
allt mera börjar bliva uppenbara för skogsägarna.

4
|
Å / ” -
RENEE BO YVOFEIAR SIR RE ISEN

FYSIOIEN HET

SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35

Om man än med glädje kan konstatera detta, så kan man dock ej
undgå att se de faror och svårigheter som hota den enskilda skogshus-
hållningen. Som ett önskemål för skogshushållningen torde man ju kunna
uppställa att avkastningen härav liksom av varje annan ekonomisk verk-
samhet skall bliva jämn och likformig. För att förverkliga detta fordras
dock en genom tiderna fortgående följd av planmässiga åtgärder. Men
när skogsegendomarna, såsom nu är fallet, allt mer och mer överga till
att bliva en handelsvara, skogstillgångarna vid förefallande penningebe-
hov äro så lätta att realisera och de ungskogar, som den ene ägaren
dragit upp och vårdat, av en ny kunna skövlas, så är det givet, att en
verkligt rationell hushållning på enskildas skogar ännu är långt avlägsen.

Enligt skogsvårdsavgifterna för år 1912 uppgår värdet av det för-
sålda virket under nämnda år inom länet till 2,391,606 kr. För att få
värdet av skogarnas hela avkastning för året måste härtill läggas allt
virke som avverkats till husbehov och de belopp, som uppkommit från
fastigheter, där försäljningsbeloppet för året understigit 1530 kr.

Några skogseldar under året av någon betydelse hava ej kommit till
styrelsens kännedom.

Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till vidstående tablå,
uppgjord dels efter de arbeten, som verkställts genom styrelsens för-
medling, dels ock efter de uppgifter, som erhållits till svar å från sty-
relsen utsänt cirkulär.

Nyköping den 30 april 1914.

Å skogsvårdsstyrelsens vägnar:

G. Wilh. Wachtmeister.
RS

A

&

/

Hå rik G. Noreen.

FY SES EE VIE Fl rn

36 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

SAMMANDRAG
över för skogsodlingsändamål av skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde
av länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och
tillhandahållet skogsfrö år 1913.

j
[

[-0S-0 Ci ee DN ESh art oatd
zz & SE Utlämnade plantor | Utlämnat Fe Utlämnade plantor | Utlämnat
Socken och härad |Biträde 2 Ne Biträde É Se
st. FORT RET. st. frö i kg.
I
CIO DR ene R 5 | ANAL das sr
| | 5
| dagar (GRIS RE ree hal tall | gran || dagar tall gran tall | gran
|
I UU
| | | ||
| | | | |
Oppunda härad. | | | | | |
(ÖKVingakers mysa I25/6 I2,100 |. 12,000| 2,30. 2,70
Floda ASA 60,000 -45,000 | 11,50 | 10,50 |
V. Vingåkers » vo.) 16 | I06,000 | —33,000 | 26,00 | 8,00 | | | ]
| I | S
Vadsbro » 7 20,000 3,000 — | — || | |
Blacksta MN AAG] KIrSe 8,000 | I,000 | Öj50) O50
Husby-Oppunda >» = 2,000 25000 |
Sköldinge » 8 INC0 TT MM |
Bettna SN RAG 163,000:)| -37,000) 2,50) 1,00 |
Österåkers SSR BRN 8,000 | 3000-114 24501 EL75 |
4 I |
St. Malm LINE AE I, 10C 1,900 — | —
|
Lerbo HERA Na 2,000 21,000 — | — | å
Vrena Se 15,000 | —15,000 | — — || 132!/5 | 427,200] 188,900] 45,30] 24:45
I n | |
| | | |
| | I I
Jönakers härad. | | | ||
Lunda SINN 10 24,000 | 9,000 | 0,50 |-0,50 | |
Kila FERSESEG 14,500 4,500| 0,75 | 0,75
Björkviks JE SA SSG | 10,000 | — 10,000 | 0,50 | Oj50
| Bergshammars » ...... — 6,000 | 6,000 | — — II
| |
DUETOMA Sr RNE RN 10 20,000 | 19,500 | 0,50 | 0,50 ||
Halla FOSTER 2 sa NNE NE
; : I I | |
Nikolai SRA [NR 30,000 | 9,000 | 4,00 | 2,00]
Tunaberg SE SE 2 25,000 200001) C-— | 2,00 |
Åt | |
Tuna NAV 5 15,000 10,000 | 2,00] — |
-- I
Bärbo GSE Fr A39;000 5,0o00| —J! —
| | |
Nykyrka 25, RS OF T5000L NHO0ONT RN 55 202,500|] 114,000] 8y25| 6,25
I | T] | I) |
I | I
Rönö härad. | | |
Svärta SN SEA 10 IALIFOOO 9,000 | 12,00 | 12,00
| Råby SVENS SA 4 6,000 | — 2,000 | 0,75 | 0,75
| Ripsa BAL ne ans Ke 2,000 | HCL I Hm 0 RASER
I ER vn Rn Ar mat å RA ATA SATSAR Te AT Re = är NT NEL SR
I I | | 2
Irpt | 14 19,000 | —12,000 | 12,75 | 37,75 || 187!/3 | 629,700] 302,900] 53,55) 390470

'SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Socken och härad

MEFASEAENS SSK ar rodr a sevåe
REISONAS TE natlr dies
MRNSERINPCd Bobo loss ben
| Bogsta Bs SSB SK |
METYStbherga 3) sldoleos.s
Lids Pro NN ka

Hölebo härad.

Västerljungs sn

Trosa »
Hölö »
Vagnhärad »
| Mörkö >

V. Rekarne härad.

Västermo s:n
Öja >
Gillberga D
Torshälla >
Tumbo >

Råby-Rekarne
Lista

Ö. Rekarne härad.

Näshulta s:n

| Jäders

Vallby

Kjula
-Stenkvista
Husby-Rekarne
Ärila

Barva
Hammarby
Sundby

Eskilstuna stad ...... ..

v

Cd

>

FAS

0 cc Ken

FÖRSE

Utlämnade plantor

po.
IIBiträde

MOON MH SI

60 a KR

tall

19,000
I 1,000
39,500
1,000
10,000
5,000

1,000
4,000
15,000
5,000

26,000
14,500
34,000

44,000 |

19,000
25,000
51,000
17,000
10,000

60,000

gran

12,000
7,000
3,800

1,000

5,000

23,000
2,000
5,200
3,000
5,000
2,000
3,000

13,000 |

20,000
6,000
3,000
5,000

10,000

antal

Utlämnade plantor
st.

tall | gran || dagar tall

187!/, | -629,700] 302,900] 53.55

34 35,500

9 25,000
16 53,200
96 300,500

342!/, [1,093,900] 526,400|127,s50| 92,9

139,500| 41,00

On

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Jm AA det

TREE VT

IA SHOAC Kern I CR I2Tand
Eb | ; - .. 3, Utlämnade plantor | Utlämnat |n...»7, | Utlämnade plantor | Utlämnat
På Socken och härad = |Biträde Fa Biträde st frö i kg.
fe TN rr antal =
dagar tall gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran
Trpt 342!/, 1,093,900 526,400 127,50) 92,95 c
Villättinge härad. |
- IEfelgesta, &. IST. sosse — 9,000 1,000 | — | 25.00
L:a Malma. >» 13 21,000 11,000 4,00 | 4,00
Forssa POE Br AA = = 3 4,00 | 4,00
Dunker rd 4 12,000 | —8,000 | — —
Årdala ERE a 10 38,000 | —12,000 | 52,00 | I,00 å
7 Flens FOLLET 8 12,000 8,000']| — —
I[D:a SMellösA 2 dör sb. nede = = IL R25500 355 92,000] — 40,000) 62,50] 37,50)
Åkers härad. | |
I
JE (SEEN ROSAS EVR ASG I SNAGEE 12 1A45000NE TN II,OO0NT = = |
Fogdö förrn SE SAN 5 6,500 | GiSOON EE Fr |
Härad (JR SRA SAG 23 46,500 | —40,500 | — — NV
SAR ODASA AN osa 16 25,5001]- 200001 — —
Åkers NESS NERE 23 76,000 AD SN 0 168,500|. ”8$2;000)mE-—— 0 MRS
I — X
| Selebo härad.
| Över-Enhörna s:n ...... 12 35,000|- , 15,000:] I:0o'| = Ijoo
IaVtterEnhörnanv » cs. 5 ÖRE TT |
| Ytter-Selö PEESAE II 20,000 | —15,000 — —
Över-Selö DOSEN Sbg/ 35,000 | 26,000 | 6,00) 6,00
| Kärnbo Re 5 62,500 | — 2,500 | 0,25] 0,25
Toresund Då KANSAS 16 22,500 | 13,560 | 2001 2;00
| Taxinge DIEN — 50,000)|-- = SS
| Aspö DUE 4 5,000 | 5,000 | 1,50 1,50
Mariefreds stad ..!...... — AH 1,000 | 2,000 | — — I 80 237,500 —-84,500) 10,75]. 10,75
| Daga härad. | |
S INETUStUDA | SHEA posörsnss = == | = | 2,00 | 2,00
Gryts KR TALAR 3 12,000 | — 6,000 | ALLAN NE | |
| Gåsinge HR LEAN MÅ 30 TAT2001EE34,000]-11E= = | ;
; björnlunda 6 > ske — | 3,000 2,000 | 2,00] 0,50| |
j | Kattnäs FA RR SEN 2,000 1,000 | — -— 33 | 158,200] 43,8001- 4,;co|0t 2750
NvÖ 2 I ] ä
: Summa | 569!/, |1,750,100] 776,700 204-734
er. || os
X I) | 2,526,800 348,45

Ve ere

samt dessutom 11,500 div. plantor och 9,5 kg. div. frö.

I CC SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. — - 39
i - 5 S d
Få, 3 =
I =
ASA
er
= SAMMANDRAG
fr över skogsvårdsåtgärder å enskildes skogar inom Södermanlands
läns landstingsområde år 1913.
Ee | |
i | -.
NN Di ultur- Sumina
HER ESA PE MI fara SS RI ER AA
- all- | nin | a an- alp- = |
3 ad | | | g | agn A S P Sådd kultive-
5 | ring | fäntd- | langd- tering | kultur | rad
: | | | mark |
; | | meter | meter
- | har | SR ' har | har har | har har
ö | | | |
| | | |
Eippanda: AE AoH 435,5] 4,701] 2,650] 44,0) 96,0] 29,0] I25,0] 221,0]
Jönåker Pos SES EEA UU TAASE ER na 83,2 4,600) 1,535 S,5 1, 430 51,0 94,0 | 137:0 |
| | | |
- DATE SARS ASTA RE SA ER | EA SLO50EN—= bl ed $3j04e23:0: 11 OG GO,
r / I I
br | | | |
É Hölebo FK PIEES Ar ar EE SJ Sr ES lr, LR | 30,0 2,0090 EV SN || 21,0 | 17,0 28,0 | 49,0 |
j ; IN ENRGSKarne ora batstons sosse | 4,3 — | — I — | 10,6 2,0 10,0 | — 20,6 |
TSE ET SAGE ASSA GON | 96,5] 2.100] 250] 332| 657| 270] 8201) 1477]
i Nate Fen osa Le DER 25,0) /T,815|- 1950) —I4;0-) 29,7 |. — | 21650 |; T45,y |
> | | | SEJ |
: | 121 ZE SENT ENE a BRG FER LEE IEEE rr (EVER 1 fra 7. SR fe | ESS He ch
Fe, | | | |
å Selebo soctocsse PST S OCR SSA | 62,0] 2,140 —— 353,0 42,8 I,o 14,0 | 56,8
å APA 2 ÄG NA |2 F5Ö8) — 20 6,8 | 20,31 4315 =>) 203
; SA
a | Summa |1,043,7, 24,095) 5,385 151,9 | 405,1 | 172,3 | 548,0 | 9531]

2

[| &
Eglbzg'1 | ot | bir] Szlg99r| — lot | |o€lztlIgsr|"/riger]/; €61: or | FE soo bo jortorltr ITE [4zz| ewwns |
I I
| | I I |
[EA Kr br rr Sr UR AR SFI = re if RS Se EET LS Rea = AE TINAS |
TE AE OT ES AS AR fe fe rr = = J—-]—-l—- 1 —- | I— | = NE 04e3PLH punsaolq |
H I | | | | I
AA SL|6re 0) NA EEE GKS SLA SE EO fn ETT frn (Cd dö SE SS STO) 15 fl SR fr eyswrofr) |
för |
å é — 897 6 NNE SR | ol IS | oS | 9 | | | OS OqUIRY SAST GAO Åqry |
3 Z SN CE a FRE | |
; zz —I1089 ge | 9 9 | 24 RANE SNES SE ÖT — Ör = [Pio oro Cen IJUISBI) Br eI[BATÄYS |
S IEA .”- rr RR RR a I
NS FRENSOSrE TAN ELOEN EA TANGO frn ls KOSS KOST | | — | « RH |
vå A | | I
2 a Ifol6VE ENE ar (lj OG EE NNE ORNAZ ( VAS ARA NES NESS | TALAS BUR e3uvdsry
r Zz | |
- = = 2 = a Ig |
: nn KOJER SST - E = SE "ATP |uBx3 [uP13 [le IsuTed | suutAYN | suew | Ie lIey | Arp |uesö | er AP uPx3 [Le |
Ar = SS ASSR er le ; | | |
| ÅR ar [EE fl rea 3 ST SS
7; & SPETS ECE | Ipe[oxsuw apejoxswoQ))|
CA - UJYIJASTEP AS -WuQ | -WO0: | uoqrossSep apey | [rare | BEIOSEAO I
3 3 srt An ap RON OS [1215
; = H : | | -NIQIOJ 121948 PI
5 peussoY 50 2929qIe PIA |? SIP Ng FESNee -SBOXG | [e2uasn) I tsojueld epuesuy
Nn a lät 3 |Io3ueld epueauy
e [6] = 4 | |
(0) | 2 = - --— -— Re — |
MM | = 2 |
An JE TÄNT ST SAC Ae CNE SKUFT PLOLSKJIOSTSK STR ue VS DH |
3 '€161 JR PyeJJUONSTUI[POSBONS AR puni3 ed SUNNpOsBoOXNS
É o
> EE
;

Pr ANSE K Nn + 2 FST - ” OS $$ SN PR - : a
TEA SER Ore I FASTER YSET) IST SE re ÄGER. EE EVENT NIE YET 7 DN er FR VR SA EE SoL STAS EA Veg VA ED SA jr ra FILIEE SKIT Eg SEE TAN, NP r Åå NT

- SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.
,

- Revisionsberättelse.

41

Undertecknade, utsedda att revidera skogsvårdsstyrelsens i Söderman-

lands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1913, få

avgiva följande revisionsberättelse.

Behållning från år 1912:

fnnestaende I. bankinfräfttnings . Jo.:..coostolugeroldaedi inre 2,092:

2
AC)
Pensionsfonden för länsskogvaktarna..... sosm.mmmsosososoone na 405: 24
HNSSFIR IE Ar KASSAR, Slösa! EDA SES IS SER. li SSAB LER SLE SE Oda 591: 32 2,998: 85
Under året influtna medel:
SIKGJSSVAFUSAVELICK STOR -GTCS oss sn sant lag åsASe 2,077: 31
D:o, förskott på år 1914 belöpande ...... 7.500: — 10,477: 31
Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsen................t...oo.osoooon 4,000: —
Statsanslag till skogsodlingens främjande ...sonnso.mm..... 2,946: —
öseSstiRgets- anskaps, tl d2OTS oss obj sor R or ÄRAN er 2,500: —
Hushållningssällskapets anslag till d:O.ossmnnsmmssssssossnn aa 1,000: —
jak örsald ar plaAntOr. KÖNEN, INS oslo sl kh diegg lor 5,0609: 44
Ersättningar för förrättningar av skogsvårdsstyrelsens
EJ ERRSECITATE SES EE LERA SSR ER TA Ra SN ae ss on 5 2,076: 64
Ranior sa förelsekapital =! os disse AN AJuöI
a länsskogvaktarnas pensionsmedel 18: 20 66: 70 28,766: 09
FERRAN METAL INGE FE KORA SSA BS ga SL INNESER SER Sa Se frn ad ANT SR et sn NS 642: 58
Summa kronor 32,407: 52
Från kreditsidan antecknas:
Rese- och traktamentsersättningar samt avlöningar ... 15,027: 44
SEO ESBERESSKOSENAC Ce orerar SAT reser öser adds 11,252-03
Litteratur och undervisningsväsende s................i.......- 1,434: 84
Kostnader för skogsundersökningar samt andra utgifter
BORSKANSEET AVSCEROCG SN SLAS RES ne SL EES As aren 477: 08
Inventarier, trycksaker, skrivmaterial, postporton, tele-
TITLE ITE Rn RE Rs gar AAA SNES SE 0 AES SKGNNNS 2,641: 50
Inköp av mark för utvidgning av plantskolor ... ........ 0505-— '31,783: 49
Behållning till år 1914:
Pen stONSIonden: för JansskoOpvaktallå —s:s.uccsitosslessosdede oden de seskaett 624: 03
Summa kronor 32,407: 352

NÅGE Y SYRE TELE LJ

+

ATTAN
vv

- KE.

Er TEE äg TE

SRA JANA Män hl klo eV a I 3 NERE

a MKR a AL Te RN

42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Tillgångar vid 1913 års slut:

Pensionsfonden för länsskogvaktarna o........ss....s.eos0000a 624: 03

SÄ TFI12: i PlattsK OLAS ke Ned SE SYRE fa ER arr rr 2,746: 04

Bodbyggnad vid Nyköpings plantskola -.....s:mmssose2-0>-- ga a

PLATE SÖTA LE A4 SN OS NEN RN rer SAR EE RR RR åa re ST Far

Inventarier. enligt förteckning ..........i..isoedsstsieoe finns 2,960: 50

Ufestaen de Mrozdrane ass ses Ne RER TES SRA Sa sr an 872: 06 10,643: 74
skuld TILL RASSY AASE, so ere NAN a sas nns eo bada 642: 58
TIUOÄNSAL BOVEN SSSKTAETTE DR NA aa sER oa sr see oi da uten dnr be be 10,001: 16 10,643: 74

Under året har besiktning ägt rum av äldre skogsodlingar samt av
skogsvårdsstyrelsens plantskola vid Nyköping. De förra företedde ett
gott resultat; den senare befanns vara i ett mönstergillt skick.

Beträffande skogsvårdsstyrelsens verksamhet bör särskilt med erkän-
nande omnämnas skogsvårdskurserna för hemmansägare och skogs-
vårdare.

Då räkenskaperna befunnits riktiga samt verificerade och i god ord-
ning, samt styrelsen fullgjort sitt uppdrag med synnerligt nit och skick-
lighet, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för det räkenskapsår revisionen
omfattar.

Katrineholm den 15 augusti 1914.

Clas Häckner.
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor.

F. von Mecklenburg. Carl Nisser.

Landstingets ombud. Hushållningssällskapets ombud.

FOP EES VET

LÅ

SS

- så

Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands län
berättelse för år 1913.

Enligt Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903
får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde härmed
vördsamt avgiva redovisning för sin förvaltning år 1913.

Av kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och verifikationer
framgår:

att Zzkomsterna under året utgjort:

BRASS DE HA LR RAS RSS Sage MA rg a a är ESA a 2 2;476:-40
Statsbidrag till bestridande av kostnaden för uppehål-
lande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet ............... 2,500: —
Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande ............... 4,882: —
Östergötlands läns landstings anslag. ..........mmndoooonion. SOO0--
> >» hushållningssällskaps anslag............ HEB
Länets landstingsområde tillkommande andel av skogs-
vårdsavgifterna för sista halvåret 1012 :...sa.s.....n = T,230:60
Länets d:o för 1912 enligt lagen om skogsaccis och
SKOPSVÄFOSGN OMR TESS RN Sr SSR USS ET [NT ON 35,011: 02 £s5,423:62

Kontant influtit:
redovisade förskott

SR ASEA ARE a SENT 0 1,027: 95
SKOPSHO- OCH | DEAMULRYS. 255 sas Sset Soran SSG AN LA DUKA LERE 24,406: 32
FHRAGE NAV SKUNSjag BIASta Ten. IN Hee ocnc ssd od son 2,965: 60 28,3909: 87

och att zZgsfterna under året uppgått till:

FLIT TET IIS SAS (2 ANAR SAL SEA Et ng pr ASPA FAR SE SNR ER 6,897: 63
mkoptasplagdtos. ock: arbeten ;t-plantskölöfna om. smossstaddsie TSFOTLO
IKRIKOPE-SKOP SIFO P0 220 sasse LEE ryd RA ASA CERT NOR JANA 2 för Mr ret re 15,659: 65
RKS OCH" KRO S ATEN AN SK OEER EN er mt en mon Sn SAR a a FA SEE 22,044: 86
NERSIERSN ERA RELIEF TN eg FANS EN SR Ra Ar da Sör Sie SAN AT SSE STENAR Ö3I-58
KÖESPROSEIANEIS Söp SNOES: Be SER fre jr SAr Alden or badas SLA 0 RRD ARS 5,0678: 70

Transport kr. 58,282: 60

FAR OM TRE (a

I
44 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

: Transport kr. 58,282: 60
FÖredrags- halla GC: Möss. SAN Aes ds see SR splyäeljar resas SANS 153: —
T;öner OCH (arv OCLED: spent ses Ses BASE Neo Reg eta intar de Nile SSA e As AA SE Erde 8,980: 59
Undersökning SeDs=NEI2 SM OR Vs sel na nde sne er ses dee NS ANA 239: 90
Skrivmaterialier, tryckningskostnader, annonser m. IM: msmssssssss-- 2,1 50-10
Tv EN Cane ste RARE OA ER AA TAN ed Sr de Snar Ser ERA REG Gr RANA 920: 35
Insatt a. löpande raknine utöver. Uttag Da... ..... com. RE ATEA sä OF2A JAS
BENA LD Ones REN AAA AN EE NS of eo ÄR Sr a der BÄ SILENT 0,3 25-00

Kronor 86,299: 89

Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra enligt
uppgjort balanskonto till år 1914:

Tillgångar:
EF ördran fav MaDSjAg ASA Is dn ee AL AR a a se Ao ANS AA NE FO:NNS
> FITA VSHSEE EES OEI Ts fr es SN rida ep Ae FF BREED Cross SER TIN ast RSA T;Ö5RETNG
[TYV EINGOTTETA 23 oe SEE Vr Fr BAM EA I St ÄRAS Sh aGd iv far BIR lärs fN ER SR La RIAA 2,300: —
ErOkKTÄnR STING SSU SINN Aer 50 bonne gör Halse sl ISA SRA SSE 4,200: —
SKO DS Oe ER ee pk FINA SR NE AAA EB ÅS orE ARA mn oa E ee EA SI Se LEAN ARE ASA 19,516: —
HEST ONES Br ch REN ASO ENA rr Tre AS IS SR BN JE SSA SR FAN er LA SARS NA SLE a ca 1,3 IR
I BR ET 0 [KOR Go REN EA ST ER EE SR ne SER SA ARE Ne BSR ER RESET EAS ARR SA SA SE LE 14,100: 50
UNG eTSOknn 05 SOA Oas ort EA BL Sr ERE SALES BARR 611: 90
KTOROJAS are IA OCC rna rent rea ERS Era SR SA na R RAS STERN Us ENA CE 109: 40
E öm an SNIalkus tv (ERS Olas seas Ser oo a Se ra SES FILER SEARLE SE 244: 05
Hörskotterade. medeltörsnco Pp AV EO bEA- ss. sg Se dr SA 565: —
OM KO Strada dSKOMO CSS esse föpå RASAR tr SANTE SA Kd hre fa SA 100:—
KÖTT EA SK ASS ANSE NAS E BEAR Ber Ara 0 al RA RE BES TS RR KL 6,325: 93
Kronor —5T,EOEr2S
Skulder:

IT LETS OKIE ETTA rr Ro me Sr a AA se JR SAtS ed SSE RNA 68: 90
ANS TNE AG NIOV ETISK L SENS ENN er Ur 0 Bira nrm a RI El oh få a RANA STONES GS

Kronor 51; mn0öseS

ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 4

un

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Under år 1913 hade styrelsen 6 sammanträden.

Liksom föregående år har styrelsen företagit en inspektionsresa, som
nu blev förlagd till Ydre härad. Under denna resa besöktes skogar till- -
höriga Boxholms och Forsnäs Aktiebolag samt egendomarna Salfvarp i

o 1 2 a =]
av skogsvaårdsstyrelsen 1 Ustergotlands lan

utförd sådd vid Gransjötorp, Simonstorps socken.

Asby socken, Buhlsjö i Sunds socken samt Ribbingshof och Sjövik i
Norra Vi socken.

Styrelsen blev härvid i tillfälle att taga i betraktande en god del av
denna för sin utmärkta skogsbörd måhända mest kända del av Öster-
götland.

Vid flera tillfällen fick styrelsen tillfälle giva sitt erkännande för syn-
nerligen väl skötta skogar, men den måste tyvärr också på sina håll

+

UJ LAR Nörd

46 é SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

konstatera förekomsten av den mest betänkliga skogshushållning. Ur
skogsvårdssynpunkt fullkomligt planlös dimensionsavverkning hade över-
gått stora områden.

Om skogsvården skall kunna göra de framsteg, som är en tvingande
nödvändighet för landets nationalekonomi, så är det tydligt att ansvars-
känslan måste höjas ej allenast hos de mindre skogsägarna, utan även

"hos åtskilliga bland dem, som besitta de större godsen.

Skogsodlingar.

Under år 1913 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsodling
utförts i följande omfattning.

Aa RAR et ED da ra NS nå RR NE ål ala AM fa JPR nå

|
| | Skogsodlad areal |Använt skogs- | Använda plantor
| | i hektar | frö kilogram | stycken
| | 3 3 | Tall och | Tall och
| | Ny- Hjälp- Tall och gran gran
| | kultur kultur gran
| | | Oomskol.| Omskol.
Enligt skogsodlingskontrakt AT. ..... | 18,35 27,55 | 16,55 92,700 3,200
» » FSA 517,74 129,86 458,03 | 269,000 — 45,800
"Genom av styrelsen lämnad skogs- | |
OCD E SIE ÄATC fees SSE ER pda 683,43 106,80 | 431,85 -II,152,510! 292,100
Vid undervisning av skolbarn ...... 0,73 — (OR fa 300 500
Summa] 1,220,25 | — 264,21 | 906,83 |1,514,510| 341,600
ne Re
1,484,46 | 1,856,110
| Motsvarande år KOL see | 1,280,88 | 184,20 | — 1,097,17 | 1,631,680
| » pr HOTTESSEL | 1,254,72 | — 149,09 894,73 | 1,699,450
» BD” MOEO bLdE ee (RE AS ÖRA, 23 3255 1,082,45 | 1,382,740
» ÄRE: 00 [60 fö a KTL | 1,293,95 IOI,10 TT30,40--| 1,066,300
, B-ÖKGOB ERE obe 1,00 3,62 68,60 1,391,10 1,134,810
) JR (0 [07 ICA SENS MSE 904,90 52,35 862,53 | 1,003,571
> JE 00 [0 oe FrR SKE | 556,31 60,75 585,05 460,050
» » 1905 ER SES OAL 426,72 | 35105 I 401,83 | 300,100 |

Skogsvårdsstyrelsen tillhandahöll därjämte 63,549 lövträds- och diverse
plantor (45,308 år 1912, 76,329 år 1911, 53,984 år 1910, 13,102 år 1909)
samt försålde utan biträde av plantör 570,79 kg. tall- och granfrö samt
1,100,268 st. tall- och granplantor. c

Skogsodlingen har utförts å 643 olika egendomar (602 år 1912, 591
år 1011, 586 år 1910, 462 år 1909, 338 år 1908, 279 år 1907, 185 åf
1906, 139 år 1905).

" Vid skogsodlingskontrakt A bekostar styrelsen såväl skogsodlingsmaterial som arbete;
dylika kontrakt upprättas numera icke.

” Vid skogsodlingskontrakt B bekostar styrelsen arbetsledare samt frö eller plantor, enligt
äldre kontrakt kostnadsfritt, enligt senare kontrakt mot halv kostnad.

ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. AT

Arbetet påbörjades den 2 april och avslutades den 31 maj.

Som arbetsledare tjänstgjorde de 3 ordinarie tillsyningsmännen, 3 or-
dinarie samt 358 extra plantörer eller tillsammans 64 plantörer. (56 år
ÖS SO at LOL Sa 1010; 51: ar. 1000, 4452 1008, 33 dl.1907:-20
är 1906, 16 år 1903.)

Antalet förrättningsdagar för plantörerna har varit 1,240. (1,190 år 1912,
I224 al 1ÖIT, 1,235 /2 Ar.IOIO, 1.000 (2 år. 1900; 318 /2-4f-1008;713"/2
år 1907, 418'/2 år 1906, 3003/; år 19035.)

Vid försäljning av frö och plantor bestämde styrelsen följande priser,
som beträffande frö gällde för året och för plantor tills vidare.

Motsvarande siffror år |

1973 | |
| ST 1910 1909 1908 1907 1906 1905)

MFA TET 0 15 vag SA LSE RS SE SE LANE LA kr. pr kg. 16,00! 16,00 16:00] 1405 12,00 DA 8,50] 8500] 8,75

ROST ATT BONE RSS rost BR SLA By re >» 2» > | 6700) 6500] 0500] 4550) 3575) 2530] I,50] 2300]: 2,30]

1-årig tall oomskolad ......... kr. pr 1,000| 1;50| 1,50] I,0o] I;o0ol I,0ol I,ool I,ool| I,0o] I,00]

2-årig >» omskolad «......... ARTS 43500] 4300] 3500) 3100) 3500) 3500) 3300) 3300) 3500;

2-årig gran oomskolad ...... Dö » 1,50] I,50| I,00) I,oo]| I,0o| I,0o0) I,o0oo] I,00] I,30

3-årig » omskolad.(5t.....3 » > » 5,00 5500] 4300) 4300] 4,00] 4,00] 4,00] — KJS
Plantskolor.

Den koncentration i plantuppdragningen som styrelsen länge funnit
fördelaktig, har ej heller nu frångåtts. Alla styrelsens plantskolor äro
sålunda fortfarande förlagda till Älfvan invid M. Ö. J. Sedan plant-
skolorna under året utvidgats med 2,s; hektar utgjorde den sammanlagda
plantskolearealen vid årsskiftet 6,7 hektar.

På grund av det alltjämt stegrade behovet å plantor blev under året
beslut fattat om ytterligare utvidgning av plantskolorna under 1914.

I plantskolorna utsåddes under våren 1913:

Bljpes kostall OR (dT0,4 Arg E2; 1075 At TLL, 10. Al LOEO, 05 Af L9O0;
TN, KATT 000; LA Al TO07,. 530-20. 1000, 4,8 dl -IOO5:)

IAO,95 Eg: Stantrösd (OA AE I OR 23 T-ATNIOTT 0ÖjsArSLO LO, 3A,5 Ar 1000,
BOrLirEE 0.00) TOA NO0 0 AT NGO0, SG, 7 AE INO)

5 kesrlarkirö.. (2 AMA LOL2, Arad 10 ITN2OFAr TOLO, 5; Ak TOD NLA
1908.)

HEkKSt Stvetg tallfö:r (2-arA LOT2: 4,2 db LOTI:)

38 kg. ekollon och diverse frö. (67 år 1912.)

Våren 1913 omskolades i plantskolorna:

551,000 st. tallplantor,
679,500 >» granplantor samt
110,060 >» lövträds- och ädlare barrträdsplantor.

S:a 1,340,560 st. plantor. (752;495 år 1912, 741,000 år 1911.)

SVETS EE VERS VICE 2 ENN, F PEST Par EASY SNITT GE TR fear IAS LET SAN PRO RSR NI RV MOA

Vv

i
Aa sf Ac tre

ESS SN FOTTaVEEN SIP VIS ov VE te TI PIE

NY FP EWCA

PINS FT

AON PR PN

48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9TI3.

Fig. 2. Från Östergötlands skogsvåråsstyrelses plantskolor vid Älfvan. Omskolningsarbete.

Den 31 december 1913 funnos i plantskolorna:

1,364,000 st. oomskolad tall.
551,000 >» omskolad >

3,100,000 » oomskolad gran.

1,041,500 » Oomskolad » N
132;000 1» lark;
104,085 >» lövträds- och diverse plantor.

S:a 6,292,585 st. plantor.
(4,854,000 år 1912, 4,371,300 år 1911, 4,297,573 år 1910, 4,124,460 år

1909, 3,917,800 år 1008, 2,145,950 år 1907, 650,000 är 1906, 350,000
år 1905-)

Oo

Fröklängningsanstalten i Atvidaberg.

Under år 1913 har inköpts:

292,4 hektoliter tallkottar. (741,29 år 1912, 916,37 år 1911, IOI,5 år I9IO,
2,480,5 år 1909, 504 år 1908, 358,65 år 1907, 1,3 75,7 At rgo0R

254 hektoliter grankottar. (2,360 år 1911, 688 år 1910, 253 år 1909,
AS077- Ar IGO I; gLATDOOL)

Under året har utklängts:

FEDORA KO tallTö IA (210, 25 arg Te, 4 l0S: LAK TOJILI 12/3 SKAR 1010-505
ATLTNGO0, 3,5 dr TOS, PLJ,00r AT IOGT, T,yIlA4O;Ss Ar 1906.)

FIFS SOPA EES BST II EES SIST SN

oa ANNA

ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 49.

Vid året slut funnos i behållning:

274 hektoliter tallkottar. (585 år 1912, 23 år 1911, 70 år 1910, 375 år
1909, 564 år 1908, 235 år 1906.)

254 hektoliter grankottar. (1,000 år 1911, 128 år 1910, 210 år 1909.)

All inköpt kott har samlats i december månad. Kvalitén på tall-
kottarna har varit ganska underhaltig, i det att utbytet varit c:a 30 2
under det normala.

Av 1 hektoliter tallkottar har i medeltal erhållits o,s3 kg. frö.
(0,53 år 1912, 0,79 år IQITI, 0,68 år I910, 0,60 år 1909, 0,65 år 1908,
0,70 år 1907, 9,70 år 1906.)

Skogsvårdskommittéer.

Skogsvårdskommittéer funnos under året i 49 av länets 149 socknar.
(49 år 1911, 55 år 1910, 55 år 1909, 54 år 1908, 53 år 1907, 49 år
1906, 47 år 1905-)

Undersökning enl. $ 2 av skogslagen.

Under det tilländagångna året liksom tillförene har styrelsen i främsta
rummet inriktat sin verksamhet på upplysningsarbete.

Där vanskötsel av skogsmark ägt rum har styrelsen gjort sitt bästa
för att ernå frivillig överenskommelse om återväxtens betryggande.

Följden härav har också varit att antalet fall där laga syn under året
begärts, inskränker sig till 4.

Spridande av skogslitteratur.

Styrelsen har under året låtit utdela c:a 2,000 ex. av Skogsvårds-
föreningens folkskrifter samt kostnadsfritt tillhandahållit allmänheten for-
mulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontraktsbestämmelser
angående skogens vård vid utarrendering av jordbruk, kostnadsberäkning
över olika slag av stängsel, formulär till överenskommelser angående
inskränkning i stängselskyldigheten, samt »skogsordning> att närslutas
arrendekontrakt.

Plantörskurs.

Hösten 1913 anordnades en kurs för utbildning av skogsplantörer.
Kursen, som var förlagd till Älfvan, pågick en vecka. Antalet kurs-
deltagare var 16.

4 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Övriga åtgärder.

Södermanland-Östergötlands skogsmannaförbund har tilldelats ett an-
slag av 200 kr. att efter styrelsens för förbundet gottfinnande användas
till befrämjande av förbundets syften.

Inseende betydelsen av att intresset för skogens vård väckes bland
ungdomen vid de allmänna läroverken gjorde styrelsen under aret ett
erbjudande till samtliga läroverk i länet att till dem överlämna skiop-
tikonbilder belysande skogshushållningens olika grenar. Erbjudandet
antogs med tacksamhet. 25 skioptikonbilder äro till varje läroverk nu
överlämnade.

Till den nyinrättade lantmannaskolan vid Hamra har styrelsen över-
lämnat för skogsundervisningen nödig undervisningsmateriel.

Beslut har fattats om styrelsens deltagande i den Baltiska utställningen
år I914.

Tjänstemännens verksamhet.

Länsjägmästaren har ombesörjt tjänsteexpeditionen, handhaft räken-
skaperna, lämnat råd angående skogens vård, granskat avverkningar och
skogsodlingar samt hållit föredrag i skogsskötsel och därmed samman-
hängande frågor vid de av Hushållningssällskapet anordnade småbrukare-
kurserna, för beväringsmanskapet vid Kungl. Första Livgrenadjärrege-
mentet, vid Lunevads Folkhögskola samt hos tvenne föreläsningsföre-
ningar.

Till biträde i expeditionen har antagits f. d. fanjunkaren E. Tham-
sten.

Styrelsens 3 ordinarie tillsyningsmän ha biträtt vid utsyningar, gall-
ring och undersökning av avverkningstrakter och i mån av tid gjort
besök hos skogsägare utan föregående rekvisition.

Tjänstemännens antal, förrättningar och förrättningsställen framgår av
efterföljande tablå:

Tablå över tiänstemännens förrättningar.

Å : EA NA UR -
| Antal hållna | Antal andra |Antal olika för-| Antal för-

| föredrag = | förrättningar |rättningsställen| rättningsdagar
| | | I
Ean SjäCMAStaFeN Se. blossade | 15 154 135 | 163

Motsvarande 1912 16 185 183 | 142
| » 1911] 20 208 189 | 185
| » 1910] 16 | 350 | 289 204
| » 19909 15 268 | 226 201

» 1908] I I 263 232 181):5

ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SI

| Antal hållna | Antal andra Antal olika fär Antal för

föredrag = | förrättningar |rättningsställen-lrättningsdagar
|
! Tillsyningsmännen: | | |
| KURS JOUSSOIF I EESE fär äg asketer | = 25 15 | 23
| Motsvarande 1912 — | 28 28 2
> I9I1] -— 28 28 | 31
> I910 = | 52 | 52 88
| > 1909 AA 54 | 53 | 79
| > 1908 — 50 | 41 82
MEST Persson ssgg er ob ass | — 154 142 218
| Motsvarande 1912/ — 146 | 130 | 237,5
| > 1911 — 150 144 196,5
? 1910 — 194 | 184 207,5
1909] = 164 | 155 179,5
1908 — 221 | 208 148
I Waldemar Nilsson ......... E: — 251 | 235 214
| Motsvarande 1912 — 330 294 241,5
i > 1911 —- 89 74 179
| e. Tillsyningsmannen: |
CA. Kandlandio ss risig. — 46 39 64,5
Motsvarande 1912/ — 55 | 53 63
| D I911 = | 29 28 42,5
| 1910 = 47 | 47 | 35:35
| A 1909 — 61 i (LE 58
| > 1908] — 30 28 36

De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och
skötsel.

Givet är att under den korta tidrymd av ett år som förgått sedan
styrelsen avgav sin förra berättelse någon mera märkbar förändring icke
ägt rum beträffande skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. "Styrelsen
får alltså härutinnan hänvisa till sina föregående årsberättelser.

På grund av mycket gynnsamma konjunkturer inom trävarumarknaden,
torde avverkningarna hava varit något större under det gångna än under
de närmast föregående åren, oaktat utdrivningen mycket försvårades av
den snöfattiga vintern.

Skogsägarna finna alltmera det med sin fördel förenligt att före för-
säljning av skog anlita sakkunnigt biträde för skogens rationella ut-
stämpling. Detta är givetvis det tecken inom länets skogshushållning,
som f. n. är mest glädjande. Det innebär att skogsägarna börja komma
till insikt om att den gamla planlösa dimensionsavverkningen leder till
skogarnas ruin.

En mycket mörk sida är de försummade gallringarna. Ännu är det
ett vanligt förhållande att de yngre skogsbestånden lämnas att sköta sig
själva. Endast torra och alldeles undertryckta träd avverkas.

4
-
É.
:
;

Te i

52 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Rationellt bedrivna gallningar i våra 40—50-åriga skogar skulle givet-
vis i betydande grad höja tillväxten i dessa skogar och göra dem tim-
merdugliga långt tidigare än nu är fallet.

Samtidigt som styrelsen giver tillkänna denna sin övertygelse, vill
styrelsen framhålla att länsskogvaktarna stå till förfogande för utmär-
kande av gallring mot ringa avgift och att rekvisition å dylikt biträde kan
till styrelsens expedition i Linköping när som helst under året insändas.

Intresset för skogsodling är fortfarande livaktigt, som bland annat
framgår därav att antalet ställen där skogsodling utförts med biträde
från skogsvårdsstyrelsen ökats från 602 år 1912 till 643 år 1913.
Under år 1913 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk-

ställts fullständig skogsodling och hjälpkultur 4. ..sosoommmmo0000. 1,484,46 har

Dessutom skogsodlade ett 5o-tal aktiebolag och enskilda skogs-
ägare på egen bekostnad och under ledning av eget folk c:a 729,00 >

Summa 2,213,46 har

Den skogsodling av barrträd, som under år 1913 utfördes inom
Ostergötlands län på enskilda marker, beräknas på grund härav :
Hava mutejort fullständig. skogsodling 4. A:s. 1,747,00 har
samt hjälpkultur å c:a 466,46 »'

Summa 2,213,46 har

MOTSVatan de CR STITOR STÖT ALIGING 256 se a dr SN ER AE EN 2,350,00 har
; » FORE DIA (CA Hå DENA a na ANESE ÄR SNR Kara ARE Sas RR IS SA 2530-J,00KA
» » 2 UYR EAN B(OJ ENAS HAE SS SUR ÄRAN ER fr SRS sa 2,885,00 >»
» » SYRE CHOO) RET SS TA RAA ER org er, FRE SER Ar em er GR 2,795,00 >»
» > RNA) ÖS rd a fre bes sla TR SS or EE a NAS SA BAGAR 1,73 150005
> » > 2 1 BO) 17 föder LPA At BRN RNE VÄRRE pa be a ne ÅAR LISSA oc 2,T I T;000G2
» » FRE TOO ÖRE Lös Alen de TA Ai Säl DET SA ARN ANA 1,637,00 >»
» » PASSA 2 FN (O OS) sr Så SAT SE NE NR LANE SL DE RA LE 1,600,00 >
Skogsodling med /Zövträd torde under året ha omfattat c:a ............ 5,00 har
MO tfSvatan der Sstikots törn Al KOR lades a era kda Ad RE 10,00 >»
» » Då TARA (OTA IS) MAR AN SSR ANDAS ESR ARR AE LR dee 20,00 »
» > SAO BE (OJAN AR NER BEA EE Ae SE NÄR 15,00 >»
» » NSL KS STA OO OT rar ENA sie fa fe ka bes oere e s ASE SES 12,00 >»
» 2. O ÖÖM ale Mat ont ade da or Vagn NESERES (AE RSA 5,00 >»
» » » PROTON [Meerane rs feet SNS drdkn str Ek kb act da OEEKE SEDR ENA 20,00 >»

Linköping den 20 april 1914.

Gunnar Ekelund.
Axel Ekman. Carl Th. Petterson.

Åke Foachimsson.

ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53

Undertecknade, som blivit utsedda, E. G. Hj. Petersson av Kungl,
Maj:t, Ad. Burén av Östergötlands läns landsting och J. E. Kinman av
Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att granska
skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands läns landstingsområde räken-
skaper och förvaltning under år 1913, få efter fullgjort uppdrag här
avgiva följande

Revisionsberättelse.

Utan att finna anledning till någon anmärkning hava vi tagit del av
vid skogsvårdsstyrelsens sammanträden förda protokoll.

Av styrelsens berättelse framgår, att såväl styrelsen som dess under-
lydande fortfarande nitiskt verkat för sitt uppdrag och i sin tjänst till
gagn för länet.

Räkenskaperna hava vi dels själva genomgått och jämfört med till-
hörande verifikationer, dels låtit undergå siffergranskning, och få vi under
hänvisning till styrelsens berättelse vitsorda, att däruti anförda siffror
överensstämma med räkenskaperna.

Då hushållningssällskapets anslag, 800 kronor, utgår med villkor att
förre länsskogsmannen, tillsyningsman Alfr. Jonsson skall vara av styrel-
sen anställd, och då hans verksamhet synes vara av ringa omfattning,
hemställa revisorerna, huruvida icke hans anställning nu, sedan han enligt
uppgift fyllt 60 år, borde upphöra under förutsättning att hushållnings-
sällskapet är villigt att tilldela honom sitt förutvarande anslag såsom
pension. ;

Revisorerna hava besökt skogsvårdsstyrelsens plantskolor i närheten
av Älfvans station och kunna icke annat än vitsorda den omsorg och
noggrannhet, som med gott resultat nedlagts därstädes.

Då revisionen ej givit anledning till anmärkning, få revisorerna hem-
ställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Östergötlands läns skogs-
vårdsstyrelse för 1913 års förvaltning.

Linköping den 13 juni 1914.

E. G. Hj. Petersson.
Ad. Burén. J. E. Kinman.

FK VT SIT MUR SEN

FNS fa ff 4 Ibra NA sänd ad NE AS ma LR
T < - Y Can

Redogörelse |
för skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns lands-
tingsområde verksamhet år 1913 jämte kortfattad fram-
ställning angående de enskilda skogarnas inom lands-

tingsområdet tillstånd och skötsel.

Räkenskapssammandrag för år 1913.

Tillgångar vid årets början.

TJÄNS ONE NOTE 726 sr a ANA EAST IVT OOEKO
FIT FA RA NN AA Es ER RASEN EEG AA AR Le 3,829: 90
I 3 EN BA KOL DAR i oe FA AA ARN SA GR pA SR PRE RAN 3;495: 36
ERORTAN SDI SCA re ris Sr EES En ok nog 96: —
IBA STL OST ETT OR SA SR a RAR Le AA TLO,03 33
Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen AA3RGS
Innestående i Smålands Enskilda Bank

På UPP=TOCN avSktivDiD gr met. 626: 04
Innestående i Smålands Enskilda Bank

Par Kap Ita An Sr ee RASER. 2A TT SOT SE OO

Skulder:
Jönköpings läns Hushållningssällskap ... 10,000: —
REA OS OLANENS KLOT UTAN ESA porer Assn 752:68 —10,752:68
TUULlS 420 GVA RELGREK SKULLE FLN Ns säs ar RR NR SRS SON TISE, SO AT ,SLOSR
Inkomster.

Statsanslag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas

V CLKS AIG ör OSS fr Asset oas fe SAS ds 1,500: —
Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ............ SATTE
SKOL SVAnC SAY DTC banden ora Er SR åa 14,163: 48
VASA be fra La CST OC by0 Sand skred Es ra 5,000: —
Anslag från hushållningssällSkapet.....oom0sossso sus aa AT OO Or

. ATT STA OEI TAG] ADKONTÖRESEN 400 on buda RES ed sen 1,500: —
| NN TA TOT SEN TSN CER Aror NR SE NPR ne rer REA Lr GE ”-567:90 —35,948: 38

é Summa kronor 77,166: 49

AF NA fn Aa Är

LS RAR
JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE FR
Utgifter.
CTR TE Serer Rr SA RES NT AD SE SN SRS BL GS SARA 585: 68
TE LEE rare ER NPR PARAS LE SEE ASKS RASA TEEN 10,468: 74
EUT TSL E TSL TAL ÖR MgtR ASRNSA SA SEEN ERE Sa 2,819: 18
CO TED SI STI Np gle få för RAR Ar FSS ASEDA 1, SADE 1,500: —
BÖRESRSNEIA DEAN 213 55 tig EE skalade dere ERE 883: 40
ITE S ER sp ST ES SS VEE SE NNE NRESSEN BRÄNT TAS 945: 30
PREL RER RE 1 AR RR SE EA An a Sr a a AA
RS SS KO AT GETA Sr EA ne ER SES I: 50
FT OTEEE RO AT UNT tia peer Nr D APR EE PE Rana 868: 99
BRT HONOR SKOR SVAR 0 RA Ra rs og ed ds Lr AD. AE bär
Avverkningsundersökningar 22 NE RE Rs ENA 2,084: 54
LTS Sn pF SE EST 6 SANS NES SINA SENOR ANN 12,588:88 ”36,256: 15
Tillgångar vid årets slut.
FERSE NES EERO EN ste 01 0 RE RE MENAR a REAR ad RE 4,442: 79
[ENE VE Aer a St DIR a SIR AR fre og Ek DR RAA nd i Lt 7,269: 07
SETT T TE er RS LER ERS DN, = St 0 Np De LOS 10,760: 74
Br re VIII E TEA ES SS SRS TAN SN AN AE: 154: —
UY LE TE Dess SNR CB YG AS ELIN fa ALS RER GO EN SARAS F2ASENGR
Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen msoosoosoo0coo-- 730: 58
Innestående i Smålands Enskilda Bank på upp- och
av skrivning 3055 MPa SNS Äta I AL ITA REN SRA 89: 52
Innestående i Smålands Enskilda Bank på kapital-
3 TT AE Se on BEEN Jr Serd RA AA FÄRRE JAR ed 4,924: 60
LITET RT SAL ILTTI: 23r od Sr ork Mngtr SANERING LR sl SE Er At 397: 19 40,010: 34

Summa kronor 77,166: 49

Styrelsen, inom vilken ej någon förändring under året ägt rum, har
haft 7 sammanträden, därav ordinarie vår- och höstsammanträdena den
14 mars och 9 december. Den 16, 17 och 18 augusti företog styrelsen
en resa genom för länet typiska områden tillsammans med skogslag-
stiftningskommittén. Den 14 oktober inspekterade styrelsen skogsvårds-
och kolarskolan å Hook. Styrelsens ordförande har dessutom vid flera
tillfällen tillsammans med länsjägmästaren företagit inspektionsresor.

Till länsjägmästare efter jägmästaren H. Carbonnier, vilken på grund
av annan tjänstebefattning beviljats avsked från och med utgången av
år 1913, antogs efter ansökan skogstaxatorn i Smålands distrikt, e. jäg-
mästaren Vilhelm Lothigius. ?

Extra länsskogvaktaren E. Gabrielsson har befordrats till ordinarie
med tjänstgöringsskyldighet inom nyinrättade VII:de länsskogvaktare-
distriktet.

Till extra länsskogvaktare med: tjänstgöringsskyldighet huvudsakligen

p b
|
r

56 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

inom Södra Unnaryds Andelsskogsförening har antagits utex. skogslär-

Skogsvärds-
kommitteer.

Skogsodling.

Plantskolor.

Frökläng-
nings-
anstalten,
Åvdikningar-.

Skogsunder-
visning.

lingen A. G. Östblom.
Med dessa har ej skett någon förändring.

Skogsodlingsarbetena påbörjades omkring den 18 april och fortgingo
under stark torka med starka frostnätter till andra hälften av maj. I övrigt
var väderleken under försommaren gynnsam. Årets kulturer hava i stort
sett lämnat ett gott resultat.

Förutom länsskogvaktarna användes som skogsodlingsledare 8 ordinarie
och 42 extra plantörer.

Höstskogsodling utfördes ej, däremot markberedning med svedjeplog
a 106,97 hektar.

Enligt tab. I har till skogsodling sammanlagt åtgått 1,008,55 kg. frö,
därav 550,40 kg. tallfrö, 446,40 kg. granfrö och 11,75 kg. lärkfrö samt
2,514,500 plantor, därav 2,179,500 tall, 248,500 gran, 6,500 lärk och
80,000 bergtall.

Av tab. II framgår, att å kontrakterad mark (avverkad före 1/, 1905)
skogsodlats 87,69 hektar genom nykultur och 10,20 hektar genom hjälp-
kultur, eller sammanlagt 97,89 hektar.

Tab. III innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jord-
ägarens bekostnad utförts under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer
åa såväl ny som gammal kalmark, dock i huvudsak å förstnämnda slag
av mark. Den sålunda skogsodlade arealen är fördelad på 717 rekvirenter
med 1,498,81 hektar, därav 1,488,:6 hektar nykultur och 10,65 hektar
hjälpkultur.

Hela den under året skogsodlade arealen utgör 1,575,85 hektar nykultur
och 20,85; hektar hjälpkultur eller sammanlagt 1,596,70 hektar.

Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling utförts
a omkring 310 hektar.

Utvidgningar av plantskolorna i Nässjö, Vetlanda och Unnaryd hava
under året företagits.

Tillståndet i plantskolorna framgår i övrigt av tab. I.

På grund av torka misslyckades årets sådd i Eksjö plantskola.

Besprutning av tallplantorna har som vanligt ägt rum.

Under året inköptes från Jönköpings, Östergötlands och Skaraborgs
län 1,550,46 hl. tallkott. Fröutbytet blev 899,45 kg. tallfrö.

Då bidrag härtill ej kunnat utgå, har denna del av verksamheten för
tillfället avstannat.

Undervisning har lämnats vid lantmannaskolan i Tenhult samt vid folk-
högskolorna i Nässjö och Värnamo.

NTE FREE

JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 57

Föredrag hava hållits vid av hushållningssällskapet anordnade små-
brukarekurser i Landeryd, Södra Unnaryd, Gnosjö, Vaggeryd, Gällaryd.

Med bidrag från Järnkontoret har anordnats en kolarekurs å egendomen
Hook i Svenarum och Ödestuga socknar.

Av 21 sökande, därav 13 från Jönköpings, 6 från Östergötlands och
2 från Kronobergs län, antogos 20 stycken elever, av vilka dock 8 an-
mälde förhinder eller uteblevo, så att antalet elever, som genomgingo
kursen, utgjorde 12, därav 8 från Jönköpings och 4 från Östergöt-
lands län.

Kursen pågick från den 8 september till den 18 oktober.

Fyra skogsmilor kolades och framgår resultatet av kolningen av
tab. V.

Undervisning lämnades praktiskt-teoretiskt såväl i kolning som ock i
olika grenar rörande skogsvård, såsom hjälpgallring, avverkning, virkes-
aptering, skogsodling m. m. Undervisningen leddes av länsjägmästaren
med biträde av länsskogvaktare A. Johansson och en kolareförman.

Deltagarna erhöllo vardera en premie av 75 kronor jämte ersättning
för järnvägsresor fram och åter. HEleverna bodde i skogen i kojor.

Gallrings- och beståndsvårdskurs med skogsägare hölls den 4 och 5
november i Häradsköp, Åker socken. Undervisningen skedde dels ute
i skogen genom korta demonstrationer, utmärkning för gallring, upp-
huggning av gallringsvirket å en mindre yta, varvid det ekonomiska re-
sultatet uträknades, dels ock genom föredrag med skioptikonbilder.

Vid av länsjägmästaren hållna föredrag och kurser har litteratur i skogs-
vård utdelats. ;

3500 exemplar av Skogsvårdsföreningens folkskrifter ha i likhet med
föregående år inköpts och utdelats.

Den 14 september bildades Södra Unnaryds Andelsskogsförening, så vitt
känt, den första i sitt slag i landet. Föreningen har till ändamål att
genom sammanslutning mellan skogsägarna möjliggöra bättre skötsel av
skogen och en ändamålsenligare hushållning med dess produkter. För-
eningen är byggd enligt andelsprincipen och äro medlemmarnas skyldig-
heter och rättigheter beroende av den produktiva skogsmarksarealen i så
måtto, att medlem erlägger årligen visst per hektar till det för utdebi-
tering bestämda beloppet och i proportion till egen och hela föreningens
skogsmarksareal. Skogsvårdsstyrelsen har intill den 1 januari 1917 garan-
terat kostnadsfritt biträde i skogens vård m. m. åt föreningens medlem-
mar och har för den skull stationerats en extra länsskogvaktare i Södra
Unnaryd. Plantor och frö tillhandahållas medlemmarna till nedsatt pris.
63 medlemmar med en areal tillsammans av c:a 2,700 hektar antecknade
sig vid första sammanträdet.

Andelsskogs-
föreningen.

PITE NLSRARES I FOIS SRE fTTE TR OP RVE N TYSE FOSP I PN DFEEEEN REST

"Sr FR

58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Skolplante- Då brist på frö förelåg, kunde sådant ej utdelas till skolorna, utan
8: meddelades till skolråden, att undervisning skulle lämnas skolbarnen under

. de skogsodlingsarbeten, som leddes av plantörerna och att anmälan borde
göras i god tid.
35 socknar begagnade sig härutav och erhöllo sålunda 1,385 barn
undervisning i skogsodling.
Biträde med Av tab. IV framgår, att länsskogvaktarna under 454!/, dagar lämnat
pss värd biträde å 362 förrättningsställen med en skogsareal av 26,925,92 hektar
ning. och har avverkning planerats å sammanlagt 1,066,80 hektar, av vilken 3
areal å 338,8; hektar blivit utmärkta 15,787 fröträd.
Häri är dock ej inberäknat det biträde, som lämnats under ledning av
länsjägmästaren för ordnandet av skogsskötseln å större egendomar.
Skogsavverk- Av länsskogvaktarna hava 894 avverkningar blivit undersökta och har ;
ET ”över 100 av dessa särskild beskrivning med kartutkast upprättats, var- |
åtgärder. jämte länsjägmästaren besökt ett flertal sålunda tidigare undersökta av-
verkningar, som ej genast kunnat på ett tillfredsställande sätt ordnas.
38 överenskommelser rörande större avverkningar ha omedelbart kom-
mit till stånd. 26 undersökningar jämlikt $ 2 lagen ha påkallats och

utförts, samt 14 överenskommelser jämlikt $ 3 lagen träffats.

FEET SET SN AN

ä Domstolsutslag har avkunnats i 3 mål, därav 2 i högsta domstolen.

| Avverkningsförbud har påkallats i 3 fall, men på grund av ställd borgen j

£ åter blivit upphävt.

; Länsskogvaktarna ha haft sammanlagt 1,729 förrättnings- och rese-

; dagar, häri dock ej inberäknat plantskolearbeten m. m. i bostadsorten,

j vartill ha använts go dagar. På varje länsskogvaktare kommer i medel-

i tal 233 dagar utom bostadsorten. ;

i,

; Vid ordinarie höstsammanträdet den 9 december uppgjordes nedan-

3 stående förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1914.

4

Inkomster.

Be alnin eV ERNA FIS HANE a IRS SAR at för SAC RARE rg I SSE TTR SÖT
SKO SSVALA SIV OMLEII Se os ba RT AT Jr FNs AA sv D LER KEN Te SAN RA STAN ER (ARA 45,000: —
Statsbidrag tull skogsodinsens- manade. AA TR 8,000: —

Statsbidrag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 1,500: —

A Brdragsdranslan stinget REA AO «no AR oc han AN 5,000: —
Bielfag: fran cbhushalnmnessal Skapelsen OAS FN 4,800: —
Räntor jav ukindströmska Mon dem "ee: ty Eee Man ere BIS TN Nee 2003
KOrSäljnin 2: 4av- fö TOC plan ÖR rs SR LE Sd SES AE 12,0005---

12824 2180) 2375 SSR SR EL BN RES MOE fr ERS ES RET ar oh I ANNE NR ERGO DE 500: —

Summa kronor 82,321: 31

a vå för tea ÅR 2 sf i
JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59
Utgifter.
LL BRI Ng teak tr verde ert LR (aa SER I Rene NARE Fe 23,000: —
BIE MOGESFROTSKOP SA re, f-05 len de Ear SoS da SE do SÅ bes SNAKE 12,000: — 235,000: —
2 ITE DS kara SE erg mc pA SRA SETS PAR Bra tr brer FR FRA SERA 3,000: —
UTI ETT I Le RE LES SA ENE lä SNAKE Sk er GRE SERA SS po eöRRN 3 SINE SR VARAR. 1,000: —
MIRA StETUerSD EN INS, OCH + STALS: 35500 sont pe von rk RE ES De ANA 3,000: —
CUPER erste, SR PE REKA a NS Fyra ner MARIN SOC Loe 500: —
(TT EEC SENS SAR FA SES a an ER Se SAS PRAT fart ESR rn Fa 300: —
VE USCI AN CS! VESNA JA SKINN SPI SSSK SR LEK Idas sat DNs ob a kt fos ts ot onban åre 1,000: —
EE ETS VA Be SA ERE pa RN CA SNES HER NESSER ESA ORK 600: —
BET RSAOTNASLA TEN JÖRG 045 arg re Se Sot Ga ist de LA Kg kst ristad 4,00C: —
> IEC SUF AE SN Mk socken lh ET Pg 300: —
> 12 ERT ANOS 6 RESELE ASRIA AR UTE SRA E 2,000: — = 6,300: —
FINADSSkOp Vaktare: IORCE ds. ocvscor sögs scese res 5,000: —
» FOSOR SEN Fas Aa TERESE 6000: IT T.:000: —
2 » FORTET rerna SA FAR NER SER 1,000: —
> LT) vg retat glo BR Par er fe AA 2,400:— 4,000: —
I extra ”» TOR EASTON ERISONVEGe 400: —
» FESOR? fiser ds fist MESA FOP Ur, 6001-140 FÖDA
[ETT DSS ES FU ee RSA 0 GE TLS Or a bl SNRA SANN TREY 1,000:=—
FLIT ID SET aga at fä Faktor I SRA Bee ES SETS ARTO IS ER RNE GOES IN 8,000: —
ISEN nR SSR LA OR KOPIN Syr EOS "2 3 Jans (See Es da dr gt 2,000: —
FINNE SER RNE RT BG VISOECIA ef EEE RA DE Sao Sr 6 MEET TAR va ER RR Ae ESR 1,000: —
NER ERS PLA TFC EHAD PRESS SL DN 45 steka RER pla ont a gå: OA Tr eine Sa dåre 200: —
Omkostnader för skogsvårdsavgifters upptagande........smssmsssssossooona 1,200: —
IEEE TNT Ae nde ANAR ee da OEER ER DA BETE fia RA in BR ÄRAS ENAS LER Ra SES AS DISR UN 1,621: 31

Summa kronor 82,321: 31

Allmän översikt.

Vad som under senare år i föregående berättelser anförts om de en-
skilda skogarnas tillstånd i länet, synes fortfarande i väsentlig grad äga
tillämpning.

Förutom överdrivna och felaktigt utförda avverkningar, vilka alltjämt,
fastän i något förminskad skala fortgå, nedsättande skogens framtida
produktionskraft, har skogen under berättelseåret varit utsatt för diverse
andra kalamiteter, såsom stormfällning, snötryck, svamp- och insektsskador
och ej minst, såsom inverkande på skogens föryngringsförmåga, skade-
görelse å kott av ekorren.

Stormskadorna förekommo på våren och senhösten, då marken, upp-
blött, ej lämnade tillräckligt fäste för rötterna. Ehuruväl skador av denna
natur ej gå att förhindra, kan dock en god beståndsvård genom bestån-
dens härdande i tid betydligt minska förödelsens omfång. Snötrycket,
orsakat av att våt snö i massor bemänga grenarna, har detta år huvud-

)

ESYSENSET TIER RR ENLIG VING JORI IA TAG NE SE UID ET SMER, NILE PO PETA FRV I I ERT BN pä SYRA Orr et” MOSSPEFYF TT TPPRE VANN ERS BUF ON SET EI Y USE FO ESPN

RNE UIF VAS TTR

st FRA SPÖN an

VIN Låg

60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

sakligen nedbrutit smärre träd i tätslutna skogar och nyligen gallrade
bestånd. Att härav draga den slutsatsen, att gallringar predisponera
träden för skador av denna art, är förhastat. Gallringen avser ju att
stärka den enskilda stammen, men i nygallrade bestånd har naturligen
stammen ej ännu uppnått tillräcklig fasthet vid svårare påfrestningar.
Sorgfälliga och ofta återkommande gallringar kunna således alltjämt för-
ordas för undvikande av denna kalamitet.

Den år 1912 i länets västliga delar iakttagna topptorkan å gran, har
detta år ytterligare utbrett sig i Östbo och Mo länsskogvaktaredistrikt
och visat sig förutom å yngre träd jämväl å omskolad gran i Ruds plant-
skola. Topptorkan orsakas av en svamp, Crumenula abietina (Lager-
berg). Granen är mycket känslig för skadegörelser, som träffa stam-
spetsen, och den reagerar omedelbart genom utbildande av ersättnings-
knoppar. Grantopparna antaga därigenom ofta en utpräglad kandelaber-
form; stamformen blir härigenom försämrad och trädets framtidsvärde
förminskat. Fara för att topptorkad gran angripes av röta är dessutom
ej utesluten. Man bör alltså i möjligaste mån söka inskränka sjukdomens
skadegörelse, framför allt i yngre likåldriga grankulturer, genom att av-
skära och uppbränna de torkade topparna.

Inom länet har grasserat ytterligare en svårartad svampsjukdom, näm-
ligen skytte, Lophodermium pinastri (Schrad.). Den största skadan har
yppats å 1905—1907 års tallkulturer, men även äldre kulturer hava lidit
avsevärt. Barrmassan antog kort efter snöns avsmältning en stark röd-
brun färg och barren torkade och föllo sedermera av. Sjukdomens di-
rekta följder voro att en ej ringa procent av plantorna dogo, vanligtvis
emedan angrepp av honungsskivlingen, Armillaria mellea (Vahl.) sam-
tidigt tillstött, samt en avsevärd nedsättning i tillväxten hos de kvar-
levande plantorna. Den genom själva barravfallet åstadkomna tillväxt-
minskningen betyder en ganska stor ekonomisk förlust, men då tallarna
dessutom lätt försättas i ett svaghetstillstånd, som gör dem särskilt be-

gärliga för allehanda skogens skadeinsekter, blir ju faran för ytterligare

|

: förluster så mycket större. Ett medel att bekämpa sjukdomen i plant-
: skolorna är besprutning av 2-åriga plantor med Bordeauxvätska, vars
i förnämsta beståndsdel är kopparvitriol. Skogvårdsstyrelsen har med fram-
j

4

v

;

;

RV

gång använt detta medel sedan år 1910. Då det visat sig att skade-
förlusten är störst å stora, sammanhängande hyggen, bör försiktigheten
mana en skogsägare att vid avverkningar inskränka hyggenas storlek,
vilket jämväl från övriga aåterväxtsynpunkter måste tillrådas.

: Jämsides med nämnda svampangrepp har tallen under berättelseåret
| varit utsatt för svåra insektsangrepp, förnämligast av den större märg-
borren, Hylesinus piniperda L. Denna insekt gör den största skada genom

F E e

JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 61

att uräta märgen å sista årsskottet. Äro de av märgborren angripna
skotten smala och klena, så bräckas de lätt utav vid borrhålet, äro
skotten starkare bliva de dock krokiga och få ett egendomligt utseende,
varigenom ofta trädets naturliga växtsätt förändras. Genom skottens
förstörande bliva vanligen icke endast plantorna och ungträden hämmade
i sin utveckling, utan detta frätande kommer även ofta att hava ett men-
ligt inflytande på blomningen och den därav beroende frösättningen hos
de äldre träden. Vid vinterns annalkande äter sig insekten genom barken
och dödar härigenom många ungträd och plantor. Orsaken till årets
härjning är nog att söka dels däri att stormfällda träd fått ligga obarkade
i skogen, dels ock virkesupplagen vid stationerna och tillfälliga sågplatser.
Vid resor inom länet skönjas angreppen förnämligast utefter järnvägs-
linjerna. Till förhindrande av angreppens redan nu stora omfång måste
allvarliga åtgärder företagas. I föredrag och annorledes har allmänheten
tillråtts att, såvida virket ej kunnat utforslas från skogen före sommarens
inbrott, barka allt virke, som kommer att kvarligga över sommaren. Det
under vintern fällda virket kan jämväl tjäna som fångstträd, om barken
avflås i slutet av maj. Om ej avverkning försiggått å platsen, där an-
"greppen visat sig, fällas särskilda fångstträd på ett avstånd av 50 till 60
meter å de ställen, där märgborren förnämligast svärmar, nämligen i södra
kanterna av bestånden, i luckor o. s. v. Träden läggas dock några meter
in i skogen, så att barken ej för hastigt torkar. I slutet av maj eller
början av juni avbarkas träden och larverna dö, utsatta för sol och vind.
Sker barknirngen senare, kunna larverna redan hava hunnit förpuppa sig
och barken måste då uppbrännas.

En skadegörelse av förut mera förbisedd art, men som åtminstone inom
vårt län börjat taga oroväckande dimensioner, är ekorrens åverkan på
den mogna kotten. I förhoppning att säkerställa återväxten utsättas år-
ligen tiotusental fröträd. Före inträffande fröår beredes marken, där så
erfordras, på stora arealer för självsådd och intresset härför är alltjämt
i stigande. Genom iakttagelser beräknades fröträden till kommande år
giva en god skörd. Så har dock ej blivit fallet och orsaken är enligt
från samtliga länsskogvaktaredistrikt inkomna rapporter, ekorrens skade-
görelse. Enär, som bekant, tiden emellan goda fröår är avsevärd, 35 till
8 år, inses vilken oerhörd betydelse det har att vid inträffande fröår
kunna erhålla tillfredsställande besåning av hygget. Om ett hygge med
fröträd ligger för länge efter avverkningen utsatt för sol och vind för-
hårdnar markbetäckningen och blir en otjänlig fröbädd. Förstöres kotten
under ett fröår, kan således följden bliva att tillfredsställande återväxt
utebliver å hygget. Markägaren gör härigenom en kännbar förlust; han
har ställt fröträd och måhända berett marken för återväxt utan resultat,

FE

'

Ma, SANTE INET ER DUE EE UN ET AR SET FRUN SIET GA TEVE Ag Fd SRV IN

ENE FET SNES SA UF STR TYRONE

SPYR ES EI

a äg "Pad

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER TOLIA

och till slut, sedan marken många år ej lämnat någon ränta, blir
nödsakad att på konstlad väg beså marken och jämväl tvungen h

enär »med marken så förfares att återväxten uppenbarligen äventyras»

($ 1 lag angående vård av enskildas skogar). Förutom barrträdsfrön fö

stör ekorren med förkärlek topp- och blomknoppar hos granen. Ekorren ;
förstör sålunda stora värden utan att göra någon nämnvärd nytta. Visser- VR z
ligen anses han förtära skadliga insekter, puppor av bladlöss och gall- 3
knölar, uppkomna av barrlöss, men denna nyttiga verksamhet är av ringa 1
betydelse. Skogsägarna böra således vara måna om detta djurs deci- a
merande. b

Rödjenäs, Nässjö Gene april TOLA.
På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Ivar Berg.

Wilh. Lothigius.

25
en Fra
SÅ S
Br.
KrNSo "JAg
5 , OM

fn OM

er - d

or SN
SA 4

HH r
| S

Be

1

a 4
år =
E

?

Frö

SE YKOET.
Järte S

,

k

MAR EA ETS SPAYNSCST, a Mall den
FAR | Va

= C

Ä Ke ÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 63

Revisionsberättelse.

Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel-
sens inom Jönköpings läns landstingsområde redovisning för dess för-
valtning under år 1913, få, sedan detta uppdrag nu blivit fullgjort,
härmed avgiva följande revisionsberättelse:

Revisorerna få vitsorda, att det i styrelsens redogörelse intagna ut-
draget ur räkenskaperna är i överensstämmelse med de oss företedda
och granskade räkenskaperna och behållningen vid 1913 års slut är kr.
40,910,34. :

Räkenskaperna äro försedda med vederbörliga verifikationer. Räken-
skaper och förvaltning äro handhavda på ett i allo lovvärt sätt och då
ingen som helst anledning till anmärkning förefinnes, så få vi tillstyrka
full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen och dess tjänstemän för det år
revisionen omfattar.

-

Nässjö den 19 maj 1914.

E. W. Lavén.
Af Kungl. Maj:t utsedd revisor.

August Stork. Hj. Leyonmarck.

Utsedd av landstinget. Utsedd av hushållningssällskapet.

SEA, 1 i KG
| 28'0 00'0p |28'125 [09'860'T euwnwuns
- br [ROSES [: 0RS0 UUMA TEMAN) ORT TRE,
AD 0'6 a | Ah DR 0'911 ge 01.6 = 0'OST 9'P8T 0'z9€'I p'z 4'996 0'98Z'z CE 28'g 2t'0L 06'FOP socsonar rss oe-rBornrrdrra scne or €161
12quaaap If ouap Bututeysg
— ll] —- 1 —-]—|S]—- 1) —- 1-1 1-1) — — |9'0 —- | — 19'[ — — I9'T — = — ”I08'F [NA REST UuJBUuuSIAIapunsBoYS [[LI,
EK] — =E) =) — 1—1=1— 19'€l-- 0'€€€ — — GE SEN 08 STR JFFPPGEN ES FEATS e 193031AYNII g9l
[113 2peuwrpn 1030e]d y2o og
o'ep|— I] —- I-II —- |) I) =) | 60) — s'01T lea) ING ER — lorfeg I9t'9g YIewW pexsyelnNuoy rv Fulpo
-S3ONS pIA Bursiejuejd 420-014
SER ESR ST fr ra ES ES EE CSES je RS ASSESSORN TS ET [osSt re CV FA er 2 | or HMS NN 10]0XS
=20ejd I t03uejd apejoxswn
a fa a i — — == SÄS = — = =] — = 25:00 005080 0ESE OR 0 BEGE TR aarrna sneeeR 20104S1urfd I NEN
28'0 |o0'0p IsE'IZS |09'860'1 | ewwns
a fr Kn fd ft a KR KE RR ft ff Sa = = = = =) — — == -- — FOS Ulster Et 2917 13pun 01 130e]Y
JEN = |] |] 1) I-II] Sp) 111) — — 10 L 0 10:06 — —| — = NITE0R [C0:0F005TG I00L0ST I Sr Raa 22122 I3pun 1doxur
o'0r — |o'et [o'Le |o'er i — 10'0r|otT |— j8't— | — |etloter /— jo'6jo'slarg] — T9'tp 1601 |e'Fr lo'spr Is'€6 18706 |— l9'zsL lo'gze'c] — — |S8'p0€ |ST'6P sc £161 'uef I uap Foulleqra
0001 '3y
ee
/ ARE ar | 0 8 (3 IAS T 0 0 FAO 0 e3 -
Halen Ve | Ir el NSIRd ellep len a ae al tel Ile TN Ir el IV "Ir föra Le h -Sxog| PET | UID ML
SN SNES | ues3 ; :
cc) UPIGNA UerSrg -19A UPISSL[SNOCT MET UuPgIr) [eL
NINE TIS / Å EA
ESS ar I ER ES er
"£161 Je JOJUejd Y20 QIJ JJAQ SEIPULWWES
IUI
i
SYNAR MOSTER ; ASAT :

KPA SLVR ITS Sr -
; JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 65
Tab. II.
Sammandrag över skogsodling å kontrakterad mark år 1913.
|
| Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken
Härad | Nykultur | Hjälpkultur Antal
ER z ställen
KR Pl 2 an. | Mans- | Kvinns- arn- | Summa
IEA a a rer
| tering tering
| | |
FÖRETA Molon oo = Db — 9 — 65/5): SRA
Vista 3:00 19!/, — 6 2 I:
Lr ER SA SR 10,30 | — 7.70 | 259 60 25 15 100 6
Södra Vedbo...... 14,85 o— -— — 83 I 30 114 3
Östra örsrtgl ARD Er 17,00 — — — 114 — 30 144 =
VETE 2,14 I,6| — — 17 12 = 20 2
BSTN ER ba TEN LE gren fö = 43 2 22 67 3
SO ee 18,64 I I,0o0 — 4 o9?/, 77 SIA : 2081 Å 6
Summa 73:93 13:75 I:70 2.3 445" p 117 141! £ 703' 3 214
—— — ee ee AN
87.69 10,20
Tab. III.
Sammandrag över skogsodling på grund av rekvisition år 1913.
Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken
Härd Nykultur Hjälpkultur Antal
SK - : ställen
2 I Ae Plan- | Mans- vInDns- arn- |: Summa
FÅ frn Offren
tering tering
EN fär FANER CAR 49,21 38,75 — 2,85 | 608 196 335 his 64
ei ESSER 21,00] 7,80] — — 256"/, 54 907 407! | 17
ES RR g5s&l- Fal = 453 168 123 744 40
Norra Vedbo. ..... 68,03 | 17,97 | — 1,60 437 33 201 671 37
Södra Vedbo...... 34,09] 21,7] — — 392 48 242 682 20
(225 RER 116,06 | 100,74 | 066 | — I 1,322!2/5] 273 8541/,| 2,450 68
EET BEA reg 174,04 | Sg9,10] — 2,35 | 1.347") 400 894!/,1 2,641”/,] 166
SETT DR 211,46] 59,28) 2725) — [1,4057/,] 438 611 |2,454”/;] 125
Västbo .osomooom. 222,07 | 146,93 | — I | 1,841 630!/;| 1,069'/.| 3,541 171
Summa | 992,82 | 405,34 | 2,85 7:80 18,063 | 2,240'/,]| 4,427'/14,731 717
— S AA Fe ÄN
1,488,:6 10,65
5 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

66
Tab. V. NE
Vedåtgång och kolutbyte vid
| | Vedens beskaffenhet Milans
Nan | Kol | =
| Kolnings- E Häva [ESR (SR
| num- | | Botten nings- | Avverkningstid månad | &J| & 3 3:
| | metod | SVR : - 2 El ä håll 2
| mer | y8 och år, vedens vård | A Zz ir OS &É
| | | 1 fan RN ;
I I
| | | | mm... lem. | om
| | Tall | 30,€
| | Maj och juni 1913, | | -
[RWS Värmlands- Ny 230 gallringsvirke och 3,00 | 558 [22,30] 108,00 |; Gran | 074
| toppar, obarkad | |
I
| : KAS
| | Maj och juni 1913, |
RA: Östgöta- Gammal 22 gallringsvirke och 3,00 | 5,5 [23430] 118,80
| toppar, obarkad | |
| Maj och juni 1913, | |
15 Värmlands- Ny 20:30 gallringsvirke och | 3,00] 5,2 |20,20] 89,23
| | toppar, obarkad | -
; ER | 6,4
| Maj och juni 1913, | | z
16 Värmlands- Gammal | 18 gallringsvirke och 3,00 | 5,1 [20,60] 90,65 |) Gran | 7132
| toppar, obarkad | | SÅ SÅ
| Björk] 22,4
| $

NE ENE a AT SN Al RAA bk SLR, AGE? BIE MARE Je Bo OBE KN BRA
s A Rv 3 (4 Ä ÅL 4 1 4 ES ie e Må i
4 + ky. > - a AJ vev

2 NR SU 2 SE TT Se - på
2 Se p é 3 ÅREN
JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Å 67 $

> av kolareskolan vid Hook år 1913.

Kolutbyte Ekonomiskt utbyte
|
i I --
| | | + | Rotvärde
| | & Arbetskostnad till Fa 24 ke
OR | 2 | Få 2 | =: & 40 hl. = I stjälpt stig.) SS M
RA SE RR AN TE op E Anmärkningar
äras | e ÖN fa Os AR RA Ce
Seel 8 EA = LG SSR ÅG SNS BIS faror =
Fo SN 11180 STA SER SEE ri ÅR = (NA [0 I KR AS [EST
Sa fre KKR Så Te 2 EN fr ÖN le Ko
| | ka o 3 =] Oo = a NR
3 = Ej fn få 3 SONEN Re 3 log
- j = — Oo =. 5 >
| 5 == tj [to] ” =] 8
: rel S KE = al
2 BL = =
I I | | I
7 SEN öra AS | ÖR VAR fe
1,20] — |41!5621 440 | 70 | 510147 | 3527 I 3584 | 5255 | 1575 | I I,14] 3594 | III Riven
| | |
ee | [sd
— 0 | ag Del Ba AE VR fs
| |
| i a I es
45 lo,40] — 147,48 460 | 25 1485 1411 3,92 3,93 | 5,46 | 1,75 |I 1,14 3,86 1059 Dämd
' j |
er | =E
5 I I I I I
I I | I
i ) r -
I '
I I |
145 | 1,35 | — |41489 400 | 50 [4501 50 | 3172 | 4,39 | 6,33 | 1,75 12447) 3109 | 817 Dämd

0,55 | — | 37:25| 400 | 40 | 440 | 48 | 338 | 3,99 | 5562) 1375 |I1,36| 3173 | 10,5 Riven

|
0 (EES VE = = ER |
I

'Te3ep ”/,b5r ewumg | |
a —
z9É Sg'g€Ef | Lgt'9r Iogtggo"r OT ESISST VE | ML Si z6'6z6'9z — | emuwns |
|
: Se 69 oo OF 9€6'I oc! 96 [TA SS 91 I TER ost€ L.g'€ sooeooces er BBR PR R RBP RR tre """ OqISEA |
K = zt Sztof (SÄ S9' SOT 1I +bz Munn Zz & ootgz1'E sessrerr rår rr RK rs ooseresrross rr Vs 0450
ä GS o1f9g L9€'v obt6zz + [LA gz | ji (ed Te gterbete srt ns 0 oa of6 re be RAR es Di4 BK RR PP PA eJISEÅA
É =” | 95 Sit / [oVACKa S1:661 SL of | SZ SL Ye LE'bbe'b ÄV SYLT SE AON AIG Ch YOHON I EL hb A e.nsO
= | Ö
: = gz oot zz PITT s6:6g L SNÖ S AE RS £9tzl6z Sie etpisldnelvie.å Bele. v BLe a /0ierBrPXO,S.E” RELÄ ee oqpaA BIPOS
= I QI 06: I 95 o9tof EL z Helt Pa SAT o0f 1.99 | pla, al, 6. 0/5.0/V-BL.OLD, VAT BY v.hjel si a:kLo;ere Böle) a WS oqpaA BIION
= 9€ : SStgb +So'z SLfoS Iles än YE Yan | Yi 00: Sf og loppen SO BANdE SD OTTRSTGN NANA RS OM
2 z oct | 3972 00tg I 9 + ?/,61 | Väla :1.€ 18 $Q0'I | SER RR SS PSN RR SE NN RE RS NTA PISA
Z IF ol'+bz Ebz' o1'z6 SGT YE II | I | 8 Ertglg'z | tr ESD KI OCK BOAT FORN OFEIDSLTT e LISA,
z | | |
= Te | | | |
> | | IEETRIN eo | penos |opuessrej | Sutpueny | |
FSA | | | Ie |
R | | ey DES peiaueld | SL AR | -uejd og SYIeWwW pages Sn
2 | UTAS | par r SS KR Sum | SR | Furu | sum | -sBoys SUIBOXAS | SG perser H
c | PPJAg | Z | | | | d I B
3 | muy |erueunn | DE -SOny pt | -JIPUN | -JIJAAL | PEHIOAAL DIA | Z SN! i
öd | [fpenong | AN RE EET DRA sp ASNE «2 BIS Sve | SA
; AR | | Sukroq | | openig | opemd | pen | SN
RNA EE BA SNRA ee OR eg vt | SEG RTR RE SON - :
"€£161 JB IprtIJIG JEULWE] PJIJIP PUJEJNEABONSSUL] AP I3AQ BEIPULLUUES
a AT 205
r jog]
4 Nej
7”
EE
F
å
Er
; 5

Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län verksamhet
och förvaltning under år 1913.

Någon avsevärd förändring i de enskilda skogarnas tillstånd och vård
har icke inträffat sedan styrelsen avgav sin förra årsberättelse, och torde
arets avverkning kunna anses motsvara vad eljest under vanliga år
äger rum. S

Ökad avverkning kan emellertid anses föreligga beträffande cellulosa-
industriens behov av råmaterial, därvid även prisstegring anses hava
uppstått.

Det upplysningsarbete, som under årens lopp bedrivits för höjandet
av intresset för skogsvård, synes alltmer bära frukt.

Närmast jiakttages detta förhållande genom beståndsgallringar, som
hava till ändamål att höja skogens tillväxt och förräntning.

På de större egendomarna och bruken hava sådana utförts å betydande
arealer. Men även å en :del hemmansskogar hava sådana under året
kommit till utförande, varvid stora mängder gallringsvirke, ända ned till
21/,;”" toppdiameter, kunnat avyttras till cellulosafabrikerna.

Under året hava några medelstora egendomar, med dittills sparad skog,
blivit försålda till virkeshandlare, vilka å de resp. gårdarna uppfört såg-
verk. Då sådana köp äro rena spekulationsaffärer, forceras avverkningen,
därvid skogsvårdsstyrelsen emellertid hitintills saknat anledning ingripa.

I stort sett kan dock ej sägas, att skogsbeståndet inom länet under
det gångna året blivit synnerligen anlitat utöver årstillväxten. Denna
har för övrigt till följd av gynnsamma väderleksförhållanden varit synner-
ligen god.

Skogsodlingen.

Under året rådde orimligt höga skogsfröpriser, sålunda för granfrö 8
a 10 kronor och för tallfrö 18 åa 20 kr. pr kilogram.

Under sådant förhållande och i avsikt att hålla skogsodlingskostnaden
inom ekonomiska råmärken, beslöt styrelsen, att begränsa årets skogs-
odling till sådana områden, som därav angelägnast voro i behov.

;
-
4
a
re
-
3

ES - IV ERP INIPE LK

70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Under styrelsens medverkan i form av fritt skogsfrö och plantörsbiträde
har å 722 områden, avverkade från och med år 1905, under året skogs-
odlats 1,057 hektar, vartill använts 734 kilogram skogsfrö och 134,000
barrträdsplantor.

Genom styrelsens medverkan medelst fritt skogsfrö och delvis plantörs-
biträde har vid 221 folkskolor med 425 st. anslagna planteringsdagar och
använda 9,095 barndagsverken skogsodlats 136 hektar, vartill åtgått 140
kilogram skogsfrö.

Till 28 st. egendomar, bruk och enskilda personer, som utfört frivillig
skogsodling, har utlämnats fritt skogsfrö till en myckenhet av 79 kilo-
gram, varmed skogsodlats 88 hektar.

Den genom skogsvårdsstyrelsens försorg under året skogsodlade arealen
uppgick sålunda till 1,281 har (= 2,562 tld.); och har till denna skogs-
odling använts 953 kg. skogsfrö och 134,000 plantor.

Då till styrelsens kännedom jämväl kommit, att å större herrgårdar
och bruk genom egen skogspersonal och skogsfrö skogsodlats c:a 400
hektar, belöper sig sålunda den under året inom länet skogsodlade are-
alen i runt tal till 1,680 hektar (= 3,360 tld).

Att skogsodlingens betydelse år från år tränger alltmer in i folkmed-
vetandet framgår av många tecken, såsom allt större beredvillighet att
avgiva skogsodlingsförbindelser, förståelse angående hyggesrensningens
betydelse, tillhandahållandet av nödigt arbetsfolk vid kulturerna, förbättrad
markberedning m. m. ;

Under året hava kontrollbesiktningar företagits till ett antal av 688 st.
a skogskulturer, utförda under åren 1909— 1912.

Inköp av skogsfrö.

I anseende till de orimligt höga skogsfröprisen, varom redan 1 det före-

"gående omnämnts, begränsades årets inköp i möjligaste mån, så att endast

inköptes 4531 kilogram granfrö och 500 kilogram tallfrö för ett samman-
lagt pris av kronor 12,855,29.

Styrelsen har emellertid beslutat, att vid måttliga fröpriser skulle under
kommande år inköpas ett större kvantum skogsfrö, att uppbevaras i her-
metiskt tillslutna kassetter — i enlighet med en metod om vars goda
resultat upplysning vunnits av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län —
för att under alla förhållanden kunna tillgodose behovet av skogsfrö.

Utdikning av försumpad skogsmark.

Den genom de ursprungliga vattenavledarnas igenvallning förorsakade
försumpningen har sedan forntiden och allt in i nutiden fortgått, eröv-

;

KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 71

rande fordom bördiga skogsområden och spridande sina frostdimmor över
kringliggande kulturområden.

Skogsvårdsstyrelsen, inseende försumpningens faror, har vid skogsvårds-
styrelsernas senaste gemensamma möte i Stockholm framlagt motion om
skrivelse till Kungl. Maj:t beträffande utredning för åstadkommande av
systematisk avdikning av större, sammanhängande försumpningsområden,
och enskild ledamot av styrelsen har framburit enahanda motion i riks-
dagens andra kammare.

De genom utdikning av försumpad skogsmark redan vunna resultaten

inom detta län mana till fortsättning enligt samma förfarande.

För några år sedan avslutade Limhamnsboiaget, med anslag från frost-
minskningsfonden, en större avdikning mellan Are- och Linnebjörke sjöar
i Dädesjö socken.

Genom detta avdikningsföretag hava icke blott stora arealer skogs-
mark räddats från försumpning samt icke obetydliga arealer odlingsmark
vunnits, utan de förr på det vida försumpningsområdet alstrade frost-
dimmorna, som spredo sig miltals kring nejden, hava väsentligen för-
minskats.

Å egendomen Stensjöholm i Sunnerbo härad har med skogsvårds-
styrelsens medverkan under de senare åren utförts en del större utdik-
ningar, varigenom frostländheten förminskats, nödvuxen skog företett
ökad, livaktigare tillväxt och skogsväxt inflyttat å lokaler, som för några
få år sedan lågo dränkta av vatten.

Under rubriken >»Försumpningarnas orsaker m. m.> redogjorde läns-
jägmästaren i ett tillägg till styrelsens årsredogörelse år 1911 för åt-
skilliga företeelser i hithörande ämne, därvid även framhållande en egen-
domlig försumpning inom ett område i Sunnerbo härad av 3,000 hars
ytvidd (se pag. 10 i omförmälda berättelse).

Genom bidrag av styrelsen har sedan dess utdikningar inom samma
trakt blivit utförda, med resultat att betydliga områden blivit räddade
åt skogsproduktionen, vilket bland annat synes genom plantväxtens snabba
inflyttning på den torrlagda marken.

Intresset- för utdikningar i skogsmark är hos skogsägarna statt i jämn
tillväxt. |

Under år 1913 inkommo ett flertal ansökningar om bidrag till utdik-
ningar, ehuru endast ett mindre antal sådana hunno under året bliva
fullbordade.

Avsynade och godkända blevo under året 6 st. avdikningssystem.
Styrelsens bidrag till dessa utgjorde kr. 3567: 60; den därigenom torrlagda
marken uppgick till 182,5; hektar (= 363 tunnland).

£
(8

y

SE EITEIA SNS KYSTSIRIEE KENT TERH a

4

NL

SA TCG NES YE I

SP [Sr
t N

|

TYTER ar

FE KARA

DEER SSE TG LEE VIRI 9 FEN Be AES

72 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

Under styrelsens nio verksamhetsår har för kronor 5,646:92, vilket belopp
utgör halva beräknade utdikningskostnaden, utdikats 610 hektar (= 1,220
tunnland) försumpad skogsmark.

Avverkningar utförda i strid mot gällande lag.

Med undantag av »plockhuggning>» eller blädning, vid vilken avverk-
ningsform överståndare och grövre stammar uttagas inom bestånden, ske
de allra flesta avverkningar på lagstridigt sätt.

Efter skedda undersökningar av hyggesområdena har styrelsen avfordrat
vederbörande garanti för återväxtens betryggande medelst skogsodlings-
förbindelser.

Av sådana har under året inkommit och godkänts 709 st., med en
skogsodlingsareal av 2,646 hektar (= 5,292 tunnland).

Under styrelsens nio verksamhetsår hava avfordrats, inkommit och god-
känts 2,2356 st. skogsodlingsförbindelser, representerande en skogsodlings-
areal av 8,498 hektar (= 16,996 tunnland).

Där uppenbar tredska förlegat har styrelsen påfordrat k. befallnings-
havandes undersökning och hava sådana vederbörliga syneförrättningar
till ett antal av 11 st. under året blivit företagna.

Åtgärder för spridandet av kunskap i skogsvård.

Styrelsen har i likhet med föregående åren prenumererat på Skogs-
vårdsföreningens folkskrifter, 500 ex. samt tidskriften »Skogvaktaren»,
100 ex. Dessa skrifter hava utdelats till den skogsägande allmänheten,
skogsvårdskommittéerna, folkskollärarna, skogsplantörerna m. fl. Läns-
jägmästaren har a fyra olika platser inom länet lämnat undervisning i
skogsvård vid småbrukarekurserna, hållit föredrag i skogsvård i hushåll-
ningssällskapets kretsavdelningar i Uppvidinge och Konga härader, under
trenne dagar undervisat vid länets lantbruksskola å Stensjöholm, samt
hållit sex kurser med skogsplantörerna.'

Skogsvårdskommittéerna

uppga fortfarande till ett antal av 52 st.

Disponibla medels placering

förmedlas fortfarande av Sydsvenska Kredit A.-B:ts avdelningskontor i
Växjö medelst depositions-, sparkasse- och löpande räkningar.

KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 73
Styrelsens sammanträden och expedition.
Styrelsen har under året haft 7 sammanträden å dess expedition i
Växjö.
Dessutom har styrelsen deltagit i skogslagstiftningskommitténs samman-
träde i Alvesta den 19 augusti med skogsägare och intresserade.

Zz Diariserade insångna skrivelser voro under året 806 och utgående ex-
br DD
peditioner 2,376 st.

Styrelsens inkomst= och utgiftskonto för år 1913.

Debet.
; BEA An Ar ANS SL SK Q KAS IS AS SA TR Or ER OLE oe a LE SARAS EE DA 58,481: 64
: FIEDDSVANE SON PLKEN 2 ALS ratt) FORA SOLO KA ARD Sd te Ska et uret 15;,354-AI
; TITT Das OT SKL SLE Ti DA ol SA, ARS Re Pr EE SIR HO
ISEN S EI SRA 2 SALA Söke ja na OR a RE Et aa Lee Ae uno de 2,101:35 19,035: 74
Summa kr. 77,517: 38
- - Kredit.
Löner kr. 6,800: —, avgår länsskogvaktarnas fordran
ERE SEN ERE EAA NE ÖREN g.s AE nn AES IAN olla ade danee 6,799: 92
NES GCI SOA DISA KRAMCNEEIE Soo adde mor add sele dersesäseonan end 4,3606: 04
Å ST EET TE ET BET SSR LE er BA RA TRE RR SR rr 8,935: 58
TEL ELLIEL GI] a SEE SN Ärade SEAN SEA RA FI ARSA 600: 80
SUG TEL for Br ENE SLE ASE ESA NER SK AE 12,855: 29
BAER BIOS MET re RN I Sa EN AR DE 044: 15
BERRROR 2 Sr fn Ore SRRESTO REA SR EA Se RT a 200: 00
TEPE BES en ATL! pg AR SER LEA SR EE ACER NE SN 709: 25
TITT DTLIN ES DESS [IS SAD SLR fen derra ARENA 1,084: 70
TITT ET SOT ELD EE dan SARA & SR EES SET SE IE IEA DE 567: 60
(ESS LE LTTE ei böra ver RS felt Ar RR ONCE An 488: 34
CRT TT TES Tr Soo a SE RR re År DEE SEN 01 a RE AR SNES 1,534: 43
Besiktning av utförda skogskulturer =. oossosomeooses--ns-- F,337- 03
Diverse utgifter, frakter, telefon m. m. on... FR 320: 63 40,743: 76
SUSFeRRE KAS till år 1914.
KIVETIEICE 7 PERS ne ite ade dn bor oa IEA Era 1,178: 79
Depositioner i Sy Ha Kredi TAB RR 309, ÄRE [ee]
Löpande räkning > > RA ARR 2;032533
Hrrskjälna ”SyRCckOStRatlCR: Cs Janos god bene odider sde un une k Snr des 698: I
Kassan: insatta på upp- och avskrivning i Sydsvenska
| TGN 18 Pacta rå FR de SN RN I ARR ENE 0 613:69 36,773: 62

Summa kr. 77,517: 38

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Inkomst= och utgiftsförslag för år 1914.

Debet.

Beräknad behållning från år 1913

Kungl. Maj:ts anslag

Skogsvårdsavgifter (förslagsvis) Gå |
Räntevinster (förslagsvis) 1,500:—3 370005

Summa kr. 5 5) NODE

IRESOLTOCIH: Cia tra Ela CNteNo 4-1 st > dunge. ses käk st MER Aes Få OO

Skogskulturer och plantskolor ............ SS SEASENA AA SBA (prel) :

Skogsfrö BEN ee ao RAR tt 5) VR TAR KA GRIS od als SA SM AE LR 2O;OGO CEN (rr FRAS

SD GR SERNO CHEN YI OTEL rd ads NEN os valen are ERA dets ND sf Fr se 1,500: — é Ci
INFaTeria leo Chem OMCDIATICE syo. msg net os era obe eb arne sne RNA 21008 Så EN

Ev. utdikningar av försumpad skogsmark «....mmsm0s.. JG — i fr
INIVEESE LO LETALLAN Ge VUTPTLEkA > sole ge släde Frogn LÖ US rna 3,000: — 49,000: — I is
[BYS ga ee 0) Sn frn v es > LL RN RA KON ML SS Se SN ER SAN Re ät 6,500: — SÄ

Summa kr. 55,500:—

;
ÄRE

& Växjö i april 1914 SLE 23
G. H. af Petersens. år KR

FN Sven Miller. P. M. Olsson. 2 SR
AS Zz 5
2 ; 2 Eug. Hember summan Ja
309
a
5; KA
NN 3
Ra
pr
så :
ER
Pe

å Lå € - >
b d
KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 75

Efter verkställd granskning av Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs
län räkenskaper och förvaltning för år 1913 få vi avgiva följande =

Revisionsberättelse.

Behållning från år 1912. é
DITV (EU (ar 2 SAR ta AR Sante NR AN SS NERD SSR IN DTE ER 605: 60 i
IITSLE LIGE el SIG (21 va RAA Se SARS E REPA E Ba EA Ar 1,482: 04 -—
På deposition och sparkasseräkning ...s...soscm--sr-cccccsa BÖLEIONE
PERS ANT ESG V IgE Er SR dö ae RS no obe AL SE 275: 83 58,481: 64

Inkomster.
STILEN TTTI TE ägs AA rn PIAS Sr ar AR ESA AR SSE 1,500: —
STI BESTSELLER oa AR KDE NA RN EE 125 Sat EAA RER EEE 555 AT
Räntor 2 EPP Köer ie! sroLA dekor Elna be SN de RN SNARARE 5 2,181: 233 19,035: 74 i
Summa. kr. TIA Ej: 30 :
Utgifter.

LAT TIS ar före Ba ABA det Bsp vn NNE SAR Sn ARS SAL RAR 6,799: 92
ESO GA StEAR FAME C IS INSE IV sad bistsen nde esk Ua 5703-07 =
FFRGIESESNERTRER SOCIETY SKÖR SHÖ Ao ond arts oe se uses Seen 22,391: 67 hr
Fiuppessyner Och. beStktninp är sd Al otore.skacbrsiolsasess ler oda 1,7103:-05
PIECt Ern SSK OSP ACE 98. Ses S RI Artas de pos ns habe 567: 60
FIYEOR ARRORSEF, LYCKAINS FH: Die osecisåoeleion green nere 3487: 55 40,743: 76

Behållning till år 1914.

FEEKESR EA BION 2 SKANE Bess Nea Ta aerober Äg ERA RE den 1570-70
SKE S RHEA SEO SUTAG CRS oa Lr b skr R san bed AA SÄSRS Iaega 698: 81
Partdeposibon och dJöpande. Fäkning sg. lunocc:. töcsdsdeders 34,282: 33 E-
IR SST ITS GLI TITTA ans se GAS NLA NALEE LP REA EES SPARE SE BAER me 613:69 36,773: 62 -
Summa kr. 77,517: 38 4
Inneliggande kassa för den 12 maj uppräknades och befanns inne- 4
hålla kronor 831: 39 i överensstämmelse med den för dagen avslutade
kassaräkningen. a
Då av protokollen framgår, att styrelsen med nit och skicklighet full- 3
gjort sitt uppdrag, och då räkenskaperna äro förda med noggrannhet ;:

SITES EA 4
BERÄTTELSER 1913

område för dess förvaltning under år 1913.

Å

Växjö den 13 maj 1914.

H.Lilliecreutz.
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor.

SAL Nilsson. ; E. Hederstierna.

Av Kronobergs läns landsting utsedd revisor. Av Kronobergs läns hushållningssäl
utsedd revisor. 5

Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings-
område berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Skogsvårdsstyrelsen har till sin sammansättning under året ej under-
gått någon förändring. Såsom ordförande har sålunda fungerat bruks-
ägaren m. m. Gust. Boréll. Övriga ledamöter hava varit bruksägaren
m. m. H. Tillberg, vald av landstinget (suppleant kaptenen T. Lybeck)
och ryttmästaren m. m. friherre E. Fleetwood, utsedd av hushållnings-
sällskapets förvaltningsutskott (suppleant godsägaren m. m. A. Heden-
berg).

Styrelsen har under året haft 6 sammanträden och i sammanhang med
ett av dessa har styrelsen företagit en inspektionsresa för att bese mera
anmärkningsvärda avverkningar och skogsodlingar, därvid skogarna till
följande egendomar blivit besökta, nämligen:

Ålhult, varest såväl bedrivits stora kalavverkningar, med eller utan
kvarlämnande av fröträd, vilka avverkningar emellertid alltid så fort ske
kunnat efterföljts av i allmänhet vällyckade kulturer, som verkställts
ljus-, gallrings- och rensningshuggningar, varjämte stora dikningsföretag
voro utförda;

Storebro, varifrån såväl flera hemman och gårdar blivit försålda som
stora skogsförsäljningar skett, i anledning av vilka senare och därav
föranledda avverkningar laga syner hållits, därvid återväxten befanns
vara eller bliva äventyrad å sammanlagt 273 hektar, för vars återstäl-
lande i skogbärande skick överenskommelser träffats;

Ryningsnäs, varest befanns att efter därstädes bedrivna avverkningar
å vissa områden, särskilt sådana som varit utsatta för stormskador, er-
fordras skogsodlingar, varmed början på våren gjorts medelst såväl sådd
som plantering;

Styrelsens
sammansätt-
ning och bi-

träden m. m.

1

be

SE VVE SITE AAA Å

+
JA

Skog Supplys-
ning.

78 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Tynshult, vars nya ägare förra vintern påbörjat så hårda avverkningar,
att styrelsen beslöt att till honom skulle avlåtas anmaningsskrivelse.

Sedan sådan omläggning för upptagande av skogsvårdsavgifter skett,
att dessa skola utgå med 1,3 ”0 av det accispliktiga virkets taxerade
värde och skogsvårdsstyrelserna, jämlikt lagen om skogsaccis och vir-
kestaxering den 11 oktober 1912, äga att genom ombud deltaga i kom-
munalnämndernas taxeringsarbete, har styrelsen under året haft ombud
utsedda inom 15 av landstingsområdets socknar.

Den hos styrelsen anställda tjänstepersonalen, bestående av-länsjäg-
mästare, räkenskapsförare, juridiskt biträde samt 3:ne länsskogvaktare,
har under året ej undergått någon förändring.

Länsjägmästarens resor och förrättningar utom hemmet hava upptagit

95 dagar.
De därvid handlagda förrättningarna fördelas sålunda:

IVA ETS KO OSV AT LR SNS AR nm en and SA oe Tor RR Se NA AEA 36 dagar
UI Syn eve KUK rat Ce TIG rr AVR RRa SEe fa do eve ra ibn n NöRR fd See SE RANN IA
IB SSTKtn DS ara: ANV CHERIN OT NS Sh ee o ar RÅ sö sb öd AR AA SEAN A 21500

Länsskogvaktarnas tjänstgöring och förrättningar framgå av nedan-
stående tablå:

Förrättnings-

dagar ställen

IR GL RATE Ska 0 SAS VLT: CR ES erna em a rer ASS SNR 29 21
SKOSSOCIMNE SAN CEC IAEA RA RASA ft een ve ra saa ör rar sir 45 38
Besiktningar av avverkningar ...... SSE Lr SR EN Se ÖN, EL LA ER 38 113
UtStimplin eo ch"ifröttaCStöÖN ATKINS Iso ss. Soo docrorbosr i oide deren få 20157 56
MÖIVERSS FLORA ERT SANS AEA SE RTL än ga a go AE a a ARSA SM 23
IBIAOtSskOleanb eter Re KSR Sa er sr er Eat ars Ar BS STR Sa 40 ae
AGT OS SYS LOL 10 ROS EN O EON DY EN NG 0 RR As SA SE DEAN AE SE Sr SANNA 86 —

Summa 534 251

För spridande av kunskap i skogsvård har styrelsen för utdelning
prenumererat på 500 årgångar av Skogsvårdsföreningens folkskrifter, var-
jämte länsjägmästaren och länsskogvaktarna i sammanhang med sina
resor på olika platser sökt intressera skogsägare för en förbättrad skogs-
skötsel och meddelat underrättelse om det biträde och de bidrag som
genom skogsvårdsstyrelsen erhållas, varom kännedom dessutom lämnats
genom i ortens tidningar införd och genom skogsvårdskommittéerna ut-
delade kungörelser.

Även detta år har den kände resetalaren, redaktör C. A. Gustafsson
å ett flertal olika platser inom landstingsområdet hållit föredrag i skogs-
frågor, denna gång på uppdrag av föreläsningsföreningar.

KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 79

I sammanhang härmed torde även böra omnämnas, att den av Kungl.
Maj:t tillsatta skogslagsstiftningskommittén för verkställande av utred-
ning angående revision av 1903 års skogslagstiftning, i Västervik hållit
ett talrikt besökt möte för diskussion över till omförmälda utredning
hörande frågor.

Under vintern 1912—1913 var tillgången av tallkott tämligen god,
men skörden av grankott obetydlig och denna dessutom av mycket un-
derhaltig beskaffenhet. Inköp och klängning har skett av 1,008 hl.
tall- och 23 hl. grankott, som i utbyte givit 607 kg. tall- och 7 kg.
granfrö.

Vintern 1913—1914 har varit fröår såväl för tallen som granen och
under december månad inköptes en del grankott, även den dock mycket
maskstungen och skadad.

Av skogsvårdsstyrelsens 3 plantskolor äro 3:ne belägna vid Västervik,
Tuna och Målilla och stående under vederbörande länsskogvaktares
omedelbara tillsyn.

Uti dessa, varav den vid Västervik ej obetydligt utvidgats, har under
året utsåtts 14,. kg. tall-, 38,8 kg. gran- och 53,, kg. diverse skogsfrö.

Vid årets slut uppgick tillgången av

BES PTARFOR BELL se 20550 SST Se fl La SAS 393,000 st
(FAN Plant ad tors sor MEL RIP de 1,355,000 >
HÖIVERSON Pan fOT — 03 Era des sär BLIN 6,000 >

Summa 1,754,000 st.

I likhet med föregående år har skogsvårdsstyrelsen sökt på allt sätt
uppmuntra. och understödja skogsodling och har sålunda dels lämnat
kostnadsfri sådan intill 10 hektar å kalmark, som uppstått före 1905,
dock under villkor att marken vore befriad från hindrande ris och mar-
buskar samt fredad för skadlig betning, dels i övrigt utlämnat frö och
plantor kostnadsfritt eller till inköps- eller produktionspris, dels tillhanda-
hållit biträde av skogsplantör under 2:ne dagar avgiftsfritt samt därut-
över mot lågt dagarvode med skyldighet dock för rekvirent att lämna
plantören kost och husrum fritt.

Årets skogsodlingar, som togo sin början omkring den 15 april och
sedan fortgingo 4 å 5 veckor, hava övervakats av länsjägmästaren och
stått under ledning av länsskogvaktarna och 17 st. plantörer, som där-
vid använt 338 dagar.

Frö-

klängning.

Plantskolor.

Skogsodling.

i
200 Å " (ERE TRE h TRES
SUS FFK FN PETTY YURI IUI AT VeRE "USER TR ST CP SAT

ER Tar Sid ak ÖRNEN nn ÖR a We SIRIA får 7

JösA

SYTY ESSEN AE SO NEP SN

LAN IT

t
FET UU

2 ROR KAN rt RN te Ar AR RAN EE SV AAA ta Rn ta OEA SJ VE 1, FEAT TR

30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Sammandrag över på skogsvårdsstyrelsens bekostnad utförda skogsodlingar.

| | , o | Fulst. me
H ä ; | Rekvi-l| = dt Sen SSX Så AM | Fe Hjälp-
Le renter | Tallfrö | Granfrö | Plantor | odling kultur
kKpcr ARE Starke ARA har
IN OIL BIN USV SE SNES a SR rs steg fär KASS 4,5 177,100 2370 än
SOCHE TEINJUSNA SGT Sege sc | ONES 9,4 47,000 33,5 16,3
ANG O FEL Dä skr An reg SSA oS ÄRR ISA ÄR 1,8 24,200 7 3
[ES BVE CO MSS TEES SRA lose sn net SR IE SS ng 51,000 41,5 13
[SsÄlspeland er: «bor os Få oa fär ENE 2050 7,8 64,000 46 14
| as TRES NS AR SE ST
| Summa | GOSNle NAO 355301 1303, 300 CLSIAA 86,5

Vid förestående skogsodlingar hava använts 893 mans-, 587 hjon- och
403 barndagsverken.

Å av 44 skogsägare upplåten mark har vid planteringsdagar fullstän-
dig skogsodling skett å 40,5 och hjälpkultur å 7,5 har, vartill åtgått
18,9 kg. tall- och 12,6 kg. granfrö samt 59,000 plantor.

Till 48 sådana markägare eller avverkningsrättsinnehavare, som en-
ligt överenskommelser eller avlämnade förbindelser äro skyldiga verk-
ställa skogsodlingar, har lämnats biträde av plantör samt försålts 59,s
kg. tall- och 39,6 kg. granfrö samt 32,260 plantor, varmed fullständig
skogsodling skett å cirka 146,5; och hjälpkultur å 7 har.

Skogsodlingar hava därjämte skett dels med dels utan biträde av skogs-
vårdsstyrelsens plantörer hos 22 skogsägare, till vilka utdelats 47,4 kg. 5;
tall- och 35,7 kg. granfrö samt 44,000 plantor, varmed fullständig skogs-
odling verkställts å cirka 89 och hjälpkultur å 13 har.

Utan skogsvårdsstyrelsens medverkan har å några bruk och egendo-
mar dessutom eriligt bekomna upplysningar skogsodlats ungefär 172
har, därav omkring 154 har fullständig skogsodling och :8 har hjälp-
kultur, vartill åtgått cirka 63 kg. tall- och 12 kg. granfrö samt 107,000

: plantor.

: Sammandrag över skogsodlingar utförda år 1913.

| | Skogsfrö Piano Areal

A H ärad [EES EA - fan I Fullse SEE

A Tall Gran | Fall | Gran skossddl RATAR
T - kg kg. st, | Stö har har

E IVOREA AT JAS bef Cr arr IS | 53,7 34,9 130,700 | 114,200 124 46

2 Södra Tjust ..c. SSR RAA AR 2,7 35,1 105,500 | -65,500 167,5 43

3 ELDA LAR re drf St SSR SAR sar | 21,9 GS 33,800 | —18,800 70 2
= SJEVEUere Fen ag RER [EERO 36,5 42,000 | -23,000|| 165 2155
4 SJ EIN Tyr RT FN SN NIR34 I 2,2 62,000 | 10,000 5955 16

; Summa | 261,6 136,2 374,000 | 231,500 586 129
397,8 605,500 715

-

Fy

KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. SI

Av den fullständiga skogsodlingen har cirka 322 har utgjorts av sådd
och 64 har av plantering samt av hjälpkulturerna 49 har av sådd och
80 har av plantering.

Förutom de plantor, som från skogsvårdsstyrelsens plantskolor läm-
nats till förestående skogsodlingar, har dels till Västerviks stad utläm-
nats 20,000 tallplantor i arrende för mark till plantskolor, dels till skogs-
vårdsstyrelsen i Älvsborgs län försålts 30,000 tvååriga granplantor, var-
jämte nära 4,000 diverse plantor utlämnats eller försålts.

Till samtliga skolrådsordförandena inom landstingsområdet har skogs-
vårdsstyrelsen avlåtit skrivelser med tillkännagivande, att styrelsen till-
handahåller de skolråd, som önskade anordna planteringsdagar såväl
biträde av plantör som frö och plantor kostnadsfritt, men då det synts
styrelsen vara av vikt, om planteringsdagarna skola hava åsyftat gagn,
att i möjligaste måtto lyckade kulturer utföras, har som villkor fordrats
att lämplig och för skadlig betning fredad kalmark bleve upplåten.

Efter inkomna ansökningar hava planteringsdagar varit anordnade för
skolbarn vid 44 särskilda skolor, vid vilka 1,054 skolbarn, därav ett
flertal tvenne dagar, deltagit uti och erhållit undervisning i sådd och
plantering.

För avdikning och torrläggning av till skogsbörd tjänliga vattensjuka
marker visa skogsägarna inom landstingsområdet stort intresse och ehuru
på grund av skogsvårdskassans ställning ej under året nya diknings-
bidrag kunnat beviljas, har styrelsen dock för att hålla intresset vid makt
lämnat kostnadsfritt biträde vid undersökningar samt upprättandet av
dikningsplaner och kostnadsförslag, och har efter därom gjorda anmäl-
ningar dylika förrättningar handlagts hos 11 rekvirenter.

Till 5 st. skogsägare, som under föregående åren beviljats avdiknings-
bidrag, har efter förrättade avsyningar utbetalts kronor 697: 51 för 3,877
meter diken.

För att olämpliga eller i strid mot bestämmelserna i skogsvårdslagen
bedrivna avverkningar må kunna förekommas har styrelsen under detta
liksom föregående år genom i ortens tidningar införda och bland skogs-
ägare utdelade kungörelser låtit tillkännagiva att anvisning och råd om
skogens skötsel samt biträde vid utsyningar och anordnande av fröträds-
ställning och gallring m. m. lämnas kostnadsfritt under 2:ne dagarsamt
därutöver mot lågt dagarvode. För varje år begagna sig också skogs-
ägarna alltmera av de förmåner, som sålunda erbjudas dem och under
året har länsjägmästaren lämnat anvisning och råd om skogens skötsel
å 22 egendomar och gårdar samt länsskogvaktarna dels tillhandagått
med råd och anvisning å 21 hemman, dels biträtt 356 skogsägare vid

6 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

Planterings-
dagar.

Avdikningar.

Bitråde vid
skogens skötsel.

Uppsikt över
skogslagens
efterlevnad.

Finanserna.

Ka
FR
'é
&
A
/
E

PRE AR

32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

utsyningar och utmärkande av fröträd m. m., vartill använts 217 res-
och förrättningsdagar. ;

Vid de skogsbesiktningar, som av länsjägmästaren och länsskogvak-
tarna i och för uppsikt över skogsvårdslagens efterlevnad förrättats och
varvid 117 särskilda skogar blivit besökta, några upprepade gånger, har
kunnat iakttagas att vid avverkningarna lagens föreskrifter allt mera
börja att beaktas och i de fall avverkningarna befunnits bedrivna på ett
lagstridigt sätt har i allmänhet godvillig uppgörelse kunnat träffas om
den avverkade markens återställande i skogbärande skick.

Endast där så ej kunnat ske eller avverkningarna varit av större om-
fattning har om laga syn föranstaltats och hava sådana syner hållits

å '/. mantal Bålebo, Tryserums socken.

SINE > Fröreda, Järeda >

ANS [NERE Hult, Rumskulla »

Överenskommelser hava träffats säväl angående föreskrivna skogsod-
lingar å förenämnda hemman som å ett hemman, varest laga syn hölls
1912, och före årets slut hade inkommit 23 skogsodlingsförbindelser,
varigenom återväxten blivit betryggad å sammanlagt 242 hektar.

Såsom skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för året närmare utvisa har
debet och kredit balanserat på kronor 42,486: 17 och styrelsens eko-
nomiska ställning den 31 december 1913 framgår av nedanstående tabla.

Tillgångar:
JT SStae MANAD Ar ESS BARE rr a 0 DA ora Se gra oe är KEN E AR RE 10,343: 03
BASNON eter CNE SST er rss Naos de artis par R ASSR O;OS OT
MYE EA GSi rr ASA RSA RARE TSE PN EO CASES TT RN KSS SN 2,159: 05
SKO SMO 557 KOL-0 GIN LATO TNE Serra AGS del GR SER 2 EE ARS RER ON 7,847: 46
KOTdriR Sar 0 Chu Assa a Sr trons be ie sh re ERA 907: 80
Kronor 30,308: 54

Skulder:
BEVIjade Ena enaejebyltaden dikömmn ss bidrag vc vc ss ERNER vr I SEIN TS OMELOS
Behallnmsöpraskeheter inventarier rö” ma. TOA N. . 4 ss 10;O BER
Aftrerstaendetdisp oniblatmedellnarm: s.ssfuljo lo defense 3,05 35-48

Kronor 30,308: 54

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Avverkningarna, som under 1912 voro synnerligen stora, då värdet
av det accispliktiga virket inom landstingsområdet uppgick till 2,614,507
kronor — vartill kommer värdet å allt sådant virke, som avverkats till
husbehov samt virkesförsäljningar, där försäljningsbeloppet understiger

KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 83

150 kronor — hava även detta år trots en för virkesutdrivning mindre

gynnsam vinter varit rätt betydliga.

i Vad skogsvårdsstyrelsen i 1912 års årsberättelse uttalat beträffande
avverkningar gäller således även detta år eller att dess omfattning anses

överstiga tillväxten, på grund varav skogskapitalet alltmera minskas. Till
stor del bero dessa överavverkningar därpå att större eller mindre egen-

domar med sparade skogar inköpas av skogs- och virkeshandlare i

d och för skogens realiserande, ett missförhållande, som styrelsen även i

i sin förra berättelse framhållit.

De jämförelsevis höga taxeringsvärden, som vid årets taxeringsförrätt-

ningar åsatts hemman med sparade skogstillgångar synes även i någon

; mån hava bidragit till att större skogsförsäljningar eller avverkningar skett
L än som eljest kommit till stånd och varom skogsvårdskommittén i Järeda
socken i sin berättelse till skotsvårdsstyrelsen också yttrar att »det är

att befara det skogarna hädanefter komma att få sitta mera emellan än
förut, nu sedan den nya beskattningsprincipen rörande jordbruksfastighet

blivit tillämpad>.

Ehuru skogsägare alltmera börja begagna sig av styrelsens biträde vid
utsyningar av skog till försäljning och fastän i övrigt vid avverkningarna
större hänsyn tages till återväxtens fordringar än förut varit händelsen,
utföres dock en stor mängd avverkningar fortfarande på ett från til-
"växtsynpunkt otillfredsställande sätt och beståndsvårdande åtgärder så-
som rensningshuggningar och gallringar underlåtas vanligen.

Skogsodlingarna hava visserligen lidit av den torka, som en tid på
våren och försommaren var rådande, men dock mindre än man kunnat
vänta och kunna överhuvud anses hava gått väl till.

Under denna torkperiod hava skogseldar här och där förekommit, dock
utan större betydelse. De 5, som kommit till skogsvårdsstyrelsens kän-
nedom omfatta en sammanlagd areal av omkring 10 hektar, därav den
största, nära Hultsfred, cirka 6 hektar.

Västervik i april 1914.

A skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Gust. Boréll.

ÅA. Fr. Kruuse,

E
uu
i
S
:
;
j
|

TOTARI YE

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Undertecknade, revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i
Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under
år 1913, få efter fullgörandet av detta uppdrag häröver avgiva följande

Revisionsberättelse.

Inkomster;
1020 STEEN re KET YO LTR 5 LO REN:SA Sd be Bu ör LASER ARA Id LR 233503 2:N0O
TYSKA SS ATV GES RR KE HAS Ve fs LR oe ms sugs Arkaden Rrea 21: :12 23,15 AMRA
Anslag:
Statsbidrag till bestridande av styrelsens verksam-
[AE ENN LA REDS re år NAS EL ad Jessen oden 25500:
Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ............ 1,684: —
SKO 9 S Vane SV OBiLSINS AE Reg SARA ss oas La ARJER SA Ö,0T2 45
iFluskälningssällskapetsHanslagii ss mds oki dd dr 1,000: —
Landstingets ES SEpRS ANDE g ECO ASK SKER ATA SET TAR 1,000: — 15,796:-45'
Inbetalda syne- och undersökningskostnader............... SÖOMO
» SkO8SOMun SKO SEN ACC oo fans eu eder sger sr EE TON
» HO RETT OAS RR Re ra ot RE RA I GERGIO 646: 62
ES AKER SAST OL CEO kd AT OA Os oo or ord rd oas apor ak dök are DE TSO:25
Hörsätda plantor t0GchHSkogSkösje ess gg breder ASEAS EN 1,207:130, OT ee
VATTEN GERT ORA AS CIN CE ISA I SKOE ka saa de Sr De Par Se RÖR AAA SO
NAT LOT ESS SEN ERA NAM BS SSA BORA AOL 15 ERNER aa fära en seat OL Se år ba Br RÄ AR 767: 08
Summa kronor 42,486: II
Utgifter:
SALO TID SEN 1äasan edra oe NB SSE SIN ER fS Ro a AE ESR Re MER BAS AG a 8,265: —
DLYLElSenskresOT 40 CR CA RTAMENTEN. = gås. ee SA 1, 180: 33 :
MJ ÄDSte MI ÄMNETS ECO RNE AE a La RE st Sr Kr 3245: 96 —4,435: 84
Skogsodling:
IOSEn ad NTOrA PlAITSKO Orr ae SA bena IOGT
HDK O DIA VO [EES ERNA SSA a SAR a OM MEET SALA TJ, IG9O:00
Fröklängnings- och transportkostnader ................. (KO
ri sö DANTE OO ChP AT OLE ASA. Seb ER OA Fog 1,062: 25
KROstnad för ssaddkoch bplantering Py, ek. b. st. see 5.202: 70 I5,300AG
Transport 28,091: 33

-
-

KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE.

Transport 28,091: 33
Dikning av försumpade skogsmarker osoossmmmmsseesassssnnnl SR ER a > då FÖR: TE
Tidskrifter, trycknings-- och annonskostnader —mosmoosssrsessrenrss nn nns 972: 84
Diverse omkostnader:
RENEE ERA Fr NE dr RA a sb rag a SES on bd f2 228: 84
FE PATINONER AA FISDD BOET 3 osr oss SENe dt sea 34T: 12
Hinderhatl XV SInvVCRIANEE ooo sricserd ra Lc a AASIS
SSYAEn: OCK SKOPSUNGEFSOKDINSAT. tt = ssk NS sier de dacnen 330: 46
Ersättning till ombud vid skogstaxeringar.............. 226: 47
EES DTI ad Ada 2 fr SA berg Sr NGA gt SALG AP a EE SER SLE 68: 60
[FT ST Eon na Er Bara 7 SVE RR VESA rer SRS DNE or be RARE 64: 39
I DIT ES Sr FORA. BPR DES sr Rae BE TR FN EES RN ERE SSE EO 300: 33 1,604: 56
[ELTT UT AI (SI 135145 SEN ETR NER fö k O AE S AA SN 2 1 SNR ES 64: 70
Behållning till 1914:
BEA bACHUE SE- BANK oc. oki N de ie sont En ds rönts kens 10,343: 63
NSKASSAR, srt öarosd. SEA Let FILT EE AREAN 143: 34 10,486: 97
Summa kronor 42,486: 11
Vid 1913 års slut var ställningen:
Tillgångar:
LUDDE RS (SKA) ITA as SARAS SS RA RS SE Fra RP ENE TAR 10,343: 63
ET LTT RSS ak BUENA 1133 MaA. JA SG AREA ARR SERNER RR 1,890: —
> äg FREE KE SEIN LA a AR MR a RENA EN AT a one 827: 46
> STOR ARA prel SO RLEEA L R Ag 511307 === 187-46
Utestående fordringar för frö m, Mm. .......... NEED Eg Lån ASA SS ARE 764: 46
Fastigheter:
LÅ STEELE de SR Iis dr RASERNA SE NE arr PR ANNES RASA ARE 5000: —
WE CR HETCILPIS ARISENL OT Sn KIA NA SSR NETA TRO ATA 4,050: — = g9,050: —
FREE EATAER NORS ES sa mr me rd nm Sa Usa Ed ds NOR SENSE 2,150::05
BERSSa DE Be gr, ASS Ne er oe nt mr An SRS SE LES Se nb aN oa 143: 34
= Summa kronor 30,308: 54
Skulder:
PYNTA Det AGE Ck RIND SDICEA a on rr ooo rar be beau ss anor ur da norr såra 7,597: 95
LITE TE LET TA AA OA ÅSE Fet a SE SG AE NER SR SFL Are EA ERAN EG 22,710:
Summa kronor 30,308: 54

Revisorerna hava genomgått styrelsens protokoll, räkenskaper med
verifikationer och säkerhetshandlingar och därvid funnit allt i god ord-

ning.

Västervik den 16 juli 1914.

G. Odencrants.
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor.

Carl F. Edholm, Karl J. Bengtzon. =

Landstingets revisor. Hushållningssällskapets revisor. E

Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra landstings-
område berättelse för år 1913.

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

På fastlandet har skogarnas skötsel icke undergått någon avsevärd för-
ändring sedan förra årsberättelsen avgavs, dock kan möjligen någon
förbättring antecknas, i det att under året endast tvenne syner enligt
$ 2 i skogslagen behövt begäras, varemot antalet förrättningsdagar som
använts direkt för skogens skötsel och vård utgör 188 eller något mera
än förra året.

Undersökta avverkningars antal utgjorde c:a 130 stycken, då däremot
antalet förra året var c:a 180, vilket ju anger en tillfällig inskränkning
i avverkningarna, troligen närmast beroende på ogynnsam vinter och
ävenledes mindre gynnsamma konjunkturer på världsmarknaden.

Vad Öland beträffar måste skogsskötseln därstädes numera bliva jäm-
förelsevis god, enär skogsvårdsstyrelsens tillståndsbevis erfordras för av-
verkning av allt virke som skall försäljas, varjämte utsyning eller an-
visning om avverkningens utförande i de flesta fall sker, allt på grund
av »Lag angående vård av enskildes skogar på Öland den 20 juni 19132,
antagen av årets riksdag och gällande från den 1 juli 1913 till och med
den 30 juni 1916, efter vilken tid man dock får hoppas att densamma
fastställes att gälla allt framgent i oförändrad form, enär densamma över-
huvud taget synes vara lyckligt utarbetad.

Beträffande årets skogsodlingar har en avsevärd ökning ägt rum, sär-
skildt vad Öland beträffar, i det att under året därstädes utplanterats
704-724 -Pplantorsmot. 645,559;-ar 1912 "och 303,445 är 1011; på iastc
landet äro motsvarande siffror 367,768, 188,945 och 140,045.

Utsått frö ställer sig ungefär lika som förut.

Årets kulturer hava i stort sett varit lyckade och icke lidit av torka
undantagandes Öland, där man oftast måste räkna med att 40 å 50 2
av plantorna dö.

Skadeinsekter hava under året icke gjort nämnvärd skada.

Fat

in Kr

yt SOV SKYTTE

388 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Stormskador och snöbrott hava ej förekommit i nämnvärd grad.

Av skogseldar hava förekommit några smärre, men blott en större,
den sistnämnda utmed Östra Blekinge järnväg mellan stationerna Norra
Tång och Brömsebro. Skogseldarna återfinnas i Bil. N:o 1.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Styrelsens Ordförande under året har varit godsägaren G. Genberg på Ljung-
ae byholm samt ledamöter och suppleanter ävenledes de förutvarande, näm-
m.m. ligen riksdagsmannen m. m. P. O. Lundell på Ebbetorp, vald av lands-
tinget med lantbrukaren W. Nilsson i Åby som suppleant, och domän-
intendenten Wilh. Liedholm på Sundtorp, vald av hushållningssällska-
pets förvaltningsutskott, med majoren m. m. Fr. Mannerskantz på Verna-

näs som suppleant.

Styrelsesammanträden, till antalet 7, hava under året hållits i Kalmar,
och ' därav två lagstadgade, ett vår- och ett höstsammanträde, den 13
februari och 30 december resp.

Styrelsen har tillsammans med länsjägmästaren företagit en inspek-
tionsresa på Öland under tiden 12, 13, 14 och 15 augusti; se närmare
BESN:ogEr

Som länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort jäg-
mästaren Uno Danielson, vars verksamhet förutom expeditionsgöromål
framgår av nedanstående tabell:

000 1 En
RFSISKAVDESA VAAN, am ll | 5 = SE |
re förrättnings-
dagar R
ställen
|
BesVctnin grav Favverknin gal OM: IN snel rnisele saken Euron | 15 33
Ir On troll SvLd ESKO ESO No FSA SESER ARB AREAN > fr ge at | 14 28
| > FEK DOSE ENN SAT Se rd sa 0 25 es Än ke 3 | 4
| REA O Ch HAnVIS MIN EA Lasko SENS, VÄGS sho. seneste see shoe vad rs 18 28
| SKOSS UNAEIVASDIT Oe Vere berett SS DE do ch AN SJS DER NE a aleen 9 2
NJIDIVETS San DELS RNA a ERT A SY by SE äg sn ora Sen NSI SE Då 8 | 18
(ED eltagandeliAStytelsens tunspektionsteS2- mo. s..ss.ssrsdr sa 4 | 10
IEEE (AL AT NN SEAN ENDE RAR RATES Pe BR AA Ba TM IR vred 3 le 0 7 —
Summa | 78 | 123

Diariet för året upptager 484 nummer med 454 inkomna och 343
utgångna skrivelser; härförutom hava inkommit c:a 3350 och avsänts c:a
375 smärre meddelanden, brevkort och rapporter.

Såsom räkenskapsförare har under året liksom förut varit anställd
registratorn vid Riksbankens avdelningskontor i Kalmar Gunnar Sahlberg.

ER RS RR ARN a
AA > a -
NR S FA - ip

KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 89

Efter den 1 maj har styrelsen icke haft något fast anställt juridiskt
ombud, då sådant icke ansetts behövligt.

Övriga biträden hos styrelsen utgöras av en förste länsskogvaktare
och fyra länsskogvaktare; under året har en av länsskogvaktarna över-
gått till liknande tjänst hos annan skogsvårdsstyrelse samt i hans ställe
befordrats en förutvarande extra länsskogvaktare, vilken fått sitt tjänst-
göringsområde förlagt till Öland, där förut ordinarie länsskogvaktare
saknats, men nu ansetts behövlig, sedan särskild »Lag ang. vård av en-
skildes skogar på Öland> trätt i kraft. Länsskogvaktarnas tjänstgöring
under året framgår av nedanstående tabell:

Ås = . > o Antal

FOrn Et DER IRI E RS: 2 rt mal
dagar
SPELET AES VAS LI Vr AS RASEN WIRE AA Ar INSE BE BEE SARI PE SE RR | 141
FURL TETOLOT GEO PRI ET et SER SA RA ep fr Sr IE NRA LISA bag | 193
Biträde- med skogens vård och avverkning” soosooomeslssssussaseaes ser ec servo arena 167
ÖCEST EE IE ERT EEE 1207, NAR RAS Oe a KSR EE. LR ke REAR ARE ERE NE ERE 0 338
USER STAS EOS ELER jet Aer EA FÄR Sa ror pe HUS ng AE 2
VÄTE RNE EE EAA IE ap MARS ACER a Bare RR SAN SR SAST 179
Summa 1T,020

I och för spridande av ävenledes teoretisk kunskap i skogsskötsel har
styrelsen 1,000 exemplar av folkskrifterna, som utgivas av Föreningen
för skogsvård, varförutom även utdelats c:a 1,200 exemplar av Fr. Lovéns
folkskrifter: >Hufvuddragen af våra barrskogars lif> och »>Råd vid af
verkning af skog>.

Liksom föregående år har länsjägmästaren meddelat undervisning i
skogsvård vid Högalids lantmannaskola, såväl teoretiskt genom lektioner
som praktiskt genom exkursioner; lektionerna hava illustrerats genom
skioptikonbilder.

Under året hava inga nya kulturfält genom kontrakt överlåtits till
styrelsen, utan har arbetet i stället forcerats på de befintliga fälten.

Villkoren för tillhandahållande av frö och plantor hava varit lika som
föregående år; fröprisen hava dock under året varit ovanligt höga.

Kulturarbetena fortgingo under månaderna mars—juni, samt kontrol-
lerades av länsjägmästaren och förste länsskogvaktaren samt leddes av
samtliga länsskogvaktare och 13 stycken plantörer, av vilka de förra
använde 193 och de senare 360 dagar.

Skogsodlin gr.

UL SKTSYSE FIF UFR TIS SI SK IE Vall! FL PA RIE NEF Sr EE SITT EW TSE RS KE RN

LR EUT ATN

Planterings-
dagar.

Plantskolor.

Frötill, gå ng
och frösätt-
ning.

Bitråde vid
; Skogens värd
) och avverk-
ning.

90 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Sammandrag över utförd skogsodling.
| | SN
| | Åtgång av Full-
Antal || HIN fra | SP | | ständig Hjälp-
HÖLA [| CE IH I K | | NN -
Område | rekvi- | Tallfrö | Granfrö | Div. frö || Plantor I SS kultur | >
renter || | | | | odling
| | kom TN Ske | kg St Rn har
| I ] | I I) |
Fastländersss CS syyse | I34 || 117.) 82] 65) 32) — | —=11 369,7081 254 [ONA
| Ölander see 144 || | 794,724|| AT | 4211 Teve
| Summa | 278 I TNE IS 240 05 | 32 | — = 1,164,492] 296 | FI 142
| | 183,14” | | 307,74 |

"I denna summa ingår även 6,50 kg. av skogsägare anskaffat frö.

De utsatta plantorna utgöras av 982,779 tall, 146,425 gran och 35,288
diverse plantor.

På ett flertal ställen hava under skogvaktares och plantörers ledning
anordnats s. k. planteringsdagar, varvid undervisats något flera barn än
förra året, eller omkring 800 stycken.

De fasta plantskolornas antal är 3, nämligen vid Hårstorp, i Kalmar
och Bläsinge by på Öland; dessutom har styrelsen dispositionsrätt över

plantskolor vid Kranklösa på fastlandet samt Löt, Rälla tall, Rälla, Stora

Rör, Spjuterum, Resmo, Bårby och Össby på Öland eller till antalet 8.
Ungefärliga planttillgången var vid årets slut:

I-åriga 2-åriga
ADA TNE OTRS NR a se sr gr se BYS O.OO 14,000 = 5380,000
(CAPLIO TATE SES SN ER korn = 69,000 = 069,000
Summa 575,000 83,000 = 658,000

e

Uti samtliga plantskolor har utsåtts 21,5 kg. tall- och 2,3; kg. granfrö.

Tillgången på tallfrö var något bättre än föregående år samt betingade
ett medelpris av 16 kr. pr kg. Till följd av föregående års dåliga frö-
sättning kunde granfrö icke erhållas under 10 kr. pr kg., vilket var un-
gefär dubbelt mot 1912.

Frösättningen för året var ganska god för tallen samt mycket god för
granen, dock är att märka att granens trösättning förekom traktvis mycket
ymnig och traktvis ingen.

För fastlandet gälla fortfarande samma bestämmelser angående rekvi-
sition av biträde för skogsvårdsarbeten; för Öland stadgar dock den nya
skogslagen att allt biträde rörande skogsavverkning m. m. skall av sty-
relsen lämnas kostnadsfritt.

På grund av rekvisitioner använda dagar för skogens vård och avverk-
ning inom hela landstingsområdet uppgingo under året till 188.

KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 91

Utav de under året besiktigade avverkningarna befunnos avsevärt färre Uppsikt över
äg» es o « 9 . o .c es sk i
än förra året lagstridigt avverkade; rörande alla utom två träffades över- ”"253/08arnas
SST AR SR efterlevnad.
enskommelse godvilligt. Syner enligt $ 2 behövde alltså endast verk-
ställas på hemmanen

Balebo Litt. Ab i Bäckebo socken,
3/,, mtl Jonsryd i » »

med en sammanlagd påsynad areal av 19,40 har.

Under året ha rättegångar anhängiggjorts mot följande personer:

Ernst Johansson, Midsommarkransen, ang. kulturåtgärder på hemmanet
Stjärnemo i Kristvalla socken;

Östra Blekinge järnväg, ang. skogsodling på avbränd mark, tillhörande
hemmanen Siggesbo, Siggetorp och Gummebo i Torsås och Söderåkra
socknar; |

G. Petersson, ägare av 3/,, mtl Jonsryd i Bäckebo socken, ang. upp-
låtelse av mark för skogsodling, vilket av honom vägrats avverkarna,
Högström och Jonsson, Bäckebo.

I häradsrätterna hava följande mål avgjorts:

Mot C. C. Boman, Ekenäs, Lillsjödal, ang. 3/g mtl n:o 2 Björkshult
i Fagerhults socken, till styrelsens förmån.

Mot P. A. Johansson, Gårdsryd, ang. Gårdsryd litt. Db i St. Sigfrids
socken, till styrelsens förmån.

Mot Ernst Johansson, Midsommarkransen, ang. Stjärnemo i Kristvalla
socken, till styrelsens förmån.

Mot Östra Blekinge järnväg, ang. skogsbrand utmed järnvägen, till
svarandens förmån. Styrelsens talan ogillades på grund av principiella
skäl. Utslaget har överklagats hos hovrätten.

Av K. Maj:t har till styrelsens förmån avgjorts följande mål:

Mot N. A. Bondesson, Strömsnäs bruk, ang. kulturåtgärder på Ruda
gård i Högsby socken.

Mot Oskar Larsson, Verlebo, ang. skogsodling på 3/., mtl Verlebo
litt. Ec och 1/5 mtl d:o n:o 3 litt. Ed i Långemåla socken.

Under juli>september ha av länsskogvaktarna rekognoscerats och <Rekognosce-

2 - - & 01. ringsarbeten
undersökts socknarna Ljungby och Söderåkra med en sammanlagd areal ,,.; kartläg

ANV. 235 2 har. ning och
= > : : taxering.
I samband med lantbruksmötet i Kalmar den 21—24 juni 1913 hade RE
2 : SS . SE o a fa ogsutstalt-
skogsvårdsstyrelsen anordnat en kollektivutställning för att åskådliggöra ning.

styrelsens verksamhet samt i övrigt utvisande olika grenar av skogs-
vetenskapen med alla de viktigaste instrument och hjälpmedel som ifråga-
komma.

Ävenledes var i samband med utställningen anordnad en plantskola

VY BR ROR SR or RR FN RR REN RER RR ora ANT Öja tt TREA NTE RR SEIMEVST SPN NS sig jr rn RA RA Ma
E Sk Z' 5 - d sr Je LR 4 RETT Få TRE

92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

med alla plantor som kunna ifrågakomma som skogsträd i vårt land,
ävensom en del park- och prydnadsträd. I plantskolan hade jämväl
jägmästare Berselius i Kalmar utställt en synnerligen vacker samling
äldre plantor av såväl barr- som lövträd, dock mest park- och pryd-
nadsträd.

I styrelsens paviljong utställde även följande personer:

Anders Mattson i Mora: tillväxtborr och yxor.

K. G. Nilsson, Hammarglo, Mönsterås: tall- och granfrö.

Sofia Lange, Mönsterås: tallfrö.

Knypplans skogskulturredskapsfabrik, Dannemora: skogsodlingsredskap.

Jägmästare Ernst Andersson, Djursholm: såddflaska.

Kronojägare P. Hallström, Vrigstad: såddflaska.

Skogsvårdsstyrelsens kassasammandrag år 1913.

Influtna medel:

SILAS AISA SR RESER FOR BI NN et rar ESA REA FTIR SR a ERAN ENA 25500
SKO GSVABES AVI CKE SE rg sö sees sa så SAR OLE ale of Alen Säl 5 SAR ER FORSAR 10,033025
I ERAN ONES ra rd Adler SAN RR TLA RA RR Ir SEE TOD Ä GS SR af ob lig. ab ae. 1,236: 60
SK6 &SUD DLYS DIN OR a fp eten sr en sr TE IN SEE SNR RS fr ör — —
FIIE0 SO LTT OR NNE je ls ra Ara sia Ds vbn eeg RR oe NASA K EES 2, 100122
Biträdetwvidiskogensivardioch (avverkhiD8....... s.a.s 3: —
Syneflörtattas ken FAN 2=10ch- laga: atgartllekö. s.k. soma SLA ES AN NTE 300-03
189 B ASU NN T meo SR FASS RAS SEA STRESS RR NRO a AR Säk ag 4: —
AtenburnartorskolesA Ad vägas else danne Lägst 1,150:—
TDI SOM O TS TE TRA S RE ease OSSE Fa BRAST fe eter RAR GAS See UR 64: 40
lö tta oi (LAT TC Sj OSLO os rs da IS EL ab SNRA a SER ES NR 7,025: —
» RNE TOW rape es aus BEER MG ATOMER ER ENGADE TENN SR TASK SR SES soc 25,7 00::05

> 3 MES TO UTAS S BI BaO NS Nja fea ds ss stole ön I en aa er FRA SAN SSL NN 6,914: 38
Kr. 57,765: 49

DPI D ASEA COS DIES mee ERS Hesse Aes ler Earl olaga NS SAN 302: 20

EO OSUD PLYSTIE SAS se rd SfE Se on sn RN SSE DR NERE Rad TS TASTE 749: 62
SKO5SO MT Ae AR Ae a ale free Aa Ae Nerd ar AE SKR I1I1,431: 85
Biträde vid skogens vård och avverkning sosse. SÖREN 7:89: 70
SVIS TÖLFAt TIS ER SAN ER SO Cha Sa ars ander TA ATA 2 OR
ÖV VLOLVATEN EG SUI 2 IOC Lasse Söke fa RE GG dejt ma je oe FAR RE SES S ENN 6,515: 04
ANMÖ TVINGAT: 228 OD NES oe MILENA 1 Ia FER EA RTL Be REG AR LE AR EE Ka a NRA 10,475: 50
IR VERVATLCEIG 005 VER Få dee KEN reps AR KN MA ST LAR a Län fa dr ASTA, BEA SNR ANAR 451: 42
HI ÖESKO Elda ser de SE STAS NA Sd er feber pe FASA nga SRA fö leo ÅN rt Sgt fer SR ärsin R 1,5508-

"Transport KT. 32, Eu5re

KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE.

Transport

STEL ES IE SAS tr EAS SANNE EA mA ARS lr SR kt BR SA NNE dar
Bankräkning...s... BE VESNA a Rop RANN AS ERE ee a fer. ALS ne
PRSE EET KLOT SKOPSEATG RT oc sor on bes arsa NR rf so vd öbnes Ajo srs RER ONES
löpplupna räntor," göttgjorda” Dankräkn:- ssd. sheseoise des Sva d edra
Summa

Kr:

Ka:

905

KASPAR
NINI
24,033: 08
5604: 04

MT TOSE AD

300520

58,067: 69

Räkenskaperna balansera den 31 dec. 1913 enl. följande tablå:

SPIRIT I FO be LO LL: SE RNE ae Sya loet orkan Als SA os Soest sele ap sele öre si ban = 46,058: 57
Inkomster:
ERE ATTS TA DAS I TN EB ne DE Er MAGNA Sal SR fa od nro AS 2,500: —
BIRTE SVCh EL SAVE ILE TSE SNRA a ER NGA er SRA SRA ons S sr SEN AR 10509 3125
TÄT SOT os ed Ars ER SAT Ad ed Sö ED" RE frn SR AL RAA 1,538: 80
FRAS OR NS os SG RR BEA EE es r eds eran ÖA" AC 305
Summa Kr. 60,795: 02
Utgifter:
EOSSU GUEST RN SERENA SRA ARNE BR Ae SADE 749: 62
FSE GATA ER Er rt a EAA ga ASL ena So Je ge
Biträde vid skogens vård och avverkning .................. 786: 76
Syneförrättningar enl. $ 2 och laga åtgärder ............ 91: 30
fÖSGD a SOLV Al NSSHÖPTiKer =. don sosse kr en 6,515: 04
LATA GTALTE VET ASA FIRE SAS SIA SAS ENN SSP EE Re SR AEA 10:45. SO
VÄSK yninp oc IAVERATIET bosssv seder saa ÅN Sk RT 221: 76
Ifpiiter Stor 2 oKkOpSPArCS- 2. ccs vs. Seek e Sd SS EA RET EI 564: 04
> SN ET LSJ ED HELT 2 Dr Ae GRS ES RAA Bare SER AS NANG 1,087: 75 27,504: 49
BENDER FEL LSNGE Fr sa ef es TER Sr nar RE SA hd SS nn me RER LR SERA ne 38r200--53
nämligen:
Skorxsodling. (Möbehallning) bs..sssctuassse dd oldaesds ROSES
BIT NERE Trä SA ONS LA EE SIS Ed Är ERE SIA fs LR SLE sor Ac 2209:-02
RAA SCHA LG SOTSKOLL bsr ge oense rea a bed SA SSM Sod SRARR 400:
LED OSLO be na SE SR me ISLAMS DE kn pt AA SR RAID 21,000: —
SE TEL TER CENTER NANA AA VERSER la LSE SEN MOR Kr 185: 67
FIRAD ASSC GA KATTA KATE oe Ear onda oo Nn RAN ER des Eg ond 3,198: 95
FÖTVEGSE IGLOO KON "225 ae säl Le AR dad A I Skaka den e Seb Ler FOR: ST
SKO SSE AR MASHSDEN SS festa och rör rad SS NT Ia te 2,000: — 233,290: 53

A skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Gust. Genberg.

Uno Danielson.

TOYSNI
S6 SZ va | AO 'UdNEA OL Je SE ge
Lan
oo
nl al
Fr (uew 001)
Z sapenque
2 dre fyxerrur
>
- fIRATIS 'UI) 12 06 IeY
- -18A "pPues yqdvo Se! 1 B "Oz
2 o9z'6 ofz | sni3 wouan | 0006 |-eyfotzz vy | str
AA
d Mm J i
mm
7 ; ;
Aa 10UOTY 10uoxY ur wu dessuewu| IouorY ey
| = -SBUIUYIL]S
= AR apuediudur I9pIe
on Prujsoy ; ICE laapuersaq 2 uap[a Ar
20) pewsoy UuSdI IPUEJ 3
2 -SSuru genur "jAp to | SFONS AURPSUE SPI ISAo
= -9e]S 420 sura TeIÄW JO eu e SUuIDOYS uos
= epeyspuriq | Des EE LPEYS euunsq Sprewu
MÅ PeuUARIOA Ipeuqevrod | tsjesuriSoq | ”PYPIA ua RR
AA SALT CIS uapga wouas |PrUYAETOA [EEE Ov
; 1124 T9POM

uapejrsog |
er |Sumfpass | Ye > | Wed tunpeto I oamtmes | 4qs30H
ATOuU wu 3 ed |

aHolq £'o|-ox0] uvdtg| Ssappejs pA4IouIoj, | PÅIJUIOT | PIATIOPAS

TERO I TOISTUD eve Te UR AA DSTÄS AE

; 1919WOTTNY

uoxddn Åq UaNIOG

uspfer aswoyddn | Ysed UU
1ep Tejp tera FIRAR FESAR SA RESD AS
-9puon I -AIDUB Pauw = =
BuATdue HN ES Åq asewureu |
'Sejspen SESIG EP PIL | [9 puvisar | worded uspgo |
e3nNuyag sJolEISpurIG -SBOxS Iep 'Steld

FA 2 Meg VIEN

:€£161 JR UB] JeLWJEN WoOUr JEpI92sBONS

"TT ONT IT

KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 95

We. IV:O 2,

Protokoll vid Kalmar läns södra skogs-
vårdsstyrelses inspektionsresa på Öland den
12, 13, 14 Och 15 augusti 1913. Närvarande
voro ordföranden, båda ordinarie ledamöterna
jämte sekreteraren.

Cir:

Företogs resan från Kalmar till Degerhamn och vidare till Albrunna, varest
skogsodlingar tillhörande Degerhamns cementbruk besiktigades och befunnos
över huvud taget synnerligen vackra. Styrelsen uttalade önskvärdheten av att
skogsodlingarna framdeles utsträcktes åt öster på de kullar som uppstått av
avfall från gamla alunbruket; som en del rotfrukter syntes trivas utmärkt på

dessa kullar förmodades att även tall såsom mindre fordrande på jordmån

torde kunna växa och trivas här.i

-

NS

Följande dag ställdes resan till Alvlösa, där en mindre c:a r10-årig kultur
inspekterades. Plantering med ask hade här misslyckats, varför uttalades att
endast tall här borde användas framdeles. En del hjälpplantering borde göras
1 mitten av fältet, där slutenheten var dålig. För övrigt var skogsodlingen
vacker.

3:

Härifrån fortsattes ' till kulturfältet på Bredinge allvar, där skogsplantören
för södra Öland var till mötes. Fjorårsplanteringen hade gått synnerligen
vackert till utom i en del sänkor, där vattnet dödat plantorna. Årets plan-
tering hade däremot gått avsevärt sämre så vitt nu kunde dömas. Styrelsen
uttalade att ej tall utan björk och al framdeles skulle utsättas i de ovan
nämnda sänkorna samt att hela fältet skulle göras färdigt innan hjälpkulturer
företogos.

Plantören fick i uppdrag att göra byordningsmannen i Bredinge uppmärksam
på att staketet i östra kanten av fältet delvis var skadat, vadan reparation var
nödvändig.

$ 4.

Fortsattes resan till Mörbylånga, Färjestaden och Kalmar. Härunder fattade
styrelsen det beslutet att tilldela skogsplantören Gustaf Petersson i Södra Bårby
50 kronor i premier för förtjänstfull verksamhet för främjande av skogsodlingar
på Södra Öland att honom tilldelas i guld.

96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913:

S 5

Den 14 anträddes resan från Kalmar med Aledal i Algutsrums socken som

mål. Här planterades förra året ett mindre fält med tallplantor, vilka på

hösten stodo synnerligen vackra, men nu voro de till största delen utdöda

på grund av vårens torka jämte angrepp av ollonborren. MHjälpkultur bör
framdeles företagas.

$ 6.

Inspekterades plantskolan hos lantbrukaren V. Swensson i Rälla tall, varest i
plantorna befunnos synnerligen vackra och välskötta. Deras antal uppskattades Å
till omkring 250,000. . i
;

i

ME
Genomgicks hela skogsmarken till Rälla gård, varest Robert Johansson i
Ålem m. fl. bedrivit avverkning i stor utsträckning. -
Styrelsen konstaterade att avverkningen såsom den nu uttogs ej var ruine- ;
rande för egendomens skogstillgångar, vadan de många beskyllningar som från |
olika håll framkastats kunde lämnas helt och hållet å sido. Ursprungligen j
avsägs att avverkningen skulle omfatta 22,000 träd men genom kompromiss 4

lyckades styrelsen nedbringa avverkningen till knappt 12,000 träd.
Närmare bestämmelser rörande skogsodlingarna på egendomen överlämnades
åt länsjägmästaren att framdeles bestämma.

8,

Inspekterades en kantor Holm i Högsrum tillhörig plantskola, vilken dock
befanns innehålla glesa och delvis små tallplantor, vadan dessa plantor möj-
ligen torde få överstå till dess de bliva z2-åriga.

$ 9.
Besöktes styrelsens kulturfält vid Lindby i Gärdslösa socken. Resultatet
var här synnerligen tillfredsställande samt stängslet väl underhållet, vadan
ingen anmärkning kunde framställas.

Särros

Fortsattes resan till Borgholm över Skedemosse, där skogen togs i betrak-
tande, varvid konstaterades att densamma delvis höll på att taga skada genom
övermognad och behövde uttagas successivt 1 små hyggen, varefter plantering
skulle verkställas.

Någon åtgärd 1 denna riktning kunde dock naturligen icke föreskrivas egen-
domens ägare.

NE

Följande dag den 15 inspekterades plantskolan hos kantor Håkansson i
Löt. Denna plantskola befanns mycket vacker och visade att den sköttes
med omsorg, och beslöt styrelsen på framställning av ägaren att lämna honom
1 uppdrag att nästa vår 1 plantskolan så diverse lövträdsfrö för att framdeles
kunna fylla styrelsens behov av dylika plantor; fröet skulle styrelsen på van-
ligt sätt tillhandahålla honom.

i
ä

KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 97.

Sö Sr

Besöktes kulturfältet i Norrby by, omfattande c:a 35 tunnland delvis sank

mark. Kulturen var nu omkring 6 år och delvis mycket vacker, men på

vissa trakter något gles. Framställdes förslag om att på de sanka markerna,
som nu voro kala, plantera al i stor utsträckning, vilket torde vara det enda

trädslag, som där torde trivas. å

S 13.
Härmed var inspektionsresan avslutad och återfärden till Kalmar anträddes
över Borgholm.

In fidem:

Gust. Genberg. Uno Danielson.

7 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914. Bilaga 3.

;
3
å
;
;

CAO] LEN Ge |
ggz'SÉ | Seb'9vr | 64€£'€86 |ewnung ggz'S€ | Seb'9bi1 | 64€£'€£86 | ewwng
rr SERA |
oL€' zz SL6'94 614€£'569 SUN VI bVej RY) GAR Vera vare letat s kva fadon Af TN puprO LgL'Et GES JENOr NET Je SR AE JR aan Su |
gI6'zI1 oSt'69 oob'lgz ÅA Sve Mynrdle 4. av ev vd v Rd.AR Sr LR NRN IA 22pUDISDA SPIS 000'z | 6vg'zv amd: (oretera.pe. sec. os... Ra JeW[eY I Ipetsaanpo.d |
[ F A0gup)J v2205sI2 I 95€ = | TE [NU ren a SR RAG I g101 upaf Sumy
SA =. en - SSA DTS SVE - | |
AS S 75 8 SN "8 ASK TKO TN ASSR:
- = JT PES TS ESSER ASS Me i DG Ia
2 SIAT ueIg I oMekL || SIAT UuBIr) ee
.! = rev DA RS, ASSR SS Ca it R IA bas | GA KE ANA Sr
N = "£1I61 JP ISJJIÄJSSPIPASBONS EIPOS SUB] JPWJEY UPJIJ SUIUFPIJULId
3 j S 2 gZ ON UT
a
fe A
je 24
> 2)
är un
a 4
+ (=)
: 4 = s6'18 | rö:bgz | ewuwns s6'18 rö:bge | ewuns
2 |
; 2 | E£toT, z1'OvI sesonrre se rr RR RR rr rr FIOL 2127 FU DYIT o0to$ ort IgI | ses PP RP RR RR RAK 13ueppLu
EN Z | SE i TNE iees resan soner enen ronne sera ser en tr nn ett IOJONSJUE[A I =" oz: 6R [ENE a AASE Nk ig ES ra 13uep[os |
Sd GE 2et6s later feet ERS Sr NER a Ain SL NOsenIsd ONS I | Fd dopun sdoyur ;
Eu O | | e |
i 4 :£161 (NA 220520 s6: TE t9tQ1 | CKAEFS SIS F ST > AGT MAN RAT EL 2161 upsaf Suuupvysg
- SBS SS r "3 DI |
FT ie I IPI2IY 12420
| UPID NET ue) TEN |
' | I 2 DAS < k, er
5 "€161 JP ISJIJÄJSSPILASBOYS PIPOS SUP| JELWJEN UPIf FUIUYPIOLT
NA [2.0] )
ve SEN d 'E ON UT
5 5 FY BARN ra ANTA VIRA Se Kas ÖRös Ark ls z SES YES ER FSERTT INSATS RN TESS AS

KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE.

Bil. N:o 3

Förslag till inkomst= och utgiftsstat för år 1914.

Tillgångar och beräknade inkomster.
NENEStACHEeE 1 DAMKEl soc sson srrdössrdk roa SSA RER MOR BÖRS SAS KS AF

Fröbehållning:

Ko SA (ALSO SE se NNE dt RER RR SARS 2,188: 68
ORSA OEATINKÖ Ers saiar aralr Rn EA SALSA SR NE a a OS AN 162: 64

FIRE ALLA 0 [OTO TA Sr SÅS SS Eyes bal EM esler Jarla för ni Sö oa 2,5003-—

förelras av. hushallningssallskapet =” sist. slsissrsbnsesrsn sis JES ——

[Era kn adeCskopgSsVardsdvgllteR Tia o.s.ss.o users spend faaiys da 20,000: —

RerGtoRApar IN baAnkS insatta: MECCb pose ss era die frlessa den vaken f,2001—
Utestående fordringar:

HRRENRO GINER LAT KOTA Soc ören AR Der sa Suge Vesa 375: 90

SATAN ET SE NNE BA fa eNa 04 få UAE RS SRRNIE SEA 415: 67

LIVES EN sits Sön ER SöS SATA SA FOR SE RR RR NAN Ne 1,377:57

Befaknad vnkomst.av torut” Inköpt MöÖvslo ferlesstos rg 1,500: —

Summa kronor

Beräknade utgifter.

FEST GK EU 2 ER BR RS SEA osa nat Rada Sr aS Nong AES, fansen 10,170: —
Reseersättningar:
SUTARE ST a af NR EA EN ASA SNR 2,060: —
SENT OTCTINAN NE SSA De SR De Usel dan vå knas askan NOR
NÄSTTSJ AD MA SVAL C ISS EA « 0dS Lörd snar sd intr svenne I35 00:
NRATISSKOP VÄktabll Ae ARI S NA de hero dest Led inde raken 4,000: —
TROTGINATIe SKOPRSPLAN LÖR. .s.. oense essbveskåde rea 150: —
KOREA /SKOSSPlAN(OKCITS:: sat slå sec resande re 150002 BN SO
ORT ES ROTOR 2 ES EST SN VESA FDR ilyt ale fn br glede ngar fo re Sol sr 300: —
RET GeT VIC PLANS KOLO er Seb odat ge dit udg berget one dera 2000-—-
IEOP SO CIITID SE OSEN ALL SON ad Rod Sola ords sr ads der ek dp bias sår 8,000: —

SE

24,082:-42

24,700: —

ÅNS SG
S4,0TIT3I

18,920: —

8,500: —

Transport kronor

27,420: —

AN
SARA ä
Fö

ET BET UFA SETE FAR CP VEN t ONT ST SPP RRD REEEA de LTT OA ERE ST UVI SPA EVE

I

//

f

ÖRTER JÖSDE oe TEA i Transport
PeefElyra storsespedittonslokall FäSE Sue FYREN UREA a RE EOS EADS
SEE UN GenvIsnin gsm aterldle gosse seder FSL SPREE SR

Diverse, däribland utgifter för skogsmark och kart-
arbeten ; : |

str pececeseseococc er PeR RR R RP PP RRRRR RP R RKA

- Behållning till år 1915 ..

Kalmar i skogsvårdsstyrelsens expedition den 30 december

Gust. Genberg.
Ordförande.

P. O. Lundell. Wilh. Liedholm.
Landstingets ledamot. Hushållningssällskapets le

É

Fo

KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE.

IOI

Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kalmar

läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år

1913, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande

Revisionsberättelse.

Inkomster.
Behållning från år 1912:
FRE SOM RNESKOSINA CCR 2 ost sn sars SENSE S AA sLokt des EDER EE sn 908: 31
FYTDET TT TA USGA SA Fr RA mn Er Sr SK SKA APS 661: 65
LIE le art SES et EE rn Aer DREE ST ERAN SES ERE RAR 2,037: 36
FIER AKS IIS FÄR ÅOSAES ran sö sobre og ESS ana Sov ones ok sas 2,600: —
ma HITSEN STR, SPA SRA ER SARS SOFIS NE SENT TA Sa. 94: 50
LIUTIER HEL SPA TG AE tees egt Ar a OA EES SRA Er 39,756: 75 46,058: 57
Statsanslag «........ RUE PRE T KN DIES Ra SE ar AR FSA ed 2,500: —
I ITIST GU SEN TUE FRANS Rad Ser SEE ae NR ARR SRS SRA & 10,633: 25
HR EN br AT AN SR ANSE SRA ae Sod Se brad ägs SoA sf tös Ad NSR SS SARS 1,538: 80
[I TEE SÄLG LI MI SI SPA fö RR SO SERA FA RA SR KASS 64: 40 14,736: 45
Summa kronor 60,795: 02
Utgifter.
Skogsupplysningar ER bör SR EERS KOE EE CNRORE SPEER 749: 62
FR ORDEN 2 SER RN nn a a dn nn mn SEE RS a anser JsOL2:TA
Biträde vid skogens vård och avverkning ......o.oooooo- 786: 76
STELT I age NIT 12] I bre £r KS EE SSSK RER SEA KASS OAS 91: 30
filvarsa MOrvaltnIngSkOStRaCleR >... or. ss diosecbsrdan ras lesensdnkasd 6;5 15: 04
FEAR SAR ESR ES SL TE KEN SET Mt st Sp due öste d rens ande sasson Eg TOT 75-50
PERSER AV LIN SITA ICE oo Notes cte tona EIS nee EEE rånet 221: 70
UEJESNERCR FÅGIE AIR OKORSPAEGS: ag okerosecen os serb asbra eeh o knarr En 564: 04
MÖRESER TFN HORNE FAR SI Arg da lBu ER a ordna root Uber didebes kiss äntrar 1,087: 75 27,504: 49
Behållning till år 1914:
FLOTT UNT erg MESA FRAS AS ERNIE BRAST RA 233K 15.32
[ETSI Va Re SE ak AE TRE TU SE SBR de EIS VARE LR 2,263: 02
balanserade FIOrSKOLE BsV:A AA ek oo tod stone eoloetagsr ola fser as åra 400: —
MENSVERSE ora SÄ ANG NL Seg 1 NES DNE AS ER IS SE KAO PES Ks 201357
SSK OGSPat UT: KTATRIOSAR "5-5 SENDA de or sas deres sko se FEN 2,600: —
INRESA DOCK, JRAMECR 0-0 En fia EL OeE os al seed 24,384: 62 33,200: 53

Summa kronor 60,795: 02

k v
ABA ad JG a

SA hö AR dt

ES kopsvätdsstnr Le SäStokoller ch födövisninet me
granskat och då vi därvid i .
Fc "197 91 |

| fögade fr GR hava" vi

valtning. E
- Ki db
Landstingets or

Kalmar den 23 juli Sk

Carl Fransén.
Av Kungl. Maj: t sprusdasd revisor.
Axel Åkesson.

4

Hushållningssällskapets ombud

Skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län berättelse

för år 1913.

Finanser.

Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1913 framgå av följande utdrag

ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år:

Debet.
Ingående balans: 7
Kassabehållning: å bank innestående ...... 203: 89
kOnfAnT 15 KASSANG = 0-5 us 105-30 909
LIT TE DUE ESS [IgE ra SRS ASSA SAR Er 12 rt SN, AEA GAS SENS Mä SA 1,700:
Inkomster:
Anslag av stat och: landsting:
Statens anslag för uppehållande av skogs-
vårdsstyrelsens verksamhet .........o..... 7,500: —
Statens anslag för skogsodlingens be-
främjande = >.;.... ER RS OR ASEA ERA 1,263: —
Landstingets anslag för skogsodlingens
CI TO Jane: Ir sr rsEN Darren Aer FSS OO IOF203:
Anslag ur Liljewalchska fonden för bidrag till skogs-
dikning och skogsodling .........oc.c.. RASER SR AR. RR 150235
BOCA DAN Or GERE AO Vd stor. scott SA At BRP. 407:
Andel i böter och virkesersättning ........... SE TR a KORA oh RARE
BRAIN Sr SE SLR AE MARS a MISS fbe sr NISSE hr vd 143:

Omföring:

Värdet av under året inköpta inventarier och verktyg... .. ......

Utgående balans:

Redogörarens fordran för utgivna förskOtt.......sssssssssssssooseeareona

Summa kronor

Ts

062:

tr
st

JE

: 90

: 66

SN SAN earn datt an må SE

104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Kredit.
Utgifter :
[BON ON CR es rs rf rer ANA ag LARS NA ENA REN SER Pen sr 6,200: —

Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrel-
sen, skogsvårdskommittéerna samt tjänstemännens

UfsSynIn SS-VOCNYSkOgSVALASAnD Stel Nm s.rso sun elr ss 207 SARS
SIS BN LEA E TE (Erde OS Sea SE Oe Er SEA KAS Sr ÄRAS ER ERA DE 342: TT
UT VENHATTET TO GISMETKCV OVAN ers eR Arb anis a sasiaö, FOGIS RAT I 2:90
IRFöklan enn 2 Fin pA dvs kkO NO CH PlAMtOLr less sets TONAS
(FENFALP LON TSK OLAI re st ne SR free ala bed se eger TEL
SiranSsp ort sava plantor, stkosoGhT HeCSKAP: ua: ssd AHO
Avlöning åt extra plantörer och skogvaktare ............ 335: 55
SKO SSP ÖIS KULLSU SSG Ers ef abs re verb ae öde selen Ar Sark 93: 20
FOSS KOlONaS Span fed OA sr dosen sen deg ss Aeneas ses eeA 2820
Bi da SUS OS IK Sea se Ara ola Jet io Ra aa 15: —
BIOS NyLEN id dSKOMTST NN ana sas Aa sena sr SN NN 36: 80
AANNONSSK, bly CK O.CINES KV material hs ide dansas eka 608: 42
Telefonavgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas post-

TDXOP ELON (0 DUE EN LST ibn sp ere ARE SARK ARSA TE RRSr 183: 29
TD TVErSe SUL OM ETS SE Ne a ANNAS La at a MA SR NN DORA

Utgående balans:
Kassabehållning: Å

AP Dan kon e StASNdes Nast T,2045NA

varav reserverade av anslaget ur Liljewalchska fon-

Cen rk. 1,000:050-
ET VCIA ATT EIS RE RAN SIE fr od os En SR arta SO NAR > I3E AO

Summa kronor

12,598:

3,007:
15,6005:

Att tillgängliga medel ej varit tillräckliga att täcka de löpande
gifterna under året, varigenom en redogörarens fordran uppstått, är be-

I2

Sö
66

ut-

roende därpå, att skogsvårdsavgifterna för år 1913, som enligt de nya

bestämmelserna upptagas i sammanhang med Krönour SS dre ej redo-

visas förrän under året 1914.

Härförutom funnos hos skogsvårdsstyrelsen vid 1913 års utgång för-
varade skogsodlingshypotek till ett sammanlagt belopp av kr. 28,658: 80
mot kr. 22,903: 80 vid föregående års slut. Inga deponerade medel

hava under året använts.

GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

105

Av det under skogsvårdsstyrelsens vård stående anslaget till plan-
teringar ä Avanäset hava under året till planteringsstyrelsen utanordnats

600 kronor. Vid årets slut funnos av anslaget kronor 3335: 71 inne-

stående å sparkasseräkning med A. B. Gottlands Bank.

För år 1914 har fastställts följande

Inkomst= och utgiftsstat.

Inkomster:

Kassabehållning från år r913 med avdrag av redogörarens fordran

Anslag FÖRSTA SVIS SSR Eran SAR resp S a see no SAGA
Skogsvårdsavgifter SNRA RP AL SSE SE DEsSED Eos ast lsd SKOR
Försäljning av FEReR EIDOS BSR SIS ET Bee Adda sts No se BSR MI Sat
Räntor ; YR RE SAR fr EVR TNE LIP rA AIESAN 2
Summa kronor
Utgifter:
Löner

Hyresbidrag till länsskogv aktaren ERASA VD SSA GER SEAN ng rg VAA EIA
Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrelsen, skogs-
vårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogs-
VEOLIA CER ALOE SLAG SVAST oe ERT ES a fö leseroe s hin ar ia Ds ko ar
Inventarier och verktyg, förslagsvis
FIOEU DIETEN GC sr TORSK SVIS fu rdo ee do oe oss ke dnr n is sr AIN Er pr SAS SR SAN
Bidrag till skogsodling å kalmarker och skogsdikning, av anslaget
Gr 3biljewalehskastontdem: teseFVeraCle'- > s-5 io sid sees dö sr: peso törs re. Md
Fröklängning, inköp av frö och plantor, förslagsvis
Centralplantskolan »
Kostnader för transport av plantor m. m.
Avlöning åt extra plantörer och skogvaktare >

Skogsundervisning SVEN SK SER SA SLE EA
Annonser, tryck, skrivmaterial SY RENING TE INA SAR
Telefonavgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas postporton, div.

FRA RTer NN LOFSIARS VISE seb nee Era SA SER Ar BN SR AE VTG INRE OR SN ONE

Diverse och oförutsedda utgifter

Summa kronor

SFD:
10,200:
3,000:
300:
200:

14,073:

6,200:
150:

2,800:
50:
ANOS

1,008:-
900:
I,000:
50:
350:
300:
600:

ÖS
139:

14,073:

90
40

I

Skogsvärds-
styrelsen.
Skogsvärds-
kommuitteerna.

Samman-
tråden.

Personal och
tjänsteförvalt-
ning.

Avverkningar.

106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel.

Skogsvårdsstyrelsens sammansättning är densamma som under år 1912.

Skogsvårdskommittéer finnas nu inom alla landskommuner utom Bar-
lingbo och Källunge, sedan skogsvårdskommitté tillsatts jämväl inom
Sundre kommun med ändamål att särskilt verka för skogsodlingens be-
främjande inom denna skoglösa socken.

Kommittéernas sammansättning har endast undergått förändring i Halla,
Tofta och Träkumla kommuner.

Under året hava hållits 9 sammanträden, nämligen den 13 januari,

12. februari, 5 mats, 21. april, 31 maj, 8 augusti, I7 September mmromme.
vember och 15 december. |

Länsjägmästaren har under året handlagt 148 förrättningar under 156
rese- och förrättningsdagar. Av förrättningarna hava 109 avsett utsyning
eller undersökning jämlikt 4 $ av skogslagen, 16 planerande, anordnande
ledning och expedition av skogsodlingar och dylikt, 8 uppgörande av
skogshushållnings- och dikningsplaner, 15 kontroll, avsyningar m. m.

Länsskogvaktaren har under året haft 160 rese- och förrättningsdagar,
av vilka 113 för biträde vid utsyning och stämpling, 11 för bevakning,
där sådan ej kunnat ske i samband med annan resa, 7 för skogsodling
o. dyl., 29 för biträde vid uppgörande av skogshushållnings- och dik-
ningsplaner, gallring, markberedning m. m.

Såsom extra skogvaktare och plantörter hava varit anställda 8 personer,
varav en under 4 månader och de övriga mera tillfälligt, sammanlagt
84 förrättningsdagar, varav 35 för biträde vid utsyning, 4 för bevakning,
42 för skogsodling och markberedning samt 3 för dikning och gallring.

Tjänsteexpeditionen har liksom föregående år varit förlagd till läns-
jägmästarens bostad. Länsjägmästarens ordinarie rådfrågningstid har varit
lördagar kl. 10—3. Till expeditionen hava inkommit 1,361 diarieförda
skrivelser och ansökningar och avgått 1,660 brev samt c:a 775 brevkort
och andra försändelser. é

Här nedan lämnade uppgifter rörande avverkning inom länet avse av-
verkningsåret !/, 1912—3!/. 1913. Under detta avverkningsår hava av
skogsvårdsstyrelsen behandlats 1,034 ansökningar om skogsavverkning
eller förfogande över virke. Dessa ansökningars fördelning på olika
socknar, deras beskaffenhet och behandling åskådliggöres genom när-
slutna sammandrag, bil. A.

Av nämnda sammandrag framgar, att skogsvårdsstyrelsen i 121 fall för-
anstaltat om utsyning eller undersökning på marken och i fråga om
beslut i ärendena i 116 fall lämnat tillstånd till avverkning i enlighet
med utsyning, i 859 fall lämnat tillstånd till avverkning utan särskilda

PPI IS

,
:
j

MÖLA hå

VARE FT

'

GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 107

bestämmelser, i 28 fall reglerat "avverkningen genom vissa föreskrifter
eller inskränkningar, i 21 fall avslagit eller förklarat ansökningarna icke
till någon åtgärd föranleda; 10 ansökningar hava återkallats, avskrivits
eller överförts på följande avverkningsår. I 15 fall har styrelsen jämlikt
1 $ av skogslagen ansett sig böra föreskriva vissa åtgärder för åter-
växtens betryggande efter skedd utsyning och avverkning. I 15 fall,
där ansökningarna avsett förfogande över virke på grund av tillämnad
odling av skogsmark, hava av sökandena jämlikt skogsvårdsstyrelsens
beslut lämnats förbindelse och säkerhet för odlingens utförande. Total-
arealen av de områden, i fråga om vilka säkerhet för odlingens fullgörande
på sådant sätt inkommit, uppgår till 72 hektar.

Ansökningarnas fördelning å olika socknar ställer sig i huvudsak som
föregående år. Ansökningar till ett antal överstigande 235 hava inkommit
från Gothem och Eksta med vardera 47, Alskog med 33, Stenkyrka med
28, Anga och Garda med vardera 27, Stånga och Boge med vardera 26
ansökningar.

-Under avverkningsåret hava verkställts 116 utsyningsförrättningar, var-
vid utstämplats 121,249 träd med en kubikmassa av 45,630 kubikmeter
mot resp. 103,500 träd och 36,500 kbm. under näst föregående år.

Totala saluavverkningen å skogsmark inom länet kan approximativt
beräknas till följande:

Avverkning efter utsyning...... FRESK (I FRE LR NE
» titan: förepaende" HiSyIpe So. dess
» å till åker uppbruten skogsmark

Summa 69,700 kbm.

med ett nettovärde av c:a 488,000 kronor mot resp. 58,600 kbm. och
439,500 kronor under näst föregående år. É

Vintern 1912—1913 var mild och för skogskörslor mindre lämplig, i
det att slädföre rådde endast under c:a 14 dagars tid, nämligen under
sista veckan av januari och första veckan av februari.

Arealen av den skogsmark, som avverkats för odling till åker med fri
disposition av det uppkomna virket, uppgår till c:a 180 hektar.

För avverkningsärenden, inkomna under avverkningsåret 1/5 1913—
31/. 1014, redogöres i berättelsen för nästkommande år. Dock må här
nämnas, att de avslutade utsyningsförrättningarnas antal uppgått till 125,
omfattande ett utsynat virkesbelopp av 105,138 träd, utgörande 38,322
kubikmeter.

Trävaruexporten från länet utgjorde under år 1913 10,941 kubikmeter
uteslutande förädlat virke, varav 7,296 kbm. huvudsakligen plank samt

Olaga avverk-
ningar, rätte-
:

Besvär.

£angar.

Skogseldar.

Skogsodling.

108 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19193.

3,645 kbm. slipers. Under samma tid infördes till Gottland, enkanner-
ligen Visby 2,674 kbm. sågad vara och c:a 7,500 kbm. ved."

Med ingången av år 1913 ikraftträdde nådiga förordningen om skogs-
vårdsavgift av den 11 oktober 1912, varigenom allt virke, som taxerats
enligt lagen om skogsaccis och om virkestaxering av samma dag, skall
beläggas med skogsvårdsavgift, enligt förutvarande bestämmelser utgående
för från länet ulskeppat virke. Skogsvårdsstyrelsen har icke begagnat
sig 'av rätten att utse ombud vid kommunalnämndernas sammanträden
angående virkestaxering, och någon klagan i fråga om taxering har ej
av skogsvårdsstyrelsen anförts. :

Besvär över skogsvårdsstyrelsens beslut i avverkningsärenden hava an-
förts i två fall och har Konungens befallningshavande i ena fallet fast-
ställt och i andra fallet ändrat skogsvårdsstyrelsens beslut.

Två mål angående olaga skogsavverkning hava av länsjägmästaren vid
Gottlands södra häradsrätt anhängiggjorts. I det ena fallet har en del
av det avverkade virket beslagtagits och försålts å auktion. Båda målen
vila vid årets slut hos häradsrätten. Av de båda mål, som vid årets
början vilade i högsta domstolen, har fällande utslag avkunnats i det
ena, varemot det andra fortfarande är vilande därstädes.

Enligt vad till kännedom kommit har endast en skogseld under året
inträffat, nämligen den 7—8 juni, då i Roma socken nära gränsen mot
Dalhem ett mindre område om c:a 3 hektar av elden härjades, och bi-
trädde länsjägmästaren vid ledning av eldsläckningen.

Liksom föregående år har skogsvårdsstyrelsen avgiftsfritt åt enskilda
skogsägare utlämnat plantor och frö av våra vanliga skogsträd, och har
skogsvårdsstyrelsen likaledes tillhandahållit skogsodlingsredskap och bi-
träde av skogsvårdsstyrelsens plantörer utan annan kostnad för rekvi-
renten än kost och logis åt plantören.

Skogsodlingarna under året hava som av sammandraget, bil. B, fram-
går omfattat plantering av 290,935 plantor å 33 hektars areal samt sådd
av 13 kilogram skogsfrö å c:a 12 hektars areal. Sammanlagt hava så-
lunda skogsodlats 45 hektar skogsmark. Av de utsatta plantorna äro
201,850. tall, 49,850 gran, 2,310 silvergran, 3,100 lärk samt. 33,025Mci-
verse trädslag. I ganska stor utsträckning eller med över 100,000
måste 1-årig tall användas i brist på 2-ärig oomskolad, som eljest är
mest lämplig.

I ovanstående äro inberäknade de skogsodlingsarbeten, som å flyg-
sandsfälten på Avanäset av Fårö utförts med tillhjälp av särskilt anslag.
Å Avanäset hava sålunda utplanterats 7,500 tall, 30,400 bergtall, 325
al samt utsåtts 2,, kg. huvudsakligen bergtallfrö. I plantskolan å Ava-

! Alla uppgifter angående virkesmassa angiva fast mått.

FRE Fer IETF.

GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 109

näset hava utsåtts 2,0 kg. tallfrö och 2,5; kg. bergtallfrö samt omskolats
153,000 tallplantor. För årets anslag hava dessutom utsatts 5,000 sands-
rörsplantor, sandbankar hava täckts med ljung, matjord har från annat
håll transporterats till jordförbättring, dikena hava upprensats m. m. Av
anslaget för planteringar å Avanäset återstå nu endast c:a 335 kronor.

För skogskultur å enskildas hemman underhållas en större central-
plantskola i Visby och ovannämnda plantskola å Avanäset, varjämte dels
å Liljewalchska fondens skogsegendom Malms i Helvi för denna egen-
doms räkning en plantskola anlagts, dels den av folkskolläraren i Öja
hållna plantskolan utvidgats för tillgodoseende av de södra skoglösa
socknarnas behov. Härförutom finnas några mindre, av vederbörande
folkskollärare skötta, för folkskolornas räkning avsedda plantskolor i olika
delar av länet.

För i centralplantskolan verkställd omskolning och frösådd samt för
utlämnandet av skogsplantor och skogsfrö under året redogöres å när-
slutna sammandrag, bil. C.

Nederbördsförhållandena under vår- och sommarmånaderna finnas an-
givna i nedanstående tabell, utvisande ftederbörden i millimeter:

Anteck-

| Mars April Maj Juni Juli Aug. BinneR
a
[RAT STOR | 32,6 | 32,7 4,6 FS 67,2 60,0
Normal oc.cvc | 2853 I 225:0 24,9 33,5 49,3 58,1

Som av tabellen framgår låg nederbörden under mars och även under
den egentliga kulturmånaden april något över det normala, men i stället
inträdde en ihållande torka under maj och förra delen av juni månad,
varigenom de verkställda sådderna — liksom för övrigt är regel på Gott-
land — blevo lidande, varemot planteringarna redde sig bättre.

Under året hava varit anställda 7 extra plantörer under sammanlagt
43 planteringsdagar.

Vårvintern 1913 var ett gott fröår för tallen, varför c:a 100 hl. tallkott Fröklängning
insamlades inom länet. För klängningen förhyrdes Klintebys stärkelse-
fabrik under några dygn. Fröutbytet blev i medeltal o,s6 kilogram per
hektoliter. — På grankott fanns liksom föregående år ingen tillgång.

Undervisning i skogsodling (bil. D) har ägt rum vid 17 folkskolor Skogsunder-
under sammanlagt 32 av skolråden anslagna planteringsdagar, och hava 7775 7 7
under dessa dagar utplanterats 80,700 plantor och utsåtts 9,8 kilogram
frö. Jämfört med föregående år hava sålunda skolbarnens planteringar
minskats i omfång, säkerligen beroende på bristande intresse hos veder-
börande lärare.

Bidrag till
skogsodling a
kalmarker.

TIO SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Även detta år har en skogsodlings- och skogsvårdskurs anordnats av
länsjägmästaren i början av april månad. Kursen, som räknade 12 del-
tagare, varade i 4 dagar och omfattade kortfattad teoretisk undervisning
och praktiska tillämpningsövningar med utförande och ledande av skogs-
odlingar inom Veskinde socken. Av kursens deltagare fingo under våren
fem under kortare tid tjänstgöra såsom skogsplantörer.

Till deltagarna i skogsodlingskursen liksom till en del intresserade
personer här och där på landsbygden hava utdelats broschyrer i skogs-
vård såsom skogsvårdsföreningens folkskrift »Skogsplantering» och Lo-
véns »Huvuddragen av våra barrskogars liv, skötsel och vård»>.

I länets tidningar hava en del smärre av länsjägmästaren utarbetade
artiklar och upprop i skogsvård varit införda.

Kraftigast torde emellertid upplysningsarbetet om skogarnas skötsel
fortfarande främjas under de många utsyningsförrättningar, där skogs-
ägarna direkt ute i skog och mark kunnat inhämta råd och upplys-
ningar.

De frågor, som — förutom avverkningsärenden — mest tagit skogs-
vårdsstyrelsens uppmärksamhet i anspråk, röra dels möjligheterna för
uppdragande av skog å de sydligaste skoglösa delarna av Gottland,
dels understödjandet av torrläggningsföretag a vattensjuka skogsmarker
inom länet.

För det förstnämnda ändamålet har länsjägmästaren under omkring
en veckas tid i slutet av maj månad gjort undersökningar inom Sundre
och Näs socknar och med stöd av dessa undersökningar uppgjort ut-
redning och förslag i frågan. Inom båda socknarna har befolkningen
visat stort intresse för saken och särskilt inom Sundre har till stor del
tack vare den där nybildade skogsvårdskommitténs verksamhet tillslut-
ningen varit synnerligen livlig.

Till sitt förfogande för ändamålet utöver vad som av skogsvårdskas-
sans övriga medel kan disponeras har skogsvårdsstyrelsen för närvarande
endast det av 1912 års landsting beviljade anslaget ur Liljewalchska
fonden av 600 kronor, men hyser skogsvårdsstyrelsen förhoppning om
sådant anslags förnyande.

Skogsvårdsstyrelsen har tänkt sig, att nämnda, liksom andra anslag,
som ur Liljewalchska fonden för ändamålet kunna anslås, skola för att
verka mera helgjutna användas till direkta hantlangnings- och stängsel-
bidrag, under det att kostnaderna för anskaffandet av plantor och frö,
avlöning åt skogsplantörer, frakter och dylikt skola bestridas ur skogs-
vårdskassan tillhöriga medel på samma sätt som i fråga om övriga
skogsodlingar inom länet.

Det nämnda anslaget av 600 kronor har skogsvårdsstyrelsen beslutat

RAR ee Å N ;
- 4 4
-
” =» FP -
j

t

GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. III

använda till befrämjande av skogsodling inom Sundre och Näs socknar

enligt följande närmare bestämmelser:

1) Markägare, som önskar skogsodla och avstänga visst område för be-
tande kreatur, får avgiftsfritt under så lång tid att skogsodlingen
anses säkerställd, låna stålträdsnät, vars transport från närmaste järn-
vägsstation, uppsättning och underhåll tillkommer markägaren.

2) Markägare, som erhållit stängselhjälp, äger att för varje vid skogs-
odling använt, av skogsvårdsstyrelsens plantör godkänt persondags-
verke uppbära ett bidrag av 30 öre och för kördagsverke med häst
och karl ett bidrag av 2 kronor.

3) Markägare, som icke erhållit stängselhjälp, äger att för varje vid
skogsodling använt, av skogsvårdsstyrelsens plantör godkänt person-
dagsverke uppbära ett bidrag av 1 krona och för kördagsverke med
häst och karl 3 kronor.

4) Markägare har att å av skogsplantören bestämd tid tillhandahålla
erforderligt arbetsfolk.

5) Bidrag till skogsodling lämnas icke i annat fall än att skogsodlingen ”

anses under tillräckligt lång tid skyddad för kreatursbete, antingen
genom naturlig markbetäckning av enbuskar och dylikt eller genom
stängsel.

För det andra av de nämnda ändamålen, torrläggning av vattensjuka
skogsmarker, finnes för närvarande disponibelt 1912 års anslag av 1,000
kronor ur Liljewalchska fonden samt del av det av förra årets landsting
ur samma fond anslagna beloppet 423 kronor 50 öre. Liksom i fråga

Skogsdikning
m. m.

om skogsodlingsanslaget har skogsvårdsstyrelsen tänkt koncentrera även

dessa anslag ur Liljewalchska fonden till direkta bidrag för diknings-

arbetenas utförande, sålunda icke till kostnaderna för uppgörande av

dikningsplaner, avsyningar och dylikt.

Under året beslöt skogsvårdsstyrelsen att i mån av dikningarnas ut-
förande lämna 12 skogsägare bidrag med sammanlagt 1,260 kronor under
följande allmänna villkor: l
1) Arbetet skall vara verkställt i överensstämmelse med av skogsvårds-

styrelsens tjänsteman godkänd plan eller gjord anvisning.

2) Bidraget utbetalas sedan dikningen avslutats, avsynats och godkänts.
Är dikningsföretag av vidlyftigare beskaffenhet, må dock bidrag —
innan arbetet i sin helhet avslutats — kunna utbetalas för avslutad
del av detsamma med det belopp, som i förhållande till hela bi-
draget beräknas belöpa sig på sådan del.

3) Önskar skogsägare väsentligare ändring i planerade dikens förlägg-
ning, dimensioner eller dylikt, må han därom göra framställning hos
skogsvårdsstyrelsen, som meddelar, i vilken mån sådan ändring in-

Set mi ta

ÄÅ terblick.

ILT2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

verkar å beviljat bidrags storlek. Befinnes vid arbetets avsynande

att utan föregående anmälan avvikelse ägt rum från i planen gjorda

eller eljest givna föreskrifter, bestämmer likaledes skogsvårdsstyrel-
sen; huruvida beviljat bidrag må utgå oförändrat.

4) Är dikningsföretag ej inom två års tid efter skogsvårdsstyrelsens be-
slut om bidrags lämnande fullgjort och till avsyning anmält, anses
bidraget förverkat.

Skogsdikningsplaner hava på därom gjorda ansökningar under året upp-
rättats för 8 hemman, upptagande dikessystem med en sammanlagd
länsd Navsr org omm eter, varigenom 86 hektar skogsmark beräknas bliva
torrlagda.

För landstinget tillhöriga skogsegendomen Malms i Helvi har under
året av länsjägmästaren upprättats fullständig skogshushållningsplan.

På grund av de ovan angivna direkta bidragen till skogsodling å kal-
marker och skogsdikning ställas större anspråk på skogsvårdskassan för-
anskaffandet av frö, plantor, verktyg samt för uppgörandet av diknings-
planer m. m., men tror sig dock skogsvårdsstyrelsen kunna utan ökade
anslag tillfredsställa dessa krav.

Då skogsvårdsstyrelsens s5:te verksamhetsår nu gått till ända torde
följande sammanställning av behandlade avverkningsärenden m. m. inom
länet under den gångna perioden vara av intresse:

| |

RE SA a EN ET RN KT Anteckmim gar
TOO KRIG IKTÖIOE TT TÖI |F KOM25
1909 | I910 1911 1912 1913

INSKvav. ec to Kon 1 DSS

ÅAvverkningsansökningar :

|CADALSS RT | 1,455 1,289 1,203 | 1,262" | 1,034 | " Härav "ätskulisamavs
| | | | seende 3 års tid.

Antal Te 35 FLEN mg (RR (= fed (RN 17 I 121 | + Härav ett stort antal
smärre rekognosce-]
ringsundersöknin- = |

Utsyvningarnas omfattning: | gar.

Antal träd: =|= 33:502 SS 63,676 | 103,500 | 121,249

Kubikmeter ...| 10;104 | 22,425 | 25,000 36,500 | 45,630 |

Beräknad saluavverkning:
Kubikmeter ... — 46,000 | 48,000 | 58,600 | 69,700
Värde i kronor — 355,000 | 363,000 | 439,500 | 488,000 |
Beräknad areal till åker uppodlad skogsmark,
Flektar sons Fa 150 175 TS 180

GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 113

| S Kalender ar |
I: Anteckningar

1909 | 1910 | TOIT Ul agi2 | Ör

Trävaruexport (förädlat virke):

Kubikmeter ...| 15,200f | 10,500 9,800 11,550 | 10,941 | 7 Exporten uppnådde
| | denna siffra på grund

| | av kvarvarande lageri

| | o - o do

| från föregående ar.|

| Före 1908 års skogs-

| lag uppgick trävaru-|
| exporten till 25,000
| | a 30,000 kbm per år.

| Skog sodling : Trävaruimporten ut-
Antal plantor | 106,460 | 195,250 | 231,665 | 311,200 | 290,935 gör för närvarande!
BrGOROTE En 6 II 6 II 13 cirka 2,700 kbm. så-
| Skogsodlad | gat virke och 7,000
| - areal, har...| 21 45 62 62 45 kbm. ved årligen.

Som av sammandraget framgår hava utsyningarnas omfattning avse-
värt ökats år från år, i det att de sålunda, från att avverkningsåret
1909—1910 utgöra 22,425 kubikmeter, förra året uppgingo till 45,630
kubikmeter. Denna stegring torde till stor del bero därpå, att skogs-
ägarna mer och mer finna det vara såväl ur skogsvårdssynpunkt som av
ekonomiska skäl mera förmånligt att på en gång få efter fackmässig ut-
syning uttaga ett större antal avverkningsmogna träd än att årligen åter-
komma med mindre avverkningar. Då vid utsyningar hänsyn tages till
varje enskilt träds och skogsbestånds växtlighet och framtidsmöjligheter,
torde den ökade avverkningen än så länge snarare innebära en höjning
än en minskning i skogsmarkernas framtida produktionsförmåga, synner-
ligen som ofta särskilda åtgärder för föryngringen efter avverkning före-
skrivas och härförutom, som av sammandraget framgår, antalet vid skogs-
odling utsatta plantor under de fem åren ökats med omkring 200,000.
En uppenbar fara för att öns skogsproduktion skall minskas ligger där-
emot i den omständigheten, att vissa mindre framsynta jordägare låta
locka sig till att utan tanke på den uthålliga bärigheten till åker upp-
odla sådana områden, som bära de vackraste skogsbestånden, i ändamål
att därigenom komma +t=tilfälle att realisera det växande skogskapitalet.

Visby den 13 mars 1914.

A skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Carl Bolin.

Ragnar Melin.

8 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914. Bilaga 3

3-

ENSO SEB Ir OR FANA TAN

EN ET FÖRARE LE DT RESET PPS VER RER

bå

HA AT

-

Mt AN

, 4
a AP sn Al SN fal SARA DV

)

Sy a

AYESYT Re

Dr Le

tadeeråe 2 RR SRV 2 JRERRETAMRRESUR TRES ER VAR Na a a REA NR fd tan ad fe a a "AKS

;

i

å

j

M

j

| n
É

a
. :

114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Revisionsberättelse.

Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Gottlands läns landsting och
hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom ;
Gottlands län redovisning för dess förvaltning under år 1913, få efter S
fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse: j

De av skogsvårdsstyrelsen i sin årsberättelse meddelade sifferuppgifter
angående skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och
slut samt över dess inkomster och utgifter under samma år, hava revi-
sorerna funnit överensstämmande med räkenskaperna, vilka äro förda |
med ordning och noggrannhet samt försedda med fullständiga verifika-
tioner.

Samtliga skogsvårdsförbindelser med tillhörande hypotek hava av re-
visorerna granskats och befunnits utan anmärkning.

Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade.

Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade.

Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvalt-
ningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet
meddelas skogsvårdsstyrelsen inom Gottlands län för dess förvaltning
under år 1913.

Visby i juni 1914.
JIGALOWe6en:

Statens revisor.

Herman Nyman. H. Woöhler.

Landstingets revisor. Hushållningssällskapets revisor.

Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde
berättelse för år 1913.

Jämlikt $ 11 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds-
styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands-
tingsområde härmed avgiva berättelse för år 1913.

Styrelsen.

Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansättning:

Ordförande: godsägaren L. M. Kruse, Göholm.

Ledamot för hushållningssällskapet:

godsägaren S. Hellerström, Marielund, med landstingsman
K. M. Nelsson, Björkeryd, som suppleant.

landstinget:

godsägaren, greve H. Wachtmeister, Västeråkra, med
riksdagsmannen John Jönsson, Boa, som suppleant.

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger.

Två av styrelsens ledamöter hava under året besökt planteringar, verk-
ställda å på grund av kontrakt upplåtna marker i Mjellby och Tor-
hamns socknar, varjämte ordföranden besökt plantskolorna i Asarum och
Jämjöslätt.

Tiänstepersonal.

Såsom länsjägmästare har alltifrån skogsvårdsstyrelsens tillkomst fun-
gerat e. jägmästaren F. af Petersens. Då denne på grund av erhållen
annan länsjägmästaretjänst den 1 november på begäran entledigats från
sin befattning, har styrelsen till länsjägmästare och sekreterare förordnat
e. jägmästaren Gunnar Fischer, Ronneby.

Länsskogvaktare för västra distriktet, omfattande Bräkne och Listers

härader, E. A. Hansson, Asarum.

"Vv &

4

FEXPRST FRA

Vv

t

k
:
ff.
|
:

KN CM dre KR JAS Förs IEEE FIRST LO TE NES NA mås SET KRA a FE nr lör RAR ARS SÄ a

116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Länsskogvaktare för östra distriktet, omfattande Medelsta och Östra
härader, N. Nilsson, Jämjöslätt.
Länsjägmästarens förrättningsdagar hava under året varit 61 st., därav
ör hyggesbesiktning och avgivande av råd vid avverkning 16 dagar,
ör skogsodling och plantskolan 19 dagar, föreläsningar 20 dagar och
diverse uppdrag 6 dagar.
Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av följande tabell.

Antal förrättningsdagar.

|
I
I
I
I
I
I
I
I

= | cin I to
| BSR SR ra NNE |
| fee : SoS NGT BLEK 41 SES RS
| | Tjänstgörings- | &5 |)2 7 sf 20 EF 5 oa | 23 : NA
7 k 203 Sian en TE 5
| Namn och adress NAT 0 FB oo 5 | ONE ARNE 3 |
I distrikt (CER TE ENS ADR S&S oc & 5
| 3 Oo ÖA 5 i Q z
| Fek BN SARUS EET E
2 D ce 35 gm | << Kd = & I
Ro ARE CE fR = AN [A=
| |
E. A. Hansson, Asarum, | | |
Y Tf) RE | I
TNE ELO Ser Sa IMASMA olen | 48 22 35 39 85 | — | 17 I 246
| |
| | | |
| N. Nilsson, Jämjöslätt, | | |
J Å 2 I 5 I I
RÖ GETA SE sn (ÖStKay sens ERS 9 28 SOK UENEG 5 USS
Skogsodling.

På grund av 1911 och 1912 års ogynnsamma väderleksförhållanden
har tillgången på goda plantor från styrelsens plantskolor varit rätt knapp,
varför skogsodlingarna måst något inskränkas. För att kunna leverera
antalet rekvirerade plantor har styrelsen därför måst täcka bristen därpå
genom inköp av cirka 400,000 st. oomskolade granplantor.

Till 40 rekvirenter har skogsvårdsstyrelsen dels kostnadsfritt dels mot
mycket låg avgift under året utdelat 393,600 st. plantor och 18 kg. frö,
motsvarande 83,;6 har skogsodlad mark.

I avvaktan på rättegångs utgång angående olaga betning åa till skogs-
vårdsstyrelsen för skogsodling enligt kontrakt upplåten mark, hava några
nya skogsodlingskontrakt under året ej uppgjorts. Fullständig skogs-
odling och hjälpkultur har å förut upprättade kontrakt verkställts å 77
har med 404,900 st. tall- och granplantor.

Skogsodlingarna togo sin början den 31 mars och fortgingo utan av-
brott till den 9 maj, gynnade av god väderlek. Arbetet leddes av 5
plantörer.

Styrelsens finnplog, som under året första gängen haft nämnvärd an-
vändning, har å Djupafors aktiebolags skogar varit i bruk och har bo-
laget efter att hava insett densammas stora nytta, även för egen del in-
köpt ett par exemplar sådana.

BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 117

Plantskolorna.

Styrelsen har i likhet med föregående år brukat två plantskolor, en
i Asarum och en i Jämjöslätt, vardera omfattande cirka 2 har.

Utsådda fröpartier:

SIREN Ra EAA AE style a ESD AE SNR gt 3Ockp:
ERE NIE tprgent BRA ys AS RS DE er AR Al Sara vä RA EA IOC >»
SILVER OTAIN 14 0 PR KAL TON LS Å ARR EL tr, dr SEINE IO 3

Inventeringen vid årets slut visar en behållning av 5,300,000 oomsko-
lade och 5372,000 st. omskolade tall-, gran- och diverse plantor, till ett
sammanlagt värde av c:a II1,500 kronor. På grund av den torra väder-
leken under försommaren, har vattning måst äga rum i den ena av plant-
skolorna. Årets sådd synes lovande.

Avverkningar och skogsodlingsförbindelser.

Antalet av länsskogvaktarna inrapporterade större avverkningar hava
under året- varit 23 st., omfattande c:a 499 har. Av dessa hava efter
ytterligare besiktning av länsjägmästaren 10 st., omfattande 120 har, be-
funnits vara av den art, att skogsodlingsförbindelse måst avfordras ve-
derbörande, varav 9 st. om 110 har underskrivits och inkommit till sty-
relsen. Någon laga syn har under året ej behövt äga rum.

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Beträffande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel har styrelsen
i sina tidigare avgivna berättelser meddelat sin uppfattning. Någon
väsentlig förändring torde därför ej vara att anföra. På grund av de
sista årens höga virkespris, synes det som om avverkningarna än mera
forcerats och då desamma inom länet, med högst få undantag, utföras
antingen genom dimensionsblädning i de så gott som överallt till bete
upplåtna utmarkerna eller också genom större kalavverkningar, vilka
även omfatta de växtliga bestånden och, då gallringar och andra be-
ståndsvårdsåtgärder höra till sällsyntheterna, så inses lätt att följden
härav måste bliva ett hastigt nedbringande av virkeskapitalet.

Skogsodlingsintresset torde nog vara rätt stort, men, då såsom ovan
framhållits, nästan all skogsmark betraktas och anlitas som hagmark,
blir resultatet av skogsodlingarna ej alltid det åsyftade.

TYS SEN
SKANE ONA
118 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1913.

Kijjllsan gar CL En EE 4) a ATI FT OS eo. okerus sas ds ones ass sr eo reise 10,080: 40
Därav inventarier 3,470: 96
» kontanter 6,609: 44
SR Inkomster: / z
ör Anslag:
a Statens, till uppehållande av styrelsens verksamhet <4,000: —
a » » skogsodlingens befrämjande ........... ... 3, SOS
-- | TGN CIS TUNN GÖTS SEN ANS sapllg sets See N SS END LE ERE fee 2;000--
re ES allan OSS ASKA ESS see nr SR SA era 2,200: —
3 Vi Skogsvårdsavgifter FESTA r at öl jela äTR Ska Ly Anke STR GAN SKE SSD af fae NS e re 186 nTeNe a ele a nå 2,849: 71 14, AT FE
; E IRANtar a jplenanksNSAttT Medel stog. ses rg RA le SR SR FITA IG
AS Alsenom. kontrakt utlörd "8kogsodling ...s.. 20 .po.ider dvdes sd DRM 1,15 8:00
- IKÖFSAl dass KO Selle ETA As denn dana als AS a SR ORG Sd SS AR MR SES SERA SR NA 1,044: 42
öTsattnin ov försa sansskogvaktanesobiCfaCleT ss. se (0
js : Summa kronor 27,022: 51
ko Utgifter: e
4 Avlöningar:
NA NEGTISJA SIN ASTALE TN SEE SEA NS onde es R aa ja MLS EID es A ls RA es bet 3,000: —
3 IA SKO Ova La AS rn sr SIE pr RSS 2,200: — "BD
> Reseräkningar:
: SS EYBELS CTS PISA Ko ELSA NL be Ar an ffs SAN sl ER on SR ARE TION O
IREVIS OLE TINAS Vor Se Ae ba fbr ste TLS Nara TOSNSe
S [ATS] MAS fAlCn SENS länen kan os Bon ran Dusk san Re 634: 87
KR
5. TEANSSKO OMARK TT rr erste Asos ee lar SN T;7 08:00
SROPSPLINCOTETNASNS EES Sabo ESS oerene oc de nas NER NES då STAD
2 Skogsundervisning:
Länsjägmästaren för å lantmannaskolan hållna före-
a NA STILT Pc AES E SSN RR R rRr Aa 2 fa Sr föga Se re EID 250: — 3,579: 16
Å ETSI ON EIGA ENA on RN bar a So rd atnlg5 rd nte sl dn Er ESR es ENN RIAA 200
3 Plantskoölor, tf r0,Splantors OC INMAtenAl..y... so. ess 1,441: 44
? » TE LETAR a ma a anm RT TRTSN Afa eo 314: 40
Re » anDetSKkOStnader sossar a Ene na SSI 1,796: 34 —3,552: 18
d SKO gSOCLN San AG SANSE SÅRA Sr 6 Rd a AE ara Ser LE NN TRE SLI 3,222: 58
NIaterall;ochfinyen tam esskumn eder a Sa Se RSS ARS 129: 20
E Expenser:
EE IINELSE RAI EIA NRER Ul SS Nr Red monde TS SE 100: 72
| Fyra OrNexp Ed OnSR sed. SUP FR SJK LR Sr 300: —
5 KIeTetön: 0 GINCeLE BF Ae en be ANS SEEN UTEN IY5RRG
Atte ratrEO e MEAN ÖS STUN SA ss EE 2820:-180
; Övriga omkostnader ............ SÅR erfa GENE bt SKON 250:103 > TILSG
3 Rättegångs- och inteckningskostnäder ..2,...s.n...sie hiv nn AT ILSOR NEG
"Transport: :18,003-0M

PA
:

;
TR = kela hd ROME KEN

UTSE

BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

/ 3 ST
= Re é | Transport 18;003--07- A
— Enligt 1912 års revisions uttalande utgår ur räkenskaperna skogs- HTT
+ > vårdsstyrelsens OEI DSNOTEd a BAS NNAR Sr EU Ra ENL SR DR | SS
Å "Å inventarierna avskrives på grund av styrelsebeslut enligt proto- SAN z
PE Eöllfden 73, OKtOber 2 TOS: 2.4. ocsuses bärs dö Dl nber äns s RR Äg Väg skn nn ARE 524109 FFL
oo För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen, Ag € Z
os som av skogsodlingsmotbok framgår, i den mån skogsodlingarna 1 EE
oo bliva färdiga en fordran å kronor 7,435: 51. ; To
FREE RR Of SR SARS sed ar ATL AES a ds deg ad enn SES SA 7,697: 13 FF
Kr | S - Summa kronor 27,022: 51 SSG
3 Tillgångarna äro sålunda placerade: SO
RER 0: RR VÄSER Sr ns ERAN a Sa 0 SA ann ogea ÄR Boarea a ng | SS
oo B. A. B. Södra Sveriges Sparka FINEST NAN IEI SARK SY Noa AR 4,122: 20 ÅA SS
pe . SA
feeeeKontant 1 Kassalloossowcc« sosse EE KS ERE EI BR oe RE SN GR FO RE rg 433-0E0 re
RE: RASTER S
z > Summa kronor 7,697: 13 RS
IA v S AR
- E RN
2 > För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns landstingsområde: SE
Z / SF,
RS : L. M. Kruse. TS
R a &
e 7 En ES
T > S
= å
- / ARE
E RÅ e EN
2 Gunnar Fischer. SE
3 X Su
d Å
3
23
3 SA
- 2

SÅ JD ENSE EG BUSKAR 7 SRA Vg VVE FATT SE ENE äte VREDE LP ET fa TR LO ENG Foge > No nt MS TA RS SSR
V 7 FR & Pr . Ern KR
NN Ö ; za

i

120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Undertecknade, utsedda att revidera skogsvårdsstyrelsens inom Blekinge
läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1913, få efter
fullgjort uppdrag avgiva följande

Revisionsberättelse.

a
;
; Behållning vid årets början:
; MON ETT GATA CX ERA TERES SRA I SSR KOBE FAR frn Bane 3,470: 96
Eg ARB Ane Tate STAG ÖAR Ida fn ed ssd Lr SSE ÄT AS SANNA SR 6,052: 26
: ISO NTA TSAR S SATIN. rSMS SA oRE skon ark oas a bdo ss ra REA AN 557: 18 10,080: 40
i
; Inkomster:
Anslag:
4 Statsbidrag till uppehållande av sty-
Ben. TELSCH SSV ELKSAMINE (Aas d od derar eg 40008 -
Statsbidr. till skogsodlingens befrämjande 3,368: —
, Tj ATkeS bin OEI AN SA Oase ös socken SA 200005
4 SEO OSVALUSÄVOUHENEN Mss ot does ss a 2,849: 71
Hushållningssällskapets anslag ............ 2,2,00: == Tas ATG
4 Å genom kontrakt utförd skogsodling........................ 1,158:03
FÖTSAl dANSKOPSEN EkKtEI fö. pb bdo eg Sir Ken tl 1, OA AR
Ersättning för länsskogvaktares biträde .....s...omoo... sov Gr
RÖTA INND dne sInsatta medel ooosedrorkessse sis Ek Sn 315:135' 16,0 4:20
Summa kronor 27,022: 51
Utgifter:
t Avlöningar:
121105] EKEN STEN LETS oo rr Ae Hr) BEE ARR LUKE SAS NOS 3,000: — É
NEGTSSKO OVARTATIT ASIEN sf As osN Ga önska nagg Ia 2,200:— " s,200--A
Reseräkningar: I
KIVIK ETS TYS NOMERE SreATr TeR gr a RR Rör fa, ok Rd rn rn TOO
NESS) OM STAN ETS Ars VR SS An Bree na sslnt fosnsse inna 634: 87
[FANS KO SNART AIR AS se Sr ones vrajde pöl or n dns ER ae I ,7O8E00
SKOG SPLANEOTE TI AS AR as a kass so ds dei dee Fö TJA
NV STORSKO SHIA CI SN sas eda eines des 108: 32

Skogsundervisning:
Länsjägmästaren för å lantmannaskolan hållna före-

FÄSTA Ar Aa or me a säs ond 250: — — 3,579: 16
EETSLOR CT ERNST Rn ränta a ara a ee ana URL gt ÖRSEp IA 2007 —
Plantskolor: é

EO Pplantors OCh) mMAlEHalS 5.5 ss den slgönase bes bin sond I, ATA
ANT ET (0 (2) 0 oj TINA ARR IS EE re E EI JES AS 314: 40
VATD SES KO SEI ACE Sir era Aa SARAS dor onde bibel de viner 1,790: 34 —3,552: 18

Transport 125310 34

BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 121

Transport 12,531: 34

FU SHEELET SEO SE AE SN Fr Prat Ra AE TA fr OA SNS AEA 3,222: 58
Minkarta OCh tan ven tariers UNGErhällb.5:, so. osesd suosfases dass dans sum mlskat as sed 129: 20
Expenser:

JT TAERSSA ATEIST SO RESA t Ae Saleen fra BA Ng a 100: 72

KUR Or) CX DEUS oden eo son a4ar 2 sån ske NET IIYSNE KAgLrrNg 300: —

EL EIOn HOCh,; HEIGGTATNK GS sel ot tr N Seslare na TITO E LE 175: 26

FORTET ALU NO CRS ANTONSEIINS «foo sar bosse SANS g EN set 282:-82

PRE BAR OM KOStRACer 2 rs5 Sedd FAR Ra LG BEATS INA BE aa
Röltesangs- Och -inteckningsomköstnalér "ks össsssecsr ss sökossd sets dne se 1,005: I2
Enligt 1912 års revisions uttalande utgår ur räkenskaperna skogs-

REG SStyrCISGTS UOODa ROND SIO AG eo oo om don ooh dets Vera p Ran A As SSR anN og 793: 74
Avskrivning å inventarierna på grund av styrelsebeslut enligt pro- E

RSSSF EA KE SU 1 ES Loan a aa EA «dne ds SRA SAa a van ARA ARTS 527: 67

För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen,
som av skogsodlingsmotbok framgår, i den mån skogsodlingarna
bliva färdiga, en fordran å kr. 7,435: 51.

Behållning vid årets slut:

DR ET IRRLE 0 SER RR NON IE SE SPAN NIE SAN EP EE FIAT TA
I I ESTELLE TS FINE c hå (SAR RAA ARNE Lr: ARR RR 4,122: 20
sne LAS STEL FINE SAST 6 re Non le JE jr R SE NA RENAR SAR SS Sr 433: 19 47,697: 13

Summa kronor 27,022: 51

Räkenskaperna — enligt tillgängligt intyg siffergranskade utan an-
märkning — äro förda med ordning och noggrannhet samt försedda
med fullständiga verifikationer.

Styrelsens protokoll hava befunnits i god ordning.

Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade.

De kontanta och på bankräkning innestående medlen hava vid verk-
ställd kassainventering befunnits utgöra de belopp, vartill de enligt rä-
kenskaperna för dagen borde uppga.

Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvalt-
ningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka att ansvarsfrihet
meddelas skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1913.

Ronneby den 235 april 1914.
EH. HO Norin,
Av Kungl. Maj:t utsedd revisor.

C. G. Håkansson. Ernst Abramson.
Utsedd av kungl. hushållningssällskapet. Utsedd av landstinget.

Ye

UIF” fa

nn Pr

>
-
/
;
3
/
E
Vd

q
PÅ

Skogsvärds-
styrelsens
sammansätt-
ning.

Samman-
tråden.
Skogsodling.

(EV SEE SEDER VA RESET) ESSER FISEN BON NSP LES SE PENN TR ar NES T FARA PG vr TV SE Kg

I

Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse
för år 1913.

Ordförande: Godsägaren greve Raoul Hamilton, Ovesholm.

Ledamöter: För landstinget, ryttmästare W. von Geijer, Vegeholm,
med f. riksdagsmannen Troed Troedsson, Bjernum, som suppleant.

För hushållningssällskapet: Friherre R. Barnekow, Sörby Torp, med
friherre A. de Geer, Hanaskog, som suppleant.

Sekreterare: Rådman Birger Borgström, Kristianstad.

Länsjägmästare: e. jägmästare F. av Petersens.

I styrelsens tjänst hava varit anställda följande länsskogvaktare:

E. S. Wallin, Krooksminne, Klippan, för norra och södra Åsbo samt
Bjäre härader,

E. Lindberg, Osby, för östra och västra Göinge härader samt

N. Hammarlund, Gärds Köpinge, för Gärds, Willands, Albo, Ingel-
stads och Jerrestads härader.

Styrelsen har under året sammanträtt 3 gånger i Kristianstad.

I och för skogsodling har styrelsen i mån av tillgång kostnadsfritt
utlämnat 15,000 st. skogsplantor pr rekvirent och år. Plantörsbiträde
har kostnadsfritt lämnats mot att rekvirent lämnat fritt vivre och bostad
samt erforderliga skjutsar.

Följande skogsodlingsmaterial har under året utlämnats:

| Antal | Ane fara te prisa hn ARENOR

| 5; ARE NTE ERE Gran- |
Härad | rekvi- [RS ; Fe frö
renter Tall GAN Diverse | Summa |
| IctaSt | st. Ste = St kg.
| Norka A'sbo ess de fr Sera SSE 152 — 470,500 SR 470,500] —
Södra: ASO Se Ar RSS fd = 1,500 RR 1,500/ TT
BJÄle sar voro bee SSR GL FARK AES 25 = HOrSOON 76,500] — |
Västra” (FOO des fansen ses RA SES 223 — 1 536,000 = 536,000 4
Östra GÖIMgev uses bn RER ESR 125 — | 389;000 389,000 =
| IOTCStAdS öde osen Sr kors Sen SSE 62 | 400 87,000 | 78,000 | 165,400] —
| JErrestads; ss (cresttob borta. ; 1 31, 00010 SLS OLG
| ÄNLDO 7 de orötersje rörde dte de Se egers BTR NESSER SARA 10 | = 21,000 3,000 24,000] —
(RATAS 0 5 ödets be oa (öd aå SENT ES ke ST SAR ROR | pla 875000 | — => —- -, 77000 Mi
NYASTE I FD OT nee SAR AR NNE ES Sr SEO ges 19 — 70,400 | 14,000 |” :84,400]| —
Summa | 671 316 har I1,865,300] 5

KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 123

Arealuppgifterna äro beräknade efter 6,000 st. plantor pr har.
Å av skogsvårdsstyrelsen medelst kontrakt övertagna gamla kalmar-
ker äro endast utsatta 30,000 st. gran samt utsått I kg. frö. Att ej
större areal skogsodlats beror på den omständigheten, att stor brist å
tallplantor rått.
Under för- och eftersommaren rådde stark torka. På grund av ovan-
nämnda brist på tallplantor har någon kultur å den lättare jorden ej ägt :
rum, varför styrelsens kulturer i allmänhet ej nämnvärt lidit av torkan.
oo Sådden i plantskolorna har gått väl till med undantag för plantskolan
i Gärds-Köpinge, där den lidit mycket av torkan.
Till betryggande av återväxten har styrelsen under året erhållit 235 Åvver kring
st. förbindelser omfattande en areal av tillsammans 208 har.
I 2 fall har styrelsen Hos Konungens befallningshavande begärt syn,
vilka syner även hållits. Dessa mål äro ännu oavgjorda.
Man kan med säkerhet påstå, att allmänheten mer och mer börjar
inse sin skyldighet att skogsodla efter kalavverkning, varför styrelsen
numera har lättare att erhålla fullt betryggande förbindelser.
Förutom de löpande expeditionsgöromålen har länsjägmästaren haft Länsjägmärsta-
att varje 2:dra onsdag i månaden, då marknad hålles i Kristianstad, å 7ens veré-
hushållningssällskapets lokal därstädes stå allmänheten till tjänst med EE

"TEERTV IIS

råd och upplysningar.

Å Sörby Torps gård hölls i februari en veckas kurs i gallring, den
var emellertid ej talrikt besökt. Detta förhållande berodde sannolikt till
stor del på den omständigheten, att stark kyla med slädföre inträffade,
då kursen började, varför skogsägarna måste forcera sina egna skogs-
arbeten.

Vid Bollerups lantbruksinstitut har länsjägmästaren avhållit en kurs,
såväl teoretisk som praktisk, omfattande cirka 40 timmar. Den började
redan hösten 1912 med gallring i olika skogsbestånd, fortsatte på våren
1913 med teoretisk undervisning i skogsskötsel i allmänhet samt avslu-
tades med plantering och plantskoleskötsel.

Vid Örehus i n. Åsbo härad hölls under april månad en veckas plan-
teringskurs för utbildande av plantörer.

Vid Tomelilla lantmannaskola hölls en två dagars planteringskurs
med föreläsning och plantering å närliggande sandmarker, vid vilken
plantering såväl lantmannaskolans elever som ett trettiotal folkskolebarn
deltogo.

Dessutom har länsjägmästaren besökt avverkningar och såväl yngre
som äldre skogsodlingar, vid vilka resor råd lämnats angående skogens
gallring och skötsel i övrigt.

Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar hava uppgått till 38 st.

Länsskogvak-
tarnas verk-
samhet.

124

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Länsskogvaktarna hava haft att dels sköta sina respektive plantskolor,

dels i den mån tiden
skogsodlingsarbetena ej

verkningar och kulturer.
Dessutom hava 11 st.

tillåtit leda skogsodlingar.

Under den tid, då
pågå, har tiden använts till besiktning av av-
Härtill hava åtgått sammanlagt 402 dagar.
extra plantörer under året tjänstgjort.

Någon större förändring rörande skogarnas tillstånd och deras skötsel
kan naturligtvis ej för ett år påvisas. ö

Dock vill styrelsen framhålla, att intresset för såväl skogsskötsel i all-
mänhet som skogsodling i synnerhet stadigt ökas. Detta större intresse
gäller ej endast gamla kalmarker utan även sådana marker, som under
sista tiden avverkats.

Att ett mycket rikt fält för skogsodling finnes, framgår av nedan-
stående tablå, som utvisar resultatet av en beräkning, styrelsen under
året låtit verkställa över inom länet förekommande äldre kalmarker.
Häri äro då ej medräknade de, i synnerhet i östra Skåne till stor areal
förekommande sandmarkerna, som varit uppodlade och ännu under-
stundom bära gröda, ehuru deras beskaffenhet närmar dem till den abso-
luta skogsmarken.

Kort fram-
ställning av
de enskilda
SRogarnas
tillstand och
skötsel.

Inom länet förefintliga äldre kala skogsmarker.

NOA EA SBbOrS öh Ang Gps eee RNE EN 38,178 har
Södra Åsbo SÄTE NERE SE SERA ASOS
Bjäre SFP SE EN SSR ASS AK TS LAOME
Västra Göinge SSE (SA EES RE SR SERA I SAR NAO
(ÖST AA GÖ PE 3 rd pra Nr NR OS SE T,050055
Gärds FREE a AE SDR 1; 203003
Albo SN 60 fe a ENE SS MI Nr SN Sr RNE TGS

Summa 18,931 här

Om denna beräkning, som är gjord för att utröna vad som allra minst
finnes av gamla ljungmarker inom länet, kan man tryggt påsta, att,
trots att den beräknade arealen är mycket stor, den dock i verkligheten
torde vara väsentligt större.

Kristianstad den 30 april 1914.

På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

R. G. Hamilton.

af Petersens

KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 125

Undertecknade utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kristian-
stads läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år
1913, få efter fullbordat uppdrag härmed avgiva följande

Revisionsberättelse.

Skogsvårdsstyrelsens protokoller samt den räkenskaperna åtföljande
berättelsen rörande de enskilda skogarnas i länet tillstånd och skötsel
under revisionsåret äro genomgångna utan anledning till anmärkning.

Närslutna av skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade
sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning för
1913 överensstämmer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas in-
tagna uti förenämnda års kassabok och utvisar en brist av 7,3559 kr.
3 OFC:

Utgifterna hava funnits behörigen verificerade.

De enligt nådigt reglemente den 20 januari 1903 bestämda diarier
hava befunnits vederbörligen upplagda och förda.

Härovan omnämnda räkenskapssammandrag hava, såsom vid revisio-
nen företedda, denna dag av revisorerna påtecknats med antydan härom.

Full ansvarsfrihet för ifrågavarande skogsvårdsstyrelses förvaltning urn-
der år 1913 tillstyrkes.

Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1913, där kassabehållningen
vid årets slut utvisar 741 kr. 66 öre, hava även granskats och räken-
skapsförarens sammandrag försetts med revisorernas påskrift denna dag.

Anledning till anmärkning förekommer ej heller i dessa räkenskaper.

Kristianstad den 27 juli 1914.

Joh. Fogelklou. Nils Månsson. Axel Svensson.

Av Kungl. Maj:t utsedd revisor.

VE få

RYSETI TT
bas

FER” BASS FIREFSR SONET VA SN LIN PTA PJ a SEK

Cs
SE

AS a É . SRA Jr NS Ag OSA 3 s MLA NLA SER
a : 2 SE 4 SL
126 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län

kassaräkning år 1913.

Debet.
Anslag:

IASVEES Tate To (CR SI SINIE CI CN) ASSR bäste das Sa ATS ASS 45;000H--
> SN (Skogsodlingens traänmjande)ki3 oe 5,051: —
> SIE (Andelatskogsvardsavgiltenmda) ss mmskolsss 680: 53
SVAN AM LS TIN 01C TNE ON SA RE Ern g oh LATER SIA RA SER Ser AE 3,000: —
SLUTS APR SSAULSKADE Tse Neo k sar re ms SAST SE SNS
Återburna undersökningskostnader........................... SR SR SR a

» TALE FAN SSEOS UIF Ck a vå dear eg 3 SK Vater fr AASE NERE

BB Otesan delar RTR i ad GT KA ATLAS näe SINN ANS SA SAG
Skogsodlingskostnader (ersättning för plantering å upplåten mark)
RÖrsal dasplantots0 Chr ÖN Ross bu Tua sides ds RNE FA ARA
TNT ER 2 ASA NRA ek RENA Re Nr SSE NE nd dn åsen
DISK ONTETa GE VApler ARENA EA SONERA SPE VA Pa RA Se MAR AE FSS Se rn
Tan. FAN LOp ANG STAKE a Ran des så ERA See AA åa og så rata PR ATK EAS
BIT STAAENL BA TAG IRA sn ae rn SES GERE LÄR EN BA Fe SRA de ANSE RESD

Summa kr.
Kredit.
ST VASTI KANIN ENE ETO TE RR Sd oo det Är olje be Soda a RNE SE So kn sillen or AN, SRS ERS
Löner och arvoden:

HAS] RAS UAE er oa a or a Nada tie est Sysrs SARS sars 2,250: —
SEKTELCKATE IGT SöR Gees BUKEN Cr Mor TLS STD tee Br 500: —
T5aTSSkO Mata AR ERS SE NN une ar and äs 25100

Resekostnader och dagtraktamenten :

SBYTCLSCIE GMO LÖNN ET AR Rn Ne Ae re Re I SN AAA 99: 30
[JANIS] AE TES TATE Ram steg SNS ft ER SN or BARS Seed 730: 85
Län sSKO Mata RS sr oe fen Ens ae vass ER na SÅR RTR 1, 22540
PAT tO TE ERS RR NET SN rr oe ad ART RR Re de gar ÄRE bra 1,047: 90
Underhallskostnadersvid. plan tskölOmA = -.s.s.6 sg RSA RESO
INKÖPAavV PLUTO TFEO GINGER ÄR Sr or ock Sr ber FAN oe SR ANN SINN
Emballage” och fraktkostnader vr. ssd RE Sr än RN RAS Sas

SEPlantering famavestytelsenkövertag en em ark? Eee ER SR

TI) SLAS WVÄKSATE SNS derseg a NR bg SRS a År eos SR sell öd agera a ÄT a a BA AS EN
TR löStr Lanna LO pan Ce SSA ss en esi a a RR Nr TI VR ENE
[DASKOTNO:-10 CITAT CA 5 ofta RA Sa ue Nm as Rang Hat br SSE
Förskjutna undersöknings- och rättegångskostnader: ....................

15,731:
IN
434:

15:
1,030:
141:
49:
6,8300:
4,000:

7559:
ZON

4,236:

4,850:

Transport kr. 35,72 3: 20

S ES 5 '
KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Transport kr: "35,725:

Diverse :
LU EUESTT TE SNS LEG 1 0 grn SE ORSA. URL SAGER Br SEN GCEE SINAN 44: —
TT TSL FE SLE LIV GE Ae or BE ng fn AAA, DIEN ARE REA SEA 57370
BÖRKAR TIK ENTER: SE. fee LE sg ARA TN SRA SES ork dens ssd seser UT3-52
Föreningen för skogsvård (inköp av böcker m. m.)......... AATS52
EU EU TITTAR 1 ÖN ör RSA ME sea SRS SE INNE SETS EE SA 339: 17

Summa kr.
Kristianstad den 31 mars 1914.

B. G. Borgström,

Sekreterare och kassör.

Redogörelse över influtna årsavgifter till skogsodlingens
främjande år 1913.
i
k
| - Debet.
| KEN TEST IRAN AT AO EAS a Re nm a a a SN oo add g oas ss KR 465: 51
j TITEL SST TRASSEL An S SLBA SIA SY OR RAL CARE SB Saerdna 280: —
j Summa kr. 745: 51
[ Kredit.
é KRÖRSERARERRVIEERGSFOVIC PISTESK OLA? föreg, ös. Goes Sr ken sar oda oda dess SNS 3:85
BEA GMT AES RO BAN JRR So ST AE RE ere BRA SN ad ss Aa 741: 66
; S Summa kr. 745: 51
| Kristianstad den 31 mars 1914. E
B. G. Borgström,
Sekreterare och kassör.
> Förslag till utgifts= och inkomststat för 1914.
Inkomster.
Anslag:
NÄS SSKATET < CR PIE FSNS GEL SSA 5 or on ra RR Ede nära dns va EE EEE 4,000: —
> $TLSKOPSBUNNRPCIS SINAN ANGG Tors E soo Tr res redd unnga a FT 5,000: —
SNR KA TRISS KANE ERAN AR ER re IN Ar, BORRA LO 0 RR TI a Te Sr aa 3,000: —
SE ES AN NESS HIS AE NES mora AE doms ve a sne kö one nn A de on PE EG 3,000: —
SLET ESV TIGA LTTE BER ortt kr SINN SEN SE BET a EG EIN TE ARRAY 12,000: —
| FÖDER ERE SERA RAN nn Ro nn Tkr RR LE Ed a Ra 400: —

Kronor 27,400: —

A
SR oclla CA SN oc Ena SPAK

TEN

Avlöningar :
Länsjägmästaren

.” es
SCKLE CET ALC NIGo re, VINET re ej SRA DITA, Fe VP Fira ky EN Si BN ER
Länsskogvaktarna

Resekostnader..

Underhåll av plantskolor
Inköp av plantor och frö
Fraktkostnader .

Plantering å övertagna marker ht
AVD STAR SAS LC (075 Oe a er ee RE SSE ;

Ta

Diverse utgifter ....... FRIN ARR SAL ALS SNS ESKS FET ale KORSA
Kronor

Kristianstad den 31 december 1914.

På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

R. G. Hamilton.

Skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus län berättelse
för år 1913.

Styrelsens sammansättning.

Ordjörande: Landshövding G. Tornérhjelm, Wrams Gunnarstorp.

Ledamöter: För hushållningssällskapet, ryttmästare P. O. Liedberg, Öja,
Ystad, med godsägare N. Andersson, Slagtofta, Hörby, som suppleant.

För landstinget, suppleanten för avlidne greve W. Hamilton, hovjäg-
mästaren friherre H. Ramel, Övedskloster,.

Under året har landstinget efter avlidne greve W. Hamilton för näst-
kommande treårsperiod utsett, till ledamot hovjägmästaren friherre H.
Ramel, Övedskloster, med ryttmästaren greve A. Moltke, Qvesarum,
som suppleant.

Länsjägmästare C. Lilliecrona har under året på begäran erhållit avsked
från sin befattning som länsjägmästare och sekreterare, och efterträtts
av länsjägmästaren F. af Petersens, Kristianstad.

Länsskogvaktarnas namn, adresser, tjänstgöringsområden och antal
tjänstgöringsdagar framgå av nedanstående sammandrag.

| Namn och adress Tjänstgöringsområde SE al
tjänstedagar
| J. Nilsson, Öslöv, Stabbarps gruva! Onsjö, Rönnebergs, Harjagers och
Fäfgsgude, haradet :snorboksanstesr 18
A. Nilsson, Västerstad, Askeröd...| Färs och Frosta härader............ 79
INEVPCESSON; no KaDOL vooe svs der ges vt Herrestads, Ljunits, Vemmenhögs,
Torna, Bara och Oxie härader 71
Summa 168

Styrelsens verksamhet.

Sammanträden: Styrelsen har under året sammanträtt tre gånger.
Resor: Ordföranden har, därom anmodad av ägaren greve C. Wacht-
meister, åtföljd av länsjägmästaren företagit en besiktningsresa genom

9 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

AR ET oa RE mal bir Sh af CT or ÖS a i ft förse rr je
; E - - . > ” 15 s - cd en RR ra

130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

vissa delar av Knutstorps skogar. Härvid besågos dels de kulturer, som
företagits efter ekavverkning, dels plantskolorna. Kulturerna, ask- och
granplanteringar, voro synnerligen lyckade samt plantskolorna i god kraft ;
och väl försedda med plantor.

Skogsodling: Under året har följande antal skogsplantor kostnadsfritt
utdelats till 114 st. rekvirenter, nämligen inom:

Hlarnard Tall | Gran | Vitgran | Bergtall | Björk | Bok div. |
| | d
U OLMA me sons vASER DSS SN Agea se er 39,000 14,500 | 5,000 | - 6,000 17,000 — h
BATA 4 oe sreje RER ANS Aes SSA 1,000| —-8,000| — =] 2,000 = ES d
STYLES NR DA BES E RA RR 515001 |6- 1 T,0001] .— 1,000F | 2;000R/TERS:500 —= a
NemmenhögSksiss.oste. kt edae 4,000 1,000 | — 1,500 1,000 1,100 = >
Flerrestadst ns fdr Sn VR 6,000 2,000 | — | 2,500 2,500 —
ETÖSår big open re de fs SSR = 135000] SO0H NT = = å
ALS ae se stra ISS SV 29,000 | —58,000 |—9,000 | 20,500 7,000 2,000 ;
ÖNS] ÖRA Ar TNT Sfete se RNE Sa 5,500 | 63,000 | = - I 1,000 2,000
Rönnebero5d ka iolt oo sis syste lo — — I 3,000 FIRA
F FläTja EES Toda rg INTRA TNT NE 7,000 | 200) ERE 309 4,300 2
I ÖA DY 2220 ba (SSR od A ASSA | —-20,000 | == = 500 =
Summa| 117,000 282,700 | 16,700 | 34,300 | 49,900 4,000

Tillsammans har utdelats 504,600 st. skogsplantor.

På grund av de högt uppdrivna fröpriserna har styrelsen ej ansett sig
kunna utdela något frö.

Skogsodlingarna hava i allmänhet gått ganska väl till, ehuru torkan
å den lättare jorden skadat en del kulturer. Den starka storm, som i
början av maj övergick Skåne, gjorde även skada å en del tallplan-
teringar å den lättaste jorden, i det att sanden överyrde och begravde
plantorna.

Någon anmärkning mot olovlig betning å med styrelsens plantor verk-
ställd skogsodling har ej förekommit.

Plantskolorna: Styrelsens plantskolor hava samtliga blivit gödslade med
konstgödning, varjämte i en lupingödning verkställts.

Följande frömängd har utsåtts:

5 kg. tallfrö:
2,5. > gramfrö.
2737 björkfrö:

» vitgranfrö.

Sådden har kommit väl upp med undantag för björksådden i Veberöds
plantskola, som ligger väl mycket utsatt för vinden. Vid förut om-
nämnda vårstorm bortyrde fröet nästan helt och hållet.

Länsjägmästaren har upprepade gånger besökt plantskolorna samt

MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. T3I

besiktigat ett flertal skogsodlingar i olika delar av länet. Av de avverk-
ningar, som besökts, har ingen varit av den beskaffenhet, att den på-
kallat någon styrelsens åtgärd.

Ett föregående beslut, att länsjägmästaren den första och sista helg-
fria dagen i varje månad skulle i och för mottagande av besök i tjänsten
vara att träffa i hushållningssällskapets lokal i Malmö, har ändrats så
till vida, att mottagningstiden är inskränkt till den första onsdagen i
varje månad eller, om den inträffar på en helgdag, närmast påföljande
helgfria dag. Länsjägmästaren har använt 47 st. rese- och förrättnings-
dagar.

Länsskogvaktarna hava dels haft att leda skogsodlingarna, dels att
handhava skötseln av plantskolorna, dels under sommarmånaderna be-
siktiga skogsodlingarna.

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Största delen av länets skogskapital förefinnes å de större egendomarna,

även om en avsevärd skogsmarksareal innehaves av de smärre hemmans-
: ägarna. Å de förra är intresset för skogsskötseln i allmänhet mycket
stort och har länge varit så, vilket framgår av de välskötta, vackra och
mångenstädes kanske väl mycket sparade skogarna samt de vidsträckta
äldre och yngre planteringarna.

Avverkningarna åtföljas, där självsådd av en eller annan orsak ej kan
påräknas eller ombyte av trädslag önskas, så fort omständigheterna till-
låta av skogsodling, i allmänhet plantering.

Lövskogarna synas i allmänhet sakta men säkert smälta samman, efter-
trädda av granplanteringar. Till en viss gräns torde detta vara fullt
berättigat, där markens beskaffenhet är sådan, att lövskog ej synes kunna
nå högre kvalitet, under det barrskogen, speciellt granskogen, giver en
hög och snabb avkastning. Däremot torde det ej vara lämpligt att å
sådan mark, där t. ex. ek eller bok förut visat sig växa fort och erhålla
god form, förkasta dessa trädslag.

Ett lövträdsslag, som på sista tiden, och det med rätta, allt mera
gynnas, är asken.

Å de smärre gårdarna, där givetvis ej samma kontinuitet i skogs-
skötseln kan påräknas som å godsen, lämnar denna mycket övrigt att
önska, i det att skogsbetet allt för mycket tillgodoses på skogsskötselns
bekostnad. Men även här har intresset på sista tiden, i synnerhet för
skogsodling, avsevärt stegrats.

Ett synnerligen rikt fält för skogsodling finnes även inom länet. I
Frosta och norra delarna av Färs härader förekomma stora ljungmarker,

132 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

där jordmånen synes vara av den beskaffenhet, att den väl lämpar sig
för kultur med gran. Dessutom finnas mångenstädes i länet stora sand-
marker, som vissa år med långa mellanrum giva en mager gröda eller
upplåtits till betesmark, men som sannolikt skulle lämna högre avkast-
ning såsom skogbärande.

Önskligt vore, om styrelsen i likhet med vad fallet är i vissa andra
län, t. ex. Blekinge och Halland, kunde bidraga med en del av kost-
naden för själva arbetet. Härigenom skulle större, mera sammanhängande
skogsodlingar, vilka äro av betydligt mera värde än motsvarande areal
av många små fristående skogsodlingar på ett eller ett par hektar, vilka
nu rätt allmänt förekomma, kunna erhållas.

Med de små medel, styrelsen nu har till sitt förfogande, kan styrelsen
ej ens till smärre skogsägare kostnadsfritt utlämna begärt skogsodlings-
material, än mindre bidraga till själva skogsodlingsarbetet.

Malmö i februari 1914.
För skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län:

G. Tornérhjelm.

a

ZH

Fo

F. af Petersens.

MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Revisionsberättelse.

Sedan undertecknade på grund av oss av resp. myndigheter givet
uppdrag verkställt granskning av skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus läns
; landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1913, få vi däröver

avgiva följande berättelse:
Till vårt förfogande har ställts:
protokoll för år 1913,
debet- och kreditverifikationer för samma år,

skogsvårdsstyrelsens årsberättelse för år 1913 och kassaredogörelse för

sistlidet år.

bl vn frn NR RR ÄT TRE

j : : fria :
| Av samtliga dessa handlingar hava vi tagit del, genomgått och granskat
; verifikationerna och jämfört dem med kassaredogörelsen.
] Enligt bifogat intyg från Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Malmö
4 voro vid årets början och dess slut innestående de belopp, som räken-
j skaperna utvisa.
| Ur kassaredogörelsen avgiva vi följande sammandrag:
- Behållning från år 1912:
I Skandinaviska Kredit A.-B. innestående .................. 3,032: 98
EST Fer Er KASSE >, RA Tje Arek. ne rdhrna blabla ir SR 440: 22 —3,473: 20
Inkomster:
KRKA STATES STATE SR oa ms or aa Er Se SG 4,000:—-
> ER INST LAESSaSKAPER 23 AR soda aa SR 1,000: —
> DAR AVES EINE GEN 10 an sind a Re a sn NA 1,000: —
FIRST SV ARSA NGT MEE Sd sr RA RE me bon ov er eler a MI OG 113: 98
Försålda skogsplantor ...... EB SNORRES 27:50
ETT RE Se RD Ej rjrt ll, 0 SER ra ANN ARN NG är ERA AE ENA 134: 85 6,276: 33
Summa kronor 09,749: 53
Utgifter:
LT SR Bg TA EI Rd a RER DERE RAS AR EES I NER 3,875: —
SLL BSTIR Spree ne og rd fr de rak EE FR SN RARE hr BE AE ER AE EAS 1,90 21
LAT) PECA NI U dpE nr opp AN INRE SSA rel Är RP REG ANAR AA EIA 208: 45
FI STTARS T9) digi SR Tee ta FNS SECA RER I SRS ISEN 4 FN 1 eg |
Expenser (frakter, telefon, skrivmaterialier) .......ommnn. 268:62 +1,655: 05
Transport kr. 7,655: 05

fer

NYSTSRINERT IE EN

ik

SR FRAS TT NK

;
FO VR VY TI INPDEN

KOR älarcd rv oh Åk SN

= TEN YA VE

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Behållning:

N

Transport kr. 7,Ö55 o5
I Skandinaviska, Kredit AC=BN imnestaende ss. ss. sd 25000

KOTA TMA ANSE SOS Ra Kr SE 4 re RE än ne Aa 94: 48 —2,094: 48

Summa kronor 9,749: 53

2 Med erkännande av det nit och intresse, varmed styrelsen fullgjort
SR sitt viktiga värv, hava revisorerna velat anteckna, att räkenskaperna,
SE som blivit förda med omsorg och noggrannhet, icke givit anledning till
FOS någon erinran.

Vi få därför tillstyrka åt styrelsen för förvaltningen av ;räkepskapaa

ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Malmö den 2 maj 1914.

Malte Sommelius.
rn Av Kungl. Maj:t utsedd revisor.
G.iHaxe: IMreR 1CENIG: WiEangel
Av landstinget utsedd revisor. Av hushållningssällskapet utsedd revisor.
( 4

ve
Fr
”

Skogsvårdsstyrelsens inom Hallands läns landstings-
område berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Styrelsen.

Styrelsen har under året haft följande sammansättning:

Ordförande: kaptenen och godsägaren m. m. F. A. S. Tham.

Ledamöter: f. d. riksdagsmannen J. Bengtsson i Bjernalt (utsedd av
landstinget), godsägaren Jonas Wern, Knobesholm (utsedd av hushåll-
ningssällskapets förvaltningsutskott).

Suppleanter: direktören m. m. A. L. Apelstam och riksdagsmannen
Anders Olsson i Tyllered.

Förutom de ordinarie sammanträdena i mars och december har styrel-
sen varit sammankallad tre gånger, av vilka tvenne stått i samband med
inspektion; den ena till fröklängningsanstalten och plantskolan i Kinnared
och den andra till kulturfält i Onsala socken. På särskild inbjudan del-
tog i den senare även landshövdingen m. m. A. Asker.

Länsiägmästarens tiänstgöring.

Befattningen som länsjägmästare, sekreterare och kassör har innehafts
av e. jägmästaren friherre G. Pfeiff. Expeditionen är förlagd till von
Möllersgatan 3 i Halmstad och har länsjägmästaren träffats där alla dagar,
då resor ej varit hindrande. Helgfria lördagar mellan kl. 12 och 2 äro
kungjorda som expeditionsdagar.

Ett sammandrag av resjournalen visar att 86 förrättningsdagar fördelas
sålunda: skogsskötsel 32, skogsodling å överlåtna marker 20, plantskolor
10, föreläsning 4, taxering till skogsvårdsavgift 8, diverse 12.

Diarierna upptaga 6903 avgående expeditioner; förutom dessa hava
inemot 1,500 meddelanden och cirkulärskrivelser blivit avsända.

N
SET Ta TROJTT Få

136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Länsskogvaktarnas tjänstgöring.

Den ordinarie länsskogvaktarepersonalen har varit densamma som för-
lidet år. I stället för e. länsskogvaktare P. Pålsson, som avgått med
döden, har antagits till föreståndare för fröklängningen och plantskolan
i Kinnared plantören Fr. N. Berg.

Sammanställning av de ordinarie länsskogvaktarnas tiänstgöring.

| >
ös : Oo 5
| | Antal förrättningsdagar 5
An
; - 3 So ARN) I [AA TT
: "Tjänstgöringsområde, | 3 mo MA JA | Sa
Namn och adress 5 ene Ka KR NERE
härad 3 Belo 75 8 Finse
= SoS << Q vn OQO > 0. rr LE
(FAR KEEL KG RS Ae AT
a AA LV < — AT =E in
(SJ KOSS [es GSi RA) |
aj BE Se SELSRRS
Sa -
IRS BI SEN
IG. Bond, Kungsbacka ... .. Bjäre, Viske ds. evo 67A AS 60 7 115 |-300
Ar Ekberg; Varberod. ekke fäfmle öRaurAS ALS CS fan RS 87 4 2201 0352
C. J. Almqvist, Halmstad ...| Arstad, Halmstad ...| 69 | T77Aen9S 9 124 | 359
J. A.: Pettersson, Laholm ....| Fönnersjö, Hök ...... (50 EA (OR för tja sel E es 158 | 310

Som förmän vid skogsodlingarna hava dessutom varit anställda 22
plantörer, av vilka de flesta blivit utbildade vid de av styrelsen anord-
nade plantörskurserna. Dessa förmän hava tillsammans tjänstgjort i 540
dagar.

Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1913.

Debet.

Behallnin osann OSS SNR Saeed sd dnr ner: GE 1:24 ONS

Anslag:
Statens för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verk-

[JEN 000 KEN rg för NA ANA rn St NE ep Ar SE Grd SÄD DRAG 4,000: —
Statens: för: skogsodlingens) bettälmjänGle dos... cs sd:.sss 12,626: —
TJATYC SPIN S CTS SARAS SN a ffa de ass SA AS knas AS Seat RS ONE I0,000: —
Fltshallningssallskapetot- sopra a R ease Basse. LEE 5,000:— 31,0204-—
SKO SVAFAS AVE TIL CIH= PS DEN, ERA Sas boda dear a ASK TENS LAR SNES 5,401: —
IR ÄNta. sal DANS ATA NEC ras 5 RAS rr Ara sn ARD 302: 62
PlantförSälj ningar see. RSA RAR Ser a Ann ER rant En INN 1, 43402
TO TOT SANDIN AL: 25 a rs AR NNE Rn SEE RN RN rr ae a nga rå Kd VAR SES ARR RA 381:90
1 Dyno Ol UI Vag SYNEN 101 GS I DR a fr TA Ane AA HBA S EN AA ER SNRA Mk oda 3IRS0
Skogshackorj försäld at 5. 354 40 eseHA FA AT SEDER 0 ae 46: 50
UD I18ETS Cina a AIKA Arr ENT EE NERE FE BEGR MRRE MB NR 5 I EN ES ol BAN RER NA 96: 10

Kronor '52,173: 39

tes ra Rn Oj ra ET RA EKA RN nt VE pa p hv ec
ta Vv - de

er å

Nu

a.

HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Kredit.

Skogsupplysning:
NETGeN a CTO LC SUI Cege sång Kal ene ka ee så nr ge ers RAT 305: 50
MIDTE SHIA OLE) rn de NE os srgek tr ellep ss] ala SR NS Ub sem sier sis N spin 24:00
BATTS Ka PTT SO BE TAND Dy Sep ee sub SN Dos Resele Isle see ra rg 100: —

Skogsodling:
KOD SALO Sf ESA AS See bås INN ass ds ss SLANG SR se Br FARAN 8,972: 97
Skogsodling å överlåtna marker:

FAR EtSKOSNAGET SS ort us or olh th SAR SNSARA rar are 15,147: 95

Ran FOTS kKOSUTA LEK «vars vger sasn ds Eje SeR Es 2,425: 40
Reskostnader:

NAN S] AEINAStAKEINS Tas deå bgoldte daj sök bas I ove sä rn 405: 77

NAN SSkO Py ANNASE est srsnlip oss sr se Dk sees SA 749: 80
IK artläg omng av, KOltuUrfälten As .serse-ccpöcå 405
ROSEN AV: NARE ATT TN, ANAEE. EA ak NS INST TÖSR —A1SI0 FT:
TELGE SUNE STD TS oder SS RA SLADE BE Ar AS LE 74: 90
STEK CLER AVD] ATI LOTE. os oder ske Ve sjr et ASSR SRA Rosso ne kr seg ts 67: 85
Baba ACK OChEIARSP ORTEN. gr. ed oslo ss en ser Nr 224: 13
TELNR Ers (ETEN STEN AASE Ar GR LASS ASA 2180253H

Plantskolorna:
PATTED (LETAT AA SR NRA SS ÅL JE ur ds felejo sofa Ses el SA DER SN AA fal ola CAST
[NTDDG LS KOST IA GES RARE Rp Nordh sr RISE ER a sa LSSA 2,2 ANEROG
HÖ SVETS Ce: Ne SSE RE SA Slog älska Barca SA Siospr hinns SATS se 589: 09
IRESkostnader, slansjägmäastaleDSk6 mkmssm ser addpnsdss sen 109: 44

Avlöningar:
HRT OST AS CAR ETS Pe sa sa S SAR Sr Nalle Treat bio SÄ SA star SN KS FOOT
55 KO SV Akta ASS gin isen reed Nossan eeoee a reg sis Slas Sas ers Sa 200-
Beklädnadsersättning till länsskogvaktarna .................. 400: —
Föreståndarens för fröklängningsanstalten .sssnsssss..... HIN 20

Övriga förvaltningskostnader:

Reskostnader:

Skytelsens, ord föranderoch. ledamöter SO0:e

HER TISJA CS TIASTANCISGT 25: sen Fong snn sn SAT rd SA AA Gas ee Fa IST TOG 34

TESTSSKOSVARKLASDAS 2 sor dop a Erber steg Uögs se a bås jsler aD ne ys BAS Sejr sn VET T;5008 10
HIelefonsy tele Sa Ds SSE seende fl oto en ba Fe å lok eskbis SARA Le ceg 104: 80
BAD ERRORS Sad are EAS se re AGS IN SRS as AE dk 443: 39
HIOTO PTA Era rada elden dags Hefs Iya gr 83: 10
BRP EC MOn SLÖA Se RAR Sar SEE oa SR nar ns [SKTF
FÅTAL OTIS CIESS = Sorel oo Na sa sera ee sosse ERNA e a rr TAN 175: 32
Brand förs akting Spree, 33.3 yu seckassn as dels Rais enkelt en 190: 24
Reparationer:

av fröklängning och byggnader ............ 181: 83

SNR IIVED FATT CT Så os ASSR EE Sn cs sla sis sees 17: 20 199: 03
MENING ETS förd ma Et oa SR SR ÄR ana ES user la So En sä si SN bn 91: 10

SS

490: 10

28,508: 59

3,400: 56

-5,098: 74

Transport kr. 48,0009: 25

e SE RS SSF AI EVE

j
É
Å
x
>
Å
E
4

MT

138 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Transport kr. 48,909: 25

BY SOT ACC 25 över» örrrela sr een ved RARE SUL Sr RN SR EE AS KOR ENN 10: 39
INVERTaTlCE SENS rosa stan tee SNR DAR Sar kas SSE AS SNES Ö3TI7O 942: 09
Inköp say -Kannareds: plamtskKOlapss essas seas se SSL NASA Sea RR 1,573: —

51,424: 34

Behållning till 1914:

AE ÖT CTANS ONE dä 6 öka sfojer Se AE ASN Eos NS for Varta Bree 530345
IK OT TATE SIE JEAS SANS EI as se SO RE RN NDS ved TESEN IÖOE LO 749: 55

Kronor 5 271 3HÖ0

Ekonomiska ställningen den 31 december 1913.

Tillgångar.

KON tan fare Gel RA See EA rn Ag LEE MI SNR pe 160: 10
I IKON Aa TN Gr AA AR RA FAR ER fn ARE AA VARI RE RA AA 589: 45 749: 55
Pr klängnin gs ans balter rs sr SAR Sr RER SA 7,599: 38
Materrallbodarso ch sstangscelt 5 ee a AS 1,601:99 g,111:37
TNVEREATT EL RN Dr Sons SMA BORA SAR oa Se SER EL AR SAALE NEN RN 2,292708
I 5 EDT PR AAA EV ER Sa SSA AR SSA RTB SE RI Gs GE AG LÄRA TSG SNI
| 2Å OF r Ber ft go RS rå IfA EO RA ERE BR REA TER RASER Ag RE TRE sr SL Se 4,7'70 70 20,208 34
Plantskolansr KOM are C-=g 2.3 sr.se SSE de TE af aga rr SS ARE 15573

Summa kronor :33,934: 84

Skulder.
ÖVANStaERAe: lg PGA bana SAS ee så a SEE ERS ERA EE re Ae 33,934: 84
Skogsupplysning.

I likhet med föregående åren har styrelsen sökt sprida kunskap om
skogarnas och skogsmarkernas bättre vård genom att utdela litteratur.
För detta ändamål har inköpts 3500 ex. av d:r Lovéns »Huvuddrag av
våra barrskogars liv, skötsel och vård» samt 3500 ex. av Skogsvårds-
föreningens folkskrift, årgång 1912.

Skogsintresset har också höjts genom föredrag, hållna av länsjäg-
mästaren, i Snöstorp, Träslöv och Hanhals. Dessa föredrag hava varit
illustrerade genom skioptikonbilder.

Genom länsjägmästarens och länsskogvaktarnas talrika resor i bygderna
tränger kunskapen om våra skogars vård in i allt vidare kretsar.

HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 139

Skolbarnens skogsodlingar.

På flera håll omfattas skolbarnens deltagande i skogskulturerna med
intresse. Av de svar från skolrådens ordförande, som ingått på grund
av styrelsens framställning, inhämtas, att 1,4835 barn utfört 2,274 dags-
verken, fördelade på 11 pastorat. Från 9 pastorat föreligger ingen upp-
lysning.

Skogsodling.

Den stora utbredningen av kala ljungmarker och andra kalmarker,
som förefinnas inom länet, ställer stora krav på de medel styrelsen har
att förvalta, och som dessa medel på långt när ej motsvara behovet för
skogskulturen, har styrelsen än så länge ej kunnat bidraga till utdik-
ningar av försumpade skogsmarker. El

De sätt på vilka bidrag lämnas till skogskulturens befrämjande äro
följande:

A. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde.

B. Nedsatt pris å plantor.

C. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och viss del
av arbetskostnaden. (Premiering av skogsodlingar.)
Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela arbets-
kostnaden.

A. Skogsodling genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor och plan-
törsbiträde.

PEPE SPE
U

k De bestämmelser som gälla vid utdelningen av kostnadsfria plantor
och frö äro: att marken skall tillhöra mindre jordbruk, att uppenbart
slarv ej förekommit med förut bekommet material, att marken ej varit
föremål för laga syn. Plantörsbiträde lämnas endast efter särskild rekvi-

rätta utförande.
- Fröpriserna hava de senare åren varit så högt uppskruvade, att sty-
i relsen ej kunnat utdela andra frön än bergtall och björk.

Styrelsen har under alla år brukat inhemskt frö — även av gran.
| Denna försiktighetsåtgärd har på grund av de många dåliga fröåren på
gran förorsakat brist å granplantor, en brist som särskilt år 1913 varit
starkt kännbar.

: Rekvisitionerna av granplantor hava på denna grund reducerats med
j cirka 800,000.

sition- eller då vederbörande rekvirent ej är förtrogen med skogsodlingens

140 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Utdelningslistan visar emellertid följande siffror:

1,429,400 tallplantor.
342,550 granplantor.
51,400 bergtallplantor.
42,200 vitgranplantor.
59,550 björkplantor.
300 ekplantor.

summa 2,425,400 plantor samt 6,75 kg. bergtallfrö.

Plantörsbiträde har lämnats under sammanlagt 15 dagar.

Plantorna hava i år mottagits av 1,064 personer. Som första utdel-
ningsdag antecknas den 2 april och som sista den 12 i samma månad.
Fördelningen av plantorna har ägt rum från 29 ställen.

Länsskogvaktarna hava på vanligt sätt under årets lopp kontrollerat
kulturerna. Ett sammandrag av deras rapporter visar, att nykultur före- -
tagits a 222,,, hektar och hjälpkultur å 80,67. Till hjälpkultur och om-
skolningar hava använts 241,1530 st. plantor.

Med hänsyn till den torra försommaren kan resultatet av dessa od-
lingar betecknas som ganska gott, åtminstone vad grankulturerna beträffa.
Resultatet är något mindre tillfredsställande i den nordligaste och syd-
ligaste bevakningstrakten.

Plantmaterialets fördelning sockenvis och den kultiverade arealen upp-
tages i bilagan I.

Sedan några ar tillbaka har styrelsen frångått att utlåna skogshackor,
utan nu säljas de i stället till självkostnadspriset eller kr. 1,so pr styck,
fullt färdiga.

B. Skogsodling med plantor, erhållna av styrelsen till nedsatt pris.

Årligen bestämmes ett försäljningspris å plantor och frö. För vissa
slags plantor, såsom I1- och 2-årig tall, 2-årig gran och 1- och 2-årig
oskolad björk sänkes priset med 25 9», för såvitt de användas inom
länet. Av denna förmån begagnar sig egendomarna, men som de i flera
fall själva uppdraga plantor i egna plantskolor och egendomarnas antal
i Hallands län ej är så stort, blir denna försäljning ej av någon större
omfattning. Under året är rabatt emellertid lämnad å 126,000 plantor.
I några fall har plantörsbiträde lämnats till självkostnadspriset, eller kr.
3,50 pr dag.

HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 141

C. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor jämte
plantörsbiträde och viss del av arbetskostnaden (premiering av skogs-
odlingar).

Bidrag i denna form kan endast erhållas för äldre kalmarker och för
sådana som tillhöra mindre skogsbruk. Först år 1917 kunna, enligt be-
stämmelserna härför, medel tagas i anspråk.

Bestämmelserna för »Premiering av skogsodlingar> äro följande:

» Skogsodling utförd å mark tillhörig mindre skogsbruk i Hallands län
premieras av skogsvårdsstyrelsen enligt följande bestämmelser:
1. Skogsodlingen skall vara utförd å äldre kala marker eller sådana,
varå skogsbeståndet avverkats före den 1 januari 1905.
2. Undantag göres för marker tillhöriga stat, kommun eller allmän
inrättning och stiftelse.
3. Skogsodlingen skall vara verkställd efter den 1 januari 1912.
4. Skogsodlingen skall vara väl utförd och vårdad.
Skogsodlingen må utföras antingen genom sådd eller plantering
av följande trädslag: tall, gran, bergtall, ek eller bok.

cn

Sn

Skogsodlingen premieras först fem år efter det den verkställts.

7. Den minsta sammanhängande areal som premieras är 3 hektar,
och erhålles som premie 13 kronor pr hektar; överstiger skogs-
odlingen 5 hektar, höjas premierna till 18 kronor.»

Med denna anordning har styrelsen trott sig mana fram kulturer å
mera sammanhängaade arealer, än vad som hittills varit fallet.

D. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor jämte
plantörsbiträde och hela arbetskostnaden.

Dessa slags skogskulturer utföras under styrelsens omedelbara ledning
åa kala ljungmarker, tillhöriga hemman, och avses marker av större arealer.
Villkoren, som härmed äro förenade, framgår av det som bilaga III in-
tagna kontraktet, vilket avslutas med respektive markägare.

Alltsedan 1906 har styrelsen årligen utfört skogsodlingar enligt kontrakt
och uppgår nu den sammanlagda skogsodlade arealen till 2,302,9 hektar;
av denna areal hava c:a 295 hektar tarvat hjälpkultur.

Berättelseårets kulturer äro de största som hittills blivit utförda på ett
är. Siffrorna för året äro 393,78 hektar nykultur och 190,6 hjälpkultur.
Dessa arbeten hava dragit en arbets- och plantörskostnad av 17,573: 35
kronor, och med detta anslag har ljunghedarna tillförts 260,6 kg. tallfrö,

4

NYYESU SNSIPE RISKER FET IPNESE TER

NYSSTTAREN FEK SP

ost sn 1

- Y
YC IAS a

sd KaNal > Ai

NN
ERE UEREEPY YR SPIRE JERK a, I

FRU IA TT 0

142 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

73,1 kg. bergtallfrö och 1,757,350 st. plantor av skilda slag. Som arbets-
örmän hava 21 plantörer varit anställda.
Årets medelsiffror för nykulturen äro:

Dagsverkspris 2:15 kr.

Arbetsstyrkan pr dag 15 män och hjon.

Använda dagsverken pr har 14,, män och hjon.
Plantörskostnad pr har 4:40 kr.

Arbetskostnad pr har 31: 06 kr.

Totalkostnad (förutom värdet av frö och plantor) 35:46 kr.

I övrigt hänvisas till bilagan II.

De första plantorna utsattes den 5 april och kulturarbetet fortgick till
den 25 maj, dock med några dagars avbrott på grund av frost och
snöfall.

Årets skogsodlingar visa ett gott resultat oaktat den torra sommaren,
och beror denna omständighet på den kraftiga markberedningen, som
alltid användes såväl vid sådden som vid planteringen.

Genom brand, förorsakad av åskslag, har 4 hektar av styrelsen utförda
kulturer i Asslöv förstörts.

Av de insända kontrakten om skogsodling hava godkänts 48 st. med
en sammanlagd areal av 1,354,5 hektar.

Skogsodlingsföreningar.

Inom länet verka fortfarande 4 sammanslutningar med skogsvård, sär-
skilt skogsodling, på sitt program. Tvenne av dessa hava erhållit under-
stöd i form av plantor och frö. Dessutom har det flera län omfattande
» Västra Sveriges skogsodlingssällskap» trätt mera aktivt i verksamhet för
bildande av skogsallmänningar och har till styrelsens kännedom kommit
att underhandlingar i nämnda syfte pågå på ett par platser.

Fröklängning och inköp av skogsfrö.

o

Tillgången 3å tallkott blev rikligare än vad som beräknats och vid kott-
plockningstidens slut hade vid fröklängningsanstalten inköpts 830,43 hl.
tallkott, vilken har lämnat 430,1 kg. frö. Däremot rådde fullkomlig brist
a grankott. Bergtall hade en god kottårgång, och av denna kott-upp-
köptes 113,50 hl., som gav i utbyte 191,95 kg. frö.

Medelutbytet från 1 hl. tallkott är o,s2 kg.

> » I >» bergtallkott är 1,69 kg.

HALLANDS LÄNS' LANDSTINGSOMRÅDE. 143

I övigt har styrelsen inköpt följande fröpartier:
200,0 kg. tallfrö.
69,5 > björkfrö.
100 liter ekollon.
255: 7 Fr OKSIDAE

Plantskolorna.

Inköpet av plantskolejorden i Kinnared har under året avslutats sedan
lagfart nu av häradsrätten beviljats, sedan hovrätten återförvisat det förut
vägrade lagfartsärendet till förnyad behandling. Styrelsen disponerar en
plantskoleareal av 6,67 hektar fördelad å 5 platser i Kungsbacka, Varberg,
Halmstad, Laholm och Kinnareds järnvägsstation.

Årets sådd utgöres av:

£35;50 ER fal
7,0 > bergtall.
164,3 > gran.
89,5 : > björk.
100 liter ekollon.
25 -+ ”Oxelbär.

Sådderna hava givit upphov i allmänhet till starka plantor, om än den
i förra berättelsen omnämnda svampen åstadkommit en del gallringar i
plantraderna. Tyvärr är undersökningen om denna svamps utveckling
och bekämpande ej vetenskapligt avslutad, men torde densammas be-
sprutning med bordeauxvätska bliva betryggande.

Granlössen uppträdde talrikt, men tillintetgjordes fullständigt och plan-
torna stodo på hösten åter i vacker grön färg.

Från plantskolorna hava utgått:

KURGeR SKOStRa Ge SFL HUVGCINHISEN oi olonevs citera sens iriases fat ssirer 2,425,400 plantor
ASKOPSOG INSE Aa -KOMFAKISMARKCE) socccosscop oo de Sie eebeo denn FYLLS as Or
RÖRA ORSA ND 035 SONEN: LR RÅA E BIM OENGED SATL SSI Se 3I10,110 »

Summa 4,492,860 plantor
Vid årets slut utgjordes behållningen av:

12,074,037 st. oskolade plantor
131,471 > skolade >

12,205,508

I detta plantförråd ingår 4,233,015 1-åriga granplantor, som kunna
utplanteras först under år 1915.

Inventarievärdet av de oskolade plantorna är beräknat till ......... TANK 20C19
FRE BAL SIT 0 (ESA TSE RES FREE AGDA RAA EL UAE 1,305: 09
22

Summa kronor 15,432:

Årets alla utgifter för samtliga plantskolor uppgå till 3,400: 56 kronor.

144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Åtgärder för återväxtens betryggande efter avverkningar.

Den avverkade arealen överstiger betydligt 1912 års och utgöres av
451 hektar. Härtill bidrager de höga virkesprisen särskilt å de mindre
dimensionerna.

För återväxtens betryggande har en avverkning anmälts för laga syn.
Överenskommelser om nödiga återväxtåtgärder i form av skogsodlings-
förbindelser hava till ett antal av 42 och omfattande en areal av 168,45
hektar, under året upprättats.

Vid företagen besiktning har utrönts, att av 78 st. utlupna skogs-
odlingsförbindelser 31 st. kunnat återlämnas, enär föreskrivet arbete nöj-
aktigt utförts, vidare har kontrolleringen ådagalagt, att arbeten så utförts
a 46 st., att de efter kompletteringar kunna avskrivas. Endast en person
har uraktlåtit vidtaga erforderliga åtgärder för återväxten, men då veder-
börande förklarat sig ämna uppfylla förbindelsen, har styrelsen låtit det
för året därvid bero.

Styrelsen har utfört å tvenne platser uraktlåten skogsodling, som bort
vara vara verkställd på grund av förbindelser.

Sockenkommittéerna.

Någon förändring i kommittéernas antal och sammansättning har ej
ägt rum.

Skador å skogen.

I förhållande till den torra sommaren hava skogs- och ljungeldar ej
haft den omfattning, som man kunnat vänta; elden har gått över 46,s
har skog och 167 har ljungmarker. Dessa relativt låga siffror tyda på
att allmänheten börjar alltmera inse vådan av ljungens avbränning. Flera
av de timade eldarna leda för övrigt sin uppkomst från aåskslag.

Av beteskreaturen synas fåren hava förorsakat stort avbräck å den
spirande skogen och är detta förhållande mest framträdande i norra delen
av länet.

Flera insektarter hava uppträtt störande för skogens trevnad och nor-
mala utveckling. Märgborren flyger talrikt omkring och utglesnar och
stympar trädkronorna och det gives exempel på att deras angrepp varit
så starkt, att bestånd dukat under. På vissa platser har tallskottvecklaren
förekommit mycket talrikt, och en av styrelsens lovande kulturer har
blivit hårt tillbakasatt. Sprittmaskens uppträdande är i avtagande.

SEANE -S
FR Sa 2

HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

De siffror som hittills angivit de kala ljungmarkernas omfattning inom
länet komma att ersättas av andra, som för närvarande utarbetas av
statens skogsförsöksanstalt. Nämnda anstalt har nämligen under året
företagit undersökningar om ljungmarkernas utbredning. Sedan det sam-
lade materialet blivit bearbetat, blir en mera tillförlitlig ungefärssiffra
tillgänglig.

Av allt att döma komma de nya siffrorna att väsentligt understiga
de hittills kända, men kalmarksarealen kommer i alla fall att bliva an-
given med så stort tal, att ökat arbete och ökade medel tarvas för att
kunna kraftigt bidraga till ljungmarkernas beklädande med skog inom
rimlig tid, ty med de goda resultat som vunnits, är det icke blott en
förlust för den enskilde, utan även en stor nationalekonomisk förlust för
för vart år markerna få ligga utan kultur.

För att upprätthålla och om möjligt utvidga skogsvårdsstyrelsens verk-
samhet vore det därför önskligt att så stor andel som möjligt kunde
erhållas av den del av skogsvårdsavgifterna, som är avsedd att fördelas
mellan skogsvårdsstyrelserna i riket.

I denna berättelse har i ett föregående sammanhang påpekats att av-
verkningens omfattning ökats under året, ett förhållande, som även fort-
farit under 1914 års vinter. Efter styrelsens förmenande ligger orsaken
härtill icke blott i goda avsättningsförhållanden och höga virkespriser,
utan torde därtill även bidraga den omständigheten, att taxeringsmyndig-
heterna på ett och annat ställe taxerat icke blott skogsmarken, utan även
därå växande skog till dess realisationsvärde. Exempel kan även anföras
på att taxeringsmyndigheterna sökt låta ungskogarna ingå med sina an-
läggningskostnader i taxeringsvärdet.

Dessa omständigheter komma ovillkorligen att verka hämmande för
bildandet av nya bestånd och påskyndar dessutom den växtkraftiga
skogens avverkning.

Styrelsen vågar därför framhålla önskvärdheten att ändrade eller mera
tydliga bestämmelser bliva gällande, så att skogens kapitalvärde blir den
bestämmande faktorn vid taxeringen.

Halmstad i april 1914.

A skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Seb. Tham.

Gustaf Pfeiff.

10 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

:
;
i
|
i

Af: NG

146 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Bilaga I. Sammandrag över utdelat skogsodlingsmaterial år 1913.

Frö || Pyla in: tron I Z öm
3 | SR SE &
SN | Il we | EE SR s
Härad | Socken - og Tall; | Gran | va ja0s o: | Ek "3 OE
| & | EE HERE NE
LE an ESR FA i
1)
kg 1,000 st har lar|| har | ar ä
Fjäre Onsala FE AE SEE Als I,o oc 13351 I lo5l| I 130 :
NAldE CI 160 25,5 350] BS | I 176 —-IS150 i
Släp SEAT TAR 15 = 21,0 A40 4352 fer OIO [0] 85 — |— £
Lindome,.......-| 31 68,3 1032 | "2500 | SÖS 6-151)):-3-190 ;
Alvsäkers ock. 1 TÖLOR | -ARST | — | 0,6 | 0)2 ; NN d
Å EX VT MR pa SE SEA ÖN 43,0 3 ITQ; 1 10) O-IO /
Fjärås CK REV AN 33 EM 39,0 | 16,8 =S 0505] 447 | — 4 46 Oo 123
Flanhalstl. nas fl — 10,5 | 2,0 | — | — | — | — o '6mIl — |—
I Örmevalla LSE vå — 17,0 2,0 1 $T ESR SR fn
[FAT Ca rös 4 | — 6,5 30E EOS SSE Ne o I50] 0 106
Gällinge........ 7) — 10501 2550 1 012 ORSA OSS
| Börlanda, se... 21 — 15,0 2/50 ee re en an I 50] 0 150
| Idala STRESSAR 41) — 2,0 630) 1 I — I — |—-| 0 150
| Frillesås CTO TTT I555 SEN | — | 2,5) — o l40] I -100
| Summa| 165 | 4,0 || 297,8 7510 | 9,0 |20,05|12,25| 072 || 20 |7xl 38-187
Viske | Veddiget,sb...c NA Jus 2045. | 555 Se NASAS
[TS Nye SR NER ENE | 14 | — 20,5 340 JV Ja NORA ae
SALLStÖFP ss svs ANTENN 9,0 | | o 30] — |—
SIStsavallar tee 4 IS 75 | OÖr|— | or! — | — I 0 40] ==
MALO 5 ere ENA I 2ON NS 62;2 i] — 240: | -Ti2] 634] 555 = IL 444
Summa! 65 140 | 128,3 1056 | 1,2 | 6,5 [10,3 | — 6 |80o]| 4 115
Himle | IORPAS dess 8 | 1,0 7,5 — 1 0,5-1== | 033.) — IE föl
Iäindberg >i:... 13 | O,2sl| — 19,3 45301 |1O57 0,61 Tog 1 79) 0 J40]
| VSling EES NE Sd ns 5,25 | 8,5 | | 1 I131..0c1|20]
| Stamnrared...... 9 | — 10,5 | 430 I 160] — |—]|
ISkällingel dh. .c RA TR | (OS | | | 3 38] — —
ROHStÖTp src /feN ES Hi 6,0 | | I lo7l| —
Gödestad - ...... | I | — 1,0 -— — | — 10,5] — NI — || 0 125
EE TaSTOV: = Se OM 13,6 SV a NA 2126] I
Eluanestad ass I | — 3,0 | | o 40] — |—!
| Grimeton ...... gr 1.530. | = 505. TON = 1 | EES ln
| Spannarp ...... | 7) 13450 [LAS 7 | LÖNSE NR = | ATNSN 2 1731 0 150;
| SRV AMEN or | 13 | — 21,25 134 | 0035 |A ENIRo 25 BZ IAS 60!
Nösslinge .se. 6 | — 1,0 CIS Marre” Marre För O1| =
Summa] 106 | 1,25 134,90 | 55:45 | 452 | 0,6 | 3,80 — 19 7u|| 3 195]
Faurås |RIVIOT Up ERE RE 5 | — II 955 | =E | 0,5 | — i) le 54/ 4 150
| Stafsinge ..... Sk = | 185 || 1550 FE) Ol | ORD rn 65
[Vinberg ST 1 | — || 20 | | | | —|| — =
| -ATESTGS dessa 21 — II 2501 > VÖSÖERN o lo4]| I I—
jungbyrss ee EI SOS FLN AR | | | o 168] I |72
SID DAD fs sEEee 2000 31,0 | 135 | — | 05) — | — | 3 139) 0 138
SVALA, fs ae [ar Xl HÖ ög ENG 2. li5] 0 150]
KÖlnge ms. se saeea 12 | — 125008 RARO | | OFTA 95] :
OkOm era AA 71) — TAGor | 2,0 | | 2 I79l| — |—
Ullaredmänaae. ns SNES 12,0 2055 a är a nn 2 180) I |50
KällSjöR FAR FSA de | | JES
[Eid OS eKe CSO UC I 1,0 | 334001 2 dj AO ES En
[FGRODATP Se ck se [fer Sed är JO IT NS | ESS ER a aa
Gällaredi Is. 20-10 3200r MINAS: | | 5 128) 5 |—
MDAGSAST da SRES NN or 2700 NK 1 = 20
| Falkenberg «...| I | —| (JR ER 0-2 COA fr EE
Summa 7786 | o,s || 217,7 | 154,5 | 0,6] 1,5 | 2,5 | Oj1|| 40 156] 25 [20]

HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 147
| Frö | Pritatnst or 21 ör
| Fa | SS RS
SRA EE | 2 Es NE 2 ST KE
| -— [g] (4) DN td H =. -—
Härad | Socken fä oc Tall Gran | gå | 03 | & | Ek || 3 |) 25
| & | E 5 || Se
| a TEN Sj = &
kt
= flere |) 1,000 st. || har |arj| har jar
Årstad IKE R LTL AG 15 — 32,7 6,11 1,9 SS FA es 5 84] 0 168
Krogsered ...... 1 32] — 42,0 | 27,0 | SI] — | — | — 9 142] 5 23)
Drängsered ... GTI 54,7 | 834,8] — | — | — I — I 16 !74l| 10 |51]
JÄSKÖOME oc: stocs Mr 12,0 SO 4 1071) —
INESSIPEL OST | 13) = I0;0-| 12,01 = 30] — 1 — II- 3 l67l| oo 10
131 EG förr ergo 450 | 3750 | — | Or] — I — I 5143 I 127
Asige esk Eb tsar se | AS EA I9:0EE "30301 | — | — ET 5 33 Oo 72
MA FStade vd sng 57 [NL Igar = "1 |A FTgO Nöea a fo Osv ill KA ST VE —
FRAS sr lar OKB 28,5 |. Gol jo — | ox Il — I 21601 o- 167
SSLOMIPE Esa sne | 3 — SF ee eg I lol 0 I20
Summa/ 199] — 202,9 229,5 | 10,4] 327 I 2,1 | — || 55 182] 20 138
Halmstad | Getinge ......... | Pölr— 5,35 | 28,0j — | — i RN EE | 232001 2 NA
Kvibille ......... | EGR 2 00 4) = | Or) IS 59
SIätfäkran «ci sns | 34] — | 8,5 52;0 =] — | 6153) -0-132
Steninge. ........ | 2 — | 4,0 Os! —-j—!I— HI —|56) — =
FArplinget.:3xs..] 8 — 21,2 353 | 2,01 0,7 | — | — II »— l661- :o 180
SÖRdrum - :..... 31. — II 5,0 155) 30) — | I [10] - 0 106
EIOI 2 Mrs oc | 2p-— SEN SA ae ON | | 25 =
Enslöv Ra Me 5 RN 430 5,0 ÖT O,4 = | I '46 FL SN
SPOROP. Eros bob [7 20] — 35,0 | 34,5] — |] — |] — I —JN 101 I Ii
Kinnared «...... 16| — 30 11,0 | — | 0,25] 2,0 | — II" 2 121] 4 125
Summaj| ” 123| — 127,2 | 15738 |- 5,0] 1,35] 2. | = 1 281521 927 /
| | | oll |
FÖRRErSjön: | LOTUPA:sBecec see 24 — TR SI at al AN SSA
Brearedjakplsrs POE EI ae 47,0 | 27,4) — | 05] — | — 1 6 läg) 2 =
Tönnersjö ::....« | Pl 2,0] Fool — |] —J|—J|.— [0] ig — |
5 | [6]
| Snöstorp VA | = ,0 TE AS ME NES ENN Oo l6 or j—l
|. ITÖ0NiINge .;.cc. | 3| — 1,0 — So — | — |] — I Fe — |]
|-BaSslöva id oxe: 42| — 32,0 | 54,0] — | Igol 1,01. — MN II | Oo 135
Eldsberga ...... Bli 0,8 0,8) — | — | | 29
Summal| 126) — 103381) f2457 158,0] 255 äro 25) 33
Il SEN
Hök PJarD Yr testar 2 | 20,0 Förs fot ES [Sega (EEE r [25] — |-
Veinge 3 se SÅ re USS 17,0 8,0] — 0,5 | 2,0 | — 2 O5 | — |—
SET ET ge AASE 30] — 69,5 1335 fan EIS | — I 9 60) 0 50
Laholm :.....c. Ta 48,0 = I I,ol 2,5 | 5,5 | — 5 || 0 190]
Skummeslöv 3) — | 4,0 Frollo | SEN
Ö. Karup ...... Aj | 5,0 Jol — | bol — | — || 01821 0 130
HaSslöv. as ocoacl 22 —J]] — 523 Fö ma fis) fara | 2 LS | rss ul
MÖxlöp: - ....dg AVES I0:s EN CO en | AR ES EN ES
Flishulti ög: 53. 8 — II 30,0 3,0] — | — — 3 70| — =
VSbyorvrnsiker 1 — | 440 | o l30ll — |=—
Renneslöv ...... 6) — II 9,0 35] — I — | Hol —I|- ol30ll 22-150]
Summa 904) — | 217,0 | 41,0 | 13,0] 6,0 20,s | — 25 82] 5 150]

| S:a Summarum 1,064] 6,75] 1,429,4 | 342,55] 51,4|42,20/59,5s| 0,3 || 222 I94|] 80 '67!

2,425,400 st. plantor

148 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
E
Fi
Bilaga II. &
Tabell över verkställda
| Sådd | P1 ant emamsn
|
Berg- | Berg-
Härad Socken Hemman Tall | Tall | Gran
tall | tall
2
kg | tusvem tal
Fjäre Fjäras odon | Efambröfnss.t 5,5 | 3,0 | 3 4,0 | 15:10
(Gallinger eo Gällinge ...... 1320 SA Sö 10,0
KJÄraAStR äss MTOTPA SE öser SN 157 | RS =
Viske NATO Lasgse NOSVATAT macro TO;01 4LSKO | — | — --
Strävalla..::... | Hulegården Hl) Sssir 2550 | 20,0 | 5,0
Himle Skällinge...... [Skallmperss ve an2S NR — | — I —
Rolfstorp...... SKE gro see — 1 1 8840 | 21736 eg
MIVägker. cc. ib astalpissssste | TÖMS FRA |o—
Faurås ÖkKOmes- ss. | ÅDAnp SS se | - — | 9030 ÖJO Ts ee
VERAVIG Eos ee | = FR GR AOI gr [SE
Ullaredisss5-= [Ullared $öos. | TO RR KUST RN
Årstad BIflfA ones | Ågård, Vreda | del för | 35,0 | 12,6 | —
Krogsered =] Ach alter. ARE | 35,5 2,5 =
|iVered ste se | = 22 37,0] 2,5 pA
Tönnersjö | Tönnersjö ...| Gårdshult...... [ER | | Wet
Breareds. | Gyllige a 20 | = SAR era.
Enslövs toast | Hjortsboda Ze = = | 6050 | — =
Hök MORLOSP ERE | Vindrarp ...... | ast NA | = =
MEIDgE duo. ss | N. Skogaby. Ti3s0n = | ESO [RE =
| Säfdared ...... 16,5 | |
| Bökeberg ...... 12,0 | — | EN EA ==
| | ARlhult.=..scs 120 T20r Ne | 60,0] — | —
| | S. Skogaby ...| 17,5] — | — | — | —
Faholm. s5. 0 | ICatlätp a dos 8,0] — | 7030 | ESA a
[AKER ATSGT ock | Körsveka ...... 5,0 | | —
| Summa 24755 | 44,0 612,5 60,2 | 25,;0
20155 SRS. LE 704,365 st.

rag RN EA SS gå
NN a LE fe då
K (SONAa SLE

-- k « [FI fn v —

a + a 7
HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Iturer år 1913.

= | | |
: Medel- | Plan- | Arbets. SUmMMa: 5 x
togs- | Antal |arbets- | . = HArbetst” 3 SVS
styrka | sr fkeetand| NE, &
dla ad | plantor er
va d pr dag [kostnad] [Eostrmad. Anteckningar =
real 'pr har män Pr har | pr har pr har | =
1,000 | och | | a E
hjon | kronor | 3
3 i | | : :
a 8,5 | 329 12,04 | 15,33 | 75 VA sådd. - ss
5 | ; | / JEN
å Sä 13,0 3,74 24337 - | 28,11 | 1 2 = ma
— 13,0 | 3,74 | 24,37 | 28 KO 261
- 10,3 | - 3,77 | 18,58 | 22,35 | | =
| | | SÄ
CN rö 853 | 4,74 | 18,20 | 22,94 | | é å
I Zara
AL: | 14,4 | 3,28 | 22,10 | 25,38 .
Bio — 24,0 | 4,32 | 35,55 | 39,87 | | —
10.8] — | 1699 | 490 | 43:50 | 48,40 =
bo | 213 | 383 | 39,89 aa ; Medeltal:
ÅN 21,7 | 7,60 69,48 | 77,08 TJARSKERESPEITS se äg ÄN os Ar a 2: kr SR
j I | | Cetork ali tde : SO Se
SN i3, 6,27 | 37,24 | AS | Arbetsstyrka pr dag ... 15 män och hjon. 6
NE a VE EEG RE AE RT dagsverken pr har 14,4 — d:o ET
ba — | 15,5 7,45 | 43,79 | 51,24 AA TTR ker ESR ar tä CR
; 6,18] — | 16,5 | 6,77 43,59 | 50,36 | AFHEISkOSthad oo sos enig » 2» 31:06 » EE
ao. — | 16,8 4,28 | 33,53 | 3758 | 15 KOL KOSIAG Vard ao sorg 35:46 » é
30750 | ER | 13,4 = 4,90 29,87 | 34:77 | --
SG | 17,5 | 5,64 | 44,43 | 50,07 | X 3
I1,235] — | 17,9 | 7,09 | 54,39-| 61,48 | 27 92 sådd. ka i
Hest | 13,3 | 4,30 | 26,73 | 31,03 1 85 KH > j
14,4 AR 15,9 | 235 40,89 | 46,24 | 2
I I -
Hd — 1 13,6] 5,5 133,35 | 38:87 | 3
| | E SÄ
18,95] — LJvÉ | 3,3 | 25,03 | 28534 feN St so sad.
i 17,6 | MT | 17,3 | 303 27:75 30,78 | - r å
Fi34s] — | 18,4 | 4,88 | 45,39 | 50,27 | 54 2 sådd. É
5,0 fr | 7,4 | 10,10 28,95 | 39505 | 3
93.8] — | 1560 | 4,40 | 31406 | 35046 | |
pa i

75 oo9'Seb z'ev | |
| |
ONS PED rn KOL SMAE e PO SKAMER are INST BUUNS |
| ER EIS IE Se TeSsTOR paseuY |
I
= == AE Rhea är BROAR d103x0A
; . | I
V Bg ef a AS RONA NE SRS ER ESPN [nte se SOA ST dnTesTEG |
| (ON | | | OM
- ORrSE Forge segra — | SE — (BES — | PIe8ssoyg | |
; z Gara AOL | cete AGT FN TSKOT — Jot6€ == REP SIE POSK FUN | OH
ö = 18'6z | 6S'1z | z9'€ | L'91 — llefg lo'gr | — — | "di03sieuunr) | Fö aIJISSON | PprISIV
HR | | C)
SR BÖNKE reorOe a foten ee EN oiom EN SI -— SE OO SEE flda een diedy
= Teen KEBteGE NSeKe NESS — otg EU — — off -— -—- SUR (ESSER SNS IDTIARY | NT IUOAQ | SBINT
| . MA |
0 goo | sstye | Leg I 068 — lof — | $'61I -— — INSER FJTIAG LT d103SH[OY | STWIH
i | |
Zz o£'gz | o5tIz | o8tg | El KLAS = NS RON "Sen
Z | 'o3uul[AS |
z STELT FPSOT Isf EEG = SE — EPI GATA NS (SKÄL NET OSSE d101s4e I, OR J3IPPIA | ASTA
> | | | |
6 L € gt SET lEL: RA = € | [0 At CEST ER Salore bietare.n sect sa |
5 96:07 |8tg |erta Stor [265 SS GLO Korg or Kole AOISSV OI0L | Se
a) AN I
; fe] | I |
N.N IOUOIY 3 & |000'1 | tIey [2 ua2sn) | "By | |
4 O ey ad1ey adlaey sd/ 23 | 5 5 | |
h SD TESEN AS ISIOA le ne |
| IeuruAIJJuy | 3T I rg | a SAN SR WOlg BIS ONET | HEL UPWWIFT | UIJIOG peseH
- FER fars FR EN: NS SEC -BI2G BIG | | | |
| FÖR LEA EE ENS | | | | |
FAR NE OM SKO OSA NE = EE STARS SET | | |
(= = < 4 Sj = = 4 art) b | I |
: RR kH fon] furisarueld PPpes | |
| Ö "£161 Je JaJINIINYd[reiYy EpIIEISAJI3A JOAQ H2QLL ('sax03) I7 222905
hå ww
MS HH

HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I51I

Bilaga III.

” i ;
KONTRAKT:

Wndertecknad:, a9 ale dvs sd se mMAntalpa spe sr ISSTRRTA RR
EON Väst RE At Ar SOCKEN OC SAS PE Sa SYS harder Mm edotver,
att Hallands läns skogsvårdsstyrelse må under en tid av 30 år, räknade
(EE be RE ARN ie EE wiverkstalla skogsodlingar. an ect har av

denna egendoms mark mot följande villkor:

1:0. Jorden, som av mig skall avlämnas väl röjd från ris och mar-
buskar samt nöjaktigt inhägnad, får av skogsvårdsstyrelsen användas till
skogsodling och till anläggande av plantskolor.

2:0. Jag förbinder mig att vårda skogsodlingarna så att, där skogs-
odling skett, betning med hästar, får och getter alls icke och med nöt-
kreatur endast i enlighet med därom i varje särskilt fall av skogsvårds-
styrelsen lämnade föreskrifter må äga rum.

3:0. Styrelsen äger rätt att bortföra och å annat ställe använda över-
flödiga plantor från å ägorna anlagda plantskolor.

4:0. Därest genom åsidosättande av, vad jag här ovan i 2:dra punkten
nig åtagit, eller annan uppenbar vanvård å min sida skada sker å skogs-
odlingarna, förbinder jag mig att genast till styrelsen utgiva den kostnad,
som för skadans avhjälpande erfordras.

5:0. Jordägaren skall lämna skogsplantören fritt vivre och bostad
under förrättningen samt fri skjuts till närmaste förrättningsställe, järn-
vägs- eller ångbåtsstation.

6:0. Nödigt arbetsfolk för skogsodlingarnas verkställande anskaffas
av jordägaren efter plantörens bestämmande mot ersättning efter i orten
gällande dagsverkspris.

7:0. Skogsvårdsstyrelsen förbehålles att utöva kontroll över dessa
bestämmelsers efterlevnad.

8:o. Likaledes medgives skogsvårdsstyrelsen rätt att utan mitt vidare
hörande låta inteckna detta kontrakt.

FERGSTITESTSPRSP SK IR SL TRES 7. "TE EI SPP SE ATA Rent MIN TE NEP RE 0 SSE då VT RY RE DRESS PTA

FER 0 CV

d

a 0 Kr sl a 3 RN

152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Undertecknade, utsedda revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i
Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under
år 1913, hava för fullgörande av vårt uppdrag genom Konungens be-
fallningshavande i länet fått emottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll,
räkenskaper med därtill hörande verifikationer och förvaltningsberättelse
för sagda år, samt förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1914; och
få vi efter nu företagen granskning av sagda handlingar avgiva följande

Revisionsberättelse.

Det sammandrag av räkenskaperna för år 1913 ävensom den översikt
av ekonomiska ställningen den 31 december 1913, som finnas intagna i
styrelsens berättelse härovan, äro med räkenskaperna överensstämmande.

Räkenskaperna hava befunnits riktiga och försedda med behöriga
verifikationer.

Protokoll och förvaltningsberättelse, ävensom det för år 1914 upp-
gjorda statförslaget, hava vi genomläst och mot desamma ej funnit an-
ledning till anmärkning.

På grund härav få vi tillstyrka att skogsvårdsstyrelsen beviljas full
ansvarsfrihet för 1913 års räkenskaper och förvaltning. :

Halmstad den 4 juli 1914.

Gustaf B. Hellman. H. Appeltofft.

Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Av landstinget utsedd revisor.

Axel Sjöstrand.

Av hushållningssällskapet utsedd revisor.

Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1913.
Styrelsen.

"Styrelsen har under året haft följande sammansättning:

Ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t, majoren och domänintendenten
m. m. C. M. Åhlund, Munkedal.

Ledamot, utsedd av landstinget: f. riksdagsmannen m. m. Oscar N.
Olsson, Broberg, Brodalen (suppleant: lantbrukaren G. Hjort, S. Bro-
berg, Brodalen).

Ledamot, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. riks-
dagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sunds-Sandvik (suppleant: gods-
ägaren Walter Thorburn, Kasen, Uddevalla).

Styrelsen hade under året 5 sammanträden (febr. 11, mars 15, april
30, juli 9 och december 9) samtliga i Uddevalla.

Personal och tjänsteförvaltning.

Under hela året har som forstligt biträde och sekreterare tjänstgjort
länsjägmästaren Oscar Ad. Beer, vilken under april månad biträddes av
extra jägmästaren Bernh. R. Blohm.

Dessutom har styrelsen hela tiden haft anställd 1 kassörska, varjämte
i fem bevakningstrakter 5 ordinarie länsskogvaktare handhaft den ome-
delbara ledningen av de skogsvårdsarbeten, vari styrelsen biträtt enskilda
skogsägare i länet. Vid vårens skogsodlingar tjänstgjorde dessutom 89
st. extra länsskogvaktare och plantörer.

Skogsvårdsstyrelsens tjänsteexpedition har såsom förut varit förlagd
till Uddevalla och hållits öppen alla söckendagar, då länsjägmästaren ej
varit stadd å resor, varjämte de två sista helgfria dagarna i var månad
alltid reserverats till expeditionsdagar, då allmänheten haft tillfälle till
besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogsvård.

FE FRI TIR EST REST SSR UN SE RO IISNSNSN PE SE PD

a KL RANRÉSA VR

vn
ff BRA

TEE" RUPEE SETT TOA ORTEN NE FEEVDECIST ERE

FE UPN EKS FYR

40 RA

(NET ARSANR EN

TPI AE PETA KOR ff > AES RYREPOMN IPER EL äl RPBLV TE Sn Sol R PIGS AS STEN PE SES SNS SAN SAGE TIPS FOTEN

UP SPERY ET SYS PER EP BES NN
;

154 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hava
upptagit 98 dagar, varunder 167 st. särskilda förrättningar handlagts
nämligen:

Inspektionerioch kontrollermgar, av skogsodlingal..m. cc. er eo IO-St
Besiktönin sat :av iInarks tors SkO9SO AIG sesam ons grn seb en RS ANS 14 >
Konferenser med skogsvårdskommitterade och andra rörande anord-

TIÄINYG HAV SKO 350 CIAO Ales srsr r a Isfe afe sl oe af ora gg stt a få. a ASG SANS SS SE NRA TOS
INSPektion en LIP lamtskOlOrE. 3550. 30 arr E de od de ae SEN SER DAS GE LSE 350
RAdI2SKO SVALA ADA ok aUlelset- ere. les oe desde ansa a SE BAS RSEAA gj E
Inspektioner Save avv eko AD, Ses ee osten. Hon fet sad sed rå SAR DA AEE SA Ar ARE BLS TO >»
JETIRS ET ASKS SVAL rm Rn rs a oda No nod ra AS ESS NNE ES SS sa NEN 5 »
IEFOTC CA ONA NAR RAINER a Sd enar Ria a be er k EE NEN ANNE RR SR PEEL
EXkUrstoner OCh "CIVErSe- föfrattbbilgar us. ooser ss des svek sg SAFTA ES SINE TS

Summa förrättningar 167 st.

Biträdande länsjägmästarens förrättningar:

IK ODNbrOLES AVIS KO SO CTO Aer Sa arr a od 0 Sr RN arr SA Se RA NS 30 förrättningar
Konferenser och sammanträden med kalmarksägarna och ordf.

för föreningar m, fl. för anordnande av skogsodling «...... 35 »
Besök i plantskola eller hos skogvaktare för kontroll och

OT EHALVIIT OSAR SE Ned är er fbs da a NA FT RES kkr JE KE ER N 6 »
Flanterm os dad sms oe Aksel tet dad bär feb legs sr dldne sr. dass der RES. ch I »

Summa 72 förrättningar
under 22 dagar. Resten av månaden använd till expeditionsarbeten och resor.

Länsjägmästaren har till styrelsens sammanträden förberett och före-
dragit alla ärenden ävensom skött expeditionens göromål i huvudsak
utan biträde annat än till räkenskapernas handhavande. Till expeditio-
nen hava inkommit under året cirka 950 skrivelser och avsänts omkring
1,200, varjämte några hundra rapporter, adressanmälningar från plan-
törerna under vårens arbeten, plant- och frörekvisitioner m. m. från olika
håll anlänt.

Flera hundra cirkulär och broschyrer hava vid lämpliga tillfällen ut-
delats.

Personalens tjänstgöring utom bostadsorten belyses av nedanstående
tabell:

Dagar ägnade åt nedanstående arbeten

(SE ] ER
Arbetsledare Skogsod- | Gallrin | Inspektion | Dagar i
lingar, plant- | av IDiverse|Summaj| medeltal
| ä SKOP SVALA Se ss När AR
| skolor | avverkning | | per man
| | SELMA
| 5 ordinarie länsskogvaktarej 352 LYS 23 67 555 111
89 extra länsskogvaktare]| |
ÖCIUPlantörert.it I. NER | INS 84 — (0 EE ER föra d 19
Summa] 1,940 197 23 | EVR ee —

GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

155

Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus

län räkenskaper år 1913.

Behållning från 1912.

Dag STARS Sen ÅAR AR Mrs LIE 4 STES SPE RNE TOR OR AA ARE SR 170530
KYGEtLF An STOL SVRCKOSENAUCES. «08 sasse san sons LÄRS SEN TIAGO
Innestående på Upp- & avskrivningsräkning å A.-Bol.

KROLEDOFSS KDARKT nöden OCR is etfka od Ro ns re SSD Se GG O3T- 52
SSA Cr BAD a oe ora Tra se E ANOS ss ERT SNAKE £,FÖETAG

Inkomster.

Statens anslag till bestridande av utgifter för skogs-

vårdsstyrelsens verksamhet under år I913............... 4,000: —
Statens anslag till skogsodlingens befrämjande............ 16,834: —
SADES KOREA LS KÄR SSE ra NG BRASSAR 1,058: 7
EFaSballminassallskapets alSlap ss os duosssobosbss skol etessebes 18,000: —
FH OSasSS anslag (Arb SAG SRA TESS FEL ssd ale 2,000: —
Ränta å Upp- och avskrifningsräkning i A.-Bol. Göte-

(ITE ERS ET Sy ler er SER ESA RKS SAR AN ÄR ARAB 132: 60
Bet Ga DLR TORSKEN 25 AN No Lida sne a dra Ke ser säd ra STEROTES

Skulder från 1914.
IDRE Ae GNT EN SA ak ne ARE SR NE rr. SRS I Le BR SF SRA SRA
Kronor
Utgifter.

Skogsodlingar å genom kontrakt övertagna marker ...... 7,751:-76
Övriga kulturer, plantskolearbeten, frakter, omkostnader

FREE CSKA NN DV EN fs sd Ses MOSA SON onde 4,565: 65
BEG RAVE ID LAT SOT Busk er por SSA bon agts Sr FALSE SS SOTD ÄSN OBS 2,400: —
KÅRE TIG SKORS JLARESKOLEJOEGN 2 a ora SoA Sea vu ONE NE änn 225: —
ansjacmastarnes fesor Och arbetef..s.osccccocsss bss serekis 1,0941: 90
Länsskogvaktarnes » » EES ANI en BN DARIRSE
Extra plantörers och annan personals resor & arbeten 4,823: 31
1 211 TE OT DR dä je kon EG ar Et RR ÅT RA ATA AN ARSA AB ALENA ERA As; IHOROS
Anslag: till:33.skogsodlingsföreningak sj: mossa Ad 0,400: —
Freiner vb 625. lafare OCh JärarihhOR dogo... ses sisccens ån T,000:—-

SROPSVARESKONDIRIULFE EID ASEA oso se sensor Sark tse Nb dvg as fot ne era 2:

Styrelsens resor 7

Avlöningar till länsjägmästare, länsskogvaktare och kas-
sörska 9,900:

rdr ovadbbar re bros LR KUCKAS VA Rd NORSKA CERRO BEER BOR FRV OR OR VO 3 FN
Diverse; expeditionskostnader, annonser —u.csss.essce->sskadn AR fr hö EE,
INEVISTORSKOS NA CCT sa as ora rer gg aa tall Son esk SERA 168: 24

3,739: 98

44,775: 91

5,547: 98
54,063: 87

52,009: 66

Transport 52,009: 66

SUP SE NONA "pr, ES a SA TI VN dB BSI AS SER PN ST! SAN bör ASeeN AN PRE PE GPL ARS SF SENOR
156 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Transport 52,009: 66

Behållning till 1914.

TT VEDTALT EL ost Aa gNA R SN [ER BRN Are NOR ER SS ERA RSK IA 1,818: 70
Fördransök ssynekostnaderet. ds std. dess eEe. 231: 08
Krassabeballnin ge Seen, foot a keso SSD SN Sons 4234 = 2054-12 I
Kronor . 54,063: 87 :
Skogsupplysning. É

Förutom att en hel del broschyrer och cirkulär utdelats, avsedda att
påpeka vikten av förbättrad skogsvård särskilt intensivare skogsodling å
länets kalmarker, har styrelsen genom kurser och föredrag sökt väcka
intresset för berörda viktiga angelägenhet.

Sålunda hava 1 plantörskurs och 4 kortare kurser vid länets lant-
mannaskola och tvenne folkhögskolor samt 33 st. föredrag (i regel illu-
strerade med ljusbilder) av länsjägmästaren avhållits. Föredragen hava
hållits å följande orter:

St JPEEEARS KUTS FIL OL Ar Jug erteeko ss RN es Ne Rene ser So 2st:

> FFNS SKIICIES NE ANGE gr Mr or SS 205

» 5 Vie KILT obe rek fer st RN ol SR NA SNES

» 5 SIV Sedna Ra 27 a Så BA sal, SI EE ESA dö SES SE RA NNE

> 3 INDOOR STIFT CIS FRE SANN LLA 2005
Jordbrukskurs för skollärare å Ljungskile. .......mmsss0s «200. 200
I SEN 0 ARN RER GA LTE BAERA DALER AEA SAR FANN fr VA ERNER RT Yeo [RS
EIGTRe Stal oe Nea ofelbar FN SA UIP ISA KUBA RANNANT ERNST TS
ASKURNE TE Nr ke RT SNIA dr or SL RSA LENE, SANERAS RA SVE SA SON 1
(FÖLED ORD: förre so sor klere sn SN er ESR rare sr VR a EAU E RR FRAN DA TOR
[5 ATG MR Ke AA fas rn AES ER GEA SU Soc A EIS DES BERN PES
I (ENA EE KEN RN AT DIN Be PE ER are SR ES ARA ASA ad fr En RN fasa do ff dh Inger
TIN CRC ot Nee s SS SB NS TAL Bo Id Ile GR TJA SATA SSA ISEN TR
UJ Gl TI AT sedel STEN. AI NEN rt VÄSEN SAN ds Va SAN RE SY MA FE ARA LG
STEN ERE ES AEA SE Ra, fer SON SALAS MM 0 bd ant VS ÖR NS SE CARS
EO TIGA LS DA SERS or hr AEN rk K Et AS hn ERAN SR FYRAN 10
TJUV E SSA = PCR SED TS ENG LOS SERIES SIIRRY TR LTR NOR ER I >»
I BETA NG NSI ARNE SS ITA ARE LATE ATEN ENSE FRE, PATA NA 1
ELAN YIT NEN je NS är RAN SSRK NE SATA SANTOS SN 2 SINE
Partille” EEE 682 ST re rs rr NAT Ne ME ot kt FÖRAKTA TA
BJÖFVÄM ER SUS Ir FR RER oda nt SES AN ER. dal fö AA RFA SE SN SNES IS
FÖDÖ” 21205 fe ARGA RN TSL LL Ag DN SENT ÅS FD ERE VARE TR
TOrSlani da — sog ATS SRA NESS NES TAN RR Are As TNA Ira
FÄSSDeng Oi Ars e ass si SARAEREE ESKS FOR SN EA NAN NASA ses AAA AN TG
Kalleted" i ssd a setet ess SAKNAS ORTER RBS PE RNEREEER SON SNRA ED
Walla IE

Summa 33 st.

GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 157

Muntliga råd och anvisningar i skogsvård hava vid olika tillfällen
lämnats ett stort antal personer.

Skogsvård och skogsodling.

Förutom vad som i sammanhang med föredrag och konsultationer
kunnat göras till skogsvårdens fromma har styrelsen i samma syfte sökt
med all makt befrämja skogsodling, gallring av ungskogar, äldre skogs-
bestånds rationella tillgodogörande o. s. v., varjämte genom medverkan
av poliskammaren i Göteborg styrelsen sökt förhindra olaga julgrans-
huggning.

Skogsodlingen har till allra största delen utförts genom plantering,
först och främst enär denna metod å ljungmarkerna medför bättre resul-

tat än sådd med frö, och dessutom på den grund att fröpriserna voro

så höga.

Skogsodlingsarbetet kunde på grund av den gynnsamma väderleken
på ett par ställen redan börja den 26 mars, men över hela länet den
4 april. Det mesta av arbetet var slut omkring den 20 april, men av-
höllos planteringsdagar och försiggingo en del kompletteringsarbeten
ända till den 29 maj.

Inga skogsodlingar bedrivas numera på hösten.

De extra länsskogvaktarnes och plantörernas antal var 89 st.

Liksom under föregående år har styrelsen på nedan angivna sätt an-
ordnat sina skogsodlingsarbeten:

dels av plantörer övervakade arbeten hos enskilda kalmarksägare, som
före den I februari genom socknens skogsvårdskommitté rekvirerat plan-
tor och själva tillsläppa nödig arbetskraft,

dels genom skogsodlingsföreningar, som med anslag från skogsvårds-
styrelsen, kommurier, med enskilda gåvor, medlemsavgifter m. m. an-
ställa arbetare, som med hjälp av från medlemmarna lämnat folk utsätta
plantor lämnade från skogsvårdsstyrelsen,

dels å genom kontrakt på 13 år övertagna av ålder kala ljungmarker
helt på styrelsens bekostnad endast med ett mans- och ett hjondags-
verke dagligen fritt från respektive markägare under den tid arbetet
fortgår,

dels "genom allmänna planteringsdagar av såväl äldre som yngre
personer.

A. Använt frö.

vu

(Utsått genom enskilda ägare, 3å planteringsdagar, å vissa kontrak-
terade marker samt i plantskolorna.)

API LR FRVP PR IR FL PERL BAR: SE, KSS SSE PPS NU AST Der

SER Sr ER SUS VE ITE IPS "YST PR VE SET AT SIN, ANG ID

UPF 8, TUE SPELET FIN

” LE

fälls KR

IA

8 VO AE SEAT EL

FIVE ve SE Te TIER MULTI” fy GR är VICE

J
158 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
LEO 2 Fet SAS Dr SOS SEN a ss Brå ck ine ANDRA 215,5 kg
(STATE O 5 SR NR SSA SE ES SAL ena Bö PM Tar a NR KE Äg fö SA Je
Beretta llstnö a ses Re Nos SN RATAS EOS SS Arne RS AA ALSTER

Summa 491,8 kg.

Dessutom en hel del lövträdsfrö i plantskolorna. Av enskilda torde
vad till styrelsens kännedom kommit hava inköpts och utsåtts cirka
20 kg. frö.

B. Använda plantor.

(Utdelade till rekvirenter, utsatta å övertagna marker, genom skogs-
odlingsföreningar, skolbarn o. s. v.)

4 EH Ir ba än Se AA KS SVA SR ARS RINNER AN re 3730:7,0 5 OS
(CET ÄT Ao re ma ora alnar skam as ds seek 2,05 374 BOR
13 er Ota KRETSAR SR ANNE od Se SDN ES TAN and 250,3505
ND ISS IV CDE TSE ers Den. fe don fog NE DIAR LE 52,100 >
DOME LAS SIS ENE ST al fara ba AN ed GR AA 200 »
Basa AEA EN ee ESR ln rara 3,800 >
15] ORBIT SER VR ejer at SAG Aa TEE EES AE a re redo 78,550 >»
TER TR TA SS Sr VARE EE RDR AR SE ra EE JAR RANE 70,850 >»
1 30) 0E RES RS ERA AR Lå BEE Na ÅS SIG Ice Se er dad 231305
ANILTEN ( 25 SUP AE Eero del kf ER BR fs ole rs SA RR Feed 17,930 >»
OITUNE NS FIS NNIR SARAS OESE son AES a 8,750 >»
MSO TIA SE RAS SRS rön se aa be AN EA SK BELL ee 4,070 >
1 (CET NN ES sn Sa SIA BN a AE ISA Sa SNS RAS GA 16,495 »
ATS ENARE RTR ER Orea SI ARR SA SRA CATTI JT TAONS
MÖTT CLOSE Sd a SOLEERES ae AN De OTEL KEN HSO RTR SRPSKA TANT 6,1201 »
22 fb E re md EN SS AR SBR TA AS SNR eb na RAR AA bs SYS SA 1,500 >»

Summa 6,603,020 st.

Från styrelsens plantskolor sålda och inom länet
Utan. DidFÄrKutsatta plantor tees 198,095 st.

Summa 6,801,115 st.

Hörsalda tom Clan et Faces assttrkrsttRs ey 929,000 st.

Under året beräknas minst 1,106,;5s hektar hava blivit skogklädda.

Rekvirenternas antal 1,606 st.

Å nedanstående, se sid. 8 och 9, 144 särskilda ägare tillhöriga, ge-
nom kontrakt på 15 år övertagna marker har skogsodlats 290,5 hektar
ljungmark för en kostnad av kronor 7,751: 76. Häri är icke inberäknad
kostnaden för plantör ej heller plant- och frövärde.

GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159

Medelkostnad för nyplanteringen kr. 36: 59 pr hektar och för hjälp-
planteringen 25:33.

Väderleken var under året ganska torr, men plantorna redde sig
i stort sett mycket gott, framför allt där ljungen var högre och tätare
och sålunda gav bättre skydd. Å avbränd mark eller å hygge voro
plantorna mera utsatta för uttorkning genom sol och vind.

Skogsodlingsföreningar.

Följande föreningar hava under året varit i verksamhet (2 nybildade
hunno ej mer än konstituera sig):

| É Med- Utsatta | Gårdar som fått | Anslag från
| Nama | lemmar plantor | skogsodling Styrelsen
| | | | :
| BASS DEF Sodgr snar AE drag 130 185,000 16 800: — |
KEvSeprolän dat, oe Fe dU: Fr SK 56 36,975 18 100: — |
| TIC ST ARTS SSE VAS SAR Sr 44 49,500 16 300: Tu)
MB] OR ATI Gas Se ARE NE SN 46 $9,500 38 100: — |
ROT SLATER Er oe ELEN ASEA ES er 75 I = |
TES IE REN SE RNA ES RS 74 175,300 40 400: —
(Np ERE RR SR EE ER No a RA 51 1 19,000 - 3005-—
RENEE a SERVE RSS ON Ste 35 60,500 | 13 TOA
NGE ändan bios NS fr Ler see 43 39,000 17 200:— |
TF ASPEN EES Er NN Ki 57.000 5 150: —
TU STATE 03 fa LSS NE TNE EINE er 29 49,150 13 200: —
SUTTON SR EE Ca ENE SSR 50 89,c00 | 24 200: —
(Sf TE ERE sl RYAN SA 65 I12,100 27 500: —
ICT HRT ANS SS EK BS oe 50 78,500 24 200: —
LETA ELNA EE ENN ST HE 61 97,950 26 ID
PERIFERA Se 2, a BOAT AE ggr NETA 72 126,600 19 250: —
MEOGESINA ste Asa SKAR a AE FYR sie 42 66,150 35 JO0:—
(EE ER SSE RSS BE AR LA 54 56,925 21 200: —
HSlEeN AE Se Dr EAS RS FANG ALT EA 67 66,350 32 SKÖR
MET SE EE a le FSE RE SRS AASE aa 3 90,000 ig SR
ERE a de An AST NN AN oo 28 38,500 $ 200: —
| Syr SSYGA AR 5 SDR SLA Gen Ta 169 113,500 10 300: —
PRE DGA LE 0 te og a LAR er 25 28,300 10 SOS
"NOTES Åre, SORIN I nb AND NE SEA 40 72,900 21 300:
PSVADICPKOPA RES. SSM SN RSK AG oe 59 150,500 34 400: —
[EESK UTN ES SA BY a Re AA NE 38 36,370 23 200-11
TEA SE RS DAN SNR DAN 35 195,200 50 400: —
TREND ES bg AR pe RR RE, 0 SD 32 136,000 37 400: -—-
KET AR SER RR MR gar 105 225,420 83 900: —
NI SNRA RE ARE pA a 41 20,000 6 200: —
JA VOTSGIR 0 Se RASEN SE 42 56,165 15 250: —
BOTA SCR Ne Ta KR ER Et 30 97,850 30 150:
SEO Sr AE REA ee R 20 46,8c0o IO TOO
LETS: VERS bi She TER AN 39 66,100 | 20 2503
IS SL (TRIES MT S DS Ba ERNER VALA EOASERR 85 = =
ÖÖCKET OSS För a EAE KRT NEN 48 5,000 | I (gemens.) =
Summa! 2,018 2,983,105 783 9,400: —

Nya för året voro Hönö och Torslanda. Ytterligare ett par föreningar
äro under bildning.

2»

(EF SPN

EET IRYSEERSSE (EI EEE STR NIER SST NINO TEST FST S TIER SF ve IS VÄST IPEOSSWPIN

NY FEI TRANS

FE TNI TA

EFT Tp

ka
NA

dör
LÄSER IR SE EIA

MI len AV on DER Or

Vv

FSE LIKE
a

;

;
;
|
|

SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

N så mm om NANO HDL ANDEN

-

ate3r € « —'09 —"06
"o1e3e € « z1'6h S2'06
'o1e3e 9z 'PPpES Fu « ostob 10'b9z
"oxe3e € 4 oS'€+' ost CP
"ote3E z 'ppes 'I5u « ostob btStzOoz
'are3r 9 UNJNYÄN gEtzf Sz'VÖI
zSt ye 6z'bIb
90'6z 6s'€$
91t5€ SLtzS
6zt2€ 15t9$
mynydtelg Sot IE 60fz9
"IN TMYÅN optof og8'zz
=S ost fv
£etyE —'£01
"31e3r Zz €£€t€I top
o5t6 I -'gl
SG -'95
'o1e3e II unmydfelg 11'0€ 21'10€
'o1e3e £ "PpEsInY "INYNYÅN | ZL'og —' 481
1801 SL'6z1
—"6 — Ch
'o1e3r Zz ummydtelfH ob'bI — 2
'3e 9 'ppes sey 6 'Idaey Sfz —« ost€€ LSt10€
'ppes seyq $ uejd seq z INKYNÅN Zo'1z ot bI
; sg'G L8'18
mmydt SSG Lg'vl
'p 'o
sey ad 103ue[d
SNB GMT USTA fe UD UL My
pewsoy | uem peu
-1SONTLIOT |

Afa saNBE N
fast poIaSIO
SON 8
Pporawold IN FIIqjog
DIEM 'O

NNYSPOA N UNYIsTeA

”oqauurt

re Se30T BIT
DAY

POIaSsIO,
ua2eqasN

4 « g

”"POYX Ppaw payouet

UuassomN

tt poaogunt[OY 'O
elän le see eeore ser eYÅL

POJaSpurLI
SIIQUEPIN

u eur ww H

ITespa0of

FP Va EPur[IuOY

JÄY JUeT

epuejadueT
Zq9u3ol,

"epuepgugTt

epuejo

« ä«
n « «
”E « «
nD « «
nd JIP0S Spue[uT
sosterstennere nr A
UPPDRA sennnnnnt 4
EK DSG BAR 7
215 sip ole kajak SR d
BÖSPARNANA CA
stela nipsslislalee ln -
BÄTOS sött aa duet
. « «

NN &

eN5S0 «

"T BIISEN «
« 4

« «

e15O0 SsISnIN)

«

£161 UJIBA JONJELU BUBLIIAAQ Je SI ed IyesJUON WOUIZ & JIe3UINPOSZONS

EMS RAN Te, BETE, TY IIS SIR VRS FISEN

É
SSSK ejens
SONG v
wnuet,
ås AN : Å
AES SEEN 2039
uUI2YIOG
MN HA ra Nf

WnNuer,
Ale Ssd E
srt ss NM I

RER

-
Oo
-

Fö
OM Ä
; fe)
An
I C)
NER. B
NE
2
AH
An
Z
AH
en
vi
LG
d Mm
H
kö [=]
FN
en
O)
NN TEA
(2)
Mm
mm
=
O
ö

'ormäg € unynydjelfR

« 4« «
'ppes 84 ImynNYNÅÄN

«€

"o1v3R 1 'ppes ”8u «
mmydjelt

(ar RN « «
« Zz « gr AR
« c « « «
« z [4 « «
« T « « «

'oav3n € 'ppes IIFu «

«
«
«

'ppes ”3u UPmmYÅÄN
uejd Bse8r € UMIKYJAN
JIVÖR Z «
anmmydelt
"ppes 8 UINmyAÄN
ammadfelt

4«

« « «

4 « 4
'ppes I3u «
'oxmöin b 'ppes I5u «

'o1v3R z 4
"avin z «
«

'ppes "8u 4
'o1e3g € 'ppys Y8u (4
'ormän € 'ppys I3u UNYNYÅN

o5' ZI
ort 17
o5'£z
£6'1z
59'9Z
grtzi
se'€€

pe
Lit s€
09'9€
oStz€
B9'p€
vstgG
sL'€€
5E'0g
tip
99"99
££tz$
—'0$
ort6E
o9'ob
vet1g
16: LE
99"pE

'pz
99"9z
stoft
z8'6€
le

gla Sktt
—'o$
—'001
—"LPV
z9'gEv
Set€ LI
ostpof
sL'66
—'Z01
ZE'6bz
o5to$
15t/6
'bor
STIG 11
TATA
o5'zQz
sL'G Ob
—"'007Z
—'LS1
'001
05'06
1St10T
—'z6
plt€ ri
=="Vor
—'9E
=O
'891
59'6 4
setfz1
—'021
—'VS

in

Ne Oy Rn

"h
"h

LJ
FR
= N MN nu mm MM MM MH N M N MM MM N CM mm

NN

fre.

vuWmungs

Fresk

Arr KRA

sent geA

”a

” sned

uvonsna WS

d103utp

" prersonunu
SIIQON
"ter 198
vILYISSVT

PrIsaTLo,
"tt vwWwurY

JIVNIUULY

"POIeN
4

AQIJLÄN

4

9dsq

PATOS

Junuajs

CTebgnamg

avunuavypsof
pordy

"IN AqpunT
da032920mg
daojsputnir)

«

KRA a sve enn NER RIIRAÅ,

Frrr tr KKR

Sör kk

""Aq9auvar)

muspO
UPTJAQTMN

ett Ba9s0 INYSOD

4 Aqvis

UTAN Åq9Ivy
SIE APA EBES olafiid ba

Arr KKR RA

frosseri KK

JUISSO JT
IL

«

prISvag
er n
«

"0 os

«
ANAR s
hr fa z
ROM a v
RED RETRO
serserertnntnt UUTYSY
enes SARS
AR REG TUE AO LE
EET RDON
ERT EERO
tesnnpgIoxadg
esset BVH
kok RR mät kal kel
ÖNS KE FSE SNÖ LT
RV CAG STO:

ND a TE Tofu

söker rr

«
FUN
ww
VÄN
"OIPION
NG

SRUIIOG

"UsSpuadur)s

4

«

«

«
spurjuT
SUITNSV

«

""VNSEA SJUIsIj

«
4 [1
va «
eve g
nå t
4 «
sve é
be ö
4«
RV

"JIPION

«
NE [d
EL ”
ven €

«

ä&

«

«

4

«

«

«

"pos spurjur

Skogsvårdsföreningens Tidskrift r914. Bilaga 3.

II

SÅ

d
:
I
;
:
É
;
i

162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Föreningarnas verksamhet måste av styrelsen med nöje berömmas.

Oegennyttigt arbete nedlägges av föreningarnas ordförande och en
del styrelseledamöter vid handläggandet av föreningarnas göromål, och
ekonomiska bidrag erhållas från kommunerna, sparbanker m. fl., var-
jämte fria dagsverken lämnas, så att kostnaden för skogsodlingen per
hektar räknat avsevärt kan nedbringas.

Medelkostnaden pr hektar för ny skogsodling genom skogsvårds-
styrelsens försorg å övertagna marker är som i det föregående anförts
kr. 36:59, under det skogsodling pr hektar anordnad genom en för-
ening endast kommer på omkring kronor 23: —. (Här är icke plantörs-
kostnad, värde av frö och plantor, administration m. m. inberäknat.)

Planteringsdagar med skolbarn.

Vid omkring 140 skolor å landsbygden och även i städerna hava
under året avhållits omkring 375 planteringsdagar ledda av cirka 140
lärare och lärarinnor. Å dessa planteringsdagar hava minst 5,100 barn
bekommit undervisning i skogsodling och utsatt 717,120 plantor samt
utsått något frö.

Till 125 st. av de mest intresserade lärarna och lärarinnorna utdela-
des av landstingsmedel kr. 1,000 fördelade på nedanstående sätt:

2j0/4St3 Cenh Olor EM PFEMIe saa See ES 3.00:
3NED » » TE FRE A 350
Flo FL) » > STEEN AASRA SHOT

Summa kronor 1,000 kr.

Planteringsdagarna hava i de flesta fall understötts av respektive mark-
ägare, skogsodlingsföreningar och andra.

Plantskolorna.

Följande plantskolor hava under året varit i bruk: Gustavsberg, Bu-
deröd, Dammen.
Nedanstående frömängder hava utsåtts i plantskolorna:

SE STO Es ShA SN LIA bo SF AR EE os KAD RR 130,2 kg.
(SFATUEO NEN TIER SSR FYFAN SA IR SEN rna 250,6
BeTetallstop ss SAR 1 SA TADE Crn at RDR a ÄR LSE ÄG

Er av. PöRD GK STÄMALS Let sr AR LA GÅ 0,2 >»

Summa 391,7 kg.

Härförutom diverse lövträdsfrö.
Omkring 75,000 plantor omskolades.

GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 163

I plantskolorna, som upptaga en areal av cirka 5 hektar, funnos vid
årets slut 18,762,300 st. plantor.

Skogsvårdskommittéerna.

Liksom under föregående år hava skogsvårdskommittéerna under 1913
varit styrelsen till stort gagn genom att först och främst i deras respek-
tive socknar hava kungjort om de förmåner i form av fria plantor m. m.,
som från skogsvårdsstyrelsen bestås, och sedermera upptagit rekvisi-
tioner och framställningar samt befordrat dem vidare till styrelsens
expedition.

Kommitterade hava i många fall förmedlat överlämnande på 15 års
kontrakt av kala ljungmarker att skogsodlas på skogsvårdsstyrelsens
bekostnad, hava vidare medverkat till skogsodlingsföreningars bildande
ÖsTS. NV;

Så länge kommittéledamöternas intresse genom styrelsens försorg
hålles uppe, anser sig styrelsen hava stor nytta av dem.

Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggaade.

De inom länet förekommande avverkningarna äro i allmänhet föga
omfattande.

Styrelsen har under året liksom förut utan kostnad på begäran till
handahållit skogsägare sakkunnig ledning vid utsättande av fröträd och
stormkappor samt vid planläggning av lagenliga och rationella avverk-
ningar.

Under år 1913 erhöll styrelsen 20 skriftliga och med vederbörlig bor-
gen försedda förbindelser att återförsätta i skogbärande skick i strid mot
lagen avverkade arealer omfattande sammanlagt 160 hektar.

De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel,

Genom statens skogsförsöksanstalts försorg och med bidrag av skogs-
vårdsstyrelsen hava länets ljungmarker under sommarens lopp kartlagts
och beskrivits. Kartläggningen har utförts med begagnande av general-
stabens i skalan I: 100,000 upprättade kartor och hava ljungmarksare-
alerna utmärkts med röd färg och sedermera arealräknats. Arealen
produktiv mark bevuxen med ljung inom Göteborgs och Bohus län, är
härigenom fastställd vara 28,000 hektar.

Den skogbevuxna delen av den produktiva marken torde vara omkring
130,000 hektar. Impedimenten, huvudsakligast bestående av kala berg
m. m. återstående areal.

ve

164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

På grund av skogsmarkens mycket skiftande beskaffenhet, skogsbe-
ståndens olika växtplats än å de talrika bergens tunnare jord, än nere
i de myllrika dalgångarna, än utsatta för de envisa västanvindarna,
än skyddade för desamma, än givetvis växtligheten och trädformen högst
varierande. Granen företer å för densamma lämplig mark normal växt-
form och typ i övrigt, tallen är sämre. Den synes icke så väl trivas
med västkustens milda, snöfattiga vintrar och stora luftfuktighet.

Skogsbeståndens omvårdnad genom gallringar och andra rationella
huggningar börjar så småningom allt mer intressera skogsägarna. Ännu
återstår dock mycket att önska i detta hänseende.

Ljungmarkerna äro av högst skiftande beskaffenhet. Den mossrika
är såsom jordmån god, ofta bärande efter skogsodling uppkomna vackra
granbestånd med utmärkt god tillväxt.

I övrigt finnas avsevärda områden med tunnare jord, från vilken
ljungen upprepade gånger avbränts, så att även det näringsrikare myl-
lagret förstörts. Skogsbestånd uppdragna på sådan slags mark förete
klen växtlighet.

Arbetet med att skogsodla de föga, på de flesta trakter intet av-
kastande, degenererade kalmarkerna omfattas av länets befolkning med
livligt intresse. Emellertid äro markerna ofta svårarbetade och draga
större kostnad att bli skogklädda än vanlig skogsmark, vartill kommer
att tillräckligt med armar för att inom rimlig tid utan någon främmande
hjälp hinna skogsodla till ett hemman hörande utmarker i regel ej står
till buds, då Bohusläns befolkning huvudsakligen består av mindre jord-
brukare. Stort behov av kraftig hjälp från det allmännas sida erfor-
dras för den skull. Beklagligt är emellertid att skogsvårdsstyrelsen i
förhållande till förefintliga behov av medel och det stora intresset skall
hava så otillräckliga summor till sin disposition.

Årligen begära allt flera kalmarksägare bidrag i form av fria plantor,
plantörshjälp, anslag till skogsodling, hjälp vid gallring o. s. v., årligen
bildas nya skogsodlingsföreningar med många tiotal nya medlemmar m. m.,
men skogsvårdsstyrelsens möjligheter att i lämplig mån tillmötesgå de
större kraven ökas icke.

Ganska starkt ifrågasättes 1 stället inom Göteborgs- och Bohus läns
hushållningssällskap att på grund av väntad nedgång i sällskapets in-
komster nedsätta det hittills för länets skogsvård utgående beloppet.

Under sådana omständigheter anser sig skogsvårdsstyrelsen i Göte-
borgs och Bohus län kraftigt böra framhålla det oavvisliga behovet av
betydligt ökade medel från statens sida till styrelsens verksamhet.

Närmast till hands synes det, som borde styrelsen tilldelas en avse-
värd del av reserverade skogsvårdsavgifter. Vidare bör riksdagens an-

GÖTEBORGS OGH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 165
.

slag till skogsodlingens befrämjande åtminstone fördubblas, så att ökade
medel till att inom snar tid skogsodla landets kalmarker måtte kunna
stå till buds, och särskilt ljungmarkerna få sin väl beskärda del, något
som icke endast från lokal utan även från nationell synpunkt sett vore
högeligen att önska.

Uddevalla den 30 april 1914.

För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: |

C. M. Åhlund.
Ordförande.

Oscar Ad. Beer.

Länsjägm. o. sekr.

Undertecknade, valda att granska Göteborgs och Bohus läns skogs-
vårdsstyrelses räkenskaper för år 1913, få efter fullgörandet härav av-
giva följande yttrande.

Beträffande räkenskaperna hava vi funnit dem med god ordning förda

med nit och intresse arbetat på skogsvårdens höjande inom länet, få vi
tillstyrka att ansvarsfrihet beviljas för den tid revisionen omfattar.
Uddevalla den 17 juli 1914.

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.
.

Revisionsberättelse.

och försedda med allegater och det till styrelseberättelsen fogade sam- 3
mandrag av räkenskaperna och balansräkningen överensstämmande med 1
böckerna. ; -

Som dessutom enligt vad av protokollen framgår styrelsen fortfarande E

Sven Olsson.

Herbert Lundström. Gust. Rydén.

Skogsvårdsstyrelsens inom Älvsborgs läns landstings-
område berättelse för 1913.

I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den
24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Älvsborgs läns landstingsom-
råde härmed vördsamt avgiva redogörelse för sin verksamhet och för-
valtning under år 1913 ävensom en kortfattad framställning om de en-
skilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel.

Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m.

Då styrelsens ordförande, herr godsägaren m. m. Claes Carling, som
av Kungl. Maj:t från den 1 januari 1905 utsetts till skogsvårdsstyrelsens
ordförande inom Älvsborgs län och innehaft denna befattning under trenne
3 årsperioder, redan i början av förra året tillkännagivit sin önskan att
lämna sin befattning som ordförande, har till hans efterträdare såsom
styrelsens ordförande av Kungl. Maj:t utsetts f. d. statsrådet m. m.
herr ingenjör Oskar Nylander, Axelfors. I övrigt består styrelsen fort-
farande av följande ledamöter:

Kammarherren C. R. C:son Wästfelt, disponenten August Låftman,
riksdagsmannen Gust. Odqvist och godsarrendatorn Oscar L. Carlsson.

Suppleanter: riksdagsmannen Joh. Johanson, godsägaren Oscar Bo-
man, disponenten A. M. Hansson och f. d. skogsförvaltaren A. P.
Luthander.

Vid årets slut avgår styrelsens sekreterare, kassör och länsjägmästare,
Leander Olén, som även han tjänstgjort sedan skogsvårdsstyrelsens till-
komst.

Till sekreterare, kassör och länsjägmästare från och med 1914 har
skogsvårdsstyrelsen efter ansökan antagit biträdande länsjägmästaren i
Värmlands län Karl F. Mellquist.

Under året ha hållits tre ordinarie styrelsesammanträden, därav ett i
Ulricehamn i samband med styrelsens inspektionsresa inom Kinds och
Redvägs härader och två i Borås. Herr ordföranden har dessutom

PR ENANPEv SENT [FAP SE ra MR ALT OR SE

AF FOSFAT AN

168 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

hållit tvenne kommittésammanträden och företagit resor inom länet under
5 dagar för besiktning av kulturer, skogsodlingskomplex och plantskolor
samt ' kontrollerat de löpande göromålen å styrelsens kontor och hand-
haft bokföringen.

Styrelsens verksamhet.

Fortfarande och liksom förut anser Styrelsen såsom sin viktigaste upp-
gift att på allt sätt söka understödja och befrämja skogsodlingarna inom
länet, särskilt på de av ålder kala skogsmarkerna. Intresset för skogs-
odlingens bedrivande har också år efter år visat en glädjande tillväxt,
såväl beträffande antal rekvirenter av frö och plantor som i skogsodlad
areal. Styrelsen har därför ansett riktigast att i mån av tillgång lämna
frö och plantor samt plantörsbiträde gratis till enskilda skogsmarksägare
inom länet, vare sig det gäller skogsodling å gamla kalmarker eller å
sådana, som uppkommit efter skogslagens ikraftträdande. Det skulle ju
också vara i hög grad önskvärt att kunna med något bidrag under-
stödja utdikning av försumpade kärr och mossmarker, varav länet har
avsevärda arealer, och för vilket arbete onekligen förefinnes ett stort in-
tresse, men då skogsvårdsstyrelsens tillgångar icke hittills medgivit detta,
utan att inskränkning i så fall måst ske på gratisutdelningen av frö och
plantor, har styrelsen icke kunnat lämna något bidrag, oaktat fråga
härom flera gånger varit föremål för behandling inom styrelsen.

Fortfarande har bidrag lämnats intill en tredjedel av kontanta arbets-
kostnaden samt dessutom frö, plantor och plantörsbiträde gratis vid
skogsodling å större sammanhängande av ålder kala marker — s. k.
skogsodlingskomplex —, varav nu finnas 6 st. inom länet. Dylika
skogsodlingskomplex skola enligt styrelsens beslut i regel innehålla minst
100 har i sammanhängande figur och tillhöra flera ägare. Under de
gångna nio åren av skogsvårdsstyrelsens verksamhet ha mer än 1,000
har dylika komplexarealer genom styrelsens medverkan blivit skogsod-
lade, men ännu återstå avsevärda arealer, varå skogsodlingsarbetet blott
hunnit påbörjas, och andra, där ännu ej något kunnat åtgöras till följd
av ägarnas oenighet angående nyttan och behovet av skogsodlingen.
Beloppet av till skogsmarksägare gratis utdelat skogsodlingsmateriel och
därmed skogsodlad areal framgår av tab. 1, som utvisar dels skogsod-
lingsarbetena under styrelsens nioåriga verksamhet och hur desamma
utvecklat sig, dels skogsodlingen under berättelseåret. Hur skogsodlingen
fördelat sig inom länets olika härader framgår av tab. 3, som även visar
antalet rekvirenter och till dessa gratis utdelat frö och plantor under
berättelseåret. I tab. 3 ingår således icke vad bolag och sådana en-
skilda, som enligt styrelsens beslut ej varit berättigade att gratis erhålla

ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 169

frö och plantor, skogsodlat, vilken skogsodling under året anses uppgå
till minst 3530 har.

Enligt ingångna rapporter ha vid folkskolorna inom länet avhållits
267 »planteringsdagar», därvid minst 3,500 folkskolebarn deltagit och
ätnjutit minst en dags praktisk undervisning i skogssådd och plantering.
Dessutom ha åtskilliga skolor avhållit planteringsdag utan att meddelande
därom skett till skogsvårdsstyrelsen, enär dessa skolor erhållit frö och
plantor från Västra Sveriges skogsvårdsförbund.

Skogsodlingskurs och föredrag i skogsfrågor har även 1913 hållits
med värnpliktige vid Älvsborgs regemente under en tid av 2 dagar. Så-
väl befäl som manskap visade nu som förut ett livligt och berömvärt
intresse, och detta har givetvis en ganska stor betydelse för spridandet
av skogsodlingsintresset inom länet.

Sådan undersökning, som omförmäles $ 2 av lag angående vård av
enskildes skogar, har styrelsen sett sig nödsakad påkalla å tre skogs-
skövlade egendomar, och ha synemännen på samtliga ställen funnit åter-
växten äventyrad samt föreskrivit åtgärder för återväxtens betryggande
i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen ansett behövligt.

Godvillig överenskommelse angående återväxtens betryggande har un-
der året träffats med 429 st. ansvarsskyldiga, som lämnat skogsodlings-
förbindelser för en avverkad areal av 4,085 har — den största areal
som under ett år lämnats skogsodlingsförbindelser för — och ha de-
samma i regel försetts med vederhäftig borgen eller lämnats realsäker-
het för, så snart förbindelsen avsett större areal än 3 har. Tab. 2 ut-
visar hur nyssnämnda skogsodlingsförbindelser fördela sig, dels på länets
olika härader, dels under olika år och dels summa förbindelser och
areal. Som av denna tab. framgår, har skogsvårdsstyrelsen under sin
nioåriga verksamhet erhållit ej mindre än 3,015 st. förbindelser för
skogsåterväxtens betryggande å en areal av 28,247: 62 har.

Under berättelseåret ha skogsodlingsförbindelser till ett antal av 214
st., omfattande en areal av 943 har, blivit till sina respektive utställare
återlämnade, sedan skogsodlingarna avsynats och skogsåterväxten ansetts
betryggad. Dessutom ha 342 st. skogsodlingar med en areal av 2,004
har besiktigats men icke kunnat godkännas som nöjaktig återväxt, vadan
hjälpkultur föreskrivits å desamma och slutbesiktning utsatts att ske 1915
och 1916.

För att främja håg, kunskap och intresse för skogsvård och skogs-
odling har styrelsen låtit länsjägmästaren medverka vid ett flertal små-
brukare- och jordbrukskurser inom länet ävensom vid folkhögskolorna
och annorstädes, där hållande av föredrag begärts. Tab. 4 angiver an-
talet hållna föredrag.

ESRI SR MR DE FAT TB SN FRV ENS FYI RARP OF YES «VV PERS TPIS nig SLS a KS Uf
« JE é S 5 Je Fy

170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

, Utdelning av folkskrifter angående skogsvård och skogsodling har lik-
; som under föregående åren ägt rum, och har utdelats omkring 2,000 häften
- av skilda författare; dessutom har i tidningsnotiser och ett stort antal
cirkulär allmänheten uppmanats till skogsodling och skogsvård.

Den av Kungl. Maj:t tillsatta skogslagstiftningskommittén har den 11
augusti innevarande år hållit ett av allmänheten talrikt besökt möte i
Borås för behandling av ett stort antal frågor, som av kommitterade
framställts, och uttalades rätt allmänt av de närvarande behovet av en
effektivare lagstiftning i fråga om skydd mot betning å skogsodlad mark
samt mot skövling av ungskog.

Under innevarande år har Kungl. Maj:ts dom erhållits i styrelsens
mål mot Aktiebolaget Peder Kallin i Göteborg, varigenom styrelsens
yrkande i allo blivit fastställda och ett mycket viktigt prejudikat erhållits
beträffande ett hemmans ägares skyldighet att ansvara för återväxtens .
betryggande å mark, där en föregående ägare bedrivit avverkning av
skog så att återväxten blivit äventyrad.

Västra Sveriges skogsvårdsförbund samt Ale och Flundre härads skogs-
odlingsförening, som verka för främjandet av skogsodling och skogsvård,
hava även i år erhållit sedvanliga anslag med tillhopa 700 kr. på sätt
räkenskaperna utvisa.

Årets skogsodlingskurs för utbildning av skogsplantörer har dragit en
kostnad av 1,254 kr. 23 öre, som påförts skogsodlingens konto. Kursen
avhölls i medio av oktober och pågick under en tid av 12 dagar samt
var besökt av 25 st. deltagare.

Skogsvårdsstyrelsens räkenskaper ha såväl nu som föregående åren
omhänderhafts av styrelsens ordförande.

Länsiägmästarens expedition och förrättningar.

I likhet med vad under föregående åren ägt rum har länsjägmästaren
varit att träffa å expeditionen i Borås de tre sista helgfria dagarna i
varje månad samt å Öxnereds station den första och å Bäckefors sta-
tion den andra helgfria dagen i månaden i och för avgivande av råd
och upplysningar i skogsfrågor. Dessutom har expeditionen städse varit

: tillgänglig för allmänheten, då resor ej förelegat. Angående länsjäg-
mästarens resedagar och tjänsteförrättningar, framgå dessa av tab. 4,
som även anger antalet under året hållna föredrag.

Till expeditionen ha under berättelseåret och under 466 diarienum-
mer ingått 1,346 skrivelser, som föranlett avsändandet av 1,879 brev
och brevkort utom cirkulär angående skogsodling, kottinsamling och
skogsvård.

AT Fn RA RR AA ERS re SES
; :

ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. FE

Skogstillsyningsmannens tjänstgöring framgår av tab. 4, och har han
dessutom, då resor ej upptagit hans tid, förtjänstfullt biträtt å expedi-
tionen med diverse skrivgöromål och boföringsarbeten.

Länsskogvaktarna.

Någon förändring av länsskogvaktaredistrikten har icke under året ägt
rum, utan äro fortfarande anställda 4 ordinarie länsskogvaktare. Deras
resor och tjänstgöringsdagar framgå av tab. 4. Förutom de ovannämnda
ordinarie länsskogvaktarna äro numera anställda tvenne extra, vars tjänst-
göring påkallas dels vid sjukdomsfall, dels vid fröklängning och där ar-
betenas mängd så påfordrar.

Plantörernas tjänstgöring.

För tillsyn och ledning av de skogsodlingsarbeten inom länet, vartill
skogsvårdsstyrelsen gratis beviljat frö och plantor, ha under året varit
anställda 98 st. plantörer med en sammanlagd arbetstid av 1,878 dagar.
Skogstillsyningsmannen och länsskogvaktarna hava under kulturtiden
övervakat och kontrollerat plantörernas verksamhet, och kostnaden för
desamma har påförts skogsodlingens konto.

Skogsvårdskommittéerna.

Deras verksamhet har under året varit ganska litet märkbar, endast
ett tiotal hava inkommit med i instruktionen föreskrivna rapporter.

Plantskolorna.

Vid fröklängningen i Bäckefors har en ny plantskola anlagts, och de
gamla plantskolorna i Öxnered, Skogsryd och Läggared hava betydligt
förstorats, vadan skogsvårdsstyrelsen hädanefter under gynnsamma år
torde kunna i det närmaste bestrida all gratisutdelning av plantor från ä
sina egna plantskolor. Tillgången av plantor och antalet plantskolor vid |
årets slut synes av tab. 5, och vinsten av planskolerörelsen framgår av ;
räkenskaperna. j

Fröklängningsanstalterna.

Vid fröklängningen i Fristad har under året inköpts och utklängts
8350 hl. tall- och 21 hl. grankottar samt vid fröklängningen i Bäckefors
663 hl. tall- och 107 hl. grankottar. Tillgången av kottar var att an-
teckna såsom ringa och konkurrensen om desamma skarp, vadan årets

"1

172 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

fröpriser sprungo upp till en förut ej anad höjd. Resultatet av årets
fröklängning framgår av räkenskaperna, som även utvisa ingående och
utgående fröbehållning.

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Någon väsentlig förändring beträffande den enskilda skogsskötseln inom
länet kan icke sägas ägt rum sedan styrelsen avgav sin förra berättelse,
utan hänvisar Styrelsen i detta avseende till föregående årens berättelser.
Såsom dock ovan framhållits, har intresset för skogsodling år efter år
ökats och ävenså antalet rådfrågningar angående skogsvård och avverk-
ningars rätta bedrivande. Det återstår emellertid i sistnämnda avseende
oändligt mycket att verka för, och styrelsen anser sig ha goda skäl för
att till länets skogsägare rikta en allvarlig uppmaning att i största möj-
liga utsträckning begära råd och ledning av Styrelsens skogstjänstemän
vid utförande av gallringar och tillämnade skogsavverkningar.

På grund av gynnsamma virkespriser hava talrika både större och
mindre skogsavverkningar under året förekommit inom länet och till följd
därav har, som också förut framhållits, skogsodlingsförbindelser erhållits
för den största areal något föregående år kunnat uppvisa. Detta är i
och för sig föga glädjande, men mest oroväckande är, när skogsegen-
domarna bliva spekulationsföremål och deras skogstillgångar intill lägsta
avsättningsbara dimensioner skövlas utan avseende till ålder och tillväxt,
utan att skogsvårdsstyrelsen med stöd av gällande lag kan träda hin-
drande emellan.

Nämnvärda stormskador och snöbrott hava icke iakttagits, och skogs-
eld av någon betydenhet har ej under året förekommit.

Trots en ganska stark torkperiod under och strax efter vårkulturerna
ha årets kulturarbeten visat ett fullt ut medelgott resultat.

I fråga om skogsmarksareal, avverkningssätt och skogsskötseln i all-
mänhet torde styrelsen få hänvisa till föregående årens uttalanden, enär
desamma fortfarande anses oförändrade.

[SR

ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE,

S 173

Sammandrag av Älvsborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper

för år 1913.

Ingående behållning från år 1912.
Innestående på Upp- och avskrivning i Borås

LIST RA Eg I dank RANE Brat 7 FARAN 0 BE SIE SIE AG NER krsi KÖRS
Fordran för förskotterade undersökningskostnader

FET VILI SE SA fö dat SR RARP MS ARE I SSL > 809:
I kassan hos länsjägmästare L. Olén = nososoo000n. > 4176:
Lager av granfrö (2,915 kg. å 4,7976 kr.) ...... > 13,985:

FULA IRO (ASKS: Nä SSRRI NASAS lf > 504: —
Wanventaner "CR Hot förteckning Oöos.ctsslsögded.s os d » -2,313:
Plantskolorna, behållningen upptagen till............ FN, T20
Fröklängningen i Fristad bokförd med............... 3. 15060:

Fröklängningsbyggnaden i Bäckefors bokförd med >» = 6,000:

Inkomster.

Statens anslag till verksamhetens bestridande...... kr. 1,500: —
> > > >» Skogsodlingens befrämjande ... > — 8,417: —
PRESES SIR NE ES SKL OD SN ont ostens sl sö on fel not L RS OLE FO O00E

SSKOSSVAFUSAVETIER, 2 ousoro sossitondden oss I1,031: 071
STO a SERA RERNE NANSEN ANT ritad 5,224! OT ? 117,055: 72
antentedebk förTRÖE3: po 252. SNR NERES SE ASTLNA
Plantskolornas konto (beräknad vinst å detta konto) » =<:7,003: 87
Fröklängningen i Fristad (vinst) =nonmoossssssseseess > 544: 92

» 45 (till Fristad fastighets-
konto förd vinst) -...... > — I,000: —
> FUBACKSIOES: (VINST) 5. ss ob sge seden ARON
Lager av granfrö (beräknad vinst gen. prisstegr.) » <:4,183: 91
Förskottskonto genom L. Olén (skuld till L. Olén) » —4,033: 17
Kronor

Utgifter.

Skogsodlingskostnader under året för frö och
PIANO SAME. SKOSSPIANTfOTER "23300 ske darfor kt. 46,80 1:7 34
FNONSKOS EIA NEES 05 5 NTE a TE VA KA fe a RN ANTAS TOE

Västra Sveriges skogsvårdsförbund samt Ale oc
Flundre häraders skogsodlingsförening............ > EN
BERFGlSenS KOD U0 Se oda såra kår NR osa USS LA ri TOT3-105
FREVISTONSKO SERA GICK Re LA ge pda ST Oude Abo nee » rs
MENSKELVIIDE TD INVEn FAFICEN se Sonat ag REA SIG » TSASLÖD

Diverse utgifter, hyror, tryckningskostnader, frak-
LST GI Nga 1 IVER SR BES fa ep EA Sr FREINER FS BD » 1,673: 96
Transport kr. 51,779: 88

55,877:

fO7,0R5:

15

41

Fn

ANN

TV VA

a

Länsjägmästare , L. Olén, lön, rese- och trakta-

MEN TSCES TND SETS RAN Fd »
Skogstillsyningsman Sam. Johansson, lön, rese-

OCR StESKTAND CI LSErS AUDI Ser ee oe es a SSR ks AS »
4 ordinarie och 2 extra länsskogvaktares löner,

rese: och traktamentsersättningar ....x.......s... »

PR 42 UR VBEE DN Fd RETA Se GL Faa Fa NA
; AD SR KS 7 a Ar rad NE ES: rd
FET pen ARR og FRA RS AES VR SE SIRAE
l - TR gt |
t b rt d

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

| Transport kr. 51,770:
6,039:
3145:

ÖF LIN:

05

40

Utgående behållning till år 1914.

Lager avi grantröf (803,5. kpl al 2,7803. Kris sc. kr.

2 TAG (OSIn SE OS Ae KD) >
ITVEntarrer se S5e SORG RNE Or Tag Rv ne dr art »
Fordran för förskotterade undersökniweskostbader >
FFÖRlangningen sie, BACkelOFS). ss. sov vs air >
Fristad fröklängings fastighetskonto .................. »
ODEtaldamtant(OrsKOnfo ser SSE MSE ANG >
Plantskolornas behållning upptagen till............... »
EO kläne da Ckottars Pkonto is EfrIStall......scc Se »
» » » » >» Bäckefors »

Borås den 31 december 1913.

2294
7,818:
1,769:

904:

6,000: —

6,000:
ÅS
9,342:
820:

1,795:

Kronor 107,015: 41

Å skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Claes Carling.

12

Leander Olen.

70,080: 75

36,934: 66

"TT EP VUVIFEP FETA

SYS E NYE

Förslag till Inkomst- och Utgiftsstat för skogsvårdsstyrelsen i
Älvsborgs läns landstingsområde år 1914.

Inkomster:
Behållning från 1913: upplupen bankränta under 1913 beräknas till 300:
Farersavrtalls-0cCk- gramfrö” truss frdos neta tass ssss nor 11,167:
BESS EES ANSkA RKO STO) DÅ 55 dude de Rn Re SR rna ns LE 10,000:
Anslag till bestridande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet ......... 1,500:
Andel av anslaget till skogsodlingens befrämjande -..oosmonmmm00mmoon. 7,500:
FURSEKSvandSvVo Ler "HUS XCIaUC-AOT "POET BLS NES LE 45,000:
Återkommet kapitalutlägg för inköp av kottar..................... Bas 8,000:
fm tplaniskolpr: beraknasstalle 3 0 rer bostigg sets År mer 3,600:
Återbetalning av förskotterade undersökningskostnader ............... 100:
Kronor 87,167
Utgifter:

til fans rats) (EA Olen I GOdO east dvacaler sg ski sobr rn 4,000:
Inköp av skogsfrö och plantor för gratis utdelning .ossmnosommm...... 30,000:

Länsjägmästarens, skogstillsyningsmannens och länsskogvaktarnas
RES EESAKAR [ARCNISCESA RUNKAR 55. oa ooo solo el oe LÖR EK ES 8,500:
LET ST ER LE SAGER ön ss ASKR Bg AR SER RSA NL fylle, ARA a STAS 13,000:
Rese- och traktamentsersättning till styrelsen och revisorerna ...... 2,000:
, Skogsplantörernas avlöningar och resekostnader ssnsommmmmmssssssoonna 9,500:
Annonser, trycksaker och utdelning av folkskrifter = soosomsom0m000o.n. 1,500:
Blaiskolorna och Geras SkOlSel-. ccs. ss frö sd I JA 2,000:
ISKIRAPR IE OCK SIDKOP AV KORA — SNS SEA sat CS Er RER SE SE Sr 8,000:
See tl SKOSSOGHARTSSANSKap i oa Sebra An oda RR ot 700:
Ersättning för synekostnader enligt $ 2 i skogslagen ......m.ooooc... 300:
Förslagsanslag till skogsodling å skogsodlingskomplexen............... 1,500:
PiieTSe SOCKAO foratsettla; Us Titer oo sos or äss Mö denceårtakp Assn retro k 2,500:
[DEE ETT REA TER SEA NE NER ör. aa ER SRA AR SERA ie 0 ie 0 MSB 3,667:

Kronor 87,167:

Borås den 16 december 1913.

Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Claes Carling.

Leander Olen.

176 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19193.

Lab: Ia

Sammandrag av gratis utdelat skogsodlingsmaterial under 1905—13.

= Utdelat skogsodlingsmaterial Skogsodlad
Under | a
o = - Frö, kilogram a Plantor, st. arc
ar SS
2 Tall | Gran |Lärk| Tall Gran | Lärk | Sia | Ek [Björk] Har [Ar
1905 835 651,35 1,412,25 6,— 617,950 622,550 TTR TE GE Ne 1,283 Eg :
1906 | I,102| 921,25) 1,480,50 — 858,700] — 753,700] 5,000) -— — |] — 17524 |—
1907 | 1,514| I1,149,30 | 2,569,75| 1,— 964,600| 1,035,200] $8,125 240] —: | — 2,261 | 66
1908 | 1,596 2510] = 2)4233101:0>35 | 1,85 2,000]7 9277700)-19,5201-2;035l5s— 15 2,175-) 50
1909 | 2,200] 1,599,— | 1,597,—] — | 1,676,850] 1,653,250| 30,552| 10,500) — | — 3,870. | 23] &
ITOTOL| 25270 705,25 690,—| — || 1,905,100| 2,215,150| 31,655|15,076] — | — 2,228 | 64)
I911 2,560 510,15 27335 4,330,500! 1,783,000 25,675 15,910] — | 150 2,068 54
1912 | 2,721: 424,02 | 1I,510,53] — || 3,772,700) 2,402,000) 12,885| 7,200) — | 225 3,073EST
1913 | 3,060] 688,43 | 1,606,32| — || 2,894,400] 2,051,220] 4,937| 5,932| 535) 751 3286 | 16
Summa |17,867| 6,650,85 | 14,216,80] 7,5 ||118,873,400 13,443,770|128,349]| 56,953) 535450 || 22,471 | 30

Lab: 2

Sammandrag av erhållna skogsodlingsförbindelser för avverkningar gjorda under
1905—1913 inom Älvsborgs läns landstingsområde.

o NR o o
Åren 1905 —- 1009] År 1910 År 1911 År 1912 Är 1913
I (FAR z (CE ö
- =) = Al ne Summa
2 | BE 2 FE ZE
Härad | 2e | Areal ZE] Areal DEN Areel [ Areal [ZE Areal
[NeCB (CA = fl II 21 cal
| mm | H I» a H ST H m UR | Ht la a | H =
| SR | ar 5 ar &R | ar Så ar [ER ar = i)
| ER | fr le E Er SE
2 | fs TS FR IE Zz
= :) 5 : äl |
| |
IG hole SNES 867] 5,189,71 1129] 951,08] 108] 1,095,—|I13| 1,194,—||117| 1,497,05) 1,334| 9,926,84
Mark 273 293] —2,136,)80 || 47| 512,70] 57| 475»25]) 39) 230,—|| 66) 725,50) 502] 4,080,25
Bollebygds ...| 93 416,50] 12) — 74,75) 14) — 57:50) 24) — 87,50) 34] 216550) 177 852,75
VIE CLEINaE SS: [2 LO3] 803,94 || 41! 140,50] 32) IOI,7s] I9| 69,50| 20] I31,—| 305) '1,246,69
JÄSS. Aes bes RN GS 400,89 | 22| — 66,50) 33) 131575) 18) - 29,50) 14) II2,—| 185 740,64
Redvasriere 100 727,— 1) 28) 155,1 291 I99,s0) 31) I30,501 31) 164,1 Cl2110/ MIO
(CESSNA ga 29) — 209375 II 42,1 1210-4801 SI 19:50) Zl STARS 533,25
KUNST 136 1,453,25 | II 149,—| 13) 138-11 13) 165,75. I7| —.IFO4550l- 190/CE2,010:50
NEN ud 13] 150,25 | Jöns 2 33,50] — — 2 30,— 18 220,75
23 MSN NE dieter | 43| 259,25] 4 53—1 13| 22,—11 2 I3450) 22 74150 84 422,25
IEländre ...... | 71 25,— 1| 2,25] 2 35,—1| 6 18,30] — — 16 80,75
Bjärke sc IN 267,;0l] —|] — I 31 12,1 3! I5,—-1 — — 31 294,50
MADE 12 TOS SVIS SANNE 275502 TSE SG AGN 306,25
Sunda > åa... |A 59,75 |) 4] 6,—|| 91 551 8 22,50] 3 30,— 48 169,25
Nordal ..... [Eee 288,—1 25) 130550) 15| 61,75) 13) — 63,—1 19) 211,—1| 121 754,25
MallbobsR ne 205 531,— || 14) -166,—] Il 46,50) 12 36,50) 3017 T5S2sIEIGS 933,25
MEUBDOL senses | 138 —2,387,— || 25/ 164,— 42! 266,—1 19! 121,70] 25) 246,50] 249) 3,185,20
KUGSSPOR feet | 00) 605,50 || 14] 81,50) 28). 138251 81 TI7,— 21 172) TON
| | | |
Summa| 16,109,84 1396 2,760,78 427] 2,940,25/338]| 2,351,95|/429]| 4,084,80| 3,915| 28,247,62

ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. TN

Tab. 3-
Under 1913 gratis utdelat skogsodlingsmaterial

| | Utdelning av frö och plantor | Skogs-
| Antal d - | odlad

: Härad rekvi- |

I | St. av plantor areal

| ESKS Kg. a SR å |

NH <i oa 4 t
Tall EO ET ft fr a IA

| Väne BER Re 40 13,50 33,500 38,000 60 10 — — 27/83
PE & ERS SR 73 20,30 77,000 54,500 | 270: 240 — — 46 90
[Flindre ER oo RE 7) IT,— 7,000 5,500 I0O — — — 131 50
PERSSON Vr 177| 93,— II1,000 - II5,000 | 280! 280 —I| — 138| 31
; Vätle EKS AA SR IG ad 20,— 69,000 gro0oc0 | 21071 3501l—1] — 581 1I
IKulling RE EL rd 3311) 306,25 228,500 = 224,500 | 500 560 22 = 397! 07
fr Yr RS 104 | 150,30 | 72,000 41,500 20 20 50] — 173| 22
FE SSE 143|| 99,30 120,000 g2,000] 2001 2101—1] — 143, 79
EE SSE Se ARR 104 | 141,30 64,000 51,620 67 92 it00] 50 164 68
[ås Re ng | rer 83,30 || -130,900 94,000 60! 150:—]| — I 128152
IEA 366] — 96. | 366,000 316,500 — 335| 495 100] 25 | 23269
SE MENN 430) 350,— || 575,500 | 319,500 : 1,060 | I,160 05 — II 529146
LT 7 So LR s21 | 497,25 604,000 = 299,100 260 | 450 Z- -— 678! 03
RER SR el dan Så 108 | 12,— I12,500 78,000 550 610 FE -- 501 33
TE ER SSRES AE 44 | 32:30 20,500 19,000' 1I35/| 255 83 — 40' 409
TTT TERESE SR SE 156 141,25 I11,500 82,0c0| 580) 600|—| — 180 19 |
CERN SNES 142] — 146,— | 144,000 | 102,500, 310) 330 —| — 195143]
Mesh er AES 60] 745) 385001 27,000) 301 20j—1| — 8761

Summa! 3,060 — 2,294,75 | 2,894,400 | 2,051,220 | 4,937 5,932 535! 75 13,286! 16 |

Härav 8
blandning ELR ST
5 - av 688,:3
kg. tall
Oo. 1,606,32
kg. gran
[2 Skogsvårdsföreningens Tidskrift ror3. Bilaga 3.

178 ” SKOGSVÅÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Tab. 4.

Sammandrag av länsjägmästarens, skogstillsyningsmannnens och länsskog=
Se RA EA för år 1913.

: -H : gl
ERIENGeE NR SEEK Oc Mg
re ua a SÖREN R 5 = I a
SR [ER Seg SARS FS fn IE
N & pg |ERS7E TES s fer | i |3A 235 jäs]
NED An |ä 206 ön 3 Pom) m< 2 8 3 & Jarl ms: | ST
IB PR ge ==5SLA 2 & & = 5 20 oo Bo PB Fe
| oc RR Rv sr le Ja I AV EA om & [SK EEE fre RS
NSI [RAN fen (ers Be | er RSNGN KRRN
1 ES (NG FR Sr TR SANNE
EL ANSI EN a fa le a | ANA | cd
| - un 20 pan
i =] | 00 I NE
| | | | |
| / | | | | | |
Länsjägmästare Leander Olén ...... 232 TOMIAER225 2Y 14 19 134
I
| Skogstillsyningsman Sam. Johansson — 14 TN 70.412 5 121
| Länsskogvaktare Erik Eriksson..... = = FIRA] 60 233 NIOO 103 146
| » Fo Ffledenlundö ss s— -— — 169 203. A-TY3Y7 46 - | 146
| : I |
| » Oscar Petterson... — | — 4 48 106 246 | 42 166
Olof "BI Timdberok + | SEAN | Tr 307) SSA 388 155 |
| | | | (CE | |
| Summa! 21 ADRESS 723 | 813-—1 8054 N303ERSRON

IK SA

Sammandrag över befintliga plantor i Älvsborgs läns skogsvårdsstyrelses
plantskolor i december 1913.

| Bölacn torr

| E f : j
| Plantskolor | Tall | Gran Lärk Silvergran | Ek
| | SSE [l- SE a rt Re SS
| | TÅriga |2-åriga | äte | ofre | åriga 1-åri ad Och I-åri | Herse
| | Sa STR BAFlITRSUA ANS fAerår | "5 åriga|åriga )
I I | I 5 s |
| | | | | | | | | |
| | | | a Bö ne
| Fristad -2-[21350,000] 58,0001) 696, 000. 655, 000 12 429 9, FN 20,000 2,100] 5,20011, 0008, 000
| A | I I | I |
| Skogsryd...| 80 000 ED TR NE fr ÄGA 000 | — — I —
| Rångedala.| —94,000) 55,000] — | — — — || — — — FS
: | | | | | I |
Herrljunga | 275,000/" — || 126,000f 389,000 — late | | |
a I I | | i I
| Öxnered 5) 863,000) 1 — ill: 300, 00011,300, FO alt | | FR |
= | | | | | || | | | |
Backer Ii [100,000] 750,000 325,000] 17,000] — I 5,000] 2701 4,0001 2501 2501
SSE Sr | | | | | I |
FERackefons ig 221570 00 MEN ---E — | = Ta 5 ll fa | I |
Vången.....| 155,000/114,500] — == | — | — — 1 — I
| Tångebo'...| 200,000] 90,000] — | 5,000] — | | hh |
b | | I | | || | i |
Hillared ...| 510,000]| 50,000|| 52,000/ — 8,000] — — — | 4,200] — I — |
| | II
2 | frusen H Eg | i
Läggared...| — — ll — 350,000) — | 1,300 Foo 700:
I H I
[EISföRps sus. | ITO0D,000)E Loss föra = dd SN = = — f| — I
| e | | | I |
| Sockenpl.- | | | h |
| I I I |
| skolorna. 10,000 | 30, 000) SR |20,000] 0 ee I — = fo [
| |

| I I I lj
Summa /4,862,000 1497, 500l1,924, 000. 3,254,000] 37,400 9,800 250 000) 2 2,370! 15,20011,37018,950:

i
i

SÅ

SN TV OT ST

ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 179

Revisionsberättelse.

Undertecknade, vederbörligen utsedda revisorer för granskning av skogs-
vårdsstyrelsens i Älvsborgs läns landstingsområde redovisning för dess
förvaltning under år 1913, få härmed efter fullgjort uppdrag avgiva
följande berättelse.

Arets räkenskaper utvisa:

Ingående behållning från år 1912.

Innestående å Upp- och avskrivningsräkning............ 10,321:96
NERSSEE RE HAL 00 Ar Rd ra MSE oas go Sör a ena a SLR 476: 70
Fordran för förskotterade undersökningkostnader...... 809: 91
BSR EN RANE OTAANARORANA a oa doba dessas (Red VA REL 13,985: —
SIRSER HIT ERT por ata ont esAnåds sno nen Sea ERE dd SLR RER 504: ——-
aneBtaner: enligtsförteckpint” vo ossso sorg. ssrslids tia ER 8 AN
BER ESRKORT Agee nen ora ga SE SER So R ig sonas debet LDS Br T205N5
Fröklängningsbyggnaden i Fristad sossossmossssscssosososea $,0003—
> 1 DACKEIOLST ar obest te 6,000: — = 51,138: 26
Inkomster.
Statens anslag till verksamhetens bestri-
ETTER Re RE AE FR RN SS 1,500: —
Statens anslag till skogsodlingens befräm-
tele SAS AAA ER NES ENTREN E ord a a ere. SPN (
[ETEN (SI SARI TRA SAS VN 10,000: — 19,917: —
SKO ESV ESV LSI Ae sn år RE råge EN Eon ladan TILONSS TA
LEE TSLIEL (Si LE Lod a KAT PN RE EES EG RANE EE 428: 54
Nänst-a planiskoloraats Ita oo adensrsen 7,003: 87
genom prisstegring av fö .. ........ 4,183: 91
>» på fröklängningen i Fristad ......... 1,544: 92
> > S > Bäckefors...... 1.719 SE 442: 72 ”s1,843: 98

NM
åå

Kronor 102,982:

AG NV SUES ST EE SER PP EE EE Ar SR NAS TYS SSE 170. 0 RET VA STIPE SKSVIR NIST AL SE TREE ONT FRI MA TY PT Ad TÅ KERENE

USE IT FUB E AJS

ATA Oo TTT

Ada hr SÅ ana

TA US

180 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Utgifter.
Skogsodlingskostnadettun der sareteetss ease 46,86 1: 34
ADDONSKOSERA CET 2245 0r ks SIR VELS 0 fi gir Sön SAN ARR fer D ATA SOR
Anslag till Västra Sveriges skogsvårdsförbund samt
Ale och Flundre häraders skogsodlingsförening .. 700: —
Styrelsens rese- och traktamentsersättningar ........ NT OM EOS
TYSVIS10 NSkOStNaCler FRE. ses sas seb jr SN ade en et EE See 261: —
SÄ vSkrivn ng ÅA, ONE FATTEIT su fo oc de ERE ESR ae TIS ALTO2
Länsjägmästarens lön och reseersättningar ........ ÖR 0,030-52
Skogstillsyningsmannens lön och reseresättningar...... 3NTASNOR
Länsskogvaktarnas löner och reseersättningar............ 0, I ISELAD
Diverse utgifter (hyror, tryckningskostnader, frakter
00 BIR 0 11) NES Gp KS oGGo EN ES FA RES AAA BSR CAG 1,073: 96
Utgående behållning till år 1914.
Fordran för förskotterade undersökningskostnader ... 904: 97
Räntefördramnjssss4 k. sko. a NYARE MARSTON: r en ER S0e SEE 250: IO
TIA ger av: OLA DO Bags bogen NNE FNS NT 2,234: —
» SAR EN BU 0 JIE ER FS SE PR Et Star Nr SVA 7,918: —
> p. IRKO LAT on ar AR ASA RR BRIDE EES ANDENS 2,015: 12 12,667: 12
inventarier (eniigt förteeknINgOE, 43 ds sa ee 1,700: 85
PJÄnitSkOlOrDaTA E os SR Es dla 3 CL Ae la a Selle sale ars ös AE RISE 9,342: 62
Re 1 PESTISLA CSS NRA RENA SO SRELKAN 6,000: —
1 ID ACKS LT OLSTs« NU a 6,000: —
30,934: 66
Skuld ll Clänsjägmastareni.:, Olenie 555 Se oss ae A5OGA LA
Kronor

T/0,000: 75

32,901: 49

102,982: 24

Revisorerna hava dels genomgått styrelsens protokoll för år 1913,
dess vård varande kontrakter och övriga handlingar utan att finna an-
ledning till någon anmärkning dels ock granskat räkenskaperna och
funnit dem förda med utmärkt ordning och reda samt försedda med
behöriga verifikationer, vadan vi tillstyrka full ansvarsfrihet för Älvsborgs
läns skogsvårdsstyrelse för dess förvaltning under år 1913.

Borås den 8 maj 1914.

M. Stenberg.

O. H. Svensson. C. Magnusson.
G. F. S. Adl. Adelsköld. Nils Ahlfors.

Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings-
område berättelse för år 1913.

I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den
24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings-
område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning
under år 1913, ävensom en kortfattad framställning om de enskilda
skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel.

Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m.

Styrelsen, vars sammansättning under året icke undergått någon för-
ändring, utgöres fortfarande av herrar kaptenen m. m. M. F. Rodhe,
Mariestad, ordförande, kammarherren m. m. friherre A. von Essen, Hel-
liden, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och lantbru-
karen August Nilsson, Bjärby, vald av landstinget.

Suppleanter i styrelsen äro: majoren m. m. A. M. Bergmark, Hed-
åker, samt ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren m. m.
greve Nils Posse, Vreten.

Som länsjägmästare och samtidigt sekreterare och kassaförvaltare har
tjänstgjort extra jägmästaren Alf Winbladh.

Dessutom hava varit anställda följande länsskogvaktare:

A. Johansson, Mariestad, för norra distriktet (Vadsbo härad),

G. Dahlström, Härja Skarpemo, för södra distriktet (Kåkinds, Var-
tofta, Gudhems, Frökinds och Vilske härader), samt

A. Strandh, Skara (anställd från ”'/,,) för västra distriktet (Åse, Viste,
Barne, Laske, Kållands, Kinnefjärdings, Kinne och Skånings härader).

Styrelsen har under året haft 3 stycken sammanträden, varav ett i
samband med inspektionsresa till Velinge och Gerumsberget. Dessutom
har herr ordföranden inspekterat den pågående skogsodlingskursen å
Seckestads egendom.

Länsjägmästaren har utom expeditionen haft 107 stycken förrättnings-
dagar. Dessa förrättningar hava avsett besiktning av större avverkningar,

Lagar adl Ae

PF stra JAG ae MON

182 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

skogsodlingar och lämnande av råd angående skogens skötsel m. m.
Se för övrigt nedanstående tabell:

Besiktning. avsavverkom sar, kulturen Och dyllktö ee OA 40 dagar
Råd och anvisning i skogsvård på kallelse av 14 rekvirenter .."... 24 >»
I 200) DG Ir RN AR far = SENSE NA Ar FT AE SNS mL AE oe aAa 7 »
Föreläsning och undervisning vid plantörskursen å Seckestad ...... I ACT»
ID IVEESEYRES OR op bred se bd kt a bena INSE Sala le cr oe rei se a SUSSIE VER TORA
ROSE IP Ipaarag oGGo ars E I Se SA el bs 1 Re Sd Sen SDS ASEDA NED ÅR,

Summa 107 dagar

Länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar hava uppgått till 381
dagar, och fördelas de därunder verkställda förrättningarna sålunda:

Skopsodiingsanbetenssdlsyomg AL IN. ISA ogge se. sb R oc LERA ee 76 dagar '
SKO gSOMCLID ESKS SHWARSECKESCAC fö sana oso de dns TS AA SR RAA ÖRE
Besiktning fav skogsavverkningar: OCh KtultUrekis.. Sö ss oss ARR LÖ GE?
Födnings AVP lamtskOlGARNEICHYN ssd. i sc fostran SSE SRA A SA KARE LINS TOC
MIIVEESSARTES ÖLT GAR ert DL RR oda lagda so stunt pbal IEEE SNRA ast 13 »
IRCSE CAO Ae rare AE NR TRA a a a rdr syd oil ffa JA SD REA van sa SERENA SAS 215

Summa 381 dagar
Skogsupplysning.

Föredrag i skogsvård hava under året hållits av länsjägmästaren på
6 olika platset inom länet. i

De flesta av föredragen hava illustrerats med skioptikonbilder och
hava i allmänhet varit mycket talrikt besökta.

För utbildande av plantörer hölls en skogsodlingskurs på 14 dagar i
oktober månad å egendomen Seckestad. Kursen var besökt av 24 styc-
ken ynglingar, vilka erhöllo fria resor, kost och logi under tiden. Kur-
sen upptog 30 timmars teoretisk undervisning i skogsvård, speciellt
skogsodling, samt cirka 105 timmars praktisk undervisning i sådd och
plantering samt gallring (1 dag). Sista dagen användes till exkursion å
Skagersholms kronopark. ;

Muntliga råd och upplysningar i skogsvård hava lämnats i samband
med länsjägmästarens och länsskogvaktarnas tjänsteresor.

1,000 exemplar av doktor Lovéns broschyrer angående skogsavverk-
ning och skogssådd hava distribuerats till skogsägare, och dessutom

hava till skogsvårdskommittéerna utdelats Skogsvårdsföreningens folk-
skrifter. ;

Skogsvårdsstyrelsen har under detta liksom föregående år genom en
i länets mera spridda tidningar införd kungörelse låtit tillkännagiva, att
skogsägare, som önska erhålla upplysningar och råd om skogens skötsel

a TG

SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 183

eller biträde för ledande av skogsodlingsarbeten, för utmärkande av frö-
träd, för anvisning vid gallring m. m. erhålla allt sådant kostnadsfritt
under högst 2 dagar årligen, dock mot bestående av kost, logi och fria
skjutsar.

Dessutom hava tryckta kungörelser rörande styrelsens tillhandahållande
av frö och plantor, sakkunnigt biträde m. m. anbringats å ett flertal
järnvägsstationers väntsalar eller vestibuler, i tingshus, kommunalsalar,
åa offentliga anslagstavlor, i eller invid postlokaler m. fl. platser, dit all-
mänheten samlas.

Länsjägmästaren har på kallelse lämnat råd åt 14 stycken skogsägare
samt länsskogvaktare åt 44 stycken.

Under årets skogsodlingsarbeten hava varit anställda 36 stycken skogs-
plantörer (år. 1912 13 Sst., I9I1I1 10 St;, 1910 5 st.), som haft 820 stycken
förrattningsdagar (ar. 1912-302 sB,<I1IG9II 210 st) 1010-1605 st.)

Skogsodling.

Liksom under alla föregående år hava även under år 1913 skogs-
odlingarna tagit huvudparten av skogsvårdsstyrelsens intresse och resur-
ser i anspråk och gör styrelsen den glädjande iakttagelsen, att intresset
för återsättande av kalmarker i skogbärande skick är i stadigt stigande.

På grund av vårens tidiga ankomst kunde skogsodlingarna taga sin
början redan den 9 april, och voro de i allmänhet avslutade kring den
10 maj.

Styrelsen söker få vårkulturerna så tidigt påbörjade som möjligt för
att de skola kunna i huvudsak vara avslutade, när vårbruket tager sin
början. Hittintills har detta icke till fullo kunnat realiseras, enär det
varit brist på skolade plantörer, som haft ledningen av skogsodlings-
arbetena om hand. Till kommande år hoppas dock styrelsen, att ingen
brist på plantörer skall förefinnas, och därigenom skulle skogsodlingarna
kunna så forceras, att de icke komma i kontakt med vårbruksarbetet.

Under hösten i oktober månad utfördes även en del kulturer, för vars
omfattning redogöres framdeles. |

Omfattningen av under styrelsens personals ledning utförda skogsod-
lingsarbeten framgår av omstående tablå:

JET sr Ma fl

184 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
le | Skogs- | Utsätt skogs- | Utsatta plantor Använda
LERA 2 E ar ; VR st. 3 RR
Slap | Full- | Skol-
3 | Hart I kall Gran Tall Gran SL barns
MadSbORSE sas 1226) 650,80 | 238,05 | 185,80 | 173,500 298,100] HI 209
| NFAStOfta me 66 | 175,40 | 77,60] 31445] 75,0001 99,800] 9121 997
|Ktäkand tf ns IA BET ble 46,70 | 27,40 | 69,000 38,000) 709 | 324
Källandd > se sura [Fre 19,20 10,20 | 6,60 | —11,000 | 17.500] LERA | 232
ISVIISke Tee ARSA | I 5 = EM 12,000 |--2,000] — 145| 39
| Känned” ser dne 3 | 4,40 0,80 0,20] 31900 | 5,000 45 | KG
[ESKADIng Sue sees FETA) 320 2173 I1,90) 11,500| 15,000] 2521 272
(GUCHENN EE SNASAAA | 10 | 13,30 5 = 1,000 | 30,200 235 | 25
DGV I (SRS er BER See Ak ag RR ART 2,000 5,000] 84 | 99
MISte-07 So E re GA 7330 OFsolK 20,500 | 21,500] 108 39
BarnNet ak AN Ne 14 | 16,20 3,55 | 1,25 | 28,000 16,500) 220 | 24 |
Paskes aAG 2 | 3570 2,20] 120] 45500] 3,500) Säl 34 SKA
Summa | 384 | 1,069,80 | 414" | 270,20 | 411,000 582,100 7+307. | "2,30011CS20 |
ATMNOI IEItE ock | 115 | ARA ol 159,15 | 163,10 | 260,000 | 1145, 400] 2,690 | I 470 302 |
HOT 4 SS SI ANAR | 1001 304 | 123,52 107,53 | 107, $00 1132, 600 2,662 7301 216 |
po FTO TONAR OM KAN = SANNA [=H05

På styrelsens bekostnad utförda skogsodlingar på gamla kalmarker
under år 1913.

1 Lt US pA

Värkulturer :
Eling socken

| Ugglums socken å Mosseberg

Höstkulturer :

Skogs- | NRA Flantor |
| rö k a
odlad | : st. | Kostnad
ÄTER Tr |A DN ER re be
Hari ol Tall Granj fal EGran VE
I I | |
PER I I | I |
I | |
| |
|
| | ey:
VAGN 9,5 2 — | 15,000] 15,000] 134,75" |
I
SO LSS 10 5 — — 16,200] 407,34
|
SOSRRAEG 255 — — | 10,600] — 30,00?
I
RR 365 = = 1,000]| 14,000] 279,48?
å 3 |
Summa 2535 7 = 26,600 45,200 851,57

!' Hela kulturkostnaden uppgick till 269,30 kronor,

och betalade styrelsen härav 50 4.

” Hela kostnaden 60 kronor, styrelsen betalade 50 2

> Häri inräknat kostnaden för hackning av gropar å de 5 hr varest plantor skola ut-

sättas våren I914.

SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 185

Vid försäljning av frö soch plantor till skogsägare inom länet betingade
tallfrö ett pris av 14 kronor per kilogram och granfrö 10 kronor per
kilogram. Dessa priser understego med cirka 2 kronor marknadspriset.
Oomskolade plantor tillhåndahöllos för 50 öre per 1,000 stycken.

Rekvirenternas antal utgjorde 316 stycken (242 st. 1912, 265 st. 1011,
BG2:SE 1OTOD).

Härav hade 132 stycken skogsägare icke använt sig av styrelsens per-
sonal för ledning av kulturarbetet. Dessa hava rekvirerat 263,65 kg.
tall-, 154,8 kg. gran- och 1,6 kg. lärkträdsfrö samt 126,200 stycken tall-
plantor och 235,200 stycken granplantor, vartill komma 6,923 stycken
plantor av diverse slag. Med dessa frö- och plantmängder beräknas
hava skogsodlats 600 har.

För skolbarns undervisning och övning i skogsodling hava gratis ut-
lämnats frö och plantor, av vilken förmån begagnat sig 66 stycken sko-
lor, som sålunda sammanlagt erhållit 63,000 stycken tall- och 63,500
stycken granplantor samt 83,3s kg. tall- och o,s kg. granfrö.

18 stycken av skolorna hava anlitat styrelsens plantörer, och ingå de
frö- och plantmängder, som använts och den areal, som sålunda skogs-
odlats i tablåen å omstående sida. Vid de övriga 48 skolorna har ut-
såtts 52,5 kg. tallfrö och utsatts 48,000 stycken tall- och 48,500 stycken
granplantor och beräknas, att härmed skogsodlats 83 har av 1,400 skolbarn.

Skogsvårdsstyrelsen har sålunda under berättelseåret sammanlagt om-
satt 730,15 kg. tall-, 425 kg. gran- och 1,6 kg. lärkträdsfrö samt 585,200
stycken tall-, 885,800 stycken gran- och 6,925 stycken diverse plantor,
och beräknas den med detta material skogsodlade arealen uppgå till
I;095 Har.

För jämförelse lämnas i nedanstående tablå uppgift på frö- och plant-
åtgång samt beräknad skogsodlad areal under åren 1910—1913.

Areal

; Fröåtgång i kg. Plantåtgång st. skor
VET gå 3
: AR TFT an Am ay ren (OG TRATK

Tall Gran Lärk Tall Gran Diverse har

KE ER Koss DAR 730,15 425 1,6 585,200 | 883,800 6,025 1,775
35 1 Sp ARNE, ERNER 303,08 393:;10 10 381,600 | 331,000 10,150 900
KÖTT SER Toda 412,63 | 422,20 — 305,500 | 510,300/ — 9,900 1,000
FOTON ON BER SL 320,23 320,75 — I, 125,000 — I,000

De under 1912 och 1913 utförda kulturerna synas i allmänhet hava
gått mycket väl till, tack vare gynnsam väderlek. 1910 och särskilt
1011 års kulturer hava däremot'icke slagit så väl ut, beroende på-den
starka torkan under år 1911.

EEE SV ENN SAINTS ISSV RO OT

186 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19013.

Fröklängning.

I likhet med föregående år har styrelsen inköpt kott och skickat en
del till Jönköpings läns skogsvårdsstyrelses fröklängningsanstalt i Nässjö.
Enligt överenskommelse med nämnda skogsvårdsstyrelse repartiseras alla
omkostnader för kottinköp, klängning, frakter m. m., och varje styrelse
erhåller hälften av fröutbytet. |

Det kottparti, som uppköptes under året, uppgick till 962 hektoliter
tallkott. Härav sändes till Nässjö för repartisering 430,5 hektoliter. Ut-
bytet av detta blev 234 kilogram, varav härvarande styrelse således er-
höll 117 kilogram. Övriga 531,5 hektoliter försåldes till statens frökläng-
ningsanstalt i Finnerödja samt till Jönköpings läns skogsvårdsstyrelse.

Någon grankott kunde icke inköpas beroende på, att kotten var så
gott som totalt förstörd av insekts- och svampangrepp.

Till följd av en särdeles skarp konkurrens kottuppköpare emellan har
tallkottspriset pressats upp onormalt högt. Inom länet finnas icke mindre

än 12 stycken fröklängare, som i nästan alla större orter hava sina kott-
uppköpare och en naturlig följd härav är, att kottpriserna lätt springa i
höjden.

Plantskolor.

För tillgodoseende av behövligt plantmaterial har styrelsen att tillgå
2 egna och 11 stycken enskilda av styrelsen understödda plantskolor.
Dessa sistnämnda äro dels förpliktade att mot en låg avgift leverera
plantor direkt till ortsbefolkningen samt dels ställa till styrelsens för-
fogande alla de plantor, som icke åtgaå för den direkta ortsförbrukningen.

På grund av en ovanligt riklig tillgång på plantor kunde 'styrelsen
icke blott leverera alla de plantor, som av enskilda skogsägare inom
länet rekvirerats utan även till andra skogsvårdsstyrelser, revir och skogs-
ägare i närgränsande län sälja 302,000 stycken plantor.

Skyttesvampen, som under föregående år uppträtt i hög grad för-
ödande i plantskolorna, har även under berättelseåret härjat i ett par
av plantskolorna. Ett synnerligen effektivt sätt att bekämpa sjukdomen
synes dock vara att bespruta tallplantorna med s. k. bourdeaux-vätska
under deras andra vegetationsperiod. Sålunda lät styrelsen under sSom-
maren trenne gånger bespruta tallplantorna och synes nu icke det minsta
spår av skyttesvampen.

Planttillgången vid samtliga plantskolor vid årets slut framgår av föl-
jande tablå.

SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 187

Sammandrag över befintliga plantor i skogsvårdsstyrelsens plantskolor
vid årets slut.

Div. ädla

Plantskola da | Gran framk

I år 2-år Ka 210 fa al RAR [C2:AE I år

i Marieholm ......... 265,000 50,000 400,000) 315,000 16,000 15,000 7,000 6,000! |
q IOrSbetpR Es eA Cell 690,000! 100,000 580,000 424,000' 4,000 — 6,000 —
i BRENER oss osv 150,000 — 50,000' 190,000 — — — —
KERSGAN oc sor orion 45,000! 100,000 = 20,000 40,000 — — = =
Utvängstorp -...... 100,000' 100,000 2,000 2,000 - =
STEGEN ENA SNS 37,000 — 10,000 — -— — «+ — =
NÖFtOrP > oodagsn oe od 30,000 40,000 -20,000 =+30,000/ — — — —
FIOL AKAN SE ERE 3,000) 12,000 8,000] —30,000' — — -— —
MN oo ae sg 60,000 55,000 20,000 +20,000 —
Tengenedstorp ...; 60,000! 15,000) -12,000) +15,000)- — — -— —
FERGKODNA srörg ke 50,000' 60,000 — 20,000] — — -— -—
EB AGREE 50,000 75,000 8,000] — I5,000] — -— - —
Hedaker .looooc.c 25,000 335,000 10,000 SODON = — =

Summa |1,565,000] 642,000]1,140,000'1,109,0001 20,000! 15,000' 13,000! 6,000

Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande.

I likhet med föregående år har styrelsen i fall, där så ansetts lämp-
ligt, infordrat garantier för återväxtens betryggande på sådana avverk-
ningar, som utförts, sedan lagen angående vård av enskildas skogar trädde
i kraft. Sålunda hava under året avlämnats 47 stycken skogsodlings-
förbindelser för dylika avverkningar. Under åren 1903— 1913 hava sam-
manlagt avlämnats 637 stycken förbindelser.

Nedanstående tablå utvisar avverkningarnas fördelning på olika härader:

Summa av-

Under året | Rapporterade = - = RS
PF Under året lämnade för-

rapporterade | avverkningar

Ha ard ER o inlämnade bindelser

lagstridiga under åren ACER 2

2 5 förbindelser under åren

avverkningar I1905—13

IT 1905—13
MASI SG KE SLA Sad a GRS KN 45 599 S 296
MAB. d:r DR na 25 337 12 129
Valle, Gudhem, Kåkind......... 48 237 25 109
Kinne, Kinnefjärding, Kålland 25 171 I 58
Skåning, Vilske, Frökind ...... 8 67 I 23
Åse, Viste, Barne, Laske ...... — 7I = 22
Summa 151 1,482 47 637

! Dessutom några hundratal av andra ädla barrträdssorter 1-åriga.

188 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Syn enligt $ 2 av lag angående vård av enskildas skogar den 24 juli
1903 har styrelsen sett sig nödsakad påkalla å 3 stycken egendomar.

”

Skogsvårdskommittéer.

Skogsvårdskommittéerna hava under året ökats med 2 stycken, så att
de vid årsslutet uppgingo till ett antal av 110 stycken.

De enskildas skogarnas inom landstingsområdet tillstånd

och skötsel.

Under berättelseåret hava konjunkturerna 3å trävarumarknaden varit
synnerligen goda och som en given följd därav hava också avverk-
ningarna varit ovanligt omfattande och möjligen de största, sedan den
nya skogslagen trädde i kraft.

Att en betydande överavverkning inom länet äger rum är ställt utom
allt tvivel, och hava under året en hel del skogrika egendomar genom
försäljning kommit i händerna på virkeshandlare, vilka icke det ringaste
sky att så gott som totalt skövla all skog och med de nuvarande höga
priserna även å props och pappersmasseved, så sparas icke heller ung-
skogen. Ett flertal exempel finnas, då till och med 235-årig skog fått
falla för dessa virkeshungrande affärsmän, som numera oftast äro från
andra län.

De inom länet bofasta sågverksägarna och trävaruhandlarna, likasom
även jordägarna, synas däremot allt mer och mer få blicken öppen för
vikten av att skogarna behandlas med mera hänsyn än vad hittills varit
fallet samt vilja i allmänhet med beredvillighet följa de anvisningar, som
skogsvårdsstyrelsen lämnat rörande själva avverkningssättet samt skogs-
odlingsåtgärderna.

Styrelsen har också med glädje kunnat konstatera, att ansökningarna
om biträde för undervisning i gallring av yngre och medelålders skogs-
bestånd betydligt ökats.

Ett par synnerligen svåra stormar (i mars och december) hava farit
mycket illa fram över skogarna, och har särskilt decemberstormen på
flerfaldiga ställen inom länet söndertrasat bestånden.

Beträffande andra skadegörelser å skogen måste styrelsen framhålla
den alltför litet beaktade skada, som märgborren åstadkommer a tall-
bestånden, och har under berättelseåret iakttagits flera mycket svåra
härjningar, särskilt i närheten av sågverk och andra platser, där upplag
av virke finnas under en stor del av året.

i
j
4
|
|

SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189

Sammandrag över Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses

räkenskaper för år 1913.

Inkomster.

IE EI TT Gig lar SR At SSR NS RESANS SRIRRE aR AES OR FT SNES ARE NERE 5,235:08
Statsanslag till uppehållande av styrelsens verksamhet.................. 4,000: —
Statsanslag till skogsodlingens befrämjande sinmssmsssssssrrrsrsserrrrerr anna 3,367: —
RSS ERE CE AA SÅS BE eg a se a ae a soo a ar a PP KE EE Sa sn ans 4,0005,—
Skorsvardsavguter: (Narav i förskott -/,000) c.os-scosusosopphobedenssiiovkis 10,742: 90
Worstljninpsmedelt för: 150:-0CH : PlaDtOL 0, ..3.. —204 se MR sesrånne Nast LOTSA AS 15,985: 62
Häsattne: for: KOLOrDITaCC: oo. nl kr pkslöcodass lass sn ei gna (AS NR LTR ESA AR 310: 80
Bör Sad aR HILHETE CSKA 2 eg Lo RR SEN Be LÄEE Re «on öns eo Bak na SNS SET 21: 90
PU p Uret SEE OR barn na AR LA lor SNS, I ser osern ep rann ESR Eg 179: 84
För åtagna skogsodlingar å Tidafors, Holmen och Salaholm ...... 2,475: —
Ersättning för länsskogvaktarnas förrättningar hos rekvirenter ...... 11: 60
Repartitionskott till Jönköpings läns skogsvårdsstyrelse ............. 1,617: 49
UU TUSTUT (PILLA DAR yt SS gr PSA IEL far OR RE DeNE 1 kar NNE SIE RET ERE ARE SHS
TTT TEE AE ns SE ARR SN SIE VRENA RNE, VA LES EE SEE VESNA DE I2000--—-
fölnta are ava 100 OCD Pla fÖLS F ovissopeur pls Sok den ese kk er bti Ås äkennr ASKS

Summa kr. 63,607: 23

Utgifter.

ANTI RAA 10 AE a ar, RN Så kn RT SR mo br a a a SE a a RE Sok k ns AE 6,549: 99
PÖESE EEE AE Mkr No 3 NTA SEN SAR SAN deff Nn Sn ae La SL Dn 3,902: 18
SRA SOLEN E AR ROGIEV KTH EUETEC SKAP: 20 Sof de oas Sala ttd ads så Kro das Kara 33,408: 98

Expedition och diverse (bland annat 11,000 kronor inbetalt lån) 13,300: 42
KR ban I CE) Ke ne RS se DRA EEE Aylas AR SR ÖR ro på Sal nr ser 6,445: 66

Summa kr. 63,607: 2

Av skogsvärdsstyrelsens inkomster för året, kronor 63,607,23, utgöra,
som av ovanstående tablå framgår, endast 22,109,90 kronor direkta
anslag, vari ingå 7,000 kronor, som på särskild ansökan erhållits i för-
skott av 1913 års skogsvårdsavgifter, vilka icke eljest inflyta förrän vid
årsskiftet. Övriga inkomster hava uppstått dels genom upptagna lån
(12,000 kronor), behållningar, räntor m. m., dels genom försäljning av
plantor och skogsfrö, som styrelsen i sin tur för en del av anslagen
måst inköpa.

Genom den nya skogsvårdsavgiftsberäkning, som tillämpas från och
med den 1 januari 1913, skulle skogsvårdsstyrelsen för berättelseåret
erhålla cirka 21,300 kronor, men erhöll styrelsen härav endast 7,000
kronor och resten efter årsskiftet.

EEE BIEN? SU TEESE V YT SLAS a RET

f

PIC Te SER BO TV KA

SFENSS TT IENESV OT IN

fen sjön DER

fått större Re ch kat därför under förussnde å

sträckning än vad hittills varit fallet, bifalla de ansökningar «

ningar om bidrag till skogsvårdsarbeten, som inkomma. / 3
Mariestad i april JRR | SÅ

kd i
AR Fa

M. F. Rodhe.

ENE IV OR EE TSE SEK paa, Re € ha FIN
4 <

SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE "191

Efter verkställd granskning av Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses
räkenskaper och förvaltning för år 1913 få undertecknade, i vederbörlig
ordning utsedda revisorer, härmed avgiva följande

Revisionsberättelse.

5
Styrelsens inkomster och utgifter hava under året utgjort: j
Inkomster: i
TESTET SO LE LG ER Åt fl 2 er SO LARS AE Förs KA MRS NIE Bret 5,235:68 - å
Statsanslag till uppehållande av styrelsens verksamhet...." o.s.v. 4,000: — :
Statsanslag till skogsodlingens befrämjande SLIT GA BEST Ve BA Eat 2 3,367: — ä
MESEERSER BES UAE NA od sake Sa SAN SA IT SSE ck pts NESSER 4,000: — j
Skogsvårdsavgifter (därav i förskott 7,000: —) .......s.sssessssas0oosn 107742: 90 E
Hersaljomesnedel (or-O10EH PlaMlOrs:.,: ss tsyscbogserinesergskes aret 15,985: 62 ;
RESET LO ES KIL BUT DITA Jo nod a ett SNR R rdrR en RAL OSSE EES ER Sj a 310: 80 F
MIRRGSEL NLA EU EH EECUSKAP dosen broo rie sas t Resa stra kok se os USRS SSD sås Sök Skr don npa 21: 90 d
RENEE RE GAIN oe oc ne SAS SER Lon sn RS ROS OSA ss bär ein Ede sons tt east 179:84
För åtagna skogsodlingar å "Fidaförs; Holmen och Salaholm ...... 2,475: — :
Ersättning för länsskogvaktarnas förrättningar hos rekvirenter ...... I 1: 60 |
Repartitionskott till Jönköpings läns skogsvårdsstyrelse ........... 1,017: 49 ;
TPTSET UTA STI SGU brett a SN UL ERS og” SEEN IS Il RS RR Ak ARE KI
FE SANTO 5 2 lg få EAT) me ES Sr SN An en Sr PRE Sr rr RS EO 84: 15
Summa kr. 51,607: 23 j
Utgifter s
FEN ERS FIER RA so St ED AS sl OR Ke LR Hör er 6,549: 99 j
FEST RS 2 ORT OA RER FR RES EA PARA KRA AL BN VERA EE NS 3002-150 d
Skopsoubngar: och kultörrédskap/ osscs....ssisssstrisesirrsern tiska enn 33,408: 98
RE ROTE OTLSOE. CL VERSIO rö fras a ot SE En bibana Sed fe Abe dl TREA perna 253000AZ i
EERO EL SAEN EE BANG Uobogs OR SErT eo Ör da Ioon. be bla og sön Dr Asså es bäst kk 5,445: 66 j
Summa kr. 51,007: 23 ;
4
Siffergranskningen, som verkställts av riksbanksbokhållaren Sven Hög- i

lund, har icke givit anledning till någon anmärkning från revisorernas sida.
Den av styrelsen avgivna årsberättelsen, till vilken vi hänvisa i fråga

om styrelsens verksamhet, samt styrelsens protokoll, som av oss genom: |
gåtts, hava icke föranlett till något särskilt yttrande av revisorerna. ;
ju
:
1

a fö RM I NN SEEN SIDE SVA |
PE VA UTE NI VAR VASER ÅR Nj (hg fallna d
Sea
102” SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9TI3.

3 TN
Då räkenskaperna äro förda med ordning och noggrannhet och be- 23
hörigen verificerade, samt styrelsen med framstående nit och intresse
fullgjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet meddelas styrel-

sen för 1913 års förvaltning.

Mariestad den 14 maj 1914.

Josef Fischer.
Av Kungl. Maj:t förordnad revisor.
A. O. E. Hedenstierna. ; K. G. Wallenius.

Av hushållningssällskapets förvaltnings- Av landstinget utsedd revisor.
utskott utsedd revisor.

Skogsvårdsstyrelsens i Värmlands läns landstingsom-
råde berättelse om 1913 års verksamhet samt om sko-
garnas tillstånd och skötsel.

Som skogsvårdsstyrelsen även under berättelseåret utövat sin verk-
samhet efter de grunder, som under de föregående åren varit fastställda,
anser sig styrelsen härutinnan kunna hänvisa till sina tidigare avgivna
berättelser. S

Under året hava hållits fyra styrelsesammanträden.

För att vinna ökad överblick över skogsförhållandena inom länet även-
som för att bese en del genom styrelsens försorg utförda skogsvårds-
arbeten företog styrelsen under sommaren, i samband med ett av sina
sammanträden, en inspektionsresa till länets sydvästliga trakter.

Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret drabbats av en svår för-
lust, i det att dess mångårige ordförande, disponenten m. m. H. V. Ti-
berg den 6 december bortrycktes av döden. Genom sitt utpräglade in-
tresse för skogen och dess vård, ävensom sin sällsporda initiativrikedom
i hithörande frågor var disponenten Tiberg mer än de flesta andra läm-
pad att under en skogsvårdsstyrelses första verksamhetsår stå såsom
dess ledande man. Sent skall förvisso av Värmlands skogsbrukare glöm-
mas den insats till främjande av länets skogsskötsel, som gjorts av sty-
relsens första ordförande.

Tjänstepersonalen har även under 1913 utgjorts av 1 ordinarie och I
extra länsjägmästare samt 8 länsskogvaktare.

Genom extra länsjägmästare K. F. Mellquists anställande som ordi-
narie länsjägmästare hos Älvsborgs läns skogsvårdsstyrelse var vid års-
skiftet den av honom innehavda tjänsten vakant.

För att utöva den omedelbara ledningen av med skogsvårdsstyrelsens
hjälp utförda omfattande skogsodlingsarbeten, varom närmare nämnes i
det följande, voro under berättelseåret hos Styrelsen anställda 110 st.
plantörer.

För planläggning och avsyning av årets dikningsarbeten anställdes 18
st. dikningsförmän.

13 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

nu

KE WEE ND Tyg API VE IVT Ret IRS

2 fdr « JT an DE fan FR GRISEN

SVESSETSDR a rv st BOR BPREN ST” VASST rdr TO SF DPS ENE TA Sr SIST ES IG ME, SSP Sad

194 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

I likhet med vad tidigare städse varit förhållandet, hava även under
1913 länsskogvaktarna genom direkt personlig påverkan sökt intressera
skogsägarna för en förbättrad skogsvård. Att detta länsskogvaktarnas
upplysningsarbete ej blivit utan resultat, torde framgå av det stora an-
talet ansökningar om bidrag till skogsvårdsåtgärder i form av skogsod-
ling och dikning. En ej ringa del av nu utförda arbeten av detta slag
skulle med full säkerhet ej kommit till stånd, om ej länsskogvaktarna
vid besök hos vederbörande skogsägare direkt biträtt denne med utskri-
vandet och insändandet av ansökan till skogsvårdsstyrelsen.

Biträde av skogsvårdsstyrelsens personal för råd och anvisning, för-
nämligast för utsyning av virke, har erhållits av 266 st. skogsägare.

Som av föregående årsberättelse framgår, måste av mellankommande hin-
der en till år 1912 tillämnad undervisningskurs i wvirkesutsyning och
skogstaxation inställas. "Under berättelseåret kom denna kurs till stånd
och blev densamma, som förnämligast var avsedd för deltagare från lä-
nets nordligaste skogstrakter, förlagd till Vägsjöfors i Hvitsands socken,
där såväl bostäder för deltagarna som skogsmark för den praktiska un-
dervisningen välvilligt ställts till förfogande av Aktiebolaget Edsvalla
Bruk och dess därvarande skogsförvaltare H. Thune-Larsen. Kursen,
som pågick från den 23 oktober till och med den 1 november, var i
stort sett anordnad i likhet med andra av detta slag, som tidigare varit
av styrelsen hållna å olika platser inom länet. För deltagarna, till an-
talet 16 st., av vilka flertalet tidigare genomgått skogsodlingskurs, var
kursen fullständigt kostnadsfri. Kost och bostad ävensom resa till och
från Vägsjöfors bekostades nämligen av skogsvårdsstyrelsen. Vid under-
visningen genomgingos såväl teoretiskt som praktiskt olika uppskattnings-
sätt för enskilda träd och bestånd, beräknande av träds tillväxt, gallring,
utmärkning av fröträd m. m. Kursen avslutades med en exkursion å
Aktiebolaget Edsvalla Bruks välskötta skogar, varvid de olika skogs-
vårdsåtgärder, som här vidtagits, demonstrerades av skogsförvaltare H.
Thune-Larsen. Vid undervisningen, som leddes av länsjägmästaren, bi-
trädde extra länsjägmästaren och 3 länsskogvaktare. Styrelsen håller
före, att kurser av detta slag, där såväl praktisk som teoretisk under-
visning meddelas under ett jämförelsevis stort antal dagar, äro av stor
betydelse för utbredande av en bättre kunskap om möjligheten och sät-
tet att rätt utnyttja skogskapitalets förräntningsförmåga.

Den i tidigare årsberättelser omnämnda hemmansägaren Carl Asp-
lund, vilken efter genomgången kurs vid skogsskola hos styrelsen an-
ställts som föreläsare, har även under det gångna året varit påkallad
att hålla föredrag å ett flertal platser inom länet. Föredragen bekostas
helt av skogsvårdsstyrelsen, men är den föreläsningsförening eller annan

å
;
j
j

.

VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195

korporation, som påkallat föreläsning, skyldig på egen bekostnad anskaffa
lämplig lokal ävensom ombesörja nödig affischering o. d. Inalles 43
st. dylika föredrag hava under år 1913 hållits och hava de flesta lockat
ett rätt avsevärt antal åhörare.

Vid de av länets hushållningssällskap under året anordnade föreläs-
ningskurserna för småbrukare hava vid varje kurs ingått tre föredrag i
skogsvård. Under året hava sju sådana småbrukarekurser avhållits, för-
delade på följande socknar, nämligen Norra Ny, Millesvik, Mangskog,
Ölme, Töcksmark, Vitsand och Gåsborn. Å de fem förstnämnda plat-
serna föreläste länsjägmästaren, å de två sistnämnda extra länsjäg-
mästaren.

Vid lantmanna- och folkhögskolorna i Molkom samt vid lantbrukssko-
lan å Varpnäs har genom styrelsens försorg undervisning meddelats i
skogshushållning. Vid de två skolorna i Molkom har undervisningen
bestått i 10 timmars föreläsningar av länsjägmästaren. Vid Varpnäs
lantbruksskola, där undervisningen handhafts av extra länsjägmästaren,
hava numera anslagits 40 timmar för undervisningen i skogshushållning
(tidigare hava endast 20 timmar varit anvisade för detta ämne). Den
ökade undervisningstiden har helt naturligt gjort det möjligt att med
eleverna mera fullständigt genomgå de olika grenarna av skogshushåll-
ningen. Under sakkunnig ledning hava eleverna vid skolan jämväl del-
tagit i skogsodlings- och hjälpgallringsarbeten.

Av Skogsvårdsföreningens folkskrifter hava, i likhet med föregående
år, 1,000 ex. inköpts och genom länsjägmästarens försorg utdelats till
för skogsvård intresserade inom länet. Ett antal av fil. d:r Fr. Lovéns
småskrifter om skogsvård hava även under året utdelats.

Styrelsen har under år 1913 prenumererat på 200 ex. av tidskriften
»Skogvaktaren>, vilka utdelats till intresserade personer, förnämligast
bland dem, som genomgått någon av styrelsen anordnad skogsvårdskurs.

Från styrelsens plantskolor, som äro belägna i Seffle, Deje och År-
jeng, hava under berättelseåret utlämnats 2,247,100 st. till utplantering
tjänliga plantor. Härav voro 1,150,700 st. tall- och 1,096,400 st. gran-
plantor.

Som ingångna rekvisitioner ej obetydligt överstego tillgången i sty-
relsens egna plantskolor, inköptes från annan plantskola 300,000 st. två-
åriga granplantor, av vilka dock 30,000 kunde överlåtas å annan skogs-
vårdsstyrelse.

Av två-årig tall var däremot tillgången betydligt större än efterfrågan
inom länet och kunde sålunda till andra skogsvårdsstyrelser avyttras
400,000 st. plantor av detta slag.

fr mä EFT

UPF RETT SPE Safe VERS SRS SS OP R ARTIN EAIN, NCO 8 0 DB ENSTYRSTSLE op SS ST SU SE FORE

196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9193.

Vid berättelseårets slut funnos enligt på senhösten verkställd invente-
ring i plantskolorna följande antal plantor:

WEST SINE KSSS Ed sc 929,000 st. tall; 2,368,500 st. gran; 34,400 st. lärk.
191) Ej ST 5JÖ:300. 2 KM 2, TOS,SO04 FINE TAOOORSRNNE
JAA EMOT: vanta 650,000 >» 5 TT OJO OO RNA OO OA

2,155,300 st. tall; 5,554,300 st. gran; 51,300 st. lärk:
S:a 7,760,900 st. plantor.

Ovanstående summa inbegriper emellertid ej mindre än 1"/, mill. st.
1-åriga granplantor, vilka emellertid först efter ännu en vegetationsperiod
bliva användbara för utplantering.

Genom en mycket svår uppfrysning i Seffleplantskolan fördärvades
åtskilliga hundratusental plantor därstädes. Under våren företogos där-
för å den då omgrävda delen av plantskolan synnerligen omfattande
jordförbättringsåtgärder, för att den vid ett par tillfällen genom upp-
frysning framkallade plantförlusten skall för framtiden minskas. Dessa
jordförbättringsarbeten komma att fortsättas 1914 års vår, då återstå-
ende delen av plantskolejorden blir bearbetad.

Fröklängningsanstalten vid Deje har under året varit i oavbruten verk-
samhet. Vintern 1913 visade sig nämligen hava att bjuda på en —
åtminstone inom vissa delar av länet — riklig tillgång på tallkott. Även
tillgången på grankott var ej obetydlig. För att säkerställa sig med
hänsyn till frö för de närmaste åren igångsattes av styrelsen ett om-
fattande uppköp av kottar. Grankotten visade sig dock, i likhet med
vad under flera år tidigare varit fallet, så insektskadad, att uppköp och
klängning av dylik kott ej kunde anses berättigad. Grankottsuppköpet
avslutades därför, så snart resultatet av verkställd provklängning visat
sig. Uppköp av tallkott bedrevs däremot i största omfattning genom
ett 250-tal av styrelsen anställda uppköpare, fördelade över hela länet.

Under berättelseåret inköptes sålunda inom länet 5,396,6 hl. tallkott
samt 87,: hl. grankott. Som även 1914 års grankottskörd föreföll att
bliva av mindre god beskaffenhet, övertog styrelsen i december 1,127,3
hl. grankott, som av Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse välvilligt över-
läts till inköpspris.

Klängningen av den inköpta kotten påbörjades för året den 9 januari
samt fortgick oavbrutet till årets slut. Inalles klängdes 3,805 hl. tall-
kott lämnande ett utbyte av 2,284,8 kg. frö samt 235 hl. grankott (från
Dalarna), vilka i utbyte lämnade 142 kg. frö.

En behållning av 1,634,3 hl. tallkott och 1,090, hl. grankott före-
fanns vid årsskiftet 1914.

VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 197

Då det under 1913 års kottsäsong visat sig, att magasinsutrymmet
för förvaring av den inköpta kotten ej var tillräckligt, beslöt styrelsen
företaga en avsevärd tillbyggnad av Fröklängningsanstalten. Genom
det under berättelseåret beslutade och påbörjade tillbygget kommer att
i anstalten kunna förvaras mer än dubbelt så mycket kott, som vad
tidigare varit fallet.

Som det alltid varit mycket svårt att i Seffle, där styrelsen förvarar
sitt huvudförråd av redskap och frö, förhyra för detta ändamål lämplig
magasinslokal, har styrelsen under berättelseåret därstädes låtit uppföra
en härför lämplig byggnad. I samband därmed har å samma tomt
uppförts boställe för länsskogvaktaren i Näs-Gillbergs distrikt, vilken har
det närmaste ansvaret för nämnda redskaps- och fröförråd. Byggna-
derna äro uppförda å en synnerligen välbelägen tomt, som av Seffle
köping försålts till skogsvårdsstyrelsen.

Skogsodling.

Bidrag till och biträde vid skogsodling har under året tillhandahållits
skogsägare inom länet på de villkor, som tidigare härför blivit fast-
ställda. Som god tillgång å såväl frö som plantor förefanns, kunde bi-
drag till skogsodlingarna 1913 års vår utgå till alla dem, som hos sty-
relsen anhållit om och voro berättigade till dylikt bidrag.

Omfattningen av de under berättelseåret under ledning av skogsvårds-
styrelsens personal utförda skogsodlingsarbetena framgår av tablå I, av
vilken synes, att under år 1913 hava 570 st. skogsägare utsått 1,318,2 kg.
frö, därav 705,9 kg. tall- och 612,3; kg. granfrö, samt utsatt 1,.497.100
st. plantor, därav 629,700 st. tall- och 867,400 st. granplantor, varvid
en ytvidd av 2,071,9 hektar skogsodlats, därav 1,612,6 hektar genom sådd
och 459,3 hektar genom plantering. Av den nämnda skogsodlade area-
len äro 1,713,2 hektar att hänföra till fullständig skogsodling och 338,7
hektar till hjälpkultur. Av tablån framgår vidare, att vid skogsodlings-
arbetena i fråga förbrukats 14,070,7 dagsverken, därav 9,130,6 vid sådden
och 3,540,: vid planteringen.

Vid en jämförelse med motsvarande siffror från det närmast föregå-
ende året, utgörande resp. 651 st. skogsägare, 1,299,; kg. frö, 1,488,100
st. plantor, 2,004 hektar och 13,353,s dagsverken, visar sig, att berät-
telseårets skogsodlingar under tjänstepersonalens ledning varit något
större än 1912 års. Under föregående år gjorde den då rådande bris-
ten på granfrö, att skogsodlingarna ej blevo av den omfattning, som el-
jest varit att beräkna.

Ovanstående skogsodlingsarbeten under 1913 hava dock ej alla varit

SV OK TI (TT

I / g
SET UNGEN) VARA EPS NE Rs

” Aa
SENT RE KR 2

FETUISVRS Vs

då
Fer.

X 3
Få ERGO SKA

3
Å
V
q
E
;
j
3
|
id
4
3
h
d
Å

än RS

SE NER Pr

JESSE NAEE 1 SIT TA Re

198 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

utförda ed bidrag från styrelsens sida, trots det att arbetet handletts
av dennas personal. Rättighet att erhålla bidrag och biträde från sty-
relsen vid skogsodlings utförande förverkas nämligen, om å den till
skogsodling avsedda marken vid avverkningen lämpliga fröträd funnits
att tillgå och bort ställas, men dessa avverkats. Till avverkningstrak-
ter av dylikt slag lämnas således ej något bidrag, men har styrelsen
ansett lämpligt att mot självkostnadspris tillhandahålla frö, plantor och
plantörsbiträde. I ovan angivna under ledning av styrelsens personal
skogsodlade areal ingå dylika av vederbörande själva fullständigt be-
kostade skogsodlingar med en areal av 137,7 hektar, varav 128,5 hektar
skogsodlats genom sådd och 9,2 hektar genom plantering.

I allmänhet är det endast de mindre skogsägarna, vilka ju helt natur-
ligt sakna egen fackutbildad personal, som anlita styrelsens plantörer
för ledandet av skogsodlingsarbete. Flertalet av länets större skogs-
ägare hava skolad skogspersonal och hava därför ej anledning att an-
nat än i undantagsfall anlita styrelsens hjälp vid själva utförandet av
kulturer å sina skogsmarker. Under berättelseåret är det endast tvenne
skogsägare med egen utbildad personal, som sett sig böra anlita sty-
relsens hjälp i ovan angivna avseende, och har anledningen för båda
varit, att skogsodlingarnas omfattning omöjliggjorde för dem att med
endast sin fasta personal medhinna arbetet.

I likhet med vad under alla föregående år varit fallet, hava de skogs-
ägare, som genom egen personal utföra skogsodlingsarbeten å sina mar-
ker, erhållit intill 20 kg. skogsfrö till nedsatt pris samt plantor gratis i
mån av tillgång. Omfattningen av de skogsodlingar, som på sådant
sätt understötts av skogsvårdsstyrelsen framgår av tablå II, av vilken
synes, att under berättelseåret av 31 st. skogsägare utsätts 477 kg. frö,
därav 327,5 kg. tall- och 149,5 kg. granfrö samt utplanterats 800,000 st.
plantor, därav 121,000 st. tall- och 679,000 st. granplantor, genom vilka

frö- och plantmängder en areal om 638 hektar blivit skogsodlad, 477

hektar genom sådd- och 161 hektar genom plantering.

Utan att de till sina skogsodlingsarbeten erhålla något som helst bi-
drag från skogsvårdsstyrelsens sida, utföra emellertid ett flertal av lä-
nets största skogsägare —- skogsbolagen — dylika i mycket stor om-
fattning. Då det naturligtvis är av synnerligen stort intresse att kunna
angiva storleken av även de skogsodlingar av detta slag, som under be-
rättelseåret kommit till utförande inom länet, har styrelsen genom direkt
hänvändelse med förfrågan till sådana skogsägare, som förmodats hava
utfört dylika arbeten, sökt skaffa sig så vitt möjligt fullständig känne-
dom om dessa. De av vederbörande skogsägare välvilligt lämnade upp-
gifterna återfinnas häradsvis i tablå III, som således angiver, vilka skogs-

SN

VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 199

odlingar som under egen ledning och fullständigt på ägarnas bekostnad
utförts inom länet under år 1913. Av denna tablå framgår, att under
år 1913 utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan inom länet ut-
såtts I1,330,9 kg. skogsfrö, därav 708,3; kg. tall- och 622,6 kg. granfrö,
samt ufsatts 1,488.590 st. plantor, därav 448,700 st. tall- och 1,039,890
st. granplantor, genom vilka frö- och plantmängder 2,942,0 hektar skogs-
odlats, därav 2,478,9 hektar genom sådd och 463,7 hektar genom plante-
ring.

I tablå IV hava tablåerna I—III sammanfattats och utvisar denna,
att under år 1913 å enskildas skogar inom Värmlands län skogsodlats
tillhopa 3,052,5 hektar, vartill åtgått 3,126,1 kg. skogsfrö och 3,785,090
st, plantor.

Dikning.

Av skogsägare utförda diknings= och bäckrensningsarbeten å till
skogsbörd tjänlig mark hava under 1913, liksom under alla de senaste åren,
understötts från styrelsens sida. Såsom alltid förut har varje skogsägare,
som det önskat och därav varit i behov, erhållit kostnadsfritt biträde
av styrelsens personal för planläggning och avsyning av torrläggnings-
arbete. Direkt bidrag till dikningsarbetets utförande har utgått från
skogsvårdskassan med 350 34 av nedlagda skäliga kostnader, dock högst
1,009 kr. Sådant dikningsbidrag utbetalas ej förrän dikningsarbete blivit
av styrelsens personal avsynat och godkänt.

Till följd av de förmåner i form av biträde för planläggningen samt
det utlovade bidraget till arbetskostnaden har intresset för skogsdikning
blivit mycket stort bland Värmlands skogsägare, såväl bland de smärre
som större. Såsom ett belysande exempel på, huru stort detta intresse
verkligen blivit, kan anföras, att inom en enda av länets nordligare sock-
nar under året skogsdikning utförts av ej mindre än 777 st. skogsägare.
För endast ett fåtal år sedan var i nämnda trakt dikning i skogsmark
något fullkomligt okänt.

I föregående årsredogörelse framhölls, hurusom på grund av mellan-
kommande hinder — starka, tidiga snöfall — ej alla under 1912 utförda
dikningar kunde avsynas, varför dessa dikningsarbeten ej kunde redo-
visas i nämnda årsberättelse. De ifrågavarande dikningsarbetena blevo
under försommaren 1913 avsynade och hänföras de — trots att arbetet
utförts 1912 — med hänsyn till att slutliga dikningsbidraget utbetalades
under 1913 till detta senare år.

I tablå V finnas sammanställda alla under året avsynade dikningsar-
beten, till vilka bidrag utgått ur skogsvårdskassan. Av ifrågavarande
tablå framgår, aft av 550 st. skogsägare nygrävts 611,969,1 löpmeter

200 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

diken för en kostnad av 113,217:42 kronor och upprensais 118,406,9 löp-
meter bäckar för I11,044: 15 kronor, eller tillhopa torrläggningsarbeten
med bidrag ur länets skogsvårdskassa utförts för en summa av 124,861: 57
kronor.

Vid en jämförelse, mellan ovanstående siffror utvisande de torrlägg-
ningsarbeten, som på grund av utlovat bidrag från skogsvårdsstyrelsen
kommit till utförande under berättelseåret, och motsvarande siffror från
tidigare år, visar sig, att arbetena under 1913 av detta slag äro de
största, som något år förekommit inom länet. Till detta glädjande
resultat har i ej oväsentlig grad bidragit en för dikningsarbete un-
der sommaren ovanligt gynnsam väderlek, men är förvisso den största
anledningen till skogsdikningens hastiga uppsving inom länet att söka i
det intresse för dylika arbeten, som frammanats genom att av allmänna
medel tillräckligt stora direkta bidrag lämnas till arbetenas utförande.
Nyttan av ett utfört dikningsarbete i skogsmark i form av vunnen ökad
avkastning av marken, kan ju i många fall ej påräknas under de när-
maste åren. Mången skogsägare finner det därför ej förenligt med sin
ekonomi att utföra markförbättringsarbeten av detta slag, om ej tillräck-
lig hjälp kan påräknas från det allmännas sida.

De större skogsägarna inom länet utföra årligen dikningar, som be-
tydligt överstiga det arbete, som motsvaras av skogsvårdsstyrelsens
maximibidrag eller 1,000 kronor. Då det givetvis är av stort intresse
att kunna angiva omfattningen även av dylika arbeten utan bidrag ur
skogsvårdskassan, har styrelsen genom förfrågningar hos vederbörande
sökt erhålla fullständigast möjliga kännedom härom. Med stöd av be-
näget lämnade uppgifter är tablå VI upprättad, och framgår av denna,
att utan Tringaste bidrag ur länets skogsvårdskassa under år 1913 ny-
SLrävts I38,208 löpmeter diken för en kostnad av 27,583: 45 kronor och
upprensals 50,703 löpmeter bäckar för 7,003:58 kronor eller tillhopa
alltså torrläggningsarbeten för en kostnad av 35,187: 03 kronor.

Inom länet har sålunda, som framgår av tablå VII, vilken utgör ett
sammandrag av tablåerna V—XVI, å enskildas skogar under år 1913 ny-
SLvävts 750,177,1 löpmeter diken och upprensats 175,109,9 löpmeter bäckar
ör en sammanlagd kostnad av 160,048: 60 kronor. I denna summa
ingå då emellertid, som tidigare framhållits, även en del diken, som i
verkligheten grävts 1912, men ej blivit avsynade och godkända förrän
TOS.

I skogsvårdskommaättéernas antal har ej någon avsevärd förändring in-
trätt. En del av kommittéernas ledamöter hava under berättelseåret va
rit styrelsen behjälpliga med att inom sina hemorter upptaga rekvisitio-
ner å skogsodlings- och dikningsbidrag m. m. Styrelsens personal har

VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201

även vid en del tillfällen hos kommittéledamöter kunnat erhålla bety-
delsefulla upplysningar rörande skogsförhållandena å orten.

Uppsikten över skogslagens efterlevnad.

Denna sin uppgift har styrelsen under berättelseåret utövat efter full-
ständigt samma grunder, som tidigare blivit fastställda. Genom tjänste-
personalen övervakas sålunda, att de marker, varå återväxten äventy-
rats genom verkställd avverkning, bliva i behörig tid återförsatta i skog-
bärande skick. Härvid mötes styrelsen nästan undantagslöst av förstå-
else från vederbörande skogsodlingsskyldiges sida.

Endast i tvenne fall har styrelsen behövt påkalla undersökning enligt
$ 2 i skogslagen. I det ena av dessa såg sig styrelsen — med hänsyn
till att vederbörande skogsodlingsskyldige var utländsk undersåte, bosatt
utom Sverige — nödsakad att efter synens hållande hos Konungens
befallningshavande anhålla om omedelbart avverkningsförbud för fram-
tvingande av betryggande säkerhet för erforderliga skogsodlingsarbetens
utförande. Rörande den andra avverkning, å vilken >»laga syn» under
året påkallats, har godvillig överenskommelse ej kunnat träffas, varför
rättegång anhängiggjorts mot vederbörande. Utslag har ej vid årsskif-
tet fallit i detta mål.

Under år 1912 hade undersökning enligt $ 2 av skogslagen begärts
å tvenne avverkningstrakter, men hade vederbörande syneförrättare un-
der året ej medhunnit desamma. Den ena av dessa undersökningar
behövde ej komma till stånd, då styrelsen med en nytillträdande ägare
till de avverkade trakterna lyckades på godvillighetens väg träffa be-
tryggande överenskommelse rörande erforderlig skogsodling av de även-
tyrade områdena. Med de skogsodlingsskyldige å den andra ovan-
nämnda avverkningstrakten, har ej, trots hållen »>syn>, överenskommelse
enligt $ 3 kunnat träffas, varför detta ärende nu ligger under domstols
prövning.

Utan föregående >»laga syn> hava under berättelseåret särskilda över-
enskommelser rörande erforderlig skogsodling träffats med innehavarna
till 57 st. lagstridigt avverkade skogstrakter.

De avverkningar, som inom länet utförts under vintern 1912—1913,
hava ej annat än i ett jämförelsevis fåtal fall påkallat styrelsens inskri-
dande på grund av skogslagen.

Som av tablå VIII synes, hava under vintern 1912—1913 30 st. av-
verkningar vid av styrelsens personal under berättelseåret verkställd be-
siktning befunnits utförda på sådant sätt, att särskilda åtgärder för åter
växtens betryggande ansetts nödvändiga. Över dessa avverkningstrak-

PES UR PRE AR Fa

BT TRUE OSTAR PETS UNIT

”
EV rv VOR SE

aan IS PUST Be RE NN Trögt re TR ET IT PESFI ÖR BSS PÄR sa ÄR AN SS TLA vig ks NM grn TRATT EVE SSP EIS SA ANN AP

202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913. 5

RESEC SA > STEMI MPL SE Cl

ter, vilkas areal uppgår till sammanlagt 545,25 hektar, hava under somma-
ren detaljerade beskrivningar samt, där så ansetts behövligt, kartor upp-
rättats, för underlättande av kontrollen från styrelsens sida, att erforder-
i liga skogsodlingsarbeten komma till utförande inom skälig tid. Fram-
: hållas bör, att i den ovan angivna avverkade arealen ej inberäknas kal- [
; hyggen belägna å marker tillhörande skogsvårdande bolag.
Under berättelseåret hava dessutom 66 st. beskrivningar över lagstri-
digt avverkade trakter, uppkomna före 1913, omarbetats, fullständigats

NN SOT

städar ma AS

eller nyupprättats.

På grund av att återväxten genom utförd lyckad skogsodling numera
kan anses fullt tryggad, har styrelsen under berättelseåret sett sig i till-
fälle avskriva 80 st. hyggestrakter från vidare åtgärder och tillsyn.
Dessa hyggen omfatta en sammanlagd areal av 337 hektar.

; De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Eftersom i tidigare årsberättelser angivits styrelsens uppfattning rö-
k rande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom länet, anser sig
| | styrelsen kunna hänvisa till dessa sina omdömen. Att någon märkbar
ä förändring i ett helt läns skogsförhållanden ej kan förmärkas under den

korta tidrymden av ett eller ett fåtal år, är ju för envar uppenbart.
För att en förbättring eller försämring skall kunna konstateras, måste
givetvis en rätt avsevärd tidrymd ligga mellan de tider, rörande vilka
jämförelsen göres.

Av föregående årsberättelse framgår, att styrelsen hyst den förhopp-
ningen, att i den här föreliggande redogörelsen kunna meddela något.
av de resultat rörande Värmlandsskogarnas tillstånd och skötsel, vartill
den s. k. Värmlandstaxeringen kommit. Då de siffror och övriga erfa-
renheter, som framgått ur denna omfattande och noggranna undersök-

ning av länets skogsförhållanden, emellertid ännu icke blivit tillgängliga
: för allmänheten, kan ej heller i år inflyta något härom. Efter vad skogs-
vårdsstyrelsen dock tror sig hava bekant, är den kungl. kommissionens
arbeten nu i det närmaste avslutade, varför med all säkerhet dess ut-
låtande torde vara att vänta under innevarande år. Styrelsen hoppas
alltså, att i sin redogörelse för 1914 kunna meddela resultatet av denna

i sitt slag hittills enastående undersökning.

Ur det tidigare anförda torde framgå, att å de enskildas skogsmarker
inom länet numera utföras ej obetydliga arbeten till skogsvårdens fromma.
Om också ännu ofantligt mycket återstår, innan skogsvårdsåtgärder i
tillnärmelsevis önskvärd omfattning komma till stånd, så kan skogsvårds-
styrelsen dock ej underlåta att framhålla sin tillfredsställelse över att in-

203

tresset för en bättre skogsskötsel under de senare åren hunnit växa sig
så stark bland länets skogsägare, som otvivelaktigt är förhållandet.
— Ävenledes vågar styrelsen uttala den förvissningen, att större resultat
torde kunna förväntas, därest tillräckliga medel framdeles komma att
stå till dess förfogande för främjandet av skogshushållningen inom länet.
É Karlstad i april 1914. ;

ved Värmlands läns skogsvårdsstyrelses vägnar:

Reinh. Geijer.

;q Gunnar Fries.

204 é SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Tabla I.
4
Under ledning av skogsvårdsstyrelsens tiänstepersonal ut-
kr ES
| Firnö Piano Skogsodlad
| Antal |
å C Genom sådd
Elfa land skogs- Tall Gran AN Gran
ägare kg. kg. SÅ St Fullst. Hjälp | Summa
hektar hektar hektar
|
VÄ Lv dass Ke ESAG N25B NA KSO, 22,200 | 45,500 || 147,0 7,0 154,0 |
I I
| öEryksdalst oe [EG Sök4 75,6 17,700 | 53,700]| 177,6 TRA 193,0 |
JÖSSE vo REN 53 ONS SE 4,900 9,700])5 13337 7,6 141,3
| HI
AGN DUDAS Ae HAr AREA | 24 45,8 4733 20,000 | -49,000 108,6 (GS 1144:7
Nordmarks. ...c. sc [SA 8,7 12,6 11,900 | —89,100 21,3 254 23,7
| (ETINISYES möss sn | 59 36,1 4719 215,200 | -92,900 90,9 19,8 110,7
| NES FRE SS Ya NNE 58 35,8 49,2 42.200 | 108,700 IKLAGe 2,8 114,0 |
I I |
Fernebo- 35... Naess | 6 123,0 60,4 = — 204,9 10,4 2158
| | |
INYEAS PERS Ger SR | 30 HOL6T NrÖN 34,300 | -66,400 | 112,5 = TiL2550
KUSTER a SR AM SRA 55 2307 SOM 56,600 | 102,000 55:2 720 62,2
KAT Stads esse nr 26 3055 FRR205S 28,000 | 64,700 62,5 135 6450 |
VAS I SN ka S NG | 62 | 46,0 | 493:7 | 115,100 | 145,200 | 105,2 | 5,9 III,i |
(0) FT SA le DC | 9 | 9,6 | 304 | 26,600 38,000 || 13,9 330 16,9
I | | I I
VISTYLLDIA SVE ess ER | TiS 81,6 | OG | 2,500 | 106,1 pölen 179,2 |
Summa! 576 | 70559 612,3 | 629,700 | 867,400 || 1,450,6 162,0-, |! 1, OT2SIONN

TIVE

jo:

|

VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205
förda skogsodlingsarbeten inom Värmlands län år 1913.
mark | Dagsverken
| Genom plantering | vid sådden vid planteringen
| Fnllst. Ean SE | Mans |Kvinns/ Barn Summa Mans Kvint] Barn | Summa
| hektar | hektar hektar I | | | |
| | SN
RErAO,A 40,4 | 691,11- 17156] 99,4 962,1 || EI2,5| 5310 60,5) 226,0
| 23,7 O53 24,2 730;2)- E5SO;6) 207-114 1,00 734 170,0] 5930 - 312,0
|
1,2 2,2 SLS 22,0 97,0 643,1 24,0 2,0 18,0 44,0
|
I 1,6 758 19,4 I 398,5] — 62,8] 138,0 599,3 1]. £58;01 165011 I70;0 344,0
32,2 BE KG 109,6 20,0] 9050] 219,6 | 289,7| 36,1 | 148,0 473,8
9,8 7219 82,7 I 472,0] 33.5] 8152] — 58657 || 34756) 148,3 442,0] 93759
22,9 20,8 43,7 || 324,8] 54.5 134,4] 513:7 | 330,2] 115,5 |. 391,0 836,7
— — — 883,4] 293,8 132, 1,309,7 — — -— —
25,3 2,6 237,9 609,53 70,0 24,0 703,5 | 218,0] 35,0 79:05 —-33240
29,0 18,6 47,6 196,5 67,5! 65,0 329,0 | 207551 BOON AR 592,2
21,0 4,2 25,2 | 163,5 5,0] 196,0 364,3 132,0] 20,0 | 261,0] 413,0 |
34.8 53.8 88,6 | 36055) = 540 RAS,0) — 15609045- [Lr 40E35) 2030 fa 24250) RAIS
8,2 | 8,2 16,4 AF; 8,ol 68,0 I:S 108,0] 29,01 14730 284,0 |
255 — 255 HA0:7) 433551 ENS ,SWIISEIN:o 23,0] — 224) 23,0 |
262,6 196,7 45953 6,049,4/1,450,1 1,631,1] 9,130,6 |i2,581,6| 671,9 2,286,6| 5,540,1

v0

|
|
1
/
4
0

ot FRE Ti
a AR

EV BRITT

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

206

NESESOFISEE SER FIT TSeTe ' VY
otg€9g o'191 otL Lv o00'008 | 000649 | 000'I1zI ot Lv se6bI select IE
otof 06 o'1z ooo'S+t o00'$1 | 000'0f of1z o'0I of1I (3
otzE otg otof 000'g oo0o'b o00'+ otof og o'bz z
ofoS ofOI otob 0o00'09 000'0z 0o00'0f otob otfz | o'6I | CÅ
I
[3TA DI og EtgzI 000'0f o00'0of — E'g9z1 FE förga säll SG 8
0:69 0t6 o'09 ooo'S + o00'$z | 000'07 ofog ofg otgl E
0:06 otol o'0oz 000'05€ | 000'05€ — otoz otGI ot I
ot€z ote otoz o00'$ I o00'$ 000'01 otoz of0I | of0r I
0:69 IEROkg o'tg o00'$z o00'$z — otb9 of6z ot 6€ +b
otpS — o'pS — — — otpå SiR NER fasktor (3
I
L'88 ot Lv Lb o00'z€z | 000'S0z | o00'lz Liv Ltg otet +
|
|
TePATOy |
TeJY2L ö IP) HS '2S 105 | "30 ND; PETER
är SUL är ; ; i l Cen | J1e3e
eng Vv PPeS BWWnNN UPIr) HEL | ewWwung uerr) | [EL
| -2Jueld | | -SBOYS
| | Å Era IN |[ES SSR Fn Aer [SYD ON
j | I IeYuYy
MIeW PE[POSBOYS SKOSSUINBAT | OIH

ewwuns

OUT H

| sumiIn)

| 26) 8YG9La)8 (Lago! by ö,Bvm ör aj eLD DEt. giv) rRisLA Ki bNRNALNL Se STEPSYJÅLA

SJePATY

Pp ere H

'8urupaj uaI3a

säg

SMP WU pr ON

seulIe3psöoys Iapun 161 Je UPj SPULJWIRA WOUI UJJI3gJIESTUI[POSBONS EPPQISIIPUN UPSSEYSPILASBONS AV

NTA SYV

Sä NR

WEEK

ST SN BIT Ser > SÅ MM dr LS

VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

9'zp6'z L'£9v 6'gLv'z o65'ggb'1 | o6g8'6€£0'1 | ool'gtb 6of€'i 9'zz9 Ego ewWwuns

ARON OR RS CE SSE Pp 2 lå | bn era saa (eh era dB
otlez 6'g11 1'g0I o5£'9€9 oS9'16b o0oL'bbr 5:69 568 (Jao SM REGIN KG RCA DL 4 SIS
5'06 Stat ot6€ obb'gSz ob6'901 O0$'ISI stlez 5'01 (18/4) a TA ERA NN rs ar) Nad AA ed SPÅN
8'gv6 z'08 9'098 o0oL'zvE o01'zbvz 009'001 g'zet Sto07 BOSE: fkl) 1 VENETIEN Oq IUI
z'56 £'G1 6"6L o06'I1+ 006'1z 000'0z 9'9z gg 8'61 SEEDA nr ASA ALAA sög
6'661 8'zoI 1/6 o09'z+' oob'zE 00z'01 op Syre AK ADIA NE fe SNR a skr pg IANA STB WPLION
NY SU SS 00409 G0g'öe SVAR &4 Fe LR SE ck ROR SE CN SG sma)
£:66 o'z1 Elg o00'S1 000'$1 0, 9:45 etSh bögp oo ofrrrrrrereereersererererrr persnr assof
viggi 29 UT Le SR v 6:99 IV BRG GE AA | Lr BAD Ne fr Fäst AG STepsYÅLA
9'zLo'1 666 Ztg10o'1 || 00964 005'65 000'0z 1tz09 Etolz BETE SNS fra Rd raN RATE BORDE ER """SJePATY
JIEPIy JePIIy TePIy ”s "8 5 'Sx "ON 'öy
Pung BULIJUP] PPpES PUNUNg uPpIr) HEL Pung utr) [e.L YR H

SE FER AE RA Fr S TOR [ 3 i; OT HA ;

| "BSSEMSPIVASBOYS

sour] In ZFelpiq UBjA fir JP UP] SPULJWIRA WOUI JE3OS SEPINISUI & EpJIOJAN UIJIgqJeSTUI[POSZONS

VUREIRT I

rv

ÖJ

f-— "+ RE

Fa kk

ar RE TEVA RV

MV IRIES SR 0

LIRA Sd AE KR Ive

e

SKOGSVARD

SSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 191 6

208

teibgttr | ZEAbl'I

9'z6
SNES
ofgb
gtr
Ltgb
9'9
g'Evb
86
6: 101
6'SV
SNC
6:16
£'981
ocLEV

ewuwuns

SWMUSTA

secren res k "ae sö19g [Ir

SXP UPION

suwniIr)
assof
STEPSYÅL AJ
SIePATY

Pere H

Stz$59'S o'bgo'r StgoSs'b I o69'SgL'€ | o6z'985'z | oob'661'1 1t921'€ |
LöTTe SATT 2'002 || o0o$'zeS SEAT ES RE NS NN
£:09 b'gI 6'gr | 009'zÅ o00'zb 009'0€ ot€+v $:6
2:661 988 III II o0£'09z o0oz'SbI O01'SI1I £:56 L:O+
+'96 Elle 1'69 | 001'boI o01'9Å 000'gz ot 6$ ESA
8'98€ EROVA ER £'o1c oS6'bbg o59'£19 0o0f'1€z 9'€91 6'FI1I
6'ofz +:6L Str SI || obr'6SE obpE'flr | o0g'SgI ottor Kyle
beg6zt z'$6 HAr o0oL'z4E o01fzlz | 009'001 StgEl L'g8z
2451 LEV o'biI 006'081 o0Å'$0I | 00z'z ot 6g z'Ob
9:45 ot lor 9'09z o00'S6€ 00g9'6€ I o0z'I$z 9691 L'19
6'oS€ 1f01z 8'obI o09'£ 6+ ooS'ilv o01'zz £:06 Led
Itpli $p:6€ LtpEr o0oL'bbI 000'€ 11 o04'1€ Sr EUS
OKETE P:oz 9267 o0o9'+$$ ooL'6v oo6'b 2tgze EgTI
Etosb AA tg EV .oob'iL Nols OoOL'LI 6'zgz 9'96
LÖGISEe Ete VI Prem o0z'6L€ o00'01f — | 00z'69 Stol 6'gEt
IEI | | | | |
euuwuns Sumuurejd PPES | eWwWung UVI) | HEL BUNunS | uviIr)
ÄTS [ESSAYS SAR AG ESR | ie POI a äl
MIL PL[POSFONS | TOJULTJ OJf WLISO]IY

"2161 JR UJJ3qlesTur[pOSTONS EPJOJIN UP] SPULJWIBA WOUI JESONS SPPJIYSUI B J3AQ BEJSPULLWWES

AINA EL

é VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ; 209

Tablå V.

Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm-
lands län år 1913 med bidrag ur länets skogsvårdskassa.

NE Löpmeter Kostnad
Härtoard skogs- | ; | Bäck Dikning Bäckrensning
ägare | Diken ; = =
| | | Fensming KT. öre | Kr öre |
| Älvdals ET ARR od | 184 | 259,780,80 | 61,960,7 46,947 33 6,399 22 |
SSE RS 139 | 141,386,80 | 26,250,2 29,295 03 3113 | 31
HEJOSSE VARS oNorae SA 2201) TL2AH so 35050. "7 T2,1761-94 35 | 95
| | I I
[ETS fots a re rdr in es 7 | — 14,708;00 | 480,0 | 2.442 | 34 57 | 60
| Nordmarks .......... 72 | —38,262,00 | 4,003,0 | 7,040 | 90 356 | 33
(RLDHeEES. mosse dare 81. I L334,00 | 33905450 1) 2703-73 427 |23
LS pkar 3) F23SIS,on 550,0 | —3587/| 53 45 | 24
KETIEDD msg so tkoa see II | 46,824,00 18,928,0 || —8,0571 47 1,070 | 47
NYCdR SE skid 1210 Säb0, 2 — 97 las
VESTRE 21 18,213,00 1,008,o I 3,288 OI 91 27
| ELSE 8 4,933:00 | = | SN ED EN
| BYE AS NG pot SEA 20 11,706,00 | = NETTO ESS Sj [ne OS
[E OY SA NAR Ake Eta | 2 9,946,00 | a | 1,457 | 85 a -
INTSKRNES 3 des dedesnt II 15,04C,00 | 90350 2,672 | 69 | 47113
Summa/| 550 611,969,10 118,406,9 VI3;21LT 1 A2 IE:644[-T5
Tablå VI.

Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm-
lands län år 1913 Utan bidrag ur länets skogsvårdskassa.

Löpmeter Kostnad
Hjalra d | Bäck- Dikning Bäckrensning
Diken j |A IEEE IAS RES SNS EE 0 EA SAN
rensning LE öre Kr: öre
| | |

ÄLFADS et. Ar sar NE NSAN Aa | 82,925 | 37,452 | 16,516 | 93 S33Irr]5A3
HaryÄSdalS, seg so ARE SER ONES | 4,683 | - GOSKIKOS MR =
JÖSSES 2 fa en KR Rör 15 Nar 226 2,138 80 | 70 256 | 56 |
(STUMIS 30 06 meck USS a SFR ERAN 1,421 = 259- | 19 | Ta Eg
(GJUDERES, forte et E SD 3000 = | 196 | 26 =
Fernebo Sr ASOS 0) -28:050,- | > 12404. ol 68891 YO
STYCASMNE OSS FAR at rt RT | 5,344 | 1,6505 1) SSL IRS 36 | 45
[ERGISVNAR Ser: ort El ANA |. Fame | 30 | 339 | 13
IKATISTAGS ah ngt LEE Soto EG | 250 = | 40 | 08 SER Al a
Summa 138,208 | 56,703 I 26:553 11-45-15 7,003,1 156

14 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

210 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913. 5

Tablå VII.

Sammandrag över diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas
skogar inom Värmlands län år 1913,

ERA EE fa ig ERS DRA es a RR ESA INEEA FORSEN
| Löpmeter | Kostnad |
| Hjarttand | Bäck- Dikning Bäckrensning |
| Diken ; I
| | | rensning | Kr. öre KIs | öre |
| I I
| Alvdalst pers ANOR 342,705,80 99,412,7 | 63,464 | 26 | 11,78c | 65 |
FrykSdals-25: 300 Suset as 146,069,80 26,250;2 29,993 12 III FZOKSAN
JÖSSE 37 söners se Afa Ag E 11,471,50 2,497:0 2,197 | 64 | 292 | 51 ;
(TUMS Ar RA ABS re PI man 16,129,00 480,0 2,701 | 53 5760
| ENOrCIaTkes 96 se sen 38,262,00 4,003,0 71,040:1290512— "3 565I65SN
|E Gillbergs Bad eget AS 12,711,00 3,965,0 2,899 | 99 | — 427 | 237
[FINS GRE ME gel SAN 23,315,00 550,0 3,587 | 53 | 45 | 24.
RÖDE se såna ee sö ASSA 75,783,00 31,332,0 14,947 | 23 | —2,460 | 48 |
KUN VE CS jas a tr ALS REA 10,610,00 1,650,0 11795 | 23 236 | 45 |
| EUS Era Serena EE 31,255,00 4,067,0 5,372 | 37. | 430 | 40 |
| SFGATIStä CS: pose ol SSA 5,164,00 — 993 | 18 | EN
NASC: SH Ert Set se BRSNGE er 11,706,00 — 1,677 |] 35 —
| FÖL GALET Ar 9,946 00 = 1,457 | 85 NR
| MISIOm ST S56 CSS SKOR 15,049,00 903,0 2,672 | 69 47 | 53 |
| Summal| 750,177,1 175,109,9 140,800 | 87 19,247 | 13 |

Tablå VIII.

Sammandrag över detaljbeskrivna avverkningstrakter, uppkomna under

avverkningsåret 1912—1913.

| Älvdals övre tingslag
? nedre

| Fryksdals övre »
» nedre

[FJOÖSSC Tod Fa AE AKTIE RANE rad NE, RDR AE SP Ut od era a de GL

| Olme

Hara d

Summa] 50

SEE Hektar t
|
2 | 8,25 I
Da ER EON a rer ond ES 5 30,75
6 | 45300 i
12 134,00
| 3 I TE00 mL
6 196,00 |
2 8,00 |
3 21475 |
| I 2,00 |
| 8 | 61,50 |
SÅ oöE ola Lie Sa TS ENG ARE Vb parar MR öl rasa) SÅ få JK TRVGSER R [ I | 15,00 |

pt VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Berättelse

skaper och förvaltning år 1913.

211

över verkställd granskning av Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räken-

Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår av följande tablå:

Inkomster:
KERERDAnA EI ALAA BOT 2 ra er RR EA dag SARAS 110,417: 92
FINER AN STI LER USA rs Aga ör pr SoA neil åe nor 80,481: 88
AA nslap vav staten, landsting: MM: Hö: sagor Ea I1,000
LISTE ne EE SA SA SE TRE SR BEAR RAA ENEE 020 6,793: 47
FIS SEREN ÖF ANS So Sonen Koret Rs enien TS RÖ sk NE AS LONE AR 23,422: 87
LI TID EG Lr RR SER pr SE DE EL REON taa. TSE RES Ei NAS 25TSÖLMN
KEPTE FSC ATV GGGO IR OCH fCSÖE- oo paso Stl Säga ARD EEE 1,460: 50
TE Ua SS ARE je SER SA BA PR 144: 85
FANER GS ERA HO Rb SEE OA Er ÅRE sön on en En 51: 46
ERE Re RR orala SR EN EA LE 4 Er RE TEE 1,256: 60 227,166: 30
Kronor 227,166: 30
Utgifter:
RRSSISE LS TESCKOSUMGET oro otan AT SRA TA Gö Ile RE 1,179: 83
an Sjätnastarnas; arv OUen (0-5 sie SEO AS ss 8,291: 66
> KESOE, 45 KON SSR et TES OS SST AR 4,179: 68
Falnsskösyaktarnas lOBET ss e sk Revel AS 12,612: 48
» BESÖK > stran fed SNES ENL SON on nrg 5,328$: 19 31,591:84
Skogsodling:
SöäkanSav:5SKOpSö : = ears E a SR gås a dr FE SA
>» SPALT 2. og SR SE SSR NA RA rss os SEA 1,043: 40
FRESK FER "AR SA ER SERSSRAE 1 0 BITS Ner a AT NAT 3,865: 83
KITDE KARE RIR ESANStAN CH oh dage rt ucolösenetrr bn duo ge SANN Ser 4,542:30
BEGER PD IROEL te RARE I EE MS LA 0 on a 8 nd SA 33,470: Ö5
SKOPSOGHEND --AV> AlHE EGIMAFKER) bor otckodoopolosoe ora SÅ 10: —
FRANCES SARV OL CIR ba reor äta rss oo fonene bn nåssk adägad es Er 8,648: 2
> (NET GIT ATEA SSE LR NR SIC ES RKA HEK ba a 1,706: 48
Diverse skogsodlingsarbeten ..................ssoss0 sosonnon nn 1,116: 82 91,704: 91
Dikning:
FIT TES] a TEL gt mdr 205 7 EO NE SNR NERE 60,946: 54
Dikningsförmäns arvoden ............ RE VR NR Ra AGA
» EE LEE bör ES MENT I UN RE Bra 1,403: 04 65,169: 58

Transport

kr. 188,466: 33

a LÄR a at er RR Sa a FR

KVF NV at

NRA LL I

3

+ BRN

FYR FRU RUNT

AB SEEN GR RV TRAP PET SPE NOS TN I IE SE SPARAS PV SN SURIS SUTARE RT ES ANGE SEE SST TA RTISTA VR

212 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Transport kr. 188,466: 33

Tatteraturi.o Ch tin desViSn i Oss os ASSA rr ANUS 5 Arp ENE RR 3,086: 28
TN VED PATLICE & 7 sr0r3 a säs Br deja FE VAG Le oa RETA NAT SAS TASK ORETEA SESRRAE ENSE 668: 05
Reparation. aveln ven barer sr Sass VAS SANNE Teen 340: 87
ANNOMSOL sO CI AUSYEK so sk oskar AA SRA NAT ENA NS AE JAS STR SEAN 2;200:-05
SYN EKOStACEL oo 0or0 us SKA sak lea DR än NS Ja BSR Se IRs Ps fel FRANS NA SEE 344: 82
TLägenNeten- MODEM 330 50 egt tees sr es TAPE SS EN ESSEN re 75-400
Kxpeditions- .OCKESKovardterels SE ee Re a ae AA 289: 70
TFelegram” och telöföDavgiltel si. .ssrss0 ss SSR TA TR Re 950: 41
TIIVELIE: ÅTALET PENG se ee AE Se AA SEE VE Ar FRE ARONSSON AEA 360: 20
IElyT ORO CH Sar en CET Acre sees SANS 60 ordets) SS Sj EVA I SR ER AA 1,045: —-
SKO gsyardskommitteCHid:- 5 ss Ag se SSA sl Se Es. Sa ANNES UR TAR 5: —
TDIV ELSE! År Sas oe RNE PES lira oo SPAN Sc on RAN fl RR ARG SR, RE ÄRR O KV MU 2,076: 44
SelEDy OS GEU fä:5 ka rose Nera nd SN Rn ere VAA SN a TTR ROTE EAA TTG NSA
Beal nen gt Sar NOTA

Ar depositton! i Manpilandssnsk)tb ans. sm 10,000: —

Å SIFOTA KID O GIF ÖM SA osrNg NLLAR EE ARE OD NAR OR 300: —

Alisa pitalr akt og mA AA SR SR AS RN 2735 1540

EON tanto KASS UNNA i Ne ENS ERNIE nr SÖN NN 2NAISNOG

TU Testa Ende kö tsk TKR BSR Se as DRA 406: 20 15,477: 58

Kronor 227,106:30

Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i Värm-
lands Enskilda Bank i Karlstad, äro inventerade och befunna 1 överens-
stämmelse med räkenskaperna. Verifikationerna äro granskade och i god
ordning befunna, och har därvid endast anmärkts:

att å verifikationen n:o 1301 är avdrag med kr. 1:65 ej verkställd,

att å verifikationen n:o 1564 utbetalats 50 öre för litet.

Revisorerna hava tagit del av styrelsens berättelse och vid dess sam-
manträden förda protokoll och därvid bland annat funnit, att skogsod-
lingsarbetena under tjänstepersonalens egen ledning omfatta en areal av
2,071,9 har, och har därå hos 576 skogsägare utsåtts 1,318,2 kg. frö,
varav 705,9 kg. tall och 612,3 kg. granfrö samt utsatts I,;497,m00RStE
plantor, varav 629,700 st. tall- och 867,400 st. granplantor. Av ovan-
nämnda skogsodlade areal utgöra 1,713,2 har fullständig skogsodling och
358,7 har hjälpkultur. För dessa arbeten hava förbrukats 14,670,7
dagsverken.

Skogsodlingsarbeten utförda av ägarnas egen personal med bidrag av
frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen omfatta en areal av 638 har
och hava härtill åtgått 477 kg. frö och 800,000 st. plantor. Utan dy-
likt bidrag hava enligt inhämtade upplysningar under året skogsodlats
2,942,6 har, varå utsåtts 1,330,9 kg. frö och utsatts 1,488,590 plantor.

VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 213

Under året hava sålunda Z szx helhet skogsodlats 3,632,5 har, vartill
atgått 3,126,1 kg. frö och 3,785,690 st. plantor.

Diknings- och bäckrensningsarbeten. För dessa arbeten hava skogs-
ägarna under året erhållit bidrag med 30 2 av nedlagda skäliga kost-
nader, dock högst 1,000 kronor. Dessa arbeten hava omfattats med
mycket stort intresse såväl av de större som de mindre skogsägarna,
och ehuru avsevärda medel stått till styrelsens förfogande, så kan för-
utses, att med samma utveckling av dessa arbeten kommande år som
under det här avsedda, styrelsen skall nödgas nedsätta beloppet av Dbi-
dragen, om icke rikligare medel kunna ställas till förfogande. Vart
ett sådant tillvägagångssätt leder, framgår av tidigare erfarenhet, i vilket
avseende revisorerna vilja erinra om, att då omförmälda dikningsbidrag
på grund av bristande medel år 1911 måste nedsättas till 20 2 av ned-
lagda skäliga kostnader, så nedgick dessa arbeten med c:a 60 & ijäm-
förelse med näst föregående år.

Omfattningen av dessa arbeten, till vilka bidrag utgått, hava under
året uppgått till 611,96 km. nygrävda diken för en kostnad av 113,217: 42
kronor samt 118,4: km. upprensade bäckar för en kostnad av 11,644: 14
kronor.

De större skogsägarna inom länet hava, enligt lämnade uppgifter,
utan bidrag nygrävt 138,2 km. diken och upprensat 36,7 km. bäckar.
Tillsammans hava sålunda under året nygrävts i runda tal 750 km. diken
och upprensats 175 km. bäckar. Härvid är dock att märka, att en del
dikningar utförts år 1912, men ej hunnit avsynas förrän år 1913.

Från plantskolorna i Seffle, Deje och Årjeng hava utlämnats 2,247,000
st. plantor, varav 1,150,700 st. tall- och 1,096,400 st. granplantor, och
funnos kvar vid årets slut 2,155,.300 st. tall- och 5,554,300 st. gran-
samt 51,300 st. lärkträdsplantor.

Fröklängningsanstalten i Deje har fortfaranda visat sig medföra stora
fördelar.

En undervisningskurs i virkesutsyning och skogstaxation har varit an-
ordnad vid Vägsjöfors bruk i Vitsand och var bevistad av 16 elever,
huvudsakligast från länets nordligaste delar. ;

Föredrag hava hållits å 43 olika platser inom länet av styrelsens rese-
talare, och hava dessa föredrag omfattats med livligt intresse.

Vidare hava skogsvårdsstyrelsens tjänstemän hållit föreläsningar vid 7
av hushållningssällskapet ordnade småbrukarekurser, varjämte samma
personal lämnat undervisning vid lantbruksskolan å Varpnäs samt vid
lantmanna- och folkhögskolorna i Molkom.

214 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

I anledning av vad revisorerna om verksamheten under sistlidne år
inhämtat vilja de, med hänvisning till de resultat, som framgår av sty-
relsens berättelse samt med kännedom om det odelade förtroende, var-
med länets skogsvårdsstyrelse och dess verksamhet omfattas av länets
skogsägare, såsom sin åsikt uttala, att Värmlands läns skogsvårdsstyrelse
med oförminskad framgång och oförtröttat nit fortsatt ett arbete, om
vars betydelse för en rationell skogsvård de gångna årens arbetsresultat
lämna det bästa och kraftigaste vittnesbörd.

Då mot räkenskaperna och deras verificerande icke förekommit annan
erinran än de ovan gjorda sifferanmärkningarna, få revisorerna, under
förutsättning att omförmälda anmärkningar av styrelsen nöjaktigt förkla-
ras eller erkännas till rättelse i innevarande års räkenskaper, hemställa,
att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Värmlands läns skogsvårds-
styrelse och dess kassaförvaltare för den tid revisionen omfattar.

Karlstad den 12 juni 1914.

L. W. Bergström.
Av Kungl. Maj:t förordnad.

R. Wikström, Axel Låftman.

För Värmlands landsting. För Värmlands läns hushållningssällskap.

Till Konungens Befallningshavande i Värmlands län.

Till åtlydnad av Konungens Befallningshavandes skrivelse n:o 3069
den 15 dennes får jag härmed, återställande med nämnda skrivelse över-
lämnad revisionsberättelse rörande Värmlands läns skogsvårdsstyrelses
förvaltning år 1913, i egenskap av skogsvårdskassans räkenskapsförare
vördsamt erkänna i revisionsberättelsen anmärkta sifferfel, och skola på
grund av dessa sifferfel påkallade rättelser redovisas i 1914 års räken-
skaper.

Karlstad den 18 juni 1914.
På uppdrag av Värmlands läns skogsvårdsstyrelse:

Gunnar Fries.

Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings-
område berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsen, som till sin sammansättning bibehållits oförändrad,
har under året hållit sju sammanträden samt under dagarna 32/,—?/,.
företagit inspektionsresor i västra delarna av länet.

Den under föregående år beslutade ökningen och därav föranledda
omläggningen av länsskogvaktaredistrikten har genomförts på så sätt att:

Norra distriktet numera omfattar Ramsberg, Ljusnarsberg, Hjulsjö,
Hellefors och Grythyttehed socknar. Länsskogvaktare M. Fredriksson
Ställdalen;

Östra distriktet numera omfattar Linde, Fellingsbro, Götlunda, Lill-
kyrka, Glanshammar, Ringkarleby, Ervalla, Näsby, Ödeby, Axberg, Kil,
Hovsta och Eker socknar. Länsskogvaktare P. O. Karlsson, Frövi;

Södra distriktet numera omfattar Almy, Gräve, Tysslinge, Vintrosa,
Längbro, Ånsta, Täby, Mosjö, Kräklinge, Kumla, Gällersta, Ekeby,
Norrbyås, Mellösa, Asker, Lännäs, Sköllersta, Svennevad, Hallsberg,
Hardemo, Hackvad, Viby, Bodarne, Snavlunda, Lerbäck, Askersund
och Hammar. Länsskogvaktare V. Trillkott, Pålsboda;

Västra distriktet numera omfattar Skagershult, Tångeråsa, Nysund,
Edsberg, Knista, Kvisbro, Hidinge, Karlskoga, Nora, Järnboås, Viker och
Bjurkärn. Länsskogvaktare V. Olsson, Strömtorp.

I likhet med föregående år har styrelsen på flera sätt sökt sprida upp-
lysning och väcka intresse för bättre skogsvård. Bland annat genom
inköp och utdelning av skrifter i skogsskötsel samt genom av länsjäg-

mästaren och länsskogvaktarna tillsammans med skogsägare företagna
besök å ett flertal skogar i olika trakter av länet. Intresset för skogs-
vård har även, att döma av inkomna ansökningar om biträde vid gall-
rings-, ljus- och rensningshuggningar, synbarligen ökats. Så utfördes
dylika förrättningar under året åt 107 skogsägare med 206 förrättnings-
dagar mot 81 skogsägare och 189 förrättningsdagar år 1912, häri icke
inberäknade sådana förrättningar som avsågo skogsodling och dikning.
Ehuru styrelsens ekonomi icke medgav utlovande av ökat bidrag vid

ACT TT VF PELLE

j
-
-
1
-
2
j
é

216 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

skogsodling och skogsfröpriserna fortfarande voro höga, inkommo likväl
från 153 skogsägare ansökningar om biträde och bidrag för skogs-
odling. ;

Under ledning av länsskogvaktarna och 14 plantörer besåddes full-
ständigt c:a 70 hektar kalmark, avverkad före 1905 samt 363,66 hektar
kalmark, avverkad efter år 1904. Dessutom hjälpsåddes 62,;8 hektar
och hjälpplanterades 23,85 hektar, huvudsakligen äldre kalmarker.

Till dessa skogsodlingar lämnades avgiftsfritt 26,35 kg. tall- och 13,17
kg. granfrö samt 9,500 tall- och 13,500 granplantor och 62 fria plan-
törsdagar.

Till nedsatt pris lämnades 433,22 kg. tall, 258,35 kg. granfrö samt
76,300 tall-, 158,520 granplantor, 522 lövträdstelningar och 404 plan-
törsdagar.

Vid de av styrelsens plantörer ledda skogsodlingarna användes 1,965
mans-, 1,507 hjon- och 2,285 barndagsverken om c:a 10 timmars ar-
betstid.

Styrelsens utgifter för skogsodling, oberäknat frö och plantor, utgjorde
4,721 kronor.

I Frövi plantskola utsåddes 6 kg. tall- och 15 kg. granfrö samt di-
verse lövträdfrö;

I Strömstorps plantskola utsåddes 5 kg. tall- och 10 kg. granfrö;

I Pålsboda plantskola utsåddes 1 kg. tall- och 1 kg. granfrö.

Då behållningen från 1912 av skogsfrö utgjorde endast 30 kg. tall-
och 30 kg. granfrö, sökte styrelsen genom inköp av fröbärande tall- och
grankottar för klängning fylla sitt fröbehov. Av tallkott uppköptes så-
lunda 1,184,74 hl., av vilka erhöllos c:a 750 kg. rent tallfrö av över 90
20 grobarhet. Av grankott, varav ringa och dålig skörd förfanns, kunde
endast 104,67 hl. uppbringas och lämnade dessa endast c:a 48 kg. rent
granfrö av 90 oo grobarhet.

Då erforderligt granfrö sålunda saknades och endast en del av den
inköpta tallkotten hann utklängas till kulturtidens början, måste 200 kg.
granfrö och 150 kg. tallfrö genom köp anskaffas.

Behållningen av skogsfrö vid årets slut utgjorde 11,70 gran- och 443,30
tallfrö.

Genom inköp av den bebyggda lägenheten Dalaborg vid Pålsboda
station och c:a 1 hektar bredvidliggande åkerjord har styrelsen för en
kostnad av 7,643: 57 kronor, inberäknat nödiga reparationskostnader,
färvärvat en ändamålsenlig länsskogvaktarebostad och tillräcklig plant-
skolejord för södra distriktet. Plantskolan togs delvis i bruk redan på
hösten genom överflyttning av lövträdstelningar från Sköllersta plant-
skola, för vilken arrende med år 1914 upphör att utgå.

EUT NE för KIT SS SANS St EA UNO rg AS EERYIRN, ETF NEVIS 1 EL SET SENT ARS SU Far OR
ft AN + e £ S Lå . w Få p Fr + -

ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 217

I likhet med förgående år har styrelsen lämnat bidrag till torrlägg-
; ning av vattensjuk skogsmark, dels i form av fria undersökningar och
kostnadsförslag, dels i kontanta bidrag till grävningsarbetets utförande.
Undersökningsansökningar inkommo från 41 skogsägare och till 30 skogs-
ägare utbetaltes för 24,283 sträckmeter till avsyning anmäld och god-
känd dikning 2,572 kronor. I kostnader för dikningsundersökningar ut-
betaltes 366: 83 kronor.
; Av de till bildande av sockenallmänningar donerade medlen utbetaltes

KISS SOPA FT VN PV USPUORIS och

till Bjurkärns kommun 50 kronor. Övriga sökande kommuner hava un-

derlåtit att i föreskriven ordning fullfölja sina ansökningar, varför åter-

stående medel med tillagd ränta balanserats med 303: 89 kronor.
Huvudsakligen genom länsskogvaktarna anmäldes 31 fall av skogsav-

|

verkning, där lagen av den 24 juli 1903 ansågs i mer eller mindre grad
överträdd. Utav dessa avverkningar kunde i 13 fall underhandsöver-
enskommelse om markens skogsodling träffas; i 12 fall påkallades un-
dersökning enligt $ 2 av åberopade lag; i 9 fall pågingo underhand-
lingar om överenskommelse vid årsskiftet och i 15 fall voro avverk-
ningarna ännu så ofullbordade, att något ingripande från styrelsens sida
icke ansetts böra äga rum. Uti 10 av de fall, där undersökning enligt
$ 2 påkallats, har nöjaktig överenskommelse om skogsodling kunnat
träffas. Tvenne fall har styrelsen nödgats draga inför domstol och äro
dessa mål ännu oavgjorda.

I likhet med flertalet övriga skogsvårdsstyrelser har styrelsen beslutat
deltaga i den gemensamma skogsutställningen vid Baltiska utställningen
och har därvid fått sig anvisat att söka åstadkomma en samling av
svenska skogsträdsfrö.

Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter framgå av nedanstående

redogörelse :
Tillgångar vid årets början:

Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 12,557:
Strömtorps > » » 3,1003 37
RFEOVISIFORIANSTIGESHAL ot oso as sde ass ls såon I3,204::09
PISVEESE IINVEREARICE 26 3 Sa nn odon LÅ 1,896: 56
SEGE SEE OM ser SRB RR sars ROTE LLA RR AS 510: —
Fordringar: Örebro Ensk. Bank 15,041: 60

Diverse debitorer 325: 62 15,367: 22
Kassabehållning SF SR of SAS SRS ITS SIS dkeee 669: 75 2,05 22

Skulder:

Enligt reverse innehavaren oms. os..s.cs I10,000: —
Plöreradesmedell Pos Eau Ra od phase 533: 39
Till kassaförvaltaren...... EN: FORS BA oe 1,535: 97 12,069: 3 db, se6r

Transport 40,326: 06

ov
UD
SUNT SPE VI Ogre RAN ST ENTRIES EAST TELE PGO EN CER STI ESV EDT ST SE ST PNY FELT SORRY NIE SEO TRIAL,

SNÖ SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Inkomster:
Statsanslag:
Till upprätthållande av verksamheten... 4,000: —
» skogsodlingens befrämjande ......... 4,209: —
SKO SVALCSAV OILCE Ras. denter rer bet lek AE SSR RE
Övriga anslag:
AV Örebro Lan Ssan CS os Se ee 252005
SUNE » hushållningssällskap ... 2,800: —
NÄTMOL obegr ANNES ERNA ER SAR NAES SS MN TFN EE VR" SR ANOR EA
Utgifter:
Skogsodlingars konto:

Skögssadd-0 Ch splamtetiap...- = se ee 255EKÖ

TY IRIIID SAT STEEN PSOE SKEN SAGA CRF 250624 Sv

VASS KILvnin 09 Atv En fallen. sy boden 203: 88

KD ESTEÖ SG NE mt I fl SRA Er SDN SM gr Rs 474: 25

SKO SSUPPLYSTIID ga fa455- SS Aer NA er 1,184: 19
Skogens vård och avverknings konto:

Fria bitraden "av -länsskogvaktaäl€ oc... doctor
P3 UTSKASULSTÖMRINSERS ROMS IR AE TS SARA
Förvaltningskostnaders konto:

Styrelsens rese- och arvodesräkningar... 052: 85

Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas
löner samt rese- och arvodesräkningar 12,505: 63
TYIVEnSeOTN KOSTA GE TAtSs FERRARIS EE 949: —

Tillgångar vid årets slut:

Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 10,956: 49
Strömtorps » » » 75355: 30
EFÖVA Gro klang ning sma se EN 11,874: 87
Pålsboda plantskola och skogvaktarebostad +7,789: 34

Diverse inventarier

SKOFGSEO 2 SE TENN NR RNE JAAA es ret Rd de Pin
Fordringar:
Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 7,484: 27
» » > å sparkas-
SCKA KIM PI «cd Ad SAN öre 505: 89
IDIVverse: debitörers ts ses sseeE 820: 45 8816: 61
Skulder: SST
Donerade medel ..... 2 leg. SE DN 505: 89
NNTVErsSe FKTeCItOretis 1,142: 84 —1,648: 73

Transport 40,326: 06

8,200: —
18,572: 77

5,000: —

119: 79731,00 1:50

KronOr T2,224e02

172: 44
9: 70

14,467: 48 10,37 0502

38,476: 09
TO3ARNOS
55 SKOEEO

215677 BERN

KrIOnNOL —7 2, 22HER0

EPS EEE FI EES NA

ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 219

Enligt Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårdsstyrelser
skall vid den avgivna förvaltningsredogörelsen vara fogad en kortfattad
framställning angående de enskilda skogarnas i landstingsområdet till-
stånd och skötsel.

Någon större förändring härutinnan kan av lätt insedda skäl icke iakt-
tagas från ett år till ett annat och då styrelsen under sin nioåriga verk-
samhet årligen sökt påvisa de steg till en förbättrad skötsel av länets
skogar, som genom ikraftträdandet av lagen av den 24 juli 1903 varit
skönjbara, som även de brister, vilka ännu vidlåda nämnda lag, får
styrelsen hänvisa till sina uttalanden i dessa berättelser.

Genom skogsvårdsavgifternas omläggning och rättvisare fördelning
kommer styrelsen att till sitt förfogande erhålla avsevärt ökade medel,
varför styrelsen hyser de bästa förhoppningar om att kunna utföra ett
mera omfattande och intensivare arbete till skogarnas fromma.

Örebro den 23 april 1914.

På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar:

P. M. Carlberg.

J. A. Bergvall.

KJS Sa en AN

NIRO NG TT Ef ANSE SKETT TNG SIRST OET PV NYA TIP c 12 JA fp 0 NR FRA ot EN RT RASAR LE UL BE SN SANN TT IDAS TY INNE GIRLS NG NG
; ;
:
220 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Efter verkställd granskning av Örebro läns skogsvårdsstyrelses räken-

skaper och förvaltning för år 1913 få undertecknade häröver avgiva

följande

Revisionsberättelse,

Tillgångar vid årets början:

Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 12,557: 03
Strömtorps >» » » AR OTTO OR
IBF ÖVA to klan om KSS fr RER [35 20M-00
IDIYCrSE TINY EN tATLER FANS eE Sten SA NASN 1,890: 56
SKO 2SKE Os ck ER AN ro AA NE a AASE EN, FIO-
Fordringar:
(ÖT Pro RISnSkieB an kost NE 15,041: 60
INIVETSS NA ChitOLEK Es sko 325: 62 15,367: 22
FAS SUN ESA see nere FAS 669: 75 52,395: 42

Skulder vid årets början:

Enligt revers till innehavaren I10,000: —

PD Onera derma el el Ass sa So FR

Inkomster under året:

Statsanslag till upprätthållande av verk-
samheten

JE)

NER NI SETT EA ror REG ENSE EN NAR ST SÅS so OA a 4,000: —

Statsanslag till skogsodlingens befrämjande 4,209:—

Skogsvårdsavgifter
Övriga anslag:
Av Orebro läns landsting

> » » hushållningssällskap ... 2,800:—

Räntor

8,200: —
18,572: 7

5,000: —

OT FO: ZON

Kronor 72,220=02

:
j
|

ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Utgifter under året:

Skogssadd och -pläpteflng" doo asssstreeresd 2550

(LET ET sRARS OR DN AS RI RAT ESA RS IRI 2,602: 87

Avskrivning. av i0ventarleho ss. o.scctiosi och 203: 88

IST SE CSN RER RY IDE AE SR RE SA STÖTT APA: 2

EIEGESUPPI YSTUDA AL Gs vgstre Sitta st ökgest ever deg Fy TÖGEIO VAL
Fria biträden av länsskogvaktare <........... 172: 44

alaska SUtStallin FCI: nöspiitskr för edsr loss 0: 70

BÖLVErSE" OM KOSUAACER fr mosa ae stol ers ts bossen ses OFÖR LISE TA
Styrelsens rese- och arvodesräkningar ...... 952: 85
Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas

löner, arvodes- och reseräkningar......... 12,565: 63 13,518: 48 ere

Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 10,956: 49
Strömtorps >» > » AT SE
Frövi fröklängningsria ........ FART ON SEN HE,07A: OT
Pålsboda plantskola och skogvaktarebostad 7,789: 34 38,476: o9
[DYR LENS EI ENAS fia Le Bla fb a ber SRA EN SR SAR SR 1,834: 93
RN ERE 5 ER må mn mA Ra en GE 5,378: 10 4,213: 03
Fordringar:

Örebro Ensk. Bank å giro-

FART 0 Syn sgogber AR dT 7,484: 217

D:o å sparkasseräkning ...... 505: 89

INIverse sd ebitoretr.. ia ss 826:45 8,816:61
Skulder:

Flönerade medel sf k.satt 505: 89

Diverse. kreditoreri......ssc.s.. 1,142: 84 iz,648: 73 1,167: 88 EINES

Kronor 72,2217:62

Av de räkenskaperna bifogade verifikationerna framgår att av år 1913
debiterade skogsvårdsavgifter influtit ett belopp av kr. 39,086: 46. Av
dessa medel har skogsvårdsstyrelsen under året uppburit och redovisat kr.
15,000:—. Då emellertid uppbörden av skogsvårdsavgifterna för året
ske under årets sista månader och redovisning av dessa medeltill skogs-
vårdsstyrelsen knappast kan påräknas kunna ske förrän i början av på-
följande året, hemställa revisorerna att löpande årets skogsvårdsavgifter
för framtiden måtte i sin helhet redovisas i påföljande årets räkenskaper
samt att hänsyn härtill jämväl tages vid upprättandet av kassans in-
komst- och utgiftsstat. Styrelsens räkenskaper, vilka av särskild person
blivit siffergranskade, hava i övrigt befunnits ordentligt förda samt med

å
ä
|
ä
É.
j
K

PORN,

222 ; SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

vederbörliga verifikationer försedda, och få revisorerna, som därjämte
genomgått styrelsens protokoll och förvaltningsredogörelse utan att finna
skäl till anmärkning, härmed föreslå, att full ansvarsfrihet beviljas sty-
relsen för den tid revisionen omfattar.

Örebro den 27 maj 1914.

A. Andersson.
Av Kungl. Maj:t utsedd revisor.

Rob. Montgomery=Cederhielm. Aug. Andersson.
Av kungl. hushållningssällskapet Av landstinget utsedd
utsedd revisor. revisor.

Då den av revisorerna föreslagna redovisningen av skogsvårdsavgifter
befordrar reda och överskådlighet av styrelsens medeltillgång, har sty-
relsen däremot ingenting att erinra.

Örebro den 27 juli 1914.

På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar:

Fr. Beckström.

/
/

J. A. Bergvall.

å 3
i
:
;
:

V - Er - S V

Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings-
område berättelse för år 1913.

I enlighet med $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogs-
vårdsstyrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Västman-
lands läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1013.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Skogsvårdsstyrelsen har till sin sammansättning icke undergått någon
förändring under berättelseåret.

Såsom ordförande har sålunda fortfarande fungerat borgmästaren m. m.
John Karlsson. Övriga ledamöter hava varit greven m. m. A. Hamilton
(utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott) samt landstings-
mannen Eric Jansson i Kårsta (utsedd av landstinget).

Suppleanter: greven m. m. Fr. Cronstedt (utsedd av hushållningssäll-
skapets förvaltningsutskott) samt landstingsmannen J. A. Ander i Häårs-
bäck (utsedd av landstinget).

Styrelsens tjänstepersonal, som vid berättelseårets ingång utgjordes
av en länsjägmästare, samfidigt sekreterare och kassör samt 3 länsskog-
vaktare, varav en tjänstgjorde som föreståndare för fröklängningsanstalten
och plantskolan, har under året undergått följande förändringar:

Från och med 1914 års ingång har å expeditionen anställts ett kvinn-
ligt skrivbiträde, varjämte länsskogvaktaredistrikten ökats till fem. Förut
varande föreståndaren för fröklängningsanstalten har därigenom fått eget
distrikt och en ny föreståndare har i stället antagits.

Länsskogvaktaredistrikten hava efter uppdelningen fått följande om-
fattning:

I distriktet omfattar Åkerbo härad samt Heds och Gunnilbo socknar
av Skinnskattebergs härad (bostadsort för länsskogvaktaren, Köping).

II distriktet omfattar Norbergs och Vagnsbro härader samt Skinn-
skattebergs, Ramnäs, Sura, Fläckebo och Harakers socknar. (Bostadsort
för länsskogvaktaren, Ängelsberg.)

gy FR a SÅN sar JR RA RR JL RR a rn NE nr EEE FA LTS SG SA mt ME RA
FR re -— - A

SPE TT ErLLS0 AR OVAN TS NT VPN NORA TITT BIS DE a VA läg TREE ön TA DE URINET SAL BANER
vi SA
224 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

III distriktet omfattar Tuhundra, Siende och Ytter Tjurbo härader,
Snevringe härad utom Ramnäs och Sura socknar, Norrbo härad utom
Fläckebo och Harakers socknar samt Kumla och Tärna socknar. (Bo-
stadsort för länsskogvaktaren, Västerås.)

IV distriktet omfattar Torstuna härad, Simtuna härad utom Tärna och
Enåkers socknar samt Över Tjurbo härad med undantag av Kumla och
Möklinta socknar. (Bostadsort för länsskogvaktaren, Heby.)

V distriktet omfattar Våla härad samt Enåkers och Möklinta socknar.
(Bostadsort för länsskogvaktaren, Tärnsjö.)

Styrelsen har under året haft sju sammanträden, varjämte under fem
dagar inspektionsresor företagits inom Norrbo, Vagnsbro och Norbergs
härader, varvid inspekterats dels avverkningstrakter, dels ock kulturer och
andra av styrelsens tjänstemän utförda skogsväårdsarbeten.

Under kulturtiden hava förutom länsskogvaktarna tjänstgjort 21 stycken
plantörer. Tjänste- och tillsyningsmännens samt plantörernas förrättnings-
dagar framgå av nedanstende tablå:

I I I
| Zz
3 un ANS TEN 3
I 2 5: = Ar | 2 I > | =
I = 3 Se | - I 5 | (9 | Q
SMS SN LIES RR ANT [FREE 5
| =) 57 Ö H gr | SÄS | I [9] FH
I - 3 < = 25 & 5 = | (— | > Sas
| AN SA RS EE
| RS RSS AG ROPS STR
I | > I 3 a KM = —-T Q | = a | F ; £ lige =
| RNE TE FI AES (EEE Bo eR
| & | SA | SEN Rd | =
= TI EES = (0) | =
é Oo = N ET 5 | 3
0 | & | = 2 | Am Oo
SRA en NGN 3
NCM q [912] | '
| | | | I |
| |
| I |
TSÄNSjä Sm AS tan ene ee SE 34 | 46 48 2 (SES [ESA 226 |
- . . | | | |
Södra distriktet:
Iänsskogvaktaren ss... skate SITA STL SN 69] — 20 4 TR ARE
| I | w I
[NELENaL SKE RIE ägor srnorvolbongsse Jas = = NL Ra LÄGER ke SG 251 |
| Västra distriktet: |
I I
| Länsskogvaktaren IS IR RER 347 RITRO 36/ LEN EN Rn RV a 228
| PLATO FEnI AISA ER AS = - 200 SEN AN 217
| |
Nar | |
Norra distriktet: | | | |
Tänsskogvaktaren, ös... sc. ons. iert 1 BAN 40 FEN 20 stl Yran 25
Planmtöresna: ocg. a. SEAN nana frile 103] — TT FF | HOS
j | | I
Ostra distriktet: |
EE | | | |
Länsskogvaktaren = .....dosooosso] 34 82 | 74] — SO Få 123 — 224
[EPIÄNtOferna. ss; oc .c där se SENS SEN [EES 241] — — | | 241
I I |
| Länsskogvaktare Karl Norman -— | 10 | 36] — SON FE 340
I T |
| I | I , 1
| | 2071 395 | I,121] 3 da 13961] 74) 34 | 2,242

VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 225

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Vad beträffar de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel
torde i stort sett inga märkbara förändringar kunna iakttagas i fråga om
skogarnas tillstånd, varemot ganska stora förändringar rörande deras
skötsel kunna spåras.

Det är icke nu längre endast de största skogsägarna som handhava
sina skogars skötsel med omtanke. Även hemmansägarna börja komma
till insikt om vikten av rationellare skötsel av desamma.

De arbeten, som framför andra omfattas med intresse, äro gallringar
och skogsodlingar.

Vad de sistnämnda beträffar synes det emellertid styrelsen som icke
tillbörlig uppmärksamhet ägnades den naturliga föryngringen.

Huvudsakliga anledningen härtill torde ligga däri att fröträdsställning-
arna av tall fått namn om sig att ej vara tillräckligt stormfasta för att
önskat resultat av deras kvarlämnande skall vinnas, men även torde den
alltmer stegrade efterfrågan på gran vara en bidragande orsak till de
ofta förekommande kalhyggena.

Granen lämpar sig ju nämligen ej till fröträd och enklaste sättet att
erhålla granåterväxt blir därför att uppdraga densamma genom kultur.

Skogsvårdsstyrelsen vill emellertid här framhålla att stormfastheten
hos fröträdsställningarna till största delen äro beroende på det sätt varpå
desamma utställas. Utväljas till fröträd endast fullt lämpliga träd och
ställas desamma i tillräckligt antal, torde å de flesta marker fröträden
vara motståndskraftiga även mot ganska starka stormar. I övrigt önskar
styrelsen påpeka:
att självsådd från fröträd eller i allmänhet från skog på platsen är dels

den billigaste, dels även den ur härstamningssynpunkt bästa skogs-

återväxten;

att fröträden i regel genom friställningen avsätta en väsentligt ökad till-
växt och således stiga i värde;

aft granen på grund av sin förmåga att fördraga stark beskuggning lätt
uppkommer genom självsådd under de uppkomna tallföryngring-
arna och således, om marken är särskilt lämplig, för gran, vid en
kommande gallring lätt kan gynnas på tallens bekostnad;

att en barrblandskog i allmänhet är förmånligare än en skog där rena
bestånd förekomma, då ju skogen i den förra blir motståndskraftigare
mot såväl stormar som andra yttre faror;

att granen fröar mycket rikligare än tallen, så att i stora delar av länet
det blir svårt att erhålla nöjaktig tallinblandning annat än genom extra
åtgärder samt

15 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914, Bilaga 3.

-
| 5 "1 " ; 4 CE Sa
ST SIT ISEN UTORRENT BE SERIES FET ISENSA YE Sffr DVD SESSEPYTAN fi SY RSPEN SN ELSE fe

FST SOV ET

226 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

aft genom kvarlämnade av fröträd marken bättre bibehåller fuktigheten
och utsättes mindre för förvildning.

Den mest praktiska föryngringsmetoden torde vara den, ibland å större
skogsegendomar tillämpade, att under den kvarlämnade fröträdsställningen,
åtminstone i mera stenbundna marker, verkställa sådd varvid övervägande
granfrö användes å de mest godartade markerna och övervägande tallfrö
å de sämre.

Gallringarna börja omfattas med allt större intresse, men är det egent-
ligen de yngre bestånden, som därvid genomhuggas, varemot avverk-
ningarna i de äldre lämna mycket övrigt att önska ur tillväxtsynpunkt.
Blädning till viss dimension är den avverkningsform, som fortfarande
alltför ofta användes till stort men för det kvarblivande beståndet. Sär-
skilt nu för tiden, då även mycket klena dimensioner kunna vinna av-
sättning, bliva de kvarvarande bestånden ojämna och marken bliver alls
ej till fullo utnyttjad, i synnerhet som dessa huggningar ofta företagas
i unga bestånd, som just stå i sin allra högsta tillväxt.

Den starkt tilltagande egendomsspekulationen har även under detta
berättelseår inverkat på virkeskapitalets minskning, då ju spekulations-
lustan huvudsakligast avser skogen, där ej endast det ekonomiskt mogna
virkeskapitalet tages, utan där även den växtliga ungskogen får falla till-
sammans med den gamla mogna skogen.

I likhet med vad fallet varit under flera föregående år, har styrelsen
även under detta berättelseår på grund av alltför liten tillgång på medel,
sett sig nödsakad att tillsvidare avslå av många skogsmarksägare gjorda
framställningar om understöd för försumpade skogsmarkers avdikning:

Av tabell I framgår i stort sett gången av skogsvårdsstyrelsens verk-
samhet under perioden 19035— 1913.

Skogsodling.

Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på allt sätt sökt
väcka och understödja intresset för skogsodling av de inom länet i ganska
avsevärd omfattning förekommande kalmarkerna.

Ovannämnda understödjande har skett dels genom utlämnande till
mindre skogsägare av frö och plantor gratis för skogsodling av gamla
kalmarker, avverkade före år 1905, dels ock genom tillhandahållande av
plantör vid alla skogsodlingar, endast med skyldighet för markägaren
att bekosta plantören fritt logi och vivre samt skjuts till eller från när-
maste förrättningsställe eller järnvägsstation. Genom styrelsens försorg
hava för verkställande av kulturer inom länet under året utlämnats sam-
manlagt 317 kg. tall och 332,5 kg. granfrö, samt 1,431,400 stycken plantor.

Ft Te Dr Rn SM RE ÅNS SA le” är EA a Tv had y 1 5 tl vv VN

VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 227

Årets skogsodlingar, som togo sin början den 24 april och sedan fort-
gingo under något mer än en månad, hava övervakats av länsjägmästaren,
samt stått under uppsikt av länsskogvaktarna och ovannämnda plantörer.
Tack vare den under år 1912 anordnade plantörskursen kunde kultur-
tiden nedbringas med närmare två veckor till stor fördel såväl för kul-
turerna som för de skogsägare, som skulle utföra skogsodlingar. Ar-
betena med vårbruket i jorden kom tack vare detta ej i så stor konflikt
med skogsodlingsarbetena som förut om åren varit fallet.

Till ytterligare förebyggande härav anordnades även under detta be-
rättelseår en skogsodlingskurs för utbildande av fasta skogsplantörer och
var densamma förlagd till Lisjö gård under Surahammars Bruk, där mar-
ker välvilligt ställts till skogsvårdsstyrelsens förfogande. Kursen stod
under ledning av länsjägmästaren och tvenne länsskogvaktare och be-
vistades av 20 elever. Många fler ansökningar till deltagande hade in-
kommit, men flera kunde ej på grund av utrymmesskäl antagas. Under-
visningen omfattade dels en å två timmars teoretisk undervisning per
dag, dels ock praktiska arbeten, huvudsakligen omfattande hyggesrens-
ningar, markberedningar, sådd och plantering, men även något gallringar.
Två dagar användes till exkursion å de vidsträckta skogarna, varvid
äldre kulturer, gallringar, dikningar samt olika avverkningsmetoder stu-
derades och fingo eleverna under dessa dagar även tillfalle att öva sig
i arealuppskattningar m. m. Kursen pågick under tiden 5—17 oktober.

Genom anordnande av dessa bägge kurser har skogsvårdsstyrelsen fått
40 stycken utbildade fasta plantörer och är det skogsvårdsstyrelsens
mening att under kommande år söka utbilda ännu ett 20-tal. På grund
av det alltmer ökade intresset för gallringar är styrelsen även betänkt
på att under kommande år anordna en gallringskurs, huvudsakligen av-
sedd för hemmansägare, men även i någon mån för utbildande av per-
soner som i mån av behov skulle kunna bistå skogsvårdsstyrelsen med
utstämpling av gallringsvirke i de fall då länsskogvaktarna ej hinna
lämna begärt biträde.

Skogsvårdsstyrelsen har under året haft all plantuppdragning förlagd
till den nya plantskolan vid Karlsberg utanför Västerås, men har jorden
där ännu ej hunnit fullt bearbetas för detta ändamål, varför en hel del
plantor för länets behov införskaffats från andra län. Under året har i
plantskolan utsåtts c:a 22 kg. tall- och 18 kg. granfrö samt omskolats
c:a 55,000 björk, 50,000 gran, 35,000 silvergran och 200 ekplantor. Björk-
plantorna, som anskaffats från sjösänkningsbottnar vid Hallaren synas
emellertid hava blivit till en del skadade under transporten enär de gått
rätt illa till efter omskolningen.

I
i
i
|

JA at a RR SEO

dd

228 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Fröklängning.

Den under föregående år byggda fröklängningsanstalten har under året
tagits i bruk och har fungerat till full belåtenhet.

På grund av att stora mängder kott under året kunnat uppköpas, men
anstalten ej kunde hinna klänga densamma, har en utvidgning av den-
samma utförts genom apterande av förutvarande pannrum till klängrum
och i samband därmed flyttning av pannan till källaren. Även har
elektrisk kraft utletts till anstalten, varför rensningsmaskinerna numera
drivas av densamma. Praktiska ventileringsanordningar hava dessutom
anskaffats, så att klängningen nu utföres på betydligt kortare tid och
vid lägre temperatur än förut.

De bägge sista åren hava varit ovanligt rika på kott, varför stora
kvantiteter inkommit till anstalten. Frö finnes därför nu på lager för
flera år och har för att detsamma skall bibehålla sin fulla grobarhet sär-
skild förvaringskällare under året uppbyggts.

Under år 1913 uppköptes 1,827,5 hl. gran- och 4,449,s hl. tallkott och
erhölls genom klängning c:a 283 kg. gran- och 1,340 kg. tallfrö, var-
jämte 1,313 hl. gran- och 2,030 hl. tallkott vid årets slut voro oklängda.

Skogsupplysning.

Förutom genom den förut omnämnda plantörskursen samt genom
tjänstemännens råd och anvisningar vid förrättningar och resor, har sty-
relsen sökt bidraga till upplysning i skogsvård genom föranstaltande av
föreläsningar å skilda orter av länet. Sålunda har länsjägmästaren under
året hållit en föreläsningsserie, omfattande 30 timmar vid vardera av
Tärna och Kolbäcks lantmannaskolor, ävensom vid Tomta lantbruksskola,
där undervisning meddelats såväl teoretiskt som praktiskt samt vid de
av hushållningssällskapet anordnade småbrukarekurserna i Heby, Barkarö
och Himmeta i korthet berört skogsskötselns olika delar. Genom kun-
görelse i inom länet utkommande tidningar har styrelsen meddelat de
förmåner, styrelsen har att erbjuda den skogsägande allmänheten. Dess-
utom hava 1,800 exemplar av Skogsvårdsföreningens folkskrifter utdelats
till för skogsvården intresserade personer.

Skogsvårdskommittéer.

Skogsvårdskommittéernas antal hava under året ökats med 5 stycken,
så att vid berättelseårets slut funnos dylika i 51 av länets 68 socknar.

At

FErEFEF SY FER FFV ETT IN T
' ' i hd
, | V

VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 220

Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande.

Uppsikten över den enskilda skogslagens efterlevnad har styrelsen

under året fullföljt på samma sätt som under föregående år. I 68 fall

hava rapporter om olaga avverkning ingått till styrelsen. Av dessa hava
sex lett till begäran om undersökning enligt $ 2 av gällande lag, och
hava dessa undersökningar under berättelseåret utförts. I 44 fall har
borgen eller annan säkerhet för återväxtens betryggande lämnats och
24 ärenden av ifrågavarande slag hava balanserats till år 1914.

Av de tre från 1912 balanserade målen är ett ännu beroende av
Kungl. Maj:ts dom, ett är av hovrätten återförvisat till häradsrätten
för ny handläggning och ett har avgjorts delvis till skogsvårdsstyrelsens
förmån.

Skogsvårdsstyrelsens expedition.

Styrelsens expedition har varit tillgänglig alla förrättningsfria söcken-
dagar mellan 10—23.
Diariet upptager 5135 nummer.

Styrelsens finanser.

Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa
av 04,057:28 kronor, häri inberäknade 46,500 kronor upplånta medel,
rörande vars användning styrelsen får hänvisa till denna berättelse bi-
lagd kassaredogörelse.

Västerås den 27 april 1914.
På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

John Karlsson.

R. Alexanderson.

Dl

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

230

[Leg |91e'v 9 bt — zbz'z OOV TEPE. oh CT an SÅI (FOJO AA ÖRE IEETOT
99 €17 I 65 007'g Lg9v'i GIVA Ae Nl or OzI 109 SU 9 TION |
— — I Lv gol'9 (ANA SpE'Sv6 Lig QII Sei 996 SI 9 INO
=> 5 S91 --- £96 o6b$'1z€ obtg a AN 669 ZI 9 O1I61 |
FF = bi gå £95'$ 096 VAAN AS zz9 | Förr IS zo$ (0 IE 6061 |
| |
— — 8 for — 918 o00'6+€ obE 69 Sd €9z S 9 g061 |
= = SI Qz — oIS | 000'041 589 09 VE Sgb + | +b LO6T
| | |
= = 9 64 — ozE | 000'obz gold AS Sh (ÖRAT ET RER AG 9061 |
= = Å 11 — Ellis o00'S Lz +vEL gÉ 56 obz EE RN rn a oo) RN
| | | | |
———-— mmm —-s- I DONmPWO HN LVNNäOii V Ä OL LHIPE B”HNOoOMSAMM"U”ILDULU[VVJJuIImIMHDOHOH YÄ OH OO OO OO OO OO — —=— —. <= - T] - fe —— - | —|
1319 | UIYILS TOSjE ST Su) Supe | |
UuPIs Nea 7 ppes SSB |
1eguru |IosppurgqtIog 1e3ep -p9wq -uejd 3 HD | |
udqgIe 103ue[d 01 19IeU | | |
Fat -YOSISpUun -SBut[po -SSUTUPBI SUISTIIÄIS | =
-SZutu ; | eueyepuey | PPYLYNNR
e3e[ -SBOXS -10J BPurA | 5 -SP4BA SIOSIOJ |
12102 I S -S3E[1IO] Sa | STUN Sxostona BIOSIOJ 3 o t |
ON dög epIe3aq ge ORDEGeR -UP PIeA I IE sorts | -S CE ISSPIBA | RR NE
uasjosks UasjdIÄS | UISTOIÄS Prksspaga SUIBOYS SUISTIIÄIS -spIgA WOuar) -SSOYNS WOUDN | ; |
-SpIBASSONS SV "SpIBAsSoxS -sSoys av | 1 SA -SPIBASBONS SS0xsÅ TES NS PpIRIsuv |
-S3OYS AV ULL -OS1ad AV | AE TePY9y | |
AV SespIq POM | MowD woua | ERA fp RES | | |
= LL NEG 2 RS | | Bla ERA
"£161--5061 UIJL JIOYWLSYIJA SUISJIJIÄJSSPIBASBONS JOAQ LIGE
rg SU TU SVÖE på SPE DIR SNR EN Kra tt ERE REN od FU TRE a SES RES SE” SN Ut EF ST PVE ng ERE FEL RA FE a KR äv & nr NSP vv vr a VAG OA ran VE å (ST

| ; |
ro
Fr en
Jå å
7 ' Get 861 11€ 007'01 SÖN-öK | g9L | Sti'bv | ewmuung
| | | |
091 - zl E Sr o01'€ Sg1'€1 SEI OzO'I | 180 Dev vn KN 8... 6/0:$<0- 0 NEN UR NR SAN BION I
| : kre II 9 | 0019 006'£ 1 Sä ofg (ATI HEN IG TA SO FraqINLYASUUIYS |
S 461 gZ oS o0o€t 0o09'$ 06 oL4S fena 05000. 00-0 00 ONV ENN OG 0.05 KN RN VR OSAR Od-TIAY
ÅA A I
2 L91 91 8z Lee oL€'6: | oS o€l BPR A GSR ee I8UMAJUS
A |
2 101 1z + I o0$'z €z oSI ler€-0.5 5.858 trär STör SNS Da MD ohne. dre br EKS NOHDENKVE OdIION
(&)
I ä vE 8 QI mt oot OI GE s8oveses ÖPPET BPR PEPPP RB BR BBR PA espunyn |,
[70]
ib ZI ib o91 008'9 +vz 36 FF YFNIES SA ERT FO KAR LOT TOR VU sl kr HÖR FOR KN FI IRIS IPudIs
AF ; äl 91 + SI Je o9S1 g LE piiö:0,5 ö oe AN da BGASA VKNA VOR VON CGT GLAN oqanfg, K
d 2
AN = . z6 o1 1z Ce Pi ge 9€ SEKO AGS OTEL IOK FAST vunIsao |, |
2 otbtz 8 ge oS folol bz 06€ EE EO FA TKO Da be vungJuts |
<A
S +'6 8 ZI Ne ER for +bz ös 8rrPPPPAPPPRRR PAPPER KRKA a oqanfr, 0 |
: A
ä gbi OI o0S o0€f€ Czz S61I rst tr ssk CreovrbrrsP PR PKR 0.00. 57510 pb 0KD NEN VIRA I
NS FR AO i = Ra aa VR tre TÅ Rad le a RÅ I a a ras Te JENA RR AL
IePYIU Te TPI 109wpSur| 109wp3ur| 1ePIy JvY
: ; BUD) Sum I Sum : DOBAARNTT
ppESs -uvjddje lt FPETORJ rer -SUJIJILA SUNE -PIIQATEN a)

- ——— gt — = - - - en Å ” - — - - —

"£161 IB UB] SPULJULIISKA WOUI
J1e30Y8 epINISua B EPIOJIN UIJIgJESPIBASZONS PULUOY WOPIUURY SUISJOIÄJSSPIVASFONS III IIAQ SespurwwWärs A

Ur COA VY NA TTT SV KR

I

VEN ” | RAG , FP IEETYT NEKATS OR
VESTRE TREFLSETTN NA I a RN CM : S på L

N
[SE
N

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I gI3:

Utgående balans-=konto.

Tillgångar 31/;> 1913.

Hörskottera de” synekOS ONA Ce Se sosse nt SE AAA RS NA Re 78: 30
UtTlämna Ge: TOrSKOLE. =S SS os Maa d BI ARENA Mn KR ON RA RE VA NANG 8,38 TN
KLOT tat NASSA See ren la Geo Sör te ers a SEN EAT ETS TARA NA 508: 66
Skogsvärdsavgitter förs gm 3, (CE) upp bBUuEna) ss ske SSA RTR 14,642: 59
DIVEESe Eb itOTET Aa bs so saa se OEM a gå SF GRS EE SA NE HS KOSS ARA TJOESA
Inventarier :
ETÖKIäDg MIN SANS talleM =S: AA ons SNS E LAVAS NIA re ESR AN SES ERRIN NN =
Pläntskola cm ed spa ckhyeS 455-50 sed SSG SNR RSA ee AR SR PETS (FTIR
10) (NE Ved SRS Fk he TRA NANA RE fo SERA SL Ka ÄR fana ne I 3,4
121) 6 JA La fe (O TREE ME SE ES EA NE Cr SA RE NI EN Te EA BRN os ER ÄN a 1T,;05SNG
PI ANUORAA ösa sår SE St sr yt SE NRA BER St Sok a ENAE sar 0 4 RR fs KRA SRA 1,T80:102
KKÖNtOrSM Ventas sr se a NR ords ed AT FRE 2 NA fr Sale SA AA I GSI TOOGA
ÖVILS Ar LIV ETAC os ere se Ne or vs ASS SA KE SE SA sf EG SE REN 3,000H--

Summa kronor 76,282:

Skulder 31/19 1913.

Wästmantandstlans]sspar bank 355 sate Assa NR s RO SNS 12,000:
Aktiebolaget" Mälatprovinsernas bank es: sas Ne a SRA 20,000:
I BO AN [0] a aka (Sr a ba VER SER 0 BIR SR TRE SN RA Re FRA FE 13,000:
Mästmanlandstläns Nya Brandstodshölapt. sh raser sas SOT H;O00:k
Tillgångar Utöver ;Skuld emma: 05/6 .5.. AS Ae SSE 26,282:

Summa kronor 76,282:

VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 233

Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstingsområde

kassaredogörelse för år 1913. .
Inkomster.

Statsbidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av

Transport kronor 65,194: 27

skogsvårdsstyrelsens verksamhet ........sssssssossersnnnnnnns UR Le 4,000: —
Statsbidrag til skogsodlingens främjande" (2n js oesWiisieds seden 6,313: —
SBR ARARGES ANS anGStings" BICdTaS os sossar STI NN rg ae AS RAN 5,000: —
> » hushållningssällskaps bidrag —ssnssmmmmssesessesess ana 2,500-—
FLAT TI SAR SATA pv Se Ser En SRA LEE RR SE EA ve 1å RT Ng
TERO, IS rf EE SNS UNGRARE FR RARE OS Fö 2 AR ASS SE 15,800: —
Hersalda pPlantfon. OCH MIO > 4 fbr rel So SA Sas SEN 2 SORTER ARE SIS 6,446: 35
TEES ES VI late CA ANN VG st EE SARA AE ER ET od LR ISEN UR 669: 72
TE STSE OS FOS ITIS EE a 5) ARR Sr NAN SAR NESS RE re UK Pa 2 os LOKE 1,081: 05
BIRIR-K OEI AVSKELVI HO SLANT. I Ö:L2 joo see org se oss ee aa Ser Serra rs TOA
Återbetalade förskotterade synekostnader s...nmmmmmmmssssssssrssseresnnnn na 168: 55
BE TERVISAEC NH OBSKOLE 106 053 Soo kesesl enat fo ser AA S SISEN bf suvar sr EN RSK SSA 500: —
Lånemedel:
UREA KR E 2 SES CR BR SN 10 NT EN VN R SP SITA SR Sw RET 59 rt få AR Sa 6,000: —
Lån av Västmanlands läns Nya Brandstodsbolag ..somosmmmmss---- 7,500: —
203 Aktiebolaget. Malateprovinsetnast bank 3-0 sme:scstsseesror 20,000: —
d:0o löpande räkning 13,000: —
Lyft depositionsbevis för skogsodling å Granhammar ses. 1,300: —
Wanssköpvaktarnas andel.r pensionSavgliteF: .J...s.nesössoversdsssiadserbens 132: —
Summa kronor 94,057: 28
Utgifter.
TESEN IE fog Ta Kr SAN E RI SR ar TR ER ra SRA 819: 93
BASEN ÅR va oe song Bose san sg osa bsr LR SEE FER ESR PE AA 8,400: —
Pensionsavgifter för länsskogvaktare ...oosommmssssseeserern rna 409: —
Reseersättningar:
SEAN ER SENS SA RE RENARE RR I SAKTA 898: 80
MER Sj AD MAASFAFED Gör sla sko ad Ssd SR 2, TERS 20
IKE RISORCKN AR: SE GSR Sat SENS INRESA 82: I0
BARSSKOS Va Rtdrla, 2 oo oosseerbodependeos SUS ASSA Fen 4,091: 18 47,187: 2
FÖSKEE SAD OSKOSTRA CET tat oe Ra Manor ads Rea Dr ar sla SN Kr A SA 2,224: 26
Skogsodling:
Inköp” avtro och plantörST - fog kes ArEOÖN=—
» 3: KUlEretSkAP us oe oslo esse 167: 60
PlantskolearbEfen-” Mm. I oss. scssoserWssk a ANTAG
PAN fore dä ASS NA PI Sn rd see 20022
SKUD SOC IN FAT LS Sn MT egon 1,860: 21 13,488: 82
Åtgärder till spridande av kunskap i skogsvård ......... 1,907: 95
ProOklangnang Salstalten tu = Ce NE ed td Sto Asaleirs ssd 6,981: 12
IHköp av kolfarss fuse LINE AS AR SO Rn SR BAR ben BER SS ER a

3

TIER oo LNY PIA Va 2
> Transport kronor 6
HIS i ; : 3 IG SÅ

Expenser :' i OT SEGA
Flyra av expeditonslokalessts "ber Uska ;
Telefonavgifter :
Annonskostnader
Brandförsäkringar
Tryckningskostnader
IDventarier sva esse ;
Skrivmaterial m. m.
Diverse

Undersökningskostnader
Räntor

Utlämnade förskott
Kontant i kassan

Summa kronor 94,0

1

På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

John Karlsson.

ir pe od ina he er DN NA 32 ng Flyt? rv
. ng Kä på a -

VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2

[SE
un

Revisionsberättelse.

Undertecknade, utsedda till revisorer att granska Västmanlands läns
skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1913, hava denna
dag sammanträtt för att på övligt sätt företaga revisionen. ;

Styrelsens berättelse, protokoll och räkenskaper hava genomgåtts med
tillhörande verifikationer. Vid granskningen har ingen anmärkning före-
kommit.

Den nybyggda fröklängningsanstalten med närliggande plantskola har
vid besöket inspekterats, vi kunna vitsorda att alla anordningar som
förevisats befunnits fungera väl, likaså synes plantskolan vara väl skött.

Revisorerna hava fäst sin uppmärksamhet vid det förhållande, att skogs-
vårdsstyrelsen behövt upplåna ett avsevärt kapital för att bestrida de
med verksamheten förenade utgifterna. Detta behov av lånta medel har
varit beroende på, dels den högst betydligt ökade rörelsen för att av
kott som klänges på egen fröria kunna bereda gott frö till de ökade
behoven, dels är det beroende på det förhållandet, att utbetalningstiden
för skogsvårdsavgifterna numera från räkenskapsårets början blivit fram-
skjuten till räkenskapsårets slut. Härom lämna räkenskaperna en tydlig
överblick att bedöma de nyinträdda förhållandena.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet har under årens lopp avsevärt ut-
vidgats och i bredd därmed hava utgifterna ävenledes varit i stark
tillväxt.

Ett tydligt vittnesbörd om den gagnande verksamhet, som styrelsen
utövat, är att numera tydligen kan märkas att den jordbrukande, skogs-
ägande befolkningen med ökat intresse omfattar skogsvård och skogs-
kultur.

Den omorganisation av förvaltningspersonal som på senare tid ägt
rum, synes vara med god plan och arbetsfördelning överensstämmande.

Mot skogsvårdsstyrelsens åtgöranden, tjänstemännen eller dess betjänte
hava revisorerna icke funnit skäl att göra någon anmärkning.

skicklighet och RA REG: revisorerna tillstyrka full oc ;
decharge og det år revisionen omfattar. jå

Västerås den 9 juni 1914. Fre
Gust. E. Lewenhaupt,

av staten förordnad revisor.

Joh. Andersson, | Otto von vs
för landstinget. i 3 för MS STAR

Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs län berättelse för
år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Under Dberättelseåret har styrelsens sammansättning varit oförändrad.

På grund av de ökade arbetena har styrelsen fr. o. m. I oktober ökat
länsskogvaktaredistrikternas antal från 7 till 10. I samband härmed hava
till ordinarie länsskogvaktare i de nybildade distrikten antagits F. N.
Hedin, C. W. Löfkvist och K. G. Eriksson, vilken sistnämnde förut hos
styrelsen tjänstgjort som extra länsskogvaktare.

Under sommar- och höstmånaderna tjänstgjorde 9 extra länsskogvaktare
hos styrelsen uteslutande med stämpling av skog och planläggning av
avverkningar, varförutom I extra länsskogvaktare haft årsanställning.

Styrelsen har sammanträtt 3 gånger.

Skogsvårdskommittéer finnas i 33 av verksamhetsområdets 46 kommuner.

Den gren av styrelsens verksamhet, som benämnes skogsupplysning,
har under året fullföljts enligt samma principer, som föregående åren.

Sålunda har 10 timmars undervisning i skogsvård meddelats vid var-
dera av folkhögskolorna i Fornby, Mora och Malung.

Vid av länets hushållningssällskap anordnade lantmannakurser har under-
visning i skogsvård meddelats.

Föredrag i skogsvård hava hållits på 46 olika platser i länet.

8 gallringskurser, vardera omfattande 3 dagar, hava anordnats på
följande platser i länet, nämligen i Sifferbo by, Gagnefs socken, Gärdsjö
by, Rättviks socken, Östanviks by, Ore socken, Rågsvedens by, Äppelbo
socken, Närsens by, Nås socken, Skattungbyns by, Orsa socken, Åkra
by, Lima socken och Kumbelnäs by, Wåmhus socken.

Dessa kurser, som avse att bibringa deltagarna praktisk undervisning
i ungskogens vård, hava varit omfattade med stort intresse av deltagarna
och även börjat visa spår efter sig i form av påbörjade gallringar av
ungskog å de platser, där dylika kurser hållits. Styrelsen hoppas att
inom en ej allt för avlägsen framtid detta praktiska upplysningsarbete
skall visa sig synnerligen fruktbringande.

Styrelsens
sammansätt-

ning och sam-
manträden.

Skogsvaärds-
kommitteer.
Skogsupplys-

ning.

- j Sgl9gz'z |ö'gg5'6 |Sooz'1 |S'S LS |6'z1g'9|92'og€'1 lestibr IruigEz'r IS4e'ber |SUS'zL4 |oo4'1SE€ ISkiULg |E6'HE JeStzbglobro'r]gS|L€€) ewumg
Sl|L6z |o'gret|ser |o'6 IStggr'1 |64'$g1 —Ig5te9 rater |ooo'Sy — fooo'Ssiy Jost16 | — o5r6 JotSSr JorlgE | ARAKE SJEPI9SEA
co | | le rg El |
: Sa |—jorz Is6rr logg SET o'gEz IE'OL [vn AR 000 KN OOOKÄTE]OEISE ma OSNSIGSNN OKSiR AE fer ÖT ER O TS OS Bure få
- | | I | | | | | |
SEG x lo£lgor |o6bizljozoc Iorob IoEPyttrlsggg $fattor Ifofele loSH:6S |looo'gr loSk'€r ISsutgkr |ootg Isl'obiI ofozz |I1/04 |'SUSTepATY-eIOMN
=: | i | | ö |
f [0]
; me lar |OkiV org sot SSE I SEReLN Seg tern6er nt oEtgET n0igke = CO ETTA SOrR INA CSS Sen (Om SEE JIN-BSIO
= | | [<a
= 991949 IStI9€'11[St908 ISELE ISIg4 IIStg6r —lolt€r ISltegr ISLE6V ISLg't looSttb loff96 —IEgrI |Lrvg IseGSr 19 IS [gosa E bgRer suefng |
0 M | I I I I I I
m I | | | | |
AM lollEbr — St691'110'00€ o96r ISEL9 Ig6rg9r jo€r Igetgr loSb'gbtr looz'g9z loSz'zzt loz'tog logtzr logttg lotebri 1Ig IS9 | sBejsBrograsen
Å CA) | I | | | | | I
2 oIbbloor rer l|Sv6r oigET öregu Frrer — jostE Sr'gg1 —|ooo'SIr |ooS'Sz looS'6g8 l|oztz6 lost —lolt4g ISt9rr 18 19 It sSrogreddos
| z | | | | | ESA SN
i NN | | I I
I | | | | I
/ Å ol TY IeH | feH | PH 25 SSA SAS ASKA SL I [Eee
R SN NG | öeTD js STIIvA SST I strege | ——— ST - Je. SSL ar | lg IR] 8
in | | | | | KR SE RRCE |
26) SOT [(B3JNA Er he ÄTA E Surpo | | FEENSE SN
Hå 3 | JIP[e LO | | — JIMUYNY | -sFoys | - | | AG | | ÖS SNS PILDSIp
; =S req ad | BUT: | NERD euw:S ET FETE TS SE:SÅ IUTIO INET EL Se Sn
FRÖN AR | | s | [se NEN COTPU ETISK: | | | NI | 5 | -31ePLeABOYSSUTT |
FR ES SETS TNA | | | | | | ER B/S |
; O [EA apex nIqI0J 1919gTe PIA 2 es SAR rg AE To eng ER 1 SE |
z Sespid | PPIAA Sues)ejueld | SursjeoIA | SS |
/ "€161 JB PUJIINJINYNIEA JIAQ BEJIPULWIWES
4
I KRO
(9.0)
Se)

KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239

69 elever deltogo i kurserna under hela undervisningstiden, varförutom
ett stort antal skogsägare deltagit en å två dagar.

Årets skogsvårdskurs var förlagd till Gustavs under tiden 6—25 oktober
och räknade 60 elever. Ett försöksfält anlades och inhägnades i år lika-
som föregående år för att för framtiden kunna demonstrera skogsod-
lingens betydelse.

Kostnadsfritt har utdelats. 1,000 ex. Skogsvårdsföreningens folkskrifter,
4,778 ex. >Kort handledning vid folkskolebarns undervisning i skogsvård
m. m.>, varjämte ett visst antal andra ströskrifter utdelats.

Skogsodling har under styrelsens ledning utförts dels efter ansökan å
1,380,26 har, dels i form av tvångskultur, s. k. borgenskultur å 124,20
har, varjämte vid undervisning av folkskolebarn, skogsvårdskurser och
genom fritt utdelat frö 170,85 har skogsodlats, vadan hela skogsodlingen
för året under skogsvårdsstyrelsens ledning omfattar 1,675,:1 har mot
15104 ,95 har ar 1OD25

Tab. 1—4 lämnar närmare upplysningar om dessa skogsodlingsarbeten.

FaR: 2
Eftersatta skogsodlingsarbeten utförda av skogsvårdsstyrelsen på veder-
börande avverkares eller markägares bekostnad år 1913.

Dagsverks-, frö-

SSSK a a Areal plant och plantörs-
vaktare- Socken By Litt. RSA
| distrikt
I Har | Har |: Kr: löre]- Kr. jöre
|
|
| Kopparbergs...| Säter ......... Gruvriset ris H 1,00 35 | 10
| ARTS EA SRON Storgården D 2,00] 3,00) 64 82 99 92
| Västerbergslags! Gagnef ...... TJJUTAS) soo sade A 7,00 197 | 66
| Grangärde ...| Sunnansjö..... > 1,30 77 130
| Norrbärke ...| Björbo ......... Bb 3,50 165 | 65
| SES KUNA sot Häalsärvet «an I 6,00 95 | IO
| 2 BN SIG Mats Knuts ... A 6,00 277 | 75
| AES [Dy ae Västanäng ...... Ca 1,50 66 | 43
| RAIN od Mats Knuts ... i: 9,30 395 | 42
| EN rn VAG a Sk Sörbo nja 6 KC je ojen 0 A O,40 35,40 KARO 58 1,281 89
hörsa-Ore sol (ÖIISE RNE a Kyrkbyn ...... 4,00 203 | 37
| ÖreR ser JATVek i rånen Ke 12,00 561 40
| SA PTE, RE ARE SERNER Fa ,00 25,00 120 | 91 885 68
| Mora-Älvdalen | Älvdalen ...... I AE EL SN SR E 2,00 35 41
i TRA Holen äss tu. A & C | 1250 770 | 34
| 2 ÄTS SAG INTISHAS RER SEA (0) 3,00 60 | 02
| BE SSR Bergkarlås-Risa S 2,50 138 | 68
i TA ERE Aa Gopshus «...... Da 2,30 156 | 74
FST NInas Eee FR 12,00 503 | 17
| IN SARGEN Morkarlby...... 2.4 3,00 | 37,50 131 | 54 | 1,795 | 90
| Västerdals FaR Transtränd.>.FRans lo kbie E 16,80 | 16,80) 8171 26 817 | 26
| Summa 117,70 4,880 | 65

Skogsodlingsarbeten utförda och bekostade av skogsvårdsstyrelsen.

| Västerdals...... Malung ...... XXaV | 6,50] 6

254 | 38

Skogsodling.

PROVEN

RP a a RR ON NR RAKA TRA RN FAR Fa - > TR TT Vä. ENN RA TEVA EE VANNES NN
-- sö i Fr ar

240 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
FRIIS
Sammandrag över skolkulturerna år 1913.
Antal Fröåtgång Plantåtgång Ytvidd
| | |
Länsskogvak- | ; | nt äs : i
far etistsk 5 7 Tall |Gran|S:ma]| Tall | Gran | S:ma skoes-! kult S:ma
| 9 = | odling
Kg Ke TSE St. St. Har | Har | Har

i] I
IT SOlCLBA 2 RR 45 | 1,417 |I11,25| O,20/11,45| 22,924| 2,4001 25,324| 24,51 2,70 27,21 |
Tuna-Bjursås ...| 20/1 628 3576] — | 3,76] — =S = 8,51 5,00 I 3,51
SVAL US] ÖlgEs 151] 5871 5,30) — | 5139]. 2,8001 — 2,800] 5,96 3,00 8,96
Västerbergslags | 24 | 825/| 7x2a| — | 7521] 4,0001 6,300l 10,300) 21,52 0,30 | 21,82
SIDEN OEI og 201 959] 5,85] — | 5,85! 4,780) 1,025| 5,805] 8,83 4,47 13,30
I ÖrsaOLerae 14 | 421 11:73] 4,15/ 15,88] 2,400] — 2,400| 16,18 | 1,00 17,18
Mora-Våmhus.... 6 289 | 2,20] — | 2320 2:ASOL 2,480] 1,78 0,84 2,62 |
Järna-Sollerö .... 3) 185/| 1,60] — | 1,60] 350] — 350) Ten 1,72 |
Malung-Lima...| II! 4891/ 2,83] — | 2,83) 2,800] 1,000) 3,800] 5,03 3,08 Syr
| NOTA 3: dgr See 9/| 326 | 1,60] — | 1,60] 3,630] — 350301 1595 2,25 4,20
| Summa | 167 | 6,126 53,42] 4,35/57+77| 46,164 10,725]| 56,889| 95,99 |. 22,64 | 118,63 |

Som synes av tab. I har styrelsen för året utbetalt bidrag med kr.
2,286,85 för skogsodling utförd å 406,76 har kalmarker av äldre datum
än ”/1 1905. Denna form för bidrag till skogsodlingsarbeten är ny för
aret, och har styrelsen härmed avsett att i möjligaste utsträckning söka
påverka till alla före skogslagens ikraftträdande uppkommande kala skogs-
markers snara försättande i skogbärande skick.

Av tab. 2 framgår att tvångskulturerna redan börjat förminskats, i det
är 1912 230,77 har skogsodlades under denna form, men för året endast
117,70, vilket visar att det tvång till skogsodling, som styrelsen anser
sig sin plikt likmätigt nödgas utöva, haft åsyftad verkan. Att utföra
eftersatta kulturarbeten på den enligt skogslagen skyldiges bekostnad,
har visat sig vara bästa medlet att frammana skogsodlingsintresset.

Lab: A:s
Kultursammandrag år 1913.
= —— | i I
| Sa Gran | Summa Skopts
| | GS | a odlad
lErör | Plantor Frö | Plantor | Frö | Plantor: |Farealla
ch [== | — — har
[GEES St Kg. Style | St.
| I I I | I
I I I I
| IVArkulturetna. vf... en | 642,52 | 351,700 | 34,93 72,575 | 677,45 | 424,275 | 1,380,26
SKOLE enas boss | 53,42] 46,164 4,35 | —10,725 | 57,77 | 56,889| 118,63
| Kostnadsfritt utlämnat ...... II=-30,75:)- —-8,500 Oss. = Fl FER SOOIN 46,40
| SÅ. k. borgenskulturer ...... | 46,00] 96,700 0,60 | — 18,000 | 46,60 | 114,700 | 124,20
| Skogsvårdskursen i Gustavs) — 1,25 | 0;050:]- O;65 | 3,750 1,90 | - 13,400 | 5,82 I
| Summa | 773,94 | 512,714 | 40,90 | 105,050 | 814,84 | 617,764 | 1,675,31 |

KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 241

Tab. 3 visar att skogsodlingsarbeten under året utförts med 6,126 folk-
skolebarn och vid 167 av länets 285 folkskolor. Även under detta år
hava respektive folkskolestyrelser själva handhaft uppdraget att ordna
skolkulturerna med bidrag från styrelsen av kr. 5,— pr skola till ledare-
arvode och ”'/; kg. skogsfrö. Plantor erhållas från de vid folkskolorna
anlagda plantskolorna.

För att i statistiskt intresse sammanföra alla kända uppgifter om skogs-
odling inom länet lämnas här nedan ett sammandrag över all till styrel-
sens kännedom kommen skogsodling i Kopparbergs län 1913.

Av skogsvårdsstyrelsen utförd skogsodling jämlikt tab. 4 ......... har 1,675,31
> större skogsägare utförd skogsodling jämlikt tab. 14 > 1,428,66

Summa har 3,103,97

Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag och Korsnäs Sågverksaktie-
bolags skogsodlingar ingå ej i tabellsiffran av på annat ställe angivet skäl.
Beträffande skogsfrö och plantor hänvisas till tab. 5 och 6.

Tab. 5.
Frösammandrag år 1913.
Tillgång :
Tallfrö Granfrö Summa
kg. kg. kg.
(BEG NIEr St riga fö OLE SANS AE Bree EN 1,47 2,80 05,34 004
ÖRE SWRA ATS OT EA sr sa ER Kent Ås EE RA 25329,04 1, E0045711 1 33004575
Summa 3,795>84 —1,760,05 5,555,89
Å lgång :
Tallfrö Granfrö Summa
Enligt kultursammandrag: kg. Kp: kg.

Ansöknings- och borgenskulturer ............... 688,32 35,53 724,05
TORNE KL LIE CE RR SRA og AB a oe SÄS SOL SE SA AAA Sr 4,35 SATA
GS TR SOS tnC0 UED S SES oe os set DE dö di LR 390,75 0,37 31,12
I TRY ESA LILLE DV Sod Sr SAN te ÅRES AA RR RN 416,20 I 3,10 429,30
NESAtN) 20 PRIS KOlOfRaA 23 (25 frossa LS 14,80 20,40 35,20
BSKOPSVÄFGSKULSCIN Gare Led dsls str resas 1,25 0,65 1,90
SJU tlamnat:isktDYe: MOE SKOLE... css ord lose PY2:00 — 172,00
Behandlar OA Seden ende Sr 2,418,90 1,685,65 4,104,55
Summa 3,795,84 1.7 60,05 5,555,89

+) St. Kopparb. Bergslag......... I 11,20

Starbö brukat tiska soker 16,40

Alvdalens Besp.-skog ......... 10,00

Barkens Sapy. ob. witesic 34,40

Summa 172,00

16 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

Markbered-

ning.

242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Tab. 6.
Planträkning år 1913.
Tillgång:
Tallpl. Granpl. Summa pl.
Från skogsvårdssstyrelsens plantskolor i Säter, SR Se 25
MÖTA OCK ÄDEKS adress SR RAS 466,550 3325 469.875
Från” skolplantskolOmar Möss. RARE 46,164 TOMS 56,889
FVIIBROP ta EP LATIOB? SöS Sr Aes RAS NY SEA TT 91,000 91,000
Summan. "5 I 2,7 14 Cr 105,05 020 ÖRNEN OM
Åtgång
Tallpl. Granpl. Summa pl.
St: sti St:
ERS ER UU RITS Ann Na a ONA Sö ke 5 T2,7 14: II TO 5.0505 FOO

Årets fröpris hade styrelsen bestämt till kr. 14 för tall och kr. 10 för
gran. Priset för skogsplantor sattes till kr. 1,50 pr 1,000 st.

Årets skogsodlingar började i Södra Dalarna den 28 april och i Norra
Dalarna den 2 maj.

TAONYA

Tablå över markberedningsarbeten utförda hösten 1913, under skogsvårds-
styrelsens ledning och med bidrag av 1/3 av kostnaderna.

Zz > 4 Z| 3
5 r 3 5 2 5
NRA = 5 | = Summa
- = - E ;
2) 5 | Areal| — |Kostnad! 3 |Kostnad/Z | Kostnad! | Kostnad| Bidrag
Distrikt Al D: > = = kostnad
< & & 2 5 [=]
58 5 : & : |
Bj 09 09 - oo |
& | Ez z FR | AAA 82 Sa FE =
Harlar| ' Kr. | öre] ” | Kr. |öre|S5 | Kr. | öre] | Kr. | öre| Kr. | öre] Kr. | öre
I || I I I
| | | | |
SEN enpsa soda 11-355 |. EI) SS ÖN IN = — 1 33
Tuna-Bjursås ...... 11.-0,5 | — =] 0,5 | — | — —| —
Västerbergslags ...| 2] 2,—1 2 145] 2,— Uf 9 —-l—-! — | — | 18 6|—
SAINT AGP bad AG EN ROS 10501] CT NER SN | I —1] 31150 | 10150
Isa | | | |
Mora-Våmhus ...... 8) 33,—1 36 |70| 30,—] 112/ 50 | 86) 281150 |—-| — | — | 21 3/50 | 397150 | 1321 50
Summa |15| 43,—| 51 |65| 38,—| 138| — | 105] 338| 50 |=| — | —1 21 31501 480] — | 160) =

Tab. 7 sammanställer de markberedningsarbeten, som utförts av styrel-
sen på ansökan, men utföres markberedning i allmänhet utan biträde och
bidrag från styrelsen, genom att intresserade skogsägare, möjligen på-
verkade av styrelsens annonser höstetid, hos skogsvårdskommittéerna
låna redskap, bestående av hackor eller finnplog och sedan själva -om-
bestyra markberedningen.

KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 243

Tab. 8.

Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen planlagda och med bidrag av
skogsvårdskassan utförda skogsdikningsföretag år 1913.

Under året planlagda Under året utförda och avsynade
| - Bäckrensning Avdikning 2 Bäckrensning Avdikning
sånn = 33 35 = 35 35
vaktare- ” 3 FÅS - ÄR Få
dk Ez ER = ä pel Z 3 b 7 SE :: 4 SR ä 2 A
FET [NL ar FR Kr. | löp: |-3 b-& S fa LC sa OR) Kr. löp: | 2.3 Kr.
2 | meter 7 | meter |o: 7 2 | meter | o: = meter | o: =
s 9 SR 5 SR 8
|
| Kopparbergs ...| 24 904 11,4] 102,63) 13,096/22,2 2,0901.s8 2 — — -— 089: 21,7 215,02
| Västerbergslags | 10| 6,366' 10,7| 681,67) 17,319/ 24,6 4,258,8s2| 8|10,850! 9,7 1,057,73 19,960 31,8' 6,353,31|
|SINANS boccssooscr 25! 4,579|10,3| 470,61| 30,420/21,9 6,670,2313| 1,487 12,0 178,43! 9I,235 21,s| 2,010,80
| Orsa-Ore ...s.soc- 13| 8,607| 9,8) 846,33| 16,704|21,2| 3,536,91| 9| 2,222/10,7| 237,04) 17,355|20,0| 3,477,09!
| Mora-Älvdalen | 21/ 4,965/10,9| 540,59 24,256 24,7 5,903,96!11 348/13,2/ —46,281/15,260! 23,2| 3,535,94|
| Järna-Sollerö ...| 20j 3,782/10,0| 379,41| 21,018 23,4| 4,908,s3i11) 1,747|13,1| 229,85 11,713/22,9| 2,688,13|
| Västerdals ...... 19! -2,963' 13,0] 386;74| 46,739|24,3'11,340,46/10 1,529'12,0' 183,43 11,681 24,4] 2,858,15

Summa | 132/ 32,166/ 10,3/3,408,02/169,552| 23,4/39,611,09/64 18,183! 10,6 1,932,80' 86,193 24,3) 21,138,44]

|

Av tab. 8 framgår, att inalles 1.32 dikningsföretag planlagts under året,
omfattande 169,6 km. och bäckrensning 32,. km., för en sammanlagd
kostnad av kr. 43,019,-1 samt att 64 dikningsföretag, omfattande 10,44
km. dikning och bäckrensning, för en kostnad av 23,071,2, under året
avsynats för dikningsbidragets (40 2& av kostnaden) utbetalande.

Denna gren av styrelsens verksamhet har år ifrån år ökats.

Under berättelseåret är ökningen dock betydligt större än föregående
är. Inalles handlades 488 sökta förrättningar, av vilka 9 avslogos, 10
övergått i andra sökta förrättningar, 21 återkallats och 13 överförts till
är 1914. 435 kommo alltså till utförande, varför redogöres i tab. 9.

Tab. 9.
Sammandrag över meddelat biträde för skogsvård och avverkning år 1913.

> | Fe EE Fa
= Planlagda Utförda Råd för — Anvis-
I el =: RSS bestånds- ning för
—| avverkningar stämplingar Ho Pag
Sr SA | = JA = - vård röjning
Länsskogvaktaredistrikt | > | = É
| & |- | Antal . Antal ; k
HoAtestk il aa Areal i |.> Areal i | Areal i |
| 2 | hektar I hektar PRE hektar | hektar |
sken fröträd träd |
KOPPArDErdS- oc cAs rese kos I 61 387 2,530 606 51,949 660 35 |
Västerbergslags ....s......... 28) — 127 | 3,484 $23 76,247 250 15 |
SÅTT SSE era SL Bg 115 38 | 1,616 2,896 | 304,127 109 129 |
UÖrsA- ÖT Sr Es IAN ee PRINT HILStoTAG = 1,798 | 138,583 617 149 i
Möra-Alydäleiti,t.2s. t.v. boc 8il - 550 | - — 2,338 | 278,397 33 391
Jarna=Höllerö ,.ös ssssee seas de 61 15 778 1,532 | 166,316 121 264 |
SR EET era ES Sp SR Sör ST pe 46 6 — 1,714 | 205,481 160 171

Summa 1|435| 1,272 8,408 11,707 |1,221,100 1,950 1, 154

Skogsdikning
och bäckrens-
ning.

Biträde med
kel
skogens värd
och avverk-
ning.

NN RTR SEGERN (SRA SE AD SEE ST ILE ET ERE öste NS Re RER RR
fr N 3 4 SAR Lt Ka V
N - é Ork

244 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I

Skogsavverk- Av nedanstående tab. framgår att 389 avverkningar under året varit

ning och upp- e.. s NG
UR öuer skogis- föremål för rapportering och hyggesbeskrivning.

lagens efter- å
levnad.
Tab. 10.
Tablå över av skogsvårdsstyrelsen utövad uppsikt och vidtagna åtgärder
beträffande avverkningar 1913.

I
Behahdlade jarl fe Behandlade utan undersökning
é jäml. $ 2
I I An I I An r
5 Sö | Le HS RÖK = 2
istrikt 5 al oc Als
SEE re 0 rs ESA ER fl as NARE EE 5
DM. BIRD NG IKE OT = = =S ER ==] NEN FAR Ken >»
EA ER EN SR a a
2 mel sooa |5 & Al 3 ON SEG a HSA =
SR BE Sd a Er AA a AA SE
SN Net FAR AS a FN de
ed föras | RE
I I || I I i] I
| | I | | | |
Kopparbergs......... | I RT 2 [fear FRIN Ek 16 4714
Västerbergslags — |) |) — ST SIN 2) 1 ÄITEGO 60
ILJA SE as oe ARA — | — — — | — sf 10 | 2 83
OFSA-OLER rn RA = == — — 30 | 8 2 40
Mora-Alvdalens LE fn = | TE Vu AS 19 TI ESA 76
JärnarSOllerö.. sosse mö — I —J|] — 10 | 2 | RNE fb 14
Ia sterdalstera EE a lä OK CK all GO 9 | I | 401 40
| SM
Summa 21 — 3 2 205 CGT 22 | 386 || 389

Inköp av tall- "Vintern 1912—13 visade sig vara ett rikligt fröår för tall, och hösten
och grankotl" 913 uppvisade ett granfröår av synnerligen riklig beskaffenhet. Resultatet
av kottinsamlingen framgår av tab. 11.

PREL Si
Kotträkning år 1913.
Tillgång | Tallkott | Grankott| Atea | Tallkott | Grankott!
(RR ETEN [ Hl
| Anstalten i Mora. |
| Behållning fr. år 1912 912,38 Il Årets klängning ......... | 3,805,5s] 3,189,05
| > » Gärdsjö 4,95] 1917,33 OF |.Bepflbang den 3!/,, 1913| 2,893,60| 3,818,55
| Under året mottagen kott...| 5,345,82| 7,007,60| |
| » i utbyte mot frö 436,00] = |
| Summa | 6,699,13| 7,007,60| Summa | 6,699,13] - 7,007,60]
|
Anstalten i Gärdsjö.
Under året mottagen kott...| — 869,00| Behållning den ”!/,, 1913 — | 869,00
| Sammandrag. |
SUMMA 20 ER Tag 0e ER IRN SeA | 6,699,15] 7,876,60| Summa klängd kott ...... | 3,805,s5s] 3,189,05]
| | | || Summa behållning ...... | 2,893,60| 4,687,55
rr dr lön 18 Ft RE
Summa | 6,699,15| 7,876,60 Summa | 6,699, 15) 7,876,60]

1 Härutav ingår 141,38 hl., från dec. mån. 1912, i 1913 års räkenskaper.

KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 245

Grankotten öppnade sig redan under oktober månad, då en del frö
släppte och har vidare varit skadad av insekter, vilket dock ej hindrade
att utbytet blivit tillfredsställande både beträffande kvantitet frö ur kotten
och i synnerhet kvalitet på fröet, som visat en grobarhetsprocent av i
regel över 90 intill 99 3.

Under året har den nyuppförda fröklängningsanstalten i Mora Noret Frökläng-
blivit fullt färdig och tagits i bruk, samt visat sig praktisk och effektiv Sö n.tor
vid fröklängning under låg klängningstemperatur. Anstalten är byggd
för tillämpning av Dybeck-Tengelins system, som utmärker sig för
klängning i torr varmluftström frambragt genom fläkt eller fläktar.

Behovet av plantor har tillgodosetts från egna plantskolor, så när som
på 91,000 granplantor vilka inköpts. |

Länsjägmästaren hade under året 142 rese- och förrättningsdagar. Personalens
Länsskogvaktarna hava under året 3,2435 rese- och förrättningsdagar, sor TO
därav faller per år på första länsskogvaktaren 282, på ordinarie läns- ä
skogvaktarna 2,015 eller 2358 i medeltal samt på 10 extra länsskogvak-
tare 948 dagar.

För övrigt hänvisas till tab. 12.

FEGT

Tablå över länsskogvaktarnas förrättnings= och resedagar, fördelade på
olika grenar av styrelsens verksamhet år 1913.

Biträde Förvaltning och
Gkoes- IM. SKO- bevaknin
Z ; FE0RS gens |Skogs-| Dik- |Bovak- E Summa
Länsskogvaktare upp- |vård o É . ning och Di-
lysning 7 odling NES skogs- Summa dagar
- SVE under- : Verse
ning sökning

| Första länsskogvaktaren...... — 27 6 39 87 123 210 282
| Södra distriktet...... 20 SI 16 25 106 23 128 240
| Tuna-Bjursås RTR 20 25 = — 12 9 2 166
| Svärdsjö Bö hg rr 12 14 — — 29 8 37 163
| Västerbergslags =» = ...... 3 107 16 28 77 II 88 | 252
| Siljans FRE SSA 13 90 10 18 90 18 108 239
| Orsa-Ore FLSA IR IG 13 92 38 13 78 ST 99 255
| Mora-Våmhus TURE 7 34 23 40 93 29 122 276
| Järna-Sollerö NAV 7 105 19 49 81 24 105 285
| Malung-Lima APP EEE 12 52 25 67 100 14 114 270
| Norra 2 TD AASOSSEA 21 13 — — 32 3 35 169
| e. länsskogv. K. G. Eriksson - 3 24 13 14 96 110 220
M. Magnevill ... — 31 — — — — -- 31

| » W. Halfvarsson.. = 151 — — 3 4 155
| D L. J. Wikström... — 25 — -— -— I I 26
G.-MFarsson :...c. -— 105 — — — — - 105

Em. Johansson... — 53 — — 3 3 6 59

» Laggar H. Ersson — 88 -— — 5 — 5 93

» O.F. Engberg... — 74 — — — — — 74

Ax Perssöll. st. — 162 -— — — -- -— 162

Ej: Ekman cc c cs — 23 — = -— -— — 23

| Summa 138 | 1,445 177 292 808 385 | 1,193 | 3,245

1 Från I okt.

246 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Rörande skogsvårdsstyrelsens ekonomi hänvisas till nedanstående tab. 13,
hämtad från räkenskaperna.

LAG-NIS:
Tillgångar vid årets början:
FESTA Tre SER Era SER er fe EM Lo BS AA BE SAR SAS SN SRS 3,935: 06
Syneförrättningar och laga åtgärder ............... SÖ: 5
TOVETITALTCT Gorge vin sR pss s RSA Ej KR RARE SNES 150305
Kopparbergs enskilda bank, löpande räkning... 36,036: 69
» » » — dispositionsräkning 20,334: 72
IFASTIO ELEN RR Fö ere Ond ss SANERAS KOKS be. 16,904: ÖI
SKO FSMOÖR I LE Ers rr ONANI. a he ER Er 24,041: 50
Fröklängningsanstaltens förlag för kottinköp ... 2,179:49
Rättegångsbiträdets förskott mot redovisning ... BISASNONAA
Osatldna kuUtirkOSthadet =E «or se SAR ASSA ee 1,850: 45 113,635: 08
Inkomster under året: i
SKO SVAL CSA OTLEELOEE rs A roa SE SEA 58,310: ÖI
BEATS DICK ALTER 22 4NN Sa ASA TAR AR fr TEE TAS RSA LADES VIEN 2,370: 04
ÖVILGAN AT SAPA TAS RATAS EF ISEN FIS LS Oj
SKOgSöROCNSPlamtorE ee Core Se SENS eRNeA 1,416: 80 —63,109: 42

Kronor 176,744: 50
Utgifter under året:

SKOSSUPPLYSTIN O (åse 9 see AES se 6 SA ARTE SA ÖRON
SKO 2SO TIN AT re 4 oo Se RAA RS EN ab SE SE EAA 245030:7R3
1 FÄLG a l0 0 Ng BERGE AS AE LA NE SALE RUE TIA SYS MLS RR NK RON ro 7.200: 22
Biträde vid skogens vård och avverkning ...... ALTAN
ANV FOTI I 2 Eset one RANE rr he Ar ERRRE r S TAL PENNE 23,0206: 08
Syneförrättningar och laga åtgärder .............. 134: 50
TTNVETIEADNETS Sö Sa AE je de SNS få bo pe NR LA ANT SLA 7.15 00
Filastie hetens s. a ee a da Nah rd SAR TNE SAS SNS OA
Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter... 781: 26

Förvaltningskostnader även innefattande alla om-
kostnader för avverkningsbesiktningar m. m. 14,159:59 86,660: 13

Tillgångar vid årets slut:

FEASSA VIA RT def SO NPR 2 ÄTRAN Ba ERA ar RSA RAR RS 33AN05
Syneförrättningar och laga åtgärder .............. 381: 13
[I VÖREALLCE S.A N re 5 a los bt GERE Soba sl IE SAS ANA NseR 8,088: 06
FAStioheteR mida AGA bok SEN AN SAT NN Gr a SRA ND
I KOSITO: LO EN PLADTOT NEN be Eros LUEN Sr SEEN UN ES 05: 20
BOTdrane anlorsal CE ran KOL Aer FAIR
Fröklängningsanst. förlag för kottinköp och drift 50,345: 96
Rättegångsbiträdets förskott mot redovisning .. 330-73
( attlsdnaRRRKO SVA TASTE FR EN 2,07 1: 04
Kopparbergs enskilda bank, räntesaldo............ 428: 48
98,884: 37
Avgår kapitalskuld till Kopparbergs ensk. bank —8,800:— g0,084: 37

Kronor 176,744: 50

KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 247
Tab. 14.

Av enskilda större skogsägare utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen vidtagna
åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättring år 1913.

Markbe- | Bäck

| : FR Zz Hjälp- | Plante- |
| Socken Gallring redning Dikning rensning Sädd Sad RE
har har m. m. har | har har
MET 2 vn SEE SKAR — 30 = — — =
BSS IGUR LAR Na 50 15 300 = 3 10 2
NIVA, sades ber a = 0,30 100 =
WEGVIKGNRA. sj on sds 10 199 STI 12,20 EE =
RIETOdRrest föds tr: 52 34 = Ir — | — å
| GrarpenDeTT kors ecs 33 6 Fa = 11 4 ES
I GTaAnNpPArde..oscesa la 1,348,50 116,40] 4,969 | 21,019 96,28 73)50 28,37
METed emma. sJ.e food 67 = = = = 21 =
PETGSby sdovo soda s 304 | 27550 — 5,291 EIOT 3 8
MJR Ena en ake AR EN 10 — 3,819 — | — -- =
Kopparberg ou. tve 175 = 4,315 = 17,50 = =
| .beksand rie fsa ass = 14 = = = 2Å [ER
[RNA Er — — = = vf EE a ER
td vikas ssd 188 74 1,632 730 38 2 =
Malms sr INSE an 53:50 46 888 2,286 86,25) 3,50 —
[NEEDS on be — = — 600 13 -
NÖCEDATKe ooo ales der 300,50 31,50] 1I3,220 5,414 54,56 I 1,25 EVAS
VINES? Mer Or RR 15 = = = 357 2,88 = |
(OPERA TRE Le 25 2 1,078 = Z = AA
HÖST SE RNE = 5 1,793 = 16,50 = =
Raby ke er ISS 15 570 946 3,418 95 6,30 200]
FOÖLVDEFÖ ve sades spenesa 42 3 2,347 588 2,95 ER 5124 |
KSRBEHOrN. Sö dsrslone — = = = 4 = =
KSVardSjö oss ssslens 71 191 574 172 27,30 = I
KOGVSHAST a dooreten tes gds 600 110 33.852 = 330 os) = 85,47 =
Söderbärke -« > Vostok 452 41,50] 10,839 765 71530 7+25 18,25 |
KETanstrand: 0... scrsa — 2 4,296 3,282 0,80 — 6,40 |
(SS äre DES NS SP 40 -- — — — | — = |
ÄPPElbOsE SL Soest 108,85 10 — — 41,63] — 10,87 — +

Summa | 4,342,35| 1,511,;20] 85,839 45,684 | 1,094,73)] 251,22 82,71

Arbetenas fördelning på trävarubolag, bruk och andra större skogsägare.

| |
| Markbe-

é WSA VA Bäck- Go Hjälp- Plante- |

At Gallring | redning Diane | rensning SR sådd ring |

har | har m. | m. har har Han ol

rn |

| |

Trävarubolag 4 st. 493,00] 1,072,00] 27,814 12,864 294,46 12,30 30,40 |
Bruk ft RE 16 »i 3778.8s] 430,20] 56,325 | 32,670 779,96] 235,72 52,31

| Större skogsäg. 2 » 70,50] 9,00 1,700 150 20,31 3,00 =

Summa | :4,342,35| 1,511,20] 85,839 | 45,684 1,094,73 251,22 | 82,71

Kortfattad

framställning

om de enskilda
skogarnas till-
stånd och sköt-
sel under äret.

248 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

Någon anmärkningsvärd förändring i de enskilda skogarnas tillstånd
under berättelseåret har ej förmärkts, men torde man numera kunna säga
att en viss omvårdnad om skogen börjat göra sig gällande, i det såväl
större som mindre skogsägare numera i regel själva stämpla eller låta
stämpla och planlägga desavverkningar, som förekomma, om också den
sakkunskap, som vid dessa förrättningar kommer till synes, ofta lämnar en
del övrigt att önska. Samtidigt härmed torde dock även kunna sägas,
att avverkningarna ökats högst betydligt och i en omfattning, som torde
böra uppmärksammas.

I tab. 14 lämnas uppgifter på de skogsvårdsåtgärder, som vidtagits av
större skogsägare mutan bidrag från skogsvårdskassan. Uppgifterna äro
beredvilligt lämnade av vederbörande förvaltningar, men av styrelsen
ordnade sockenvis.

Statistiken är dock ännu utan värde, enär såväl Korsnäs Sågverks
Aktiebolag som Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, tillsammans
ägare av ungefär 1 mill. tunnl. skogsmark i Dalarna, fortfarande sätta en
ära i att ej villfara styrelsens årligen återkommande begäran om uppgifter
på de skogsvårdsarbeten, som av dem utföras.

Falun den 23 april 1914.

För Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län:

F. Holmquist.

W. Dybeck.

Revisionsberättelse.

Undertecknade, som blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens
i Kopparbergs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning
under år 1913, få efter avslutad revision avgiva följande redogörelse:
SR

Tillgångar och skulder vid början och slutet av räkenskapsåret utvisas
av nedanstående tablå:

å KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 249
Tillgångar.

1 'jäna TOTT: 322, dee: s1ör2;
UTSETT HR LITE at FR dp ERP Aie AAA FAROR SANS 3,935: 06 334: 63
Syneförrättningar och laga åtgärder = ...omoo...os00.v. 867: 51 3ÖLIEG
LITE TRE gsi a BRA SRA AP RA SR af r0a ANN: Tor AREA ANOR ES RKA ESOSOR 8,688: o6
1TISE DE SKE get SAG LE RDS Fleet rt ARR RAR SRS 16,904: 61 27-50-00
FSE PSTIDE 163 21211 75) så SAR SAN 0 SR VE SEN RS NE 24,04 50 95: 20
Förskött, möt: fetlOviSlläS sis eds slslssesvedenssrarsn 2,3 34510 50,684: 74
STFI RS TEN (2 SAR SR ISA RAR 13 Ove ESSER 1,850: 45 2,07 1: 04
Löpande räkning med Kopparbergs ensk. bank ... 36,036: 69 428: 48
Depositionsräkning med Kopparbergs ensk. bank... 20,334: 72 — —
Föreståndaren för fröklängningsanstalten ............... 179: 49 =
(ERE ER Sr SNS SA I a Ära AE Rd UR As Sd — — 0,041: 38
Summa Kr. 113,635: 08 98,884: 37

Skulder. A
Å avslöterasskento: ;halanserades PESo- Sd ocker 2135085506 90,084: 37
Löpande räkning med Kopparbergs ensk. bank ... — — 8,800: —

Summa Kr. 113,635:08 <=98,884:

NS

[SE
=

Vi meddela här nedan ett kassasammandrag över under året influtna

och utgivna medel:

Influtna medel.

FSRSSA Nea HR pT rt tU AD PRE SVARA par SSL RS EDAEN Snr 4, SE IA NV 3,935: 06
SRS AKO Sv SLTEENL 2085 PER AR o ee Kord, Ae fr ös ei pt et AR AN ER 57,620: 89
Anslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet ...... 1,500: —

> EilE-SKkOSSOdRaSens, DEHARjaNGO soo. oocs oe ob eleser kok te 842: —

> SFTI TAN GISERID CEN 22. osa SER Fre AR IN FA 0 1 RTR ESA 0 td 500: —

> äv RARE Ret En SSA SKA [ICE 3 Ja ss SoA SSR ssd As I SS 500: —
Skogsupplysningar (för försålda böcker m. mM.). ..ssmmmmmnss sosssenenna 1,000: 57
Bitrade vid skogens; vard. OCh: avverkning. 3 ss: psaesssesskisladesnsnesn 2221: —
Förrättningskostnader (återburet av erhållna förskott) .................. 24: 60
RNA KEVEEL EES ES KEANE AR Er fa RS AR Sn oe ae na Enl kd ae ände sr oden Ed a känn et TA
SyöcloR at nasarn BER lapa alpal CR nisse ds solo dorbrdr So Re Usläs snor ba AS T,0025 FO
BOES Ale SEARRDE SN, RS Sea tern SR AE an ae AS dag nens sta dre ena Iöga 2,254: 60
[UFERa BER LO PARG ES FÄRRE (SR pl eg so Ssär. bal saa hala är Freed rss sake 122,200: —

» > JAeCPoOstkHOnsräknping, "kapital. sco cc. scadederes 20,000: —

» » » 30 11: 7 rel UAE ARN 035-07 20,635: 97
NGE SPE OR BETE FILE BEAR SE SR ora SN Sa on rr då soker Re erna Ore a 7,279: 40
NES ORISACE HOFSKEO EN fre SSE a Ra Sanna ee RT Ssd s ös Eb eRSE To DEN sar ol 16,070: 71
BER IREEGSERAKICE = 2590, SNE SAR tea oslo og NASN oTSA Kas pm inb AAA NS dar 4,005: 66
RE KALEnIDESKOSEIGAER) (5-0 nan IST Ia må DA då arsa DRA FA Dra 245: 59

Summa Kr. 240,579: 21

250 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Utgivna medel.

SKOgZ Supply SHI Gab bro ana rd Aa Ts SANNA NS die ENE PR SE SR 3,169:
SKO gSOÖdllNgar FASA sana FRAS RATTA TIDS i RSA SNS NR SN ÖRA
TVI KID SAL oda Eje arta he Snr EI SÅ dala Rd aa Sj NR Ar nde ol SEA RR SR SSE RNE 6,004:
Författning skOosto adel 37654 4. os ANSE se LEAR STAR UAE SNTE REN ES JAAA
ANTOINE ET ekt eter NR TAN få LS el LA förse efa B STAS BRO feg RE LEA GONE ONE BANER 23,166
SYnefOrra tuning 40 CI Lada SISTA RAS YRAN ERAN 650:
Jakö Pte Vet AELEL a gas sba sa ASS orre Ks fe SN SPA Ae Är FM 2,054:
ETöklangnun ges IK0ChSP lantSskOlO fs. sr ss AAA SERENA 2, TAG
TTi Satte aj LÖP An KET RATING ngn ar SAR ord Sa RA LB SRS SA Sh NORA HEB ÖSE
Hörs fastig heten ds ss. ss SA DA a Beg BA RE Er ASA TR RK SSA 12,0335E
SKOSSIFÖRO CI HP LANTO LV ng SSR da ra selen ns TAS. SANNE NYSE Ar SRS SN ASEAS 210:
FHÖrskottönio tired OvVISDilD 25.4. .o.0 Sö Ads es ras SS fr SA PASS KAE STR SSE A RS KORS
Kulturkostnader ........ ARR SE AMRA ST a rna bg Reg BN fer SN Mp rs NE GT ÅREN OR 4,3904:
Kostnader för taxering till /SKkogsvärdsavgiltlek ... ccs 781:
FÖFValta iagskOSa CCR sr garden sr Ae Sr de SR VR rs SEA ÄRR SNES SG 3,891
KassADEh aln SE Ad ork oe såra bb bas ra ys RR er SA ENTRE ÅS 334

Summa Kr. 240,579:

$ 3:

RER far a

De vid siffergranskningen anmärkta obetydliga felen äro upptagna i
särskild förteckning och torde, där så ske kan, rättas i innevarande års

räkenskaper.

$$ 4.

Som av protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och
skicklighet fullgjort sitt uppdrag och då räkenskaperna äro verificerade

och med synnerlig omsorg förda få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1913

års förvaltning.

Halun den ro junior.

R. Stenfelt. O. A. Ernfors.
Utsedd av Kungl. Maj:t. Utsedd av Kopparbergs läns landsting.

Johan Cornelius.
Utsedd av hushållningssällskapet.

Berättelse

angående Gävleborgs läns Skogsvårdsstyrelses verksam-
het samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel
inom Gävleborgs län under år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Under år 1913 har skogsvårdsstyrelsen i stort sett följt samma plan
för sin verksamhet som under de föregående åren.

Råd och anvisningar angående skogens skötsel hava lämnats, såsom
förut varit brukligt, såväl kostnadsfritt under viss tid av året till s. k.
mindre skogsägare, när det har varit fråga om skogarnas skötsel i all-
mänhet, som även för en avgift av 2 &r. pr dag till s. k. större skogs-
ägare i de fall, då biträde sökes för vissa arbeten såsom utstämpling,
utmärkning för gallring m. m. eller med andra ord, när det är fråga
om biträde, varigenom länsskogvaktarens arbete tillför skogsägaren en
direkt inkomst.

Den fria undervisningen kan dock för framtiden ej bedrivas med samma
kraft som hittills beroende på att länsskogvaktarnas tid tages allt mera
i anspråk för andra arbeten såsom kontroller, avsyningar m. m.

Kostnadsfria råd och anvisningar hava därför under år 1013 lämnats
först sedan anmälan därom ingått till skogsvårdskommittéerna eller di-
rekt till skogvaktaren. Bil. A.

Biträde, som lämnats enligt föregående rekvisition, framgår av bil. B.

Skogskulturer. Angående skogskultur med bidrag av skogsvårdssty-
relsen har styrelsen följt samma princip som under föregående år. En-
ligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnadsfritt
biträde av skogsplantör under högst 8 dagar för vårkulturerna, fritt skogs-
frö samt hälften av kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kultu-
rerna, förutsatt att avverkningen ej stått i strid med bestämmelserna
i $ I av skogslagen eller varit underkastad syn enl. $ 2 av skogslagen,
vid vilken det utrönts att skogen varit utsatt för vanskötsel.

KR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

De större skogsägarna, vilka leda och utföra skogskulturerna själva,

erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 3 kr. pr kg. och granfrö
till I kr. pr kg. — samt hälften av kostnaden för röjningen och kultur-
arbetet, dock högst 2,000 kr. pr skogsägare.

Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, vilka letts genom skogs-
vårdsstyrelsens försorg a mindre skogsägares skogar framgår av bil. C.
och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar i den mån som med-
delanden därom ingått till skogsvårdsstyrelsen av bil. D.

Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kostna-
derna för arbetets utförande vid rensning, sådd och plantering utgivit
ett kontant belopp av 4,132 kr. 42 öre, se bil. C. Övriga direkta kost-
nader för skogsvårdsstyrelsen uppga till 1,734 kr. 86 öre samt kostnaden
för fröet enligt salupris till 3,318 kr. 70 öre. Den sammanlagda sum-
man utgifter för skogskultur å mindre skogsägares skogar uppgår så-
lunda till 9,185 kr. 98 öre. Detta motsvarar ett kontant bidrag av 23 kr.

42 öre pr hektar kultiverad skogsmark.

Till de större skogsägarna är för 1913 års kulturer utbetalat i bidrag
sammanlagt 23,999 kr. 08 öre, se bil. D. Det enligt nämnda bil. D.
utsådda fröet, 903,05 kg. tall- och 316,70 kg. granfrö, är försålt till ned-
Satt pris, d. v. s. 3 kt. pri kg: tall ochi kr? pr ke. grantröst sÖOmTsSkils
naden tages emellan saluvärdet å det här upptagna fröet och det där-
för erlagda priset, uppgår värdet å detsamma till 15,762 kr. 65 öre.
Hela det bidrag, de större skogsägarna erhållit, utgör sålunda samman-
lagt 39,761 kr. 73 öre. Då den kultiverade arealen å större skogsägares
skogar enligt bil. D uppgår till 3,083,3;6 har utgör skogsvårdsstyrelsens
bidrag till skogskulturerna 1 sådana skogar 12 kr. 89 öre pr har.

Å skogsvårdsstyrelsens arrenderade skogar hava en del skogsvårdsar-
beten utförts för en sammanlagd summa av 170 kr. 55 öre. Bil. E.

Å skogar, där avverkning bedrivits i strid mot $ 1 av skogslagen,
har styrelsen mot full ersättning såväl för frö som även skogsplantör

lämnat biträde vid utförandet av skogskulturerna. bil. F.

Planteringsdagar för skolbarn. De barns antal som undervisats vid
skogsplanteringarna, fröåtgång m. m. framgår av bil. G.

Sammandrag av under år 1913 utförda skogskulturer. Av häröver
upprättat sammandrag framgår, att inom länet har under året skogskul-
tiverats 3,771,11 har, bil. H, varför arbetskostnaden utgjort 81,626 kr.
22 öre. Kostnaden för fröet enligt saluvärde har uppgått till 24,932
kronor. Förutom den tid länsskogvaktarna använt som skogsplantörer
har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 263 st. skogspiantörsdagsverken för
en sammanlagd kostnad av 1,734 kr. 86 öre inklusive kostnaderna för

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253

resorna. Sammanlagda kulturkostnaden uppgår sålunda till 108,293 kr.
08 öre.

Härav har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 30,000 kr. 06 öre eller
13 0ktr20 orevpröhar.

Bidrag till bäckrensningar och avdikningar av försumpade skogsmar-
ker. Intresset för dessa arbeten är fortfarande synnerligen stort. Kost-
naderna för bäckrensningar och avdikningar å försumpad skogsmark
hava under året uppgått till: å mindre skogsägares skogar 32,152 kr.
69 öre, vartill ett bidrag utgått med 16,076 kr. 62 öre och å större skogs-
ägares skogar 57,953 kr. 88 öre med ett bidrag av 15,846 kr. 39 öre.

Sammanlagda kostnaderna belöpa sig till respektive 90,106 kr. 57 öre
ck 51.923 kr or -ote, bil. och J.

Kurser för undervisning i skogsvård. De kurser i skogskultur och
utstämpling, som styrelsen sedan år 1907 alternativt underhållit i sam-
band med kolareskolan, hava från och med år 1912 slagits tillsammans
till en kurs i skogsvård för länets mindre skogsägare och deras söner.
Denna kurs är förlagd till »Stagården» i närheten av Bollnäs och av-
hålles på hösten under senare delen av september och oktober måna-
der. Kursen är avsedd att bibringa deltagarna kännedom om skogens
allmänna skötsel.

För densamma har tillsvidare beräknats en tid av sex veckor. Elev,
som genomgår skolan och avlägger examen samt iakttager ett hedrande
uppförande, är berättigad till ett stipendium av 60 kr. Elevantalet är
beräknat till 20 st.

1913 års kurs tog sin början den 17 september och avslutades med
examen den i november.

Om undervisningens fördelning se bil. K.

Vid midsommartid hölls under en dag en skogsvårdskurs inom ÖOvan-
sjö socken. Vid densamma hölls föredrag 3 därtill upplåten lokal, var-
efter en utflykt i den närliggande skogen företogs. Kursen var talrikt
besökt.

Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat
och utbetalat till vardera av Gästriklands, Bollnäs och Norra Hälsing-
lands folkhögskola 200 kr.

För spridande av lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen pre-
numererat på Föreningens för Skogsvård folkskrifter, av vilka 1,000 st.
exemplar spritts inom länet. Vid skogsvårdskursen i Stagården utdela-
des till eleverna 20 st. av Julius och Hallers lärobok i skogsskötsel.

Studieresan. Då dessa resor visat sig äga den allra största livgivande
betydelse för undervisningen om skogsvård, i det att deltagarna fått
blicken öppen för skogsvården och intresset för densamma höjt, har

WEST ARKT Sa

nå AS SRA Fr öv VI Är PER VP SR SK SEE ST ER SP

254 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

styrelsen beslutat att öka stipendiaternas antal till 15 st. Dessa resor äro
fortfarande uteslutande anordnade för de s. k. mindre skogsägarna. En
och annan skogvaktare, dock ej flera än högst 3 st., som gjort sig känd
för högre intresse för skogsvården, kan under vissa villkor få medfölja.
Den närmaste avsikten med resorna är att visa härvarande skogsägare
att skogskulturer, utförda på rätt sätt, bära goda frukter samt att arbe-
tet med ordnad skogsskötsel giver god ränta på nedlagt kapital.

Mot de förmåner, som stipendiaterna erhålla, hava de att avgiva en
kort berättelse över vad de iakttagit under resan.

Ansökningarnas antal var under år 1913 55 st., varav 15 st. utsågos
att tillsammans med tvenne länsskogvaktare och under länsjägmästarens
ledning företaga resan. Den ställdes även nu till Hasselfors bruk i
Närke och Finspongs bruk i Östergötland. Dessa skogsdomäner äro
synnerligt lämpliga för studier, varföre skogsvårdsstyrelsen är mycket
tacksam mot de tvenne bolagen för deras vänlighet att emottaga stipen-
diaterna och låta uppvisa vad där gjorts och göres för skogsvården.

Skogsträdens blomning. Granen blommade rikligt under våren. Blom-
morna skadades dock betydligt av vårfrosterna. Då därtill kottarna blevo
angripna av skadeinsekter, utföll skörden betydligt under medelmåttan.

Tallen blommade fullt medelmåttigt, och på tvååriga tallkottar fanns
vid årets slut god tillgång.

Tablå över resultatet av fröklängningen framgår av bil. L.

Besiktningar å hyggesröjningar och skogskulturer. Till följd av upp-
rättade överenskommelser och förbindelser hava de hyggesrensningar,
som skulle vara verkställda under året, synats av länsskogvaktarna. I
stort sett måste erkännas att skogsägarna fullgöra sina skyldigheter oklan-
derligt. Visserligen förekomma ställen, där rensningen är ofullkomlig,
men så händer också på ett och annat ställe, att rensningen är allt för
väl utförd. Båda dessa förhållanden torde utan gensägelse få tillskrivas
en mycket stor okunnighet ej blott om skogsvård i allmänhet, utan fram-
för allt om skogsträdens enklaste livsbetingelser.

Förbindelser, avsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga
skogsvårdsåtgärder, hava utfärdats i 7 fall.

Syner i enlighet med $ 2 i skogslagen. Från år 1912 lågo 29 st. sy-
ner $ 2 av skogslagen kvar ofullbordade. Skogsvårdsstyrelsen har hos
Kungl. Maj:ts befallningshavande under år 1913 begärt syn Pars sk
skogar inom olika delar av länet. Alla ovan nämnda 32 st. anmälda
och förordnade syner äro handlagda. Av desamma äro 14 st. avslu-
tade genom överenskommelser, 4 st. hava blivit föremål för rättegång
och r4 st. överförda till år ror.

Rättegångar äro anhängiggjorda i 4 fall.

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25R

Vid expeditionen hava under året behandlats 1,980 ingående akter.
Däri äro då ej inberäknade länsskogvaktarnas månadsrapporter, rese-
journaler och dylikt samt ej heller skrivelser som röra kassan.

Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hava under året varit
desamma som under år 1912, nämligen 1 länsjägmästare, 1 sekreterare
och ombudsman, I bokhållare och kassör, 8 länsskogvaktare och 1 läns-
skogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, före-
ståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och under-
lärare vid skogsvårdskursen.

Skogsvårdsstyrelsens finanser. Vid avslutandet av skogsvårdsstyrel-
sens räkenskaper framgår, att till styrelsens förfogande har ingått under
året genom skogsvårdsavgifter 53,846 kr. 74 öre och genom riksdagens
anslag 1,000 kr.

Styrelsens samtliga tillgångar uppgå till 220,600 kr. 76 öre.

Utgifterna belöpa sig till 120,527 kr. 47 öre, vadan ett överskott till
år 1914 av g0,072 kr. 76 öre uppstår.

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

De i enskild ägo befintliga skogarnas tillstånd och skötsel har blivit
skildrad i föregående årens berättelser. Något nytt torde knappast vara
att därom tillägga. ;

Att det understöd, som skogsvårdsstyrelsen utgivit, har bidragit till
skogsvårdens höjande liksom att intresset för en bättre skogsvård stigit
torde vara otvivelaktigt.

Gävle den 29 april 1914.
På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Edward Rettig.

Carl Åhman.

256 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

BU:

Sammandrag av länsskogvaktarnas rapporter över under år 1913 besökta
skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogshushållning
åt mindre skogsägare.

Socken Re a Anteckningar
skogar dagar
| Årsunda ERS Lp AN AE 3 3 SFSR ByA TR NSES V
|äRorsäker NR FASTARE 0 5 5 4. 7st By löst öst R vest ANSTSk ae |
Öva sjö SR SER ES JE BRA EA AS SA |
"Viak OA Ser RAR ST AE RN I TiS BI Se CA
Hebe] (ONA ING SR ONA SR RES fe I I TNSEUBENS
Filen SN IANA KR RS ER | 6 4 2 SEE ANSKIR) 22 SB KS |
kÖCkelbor =S AN 17 15 | 3st A,2st.B,7st. R, ist T,2st. A&R,2st. A&T.
128 (EN 00 VE 0 ar se | 6 ST oll E Dy SIS IN, U2ESU EA ASENIDE
| Skog SI CROMA Pa INRE | så Alls |2St, By Ios iR) 2st Ae FET STSRAAe
NETA eb Og SNS DER 6 AU] stR; 2st K & AA, 2 sti Rida Korrnsile
| Alfta 27 ANT OR ber SE 14 12 TA StÖRR
TROS Ir TNT SANNA elof I I ITSENAN
| AND TA ESR SEN 6 rg SAGIT 37 34 | 1 7'st. ÅA; 17 stvB, 12 stR; 12 sty Uporstokfsstnta
Undersvik SNS SEA säd | 3 3 I SEAN RAS ny TIS RE |
| Järfsö a fotas kela s 0 Eid ef ale | 20 15 FI ASC ANTÖUSEEB STO FSE UNGEN Stav SNS K.]
[Färila EIS SI Er ESR Va BANG 29 22 F21Sts Aj 3 StalB; = 221Sterd , LO: SköRadrSse K.'
jusdal SER VER Mede Tan 6 5 2ESKB SARS
| Ramsjö SSR ASO få See I I TASELERE
| Delsbo KOETEE NA ESR vhs | 16 9 1Ö St. er Ke.
| Bjuråker STNGR ess IN | 2 2 II st I TESEN
| Ffarmänger te ss Ngn 3 314 ONE SUAG UD St VE Ste Na
[TÄTEN ANG 2 1 ATS SCENE St
I Beresjö SITE SAN 15 å 15 TOOLS RAS rDi ease
(TATPE SS SRS RSS | 4 ARNIFSKESH ARS VITS; ABN ssk RS
Summa 2M2 ra SÄ

Bokstävernas betydelse:

A = Råd och anvisning om Avverkningars förläggande.

= D:o » Beståndsvård i allmänhet.

Ky D:o » Kulturers utförande.

= D:o » Rensningshuggning av hyggen.
= D:o » Avdikning och bäckrensning.

V= D:o » Utstämpling.

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 257

FRAN IDA

Sammandrag av under år 1913 genom länsskogvaktarna lämnade »råd och
upplysningar» efter förut avgiven rekvisition.

-—r—>3 —n jH nb oeee>s>>srh OO HH oo OO nr npnnrnou eu

S St Använda .
Socken | Anteckningar

| skogar dagar

| mmmnmmyn pm !oÖöpmvnaeooo OO OO OO OO OO —— -? ---—-—— —— -- —- - —- — . . = = == vmnnmvzsgr==

BRISTER BETREhO ds Jons beca sd dkaske I I SET AC GR
| Årsunda LR BRA ENAS, AR 2 5 2SCAN
FYRAR CE ER fr oda dussin BESS SEA II 24 Kost; -U:
| Ovansjö FRK SSARE NI SSE SVA 14 21 NESKo ASS ost ria. Stx Us
CET! 2 VR AREAN) AE Rs NRP AR F) 12 SSE AN-E BöA sk VU:
FETTER af er SEN SN I 5 fbknstsU.
KICKE Ae fa saa Sa 27 40 rst, Arränsty bo st RE stil
LEENA CAP RER EE VON a = 12 I SES 2oSta UU.
OELEK ERE SE SSE RESANS IE a 10 16 GSK AD Tis Bb 2505 UTE SER.
BERGS SSA TAL TR ge 8 17 » TN ST SN 2
BEIRA SE Kr rada "10 26 l4 st A, I st R, 5 st U
SRETGGE EE as rr GE AS VE RS I 3 SER
BRIAN SE or EE LA os od SA SÅR 5 S obrse Aa sto
FRA CE RE EE SINE I ERP rssRAe
| Regnsjö NCR tor asvrtetödrudts rar 5 14 St Bg öst DU
BARER PERL 0 Foot KE BAS ae 3 8 TöstrAsr2 stt
| Alfta ANSER SOT pa NP SS ASA 24 43 BI -SsA 1öStA Rs Ost UU
| Ovanåker ESPN ee, SEE SR 5 4 5 SLS ATT SESU
13 ST ENE RAR SR ML SN SN 4 19 AR ÅR : RNE RS BN IG
| FEET rr SA nd AR Sr or fars AN ERAN II Za KONSESAN 2 SETS SE R3 SSE
FUMGersviko et övar ka | 2 Fö TIS on sto K&OR
| Järvsö Est LEN STAR | II 45 kön st Av 22st Ko göst Ry giskt U
ET RSS Sa BTR Snr | 7 SYST SECA, 09:56 RESET D-
CE TTE TE SAS NS rie ir gr le a gr | 36 43 26 st ÅA 10 st U
NICKIE So oo ct a on 27 35 23 SECA kast
REAGERAR SA Sva Än | Zz SET ESLStA
RDEDEE bade KORR a RR nga 8 15 2 st AA, 6 st U
Ua TULET Rey SERA ASTA AR I I FÖ SEA
KRUKSKGE ESA av Ng Te 4 FÄLE SAT Sska Bb.
Loan IS FREI VR ASEA BER SE 6 8 FESESA TALS ÖR TAS ob
FlalSköp tan Fer IE 5 8 St-A;vE- sb, Bb; 3 st.
CT SST VE NA rr nell AEG 3 ARA BR SE MA EES Us
| 707 NER Benga oe AS TREE 15 24 ÖsET AV Öst UV:
IN AFENO 22 rörs sed ESA Leende 2 2 15 SE SEA
PETSEIRUSER sn Kö RE SS EE 5 BYrbersk oa oa: stt.
| Jättendal ÄTT SN TG dz 8 FÄSKTA
FRU TESNN 2305 SNS a SS IASE SE ro 2 12 TJ, FDTSETASLA SESU
| Gnarp EGR og Arg ARNANASA 8 15 FESESREA st. U
Summa 314 SIG

17 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

o

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

258

zv| zfi'b [66] zoS'g vr| SgEr 58 g84'9 |—| 62€ | 6g8g8'z I/,zoo'ri |?/,988'1 It€| z6€ |—-'g9lsrtFS1l oo0'b £9z | ewums
(RON TEE AS Ad a SR SE SI "Ev |—)8 — | 9 — -— PEPPER SEA dieur)
z9 6€9 CA 6L40'1 AJA €L9 tt Sot KAST 2/,00z ?/.e9 gEI ob! Sz 09'9 oStzr 20) AR, Giles epPsseH
gel ger IISLIib9g I—| bb SL ozz | — +v6 61 Så —I| ZI I |olt/ — — OT |D RR TS olsBiog
> Lz 223 +S AR +z Fr of a CR ti -— VI € ost Jobtt rd Ba NYSS GR 193URWIeH
—l ez41 I—/ bbE Lz —Z1€ —- — P/801 låg 8/16 — loS| bz. jogtz loftg -— -— OMS OqIION
09161 —1| 6€ Fl OG —] — oz 9 vI SAT = I — — SNR eunIsursfet
pod 09 = 081 Fa SG — | 071 AT S+b SI of Ren 6 ob'tr Set € pA Re + GAH on deR DRAKAR 19emig
ET lr laskest Isel8 =] oi ob 06 JOS] er |oftg lost — — OT Mr EES ARG oqsPA
9951 £6€ Ir 658 |—]o€ 111653 || — |”/i692 SIG ET lOe Este stra — — (AA ST ESTRSTS EDS SRA olswey |
SENS Sn Sar NÄE ST sAlokr £S oz JiXe toll 6 — Jogtr Jose — — GAS SSE org [epsnfy |
88/06 SÄRISIE er SE SKE ST EVEN Kn NEF NIGS CANE ostar oree — - GA | FARS Ra tak RES 2 e[IeA |
gEl1zz NSL ges I—)]— Sbl zz — — €€fz ol £91t log gz |oztl loztor — = (STA SER NRE TSAR osATef[ |
£9199z IS) EES J—-]— SL £op los] 621 zIz 68 SSI OVER SEO orre TR GOGOL HOBOLOL EST Eee BIQIY
S6l gi leg] 69€ - |—) 64 (FA EA Ne [SR a SS RR (CN GR SR — FK PY LSJ RER REISE ESR SOOTT |
sz) 69 OsigEr |—|6 Jos] 621 I—-| — [NA SI +E o£l.5 — lortr jogte — -— CH ar STARS EROS IIYLULA()
€9 +6 TA 681 —| be Gz S91 NEX AED. z9 +bI Sd os 9 091 Jopte ur DE [Väl SF NEPRODES TO TRSDNG eV |
88 er SL L8 Sell z oS 58 AEA | ARR gb of QI og s off l06tz Ak SVAN Gerner senor lane QUOIT,
S4l 101 Hos £oz —loSlz ÖS KSS OSS z6 zÉ 09 Sell or Jo6tr |oetb — -IS£6'S 11) NER TD SIS ARS olsuBay |
gl! 9€ os €4 —l| 21 o$! 19 —| — ob 9z bi oglz Jota lo9t1 — — (SSE ETS ISRN 5 B[LIION |
9z ge oS 9L NTA Pads] fö oS 9, 9€ SI 1z OS! II Nr re 204 000'01 g fees eIeIpoS |
sz of os! 09 —l| — =" JoS 09 —| — of ZI gI Ste — obtor jostr — CESAR STÅ ag KR oe RR €ISIATIS |
SLI bg 091691 loS| 61 os! Sort los] +vr gS QI ob SITS] lobtorjorte = Öp GR ASS KO TSEE seuT[og |
SLI off los sgg I-II 98 -loS 699 —| — Loz 6L ger los gz |o6:€ lol:6 — -— AR RR RS SHS SM oqaueH |
Cz) IP oc eg -—! 8 oc I bl | of ZI 81 os! bt 09'0 Zz SLA ra [RR ST CAS ESS ORO ON BoxXS
gt 8 SS 91 SOT EA Si 91 FOR (RR Jå CA jh OZ I octo |obta va os Lp fuvsuseesnenen? oq [20
gt 9z 6 z$ —! 9 36 ob ge! SS MYS rasa Iaco: S/ I ob'o I AN JV con NES ERSEOPDOR NE SOSNSO AH |
Gz KET oS +tlze EA € oc I4z PR a g0I ge MÅ 69 +I o£tz or'g pe ka 6 BYE RISTSKA d)ACAS er nd saLmIR nipLe KLSdG oq.ef
SLI SE lör LES loSlz 66) b€Eg —| — Gult toz 891 (09) IP 8 |o5'9r — — (ÖA AFI TEE olsueaq) |
r9l 651 IS 61: || Lz Szlz6z2 |—- — 9z1 95 oh —Ig6l9r Job | 4 — — GERE SE ka IOELSIO [,
os! bvI ä 62 S Ci —| bz —| — II (3 8 I—lz JoSfo | I — — TT NAR Sr FIRE epunsapaH |
ol IY |:o ST FOS FO SS kol asp eW:S uoly Sueuw lIe | Iey juerg | er | uers Hel z H | |
| EES Suulox | ppesoy |Summyuejd a PG j3 Ei |
SE II : 10J 10J 103 UIYIJASBEG [E9IV ST AGA = 0) FEELS |
| SE ep SON | JUBAUY EPUreAUY E = | |

"SJeje22q2n Bespiq JOJJIEA "IINJINNSZONS EPIIEISAIIA BIOSIOJ SUISJIIÄJSSPIRASBOYNS WOUIT £161 Je JIopun AP SeIpuewWwWes

SD UT

NI

-

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 259

Bu P
Sammandrag av under år 1913 genom Skogsvårdsstyrelsens försorg verk-=
ställda kulturer å skogar, å vilka genom företagen avverkning
återväxten uppenbarligen äventyrats.

Kostnad

Använt

EE Areal Dagsverke ES NEG
frö i kg. FA för frö- för röj-

sådd ning

Socken Summa

Iväepsduu
"HPTIIOJ TBIUY

tall | gran | har |ar| mans | hjore Summa] Kr. (ö.| Kr. lö. | Kr. lö.

MålbO Ago one Zz 4,80 — 7 — I0 2 39 6650 — — 66 50
RÖR Hä bl soc 1 0,60 4/— 8 16 2 5550 — — 55 50
Hamrånge 2 0,70 Oy40 4/— 17 5 22 6775 — — 67 75
Segersta ...... 2el 2 Esa Boll 12/1 28/1 41 57— — — 57 —
REGNIG Aosta II 8,30 | 3,80 | 17130) 58 66!/, 124!/,] 238/88)| 125/—| 263/88
BÄRA VE Sue I 0,50 1 Oo) I1IS0). 9 — 9 27—0 — — 27—
ÄSROSV aren see 33!/.| 22,40 | 10,20 | 83 1351360!/31135 495'/,| 1,590/25| 1,230/—]| 2,820125]
AR SNES SR so alg 21 12,20 | 6,60 | 26 163] 58 1170 228 51612 — —!| 51612]
Mary SOs dog 6 2,80 | I,30 6 40 54 15 69 15750 — —! 15750
Barre sens 23 124 |12,40 | 49144|237 — 237 754196) — |—| 754196
Delsbo :...... 5 2,80 | 1,15 6 135! 41 20 61 163 — 8— I171—
(NAN Ce Lo 7 380] 140] IIT7O| — = = 134|ES nee 34 15

Summal117 | 85,30 | 39,25 | 221 471865 1485 11,350 | 3,828/61] 1,363/—]| 5,191/61

Fr Gr

Sammandrag över under år 1913 anordnade planteringsdagar för skolbarn.

Antal Använt frö

öre EKS Antal | förrätt- i kg. Areal Barnens
skolor nings- antal
dagar tall | gran | har | ar

FT TENS Ti SA I SA AES SPAKEN SEE RE 2,60 | 3 2.50 711
SE KL ETHOHO: Tse NIGEL ARA TA 20 2 ;20 | 0,40 I 50 24
2 ELETAESTUTG ERNER ERA SA RT RR En 4 4 3,50 | 0,90 4 25 113
RNE OL RSS SRASR ES 2 SR DAS 3 3 2,20 | 0,60 4 ra 122
PRESSA RET Ur RR KVAL EE AE Sr pr EN MIR Ko 9,30 | 3,60 | IT! 40 507
IL TETESS LE SE SEN RR DA Ne Er Se SR SKL SSE Örat 3 1,30 | 0,60 1 175 152
LÄSTE or Sn ROTA MAS Pode SLR FR AG 3 3 I,40 | 0,60 I 65 [14
ERE rr Svt Sr orda Merkel 2 2 0,60 | -0,30 I] 10 51
BLATTE AE BL ORD RR AE TER 2 Oe dre 4 4 I 0,30 2130 7
EES EEE SEE: FAR SR SSE ESA So oe 2 2 I 0,30 I 40 2
SOEKa las) TNA KEN KE Pe aa SA Zl 2,60 | 1,3 3110 99
LEE LE RER SAR EN CS SO LENA RNE 3 3 I 0,40 I 05 54
2e 0 ITE ERA NS RA AA ER BRASS ENE SE SON SKE: 236010 go Al 88
van aker sd: 100 ERE ER Aa 35 Arla 1,60 | 0;70 |. 2155 69
FER ES RR be OEI fr EE TRE Ge] 6 2,60 | 0,80 159
IR EES VIE 355 54 NRO ILE Ser OR Pa SN I 0,40 | Oj20 SS 21
Tjusdal =) STRAMMET rose sr ne Apr Aten 4 0,30 | 0,40 I 352 196
TCISDO = 25 RARE Sc AE EE 7 7 0,70 | 0,5 1182] 166
BRATE dara RR SSM Sp Sön SET då 2 3 1,70 0,80 2175 56
DIE ETTER rf KKS SAT SAS RAVE Fl RE I I 0,80 SS Firm ÄR -
SÖRKSEESE (rer ER sag rs SE a UA I I I 0,20 I 25 29
EES TE 1 Tr a RE LA Sr er se EA I I I = I 25 31
USE ESV NEN FA ee ng I I 060. Fa=r1 50 14
FINNS SSK EI ES NER En dn I I 2,20 — 2 — 100
FR a AR SA SE on Sm a SÖKES se od 5 5 SL Vr I 55 147
ETEN OY Ågren SORG 0, NNE LD ERNA 3 — 0,70 | 0,70 & 48
Summa 94 08 45,90 | 18,20 | 63 | 94 | 3,214

260

Bila DD.

Sammandrag av under år 1913 av s.k.

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

EN

| ; ]
Använda Använt frö | Kultiverad i
SE | D a eos
plantor 1:kg Er tnsaNGAN ;
| |
T | |
tall gran |; talls | gran :| har jerk asans | |
Tor Re
Sandvikens. JärnverkstA bor. sen poes sa Teen = = 25 6 451— 177
EJUSNESW OXIAa. VAL SEEN DS JA SM of se ts FA RE SA Arja — | 41,200] 91,75 | 26,25 226 | 20 712,16 a
KOrSnäs SSAgverks, Asse: oo es ue AG Ae |. 90,100]14,080| -90;70-) "7,1 | —230 166] -EX208
Bergvik Ala NYA ASA of fören bd bs SNRA khlder | 283,050] 13,700| 115 26565 | 408 | 17 | 2,735,10 |G
Mackinyra'. Bruk 0 sö ase oa åt V lg Te ars bneltn a NSAG OOO EA a Olas [RSA Föll = |
FOrSbaCka JarnyverkS vsb öjee 0 dä SAS SRA SO = 2,50 | 2 SER 37
Stora Kopparbergs Bergslags A.-Boos.sosesressae se sn [NEC —= 14 42 40157 213 :
DOdeErtors) BEWKSSEAD Fessel s ad eos dell Je all = — 10 6 22 150 51,5
FIOförs"ARtreD Ola 02555 Sus oe sa cease NS SANS -—- — | 181,70 | 93,30 | 369170) —2,303;5
AA SURgEESS INENS ETRADE RIS Sa MSN Se SANN — | 37,80] 20;50 65 | 20 I TI
Vallsta Ångsågs ANNE SN SRA FS SE fö eget sb Se asked fjaje a ER TA RE SEEN KAT 30 34
Skögens skol AGB: 250 sea Se STORE OSER KORS SKAR | 7,000] — FSE) 23 ks RASNISO 330
Kalators Jernverks TAS esse No Se NS sa ASA RaNn f SA FI SJ OO TONA 492
RE Ward Rettig: ooo Oe väta es EE SEN RR EDR skede kölen fen SN äte EL 37
Eludiksvalls: XEravarnet GASSb od. set sor ss Uber SS — | 34:40 | 4 | 468 | 891 LI25,5
ASDE: To bes und ski Fukt es sad CRS Oe SEE 50,000] — | 72:75] 22,75 | -5781081 1,890,:6
SU OT SK T UCS SA SI SoA ER AR SALSA AREA ER ge 12,000] 19,100| 17,80 | 20 | og LOT NE 759,75
| Kopparberg & Hofors Sågverks A.-B. ............... ERA SI [RR 0 AN 33143 185
SEO BaCkabb US EN ers a SS dr ER Ao SSJ 73000] == 28) 04 24 TOA NN 969
Ma5ma roa oyerks KAS be ade RR Ms RATE | = lea 1053,5) 15 SON | 360
KO SSOder helt NES ESR ade nr — AR ARR EAS 91590 15,5
Suwma| 453,150| 88,080] 903,05 | 316,7 | 3,093 | 36 | 14,362,17

Sammandrag av under år 1913 genom Skogsvårds-

|
| Antal | Använda Använt frö AE
SE ASA | förrätt- plantor i kg. SY.
nings-
| TE :
| dagar tall | gran tall | gran har | ar
| | |
Tarvsö tSOdervallen 3.555 -t5/ ys se Be Se ANN SA | 3 22 | — — | TOLe
fättendal €DVäsa MN 10,53 00 -ySs AE Rega NEN RR | 5 7,900 | ST mn 31—
| 8 7,900 |] ==) NE
| | |
D:o D:0 AIK esStalenin os: Fra SNRA — — | = | PSN äg UN
Flarn Ser Un HR ÄSNAC oss et Sea Sej BSS — = EE
Summa 8 7,900 | — — — 13 |—

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 261

större skogsägare utförda skogskulturer.

RK rorstt mad

Bidragets
verken :
för plantering | för frösådd för röjning Summa Störlek,

hjone barn Summa | Kr. örej Kr, öre Kr. öre Kra före Kr öre
ee EE fe a TR 1 0 ANNINA VD) REN NR TAS Tr) | SENSE Br ID rr bes | ERA 0 ar
| |

5 313 495 =" 809 |— Og 902 | —II 451 |—]
429 411 1,552,16 304 EE 3311 03 113 |37 3,818 [401] 1,909 | 20]
771,50 362 2,401,30 3848 | 65 3,698 | 75 2,463 | 36 7:010 F7T]| "BO
716,30 | 1,099,13 | —4,550,35 2,678 '50 6,939 38 22112 14,890 | I5|| 2,000 | —]|
gortla, 20 60 50 |— 65 |25 315 |75 431 | —] 215 50
= 91 128 SE 1720- 47 |40 219 | 40/ 109 | 70
301 24 538 = EE 1,148 | 67 161 lo4] — 1,309 |7il 654 | 86 |
6r | — I 12,30 — |— 297 |75 72 |25 370 |—1 185 |—]|
Bs dr 55 4,130 RE a RR 381 173 9,263 144] 3733 |28|
CR MOE LD 628,3 — |— 1,322 | — — |— 1,322 —J 661 |—]|
93 | 162 339 == = 700 |65 = = 700 1651) 350 133]
87 24 441 150) 1;086 | 15 ge 25TANES 625 |58|
= — 492 — — 1,481 | 60 = '— 1,481 | 60 ll 740 | 801
=D gra 37 TA 1055] SÅ fv 105 | —I 2 150/
251 94 1,470,5 = 1,444 | 86 2,717 |831 451627-1.671] + 2085-34]
122 11) -- 303,66.) 3,381,82 801 [50] —6,047 |5E] —1,747 |75)| 8596 | 76] 2.398 |13]
313 305 1,377+75 330 197 1,180 | 13 1,634 | 31 3145 410) —1,572 711]
147 43 ÖR — — 1,078 | 75 172 |81 1,251 | 56ll 625 | 78]
621 272 1,862 57124 FASSLILNS TrEk5 7 2048-72 2,000 | — |
= = 860 = 2,925 | 12 = = 2,925 | 12] = 1,462 56 |
— LLESE20 135,5 — — 213007 126 |45 339 | 62] 169 |81/

| | || |
| 6,877,30 4,128,31 | 25,367,78 | 5,310 |96 | 46,344 |21] 16,105 |90] 67,761 |07]| 23,999 | 08

o

styrelsens försorg verkställda kulturer å arrendeskogar.

K 05 tinrard

TY AROrSIvLe) TN ÅRE Dn Summa |
|

för plantering | för frösådd för röjning
mans | hjons | Summa Kr. öre Kr. Öre: KE. öre Kr. öre |
15 12 27 2 7 EN TE 57 ER ÅS TN
14,75 33,25 48 107 | 30 = === 107 | 30 |
29,75 45,25 75 107 | 30 Frö le SY (ER 164 30 |
I -— I — - — — — — ar)
äs 7 DE Se = = NE er 3:),325

262 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
STIM Sammandrag av kulturer 1913.
7 ps : : Samman-
Använda Använt frö AE Dags- and Bidiag
plantor kg; verken öra
mans & I
tall | gran || tall | gran| har lar| hbjone & | Kr. Jlö.|| Kr. lö.
| barn
Verkställda genom skogs- |
vårdsstyrelsens försorg åt
mindre skogsägare ...... 25,095] 4,000]| 154,15 68 392134] 2,889 8,502199]| 4,132/42
Verkställda av s. k. större | |
SKOSSATATEN bä bre e een hl 453,150/88,080! 903,05 316,7013,083/36| 25,367:78167,761/07|123,999108
Verkställda genom skogs-
vårdsstyrelsens försorg åt |
mindre skogsägare, som | | |
ärovalag dar ata == 85,50) 39,25] 221147) 1,350 1 :5,191161] —
Skolplanteringar..........«...- — | — 45590] 18,20] 63/94 /f)3,214 — I—]o— =
Arrendeskogarna .,.......... 9 O0jEEE AA ke 123 [ 76 170|551 170155
Summa |486,145/92,080|1,188,60 442,15|3,774|11| 32,896,78 81,626|22|28,302/05)
ERT LS

Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats
år 1913 åt s. k. mindre skogsägare.

SKOPCAkaein

Öster Fernebo
Hedesunda
rsunda
Torsåker
Ovansjö

oeoc 00 or PP VPC VBR RA RR
ERE OT AA

Färila

Ljusdal
Ramsjö
TJ SISBOÖR rf node Se BORN NETA et
Bjuråker

Enångar

Jättendal
Bergsjö

Summa

2) Skolbarn.

Bäckrensning Nydikning Motala ;
| - kostnads- Bidrar
Kostnads- Kostnads- | -. storlek
längd förslag | längd förslag förslaget
Timeter 1 meter -

KR. 0re Kr ölörel Kro öre] feStSR lorE

= — | —]| 1,548 1,012 60 | 1,012/ 60 5061 31
1,278 512192 512192 2561 46
623 253 16| 3,044 | 1,730| 12 | 1,983 28 | 991164
| I1I57| 39212 /14,099 | 8,935|91| 9,328| 03 | 4,664| 06
= — | —1| 3,352 1,826/ 92 | 1,826| 92 913/ 48
-— — | —]| 2,898 2,152/ 98 | 2,152/98 | 1,076| 50
280 124/ 52 | 1,294 668] 52 793| 04 396 | 53
— |— 268,5| — 242125 242 25 TTR

239 TI I3IOONL25O 1,126|42 | 1,240l 32 620] 17
ATOE AES ÖS ST NES ÖST 182/ 76

= = MG) 291/ 28) 2911/28| 145165
750) 211175 | 1,538 41557 | 627132) 313) 07
2 Sn 900] 76 | 900176 | 450|38
=— — 1 —1] 2,368 889/ 70 | 889 70) 444/86|
280 605) — | 1,220 590 20 | 1,195| 20 597/ 60
600 161| 70 | 3,685 1,012| 71 | 1, 174] AT 587| 22
— — |— 200 100] — 100] — 50) —
3,843| 1,214| 34 | 3,175 | 1,317|22 | 2,531 56 | 1,265| 79
3344 —1,024/ 89 | 1,263 | 530114 | 1,555103) 777150
1,530 4621 88 462/ 88 231144
S80/ 163| 45 — — |— 163/ 45 81173
487 101] 20 30 4/50 105 70 52/1 86
— — I —] 1,732 651 84] 651184) 325193
868 439193 | 439 93| 21997

| 316 116/98 | 11698 581 49

| 1,244 302162) 302162 | IST

TT 406174 | 406! 74 | 203138
2,028| 53354) 725 | -—-245|/90] 779144 1 - 3891-721
17,047| 5362] 45 |53,478,5| 26,790] 24 |32,152| 69 |16,076| 62

L

On une

OO NM N

HH

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 263

Bil. J.

Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats
år 1913 åt s. k. större skogsägare.

Bäckrensning = | Nydikning Totala :
| | kostnads- | Bidragels
Stoleikretn [Fö Kostnads- | | Kostnads- | förs! | storlek
längd förslag längd förslag | KÖSSÅ
limeter 1— =" meter 5
| I Er: Töre] Ba löre Kr. löre| Kr. |öre|
HETECESUNGA go. srt baser sökes | ESS 123150 I T230156 615] 78 |
LD AR pe rö SEE RA Are — |—] 3,589 1,842| 25 | 1,842/| 25 921113 |
TOP DOM ok SES Jc ne — — |I—]| 4,848 | 2,9101 44 | 2,910] 44 | 1,4551 22!
FINER SVAR, OR = TEA KG AD rs Le
Bckelbo gr water) 8,690| 1,773) 57 | 16,935 | 3,661|08 | 5,434| 65 | 1,576| 20]
FIG TANS Cär0 sn Nb |. 2.681| 1,196]22] 2203 | 1,520l'411 2,7161.63 |- 201141]
DROGER SAR NE | 588 178140] 4,537 | 1,7011-89 | 1,880) 29] 267110]
Bollnäs tt LURAR I 6:59) — 968125 1: 5,705:51 1,296] 94 | 2;2051 19.) 865194
(ÖVAR kr oder såna | — — = SE 20625 2061 25 44 73 |
INIOXTIA 2 del ER VANA | 14,221] 3,0911 53 | 6,504 | 1,853/ 70 | 4,945/ 23 | 854149:
NAGOS SAALE NINE rd 8,047|. I,7T2| 9217 "9,7927 | 2,753)| IT] A;466] 09 949] 06 |
FABD TALE SK RON Ada BS AIN | 25 Slo 26045 IIOl6O|=tTTS60 57| 80 |
INNGTTOESE ASTA Ser NA 286 26160] 1,129 | 228109 2541 69 127| 35
Färila... SSA ERE SEGER | 8,108| 1,8271 45 | 2,492 711103 | 2,5381 48 744] 27 |
IjaS dala soc SST | 10,525| 2,530) 17 | 28,510 | 9,207| 76 |11,737| 93 | 2,3821 51
HRAMSjO or oto osdao oron esee | IOF20T 72, 710155.) 20,704--),. 6,081127:]- 8,8011-12:1-1,672|46
IEISBOT 2 dera nen sedda [03,45 5) = S000T | 994 | 62160] 431121 152 Me
BJUTAR EIN ge CSA KeA ee 11,950] 2,640l01 | 10,734 | 2,594|09]| 5,234| 10 | 2,530| 58 |
ROT SA Re RE — | — |—]: 186 73147 73147 361 73
Summa | 91,899] 19,038| 58 |124,315,s| 38,915| 30 |57,953| 88 |15,846| 39 |
Bil: 1

Fördelning av undervisningen vid Gävleborgs läns
skogsvårdskurs år 1913.

Praktisk undervisning i skogen.

dagar hyggesrensning. I dag avvägning.
» — plantering. 3 dagar utstakning av diken.
» — skogsfrösådd. I » — besiktning av en utstämpling,
» — utmärkning av skog för gall- som blivit anmäld till
ring och ljushuggning. | skogsvårdsstyrelsen = för
» utstämpling av skog. förbud för avverkning.
» värdering av utstämplat virke. Ia Lan ExXKUTSION.
Teoretisk undervisning å lärorummet. '

dag upprop och inskrivning.
dagar uppgörande av förslag till avdikning av de undersökta försumpade
skogsmarkerna.
» uträkning av värdet å utstämplat virke.
» lektioner i skogsvård.
dag examen.

)
264 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Bil, DL. |
Tablå över fröklängningsanstaltens verksamhet år 1913.
Fröklängning.
Debet:
Inventarium från år 1912:
STATE FER Ao NE SoA SS bre sag BLS SS rests SG 1,057,— hl.
Inköpt under året: i
SA LIKO UAE: 6 ee ears ed AR SI ar ÄRE a Safer SAD bl 1,446,10 > —2,503,10 hl.
| Summa 2,503,10 hl.
Kredit
Utklängt under året:
& BENNO) EE) RA SSA NÄ SAR RÖRA nå Öar SA oe CP ES Ds go RS de 2,037,— hl
Inventarium till år 1914:
2 BEN I SL00 EE me RS SN Sr a mm SR SA AGA Se ODD BRED SG 466,10 >»
Summa 2,503,10 hl.
Skogsfrö
Debet:
Inventarium från år 1912:
2 6721 Ö RT 70 SRA a BN ÅSE SER SSA ar 5 SN SAAR SSAEY po ER REAR Sot 885,52 kg.
(ST AMIEO To YEAR GSE ELSA RAS SAR NED Sa AS REKA SATAN 692,31 » 1,5717,83 kg.
Utklängt under året:
SINGLE ON ok RT er ora bor SKAR NT AS fa TE EE rå Re RS AR AL RS TS AN fr NA 1 ,O73kO
Summa 2,650,93 kg.
redit :
Under år 1913 bortskänkt skogsfrö:
FnlkstoBu ACA 154,15 kg.
(GT AMRÖLSN seb send ee 68 22,5 kör
Enketi BiSG]S TARO 45,90 kg.
GGranfrö, Ci: Jesse 18,20 >» FÖRAS 80

Försålt skogsfrö till ett pris av 3 kr. pr kg. tallfrö och I a
pr kg. granfrö:

SISALTO 2 nat Bod I SES RAL RETA UA PE NERE RR 760,— kg.
(STAN O fär Sr or SSL RNE VE LAN SET ER Ur AR RA be 284,— >

Försålt skogsfrö till ett pris av 18 kr. pr kg. tallfrö och 8 kr.
pr kg. granfrö:

RAL O ft Sr dn RTR ER RIE RR OR SE RE SI SERIER EA 31,50 kg.
(STATT Ö vässa ERS är MI a NS, Sr dr ARENA ERS EEE 13,30 0

Försålt skogsfrö till ett pris av 18 kr. pr kg. tallfrö och 8 kr.
pr kg. granfrö:

Enliots BUSES Mall rök 50 s ess SS NESS 35,50 kg.
(GT ATMLÖ NA re sl EAST SYD ol LER SEE ISEN 39,25 >

Utsått 1 plantskolan:
BEN 00346 RNE ae ee rf NR JAN Ssd sobobon Säg LddARE 22,— kg.
(53: ba 120 MN SARA AS AE RENAR AIR AE NN SER JONS UP

1,044,— >»

44,80 >»

124,75 >»

JÄÅNE RAS

SER SING

Transport

1,533,80 kg.

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.
Transport 1,533,80
BEI fan alySbeVISI ester es oaser solen feg ss sag ÅA SS SPe rt ker sep SEN sed SANN 1,50
ÄT VARERAVS SKO BSVALUSKUISCINE So ss oc bee oo Sa babe Nja ee öl ms resas so SANS 1,—
IEND ERS Koi Y Ri it Ve RE RININLST S et MR Er SAR NR nga Da NE EES ID Fu Bela se Ne SS AARE 0,50
MA gatt <vids OmTenSnang MO. 0: re dos: oe cn jerk FASER ISS A EE oe orekt 26,60
Inventarium till 1914:
[ETTER 0 een RSS ALIS SEN Brå ne STAR OSAR 856,77 kg.
ETTE ETEN NOS orten AEA ER Är SERA Fr IRA rss ASSR rm 230,76 > —-,0817,53

265
kg.

»

Summa 2,650,93 kg.

Gävleborgs läns Skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter
år 1913.
Inkomster:

Kassabehållning den 1 januari 1913:

Innestående å deposition i Bankaktiebolaget Norra

SIVETI Oona SR sf Fr ATA Ser SG I09,000: —

D:0o å upp- & avskrivningsräkning i d:o... 35,157: 34

D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare 253: —
TöGn An EX 146 by Les CISA KASSAR oc sn. RE Es esse slosjr 1,291: 19 145,701:

Statens anslag: Andel av anslag till Skogsvårds-

Styrelsern as:verksalhet As 0s.gos senda, IRS DODGE
NRSkKOSSVÄTUSAV UTILOL Evo g nor br bk as Es AS ar NAS 53,846: 74
Likvid för försåld hemmansdel vid Stagården ...... 5,000: —
D:o » "biträde av länsskogvaktarna —.:............. Nas OATNRÖ
INO SE RES KODSIEO MOCKA SAC .s RES SN Ass ss SRK 5,794: 48
D:0 sr tkorsaldutklän ge kOblbls öd sosse te serie 2T3NAIEO
IDsOT SN VfOrSaldSAAN ISAR Stag aren ov: ss endre INS 2TO-S2
TO: sr LORSALE ROSES» (1:07 SNI 50: —
D:o >» försåld spis »> CEO ST VR re AR2INe
Återbetald under 1912 för högt debiterad frakt-

KOST re Tr SL Bi dr de bo fade ort Äajere sjöar ass I: 50
Arrende för en hemmansdel vid Skoghem ............ 10: —
Andel i utarrenderad soldatjord vid Stagården...... ÖSNEO
Elyra för. lagenhet. a. KORNEN set. .ssosiecsdko ssd E 100: —

Do (EO NE LA FA FCLETI 06 SS See as nde Sö 48: —
Återbetalda rättegångs- och synekostnader ............ 1,444: 49
UTTER AN FADO: AGE Nl eek Sek Er EN anod SST vn SSR 050043 74,898:

Kronor 220,600:

kg

JO

70

23

266 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Utgifter:

UR KOD: Fav. LIV EICADLET 44 0 EDS NAR ER RSS ARN
Avlöningar:

Ma lärnsjäg mästaren ske se SSE EOOONN-—
» sekreteraren-ombudsmannen......... 1,500: —
> Fibokhallarenslkas Soten öres sena 1,700: —
3 TJÄNSSKO Vakt SEEN TORSLLON fur:
Reseersättningar:

ELLE LÄSA NAS TANT ASA 2,350: 28

» sekreteraren-ombudsmannen ......... 3LO:NOA
» länsskogvaktarna

Lr BYT CIS EPN a SMA RS RE fa OAS LE eh tee De AS ARA
» Skogsvårdskommittéerna
ING VISTOMSKOS Hade SAS EV NR EE ee ER ROR
Div. omkostnader, såsom frakter, telefonavgitter,
annonsering, hyra, tryck, skrivmaterialier m. m.
TI KÖP FAV: KO BORTA FN FSA TAR sA Er LR INR ERE AR SES a
Fröklängningsarbeten, frakter för kott m. m.
Kostnad för uppförande av kokshus
Ja AN (SKO LAI or esse AA rer AE RE NA SS SN
ICIEMI ANGE SKO SIE MYS ASS Sa RR ASSA Es rea
D:o Stagården
Arrendeskogarna
TI RÖ fö Ca) PI AINO Arr Sk a ERE AES SENS SRS Se
Förskotterad arbetskostnad för sådd å tvenne hemman
FY Kter MfÖrSKO 0SO: NAC RA Sn SNRA MISSAR
Kostnader för skogsvårdsstudieresa och skogsvårds-
LS 02 SN År GE SERGE RE SSA t AR FK ADA RR AA TEST NR OR vc TR
Anslag till Gästriklands, Norra Hälsinglands och
Gävleborgs läns folkhögskolor
Folkskrifter och broschyrer
LER SUL HETE 10 DRG IR OMAR s NL FRE re SR JG SSR RA 03
Kostnad för stängsel i och för undervisningsändamål
D:o >» skogsvårdskurs i Ovansjö

Bidrag till skogskultur för mindre skogsägare ......
DOE d:0o SEStÖRne CROSS Fn

D:o -» bäckrensningar och avdik-

ningar för mindre skogs-

RN NET bat ARA MERA Ch SÄL ae ra 16,076: 62
D:o 7 AOL ÖR StÖrte AO ksOLEIs FR 15,846: 39
INÄTté SAND ar (OCHM SYNES SEN RE ERE ER ENT SS
SKO SSVAndSÄVGIESEARET LINS RA AASE

Kassabehållning den 31 december 1913:
Innestående å deposition i Bankaktiebolaget Norra

OVETISET oas nog enes NE ER ERR SSV AKNE KAR SRA
D:o å upp- och avskrivningsräkning i d:o
DO hos fröklängningsanstaltens föreståndare

Kontant 1 styrelsens kassa

3, 02ONN2O

23,510: —

685: 97
471: 80

79,000: —
SÖSÖRST

147: 49
MS

130,5 2 TEKN

00,0 12 AG

Summa Kr. 220,6000: 23

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

N

[)]
=

Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31

december 1913.

Tillgångar:
Kontanta medel:
Innestående å depositionsräkning .ssmmnsmmmmsssssesea 79,000: —
D:o å upp- och avskrivningsräkning......... SLÖS0- HT
Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare... 147: 49
Hö Grar TT SSEyECISERS KASSAR NA rdr re rr od ost ss Je 5,088: 76 — g0,072:
Börtdsan tor tforsalt Fo "OCh :;Sa00 oso sdiban eder 50: 98
BrOklanS Nag SsANStalteN:o. SR vinerna 12,997: 04
TNA ST IR (ESA nd js DEt ears Ra BE ES RA BY JASSE AR ENE SS 2,463: 08
KEGRSBUS SVId a EON SLET a ar FER TSRSH ISTER 1007 -—
Länsskogvaktarebostället (Skoghem) —.....m.nnnn......... f4;0003--—
Hemmanet Stagården med byggnader ................. £2,0002 —
fRnel gg anden förrad. av EOlARN sd tovccbrets sens Rs 2,330: 50
D:o EEG AEEOR 9 LYSA yn KATTA RN 11,204:- 28
D:o d:o ARM SE TG Kg VASER JAR SST Ra 200:
D:o d:o AA TO REA SANNE Tr Maa TAR Sa lökar
Inventarier på expeditionen och å Stagården samt
KOSTlAnSSKOEVak tara. ii gera ee ssd Res 10,231: 44 66,697
Summa Kr. 156,770

Kapitalhehalninga Bl--E0TA vi tsk ARSA Summa

Gävle den 29 april 1914.

På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Edward Rettig.

US he

Carl Ahman.

268 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Undertecknade av Kungl. Maj:t samt av Gävleborgs läns landsting
och Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, utsedda
att granska skogsvårdsstyrelsens i Gävleborgs län räkenskaper och för-
valtning under år 1913, få efter att hava fullgjort nämnda uppdrag

avgiva följande

Revisionsberättelse.

Tillgångar vid årets början:

KassabenhallninguhOostsbyrelsehs.s.. ses es RO T;201:uEO
» » länsskogvaktaren E. Sandberg 253: —
Innestående på depositionsräkning «snossommmisssessseea 109,000: —
» SUP PE OCH. aAvSkRIVDINDT esse gir si ss 35,157: 34
Fröklängningsanstaltens bokförda värde.................. 15,499: 49
Hemmanet Skoghem med skogvaktarebostaden ...... il
» SAD ARA STING INte hår AA AL LEAR SN KR Tr 15,000: —
Inventarier i expeditionslokalen och hos skogvaktare = 8,002: 49
» TO klänning SANStalleh en ss. terade sist 250 0S KO
» 10:50 ta IK OLE JAS Akta SERA N,2853-
> S/S 552 ATA LÄTO Arg TNA 13,282: 80
> Ö.O 20 nr LO TANTO BrJU KIN rss dotechs sn 4,846: 17
> ELO ol als LA Sör ens JR se st sär AE BIR —
» SEN NR SIR ARR I NS NA ARK NS ULANe 2008
Utestående fordringar för frö och sådd ............... 153: 96
» fordran av skogvaktare Sandberg (hyra) 150: —
Kronor

Inkomster:
Kassabehållning hos styrelsen från år 1912 ......... I, 2.055 LO
» » länsskogvaktare E. Sandberg... 253: —
AnDNSIAg) SAVE SALE Tre om be pr oss oe a Sulet sea MÄT SES Sala SAN SR SRK EN
SKO ps Vär SAVE börda oder sö sagda Et SANS arsa Brs a AS FE ERS SS AN
lkvid för biträde? av) länsskopwvaktarnars "ss: Corse see
> > SKORSIÖ SITS Sr rån AL be ge Sas SETS SONEN ET MERA SER SSE SNR
» JESEE (9) gl (ägd El ay SSG 0 fä Re Nr SEN ök ss se ge
» » » Hävrec (2553 OTER SSE oe db SE fr dr fe kg SE SEA
> gsförsalt. HÖ (1, 09ORKPA) EE ERE AL SE BEN EA AA EES

Transport

1,544:

144,157:

44,499:

34,953:

303:
225,458:

1,544:
1,000:
53,846:
1,0 74:
5,794:
2135
279:
er
63,803:

I9

34

49

22

96

20

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

Transport 63,803:
| ENE JT TRA Ela LG (LS 3 före ÄRR AREA ön RS pr RR BERN PRE REKA NERE RASEN 25:
Köp SoA ER HCKER Af ta DAR UCJE, best secs doo escats so Nogkernsnj uns NER 48:
RYEN ICE TE HEST OR GCTAG 5 SOCIAL OBE ade s oc ast or Ior r sl nn ssk irsg dor Or 6:
VEntIeN 1055) ORLL WICE SROP SHE viootecsorsisproasononssnane ar rasat Eder erSRESSA 10:
iprat Or) AS CHIC vd: OKOPSHCIS > ao ooeogsar sic SAN He dgA base a dal sansa Sas c 100:
NER NERE NSF DORA RASEN Vg I REA NRA sad an sor ka na UgbisRd an Fr rikgen s ANN 6,004:
Forsald bReKumansdel Arran, OlapdFUCR -. smör vb.s Nio sked esrsköierke tess od 5,000:
Aferbetalt onktist debiterat år IOT2..o..cmosss.sdiceressöoossisnsrornra ES
Återbetalade rättegångs- och synekostnader ......... (ERS SOSE EES 1,444:
Rae spar (CPOSIRONSFAKNINS? = rasoossn stat ösdsör sr tjeca 60,000: —
OL > upp- och avskrivningsräkning ............... 114,157: 34 174,157:

Kronor 250,600: 2

Utgifter:
Min lomine Hb, JANSJäpmAStAreD sot oss söoo sas kos ker esse 7,000: —
t >» sekreterare-ombudsmannen =. ....soooocc.. ir id
> SANDRO ERANALC-KASSOFCT or does ee sas oe Nsbat SÅce na Ore
> SER IARSSKOPVARLAFG mor dor oeddo ao a SLE RA EA 1,0690:—
> FE NN FEENE See FLERE AS AREA 7,450: —
> NEG rr) AE ENS OA ANSE ST I RE 45EJ0R— 23,510: —
Reseersättning till länsjägmästaren so ossmmmmmsssessssssons 2 ROCG
» » sekreterare-ombudsmannen ......... 310: 84
» Sö JETRSSKORVAkTARRa 2.0 05 SLAS FAO TE a 6,911: 87
» SS SEYTE SEI rasar sd Sod EN 940: 40
> » skogsvårdskommittéerna ............ 175: 59 10,688: 89
KREVISLONSKOSHAGCEN sö vrr ola RSA Bl Byske LE AENSE SA EERLRSAR 2 AI NE RNE VIKER 454: 2
Diverse omkostnader, såsom hyra, trycksaker, skrivmaterialier,
trakter, teleftönavsilet,. ANNONSERAS, M.oIN, Ios. eis dr 5,691: 50
frikapt av 2t AA 0, xo0 Bl, Sal] KORS fd Snor or oda os Sr act NÄR E LINAN 8,138: 08
Övriga utgifter för fröklängningsanstalten —............ 2,086: 99
Kostnad för uppförande av koksbod för d:0o ......... 697:98 — 3,381: 97
PIESrStre "fOR PLA ESKO st ooo lant Sant JAA GE EI RR SN Si BAR SS TOR INA LOK HL
Arbeten vid samt div. omkostnader för Skoghem .s.ssmmnmmmnmsmsssona 1,573: 89
> » » > > » Stagården FELASSE MA LS td 3,573: 04
Kostnad för, kultivernng: av. aärrendeskogar dunsocmmisrisrseresssfeiseiens 270255
pra SKO SPLAREOLS 42 oder oe a ANAR TRI n Ars eo LENS ee sd SE 2760: —
LEG 2 9TILTIE Seg DE Tar pgg ped BG IVAN EE FRE RT NAR IR FILES SSA SR 6: 98
FÖrskolek 6; AtDCESKOSRAG. JOr, SAMG 3 Lytekes io Para ot ab oddas natt IOI: 50
Kostnad för undervisning: böcker och broschyrer... 727: 60
2 > 2 anslag till lantmanna-
och folkhögskolor ...... 600: —
- > > skogsvårdskursen ......... 1,673: 48
» > » SPUCHEFE SAN VADER (LA 1,704: 40
> > > stängsel för undervisnings-
ARGA ag KF SIE 682:25 -5,387: 73
Transport 064,548: 13

270 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

| Transport
Bidrag för skogskulturer till mindre skogsägare...... 5,807: 28
» » bäckrensningar » » DEN NRAR HONA 16,076: 62
Bidrag för skogskulturer till större skogsägare ...... 23,999: 08
» » bäckrensningar » » DA VÄ ARNE GR 15,846: 39
Utg TltEnE FÖR STAGE SA AO CIS YIN EIGA See TS STR AEA ESR ER
Kostnad för skogsvardsavgiftstaxeringeD Oo. ss ssssmmsssosniseseeisdeie sned
In köprarsdiverse san yen bare RAR Se sasse AASE RR EN SA
TNSAtEIPaT dep OSTiLOD SKA ks Os sr EES 30,000: —
» > upp- och avskrivningsräkning ..a.e......... 34,830: 51
Kassabehållning hos styrelsen till 1014 ............... 5,088: 76
ASG » skogvaktare E. Sandberg ...... TAJT 40
Kronor
Tillgångar vid årets slut:
Kassabehåällningt hos stytelsen bk smsa AE 55 OSGR
» » skogvaktare E. Sandberg ...... 147: 49
Innestående på deposttronsräknilg.......ccoss.. om. 70,00
D » upp- Och avskrivning..................... Sy SISON
Fröklängningsanstaltens med kokshuset bokförda
VÄGER NES OM Al fan Srrbön np EVR AGES 13,007:1 04
Hemmanet Skoghem med länsskogvaktarebostaden <14,000: —
> SA AR EEI Hossa RO USS DARD LINDE H2HOOON
Inventarier från föreg. år enl. inventarieboken efter
TONI a vev SKALV III GAN ses RSA EEE 7,202: 24
» under året inköpta enl. inventarieboken =+3,029: 20
» i fröklängningsanstalten efter 10 2; avskrivning ......
Ka penbavstallkotts4 00510, ika de ku sr EET 25330850
RE 249615 6 7 ot fr ÖRA ET 2 kar ERS AA 10,281: 2
BEE SG2 FOO IN OTATNIKOL Ass Er SNR RS 923: 04
» TTO OC SA (MIN MELISA ÅN ERA INN 5 RES ANN SIT ASEA SARA
[Ute Staen de tor drin sar fo SA dd RN Res r ERA ILSA AN REAR
. Kronor

5,236:

84,836:

39,067:

TO, 2
254036

13,534:
750:

HOS
150,770:

25

51

04

Att tillgångarna under året minskats med det avsevärda beloppet
av 68,688 kronor 12 öre icke beror därpå, att utgifterna under året varit
större än under år 1912, utan förklaras därav, att en del av skogsvårds-
avgifterna för revisionsåret icke influtit förr än under januari månad

257 TUOj Al

Skogvårdsstyrelsen har under året i huvudsak följt samma plan för

sin verksamhet som under de föregående åren.

Enligt den av skogsvårdsstyrelsen avgivna berättelsen hava sålunda
råd och anvisningar angående skogens skötsel fortfarande lämnats. Sty-
relsen anser dock, att den kostnadsfria undervisning, som hittills beretts

GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 271

mindre skogsägare, för framtiden måste inskränkas, enär »länsskogvak-
tarnas tid tages allt mera i anspråk för andra arbeten såsom kontroller,
avsyningar m. m.» En inskränkning av styrelsens upplysningsverk-
samhet synes revisorerna emellertid mindre tilltalande.

Kostnaderna för eller bidragen till skogskulturer och avdikning av
skogsmark utgöra, som sig bör, brorslotten av utgifterna. Till större
skogsägare, vilka själva utföra skogskulturarbetena, har skogsvårds-
styrelsen sålunda under året för kultivering av 3,093,36 har skogsmark
utbetalt, inklusive frö till reducerat pris, 39,761 kronor 73 öre. - Till
mindre skogsägare har skogsvårdsstyrelsen till kostnaderna för arbe-
tets utförande vid rensning, sådd och plantering, vilka arbeten verk-
ställts genom styrelsens försorg, utgivit ett belopp av 4,132 kronor 42
öre, varigenom kultiverats 392,34 har skogsmark. Övriga av styrelsen
havda utgifter för dessa senare kulturer hava belöpt sig till 5,0353 kro-
nor 56 öre, därav 1,734 kronor 86 öre för plantörsbiträden och 3,318
kronor 70 öre för frö.

I bidrag till bäckrensningar och avdikningar av försumpade skogs-
marker har styrelsen utbetalt 31,923 kronor I öre, nämligen till större
skogsägare 15,846 kronor 39 öre och till mindre skogsägare 16,076
kronor 62 öre.

Revisorerna, som genomgått styrelsens protokoll, räkenskaper med
tillhörande verifikationer samt värdehandlingar och funnit allt i god
ordning, få på grund härav tillstyrka full ansvarsfrihet för 1913 års
förvaltning.

Gävle den 28 maj 1914.

J. E. Nilsson.

Av Kungl. Mai:t förordnad revisor.

E. Claésson. Agathon Westman.
Av Gävleborgs läns landsting utsedd Av Gävleborgs läns hushållningssällskaps
revisor. förvaltningsutskott utsedd revisor.

22 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

I berättelsen angående Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet
för år 1913 framhåller skogsvårdsstyrelsen: »den fria undervisningen
kan dock för framtiden ej bedrivas med samma kraft som hittills, be-
roende därpå att länsskogvaktarens tid tages allt mera i anspråk för
andra arbeten, såsom kontroller, avsyningar m. m.»

Härom invända herrar revisorer: »en inskränkning av styrelsens upp-
lysningsverksamhet synes revisorerna emellertid mindre tilltalande».

Mot denna invändning får styrelsen meddela, att ovanstående uttryck
i årsberättelsen avser endast den del av länsskogvaktarnas undervisning,
som meddelas under sommarmånaderna, varunder länsskogvaktarna haft
till uppgift att uppsöka skogsägare i deras hem och förmå dem att
följa med till skogs för att undervisas i skogens skötsel.

Då denna undervisning emellertid varit ytterst tidsödande, och det
varit svårt att under sommarmånaderna få lantmännen ut till skogs — i
somliga socknar har det ej lyckats att få någon annan med än möjligen
en ledamot av skogsvårdskommittén — har denna del av undervisas i
skogsvård måst meddelas på sätt som följer.

Länsskogvaktaren träffas på tider, som angivas, under sommarmåna-
derna inom de olika socknarna, och står allmänheten efter anmälan
därom till tjänst med kostnadsfria råd angående skogarnas skötsel. Ingår
ej någon anmälan därom, skall skogvaktaren fullgöra andra uppdrag,
såsom t. ex. avsyningar av hyggen, dikningar etc.

Skogsvårdsstyrelsens upplysningsverksamhet är i stället ökad, i det
att föredrag i förening med exkursioner m. m. hålles av länsjägmästaren.
Då emellertid lantmännen äro mycket upptagna med jordbruksarbete
under den tiden marken är bar, är tiden, som härtill står till buds, ty-
värr allt för kort. q

I övrigt vill styrelsen tillägga, att i $ 4 av Kungl. Maj:ts nådiga för-
ordningen angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 har skogs-
vårdsstyrelsen fått sin uppgift anvisad.

I enlighet härmed och i betraktande av de tillgångar, som äro skogs-
vårdsstyrelsen tillgängliga, har styrelsen också sökt fördela arbetena på
sådant sätt, att inga styrelsens givna uppgifter må eftersättas.

Gävle i juli 1914.

På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Edward Rettig.
Carl Åhman.

Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands läns landstings-
område berättelse för år 1913.

Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal.

Skogsvårdsstyrelsen har icke till sammansättning undergått någon
förändring efter sist avgivna berättelse, men har styrelsens ordförande,
jägmästaren Harald Wedholm, under större delen av året för sjukdom
åtnjutit ledighet från detta sitt uppdrag, under vilken tid förre auditören
Hugo Fahlén haft Kungl. Maj:ts uppdrag att vara ordförande i styrelsen.

Genom inrättandet av ytterligare en ordinarie tillsyningsmannabefatt-
ning hava länets skogsvårdsdistrikt under berättelseåret ökats till tio av
följande omfattning:

Sundsvalls distrikt: Njurunda, Attmar, Tuna, Stöde, Selånger, Skön,
Timrå, Hässjö, Tynderö och Alnö socknar.

Torps distrikt: Torp, Borgsjö och Haverö socknar.

Indals distrikt: Indalsliden, Holm, Indal, Ljustorp och Sättna socknar.

Fjällsjö distrikt: Tåsjö, Bodum, Fjällsjö, Junsele och Ramsele socknar.

Sollefteå distrikt: Ådalsliden, Resele, Ed, Edsele, Helgum, Graninge,
Långsele, Sollefteå, Multrå, Sånga, Överlännäs och Boteå socknar.

Härnösands distrikt: Torsåker, Dal, Ytterlännäs, Gudmundrå, Högsjö,
Hemso, Viksjö, Stigsjö, Säbrå och Häggdångers socknar samt
Härnön.

Ullångers distrikt: Vibyggerå, Ullånger, Nordingrå, Nora, Skogs, Bjärtrå
och Styrnäs socknar.

Själevads distrikt: Själevad, Mo, Sidensjö och Nätra socknar.

Anundsjö distrikt: Anundsjö och Skorpeds socknar.

Björna distrikt: Björna, Trehörningsjö, Gideå, Grundsunda och Arnäs
socknar.

Redogörelse för styrelsens tjänstepersonal i övrigt lämnas under tabell IX
här nedan.

18 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 3.

274 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

Finanserna,
Styrelsen har för innevarande år upprättat följande:

Inkomst= och utgiftsstat för år 1914.

Inkomster.
Beräknadsb eh allnin SURA Mar PLO MNSLS. ts. ds dd dre sr 60,000: —
STATSDIC KAS E50S SETS BRN Spa Ne BEER re ALE Åt as NR BAS I 1,000: —
SKO BSVATCSAVSULEFA VS ONES EEE mA fa a oe GD sr RA 130,000: —
Återbäring av förskjutna synekostnader .................. 2,000: —
FÖrsäljeingnav talk Set ARE kB år order 10,000: —
TVÄNNE eCels ESS Sp see SAN 0 RS Eter Dra Ano EAA 4,000! — 147,000: —
Summa kronor 207,000: —
Utgifter.
AVI ODIN Pars Sans) SIAS TAKT aret see SEN ET AEA 6,000: —
biträdande länsjägmästaren .. ...ss.o....... 2,400: —
SKIL VIDTA LETS ARS Tass ST Se ok 1,500: —
HILL SVIN SYNA ASEAS SA Af: pA 13,000: — = 22,900: —
INESEK OSUNA Eh aSbyTEL SCENER er rs Ae SAN SR KE SEA ROOT
TATSJ ÄG MN ASTA E Nag söker S SS RNE 3,000: —
biträdande: länsjägmästaren ............ 2,500: -—
tillsyningsmän pe 6rela (6. ej ere fejan) a (Så eler bra aja als Ne 8,000: = 15,000: —
SkOgSvardsar Delen: vasa See rd NS or ARE (PR AAA AL ON 12,000: —
SyNREe= OCH" TÄtleg an gSKkOS RACET ess AE SAR EE SAT SR RUN 3,000: —
Anskaffning av kott och granfrö samt fröklängning och assurans
DV EL Ö bre ära mrs E RER SINNE EE RSS BAR LÄ 04 7 tg SR RENARE ANSE RN TOJOGO
TIYVETNEALIET sk rRE frn ARS TRA Er SSE TATA AROS ER rs eo SRS AL) ÄRE Ar 1,500: —
Undervisning i skogshushållning, tidskrifter och litteratur............ 8,000: —
Tele lOnkOSkö AAEr mener ar rer AR SNS rap AB SSE SET DI LASS 1,200:—
Diverse omkostnader, såsom för expeditionslokal, skrivmaterialier,
blankettryck, trdnin gar CutSta ln sar no IE NES AeRSANe 5,000: —
MTI Fr RIAN SIS SATAStAlCT 755 E ir BR ALS LSS: BIN SA SEARLE: SE SRA NEN SANS 25,000: —
PlamtskOlORFar as dd 4 reko en a ESA La SA Er EL SA SE RNE fas en EN SAR ARG HSFO0O
Oförtits Ed da-UtENMER mysa ess BRASAN SSU IA ge ARE 3 ANNAS SNS ÄR 0 LAR ARR 3,400: —
Bidrag till skogsvårdsarbeten samt behållning till år 1915......... "95,000: —

Summa kronor 207,000: —

Här bör anmärkas, att sedan 16,000 kronor upptagits i 1913 års stat
för byggandet av en fröklängningsstuga, dessa medel likväl icke tagits
i anspråk under berättelseåret, enär inneliggande förråd av tallfrö vid
denna tid uppgick till omkring 4,000 kg. och behovet av granfrö kunde
tillgodoses genom klängning i den gamla rian. Skogsvårdsstyrelsen har
emellertid under året uppdragit åt länsjägmästaren att efter personligt

a

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 275

besök å den av Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse nyligen anlagda
klängstugan i Mora-Noret verkställa skyndsam utredning i ärendet och
därmed jämte kostnadsförslag till styrelsen inkomma.

Sedan därefter länsjägmästaren förebragt behörig utredning, fann sty-
relsen likväl nödigt att med hänsyn till det höga kostnadsbeloppet låta
verkställa jämkningar i förslaget, och har styrelsen sedermera efter för-
nyad prövning av förslaget under innevarande år beslutat låta uppföra
en fröklängningsanstalt med därtill hörande förvaringsmagasin, för vilka
kostnaderna beräknats till omkring 25,000 kronor.

Efterföljande tablå lämnar en kort översikt över skogsvårdskassan
under berättelseåret. |

Behållning från år 1912.

Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sverige 94,000: —

Å "depositionsräkning. med. d:0” -......si.csstissnoresonia SI STO SALE
NörSkjutnasSynekOSnm ACC; = oo. 5 sasse sr adigs skr IOF ARS
NNE KA ET VER ar Ae eb SNRA AE SNC AR AS ÖR Mise bål gå aa 5,079: 54
DNS EeRT en ED SSTSLn BLS 0 DE SR Ne AE Se SN KS ARENA Ar 683: 62
IHASCSRCten up; KOPSSKYCkS A= mossor nas or anis en SN ss sens deg s 11,499: 08
linnelogande:skogsrö OCh ;KOUl=, =: cos ske stred. Yertidaar SYCGAGS FI
127 JaNEN RÖTT ENE er AR Ar Ob SR ML DRA SEA RA AR ÄN Ng, ARS ARARR så CS 924: 94
NGA FELT GS IL KASS LIA gå oss SL Eee or Hood SANN Sr SER SINAN 34: 90 175,748: 44
Skulder.

Enskildes depositioner (för fullgörande av åtagna för-
FÄR GFE TSE) EEE STA Ret sh oe RS Rek bor a MARSees 1,964: 98

Skopsvardsstyrelsens 15Jämtlands: län P:s ssebutres 27 KONERSA ENA OM 2522

Summa tillgångar kronor 171,670: 12

Inkomster.

Kässabeballning vid: arets böbjADTs :.s...ssboskhekess ended 96,049: 57
STVACS ASTA 204 05 SAT ASSR NR Tra SKA Lärde: 1,000: —
SKOgSVALCSAVO IILCES Naos dd be sinade 92,381:61 93,381: 61
TUNGT OLE Dre VETEN OLE apr ss SAG ASEA RER RE SKANNA 4,145: 28
Återburna, av styrelsen förskjutna synekostnader ... 1,403-30
Återburna, av styrelsen förskjutna kostnader för plan-

TOTS KURSEN per, SEE Sa eeh lr a SR Lt ARN Brant SA An 232:AG
HJOTSAICSISKOA SUGS SS a ER aga tele Sr dass OSS
IOTS Ada TATTO er SAR St SER DL as Sägs a ena Oe 1,209: 67

Frsättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 1,231: 04 204,544: OI

Summa kronor 204,544: oI

276 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Utgifter.

AN VIÖDIING Ar Får ads td oh LOS SLR a EEE RET ALS AE. EES FÖRA FORNA 24,393: 33
Styrelsens sresekOstn alles ses ds ere STONE 935: 08
Resekostnader för, styrelsens” DersOnal lo .ssssms.tssstses 3,335: 78
Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöter...... AÖRIS
Inköp. av KO "Sami tkOkLan OT OMS se bee sa SNS SA Sr NORS
Bidrag, tillt Sko 2Ssvandsanb eten sem SARS SVE VAT (212105 2
SKOSSVÄLASATDSLEN AEA MT See SE An AS EDT ST LSE DANS NA 12,790: 58
Syneförrättningar Och fättegANgAr s...:..cswsobolsssir sinne 2,5 LMG
INKÖP: AVE TINY GD LAT Cass s oreda Ae re RS LR 1,753: 15
Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter...... 2, 14TNOG
OmMmkostnaders för fast ga elem: des see do ASSR HSN
Omkostnader tor plantskOlal-=-.. ss svs. stas SE HSAN
Reparation av fröklängningsstugan o..sssss.os.ssseososon 94: 65
NINI O TAS CTLIN ONS SE SSE SA ER SEAN SVD SE EA RASAR te 3.145 02
TElSfODKOS tia GÖ SAN SSA RER ga dä AASE RR SA RAT: 280

Kostnader för undervisning vid skolor, litteratur m. m. — -5,953: 59
Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring,

; WÖLSIIN Stal, KD AES (OST ET rr fs ISS REA 3, 4J3E OM
Aterbetalt av deponerade rmedelsCEskrirai a PANG

Klassabehallnimn ov till/äaTS$ TO mA See ba te ARNE en SÄGS SES

Summa kronor

Tillgångar den 31 december 1913:

Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sverige 58,500: —

AVE epOStiLODstalknin så ne Ge:0E ek 1,826: 02
Förskjutnar SynekoSstneCek.—-tös a sed. aa Se RR OS: Ban 2 SÖRENS
TOVEINCAETÖ RO 6 fora ek Sgt Eh fö NN RE bea REA MR RÄTAN AA 6,000: -—
ETOKLÄn DIN ESS hua sa Se rr RR SSU SES ER La SOON
Hastigheten » Sko gSskyttb ke: ss. AASE SSE HT SOON
Innes gsan det sko pströjko Ch iso töRsE siaee set AR ee 50,779: 60
PLATO 1 mrs peb Ta te (le se SRA aga käre 1 VS SALSA SÅ AE SG NYSS AR SR 409: 79
KONtant-,1NKASSANS esse se er ETS ÖR RAT ON 2,173: 05

Skulder.

Enskildas depositioner (för fullgörande av åtagna förbindelser)...

Summa ' tillgångar kronor

Under året hava följande avskrivningar ägt rum:

Syneförrättningar och rättegångar ................ RER 1,893: 32
INVEDLATICE > sd 8 NN edra SER FR NERE Sr FT Er Be RIE AR ARR 832: 69
BFÖKläng Din gSSteS AV sees sr Aa nee BERN NRA 278: 27
(BT AS UMD Ore en vaser ts SRA STEKTE ANA OMAR
(CEEIOIS id Neon nte le le) olEN LO) E a bss kar S uoS SAR SHLsaS DAL SEG 87: 50
KOSS ORG ock od se song es AA PL SES RI NA SA SOROS 3414: 2

142,044: 94
62,499: 07

204,544: OI

I 34;200: 447

1,826: 02

132,434: 45

är
NAR

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2407

De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel.

Årsväxten i skogarna har gynnats av tjänlig väderlek. Vackra dagar
under den ovanligt tidiga våren med därpå följande period av riklig
nederbörd hava samverkat till ett synnerligen gott resultat av vid denna
tid företagna skogsodlingsarbeten. Även hösten med klar luft och hög
temperatur inbjöd till rastlöst arbete på hyggen och fall och — såvitt
styrelsen känner — ha aldrig tillförene skogsplanteringsarbetena inom
länet tagit sådan omfattning som under denna säsong. Den myckna
snö, som föll på ofrusen mark under förvintern, förorsakade avsevärt av-
bräck i avverknings- och drivningsarbetet, vilket t. o. m. på sina ställen
inom Medelpad måste helt inställas.

Flottningsförhållandena hava däremot under berättelseåret varit synner-
ligen förmånliga med hänsyn ej mindre till den för länet ovanligt tidiga
våren än även till den rikliga vattentillgången i älvarna under hela som-
maren.

Skogsträdens frösättning under året belyses av följande tabell:

| | — Tallkott
| Skogsvårdsdistrikt Grankott

I-årig | 2-årig

in
E
=
[=
in
4
a

ae)
(2)
han |
te)
ww Vv
N
-

LEGE AS Se td dra AR ARE Br Vr rr BE SDR AES AS VERS 3 I 3
PUERTA SETTC bås VS ee SSR Sas 5 da Aboa AS SNS SRA s Ne sh Msjlelael S 3 I I
(ÄTER TG SES Fo R SAS 560 Gäst ENA NER, ARA 3 | 2
[BBR a Sjö EEE AS SAR AJ ARR saft aa fä, ESR RON SES [a I =
| 35 Dy ET 12 fö: [0 BENDEL TIERRA [SE AP Rs då SNRA SRA SÄG REN ör lera ASA (AR SRS SA REA | 3 I | 3
ITE Ro TVR Rn Arr N Ei Ar) REDS ARN FLSA R IE: Seen ANSER LS SER VEN STA 3 I LSS

STEMLEN Ed DR KSR DE SO ARTS SAD SSR KR ENS SA Ber Får fe 1 9. SANNE DEN MH 3 I I |

Förklaringar: 0 = ingen tillgång, I = ringa tillgång, 2 = god tillgång, 3 = riklig tillgång.

Det är anmärkningsvärt, hurusom grankotten — särskilt i soliga lägen
— redan började klänga i slutet av september och i början av oktober
månader. Orsaken härtill är sannolikt att söka i den synnerligen torra
och blida väderleken under sommaren och hösten.

Rörande skador av anmärkningsvärd omfattning, som träffat skogen
under berättelseåret, är styrelsen i tillfälle att meddela följande uppgifter.

€ TY nd x at myc . SVE
278 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19193.
Skogsvårdsdistrikt REN Kna SS as RE nn
sektera par trycka, eld
UTE ÅSN ALRrm Sre SNAT Boats asks ss slöa [0] o o [0] I o
LOT No dr SA NANA Sar SEEN ENE rs ARE I Oo I I I I
10 aa a LA ns ra Sr NE RS SIGGE TERS VERSER SR DG Oo Oo OT FNRrO I Oo
FL ÄTTNOSAT Vere vofke be påse assist ND old RO Oo I 2 I Oo
BONES ae SES SR SA NaN UR? o o ute I I o
BJÄlSJÖSE TES ANN FREE rss SANS elen san o I I 2 o o
ATI SJÖ! SENS AE RES OSS RNE LE She [FOTA ET Faler ar EN I o [0]
ULLÄT ET EAT RARE, SDN rdr SL SE ER Sr Öst JO 2 2 Oo Oo
FJOL Near SSA GSE SR Bed fer sj gg Slet Ae o 1 Tylk2 SKE] o
SJÄLVA TEE RS ESSIN AON SE ELR ao bese NR [0] OM An 2 o =
Förklaringar:
Skadans omfattning: ingen = Oo.
» » ringa; å mindre enstaka områden = 1.
» » avsevärd; å större sammanhängande områden = 2.
» » mycket omfattande; allmänt förekommande = 3.

Särskild uppmärksamhet har en insekt, Cecidomyia brachyntera, till-
dragit sig genom den skada, den under larvstadiet förorsakat i den yngre
tallskogen här och var inom länets övre skogsvårdsdistrikt. Skade-
görelsen, som bestått i fällning av barren å sista årsskotten, har ej varit
av större omfattning.

Svampen snöskytte (Phacidium infestans) har uppträtt i rätt stor ut-
sträckning inom södra delarna av Medelpad, där den gjort avsevärd
skada å plantskogen.

De svåra stormar, som drogo fram över länet i mitten av oktober
och slutet av november sistlidet år, åstadkommo stor förödelse bland
fröträdsställningar och i sådana bestånd, som utglesnats genom dimen-
sionsavverkningen.

Nedanstående tablå över under berättelseåret vidtagna skogsvårds-
arbeten, som kommit till skogsvårdsstyrelsens kännedom, kan tjäna till
ledning vid bedömandet av arten och omfattningen av den skötsel, som
numera ägnas de enskilda skogarna inom länet.

A. Skogsodlingsarbeten.

Ha
Sad... | Plantering Kulturhägnad | Summa
RN INN en Aa TA AR = —- =E —— kostnad
Areal Kostnad Areal | Kostnad Areal Kostnad
har | ar Kr. löre| har |ar SKR löre | har | ar Kr. löre Kr. löre

|
1,7907 | 54 | 25,896 | 97 | 916 EN 27,046 fv — lg

|
MA
1,758 [10] 54,701

68

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279

B. Torrläggningsarbeten.

Underhåll av

Dikning | Bäckrensnin S id Summa
3 TS äldre diken
= E | = kostnad
Antal Kostnad Antal Kostnad | Antal Kostnad
meter - E meter ES . | meter - Zz NA Pre
Kronor öre Kronor öre Kronor |öre| - Kronor öre

1,008,538| 216,605 |41 | 281,553 | 36,068 |891 +7,630 5005: [OT ,258,53001)02

GI Övriga skogsvårdså tgärder.

Hyggesrensning och Beståndsvårdande Diverse skogsvårds-

markberedning gallringar arbeten SUR
; = kostnad
Areal Kostnad Areal Kostnad Kostnad
har | ar | Kronor löre! har | ar | Kronor |öre Kronor öre Kronor | örej
| | | |
[52;002 155.) I6,171 | 1211 5967 60 -5,756- 185 11,998 06 | 33,926 | 03]

Kostnaderna för dessa arbeten uppgå alltså till sammanlagt kr. 347,167: 62.

-

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret i stort sett följt samma
arbetsplan som under näst föregående år.

Bland frågor, som förekommit, märkas följande av mera allmänt intresse:

För beräkning av virkesförbrukningen till husbehov inom länet har
skogsvårdsstyrelsen under året påbörjat en utredning med tillhjälp av
hos styrelsen anställda tillsyningsmän, vilka det ålegat, att under sina
förrättningsresor söka erhålla för ändamålet nödiga uppgifter. Till kon-
troll av på detta sätt vunnet material har styrelsen föranstaltat om mera
noggranna undersökningar i ifrågavarande hänseende inom Säbrå socken.

Styrelsen har vidare beslutat att i förening med en del andra skogs-
vårdsstyrelser i landet deltaga i en gemensam skogsutställning i Malmö
år 1914 samt uppdragit åt länsjägmästaren att för ändamålet vidtaga
nödiga förberedelser.

Med anledning av bestämmelserna i 2 kap. 4 $ 2 mom. av lag om
skogsaccis och virkestaxering den 11 oktober 1912 har skogsvårdssty-
relsen genom sin tjänstepersonal deltagit i taxeringsarbetet i de av länets
socknar, där avverkningarna varit av större omfattning.

För att uppmuntra till en god skogsvård har styrelsen beslutat göra
försök med premiering av mindre skogsbruk, som på förslag av läns-
jägmästaren kunna finnas därav förtjänta.

KUPP SRV EN

ct VAS RT fe 0

FÖRSTA SKOL JUNER NANNE

fr

dnr TANDE YI fn

=>

ATV AE Af FAT SE ELSA

280 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Under berättelseåret har styrelsen anordnat en studieresa — den första
i sitt slag — under länsjägmästarens ledning, vilken omfattades med
stort intresse från skogsägarnas sida, varom ett 8o-tal ansökningar bära
vittne. Tyvärr kunde endast 10 skogsägare beredas tillfälle att medfölja
tillika med tvenne hos styrelsen anställda tillsyningsmän. Resan ställdes
till Uddeholms Aktiebolags skogar i Värmland och Hasselfors Aktie-
bolags skogar i Närke, varest huvudsakligen skogsodlings- och bestånds-
vårdsarbeten blevo föremål för studium. Sina intryck och lärdomar hava
deltagarna nedskrivit i korta reseberättelser, av vilka en här nedan in-
flutit såsom Bil. A. Skogsvårdsstyrelsen bekostade resan i sin helhet.

Skogsvårdsstyrelsen har slutligen under berättelseåret låtit vidtaga för-
beredande åtgärder för skogsodling av den s. k. Styrnäsbrännan, om-
fattande delar av Styrnäs, Ullångers och Vibyggerå socknar. Av det
år 1888 av skogseld härjade området, som beräknas i areal till 7,270
hektar, utgöres omkring 40 2 av för skogsodling lämplig kalmark, under
det återstående delar äro beklädda med björksly eller upptagas av sjöar,
berg och inägor. I övertygelse om att intressenterna i detta omfattande
brandfält, som för närvarande endast kan skänka ett magert bete åt
kreatur, skola inse betydelsen av att området i fråga snarast möjligt för-
sättes i skogbärande skick, har skogsvårdsstyrelsen för avsikt att söka
avägabringa överenskommelse med vederbörande jordägare rörande de
atgärder, som kunna finnas erforderliga för planens utförande med bidrag
ur skogsvårdskassan.

Karta över brandfältet vidlägges årsberättelsen. (Bil. B.)

Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berätteiseåret åskådliggöres 1
övrigt genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade for-
klarande anmärkningar.

Tabell I.
Tabell II.

Tabell III.
Tabell IV.
Tabell V.
Tabell VI.
Tabell VI.
Tabell VIII.

Tabell IX.
Tabell X.

N

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281

INNEHÅLL.

Av skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde vid skogens skötsel och vård.

Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda och med
bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. Större skogs-
ägares skogsvårdsarbeten.

Beviljade bidrag ur skogsvårdskassan under år 1913.

Undervisning i skogsskötsel.

Kottredogörelse.

Fröredogörelse.

Plantredogörelse.

Vidtagna åtgärder med anledning av i strid mot gällande skogs
lag verkställda avverkningar.

Administration och tjänstepersonal.

Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsens personal år 1913 verk-
ställda arbeten.

AA

SYFKETT FSF Nor FRITT IPIG > IA TANYA

282 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913. j

FROL

Av skogsvårdsstyrelsen lämnat

- Came a N

A. Skogs-=
Antal förrättningar | Ska dT ;
| Med era Areal SENAT frö Fsostnäd Arbets- ” Summa ; Bideng
bidrag bidrag : 1 kilogram för frö kostnad kostnad i penningar
| ur skogs- | ur skogs-
| vårdskassan | vårdskassan| — har Gran | Tall | Kr. |öre] Kr. |öre| Kr. |öre] Kr. |öre|
I | I | I | |
REN ee ARS a RA SEA ES RE BR En 60 382 å
SEA Taras | r207 |) 24758 50) 290NANOSGN SON TBSNNNEN —|—
PERSER Pad | - | ' |
44 | 153 | 203,7 9,0 YI,400)], 1;002]; OT) TOFU | 2,914 | 81 | 382 | 95

Vid såväl sådd som plantering har i allmänhet använts förband om 1,5 meter. |
Biträde av skogsvårdsstyrelsens plantör för handledning vid skogsodlingsarbeten har lämnats kostnads-
fritt. Frö och plantor hava ävenledes utan kostnad tillhandahållits »mindre skogsägare», försåvitt icke

skogsodlingen verkställts på grund av överenskommel , med skogsvårdsstyrelsen.

B. Övriga

Hyggesrensning och mark- | Stämpling för hjälp- SEAnplne | Utmärkning ANGEDIAS
: | : för slut- = » 4; för tillanan:
beredning gallring ; av fröträd :
avverkning avverkning
se jo | Bidrag Z = Bidrag =E
rättningar | | c& (7 RR Ze + =
SE AE CR ErlCR En | Kost ia ae 5: SS 15
ERT FER | = - <) 2 =) Antal
3 | =E | Kostnad = Q 32 > 2: 3 > 5: N >
(SNES RSA |; PER oa RER | nad? (PEN SYS oe Bta SUB Ses
FEM er | ningar] & Ti NAT | ningar! 38 SE RN a å
SOC SR | = = | ga | 92 = ningar
ER NAN | =: a & | SD cc - D:
5855 j| GES = ES RS TS ERS Se 5: Sr &
OG & så | Kr. |ö.|Kr.|ö.| £ | STETRT föS RR Os 5
3 RH Eh ERA U I I | I | | I | I |
| | | | |
GE 19,00 - 307|—l110l06] 4 | 11,4] — |279|—l139/50] — i än =
— 1 42 | 383,0] 3,830/—]|— || 11 | 38,5] — | — |=| —|—-| 274 |1843,978] 5 18,690] "45
FET | | | | |
6 | 42 1402,0/ 4,137|—|110|/06] 15 49,9] — 279 —-l139|50] 274 | 843.978] 5 | 8,690 45

Biträde av skogsvårdsstyrelsens tillsyningsman har lämnats kostnadsfritt under en tid av två dagar

och för överskjutande tid mot ersättning av 4 kronor under vardera tredje och fjärde förrättningsdagarna
och därefter av 8 kronor per dag.

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 283
biträde vid skogens skötsel och vård.
odling.
Å |
ALOE AR Aa ak a so SfE Summa
N | or a i G bidrag i
Areal Antal använda | Kostnad för Arbets- Summa Bidrag |
plantor | plantor kostnad kostnad i penningar || penningar
i I
har Gran Tall KRK öre SN GR öre Kr. öre Kr: öre || Kr. öre |
|
| | |
| | |
13,0 = 47,500 83 | 12 30I lr 474 | 12 195 | 50 578 | 45 |
| | |
171,0 — 668,500 1,169 | 88 5,130 — 6,299 | 88 — | — 20]
| 184,0 >= 716,000 I fn ARA fl nn Gö 195-150 578 | 45: |
skogsvårdsåtgärder.
| I BKO Ja ER na) ber al 2 ll 1 a TATE 1 3 RS Sa sa a |
| Summa |
| Era kina le Brate fela stake II bidrag
|
| LATA NA FE RN ST || i penningar
ES Ar 3 Bidrag i | olaga Bidrag i |
| förrätt- Dikenas söctnad : s | Bäckar fCostysd 5 |
| ningar längd penningar | nas längd [VERA I
. re re . TK 6 H ra FRA
| ET Kr. öre Kr: öre| ' mar Kr. öre Kr. örel — Kr. | öre
I |
| | | | RA
| 331 205,822 50,996 194 22,945 08 | 49,650 4,862 | 56 2,3 | 06 | 25,505 | 70
LER = 2 an PRE
331 205,822 50,996 |94 | 22,945 | 08 49,650 4,862 | 56 2531 OO 25.505 1170

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

284
SKIL BR
Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda
(Större skogsägares
| z : Hyggesrensning
| SUk0 RS SSORAIK TÄT LO FSA LFN NeENtEAerD och markbersligkör
2 | > — LL
= Svard id Pilar utse nrisne.g
Landskapets a Areal
| zz 2 Kostnad > Antal Kostnad ; Kosmatt
namn [Si Areal Använt : 2 = i s Zz i
2 ITA inberäkn. = använda inberäkn.
| & : frö 1 kg. 3 —
hör i frö plantor plantor h
| a ar
I har -— |
Tall "| ;Gran | Kr. Jörel + Tall Gran | Kr. Jö. Kr: lö
| |
fraängermanland........,...| 16 968,06) 209,65] 50,41 11,376| 55 ||620,83 1,345,800| 35,8001 19,174 97|| 952,35 5,589/16
BEGE Eee ss dok | 9/| 625,78) 732,90] 46,90 | 11,605] 61 [12,00 57,500)] 1,200] 1,097/64]| 738,50] 6,444/96
Summa | 25 | 1,593,84] 942,55] 97,31 22,982] 16 |732,85|1,403,300| 37,000| 20,272/61|| 1,690,85| 12,034|12
Tao TIL,
Bidrag beviljade ur skogs-=
Ko nEtras na atran barr sane
| | | . Summa
Å Fälg Hygges- | Bestånds- | Torrlägg- | Diverse kontanta
Skogs- 5 rensning o | . skogs- bidrag för
i; hägnads- | värds- | ningsar-
odling | och mark- ; vårds- skogs-
arbeten | : arbeten beten vårdsar-
| beredning | arbeten
| | beten
| | | |
TES IN Ore KS öres Ner Ore) BEER IRA Ore SR = Kr. Jörell -Kritftjöore
I I
| |
; FRE | Så
Å mindre skogsägare............... 578] 454 =] ESKO | 06]; 139" | 50) 25,256 | 14, = | N201054 KR
| - | | | | | | |
>» större BENA NPR Us la os 4,605.| 20 | 268 |'72 | 2,252 | 88 | 115 |36) 37,652 | 74 | 241-116] 45,136 | 06
Summa | 5,183 | 65 esk Hok 2302 | 94 | 254 |86 | 62,908 | 88 | 241 |161|':71,220 | 21

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 285

ach med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten.

skogsvårdsarbeten.) |
Ps -
ranrtngs FORN TOR IRAS ID Crskia fbe ten z | gt
arbeten arbeten | Kostnad | RE =
| för | Kostnad | | R =S
| | Dikning Dikesrensning Bäckrensning | arbete- för || Summa | 3. ä
| | | 3
> Host tjl S iv k d || &
: Kost lastad nas diverse | ostna 2 Zz
RE nad | plan- | arbeten | = oc
- | | | Längd-| Kostnad 'iängd-| Kostnad Tängd-| Kostnad läggning | = 3
= | | | LR
NR | | meter meter meter | | B
Kr. lö. | Er. jö. || Kr: JO: Kr. lö. [SR SOS FISTS öste Sfsss [Or ln ES = || Har lar

294,32 3,083/79 1,679 10/702,349 139,970 52 75,895 5,803 I1 185,593 22,838 10 5,454 88/12,655 51/227,625 69 569918
251,88] 2,394/06| 79|—-1100,363| 25,637|95 465) 62150| 46,310] 8,368/23|1,178|79 21— 56,8809 74! 840 53
Se
546,70) 5,477|85 1,758|10/802,716) 165,608/|47| 76,360 5,865|$1 231,903/31,206/33,6,633/67 12,676/51/284,515 43/2,539 73

rårdskassan under år 1913.

ISTER EA Sör rot Dr RE Je ve JA E DUSELe 107 C IEA bese 1 jar |
- | Summa
- bidrag u
| Utan ersättning utlämnat kulturmaterial Meddelad Rn
Arbetsprestation undervisning rd | skogsvårds- |
| Summa H |
Frö Plantor loch utlämnad | kassan - |
Kostnad Värde - Värde EE |
Antal fd |
2 Kr. öre SSAOEXE Er slö: öntal ST AR Kr öre Kr. löre Kr öre |
verken |
1,742 12,104 | 53/| 65,350 3885 |85| 87,000 152 |25 5,538 | 70] 18,681 | 33 44,765 '481
47 326 [65] — =E SSL EINE 291 196 618 |61]] 45,754 167

1,789 12,431 |18| 65,350 855 |85 $87,000 152 |25 5,830 |66 | 19,299 94 90;520 115

e

(re)
HH
(DI
H
M
[|
Nn
-]
[5]
2
3
4
[24
[SA
=
[gp]
<<
Zz
[SA
[]
AN
-
[62]
[24
>
HH
An
:
4
>
[20]
[(O]
(0)
2)
AN

286

':eureSeyopsmY 10J IoprIsog, 1ätNAporoq relddn Sejoqanye exrolg Sox Y90 IOSAI IOF
vusapeujssoy seuugspra esjels eureSeyop o3uy uow 'rvJ3m opeusroj uodutrustarospun PBAjefs pow ee aprejsoxaq UIS[IIÄISSPIBASFOYNG 'PIVASBOYS
I 1e3utusB[d10J Yo I9UOISIMYXx? 'IrSuruAQSsUONYANIHSUT paw sapkpn uwwuessosd awrfres Sunes 490 Surupasoqyrew 'FurususisadsAy 'sSurulor
(uvjaqreajoxsjurejd — t9pojowsSuojueld y90o -ppes exro I IeduruAN WomINj — IPpeRLJjWo 3379qIy uxDOS spå I AfsILE TIN p3ejkoj IPA 430
'ose3ej[op 91 Ipruxrgs 'uvjogresSurposåoxs INJ JILpol IN JEYIIOpas Yo arejewAr epiisur Sejoq soy reprigm He BESAL WOS "UPSANYSAOPUDIJ

'seudwet pra UugsjavIstTA Iopun WmiISNY PIM 430 1SOX
1 owrel 190wu uesg Yo [IN esar IOJj Surupesia Sue reuuap uasr oj0fure 'puejuewsduy BaIou Yy90o Bstojow up udÄtxespnANY "euIeSLYSP
gz a 8 apuoeFornj Iopun wos wrrgord ewwrs I31qua UPYsos SpesASTes I seudueH Pia Sj[OUAR 240401204sY20f Af PADASFOYS 2 UISANIT
:uosiumysaiejolj pra sopeduren wos 129p ext despnANY I IPA 9unureI3oIdsjaqtIy
'o1eSejop ZI paw ugspos OM I ANI OM PIA MIO WosesS SjJQUArR 'Io1oFyej epijelsur Sejoq soy Oj PPpasae FUgd PUUDp "UPSANYSPAVASPUPISIT

| ov € of |puesouseH I "WasojoxSAOd |
| Surujreysny 15 I SITTA "ejoxsBoUAIOJ eIOH |

-SBOYS I'QOTE[ ; SI Åh os | ejoyseuueunuel suSTjepy
sutmf N JI[rH Mört 91 Brer GLAJLe OIRE srtona SINYASIOJULTA be (9 9€ ochsses.a ce ersrass sta e[OASLU |
'x3 "In Ja gz | arerelloxsAlOoj 1QJ SINH -uewguej 4920 -FOYXIOF BISTY |

009 — IAJIYS ; Hela CR BERN RASA PIRASPUEISIQ I SIN ee z of ejoyseuueuwnuej 490 -SOUY

ENORSUSSUIuSE | [OO FE FAST ISOT at a SR JILBESBOYS -X[0J spuejuewsssuy eIION |
-10JSPIBASBOYSG JIpUurnu 10) BSJIAPMIS Ev AT £ 9€ |” BjONSSYNIQJUET SYTAPION |
RR RK ETS AR ASO a EN Re 2 RN rd a EL TR NE RE NE
103 |:3ep [VIL CR IVO uvate | fe Rs TeWuun | |
seu SoUI 2 JSDE NERE FESC re ES TE - Re |
ANFeTOP!] I Te39P | Te] -10[ -WeS -2£192P ur wu [BUrepuy -spaBASIFOYS || STA ere set uwru SUuD|rIsuroOJET |
-SBOxXS JEVUNIA FSLVE FOSS TEL It uuwr epILIS| | Eu |
Ae Burupridg 20[03SA][OJ PIA SE — IE94Q Je SuUruSk] | vu TR ;t EST |
| 1e3epsSutsojuerg TISTN PET INAS -010] ExEISUT | pIeAsdoxs I I938my eSrpugisnd |
. | I

'192SJ0NSSTONS I BUIUSIAJSPUN

ALE RY CA

194 58 Jummyuo Av 194smgqord ud vår UIPNSUONTIJaA

287

«

dumudugp] wouad 192 sopun Jurday

0 -—

"dy ad — Pr uy

«

rn ks

ARASH RAKA KAKA KK KA

sapun spuunjag sÄjvur 19qud vy 2901 VpFURPE 1949 sapun 194

Förr KKR

OJJUVAr)
AINA SARA

SV BTOT UyTUgISUUNNGSE

000! / Eb 00001 - VUNUNS 000" I bE'b l000'0 41 VUNung

| fake Nee uden Op TOT We IN SuTuINUSE
fr 16[03xsuvjd « « « « 008! Eb I900'0 41 — sl VS UUSURNIN 4 « « «

| ;
) E « uemn « « « «. — Ag Jaja dÖx 'urg 194 sYpun ISO,
z z "uUPNESA J0w 'uwrgpn Jae sopun Juyday |008'606'z frotbrR et rent atiLTeTOT oy upa SUTUNNHASE
; 2
3 ; dy "dy dy a
Y HEL UVA) NEJ, | upir)
H E EURON RNE ESP REINEENIRT | Uä = BA
ål? — Rs
SV
5 '2SJ910SOPIsQLA

/ [2]
; ; Z TA 92905
M 2

VUNUng 00'06 €£'z eg'gEg — — | VUVUNG :

V SS — — — —ÄX —rXr — —
> Ne MaE LA RE för re AR Vi EO TIN DT SD UTG TINGS . ett do wouag jaa sopun ISO
Hen LS 00106 €'z

TY
IHeL

AY
UPpAr)

TY
HvL

TY

"2SJINBOPIIIJON

uvdr)

Tu
NYL | UBD

AA UPP

8I

TEE [22 Bu [SOT
19ST9w SejsBoxs
epaolåAreO epuwoOpmjs epaold5i3urquy Ipesosueleg pnqioJ IIS[ALIYS
-WOYSUIIJAO apuees I z $
-SBUIW[IIAAV -SBUIUPWUV ;
IpeyrIL 131Uud IJUÄS

Er 91

IPS U P3 3-1 R Y

"JEBUIWJISAAR EpIJIBISNI3A BejsBoxs Spurjljrs JOW PIIIS I

Ae Burupajue paw JopIg31e PuSEJpPIA

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

IITA U9Qmr

(0)
"S4 I "IN so0jurejdter = o001 id sug
z
(000'007'$| — |000'000'1|/000'00z | eumnmumns 000'007'5| — |000'000'1/000'002z | ewwngs |
|
000'ZI — a OPOIOOGI EEE ES Vr6r ae IN Sutulfeqag
o00'zz$4't| — Iooo'oSs6 SNRA NGE 2918 I9pun eu3ugs)N — SN (No [e)t0) SN Er Sa ejoxsjuejd usa urrig
0o00'Lg — — — «€ ugn « « 4 « — Idox WOUJS Jae IDUN ISWOFLT,
; 000'64$S — [|000'o$ — — |'upesaa 30u "uwrepn 1918 I9pun Sugssay |looo'ooz'S| — (GOOIOOOKE ES RN z161 18 ue Burufeqyog
|
| |
I
SIPIV |StIe-1] SIPIYV SIIB-I JIPIV SLrg-I || SIPIY SIIB-I
å ER A 2 RE SR
HeL UID) MEL UuPID) |
| |
|

288

"2SJ310BOpaII]Ue]d

TILA U9wL

6zz'z || 86 | Sell t44l 8S Se Sv lo6g'g | S | 846'€bg | blz 11 log4'Sz | 1£1'10z lor1£lporti4 | 00016 | ££oz IFuillpoo'git4lo'rgr zE|
Ar Br Ener [ar 5 a a nn fn nr rn Sn
by & 5 520-17 1.5 "50 H a |
0 | FA RR 2 kj v sv SU kj S FÖR
5 = I RR NER SITA 8 ön kd JE ER ES le 3 BI 1 :o 5 bn K H bn
t LU [å
S 2 Is SiS 3 ENE = = = rg 3 .= gla ö =E = 5 = [=] Så
Bo) & | NE VE NE Dis 5 NN: 2:83 SES 5 a -å EB. 3 FOS =) = KOTA hg BE EI
= 1.80 BEI ANSE Ra” SKEN 85 da Re OSAR RA Kol sg E S årg
=) = I box lv'=lIS = V balle « TK S RS El DS bn] Ek (60) SEGA SL EL
+ cd of ce sl KH by & ba en ll lg if I] i | & vo v v L -— P1 I
f | & js SSE SEN EA 2 SIENA OCT or CE
hk bn A VIE boll. TIS c Hel Jå S DA 5 =
is SS IV IS > ll Fas os 6 3 - [5] fl —- bn mm =] a lag
ja = is hl 3 5 Es 5le 5 8 E sg SUNDA BUWIJA SE & 3 "dy S 5 <q 50 3
Sc [7 Fa LI is in SA fo : , -å =
SE SE 2-slI? LIE ox): = I 4 Arms 10p |-ABIAJ 10J 4 | Jugäygorg | ? 4 2 4
& MES SA-ENe AMIN - Se
3 lluaraqae ABIR K|.z ga ; ; a ;
36) I a] =D 3 PEO AR uPjagIesdurudsr[IIO] SuNPOsJoRs PIA
Iedurués | 6 50 Sf. 5 FR Budur)s SA : ; FuuuPlT
: 4 Sd SUMIrunN) : SE 10) s9uejd apenriddn Sutupapurt :
-AV [EUy 'S 42 8148 1 ;S u :

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

mm — —

"€161 JY JPUOSJIId SUISJIJIÄJSSPIVASBONS AV BPJIRIS]IIA UIJIQJE JIAQ FEJIPULUNULS

"1euossadadjsurf) Yo VOMLJJSIUNUPY

X UPP

XI QUL

4o6'1 | 949'z I94S'1llz60'1 | 169 | 4g€ | £9 09 z6€ 6€ FOR IIGSTeR OT | £oz I LÄR I — 9
TIS[JA] IIS]AA 195S]9A]| JT95[9A strat Iv3ep 1v3ep 1v3ep 1e3ep 10894 | UPPEN
JU 13 199N! > JIV | APEP |-s | Å
-LIYS | LINS LDS | IAS ur -sZumu | 1918 pep | -sguru anvu |) Futu apurp sum aueu || -sguru | -uPur
-wunu -wumu -W1O3 ||-NEIIOJ | s9pun | iq ||-NRIIOJ | BIJXT PELIO PNELIO
pPPurs | BUMO3Y Vpurs | vUMIOY utoät pts Er: IM ARASH (BArAe 0 NRTIOJ -påijtc HNETTAS uvan |-IAISIQ | -WYS
. ; FIS UDOFi sne 4 420 AMI TIO RATE || 490 UA) 3
UT KEENAN sur ISIUN -SPABA ISURN I) 1V1UVy 3 2
Vv I Vv I avusdos 8 -959A -3SIM -3SIY -3SIY [Buy | TBIUYy
APA leave 1tad - -SFOYS E a MESOR 20 Ne
WIN 5 [ET | ; . ; .
'sdunyosuy WNITIPAJIG [EIUy 19103ur[dsFoxg UTWSSUAS][L, JIvsewusrisur UIsSTITÄIG

19 Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1914. Bilaga 3.

AR

290 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I3.

Någon minskning i avverkningarna har icke kunnat förmärkas, utan
bedrivas de fortfarande till mycket stor omfattning.

I allmänhet synas avverkningarna vilja skydda den naturliga föryng-
ringen genom att kvarställa fröskog, men sker detta ofta med allt för
svaga fröträdsställningar. Allt mer börja emellertid skogsägarna, när
slatavverkning planeras, använda sig av den handledning, som genom
utstämpling eller råd och anvisningar lämnas av skogsvårdsstyrelsen:

Enligt vad en under året verkställd utredning givit vid handen, be-
drivas skogskolningsarbeten huvudsakligen inom södra och västra Me-
delpad, Ångermanälvens nedre floddal, väster om järnvägen Härnösand
— Sollefteå samt utefter norra stambanan. I de delar av länet, som be-
röras av Inlandsbanan, pågå emellertid för närvarande omfattande för-
beredelser för kolningsarbeten.

Å årsberättelsen vidlagd karta finnas kolningsområdena utmärkta med
födtfars (BIKE)

Dagsverkspriset är fortfarande för olika skogsarbeten 3 å 4 kronor.
Genom ackordsarbete stiger dagspenningen ofta till betydligt högre be-

lopp.
Sollefteå den 3 april 1914.

Å skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Hugo Fahlén.

Vå

å

Å fö Ödman.
HH

/

RR SA RR sir et Sr Fare er DR RN RAS ÅSE dl I SE
Ez JNA s Fry Å é År - ' -
a ; « |

-—

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201

V:;7 AND: A

Några intryck från västernorrlänningarnas första
skogsstudieresa.

Som deltagare i skogsvårdsstyrelsens första studieresa för västernorrländska
skogsägare sistförflutna sommaren vill jag, i likhet med mina reskamrater,
nedskriva några kortfattade intryck från denna lärorika resa.

Om jag då först skulle med några ord beröra själva färden, så kan om den
icke lämnas något annat omdöme, än att den var väl ledd och allting utom-
ordentligt väl ordnat till resenärernas bästa, så att järnvägsresan, trots de
stora avstånden, icke på minsta sätt tröttade, någonting ingalunda oviktigt,
då det under en sådan resa givetvis gäller att tillvarataga tiden och att un-
der exkursionerna ute i markerna alltid orka att vaket följa med.

Vi besökte först Uddeholms stora skogar i Värmland, där vi under revir-
förvaltarnas instruktiva ledning besågo skogsbestånd i alla åldrar, från nysåd-
der med späda blekgröna plantor upp till hundraåriga grovskogsbestånd, mogna
för yxan.

Jag vill nu, när jag i all korthet nedskriver några intryck från vår resa,
enbart uppehålla mig vid vad som här mest förvånade oss norrlänningar, näm-
ligen de stora värden som genom gallringar i ungskogsbestånden kunde ut-
tagas. Och gällde denna vår förvåning Uddeholmsskogarna, så stegrades den
ytterligare när vi sedan under resan kommo ut i Hasselfors skogar i Närke.
Där fingo wi siffror till livs om fabulösa avkastningar från olika bestånd, 40-
åriga och äldre, siffror, vilka jag knappast tror »>gingo i> en del av oss norr-
länningar. Den moderna beståndsvården var ju också, kan man säga, någon-
ting alldeles nytt för oss, ty hittills har ju knappast någonting gjorts härför
i våra trakter. Och det måste medges, att på många håll här, där icke kol-
ning är möjlig, och där man icke kan hoppas på så stor nettobehållning,
åtminstone vid de första gallringarna, det icke heller är att förvåna sig över,
att ingen början blivit gjord. Men blir början gjord och isen bruten, komma
alldeles säkert de västernorrländska ungskogarna att framdeles bliva vårdade
på ett annat sätt än hittills. Och att början blir gjord, därför borga de utta-
landen, som gjordes av deltagarna i vår studieresa.

mA

jar vill i några SE Ede
slut enigt delades av oss alla ;
Vi voro, trots tvivel någon gång, övertygade av vad Må sett, och
att tillämpa vad vi lärt. i EET R

Häxmo den 20 mars FÖR

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 293

Undertecknade, utsedda revisorer, hava granskat skogsvårdsstyrelsens
för Västernorrlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning
för år 1913 och få däröver avgiva följande

Revisionsberättelse.

Tillgångar den 1 ianuari 1913:

Behållning från år 1912:

Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sverige 94,000: —

Å depositionsräkning med d:o 1,964: 98
IPOESKJULCHA NSYREROSENGUET oe to first NE rö ustleto trög lsd STÖRSTA
HRCT SANERAS fon kärr 55r RARE sr Do de da do VESEI EK ao o koder 5070: -54
EGR EINE TD OSStIS SI I oe. sense SUND enes ES 683: 62
INaStE beter sOKOSSSKYyCe ät ooo rg Nl UN ene ss YA nar ka sne 11,499: 08
ninelsgande” skogströ. och KOR. va cc cössurtriliekge & Hö AGE
ISNESET FORE OS € FU Ae MAR SEG flere Bbl MAN cs SIN: SN 024: 94
IRINSIESR LT KS SATL I INR od ps lN JIE RUS CL Ve I RTL AGE 34: 59 175,748: 44
Skulder :
Enskildas depositioner (för fullgörande av åtagna
KENE BJLEIGLE IS CT JAS os ARSA Jr GSK ord R st But oda DAG SS Ros esi NeS 1,964: 98
Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län...:......Mas........ 2;107: 34 4,0721 32

Summa tillgångar kronor 171,676: 12

Inkomster:

KK assaljehallning bvitdl farets) DOLjäll: oo kup. .rkrs nef 96,049: 57
STL aa TE SRS SS RANE SN ALE f,o00R-
SKOPSVÄrdsavgt len Isles riset sen sa SAR 92,381: 61 93,381: 61
BIRD LApRAIRAN FEET SARA Ne SE rUe se eek Slastr fog b ok 4,145: 28
Återburna, av styrelsen förskjutna synekostnader ... O03TS0
Återburna, av styrelsen förskjutna kostnader för

PRARGOER GESCTMASA ANN ee OR ere ollon for UT Sena vär Md 23240
BOSE NSKG ESD 6 AE rr re sta a dd LE MIRA Sr rs Res ÖR SO
WSOTSAL Ca PlANEO Se SE Se SPN e rst du Ars SSRsa sea 1,209: 6'7
Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 1,231: 04 204,544: OI

Summa kronor 204,544: oI

ARR IT RNE ES SCR Fa SME EG BIEN SNES JE NE Per ONCE NAN or SV AE EON
i a + k S S ; - 4 ;

294 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
Utgifter:
AVI ÖDIDIG AL sv ser sed oso et aAa ag el Siol la Enskede AS ETS 24,393: 33
Styrelsens Ffesekostnader ot. oo ons ar sress ters sars ne 935: 68
Resekostnader för styrelsens. Personal. =. snmmis.ssn-..0: 335
» » skogsvårdskommittéledamöter...... AÖRNAS
Inköp. av kott. samtytröklängning sb piniisn oa ONS
Bidrag. til skogsvardsarbeten ys sees saseNene 22 Oe
SkOpSV Ar dSAnDEleI don. ser börser ERSTA T271GO: NO
Syneförrättningar och TALE 2 AM SATSA LENE AE 2,05 2102
IN KODA VPA VELA EL Se brakes eds SoS SE SSE EAS TYST
Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter...... 2,TAT:OG
» 3 MAS PIC TeA fade TER AR ES
» 2 AD LaTNtS KOL 37 26 SAS base SSE SARA AR. YS2E 02
Reparation. av fröklangningsstugan CEsitetiton 94: 65
SÄ TID OT SCELIQ & bred sa oe es etsselers SIS I fire Ra NAS ÄTS ER SN STARS
STelefönkostna ller ss: = ss ess ae RSS Ne ANA SS IT KRT
Kostnader för undervisning i skolor, litteratur m. m. —-5,953: 59
Diverse omkostnader, såsom hyra, brandförsäkring,
Jotsningar, Dlankeplets I eter ANA RES SANS å
Atenbetaltravt deponerade nedelg rett ss ae 210: — 142,044: 94 3
Kassabehalltung. tll 1 TAN. dag rrke saras Sk RE 62,499: 07 i
Summa kronor 204,544: oI E
Tillgångar den 31 december 1913: E
Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget Norra Sverige 58,500: —
Å depositionsräkning med d:o 1,820: 02
RÖrSKkjutna sym eko SbaAd ense ses see NUR Ts Rye ry 255 05ETLLOR
TN VENCARLÖE A 7 as7n a inge KO s Fleece FRA ROK SE TNE TR ÄRAS SEN 6,000: —
SFinOKLÄn DIN 2 SSG NER ag obs ke SR EE TNE SOS ANNE ER 500: —
Fastioleten .>5KOpSSskyl4A makes or ibel ses td 1,5 00503
Inneloganderskogstromochakont- ss sk SSE 590,779: 60 ;
PlAMOE: = 26 9o ra rg es ERNA AS SRA SOT Es erg 5 SPIS VE 409: 79
KKOnmtant 1 TRASS MI sme sg SITS see rr NS SEJ 2, 173: OT 34,25 OMM
Skulder ;
Enskildas depositioner (för fullgörande av åtagna förbindelser)... 1,8 2/0: 02 y
Summa tillgångar kronor 132,434: 45 SR
Under året hava följande avskrivningar ägt rum: :
Syneförrättningar och rättegångar............... 1,893: 82
IN VENTATIGT- «st orsa NS EN ess a KEM TSE AASE 832: 69
Fröklängningsstugant SAST essensen os gun 2
Griratis: Utlänamat) rök FosLee see MSN Sea 874: 75
Gratis: utlämnade Fp lamtOR Es ee OJO
IKOGSÉEÖ 177 EÅ lj shift rela ar arr Sara AN SS EEK AR 34 TAND

VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 295

Utgifterna för kottinköp och fröklängning hava under året varit obe-
tydliga, emedan allt fortfarande tillräckligt frölager är inneliggande.

Vid besök i Sollefteå den 27 april inventerades kvarliggande frölager
och uppräknades kassan, vilken befanns överensstämma med kassaboken,
varjämte styrelsens protokoll genomgingos samt fröklängningsanstalten
och plantskolan inspekterades. Å den inköpta byggnadstomten har på-
börjats uppförandet av en modern fröklängningsanstalt.

Vi hava tagit del av styrelsens årsberättelse för 1913 rörande de en-
skilda skogarnas vård och skötsel samt styrelsens verksamhet och ansett
oss böra, i likhet med vad fallet var under föregående år, i någon mån
taga närmare kännedom om arbeten, som utförts dels med bidrag av
skogsvårdsstyrelsen, dels helt och hållet bekostats av densamma, och
hava vi i anledning härav den 21 och 22 juni i sällskap med länsjäg-
mästare P. Ödman besökt följande platser:

a) »Selsjöbrännan», där sådd utförts år 1910 av skogsvårdsstyrelsen.
Sådden har i allmänhet gått bra till, och äro de uppkomna plantorna
kraftiga. Där och var är dock hjälpkultur erforderlig.

b) Plantskola, areal c:a '/; har, i Lidgatu by, Ådalslidens socken. För-
läggandet av en plantskola hitupp förefaller praktiskt, alldenstund här-
igenom transportkostnaden av plantor från Sollefteå kommer att i vä-
sentlig grad nedbringas.

c) Stämpling å A. Ljungkvists stärbhus hemman ?/; seland Edsbac-
ken n:o 2 i Junsele socken. Stämplingen var utförd år 1912.

d) Dikning verkställd år 1909 å E. D. Sjögrens hemman 3 seland
Yxsjö n:o I i samma socken. Dikningssystemet går ett par kilometer
upp från landsvägen, och har skogsvårdsstyrelsen bestritt 60 90 av dik-
ningskostnaden. Man kan tydligt skönja, att dikningen visar god effekt
och att skogen — hela myren är beväxt med ungtall — som beröres
av dikningen, kraftigt reagerat för densamma.

e) Provyta n:o 4 i Backe by, Fjällsjö socken. Skogen 68 år Sad
ock - F4, Mm lang. 2;042 stammar. om. tillhopa: 144 kbm. pr har. Har
hade ljushuggning (hjälpgallring) företagits, därvid 1,334 stammar om
41 kbm. pr har avverkats. Ytans storlek var 1,4250 har.

f) Provyta n:o 5 i Norrboholms by, Edsele socken. Skogen 65 år,
höjd 14 m. i blandning 0,9 tl. o,r löv, 2,244 st. tl. å 0,07 kbm. och 145
löv å o,or kbm. i medeltal pr st. eller 2,389 stammar om sammanlagt
149 kbm. pr har. Ljushuggning (hjälpgallring) verkställd av 1,547 tl.
AN Do EDm: FOChkFir4SNlovsa. o,or -kbm., vallt. pr hat:, Ytans. storlek :—
1,1285 har.

Bägge provytorna voro tydligt utmärkta med målade pålar, och var
det enligt länsjägmästarens utsago meningen att å provytorna uppsätta

296 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

anslagstavlor, varå närmare uppgifter över de utförda arbetena skulle
införas.

Dylika provytor i närheten av allmän stråkväg synas revisorerna vara
värda allt erkännande, och bör utläggandet av dylika äga rum på skilda
platser inom länet till väckande av eftertanke hos skogsägarna om be-
tydelsen av ljushuggningar ej blott ur skogsvårdssynpunkt utan även i
ekonomiskt hänseende, då fråga bliver att från hemmanets skog hämta
husbehov och vedbrand.

Räkenskaperna, som granskats av undertecknade Carlson och Smitt,
äro väl förda och behörigen verificerade samt inneliggande frölager och
inventarier försäkrade; och få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för styrel-
sens förvaltning under år 1913.

Härnösand den 30 juni 1914:

Victor Carlson.
Förordnad av Kungl Maj:t

Vilhelm Smitt. Z. Åslund.

Av landstinget utsedd revisor. Vald av hushållningssällskapet.

2 or RR NN

Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings-
område berättelse för år 1913.

Styrelsens sammansättning har under året varit följande:

Ordförande: F. d. disponenten m. m. Olof Björklund, Rörön, Måns-
åsen.

Ledamöter: Landstingsmannen Olof Persson, Backen, Zäng, och lands-
tingsfullmäktigen A. J. Hansson, Bringåsen.

Suppleanter: Förre landstingsmannen Erik Svensson, Mälgåsen, Stafre,
samt hemmansägaren Olaf Persson, Landsom, Zäng.

Som biträden hos styrelsen hava varit anställda:

Länsjägmästare och sekreterare: E. jägmästaren O. Hj. Humble, Öster-
sund, Rikstelefon 432.

Kanslist: Förre länsskogvaktaren Axel Grafström, Rikstelefon 292 (sty-
relsens - expedition) med anknytning till bostaden.

Kassörsbefattningen har under året uppehållits av ordföranden.

Såsom tillsyningsmän samt för att tillhandagå med råd och praktiskt
biträde vid skogsskötseln hava varit anställda följande 9 st. länsskog-
vaktare:

i Västra distriktet, omfattande socknarna: Alsen, Hallen, Kall, Matt-
mar, Mörsil, Näskott, Rödön. Undersåker och Åre, A. G. Eriksson,
Martmar, Rikstelefon Mattmar 10;

i Föllinge distrikt, omfattande socknarna: Aspås, Föllinge, Hotagen,
Laxsjö och Offerdal, A. E. Fregelin, Föllinge, Rikstelefon Föllinge 8;

i Norra distriktet, omfattande socknarna: Alanäs, Frostviken, Gåxsjö
och Ström, Per Jacobsson, Strömsund, Rikstelefon Strömsund 34;

i Häggenås distrikt, omfattande socknarna: Brunflo, Frösön (ön), Häg-
genås, Kyrkås, Hammerdal, Lit och Ås, And. Johansson, Lzt, Rikstelef.
it Ar.

i Revsunds distrikt, omfattande socknarna: Bodsjö, Bräcke, Frösön
(fastlandet), Lockne, Marieby, Näs, Revsund, Sundsjö och Sunne (östra
delen), J. E. Damgren (tillika föreståndare för fröklängningsanstalten i
Brunflo), Puno, Rikstelefon Brunflo 18;

>

298 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

i Östra distriktet, omfattande socknarna: Fors, Borgvattnet, Håsjö,
Hällesjö, Nyhem, Ragunda och Stugun, E: P. Lidgren, Bispgården;
Rikstelefon Bispgården 38;

i Södra distriktet, omfattande socknarna: Berg, Hackås, Marby, Myssjö,
Norderö, Oviken, Sunne (västra delen) och Åsarne, Emil Lindblad,
Svenstavik, Rikstelefon Svenstavik 2;

i Svegs distrikt, omfattande socknarna: Älvros, Lillherrdal, Sveg, Yt-
terhogdal och Överhogdal, A. E. Eriksson, Sveg, Rikstelefon Sveg 31;

1 Hede distrikt, omfattande socknarna: Hede, Klövsjö, Linsell, Tännäs,
Rätan, Storsjö och Vemdalen, Otto Fladvad, Vemdalen, Rikstelefon Vem-
dalen

På grund av det ökade antalet förrättningar, synnerligast för tilläm-
nade avverkningar, varvid den ordinarie arbetskraften visat sig bliva mer
och mer otillräcklig, fann styrelsen det nödvändigt att på hösten till
sätta 4 st. avlönade biträdande länsskogvaktare. Till dessa befattningar
utsågos efter särskild ansökan: |

S. O. Bragée från Lockne (Jämtland), Richard Henricsson från Kärda
(Småland), Walfrid Hedström från Tåsjö (Ångermanland), och Aug. L.
Eriksson från Hammerdal (Jämtland).

Styrelsens expedition i norra flygeln av rådhuset har i regel varit till-

gänglig för allmänheten under söckendagarna; den egentliga expeditions-
tiden är annars lördagar kl. 11—2.

Styrelsen har under året hållit 10 sammanträden samt dessutom före-
tagit en inspektionsresa till norra delen av länet den 27—28 juli.

Av vidstående sammandrag framgår länsjägmästarens och länsskog-
vaktarnas med biträden antal förrättningar och förrättningsdagar under
Aer

Under året hava kostnadsförslag tillställts skogsägare för 174 st. år
1912 å marken planlagda dikningsförslag, upptagande diken och bäckar
till en längd av 229,979 meter och till en beräknad kostnad av kronor
SNÖFALL

Till följd av skogsvårdskassans begränsade tillgångar hade styrelsen
beslutat, att dikningsplaner inom vart och ett av de 9 länsskogvaktare-
distrikten skulle, efter inkomna ansökningar, få upprättas för endast om-
kring 10,000 kronor eller sammanlagt c:a 90,000 kronor, fördelade helst
på ett flertal hemman, dock skulle länsskogvaktarna, oförhindrade av
denna bestämmelse, äga att för de skogsägares räkning, vilka så ön-
skade, verkställa förberedande dikningsundersökningar, så att vederbö-
rande bleve satta i tillfälle att, om de så funne lämpligt, kunna påbörja
dikningarna, oaktat de måste vänta med att begära anslag ur skogs-
vårdskassan något år framåt.

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 299

Sammandrag av länsiägmästarens, länsskogvaktarnas samt de extra
biträdenas förrättningar år 1913.

I
I

205 ET | EE Al RSS ENS =
SE Dom 3 S = arBre llher Bla 4 (SH
SNS RSS O AS RA Fö a -A KRO Z
| 08 Bi olle ss BE = Orgelrpe Are 3 ;
Se SSR SAL na all KSO 3 S
Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal
— | Oc lr Eu = ee ll 4 OH | fe" E Ila =
EEE ER RE BR ER RE
| | i |
Länsjägmästaren ...... 201 201-011 251 24 37 18) 15 25 | 60) 104 157) 104] 157
| | PS | —
Västra distriktet: | KIESR OR| ENE | |
Länsskogvaktaren ...| 149|-63|| 22! 541 34| 211 50l 43 4 | 391 2591220] |
Extra biträden.:....... 21-011 2 5 161 221 9 161 — 1) sl 291 40) 2881 269
Föllinge distrikt: | | I |
Länsskogvaktaren ...| 54! 35|| 30 97l| 7) I Il 551 381| — | 19] 146/200
| Extra biträden......... FE | fr ERE Sr GE EL ba föra | nt a MES Er LES Se
Norra distriktet: rg I | | | |
Länsskogvaktaren ...| 52 35| 271-165 8) 151 331 501 4 | 21 124 186
ISRN DIEGO oo oct osa bir til ES? SÖT BIL I2 RS EN 31) 20] 46) 144] 232
| | | IA
Häggenås distr., IRACN | | ME | |
Länsskogvaktaren ...| 18| 22l| 43) 130 16/ 221, 2311 23 1 -ro8l197 |
Batra biltraden: =. ..s.. II T2-4ATIER2G Al al Feel 731170] 1811 3671
| | | II RR | i
"Revsunds distr.: ER | | | | [yta
Länsskogvaktaren ... 2 ST 5| 18| 45 521 I) 31 8olr30 |
Extra biträden......... 210220 3 SL Tk rele 292 156!
| | | | | |
Östra distriktet: | SN RR | |
| Länsskogvaktaren ...| 12] 2211 19] 671 12) 181) 12 15|| 10 | 4a4|| 65 166 |
Hötra. Itrace. : oc. | — —JI| 22 751 = 4l 2311 121 13 — | Al 38115) 103 281
| | | Se Tel Pg
| |
Södra distriktet: | | | |
Länsskogvaktaren ... 9) 8 59) 1311 Ir) 201 45 26] I 21 125/187 |
| Extra biträden......... ES SE LE SÅ ES re a ÄT) ED VS NRA
Svegs distrikt: | | | lc
Länsskogvaktaren ...| 42 39/ 23 | 5! 61 161 181) 6 76|| 921196 |
PEXSrasbiträdes,. oc RS SA rr RR VE ES FED åa el ee
| | EDI |
Hede distrikt: = | | I | I
| Hänsskogvaktaren ...| 22 131 281. 72) 181 321 33) 261 5 32 106/175
Extra biträden......... fö GES) = Valls vanlienal EN ES9
| | H
Summa av länsskog- | I | |
vaktarnas m. biträ-| SN |
den förrättningar...| 399|278/4111/1,2211] 190/285|| 3851367))| 56 I312]| — | —)1,44112,463

|

Motsvarande summa | |
TOT BR NRK 357|3904/266] 923) 149|238| 337343) 67 [251 — | — [1,176/2,059

300 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

De dikningsbidrag, som styrelsen under året beviljat, voro:

Till 1 vilande ansökan av 1909 års dikningsplaner ............ Ks 500: —
? 2 » » FUEOTROFN? EAT EDEN IgE SRS » OTO
» 2 » > NNE (0 fli nga roa sr JA, KL ERS INTNER » GORT
ATG » » BAT OF "FNS SID sä AAA O Se NR: SfE Te fieea

Sar 133 Vilande ansökningar fran: TOO9— KOM 2006: dn dee kr: "45, 8:225

Såsom premier för utförda, ej av styrelsens personal planlagda, torr-
läggningsarbeten, beviljades under året:

4 Bl (1 TN Tel IC 2 Ak PL 5 AE TS ARR ARA Tr AR AT AGREE kk UR AR de kr: 10775 2206
Sri ET SKILC3SKOP SAD AEG fe gu te isenig bl alle song hål r een SING FSRTER RA » 39: 60
Sa 15 st bolag, och andra enskuldavskogsagare ti rysttpa Er.: 107924 40

Under året hava av länsskogvaktarna besiktigats 399 st. avverkningar,
varav en del bedrivits före och en del under berättelseåret. Dessa be-
siktningar hava lett till, att godvillig skriftlig överenskommelse träffats
om åtgärders vidtagande för återväxtens betryggande å 27 st. hemman.
Sådan syn, som omförmäles i $ 2 av lagen angående vård av enskildas
skogar den -24 juli 1903, har icke under året behövt påkallas.

Vid årets början hade styrelsen tre mål oavgjorda, nämligen 2 hos
hovrätten och 1 hos Kungl. Maj:t. De två målen hos hovrätten blevo
fullföljda hos Kungl. Maj:t, och i samtliga tre målen har Kungl. Maj:ts
utslag fallit under året. Styrelsen hade således vid årets utgång sina
gamla mål avgjorda. Ett nytt mål har dock under året måst anhängig-
göras, nämligen mot en skogsägare i Lit, vilken vägrat träffa överens-
kommelse om vidtagande av kulturåtgärder.

Under året har styrelsen nödgats bevaka sina intressen i två konkurser.

I vilken utsträckning skogsodling, sådd och plantering, förekommit
inom länet under styrelsens medverkan, framgår av bil. A, tab. 3. Härav
framgår, att arealen frivilligt skogsodlad mark glädjande nog är stadd
i ökning, nämligen:

År POLL ÖL7s DA

I OP == ball bgrsel
Sr IRONI = HORA

Det hela är dock en obetydlighet i förhållande till länets stora om-
fattning.

Å styrelsens särskilda kulturfält, anlagda under föregående åren, hava
kompletteringsarbeten utförts.

Som tillgången på tallkott var ganska riklig i början av året, ville
styrelsen ej försumma tillfället att inbärga en del därav, varför under
vintern inköptes 2,166 hl. jämtländsk kott till ett inköpspris av 5 kr. pr
hl. mot 6 kr. pr hl., som förut betalats. Denna kott blev emellertid

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 301

icke klängd under året, utan har anstalten fått stå stilla i och för till-
byggnader och reparationer, sedan den åtagna klängningen för Väster-
norrlands läns skogsvårdsstyrelse avslutades i februari månad, samt det
egna obetydliga gamla lagret av tall- och grankott blivit klängt.

Till undervisning i skogsvård har till länets folkhögskola, Birka vid
Tängs station, lämnats ett anslag av 3530 kr. och har nämnda undervis-
ning fortfarande bestridits av länsjägmästaren. Tilllänets lantmannaskola
å Frösön har likaledes lämnats en anslag av 350 kr. för att användas till
teoretisk och praktisk skogsundervisning, vilken bestritts av styrelsens
kanslist, Axel Grafström. Till Jämtlands läns skogsvårdsförbund har
lämnats ett anslag av 600 kr., varav 500 kr. särskilt använts för att be-
kosta föredrag i skogsvård inom länet.

För att bereda jämtländska skogsägare tillfälle att lära känna sör-
ländska skogsförhållanden, särskilt kulturskogar, företogs under länsjäg-
mästarens ledning liksom föregående år en av skogsvårdskassan under-
stödd resa till Finspongs styckebruks skogar i Östergötland. I denna
resa deltogo 10 st. stipendiater från skilda delar av länet med ett be-
viljat resebidrag av 75 kr. till vardera, ävensom tvenne av länsskog-
vaktarna.

För genomgående av kolareskola har en person från länet åtnjutit ett
anslag av 75 kr.

För att bibringa skogsägare praktisk undervisning i gallring av ung-
skog, en inom länet synnerligen försummad gren av skogsvården, har
under ledning av länsjägmästaren och respektive länsskogvaktare utförts
tre sådana gallringar, nämligen:

I Norra distriktet, nära Strömsund,

i Häggenås distrikt, vid Litsnäset,

i Västra distriktet, nära Mattmar,
och hava dessa arbeten bekostats av skogsvårdskassan.

För spridande av kunskap i skogsvård har styrelsen prenumererat å
100 exemplar av tidskriften »Skogvaktaren> för utdelning till intresse-
rade folkskollärare, inköpt 100 exemplar av årgångarna 1901—1904 av
den numera upphörda tidskriften »Skogsvännen> att genom länsskog-
vaktarna utdelas, ävensom 1,000 exemplar av doktor Fr. Lovéns bro-
schyrer i skogsvård och 2,000 exemplar av länsjägmästare W. Dybecks
skogskatekes för folkskolebarn. Av de under året utkomna två sista
häftena av Skogsvårdsföreningens folkskrifter hava 1,000 exemplar inköpts
för att likaledes utdelas.

Under året har genom skogsvårdsstyrelsens därför anställde kartritare,
ingenjören Fredrik Widmark, sockenkartorna över Alanäs, Ström, Ytter-
hogdal och Fors blivit utarbetade.

Ta SMA

302 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

På grund av i Jämtlands läns landsting år 1912 väckt motion om ut-
redning rörande anordnande av ett brandtornsnät för länet, hade lands-
tinget, vilket hade sig bekant, att denna fråga redan varit före inom
skogsvårdsstyrelsen, överlämnat ärendet till skogsvårdsstyrelsen för er-
hållande av den önskade utredningen. Styrelsen har sedermera under
året genom länsjägmästaren utarbetat ett »Förslag till Brandtornssystem
för Jämtlands län», vilket avser, att, förutom de redan i Härjedalen be-
fintliga 8 brandtornen, ytterligare 34 torn av större eller mindre typ med
telefonledningar skulle uppföras för en beräknad kostnad av 35,000 kr.
Sedan styrelsen infordrat och erhållit utlåtande från kommunerna samt
andra intresserade, överlämnades förslaget jämte de inkomna utlåtandena
till årets landsting med meddelande, att styrelsen, i händelse förslaget
komme till utförande, ville lämna ett skäligt bidrag till detsamma.

I den blivande baltiska utställningen i Malmö instundande sommar

kommer styrelsen att jämte några andra skogsvårdsstyrelser hava en ge-
mensam utställning för att åskådliggöra skogsskötselns utveckling inom
landet.

Beträffande skogsvårdskassans ställning och utgifter år 1913 hänvisas
till närslutna utdrag av styrelsens räkenskaper, bil. B, ävensom till bi-
lagda inkomst- och utgiftsstat för 1914, bil. C.

Styrelsens diarier för året upptager 846 nummer, och har avsänts från
expeditionen 3,472 diarieförda skrivelser förutom en mängd ej diarieförda
brevkort, korsband och andra postförsändelser.

Angående de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel i
övrigt hänvisas till länsjägmästarens i bil. A. lämnade redogörelse.

Östersund i april 1914.

På skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Olof Björklund.

OS Fljä. Flunmbie:

FAP

SO

[SE

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 30

Bil. ÅA:

Kortfattad redogörelse över de enskilda skogarnas inom Jämtlands
län tillstånd och skötsel år 1913.

Att vid en årligen företagen överblick av skogarnas tillstånd och
skötsel inom ett så vidsträckt område som Jämtlands län med så skif-
tande förhållanden beträffande läge, jordmån, avsättningsmöjligheter m. m.
med anspråk på full tillförlitlighet kunna uttala sig beträffande eventuella
framsteg eller försämringar, är givetvis en mycket svår och grannlaga
uppgift. På någon trakt kan man tycka sig förspörja ett steg till för-
bättring, ett vaknande intresse för den skötsel, som även styvbarnet,
skogen, så väl är i behov av och så rikligt och tacksamt skulle gälda,
på andra ställen finner man endast stillestånd eller en oförminskad för-
ödelse, och att under sådana förhållanden, synnerligast då även en hel
del andra omständigheter, de rådande konjunkturerna m. m. dyl. gripa
in, kunna fastslå en viss slutsumma eller ens kunna bestämma, om saldot
kommer på debet- eller kreditsidan är hart när omöjligt. Men just
denna omständighet, att man ställer sig tveksam, hur man skall avfatta
sitt omdöme, torde ju kunna få tydas som ett steg mot förbättring.

Från ett håll av länet, det hittills på kommunikationer så vanlottade
Härjedalen, säges det: »Intresset för skogsskötseln i stigande», men,
tillägges det, »detta intresse är svårt att hålla vid liv, då inflytelserika per-
soner predika, att någon skogsbrist ej är att befara». Som ett exempel
framhålles att intresset för skogsdikning och skogskultur varit särdeles
livligt i den mellan fjällen inklämda byn Serfsjön i Hede socken. I
Vemdalen tyckes nu stunda en gyllene tid, i det att det under 63 år
pågångna laga skiftet nu avslutats för byarna Kyrkbyn, Kvisthån och
Hån, och kommer nu likvidskog att där avverkas under de närmaste
fem åren till ett värde av omkring 1 miljon kronor, av vilket hälften
kan beräknas komma hemmansägare och hälften trävarubolag till godo.

Från mellersta Jämtland spörjes, att de »skogsbrukande» hemmans-
ägarnas antal ökas. Härmed menas, att de personer bliva fler och fler,
vilka inköpa hemman för att utsuga skogen så långt ske kan, varefter
hemmanet åter försäljes till vad man kan få. Å andra sidan börjar
man mer och mer få klart för sig, att det är fördelaktigare att få sko-
gen stämplad och stämplingen värderad, innan man antingen säljer
stämplingen på rot eller avverkar själv. Det synes således, som om
försäljning av avverkningsrätter vore på väg att upphöra.

I redogörelsen för år 1912 upptogs som jämförelsesiffra, att skogs-
accisbeloppet inom länet för tiden 1 oktober 1913—31 december 1910

304 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

uppgick till 177,304: 42 kr. samt för år 1911 till 243,378: 82 kronor. Nu kan
tilläggas, att accisen för 1912 års avverkningar belöper sig till 254,790:45
kr. samt taxerat värde till 12,739,522: 30 'kr.

Avverkningarnas storlek år 1913 torde ha överstigit 1912 års avverk-
ningar såväl kvantitativt som beträffande de priser, som av köparna
erlagts. I en del trakter har man särskilt velat forcera avverkningarna,
emedan man fruktat, att, med anledning av den av landstinget igång-
satta utredningen rörande nya och skärpta lagbestämmelser för skogens
avverkning och skötsel, en hämsko skulle läggas på de fria och obe-
gränsade avverkningarna. Som bekant avgjordes frågan vid höstens
landsting så, att landstinget infordrade förslag till andra lagbestämmelser,
vilka icke skulle innehålla dimensionsbegränsning som regulator för de
hänsynslösa avverkningarna, men ändock kunna nå samma mål, att
hindra, växtkraftiga ungskogars spoliering.

Kulturarbetena togo sin början under normala förhållanden, och så
väl plantskogens som den äldre skogens växtlighet gynnades av en
lämplig väderlek under växtperioden. Antalet utförda kulturer blev 134
st. mot 139 st. år 1912, och återfinnes en översikt över desamma i tab.
3. Beträffande särskilt de s. k. skolkulturerna hänvisas, förutom till
tab. 3, även till den mera speciella tab. 4. Antalet deltagande barn
Va 20004 Fm OtRNOSORARNLON

På grund av till skogsvårdsstyrelsen avgivna skogsodlingsförbindelser
har under året skogsodlats 53,;,6 hektar mot 81,40 hektar år 1912, se
täDusg.

Tabell 5 innehåller ett sammandrag av vad trävarubolagen utfört be-
träffande kulturer och torrläggningsarbeten å sina ägande skogsmarker,
och framgår därav, att en kostnad nedlagts å sådana arbeten med
222,4 18540 kl mo 1ÖG,53 BELIIS NER a ION2

Genom skogsvårdsstyrelsens personal har under året, se tab. 2, plan-
lagts 191 torrläggningsarbeten i försumpad skogsmark, upptagande ut-
stakade diken till en längd av 211,602 meter samt bäckar för upprens-
ning till en längd av 138,831 meter, alltsammans till en beräknad kost-
nad av 167,801: 92 kronor.

De under året genom skogsvårdsstyrelsens personal utförda stämp-
lingarna, närmare specificerade i tab. 1, voro 330 mot 231 st. år 1912,
och härvid ha utstämplats 1,844,310 st. träd mot 1,144,299 st. år 1912,

I tab. 6 återfinnes den sedan tre år påbörjade tabellariska uppställ-
ningen av skogseldarna under året. På grund av gynnsamma väder-
leksförhållanden, regn under den kritiska tiden på högsommaren, blev
skadegörelsen genom skogseldar inom länet en ren obetydlighet. Vi
hava således att för år 1913 anteckna endast tre anbud till skogseldar,

kr

LIN öGR

Met

AR na

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 305

varvid 3,20 har skogsmark avbrändes. År 1912 var däremot skogsel-
darnas antal 17 st. med en härjad areal skogsmark av 531,35 har.

Men även andra olyckor än dessa obetydliga skogseldar hava under
året uppträtt inom länets skogar. Sålunda har snöbrott gjort sig upp-
märksammat på en del platser, och kan särskilt nämnas norra och mel-
lersta Jämtland samt delar av Härjedalen. Det är härvidlag de ogall-
rade ungskogarna, som blivit hårdast åtgångna, men skadegörelsen har
även försports å enstaka medelålders träd, vilka blivit avbrutna mitt på
stammen.

Under sommaren har på en del orter, varibland nämnas Vemdalen,
Rätan, Häggenås, Ström och Alanäs, barkborren uppträtt och ödelagt
efter föregående avverkningar glesställda skogsbestånd. Detta barkbor-
rarnas uppträdande torde dock vara mera en sekundär företeelse, och
den primära orsaken till trädens avdöende är sannolikt, att desamma
till följd av den ringa tjälbildningen i marken under vintern 1912—1913
icke kunnat undgå att bliva genom storm och blåst rotryckta och såle-
des redan därigenom invigda åt förgängelsen. Så måste även omnärhnas
den starka stormen sista dagarna av november månad, vilken fällde en
betydlig mängd träd på sina håll.

Till förmån för skogens föryngring må framhållas, att våren hade att
uppvisa en god tillgång på tvåårig tallkott samt att tillgången på gran-
kott på hösten var rent av enastående god, den rikligaste i mannaminne,
efter vad det påstås. Grankottvecklarens larver, som äta upp fröet i
kotten, hava dock på en del trakter minskat den rikliga skörden men
dock icke mer, än att ett ymnigt fröfall kunnat påräknas. På grund
av den vackra eftersommaren med varm väderlek inträffade, att i vissa
lägen grankotten öppnade sig och utsläppte en del av fröet redan i
slutet av september och i början av oktober månader.

En gren av skogsvården, som hittills varit alldeles försummad 3 de
enskilda skogarna inom länet, är gallring av ungskogen. De långa av-
stånden och de dåliga kommunikationerna ha i vissa fall kunnat åbe-
ropats som ursäkt för detta missförhållande, men ju mer dessa olägen-
heter avhjälpas, ju mer måste kravet på en kraftig uppryckning i detta
hänseende göra sig gällande. Tack vare Inlandsbanan har nu kolningen,
som tillvaratager avfallet efter avverkningarna, kommit i gång ända upp
i Gåxsjö och Ströms socknar, och där kolning av avfall visar sig eko-
nomisk, där bör även kolning av gallringsvirket kunnat ske, då man
tager med i beräkningen den vinst, som härigenom erhålles för den
växande skogen. Som föregångare i björkgallring — borthuggande av
björkskog, som hindrar underväxande barrskog att utveckla sig — samt
i ungskogsgallring, kan för norra Jämtland omnämnas Ströms trävaru-
20 Skogsvårdsföreningens. Tidskrift 1914. . Bilaga 3.

306 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

bolag, som under de två senaste somrarna företagit rätt betydande ar-
beten av detta slag.

Ett förhållande, som i detta sammanhang bör framhållas, och vilket
man ständigt träffar på bland skogsägarna, är den stora motviljan mot
att vidtaga några som helst åtgärder med skogen efter bedrivna avverk-
ningar. »Stämpla så långt Ni kan», säger skogsägaren till länsskog-
vaktaren, »men jag vill icke göra något efteråt». I stället skulle det
heta så här: »Stämpla som skogen är beskaffad, och jag skall gärna
göra de åtgärder efteråt, som äro behövliga, om de äro sådana, att jag
kan gå ut därmed.» På detta sätt skulle ett för skogens framtida ut-

veckling vinstgivande samarbete komma till stånd mellan skogstjänste-

mannen och skogsägaren, och vi skola hoppas, att det så småningom
går därhän, och tills vidare trösta oss med, att »Rom byggdes icke på
en dag!»

Östersund i april 1914.

VOYNA RI B
Förvaltningskostnaders räkning.
Debet.
SIKCTE [ONES YE GK sms SN he AS SERA EARL RE 3, SS BR ARS I; 5450
Expeditionslökalens- TakKNOE 3 vs Ses GSR as oo Ak sula s Solja sis ses 1,349: 84
sfrycknings- och annonskostnadersm akan pi sa. ss Mss sees AEA 1,294: 40
AN LÖ TIN g ALS bÄRKIIT Se er ora BL ASS REPA SER TEA PN ESA FANS EE 10,715: —
STO: FOCHK (Ci UJ FIDE OC CNS re FE Se ÄVEN AL ar GAGN ER SRS REL SE SA 466: 66
Diverse somkostnaderst stek OA RA a AR Sr ASSA 1,153: 44
Kronor: : 2551 44:03
Kredit. |
Ka pitalräknuing 3 sma sorsv ass TER EOKN SER ER ek .å öre REN AS SRS SR NA 25 TA ARTS
Kronor . 25,144: 15
Kapitalräkning.
Debet.
SkOgsstämplingars' fakaNS As dee ss g se ERA RSA ES AON 5,477: 54
Skogsdikningars. räkning 50. .35 64050 SSs ANSE S SVAN ESR NS TAN Sr 74,642: 22
DKOgSKULtTKerS FARK SAN tes SF a SS SE st St a Ar SNR 3,475: 00
INFÖTISterkulturers STA KIIDO os. on, Are SA ASAT N AE ARR RSA STR 486: 97
BeEvakningars i fake > ooo st ds. sr as RS LS SETS ERAN SR RAA ER Å,02H- TY
Diverse. omkostnaders! "räkning. us. ss. SSA RAN 1,525: 13
Undervisningens: TäÄkMiNg.:::.scucs os des esse EES SS SARAS SAT 3,686: 80

Transport 3.3 FO:AS

SEGE 7 VR ELI FR Sya

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 307
Transport - 93;319: 43
SOCKEN RAI ESP AI Oe Ar Sr NR snar AR MAT då et ae ÄRR VERA FJATL SAS
BÖrRVallnang SKOStnaClerS FakDO Net soo. sose ade sr ones e sonkrs ray enade ND SAES 2 AASES
BESEIGED ERE S TRE SE REFN IT p7 ER 5 SES NAN AASE Er EL tar Sia säte vr o jos ar ebba Än 8,054: 57
ERS SEE TT OEI TO IA Nr SAR Ne Ar Se ere Tekn a ser Ve seas "ET5,S01rT20
Kronor 245,670: 92
Kredit.
EL AnE AU DETTE LADES BR SR RR NARE a ran 166,794: 86
SER EODLORCES GS FARKTMPE 7035 >se SE KARE ER a MLS dök vad sna ess eo gAle en 73,646: 31
LEGS AIN IG TASTE LTT FDR är GSE SEGE ARTS mg AES EE rr ARNE Dr FIA SEA SE 4,919:.05
IR SKEENDE 1 OA bo a Bes DATO LAR SSAN föR BE Tian re sä oda Ana rr ka 310270
Kronor 2453,670: 92
Balansräkning.
Debet.
Kapitalräkmngtmed;)amtlands "KOIKbahkö 0 oroa erdecesdss ses rste resa 52;501.100
Ulpp=> OCh "aVSEH VRID SSFåRTIN gt GANStätleS (55. solesed ade seen s rosen no NLA 5,340: 69
NERV EI TATE SSE FSE TIO fö AR SBR Ag ARR EA SA Sö Sr ba a de IR a DE 2 Tra RN 4,550: —
Proklänpning Sa nstaltensÅ rålenn sets NI ford 2. silke ages sd Så ALLA 34,000: —
| EIAG VA Ha TER UU AE IS) LPA 101 å VAA or SRA ENE AR NER SSR BOREN Esa 218520
SJREGE SID OS ORK IL re SN eran STSREREIS NIER EL NNeng a SINE lie kö än de Re oense ADD Ra 05 70:55
NENGREESAGK IEEE 05 NVS ENA 1 NS RASA VARV AAA DD! SSL i rd sed or ker ob veka SA TOYS Ene
Syneförrättningars och rättegångskostnaders räkning «soo... 101: 49
Skogsvårdsavgifters räkning = ...s.oooo... SES SN ES ERNA RSA 626: 03
NINE CI OMR ER VV ICT ATS eds ES Jared sa sla ses fs ARE LOs SSA SSA BAR
NEG SSA PER EIN 0 Is Eos åod asp rö os ANNE Se Ed ENA Se RER BAR ARN FSA
| FETTO ND SATA (2 e NG SS Sr NR SER SR SA AISA ER I BARA nb RES Ro RE 310: 70
Kronor 116,191: 96
Kredit
(IORBE]ORK HITEGEE SSE SRA SR KANE SMA a En a a Biak AST SG Lok Slo ÄN SER kinda 310:-70
IA ba ERAN OO RSEEE. fö SRA dera bl sa a GMe da Ne 2 one DSS 115,881: 26
Kronor 116,191: 96
BUSTCS
Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftsstat för år 1914.
Inkomster:
Behållning från år 1913:
IR RETETST SNA ifö dr 1 SES BR FE EL RS AE SA SSB SN RN BLA 175: 95
NNDaNEFäkRInSTODCStd CN UCS U-re-6. Ukose ss ocuslar 57,842: 29
Lager avi skogströ socks KOL bong. oss sdsr ie AN bene 17,442: 30
[ÖlBeSTaen GeNstOr CBI GARNA fado as Ior sö Ras ss ee 925: — 476,385: 54
Statsanslag för uppehållande av styrelsens verksamhet ............... 1,000: —
BETTER ade NSkORSVaAkE SAN SITE: sido. be ige nasal död engase SNRA 134,000: —
> [RES IN SOT Re Ses pt TAR ef säl RR ar ARS SER SANERAS REN NASA fd ErSER rr SR 3,000: —

Kronor 214,385:

- I
308 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER KOTS
; Utgifter:
Löner:
TänSjägMmAStaEen CF ERA Syse bir mee SR DE RAR 6,000: —
SKAttmästar en — == Aa Ers UT 0 SSG fr ÄLL 750: —
Köa 1 SLI STÖT rea SNS a de ME Se SE ARR ed IDAS AAA 1,800: —
NI01arisSkopwaktare vå bn 2:0 om kap bese EA OS
Fyra extra d:o Ar EEOO OPERA LSE ANAL 274005 ——
Reseersättningar:
STYRELSEN 4 ars lsdA SAL RR AE TS Nr NS sr fer ARR SAS. ES NE AE RAD 15000
MIAN SJäSTNAStAnEIe es see RE SVANS ESA SERNER SKAR
Länsskogvaktarnas bevakningsresOr ..........mmo..... 5,000: —
SKOPSVArdskOmmittES ta ses AA 1,000: —
Hyra och övriga utgifter för expeditionslokalen .....................
Fel nav Sif terade bese eSATA Aa AS dels Ait AN BREAK al
ADDONSET FSkrivimaterielo chbexpens ek. sees ASS ENA
Fröklängningsanstalten :
SKAtETSO CI EOTIE TAR: Nara, se gts SS ke SE SAO RNA Ne
FÖTestan aren ssahvOCle n.se ARENA SILLEN De 300: —
Hadadredskaper (OCh inventarkers. sta ss... NG SATSA

Bidrag till skogsodlingar, skogsdikningar samt övriga
SKOBSVArdsarbeten.:s ss ss SSA SA NE
Resekostnader för styrelsens personal vid ledande
av frivilliga kulturer, dikningsundersökningar och
(BLS EA RSS NER I ET ET AE SR te Er Fm

Flatiteringskurser.s.: si sake Sa AA Ska SL SAS DE
Beraäknader utgifter: förs torsokstalten: seems oms

Anslag till undervisning:
Tantimannaskolan = sc. Ser sees des OSS US
EF OLIKhöÖgSkOlan = 3aSe see SE Re RN SA SA
Skogsvardsförbundet. inom, länet lossa. se
SFUCIHEreSOT ssd ora RASER NASN ARS fa bt SK ANDE
HÖLe drag. 1 SkO9 SVEG G.S SAO Ar MAN
Eyraj stipendier tilll kolareskolans.... 0
Tallin KÖP 7av itfOr at ne rt SS ENN

FlÖTIU TG: US ka Se NA SIN ER NNE
STEG OR TER äkebrele AR SERA SNS SARA VARESE
ANTONI |

1909 > ST re re ae RN STONE IINLAR SESA
I9IO >» PI FTRNNS Sd ars SAN SARLERR ER
» ECC JIE »

TO R20 RUE EA NR RT rn made

Saldo till år 1915

50,000: —

Kronor

21;750: —

10,000: —
1,400: —
I1,200: —
1,200: —

475 Oman
500: —

4,500: —
5, SO0KT

1060,2/73:—
2,512: 54
214,385: 54

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 309

Revisionsberättelse.

Undertecknade, utsedde att granska skogsvårdsstyrelsens inom Jämt-
lands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år
1913, få efter verkställd revision avgiva följande redogörelse.

Beträffande inkomster och utgifter under året samt tillgångarna vid
årets slut hänvisas till det såsom Bil. B. vid styrelsens årsberättelse fo-
gade räkenskapsutdraget, upptagande förvaltningskostnaders räkning, ka-
pitalräkning samt utgående balansräkning, vilket räkenskapsutdrag vits-
ordas vara i överensstämmelse med motsvarande konti i huvudboken.

Vid granskning av räkenskaperna, som äro noggrant och överskådligt
förda. samt behörigen verificerade, hava vi ej funnit skäl till anmärk-
ning. Ej heller hava styrelsens protokoll givit anledning till sådan.

Fröklängningsanstalten samt plantskolan vid Brunflo hava besiktigats,
och befanns därstädes god ordning rådande.

På grund av det anförda och då styrelsen synes oss hava fullgjort
sitt uppdrag med nit och omsorg, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för
den tid revisionen avser.

Bland de uppgifter, som jämlikt $ 4 av Kungl. Förordningen den 24
juli 1903 åligga skogsvårdsstyrelse, förekommer befrämjande av den en-
skilda skogshushållningen genom, bl. a., utbredande av kunskap i skogs-
skötsel. I överensstämmelse härmed hava ock år efter år åtgärder i dy-
likt syfte av landstingsområdets skogsvårdsstyrelse vidtagits och medel
för sådana ändamål anslagits. Fullt uppskattande vad som sålunda åt-

gjorts, hava revisorerna dock — med tanke på den liknöjdhet och okun-
nighet som alltjämt förefinnes bland en stor del av länets skogsägare
rörande en rationell skogsskötsel — härmed velat bringa under ompröv-'

ning, huruvida icke det direkta upplysningsarbetet borde i avsevärd
mån utsträckas. Vid jämförelse med förhållandena inom andra län
hava vi ock funnit, att i flera av dessa, även i sådana där skogsbruket
ej torde hava lika stor betydelse som i vårt, denna gren av skogsvårds-
styrelsernas verksamhet mera tillgodosetts, och vi våga tro, att prak-
tiskt anlagda föredrag, demonstrationer och kurser i skogsvård, ledda av

310 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

kvalificerade och för saken entusiastiska skogsmän, skulle jämväl i vårt
län "mottagas med intresse och bära frukt.

Östersund den 8 juli 1914.
JanSanden: N. Zetterström.

Av hushållningssällskapets för-
valtningsutskott utsedd revisor.

Av Kungl. Maj:t förordnad revisor.

Eric Johansson.
Av landstinget utsedd revisor.

Jämtlands läns landsting och Kungl. hushållningssällskap.

I revisionsberättelsen för skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns
landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1913 bava herrar
revisorer uttalat, att de önska bringa under omprövning, huruvida icke
det direkta upplysningsarbetet borde i avsevärd mån utsträckas. Med
anledning av detta uttalande anser sig styrelsen böra framhålla följande:

Redan från början av sin verksamhet har styrelsen haft klart för sig,
att upplysningsverksamhet rörande skogsskötsel vore av behovet påkal-
lad, och grep sig styrelsen också genast an med densamma. Till en
början måste man inskränka sig till enbart eller huvudsakligen teoretisk
undervisning genom föredragshållande, spridande av skogslitteratur m. m.,
all den stund någon egentlig skogsvård icke kunde påvisas inom länet.
Att man enbart på denna väg ej skulle nå målet, en bättre skötsel av
skogarna, hade styrelsen fullt klart för sig, och vad man nu först an-
såg böra framhållas såsom en gren i den praktiska skogsvården var, att
skogsodling även inom detta län hade sitt fulla berättigande och borde
bliva en viktig faktor att räkna med för framtiden. För -den skull bör-
jade styrelsen anläggande av särskilda mönsterkulturfält, av vilka ett
ro-tal nu finnas på olika trakter av länet. Dessa kulturfält, som nu
hava att uppvisa kraftigt växande plantor, äro avsedda att bliva en god
länk i den praktiska skogsundervisningen inom en snar framtid.

För att väcka intresse för skogsodling hos det unga släktet har sty-
relsen årligen vinnlagt sig om att befrämja och utöka skogsodlingen
med folkskolebarn, en gren av skogsvårdsintresset, som ständigt visat
tillväxt.

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3

För att väcka intresse för och kunskap om skogens krav på skötsel
och vård hos den mognare lantmannaungdomen har styrelsen årligen
bestritt undervisning i skogsskötsel vid länets, folkhögskola och lant-
mannaskola samt på senare tiden även lämnat anslag för hållande av
föredrag i skogsskötsel vid lantmannaveckorna och vid -andra tillfällen.
För att göra dessa föredrag mera instruktiva har styrelsen bekostat
skioptikon och lämpliga bilder från länets skogar.

För. att skogsägarna själva skulle få tillfälle att se efterföljansvärda
exempel på skogsvård, har styrelsen under de senare åren lämnat rese-
stipendier åt skogsägare för att studera skogsförhållandena i sydligare
delar av landet, där man redan under många årtionden bedrivit ordnad
och planmässig skogsvård.

Vidare ha kurser hällits för att utbilda föllakollärare att själva kunna
leda skogskulturer med folkskolebarnen, en kurs har hållits för sådana
bolagstjänstemän, vilka skola upprätta dikningsförslag, och slutligen har
förliden höst påbörjats s. k. gallringskurser, vilka styrelsen detta år be-
slutat fortsätta och utvidga. ;

Såsom grenar i den praktiska skogsundervisningen må även nämnas,
sist men icke sämst, alla de avverkningsplaner, som numera upprättas
av styrelsens tjänstemän, och vilka gå ut på att visa varje skogsägare,
huru han i sitt speciella fall bör hantera sin skog.

Det är frukerna av alla dessa under de snart gångna 10 åren ned-
lagda arbeten, som styrelsen hoppas skola komma till den mognad, att
de bliva njutbara och begärliga för länets skogsägare.

För att åskådliggöra huru de direkta utgifterna för undervisningsända-
mål vuxit, anföras siffrorna för några av de år, dessa å särskild räkning
bokförts. De voro:

År TOTTE ki2,230-235 at For kr. 1,6260:=— och ar 1013-kr. 3,080780.

Därjämte har utgivits till mönsterkulturer: År 1911 kr. 787: 52, år
KORA kr. 301-22 0chiar 1013: kt. 480; 97 samt för kostnadsfria rad och
anvisningar för avverkningar år 1911 kr. 2,203: 82, år 1912 kr. 3,837: 11
OCh SAKLIG LS RES SLA SAS

Östersund den 31 juli 1914.

På Skogsvårdsstyrelsens vägnar:

Olof Björklund.
O. Hj. Humble.

3.12

/

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.

Tab. In NIRILRBiA

Genom skogsvårdsstyrelsens personal utförda stämplingar och fröträdsutmärk-
ningar samt lämnade råd och anvisningar för tillämnade avverkningar.

| Stämpling Fröträdsutmärkning ER Sn
FIRE | anvisning
I
| Hemman Träd Hemman Träd Hemman
|
| SEN Sara St S:ma | ASty Sima Stil 5:ma, eötisbsmaa
| I |
Västra distriktet: | | — | | RA |
ASEnsS —L-SOCKEN. sco. sans ol | 2 | 10,623 | |
Hallens SAM KE ANS fak 11,472 |
MWMalimars vb fpeiteiee sd 7 57,417 | 20
Mörsils SANT AE oe 20 I 5,077 |
INASKOllE of r RSLAS |: FA | 12,483 R I
RÖAODSKL o 650 bs oso nde | |
ödöns AR EES > I FÖR RN 97,222 | | 3
Föllinge distrikt: | | |
JA'SPasi - "SOCKEN sys ens sars 4 | 16,076 | |
ROTEN AO ETERE 16 | 98,706 I (ENS) DA
[NEELOTAg ENS” IR see | ov2 | 3,348 | | |
Laxsjö SYb ANAR a n | r6 | $1,565 | | |
(Öfferdalss a 21 Mens 6 | 44 |. 79677 | 270,372 | ERS RN
| | I
Norra distriktet: | | | | a
KANLADAS CNSOCKON soda sr avses | i) 2,476 | ; | |
fEILSjORE ia REL E | 20 71,859 | |
Ströms files REn sng | -I9 40 77,069 | ESR SKO I
ERE |] | |
| I I
Häggenås distrikt: | | | |
Brunflo SOCKEN: sosse 7 13,465 | | | [an
Hämmerdals 2? :. «soho.s. 17 117,665 | CN 296 I
HAS enAS dödad Lelddesks 9 33,256 | I 1,818 z
KIT KASK är > VN SPe ran Es 4 10,993 |
ÄRE INGE Ren 22 | 120,313 | 2 |R430 3
AS RP SA Ar NN 6 | 65 |. 11000 | -306,692 4 | 25544 | NRO
rd | | I
Revsunds distrikt: | |
| | |
Bodsjö Socken res ss 3 9,260 | |
IRTACKE Faraj Vr RR Ra ja 2,966
POCkne ss ras rd | 100 | 5
Nästa Sr NEDAN EN I 6,604 | :
INEVSUNAS:- IDRE sr SAN 5 | 10,658 a 7151
ISS SAN SNR SERA 2 |; SO | SÖN
| Sunne Sökord] ÖT IS 5,$85 AN 2075 EE I EI EA 75 | 13
| |
Östra distriktet: | |
Borgvattnets socken ...... 3 I 1O0,048 |
| Fors HR be kas 3 1,416 |
Håsjö ISS 6 20,399 |
| Hällesjö BA SA I 1,699 | |
UN eTES ER NN I 8,696 | | |
| Ragunda red FR SSIRNA 21 | SSE | | |
| Stuguns NT [UN 2 27 9047 242,056 | | VIPERS 4
Transport! 217 1,109,021 | 7 | 3434] 31

fn 4 7 + LUCA
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ; 313
| | Stämpling Fröträdsutmärkning | ES och |
| É | anvisning
| Hemman Träd Hemman | Träd | Hemman |
| ak [0 SS
| St. | S:ma DE S:ma St | S:ma I; St. I Sanalll Stöt
| i I I I j
Södra distriktet: | | ;
| | | | | |
| Transport) | 217 I1,109,021 7 3,434 31AES
[IBErES. > SOCKEN. oc. cvonss 27 21.121 | | |
; Hackås 2 EA BN 20 | 2,783 | || | | IN |
| Marby 20 Sr VARE a hr ne 19,420 | | I |
| Ovikens SVR SAT Kragr | 46,122 | I | 2 |
o | I" '
| Åsarne VRENA [0 Bari SADISET 238,763 II 3 |
| | I | I
| Svegs distrikt: | | I | |
| Lillherrdals socken ...... fer 8,666 | li |
| Svegs RIE onrgke I 154,334 | I | 3
förtlerhögdalsj. 31 - m.. 4 86,081 |
| ÅAlvros SATTE 0 58,889 | |
köverhoösdals! + Coxs. Vie 33 96,665 404,635 I 3 |
| | Fö | |
| Hede distrikt: | i Ä | |
I I
| Klövsjö = socken......... 9 53,880 || I 12 I |
Rätans ACES EN [i k2 29,716 | I fre |
Wemdalentsr. 37 > sota 5 26 8,295 91,89 1] 7 72 FK |
Summa| — | 330 — - I1,844,310]| — 8 | — | 3506) — | 381
Motsvarande <slutsumma | |
ITE LSS SE BISSE — | 231 = "Irra209) — [1] el RN

Fal: 2 LU Dl a

Genom skogsvårdsstyrelsens personal planlagda torrläggningsarbeten år 1913.

ER | |

Antal Sträckmeter Beräknad dik- |

Länsskogvaktaredistrikt hem- ningskostnad |

Diken Bäckar S:ma kronor |

|
Västra GEST TE te Sagt SNRA 32 I 33,395| 32,573 | ”605,9681) -20;257 SE SN --
Föllinge SVE RR OA EEE 34 | .40,235 | 14,345 | 54,580]| -20,6251 10 | |
Norra a EOS ET AEA 25 | 41,146 |) 47,317 | 88,463] 40,224) 56 | fr
SET EE SN SSR NE STENEN BETA SAGE a 8 | 152251) 3374) 18,5991 11,2401 90 I S
Revsunds EW TD TAR Väne bet RS VARA 12 | 19,081 5,730 24,811 13,564 Lo SN
Östra So SR RE ENAS 21 || 20,488| 17,288! 37,776 || 19,790 | 30 Sd
Södra F-SNDR AN SRVE TER ALA AL 29 | 20,389| —2,616| 23,0051 14,194 | 05 4

Svegs a ARE re ORSA GOA 2,090 S,2371 —5,193/| 20

Hede SE FE SE SR SARAS 24 15;496 | 13,498| 28,9904]| 16,711] 19—|

Summa 191 | 211,602 | 138,831 | 350,433 | 167,801| 92 |

| Motsvarande slutsumma år: I912............ 174 || 177,590] 52,389| 229,979 || 136,847 | 07

Ja fd

; 314 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
ir

'd

+

ft

: LODGE ELTUN DIE: |
RR I

Hy .
(|

Med bidrag eller biträde av skogsvård S-

3 Å kalmarker, som uppkommit od
Ä före år 191 : FEAR
Zz - ? efter I januari 1905 3
Länskog- = : ; |
| RE utom skyddsskogsområdet inom skyddsskogsområdet || (bekostas av avverkaren) |
vaktare- | => ik ÖS
| distrikt = | 2 Frö Ka Plantor STA Frö Plantor > JA Frö PIE
Å I RE | om [Cil-
| 3 | 20 SS ?
| Tall | Gran| Tall |Gran H SEGT Lal Eran mt 3 ||, Fall GERE
| ER -
| kg kg. st st. | 3 |kg.|kg.] sti | st. |A ce|kgr isen msk
I 1
(ER |
| | |
EVISS ERA fon dar | 231 850251 ODD 3,35] — | — | 2,00013,000] 1,20 6,60113,60] —
| | | I I I
: I | | ;:
iHöllinge N...| AOL O;20) 020) ES GOO = 1,60] — | —| — | —' | — I 3560 2,55] 1500)
| | -
LIN 5 RE NA RR (SS Kd 3,00] — 3,550| — | I2,00 — |Ij00] — — | — || 0740] 0720] 650) —
4 | | | | :
| Häggenås Så 15) 6,70 — | -2;800] — | 8,38 —|—!1— | — | — || 2,80] — 250015
Revsund | TA ESSEN | 16,8501 500 | 78,80) — | — | — — — II 0,40] — | 1,500] —
5 | | |
; (ÖSCar Tana 1 gt 17,32 — TOOOON- 35324) — — = = 17300 — =
é NSOdfär oc 18) ”Ojs5) > 2,00)213,400) — 2,83 — I —j — | — | — II Ox40] Oj60] —
id SAT SITER FASA = = =) NNE
; ec Fledek rosor (2 23/38 TS EO SOON uTO da Nr SAK SES ENN Eg ES ERE oa s
J Summa [134] 56,50] 4,20]. 66,000] 500 158,78] — |1,00] 2,000] 3,000| I1,20/15,50/ 16,95) 6,150| — 53,36)
"MM | || |
å Motsv. siffror | | 4
är 1912...|139]| 47,43] O,5s| 23,270] — | 92,89|0570] 1,20] 1,500| 5,900]| 1,73 30,57|14,05] 9,550| — |81440]
v |
" Härav 0y5s kg. till plantskola. ? Till plantskola. ? Till plantskola i Frostviken. + Härav 0,20
0,22 kg. ” En del av fröet till plantsängar vid dessa folkskolor. 7 Härav 0y5 kg. till plantskolan å
Svenstavik samt Oo, kg. till plantskolan å kulturfältet i Hackås. ? Härav 9 st. plantor till kulturfältet i
ES i Servsjön samt 1,45 kg. å kulturfältet i Rätan, 1? Härav oy kg. till plantskolan i Wemdalen. 1? Härav

;

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 315

styrelsen verkställda kulturer år 1913.

Med folkskolor I Summa |
| |
I
H |
" i
5 TEE RS PR I SR S Er i
Antal Frö Plantor Kulti- | Frö Plantor SE ra |
- verad li - -| kulti- |
H" F I
2 | delta | Tall | Gran | Tall Gran | areal || Tall | Gran Tall Gran [ES
Oo I gande areal |
& | barn kg. kg. st. Sto NHR kg. kg. st. st. Har |
|
22 | 514 3,85 1,60 10,250 — 10,23 [2,30 15,45 15,250 3,000 39,31
I
4 | 139 1,65 — 2,900 — 2,13 5,45 2375 10,000 — 16,73 |
| |
Al ESS I,10 = 2,400 = 7,50 4,30 1,20 6,600 = 23,00 |
'
6 | 258 — — 3,420 = 0,70 9,30 — 8,720 — 14,83 |
| |
6 180 1,03 — 3,900 500 2,75 16,03 — 22,250 1,000 83,24 |
| |
7 SA ke 80 = == = 2,86 22,42 — 10,000 — 41,10]
|
9: 208 — — 4,650 — 0,92 |I 0,93 2,60 18,050 — 5,251
KN 135 1,00 = 5,000 — 3,00 3,00 = 5,000 = 100
10 | 293 — — 6,270 —= 1,42 9,38 1,73 17,070 — 17,91
i | |
Herjr2,004- | 12:45 | 1:60 |- 38;790 500-10 3E353 1 > BA345 23,75 | 112,940 4,000 | 244,87 |
|
| i |
es 1,956 | 35,28 | 5,5 | -£5,225 | 3,140 -|-46,55 || 109,88 20,95 | 49,545 | 9,040 | 222,57 |

kg. till plantskola i Bjermelund och 3 kg. till plantskolan i Brunflo. ? Härav till plantskola i Dockmyr
kulturfältet i Hackås samt 0,so kg. till plantskolan i Svenstavik. "= " Härav 1,0 kg. till plantskolan i
Oviken. 19 Till plantskolan i Sveg. 1! Härav 0,30 kg. till plantskolan i Wemdalen, o,r kg. till plantskolan
9.000 st. till kulturfältet i Rätan.

316 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1913.

DAG "A: NLU AA:

Sammandrag av skogskulturer

| | Antal Frö
- I del-
| ÖP VS ER Socken och skola | FS Tall = [Gr
| | År kg. kg.
| Västra Alsen : Afangsvikens” folkskola: 4e..59, se ss 24 | 020 —
Östbackens MI Po SEarsläre bisats sa 20 = —
Hofs Ds ÄE idellerelö Aa Se REA 22 O,10 = -
| Hallens: Åhns » BEAN ÄRAN 23 O,10 O,15 3
| Hallens JR EPA ROR SBA 33 O,15 0,25 G 4
Kalls : Kalls ARE ole je ed så BE TYSKE ETS 20 0,40 0,40 4
Mattmars : Mattmars LAR ASL Jar SA AGA 21 O,10 -— k
Tossbergs RARE PST 15 0,30 —
Kvitsle ä a at PES SEAR SS SU 29 0,30 =
| | Mörsils : Mörsils HATT Bojan. slanten S4 ie 21 = — i
Överocke DYNA ee ere öra a BL ajea 10 — —
Rödön: Rödöns FA RER REAR BS ARE 43 0,32 0,33
Trusta Sör SERIE SNS k se 30 0,68 0,27
| Undersåker : Stamgärde SR REA VS ELSE I Ala 20 O,10 —
| | Hålland 7 SJR MER ASO SRA 19 O,10 -—
| Nyland FLER Sie valets je are.pi sr ej$is sla 6 R 22 0,20 —
| Hallens Dr MANS VISS AG ISTER Ad 29 F- =
| Åre: Duveds PÅ rr der fras Ae SINNE 38 0,20 —
| Are DIT är! Före. d ejaleter es eNelgjels ak 23 = 0,20
| Ånns SERIEN AS SATT | 38 0540 =
Föllinge | Föllinge: Föllinge » TS bor ass Sose | ar Kol = =
| Laxsjö: Laxsjö nm Rs ASP IA 12 0,20 =
| Offerdal: Ekebergs PENG MAS SRA de SER 42-17 10:90
| Åflo-Kaxås ae 45 0,55 =
Norra | Frostviken : - Grossvattnets DIS Vs SES Ra FSA EN 32 == =
Gäddede VAA FR rs AE SA NSSS 20 0,50 a
| | Ström: IA SPras on CF CNS ND er SR Gb TN AN 16 | 0,60 s—=
| Tullingsås IN a ASIA OR PSA 3201 SE
| Strömsunds NS RR SE Sr RR GR 55 | — SE
| Häggenås | Haimnmerdal: Hallens JF FETARE SP RR TEA 41 | — —
| Sikås LE Tk nr SARA viser =
| Fyrås DLP (ad Sr KSM te enl 39 | — =
| Häggenås: Häggenås EP EES RESO VES 52 = =
| BENA Klösta SÅ ME Oras rare res bn NES 55 | — -—
Revsunds | Bodsjö: Flatnors 1 ES RSK AS NN 22 OA —
| Marieby : Marieby BRASAN So ora wi false ss 29 | Oig0; oe
| Näs: Alsta ÄT EE does öaRAea Ne AT HIRO —
| | Sunne: Bockens Ar SNRA SR ÄTS 41 = ==
| Sundsjö : Tafnäs DIET da lars Are Mors sees 230 =
| Transport || 1,208 | 7,65 1,60

| folkskolorna år 1913. Så i EA

Anmärkningar

Pågick i två

NL

AR

I

O,10 ; H |
0,13 || Dessutom anlades plantskola. |
0,20 | Pågick i två dagar. |
|

ErAOO] — 1,50 || Pågick i två dagar. |
500] 500 | 0Oj35 D:o d:o En plantskola anlades. |
| |

SP TENN d SR

MS

Barnen deltogo i ett större pågående kulturarbete.

500 | 23,23

[» | SN RN
318 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.
mol o D> oo cn cv cc nn nn mn
z Antal Frö
Länsskogvaktare- | SSA del
ILE Socken och skola ARR Tall "Grd
Cl ag k
I barn 8 E-.
nr
Transport | 1,208 7,65 1,60
Östra | Hällesjö : Sörbyg dens srolkskolas ss: I ste ass NaN 48 0,90 =
Hällesjö b INA (AS AE MAA 3 0,20 =
Ansjö Do RE KAR Ask RASEN ASK 38 | 0330 RR
| Håsjö: Västeröfsjö SEE SIDA SEE SRS SLE 23 0,40 SR
Västanede DES NRA Br ESS ARR 20:15 103205) äl
| Stugun: Strömsnäs LJ SOA TANNER SES ALAT 15 0,40 =
Höglunda PN re Ty WES las NNE 25 0,35 På
| Bomsunds RT TNe. AIR SR SEJ NO ed SG TA 1,05 ST
Södra Berg: Svensta Hö ER BUSA DK AS LS RAS 40 — =
Hackås: Hackås norra LANE SENOR ANS AA HOS 27 — —
Hackås södra BLT RER UR NVS SEG 15 = LL
Gillshofs EET INTERS a ARA SARI 15 Se IR
Myssjö: Köfra LIREEN FIRAS OSS ONE 22 = en
Myssjö LSE SR ASS SARA OG 17 V
Oviken : Ovikens LG SNS KON ETEN a 30 = FE
Bölasens-mindEe "3 ene Apg RAN 30 Fa ==
Norderö: Norderö NR EE SAN Me ENE 12 = Fe
Svegs Lillherrdal: Lillherrdals ASSA RA TSE RAS SRA Se 83 0,50
Sveg: Svegs LER ESS EAS 52 = =
Älvros : Älvros RENT er SA 260 | 10,50 ET
Hede Hede: Vikens DAT rTE SofoVskl TAN GAA fe 26 Fr
Kyrkbyns RN ör RE (SOS 64 TR S
Långå DS LSE SER SR ee | 6 = SR
Klöfsjö: Klöfsjö NAN SE ks a SKA 25 SS 2
Linsell: Glöte TREK ST ASGE SETT Ses 12 = =
Kyrkbyns DR rs Tra NfDlarG re AN STa TADS | 34 = STA
Tännäs: Tännäs DY AN LÄSTS SRS res fa (SME ANS |) FT TR 7
Funäsdalens » RS ES Se SPSS LA oa == ET
Vemdalen : Kyrkbyns IE ESR Br SAR SAR 50 = TE
Håns SR bo RR SRA 20 åa 24 ie är
Summa I 2,094 | 12,45 1,60

ESS VEN

RED GAN
ATEA

ÅR a

>

SYRE SURTE

U
so ”

i

FÖRE KSV Pr VEN Oö

Anmärkningar.

Plantskola anlades.

Plantsäng anlades.
D:ö? d:o

Plantsäng anlades.

Plantor omskolades och plan säng besåddes.

Plantering av allé. i
Hjälpkultur 3 en areal av cirka 3 har.

Pågick i två dagar.

Pågick i två dagar.

Pågick i tre dagar.

i SEN EIN PEN VERS Spel Er EEE VADIG: J V VP SST PREL, St AR NT on RIE SAST TE PEO MATS ES RÄDS eo Me LER GA
, Jä f we å -R f Ps S
É ba 4 | , få:

320 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

Lab, HEN LIED,

Xx

Köu lat, UR Art CAN NSRT
Hlyggesrensning och Sådd och plantering
markberedning
FESTEN Ene rna ÖR Fullstän- | Hjälp- Kostnad Hägnad
Areal Summa |dig skogs- UluE för arbete IR ARA
Hektar | kronor odling inb. frö il Meter Kost-
har har kronor DE
Aktiebolaget Iggesunds Bruk 1913 —— = Ilrpr rele SÖ SS a
Bergvik & Ala Nya Aktiebolag! >» —— === AS a | 707117 a fine ra
J.A. Enhörnings Trävaru A.-B.| » 2 40— öl —i—| 200l—-|/ 500) 82150
- Graningeverkens A.-Bolag...| > Fel = SES SS a lr
| Hudiksvalls Trävaru A.-B....| > TA 126|— 36/— —Il—| 1,300 24 150) 23—/-
HSSTa MO KOTST ANS: vc esse ble sjelslt arne » 2 280/— ZÖ ng —l—| 2,528/12 FNS
RRalSkans ASSR ee ur abe sssisan FANG ES | SN GSE fer 056 RR rn
Lars Lithanders Trävaru A.-B.| » | lb —1— la EE em arg EF sa
Tjusne-Voxna A.-Bu..........ss » 600 —| I1,105/10 ZE SS KR 108165] - T—1 44153
TÄT OTORS) ANSE or erigar skdn a dee ER 40— 325/— 8— TA 280— a
Marma Sågverks A.B. ...... 1913 | —|— —] = 190/— —I1I—| 5,000/— —! —I—
NORS LfavarW Åkeby ocg se » SE SE —— =) LE SER: åsa sr
Ramviks Sågverks A.-B......- » 200 — ,400]— —— —l—] a —I —I—
Sandö Sågverks A.-B.......... » = Fy NE 9,50 Tejle 138150 an Nee
STEN RSS | » | 1,292/50) 9,584/67| 375/89) 142140) 9,3811/37 = el
Ströms FlravarW AvsB...ssoooss | » | 250—]| 2,148/— SR lr 4/— TIO —| —/—
Strömnäs VARKtIEDOlag oe | 3— 20150 SN EN för 7 Ra SISON
Sunds Aktiebolag ............ IE ES EE FSS CR SERA bl 4, 120108) EEE
Sundsvalls Cellulosa Aktiebol.| » | —/— —|— 12 ==) 589) | -—
SVano Aktiebolag ss... sc dee. ERE Fr FR 2A a | 90/50 Jag (ra
Trävaruaktiebolaget Svantvik St 2: SG le == = FT Re
Tunadals Aktiebolag ......... ES 700/—| 6,719 21) fl | 2 (EN 80378 —] ——
Utansjö Cellulosa Aktiebolag) » EEE —|— oo — —— HE —| —!—
IEKVVDIStävarfs Abe ostron RR 170150 1,096/58/ 931590/ = ad 3 Sea! 3 —| = RASNAS
Summa | 1913 | NA 251002104] SR —I —1| 29, 343) 22 —I|361/53/53,307/69
| Motsvarande slutsumma ...... | 1912 | — —-| 19,531 15] 24 EE 2IOA —1488 29/41,360/56
+ Ej inberäknat eller angivet. -'! Rep. av gamla stängsel.

Av de 43 st. trävarubolag och större skogsägare, vilka blivit anmodade att lämna uppgifter ange
gifterna, 3 st. svarat, att några åtgärder ej verkställts, och från övriga 16 hava svar uteblivit.

"
Ba

angivna sågverksaktiebolag verkställda år 1913 å deras egendomar inom Jämlands Jän.

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.

SE OREATA RAA OT SUDIP TA 6 SKA Tub ELtiedn

Summa
Bäckrensning Upptagna diken | RE SÄG .
; | | - G | för torr- |för samtliga Anteckningar
Hänad | I Täned enom | Genom lysggninge | ”
| -Summa | 3 Summa arbetet | arbetet | läggnings | arbeten
1 | 1 Us | arbetet
i kronor | kronor | torrlagda | förbättrad Lögg Eranor
meter | FSE imp. har! mark har; SER |
| | | | | | |
34,076| 6,341/13 10,704| 3,082 94] f— a DAG Aja —| —9,424/07] — 9,514 07) Begär bidrag
58,836 12,244/82) 9,094] —3,759 41 ED 2 Le ES 16,004 23) 16,711/40] D:o
14,595| 1,467/81/ 5 LE SANS 1,467|81) 1,790 31 D:o
980] 98/—] 3,7360| 1,210)55 = —— ff | 1,308/55 1,308 55]
13,759/ 2,661 50) 3058] 1,312195] f — SEX [ae AL 3,974/45] 5,423 69)
70,884| 7,699/88! 57.704] 17,168|30] + —|—-| = 825|—| '24,868118) 27,676130] D:o
450) 140/—]| = == RE 140/—] — 3,022/—j
12,055) 1,187/16 — HE ra [Sr OAS ANT ARS AG 1,187/16]| D:o
| | | | | |
7.992] 2,099/66/ 7,879] 5,077/02 1,104/—] " —l—1| 7,176/68] — 8,434/96]| D:o
| fa] | SS
17,078] 2,215/98 2553) 784171 Fr EJE SS ERS eta I ea 3,605/69]
| —I SE De Se AND AN 2 == 5,000]—]
| 6,251 1,553|52 19,309] —6,336|38 29|—-| — 239/—| 7,889190] — 7,889 90) D:o
| 3000] g900— 4,500] 1,860/— 75l|—| — 200/—1 2,760/-! — 4,160/—]
| = —|— 2,462] 516l24| f —i— 90— 516124 654174i D:o
| 28,398/ 4,827 66 100,97 1] 26,590/99] > ES Mr SS ÄRE KS LOG) 350,384/69/ D:o
| — Tp 258/ 8256) 2/— —— 82156 2,340 56
—I =" 683 228164 20/— 10 — 22864] 427/64/ D:o
| 8,124] 1,825 74 28,416! 8,975/95 —— — —! 10,801 Oc 15,510/65 D:o
— —I— = SEE =E == — —/ 589|—
1,506 190/52|] 1,916| 540130) — VS 739191 ae D:o
| 12,449| 2,485/80) 4,374| 2,710.090] "= —— " —I—-| 519589 519589 D:o
| fö |
| 14,281] 4,592/—] 17,755) 10,407|/64] = ——! >" —I—| 14,999/64 22,522 63
1,071 129148 — 6,400] 1,777,36) NEJ LS Br ER = 1,906/84 1,906/84 D:o
| ES 2 | |
I122,698) 21,392198| 8,164| 2,625lo5] + —I|—| + —I|—| 24,018l93! 28,331132 D:o
| = 74,053'64 — 95,057107 —|— —Il|—l | 169,110l71] 222,418140
| SO 50,661/87 2 70,910 70 —— = 121,572|57! 163,533 13

verkställda kultur- och torrläggningsarbeten, hava förutom ovan angivna 24 st., vilka insänt de begärda upp-

21 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914.

Bilaga 3.

Lab 0.

AT DU; Lr

Skogseldar inom Jämt=

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1913.

; é Brandställets dal Befintl. Areal Den
Plats, St Sno avst, till närm. TeLeR Orsak till trädslag, skogs- Pbrundd
Y påse by med ang. SKÖR eldens IRS SENOR skogens
elden tiondelar, övergicks delåld
av dess namn, | >. uppkomst där elden | av elden. (or namsea
i EE pågick iö TN ar
Socken By SK MPPEO ES
I 2 4 5 6 / 8
Näskott | Nordan- | 2,5 km. från 15/5 |Värdslöshet vid| Tall 1,0 I = 030 45
älven Nordanälven risbränning
Sveg Överberg 5 km. till 21/5 | Förmodligen | Tall I, 2,00 150
Herrö by tjäderskytte
d:o Ulvkälla 5 km. till 18/6 | Eld från kol- | Tall 1,0 1,00 125
| Ulvkälla by koja |
3 eldar | | 3,30 |
17 » 531,35 |
SINNEN 1,57979 |
| I

3

z

JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, ER

lands län år 1913.

Medel, vari-

Beräknad |genom elden be- Summan av

rr dckada | gränsats, t. ex. | Beräknad beräknad
b i naturlig be- släcknings- brandskada
I SEEN see kostnad och släck- Anteckningar
beståndet | myrar o. dyl., 3
inträffande regn, : ningskostnad
| ingripande av | |
kronor | släckningsman- kronor | kronor
| skap m. m. SAC pad f
9 | 10 | TI | 12 13
24:— | Släcknings- | > 17: 50 41:50 | Frodig och växtlig ungskog av tall
manskap. | | 5 intill landsvägen Krokom—Föllinge.
100: — | Släcknings- | 240: — 340: — | För 2 år sedan avverkades all skog
manskap. 5"x 15”. Några veckors torka hade
| — varit rådande före branden. Skogs- |
marken tog ej nämnvärd skada.
Återväxt i 1:a åldersklassen för-
stördes.
50: — | Släcknings- | 80: — | 130:— | Avverkades för 2 år sedan. Lång-
manskap | varig torka före branden.
174: — = 337: 50 | 511: 50 | Summa
24,161: — 6,172: 50 30,333: 50 | Motsvarande siffror år 1912.
| 83,024: — 19,555: 50 | 103,011:50 | > ERE SR Cl

rage: : |

TABELLSAMMANDRAG

ÖVER

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS
VERKSAMHET

Tabell 1.

XR TOS

Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste-
personal och skogsvårdskommittéer.

Enskildas utmarker inom lo = = = | = ÖS ör > |

respektive skogsvårdssty- =p 203 3 Ia 2 SEP As 5

relsers verksamhetsområden |: sn. SER SIA IE 5 => 55 =

5 3 |A ERA QS un |A Da

Landstingsområde Total |Procent av|Produktiv 28 325 er 35 = SÖ a = : > 3

areal områdets | skogs- a 2 2 AI flac tlf) SE ER 5

Hela; ut-= -j- mark. ESA oe S TT

hektar -|marksareal| hektar 8 sön Z | a HR

j I | | | | | U.

Stockholms". - > län: stona FR MIR SS 1 || = JE] AN SO OMR
Uppsala JSM IPEEE RA 280,364 85,6 209;930 | I | —] — I — 1 11-271-23-1 761865
| Södermanlands =» —.....ss-se+- 354,314 | 84 2601,417 11—!— — —| — 2:11 LOS EOLNESN
IFÖSterg otlan ds:' CXd vossjsksslsee 545,000 | 88,25 538,000 | 11 —]— | — | 11 —] 3 | 61 | 49 1149 |
NMOnkKOpIngS (i MENesessbtess ek 731,543 — | 541,342 | 1 |] — I—- | — I—| — I7+11 50 SS |
(NET OMODELTE SK GT Lr EEs Se sk scene — | — — 1|1—]=—= 1) —I—I =] 21— |
| Kalmar läns norra ....ssoss00s 384 8706 | — 272,406 | 1 1 — I = I — I-) >=) 3) 17-132 1350
» AN TISO ALA VE serb 526,614 93 315;0247 | RR rr a CL SETS sea än 65 |
| Gottlands Laser ala | — | — —- ål Jaa sl = sl 8 | 90-192 |

| Blekinge EDS BOR ER EL | 202,808 | — [112570 | 11 —-]=-]—- Fl —-) 2) 512114
Kristianstads? +) 0. Moccss:seises | — | — | — — il 1 — | —| 31 1) — 144 |

Malmöhus Sr RSSE SRS | — — | -— 11—-]—- 1 —-I- —-) 31] 21 —-1]—-
| Hallands SLESE SK Sa SAS Set] 291,740 | -— 06,485 | 1 —I| 4411 22 | 70 | 86 |
| Göteborgs och Bohus län ...| 339,000 | — 213,000 | 1 12 = = tl —] 5 -|-80C1-TSN BE
| TÄlysbotgs, . lälsses. skrinet 850,402 | — 680,380 | 1 | —|I— | — = — | 51100 | 93 1222 1
|CSKaraborgs cd dä ese eler erste: | 380,799 | 86,3 253,742 | 1 | — | =! 3 | 36 |110 1260 |

| OVAT LAnGS vn desk seb ose cen SNS [1,429,114 | 95,6 1,203,136| 1 jr fö ES 8 |128 | 74 | 87
MÖTE brö, bor Ar fis saes sasse NAS ERA 579,227 | 90,0 434,420 | 1 | — 1 — )— ]-] —) 41 14 | 361 59
| VästmanlandS?! is. sssastsssresk| 398,187 — 1 206,793 | 1 | — | =! — 1) 5 1 211-51-1-68
| Kopparbergs > (utom Särna o. | | | | |
| TAre) ks 1,840,2505! 84 |15370;409)5 I JF JE LE AAT27 HOSTIES3ANe
| Gävleborgs pda NS (ÄTS al NS NN ERNA j EE ES FA EES FED lysa

| Västernorrlands. län .......ss.ss 12,238,758 - 1,902,944] 1 1|— | — |] 1 —] 101] — 1 601 63
löjamtands RER: [2,135'952 | 74 [1 800:000] Tel | — | TENS NESS

I Varav en för tvenne socknar.

Under april månad.
Med skogsmark.

ve ÖN

För Stockholms, Kronobergs, Kristianstads, Skaraborgs och Gävleborgs län har redaktionen själv ifyllt
tabellerna i den mån uppgifter funnits att tillgå i berättelserna.

Därav en skogstillsyningsman utan särskilt distrikt.
Skyddsskog cirka 62,800 har produktiv mark och 22,300 har kalfjäll.

godhetsfullt själva ifyllt genom redaktionen utsända tabellformulär.
11, då förhållandena där äro så vitt skilda mot i andra län.

För övriga län ha respektive läns jägmästare
Gottlands län intages ej i tabellerna 2—

ä — — - -— [eg'pbe — | oo0o'b ob6'zri — — — NR Ad RR NAN spurju
en — - -— — | LURE - -—- - — o00'914 II — o6 vil | 461 tt guR[ SPURIIOUIDISKA
in "alv I/st161)] — — I8'gorb — - — 1000") S66'z€ — Big0. AILYST Og EEE I B3IOGRIAND
Mö gg1'£) o69utl — | 8961 IS'6LPtI) — - = — loSo'So1 IPprlfers | — BIO PENStE LT eger rr TETNSrodreddoy
Ul pSotel vill — ver gbt4 lo0o9'g€ — -— 006'z49 |o60fggh4 | stgef 46 | free « SpuvpuivtursgA |
Å z6L'€£) S96'11] 98 bErb leo — -— o00'z41 1008'58 — Ile OVAT RENA OIQIAC) |
Ze6€o'g) If9'g) — 14'gs8 ljeterstnl — I oObI — 1000'058 loot'6z9 | — EkSNDK SEO IDA Neta ng SpUvTuaNA
re Bogg) tott — — lo8'6g901] — — — —- lo01'z8$ looo'tiR | — ole | bib I bef SEO ER sd1oqvirNSg
| — — 092 oc$5 lortgeoflölsp'ir | 00061 — ogz'z£o'z oob'bög'z) — " lE'gogtrl t'gg9 |ogofg Itt otsuRp > SÄIOQSATY
-— — [5908 -— 006 |ST14'6vL — | o- JoSPiES9210586'16€'€] -- s'G1 £6g 1 90g9'r |us| snyof 490 sJrogalg)
| 6Lo'l — 1 9'061 Bu'£6t OSE' SL MBA re) NOEN NP spuelef
No — | - — — — - - — - —- — — — Fo [LA SÄVAR AR snyoweW
JÄSA -— -—- — — - -— — = — |000'0€ - - — I — Järte 4 SPYSUPNSIIY
Fn 4E6 — 95!09T "13 o0o9'1ev [jer O00'4LE — Er $ £9 ENTRE adunpj4
få ) ertg/ o$91 |:E'9628 Igge'St — = Seb'gbi |6L44'e86 - cEt6g legtlir | gle AR Pl ofe] FL 4
— 86 EvE -— — — lo51'0078: |o5E'g67 | — 5UR I VG CER ''t MIIOU SUN[ IVLUJVY |
— — — — LSo' - — -— o00'b€1 — vEL MESSI Sp sILaqOUOTY |
2 I'h9e69"/18058) — Is8toz I58rtLärlpobteg | 000991 — —— loog'4€1 .|ooo'g6o0'zkutrr | otvuE |sergER IPL Une säurdQxug
Å -— -— ed tgz | Ozz'Il6PS'L9g o09"1bv€ OIS'bISu -— 8'906 erg nt spuepg3åranso
Å Lev!) SLobtelstev I Stbgr | Stpbz ISLe'v 106048 TI og8fof 1009'6€$ loooftrE'tk'o p:€g |Eobilogr Inn€ spuvfurwaapag |
1061) 1€ vo 642 letSsfori | SLg'g9 | o006'111 loSp'€41 looSt€tg | — IStge Irterr les rn vjesdd] |
— ILotg61 Irotgog - SÖN ov — = ped . HE 14 dl swWjOqxI018
[LEE |
uajpdan
pra
Ha u 2 r
apoy | "PH snymx |. LL4D) HY uvipn NYL : SE
AC AICT | UTID | HEL
"SIT AN - : AR ae =paol apuIwosdunspur
KE EE ft td R IE apEjOYSWT) aprj[ONswoN IMuy |

Hå ud IdASsdep

vPURAUY

IVA pejposFoxg 10)uvjdsdoxs Ppugsauy

oa VN
re
RER

326

"SUNPOSsBOXNS PJIOJIN HILL PIN]SUa

e

o

BE TEE ON rg Re SN ES Pla VIE EEE RS ENA SA NG Pan 3 f
SA : KE & ” q SV Lä i
Z"g4 lort4Sr lertro€rl eSr Meg Irtu9t le6tgL6 | LI =— 691 LT - = |Sg'bper REL TE « spuepwerf |
= LÄ NTA te kAa FEN 12 geEe) Se a T STL SR SVAGA EN ADD Ed TEE SUT| SPUE[IIOUIJISEA
— — "1'66b'€) Lge — — — = = RR jet E60€ Iz — Sr ESKO OM NEO OS SS « — SSIOQa[AET) |
= Lbb I6'959'2) bob — letrSe LÄTT] ee — AN Hr == == BHHOT ETOD ILE EES ERNE Trene « s31qreddoy |
— g6r |9'€g1 — — | vv zL6 = = Oz | gII | — = VE! obl NA NAR «< Spuejueunsen |
— -- — — — -—- SS = — SN = 98 EM äh RAR ACT fr Borr « OIQIIC) |
— — IStgzS9t5) Log — — 9feb6'e |) — — — gEg | 1€ — LESGÖ LS TLET OG ERS g SPUe[WARA |
— — — — — |:— — = = — 009 | zEI LOK ONDER [RSS EE «> SFIOQBILYAG |
en See 1S4 91t10€£) g9gof€f i SÅ TETINAGAE 92 — — - — 0927 ONE TATT FTIFNETTT sug] — S3IOqSATY |
ES S'g90z — (073 Lö JAN rg fr Ko Ilan då | en -— OI S = == 4 a Hl aelokAa = 006 | 909'1|sur| snyog Ydo sÄrogaor) |
= — "etrle felt9rg SÄ JE = = -— — 9tog fretzez | bgo'r 5 9:06 1/84: €6€ = SR SN « SPueleH |
2 — — = — = — FÅ = — — SN SÅ TS et RR «4 SNYOwTejN |
= = = = = = = == = = = OTENTLÖ == —| S [RON [SENSE rd « SPeIsuensuY |
= = = == == SIE = == ag SEE = = = 95091 KSO RE gl SS ena sue| TUNA |
5 FR EET ERAN ERA — | — — — — = == = SE EEE NOR se SLE BIPOS 4 FRE
ed == TO Sök sä EE To od ja to) od d RS KG bli 9 - SIA ROSTA Leg — 86 ES kos ARGA eIIOU SUR] IEWJEY |
= — | i1g9'1 | oob — — | — — — = 22 ge öken NR EE GO ee « SBI9q0UOIY
a — ISgto£1 IS8'SLLil ISL — OTT |9'00Z OI — — — — EERO EO ATT NS « sgurdoxquof |
8 — g99t | LbL'Il £69 — zoz o'leS oS — — — — -— PG EROTIK SKO ENE « — spueposansg |
FA — — 600'1| 4SE — | — JLtzeS of — — 892 | Ir — lotSS Aresre HORSE OST « SPUe[ueWISPpOS |
5 59 OPIGIK KECKTL PEO Vr eh Evg 91 = fd Sira ler 1€ VA (AS AN EE « ejesddn
2 = = — = = — = a — o6'561 |61tzS91 bbz — | Zo'g61/|to0'g09 ES sueg[ SWIOY32016 |
5 | | | | |
> Iey Ie4 Ieq Trey | key seg | ey MENN Teg Ieq Iey Ae |
2 . BIL | Uae | [9Ie3E | jeare | Ieör nl
2 [ESER ua[eaIe Ser S I | IF amamy | : NOTESTE manne Ur UI[LIIV| er
och perso BER ESS SEEONE EE "P10f | pesoo | N
> ePH TNJHNA | paofl I-npo4 |] epH -ÅN Fllnpanr I "IE SAN , ePpH | SLADE STR arr |
2 I-npoy i ; [euy > I Ieruv I npod| ;
Oo ÅN [uy ERE TV SNS | AN [TeJuy |
7 Cs Ng mymydrfelg an mydfelH SENSE BOLA Speswossunspuev”T
20] KEEL] DT CNG SETS fe RE IEE Alness san NE SR a ne SH HT aeN ej Et
UPNIJAPI WU UPYIJAPIU MER AR LG BRET
SUuasjarIÄISSpIBASBOYS ULIN Suas[dIÄISsspIeAsBoOXS PIM Sutupa] eryonp
USS Ne SEEN. USS Ad ; || SuasppILsspiesssoxs I9punN
Surupa] eIsIIp SUJSJIIÄJSSPIGASBOYNS UPN) 3

UJWLWO3Y WOPauUBY SPUJIISJIJÄJSSPIPASBOYNS I IV

'E 290

Åtgärder för spridning av kunskap i skogsvård,

; || ll u. AES) SAR Å
Föredrag eller kurser för | a | TT Are Spridning av skogslitteratur |
RÖR = 3 Jag ok fa 237 |
INS 2 2 = 2 She 2> | Rx | 3 skol- 5 52 Annan litteratur |
ler FJ AR NE 78R => | 2 II skolor b se 5 |
ej : SN ER RE | | in Ca |
| | | I | I
RE rbdske — I 1 — — HP — I -— — | 500 ä |
socks NER 3] — |) — — | — 21 — hh 66 | 1,888l 80 | 2,400 ex. Åt |
oss bbAsee 6 22 — — I 2 0 | KERO VE 563|| 500 | Lovéns småskrifter |
ARE 2 11 — — | 1 1 ll — 2 491| 1,000. Div. formulär |
FASEN 2 BOSE Kd ES FINS 4 35 — 1,385/|| 1,000 | Lovéns småskr., Dybecks bandl. |
ETEN 25 4 — = 1 = — | — — 1,000 ' 100 ex. Skogvaktaren F
SSR SEE = — — — -— — 44 "1.054 500 ' 300 » Lovéns småskr. |
BEE RR — I — I 8 — 1 — 800 ' 1,000 1.200ex. > > |
SÅ JAR vanstovsssbeosn = — — 20 — — = 500 |
MRShanstads > ooscmocscescrer F -— 3 - —- -— 1,000 |
| Malmöhus NER SSE = — — — — — — = — |
Hallands EAS — 3 = = 1 = = — | 1,485)| 2,000 | 500 ex. = > 2
Göteborgs och Bohus län ... 21 | 10 2 1 = — I 140 | 5,100)) 200 400 > ;
Alvsborgs KÄMN osbrer nellt 10 8 - - 2 1 207 | 5,5 400 | 1,600 ex. |
Skaraborgs NN Sen 6 — - — -— — — — 200 | 1,000 >» Lovéns småskr.
Värmlands EN VR OLE AR 43 T -— - Ör -— 1 -— -— 3,500 | 150 ex.
rebro ERS - — — - — 05 — | 2,285 || 1,000 | 500 » Lovéns småskr.
Västmanlands TORRA — 3 — — 90i. — 2 — — 1,800 |
Kopparbergs I gp RR 46 —— — 3 — — 167 | 6,126 | 1,000 | 5,000 ex. |
Gävleborgs Te nt SE 1 1 — — — — — 94 | 3,2141| 1,000 | 20 ex. Julius o. Haller. |
fVästernorrlands > s...o.ooo.c. 43 -— 1 1 135 — 19 165 | 4,100/| 1,000 | 142 ex. Julius o. Haller. |
tf Jämtlands TIN Son 3 -— - — 30 -— 1 69 | 2,094)' 1,000 | 100 ex. Skogvakt., 100 ex. I
| Skogsv., 1.000 ex. Lovéns |
| | | | småskr., 2.000 Dybecks /
Ja | | | Skogsodl. |
- 1 Dessutom 1 plantörskurs; ? kurser om vardera en vecka med föredrag, övningar och exkursioner. Dessutom en kurs om en vecka
för utbildning av skogsplantörer; >? utsyningskurs; 3 1 plantörsku 5 dessutom 1 plantörskurs och 8 mindre gallringskurser; " sex

"kurser med skogsplantörerna; 7 gallringskurs under en vecka, samt 1 plantörskurs; " samt 1 plantörskurs.

o = .
Tabell 5. Atgärder mot skogsavverkningar.
I
i Antalet besikti- | -. Er SAS NES
NR Undersökningar överenskom- Avverk-
| q gade lagstridiga 5 ? E |
Landstingsområde ERE Se enl. $ 2 i skogs- melser och nings- Rättegångar |
| | IR AME vårdslagen skogsodlings- förbud |
trakter SES |
| förbindelser |
; |
PES RER Und = Jan na päsn isar ekenss cn konen 232 4 34 = 2 |
| Uppsala EE TSE SENT EAS SE. 363! 2 8 2) 3 |
FENA TENIST SR dorEte-3-Bobssonkokötnstksnssshetens 25 = - -— — |
Cr STIL ASEM SE a rann SSP NE SRS EN = 4 — — -—
> Jönköpings NR FESTENS Se Sa SE SINE 894 26 52 3 3
i Kronobergs väjEr RER SA ENE EKS TN SA SE — 11 7095 -— — |
| Kalmar Mans: HOTA: | soslr sköss sne desk år KR Insrwn SR 117 3 23 - — |
, FRE SJVGITEL ade appr tera nh Nf ks B SL ES ESA 20 2 6 — |
| Blekinge 1 27 VEe SER a Bl nr AE NR 10 — a -— — |
; Kristianstads RER AS Se a vår SAS AR BGN - 2 = - — |
| Malmöhus 3 — — — -— = I
| Hallands > — — 42 - -— |
fruretaes och Bohus län snssctssesesscssossesosnsor 33 = 20 = -— |
; i Ålvsborgs DAN ooosnerkdswnst ssh anAsEn sens ovas pa 484 3 429 — 4
"| Skaraborgs : — 3 47 — - |
| Värmlands | 116 3 57 1 ä |
Orebro 3 51 12 25 2 Fa |
Västmanlands ” 68 6 44 — 2 |
Kopparbergs 389 3 67 — No. |
Gävieborgs 3 — (29) + 3 21 2
Västernorrlands > TT1 16 18 - |
Jämtlands 3 32 -— 27 1 |

1 Ej alla avgjort lagstridiga. ? Kvarstående sedan föregående år. >? Skogsodlingsförbindelser.

rst EN RAR la BK ar Sj
TABELLSAMMANDRAG. ; 327
-» ,

da

Dessutom övertogs i dec. 1,127 hl. grankott från Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse.
Klänges delvis hos skogvårdsstyrelsen i Jönköpings län

TALS 6 £ AE AN CR
AN SA DO NVS
SR EX TEN
| AN cå
L få Ås Må vå st : ;
32 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 913.
Tabell 6. Bäckrensning, dikning och markberedning.
| e : ES
| Bäckrensning « Dikning RR ;
| Med bidrag av |Utan bidrag av|| Med bidrag av | Utan bidrag av || Med bidrag av| Utan bidrag av ;
Landstingsområde skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- =
styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen
| Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad [costa Kostnad |
meter | meter Kr. meter Kr. meter Kr. har | Kr. har Kr. Ka
| | ER |
Uppsala läns......... -— — | 32,8820] —— RE 49,564| — oh 20 — 961,5 =

Jönköpings läns ...| — — — = | — — — SF ds -— 107 —
Kalmar läns norra — oo = 3,877 197,51 AS = a
Kronobergs läns ... = 567,60 — — — -- — — — — — —
Värmlands läns ...|118,406]11,644,15| 56,703/7,603,58/| 611,969|113,217,12|138,208|27,583,45| — — — —
Örebro läns ......... —- — — — || 24283] 2,938,83| — — — — = -
Västmanlands läns| — — : 10,200 — — — 52,505 — — 708 har
Kopparbergs läns...| 18,183| 1,932,8 | 45,684| — 86,193| 21,138,44| 85,8390|] — 51,7. |' 480: | 1,511;2 —
Gävleborgs läns ...|108,946 — Jo o— — 177,794 — SAL = SE KE —
Västernorrlands läns |281,553] 36,018,89| — — -||1,084,8981222,471 | — | SANT | — | — —
Jämtlands läns ...... 1506,297)| 77,454,41 | 980 98 497,805/258,149,67| 3,736| 1,210,55l| — — |3,341,8 |23,602,94]

Tabell 7. Fröklängning, /
Behållning av Under år Medelutbyte Behållning |
> kottar från Under år 1913 inköpta 1913 utklängt | av I hekto- av kottar
5 | föregående år kottar frö liter till 1914
Landstingsområde 3 7

ö: Medelpris ;
3 Tall: |Grxan || Tal trGran per hl. Tall | Gran | Tall | Gran | Tall | Gran

LS EE SE Fn AR ARE DE SER fn | kg.) kgooläke. dB

| | | | |

KÖROSalACIATIST > cadneraddkesaäper | 1 — | —- 987 127 5 2 613 50 | 0,62 0,40 — | --
Östergötlands läns ............ 112585 | ==, |2,9247 2545], Syn! jon Ls ALA OR TEST 1075 es 274 | 254

Jönköpings läns ............... 1 = — 115550 — | 7,06 | — BOOT INN ANOS | =
Kalmar läns norra ............ 1 21 215 11;0880F-20510) 6 3 rea 607 710,8 ROS 101 | 244

>» 2 LÄSOCEAL osesedeng — — — — — = BE pre — — — — —
Å 1 — — 830 — — — 430 — 0,52 — = -—

; RR ATS sodesesesessrensn;p | AN tv LC E TÅ 1922 RE 1,69? 2 2 KS
SNLVSBOFgS JäDS:scceocccoåan dass | 2 — — |1,716 1|1,302 — — 934 107 = — 203-113
BRKAra borgs JÄDS s.ssl:ocsedas I ajil062 Sr RS — -— — 117 — — -- — =
Warmlands läns: ;...s..«ssesex= | il 43594 TENS 873 — — 2,285 142 | 0,60 0,6 1,634 | 1,090
(ÖRCEROR ANS [ra ska ens |A oe III855 011055 25 3 750-|” -48:1 0,63-1 0,46 Jar NNE
Västmanlands läns............ 1 262 68 14,216 1|1,827 | 5,46 2,08 | 1,34i 283 | CCS — 2,029 | 1,314
Kopparbergs läns ............ 2 917 — 1|5,782 |7,877 — — | 2,323 | 1,665 | — — 2,894 | 4,688
Gäfleborgs läns ............... 1 | 1,057 — 11,446 | — = — | 1,073 SE = 466 | —

| Västernorrlands läns ......... 1-123500 RAS Fed 30 2350 ES3OREE — = =
Mo TLIAeGSNANS | össe cec ccsersra 1 1851) "277'12;166 162 =S 9 2300 0,08 | 2,166 | 16,72)

! Samtliga skogvaktare klänga i sollavar till något lägre pris än det i marknaden gällande.
2 Bergtall. l ä

339;

Få

TABELLSAMMANDRAG.

> 8'61
Ford li)

— 18'0€Z
— 1094'I

Era GL

NOK

£'g |8'0T

SEA EOPE (G0GT

— 18'6€ |2'06€

+$i6i
u9 ogAe
Furul[ey2g

8'O8E)E—

Diverse

25303 Nn
La EA RH (

01 JeuwepN
—

'QIISBONS

01j JUBAUY

| Diverse

FSA 9'8 | — |1'I8z|6'<6 8 Or
NA EE RA = =
= | »p8c Zz. | 71598 I8'eL Fv AR
SNS 8'pr | — |S'0p |6'ELL| FSA
Få SN FRINGE
Fi Gr En LAO0T or | 00z
—IG6G STEEN GR OO OR 006
er RT a'gtT) — |909'1|?'889 =S =
a IAN s'0€t) — la'st |8'98 (NE
Här IE se rr Sak Ore

= arceTL—E = 191008 vx =
lr (NR rant Mad [rn 8 Sö
ÄN (NOAA Så =S
— 27'0S21'S01 9'Iz | — It'0S |t'S0I 8'L 05
Sr OSSE EA v'pr | — lö'tp |8'88 9'g 001
2 GR AN RN 6 ISP
ms NA HA 8'II| PLE|S'9EP 9'8 LIT
SS BIORINSNLG I S:006 Ort | 69
8'95 Ie'Sp |8'0 |+'€Z "OP FT | 002
IH OG 95 |9'IR | — ho'8cru'ont S 001
— - TACE — | — — — —

|

fa AR SSE NEN Se
Ä SN FÄRS SLR vå SER
ES EVR ER ES

sner8 Buwupaj ua3a —

19112 stud -a0ejd yn 13pun uy

PNespau In 01 JUPAUY -PosBoxs IN €161 01 1d0xuT

€Z 6
OLT |e'Lep'I
= €LO'I
u'p99'T| €zE'z
GB0 NM ELESAL
SP 9SL
cr. | G8T'e
= LI
LOI PE6
NOT
jo 1£09
==IFGGR
— »'0IL'T
POS 16"Z19
Lol -—
2 =
[6] =
"BY

€161 el ua3a
3 28ueppaN

|

I Diverse

|

|

s"L.8F
92'6006'z
9'G88
ELP'I
13

ST

ö'SpI

22'9€ |
[NTA G]

9'8I
s'€I

"OP
LS

up Sutalleqadg

'sned3 JeuwepnN s BqlaxO
131 SZ 420 UOJOY2 1ajtT OT MIOJNIOJ Fp ”IEG2XO 4YIO UOf[ONI IMOMIOJ & ”IHLIBt1ag > tSNes3 jeumuepn sofa studsdoyqur sapun Hes HIV = "IuWnNjoN Ipueffojiajja I IEBuj

++ sur] spueguwef
SUB] SPUB|IIOUISISEA
"> Sue] SB10qa]A€T)
"suej sä1raq1reddoy
sue[ SpuejueunseA

EETETTT " Sue| 01q310

't SUP] SPUL|UNEA
"> Sue] S310Qe1IeYS
st soel s310qsAly
sure snyofg 'o'qa105)

see stel SpueleH

:etsuej SnYowjeN
'""SUE| SPEISUPNSIIY
set osuej S3unple
BIPOS « «

exon sur| 2vrjasT
"> Sue] ST1I2qouorY
"> supp sBurdoxuof
sug] spuepo3iansg

suel SPuejuewIapog

Rb elesdd

'"" Sue] SWjoYx201g

apenuosäunspuet

'8 129

NN h
LI vw - AL

330 SER 1913.
FS Tabell 9.
Använda plantor till skogsodling under
Antal SPlant skogsvårdsstyrelsens ledning
Landstingsområde plant- | skole- |
; RR rg AEA Oomskolade Omskolade
N —— "Diverse
har Tall Gran Tall | Gran
SIOPKHOlmS- LÄNS” .. i; sv pitssds — — — — — — =
KE nSäla läns, As sd dere sår rn er 5 55 SR Så Er == =
$ Södermanlands läns ......... 2 2,76 200,000]- — ÖI;000) 1IO;I60]E7T,7900
Östergötlands släns'............ I 6,7 I, SANS LO 341,600 =
$ on köpingSs LäS; s.cccesser spin 14 435 TN — = 10,500
FETORODEEgS- LAS och os srrst ror rn = = FR a = = =
almar läns NOrfa ...s.oc.-.-.- 5 ins 205,500] 155,750 — — 1,820
almar länsTsodfa..:.sssc.c nt 1,55 982,779 146,425] — 35,288
[BIGkan Oe ASA Ne esinse dess 2 4,00 404,900 Sör
föriStanstads läns. ......v.mc. — — — — — | — —
Walmohus: läns sus: seas. vt 4 I a | EE | = Så nå
FIÄMAGdS TläNS, 5 ostens se a da 5 O5e7 ER KASUS
Göteborgs och Bohus läns... 3 SN
| ses MÄT SSE SE AA 16 3,7 | 117,400| 50,0007' — |19,0002] —
| Bbaraborgs: lälS,, ss... st 2+11 — | — | = Re — —
| Marmlands, JälS ik. sc. oe doi 3 1,3 FRE RARE — =
IE ÖEEBLO LÄNS: oro soon varse et 3 4,4 = | = = = =
Mästmanlands "läns: ...... I | 255 | CEAS
| öpparbergs-lällSt! ss... sc 4 | 2,00 | — — [KZ 14 [Bo S5OSO —
| (ravlehörgs. läns los... .«s.v. ÖRA | 32,995] — — | — | —
| Västernorrlands läns ......... I | = 666,000, 50,000 = | Er
| NET Ela SLAS me oa beer ade sina 10 0,20 | — | = — | —- | ig

PY

! Utlämnat gratis eller sålda till något

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTEL
l

lägre pris än gällande,

NN

3,90011,031,700

32,9002,095,500

? Delvis på skogsvårdsstyrelsens bekostnad

68,250

19,400
982 779"
127,000

117,000

6,603,020

3 31
2,777,000/1,982,2201-

734,700|1,008,400)

385,800 172,000)-
UL
1,431,400 |

Ä

JG
453,150) — 88,080)

87,000:

105,790 4,000 2
SL

+

NE

$

Förs ertt mo REPA SET RS LE

BÄR An at RES ög
TY FN FANA Ka Pere

és : TABELLSAMMANDRAG. 3
,
;
plantor.
| till nedsatt pris Försålda plantor Behållning av plantor till |
— gratis (till -gängse pris) år 1914 |
Omskolade Oomskolade | Omskolade Oomskolade Omskolade |
; | Diverse ; ; IDiversel — 9 ES SR Diverse]
Tall | Gran Tall Gran | Tall Gran Tall Gran Tall Gran | E |
| | | |
7; — ERE NG a EE = — — [1,000,000/1,000,000]|180,000 165,000 5,000!
| | | | |
92,935| 70,670/127,451|198,0001320,500| 31,150| 21,455| 26,133 1,256,000/2,010,000| 84,240) 376,000/273,925:
| | | | | | | |
=E 7,1001385,000)]123,500] — = — [1,350,000] 655,000) 30,000)] — 56,500/
; i |
= -- = 876,098 224,170 | 67,549/11,364,000 3,100,000 551,000 1,04 1,000 104,085,
— —-|I45,500 — 77.500) 39,200] — = 12,400/13,252,500 1,646,500) —2,400) 250,590/171,000
33 = | | — — — — — — — ———
— — == 29,400 68,700] — — 2,090) 378,000/1,295,000] 15,000 — 60,000] 6,000
| | | |
ST ELK — -— — — 575,000)L 183,0004 -— — | —
— — I foo 321,845 II 5,300,000 572,000
; | | |
mel [049001 — | 5,000] —— — — -— -— —
2,425,490 I 310,100 I 12,074,037 T31,A7
-— I er — I
I I | . |
| | 1,127,095 18,762,500 |
I ; 4 |
Jo | — [Ern SOON S2:0751 1 11553 509:500[5, 178000) 47,200] 52.890]
KN | Me 244 || SER | 2,207,000 tall och 2,249,000 gran | 54,000)
| I
— | 51,900] 6,50011416,000]| 88,000] — = — 12,155,00015,458,600] — 95,700 51,300)
| | | | |
— 2 522/260,500/404,000 — PRE a 1,170,000/1,828,000] — | o— | 12,000;

en

'
—

|
|
|
|
|
|
|

(NR).

579,000 50,000

6,150

3 Utlämnade gratis.

700,000 - 3€0,000|

= -— I

12,000

| 200,000/

[Te
500,000) — 50,000]

41,200) 78,000

ren

Tabell 10.

SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I913.

bl

| | Inkomster.
| |
| lE
| ; Skogsvårds- rsättning
| Landstingsområde Behållning Basa avgifts- | Försäljning | för biträde | "Räntor
| | An medel, av frö av skogs- Se a
| ; Hushåll-| under år och vårdssty- disc
| AE Staten | Lands- | nings- | 1913 ut- plantor relsernas
ting | sällskap| delade personal
Kr. Kr. Kr. | Kr. Kr. Kr. Kr. Kr.
Stockholms läns ............ 13,834,02 | 5,446 — 3,500 5,316,62 | 25,208,43 1,982,— 650,98
[ÄLTP psala JäDS scr -cserostossnts 11,284,20 | 6,525 — 3,000 | 15,480,75 3,860,82 125,5 2,878,57
Södermanlands läns ...... 2,593,61 6,946 2,500 1,000 | 10,477,31 5,699,44 877,24 1,266,10
Östergötlands läns ......... 2,476,40 7,382 5,000 800 | 42,241,62 | 24,406,32 2,965,60 1,027,95
Jönköpings läns ............ 14,013,13 | 9,917 5,000 4,800 | 14,163,48 — — 2,067,90
Kronobergs läns, ...........- 58,481,64 1,500 — — 15,354,41 — = 2,181,33
| Kalmar läns norra ......... 23,754 32 | 4,184 1,000 1,000 9,612,45 1,441,64 107,73 1,385,93
» BT SOLA Kockeesses 46,058,57 2,500 — -— 10,633,25 2,100,22 3,— 15973,81
Blekinge läns ...............| 10,080,40 | 7.368 2,000 2,200 2,849,71 1,044,42 6,— 1,473,98
Kristianstads läns............ — 9,051 3,000 3,000 680,53 - — 11,663;15
| Malmöhus läns ...........+-.- 3,473,20 4,000 1,000 1,000 113,98 215507 i. — 134,85
ICETallan ds lans rboces despsres 12,794,13 | 16,626 | 10,000 5,000 5,401,00 1,816,22 — 536,52
Göteborgs och Bohus läns| 3,739,98 | 20,834 | 2,000 | 18,000 1,658,78 2,150,53 — 132,60
INIVSPOreS) JANS Svessessess ocer 51,138,28 9,917 | 10,000 — 17,055,72 | 14,442,72 — 428 54
Skaraborgs läns ..........s. 5,235,68 7,367 4,000 — 10,742,90 | 15,985,62 322,40 7,953,63
Maärmlands. JäNS-....-.csssseos 110,417,92 1,000 — — 80,481,88 | 25,559,62 1,460,50 8,246,38
(ÖLEPIO HANS Viss ra serves aröp rose = 8,209 2,200 2,800:-1-18;572577' — — 119,79
Västmanlands läns ......... ) — 10,313 5,000 2,500 | 19,372,77 7,116,07 -— 49,755,44? |
Kopparbergs läns............ 1113,635,08 2,342 500 500 | 57,620,89 1,416,80 — 729,73
Gävleborgs läns ............, 145,701,53 1,000 — — 53,846,74 6,007,98 1,074,30 | 12,960,68
Västernorrlands län......... | 96,049,57 1,000 — — | 92,381,61 7,140,67 1,231,04 6,141,12
Jämtlands länSt.c:sc» ce. sis. 129,181,85 1,000 — — | 72,646,31 1,504,72 3,290,68 4,919,05
1 Endast avlöningar. ? Lån och räntor.
Tabell 11. Skogsvårdsstyrelsernas tillgår
Tillgånga
| - . .
Landstingsområde Kontant Ferdangar Skogsfrö
äjler ER | Inven- Fastig- och> |
på bank THiverse Outdelade tarier heter outklängd a |
| personer | RE KOD 1
Kr. | Kr. Kr. Kr. Kr:
i |
SStOCkHOlns- 1205'-3.s0 ie s3esp seen cross NerRs rd DR SRA 4,263,58 2,633,80 - 1: = 200748,210 —
Uppsala läns ..... I 48;01T538 1,162,91 — 3,153,20 =
Södermanlands läns 624,03 872,06 — | --2,960,— 2,917,—
Östergötlands läns o:..sss,]:sovicosössacnesse sdaed eder 6,325,93 3,290,80 | — | 2,300,— 4,200,—
JÖNKÖPINGS K ANS «ccs skost s0sp ons utse ger Ske vele | 521390 730,58 | = 4,596,79 12,231,;85
KTIONODELESUIATSI doc declst eden ee SES RS RNEE äte Kola | = | = = = =
Kalmar -läns DOIlA ass>aces5o0s05rss sosse ssd sra nils es 1: 10,487,27 | 764,46 — 9. 27150;85 9,050,—
p NI TSOC TAS oreee ras bb ges EN So RSS | 24,384,82 | —1,691,357 — | -2,263,02 2,600,—!
Blekinge ADS oas osv est s vsejsels se Srrear sa SE sas vs | -4,355,389 -— | — 3,141,74 —
Malmöhus Mans: vs srspes tass ud sken e NES EINE so sus |-2,094,48 — | — — —
Hallands läns:ssdas.ssanses 5: 160,10 589,45 | — 2,292,08? 10,684,37
(Göteborgs. och. BORUS; MaDS ksscssecsdersedesrsror | 4 34 231,08 | — I; IBIS, —
AIVSborgs länS ss ksens ska svdsus so R Se SSR 250,10 | 904,97 | — 1,769,85 12,000,—
Skaraborgs JäNS comtes sdeesscsnas dee ak brekeE SRS ec — | — | — — —
WMarmlands: länS: sc.:ssssepesecasesk ers ps sned tog 15,477,58 815,82 | -— 5,200,— 30,000,—
fÖrEDIO LÄNS: ssss ce osprenes bleve ne as ss s RS AKS NE EAA 157115: I 325,62 ij — 1,896,56 33,951,89
ävastutanlan ds -länS. ssd spsetserenqrac sd s beses ee | 508,66 9,239,41 | 14,642,59 | 4,000,— 21,000,—
IGRPATPETES LÄNS | 3occcöcdssvdis es nens AR & UAE 763,11 53,136;00--1 -— 8,688,06 27,159,71
IS AVIEDUrES LÄNS os cdecovsdere SARS sR SSC er SR NA |.90,072,76 | 50,98 ' | - 12,694,52 39,667,40
MAStErnOCElA DUST IATS oh sccce ace stone ren enes SRA SSR GE ' -62,499,07 2,505,18. | — | -6,000,—- 12,006,83
MATA TAG EUS TIS oc ere ön ee ön sn vå 0 de SARS SSER ISAR 58,018,2 925,— | — 4,550,— 34,000,—
I I
! Skogsmark. ? Materialbodar och stängsel. 3 Skogsfrö och plantor. 4 Kott. 5 Hö och säd.

utgifter.

TABELLSAMMANDRAG.

Utgifter.
| Bi Avlöningar | |
Skogs- IfDienmne | är och rese- | Litteratur | Övriga | Inkom-
Summa llodling och | och | skogs- |ersättningar och | omkost- Summa |. ster Summa
plantskolor] bäck- | vårds- (utom undervis- | nader | | över ut-
rensning | åtgärder skogsod- ning | | gifterna |
| | lingen) | | |
Kr. Kr. CR STF EE 4 Kr. Kr. KE TN Kr,

— 33,940,87 | =— I — | 14,491,35 200,— | 3,042,20!] 51,574,42 | 4,263,58| 55,938,— |
43,160,84 || 17,971,82 | — — 10,546,90 | 438,80 | 5,526,44| 34,483,46 | 8,677,38| 43,1€£0,84
32,002,28 || 14,967,85 | — — UPS RE | 1,434,814 | 4,287,37| 32,002,28 | - i 32,002,28
86,299,89 || 51,972,32 | = a — 14,650,29 | 2,303,10 | 871,48| 69,806,09 | 16,493,70 86,299,89

— 11,352,14 | — | 2,557,22] 12,588,88 | 4,319,18 | 13,822,78| 44,640,29 | 5,321,381| 49,961,51
77,517,38 || 22,391,67 | 567,60 — 12,502,99 | — | 5,281,350| 40,743,76 | 36,773,62| 77 517,88
42,486,11 || 15,390,49 | 1,265,71 | 556,93) 12, ;700.84 | 325.52 | 1,759,635| 31,999,14 | 10, 486, 97) 42,486,11
63,268,85 || 11,431,85 | — | - 789,76] 10,475,50 749,62 | 7,178,39| 30,625,12 | 32, 643, 73| 63,268,85
27,022,351 7,661,36 före | = 79718 532,82 | 3,159,44| 19,325,38 | 7;697, 13 27,022,51
36,787,41 || 11,338,;36 | = | = Fil VIINAA 447,52 | 12,209,88| 36,787,41 | 36,787 ,41

— 3,511,43 | SE" ANI -— | 268,62 — 7,055,05 | 2,094,48) 9,749,58
52,173,s9 || 31,909,15 | — I = | 11,4i1,26! 490,10 | 7,613,83 51,424,34 | däD:en 52,173,89
54,063,87 || 34,056,39 | - | — | 13,776,59 | 1,000,— | 3,276,68 52,009,66 | |
102,982,24 || 46,861,34 | — 700,— | 19,635,72 -— | 2,883,69 70,080,75 | 32 901, 49/| 102, 982, 24
51,607,23 || 33,408,98 | — I — | 10,452,17 | — | 2.300,42/ 46,161,47 | 5, ,445, 66| 51,607,13

227,166,30 || 91,704,91 |65,169,58 | — | 31,591,84 | 3,686,28 | 19,536,11' 211,088,42 | 15,477,58| 227,166,30

033,94 | 2.602 87 | 172,44! 13,518,48 1,184,19 958,70. 19,370,06 | 12,531, 50/ 31,901,350

94, 057,28 13,488,12 | -- | — | 15,996,28 1,907,93 | 62,155,57!| 93,548,62 | 508, 66) 94 ,057,28

176, ,744,30 || 23,958,13 | 7,209,22 | 4,793,37| 23,026,08 8,463,97 | 19,119,36 86, 660,13 | 90,084, 37 176,744,50

220,60G,23 || 13,671,84 [31,923,01 | 209,866,36 34,198,89 5,387,73 | 15,479,64 130,527,47 | 90, 072,76) 220 '600,23 |

204,544,01 8,737,39 '62,008,s8 | 3,127,68| 33,664,72 5,953, 59 | 27,652,61) 142,044,94 | 62,499.07/ 204,544,01
212,542,61 3,711,92 |74,642,22 | — | 25,202.54 3,686,80 | (rag: 122, 23 138,261. 39 76,385.54) 212,542,61 |

Skulder.

LÄG
; Skulder | Till | Tillgångar
Plantor Summa SN Summa Till bank | diverse | Summa över Summa
tillgån- | personer | skulderna
7 garna | | |
ve I / |
Kr. Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | | Kr. Kr.
5 | ]
= 8,097,33 8,097,33 = = = =
3,660,76 21,108,08 — | -21,108,08 — 1,617,47 1,617,47 19,490,61 21,108,08
3,270,— 10,643,74 | — I — 10,643,74 | — 642,38 642,58 10,001,16 10,643,74
14,106,350 51,116,23 | -— S1110.58 68,90 68,90 51,047,33 51,116,23
10,760,74 40,910,34 — 40,910,34 — = = = =
1,890,— | 30,308,54 — 39,308,354 — 5,197,93 5,197,95 22,710,59 30,308,3t
oo 33,290,$3 — 33.290,53 || 1,200,— 1,200,— 33,090,53 33,290,33
RR = = 7,697,13 NH = = = dr
| 2,094,48 — 2,094,48 II — — = 2,094,48 2,094,48
15 432, 14 33,934,84 | — 33,934 34 | - -— — 33,934,84 33,934,8s
ES rn 05dar | 547,08 — = 5,547,98 5,547,98 =
, 9, 342, 62 | 36,931,66 | - 36,934,66 | — 4,033,17 4,033,17 32,901,49 36, 934, 66
Ka ,009,— 96,493,40 | -— 96,493,40 — 811,08 — 93,682,32 96,493,40
52,395,42 -— — 533,39 11,525,97 12,069,36 40,326,06 52,395,42
Å 186, 92 76,282,83 | -— 76,282,83 45,000,— 5,000, — 50,000,— 26,282,83 76,282 83
frå, d 041, 38! 08,884,37 — 08,884,37 | 82,800, — - 8,800, — 90,084,37 08,884,37
450,— 156,770,08 — 156,770,02 || — | — - — --
LS rs | 134,260,47 — 134,260,47 - I -1,826,02 1,826,02 132,434,45 134,260,47
FS 115,933,54 -— 115,935,54 — 466,66 466,66 115,468,83 115,935,54

vy
-
—

é

SEC
RO

vå

Ir YA
Få

4 Ä
'
ÖR
)

Nl KW
PINNE
& C) M

RDR

RA ar gng
MSR$800 1 MtNrg Ål jIr der st