tingen tro ARS rt ttrarsbeirtRr rr 1 TY FERLIBRARY ( OEM ; SUENEN YORK BOTANICAL GARDE d SE ur I > mr —R SÅ Y fö SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1915. BILAGA 2. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER FÖR ÅR 1914. a CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1915. INNEHÅLL: Berättelser från skogsvårdsstyrelsen inom: Sid. Stockholnist Jans: JandstingSOmraCle:....:. wc. bode smnie nns ses se I Uppsala » SR Em dt DNA osar Sen DD oc I I Södermanlands läns FR RANE Ses BAN Sö ARR VE BORA 2 Östergötlands — >» > (Med; 22 RENA kast 47 Jönköpings > > (MELIN Ness nostra 67 Kronobergs » PE INNE SS esse Sena ren sr lpr reader Kalmar läns norra landstingsområde » » södra > Gottlands — läns 2 Blekinge > > Kristianstads » » Malmöhus > > Hallands » Göteborgs och Bohusläns = » Älvsborgs läns j Skaraborgs » > Värmlands » > Örebro » Västmanlands läns > Kopparbergs : >» > Gävleborgs p > Västernorrlands » Jämtlands > 2 Tabellsammandrag: Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- personal och skogsvårdskommittéer 398 Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsernas ledning 309 I ning av ÖNS i skogsvård... LAR | Ätgärder mot RE ER EA SG JAS FER SLA hå <> | Fotlänghineg — Skogsfrö... — Skogsplantor Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och der 1913. — Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder 1913............ ; | Skogseldar RE AR SAS AISA Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- område berättelse för år 1914. 1. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:t nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1914. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har undergått den förändringen, att av landstinget utsedde godsägaren C. A. V. Tottie, som tillhört styrelsen ända sedan dennas inrättande, under berättelseåret avlidit och blivit efterträdd av godsägaren J. W. Lundin, Karby. Förutom det forstliga biträdet (länsjägmästaren) har styrelsen haft an- ställda 4 skogstillsyningsmän (länsskogvaktare), varjämte 4 plantskole- vaktare omhänderhaft vården och tillsynen av de på tre skilda platser inom länet befintliga plantskolorna. Under skogskulturerna, som på grund av höstens mobilisering måste inskränkas till våren, funnos dess- utom anställda 27 plantörer. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft 6 sammanträden. Skogsvårdskommittéernas antal har utgjort 101, och hava från åt- skilliga av dessa meddelanden och rapporter ingivits, vittnande, vill det synas, om ett ökat intresse för skogsvården och önskan att biträda sty- relsen i dess verksamhet. Synnerligen önskligt vore emellertid, att ge- nom dessa kommunernas förtroendemän upplysningar mera allmänt kunde meddelas om även tillärnade avverkningar, så att styrelsen bleve i till- fälle att i tid och i största möjliga utsträckning tillhandagå med anvis- ningar rörande avverkningens rätta bedrivande, ävensom att dessa socken- kommitterade ville inom respektive områden verka för skogsplantering å äldre kalmarker. De populära skriftserier, som inköpts av styrelsen, hava för spridning blivit utsända till skogsvårdskommittéerna, vilkas betydelsefulla uppgift i allmänhet alltför litet uppmärksammats i kom- munerna. I Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2 2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. o -” .” . .” 2. Atgärder för utbredande av kunskap i skogsskötsel. I likhet med förhållandet under de föregående åren har länsjägmästaren på sina resor inom länet och vid personliga mottagningar å kansliet meddelat skogsägarna råd beträffande skogens riktiga och rationella skötsel samt sökt att verka för en förbättrad skogsvård. Särskild upp- märksamhet har ägnats åt att genom gallringar i yngre och medelålders bestånd öka tillväxtprocenten och tillgodogöra undertryckta trädindivider. På kansliet förekomma numera i stor utsträckning besök och telefonledes gjorda förfrågningar. Skogstillsyningsmännens verksamhet, som synes tillvunnit sig allmän- hetens förtroende, bidrager också till spridande av upplysningar rörande skogsskötsel. Dessa komma vid besiktningarna inom sina distrikt i nära beröring med såväl skogsägare som skogshandlande samt äro då i till- fälle att öva ett inflytande, som bör främja skogsvården eller åtminstone i allmänhet förebygga större ödeläggelser. Föredrag i skogsvård hava hållits vid de av kungl. hushållningssäll- skapet i Stockholms län anordnade föreläsningskurserna för mindre jord- brukare, och de hos styrelsen under kulturtiden anställda plantörerna torde enligt tillsägelse i allmänhet hållit smärre föredrag för sina arbets- styrkor å kulturplatserna, ävensom utdelat tillgängliga populära skrifter om skogsplantering och skogssådd. Vid den särskilda planteringsdag eller »skogens dag», som anordnades och understöddes av styrelsen samt firades Valborgsmässoafton den 30 april på ett flertal platser inom länet, förekommo även föredrag och tal i syfte att väcka de när- varandes intresse för skogsodling och en vårdsam behandling av skogen. Till de allmänna biblioteken inom länet har utdelats flera nummer av Skogsvårdsföreningens folkskriftsserie, liksom även skogsvårdskommit- téerna erhållit ett antal av dessa till spridning, varjämte vid förenämnda föreläsningskurser dessa och övriga populära avhandlingar SETS kostnadsfritt utdelats till allmänheten. 3. Understödjande av skogsodlingen (med tablåer). Jämlikt styrelsens beslut har kulturmaterial tillhandahållits enligt föl- jande grunder: vid en ägoareal av intill 30 hektar har lämnats 350 4 rabatt å inköpspriset, Er » » > TOO » » » 25 AA » » » » » » över 100 » » » 15 4 » » » dock ej gällande större parti än 25 kg. Däröver har fullt pris beräk- nats. Såväl större som mindre skogsägare hava, därest liksom beträffande STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 fröet rekvisition inkommit före 1 december och det ej gällt kultiverandet av mark, där lagstridig avverkning skett och skogsodlingsförbindelse måst infordras, kostnadsfritt erhållit intill 25,000 barrträdsplantor, i regel oomskolade, då nämligen de omskolade allt mer tagas i anspråk för de kulturer, styrelsen har att utföra på bekostnad av utställarna af skogs- odlingsförbindelser eller deras borgensmän. Enligt angivna betingelser har skogsplantör avgiftsfritt tillhandahållits under 4 dagar, därefter mot ersättning. I och för återförsättande i skogbärande skick av kalmarker, uppkomna genom avverkning eller skogseld före 1905, har skogsfrö kostnadsfritt utlämnats. Emellertid har endast ett fåtal markägare an- vänt sig av detta senare medgivande. Till belysande av kulturernas omfattning meddelas här fyra tablåer, den första med specifikation av genom styrelsens försorg utlämnat skogs- frö, den andra angivande utlämnat plantmaterial, den tredje upplysande om arealen av all inom länet skogsodlad mark med av styrelsen till- handahållet frö och plantmaterial samt den fjärde angivande areal och dagsverken i fråga om den med biträde av styrelsens plantörer skogs- odlade marken. Tablå n:o I. I a Härad eller skeppslag | I SER SERA kgan Cl Okg | I Sollentuna HÄrAd ESSEN 6 | 4 | 0,50 10,50 Färentuna » 8 2 | 2 10 | Långhundra » 23,50 13 | 36,50 | Erlinghundra » 9 7 | == 16 | Seminghundra » 11,50 i - 18,50 | Vallentuna » 9 2,50 — IIL50R | Frösåkers » 59 27,50 — 86,50 Närdinghundra = » | 47,25 34:75 | — 82 | Väddö och Häverö skeppslag | 14,25 7,25 - 21,50 Lyhundra härad — Sjuhundra = >» Bro och Vätö Frötuna och Länna Åkers Diverse städer » villasa Utomstående Plantskolorna Danderyds skeppslag Värmdö SOLDODAS = MATA orerar sales oas oe rE Svartlösa mr SAR LE EA ARA SER | Öknebo » mhällen Summa summarum 2 4 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tablå n:o 2. R | Björk Summa | Härad eller skeppslag Sa | Cec | st. st. st. St I st. Sollentuna 100] 100 ==) SEN 200] Färentuna 59,000/ 6,0v0 — — | 65,000] Långhundra 16,500/ 6,500 — | — 23,000] Erlinghundra 39,000 — 14,000 1,200 2,000, -— 56,200/ Seminghundra 20,590 2,000 = 1,000) — 23,500 Vallentuna » 43,500| — 5,500 = 1,000) — 50,000 Frösåkers 2 128,400] 272,900 50! — | 401,350 Närdinghundra » 92,200] — 52,425 — I 200) 144,825 Väddö och Häverö skeppslag ....... | 22500) — 18,500 -— = fl FT HÖVROD dra MATA «oc ee cor olje njuter ba Bå 55,000 — 36,500 — — | —-91,500 FST ÄTTEN A AA fos NG 27,500] — 37,500 | 1,000 — 66,000 Bro och Vätö skeppslag.... 11,500/ 9,200 100 300] — 21,100 | Frötuna och Länna å 89.000] — 58,000 10! 147,010 | Åkers Fra cASES SA KEENSIODO] 2,500 — | — 15,500 NYE er TAL og VAL sa ER SO EG SAR SN DEL7SO 5IG00] 100] 2,150) 165,900 SOLNOUDS IHATAl 2 sir cc delkelal ses Je fore SO NSO0 155000 — | 141,500 | Svartlösa MR 60,500] — 19,500 — — | 80;000 | Öknebo » 31,500] — 16,500 = — [I 48,000 | Danderyds skeppslag -o:......ossssessrss oa 17,000] — 30,000 = 5000] 52,000 | Diverse städer | 6,050] 6,250 | 3,000]| — 15,300] » villasamhällen | 1,200] 250 15 3,000]| 6,465/ I I Summa; 932,200 701,025 1,465 20,660/1,655,350 Tablå n:o 3. Hjälpkul FA Härad eller skeppsla Sud Plant = a FN ng | Sådd | Plant. | har Hann Hari os har har | [| | 5 Sollentuna DAradt ade ere | 10,30 | — — | Oro I 10560 7 Färentuna Jå SEE ERS 9,50 | 13,50 | — I = 23 | 10 Långhundra or are sd 39,50 | 4,75 | 4,50 | 2 50,75 6 | Erlinghundra » RETA 11 4 | 30 32,30 | 7 | Seminghundra =» .. ida | 19,50 | 5,30] — | 24,80 I 9 | Vallentuna Pl eD sor SR | 9 12,30 3 | — 24,30 | | 20 | Frösåkers SV AREAN TA I 96,75 80,75 8 19 | 204,50 | | 17 Närdinghundra? 3 poccsssr ts 85,75 | 34,80 | 2 | 1.30 | 124,05 | 9 Väddö och Häverö skeppslag! 18 NGM re = 0 > 28575. | | SrICEyhundras härad postas s — 21,50 — 0,25 || 21575 | GF NIISjuRtndra 0 CASE ess ae INA NOR RES 5 | 54:50 12 Bro och Vätö skeppslag 15,85 | 3,40 | — 1.75 21 15 | Frötuna och Länna 2 [ONE | 29340 I 2,50 || 69.90 | 7 | Akers » | 18,10 | 3 2 | = 24,10 | lugnt Värmdö » [i AO sg sj SA I 61.15 la KILON I ISOfbolvas Härad. ret. ss. 58,25 |. 30575 335005) 3025 | 95375 17 SYVartlösa.. 2 odds serade | 36440 9:70 7+50 10,30 | 63,90 9 Öknebor; . 2 CN 30 7550 —" JAS 2350 NAD 4 Danderyds skeppslag ......... 23 103504 SNES | 35550 3 IDIVECSE KStACler mrs oskle serber | 2 ler rök fö 6,10 | 5 » villasamhällen ......... | 3,25 | — — 2710 || 10,35 2 [UfOTASTRENAe hs so sr ligr22 | ER 208001 Summa| 607,35 | 340,55 | 43,50 57,85 | 1,049,25 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 Tablå n:o 4. | | Dagsverken | | br Hjälpkultur | | Bal RN TE | Härad eller skeppslag 2 | Ä [fox] = 2 2 3 = | | SU = 3 [= ö » | z 3 = sö 7 St | ; NE Å | I 09 | | | hektar | hektar | hektar | hektar || hektar | | | | | I | | | Färentuna Harads I 93 | 54 | = = 7 =S — OM IER EE | Långhundra BAR ERAN ILSS 93 166 || 37,50 4,73 | 4.30 2 48,75 | Frlinghundra BV tredssas 176 86 | 93 ro. NING 40 ggr) 20550 Seminghundra Dass 55 6 | 22311.I3,50] 530 al sc I 8:80 | Vallentuna Pr Rrsfår Vag 112 SSI IS OM HEk25300 53 ÖS GES Frösåkers SS ER ER | 451 190 2151 41,75 | 22 8 | 19 |. 90,75 Närdinghundra =» .....vc.. | 131 56 | 106] 21,75) 6,80] — | 1550] 30505 | Väddö och Häverö skeppslag| 134 | 41 125 || 18 738] Zool == || 27525 lölfyh undrar haratl..c...scsssrser 146 31 338 — 21,50] — 0,25 | 21,75 SJUDINCTA, (52 ENS dee 104 | 2 2751 25,50] 8,50) 5 5 | 44 Bro och Vätö skeppslag| 103 | 24 981 13,85) 340] — T75L ELO Frötuna och Länna = > 253| I54 177. 25 21,40) I 2,50 || 49,90 Åkers > 33 | 5 137 || 12,10] 3 3 = IE Värmdö » 10 | — 68 — 11,65 SE EET 7365) SOLD OLMSERADAC: Cu skr seende TSONREST 218 8,25 | 1825) 3,50) 13425 | 33:25 SVALLÖSAO AR frå se daad ina oc 261 | 5 179] 24,90] 7570] 4 7230 | 43.90 | Öknebo RE m VINET CT er elen 271 FS 99 18 I 7250 = | 2,50 || 28 | NIVerse stader ti ..ioioslseeide 23 | 44 | Ef 0 4 | —- 1 — 4 | Summa| 2,447 | 956 | 2,695 || 276,10 | 181,30 | 38 | 48,55 543,05] Av dessa förestående tablåer framgår, att under medverkan av sty- relsen blivit under året genom fullständig kultur och hjälpkultur skogs- odlade omkring 1,050 hektar vid 208 olika egendomar, därvid utsåddes 416,05 kg. tallfrö, 259,75 kg. granfrö och 10 kg. lärkträdsfrö eller inalles 685,30 kg. skogsfrö samt utplanterades 932,200 tallplantor, 701,025 gran- plantor, 1,465 lärkträdsplantor samt 20,660 björkplantor eller inalles 1,055,350 plantor, motsvarande 1,634,058 år 1913, 697,410 år 1912. Antalet av de egendomar, där förevarande kulturarbeten utfördes, ut- gjorde 208 år 1914, 244 år 1913, 158 år 1912. Den vid ett flertal gårdar tillärnade höstkulturen, då inemot en halv million plantor skulle blivit utsatta, måste alldeles inställas genom mobiliseringen, till vilken även två av länsskogvaktarna och en plantskolevaktare varit inkallade. Sammanställningen i det föregående ger i övrigt vid handen, att sådden minskas och planteringen årligen ökas i länet, där skogsmarken i regel snabbt gräsbindes. Vidare bemärkes, att under de senare åren nästan alla större egendomar, vanligen enligt från länsjägmästaren utgången uppmaning, börjat själva insamla och utklänga skogsfrö samt anlägga plantskolor. Att detta oaktat det genom skogsvårdsstyrelsens försorg 6 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. tillhandahållna plantmaterialet årligen och högst betydande ökats, torde få anses såsom ett särdeles glädjande tecken. Styrelsens kulturarbeten hava handhafts av styrelsens fyra ordinarie skogstillsyningsmän (länsskogvaktare) samt av styrelsen för kulturperioden särskilt anställda 27 skogsplantörer. Arealen av skogsodlingar, vartill frö och plantor rekvirerats från skogsvårdsstyrelsen, men som utförts av respektive egendomars skog- vaktare, är beräknad till omkring 3506 hektar. I skogsvårdsstyrelsens 3 plantskolor hava blivit utsådda 41 kg. tallfrö, 35,7s kg. granfrö och 9,so kg. lärkträdsfrö, varjämte därstädes i mån av utrymme omskolats tall-, gran- och björkplantor. 4. Biträde vid skogens skötsel. Vid 59 egendomar, varifrån ansökningar inkommit om sakkunnigt bi- träde för avverkningens planläggning och utförande, utstämpling av skog till avverkning, gallringar, utmärkande av fröträd, hyggesrensning, markberedning och kultur m. m., har nödigt biträde lämnats. Under berättelseåret hava av länsjägmästaren och skogstillsynings- männen sammanlagt 415 egendomar besiktigats, dels för att utröna om föreskrivna kulturåtgärder enligt lämnad förbindelse voro vidtagna, dels för att tillse, huru nyligen skedd avverkning bedrivits. Vid 19 egendomar hava genom skogsvårdsstyrelsens försorg blivit utmärkta 38,292 fröträd, förutom det att ungskog, ungskogsgrupper och timmerämnen anvisats böra överhållas å till avverkning avsedd mark. Skogstillsyningsmännen hava, oavsett mobiliseringen, under inalles 553 dagar (motsvarande 560 år 1913) varit sysselsatta med förenämnda arbeten, förutom tjänstgöring som plantörer under kulturtiden samt resedagar och liggedagar under pågående förrättning. 5- Uppsikten över skogslagens efterlevnad. 28 avverkningar i strid mot lagen angående vård av enskildes skogar hava under året kommit till styrelsens kännedom. TI fråga om 25 av dessa hava skogsodlingsförbindelser infordrats. Dessutom hava 150 avverkningar förekommit, som föranlett särskilda skrivelser från skogsvårdsstyrelsen. Vid 6 egendomar har undersökning enligt $ 2 av lagen angående vård av enskildes skogar måst hållas samt stämning till domstol ut- tagas i fråga om 4 avverkningar, där uppgörelse i godo icke kunnat träffas. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 Den av överståthållareämbetet på styrelsens hemställan är 1912 införda kontrollen vid julgranshandeln avser att stävja införseln till Stockholm av olovligt åtkomna julgranar och synes motsvara sin uppgift. 6. Tijiänsteexpedition. Skogsvårdsstyrelsens kansli har alla helgfria dagar hållits öppet mellan 1/,10—5 e. m., sommartiden dock endast 10—4 e. m. Diariet upptager 892 nummer med 977 ankomna och 1,169 avgångna skrivelser. 7. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. I fråga om de enskilda skogarnas omfattning, beskaftenhet och skötsel gäller i huvudsak vad därom blivit i föregående årsberättelser anfört. På de större egendomarna uppmärksammas mer och mer betydelsen av en rationell skogsskötsel, men de mindre skogsägarna äro i allmänhet ganska likgiltiga. Den värdestegring på skogsprodukter, som inträtt, kan måhända verka livande på intresset för skogsvården på sådana håll, där föredrag eller samtal hittills ingenting kunnat uträtta. Från några bland de större skogsägarna föreligga uppgifter om under berättelseåret utförda arbeten. Vid Forsmarks bruk besåddes 196,4 hektar och planterades 25 hektar, varjämte 83,000 plantor omskolades i plantskolorna; vid Hargs bruk gallrades 178 hektar skogsmark, skogs- odlades 95,-s hektar samt upptogos 2,714 meter skogsdiken. Känt är dessutom, att av Gimo bruk och Rånäs bruks skogsförvaltning stora kulturarbeten blivit utförda med material väsentligen från egna plant- skolor. Avverkningar hava i jämförelse med föregående år förekommit endast i mindre omfattning, detta beroende företrädesvis på tjolårets snöfattiga och milda vinter, som var mindre tjänlig för virkesutdrivning. Fröår har under året inträffat för såväl tall som gran. Tillgången på tallkott var ojämn, i allmänhet medelmåttig eller något därunder. På grankott var däremot tillgången rikligare, men fröet var till stor del av dålig beskaffenhet. En riklig självsådd av gran syntes våren 1914 efter 1913 års givande granfröår, men i stort sett dödades de uppkomna plantorna av den starka, ihållande torkan. Den torra sommaren var ogynnsam för skogskulturerna, varför dessa i allmänhet gått dåligt till. I övre delarna av länet, särskilt mot kusten och i skärgården samt å djupare jord med lutning åt norr och öster, hava emellertid kulturerna givit bättre resultat samt lyckats uthärda torkan. 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Någon större ödeläggelse genom storm är icke att anteckna, men däremot hava skogseldar flerstädes uppkommit och på grund av torkan erhållit en stundom vidsträckt omfattning. Inalles torde omkring 1,500 hektar blivit övergångna av skogseld inom länet, därvid de största brandfälten uppstodo å Tyresö gård i Tyresö socken och Tyresta by i Österhanninge socken. Särskilt den förstnämnda skogselden erford- rade en lång och besvärlig släckning. Stockholm den 31 december 1914. Theodor Odelberg. Hugo Samzelius. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel- sens inom Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin förvalt- ning för år 1914, få, sedan detta uppdrag nu blivit fullgjort, härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Kassaredogörelsen utvisar: Inkomster: Behallarn sn iranes ARI) e ria or ldenessenar ÅG ENE So SEN ra of REAR 4,263: RATE ONE OLE ALAA GIS ARNE bk i0.an GS NR aren b ess lie sees unna sne ont EN 261: Statsmedel till bestridande av Skopsvärdsstyrelsens verksamhet un- ÅL ETSKEIRN TO [IA NS Åres Sr har or BN rst ESR Sad SRA Sr LIN arsa ph GE nr RAIS NR Ae 5,364: Anslag från Stockholms läns hushållningssällskap ............s........s0- 3,590: IA Gel A Sko SSVardSAv pl CEL AA st See sus e LK BASS Ne Eee be 18,412: Iöipetalda undersöokningsköstnaClen 3-0. sn riesed dessas e dd ieer ker ATT: Medel, influtna genom försäljning av skogsfrö och plantor ......... 12,020 3 Detal Cap lan tÖTS AYO CCS er er bo oe sale sent il ele eh Sea es ld a sole at se MAGIG PPHUrD A srAntOr "UNG eK" TO TAN) AASE tE Sa sebv ra dökrotosäle vassa Sa dan serie nee 303: Summa kr. 45,949 Utgifter: FERSLr TAT DT se dr Ner fra da a SAN eo felaiSlep sale eSATA Er sis je ds SSA re 10,400: PETE TT CEN Or Sar RE a as ora ar RE std le sr nr a ae SA RAS RR SEE, JRR ars 1,300 HYGSE GES ATA KATA es SNRA Sad na Lar REN 5 als Na ck ag Åre 4,840: BYTVOG ENA LEStyrelS CF OCISTÖVIS OLE dess eps seder das eek ease Seen eo a Aa 391: ROPS O GL SPAN Nr Fr See, SRB EAA I ENT 0 rr AN änn fe na 12,012: ATT ESKO LOT 4-1 rr AA När Ng DR SANN eSATA EN SAGTS AR SS SSE MA fa ASSA ST 25 MOT INOTSKOttera det syn ekoS bn ällCkb- se soma ana Fans anses st a des eken sa sötast 634: SÄLG RAT BAT sar see DRAR SANERAS de A EhrgarNsaa Sak Sabo 248: HON ET ATT OTR & SS rr Nn Rn a re ola ala EE RS dere de se sot 444: INVERS SK TOrvValtnin gSKOS IA CC, NR as ee SS Sed sar ears 932: SRV DIET ACL CSS a RE SEEN örn or SER a SR Rå PL SE NAT AN NREA 0 LAGA RARE 800 MV ETS EI oe re 0 de JAA aa sara dee SLS 0 ole Pan SS SLS ef eter RANA S Ross 12 NES AMEN Al TS nr Sr SE LS d de ra Reno RR Sek er Jia I1,022 Summa kr, 45,949: Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har icke givit revisorerna anledning till någon erinran. Räkenskaperna voro omsorgsfullt förda och försedda med nödiga verifikationer. igen h BENOrUALS Bch äro inventarierna bokförda ; fa ett värde av 1,090 kr. 10 öre. Ställningen den 31 december 1914 utgiorde: Kassan: Innestående på bank Kontant i kassan Inventarier : ITfenbghet med unventarieförtecknilg, ..=......... obe. se.sasteboskossrenken. 1,000: IO Fordringar utestående : För kulturer AN SYTISKOSINA CTS Nn dra SR Eee sn NS SE 178: 40 2385055 Summa kr. 12,556: 76 ö På grund av den sålunda verkställda granskningen få revisorerna till- styrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1914. L. A. Reuterskiöld. Reinhold Rudbeck. John Upmark. Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala läns landstingsområde berättelse för år 1914. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsens uppgift att utbreda kunskap i skogsskötsel har full- Undervisning gjorts dels genom teoretisk undervisning i form av föreläsningar samt genom spridande av lämplig skogslitteratur, dels genom praktisk under- visning i skogskulturer samt genom lämnade råd och upplysningar rö- rande skogsskötsel i allmänhet. Föreläsningar, samtliga åskådliggjorda med scioptikonbilder, hava häl- lits i Rasbo, Tierp och Grillby i samband med av Kungl. hushållnings- sällskapet anordnade lantbrukskurser. Den skogslitteratur, som blivit spridd inom länet, har huvudsakligen varit tidskriften »Skogen», utgiven av Svenska Skogsvårdsföreningen, tidskriften »Skogvaktaren» samt smärre skrifter rörande skogsodling, skogsavverkning, kännedom om skogsträden m. m. Sammanlagt hava utdelats omkring 2,000 exemplar. Den praktiska undervisningen har meddelats åt värnpliktiga vid Upp- lands infanteriregemente, åt boyscouts samt åt folkskolebarn såväl vid Uppsala folkskolor som vid en mängd folkskolor ute å landsbygden. Skogsodlingar hava verkställts i ungefär samma omfattning som före- gående år. Tyvärr har dock resultatet ej blivit det allra bästa, då den gångna sommarens osedvanliga torka givetvis inverkade menligt på skogsodlingarna. Särskilt , å öppet liggande kala backar, där under de senare åren ett intensivt skogsodlingsarbete bedrivits, visade sig torkan hava härjat svårt. Däremot synas kulturer å den egentliga skogsmarken hava stått sig bättre, och många mycket lyckade såväl sådder som plan- teringar finnas att uppvisa. Tab. I angiver den mängd skogsfrö, som styrelsen använt för olika ändamål. I Zab. II gives en framställning rörande antalet utlämnade plantor. Såsom av tabellerna synes, hava till skogssådd utlämnats 208,s2 kg. tallfrö och 168,37 kg. granfrö, varav kostnadsfritt 45,38 kg. tallfrö och ”m, m. Skogsodling. Biträde för skogsskötsel, avverkningars ordnandem.m. Övervakande av skogslagens efterlevnad. 12 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. 126,12 kg. granfrö, till nedsatt pris 12,50 kg. tallfrö och 3,75 kg. granfrö, det övriga har utlämnats till produktionspris. Av plantor hava utlämnats inom länet 981,483 st., varav 483,155 st. utlämnats kostnadsfritt och 498,328 st. försålts. Ett parti tallplantor, varav tillgången var riklig, försåldes till annan skogsvårdsstyrelse. Den huvudsakliga delen av skogsodlingsarbetet har utförts under led- ning av utav skogsvårdsstyrelsen utsända plantörer, till antalet 26. Un- der dessas ledning hava utsåtts 194,24 kg. frö och utsatts 342,603 st. plantor, varigenom skogsodlats en areal av 343,96 hektar. Härav har nykultur övergått 270,67 hektar samt 73,29 hektar övergåtts med hjälp- kultur. Antalet besökta ställen uppgår till 216. I zZabell III finnas upp- gifter intagna rörande den genom skogsplantörerna verkställda skogs- odlingen. Av nämnda tabell framgår även omfattningen av under skogsägarnas egen ledning verkställda skogskulturåtgärder, dels genom skogsvärdssty- relsens medverkan i form av frö och plantor, omfattande en areal av 325 hektar, dels utan styrelsens medverkan verkställd skogsodling, om- fattande 1,262,73 har nykultur och 104,80 har hjälpkultur. Sammanlagda arealen av den till skogsvårdsstyrelsens kännedom komna skogsodlingen inom länet omfattar sålunda 2,036,49 har, varav 1,858,40 har nykultur och 178,09 har hjälpkultur. Insamlade uppgifter rörande det arbete, som verkställts vid skogs- planteringar, utförda av skolbarn, utvisa: antal skolor, där skogsodling förekommit..................... VIS St antal. Harn,. SOM Celtåpdb too. söcess ssd RA a där des ER SIST a 2,000 >» Atal UtSACta PIA EOR dör pet sons dessas al sar RSA KR RR Na Le 319,650 » Mtsadd' Öman Ed cut dere AS SR SINE RATAR ESA AL 68,37 kg Antal DATN Aag SVETKEI en see as ARN SEE SERA 4,586 st. I synnerligt hög grad har styrelsens biträde anlitats för anvisningar om skogsskötsel, utstämpling för gallring, blädning m. m. En följd härav har varit, att styrelsen i slutet av året anställt en extra läns- skogvaktare, då det visade sig omöjligt att med förutvarande personal medhinna erforderliga arbeten. Utmärkning av fröträd har verkställts å 6 skogar, å vilka ett antal av sammanlagt 4,421 st. fröträd utmärkts å en areal av 104,37 hektar. För annan skogsskötsel, såsom utmärkning för gallring i ungskogar, blädning, röjningsarbeten m. m. har biträde lämnats å 141 skogar. Dessa förrättningar hava tagit i anspråk 230 dagar. Skogsvårdsstyrelsen har med noggrannhet följt förekommande avverk- ningar inom länet och i de fall, då åtgärder för återväxten varit erfor- derliga efter avverkningarna, lämnat meddelande härom till vederbörande. ev UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE?: jE9z'101'1] £6b'6 oSt'r | tor'gli bES'91 os6'9 |LEb'ofi |oSg'6gz | Sbg'ul | oog'lgE Jeunung | U Oog4'611 ost 089 — oSs9'E = o00'$ I — - (sj JS kol | ERROR 12 Egb'186 Eto'6 oLL'E | bor'gli bgg'zr | 0569 |evsn oSg'6g8z | Sbg'l4 |oog'lgz Purj Wout apesajuejdin SeE's6b | eblt | SS6 |rrFir | (SAN | obg | zL49'6€ |oSSt6€z | Sge'S1 |o0Logi | I EEE RAS Sa Sa | | | | wour apeuwepn sudspeujsoqajpels HULL SSi'Egb 10€'b Si1g'z | £69'991 0 0119 | S9t'st | 0o08'oS OOSZ9K [OOOLOOIE | rar :[ WoOur apeuwrpn PL | I I I I | | | | | | Fang | | bs | | "[OXASWO | T9xStu00 | "[oyswo |”[oxswoo | etwnmng | AA | Nol | MET q ER | | Bapue "Ar | BIpue "AQ | uvir) [leL | | 2 GS - 2 SA LT FT BON le ; "s03uejd epugaue FIG JV "IH HILL 12 GS o0t0z LStLSz tolva |vurnung | I I I zE'gbI 00'0z | 02:68 z1'6€ |land äl od HER FSS ONÖDIG 10[0xSIurjd I NESIN | 68'9L€ | AE LEggI 25tg0z JaAILWUSFOYS I NESIM PWWNS | t1'681 I] — | oste€ | t9'oS I ENSE aber eeergaugf wour Jeuwmepn studspeujsoxaqels ULL | I I Sz'g1 | == | seLt€ oS'ZI | 7 RR RS J2uej wour jeuwepn stud ey [ILL | oStIlI | — | z1'9z1 I gE'Sb IVÄG a EYE sel SAG 2 on a RE uej Wour jeuwenn NLLT | | | | | | — I | | | 3 | By | BY "3y | eWWUnS SIDAN | upIr) | HEL | 5 S - e "OJISBONS JUBAUE FIGI 2y TT I99eL se SS Plantskolorna. 14 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Detta har skett dels under de skogsbesiktningsresor, som länsskogvak- tarna under sommaren företaga för att utröna skogarnas tillstånd och dels genom särskilda besiktningar, då sådana ansetts vara av behovet påkallade. Dylika särskilda besiktningar hava företagits å 184 skogar. Över varje avverkning, som anses böra ställas under framtida uppsikt, upprättas utförlig beskrivning jämte karta, varjämte i en särskild av- verkningsliggare antecknas under varje år verkställda röjnings- och skogs- odlingsarbeten på respektive skogar. Under året hava laga undersökningar hållits å fyra skogar, nämligen åa Sikhjelma samt å trenne hemman i Edvalla, samtliga i Hållnäs socken. Laga undersökningarna konstaterade, att återväxten uppenbarligen äventyrats, och åtgärder för markernas återställande i skogbärande skick föreskrevos på sätt skogsvårdsstyrelsen förut föreslagit vederbörande av- verkare. Överenskommelse i enlighet med skogslagens 3 $ har ej kun- nat träffas under året, men då laga undersökningsförrättningarna verk- ställdes så sent som i november månad, torde ännu möjlighet förefinnas till uppgörelse utan vidtagande av vidare laga åtgärder. Utan företagande av laga undersökning hava skriftliga överenskom- melser träffats för 15 skogar, avseende en sammanlagd areal av 245,95 har. De från föregående år kvarstående rättegångarna rörande tvenne hem- man i Götby i Tegelsmora socken hava under året resulterat i, att skogsvårdsstyrelsens samtliga yrkanden bifallits. Den i förra årets be- rättelse omnämnda rättegången rörande Sandbro i Björklinge socken har likaledes under året avgjorts, även denna helt till skogsvårdsstyrel- sens förmån. I samtliga fall har skogsvårdsstyrelsen även fått full er- sättning för utlagda rättegångskostnader. Några avverkningsförbud hava under året ej ansetts erforderligt på- kalla. De från föregående år kvarstående, för Eka i Hagby socken och Norby i Bondkyrko socken, gälla allt fortfarande, då vederbörlig pant eller borgen för kulturkostnaden ej blivit ställd. Den gångna sommarens torka härjade svårt i styrelsens plantskolor bland björkplantorna samt nysådder av gran. Då därtill kommer, att rekvisitioner av björkplantor inkommit i synnerlig stor utsträckning, till en del föranledda av torkans härjningar bland årets planteringar, vilka man under år 1915 velat komplettera, motsvarar skogsvårdsstyrelsens tillgång å dylika plantor knappt hälften av det rekvirerade antalet. Till- gången på småplantor av björk är emellertid mycket stor, varför den under året uppkomna skadan snart nog torde kunna ersättas. Beträf- fande de nysådda granplantorna åter gör sig förlusten av dem kännbar först under år 1916, då dessa plantor skulle varit färdiga för utplantering. IS UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 28 olo'lze't | ewwng RR Ä—— . jozS'zgL JoSS'byp:E or£'zE |ogL'69 |ogt'1 |oz1'? |000'0T1I o00'ootlo06'Z41/091't | oS6'1 |oo0'II |009 fobblooS'41L'1/00£'g41|/000'6£z'1|/ewwng loSg'z€ |ooo'gEr — — Joor'1| = Jooo'g | — loSkb | — = -=- Jooo'€1 |oo0o'og [sger 000'8g$ — I' BraqsauBig oS1'61 |ooS'€11 — =S — looo'l =S TEE oSz — |o09'g (00$'L oof'f loou'gor rue '"ÄqsnH — looo'o€r | — | — | —- | — == -— | = — — |ooo'ofi |''e3rmgqayrH I o00'$11 |000'$8g1 = — — |o00o'oz — | 1000'09 |o00'o€I |ooo'SE o00'$$ I Burdoyug oz$'$19 |oSo'gLg'z o1E'zE £ logi 69 Jo9g€ Jozr'f looo'S4 |000'oobloST' ia o8r + | | o0L'1I |000'11 2 or SE AE pe ejesddn | | "YSUO "NSUO0OO tuo. SWIOO | suro [0XS | "NSUIO | 'YSUOO Sto | HOS SWO | 'YSWOO| ”NSWO | "YSWUOO let "NSUIOO ROME FEEL "YSWOL u0oo | AF Y ERS ren XY Y Y | AO | NS ewwnsg AO] SIA Pi (C | | Hol JIPq SIA | MIET uPIr) | UeL - — —— se = | = — "FIG "'/,;; JOJfONSIJUPJd SUIsJIJÄJSSPIRASBONS I JOJUPjd & BULBILL "AI 'gekl | — | — |60f94 |ro'6S1]r9'1S€]) porzorstSgr 81 attgo5"T] = — -— - — |=| = | — Jg6€lewwns | = — Jog'gr lost46 lzrt6S1100tg5 JootLii Er Eor il = = = == — — Jezz |uPxsoApauw suasppIÄS UPN vik — — | — lo0tl6 | — — loofgzz l1£z'14 | z96'££1l056'01z) S86'1z loS4'o01| — | 09516 |Sof16 o91!' ""Surupaj ssap uejn uau | | | 'uryISApauw SUuasjaIÄS PIM E€£z'b I1bE'z | 6et67 Its bg Izzt96 lootby Isetgg ISKSLI lozSt6€i) SLb'18/006'g4 |o9g'S5 loSg'981] — |(Utol gon g912|''3urupaj suaspprkis IapufN rr | I I I a as | seq | seq | seq | ey | tey | TeY IS ”s ”S ”s ”S "Sy | '3y | '3x | 95 | EG [eae | feare | 5 | qeare [vare a ysuo |” ISu00 | quo Soo | I | : | lauofy | suew | « | = . Pe SSTIÄT LA romerna SN "Atp| ue | er | | | ST par | Py Ei: BaO E He 9 um IP] er | 2 | | | = ma mdrekg 2 ss 3 | 5 | | uaNIdASTEP | Funured pe d = | epusauy | RET EE LE 8 10juejd epugauy Fy RAN NE | [e31e pemosBoxs 4 ”J9ugj] WoOur Burfpos3oys UJLUWOY WOPauupRy SUISJIIÄJSSPILASBONS ILL "HI I9QeL Frökläng- ningsanstal- ten. Samman- träden och besiktnings- resor m. m. Expeditionen och persona- lens tjänst- göring. Ty ve RA fär dr? ARTER SRA Para RN TAS ra a JARRE a) 16 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. I övrigt synas plantorna hava motstått torkan förvånansvärt väl. Till- gången å plantor i de olika plantskolorna framgår av tab. IV, vilken tabell angiver, att av oomskolade plantor finnas 3,444,550 st. samt av omskolade 782,520 st., eller sammanlagt 4,227.070 st. På grund av den rikliga tillgången å såväl tall- som grankott inköptes ganska stora partier för att kunna möta behovet under de närmaste aren, då det är att förmoda, att dylika rikliga kottår ej så snart åter- komma. Av Zallkott inköptes 1,871.82 hl. med ett medelpris, inberäk- nat kostnader för frakter m. m. av kr. 4:69 pr hl. Av detta parti klängdes under 1914 168,61 hl. Som emellertid tallfröet ej blivit av- vingat kunna några uppgifter om fröutbyte o. d. ej ännu avgivas. Av grankott inköptes 3,114,75 hl. för ett medelpris av kr. 1: 87. Av gran- kott klängdes 2,346,90 hl. givande ett utbyte av 1,516 kg. granfrö, vil- ket motsvarar ett medelutbyte pr hl. kott av 0,65 kg. frö. Som bränsle användes vid fröklängningsanstalten utklängd kott, men då all sådan ej åtgår för eget behov, har det övriga försålts för ett pris av kr. o: 25 pr hl. Sålunda hava 1,526 hl. försålts för kr. 381: 50. Styrelsen har under året haft 7 sammanträden, nämligen den 23/,, 14/, Je Ye 10 10 och 22/1). Under de resor styrelsen företagit hava besiktigats avverkningar och skogsodlingar. De besökta ställena äro Österby i Läby socken, Skrik- jädra i Övergrans socken, Jällöfsta, Sundby och Torsätra i Vestra Ryds socken, vilka samtliga besöktes den 9 juni, Djupa, 2 ställen i Väster- Ensta samt Smedsbo i Tierps socken, besökta den 12 juni samt Kyrsta i Erentuna socken och Ramsjö i Björklinge socken, besökta den 29 oktober. Skogsvårdsstyrelsens ordförande och en av dess medlemmar samt länsjägmästaren deltogo i skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm den 1—4 december. Till mötet ingav styrelsen en motion rörande gemen- samma åtgärder för att upplysa allmänheten om egendomar vidlådande skogsodlingsskyldighet. Motionen lyckades emellertid ej vinna mötets bifall. Skogsvårdsstyrelsens expedition hålles öppen varje söckendag kl. 10—4. Länsjägmästaren är då där att träffa, då tjänsteresa ej hindrar. Särskilda mottagningsdagar äro fortfarande första och tredje helgfria måndagen i varje månad. Antalet diarieförda ärenden uppgår till 602, omfattande 8358 inkomna och 1,728 avgångna skrivelser. Dessutom har avsänts ett större antal brevkort och cirkulär, vilka ej diarieförts. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar uppgå till 835 dagar. Härunder hava besökts 172 förrättningsställen. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 17 Länsskogvaktarna hava haft 469 rese- och förrättningsdagar, varunder besökts 776 ställen. Zabell V lämnar närmare uppgifter rörande de olika slag av arbeten, som därunder utförts. Tabell V. Länsskogvaktarnas tjänstgöring. ul | "Sp u : Bit Er hagen | Kultur- |Skogs- | Specie GR iträde för | och — | z besikt- | Utmärk- | annan skogs- Exkur IS | SO É A Rese- Ia plant- ning av | ning av | skötsel, gall- | sion Summa skole- sö avverk- fröträd |ring, blädning,| m dagar arbeten pre ningar röjning m. m.| | | | Antal ställen. ..| 413 ä 6 141 la = 776 | Antal dagar ...| 64 73 | 18 230 [RR 180460 R Skogsvårdskommittéer finnas i 77 av länets 86 socknar. Antalet kom- mittéer utgör 76, enär en kommitté tjänstgör i tvenne socknar. De nio socknar, där skogsvårdskommittéer ej finnas, antingen sakna skog eller befinner sig skogen nästan i sin helhet i en ägares hand, varigenom en särskild skogsvårdskommitté ansetts överflödig. Skogsvårds- kommittéerna. För att bevaka skogsvårdsstyrelsens intressen vid kommunalnämndens Ombud för vir- taxeringar till skogsvårdsavgift har styrelsen utsett ombud i 27 socknar. Under året har styrelsens sammansättning undergått den förändringen, att bruksägaren m. m. greve H. Wachtmeister den 9 mars erhållit Kungl Maj:ts uppdrag att vara ordförande i skogsvårdsstyrelsen under den tid Hans excellens statsminister Hammarskjöld innehar statsministerämbetet. I greve Wachtmeisters ställe har inkallats landstingets suppleant, lant- brukaren J. G. Gustafsson i Hökby. Hushållningssällskapets förvaltnings- utskotts representant är fortfarande direktören m. m. O. A. Engström. Av förvaltningsutskottet utsedd suppleant är bruksägaren, friherre Louis de Geer, som emellertid med årets utgång avsagt sig uppdraget. Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare tjänstgör e. jäg- mästare R. Libeck. Såsom forstlig rådgivare biträder f. d. jägmästa- ren m. m. J. H. Blombergsson. Länsskogvaktare äro J. A. Lundmark, i Norra området, David Sund- qvist (anställd såsom extra från november) i Mellersta området, och C. K. Nordlund, i Södra området. Skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter balansera på en summa av 43,069 kronor 38 öre. I särskilda bilagor lämnas dels ett samman- drag över styrelsens räkenskaper och dels en tablå över tillgångar och skulder den 31 december 1914. 2 2 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. kestaxering. Skogsvärds- styrelsens sam- " mansättning. Finanser, sn LÄ RT rn LE AD NT WERE) EVA? RE VISSPRITEO E 18 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Framställning rörande de enskilda skogarnas inom landstings-= området tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens verksamhetsområde, de enskilda skogarna inom länet, utgör i areal 280,364 hektar. Uppgifter rörande de fortgående undersökningarna av länets skogsförhållanden, bedrivna i samband med be- siktning av avverkningar och skogsodlingar, hava sammanställts i tabell VI. Antal |Skogbeväxt , | - I Kalmark |Impediment! Summa | | skogar | mark bs st. har har | har har Åren : | 1905—1913 undersökta skogar! 4,577 130,372,63 | 15,201,37 | 20,029,77 | 165,603,77 jön Ao DE | EA 1914 » AP ERE 12,135,10 1,263,56 1,394,60 | — 14,793,26 1905—1914 » > 4,990 | 142,507,73 | 16,464,93 | 21,424,37 | 180,397,03 | 79 2 9. 2 11,9 20 | De under året verkställda undersökningarna hava omfattat Hagunda härad, Svinnegarns och Vårfrukyrka socknar av Åsunda härad samt Tegelsmora och Öster-Lövsta socknar av Olands härad. Undersökningarna hava givit ungefärligen samma siffror för förhållan- det mellan skogbeväxt mark, kal mark och impediment som förra året. Kalmarksprocenten angives i år till g,; mot 9,2 förra året och impedi- mentprocenten är i år 11,9 mot 12, föregående år. Rörande skogsförhållandena i övrigt är att anteckna, att den lång- variga torkan under sommaren gjorde faran för skogseld synnerligen stor. Länet förskonades dock från sådan förödelse i högre grad. Visser- ligen förekommo tillbud på åtskilliga ställen, men i allmänhet begränsa- des elden, innan någon avsevärd skada uppkommit. Av större betyden- het var den skogseld, som härjade i Malma skog i Härkeberga socken. Elden, som orsakades av gnistor från lokomotiv, övergick en areal av 25,87 hektar, huvudsakligen växtlig ungskog. Den uppkomna skadan beräknades motsvara ett värde av omkring 3,3500 kronor. Några andra skadegörelser å skogarna, genom insekter, svampar, storm eller dylikt, hava ej förekommit i anmärkningsvärd omfattning. Avverkningsförhållandena under 1914 voro ej gynnsamma. Vintern ingick visserligen med hårdfrusen mark och gott före, men en längre tids blidväder inträffade härefter och gjorde vintervägarna ofarbara. Vin- tern 1914—1915 ingav även ljusa förhoppningar för skogsdrivningar, och dess bättre hava dessa förhoppningar blivit uppfyllda på ett synner- ligen tillfredsställande sätt. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 19 Skogsskötseln i länet börjar tvivelsutan gå i en rätt riktning, även om densamma naturligtvis ännu lämnar åtskilligt övrigt att önska. I fråga om skötseln av ungskogarna, den del av skogsskötseln, som är mest försummad, kan förmärkas ett stigande intresse bland skogsägarna, vilket tager sig uttryck bland annat i den mängd ansökningar om bi- träde, som ingå till skogsvårdsstyrelsen. Rörande omfattningen av de skogsvårdsarbeten, som verkställts å större egendomar och bruksskogar utan medverkan av skogsvårdsstyrelsen, hava uppgifter insamlats och äro sammanställda här nedan: 112 FEN Of EINE En Vad RAR BE AGREE SER BST Pe sdnn dt förde SEE SSR E BED RAR IAS 2,053,89 hektar INDY LSD SVS S "ND kr, SMET HISS Sä Fr Sö a SA ae RS SSM 21,891 meter NARE STETA SUL On SoA ae SAS Oe a5ö SSR sh JONS rss ud 39,030,40 — I INU [Eg] FÅDT NEG Up lD etag rn orsa ss ADA Sc BAR SKARA LS BRATE SYRGAS ALIS ERA SS YNAG Sr 775,70 hektar SKOP SPLAn Te Ao aVk ICE rä rades ot be setts de seen ene Sat Oka 159,42 > » DJ ÄRaCRre SAT oekt asarna dt görs ad 46,80 = » IR 5 SEE CT VAS [ATP ss der ss ooo AS Rb ep är end derna I, 103,31 » > [251 aa 0A Lö br OA ENSE AL SRA RA RAS NON Pe 58 » Uppsala den 30 april 1915. Å Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: H. Wachtmeister. ÅR. Libeck. SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. 20 dexsuen sw wu dexysueu -sButuqaejs Ar apued -II9ut 'UudorI apurjjen -U1 "JAP '0 IeIÄur 30w Suusugidoq Stjunjeu "x9 "I 'sjesugi3aq uap 12 Woussuues 'PPOWN 10U0IY 2puvis -2qS30YS ey € PPpeys -pPueiq peinerod 'uoduruuvwme vB S:'bfg 10 epENS PIN > — "ey b Suruuewje p:y spåorr € wWomssag , 2 SSR I | 2 a I = —'z 23 SVE == = SS = == — | VE su SE FN « = I = | | rewuwmes I | '0 233AH| SZ 2 « = 3 suM sto — SelsYsy — | — =— St — — — | — — -—" — — I -— — | | | | "nog | | upre3 | = ORSA 2355AH | JULIO | fe ENS | — Sto | I I = I I | | UR lära Ga AES ög set — Bejsysy | — — | | [EN | | | IB Oz == UeL « | « JuZq "I WY z 10 tolg Atjowoxo]]| | 18 of 1t8t1e 6'o HEL |tfrsojstun)| Ysnåny | uÅq [nur — Sto AR SL EN = | | Ip] ASU woyddn 1202wonY | SNS uapp uappp — |aswoyddn! yo3ed | 4 AB SYNT Iep 'IePp suapja | uapga uureu ssap AB] SsuaFoxYs -19A0 Utos| -2puom I apuBALdur pau euuniq | 'pew | euarsue In ;S3OXS | £q aseurgu u2q -s3oxs | 'Sejspen | ALSIO | BP PIL | UN puvisae Ieary | eämuyag SJOT[BISPUBAET « « < "UU IeBoys synIq SIOJISpog| S es efö brslele ue far bj eTa Tales Aqles oqvun 12)ESIO JT OQUIBAN PATTON 2153 PH assow SsSIIqujoj Buell EE BYE RN KU ee JEWWLYIION £qeT "> eänrngaNreH AqsnH-sBunY KENRIIN S— — ee "IBBONS SaIpIIysua e bir Je Url ejesddfN) wour JIepI2sToyS UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län räkenskaper för år 1914. Debet. Ingående behållning från 1913. Innestående i banker: NÖLSP OD LAN ed SUM er ERS a 6,282: 53 Deponerade d:o som pant för skogsodl. 1,617: 47 7,900: — NNORTANE SIT SKASSALGGLKS ro sbnlate lida rs SR NS SR u SAGA GK SANS TNE Anslag och skogsvårdsavgifter. Statsanslag till uppehållande av verksamheten............ 4,000: — » till skogsodlingens befrämjande ....... a 2,455: — IFfuSshallningssällskapets ANSlAE kv --ssc-sscscoessakee serna 3,000: — SIROSSVALASAVPILEN svala svs sd albkan ksp or ee Sch äs acer gar rer nn IOj2175 OT Övriga inkomster. Raptor Teo TS RA 513: 28 Återburna rättegångs- och undersökningskostnader 690: 44 RÖN ELÖNSaldAN Plantor KOCIA fkÖLs. scesssvebese sas nsselse sake sr kenen 332430 Återburna utlägg för skogsodlingsarbeten .................. 143: — IHÖrKb]itra de tav skog SPplantöretiA... sc, orussees sr ses ue 70: — » » $HJänsSskOgVAktarha > ss. ccsnts vesesaskludes RE 24: 90 HOrKtörsaldeutklän ge kOlköD DON so .sesseus sne ras sn serna SE SÖ ÄÅlierlbcrina, egg dö: NEO smuts 103: 80 » » SVE ETT AL Ön a oa SRS SATSER 3: 60 » » FNTEIG AR LETAR ERE EA NAN, RE 2:75 SKI CU EI TS CO BOTALEDA ven saneras den Aes ben sale ja belalaje lie löjala, salg ön ls Bee älsln RE Summa kr Kredit. Utgifter under året. Omkostnader för skogsvårdsavgifter ...:........ s.msesessssrs 3LON ÖS Ränta å deposition till R. Gullberg, FS sas ler FaR SVE INSpra ar upplänta medel HOLL-" oossssNsssrsersersenrnn 195: 83 Rättegångar och laga undersökningar ......................+.+ 703: 65 NOT PUASPLADTOTIEO CINPLR ÖV Greg ENS Es Arena SKR 252 NOT AR STORES KO ESO AID Lea atn a Kokta er ssd kinder s ser nja ar 348: 53 SANYO ERE) HD 92 ar dns AN FA NAR RE 1,758: — TRES TOS 0 OT re SNR rf es RS RNA NASSER ANJ2KN TO Fröklängningen: inköp av kottar, frakter TAP TIN AST NAR RS EN dr SR Ede NR AS NA 14,204: 69 Fröklängningen: driftkostnader .......n.m00. 2,154: 42 16,959: 11 Transport 27,315: 20 8,077: ERS ONS 5,349: 369: 43,069: 21 38 6 I 2 SRA MET HIN Ort 27,375: 207 Utlägg för hackor ..... (SSR MOT ENL AR 2 SEAN ARE E RAS 80: 80 Pl än ESKOLOT DARREN 0 os öra Sh ar dee BD Se SEE IEA ASS AVE SLE NGE EN Ls) Sö (24210 (IL AR pA RS SA LE LS ER RE Äng - TINV ETIEATT ÖTg Ser Raa ss joka be SE score NAR SE 801: 56 FRE FASJö nin gar SSE AE AS rd fl Ergo ER nå rs BARR RAL RT ORO OO RE == Yr AN CTNpIS FAR OnSKkOStNa deras SIR ae een ARSA NAe 202245 på Skrifter, tryck Och annonset ....ccvfeskydkserenssindare rd 540: 24 ; Ag rn UP IVETS ERS OA LET eb RrsR Re oa Nai ahr AT Jäs ÅS RENA GE ABER er 255: 88 3 SVR IBA CS KASUES EAT SE oo oense rss SES SLE AI SKAR 175: 43 5 Ya [UA 2 ORO TATA KLEN porer skate elegans Esa sj RA ANS FSERNDN A 3,03 Behållning till 1915. I z & ; Innestående i bank: y RR UDI SP OTID IE IE GEA ved a åäfa rt ANN a refer så ARA VE 1 AS KRONAN IE 00 SAR Summa kr. 43,069: 38 j 5 Uppsala den 30 april 1915. i Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: ; - rd H. Wachtmeister. FU 2 AR Å TS D R. Liibeck. 4 al ; A : Sh 2 ; SM i rr : b. ; - 20 ; pra 2 il, k Ar é 4 - A É UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 Tablå över skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län tillgångar och skulder den 31 december 1914. Tillgångar. TOT STA CI Cl ÖA ATA dr jer f de ra a ER aan VR ata Hebbe Baan 37: — NDEPOsittönsbevistsom pant kOrESko SOC gissa. teh ysp cs er kankse ssd 2,072: 76 NYEIRG (SEE I OLE 2 SR er orsa So ETERN SE sr AS ASKA 6,029: 09 sr ro klängda kottar. OCI OavviNg at ffÖR....r. seine beer so srok äss a 10,958: 57 » FäLÅ Sj OL EE NGA HOS mA ÅS SAFE T ERE LISA ÅR pga SSE a ASL TAS NG RSA SRA 5,448: 20 SK ff IRI YUEN el ERS RR opp oNtbS Fr EA ry Sn EE dass SOA SNS SAL re FÖRS Utestående fordringar för rättegångs- och laga undersökningskost- TN ET rn a nn RT a nn NS pr SV Te or rie SR LR a HL ba ss Ar SA Så 451: 60 Utestaående fordringar: för frö och plantor m. IM. ........«e.ss.s.-2s.s-- RV OS Hushållningssällskapets planteringskaSSå........................ SNeNISSOS Summa kr. 3,273:,908 30,773:. 02 Skulder. IDepositionsbevisksom. pant or skogsOCdliDgE bs. stersstrresg 25072570 Kontant deponerade medel som pant för skogsodling...............0c. 1,627: 46 [NE CO 8 OLAREN STEL ENA Or a RA ers NUR SR SNRA fdr AAA SS 369: 47 Hushållningssällskapets planteringskaSså.................... nn 3,273: 98 KE San par? OVER TSKUlGÖMIA Sör sea se RA ALENA EI RN 26,104: 23 Summa kr 3,273: 98 30,773: 92 Uppsala den 30 april 1915. Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: H. Wachtmeister. Å R. Liibeck. 24 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Revisionsberättelse. Undertecknade, jämväl för år 1914 utsedde, A. R. Thalén av Kungl. Maj:t å Statens vägnar, O. A. Berg av Uppsala läns landsting och Fr. von Essen av Uppsala läns hushållningssällskap, att granska skogsvårds- styrelsens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper och förvalt- ning under år 1914, hava denna dag sammanträtt och fullgjort oss givna uppdrag och få vi däröver avgiva följande Berättelse; Vi hava utan att finna anledning till anmärkning genomgått skogs- vårdsstyrelsens vid dess sammanträden förda protokoll. Av den från skogsvårdssstyrelsen avgivna årsberättelsen hava vi funnit, att skogsvårdsstyrelsen och dess biträdande tjänstemän även under detta är liksom förr med nit och intresse verkat för sitt uppdrag och sin tjänst till fromma för skogsvården inom länet och att styrelsen även där så erfordrats, ingripit för att hindra lagstridig avverkning. Glädjande är det ock att erfara, att de dömande myndigheterna fort- farande räckt styrelsen hjälpsam hand i de fall, där styrelsen nödgats anlita lagens hjälp mot tredskande skogsägare, de där för egen snöd vinning för stunden icke räknat för rov att riskera skogsåterväxt för lång framtid. Emellertid synes allmänheten allt mer växa in i åsikten om behovet av och nyttan i en bättre och rationellare skogsvård, i följd varav också skogsvårdsstyrelsens hjälp därtill så kraftigt påfordrats, att styrelsen sett sig nödsakad anställa ännu en tredje länsskogvaktare till de två, som redan finnas, för att medhinna att effektuera alla de rekvisitioner av bi- träde vid utstämpling, fröträdsställning, gallring, sådd och plantering, som från enskilda skogsägare till skogsvårdsstyrelsen ingivits. Styrelsens berättelse giver ock vid handen, att den fortfarande på många sätt söker sprida kunskap om och intresse för skogens vård, av- verkning och återväxt. Skogsodlingen inom länet lärer ock sålunda, enligt vad till styrelsens kännedom kommit, under år 1914 hava omfattat en areal av ej mindre än 2,036,; hektar, därav 1,858,,4 hektar 2y kultur. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 25 Och av skolbarn uppgiver styrelsen, att under året blivit utsatta ej mindre än 319,650 st. skogsplantor och därjämte blivit utsådda med skogsfrö 68,37 kg. Då härvid 2,000 st. skolbarn medverkat, har ju hos det uppväxande släktet ett lärorikt frö av kärlek till skogen nedlagts, som i sinom tid bör bära rik frukt för vårt fosterlands skogar. Att fjolårets enastående torka menligt inverkat även på skogskulturens område framgår ock av styrelsens berättelse, ävensom att torkan gjort sig mest kännbar inom björkplanteringarna. Vid besök, som av oss gjorts vid den stora välskötta plantskolan i Uppsala, hava vi dock inhämtat, att där finnes riklig tillgång av kraftiga såväl björk- som barrträdsplantor, eller ej mindre än enl. uppgift 4,227,070 st. för att reparera torkans skadegörelse. Tidsbesparande rensningsredskap för plantskolorna funno vi ock vara anskaffade. Den av styrelsen förr igångsatta och under året 1914 även bedrivna fröklängningsanstalten har dock under år 1914 tagit så stora dimensioner eller. från. 7,501:54 kr. för 1913 till 16,959: 11. kr. under år 1914, att tillgängligt rörelsekapital därav nästan för Aärt anlitats. Vi anse oss i följd härav böra hos styrelsen hemställa, huruvida icke någon inskränkning häri nu för den närmaste tiden bör iakttagas, enär fröförrådet väl torde vara fyllt för flera år framåt? Vi kunna dessutom ej underlåta att såsom vår åsikt framhålla, att, ehuru det ju är gott att ha tillgång på skogsfrö, det dock ligger en viss fara i att, såsom nu skett, forcera insamling av kott och klängning och anhopning av stora frökvantiteter, enär man därvid ovillkorligen löper risken att få grobarheten på under åratal sparat skogsfrö så väsentligt nedsatt, att vid stora mängder därav den beräknade vinsten lätt kan vända sig i en kännbar förlust. I sammanhang därmed anse vi oss ock böra hemställa till skogsvårds- styrelsen, huruvida den icke ville taga under övervägande att någon sorts inventering på lämplig tid skedde av plantor och frön, vilken inventering vi revisorer icke i anseende till den framskridna tiden och övriga omständigheter kunnat med fördel verkställa, men som vi hålla för nödig, då värdet, särskilt av sparat frö, spelar en så avsevärd roll i staten. Brandförsäkringen upptager: ELON OCK KORA mrs osecb snett beksen, stsdrersn nns kr. 15,000 INVAnd SA INVEN AE ver sar eat ser dare sets ban > —1,500 FIRE OLAS Sk Mor OSSE Ar ÄRAN AR ER CAR avta » IT,400 Summa kr. 17,500 PETTY Te 7 AV TEN ST IGEN SY bar TR AR FT 26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Deponerade och i kassafack i Mälareprovinsernas bank förvarade för- bindelser och depositioner äro utan anmärkning genomgångna. Den skogsvårdsstyrelsen jämlikt reglementets $ 8 åliggande skyldighet att genom insättning i bank göra omhänderhavda medel räntebärande, som icke för tillfället behöfts tagas i anspråk, har av styrelsens kassa- förvaltare iakttagits, varigenom under året uppstått en räntevinst av 513: 28 kronor. Kontot pro diverse omfattar jämfört med det för år 1913 3 poster, så specificerade: att för r9r4 upptages: Administrationskostnader... kr. 2,227: 75 SkaaftTO CM ALTy CkAE SET » 546: 24 SNIVCESE få anor s RMS RE LER » 255: 88 kr. 3,029: 87 därför 1913, upptogs: SKAVvbitffäGe ss. oss kr. 300: — 135.315 Ko) FU [ESR a AR Sn a » 700: — IB SUNNE Dr a BSR » -2,400: 33 3,400: 33 Således en minskning för 1914 av kr. 370: 46. Vid genomgående av räkenskaperna hava vi i övrigt funnit såväl inkomst- som utgiftsposterna behörigen wverificerade; och då kassaverifikationerna med alla dess å pris och små poster på långa och många listor år från är vuxit, så att kreditsidan för 1914 upptager ej mindre än 692 st. veri- fikationsnummer, torde snart nödigt bliva att anlita en särskild siffer- granskare för fullständig kontroll, vilket vi velat till styrelsens ompröv- ning framhålla. Staten för året valverar på 44,696: 84 kronor emot 43,160: 84 kronor för år 1913. Sammandrag av räkenskaperna framgår av följande Tablå. Debet. Den inom linjen förda till framtida behov reserverade hushållningssällskapets planteringskassa ... 3,273: 98 Vid årets början: I bank innestående disponibla medel s.sssmmmmnssssssann ana ÖF2/02T SAsOmWpan WICEP Onera GEES dels ae RAN 1 ö(0V GfS br KON tant: MWUKASS AD 3: sea förr rd sed OR SN EN ofri hd An, IAEA BER RS 38 8,677: 38 Transport 8,677: 38 UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. "Transport Under året influtit: Statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet ......... 4,000: — » » skogsodlingens befrämjande ............... 2,455: — IFltShallningssallskapets. DIUTaP sc -besiekersrsssreneersnas . 3000: — SKO SVARASAVELLLCLA oms seen een eget Ses skiner eds arr 10, 20/70 Övriga inkomster: Återbetald dubbelförd resekostnad för 1913 ............ Hög Återburna undersöknings- och rättegångskostnader...... 690: 44 » UtläggsfOrtSKOpSOCg sense toa beseb snskene reser 143: — » » » biträde av skogsplantör ............ för » » » » » länsskogvaktare......... 14: 90 » » SE TINACKOLT farsen sespr duns eldeaefe To SÅ RER AS 103: 80 > Aer SOL ETTI JLLA Nea sar sea Rat Meg 3: 60 » > SLE ART fs bee a er ar ah SES ds 2 IROLSALCE TU CKLÄN pet KO fö rs ee ssd sees seja sla ldeje sö ble le SE AASE ara STEN IBörsäldag Plantora OG (TOD)... ses -r.s sons sen ee ss ss sv RSS KE ae 3, 2H(AN3O TALEN ae TA CO Kg a ord As SAR EES 5 år ale RS SA oe es a ajöjs AE Aga 513: 28 Skuld till kontot för deponerade medel. ......-..-sssss F,0:20740 » SRUKASSATE (LO R OKAKGING rs eras snar ker esk Ens eds Dee 369: 47 Kredit. Omkostnader för taxering av skogsvårdsavgifter ......... 310: 85 1913 års räntefordran å deposition till R. Gullberg... SU NA2 Kreditavgift och ränta å upplånta medel .................. 195: 83 Rättegångar och laga undersökningar ..............wes0s000 763: 65 RKO pir EO CAP LANEO Löss risc or pas ease anse Srjgs BLigEn se sena 252705 17 [Ul äg Si tlön es KO g SO CMD P TE 20rs Sanden i Ärila FSK 25 Ack skogskultur. >» /, » Källtorp i Kjula ÅT VERA II Sa 5öchar Å intetdera stället har gällande skogslagsbestämmelser om återväxten tillämpning. Årets skogsodlingar å de kontrakterade områdena framgå av tabell 1. Samma princip som förut beträffande utdelning av skogsplantor eller att 10,000 st. oomskolade plantor utlämnas fritt och i mån av tillgång Plantskolorna, 32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. därutöver plantor mot styrelsens själtkostnadspris har även under året tillämpats. | Antal | 1/0 tall- | 2/0 gran- | | Å i Diverse | | rstid | ; | | | rekvirenter | plantor = | plantor | plantor = | | Avgiftsfritt utlämnades (förutom till skogsodling enligt kontrakt): | Warren; fu. EIN ET Kant | 220 935.000 | —781,500 6,868 | I Mot självkostnad försåldes: | RV AT ED ES ee Ser sger os dar oe 20 200,000 68,500 | = | Dessutom såldes till annan skogsvårdsstyrelse 50,000 st. 1/0 tall- plantor. Till eget inköpspris eller 10:66 kr. för tall och 5 kr. för gran per kg. utlämnades till 89 rekvirenter 207,70 kg. tall och 200.so kg. granfrö. För ledandet av skogsodlingsarbetena har styrelsen på lika villkor som under fjolåret tillhandahållit skogsplantörer. Under våren voro för- utom länsskogvaktarna 21 sådana anställda. Dessa tjänstgjorde efter rekvisition under våren på 185 ställen under 487 arbetsdagar. Av dessa lämnades 407 dagar avgiftsfritt och 80 dagar å 4 kr. Vårkulturerna började i mitten av april och fortgingo till slutet av maj. På grund av den ihållande torkan på hösten inställdes all höst- kultur för året. I Ärila plantskola hava de genom de sista tillökningarna nödvändig- gjorda arbetena under året slutförts. Sålunda hava 17,: ar odlats; gångar, diken och täckdiken upptagits. I såväl denna som i styrelsens andra plantskola vid Nyköping blev på grund av den ihållande torkan en ganska omfattande vattning av behovet påkallad. Sammanlagda kostnaderna härför beräknas till ej mindre än 546 kronor. I plantskolorna utsåddes på våren: 61,5 kg. tall, 80 kg. gran, 14,7 ite » 76,2 kg. tall, 97 kg. gran, 2,83 kg. diverse frö 2,94. » » » » » Summa 5,77 kg. diverse frö Från plantskolorna uttogos under året följande antaldäruppdragna plantor: Oomskolade SN Omskolade sys SS | PA rr 16 Diverse | Ch tall gran | tall gran plantor | T FANER | 813,000 | 280,000 | 24,500 - | 30,160 | I Nyköpings 494,500 416,500 | 5,000 | — | 170 Summa | 1,307,500 696,500 29,500 | — | 30,330 | SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33 Vid årets utgång funnos följande mängder användbara plantor: od Oomskolade 7 | Omskolade Diverse felet | gran 2/0 | tall x/1 | gran 2/1 | plantor | ITV EGR ARR 1,560,000 213,000 | 47.500 | 69,800 22,900 | I Nyköpings ... 900,000 352,000 4.500 | — | 1,090 | Summa 2,460,000 565,000 52,000 69,800 | 23,990 | Länsjägmästaren har under året lämnat biträde för skogshushållnin- gens ordnande på 13 ställen under 22 dagar. Länsskogvaktaren Wernander har lämnat biträde för stämpling, gall- ring, utmärkande av fröträd m. m. under 93 dagar på 37 ställen och länsskogvaktaren Ekberg sådant biträde under 115 dagar på 32 ställen. Dessutom hava andra skogvaktare måst anlitas under 12 dagar på 26 ställen, vilka den ordinarie personalen ej medhunnit. Åtgärder enligt lagen angående vård av enskildas skogar. Skogsvårdsstyrelsens personal har under året besiktigat sådana av- verkningsplatser, där anledning härtill synts föreligga. Av länsskog- vaktarna hava under året 82 st. detaljerade rapporter om dessa av- givits. Det är emellertid endast undantagsvis styrelsen anser detlämp- ligt att anlita lagens hjälpmedel och i de flesta fall är dessutom ett påpekande av vad som måste göras tillräckligt. Det är därför endast i 7 fall som styrelsen under året funnit skäl hos Konungens befallnings- havande påkalla laga skogsundersökningar. Under året hava 7 st. så- dana hållits och 4 förbindelser om skogsvårdsåtgärder i överensstäm- melse med syneinstrumentens förslag inkommit. På grund av åtagna, men försummade skogsvårdsåtgärder har sty- relsen i ett fall funnit skäl anhängiggöra rättegång emot den försumlige. Sammanträden och inspektionsresor. Styrelsen har under året haft 5 sammanträden, varav ett i samman- hang med inspektionsresa. Denna omfattade med Flen som utgångs- punkt mellersta, södra och östra delarna av länet. Över resan finnes särskilt protokoll upprättat. Representerad av ordinarie ledamöterna och länsjägmästaren deltog styrelsen i det möte, som enligt antagna stadgar vart tredje år skall hållas i Stockholm mellan rikets skogsvårdsstyrelser och vilket avhölls den 1—4 december. 3 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. Bitråde för skogshushäll- ningens ord- nande, be- ståndsvård och avverk- ning. 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Personalens tjänstgöring. Länsjägmästare-, sekreterare- och kassaförvaltarebefattningarna uppe- hållas fortfarande av en person. Omfattningen härav finnes i en före- gående årsberättelse angiven och har arbetet härmed under året ej obetydligt ökats. Diarierna upptaga under 815 nummer 864 st. ankomna och 555 st. avgångna expeditioner. En hel del avgångna expeditioner diarieföres emellertid icke. På grund härav är antalet avgångna sådana betydligt större och uppgingo enligt postboken till 2,304 st. Kassajournalen upptager 198 debet- och 412 kreditposter. Expeditionsgöromålen jämte planläggandet och ordnandet av de arbeten, som genom skogsvårds- styrelsen skola utföras, upptaga i allt större utsträckning länsjägmästa- rens tid. Härutöver har tiden medgivit följande: Sammanträden och inspektionsresa med styrelsen, bevistande av skogsvårdsstyrelsernas möte samt sammanträden med kommunal- HJ ATATIÅETA Åk t ns R AR or RN rr NR a ref RS SR ro Er SAR AS bk 12 dagar IKtUTser,, UN dervisning;to Chi före CrA gi mosse sre een see rea ks be SR AE 2:30 SKOP SOC 05E DLATESKOLOT sr sgs toa Ss reses ss Ae ES LR SEE Le SS ARP OM ATDeter ar skogsmställning en :..wsbe.g ssd. spelets Fedde La SR RENEE KOTA Bitrd de? förjskOg EnSy VALA G:s obest be ee de dd ere Aer Sf AASE En, 20 Besiktning av avverkningar och närvaro vid laga undersökningar 8 > INesOTE0 CD MC eltag and ekak ex kUrSTODEI sees Ses Aa DR Aer Ne RE Summa 99 dagar Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av följande tablå: I Anette ll Irdlare at | = CA fe aa 2 | 5 = | i ms BA SES SEA RSS | 32 ; FAR 5 cn dd | Länsskogvaktaren BE SE = Tä Bl RI ESA HEN SN RA TÅR [SA = AS - än fas lå 3 | FAP ju dd: = Ar OlEKeRe öre = | 23 3 BR (jen Sl OEI T00) A | SS oll cm) EÅS 83 eget ? | HE SN RN GRE Pa DA Sa Rans | U| 26 ä U| | | | | JEESIERbers es 58 11 AR Arns SIG 23 241260 I | I I I I | EH: Wernander ... | 33 2 LO 93 2/4 CR LAS 9 STNE2700 Finanserna. Såsom av kassaredogörelsen framgår balanserar skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under året på 34,774 kronor med en utgående behållning av 936: 36 kronor. Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning vid utgången av berättelse- året framgår av särskild tablå, enligt vilken tillgångarna uppgå till 15,107: 60 kronor. SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 Skogsvårdskommittéerna. Deras antal är oförändrat och deras verksamhet av underordnad be- tydelse. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Den förändring häri, som skiljer det ena året från det närmast före- gående, är ju så obetydlig, att skogsvårdsstyrelsen för berättelseåret hänvisar till vad som sagts i årsberättelsen för 1913. I ett avseende var dock året 1914 även för skogshushållningen an- märkningsvärt och olikt andra. Det var genom den förfärliga torkan, vilken dels vållade att icke blott årets kulturer till mycket stor del blevo förstörda utan även att äldre plantor och träd särskildt på grun- dare mark i stor utsträckning torkade, dels ock vållade ett stort antal skogseldar och tillbud därtill. Beträffande skogseldarnas omfattning hän- visas till särskilt häröver upprättad tablå. Enligt skogsvårdsavgifterna för år 1913 uppgår värdet å rot å de- klarerat virke under året till 2,749,417 kronor. Skogsavkastningens be- tydelse för länet motsvarar dock ett vida högre belopp, eftersom i nämnda summa icke ingår värdet å alla de saluavverkningar, där av- verkningen icke nått ett värde för året och egendomen av 150 kr., icke heller allt virke som förbrukats till husbehov. Beträffande verkställda skogsvårdsåtgärder hänvisas till vidstående tablå, uppgjord dels efter de arbeten, som verkställts genom styrelsens förmedling, dels ock efter de uppgifter, som erhållits till svar å från styrelsen utsänt cirkulär. Sammanfattning av skogsvårdsstyrelsens 10-åriga verksamhet. Med anledning av att med berättelseåret första 10-årsperioden av skogsvårdsstyrelsens verksamhet gått till ända har styrelsen i en särskild tablå gjort en sammanfattning av sin verksamhet samt de medel som härför stått till styrelsens förfogande. Nyköping den 30 april 1915. A skogsvårdsstyrelsens vägnar: G. Wilh. Wachtmeister. Erik G. Noreen. 36 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. SAMMANDRAG över för skogsodlingsändamål av skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde av länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och tillhandahållet skogsfrö år 1914. I isroekiein Irbraänr tad Sockeni och härad: uj Biträde Utlämnade plantor Cuba Biträde Utlämnade plantor | Utlämnat st. frö i kg. st, frö i kg. | antal | antal dagar tall gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran Oppunda härad. Ö. Vingåkers = s:n...| 15 24,000 | — 14,000 | I,30| 1,70 V. Vingåkers FIS YAN 120,000'| —44,000 | 6,25 | 28,25 Österåkers 2 = = 2,50 | 2,50 | Julita DER 6 17,500 UTSE PE a Floda > NULLAS 72,500 | 86,500 | 13,25 | 30,05 Sköldinge > ol m5St/lr27,000]) -26,000:] Tool — | | Lerbo Pla 3 4,000 2,000 | — — | | I Blacksta FE al ERE) 8,500 8,500.| Iy40| Iy40 | | I Vadsbro NES 8 5,000 9,000 | I,00| 0,50 | Bettna ARN 7 103,000 | 99,000 | 2,00] 2,00 | | FE Husby-Oppunda >» ..| — 5,000 5,000 | Ojo| Oy | | Vrena ATS 23,000 | 23,000 | 2,50 | 3,00] 176!/3| 409,500 | 324,500 | 31,30] 69,50 | | | | Jönåkers härad. | I | Björkviks/ SD. ss... 25 20,000 | — 20,000 | 6,50 | 4,50 | Kila PREL 6 7,000 4,000 | 0,50 | 0,50 | Lunda KD ska ke 21 42,000 | -31,000 | — — | | Halla SV BÖR 2 4,000 4,000 | — — Nykyrka > RASAR EA 22 — — — — Stigtomta eek Nad 6 8,000 | —18,000 | 0,50) 0,50 | Bärbo SAG | = 10,000 | 10,000| — | — || | | Tuna BI ess | 291/5) 25,000 | -15,000] 9,00) 9,00 | | Nikolai Fre = 23,000 | —13,000 ,00 4,00 || 91!/;| 139,000 | 115,000 | 23,50) 18,50 | [TA | Rönö härad. I | I I SVÄTta LEN STI tee IGEN ESsnod 5,000 | 11,00 | 8,00 | Bogsta PRISER Bg NES 5,0C0 5,000 | — = | | Helgona ers aeess.ce see lä = 5,000 | Fool 3,00 | | | Ludgo SS SR AG 2 | 10,000] 10,000 | 4,00) 2,00 | | Lids FTIR | 2 | 5,000 SE000H fi = | | | | | | Trpt | 13 | 25,000] 30,000 | 18,00 | 13,00 268 | 548,500 | 439,500 | 54,80) 88,00 "SARA SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 IINSTOLen ke Nn ET ha vard Utlämnade plantor | Utlämnat Utlämnade plantor | Utlämnat ä iträ EN Biträde er Socken och härad su... 11 11735001]4 1:7550014 — OSAR 10 30,000 | -20,000 | — | 2,00 va AN 6 4,500 | —16,000 | 0,50 | 0,50 RR 12 15,000 |; -5,0c0]| —| — | SM KS es = === — 20,00 | 10,00 I | | | | | FRRer 12 20,000 | 25,000 | — -— 59 | 109,500 106,000/ 22,00] 15,00] a 13 38,000 | —I2,000 | 3,00| 2,00 FA 9 21,000 | —19,000 | — — | | | | Sve ee 17 30,500 | 30,500 | — = | | vedseswevnsne 7 11,000 11,000 =— = I | | ] pörSNERSEER 6 10,000 5,000]| — | —J| 52 | 110,500] 77,500] 3,00] 2500 428 | 890,500]| 738,000 132,50|141,50 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tötskorerksem Törhla friad Sdecken och härad NBimäde Utlämnade plantor Utlämnat Biträde Utlämnade plantor Utlämnat st. frö i kg. st. frö i kg. antal RN = antal dagar tall gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran Trpt 428 | 890,500) 738,000/ 132,50 141,50] | Villåttinge härad. | | | I Dunkers; SM o.ccccc:c 4 21,000 9,000 | — = TA NMalmaN 0 done gener 10 5,000 | —15,000 | 5,00] 3,00 Forsa INSSRSAASE — 5,000 5,000 | — — Helgesta RANG oinja NT 2 5,000 5,000 | — — Årdala SSE II | 27,500| 27,500 | 10,00] I0,co Flens Brekke 123 I1,000 I11,000 | 2,00] I,00 Mellösa WG ale ERK AN 20,000 | -10,000 | 4,70] 5,00 40 94,500] — 82,500| 21,70] 19,00 I Ö. Rekarne härad. Barva Sina = 5,000 5,000 | — — | Kjula RA 31 33,000 | 45,000 | 1,50] I,50 Ärila DN RER II 30,000 | — 10,000 | 34,50 | 26,50 | Jäders SNS 13 23,000 | 13,000| — — | Hammarby RES | 3 10,000 5,000 | — — | Sundby SVE 3 7,500 7,500 | 1,00] Ij00l | Vallby Nona bs 7 20,000 15,000 — -- fd. Klosters =» ...... 6 10,000 | —I0,000 | — — | Stenqvista OSA LA 9 22,000 14,000 | — — Husby-Rekarne » ...... 4 22,500 11,500 | 4,00) 4,00 | Näshulta FÅ SADLA 7 30,000 | 27,000 | 2,50] 5,00) 94 | 263,000] 163,000] 43,50) 38300 V. Rekarne härad, f.d. Fors Sie E | = 2,000 5,000 | — 1,00 | | | Torshälla NR — 1,000 -— — — | | Tunbo LS 2 12,000 25000], MK =— | | Råby-Rekarne » ...... — 5,000 5,000 | 10,00 | — | nGillbesgar sel. =FNLEL0 | Lista SRA 2 5,000 5,000 | — — | Öja Ösössen I 2,000 3,000] — | — | Vestermo NTA 2 5,000 | 00011 = 17 32,000] — 25,000] 10,00] 2300 | TT | Summa | | 569 |1,280,000|1,008,500/207,70|200,50 2,288,500 408,20 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 39 SAMMANDRAG över skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar inom Södermanlands läns landstingsområde år 1914. 30,553| 5,187| 46,8| 351,5 | 231,9 Summa | I Summa | Gall- | Dik- |Kultur-| Mark- | Plan- | Hjälp- | Sådd | nykul- | Härad ring | ning hägnad) bered- | tering | kultur tiverad de mark har ker Emegt har har har har har meter | meter | | ÖPPUDGA örgkrsrrnan san ee 460,9 7,180 1,450 8,0 | 89,8) 50,5 | 88,2 | 178,0 1 föjerl AVR BSR sd Arg | UIOY 790 2,440) 733 SOT KE K6)S | 112,5 | 162,6 VERGDÖrE sekr Sa SU a SER Rn | I7Io 5,088) 300] 12,5) 30,3) 718 [ägd 174. I | | I | UBIETOJE DO San Seg St a dära 23,0) 4,160] — 35] 14,0] 135) 46,3) 6073 | IDEN EN är Sr Ear RA SNIA 43,8] 600] — = 16,2 | 14,0] 23,0 39,2 IKSCIS HOP ass rs sa a sven NA 14,0] I,410] — 5,0 | 24,6 9,5 | <4Tal 05,6 | | VN ED 27 neo TOS SSE KSR 71,0] 2,136 307 32,5 18,0 29,3 | 61,8 | | | | IAKVAlÄ On GER ess sasse a 81,5] 1,460] 600) Is] 35,2) 1501 837) 118,9 I | Öster Rekarne. ........c. sie 108,3] 7,977| — 330: .SKsi. ISS | 115,5 | 167,0 | MästersRekamne- o ocs. sd. ssd. [TS 22 — 6,0 | ie | 4,0 | 59,0 66,3) 0958 742,5 | 1,094,0 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. 4Elibz'z | — |å/sLorxloor| 612 | — | € IS J641o0E€l81 |”/roSz SzE | 85 lzzloetg | — IH IS 164 Jozr) euwns TA ARA ER a (wonspunT) Sg/biz EL rd If En [är a a i z9 Sp I —]|R 90 | — I] —|—]S8 IS8 fen SBUBURNG | eve Åqujen oSig9b€ gt) —- J-)—-|—-!—-/—-|— Alsr £z S6 |—-]€ | — | — le 's IST HOGUXBST |Eu CS Neken Aqry Sz oli — | —- J-l == l—-1- I —-- [S/fuE Sf l—-E£ 1-1 —-]—!—|—l]|o0z | ejuy ee uapueg S9lzet | 61 12/66 | —']601/| or | € 6+r | | =) === SRS SE e3ugdsty Szl9z€ zr |) 8 Ib ler | — 1-1 —1|S IS) — |h69 |Yrrb 1-1 — | SNR Net GLEN SER d10exA [7 FR | I | c el fa [7] o I I I '0| NY o EE || 5 |2 Jarp|usislueis er |sureq SUUIAY | SUBuUI | ae Iey | "AIp |ues3 | [je |”ArP |ue13] [le] | SER VE aan ENE | | | (SEA Er - lg 5 — I IG I S ST Or nd FM SRS CR AFASI EO SR TV = 5 2pe[oxSslapejoxs | | 3 o ae | APEIOASUD |AIPe[OXSWO = HoxKsasgen | 5 | WO | ”WO0OO | uaqtrsssdep apex | Eke 2 Fö SPERITATGPIA | (Ak rn IPRPOIG I 1205 SITLRENS H GS -NIQIOJ 1N9QIR PIA å NH z Zi [eIUasN) I -SBONS 5 | 299gAe pr : IS | 1e1u9sn I tojuejd epurau peuwsoN | äs SITER DEA (2 Irojusjd epugaty | TRSAHSEP IGN SRONHR IAS RURAEN I a I | z ESS Se Ane I La SET == AE E | C JANE AL NEAL LAT SLET | Sur[posFoys FIPpurels[[Ind | | 40 "PI61 Je IAVIJUONSTUI[POSBONS AR punI3 ed Bullpossoxys o 4 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRADE. L96'z€ | goo't | roffz |EL9g'S1 Ibg6'o1]| VLL'vE | LE€z LISA jo84'6z | tro'r |ooo'61f'z) gor o'G IE 1z ILS bi61 | | I I I | | | I PgltrE |611€ | SEP'I ILzo'Sr |Eoz'zr | 99L'g2 | L9g 9444 |I€z6'0z | z61'1 |ooSfrbSstz) BS 0692 91 £ €161 ibE'1z |zorfz | bgE Igeb'ri I4zb'4 || gStttz | €g 611'$ lg9SS'61]) SS6 — Joob'6£z'z) Eh o'LSz £1 £ z16I | I | SS4oz I 9951 | S0z lot6'or Frog I Soofiz | S4 | 9169 Irro'brl] 226 — |ooSrofr SEK KesOg OT £ 1161 | | | | | | | £SS'61 lolo'z | zSz lEg99'01 Ig895'9 | bbl'gr | Lot ogE'S —ILSe'iI] 606 00Z:COÄT See KOOKS e o161I | | | | | | £16'g1 |£€g'z | So£ —Igz9'6 Ilbi'g | A4TL'4I | 491 £z9'€ lILez6'E11 858 006:6€4'1| Ve | oz6r | 9 £ 6061 I | | | I | I | | | 18391 | ZIS'I |0o0of — I1£9'6 Ig£o'S | z9S'bhiI | 6Lz veg l6bppzrl LES oof'Sbl fez | 0:16 lage | & g061 | | | | | | | I | | Li9g'bi1 I 14€'z |SEE |E61'4 gI4'v | I11g'S1 | b9z SITEN GOES OSS o0og'IL+$ (VAT EA | ” £ 4061 | | | | | | | | | | | | gb6'€1 | ILS |£0£f 8104 19505 I 4SStEr | gEz | zz6't 46) 0zS loo6'€gr | 95680 | gt Fa € 9061 | I I I I I I | | | | bib'or 2 I 1€R — ISS6'5S lzoff€ | 6€f'er | Arr | 6z€t (£6g'01 NARE RTR AA lp RAG S061 | | Il | | | | I | Furu |reFumu | Zura | I9pewsox | IA | MTB S 20 ? ; tsojuejd I | Iapeu | -SiA | -NEsI lapp 'o asäomrp | SI9pun ol JGA | Ioge Sd Oj PeIPo | dam SOX |-I9pun | -2sa1 | d0IOXS | smume 50 "DI I Furu| -Spaea 2 I be HER ey -SBONS | I | ST] -wo | 420 uyvo | -uejd SÄ -NESID JUBS| -SBOYS - Se Ra -epueyj[n | Surupaj teuostad TEESE e3w4Q | aner |reSuu 'Futpo 103UEY | r03uejd 490] po p SR IRS | uaspaxA3s |"quapamo | pIrmasue |pmsue | IV | | PT | -OlAV [:SB0xG Ar 19 HESIOA Felsuy SHORE FO | -SpaBA |Ssuasporks a8enukL | aser | | SO -sFoys -SBOXS -SPIBA J98N SUISJIIÄIJSSPILASBONG JJISWOYJUI SUISJIIÄJSSPIBASTONG 2 BEE) wouar) | -sFoys | 13puN "JI233IN YO IajswWoOuI epALY JapunsIep Wes kI6I—So61 U3portadsie-0or Japun JaYWESYJaA SUJSJOIÄJSSPILASBONS AP DNINLLVANVWUWVS 42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogseldar inom Söde j Areal Plats, där skogselden Brandställets Befintliga | skogs- pågick avstånd till Tid, då Orsak till | trädslag, an- Åse | närmaste by | skogselden eldens JR SG över- med angivande Sj | delar, där gicks pågick uppkomst Id L Socken By av dess namn elden uppkom, av elden I F. d. Kloster| Österåkers ... Råby-Rekarne Ö I I | I I | Hedmora gård | | V.Vingåker...| Högsjögård... till Kvinnersta| Kilometer till Ökna 1,5 2,5 till Dalby m. fl. Ojr15 till Ärila sta- Itionssamhälle 2 från Högsjö | gård 2 SEE —/, say Aes 6 e. m. EET 9 15 I le /s | Åskslag D:o | Gnistor från lokomotiv D:o tall, gran, löv Tall o,r, gran 2,5 0,4, löv 0,6 Tall 0,3, gran 3,0 o,r, löv 0,6 Tall 0,9, gran 4,5 O,jrt Tall 24,0 : 5 60,9 Ej angivet p SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, nlands län år 1914. 43 Beräknad brand- skada å hela skogs- beståndet Kronor 250 | 150 800 rnvägen er- 3,400 itter skadan D:o 14,750 Medel, varigenom elden begränsats, t. ex. naturlig be- gränsning mot my- rar o. dyl., ingri- pande av släcknings- manskap m. m. Mot en större grav samt mycket släck- ningsmanskap Kraftigt ingripande av SE minssnerdter D:o D:o D:o 1,000 man militärer Beräknad släcknings- kostnad Kronor 700 Obekant 200 Obekant Summan av beräknad brandskada och släck- ningskostnad Kronor 950 150 1,000 3,400 14,750 Anteckningar Har skogen nyligen varit avverkad? Har långvarig torka varit rådande före branden? Har skogsmarken tagit nämnvärd skada av branden ?| m. m. Långvarig torka hade varit) rådande före branden. All matjord hade brunnit upp, endast grus och stenar fanns kvar. Långvarig torka hade varit) rådande före branden. Marken hade ej tagit nå- gon nämnvärd skada, Långvarig torka. Å c:a fö av arealen har skogsmar- ken förstörts. D:o. Å ca !/,, av arealen hade å länsskogvaktarnes pensionsmedel ... 29: OI 236: 58 Bg Summa kronor 35,398: 03 Från kreditsidan antecknas: Brist fran. föregående Al. s msd.scstiss ks s rest frgd sed Nas dena 642: 58 Utgifter: Rese- och traktamentsersättningar samt avlöningar...... 5,02 TO SkögsodlingskOstnader so... seceeessnss sken NE ks ss srnens 10,983: 89 Litteratur och undervisningsväsende -..........-..-----o>> 20 2,303: 80 Utställningskostnader 1 Nyköping .................. 709: 92 d:0 1 INT AITLO I överste Vg mA 2003 909: 92 Transport 20,970: 31 642: 58 SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 45 Transport 29,870: 31 642: 58 Kostnader för skogsundersökningar och andra utgifter JANIS KA LI SKIGR AVSES ET) CC sara ed felet se eedn led aeles 496: 76 Inventarier, trycksaker, skrivmateriel, postporton, tele- 1 0NaT 31015 230 Uapds a Gas Rs BRL NS SSR SU KK ESRSDRO a 2,598:98 32,966: 05 Behållning till år 1915 : Pensionsfonden för länsskogvaktarne,.................seoss-00- 853: 04 I bank innestående medel dd Sale URlela klase RNE sr [ SK 936: 36 1,789: 40 Summa kronor 35,398: o3 Tillgångar vid 1914 års slut: Ben Ston sfön den lör LansskOgVaktalle ss be. barer eeessg bass keel ss eken 853: 04 ATI La p LAT SIE O Le RAR ER ER BA BN fa at LI RANG Känns NA ÄR 2,945; 79 BOUDYS Ena dy ar Ara lag plantsköldle ss sno saa ss reason BLS IRI AT ELÖRKRA GS ASLAN AN pen Ng SfE AA SG BAN VU MALE EL als saa a ys 5,247: — INVeNtarienen igt fÖrte CK B3 sees. g.. sasse es senere] ÄRA Sn ke RN era 3,848: 61 Belallning vav;, Skogshöjd kass betrodd tries sipensisro ie Rss 191: 63 JU FeStå en der förd Kar de se rå oi bese elden ARE ära ss dealer 914: 06 IKöptant bank och Os kassaförvaltareD s...tsseeeinosuoe botas Aes 936: 36 Summa kronor 15,107: 60 Revisorerna hava varit i tillfälle att besiktiga centralplantskolan vid Nyköping, vilken befanns i mönstergillt skick, samt skogsodlingsfält i trakten av Katrineholm, varest skogskulturerna på grund av under berättelseåret rådande intensiv torka gått mindre väl till. Årets arbeten visade dock ett tillfredsställande resultat. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet kan vitsordas som mycket energisk och för länet av största betydelse. Bland annat det stora antalet del- tagare i anordnade undervisningskurser visar, att styrelsens arbete samt andra omständigheter vidgat intresset för skogens rationella skötsel. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet giver, särdeles med de betydligt ökade pekuniära tillgångar, som numera stå till förfogande, gott hopp om att skogarna bli allt bättre skötta och att bristerna i gällande lag om vård av enskildes skogar därigenom i avsevärd mån neutraliseras. 46 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Då dessutom räkenskaperna, som vi genomgått och låtit siffergranska, befunnits riktiga, verificerade och i god ordning, få vi tillstyrka full an- svarsfrihet för det räkenskapsår revisionen omfattar. Katrineholm den 2 september 1915. Cles Häckner. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. F. von Mecklenburg. Carl Nisser. Av landstinget förordnad revisor, Av hushållningssällskapet förordnad revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands län berättelse för år 1914. Enligt Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva redovisning för sin förvaltning år 1914. Av kassaredogörelsen med tillhörande räkenskaper och verifikationer framgår: att Zrkomsterna under året utgjort: St SST ke hal En pe Ae EAS Nas pd SSA Sö ss NASN is terar AE 6,324: Statsbidrag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens VETKSAMYH ER 303-05 200 OSA SA SAS TAR Aa a San 2 rå VER SRA ae 2,500: — Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande ............... Ar AOEE Östergötlands läns landstings anSläg........................... 5,000: — Skogsvårdsavgiftsmedel, resterande för 1I912............... OTUR » fÖTTSEO ISS fans es Ja a NARE 360,635: 49 Östergötlands läns hushållningssällskaps anslag ......... ICE GS Kontant influtit: FENAD VISACE HOBSKOLE Sö o 250 dead teg MR eo ds NAT SRA NA SAST 993: 74 SKOPSIEO,: OCH PLAN LO öese res dr ren dne ny rn ses 17,650: 12 FÖTSAUCA DN ED Tale Na SKINS odon ages sö snar sa 393:33 ersättning för biträde av länsjägmästaren m. fl. ...... 3,02: 30 undersökning enligt lag Kronor 83,891: och att utgifterna under året uppgått till: BkOpsodlingskostnader ss .-k. sosess. ess bless iver 7,905: 48 Inköpta plantor och arbeten i plantskolorna ............ USES [Ek OTRS KO SST OP. ee SARA ANV RA Ar NR TAS NASSA 4,903: 20 lnkopta” ock Eläng da KOlal os s.sstsssriteassitsrtennde rdsee as söt 24,832: 23 ISESEkKOSEn AC ne Se ee Fr Tr RR Le RR er aan 6,267: 63 HTS Aras st RAA do mt mr so Sa oau vefa sosse esse 277: 80 Transport 53,945: 71 RS SA SINA boy ajg nig mp 4 d.0' 0 SR al eler ar R 103: 62 22,108: 93 : 52 I I 86 48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport 53,945: 71 KÖNET 10. Ch: (any. O CL IL chat Ness San EE ab De ENS KIA 10,749: 20 Undersökning enligt lag Diverse omkostnader TINV EI LATA CT förse las st Ne SEN SN ör ve es SR AA SS eg Fint kite I,0I1: 94 Insatt å löpande räkning utöver uttagna .................. I, FAT: 04 Behållning Sr s!selelle fo ån glo leja op iöialeinr He) I v.8 SK ee: a äfara oa e [Ef Cia eM AA SVA SRV et ie le 12,068:40 DAF 222 Kronor 83,891: FE SSE SEGE soda Ta Er red sände AR 4,601: 96 69,669: 58 28 86 Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder i sin helhet utgöra enligt uppgjort balanskonto till år 1915: Tillgångar: FOrAdran Fa AALV ESC: DELS OEI ars de RA safe SE SA 2,016: 03 BIO Klän OMID &SSUU SA sc se se Nee SR TAN as Sa a aja rn Sa RR AS 3,800: — TOVERLEATL ÖP fars års rf Mores ra Se NN At pr BIE 1 ANT a AE SS RN fr LS ARR AR LÅ 2,500: — OMEOStUA SKON 27 rönt ög står se eretsefea Felet rs Ser AO eat el AREA Fr rr es NS ANA 100: — FEÖLLAL vr od Tess an Nero sjön das sån io a fa fore SA AON SR 18 KIRAN nr SRS 5,32: — 1 5) LEN a 1 00) CAR NE 105 SEN BE LSE SF Rn a As SER BCE Eon d os SR gLAG 10,931: 38 SJ AO J24 I r(ö fr BR GR SEE Eje AAA IRON Go AA goes SO ERS 5000 13 Ke KODAS KE SRA 20,627: — [UT dersökning. (CO MSC LA Pio åse ee Base sr Sears SS SIE ESA 647: 19 IFÖrSköttera de medel förs ankö pr:avpkO tb 26... see SES TIU AT RNA 28: 50 FOT ANNE 10 KASSAN ort amn lt solat os nallen nte råkar ae SE EN SR FSDSE I SIG ERE Vr 12,068: 40 Kronor 58,040: — Skulder: [ÄnNSjÄägmäStarensulot dra osgsggnnsosu pläd ee ej elge ret eat RA AAA 93: 06 Tjllgångar UtoveraskulCenhå 4 ....smossybebskeserco sed srbeg brer or ASAT 57,946: 94 Kronor 58,040: ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 49 Skogsvårdsstyrelsens inkomster av skogsvårdsavgiftsmedel samt genom anslag från staten, landsting och hushållningssällskap. 1905—1914. S:a kr. 317,408: 10. 60,000 kr. 40,000 30,000 50,000 >» 20,000 >» 10,000 >» 1905. — 1906. 1907: 1908. I909. XIOIO: IOIT. IOT2. IGI3. IOIA. Bild 1. Influtna medel genom försäljning av skogsfrö och skogsplantor, S:a kr. 102,375: 57: 30,000 kr. 20,000 >» 10,000 >» | ; | | | nm HH a - IOONEIGO6:T UIG07:LEI008: 0 EILHO9L FTOTORI OTIS KIOR2A IOL3. UU IOP4 Bild 2. Inkomster genom lämnat biträde av styrelsens tjänstemän. S:a kr. 10,740: 01. 5,000 kr, EE mm HH I ) (eek CoToT KN CTO 1008: 10090: IO0IO:T 1011. IOLI2, 1913. 1914 Bild 3. 4 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2 50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogsvårdsstyrelsens utgifter. 70,000 kr. Cl löner, resekostnader, arvoden. 60,000 BH övriga utgifter. 50,000 40,000 > 30,000 >» 20,000 > å 10,000 >» | a Ål An al a AD AR Ul Al 1905. 1906. 1907. 1908. 1909. TOLO TIETO LA 1912. 1913. a a Bila 4. Summa kr. 441,773: 32 Tillgångar utöver skulderna vid slutet av resp. år. 60,000 kr. 50,000 >» 40,000 » 30,000 > 20,000 > 10,000 » sd i fill 290551 1906:5 1907..: 1908: -11909514 1910, 1-19II.0 I9T2, MIGIS. I IOIA: Bild 5. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 51 Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under det gångna året, liksom tillförene har styrelsen sökt att huvud- sakligen genom upplysningsarbete nå det mål som är styrelsen förelagt, den enskilda skogsvårdens höjande. Sålunda har bestämmelsen i $ 2 av lag angående syn å egendom, där avverkning så bedrivits att skogsodling blivit en nödvändighet, en- dast tillämpats i ett mycket ringa antal fall. En förbättrad skogsvård har styrelsen sökt åstadkomma dels genom att uppmuntra skogsodlingsintresset genom att kostnadsfritt tillhandahålla arbetsledare vid skogskulturerna samt dels genom att lämna skogsägarna frö och plantor kostnadsfritt till viss del av den skogsodlade arealen eller till moderat pris. Dessutom har styrelsen verkat för en bättre skogsvård genom att låta sina tjänstemän uppsöka jordägarna utan föregående rekvisition och på stället påvisa vad som möjligen kunnat brista i skogshushållningen. Slutligen ha skogsägare beretts tillfälle att mot ett dagarvode av 3 kr. pr dag anlita länsskogvaktarna vid utstämpling och gallring m. m. dyl. Ansökningar om sådant biträde ökas alltjämt. För att kunna möta den ökade efterfrågan om biträde har styrelsen under året funnit sig föranlåten att tillsätta ännu en länsskogvaktare. Samtidigt har styrelsen uppdelat länet i länsskogvaktaredistrikt med läns- skogvaktaren bosatt å centralt belägen plats inom distriktet. Styrelsens länge närda önskan att genom pekuniära understöd upp- muntra avdikningar av försumpade skogsmarker har ännu icke kunnat uppfyllas. Visserligen har styrelsens inkomster på grund av den nya förordningen om skogsvårdsavgifter under de senare åren avsevärt stigit, men styrelsen har ansett såsom sin skyldighet att först få sin affärsställ- ning förbättrad innan beslut fattas om nya former av skogsvårdsbidrag. För fröklängningsverksamheten behöves ett betydande rörelsekapital. För att åstadkomma tillräckligt sådant har styrelsen ända till utgången av år Ig914 måst anlita lånevägen, något som väl näppeligen i längden kan anses lämpligt. Uppkomna överskott placeras därför tillsvidare i bank för att bilda nödigt rörelsekapital. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. in N Med skogsvårdsstyrelsens biträde utförd skogsodling. Summa nykultur 10,654 hektar. » BJälpkultUrta.s ste 1,393 Summa 12,047 hektar. 1,700 hektar 1,600 > i hjälpkultur. 1,500 BH »ykultur. 1,400 » 1,300 >» 1,200 =» 1,100 > 1,000 > 900 800 > 700 >» 600 » 500 > 400 > 300 > 200 > 100 » 1905. 1000. IG90O7. I 1908: ; IG9O9. IGTO. , LOIS MOT2: HUIOI3A ALLRA Bild 6. Antalet egendomar, där skogsodling utförts med biträde av 700 egendomar. skogsvårdsstyrelsen. 600 > 500 » 400 » 300 » 200 D 100 D 1905. 1900, 1907. 1908. 1009. IOIO: IOII. 1012. T9I3L 1OL4: Bild 7. 70 60 50 40 30 20 10 2,000 kg. 1,500 2 1,000 » 500 16 kr. 15 >» 14 >» 13 12 II 10 > 9 S a 7 6 >» 5 a Är a 3 NN ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53 Antal arbetsledare vid skogsodlingarna. 1905: 1906; 1907: -1908---—1909:--1910: - 1011: 1913. 1974. Bild 8 Levererat skogsfrö. = utan biträde av plantör. med biträde av plantör. 1905. 1006. 1907.:, 1908:15 1900::, 1010; IIOIT: I 1912. ' IOIZ.. IO9TA. Summa 13,983 kilogram. Bild 9. Priser å tall- och granfrö. BH cufrö. DD granfrö. 12. 1905. 1906. 1907. 1908. 1909. IgI0. I9II. 1912 1913. 1914 Bild 10 54 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogsodlingar. Under år 1914 har genom skogsvårdsstyrelsens försorg skogsodling utförts i följande omfattning: | Skogsodlad | Använt | Använda plantor areal | skogsfrö - 13 emd SNR | | hektar | kg. Oomskolade | Omskolade | [NE a ee | SL ES [ter Jollar | Tall ER Tall Gran | Tall | Gran | | Enligt skogsodlingskon- | | | | traktfA > oda rese ise 47570] 43,80] 23,50 9,20] 95,800] 59,100 10 (OA o RR ARSA DAS 514,82] 113,00 265,39 185,65 132,500| 110,000] 35,100) 17,900 | | 25,500| 12,400 Genom styrelsen lämnad | | skogsodlingsledare on] 666,92] 90,55] 264,97 147,70] 434,300| 495,400] 172,750| 144,175 I I I Summa 1,229,44| 247,35] 552,96] 342,55 662,600) 664,500/ 233,350| 174,475 I | SS ee 407,825 I — em SS ne I Te SR | — ee | — 1,476,79 8O5:5 | 1,734,925 1,327,100 Skogsvårdsstyrelsen tillhandahöll därjämte 59,507 st. lövträds- och diverse plantor samt försålde utan biträde av plantör 554,84 kg. tall- och granfrö och 1,466,120 st. tall- och granplantor. Skogsodlingar hava utförts å 603 olika egendomar. Arbetena togo sin början den 7 april och avslutades den 30 maj. Som arbetsledare tjänstgjorde 4 ordinarie tillsyningsmän samt 2 ordi- narie och 54 extra plantörer eller tillsammans 60 plantörer. Antal förrättningsdagar för plantörerna har varit 1,246'"/2. Vid försäljning av frö och plantor bestämdes följande priser som be- träffande frö gällde för året och för plantor tills vidare: Bilan Gol | | | Skogsfrö 7 | Oomskolade | Omskolade | 4 | FS Tall Grang — | Tall [ Gran | Felgpo ke, Cranfprike Pr 1,000 st. | pr 1,000 st. | pr 1,000 st. | pr 1,000 st. | Kr. Kr. Kr. Kr. | Kr: Kr. | | | 10: — | 5:— | 1: 50 | 1: 50 4:— | 5:— | Plantskolor. Den koncentrering i plantuppdragning som styrelsen länge funnit för- delaktig har ej heller nu frångåtts. Alla styrelsens plantskolor äro så- lunda fortfarande förlagda till Älvan invid M. Ö. J. Sedan plantskolorna under året utvidgats med 2,25 hektar utgjorde den sammanlagda plant- skolearealen vid årsskiftet 8,95 har. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 55 I plantskolorna utsåddes under våren 1914 SOErkor tallfrö, 143 kg. granfrö och 20 kg. lärkträdsfrö. Våren 1914 omskolades i plantskolorna: 496,000 st. tallplantor, 992,000 » granplantor samt 187,100 » lövträds och ädlare barrträdsplantor. S:a 1,675,100 st. plantor. Den 31 december 1914 funnos i plantskolorna: 932,000 st. oomskolad tall. 272,000 » omskolad » 1,477,000 » oomskolad gran. 1,138,400 » omskolad » 30,500 » lärk. 94,700 » lövträds- och diverse plantor. S:a 3,946,600 st. plantor. Torkan har under året åstadkommit betydande skada i plantskolorna. Omkring 50 2 av plantorna gingo förlorade. Fröklängningsanstalten i Åtvidaberg. Under år 1914 ha inköpts: 3,567 hektoliter tallkottar samt 1,236 hektoliter grankottar. Under året ha utklängts: 1,747 kg. tallfrö och 315 kg. granfrö. Av 1 hektoliter tallkottar har i genomsnitt under året erhållits o,s8 kg. frö. (0,53 år 1913, 0,53 år 1912, 0,79 år IOQII, 0,68 år 1910, 0,60 år 1909, 0,65 år 1908, 0,70 år 1907 och 0,70 år 1906.) Av I hektoliter grankottar har i genomsnitt under året erhållits 0,s3 kg. frö. (0,65 år 1912, 0,79 år IOII, 0,48 år I9IO, 0,30 år 1909, 0,60 år 1907.) Vid årets slut funnos i behållning: 882 hektoliter tallkottar, 9II » grankottar. 2,174 kg. tallfrö, 260 » granfrö och 3,5 » lärkträdsfrö. Kvalitén å kottarna har nu liksom under de senare åren i stort sett varit ganska dålig. Undantag härför utgjorde dock de kottar, som 56 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Plantskolornas omfattning. 9 hektar. S » 7 6 Ar 4 »” 3 p Kö | — = || i = 1905. 190067 19074. .1O08:; 119095 OLD: IETOTXSIELOT26 PIGS, Bild 11. Omskolade plantor i styrelsens plantskolor. 1,700,000 st, S id / 3 Summa 7,487,755 st. plantor. 1,600,000 1,500,000 >» 1,400,000 > 1,300,000 >» tallplantor. 1,200,000 » |) P 1,100,000 >» (= granplantor. 1,000,000 g900,000 | lövträds- o. diverse plantor. S00,000 >» 700,000 > INN 600,000 >» 500,000 » | 400,000 300,000 > | 200,000 » 100,000 > i 1907. 1908. 1909. 1910. OL 1912. 1913. i - z? 2 z fl) Bild re Levererade skogsplantor. Summa 17,627,201 stycken. 4 mill. plantor. [CJ] utan biträde av plantör. 3 > HH med biträde av plantör, | / i NR 10053 IGOPE 1907. COOSISEEIGOO: KETIOTOTE TOT FIOT2 NOISE 1914. 1914. 1914. Bild 13: ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 57 styrelsen hade förmånen att kunna förskaffa sig från Kolmården från de stora avverkningarna å Stafsjö och Wirå, vilka kottar lämnade anmärk- ningsvärt högt utbyte såväl kvantitativt som kvalitativt. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos under året i 39 av länets 149 socknar. Undersökning enl. 8 2 av skogslagen. Syn enl. $ 2 av lag angående vård av enskildes skogar har hållits i 4 fall, Tvenne rättegångar ha under året inletts, som vid årsskiftet ännu voro oavgjorda. Spridande av skogslitteratur. Styrelsen har under året låtit utdela 400 exemplar av skogsvårdsför- eningens folkskrifter, 200 exemplar av tidskriften »Skogen», 500 exem- plar >»Om släckning av skogseld» av S. A. Denker samt kostnadsfritt tillhandahållit allmänheten formulär till skogsförsäljningskontrakt, förslag till kontraktsbestämmelser angående skogen vid utarrendering av jordbruk samt skogsordning att närslutas arrendekontrakt. Övriga åtgärder. Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbund har tilldelats ett an- slag av 200 kronor att efter styrelsens för förbundet gottfinnande an- vändas till befrämjande av förbundets syften. För att motverka olovlig skadegörelse å ungskog har styrelsen med välvilligt bistånd av vederbörande myndigheter under året lyckats ut- verka att saluhållande å gator och torg av julgranar samt toppar av tall och gran endast medgives den som genom intyg styrker att varan är på rätt sätt åtkommen. Denna bestämmelse har blivit gällande för länets samtliga städer. Styrelsen medverkade vid anordnandet av skogsvårdsstyrelsernas gemen- samma utställning å Baltiska utställningen och hade avd. III, » Husbehovs- virket» sig anförtrodd. Bilden 17 återgiver styrelsens monter. Flertalet av styrelsens utställningsföremål försåldes till den blivande skogshögskolan. Vid skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte i Stockholm i december månad lät styrelsen sig representeras. 58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Klängt skogsfrö i styrelsens fröria i Åtvidaberg. Summa 9,535 kilogram. 2,000 kg. BH tallfrö. 1,500 > a 5 CO granfrö. 1,000 || 500 NU = g 1905; 1906. - 1907. 1008. 1909; IOIO, LOL. 1012: 1LOI3: NIOIA Bild 14. Antalet skogsvårdskommittéer. 60 kom. 55 50 450 40 35 30 25 20 15 » 10 5 1905. 1906. 1907. 1908. 1909. IOIO.. IOTI. 1IOI2., IOT3. IOIA4. Bild 15. v å v Antal hållna syner enligt $ 2 av skogslagen. 1906. 1007. TOS. 1009. IGIO. TOTTI. CE IGT2: FEIOTS: ÖULOTAS Bild 16, 7 st. syner, 6 > > SMI 4 » Sj N - ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 59 Bild 17. Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands län monter å Baltiska Utställningen i Malmö år 1914. Till mötet inlämnade styrelsen motion bl. a. om överenskommelse an gående mera överskådlig uppställning av skogsvårdsstyrelsernas årsberät- telser, om gemensam utredning för vinnande av mest rättvisa fördelning av de 10 246 av skogsvårdsavgiftsmedlen, som av Kungl. Maj:t innehållas, samt om gemensamma repetitionskurser för länsjägmästarna. Tiänstemännens verksamhet. Länsjägmästaren har ombesörjt tjänsteexpeditionen och med biträde av fanjunkare E. Th. Thamsten handhaft räkenskaperna, lämnat råd angående skogens vård samt hållit föredrag i skogsskötsel och därmed sammanhängande frågor vid de av Hushållningssällskapet anordnade små- brukarekurserna, vid Lunnevad folkhögskola samt vid Hamralantmannaskola. Länsskogvaktarna ha biträtt vid ledandet av skogskulturerna, verk- ställt utsyningar, gallringar och undersökning av avverkningstrakter samt i mån av tid gjort besök hos skogsägare utan föregående rekvisi- tion för spridande av upplysning i skogsvård, 60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tjänstemännens antal förrättningar och förrättningsställen framgår av efterföljande tablå: Tablå över tiänstemännens förrättningar. | Antal hållna | Antal andra föredrag | Antal olika för-| Antal för- rättningsställen| rättningsdagar t ' I | Länsjägmästaren: 1914) 19 191 152 160 | | Motsvarande 1913 15 | 154 135 | 163 I » 1912] 16 185 183 142 > 1911 20 208 189 | 185 ,» 1910 16 350 289 204 | » 1909; 15 268 226 201 | » 1908 11 263 232 | TSV | | Tillsyningsmännen: | |A RJ öRssom SIST 1914 = | 10 | 10 1256 | Motsvarande 1913/| — 15 15 | 23 > 1912/ — 28 | 28 | ATA » 1911 — 28 | 28 | 31 » 1910 — 52 | 52 | 88 > 1909 — 54 | 53 | 79 | » 1908] — 50 | 41 82 || TGarl: Persson i.ssert ed 1914) — | 211 | 196 233'/3 | Motsvarande 1913) = 154 | 142 218 » 1912 — 146 130 23 0A > 1911] = 150 | 144 196!/, n 1910] = 194 184 207!/, d 1909] — | 164 155 179!/3 » 1908 — | 221 | 208 148 I | Valdemar Nilsson ...... 1914] = | 231 212 186!/, Motsvarande 1913 -— 251 235 214 > 1912] — 350 294 241!/, > 1911 = 89 74 179 Hjalmar Larsson ...... 1914 — 130 145 110 e. Tillsyningsmannen: | | CS AC Kindlundk =. 1914 — 95 84 90 Motsvarande 1913/ — 46 39 64!/, | > 1912] = 55 53 63 | » 1911] — | 29 28 | Asa , 1910: | 47 47 | 350A | » 1909, -— 61 56 58 | > 1908 — | 30 28 36 De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. I och med utgången av år 1914 kan skogsvårdsstyrelsen blicka till- baka på en tioårig verksamhet. Några spörsmål kunna då ligga nära till hands. Vad har skogsvårds- ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 61 lagen lyckats åstadkomma under det gångna decenniet? Vilka påtagliga brister vidlåda vår skogslagstiftning? För att giva ett mera åskådligt svar på den förstnämnda frågan har styrelsen låtit utarbeta en serie grafiska tabeller, som här återgivas. Av dessa, framgår bl. a. omfattningen av skogsodlingar som utförts såväl med som utan skogsvårdsstyrelsens medverkan. Som synes har den med skogsvårdsstyrelsens biträde utförda kulturen avsevärt ökats under de sex första åren; därefter har den årligen kultiverade arealen varit täm- ligen konstant. Denna sistnämnda företeelse är av stort intresse. Den jävar den gamla uppfattningen att marker för skogsodling skulle finnas i så gott som obegränsad omfattning. Fastän skogsvårdsstyrelsen genom en ökad per- sonal blivit allt bättre i tillfälle att öva kontroll över att skogsodling verk- ställes, där så är av behovet påkallat, har ändock arealen skogsodlad mark icke på sistone stegrats. De gamla kalmarkerna äro uppenbarligen nu till stor del kultiverade, och de nya avverkningarna äro icke av den om- fattning att skogsodlingssiffran ökas. Vad övriga kulturerna, de som verkställts å enskilda marker utan skogsvårdsstyrelsens medverkan, beträffar så har, som synes, dessa icke undergått någon anmärkningsvärd ökning eller minskning, sedan skogs- vårdslagen tillkommit. Dessa skogsodlingar äro till allra största delen utförda å bolagsskogarna och hos större skogsägare med egna skog- vaktare. Ifrågavarande skogar voro även före lagens tillkomst under- kastade en rationell skogsvård, som ju förklarar, att hos dem någon ök- ning i skogsodling ej ägt rum. Av bild 11 0. 13 framgår, hurusom arealen av plantskolor samt det ätgångna plantermaterialet betydligt ökats år ifrån år. Denna omstän- dighet har sin orsak i skogsmarkernas inom Östergötland stora benägen- het för gräsväxt, som visat sig betydligt hinderlig för sådderna och som nödvändiggjort såddens utbytande mot plantering. Endast omskolade plantor synas på stora trakter ha utsikt att lämna nöjaktigt resultat. Antalet av tjänstemännen besökta förrättningsställen har ökats. Allt- mera börja också skogsägarna anlita länsskogvaktarna vid tillämnade försäljningar av skog. Antalet hållna syner enl. $ 2 av lag angående vård av enskildas sko- gar har under hela den gångna tioårsperioden hållit sig mycket lågt och säkerligen lägre än som vid skogslagens tillkomst kunnat förutses. Skogsupplysningen har styrelsen sökt främja genom tjänstemännens besök hos skogsägarna med och utan föregående rekvisition, genom föredrag, genom deltagande i utställningar samt genom utdelande av skogslitteratur. 62 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Antalet ordinarie tjänstemän. 1905. 1906. 1907. 1908: 1909. 100, IOII. IOTI2: CIOIS: GT LOLA: Bild 18. NW BUN ÄT PR - Tjänstemännens antal förrättningsdagar, utom skogsodlingen. 800 dagar, 700 600 500 400 p 300 » 200 | 100 » d 1005. IO00:L 0075 11908:4 TGOG:ELOTO KIIXONT RTON2 NE ITOT3TO TAS Bild 19. Antal hållna föredrag. 20 föredr. Summa 112 föredrag. 15 H 10 > | | 1905. 1000. -M907. 1908: I009: IOION IOTTT KIOT25 UIOLSIEErOTA: Bild 20. Antalet av tjänstemännen besökta egendomar, utom 800 egend. skogsodlingen. 700 600 3 500 » 400 oo» ; 300 = 200 100 å 1905. 1906. 1907. 1908. 1909. 1910. TOLT: 1912. 1913. 1914. Bild 21. ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 63 En gren inom skogshanteringen som styrelsen ägnat sin särskilda uppmärksamhet är husbehovsvirket och dess tillvaratagande. Här har styrelsen funnit ett tacksamt arbetsfält. Såsom ett totalomdöme om skogslagens verkningar må sägas att lagen i främsta rummet verkat till höjande av det allmänna intresset för en förbättrad skogsvård. Någon avgörande och påtaglig förändring i den enskilda skogshushållningen har den givetvis icke lyckats åstadkomma. De reella verkningarna inskränka sig till att större delen av de i länet befintliga kalmarkerna nu blivit kultiverade med skog, om än med ganska varierande resultat. I skogsbygden, d. v. s. nordligare och sydligare delarna av länet, mot- svarande 3/, av skogsarealen, har skogsodlingen krönts med framgång, varemot å slättbygden i mellersta delen av länet, skogsodlingen lämnat ett mycket ojämnt resultat och ofta totalt misslyckats. På slättbygden med dess lerhaltiga jordmån ha skogsodlingarna icke kunnat uthärda våra här i östra Sverige så ytterst regnfattiga somrar. Genom att alltmera använda omskolade plantor med kraftigt rotsystem tror sig emellertid styrelsen så småningom i någon mån kunna minska torkans skadegörelser. Avverkningarnas omfattning i länet ha icke undergått någon iögonen- fallande förändring under den gångna tioårsperioden. Vid de verkställda taxeringarna till skogsaccis och skogsvårdsavgift inom Östergötlands län har saluvärdet för den avverkade och försålda skogen upptagits till följande: YR RR gta kr. 3,223,960: — 1 (OT EA BRR er SRA AE 3 » 3,481,080: — >» 3,071,000: — För den uppmärksamma jiakttagaren torde det framstå ganska tydligt att skogarna äro föremål för överavverkning och att en minskning i av- verkningens storlek förr eller senare blir en nödvändighet. För att i görligaste grad hålla skogens avkastningsförmåga uppe är av största vikt att avverkningarna verkställas på ett planmässigt sätt så att nödig hänsyn tages till trädens och beståndens växtlighet. Skogs- vårdsstyrelsen kan därför icke nog betona önskvärdheten av att läns- skogvaktarna anlitas vid skogens utstämpling för försäljning. Nyttan av 1 rätt tid utförd gallring och av att sakkunnigt biträde härför anlitas kan ej heller för mycket framhållas. De ökade penningemedel, som blivit ställda till styrelsens förfogande efter tillkomsten av 1912 års lag angående skogsvårdsavgift, äro synner- ligen välbehövliga. Skogsvårdsstyrelsen torde tack vare sin förbättrade ekonomi, snart 64 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Utan skogsvårdsstyrelsens biträde utförd skogsodling. Summa nykultur ....... 7,333 hektar. hjälpkultur ... 2,807 CO hjälpkultur. Summa I10,140 hektar. 1,400 hektar. BH nykultur. 1,300 1,200 1,100 1,000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 > » » An | millii 10055 1006: CIO 008: IO008 > KOLOS KOL. FELO2 NE TOTSS TONA Bild 22. - Y All å enskildas marker inom Östergötlands län utförd 3,000 hektar. 2,500 2,000 1,500 1,000 500 skogsodling. GC hjälpkultur. HH nykultur. v 1905. 1906. "1907. 1908. 1909. 1910. I9II. 1912. 1913. 1914. Summa nykultur ...... 17,987 hektar. Bild 23. hjälpkultur: ... 4,200 > Summa 22,187 hektar, ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 65 bliva i tillfälle att genom penningeunderstöd uppmuntra torrläggning av försumpade skogsmarker och även på detta sätt bidraga till skogsav- kastningens framtida höjande. Slutligen må det nära till hands liggande spörsmålet om de brister, som möjligen kunna anses vidlåda vår skogsvårdslag, något vidröras. Skogsvårdsstyrelsen anser att lagen i all väsentlighet blivit lyckligt avfattad och grundprincipen, den enskilda skogshushållningens höjande i främsta rummet på upplysningens väg, synas vara väl funnen. En del bestämmelser torde dock böra mera preciseras, såsom frågan om blivande ägares skyldigheter samt frågan om mark, som skall hän- föras till betesmark. Vidare borde ungskogarna beredas ett mera effektivt skydd än som lämnas desamma genom lagens nuvarande bestämmelser. Under det senast förflutna året ha skogarna blivit illa medfarna av torkan. Ej allenast skogar i plantåldern ha lidit utan även äldre skogs- bestånd. Särskilt har granen tagit skada på slättbygden. I den egent- liga skogsbygden har skadan varit av mindre omfattning. Skogseldarna, om än betydande nog, ha icke varit av den storlek som först kunde antagas. Omkring 1,000 hektar härjades av elden, men blev a dessa marker skogen ej svårare åtgången än att virket sedermera med fördel kunnat avyttras. Jordägarnas förluster genom de timade skogs- eldarna torde sålunda ha varit ganska måttliga. Linköping den 30 april 1915. Gunnar Ekelund. Axel Ekman. Israel Lagerfelt. Ake Joachimsson. 5 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. XY 66 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Undertecknade, som erhållit uppdrag att granska skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1914, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse: Räkenskaperna äro försedda med vederbörliga verifikationer, vilka vi genomgått och jämfört med räkenskapsböckerna. Dessa senare hava liksom under närmast föregående år på revisorernas begäran siffergran- skats av särskilt därom anmodad person. Vid granskningen har ingen anledning till någon anmärkning från revisorernas sida förekommit. Under hänvisning till skogsvårdsstyrelsens berättelse få revisorerna vitsorda, att däruti anförda siffror överensstämma med räkenskaperna. Revisorerna hava även tagit del av skogsvårdsstyrelsens protokoll. På där förekommen anledning anse vi oss böra uttala, att vi i likhet med styrelsen finna det alldeles olämpligt att någon styrelsens tjänsteman förmedlar köp eller försäljning av fast egendom och att vi därföre finna det synnerligen välbetänkt av styrelsen att hava förbjudit underlydande tjänstemän detta. Däremot ifrågasätta vi, om det kan hava varit av behovet påkallat att, såsom även skett, förbjuda styrelsens tjänstemän att förvärva fast egendom utan styrelsens medgivande. Vi hava besökt genom skogsvårdsstyrelsens försorg utförda skogs- odlingar på egendomarna Lera, Klinga och Lövstad med underlydande 1 Memmings härad. Ehuru avsevärda kostnader och ett ospart nit och intresse uppenbarligen här nedlagts från såväl tjänstemännens som veder- börande jordägares sida, föreföllo de erhållna resultaten delvis mindre tillfredsställande till följd av de svårigheter, som här möta skogskulturen. Detta visar, vilken ihärdighet som under ogynnsamma förhållanden är nödvändig för att betrygga återväxten. Då räkenskaper och förvaltning icke föranlett någon anmärkning vid granskningen, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för det år revisionen om- fattar. Linköping den 9 juni 1915. Er. G. Hj. Petersson. Utsedd av Kungl. Maj:t. Ad. Burén. J. E. Kinman. Utsedd av Östergötlands läns Utsedd av Östergötlands läns hushåll- landsting. ningssällskaps förvaltningsutskott. Redogörelse för skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns lands- tingsområde verksamhet år 1914 jämte kortfattad fram- ställning angående de enskilda skogarnas inom lands- tingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Ordförande: Godsägaren m. m. Ivar Berg, Rödjenäs. Ledamöter: Domänintendenten m. m. Oskar Erickson, Bjersby, Hult, kaptenen m. m. friherre Fabian Lilliecreutz, Jönköping. Suppleanter: Lantbrukaren David Gustafsson, Övrabo, Eksjö och lant- brukaren Edv. Gustafsson, Slättna, Eksjö. Länsjägmästare, kamrer och sekreterare: W. Lothigius, Jönköping. Såsom tillsyningsmän samt för att tillhandagå med råd och praktiskt biträde vid skogsskötseln hava varit anställda följande 7 st. ordinarie länsskogvaktare: I Tveta distrikt omfattande Vista härad samt av Tveta härad socknarna Bankeryd, Barnarp, Hakarp, Järstorp, Månsarp, Rogberga och Sandse- ryd, E. Hj. Carlsson, Jönköping. (Tjänstgör även som expeditionsbiträde). I Vedbo distrikt omfattande Norra och Södra Vedbo härader, E. Ga- brielsson, Aneby. I Östra distrikt omfattande Östra härad samt av Västra härad sock- narna Ramqvilla, Bäckaby, Södra Solberga och Fröderyd, R. Th. Gus- tafsson, Hvetlanda. I Västra distrikt omfattande av Västra härad socknarna Norra Sand- sjö, Vallsjö, Bringetofta, Hylletofta, Norra Ljunga, Malmbäck, Almes- åkra, Ödestugu, Hultsjö, Skepperstad, Hjärtlanda och Stockaryd samt av Tveta härad socknarna Nässjö, Barkeryd, Järsnäs, Svartorp, Forse- rum, Öggestorp och Lekeryd, O. A. Troedsson, Nässjö. I Östbo distrikt omfattande Östbo härad samt av Västra härad sock- narna Svenarum, Nydala, Vrigstad och Hjälmseryd, Aug. Carlsson, Tuddabo, Horda. 68 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. I Mo distrikt omfattande Mo härad samt av Västbo härad socknarna Våthult, Båraryd, Anderstorp, Kulltorp och Gnosjö, A. Johansson, Nissafors. I Västbo distrikt omfattande Västbo härad med undantag av sock- narna Våthult, Båraryd, Anderstorp, Kulltorp och Gnosjö, P. Olsson, Reftele. Såsom extra länsskogvaktare hava tjänstgjort från årets början till 15 augusti A. G. Östblom och från 1 oktober till årets slut P. Jepps- son, Unnaryd, med huvudsaklig tjänstgöring inom södra Unnaryds An- delsskogsförening. Styrelsens sammanträden och verksamhet. Styrelsen har haft 6 sammanträden under året, därav ordinarie vår- och höstsammanträdena den 31 mars och den 18 december. Styrelsens ordförande har tillsammans med länsjägmästaren företagit flera inspektionsresor. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret i stort sett följt samma arbetsplan, som under näst föregående år. Bland frågor, som förekommit, märkas följande av mera allmänt in- tresse. För beräkning av virkesförbrukningen till husbehov inom länet har skogsvårdsstyrelsen genom länsskogvaktarna låtit undersöka en socken inom varje länsskogvaktaredistrikt, sålunda 8 socknar. Därav är dock undersökningen av 2:ne socknar, Rydaholm och Södra Unnaryd, ännu ej slutförd. För att utröna förhållandet mellan skilda ägoslag såsom inägor, hag- mark, skogsmark, mossmarker och övriga impediment, storleken av gamla och nya kalmarker, arealen till skogsbörd tjänliga avdikningsbara kärr- och mossmarker, skogskapitalets storlek och tillväxt, husbehovets stor- lek i förhållande till skogskapitalet m. m. allt frågor av stor vikt för bedömandet av vad som från skogsvårdssynpunkt bör och kan göras, har skogsvårdsstyrelsen under året låtit uppmäta Rydaholms socken i Östbo härad till I 4 av arealen. Under året påbörjades också transportering av befintliga kartor i Ryda- holms och Södra Unnaryds socknar i ock för upprättandet av socken- kartor — de första i sitt slag inom länet. Skogsvårdskommittéer. Vid årets slut funnos kommittéer i 114 av länets 127 socknar. JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE.” 69 Skogsodling. På grund av vårens tidiga inträde kunde kulturerna börja redan den 18 april. I början av kulturtiden föll något regn, men sedermera följde under våren och sommaren den starkaste torka, som förekommit under flera tiotal år. Av torkan ledo kulturerna mycket. I regel synes dock planteringarna av 2/, tall och ?/, gran hava stått sig jämförelsevis väl, då däremot resultatet av plantering av ?/, tall och senare utförda såd- der kan betecknas som mindre gott. Förutom länsskogvaktarna användes som skogsodlingsledare 8 ordi- narie och 352 extra plantörer. Enligt tab. I har till skogsodling åtgått sammanlagt 883,70 kg. frö, därav 457,:s kg. tallfrö och 426,ss kg. granfrö samt 6,520,300 plantor, därav 5,375,200 tall, 1,127,200 gran och 17,900 douglasgran. Af tab. II framgår, att å kontrakterad mark (avverkad före 2/, 1905, således innan lagen trädde i kraft) skogsodlats 283,72 hektar genom ny- kultur och 321,64 hektar genom hjälpkultur eller sammanlagt 703,36 hektar. Tab. III innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jord- ägarens bekostnad utförts under ledning av skogsvårdsstyrelsens plan- törer å såväl ny som gammal kalmark, dock i huvudsak å förstnämnda slag av mark. Den sålunda skogsodlade arealen är fördelad på 772 rekvirenter med 1,534,97 hektar, därav 1,414,33 hektar nykultur och 120,64 hektar hjälpkultur. Hela den under året skogsodlade arealen, skolplanteringen inberäk- nad, utgör 1,789,ss hektar nykultur och 342,28 hektar hjälpkultur eller sammanlagt 2,332,13 hektar. Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling å större egendomar utförts å omkring 296,00 hektar. Plantskolor. Plantskolorna i Hvetlanda, Åtterås och Unnaryd hava under året ytter- ligare utvidgats. Ett område om cirka I hektar invid Aneby station har arrenderats på 10 år i ock för anläggandet av en ny plantskola. Tillståndet i plantskolorna framgår av tab. I. Tillfölje torkan har granen i plantskolorna uppkommit dåligt, den 1- åriga tallen flerstädes ej utvecklats normalt och den 2-åriga granen ef tersatts betydligt. Besprutning av tallplantorna har som vanligt ägt rum. 70 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Fröklängningen. Under året har inköpts: FränWonköpings lan sve. 1,454,29 hl. tallkott och 439,15 » grankott. Rd Ts ARE SONET 3,000,00 » tallkott och 10,00 » grankott EfanpkRopparbesgs an sa 1,300,00 >» » Från Skaraborgs län således sammanlagt 4,454,29 hl. tallkott och 1,749,:s5 hl. grankott. In- köpssumman härför uppgår till kronor 28,298: 99. Under året har klängts 441 hl. tallkott lämnande i utbyte 260,5 kg. frö, eller i medeltal 0,so kg. pr hl. samt 1,749,:5 hl. grankott lämnande i utbyte 1,222,00 kg. frö, eller i medeltal 0,70 kg. pr hl. Grankotten från Småland och Västergötland var av synnerligen dålig beskaffenhet och lämnade i medeltal endast 0,44 kg. pr hl., då däremot grankotten från Dalarna, ehuru angripen av grankottvecklaren, lämnade i medeltal 0,78 kg. pr hl. Groningsprocenten å granfröet från Dalarna översteg 95 2 och upp- gick för ett parti från Rättvik ända till 98,7 0. Tallfröet visade även- ledes besitta hög grobarhet och intet parti understeg 92 PN. Från skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län emottogs för klängning 2,315 hl. tallkott och 233 bl. grankott. Av detta parti har under året klängts 1,758 hl. tallkott och 233 hl. grankott lämnande i utbyte 1,041 kg. tallfrö och 150 kg. granfrö. Fröklängningsanstalten har varit i verksamhet 6!/, månader. Under året har uppförts en cementerad frökällare. Skogsundervisning. Undervisning i skogsvård har av länsjägmästaren lämnats vid lant- mannaskolan i Tenhult samt vid folkhögskolorna i Nässjö och Värnamo. Föredrag hava hållits vid av hushållningssällskapet anordnade små- brukarekurser i Ormaryd, Edshult, Myresjö, Bäckaby och Hultsjö. Vid av länsjägmästaren hållna föredrag och kurser har litteratur i skogsvård utdelats. På grund av mobiliseringen kunde planerade skogsvårds- och kolare- kurser å Hook ej avhållas. Skolplantering. I 81 socknar ha planteringsdagar med skolbarn varit anordnade och ha däri deltagit 3,415 barn samt skogsodlats 91,80 hektar med 84,s kg. tall- och granfrö, som tillhandahållits gratis av skogsvårdsstyrelsen. JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, : se Biträde med skogens vård och avverkning. Av tab. IV framgår att länsskogvaktarna under 415 dagar lämnat biträde å 330 förrättningsställen, varvid föryngringshuggningar plane- rats å 921,39 har, fröträd utmärkts å 201,45 har samt gallring utförts å 556,ss har. Under det osäkerhetstillstånd, som var rådande under årets senaste månader, anlitades länsskogvaktarnas biträde ej i så stor utsträckning som säkerligen varit fallet, om normala förhållanden rått. Skogsavverkning och därav föranledda åtgärder. Av länsskogvaktarna hava 611 avverkningar blivit undersökta och har över 49 av dessa särskild beskrivning med kartutkast upprättats, var- jämte länsjägmästaren besökt ett flertal sålunda tidigare undersökta av- verkningar, som ej genast kunnat på ett tillfredsställande sätt ordnas. 16 överenskommelser rörande större avverkningar ha omedelbart kom- mit till stånd, 7 undersökningar jämlikt $ 2 lagen ha påkallats och ut- förts samt 8 överenskommelser jämlikt $ 3 lagen träffats. Domstolsut- slag har avkunnats i tre mål, samtliga i nära överensstämmelse med skogsvårdsstyrelsens yrkanden. Länsskogvaktarna ha haft sammanlagt 1,656 förrättnings- och rese- dagar, häri dock ej inberäknat plantskolearbeten m. m. i bostadsorten, vartill ha använts 150 dagar. På varje länsskogvaktare kommer i me- deltal 207 dagar utom bostadsorten. Värdet av skogsavverkningarna år 1914. Värdet av avverkat deklarationspliktigt virke uppgår till 4,445,913 kronor. Värdet av icke accispliktigt virke samt husbehovsvirket uppgår san- nolikt till minst detta belopp, vadan värdet av totalavverkningen kan sättas i runt tal till 9 millioner kronor. Denna summa betecknar så- lunda den år 1914 avverkade skogens värde å rot med avdrag för driv- nings- och huggningskostnader. Skogseldar inom länet. Tillfölje den under sommaren rådande torkan fingo skogseldarna stor spridning och voro synnerligen svåra att hejda. Tab. IX angiver de av skogsvårdsstyrelsen kända skogseldarna, deras uppkomstsätt, omfång, värdet av det brunna m. m. 72 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Erfarenheter från årets brandfält ådagalade den bristfälliga organisa- tion, som finnes på landsbygden vid släckning av skogseld. Genom lagen om förekommande och släckning av skogseld, som trätt i kraft I januari I915, synes väsentliga brister på detta område kunna avhjälpas. Räkenskapssammandrag för år 1914. Tillgångar vid årets början. INVETALATTCT >; ostörd ser ARN Sels nina Sn Sas ARD Sa ANS Ale ESR RER 4,442: 79 I NAC SA NRA EE SRS RNE AA LME AAE SB BRA SAR AA a a HL 2090H PlIADUOE «oas ser or GE SPE LILANTEEE > UREA 0, NA 10,760: 74 IBTO KLAN STUN GCD Se seen sed rå denn sr oc se SARA 154: — BÄSTIS LET Non AAA SR SÄRART SKINER ÅSE TSL bt Å SIN AO fT2122 TOR Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen sosmsmmmmmmssnaa 730: 58 Innestående i Smålands Enskilda bank på upp- och AVSKILVIL Pjge «sog bra SES 6, SSL AR SN Er AE La SR a 89: 52 Innestående i Smålands Enskilda bank på kapital- LET ETT Vi NNE RAP Sr 2 SNS SA ASA Sf gen Np Ae AA 4,924: 60 FCÄSSANSR ATT Or md see fas se deck RAA BSS VAR ENA 397: 19 — 40,910: 34 Inkomster. Statsanslag till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas FETksUphettAn NIO TAM. herr NIT 1,500: — Statsanslag till skogsodlingens befrämjande............... 8,183: — SKOPSVATGSAVPILLOD oanade BE ejgsp fra sedda AE Sa ere SR RNE SER SA 47,349: 26 Anslag tran sl an dsingetö -s,0 oe se sa ASEA SA SEN 5,000: — Anslag från hushållningssällskapet ..................s.....-.- 4,800: — Räntan av Lindströmska fonden för åren 1913 och TO Af podsort snarare SAN sr SER R Af ot Sons RES 400: — Anslag från Järnkontoret för kolareskolan 1913 ...... 1,500: — Försäljnings: av: fröf OCh plantOl jams sense 2,055-150 IR ER a 70) CMS EE SE SNR NNE SSE TN SR Ra RT ARR rr ra SA EN 242: 12 71,929:88 Summa kronor 112,840: 22 Utgifter. Inventarier! 23. Sk. Pen BAM RE ASUS STR RIO AULA 21:90 SKOSSOCUN EH UNS Sd sons brog SNES or SNN LEE kh RISE 30,292: 29 SKOBSUNGETVISIINS] vs dose skessocspaderndeun bes eko ssska ASEEEE 2,759: 87 AVAIKDIDgSUNGErSOKNIN SAR == 3 soba u een 20: — SKOgSUNdersOKTIN 8 Al oas sosse bare se oa a AEG SR SEN 2,903: 96 Åtgärder för utställningen i Jönköping = ................ 359: 67 Biträtle förs SkOpSVATG vs 250 dot As DA Ne RIAA Men Sn 2,380: 60 ANVETkDIDgSUBUELSO KIT Själ. oss ene I 1,929: 23 IFastig hetens (avskrivning): ses ueseeeee a NNNsSe Asse 2,955: 50 FPC CT Ae red ATS a se R Ad BA SA ES Br LA AR 0: Ty2.507 32 Transport Kr. FÅ 5,5 82: 40 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 173 Transport Kr. 45,582: 40 PIGIG LOS ELS Akrögrås kd dag SEGA ot den Sa ae Valves as Arrese nens 578: 87 Undersökningar enl. $ 2 lagen (biträde av länsskog- [VED IS TIER Ann NER AS SIS aj stå See å efefein a stela sid OM REG sis sl vt Säl SKOBSVar ASK OM tt EEE see e a a Nk bon ble ee Dao 1:05 SU elsenA 0 Chi revISORenR fobi dass Meda endas sur dk så Eke 836: 14 [[ ANNIE Res AG SRA ST 18 FREE TEEN RR BO EI el DR SE BCE ASEA 11,561: 62 58,565:68 MON CIN ET1G Fer der 0 ASSA SRA AIN aa Fedak fö steel 4,299: 2 ATOM Rare Se AN ARSA ELSE ba SAN see 5,499: 53 17dE9 2 (00) RS rt SER rr Rör FENA AGN öar Gt FOA 13,497: 38 Fröklängningen (oklängd kott) ............... 24,218: 41 HASTIO NN OLCIA Se Reno eeR or esk ts la sb )ölsa Sala salsa MLS 10,893: 35 Undersökningskostnader enl. $ 2 lagen... TSTISE Skogsvårdstyrelsen i Skaraborgs län för klängning: Aavakotbgs doku see 664: — IKSASSA he ha nn SLAG råds ses sketen pad de se 70: 81 59,274: 54 Skulder. Jönköpings läns hushållningssälskap sissssmmsssssssssssssaa 5,000: — KILSGR Sar UlOERESKUTAEKN ANN Et oda etsas RE ble ed de sep np sed ssp ENS 54,274: 54 Summa Kronor 112,840: 22 Överblick av tioårsperioden 1905—1914. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning. Såsom ordförande hava fungerat: överstelöjtnanten Fr. Kuylenstierna 1905—2?92/; 1908 och godsägaren Ivar Berg ?9/; 1908—1914. Av landstinget utsedd ledamot: domänintendenten Oskar Erickson 19035— 1914. Av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd ledamot: gods- ägaren Ivar Berg 1905—29/; 1908 och kaptenen friherre Fabian Lillie- creutz 29/5 1908—1914. Revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper och för- valtning hava under tioårsperioden varit: översten E. W. Lavén, Kungl. sekteren Hj. Leyonmarck och landstingsmannen Aug. Stork. Såsom länsjägmästare och sekreterare hava tjänstgjort: Henrik Car- bonnier 1905—1913 och Wilhelm Lothigius från och med 1914. I egenskap av biträdande länsjägmästare var under tiden 1908—1/; 1910 anställd Einar Boseus. 74 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogsodling. Av tab. VIII samt fig. 1, som grafiskt framställa de med skogsvårds- styrelsens bidrag verkställda skogsodlingarna under den gångna 10-års- perioden, framgår bland annat, att den kultiverade arealen, som år 1905 utgjorde 396 har, fördelade på 80 förrättningsställen, år 1914 Sti- git till 2,332 har, fördelade på 954 förrättningsställen. Sammanlagda antalet ställen, där skogsodling genom skogsvårdssty- relsens försorg åvägabringats uppgår till den aktningsvärda siffran 4,938. Å den grafiska tabellen synes, att den kultiverade arealens storlek med undantag av år 1908 alltjämt ökats t. o. m. år 1911. År 1912 minskades dock den skogsodlade arealen avsevärt, beroende på bristande tillgång på medel, frö och plantor. Då hushållningssällskapet år 1905 överflyttade sitt anslag för skogs- odlingens främjande på skogsvårdsstyrelsen skedde detta med villkor, att denna skulle fullfölja av hushållningssällskapet antagna skogsodlings- kontrakt. Styrelsen övertog härigenom år 1905 336 st. kontrakt, varav 160 st. ej voro fullgjorda, och återstod att skogsodla å dessa kontrakt 895,95 hektar nykultur. Vid undersökning närmaste åren därefter vi- sade det sig dock, att arealen kalmark å områden ingående i kontrak- ten var betydligt överskattad. Av de skogsodlingskontrakt, hushållnings- sällskapet före år 1905 antagit, äro nu samtliga fullgjorda. Sammanlagda skogsodlade arealen å dessa kontrakt uppgick till 1,269,44 hektar, därav 753,94 hektar hjälpkultur. Arbetskostnaden upp- gick till 14,856: 28 kronor. Skogsvårdsstyrelsen har lagt sig mycken vinning om att återställa före år 1905 avverkade marker i skogbärande skick och sålunda följt de anvisningar, som landstinget och hushållningssällskapet givit i ock med lämnandet av anslag. Av tab. V framgår sålunda att enbart å kontrakt skogsodlats ej mindre än 6,152,96 hektar, därav 2,224,25 hektar hjälpkultur, för en sammanlagd kostnad av 130,557: 48 kronor. Sammanlagda anslaget under 10-års perioden från landsting och hus- hållningssällskap uppgår till 60,600 kronor. Ehuru sålunda ej obetydliga arealer gamla kalmarker dels redan bli- vit satta, dels kommer att sättas i fullt skogbärande skick, återstå dock ännu stora arealer liknande marker. Fruktbargörandet av de gamla kalmarkerna, som år i från år försämras, är en angelägenhet av stor vikt och torde det därföre allvarsamt må beklagas, hurusom tillgängliga me- del icke förslå att under en kortare tidrymd medgiva styrelsen att skog- kläda dessa. JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 15 Under åren 1905—1909 antogos 709 st. skogsodlingskontrakt å gamla kalmarker, varvid styrelsen förband sig erlägga alla med kulturen för- enade kostnader, således jämväl arbetskostnaden. Å dessa kontrakt återstå ännu att skogsodla 503 hektar förutom hjälpkultur å förut gjorda. Då intresset för vårdandet av kulturer, som ej kostat markägaren något, flerstädes syntes saknas och då utgifterna för skogsodlingen över- steg styrelsens tillgångar, har sedan 1913 kontrakt antagits, som endast lämnar markägare fri plantör och kostnadsfria plantor och frö. Inflytande skogsvårdsavgifter åtgaå till beredande av lindring i skogs- odlings- och markförbättringskostnader åt ägare av skogsmark, där av- verkning företagits efter sedan återväxtlagen trätt i kraft. Dessa arealer, som av tab. V synes, ökas år från år, samtidigt som styrelsen låter sig angeläget vara att sänka frö- och plantpriset så långt tillgångarna räcka under gängse marknadspris. Vid granskning av tab. V faller genast i ögonen huru plantering i förhållande till sådden gått framåt. Å den nykultiverade arealen an- vändes plantering under åren 1g903—1908 endast å gamla kalmarker och jämväl därå i ringa utsträckning. År 1914 däremot utgjorde den planterade arealen 62 9 av all nykultiverad mark. Detta är en följd av att resultaten av plantering under här rådande förhållanden, av vilka särskilt må nämnas stark uppfrysning, visat sig vara säkrare. Plantering, ehuru något dyrare än sådd till att börja med, ställer sig dock i längden betydligt billigare, enär hjälpkulturer sällan erfordras. Markägaren är dessutom ofta ej hågad att hjälpkultivera utan anser all rättfärdighet uppfylld, om marken en gång skogsodlats. För att kunna tillgodose det ökade behovet av plantor hava styrel- sens plantskolor undan för undan måst utvidgas. Vid 1914 års ingång uppgick den sammanlagda plantskolearealen till 5,68 hektar. Den direkta ledningen av med bidrag ur skogsvårdskassan under- stödda skogsodlingsarbeten har, vad beträffar de smärre skogsägarna, nära nog undantagslöst handhafts av styrelsens ordinarie tjänstepersonal jämte vid av styrelsen anordnade kurser utbildade plantörer. Plantörernas antal har från 12 st. år 1905 vuxit till 60 st. år 1914. Sammanlagda arbetskraften under dessa skogsodlingsarbeten uppgår till 111,078 dagsverken. Den skogsodlade arealen fördelar sig tämligen olika på häraderna, som synes av tab. VI. Minst kultiverad mark förefinnes i Vista och Norra Vedbo härader och mest i Västbo och Östbo härader. Detta förhål- lande beror på flera omständigheter, av vilka de viktigaste dock torde vara, att Västbo härad ha de största skogsmarksarealerna och haft de 76 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. största kalmarkerna sedan gammalt. I Vista och Norra Vedbo är dels skogsarealen vida obetydligare, och dels utgöres skogen här ofta av blandad barr- och lövskog av mera hagmarksnatur, varav följer, att efter avverkningen skogsägaren för betets skull ej vill göra någon skogs- odling. Intresset för skogsodling har ock spelat en väsentlig roll och skönjes mera i sydöstra delarna av länet än annorstädes. Fröklängningsanstalten, Fröpriset varierar som bekant avsevärt allt efter tillgång på kott för året, och kan, om det blir lång tidrymd mellan kottåren, stegras betyd- ligt. Genom den stora efterfrågan på skogsfrö, som uppstod efter skogsvårdsstyrelseinstitutionens inrättande, höjdes priset utöver det förut vanliga. För att bliva mera oberoende av det fluktuerande marknads- priset och få effektiv kontroll på fröets härstamning, anlades år 1908 fröklängningsanstalten i Nässjö för en kostnad av 20,871: 84 kronor inklusive tomt. Klängningsintensiteten uppgår till 10 kg. tallfrö eller 20 kg. granfrö pr dag. I lagerrummen kan förvaras kott till 4 års behov. Åtgärder för skogens vård. Jämsides med uppbyggandet av nya bestånd genom kultur har sty- relsen inriktat sitt arbete på att få till stånd en allmännare kunskap om skogens vårdande under uppväxttiden. För den stora allmänheten voro beståndsåtgärder något okänt, och det har ej varit någon lätt uppgift att övertyga skogsägarna om de för dem varande fördelar, som vinnes genom i rätt tid företagna och väl utförda gallringar. Glädjande nog har emellertid insikten härom börjat spridas i allt vidare kretsar, varom vittnar den stora efterfrågan på biträde av dylikt slag från styrelsens tjänste- och tillsyningsmän. Tab. V belyser denna del av verksamheten, som förnämligast utvecklats under senare åren. Skogsägarna äro dock ännu så länge ganska oföretagsamma i fråga om skogsvård, om de ej av tjänstepersonalen personligen erinras och upp- lyses om önskvärdheten, behovet och den ofta föreliggande egna eko- nomiska fördelen av att i ena eller andra fallet vidtaga åtgärder i skogs- vårdens intresse. Den hittills uppnådda anslutningen till skogsvårdsar- betena är även därför till väsentliga delar en produkt av tjänsteperso- nalens arbete. Rekvisition på biträde måste i ytterst många fall upp- tagas av personalen vid besök i orterna och ej heller kunna skogsägarna i allmänhet förmås insända rekvisition av plantor och frö på posten utan måste dylik upptagas på platsen. En stor personal är därför en oavvislig nödvändighet för att föra skogsvården framåt. Styrelsen, som JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. är; insett detta, har också successivt ökat personalen. Denna, som år 1905 bestod av 3 länsskogvaktare är från år 1913 utökad till 7 ordinarie ock 1 extra länsskogvaktare. I mån skogsägarna inse fördelen av ett intensivt skogsbruk torde möjlighet finnas, att de mera allmänt än nu anställa egna skogsvårdare, varigenom arbetsbördan för skogsvårdsstyrelsens tjänstemän skulle lättas. Tanken att även inom skogsbruket tillämpa andelssystemet har genom styrelsens initiativ kunnat förverkligas. Så bildades år 1913 Södra Unnaryds Andelsskogsförening, vilken har till uppgift att genom sam- manslutning mellan skogsägarna möjliggöra bättre skötsel av skogen och en ändåmålsenlig hushållning med dess produkter. För att befrämja den enskilda skogshushållningen söker skogsvårds- styrelsen som nämnts utbreda kunskap om skogens skötande. Detta har skett förutom genom omtalade kostnadsfria biträdesförrättningar av sty- relsens tjänste- och tillsyningsmän, genom anordnande av dels periodvis återkommande kurser i skogsvård, huvudsakligen avsedda att utbilda skickliga ledare av skogsodlingsarbeten, dels ock årligen återkommande längre kurser, som besökas av skogsägare, hemmansägaresöner m. fl. Vid dessa senare kurser utsträckes undervisningen till övriga grenar av skogshushållningen, speciellt beståndsvård och virkets rationella tillgodo- görande inklusive kolning. Kortare kurser i skogsvård hava årligen avhållits å länets lantmanna- skola och folkhögskolor. Vad beträffar den del av skogsundervisningen, som består uti undervisning av skolbarn, återstår ännu mycket övrigt att önska. I ej stort mer än halva antalet av länets 126 socknar har nämligen skolplantering ägt rum. Sålunda ha endast 25,940 barn under perioden fått undervisning i skogskulturers utförande, oaktat skogs- vårdsstyrelsen, då frötillgången det medgivit, kostnadsfritt utlämnat viss frömängd till ändamålet. | Uppsikten över skogslagens efterlevnad har styrelsen utövat genom tillsyn över att lagstridigt avverkade marker blivit i behörig tid skogs- odlade. Under årens lopp har som synes av tab. V 5,878 st. avverknings- trakter undersökts. Ehuru en ej ringa del av dessa avverkningar kun- nat rubriceras som lagstridiga, har det i allmänhet ej mött några större svårigheter vid reglerandet av desamma. Sålunda har på grund av gen- saga mot framställda anspråk på åtgärder till återväxtens betryggande ej mer än c:a 0,4 6 av samtliga avverkningar lett till rättegång. Huruvida avverkningarna till- eller avtagit under 10-årsperioden kan ej med bestämdhet avgöras. En mätare på avverkningarnas storlek har först under de senaste två åren erhållits genom skogsvårdsavgiftsläng- 78 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. derna. År 1913 avverkades sålunda inom länet deklarationspliktigt virke för en summa av 4,138,059 kronor och år 1914 för 4,445,913 kronor. Värdet av icke deklarationspliktigt virke samt husbehovsvirket uppgår sannolikt till minst dessa belopp, vadan värdet av årsavverk- ningen kan sättas till 8 å 9 millioner kronor netto på rot. Mycket virke tillspillogives, som jämväl påpekats i årsberättelsen, vid uttagande av virke till husbehov. Detta gäller i all synnerhet gärdsel- virket. Visserligen kunna ansatser till förminskande av åtgången av gärdsel genom uppförande av ändamålsenliga, virkesbesparande stängsel här och var skönjas, men i regel användas ännu dessa dyrbara laga gärdesgårdar. Uttagandet av avverkningarna, som under större delen av perioden i allmänhet skett på ett med skogens framtida bestånd oförenligt sätt, synes något hava förbättrats under senaste åren. Alltjämt pågå dock rovhuggningar i stor skala, som fordra dyrbara återväxtåtgärder. Jämför man vad som tages från skogarna inom länet årligen, enligt beräkning 8 å 9 millioner kronor, med det som nedlägges på skogar- nas förnyande och vård, finner man sannerligen, att litet åtgöres för en näring, som med rätta kan betecknas som en av detta läns främsta. Jönköping den 23 mars 1915. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Ivar Berg. Oskar Erickson. Fabian Lilliecreutz. Wilh. Lothigius. 79 | | | | | | | | | | 98'8 |9s'6sT'T | 29'008 | ls ESA IE | SEN SEE 18:0/— [oro 1— | Gl HE [EN DAKGRSSNOAG Mn 8'Ir |9'IRL jo'9cr'[|v'806 Ja't) — 19606 VEN = = "eu |08ig8e | TAR IE ra] [EE ha | I | I | I I I I JES I — ]—] | | = | fort — los'gp 08'öP fl | ==) B'LI 8'9€8 o'0z | s'08s'E — los'69€ | ot'008 I | | I I -—-— AR — — AS EI Fl 8'0Lz = L€6L'T — 267 s8'pI | | | | | 2 FE LS EE Rd ENE FE NE ö — 5 RR RR SNETT as cd | o (Cl | Zz | EJ Föles = = Tx = EON COR NEN BR | s8'g |se'6sT'I | 29008 [2] | pe ES so | SE == = | |o8'BFT'I | se'Sz€ = fr SERE = - El | — looen | — | ]ror/roor forget] I I - 2 Jae) — |s'eja'sr = lo'o]— fertlo'tr log] = 1 — o'orr Jere] o'6 | — loosr Ia'r8z lotzoe't | Ir'z 2'996 lo'gsztz] sarg Iertot — | os'v6r S | | IE | | | I El o000'I 3 3 Pil Zz E z LA SE SS T | T 5 . c T c 0 K 0 0 & c jr T 0 0 c T [ 0 z fel h | /z hh Iz /s h (M /r /e Ihr "le Ihr le Ir /z /x | hh I le Ir ata 240) [PT :O | I 2 j —— Al oas 4 = ueI3 | uvI3 Uue3ng -I3A | -Se[ AIET UueIDN) UeL US |3noq EA PRT EE PI SER ord TR ÖS USE [ke jBwwung |-tuaaap If vap Suueyqag ua3uwusiaiapunsFoys [ILL ""J2JuSINAHII 928 [IN apeuwepn 203uejd 420 o1q Ro edt pe | -NEIUOH pra Bue3iejuejd yao -01g e BuilposZoys | | ennessen de anen sen 10]0AS J-uejd i 1030e]d apejogswugn 2010ysIuejd I NeRN Bunung 2228 1apun 01 JULIA 2218 ä3pun 1d0x0u7 | |b161:uefi uap Imul[rqag SAR "FiI61 Je JOJUeJd 420 QJJ I3AQ BeIPULLWES LV 80 INU IBL SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Sammandrag över skogsodling å kontrakterad mark år 1914. Skogsodlad areal i hektar | Använda dagsverken I a Antal Härad Nykultur Hjälpkulur || = a stäl- 2 | Plan- rd Plan. | Mms 2 Sork : SR ST tering Sa tering | z : VELA ee ma Ar 2543 41580]|| "2075 /G NUTS INA ILS a | S227/k ES IN (ÖV HARE 9,30 2,50 LR 11,50 92 28 53 173 11 Norra Vedbo ......! 3595 = — 27,20 91 Hl 38 156 9 Södra Vedbo «...... 7:35 2560 | "3, | 46,5) 2021/5 | XO21/SHEO23/01 46754 2 (OF Ta a RR — Si90 1 40,25 || 378 252 165 795 | 14 VAS EEAV VS etsas ee ae — 19, — 56,48 295!/, | 157?/4 | 104!/, | 558 24 Östbo = ll33005 I 103-71 457 fa l80r 223 NGT 41 NÄstborga sea 13,90 |152,74 | — | 91,4 [[1,399!/7 | 743"/4 1572 —|2,715/4| 56 Summa| 34,50 |249,22 4, |417>64|3,244!/, |1,642!/4/1,362!/,| 6,248?/,| 182 se 0 | I | 283,72 421,64 Tab. III. Sammandrag över skogsodling på grund af rekvisition år 1914. | Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken | - | Antal Härad Nykultur > Näs | Al a ed I L = 2 en | a SÅR | Mans : Barn : | | | IVER ers e saline oe 45596 | 52,98] — 73607 Ore AT 342!/,| 1,324 62 NIStå Ed slasas rohed 2,80 | 14,70] — Aven 150 74 94 318 10 | MOS seb ere 79,15 | 9,60 6,25 — 411 106 181 698 AR Norra Vedbo 23,15 | 42,80 | — — 384 148 231 745 231 Södra Vedbo 41:20 | 59,90 | — 6,40 715 195 478!'/, 1,388'/,| 48 ÖSK SER SEE 52,79 | 145,24 | — 20,95 || 1,457 5II | 791 |2,759 91 MEstfa: busgnss ende 93,93 | 150,66 | — 6,80 || 1,588 522 783 |2,892 192 ÖSBON of sort 145,90 | 74,95 | — | 39:30 | 1241 | 499 | 512 |2,252 | 116 Västbojesa. 120,95 | 257,67 | — | 29,25 I 2,524 | 957 |1,267'/| 4,748"/b| 188 Summa] 605,83 808,50 | 6,25 |114,39 ||9,240!/5| 3,223 |4,680!/,[17,124 | 772 —— | 1,414,33 — | 120,64 | 831 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. / 1e3ep SIP ewwns 6kt6b6'kz — |ewwungs ootev tt OdISEA octrrete |oäss nns nro ner and oqI50 SotggS'h |rntenteneeerereereenannnn EON Sed | ENSE rdelg Tue RR Fa slu SnG enso 00'8z6'I 0096 ootgglE ft SS ORSA RR ed ifigr0fr fr renen vstA 9ztgLS'z PPAL Ie4q uaeare ePI0I3q DILBILLNE NEN J9penIq Ar e[LIOL | Kön du lered 2 Sn 0 | I z I | off SsfoSS | Sktroz | 6g4fL | SEtre6 | "/9€x | "AS8 | ox | hor | In) | | | 89 SL ZI ortof gle Sz'£9 Ch FEET SN | | | | | | | Sv | oot€ Ex > | oo | 6bS o8'z0I YE MEN Me z | SJäSES INRE REN [onto VU set 6 | goo'r | o£'6or | 6 IL <=/E6 | 2,81 — | EE | | | | | | | | 6P Söfee ESV | 6g0'z | +Li66r | 11 SAST | ke | FER I I I I | I | 61 oot LS stog [ÄRAS [ESOSETT 0 9 9 B/LG SI den | SAS €z oo'b | Sea | LL S2'z8 ka | z LI — £ Se klor fr pe IREMEOR EEE 67 | bi z | S oz 00' II SLI L9 | (Dokpa OR ue I AT — 2. +E sg8'6€ og'€1 SoS | oct€g | | 2 NN HT I SET | | | I | | | | 1e4 Pe penos |apue3se| Futpuey | | IP É b | Teq € | 4 jäst peraurejd Sunes AR uejd — |-2q squewl piga | ualers | Sunes | [eare v guru Suu sduw | -sBoys | suadoys | 3 eJYIRUN | pra | muy |103 But | eyureunn -35ny MIgUQN | OI9AAT | PEXISAAT pra | SESIB | manen OM -s3um | 2PENIA | på BS OA SESRE | -3uAIOA peng | peng | PEDId | | | | I I "FI6I JB SprJJIG JEULUPj INOJIP BUJEINEABONSSUP] AR J3AQ BEIPULWIUES AT 206 Bilaga 2. is 6 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 191 32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Ikea LG - Sammandrag för Sk Antagna skogs- Skogsodling å kontrakt Skogsodling på grund av rekvisit Å odlingskontrakt (mark avverkad före år 1905) |(mark avv. både före o. efter år 19 AT z Nykultur Hjälpkultur Nykultur Hjälpkul 3 Areal St. har ERE Plante- å Plante- | —. Sädd tering Sådd ring Sådd ring Sådd I har har | har har har har har 119 875505 )| 289,90 | 16,05] 20,00! 11,25 | 197 1,362,00]| 416,30 | 59,50/ 181,12] 130,30 14,35 | — — 198 1,097,80 763,27 | 45500] 21,00 79,00 42,00 = 5100 173 994,00 || 414,40 | 54-85| 138,85] 115,55 115,55 = = 22 92,00 352,65 60,30 181,70 240,49 536,85 35545 6,00 = NER 680,50 7155 3,00 48,00 1,107,73 23,15 5,90 = I — 309,00 | 36,28 322,65] 161,50 || 1,195,86 60,72 4,41 — — 5510 | 46,45] 19,50] 113,50 559174 | 319,62 | 0,50 i 62,00 73593 | 13,76 7170 2,50 992,82 495,34 2,85 21 150,00 34,50 [249,22] 4500] 417,64 || 605,83 | 808,50 6,25 I I | I Summa! 737 | 4,632,3s | 3,339,55 |589,16/904,52| 1,319,73 || 5,173173 | 1,742,78 | 30,91 I | (Forts.) Sammandrag för SKE grstord FINNES Biträde Skolplanterin Demon Biträde under antal dagar Å SR 8 utlämnat 5 8 SE | É ÄRA Vid utmärk-| 3 Antal| Antal | Skogs- E !2 ning av frö-| Vid | Använt sko- Ad dh Sum Sock- | under- | odlad kr Frö | Plantor | gens träd oc Sal 1 visade areal frö Skötsel PR ä dag = barn har kg. kg. st. o. vård| S27 Zz NR | avverkning Er SR TAN REE PEACE USA) SP nitR [BR NA 1U i LOOSE ekrar 81 | 3236 58,65 | 76,20 79570 = 6 7 2 I KOODTEEEAe | 721 2830 | 59:50 | 59:70] 144170 600 29 31 19 7 GÖRS err FR RN 55,46 70,20 154,70 15,000 || 17 60 13 9 I (JO SSR 73 | 3,460 67,18 | 92,30]| 23820 1,050 || 71 133 TJA JA | TOO0 NN 56 | 3151 | 70,40 | 69,00] 197565 | 34,100]] 62/2) 195 32'/,| 29 TOLO nn 50 | 2,430 | 60,00 | 61,00] 290,40 = 59'/.| 284 | 75'/| TODD TR dras 43 | 2,050 | 52570 | 50;00]] 235,10 | 187,300 85”/, 382”/, 70!'/| 58 TOT ake 18 | 786 = = 46,65 66,100]] 68!/, 324 67!/,| 46 TOMS Reser geter 35 1,385 — — 179,15 | 129,100]| 52 292!/, 45 TOMAS 81 3,415 91,80 | 84,50|| 305,30 | 316,200 || 52 226!/, J HÅ | 2 I | Summa| — | 25,940 | 515,69 | 562,90] 1,871,s5 | 749.450 ||503"/4| 1,935”/4 | 544 12198 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ; 83 dd erioden 1905—1914. i£ — —===H EH = SS - SS vi a Ya - — RAR = SET 2 8 = 2 Summa skogsodling under El 94.8 skogsvårdsstyrelsens direkta ledning PER ei loser SKEN) a AE rt [AE =S = ESS ställen ogsodlad areal Ae Vid skogsodling å | Vid skogsodling på | = där Antal MT har i R kontrakterad mark | grund av rekvisition] skogs- | plantörer - Plante- Frö Plantor Frö Plantor Frö Plantor Sin dd | f> É ägt rum 4 ring kg. st. kg. st. kg. st. . I 09,90 27,30 306,60 149,900] 306,60 | 149,900 = 2 80 12 11,77 189,80 481,50 | -733,200] 471,80 | 728,200 9,70 5,000 197 12 31,27 125,00 733,90 | —439,500) 688,80 | 437,500] 45,10 | — 2,000] 244 22 71,80 170,40 528,70 | 619,450]] 423,40 | 619,450] 105,30 — 258 17 77,20 352,74 | — 773573 | 1,085,200] 364,38 | 905,900] 409,35 | 179,300] 448 30 02,13 85,70 | 1,440,50 298,000] 527520 | 160,000] 913,30 | 138,000 676 37 31,92 288,90 | 1,307,40 | 1,041,300]| 372,50 711,600) 934,90 | 329,700 847 | 40 84,34 483,42 459,95 | 1,814,400 10,70 | 429,900)] 449,25 |1,384,500]| 493 29 17,30 519,40 823,00 | 2,487,700 60,15 95,900] 762,85 |2,391,800 741 50 50,58 | 1,589,75 493,90 | 6,203,100 29,80 |2,064,000] 464,10 |4,139,100| 954 60 48,7: | 3,832.41 | 7,349,18 114,871,750] 3,255,33 16,302,350 4,093,85 8,569,400] 4,938 | 309 13,281,12 | "rioden 1905—1914, iSskogvaktarna ARväväerTikäD ing ena Bleck- Antal | | Överens- | yng- Fröträd . | | Under- | | Direkt gs- Antal ning för | under- | kommel- I utmärkta | säl 1 Antal sökningar) Rätte- ordnade | hjälp g ming | utmärkta | > | TN : all sökta LG ser enl. 5 - a area allrin ställen enl. 2 angar avverk- erad | fröträd I Å avverk- ) 3 Re N var har Svea å lagen ningar har ningar lagen NAS BR | g ej F$ 2 IE 2 SE NEN 0 12 ATS BR NG osa L | | N — -— — = I II — I 2 I = = — 5,128 — I — 70 109 | 2 AR 18 = 6,802 | — = UIYNAST 2700 | LAFAS 9 SAME = 10,953 | 290,78 — | 161 956 | 4 6 357 V| 96 10,85 21,319 533,35 SR 202 715 i 3 I 33 15123 19,872 486,40 = 1 DAR32T 701 II 10 2 2 4,00 | 24,447 | 558,71 175:67 | 403 TAS 15 12 2 20 16,90 16,005 | 366,05 235125 [ISS Sal NRSST 6 I 4 20 16,80 | 15,787 | 338,85 349:20h WES 02 Ill A894 KE 20010 3 SÄ INTE 3 1,39 7,769 | 201,45 556,55 | 33001 Ort | EN 8 3 16 | - | 128,082 | = 1,317,1:7 | 2,308 | 5,878 | 102 | (2 ak RA EN | 84 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. IRL GR Skogsodling under skogsvårdsstyrelsens ledning under 10=årsperioden 1905—1914 fördelad häradsvis. | Skogsodlad areal har | i] Antal | Härad Nykultur | Hjälpkultur | I dagsverken | NR | | (SIR FaR är Aror Ka kö sa sf sio åse BEE | 541,39 | 165,21] 48,00 143,24 9,181 (SEGA SET SUNE SDL AA 71,55 47:80 5,70 13,50 1,603?/, MOR as RAS RAR JAR RS 992,10 28,60 | 182,95 50,00 7,689"/, INOrras Ved DO ko. bs ARLA BEN 287,18 731321) 15150 42,60 3475”/4 SOLA v2 2 Ne sf RSA SS SR 783,71] — IOI,o5 | 132,51 184,40 10,43I [Östra = so SKR a RNE. RN | YI2,64| 411,30] 24,10 | 208,69) 13,378/, VIS LEA rör te GER TARA RT AN AR! 992,16 | 439,04 | — 30590 206,63 15,671!/, ÖSUBO: "7 så RR se ARI SA ANSE 1,501,06 | 355,28 | 134,35 384,85 | — 17,924'/4 INYETI RT ILSA SSR SOV ANS En 2,631,49 | 710534 | 361,42 267,56 | 31,723'/4 Summa] 8,513,28 | 2,331,94 | 935,43 1,500,43 | 111,078!/, | Tab. VII. Totalkostnad för skogsodling å kontrakterad mark (avverkad före år 1905). Arbets- Värde av | Kostnad | Ar kostnad ögon för I EageRnA : 1 plantor plantör | kronor E Hör kr. I TOO SR of as ber ARA SE EA SNRA 3,880,35 | —4,029,26 809,sr | 8,719,12 | TOO be sk sffr fras sake ÖKAR Ser 7,430,20 4,094,94 1,732,64 | 13,257,78 TOO Jere usb lake sp srt tsn ne: Ses 10,636,17 | 3311,65 | —2,957,29 16,905,11 I I 8,735+75 5,188,25 2,182,53 16,106,53 10,369,10 7,188,10 2,097,20 19,654,40 9,894,60 | —4,593,33 | —1,817,46 16,305,39 | 9,460,11 2,766,62 1,702,08 13,928,81 2,327:71 I, 100,00 481,52 3,909,23 1,320,84 831,30 | 245,31 253076455 |A O IA VISE [ole a's olle bo Ne Nelo lof AS NGA 10,543,49 7,1'53,17 1,077,00 19,373,66 | Summal| +74,598,32 | 40,256,62 | 15,702,54 130,557,48 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 85 37 = 36 2 258 19 å OM OM | LL 1905 1906 1907 1908 1909 1910 190 1912 1913 1914 E=FAntal förrättningsställen HI 5kogsodlad areal, nykultur i har [ )Skogsodlad med , hjälpkultur i har. Fig. 1. Grafisk framställning av de skogsodlingsarbeten, som under åren 1905—1914 utförts inom Jönköpings län med biträde av skogsvårdsstyrelsen. Fab: VIT Sammandrag över all skogsodling genom skogsvårdsstyrelsens försorg åren 1905—1914. | É Nykultur | Hjälpkultur | Summa Antal Ar | har | har | har | ställen | 6 | 3 | | 8 364,60 31,25 | 395585 | So 549,65 | 311,42 | 861,07 | 197 SR | 106,00 1,011,73 | 244 654,98 | 254540 909,38 | 258 FB 0 Jere RES SE ARR ESR 1,055,85 | 444,49 1,500,34 448 OO ASSA Mera sales srejefe af ALS 1,878,93 68,90 1,947,83 676 ETOTETT Ser esse Fk fate sla elen sein a 1,054,56 518,96 2,173,52 847 MELO TZ ER Nat rk R Te ka SANS 930,91 137,35 1,068,26 493 | IOI3seseseserooctensoskesrs nns ner rr | 1,575585 20,85 1,596,70 741 | TOT seresesrerrer rer renen rer e erna | 1,789,85 542,28 2,332,13 954 Summa 11,360,91 2,435,90 13,796,81 4,935 86 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tab. IX. Plats, där skogselden Brandställets - skogs- pågick Å é Befintliga SA avständ till Tid, då Orsak till rädslagnan=r | NS TT närmaste by 3 FN [200 ä FNs skogselden eldens givna i tion- | över- med angivande zz ick ågick S dedelar, d gicks Socken By av dess namn miste LPPEOmES IG av el- oc elden uppkom Kilometer den Lommaryd ,..| Gränseryd ...|2 km. från Grän- | '"/s 0."/; 32 tim.| Uppgjord eld vid |Tall 0,4, gr. 0,3] 0,25 seryd hägnadsarbete löv 0,3 TL.andseryd ... ATS RE I km. från Åsen — Troligen gen. eld |Tall 0,8, gr. 0,2] — 3,50 uppgjord på okynne av pojkar Norra Ljunga Broddanäs ..|0,8 km. från Kock- Me Gnistor från lok. |T. 0j2, gr. 0,7, O,10 hemmet löv Oyr ; » » Kockhemmet | 0,6 km. från Kock- Ia D:o d:o T. 057, gr. Ojr,| — 0740 hemmet löv 0,2 NER dose Voxtorp Kloc- kareg. ...... I km. från Voxtorp 216 D:o d:o Martall 1,0 2,00 Nydala ...... Långö Söderg.| I km. från Skaft- slå Gnistor från ett |T. 0j9, gr. Ojr| 12,00 näs brinnande hus Reftele ...... Nennesmo ...!| 2 km. från Nen- TG Gnistor från lok. |T. 0,9, gr. Oy 7,00 nesmo Bredaryd...... Hafrida och Omedelbart intill | ?!/;, 5 tim. |Gnistor från skor- ENT 45,70 Lappelbol... byarna stenen å ett intill beläget torp Åsenhöga säl (SYDDASK ee 2,5 km. från Näs 3 Gnistor från lok.,T. 0,7, gr. 0,3 2,50 I Källeryd ...... [NGSK soker Re I km. från Näs le D:o d:o I 055, Er: OS L2500] iValSkut. | St. Öjhult ...| 3 km. från St. 28/6 Åskslag Gr. 1,0 1,00] I Öjhult | Båraryd. ....:.s | Östra Båraryd|5 km. från Bäxhult Ha Okänd Gr. Ip 2,50 | Kulltorp ...... | Aggarp och 3 km. från TY Oförsiktighet vid |T. 0,7, gr. 0,3 50,00 lr RUNS sa Tyngel ; tobaksrökning Kätteryd ...... YO GRjg RER 2,5 km. från Näs 25/6 Okänd Gr. oyr (skräp-| — 1,50 5 skog) Aker ve | Häradsö och INASSJA ser cecc Värnamo ...... JUSSÖ Foss bre 3 km. fr. Nässja 3 —S/. Gnistor från lok. | Olika blandn. | 240,64 KELS Ao | Stråkeved ... | Källeryd ...... | Göhestra och| I km. från Gö- 2,—"9/6 D:o d:o T. 0,7, gr. O,3| 123,58 | St. Svalås...| hestra och Svalås JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 | Medel, varigenom | Summan av | Med anled- | En pbesransats, Beräknad beräknad | ning av skogs-| t. ex. naturlig be- SEA ld | gränsning mot my- släcknings- brandskada RA EK | Re rar och dyl., inträf- kostnad och släck- SAN) SY SSENINSAN fande regn, ingri- ningskostnad FE TRESAS , sk pande av släcknings- 2 2 ellen andra manskap m. m. Kronor Kronor åtgärder | z | I I I 30,00 Släckningsmanskap 0.) 300,co | 330,00 — En odlad mosse förstördes jämväl y 'delyv. naturl. begränsn. I | av elden. I | | 560,00 D:o 350300 | 910,00 — | Efterspaning | i; | | utan resultat ö | een för 52,05 Släckningsmanskap | 8,00 | 60,05 — | uppgörelse om/ | | ersättning | I I I 35550 D:o | 10,00 | 45,50 D:o | ; | | | I I | | | | | | 00,00 D:o | 200169 | | 00, M I , 300,00 ped 100,00] D:o 1,000,00 | 4,000,00 — ; I Värdering och | < | döv kom- NS D: We || överens U357r] o 577500 | 209037 IImelse om er- | | sättning 00,00 D:o | och starkt regn — 7,000,00 I — I 45,00) Begränsn, mot inägor | 25,00 270;00 | — En del av arealen försumpad. 100,00 D:o 100,00 1,900,00 | = | D:o d:o | I I I I I I 150,00] Släckningsmanskap | 40,00 | 190,00 | = | 200,00 D:o 60,00 260,00 | = | I É | | ,00,00 D:o 300,00 1,800,00 | — "/10 av arealen mossar och försum- | pade marker. 40,00) D:o | 30,00 70,0 | = | och regn | | I I I | | | | | | ER CR | [Värdering och/ 248,74, Släckningsmanskap | CE agar) | — överenskom- | 8 I tersläck nin (Militär) SRA DEN melse om er- | I mån. | | sättning I I I | | | | 100,00 D:o I (400 man 2 da-/ - D:o |” gar) 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel- sens inom Jönköpings läns landstingsområde redovisning för dess för- valtning under år 1914, få, sedan detta uppdrag nu blivit fullgjort, här- med avgiva följande Revisionsberättelse. Revisorerna få vitsorda, att det i styrelsens redogörelse intagna ut- draget ur räkenskaperna är i överensstämmelse med de oss företedda och granskade räkenskaperna och behållningen vid 1914 års slut är kr. 54,274: 54. Räkenskaperna äro försedda med vederbörliga verifikationer. Räken- skaper och förvaltning äro handhavda på ett i allo lovvärt sätt och då ingen som helst anledning till anmärkning förefinnes, få vi tillstyrka full ansvarsvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen och dess tjänstemän för det år revisionen omfattar. Jönköping den 21 maj 1915. E. W. Lavén. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. August Stork. Hj. Leyonmarck. Utsedd av landstinget. Utsedd av hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län verksamhet och förvaltning under år 1914. Någon anmärkningsvärd förändring i de enskilda skogarnas tillstånd och vård har under året icke försiggått. Vinterns brist på frost och snö försvårade skogsutdrivningen, så att åtskilliga försålda eller till avverkning bestämda skogsparker lämnades oavverkade. De ovanligt höga priserna å pitprops verkade flerstädes till en överdriven avverkning av ifrågavarande sortiment. Där pitprops avverkades gallringsvis, varvid endast undertryckt skog uttogs och tfill- godogjordes, verkade sådant hygge välgörande och till skogsbeståndets fromma, men tyvärr lockades mången jordägare av de höga propspri- sen, att avverka i tillväxt befintliga ungskogsbestånd. Avverkningen av massaved till cellulosafabrikerna synes icke hava överskridit normala, årliga kvantiteten, c:a 150,000 kbm. Någon egentlig överavverkning utöver årstillväxten har i stort sett icke skett å enskilda skogarna i länet, även om å ett mindre antal hemman och egendomar sådan faktiskt skulle kunna påvisas. Skogens alltjämt skeende värdestegring, i förening med vidgad insikt om nödvändigheten av densammas vård, mana allt flera jordägare att vidtaga åtgärder, som äro ägnade att befordra skogens ökade tillväxt och därigenom skogsmarkens högre förräntningsmöjlighet. Ett stort antal skogsägare har även under året påkallat forstligt bi- träde, i och för anvisningar och råd beträffande rationella gallringar, beredningshuggningar, fröträdsställningar och andra skogsvårdande åt- gärder. Skogsodlingar. Under styrelsens medverkan i form av fritt skogsfrö samt plantor och plantörsbiträde har under året å 824 områden skogsodlats 1,386 hektar (= 2,772 tunnland), vartill åtgått 1,058 kilogram skogsfrö och 358,000 plantor. 90 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Av denna areal hava vid 179 folkskolor genom 8,600 barndagsverken skogsodlats 250 hektar (= 500 tunnland). Ytterligare har till rekviren- ter utlämnats 125 kg. skogsfrö, utan att därvid lämnats plantörsbiträde, så att den genom styrelsens direkta och indirekta försorg skogsodlade arealen uppgick till 1,551 hektar (= 3,102 td.), vartill åtgått 1,183 kg. skogsfrö och 358,000 skogsplantor. Då till styrelsens kännedom jämväl kommit, att å större egendomar genom dessas egen skogspersonal och eget skogsfrö samt plantmaterial skogsodlats c:a 350 hektar skogsmark, utgör den inom länet å enskild mark under året skogsodlade arealen i runt tal 1,950 hektar (= 3,800 td.). Länsjägmästaren har under året vid flera tillfällen framhållit, hurusom han ansåge, att de allmänt praktiserade metoderna för skogssådd icke alltid gåve fullt tillfredsställande resultat, därvid betonande, att upp- hackandet av såddfläckar, varigenom marken blottades, medförde under torkår, att fröet antingen icke grodde eller ock att möjligen uppkomna plantor vissnade, varjämte plantorna å de blottade såddfläckarna lätt utsattes för uppfrysning; man måste därför, ansåg han, söka undvika markens blottande genom markbetäckningens förstörande, och hellre mylla fröet i ett med en klohacka draget streck i marken, då på så sätt ett närmande skedde till naturens frösådd på oförstört växttäcke. Läns- jägmästaren uppmanades, att försöksvis å därför särskilt lämplig mark utföra skogssådd enligt denna metod. Inköp av skogsfrö. Under året inköptes 1,210 kg. tallfrö och 1,030 kg. granfrö. I enlighet med förut fattat beslut och i avsikt att under årgångar, då skogsfrö antingen betingar oskäligt höga inköpspris eller också full- komligt saknas i marknaden, hava erforderligt sådant tillgängligt, inla- des 900 kg. av inköpta tallfröet enligt förut skedd torkningsmetod i hermetiskt tillslutna kassetter av järnbleck. Dessa 900 kg. motsvara ett värde av c:a 10,000 kr. Denna metod, som i Sverige först praktiserades av skogsvårdsstyrel- sen i Kopparbergs län, har givit överraskande goda resultat, då det be- funnits att frö efter tre års förvaring endast visat en nedgång i gro- barheten av c:a 3 /o. Utdikning av försumpad skogsmark. Redan under sitt första verksamhetsår och sedan alltjämt har styrel- sen, inseende vådorna av skogsmarkens försumpning, anslagit medel till utdikningar av sådana marker. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 91 Det kan icke nog framhållas, hurusom utdikning av försumpad mark icke blott avser förebyggandet av vidare försumpning eller återbördan- det åt skogsproduktionen av redan försumpad sådan, utan även undan- röjandet av den frostländhet, som åtföljer försumpningen och till skada för såväl skogsväxtligheten som åkerns äring sprider sin verkan kring nejden. Torvundersökningarna hava givit vid handen, att en mycket stor pro- cent av våra nuvarande organiska bildningar hava uppvuxit på förut skogbärande mark. Stubblagren i många bildningars botten visa att så varit förhållandet; men genom brand, som härjat den ursprungliga sko- gen, har grundvattnet stigit och gynnat invandringen av vitmossa och sumpväxter, vilka slutligen bildat det nuvarande, frostförande området. Men även i nutiden försiggå markförsumpningar i stor skala, ehuru desamma i allmänhet icke tillbörligen uppmärksammas. I stort sett förmår skogen genom sin avdunstning att själv till stor del reglera markens fuktighetsgrad, men avverkas skogen på ett om- råde, så måste naturligtvis grundvattnet stiga, emedan den avdunstade skogen försvunnit; och om hyggesområdet legat plant och grundvattnet således redan förut stått högt, så genomsyras ytmarken inom få år, och de gynnade förhållandena för sumpväxters inflyttning hava inträtt. Stora områden av svensk skogsmark undergå sådan försämring och deras återerövring åt skogsproduktionen kan endast ske genom utdik- ning och vattenreglering med efterföljande effektiv skogsodling. Under år 1914 blevo inom länet 17 st. utdikningssystem avsynade och god- kända. De uppgrävda, vattenreglerande dikenas sammanlagda längd utgjorde 15,030 löpmeter och den genom dikningen för skogsbörd torrlagda arealen uppgick till 430 hektar (= 860 td.). Skogsvårdsstyrelsens kontanta bidrag till dessa dikningar, utgörande 50 oo av beräknade kostnaden, belöpte sig till kronor 1,948: 35. Under styrelsens tio verksamhetsår har för utdikningar av försumpade skogsmarker utgivits ett belopp av kronor 7,595: 27; och hava därvid återvunnits för skogsbörd 1,140 hektar (= 2,280 td.). Avverkningar, som föranlett undersökning. Under året har besiktning utförts å 288 st. hyggen, varå avverkning bedrivits. Å några sådana hyggen hava fröträdsställningar blivit an- ordnade; men oftast utgöras sådana av smärre träd, som stått inklämda mellan den grövre, avverkade skogen, samt därför äro försedda med små svaga kronor, vilka äro oförmögna till effektiv frösättning. 92 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Större delen av sådana misslyckade fröträdsställningar faller emeller- tid vanligen under närmaste åren offer för stormarna. Genom styrelsens personal hava däremot en del fröträdsställningar blivit på regelrätt sätt anordnade; men under nu rådande höga skogs- värden, och i all synnerhet i betraktande av skogsmarkens ofta ske- ende förvildning å sådana fröträdsområden, synnerligast där dessa äro av större omfattning, kan ifrågasättas, huruvida icke skogsodling inom härvarande sydliga trakter i regel ställer sig ekonomiskt fördelaktigare än fröträdsställningar för självsådd. Inkomna och godkända skogsodlingsförbindelser representera en areal av 965 hektar (= 1,930 td.). Under skogsvårdsstyrelsens tio verksamhetsår hava inkommit och god- känts 2,699 st. skogsodlingsförbindelser, representerade en skogsodlings- areal av 9,463 hektar (= 18,926 td.). Som allmänt omdöme kan sägas, att, tack vare skogens stegrade värde och den ökade insikten om skogens betydelse för jordägarens ekonomi, intresset för återskogsodling inom länet befinner sig i jämn stegring. Skogsplantörerna. Dessas antal uppgick till 40 st. De flesta plantörerna äro s. k. sockenplantörer, som inom sina resp. socknar leda kulturarbetet, men vilka efter nu genomgångna forst- liga kurser även kunna stå skogsägare till tjänst med gallringar, bered- ningshuggningar och andra enklare skogsvårdsåtgärder. Skogsvårdskommittéerna uppgå till ett antal av 52 st. Disponibla medels placering förmedlas fortfarande av Sydsvenska Kredit A.-B:s avdelningskontor i Växjö medelst depositions- och löpande räkningar. Styrelsens sammanträden och expedition. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft sex sammanträden å dess expeditionslokal i Växjö. Dessutom har styrelsen deltagit i skogsvårdsstyrelsernas allmänna möte i Stockholm i december. Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. Styrelsen har under året prenumererat på Svenska Skogsvårdsför- eningens publikation »Skogen» i 150 ex. och på tidskriften »Skogvakta- KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 93 ren» likaledes i 150 ex. samt dessutom inköpt 1,000 ex. av länsjägmästare W. Dybecks broschyr »Handledning i Skogskultur». Dessa skrifter hava utdelats till den skogsägande allmänheten, folk- skolelärarna, ledamöterna i skogsvårdskommittéerna m, fl. Dessutom har inköpts 200 ex. av broschyren »Om släckning av skogs- eld», vilken utdelats till samtliga kommunalstyrelser i länet. Länsjägmästaren har under tre dagar hållit praktiska kurser med skogsplantörerna, under tre dagar hållit föredrag i skogsvård vid små- brukarekurserna, samt två dagar undervisat i skogsodling m. m. vid lantbruksskolan å Stensjöholm. Skador å skogarna. Svåra skogseldar hava flerestädes under året härjat skogar inom länet sammanlagd areal av c:a 3,000 har. Några andra nämnvärda skador skogarna hava icke förekommit. Mo Ma På grund av remiss, har skogsvårdsstyrelsen, i fråga om den s. k. rikstaxeringen, avgivit följande utlåtande: Till Konungen. Jämlikt remiss från Kungl. Jordbruksdepartementet den 29 sistl. juni, med begäran om utlåtande med anledning av Kommissionens för försökstaxering inom Värmlands län betänkande, med förslag om taxering av Sveriges samt- liga skogar, får skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län härmed i djupaste un- derdånighet anföra: En upptaxering av Sveriges hela skogsareal i syfte, att därigenom utröna virkeskapitalets storlek, trädslagens fördelning, skogens procentiska tillväxt i olika åldersstadier m. m., voro utan gensägelse av viss betydelse. Framhållas bör dock, att, om även tanken på riksskogstaxering inom vissa kulturstater förevarit, veterligen ännu ingen stat, vare sig i Europa eller eljest, funnit lämpligt att företaga en sådan rikstaxering. Orsaken härtill torde varken härflutit av bristande insikt, intresse eller kostnaden, utan snarare av en kritisk uppfattning av taxeringssystemets Dbris- ter, samt otillförlitligheten av de värden, som bliva taxeringens slutresultat. Enligt kommissionens redogörelse beträffande försökstaxeringen av Värmlands skogar (pag. 26) hava taxeringslinjerna dragits på ett avstånd sinsemellan av 2—4 kilometer, och då provbältena varit 10 meter breda, har sålunda Värm- land i sin helhet taxerats till o,25 2 samt en del av södra länet till o,5 &. I kommissionens betänkande beträffande en riksskogstaxering av Sveriges skogar (pag. 215 och följande) föreslås taxeringslinjernas inbördes avstånd inom Sydsverige till resp. 2, 4 och 5 kilometer; inom mellersta Sverige till 10 km. och inom Norrbotten till 20 km. 94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Enligt ifrågavarande taxeringssystem erhålles exempelvis inom Kronobergs län, med en total ytvidd av 990,987 hektar, en taxeringsyta av c:a 2,000 har, eller 0,2 2 av länsarealen; inom Gävleborgs län med en totalareal av 1,972,800 har erhålles en taxeringsyta av 1,950 har eller o,1 2, och inom Väster- och Norrbottens län med ett sammanlagt ytinnehåll av 15,379,363 hektar, med uteslutande av fjällområdet, en taxeringsyta av endast o,o5 2. I betraktande av dessa, ur kommissionens betänkande direkt hämtade siffror, framstår för skogsvårdsstyrelsen den föreslagna riksskogstaxeringen och de ur densamma vunna värdena såsom i högsta grad otillförlitliga och vilseledande; och då må med skäl kunna frågas, vad vore väl gagnet av denna dyrbara tillställning, utöver den förmån, som bereddes den personal, som därvid finge sysselsättning. Med allt erkännande av kommissionens goda vilja och in- tresse, vågar skogsvårdsstyrelsen likväl anse, att den föreslagna riksskogstaxe- ringen ingalunda som kommissionen förmenar (pag. 206) »förmår lämna en klar och exakt kännedom om storleken och beskaffenheten av landets virkes- kapital», ej heller »skänker en översikt över olika markslags eller skogstypers arealfördelning», och slutligen icke heller »bereder oss ett exakt underlag för framtida bedömandet av våra skogars utveckling»; varförutom det vill synas skogsvårdsstyrelsen, att det icke vore uteslutet, att rikstaxeringen, om den bleve genomförd, kunde komma att framkalla åtskilliga betänkliga påföljder i social och ekonomisk lagstiftning. Beträffande den av kommissionen upp- gjorda kostnadsberäkningen, slutande på en summa av 843,600 kronor, att successivt utgå under en taxeringstid av sex år, vågar skogsvårdsstyrelsen icke yttra sig, men väl uttala förmodan, att millionen näppeligen komme att för ändamålet befinnas tillräcklig. Skogsvårdsstyrelsen vågar slutligen framhålla som sin åsikt, att det till riksskogstaxeringen ifrågasatta beloppet skulle i högre grad gagna vårt land, vår kultur och skogsväxtlighet, därest detsamma ansloges till vattenregleringar, varigenom icke blott nya arealer vunnes för skogsbörd, utan även vårt lands och skogens stora kulturfiende frostländheten komme att avsevärt förminskas. Dessutom har styrelsen efter remiss till överläggning förehaft frågan om en statsfond för underlättande av bildandet av sockenallmänningar; men har sistnämnda fråga icke hunnit slutbehandlas före årets utgång. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 95 Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftskonto för år 1914. Debet TESEN DinySt Mir hnn IN0) RR sr SAR AAnBp ar ee ds HEL DE cd ör ROR s0 PRAK D SKOR SVALT US AV OIL UCIEE Serenade sersk Se bless lasa BEE blele lea ole 33,831: 96 STA TSAT STAG Cl Ms ooo SN kodens eds peep sne plenik ks sep a sele USE SAD KO TER rr ön RESAN RA ER DN SAR «Ul Sva Site ae sl le e Te aelablte ole At TOOL: OJ Kronor Kredit. SKO SSKUlTUNETAS ES ISEN ST AE SONEN SS SST SAS B,5945 LJ BETT TS KOLLO ys ges rens sees Sp n SEE dok dela ol SS Te 806: 95 [UTE CI UlSRND AT ass s SsAe rag del ste lb öl äle felgle Sonne NS 1,948: 35 SLI EGO mparo ost FJ ESA ER ENEENSIN NUSSO ESD ERBENENNNEE 19,301: 2 NEAR DY gEESSVILOE os bea cias sdord se else asia salsa es jajeleieleele je Je sn enar T2SNSO KLYS SESDesI Kn SA as user de gore ss so ce cor er Ess 357: 04 BASDJOTIT IE AE or AL Ass sb SSI e Kr SAR vbn Sön 00 SSR 7,000: — IESp ET SET SS Kr or SA ENSE BA RA IA RAA EN UR IS 926: 74 158 A KOM betar tocrbrnddt Jöns oss pNs SAGA NSP sor I SVENEEEAk BLAND LN SÄNDES 2005 — IRHSN UM Sra (OD CEN: ass sekret so Säg oss IS ERR vs AE Peder der 924: 38 BANTA) OTRS OT fs pA EN Ae N Ffa era SÅS SER SVG ER SJS Ada belle ga SINA RESET OCH Eda gtr AKA CN LCD ov orre s oc rasa serbiskan ers Ar elns 3,444: 95 NDTV ELSE OD KOSIDA (Eh a Crnss er Sr ee S see 439: 80 Behållning till år 1915. HTLV CTA LATO ji SR pe AEA SUR RR SA rr fr ST SSA Ao EU a ble log se ER ERT GER 1,2.20: 70 IKSASSADSH ALI Oda set soda Agua Ularen a US DL WES så jus kB RS SRA 1,554: 08 Deposition i Sydsvenska Kredit A.-B. oasssmmmmesss socnen 25534375 Löpande räkning > » a IAN MATA 1,0.505 75 [HOLS KJ UN a KO STD ACLET NER ere ppte tent blir kpl Rss Eve ones de RANE 205075 Kronor 36,773: 54 44,282: 35 20,805: 12 14,087: 47 Förutom förestående bebållning finnas goo kg. skogsfrö, förvarade i kas- setter, till kommande behov. Inkomst= och utgiftsförslag för år 1915. Debet. Beräknad? behallning "ran art DOLA,. ....:ssssssssessssdade sera ss sserdererinn SVE LIGE SJ EKS] ned os deodo sas rr ts USERS E OR SN EE OBS AT AR 1,500: Skogsvardsavgifter (förslägSVIS).:...ssssscc-tssedessbsnsonstsnrsrs 30,000: Un tOE (fÖRSIA OSVÄS As sasse da ondas svgbr sten sn åp nara 1,200: Summa kr. 25,000: — 96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS Kredit. Löner Rese- och dagtraktamenten Skogskulturer och plantskolor Skogsfrö Expenser och hyror Material och inventarier Utdikningar Diverse förefallande utgifter Behållning till år 1916 Växjö i januari 1915. äh BERÄTTELSER 1914. OO HÖNS Oi Summa kr. 57,700: — Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: G. H. af Petersens. / SZ Eug. Hemberg. KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 97 Efter verkställd granskning av skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs läns räkenskaper och förvaltning för år 1914 få vi avgiva följande Revisionsberättelse. Behållning från år 1913. ER V CT SATT CI Ao ske es sie seas tysersla a SE rs hsisis seisaelNr AA fn ffa nn IHOTSKJULHa KOSENACEB 7 toa stcela oviss nnn sosse s sin sinnen Sr base På deposition och löpande räkning ..................ss.s-+-2- HSaSsSabenallning vas Severin CCS NEN Inkomster. SS TALS PT OT API: 20 ss lsg rear Reda do das an ess En FINNS rE ENE Sr SKO gSvVAL CSAVDLLEEE ås vr oc Parera toa eo Eke BG S tll SSD Sk kassorna INET (Oo plpprge be gor rt RE DL ENSE DR an ss ED SOLD AGA Återbetald BESIktningskoStdd Cb os ee pre ss sdan sedan Suss Överskott å genom rättegång influtna synekostnader... Utgifter. NEG TA ÖIS taste stl sera Nah bese sd be Ek sjet ere Nre nn adel ao INGSOEKOcCh td agtraktamenten pa. srI-se.c ss sr SSA Skopskulturer: och skOgSsffö: gj. se s--essssrsssbsstringsskr sens Ely gg esSynert OCh a Desitin g AE... c.ssisss uses sade eR [Ute knTn &5KOSHIA GÖTS ene. jar session ess slö risn Asterisk FIYTOT Fann OnSeE,, tj GkAN ge creme nera Feng skanna Behållning till år 1915. ERNER FATTOT vara o osa sees epleap SAS see SSK esp äoälans NR ses rr HÖrskjutna” "KOStNACCBH vosots ssp ses brass step ogrenade sn Paäkdeposition! och löpande akning: mods sl.ssiskerssses INNaSSA DERA LO Bossa Ar Mö esset ar dn sl aa seb as eken EN 7,000: 08 3,444: 95 28,710: 41 480: 34 Summa kr. 36,773: 2NACRes 62 3 [9 in I huvudboken hava genom rättegång influtna besiktnings- och rätte- gångskostnader överförts till diverse omkostnaders räkning, men då de ej hava något samband med de under nämnda räkning upptagna utgif- terna, hava revisorerna ansett det riktigare att upptaga dem såsom sär- skild inkomstpost och omkostnaderna till sina verkliga belopp. 7 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2 98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Inneliggande kassa för den 18 maj uppräknades och befanns i över- ensstämmelse med den för dagen avslutade kassaräkningen innehålla kröp 203207 I utgående balansräkningen upptagas förskjutna kostnader till endast kr. 20:75 men utgöra enligt gjord uträkning kr. 373:30. Skillnaden utgöres av tilldömda rättegångskostnader m. m. utöver skogsvårdssty- relsens verkliga utgifter, vilka direkt avskrivits på förskjutna kostnaders räkning i stället för att upptagas såsom vinst. Rättelse bör ske iinne- varande års räkenskaper. Då av protokollen framgår, att styrelsen med nit och skicklighet full- gjort sitt uppdrag och då räkenskaperna äro förda med noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka att full ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstings- område för dess förvaltning under år 1914. Växjö den 19 maj 1915. H. Lilliecreutz. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. S. A. Nilsson. E. Hederstierna. Av Kronobergs läns landsting Av Kronobergs läns hushållningssällskap utsedd revisor. utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- område berättelse för år 1914. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft följande sammansättning, nämligen: Ordförande: bruksägaren m. m. Gust. Boréll. Ledamot för landstinget: bruksägaren m. m. H. Tillberg, med kaptenen T. Lybeck som suppleant. Ledamot för hushållningssällskapet: ryttmästaren m. m. friherre E. Fleet- wood, med godsägaren m. m. A. Hedenberg, som suppleant. En stor förlust har drabbat skogsväårdsstyrelsen i det att dess om skogsvården och styrelsens verksamhet varmt intresserade ledamot H. Tillberg ett par dagar före berättelseårets utgång med döden avgått. Med detta år har f. d. jägmästaren frih. A. F. Kruuse, som alltsedan skogsvårdsstyrelsen började sin verksamhet hos styrelsen tjänstgjort som länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare, lämnat sin befattning, och har styrelsen bland flera sökande till hans efterträdare, utsett taxatorn i Gävle—Dala distrikt e. jägmästaren Nils Klein. I övrigt har tjänstepersonalen hos styrelsen undergått den förändringen, att till länsskogvaktare i Västerviks distrikt efter G. E. Paulsson, som beviljats begärt avsked, antagits e. kronojägaren Erik Nilsson. Under året har styrelsen hållit 6 sammanträden, nämligen den 8 januari, 5 mars, I juli, 30 juli, 20 oktober och 20 december. Skogsvårdsstyrelsen, representerad av sina ledamöter och länsjägmästa- ren, har deltagit i det från den 1—4 december pågående mötet i Stock- holm mellan rikets skogsvårdsstyrelser. I anledning av utav styrelsen väckt motion om sådan ändring i tiden för styrelsemötena, att dessa ej må påbörjas samtidigt med det att ett flertal hushållningssällskap ha sina ordinarie sammanträden, beslöts, att dessa möten hädanefter skola hållas i senare hälften av november månad. Styrelsens sammansätt- ning och bi- träden m.m. Skogsupplys- ning. Skogsodling. 100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Länsjägmästaren har handhaft de löpande göromålen på expeditionen samt därjämte företagit åtskilliga resor, dels för tillsyn av skogsodlingar, dels för besiktningar av avverkningar samt för avgivande av anvisning och råd om skogens skötsel m. m. och hava dylika resor och förrätt- ningar under året upptagit 74 dagar, därvid 64 särskilda skogar blivit besökta. Länsskogvaktarna hava under året haft sammanlagt 604 rese- och för- rättningsdagar, sålunda fördelade: Förrättnings- dagar ställen RAG dSKOSSVÄLAA boose bed vbn sar RE Ae Äg fer BE SE AON BR 35 28 SKOgSOGUND SALDELEN. sö. osba skred ses a SA SR SS AT SRA T STENEN 47 253 IBESIKtNIN gar, av: jaVVELKDINP AR bod: onecerk sno delse sr enrn nns SS SS SENS 146 170 Utstämplingar 'OCh frötradsutmarkning ss so en SS 187 64 TNIVErSE: fOFrÄtlman p arTT: SS SANSAR, FISEN doRa LR REN aah de sad 2 20 Plantskole=.. och fröklängfingsarbeteö nm -s..t.sus... sedd... MESA 165 — Summa 604 315 För att bevaka skogsvårdsstyrelsens intressen vid taxeringar till skogs- vårdsavgifter inom kommunerna har styrelsen haft ombud utsedda uti 26 socknar. I sammanhang med de skogsbesiktningar, som företagits, eller i övrigt på sina resor i skilda platser inom landstingsområdet, hava såväl läns- jägmästaren som länsskogvaktarna sökt tillhandagå skogsägare med råd och anvisningar angående skogens skötsel och vård, varjämte upplys- ningar om det biträde och de bidrag skogsvårdsstyrelsen lämnar med- delats genom i ortens tidningar införda och bland skogsägare utdelade kungörelser. Skogsvårdsstyrelsen har dessutom, i syfte att väcka intresse för och sprida kunskap om skogens bättre vård prenumererat på och genom länsskogvaktarna och skogsvårdskommittéerna låtit utdela tidskriften »Skogen», varav sålunda 1,200 ex. blivit spridda inom landstingsområdet. Vidare har på styrelsens bekostnad jägmästaren E. C:son Haller hållit föredrag i skogsvård vid ett par inom Aspelands härad anordnade små- brukarekurser. Skogsväårdsstyrelsen, som bland sina viktigare uppgifter ansett vara att på allt sätt uppmuntra och understödja skogsodlingar, har för detta ändamål under året, dels bekostat skogsodling å sådana kalmarker, som uppstått före 1905 och vars ägare således icke kunna åläggas vidtaga skogsodlingsåtgärder, dock under villkor, att marken vore befriad från hinderligt ris och mar- buskar samt fredad för skadlig betning, KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. IOI dels till begränsad mängd lämnat frö och plantor fritt till skogsodling, för erhållande av tidigare återväxt efter avverkningar, vilka skett redan 1904 och ej bedrivits i strid mot bestämmelserna i skogsvårdslagen, dels lämnat frö och plantor fritt till de skolråd, som önskat anordna planteringsdagar för skolbarns undervisning i sådd och plantering, dels till jämförelsevis billigt pris försålt frö och plantor till skogs- odlingar, som markägare eller avverkningsinnehavare varit skyldiga verk- ställa, dels slutligen tillhandahållit begärt biträde av plantör kostnadsfritt under 3:ne dagar, med skyldighet dock för rekvirent att lämna plantören fri bostad och kost. Vid de skogsodlingar som stått under styrelsens ledning, och som togo sin början i medio av april, hava tjänstgjort, förutom länsskog- vaktarna 16 st. skogsplantörer, vilka haft 336 rese- och förrättningsdagar. Förteckning över av skogsvårdsstyrelsen bekostade skogsodlingar. Åtgången av Fullst. Rekvi- | I lskons | Hjälp- Hjarm and | 2 RA EE 8" kolt renter | Tallfrö | Granfrö | Plantor | odling OST kg. | st. | har | | I I | Norra SE JES TERES NE AA rr 25 Gr 8,9 117,600 AS: 20 SJÖ ä NINJA be obe sl ES AE 10 11,7 5,6 56,750 3355 4,0 [öBunalän SER Rs. sag ER ast G 2,1 Fit FES3i000 05 2,5 (ENSTAKA BARSSA 10 14,5 $,2 1,700 | 3355 = IEA Spelare Saras |: 16 28,0 10;9: | 43,300] 59,0 6,0 | JOE PRE 10 [SSE KA IE EE raden! IE [AS MINA AA | Summal| 67 1334 38,0 | 272,350 | 174,0 | 40,5 Vid förestående skogsodlingar, därav 159,5 har bestått av sådd och 55 har av plantering, äro använda 873 mans-, 582 hjons- och 473 barn- dagsverken och hava kostnaderna i medeltal per har utgjort: VICLE Sa COLE TN OVER TYRSIS FT ENKI NNE Hl kronor 20,08 SEA DIA TEL ET e CASA SK NART MIRA TRA > 27,30 Till 22 skogsägare har styrelsen utlämnat 73,7 kg. tall- och 49,6 kg. gran- frö samt 17,000 tall-, 72,900 gran- och 500 diverse plantor, varmed dels med biträde av styrelsens plantörer dels utan sådant biträde skogsodling beräknats skett å omkring 188 har, därav c:a 151 har fullständig skogs- odling och 37 har hjälpkultur. Å av 30 skogsägare upplåten mark har vid planteringsdagar för skol- barns undervisning i sådd och plantering fullständig skogsodling å 20 och hjälpkultur å 15 har skett, vartill åtgått 11,4 kg. tall- och 6,8 kg. granfrö samt 49,300 plantor. Planterings- dagar. Fröklängning. 102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Av markägare och avverkningsrättsinnehavare, som enligt avlämnade förbindelser eller träffade överenskommelser äro skyldiga vidtaga åtgärder för skogsmarks återställande i skogbärande skick har styrelsen dels åt 43 st. genom sina skogsplantörer verkställt fullständig skogsodling å 108,5 har och hjälpkultur å 36,s har, vartill åtgått 49,3 kg. tall- och 25 kg. granfrö samt 97,200 plantor, dels till 5 st. försålt 28 kg. tall- och 38 kg. granfrö samt 20,000 plantor, varmed kan beräknas hava skogsodlats om- kring 80 har. Utan styrelsens medverkan har därjämte å 8 egendomar fullständig skogsodling skett å cirka 88 och hjälpkultur å 30 har, varvid förbrukats 2 55 kg. tall- och 22 kg. granfrö, samt 83,000 tall- och granplantor. Sammandrag över utförda skogsodlingar år 1914. Areal Skogsfrö Pilianttor 4 AE Ice SNR Te EEE EA reed TARAE Grant nal | Gran skogsodl. | RA | kg. kg. st. | st. har har I INO Te BL ES [sn «bs Sea seb fe | 48,9 30,7 | 97,400 108,100 | IOI,5 47,5 | SD AraNpIUS GES ee rA NA | 73: 40,7 90,000 | 119,700 | 163,5 3755 |(EDTD ATA RSA EA a | 5,2 3,9 46,550 | II,100] — 16,0 2,5 |ISERe AE OS ANTENN 104,2 7457 22,900 15,300 | 222,5 52,0 VÄSPELa nd (466 öh SER se SLRER 59,0 29,4 573300 401500] IIS 22,5 Summal 290,8 179,4 310,150 | 300,700 | 619,0 162,0 ee 470,2 610,850 781,0 Utöver det frö och de plantor, som härovan upptagis såsom av sty- relsen tillsläppta, har till skogsvårdsstyrelsen i Gottlands län försälts 45 kg. tallfrö, till Västerviks stad i arrende för plantskolan utlämnats 30,000 tall- och granplantor samt försålts eller utdelats 3,890 diverse plantor. Genom att tillhandahålla frö och plantor samt biträde av länsskog- vaktare eller plantör fritt har skogsvårdsstyrelsen även detta år velat uppmuntra och understödja anordnandet av skolplanteringar, varom till samtliga skolrådsordförande avlåtits meddelande. Å härtill upplåten lämp- lig mark har undervisning i sådd och plantering lämnats åt 740 skolbarn vid 30 särskilda skolor. Tillgången av tall- och grankott var i kustsocknarna någorlunda god, men i övrigt knapp. Vid styrelsens klängstuga i Tuna har under vin- tern 1913—1914 utklängts 867 hl. tall- och 875 hl. grankott, varav er- hållits 550 kg. tall- och 547 kg. granfrö, vadan tallkotten således i ut- byte lämnat 0,63 och grankotten 0,62 kg. pr hl. KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 103 Fröräkning. Debet. Tallfrö Granfrö IBEHallnin pAran HIO NS eds tursrklad Ua sd eg db a TONER Sk de 410,0 kg. 35,0 kg. TU) Na Yes Aa kad Sal Dy bros hl. [Eh a Ve ale Res SLR De Ur SIDA SER I CSS EL SIC 547,0 > Summa 960,0 kg. 582,0 kg. Kredit. NI Vanty FUtLAmDat. EllEr. LÖTSÄLL. «usb, orena bass send 291,6 kg. 166,7 kg. ISEN JTI Pr ELO resas a dat let So SRA 2 ka VAR olio KAS 668,4 » > 415,3 Summa 960,0 kg. 582,0 kg. För att kunna tillgodose behovet av skogsplantor disponerar styrelsen 5 st. plantskolor, därav trenne belägna vid Västervik, Tuna och Målilla och stående under vederbörande länsskogvaktares omedelbara tillsyn. Av dessa plantskolor är den vid Västervik belägna större än någon av de övriga, men behöver för att behovet av plantor skall kunna fyllas, betydligt utvidgas. I plantskolorna ha under året utsätts något över 20 kg. tall- och granfrö samt beträffande Västerviks plantskola, omskolats ett större antal plantor. Vid årets slut uppgick tillgången av: IEND fOYG I (eIERE TEE SRS SR SSE AS ERA Dar RN YAN 407,000 stycken (SIE FAKE Ra ON AN SS SR NE RR SRA SAR SKR AR RA NES ONE 616,000 » Diverse plantor ,200 » Summa 1,030,200 stycken Inom länsdelen finnas förutom en mängd kärr och mossar, vilka genom torrläggning kunna göras dugliga för skogsproduktion även skogbeväxta marker, varå skogsväxten lider av försumpning och som genom avdik- ning behöva förbättras. Skogsägarna visa visserligen ej ringa intresse för dylika markförbättringsarbeten, men för att få sådana i gång erfordras dock ekonomiskt understöd, i anledning varav styrelsen även detta år på därom gjord ansökan såväl bekostat undersökning och upprättande av avdiknings- och kostnadsförslag som beviljat bidrag för vattensjuka markers avdikning i enlighet med de uppgjorda dikningsplanerna. Under året har till 23 skogsägare, hos vilka avdikningsförslag upp- rättats förra eller detta året, i dikningsbidrag beviljats kr. 7,422: 54, att utbetalas sedan arbetena avsynats och godkänts. Till fyra skogsägare har styrelsen under året i avdikningsbidrag ut- betalat 1,228 kronor, och å egendomarna Helgerum, Ankarsrum och Ålhult hava ägarna låtit verkställa dikningsarbeten å skogsmark för 1,905 kronor. Plantskolor. Avdikningar. Bitråde vid skogens skötsel. Uppsikt över skogslagens efterlevnad. Finanserna. 104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Under detta liksom under föregående år har styrelsen genom såväl i ortens tidningar införda som inom landstingsområdet utdelade kungörelser låtit tillkännagiva, att skogsägare, som önska anvisning och råd om skogens skötsel eller biträde vid utsyning och anordnande av fröträdsställning eller gallring m. m., bekomma allt sådant kostnadsfritt under trenne dagar, samt för överskjutande tid mot lågt dagarvode. Begagnande sig av dessa förmåner hava ägarna till 38 egendomar och gårdar under 58 dagar bekommit anvisning om skogens vård och skötsel av länsjägmästaren eller länsskogvaktarna, vilka senare lämnat begärt biträde vid utsyningar m. m. å 64 särskilda ställen under 187 dagar. I anledning av det osäkerhetstillstånd i trävarumarknaden världskriget vållat och förhoppningen att efter krigets slut synnerligen höga virkespris skola uppstå har antalet anmälningar om biträde av härovan omnämnda slag varit mindre än eljest kunnat förväntas och av sagda orsak hava t. o. m. dylika anmälningar återkallats. Av länsjägmästaren och länsskogvaktarna hava besiktningar verkställts å sammanlagt 176 stycken skogar, varest avverkningar pågingo eller ny- ligen skett. Vid dessa skogsbesiktningar har i allmänhet kunnat iaktta- gas, att ehuru avverkningarna ofta bedrivas på ett olämpligt sätt, skogs- ägare dock alltmera fått blicken öppnad för vikten av att skogen be- handlas med mera hänsyn än vad tillförene varit händelsen och att det är mest förenligt med deras egen fördel, att avverkningarna icke ske i strid mot skogslagens bestämmelser. Där så emellertid skett och avverkningarna utförts på sådant sätt, att återväxten måste anses äventyrad, har styrelsen vanligen avfordrat skogs- odlingsförbindelse och endast i de fall, då sådan ej kunnat erhållas eller avverkningen varit av större omfattning och skogsvårdslagens föreskrifter helt och hållet åsidosatts, har föranstaltats om laga syner. Sådana syner hava hållits å egendomarna Bjälebo, Äsjögle, Rödmossa, Nygård, Gursten, Valstad och Tynshult, och befanns vid alla återväxten uppenbarligen äventyrad. Före årets utgång hade 3:ne överenskommelser och 18 skogsodlings- förbindelser till styrelsen inkommit, genom vilka återväxten betryggats AL 205 hat. Styrelsens inkomster och utgifter under året balansera på en summa av 50,289: 81 kronor och tillgångar och skulder den 31 december framgå närmare av följande tablå: Tillgångar. AI ed ed esse BRANT ESSEN 00 DR IEA NR ENN TE kr 20,75 O Fastigheteruoch /Dyggnadet) Mydstoliiasstebedsa de sas beses SL AE >> 0,775: — Transport kr. 29,953: 30 KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 105 Transport kr. 120,053: 30 ERSTA RET FN ER FS ra DS AGN AER AR Fa ole fald rea ja gle falk eaten Sea ole ) 2,10: 14 SKO BSITORO GIN PLlADTÖE föra deR sb de sugs ts lr säs dedore svs ses dess seja sd rakare a 90,20 [RON gar 0 Ch PItassab ehe S:. sol: sesrösnvr rr see nd ses äsk lasso JR 1,342: 08 Kronor 43,084: 70 Skulder. Beviljade, men ej lyftade dikningsbidrag smsmmsssssessssserrrsnssnna kr: 110, 23TAO Behn SANGAS DOLGE Mkerprr sno en east MS su rssDe Asse ser ANNE 9,775: — TELHVEN LATER FLIK OJ SPLlARtO ost be Ser dkesniee «SR enes dager 12,389: 37 » TRA DITAM art r SPIN ou SEE e Eb Ar Reg lok ski skrapa ds Mor SD Re SR TI,208:73 Kronor 43,084: 70 Till belysning av den utveckling och omfattning skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde verksamhet under tioårsperioden 1905—1914 i en del fall fått, lämnas nedanstående översikt: Biträde vid | Skogsodlingar under styrelsens ledning Tillsyn över I | skogens vård | eller medverkan | skogslagens | | 0. avverkning IN Å efterlevnad | JA | Åt- NE | Fullst. | Hjäl Kost] | | | För- | Antal | gån BÅDA skogs ESSER Re) | hyr gång | skogs BeSke Tatt ADtall öns SIN SAVI RS NE kultur | nad |PBesikt-| Laga : | ställen | av frö lantor | odling NINgS- | dagar | EN | | ningar | syner | | ställen | kg. st. har | har Er | I ET EE AN a pe a ee te TI ee I EES | | | | | | | | | KOJA Boro | 9 15| 69) 3141 19,000] 372 3 | 4,932] 221 — 1000 fos. NI ATER G21 ASA 415 68 | 6,778| 46 4 Lt Saco 38 | 1391] 94] 401) -58,000] 504] 701 7.259] 66 5 15fe [LS SE RAA NEVER 148 | 921! 3221 407,000] 451| 83 7.977) 86 Ge 1000: ss | 96 196| 119] 342| 533.000] 478) «83, 9,102). 80 3 KOTOMae | 93 247 III | 291 | 466,000] 422| 106 | 7,902 84 | 3 IgIT L...os EROS 233 130 | 231 | -504,000] 339 68 | 6,765 78 | 3 TONGA | TO2 267 139 | 184| B40000 308 LIL s,100) 124 |. 6 KOTSN mn | 99 280 152) | 163251] 1bA08;000 1 4320 AENTTE (9: 0 Si na ES ROTAREN ERT ZAER2AS 167 | 393| 528,000] 531 1327 IIFO;oRTIE I7OT 7 Summal| 708 | 1,802 1,165 | 205 13,562,000] 4,252 | 801 76,903| 879 | 43 | De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Några mera avsevärda förändringar i avseende å de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel kunna ej påvisas och vad som i föregående berät- telse i detta hänseende anförts äger i väsentlig grad fortfarande sin tillämpning. Enligt vad de under året influtna skogsvårdsavgifterna utvisa, uppgick värdet av det accispliktiga virket inom länsdelen år 1913 till 2,567,000 kr. och då för att få hela värdet av skogarnas avkastning sagda år härtill Översikt. 106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. lägges allt det virke, som avverkats till husbehov och de virkesförsälj- ningar, där försäljningsbeloppet understiger 150 kronor, måste anses, att avverkningarna överstigit tillväxten och överavverkning sålunda skett. Mest utsatta för hård avverkning äro sådana egendomar, som gått i handel, särskilt de, som inköpts av skogshandlare — och såsom ett egen- domligt förhållande kan nämnas, att alla de egendomar, varå laga syner under året hållits, varit försälda till sådana köpare från angränsande län eller landstingsområde — eller försålts till personer, vilka till köpeskillingens gäldande genast behövt tillgripa skogen. Av vad här ovan anförts synes visserligen, att skötseln av skogarna fortfarande lämnar åtskilligt övrigt att önska, men det oaktat kan dock ej förnekas, att intresset för skogshushållningen är i ständigt stigande, såväl hos större, som ej minst hos mindre skogsägare, vilket de över- huvud årligen ökade rekvisitionerna om biträde för skogsvårdsändamål utvisa. För att hindra försäljning av orättmätigt avverkade julgranar och på så sätt minska olovlig julgranshuggning, har av magistraten, på av Väster- viks stad närboende skogsägares, därom gjorda begäran, ordningsregler varit utfärdade för julgransförsäljning i staden. Genom den torka som i förening med stark värme en lång tid under sommaren var rådande har förorsakats skada ej allenast i plantskolorna, utan både på årets och å torra platser även på närmast föregående årens kulturer. Å mark, som till följe av läge och beskaffenhet varit mera motståndskraftig för uttorkning, hava emellertid både sådder och plan- teringar gått över förväntan väl till. Som var att befara under en så långvarig torkperiod, hava flera skogs- eldar eller tillbud därtill yppat sig och till styrelsens kännedom hava kommit 13 sådana fall, de allra flesta förorsakade av åskslag. Lyckligt- vis hava alla genast eller så snart hunnit släckas, att ingen fått någon större utbredning och den avbrända skogsarealen torde sammanlagd ej överstiga 15 har. Slutligen kan anteckas att även detta år märgborren flerstädes angripit tallskogen, särskilt inom sådana bestånd, som genomgåtts med avverkning. Västervik den 12 april 1915. Gust. Boréll. Edw Fleetwood. Thore Lybeck. Nils Klein. KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE, 107 Undertecknade, revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1914, få efter fullgörandet av detta uppdrag häröver avgiva följande Revisionsberättelse. Inkomster. Behållning från 1913: [TIN ESta CIAO CND ATLKSP SR RN dra una chloe NANA sr bf ens earl 10,343: 63 NYNKASSATNNSS SSR TRON Sn NE San SS fn re 143: 34 10,486: 97 Anslag: Statsbidrag till bestridande av styrelsens verksamhet 2,500: — Statsanslag till skogsodlingens befrämjande ............ 1,637: — SKO SVAN USAVSILC EE sosse assessor frid. SÄRA 20, TAJTA SA MATS UI S LSE ASTA mn a a EE RNA, FRE 1,000: — iFlushällningssällskapetskanSldgj.o..csccssssnssuseskune rss 1,000: —- 36,284: 37 NOPetaldarsynekoOStha (eh. ;. 5... sssheresss bob knieesiessaEs ss Eke 135:92 » SKOPSO MIN &SKOSUIAC CEN. orter as se ren a bas KS 278: 95 » FÖRRA SATS Eek TS SE SRA PLA AN RK ERA SA 300-15 784: 02 IHörsald a, Plantor tocChSKOP SÖ... s.sosmssber inses en sans ree 1,55 » UEKLAD FOR Ota ears eE Ert ks Arns s RUND AE RE 5 TER OC österns ROEren de pröRs äg enheten akan sö: ess oe er as feb ae are spe ass ana I RET [OT RN BYSEN Le ALEC krig BE RAR ER ADA SE 2 SNS Sr org der åa ER AN LA era AASE KAS FO 1,060: 30 Summa kronor 50,289: 81 Utgifter. ASYL TAL 0 ET n sf mA EAA fe fa DT AR SA 6 äl SÄ La NANG fr spe ön ers ar AMA 8,968: — FILVTEISEUSKTESOLHOGH ACTA KtaAn CN. acer ss sessr erna videre F;2 316 SO KJ nStem ANT eTSEE OR Sd as resa sek b sn Sera en Eds ken sker ek 3514: 72 4,752:52 Skogsodling: IROÖStn actor Np LaAntSkOlOT 0 oojertkossssens senere danen se saa 495: 15 1Sföj di Fold 0) 0) Spron ORSA TEE SE rer RASER 4,185: 41 Klängnings- och transportkostnader ...... 1,192:83 5,378: 24 Transport HÖST SOLT I N2ONNA 108 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport 5,873: 39 HSO PE ANT LKOMO GD La TOT rss ds te LASS RETAS 75: 96 Kostnad. för :sada.OCch PlanteriDP .sooccsrsessdr sasse ran ske 5327: 73 Utdikning; av äSunap irakte tas si sss.nss kkr sne sr Ness lneg er Sj D EEE Tidskrifter, trycknings- och annonskostnader s.sssssmmsssssssossssssranaa Diverse omkostnader: UNS TIC EL TORNE LELOT Lera vvs ss tar su str selen SN NERE 182: 95 Underballfavaanventarier Pos see ee oe ARE 54: 10 SyHerk Och) SKOPSUDdersö ki pA Ass se 666: 26 Ombud” vid taxenmng till USkogSaCCIS] 6, ..sos ss 300-72 Kommunalnämndsordförande för taxeringsbesvär ... AT4: 34 UJ TSKyld ere; 45; sort Eee AS Ad RTR SN EEG 54: 61 IDIVETSE foam STAVA KEN RES FRE Most MEK ARE TESEN SEA RE 3ZOOF2S UTHUaSby ggnad vid KEaTISrO: obess ass Sie no eg er east se AS Aa AS RA Inköp vav INVERtanleh Eos, SN Art er a NAN ER rd LSE Behållning till 1915: inn estaCnGe; 1,0 AD Ko. cuts sie SA ASEA SER. äs der Hah AE 20,178: 30 ESKA SST so rr oo AG Sr Ke AAA TTi AS mA KA NAS 276: 82 Summa kronor Vid 1914 års slut var ställningen följande: Tillgångar. INNEstaen Ce: DADES fosususdel se gosse sys ee a Te AE RER SEAN BSR ee Behållning av plantor: 407,000 tallplantor.................. 556: — 616,000.granMplantOr .......cccsc... 1,225: — 75 200KAIVETSe SplantöF/ S....s 72: — » FA TOO OS34 KE Nta LTO SARS EA SRA 6,684: — ATS GD STAD LONE AES SL sa 1,661: 20 (ITEStåCnde STÖFOENA DAT osa sasse såra RAS a Sra Sr Sa se ad 0 ske Hesa sena OA Nee Fastigheter: läng Stugan, a CL TINA a pe ssnskig apan ss RR ble SSR kr ga 5,000: — ägenheten sKrarlstO: ss Je. so ARN ma ee oa js EE 4175: — IAVENTATIET bless deres edan ole sa sfae ls REK DESS NS NÄE sö Han Np EEE ES NR ALREA Kra SSaDERallnn Mrs peovnpetpma rss Mr er FRANS te abbr ark here gar RSKR RE RADE Summa kronor Skulder. Ej, lyfta deNbevilja de” dilsningsanslåpssseesese ee ee N ens BEhällning ia ss besgn oja eb Sd Hog Ses ser re EAT rA ANA An NT Ela a SNS Summa kronor SAD HAN 27300: HOS: 2,041: 125; TY 20,455: 50,289: 20,178: 1,853: 8,345: 1.005: 9115: 2TOMT 20705 43,084: fO,231I: 33,453: 43,084: 60 70 KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 109 Revisorerna hava genomgått styrelsens protokoll, räkenskaper med verifikationer och säkerhetshandlingar och därvid funnit allt i god ordning. Tillika hava revisorerna besökt styrelsens å Västerviks stadsområde belägna plantskola, varest de med omsorg och skicklighet skötta kultu- rerna tagits i betraktande och vars förestående utvidgning syntes av behovet påkallad. På grund av vad sålunda förekommit få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för styrelse och räkenskapsförare för den tid revisionen avser. Västervik den 8 juli 1915. G. Odencrants Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. Karl J. Bengtzon. P. J. Östberg. Hushållningssällskapets revisor. Landstingets revisor, ER Lan 4 Ed j UPS TEN 4 ' ' i € a I Ha i Av SE + ; [| Md AA un t TÅ + . - r ( - 4 p | . SS fu ä M ja - ; AR a Å ä- | I É ä sÄ fö ; "pA VE Q S Mö + k Ö NE k é / i N t Zz LU 1 - ed - « ee jz St CR | AN É bh i . ' AV oh v pJ . ot | j AA | Äl - - NN « Ag ; Å ( re - ' . Lö : AM As Era Ve vu [ENT | Pla, Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra landstings- område berättelse för år 1914. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Angående de enskilda skogarnas tillstånd är föga nytt att tillägga till vad som härom blivit i föregående berättelser anfört; de äro fortfarande i allmänhet mycket hårt anlitade och illa medfarna. Under 1914 års höst och vinter har props på England varit synnerligen livligt efterfrågad och betingat ett enastående högt pris, varför det såg ut som skulle mass- huggning av props förorsaka ett abnormt ingrepp i befintligt skogskapital. Emellertid utfärdades av Tyska riket förordning, att props skulle räknas som ovillkorligt krigskontraband, vilket omöjliggjorde fraktandet härav sjöledes till England via Östersjön, utan hänvisades trafiken över Göte- borg, Trondhjem och Narvik, ävensom i mindre skala Hälsingborg. Härigenom hämmades i avsevärd grad propsavverkningen, vilket var beklagligt ur nationalekonomisk synpunkt, men glädjande ur ren skogs- mannasynpunkt, enär det räddade en stor del skogsbestånd från att genom stark utglesning utsättas för fara att förstöras genom stormar och dylikt. I fråga om skogarnas skötsel i övrigt kan likvisst en glädjande för- bättring fastslås, i det att allt flera skogsägare börja anlita skogsvårds- styrelsens biträde för skogsvårdsarbeten; 230 dagar år 1914 mot 188 är 1913 och 93 år 1910. Undersökta avverkningars antal var 150 st. eller lika många som år 1913, men glädjande nog har godvillig överenskommelse kunnat träffas rörande alla dem, där kulturåtgärder måste följa, och dessbättre har i intet enda fall syn enligt lagens 2 $ behövt begäras. Vad särskilt Öland beträffar är skogsskötseln numera därstädes mycket god, alltsedan den s. k. Ölandslagen trädde i kraft den 1 juli 1913. Det måste särskilt antecknas, att på Öland intet enda fall av lagöver- trädelse ägt rum sedan denna lag började tillämpas, och det vittnar ju gott för skogarnas framtid därstädes. Emellertid har ett par brister i lagen yppat sig vid tillämpningen, för det första att person, som avverkat skog under förklaring att marken 112 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. I-V Länsskogvaktaredistrikt RY Ö Länsskogvaktares bostad Plartskolor, egna eller till Styrelsens 1 disposition stående Bl Egen demonstrationsskog El Kudurfälr , övertagna för 20 år OD Städer och köpingar . KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE, 113 skall uppodlas till åker och sedermera påbörjar odlingen, men icke av- slutar densamma, utan låter marken ligga, må kunna åläggas att hava verkställt odlingen inom viss föreskriven tid eller i annat fall sedermera låta skogsodla marken i fråga. Denna skenodling av marken leder i annat fall ovillkorligen till kringgående av skogsodlingsskyldigheten. För det andra torde vara lyckligt, om proceduren vid skogsmarks fredande för betning kunde förenklas och hänskjutas till Konungens befallnings- havandes avgörande. Dessa föreslagna lagändringar äro dock hänskjutna till skogslagsstift- ningskommittén för behandling i samband med pågående revision av gällande skogslagar. Beträffande årets skogsodlingar har en avsevärd stegring ägt rum, i det att 1,342,455 plantor utsatts, därav 8053,395 på Öland och 532,817 på fastlandet. Motsvarande siffror voro för 1913 1,164,492, 794,724 och 367,768 samt för 1910 573,165, 391,070 och 182,095. Utsått frö ställer sig ungefär lika för de senaste trenne åren, snarare en årlig minskning än ökning, beroende på att vi på grund av skogs- fröets dyrhet de senare åren sett oss nödsakade att mer och mer övergå till plantering. Årets kulturer hava i stort sett varit lyckade, trots den svåra torka som i år, i likhet med de senaste tre åren, varit rådande under försom- maren. En del äldre kulturer, 2- å 3-åriga, hava däremot skadats genom torkan, och särskilt gäller detta vårt kulturfält vid Lindby, där en stor del av plantbeståndet föröddes. Skadeinsekter hava under året icke gjort nämnvärd skada; endast å Öland hava en del bestånds tillväxt i viss mån nedsatts genom angrepp av steklar. Stormskador och snöbrott hava förekommit, men i mycket ringa grad. Av skogseldar hava förekommit 7 st., 6 smärre och 1 större, på c:a 100 har. Deras närmare beskrivning synes i särskild bilaga. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under året har styrelsen haft samma sammansättning som föregående = Styrelsens år: ordförande godsägaren G. Genberg på Ljungbyholm samt ledamöter ning, GA riksdagsmannen m. m. P. O. Lundell på Ebbetorp, vald av landstinget, — 2. m. och domänintendenten Wilh. Liedholm på Sundtorp, vald av hushåll- ningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleant för den förre har varit lantbrukaren W. Nilsson i Åby och för den senare majoren m. m. Fr. Mannerskantz på Värnanäs. 8 Skogsvårdsföreningens Tidskrift rors. Bilaga 2. 114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914, Styrelsesammanträdena hava varit 5 och samtliga hållits i Kalmar, därav 2 ordinarie, vår- och höstsammanträdet den 6 februari och 19 december respektive. Under året har ingen gemensam inspektionsresa företagits, utan i stället har gjorts en resa till Baltiska utställningen i Malmö av hela styrelsen samt till den så kallade skogsvårdsriksdagen i Stockholm den 1 till 5 december av ledamoten Lundell och länsjägmästaren. Länsjägmästaren företog under tiden 19—21 augusti en inspektionsresa på Öland för att konstatera huru tillståndet var på samtliga kulturfält och i plantskolorna. Som länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort e. jäg- mästaren Uno Danielson, vars verksamhet förutom expeditionsgöromål framgår av nedanstående tabell: Aneta RYets anis än dam a l ro TTR TIER dasar förrättnings- | ställen | Besiktnia 0 4av (AVP erkDIDP ÖT Sons svear skopa SN kd sög | 10 24 KODtrollresor 4 VICdkSko g SON Sk sasse sorbet sons rr se REA | 6 | 8 | Rådlock anvisning. 1, Skogens vVärlli jusst see se RAN 5 5 | SKO pSUNderVIS BIT Or fade oo före Se NAGEL cs Set gr eler RAA 14 | TI IDjYerse” Arbeten, (oss st sed ce a a ASA AE BS SSG RA 15 | 14 | | UResedagar enbart bosstuyrs ss spurt vsad sk senses ee sfnspe kl 4 = |InSpektiOnSteSA rad... södern pie sn RN EEE de DAYS 3 12 5 Summa 57 | 74 Diariet upptager 450 nummer med 432 inkomna och 392 utgångna skrivelser; dessutom hava ankommit c:a 450 och avsänts c:a 500 smärre meddelanden, brevkort och rapporter. Såsom räkenskapsförare har detta år liksom förut varit anställd regi stratorn i Riksbankens avdelningskontor i Kalmar Gunnar Sahlberg. Under året har styrelsen ej haft fast anställt juridiskt ombud, då så- dant ej ansetts behövligt. Under de tider, då länsjägmästaren tjänstgjort i Kungl. skogslagsstift- ningskommittén, i vilken han är ledamot sedan den 23 maj 1914, ha de löpande expeditionsgöromålen handlagts av förste länsskogvaktaren Jon Karlsson i Kalmar. Förutom ovannämnde Jon Karlsson utgöres styrelsens personal av länsskogvaktarna D. Branting, Högsby, W. Carlsson, Ålem, H. Roth, Ljungbyholm och O. Jonsson, Runsten. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE, 1IS Samtliga länsskogvaktares tjänstgöring utom hemmet framgår av efter- följande tabell: | IP FOR TELFA LATO 0 SKeGn SE ar Dede Mm a | Antal dagar I I IBESLK UNNA OM AVE AVN ST KILU SÄTE 6 scale fran pie Bla ans ejer nå ale Re ej kl Seas ki ere sr ee | 110 | FR GDSR IVA ESA MÖTETS den eat eler ee Eto S Tesla Se ss Se tale sj ll ar eka Ae lg | 157 | IBifrädevidi skogens, värd och avverka .c. ss: s0sssdeisr eos bn sanna | 224 I ReEkOpTOSCETINESATDELEN massan ssp areas NR AAA ae inse RR ANSSI 176 | SITA STVINASYNET TOT RR mn oraje le ee ae Ess je SS SSR ks Mo ISA rs sl SRA | — | URIN ETS EA re a a elr EAS SE Toa Ni for a Fa ok SE SENSE Pre ye 0 after DR Le ASSA | 116 Summa | 783 Som de av Svenska skogsvårdsföreningen utgivna folkskrifterna upphört, har icke någon lämplig litteratur under året varit tillgänglig i och för utdelning bland en intresserad allmänhet, vilket är att beklaga. Den nya tidskriften »Skogen» är härtill icke lämplig, dels emedan den ställer sig för dyr till inköp och utdelning massvis och dels emedan dess innehåll knappast är smältbart för den stora allmänheten. Liksom föregående år har länsjägmästaren meddelat undervisning i skogsvård vid Högalids lantmannaskola. Ävenledes har länsjägmästaren medverkat vid ett flertal s. k. småbrukarekurser inom länsdelen. Såväl undervisningen vid Högalid som småbrukarekurserna ha delvis illustrerats medelst skioptikonbilder. Endast ett kulturfält har under året bildats, nämligen hos Aug. Pettersson i Källingemöre, och hållande en areal av 7 tunnland. På övriga fält har arbetet fortgått normalt. På kulturfältet vid Bläsinge är att anteckna flera brandskador, förorsakade af gnistor från Södra Ölands järnväg. Visserligen har ersättning för brandskadan lämnats av järn- vägen, men den indirekta skada, som uppstår genom att järnvägen när- boende markägare avskräckas från att skogsodla, kan icke ersättas och är synnerligen beklaglig ur skogsvårdssynpunkt. Villkoren för erhållande av frö och plantor från styrelsen hava varit enahanda som föregående år; fröprisen hava dock under året varit mera normala än under föregående år. Kulturarbetena fortgingo under månaderna april—juni samt kontrolle- rades av länsjägmästaren och leddes av samtliga skogvaktare och 13 st. plantörer, av vilka de förra använde 157 dagar och de senare 445 dagar. Skogsodling. 116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Sammandrag över utförd skogsodling. TSAR | | Åtgång av I Full- | | Antal | 5 je | ständig | Hjälp | Om radie | rekvi- : | skogs- | nitar | renter |) Fallfrö | Granfrö Plantor odling | | kg. | kg. st. har hERAR | | | | | i | | | | i | IHastlan deres ease aa re 7 Al RLO EA | 57 | 02 | 532,817 || 248 | 45 sj 151 ILO) ETT bars AeHonser ASA |. I60ML ETEN 805305 AO | 28 | 22 | — | | I | I I I Summa | 267 || 116 | 74 | TEAK O27 10,33 S;202 Ik2SS0573N KOSS | | 173,76 381,86 De utsatta plantorna utgöras av 1,134,700 tall, 154,657 gran och 48,855 diverse plantor. Planterings- På vissa egendomar hava skolbarnen på trakten deltagit i skogsplan- Sd teringen, varvid kan beräknas att omkring 700 skolbarn erhållit praktisk undervisning i detta ämne. Plantskolor. Styrelsen tillhöriga plantskolor äro tvenne, nämligen en vid Kalmar och en vid Bläsinge by på Öland; härförutom har styrelsen dispositions- rätt över plantskolor vid Kranklösa och Ebbetorp å fastlandet samt Löt, Rälla, Rälla tall, Stora Rör, Spjuterum, Bläsinge by, Resmo och Bårby ä Öland eller till antalet 10. Ungefärliga planttillgången vid årets slut: 1-åriga 2-åriga Tallplantor svg Aase 1,595,000 Fn TOR ISAR (Granplanför: sucks 60,000 40,000 = = 100,000 Summa 1,655,000 40,000 = 1,695,000 Uti samtliga plantskolor ha utsåtts 41,20 kg. tall- och 9,30 kg. granfrö. Frötillgång > Frötillgången har varit synnerligen god och till följd därav har priset Pn. avsevärt gått ned och var för tall i medeltal 12 kr. och för gran 5 kr. pr kg. Frösättningen under året tyckes hava varit ganska god, särskilt vad Öland beträffar, där det synes inträffa det märkliga förhållandet, att det är fröår på såväl tall som gran varje år, ehuru naturligtvis mer och mindre rikliga. Biträde vid > Ingen förändring har skett rörande de villkor, som gälla för rekvisition Ne av biträde för skogsvårdsarbeten; för Öland gälla dock numera icke dessa avverkning. villkor, då den nya skogslagen därstädes föreskriver, att allt biträde rö- rande avverkning m. m. skall lämnas helt fritt av styrelsen. För arbeten med skogens vård och avverkning åtgingo under året 230 dagar. KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE, 117 Under året har glädjande nog ingen syn enligt $ 2 i skogslagen be- hövt begäras, vilket allenast en gång förut inträffat under skogslagens giltighetstid, nämligen år 1908. I följd härav har under året ingen rättegång anhängiggjorts. Av förut väckta rättegångar har utslag meddelats i följande: I hovrätten: Mot P. A. Johansson, Gårdsryd, S:t Sigfrid, angående kulturåtgärder å Gaårdsryd litt. Db i S:t Sigfrids socken; till styrelsens förmån. Har icke överklagats. Mot Östra Blekinge järnväg angående skogsodling å genom skogsbrand härjad mark inom Siggesbo, Siggestorp och Gummebo i Torsås och Söderåkra socknar; styrelsens talan ogillades av principiella skäl. Över- klagades icke. I häradsrätt: Mot Ernst Johansson, Midsommarkransen, angående kulturarbeten å Stjärnemo i Kristvalla socken; till styrelsens förmån. Utslaget har icke av Johansson överklagats. Mot G. Petersson, Jonsryd, Bäckebo, angående upplåtelse av mark till skogsodling av de därtill skyldiga, vilka han vägrat verkställa röjning enligt styrelsens föreskrifter; till styrelsens förmån. Utslaget har icke överklagats. Under juli månad har av länsskogvaktarna rekognoserats Karlslunda socken inom S:a Möre härad. Dessa arbeten måste avbrytas den 31 juli på grund av vissa mobili- seringsåtgärder i samband med det utbrutna världskriget. Länsskogvaktarna fingo i juli månad på styrelsens bekostnad deltaga i en av Sveriges länsskogsvaktareförbund anordnad exkursion genom en del av Värmlands skogar. Skogsvårdsstyrelsen deltog i den i samband med Baltiska utställningen i Malmö anordnade skogsutställningen. Styrelsens kollektivavdelning upptog skadeinsekter, trädsjukdomar och kartarbeten med taxering samt diverse skogsfotografier. Till minne av utställningen har styrelsen er- hållit en minnesmedalj. Skogsvårdsstyrelsens kassasammandrag år 1914. Influtna medel: MACSATISLA PG ears skr as NR oc IRAN earn bt SE din og feta Staf ha je feM Afa Pease Kr. 3,318:— Anslag. från) bhushalningssällskapet. -.::ss.scd-s dess isiesbassserer song nns > 1,000: — JANNE NS TNG håren rr ads NE ER Ar ed AE RA RSA MS "> --13,994: 10 Transport Kr. 18,312: 10 Uppsikt över skogslagarnas efterlevnad. Rekognoscerin- gar. Studieresor. Skogsutställ- ning. d 118 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport Kr. 18,312: RÄTT? rr NA ND NED ER far sla a AN 9, Ul CS AT Se ST NINNA » 879: ATerbUSDa.-dOLSKO bg tet ssu erter li LESS A SARS frn Erste NRA TARA R FE SET So: [DIVErSe: 10 KOMS CET Nga dos eds nga an en enes Sr br SRF RAR » 17: » (6 (=) BÄ KG NE a ve NASA SAS CB PL BA RN LARS ET BON 0 NA Le Ok aa OLAR » 2,25: Uttag Män pommes re Ste ANS 1 FNS » 26,463: » SARAS DOSHIOÖN 2 sanna RE Asa Sr NASAS man >» -6,000: » SF ISPATKASSETAKDIN DT oo duneps ola blssepes pass tagk ske es ae erbse sera 2 NIOS: Kr: 585235: IUPplupnas Tan tor tis! S1/daLo.senesened sugas ses esse ST ot SA » 176: SKO SUP PLYSIID Präkac se sena Seb sele sr SSR eh Te sfelaSr Jaffa bl lg NAR SEN Kr. SKOPSO (LIND a see oe Jas SEA AR ere safe Br Arta ar AA Ara fs lara a sh sf SSA ERS » Biträde vid. skogens värd och avverknilpe.s..onmcssdss » (ÖVg AROKVALDIN SSHCS TELE 560 a Se SE SATAN IRENE » NSVÄÖTNIT [Ts RE fe ef EN SEA ÄRA a of s SR Sh AST FE SAL LL rr » TTUVENtarl Ck ost sre ones röse söners Ne SR ÄSSS ASS Ness sd Ej SETS RA NL » Utgifter: för, »SKkOgSgArGö gearet basta sr EL AE » FÖRSKOLE ot to dess ratade tal nr slakt FARS pre ASS NTA E Ffa CL fdr d Bat SK Aas TAL SET ts sr ser ra sta Sa Ar Sr AN AS JOS AL USE » 13 ATTET ARI P7 fos de ov R EEE SAS ske så ASA ss AASE oa a SER SAP FINRA RE RS Kr. Upplupna räntor, gottgjorda bankräkn. ssssmomsssssssrsssssrrenrrr none » Summa Kr. Räkenskaperna balansera den 31 dec. 1914 enl. följande tablå: VETEN ALAT fb RN Ldb a ÄR SEAT OR ARR ERE AR ee Än Kr. Inkomster: Statsänslägy »y-e- Irene RN Kr; 3,318:— Anslag från hushållningssällskapet.................. » IFOOO0N ET SKOgSVALCSAVPULEL sober obe gaser bes San eSRSRA SE » —13,994: 10 FNÄTNE ÖT GE oa Se jo bre dosa Eje rr NAS NARE ELR » 1,055: 66 ID IVERS CAD KOMSTEN Foster or earn see fe sr AS NE » SE öre Summa Kr. Utgifter: SkO2SUPPLyYSDIDPA dos dose areol seg korsen RASERNA KÖR RN DKORSOM HIDE juo ön ark oder den Sid n AER S SN SER GIA > --7,915: 59 Biträde vid skogens vård och avverkning ...... » 759: 75 IDO, 2 8,027: 759: 1,595: FOJLJOR 393: 1,7590: I, I3O: SJS 27,247: 58,235: 176: HBT 19,394: 52,075: Transport Kr. 8,902: 91 NN INT Nol a KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 119 $ Transport Kr. 8,902:91 Övriga förvaltningsutgifter 2 NR så NAS » 7,17'7: 49 ESTONIA Or sar tors SR od else bs os Es alla Sa SÖS Lsj a FAT MANVS KIL VIISk a ITV TALLCT susse ber os ol vise än Rås nan » 232: 06 » SA LOTATAD PATA sär Ae dosa » 385: 90 Ni tBINten: KÖR TASK OR SE ATA Sr sod enade ngr srt sng are » 550: 30 IBA TLS ka utStalln& CN nef sinnad np r säjer jet » 333: 99 Kr. 27,452: 65 LES UMIETD SN GL CL HO robbro buNA sur bb NNE Sr BLAS Beds BRN FI, 22204 nämligen: Skogsodlmng (lager dv. frö) anm siererisståasnesnees KET Lr,004: 71 INA VGA CATTI OTIS ss os srg As Ra ränte SR blan san ense » 25424: 50 IB aAlanSera den lOrSKO lbs «= oss osv tele es sng serier » 380: — TITO Y reed a ferrrr Non ag SM rä ES Lb SSa una rskr Er » 1,073: ÖT ID SP SLU ÖT bosch denne ra SON NODER RSS Aas SOS LAR Ke » -I5,000: — SYPAEKASSETARNIND 2 4ö. ts da Va ba norden oo senndgder A r » 73: 904 SSKOPSPaLA sy KASSEL, osv driceer dens basar ra 2 SE NÖLVErSeN de bILOL Cres oa See ess Er de re R se ses » 716:72 Kr. 25,222: 64 Kalmar den 29 januari 1915. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Gust. Genberg. Ordförande. Uno Danielson. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. 120 MP 490 ToXSNIAO] | | | | 22d10sNeH | | e10[q pour Furuyor[s | ofr vo | doft iof vo me PINSE unf vol ou 008 ere OD Re o:p ”YHÅP 430 TOXSUIAOQ] | | | IMYSapes "Up | | e101q pau Buruyarjs | oo va | IV 09 TRE ue I PPxSE Ik mul r | urG0o0g ro ATLLUSO DES NINE Skrea UNgIaSeg | I | I | I | :u9uun3dy uofs 30 | | | | | | uasiyn[s 2peuurjs uap I | | | 12 Furuaers yvo sal | luta yfpAÅN "| -utf Av Jutudsnyddpn | ooSf v:o | Ir of L£6 me: 122 uadesmbys | =E | Tr TNA ED RE OTTO Nr RE o:p | | | I | 'sniI3 Ae Suru | | | 10)S1u3 | esgueH uu | | I -H4Jed ydro Suruseig | 007 e:3 lIgol—01| z Bio | ne | -AHOWOFHO | 'wn F el 'w 0008 eid fue BSBUB FINNAS fe AG £qsBoH | I | | I I I "MYS | | | | | | 2 YIO PEJS IXEADQSBIT | | | Suruueiq I d1012qq9y Uudj | uaAr pesugISaq uapig | o9I Bio | dv SI OMES xHolq | -ssow | ?/,.—"/eg | "ut 0001 V:a | d1012qqy | oqaxveg 'snaI3 Ar | mer to | I03su8 IMysYreqpueg| I Sutujssed yo uaxgj)| 009 eo | sv ST CT 40) uer3 9'0 |-Anowoyoj| 'wn g 7/; pr ooft ee: MMysqpeqpueg Free way | "euIaY | | | | -1ewssow 8 enidst0r ueIS I'0 | -ow 2sjpPpaw Surul4 | Arofq to -eduanea wouas vo; "Trey So | I UINILWUSFOYS I SNIS AT | 9ssow 1 | Suruugiq | KA Ez EN Suwurkjed yvo ung | z6lr ena | ae of Pi 23 | MeeN -ssow | "Jar—"/y | UI ooP Via [ KE LNSAneIS |: SBIOJSUONN | É | amyvara ; "w wu dexysuewu OROAR CA woyddn 1312WO]IY | -sButuxdejs Ar apued | 1I2purs | LapIe upp uapp | iswoyddn | Hed $ 44 FERNEIS | -II8Uut 'UddI Ipuryen -2qs3oxs -2pauw AR SY | Iep 'Iejap Fa ee SRELSR SERA - | ; 2 SCSRIS KSPI9ET PIAS ue PU FresrsstI = = -ut "JAP 'o IesÄw 30w epy | suadoys | -I3A0 WOsS | -2puom I Z Surusugidaq Srjunjeu | € epeys | euuni Sqreu eUATSUE un FSE Oost IUSUPIgadusarTng JAN sl äl 6 c | wIded uapppsåoxys sep 'sje 'x9 7 'sjesueIdaq usp| -puerq ua -SBOXYS "Bejspen HEED) 2 IA 11135 PUISAR 198 Pl SeaaeP Id | [ I SJSTTRISPUPTE | 2 Wouasrea "[opalN |Peuqerad] Ieary | e3muyog | "PI6I JP UPJ JEWIEY EJIPOS WOUI JIEPpIasBOoYS "IT ON uUg a 9 KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRADE., - o0oL'f£g1'1) ewwng SEg'gb | oo6'gS1 loo4'€gr'1) eunung | Ira 7 [ESA JIG Cl se sepia Fes Sr k T- [KERSSPTAR 000675 wi) Fr EE Sn Iojure[d eusrbjsAy EDA NERE ECE Op! erpue! uggrerdonny É | hö Ika LE | 005'09 OOPILRG frirneetoreerrrrerrenrer aren nr 20]oxsjurjd | BOOMET = 440:00:- 11090 VAD je = SE RE sir PuelO japersuodstp uasjaIÄs AR ue ridoyur | LSI LI ipuepseq | — = oja fo köa Al RBRSe ak 10JOYSIUeJd suasfarks ups i | | | | | :2pv427uvo TN | | :d0guvpjd vuwmoyur | | | | — as IS ”S | 75 | ”S | ”s | | S vgl FIP orH Ner RR ESS 12 q2 SIAT ueIn) JRTET I SIA ueIg) | MerL ; q | "FIOI JP ISJÖIÄJSSPIRASBONS EIPOS SUP] JELJEN uptj SUIUNPJJUejd 'E ON "UT EttgzI | a'ple | etuung | EbigzI e'ple | euttung | CSE ET TTT ES FN RE ERA SETS OSA Esra AO NASSA SEN c c SE o£t6 [EG Er jan sis te SE RSS ar soJOXSIuejd I or:gp EGO 23ugpyos | . | - zo' LS (ATS) VR RESAS ETEN "> doxIewsSoxs I | ja4p Aopun 2704ur | 21240 dopun 220522 | EE'oz (SEN AL Er hb FE 2 SR rr AT SR E101 uvpaf Suwunvyag | | — — HA MM SE I ANSER '3y '3y fa VUNNET a Se SEA ATTa) IPL uern | IMeL ESA "FI6I Je ISJIJÄJSSPIRASBONS EIPOS SUP] JEWJEM VEJJ FUIUYPIO!IA "ON 2"Ug 122 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Bil. N:o 4. Förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1915. Tillgångar och beräknade inkomster. Innestående i banker Fröbehållning: TO HTS Kg a ELLE (AS arna LAN RN SSE re RAN SEAN FASS 1,394: 16 OO; BIO RAD TOM ESSER Sr SEE IEA UR 300: 55 Statsbidraga forsar äro ll5 0... då. ER ba fora R DI CSR Ad tu AR 2,500: — Andel av extra anslaget till skogsodlingens främjande 1,000: — Bidrag; av hushalloingssällSkapett...occcc.sssssscse sas e Le 1,000: — Beräknade skogsvardsavgiltel 16: ....sscc-bssdssnedss Rea 15,000: — IRÄDtor Pa rmbankkInSsatta Mae CGL. . uns eee ss AE 1,000: — Utestående fordringar: ETO OCR APL EOS Aa bese oa är jo lgs Sra SR AR 527: 84 SSYIIEL (EIN) 27 SER Ke oc So Abe sep SER 202: 30 I DAN KISSA Essen: Au ens sk Sr Ore SAS Sork SAL 46: — 776: Beräknad inkomst av förut inköpt frö och plantor ... 1,500: Summa Beräknade utgifter. ÄNVLOMID SÖT | spå fer or Bed eg EEE dot SR Nr saa SÅR SS AR ord ee ELLE TO, 170: Reseersättningar: SLYTEISCTN or bespraSlerlst kd oh sopa oss SR AES AS 1,000: — IREVISOBENDA oc ud ssr sees Sao SEA SISON DES 100: — [Län SjÄgm STATEN ses sA oe seas de da sr SA 1,500: — TöAnSSKOgVAKbARDA ost grs gissel sa kr 4,000: — 1 Ordinarie skOgsplanför =... ss.s orsa IR TO MEX TELESKOP SPLADLÖLET NE oo ee ER SA 1,000: — —4,750: PlarrtsSkOLOr ofta Måns de dar osa are ae SAR ERS RISET NE SANS 300 Biträdes vac plantskOlOk- 0... sd. ASSR AS AE 200 SKOPSO AME SKOStD AC sec spe döne le oense SA SDN sb et RSA RAN 10,000: 1,094: 71 20,500: — 252702 2 A0,408EP70 17,920: — 10,500: — Transport Kr. 28,420: — Hyra för expediti Undervisningsmaterial Prenumerationer, Behållning till år KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. Transport Kr. onslokal annonser, tryck m. m. 1916 Diverse, däribland utgifter för kartarbeten och lägen- heten »Skogsgård» SOL — 100: — 28,420: — Kalmar i skogsvårdsstyrelsens expedition den 19 dec. 1914. P. O. Lundell. Landstingets ledamot. Gust. Genberg. Ordförande. 4,000: — 7,988: 76 Wilhelm Liedholm. Hushållningssällskapets ledamot. a Danielson. Summa Kr. 40,408: 76 Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns södra landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1014, få. efter fu Behållning från Skogsodling Inventarier Skogsvård i Kranklösa llgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Inkomster. år 1913: Innestående i banker Statsanslag år 1914. Anslag från hushållningssällskapet Skogsvårdsavgifter Räntor 2,351: 3 2520GHO 400: — 52003 57 2,0600: — 24,384: 62 BRAST 1,000: — 13,994: 10 1,055: 66 Summa Kr. [SE NN in (ET 124 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I914. Utgifter. SASVLOTLIT Al rr RA HBL rn a RS NEN AT SR PA TREA RR RR 10,170: SKOR SUPPLYSDID ÖS SR ora SD fö a os fe RE a gr 220 SKOgSOCLINS I ob BEE Anse Serie abe u sd RR EK 7,915 Biträde vid skogens vård och avverkning s................. 159: Övrigar förvaltnungskostnadel.s sm. ee 7TIT7: JANVS KIVI LT PREL VETA CALSIE Se a ejer aja ee NS SER 2325 BÖTrNSr KORS AT SLS Mr bd Kokas er säd SR RE Bane REL 5590: Baltiska utställningen. Malmö ssd 333: UNSVSKTINSTITNS ÅAR fa gån d er TN od RAS SISSEL ERNST EAA 85: Behållning till år 1915: SKkOpsodlungskostnadek mu. ANSE AA 1,694 NITV ETF ATT EI Nga Ar kr Per Nta os BG Rd EAS LS RA BIEN SE RENA 2,424; Balanserad e fförSkö tb: .—F.-"Gm ester ass es rss SRS NA 380 SKOR SE Ara USGA KI OSA fer dant kår SA SEA SA RE EE 3,800 [DIVErse tOGhifOHEIs breed enn bus ASEA SEA URNA TN RR 716: [Testa en des DAD KERA bed sees rss ARA BR RE AN 16,146 HOOKS OS 2 : 65 25,222: 64 Summa Kr. 52,675: 29 Skogsvårdsstyrelsen protokoller och redovisning med vid den senare fogade verifikationer hava vi granskat och då vi därvid icke funnit något att anmärka, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1914 års för- valtning. Kalmar den 18 juni 1915. Carl Fransén. Axel Åkesson. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Hushållningssällskapets ombud. N. A. Kindberg. Landstingets ombud, Skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län berättelse för år 1914. Finanser. Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1914 framgå av följande utdrag ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: Debet. Ingående balans: Kassabehållning, a bank innestaendé .:<<1.....s. si. 0 1,204: 14 varav reserverade ur anslaget av Liljewalchska fon- ; [6 (3? GD LTTE HIDNSTA EN SRE SE RSS SE ASSR AS SR AN SARA VAAN RR NNE 1,713: 40 Inkomster: Anslag av stat och landsting: Statens anslag för uppehållande av skogs- vårdsstyrelsens verksamhet ............... 7,500: — Statens anslag för skogsodlingens be- SEAT AT EV ve HA BRAIN RA AR stas 1,228: — Landstingets anslag för skogsodlingens efrämnjan dee Roses Sr eSTRA PRAT SO HO Anslag ur Liljewalehska fonden för bidrag till verk- Stad Sko 2sdikninSSArDeSten a dess s ara 45: — Anslag ur Konung Carl-Johans-fonden till understöd- " jande av skogsodling å kalmarker på södra Gottland 160: 70 FK (RNE Nde BER STD ers Md nr BB or SoS RSS 2,971: 44 ORSA AND LAN LÖT Mr Var R RT Ner bond LES SA NI SR 469: 68 wWAndeli böter och virkesersättnilg' ..........id.scssnc td 585: 83 EET Er day sö dADG IR IER 1 BN SES AIR EA E0 RASEN VASA KSV SATA 208: 53 Omföring: Värdet av under året inköpta redskap Summa kronor 3007: 54 120 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Kredit. Ingående balans: RECOS ÖFATENS KLO TALAN Sejr lelsm dt reg a S TE AE sp RA TNA så 920: 74 Utgifter : FORE (OCH YITYTSS PIC SEE vassa fee RS ERAN 6,350: — Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrel- sen, skogsvårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings-- och skogsvårdsarbeten ........................... 2,401: 40 SKILVDIEGA (LC fa se botar le ee a ia fe hed RNE AE JAR RR ARE BAN 315: 80 NPVED LARGE OCH UV EEK TY Porse oa NE RKA SSA SAN ASA 713000 iPlantskolearbeten OCh matemnaliel ooo... 1,010: 83 Fröklängning, inköp av frö och plantOor..................... 1,160: 39 ifransport av plantor, fo OC) reGISKAP b-...soc:.s.ossnek 75: 04 Avlöning åt extra plantörer och skogvaktare ............ 303: 40 IBOlkSKkoOlO5D AST PLA EEII Cara sas AAA FE FORSAR AT 162: 20 IBTOSCIYLET, (GICSKriftens (OM CY e se dass ads SATSA 59: 85 ADD ODSet «try Cka.OChN SKrtyIn aterlel assessors Hi210507.5 Telefonavgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas post- POBON),:” ULVETSEAULAKT ENA Sys ok deNeE SLR Sj SR SARA I5SIAS ATI STA OG LILESKO SSR eos beg se SR RE NARE 30: — Anslag till skogsodling å kalmarker.......... FEL En 897: 20 ; DIVETS Ej Ut BIEN 2 sg bon segare PR SEA ES et JA RE ARE 36:65 13,761: 64 Omföring : VASVSKILVI AV IILV EI fATTCR Sus oso rr ojafe ol fö rs Tje jr SR AASE SEEN SS SON TS Utgående balans: Krässabeha lm gt ss ssd dess SNES SDRE TTR SSEAENGSRARNNGE 1,280: 94 1020) ale (era ASS SRB RAR i At FI NR BO ARE TA OA Fe bl a en 1,786: 25 —3,067: 19 Summa kronor 17,800: 32 Härförutom funnos hos skogsvårdsstyrelsen vid 1914 års utgång skogs- odlingshypotek till ett sammanlagt belopp av kr. 36,486: 50 mot kr. 28,658: 80 vid föregående års slut. Av deponerade medel hava under året för skogsodling använts kr. 1,046: 85, återlevererats kr. 858: 53 och å ny deposition insatts kr. 311: 58. Av det under skogsvårdsstyrelsens vård stående anslaget till plante- ringar å Avanäset hava under året till planteringsstyrelsen utanordnats sista återstoden eller kr. 340:93. De å Avanäset under åren 1909— 1914 utförda planteringarna hava sålunda betingat en totalkostnad av kr. 3,340: 93. GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. T24 För år 1915 har fastställts följande Inkomst= och utgiftsstat. Inkomster: KRASSabEhAln SR Iran ATIEIO TAN ese oss vne ons as DN oss serber SRA oe ela 541: 96 Statsanslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet... 7,500: — ROP SVÄr GS a vOTILEnRn BU CN as ORERA ED ARS es Raa oe ses 3,503: 32 d:0o för år 1913 enligt fördelning mellan skogsvårds- SÖYECISCI ALE TT EO rara re br AA SR Ar aa RE SR Ks aa 3,500: — Anslag av landstinget ur Liljewalchska skogsfonden . .................... 20500 1912 års anslag ur Liljewalchska skogsfonden till bidrag för SKOpsUIknmingys Kvarstående. see SAR RAD RS ITNE 55 IHÖrSAljODEWAVNPlantor? OCKHMÖR .. ss0n. Sd förslagsvis 300: — BAT OLSEN SN sf strnel B SA Sar båt go rade bind sn et » 300: — Summa kronor 19,100: 28 Utgifter: BETS TLOTP ER CNRS Ia LER TEL GRE BONE BID OR BRRGER Hill et arnr. BS $ US AA MABEL AY RE AO (ö, 2 Rese- och traktamentsersättningar till skogsvårdsstyrelsen, skogs- vårdskommittéerna samt tjänstemännens utsynings- och skogsvårds- arbeten förslagsvis 2,800: [Elyresersättning. OCh SKtIVDIträClÖ-..-..:.s..so.cc.csossesse sleek 650: — IKKV SD FATT ET OC NAV CURT YD. deeds os sats AS LER AN EI ISIR TT RRAEEE > TRON Inköp eller klängning av frö och plantor —............... » 1,000: — FITTtSkOle Arbeten e.d desn ia ösa seeds öne sd tis RAS » 1,000: — Kostnader för transport av plantor 1. I. ss.ssmmmmss....a » FINSKE Avlöning åt extra plantörer och skogvaktare............... » 350: — SYRA STD CE TVIST 27 as bor el eka «oe aja Aes a de a STAN SARS » 300: — INDHDONSEL,v tby CET OCD 4SKILYIDAtenCLS bean srskoc Sör ä sd Lan ER » OO Telefonavgifter, telegram, skogsvårdskommittéernas post- 1200) så OVE BS GSR RAA Agda SR 1 SA SORTEN SETS Ben PORR a > LB (AS ma ETTER ST NER NR EE: PRAT AR ASA Ar fee ANA SERGE (RANE SEE » 100: — ERSLOn Ckin &STOTLC CI go sleek rk oe neder fena » OO Beviljade, ej utbetalade bidrag till skogsdikning ......... » 2,030: — Disponibla medel för anslag till skogsdikning, skogs- OMID NAV KALMNATKET :O 06 CYL ass e es Sosse > 2,920: 28 Summa kronor 19,100: 2 Skogsvåärds- styrelsen. Skogsvårds- kommitteer. Samman- träden. Personal och tjänste- förvaltning. 128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Skogsväårdsstyrelsens sammansättning är densamma som under år 1913. Skogsvårdskommittéer hava för 3-årsperioden "/& 1914—2?!/5 1917 ut- setts inom samtliga 91 landskommuner inom länet (utom Visby). Full- ständig förteckning över skogsvårdskommittéernas sammansättning finnes införd 1 länskungörelserna n:o 45 ser. B 1914. Under året hava hållits 10 sammanträden, nämligen den 12 januari, 13 februari, 13 mars, 8 maj, 6 juni, 17 augusti, 12 september, 30 okto- ber, 7 november och 17 december. Som ordförande under den tid or- dinarie ordföranden varit inkallad till krigstjänstgöring, nämligen under augusti-, september- och oktobersammanträdena, har på nådigt förord- nande tjänstgjort distriktslantmätaren H. Nyman. Ordinarie ledamöterna hava under sammanträdena i januari, juni, augusti och september av riksdagsmannauppdrag varit förhindrade att närvara och under denna tid företrätts av resp. suppleanter. Länsjägmästaren har under året handlagt 120 förrättningar under 113 rese- och förrättningsdagar. Av förrättningarna hava 80 avsett utsyning eller undersökning jämlikt 4 $ av skogslagen, 15 ledning och inspektion av skogsodlingar, 19 uppgörande av diknings- och skogshushållnings- planer, föredrag, råd och anvisningar i skogsvård och dylikt samt 6 kon- troll av avverkningar m. m. Länsskogvaktaren har under året haft 136 rese- och förrättningsdagar; av vilka 96 för biträde vid utsyning och utstämpling, 12 för bevakning, där sådan ej kunnat ske i samband med annan resa, 14 för skogsodling och dylikt samt 14 för biträde vid uppgörandet av skogshushållnings- och dikningsplaner, gallring, markberedning och dylikt. Såsom extra plantörer och skogvaktare hava varit anställda 5 personer under sammanlagt 108 dagar, huvudsakligen för skogsodling. Tjänsteexpeditionen har liksom föregående år varit förlagd till läns- jägmästarens bostad. Länsjägmästarens ordinarie rådfrågningstid har varit lördagar kl. 10—3. Till expeditionen hava inkommit 1,433 diarie- förda brev och ansökningar och avgått 1,885 brev samt cirka 1,000 brevkort och andra försändelser. Länsjägmästaren har under augusti månad varit inkallad till krigs- tjänstgöring, men har på därom av skogsvårdsstyrelsen gjord ansökning blivit frikallad från densamma. På grund av de genom det pågående världskriget osäkra konjunkturerna å trävarumarknaden har antalet avverkningsärenden och utsyningar varit mindre än föregående år. GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 129 Här nedan lämnade uppgifter rörande avverkning inom länet avse av- Avverkningar, verkningsåret l/s 1913—2/; 1914. Under detta avverkningsår hava av skogsvårdsstyrelsen behandlats 903 ansökningar om skogsavverkning eller förfogande över virke. Dessa ansökningars fördelning på olika socknar, deras beskaffenhet och behandling åskådliggöres genom när- slutna sammandrag, bil. A. Av nämnda sammandrag framgår, att skogsvårdsstyrelsen i 134 fall föranstaltat om utsyning eller undersökning på marken. I fråga om beslut i ärendena har skogsvårdsstyrelsen i 126 fall lämnat tillstånd till avverkning i enlighet med utsyning, i 712 fall lämnat bifall till ansök- ningarna utan särskilda bestämmelser, i 26 fall reglerat avverkningen genom vissa föreskrifter eller inskränkningar, i 25 fall avslagit eller för- klarat ansökningarna icke till någon åtgärd föranleda; 14 ansökningar hava återkallats, avskrivits eller överförts på följande avverkningsår. I 6 fall har styrelsen jämlikt I $ av skogslagen ansett sig böra föreskriva vissa åtgärder för återväxtens betryggande efter skedd utsyning eller avverkning. I 9 fall, där ansökningarna avsett förfogande över virke på grund av tillämnad odling av skogsmark, hava av sökandena lämnats förbindelse och säkerhet för odlingens utförande. Totalarealen av de områden, i fråga om vilka säkerhet för odlingens fullgörande på sådant sätt inkommit, uppgår till cirka 31 hektar. Ansökningarnas fördelning på olika socknar ställer sig sålunda, att största antalet eller mer än 25 inkommit från följande socknar i nu nämnd ordning: Gothem 41 st., Alskog 35 st., Eksta 33 st., Lärbro 32 st., Stenkyrka och Kräklingbo vardera 27 st. samt Norrlanda 26 st. Under avverkningsåret hava verkställts 126 utsyningsförrättningar, var- vid utstämplats 105,416 träd med en kubikmassa av 38,627 kubikmeter mot resp. 116 förrättningar, 121,249 träd och 45,630 kubikmeter näst föregående avverkningsår. Totala saluavverkningen å skogsmark inom länet kan approximativt beräknas till följande: AVYELENID Eye HET, CUtSYMIIA Sö bas planen scene renblern be seek 38,600 kbm. » utan föregående utsyning ............... 12,000 > > å till åker uppbruten skogsmark ...... 4,800 >» Summa 56,300 kbm. med ett nettovärde av omkring 394,100 kronor mot resp. 69,700 kubik- meter och 488,000 kronors värde näst föregående år. I avseende å väderleksförhållandena under avverkningstiden må an- märkas, att vintern 1913—1914 liksom föregående år var mild, och sta- digvarande slädföre rådde endast under tiden 5—28 januari. 9 Skogsvårdsforeningens Tidskrift 1915. Bilaga 2 Besvär. Rättegångar. Yttranden. Skogseldar. 130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Arealen av den skogsmark, som avverkats till åker med fri disposition av det uppkomna virket, uppgår till cirka 100 hektar mot 180 hektar näst föregående år. För avverkningsärenden, inkomna under avverkningsåret 2/5 1914— 31/5 1915, kommer att redogöras i berättelsen för nästkommande år. Här må endast nämnas, att det pågående världskriget och den därutav för- orsakade mobiliseringen av Gottlands trupper haft till följd en ej obe- tydligt minskad avverkning. De avslutade utsyningsförrättningarnas antal uppgår till endast 86, varvid utstämplats 78,508 träd med en kubikmassa av c:a 26,384 kubikmeter. Trävaruexporten från länet utgjorde år 1914 9,961 kubikmeter ute- slutande förädlat virke, varav 6,710 kubikmeter huvudsakligen plank samt 3,251 kubikmeter huvudsakligen slipers. Under samma tid inför- des till Visby från svenska fastlandet 738 kubikmeter bräder och dylikt, 780 kubikmeter stav o. dyl. samt c:a 4,740 kubikmeter ved, sålunda sammanlagt 6,258 kubikmeter. Motsvarande export var under fjolåret 10,941 kubikmeter och import 10,174 kubikmeter, och har sålunda såväl export som import under år 1914 varit betydligt mindre än föregående år. Skogsvårdsstyrelsen har icke begagnat sig av rätten att utse ombud vid kommunalnämndernas sammanträden angående virkestaxering och någon klagan i fråga om taxering har ej av skogsvårdsstyrelsen anförts. Besvär hos Konungens befallningshavande över skogsvårdsstyrelsens beslut i avverkningsärenden hava anförts i endast ett fall. De båda mål, som vid årets slut vilade vid Gottlands södra häradsrätt, hava där avgjorts, varvid svaranden i ena fallet fällts till ansvar för olaglig skogsavverkning och i andra fallet frikänts. Över sistnämnda beslut har länsjägmästaren anfört besvär vid hovrätten. I det vid årets början i högsta domstolen vilande målet har fällande utslag avkunnats, och har härigenom det prejudikat vunnits, att mark, som ursprungligen i skifteshandlingar upptagits såsom ängsmark, men sedermera övergått till skogsmark, hänföres till sådan skogsmark som i 1 $ av gottländska skogslagen omförmäles. Bland de ärenden, skrivelser och lagförslag, över vilka skogsvårds- styrelsen under året avgivit yttrande, må nämnas Värmlandskommissio- nens förslag till taxering av rikets samtliga skogar samt i riksdagen väckt motion om understöd åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk. En skogseld av för länet ovanligt stor utsträckning inträffade den 19—21 maj 1914 å skogsområdet på gränsen mellan Buttle och Etelhem socknar, då ett område om c:a 150 hektar avbrändes. Ömrådet utgjor- des till största delen av med gles tall-ungskog beväxt hällbunden mark, GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 131 där utsikterna för återväxt äro ringa. — Under den osedvanligt torra sommaren inträffade även flera andra tillbud till skogseldar, huvud- sakligast längs järnvägslinjerna, men i intet fall utom det nämnda fick elden någon större omfattning. Då skogsbrandsförsäkringsfrågan på senaste tiden blivit särskilt aktuell, må här nämnas, att skogseldar av betydenhet på Gottland bruka vara tämligen sällsynta, kanske mycket beroende på den saftiga gräsvegetatio- nen i hagmarkerna. Mest hemsökt av skogseldar eller tillbud till sådana har just varit den nyss omtalade skogstrakten mellan Buttle och Etelhem. Liksom föregående år har skogsväårdsstyrelsen avgiftsfritt åt enskilda skogsägare utlämnat skogsplantor och skogsfrö, och har skogsvårdssty- relsen likaledes tillhandahållit skogsodlingsredskap och biträde av skogs- vårdsstyrelsens plantörer utan annan kostnad för rekvirenten än kost och logis åt plantören. Skogsodlingarna under året hava, som av sammandraget, bil. B, fram- går, omfattat plantering av 301,800 plantor å 61 hektar areal samt sådd av 36 kilogram skogsfrö å 41 hektars areal. Sammanlagt hava sålunda skogsodlats c:a 102 hektar. Av de utsatta plantorna voro 260,900 tall, 31,700 gran, 400 douglasgran, 250 lärk, 1,800 björk och 6,750 diverse trädslag. Antalet rekvirenter har varit icke mindre än 80 mot 43 under året förut, ökningen huvudsakligen beroende på den livliga anslutningen från Sundre och Näs socknar, där, som nedan omtalas, skogsodlingarna understötts genom särskilda bidrag. I ovanstående äro inberäknade planteringsarbetena å flygsandfälten å Avanäset. För återstoden av det anslag, som av förutvarande skogs- vårdsstyrelsen beviljades, hava utförts följande arbeten: å flygsandsfälten hava utplanterats 42,500 tallplantor och 5,500 granplantor å 2,40 hekt- ars areal. I plantskola å Avanäset hava omskolats 94,000 tall och ut- såtts 2 kg. tallfrö. Härförutom har för anslaget utförts dikesrensning m. m. För verkställd frösådd och omskolning i centralplantskolan redogöres å närslutna sammandrag, bil. C. Under året hava såsom extra plantörer förutom planteringsledaren å Avanäset varit anställda 5 personer under sammanlagt 96 planterings- dagar. Våren 1914 ingick med rätt mycket nederbörd och fuktighet, varför väderleksförhållandena för skogskulturer syntes gynnsamma. Men den 15 april inträdde en ihållande torka med en värme av ända till 18? C. redan den 22 april. I slutet av — eller närmare bestämt — den 26 maj kom regn, men därefter inträdde en ny torrperiod med intensiv värme och solhetta. Denna värme- och torrperiod blev ännu mera ihållande än under torrsommaren 1911. Den fortsatte sålunda oav- Skogsodling. Re SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. brutet till den 25 juli, då en del regn började falla. Även augusti månad var nederbördsfattigare än vanligt. Allt detta gjorde, att året 1914 blev synnerligen ogynnsamt för skogskulturerna såväl ute å marken som i plantskolorna. Nederbördsförhållandena utvisas av nedanstående tabell, utvisande ne- derbörden i millimeter. I I || + 3 FU MOE ark sn a SR KE Fe RB ASH: (e = 2 FANS BSUlNE SES 3 | Summa | 2 =S ss = S = &T Ö &T TT | = - Sa & | 4 Ö Ö ! = CE I I ÄT ATOTA oa sake | 31,2] 16,2) 28,9 22,5 38,2] 14,7| 32-4| 39,5) 72,9] 2757) 3451) 52,2] 410,5 | INOcmal bg. s .| 29,3| 26,7| 28,3) 2540) 2459) 3355) 49,3) 58-1| 39,2) 51;2| 48,4| 4154] 455,3 | Fröklängning. Tillgången å tallkott har varit tämligen ringa, varemot granen haft ett synnerligen rikligt fröär. För att i någon mån utnyttja kottillgången har insamlats c:a 25 hektoliter tall- och 180 hektoliter grankott, givande i utbyte 15 kg. tallfrö och c:a 100 kg. granfrö. Tallfröet var av god beskaffenhet, varemot granfröet var svagt. Skogs- Länsjägmästaren har å för ändamålet anslagen tid undervisat i skogs- pose skötsel vid länets lantmannaskola i Hemse. Till skolans elever, liksom > till en del av skogsvård intresserade jordbrukare inom länet, har utdelats diverse skogsvårdsbroschyrer, såsom Schottes »Skogsplantering», Lovéns »Huvuddragen av våra barrskogars liv, skötsel och vård», Gottlands läns hushållningssällskaps »Handbok i skogsskötsel», m. fl. Vid 1914 års lantmannavecka har länsjägmästaren hållit föredrag om ämnet »Några synpunkter angående de gottländska skogarnas vård och avverkning». I länets tidningar har en del smärre uppsatser i skogs- vård införts. Undervisning i skogsodling (bil. D) har ägt rum vid 23 folkskolor under sammanlagt 35 av skolråden anslagna planteringsdagar, och hava under dessa dagar utplanterats 69,800 plantor och utsätts 1,2 kg. frö. Bidrag Förutom bidrag för skogsodling i form av kostnadsfria plantor o. dyl. ar, SET har skogsvårdsstyrelsen i enlighet med de grunder, som funnos angivna a galmarker. i förra årets berättelse, med tillhjälp av anslag ur Liljewalchska fonden lämnat bidrag till skogsodling å kalmarker inom Sundre och Näs socknar i form av hantlangningsbidrag och lån av stängselnät; och har detta bi- drag utgått sålunda: Hantlangningsbidrag Stängselnät kronor meter SUN (LC ses Pola salen Sjal ör re ns ok släde NA 129: 50 862 NASA ORO TS TOR ESC FRSSIA B VISHENAS KE TESEN 69: 50 1,365 Summa 199: — 2,227 AM GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 183 De inom dessa socknar gjorda kulturerna sågo lovande ut, men den senare inträffade intensiva sommartorkan gjorde stor skada. Under året hava upprättats skogsdikningsplaner för 9 hemman, upp- tagande dikessystem med en sammanlagd längd av 7,074 meter, och beräknas genom dessa dikningsföretag en areal av 127 hektar skogsmark bliva torrlagda för en kostnad av omkring 1,760 kronor. Till dessa före- tag har skogsväårdsstyrelsen beviljat omförmälda 9 hemmansägare bidrag med sammanlagt 725 kronor eller i medeltal 46 &Z av den beräknade kostnaden. Skogshushållningsplan har under året upprättats för ett hemman (Ar- dags i Ekeby). I sammanhang med redogörelsen för avverkningarna under året har nämnts, att införseln av trävaror till Visby från svenska fastlandet varit betydligt mindre än föregående år. Minskningen utgjorde c:a 3,900 kbm. eller icke mindre än 38 23 och torde i första hand bero på de av världs- kriget förorsakade osäkra trafikförhållandena å Östersjön. Samtidigt har för kronans räkning inom stora delar av Gottland till höga priser upp- köpts ved för de mobiliserade truppernas behov. Såväl å landsbygden som i Visby torde på grund härav det bliva svårt att få förråden av torr ved att räcka under innevarande kalla vinter. Må detta vara en maning för våra gottländska jordbrukare att så sköta sina skogar, att dessas avkastning för all framtid kan tillgodose vår avskilda ös virkesbehov. Visby i mars 1915. Å skogsväårdsstyrelsens vägnar: Carl Bolin. Ragnar Melin. Skogsdikning m., m. Slutord. 134 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Revisionsberättelse. Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Gottlands läns landsting och hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län redovisning för dess förvaltning under år 1914, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse: De av skogsvårdsstyrelsen i sin årsberättelse meddelade sifferuppgifter angaende skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och slut samt över dess inkomster och utgifter under samma år hava revisorerna funnit överensstämmande med räkenskaperna, vilka äro försedda med verifikationer. Samtliga skogsvårdsförbindelser med tillhörande hypotek hava av re- visorerna granskats och befunnits utan anmärkning. Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade. Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvaltnin- gen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet meddelas skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1914. Visby 1 maj 1915. J. G. Löwgren. Statens revisor, Ernst Berggren. H. Woöahler. Landstingets revisor. Hushållningssällskapets revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde berättelse för år 1914. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands- tingsområde härmed avgiva berättelse för år 1914. Styrelsen. Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansättning: Ordförande: godsägaren L. M. Kruse, Göholm. Ledamot för hushållningssällskapet: godsägaren S. Hellerström, Marielund, med landstingsman K. M. Nelsson, Björkeryd, som suppleant. > > landstinget: godsägaren, greve H. Wachtmeister, Västeråkra, med riksdagsmannen John Jönsson, Boa, som suppleant. Styrelsen har under året sammanträtt två gånger. Tjänstepersonal. Som länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort e. jäg- mästaren Gunnar Fischer. Expeditionen har, liksom föregående år, varit förlagd till Ronneby. Såsom expeditionsdagar, då allmänheten haft till- fälle till besök för rådfrågningar i ärenden rörande skogsvården, hava anslagits och kungjorts första och tredje helgfria fredag i varje månad. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar hava under året varit 88, därav för hyggesbesiktningar och avgivande av råd för avverkning 25 dagar, för skogsodling och plantskolorna 22 dagar, taxering till skogsvårdsavgift 8 dagar, föreläsningar 20 dagar och diverse uppdrag 13 dagar. 136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av följande tabell: | I I I | IS | ot EM 2 [2 > yard lars SR Al 0 len Ss Tjänst- |» = | &e I | vv I på SR Al le SB ur | | 2535) 0) 8 582) 3e8 | mm |ÄA 5 | Namn och adress GÖTINgS- | 0 Gl SN KSKST Kö GR rå SE Ne 3 | = IRA BIUESAOS |men REERA lena kon BERNS ARE I (ej 3 = 1 & | ga = distrikt | 7 | 2 & 3 | re | 735 > 82) & SkellnS | 7 OA 5: I RE Mc | Fole JESSE ik) EE I I I I I | I I E. A. Hansson, Asarum, | | | | RT FEN TAR | Västra ...| 57 22 250 IST IGM (OK ATS en I | | | | | I I N. Nilsson, Jämjöslätt, | | | | TA Sn asus nen Östran, ek d62 24 40 SlKL2 | 5 Ar | IE (TOT På skogsvårdsstyrelsens bekostnad hava tjänstemännen lämnats till- fälle att besöka Baltiska utställningens i Malmö skogsutställning, läns- jägmästaren i samband med Svenska Skogsvårdsföreningens besök där- städes och länsskogvaktarna i samband med Skåne—Halland —Blekinge Skogsvårdsförbunds årsmöte. Styrelsens samtliga tjänstemän hava under året varit inkallade till krigstjänstgöring, länsjägmästaren under 30 dagar och länsskogvaktarna under sammanlagt 45 dagar, varjämte länsjägmästaren och länsskogvak- tarna under juli månad lämnats tillfälle att deltaga i en 10 dagars land- stormsbefälskurs. Skogsodling. Styrelsen har liksom föregående år tillhandahållit allmänheten skogs- plantor och frö av tall och gran enligt den principen, att 15,000 st. plantor eller 3 kg. frö pr rekvirent och år kostnadsfritt utdelats. Om större kvantitet önskats, hava i mån av tillgång plantor försålts till styrelsens självkostnad och frö till halva inköpspriset. Likaså har plantörsbiträde kostnadsfritt tillhandahållits mot att rekvi- rent lämnat plantören fritt vivre och bostad under förrättningen, samt fri skjuts till närmaste förrättningsställe, järnvägs- eller ångbåtsstation. Dessa förmåner erhålla blott markägare, som utan föregående laga syn ställa sig styrelsens föreskrifter till efterrättelse. Omfattningen av antalet utlämnad skogsodlingsmaterial framgår av omstående samman- ställning. Företrädesvis i de skogfattiga kustsocknarna har styrelsen alltsedan de första verksamhetsåren sökt befrämja skogsodlingen, i synnerhet å flygsandsfälten och å ljunghedarna. Dessa senare bestå i västra delen av länet såsom i Mjällby och Ysane socknar av gamla, nu igenlagda åkrar, där jordmånen utgöres av mager sand med klapper och i östra BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 137 | 2 Sa = la Frö Plantor Skogs SS odlad | . 2 = <Å > Rö la a k 1 ) | Härad Socken EC ICE | almark va & | 3 | Tall | Gran | | As | Tall | Gran |Div. öre kg. | kg | har | ar 2 | I EBraäkne Cö FÅSarum oe. oms kn II 12 | — — 18,500 | 21,000 | — | 6 | 60 | | Bräkne-Hoby...| 7 4 — - 2,000 | — 20,100 | — 3 | 70 Hällaryd......... 3 2; NO;s LO:S 1,000 1,000 | 100 | I | 35 - I I Öljehulb 4. s.cscs JUNE Z0 er 09 ra | SE rg TO 00 ==" | =="115 | | | Listers | Jämshög......... 21 | 14 13 20 47,000 | 77,100 | — | 25 | 70 | Kyrkhult ...... I 1 fe EA | | 100 | 29,000 | — | 4 | 85 Elleholm Ina 20 ög — — 5,000 500 | = lr | | Mjällby ......... 215 2 Apel 0 rr Jr ER SON I I | Östra Kristianopel ...| 2) fl =) — 5,000 | — | = NN | | Torhamn ....... I FAN NE=SYN IEEE 21000)|(EE = ESR ESA | Jämjö SAN babe UA sd NA 16,000 | —10,000 | — | 4 | 33 | | Ramdala. ........ fär Ua RIDES 2,000 | — 2,000.]| — | — | 66 | | Augerum ...... I | I — — — 500 | — | — | 08 I | IROAdEPYR Te ANN 0 I == = | —) rr) =] | | | | I Medelsta | Nättrabyrs.ss to. ana 5 — — — 17,500 | — | 2 | 91 | | ET Ortsbera a SA Ne 0 ESA a I 50,000 | 25,000 | — | 12 | 50 | | RORNehyeL Lee I | > Fl 10,000 | 65,000 | — | 12 | 50 | | | | | | Backaryd «...... 2 — — | -9,000] 6,000| — | 2 | 50 | | | | | | |EIRiNeSbo dame fee Es dä lt STA 001 I 3:000 Nf 4 4 I I I I I I I | SUROVdAN Are I > är 5,000 | 1,000 | — | lä TYIOE AAA SN ARA EE 2 — | SA Summa] 83 | 64 | 4,5 | 5,5 | 195,100]| 291,700 | 100 | 91 | 17 delen av länet såsom i Torhamns och Jämjö socknar av genom upp- repad bränning utpinad skogsmark. Med ägare av sådana äldre eller eljes före år 1905 avverkade mar- ker, har styrelsen upprättat kontrakt om skogsodling mot en avgift av ursprungligen 20 kronor pr har. Sedermera har bestämmelsen om avgiften ändrats så, att densamma nu utgår med 20 kronor pr har för personer, vars jordegendom är upp- taxerad till minst 60,000 kronor och för övriga med 10 kronor per har, samt jämväl, att därest någon före den 1 januari 1910 med styrel- sen slutit kontrakt om skogsodling och ytterligare önskar mark skogs- 138 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. odlad, han utan dylik avgift skulle kunna erhålla lika stor areal avgifts- fritt kultiverad som den förut kontraherade. Vid dessa skogsodlingar bekostar styrelsen hela kulturarbetet och skogsodlingsmaterialet med villkor, att markägaren håller nödigt stängsel omkring kulturfältet, samt ansvarar för betesfred intill dess styrelsen ej längre anser betningen skada plantorna. Under året hava tyvärr nya kontrakt om skogsodling ej kunnat upp- rättas, dels emedan skogsvårdsstyrelsen avvaktar rättegångs utgång an- gående olaga betning å enligt kontrakt skogsodlad mark, dels emedan tillgången i plantskolorna på tvååriga tallplantor på grund av den ogynnsamma väderleken varit knapp, och slutligen emedan styrelsen ansett rådligast att först avvakta resultatet av omläggningen av grunden för fördelningen av skogsväårdsavgifterna. Sedermera har det även, såsom väntat var, visat sig att styrelsens in- komster högst väsentligt reducerats, i det att skogsvårdsavgifterna under året ej uppgått till mer än kr. 4,557 mot exempelvis år 1912 kr. 8,958. Å cirka 51 har av ovannämnda marker har hjälpkultur utförts med användande av 152,000 st. tall- och granplantor. Skogsodlingarna togo sin början den 1 april och fortgingo utan av- brott till den 8 maj, gynnade av synnerligen lämplig väderlek. Arbetet leddes av länsskogvaktarna med biträde av 3 plantörer. Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen enligt kontrakt utförda skogs= odlingar under åren 1905—1914: | Sammanlagt | Härad | Socken [ana | | kontrakt | har ar | Å I IIB-Slere 0 Me ARS IN AID SVAR RIDE ADAMS ösa sr bered se I TO RSS TäSter ss os Herrer eV sSO TOTT RS NIFäH yr | 39 |: 280 | 65 |FSS are CIRA SER NN 25 58 | 29 SOLVESD OLD sat 9 OR USER 4 38 | 96 RSysUE SSSE0 BA ASEA 0 ar RN 3 58 | 70 ÖSEraver br: SRA el sar stra do SIG I JA Torhampo «600 EI ot ae | 39 280 | 26 KrTISHanNOpel ölossostasetesekes 5 28 = | Jämjö AAROERG SA LEE age | 19 109 50 VÄUSET ID ooo oas sele 0 les ok r I 5 30 Kösen SCEN ISS AIRENITNEESNe I 4 931 ME GES la fa see Nee = de sele bs Seals ej ER Backaryds LSD feels sdes såers I 3 30 | |SROMNED YA sas oda Seen a NS 3 74 49 | | Listerby ANSE aujere viö sj SS ELIS | ARE 20 BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 139 Den under sommaren rådande torra väderleken har synnerligen men- ligt inverkat på såväl årets som föregående års skogsodlingar. Till och med i kulturer, utförda för så lång tid tillbaka som år 1908, hava plan- torna till stort antal gått ut, särskilt å de torra sandmarkerna intill kusten. Plantskolorna. Styrelsen har liksom föregående år brukat två plantskolor, en i Asa- rum och en i Jämjöslätt, vardera omfattande cirka 2 har. Under året hava utsåtts: (1852 100 äro )ER DAN Ar 1 TERES Te AIR ETS rad Fe RANE Ta BT SAUNA ARE 45 kg (GTA TMRÖR Re eo EE R Så dera SSG ASL TEL Aas ar es Ma 92. » Bero tale re ar Ra data Se osa 6 » Trots den synnerligen ogynnsamma väderleken — ihållande torka från början av maj till sista dagarna av juli — har årets sådd gått rätt bra. Dock har vattning måst tillgripas under en veckas tid i mitten av juli. Styrelsen var under våren i tillfälle att till ett annat läns skogsvårds- styrelse avyttra ett större parti tall 3. Dessa plantor uttogos på så sätt att varannan rad i såddsängen upptogs. De kvarvarande plantorna i de sängar, där detta förfarande ägt rum, visade sig på sommaren ej alls lida av torkan och på hösten voro de betydligt kraftigare och mer ut- vecklade än plantorna i de orörda sängarna. Från plantskolorna hava utgått: TILLS ÖRSEIKSD FEV As EN Bod AISA RER KE tr ER 486,900 plantor > skogsodlingen å kontraktsmarker............... I52,000 oo» SATT ÖTSALJILI PL sell ot asså pda RS ute SR ER a 410,850 > Summa 1,049,7590 plantor Vid årets slut utgjordes behållningen av: tall-, gran- och diverse plantor, oomskolade ...... ss.snnnnn. 7,912,000 » » » » » OMmSkolade) 0295. Frökan | By av dess namn Pp av el- | medel- | | | | År |elden uppkom | d I : | | | Kilometer en | ålder | | | har I | | | | Sillhöfda...... | Holmsjö ...... | Intill Holmsjö | 8 juli Genom elds- | Tall 0,3, | 15 30 år | järnvägsstation] våda å bo- | Gran 0,4 | | ningshus | Löv 0,3 I | | | | | | Ronneby SRA Möljeryd...... | I km. från 19 juli Okänd Tall 0,2 12 | 30 år | Möljeryds by | Gran 0,2 | | | | Björk 0,6 I Sammandrag över skogsvårds- "Tillgångar cden fr An uA TO TA seen ses af s Sr ER SN EN 4b0D = KS NY STAVI INVENEATICLE or cos dör) JK ER AL SNART Er RR TER SL LATA 2 FUKONTANTEN | seocsge oe dass RASER NN SRA RE 4,555: 39 Inkomster: Anslag: Statens till uppehållandet av styrelsens verksamhet 4,000: — > » skogsodlingens främjande ..................... 3,601: — IETUS Hä llnin gssallskap etsas ess ss SN AN SNRA ONE — TSandstingetski dr, 2 SE ORID mo Jaga = SKO gSVArGSAVSTAEr |. oroebf eken dob bal RAR SAS REA Ake NNE Ränta AT DAN AN SALAAM CE, ers gas NS RAS ALE ERE 252: T1 AF PeEDOm kontrakt MUtfördr Skog SO GLUA pEse ss os eds s ssk es AEA 730: 15 Försaldar SKOgSeleKter = sams ve. se NAN ar spa be dass LO 705: 50 Summa kronor 26,033: 55 Utgifter: Avlöningar: JÄNSJägMAÄStAT ENS dj ssd ko e cet es öre sr RA LR aa (ER 3,000: — Tänsskogvaktarnas (1nemonsenre nn 2,200: — —5,200: — Reseräkningar: IEYTElSCIST sön ssog sees RE RSS or RAKA SME INN 159: 38 RGVISOTCIIAS regerat a a nog Oe br SES SRA a ASIA ALT RNA SES 74: 80 TÄDSJÄgTNAStaTeNS. 2: soc deoer os se förp ne RRS SSA 868: o5 FänNsskögvaktalnas 0 oasen sr es ESS ROSE AA 1,866: 80 SkOpSplantöleln AS foo oslo ss sekel AN EE BL RA SEE 455: 65 3,424: 68 Transport 8,624: 68 es i 2 BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 143 Blekinge län år 1914. Beräknad i Medel, VArtgEnROm | Summan av | Med anled- brand- elden begränsats, | få EN 0 RR skada | t ex: naturlig be- Beräknad skars | TR foga ilhela Er SUNE NKOFM ye | släcknings- | randskada komst vid- Anteckningar | rar och dyl.,inträf- och släck- VÄRT öos- SEE kostnad = | 2 tagna rättsliga] SKOgS fande regn, ingri- | Ka Å | | é RED | ningskostnad | eller andra beståndet | pande av släcknings- | [URI ande Kronor | manskap m. m, | Kronor | Kronor = | | ] [ — I fronten begränsades! 120 dsv. å 2.30| — > Största delen av skogen av- elden genom sjö. I = -kr. 300 | verkades åren 1913—1914. flankerna genom släck- | Före eldsvådan långvarig ningsmanskap (militär) | torka. Skogsmarken be-/ | | tydligt skadad. | | | ij — | Släckningsmanskap 250 dsv. å 2.50] — — | Före branden långvarig torka. | (huvudsakligen | = kr. 625 | | Skogsmarken betydligt ska-/ militär) | | | dad. styrelsens räkenskaper för år 1914. Transport 8,624: 68 Skogsundervisning: Länsjägmästaren för å lantmannaskolan hållna före- HESTITTN TN RR EM RAR BRAT SENT RS SR SN Sr RE Ae 2505— j UEitfer atunk OCh SaDNONSEKIN PA os. stgss a das n ge see ess 32450 574: 59 Plantskolor: I AO förr arr RS SES EEG Ren AE ERRA SERA SBN anda akter NARE ac 1,160: 85 Plan TOrAO GIS ÄTER AL sår, s or sa ser pe Ae är åar SR Fas HC STEREO og Rdr ONA AE Lr RR RS SA LE ANA BA Ee KR JE:T0)] FAT RETSKOSINA GENE ROR, cb feg fald del eea der ssd r Ser SAS RLERA 1,460: 68 —3,476: 03 Skogsodlingar: MWATDESkOSina dens eden kr bss sseres ar da NE AN 537: 57 Frö ESS 30:107 Material och inventariers underhåll 117: 06 Expenser: IDEER SE MN RSK CE TERS PSN AE ET REN AA c 25085 ELSA LÖN EXP EC OD år åns Ses bond Atens a dd edt 300: — Glefön ng OChEtel6 STAN sor sole do ses sanden 244: 85 (VITS AO OSEI ACK ss er de dd LE ÄRA Ke 440: 95 988: 65 jUtställningsplantskolan 1 «KariskfÖDA.........vo-scsesssoons sie nere da lose 459: 63 För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen, som av skogsodlingsmotbok framgår, i den mån skogsodlingarna bliva färdiga en fordran å kronor 6,517: 60. ERS TT oo M SEN CN RETA ER RR a SR de SR gr 11,156: 84 Summa kronor 26,033: 55 144 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tillgångarna äro sålunda placerade: ITV ÖR TATTO ES EN ES RN NRA HN INT RESER TSE ERA HARGS 3,182: 24 Bank VATEB: SO CTa SVE g eStSp AtkASSA dass se lais kejsar a RR TLOT2: 04 KON tant 1) KaSSAD ssd on etN kela ee on bjaas SU aa ers rr alle Sr Eat NERE TO Summa kronor 11,156: 34 För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns landstingsområde: L. M. Kruse. Gunnar Fischer. BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 145 Undertecknade, utsedda att revidera skogsvårdsstyrelsens inom Ble- kinge läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1914, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Behållning vid årets början: UTV OT ALLO T EO by rföeR bee na Al Sas åa dena NE STAS r gen SA 3 FAT: 14 [NR BAN GRIND St EN eeh AS oe SEAN LEE loss rp elda 4, N22: 20 KSO TFA EI IKASS AIN pasted rs änn dr a EA ta RSA See Ra 433: 19 Inkomster: Anslag: Statsbidrag till uppehållande av styrel- SEN SÄVETKS ANING VR a ge a SRS 4,000: — Statsbidr. till skogsodlingens befrämjande 3,601: — Hushållningssällskapets anslag ............ 2,400: — IFÄDG St &CtSMansla Reso bee Er obe Ales 2,000: — SKOPSVÄNAs AN OICens ASS arena Tr 4,557: — 16,558: — IRänptaravi banks insattarme dels. tools 2:52 HT Å genom kontrakt utförd skogsodling ssssmmmmssssssssnsa ECE a IKOrSAlda; SKO gSEHekKler us.gssoians naste as nr skees asks Ner 795: 50 Summa kronor 2 Utgifter: Avlöningar: äns) ÄMM AStar ESV es sa Reste besk Eken 3,000 JSÄNSSKOPVAKtaLDAST mosse tsa bes sa renesn enas EEK FOO 5,200 Reseräkningar: (STARTEN TSAR SA BEE 5 AS ESA SEAN 159: 38 RGVIS OK CT AS oa oro on sas od AE era oa Kos nä 74: 80 AEA TISJäg IN AStaTeNSE sdp se unik an kän asian stans 868: 05 MFÄNSSKOgSVARtabDASE op eke skede esr asian ass 1,866: 80 SKORSPIANtÖTENNAS oss sees BA a ndarkkAa SE SER 455: 65 —3,424: 68 Skogsundervisning: | Länsjägmästaren för å lantmannaskolan BAllna sfÖreläsningaE oos.s. öst osep sve sias satsat 2/50 Jörtferatyur: (och, AaRNONSErINÖ: ss. tocstinede 324: 59 7459 Plantskolor: NER NT IEET ÖPERSDS MARIA SNUS teet, JEN ER BN SERIE 0 eg, 1,160: 85 IRla0 TOT OC BAN AtenlAl susse bps tags 527: 70 ZNTär(e) oN8 (30 md dress boss sNE Ske UR BL 332: 80 NEDStSKO SEARCH ra ar ssk JR RSS 1,460: 68 3.476: 03 Transport 12,075: 30 10 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1914. Bilaga 2. Hr090E 13 146 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport 12,675: 30 Skogsodlingar: ATD EtskKOS ACL Nr on Se SN AA a Lea NS TERS NR bopoobacbdag äro ap besdgakss en ids aesbsrie LR OCBNSONA GRE Material” och Inventatiers undechals. ogc sm IT7-00 Expenser: DIVSTS SAML SINE Era dar RASA RA AA 2: 05 Elyra för (expeditlOD,. «.... ses ssd SE ERE SOC INSE OONESTEN NN obs 244: 85 Övriga OTUKOS TIA CL Eke a SNRA EEE SEE NS DARE SEN 440: 95 988: 65 Utställningsplantskolan i Karlskrona, ...........sses..osssr2002 459: Ö3 14,876: 71 För på grund av kontrakt verkställda skogsodlingar har styrelsen, som av skogsodlingsmotbok framgår, i den mån skogsodlingarna bliva färdiga en fordran å kronor 6,517: 60. Behållning vid årets slut: TINY ETLbALOT ra bn gstet enes rs Sd af lE HE Da ÄRE ja NA REA re Sve NET 3,182: 24 [bank annestaenUed.e: ss sugs AT SUDAN SA Ne ba IG OM2TON KO fal FAT EAS SA a SE bee er se Se NE Nå RAS AE IEA LE 1: 63 11,156: 84 Summa kronor 26,033: 55 Räkenskaperna — enligt tillgängligt intyg siffergranskade utan an- märkning — äro förda med ordning och noggrannhet samt försedda med fullständiga verifikationer. Styrelsens protokoll hava befunnits i god ordning. Inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. De kontanta och på bankräkning innestående medlen hava vid verk- ställd kassainventering befunnits utgöra de belopp, vartill de enligt rä- kenskaperna för dagen borde uppga. Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvalt- ningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka att ansvarsfrihet meddelas skogsvårdsstyrelsen för dess förvaltning under år 1914. "Ronneby den 17 maj 1915. F. H. H. Norlin. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. C. G. Håkansson. Ernst Abramson. Utsedd av Kungl. hushållningssällskapet. Utsedd av landstinget. Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse för år 1914. Ordjörande : Godsägaren greve Raoul Hamilton, Ovesholm. Ledamöter: För landstinget ryttmästaren W. von Geijer, Vegeholm, med f. riksdagsmannen Troed Troedsson som suppleant. För hushållningssällskapet: friherre R. Barnekow, Sörby-Torp, med friherre A. de Geer, Hanaskog, som suppleant. Sekreterare: Rådmannen Birger Borgström, Kristianstad. Länsjägmästare: e. jägmästaren F. af Petersens, Kristianstad. I styrelsens tjänst hava varit anställda följande länsskogvaktare: E. S. Wallin, Kroksminne, Klippan, för Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader, E. Lindberg, Ousby, för Östra och Västra Göinge hära- der samt N. Hammarlund, Gärds Köpinge, för Gärds, Villands, Albo, Ingelstads och Järrestads härader. Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger i Kristianstad. I och för skogsodling har styrelsen i mån av tillgång kostnadsfritt utlämnat 15,000 skogsplantor pr rekvirent och år. Plantörsbiträde har kostnadsfritt lämnats mot att rekvirent lämnat fritt vivre och bostad samt erforderliga skjutsar. Följande skogsmaterial har under året utlämnats: | Antal ACnitfa pal annat oc Frö | IS(FE Real I SR = - SS — | kvi- Tall Gran Diverse | Summa || =» le I | Tall Gran | | renter st. | st. st. SEE | I I | Norra Åsbo SPN br RER oe 135 43,000 | 311,400 | 10,200 | 364,600| — = ISO drar Shore = | = i | WS THA Bjäre r RAA LEG 17 | 26000 | 52,000 = 78,000] — = oss I |fVästra (Gölmge.. ss... sussan 380 = | 756,000 — JG 4 MOStra tr GÖMSe: ars. sc nee sekler 20 — | 230;000 — 230,000]| — — NOSSIStACS/ WT rsss ge Sorg 79 | 135,000 | 84,000| 91,500 | 311,000] — -— MOULEStACdST Hi resrrerdsse rr 11 24,000 | 29,000 | 2,000 | — 55,000] — — | [SNES OS Stare oa Sr BERN AA a a | 14 | 12,000] 36,000 5.000 3,000| — -- HL CTATCS NT ae ve. SKR ne deat öde sidner ERA, 23,000 | 149,000 | -— 172,000]] -— - NI CI RT: ST TÖS or dNDA 4 ent NE 39 | 164,000 | 71,500 | 5,000 | 240,500]| — -- Summa | 812 | 2,260,100/ 3 4 Skogsvärds- styrelsens sammansätt- ning. Samman- tråden. Skogsodling. 148 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Detta utlämnade skogsodlingsmaterial motsvarar en ungefärlig areal av 376 har planterad och 7 har besådd skogsmark med en beräknad mängd av 6,000 plantor eller 1 kg. frö pr har. Å av skogsvårdsstyrelsen medelst kontrakt övertagna marker hava utsatts 360,000 tall, 59,000 gran och 5,000 silvergran. Sedan år 1911 synes i varje styrelsens berättelse, att torkan under året varit svår och att kulturerna och plantskolorna därigenom lidit mycket. Tyvärr var år 1914 intet undantag från denna regel och i vissa delar av länet var torkan synnerligen svår. Isynnerhet i sandmarkerna utefter ostkusten ledo skogsodlingarna, icke blott årets, utan även äldre, mycket av densamma. Från norra och västra länet ingångna rapporter tyda däremot på, att kulturerna stått sig rätt bra, ehuru även här torkan skadat. Å sådana marker, där en- buskar rikligen förekommit, hava plantorna gått utmärkt väl till. Plantskolorna hava givetvis också haft känning av torkan, men en in- tensivt bedriven vattning har gjort, att såväl årets sådd som äldre plantor stått sig ganska bra, på vissa ställen utmärkt, på andra sämre. Intresset för skogsodling är i säker stegring och beklagligt är endast, att styrelsen ej på länge kunnat utdela allt det plantmaterial, som re- kvirerats, utan städse måst göra stora reduceringar. Avverkningar. Styrelsen har under året låtit genom länsjägmästaren och länsskog- vaktare besiktiga 29 stycken avverkningar, som ansetts lagstridiga. Av dessa mål äro 14 avgjorda, i det skogsodlingsförbindelse inlämnats, un- der det 15 ej äro slutförda. Under vintern ha rätt stora avverkningar av props ägt rum på grund av de högt uppdrivna priserna, men i allmänhet hava dessa avverkningar verkställts i form av gallring. Läns- Länsjägmästarens verksamhet har liksom föregående år varit att an- PELAR ordna skogskulturer, besiktiga desamma och -avverkningar samt sköta den fackliga delen av styrelsens expedition. Dessutom har länsjägmäs- taren haft att en gång i månaden stå allmänheten till tjänst med råd och upplysningar å hushållningssällskapets lokal. Å Bollerups lantbruks- institut. har länsjägmästaren avhållit en kurs i skogsskötsel, omfattande 40 timmar, vilka dels använts till praktiska övningar, gallring och skogs- odling, dels teoretisk undervisning. Härtill och till övriga resor och förrättningar hava åtgått 66 dagar, expeditions- och mottagningsdagar ej inberäknade. PAS Länsskogvaktarna hava lett plantskolearbeten och skogsodlingar samt TRE kontrollerat skogsodlingar och avverkningar. Härtill hava åtgått följande antal dagar, nämligen för länsskogvaktare Wallin 93 dagar, Hammarlund 148 dagar och Lindberg 253 dagar. KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 149 Förutom dessa ordinarie länsskogvaktare hava tjänstgjort 13 st. extra plantörer med tillsammans 429 rese- och förrättningsdagar. Någon avsevärd förändring härutinnan kan ej år efter år påvisas. For G ; Å ; framställning Glädjande är dock, att intresset för skogsodling alltjämt stegras och av de enskilda detta trots att skogsodlare i allmänhet haft rätt stora motgångar, dels ,f08a7nas = Ö S tillständ och genom att plantmaterialet ofta på grund av värmen skadats, dels genom skötsel, att skogskulturerna mångenstädes lidit mycket av torkan. Kristianstad den 30 april 1915. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. Hamilton. F. af Petersens. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län kassaräkning år 1914. Debet. Anslag: RV STATEN (CRPENS Me EN) RAS een seas 4,000: — > » — (skogsodlingens främjande) ......... 4,910E-— ”8jor0r— An GENE Skog Svärdsav gillen as von. tess snor s essens sd Sas elen nen 12,123: 18 FAME La (STUN met fer Ear EES SA TE SLA ORK SOA TR Se 3,000: — SR tShallningssällskapet Ls tetcssobeb leder tr task sreks secs 3,000:— 217,033: 18 Skogsodlingsavgifter (ersättning för plantering å upplåten mark)... 450: — BOTSA CARD LAD EON O GD LLO see ND MAR Led sabel äs sasels sas Assa saona 924: 92 ETT a EE 0 ee a NA ESR Era SN des 0 3.2.5 55 Soo de öar sa RASA ST EAE 89: 65 lPpPra get rlan Na LOPAnUC TAKTEN vs. 7 sne I eds ss dela ek Tror el San 4,000: — Let UMISENTG LG Jing oosE og art orEsSR SEEN SERA PE RE ber FSE EGEN Ar SARS ER RE SDR EPS 8,970: 65 Summa kr. 41,468: 40 150 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Kredit. Brist frän. OS oe seen os se ASSR rd dann kf A det AE SAR AAA Löner och arvoden: TEARS] AL MIAS AKEL Her sons ental ls GRIS SNES Tr Sa | Ta as a 3,200: — SEkre terar en Nee OR Ra she rs SSA a Sr RS Er LSE Kool Fänsskögvalktarbön bosse orsa SE sr RAR SEELE Lf 2,100: — Resekostnader och dagtraktamenten: StykelS SIE ann Ole ASA oc ss SER EAS EKEN SANSAT RINNA 350: 60 TAN S] ÄG MM AÄSTATEN, 1 sag or sanne else kossa ballerina nn SS rar CRS HSA fö [ATSSKO EVARKCASDA ooo user kbriss sep sndeenedees esse ense SLS 15 OMS ER2S PLAN FÖTEIN As st ocst de salg öd fr sag NEAR RE vp N As Ra A ERS NS PA SET 1,784: 60 WRderhallskostnader vid plamtskOlOmMA Le 4.5.3 see ss Inköp av plantor och frö: BLATTE ok a mm a ER aa ER ff OR SPDT SER Ae AT RR RANE 5,767: — 1 515 (0 JNA EE 0 HR SLA SN EE RENA RAD (Rd AR OR SR It ARE RR a 1,24: 30 Kostnader för plantering å av styrelsen övertagen mark ........... IEraktkostnader jochs03) sej) | ERT fa I | ER SÄTE BS nte Fen > då | 0) > sl x0o8 Ol s rotel 5 | | (= ra | fr CE EB | | I I I | G. Bond, Kungsbacka ...... Bjäre, VAskes ae | 96 | 24 | 50 | 25 99 | 250 | A. Ekberg, Varberg ......... | Himle, Faurås ......| 88 | 7 SO VRIEES 111, 3908) C. J: Almqvist, Halmstad ...| Arstad, Halmstad ...| 85 | II | TOT 14 136 | 436 | )J. ÅA. Pettersson, Laholm ...! Tönnersjö, Hök...... | 93 2015 | — TOT 1305 Fröklängningsanstalten i Kinnared med därvarande plantskola före- stås av Fr. N. Berg, som använt till klängning och fröets rengöring 118 dagar, till plantskolan 113 dagar och till biträde vid kultur 11 da- gar. Sedan fröklängningen avslutats har Berg upptagits med skrivar- beten för en skogsodlingsliggare. Som extra biträde under kulturtiden har använts 22 plantörer, vilka hava dels biträtt rekvirenter och dels lett skogsodlingen å de överlåtna markerna. Skogsvårdskommittéerna, Omval av kommittéer har under året ägt rum. Flera förut bildade kommittéer hava upplösts; andra hava underlåtit att till styrelsen an- mäla nyvalen, varför kommittéernas antal nedgått till 38. ban LJ Ina VR FSA JAS Par 4 $ pA | MN HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159 Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1914. Debet. Behållning från år 1913: MIRI ETANOL SA do dre R bbre sade a a å oanad ad cn Mej dns nan UR 589: 45 ERE (RN ALS SATSA RR sänt re ske Ra a ban a cjete d een dns od vg SAR NE sär 160: 10 749: 35 Anslag: Statens för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens verk- EET Ck en a a sn 24 fore a skor SE a Er SEELE tl JNA for JE AON Statens för skogsodlingens befrämjande .................. Fal 22 TNE Fe SES IG a RE SSE LE BER I0,000: — läiSskållningssällskapets: till (d:O; .i....:seo..s0s ooslodeddedaieea BIO OO INS 2 EET SERNER TE bs SS NA REA be AN GSR AN AE «SSR ARE ET 4,445: 60 Försäljningar: TERO 008 bg ar SER AF ED SR SR RR SE LANE Ar 4,5 3O LTR eec mossig STATE Ar SR ya SR ESSER ASSR SOA 577: — HTT AA [LEO Er oe Sool He sa nåns a ne Sa dr jess rn sg ANNA ers 59: 40 BIT SITT KO frä es ora ae ons ss R RR ÄRR Sed a NS BIS NR NERE ee lsd 130: 50 —5,182: 26 LERA ET TSE? tare Ads rr SER ARR MS RE RE SR SR SE ENN AR SEAT BORRAR ET IE NN SE 66: 45 PEST TC ESS 1 ör Ro SEA se RA VR SE Ae rt a RT DR ST TITAN [RATE (ROTE borgs HDD vs soc tcsvsussere idee reser sens snö rrs 2,000:— POE KG NaN ErCUORÖLATED.-. sossosssasspossesrass sen Indre fr sn sel ni sas 691:86 —2,691: 86 Summa kronor 44,525: 50 Kredit. Skogsupplysning: BRI GA OT UTG GINIDE: vec soccer sele seten ägs kar sno sE Ess AD krk 25 HERRERA TATA Ore BA FE Sr TR Re pt få ep anse On eta ae II: 40 ENDS SMG SfÖRETIN & Als udda ge bored ee sök nn a AR Lies sara OCR 369: 10 Skogsodling: ÖMSE ostar rsRJNNT ASSR AN RDS KA RAS 1,594: 97 Skogsodling å överlåtna marker: NE HeESKOStROClERA sie c ve fepev dr RR LA 12,256:81 ITTTÖTSKOSENaClCE us sas pons enas rake baner bend 1,606: 80 Resekostnader: RESTS A ANN ASTAN EDS dre steka eneste sansa 295: 60 NPT KOO VAKTAS: cv osesoserspeskderere tegar 372: 60 Uppmätning av kulturfälten ..................... 9: 47 UEDSSONAVA han dINp Ae oss ocersesere sireine sent cus 64: — 14,605: 28 URL SET TEE CT [TT 11 (5 RNE SARS AEA OR ge, SE EE Ar = NS rn 95: 65 LEE CL CIRA Le LÖT. agendor e osa ses TERASS a osen oi desni 154 80 fämballag er ochutransportet :..i.:c.se.rscss0iösmscnssn teten 452: 02 HELTID a (TA LEE Tr Ras a fa serna fe Ae bege äk ts NR 210: 27 23,028: 99 Transport kr. 23,398: o9 160 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport kr. 23,398: o9 Plantskolorna: ÄTTEN CIÖ ere öog pr SAR AREA fär a fere ENE rr DR AA LR SES 455: — ATDESKOSENAÖr ran mn fre aa dass Ser RA STAS EA EE TER ONE 2,708: 71 TNIV ELSE: ac ffa AS NTA RE a sa aa Sår SSE NE NEON AA AR RNE 562: 68 TÄDSjägmäastarens esekOStN allel... :.:ssds. sosse os dess de inre 99:39 3,885: 69 Avlöningar: Länsjägmästarens Länsskogvaktarnas Föreståndarens för fröklängningsanstalten .................. TIO ORE Beklädnadsersättning till länsskogvaktarna .................. AO Of TIAGO Övriga förvaltningskostnader: Resekostnader: Styrelsens ordia OCK WeCdam ble ses a 420: 32 TAND SJÄL DN ASLATETIS fr rror er eo el MES BE oso en SR ASS ss MN (ÖIS NT Tänsskogvaktann ask scen sas era ee VRNS be ever BN 1,508: 80 Telefon, telegram, spOStpOrtO CE seas ss ARE RANN Öj-O2 Papper, tryck, inbindning av böcker m. m. ............ UFOS BOCKEN Are LR SR äng dar a AG ASA Na adds Nåra per HL AAA 225035 Flysaf städning; ueldhing;s lyse: bog vdkebt rdr NL 600: — 009.010) 0 KT) RER sne SES SS SE EP ESA EE PRE KE EST ARG Aa VER Ty OENTe BAN CHÖrSÄKTIDSSPLEMICE ss sks9 04 osns ss fas sA rs AS ÄRAS SS 163: 84 Reparationer: av fröklängning och byggnader............ 519: 17 SE UN VETT LÄTT EI ER Ear NAS era er Er FÄR 17: 85 537 02 VASVSKTLYDINg AL LOTUTIN SAT cc ce oss AE ON 302 15 19) 00 NE FRAS SIERRA RR REN NARE als GR as ve SR RA nd 167: 95 DVSEN LITET dans, fr ser krge syr ASSR fn fELE AE ANAR ch ARA NORR 343: 36 5,174: 45 43,858: 23 Behållning till år 1915: I bank innestående: 2 CUPP=V OCD SAVSKELVDID Ovpocess dess 598: 50 2 KAPITAL ÄRDID EA mee For SATA 0: 52 599: 02 BOLUPID SALT oms assoa ers ions kh ARE ENN IEA FA AE IAS I ER 24: 32 Bebällning hos JaänsskOgVvaktarna. s.cssegr ass dr 43: 93 667: 27 Summa kronor 44,525: 50 Ekonomiska ställningen den 31 december 1914. Tillgångar. KORtanta Mm CEO oe om oo ooba vp a sens sa sp ed adde rön SNS 642: 95 Fordringar, bstn def Ek Ek Dare AR aker SA de 24: 32 667: 27 Transport kr. (ÖJ Ar HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 161 Transport kr. 667: 27 FIRENRL EU OT g SADG LALLE: ccs oe selen orre fe nn se I pv ris dns Nan KS M,151: 84: RtSRalDOdar? OCK StåR gSeh Aa .s.csssockesserossssis ski seR ee «= 1,943: 03 —9,094:87 FRAS CEES BENEN VS SAR GR EA FASA KE 1 SA ERA IO? fgeR I BRA OSROSARR å as 1020-24 UPIERTTADA dgsså ATA bar AN ARA ACHE rr R SS NASSA BS ERS TT SÖKS [NAD or cd eagettn arbe Piana OAS DEEA EK BL ERE SAS HE SR CNS 7799: 99 25,536: 15 Skulder. TÄTT or ERE ES AE Rn LS FSE I FA AB KR NET mA SRB SRA 2,691: 86 PETRA GV SKOR ma mosa kos sebarnapkato nn napp Raben pkar kgr ARS Går EDEN 36,100: 67 ; Summa kronor 38,792: 53 Skogsupplysning. I likhet med vad som alltid varit fallet, har personalen under sina resor sökt att sätta allmänheten in i betydelsen av skogarna och nyttan av deras ändamålsenliga skötsel. Att detta arbete på många håll varit fruktbringande kan spåras, bland annat av de ökade rekvisitionerna om råd för beståndsvård. Många skogsodlingar skulle helt säkert icke komma till stånd, om icke länsskogvaktarna personligen uppsökte mark- ägarna. Den litteratur, som utdelats, har givetvis bidragit till höjande av intresset för skogarna. Genom kungörelser i samtliga länstidningar har styrelsen velat göra sin verksamhet känd. Trenne föredrag i skogs- skötsel hava hållits av länsjägmästaren i samband med småbrukare- kurserna i Veddige, Gällared och Hishult, och hava dessa föredrag varit belysta av skioptikonbilder. Skolbarnens skogsodlingar. Skogsodlingen bland skolbarnen har under året varit livligare än före- gående år, vilket framgår av den utredning styrelsen verkställt. Inom 24 pastorat har 1,571 barn utfört 2,662 skogsodlingsdagsverken. Något meddelande har ej inkommit från 13 pastorat, medan i 10 ingen skogs- odling alls förekommit. Föregående år skogsodlade 1,485 barn med 2,274 dagsverken. Barnens skogsodlingar skulle vara av än mera betydelse för skogs- saken, därest ledarna insåge vikten av en omsorgsfull skogsodling fram- för en, som övergår större yta, men är mindre väl utförd. 11 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2 162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogsodling. Allt fortfarande och för lång tid framåt kräva kalmarkerna stora bi- drag. Den i förra berättelsen omnämnda utredningen, som verkställts av Statens skogsförsöksanstalt angående ljungmarkernas utbredning, har nu slutförts och sammanförts i en uppgift, som återfinnes i tabell I. Denna tabell visar, att ljungmarkerna i Halland hava en utbredning av 73,162 hektar, eller jämfört med Göteborgs- och Bohus län har Halland 42,174 hektar större ljungmarksareal än detta län. I dessa siffror ingå emellertid de skogsodlingar, som ej hunnit växa över ljungen. Skogsodlingsverksamheten har som förut understötts på följande sätt: A. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde. B. Nedsatta pris å plantor. C. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och viss del av arbetskostnaden (Premiering av skogsodlingar). D. Kostnadsfritt frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela ar- betskostnaden. A. Skogsodling genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor och plan- törsbiträde. Förmånen att erhålla frö och plantor kostnadsfritt tillkommer brukare av mindre jordbruk, därest ej den för skogsodling avsedda marken varit underkastad sådan avverkning, att laga syn måst hållas. Utdelningen av frö inskränker sig emellertid till bergtallfrö enär övriga fröslag, tall och gran, betinga för höga priser. För att vinna ett gott resultat med plantering, är det nödvändigt, att den utföres tidigt och helst före vårbruket. Plantorna utdelas också därför så tidigt som möjligt. Första utdelningen ägde rum den 4 april och den sista i skogsbygden den 8 i samma månad. Av insända 1,177 rekvisitioner godkändes 1,174 och till dessa för- delades: bergtallsfrö 6.5 kg. 19) Day 0 GAN EN IRAS SSE BA Ba sd ESA Over SR ene sSs Lp BASE TAN car /ön 2G EASTMAN Pr RER AL RI SAT are 2,286,720 » BES tall Se os KRA AA aa 75,450 » VILD EOT = Sed SN RE RAN 14,430 » bjÖrka jfr RAR RE Ene 64,150 » SUVEr STAR, Förs snodd eo Eet 830 » Summa 3,854,850 st. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 163 Denna utdelning är den största, som förekommit under styrelsens verksamhet. Huru detta material fördelar sig på de olika socknarna belyses av tabell II. Årets skogsodlingar hava i likhet med föregående år kontrollerats av länsskogvaktarna och utvisar en sammanställning av deras rapporter, att med detta material har nykultiverats 488,94 har medan 128,05 har varit föremål för hjälpkultur, vartill har använts 320,000 st. plantor. Av rapporterna framgår vidare, att det antal rekvirenter, som hand- tera sina plantor mindre väl nedgått, och i stort sett utföres skogsod- lingen tillfredsställande, och en märkbar förändring till det bättre spåras för varje år. Resultatet av skogsodlingarna är emellertid något sämre än föregå- ende års, beroende på den intensiva torkan, som under vegetations- tiden var rådande. Den torra sommaren har emellertid tydligt ådagalagt, att de nysatta plantorna mycket väl kunna fortväxa under torkår, blott de utsättas i tid, och markberedningen göres djup. Där så varit fallet hava kultu- rerna stått sig gott. Plantörsbiträde har lämnats under 34 dagar till de personer, som där- om rekvirerat eller till dem, som varit okunniga om planteringsarbete. En del personer hava begagnat sig av skogshackor, som Styrelsen försålt till självkostnadspris. B. Skogsodling med plantor, erhållna av Styrelsen till nedsatt pris. Å det plantförsäljningspris, som årligen bestämmes, erhåller jord- brukare inom länet 25 2 rabatt för tall-, gran- och björkplantor. Utav denna förmån begagna sig de personer, som äro brukare av egendomar. Dessa större jordbruk äro nämligen uteslutna vid gratisutdelningen. Försäljningen till nedsatt pris uppgår till 86,150 st. tallplantor och 308,000 granplantor samt 4,000 bergtallplantor. C. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor jämte plantörsbiträde och viss del av arbetskostnaden (premiering av skogsodlingar.) Enligt bestämmelserna för denna form av bidrag till skogsodlingar kommer först år 1917 medel härför att tagas i anspråk. Styrelsen kan ännu ej säga, i vilken omfattning ansökningar om bidrag kommer att inflyta. 164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Villkoren för premiering äro följande: » Skogsodling utförd å mark tillhörig mindre skogsbruk i Hallands län premieras av skogsvårdsstyrelsen enligt följande bestämmelser: 1. Skogsodlingen skall vara utförd å äldre kala marker eller sådana, vara skogsbeståndet avverkats före den 1 januari 1905. 2. Undantag göres för marker tillhöriga stat, kommun eller allmän inrättning och stiftelse. 3. Skogsodlingen skall vara verkställd efter den 1 januari 1912. Skogsodlingen skall vara väl utförd och vårdad. 5. Skogsodlingen må utföras antingen genom sådd eller plantering av följande trädslag: tall, gran, bergtall, ek eller bok. 6. Skogsodlingen premieras först fem år efter det den verkställts. Den minsta sammanhängande areal, som premieras är 3 hektar, och erhålles som premie 15 kronor pr hektar; överstiger skogs- odlingen 5 hektar, höjas premierna till 18 kronor.» Med denna anordning har styrelsen trott sig mana fram kulturer å mera sammanhängande arealer, än vad som hittills varit fallet. D. Skogsodling utförd genom kostnadsfritt erhållna frö och plantor jämte plantörsbiträde och hela arbetskostnaden. Dessa slags skogsodlingar å kala ljungmarker utföras under skogs- vårdsstyrelsens omedelbara ledning efter kontrakt, som avslutas på minst 30 år. Vid kontrakters avslutande låter styrelsen sig bestämmas av, förutom markens lämplighet, storleken av de arealer, som kunna sam- manföras. Utan styrelsens ingripande skulle de stora vidder, som nu läggas under skogsbruk, ligga kala för lång tid framåt, helst som de tillhöra hemman, vilkas ägare ej kunna utan bistånd själva verkställa det arbete, som nu utföres. I förra årets berättelse återgavs ett kontrakt om skogsodling, varför styrelsen nu inskränker sig, att utöver vad som förut nämnts, återgiva de huvudsakligaste villkoren för överlåtelse. Betesrätten inskränkes så att betning med hästar, får och getter ej alls får förekomma och med kreatur endast efter särskilt lämnade före- skrifter. Betning medgives emellertidej de första åren av uppväxttiden. Vidare stadgas, att marken skall lämnas fri från ris- och marbuskar. Uppkommer skada å skogsodlingarna genom ägarens förvållande, skall den genast ersättas. Sedan villkoren för dessa slags kulturer omnämnts, övergår styrelsen till de arbeten, som å dessa marker utförts under berättelseåret. ; HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 165 Med 1,864,650 st. plantor, huvudsakligast tall, har ' 245,28 har nykul- tiverats och 155,6 hjälpkultiverats. I dessa arealer ingår sådd med 17 kg. tallfrö. Kostnaderna för dessa kulturer uppgå till 13,863: 61 kronor. Årets medelarbetskostnad för nykulturen är kr. 35:51, vilken summa överstiger 1913 års kultur med kr. 4:45; detta förhållande beror på, att det året ingick sådd i betydligt större utsträckning, än vad fallet varit i år. För nykulturen angives följande medelsiffror: År 1914. År 1913. År 1912. ITE SVETS) DD SS SEE ms ERA sr er EA 2501 a 25 L5 KR I: OY Kr: Arbetsstyrka pr dag (man och hjon) ......... I5:— » 1I5:— >» I17:— > Dagsverke pr har ( > » DEN oroostns FILES SOL FX INVISKON STEG Rlantorskostnader pr Hal scvc.cc.csse.ccccdsrokensen A?00: » 4:04 > 4700 > KYETSISKOSn 205 P5 NIA oron sad entire ke esse ease FST I 3EOOR SSÖNSSL Totalkostnad (förutom värdet av frö och [FELET 16) sr oas fe st s fig oe ee Se ETS. Sa agn TR RAA 4OMOTIERES5 AOL AON I övrigt hänvisas till tabell III och IV. I viss grad hava plantornas utveckling rönt inflytande av den torra sommaren, men resultatet kan betecknas som gott. Vid en överblick å de kulturer styrelsen utfört under hela verksam- hetstiden, får styrelsen omnämna, att resultatet är mycket gott, och od- lingarna stå lovande. Hjälpkulturer hava utförts å endast 13,s 2 av den odlade marken. Nykulturen upptager nämligen 2,548,18 hektar, medan 344,39 har varit föremål för hjälpkultur. Det är huvudsakligast sådderna, som krävt efterbättring. Styrelsen har under året godkänt 22 kontrakt med en sammanlagd areal av 325,2 hektar. Skogsodlingsföreningar, De i föregående berättelse omnämnda skogsodlingsföreningarna verka fortfarande. Tvenne av dessa hava erhållit understöd i form av kost- nadsfria plantor. Fröklängning och inköp av skogsfrö. Tillgången på tallkott var riklig och gjordes inköp av 938,8s hl. Däremot fanns så gott som ingen tillgång på grankott, endast 15,9 hl. inmättes. Av bergtallkott har inköpts 21,30 hl. Kotten var för alla trädslag outvecklad och lämnade dåligt utbyte i gott frö. Medelutbytet 166 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I914. för 1 hl. var för tallkott 0,38 kg., för grankott o,28 och för bergtallkott O,31 kg. Behovet av granfrö måste därför fyllas genom inköp av 400 kg. Björken hade också en klen frösättning, och den verkställda insam- lingen inbragte 24 kg. Behållningen av tall- och granfrö motsvarar nästa års behov, och är den upptagen till ett värde av 7,799: 90 kronor. Plantskolorna. Plantskolornas areal och belägenhet har icke undergått någon förän- dring, varför arealen är 6,67 hektar, fördelad på 5 platser: Kungsbacka, Varberg, Halmstad, Laholm och Kinnared. Plantsådden utgöres av: 106,6 kg. tall. 145,8 » gran. 7,5 » Dbergtall. 19,0 » björk. Torkan under sommaren har föranlett i en del plantskolor ihärdig vatt ning, men plantorna hava i allmänhet stått sig utmärkt. Granen har emellertid haft svag tillväxt, tallen däremot är mycket kraftig och har lämnat rik skörd, den högsta på flera år. Medelskörd pr kg. frö åren 1905-—-1914: I /, tallplantor ?/, granplantor | Ha bergtallplantor | År ATEN AR | S TSAR | | sådd skörd sådd skörd | sådd skörd | kg. 1,000 st. kg. 1,000 st. kg. 1,000 st. | TOR hr maa er SS EN Mads 67 24 | 122 19 10 | 18 TO OO olje aale a br eder dage NR SS Sen 70 ZH 120 22 19 10 1907 90 29 102 22 9 26 LOOSE Er deg SAN 42 20 115 2 20 13 | TOOO sekes brors igep frjö i äre sjal era sar eh Repa 102 54 141 17 23 19 | 1910 109 38 57 s 24 21 | i 13) MR KARTAN SE RE ne ARE 31 26 58 10 10 21 TOMAS AEr 75 35 135 23 35 | 24 EO TD SEE a odd rese äetsiele) 135 Si 164: 00 | 22 Ho. | 18 | TOA MIIG CLI YSEBNIRRIS Ir £ 0 106 51 146 | = | Mas | 21 | Medeltal 34,5 | 16.4 | 19,1 HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 167 Från samtliga plantskolor hava utlämnats till HI SANT IIST LG Eric TS DRG SER FORE ORSA 3,844,850 st. SNETT EN STENARNA SRS OR RR RA 1,864,650 » FOTS AL TULL PTS Beten et stora bla spe S len Syse så Slade sulor stt Ae Jo Ja 2 Summa plantor 6,864,491 st. Vid berättelseårets slut förefinnes ett förråd av: OSKOlA dEFPLANTOR EE ses Loke Snake ns annsn Fc E3s4 3 k,OG2Sk skolade 260,509 1 Summa 13,692,341 st. I detta antal ingår 3,468,170 st. 1-årig gran, som blir användbar först nästa år. Plantförrådet är upptaget till: för de oskolade plantorna...............-.- KE: £5,0.7.15 70 för de skolade [Are MES BEA 502004: 55 Summa kr. 17,730: 25 a Plantskolearrenden, rensningskostnader m. m. hava utgjort 3,8$5:69 kronor. Åtgärder för återväxtens betryggande efter avverkningar. Ehuru vintern var ovanligt mild, har avverkningarna bedrivits i unge- fär samma omfattning som föregående år, härtill hava de höga priserna å props i ej ringa mån bidragit. Årets avverkning har gått över 442 hektar, mot 451 året förut. Till återväxtens betryggande har avgivits och godkänts 61 skogsodlingsförbindelser för en areal av 343,s3 hektar. Vid besiktning av återväxten å de marker, som beröras av under året förfallna skogsodlingsförbindelser, hava 38 förbindelser kunnat återläm- nas såsom uppfyllda. Dessa förbindelser omfatta c:a 108 hektar. Å en hyggestrakt har styrelsen verkställt nödiga kulturer, då de ej blivit inom bestämd tid utförda. Ersättningen för denna har reglerats. Endast en laga syn har hållits. Skador å skogen. Den torka, som under året varit rådande här har varit skarpare än på många år. Tämligen växtkraftiga träd hava på grundare jordmån 168 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. dött, och en del kulturer hava lidit i brist på fuktighet. Skogs- och ljungeldarnes omfattning hava varit anmärkningsvärdt ringa. De äro till och med mindre än föregående år. I tabell V sammanföras de till styrelsens kännedom komna eldskadorna. Dessa omfatta 22,, hektar skogsmark och 148 hektar ljungmark. Motsvarande siffror för år 1913 utgöra för skogsmark 46,; och för ljungmark 167 hektar. På vissa ställen har märgborren uppträtt som skadegörare, men för övrigt har skogen i stort sett ej varit angripen av vare sig insekter eller svampar. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Med innevarande år avslutas den första tio-årsperioden av Skogs- vårdsstyrelsens verksamhet, varför en överblick över skogarnas tillstånd och skötsel lämnas för denna tid. I bilagorna VI och VII samman- föres styrelsens verksamhet under de gångna åren. Bokskogarna inom länet hava betydligt undanträngts från sina växt- platser och ersatts av kultiverad granskog. Större sammanhängande arealer bok förekomma, med några undantag endast å kronoparkerna. Yngre och medelålders bokbestånd finnas å några enstaka ställen, dock ej i större bestånd. För bokskogarnas föryngring hade de förr i markerna betande svinkreaturen mycket stor betydelse. När så detta betesbruk upphörde, försvårades bokens föryngring i den grad, att bo- ken nu som bestånd är utdöende. Som bidragande orsaker härtill fram- hålles bland annat, att boken i jämförelse med gran sent lämnar gagns- virke, är svår och dyrbar att på konstlad väg uppdraga, samt granens kraftiga tillväxt å bokmark. De på naturlig väg uppkomna granbestånden återfinnas vid länets östgräns dock ej i större utsträckning. Både den och tallskogen anlitas starkt, och är det styrelsens uppfattning, att virkeskapitalet under denna tid nedgått, och orsakerna härtill få sökas i stegrade virkespriser, sär- skilt på småvirke och slutligen i oriktig beskattning av skog. Ett för- hållande som styrelsen särskilt framhöll i förra årets redogörelse. I samband med småvirkets användbarhet hörer den uthuggning av 25—30-åriga, tillväxtkraftiga ungskogar, som tyvärr förekommer på flera håll. Skogsarealen har emellertid under dessa år betydligt ökats, dels ge- nom ljungmarkskultur och dels genom äldre kalavverkade markers skogs- odling. Kalmarkerna, som uppstått sedan styrelsen trätt i verksamhet, HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 169 skogsodlas, där ej återväxten uppstår genom självsådd, vilket mycket ofta är fallet, då hyggestrakten göres mindre. Allmänheten vet och in- ser numera sin skyldighet att svara för skogens återväxt. Skogsodlingsintresset har ökats fastän liknöjdhet för skogen kan spaå- ras på flera håll. För den växande ungskogens vård göres mera än förut. Många häg- nader hava uppstått för att skydda kulturerna för kreaturens ohägn. Gallringar utföras såväl i natur- som ungskogar, dock ej i den utsträck- ning, som god beståndsvård kräver. De tynande tallbestånden av s. k. tyskt ursprung hava till större delen nedhuggits och ersatts med gran. Som slutord vill styrelsen framhålla, att det ej varit möjligt, att nå de goda resultat, som verkligen vunnits, därest ej skogssaken så kraf- tigt understötts av staten, landsting och hushållningssällskap. Det är således styrelsens förhoppning, att med oförminskade eller ökade medel kunna fortsätta eller än mera utveckla sitt arbete till skogs- vårdens fromma. Halmstad i april 1915. A skogsvårdsstyrelsens vägnar: Seb. Tham. Gustaf Pfeiff. -IeI94y Oo0'dz 'Iywo paw Iolj3 — uaSunlj 1940 seu4s (3 nuug wos 'Ie utfposBoxs rpiojn uar '/, aseuJs Iapun paw sexsunu tog [ere BUU 608'6L1 gE1'gE Il9'1b1 | ae I bbrb'z | SkesvVASE ol Jiddra dh Ae CI BEA fann ts | | | | SEr'S fet zig'b | g0I Sez S1z LeSv od SPE ECE « SIIOQLIEAG I I | I | Ieb'9z | Sze'9 961'0z | Lii OgI 807'9 (0) Foklokdk il 0 ARNA | (ekar JUTESEE « SB1IOQSATY Hol | | | | = | gg6'of | g9Sfz ocb'gz or Si SLS'z So1'lz ocLt'b gE1'eg |” ”uep snyog yo -sä10oqa]j0r) | I | Be | SE je FS | = S er rs a | = EGIrEA Ol TELE Tv: Al 68 zle z£9'S1 691'LS LgL'Si1 Ge NET « spueeH | = | | | | 2 o01'£I SLo'z STO = vL Slo'z 156'91 Skole | FOOKT NN Re « SnyowteW | tå I I I Z vövesr | Evgtr 1S8'01 | 101 881 zps'b £99'01 zvS'b Pol'or | FEELS | 2 oL9g'tI obz | ofbäi | = g9zI | otz bol | obz 108'z SAN 3UDPI AZ | | | S ILv'€I | €f11'9 | ESSEN — bt £11'9 Vil €11'9 | BRE SR « sä1aqouory | n | | | | | I I 2 89f REA | gEI | — [004 o£fz gzI o£fz | RN SER ue[ säurdoxquof | = | | | | | | | | I U I ] i] I I Zz | JePPH JIeP2H IEPPH | IEPPH IePPH Te JeI2H T2ePPH IE SM | yrewusunf[ | yrewuZunf[ yrewdunflj | Nrewudunl | | [I | | Co) arewusunff | yrewudunfkf |. yrewuSunfJ | Mewusunff | z vuwung |UIXxNAFQPEN & =" I uaxnAdqpen — uaxnAaqpENn| 3 UIXNADSQ PET | 2 I | 2 | 15219 ID: | 15219 I1eN | 15919 IDG 15219) | ID | ur TJ | Tja sr AE 3 | PSN PRE NE ES AE NASN I | ewwns [eo] tear peneysddniemyg | HerakAranpod sa | q | peuyqrelraq ArIe(T ep3rjut BuIOjIeY Vv | "SIASUBP[ — [B2Je sautsepaydunfT "I 122905 170 HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 171 Tabell II, Sammandrag över utdelat skogsodlingsmaterial år 1914. dög oj AA < > KG FaR för ä 0 g > 1 | 3 & 3 SER SE Härad Socken >= oå | Tall Gran | 08 | 8 | & | - EEE | SNS ÉlE SEE) LES S = AA friden spår || jon] br LL kg 1,000 st | har jar || har jar I | I I Ia Fjäre | Onsala Lu... IKET2010055 10,2 12,9 | Tj0 | Jar | 157 | — | I J4nl I 180 WEE lrygsgr na SAN 225 ROT EGON RESA 1 184] I |10 Släp! ere rneseeh | I9) — 20,5 I 1,0 | 1,7 | 0,03] O,o5s] — 1 92] — |— ARGOME" ck... | C207101:0 66,3 83,2 | 1,0] — | 2,0 | — II 19 l45ll 3 195 Älvsåker ...... ären FORS dö NN AE FOA ENE lEolör es II | — 16,2 3,3 | — — | Ott | — 1 24] Oo 139 | Fjärås 26 | — 30,0 21,2] — | — | 2,5) — 3 136] 2 140 Hanhals LIC OTS 10,5 | 6,5 | 0,8] 0,5 | 2,7 | — I l321] 0 180 | Örmevalla ...... EES 45,5 5701 | | KOR ETS EG 3 AON KAN dAN: ense 400 375 12,5 | — | 0,5 | 052 | — o 60) 0 120 IHÖrlandar rk. | 3 = 2,5 255 GE I ra | nt Få LL a fa | | fr | Gällinge.... I 3 | — 5,0 1,0] —]—!]—1|— | 0 I30]] — = GE ESSEN FoG 4 | — 6,5 Bj a RuRAO Brill6säSt.. cc 15 | —| 17,6 6,4 | Iso] Ts2] T1y7 | — I I 30] I 180 I Summa] 182 2,0 | 306,0 | 208,6] 6,5 | 5-43|23,65] — || 38 166] 12 135 Masked oo Strävalla..s.c.«.. fila 0 350 = Ju | Os NR 0 ITA Värö SOLID 45,82 II,92| 1,5 | Tjo | 8,8] — | 4 |75ll I |10 Veddige u...s.cc: 19 | — | 19430 16,4 | — | — | 39) — 1) I 80) 0 | o IÅNSYSN SR KE rr | =) Is vgl) NS öre EN NNE | Sällstorp......... tell 1,0 1,0 | | —/ AE | Summa! 65 | I,o 30,32 36,82] I,5 | I,o |16,2 | — 7 I—|) I |40j Himle MROTPARLa sides: 9 | I;o 8,5 0,5! 05] —|]—!— 1 137] 9 150] Lindberg ...... 2 21,9 rel ls EN al = 4 l97]] 2 |! Valinge =... sc: 131 LOS 11,5 Lo | KS TSAREN Stamnared ...... SN 12,0 (FN | EN EE 2 18] 0 130 Skällinge ...... [re Köksabl: - X240 jo) SS LI IN 25 Rolfstorp! :.s.s: 6 | — 045 14,0] — |] — |] = | — 3 |I8]| — |— KETASLÖVAS es die ( & a UR 16,5 70] 4,5 | — | J2) — 3 |60] I |50 Hunestad ...... 21 — 5.0 a rr Hr RN o l74ll — |— Nösslinge ...... | 5) — 3,0 9,0] —|—|]— | —1I 2 l25l — |—- Grimeton ...... Sö 7,5 O.5 II I,c FEET NE 3 IS = Spannarp ...... SINE 15,5 6,8 | 3,5 | — | 2507 [seal KAN Hl KIVGEIEENS se das 9 | — 10,5 5,5 | 35 | — | 152 | — I] I Jo6]| 1 1- Summa 116 | 2,75|| 131,4 93,8 |15,;2 | — | 7,6 | — || 31 I19]l 5 139 Faurås IN[OTUp SE ease ill O,5 0,3 | 2,0 0 | 0,2| — I 9 lo6l| o 150 Stafsinge ...... I 5! 10,0 240! 038 NS |A i [AO 31] 0 120 VILD DELS. ans ss a0e 41 — 8,0 4,21 =) 2 BA er Ra sa 2,25 2,51 O,25l — 0,2 | 0,6 | Oo 46) SO [fn 30,5 210 | 0,5 | — | — | 9 SNS 24,0 21,0 le | -- 1 = 5 62] 2 150 13,0 LEGO EN I [821] o 139] 12,0 Ls) hol] — | — 1 — o 87] I |50 SR 29,0 14,0] — |] — |] — |] — 7 l29ll — |—I Ullared ... 14,6 62,4] — |] —-|— | —N 8 28 — | Källsjö .. SN - 15,0] — 1 — 1 — 1 —I 3 10] — 1—] Fagered... 19) | — 9,;5 81,5] — | — | — | — II 17 lo9xl) 3 = Gällaredis ER Slas SS 29,0 4745 — | — | — I 10 I83])| o |60 Dagsås ......... 20-— 2,0 2,5| — | — — 1 60] — |— Falkenberg -... I |— 20,0 So | Sol] — | 20] — 1 lool — |— GUNNaArPp). vs... IT ko AE 20,5 128,5 | — | — | — | — II 26 l28| 10 |+-] Summal| 200 | — 224,85 | 422,9 |12,25] 2j0 | 4,6 | 0,7 || 92 |92]| 21 |60 + Ingår en skogsodlingsförening 142 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. I | Frö || 1220 ER tue ar I 3 3 Hm | a RR RE a ee | EES SS SRS | Härad SOcken a fo | DÄR fer RN a SA RN EE | = IS RR EA a al a Br i3 | | kg. || 1,000 st har jar, har | | ; | | Årstad Skreavy ss | 20) Oy2s) 42,2 T743N3RsN 02] KILON 49] I IRtfogsered....... | 28) = 43,5 | 62,6| — | — | -- | — I 18 18) 7 | Drängsered <...| 70 | — 235920 IS I ojall200154 ENSO ASKOMEe sosse dona 7 fr 8,0 | 48,0) — | — | — I 13 04] — NEsSig ense | 4 10,5 | 30,5] — | 0,2] — | — 6 I57l| o ADIA SSE | 24 gar || ESP) NN =S === 20 HN 3 Arstad ... | — | 22,0 5) 05 | — | — 2 l95ll 0 Asige 26 | — 19,5 | 93,5|] — | — | — | — Il 18 I12] 3 | IE ffran deg |A SENS | SN BN NN SU ON STöjngeR es CE 700 fr RE TN) ÄR FN [SA = |A RNE I | Summal 235 | 0,25) 229,7 | 628,9 |I5;0 | 039 | 156 | O,031I127 |96]) 37 | | I | Elalmstad' f|Gebhnge ssk. | 15) — =S EE SS 4 lo7l| Oo [SsaniNe 41 — GG Pe 3 721 Slättåkra —...... | 41 | — ZANS 100,5, | —; | Oja | — HLO 17. 148] 3 | Steninge... .-.- ora I 3500], IS:oN Ior NN 2 l21l — | Harplinge ...... TI TON 225010, 2550: 2,54 | KO:5 KOSS 4. 120. IG Söndrum ...... bör GK 10,0 Sol SON SANN BN Kinnared ...... 23 Mi 16,0 21330 TON a RS 261 3 EDSlÖVS ekhera | 101 — 5 | 235) — | 03] — | — I 23 561 0 TOTUP Aer ndra. SI 355 25 OM = | aa fr SE RS i KYSS, | | Summaj 140 | 0,5 | 132,0 377,40 | 750 | Tyr | 0;5 | Ost [ 66 46) 15 I I I I I I I I I I | | Tönnersjö | Torup......... -- | 250) NN 350 |A NN SN INTO FOSLOVAA A.S | 40) — 34,0 100,0, | — | — | — | — || 48 l20] 2 I BECALEA 5 sosse de 50-| — | 39:00 | Sol — | 2501 — II 16 [02] — | Tönnersjö ...... [RA - 4,0 540 | | =" I 80) 8 SDPOSLONP. =. .d-ss I 0 SI Gas Os | if) == = Jo 2 Trönninge". ..... | 2/01) II Tord I,0| 6,0] — | — | — I I j20l — Eldsberga ES 1 | —I — 2,40 | LES) | Oo Summa 131 | = 100,5 | 353,5 | 640 | So | — || 76 |r2l] 25 Hök Veinge ......... | ror. == 5,0 15,0 | — | hoj — | — 2 162] — Bjärbyd fen | 4 - säg. || Häl SN NEN = 2 I50] I |Snäre da esse 31,0 Sskl = = | =) NES BA IIVOXLOTP sees sla 8 - 13,0 | 14,0] — | — EI SNS | IEENISKOlS msn es 20 36,0 32,2 | — REA dl | Renneslöv ...... 10 = 10,3 215 ON | | Eb Ob a 25 KOBarup RE a ER = 7,0 10,0 | — | — | — | = 2 lool I [EN ner tögessn 12 60,0 YLorIIOTOT IE 2;0] — 4 175 3 Skummeslöv ... 4 = 6,5 enl) Bien | ENE Oo l65]| — |DVSDYAREsE Ses 2 SöS toll == T | Summa 105 | SEN | 165,2 |r2;0 | 1,0 |10)0 | — | 48 63 9 Sa Summarum/ 1,174| 6,5 | 1,413,27 |2286,72|75,45|14,43|64,15] 0,83 488 |94||128 | | SERNER LING Ep a AM erat) öra, 3,854,850 plantor. 173 € oS5:91 Ieyid uagtrvssBeg SIN ST:ig stidsyisAsBeg 7sS OSZ'1gz'I | | | fn Rd denn I oto |5t SE So'b JootGr| 25 [ge Spels | — Joop 1:€€ je'goz' 1] ewWWng | | —————-- 7 Z !F—— —-—! = 22 ?2x-= 2Z-= I 90t 54 |SttS9l19t6 | Stil for Jog'E NN EE drespurak | d101x0A "one Sy 6 paw ppes | €5'6€ Isatvelsotk | 641] — 98:01 | | | Q EAIASIO | PaIBuY | Ez o6'g'+ 62: E+ 19! | otg | tg loftg PS — |] =] — lotgS 1933ÅqssoT | R- Fra äl AS a | frn Soqayod | 23uDA | X0OH SKA +6:g5 166:15]56'9 JogtHrl atg lootor | — | — (a los JotgS Imyspsen | | > Lo'gb [90'eV 1059 zvt ET] RA ELAT S löss [2:98 ESO: (TAS ee pareasg |olsiauuog, | = « « oor:€ | da0310N | (2) "zo3ue[due13 apeloys ooz'$ | fog4 IrttSgle6:or fotril os 1906 ro = Jerorslosopa JE ÄGT EC LA a3unar | peIswjeH | Sc Liigb Igstib 659 00:61 og |9etE EF UNSEE olla I ENTlosz | enes Re pasaddasg | | | A tet loct6€)864 | 6'gil 85 frrtor | — | — | — Jot4 JES UN "para | paIosBolry | peIsIy 7 24:67 |66'gz|Ertz lzotbzl 15 fre ll SI o'bzer | oqsA 4vo dieog SN 2 ootgz |zltGzertz |Eo'bz| stöp | ofg a of lg [Ye AN a ue | wu0xO | sSemedq | SST 29'8z l99 bz|o6:E |votz1) a NGN EN FET | deny so 3ureys | 3uleys | qui | SER 09t6z |z6'SzIs9tE | orfIl os |otg EEE EE To £1 o:u 'uanoveg | | Z Sigb |5ö:8E oz: € | otgz gg | St91 er NE o'oz | — CAC sodernrrrr rr rr r BTG ATONN See OIEÅ INSTA | :< | g8fo€ |gotlzlog:€ | ot51 ep | og SEE — ofog förreseee ren n ennen S3ut[[Er) allelen 3ut][er) | 2 | | 66:S€ [rot€€ls6rz | otoz| or | oz I —] lököga = SAN RS USHIOIST Nana & sesoltug | Stelq = | | | | 2 | | | | | | - | I U | | AAA RA AA ä | 10U01Y yso |0o0'I | ey [eJuasn I, | = | AE ERE | | E å I | Fel teRS E | SE | EKENGREN le ca rei eken fa ER KR ö Ie3UIuUYNUuUy 20 SS 18 BS SIR a CO | BO C uewumuaH UIYIJOG Pere H = 2 FUSK ANA) SST le = FER IC Eee SG fl (CR KR | SELENE LTTE SIA TG "FI6L Je JaINJINYÅÄU EPIJEISXIOA JI9AQ I9QeL TII UL 174 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. bod N 3 Tabell IV. / : Tabell över verkställda — = = å. Sådd Plantering j SE | | | ; FER rd SST EE Ses | Y Härad Socken Hemman Pall Tall | Gran | Björk tall tall verse 2 Ib CE fö (Rs, É | I | kg. tiäste n ta Il | Fjäre IFOkO EE | SEBIOT oooesen = — 25,0 — | - — — Viske IV:eddigerik..c. Kvarnome I 10,0 — - — — | | | Thårstorp...... 15,0 | — = — I | I | Fymle fFRIRolfsförpit....|iIokertev: siste 205401] L254 — -- I Faurås = |Gällared ...... Spetsebo — 18,0 | Normanstorp... | I5io = = 0 Gällared ...... - = 34,0 | To LEN or = | Ljungby ...... | L:a Ljungby — OZON — =2 — I Hök | Meng er bre | Skogaby ...... 8,0 — = — — - - | | Laholm ...... | Kattarp...... 5 — 16,0 -— — NOEN Je nu SVE ORSA Er rn son 0 ere | = | Svenshult.... — -— 2040 | ==] — (RER I I I I | | Körsveka ...... = = | 550 | | | | | | — — — I I I Summa| 8,0 ISSN RN -— | — = 583,400 st. | HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 175 hjälpkulturer år 1914. Medel-, Plan- ; | Hjälp SE Plan [ÄKpetss Summa kulti a Stycke före k Gl kultur- " Iplantor Ik kostnad h. verad pr dag konined Hosfenne Anteckningar pr har pr har | pr har | pr har areal man har | 1000 och hjon kronor I I 5,0 | 5,0 TES 6,17 | 33,23 | 39,40 | Området bränt. 22:01) 5,0 | 16,2 4,82 | 31,72 | 36,54 |90 24 inplantering. 2,0 2354] 9,5 | 10,61 40.50 ST | Öx;o | 3,6 | 202 SSA 14,61 | 16,27 | 6,5 2,8 27,0 | 2,40 24,53 26,93 | I | | 3301 452 | 23,0 2,89 | 25,30 | 28,19 | KOB 320 | 27:s) 2489) 1 23:34.) I 207231 || Granen 2/3. 16,6 5,6 20,0 4,66 | 46,52 51,18 14,6 | (0,6) Vas NE Ls26 3,08 4,34 Utförd i 1913 års sådd. | | ELO 4 0 20370) S405 31573 | 36,78 | 175] 33 — — | — |Kostnaden ingår i nykulturen, 176 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Tabell V. 1914. Skogseldar och ljung Plats, där skogselden Brandställets 4 &l z | Arca laman ågick Se Tid, då | Befintliga | som övergicks pa avstånd till | Orsak til z = kors trädslag an- av elden TS an närmaste by |SKO8BS Bar SS LAOAN ä eldens | givna i tion- | med angivande | elden | | Sell Har | uppkomst | dedelar, där Socken By av dess namn |v»någick | ; påg elden uppkom! Skogs-| Ljung- Kilometer | | | mark | mark I 2 3 ARE 5 | 6 7 8 7 | | Tölö, Elfsåker Skårby och | | | Skäggered... 4 km. till Skårby 31 maj|Antänd av pojkar 0,6 tall, 0,3 | 3,0 | 100,70 | 25 | bergtall, Ojr | | | lövträd = | i INJärAS: ole errsaa AO Pr oense - 8 juni | Högspännings- | 0,9 tall, O,r | 0:05 15 | ledning | bergtall Skällinge ...... Släne, Anne- | Öp ss as 2 km. 27 april Anlagd spridda tallar | — 23,0 I I Rolfstorp ...... Skerte och | Gärdslösa... — 27 april! Åska | bok Ovr | = 6 | Steninge ...... Nörtorp! ..s. 1 km. 15 maj Okänd | — 3,0 — Steninge och | | Revinge ...| Eskered, Ny- | | gård och | | BATALP:..,o cc Invid Eskered |17 juni Okänd | = = 25,0 | INDINDT Hergsn, BOSSgArd cec 0,3 km. från Boss- 22 juli Åska | gles tall och | 02 | — gård gran | IBreared......s Alenäs, Ling- | | | | Hule ss = 22 juli Gnistor från loko-]| tall” och gran | < 9:50) —— 0 motiv | | lc | | VOXLOTP sccc ek Skråmered -- I maj Olyckshändelse | gles tall och | 6,0 — vid risbränning björk = | fr 24.4 | 148,0 Å statens skogar förekom ingen skogseld. ndet a Hallands län år 1914. HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 177 Släckningsmanskap D:o D:o D:o D:o D:o Vårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 100: 1,300: — nad | Medel, VagsEnen Summan av | Med anled- elden begränsats, Beräknad a Ding av skogs- t. ex, naturlig be- Pre beräknad ERS gränsning mot my- | släcknings: | brandskada körgst as Anteckningar rar och dyl., inträf- | kostnad och släck- tagna rättsliga fande regn, ingri- 5 SKA ningskostnad | eller andra pande av släcknings- åtgärder manskap m. m, Kronor Kronor ES 11 12 13 14 15 Åtal vid hä- radsrätt Polisförhör Polisförhör Anstiftarna erhöllo villkorlig dom. Eld anlägges i dessa trakter nästan årligen. - . . Åskan slog ned i en stubbe i en mosse invid. 0,4 har av det brunna området plan- terat 1914; i övrigt var marken beväxt med enbuskar och spridda ungfuror. I har beväxt med ungskog, 0,5 har plantering, i övrigt kala berg, delvis beväxta med ljung, bärris, enbuskar och spridda masträd. Branden utgör endast en mindre del av en stor skogsbrand som bör- jat inom Kronobergs län, BERÄTTELSER 1914. e SKOGSVARDSSTYRELSERNAS 178 | TEL | ELSE | 1 i | I I I [0] [Ne] a Oo en in Nol Oo on [30] = L 2 rs N g'z |61 :€zo'rr Ig4 :r10'fz | fz:zog |og:leg'r | 59:86 | —:00oo'S | £9:999'g = ndöfig nn €161—1161 I I I | | | | 185 :691'9 | 09 :g64 I I 89 :900'€ |L1:pSr6 |€4:g880'0z || 56:956 | b6:g9lz'r |99:tz0'4 |-— :000'$ | — :000'9 |— :o00t$r Frun 0161—8061 = long n 2 SN NE en | i ERA | | | | | | z9:z56'1I |og:66b | gg:bec'v 44 :€££6'9 IPorblo'Sil] 69 :919 |zI:62€1 | 47 :989'$5 |-—-:000$ | — :000"9 ""L£0o61—59S061 | | | | | | | | anjesRt | | | | | dexses | | | SLA LES et | 1e3utu | 3 EO SES SA Tyr -sBuu | SunspueTt | uNRes | AS | fasa | EEE SE ut[po yo jog Ar Furu JEN | rysnH BILIANV) | SY | -SBoxS 10JUEY -MESIOA 2SOOMG Tr rss RR - | FSD Na I | Ae Sespig UJIV | | | å | 3 GG TNT AE CL TB NSD SKUTT | SKEN HATET G) A?ISUOFJUJ "I9IJI3IN 420 JOJSLUONUJ SUISJIIÄJSSPILASBONS TA 092905 179 LANDSTINGSOMRADE. LÄNS HALLANDS "peuyesaqur f3 imuynydfelg 'uaxrew rv [onuoxq « t z €oPIGI— 60601 < "Jermojem dJejPpIn sy peuxelIag Uajeare IP GO6I—SOÉI UJIY ; "peuxerquri (3 miynydrelk ; £6'0ogz | z'g91b | z'IP6 |9ttE6z | rö ggb | o06'gzo'z | oz | og 615 — SI9'SSEtef |<6:566'7 |s9'9g1'9 |8r'z9$tz | ewwung Lig Sp ztgSf |oftra |o6'Sr |S8tgf6 | I | 8E | 19 6gE'1 | o9g'bSgtf Jostg | t6'ger |setSvz | zz | 9 Pi6r | I I | I I | I z £6"r61 | —& Ir t0CP JOSSAN er |EKSOEBI ITE aEnS z ISS |rO8AEILSe so" g€ +t6:£zz BAEEGENN IEND €161 el:Sg | tre | Silex |SEtrv |ostgrElörtgra IT | Ir | ov | 9fz | 690tgla'tz |SLfoE — |fotfgz I9tbla I FI 9 | 2161 o'g.l — |+$E og'z$ = ]octg ETEN er Lv +v6E | EVvröSStE | ortg | 9EtxSE | 1EL8I TITO 1161 | Stgf |oto6. | orze |osthe Iretger | fot GE ErSES60 | 6gE'boo't — [oltob6r — |zEEEp I setget Ca) 0161 — — -— -- - GRE FIEOOE I1zb | ££g'651'€ ostpg5 I 8Erfeg —|8e'gof Ik9Z IS 6061 I I I I = = — = — = EN tb | gEfireg'€ |ostgzz |ootfil 19991 ale 8061 — - = — = GE Lb | Spo'tEiv'E [98 | 2156 |2rtS6E | 62 | ä Lo6T | I I I — - — - — |]— = HAR — | OI1I'90£'E 00619 oo: Sb6 | ostzoz OSS 9061 — = - =S a = NV RE [5259 [EAS ZI | S S061 I I I | I I | | - I I Lu [Te I SÅ | I I I & | 3 = | sg = | 1e30xS | | | | r19teu | | Cal | ue | |) 5) SS BS up By ERS ro (RET | UNS SET ara LLA 5 Se | 28 TTT 20jUerd Sd Jae e I qn | | BR 5 -euosiad | | EE ER PSN IV | rss NEN SV | | Ar | 8 > än & ll I — 6 lepqrsue 2 SEE EEE EJE a ES "By | "I4 | & | tasppurqIiop | 1sej uap | Te)94y | 1euosaad | | | 2 2e[2p10n PLUJSpeulso OJ 13UreIY doxddnynosx 5 -SBU[poOsBOYS | Ar muy | PP HSP 2 | Mreur pejposZoys | PIesuy ”"FI61—9S061 UJIV JIYWESHIJA SUISJJIÄJSSPILASBONS ITA N290$ 180 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Undertecknade, utsedda revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1914, hava för fullgörande av vårt uppdrag genom Konungens Be- fallningshavande i länet fått emottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, räkenskaper med därtill hörande verifikationer och förvaltningsberättelse för sagda år, samt förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1915; och få vi efter nu företagen granskning av sagda handlingar avgiva följande Revisionsberättelse. Det sammandrag av räkenskaperna för år 1914 ävensom den översikt av ekonomiska ställningen den 31 december 1914, som finnas intagna i styrelsens berättelse härovan, äro med räkenskaperna överensstäm- mande. Räkenskaperna hava befunnits riktiga, med stor noggrannhet förda, och försedda med behöriga verifikationer. Protokoll och förvaltnings- berättelse, ävensom det för år 1915 uppgjorda statförslaget, hava vi genomläst och mot desamma ej funnit anledning till anmärkning. På grund härav få vi tillstyrka att skogsvårdsstyrelsen beviljas full ansvarsfrihet för 1914 års räkenskaper och förvaltning. Halmstad den 23 augusti 1915. Gustaf B. Hellman. H. Appeltofft. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Av landstinget utsedd revisor. Axel Sjöstrand. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde berättelse för år 1914. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet år 1914. Styrelsen. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t, majoren och domänintendenten dal raol LÖNN Åhlund, Munkedal. Ledamot, utsedd av landstinget: f. riksdagsmannen m. m,. Oscar N. Olsson, Broberg, Brodalen (suppleant: lantbrukaren G. Hjort, S. Bro- berg, Brodalen). Ledamot utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott: f. riks- dagsmannen m. m. Gust. Mellin, Hälle, Sundsandvik (suppleant: gods- ägaren Walter Thorburn, Kasen, Uddevalla). Styrelsen har under året haft 6 sammanträden (6 mars, 3 april, 9 juli, 24 oktober, 27 november, 22 december). Personal och tjänsteförvaltning. Under hela året har såsom forstligt biträde och sekreterare tjänstgjort länsjägmästaren Oscar Ad. Beer, vilken under april månad biträddes av extra jägmästaren Bernhard R. Blohm. Dessutom har styrelsen hela tiden haft anställd en kassörska, varjämte i fem bevakningstrakter 5 ordinarie länsskogvaktare handhaft den omedelbara ledningen av de skogsvårdsarbeten m. m.,' vari styrelsen biträtt enskilda skogsägare i länet. Vid vårens skogsodlingar tjänstgjorde dessutom 90 st. extra länsskogvaktare och plantörer. Skogsvårdsstyrelsens expedition har såsom förut varit förlagd till Uddevalla och hållits öppen alla söckendagar, då länsjägmästaren ej varit stadd å resor, varjämte de två sista helgfria dagarna i varje må- nad reserverats till rådfrågningar i ärenden rörande skogsvård. 182 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Länsjägmästarens resor och förrättningsdagar utom hemmet hava upp- tagit 89 dagar, varunder 151 st. särskilda förrättningar handlagts nämligen: Inspektioner och kontrolleringar av skogsodlingar,.....ssssssssssssssssssssesa 2TESE Besiktnin garn avin arkstföreskogso Clip s.a.s 24 >» Konferenser med skogsvårdskommitterade och andra rörande anord- DANGEFAVESKO ESO AA PAL dash der eler al SR aa E SA fel RR RSS NRA RE SR 300 Inspektioner: 2 plantskOlOL 2 ss bss seem NG ANF äs a SSR RR TE Rd VISkogsyard pa kallelSe-0 em sd Ae Ses ar Tk BA ERS ESR 15 » IRSPEKEIONET" AV TAVVEEKTIIND AP Kyss sne np döv sate see ses ER bn Rs SEN RNA SAN 18 >» Kurser AR Skog svand mt. dera rg ort AN ren Rd a ra ARTE 3uP 1107 LG bre RANE 1 SR SARA BRN ME NES SPA od Orr RAR Ar Arn nee AG 19 » [BR KAnStoner (OC LV ense kn fÖTA tt ped see ss SA SRA AE 25, Summa förrättningar 151 st. Länsjägmästaren var under året inkallad till krigstjänstgöring fr. o. m. den 2 augusti t. o. m. den 5 november. Biträdande länsjägmästarens förrättningar: Inspektion av årets skogsodlingar å 27 olika hemman... mmmmmns seesessasa 2ISts Besök hos markägare för uppmaning att skogsodla och besiktning av 00 heldag nöd gr f0 fepbd a LRa Y SG 0015 0 2 ANGE od RR BEE SR AS se LEENA stereon södalt oro ga Se OD Inspektion 1 5plantskOLa sån sten os er ee SSR ANNE SEN Bele a SE ESR ARE SSI SER 6 » IRUESET- 1, SKOPSVALA ao. segern LYSER LS ERE SA NR PASTA REN SNR 0 PG arne 200 Andra förrättnil gar: oj. bss sdissss sas pers EE SR ARG a ENARE AA 2485 Summa 69 st. Antal förrättningsdagar 23 st. Länsjägmästaren har till styrelsens sammanträden förberett och före- dragit alla ärenden ävensom skött expeditionens göromål i huvudsak utan annat biträde än till räkenskapernas handhavande. Till expeditio- nen hava inkommit under året cirka 800 skrivelser och avsänts cirka 900 st., varjämte några hundra rapporter, adressanmälningar från extra skogsplantörer under vårens arbeten, plant- och frörekvisitioner m. m. från olika håll anlänt. Flera hundra cirkulär och broschyrer hava vid lämp- liga tillfällen utdelats. ; Personalens tjänstgöring utom bostadsorten belyses av nedanstående tabell: 2 Dagar ägnade åt nedanstående arbeten | Arbetsledare Skogsod- | Gallring | Inspektion | Dagar i MEn och av Diverse Summa|[medeltal skolearbeten| skogsvård |avverkning i pr man | | | | | 5 ordinarie länsskogvaktare 282 28 15 55 380 | 76 | 90 e. länsskogvaktare och | Pla CORE: ser SAS ANN | NS 215 -- -- — ys 25N NETA , r | Å I Summa 1,607 | 28 15 55 1,705 — GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 183 Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län räkenskaper år 1914. Behållning från 1913. RIASS AE RAL AI PAR ra ANN ra ST me ra Sr R a a fs len Se vin 4: 34 [LEV ST AT Ck NN TR ån er nå SA ER ro Rå 1,818: 79 NOTAN FÖRE SYIEKOS AAA GN fy sp es osten een dere res er 231: 08 2,054: 21 Inkomster. Statens anslag till bestridande av utgifter för skogs- vårdsstyrelsens verksamhet under år 1914 ............ 4,0005 — Statens anslag till skogsodlingens befrämjande ........ 16,367: — SEOPSVÄr CSAV PIltET- sv: oc a sve sota na SR RENSAR LR ERA Sör sta vo sier FLSA OS FItShållningssällSskapet (aDNSlägp..s..sm dets seten senses sd 18,000: — Nan Ge Sting etsk-aNSLa ge Lös Ae MA our Ar. roa RAS 2,000: — Ränta å upp- och avskrivningsräkning i A.-B. Göte- DOrgST BANK een satts TORNA TS TR IA BLS LE 90: 58 BÖTSALG ADAMO sera sn ERNER ARD pred NR ESSER sect NERE Rene 3,096: 90 46,741: 53 TD 1 EES EAT AKTA 2 ÄLe SA oe rar EES a AMA Ar ERS at dh Ae AR få AS NE ERE RR Sr 26118: 70 Kr SOLA 44 Skulder från 1913. JÖTVETS CITAT pj. ag ön SR RB ER BIN UR. PR Sa 0126 MSE RAR AN OA RE 5,547: 98 Utgifter. Skogsodlingar å genom kontrakt övertagna marker...... 2,978: 20 Övriga kulturer, plantskolearbeten, frakter, omkostnader fÖFBLeNSKkaAP IEI ssk fsk Bf ARA BR EA EVERS PATHEn GC eNtör. PlattskOle] On GES Aes sees ekar dess enes ee 300: — Ijänsjäg mästarnas sesott OCKhEanbeteD «smed tes Girdreds 2;169: 73 Länsskogvaktarnas > » RR frn Brr AA ma NE SfE Sea 1,566: 85 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten 3,570: 05 NSEOS Ena CR LOTAETÖ ebb sn Arn, fs TE Jb An ns ANN Dvs a OLE LAS a 3,909: 44 Anslag till 36 skogsodlingsföreningar........................... 8,950: — Premier tilld 04:04 lärare Och slärarinnöÖL bl...v.s st. diss is TIO00: —— BKOSSVATUSKkOmMmiCtE ÖRE) SrENe er sb bee NR TNA 12: — SLY SIS EI SNET CS OAS Fer T er SE LE See ARENOR AEA ren at 488: 37 Avlöningar till länsjägmästare, länsskogvaktare och kas- SOTSK AU lNNSENN SRr 5 rs Er bark RN RN SER NÅ olen USE nr 9,900: — INGVISTONSKOSEN 2CLEL 0. esse ve AE SLET BEEN br LA OA SE tea 181: 80 Diverse expeditionskostnader, annonser, utställningskost- nader, avskrivningar å inventarier, plantörskurs m. m. 3,870 "19 -43,674: 39 Transport 49,222: 37 184 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport 49,222: 37 I ovanstående omkostnader under året ingå såsom nämnes även kostnaden för utställning, därav belöper sig för skogsut- ställning i Uddevalla cirka kr. 1,660: — och för andel i skogs- utställning i Malmö cirka 345: — eller tillsammans kr. 2,005: — Behållning till 1915. FEIST ofaN Ibn udeT er sorg SN ESS RAR RSS oe 10: 99 TILV ETT ATT T RN SSA an NR MAA a oo eV a SAGE a RAR LER Ed 1,400: — IBOLATAD BLÖT KSYDEKOSIACEL Eks secs oelek saa el kr SR EREE 231: 08 Fordran av länsskogvaktare........ ÅRE SAMS SAS SONET 692: OM Kronor 50,914: 44 Skogsupplysning. Förutom genom gratisutdelning av en hel del broschyrer, folkskrifter och cirkulär har styrelsen genom kurser och föredrag, i pressen samt mera enskilt skriftligen och muntligen sökt höja intresset för skogsvår- den särskilt skogsodling. I sådant avseende har avhållits: 1 plantörskurs för 25 deltagare, kor- tare kurser vid länets lantmannaskolor, och två av folkhögskolorna samt 19 st. föredrag och ett par exkursioner. Skogsvård och skogsodling. Ehuru en hel del särskilt i samband med konsultationer och exkursioner samt vid kurser åtgjorts för befrämjande av rationella gallringar och andra dylika skogsvårdsåtgärder m. m., har dock mycket arbete i detta hänseende måst uppskjutas i avvaktan på bättre tillgång av penning- medel. Skogsvårdsstyrelsens huvudsakliga arbete har gått ut på skogsodling å de avsevärda kalmarker, bevuxna med ljung, som sedan äldre tider äro inom länet tillfinnandes. Skogsodlingsarbetet tog sin början på enstaka ställen den 26 mars och var i full gång den 6 april. Redan omkring den 20 april var det huvudsakliga av arbetet fullbordat, men avhöllos planteringsdagar med skolbarn och försiggingo en del kompletteringsarbeten ända till den 29 maj. Inga skogsodlingar bedrivas numera på hösten. De extra länsskogvaktarnas och plantörernas antal var 90 st. Liksom föregående år har styrelsen på nedan angivna sätt anordnat sina skogsodlingsarbeten: GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 185 dels av plantörer övervakade arbeten hos enskilda kalmarksägare, som före den 1 februari genom socknens skogsvårdskommitté rekvirerat plan- tor och själva tillsläppa nödig arbetskraft; dels genom skogsodlingsföreningar, som med anslag från skogsvårds- styrelsen, kommuner, sparbanker, med enskilda gåvor, medlemsavgifter m. m. anställa arbetare, som med hjälp av från medlemmarna lämnat folk utsätta plantor lämnade från skogsvårdsstyrelsen; dels å genom kontrakt på 15 år övertagna av ålder kala ljungmarker helt på styrelsens bekostnad endast med ett mans- och ett hjon- dagsverke dagligen fritt från respektive markägare under den tid arbe- tet fortgår; dels genom allmänna planteringsdagar av såväl äldre som yngre per- soner. A. Använt frö. (Utsått genom enskilda ägare, å planteringsdagar samt i plantsko- lorna.) VEBINTORRSU SERA SE ANG. Ua TOR 185,5 kg (GLAD TT ÖRE RA re rs ae a or: SL NÖRSRA ns 178,0 > IBergtallströ et Eee Oe eSATA 9,5 Summa 373,0 kg. Dessutom 15 kg. askfrö, 50 liter ekollon, 40 liter oxel och 10 liter kastanjer i plantskolorna. B. Använda plantor. (Utdelade till rekvirenter, utsatta å övertagna marker, genom skogs- odlingsföreningar, skolbarn o. s. v.) [IE STISA S a eN RAN YE Bo NE OR Ae VALEN 0 JE :1 2;320,575 (GTADELSEN Sd no SEGA ho SR ICA Sven ens Förste FK 1; 0I5O Berg tall ORC ser RER LI AJ 202 LO BjJÖrKSGT LERA MARITA EE 203 ANN 123,810 IE) FAR KSR KRC BRANN ELMA KÖ Kg RANN AO 54,955 INO rn a a SLA BÄR (RS 25 Ga AES TRA DS VIDA 2,150 STYCKET ANAR Fäste SAN RS RA Ae kens 27,7600 AA TIN IS RES ög ALT RSS LPA a ns RR 28,600 (REN TN ass Kd AGN MER SN 13,045 1270 a VG aa sf SS RR tr SA JE SEE ER å 2,255 TANT TNG NS NA KOBRA LL SSR NIE fe kr ARR SENT ock 595 TSE RAA RSS Rn Sn AR dn få or a on nå NORRA at, 100 FNASTADJAN ASA (SRS RS LER fet 1,585 Transport 6,008,790 186 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport 6,008,790 Vitgran 500 DIVERSE db oder serna] jaa Mor SSE RR Dr NAR ds ör ris sal ser SES 1,500 Summa - 6,010,790 Från styrelsens plantskolor sålda och inom länet Tifan DIG Tap Utsatta PlAMEOLS Esser sr drake SaS 281,600 FöÖrSalda stitoa LäÄNet shoes te ork seee doo kd RENARE 1,308,000 Under året beräknas cirka 900 hektar hava blivit skogsodlade. Rekvirenternas antal 1,728 st. Å nedanstående genom kontrakt på 15 år övertagna marker har skogs- odlats 106,5 hektar ljungmark för en kostnad av kronor 2,978: 20. Häri är icke inberäknad kostnaden för plantör ej heller plant- och frövärde. Medelkostnad för nyplantering kronor 36: 19 och för hjälpplantering kronor 19: 71. Väderleken var under hela våren, sommaren och hösten enastående torr, och dogo fördenskull en hel del plantor ut. I allmänhet stodo sig emellertid planteringarna förvånansvärt väl. St 187 GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. sy ocg 46'z | Stg0I — jeuwuns | « | — £9'91 SOS IE SER SEE da 2 arr Sk NE[SJUUV | UOINSY preset a d å ER Eelg & Iäotg SR EN ; SEE eos mynydtelfk | 8tfi £8'g6 St RR | Sr SSA SN euuq) SUSSI ren ra SEUJJOG | € | gltz€E 68'18 | sig dj OA TSRDA SG er Je T-108 ACER SE FE SÅTT a8uvs | (BUT TS TAL TT TEN Ske SN SS ror RE la [720 REA FESIOd9ARN | SSE ALAD | AD amynydelkH | 22tte 68'001 o'p LIE (EEE SN AGTIEG basera IOGIAVAG re oe a3un I, | t € I oct€ Fb ost Eb | 0! or Vr dföR te U.S stelaktöie go ooo ofeeeesererrerers € Jes br | "Butsjuejd 'unynyÅéN | fel Cl DN (0 Ad Se] fr VARSE ATSHVTT) | one re NR BÅL | I unmynydfelH I zEt1 S6'Lg1 otg AL 2285 Sr apkar Hunuadls GR SE WNION Je « « - 5 | totzb oStol I och JE N je DOPLE NLA ANOAEA ARD e3oH PS alk lalT BA 7 S : | « « t:6P 8886 ofz Ma FIL BISL AGT epueuof |''IpION spuejuj | sLigh 05: /6 | oz le el ATÄK TSE ARR da0], Stå.vi sla RTR Åqaey of € - < «< fecrg kg IA Er |ERS DFK HRASOTS TA frfsen SON Aqsaog, | o« a « « I OSA 00LG6 | Ste HA ln ugpaeJasworg rese INIJÄT | BPpog spurjug V : | 9r'g€ £6'g1z I og FN NPR ALNLET SÖ STeIS UT a ” FLORA ” L u | 91'g€ sht gor I ot a osceer JAQ & vo ooo fees « oo freesennnnsrs : € « 91tg€ zllzgr | Sp Zl FERSIPIN BP UETRIGG | Se SBUSHOG 5 ar ar ee "i « [SSE obtz€ | €' SET å.0/balalelä le leretele IUNYSPON Upigleela vis AG wo oo ofreserrr rr rne : Å | 00f6z 86'61 go JE Arv ant AE rören S | So ev ocdesssseened z | 00t SZ 66'6 | tio sej, FRUN « 3 : frrssnenna 2 En 4 - ä 00 SZ gl | Lo en be lbA eb pla F IalEN selen EZ [rar Crea Sears 's9uejd é | 60'Gz 86'61 g8'o JM ltt aan Unyuaseq ST REGGGEL IÄY-dueJ fatlen ONES ds ole auv] "PPES umNnYNÅN 09'91 00: £8 off fer a Sr [RA ERE Massoj 4Åqvu3ap, | enseA ISnIg I « | —0ot61 ofog | op fl OJ LNSO Fr CA a 4 am mydrel4 6ttoz LatLlef | og SJS | FESBn Gr epurejp3urT före BSC) ISNIC) « « | Set IE z'forI | ere I , € [REG a KA |öRrgern z « 4 « Ik KO NgE: FAL | Eve fa AGT IS rr a RE NNE 4 L - | ogf€€ Eotob | 25] Bry Ä landeodanad a freenene Ge ] id « | —ostS€ SXEO PE RENT S WnIar) | föra : « « 8it/€ s6'z6 Ste I "Bumsduny | | LSE sunue I, "Bumurjd SIMMYÅN z1'6z 00:66 | +'€ EG JE NNE USPUNGPT |Sjrar see oM för suatelng I | | 'p 'o | 1ey ad 103uejd IeMIU I IP FUIUYILWUV 7 ! kg IeIueNN | upunwua uPDog BIR , ; Peusosp | KPINIpet [P31y 5 Pra | A2SON[BIO], | 188 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogsodlingsföreningar. Följande föreningar hava under året varit i verksamhet. I N: Med- Utsatta Gårdar som fått |Anslag från | Namn | | : I | lemmar | plantor skogsodling styrelsen | | | Askums skogsodlingsförening ...... 38 58,800 25 200: — | Berfendals skogsvårdsförening...... 23 22,000 | 9 | 100: — | Björlanda skogsodlingsförening 76 114,200 | 16 OO Bottna » 29 57,400 17 R200-- Brastads » SU 61,360 | 20 | —250:— | Bro » 20 58,200 8 | 100: — Fässbergs planteringsförening ...... 125 193,500 | 16 600: — V. Frölunda skogsodl.-förening ... 44 69,000 II | 100: — | Hjärtums » 45 87,825 14 URjof = Hålta » 59 90,650 30 200: — Hönö planteringsförening............ 85 40,000 | I (gemens.) 100: — Kareby skogsodlingsförening ...... 65 92,350 22 250:— | | Klöfvedals SATSAT UPN ESS 43 100,000 | 20 150: — Kville EAA fa RYAN 129 232,350 92 SO0:- Lycke Sa Na Moe 42 110,500 3 SRA | Lyse och Lysekils trädpanterings- SÖLETIN Doom djaas sista jla sa sela dolts sierra 116 104,750 II 300: — Moo skogsvårdsförening ............ 41 59,500 | 18 200: — | Morlanda skogsodlingsförening 35 67,000 | 13 200: — Nafverstads » 42 79,200 | 19 250 Röra 37 38,800 6 WD | Skaftö 42 46,900 | 20 5005-71 | | Solberga , 53 85,500 | 25 | -200:— Spekeröd » 40 59,825 | 9 I mo Stala > 52 117,200 | 2 200:— Stenkyrka > 78 186,100 | 24 450: — | Svarteborg OLIK TA;900] SY 400: — Tanums Västra 49 157,350 29 400: — Östra » 92 240,000 2 400: — | Tegneby » 28 | — 67,000 | 11 150: — | Torsby 59 | 66,;250] 2) 100: — | Torslanda TAN 51,000 15 | 150: — | Tossene 51 112,300 36 | 300: = | Tufve 40 75,500 | VI | 200: | Valla 58 131,750 21 RE | | Västerlanda 51 90,000 | 14 | 350: — | | Ytterby b | 71 121,000 5 BR | Summa] 2,086 | 3,459,960 | 756 | 5,950: — | Ny för året var Spekeröds skogsodlingsförening. Ytterligare två före- ningar äro under bildning. Föreningarnas arbete är i hög grad värt erkännande. Planteringsdagar med skolbarn. 143 lärare och lärarinnor hava under året avhållit planteringsdagar till eft antal av 370. Därvid hava 5,233 varn deltagit och 727.208 st plantor utsatts samt något frö utsätts. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 I premier till lärare och lärarinnor utdelades av landstingsmedel kro- nor 1,000: — fördelades på nedanstående sätt: TSLSt GLHOllOT en Premie av I5 Kl. ...... 195 kr. SALE > > » FITO JE öda 340 93 >» » > » > 5 AA KÄRE 465 » Summa 1,000 kr. Plantskolorna. Följande plantskolor hava under året varit i bruk: Gustafsberg, Bu- deröd och Dammen. Gustafsbergs plantskola utökades under året med c:a I,s tunnland jord. Nedanstående frömängder hava utsåtts i plantskolorna: 1 RH DD Do årg Tenn GSR Ab rR Sr RN a ALA KET kg (GT AT TOMAS EN SAS ord bare är an vr AL SY SSA de SR 169 > BETS CANON ANA es Ser od änder d se sees 95 >» Summa 329,5 kg. Dessutom 15 kg. askfrö, björkfrö, 100 liter av ek, oxel, kastanj oo. s. v. 139,400 st. plantor omskolades. På grund av ett häftigt vattenflöde (efter hastigt och starkt snöfall i mars månad) samt torka och uppfrysning förstördes cirka en million ett-åriga granplantor i Buderöds plantskola. Avsevärda skador av hare har även förorsakats å lövträdsplantorna särskilt i Gustafsbergs plantskola. Vid årets slut funnos i plantskolorna 18,735,700 st. plantor. Skogsvårdskommittéerna. Liksom under föregående år hava skogsvårdskommittéerna under år 1914 varit styrelsen till gagn genom att ombesörja kungörelser angå- ende rekvisition av plantor, angående förbud mot bete, svedning m. m. I socknar med skogsodlingsföreningar hava kommitterades göromål övertagits av dessas ordförande. Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. På grund av brist på lämpligt vinterföre voro avverkningarna under året föga omfattande. Styrelsen har under året liksom förut utan kostnad på begäran till- handahållit skogsägare sakkunnig ledning vid utsättande av fröträd och 190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. stormkappor samt vid planläggning av lagenliga och rationella avverk- ningar. Under år 1914 erhöll styrelsen 6 skriftliga och med vederbörlig bor- gen försedda förbindelser att återförsätta i skogbärande skick i strid mot lagen avverkade marker omfattande sammanlagt 35,5 hektar. Skogsvårdsavgifterna uppgingo till följande belopp: Göteborgs FÖ ÅLEN or een NORS krön O:r0A Inlands Åk a FRAS TEESE EE ET OAS: 20: (ÖTUSEISC TJÖRNSA £Ö1 CC oRNssns NGN > I52 LO Sunnervikens RE TR RISKEN RA arp bene SUIT OAeSN Norrvikens » HEN SNR bl rr TOGO KTVA, OO: TY Av dessa uppbar skogsvårdsstyrelsen i början av 1915 kronor 2,857: 76, vartill kom ett belopp av kr 612: 96 för år 1913. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogarnas tillstånd har under berättelseåret icke undergått någon väsentligare förändring, varför styrelsen kan rörande deras beskaffenhet hänvisa till närmast föregående berättelse. Här bör märkas att, ehuru såsom förut framhållits årets avverkningar varit relativt mindre omfattande, sedan flera år tillbaka ligga hyggen, varå skogsodling enligt lagens föreskrift ännu icke vidtagits. Vederbörande ansvarsskyldige hava visserligen avlämnat skriftliga för- bindelser med borgen att skogsodla, men de/fs låtit tiden för arbetets fullbordande (i regel 5 år) trots upprepade påstötningar från skogsvårds- styrelsens sida förflyta utan några som hälst åtgärders vidtagande, dels i vissa fall endast i obetydlig utsträckning anställt skogsodling. Skogsvårdsstyrelsen, som haft sin särskilda uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden och alltmer kommit till den uppfattningen att skrift- liga och muntliga uppmaningar icke längre förslå, var bestämd för att under hösten 1914 grundligt revidera avverkningarna och börja vidtaga kraf- tigare åtgärder för vederbörandes efterhållande, men måste till 1915 uppskjuta dessa, dels på grund av vissa sina funktionärers krigstjänst- göring, dels på grund av bristande medel. Skogsodlingsarbetet, som jämväl under år 1914 bedrivits i omfattande utsträckning, har med stort intresse omfattats av länets befolkning, som tack vare långvarig föregående verksamhet och agitation särskilt från hushållningssällskapets sida allmänt inser betydelsen därav. Vid hus- hållningssällskapets 100-års jubileum, som inföll under året, hade skogs- vårdsstyrelsen i en särskild paviljong anordnat en utställning med ett GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 191 stort antal fotografiförstoringar över på ljungmarkerna uppväxande ung- skogar, därav en stor del från tiden före skogsvårdsstyrelsens tillkomst samt kartor, de/s från slutet av 1600-talet över den skoglösa bygdens dåvarande utsträckning, dels från 1913 års i föregående berättelse om- nämnda kartläggningsarbete över ljungmarkerna i våra dagar. Dess- utom visades diverse schematiska framställningar över skogarnas eko- nomiska betydelse, över plantutdelningen, skogsodlingsföreningarnas verksamhehet, personalens tjänstgöring m. m. En närmare redogörelse för skogsförhållandena inom länet från äldsta tid till våra dagar med tillhörande kartor är under utarbetande och torde under år 1915 lämnas tryckt. Uddevalla den 30 april 1915. För skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. C. M. Åhlund. Ordförande. Oscar Ad. Beer. Länsjägm. och sekr. Revisionsberättelse. Vid granskning av Göteborgs och Bohus läns skogsvårdsstyrelses rä- kenskaper och förvaltning för år 1914 hava vi icke funnit någon anled- ning till anmärkning, varför vi tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet. För övrigt hänvisa vi till styrelseberättelsen och där intagna samman- drag av räkenskaperna. Uddevalla den 13 juli 1915. Sven Olsson. Herbert Lundström. Gust. Rydén. Vidimeras ex officio: Oscar Ad. Beer. SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. 192 | Jå Arewsunf 'o | | 5 ML 1 se JINGE o0oS « o0o$ oI of (p) 3oxs3up f ueX2q0 RE wuy£r z'DN LIOaTodrans PeISAIDH ] I « — — oI yrewudunkt « « (SAS RS aka a3ung |" ÅqIonA ; | ; Pyrgueq [f 1049xrH I l...... ozt — « Och I Soysieyl 'zil uerd yvo ek) 20woxoT 4 | epuejuo | 8 -PP3wQ uostaleN | puefxof oof = « o0f of 5 ie) 490 rolg] Furupaag) —€ frunpz e:3H9eS epex CCC epex | | I f arem3unl CET E ICON RSK or - or AS | RN KA ON ES dioyog re FLERE | | | | | | | I I | I I || = | SL) « | — — [op suewdunfTp | « EET ROSTA Se DAL AU Sp IINSN a HÄTIO | | Suuyejs | | I | | | | 107 20 | | | | IB ur oqa | |ERSELeLTe | lära I | Foxssun 20 fq yvo ria] | -SV 'wum[33/ | |-ur pewunwuns (Ce f dexsuew | CR > AS rd 4 SUTETeNe UTSTIRAn ES Y I85N IH. - | 5 orda ed 0o06'f 006 |-S3unnpers | | o0o0'f | Se loS sees ooh! "go len | eISASY unf [tuyere slesflo, Ju aNILd loJuy 19u0s | | | ey | | IP 'Äqxe 20 ot e:9)| | | 2 | | PIN 'Äqxeg I | I I | | 40u029 | 104043] | su w dexsuew | 1040TY 2eH | 29390 | | -sBaruy2ars Ar Ppeujsoy SSU AIT[ J2puras Sad A -s3uiu | peujsoy | opuedia3ui 'u3ar -2qs3oys 98 SR 5 yaded | utueu ssap Se UIAIOS -NIP I fir). - 2 = yxdd | HD se1Åw Jo Furu | suaFoys SAPLOTOAON d suapja -I8ue pau I | HUV epexs | Hoes SN SERA Rösta 1 eusdue -SBoYS | | | | -pueaq " |-Suri8oq årneu| Ipuesq | eauniq SN UA ersnea un Aes0 | Åq 3)sewaru | | | peuyer | PEUÄET | .x9 3 sjesuress peuxes | 6 | SB0ys [eary TES SE [EP PIL | un puejsae EAS -2q -2q uapja tuou -o q | LLA ne | sjojlmspuresg | Horred uapjessoxys rp 'sjeld | | -234eA "[2p2]A | | | | "bi61 Je UP SnYoGg 420 säJloqa310N WOUr IepI2sBONS Skogsvårdsstyrelsens inom Älvsborgs läns landstings- område berättelse för år 1914. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Älvsborgs läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för år 1914. Räkenskapssammandrag för år 1914. Tillgångar vid årets början. Lager av frö (651,5 kg. tall- och 803,5 kg. granfrö) 10,052: — ITV SD CALA ÖT rn EE cb on AN elr an Sao ora 1,769: 85 IEOKTAnNBDINS ENT TS EA Co oo baa Aa Ear PS ade ao flå GR > UED ACKS LOTSA sr Bee Set Soo a Fa DfJTR = Oklängd kott'1' Bäckeförs: och Bristad uno. sa. 2015: 12 Plantskolornas behållning upptagen till .....o:.occ.. 9,342: 62 Fordran å förskotterade synekostnader..................... 904: 97 (Jo Na 1 sho ld a) san ANA ASSA ERS GO rr AR NERE Mr vi 250: 10 -36,934: 66 SKOgSVALUSÄV SILLI eds ek agn selsane open sapn fed soner sk a en Sera 46,425: 25 JAR slagiavastaten, Landstuipdlnmel.i...smss.stb ss TOGS INSER 0170) sg SARA OEN SANNA ab OCENY GS EDDIE BOR ore eogOE 636: 76 SKO SSOROCKSPLAT EOS ses ss Assar st nen darsnsge sand 4,072: 09 IAterhetaldar Synekostnader Wp. susse 226: 97 Diverse T(KONtO MO, PNOCHA BO) ISEN a ter sdas sas stege in dr idee 919: 49 471,963: 47 Omföring. Ökat värde å plantskolornas förråd ... ......... Ä 4,991: 28 Under året tillkomna inventariers värde .................. SKETT Motstående utbetalda synekostnader ..ssmmssssressrsanna nan — 8,871: 40 Skuld vid årets slut. KäAnvaNB OLAS GT SKIL GC 295 AT Krstd flört eo tl or esk klia ed RER 6,000: — Summa kronor 123,769: un [EE 13 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. 194 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I9I14. Skuld vid årets början. SÅ terbetald, Skuld bt fUbs (O LER bee se SSE AA BREES TEN Utgifter under år 1914. Styrelseledamöternas och revisorernas resor ............ 2,065: 80 Tänsjägmastatnas MOner OCh TeSONN. ost s.rssusnsksssasks ker 9,309: 29 Länsskogvaktarnas >» » SER KASPAR ROR ERNIE Ur 13,400: 90 SKÖgSKONOCH! DlantOLE =. 6 ce td Inre Ads oss R dr ss Se RdE 7, 180: 49 PlantskolOrngg 334 Aosd ee bves kn usla RISK SASE E 4,173: 15 Kottuppköp: och fröklänpnig! ER... smek e.d 11,784: 07 Plantorernas arvoden OCh £CSOK ...s.cesso-sisn sees serna 10,066: 88 Skogsodling av äldre kalmarker och div. skogsod- LD SSKOSLA AG EI rr re nå man AR ER FA ER SR EN 1,504: 67 UTI eHydSpin ge SkUuns Ekdal 0 est sek rs AA AE 2,036: 58 [TI VET tATICT oc sborps ve seloe ller söta gata ES sl MANA RE AREA SANSAT FT I SETS ATI ONSEF 4 OCH SUDV.CE: es ana ere Als Bra se Soo EEE I; JARO Synekostnader, LOrSkOttetale bäste besse sens irnda ss 105: — Anslag till skogsodlingsföreningar m. fli sosnmmmmmsnsnnnna 900: — FIYrOR GO CI saLL ET CL ÖIN vars SER ef sla ok SR rs a 1,028: 25 Telegram- Och WelefonavgTl ten ss oso ee. ss STEEN 614: 66 Expeditions- och skrifmateriel, div. frakter m. m. (KOIOS 257135 pk Sr AS) AE ERAN SELSESS AA SSEN SN Sh FRYSEN Avskrivning. Minskat värde 2 ftröbehallningen. 5, .-ko. creed 549: 20 > 3 örrad av. Oklänpdako fbr 2,466: 32 SYDEKOStNAC ETF oc de bd oaser llisfödana ös dok eslern NESS RE NB 904: 97 ÖDE taldavräntor fränt TO ES. mc susstsbie neka ess 2150: TO Sålda inventarier och förbrukningsavdrag ............... 2,05 SM Tillgångar vid årets slut. Lager av frö (546,6 kg. tall- å 9: 50; 957,5 kg. BS TANLTÖ: (2 ER 5 OM öre st vadar ao nnas gear sa ses larn sales ere 0,502:1180 TINY CI LATTE: «Ek se Es Bor el elea sie ere re RA NT a Rad olle 3HASJELLO Bröklängning en: mebBaCkefOLS) s. ct sssk os see speed. sked 6,000: — > PJOETAS TAC 2 Arena 2 SAR NINE VS ER bo FN 6,000: — Oklängd kott » > (35555) NE 148: 80 Plantskolornas behållning upptagen till s.ssssmmmmmsms TANGO IFördran: för ttöj OCK Plan tOr Em. ME0 Ses se Sas AS NE Se 270205 » >. CSYNCKOSWNACCT: 4 go surfa ole ere DNs Teo vlag ls TRO Af På giroräkning i Borås Enskilda Bank nosc.m..-.-. 1,636: 06 FGODTAn TAL. KaSSAI sure dde ris rad ers äss JEr NR g ARR pd Sa 258: 12 7T1,750: 17 6,228: 46 39,857: 55 1,894: 18 Summa kronor 123.769: 53 ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 195 Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Styrelsen. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande: Förutvarande statsrådet m. m. ingenjören Oskar Nylander, Ledamöter: Disponenten August Låftman och riksdagmannen Gustaf Odqvist, utsedda av landstinget, samt kammarherren C. R. C:son Wäst- felt, utsedd av södra- och godsägaren Oscar L. Carlsson, utsedd av norra hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter: Riksdagsmannen Johan Johansson och godsägaren Oscar Boman, utsedda av landstinget samt disponenten J. M. Hansson, utsedd av södra- och skogsförvaltaren A. P. Luthander, utsedd av norra hus- hållningssällskapets förvaltningsutskott. Under berättelseåret har hållits fyra sammanträden. I samband med ett av dessa företog styrelsen en resa genom norra Dalsland dels för att inspektera skogsvårdsstyrelsens fröklängningsanstalt och plant- skolor därstädes, dels även för att besiktiga lagstridigt utförda avverk- ningar och verkställda kulturarbeten samt för att ytterligare komplettera sin kännedom om länets skogsförhållanden. Tjänstepersonal, Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare under året har e. jägmästaren Karl F. Mellquist tjänstgjort. Därjämte har förre läns- jägmästaren Leander Olén under årets första kvartal kvarstått i sin tjänst som länsjägmästare. Expeditionen är sedan medio av september förlagd till kusballnnas: sällskapets hus i Borås, Kvarngatan 16, och har länsjägmästaren träffats å expeditionen alla dagar, då ej resor förelegat. För Dalsland har läns- jägmästaren haft särskild expeditionsdag i Bäckefors, andra helgfria da- gen i varje månad. Då behovet att minska länsskogvaktarnas verksamhetsområden med åren blivit allt mera framträdande, har styrelsen låtit inrätta ett nytt länsskogvaktaredistrikt och i samband därmed omreglerat de förut- varande. Distriktens antal äro sålunda för närvarande fem och hafva följande omfattning: I. Dalslands distrikt, omfattande Valbo, Vedbo, Tössbo och Nord al härader. Länsskogvaktare E. Eriksson, Bäckefors. 196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. IH. Alingsås distrikt, omfattande Sundals, Väne, Flundre, Bjärke, Ale, Vätle och Kullings härader. Länsskogvaktare Anders All, Gräfsnäs. I. Fristads distrikt, omfattande Vedens, Ås, Gäsene och Redvägs härader. Länsskogvaktare O. B. Lindberg, Fristad. IV. Kinds distrikt, omfattande Kinds härad. Länsskogvaktare F. Hedenlund, Hillared. V. Marks distrikt, omfattande Marks och Bollebygds härader. Läns- skogvaktare Artur Johansson, Borås. Som länsjägmästarens närmaste man har tjänstgjort skogstillsynings- mannen Sam. Johansson. Dessutom hava under vissa tider av året tvenne extra länsskogvaktare biträtt länsskogvaktarna i Kinds och Dals- lands distrikt. För att utöva den omedelbara ledningen av de omfattande skogsod- lingsarbeten, som utförts med bidrag från skogsvårdsstyrelsen, och varom närmare redogöres i det följande, voro under berättelseåret hos styrel- sen anställda 101 st. plantörer. Skogsundervisning. Undervisning i skogshushållning och skogsvård har lämnats vid lant- manna- och folkhögskolorna i Färgelanda och Herrljunga; vid de av hushållningssällskapen anordnade föreläsningskurserna för småbrukare i Åsarp, Kalf, Bredared och Kungsäter hava föredrag hållits, delvis be- lysta med skioptikonbilder. Även har styrelsen låtit anordna en särskild undervisningskurs i skogs- vård, huvudsakligen avsedd för att utbilda plantörer. Till deltagande i denna kurs, som hölls å Borrarps gård, belägen i Dalstorps socken av Kinds -härad, hade anmälan inkommit från ett 70-tal sökande, av vilka, på grund av begränsat utrymme, endast 50 stycken kunde antagas. Undervisningen var helt och hållet avgiftsfri för deltagarna, i det att såväl deras resor som kost och logis under tiden för kursen bekostades av skogsvårdsstyrelsen, dock med förbehåll, att deltagarna vid anfordran skulle under tre år stå till styrelsens förfogande såsom plantörer mot ersättning efter gällande taxa. Vid kursen, som pågick under tiden 12—24 oktober, genomgicks förutom förekommande skogsodlingsarbeten såsom hyggesrensning, röjning samt olika metoder för sådd och plante- ring även grunderna för uppskattning av enskilda träds och bestånds kubik- innehåll och tillväxt, trädräkning, fröträdsutmärkning och gallringsarbe- ten. Härvid utlades olika provytor som försöksfält dels över sådd och plantering med ren tall och gran, dels en gallringsprovyta i medel- ålders skog, där utbytet uppskattades och värderades och tillväxten hos ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 197 det kvarvarande beståndet utreddes. Undervisningen leddes av länsjäg- mästaren, som vid de praktiska arbetena biträddes av skogstillsynings- mannen och trenne länsskogvaktare. Före vårkulturernas början hölls dessutom för tidigare utbildade plan- törer särskilda repetitionskurser i förekommande skogsodlingsarbeten. Dessa kurser voro förlagda till Hillared, Fristad, Herrljunga och Bäckefors. I likhet med vad förhållandet varit under föregående år har styrelsen genom länsjägmästarens försorg låtit utdela diverse folkskrifter i skogs- vårdsfrågor till för skogsvård intresserade personer. Under sina resor i länet ha såväl länsjägmästaren som länsskogvak- tarna lämnat anvisningar och råd rörande ändamålsenligaste förfarings- sättet vid gallring, avverkning och övriga skogsvårdsåtgärder, Likaledes har sakkunnigt biträde gratis lämnats i dylika frågor åt skogsägare, vilka skriftligen hos styrelsen anhållit därom. Skogsodling. Styrelsen har under berättelseåret tillämpat samma bestämmelser vid ut- Kulturarbeten delning av skogsodlingsbidrag som under föregående år. Sålunda har varje rekvirent för enskild ägares skogsmark, vars rekvisition inkommit inom föreskriven tid, gratis erhållit intill 4 kg. frö och 10,000 st. plantor. Plantör har även utan avgift tillhandahållits varje rekvirent, som så önskat, dock under högst 2 dagar, och har styrelsen satt som villkor för erhållande av avgiftsfritt skogsfrö, att detsamma blir utsått under plantörs ledning. Kost och logis under förrättningstiden samt vid före- fallande behov skjuts för plantören och hans redskap från och till när- maste järnvägsstation eller förrättningsställe bekostas av rekvirenten. Vid sammanslutning i och för skogsodling av flera ägares ljungmar- ker till större sammanhängande komplex, s. k. skogsodlingskomplex, har styrelsen lämnat erforderlig kvantitet frö och plantor samt plantörsbiträde gratis och dessutom deltagit med 2/; av nedlagda arbetskostnaden. Skogsodlingsarbetena hava under året haft större omfattning än un- der något föregående år. Ej mindre än 3,461 st. rekvirenter inom lä- net erhöllo bidrag till skogsodling. Kulturerna började i stort sett om- kring medio av april och 'pågingo omkring en månads tid. Väderleken var under själva kulturtiden tjänlig, ehuru den ihållande torkan sedermera på många håll inverkade menligt på resultatet. Såsom framgår av tab. I har under ledning av styrelsens plantörer utsätts 2,260,85 kg. tall och granfrö och utplanterats 3,700,8584 st. plantor under året. Den här- vid skogsodlade arealen har av de respektive plantörerna uppskattats till sammanlagt 3,239,53 har effektiv kal areal, varav 2,492,9 har övergatts 198 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. med sådd och 746,63 har med plantering. Av tablån framgår vidare, att vid skogsodlingsarbetena ifråga förbrukats tillhopa 31,218?/, st. dagsverken, därav vid sådden 20,916!/3 st. och vid planteringen 10,302!/, stycken. På grund av otillräckligt antal plantörer har styrelsen, som ovan nämnts, i allmänhet ej kunnat tillförsäkra varje rekvirent mera än högst 2 da- gars biträde. Under dessa båda dagar har emellertid ej alltid hunnits med att utsätta allt rekvirerat material, och plantören har under sådana fall haft i uppdrag att lämna undervisning om lämpligaste förfarings- sättet vid planteringen, varefter överlämnats åt vederbörande själva att Plantskolorna. ombesörja och leda planteringsarbetena. Plantorna hava dock erhållits gratis. Tab. II utgör sammandrag över dylika planteringar, som utförts utan tillsyn av plantör, men med avgiftsfria plantor, och visar, att 2,229,850 st. tall- och 1,692,050 st. granplantor utdelats. En del av dessa arbeten hava avsynats av plantörerna, varvid arealerna uppskattats. För åter- stoden har den skogsodlade arealen upptagits efter en beräkningsgrund av 5,000 st. plantor per hektar för nöjaktig slutenhet. Dessa gratis utdelade plantor hava på så sätt beräknats täcka en areal av 778,82 har. Då styrelsen ansett det vara av visst intresse att även kunna angiva omfattningen av de skogsodlingsarbeten, som inom länet utförts av bo- lag, vilka ej erhålla bidrag ur skogsvårdskassan, samt av andra skogs- ägare med mera omfattande kulturer, än det från styrelsen gratis erhållna materialet medgiver, har skriftlig förfrågan därom gjorts till vederbörande förvaltningar, vilka beredvilligt lämnat önskade uppgifter. Tab. II, vari dessa uppgifter sammanförts häradsvis, visar, att utan något bidrag ur skogsvårdskassan kultiverats 648,; har kalmark under året, därav 483,5; har genom sådd och 165 har genom plantering. Härtill har an- vänts 421,25 kg. tall- och granfrö samt 711,500 st. gran- och tallplantor. Tab. IV är ett sammandrag av tab. I—III, varav framgår att sam- manlagda arealen av inom länet skogsodlad mark under år 1914 — så vitt styrelsen känner — uppgår till 4,066,85 har och att därtill använts 2,082,1 kg. frö och 8,335,578 st. plantor. Från styrelsens plantskolor har under året utgått: 3,999,400 st. tallplantor, 3,460,400 >» granplantor och 9,028 >» diverse plantor. Detta antal har dock ej varit tillräckligt för att fylla alla de rekvisi- tioner, som inkommit till styrelsen, utan har för detta ändamål inköpts 461,500 st. plantor. Efterfrågan å plantor synes bliva större år från år, ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 199 och då det dessutom ofta ställer sig svårt att till rimligt pris anskaffa lämpliga plantor genom inköp, har styrelsen beslutat utöka plantskole- arealen till erforderlig omfattning. Tab. V, som utgör ett sammandrag över styrelsens plantskolor, visar, att redan under berättelseåret högst avsevärda nyanläggningar företagits. På grund av olämplig beskaffen- het hos jorden i en del äldre plantskolor har dock, såsom angives i ta- bellen 0o,1:864 bar utlagts, varför den bevuxna plantskolearealen under året uppgick till något över 2 har. Nyanläggningarna komma att un- der följande år fortsättas. Våren 1914 utsåddes i styrelsens samtliga plantskolor: 232,4 kg. tallfrö 156,s >» granfrö 10,0 » diverse barrträdsfrö. Sommarens svåra torka har dock inverkat högst menligt på plantsko- lesådderna, i synnerhet har granfröet lämnat dålig skörd, där den ej helt och hållet uteblivit. Hösten 1914 uppskattades befintligt plantförråd till: 7,535,700 st. I-åriga plantor samt 3,399,100 >» 2- och fleråriga plantor. Tillgången på tallkott har under kottsäsongen januari-mars varit ganska riklig i länets norra och mellersta delar; av grankott fanns god tillgång i Dalsland, ehuru kotten till stor del var insektsskadad, varför utbytet ej blev det allra bästa. Under året har vid fröklängningen i Bäckefors utklängts 382,13 hl. Frötläng- tallkott och 2,127,05 hl. grankott och vid fröklängningen il Pristad "=E 1,094,75 hl. tallkott och 843,9 hl. grankott, varvid erhållits ett utbyte av sammanlagt 647,6 kg. tall- och 1,820,3 kg. granfrö. Som behållning till 1915 ingår 35,55 hl. oklängd tallkott. Dikning. På grund av begränsade tillgångar har skogsvårdsstyrelsen ej kunnat tillhandahålla skogsmarksägare bidrag till avdikning av vattensjuk skogs- mark, och dylika skogsvårdsarbeten äro därför utförda i mycket liten skala inom länet. Den mindre skogsägaren har ännu i allmänhet ej tillfullo uppskattat skogsdikningarnes betydelse eller åtminstone ej trott det vara med sin ekonomi förenligt att utan bidrag från det allmännas sida nedlägga kostnader på skogsdikningsarbeten, vilkas nytta i form av ökad avkastning ur marken mången gång ej framträder under de 200 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1 914. närmaste åren. En del skogsvårdande bolag och större jordägare hava likväl börjat utsträcka torrläggningsarbetena även till skogsmarken och hava dessa på skriftlig förfrågan från styrelsen välvilligt lämnat uppgif- ter om dessa arbetens omfattning. I tab. VI återgivas de inkomna uppgifterna, av styrelsen sammanförda häradsvis, och framgår därav, att under året nygrävts 17,273 m. diken för en kostnad av 3,080,38 kr. och rensats 4,594 m, bäckar för en kostnad av 643,34 kr. utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen. Styrelsen, som ansett dessa torrläggningsarbeten mycket behjärtansvärda och väl förtjänta av att uppmuntras, har för avsikt att under kommande år lämna bidrag ur skogsvårdskassan även för skogsdikning. Varje skogsmarksägare inom länet, som önskar torr- lägga till skogsbörd tjänlig och därtill avsedd mark, kan av styrelsen erhålla sakkunnigt biträde, som ombesörjer utstakning av dikena och upprättar kostnadsberäkning över företaget. Kost och logis skall rekvi- renten tillhandahålla biträdet under förrättningstiden ävenså vid förefal- lande behov fri skjuts i likhet med vad fallet är för plantörer. Sedan arbetet utförts och detsamma vederbörligen avsynats, utbetalar styrel- sen viss 0 av nedlagda skäliga kostader intill ett visst maximibelopp pr rekvirent. Styrelsen bestämmer årligen, när rekvisitionernas antal och storlek något så när kunnat fixeras, det procentuella bidraget även- som dess maximibelopp. Skogsvårdskommittéerna. Ett fåtal skogsvårdskommittéer hava nybildats under året. Deras antal uppgår för närvarande till 118 st. av länets 222 socknar. Åtgärder för skogsåterväxtens betryggande efter avverkning. Under sina resor genom respektive distrikt uppsöka länsskogvaktarna utförda avverkningar, varvid uppgöres en noggrann beskrivning — ofta försedd med kartskiss — över sådana avverkningstrakter, där återväxt genom naturlig föryngring ej är att förvänta inom nära tid. I dessa beskrivningar, vilka angiva avverkningstraktens areal och belägenhet så noggrant som möjligt, lämnas även uppgift om markägarens och avver- karens namn och adress, avverkningsår, markens och den kvarvarande skogens beskaffenhet m. m. samt om tiden för de åtgärders utförande, som enligt vederbörande förrättningsmans åsikt äro erforderliga för åter- växtens betryggande. Vid samma tillfälle upptages rekvisition af skogs- odlingsmateriel för visst år för hyggestrakten ifråga, eller ock anmodas vederbörande för återväxten ansvarige att inom angiven tid överfara ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 området "med en första kultur för att därefter i mån av behov genom hjälpkulturer ombesörja, att återväxten blir nöjaktig på bestämd kul- turtid. Endast för den händelse nöjaktig sådan överenskommelse av en eller annan anledning ej kan träffas, söker styrelsen genom särskild skogsodlingsförbindelse — eventuellt föregången av laga undersökning — garanti för återväxtens betryggande. Under året hava upprättats 507 st. dylika detaljbeskrivningar å en sammanlagd areal av 2,842,42 har effektiv kalyta. Deras fördelning på länets härader framgår av tab. VIL Dessa beskrivningar, varav avskrifter finnas hos respektive länsskogvaktare, samlas å expeditionen i kronolo- gisk ordning, där de även registreras alfabetiskt enligt kortsystem hä- rads-, socken- och hemmansvis. Varje beskrivning har sålunda sitt sär- skilda registerark, å vilket plats finnes för nödiga anteckningar under kulturtiden såsom utförda arbeten enligt plantörers och länsskogvaktares rapporter, ändrade äganderättsförhållanden och i övrigt för hänvisningar till de inkomna och utgående skrivelser och rapporter, som beröra detta avverkningsområde. Under sina resor besiktiga länsskogvaktarna även utförda kulturer å sådana tidigare kontrakterade marker, vilkas kulturtid utgått. I de rap- porter, som de sedan insända till expeditionen i slutet av varje månad, angives bland annat återväxtens beskaffenhet, erforderliga hjälpkulturer, försummade åtgärder eller dylikt. Rekvisitioner för fortsatt kulturarbete upptagas vanligen direkt av länsskogvaktaren i dylika fall eller ock in- fordras sådana från expeditionen. Av under året besiktigade skogsodlingar, för vilka kontrakt lämnats till skogsvårdsstyrelsen, har godkänts 116 st. å en sammanlagd areal av 538,39 har. Deras fördelning inom länet framgår av tab. VII. Under året har endast en undersökning jämlikt $ 2 i skogslagen be- höft påkallas, och voro i detta fall synemännen av samma åsikt som styrelsen. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Ljungmarkerna och ungskogsbestånden, i synnerhet de av tall, blevo genom vårens och sommarens intensiva torka väl predisponerade för skogseld. Många tillbud härtill förekommo även, och trots det att man i allmänhet hade god hjälp av ett snabbt och energiskt ingripande från allmänhetens sida, hann dock skadegörelsen i en del fall få rätt avse- värd omfattning. Av den tabellariska sammanställningen över skogsel- darna under året, tab. IX, framgår, att å 13 olika platser inom länet eldar härjat över sammanlagt cirka 349,ss har. Skador å skogen 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Skadegörelse genom beteskreatur förekommer allt fortfarande. Det är i synnerhet fårbetet, vilket trots gällande förbud ännu bedrives i vissa delar av länet, som vållar de mest märkbara skadorna. Genom kungörelser har styrelsen sökt göra allmänheten uppmärksam på fårbe- tesförbudet, men då dessa kungörelser ej synas hava åsyftad verkan, samt då dessutom skogsvårdsstyrelse ej anses hava åtalsrätt i dylika mål och ej heller allmän åklagare på skogsvårdsstyrelsens angivelse, an- ser styrelsen angeläget vara, att nödiga åtgärder snarast möjligt vidta- gas för att göra nämnda förbud mera effektivt. Märgborrens verkningar å tallskogen äro mycket framträdande och vittomfattande, och det torde ej vara något tvivel om, att ej denna lilla skalbagge för närvarande är den största skadegöraren inom länet på den växande skogen. Från järnvägsstationer och andra upplags- platser för obarkat tallvirke sprider sig insekten mer och mer och finner i de flesta skogar god trevnad på vindfällen och torkande träd, som ej i tid bortrensats eller upparbetats. Särskilt gynnas den genom de stora kalavverkningarna, som ofta nog bedrivas under en följd av år å samma avverkningstrakt, varvid utom toppar och avfall den sämsta skräpsko- gen lämnas kvar under flera somrar, tills den egentliga avverkningen är överstånden. Icke blott eventuellt kvarlämnade fröträd och nära an- gränsande bestånd angripas, utan insekten sprider sig fort även till längre bort belägna bestånd och angriper alla åldrar från 6 å 10 år. Angreppen nedsätta i början endast höjdtillväxten, men exempel fin- nas, där 50—960-åriga bestånd synas vara på god väg att helt och hål- let duka under för insekten. Tallspinnarstekeln har observerats tämligen allmänt å de unga tall- kulturerna inom länet, ehuru man ej kan tala om, att någon egentlig skadegörelse förekommit orsakad av densamma. Angreppen hava un- der det gångna året mera gällt enstaka plantor, men kunna möjligen tilltaga och bliva mera framträdande under kommande år. Grankottvecklaren har i stor omfattning nedsatt frömängden hos gran- kotten. Likaledes har ekorren uppträtt starkt decimerande på kottill- gången. Stormskador och snöbrott hava ej förekommit i någon nämnvärd ut- sträckning. Den starka torkperiod, som började redan under våren, inverkade mycket störande på plantskolesådderna, i synnerhet kan detta sägas vara förhållandet med gransådderna, som mångenstädes ej lämnade nå- got resultat. Ute i markerna hava dock vårkulturerna — såväl sådder som planteringar — stått sig bättre, än man med den rådande torkan hade anledning vänta. ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 För att erhålla närmare kännedom om ljunghedarnas totalareal och densammas fördelning på olika godhetsgrader hava under åren 1913— 14 undersökningar utförts av statens skogsförsöksanstalt. Dessa hunno ej helt slutföras under året, men ett ungefärligt arealsammandrag har offentliggjorts, vilket här återgives i tab. X. På Älvsborgs län belöper sig enligt detta sammandrag ej mindre än 26,421 har ljungmark, varav 20,196 har äro helt kala och 6,225 har glest bevuxna. Utom dessa ljunghedar finnas även gamla kalmarker, som — tillkomna före skogs- lagens ikraftträdande — visserligen ännu ej hunnit ljungbindas, men å vilka självsådd dock ej är att förvänta inom skälig tid. Utredning an- gående dessa kalmarkers totalareal har även påbörjats under året men ännu ej hunnit avslutas. Den torde uppgå till cirka 2,000 har. Önskvärt vore ju, att dessa ljunghedar och kalmarker, som för när- varande ej giva annat än ett mindrevärdigt bete, snarast möjligt åter kunde förses med skog. Kulturkostnaden ställer sig dock i allmänhet för hög, för att dylika företag skola bliva till verklig ekonomisk fördel för markägaren, och det torde därför erfordras ett mycket kraftigt in- grepp från det allmännas sida, om dessa marker skola bliva skogbe- klädda inom en ej alltför avlägsen framtid. För kalmarker uppkomna efter 1905 och av sådan beskaffenhet, att naturlig föryngring där ej anses kunna erhållas inom nära tid, äro an- tingen skogsodlingskontrakt lämnade till skogsvårdsstyrelsen eller ock finnas detaljbeskrivningar upprättade över desamma. Omfattningen av dessa marker framgår av styrelsens berättelser för de gångna åren, ur vilka sifferuppgifterna till nedanstående sammandrag äro hämtade. Jäm- sides med arealen av kontrakterade eller beskrivna avverkningar har här dels uppförts arealen av med skogsodling övergången effektiv kalyta under samma år, vari även ingå skogsodlade äldre kalmarker och ljung- hedar, dels även den areal kontrakterad mark, som under året avskrivits, emedan uppkommen återväxt ansetts nöjaktig. Den verkligen kalavverkade arealen torde ej uppnå samma omfatt- ning, som upptagna kontrakt angiva, varför siffrorna i kolumn I äro något för stora. Likaså bör framhållas, att en utförd skogsodling ej alltid giver nöjaktigt resultat. Stundom misslyckas en kultur helt och hållet och merendels erfordras hjälpkulturer för att återväxten skall bliva nöjaktig. De i kolumn 2 angivna arealerna få därför ej i sin helhet betraktas såsom redan försedda med nöjaktig återväxt, utan endast en viss procent av dem. Siffrorna i kolumnerna 1 och 2 kunna därför med visst berättigande jämföras och framgår därav, att den kalmarks- areal, som för närvarande årligen förses med nöjaktig återväxt genom kultur, knappast räcker till att täcka så stor areal, som de under samma Kalmarker. Virkespriser och avverk- ningssätt. 204 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. | Kontrakterade | Med skogsod- | Kontrakterad | — eller be- [ling OVergan8En areal, å vilken | ; | areal. (Häri |; A Rå en | skrivna av- ingå även skogs- 2terväxten blivit verkningar | odlade äldre | godkänd | | kalmarker och - | St. | Har | ljunghedar) | St. | Har KAÄRREeG [ a EA nr 3 5: SES EES ASEAS TA NEN EAST 244| 2;741;ss] 128340 | —| — (rot JENS 3 SKER SSE TEE SNES ESR EAA RA 483) 2,783,25 1,524,0 | — | — Sånt RNA SST RN NNE St TASTE 637| 3,210,00 2,261,66 ENA VADER | KDOR er alstren kr 477) 3,385:70 2,175,50 | — FE TOO. ccvagriors nns Ro HARRER 484| 3,989,25| 3,870323 || 2 6 INNOIORA agrar Re ARE 396) 2,760,78) 2,228,64 | 6| 41,50 ST & SESIREDSPE NE SNES RENATE 427) 2,940,25 2,668,54 57 338,80 lägre stte REN RR 338) 2,351.os] — 3,173,57 | 166] 1,492;00 [2] C REESSESSIESIESR SET OSS TE TESEN 429/ 4,084,80 3,286,16 | 214 045,00 TÖI rr po Arr | 507] 2,842,42| — 4,018,35 | 116] 538,39 Summa 4,422/ 31,090,04 26,489,65 561 | 3,361,69 år utförda kalavverkningarna upptaga, än mindre förminska äldre kal- markers omfattning. Ehuru, såsom vidare framgår av tabellen, äldre avverkningar, vilkas kulturtid utgått, äro tämligen väl efterhållna, måste skogsodlingarnas omfattning dock ökas för att hålla jämna steg med kalhuggningarna. God efterfrågan på virke av alla: sortiment har varit rådande och drivit virkespriserna i höjden. Äfven å smådimensionerna hava höga priser varit gällande; såsom exempel härpå kan nämnas smärre gran- spiror — s. k. barkslan och hakskaft — vars lägsta dimensioner 16'X1” franco Göteborg betalts med 35 öre pr st. Brännveden har stått högt i kurs och tack vare goda järnvägsförbindelser varit avsätt- ningsbar från vidsträckta områden. Björk, al och asp hava på grund av hotande virkesbrist vid en del tändsticksfabriker haft stor efterfrågan, och de grövre dimensionerna därav hava på sina håll betalts högre än prima sågtimmer av tall och gran. Även frodvuxen tall, kvaddtall, har uppköpts för samma ändamål. Med sådana goda avsättningsförhållanden för alla dimensioner och trädslag synas även de bästa möjligheter förefinnas för tillämpande av rationella gallrings- och blädningsmetoder i skogsbruket. Så har dock ej blivit förhållandet. Trakthuggningssystemet, i regel utan kvarläm- nande av fröträd, är det avverkningssätt, som mest förekommer på de enskildes skogar inom länet, oavsett skogen är ung eller gammal. På ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 vissa orter brukas visserligen även dimensionsblädning, men genom att nu även de minsta dimensionerna äro avsättningsbara, sättes merendels minimimåttet så lågt, att marken efter avverkningen praktiskt taget blir kal, och man kan därför säga, att kalhuggningarnas omfattning synes utsträcka sig även till sådana områden, där förr åtminstone de klenare stammarna lämnades kvar. Det primitiva försäljningssättet att avyttra all skog å ett helt skogsskifte förekommer ännu och många exempel visa, huru därvid 20—30-åriga, växtkraftiga bestånd skördats av yxan. Liksom man vid sådana ungskogshuggningar kan tala om rådande misshushållning med skogsmarkens produktionsförmåga, i det att sko- gen avverkas, när den sätter den största tillväxten, får man mången- städes erfara, huru även allt för stor >sparsam/hete med skogen leder till samma misshushållning. Genom försummade rensningar och gall- ringar eller allt för svagt utförda sådana nedsättes värdetillväxten mer och mer, under det att virkesförrådets realisationsvärde samtidigt stiger och ger utsikt till större bankränta, än den växande skogen förmår av- kasta. Dylika skogshemman bliva ofta spekulationsobjekt för virkes- handlare, vilka kalavverka skogsmarken för att sedan åter sälja hem- manet till annan person. Att på så sätt stora sammanhängande kal- marker på flera hundra hektars omfattning uppstå inom länet hör ej till ovanligheten. Skötseln å de enskildes skogar inom länet lämnar ännu helt visst mycket övrigt att önska. Större omfattande kulturer även å ljunghe- dar och äldre kalmarker, försumpade skogsmarkers torrläggning genom avdikning och bäckrensning samt inskränkning i rådande kalhuggnings- system, så att större 20 av avverkningsbeloppet uttages genom rensning, gallring och rationell blädning anser styrelsen vara medel, varigenom en ändring till det bättre skall kunna åstadkommas. Borås den 31 mars 1915. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Oskar Nylander. Karl F. Mellquist. 206 Tabbar Tab. (Kap. LE Ai INNE AREVA Tapi TAHIMIL SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tabellsammandrag. Skogsodlingsarbeten utförda år 1914 inom Älvsborgs län under ledning av styrelsens tjänstepersonal. Skogsodlingsarbeten utförda år 1914 inom Älvsborgs län un- der skogsägarens egen ledning men med avgiftsfria plantor. Skogsodlingsarbeten utförda år 1914 inom Älvsborgs län utan något bidrag ur skogsvårdskassan. Skogsvårdsarbeten utförda år 1914 inom Älvsborgs län, sammandrag av tab. I—III. Skogsvårdsstyrelsens plantskolor, arealsammandrag Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildes sko- gar inom Älvsborgs län år 1914 utan bidrag ur skogsvårds- kassan. | Sammandrag över upprättade hyggesbeskrivningar inom Älvsborgs län år 1914. Sammandrag över skogsodlingskontrakt, för vilka återväxten godkänts år 1914. Skogseldar inom Älvsborgs län år 1914. Sammandrag över ljunghedarnas areal, länsvis. = |[zo5'S "/,oog'b | otgog'or | S'gor'or AL a GE o6'Z6P'Z for r6 ost 10€'z [vEo'g [oo4i6£9'7[o51:e50'z| Sg'ogz'z |19b'£ [ewwng S 1956 [str | stuSE | est jostEvalseby Jr] ocSEE JostLe | outlot for — Jool'g6z |oor'kov | 667 9 ryu Le J9So'r | Soo't |StLeg'z |S'€10'z joEtz 51 sö: Lb Setborl oofozg |oE6S | oogS lor — looStSgz |oo4'gib | SstgbS LgS Pury | jo0oz gt | 6$8E€ z9z |ortgz ISrtr Is6'9z | 58'zg o5to SEtzg — — |ooS'44 — looS'Sg ORK LEE RA rar Sy OII ATI | NÅS vES loE:gr Jo2tZ — lort6 o9'011 — | 09011 199 oo$'z€ — looz'Lv 06901 (611 IENFS sa otus a UIpaA gel 969 9zz bir — ISllörrloetg Isktgorl orfv4 — logtr otzl — lorg't looStEgz |Iooo'zlz | sEtol ELAAe Alle Are JUuaseDN) IL1I 951 gL4l g9z9 = |o6Sz lort€r logter | oltlgr |ostE€ | octbEr |oz 00549 — 1005'59 09'0$ I ber | a p3Aqaod | d 061 ogz orz | olz lort$1 |ocs€ — |o6trk 0999 — Josfo | ortgg — — loS4'9S — loSkt'€Er | o6tSP ISgr AE EA | far lar 65 S91 86 ogtz — lort4r | o0otög lostr” | oktgr = IooStg9z —|ooStEz 0061 (95 SER JUEA 3 zTI 951 181 18 oo! gp — logtrr | o6tbiI = o6'V1 RR [TKA [TN 906 I 166 IE RR [epung | o 6brz Lzz LLL £es Jess oStF j5toz 00f0II |ogt€ | ortgor I — Jook:oS — I00z:69 SSVÄTTA SIR I BEAPIN | FR Lev fer | to6 6g1'1 |rg'vs [20tg |sErgipi | oetpuer leror |ostlggt ls oootrex l000:65TE | stfrgar IEKE FT Bunny Zz Et 91 19 Se Joo | — joofz | oftg — sr |, off = TE 00011 og'$ 8 gg " arpunj a | Al kd 48 861 el [sotE1 sep — IoEg o6t£z ort 5 og'g1I — — 00$S'gz |ooS'6€ o1t£z [0] 32 Ge | KT MA aArelg A le91 fl991 | ££z 98z Isgtrb fue Isotoz 06:69 oS'p ort6g | — lo00ofo6 l|ooStL6 otfog 1981 RA SEEN SER LAN ay | lor: IST BR) NoSG oil rg ISkeS loltgr | Sot4vr —lo6t4 | Str6€1 | — looStoS looS'gt OS (SÖ ränna oqpan | o Loz S91 gSl €5g Leg fer |zotpr | oct4iz |o0ot€r | octtoz lolri ioog'of loog'SS OLEGR TEN KATNR vr a tg oq[e/ | å TUI DET | £of | 91f joner Sofy Iseeg | ostpl o9f91 | o6tLS 89 oSLt'bE — lo09'g€ oftbg 06 I oqsso | 3 i9o€ | Lgr | z6P | biz |sE'o€ FA o9tz€ | 06:94 — J06:6 | 00:49 — loS — looo'tg [COSKOO TAN NISKOR 60 EE RE IEPa0N | | | | | | | | | | 53 Sd | Je anany| KäEN Teyqay |unyny| PEIPO | 490] sure yo | Sue | INU la Tr -SBOYS é Fe =5A0XS "Ar | UueIg UeL By SN - uolfg | uolt | vig IE!'H asIlnA S ER: asma oj E z | RAA Sumusyueld IOA PPes JOY Sumjuejd uouar) ppes wWouar) nes 3 2 ; | 103uefd enes 3 RH uaAIJASBEP IpexnIqIO AT Tej4ay I [rare ANNIYI Pe[PosToyg "FI6I IB UP] SBJOGSA Vy mour usgaqtes3umpossoys eprojn jeuosIadajsurf) suasjasÄJsspIgAsBoys Ar BFurupaj JapuN I 25 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Tab. II. Skogsodlingsarbeten, utförda med gratis utdelade plantor, utsatta utan tillsyn av styrelsens tiänstepersonal. Utdelader plantor Beräknad Sr areal, rer Tall Gran Div Sd FDR PS | Gdlad! kultur har NOEN ao sra FER SL SNEE ARE SN 55,000] — 42,000 160 14,00 4,80 18,80 KLOSSDOM ora bre RASA 54,400! — 39,000 45 13,80 4585 18,65 ValbOL do seen aAa 146,300] 97,700) 324 34557 14,55 | 49,12 VEADOL bas RANA SEE SR 159,000 106,000) — 315 37,10 14,80 51,90 (AE fär bra ENS SSR Nah 110,000] — 84,500 = 31,15 6,05 37,20 IBJärKkey gg on KE sr 0 LL AE 83,500] — 74,500 = 18,65 13,10 31,75 HIUDOLE Sosse a een Er 4,000 2,500 = 1,50 = 1,50 BSC sj oe ARN SN 250,500| 194,000 -— 76,20 10,50 86,70 Red yäpk. sOe FINER: 68,800] -43,300] — 20,80 0,20 21,00 SUNGAL NE gg ssu GEARS NASN 97,000] —53,000 = 25,35 4,60 29,95 VDC dn bi örssh seen 38,600) — 26,000] — 9:20 3,00 12,20 | alle VRENA TR 115,750| —90,750 = 35-60 540 41,00 IBONCDYg Cr sdy. ars Sense 39,000] — 39,000 9,40 8,00 17>40 (FASEN mp sdN Nor Sn olsen eder 126,000) 188,000] 230 53,45 5,25 58,70 | NEED Soros ale 106,300) — 70,000 = 29,20 5145 34,65 EPG INTA IG REL EN Lär AN 104,000] — 87,000] — 100 34,50 2,30 36,80 114 Fa Ne RE RS SR SE AE de ARE 362,800] 238,500 50 72,05 55,50 | 127,55 II EX JA arskasoNSDASAAAA 308,900] 216,300] — 370 82,75 21,20 | 103,95 | Summal2,229,850/1,692,050] 1,594 599,27 | 179,55 | 778;82 | ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 209 Tab. III, Skogsodlingsarbeten, utförda inom Älvsborgs län år 1914 utan bidrag ur skogsvårdskassan. Kilogram frö | Plantor | Skogsodlad mark, | | hektar Härad = RE RN Tall | Gran | 3 | S:a Tall Gran | Summa ||Sådd | | = tering = | | | | EROSSPORLEE EA. fuse 1,00] 3,00] —| 44500 2,000 3,000 5,000 || 25,00] — I;00] 26,00] NEN Job Nggo ben 3,30] 12,00] — | I5,301 24,800| 47,000) 71,800l 20,00] 14,50] 34,50 NEADO Iegeide sens 2,20] 2,50l 51) 9x70| 71,000) 39,000 | 110,000] 10,00] 20700] 30,00 ALERS RA SAN 16,00] 17,00] — | 33,00] 53,500 | 65,000 | 118,500l| 26,00] 31,50] 57,50 Bjärke Pen sng 9,75] = 7525) KN 62,000 | 35,000 | 97,0001) 29,50) 23,25] 52,75 IBlUndre; .socccccc 5,000 | 4,500 9,500]]| — | 2,00) 2,00] PETS SEK SLS IEA 3 EN 6,000 | = GR 1,00] — I,00 atleree 2,00] 1,00] — ,00) 1,000 1,000 | 2,000]] 4,00] Is00l 5100 — — ll —| — 34,000 | -36,500 | 70,500]] — | 14,00] 14,00 3,00] 3500] —| ITI,00 | 15,00] — | 15,00 79,50 206,25] — |285,7s|| 62,000 37,000 | —99,000 ||[294,50| 20,00/314,50 10,00] 10,00 — | 20,00] 21,400| 16,800 | 38,200ll 25,00) 8:75) 331751 12,00] 10,50) — | 22550] 47,000| 37,000 | 84,000 | 34,50] 28,00) 62,50 Summal138,75|277,50| 5 |421,25| 389,700 | 321,800 | 711,500 483,50| 165,00 648,50] Tab. IV. Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1914. | Plantor Skogsodlad mark, hektar Kilograml| Härad Så | == 7 = = ? || Tall Gran | Div. | Summa || Sådd ene | Summa ring (RA | Ia) | | nl an nn ln a al a 70,40] 161,500) 106,000]| 2101 267,710 76,90 55,15 132,05 68,30] 95.000] —76,750] 113) 171,863 99,50 33,05 | 132,55 | 201,00 || 226,700] 175,500] 494| 402,694| 237520 81,99 | 319119 | 152,20] 306,500] 195,500] 315| 502,315 157,65 96,05 253170 | 93,40] 261,000] 239,500] — 500,500 95,90 110,55 206,45 | 40,10 || 185,000] 138,000] — | 323,000 53,40 68,05 I21545 | 5580 20,000 11,500] — 31,500) 6,30 5,50 11,80 | 284,25 || 456,500] 362,000] — | 818,500l 308,80 169,51 478,31 I17,00]| 138,000 94,000] — 232,000 110,00 46,40 156,40 | 15,00]| 136,500] -79,500] — 216,000] 14,90 2,75 57,65 | 19,00 68,100 52,500] — | 120,600j 20,00 23,40 43,40 48,90 || 160,500]| 148,500] — | 309,000 70,60 57,10] 127570 150,60 || 138,500| 143,000 20] 281,520ll 167,70 57,30] 225500] (Fäsenese a 70,35 || 398,000] 471,500 7,840| 877,340 74,40] 171,45] 245585] Veden fras åk. 117,90|| 153,500| 102,500 60) 256,060 125,60 50,95 170,55 FA SKE Eek SRA 74,60]| 189,500] 164,500| 100] 354,100) 82,85 64,90] — 147475 | Kand ö-se 834,30 || 843,500) 561,000 60/1,404,560]| — 914330] 299,85 | 1,214,35 INFan EA 319,00 || 734,400] 531,800] 416|1,266,616| 360,20] 250,50 616,70 Summa| 2,682,10 |4,672,700/3,653,559 9,628/8,335,878|| 2,976,40 | 1,690,45 | 4,666,8s | 14 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. 210 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Zab. V. Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens plantskolor. Plantskolans namn Brukad före 1914 | Brukad fr. o. m. 1914 | Utlagd 1914 och belägenhet ST Il Har Ar Kyvm. | Har Ar | Kvm. I Har Ar Kym. i I | | | 3äcke, Bäckefors ...| — ; CT MR a fr = BENGA Vången, » sel — 4 14 | | | — | — Bäcke nya, > SÅ — 3 82 — 12 SA — NTE Vättungen, p od — — — = 30 8388 -- — = Tångebo, EEK Dere — 4 48 — ÖXNETeAbA ssoskosss ee 26 99 År SO TN FIerrljunga, -.ossssdles — 6 86 — | | | IKUTISKad Ör NN KRO — 36 35 — —- — — -- =2 DKORSIY Afro = 2 40 = 7 50 = EM FI MAT ed oto EE | = 16 44 — | — LEN fr 3 — | - Träggare des = 6 49 = | 26 | 88 a = Så RAÄNGedala bss sosse — 2 — — | = = = — IStOLTPAs sr oss serel ense I I | 50 | | | Sockenplantskolorna | — — — — — — = 1 mÖ - Summa I 30 INAG -— | Te 80 — | 18 64 BrUKaAd:seTe Al seniorer ANA NE Nr bo FRA 2 08 29 I Gångar, uppläggsplatser o. dyl. ..............- | JT 26 94 Tab. VI. Diknings- och bäckrensningsarbeten, utförda å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1914 utan bidrag ur skogsvårdskassan. | Löpmeter | Kostnad | === EE - | Härad | Bäck- | Dikning | Bäckrensning | PC | | Nä | g |RSE [öre Kr. |öre | | | EOSSPO WAS fa Seb ts « stelilej ee EET 560 | = I 100 | so = | = MEdbOr Re bosatte et ER 6,531 | — 650 SON |F291 AS | AN (NE Sr RAS S NERE Snor få RE ass elna 300 | —1,924 Sf SN BEGR NE Väder SHE DAN Rv BOR LINNEN | 73486 500 ERS | Tar: Re ARA FORD FAR NETA I a I |: 93396 7 -T,5201 = £2,0070 ITIL -g64 GON Summa] 17,273 4,594 I] 3,080 | 38| 643 | 34 | ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 211 Tab. VII. Sammandrag över upprättade hyggesbeskrivningar år 1914. III III III III ro I | I Härad | St. | Areal, hektar | Anmärkningar = ÄÄ ÄH INFO HAL ppi Får BREAK GE RS SEN | 10 I 72,50 | OS SOT RELrrr | 31 | 152,30 | |RV ALDO oa are lie nassar sele er II 413,55 | Ed DO fdr oe nr SEVEN SCR UL 19 | 131,50 | | LÄN Sass sor r oc SERA pr FASER — | - Ej undersökt under året. BJär ke NSVsr surar aug 2 7180 Flundre = TT Ej < Kulling 19 81,54 Väne a SR AA] SD ora S Vätle 3 | 82,00 | Ej fullständigt undersökt un- Gäsene.... 7 24,87 | sersäret: Redväg 44 I 27712 STIL A ALS sades elejg elen oa (rosar — | — Ej undersökt under året. NIE LO Ra da sas eo 46 | 146,65 | Ås br] a Bla bea b el og sla BA osa n ale 2 | 92,35 Bollebygds ek dne os 20 34,30 LÅ) IG CN rr pA Sn RAR Hd NE VNERASSA | [IE ES SER NR TORNA 193 | 921,64 Summa] 507 2,842,42 kaba VLT: Sammandrag över skogsodlingskontrakt, för vilka återväxten godkänts 1914. Härad St. | Areal, hektar | Anmärkningar | | | INOFAaL SEE SE EA 90 BS RIAA | 2 4,00 |[IED SSD OA SEPA åns Aer 2 3550 VEN Tone so Bh Sen | 3 14,50 | NÅ || RA eh rr AASE SEA 3 | 10,00 ELSE fa fa a or ab ER rr Soc S RASA | 17 59,50 (CET (SV EO SSA äss BEA AA 2 2,50 oe Tea orm Arek OR RRE SS NA BAKA | I I 2,00 Veden IS6g 21 47550 AST TE St arta ARME 4 8,64 10 KE) RR BES ae a RE Z I 149,02 BOUEBY Ce a ses uses egen 3 | 28,00 [ST ÄRAS ne SRS ESR SDK | SU R09:as Summa| 116 | 538,39 212 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Tab. IX. Skogseldar 0 pa 7 EE Areal är sk randställets E Plats, där skogselden S | Befintliga skogs pågick avstånd till Tid. då Örsak gill mark, 5 Mee sak; 1 trädslag, an- | som -| närmaste by ; É, | skogselden eldens givna i tion- | över- | med angivande Hee fe Seka Socken By av dess namn pågick uppkomst GOENar, ARR Är ; elden uppkom Kilometer den I har I | 2 3 4 5 6 7 | | RIOSSE dr Nst rus Vänsberg SE Tösse Prest- 20/—21/- Obekant I tall 1,00 | I gård 0,3 Töftedal =... FER nA | Rostorp 0,05 S/T Åskeld = |0,s tall, os gr.| 1,00 | Ödsköld ...... | Stommen...... | Vången ox | Vf, —/, Tåget 0,3 tall, 0,7 gr.| 45,35 | Rölanda ...... | Prästhökesäter| Bintorp invid | Yo Obekant = |0,4 tall, 0,4 gr.| 10,00 I I 0,2 lövskog | Rölanda ...... Gesalen m. fl.| Gillanda 0,5 | ?2/,—/, Åskeld Dito 100,00 tföftedal -. | Bintorp ...... | Presthöke- 3, —5/, Obekant Dito 12,00 | | säter, invid | | Fröskog ...... Linknappen.. Sandbol 0,3 236 Tobaksrök- |!/, tall, !/, gr.| 10,00 N ning | Dals-Ed -...| Räfmarken .../ Knipan 0,2 "IE—"/g Åskeld 0,7 tall, 0,3 gr.| — 2,00 I I Värvilek igen | Kerviken...... | Bön 0,6 !8y5 > 0,5 tall, 0,5 gr.| 0,50 I | | | Ornunga...... | Ornunga by..| Ornunga by SA Ljung- I tall 50:00 | 2,5 bränning Länghem...... (CHEN Res | Gifvarp 2 s—>J6 Utrökning av |0,2 tall, 0,8 gr.| 7,00 | räv ur gryt Karl Gustaf... .| Algutsbo m. AL. Algutsbo I 19/24 Moss- 10,7 tall, 0,3 gr.| 25,00 | bränning Bälinge ...... IEROIP ES a ess ss | ETOD I 20/55 Tåget Oyr tall, 0,9 löv.| — 0,50 | | Herrljunga Ål Holmagården | Herrljunga 4 216 | » 0,5 tall;. 0,2 gr.| — 5,20 I | | 0,3 lövskog I I IFfälan dare. ser | Dränga-dalen.| Skårs by 6 Aj | Mordbrand 0,3 tall, 0,7 gr.| 80,co | | misstänkes | Summa; — — — | — | — 349,55 ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Medel, varigenom elden begränsats, t. ex. naturlig be- gränsning mot my- rar och dyl. inträf- fande regn, ingri- pande av släcknings- manskap m. m. Beräknad släcknings- kostnad Kronor Summan av beräknad | ning av el- brandskada | AEOSuppS ös komst vid- och släck- tagna rättsliga | ningskostnad | eller andra : åtgärder Kronor | Med anled- | Anteckningar 10 Dels mot mosse o. dels mot upph. brandgata Brandgata, gräv- ning Släckningsmanskap, därav 200 militärer Mot tjärn. Släcknings- manskap Släckningsmanskap, därav 200 militärer Mot tjärn. Släcknings- manskap Mot vägar, brandgata. Släckningsmanskap Brandgata. Släck- ningsmanskap Släckningsmanskap Hygge samt släck- ningsmanskap Släckningsmanskap if 5,892,50 12 145,— » 6,300,— = |Järnvägen er- satt skadan 3,100,— Inga 19,300,— | » 3,600,— | 2,050,— | » 487,50 | » 85,— I » | Gb Er | » AON | » 2,825,— I » 425,— = |Järnvägen er- satt skadan 825,— Inga 3,200, — > 44,7$7,50 Långvarig torka, skogsmar- ken har ej skadats. D:o d:o I D:o d:o Till stor del äldre skog. | Marken delvis skadad. | Lång torka. Marken skadad. D:o d:o Lång torka. Marken ej ska- dad. D:o d:o D:o d:o Lång torka. skadad. D:o d:o — — — F——- Lång torka, Marken skadad. Marken delvis] 203 | I SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. 214 Tab. X. Ljunghedarnas areal — länsvis. (Ungefärligt arealsammandrag, offentliggjort av Statens skogsförsöksanstalt.) Å kartorna in- PEN ers Okulärupp- lagda omvriten nad produktiv Skattadrareal Totalsumma mark — | — — — — — 5 Glest | Glest | Glest Glest Län Kal = |trädbe-| Kal = |trädbe-| Kal |trädbe-| Kal |trädbe- ae vuxen | gp vuxen | 4; vuxen | 4; vuxen | g | ne ljung- ISSN ljung- JEREr | ljung- Inne: ljung- Sn mark mark mark mark mark | mark | mark | mark I Har Har Har Har Har | Har Far CET Har Jönköpings ... 128 230 128 230 10 | — 138 230 368 Kronobergs... 7,314 | 6,113| 7314 | 6,113 44 — 7,358| 6,113| 13,471/ I I | Blekinge ...... 2,501 240] — 1,304 240 126 | — 1,4300 — 240] 1,670] || | Kristianstads..| —10,704 | 4,542|| 10,663 | 4,542 188 101 10,851) 4,643| 15,494 Malmöhus 11,005 | 2,075)| 16,951] 2,075 HA 11,025| 2,075| 13,100 II | Hallands ...... 63,616 15,787| 57,169 | 15,632 272 89 57,441| 15,721] 73,162 Göteborgs och| | BOhRUSK..... 82,136 | 4,720| 27,105 | 2,575| 1,315 | 40 | 28,420] 2,568) 30,988| Älvsborgs..| 26,399 | 7,321| 20,016 | 6,208 180 17 | 20,196| 6,225 26,421 Skaraborgs .... 4,784| 345| 4577) 215) 235 | 108 | 4.812] 323] 5135) | | T | | | Summa| 208,587 | 41,373| 145,227 | 37,830| 2,444 | 355 |141,671 38,138/179,809 ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 Revisionsberättelse. Undertecknade, vederbörligen utsedde revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Älvsborgs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1914, få efter fullgjort uppdrag avgiva föl- jande utlåtande. Revisorerna, som genomgått skogsvärdsstyrelsens räkenskaper, proto- koll och övriga handlingar, hava funnit räkenskaperna i bästa ordning och i överensstämmelse med styrelsens därom avgivna berättelse samt med nödiga verifikationer försedda. Den omfattande bokföringen i öv- rigt är förd med synnerlig reda, handlingar och skrivelser äro ordnade så, att allt är lätt överskådligt. Revisorerna få därför tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrel- sen i Älvsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning under år 1914. Borås den 8 juni 1915. M. Stenberg. O. H. Svensson. C. Magnusson. Carl A. Brusevitz. G. F. S. Adl. Adelsköld. Skogsvårdsstyrelsens inom Skaraborgs läns landstings- område berättelse för år 1914: I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings- område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1914 ävensom en kortfattad framställning om de enskilda sko- garnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Skogsvårdsstyrelsens ordinarie ledamöter utgöras fortfarande af herrar kaptenen m. m. M. F. Rodhe, Mariestad, ordförande, kammarherren m. m. friherre Alfr. von Essen, Helliden, utsedd av hushållningssällska- pets förvaltningsutskott och lantbrukaren August Nilsson, Bjärby, vald av landstinget. Suppleanter i styrelsen äro: e. jägmästaren friherre Allan von Essen, Källefall, som efterträtt majoren m. m. A. M. Bergmark, Hed- åker, vilken den 2 aug. bortrycktes av döden, samt ledamoten av riks- dagens första kammare, godsägaren m. m. greve Nils Posse, Vreten. Genom major Bergmarks frånfälle har styrelsen mistat en synnerligen intresserad och varm skogsvän, vilken redan för 30 å 40 år sedan var en av de verkande krafterna för skogsvårdens förbättrande inom länet, och högst avsevärda äro de kalmarker, som genom hans försorg blivit skogsodlade. Tjänstepersonalen har även under 1914 utgjorts av 1 länsjägmästare samt 3 länsskogvaktare. Som länsjägmästare, samtidigt sekreterare och kassaförvaltare, har tjänstgjort e. jägmästaren ' Alf Winbladh. Länsskogvaktarna och deras tjänstgöringsområden hava varit: A. Johansson, Mariestad, för norra distriktet (Vadsbo härad), Gunnar Dahlström, Härja, Skarpemo, för södra distriktet (Kåkinds, Vartofta, Gudhems, Frökinds och Vilske härader) samt A. Strand, Skara, för västra distriktet (Åse, Viste, Barne, Laske, Kål- lands, Kinnefjärdings, Kinne och Skånings härader). 218 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. I och för de skogsodlingsarbeten, som under våren 1914 utfördes under styrelsens ledning voro 46 st. plantörer anställda. Under året hava hållits två styrelsesammanträden. Länsjägmästaren har i och för tjänsteresor varit upptagen 100 dagar sålunda fördelade: Besiktning av avverkningar, kulturer och dylikt ....msmmmmmssssoss02 20002 56 dagar Råd och anvisning i skogsvård på kallelse av 21 rekvirenter ...... 27 > BÖTE (TAL VG SI -b oz Re SALE ordf hel AAA 00 Menas ALT ERE Sr AR SAL Ova DIVERSCATESDIE Tass fer Bet sng er vasa ra ge nl rdr RE EE AE EEE 6 >» INESE (IA Al soda r bes bsins bs rie ale se sr ne ejer RSA STA NERE TOA SNRA ES Summa 100 dagar Länsskogvaktarnas rese- och förrättningsdagar hava uppgått till 482 dagar, och fördelas de därunder verkställda förrättningarna sålunda: Skogsodlingsarbeten, Utsyning ankarssl0. 03 oss bus see esse oss NES 149 dagar Besiktning av skogsavverkningar och kulturer s............s.ssssso00s002 200 2200 Te CdDIng: "av: plantskOlear bete sd... spe se A kl BAK NE TSSIS RAR SAN ry Ne DIVERSE uTeSOE sd bade ol le ere RA ANA RS Me RAN EAT VE VRT rr a 35 [NESE CAD AL” serna ne sinne äns öra src ERS N PENIS VLT ESR ENE RESAN FN TYS Summa 482 dagar Skogsupplysning. Liksom fallet varit under de närmast föregående åren, hade det varit styrelsens avsikt att även under hösten 1914 anordna en undervisnings- kurs i skogsodling för utbildande av plantörer, men måste styrelsen på grund av ekonomiska skäl, tills vidare avstå från tanken på den plane- rade kursen. Föreläsningar i skogsvård hava kostnadsfritt hållits på 6 olika platser inom länet. Därav 4 st. i samband med s. k. småbrukarekurser som anordnats av länets hushållningssällskap. Dessa föredrag, varav flertalet illustrerats av skioptikonbilder, hava varit talrikt besökta av intresserade åhörare. Ett av föredragen var anordnat i samband med en kortare skogsexkursion och syntes intresset härigenom i betydlig mån ökas, varför styrelsen hoppas till kommande år kunna anordna föreläsningar i samband med exkursioner. Praktisk undervisning i skogsodling har lämnats vid ett flertal folk- skolor genom skogsvårdsstyrelsens utsända plantörer. Likaså har läns- skogvaktare Dahlström lämnat undervisning i skogsodling vid Klagstorps lantbruksskola. Diverse broschyrer angående skogsavverkning och skogssådd samt SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 219 skogsvårdsföreningens folkskrifter och tidskriften »Skogen» hava distri- buerats till ett flertal skogsägare samt skogsplantörer inom länet. I länets mera spridda tidningar har skogsvårdsstyrelsen genom in- förda kungörelser låtit tillkännagiva att skogsägare, som önska erhålla upplysningar och råd om skogens skötsel eller biträde för ledande av skogsodlingsarbeten, för utmärkande av fröträd, för anvisning vid gall- ring m. m. erhålla allt sådant kostnadsfritt under tvenne dagar, dock mot bestående av kost, logi och fria skjutsar. För övrigt ha såväl läns- jägmästaren som länsskogvaktarna lämnat muntliga råd och upplysningar i skogsvård i samband med deras tjänsteresor. Dessutom hava tryckta kungörelser rörande styrelsens tillhandahållande av frö och plantor, sakkunnigt biträde m. m. funnits anbringade å offent- liga anslagstavlor i eller invid postlokaler m. fl. platser, dit allmänheten samlas. På kallelse har länsjägmästaren lämnat råd åt 21 st. skogsägare sam länsskogvaktarna åt 45 st. Under årets skogsodlingsarbeten hava, som förut omnämnts, varit an- ställda "46, plantörer (ar 1013 300St., 19120 13 St, LOI IO, St. 1910: 5 st.), som haft 963 st. förrättningsdagar (år 1913 820 st., 1912 302 st., TOT 210 St rLOTOCTOS St) Skogsvårdsstyrelsens expedition har varit öppen söckendagar kl. ro —3. Länsjägmästaren har där varit att träffa varje dag, då tjänsteresa ej hindrat. Skogsodling. Glädjande nog anser sig styrelsen även i år kunna konstatera, att in- tresset för skogsodling är i stigande. På grund av tjänlig väderlek kunde första kulturerna för året taga sin början redan den 3 april, men enär omslag i väderleken inträffade måste ett uppehåll göras till den 16 april, då samtliga plantörer voro utskic- kade. Kulturerna voro i sin helhet avslutade den 18 maj. En sällsport svårt torka ända från våren till långt fram på hösten har gjort att en del av kulturerna tagit skada, men man hade kunnat frukta att torkans skadegörelse skulle varit mycket större än den i verkligheten varit. Så t. ex. har skogsodlingarna inom västra delen av länet lyckats mycket bra. En lycklig omständighet har varit att det frö, som utsåddes, var av synnerligen god kvalité. (Grobarhetsprocenten både för tall- och granfrö i medeltal 95 2.) Dessutom påbörjades kulturerna så pass tidigt att den s. k. vårmusten ännu var kvar, då kulturerna utfördes. Det är så- ledes av synnerlig vikt att söka få kulturerna i gång så tidigt som möj- ligt icke blott ur ovannämnda synpunkt utan även därför, att skogsägarna 220 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. helt naturligt ha lättare anskaffa folk innan vårbruket på allvar börjar. Styrelsens strävan måste därför bliva, att skaffa en fulltalig kår av plan- törer samt att kulturarbetet kan så forceras, att allt är klart på 2 högst 3 veckor. Detta förorsakar naturligtvis ökade utgifter, men vinsten blir den att kulturerna ha större utsikt att gå väl till, och skogsägarna kunna icke undandraga sig en del av kulturarbetet på grund av att detta kom- mer i kontakt med vårbruket. Omfattningen av under styrelsens personals ledning utförda skogsod- lingsarbeten framgår av nedanstående tablå. Under styrelsens personals ledning utförda skogsodl. 1914. ja le Utsått skogs- | Utsatta skogs- avgre, | S | I IS >] Skogs frö k | lantor st d k ES | Härad 2 4 odlad a Ar : 5 3 SR HR | SR | | E | | FTSE 3 areal | Tall | Gran | Tall | Gran | plantö- 2 | | | | vuxnas | barns | rer VadSbros ev 1200 | 614,1 | 219,15 | 195,65 | 103,300 |202,500] 3,225 | 1,716 | 381 | Vartofta Ceres 49 | 148,5 70,70 | 40,30 56,000 | 47,100 864 | 840 124 | |EBAkindsi ss. dass 53| 247,3 | 95:20] 47 172,200 1150,000 1,596 907 | 176 | |öRalland . came 29) 44,7 | 11,6) 850) 77,700 | 75,300] 357. | 347 | 701 | Kinnefjärding «...| 17 32,6 | 11450 | 5,10 42,500 | 9,000 159 221 30 | KÄNNS ss rd II 23427 | AF3T50NES 25,000 | 43,500] 2261 115 30 SKAmngSt Les. 6 35,5 8,70] 5560) 27,000 | 16,000] 146 | 127 28 WNALSKEN se oreonseser 3 FÖL dl I 25,000 | 20,000] 1I2I| 120 13 Frökinds ......... I i | SS) Se = | => ZH 38 4 Mallen a erusnedsents 7 26,5 9,80 | 9340 8,500 | 2,500] 135 I I 3| II Gudhems ......... 5 29,1 6,20) 6,80 8,000 | 59,000] 273 | 169 44 | Laske 14 20,7 6 | 2,90] 24,800 | 22,200 151 | 134 235 Barne 4 3:58: |) "Tygoll äng 9,000 | 2,000 35 | 90 8 Viste 5 | Fyst AN 16,500:| —9,5001; > 53| 37 TAGEN FO SA NESS | 21 9 | 0,50 | 0,50] 10,000 | 26,000 64 75 12 Summa; 406 | 1,269 449,75 | 332,15 | 605,500 |684,600| 7,436 | 5,049 | 963 AE FORS ass | 384 | 1,069 414 270,20 | 411,000 |582,100| 7,307 |. 2,300 | 820 FE TOL Er sen Fokker a | 115 444 159,15 | 163,10 | 260,000 |145,400| 2,690 | 1,470 | 302 SITE TRI SSE 100 304 123,52 | 107,53 | 107,800 |132,600] 2,662 736 | 216 SELOLOJE Ess enn — — — - — — 165 I likhet med vad fallet varit de senare åren, har styrelsen på egen bekostnad utfört skogsodling på gamla kalmarker å Mösseberg. Här utsattes c:a 50,000 granplantor och utsåddes 8 kg. frö. Den härigenom skogsodlade arealen uppgick till 20 har. Styrelsens mening hade varit att delvis påkosta skogsodling å det s. k. Gerumsberget, varest en stor areal till en del bevuxen med vacker ungskog, som genom styrelsens SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 221 bekostnad uppdragits, blivit utsatt för skogseld våren 1913. Markägarna voro dock kortsynta nog, att icke vilja antaga skogsvårdsstyrelsens an- bud, vilket gick ut på att styrelsen skulle tillsläppa frö och plantor och arbetsledare samt dessutom betala halva arbetskostnaden. Således mycket förmånliga villkor för markägarne. Angående priserna å frö och plantor voro dessa 10 kr. pr. kg. för tallfrö och 5 kr. pr kg. för granfrö, oomskolade plantor betingade som vanligt ett pris av endast 50 öre pr 1,000 st. Rekvirenternas antal utgjorde 678 st. Härav hade 278 st. skogsägare icke använt sig av styrelsens personal för ledning av kulturarbetet. Dessa hava rekvirerat 162,65 kg. tall-; 212,15 kg. gran- och o,s kg. björk- frö samt 475,050 st. tall- och 296,650 st. granplantor, hvartill kommer 10,300 st. plantor av diverse slag. Med dessa frö och plantmängder beräknas hava skogsodlats 613 har. För skolbarns undervisning och övning i skogsodling hava till 117 st. skolor gratis utlämnats sammanlagt 105,600 st. tall- och 54,300 st. gran- plantor samt 98,2 kg. tall- och 86,s kg. granfrö. 29 st. av skolorna hava anlitat styrelsens plantörer, och ingå de frö och plantmängder, som an- vändts och den areal, som sålunda skogsodlats i tablån å vidstående sida. Vid de övriga 88 skolorna har utsåtts 73,9 kg. tall- och 61,5 kg. granfrö och utsatts 79,400 st. tall- och 34,200 st. granplantor och beräk- nas att härmed skogsodlats 182 har av 1,800 skolbarn. Förutom till skolorna har till mindre bemedlade skogsägare utlämnats helt kostnadsfritt 21,7 kg tall- och 10,4 kg. granfrö. Skogsvårdsstyrelsen har sålunda under berättelseåret sammanlagt om- satt 686,:; kg. tall-, 609,40 kg. gran- och o,s kg. björkfrö samt 1,159,950 st. tall-; 1,015,150 st. gran- och 11,300 st. diverse plantor och beräknas den med detta material skogsodlade arealen uppgå till 2,050 har. För jämförelse lämnas i nedanstående tabell uppgift på rekvirenternas antal, frö- och plantåtgång samt beräknad skogsodlad areal per år under 5-års perioden 1910—1914. Rekvi- | LA ÖÖM Areal e rental) Fröåtgång i kg. Plantåtgång st. | Skogs] Ar I | nas an- - | — — | odlad | | tal! Tall | Gran | Lärk | Björk Tall | Gran Diverse | mark | | | EE INSER TT SE beg or NOTA föra sans 766 1 686,3 | 609,4 | PR O,5 11,159,950)1,015,450]| I1,300 | 2,050 FOJO 582 1|730,15 | 425 1,6 | — 585,200] 885,800] 6,925 | 1,775 | LOT söks sen | 326 | 303,08 | 393,10 10 — | 381,600] 331,000] 1I0,150 900 LS ör Bä Aer I 363 | 412,65 422,20 — — 305,500| 510,300] 9,900 | 1,000 NOOL NAre 469 -| 320,25 | 326,75 | — | — 1,125,000 | — 1,000 1 Skolor inberäknade, 222 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNSA BERÄTTELSER 1914. 1912 och 1913 års kulturer synas i allmänhet hava gått mycket väl till, varemot de under 1910 och 1911 utförda kulturerna icke slagit så väl ut, beroende på den starka torkan under år 1911. 1914 års kulturer få anses, såsom förut omnämnts, hava gått över förväntan bra, och torkan har icke på långt när gjort så stor skada under detta år som under 1911. Fröklängning. Tillgången på tallkott var särskilt inom södra länsskogvaktaredistriktet tämligen riklig, och fick styrelsen, trots uppköpen avslutades redan i bör- jan av februari månad, långt mer kott än som beräknats, i det partierna då uppgingo till 6,662,:9 hl. tallkott. Av grankott inköptes från länet endast 10 hl. beroende dels på ganska knapp tillgång och först och främst att kotten detta år varit så gott som förstörd av insekts- och svampangrepp. För att kunna försäkra sig om nödig kvantitet granfrö, såg sig styrelsen nödsakad inköpa 1,447,8 hl. grankott av Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse. På närmare håll var det omöjligt kunna erhålla duglig kott. Till Jönköpings läns skogsvårdssstyrelse såldes 3,000 hl. av tallkott- partiet. Genom välvilligt tillmötesgående från en av styrelsens herrar ledamöter friherre Alfr. von Essen uppgjordes om klängning i Hellidens klängstuga av 1,287,19 hl. tall- och 1,224,8 hl. grankott. Resterande 1,315 hl. tall- och 223 hl. grankott åtog sig Jönköpings läns skogsvårds- styrelse att klänga mot en avgift av I kr. pr hl. för tall- och 0,80 kr. pr hl. för grankott, vid sagda styrelses fröklängningsanstalt i Nässjö. Genom den rikliga tallkottsskörden, varav 377 kg. hann utklängas för användande vid kulturerna 1914, har styrelsen säkerställt hela sitt tallfröbehov t. o. m. år 1916, och synes detta vara en lycklig omstän- dighet, då så gott som ingen kott finnes att tillgå inom länet under år I915. Plantskolor. För tillgodoseende av behövligt plantmaterial har styrelsen att tillgå två egna och 11 st. enskilda av styrelsen understödda plantskolor. Tillgången på såväl tall- som granplantor under berättelseåret var syn- nerligen god, varför styrelsen till annan skogsvårdsstyrelse kunde avyttra 119,500 st. plantor. Som styrelsen dock med visshet förutser att behof- vet av plantor alltjämt kommer att stegras, hava ytterligare utvidgningar företagits i styrelsens tvenne egna plantskolor vid Marieholm och Korsberga. Tyvärr har till följd av torka och granfröets dåliga beskaffenhet vid sådden 1913 granplantorna högst väsentligt decimerats i flera av plant- skolorna. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 223 I plantskolorna utsåddes våren 1914: 43,4 kg. tallfrö, 77,3 kg. granfrö, samt 1,9 kg. div. frö. Av följande tablå framgår planttillgången i samt- liga plantskolor vid årets slut. Sammandrag över befintliga plantor i skogsvårdsstyrelsens plantskolor vid årets slut. Polarn tlönr Plantskola | Ane Gran Lärk = |Div. ädla BRUS VETE Så EN NA, KALL STA JE rar 283 | I år 21är + lt/— al Ivar | var |. sär | | | | | | Marieholm. ie. 200,000]) 150,000] 200,000] 270,000] 16,300] — 3,000, — 1,000 IKOrSbhergå. sosse 400,000 80,000/ 610,000 370,000] 5,200] — be | -— EMUDEE, sor oa adel 200,000] — | 100,000] 100,000 — = — | — 12216 (ERA SAR 10,000! 39,000] 20,000] 10,000] — -— —-— | = | Utvängstorp .. ... = se INA Mee AT - EA NEN FAS ner Ed SAT estall.ss css sko I 5,000] 10,000 5,000 = = | = | NON [ATEA | | OH | | | INDIA Dn ges ads SA 50,000) 30,000) — 30,000] — 20,000 | | Bjänbys.s. Aes sera | 10,000] I 5,000] — 20,000] — 10,000] — = 2 =E NRA ieeetn Sed 65,000)] 60,000 30,000 20,000/ | | Tengenedstorp | 40,000) 50,000 — 30,000 6,000] = — | — =S le LORÖTDAT SS ss | 60,000) 35,000 — 40,000 2,000] —- — = | |SCÖNON sorosdnsRo 55,000/ 65,000) — 20,000 12,000| — — -— — | | Hedåker ............ 35,000] 30,000] 10,000] 10,000] — | — = 2 = Summa 1,140,000)| 555,000/1,115,000 830,000]| 21,500] — | 3000] — 1,000 | Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Av länsskogvaktarna hava under året inrapporterats 148 st. s. k. lagstri- diga avverkningar, över vilka beskrivning och kartskisser upprättats. Då ett flertal av dessa avverkningar gjorts å mark, där ägaren förut skogsodlat utan någon kraftigare påstötning från styrelsens sida, har styrelsen icke an- sett behövligt att infordra garantier för återväxtens betryggande mer än för c:a 30 st. avverkningar. Av dessa har inkommit 14 st. skogsodlings- förbindelser. Då det visade sig omöjligt att träffa överenskommelse an- gående skogsodling å 6 st. hemman, såg sig styrelsen föranlåten påkalla undersökning å dessa jämlikt $ 2 av skogslagen. Å en av egendomarna måste styrelsen begära avverkningsförbud, för att därigenom kunna tvinga ägaren att lämna fullt betryggande garantier för återväxt, vilket även lyckades, sedan avverkningsförbudet gällt över 1 månad. 224 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Domstolsutslag har avkunnats i 2 mål och fastställde domstolen där- vid de skogsodlingsanspråk, styrelsen framställt. Nedanstående tablå utvisar avverkningarnes fördelning på olika häraden. o | Summa av- N föder året, |Rapperterade Under året | lämnade för. 130 Eh seen dl Då SER ADS inlämnade | bindelser agstridiga under åren ÄLG o z förbindelser under åren avverkningar 1905—14 1905—14 | | | INIa SD O Ref a SER SSR fn sjoslejefes 44 643 3 299 (VIRT LO [LA ia cop fel sl oa ale fade 4 341 3 | 132 I I Valle, Gudhem, Kåkind ......... 36 273 4 113 | Kinne, Kinnefjärding, Kålland 41 212 | 2 60 | Skåning, Vilske, Frökind ...... 22 89 I 24 | Åse, Viste, Barne, Laske ...... | I 72 I 23 | | Summa| 148 I 1,630 | 14 651 Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéerna hava under året ökats med 3 st. och finnas nu sådana i 113 av länets 260 socknar. Kommittéerna hava liksom förut biträtt styrelsen med upptagande av skogsodlingsrekvisitioner samt i en del fall lämnat tjänstepersonalen värde- full hjälp i dess arbete. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. De under 1913 rådande konjunkturerna å trävarumarknaden hava fort- satt och vid slutet av berättelseåret i viss mån ytterligare förbättrats, vil- ket naturligen bidragit till att avverkningarna varit både många och stora. Särskilt har till följd av de å pitprops enormt stegrade priserna, vilka gjorde sig gällande under årets sista kvartal, en del omogen skog av- verkats, men som ett glädjande faktum av denna prisstegring å mindre dimensioner, kan styrelsen konstatera, att skogsägarna fått blicken öppen för gallringarnas stora betydelse. Styrelsens alla tjänstemän voro även under de sista månaderna av året strängt upptagna av gallringsstämp- lingar. Många hava dock de skogsägare varit, som av vinningslystnad passat på de goda konjunkturerna och i förtid kalavverkat stora arealer med ungskog, och styrelsen fruktar att flertalet av nästa års avverknings- rapporter skola förmäla om dylika ungskogsavverkningar. Flera svåra stormar på senvintern och våren samt en natten mellan SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 225 den 4 och 5 dec. (på årsdagen av 1913 års svåra storm) hava på fler- faldiga ställen inom länet förorsakat stora skador. Bland andra kalami- teter, som skogen under berättelseåret varit utsatt för, äro insekts- och svampskador. I sin förra årsberättelse framhöll styrelsen den allt för litet beaktade skada, som märgborren åstadkom å tallbestånden och i föredrag och annorledes har skogsägarna fått anvisningar, hur märgborrs- härjningarna böra bekämpas. Dessa härjningar äro naturligtvis svårast, där virkesupplag finnas, såsom vid sågverk och järnvägsstationer. De många vindfällen, som uppstått efter de senaste årens osedvanligt starka stormar, äro också en härd för spridande av märgborrarna. Bland sjukdomar är det fortfarande Peridermium (törskatesvampen), som åstadkommer de största skadorna, och göres av styrelsens personal allt vad den kan för att hos skogsägarna inpränta, att de alltid i främsta rummet vid gallringar och rensningshuggningar skola hugga tallar behäf- tade med denna sjukdom. Rörande skogarnas tillstånd i övrigt torde några väsentliga förändrin- gar utöfver de i styrelsens föregående berättelser meddelade ej före- finnas. Beträffande skogseldar under året hänvisas till tablån å omstående sida. Sammandrag över Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper för år 1914. Inkomster: 12) Tee bn (2 Flo dal, a UO JES bbpgsncbsbr bör GE ER BARS, BE ORSA RR be RE 6,445: 66 Statsanslag för uppehållande av styrelsens verksamhet .............. 4,000: — Statsanslag till skogsodlingens befrämjande 3,273: — FATGSKD EST USA orre AA AE rr SS felat AU LRE o ÄNEA Lem sek Er rd 4,000: — Skogsvårdsavgifter (härav för 1913 14,362: I5) ..........0.-000+000 33,455: 44 INOTS Äl DIN E Sm ed eTOrE TON 0 Ch PARET seed. 9,082: 65 ETS tre ORO tr CA CF NR Er RR AE RA SA AA 440 MF ÖTSÖNCNS EO El SS SR VRT SR RONNE ARR Ad rår SYRA VR RR OT Sa ARA 17,265 Försålda kulturredskap .......... (25 LANE SR NERE JE Ra RE SR Noda skär 45: 50 IA Ter bltnD a Syn EkOS ina CE Sr ere RAL SS RO ANAR 2505-27 USS EO Tr RIE RESER SES TNE UR ARN AON SA STAS ne Fr rasa Sd a nn 112: 97 MED TLA ET NE LET FANN NR rs a mA pd et må rä MR Rida a tsar eg 17,200: — Summa kronor 96,214: 49 + 19,093: 29 kr. inflöto först den 29 december. 15 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. NN NN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Skogseldar inom | Brandställets Plats där skogselden | HustäkdtKil SA BeR Ad a | Sc jLvSts id då | efintliga träd- Se pågick. Fa | Orsak til el- | 8 |Areal — skogs-| | pärmaste by | skogsel- | slag, angivna i mark som över- : | R dens upp- |. | si — med angivande! den på- | tiondelar där |ojcks av. elden | Å | | komst | £ av dess namn! gick | jelden uppkom Socken By | | | Kilometer | Har | I 2 3 4 5 | 6 7 | | Hova Nockerud | 2 t. Nockerud! 16 juli | Gnistor från] 0,7 tall 70 | och Hå- I t. Hohult järnvägsloko-| 0,3 gran | hult | | motiv | | | Götened | Backgår- |1 till Backgår- juli D:o Tall 1,5 den den, 2 till Gö- | | | tened | Yllestad — 8 till Bodenedl4—5 maj D:o 0,9 tall | 90 | 16 » Yllestad| 0,1 gran | I || | 161,5 | Utgifter: Skogsodling och plantskolor (häri ingå kottinköp) ..................... 53,950: 28 Avlöningar. BEAVUEEEA CR UNN NR BEER OS Oas > fe Rs pl OR Are BAR RAR RAR je, Ms ga NOG Reseersättningar : 42 Litteratur (för distribuering) RSA an AoA bjud åa SES rerernerternenrnen 3ANINA Expedition och AITversen (DIY al 785200 ka MD e LAT) EEE Re Re 20,30 Bebhallning, fil 20555 väder abe SSA dd, re EST ASO BIEN 8,872: 54 Mariest ad den 29 mars 1915. Summa kronor 96,214: 49 ; Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: M. F. Rodhe. Alf Winblahd. SKARABORGS Skaraborgs län år 1914. LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Medel, varige-) a | Med anlednin z nom elden be-| n g Beräknad |”. Summa av be- Igränsats, t. ex./Beräknad av skogseldens Den brun-| brandska- naturlig be- | Kd -Jräknad brand- 2 Igränsning motj mrs uppkomst vid- na skogens| da å hela skada o. släck- Anteckningar myrar o. inträf-| kostnad tagna rättsliga medelålder| skogsbe- |fande regn, in- ningskostnad | CER gripande av | leller andra åt-| läckn.:man- | x > | FENA Kronor Kronor gärder = | skap m. m. | 8 9 | 10 II 12 | 13 14 I | 30 c:a 2,500 | Ingripande av, c:a 600 c:a 3,100 |Järnvägenläm-| Skogsmarken | släcknings- | nat. markäga-| utgjordes = till manskap | ren ersättning! stor del av| Imossmarker el-/ ler mark be- vuxen med | mindervärdig | | skog 30 = D:o | - — | D:o | | | å | | | Sämre skogs-| | < äs- | 50 12,000 | D:o 1,200 13,200 D:o SEESLSYmNEe | | marker samt | | myrmarker I | | | Undertecknade i vederbörlig ordning utsedda att granska Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1914 få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Frånsett under året upptagna och inbetalda lån, till ett belopp av 175200 Kl Inkomster: Behållning från 1913, inclusive 1,000 kr. upplånade medel, innestående å bankräkningar Utestående förskotter 1,912: 20, kontant i kass. 33: ae har skogsvårdsstyreslen haft följande inkomster och utgifter 4,500: — 1,945: 66 6,445: 66 Transport kronor 6,445: 66 228 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914 Transport kronor 6,445: Statsanslag till uppehållande av styrelsens verksamhet 4,000: — > » skogsodlingens befrämjande ............... 3,273: — TjAn dStin gets an sla 2050 ss sets of RNE a är Aaberg 4,000: — Skogsvårdsavgifter (därav för 1913 med 14,362: 15 0. för no TAN den 29 dec: med F10,0057 200 KINA Re SR 33455 44 Eörsäljningsmedel kör. frö. OCh! PlaDtön öser 9,082: 65 BÖRS EO [NR hal fäder ts nar AA es SRA JENKINS 17,265: — 2 FASER GUERE CSKAD,. src a besegrats TN RS SE 45: 50 10905 höj o0 h over RO) En gb RETELD NARE KO (ST se ANF Orr Sar NNSSE GSR ARA de 4'705— Återburna SYNSEKOStnader 0. fr.scresnar er Menar BÄR 215082 1 22 h al) CR FERR (ä RE SR ARR SIR a Sr a a ANDE 112: 97 +72,568: Summa kronor 79,014: Utgifter: Skogsodling och plantskolor samt kottinköp............... 53,950: 28 7378 (0) IV EN nan änder AD SER RE SE SER Ean EI SA SR SA ROMS BL AL S2ANO5 IKESPELSALLNIN EAT eko detss se oss se erle Sejs en See kps ersten 4,412: 42 TACrerArIRA (för tdis tb denn os) re SS 345: 55 Expedition och diverse (däribland 1,000 kr. inbetalt lån) 4,102:75 70,135 Behållning till 1915; innestående å bankräkningar $8,208: 50 Utestående förskotter och kontant i kassan ............... 670:04 8,878 Beträffande styrelsens verksamhet i övrigt få vi hänvisa till den styrelsen avgivna årsberättelsen. Räkenskaperna hava siffergranskats 66 83 49 195 NA Summa kronor 79,014: 49 av av riksbanksbokhållaren Sven Höglund. Några mindre räknefel, som där- vid anträffats, hava anmälts till rättelse i innevarande års räkenskaper. Då räkenskaperna i övrigt befunnits riktiga och behörigen verificerade, samt styrelsen enligt revisorernas åsikt med stort nit och intresse full- gjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1914 års för- valtning. Mariestad den 18 maj 1915. Josef Fischer. Av Kungl Maj:t förordnad revisor. A. O. E. Hedenstierna. A. W. Schmidt. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Av landstinget utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Värmlands läns landstings- område berättelse om 1914 års verksamhet samt om skogarnas tillstånd och skötsel. De grunder, varefter skogsvårdsstyrelsen utövat sin verksamhet, hava under berättelseåret icke undergått några förändringar, varför i detta hän- seende hänvisas till tidigare avgivna årsberättelser. Styrelsens sammansättning har under år 1914 icke förändrats. Såsom av Kungl. Maj:t utsedd ordförande har alltså fungerat bruksägaren m. m. Reinh. Geijer, Filipstad. Ledamöter äro f. skogschefen m. m. fil. d:r Fr. Lovén, Karlstad, utsedd av landstinget, och f. kaptenen m. m. B. A. de Verdier, Gustavsfors, utsedd av hushållningssällskapets förvaltnings- utskott, med resp. bruksägaren Carl Rhodin, Arvika, och bruksägaren m. m. Fr. Canell, Koppoms Bruk, som suppleanter. Under året har styrelsen varit samlad till fyra sammanträden. En till hösten planerad inspektionsresa till länets nordligaste delar måste på grund av de då inträffade kritiska förhållandena inställas. Vid det under december i Stockholm sammanträdande mötet mellan rikets samtliga skogsvårdsstyrelser närvar såsom styrelsens representant fil. d:r Fr. Lovén. En av styrelsen vid detta möte väckt motion om underdånig framställning till Kungl. Maj:t om åtgärders vidtagande för vinnande av större säkerhet för att utländsk skogsavverkare komme att erlägga på honom belöpande skogsaccis- och skogsvårdsavgift, vann mö- tets gillande. Tjänstepersonalen har även under berättelseåret utgjorts av 1 ordinarie och I extra länsjägmästare samt 8 länsskogvaktare. Till den genom extra länsjägmästare K. F. Mellquists avflyttning ledigblivna tjänsten antogs efter ansökan e. jägmästaren N. P. Fornander. I och för den omedelbara ledningen av de här nedan närmare omtalade skogsodlingsarbetena anställdes under 1914 års vår 100 st. plantörer. Planläggningen och avsyningen av de dikningsarbeten i skogsmark, var- till bidrag lämnades av styrelsen, krävde utöver den ordinarie perso- nalen — anställandet av 135 st. dikningsförmän. J 230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. De största resultaten vid strävandet att väcka skogsägarnas intresse för vidtagandet av behövliga skogsvårdsåtgärder uppnås enligt styrelsens uppfattning genom den direkta påverkan, som av personalen utövas i detta syfte, och torde härutinnan för visso vara att söka en av länsskog- vaktarnas huvuduppgifter. Dessa bliva helt naturligt under sina resor inom respektive bevakningsdistrikt i tillfälle att iakttaga en del större och mindre missförhållanden å hemmansskogarna, och kunna de vid per- sonligt sammanträffande med vederbörande skogsägare framhålla de åt- gärder, som från skogsvårdssynpunkt kunna vara lämpliga. Såsom en mätare å resultaten af detta tjänstepersonalens — i första hand länsskog- vaktarnas — upplysningsarbete kan mängden av inkomna ansökningar om skogsodlings- och dikningsbidrag samt biträde för anvisningar rörande skogsvård anses, ty, som i tidigare berättelse påpekats, komme en stor del av dessa arbeten aldrig till stånd, om ej länsskogvaktaren vid besök hos vederbörande biträtt denne med utskrivandet och insändandet av ansökningsblanketten till skogsvårdsstyrelsen. En granskning av ansök- ningarna om bidrag till skogsodling under våren 1915, varav flertalet således inkommit till styrelsen under berättelseåret, visar, att av 658 st. dylika ansökningar ej mindre än 582 st. utskrivits och insänts av veder- börande länsskogvaktare. Biträde av skogsväårdsstyrelsens personal för råd och anvisningar har efter skriftlig ansökan under året lämnats till 176 skogsägare. Jämfört med föregående år visar denna siffra en ganska avsevärd minskning. Orsaken härtill torde vara att söka bl. a. i den omständigheten, att de flesta av dessa anvisningar, vilka allmännast avse tillämnade avverknin- gars planläggning, begäras och lämnas under hösten. Till följd av de vid denna tid rådande oroliga förhållandena uppsköto en del skogsägare sina avverkningar till ett följande år. Av ovannämnda 176 anvisningsförrätt- ningar avsågo: 32 st. utmärkning av fröträd, 11 » utstämpling av gallringsvirke, 97 >» utsyning i allmänhet samt 36 » anvisning om skogsvård i allmänhet. Under berättelseåret har länets hushållningssällskap anordnat sju före- läsningskurser för småbrukare, fördelade på följande socknar: Gåsborn, Alster, Tveta, S:a Råda, Köla, Sunnemo och Gräsmark. Vid varje sådan kurs har någon av länsjägmästarna hållit 3 —4 timmars föreläsning om skogsvård. Vid lantbruksskolan å Varpnäs, lantmannaskolan å Elgå samt lant- manna- och folkhögskolorna i Molkom har genom styrelsens försorg un- dervisning meddelats i skogshushållning. För detta ämne är vid de tvenne VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 231 förstnämnda skolorna anslagen en tid av 40 timmar per kurs, och möjlig- göres härigenom att med eleverna såväl teoretiskt åa lärorummet som demonstrationsvis ute i skogen genomgå de viktigaste grenarna av skogs- skötseln. Vid Varpnäs beredes även eleverna tillfälle att under sakkun- nig ledning deltaga i skogsodlings- och gallringsarbeten. Vid skolorna i Molkom har undervisningen endast bestått i 10 timmars föreläsningar. Undervisningen vid alla dessa skolor sköttes under berättelseåret av extra länsjägmästaren. Även under 1914 har den i tidigare årsberättelser omnämnde föreläsa- ren Carl Asplund hållit enstaka föredrag å spridda platser inom länet. Liksom förut hava föredragen helt bekostats av skogsvårdsstyrelsen, men har den förening eller korporation, som önskat erhålla föredrag, varit skyldig anskaffa lokal, ombesörja nödig affischering o. d. Under året hava hållits 26 st. dylika föreläsningar, och har flertalet av dessa varit besökt av ett ganska stort antal åhörare. Då Skogsvårdsföreningens folkskrifter under året upphörde att utkomma, prenumererade styrelsen i stället på 200 ex. av den genom samma för- ening utgivna tidskriften »Skogen» att genom länsjägmästarens försorg utdelas till för skogsvård intresserade inom länet. Ett antal av fil. d:r Fr. Lovéns småskrifter om skogsvård ävensom 100 ex. av tidskriften »Skogvaktaren» hava dessutom genom expeditionens försorg distribuerats. Tillsammans med ett flertal andra skogsvårdsstyrelser deltog styrelsen som utställare vid Baltiska utställningen i Malmö, varvid i grafisk fram- ställning visades en del av de resultat, vartill den företagna taxeringen av Värmlands skogar kommit. Skogsvårdsstyrelsens plantskolor i Deje, Seffle och Årjeng hava under året levererat 3,061,600 st. för utplantering lämpliga plantor, därav 1,036,750 st tall- och 2,024,850 st. granplantor. Tillgången på tall- och granplantor var ej obetydligt större än styrel- sens direkta behov, och kunde således till enskilda skogsägare, statsrevir och andra skogsvårdsstyrelser försäljas 238,350 st. tall- och 417,250 st. granplantor eller tillsammans 655,600 st. plantor. För utplantering å därtill tjänlig mark inköptes från annan skogsvårds- styrelse 6,000 st. bergtallplantor. Vid berättelseårets slut funnos enligt på senhösten verkställd inven- tering följande antal plantor: INSEHSCKEN Aa 970,000 st. tall; 2,061,000 st. gran; 35,500 st. lärk Ib DN SR ses S NS TÖGOOO ESA OS OOOA 2 4,000 » oo» TARAS ET ER HOOSOOO HATE LI LI 270,000K RES 1,000 » S:a 1,770,000 st. tall; 4,703,000 st. gran; 40,500 st. lärk S:a 6,513,500 st. plantor. 232 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. I ovanstående summa äro emellertid inbegripna över 2 mill. 1-åriga granplantor, vilka ej förrän efter ytterligare en vegetationsperiod äro användbara för utplantering. Under 1913 års vår påbörjades, som i föregående årsberättelse med- delades, ganska omfattande och jämförelsevis kostbara jordförbättrings- arbeten för minskande av den i Seffleplantskolan förekommande upp- frysningen. Dessa åtgärder hava visat sig särdeles ändamålsenliga och effektiva, i det att skadegörelsen å plantorna genom uppfrysning, efter vad man kan döma, avsevärt reducerats. Tillgången på vackra 2-åriga granplantor i denna plantskola är sålunda vid berättelseårets slut ovan- ligt stor. Dejeplantskolan, som är anlagd på lätt sand (gammal Klarälvsbotten), har under sommaren lidit betydligt av den osedvanligt svåra torkan, vilken i förening med diverse fröätande fåglar (duvor, gråsparvar m. fl.) fullständigt fördärvat vårens tallsådd. Gransådden har dess bättre ej i tillnärmelsevis samma grad skadats. Styrelsens vid Deje beiägna fröklängningsanstalt har under hela be- rättelseåret varit i full verksamhet. Tillgången på såväl tall- som grankott var under vintern 1913—1914 riklig inom hela länet. Grankotten, som under det föregående året var till den grad insektskadad, att den måste betraktas som oanvändbar, visade sig denna vinter — om ej av särdeles god beskaffenhet — dock vara fullt användbar. Kottuppköpet bedrevs genom ett 250-tal i olika delar av länet bosatta uppköpare. Redan i mitten av februari måste emellertid kottuppköpet upphöra. Trots den under början av året full- bordade tillbyggnaden av fröklängningsanstalten, varigenom dennas ma- gasinutrymme ökades till mer än det dubbla, kunde nämligen ej beredas utrymme för mera av den inströmmande tall- och grankotten. Under berättelseåret inköptes ej mindre än 5,064 hl. tall- och 6,494 hl. grankott. Klängningen pågick hela året med endast ett par kortare avbrott för mindre reparationsarbeten, och omfattade den 366,8 hl. tall- och 5,184 hl. grankott. Den klängda kotten lämnade 219 kg. tall- och 2,778.4 kg. granfrö, motsvarande ett genomsnittsutbyte av för tallen o,s och för granen 0,s4 kg. per hl. All den från föregående år kvarliggande och under 1914 inköpta kotten hann sålunda ej utklängas under berättelseåret, utan förefanns vid dettas slut en behållning av 6,332 hl. tall- och 2,400 hl. grankott. Genom en del smärre ändringsarbeten inom anstalten har dennas klängningskapacitet ökats med c:a 20 Zz. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 233 Skogsodling. Bidrag till och biträde vid skogsodling har under berättelseåret tillhandahållits länets skogsägare på samma villkor, som tidigare härför varit gällande. Som god tillgång å såväl frö som plantor förefanns, kunde även under år 1914 bidrag till skogsodlingarna utgå till alla dem, som hos styrelsen anhållit om och voro berättigade till dylikt bidrag. Omfattningen av de under berättelseåret under ledning av skogsvårds- styrelsens personal utförda skogsodlingsarbetena framgår av tablå I, av vilken synes, att under år 1914 hava 6068 st. skogsägare utsått 1,633 kg. frö, därav 945,1: kg. tall- och 687,9 kg. granfrö, samt utsatt 7,425,000 st. plantor, därav 598,900 st. tall- och 826,100 st. granplantor, varvid en ytvidd av 2,270,7 hektar skogsodlats, därav 1,861 hektar genom sådd och 409,7 hektar genom plantering. Av den sålunda skogsodlade arealen äro 1,834,7 hektar att hänföra till fullständig skogsodling och 436 hektar till hjälpkultur. En jämförelse med motsvarande siffror från de senaste åren visar, att 1914 års skogsodlingar under styrelsepersonalens ledning varit av något större omfattning än vanligt. Orsaken härtill torde åtminstone delvis vara att söka i den rikliga tillgången på skogsfrö samt de därmed sam- manhängande låga fröprisen. Framhållas bör, att av ovanstående under styrelsens personals ledning utförda skogsodlingsarbeten år 1914 ej alla kommit i åtnjutande av bidrag från skogsvårdskassan. Jämlikt av styrelsen fastställda villkor för erhål- lande av dylikt skogsodlingsbidrag — utgörande intill 20 kg. frö till !/,, av inköpspriset samt plantor och plantörsbiträde gratis — förverkas rätten härtill, såvida fröträd, om sådana funnits å den avverkade marken och bort ställas för främjande av självföryngring, icke kvarlämnats i till- räckligt antal. Till skogsodling av hyggen av detta slag lämnas således ej något som helst bidrag, men har styrelsen av flera orsaker ansett förmånligt att mot självkostnadspris tillhandahålla vederbörande skogs- odlingsskyldige behövligt frö- och plantmateriel ävensom plantörsbiträde. Under 1914 års vår utfördes dylika av vederbörande själva fullständigt bekostade, men av styrelsens personal ledda skogsodlingsarbeten å 30 st. avverkningstrakter, omfattande en sammanlagd areal av 92,1 hektar, varav 86,1 hektar skogsodlades genom sådd och 6 hektar genom plantering. I likhet med vad alltid förut varit fallet, var det nästan uteslutande länets mindre skogsägare, som anlitade styrelsens hjälp vid ledningen av skogsodlingsarbetets utförande. Flertalet av de större skogsägarna — såväl enskilda som bolag — hava nämligen egen skogspersonal och se 234 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. sig således i stånd att på ett nöjaktigt sätt få sina arbeten av detta slag utförda utan hjälp från styrelsens sida. Då de vid något enstaka tillfälle begära plantörsbiträde av styrelsen, är anledningen vanligen att söka i den stora omfattning, vederbörandes skogsodlingar av en eller annan orsak erhållit, och som gjort det svårt att, med hänsyn till andra vid denna årstid även brådskande arbeten, med egen personal medhinna hela skogsodlingen för året. Under 1914 är det endast 7 skogsägare med egen skogspersonal, som haft biträde av styrelsens plantörer, och är anledningen i alla dessa fall ovan anförda förhållande. Oaktat skogsodlingarna ej utföras under styrelsens ledning, erhålla de skogsägare, som förfoga över egen skogspersonal, intill 20 kg. frö till nedsatt pris samt plantor i mån av tillgång. Omfattningen av de skogs- odlingsarbeten, som på ovannämnda sätt zvnderstötts av skogsvårdskassan, framgår av tablå II, av vilken synes, alt under berättelseåret av 35 st. skogsägare mutsåtts 348,; kg. frö, därav 227 kg. tall- och 121,5 kg. gran- frö samt utplanterats 834.500 st. plantor, därav 195,200 st. tall- och 639,300 st. granplantor, genom wilka frö- och plantmängder en areal om 595,9 hektar beräknas hava blivit skogsodlade, 372,; hektar genom sådd och 223,, hektar genom plantering. Rörande de omfattande skogsodlingsarbeten, som utan någon som helst hjälp från skogsvärdsstyrelsens sida under året kommit till utförande a marker, tillhörande länets största skogsägare — skogsbolagen — ser sig styrelsen i tablå III jämväl i tillfälle lämna närmare uppgifter. Siff- rorna i denna tablå äro häradsvis sammanställda med ledning av de på begäran av vederbörande skogsägare välvilligt lämnade uppgifterna härom. Av nämnda tablå framgår, att under år 1914 utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan inom länet å enskildas skogsmarker utsålts 1,014,2 kg. skogsfrö, därav 813 kg. tall- och 801,2 kg. granfrö, samt utsatts 1.3582,500 plantor, därav 283,100 st. tall- och 1,099,700 st. granplantor, genom vilka frö- och plantmängder 2,751,5 hektar skogsodlats. I tablå IV hava tablåerna I—III sammanfattats och utvisar denna, att under år 1914 å enskildas skogar inom Värmlands län skogsodlats tillkopa 5,018,4 hektar, vartill åtgått 3,595.7 kg. skogsfrö och 3,042,300 st. plantor. Sommarens svåra torka kommer helt naturligt att skadligt inverka på resultatet av de under våren utförda skogsodlingarna, men efter de iakt- tagelser, som ännu under senhösten gjordes, föreföll dock skadegörelsen mindre än man kunnat befara. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 2 EJ in Skogsdikning. Så längt styrelsens ekonomi det medgivit, har även under det gångna året bidrag lämnats till skogsägarna för utförande av diknings- och bäck- rensningsarbeten aå till skogsbörd tjänlig, vattensjuk mark. Såsom alltid förut har styrelsens personal kostnadsfritt planlagt och avsynat diknings- arbetena hos den skogsägare, som därav varit i behov. Det direkta bidraget utgick under 1914 med 40 4 av nedlagda skäliga kostnader, dock högst 800 kronor. Intet bidrag utbetalas förrän dikningen blivit av styrelsens personal avsynad och godkänd. Av nedanstående siffror framgår med all tydlighet, att intresset för dikningar i skogsmark är mycket stort hos länets skogsägare. De under berättelseåret med bidrag ur skogsvårdskassan utförda torr- läggningsarbetena finnas häradsvis sammanställda i tablå V, som visar, att av 530 st. skogsägare nygrävts 5067,009 löpmeter diken för en kostnad av I10,178:58 kronor och upprensats 78,093 löpmelter bäckar för 8,490: 69 kronor eller tillhopa torrläggningsarbeten med bidrag ur länets skogsvårds- kassa utförts för en summa av 118,075:27 kronor. Årets slutsummor äro ej fullt så höga som föregående års, vilket skulle kunna väcka den föreställningen, att dikningsarbetena under 1914 varit mindre omfattande än 1913 års arbeten av detta slag. Så är emellertid ej förhållandet, utan tvärtom. I de för 1913 redovisade dikningarna ingingo — som på sin tid framhölls — en del arbeten, som i verklig- heten utfördes redan år 1912, men som av mellankommande hinder ej det året kunde avsynas, varför de uppfördes i påföljande års redogörelse. Hade icke sensommarens och höstens orostider mellankommit, hade sä- kerligen en del ytterligare dikningsarbeten kommit till utförande. Med stöd av från de större skogsägarna — av vilka en del utföra mycket omfattande torrläggningsarbeten i sina skogar — inhämtade upp- gifter ser sig styrelsen i tillfälle att i tablå VI angiva omfattningen av de diknings- och bäckrensningsarbeten, som utan något som helst under- stöd från länets skogsvårdskassas sida under året kommit till utförande inom länet. Nämnda tablå utvisar, att utan ringaste bidrag ur länets skogsvårdskassa år 1914 nygrävts 131,542 löpmeter diken för en kostnad av 30,0506: 10 kronor och upprensats 68,479 löpmeter bäckar för 9,617: 85 kronor eller tillkopa alltså torrläggningsarbeten för en kostnad av 40,273: 95 kronor. Inom länet har sålunda, som av tablå VII framgår, vilken utgör ett sammandrag av tablåerna V—XVI, å enskildas skogar under år 1914 ny- grävts Ö99,15I1 löpmeter diken och upprensats 147,172 löpmeter bäckar för en sammanlagd kostnad av 158,949: 22 kronor. 236 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Det år denna berättelse avser utmärktes över hela landet av talrika, omfattande skogseldar, framkallade och gynnade av den under hela som- maren rådande svåra torkan. Även inom Värmlands län förekommo under sommaren en del skogseldar och tillbud till dylika. I överens- stämmelse med beslut, fattat vid för skogsvårdsstyrelserna gemensamt möte i Stockholm, har styrelsen genom sin personal samt genom inhäm- tade upplysningar från de större skogsägarnas skogsförvaltningar sökt ästadkomma en sammanställning över de skogseldar, som förekommit under år 1914 inom länet. I tablå IX finnas dessa uppgifter samman- ställda, men anser sig styrelsen böra framhålla, att de i tablån införda uppgifterna rörande brandskada samt släckningskostnad naturligtvis an- givas under en viss reservation, då dessa siffror i ett flertal fall ej kun- nat av personalen noggrant kontrolleras. Som av tablån framgår har under året genom 37 st. skogseldar en areal av 405 hektar härjats. Den uppkomna förlusten — oberäknat släckningskostnaden — har uppskattats till 35,260 kronor. I jämförelse med andra trakter av landet torde årets skogseldar inom länet hava varit få och av relativt ringa storlek. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. Den skogsvårdsstyrelsen tillkommande uppgiften att övervaka skogs- lagens efterlevnad har fullgjorts på enahanda sätt, som under alla före- gående år. Genom upprepade besiktningar från personalens sida över- vakas sålunda, att alla de marker, där återväxten genom verkställd av- verkning äventyrats, i behörig tid genom skogsodling ånyo försättes i skogbärande skick. Liksom förut har styrelsen även under det förflutna året i denna sin uppgift nära nog undantagslöst mötts av förståelse från de skogsodlingsskyldigas sida. Undersökning enligt $ 2 i skogslagen har sålunda under 1914 endast behövts påkallas för tvenne avverkningar. Rörande den ena av dessa, belägen i Rotviks hemman i Gillberga socken, har efter hållen syn under året betryggande överenskommelse jämlikt $ 3 i skogslagen kunnat träffas. Den andra påkallade undersökningen, avseende skogsmark å hemmanet Råbäcken i Östmarks socken, hade ej vid årets slut ännu medhunnits. I föregående årsberättelse meddelades, hurusom styrelsen i tvenne fall nödgats mot de skogsodlingsskyldige anhängiggöra åtal inför vederbörlig domstol. I båda dessa mål har under året utslag fallit och har beträf- fande bägge fallen styrelsens yrkanden till alla delar fastställts av härads- rätten. Med domstolens utslag åtnöjde sig svarandena i det ena målet, under det att en av de i andra fallet ansvariga tre personerna hos högre VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 280 rätt överklagade häradsrättens utslag. Hovrättens dom i detta mål hade vid årsskiftet ännu icke fallit. Utan föregående laga undersökning hava under berättelseåret särskilda överenskommelser rörande erforderliga skogsodlingsarbetens utförande träffats rörande 18 st. lagstridigt avverkade skogstrakter. Av de avverkningar, som utförts under vintern 1913-—1914, är det — oafsett kalhyggen å sedan gammalt skogsvårdande skogsägares marker — endast 43 st., som redan vid under berättelseåret företagna besikt- ningar befunnits utförda på sådant sätt, att direkta åtgärder för åter- växtens tryggande ansetts nödvändiga. Fördelningen av dessa avverk- ningstrakter framgår av tablå VIII. Över samtliga dessa hyggen hava under sommaren upprättats detaljerade beskrivningar, varjämte i de fall, där det för den fortsatta kontrollen från styrelsens sida ansetts behövligt, kartor upprättats, å vilka de äventyrade områdena inlagts. Dessutom hava under året 91 st. beskrivningar över lagstridiga trakter, uppkomna genom tidigare avverkningar (1909—1913), omarbetats, kom- pletterats eller nyupprättats. Dessa beskrivningar avse kalhyggen med en sammanlagd areal av 621,7 hektar. På grund av att återväxten genom lyckad skogsodling numera kan an- ses fullt tryggad, har styrelsen under berättelseåret sett sig i tillfälle från vidare åtgärder och tillsyn avskriva 100 st. lagstridigt avverkade hygges- trakter med en sammanlagd areal av c:a 527 hektar. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Den av Kungl. Maj:t tillsatta kommissionen för försökstaxering rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län har under aret avslutat sitt arbete och avgivit sitt utlåtande. För sättet, varpå själva taxeringsarbetet utfördes, lämnades en redo- görelse i 1911 års berättelse. I sin nyssnämnda aårsberättelse har styrelsen, efter av kommissionen gjorda preliminära Ööverslag, angivit en del siffror rörande taxerings- resultatet. Då betänkandets slutgiltiga resultat i vissa fall relativt väsent- ligt avvika från de tidigare uppgivna, anser sig styrelsen här nedan, ur det vidlyftiga arbetet — omfattande ej mindre än 227 sidor text och 147 sidor tabelltryck — böra anföra några av de siffror rörande de värm- ländska skogarnas och skogsmarkernas tillstånd, vartill taxeringen kommit. Arealfördelningen. Skogsmark ...... 1,194,806 hektar, motsv. 61,83z0 & av hela länets areal Flagmarke ses 73,052 , 3,780 » p Transport 1,267,858 hektar Ö5,610 238 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport 1,267,858 hektar Ö5,610 20 MoOssmarks.....s.- 191,646 > motsv. 9,918 » av hela länets areal Inägor 249,520 » » 2902 NI » » » BERO SA 39,824 21000 AR » » » VI Onos SSV BSS » Of IE HD RE > » Matten fer stte 180,022 =» O,316 » » > > > S:a 1,932,408 hektar 100,000 20 Hela antalet träd befanns utgöra 3,799,274,870 stycken och fördelade dessa sig på olika dimensionsklasser, som nedanstående tablå utvisar: 15—19,99 Cm, | O0—4,99 Cm. 5—9,990 em. 10—14,99 Cm. | 2,485,586,736 st. 695,526,923 st. 363,007,675 st. | 163,978,592 st. | 65,42 20) (18,35 20) (9,ss 20) (4,32 HK) 22 STR OR = SEE påska BRETT AREAN 20—24,99 Cm, 25—29,99 cm. 30—34,99 Cm. 35—39,99 cm. | 61,183,947 st. 21,152,379 st. 6,266,255 st. 1,795,873 st. (1505 20) 40—44,99 Cm. (0,16 26) | RNA | (0505 20) 45— 49,99 Cm. 50 cm. och däröver 551,308 st. 147,579 st. 77,609 st. (0,014 20) (0,004 20) (0;002 20) | Av länets skogs- och hagmark visade sig 12,7 2 vara bevuxna med skog i åldern 0o— 19 år, 20,6 » » » 20— 39 > sög jer "> -40— 59 TSE a » > » » » GO JO 555 » » 80— 99 >» 3,4 » p > ) 1I00—119 > 253,2 » » , » 120 och däröver, 172 > 3 » — olikåldrig skog samt HAS kala. Kubikmassan (utan bark), fördelad på olika trädslag och grovleks- klasser framgår av nedanstående tablå: Kubikmassa i kbm. | Klassens kubikmassa | | Dimensions- | | klass - - SR S I å Ae cm. Tall Gran | Björk Övriga S:a Köra & av hela | m.-massan | | q | o— 4,99 | 668,288 | 1,310,958 | 815,341 | 445,185 | 3,239,772 3,98 5— 9599 2,422,318 | 4,797,494 | 2,002,110 | 724,372 9,946,294 EA 10--14,399 | 5,392,180 | 10,401,801 | 2,664,863 | 790,863 | 19,159,707 23,37 ran 5 LEG i | | Transp. | 8,397,786 |16,510,253 | 5,482,314 | 1,960,420 || 32,345,773 | 39,49 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239 | Dimensions- Kubikmassa i kbm. Klassens kubikmassa | klass LÄS Sr a em. Tall Gran | Björle Ca Övriga |! S:a kbm. | ye Nea | | kbm,.-massan AR a nn an mn a nt 3 3 | y Transp. | 8,392,786 | 16,510,253 | 5,482,314 | 1,960,420 | 32,345,773 39,49 | I5—19,99 | 7,217,209 | 10,742,344 | 2,056,086 | 663,071 I 20,678,710 25,28 | 20—24,99 | 6,594,189 | 6,703,535 | 1,054,615 | — 347,837 | 14,700,176 17,94 | 25—29,99 | 4,408,522| 3,079,263 | 503,982 | 180,239 | 8,172,006 9597 30—34,99 | 2,070,210 | II 10,647 | 251,770 135,837 || 3,568,;464 4,36 35—39:99 912,368 | 426,812 110,065 | 52,431 | 1,501,676 1,83 40—44599 | 336,538 140,576 | 86,600 43,102 | 606,816 | 0,74 | 45—49,99 94.835 54,772 | 18,287 | 298,572 I 196,466 | 0,23 | 50— | 64,118 11,657 46,884 | = EON 0,16 | ERA SES) NE TNE I re hele rå [IS SR a I RE Et 1 Je EA fe SR S:a | 30,090,775 | 38,779,859 | 9,610,603 | 3,411,509 I 81,892,746 | 100,00 Totala kubikmassan i Värmlands län är således 81,892,740 kubikmeter, varvid dock barken ej medräknats. Enligt kommissionens undersökningar visade sig barkprocenten för hela virkeskapitalet utgöra 17,8 2. Länets virkesmassa, inberäknat barken, är alltså 96,405,000 kbm. Kubikmassan per hektar skogsmark är utan bark 66,6 kom. och med bark 78,5 kom. För hagmarken var kubikmassan (utan bark) per hektar 19,1 och för mossmarken 4,7 kbm. Virkeskapitalet fördelade sig på skog av olika ålder på nedanstående sätt: Skog i ålder under 20 år visade sig representera 4,56 2 av kbm.-massan. ) 2A0-— N30n 7 » / 23,83 4 EOS Z Nu 20,18 » (fö 79 >» 18,90 » 30 09013 > 10,60 > KE NIO > » » 5,88 » 120 och däröver » d » 74050 Tillväxten (utan bark), fördelad på olika trädslag och grovleksklasser, framgår av nedanstående: [ESO TE Dimensions- Tillväxten i kbm, TEN Tillväxt klass EE | = fr pr dimen- 96 | CI Tall Gran, I meBjörk a oh Övriga sionsklass | | I | | - OR a59 a) 14,637 | 10,249 | 15.001 | 5,617 46,404 1,47 | 5— 9,99 130,632 220,815 118,475 | 45,180 | 515,102 5,68 10—14,99 | 224,866 | 411,052 112.476 37,920 | 786,314 4,38 Transp. 370,135 | '642,116 | 246,852 | 88,717 1,347,820 11,53 240 SKOGSVÅRDSST YRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. RS Tillväxten i kbm. AE Tyllväxt | Hå OR RN RA Ar TPS dimen FA | om | Tal Gran | Björk | Övriga sionsklass | | Transp. | 370,135 | 642,116 | 246,852 | 88,717 | 1,347,820 | 11,53 I5—10;99 | 231844 | 371,004. | 68,17 | 235223), 942480 3:52 20—24,99 | 172,841 | ”193,717 | '31;937 | +10,038 | 408,533 | = 2:92 25—29,99 96,760 76,670 | 12:037- | 3,839 189,306 2,41 30—34,99 35,434 23,419 7.497 | 3361 | —697u 2,04 35--30:997 [ELINOR 9,433 | — 1,268 | 493 | — 22,696 | = 40—44,99 4,087 | 3,536 | 1,970 | = | 9,593 | ö 45—49>99 999 125 | 250 | 2507 | NT024 -- 50— 505 | = | 505 | = "1 1,010 | — S:a | 924,107 | 1,320,080 | 370,433 | 129,921 | 2,744,541 | = Årliga tillväxten uppgår således, frånsett barken, till 2,744,541 kom. EUEKT355En sr (För norra delen 3,25 2 och för södra 4,54 3 -) Årliga tillväxten per hektar skogsmark är 2,3 kbm., barken ej med- räknad. Skogs= och hagmarkens fördelning på olika slutenhetsgrader. Bestånd av slutenhetsgrad 3 upptogo 60,, = av arealen, 2 D » » » FRA » » » » I » Ög » » ) » Oo » (OVE » » samt kalmarkerna Ja Bk RA >» varvid med slutenhetsgrad 3 menas full slutenhet t. o. m. ?/; af full slutenhet » » 206 2/; av full slutenhet t. o. m. 3/3; därav etc. plantbestånd med slutenhetsgrad 1 menas /; av full slutenhet samt Oo av- ser mycket glest. I en sammanfattande avdelning över vad taxeringsresultatet utvisar yttra: kommissionen angående skogarnas nuvarande tillstånd bl. a. följande: » Ett starkt framträdande drag i Värmlands läns skogar sammanhänger på det närmaste med denna jämförelsevis tidiga exploatering av deras virkesförråd. Det är den stora, nästan dominerande roll, som de yngre arsklasserna spela icke blott med hänsyn till de arealer, de intaga, utan ock i avseende på det av dem representerade virkeskapitalet; icke min- dre än 39,3 procent av skogs- och hagmarksarealen intages av 2:dra och 3:dje åldersklasserna. Skulle man döma av dessa åldersklassers stora arealer, skulle under 1860- och 1870-talen mycket vidsträckta trakthyggen kommit till utförande. Ett gynnsamt drag hos dessa yngre skogar är att slutenheten är jämförelsevis god, varemot de äldre åldersklasserna i mycket vidsträckt omfattning äro starkt glesställda. Ett sådant skogs- VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 241 tillstånd innebär givetvis en viss svaghet för ögonblicket, men, om sko- garna skötas rätt, en mycket stor styrka för framtiden, tack vare ung- skogarna. I stort sett torde man kunna säga, att Värmland företer bilden av ett landskap, där de ursprungliga förråden i skogarna till väsentlig del exploaterats, men där den nya skogen i stor omfattning häller på att efterträda den gamla. Delvis i samband med bestäåndens låga ålder står den jämförelsevis låga genomsnittliga kubikmassan per har skogs- mark, 66,6 kbm., barken oberäknad. Till mycket väsentlig del härleder sig dock detta förhållande därav, att endast omkring 60 procent av skogs- marksarealen äger bestånd av tillfredsställande slutenhet, den övriga area- len har mer eller mindre starkt utglesade bestånd eller utgöres av kal- mark. Ett annat uttryck för skogstillståndet är den för ett stort område höga genomsnittliga tillväxtprocenten av 3,;s3 procent. Denna har sin orsak i beståndens ringa ålder och deras inom stora arealer otillfreds- ställande slutenhet. Den absoluta tillväxten är dock ej mindre än 2,23 kbm. per hektar, varvid även de lägre dimensionerna tagits med i beräk- ningen. I viss mån är även denna höga löpande tillväxt ett uttryck för att bestånden i genomsnitt äro ganska unga, ty den löpande tillväxten når vid jämförelsevis låg ålder hos bestånden sitt maximum, något tidi- gare på bättre än på sämre mark.» ) I den Kungl. kommissionens uppdrag ingick även att söka utreda den nuvarande avverkningens storlek inom länet. Detta visade sig emellertid ej möjligt att utföra för de medel, som stodo till förfogande, varför kom- missionen vid ett försök till jämförelse mellan tillväxt och avverkning för den senare använder det belopp, vartill skogsväårdsstyrelsen kommit i sin ärsberättelse för 1905. Genom vissa vidtagna räkneoperationer möjlig- göres en ungefärlig jämförelse mellan de värmländska skogarnas nuvarande tillväxt och avverkningen i desamma, och finner kommissionen, att dessa båda i det närmaste synas balansera varandra. Emellertid framhålles, att man i skogarna — förutom med avverkningen — har att räkna även med en annan betydande virkesåtgång. En del av det avverkade virket kan ej tillgodogöras, t. ex. toppar, rötskadat virke etc., och kommer således ej med i det uppskattade avverkningsbeloppet. Härtill kommer den virkesmängd, som årligen utgår genom självgallring, vilken i Värm- lands skogar med deras i allmänhet låga ålder blir särdeles betydande. Kommissionen beräknar självgallringsvirket samt det som förfares vid avverkningarna till ett årligt belopp av 500,000 kbm., med vilket belopp salunda det värmländska virkeskapitalet årligen skulle minskas, varefter den yttrar, att »ehuru avverkning och tillväxt i det närmaste synas ba- lansera mot varandra, borde dock sålunda avverkningen nedbringas för att undvika att skogskapitalet sänkes, vilket för närvarande är fallet, 16 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2 242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. under förutsättning att avverkningen uppgår till det belopp, som upp- givits. Vilken betydelse denna sänkning av virkeskapitalet kan ha för utvecklingen av Värmlands läns skogar, beror emellertid i hög grad på i vad mån avverkningen huvudsakligen är förlagd till äldre årsklasser och på det sätt, varpå ungskogarna skötas». Med berättelseårets utgång har Värmlands läns skogsvårdsstyrelse ver- kat under tio år. De förändringar till det bättre i fråga om länets skogs- hushållning, som under detta första decennium av styrelsens verksamhet börjat inträda, äro visserligen icke stora, om de dock äro tydligt märk- bara. Insikten om betydelsen av en bättre vård av det kapital, som ligger i skogarna, torde numera glädjande nog vara avsevärt mera spridd än för något tiotal år sedan. Att ofantligt mycket ännu brister i fråga om skogsvården inom länet är uppenbart, men anser styrelsen, att ökad kunskap om de krav en rationell skogshushållning ställer på sina utövare — understödd av laglig möjlighet att inskrida mot den rena vanvården av skogen — så småningom bör kunna avhjälpa de största nu förefint- liga bristfälligheterna. Över styrelsens 10-åriga verksamhet inom tvenne av de arbetsgrenar, som legat densamma synnerligen om hjärtat, nämligen understödjandet av skogsodlings- och skogsdikningsarbeten, finnes i tablå X och XI en grafisk framställning upprättad. Å dessa tablåer äro även införda de arbeten av detta slag, som under samma tid zzan skogsvårdsstyrelsens understöd kommit till stånd inom länet å enskildas marker. Karlstad i april 1915. Å Värmlands läns skogsvårdsstyrelses vägnar: Reinh. Geijer. Gunnar Fries. 243 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 6569 LA A stglE ooS'tEg | o0o£ff6fg |ooz'S61 StgpE SfIer OMS REG ewnwuns RE RE OSS TOGS ses Se Sa eSATA ofoz - ofoz | — — — | ofoz — ofog (ÖR NS SR STUN or or ot | ooS'+ oof'+ ce | Ar Al Le € a Er SAN ADB BEN SÅGA DSG MAGE SpaÅN | | 9:€51 a:et ofogr | oo0o'691 | 000fo4 100066 | 20zI ofgE o'bg [0)) 4] [256 FE EE SEE ae OqauIa 4 €:6 ot Eg | o00fS o00S Ar || Eg ge seg € oo free KE SS Tage etke ofog EL 000001 | 000001 — | LZ Lig ot LEG |rö seen treor rer nen nen nnn nn nn SYILWPION ogI — ofZI — — — otZI ofg og ÄRAS | fr a Ark AE LE Nn ESS KE eo me BARDA swnIr) otzg ofS oll || 000fsz — |o0o'sz — | Stol otz€ SUR CT Is åren re a SAS EE Kn EEE assof £'06 - 06 | — — — | ot El ot l€ otg€ | 9 | oe RAA SR RER STR RES Re STepSYÅIAT | 0961 of191 ot GE I o00'zz5 | o00'If: | 000'16 | ot SE — ot6€ la | AEA är ERAN UR "SIePATY | | SÖNER Er ek kt S RSS NAS | "By BY ct | aIe3E eng | -Auelq PPES ewuwung uerDny HEL | ewWwung uersny UeL SS S0x5 | PeIeH | YIPW Pe[Pos3oyS TOMT P fd | OI4A [PU | ”Zurupaj ua3a seule3esöoys JIapun Fi6I JE UP] SPULJWIEA WOW Ua3J3gJeESÅUI[POSBONS EPPQOJSI3pUN UPSSENSPIBASBONS AV IEEE 244 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tablå I. Under ledning av skogsvårdsstyrelsens tjänstepersonal | Bin | Plantor | Skogsodlad | Antal | | | Härad SESPEN na | Gran | Tall Gran | SEED 2 | ägare kg. IS st. Fullst. Hjälp | Summa I | hektar hektar hektar II | | Alydals EE BAre ooo | 51 101,8 i 76,2 6,500 | 27,500 | 213,2 19,3 232,5 Eryksdalsis.o.cm.. | 108 184,7 | 96,6 | 5,100 5,400 241,5 | 77,6 319,1 JÖSSE EA e ds 30 205 | 32,2 24,800 | —15,700 73,2 8,3 | 81,5 GTUIAST Brass 56 135,2 63,0 10,400 | — 14,600 198,7 19,0 21757 INOTdiIDaArKS: ooreesee 62 | 12,6 | 22,8 | 28,000 | 96,900 29,0 | 13,7 | 42,7 Gillbenpsk ae 59 50,4 | 4039 | KOgspol 183,900 102,1 10,3 II20A INERTIRIER I Ae Er ÅN SS 62,8 | 48,6 | 79,700 | 117,500 125,1 IO,r 135,2 Fernehöd a. .st | 17 67,1 47.3 = 25,000 || — II6,r | Björk, 12 IN EAS ESR SS er 35 24,7 | 187 | 28350) 69400] 37.8 | 6,0 43.8 ESV EKS ERE SA See 73 48,2 62,2 62,800 114,600 98,9 6,0 104,9 IKrarlsta St dns 18 | 17,0 18,5 14,600 28,900 32,0 7,0 39,0 Väse abba RE 34 29,6 24,3 | 97,350 |-96,200 60,6 2,5 | 63 Öl eo Ne Mee 251 58,3 44,7 18,200 — 17,500 95,5 24,4 119,9 VISTHUPMS ket | 42 12452 | — OK:9 25,600 | 13,000 187,6 37,5 225,1 Stmua| 668 | 945,1 | 687,9 | 598,900 | 826,100 | 1,611,3 249,7 | 1,861,0 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE utförda skogsodlingsarbeten inom Värmlands län år 1914. 245 vid planteringen T I I I I Summa | Mans |Kvinns| Barn | Summa | 12 131 24 | 77 71 175 49 136 75 480 498 | — 1,054 452 851 I 65 237 770 169 | 244 247) — 598 66 92 30 114 mark Dagsverken Genom plantering vid sådden : E Fullst. | Hjälp | Summa | mans Kvinns| Barn | | | hektar hektar | hektar | | I | | | 6,4 1,6 80 | 947 | 0.234 AON 1333 103 | 16 | 5,0 053 5,3 || 1,041 254 FA 1,587 43 10 | 72 37 TO;9 IL <247. |A 801 ISO E307 GA | 8,0 1,7 | SES ROR SER el 34,6 18,2 52,8 102 44 68 | 214 I 360 45 12,5 76,2 | 88,7 389 57 | III 557 | 346 | 210 33,9 14,1 | 48,0 432 | 78 212 722 361 38 == 7,8 | 7,8 102 SS 311 626 53 | 11 18,3 7,8 | 26,1 132 Säl 46 202 | 206 67 40,6 14,1 54,7 || 335 58 | 192 585 366 | 167 | 12;5 2,0 14,5 83 AI Ke 208 45 30 33,4 25,9 | 593 135 13) — 88 236 286 65 3a5 FSE 16,0 267 | 107 | 516 28 | 4 7,5 054 | 739 6 57:22 225 TOS 83 | | | 223,4 186,3 409,7 | 5,616 1,486 | 2,291 9,393 || 2,418 | 717 2,003 5,138 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. 246 BIS Llte IG LE äger oog'zgE'I |ootf660'1 | o01'€gz z'b19'I z'108 | o:€18 otoI — oto1 | — = oo — o'01 RÖR SEM one SR = EN ER AA RR 6"L1 6'6 og 000'9€ 00007 000'91 06 L'P Erp 9'£0oz og |SELAT I oo6'9€r | 006'60b | o00' Lz EtrII teg 6:'gz £:e6T [Egen o'zzI o0€f'191 oo0£'$z1 — | 000'9€ Li8TI zip Stpb 8'896 | virer FLER 001'60$ | O01'bzb | 00058 g'€19 TESTET L'zoE 2'gTI g'et +:C6 oob'zg | oog'bz 009'LS Lys 8's 6'g$ $£eI o'9S t:l9 ooo'zt | oo0o'fz 000'6 I ot£z AR L'1e 9tke fear z'07 o0o9'SS o0£'6€ o0€'91 S'91 sig o'g z'08I | 6tCT £'991 ooS'Eb o0£'6z o0Z'FI | 0:16 8'6c zt LE | 6 III | og 6601 0o00'9 I ooo't 000'zI | g'gt AA 9: LE 0808 = 0'808 | = | — +t:6gt z'lee 2'z9z7 TeP[24 euUrwung sjourj In despiq Uepn ki6r Je TeIYI24 | Fuuojuelq | | I HTC WU PelposFoxs TeP9y PPES 8 ewmwns "8 | UID) SORTEN "3 eWuwung "eSSENSPIRASBOYS upj SpuejwJeA WoOUr JP303YyS Sepjrysua "BY UuPpIr) IA ewWuwung | | | oqauIa "säng SYIPWPION | sanne se kens RAR R RKA R RR tt summan) PeIRH o e eptIOoJIn Ual3qtesBul[posBOoysS NILEN 247 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. MIeW PelposFoxyg +:g19'S | 2'g00'I | z'o19'b | oo£'zt9'f | o01'S9$5'z | oozLLofI || £S6S:E 9'019'1 1686 6'Sb1 o'g1 || CE6ZT o0oL'se o0oSLI | 00Z'8I | of€ri | Lbb £'g89 FgTI £:6S | 169 || oSS'£61 007'96 o9€£'L46 | CR et FS z'Sl z'9z | o:6b 00588 006'z$ | o0o9'5€ | Sov | eve Etgz z'EgE Loi | StesT oof'bti9 oo$'bzS | 00868 | Live | 9ocbbi 1:16 o'bez 8'gS | 8591 oSS£9z 000'661 oSS't9 1'z91 | 6z6 z'69 eEspsT 8'zli | St180'I o01'fol 001'61S O00'tgI z'g+tg +ep6E BES z'€g1 o'gb [REKGET 002 L6I coS'l11 ooL'64 an o'gt 8'z9 9'gEf Sveg 1:017 o0og'g9+t o0oL'€ 12 O001'SSz EPI s'6F 8'bor 9'g9bz | 8'gz [BESS 006'997 | 006612 ooo'L+t 1:99 g8'of | —EsGE olle 1'lz | 6'6+$z | 009"08 ; o06'€S$ o0oL'9z L'gzz SELL z'6bI 9'$SE | 8'6z | g'bef o00'601 | o00'oÅ | 000"6€ 8'gzz | obe 8'For 8'9zS £t11 I Stakg 00$'9z oob'6 O0I'LI StgiIb 8'beI | £tLSe Sibbe 0691 | st'SLo'i 000955 | ooSgSb 00916 +t:zol Vigo | o:66€ | | | a | Bunmjueld | PPS | ewWwuns | upIn) Led | ewwuns UupIDN) Ted ewuwuns i I | | | | | | | | | | fe oral : | om uUresSo]t FT IUSTA i ASTESL SPÅN SEN | EEE ISRN SEO NS EN REN sS1qj ia TA SIP WPION sunIg | Pere H "PI6I Je UaJjaqJesBurNpos3oxys eptIOJIn UP] SPULJWJIEA WOUI JEBONS SEPINISUI B JIAQ SeJIPpuBwWwWes AV-PIQPL Tablå V. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm- lands län år 1914 med bidrag ur länets skogsvårdskassa. Antal | Löpmeter Kostnad Härad [skogs] Back Dikning — | Bäckrensning I igare | Diken EE ; å i; | ATA RE Kr. | öre | Kr. | öre SIKT CNE FOP desonsas 134 172,091 43,470 33,970 | 49 | -4,730 | 50 Fryksdals. 148 138,402 17,574 28,808 | 70 2507.3, 153 [JÖSSE der sto ARE 30 22,013 1,047 5,069 93 100 | 09 (ETIUTAS NN avin 4 6,505 262 1,066 | 72 IS lege | Nordmarks: .........: 79 42,664 2,291 7,918 | 73 2012 (CINDY NAT 10 18,08 I 3,601 4,036 | 70 279 | oI DVS Mr BIR Nå lt 20,760 1,593 3525 45 170 | 80 Blernebo rs, 28 os Sr 14 62,084 | 3,938 10,698 | 68 361 | CM INGEAS bn eldens SENS 14 3,927 1,728 1,558 | 10 TOGO Kalséa ts Årsta a Re 18 23,548 | 2,440 4,433 | 94 343 | IO Farsta ste 6 9,245 | -— 1,557 | 68 EN NESS SEI 122 17,338 | 255 2,863 | 41 25 | 50 (Cb bol oa AE dd 4 5.223 | o— 1,005 | 14 — | — IVÄSTIU TOA oe SAS SEE ÖL | 20,728 494 3,464 | 91 26 2 Summa | 530 | 567,609 78,693 110,178 | 58 3,496 | 69 Tablå VI. Diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm- lands län år 1914 Utan bidrag ur länets skogsvårdskassa. FITA nlald | ANVAalS korsen ess den | Fryksdals NÖSSET boss ber Elis Nar re eler Gillbergs BÖENED OR ease sas ste PAS Löpmeter Kostnad Bäck Dikning Bäckrensning Diken : ERE 0 | BN AON FARS Kr öre Tr: öre | | 102,425 | 59,553 STD EROR 8,634 | 65 5,363 1,288 890 | 24 | TITEL 1,022 -— 25 1 30 - 1,510 Då 234 | 15 ne ST = 83 | 32 = NE LST LL 4,560 I: 1,968 | 12 581 | 20 3,582 TO5BIE la eOS NIAN 163 | 26 6,226 112500 [EKOT | 40 127 | 62 131,542 | 68,479 30,656 | 10 | 9,617 | 85 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 249 Tablå VII. Sammandrag över diknings= och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värmlands län år 1914. | Löpmeter Kostnad | | Hiäroard ' Bäck- Dikning Bäckrensning | Diken i | | | SERSRG Kr. före] Kr. | öre| |OSINI 2 1 FRE RT AR AA Ore SANN | 274516 | 103,023 59,524 | 591 13,365 | 15 | Jöryksdals, svg. ste TA ROOS 18,862 29,698 | 94 | 2,184 | 65 INTÖSSSS Ar es Sr | — 23,035 1,047 5,285 | 23 100 | 09 1] (SG UTAS a 0 MER La SIREN Ae | S:OI5 | 262 1,300 | 8 15 2 INOLUDIATIES Leg Re GA RR 42,664 | 2,291 7,918 2011 || 12 IE GTIBSNAS AR ER sad and TBF35S- | 3,601 4,120 | 02 279 | OI Näs SNS oe TRON | 20,760 1,593 3,725 | 45 170 | 80 IECDCGI CD Örn oa uar Est fisa Te | 73,221 8,498 || 12,666 | 80 | 942 | 60 | NYSUSNA Led CESERKARA ER21500 3,681 2007 NOVA SBR 46 FSA SY 0000: R OA Sa 10 | 29,774 | 3,565 5,535 | 34 470 | 72 [KUCAT IS TAS org ot eR re ER Ae SRA | 9,245 = 1,557 | 68 = = Väse... SER 6 YGL ER EA 41. 17388 255 2,863 | 41 | 25 | 50 ÖT ENA rt ranka sa SoRAD 5,223 = 1,005 | 14 | = IVISDJITISN öre EA MEL RO OCR AN 20,728 | 494 3,464 | 91 26 | 72 Summa | 699,151 147,172 140,834 | 68 1I8,114 | 54 | Tablå VIII. Sammandrag över detaljbeskrivna avverkningstrakter uppkomna under avverkningsåret 1913— 1914. östra dd SE, | Hektar AllvelalSNÖvser Iya O6La Dyer esta see sa oda oa ad sl Vs sneda 2 20,0 » TRE ÄRR rt a SN LE 4 Tä EL RNE NÅ FR Ardre ag Ae Mors aa AE 5 14,5 | BTVESA AIN ORT SNR förl I ters eller Tpl bifäars ht on solna Ye db sata.a An 3 22,0 | » KE TE AT Tea RR rt LS Need : 8 65,5 Jösse 2 2,5 » Grums 8 17,5 Nordmarks 4 15,5 | Gillbergs 3 33,5 | Näs 3 630 Kils 2 13,0 Visnums 3 16,0 I Summa 4 (ES N N a 250 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tablå IX. Plats, där skogselden pågick Socken | By Brandställets avstånd till närmaste by med angivande av dess namn Kilometer Tid, då skogs- elden pågick Orsak till eldens upp- komst Befintliga trädslag, angivna i tiondedelar, där elden uppkom » Gustav Adolf... D Eskilsäter Glafva . Högerud ... Stafnäs Tveta St. Kil Ö:a Fogelvik... Nyeds . Ransäter ........ Övre Ullerud... Rämens Varnums .| S:a Persby. .| Tutstad' ..... -| Uddeholm-Risberg ...| Geijersholm .... | Brunskog......... .| Gengene. ..-| Spässerud ...) Ingersbyn -.| Sutterhöjden .| Forsnäs | SA BrANAS iccsporssscusne Elindebol och Ky bol ske | Deglundsbäcken . Ö:a Furtan | Södra Fjöle .... | Esketan | Dedetta | Apertin I Lökene Busterud.... | Hulteby Lindfors .. | Smedserudstorp Liljendahl 3 13 TjANpab. sstesces S:a Persby...... Tutstad Elindebol . Åstrand . -— Torsby Deglund......... Järnvägsstat.... Ö:a Furtan ... Strand.... Seen Säter i sjön Elgsiön intill Nytomta anhalt Björndalen Esketan .. Vassängen . Slottsbron Dedetta Kil Busterud.. Böckelshöjd ... TING fOrStieeses Munkfors N:a Åstorp Liljendahl Spässerud; en ö| Sutterhöjden ... 2, juli 315 Sf JE Hy Ua Åskslag Obekant Antagl. åska Åskslag Obekant | Åskslag Okänd > Från järnvägen Tänd av minderåriga Fiskare Från järnvägen Obekant - Åskslag Från järnvägen Obekant Åskslag Obekant Från järnvägen Åskslag Obekant Lustresande Obekant Åskslag Från järnvägen Obekant > Från järnvägen | Antänd av minderårig Obekant 2 Från järnvägen Obekant 0.6 tall, 0.5 tall, 0.35 bj. gr. 0.5 tall, 0.2 gr. 030 0.7 tall, 0.3 bj. gran 0.3 tall, 0.7 gr. gran tall 0.4 tall, 0.4 gr. 0.2 bj. tall 0.4 tall, 0.6 gr. tall tall 0.2 tall, 0.8 gr. tall 0.2 gr., 0.8 bj. tall 0.6 tall, 0.4 gr. 0.7 tall, 0.3 gr. 0.7 tall, 0.3 gr. 0.8 tall, 0.2 gr. 0.4 tall, 0.6 gr. 0.4 tall, 0.6 gr. 0.8 tall, 0.2 gr. 0.8 tall, 0.2 gr. 0.5 tall, 0.5 gr. 0.5 tall, 0.5 gr. | 0.9 tall, 0.1 gr. 0.4 tall, 0.6 gr. 0.9 tall, 0.1 gr. 0.4 tall, 0.6 gr. 0.9 tall, 0.6 tall, 0.9 tall, 0.1 gr. 0.4 gr. 0.1 gr. 0.4 gr. 0.1 tall, 0.5 gr., 0.3 bj., 0.1 asp Summa ANNA VSK VERA ANSE 3 ; VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Summan Beräknad ... Medel, | av Den = |prandskada| V2ri8EnOm elden be- A SA ; 4 | | gränsats, Beräknad | beräknad Med anledning av | fen å t. ex. nattrlig be- [släcknings- brandskada| skogseldens uppkomst — | Kriss i SK hela skogs- Fö TavIinganande: kostnad |och släck- vidtagna rättsliga nieckningar a 7 | beståndet | regn, ingripande av nings- eller andra åtgärder er släckningsmanskap kostnad Kronor Hele Kronor Kronor 9 10 I laid 12 14 Obetydlig | Släckningsmanskap 100 300 » 50 300 I - I 30—60 5,000 PAREN 200 5,200 = | 40 300 » 180 480 | = 50—100 200 s 40 240 likåldrig 1,250 , 350 1,600 - 60—100 200 > 50 250 - 100 160 » 40 200 S 35—40 775 | 75 850 = 120-130 1500) 2 40 | S500| - | 40 30 | » 60 90 -JAnm. till Barnavårdsnämnd.| 70 = » 90 90 - 50 30 » 30 60 = 25-100 4,700 » 320 SD Förhör utan resultat 100 50 > 150 200 - | — 50 > 50 100 | 80 40 220 2600 - 5—25 600 > 350 950 - | 25—30 200 a 250 450 - | 20 450 > 60 510 - 60 60 » 25 85 - 80-90 4,193 » 550 4,743 - 20 175 | 140 315 | | | 40 260 | 190 450 | - | | 20 SVE , | 75 105. - | | 80 SON / däck 125 - | 80 30 | 40 70 — go | Sp9d | Oss än Ersatt av) Järuvägsaktie- | Häri ingår även släck- 35 591 S oh 591 olaget ningskostnaden för bran- 54 5,000 > | Milifärhjäl | | den å Lökene. Samma + | Jalp | brand. I 000 | —8,000 I 50 20 ) | 1100 120 - 30 = > | 46 46 Ersatt av Bosjö Järnvägs- | | I aktiebolag 12 60 > | 20. 80 | - | 70 100 » | 1,000 1,100 | - 30 100 » | 1,000 1,100 | 80 450 | 500 950 Ersatt av Mora— Vänerns Järnvägsaktiebolag BON a 1;2005.- | . | 455 1,655 | - | 10,90 | SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. N N FI6T eler erer TI6V OT6V 606T Om 2605 2609 2602 2059 806V LO6T 906T — SOGT IV UPSSVY NSboYyS OG 205 K0G LN BOIT St 08 "Usdduwp Om 76 ( 5 MN IM AM | | = = = ÅÅ 3 i = = 7 /Ö Z AM 4 Ö Å dd 21002 / JA 00£ 00 005 BuUunsurryvgu u ou 2 uruilsrudopon RAR Te nn En 220 VIA 299 buUvuSudLIOT ua «w E&= Bun : bog PIN EE = 00Z Uj HI6I-SO6I NIYV ONVIWHVA I YVSJOMS SA07IMSN3 Vv N3L38YVvSININIIJVTYYOL 25 VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, u a UDPN (C UPDSTIL QS 40 u ät wo ou ROPDTE=3 SvL4pig pour vapols hosboys u uu « ZzA u DULPUDIT HH UPSPoLÅJS AD bvspg poru PAls bosbogys a bunp pun Ppvs III WudStLed suso.tjsspipnsboys nov bump pun ppos mmm 005 0o00t 0O0S1t [LI 0002 0052 HIGI-SO61I N3HV ONVIWYVA I YVvIOXS S307INSNA Vv N3L1398YVSINITO0SIOMXS 254 Berättelse SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. över verkställd granskning av Värmlands läns skogsvårdsstyrelses räken- skaper och förvaltning år 1914. Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår av följande tablå: Behållning från år 1913 Skogsvårdsavgifter ............ Statsanslag Räntor Skogsfrö Plantor Inventarier Diverse Styrelsens resekostnader... Länsjägmästarnas arvoden > TESOLT Länsskogvaktarnas löner Skogsodling: Inköp av skogsfrö » >» plantor Plantskolorna Fröklängning KOEUIPPKÖPLL. ersten. Plantörernas arvoden resor Dikning: Dikningsbidrag Dikningsförmäns arvoden » resor Litteratur och undervisning Inventarier Reparation och underhåll Annonser och tryck Synekostnader Fastigheterna Expeditions- och skrivmateriel Telegram- och telefonavgifter DIVETSPE ELAK TCI 50 stones arsle mome 0 eler a ba ESR SNES ARSA EL TORNE SYHEKOSEDAMCI. soon scn Inkomster: av inventarier 58 15 94 34 60 1541: 143,797: 1,000: 619: MSE 1,094: 605: — 2TELOM 465: oI -—1,693: 79 186,562: 69 Kronor 186,562: 69 499: 10 8,447! 57 3,446: 95 12,128:-06 FÖRE ör ÖN 2AEN5 315020 ,208: 53 GROLKE 8,492: 50 LT; 025 NE (BRT 47,7106: 65 2,455: — 1,231: 08 —51,402: 73 descQs ss es 1,568: 02 429: 90 Va 399: 14 1,502: 65 80: 29 7,576: 91 SR free SR MENAS 42130 odon einer E er Or 857: 98 81: 57 9908 Transport 161,730: VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE 255 Transport 161,730: 89 BEORSVArGSKOMIDI USSR volts se egnibeslenan deel ga dä no geo a ölet Erp (la Is 5: — HEN GT:S CST oe IN KO AR RA ÄN SSI sl 3 bea kö ge eta Säte bs delbar jfr v körde nee 2,942: 97 Behållning till år 1915: Å deposition i Värmlands Enskilda Bank Meg AGREE 10,000: — ANN gapa Calma un Sd CE Or See. se ena 3, 2JOR2 VAN OMT Or AKT OSA: ÖT reor ses Aer bk nes 8,579: 57 HU OT EA TI ERE EAS SIN ala son ses slöa al slar a Ro elela Ualare aa IFLYOL 215830 Kronor 186,562: 69 Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i kassafack i Värm- lands Enskilda Bank i Karlstad, äro inventerade och befunna i överens- stämmelse med räkenskaperna. Verifikationerna äro granskade och i god ordning befunna. Revisorerna hava tagit del av styrelsens berättelse och vid dess sam- manträden förda protokoll och därvid bland annat funnit, att skogsodlings- arbetena under tjänstepersonalens egen ledning omfatta en areal av 2,270,7 har och har därå hos 668 st. skogsägare utsätts 1,633 kg. frö, varav 945,1 kg, tall- och 687,9 kg. granfrö samt utsatts 1,425,000 st. plantor, varav 598,900 st. tall- och 826,100 st. granplantor. Av den sålunda skogsodlade arealen äro 1,834,7 har att hänföra till fullständig skogs- odling och 436 har till hjälpkultur. Skogsodlingsarbeten, utförda av ägarnas egen personal med bidrag av frö och plantor från skogsvårdsstyrelsen, omfatta en areal av 595,9 har och hava härtill åtgått 348,; kg. frö och 834,500 st. plantor. Utan dylikt bidrag hava enligt lämnade uppgifter under året skogsodlats 2,751,8 har, varå utsåtts 1,614,2 kg. skogsfrö samt utsatts 1,382,800 st. plantor. Under året hava sålunda Z sin helhet skogsodlats 5,618,4 har, vartill åtgått 3,595,7 kg. skogsfrö och 3,642,300 st. plantor. Diknings= och bäckrensningsarbeten. För dessa arbeten hava skogsägarna under året erhållit bidrag med 40 0 av nedlagda skäliga kostnader, dock högst 800 kronor. Omfatt- ningen av dessa arbeten, som omfattats med mycket stort intresse såväl av de större som de mindre skogsägarna, uppgår för dem, till vilka bi- drag utgått, till 567,6 km. 'nygrävda diken för en kostnad av 110,178: 58 kronor, samt 78,7 km. uppränsade bäckar för en kostnad av 8,496: 69 kronor. Med stöd av från de större skogsägarna lämnade uppgifter hava av dessa utan understöd från styrelsen nygrävts 131,; km. diken för en kostnad av 30,656: 10 kronor och uppränsats 68,; km. bäckar för en kostnad av 9,617:85 kronor. Tillsammans hava sålunda under året i 256 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. runda tal nygrävts 699 km. diken och uppränsats 147 km. bäckar för en sammanlagd kostnad av 158,949: 22 kronor. Från plantskolorna i Seffle, Deje och Årjeng hava utlämnats 3,061,600 st. plantor, varav 1,036,750 st. tall- och 2,024,850 st. granplantor. Vid årets slut funnos kvar 1,770,000 st. tall- och 4,703,000 st. gran- samt 40,500 st. lärkträdsplantor. Undervisning i skogshushållning har genom styrelsens försorg lämnats vid 7 undervisningskurser för små- brukare samt vid lantbruksskolan å Varpnäs, vid lantmanna- och folk- högskolorna i Molkom samt vid lantmannaskolan å Elgå. Med 10914 års utgång kan skogsvårdsstyrelsen blicka tillbaka på en tioårig verksamhet. Att i siffror angiva vad därunder uträttats låter sig naturligtvis icke göra, men av den styrelseberättelsen bifogade grafiska framställningen framgår, att omfattningen av skogsodlingsarbetena varit stadd i stadig stigning och hava de sista åren omfattat en sammanlagd areal av mellan 5- och 6,000 har årligen, då däri inräknas arbeten av enskilda skogsägare utan understöd från skogsvårdsstyrelsen. Särskilt hava torrläggningsarbetena hastigt tagit fart. Då dessa senare arbeten år 1906 omfattade knappa 100 km. nygrävning av diken och 124 km. bäckrensning, uppgingo de 1913, som i detta avseende var ett rekordår, till resp. 750 och 175 km. Den största vinsten av styrelsens arbete är dock, att insikten om betydelsen av en bättre vård av det kapital, som ligger i skogarna, numera är avsevärt mera spridd än för 10 är sedan, likasom ock att den lyckats i utomordentligt hög grad till- vinna sig icke minst de mindre skogsägarnas fulla förtroende och tillit till de åtgärder och anvisningar, som utgått från styrelsen. I anledning av vad vid revisionen framgått hava revisorerna all anledning att vitsorda skogsvårdsstyrelsens arbeten såsom synnerligen välordnade och ägnade att kraftigt befordra de syften, som denna satts att främja. Då de i 1913 års revisionsberättelse anmärkta sifferfel rättats i 1914 ars räkenskaper och då mot dessa räkenskaper och deras verificerande icke förekommit någon erinran, få revisorerna hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Värmlands läns skogsvårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för den tid revisionen omfattar. Karlstad den 28 maj 1915. L. W. Bergström. Av Kungl. Maj:t förordnad. R. Wikström. Axel Låftman. För Värmlands landsting. För Värmlands läns hushållningssällskap. Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- område redogörelse och berättelse för år 1914. Det förflutna året har medfört vissa personalförändringar i styrelsens sammansättning. Så har styrelsens mångårige aktade ordförande, bruks- patron P. M. Carlberg med döden avgått och dess av hushållningssäll- skapet valde ledamot, häradshövding H. Behm avsagt sig ledamotskapet i styrelsen, i vilken båda vid skogsvårdsstyrelsens bildande hade ingålt. Såsom ordförande för återstoden av innevarande treårsperiod har Kungl. Maj:t förordnat domänintendenten m. m. Fr. Beckström och i häradshövding H. Behms ställe har hushållningssällskapet insatt ryttmäs- taren m. m. H. Hegardt med brukspatronen m. m. I. Kolthoff som suppleant. Örebro läns skogsvårdsstyrelse består sålunda av: Av Kungl. Maj:t förordnade ordföranden, domänintendenten Fr. Beck- ström, Grytsäter, Latorps Bruk. Av landstinget valde ledamoten, brukspatron Ivan Svensson, Skyllberg. Av landstinget valde suppleant, riksdagsman A. P. Gustafsson, Örebro. Av hushållningssällskapet valde ledamoten, ryttmästaren H. B. Hegardt, Latorps Bruk. Av hushållningssällskapet valde suppleant, brukspatron Ivar Kolthoff, Hammarby, Nora. Samtliga av styrelsen antagna tjänstemän kvarstå. Styrelsen har under året hållit sex sammanträden samt under tvenne dagar företagit resor i mellersta och norra delarna av länet. Härvid besöktes bland annat plantskolorna vid Pålsboda och Frövi samt besik- tigades den vid sistnämnda ställe belägna och i gång varande frökläng- ningsrian. Vidare besöktes ett vid Ställdalens station i Ljusnarsbergs socken beläget, av länsjägmästaren till inköp föreslaget jordområde för plantskola och skogvaktarebostad för norra distriktet. Jordområdet be- fanns synnerligen lämpligt och välbeläget för det avsedda ändamålet, men ansåg sig styrelsen på grund av det av ägaren begärda priset — 3,500 kronor pr hektar — böra avböja förslaget. Frågan om plantskola 17 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2 258 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. och länsskogvaktarebostad för norra distriktet står sålunda fortfarande olöst. I likhet med flertalet av landets skogsvårdsstyrelser deltog även Örebro läns skogsvårdsstyrelse i den Baltiska utställningen och hade därvid fått åt sig anvisat, att söka åstadkomma en, såvitt möjligt vore, fullständig samling av svenska skogsträdsfrön. Styrelsen lyckades hopsamla 22 st. utställningsobjekt. Samma förfarande som under föregående år har använts för att sprida upplysning och väcka intresse för bättre skogsskötsel. Därjämte har styrelsen genom annonsering i länets mera spridda tidningar utlovat fria föredrag i skogsskötsel till de föreläsningsföreningar och andra intresse- rade, som sådant önskade och uppläte lokal för ändamålet. I skogsodling och gallring har inom varje länsskogvaktaredistrikt an ordnats en tre dagars undervisningskurs, avsedd att utbilda plantörer och besöktes dessa kurser av tillsammans 34 deltagare. Från 128 (107)" egendomsägare inkommo ansökningar om biträde av skogsvårdsstyrelsens tjänstemän för erhållande av råd eller vidtagande av särskilda åtgärder för deras skogar, oberäknat sådana ansökningar, som avsågo skogsodling och dikning. Av dessa ansökningar gällde 62 st. rena beståndsvårdsåtgärder med 98 förrättningsdagar; 46 st. råd och anvisningar vid tillärnade avverkningar med 66 dagar samt 18 st. vär- dering och taxering av skog med 24 förrättningsdagar. I dessa äro icke resdagarna inräknade Biträde och bidrag till skogsodling söktes av 178 (163) egendoms- ägare. Utav länsskogvaktarna, biträdda av 20 (14) plantörer besåddes fullständigt 68,82 (70) hektar kalmark; hjälpsåddes 57,08 (62,56) hektar samt hjälpplanterades 34,65 (23,85) hektar dylik mark, avverkad före år 1905. Av mark, avverkad efter år 1904, besåddes fullständigt 519,69 (363,66) hektar. För ifrågavarande skogsodlingsarbeten utlämnades 23,74 (26,35) kg. tall- och 23,74 (13,17) kg. granfrö samt 21,000 (9,500) st. tall- och 25,000 (13,500) st. granplantor avgiftsfritt samt 171,76 kg. tall- och 172,77 kg. granfrö till ungefärliga självkostnadspriset samt 73,000 st. ?/, tall- och 118,900 st. ?/, granplantor till 3 kronor pr mille. Plantörsbiträde har tillhandahållits avgiftsfritt under 263 (62) dagar samt mot en avgift av 3,s0o pr dag under 218 dagar. Den av jord- ägarna tillhandahållna arbetsstyrkan har utgjort 2,730 mans-, 1,558 hjon- och 2,133 barndagsverken. Styrelsens utgifter för skogsodling utgjorde 6,661,87 (4,721) kronor. + Talen inom ( ) angiva motsvarande siffror 1913. ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 259 Inom länet försåldes dessutom 169,65 kg. tall- och 178,15 kg. granfrö samt 41,000 tall-, 351,000 granplantor och 362 lövträdstelningar. Till angränsande läns skogsvårdsstyrelser avyttrades, delvis i utbyte mot granfrö 575,000 st. tall- samt 1,045,000 st. granplantor. FIRrOvVI plantskola utsåddes 13 kg.,tall-; 20 kg. granfrö I Strömtorp > » TORRES AES > I Pålsboda » » 1 (OR » 10 » » Oaktat beskuggning och vattning gick en massa av de vackert upp- komna plantorna tillföljd av den osedvanligt torra sommaren förlorade. Då behållningen av skogsfrö från år 1913 utgjorde c:a 443 kg. tall- och endast c:a 12 kg. granfrö beslöts inköpa 300 kg. granfrö, i synner- het som den uppköpta grankotten tillföljd av den inom länet förekom- mande insektsskadan måste komma att lämna ett ganska klent utbyte. Dessutom avtalades med Västmanlands läns skogsvårdsstyrelse att i ut- byte mot plantor under hösten 1914 eller våren 1915 erhålla ytterligare 300 kg. granfrö. För klängning hade inköpts c:a 546 hl. grankott till ett medelpris av 1 kr. pr hl. och 1,708 hl. tallkott å c:a 4,88 kr. pr hl. Såväl gran- som tallkott voro av mindre god beskaffenhet och lämnade pr hl. grankotten endast 0,47 kg. och tallkotten o,s2 kg. frö av 90 & grobarhet. För undvikande av den eldfara, som vid begagnandet av flyttbara fotogenlampor i fröklängningsrian ständigt förelåg, har styrelsen för en kost- nad av 1,417,40 kr. låtit anordna elektrisk belysning och därjämte kraft till rengörings- och uppfordringsmaskinerna. Vid Pålsboda länsskogvak- tarebostad har under året för en kostnad av 2,850 kronor uppförts en ny- byggnad, som i bottenvåningen inrymmer tvättstuga och källare för läns- skogvaktaren samt förvaringsrum för plantor och frö i tvenne särskilda käl- larrum. I överbyggnaden, som är av trä, har inretts ved- och material- bod samt magasin för kott m. m. Arbetet påbörjades i november och hann ej till alla delar avslutas till årsskiftet. I dikningsbidrag utbetaltes till 38 skogsägare för 35,327 längdmeter nygrävda och efter avsyning godkända diken 3,863 kronor samt bekos- tades nya dikningsundersökningar och besiktningar för ett belopp av 413,76 kronor. | Utav de till bildande av sockenallmänningar donerade medlen utbetal- tes till Nerikes Kils kommun mot fastställt kvitto 50 kronor. Vare sig de av donatorn föreskrivna villkoren för erhållande av andel av dona- tionen anses för stränga eller beloppen för obetydliga, har donationen icke förmått locka flera sökande. Det donerade kapitalet har genom räntetillägg bibehållits i det närmaste oförändrat, varför fortfarande till- 260 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. fälle finnes för fem kommuner att erhålla 50 kronor till grundplåt för bildande av fond till inköp av skogsmark för sockenallmänningar. Under året anmäldes, huvudsakligen genom länsskogvaktarna 39 skogs- avverkningar, där lagen av den 24 juli 1903 ansågs åsidosatt. Utav dessa kunde i 19 fall underhandsöverenskommelse om markens återkulti- vering träffas med avverkare och ägare; i 13 fall påkallades undersök- ning enligt $ 2 av samma lag och i 7 fall var den påbörjade avverk- ningen ännu så ofullbordad, att densamma efter till vederbörande avver- kare lämnade direktiv tillsvidare ställdes under observation. Utav de i enlighet med $ 2 av skogslagen påkallade undersökningarna fastslogo dessa, att i alla 13 fallen avverkning så bedrivits, att återväxten uppenbarligen äventyrats och har i 12 fall nöjaktig överenskommelse om skogsodling träffats. I ett fall ansåg undersökningsnämnden den avverkade marken vara lämplig och behövlig för bete, varför styrelsen icke ansåg sig böra vidhålla sitt yrkande om skogsodling, ehuru betesbehovet icke före under- sökningen av markägaren åberopats. Tillgångar vid årets början: Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 10,956: 49 Strömtorps plantskola o. skogvaktarebostad +7,855: 30 Pålsboda » » 1,789: 34 IBTOMN (TO Klan ODD OSKAR 0 a sees se NE 11,874: 87 38,476: 09 TD LVEKSE IN VET FATTCE sv ojejia ee velar ge ta Rea BA SJÄLEN 1,834: 93 TJaSGr "av SKOPSO vuss oss crens ala adö ss SR Nr REAR SENSE KASS 5,379: 10 Fordringar: Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 7,484: 27 » > » å sparkasse- FÄkKTIN OVANA Eee SN VE oo LOSE 39 7,990: 16 Diyersel debitoren! 45 damm SDI 820:45 8,816:61 Kronor 54,505: JR Skulder : Doneradegoedell Fytspte ssd skor ros 505: 89 Diverse kreditOfek-5taimmos sync kt SAM 1,142: 84 1,648: 73 52,847: — Inkomster under året: Statsanslag: Till upprätthållande av verksamheten... 4,000: — » skogsodlingens befrämjande ......... A50025--- 8002 Skogsvårdsavgifter 23 SES CATE Je SE DENS ÅL AE Rn RNE SEI 274058: 38 Ovriga anslag ANT Örebro lans, Landstings ARE ee 2,200: — » I » » hushållningssällskap .. 2,800:— BöNR— Räntor EDA l/s ola ake aja 166 lä ja nj0.a ja 615 a ap för KÄRA nrA LETS ala je ln KET SA le) sin ip [ba kjs terna leta 989: 386 41,140: 14 Summa kronor 93,997: 24 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Utgifter under året: Skogsodlingars konto: 261 Skogssadd och plantering]... .s.sbissesrs 2,300: 67 SD ISIN UN OA Mere ss ARR oklehlR uoed a de SG SEN hn sf 4,285: 41 SKO SÄRÖ AR sr rr or AR ara SE aa lå fi lae 0 420: 58 SKOR SUPPLYSDINÖ GTA es ncvsss sees saa salar i rant Er rasar 663: 60 VANVSKELVN IN 0 Av INVEST CN or erer eos sorgsen ser 243:60 -47,933: 67 Skogens vård och avverknings konto: Avgiftsfria biträden av länsskogvaktare sa.....mmmssssssssns 560: 27 Förvaltningskostnaders konto: Styrelsens rese- och arvodes räkningar 873: 88 Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas löner samt rese- och arvodes räkn. 12,400: 35 TÖTVELSE TOM KOSNAGCE 2 soc dns sant RSS Ko Skr 1,454: 71 14,728: 94 Baltiska utställningens konto: Inköp av utställningsföremål, frakter, platshyra och ATV OCC IDG SINA ret rss cs seb FAN Rade spe sb gt perna USNe RR Tillgångar vid årets slut: Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 9,336: 43 399: 26 23,622: 14 Strömtorps >» » > FIA 2000 Pålsboda = » » » NO, OA 2HOT IRL VI STO KLAR ENN Stl ssk ses tor in rasa JARRE 12,863: 19 36,462: 69 NÖTVETSEPLOV CN TATT EI oe 2 SSR rr fa ba d ta dö ASS Aa SNR kn Bar 25002 HRA SEI SAVE SKOR SIE ÖR rr sense Sd earn SF uses se ra ESR RAS 000 12,439: 50 INGET pop eg Ae ocor ARSA Te SAR RN NERE Fara MARS Ra ENSE 3,198: 91 Fordringar: Örebro Ensk. Bank å giroräkn. 2,094: 36 » » EE apital- TAJTA LI Ars ag 2 RES MG 12,892: 06 Örebro Ensk. Bank å sparkasse- TÄKDIDE 7 ov odee rss ON RAS 475: 98 15,462: 40 Av Örebro. läns, landskOntör ........ii.c.so.- 359: 62 PIYVSrSeRdebiforers ses EA MIDAS9 FÖJSSA: Öd Kronor 70,85 1: 08 Skulder : Donerade medel 1 AT5:198 17:0,375:.10 Summa kronor 93,997: 24 Det förflutna året kan i klimatologiskt hänseende betecknas som ett märkesär. Sommarens och höstens ringa nederbörd och varma väderlek inverkade direkt och indirekt även på skogarna inom Örebro län och detta på ett i flera avseenden synnerligen ödesdigert sätt. 262 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. För att icke nämna den i allmänhet ringa tillväxt, som skogsbestån - den under året avsatte, förstördes tillföljd av de övre jordlagrens full- ständiga uttorkning på många ställen icke blott vårens lovande skogs- kulturer, utan även flere, till och med sex- och sjuåriga skogsodlingar på grundare jordmån förtorkades och även äldre träd och trädgrupper på dylika ställen vittnade här och var i skogarna genom sina i förtid gul- nade barr och löv om det tynande tillstånd, i vilket de genom grund- vattnets sjunkande blivit försatta. Följderna härav komma sannolikt icke att inskränka sig till endast den nu synliga skadegörelsen, utan komma verkningarna härav även att sträcka sig till kommande år i en del skogsbestånd. För skogens många fiender bland steklar, borrar och flyn var nämli- gen det gångna året synnerligen gynnsamt och det är att befara att dessa skadedjur komma att hemsöka de genom torkan försvagade skogs- bestånden och även angripa en del till synes friska. Genom den ihållande torkan blev skogsmarken även i hög grad utsatt för fara att antändas och länets skogar hemsöktes även av flera synner- ligen svårsläckta och ödeläggande skogseldar, av vilka de å Stjärnfors— Ställdalens Aktiebolags och Högfors bruks marker i Ljusnarsbergs socken, vid Torpa i Ervalla socken, vid Högsjö bruk i Asker socken samt vid Spannarboda i Fellingsbro socken voro de mest ödeläggande. Betydliga värden gingo härvid förlorade, i det att icke blott växande skog förtärdes eller till sitt värde nedsattes genom elden, utan själva marken på stora vidder förbrändes och har för många år framåt till- bakasatts i alstringsförmåga. Återstår nu att se om de enskilda skogsägare, som drabbats av dessa hemsökelser, låta sig angeläget vara att utan dröjsmål avröja och skogs- odla dessa härjade marker, så att de ej inkräktas av allehanda skogs- ogräs, varigenom deras nog så tidskrävande återförsättande i skogbärande skick än ytterligare kommer att fördröjas och fördyras. Höstens stigande trävarupriser och jämförelsevis lättare tillgång å arbetskrafter hava i stort sett varit gynnsamma för realiserandet av de genom skogseldarna framtvingade stora skogsavverkningarna och hava jämväl lockat till betydliga skogsavverkningar i allmänhet inom länet. Särskilt hava de förhöjda priserna å till tändsticksindustrien användbar lövskog föranlett många skogsägare att genomleta sina skogsmarker och avverka härför tjänliga träd. Även det gångna året har att uppvisa skövlande av skog på flera skogsegendomar, mestadels genom köpare från andra län. Skogsvårds- styrelsen saknar visserligen anledning att klaga över ohörsamhet mot de föreskrifter, styrelsen med stöd av gällande lag kunnat lämna, men måste ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 263 konstatera ett alltmera framträdande behov av bestämmelser om skogs- avverkningens begränsning under vissa förhållanden; I övrigt vittnar det ökade anlitandet av styrelsens tjänstemän i och för lämnande av råd och anvisning i skogsskötsel om den bättre vård, man i allmänhet även bland de mindre skogsägarna börjar ägna sina skogar inom länet. Örebro den 24 april 1915. På Örebro läns skogsvårdsstyrelses vägnar: Fr. Beckström. F. ÅA. Bergvall. 26 4 SKOGS VÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogseldar inom Ö es) CE Stossaken ske | Brandställets | Tid, | Befintliga | avstånd till närmaste | då skogs- Ons: . trädslag angiv = | | | by med angivande elden fillseldensärnn. i tiondel | av dess namn » pågick Nong: där elden upp! Socken = | By I | Kilometer EE EA [DE ( 3 ETEN 5 | 6 Ljusnarsberg | Spjutkärn ............ 2 km. fr. Spjutkärn...| 5—6 juli Järnvägsdrift tall 0,6, gran Oy4 mosse » | Högfors aktiebolag | 1 km. fr. Kiskärn ...| 24 juni » tall 0,2, gran Ojé Grythyttehed | Grythyttan ..........- 13 km. fr. Grythyttan..| 23 juni Stensprängning tall 0,6, gran 0, Fellingsbro... Iskarboda, Spannar- | boda, Kåfalla och BÖdare NS I km. fr, Spannarboda| ?3/,— Järnvägsdrift tall 0,9, gran Kvistbro...... 1/, m. Ribbohyttan...| c,4 km. fr. Ribbohyttan!| — ?!/, Åskslag Berg LÖTVSET sactods 1/, m. Brohyttan ...|0,6 km. fr. Kärret ...... fbe Icke känd Mosse Vikers kapell! Snöbergshyttäns all-| I km. fr. Snöbergs- | T2NNIN OST bsd ske HYtlaD- ete senese SA Kanonskjutning tall 0,8, gran O Hammar...... SKYLSläy oons scan I Ckm. fri Skyrstäse. ln se Skolbarn (?) tall 0,8, gran 0, LOI Gärdeshyttan ......... 20 km: fr.jBrerimg ts te se Åskslag tall 0,3, gran O SFOlerSta sy) USAS re Asse sr Il Fn ARSA. dags för HA Järnvägsdrift tall o,s, gran 0O, björk 0,3 LÄN NAS SE seas sa Sigfridsboda ......... 2 km, fr. Sigfridsboda] — 7/; » Mosse ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. | Summan | förrakued vari rede IM | Den brand- Ern N 5 | GS Med anledning av | begränsats, Beräknad | beräknad | brunna | skada |t. ex. naturlig be- släck- brand- skogseldens upp- | å ränsning mot . : Bs skogens oe fäycar Är AL. sönsS | skada komst vidtagna | Anteckningar | medel- 85" | inträffande regn, 4 och rättsliga eller andra | bestån- YE AE kostnad läck | ålder Imegrupan e- av slackn.- åtgärder I | det släckningsmanskap | kostnad | | m, m. | | | | Kronor Kronor Kronor | | | 10 11 1 13 Se TARO, | 60 1,940 | Släckningsmanskap| 2,958 HIENArSOS Godvillig överens- | kommelse 70 147 » 60 207 » 60 550 » 400 950 » | | 40 119,171 » 5) — » |") Arvodet åt vär- 2 2 3 Ha (0 I | — deringsmännen 2,925 kr. = -- » 15 15 na 18 1,500 » 11,397.33 | 12,897,33 | Ersättningsanspråk gjorda hos Kungl. arméförvaltningen 65 300 » == — — 75 700 » — — 9 200 » — = = ST 90,400 » — — Kompromissdom 266 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Undertecknade, som blivit utsedda till revisorer av Örebro läns skogs- vårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1914, hava fullgjort detta uppdrag och få däröver avgiva följande Revisionsberättelse: Tillgångar vid årets början: Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 10,956: 59 Strömtorps >» » » sva AE SC Pålsboda = » » » 0 To SOR3S Brövi. froklängning Stå ses sc. bob kart 11,874: 37 38,476: 09 TIVETSET INN ODEATLCIAN ENN seg eo Son ASA SRA RNE 1,834: 93 TJAger av SKO RSirÖN ense va sd ss sr A LES AE 5,31: 10 Fordringar: Hos Örebro Ensk. bank å giroräkning ... >7,484: 27 » > » » å sparkasseräkn. 505: 89 IDIVerse tele DItOreN äs od sken dh je ss RA RANN 826:45 8,816:61 Kronor 54,505: 73 Skulder vid årets början: ID ONErade: medela ges docnt sö or ERE 505: 89 INIVEESE KT AI OLEN Sosse tab ee AR NES 1,142:83 1,648: 73 52,875: — Inkomster under året: Statsanslag: Till upprätthållande av verksamheten ... 4,000: — >» skogsodlingens befrämjande ......... 4092: 8,092:— I OM3 ASK SKOPSVÄrGdSAVE Lite sön ob ise sense ker 42,058: 38 därav redovisade under år 1913 ............ 15,000: — 27,058: 38 Transport Kr. 35,150: 38 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, Transport Kr. 35,150: 38 Övriga anslag: AV Örebro, Läns, Lan GSR vec sssrn 2,200: — > » » hushållningssällskap ... 2,800:— Räntor Summa kronor Utgifter under året: Skogssådd och plantering Dikningar RO SÄRÖ SAR RN ARE AN a fr rr bär ST Sr ALT SS SRA RON, SEDD SHDP LYS 2 Ale sad dn der fl sal A RT ta fs ee SER ASSTE Avgiftsfria biträden åt länsskogvaktare Styrelsensirese=r OCh arvodesiatin os ass ar Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas löner samt rese- och arvodesräkning TÖXVETSE LODARO SUS CET Ne fe Nr a el ös Er ab Avskrivning å inventarier Baltiska utställningen Tillgångar vid årets slut: Frövi plantskola och skogvaktarebostad ... 09,336: 43 Strömtorps >» » » FE JNANSINOO Pålsboda >» » » 0,0 42OT IRröva ÖKLAD ET 2 Sic etsas kbrerur see 12,503: 10 Diverse inventarier Åre Lager av skogsfrö Kassabehållning Fordringar: Örebro Ensk. bank å giroräkn. 2,094: 36 » » » å kapital BES ETÄR DID ON: dens uspr ars ss set 12,439: 50 Örebro Ensk. bank å sparkasse- FÄRTID SÅS Vogel sans MN 475:98 15,462: 3 7 Av Orebro läns landskontor Diverse debitorer Skulder : Donerade medel 36,46 2: 2NTO 2 12,439: 3,198: HO,SKT: 69 37 50 91 o8 2017 41,140: 24 93,997: 24 10;375= AO Summa kronor 93,997: 24 268 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Vi hava vid vår granskning funnit, att styrelsens räkenskaper äro nog- grant och ordentligt förda samt försedda med behöriga verifikationer; likaså hava vi genomgått styrelsens protokoll och förvaltningsredogörelse utan att finna skäl till anmärkning. Vi hemställa därför att full ansvars- frihet måtte beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar. Örebro den 26 maj 1915. A. Andersson. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Rob. Montgomery-Cederhielm. Aug. Andersson. Av Örebro läns hushållningssällskap Av Örebro läns landsting utsedd utsedd revisor. revisor Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- område berättelse för år 1914. I enlighet med kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Västmanlands läns landstings- område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1914, ävensom en kortfattad framställning .om de enskilda sko- garens inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m. Skogsvårdsstyrelsen har till sin sammansättning icke undergått någon förändring under berättelseåret. Såsom ordförande har sålunda fortfarande fungerat borgmästaren m. m. John Karlsson. Övriga ledamöter hava varit greven m. m. A. Hamil- ton (utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott) samt lands- tingsmannen Eric Jansson i Kårsta (utsedd av landstinget). Suppleanter i styrelsen hava varit: greven m. m. Fr. Cronstedt å Fullerö och landstingsmannen J. A. Ander i Hårsbäck. Som länsjägmästare och samtidigt sekreterare och kassaförvaltare bar tjänstgjort extra jägmästaren R. Alexanderson. Länsskogvaktaredistrikten, som från och med 1914 varit 5, hava före- ståtts av följande personer, och haft nedanstående omfattning: I distriktet (länsskogvaktare G. Lindblad, Köping) omfattande Åkerbo härad samt Heds och Gunnilbo socknar. II distriktet (länsskogvaktare K. Norman, Ängelsberg) omfattande Nor- bergs och Vagnsbro härader samt Skinnskattebergs, Sura, Ramnäs, Fläckebo och Harakers socknar. III distriktet (länsskogvaktare A. G. Eriksson, Västerås) omfattande Tuhundra, Siende och Ytter Tjurbo härader, Snevringe härad utom Sura och Ramnäs socknar, Norrbo härad utom Fläckebo och Harakers sock- nar samt Kumla och Tärna socknar. 270 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. IV distriktet (länsskogvaktare J. G. Lundberg, Heby) omfattande Torstuna härad, Simtuna härad utom Tärna och Enåkers socknar samt över Tjurbo härad utom Kumla och Möklinta socknar. V distriktet (länsskogvaktare E. O. Andersson, Tärnsjö) omfattande Wåla härad samt Enåkers och Möklinta socknar. Dessutom hava varit anställda, som skrivbiträde å expeditionen fröken Hanna Sjöberg, och som föreståndare för styrelsens fröklängningsanstalt och plantskola i Västerås Arvid Andersson. Styrelsen har under året haft 5 sammanträden, varjämte under tre dagar inspektionsresor företagits inom Siende, Norrbo, Snevringe och Åkerbo härader, varvid inspekterats dels avverkningstrakter, kulturer och andra av styrelsens tjänstemän utförda skogsvårdsarbeten dels ock tvenne av årets största brandfält inom länet. Under kulturtiden hava förutom länsskogvaktarna tjänstgjort 24 styc- ken plantörer. ningsdagar framgå av nedanstående tablå: Länsjägmästaren I distriktet. Länsskogvaktaren ..... Plantöregnä, oöreace oss II distriktet. Länsskogvaktaren ..... Plantörerna Plantörerna IV distriktet. Länsskogvaktaren Plantörerna V distriktet. Länsskogvaktaren Plantörerna III distriktet. Länsskogvaktaren ..... Summa! 160 I 408 Tjänste- och tillsyningsmännen samt plantörernas förrätt- g 2 = - Fill I z H 2 < 3 I 5 | FS o: | 2 = SN Se < yes = I | 3 = = | SS | a & | ul ERS AAA I ER | 8 2 = 2 2 & 25 = = Fr UN SRS | BEA ESS | UN DT | SE SA I TESS | MINigeS el IRS fe Sd - 2 sg | Summa SKER ers SER SNES p ES CER ER a ars AR gr | = - = ; 3 ES (AFA FS RR | EE | 5 E 2 3 er | = => Al 3 o Ga 2 I ARR SM AG = AA | | 2 | | | | | | SUN Ne 30 | 2 5 IN RER | I I I I I | | | | I SARS 14, S24 3) SAL NAR 2.10 KINO NTA 198 | | | | | on rk kar | = = -— — -— — | = 165 | | | | | | | 3 | | NESS | 17 la.55 JkESo Zu fe 67 SNES 199 | 2 Me Aa ANN RR Ang här SS a E SENS | | 4 I I | | | | RASSSAAS 23 66), 63 UR ER FN 194 Si EfeER ANA = = — | — | — — — 370 | | | I | | | hög - NESS SEN a CAG |KsZO SN 3 RSS NN i RE BEAL RARAA = — | — = =— = FE pe 367 I I str 36 | 105 54 — I XO, rer EEE 222 | SN | — | | bss 73 VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. FA | Skogsodling. Liksom under föregående år har skogsvårdsstyrelsen på allt sätt sökt väcka och understödja intresset för skogsodling av inom länet förekom- mande kalmarker. För skogsodling av gamla kalmarker, avverkade före 1905, har sty- relsen liksom under föregående år utdelat frö och plantor utan avgift till alla skogsägare, som därom gjort ansökan, endast med den inskränk- ningen att högst 50,000 plantor och 10 kg. frö utlämnats till en och samma rekvirent. De, som enligt skogslagen äro skyldiga sörja för återväxten, hava efter rekvisition erhållit frö och plantor till inköps- eller produktionspris, men vare sig marken varit avverkad före eller efter 1 jan. 1905 har dock plantörsbiträde lämnats avgiftsfritt. Under året hava genom styrelsens försorg för verkställande av kultu- rer inom länet utlämnats sammanlagt 420 kg. tall- och 412 kg. granfrö samt 1,603,980 stycken plantor och hava härvid använts 3,650 mans- och 6,165 hjondagsverken. Årets skogsodlingar togo sin början inom vissa delar av länet den 14 april men inom andra ej förrän den 25 i samma månad. Kulturerna, som övervakats av länsjägmästaren och länsskogvaktarna samt letts av ovannämnda plantörer, voro i allmänhet avslutade före maj månads ut- gång. Under själva kulturtiden var väderleken ganska gynnsam, men på grund av den ovanligt långvariga och starka torkan under som- maren måste årets skogsodlingar i stort sett sägas hava lämnat ett mindre gott resultat. Den kurs för utbildande av plantörer, som planerats äga rum under hösten, måste på grund av flera omständigheter uppskjutas till ett kom- mande år. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft all plantuppdragning förlagd till den fasta plantskolan vid Karlberg utanför Västerås. Vittomfattande arbeten till jordens förbättrande hava under året ut- förts i plantskolan, så att största delen av arealen nu torde vara av lämplig beskaffenhet för plantuppdragning. På grund av den starka torkan och därav följande vattenbrist hava delar av årets sådder, särskilt av gran, gått mindre väl till. Vid årets slut funnos i plantskolan c:a 1,175,000 oomskolade och 102,000 omsko- lade plantor. För att till kommande år kunna fylla behovet av björk- plantor hava försök med sådd av björkfrö under året utförts i plant- skolan. Något resultat härav kan emellertid ej erhållas förrän kom- mande år. 272 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Fröklängning. De vintern 1913—1914 vidtagna förändringarna vid fröklängningsan- stalten hava visat sig vara förmånliga. Sålunda har genom den för- bättrade ventilationsanordningen klängningstiden väsentligt kunnat ned- bringas samtidigt som klängningstemperaturen sänkts. Under året hava inköpts sammanlagt 3,192 hl. gran- och 3,068 hl. tallkott för en total kostnad av kr. 22,762: 03. Vid årets slut funnos förvarade i frökällaren 1,408 kg. granfrö och 2,713 kg. tallfrö, varjämte c:a 1,000 hl. tallkott var oklängd. På grund av fröklängningsanstaltens nära belägenhet till Västerås stad är det lätt att avsätta den klängda kotten till goda priser. Sålunda har under året erhållits 20 öre pr hl. för gran- och 25 öre pr hl. för tall- kott. Försäljningssumman för klängd kott har under 1914 uppgått till kr2:470: 44: Värmeledningspannan har under samma tid dragit 895 hl. koks med ett inköpspris av 1,484 kronor. Skogsupplysning. I likhet med vad tidigare städse varit fallet, hava även under år 1914 länsjägmästaren och länsskogvaktarna genom personlig påverkan sökt intressera skogsägarna för en förbättrad skogsvård. Att detta upplys- ningsarbete ej blivit utan resultat, torde framgå av det stora antal an- sökningar om biträde vid skogsodlingar och skogens vård i övrigt. Styrelsen har dessutom genom föranstaltande av föreläsningar å skilda orter i länet sökt bidraga till upplysning i skogsvård. Sålunda har länsjägmästaren under året hållit en föreläsningsserie, omfattande 30 timmar vid vardera av Tärna och Kolbäcks lantmannaskolor, ävensom vid Tomta lantbruksskola, där undervisning meddelats såväl teoretiskt som praktiskt. Vid de av hushållningssällskapet anordnade småbrukarkurserna hava även föredrag hållits, varvid olika delar av skogsskötseln berörts. I skogsutställningen å Baltiska utställningen har styrelsen deltagit ge- nom att utställa grafiska framställningar rörande skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under åren 1905—1913. Styrelsen har under år 1914 prenumererat på 130 ex. av tidskriften »Skogen>», vilka utdelats till för skogsvård intresserade personer inom länet. Dessutom hava Skogsvårdsföreningens folkskrifter i likhet med föregående år utdelats. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 213 Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer funnos vid årets slut i 51 av länets 68 socknar. Avverkningar och åtgärder för återväxtens betryggande. Uppsikten över den enskilda skogslagens efterlevnad har styrelsen un- der berättelseåret fullföljt på samma sätt som under föregående år. Så- lunda hava av länsskogvaktarna inrapporterats 63 stycken avverkningar i strid mot lagen. Över samtliga dessa avverkningstrakter hava upprättats särskilda be- skrivningar och kartskisser. På grund av att frivillig överenskommelse rörande skogsodling av 8 st. av ovanstående avverkningstrakter ej kun- nat komma till stånd har styrelsen funnit sig nödsakad att i dessa fall påkalla sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 av gällande lag och hava sedermera överenskommelser jämlikt $ 3 av lagen träffats i 5 fall. Rörande övriga 55 rapporter samt de 24, som balanserats från år 1913, har överenskommelse frivilligt träffats i 66 fall, 6 rapporter hava förkla- rats tillsvidare vilande och 7 hava jämte de tre, där överenskommelse efter verkställd laga undersökning ej kunnat träffas, balanserats till 1915. De två från 1913 balanserade målen, som voro föremål för domstols prövning, äro fortfarande beroende av Kungl. Maj:ts dom. De enskildas skogarnas tillstånd och skötsel. Styrelsens uppfattning angående de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel har redan i tidigare årsberättelser angivits, varför styrelsen an- ser sig kunna hänvisa till dessa sina omdömen. Någon avsevärd för- ändring i skogarnas utseende inom ett helt län kan naturligtvis ej för- märkas under en tidrymd av ett fåtal år. För att en förbättring eller försämring skall kunna konstateras fordras givetvis en ganska avsevärd tidsrymd mellan de tillfällen, då en dylik jämförelse göres. Om sålunda ingen nämnvärd förändring kan konstateras i fråga om skogarnas tillstånd i stort sett, så kan styrelsen ej underlåta att fram hålla, att intresset för en rationellare skötsel synes vara i stigande. Av bil. IV framgår vilka skogsvårdsåtgärder, som under berättelseåret blivit utförda å de enskilda skogarna inom länet. Dessa arbeten hava utförts dels med och dels utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen. Intresset för avdikning av försumpade marker synes fortfarande vara ganska stort. I likhet med vad fallet varit under flera föregående år, har styrelsen även under detta berättelseår sett sig nödsakad att på grund av alltför ringa tillgång på medel, avslå av många markägare gjorda framställningar om erhållande av dikningsbidrag. 18 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. 274 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skogarna hava under berättelseåret varit utsatta för stora härjningar av eld och insekter. På grund av den torra sommaren och de ofta förekommande åskvädren utan åtföljande regn blev skadegörelsen ge- nom skogseldar inom länet avsevärd. Sålunda äro att anteckna ej mindre än 44 stycken olika skogseldar eller tillbud till dylika, varvid 2,532 har skogsmark avbrändes. Av bil. V framgår de olika eldarnas omfång m. m. Av insekter torde märgborren (Hylesinus piniperda) hava åstadkom- mit den största skadegörelse. Denna insekt gör stor skada genom att uräta märgen i sista årsskotten, vilka sedermera ofta brytas av vid den punkt å skottet, där insekten borrat sig in i märgen. Plantorna och träden bliva härigenom kraftigt hämmade i sin utveckling, varjämte även, särskilt å äldre träd, blomningen minskas. Vanligast uppträda härjnin- garna i närheten av järnvägsstationerna och sågverk, där stora kvantite- ter obarkat virke finnes. Bästa sättet att förhindra härjningar av märg- borren är att i de bestånd, där insekten förekommer talrikast, utlägga s. k. fångstträd, som i slutet av maj eller i början av juni barkas, då larverna, som utvecklas under densamma, bliva utsatta för solens och vindens inverkan och därigenom dö. Sker avverkningen senare, kunna larverna redan hava förpuppat sig och barken måste i så fall brännas. Skogsvårdsstyrelsens expedition. Styrelsens expedition har varit tillgänglig varje söckendag mellan 10—3. Diariet upptager 879 ärenden med 1,056 mottagna och 824 avgångna skrivelser, varjämte c:a 3,000 cirkulärskrivelser och 2,000 andra försän- delser expedierats. Styrelsens finanser. Till styrelsens förfogande under berättelseåret har funnits en summa av kr. 110,072:60, häri inberäknade 47,000 kr. upplånta medel, rörande vars användning styrelsen får hänvisa till denna berättelse bilagd kassa- redogörelse. Västerås den 29 april 1915. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. R. Alexanderson. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. | z61'£ | 890'f 8 Il — g89e'z og6'fog'T | LIOI S91 16€ KENA bz SA | bvi6T Lzg'I | 9re'v 9 tt | — cbz'z oop1Ebtr | Erk ar gÅlI £99 zz 9 £161 99 | €1z I 65 007'g Logh" | OSSpESe | z£9 TIO EDET 109 SI 9 SIOT | - | — I Lv GONG | ASIEN | SPESb6 1zÅ QII SzI 99.6 SI 9 | II61 | | I I — | — S (GOT | — €£96 o6b'1zE obg Z1I 25 668 ZI 9 0161 | | | - | — bi | ge EOS 056 SLe'SeE |e Cd) OIL | zoS oI 9 6061 I | | I | | — | — 8 | for -- ER | 000'6+$€ | obf GÖRA EST £9z S 9 | 8061 = | = SI 8z = oIS 000'0Å1 | S89 09 be Sgb VE EE vV Lo61 = | = 9 INREG | = ozf | ooofobz | zol 1 SE esp 3 + 9061 | | | | = — /4 I II — Elz oo0o'S Lz vet ge ED otz ere So61 PEST | UBS By Zur Sutoy | Sie | uvs3 Le 1e3umu — |IosppurqIior | 1e3ep | -pawq -uejd | ppes -TIR RR | HH -yosipun | -ssuqpo RA -SButupegr | 103uejd 227 JIA suaspprkys | [— ES | | e3e -SBOYS FOG -10J epuga | ueqepuey |"PPUEYIN] COspaga BIOSIOJ | TOP I s | -B3euoy | TIM Stos10J BIOSIOJ 3 = nox 1doxddn epa1egaq | apeuwerjae Are] -Ue PpirA | | SN ER -SBOYS SUIS[IIÄISSPIGA IV CÅ uasjpakys | uasjorkys | "PER d suadoys | SUISTALÅS SPEYS] mouarn) | -sSoys wouarn) reuosaad | SLATER NA Soys | T9TLSSPIEA | -spagas3oys | ”SPIBA Ste 0 =] -sprgasSoys | > PIBA — |-SPaBASSONYS | SFFR IRAS | 103 ualeu 3 SEE PIIeISUy I Å b | -SBOYS AV ULL | 1 | -OsI9d Av DIOLLST Sr IePA9y | Vv Sespiq PM (LA HIS) 5) NIE Pe[posBoxSs | | | "FI61—9S061 UIP JIUYLUESYIJA SUJSJJJIÄJSSPIRASBONS I3AQ PIQEL I UT : [ERE SztoS9'€ | eg4'9z |oog'tog |oob'zlLö | Eek | sktogk | SetI6E | FYLETT ofz Jeuwnung | <+ I | | = Er | borgs | — | — I — | £r6S [AAA | — | I | I 2 uol Sue aSIJAI | UurIr | ev upIry ev Suz PPES TIJUDI 2 IH | Sue ING DR KET 3 RS re es 2 SES —E EJ SE rn KN -TANIdI IALIISTPI IP I YTA 50 XY SUET och | - S eJUV > UuddroASsBep 103ue]d enes oxsFoxs NEN YreW PeL[POsBONG | ! (SN EPUrRAUV | I o E Vv ss — ———— = an 'Ie3upos3oys epson Jeuossadadjsuri] suasjatsAÄJs Ar Burupaj JapuN a LISIIE VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Gl Bil. III. Under ledning av styrelsens tiänstepersonal utförda gallringar m. m. | å 4 Utmärkand SA a JE Se | | Gallring NASN Stämpling i övrigt Rid av fröträd | TLänsskogvaktaredistrikt har dagar har dagar har dagar I | vas . a I FörstarGiStrilatet "od: ss nd sees 157,00 51>5 20,00 | 5 125,25 20 | Andra > ATEA SKARA AS 52,75 30,00 | 42,00 | 13 88,00 19 | | Tredje ST vls RA ALPRAR ÅE 68,5 29,00 7035 | EJ 35,5 33 Fjärde FR NAR NA Fö 24,00 10,00 90,00 | 22 71,00 32 I Femte TI AA yr Sp SEA 357,00 110,00 — 3 75,00 22 Summal| 659,25 230,5 | 22245 60 397475 126 BUR LV Till skogsvårdsstyrelsens kännedom komna skogsvårdsåtgärder utförda å enskilda skogar inom Västmanlands län. I I Er Bäckrens- = MÅ | Markbe- | Dikning F Plante- | Hjälp- Länsskogvaktare- | Gallring : > ning | ij Sådd | > | redning | längd Jjänsd ring [plantering distrikt | ängd har har | meter meter Han oo Bar har I | I | | | Första distriktet...... I, 111,5 102,5 | 24,137,00] 2;022,00] I1143:55 | 30575 454,5 | | | Andra DR Arr 1,944,22 233,00 1 44,698,8 | 13,012,4 92,00 103,5 | 835,5 I I I Tredje ARENA 154,5 23,00 | 7,467,00] 1,000;00] 221,95 7:00 299,00 I I Fjärde 20A RAN TNA oa Ne EL ONS soo ad 177:5 13,00 | 223,9 Femte TRE 658,00 157,9 | 3,625,00] 1,729,00] 104,00 8,00 344,1 Summa|l 3,982,22 | 516,4 |80,542,8 | 17,763,4 710,00 162,25 |2,157,00 278 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Bil. Va Plats, där skogselden pågick RENT a | | Befintliga avstån IT trädsla till närmaste by | dqå 2 I Orsak klaivaaG med angivande av Id. till eldens upp- fondedelar SAR komst - å dess namn pågick där elden Socken By uppkom | Kilometer il | 2 3 4 | 5 6 I I | I | Alvesta .| 1 km. från Alvesta ...| 1 dag |Antagl. cigarrettrökn. 0,5 tall, 0,5 gran .| Froby.. a] 3 STIEroby ss se Åska '0,5 tall, 0,5 gran .| Tibble... .| 0,2 km. fr. Tibble ...| !, > » 0,6 tall, 0,4 björk SIN VÄSDO! ossne sana | 1 Km: är, Visbör soc 1553 > 0,3 tall, 0,3 gran I | = > .| Tärnaby .| 0,2 km. fr. Helletorp/ljoraprand 'Vårdslöshet vid odling MVebjörs0 tad; I 2 mån. J 0,2 gran Fläckebo .........| Svanå Bruk .... sl SVR ETS OVANA Koseres 8/,—!9/; | Stensprängning = 10,5 tall, 0,5 gran > | .) Intill Skillberg......... We En i skogen boende ej I fullt normal person tall | Ramnäs ......... | Ramnäs Bruk ......... 1 AKUT flöösukarssar cases ras 8/ —?/, | Ej med visshet känd 10,8 tall, 0,2 gran| | Karbenning...... Nickebo ss 1 I NICKEDO börser | ISf- Åska 10,6 tall, 0,4 gran | V. Våla o.......| Stabäck . 1 -» >» Ängelsberg.. 28/, > tall > os) Vretarne. 12 >» » Vretarne...... 19 fv | S 10,7 tall, 0,3 gran| | ITLATAKET «cs ssasen [I OTAMNA oocsnpen J3 | 3 » > Hagby.... 25 'Vårdslösh. av skolbarn 0,5 tall, 0,5 gran| Västanfors .| Fagersta Bruk ......... 1.17 fas SOMelDp osar 1 dag Okänd 10,2 tall, 0,8 gran > FEAR | > Bl resesss] IL 1900 SLeG Kära ss » | Järnvägen 0,3 tall, 0,7 gran Skinnskatteberg! Skinnskattebergs Bruk 3 » >» Dagarn ...... » | -— > > > |2 > '» Kärrgatan ... 3 | Åska 0,5 tall, 0,5 gran > > 3. IS Ar SUNdet) sve » | > 0,8 tall, 0,2 gran > | a > 10,5» > Piltorpet ... » » 0,4 tall, 0,6 gran! | SULA öadresot enn] Surahammars Bruk...| 3 > > Bårhuset...... "j, > 10,5 tall, 0,5 gran) | Simtuna .......... Bärby, Mosta, Storbo, | | I ISt. SkinnarbO:r.sssse- 4 » >» Karleby ...... 18/2—=20/a | > 0,8 tall, 0,2 gran TA ES I Karleby .... PINE » å JE | [3 0,5 tall, 0,5 gran EE no | Råby [SSEN SARA YN kassen | 18/7 | » 0,3 tall, 0,5 gran NTA Sas Torstuna härads allm. | >» > Sigfora ...... 19/7 > 0,4 tall, 0,6 gran 3. > Alvesta... nn, » Barr ce > -» Karmansbe..| —7/;—'"; , 10,7 barr, 0,3 löv 1:51 »NFIEHa Rn MER Okänd 10,7 barr, 0,3 löv Lindsved, Granham-' mar, Kungsörs allm.| 1 » » Lindsved ...| 15/,—1/, Åska Barr | Åby USA SA SÄDVEE Juni | Svedning vid odling |0,6 barr, 0,4 löv > 21 [JE STAN SE 26/0 > » » 0,6 barr, 0,4 löv lör ende EE Hj, Åska '0,s barr, 0,2 löv Buckarby; ......c..oos000| 4 > 2, Buckarby sc. |. I > 0,92 barr, 0,1 löv » HOgSDON sades sars inse |5 > 3 Högsbo ...... 25/7 | > 1,0 barr > JAKDACK oo oas ssersetsarke [253 Katlakbarke. en Juli > 10,9 barr, 0,1 löv Bo Aeepsgsera stek | Buckarby 2]: =» CDUTATTSKOP er 2, | » 10,7 barr, 0,3 löv (ÖVAla fre IGINKA ee; USKSTEG > Sr a, 2 10,7 barr, 0,3 löv | AE TIGA » > | , 10,7 barr, 0,3 löv RUE FEN ENS I föras ” | > 0,9 barr, 0,1 löv | 2503: , > EKedalt res: » > 1,0 barr 12 » » Rödje ENN S 1,0 barr ÅROR Ar | 3 | > 1,0 barr 13 » » Bennbäck...| — Juli | 10 barr SBA > a | 1,0 barr KULA a JR > > | 1,0 barr | | | Summa VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 Beräknad brandskada å hela skogs- beståndet Kronor | re Medel, varigenom elden be- gränsats, t. ex. naturlig be- gränsning mot myrar o. dyl., inträffande , ingripande av släckningsmanskap m. m. Beräknad släcknings- kostnad Kronor Summan av beräknad brandskada och släcknings- | kostnad Kronor uppkomst vid- tagna rätts- liga eller andra åtgärder Med anledning | av skogseldens | Anteckningar 10 Släckningsmanskap »> Omgiven av åker Släckningsmanskap Polisförhör Åtal för vårds- löshet Elden begränsad den !9/, men ra- iIlsade inom området till den !5/.. ';f Elden begränsad den ?/, men ra- I sade inom området till den 2/.. Elden släcktes nästan omedelbart. Elden härjade 13 har mossmark. I Endast obetydlig skada. | Dito — dito | fÅ en del av arealen upphugget | gallringsvirke som brändes upp.; stGrerEelstE6otel| — | — ewunung stig 1zt€lst€60'z)| — — Jeunungs | > | S | I kösgss——=—— -- === ===" NE of€14'zlo'gor' il — NE EE Sr Nr SN bi61 [IN Furuffeqad Sn stzoS S'S89 [ofob sfof uefoxsruerd nn 4 « « « o'Szztzlot6lofg) — | — « « « « [ON I - I I = =E ktog ol II « uem « « 4 ” = | MRrsAA Sea e dox moua3 121 Iapun ISO | ä | | — lotzgE otg€S Furupesia J0w Ieuurgpn 1942 sopun Suvssy |5'066 IStbI = 4 NE SRA €161 1v ue Sutulleyag 3 | EX [2] S R 5 SER St By "By Vibi sebil '3x 'öy 9 IMER TD) | TIBIE WeTS [EL | ue) | NeL |ueID | | I I oe] SE Len år =S AA KS NS KK SS AA —6 AAA 2 "2SJjJII0BOPIIOJIA A MÅ [5] 7] ke) mm 1 = g60'$ | SoS'b | RS g60'$ [EE I — — vwuums NE RAA an [EE FR 2 0o00'I | FM ERNER NS S161 In Sumueqag I gg9o'f | z61'f | — SO ESR "dox woudsg 1918 Iapun ISwoOXL a g6o.v. ISOSER | — | — /UveBumBugpg wouos gare sopun Suedsy |ofofz | ErEt | SAN Ma EE sie €161 sv uedj Butujeyog 2 | | = 5 [C34 : : : : Z I4 4 GETT I4 JAUE ENE SST D Ner | uerg | ULL |uesg | [16:80 5 fs Fr fl URNA pt Ea) Il | I I | LL BO a 11 "2SJZINBOPIIIJON 280 VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 281 Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstingsområde kassaredogörelse för år 1914. Inkomster. Bean ge: Äran Ae TOD oss bar ska tb bas Fars MSE Ae ad ADA a NAF RENA Ng BA NF R nn 508: 66 Statsbidrag för bestridande av kostnaderna för uppehållande av SKOBSVÄLGSSPyrElSENS) VECKSAXNCN sera nas fö go nad ne Nee tea ng else felen nn nr a 4,000: — Statsbidrag till skogsodlingens befrämjande. ....sssssssssssssrssssesrser on 6,138: — Västmanlands Manstlandstings, DIC. ..s ssu srokerdrsses sekr to S nde 5,000: — Västmanlands läns hushållningssällskaps bidrag......smseseesssssrssssa 2,500: — Hörsaltdasplantor OCh” Mö husses ars sele Eee ko rek ser SAR IO,J21: 04 INOTS SLAM KLÄN & CYKO CCEr ere sn SELMA SRS ES AN er RN Så SA rn Ed 2,357: 24 Återbetalda förskotterade skogsodlings- och synekostnader m, m. 4,747: 96 SKOPSVAnCSAV LILLE Ph die can es ös dad bas snål laslere elias cis BASS AR pins SS spinn ed ba a 26,890: 60 TLånemedel: VIA LIN ES SRA NS Rae Ar br STR SS SSR SR RT 4,000: — Lån av Västmanlands läns Nya Brandstodsbolag... 23,000: — Lån av A.-B. Mälareprovinsernas bank, löpande FART) d;g 00 yng soda ELSE BRAT Er a BA er NA rg SME 20,000:— = 47,000 ND TY ETS EARNED en mn fe das Se) LS SAR SÄ Nk! Ber fors aa 03.50 Tänsskogvaktarnas andel 1 pensionsavgiftel. us... 132: Summa kronor 110,072: 60 Utgifter. BASVI OTIS ER ra ver SSA Sr EEE RER Pr a FOTAR TÄNT RS AR SSE 11,666: 66 Pensionsavgifter för länsskogvaktarnåa......... sees 409: — Reseersättningar: SBYLEIS CIN febr e sen SES Sr Ng Sd Ae vgrejas jär ne 886: 24 MANSJA SIN GSLarETN tea danska eek de dne Near nen 2,680: 16 TAN SSKO gMARTARMAS oc fode ad dande sn adele a ee 5300: I3 VENT SOTCEN Aer er Sr RAR SE AS MA be da 65: 10 Förskotterade synekostnader.................. 579:97 9,591:60 Vättle g an gSkOStnA GE tros seneste keps pt cs et Dk erAsnr RAA 315: 40 Skogsodlingar: Inköp ray frö, OCK. PlAMlÖlR. oss scen 31735 Plantskolearbeten. Mi: M.0 .n session denna 3OJT20 BLAR TORG II ANN ok este bese se ses AR a sek 3,591: I0 SKOL SOUNDS ALP msk odds Deer saa dass sena 3,323: 39 TD IV EKS ET 04 rn Sens dd RNE oe Ean era es ki 4: 59 14,263: 76 Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård ...... 2,910: 14 Fröklängningsanstalten .......x SN ma DNE RAR PÅ 14,009: 33 MK O DEVA a AA rr aAa mä d ass sä dens 22,102: 03 NNCATO LOT ee pe ag RE rr rela de SA. 255 må då å psjalslajö däfaiei SNS AS 3: Y2T:02 Återbetalda lån och inlösta Växlar .....................ss0000 22,000: — Transport kronor 101,655: 84 Ersättning för skogsvårdsavgiftstaxering... 303: EA EES SER EE BR a tage 348: Utlämnade förskott Innestående i Bank Kontant i kassan Diverse Transport kronor 101,655: 84 NEED Expenser: Ann onskostiia dns ss. rr AE 91:82 Bran dförsaktin galt ös oss. s.ss dera KARA SARTS 246: 50 Flyra av expetionslökal........ css 425: — IN VEntATICE Asse somdoe sees noen ace ra AA VASA DIEA 655: 22 KELVIN ATEA CI otro oe sn fe RR 654: 95 TElefOnav EEC Aso rg: sebprbe Se RE SNS 915: 84 SER 3,640: 83 2 UFOS TNE RN TIIOORE Å Sä 18:43 110,072: 60 Summa kronor 110,072: 60 På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. R. Alexanderson. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Utgående balans-konto. Tillgångar 31/;2 1914. Ulllännn ad 64 förSk Otbs 33 $ sr seskog ssd desk SNR Arek sN earl arr Ö; IST Kontant i kassan ........ nd 36 SNES ÅA a sr BRA S ASEA GAN 0 njE SSR SERNER TITS AGS NÖTVErS ER LENI ÖRE 6 AAA os 6 fe RE än Gb RE a NS AS Ae Sn oral Ty kS2NO5 Skogsvardsavguter för. 1914 (ej UppDUEDA) KE: sk.skkesrrssisonsesner nes nnn 19,929: — Inventarier : ELOKTAN SOT 2 SANS CALES dass a des ses deres sp eld sksssdee sen bl rask 20,000: — Planiskolan: med packhusktoch frökällatSn. . beoseicke-buossssss nellt 8,000: — (OM YO N 22 ARN bobpEr en Aer BAREN G NT RSA Ra ESD RAD Ra RE arr Ute teg nr 4,000: — 120770) TISK PR RSS ESA SAN TENS SOS SRSARS ASSR FRK ERA ara, Se 34,140: — [ETANOL öra a sejd spreta nia a olet les nl N SARA Else SalsP das oda SENS a aja lc FOR bes Ks frp at a bag 27000 FÖRD tOrsStnv en farlen mors stor sanske dar dinar a ssd av sas erlade SRA r ang SI 1,200: — ÖVA BAFINVERUS CT 2 rr dd Se a SAN SRA nd ESR NA KASSAN a 30003 -— Summa kronor 101,885: 27 Skulder 31/;2 1914. Nastmanlan ds plänS:sparb ankor. asd ads NR Arr 12,000: — Aktiebolaget Mälareprovinsernas bank ...soccec sö ess Ng sager 20,000: — » » > å löpande räkning............ 20,000: — Nastmanlands Jans Nya BrantUstoCSsbOlaP, bes sssbesstesrsasars sasse ep iden 23,000: — NETA fbn LONE RS Y IG (En NE RN sö kn bogdr BO GHS SN Abt PRAG 26,885: 27 Summa kronor 101,885: 27 284 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Revisionsberättelse. Undertecknade, utsedda till revisorer för granskning av skogsvårdssty- relsen i Västmanlands läns räkenskaper och förvaltning för år 1914, få härmed efter tagen kännedom om oss företedda räkenskaper avlämna följande berättelse: De av styrelsen förda protokoll ävensom dess berättelse hava genom- gåtts. Räkenskaper med tillhörande verifikationer hava siffergranskats av därtill lämplig person, varvid några mindre räknefel förekommit som här angivas: å verifikationer n:o 77 och 192 utbetalats 2 kronor för litet, å verifikationer 83, 197, 296, 398 och 453 utbetalats kronor 7: 99 för mycket. Beträffande räkenskaperna vilja revisorerna föreslå följande anord- ningar i avseende på uppställningen. Sålunda böra särskilda konti uppläggas för fröklängningsanstaltens ny- byggnad, för att tydligen dennas kostnad kan framgå; särskilt konto för underhållet av densamma, likaså konto för anstaltens drift, Ett särskilt konto bör uppläggas i räkenskaperna för utlämnade för- skott så att personer och belopp tydligen angivas i balansräkningen. Å inkomstsidan föreslås att specificering göres av beloppen: försålda frön och plantor, så att lättare överskådlighet kan åstadkommas. Revisorerna hava besökt fröklängningsanstalten, som ytterligare utvid- gats och förbättrats under sistförflutna år och funnit allt vara väl ordnat såväl i anstalten som i plantskolan därinvid. Frörian är uppförd av vekt virke utan strävning, vilket synes kräva att förstärkningar anbringas före det densamma utsättes för större be- lastning av kottupplag härnäst. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet utvidgas alltjämt; även sistlidne år, då en större mängd plantor och frö utlämnats till de mindre skogs- ägarna i länet än tillförne, varom styrelsens berättelse närmare giver besked. Plantörernas antal har 1914 utgjort 24 st. och kommer ytterligare att utökas, ävenledes har klyvningen av ett länsskogvaktaredistrikt ägt rum, så att dessa numera äro 5 st. VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 285 Av allt framgår, att skogsvårdsstyrelsen nedlagt ett framgångsrikt och målmedvetet arbete på organiserandet av den verksamhet, som styrelsen utstakat. Protokollen vittna därom, att åtalen mot försumliga skogsägare betydligt minskats, utgörande ett tydligt bevis på den auktoritet, som styrelsen inom länet tillvunnit sig. Då det tydligen framgår, att såväl styrelsen som dess tjänstemän och betjänte skött sina åligganden på ett tillfredsställande sätt, hava reviso- rerna att tillstyrka full och tacksam decharge för det år revisionen omfattar. Västerås den 5 juni 1915. Gust. E. Lewenhaupt, av staten förordnad revisor, Otto von Unge, J. A. Andersson, för hushållningssällskapet. av landstinget förordnad revisor, 286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Då de av revisorerna föreslagna ändringarna i bokföringen befordra reda och överskådlighet av styrelsens räkenskaper, har styrelsen ingen- ting att däremot erinra. Västerås den 29 juni 1915. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: John Karlsson. é R. Alexanderson. I egenskap av skogsvårdsstyrelsens räkenskapsförare får jag härmed erkänna i revisionsberättelsen anmärkta sifferfel, och skola på grund av desamma påkallade rättelser redovisas i 1915 års räkenskaper. Västerås den 29 juni 1915. R. Alexanderson. Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstings- område berättelse för år 1914. Då nu skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län går att avgiva sin be-0-års översikt. rättelse för sitt ro:de verksamhetsår, året 1914, kan styrelsen med glädje konstatera, att verksamheten på alla områden gått framåt, och att skogs- skötseln i länet alltså kan sägas gå en ljusare framtid till mötes, än vad man vågat hoppas av den skogslag, som år 1903 antogs att gälla för enskildes skogar i vårt land fr. o. m. den 1 januari 1905. Till belysande av detta påstående lämnas å nästa sida ett utdrag ur styrelsens berättelser för åren 1905—1914. Som styrelsens ordförande, utsedd av Kungl, Maj:t, fungerar lands- = Styrelsens hövdingen, ledamoten av riksdagens första kammare m. m. F. Holm- ine RA quist, som ledamot utsedd av landstinget hemmansägaren, ledamoten träden m.m. av riksdagens andra kammare m. m. Joh. Ström i Transtrand, som ledamot utsedd av hushållningssällskapet godsägaren Olof Olausson i Grangärde. Suppleant i styrelsen är, utsedd av landstinget, lantbrukaren Per Rid- derström i Söderbärke och utsedd av hushållningssällskapet direktören m. m. Bengt Torssell. Här nedan lämnas förteckning över styrelsens fast anställda tjänste- personal. Länsjägmästare: Karl Wilhelm Dybeck. Sekreterare och kassör: räntmästaren, m. m. Valentin Högberg. Förste länsskogvaktare: August Hedlund. Länsskogvaktare: Sven Larsson, N. F. Hedin, K. Georg Eriksson, Carl Persson, Knut Kvarnström, G. Ax. Johansson, Ax. Ek, Wilhelm Ezelius, Alfred Andersson och C. W. Löfkvist. Expeditionsbiträden: Susanna Björling och Hanna Eriksson. Styrelsen har under året sammanträtt 7 gånger, samt under tiden 11 —15 maj företagit en inspektionsresa å Svärdsjö—Enviken, Södra och Tuna—Bjursås länsskogvaktaredistrikt samt till Fröklängningsanstalten i Mora Noret. PE Log L9€ 151 901 901 +Sr 99 LvI o7I = 5 lze'Ir | Ego'9r | SL6'g S68'6 SEg'6 145'9 So94'or | €Z1'ot | — — , og6 Föra oot 994 OgI'I FS 589 : 6b9'I oS6' AS 9€1'z gzEn bla o65'€ €L9'€ = — : söter | 646'cr | Sul £66'9 6zE'l €+r9g'€ ob+'g 0059 = = I I LLv SEr SL 48z oSz 961 11z S91 — — ; + [N H (BE ef EE TG 1€ of Se 61 61 II Ä OzI 6b 6F — = = = — = = SA Sr = = = = €z ge = 3. = SE 09 19 £9 = Eg 9 69 = = 4 Er ee CAT AGA go£'S S66'z | S69'€ | Slot | oof — S 191 L91 OzI bi £91 biiI SIT 6€ — — = ra & z9 bl LS 09 65 09 = — — = CNE € £ £ £ E = = = £ 2 = = — = | gz0o'z | L6L'E | — = > ä oc gt — Jöx5 SE 19 VA z9 z6 1 £8 = | | Zz | | < | 2 S6 | S9 es LE £9 | iP of +S 61 = S | br | VI II oI 6 16 6 6 01 I 9 AE | | I | +i61 | £161 z161 1161 0161 6061 8061 Lo61 | 9061 So61 A9)U3IIAXII [LEJUY "FUposSsoys UT PDa4D DUNMNSIVFO JT « Suwulor1 10J Butustauy PIBASPUrISaq IOJ PEXA IePPY REN -dutg)s epiojn t9]3 IeSutuysasse ep3rjuejg 193U3IAHII [JU "FUMUYLILAD YIO PAD SUIFOYS PAU IPVAUNT 199WWOYSPIBASFONS [EJUV I9SINYSBULI[eS I z sentrrrr ra .- J3SINYIILIL[[OASA[OJ I « of Era rara AS ER SS ARN ba 1950 -SpIBASBOXS 09 IasInYsIOQJUejd I a1e3vIg ureq « o:p o:p o:p 1010XSA[0J pia Zursgueld yvo ppes I Sutustarpun JOJONS [e]Ue KYASIONEE | 1o10asBourog I SurustAIopun 10[0XS [eur FräaRa ie ""Bespalioj essap I aIersoye [euy 10BBISBOYS I SeIPaIOA "SuruskidInssoys SO dn KAN [euosrad pirersue 15t4enLL [eur ""peuosiad plIeIsue 1Sej ISuehY SUJsSjaIÄISspIGASBONS I 288 "FI61—9S061 UJporsredsig=01 J3YWESY JIA SUJSJJIÄJSSPILASBONS KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Ro pEoIE — |.9x€'Er | — 9S0'f 99 = lea = | £10'g o9gb'S obi 9556 oT1 Eg | | - = I I | I — e I z 1-5 | S ne I -— | I e b S 9 IS S Ez oS Je | | | 19 og äd | GL | ol S8 1 66 9E1 | 21 1z | | | | I | | zLE 6g8E o9z |. ZOE | 891 | 807 | 807 zSÉ | 009 19 I | I | | OEb'obE | 66g'S€z | g9S'SEr | r1zE'Le1 | L9E'9gi | 189'912 | 666'191 | €6z'€91 | — — EOS | Fg9'Sk | Sbe'gz | LULLE | og4'z€f | boE'St | g8z6'95 | oto'19 2 — Lzy'601 | 6€8'$g | fo6'ol | SSV LITLGOIEK NIKOQFIOAT FLITIG Gere öL — I I | oL£'6L1 | gLE'bor | ozE'gE | z6L'4P | 01665 | 1L6'001 | PzE'fz | — = a | 1letLz | Egr'gr | v66'S zbE'pi | 6€1'078 | zig'of | TESSAN 660'z51 | £61'98 | 9z€f'fz€f | oSv'Ef | ILL'6E MOST O ÄN REGI — la 6bg'z1z | gIl'10z | S0z'g6 | LEg'08 oLg'88 | 856'981 | gbS'z9 689'Lz | g991'zE | Obb'zrI | z9z'Ef1 S81'gz | 90o£'$9 | £1g'61 — — — o96'bg1 | z59'691 | 954'Sg | SLS'L9 | Sg89'09 | zS9'1€1 | SEL'eV | — = = Ekra oasen MES ) Eg | 91 sr = = le | | | | 00069 | o00fg19 | oo0'tgE | 00059. | o00'$g88 | oo0o'Stl | ooo'tlb | — — |] — VALAR To ekga | LLb KET FÖjELES Lb bbz zz6 g9oS IZI I | Sog'£ | bort £9g'z Lör 88oE Ikea 699'1 g4En bzv'r | SL zot'I | $6g frg'r gr | | | Lev'z SL9' | tor S£6 | +$60'1 16L Ibb ra | or | PE | 65 laba | « Hoques3 « « « nOAe IdQoxut uasfarkisspreasBoys AV TY 192q UuaBuyqseT Ie3UruHOS UIS[IIÄISSPIBASFONS AV es SÖ el ke nine sö ssu 10s[opurquojsSutfpo -S3ONS IpeuwejAe UasjoIÄSSPIEASBONS TILL 19)10ddeis3utuqsasse [ejuy "UPAD DUMISUD ap Ipvt2j40ddva t21j2 DpLofjn "AVSUUYL2RAD apuvfvaj 29 AIPADSID DUSPIPIR YdO FYrsdTN PvVRIN 1933wp3ur| I Sum -SUILYIDQ YIO FUuYIp profgn DUNUNSIDJOT o:p « I Zurusuanppeq op 199wp3uej I Buru NIP PIOND 3408psF0YS 244078 VPPYSU? AP I992wp3uej ewWwwung « I "> Burusuarpeq « « I Sutuytp peuksae yo PpronN 199wPp3ur| eWWNSI « I Butusuanpeq « 1919wp3ure[ I ”Butuyqp p3ejuejq 13JUSIIANII [eJUV FUuruYipsFoY$F I 8 ser ses 103uejd o:p o:p PER NER SER TIURTE VIOUTFOLFFJSNBYRPUTY |I-IIN Frostoj sussforkisspiessBoys urouar) SE BIE Ra YADUL PDJpOSSOYS DULUNSJVJOT [4:Å DÅ (RER mna Me New pejposBoys 3 -ddn 12851jua a1e3esBoys a110)s EPINysus AV sePy ewuwuns FR:Ap] (212 RARE stud nespau In 9 Bilaga 2. 19 Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Skogsvärds- kommatteerna. Skogsupplys- ning. 290 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Styrelsen har vidare under tiden 1—4 december deltagit i förhand- lingarna vid skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm, vilket är det 3:dje mötet sedan skogsvårdsstyrelseinstitutionens inrättande och varöver finns särskild redogörelse från trycket utgiven. Skogsvårdskommittéernas antal inom länet uppgår till 33. För skogsupplysningens utbredande inom verksamhetsområdet har sty- relsen under berättelseåret verkat ungefär efter de riktlinjer, som sty- relsen redan under föregående år utstakat, och har sålunda undervisning meddelats av länsjägmästaren och särskilt förordnad jägmästare vid folk- högskolorna i Fornby, Mora och Malung under 10 timmar vid varje, varjämte exkursion avhållits med eleverna i Mora. Skogsvårdskursen, som var avsedd att hållas under hösten, blev på grund av de oroliga politiska tiderna inställd, däremot anordnades 14 gallringskurser, minst 1 på varje länsskogvaktaredistrikt under 5 dagar vardera, och bevistades dessa praktiska kurser av 120 deltagare, vartill komma 58 deltagare under viss del av kurserna. Dylika kurser hava under berättelseåret hållits i Ingeborgsbo by i By socken, Risbyns by i Avesta socken, Västansjö by, St. Tuna socken, Kullgärdets by i Bjursås socken, Lingheds by i Svärdsjö socken, Torrbo by i Norrbärke socken, Vads by i Söderbärke socken, Limå by i Siljansnäs socken, Smedby by i Leksands socken, Dalbyns by i Ore socken, Vika by i Mora soc- ken, Nusnäs by i Mora socken, Skamheds by i Järna socken, Gåsvarfs by i Älvdalens socken. Beträffande betydelsen av dessa gallringskurser är styrelsen av den åsikten, att genom denna praktiska undervisning, där eleverna själva få utföra gallringsarbetet under sakkunnig ledning samtidigt som de genom uppläsning av lämplig litteratur på området och föredrag erhålla teore- tisk förklaring till det praktiska arbetet, så småningom skall läggas en grund till verklig skogsskötsel och intresse för skogens omvårdnad och skötsel. Styrelsen har också beslutat att årligen anordna minst 20 dy- lika kurser på olika platser i länet. Föredrag i skogsfrågor har vidare av styrelsens resetalare hållits å 50 platser, varjämte undervisning i sådd och plantering av skog med- delats på styrelsens initiativ vid 161 av länets folkskolor och med 6,650 barn tillhörande 3:dje och 4:de klasserna. Styrelsen har under året prenumererat på tidskrifterna Skogen 200 ex., Skogvaktaren 50 ex., Skogsvännen 50 ex., vilka exemplar gratis tilldelats sockenbibliotek och personer som intressera sig för skogsvård. Vidare har styrelsen inköpt 1,000 ex. av folkskriften n:r 31, utgiven av Svenska Skogsvårdsföreningen, varjämte styrelsen även detta år utdelat 1 ex. av Dybeck: Kort handledning vid folkskolebarns undervisning i jor] S15'v Se16E:ST | orfogiz forEgl'z Sr18g'6 |Ssrovz'z |torogrlserogAtr Jooz'zo9 Jooo'bgr |Jooz'g1+ |al:gL1'r |E8:691|/56:g00'1 |or$19'1 |6g|F9$| vwrung SJ= j2t sog Öst jog ebb förr Et JooSES ooglr Joost ror ET FL Er IF för tt TN | | | | | fr sz Sot | S"4S6"r lor61r foor4rr -fostretti ISe:962 I59:08 lo9'Srz |ooo'SE — — Jooo'S€ [58 551 los'11 SEbbi los:1be £1195 | ewrT-Zun[eW Lzlo9E Se grott |orrE — lorivE sglg |6Ez0z lör:Gon s5eb 0008 | — Io00'f — |50:06 Jos" Ex 158108 2jrr6Dr Is +$E I osemog-euaef jol ogb'I |S'zoS'z | S:boz looSbE loo-£56'1 loE:6bE är6e Jo8:61€ — |000'9z looof£I oo0'£1 |okboz |90:g€ [or991 karg ör ""snyuwe A-eIoM SL Ior loorSgorz | SSg9b [Ioo-p6€ 5 Szet oc:1EE |oorSE lol:glz looo'1b looS':g lo0$'eE logrogr — [SoL seen [öster leg Ra JIO-eSI0 I | | | || I 08 807 | srofz'r |og6r lortby —|o5:509 lbbr bor Zr'1Er o00'Sb |ooS'p — looS'ov Igteg — 90:07 jzltz9 |oo:gE1 IL EP |G jr 6 "ueffig Eg| 91z jig 1'r | o:68€ l00-96€ oo:1€€ Jost4gr —Josg logrrer loco'€r loos:g o05'9€ ISStgl > Jostrr ISEI9 loo:601 Is [62 SBL[SFIIQIVISE A oz) c€S oo:€ SPI | o:gbe Joo: zE1 — JoorS Lot |Se-roz log:oz fer 100$'€1 o0o0'f o09'01 pr Lot JoE"E lor-46 [ebgr 8 les ST ofspIgAS lzo z0o8 S:gog'I seg oo:£zz |oo:]56 lörolz 06-121 /62'gbI dolskbe 1000'101 oo4'€b1 |68:€11 IrarzE ISorIg bössa le1l88 |” sesmåg-eunk | I I Igel] LziI fen | S:gSf jor€fgz lo5rg6 Jor692 fer o8r9$5z 00546 |ooSfof looo'4g lottoSr Isk:6z Igerrer |ol:6hI OSLO are ""BIPOS al | | I | | | | a EAS od. sem:s ureq | suuray | sueN | sek |aeH I Te | FS HSA )TNS STAR SO ST RSS 4 PE ass senses EE TONEN SSR z I ES Ro | INUNY FIRR | | 2 E & PALDSIP a ad UIYIJASBEP | ewW:S def Sipuras | eW:S UupIr) HeL vu:s | terg | ULL = Z c -o1ejesFoxs SE | apeANIJIOJ 199gIe PIA | I nd | | | EN El 3 -sugT Rd | | PPIAIA Bugsejueld BUeSILOIA 5 IS Z "VIGI IB BUIJINJINIJEA JOAQ BeIPUeWWES "'z "QI Skogsodling. 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. skogssådd, skogsplantering och plantskoleskötsel till varje i skolkultur- arbetena deltagande barn. Årets skogsodlingar hava varit de största, sedan skogsvårdsstyrelsen började sin verksamhet i länet. Av tab. 2 framgår, att skogsodlingsarbetena hava letts av 89 plan- törer och utförts hos 564 rekvirenter å tillsammans 2,240,29 har, därav 752,; har kalmark av äldre datum än 7/, 1905. Att så stor del som mer än ”/, av de utförda skogsodlingsarbetena beröra s. k. gamla kal- marker torde få tillskrivas dels att bidrag till skogsodling å äldre kal- marker erhålles med 6 kr. pr har, dels ett vaknande intresse för att all mark skall göras produktiv. Tab. 3. Eftersatta skogsodlingsarbeten utförda av skogsvårdsstyrelsen på veder- börande avverkares eller markägares bekostnad år 1914. Pänsskops | | Dagsverks-, frö-, g Å | ; Areal plant- och plantörs- vaktare- Socken | By Litt. kostnad distrikt = | | ES I | har | ar || Kr. Jöre| Kr) öre Mora-Våmhus | Mora ...o..o0s Morkarlby 2 4.00 287 | 10 I NE ERE räls » 2ET?ENI | 2 70 129 I 14 I | FA ar I > || F& Ta Ts 174 |82 | Våmhus ...... | Linbäck-Höjen a les (EB IK] 30 aa! | Malung-Lima |Lima ......... IK Vallsjörnes.et [ÖKRSE 3.50 | 3.50 | 18 [79] 18 179 | | —— | Summa| — |13.00 — | — |- 368 | 01 1 Dagsverkskostnaden är betalad av den kulturskyldige. ? Endast röjning. De s. k. borgenskulturerna, eller skogsodling utförd på efter ”/, 1905 avverkad mark, där avverkare och markägare trots avlämnad förbindelse att skogsodla ej vidtagit några åtgärder, omfatta för året endast 13 har, vilket visar, att vederbörande numera äro fullt underkunniga om sina skyldigheter och hällre själva anlita skogsvårdsstyrelsens biträde för att få dessa marker skogsodlade än att genom ohörsamhet riskera, att skogs- vårdsstyrelsen på deras bekostande låter utföra eftersatta skogsodlingar. Vid skolkulturerna har vidare enligt tab. 4. 120,49 har skogsodlats och genom fritt utlämnat frö och plantor 53,25 har, så att hela arealen med biträde från skogsvårdsstyrelsen skogsodlad areal för året uppgår till 2,427,03 kar, som framgår av tab. 35. För att i statistiskt syfte söka framlägga hela arealen under år 1914 skogsodlad enskild skogsmark i Kopparbergs län, utom Särna och Idre, KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 293 där för övrigt skogsodling i mycket ringa omfattning bedrives, har här nedan ett sammandrag utförts, som slutar på 3,804,6 har skogsodlad mark. Sammandrag över all till styrelsens kännedom kommen skogsodling i Kop= parbergs län år 1914. Av skogsvårdsstyrelsen utförd skogsodling jämlikt tab. 5 2,427,03 har Av större skogsägare (utom angivna undantag) jämlikt tab. 14 1,377,57 SUMMA Sko gsodlInS i JGA, LANCE c.ocssoneerr sas kenbess sen seck kissen a 3,804,60 har Tab. 4. Sammandrag över skolkulturerna år 1914. | | Antal Fröåtgång Plantåtgång Ytvidd | 2 SV PA | | | | | Full- | | änsskogvak- | I dr NED al / 3 2) & |Tall/Gran|S:ma| Tall | Gran | S:ma Femes ENPe S:ma | taredistrikt (J = | skogs- | kultur | | | ES k | | | odling | Kg. | Kg. I Kg. | St | St | St. | Har | Har | Har I I | | nr | | IDSÖCrD 36 | 1,442 | 8.10] 4.05/12.15] 12,127| 6,000] 18,127] 25.38 3.45 | 28.83 | Tuna-Bjursås ...| 19 637 | 4-80| 2.39] 7-19| 5000] 5,250| 10,250) 9.3: | 3-03 | 12.34 | | Svärdsjö 15 672 | 3-56| 1.79] 5.35] 5,280) 3.000] 8.280) 6.86 3.50 | 10.36 | Västerbergslags | 25 939 | 6.40] 3:20] 9.60] 4,250 2950] ,200] 17.50 | 6.11 | 23.61 | SINANSN öre senda 19 925 | 4.82] 2.43] 7+-25 50015 500) 12.05 1.50 | 13.55 | Orsa-Ore: ...... 14 | 458 | 4.59] 2-29| 6.88] 1,500| 3,200] 4,700| -7.79 | 365 | II.44 | Mora-Våmhus...| 11 399 | 2.30] I.r5| 3.45] — | 500] — 500] 7.36 | — 7.36 | | Järna-Sollerö ...| 7 315 | 2.10] I.o5] 3-15 4.114 — | 4,114] 3.44 | 0:55 | 3-99 | Malung-Lima...| 11 | 620] 1.97| 0.98] 2.95] 3.665] 130) 3,795| 5.90 | 0.67 | 6-s57 JEN OTTRE a rer ora SA 4 243 | 0.-64| O.-3r| O0-95] 1.300] — | 1I1,300] 2.44 SES EN Summal161 | 6,650 39-28|19.64|58-92] 37,736| 21,030] 58,766| 98.03 | 22.46 |120.49 | Tab. 5. Kultursammandrag år 1914. Tall Gran | S | Summa Skogs- SIE NG Ir Ir SARS odlad Frö Plantor | Frö | Plantor Frö Plantor | areal i ARE — AG — | = ; har Kg. St. SR ST Rear St. | 154,000 | I, I DÅ , lärs fa) | Väarkulturerna oc... so... 972.65| 418,200 | 164.73 602,200 | 2,240.29 SKOlSAd deny bots barot 39-28] —-37,736 | 19.64 | 21,030 | 58.92] 58,766 120.49 Börgenskullufeh.a. sms... 4.10 — 1.60] — | 5.70 — 13.00 Kostnadsfritt utlämnat ... 33-00] 10.000 | 6.45 8,000 39.45] 18,000 53.25 Summa | 1,049.03] 465,936 | 192.42 213,030 | 1,241.45] 678,966 | 2,427.03 Av tab. 6 å nästa sida framgår att 143 torrläggningsföretag planlagts Skogsdikning för en kostnad av kr. 44,731: 30 samtidigt som 121 företag blivit ut- 22 bäckrens- förda och avsynade, dragande en kostnad av kr. 38,409: 85, vartill sty- ning. 294 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. relsen bidragit med 40 4 intill en maximikostnad för varje rekvirent av kr. 300: —. Tab. 6. Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen planlagda och med bidrag av skogsvårdskassan utförda skogsdikningsföretag år 1914. Under året planlagda | Under året utförda och avsynade | | - — | = Bäckrensning | Avdikning - Bäckrensning Avdikning 2 EE E 5 T TER SÅ | | Länsskog- 5 | | la ZE = cd | = I vaktare- H : o | Fr ” Fi : & | Sa > | Antal lig & | Antal |5 & & | Antal 3 = Antal (35 2 löp- | SEN Kr löp- ET Kr. = löp- | fa Kr. löp- EE Kr. 2 meter |: =| | meter | 2: in | 2 meter | o: 7 | meter | 9: | [sd log | leg a ov ole] 3 3 | Je 2 3 = | | | | ISEN SOCTA VU scsssusesers 5 | 303] 9.2| 27.90] 4,468123.2] 1,036.96| 5 3921 11.6 45.53 1,736) 23.8 413.67 I I p Tuna-Bjursås ...| 6 | 760) 6.0] 45.60] TySANVA97 Vj453:88), 18 942) 7.1 66.67] 5,495120.3| 1,119.38 | Svärdsjö i... 15.|-—421]11.9] 50:30] 12,333/21.1] 2,614.11] 12 | — 941|14.2] 13488) 7,830|22.5| 1,768.s6| Västerbergslags | 14 | 3,670| 11.4] —428.41| 13,126|17.3| 2,277.25| 16 | 8,182|10.6| 864.28| 36,991|23.2| 8,591.74 Siljanst-=-...ncs 22.1 463) 7.5) — 34.81] 13,156)23.0] 2,935.s9) 11 | 1,442/10.4| 149.21| 6,024|21.8] 1,286.16 | I I I I I Örsar Ore EE 21 | 10,870) 10.7) 1,164.08| 30,374|21.5| 6,557.97) 11 | 1,444| 8.7| 126.68) 13,250|19.3| 2,568.03 I I Mora-Våmhus ...| 14 | 4,0221/12.7]| "511.60| 11,489/25.e]| 2,941.48] 12 | 2,262/10.e| 241,61 11,600| 24.4 2,822.85 I I | Järna-Sollerö ...| 12 | 517| 14.1] — 73.20| 10,582 27.7 2,932.00] 16 | 3,314| 9.e| 318.e4| 16,753| 23.8 3,989.89 | I I I I I I | Malung-Lima ...| 17 | 3,708) 9.8| 365.31| RR 14,646.95| 18 | 5,231|/11.7| 616.54]| Förre 8,581.55 | IN Gras | 17 | 2,955|11.4| 338.38| 18,794|22 Bl 4,296.38| 12 | 3,121|11.e| 362.52| 17,543|24.7| 4,341.e8 | Summa |143 | 27,689| 11.0] 3,039.49|184,960|22.5| 41,591.87|121 | 27,271|10.7| 2,926.06|152,099|23.s| 35,483.79] Utom dessa arbeten, som i regel beröra mindre skogsägare, har som framgår av tab. 14 även såväl dikning som bäckrensning utförts av skogsägande bolag och meddelas här nedan. Sammandrag över all inom länet utfördZtorrläggning av skogsmark för år 1914. Bäckrensning Dikning Ten: Im, AMESKO gSVALASS tyrelsen anal: gybaD NO HN dee lasa 27,271 152,099 Av större skogsägare (utom angivna undantag) jäml. FADERS og on AR da as sera RR AE FEN SA Vt rr RR 54,288 111,964 Summa bäckrensning och dikning i hela länet 81,559 2604,063 Biträde med Denna gren av styrelsens verksamhet röner år från år allt större för- skogens vard och avverk- ning. att med stigande skogsupplysning allmänheten snart nog skall komma till full insikt om de stora fördelar, den har av att anlita styrelsens tjänstemän vid all planläggning av avverkning, då tillgång till egen forstligt utbildad personal saknas. troende och intresse från allmänhetens sida, och är det styrelsens åsikt, KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 295 Under året har 507 ansökningar om dylikt biträde till styrelsen in- kommit, av vilka 477 blivit utförda, som synes av:nedanstående tab. 7, under det 8 avslagits, 6 återkallats, 3 fullgjorts i samband med annan ansökan och 13 ej uuder året hunnit utföras, utan med sökandens med- givande överförts till 1915 års arbeten. BRO: Sammandrag över meddelat biträde för skogsvård och avverkning år 1914. | INNE ara E | Planlagda | Bad för SYN RÅ 5 Utförda stämplingar | bestånds- | ning för = | avverkningar £ fr SAT | vård | röjning 3 Länsskogvaktare- | TT TA | ISA i SS | FST fa] a fa] a I ”- [4] GRs Ar RS SERA AS EO er ESR SG NS SNS AES TA AE NE AA ra Era RS SA | a EE SR reell SG SON ARS Ke Sås le FSA [EKS EE SA RR JO fr a [RAR a rn EE SSE OR LE a FÖR ä | ' 0 I I SJÖ TAN Kers sr 20 5 OSINLA25 IE TAN RA Te SZ 522102 806| 5 | 191 51 Tuna-Bjursås ..... 21 189) 1,614| 14 284) —215471]) 3 T20103 36 41 Syärdsjöjs. -..ce 20) 63 — | -20) — 497) 418900 16) 278) 5 sa 30 Västerbergslags ...| 8 79) 543| 10 301] —38,726| — =E |) = 18 SÄLJ AT SEEN ler sr 4 JA Dm 5S 632] 96,869] 3 402 25 62 (OFSEHO a öres hasta GL SN = 2 RS SS 351 34953 Mora-Våmhus ......) 3 GA NES av meka SR TN NAN VS | Järna-Sollerö Ls... 2 38| 166) 66 | 2,022| 284,738| 2 21 0T3LIE340 83 Malung-Lima ...... I STO S0NMIF230TA2 02002 2203 32 [EN Orrar 4 127| — | 62] 2,541| 271,046| — | — FA TOD AGJE | Summa | 71 |1,647| 3,039| 338 | 10,951|1,328,219| 32 |1,649| 36 | 980 | 477 Av ovanstående tab. 7 framgår, att 71 förrättningar omfatta plan- läggning av avverkning och utmärkande av fröträd på 1,647 har, under det 338 förrättningar avse stämpling av skog, därvid znalles 1,328,219 träd utstämplats och försetts med skogsvårdsstyrelsens stämpelmärke. 32 förrättningar avsågo ren beståndsvård å 1,649 har, 36 förrättningar anvisning för röjning av 980 har avverkad skogsmark. Dessa arbeten äro så gott som utan undantag utförda hos skogsägare och skogsavverkare, som sakna egen fackbildad personal. Av ovanstående 507 ansökningar om biträde hade vid ansöknings- tidens utgång den 1 juni endast 349 ansökningar inkommit, vilket miss- förhållande torde bero på, att de sökande först efter denna tid bestämt sig för att verkställa avverkning, men har detta under året såväl som under föregående år vållat styrelsen avsevärda svårigheter vid arbetenas ordnande. Styrelsen har dock ansett sig i största utsträckning böra söka tillhandagå skogsägarna med biträde och även, som synes, därvid i det allra närmaste lyckats. 296 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. SSA Under året hava 372 avverkningsrapporter inkommit behandlande alla sikt över skogs- till styrelsens kännedom komna avverkningar, där återväxten ansetts vara lagens efter- eller kunna bliva äventyrad och vilka icke varit föremål för styrelsens levnad. planläggning och utstämpling före avverkningens påbörjande. Tab. 8. Tablå över av skogsvårdsstyrelsen utövad uppsikt och vidtagna åtgärder beträffande avverkningar 1914. 3 andl sökni Behandladenjanilig Behand ade utan undersökning : jäml. $ 2 NERE | 2 Pp SAR z SS . ALA = Distrikt 8 Al SRE ANT EE or el SR SNR = 3 od = So |Seg) = || & |A Le c z ÖA BH rm EAA d SN Rea oral SI bee p > a PI få I 5 > =E SS OA [= SA Oe Ern re z 2.0 SS Nea Sr RS FO 2 Iain ne öst a S&S & STI = Xr: | (4 adl) e Sad SÖTARE socka | | | | 2000 FAS 5 34 | 34 Tuna-Bjursås ......| | | | (a 7 2 7OMNEG SVA dSjÖ eps sekt | | | | 31 2 Ä 34 | 34 Västerbergslags ... | | 24 — — 24 AN Siljans er EES | | 22 I : 2 Örsa- Öre ri ddigrs ssd | | 28 = 5 33 33 Mora-Våmhus ...... | | | | 26 | 31 7 64 | 64 Järna-Sollerö ...... | — — I I I — 2t | — — alle 22 Malung-Lima ......| | 21 | I 2 24 I 2 NOLL Ke reporna = | | ERE (kad) Nära MN 37 || 37 Stan a = 203L 9 23 | 371 | 372 Av ovanstående tab. 8 framgår, att av dessa endast 50 föranlett in- fordrande av skogsodlingsförbindelse och att endast 1 gått till »laga syn», under det vid årsskiftet 23 icke voro slutbehandlade och 298 voro av den beskaffenheten att av en kommande eftersyn måste avgöras, om de komma att föranleda några åtgärder för skogsåterväxtens betryggande. I dessa 298 rapporter äro även inräknade avverkningar, som utförts av bolag med forstlig förvaltning på deras ägande skogsmarker, där sty- relsen anser sig böra under högst 5 år avvakta de åtgärder, som av nämnda förvaltningar torde vara planerade för skogsåterväxtens säker- ställande genom skogsodlingsarbeten. Även härav framgår, att avverk- ningarna numera utföras betydligt mera hänsynsfullt och följaktligen ej i så stor utsträckning som under föregående år kräva styrelsens ingri- pande med avfordrande av skogsodlingsförbindelse, oaktat avverkning- arnas antal och omfattning under senaste år betydligt ökats inom länet. RE Länsjägmästaren hade under året 141 rese- och förrättningsdagar utom rättnings- expeditionen i Falun, som med den utveckling arbetet numera tagit dagar. kräver så gott som ständig närvaro och tillsyn. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 297 De ordinarie länsskogvaktarnas antal ökades '/, 1913 från 7 till 10, vadan under berättelseåret länet varit uppdelat på 10 länsskogvaktaredistrikt, vilket visat sig synnerligen välbetänkt. Lao: 9. Tablå över länsskogvaktarnas förrättnings= och resedagar, fördelade på olika grenar av styrelsens verksamhet år 1914. | Biträde | Förvaltning och Skogs- | m. sko- | bevakning | Länsskogvaktare upp- | SV TE | os FREY Di SRrgne lysning| ER oclinga ning förs | | Summa Case | YSMINS] avverk- | under. | verse |” 2 | ning sökning Förste länsskogvaktaren... 3 43 4 67 20 CN 47 164 Södra distriktet... 14 II1.s5 20.5 10 64 14 78 240 Tuna-Bjursås HE Mr 13 72.5 31 IT:5 |. 100 20111 5T2 257 Svärdsjö » 3 9 82 22 23 5 38 113 249 Västerbergslags > AA 11 98 17 46 60 10 70 242 Siljans » NäR 30 81 19 43 62 12 74 247 Orsa-Ore » Far TT II 45 33 96 25 12 287 | Mora-Våmhus > Jag 10 74 27 24 107 33 140 2315 Järna-Sollerö D sö 6 122 18 31 2 31 83 260 | Malung-Lima > RV 2 78.5 2 49 75.5 20 95-5 252 Norra RIM 6 90 15 39 109 19 | 128 278 | e. länsskogv. V. Halfvars- SÖN SS — 179 — — — -— 181 | d Ax. Larsson — TL2 — 2 I — I 115 > IRAN ETTA = + 3 AE ST 83 | » 5 ISOndin.. — | 148 | — — — I 1 149 | > M. Mattsson| — 75 | 75 | Summa | -II5 |1,500:51), 251:51,.380:5 |, B24:5:) 273 |1,097.5 135354 Av ovanstående tab. 9 framgår att länsskogvaktarna under det gångna aret haft 3,354 rese- och förrättningsdagar, varav faller på förste läns- skogvaktaren, som även tjänstgjort a expeditionen i Falun, 164, de 10 ordinarie 2,587 och de 5 extra 603. Dessa förrättningsdagar äro till nära hälften eller 1,509,s använda för biträde med skogens vård och avverkning, under det endast 251,5 falla på skogsodling, vilket arbete från länsskogvaktarnas sida endast är kon- troll av plantörernas arbete, som under året uppgick till 1,615 plantörs- dagsverken för hela länet. Avverkningsbesiktning tager ungefär '/4 av tiden i anspråk eller 824,s förrättningsdagar under det dikesplanläggning och dikesavsyning dragit en tid av 380,s dagar. Styrelsen har för närvarande 5 plantskolor nämligen i Mora, Orsa- Fjäsko, Färnäs, Säter och Gustafs, som under året är nyanlagd. Årets behov av plantor är hämtat från dessa plantskolor, som fram- går av nedanstående tab. 10. | Plantskolor, 298 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tab. 10. Planträkning 1914. Tillgång. Tallpl. Granpl. S:ma pl. st st. st. Från skogsvårdsstyrelsens plantskolor i Sä- ter, Mora och Orsa-Tjäsko... + 4208,200 192,000 620,200 Från skolplantskolorna 37,730 21,030 58,706 Summa 465,936 213,030 678,966 Tallpl. Granpl. S:ma pl. st. st. st. Enligt kulturs anm an (fa pods seg ss 465,936 213,030 678,966 FOR Fröklängningsanstalten i Mora-Noret har under året varit i nästan talterno - E sd ERE av oavbrutet bruk under det anstalten i Gärdsjö endast brukats en kor- tall och gran- tare tid. kott. IRA ERA Kotträkning år 1914. fe Gron | SR Hin de Brake | Grankott Tillgån SR | ÄÅtgån r SV hl. hl. | TS RE Anstalten i Mora-Noret. Behållning från 1913 . .| 2,893.60| 3,818.55 Årets klängning ......... 3,417.00 | 6,852.70 | Under året mottagen kott| 6,413-48 | 3,034.15 | Behållning den ?!/,, 1914| 5,920.08 — Sörmsa 9,337-08 | 6,852.70 Summa | 9,337-08 | 6,852.70 Anstalten i Gärdsjö. Behållning från 1913 ... — | 869.00 | Årets klängning ......... 159.63 | 1,187.00 | Under året mottagen kott — 159.63 | 318.00 | Summa 159.63 | 1,187.00 Summa | 159.63 | 1,187.00 Sammandrag. JANA, er ver else EAA | 9,496:71 | 8,039.70 || Summa klängd kott...... 3,576.63 | 8,039-70 I Summa behållning ...... | 5,920.08 = = PE r A A Summa örbös 8,039.70 Summa | 9,496.71 | 8,039.-70 Fröklängningsanstalternas förlagskapital vid årets början utgjorde kr. 50,345: 96, som under året steg till kr. 56,342: 68, mot vilken siffra svarar vid anstalten i Mora-Noret och frökällare i Mora förefintlig be- hållning av frö och kott enligt tab. 117 och 12. KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 299 Tab, 12. Frösammandrag år 1914. Tillgång. Tallfrö Granfrö Summa kg. kg. kg. 18/2) NND 9 0R oa fe al js nr es NAER 2,418.90 +1,685.65 4,104.55 Årets JE ÄT STELT DV rr obe ee AL ty ses 2,215.20 5,042.52 Tia 25 TA TOO DET LA FER ön Er BR LAR di Fr SO rn 1.00 — 1.00 Summa 4,635.10 6, T20.n7 > II,303.27 Åtgång. Tallfrö Granfrö Summa Enl. kultursammandrag: kg. kg. kg. VAT SÖKnID SS KUllUTEN keep ones series near dansas 972-65 104.73 — 1,137.38 BRORS EN SKULMLGCE Ne Ae dan asp sne in 4.10 1.60 5:70 SKOLSA AA ETT CR a da akha LÄ EN Nea 39.28 19.64 58.92 TERS NES NER Sf CE fa RN EL RS LA NE sk bes So eko ka o 33-00 6.45 39-45 FT ÖLSALG Reser br RES Tsar AA AAA le 230.70 —4,055.50 4,286.20 UUTSÄtE Plan tskKOLlOrDA I tea ser e usb rese aren 21.40 24.55 45-95 RLÖDLOV. fatstn enes berkbalsssndns ikea reas bebis ser 0.57 = 0.57 Summa <1,301.70 A; 27 2:47 5,574-17 Benalln mes Gil dre se seen sg 333340 25A 55-70 5,789.10 Summa 4,035.10 ÖST Oma ERNSÖ 327 Fröet bevaras, som i föregående årsberättelser framhållits, i hermetiskt tillslutna kärl, förvarade i en för ändamålet uppförd frökällare. Fröåret 1913—1914 var synnerligen rikt beträffande tillgång på gran- kott, som lämnade frö med synnerligen hög grobarhet och jämförelsevis gott utfall pr hl. Även tallkott förekom i avsevärd omfattning, och framgå styrelsens kottinköp av tab. 11. Då emellertid grankottinköpen, som påbörjades i oktober 1913 och avslutades efter 3 veckor, lämnade betydligt större resultat än som be- räknats, gick styrelsen i författning om försäljning till andra skogsvårds- styrelser av 5,440 hl. grankott. Rörande skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning samt utgifter och £nkomster och inkomster för året lämnas en redogörelse i tab. 13. og Tab. 13. Rörande skogsvårdsstyrelsens ekonomiska verksamhet under år 1914 inhämtas av räkenskaperna följande: Tillgångar vid årets början: ERS S ST rs NohNTR F SR Re «äg ata RA Url SN 5 0 svara 334: 63 Syneförrättningar och laga åtgärder.................. 38K3I3 Transport kr. 715: 76 300 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport kr. 715: 70 TNIV CITAT CIAR sa seg Ses sor ab Rd ER RSS ENE ARN AR AA 8,688: 06 Kopparbergs enskilda banks löpande räkning ... 428: 48 BASIST CEN gås sas RETA En RAI SEKEL EE 25 RAT SKO gSMÖHO GALA TO re ra re 95: 20 (TEAINKO EE Sr eg so SE BOR RR Me a RN TAGE JA (ae SÄS DR AR 9,041: 38 Förskott mot redovisning: Förlagskapital till fröklängningsanstaltens drift SAT ETUUNRO KÖ DES oo SAKERNA ERE ARA 50,345: 96 INGttegAngSbItFACLEt. --o-,-s.ts RAS AEA 3387 FEGT KO STIGA ELR 5 se Nag SAN ARTAS ER ER SR SE 2,07MELOA Kr. 98,884: 37 AVE AT SKU A ÖT od Er so AN EFS STAT ARN 8,800: — — 90,084: 37 Inkomster under året: SJU LES OR (6 ba VEM r aaah SUN ER eds bs RULES Dags 2,30: Te ÖSTI EI ATA SLA PAT ns RE AR Ra FN ERA MA fe ARE 1,000: 74 SKO SVALA SAN SILL oe sr ANS VANAN KA SAR 92,090: 99 95,411: 45 Kronor 185,495: 82 Utgifter under året; SKO SSUPPLYSMID Gå 03 feg se so VIS NE RER SSDARSS SKO SÖMN BÄ rr TSV SN AE AE 222 TDK TT SAT Aa ARR Åt SNE AE RARE PRIS SA ARE LA 15,230: 66 Biträde vid skogens vård och avverkning......... 6,283: 02 ASVÅ ONE OG LEE argare ere a reg BR stR SAR eg RR 25,100: — IN y ED tAPLErs Fe VSKIIVIDTI Oe een LEENA RR 868: 81 Fastigheter, 3 I, 4 Adair irgend ARR KG LEN 5,379: 94 Grankott, (ME DRA ENG SDR IN SIPR SK NLP TY a od SRE al TE:26 KUlturkOStn ade; bo ro SSE rt 2: 82 Kostnad för taxering till skogsvårdsavgift ......... TNEOONge IHÖRVALNn & SKO STI ACTA senses RA EEE 187703: 0T 109,223: 99 Tillgångar vid årets slut: HAST an TN mna ig rer Be NRA ARR VE SSE TSE ST 785: 70 Syneförrättningar och laga åtgärder.................. 202: 78 INN EHHATLET Se ARE ro ASKR NES KRO SAL IR RO 9,607: 20 Kopparbergs enskilda bank: TÖPan dem ARI ge sta one EReE NEN flad dee 70: 62 (EP OSLO TD STARKT 2 se RN AA KON 5,034: 03 IPÄStigDStER 4. 350 sor sms ad or NSD EE NASN SA NERE 25,799: 03 SKO 2 SMOMO CI SD at OT ste RA SSE AE IST 2,872: 37 Förlagskapital för fröklängningsanstaltens drift OCH KOTUDKÖP fors adde ert se Nr do RS 56,342: 68 IRI tirRO SER AC Ön 245 clas rr NR ER SNRA ERNER ES 639: 67 Avgår skulder ...... FL DRA Bb en Ne oense 25,082: 25 46,271:83 Kronor 185,495: 82 KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 301 Styrelsen har under året deltagit i Skogsvårdsstyrelsernas utställning å Baltiska utställningen i Malmö samt ordnat utställningens afdelningar för redskap använda i skogsvårdens tjänst samt skogsfröklängning. För- utom en del redskap utställde styrelsen en modell i skalan '/s, af frö- klängningsanstalten i Mora-Noret. Av grosshandlaren E. Wiklund i Stockholm, förut Leksandsbo, har styrelsen mottagit en donation att använda enligt nedanstående af do- nator gjorda bestämmelser. »Under min verksamhet inom trävaruhanteringens område har jag mer och mer kommit till insikt om skogskulturens oerhörda betydelse för vårt land och vilka värden, som kunna skapas genom återväxtens främjande. För att i min ringa mån söka bidraga till spridande av vidsträcktare upplysning härom och väckande af större håg och intresse för denna viktiga angelägenhet, ber jag att på min 50-årsdag få till skogsvårdssty- relsen i Kopparbergs län överlämna ett belopp av femtusen kronor, att av styrelsen förvaltas, och vars årliga avkastning skogsvårdsstyrelsen äger, på sätt den finner lämpligt, använda inom länet för ovan sagda ändamål, dock att understöd och premier böra utgå till enskilda per- soner i mindre goda ekonomiska omständigheter och utöver de bidrag, de eljest kunna vara berättigade att åtnjuta av under skogsvårdsstyrel- sens disposition eller förvaltning stående medel. Om så anses gagneligt för att hastigare få i gång en effektiv skogs- kultur, äger styrelsen under de närmaste tio åren använda även någon del av kapitalet. Stockholm den 6 november 1914. E. WIKLUND.» Beträffande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel under året är ej mycket att tillägga, utöver vad som i berättelsen under övriga rubriker framhållits. Styrelsen har emellertid även för året i skrivelse begärt och erhållit uppgifter från inalles 18 skogsägande bolag och en större skogsägare, som sköter sina skogar med egen personal, på av dem utan styrelsens biträde verkställda skogsvårdsåtgärder på deras ägande skogsmarker inom styrelsens verksamhetsområde. Uppgifter hava sålunda för året likasom fallet varit under föregående år beredvilligt lämnats av nedannämnda bolagen nämligen: Kopparbergs och Hofors Sågverksaktiebolag, Ljusne—Woxna Aktiebolag, Gravendals Aktiebolag, Horndals Järnverks Aktiebolag, Larsbo Norns Aktiebolag, Baltiska ut- ställningen. Donation till styrelsen. Kortfattad framställning om de enskilda skogarnas till- stånd och sköt- sel under året. 302 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Tab. 14. Av enskilda större skogsägare utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättring år 1914. j | | fr | | Markbe: | na..s Bäck- | «sg Hjälp- | Plante- | Socken | CoNring redning | Farne rensning | FER sådd | ring | har har I [Fn Hari oEhar | har | | I | BOTA tons os AR REEA | = 66 1,100 700 go | fp Bye KRA NO UA 210 10 1,038 = 28 40 | JI0O | Elydalen pe a 166.768] — — | 6.762 530 - St RE al Br viken. Sms. 57 230 2,070 — 40.05 2 IDO Ers Ar RAS RR 31 10 -- — I — — | (Garpenberg) enas | 1200 — — 5.25] — = | Grangärde 933-50l AIesolk ASS 10,808 50.71] — 46.50 Hag Hedemora OR 10 -— = pe (JR ASEA FUSPYAL buses son 426 15 | 4.072 1,738 155-881 LZ 3:45 | JEERER do berdasprasoe | 3001) = AI925 = O ESO MG NN LES KOpparbergd. ..cs«.s 209 | AN I = 3.50 a SN | HECKSANO SAN rs — 75 — — 29 — | — | TRA NA RAR EN NS 225NANLLSS 2,061 150 8 == | ERE Malung R mere 2 155 24 3,923 2,655 122.490] 25 2 TAMLO Dr ra sets atlanten 95 == 1,200 — | 4:70 2.10 | | Norrbärke ............ | 312 YSL nSSASg 11,869 57-80 11.30 15.80 | INGS AJ SegsereR sa | HÖ sö) = FA 8.02 5:30 | (Öl SAS PENN AD SDS 222.701] — 142 — — | 32 — | — ÖKSA: FEN ERNA KE EE I — 8,948 6,316 4-40 5:75 = INR EVA RN SES 13 659 670 12,614 53-16 I.5so | — Silvberg .....: 390 — | I0,249 SS | 8.78 — 3.60 | Sundborn 4 ENN - 10 — | SWMALAÄS]Ö over eran | 70 125 827 206 24.50 Sä Sävsnäs ........... I 540 | 15830] 43,486.50] — 248.95 94.01 | Brr4N SOILEEOI Ses seen HH 38 — — — 26 — SS | | Söderbärke INST 2.50] —3,209 750 57 16 ZON | Transtrand............ | — — EAS O 2 IR255 SA 0.60 11.80 | = — I = I =S 24 Brest = = 10 15 Mår hUuSkrsetdesers 2 = Ne | |A SR AE ers Ssd Gös 25 | — — Fo [SAD Pelb Ore see | 60. SG) = 11.73 16:57 | = | Summa | 4,747.20] 1,762.85|111,963.50] 54,288 | 1,018.63] 305-03 | I40.41 Arbetenas fördelning på trävarubolag, bruk och andra större skogsägare. É Markbe- tes Bäck- o Hjälp- | Plante- Af (EAS redning | maning rensning SEC sådd | ring har har Iben 1. m, har Har DAT Trävarubolag .3 st) 1,209-.70] 1,324.so| 28,315 26,409 390-01 40.85 29.80 IKölbolag...... 209 — = 7,889 = 50 IO 15 Bruks II »>| 3,495:50 — 438-35) 75,719-so) 27,729 578.62| 254.18 95-61 Större skogsäg. I » 42 | — 40 150 = = — | Summa | 4,747-.20] 1,762.85|111,963.s5o0] 54,288 | 1,018.63| 305.o03 | 140.4r | KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 303 Klosters Aktie Bolag, J. H. Munktells Pappersfabriks Aktiebolag, Grän- gesbergs Gemensamma Förvaltning, Aktiebolaget Daäla—Ekeby, Starbo och Gesbergs Bruksägare, Siljans Kolaktiebolag, Aktiebolaget Träkol, Barkens Sågverks Aktiebolag, Aktiebolaget Ludvika Bruksägare, Ulfs- hytte Järnverks Aktiebolag, Nyhammars Bruks Aktiebolag, Trävaruaktie- bolaget Dalarna, Uddeholms Aktiebolag, Brukspatron G. Öhman. Dessa uppgifter äro, som av styrelsen praktiserats i alla föregående arsberättelser, sammanförda sockenvis och sammanräknade för hela länet som synes av tab. 14 å föregående sida. Denna tablå, som är avsedd att jämte uppgifterna på de av sty- relsen utförda skogsvårdsarbetena giva ett utslag för huruvida skogs- vården inom länet går framåt eller ej, är fortfarande värdelös, då den nu för 8:de gången framlägges i styrelsens berättelse. Såväl St. Kopparbergs Bergslags Aktiebolag som Korsnäs Sågverks Aktiebolag hava nämligen även i år vägrat lämna några som helst upp- gifter rörande av dem utförda skogsvårdsarbeten på deras ägande skogs- marker i Dalarna. Då såvitt till styrelsens kännedom kommit den uppfattning som av dessa båda bolag härigenom hävdats är enastående i Sverige, och då styrelsen vidare tror sig kunna säga, att denna vägran ej är beroende på att dessa båda bolag ej utföra några skogsvårdsarbeten, då styrel- sens personal varit i tillfälle konstatera att såväl dikning som sådd av skogsfrö av dem utföres, får styrelsen härmed, därest statistik på om- rådet bör åstadkommas, understryka den uppfattning som kommit till synes i statistiska kommitténs den 7 sept. 1910 till konungen avgivna betänkande, där kommittén uttalar sig sålunda: »Då skogsvårdsstyrelserna äro skyldiga att årligen lämna redogörelse angående de enskilda sko- garnas tillstånd och skötsel och då en dylik vägran från enskilda större skogsägare att lämna uppgifter i hög grad skulle förringa värdet av den ifrågasatta statistiken, har kommittén ansett sig böra hemställa, att skogs- ägare måtte åläggas att årligen till skogsvårdsstyrelsen inom landstings- området, eller skogsvårdsnämnden, meddela uppgift enligt av Kungl. Maj:t fastställt formulär angående företagna skogsodlingar, hjälpkulturer, avdikningar, rensningar och dylikt.» Under år 1914 hava skogseldar i ganska stor omfattning härjat i vårt land, och även Kopparbergs län har härav varit hemsökt, om ock i jämförelsevis ringa omfattning. Å enskildas skogsmark hava under det gångna året, vad styrelsen har sig bekant, 29 skogseldar ödelagt 367,4 har skogsmark och därvid åstadkommit en beräknad totalskada, släck- ningskostnad inberäknad, av 100 kr. pr har. 304 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Härför redogöres jämlikt skogsvårdsstyrelsemötets år 1914 beslut när- mare i efterföljande tab. 15. Som allmänt omdöme om den enskilda skogsskötseln inom styrelsens verksamhetsområde torde styrelsen vid första 10-års periodens av dess verksamhet slut kunna framhålla: att intresset för skogen och dess skötsel är i stadigt stigande; att intresset för torrläggning av skogsmark är mycket stort; att intresset för skogsodling ökat betydligt på de senaste åren, antag- ligen som en följd av de lyckade skogsodlingar, som nu börja finnas här och var i länet; aft såväl bolag som enskilda skogsägare numera allmänt planlägga de avverkningar, som skola utföras med tanke på skogsåterväxten och of- tast utstämpla de träd, som skola avverkas; att vid kalavverkning fröträd så gott som undantagslöst lämnas, om ock fröträden ibland äro av sämre beskaffenhet; att intresset för gallring av ungskog över allt börjat visa sig och has- tigt öka särskilt på de platser, där gallringskurser avhållits, men att även med det vaknande intresset för skogen, skogsavverkningarna ökats betydligt under de 10 år skogsvårdsstyrelsens verksamhet pågått, och att styrelsen trott sig märka, att fall av ungskogsavverkning oftare förekommit under de sista åren. Falun den 14 april 1915. För Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län F. Holmquist. fav ANV DBeRR: 20 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1915. Bilaga 2. 306 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tab. 15. Skogseldar inom Kopparbe Plats, där skogselden pågick Brandställets Befintliga ; avstand Tid, då i trädslag, till närmaste by | skogs- Orsak till angivna i | med angivande | elden eldens uppkomst tiondedelar, av dess namn pågick där elden Socken By uppkom Kilometer 1 2 2) 4 5 6 RA a | AA mn nr a On TI An Södra distriktet; Västanfors ..|2 km. Fors Bruk 20/7 JÄSKS]AD "0 4el oo ae ess passa R NS Tal! 0.7, Gran 0.3 Favtttentleden: | å 2/5 varsamhet av skogsarbetare — tadens .... SK 20/6 Obekant . Gran 1 Sen I — | Åskslag » 1 Tuna-Bjursås distrikt. Kopparberg......| Källviken ....s..sssessronesr enn r | 2 km. Källviken ...| juli Tall 1 a S Kårarvet och Ö. Varggården| 8 » Falun ......... » » 1 > ..| Dalsjö AE 5 » 2 Vika .... .. Östantjärna ch SN » METE Nas Steen al > .., Lönnemossa.. 4 >» » SoH IR ; Marieberg ...... 10 2 » IÄSkslas FSS iTAal Torsång . ..| Hinsnoret alko at FAANSNÖEetS:: » Järnvägståg : an St. Tuna. ..| Nyckelby ... 7 » Lennheden .. » skslag .. 2 AL ER Gerbergärdet ... 12 » Billingsnäs.. » Obekant .. ..| Tall 0,4, Gran 0.6 Svärdsjö distrikt, Bengtsheden... ....:.s.ssssses>> BENSIN NS ere 29/6 Ovarsamhet av fiskare ...... Tall 0.7, Gran 0.3 NODE 112 » Lumsheden| 29/7 Åskslag få Tall 1 Lumsheden SN » AMA Tall 0.7, Gran 0.3 | ” Kyrkbyn SAN TEE RA 22/7 Tall 1 I » å 110 » Österbyn...| 25/9 Ovarsaniket av skogsarbetare Tall 0.6, Gran 0.4 Västerbergslags distrikt. Söderbärke ...... | Larsbo-NOFIn,....sesssesess00000> 2.5 km. Larsbo ...| 15/,; JÄSKSIAP” Usudesatelessssdsprargernss Tall 0.5, Gran 0.3 Siljans distrikt. BOC2:s soccer done] KÄTVSASEN 10 km. Kärvsåsen..| !/,—!3/, » seal bat Rättvik ... .| Stumsnäs 7. SU NDenASen bese | Ers) > od Siljansnäs ...... Björke s.ssssesssasoöcs sapssnes ren 25 » Björken «ch ” Al Orsa-Ore distrikt. Mora-Vämhus distrikt. Mora.... Kråkberg 20 km. Gopshus ...|!5/,—!8/,| Askslag Tall 0.4, Gran 0.8 » Morkarlby 25 » MÖra....sssos 19/7 » Tall 3 6, RA 0.2, Björ Vämhus, ....-s.s- IVER STOTDYIE sekter sebkns skar tak SEG MA FTOPET 19/, » Tall 0. 9, Gran 0.1 Järna-Sollerö distrikt. Järna... ss NOFE oss 1 » RkrRddsN Tall 0.4, Gran 0.6 Pre MESKalöless DE ENN morden 2/6 Ovarsamhet av f Tall 0.4, Gran 0.3, I Björk 0.3 Malung-Lima distrikt. Malung ..| Myckelbyn 20 km. Myckelbyn ASksjag, fr = » Å » 20 » » . = - Tällbyn ........ 01 SIKVA UD Sjön RDS : "Tall 0.1, Gran 0.9 Norra distriktet. i Summa ? Å KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. utom Särna socken år 1914. | Medel, vari- ; Beräknad | genom elden be- NM brandskada| gränsats, t. ex. nna å hel naturlig be- q ela gränsning mot ens] skogs- myrar o. dyl. lel- | beståndet | inträffande regn ler ingripande av släckningsman- 4 Kronor skap m. m. ; 9 10 oc oo SIS 50 Släckningsmanskap Begränsad av sjö » D Släckningsmanskap Släckningsmanskap Beräknad släcknings- kostnad Kronor I 120 900 Summan av beräknad brandskada och släck- nings- kostnad Kronor Med anled- ning av skogs- eldens upp- komst vid- tagna rätts- liga eller andra åtgärder 13 Inga åtgärder Inga åtgärder » 307 | Anteckningar Marken hårt skadad. Marken hårt skadad. Hårt dimensionsavverkat. Långvarig torka. Kalavverkad mark. | Långvarig torka. | » Marken Marken Marken Marken - Marken » » Marken hårt skadad. föga skadad. hårt skadad. föga skadad. hårt skadad. föga skadad. » , Skog och mark föga skadad. » Marken föga skadad. Upphuggen kolved efter 1914 års avverkning av äldre skog brunnen. Avverkning utförd 1912—1913 vadan skadan blev ringa. | Långvarig torka. Marken föga skadad. Kalavverkad mark. Långvarig torka. Revisionsberättelse. Undertecknade, som blifvit utsedde att granska Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1914, få efter avslutad revision avgiva följande redogörelse: Sie Tillgångar och skulder vid början och slutet av räkenskapsåret utvisas av nedanstående tablå: Tillgångar: I jan. 1914 ISO YSEF Nöje 6 Gt bba lh a rs ER BAS a SA BER ET RER BR AS a oe 334: 63 Syneförrättningar och laga atgärllel ........ stek. FÖTT I BEN (EL Egen ESR ån SE SPPDDE NR RR fe a Re lör ner 8,688: 06 LE tr fö] eV a RARE KS NE Bl SA a Ro Ob da RA 2076 AE SKOPSILON OCH MPLAMEOL ok oe een öser kr ES ENE AKA 95: 20 FÖTSKOtbSmOLSre (LO VISDIOP bo st a susse SA RA SAN 50,684: 74 FFNS EO AE CAN rat area d des ÄRLA Sr RE SLA AA SLA 2,04 1:04 Löpande räkning med Kopparbergs Ensk. Bank. ... 428: 48 Depositionsräkning med Kopparbergs Ensk. Bank ... — (GFADKO [bee sen sR ae bre SSE RA SER Sör as EDR RE BA Sa 9,041: 38 Summa kronor 98,884: 37 Skulder: Å AVSUILLNINgSKONtO DALANS EKA CSN ss sees ser oe KSR Ne 90,084: 37 Löpande räkning med Kopparbergs Ensk. Bank...... 8,800: — BÖrSkotty mot red OVISTID P:s es AES NAES a SNI AA = ERS VW Rlun CS SS AYO LOILA sars sksa dee er SS ES SRS JR —— Summa kronor 98,884: 37 Behållningen har således nedgått med kr. 13,812: 54. Siret 31 dec. 1914 785: 70 202: 78 9,007: 20 25,199: 03 ARSA SA 56,342: 68 639: 67 Ox 5034: 03 101,354: 08 7.0, 20703 20,040: — 8: 22 5034: 03 101,354: 08 Vi meddela å nästa sida ett kassasammandrag över under året influtna och utgivna medel: KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 309 Influtna medel: [SER SE fegar De frsss TNE ENSOL AC PASSA LEO AEO 3 334: 63 SKOPSVALUSAV PLC LS renare ooo se LR Eh vek tassen aker odon AR O2,022T35 SS TACSI BOLIDEN SE RR ERS Ef Eje EE RNA KR RK SE RA Te kel Aj Sh da a dad eid a Sä rk 2,318: — Z:Nra (I EE i nero, Eka Än KE felnt Er ot gt obe ont ooct OLD EE SEE LD Sug St ESSENS 500: — D:o FN RUShallningSsallSkapEb svg kanse pande oss rsNRs ene en 500: — SEG St PLV STU 2 LS Se es ekke EL sla see kre ada se slu ab a sige base sa serien SF EA hes er 21: — SEO SO CIA SÄL SE ee eta gös i ere Ra Re ee ER TE sl UNDAN IE KA ag slöa ssh regeln TA4,000:-— 110125 0 0 ed RES Ar AE FT SN MES DRESS PÅSEN ENA LR SIS JOP PS Sr AR GSE FRANS 7ÖNS2 [RIOTT ANS SKO SUN ACL EET SE Se Ear RAA RAS SAS Er Aer IT: 50 SYneförkättnin gas Och uag anatg Arden. dsskeo setts sr ksnbe sråskirkse NYGT35 IB ÖrSALCA VUNV STATEN oe oa see ne Seen no Na ra a ÅR a oa SN dina SNR un Sea 50: 50 IFÖLLPLADTSKO läte SA LET ys ob dr okok ess ble sr eb bs les eaklsln ERE IT: 29 [UR Sör ra LÖ Pp an CL CAT Py Sass se sa ne satsen ler 5 spisen SLR sa sa 124,928: 48 Ränta "är. depositronsrälmin 21; .... disc ueeeks ssd nere ae 34: 03 SKOSSMONOCHE DIA TOK en prputos ses energy San KR SR NesN sne eek sis, 20,268: 73 BÖT SAC OT ADEO [sf a se de Se ADA rr NER ser Sa SNS klara ESA AE oo säja SR ARS 9,030: 12 REGOVISAAENTOTSKOL Mt Mod AN IST Ron en ask lll El pal] ke är SÅR ARE See 17,738: 68 FÖRTUR OS UTA LO Te oe rss oe re RR RA SN Ft als få a SR KÄRT bella aa Sd a SA äl InSSNAS FR RVWEKIT En OS: äv O LONE SR ss br NEN one) CMR SSD SINE se Aja sh st org 5,000: — IROTValtmn sSköStn ade: Ngn knessa acne NA RA GLEN USS Summa kronor 288,408: 96 Utgivna medel: SKO ASU pLySDI 2 ATG Se sell sas ej nia s Eee dns sla nde IR Ks a ARA e se råa SOON SI SKO 2 SOT SAB rst Nar ASEA ad fasa fel fe råa SA Se ee sr 29,994: 66 103 11:8 alba Vad 0 rdr SSR br ORSA SAR FRAS FRA EA SA a EA RASAR ART SER ERA 13,774: 88 IRÖLTSTENAD SK OS ACC 0 rna rök lalt bleka peen SösG SS Te as Aes Sön SSA 14,108: 47 ASVI LO TTT pj St a NE NN Jäger Este RA AT eN SR EE Moa Jess Så e sne a ÄRE Sa SR ER Seg 26,471: 99 I KO DEAN VENT GIS ERS 9 a EN DE desk stalls SR sf en sanslös pi sla Dal saer ale 1,483: 50 IRröklangmn gs-rOCN- PlantskölO:s sys. g:scskpdsa ee der ek slen ar rese dekan el ble 1,904: 36 satte loppan de taknin gp.se: vis dy sb necbst Vesskad sind Oka 113,260: — ID 5ONAaLCe Pp OSILLOMSLAKINID Bes esde ske ses ua sär er sas elaR kap. 5,000: — ränta 34: 03 5,034: 03 IE ÖFITAS UN ONE LETTA Äo ao Pe RA SR RR Sö a SoS VR slö ej Es ala le VÄNS ara SS Ad 4,019: 26 IHOTSKOtEEn10 CUTE (LO VIS TITT SF ANS de a SRA as de nej ale SR sb Sd SNS 60, 719: 20 Kostnader för taxering, till. SKOgSVArUSAVBIllEE ..dil.s see sosesssrknenst TFTOÖRN Se BÖnVAl nin 2 5kOS ACES DERES, be rd rens a AR AEA 12,589: 02 Kassa SANT Oron Sör ss satsa Akta Son ARM Er sees Sets sake MSS 7O Summa kronor 288,408: 96 De vid siffergranskningen anmärkta felen äro upptagna i särskild för- teckning och torde, där så ske kan, rättas i innevarande års räken- skaper. 310 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I914. $ 4. Till revisorernas kännedom har kommit, att fröklängningsanstalten i Mora-Noret nedbrunnit under innevarande år; fastigheten samt därtill hö- rande maskiner och fasta inventarier voro brandförsäkrade för kr. 22,0007: — och fastighetens bokförda värde utgjorde vid 1914 års slut kr. 17,911: — S 5. Från grosshandlaren E. Wiklund har skogsvårdsstyrelsen såsom gåva fått emottaga 5,000 kronor, hvilka medel jämte upplupen ränta innestå på depositionsräkning hos Kopparbergs Enskilda Bank. $ 6. Som av protokollen framgår, att Skogsvårdsstyrelsen med nit och skicklighet fullgjort sitt uppdrag, och då räkenskaperna äro verificerade och med synnerlig omsorg förda, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för 1914 års förvaltning. Falun den 14 augusti 1915, R. Stenfelt. Johan Cornelius. A. E. Ernfors. Utsedd av Kungl Maj:t. Utsedd av Kopparb, läns Utsedd av Kopparbergs Hushålln -sällskap. läns landsting. Berättelse angående Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksamhet samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom Gävleborgs län under år 1914. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Under år 1914 har skogsvårdsstyrelsen i stort sett följt samma plan för sin verksamhet som under de föregående åren. Råd och anvisningar angående skogens skötsel hava lämnats, såsom förut varit brukligt, såväl kostnadsfritt under viss tid av året till s. k. mindre skogsägare, när det har varit fråga om undervisning om skogar- nas skötsel i allmänhet, som även för en avgift av 2 kr. pr dag i de fall, då biträde har sökts för vissa arbeten såsom utstämpling, utmärk- ning för gallring m. m. Kostnadsfria råd och anvisningar hava under år 1914 lämnats först sedan anmälan därom ingått till skogsvårdskommittéerna eller direkt till skogvaktaren. Bil. A. Biträde, som lämnats enligt föregående rekvisition, framgår av Bil. B. Skogskulturer. Angående skogskultur med bidrag av skogsvårds- styrelsen har styrelsen följt samma princip som under föregående år. Enligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnads- fritt biträde av skogsplantör under högst åtta dagar för vårkulturerna, fritt skogsfrö samt hälften av kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kulturerna, förutsatt att avverkningen ej stått i strid med bestäm- melserna i $ 1 av skogslagen eller varit föremål för syn enl. $ 2 av skogslagen, vid vilken det utrönts att skogen varit utsatt för vanskötsel. De större skogsägarna, vilka leda och utföra skogskulturerna själva, erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 3 kr. pr kg. och granfrö till r kr. pr kg. — samt hälften av kostnaden för röjningen och kultur- arbetet, dock högst 2,000 kr. pr skogsägare. Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, vilka letts genom skogs- vårdsstyrelsens försorg å mindre skogsägares skogar framgår av Bil. C. 32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar, i den mån meddelan- den' därom ingått till Skogsvårdsstyrelsen, av Bil. D. Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kostna- derna för arbetets utförande vid rensning, sådd och plantering utgivit ett kontant belopp av 9,129 kr. och 27 öre, se Bil. C. Övriga direkta kostnader för skogsvårdsstyrelsen uppgå till 3,624 kr. 39 öre samt kost- naden för fröet enligt salupris till 6,212 kr. 90 öre. Den sammanlagda summan utgifter för skogskultur å mindre skogsägares skogar uppgår sålunda till 18,966 kr. 56 öre. Detta motsvarar ett kontant bidrag av 21 kronor 15 öre per hektar kultiverad skogsmark. Till de större skogsägarna är för 1914 års kulturer utbetalat i bidrag sammanlagdt 13,227 kr. 10 öre, se Bil. D. Det enligt nämnda Bil. D. utsådda fröet, 490,60 kg. tall- och 166,20 kg. granfrö, är försålt till ned- satt pris, d. v.s. 3 kr. pr kg. tall- och i kr. pr kg. granfrö. Om skill- naden tages mellan saluvärdet å det här upptagna fröet och det därför erlagda priset, uppgår värdet å detsamma till kr. 6,227:60. Hela det bidrag, de större skogsägarna erhållit, utgör sålunda sammanlagt kr. 19,454: 70. Då den kultiverade arealen å större skogsägares skogar enl. Bil. D. uppgår till 1,355,46 har, utgör skogsvårdsstyrelsens bidrag till skogskulturerna å sådana skogar 14 kr. 36 öre pr har. Å skogsvårdsstyrelsens arrenderade skogar hava en del skogsvårds- arbeten utförts för en sammanlagd summa av 1,150 kr. 33 öre, Bil. E. Å skogar, där averkning bedrivits i strid mot $ 1 af skogslagen, har styrelsen mot full ersättning såväl för frö som även skogsplantör, lämnat biträde vid utförandet av skogskulturerna, Bil. F. Planteringsdagar för skolbarn. De barns antal, som undervisats vid skogsplanteringarna, framgår av Bil. G. Kostnaden för det därvid an- vända fröet uppgår till kr. 725: 46. > Sammandrag av under år 1914 utförda skogskulturer. Av häröver upprättat sammandrag framgår, att inom länet har under året skogskulti- verats 2,483,72 har, Bil. H, varför arbetskostnaden utgjort 59,018: 65 kr. Kostnaden för fröet enligt saluvärde utgör 15,682: 36 kr. Förutom den tid länsskogvaktarna använt som skogsplantörer, har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 788 st. skogsplantörsdagsverken för en sammanlagd kost- nad av kr. 3,152: — kostnaderna för resorna oberäknade. Sammanlagda kulturkostnaden uppgår sålunda till 60,069: 91 kronor. Härav har skogsvårdsstyrelsen bidragit med 43,449: 55 kr., eller kr. 18: 58 per har. Bidrag till bäckrensningar och avdikningar av försumpade skogsmarker. Intresset för dessa arbeten är fortfarande synnerligen stort. Kostna- derna för bäckrensningar och avdikningar å försumpade skogsmarker GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 0 hava under året uppgått till: å mindre skogsägares skogar 30,886 kr. 35 öre, vartill ett bidrag utgått med 15,443 kr. 38 öre, och å större skogs- ägares skogar 43,838 kr. 95 öre, med ett bidrag av 15,178 kr. 11 öre. Sammanlagda kostnaderna belöpa sig till respektive 74,725 kr. 30 öre vehy3go,02er kr 490 -0resw Bil) Locka: Kurser för undervisning i skogsvård. De kurser, som skogsvårdssty- relsen årligen håller, för undervisning i skogsvård, äro dels en fast kurs om ungefär 6 veckors längd och dels tillfälliga om en eller ett par dagar. Den fasta kursen är förlagd till Stagården i Bollnäs socken, och bör- jade med upprop den 15 september samt avslöts med examen den 28 oktober. Kursen är avsedd för högst 20 st. elever. Ansökningarnas antal voro 25 st. år 1914. Elev, som genomgår kursen, avlägger exa- men och iakttager ett hedrande uppförande, åtnjuter förutom fri under- visning och skolmateriel även 60 kronor i stipendium till bestridande av kosthållet. Om undervisningens fördelning, se Bil. K. Förutom de lek- tioner, som äro upptagna i bilagan, hava lektioner under arbetena ute i det fria hållits, så ofta något af vikt givit anledning därtill. Tre tillfälliga kurser om en dag på vardera stället hava hållits under sommaren i Ovansjö, Mo och Norrala socknar. Under dessa kurser, som hållits dels ute i skogen och dels i för till- fället upplåten lokal, hava föredrag hållits och undervisningen i flere av skogsvårdens grenar meddelats. Diskussionerna hava varit livliga och kurserna väl besökta. Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat och utbetalat till vardera av Gästriklands, Bollnäs och Norra Hälsinglands folkhögskolor 200 kronor. Dessutom hava 66 st. läroböcker i skogs- hushållning, utgivna av Föreningen för Skogsvård i Norrland, utdelats i nämnda skolor. För spridande av lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen prenu- mererat på Skogsvårdsföreningens tidskrift Skogen, av vilken 100 st. ex. spritts inom länet. Vid skogsvårdskursen i Stagården utdelades till eleverna 20 st. av Föreningens för Skogsvård i Norrland lärobok i skogs- skötsel. Studieresor. ”Tvenne studieresor, en inom länet och en till andra län, voro planerade och beslutade för sommaren 1914. Båda dessa måste dock inställas på grund av de vid tiden för desamma rådande politiska förhållandena. Kolareskola. För genomgående av kurs vid Järnkontorets kolareskola i Dalarna, beslöt skogsvårdsstyrelsen att bevilja tvenne stipendier, var- dera om sextio (60) kronor, att efter ansökan utdelas. En ansökan in- kom, och utdelades därför endast det ena stipendiet. 314 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Skörden av barrträdskottar inom länet under år 1914. Då det visat sig under föregående år, att det varit förenat med stor svårighet, att få befolkningen att insamla barrträdskottar, hade för 1914 års insamling vidtagits särskilda, rätt omfattande arbeten. Trots detta såg det till att börja med rätt illa ut med insamlingen, i det att till den 1:sta februari endast en obetydlig mängd kottar voro plockade. I februari inträffade dock ett så starkt töväder, att en stor del huggningar i skogarna måste inställas. De då ledigblivna huggarne började plocka tallkottar i väntan på snö. Detta var en god förstärkning av kottplockarna, och på 14 dagar fick styrelsen mera kottar insamlade än den hade väntat sig un- der hela vintern. Resultatet hl. tallkottar var ju mera, än vad styrelsen behövde för tillfället, men då goda kottår troligen komma att låta vänta på sig, och tallfröet med anledning därav helt säkert stiger i pris, samt när man numera kan förvara fröet utan att dess grobarhet bör gå ned något nämnvärt, så synes det lyckligt, att dessa kottinköp kunde åstadkommas. Tablå över resultatet av fröklängningen framgår av Bil. L. Skogsträdens blomning. Granblommorna skadades av de i början av juni rådande starka nattfrosterna, och fröet blev till största delen odug- ligt. En provklängning av ett par hundra hektoliter grankottar gav ett synnerligen dåligt resultat och manade ej till efterföljd. Besiktningar å hyggesrensningar och skogskulturer. Till följd av upp- rättade överenskommelser och förbindelser hava de hyggesrensningar, som skulle vara verkställda under året, synats av länsskogvaktarne. I stort sett måste erkännas, att skogsägarna fullgöra sina skyldigheter oklanderligt. Visserligen förekomma ställen, där rensningen är ofullkom- lig, men så händer också på ett och annat ställe, att rensningen är allt för väl utförd. Båda dessa förhållanden torde utan gensägelse få till- skrivas en mycket stor okunnighet ej blott om skogsvård i allmänhet, utan framför allt om skogsträdens enklaste livsbetingelser. Förbindelser, avsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga skogsvårdsåtgärder, hava utfärdats i 3 fall. Syner i enlighet med $ 2 i skogslagen. Från år 1913 lågo 18 st. syner enl. $ 2 av skogslagen kvar ofullbordade. Skogsvårdsstyrelsen har hos Kungl. Maj:ts befallningshavande under år 1914 begärt syn på 27 st. skogar inom olika delar av länet. "Alla ovan nämnda syner äro handlagda. Å 3 st. befanns återväxten ej vara äventyrad. 7 st. hava blivit föremål för rättegång, 35 st. äro överförda till 1915. Rättegångar äro, som nämnt, anhängiggjorda i 7 fall. Vid expeditionen hava under året behandlats 2,662 ingående akter. Däri äro då ej inberäknade länsskogvaktarnes månadsrapporter, resejour- naler och dylikt samt ej heller skrivelser, som röra kassan. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SAN Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hava under året varit desamma som under föregående år, nämligen I länsjägmästare, 1 sekre- terare och ombudsman, 1 bokhållare och kassör, 8 länsskogvaktare och 1 länsskogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, föreståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och un- derlärare vid skogsvårdskursen. Skogsvårdsstyrelsens finanser. WVid avslutandet av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper framgår, att till styrelsens förfogande har ingått under året genom skogsvårdsavgifter 91,888 kronor och genom Riksdagens anslag 1,000 kronor. Styrelsens samtliga tillgångar uppgå till 195,270: 36 kronor. Utgifterna belöpa sig till 189,131: 81 kronor, vadan ett överskott till år 19153 av 6,138: 55 kronor uppstår. Redan den 1 augusti avstannade alla skogsarbeten inom länet till följd av den mobilisering, som då ägde rum. Härigenom blevo de för hösten planerade skogsplanteringarne inställda, och plantorna i skogsvårdsstyrelsens plantskola, vilka alla voro upp- tingade, stå nu kvar till 1915 års planteringar. Plantorna äro synnerligen vackra, och hava ej hemsökts av några svampsjukdomar. Likasom höstens skogskulturer blevo också avdikningarna och bäck- rensningarna av betydligt mindre omfång än vad planerat var. De skogsarbeten, som längre fram på hösten upptogos, voro utstämp- lingar för avverkning; men även sådana arbeten inskränktes i så avse- värd grad, att knappast mera än hälften av de årligen brukliga utstämp- lingarna kom till utförande. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Såsom allmänt omdöme om den skötsel, som numera i stort sett ägnas de enskilda skogarna inom länet, må framhållas, att vad bolagen av någon betydenhet angår hava de i allmänhet anställt skogligt bildade män i sin tjänst. Den vård och skötsel de giva sina skogar är därför i det hela god. Det finnes bland dessa bolag även sådana, som infört en fullt mönstergill skogsvård, vilken knappast lämnar något övrigt att önska, i det den tillfredsställer mycket högt drivna fordringar. Sämre är det beställt med de skogar, som utgör personlig egendom. Dock finnes även bland dessa en och annan, som söker arbeta fram en bättre skogsvård. Sämst ställda äro de skogar, vilka gå ur hand i hand för att lämna den tillfällige ägaren en så stor förtjänst på köpeskillingen som möjligt. 316 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Dessa skogar synas utgöra skogssamhällenas olycksbarn och äro de, som vålla skogsvårdsstyrelsen de största bekymmer, och vilka framför andra pröva skogslagen. Gävleborgs läns skogar, som under de gångna tio åren hemsökts av skogseldar i mycket liten utsträckning, ha under den varma och torra sommaren 1914 avsevärt härjats därav. Omkring 1,705 har äro över- gångna av skogseld i 22 av länets socknar. Gävle den 12 maj 1915. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. Carl Åhman. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 317 Bil. A. Sammandrag av länsskogvaktarnes rapporter över under år 1914 besökta skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogshushållning åt mindre skogsägare. SO Ck SR I SE vana Anteckningar | skogar | dagar Öster Fernebo 3 I I I st. R+K. Hedesunda .............. | I | I ISEN RIS TSUNCA LE: vasle use skissa I Eg NESS "TOLSÄKET. fen oss Eda 6 | AN a ILE Ister Rör 4 (St Bok Skye ka (ÖVETIS] ÖR saa rs N SE sr | AN 5t/a |21StA Ry Sist obs 12 (of2Jo folks, Id sAe ASSA I I TASEANBS | GCKSIHO "fe, a Kan de NA | 14 10 TISENA ANSI B AA SE Rop str Bie ROSE SE dh IFlamrÄn de fer asdsssd | 5 410 SERA OSSE IROLINASb: RING SKO PNSS a NR | Zz AVG 7 SEE RASER ETH SD OK NA SR ISEN 10 | SNF ost BAN St RANE Ste RS rNIS BOLDAST ör ör et 19 14 TUSKTIES TBTSKOIRSEE Ro NGLSEY Ry rS ost ANVESE T.| Sep EISta Cl anm dess dess 10 4 ÖTSKAR, 2USt Roe INOELAlA nh ads sy ee nska a 5 AVIS ESEN RISK AN NO för lat desk oe de nns I I ITS RA RePAS)O Ts ödsvs dosen kDefke,e 7 5 ToSKRACIEIR EUR) Test RF AT 3kstR ER, | 2st R+A. KITÖTLÖ rese = bss sis Stael 2 179 SN2SKAR: | FA TER BRA are oss 12 1200 KOKSEERIISISt CA. ÖVADAken oss Kent | 9 GILIIKSTSET AN gest, Rs 117 (oe SUSSEN SVE | I I TESEERE Ar bravt SN Hr (ES 28104 ist Al rodst. Aer Björn sty Ale oR) möstslAl SENTSNÖLSEY BIE RY LOYSEN Biel UI SKER UT L ET SVIS a | 5 4 3 USED ITS Astor Ry TO Stor Der INSBAUS | SJ ETVS Oe GS AE dar 18 17 ÖSK SYS FE NINES ta ISS Aes Es TR | Bärllag öst ee 20 TAR 11/0 SEA ra20st, ABN 20 St Ik dlystt RINGS I5jUSAALL Es ao tensta 2106) 20INTCSETIBS ISEN | FEAT S] ÖIS SN ASAT | I 1 IrYsteRs ID SISK Or ASS RDI Ag 5 3 SESESR Bjuråker ... 6 2 6 st R: Enånger ...... SE 8 7CSti Ry 2ostt Ar Njutånger TA FOEENSEI IRS I 613505) As Tr Väl I TESONERS IM OLSSBIS ost fa oh SAS Se 8 FESKIA, Bi Stay, iska IETSlSIO gtURAL oss see seas I TA TRSERR. TO OA fr ras ss iaf SBA 10 5 10 SESKR, TS Ormar Ef ok 2) 2IESESKA IRS PAS pls INOEDDO bossen SE SEG va lead 4 | 2 ANS. RS SJatlerGal as ons dera er | 2 2 TSE, ACER Or Str iK. BETR 5] 07 ne SS ASEA 6 6 BUSSAR SEJ RA Elasselart Metre Corn | | 6 GL IPSESBÖRST först BEReD: (Chef bgagSR oy 3 SE HiSESstkFATFRG SUMMA 257 20051 Bokstävernas betydelse: A = Råd och anvisningar om Avverkningars förläggande, 13 = D:o » Beståndsvård i allmänhet. NOS D:o » Kulturers utförande. = D:o » Rensningshuggning av hyggen. a D:o » Avdikning och bäckrensning. DUE D:o » Utstämpling. 318 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Bil:Br Sammandrag av under år 1914 genom länsskogvaktarna lämnade >råd och upplysningar» efter förut avgiven rekvisition. St. frn vände Anteckningar skogar | dagar Socken 2 2 SEAN ISBD 8 9 AVSEOEASSNESTYRD ELSE RSA AS | Ov 3 6.12 st. Uj I st. A, röst Bi | Valbo 15 TZ KO CSERASEN ESR Un istEeBE Högbo 1 2 St UU: Järbo 2 2 -|2 st. AD 2st, Bb. Ockelbo 19 BZ |(2ASN AN G7ust ab, TOGSkRU Hamrånge 4 S ZYSta AVEL Öst By TöSt AU Skog 3 5 3 Stav Hanebo 20 28 SLSERA 3 sta BE 2 sty RT OrSta 0 IB OIIRASET orter set sa 5 TOJN ES SEXA NAS RU SEP ETS Tä rek SR SNS 3 ANNE [St AJ r27:5t: JU Norrala 2 2 TSE RET GSta ME NO? med fe las RR DRAR S I i SE Lv RESNSJÖ mee de fasor krage 6 8 | TISEY AS IS UStöu: Alfta KT 20 |9 st. A, 2 st. U. Ovanåker 4 OR (3ESEEA UT ESE AL Loos 2 SIVJNESsE RUN 0 St TA Arbrå 2 206 USES BNSLESt MR 1 SEaU: Undersvik 2 2 2 st. Best Jervsö 10 KANE 4 SEAN 4usk uB, 20stKy 4 ost Ry Ost Färila. cc 2 2 SESIARA KDS Ene Ljusdal 34 301/3 23Usts AF Ikestol: Delsbo 18 18 TOCSEFASFONSERR. Bjuråker .. 5 SJ Fo Enånger I 24 LISSA: |INJUfäriger dir sssmomie sen | 3 6 FESEERS SUS A Idenor | I I TESEN AA Forssa 5 9 FESKAAS ERS ET UU SEI IR SINAS TN | Helsingtuna I 3 IT SEKACER. FLOÖ0 er de atskiekgeda I Tr IEGSERAS | Harmånger . 4 ST LIISKSETAN ist | Jättendal .... 14 TAN [LES USE A, ok St: | Bergsjö SSE 4 FA IVA SEA. | STAND ss ossas cor Sven se 5 ÖRA Sto AS —E (Stögll | Summaj. 223 "| 30571 A = Råd och anvisningar om Avverkningars förläggande. Br D:o » Beståndsvård i allmänhet. NÖ= D:o > Kulturers utförande. NE D:o > Rensningshuggning av hyggen. ve D:o » Avdikning och bäckrensning. UN D:o » Utstämpling. [w» GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 319 Bil. F. Sammandrag av under år 1914 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk= ställda kulturer å skogar, å vilka genom företagen avverkning återväxten uppenbarligen äventyrats. =) NN Anvant | Kostnad för | SS FAL Lee | Areal | Dagsverken ERT IG Socken äg frö i kg. | | frösådd | röjning | Summa 3 5 | tall | gran | har |ar | mans | hjone | Summa] Kr. |ö.| Kr: ö. | Kr. lö. | | ER Flamränge -.s.sso se | 0,7 | 94 NS [10] 16 6 22 GOT 60—I ORO PR or ere Ahl | 2.1 08 &sl 3/-10 1) 8 | 18 | 4050] — —- 40/50) BÖLRAST ög. 2/01 az) — |. 21501 Gif 203A 27 1 45125 = 45125 NYEBCIS AL RE sb dee 200 KARO 3 |—| 16!/,| 12 284, —66/—| — = 66|/— NOREAlE lasso fä 14 7,6) 4,0) 21179) 72 |68 | 140 205 ease 205 Fn olen ENE NN 204150] 20 |—| 224150] 22,5 | 4,0) 55 |—|300 95 395 1,287/50] mn 50l | GA 1,2 ANTON IRIS 2 116) = || 116/—]| 0,7 0,3 1l—] 5 TOC 6 16125] — — 16125/ 0] 30) 15/88) 86 38 | 124 42450] — |—-| 424 50/ | 153.) 0,75]. 4180) 33 | 16 49 131/—| 90 221/— se a 6 IVER Fä INN 2400] aköaul 0 OrISOl TA DARE 28 71150] — |—| = 7150] FlälSIngtuna ss. sy ses ad LÅ OR SN RE RÅ s!/.| 14 13/54] — |— 13/54 KETG ERE eat fora 2 SN SN cen So nn ER 27150] 60 |=| — 87150] Harmånger... sc. so- | Il Hr — 20 SR AD fu 2175] (GTATD) SE NAS re lada [SNES 5 [7513 TR | 28 fo == AA Summal 89 | 54,8 | 18,45) 146 |35/686!/,|342 |1,028!/,|2,876|79) 177 |—] 3,053|79 VE NAER Sammandrag av kulturer 1914. - 5 & Samman- || FRVanAR | NR frö NG | SÄS ned | Bidrag | RIRRta | 1 «8. JONER SEN kostnad I | | | mans, | (ae | | | tall | gran | tall | gran | har lar| hjone o. | Kr. lö. Kr. lö. | | I | llbar | | bell Verkställda genom =<:skogs- vårdsstyrelsens försorg åt I I | mindre skogsägare ......... 30,220] 2,000] 373,75 [163,40] 896/94] 6,285/;|18,739/07 9,129/27]| Verkställda genom = skogs-| | | | Nar vårdsstyrelsens försorg åt; h | | mindre skogsägare, som äro | EN FIGde EL IGk an Et ffosnd ss eder HF — 54,80 | 18,45 146/35] 1,028!/51 3,053170] — = Verkställda av s. k. större | I SKOPSADATCN sea se abe snense sake l285,500/76,900) 490,60 |166,20/1,355/46| 12,868?/,|36,075/06/|13,227 10 Skolplanteringar ............... | 3:000]Fx1000) 1 42,19)| 22;ss) F521/97) 3200, | — |] = |— | Arrendeskogarna,.............. 60,000] 600] — = = Ae 1,150/73|| 1,150/73 I Summa|378,720/80,500| 961,34 |370,60|2,483|72| 23,796 |59,018|65|23,507|10 2) Skolbarn, 320 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. BUN Sammandrag av under år 1914 genom skogsvårdsstyre Antal | förrätt. | Använda plantor Använt frö Ari 5 oxCkk en å 30 (OVER [a OSAR LIN dagar tall gran tall gran har I ÖStenäkerne be ses Gr ASSR AA 3 = a 2,50 1,00 ETe dest da. SR Ve Ar LE NE SE La 5 — -- 3,00 | — I340 (ROTE AIK 1 Nr SE AR er a får ss AN 11 = = 7:40 4530 (IVATSJÖ Vf Tess fra e ja sr noe ers sa sa elek 27 rs Te 17,00 7:90 IVB O MSS nan Mater dyl a aga AE ERE NE Nr 7 = =R 5:70 2,70 SJ ÄAD Ö Jen a heia a hate sola a fen dela BAS ble SIST SNI 8 = — 5,60 |- I;60 ETT LE Ni br 2 a af SE GR ER ratat ra br kls hb NAR Er 3 = = 1,50 | 1,00 ÖCKEIDO? dre jure op oe) ra Ssto a a sole re SE FE S = == 4,50 2,50 FLanTAN SET oc Ode NRA oe kar NARE ee 7 SS a 3,80 1,50 Skog 19 = 8,90 5170 Hanebo 17 FR = 7,90 4,60 Bollnäs 13 4,120 = 9,50 ER SIT TRÄNA Re AASE SA NA ES 8 = = 4,40 2,40 SGC STAL mr bop Kg: östern ra ARR RN IN GER 2 7,000 = as äär INOTTALaS bee RR NS es nd smsa ble a kl Sie Ge rS 23 = = 14,30 7,90 R(ES0SJÖL rr ANS Rd tad fr BARA 21 8,600 | — | Iso | 0,30 SETÖTÖ srsrvtststo seas Ser sets ef 16- | = 8,70 4,00 NN Ti RA SAD ER SOL SENS AA AS troligt 44 | = = 28,70 6,20 ÖVAnAKEn scsoenl ads SS eLE [ss esse Nee SA SS lans 4,50 -— [EO OST RR d5 tea är arola slalo la sa fö öl fö 55 a nrojö TE Kl AS Erfel a eh (FN = | SED | 0,80 AKP TE hä re sj sjfar sf sea eo er nia fs äre Re eo ASA ANA 91/7 | —-6;000 2,000 | 63,80 33,80 159 UTG ELSVIlEL tr. oc deres ole IST Mr Fale EE NARE 25 -— — 15,80 10,80 JeTvSÖ ssk FEN SSINSSRRNSESATT ENRENR A 2 ON = 17,90 9,60 RÄDS oe of ers rara RANE SN a a lea /ä(a le bj e Sa I NE 60 Tar RN 50,70 25,90 TE] US TAL star ej VS San grå se sjal lär el eler nl elle 24 = = 12,60 5565 | RRAINSJÖ en stor 0 class U Nye ers na sn Sass RT 22 — — 8,50 2,30 1873 FE) Tor SETT a RNE TS SE SR ENAS SNR 13 OS = 7235 3,20 IBjUrAker oo 4 ovsprn arne tr elle pj AR RAN 4!/, AT Fa 2,00 1,13 7 IENÄNDED I o er vt bne0 0 Snr ef als RANE OK ara 2 fo = 1,70 0,30 3 INJULRDSEE I ov sivetruss sär isa sl sele so GR RASEN | TESS Fä = 0,30 = 14 TÅN OL Aer osa ar dre eler ge RN BR ERA AN 2 Th = 0:80 0,30 31 | Forssa | I IN = IRRuoj60 0,30 34 Hög SÅ eu aläla la fa a)4 aln Vis) aa a el pl äte aj ola im lj sel ut en BD: a ala ln RR SDS 6 re Er | 2,60 1,20 15 I IN OBEB OL Erbereö rä ör ale fö lera a Be ejale bf [ul [AS STEEN SE 6 = 5 2,00 2,00 15 | | ETäT I ATI GS EX SN ass sea das vs Aled SSD Sd lä I rn T,10 rå I | TIKEN CS AR, SS SERA SÄL SR a 6 500 = 2,30 2,20 61 ' Bergsjö 14 SR ER 9,20 3,10 I | Hassela 12 =— -— 4,90 5,70 GTINATP Ad dd sfäsena os sER bä oa nåns Ls Nr A ena seikrG 4,000 == IT,40 1,00 Summa| 589?/, | 30,220 2,000 | 373,75 163,40 896 | GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 321 org verkställda skogskulturer, varför bidrag utbetalats. hå KOST tf nande för Se i: Dagsverken —— — — bidragets É k - I PETE Å frösgde RS eg hjone Summa Kr. öre Kr. öre Kr. öre Kr. öre | Kr | öre 86 |50 | 15 |—]| 101 |50 50 |75 1025-575] 250MS 128 | 50 64 |26 287 |— — |— 287 |— 143 |5 | 652 |75 49 |50 702 |25| 351 | 14 154 |39 | 9'1— 163 |39 | 81 [70] 171 175] 19 | 50 191 |25 95 |64 63 | 50] 10. |— 73 | 50 36 |75 199 | 50 49 |50 249 |— 124 |50 163 | 50] == 163 |50 81 [76 528 |25 | 34 | 50 SO2AL7A 281 | 39 507 |75 SN 784 175 392 139 283 |74 24 |50 362 | 34 181 | 19 | 172 | 50 IXOF 25 282 175 141 38 | TA a SÄ 17.150 439 |50 41 |— 480 |50 240 |25 295 |50 36 175 429 175 214 93 3380 oe [S 3350 =T 166 |50 1,463 |-- — 1—| — 1,463 |— 719 | 50 132 | 50 2T |— 153 | 50 76 |75 394 | 50 491 353 |50 176 |75 3,108 135 ES FFNS 1,586 124 | 553 |50 — — 553 | 50 184 |76 1,221 | 50 72 |— 1,293 | 50 | 646 | 75 | 1,983 | 23 — |— 1,983 |2 951 [62] 749 |37 3 = 817 |37 432 | 12] 734 |52 ER 734 |52 311 [26 red fn 55 |— 502 25 105 137 25 130 137 65 191 5350 KÖR ee 63 | 50 SK 8 150 Si 13 |50 6 El 44 |— 12 1— 56 ll 281— 19: 150 NR TORIFSO 9 175 iLO 7a SO 36 |— 133 | 501] 66 |75 — 58 — — 171 | 50 90 |— 261 | 50 130 |75 3 10 = = Me => (= 19 = 9 | 50 14 46!/, 9 50 80 |— 52 | 50] 142 |— 71 | 01 21 104 IT 257 |75 NIO 347 |75 173 189 | 33 108 — — en 351 |—]| 568 — 284 |oI I 31 142 Sö 275 175 188 | 50 499 |25| — 249 |63 IT58505/a IB 2856 360 10 | 16,488 | 72] 1,890 |25| 18,739 1907 9,129 |27 21 Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bilaga 2. 322 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Bil (LD) Sammandrag av under år 1914 a Använda Använt frö | Kultiverad | plantor i kg. areal | | tall | gran | tall gran | har |ar Ad: TUnRS Ers In GUStrvRAS=D) oc. cklsacid sena s sellsleisis a alle SE = 44,60 | 27,10 90 140 Mällsta ATIpSBESPÅNSDS so geek dr ss ande ssskta NR = TE I1,30 | 9,70 28 150 ENA WANTS FI Or os se es är sole segla Seel ef, a = = I 0,50 6150 INIOTSD AS MOR VELES LÄNGD 2 ess sega osanna sia lönar 62,000) 7,450] 71,70] — 170 | 91 RENOMISBAErh) Eleven dee ARA ee bn | — -—- 4 4 13 | 50 I Södenfors, Brukståtdb.. 4. mvg ost ssu RE RT 7540 29119 Stora, Kopparbergs Bergsl. A.eBloosscs.ssssessees nes | 500] — | 16,20] 14720 39 136 IUNESE NNE EN VENSLER, fade ochon Udossssyder ns vssåsäNs | — a 92,50 | 29 188 — | | [Bergviks Ada Nya AN ed oe åa fe AS sh SÖ AR 181,000/ 40,450] 84,20 | 15,40 | 336 |67 | 2,3074 I StrömsjkBruks i AfsB-Wuy ute utlandet here 42,000] 29,000] 19,30 | 19,20 | 123 /|10 Kopparberg & Hofors Sågverks A.-B.........sssosos — | — |103 15 267 183 | Mackmyra, BrUKJ:.sosssssosss spik or sesenn Alen nrjs rf As = = 10 17 17 | 50 | RAN SE TOa OSS OT EOS TO Nee SA SENSE SR I 5 20 7570 441 — Summa| 285,500/ 76,900] 490,60 | 166,20 | 1,355 | 46 | 6,9 Bil. E. Sammandrag av under år 1914 genom skogsvår I z I Sd | Antal Använda Använt frö | Socken Dre plantor i kg. | nings- | | dagar tall | gran | tall | gran | har I I | |[Jäxvsö; SOAervallen jb:ls:sssssndssnsk skiner kos sapiens = = = = ES =F BED IDA (reparation av bag nad) EES es = = = = = 0 | j |WJatTerd ASAT SSE RE SATS SRS ARR prS Sf II 25,000] — = = 12 ID:0, (reparation; av DagDAd)E sosse seck sssas ssk = 222 23 —- = SH | Harmånger SSR UA ua blöja slete fal ua ANSER ELSE SR 03 35,000] 600 | — = 2008 | DEG da rae teol ell ga ae lele el ajäje be ap rdefaa ba oi sla ein a AA | - D:o (reparation av hägnad m. m.) ............... | Summa 24 —|60,000] 600 — — 3 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Vv skogsägare utförda skogskulturer. 323 en SCB SUNDIN RAR SÅ SANS nad cl Ra vv Bidragets ; plantering frösådd | röjning Summa storlek ASS VAN SE BI BO NE EN Er RA 25 one barn Summa Kr, löre Kr. = löre| IG Jöre Kr, öre ll Kr. löre 1,813 | 26 | — l—] 1,813 | 26 906 | 63 8, = 168!/, SAT EE 386 | 84 | SE 386 | 84 | 193 | 42 ät — 70 — — 210|— — = 210 | 105 | — 6, 168 I 157454 678 137 2,766 | 39 SAR 5,210 48 2,000 | — i Ob | AT — |— 356 40 175 | 95 532 135) - 266118 9 = ST SER läsa AS 130 50 595 50 297 |75 | 7 158 | 4776 43 |88| 606 | 37 755 | II 1,405 | 36 || 702 | 68 | 3 79 1,389 | mf 3,143 | 99 651 | 25 3,795 | 24] — 1,897 |62 | 2,6 643,7 350355) SOS | 43 4,069 | 06 3,226 | 44 | — 10,368 | 93 2,000 | — | — Å 631 | SE 3856 | 85 | 1,455 | 83 | 2,174 | 2 4,486 | 94 2,000 | — | St, 408!/; | 1,501 1 — |— 4,249 | 40 | 993 | 72] — 5,243] 12] = 2,000|— , I nn NE 146 | 25 | 484 | 29 630 | 54. 31527 | 2 = | 345 SWE 1,171 | 50 | 225 |—I| 1,396 | 50. 542 55 | 6:02), 2,18354/ | 12 ,8683/ | 4,652 | 53| 20,840 | 29 | 10,582 | 24 | 36,075 | o6 || 13,227 | 10 elsens försorg verkställda kulturer å arrendeskogar. Kostnad FORD Dagsverken | Te TG Tr Summa | j | ROLE frösådd | Kön | mans | hjone | Stina | Kr. | öre Kr. I öre | [Körel CkTS Nn i före] | I a | = | = | 3 | = | == | | | = = 6 | 50 I I 63 | TSH | 176!/, 400 (FN a — - 400 62 = | RN = AE SA lr SRS 53 | 183!/, | 236! /, 531 | 26 | 531 | 26 — | — | — = — | Ta (NN200 -- 200 -- | 324 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. BilnG Sammandrag av under år 1914 anordnade planteringsdagar för skolbarn. Antal | Använda | Använt frö | Areal | StörcUpega Antal EEE | plantor | i kg. Barnens | skolor nNings- NR tl Hr a antal | | dagar | tall | gran | tall | gran | har | ar | | | ök Gävle stad (läroverksele-| | | ver & scouter) ......... = 321000] 3403]CNSHoLNNS TIS 165 | (Gavlsistad (folkskolans) KR RS | Re SEE TG Re SN GR Fedesunda. ..caccetont ans) | 3 | 3 == | SN 1,8 1,2 3 | 20 105 VÄTSUDUG soo odt des 3 3 = = ES | Själ 103 S[OTSAlen "55 Nr Se AR 14 13 = FEN CT ng 411 ÖVansjör. ssd RAA Sö Fald ig EE Skl = ilsa ora Möre SNS NAD OR ora sons ela EA SNS 2 | 2 |A — 1,0 | 0,7 TUSO | 75 Högbo: SR REV SRS — | — | 70) 09! I |70 94 i RNE SENAT SSA 3 3 — | — 0,60] Oj60] I |— 113 FIAMTADP Cs sond ges sne sE nos SAF 3 5 07 | 08) I |45 FORN SLL) Sar 4 4 — — T;0!|/ FOTON SITSO 91 IKE ETIS]O "a oops cease RE ot | 3 3 1,000) 1,000] 0,5 — TalRo 50 | KATE EEE SE RI RA SRS SS I I — = 1,0 — I |!— 23 | (DVANAKET Es dr Eos SR RR | 2 2 föRlleS ul I | 50 74 ÄTDTAN rst SSE | 6 6 = | =>" GA Skall ERE 250) INTADfÖTS beses ur seder nine fa = = = O35 4 RON rr An I TLS lr Rå PISA es AR | S =) = TIN SBN ON) Le 164 | IDEISBO teser Ene dr | 4 4 — = 0,6 | 0j2 1 | 40 118 | EDARSEL ss lasse NES SSR 4 4 | — — | ac Tyr 2NSS 89 | HÖRSSAMEE roi a NISe I I [2 (SEB ÖR ST 40 | FlögA AA EN fa I =) = Tal = =173 25 TISPO oas gera eps viser Tatt I NNE 1335 Or2al SE IS 29 Fick sys S Stad SÄD Mede ta fr fen lr Sd lä läke less lad Bergsjö ... 3 | 4 = M=N e =) 138 Ela Sselas Ras. La | 3 | = te Kl) O375116 0375 SA 57 (CIN Bs ka RR SE AAA SEE 3 | 2 | SN | Tje) = I — 160 54 | Skum 87 36 3e9 1,000] 42,19| 22,55] 52 |97 | 3,200 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. JEKENA 325 Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats I Bäckrensning les = SE otala | Bidragets | Sö Eken ; Kostnads- 4 Kostnads- | kostnaden || — storlek | längd förslag längd förslag I lägre (Ja SS JÖTNATELER ZE — Kr. Jlöre Kr. lörel Kr. löre|| Kr. Jöre : == Öster Fernebo ......... — ENE NERE | 18 | I1,191 18 | 595 | 59 | FIedesunda. .....s..0c.sos = NNE RN Na | 744 | 15] 372/08 | Årsunda” dr = =M ET 35232 NT; 77] AN 1,77 TAN 88358 (EOTSAR GT Res 547 233 | 31 | 4,058 | 2,138 | 17 | 2,371 | 48] 1,185 | 76 Qvänsjök hä: Res = — l—! 6071 | 3,509 93 | 3,509 | 93 | 1,754 | 99 | Järbo Te rd 100 29 | 70 TIA | 453 | 86 |” 483 | 56 241 | 79 ÖCkKelhbo, säten kr 697 243 | 75 5,005 | 2,258 | 64 | 2,502 | 39 || 1,251 20 | SÄL PTE sa de EAS — — l—]| 4,485 | 2019 193 | 2,019 | 93 || 1,009 | 97 iFfarte no. Kira äep fsslikolies a 280 113 /96| 6,617 | 2,563 | 41 2,077 | 37 || 1,338 | 69 BOLT AS sorg seas 2,598 836 | 33 5,266 | 1,620 | 46 | 2,456 | 79 | 1,228 | 43 SERCKSla Cesena — — |]— 760 | 407 /88| 407188 203 | 94 SJ ÖCErala, ve. SER LG UN 47 12193 422 | 92 84 | 105 | 77 52 | 89 OR sko Rd NE — — |— 469 124,75] N24: 75 | 62 | 38 Reg usjög AE AT NES Sön GR GNT RNE KIT ODDS iso SE Slas Skr AN — — |— 1,069 | 415 | 46 415 | 46 207 | 74 INNE bogo0 oroas bs USES ENE 755 | 246 19) 737189] 368195 ÖVALAkerA SRA rg | 868 277 | 56 643 252183) 530139] 265120 120 OSS SEAN annet bs ia SEE 748 388 | 52 388 | 52 194 | 26 ATDI Re Seas 730 273 | 57 2,555 651 | 22 924 | 79] 462/|41 RETA Nuri eladder 436 153 | 45 25571 I SINAN 972 | 92 486 148 TÖjUSCA STR oa asdes 291 119 | 29 816 | 368 | 77 488 | 06 244 | 03 UINAINS] ÖN ab ebrns eder sosse 1,725 472 | 24 1,355 | 607 |12 | 1,079 | 36 539 | 68 15) EI a ondp NASSER — — |— 1750 85 | 36 85 | 36 42168 EOAngenN Ak skedss dass 140 30 | 80 1,990 776 | 21 807 lor 403 | 51 NJUAD GETA NS Seg — — |— 3IT || 1065] 20 105 | 20 52 | 60 TAGROLÄN ETS SIA sosse — — |— 421 | 215 | 76 215 | 76 107 | 88 BOTSSA send RA -— — | — S50 295 | 68 295 | 68 147 | 84 NOTE BOSS sales a Na — — ]— 246 90 | 14 90 | 147.t 45 | 07 FIAT AN SET AS AG SSA -— — |— 483 122 | 76 122 | 761 61 | 38 | Mättendalpssrssseaae 46 8149] 3542 932143 | 940192] 470 46 | BETS) Ö Jas RES — = = 1,792 591 136 | 591136) 295168 | TASSAR TS eNestls) de var 1,208 349 | 88 2,063 645 | 83 995 171] 4971 36 (CIN SURA NASSA — — |]— 1,575 659 |781] 659178 329 | 90 Summal| 11,013 | 3,046 |96 | 64,844 |27,239 | 39 |30,886 | 35 |15,443 | 38 | 326 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Bilar. Sammandrag av avsynade dikningsföretag, varför bidrag utbetalats år 1914 åt s. k. större skogsägare. Bäckrensning Nydikning [ara - — — —| Totala Bidragets So Eken längd Kostnad | längd Iostnadejl kostnaden || storlek | läm eter == =S i meter | SL) - II ArBeN | | Kr. [öre | Kr. löre] Kr. Jöre| Kr. Jöre | | I I Öster Fernebo............ | — =" =1 TR || GS 164 528 | 64]| 264 | 32 IFTedeSundattst a add | SS (Elencog) SBR TAS sl JÄTSUNde. ER fett | — — |—]| 1,054 | 367111) 367/11 167 [42] ÖNVATIS]Ö WIR dessa sedlar | 1,800] 1,166 | — | | | 1,166 | — 583 | — Vall Odd ss Ske Stack | — = = | AE 5,827 30 | 5,827 | 30] 2,792 | 13 ELÖgDO jason | 205! 115150/| 4,952 | 3,151 106 | 3,266 | 561 1,633 | 29 Jä RT ogs AN DA MN S — |—]| 2,800 | 1,569 |82 | 1,569 | 821] 768168 IöOEEelbo EAT ERA sk — = = 85 | 15175 SUN 7118 SKO AO fr gvekt, seen TNCS 236 40 | 2176) | 15934 | 77 | 2,U7I | 17 499 | 54 BOLLNÄS: deg ske An EA | 2,286 930 | 60 HTS 193 | 28 | 1,123 | 88 561 |94 SOC ETALA 0 a ere or ehe 2,242 954 | 30 | 4,208 3,092 | 15 | 4,046 | 45 750 144 | MORIAN a RER AA 886 227 |88| 2,970 841 | 91 | 1,069 | 79 198 | 40 | EOS Sot eran os RESER Sa | I,183|] 2481351|12,916 | 3,035 | 54 | 3,283 | 89 |] 609102 | FAÄTDEG le SN DERES 370| 127/|16 = ==] 127 | 16 63 | 58 | AUDTSLIVIka För an EEK or NR | 400 68|— -— — | —]| 68|— 20 | 60 | MT ÄTYSD fa SA AASE SKOR | 15201 350184) 2,003 | 684150 1,035 134] 313156 Färnö dc sne 2,012 | 584140] 7,608 | 1,970 169] 2,555 | 091] 716139] NIA förs ie. dd 156 18 | 72| 1,075 | 236 [50 | 255 |22 66 | 21 | | Ljusdal | 8,708 | 2,198 | 07 | 6,999 | 2,122 1/80 | 4,320 | 87 || 1,179 | 21 Ramsjö 8,629 | 1,655 | 81 | 10,002 2,821 | = 4,476 | 911] 1,773 | 69 Delsbo | 11,989 954 | 69 | 2,770 614 1 1,568 | 97 475 | 19 | Bjuråker 11,642 | 2,250 | 88 | 1,854 | 378 08 2,628 196 738 | 90 | Forssa — |] —|—]| 2194 556 |90 | 556 /90] 144 47! | Hassela 994 | 1131|96 | 3,698 | 827109] 941105] 455105] Summa] 56,135 |12,201 | 56 | 80,009,5 |31,637 | 39 |43,838 | 95 |15,178 | II | BIL AR Fördelning av undervisningen vid Gävleborgs läns skogsvårdskurs år 1914. Praktisk undervisning i skogen. dagar hyggesrensning. 3 SR utstämpling av skog. » — plantering. I uppräkning av skog. » — plantskolearbeten. I värdering av utstämplat virke. » — skogsfrösådd. I avvägning. >» — utmärkning av skog förgallring. 2 utstakning av diken. d:o d:o = för ljushuggning: BB N RANA Teoretisk undervisning å lärorummet. 1 dag upprop och inskrivning. 2 dagar uppgörande av förslag till avdikning av de undersökta försumpade skogsmarkerna. uträkning av värdet å uppräknad skog. 5 » lektioner i skogsvård. 1 dag examen. N GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 324 Bill BL. Tablå över fröklängningsanstaltens verksamhet år 1914. Fröklängning. Debet : Inventarium från år 1913: (TEST RIO 1 CANAAN RR dd ft. SE el lie ale sia fa Le leat ee blelale Sas ISRN 466,10 hl. Inköpt under året: AIR SITIEG EET RA a la So ta ln ers sank 11,363,23 hl. (ET AINO EE GA TRANS SES pre er MSB Mr JE Värd ae ban ära SAN ess SA 328,50 » 11,691,73 Summa 12,157,83 hl. Kredit ; Utklängt under året: EE STI KOTTEN ASEA Non Leda ssd ben Saeed bed Death ab sens 2,986,98 hl. (GRAN KO LAS KN SEGA EE SR a la sheet ap RA 328,50 » 3,315,48 > Inventarium till år 1915: BITA) IEO EAT RR a SEE res ER alu Se EIS färs E äl ej fal dä jäfärs jelsfe ss lo Rs oc 8,842,35 hl. Summa 12,157,83 hl. Skogsfrö. Debet : Inventarium från år 1913: ENN SKOR ffs os ca ERA EE Kl SABER G MAR FORE ERE 856,77 kg (CITE INO Orr NE FT VERS BE TAR BO SOA 230,76 » — 1,087,53 kg. Inköpt under året: BIR LATO SE Aer fd RR RNA Fra öns DR Ra ar oe Sr GL a 412,00 kg (CET Na 0 HO) fest Rn ne SR AE RAL ANAR EA ESA 412,50 » 824,50 >» Utklängt under året: ABN USED) Fä NR rn SE RER af SÄ SEE BR FIA RA OA 1,652,00 kg. (ST ATIIT ÖRE ske SS AS AE 5 fra Ner ran SER 26 TS TR 140,00 » 1,792,00 Summa 3,704,03 kg. Kredit : Under år 1914 bortskänkt skogsfrö: Enligt Bil. C. (mindre skogsägare): Tallfrö...... 373,75 kg: Granfrö, .. H03,400 > 537,15 kg. Enbeti Bi: EN(skolsadder):ehallförsNtEeee 42,19 kg. (CIN OS ars oana ägg 22,55 » 64,74 Försålt skogsfrö till ett pris av 3 kr. pr kg. tallfrö och 1 kr. pr kg. granfrö: ELIT Ö SA SR SAR ad 0 So lot er äte Ne ÄN ef ösa FRE 1,110,50 kg. TT Tr a mA san a mn vet ölen sv ns DAR SRS 285,00 1,395,50 Transport 1,997,39 kg. 328 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport Försålt skogsfrö till ett pris av 14 kr. pr kg. tallfrö och 6 kr. pr kg. granfrö: "TraAITÖ ytter SOA SR tr bre sr du fas NASSA NANA 30,90 kg. (SOTO Aer da dan OR RAN Nåla pi oto 4 I RSA SER RNA NRA 5,30 » Försålt skogsfrö till ett pris av 14 kr. pr kg. tallfrö och 6 kr. pr kg. granfrö, enl. Bil. F. (mindre skogsägare, ålagda att så): SRARTO) SER FANS NASN raol La deaf se INTAR 54,80 kg. (ERT LT OR a sa ol de uföre sr RAR RR VON USSR ENT 18,45 » Utsått i plantskolan: FÅ EN DING (RRENO AR ST TE BR 20,00 kg (555010 rh0 RE ir AREA SSE SR SR EE RSA SET ALT Se REA 15,00 » Använt av skogsvårdskursen: 5 1110 60 a GRS ES SA SER SANS BERSNS F ER ANS Era RR SA ERE ae 1,50 kg. (GTA TO: ANAR pr döde od Glo sd NER ANSER LT 1,00 >» Inventarium «ll år 1915: FIRATS OT oro San ra ön ot SITS 6 TRA LES Sr RA 1,287,13 kg (7 FET ROR ord See TR MSE SA SO ER Bra 272,56 >» Summa 1,997,39 kg. 13,25 35,00 2,50 » 1,559,69 3,794,03 kg. Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter år 1914. Inkomster: Kassabehållning den 1 januari 1914: Innestående å deposition i Bankaktiebolaget Norra SVETT FC odrok ego det RN ert SARI RA HA 79,000: — D:o å upp- & avskrivningsräkning 1 d:o... SSD Gu D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare 147: 49 Kontant sa>StyrelsensWcaSSAl gossen pkr esse nes SR rss 5,088: 76 Statens anslag: Andel av anslag till Skogsvårds- Styrelsernas; Verksamhet; :s. ssk oe dec sksssent ns ereee 1,000: — SKOgSVArdSAV PILEN son dopar RAA SISSEL dd Rs 91,888: — TÄkvid förs forsalda, Inventarier. ss dad East 166: 50 DOS: örsalds utklängel kor: Ess. se TR 325: — D:o försalda "kam HaANSIÖRS NE ere se KA LENAS 69: 60 Dion: > 5; tegel från nkoghemsesrer sann 50: — IDO » virke från arrendetrakten i Harm- ANP CT oebös sar seb ise klen aa ee ERS S EES AE In sad 59: II 90,072: 76 Transport 93,558: 21 90,072: 26 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport Tr KViCE ÖR TSKOP SEO 6£ ISACA dendgevnelddee adds dåd odon IDO, > försältnhö från Stapgardel .s..sscsossssseesd IDO SI Sad > JET 1 ÖL EO EE FR SARA NE D:o <<» biträde av länsjägmästaren & länsskog- MOELABINAN, oceskasasrirrseNesns gasen sansa sen ERDA Länsskogvaktarnas, under mobiliseringstid uppburna CAZSErSÄLENIN FAMN fo 4ocens sopas oss ke blä dera KR AEN As Återbetald för skogslagstiftningskommittén förskotte- TAC ANNONSKOS ETAC oj oense su uden Ande Br Njesle dE ee rr Arrenden av jord vid Skoghem D:o >» » >» Stagården Hyra för lägenhet å Skoghem D:0, > » CIASNE Kg NG (E) 0 Kön ENE ER AR sd do Återbetalda rättegångs- & synekostnader Influtna räntor Utgifter: IR KOP CAVE ID VEDTATIEN bada bsr gas eken ek bunkra nast a an AD Avlöningar: ARN Ia eg ont IN sVa spponsg anda sssns ants OL 7,800: — » sekreteraren-ombudsmannen ........ 1,500: — > Ubokhåällaren-kassören ..................s.- 1,700: — FISK änsSkOpvaAKtalh ds mousse sens 13,410 Reseersättningar: pIETIIRlänSsjägmaSstaäreni codes öl needens ed ee st 2,058: 30 » sekreteraren-ombudsmannen ......... 228: 80 30 TänsskOgVaktälDa. ..c.ccssssscesoosen NSL 6,674: 07 SNROTYTSLS EINER AR SAR SAN EA SAS RN RR ae » Skogsvårdskommittéerna NEVI SIN SkOSEn Acer e6 ATS SNRA UREA OSAGT Div. omkostnader såsom d:o för större d:o PREL SEE i 15,178: II 30,621: RRäftegan dan rOCh synes. uk SS AAA AE 1,835: SKOR SVALA SAVPLEES LAR ET Psoas ss das Se ASS ANSSI SN 650: Kassabehållning den 31 december 1914: Innestående i upp- och avskrivningsräkning i Stock- Holm sWtlandelsbankst 5 "SSyss Ses oe Tess rNR Tee 4,488: D:o hos fröklängningsanstaltens föreståndare ............ 63: IKODtant V-StYTEISENS i KASSA bv uctvn soon soro pi kbbelt se ses anen Linne 1,585: TOO, IS TOT 6,138: 55 Kronor 195,270: 36 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 331 Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1914. Tillgångar: Kontanta medel: Innestående å upp- och avskrivningsräkning ............ 4,488: 88 Kontant hos fröklängningsanstaltens föreståndare ...... Ö3NNA INNODTATUNT- SCYTEIS EI SAK ASSA bs sr sd ses So eo an ere Pad enl AAeR 1,585:-03 IROrdFan Ort först MÖR O GD SAGA Köer boee tra sne ae 58: 58 IRTOK] AN SDN OG SAN Stal tens se oo cons oe se ek ANN Seen kasern 9,000: — IT VEN TATE dyr CON «oro ao dv do so AAA 0 EE RA Ada 252MO EOS RUS AVE TE ON rs ndale NA NS SR EN lett aut SR 26 200: — Länsskogvaktarebostället (Skoghem)..... smmmmmrrsssssrsrssna 14,000: — Hemmanet Stagården med byggnader .................... I12,000: — inneliggande förrad av. KOtAL ss dinner SLANT Hr 28 D:o (6 (0 TAR SIE dö LE sn SA LGH AH SAVA REA fe 1,006: 58 D:o CI:O EJ LT OT ve SSE NARE RTASEN SETT TE TERESE BANA 18,095: 49 Inventarier på expeditionen, å Stagården samt hos JänssköpvaAktänDa (öres odd Sose eek p ears are sRSR Eh a Hee ss LERE 9,540: 05 123,592: 75 Kronor 129,731: 30 Kapitalbehållning till 1915 Gävle den 12 maj 1915. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: Edward Rettig. ARE SS ae cred a I ERA TR Summa Kr. 129,731: 30 Carl Åhman. 332 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Gävleborgs län räkenskaper och förvaltning under år 1914, få härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Beträffande tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter hän- visas till i styrelseberättelsen intagna sifferuppgifter, vilkas riktighet vitsordas. Byggnader och inventarier äro försäkrade till skäliga belopp. Styrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer samt inneliggande kassa äro av oss genomgångna, och då allt därvid befun- nits i god ordning, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för 1914 års förvaltning. Gävle den 29 juni 1915. Gerdt Zimmerman. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. E. Claésson. Agathon Westman. Av Gävleborgs läns landsting utsedd Av Gävleborgs läns hushållningssällskaps revisor. förvaltningsutskott utsedd revisor. ko MÅ. Av BIHANG till skogsvårdsstyrelsens årsberättelse 1914. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under de gångna tio åren 1905—-1914- Med 1914 hava tio år förgått, sedan lagen av den 24 juli 1903 an- gående vården av enskildes skogar, trädde i kraft. Då dessa tio år, vad det gäller den enskilda skogsvården, ej hava passerat spårlöst förbi, har skogsvårdsstyrelsen velat upprätta ett sam- mandrag över, vad som under denna tid med styrelsens vetskap blivit uträttat för skogsvårdens höjande å de enskilda skogarna inom länet. Styrelsen vill då först erinra därom, att skogsvård var intill år 1905 ett nästan okänt begrepp inom Gävleborgs län, ty, med undantag av några få bolag, ägnade knappast någon enskild man sina skogar någon vård. Den enskilde skogsägaren stod tämligen främmande för all skogs- vård. Visserligen hade en och annan skogsfrösådd, dels med, dels utan bidrag av hushållningssällskapet utförts inom länet, men härmed torde också det mesta vara sagt, beträffande de arbeten, som företagits till skogsvårdens bästa. Med år 1905 inträdde dock skogsvården i ett helt nytt skede av sin utveckling, i det attioch med nämnda år inrättades de s. k. skogsvårds- styrelserna, vilka hava sin uppgift förelagd i 4$ av Kungl. Maj:ts för- ordning den 24 juli 1903 angående skogsvårdsstyrelser. Och samtidigt ställdes även medel till dessa styrelsers förfogande, varigenom undervis- ning om skogsskötsel kunde meddelas samt i övrigt sådana företag ordnas, stödjas och utföras, varigenom skogarnas avkastning väntas bliva höjd. Skogsvårdsstyrelsen har under sin tio-åriga verksamhet i stort sett följt samma arbetsplan. Dess orubbliga åsikt är, att varje skogsägare är skyldig att sköta och väl vårda sin skog såsom en synnerligt ekono- miskt viktig del av hans egendom, och har styrelsen satt som sin be- tydelsefullaste uppgift att sprida kunskap om och intresse för skogsvård. Denna uppgift har skogsvårdsstyrelsen sökt fylla genom att för skogs- ägare anordna kurser i skogshushållningens olika grenar, anordna före- 334 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. drag i skogsvård, bevilja bidrag till undervisning i skogsskötsel, till ut- förda skogskulturarbeten, till torrläggningar av skogsmarker m. m., ut- dela broschyrer och läroböcker i skogsvård o. s. v. Därjämte har skogsvårdsstyrelsen en annan viktig uppgift, den näm- ligen, att utöva tillsyn över skogslagens efterlevnad, och att övervaka att åtagna förpliktelser fullgöras. Huru skogsvårdsstyrelsen understött de olika grenarna av skogsvård, framgår av följande: | Råd och anvisningar angående skogens skötsel. Dessa råd äro nästan uteslutande lämnade till s. k. mindre skogsägare, och övervägande an- talet därav äro lämnade gratis, för de övriga ha erlagts ett mindre dag- arvode. Se Bil. 1. (Till mindre skogsägare hänföras sådana, som hava under 1,000 hektar skogsmark.) Skogskulturer äro av skogsvårdsstyrelsen utförda endast å mark, som tillhör mindre skogsägare. De första fem åren av styrelsens verksamhet erhöllo dessa s. k. mindre skogsägare såväl frö, ledning av arbetena, som ock själva arbetet vid skogskulturerna gratis. Under de fem se- nare åren ha mindre skogsägare erhållit frö och plantor samt ledning av skogskulturerna gratis, men av kostnaden för själva arbetet endast hälften, se Bil. 2. Den större skogsägaren har ej erhållit något gratis, med undantag av plantor. Han har fått fröet till ett nedsatt pris av 3 kr. pr kg. tallfrö och 1 kr. pr kg. granfrö samt hälften av själva arbetskostnaden, dock högst 2,000 kronor, men fått vidkännas alla övriga kostnader. Storleken av den skogskultiverade arealen, därpå nedlagda kostnader, bidragens storlek m. m. framgå av Bil. 3. Här må framhållas, att plantering av skogsplantor tog sin början först sedan skogsvårdsstyrelsen fått sin plantskola färdig år 1911. Planteringsdagar för skolbarn. Dessa togo sin början 1907. Om dem kan sägas, såsom ett allmänt omdöme, att skolråden ställa sig mycket oförstående gent emot denna undervisning. Om man betänker den vi- tala betydelse, som skogsvården har för länet och dess inbyggare; att det är i lag tillåtet varje skola, att under tre dagar om året lämna undervisning i skogsvård, samt den kraftiga inverkan en eller annan dags undervisning i skogsvård har på de unga sinnena, så är det mer än beklagligt, att skogsvårdsstyrelsens för varje år gjorda påminnelser om undervisning i skogsvård genom planteringsdagar så ytterst litet beaktas... Se Bil. 4. Skogskultur å arrenderade skogar. Å större sammanhängande kal- marker, där det visat sig svårt, om ens möjligt, att utreda, vad varje skogsägare innehar, och såsom en följd därav det har varit omöjligt att GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 335 göra upp om skogskultur med de enskilda markägarna, har styrelsen arrenderat markområdet på 50 år. Skogsvårdsstyrelsen har härmed för- bundit sig att draga upp återväxt och att sköta densamma, till dess den vid arrendetidens utgång överlämnas i de dåvarande markägarnas ägo. Styrelsen har med dessa arrenden förknippat den önskan, att det skulle uppstå mönsterskogar här och var inom länet, samt att styrelsen genom att föra noggranna räkenskaper däröver, skulle kunna visa all- mänheten, att det lönar sig att väl vårda skogen. Styrelsen har arrenderat 3 skogar, vilket framgår af Bil. 5. Skogskultur å skogar, varå genom syn eller eljest utrönts, att skogens återväxt är uppenbarligen äventyrad. Å skogar, varå skogens återväxt uppenbarligen äventyrats genom av- verkning, och densamma varit föremål för syn enl. $ 2 av gällande skogslag, eller blivit ägaren eller avverkaren ålagd genom domstols ut- slag, eller åtagen genom överenskommelse eller sådan förbindelse, som ersätter överenskommelse, kan ingen påräkna något bidrag för skogs- kulturer av skogsvårdsstyrelsen. Det åligger styrelsen att se till och kontrollera, att sådana skogar utan onödig tidsspillan bliva åter kultiverade. De å förestående skogar vidtagna åtgärderna framgå av Bil. 6. Till den i bilagan upptagna kul- turkostnaden kommer frökostnaden, som uppgått till kronor 4,472: 64 samt ersättningen för skogsplantören, vilken kostnad uppgått till kronor 1,498: — vadan hela kostnaden för kultivering av hit hörande skogar uppgått till kronor 24,391: 04, som skogsägarna själva fått vidkännas. Sammandrag av skogskulturer under åren 1905—1914. Härav framgår att de sammanlagda, utbetalade kostnaderna för skogs- kulturer under de första tio åren av skogsvårdsstyrelsens verksamhet, uppgå till 384,125:72 kronor, vartill skogsvårdsstyrelsen bidragit med 140,974: 40 kronor. Dessa utgifter avse endast kostnaderna för utgjort arbete. Ersättning för skogsfrö och plantör ingår sålunda ej i nämnda summor. Se Bil. 7. Bäckrensning och avdikning av försumpade skogsmarker. År 1906 gjordes de första undersökningarna och utstakningarna för avdikningar och bäckrensningar. De år 1907 avsynade företagen visa en blygsam utbetalning av 2,667 kronor 43 öre i bidrag. Hithörande arbeten hava dock tagit en otroligt stark fart, och det finnes intet skogs- arbete, som hemmansägaren är så benägen för som avdikningar. Detta torde nog hava sin orsak däruti, att han vet genom sin erfarenhet av lantbruket, att torrläggning är nödvändig för jorden, och talar med största förtjusning om, att »här gick vattnet över stövelskaften, när vi stakade, och nu kan man gå torrskodd i lågskor». Förändringen går 336 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I914 fort, han ser den och slipper vänta på resultatet, därför tror han på arbetets nytta. Under de 8 år som skogsvårdsstyrelsen lämnat bidrag till bäckrens- ningar och avdikningar ha 72,6 nymil bäckar rensats och 95,1 nymil nydikningar verkställts inom länet för en sammanlagd kostnad av över en halv million kronor — 524,122: 49 kr. — Skogsvårdsstyrelsen har härtill lämnat i bidrag kr. 224,713: 31. Se Bil. 8. Anläggning av fröklängningsanstalt. För att erhålla frö från skogsträd inom länet har skogsvårdsstyrelsen anlagt en fröklängningsanstalt. År 1909 lämnade denna anstalt det första skogsfröet till utsåning. Inköp av kottar, utklängt frö samt kostnader m. m. framgår av Bil. 9. Angående här upptaget utsått och försält frö bör ihågkommas, att fröet här debiterats fröklängningsanstalten med gängse salupris. Av de här upptagna försålda och utsådda antalen kg. är en stor del bortskänkt, större delen försålt till nedsatt pris, och endast en ringa del försålt till verkligt marknadspris. Se Bil. 2—6. Å skogsfrös konto hava sedermera vederbörliga reduceringar gjorts. Plantskola. Invid Sunnerstaholms anhaltstation å Dala— Hälsinglands järnväg inom Bollnäs socken har styrelsen inköpt mark för plantskolor. Ungefär 4 hektar äro f. n. tagna i bruk härför, men finnes möjlighet, att i den mån behovet så kräver, öka ut området till ungefär tredubbla storleken. Kurser för undervisning 1 skogsvård. Före år 1905 hade Gävleborgs läns Kungl. hushållningssällskap och landsting med understöd från Kungl. järnkontoret under många år underhållit en kolareskola, närmast avsedd för utbildande av yrkeskolare inom länet. Skogsvårdsstyrelsen upptog och fortsatte hushållningssällskapets och landstingets arbete härmed och underhöll tillsammans med järnkontoret Gävleborgs läns kolareskola un- der åren 1906-1911. Samtliga lärjungarnas antal uppgick till 138 st. och styrelsens utgifter för stipendier till inom länet boende elever har uppgått till 8,325 kronor. Samtidigt med denna kolarekurs underhöll styrelsen en utstämplings- och plantörskurs under åren 1907, 1908, 1910 och 1911 för samman- lagt 76 elever. De första två åren erhöllo dessa allting fritt; under år 1910 och 1911 erhöll varje elev förutom fri bostad och fri undervisning ett stipendium av 35 kronor. Kursen räckte ungefär 3 veckor. Såväl kolareskolan som utstämplings- och plantörskurserna voro ambu- latoriska. Då det emellertid visade sig svårt att få bostad åt eleverna, och även andra besvärligheter för kursernas hållande uppstodo, inköpte styrelsen 1912 Edstuga N:o 7, Stagården, beläget invid styrelsens förut GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33 7 förvärvade plantskola. Sedan den där befintliga bostaden satts i till- fredsställande skick, flyttades all undervisning dit. Där avhålles årligen sedan 1912 en kurs på 6 veckor för skogsägande hemmansägare och deras söner. Undervisningen avser att giva eleverna insikt i såväl praktisk som teoretisk skogsvård. Fördelningen av tiden framgar av de årliga be- rättelserna. Kursen är avsedd för högst 20 elever och varje elev åt- njuter förutom fri undervisning även fri bostad, fritt skolmateriel samt 60 kronor i stipendium. Elevernas antal under åren 1912—1914 voro respektive 12, 20 och 20. Under de två sista åren hava kortare kurser om 1 å 2 dagar hållits uti socknarna. De hava varit väl besökta och synas fylla sitt ändamål. Deltagare i dessa kurser åtnjuta ej bidrag i någon form. Till bidrag för undervisning i skogsvård vid länets folkhögskolor har styrelsen under åren 1907—1914 utbetalat sammanlagt 2,975 kronor. Spridande av skogslitteratur. För spridande af kunskap i skogshus- hållning har styrelsen därjämte skänkt till ovannämnda kurser och sko- lor 138 st. av Wickströms lärobok i kolning, 145 st. av Julius och Hallers lärobok i skogshushållning, 86 st. av Föreningens för skogsvård i Norrland lärobok i skogshushållning, 30,000 st. av Svenska skogsväårds- föreningens folkskrifter samt inemot 10,000 st. andra småskrifter, be- handlande olika grenar av skogsvården, såsom skogskultur, avdikningar, avverkningar m. m. 600 st. av Leksells »Lagen om vård av enskildas skogar m. fl. författningar» m. m. Studieresor. "Emedan den skogsägande allmänheten att börja med stod tämligen oförstående gent emot arbetena för skogsvård, och i all syn- nerhet mot skogskulturer, beslöt styrelsen att bereda mindre skogsägare tillfälle att på andra ställen få inhämta, huru dylika arbeten ställde sig, och först var det då huvudsakligen de mycket misstrodda skogskultu- rerna, som borde studeras. År 1908 företogs den första studieresan till Söderfors bruk i Uppland. De följande åren har Finspong i Östergöt- land besökts, och från och med år 1910 även Hasselfors i Örebro län. Dessa resor hava haft ett synnerligen gott resultat, ty genom dem har vaknat ett stort intresse för skogskulturer och skogsvård i allmänhet. Dessa resor hava varit avsedda uteslutande för skogsägande hemmans- ägare och deras söner. Länsskogvaktarna hava även i tur och ordning beretts tillfälle att deltaga. Under åren 1908—1914 hava 64 st. stipen- diater jämte de 9 länsskogvaktarna på styrelsens bekostnad företagit dessa resor. Syner enligt $ 2 av skogslagen. 199 st. syner hava hållits under de gångna tio åren. 22 Skogsvårdsföreningens tidskrift 1015. Bilaga 2. 338 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Rättegångar äro anhängiggjorda i 28 fall. Skogsvårdsstyrelsens tjänstemän hava under tio-årsperioden utgjorts av en länsjägmästare, en sekreterare och ombudsman, samt under de sex senaste åren en bokhållare och kassör. Länsskogvaktarnas antal hava varit: från år 1905 till 1907, 4 st., 1908, 6 st., 1909, 8 st. och IGIOS TOTANKIORSk Skogsvårdsstyrelsens finanser. Skogsvårdsstyrelsen har under de gångna tio åren haft följande inkomster och utgifter: Inkomster: LIL KO) SYRE BER AE ARA a AE ED RR RA OT TEE POV BR Kr 73,699: 40 TOGO fyrar RV NA rna RAD FAIR » TOO NAT 2 Hög ALERS DER LL SK NNE Sa SIR SENSE LER SO AROS Bia » 112,432: 62 BO) SKE HINDRAR AR Shea BE HISL SA RR AAA RN BEEN een » 113,949: 45 ID OO Ses renas sele Reese Aja AR SN ble a 8 6 ökal br Ile lata 2 ANS SINNEN » 151,930: 44 TOT O ere ADA SURTE LE ERA IEA AN AL Sa ANT SDL finland » 62,879: 22 TONGA FTRRRENN: rrr NRSAT fa A a NINESSN » 79,435: 63 28 OY BSS TS SNES RSA 3 TVR ENE RR REST » TOO TÖES Fas ss RA Ssang a sb ER fp AA bra fear bat sa Se nde (ala » 74,898: 70 LO] TS RE MRS RS SES SO bSER SE BG RA GOA Std Sod » 105,197: 60 Kronor 1,042,173: — Utgifter: TOR ) VMA DENNE, STO ERA pr SANTE NAR EE Kr 26,449: 61 1118 VN OMG Ar SrE EA SS AA fr SR Era Ae TE Brr a Er Ar be » 34,978: 34 1400 KOR for går SNR SR SE LET RER LAR Sed leo ad udeernåg 50,508: 09 100 OO RET lgr sor SEJ AG ER EN fö Sd St, CAR ASA NER AE Le 70,348: 77 10 [KO Mer ENA EE SAR re BEE JE SNR or rss gon 108,109: 48 1 (0 Vi (OR Ar SNR öd SARS GO ARA SE EA T25,210:400 11017 4 LACK BR TS AR 1 LR ANA RE 1 IRA A Ra pa a STAN Avge 163,263: 99 [100 [a CSE SB Ae ST AS 0 ARR da SARI Lee: Sa RR RR 137,500: 40 TOT SUP Färg grn BARNS kr NASN ban ang IFO 2 EA FOTAR dn Sr Tag ER ok Are NR NS dt oh rn SS TS 180,131: 81 Kronor 1,0306,034: 45 (SER Fö (OJ IB RNE LAN LEA E ra RR a Sm TER At EN Kronor Ö;I38: 55 Kronor 1,042,173: Gävle den 12 maj 1915. Carl Åhman. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 4 | ziL'zvILP|OoE9' L|96|gtb'o1IFElzzI'9S|LI) 6SO'T) zt1Eg'62|SS'ozy'$1| S9'o1$'b1/16|/z9E'P £9'698 |sE'bIg'1|o0L'1z|S1€'L9 ”/,9PS'z|ewwung TEE EE ERAN bo Nod Vi) fran I IR | Dn SA | | 2 2 NAS [EEE SBR fbr) far 2 0 RER JEN frog Un] KULA [5 r 4z |6z1'6 l|Loj6EL'g1lSz|o6g'1 JzLIggr'9rlor|] o9€ |ootSge'g |oot6gg'tr |00otg6€'v |rol96g ort£gr |SLtELE |ooo'z |ozz'o£ |"/;68S ev |zEr'b l66)z05'g IrrISgE'r ISgIggt'9 |—-| 6z€ |o00t6gg'z | Stzoo'r | Stggg'r IPEIz6E —|ootgg IStbSI |Iooo'v IS60'Sz] €9z | ES | oss l6LIggt'6 lebtlEgt'z of SES'9 Lo) o4€ | Stzg6'z |ootgz€'r | StbEg'r |£0ol66€ |soti4 logt€gr loot'Silooo'zi 897 £5 | b6z:E Irgl969'9 I14/S62'1 |ErI1ob'S |—I — JootgpStz | ootbgEtr |ootzg1'r Ibrlvif lertzg IfEtSEi = |] — 1922 166 | 904'z IELIEZzb'S Iggl€4e'r ISglebi'v |—| — oo 4go'z | o0ofSge'r |90tzog Ig9gl44z | SI'6€ loStErI la |o— 681 | 95 | Seg'€ lo9SISzg'E l4glugz [69]4ES'E I] — Stp66'1 | sLIG go" | sL'gz6 lo1/Sgz optSy ISStror | — a 160 | 661'1 606611 l6SI90€ — loSlz6g I—-| — $i66S | 6'ofz | StbgE Itbligr —|osteh lostp6 | — — +g | 0£ | 1£0'5 lo€|rEo'S Irgl6z5S —l69|105'$ |—-| — 8'g9L'€ | rEgya | Högen — 865 | oztS 11 fot Lzz | = | = Erige | 46 örats IL6l6rz'S |6SIzvS IgEllols't |) — —Jootgz6'€ | str657 | SpEftr [felleg |Sot€hi joe'1€z | — — I"/ebgz Er | ELSE JExIEZS:E lo6leSr —I€zl6rr:t |) — |ocLuLe | Stogrtz | 965 -lIIV ISotgrr RR fö fn FREG SR | IN | I | "9 2 0 [BE fo) RR TY 0] TF | eutung | suofy Sueu 18 Ieq | uerg | er | uer3 | Nn 2, | IF Al RA FRE 5 OA rn a ? | Eb | H9r03S ewwng | Suufloi | PPEsol Guru sd | | SN ssd fr IV [RE —t|: oo | UIJIDASBET | Ie9ry ; EINE ae SAPER Pe | 10J PeuIsoN | EFIT | KLASSAS ERE - — - — 5 - = — AR 5 = RA — LEE Sea: (21e3es3oys atspunu 'y 's) sjeje1laqan Sespigq TOJIBA "TJINJINASBONS EPHEISHISA BIOSIOJ SUISJIJÄJSSPIRASBONS WoOUI3 FrI61—So61 uate Japun AR SeJPULWwWES e UT 9L9't gSo't — |euwunung £gz'u Bl LIE Ida, | ogt JET | — ovS | Egvs Sole SR Skeda HEK aelateTS EN a sej NrR Er SS äre KANE ER KAS 606 | 9z5 /1689 gor 6op = fritsrertererererrereere reser er rer nere nn n ter g061 | zlz | 2/,66€ gEz Blilga. oo | KÄRE BEA fra EG 06 | | g6r o€S 69 GO TAS PION TINA dT AMICA 9061 | | Li19 019 +z 8) .€z ler ota SrafR a IsYe 19LDA ble Kal aja ATTE TR G blo je ere Te RSS ANNA SH ne ale Fdöt | ER OR ER | | — | 1e30xys | Ie3ep 1e30xS 1e3ep | SR | [BIUN [P1uy [uy luv N s | 4 | I "I92S30XS Su9Z0oys apuaedur Ie3uIusAÄjddn 4230 pel Speuuwrj| euIeIYrASONSSUR) 420 UalrJSEWSKISUR] WoOUI3 kI61I—So61 UuaJE Japun AR BeJPULLWES ik ZI SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. 340 ertSrr | Srarfz | 000 o00'f z55 695 se EE RR AERTE 98 | 18 Joskssasersere renas rr rr RER KRKA IG X 2 02t QI | NA 2 RA 86 I TUR | ERS RA I SÖN SRA RTR Lori'E o bl | orfQI cat | ST | a | 8 | [öjo RI GOSSAR 189'z 16 | 69 So'br | Sed UR Sr EO | for LAR 41 st ES EA S9 bg fö ice a ES Se — Sr es ILS 09 hö RA os =E | 09 lösa sbaorvndd IBIS 197 = 4 o8'0 | o0tg are — 6 6 SOA FÖ RMOTSRr BNRTEA | | i | (EEE SE TS AE ESR SLA ah NS eb ag ass : EE | | | muy i Bård 5 4:Å6 RR LL url | uelIg | ue? l1eSepsSumu ör | : 5 | RR FER EN | EERO | TO SERENA 1E91V '5Y I OIJ JUPAUV | 10jue[d epurauy muy [AA o I I "uJIeqj[oxys JOJ Ie3epsTursojuejd apeupsour Fi61—S061 UuaJe Japun JaAQ ZeJpurewwmes PUT rg/982'£6|£o|oo1'€6z|54|S15'65|6L 62£'671/6£ 96191 Jo€z'tg |64z'01 | Seg61'4z | SteSL'9b [95]929'6|s6 TTO" sg'€gg'z | SSS'9bz |009'P5z 1Jeunung | I I I I I I I I I I I ot|4zz'€1l90|SLo'9€ |reljzgS'o1/6z|/otg'oz |ESleS9'r Ig9g'z1 Irgi'z Joorgttt€ |eo'go6'g lgrlSS€ ggr Jotogt |oo6's IooStSge je tiI6I | 50 /666:fa|o Koi 106 So1'91 12) bbE'ge I96|0rE5 JL9E'Sz garv [00tZ 18'9 [ot z9E'Fr |9E|£60'€] ZtgrE ISotf06 | ogo'gg JoSrT'ESp I €16x | 6z/blog'velbrirgvizs 161 SVE'61logIgLo'6v ISgI6So'r [66g'0f [L96'E IootSSF:6 Iootllv'li Iz6lFog'zIsa'"b6z | S'gög |oo0o'zg |o69rtse It e1i6r| 1£/S+$6'6 ge 1zE'6v 128 ISb'E1/6b 990'€€ ISo|€Z4'z lg60'9r | — | Sfob6ot4 |StS00'g jeglzeb'el att | ur5g 1 SLA56r logztg5r 1161 | 19/4gg't |ISl6bg'gr | - | | | —] | | - O161 | 41/685'L tLlEgFrez = == lus SI — Am RS — 6061 | 86|6£oft.ISgl9ob'zr I-II = = — 1 = | = — — — Jo) — - — - go61 | Lz/bz6r |66|LELEL — HH | = — — I" Zo61 NE i RR | - - = 9061 | — — |— TH | | flag nd | Sr EE 1 06 | EO | läsa] | | '0| I ol "IF || IN ol "IY |-o IY |ewnwums | uteq auoly sueur || 1eq | ue ne [PEdEnSe | me | | ER ER SN ås fe É E å REG | EN IN HEN PANTER / s S IS 5 Base / SIS ewWWunS | Sutulor Ppesosy E uouejd Lå I EN 203uejd IV I SE IH NS TEESE = — — - I ua IAS PpEIJA 7 / Å ad É | A | sja3espIg 107 DusosT | DINA OJ] JULAUY TPUrRAUV | "JOJINJIINASBONS EPJIOJIN IJPSRSBFONS IIIOIS 'y 'S AR FI61—S061 Vale JIapun AR Belpuremwes E e pd MRÅDE,. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSO et Ler'g Lz Sog'ri jog] 6zz'z |£6) 6€1'1 |o6) 12E' Se| SIT |4E] Zi "/2982z 'z /ie621 |'/1266 001 2901-99 006 |005'eL rr Jun:s eu:g 19/410'z I19]| tzr jog] €£€g SI Sol €S9 ISA) Sort I-II — I/,894 16€ |'/,44El oc S | bz | — — ig1l6gg'1 || gor lrio] Seg lz6)LoS SALE EN — £ |"/s099 F/soSp otrel| Se joo | Lz 006'z€ ESloz$':z |gg|zLo'r |66| 045 IrolzE9 |—|Ezz los) zr IE) 6 |2/7458 rost Lob| Sz S | Sr | 006 l009'z 193uguueH | | 8 ; | :SPIPUuPWWES I19j410'z 19] Fer log] €€8 J—] — [59] €59 ISL| Sot = — S/TSOsFlaR Lör |/reLE ÖRE +z - - 10519 | | oS| 9 | | | =] — JAS JÄSR | | | = [RA ON SOL Loa TA le: — 1 — | — 98/L11 98 LII | | Lv NAS IA — — | — — - I SLISzz Oc | | la SL IRS OT EE sh IE LI = NN | SL|6z1 — |SL| 621 — —] | "ns 1 68 | ll = f—-—- 1) — | | | I I I | | (ER I I =" SLA ER EN SE | JE IE SS [Aes | SES KT, a | SG ER fn ie CN FN fr SU == vn SELENE | a SLAG ers AE rm | | L a ALS [ik lör | Ng | | | | I I a | | I | | | ”UPPDARAPPOS Igzj6gg'1 |—| gor J|rol-Szg |z6| LoS ISe| Str = — —- E£ "/3099 | "/soSb | o12| sz fero | 48 | — [oo6'zE euung leilgor j-|— | — Jz9l oot Jos] S 2 GAS En ena | rot | Er | 9] = TT =" =" — |ooo'se] Jo€jorr —I— 7 |=| — Jo) Lör | i AG Bik: sl NKeE ESR | — 0064 | [—|961 le o0r | | (ES fas NE NAR MER NOR Ho [AR Sa ESS fe Ages os, = Jäglaks 4 [—/ | — | '/e62 föra Nea = 1 —]E | — > leg £91 I—]| SI leg Ebi | S |- | | (0 | ER S NE fö == = VI ISZlgrz | — ISA) 81 | 601 | €£g | 98) — | —1|9 = | oSl621 I-II — — loS] 671 | SEE SE rr — | —]| + a ISL1609 £6 z8 SLI BER —] — J- — Ikki z€ IS) — | —]z — | — I | | | ln | opupf | | | I a £ | | | 2212 | Jes |ozStz 199) zLo'I 166 oLS 10) z£9. |—|-£zz|oS | -z1 —ILEI-6 E/rkSga ls rOSka jakob 53 S S1 | 006 l009'z+t |ewWwng | jirl8EZ JF) 902 J=) — 92) 1€S |58] 9 =] — AR EEG | NRSST es — | —]| — (RNE Fooodnad EE Se € || | I | | I Igel € I [2 | I frosseri nar | | | j | | lobib | | (ÖA Eg Ta Mn a EE | | 17 EN HE | SVT ES ES SES SA = | | AR ni OZ Sva | = [00£ o09'l I I I | I I | RR NN Obibir = | SNAKOK | | NH [ee] 6 ERS 2/-95 zz | — — | Zz | — RAR I I | I I | här RR be sår oS RS Jos] zoz | aa] | lang] För Fe RN FT EN Sr ae a Al (SONEN 8ulsseT: I99]s4er ILE) fer —=7-1S2z1 off Nos] rt ork ll s/60r FE) — et) 4 NN Se 36 =1 AH = Fe: FET balen Se) 836 —| Ft = ”£ Se 7: (UC 22 2, | ER TIER 18 2 SR JO | | | | | | | | | | | "A?SUDWAD FJ [OAS lo] SAS (0) | beer [| OM fet fr |AT0) | "IN |2 SIST: | eurnums auofy |suew Te4 uva5 | 122 uea3 HEY. | | | 3 Sura 'p '0 "xOjosd - NE Ke REON rd | I SR Buulor > ppesow -uejd Sem -SBuIuUYINUT Sp By I Om s01uejd IV | : UuaNIsSöBe Ba 2 | I a BI 10j Peusos JUBAUYV | epUuRAUV | 2 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. op /vL6'ori Zz SzI'bgE|gF Loo'gL|E9 r99'612|6$[S66"g1 0ztEEg'oz1/E5t600'95 |5otEzg'b9 [8o/00z'51 [91 re ferbbes SS1'o4z|Sib'oobti| ELb'Eje:S | — = ; : i AR [=] = Jorlozergr Jos]Lev:g jo6lzg6Tr =) — |Visse'r I/i6rgr | 999 |rg|6Lo — JöstEer Jogre | — =E le log /bi6'r log|rLö'b I4z/So9'1 logl6ze'z I£616€17 I"/s9gz'z "he6e'1 I/Ar66 —I—l001 — lotor 90:99 1006 o0oS'S 1 öre ATS DE RA RA | | —- -loglogE |E£t6rr Jörsi€g looofrt |oooff SOS Gr I18|/98z'€6 |Soloo1'£6z/54|S15"65164 6z€'6$1/6€1964'91 | Ofzirg |osttLviLE losteS Lov lgS 9496 S6' 1 10'I|S8'Egg'z|/SSStgbzloog'tözt Nr | 6tlerL'er |ublofg't9 |96)grb'oribElzzi9s |4r[6SO oetrEgt6n ISStorbisr Sotorb'kk Re £9:698 8Etbig'rlootire STEL — Iölsgvstel = | I | | | | IH Is | I I | I | I ER | | | | | "ÅT a SES] FT jaa een il nen —— = | "ol CIN ol SST KO ST Koen KO ssr | etuuuns auolfy | suew |re Te4 ueIs | ue url | He FER EN AREA VE] a see S ES FE BR | RR a EES Sri SSR 3 | I I I = Bra öfad fa I ROR EES Er | FÅ | | "SY I | 10)uejd 3 : | | Spärspte = ; ps IENLESA OJ JUBAUV PPURAUYV | SCR Ol | SJ9SeIPIE | 10] PESON | | SIEURAUY PPUrAUY 25 | 'b161—9S061 J3pun JaInInyssoxs e3tjIwWEeS & SEJIPULWUEeS 4 UT op |ozb'gI | of | 49 | 06 |zg6'tTrI I"/iSgb'r | ”h6rg” | 999'z | 18 | 619 69'£ Z1 | oltgpz | /,vlE | 64 |ES0€ ET |A |6Z |9Zgiz | /tgzofr | "ere I/K989 ISEN ok SktgT CER lägen || RE] RR ROR AR Er biI6I | 19 | 161'$ — | £98'1 | 19 | geg'€ oS£f'I EA SES förs l iAa Sz"6€ | o5t5g LII | RA SAS RE Sn AR 2 on |) oS | €So'S — |€£g6'z | 09 |oko'z L9L TAN EOOKE CSE Ten skefz | oottb 09 | ESSER OR VGA z161 | SVRIRSeT le ISEN I SAOkKdOPpie AD I AR Eb+ LON KELET | 66t€€ oc'6+$ (HÄN [RT ro RA SR RROE ID 1161 GL SE oS | €gS | Sz | 664 ESO Pre STA [5/TSVTe Re es Sstg SO SANTE [SAG CA se serna aa sara rit 0161 | Nn fO—— M————Å 2 ) == HH ON MMMM 210 | "IY JO | "IY aI0 | "IY | eurtwung | uoly Ssupur | Je | Te UuPeIS He? Je3ep I GE FRA RA : EN ” = C EE = gr -SBUuIu | | eWWUNS Suulox Pppes | | Fy I en IV | lE Fall SA re = I UI IJASBE(T [P3IV : NETHOF | 7 | | OT) JUBAUY [uy | 10] PESON | "SJeIÄJUSAR uo8ttsequaddn UajxeA.lSJE BUIuNIJAL UIBejdIOJ WOUdE ENIIA B "TEZOYS B JIINJINA EPJIEISAIIA FIOSIOJ SUJSJOJÄJSSPIPASBOYS WOUIZ Fi6I—SO61 Ute JGpun AR SEJPULLUWES Så o o (AC) DRTIG GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 343 Bil. 8. Sammandrag av avsynade dikningsföretag under åren 1905— 1914, varför bidrag utbetalats. | FERSORSs | PESO DID 3 Totala IN SBidragets | År | längd kostnad =— | Jängd kostnad | kostnaden | storlek | omer Kr. | öre mee | Kr. | öre | Kr. - öre | Kr; öre kl | förie. Ivet 1905 | = = | — | = | — — == 2 | 1906 | | | | — | = | = NR 1907 | 2,061 | —-- | — | 40,173 | — | = 71 12,5901 08 2,667 | 43 1908 | 83,837 — | — | 198,638 | — = | 52,122 | 82 29,669 | 02 1909 | ägor = NOR = I — | 53130] 07 I- 265007) 59 1910; | 103,451 | 22,120) 41 | 88,572,5 | 35,275 | 03 | 57,395 |) 44 28,698 | 26 1911 | 124,979 2751251100- KNATIISE | gal 92 | 87,422 | 91 | 42.172] 75 | 1912 |159,975 35,3$0 53 ERE 61,248 | 77 | 96,629 1 30 | 32,953 | 76 | 1913 | 108,946 | 20 ke 03 |177,794 65,705 | 54 90,106 | 57 31,923 | OI | 1914 | 67,148 | 15,848 | 52 |144,853,5 | 55,876 | 78 | 174,725 30 | SN 49 Summa | 726,387,5 124,8179 | 48 1951,257,3 281,400 | 04 |524,122 | 49 |224,713 | 31 | l|ue|trs'8r |br'zer'E Jeo|Lez'sor |ee'ISp'L | e:s | z9€'I log'z1e 691zeL'91 |sT'L8e |--] — — — I8z)sup'us lestzyg'g buicns'z loc'0rs Isslosz'oc Ir9teEgt| "PLO | 92'0€z |volrsa'or |£et9s8 IJ—-] = — — Josloge'z lor'oor Jet gz6'g |se'toR —|901860'61 — |28'TOT'T RR 9pg'p |18'z69 |o8|z8z'ELl |se'c88 Il—-| — SR GBG 2£60'1 ur 0LO'r |Se'r6r |—|I690'S1 —|99'F00'T | KISSA TER RR OIÖL 68£'z |98'IrE |OBI9Lp'FL |s1:696 I—] — — J-loc'er | sec'z IB6,610'e Iro'eov Iuelevitta |88'zsot | far SS Mer AR ULO JA | SL |—0zE'I BAN — ' I80ol9re o9loge't |99't86 IrelRI9ferL. 04896 | EEE IOTON | 29'96 löstz6r'ö I98tcc I — — losIpse"t JAA SA oh earn | TN ETS ER leg ST be ES EE AS ser Sr le | assssaenäta renen ass rnnnnr ann nnnnnn nn rg GT g9'ggn I9la00r OS A= daga ess as SE nn: gu'TtL Iselo9r't |os'zet cr 09r — |09't8r IpelsEn'E RN RO a sr tri DOO a8'[€ IFOlIst'T |s9rtet | Gel OSS BIBI BS|OTO NES Eee a ES06T I | | FSH KR FA all se 2 4 I "4 |:o IN I | ES apae ONILEL | opieg |MOAULID| opsed Moe | aparA | oxueag) | apiRA OLJeL Å = Re | - STR TN; 18 ap uecfjfojed TIGER UN UPNSTE JA SLAKT I PY UREA Re SRS FR RS fö LA: höj bag dt ab I I | 1 maj I9I53. Gävle Carl Åhman. SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. sot | 002 JOr LLy'I8 | VIV'S |E9]|pe6 |-2699 [16/959'05 [29'666'6 LS 69L'8T | sog: [z9 [över os'vag'el€9 PLO |29'699 161 go1's0T|tF TOS'ST jeg OLP'IZ | zS9'I |L8lz9p |09'8zE€ ot|e9e'tt I80'986'z osla8c'z |S'TIr |—lzez's | ar lu8lz9r los'gee |88)Lo'99 |s5'£9c'TT FIOL | 960:017 [OT2EZ0ET nn | a [8s[z60'T1 2€0'z/—| [= | s0/8E1'8 |or'opp't | €161) su8'€L | se6 |-|— | — |ELI86v'8 |so'tya'tjer Lep'L [as ([ELJET |207e | TIO | F06'€z | — Bec'r J9L|trS |er' RE 186)88L'91 Pe'916'zIOS|FOL'P | 966'01 |02'109 |9ze|tIS |et'IPE |O6|ZPz'0E [F9'€9T'S | TIO i TREA ARI BEG LA | los bSE'T 188 |—/009' 1000'6 009: I—I— 1 18019TE ot'8Pp | 0161 €89'z |ss'908 |—-I— | — |z0l689'1 168068 2 008 |—|6IE'L gos |—-I— | — Jzsl€00:€ |68/rLe | 6061 | oslzse 00r — 1OS|O8E sale fs | | 8061 | = | ue sec 05 6r0'$ Sör | a 00 | = gL|999 z9z |SL|9PP'E 0SE = fa 9061 | ocl9re | ost loss90'e 0sE | <061 | || —— ss SÖREN Be 0 SA EN | yx 2 au bol aa | | 2 dela | span |?UNEL [Spin | ua | SPA | opsA | id | sPsvA |SUNSL [SpisA | ver | oms | Per jd ty ES FO a Z RT SSA SS - ; £ 5 I 183 url AIN 1doxu0r | Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands läns landstings- område berättelse för år 1914. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Betydande förändringar i skogsvårdsstyrelsens sammansättning hava inträtt under berättelseåret. Till ordförande efter jägmästaren Harald Wedholm, som under året avlidit, har Kungl. Maj:t sålunda förordnat förre ledamoten av styrelsen, auditören m. m. Abraham Hugo Fahlén i Sollefteå, och i stället för riksdagsmannen J. E. Schödén i Backe, som jämväl under året avgått med döden, har länets hushållningssällskap utsett landstingsmannen Jonas Otto Högberg i Näs, Säbrå, med landstingsmannen Johan Johansson i Ramsele såsom suppleant. Slutligen har länets landsting till ordinarie ledamot efter nuvarande ordföranden Hugo Fahlén valt jägmästaren Johan August Arnell i Härnösand och till suppleant för denne lands- tingsmannen Nils Erik Wiklund i Smöråker, Stigsjö. Med hänsyn till de väsentligt ökade göromålen har styrelsen ansett nödigt att anställa ytterligare ett skogligt bildat biträde åt länsjägmästa- ren med huvudsakligt uppdrag att utöva kontroll över skogsvårdsarbetena. För övrigt hava inga förändringar förekommit med avseende å sam- mansättningen av styrelsens personal. Över tillsyningsmännens verksamhetsområden meddelas här nedan följande översikt: Sundsvalls distrikt: Njurunda, Attmar, Tuna, Stöde, Selånger, Skön, Timrå, Hässjö, Tynderö och Alnö socknar. Tillsyningsman O. Graf- ström, adr. Wattjom. Rt. 12. Torps distrikt: Torp, Borgsjö och Haverö socknar. Tillsyningsman P:.B: Sollén, ade: Ånge. RE35 Indals distrikt: Indalsliden, Holm, Indal, Ljustorp och Sättna socknar. Tillsyningsman W. Widegren, adr. Indal. Rt. 14 346 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914, Sollefteå distrikt: Ådalsliden, Resele, Ed, Edsele, Helgum, Graninge, Långsele, Sollefteå, Multrå, Sånga, Överlännäs och Boteå socknar. Tillsyningsman A. Pettersson, adr. Sollefteå. Rt. 213. Fjällsjö distrikt: Tåsjö, Bodum, Fjällsjö, Junsele och Ramsele socknar. Tillsyningsman E. A. Olsson, adr. Backe. Rt. 12. Härnösands distrikt: Torsåker, Dal, Ytterlännäs, Gudmundrå, Högsjö, Hemsö, Viksjö, Stigsjö, Säbrå och Häggdångers socknar samt Härnön. Tillsyningsman S. Arnell, adr. Härnösand. Rt. 779. Ullångers distrikt: Vibyggerå, Ullånger, Nordingrå, Nora, Skogs, Bjärtrå och Styrnäs socknar. Tillsyningsman C. O. Sahlström, adr. Ull- anger. RT. 10; Själevads distrikt: Själevad, Mo, Sidensjö och Nätra socknar. Tillsynings- man J. E. Bergström, adr. Domsjöverken. Rt. 1. Anundsjö distrikt: Anundsjö och Skorpeds socknar. Tillsyningsman E. Jonsson, adr. Bredbyn. Rt. 47. Björna distrikt: Björna, Trehörningsjö, Gideå, Grundsunda och Arnäs socknar. Tillsyningsman Axel Näsholm, adr. Björna. Rt. 6. Redogörelse för styrelsens tjänstepersonal i övrigt lämnas under tabell IX. Finanserna. Skogsvårdsstyrelsen har upprättat följande Inkomst= och utgiftsstat för år 1915. Inkomster. Beraäknady behallning frän ban mA sees SLE SKER RAS 20,000: — SEA SDICEAP: ER JA dör oc GR oda ME OELRCE TEK E LA FN SANNA ARENA 1,000: — SKOgsvVandsav ger sted ntdlb aan. Sö Red TA5,0005-— Aterbärning av förskjutna synekostnader .........ee. 2,000: — Försäljning av skogsfrö och plantor............-...-.-+-=- BN NAD tEM ETEN og ANA Ser BRASS AN SIR SAN. SE AR ST RSA 4,000: — 157,000: — Summa kronor 177,000: — Utgifter. AVIÖDIIS ar >> HÄN SJA SPN ASVAKEI ek skse S STANN 6,000: — biträdande länsjägmästarna..................... 4,800: — SKID EU CET re fas oja EN ba ERS SR SN 1,500; — tillSyDIDS SM ÄNDEN sr dssdecetaedebie a eseena re sd TB)000:E=1 1 256,3002-— Resekostvader: styrelse. sy. 4..sesstss.pa sm ASIA 1,500: — JÄnSjägmläs tare De ocg ee. Net. SSL Eee ANN. 2,000: — biträdande länsjägmästarna ............... 4,000: — CilISYDUDS SIAT lg ös ve mr EEE AN ÖJOGD: SE I IS 500 Transport kronor 40,800: — REST VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 347 Transport kronor 40,800: — Avsättning till eventuell pensionering av personalen (ant. av komm. vid möte 1914 med rikets skogsvårdsstyrelser)............ 3,000: — SEO SVAL CS AT UC INGN ar SLA e NAS Se Ke SBL Bla Oy skr gl vå sd barn sinar TNA 12,000: — SyHeNOChHTAtte ganESKOSM ACC: ssk ds skkn Be egna des sann br nrg 3,000: — Anskaffning av kott, fröklängning samt assurans för frö ........... 1,300: — TI SIE ATLET SNN rt AES oA oAAEE saa la SPN pls Ts a AR La SÄNG a SE bfäe ön RAR 1,000: — Undervisning i skogshushållning, tidskrifter och litteratur —......... 9,000: — FIele fonkoS ta GÖRS Nee äl ÖR Sf fö ord ALAA SN SA SoA SRA Sa es Sables eng 1,300: — Diverse omkostnader för expeditionslokal, skrivmaterialier, blan- Kettryck) rtrdning an, Utställon gar MAST ans eo sseosaa iofletösspul ns FST frn Till fröklängningsanstalten 6,000: — Plantskolor och plantinköp 3,000:-— Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter 2,000: — (UV FOLUtSE CC AUC SINETI nt tern Sera es ee elde NAD ed liid nR SS SANDRA SA Se 2,700: — Bidrag till skogsvårdsarbeten samt behållning till år 1916......... 88,000: — Summa kronor 177,000: — Här bör endast anmärkas, att skogsvårdsstyrelsen — såsom framgår av ovanstående tablå — beslutat avsätta ett belopp av 3,000 kronor för att kunna möta möjliga utgifter för pensionering av styrelsens per- sonal, sedan årets representantmöte i Stockholm uttalat sig till förmån för en snar lösning av denna fråga och för utredning av ärendet tillsatt en kommitté. Skogsvårdsstyrelsen har ansett sig böra meddela följande korta över- sikt över förvaltningen av skogsvårdskassan under berättelseåret: Behållning från år 1913. Tillgångar den 1 januari 1914: Å kapitalräkning med Bankaktiebolaget INOTHAR OMETI 8 C fear js nl SERA sekt 0 oa sär 58,500: — Å depositionsräkning med d:0 ........... 1,826: 02 ROT TA 017 JGA SS IL AR SRA ANA RNE ae 2,173: 05 62,499: 07 BÖrSkjutn ar Syn ekOSin Aleks mess sas ss dessa de sen 2550SATS TONENEATIe RAN SEASRE frös Frk Ts sr NA 6,000: — ir Ö klär) Sn 2 SSK 2 TNE Slas bg tees lera Så ba Else len SIR Se 500: FAS beten SKO oSsk Vd are ER an 11,500: 83 Innelggandesskogsröv ochi KO möansiessessssssssnsse anse 50,779: 60 Jög lh 91400 SRA SEA EA En ASSA SSA SRS ÄRAS Kr AS NASAS Ar 409: 79 134,260: 47 Skulder. Enskildes depositioner (för fullgörande av åtagna förbindelser) ... £,826302 Summa tillgångar kronor 132,434: 45 348 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1914, Inkomster. Kassabehållning vid värets DOLDA... syns sm fösta 62,499: 07 STATS ANSLÅ LIE 6 SEA rs VR NIE AS je EE ERAN AA Aa ER I O0GN- SKOP SVAL CSAMP I DET bdo sa or RN aa! oa Edsa on ten 134,864: 79 U'PpPLUPHA STAD COLA sr ora art SE dal fasa sjksle nALS A fela legt SrSOR SI Återburna, av styrelsen förskjutna synekostnader ... 2521205KOO FÖLSAG? SKO 25 fl sr er NA a a Ras bor LA a SNES FÖTSAIG a plaDfOE MN NS ers esse SR ie be SER SALA EES 20: — Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 1779: 94 Binskaldestt epos OM CKAPE- o..teclelske sker eek döden Ake NES 5608: 37 AVEfASt hetens ors ade LO CA SR 50: — IF ÖTSALAATSKOLNACKOL" ve orget Ek gts SNS e SE ra Se lg SNS da 407: 40 Summa kronor Utgifter. ASYL OTID BL vn AE spa sere GS len rie Tse sia lara sera Slöja TA ste LUISA AAeA 24,90: 2 Styrelsens resekostd ll schsssulspd sad rar 981: 30 Resekostnader för styrelsens personal m.ssmssmsmmmss. ss SZ Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöterna... 55: 50 InkOp- av KOM Samt troklän gg mes oense ss es nas sails 10,05 OM Bidragutilliskögsvardsarbetelmd ue sea IA See 86,162: 88 SKORsVÄnd SarbetenEtas kg. sir AE RR LANE T2,205: 27 Syneförrättningar och rättegångar .................00000000 2050 INKÖP: AVA LOMI ATT CT soo sco a sd se les la eb AS Akele SEA 1,169: 46 Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter...... 3,542: HO » 2 ND LADESKOLORT 2 arm os on sofa RR AA SSA 3,186: 40 » >» fröklängningsstugan nsssmmmmssssssres 34730 Fröklängnmingsanstaltetlit.s se. testat keel 19,256: 82 ADTOTSCHH P- oa åoeeas ar isla elatå Tel NE Så cal REAR ÄR SEN EE Sat 405: 37 Telefonkostnadet” M.s:ngsuussesgs ner öl sas seder Moas skr 1,476: 86 Kostnader för undervisning vid skolor; litteratur m.m. 6,6059:51 Diverse omkostnader, såsom hyra, brandförsäkring, NOtSnin ojämn, NLA KeEEen JNA anse jdea a ar SSE a sa es HO) a kostnader for baltiska Utställningen... mc oci use TH, 203-22 Kassabelallning tall ”TOT5 = sög Abd sosse sasse rr sagans SEE Summa kronor Tillgångar den 31 december 1914: Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank —20,000: — IANA ep Ositionsbevis ante Ce: 0 esse EE 258 04:30 Uteliggande” förskOt6l sasse kos ds sees see SE solid 2,000: — IK OnfäntULNKaSS ATG ört dess pe ene ser dslö es NI bs Alya 517: 08 FÖrskjubnar.synekOSthe lek s.s.sscsbk- vete sbbs ss sENe ELAN: 2TSOEO 1 kH Gr GAS AN AN EK AR ERE ASTA SSE ads A SGAO SARA 4,913: 40 EEÖRLAN gTln 9 SSEULE Al oasen eds ide enl all Alla bars er BSS Fastigheten. » Sko bssky d4E susse kossa aa dd AES BOM Transport 38,191: 45 21.1, AD: 211,489: 21 180,5 7975 14 2450 MIAN 211,480: 21 24,911: 47 24,911: 47 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 349 Transport 38,191:45 24,911: 47 TT GIS EE OMSK ÖSTRA or a db ovane sön snål a vn ren dgldan nd 44,400: — » KORNEN OLENS ANNONS sr bene rens 5,046: 70 FL RTTS KOL rr a ANS SINAN NAN nr a 4,901: 32 Ultestaen des fördring ARN Sö Adresser dee 135: 79 92,635: 17 Kronor 117,546: 64 Skulder. Enskildes depositioner (för fullgörande av åtagna förbindelser)... 2,394: 39 Summa tillgångar kronor 115,152: 25 Under året hava följande avskrivningar ägt rum: Syneförrättningar och rättegångar 1,072: 89 INT V STAG ALT E TI 6 SN AGE SLR fs No ler Rear SE Eb ee ree a fe ne Ma SLS ae LA 2,3506: 06 SK OD SILO äg erER 9 std Nr sad sk ala ph ER le SAR AN SKn INS VS NTE Sa SF NIEESO (GTA NSLUNAMDA ESP lAT OR) Sseeee öre der öre krön Na rek one 2506: 37 SKOgsfrö:s Utlämnab. SLAS ASH. disse ester 2,595: 50 » till nedsattypns:jib ir ronod== 0 13,505: 50 10,3602: 32 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Oaktat en ovanligt torr vår och sommar hava skogsodlingsarbetena i allmänhet gått väl till. För första gången hava genom styrelsens för- sorg bredsådder verkställts å utdikade marker, och hava dessa åtgärder — i synnerhet å starrmyrar — visat ett synnerligen gott resultat. Åverkan å skogsodlingarna genom beteskreatur kunna alltjämt iakt- tagas på flere ställen inom länet. Lagstiftningsåtgärder till skydd mot dylik skadegörelse synas styrelsen synnerligen önskvärda, därest den lovande utvecklingen av skogsodlingsföretagen skall ostört kunna fortgå. Med anledning därav att anmälan ingått från skilda delar av länet om skadegörelse å växande skog genom kottplockning, har styrelsen verkställt undersökning i några av de anmärkta fallen och därvid kon- staterat, att fog för sådan anmälan beklagligtvis någon gång förefunnits. Skadegörelsen, som vanligtvis bestått i stympning av grenar och toppar, hämmar givetvis trädens utveckling. För att stävja detta ofog har sty- relsen tillhandahållit anlitade uppköpare tryckta föreskrifter för insamling av kott att ovillkorligen iakttagas av vederbörande kottplockare, vid äventyr att uppköpen eljest skulle upphöra. Styrelsen har tillika i vissa fall försöksvis utlämnat kottplockningsapparater av olika slag att användas vid insamlingen, men då dessa maskiner icke hava motsvarat förvänt- ningarna, anses åverkan genom vårdslöshet vid kottplockning icke kunna för framtiden helt förebyggas genom ett mera allmänt bruk av desamma. 3590 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Önskligt vore, att vederbörande skogsägare själva toge sig an saken och ställde kottplockare, som icke iakttaga tillbörlig försiktighet vid insam- ling av kott, till ansvar. Till följd av världskriget och den med anledning därav även inom vårt land verkställda mobiliseringen togs mycken arbetskraft från skogarna. Av de från större skogsägare till styrelsen inkomna redogörelserna över verkställda skogsvårdsarbeten under år 1914 finner man också, att de på skogens vård under berättelseåret nedlagda kostnaderna äro jäm- förelsevis obetydliga. En stor del av de hos styrelsen gjorda ansöknin- garna om biträde av styrelsens personal blevo också återkallade till följd av de oroliga tiderna. Aspvirket, vilket hittills inom länet gällt såsom mindre värdefullt, har till följd av världskriget och därav förorsakade svårigheter för förbru- karna att fylla sina behov genom införsel från Ryssland, nått ett oanat värde, och vid ett flertal järnvägsstationer ser man nu större eller mindre upplag av aspvirke, avsett för tändsticksfabrikernas räkning. Intresset för en bättre vård av ungskogen har under de senare åren gjort sig märkbart gällande inom länet, och de profytor, som genom skogsvårdsstyrelsens försorg förlagts till skilda trakter av länet till be- lysning av gallringsarbetets inflytande på tillväxten, hava helt säkert väckt många skogsägare till eftertanke i denna för vår skogsskötsel så synnerligen viktiga fråga. Över skador, som träffat skogen under berättelseåret, lämnas uppgift uti nedanstående tabell: | ; | | LE | Skogsvårdsdistrikt Svar” [Storm Jae ERE Frost | | sekter | par | tryck | eld | | I | | | | | SLUTS Vi [IRS 3 SAD FORNE ENE e a RE Må ne sa SAS IT ARN RE ATA SRS Me RC) FEGT lan 25 APL ALE SE SNR ASEAS SA Za o TEA EROS o Iadalj (osgsrdest skede babe VARAR ng o o [0] o o o SSOLLE [Le Sj Enn NA SE Sa sf ot RP Ås AA I Oo Oo ONE OM IFJällSjOT EE SEN TRA sa HRT SE att FREE NE Oo 1—2 OEI FSRET o Härnösand be [0] [0] ONE OO Oo ATIUINA SJÖZ 05 6 3 ERS ref So GT ao STA PSN Oo Oo NERO I o Ullänger pr. CR UGE NS Fr NS VIERA TE o ol HO [0] o o SJälevadp- os send äre å beg ra Adr MS Oo OWlERO Oo o ON! ES] CET era lara fö ge a 5 RS Sör NS ÄRR RE Åe a AR RR FIRA o Oo I I I Oo Förklaringar: Skadans omfattning: ingen = 0. » D ringa; å mindre enstaka områden = I. » > avsevärd; å större sammanhängande områden = 2. » » mycket omfattande; allmänt förekommande = 3. Oaktat den torra sommaren har länet i stort sett förskonats från skogs- eldarnas härjningar, och enligt å tabellen å nästa sida upptagen förteck- ning uppgår under året avbränd skogsmark till allenast omkring 64 hektar. 351 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. vary vuIe3y (cs | | | |(uofsBumio , pra) « = 021 =— o:p OR 001 | of Ip z'o tI3gol Bejsysy « ON mu S ÖJA ne o:p | | | | (uatmx9sojt) « =) = o:p —'08 001 | 00tz Ip &o "I roll SeIsSYSV « JIÄJA 'IJ WH I | SÄ | o:p | | | | 25 AO (12310qen) | « —"00Z = | o:p —"'007 001 | 005 I'nEOtI3ool Sejsysy « | SeuuQ "Tj wY 6 | seuwug rue 2252 | | | | | | | Er AT =O (12310qeA) | (CE | —"00$S = | o:p —" 005 001 | 00f$91 'p £'o 15 90 Belsysy | mf uapQO 'guwuxor i uppg wnspH | —Sfi1 — SE I o:p —'001 oc ootz Ip so ti stol Sejsys 5 apsdsy Ip wy bl usse3o I SN 8 USING HER Nerd Hus | BuuY9I | (re "011 | —'01 o:p = dolofis — ootg | NIIILBL) YR ofssÅY uy | ofsurolg I I (, < | SS ==iS'5 o:p — 001 | 00fz IINSfo "13 stol Belsysy för ruxofg 4 wu Sv euxofglr euxolg | ; | = TC kn ASA ol op —'000'9 oS—0ob| oo'$z p6'o "IB ro SelsYsy Tar sy Cpruy: sg sy | ofspunuy | | 3 [2 oSz | —OoSI o:p —'001 loS—opb| 00tz Ipzfo "18 g'ol Bejsysy ?/sz — JEISPaIOS "I "WY I) PISPIIOS o:p | A | | deysuewu | PISKpSt I eu I |—L6£ | —'ogi -SBUutuHIB]GS | —"41z oc ost pz'0 CI 8'o JPYweSIeAD ee [YIS jap wu S ITIS olstrel | [ES ba EEE BREES PF SR SA AE EAA pA |A AN | AE a | ER EA 2 I [IR Aa ARE eT öl IT [ G 8 | 9 | g F g ö | IT edge |A ORDS | AO ONS SR | Touoay | i re 1 väg ' (2 BS NE - | Fa | erpue: | PeUSsON | YSUPW-"UYILIS "SPI[EISISTJ "Tape | U9PP | woyxddn | å -S3 Ae apuediugur | euuny S "uuteu sSap Ar 44 MSRP 29 uu |. bet Ar p | | PeudSsON | tu8ar opurj sasue — I9paw uappa ep | swtoxddn | 'yased | | PUSNEI NIBIS RETT OLE EN TAM reta SYNAS JpueALIdue paw a EE] ar SE TONA | RAD OF ÄR PD ESRI O seg 'Iepapapuon | suappp uappe | vugejpia |HIO PPeAS TeIÄwW 30w Iapursaq AN SS Åq 3asewreu RT iswoyddn | ”PurIq NIE | Surusugidoaq | -ssoys | OMS | wos | I BUMBur | un |-S30xXS ePp| Sa S peuyesoq peuygrog SHmjeu "xo 3 | eo b » Sue 'Se | es |G PES "norded suap[a Ar [e19q peuyerog 2! 2 euunig | Suvwu | 'Sejspen Ae) | PIL HIDE | = | Sjesuvidoq | epeys S0å | | | spPIespuesg SONEN kg Suupajue uappa wou | -pueiq | 2 | 5POXS evärnuyog | | | UFPJISIOJNSTIEDTSSPe TA PM | ueuuung -28LIeA "[2p2]N /PeuUYBIS IeaIy | | | | UI I I "Soxsöun paw 'T9peujsoysBuruIRjs Ppaup vISgu seuugypIA Nej (3 IxgAdq Uavare Ar f/, fav 'Sa10J urpas I53AY Na v woxddn uaprq (z & ”2YuIHeASIQ JIUUES AV IVA UIFOAG (r "FI6OI JB UB] SPULLIJOUJISISEÅNA WOUI JIEPI9SZ0NS 352 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Kriget har givetvis verkat förlamande på trävaruindustrien, och in- skränkningar i avverkningarna hava konstaterats på flere platser inom länet såsom en följd av det rådande osäkerhetstillståndet. Den snöfattiga vintern 1913— 1914 i förening med ringa nederbörd under våren och försommaren har förorsakat ett ovanligt lågt vattenstånd i flottlederna, så att en avsevärd del av flottgodset blivit kvarliggande i vattendragen. Till följd av strejk vid Kvitsle sorteringsbom kvarligga därjämte i nedre delen av Ljungan omkring fyra millioner stockar. Här berörda omständigheter hava i sin mån förorsakat inskränkningar i avverkningarnas omfattning, särskilt inom Ljungans floddal. Såsom skogsvårdsstyrelsen tidigare framhållit, påträffas överallt inom länet mindervärdiga bestånd av undertryckta stammar utan utvecklings- möjligheter, som utgöra lämningar efter planlösa dimensionshuggningar i gångna tider. Då ifrågavarande områden i nuvarande skick hava ringa eller ingen förmåga att frambringa nya värden, ligger det stor vikt uppå att snarast möjligt avveckla dessa vanskötta bestånd och genom lämpliga skogsvårdsåtgärder ersätta dem med mera växtkraftig skog. Här nedan visas i trenne tablåer A, B och C de skogsodlingsarbe- ten A, torrläggningsarbeten B samt övriga skogsvårdsåtgärder C, som under berättelseåret, enligt till skogsvårdsstyrelsen inlämnade redogörelser, blivit verkställda inom länet. A. Skogsodlingsarbeten. I Sådd Plantering Kulturhägnad Summa SR = z Er sne SKOSIRAG Areal | Kostnad | Areal | Kostnad Areal Kostnad | har: (ar | Kr. | öre] har | arr: löre) har | ar Kr. | örej, Kr, | öre I I | | 1,022 | se 175 Av ONT ONIAE24 ISSN IT 470 50 | 34,363 | 19 | B. Torrläggningsarbeten. | OR | SURA AR Underhåll | S Dikning | Bäckrensning arilsldredldiken Summa = SN mr kostnad | Antal | Kostnad | Antal Kostnad Antal Kostnad | meter | 3. — | meter SEE ARA rdr at (AS SRA la = FIRE Faa | Kr. öre Kr. öre Kr. | öre. Kr. | öre| | | Ed | | a | | 692,016 | 147,125 | 39 | 111,932 | 15,891 |29 109,348 | 7,360 | 701 170,377 38 | VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 353 (OG Övriga skogsvärdsätgärder. | bada | Hyggesrensning och mark- Beståndsvårdande Diverse skogs- beredning | gallringar vårdsarbeten | SEE ATI FE CRS jr state 19v: | = | kostnad Areal | kostnad Areal | Kostnad | Kostnad | har | | ar | ÖR öre har ar | Kr. öre | VE löre Kr. [öre] | I | | 1,414 | 35 13,542 18 636 76 | 4,682 | 52 3,540 90 | 21,765 | 60] Kostnaderna för dessa arbeten uppgå alltså till sammanlagt 226,506 kronor 17 öre. Skogsträdens frösättning under året belyses av följande tabell: kiavlelkkton tet | Skogsvårdsdistrikt (Gran kol SAO | 1-årig 2-årig IFSundSsvallisas. cs. I 2 - INOGA Frogn Oo I I o dal tnR Oo | I I Sollefteå .. I I I BJ aSjOR NR a Kv I Oo—I I Härnösand ........ 405 ad SS I I I ADUndsjö 43.4. st. Aer Hola 1==2 I I | Ullånger ..... E SES SE ÅR o | o I Själevad .. ng sö BO 26 I | I I |] ÖROA : bears tsar. sales SNUSA), (oj | I1—2 O-—1 Förklaringar: o= ingen tillgång, 1 = ringa tillgång, 2= god » 3 =riklig » Blomning och kottsättning på såväl tall som gran har i jämförelse med näst föregående år varit mycket obetydlig. I likhet med föregående år har grankotten börjat klänga i soliga lägen redan under september och oktober månader. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Några väsentliga avvikelser från förut tillämpad arbetsplan har icke förekommit under berättelseåret, om man undantager att styrelsen på grund av mobiliseringen, som givetvis inverkat menligt på den påräknade tillslutningen, ansett nödigt låta inställa de för året planerade kurserna i beståndsvård. 23 — Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bilaga 2 354 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Följande åtgärder och beslut av mera allmänt intresse äro att anteckna från styrelsens verksamhet under berättelseåret. Styrelsen har sålunda under år 1914 i likhet med näst föregående år låtit anordna en studieresa under länsjägmästarens ledning, nu till Stor- fors och Hällefors Aktiebolags skogsegendomar i Bergslagen för studium av företrädesvis skogsodlings- och beståndsvårdsarbeten. Samtliga med resan förenade kostnader bestredos ur skogsvårdskassan. Deltagarna, som bland 54 sökande utvaldes med hänsyn till tidigare ådagalagt in- tresse för skogsvård, hava sammanfattat sina lärospån från resan i kortare berättelser. Styrelsen har funnit lämpligt låta en av dessa berättelser inflyta såsom bilaga till denna redogörelse. (Bil. A.) För första gången har styrelsen under berättelseåret utdelat sitt diplom för välskött mindre skogsbruk, i det att denna utmärkelse tillerkänts hemmansägaren Daniel Levander i Tjäl av Anundsjö socken. Såsom ett mera bestående minne erhöll Levander dessutom en värdefull silver- pokal, försedd med inskription. Då plantering som skogsodlingsmetod synes vinna allt större förtroende bland länets skogsägare, har styrelsen för att kunna tillhandagå med erforderligt plantmaterial under berättelseåret anlagt trenne större fasta plantskolor ej mindre i Sollefteå köping på den mark, som inköpts för den nya fröklängningsanstalten, än även i Lidgatu av Ådalslidens socken och Ånge av Borgsjö socken, jämte tvenne tillfälliga plantskolor å den stora Styrnäsbrännan, å vilken omfattande skogsodlingsarbeten planerats. Å den s. k. Selsjöbrännan inom Resele socken har styrelsen låtit verkställa försök med bredsådd dels å röjd och dels å oröjd mark efter den övergångna skogselden, men är det ännu för tidigt att göra något uttalande angående resultatet av dessa arbeten. Då behovet av dugliga kolare gjort sig gällande inom flera delar av länet och i synnerhet inom de trakter, som beröras av Inlandsbanan, har styrelsen träffat förberedande åtgärder för anordnandet av en kurs i skogskolning att förläggas till dessa trakter. I avsikt att åvägabringa snabbare och billigare befraktning av skogs- plantor, än nu gällande trafikförordning medgiver, har skogsvårdsstyrelsen under året gjort underdånig framställning hos Konungen om tillstånd att från stationer inom länet få försända skogsplantor såsom ilgods med persontåg för samma avgift som för fraktgods. Den gjorda framställ- ningen har emellertid — enligt senare inkommet meddelande till styrelsen — icke föranlett till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Styrelsen har jämväl uppdragit åt länsjägmästaren att söka utröna stämningen bland länets skogsägare för samverkan under styrelsens ledning till genomförandet av ett systematiskt ordnat telefonnät över VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 355 hela länet till skydd mot skogseldarnas härjningar samt att — därest tillräcklig anslutning kunde påräknas till företaget — träffa lämpliga anstalter för planens förverkligande. Styrelsen har jämväl under året i förening med tio andra skogsvårds- styrelser samt skogsvårdsnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län deltagit i den skogsutställning, som anordnats i Malmö såsom ett led i den Baltiska utställningen, i avsikt att till en större allmänhet sprida kännedom om styrelsernas arbetsmetoder och syften samt om förut- sättningarna för ett ordnat skogsbruk inom landet. Skogsvårdsstyrelsen har låtit sig representeras vid årets taxeringar till skogsvårdsavgifter inom de kommuner, där styrelsen med hänsyn till avverkningarnas omfattning haft större intressen att bevaka eller där vederbörande taxeringsmyndighet gjort särskild framställning om biträde vid förrättningen av skogligt bildad person. Den fröklängningsanstalt, som styrelsen under föregående år beslöt uppföra, är nu färdig att tagas i bruk. Skogsvårdsstyrelsen har under det gångna året avgivit yttrande såväl i fråga om Riksdagens skrivelse till Konungen angående lånefond till understöd åt kommuner för inköp av skogsmark som ock rörande Värm- landskommissionens betänkande, i vad detta avsåge plan till taxering av Sveriges samtliga skogar. Till underlättande av expeditionsgöromålen har styrelsen under året låtit införa s. k. kortsystem å sin expedition. Vid skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte i Stockholm den 1—4 decem- ber 1914 representerades styrelsen av ordföranden och länsjägmästaren. Ingen motion från styrelsens sida förelåg till behandling vid mötet. Slutligen är här att anteckna, hurusom skogslagstiftningskommittén under året hållit trenne sammankomster inom länet nämligen i Sollefteå, Örnsköldsvik och Fränsta under livlig tillslutning från den skogsägande allmänheten, som här bereddes tillfällen att framlägga sina synpunkter och önskemål i skilda lagstiftningsfrågor, som vore föremål för kom- mitténs behandling. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berättelseåret åskådliggöres i övrigt genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade för- klarande anmärkningar. 356 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. FROLINAT Av skogsvårdsstyrelsen läm A. Skog Antal förrättningar | SK lantdöid Med Utan Använt frö Kostnad | Arbets: | Summa | Bidrag — Areal SRA Så - : S 3 bidrag ur bidrag ur i kilogram för frö | kostnad | kostnad | i penningar i | | skogsvårds- | skogsvårds- | NM | NE a ARE | = ar | I kassan kassan Tall | Gran | Kr. öre | Kr. öre | Kr. |öre | Kr | | | | | [SR ET | I | I 46 | = Fa | RS SE | 979] 60 | 397 | — 204 — | 234,84 | 153,00] Iyg00 | 2,151 | — | T,217 | 05 | 3,368 | 05 — | T | : | | I | 46 | 204 | 303,29 | 165,250 | 510 25334. | SS |. 2,012.[SO0 45347 IKk0S 397 Vid såväl sådd som plantering har i allmänhet använts förband om 1,5 meter. Biträde av skogsvårdsstyrelsens plantör för handledning vid skogsodlingsarbeten har lämnats kostnadsfritt. Fi ställts på grund av överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen. HAD ELI. Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställd (Större skogsägar | SIkrorgisvotdHi ting spar biettiern Hyggesrensmm | | Eg g och markberedi a AG MJ - sa J | | 5 | Snardid Pilla nt emninig | Landskapets | = | I &: LV hb rr 7 ir Areal Kostn MER = | 5 « | Kostnad Antal Kostnad c a 5 0CATreal Använt frö |. Pöräk Areal vänd äberälk i | . I 3 kg inberakn. É anvanda inberakn. DE i ; frö i plantor plantor har Hart Vi || har | | SE] Tall | Gran | Kr. |ö. Tall | Gran | Kr. |ö. Kr. TT | | | | GS | | | kall | Ångermanland ...|13/| 345,80 213,000] — 2,300 6,6651411624,43 582,800 415,400 13,201/01| 421,78] 4,509 | I | | | | | ; |uMedelpadirjissmss WESNESYG:23 99,40] 22,000 6,634/10 53,38) 56,950 | — ESA 644,57) 6,05714 | | i t - - Summa | 211 719,03 Ben 24,300 | 13,299|51|677,81]| 639,750 l415,400] 14,731|45] 1,066,35) 10,566|6 | Denna tabell avser — såsom synes — endast skogsvårdsarbeten i inskränkt bemärkelse, som äro av mi direkt produktiv natur, och icke åtgärder för slutavverkning eller kostnader för administration o. s. V, VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 357 iträde vid skogens skötsel och vård. = NN | LT i rg y Tid NN 4 | Summa Å j | — bidrag Antal använda Kostnad för Arbets- Summa Bidrag | ; / fueal plantor plantor kostnad kostnad i penningar | KIPER IRS oi BR TAN be SER Ny” atl Aa ben 6 NES nd lg | har | j | e | 2 | | Tall Gran KTA löre JETS öre Kr. |öre Krolörel Bri I köre ÅA | | | | | | I I | | | 32,00 86,050 dl RN 642 | — 812 | 08 321 — MN 718: | 61 / | | | | | | 16,25 60,450 | — | SOK H20 | 599 | — 685 | 29 — | —]| — |— 1 | I I I ] I ib 48,25 | 146,500 | =TF [rkasörelpgg igegnn EI 497 As KIE32T ÅS I 718 | 61 0 h med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. gsvårdsarbeten.) REL nes AG] Tor ARA hr Sä ue så ART (LST RA IRA RAN MO | ILSA sa EN Hon Ska ob reEN Ser I | arbeten | arb:n 35 = Kostnadl | | Förbätt-, SAP | RESEN fe RR Kostnad tad Dikning | Dikesrensning | Bäckrensning | arbete- | för || Summa | mark Kost nas | 1; | EE | genom | OS E ST ER ENA Pe2 2 - | diverse || kostna = Fa IT eg PÅ I g- arbeten I SUR Längd Kostnad | Fängd | Kostnad Längd Kostnad | ning | | arbeten ar i i i | | I I I | RENT NReter NE meter | |... | meter | aa In a | Tan Kr. | ö.|Kr.| ö ESS fö: | Kr. | ö.| (SSR EN sn SE öl Kr. |öl Har lar | RR = | | | | | | 28,48 /2,332 86 388 3014537,560 92,795/25 103,95817,038/35/52,848 6,862/204,751 19.2,172 07 140,715 913,09 00 - | | | EN | I | | öl 177153 1,263/46| 82j20] 61,465| 17,140l31] 5,390| 722/35/34,078| 554050] 372/85/1,368/83| 40,312/64|| 949/50 06,01|3,596|32|470|50|5 19,025|109,935|56 109,348 '7,360 70186,926|12,402/|89|5,124 04 /3,540 90 181,028 55 4,040/50 || 358 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. B. Övriga sko i | ; k | FE | Utmärk- | oo Hyggesrensning och mark- Stämpling för hjälp- Stämpling ning Anvisning b ; : för slut- för tillän | eredning gallring RR av E | avverkning fröträd avverknin EE FT TT SRA a = = ra = = d | Antal för- lr > Bie FS | > | i | rättningar | Bidrag : | | Z drag = | & = 3 | SE | Areal i FSE AES: Kost i EM AR LIE Antal mg a) | Kostnad | 1 fs AN en : ar | das ARR Dy DNR pennin- | & EINE nad kepen - SAS KISKS för- Hf oa oa RI EA SS nin 5: SS 2: 5 = för bestånd Skogsvårdsdistrikt Sådd Plantering | 3 | = SENSE EA = 2 Beräknad! & SA vård oc -— 3 rakna > > > > = — 3 > > RR S&S = kostnad RE socken Zz 3 Kostnad Zz 2 Kostnad = 2 | a RB Kostnad 3 2: ZE = = oj = TEE le SA RS AS 2-5 & sh e Z = 5 Z NllloR = Z 25 oc PET AN | rs AL ETTA 5: S: [= Slo | Kr. Jö|&] = | Kr. jö-)9R 2 Bri Or & | Kr: lölS] ENE E 2 SEA EEG DE 2101 MM VX K-H---ÄVÄ-b tt nn ; | - Sundsvalls distrikt: a | ; | | Njurunda = socken! 10 10,3 86 50 Fn 30/50) — = | ESS —! |A ACER å|2501 381201 smsa) 526723) Al a Gr Tuna 210Ors 7130] 21 4.0 | 18018) 4| T,515| 544201 333] 33130— = on Stöde / 5| 2,2 20/—1=) — = = =ESNUTIEE 20 OO Selångers » fe a =E JE FEN NE ENE BES e Skön » FESTAS 10/50 — = EE = AS S Timrå h 3|EESEe |A STIOSI ET) 250), GOIS OK == SEE EE = Hässjö — FC ER = 2 = cc = |], fpdera | fm ar 3 31080 [032135 rn ra ln a a Alnö , 5l 6,0) 96l40/—| — SS 807) 20671 =! == = = IR Sundsvalls stad ...| — Fl | = a) | 2 I | Torps distrikt: I | | / Torps socken| 14! 22,2 | 343/50| I| 1,0 48l75l| 5) 2,700 828169 50 511 ll Os DIE Borgsjö » 5 92) 123150 —- — | —-| 4) 3389) 824187] 3911 71—- —| = reverö | 3 45) Oilsol—) ==] =) I) 5907) 1,4901591 4:969] Or9lI8-K = | | CM Indals distrikt: | I | | Indalslidens socken! 4 5,8 | 135/—|—| — | —|—| 7) 2,136 776 28 665] 77155 2 Holms NL sal SN NN 592] 141125] —| —1—| 11 1550 |[11,148 Indals I] 0,3 8I50l—1 — | —I| 21 324| 10054) 201 2140 — | — Ljustorps IS al a NE NER — —— — ——-—! — =) Sättna TA SG = =) == = 2211 = 4182 Fe Fjällsjö distrikt: — | | | | | | Tåsjö socken! 4| 1,8| 39|—-| 1) 6,0] 203172] 9 5,847| 1,250180) 926) 53l06]|—| — = | Bodums » TIC (OMR 17/80 = pe == PNY ES JEN) 250 NN Fjällsjö | 8 52| 114/30—] — —I1—l|| 29) 25,826| 5,039/13| 1,866| 247/90 16,0 | 2,290 Junsele Al 3 SK = 4) 4433) v7SI7el 19810 2772 Ramsele h 31 0) 920-11 I 3) 3790) —724|121 1963] X44I48IS- IL Sollefteå distrikt: | Ådalslidens socken T:s 5I—| Il 7.5 | 243175) 21 2598: 475104 = EROS = a Resele JOSSAN RA GA AA a an | Ae — Eds oo) 21-26) 5360-11-11 1 ST EE 225123 rr Edsele SIS IS ES 57311 97946 [909 42138 nl AE Helgums = SSE SENSE = = AR ER VE =E Graninge Il 0,6 11/60]—]| — == 458 90178 EE = — Långsele 5| 434 Gud — SES EE 2 SEE EN = Sollefteå 3) 1,5] 20190—] — —Il—l| Il 1,441| 229187 80 6140] I! 5, | 1,882] — Multrå I! 0,50 9 50— — —IlI-—l]|] — — —|— — | — — | — Sånga | 21 07 15/40| = -— = = Överlännäs —| =E —! | — = — Boteå » —| | = = = ==" = === — | = 3 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. k-||/Råd för hyggesrensn. och markberedning Be- räknad kostnad ämnad av- anvisning för till- verkning Je I [Par "UNBIIOJ [EIUV Fyurejp5un - 00 o. Råd och | med bidrag ur skogsvårdskassan AT vis vinkade arb eten, Wwtforsd a enligt överens- Nov 1,211 2,106' 1,694 > = » < - | kommelse &3 fak) len FRÖ AEA [RR | = OO 5 Ö I a 35m Torrläggningsarbeten BIEN fore - = Sy EGT ST 0 AR = EL > öm NO fd = > 508 3 es 3 & 308 309 & ( = 5 3 IS) a IS) 3 s) 50999 3 18) H sl! 4 2 = | 3 & oa |E a Summa Z < S Cd ”j g Slo 4. JANIER = 2: [92 | & [= = IA) le 3 ll 2 | om 3 oa |A DB oa. [EE] BOIS » 7 a -H HH 490] LAS SENS 491] = —-] — I Il 2501 — — 5521 525 RR FT | | 41382 ap Rd IO,ol| —I| 5| II 5,340; 256|—-] — | 4 SS) —| 4) II 5954 I 1,166' 1,415 751 EA SE EE 366 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tab. X (forts.). nn MB —r ----— 222 Skogsodling Torrläggningsarbeten Stämpling Sk årdsdistrik Sådd E > = w för bestånds- | för si i ogsvårdsdistrikt ad Plantering 2 3 Beräknad = Be- vård avverk och = 7 ERAN ss EN as i | 5 SR = = kostnad | = 3 kostnad Si EES STR T socken 5 2 IKostnadlg| 2 |Kostnad så 3 oo: El 0 RE E | SE äl ERE av SA SLS El > 2 os I SSE NS Föll SS SS fe SNES 3 2 Kr. lö AL SR je Z Bloal 2 z 2 j BE 2 SNRA 2 SAR SÖ a tt ; Härnösands distrikt: | | | | | | Torsåkers socken| 1I| 0,25 5/80 — = ESS — — I 15 Dals » ZE il 15/60/—] — | -——| 1 405 S2181] — —l—I—|] — — |] — Ytterlännäs 7| Is) 5210] | -— = — -— I Gudmundrå » 7/ 831) 128l90/— — je — Högsjö » | 2) 7.51) II6/90/—] — —— —/—— — — 2 Hemsö » | 21 2,0) 26l25/—-1 — | —|=| — — == = = Viksjö [glas ÖK25 = — —— — —l—-— — — |] — Stigsjö FÖRR 40l—/—| — —lI—| 2 900) 182192] — ——I 21 75 2) 2 wu Säbrå SELIN ALS VISS TGS 24/75) — — 1] 5,0) 1,040] I Häggdångers AN 27150/— —|=—1 —] — —— — = — — 4 Härnön 21 3.05] — 35140/—]| — SI 580] — 104/08 — | I | Ullångers distrikt: | | I . Vibyggerå sockenj = | = == Sa | Ullångers » ol 61 9525) 146l40—1 — I —I—NV 9 42301 18690124, 427) T238) 4) 21501 3:40TNE2 Nordingrå » SIENA 95130/—| — — —l 3) 1,797| 300104] 3521 35120] Il 6,70 300] 2 3 Nora ÖR Ag GEERS | | —I| 1) 6,0) 400] 2 j Skogs I IH 0,75) 13/—]—] — ——| Il 473) — r1olg2l — —l—I—|] — — | — , Bjärtrå INS Ir 20150) 3| 2,0 63)—|) 21 1016) 297178) — —l—|—| — = 3 | Styrnäs ERNIE 46 I fu —SJESS][EN EIS EEE ; | | | | ; Själevads distrikt: | | | | IN Själevads — socken| 5| 13,2 | 178—1—) — —| 31 36590 708155 (= I | Mo > I öl sl BES —l—| 4 1908) 358149] — 1 —|— Il 1,5) 2,058) I Sidensjö LT AE NA 38/|—I—| — —Il—l| 6) 3,0221 654104; 698) 35129] 2/220,0 |12,424] I Z Nätra FEN ELIN ETNGS 266 95] TE XGO. 38l73ll 5) 1,508) 304124] 7721 61571 I) 150 500] — Anundsjö distrikt: I | | ] Anundsjö socken! 7| 24,0 | 304/40/—| — —l—| 9) 6;079) 1,357|54| 1.249] 198125)—-)] —| —) 8 ä Skorpeds ESläRsr 53/80 —] — —1—| 3 1,330] 20 = —l——| — — I Björna distrikt; | | | Björna socken! 3| 4,3 57165 — | —IlI—l 16! 14,000 3,385 01] 2,337| 389107] 4| 42,0 |15,525| 5 Trehörningsjö | 21 4,75] — 49130/—-] — —l | I ST LOO 52 er lr a == Gideå An OR 5I—-—/ — |) —I 31) 2238) 477175] 200) 29-11 3) 40:81) 7,830] — 3 Grundsunda 3 MED 2445 35585 7114,75| 422120] 13) 9,303 1,867/39 438! -47|—1]| 3) 65,0 | 5,224| 3 : Arnäs » | 35 43/50) 2| 8,0 | 168/—]| 61 4,626| 1,103/42] — —Il—l 21 1130 | 2,950] 3 | I ; Summa '250|303,29|4,393 15|21 48,;25/1,514/18/1183 128,961|28,549|66 18,233|/2,298 13|32|/484,75|74,816|115 1) Småvirke. | > VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Råd för hyggesrensn.|| Råd och och markberedning | anvisning Se förKtul: ämnad av- Be- | verkning räknad kostnad cn '-) 3 3 p Älv synade: ar bete nm. u tööd nda enligt överens- kommelse med bidrag ur skogsvårdskassan Torrläggningsarbeten "UNEIIOJ '0 Butusual| |'o Buusualr 1e3urupeIoj asIPRAI IE3EpasaN Ie3epa33rT JeBepsBurupenog 13) I ButusuaIYqorg muy | "I9qYIeU "UPPIIOJ muy| I1ey I [eare Biuej3un ”UJBIIOJ JEJUY ey I rev P3ejuo] [ease Bie 3uN IeSutupYIsaqsFuruHISAAR JUV Buu[er) IPIUV | Taqyrew ey I feare Stuejo3un Sespiq POM HE NIÖSLEN ED URIN NSIGS LA ES RA SET NEG Övn DR ANU 4,074 2,130 7,483 6,726 24,782 6,594 a 2 9 kal 20 NI 9) 20:81) 75408 —| 3 IAS ue gl NEN I 650) 15531] 490 = 4 2 ENE == BA 10/— SVENNE ro 62,0 | 13,122| 1,097/—| — | — IH 31 11 It fn (2520 [05 I a Al re EN mSol T4 ISS 10,80 ASIEN — =) ES 8 Mä RR 25:00 10 550] 15 48:51 Än, 472) 1203 3,0] I| 2,0 1| CTS I I I | I I I ' fötlr3112] 352,5] 2,756 —3911,548,0|689 9] 37:s[10] 142;0|282] 1,038,59|172,548| 23,937 39] 223,s|33| 93,1|132 58220) 1,667| d o | Sollefteå den 31 mars 1915. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: Hugo Fahlén fPer Ödman. 368 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Bil. A. Till skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län. Undertecknad, som var i tillfälle att få deltaga i den av skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län anordnade studieresan till Värmlands skogar under tiden 26 juni—3 juli 1914 får härmed nedskriva en kort redogörelse av mina in- tryck från resan. Resan anträddes från Långsele den 25 juni under ledning av länsjägmäs- taren och vår bestämmelseort uppnåddes efter en angenäm järnvägsresa. Vi besökte först Storfors bruks skogar, där vi under skogschefens instruk- tiva ledning besågo de olika skogsbestånden. Vad som där särskilt förvånade oss norrlänningar var den stora obefintligheten av myrar och sankmarker. All mark var skogbeväxt. Alla myrar och sankmarker hade genom torr- läggning förvandlats till de allra härligaste skogsbestånd, vilka nu i olika åldrar utgjorde övertygande bevis för vilka resultat, som kunna uppnås genom ett planmässigt kulturarbete i förening med en god beståndsvård. Obekanta som vi voro om den modärna beståndsvården stegrades vårt in- tresse ytterligare, när vi härnäst kommo till Helleforsskogarna, där vi fingo studera flera vackra välvårdade ungskogsbestånd, som kunde uppvisa rent av förvånansvärda tillväxtresultat. Intressant var det också att se huru väl alla skogens produkter tillvaratogos, och vi kommo snart på det klara med oss själva om att avkastningen från våra egna skogar här uppe i Ångermanland skulle bli mycket större, om vi skötte dem rationellt och tillvaratoge och utnyttjade alla dess produkter. Förutom minnet av en lärorik och angenäm resa, är min behållning den, att jag härefter kommer att känna det som en bjudande plikt att efter bästa förmåga i praktik omsätta, vad jag av resan lärt. Västergidsjö, Gideå den 15 november 1914. J. A. Gidlöf. VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 369 Undertecknade, utsedda revisorer, hava granskat skogsvårdsstyrelsens för Västernorrlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1914, och få däröver avgiva följande Revisionsberättelse. Räkenskaperna utvisa: Tillgångar den 1 januari 1914: Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 58,500: — Å depositionsräkning d:o d:o . 1,826: 02 BÖTSKjutnar SYyDEKOSMAder ES aa Se Se åar a 2,565: 18 IKIAVETAAT LEE OVAN PE ÄADIS Ear do dee eek a EAS a Es Rada teer 6,000: — IBTÖKTAR NIUE SSU pA erveso sorbet oden ote oven de sRsL Ess surr sar BOO Rasti gheten Sko gssky lek ove seed dra de 11,506: 83 Innel gg ande skogströr OCh KON... itobssstke.seker 50,779: 60 Plantor 409: Skulder: Enskildas depositioner (för fullgörande av åtagna förbindelser) Summa tillgångar kronor Inkomster: TASSa DERA Nun pie: FL a FE SEE FPA SS OT Pere LUIS 62,499 (SJ JSFN 4 KS) I 2 RIS FE SE EE Sr SE sr SSE ASA 1,000 SKOPSYVATUSa VO IE Atari bbrospa öser sea de Naess a dere 134,864 Upplupna IN 110) AA ke Sd dSSEG RS SUR Any SRS SSE LEE 5,395: Återburna, av styrelsen förskjutna synekostnader... 23220 BÖrsältesko fsmo Ms Sp pakt EDR Rote ren Lv Bale BÖTSAL AA SPA EOT AL FA Sa er AN Var 207 Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ........ 719: FRSkildastdepOSORERS 26. 0. bese aa aa se 568: AVI fastigheten Wförsale ErÖ Ca: ss sborbokosesct seten serna 50: KÖrsäld a SkOMNACkORN see oa SS ade ra tera dt Arr 407: Summa kronor 24 = Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bilaga 2. 134,260: 47 1,826: 02 132,434: 45 211,489: 21 211,489: 21 370 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Utgifter: AVIÖDID EA vå of sker oe faire se el es PR Re sf RER SSR Sr sas a 24,807: 25 SLYTEIS ENS IT ESCO SIA CI Ypsse sr SNS SERA AA 981: 30 IRNESekostnadenttömkstytelsenskp ers Oma esse saaes se ÖF 22IAe Resekostnader för skogsvårdskommittéledamöterna ... 55: 50 IDKOpP. av KOLET SADAEIGO KANE DIT 24 oe see reverse as Nr ses 10,657: 97 Bidra gtulkskogsvardsanb eten Nos ass 86,162: 88 SKOR SVATG SAR DELEN Rea nes Geo ve eds anor gr EA ror a SOLEN 12,205: 27 Syneförrattningariochinsättegäln al. bs kumuec.ossdstkrksssre been 2,859: 77 INKÖP IA VSTDY EDTA Elfa na res ee BAS rsl Usa ar SR 1,169: 46 Omkostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ...... SS 2A25O » FD LAT TSKO LOTTA eler ns AR RE 3,186: 40 » > SfrÖklän gnin gSsstUpjAl.. cs... issys sea 34: 30 IBIEOKTÄN ODIN gSADSTAlfeN Evo ee bare sn sen la ben ates ske le else le see 19,256: 82 FAT OTIS E IT) Oss bene efte es Rs El see see Aer se RKS less 405: 37 uNelefönkostndders sant: See ESA SANNA Sar Se 1,476: 86 Kostnader för undervisning, ved, skolor, litteratur m. m. -6,659: 51 Diverse omkostnader, såsom hyra, brandförsäkring, TOtSmin Bat, b lanketEe rna 0 ER NA ER re Nea 3,988: II SOSthaders tort altiska utstallnin ge sas es ere TROS NASSA ShA llan otal TO LSE error etrusker sr Ars SNI SE AEA Summa kronor Tillgångar den 31 december 1914: Å kapitalräkning med A.-B. Stockholms Handelsbank 20,000: — Å depositionsbevis d:0o d:0o 2,394: 39 Ulf elisg an de ssOTSKO bre SE a ssh Bs sas Se SRA RS Re 2,0004-—- EON tan te KASSA as dög sel rg SS et SAT I ESR 517: 08 HÖLSKjUtnarSyDEKOSUN ACES yt ne os s ns ReL Le SSR Ges be 2,130: 10 [RY ED ALICE oc sarg 4 carl ARS el a Sr SNS SIE ELER ETS Fr 4,813: 40 IRTÖJRILAT SN 5 SS bl 0 AT see a Se er AJ AN EAA AES OR NE 34:30 HASH ONetens635kO & Sp ye Assn OS RS RARE ARN BOIS OS nin el 9 San de NSKO OS Oe ere es ske SSE NAN 44,400: — » KOtt ämtet OrenSAtRiLOR ess ssteesss ren ernere 5,046: 70 PlartskOlOTD Aseas värja ds te das et störa 45 S0T ER [Utestäen de: MOLTE Päls oder de Rs ses Aas us] TSH: Summa kronor Skulder: Enskildas depositioner (för fullgörande av åtagna förbindelser)... Summa tillgångar kronor Under året hava följande avskrivningar ägt rum: SYnetönrAtton Sar kock rät g an Oja aa EN I,O72R IINVEntariet bots tsees specs As ESS IEEE esta ree 2,350: SKOP SLÖ ös on ROR orala sr sr pr SN IRS on f AR rer SID (GTA NSKUN ANNA ENDA EO LA sees ee SS SR SE dare 256: SKOP SÖ 4 are rna a a oa er NAN SAR TVR AE ANS SA SLA MSS ARS 3,565: 186,577: 24,911: 211,489: 24,911: 92,035: 117,546: 2,394: TIS NI 2E 10,3602: 14 47 21 47 17 64 39 25 32 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 371 Jämföras dessa siffror med samma siffror i föregående års revisions- berättelse finner man, att såväl inkomster som utgifter för 1914 varit väsentligt högre. Influtna skogsvårdsavgifterna hava för sista året över- stigit 1913 års med ungefär 50 4. Bland förhöjda utgiftsposter märkas konti, bidrag till skogsvårdsarbeten, plantskolor, fröklängningsanstalten m. m., varjämte tillkommer kostnaden för deltagande i Baltiska utställ- ningen, från vilken styrelsen och länsjägmästaren hemfört hederstecken. Räkenskapen för utställningen har ännu ej kunnat avslutas, varför en del därav kommer att debiteras innevarande år. Skogsvårdsstyrelsens behållning har till följd av de ökade utgifterna jämte verkställda avskriv- ningarna något minskats. Räkenskaperna, som granskats av undertecknade Carlson och Smitt äro väl förda och behörigen verificerade, och hava revisorerna under den 28 sistlidne juni uppräknat kassan, som i enlighet med räkenskapen för dagen befanns utgöra: Kontant Sr RN FIRA or SEA NETA Ad EN SIE od A,B AA ga 774: 96 ANNIKA pItalraknin gi MI CSta CN (ÖR. vrdecelest sees elen Ane base 138,744: 92 139,519: 88 SSB see so gles DNA 2,394: 39 Kronor 141,914: 27 Vid samma tillfälle inventerades inneliggande frölager och inventari- erna, varjämte den nyuppförda fröklängnings- och rensningsanstalten besiktigades. Denna är uppförd å inköpta tomten Skogsskydd invid järnvägsstationen och synes vara modernt och tidsenligt inrättad. Särskilt har omsorg ägnats åt nedbringande av transportkostnaden för kott. Genom en träbrygga står anstalten i förening med ett förvaringsmagasin, försett med lastbrygga vid järnvägsspåret, så att all inlastning sker direkt på järnvägsvagn. Likaledes ha sanitära förhållanden för arbetspersonalen väl tillgodosetts genom ventilation medelst elektrisk kraft. Uppvärm- ningen i klängstugan sker nästan uteslutande medelst förbrukad kott, som genom paternosterverk befordras direkt till eldstaden. Den ej bebygda delen av tomten befanns uppbruten oeh utlagd till plantskola. Vi hava genomläst styrelsens protokoll och tagit del av dess års- berättelse, varjämte vi i länsjägmästarens sällskap gjort en resa genom Lidens och Indals socknar, därvid vi tagit i närmare skärskådande föl- jande genom skogsvårdsstyrelsens försorg utförda arbeten: 1) Gallringsyta år 1915 i ung barrblandskog, Boda by, därvid 30 9 av beståndets kubikmassa uttagits. 2) Dikning år 1911 å Emil Edholms hemman 33/, mål Boda n:r 3. t d 4 J 372 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. 3) Stämpling å samma hemman. 4) Provyta, utvisande gallring i medelålders barrblandskog (huvudsakligen tall) i Jerkvitsle by. Av kubikmassan, som utgjort 244 kbm. pr har, var uttaget 120 kbm., alltså i det närmaste 50 9”. 5) Gallring i medelålders granskog, utförd under år 1914 å J. Sillerströms hemman 9?/, mål Sillre n:r 2. 6) Gallringsprovyta i medelålders granskog i Dacke by. Dessutom voro vi i tillfälle bese tvenne olaga avverkningar, därav den ena var en typisk rovhuggning. Vi kunna vitsorda, att de härovan av skogsvårdsstyrelsens tjänstemän utförda arbetena äro enligt vår uppfattning utförda på ett praktiskt och ur skoglig synpunkt ändamålsenligt sätt, och vi giva vårt fulla erkän- nande åt styrelsens strävande att genom dylika praktiska och åskådliga arbeten söka intressera en stor allmänhet för tidsenlig och god skogsvård. Då någon anmärkning av betydelse ej förefunnits mot räkenskaperna eller förvaltningen, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1914. Härnösand den 19 juli 1915. Victor Carlson. Förordnad av Kungl. Maj:t. Vilhelm Smitt. Z. Åslund. Utsedd av Västernorrlands läns landsting. ” Vald av hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- område berättelse för år 1914. Styrelsens sammansättning har under året varit densamma som under är 1913, och hava även de hos styrelsen anställda biträdena varit de- samma som under föregående år, varvid dock är att märka, att av de fyra avlönade biträdande länsskogvaktarna, vilka tillsattes under hösten 1913, Aug. L. Eriksson på egen begäran avgick den 1 mars samt Walfrid Hedström likaledes på egen begäran den 1 juli 1914, och hava dessa platser icke ansetts tills vidare böra ånyo tillsättas. Styrelsens expedition i norra flygeln av rådhuset har, förutom den egentliga expeditionstiden kl. 11—2 helgfria lördagar, varit öppen för allmänheten så gott som dagligen. Av vidstående sammandrag framgår huru länsjägmästarens, länsskog- vaktarnas samt de extra biträdenas förrättningar och förrättningsdagar under året fördelats på olika grenar av styrelsens arbeten. Vid en jäm- förelse med motsvarande uppgifter för är 1913 finner man en nedgång i förrättningarnas antal för länsskogvaktarna med biträden av 25740 samt av förrättningsdagarnas antal med likaledes 25760, vilket har sin huvud- sakliga och naturliga förklaring i den kris, som i och med krigsutbrottet i augusti inträdde, och som medförde, att många tillämnade avverkningar inställdes eller uppskötos tills vidare. Under räkenskapsåret hava 191 st. dikningsplaner, planlagda och upp- rättade av länsskogvaktarna år 1913, tillställts vederbörande ägare, och kunna dessa begära anslag ur skogsvårdskassan för arbetenas utförande. Tyvärr har dock skogsvårdskassans begränsade tillgångar icke medgivit styrelsen att bevilja anslag i samma mån, som sådana begärts, och även den omständigheten, att skogsvårdsmedlen numera utgå i en enda post först andra året efter det, då avverkningarna verkställts, och ej såsom förut kvartalsvis i den mån exporten ägde rum har bidragit till, att be- viljandet av anslag till planlagda torrläggningsarbeten icke kunnat hålla jämna steg med de alljämt lika flitigt inkommande ansökningarna om dikningsplaners upprättande, varför styrelsen kommit i efterhand med anslagens beviljande. Nämnda under året till skogsägarna översända 374 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. dikningsplaner upptaga grävning av 211,602 meter diken samt rensning av 138,831 meter bäckar till en beräknad kostnad av 167,801: 92 kr. De dikningsbidrag, som styrelsen under året beviljat, voro: Till 1 vilande ansökan av 1908 års dikningsplaner............ Kr. 460: — » 2 » » » I910 » 2 TIN LG » 996: — 37 d » » TOT2220 EI V RN » Tip Oe 4 » » PAIN tl.0 1 555 AR 2 JIE FRE GRE SA » UI S:a 44 vilande ansökningar från 1908—1013 ..................... Kr. 19,806: — Förutom dessa dikningsanslag för planer, som styrelsens personal verkställt, har styrelsen även beviljat bidrag i form av premier till verk- ställda dikningsarbeten, som ej planlagts genom styrelsens försorg, näm- ligen till: T ÖVAVAFUPOlAS - da däger fas oa aAa ser RR Re Kr. 14,837: 66 ENG SEN IRENE dad > 377: 48 Summa 21 trävarubolag och andra enskilda skogsägare ...... GAR SS Av angivna summa 35,021: 14 kronor jämte av vid årets början be- viljade men ännu icke lyftade anslag, 106,273: — kronor, har under året utbetalats 51,403: 24 kronor. Under året besiktigades av styrelsens personal 361 st. pågående eller redan avslutade avverkningar. I 15 fall träffades godvillig skriftlig över- enskommelse om åtgärder för återväxtens betryggande, i två fall har sådan syn, som omförmäles i $ 2 av lagen angående vård av enskildas skogar den 24 juli 1903, hållits, och av övriga besiktigade avverkningar hava 39 st. ansetts böra undergå förnyad besiktning. Det mål, som styrelsen under år 1913 nödgats anhängiggöra mot en skogsägare i Lits socken för vägran att träffa överenskommelse rörande vidtagande av kulturåtgärder, blev under detta berättelseår avgjort i Häradsrätten, men svaranden har gått till högre rätt. Ett nytt mål har även under året måst anhänggigöras för uraktlåtenhet att träffa överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen om kulturåtgärder, nämligen mot tvenne skogsägare i Landön, Offerdals socken, och detta mål är ännu oavgjort i Häradsrätten. I vilken omfattning skogsodling verkställts under året med bidrag eller biträde av skogsvårdsstyrelsen och dess personal, framgår av Tab. 3 till BISARRA styrelsens försöksfält hava även under året utförts en del kulturarbeten. Som tillgången på tall- och granfrö under året varit särdeles god — vad gran beträffar det rikligaste fröär i mannaminne — ville styrelsen icke underlåta att begagna sig därav, och insamlades därför 1,094,48 hl. tallkott, som betalades med 3: 50 kr. pr hl. samt 1,465,02 hl. grankott, JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 31.5 Sammandrag av länsjägmästarens, länsskogvaktarnas samt de extra biträdenas förrättningar år 1914. | Länsjägmästaren Västra distriktet: | Länsskogvaktaren | Extra biträden Föllinge distrikt: | Länsskogvaktaren Extra biträden Norra distriktet: Länsskogvaktaren ' Extra biträden Häggenås distr.: Länsskogvaktaren Extra biträden Revsunds distr.: Länsskogvaktaren Extra biträden Länsskogvaktaren Extra biträden Södra distriktet: Länsskogvaktaren Extra biträden Svegs distrikt: Länsskogvaktaren Extra biträden Hede distrikt: Länsskogvaktaren Extra biträden Summa av länsskog- Östra distriktet: SE vaktarnas m, biträ-| den förrättningar 0o.| förrättningsdagar ,.. | oz = ot ce 25 la Så 2 250 la 38 = Save FORTS Z ABL lans os 500 Isak 2 3 a = me n Ol mc | = E£ I 5 Oo: = 7 Re ln ges I RARE) : INS) OR Ör nea ND » = CER SE FIA SL Es z FE EN AR |G TRA ll ON 2 Antal | Antal Antal Antal Antal Antal Antal H | illa ee IH Sn I ll Al Fill INGE = = Öl 00 |A Slo IA No IE NA Tr SR |A RASA ER KSR ST SR ER SN EO KS EG ER EG ER ER EE v . 5 : rg | SOS | sd rg läte I I | 44V4TIL 210 TS -KOl3 6) 9) 31) 601 II2/159] 112) 159 I I | TADS | I | | | ] 691 38) 10133] 9 9 69) 56) 14l 541 171190 | —l| = 81 4611 131 14 | — 11 371). 221 97) 193 287| | I 39) 23; 51 23 7 3 | 32 5| 05 91 110] 21 31 91 33 8) 2 Sr 21 21 211 591 I12/ 169 | | 3 | | 63) 481 111 381 121 17) 28 34 7) 16] 121153 | AN Al Så 3) 4 21 7) 5) 280 136) 181 I I — — I | | 33) 43l| I0l 361 IT) I6) 38/23 13] 291] 105/147 16) 14] 18-49] 4) MH ol 211 17) 271 7417) 179) 264 | Il | | | | 11) 10] 12/ 281 I I 39/ 26 3) 14] 66) 79 Il [Pr 7 AS | EE SE AR Re | | | | 39) 31 9! 301 TI SV 9) 391) 67|124 14] -E5ll-: 31-191: 91-311 41 IS 1 sl 31 85 98 209 I MES | | EN 19| 22) 21j 69 | 14' 241 -39/ 28 61 5 99148) | ENN HG 361 5, 20 5. CSI =S 2211 2318 12210229 | I I | fs | 421591 II] T250- 5) 3 SIMO 959 Co mS3 | TURE TT SS (AA 31 74] 78) 227 I | I Il | | 15 9 8 311 I5) 241 271 211 9) 201 74105 = —| 4 32 | 16] 21 210 TIN E2 3 ING2 OM NO | | | | n bete a | 3611310]| 156/600 || 150|276|| 3231288|) 100/372,| — | —-1,990 1,846 376 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. för vilken erlades ett pris av I kr. pr hl. Större delen av tallkotten tillika med förut inneliggande lager av sådan kott, ävensom all den in- köpta grankotten, blev även under året utklängd vid styrelsens frökläng- ningsanstalt i Brunflo. För spridande av kunskap i skogsskötsel har under detta liksom un- der föregående berättelseår länsjägmästaren meddelat undervisning i skogsskötsel vid länets folkhögskola samt styrelsens kanslist likaledes undervisat i lantmannaskolan. Ävenså har länsjägmästaren meddelat undervisning i skogsskötsel vid en under sommaren anordnad »lantbruks- vecka» vid folkhögskolan samt vid här nedan omnämnda gallringskurser. För anskaffande av åskådningsmaterial för undervisning och föredrag i skogsvård har styrelsen bekostat tagandet av skioptikonbilder från skogarna inom länet, vilka bilder införlivats med styrelsens samlingar. Liksom föregående år har styrelsen även under år 1914 berett tillfälle för jämtländska skogsägare att besöka platser inom och utom länet för studerande av skogsskötsel. Under länsjägmästarens ledning gjorde så- lunda 12 jämtländska skogsägare strax efter midsommar besök vid Gällö sågverks skogsodlingsfält nära Gällö station och vid Sunds Aktiebolags kulturer och gallringar vid Stensmyran nära Bräcke samt därefter a Söderfors bruks skogar i Gästrikland samt å Finspongs styckebruks skogar i Östergötland. De gallringskurser, som under år 1913 anordnades av styrelsen inom Norra, Häggenås och Västra distrikten, hava under år 1914 upprepats inom samma distrikt, och nya kurser anordnats även inom Östra, Rev- sunds och Södra distrikten, så att 6 sådana kurser blevo avhållna under året. Jämtlands läns skogsvårdsförbund har under året åtnjutit ett anslag av 500 kronor för anordnande av föredrag med skioptikonbilder inom länet. För spridande av litteratur i skogsvård har styrelsen under året prenu- mererat på 100 exemplar av tidskriften »Skogvaktaren» för folkskolornas räkning, inköpt 100 exemplar av Norrlands skogsvårdsförbunds nyutgivna lärobok i skogshushållning samt 100 inbundna exemplar av Svenska skogsvårdsföreningens folkskrifter. Styrelsen har under året hållit 12 sammanträden i Östersund. För att på ort och ställe skaffa sig kännedom om skogarnas tillstånd och skötsel inom länet företog styrelsen tillsammans med länsjägmästa- ren samt vederbörande länsskogvaktare den 18—24 augusti en inspek- tionsresa inom Härjedalen, den 7—9 sept. till Offerdals socken, den 29 —30 i samma månad till Håsjö socken och den 23 oktober till Ås socken, varvid även under ledning av styrelsens personal utförda skogsvårds- JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SINN arbeten besiktigades. Resorna till Håsjö och Ås avsågo även att be- siktiga ett par skogsområden, över vilka styrelsen eventuellt ämnar erhålla dispositionsrätt för demonstrerande av god skogsvård. Den 11—14 november besöktes länet av den av Kungl. Maj:t tillsatta skogslagstiftningskommittén, vilken höll sammanträden i Hjärpen, Öster- sund och Strömsund för inhämtande av skogsägarnas meningar och önskemål i skogslagsfrågan. Den 1—4 december deltogo styrelsens samtliga ledamöter och läns- jägmästaren i skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm. Av de ärenden, som styrelsen haft att behandla under året, märkas skrivelse till Konungen angående taxering av landets samtliga skogar i enlighet med den utförda försökstaxeringen av Värmlands läns skogar samt skrivelse till Konungens Befallningshavande i länet angående Riks- dagens skrivelse till Konungen rörande utredning i fråga om behövlig- heten och lämpligheten av åtgärder från statens sida för beredande av understöd åt kommuner för bildandet av kommunalskogar. Av de s. k. sockenkartorna, vilka styrelsen låter utarbeta till hjälp för sitt arbete, har under året fullbordats: Ragunda, Stugun, Undersåker, Tännäs och Hede. Vid den Baltiska utställningen i Malmö under sommaren, i vilken länets skogsvårdsstyrelse deltog jämte några andra skogsvårdsstyrelser inom landet, hade styrelsen utställt en gipsrelief av länet med tillhörande modeller av brandtorn, angivande huru ett systematiskt brandtornssystem borde anordnas, ävensom en grafisk framställning över orsakerna till de senare årens skogseldar inom länet, varjämte några sockenkartor som prov voro utställda. Beträffande skogsvårdskassans inkomster och utgifter under året hän- visas till bil. B till denna berättelse. Styrelsens inkomst- och utgiftsstat för år 1915 återfinnas,i bil. C: Under året har handlagts 720 st. nytillkomna ärenden. Från expedi- tionen har under året utgått 3,078 diarieförda skrivelser jämte ett stort antal ej diarieförda brevkort, korsband m. fl. postförsändelser. Rörande de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel hän- visas till länsjägmästarens under bil. A lämnade redogörelse. Östersund i april TON På skogsväårdsstyrelsens vägnar: dd H Olof Björklund. O. Hj. Ilumble. 378 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. BiA. Kortfattad redogörelse över de enskilda skogarnas inom Jämtlands län tillstånd och skötsel år 1914. Med utgången av år 1914 har ett årtionde förflutit sedan den med så stort intresse och många förväntningar motsedda, nu gällande, lag- stiftningen angående vården av enskildas skogar började tillämpas. När man sålunda kan blicka tillbaka på en så pass lång period, vill man na- turligen söka bilda sig ett omdöme om, huruvida de resultat, som upp- nåtts, motsvara de förväntningar och önskemål, man från början vågat hysa. Utan att här söka förklara sammanhanget mellan å ena sidan skogslagen och dess tillämpningssätt samt å andra sidan den företeel- sen, som vid nämnda återblick förmärkes, nämligen att skogsägarna nu, jämfört med för 10 år tillbaka, äro i avsevärd grad mera medvetna om sina skogars värde och måna om att så vitt möjligt i första hand till- godogöra sig den sämre skogen och spara den växtligare, bör detta gläd- jande faktum dock här konstateras. Många hava tagit detta första steg på skogsvårdens väg, och några av dessa även det andra, att se till hur den växtliga skogen samt skogsmarken bör behandlas för att giva större avkastning. De gallringskurser, som skogsvårdsstyrelsen under de sista åren igångsatt, synas vara en kraftig maning i den angivna riktningen, och böra därför sådana kurser komma till stånd på så många platser som möjligt. För att mer och mer skaffa insteg för rationella avverkningsmetoder, förenliga med varje särskilt för avverkning avsett skogsbestånds beskaf- fenhet, har från ingången av år 1914 tillämpats den principen, att skogsvårdsstyrelsens personal lämnar sitt biträde vid tillämnade av- verkningar, endast då avverkningsrättsinnehavaren godkänner och un- derskriver en av tjänstemannen upprättad plan för den tillämnade av- verkningens bedrivande samt åtager sig att vidtaga de åtgärder efter avverkningen, som av omständigheterna påkallas. I dylika fall, då det ofta blir fråga om ren kalhuggning av söndertrasade och överåriga be- stånd samt uppdragande av ny skog, mången gång tall, där förut varit oväxtlig gran, har styrelsen ansett sig böra lämna sakkunnigt biträde och kulturmaterial fritt. Att härav skall erhållas goda resultat är otvivel- aktigt, och skogsägarna äro i allmänhet icke obenägna för sådana av- verkningar, vilket varslar om att länets skogar gå en bättre skogsvård till mötes. Såsom en relativ måttstock på avverkningarnas storlek angavs i förra årets berättelse skogsaccisbeloppet inom länet, och för att även nu an- vända samma jämförelsetal kan här antecknas: JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 379 År 1911 skogsaccis — 243,378: 82 kr. samt taxerat skogsvärde 12s022,700: 47 KE: År 1912 skogsaccis — 254,790: 45 kr. samt taxerat skogsvärde 12,730,522: 30: Kr; År 1913 skogsaccis — 260,149: 26 kr. samt taxerat skogsvärde 13,002,463: 08 kr. Dessa siffror, i vilka dock icke husbehovsvirket samt försäljningar under 150 kronors värde äro medtagna, synas tyda på, att de årliga avverkningarnas storlek ännu är stadd i tillväxt. Årets skogskulturer börjades i normal tid i början av maj och gyn- nades av ett i huvudsak lämpligt väder under växtperioden. För själv- föryngringen har detta år varit ett av de bästa sedan lång tid tillbaka, enär tallen, men i all synnerhet granen, lämnat särdeles ymnigt med frö. Beträffande de genom skogsvårdsstyrelsens bemedling verkställda kul- turerna hänvisas till tab. 3 till denna redogörelse. I tab. 4 lämnas även en mera specificerad uppgift angående de med folkskolornas barn verkställda kulturarbetena. På grund av till skogs- vårdsstyrelsen avlämnade skogsodlingsförbindelser har under året skogs- odlats 132,34 har, vilket är det mesta, som något år hittills skogsodlats till följd av sådana förbindelser. I tab. 5 lämnas en redogörelse för de åtgärder, som trävarubolagen, enligt till styrelsen insända uppgifter, vidtagit med sina skogsmarker inom länet i skogsvårdshånseende, och framgår härav, att för sådana arbeten påkostats under året ett belopp av 130,954:16 kr. Genom skogsvårdsstyrelsens personal har under året upprättats 177 st. dikningsplaner, se tab. 2, varvid utstakats 175,689 meter diken och för upprensning uppmätts 75,977 meter bäckar, vilket beräknats draga en kostnad av 129,354: 79 kr. Att de genom styrelsens personal utförda stämplingarna, angivna i tab. I, varken blivit så många ej heller omfattat så stort antal träd som föregående år, eller: År 1913 330 utförda stämplingar och 1,844,310 st. stämplade träd, samt år 1914 123 utförda stämplingar och 650,026 st. stämplade träd beror dels och huvudsakligast därpå, att då världskriget utbröt i augusti, just då stämplingarna skulle i stort sett taga sin början, skogsägarna tills vidare återkallade sina stämplingar, dels även därpå, att de förut omnämnda planerna för avverkningar i många fall medgiva trakthugg- ning utan föregående stämpling. I tab. 6 återfinnes en tabellarisk uppställning av de under sommaren utbrutna skogseldarna. Av denna tabell framgår, att tillbuden till skogs- eldar icke varit så få, ej mindre än 44 st., men tack vare den stora 380 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. vana, som man i detta län, synnerligast i Härjedalen, besitter vid skogs- eldsläckning, samt till följd av att eldarna genast inrapporteras, bliva desamma sällan långlivade eller av nämnvärd omfattning. Hela brand- skadade arealen blev ej mer än 274,81 har, oaktat en eld av dessa 44 ensam omfattade 150 har. Som känt är torde däremot sydligare delar av vårt land under 1914 års sommar lidit avsevärdare skada genom skogs- eldarna. På en del trakter inom länet har även grantorkan uppträtt och gjort skada. Östersund den 30 april 19153. O. Hj. Humble JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 381 Bil B Förvaltningskostnaders räkning. Debet. BXPEdOn SOK SNS ELAKT Ove as sek kännde seende kd ena blulasir risks än burk nn os n 1,32 Trycknings- och annonskostnaders räkning ........sse: sees 1,583: 64 KISTA OTIENS KARI Se SS SAS Er rr sla santa lie gtr rd NRA an YGSR Ale SARAS FR T;27(043I TÖTVSTaG OM KOSWDNAG ETS LAÄKDIN PE oso sesu obban eoslker abs rr ennen eb N 2,500: — ASYL ÖJA ET SELL. AGT LTA De spa bt hs 0 sön fras a Birte SEN sys l ÄR REA ER FA NE Kronor 28,856: 82 Kapitalräkning Balansräkning från 1913 ........ Skogsstämplingars räkning BB SVAKTID 2 ASG ATT O fer vå SA oe ae seleld ee joe bl ala e/Sbioleelva srels sla ere RN nine Skogsdikningars räkning Undervisnings räkning SKO SS far ers kr AT SE SN SNR Sas de eek pop elelr riset seigs sades Na 3 Mönsterkulturers räkning ........ RE NE ROR TE 26 SOCKEN Kart OLS pA 0 sed ace vaja Rs ERK Ser ddle sele nr sid ass ria rise nas 5,434: 13 IDIVEnser Omkostnaclers. fAkKNNET sa. nde ses sek sea sans ones ls ske ab Sets sved 3,006: 23 » » » ENN C) UTN AT bg dekl Aes eld L 2003-- Skögsvärdskommitt€ernas, fAkDINS sv. wiskss sas oss sorger fer sälla snusk UTE NÖJNEKTSSTFO LANTA 2 ALSO TA RKDII Sgejs bo eb yes 6 onda ÄT sta Sater re 79: 23 IRÖLValtnin gskostnad erSpraknin 4 --..dasdesss ssd sansade red else dee elen 28,856: 82 FANS KELV BILD & SIKT LT TT Pp sele den sa SR AE sort ae SR: Sen es ER So des 2,005: 23 Balans räkning till 1915 144,420: 59 Kronor 254,338: 79 Balans räkning från 1913 2 SKOPSVALUSaVvpLICCKS FAKTA 4 ss sne nen es ses Skola sen A resten as SEO 131,0TIA83 Statskontorets räkning HRT FÖL STURE DLD Ok see nl es pisten Arte elias ajöss arte lefe fare ola Aes) a SIR aja se Se IE a Balans räkning till 1915 Debet. [DV STANS Dy AR RAS seek Rn ords Ålen sa gt RR KSR kela 4,843: 75 RrÖKlangnin gSanstalten Snr amg vevsrvccssns versa sedlar ser scn ena enes een 340005 Transport 38,843: 75 382 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Transport" 35,543:-75 SKOPSTÖS TaKDLN PE ye sekr a eri [NS SK ER SR e slal sö SFS SS LAN VE FRAN 23,063: 65 TO BES: FARAN Sr Rdr ras fe Eee de br sfr RAS EE RAR 0 Ada ARA RR RR NE 3,150: — ETÖKIAnN gryn & SOS UA KI SA ste slee een el bl ARS a ERS I ERE 133: 30 Tvångskulturers Öraknang: | 4.:.0. as .sss a a Aa Asa ESS RSRRE 301: 48 Syneförrättningars & rättegångskostnaders räkning............ ........ 33: 50 KapitalraknagrNsamtlands: FORD AES RN 67,448: 25 UPp=-C2 -ANVSkaLyD1D SS MLS Kn 2 AL: O a ee Rare STERN SAARENS 8,947: 54 INSEDJÖT SET, NYA CIN «> ösa se dad Raa ve seit gaf RE FE KRA 693: 25 IDIVErse bee bilorers kräkning ssd dad Urs sr ae nea resa REAR 1,707: 39 Skogskutumenska talas ölan det takDID SSE as sa 3: — FEASSANTAKTIIN PN sor 0e skss dee nee ss val NTE SE de Da AR or fasa Sot RR ER Kapitalfräkning för motstaendet skulCler ss 200: — Kronor 144,620: 59 Kredit. Tansskogyvaktaren Es FE: Lisens ses.ee se Kaeser 100: — D:o AIG BTIKSS OT a Re ra EAS EA SRA 100: — et blek ri rige lie SSE 144,420: 59 Kronor -144,620: 59 BIRAC: Skogsvårdsstyrelsens inkomst= och utgiftsstat för år 1915. Inkomster: Behållning från år 1914: TNKASSA Ve sped ers belönar gnissel ker e NESS ASL 05: I2 AND ar kräkning. tan esta EDGES. se ss susse 76,395: 79 Fager: av, SKkOgslrö och tKOEE soon. tess be ss SNS 21072-133205 [Ultestaendej fOrdrin SA dög nsa tot eSANSN 2,400: 64 Beräknade resterande skogsvårdsavgifter för 1913... 7,000: — Beräknad jan delay reserverade tilOlkd beer ue 1,500: — 113,605: 50 Statsanslag för uppehållande av styrelsens verksamhet .............. 1,000: — 3eräknadesskOpsvardsavolileR 4. ss sasse Se Aes sides ne 140,932: 41 » I FEBR OM mA ARE JAR OCR Bot Da bl RCA RAA USS OR OSO NR SDASST OO Kronor 258,537: 91 Utgifter: Skuld: Innestaende MOBMCSLa oas ss eess see ee sstese va see ps seISsenSS SSAERRE 200: — Löner: MÄNS) EMASTALGN I 5 öga css rese bade herre Sa sälar sj else 6,000: — KALAS LÄNET oss rer ST SR SSK TA SR TA SKER 7508 — EAT SLISTET bosse rueda säte sr S ER N ss EE DT AEA AN, a Ber 271050: EVA JÄnsSkO gvaktarel usa, d'OO ps SN 2,800: — Fem d:0o CN RS OJO JMe PP FRE JDS OSA SS 6,500: — Två d:o 2 | 21 OL SKER ER FANS EAS RE AE 2,400: — Två bitr. d:o Av FOOO KIL rek SNR DIR Ia ART 1,800: -— 22,300: — Transport 22,500: — JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport Reseersättningar : FST SST AA EN SER EN RA ARA IR RR Ra a Barre as 1,200: — SRS] STA STADEN e ork sre 6 blef sa LD ES alelle pd alejalr oo ene 3,000: — Länsskogvaktarnas bevakningsreSsOr.............eeeee0-- 5,000: — BKOPSVArnSkOmmOUlE ELAN mos beses er ru NA DR HER 1,000: — Hyra och övriga utgifter för expeditionslokalen missen TINGS (RO a ENE anar oi gogdnd s039v3E NES LN EN NDYNSAGSSUANE NLODSNS YEN SDEDeR ÄT ONSET, SKITVIDAterlel OCH EXP ElSEkA sosse subur agens ease teser Fröklängningsanstalten : SKEAtH er O GI OT ÖL Aes ve rus sate ba feed a nelere sasse Re sg Nee 150: — IFÖLESTAN CATE SK ATVO LÖ brer volts ee kane ole riktas Bes lelela jaa la 300: — SAC dre dSkapyoCchkInv ental Ci... due sp dass vb en spiran sjalva ss SA Bidrag till skogsodlingar, skogsdikningar samt skogs- VALD SALDELENS cr dets hdd ol SN Sr SA ej SERA Rv LL SRA 56,000: — Resekostnader för styrelsens personal vid ledande av frivilliga kulturer, dikningsundersökningar och dylikt 8,000: — Beräknade utgifter för försöksfälten Anslag till undervisning: Lantmannaskolan öre nd SO USKHSU UA GRAN BES SAD SRA 500: — IHOTEIO 2 SKOLAS Sea 5 Sar ae fs) e ses ale a el eels sve ton elda 350: — Skogsvardsförbundet inom. länet Fl ..ssssscssecn scars 500: — INOrnLands skog svardStönbiund- a Aes ses re 300: — (SD (0 KS KSO Rs bs Se SNS FS TA SLE ANA RE 1,500: — In(öRdohrels: a STONER ågdboren sus EsEERE Es OOIdUANNEuc ESS 500: — (FATT SKKUTS Cr er SNR a a a a ef ni sele als Njs e oss sele 2,000: — Skogsvardskurs för folkskollärare, .....-.-sssssdcscn sno 500: — BIEN KÖ pa av Ntle Tatl oss sa sstldndert sets ana osa ere 700: — Beraknaderutsittert för! SOCKkenkartOrDa ol s ses seas sbessesnbssssksknesens Beräknade utgifter för taxering till skogsvårdsavgift -..........0...... Ännu ej lyftade anslag för dikningar: HÖ 200 OM Ars; (TKA FAT för sasse etle Snakes ere 1,255: — LÄSES Ko) (eg ÄRE SER SA SEA fe Sr a ee Sara OO RIDOS 3 BIR LAN tt a rata SR EE alder 4,449: — » 1909 >» pA TRA SNR AR SE ARSA EPLAG SNS > 1910 >» > SAR fe ssd sent HN FIIITOIT > 3 MR JAS ella s NA eler TAN ash ake se a 12,882: — SEKO Te dr de ma BAS RESER LONA 43,7602: — FI TOLS, ch SEN Aregt dt OR AS RIS SD Föra HE Reserverat för diverse ändamål Behållning av frö och kott 383 22,500: — 10,200: — 1,400: — 1,200: — 1,200: — 450: — HO 64,000: — HO 6,850: — JET 2,000: -— 92,701: om 20,530: 91 20,000: — Kronor 258,537: 91 384 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Revisionsberättelse. Över verkställd granskning av skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1914 få undertecknade revisorer avgiva följande revisionsberättelse. I fråga om inkomster och utgifter under år 1914 samt tillgångar och skulder vid årets slut hänvisas till det såsom bil. B. vid styrelsens års- berättelse fogade räkenskapsutdraget, innefattande förvaltningskostnaders räkning, kapitalräkning och utgående balansräkning, vilket utdrag vi funnit överensstämma med motsvarande räkningar i huvudboken. Då vi varken vid granskning av räkenskaperna, som äro noggrannt och överskådligt förda samt behörigen verificerade, ej heller vid genom- gåaendet av styrelsens protokoll funnit skäl till anmärkning, och då vi kommit till den uppfattningen, att styrelsen med omsorg och nit full- gjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka full ansvarsfrihet för den tid revisio- nen omfattar. Östersund den 19 maj 1915. J. Sandén. Eric Johansson. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Av landstinget utsedd revisor. N. Zetterström. Av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd revisor. SAO NR Till Bi JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. il. A. 385 Genom skogsvårdsstyrelsens personal utförda stämplingar och fröträds- utmärkningar samt lämnade råd och anvisningar för tillämnade avverkningar 1914 | | Brunflo | Kyrkås » | Frösö D Västra distriktet: Alsens socken Hallens » Mattmars » Mörsils » Näskotts Undersåkers >» Föllinge distrikt: Föllinge socken Laxsjö » Offerdals » Norra distriktet: Gåxsjö socken Ströms » Häggenås distrikt: socken Hammerdals Revsunds distrikt: Bodsjö socken Lockne D Revsunds » Sundsjö » Sunne » Fors socken Håsjö d Ragunda » Stuguns » Hemman NU UU oe Stämpling S:ma | IFAC) 25 —Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. 12 2,572| 3541 10,011 Bilaga 2. 111,147]) 55,063 Råd och Fröträdsutmärkning SKE ne = anvisning I Hemman | Träd | Hemman Il | NIlTAS SNART NGE Kassan [Tran Si | S:ma | St. | S:ma ||. St; |S:ma | I I 3293 I I | i a 231[352,95 | ES rer I I I | 1050) 1,050] I Fä äl | | | | | || Z | Kn I [| I | | 5 | | | | | Ina I 2 | | AA I | 468 19 FTSE | 468 SS | 8 | I | I | | Il ( 386 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Stämpling Fröträdsutmärkning SE anvisning en 23 dl SE då Hemman | Träd | Hemman | Träd Hemman St | S:ma | St. | S:ma | St. | S:ma | St. | S:ma || St. | Sa | Södra distriktet: | | | BETSSKASOCKEN Suss 18 62,493 | Marby LASSE SM 14,694 Asarne dT eälas sn ln 10] 31 | 32.889) 110,076 | FR Svegs distrikt: | | | Lillherrdals socken...... jä 16,577) I Svegs SÖN VR 4 | 45,466 Ytterhogdals JASSE 21 32,090 | | Överhogdals — » ...... 2 | 24,544| | | | Älvros JE fören Auel md BORT 129,017 | ku Hede distrikt: | | | ; | II | Hede SOCKEN ss 3 | 15,673 I | Il | Klövsjö Ven kecles ses 4 | 48,411 Il | | | Vemdalen 5 | 12 23,692/ 87,776| I II | Summa | 123 | |. 650,026| a | 4,81 1| 1/7 | Tab. 2. Till Bil. A. Genom skogsvårdsstyrelsens personal planlagda torrläggningsarbeten år 1914. I I I | || | | Antal | Länsskogvaktaredistrikt hem- | man IN OPERA MCTS [FIRE TE (GS NR NE de ae ella steel es 14 Höll SE TIN SA teEE br ses bjels ia slels Sola joins NE Sd a 22 Västra » 34 Häggenås » 2 Östra 19 | Revsunds 15 Södra DOREEN Ra aa aja a bf la Se, Sj br ae la 32 TIGA öga SAD te ror del olet Na SS a jet kr SAANG 16 Svegs Fä] FEN OR OSS SEGEL bE a AAAS er 2 Summa | 177 | Diken 22,419 25,925 29,806 25,140 16.139 13,699 22,551 16,960 3950 175,689 Sträckmeter | Bäckar | Summa 17,016 |-39,435 10,925 | -36,850 13,376 | 43,182 9,580 |. 34,720 12,511 | 28,650 | 20681 A5,70M 1,453 | -24,004 | 8,548! 25,508 500 | —3,550 75,977 | 251,666 | Beräknad dik- ningskostnad | kronor I 18,983 | 50 | 14,543 | 05 | 19,117 | 36 18,721 | 08 13,912 | 67 11,807 | 72 15,166 09 15,343 | 33 1,759 | 49 129,354 387 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. u9 s0wejd-2/, 15 o06'z SEXNOTH I 9 AeIeH uaejInmnyY e > Sy offo ejoysjurejd [Nn AeIeH g APIEH or 1e3uesjuejd IL , "usfepwaA I uejoxsjuejd Un Sy er ALIEH 'oxorIg I 12EJNMUNYISUOu IN 0007 APIFH 9 :3y 100 rewReW I uefoxsjurjd IN ALIEH "oguniq I uefoxsjueld [ILL o "ueIeY I I33eJINJNYIISUOU RI ERS AI IAN rel "uajepwaA I uejoxsjuejd yu Fy ooz ALIEH g 'Sy tEffo reuneW I uefoysmurejd [yn ALIeH I "uIAIAO 4YI0 '5y oo ejoxsjurjd I 29$zz |obglzEg'ESz | £0t6 | 16t1g | tEtzEr | — | oLo'bgr |og't | SLe6€ | 8etf6 |orglzoll6g fft4 | Ser JEr1| ewnung — ] I | I | | | 6e' bt a gES'ib oLtz | €St€r || ot SENIOOS Set | Seg 66'9z = g9Eo'Ib or Sbij å | getzI Ez [sz RU sele die be bla fa en ee pa Oster — |ooo'S | SUNSET Kl röstor 2 CEST 4 roa oStz SilGGoS 2 ler lp förses FoAG SELEERA | —— |20NSTT ösa IS S0 o£tof | — |oSg9'001 | — | og'y | €6tz — l|oSo'zI STI FrOE Era a |G) NS Sr NR ol BIPOS ost | — |6b6'bz | — | ortg || ob — | 00£'z1 = /|oskör U| o6tor — | 6bgtzi EN VEM | > ip ry ASA ens setib — |ooL'9g9 | — | offer || octgE — | 000'f = EO ENA — |9004:E 9 — lost 8 | PpunsaaY | | 86fg — 1008'91 | — | 099 I totl = | OR — | 25 6: — | 000'z — | off] ORO RSK ann "cseud3seH orfoz ob9g l4bg'g — lortt | o9tt o5tz — |0zg'I oz'o | otto o9t41 | obg | Lzo'l CNG TS AEA |A RT a SSV ä BIION | | - | 2LtSE — looS'S€ |sEtol ortrr | oor€ | — |] o00o'1€ [SEO 006 | atv — | oof'b || AR LIN [a TRE SK bra 3u[0A | | I I I I | | Stipe a o08g'I ge'b | go'iI | oc: I Be ES | Va olto Ssz'€z 1 008'I gs'+t : I gEtor É zz IE SA deja a ejun sale SN I YET SI fed STA I PI BER DR ESR EE EE AE AG BR IS EA EPP REAR AE | IeH ”s "8 "By | "BY IeH ”s ”s '3y | ”3Y IeH "5 75 i "By | | I I | 1e31e I I | - | er JUeI9) MEL |ueI9| IeL Ie3Ie lues)| TeL |ueIg| Ner | TESIKANULTION KIEL ueig | HEL = P | | PenA | | | | | PeraA = 5; SEE | DINA | DIN | 2 RER Ppeuyrlrag | a -31e)YeABONSSUET 103ue[d OIT 103ue]d OIA 103ueld OI4 zz | (UaILYIJAAL AB SEISOH99) 7 < | So61 irenuel I 199 So61 18 210 | e w uns : nöuwuoyddn wos IarewvjeY Vy "FIOL JB JONNY EPIIBISAJTOA UISJOIÄJSSPIVASBONS AR OPEJIIG TOJ9 Bespiq PW ud mur Cor 388 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I914. Sammandrag av skogskulturer | Antal | Länsskogvaktaredistrikt | Socken och skola deltagande | barn | | | ( Alsens SOCKEN GA SKOLOR rage sne nt Pre RESARE 46 | | | Hallens » 3 | Kall » I | VASEGG” sons moss rs den . Mattmar - 3 | | | Mörsil » 2 | Rödön 2 I | | Undersåker » 6 fos | f Föllinge » I | BOHiNge trees | Baxsjö K É | | Offerdal > 2 | | | Frostviken > 2 NORR Ar td abs see VlrsD | 4 Gårsjö 3 si I | Ström » 4; f Hammerdal » I Häggenås Nas sd csnsen Häggenas »> I I IBG > 3 | | f Näs SNI | RÖVSUMES: ör Ava 9o dar eine ert 14 Revsunds > I | | | Sunne » I I Fors > 5 | Håsjö » I | | Hällesjö RA. ÖSEFÄ Vs even | JUN orodat Her EE | Nyhem » I | Ragunda 2 3 | Stugun 2 2 | Bergs » 2 | | Marby > I ES Myssjö > 2 | SÄTT Ir BÖR os ont 90 Snor oS IR Å : Sunne » I | | | Åsarne > I Svegs » 2 | SSVOLBLe seen slpijetesineieg, sas | | AE å : | Klöfsjö > 2 Linsell » 2 FIOUE RE. de tdev oder | 4 Rätan 3 EA | Tännäs 2 | | Vemdalen » 2 | Summa 72 skolor 1,951 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 389 3 | | SR RADIO | Kultiverad | Tall (Gran Tall Gran | 26 | Anmärkningar I I kg. kg. st. st. | Har | 2,33 = - 75 | 1,66 0,17 = = | 2,75 | a 2,00 FE = | 2,20 I 0,87 TV 300 = 1,00 | 0,98 -— — — 1,20 | = 500 — O,15 | 3150 2,20 1,000 = 7,50 = = 1,000 - | 0,40 O,10 Sv 1,000 = | 0,32 RE = 2,500 — 0,80 0,30 i 1,947 — 0,80 ER FF 500 — O,15 TR = 1,810 640 | 1,55 1,30 = > 1,30 | Fre Fä 500 - | Oji1t — == 1,500 sm 0,33 0,50 = 1,000 AR aa || 0,80 = 300 = 0,60 200 = 400 -— | 0,60 Hjälpplantering. 0,50 är 750 ST 1,20 1,00 - 300 = 1,90 SU 2 TT SA 0,75 d = = 1,000 = 0,60 4 1,70 = 300 = 1,35 bag I = 3874 = 0,90 | = | — | 2,000 = OS : | AE = | 1,500 Z- 0,38 | = 200 - 0,05 / FX —- 1,000 | É Olas | j ; SS | 2,000 = Oj25 ; bre | - 350 = 0,08 | 1 [RA + 500 TS O,10 == — | 5,000 = | —S 2c0 É | 0,50 -— | —=h VER 0,50 | = | — 1,100 = 0,25 | | Ti | = 2,250 | — 0,50 | | | Te | FT 400 | = O,10 | | = | 0,25 770 — 0,28 | | =— — 1,840 I —- O,14 | | 16,84 4,62 36,391 | 640 42,79 | I WL 3990 LANE Sammanfattning av kulturåtgärder och torrläggningsarbeten, vilka blivit av nedan Till Bil. A. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. egendomar inom | Skogsägarnas namn Aktiebolaget Iggesunds Bruk | Bergvik & Ala Nya Aktiebolag] J. A. Enhörnings Trävaru A.-B.| Hofvids Aktiebolag ............ Hudiksvalls Trävaru A.B. ... | Kramfors Aktiebolag Källskärs Aktiebolag Ljusne—Woxna Aktiebolag...| Läångrörs Aktiebolag | Marma Sågverks Aktiebolag... | Mons Trävaru Aktiebolag Ramviks Sågverks Aktiebolag] Sandö Sågverks Aktiebolag...| Skönviks Aktiebolag | Ströms Trävaru Aktiebolag... Sunds Aktiebolag Svanö Aktiebolag....:..........] Trävarubolaget Svartvik ...... | | Tunadals Aktiebolag .........| | Utansjö Cellulosa Aktiebolag! | Wifsta Warfs Aktiebolag Summa | | | Motsvarande slutsumma ! Diverse arbeten. KS ersatt gi asradverr Egg esrenspragjock Sådd och plantering Total markberedning ota År PS = E kostnad | Fullstän- Hjälp- Kostnad | Div. arbeten Areal Summa |dig skogs-' kultur |för arbete Summa odling inb. frö i | Har Kost c Hektar | Kronor Har Har kronor nad Kronor 1914 NE = = = 2 | » 2 Er (pp 30/—-| —I—| 730149? —1" 505170) 1,236119 » ål fl === 28590] —| — |— | , I » | I > SÖ rn FR NN Ord » | I | —I) — = 3/=—| 108/88] 40l—-| —1!—-| 965150]? —'2;736144| 3,81018 | | I | » —| Sal 201481 S53 LS AN rn SSE 229 |—| 4,007 |73| 235 — —|—| 6,001179] —| — |—l|10,00915 I I , 7 25 — - I I I > 70/—-] 652125] —|-| 650/—| 45662/34] —| — || 5.314/58 fn ARD) 159] | a 199159 FA LLLETOO | 640] —|—/ — — |—-| — — =) 640 ? 145 = Teo 1 60 13 |— 150110] —| — |—| 30010 1,170 [40] 9,901 21] 1061—-| —491—| 3,947|/87| —| — |—|13,849]0 > 10 201 | | - 201 | | » 2 120] 33 = 53 lo4] — 281501? 2,716/69) —| + 84190] 2,834/59 > -= 4/—) | 117150) —| — |] 117159 sl ER Er SE RA =E ” 200 |—| 6,084 |78! ? 30 sol —|—| 2662/—-1] — — I—-| 6,706k7 » | [SB] a CBI = 135 |50| 1,362 |] 109 130] 5 R4r202/00] = E 5,564 01 | ] 2,076 |10123,415 |35| 613 64] 774 981 25,081175| —| 3,327/04/51,824/15 rå) 1913] — |—|23,602 94] —I—- —|—-29,343122] —| 361153153,307168 ?:Ej angivet. 3 Frö ej inberäknat. + Gallring. 3 Frö och biträde kostnadsfrit JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 391 angivna sågverksaktiebolag och större skogsägare verkställda år 1914 å deras Jämtlands län. INO ENA Nar Or Am ALIN SRSNA EK )Drent en - $ - Ev SR UL Summa Bäckrensning Upptagna diken | Kostnad | kostnad för É — SEE" ya för törre. | samtliga 2 4 | | Genom | Genom | läggnings- | aber kk Längd i | Summa Längd i Summa SR torr- | arbetet för SORE | | | lagda imp. |bättrad mark | meter Kronor meter | Kronor Har | Har Kronor | Kronor 5 | | | | -13,929 2,352 135 889 235013 : 2,587 | 98 2,587 |98 —48,830 | 10,737 |60 9,495 470204[03]T a ES Al ANSA103 15,993 |82 3,010 | 300 |— — EE — > la 300 328 159 — — —| 1,482 ÖYOP 50:-|— 70 670 | 8,345 1,255 |50] 3,700 1,176 |88| ? | lc | 2,432 |] 38 2,432 |38/ 15,124 | 4,416 |43 23,432 2,962 179 82 |—- 480 |— ins fo [er I1,190 | 04| 424 | 63 |60 22 — — 2? | 2 | | 63 | 60 | 916 173 3410 | 740 |10 10,072"- | Sig ro | a ES ON Tj ra [AR 0 Bea IA 1,640 Og 2,016 526 [15] ”— 1 ca 500 = 690 | 15 | 765: | 15] 3 SANN EL öga ee JEN 2 | | 5314. | 591 — | = -2J= 6,643 1,714 |76| 13 la 85 |—) 1r,714]76 1914 > 126] S500- 220 |— 500 225 |—/| 60 =] 200 |— 445 | — 1,085 |— ät 239 EEE NTE 357. -|901 14,0907 | 2— | —66,969 ä a | 2— +) 21,755 184] 35.604 1921 : = = = = = =S = — | 201 — rnr,630 1,325 |io 15,203 4,288 I92] >» (4G 5,614 | 02 8,448 3,975 407 89) 567 133 [30] c:a 25 = c:a 60 — See faen 658 -8,921 2 — 1,315 EN 2 REN 222) 3 2,505 MENI00 | 225 — LS 5,081 57) ?— ET ET 5306157] 12,013 = LEE ASS 933 [76] ? å 933 | 76 | 933 —37,092 5.531 129) 9,333 2,549 l47| ? | | —7,080]76] — 12,644 165,978 Epok 164,935 ES [ag AA rn a de rn SIS ÖV OR EAS 0:95 — — = — -— — —= — — | 169,110 | 71 | 222,418 w skogsvårdsstyrelsen. ? Till större delen planlagt av styrelsens personal. 302 Tab. 6. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. Till Bil; ÅA. Skogseldar inom Jämt- Brandställets Befintliga Areal Plats, SEv Skoselden SAR till FS då Orsak till etise, nere Den brunad pågick FÖRS by | skogs- Gldens ERS ISSRENGR | gkosens med angivande | elden / tiondedelar, | gicks av o Sr uppkomst medelålder 5 av dess namn | pågick där elden elden SOC y kilometer uppkom har I 2 3 4 5 6 7 8 | | Rödö | Hissmon | 1 km. från | "/, Gnistor från | Tall 0,6 O,8r 150 | Krokom lokomotiv Gran O.4 | 3 | | | | Alanäs | Ring- 5 km. från |?—!9/-| Förmodligen | Gran1,o 5500 150 q vattnet | Ringvattnet | vallhjon | Ström Gärdsnäs | 1,3 km. från | Slutet | Förmodligen | Gran och 0,50 180 | : | Gärdsnäs = Jav juni|dold eid efter tall | | flottnings- manskap | | | | | D:o | Näset | 2,5 km. från |2—!9/,| Vallhjon Gran 0,9 7350 180 | | | Näsviken och | Tall och j | | | Strömsund | löv O,r : i | I i | I | 4 Fors | Utanede | 0,3 km. från Sf Åskslag Tall 0,9 O,15 60 i | | Utanede I Gran O,r I I d Stugun | Stugubyn | 10 km. från |6—H/, Obekant Tall 0) 150,00 150 Strånäset = | | Grano,9 ; | i . I | | D:o | Ströms- | 5 km. från Sh D:o | Tall 0,8 2,00 40 | | näs och Strånäset | Granoyr | 4 | | Stugubyn | | [ISO ROT j Sveg | Äggen | 15 km. från SE Vallhjon | Tall 0,8 2,00 125 | | Aggen | Gran o,2 | I | | Xx | D:o Byvallen | 2 km. från | 18/, Åskslag Tall 150 0,50 200 i | Byvallen j D:o D:o 20 km. från 15 D:o | balls 2,00 40 Byvallen | D:o D:o | 20 km. från AR D:o ball ösa 4500 40 | | Byvallen | | 3 D:o Prest- | 20 km. från YE D:o | Tall 1,0 1,00 200 j bordet Sveg I | | D:o | Överberg | 7 km. från STÅ D:o | — | — — | j | | Överberg I | Die | Do 20 km. från 18 D:o | Tall 0,5 5,00 20 j | Överberg = | | Grano,s (125) : 3 FREY EES PE Lak far lands län år 1914. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 393 k Lena uldeae | Summan av | Beräknad gränsats, t. ex. Ät | beräknad | brandskada | naturlig be- Beräknad | | Hilliela sh gränsning mot | släcknings- oh esiet Anteckningar Se : SKBs TR Sed och släcknings- beståndet ingripande av ; T kostnad | släckni = kronor = | 5 kap m.m. | kronor kronor 5 9 10 II 12 13 I 16: — Släcknings- | 34: — | 100:— | Avverkning övergick trakten för några manskap | | år sedan. Långvarig torka före bran- | | den. Skogsmarken ej skadad. | 200: — D:o ERE 270:— | Avverkat för c:a 25 år sedan. Lång- | varig torka. Skogsmarken ej skadad. 20:—- = ISjö å en sida;| 35: — Sä Ej övergåtts av avverkning sedan långt släcknings- | | tillbaka. Långvarig torka. Marken manskap | | ej skadad. | 400:— |Myrar; luckor 280: — 680:— | Halva brandområdet avverkat föregå- i beståndet; | ende vinter till 8” x 4', andra hälften släcknings- | avverkat för flera år sedan. Marken manskap och | | icke skadad, men vacker granåter- slutligen regn | | växt delvis förstörd. Långvarig torka. — Släcknings- 10: 50 10:50 | Obetydlig skada, släcktes hastigt. manskap | | I 6,000: — Släcknihgs- | —2,275: — 8,275: — Trakten delvis övergången av brand år manskap 1912 (c:a 20 har). Marken betydligt och regn |” skadad å den gamla brännan, för | | övrigt ej så mycket. 220: — | Myrar och 70 290: — Torka före branden. Marken mindre | släcknings- skadad. manskap 160: — Släcknings- | 350: — 13510: — ") Inberäknat 150 kr. för extratåg. | manskap | Långvarig torka. Ej avverkats på | | länge. Marken mindre skadad. 40: — D:;o | 20:— "| 60: — Underväxt i ålder 1—20 år förstördes. 240: — D:o | TO | 310: — All skog uppbrändes; marken mindre | skadad. j 480: — D:o 130: — 610:— All skog uppbrändes; marken mindre | skadad. 56: — D:o 40:— | 96: — Överbeståndet ej skadat, underväxten | förstördes. — D:o 80:— | 30:— Myrmark. Ingen nämnvärd skada åskog. 200: — D:o 160: — 360: — Marken ej nämnvärt skadad. I 394 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. | Brandställets | Befintliga Areal | Plats, där RES avstånd till |Tid, då Ocsak till Dede on skogsmark, FER I ä - Ö S | Pagic SR by RR Gdecé SR i SA över Jose HE med angivande | elden LRpEoGist tiondedelar,| gicks av | medelålder | | av dess namn | pågick där elden elden OCEER By | — kilometer uppkom har | | I 2 | 3 4 5 6 7 8 | Sveg Herrö 2 km. från AS Åskslag "Tall! I;o 1,00 125 | Herrö I IDO IKARD:o 3 km. från 256 D:o Tall 140 | 0,50 125 | Herrö é | | (äEEED:o ol Byn 10 km. från Byn| 19/3 Vallhjon Huvud- | 1,00 125 | | I sakligen | | myc D:o | Ulvkälla | 20 km. från 15/. IVårdslöshet av| Tall ojr 0,50 125 | — Ulvkälla småpojkar I Ytter- | Västansjö | 5 km. från Je Åskslag Tall 0,4 3,00 125 hogdal | Västansjö Grano,6 | | D:o | Huskölen | 10 km. från | 25/. D:o alllo:6F Etac 125 | | - Huskölen | Gran o,4 | I | D:o Känne TOR fran Soi D:o | Tall Tjo 4,00 40 | krono- | Floörs by | | | | park | D:o Viken 10 km. från Ya D:o Tall 1530 | = = Viken lag | | | Älvros Lång- I km. från 5/5 | Kringresande | Tall 1,0 3,00 40 | | skogen Långskogen tattare | Lillherr- Åsen 18 km. från AR Åskslag Gran I,o 4500 40 dal sen | | | E | | D:o Östansjö | 35 km. från | 2/6 Genom ris- .| Gran1yo | 4,00 40 | | Östansjö bränning | | S | | D:o D:o | 35 km. från | Någon| <Åskslag | — — - Östansjö = | dag d. | | 18—18/ | | | 5 | | TI:ON En 35 km. från |Någon D:o | — I — = | Östansjö dag d. | | | 1318/ å I D:o D:o 35 km. från |Någon D:o — — = I Östansjö dag d. | ARS | D:o D:o 35 km. från |Någon D:o | — — = Östansjö dag d. | | | SE | | | D:o | Klubbnäs | 20 km, från |Någon D:o Tall 1,0 4.0 | 50 I | Klubbnäs dag d. I | | 1818) JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 395 Medel, vari- Summan av 3 genom elden be- AR I ned gränsats, t. ex. Beräknad beräknad | brandskada naturlig be- LSE bragdskada | å hela skogs- iran 6 LAS], släcknings- - Sö Anteckningar | beståndet inträffande regn, kostnad och släcknings-| I 6 ingripande av kostnad släckningsman- kronor skap m. m. kronor kronor 9 10 II 12 13 | | | 40: — | Släcknings- 40:— | 8o:— | Marken ej nämnvärt skadad. manskap 5; 1 | | 20:— | D:o 40: — 60: — D:o | — | D:o 160: — 160: — | D:o (myrmark). I I 20: — D:o 40: — 60:— | | | I I | | | 20:— | D:o 120: — 240: — | | | AO | D:o Gör 100: — I I I 480: — | D:o 60: — 540: — I | = | D:o 3: — 3: — Släcktes genast. FOOT D:o 100: — 460: — | 360: — D:o 860: — 360:— | D:o I 860: — | | | | = D:o | — Släcktes genast. Hudiksvalls Trävaru-| S I bolag bekostat släckningen. | 1,000: — | = | D:o | — D:o. 22 D:o — D:o. — | D:o - D:o. 640: — | D:o 200: — 840: — Marken ej nämnvärt skadad. I I 396 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. | Brandställets Befintliga Areal | Plats, Ex FA ENN då| Orsak till Fereke, SER Dentbiygnd pågic | Töres y | skogs- |) dens NEN SV | (EO, Öje oaene med angivande | elden tiondedelar, | gicks av o Ba | uppkomst medelålder SA 3 | av dess namn 1 pågick där elden elden RN d | kilometer | uppkom har 1 | 2 3) | 4 5 6 7 8 | | | Lillherrdal] Olingdal | 20 km. från | Någon — Åskslag Tall 1;0 | 4,00 50 | Olingdal = | dag d. | | 18—18/, | D:o Orrmo | 7 km. från | Någon D:o | allla 15,00 50 Orrmo dag d. | | | | | 1318) I | I | 7 D:o | Kyrkbyn | 11 km. från | Någon D:o Tall 1,0 5,00 50 | | Kyrkbyn dag d. | | SEEN I ER: | D:o 6 km, från | Någon | D:o Tall 140 | 0,50 50 | | | Kyrkbyn dag d. | | SA I | | | | UED: | Högen | 4 km. från |Någon| Vallhjon | Balansen = 2 | | | Högen dag d. | | 113218/ | | | i: Hede | Långå | 1 km. från | !/, Ovarsamhet | Tall 0,8 | ORSA 35 | | Långå | vid gärdes- | Grano,r | | stängning Löv 0,1 D:o | Sörviken | 8 km. från 178 Åskslag Tall 0,9 | 35500 CM Se Sörviken = | | Gran oy | D:o Hledes 1-6 Rkm: rand sea D:o Tall 0,7 240015- 1) 28 | | Hede I Gran 0,3 | SN) | I Linsell | Linsell 5 km. från | 4 D:o | Tall I;o 2,00 So | Linsell | | | I I | I D:o | Ransjö | 10 km, från | !8/, D:o Tall 150 | 2,00 40 Ransjö | | Rätan | Rätans- | 10 km. från |18—25/-| D:o | Tall 0,6 15,00 36 byn | Rätansbyn Gran 0,4 IDG I IDA LT SVS ten SE D:o Tall 057 | 12,00 40 Bryngelhögen Gran 0,3 | | | Tännäs | Kärring- | 5 km. till |13—19/,| Vårdslöshet Tall 0,7 | 6,00 | 120 sjön | Käringsjön | av fiskare | Löv 03 | : | Vemdalen | Kyrkbyn | 6 km. till | 27/, Åskslag Tall 0,7 | 0,10 = | Kyrkbyn | Gran o,3 I I | 1 TE SS Ule ROSTA EE RA SR NS 44 eldar | | | | | | 274,8 | JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Medel, vari- | SYRRA | Beräknad |genom elden be- | I s gränsats, t. ex. & beräknad brandskada naturlig be- | Beräknad bena å hela skogs- Sea AL släcknings- Fe sg SER 5 | Anteckningar | öka inta Hand a reg Föskded och släcknings- | = ingripande av | | kostnad | släckningsman- kronor skap m. m. kronor kronor 9 10 11 12 | 13 640: — Släcknings- | 200:— | 840:— | Marken ej nämnvärt skadad. manskap | 2,400: — D:o 200: — 2,600: — D:o. I | | $00: — D:o 160: — 960: — D:o | I 80: — D:o 80: — 160: — D:o. | | I | — D:o 20:— | 20:— | Obetydlig skada å marken, : | 40: 50 D:o 17 SAO 58: — 220: Släcknings- 252:— | 481: 50 Ingen avverkning på senare åren. manskap o. | Långvarig torka före branden. ÅA begränsning | c:a halva arealen uppbrändes mat- mot myren jorden. 140: — Släcknings- Uj 315: — | C:a 20 år sedan sista avverkningen. manskap o. Skogsmarken ej nämnvärt skadad. regn 70:— Släcknings- LE KOB 210:— | Avverkat för 3 år sedan; ingen nämn- manskap o. värd skada å marken. I begränsning mot myren 280: — Släcknings- 59:50 | 39: — Avverkat för 15 år sedan. manskap | 1,239: — D:o 227: 50 1,466:50 | Avverkat för 10 år sedan, Marken | icke skadad. | 1,360: — D:o 175: — 1,535:— | Skogen delvis nyligen avverkad; mar- | | | ken oskadad. | I — D:o 36:— 36:— | Marken ej skadad. | — D:o 28: — 28:— J|Ingen skada å skog eller mark 17,750: 50 7,273: 50 25,024: — | Summa TABELESAMMAÄANDNRAG ÖVER SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS VERKSAMHET ÅR UIOTA Tabell 1. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- personal och skogsvårdskommittéer. vatten.) S Och ombudsman. 7 Samt två expedition sbiträden. Enskildas utmarker inom |2 Elle | = | | = S 5 | respektive skogsvårdssty- [>3la tila 5 | 3 re FA z | relsers verksamhetsområden [en 455 z Fäsleds fällda Ä 28 5 iF i å I 09 00 El Bla EC SN EEE I Landstingsområde | Total |Procent av Produktiv| Kd ie > : 2) 2 > Zz. | adl 225 &l 3 | areal | områdets | skogs- 5 ala a les RA ETSI | | hela ut- | mark |2E/B 0/0 JE IE = | hektar |marksareal| hektar 5 SAN 3 NEO 5 |A äv | | | IN I I I Stockholms Jan acc: äl | 10 0 | 410 | Uppsala | -280,364 | 85,6 209,930 | 1 | — | — —I 11 31-301 7611 86 Södermanlands 354,314 84 261,417 | 11 —I—- |] - I —]) 21 211-61 189 Östergötlands — > 543,000 88,25 1533,000 | 1 Il —|]— | — I 11 —] 51 55 1 39 1149 Jönköpings 731,543 | — 541,342 | 1 1 — | — | — |-1 — | 81 60 I114 1126 Kronobergs I 1 | I -— 1] 21 40 | 52 1:83 Kalmar läns norra | | 1 | | — | 3| 21 32135 d södra -. 526,614 | 93 | 315;024 I 1 | Sl=1= 1-1 51 11=165 Gottlands län . — | = — 1l—-]—-]—]= 1 5 | 91 I 91 Blekinge 202,808 | — | 112,570 | 11 —-|]—- | — EE | 2] 5121 | 32 Kristianstads 600 018 = | — — 11 1-1 —]| 31131 28 144 | Malmöhus : 473,091 | = — 1 = RN ER | Hallands RN 291,740 — 66,485?| 1 nl fed j4+1] 22 1 38 | 86 Göteborgs och Bohus län 339,000 — 213,000 | 1 3l— | — 11 —1 551 90 | 78 | 78! | Alvsborgs MaRa riset ne | -850,402 — 1 680,380 | 1 | — I = ]--1 — 1] 6 1103 |118 [222 Skaraborgs | — I — — = a RE 3 | 46 |113 1260 | Värmlands 11,390,9605] 95,3 = 11,210,563] 1 1|]— 1 —-1I- 8 |118 | — | 87 Örebro r 579,227 | 90,— 434,420 | 1 | — | — | —-| — | 41 20 | 36 | 59 | Västmanlands» .... ...| 398,187 | — 296,793 1 — |— —| — 5 | 26 | 51 | 68 Kopparbergs » (utom Särna o. | | | | | | | Idre). 1,840,250 | 84 1,370,409] 17] — 1] = |] — JAH 1111 | 94 | 33 | 46 Bärlelor se ee = 2 EES EEE Västernorrlands län . ,238,758 | — 1,902,944) 1 2j— 1 — | Il — | 10 | 35 | 60 | 63 Sjämtlan ds) cs ereesssnser 2,135,952 74 1,800,000] 1 | — |]=— I — I Il = 19+21 12.1 58159 1 Varav en för tvenne socknar. 2? Ljungmerksarealen ej inberäknad, 3 Under en månad på våren. 4 Med skogsmark. : 5 Utmark enl. Värmlandstaxeringars terminologi (el. skogs-, hag- och mossmark, men ej berg, vägar och För Stockholms och Skaraborgs län har redaktionen själv infört i tabellerna de uppgifter, som funnits att För övriga län ha respektive länsjägmästare godhetsfullt själva ifyllt de av skogsvårds- styrelsemötet år 1911 fastställda tabellformulären. tillgå i berättelserna. TABELLSAMMANDRAG. I"/18zSel'/e861'5 99S'S$| o16'z I Ggi'g9] oS9't I bzg'z| o€l'z | L6+$'9] PEOfg | Sgb'zi o1£'91/'/;806"b1 41g'S | YSt I go6'o1 "/sbebfzi z16'€| vgS'z €££e'v| IPEz 159'z| Lvp'z UIYIJA | UIHIJA I -sBep | -s3ep -3uofH | -SueMN UIYIJASBEP | epurAuy es — = Je9'Szz — — — [org lz€g'€Sz || — |£0'6 16" 18 — — Irstrse — loo6'tzi | 00912 = -— — |ootG — IS2'S91 2 — föesSloml — NN 1000:2 ozz"0o6 — sg'ig1 |SStgev — lostzgr lestbbb6rl — SE beoierer josersov ul Er zomtlesleror — Sof ge ogL'9z — I o— 00g'rog oob'z46 || — | E'zrv ISttoct 9'z6 — |5'g85 leo — — ooS'tbi o00't6 — | St961 |S'S61 | — gEb |irEgtrlo56'6 006'6z — o0z'964 |006'685 I — | 6:489 | I'S'6 EES NG 001'067'1 — [stef Iset6bb Isgt€S5 | — | SborElgz9'6 — | — JoStieE'Elooottgz'nl — ritGzErruSE6 gbr eo] — | 008 |595'68+r — -— oS9'161'€£|SLS'6z€'z|)| —- 6 spe — |9'SS1 |se'Svz oS9't9g'I SE NS -— S9 | — |oof'6r — — — |ooofosi |oo4'681 | — | — |E9€ — UFOLENE — N|OOAETT — — o00'614'1/|000'Llz4 | — + € EN AS ie Molo — — o0£'16z |oor'SHrT | — | 9 S Fa GAR NAS FT ön) = | pen — | S'P6 17E ISz9'z | ookfoor |ooStfr Joog'S61 JoSrfErz I — | GG IKE ET Gr jeg DESK — — o0o5'S o00'£$E | — €8I'I — IgetzvS |sotS6911007'$ 0009. — — Jooz'64g |oot'zrz'Sl| — |S2'SEz |59'8Éz — dsetzvz Irri6zzilLoS'6S |SLUPblr | OSE'EEz looSt99 lo0g9:z99 | — IsstzpE lo6tzS5 be | 901 lott4z |ooS'6 001'9 oo6'1t |o00'918 |ooS9fSgg || — JortES Jost9$ zt€/ |62tEr |Lotolz lozSf6€i|SLP'Ig |09g'55 o0o06'g84 loSg'ggr || — |Ltg4 ItltI =— ISst9g opt/ SP — — = =S —- = -— på | | | | Iey Sr | "S IS ”S | "IS "By | "By BY 1ea1e | juaqeare I peraa ueI e uerI ev sn RE femen |a 2 er ASA | AC ATCI | UeID | HEL eg EE PR Ne | muynydfel(H apeloysug ape[oASuOD | - | 1ea1e Pelpossoxs 1ojue[dsgoys epuesuy O1jSBONS JUBAUY Eri | Ile 10€ Sell o€z 8Å1 | 899 I 908 19b'€ gzL'I I£1 | 218 14 L9z z91 bvzg +56 £o9 loser spuepuwef | ""sue[ SPUe[IIouISSEN | vå SBIOQaAED) | «> särqreddos « spuejueunseA | 4 o1qa10) | | 4 Spue[wIeA Es 4 STIOQEILAG ”sug[ SBIOQSAIY lugl snyog 490 sFroqaior) ; FARK SPUe[[eH | 4 snyowren 4 SPeISUeHNSIIY | 25uUN4 | VvIpoS 4 4 eiIou Sue| IEWJEY 4 sä1I2q0uoOIY | 4 säudoxquof | « — spuepo3ransO « spuejuewaapos | 4 ejesdd a suw[oqx201g | I | apeswmosdunspuet :3urupaj] seusasjoskjsspieasBoys JIopun epsonn Je3UNpos3oNS SFNLGENG SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. 400 'Burgyuejdsdoxys , —) I8Stvll 195tLlg, |. Sei == 85tpul vorExgT I TT = — Joltge I — 100 See ST « spuepwef — — [BEtgblil z6z = = == = = a NERE NTA = — |FSISE [WAS TR erna SUR] SPUB[IIOUISISEN — — ISttofbel VIE je VASS ETISET — ARA Ga foköad RR 4 — såroqajarg — JlESt4gg ILStEo1€) 689 (JES OB [FOYÖ SIT og ae fl = I [PSieR FU ESYRReSN | SelE aseen « sämgqreddos =- f52'z91 Loge] — — ISetgg1|SE'gEf1] — je —- — = S9fgz0 I [ök CON Rd 4 SPuejueuwnseA 9'gbI == IStgg1'1] ocz — -— — — [00t9$ — og$S | eb 952 OMEGA ae 4 01310) — get Irtzgrs! fot — | — BISLel— = = MESESGST INSE = OSEPIAN KLERESNN ISO re a SPUue[wWIeA — — | bPg0'zl g99t => — = = = = SOL Re = — OG KOOKAR Fia «4 — SBIOQLILAG set l69 lt st696'€) E€gbffl Stek) — SOS PIESSENESF OT | EG OSAR Ety4El —— JEetGggte rotel sug[ SBIOQSATY gi | — S1g8 | gest — | — Sr lor es) — — | —- — Igbreal — 008 |gz4'1lsurfsnyog yo såroganor — ISof€gz |ze'vE — | — = = — | — [Sotger Irö'gg I blir || — | 9551 IgetSbz == 4 SpuelleH | = SF on bid IR Sa Fr ER Te Fr NTA -— — | Se SR « snyowreWN — = => = = — = == TK EO CN lr CLS br IA (0 SR FER ar 4 SPejsuenNsSIIY = z6 14 = lf -— = SS = = z6 5 ra REA sug ULPIT £6 — QUE Ske — =! — — = SONG 11 £6 — 682 |L9z BvIpos 4 s — gOTT Org | SAEl BESS 8 =- | SLE OO ST — | S'b6 TES AST vIIOU SUB] IEWJLY | Si Iretee 9861] 916 = — | oob (FN — o$ 08 ITS UEKSS STA SKO SISTA SRS 4 SBIIq0UOIY — fget119g IS8tEroz) L96 KODEN NNLEe RSS = SBETO — = |iBetePpst SONS6OET IRSORA a sa 4 sgudoxquof — =-IsetS6v IreteLo6rl €S9 — | gbz | vbbl os | — => = = = UNSEELvel KriGTe KOR « — spuepo3anso — -- 60) ISEN) = — loftggb | gT — | — | get le pEtof | 0ofgor loltlle | 181 < spuejuewsapog 6o'g41 |öLtybE lortgögr: 86f jpg8tborlostireltlteger zz — — | Sz€ logr I6:t€L |62t€€1 lL'tolz | 912 « ejesddn = — | — = — - ISEt1oT | 6'LV6 | g0z = — SA rlbä =E Sueg[ swWwIoyx2018 I I | | 1e4 | Te Ieq Ieq | Tey 1e4 Te Te IeY IeUY Iey Tey I o1e3r JIe3e [F917 I uaqeare | are3g ES FOÖNLE SE as HoLcsLe frans Sal [F927 I uaqeare a1e3r para INA | opaof |-npoy| ep | P2 I npoy | PH FRED mn | paof ePH RADE RUP SST TS Fa SA PA -ÅN ePH JL, NPA | I -AN LSI I 10.2 1097 | EE råg M IP1UV II npaY TR KLANEN EN dre drelH | [SET AE SE ISA 3 ? mängden | anmädrelk | apesmosdunspuet InynydfelkH FREE SPEARS 25 SOT I a fr nen or te ADA NSATeN I UPXIJAPIwu I UPAIJApPauu Bero MR x SUIS|IIÄISSPIBASFOXNS UPIN) | SUISJIIÄISSPIBASBONS PIN Sutupaj eyyonp [ERSV ASIATER 5 F 7 SUJS|IIÄISSPIBASBONS IIpuM utupaj ePppptup suasfarlisspiressSoys ur 2 I 'ZurposBoxys pJIoJn MJIPW Ppjysua Be UJWwWOY WOPaUUEY SPUJISSJOJÄJSSPIRASBONS III HV 'E 19Q0 v < d TABELLSAMMANDRAG. 401 j o .” -”- . -. : Se Tabell 4. Åtgärder för spridning av kunskap i skogsvård, -- - ——-r— - —<— -— > - -2X< ?z----—— —— ——— —— DD — = X=X< =nnouv-==============""""m z FR | Föredrag eller kurser för s Ullared q Spridning av skogslitteratur ATS | ERE å Landstingsområde EÅCI 2. EE o = 2e 3 å ä. Antal | Antal : 728 | 9 5 >> EN 5 SE: BE 3 SS skol =5R 3. 5 ER Annan litteratur fs : SS 5 3 bar HERRE 5 | ] Diverse | Stockholms Lä? (cv cr 1! 1] —-)]— — -— — — — || häften | I Uppsala » 3l—-]—-]=-] — 2 75 | -2,000 80 — | 2,000 ex. Södermanlands » ala 1 ER 44t] — 10 12 264 => 200 | Sylvans skogsbruk, Dybecks ; | | Skogsodl. Tidningsuppsatser. | Östergötlands — >» = OP UN — a än 400 200 500 ex. »Om släckning av | hå | | | skogseld>. | Jönköpings CM Räprefrnee EE RS fr IS a — | 81 | 3,415 500 — | Ungdomens skogsbok, Dy- I | | | | I | | | | becks skogsodl. Kronobergs Bj sekdaskaer se ER Syr 2 ses AI ESI600N — | 150 | 150 ex. Skogvakt., 1,000 ex. | | | | | | | Dybecks, o. 200 ex. »Om | | | I | släckning av skogseld,» | Kalmar läns norra fe PÅ lö fr = lll 1 30 790 — 100 | | >» > södra NE EEK = 700 = - | Blekinge län .. —| — —| 20 | — - Ti NA s2AT -— - I Kristianstads » .. | ES SEI lr =) = 500 -- almöhus » | NE NER -— — | — Hallands SYNT SA Ve | —| — 1 — | — | 1,571 | — | 100 Göteborgs och Bohus län ...| 13!) 61! —| 1 4 | AN 143233 = — | Diverse. Älvsborgs Jän tee KA 4 —- 1 —- 2 == = = 400 | — | 500 ex. Div. formulär. Skaraborgs » —| 4) —-l = == UR ah on = - Värmlands . AN EE RE NLA ES a I al 150 | Örebro » Il Il —] —| — — — 12: 0 — |-2,133;]]' 200 —- | Lovén s, Dybecks Skogvakt. Västmanlands HA — 3] —-]— 901. — 2 | a [kl — |1,880 ex.| | Kopparbergs AO [SN a SE a 3 — | — I 161 | 6,6501 1,000 200 | 50 Skogvakt.,50 Skogsvännen,| j I | | | | | | 6,650 Dybecks Skogsodl. Gävleborgs RA deal, fe 33 —I — £T| I III | I — 100 | 20 ex. Handledn. i skogssköts.| | Västernorrlands » 27) —-) —| 1 5 | — 19 1 136 | 3,327 | 2,000 136 | 145 ex. Handbok i Skogs- i JAR | I II | II skötsel. 22 ex. Om släckn. | I || | av skogseld. 2 ex.Julins oo. | | | | I | | | Hallers handbok. Jämtlands ANV BG EL 1| —I — 84 t.| —lI 3 I T2-IRIKOSE | 2,200 -— 100 ex. Skogvaktaren. I 1 Skogens dag å Valborgsmässoafton. ? En plantörskurs under 14 dagar samt 4 mindre kurser. ? Dessutom en skogsvårdskurs om 6 veckor. + Länsjägm. undervisar eleverna vid länets' 3 folkhögskolor i skogsskötsel under 1 vecka vid vardera skolan. I bidrag ill nämnda skolor lämnas dessutom tilll vardera 200 kr. Ett stipendium på 60 kr. har utdelats för genomgående av kurs vid järnkon- torets kolareskola. rd .” . Tabell 5. Åtgärder mot skogsavverkningar. I I G I Z | ONS FER Undersökningar | STATES | Avverk- Landstingsområde = avvedealngsst | enl. $2 i skogs- | ELSE On | nings- | Rättegångar - 2 I skogsodlings- — | trakter | vårdslagen = | förbrudelses förbud | | | Stockholms LAR 28 + 150 6 25 — 4 Uppsala » 184 4 | 15 (2)! 3 Södermanlands > 82? Z( 4 — 1 stergötlands = >? = = = — 2 Jönköpings » 6113 | 7 24 — 3 , Kronobergs > 288 | 1 | 406! | = 2 | Kalmar läns norra 1763 I id | 21 | - -— Ka » södra . 15 | 0 15 | 0 4 Blekinge län . 10 — 8 I — = Kristianstads » 29 — | 14 | — 1 | Malmöhus » — — — — — | Hallands FAT ; = I 1 61 = = | Göteborgs och Bohus län : 33 | — 6 — -— | Älvsborgs Jän ss ; 5075 | il — — — | Skaraborgs » 148 | 6 14 1 2 | Värmlands » 134 | 1 19 | 1 2 | Örebro » 39 13 19 4 — | Västmanlands = » 63 8 71 — — | Kopparbergs » 372 1 50 - | Gävleborgs » — 27 16 — 7 | Västernorrlands » 38 19 17 9 5 Jämtlands » 21 2 15 = 1 I Kvarstående sedan föregående år. ? Besiktigade avverkninvgstrakter. ? Ej alla avgjort lagstridiga. 4 Skogsodlingsförbindelser. Beskrivning av kalmarker. 26 Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bilaga 2 402 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tabell 6. Bäckrensning, dikning och markberedning. or Markberedning utan vidare | Bäckrensning Dikning Skopsvärdrälgid Med bidrag av |Utan bidrag av|| Med bidrag av | Utan bidrag av Med bidrag | Utan bidrag av Landstingsområde | — skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- skogsvårds- SRSERER skogsvårds- styrelsen styrelsen styrelsen styrelsen VORE styrelsen EL styrelsen I s | Kostnad | [ostnad Kostnad Kostnad Kostn. Kostnad | meter | FEN | meter | kr. meter Kr. meter | Kr. har | Kr. har Rå | | | | Il | | Uppsala läns......... = SI 30:030) = EES I fo AE | Sega = | Södermanlands läns | I | 305555 RE = 39 = : | Jönköpings läns cn) — la | | [EESe | Kronobergs läns ...| | 15,030) 1,948,35)| — -- | = =1nA = — , Kalmar läns norra = — — as — = 1,399,20| — 1,905 I — -—- | — — Göteborgs och Bo- I | I I II | ; ? USTlOTS ko cevo ons ks | 0 Er AE 288/ | | | = Alvsborgs läns ...... | — — | 4,594 643,34/ — | ÅN 17;273| 3,080, 58) = = | — — i Värmlands läns ...| 78,693| 8,496,69| 68,479/9,617,85| 567,009 110,178,58| —131,542130,656,10)| — = 1 — = E Örebro läns ........ | || 35,327) 4,296,7e| — 49,000] = | =!) = | — = JR Västmanlands läns] — | — INIÖ | = nn | 80,52) — SETS - Kopparbergs läns..., 27,089| 3,039,49 54,288| — || 184,960; 41,591,s7|1,119,635|] = — SO) IRIS = | Gävleborgs läns ...| 67,148|15,848,52 — — | 144,853 58,876,78 = | | | Västernorrlands läns 136,938/19,379,69 = — — I 865,007 184,315,22 sn | — — | — | — — | Jämtlands läns ...... 304,8091 46,721,35 424, 63,60)! 375,055, 99,476,98 1,482| 670 = — 1 2,076,1 |23,415,33 Tabell +. Fröklängning, | ESR i dj Under.ärn | IMedelutbyret le kB ehAlln ne | | z [I kottar från Under år 1914 inköpta 1914 utklängt | av I hekto- av kottar | | E | föregående år kottar I frö liter | till 1915 I Landstingsområde | = | — - SEN AON | | | & | | Medelpris | I | 3 | Tall | Gran Tall Gran. | — per hl. - | Tall | Gran | Tall | Gran | Tall | Gran | hl. | hl KILA | ÖRE GR RU ke: [0 a a on ene | a Er NER Uppsala läns ... il — | — |1,871,;8 |3,114;8 |. 4;69 | A;87| UNIESTOE 0,65 |1,703,2 |1,411,5 Östergötlands läns .. 1 CEO7A NR 254, 113550 |1,236 | 5 155" |. 15747010- S15u HOJS8n | 0531 ESS2 911 Jönköpings läns .. 1 = = 14,454 1 T40IESis7 TS 2:6037 | T5222 0,59 0,70 1|4,013,29] — Kalmar läns norra .. 1 101 | 244 | 766 | 681 | — - 550 | 547 | 0,63 | 0,63 = = » södra? | | I | | I | -- — — — Blekinge läns «........e.s. = SO - 305 — 156 — | SANN lå fd = , | 1 — — 939 15,9 | — — 358,1. 4,51 . 0;s8-]. 0,28 — — SÄ ÅAISTSE er dets ns ake I > 21,3! AS 3 72 6,7'| a | 0,31! | MR for EL Älvsborgs läns..............- 2 | 171,73|1,173,511,340,6811,797,45] — — 647,6] 1,820,38| — -— 35,55 = Skaraborgs läns ...........- D = | — 16,602" |1,657 — — | — = |) o—- -- — = Värmlands läns, ..,..'s.s.c. 1 |1,634 |1,090 |5,061t 2 — | 3,608 | 5,184 | 0,6 | 0,54 | 6,332 | 2,400 (Örebrodlanskees s fs 1 | EE EOS SA en rel ENIET | B85r 258 K0:ss UI = Västmanlands läns ......... | 1 |2,030 |1,313 |3,068 |3,192 | 5,46 | 2,70 | 2,225 2,003,5) 0,54 | 0,46 | 1.000 | — Kopparbergs läns .........| 2 |2,894 |4,688 |6,573 |3,352 SAR | 2,215 | 5,043 | — | — |5,920 | — Gävleborgs läns ............ öl 466 = [11,363 328 SA OS | 1,652 140 | 0,55 | 0,40 | 8,842 = Västernorrlands läns ...... 1 ln | - |3,532 — SR 404 —- — — 1,714 | Jämtlands läns «..........-- 1 12,166 | 17 11,094 11,465 3:50 1, , 1 1 L2,50011-1,482 0,69 0,73 700 = - 163,6 hl. kott, fröet ej avvingat. ? Samtliga skogvaktare klänga i sollavar; styrelsen övertager sedan detta frö mot reducerat pris. > Kotten utbytt mot frö enl. särskild överenskommels2. + Bergtall. > Klänges delvis hos skogvårdsstyrelsen i Jönköpings län och hos frih. Alfr von Essen. "By S'ZL HRBUOQ BUIUPPE[PUO PIA 2 BA —£L'/1 HMEUCQ BUPNLIUO PIA a IET'T Tc0'z| — | 9'Pl | 96 SE RLM fr a SALE |A) = VU EAS ORD = |=Jeseritletrsrn] — |338'61 28/08E |" sur spuepuwef | cIE c6T'€ Lt EL hang RS CE EEE ERA | — ESS SE äre = |. rop | | | 0'€8 la'pLg'elsu PUeIIOUINSEA | €LT (ATG 4 ES RE OT | EC FA gl SE IA I) TAGA |8'zLF| — | atg | storp| ofer | atv || Ovt | 5 = 00 [2'988 |" soej sSi0gajuen | ocf'z | cec'ej — | sco'r) s'occ/— | st9) €£ | = Jörel rtel = | osv oro I IT | er0:) Steel — | os9't) eracsnm sä1aqreddoy | SOp'I | €ILT) — | sostt) — sa Li | 208 la'0€ | or | — | "ts | 285 | | 6L0'z| Szz'z| — | sr | c06'6|sue[ spuejueuwnses +0€ UTGE I BAIA KOL [=] £'op | ter | -- | £9 | €£ | — | Su "TLL AR SS BODEN = = 852” | ösege | ers I Erp sue| 0ag90 | | | | | | | SH — I — I — |—]| FSS) 8008) = | ss 668'g: surt spur | | | = | | Gr |8iL Fer | = = = ske RES 8456 frotors | — IFstorglirigelle ll = I | OI|S'9ST r'gec) — ÖT — fen je'sas |—|e'0c8'1) oto) — | Sz0'8) <'Is9 - SS il (GS NES = FUL IEA a ol — |=—= |s'0. | & | sur fostor jaser |=) — = ISS RN FA NAGON SER | SV rs fail] Ing | ÄN fe [RS LSE [Ma rätsn n. =- UNG = = = FR. far] öra NA SR STA Sj 808 | FIG |9ArZ]FOGE KET = AR HE RA (ECE Se kr | = fn AR ENE TA I I = | lo ORO GS IREAG TE | = = 9€ [LERA | 9106 er ER FE = = =) — | "”suel snyowrey | > = ra | — I | = 9 | YAI EE an fe KA IC) 08 er OST = = ESt Re """sue| spejsuen 13 | ec SET Eg EN ESA | FA ge | 9] ON SER EN i SA OR | Ost | Sör FOS I—]| = Jeg SUP[ uNrjaj4 | DOE | ATT a [EE | SE 2 GD AG RA rn | AG fr LÄG AL es AS | FLODA | ner | BST: SE (EES Are ER epos Kaj g'cIv I +'899 | — | 8E CE SA ET SE a ke FR OR ER IE - — I-) sl oss I —- 1 se I Om Jexou surr NS 0ZI'T Sn) E NS re fr! = CA at SEO TEA let OSAR |080'T|04STTE KO TG | FAS oe 001 su s1oq0u0ry | TLL I AA fa | OPI | s'ocn]— | s'gr | Torl|es'g | 19 | 18) — |s3tsec EH EA | 2 INS = — |—|8'8pö'Ise'cze |s8'g |er'0r | STOP |” suep FE0LTRAto fi € | 008 | Puro sttl och | fc |- | — | — | Oc: EPt] op = | TPE | €SSl ST 909: | POL |2916 GEN GLEN LPA EE 9R | Z0c'I] surr spueposinsg | 1081] -s'z | 191 | e'0 o5'Lpl| a'ter|— | FRA 8'g | 026 5'9L = JAE:EG [895 | 9:98] —S 00É: |99'07: 1 008 I=1. — ERE ste] spue[ueunapos | — fase'sce'thst'sct) — Jos'ge [arost = |28'621|89'15 1 02105 GJ ElGE I NE a fr es | = 916" | — los'6g Ise'06€ snennnn sur ejesddn | FA ST RN fr kel | = | zz FSE a 15 fn Aa me gr Ka an - | ::> suel stjoyx001g | | | I I I I U I ES SES ST Ge a El er a SAS EES EE RS LEA RSS NERE 2 a EA rea SLE RR NAN SS EA ER | IT "BY vn ERS | IS 2 K Fy SN | apentosSunspueg S161 | sud I sners | 1010XS Bwupaj ua Jä SK a 2 Sea 3 SET ST | SAD [SR SES | $16r 01 1doyuj SE a FN ru[[eqad | 9 HESIOA | ox senuepnA | 93 JUPAUV 03 JugAuUy | 7 om 28ueppQ” | weg Sotueyog "OJISBONS 8 -MN?Q2T SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. 1 Försålda till självkostnadspris. 2? Dessutom 50,000 !/, tl. pl. försälda till annan skogsvårdsstyrelse. 404 Tabell 9. Skogs TAG | TROR TS ; | Använda plantor till skogsodling under Plantor, utlämnad | Antal | Plant- | skogsvårdsstyrelsens ledning elle Landstingsområde plant- | skole- | . i Mor lsreal | Oomskolade Omskolade | j Oomskolade | | RS ES fr RS DIS ss | Bars | Tall Gran Tall | Gran | Tall Gran | | | é I I Sto CkB Ols ans sense ER = = == = Ta - i 932,200 701,02 TR SALAS a Ars nsA | 5 5,5 ingår i följande kolumn 106,900 — 50,30 Södermanlands läns ......... 2 2,76 885,000, 816,000) 41,900) —6,100! 15,460 263,000/ 132;006 | Östergötlands läns ............ I 8395 662,600 664,500/233,350 174,475| — 59,507 7 AES MODKÖpings läDSju.s.sscessjss os 15 5,68 15,242,700 879,200 — | 76,000 5,200 1,000]| = KTONODETES ANS) > sa esna skön | 3 1,00 | 353,000 5,500] — ET | a SÅ | Få Kalmar läns norra ............ | 5 1,5 | 166,000| 140,500) 13,500 — | I400 27800 92,900 almar vlans; SOA .----. «scser | 10 2,00 1,134,700 = | == 1154,657) — samtliga BIEkIng CAS) «on srnneleörfel eter rel) 2 4,00 | 164,100/ 236 700 ER ra — 25,000"] —40,000? IKFIStlanstads Ja0S] ss. ss abe Jat = 350,000 — -- 50,00] 5,000| 427,000 1,719,008 HWialmobhusuläns; sosse ess | 4 1,00 = = | = = Ga = ==" iFfallands läns: ......sccccoobecke 50567 ar 1,864,650 Göteborgs och Bohus läns... | 3 | 5+7 & 6,010,790 Alysborgsiläns «s.s..cssssn | 13 | 3:35 121053,150/1,639;700] — — |. Si034[2,229,850 1,692,050 SKATADOLESKLANS sosse reds 2 [ | Se LAN a | FN TR Få FE ; Värmlands läns t..tcsscs.beses 3 1,3 | 589,900/ bea00] = | 29,900] SATA = (Örebro JäNS:. so... c=. soc sne | 3 | 454 | To RETA = = SR 94,000] 144,40 Västmanlands läns........:... I | 2,5 | 972,400) 604,800 — | — 26,780|] — — Kopparbergs läns ......«..... ES | 2,00 465,936| 213,030] — fa = - Gävleborgs läns ............... I 1,00 g90,220] — 2,600] — = | — | 122000]: — 6,00€ Västernorrlands läns ......... | 4 = = = | 41,600|124,900] Tra | EFT 3 fämtländs:läns:.:.s..s.sessers | 10 0720 253,832) 640) -= = ENN = ill nedsatt pris Försålda plantor gratis (till gängse pris) Omskolade Oomskolade Omskolade Oomskolade => | Diversell— er ATi -IDiverse - | - Tall | Gran Tall | Gran | Tall | Gran Tall Gran | | | — — (| 22,125) — — — — | — 1,000) — 1,000 1 1 I 1 1 | ,560)] 75,765/187,6302$0,700) 239,550 15,285| 54,672| 27,90111,239,000/1,717,500 670 läge 40,000] — = Her 1,350,000) 739,000 515,805| 697,700 99,900]154,420) 59,507 932,000 1,477,000 144,200] 172,000] — -— 12,700) 4,181,000 2,064,000 — - — | — | — 1,500,000 1,000,000 56,200 61,000] — | — 2,490] 380,000) 490,000 = = = — — 1,595,000] 60,000 41 5,000) 50,800 — — 1,100 7,912,000 a => = = — |I3,590,000/3,600,000 — 100,000]| — 8,300] — 589,000] 3815,000 1,154,991 13,431,832 1,589,600 Rae TG 95,000] 291,900] — | 9,750] — |7,445,500/3,444,500 - — | — — — 1,695,000 tall och lönade 415,725| — 1,525/ — |I1,770,000 4,645,000 racsksrerd — — | — 310,000) -930,000] Ma | Les | = 2 PR NR 650,000 100 = 23 | ENA VE | 2 = —- | — — | NSL | — 150,000/ 100,000 124,900] — | — [32,000] — — |4,000,000/2,500,000 2 = As = 23 | EO SS = 350,000] — 20,000 Blanterade utan ledning af skogsvårdsstyrelsens plantör. + Och diverse plantslag. TABELLSAMMANDRAG., Behållning av plantor till år 1915 405 Omskolade | Diverse Tall Gran 178,300) 440,600/651,670 30,000 37,200 272,000/1,138,400) 30,500 1,600/ 257,700/139,500 — 67,000] — 27,000 125,000] 7,200 — 40,000] — $4,700! S0:000] 110,000|11 si00G| 48,500] 198,700] 34,000 260,509 735,700 20,950| 23,956 1,966,500 gran | 4,000 | —58,000) 40,500/ | | 2,250) 15,000 I 35,000) 33.000] I 9,000] 2,000 406 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1914. Tabell 10. Skogsvårdsstyrelser Inkomster. I I T 7 | | Bid I Skogsvårds- Ersättning | Landstingsområde Behållning | IRS | avgifts- > Försäljning] för biträde | Räntor från NTM 2 medel, av frö av skogs- öch SS g | Hushåll-| under år och vårdssty- | diverse 2 Ck Staten Lands- | nings- | 1914 ut- | plantor relsernas | | 3 | sällskap delade personal | | Kr. Kr. Kr. | Kr. Kr. Kr. | Kr. | Kr. | ff RN | Stockholms läns . 4,263.58 | 5,364 = 3,500 | 18 412,69 | | 12,020;35 1,352,50 1,046,18 | 45 | Uppsala läns. 8,677,38 | 6,455 | = 3,000 | 19,217,61 | 3 274, 39 | 100,90 2,344,10 | 42; Södermanlands läns — 6,864 | 2,500 | 1,000 | 19, 415, ,52 31 880,25 | 656,50 457,78 | 34,7 Östergötlands läns 6,324,98 | 7,246 | 5.000 800 | 42,412,82 | 17,650,12 | 3,027,30 | 1,430,69 83,89 Jönköpings läns 5,321,81 | 9,683 5,000 | 5,200 | 47,349,23 | 2,955, 50 — | 6,742,127 || 8223 Kronobergs läns . 36,773,54 1,500 — | — 33, ,831,96 — — | 1,981,97 74 Kalmar läns norra > 10,486,97 | 4,137 1,000 1,000 30,147,37 1,580,55 784,02 1,153,90 | 50,28 | » 3 SÖTA Eesopscss 33,290,s3 | 3,318 — 1,000 | 13,994,16 2,215,36 4 — | 1,072,66 | 54,89 Bleka gel lans sv.soesnsade 7,697,13 7.601 2,000 | -2,400 4,557,— 795,50 — | 982,92 | 26; Kristianstads läns. — 8,910 3,000 | -3;000 | 12;123,18 | 924,92 4505 | 89,65 29,49 Malmöhus läns. 2,094,48 5,637 |, 1,000 1,000 1,735,43 | 519,50 = | 127,54 12,119 Hallands läns . 749,55 | 16,275 | 10,000 | 5,000 | 4,445,60 ”B30310 EL | Göteborgs och Bohus läns — 2,054,21 | 20,367 | 2,000 —18,000 3,187,05 3,096,90 -- | 90,58 46, | Älvsborgs läns ....... — 9,683 | 10;000 — 460,425,25 4,072,09 297,30 | 1;485,63 | 71,96 | Skaraborgs läns 6,445,68 | 7,273 | 4.000 — 33,455,44 9,032,65 476,— | 17,081,74 79,014 Värmlands läns. 15,477,58 1,000 | - — 143, 707, 13 | 22,972,44 005,— | 2,800,52 | 186,562/ | Örebro läns .. 52,857,00 | 8,092 | 2,200 | 2,800 | ÖA ,058,88 | — — | 989,86 | 93,997 | Västmanlands läns . 508,66 | 10,138 | 5,000 2,500 26, 890, 60 | 10,721,64 — 54 ,313,702 110,072 Kopparbergs läns. 90,084,874] 2,318 I 500 500 92,022,s3 — — | 70,62 | 185,495 Gävleborgs läns . 90,072,76 | 1,000 — — 91,888,— 5,608,e8 |” 721,— | 5,889, 94 195,270, | Västernorrlands län. 62,499 67 1,000 | = — |134,864,79 3,792,37 779,94 8,553,04 | 211 1489, | Jämtlands Eh Saras ders | 115,881,26 1,000 | 1] => [135)112510 7), 15737 507 2,415,65 6,226,20 | 261, ,372,28 1 Brist FN 1913. > Lånemedel, 3 Inbetalda lån m. m. + Därav fröklängningsanstalt, kott och frö 86,642,25. 5 Tabell i. Skogsvårdsstyrelsernas tillgån Tillgångar. på . I | TLandstingsområde | Kontant | ögnen | | S Skogs i | eller z Inyven- Fastig- oc | på bank Diverse | Outdelade tarier | heter outklän; | personer | skogsvårds- | kotta | medel | | Kr. | Kr. Kr. Kr. Kr. FR a Al Nasra | T Stockholms läns .. 11,022,45 | — 444,21 = 1,090,10 | = | Uppsala läns .. 2,709,76 2,004,55 -— 3,623,75 | — | 16,98 Södermanlands läns 1,789,40 | 7: 914,06 — 3,725,26 3,116,90 | Östergötlands läns 12,068,40 2,791,72 — 2,500,— | 3,800,— 25,948, | Jönköpings läns J0,81: | 795,82 | — 4,299,24 10,893,33 29,717, | Kronobergs läns 28,557,58 | 20,75 | — | -1,226,79 = 9,900 Kalmar läns norra .. 30,455,12 1,065,21 | = | 2,191,17 9,775,— 8,345 | » södra... 16;146,65 |: 1,756,72 -— 2,424,56 | 3,800,—! 1,094, É | Bleka läns. 7,974,60 | - — 3,182,24 | — | Kristianstads läns — | — — | — | — I | Malmöhus läns =- — — — I — Hallands läns ........ 667,27 — — 1,921,24 10,667,87 | —-7,799, Göteborgs och Bohus 10,99 281,08 — 1,400,— — | — | Alvsborgs läns..... 1,894,18 | 384,95 | — | —3,487,10 12,000,— | 9,651;60 Skaraborgs läns — I — = | = = | SJ | Värmlands läns 21,888,83 | 51,60 — 5,000,— 32,000,— 54,500,— | Örebro läns... 18,661,381 | 735,59 | 359,62 | 2,192,37 | 36,462,69 12,439,50 | Västmanlands läns 1,118,43 | —7,897,84 19,020;— 7 1 "145200 28,000,— 38,140,— | | Kopparbergs läns 5,890,35 |. 57,185,18 -— 9,607,20. | 25,799,03 2,872, | Gävleborgs läns . 6,138,55 | 58,58 — 11,756,82 | -35,200,— 16,577, | Västernorrlands läns | 24,911,47 | 2,205,80 | — | 4,813,40 | 31,247;95 49,446, Jämtlands läns,.......... a .«.--) 76,490,91 2,400,64 | —-8,500,00 5,948,03 34,000, — 26,213, ! Skogsmark. ? Härav depositionsbevis och deponerade medel 4,300,22 kr. vd TABELLSAMMANDRAG. Utgifter. Bidrag |Avlöningar | Skogs- | Dikning | för = och rese- Litteratur Övriga Inkom- in- Summa |lodling och | och skogs- |ersättningar och | omkost- | Summa ster Summa Äöterna plantskolor | bäck- | ivårds- (utom undervis- | nader | över ut- | rensning | åtgärder skogsod- ning I gifterna | | ör lingen) I | | Kr. Kr. Birsta a Rör ll Kr. Kr, | | 45,949,30 || 14,804,01 — 15,240,60 | — 4,882,24 | 34,926,85| 11,022,45 45,949,30 | 447 43,032,38 9,048,41 — — | 11,625,70 | 721,67 :21,636,60") 43,032,38 — 43,032,38 I 34,774,— || 14,555,33 — — 12,101,26 3,013,72 | 4,167,33 | 33,837,64 936,36 34,774,— | 83,891,85 || 17,664,85 = — | 17,016,83 | — 928,30 36,213,48 | 71,822,86| 12,068,40 | 83,891,86 | 82,251,19 || 30,292,29 20,— 2,380,60| 13,638,35 | —2,759,87 133,089,27 | 82,180,38/ 70,81 82,251,19 | — 28,721,37 | 1,948,35 | — | 10,444,95 1,139,80 | 2,046,88 | 44,282,35| 29,805,12 74 087,47 | 50,589,s1 || 11,277,038 | 1,399,20) 1,381,32) 13,720,52 | 495.583 | 1,560,74 | 29,834,69) 20,453,12 50,289,81 | 54,890,65 || — 8,027,02 ="| 759,75). 10,170,— | 227,57 |10,073,75 | 29,858;09| 25,032,56 54,890,65 | - 26,033,55 | 4,571,73 — 8,624,68 574,59 | 1,105,71 | 14,876,71) 11,156,84 20.033,55 | 70,65 | 37,468,40 || —6,102,68 = = 10,733,21 = 13,072,08 | 20,632,s1) —7,559,438! — 37,468,40 | — 3 218,30 — — 5,562,87 = 635,30 — 2,697,48 12,113;95 591,86 | 44,525,50 | 26,914,68 | — = 11,400,— |» 369,10 | 5,174,15 | = — 667,37 | 44,525,50 | 18,70 | 50,914,41 || 27,051,59 | — - 11,970,90 | 9,599,68 | 49,222,837 — — | 5,87 75,789,34 || 48,126,96 — -— | 22,710,19 2,036,58 | 2,915,61 | 75,789,34 — 75,789,34 | | 79,014,49 || 53,950,28 = — LISSA 345,55 | 4,102,735 | 70,135,95)| —8,878,545 | 79.014,49 | 186,562,69 || 66,681,33 | 51,402,73 oo 29,739,07 1,568,02 |15,287,71 1164,678,s6| 21,888,s3 | 186,562,69 | 93,997,24 2,964,85 | 4.285,41 560,27) 13,274,23 683,41 | 1,853,97 | 23,022,14| 70,375,10 93,997,24 | 110,072,60 || 14,263,76 = | = | 21,258,26 2,910,14 |70,522,01 3 108,954,17 1,118,43 | 110,072,60 | 185,495,82 || 32,722,87 | 15,230,66 — 0,347,10) 25,100,— | 3,594,38 126,228,98 |109,223,99 76,271,83 | 185,495,s2 195,276,36 || 85,358,71 | 30,621,49 25,980,76| 34,126,17 2,529,30 |10,515,38 |189,131,81| 6,138,55 | 195,270,36 — 15,008,48 | 70,571,03 —3,769,77 34,069,30 7,862,73 |55,296,43 |186,577,74| 24,911.47 | 211,489,21 261,372,28 || 4,117,88 | 55,453,—] — 22,175,— — 4,803,06 |31,868,— |118,416.44 141,955,s4 | 201,372,28 ,69 kr. till kottinköp. 6 Lånemedel. skulder den 31 december 1914, Skulder. Skulder Till Tillgångar lantor Summa rer Summa Till bank diverse Summa över Summa tillgån- personer skulderna garna Kr. Kr. Kr. , 12,556,76 12,556,76 -— — — 12,556,76 = 30,773,92 30,773,92 = 4,6069,69! —— 4,669,69 26,104,23 30,773,92 14,984,25 | — 14,984,23 — | — — | -14,984,25 14,984,25 58,040,— = 58,046,- = 93,06 | = 57,946,94 58,040, — 50,274,54 | = 50,274,54 2 | 5,000,— 5,000,— 54,274,54 509,274,59 39,705,12 | — 39,705,12 — = - = — 43,684,70 = 43,684,70 — 10,231,;60 10,231,60 33,453,10 43,684,70 25,222,64 — 25,222,64 — — -— 25,222,64 25,222,64 11,156,s4 | = 11,150,84 = = = = = = 7,559,43 — — = I = = 27 — | — | = = I = I = — 38,792,53 | — 2,091,86 | —36,100,67 , = oh ER = | 1,692,07 426,63 | — — 2,118,70 2,118,70 | = > 41,751,73 - 41,751,73 6,000,— | = 6,000, — 35,751,73 41,751,73 119,410,43 = 119,440,45 = 461,88 5 118,979,15 > 119,440,48 70,851,08 = 70,851,08 — 475,98 475,98 | — 70,375,10 70,851,08 101,885,27 | = 101,885,27 52,000,— | 23,000,— 75,000,— | —26,885,27 101,885,27 , 101,354,08 | = 101,354,08 20,040,— | —5,042,25 | 25,082,25 | 76,271,83 101,354,08 | 129,731,s0 | - 129,731,30 = = = | 129,731,30 120,731,30 117,546,64 = - = 2,294,3v 2,394,39 | 115,152,25 117,546,64 153,553,03 — 153,553,03 | — 200,— 200, — | 153,353,03 | 153,553,03 SKOGSVAÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 914. 408 —"T08 —"pEL'9E —'691'9P O9LSL'FP 12peu1soy euwuns | -Säuraydejs peuyenag I —'S08 —'6€L'II | —'606'01 | 08:z68'S pewsoy | FILL —"S66'PT —'SL0'S9 —"000"08 e:3 —'0S£'61 100014 22pur1saq -SBOYS Bj BV vpeyspuviq peuqrelrg =E -wuson ff -13A0 WOS "NIBWI T8'FLC 0s'p9 Ila "aenuw20sllaqe: UlISISLej vp IHysIES 1Ätjua VuUIepIasFONS 10J asja10Fopar Av TvutasjaNrIag I I3purSeJjUt WO INISIA SJIOLUS[IIÄISSPIVASBONS JISTUaS JEWWESIOY (a 19s[JIÄISSPIGASFONS 8 HE WOUFTIIEP 'FtPumSINjo av l9qer vuuacT TT | 0198 90'Zz5'z | +8'zs0'I —'S0P 09-191 29'6pE LAN | SAT w3unf | —"ppT NN MM DIDNE KA —'0ST 'IYWo 9'9aI —'S1 | —'000"€ "IqWo L9'FOS —"000'1 "WO 08'zZclI 5916 —'005'T "Pjwuo PP or ST 203424 i oaatsddn (4 pl? AB SNR -SBOYS [By Puma vo fulleA uadeAmflyg ENE meg Soman bsoouesY 1J4YSOISPIEA apuesansnT BILIeI2 Furu Surlssapier) Suuoriqssol EPO Sudueiqsng SuopajssurmordssoH "JEPI2SBONS Swooeiq3an fY "0 SutupaAS JR FUN TG AAA MN SILES PAL ST ETEN "USA E ISIOYS "1J 103S1UD) peu33Aq & epraAspid ATIOWO3HO] UTI I103StUN) 2eppasBoys jeluy OAS EN 2 spuepuwrf seesesensegentt « SPUBJIIOUINISEN | « s310qaArr) | « säoq1eddoy | « Spuejueunseg | « o1q210) « SpuejuarA feretasernnnnner v SBIOQBILAG | jaenenenennnn sum sB10qsAly "=" suej snyog 429 säroqarnn | sesasennenn narr Og spueleH | sbecsdbone sen snyowjeW frrsnnnsnne renar "oc SPeIsurNSNY seasesarennrernner ERINNENA seeesunl — spuemon | VIPOS « « vIIOU SUP] IVUJEN « sT1aqouo1y | « säurdoxquof « SpueposmsnN « spuvjuewiapogs « vejesddn Nargeas ser NSU RB] SWJOYAINVIS osgunspusT er Qug SKOGSVARDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1915. BILAGA 1. Statsrevisorernas berättelse för år 1913 rörande domänstyrelsen. Vid årets början dispo- DELAt KAPA «ccs ss Efter avdrag av andra än domänfonden till- höriga medels netto- BULSÄD OG sor nsosssoa öd Återstår vid årets bör- jan ett enligt huvud- boken = för statens domäner = disponerat KAPA AVI ones. Drages härifrån 1912 års överskott av rö- TelSen jess ANA Sena Uppkommer såsom vid årets början verkligen disponerat kapital... Tillkommet disponerat kapital: Statens skogar 10,000: — Inven- tArler:. LYO52trSI Disponerat kapital: 205,993,978: 78. 763103 205,230,784: 97. -9,961,040: 17. 195,269,744: 80. 200-277: 31. Under året lyftat anslag: den 3 april Överskott av rörelsen den 31 december .. Avgå under året verkställda inbetalningar till statsverket: 195,470;:022: 11. 800,000: — 10,324,644: 15. 206,594,666: 26. GETT FJ UR (LG Aa [SEA SR SARA red ABF or Sr AA VR OR 1,500,000: — GLENN Sep Gem be Tra oc berikas. dar 1,500,000: — (En OOKTO BETYNsE t Srerts RaRER AN 6,000,000: — 9,000,000: — Vid årets slut disponerat kapital ............. soc ie NO: 197,594,666: 26. Under året i medeltal disponerat kapital :....s.smo.eecesmssn 193,320,022: 10. ! Avtryck ur Revisionsberältelse ang. statsverket för år 1913. . Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. Resultatet av rörelsen under året: Inkomster: Statens skogsdomäner ... 14,961,786: 94. Statens jordbruksdomäner Köpeskillingar för mindre kronolägenheter -...... Ersättning för vissa av do- mänstyrelsen förskjutna Pello ppar Eee en Driftkostnader: Domänstyrelsen ...oe.-....-. Statens skogsdomäner .. Statens jordbruksdomäner Köpeskillimgar för mindre kronolägenheter .......... 1,790,066: 3 37,000: — '8,299: 80. 16,797,153: 07. 206,218: 6,050,774: 16,711: 8 2. 6,472,508: 92. (ÖNETSKOLI. ASS ONS SEC Gö RR 10,324,644: 15. utgörande 5.34 procent å det under året i medeltalet disponerade kapitalet. Det disponerade kapitalets användning: vid slutet av år 1912. I verket bundet kapital: Statens skogar........... 128,922,363: — Statens jordbruksdo- MANEN oss se OL ÖNS IENGINGIHSE sccooodrogss art 7870: = Säger 190,018,628: — Kapital, som ännu ej tagits i bruk: Kontanta medel och 100) 40080 0123 RR sg AE 5,251,116: — Summa 195,269,744: — Ökning (+) eller 1913. . : minskning (—) "131,577,872: — + 2,655,509: — 59,747,539:— —1,269,756: — 269,247:— + 190277: — 191504 6557 NOV 6,000.008:— + 748.892: — 197,594,666: — —-+ 2,324,922: — ER För att visa nettobehållningen under år 1913 av kronans utarrenderade domäner hava Revisorerna låtit upprätta följande tabell: | | | Utgifter: | | | | Summa |Nettobehåll-| Arrende- Avkast- | Till avlö- | Resekost- | avkastning | ningen av medel. ningar. ning åt |nader vid | och ut- arrende- | | domänin- |domänför- gifter. medlen. tendenter. |valtningen. IE] DE FT FYR I | | Stockholms län! — 96,085 36) 21,255 83] 2,000/- 2,480 135] 25,736 18] — 70,349 18 Uppsala > 77.865 les] 27,716|30)] 2,500|—)| 2,181/|94| 32,398 24] 45,467 42 Södermanlands » 133,920 !28| —24,389 26] 2,600|—!| 1,418/64| 28,407 |90) 125,512 138 Östergötlands » | 248904 15) 56,112/19) 3,000|—| 5,6521|s5) 64,765 04) 184,139 11] Jönköpings » 108,172 13| 12,160 731 3,000 |—| —3,877 |04] —19,037 77 89,134 |36| | Kronobergs » 40,273 |12| — 2,840 64 2.000 El 2,927 136 7,768|—| — 32,505 112 Kalmar » | 113,275 77) 32,683 13] —1,800|—| 3,4838 12] 37,916 [25] — 75,359 152 Gottlands >I — 7,806/85| 1L702/— —= Hl. 238135) 1,940135 5,866 |— I Blekinge SÄ BORIS 00110 :a ALA | 46810] — 468/16| — 24,930 93 Kristianstads > | 207537 14] 41,097|57| 3,000|—| 3,584|26| 47,681/|s3| 159,855 31 "Malmöhus » | 424,108 10] 78.093 26] 3,000 |—| 2,638 |59) —83,731 |85] 340,376 55 Hallands » 44,248 oa] 13,599 48] 800 l—] 507 20] 14,866 |68) — 29,381 |33 Göteborgs och Bohus > | 101,265 42) 44,979 06]: 2,500 = 5,377 |45| 52,856 |51] — 48,408 |91 Alvsborgs » 70,194 [54] -25,127 [22] -2,600 |—-| 3,213 lo2] 30,940 124 39,254 130 Skaraborgs » |. 299,073 [38] 88,295 141] —3,000 |—| 4,881 103] 96,176 |44 202,896 194 "Värmlands > | 384149] 6480] 1,0001—-) 158917) — 9,069 17] —29,345 02 Örebro > | 75,482//92) 12,400 67) 1,400|]—] 137352) 15,174 19] 60,308 15 Västmanlands » | 86,700 89) 30,983 44) 1,300|—| 5,121120] 37,404 64] —49,296 125 Kopparbergs Sy srtiB640) inet ON Nb 67 =) krk NANNE Gävleborgs > | —-6,424 65)... > 5231—- — TÅ 641 12] ' 1,164 12] —-5,260158 Västernorrlands » | 800 —' EE = = 800 |— Jämtlands > | 4,483 I30] — 1,074 a VEERESENA AE 476 |31] — 1,550 lea] Västerbottens EE a LR 63 Isol 7 Summal 2,238,699 |75| 522.235 !30) 35,500 |—| 52,211 '48 Sida Under de senaste årtiondena har frågan om förvaltningen av statens skogar i hög grad tilldragit sig såväl Kungl. Maj:ts och riksdagens som ock den därav intresserade allmänhetens uppmärksamhet. Att så skall vara fallet synes helt naturligt med hänsyn till den betydande del av statsverkets till- gångar, som representeras av skogsdomänerna, och den avsevärda inkomst, som från desamma tillflyter statskassan. Den uppmärksamhet, som riktats på ifråga- varande ämne, har emellertid ofta nog tagit sig uttryck i en mer eller mindre Skogs ning ungen. RY SOS skarp kritik av de grunder, enligt vilka skogarna administreras och deras avkastningsmöjligheter utnyttjas. Såväl inom riksdagen som av skogsintresserade personer i tidningspressen och särskilda uppsatser hava dessa frågor diskuterats och olika förslag till förändring i nu rådande förhållanden på området fram- ställts. Åtskilliga av Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer hava jämväl behandlat hithörande ämnen, och vad särskilt skogarnes avkastningsmöjlighet beträffar, har densamma varit föremål för en ingående undersökning av den s. k. första försvarsberedningen. På grund av ovan angivna omständigheter hava Revisorerna ansett sig böra innevarande år ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om förvaltningen av statens skogar jämte vissa i samband därmed stående förhållanden; och hava Revisorerna 1 sådant syfte, fördelade på två avdelningar, företagit resor inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, därvid Revisorerna sökt att genom omfattande färder å åtskilliga kronoskogar såväl med skjuts som till fots erhålla en så noggrann kännedom som möjligt om deras tillstånd och skötsel. Den ena avdelningen har på sådant sätt besökt kronoparkerna Fågel- berget, Miltallberget och Stenhällan inom Täåsjö revir, Långsjömon, Simsjö- landet, Avasjön, Almselelandet och Torvsjöån inom Åsele revir, Vojmåsen inom Vilhelmina revir, Gultjäl inom Junsele revir ävensom i sammanhang härmed den till Dorotea kyrkoherdeboställe hörande skogen. Den andra avdelningen har besökt kronoparkerna Aggberget, Renträsk- liden, Stryckberget, Aman, Mulltjäln och Svartberget inom Degerfors revir, kronoparkerna Skovelliden, Rämen och Pauliden inom Södra Lycksele revir, kronoparkerna Bocken, Aborrträskliden, Grenen, Löparen, Kittelforsheden, Räv- liden och Mattjokberget inom Norra Lycksele revir, Jovans och Gunnarns kronoparker inom Stensele revir, kronoöverloppsmarken Abmoberget inom Sorsele revir, samt kronoparken Skatan inom Hällnäs skolrevir, 1 samband varmed avdelningen besett åtskilliga å dessa kronoparker befintliga flottleder. Under dessa resor hava Revisorerna åtföljts av två på skogshushållningens område särskilt sakkunniga personer, som tillhandagått Revisorerna med upp- lysningar i skogstekniska frågor och av vilka den ene sedermera biträtt Revi- sorerna med bearbetande av det under resorna och därefter insamlade materialet för bedömande av förevarande angelägenhet. Revisorerna hava härvid sökt bilda sig ett omdöme om resultatet av den avverkningspolitik, vilken man är berättigad anse såsom uttrycket för de prin- ciper, vilka tillämpas vid skogarnas indelning till ordnad hushållning. De första i detta avseende utfärdade bestämmelserna äro intagna i skogsstyrelsens cirkulär den 29 juni 1867 och den 18 maj 1869 och voro gällande, ända tills de avlöstes av föreskrifterna i domänstyrelsens cirkulär den 28 maj 1902. Be- NAN stämmelserna i detta cirkulär åter hava upphävts i de delar, som äro stridande mot föreskrifterna uti samma styrelses cirkulär av den 15 maj 1912 med däri genom skrivelse till överjägmästarna i de tre nordligaste distrikten av den 3 juni 1913 och cirkuläret av den 17 december samma år verkställda tillägg eller förändringar. En närmare redogörelse för eller granskning av de äldsta, av skogs- styrelsen utfärdade bestämmelserna torde i detta sammanhang sakna intresse. Dels avsågo de förhållanden, som voro så vitt skilda från de nu rådande, att det är svårt att bedöma deras lämplighet vid den tidpunkt, då de utfärdades, dels torde giltighetstiden för skogshushållningsplaner, som upprättats med ledning av dessa föreskrifter, uti de flesta fall snart vara till ända, varefter det är att antaga, att nya, efter förhandenvarande förhållanden bättre avpassade planer komma att upprättas och tillämpas. Om Revisorerna sålunda anse sig sakna anledning att närmare diskutera innebörden av dessa äldsta föreskrifter, är för- hållandet ej detsamma, då det gäller bestämmelserna av åren 1902 och 1912. Även de förra av dessa hava nämligen ännu en högst väsentlig betydelse för och ett i många avseenden bestämmande inflytande på skogshushållningen å stora delar av de norrländska kronoparkerna, och detta ej blott i så måtto att de hushållningsplaner, som för närvarande gälla för många kronoparker, hava upprättats med ledning av bestämmelserna i 1902- års cirkulär, utan även med hänsyn därtill att detta cirkulärs föreskrifter rörande sättet för be- räknandet av avverkningens storlek, såsom ej upphävda genom 1912 års cirkulär, fortfarande äro i kraft. När Revisorerna nu till behandling upptaga dessa cirkulärs föreskrifter, förbigå Revisorerna de rent tekniska detaljerna vid de yttre arbetenas utförande. För Revisorerna har det naturligen varit av huvudsakligt intresse att söka bilda sig ett omdöme om det resultat, som enligt cirkulärets bestämmelser utförda avverkningsberäkningar lämna, och huruvida de sålunda funna virkes- beloppens uttagande synes motsvara skogarnas behov av avverkning, d. v. s. huruvida genom en till detta belopp bestämd avverkning den till ordnad hus- hållning indelade skogen kan antagas komma i åtnjutande av den skötsel och vård, som av skogstillståndets beskaffenhet påkallas. Skulle så ej vara för- hållandet, blir följden ekonomisk förlust dels nu genom att virkesvärden för- störas, dels i framtiden genom minskad produktion. Innan Revisorerna övergå till att med exempel belysa, vad Revisorerna i antydda avseenden iakttagit, vilja Revisorerna ej underlåta att påpeka, huru- som de i 1902 års cirkulär angivna grunder för beräkning av avverkningens storlek, vilka, såsom nyss nämnts, fortfarande äro gällande, varit föremål för en ganska ingående kritik. I korthet anse sig Revisorerna böra redogöra för AT dels de fastställda beräkningsgrunderna dels den mot desamma riktade kritiken. Bestämmelserna i 1902 års cirkulär kunna sammanfattas sålunda: att avverkningsbeloppet skall beräknas efter den s. k. normalförråds- formeln, enligt vilken detsamma erhålles, om hela virkesförrådet divideras med halva omloppstidens antal år, att emellertid i beräkningen endast skall ingå den avsättningsbara delen av virkesförrådet, att vid omloppstidens bestämmande tillräcklig tid skall anslås för för- yngringen, att, därest skog kan befaras av ålder eller annan anledning taga skada, om avverkniogsbeloppet bleve begränsat till en enligt ovanstående grunder funnen storlek, detsamma kan förhöjas "under villkor att förslaget därom grundas på vid taxeringen gjorda undersökningar och i övrigt fullständigt motiveras”, samt att gallringsvirke, som ingår uti det vid taxeringen upptagna virkesförrådet, skall ingå i den övriga ordinarie avverkningen. De anmärkningar, som riktats mot dessa bestämmelser, kunna i sina olika modifikationer sägas innefattas uti följande punkter, 1:0) då mnormalförrådsformeln lägges till grund för avverkningsberäk- ningen, skall i denna ingå ej endast den avsättningsbara delen av virkesförrådet utan detta i sin helhet; 2:0) av samma skäl skall vid bestämmande av omloppstidens längd hänsyn ej tagas till en s. k. föryngringstid; | 3:0) då slutligen normalförrådsformeln såsom resultat endast ger den s. k. slutavverkningens storlek, är det orätt att inbegripa gallringarna eller s. k. föravverkningar, vilka verkställas i beståndsvårdande syfte, uti det genom be- räkningen vunna resultatet. Revisorerna vilja i detta sammanhang ej till granskning upptaga de skäl, som från olika håll anförts till stöd för de framställda anmärkningarna, men anse sig kunna konstatera att, om än en del skiftningar kunna iakttagas uti de framställda påståendena, samtliga dock synas vara ense om den åsikten, att det föreskrivna beräkningssättet leder till för små avverkningar. Det har visser- ligen framhållits, att, om avverkningarna bliva för låga, en ändring härutinnan kan vidtagas vid den revision av hushållningsplanen, som skall verkställas, men mot ett sådant betraktelsesätt torde dock med fog kunna invändas, att, om än detsamma utan synnerlig förlust eller våda kan tillämpas, därest frågan gäller en enda skog av ej alltför vidsträckt areal och med ett måttligt stort, ej för dyrbart virkeskapital, det dock icke bör fastslås som grundsats vid be- handlingen av Norrlands hela kronoparksareal. Då revisioner av hushållnings- planer i regel verkställas vart tjugonde år, kan den minskning i inkomster, som ett felaktigt beräkningssätt lämnar, bliva högst avsevärd. mm i Revisorerna, som sålunda ej till behandling upptaga de teoretiska skälen för eller emot den av domänstyrelsen föreskrivna metoden för avverknings- beräkningens utförande, kunna emellertid ej underlåta att påpeka, hurusom användandet av en formel för beräkningarna, vilken har giltighet för normala förhållanden, d. v. s. för skogar, där de olika åldersklasserna upptaga lika arealer med lika tillväxt per ytenhet för alla åldrar, synes föga tillämplig för de norrländska skogarna med deras allt annat än normala sammansättning. Såsom bevis för ifrågavarande skogare abnorma förhållande vilja Revisorerna anföra några exempel från av dem besökta kronoparker. kronoparken Fågelberget i Tåsjö revir är arealen enligt indelnings- handlingarna fördelad på ung (1—50-årig), medelålders (51—100-årig) och gammal (mer än 100-årig) skog i följande förhållande: ung 15 Zz, medelålders 16 &Z och gammal 69 Z samt virkesförrådet resp. 2,42 och 94 &Z Å kronoparken Simsjölandet i Åsele revir äro resp. FARSNanden: 72, 142 och 79 Z samt förhållandet mellan virkesbeloppen resp. 1 Zz, 17 & och 82 Z. Å kronoparken "Torvsjöån, NalGAe i Åsele revir, äro motsvarande siffror för arealen 21 Zz, 26 Zz och 53 Z, under det att förhållandet mellan virkesbeloppen i de olika åldersklasserna ställer sig sålunda: 4 Z, 17 & och 79 X. Dessa exempel, som helt säkert skulle kunna mångfaldigas, visa, vad som för övrigt torde vara oomtvisteligt, att sammansättningen av virkeskapitalet och åldersklassernas fördelning å de norrländska kronoparkerna äro långt ifrån det normala tillståndet. Den naturliga följden av detta förhållande kan ej bliva annan, än att den härovan omnämnda, i domänstyrelsens cirkulär av 1902 angivna utvägen av en förhöjning av det enligt normalförrådsformeln funna avverkningsbeloppet, borde vara regel och ej undantag. Vid sådant förhållande synes det, såsom ovan antytts, kunna ifrågasättas, huruvida det kan vara ändamålsenligt att för beräkningarna använda en formel, som hänför sig till förhållanden, vilka ej äro förhanden inom de skogar, för vilka bestämmel- serna gälla, och som därför ej kan utan jämkningar vinna tillämpning. Med några exempel från de under resorna besökta kronoparkerna vilja Revisorerna nu visa de resultat, till vilka man nått genom tillämpningen av : bestämmelserna om avverkningens beräknande i 1902 års cirkulär. Kronoparken Fågelberget. Enligt indelningshandlingarna består virkes- förrådet utav 2,060 kbm. ung skog, 5,570 kbm. medelålders skog samt 134,241 kbm. gammal skog. Vid avverkningsberäkningens utförande har förrättnings- mannen utgått från en omloppstid av 130 år och i beräkningen medtagit den = vid uppskattningen avsättningsbara skogen, som här motsvaras av förrådet gammal skog. Beräkningen har alltså erhållit följande utseende: 2 2000: Denna beräkning betyder, att den skog, som nu är 100 år och äldre, skall fördelas på en avverkningstid av 65 år. Den nu medelålders skogen, 50—100 år gammal, kommer alltså att, när den nu gamla skogen är avverkad, hava nått en ålder av från 115 till 165 år. Men då omloppstiden var bestämd till 130 år, blir följden av ett fortsättande av den avverkningspolitik, som genom planen och dess fastställande fått ett uttryck, att efter 65 år virkes- förrådet fortfarande kommer att till mycket stor del utgöras av skog, som är äldre än omloppstiden. Hushållningsplanen för kronoparken är av domänstyrelsen genom dess resolution av den 2 februari 1910 fastställd att tjäna till ledning för skogs- skötseln under en tid av 20 år från år 1909. Kronoparken Torvsjöån. Virkesförrådet i denna skog är enligt indelnings- handlingarna fördelat sålunda: ung skog 11,425 kbm., medelålders skog 50,730 kbm. och gammal skog 234,382 kbm. Förrättningsmannen har grundat sin avverkningsberäkning på en omloppstid av 190 år och på ett virkesförråd av 32 GA PH NIorkbmn.: Ed EP Detta av domänstyrelsen godkända förslag betyder, att 95 år skola användas för avverkning utav 54 Z av den såsom gammal betecknade delen av virkesförrådet, eller, vilket är detsamma, 177 år för av- verkning av hela förrådet gammal skog. Den nu medelålders skogen blir då från 227 till 277 år gammal. Hushållningsplanen är fastställd för 20 år från och med år 1905. Kronoparken Vojmåsen. Skogshushållningsplanen, som av domänstyrelsen fastställts för 20 år från och med 1905, angiver följande fördelning av virkes- förrådet: ung skog 25,894 kbm., medelålders 17,695 kbm., gammal 101,457 kbm. Omloppstiden är bestämd till 180 år, och avverkningsberäkningen är grundad på 92,794 kbm., således på 91 Z av förrådet gammal skog, vadan 98 år erfordras för avverkning av hela förrådet sådan skog. Nu är det emellertid påtagligt, att såväl å denna kronopark som å krono- parkerna Torvsjöån och Fågelberget den framtida avverkningen ej skall kunna begränsas uteslutande till den gamla skogen. En avverkning, som endast tager hänsyn till trädens ålder, kan ej tänkas genomförd i praktiken. Följden härav blir alltså, att den avverkningstid för den gamla skogen, vilken härovan an- givits såsom en följd av resp. hushållningsplaners bestämmelser, är att anse såsom en minimitid. Kronoparken Gultjäl. Ehuru den för ifrågavarande kronopark gällande ES hushållningsplanen i och med innevarande år upphör att gälla, anse sig Revi- sorerna dock böra omnämna det tillstånd, som Revisorerna funno vara rådande å den stora del av kronoparken, vilken var föremål för Revisorernas under- sökning. Hushållningsplanen, som fastställdes för tillämpning under 20 år från år 1895, var ej baserad på de då gällande föreskrifterna i 1869 års cirkulär utan sökte vara en tillämpning av den sedermera uti 1902 års cirkulär upp- tagna normalskogsteorien. Omloppstiden var bestämd till 160 år. Vid indelnings- tillfället var en stor del av skogen, avd. 37 å skifte I och avd. 18 å skifte II, med en areal av 1,156 har eller 36 Z av kronoparkens areal produktiv skogsmark, bevuxen med 160-årig tall och gran med det senare trädslaget övervägande. Den på rent matematiska grunder baserade hushållningsplanen föreslog avverkning å endast 84.50 har utav denna areal, ehuru beståndet redan vid indelningen hade uppnått en ålder, lika hög som omloppstidens antal år, och ehuru tillväxten att döma utav nu utförda undersökningar redan då var ytterligt nedsatt. Följden av den låga avverkning, som utan hänsyn till dessa förhållanden blev föreslagen och av domänstyrelsen fastställd, har varit, att skogen å området i stor utsträckning avtorkat. Till vilken grad detta varit förhållandet framgår av den omständigheten, att, frånsett 313 kbm. ved och 560 kbm. till utsyningsberättigade utlämnat virke, utav 99,381 st. träd med en kubikmassa av 28,251 kbm., som avverkats och försålts under åren 1904—1913, ej mindre än 51,105 st. träd, med en kubikmassa av 13,148 kbm., utgjorts av torr skog. Under innevarande år hava hitintills utstämplats 11,216 träd med en kubikmassa av 3,554 kbm., varav 4,144 torra träd med en kubikmassa av 1,168 kbm. Då det vid Revisorernas besök å kronoparken iakttogs, att torr och torkande skog i rätt avsevärd mängd förekom, är det att antaga, att den kvantitet sådan skog, som under året kommer att avverkas, blir ej obetydligt större än den nyss angivna. Det kunde hava varit av intresse att söka beräkna den förlust, som staten lidit i prisskillnad å virke genom att avverkningen här så länge upp- skjutits, att stora mängder skog avtorkat. En sådan beräkning, som emellertid på grund av ofullständiga uppgifter rörande virkesdimensionerna skulle bliva ganska osäker, skulle ej heller giva en klar bild av statens totalförlust. I densamma skulle nämligen icke finnas något rum för den värdeskillnad, som förefinnes mellan en med växtlig plantskog bevuxen mark och en mark, som : bär ett avdöende skogsbestånd och på grund därav håller på att försumpas. Det bör tilläggas, att kronoparken Gultjäl är på trenne sidor omgiven av flott- leder, utav vilka den ena utgöres av Ångermanälven, som i väster delvis be- gränsar parken, och till vilken virket från nu omhandlade trakt med fördel utdrives på 1 medeltal c:a 2.5 km:s körväg. Den metod för avverkningsberäkningens utförande, för vilken här ovan 0 redogjorts, och vars verkningar genom nu relaterade fall åskådliggjorts, är såsom redan nämnts ännu den författningsenligt föreskrivna. I 1912 års cirkulär omnämnes emellertid, att domänstyrelsen framdeles kommer att lämna särskilda, i viss mån från de nu gällande avvikande föreskrifter i fråga om avverkningsberäkning. Då inga sådana föreskrifter utfärdats, äro alltså de i 1902 års cirkulär lämnade fortfarande att anse såsom gällande. Emellertid hava uti några under detta år fastställda hushållningsplaner för kronoparker 1 Stensele revir, bland annat de av Revisorerna besökta kronoparkerna Gunnarn och Jovan, andra beräkningsgrunder tillämpats och vunnit styrelsens godkän- nande utan att dock genom något särskilt cirkulär hava fastställts eller bringats till skogstjänstemännens kännedom. TI avseende på sättet för avverkningsbe- räkningarnas utförande synes alltså ett ovisshetstillstånd för närvarande vara rådande, ett förhållande, som måste anses så mycket mer, ägnat att ådraga sig uppmärksamhet, som arbetena med hushållningsplaners upprättande för norrländska kronoparker sedan år 1912 forcerats och under nämnda år samt år 1913 dragit en kostnad av tillhopa inemot 300,000 kronor. Även i avseende på den för en avverkningsberäkning, vilken stöder sig på normalförrådsformeln, viktiga frågan om sättet för omloppstidens bestäm- mande synes osäkerhet råda. I 1902 års cirkulär stadgas i detta ämne, att avverkningsåldern skall ”lämpas efter hushållningens ändamål att producera timmer av vissa dimensioner samt efter markens växtlighet, läget m. m.” samt att tillräcklig tid anslås för föryngringen". Uti 1912 års cirkulär är före- skrivet, att ”"omloppstiden bestämmes på samma sätt som hittills", men att vid dess beräknande skall iakttagas, att i regel hänsyn endast tages till skogs- produktionens ändamål, skogsmarkens bördighet och möjlighet att ernå naturlig föryngring. En föryngringstid skall fortfarande tilläggas växttiden (= mogen- hetsåldern). Uti flertalet av de nyss omnämnda, i år fastställda Huishållnings- planerna för kronoparker i Stensele revir har förrättningsmannen utfört en beräkning av omloppstidens längd, varvid han såsom tindersökningsnatonial begagnat de härskande träden i bestånden samt ansett deras mognadstid in- falla, då deras värdetillväxt underskrede 3.5 XZ, en räntefot, som enligt hans mening vore den med statens anspråk mest överensstämmande. Domänstyrelsen uttalar sig på följande sätt om dessa beräkningar: "Ehuru de av förrättnings- mannen angivna motiv till omloppstidens fastslående till (150) år icke synas kunna i allt godkännas, skall en omloppstid av nämnda omfattning läggas till grund för skogshushållningen.” Av detta uttalande synes framgå, att domänstyrelsen själv undviker att taga ståndpunkt uti denna fråga. I all- mänhet synas lika noggranna beräkningar för omloppstidens bestämmande, som förrättningsmannen å kronoparkerna i Stensele revir framlagt, icke hava utförts. Oftast finner man beträffande denna fråga uttalanden av exempelvis den 2 HN lydelse, att omloppstiden är bestämd med hänsyn till "skogshushållningens huvudändamål å denna kronopark att producera sågtimmerträd om 31 cm. i genomskärning vid brösthöjd utanpå barken. De i anslutning härtill verk- ställda tillväxtundersökningarna visa, att omloppstiden utgör” exempelvis 160 eller 180 eller 200 år. Utav detta och dyhka yttranden framgår, att till- växten hos det förhandenvarande beståndet lagts till grund för bestämmande av den ålder, vid vilken träden uppnå den dimension, som man önskar producera. Detta tillvägagångssätt måste i regel anses leda till ett oriktigt resultat. De bestånd, i vilka undersökningarna verkställas, hava uppvuxit utan att hava varit föremål för någon som helst beståndsvård i form av gallringar. Träden hava haft att genomgå en inbördes tävlan, vilken ej på något sätt reglerats genom ingripande från människans sida. Aven de individer, som gått segrande ur denna strid, hava ej gjort det utan en kraftförbrukning, som tidvis nedsatt deras tillväxt. Följden av detta förhållande är, att undersökningar i de nu- varande bestånden för bestämmande av omloppstiden komma att lämna ett i så måtto missvisande resultat, att den funna omloppstiden blir högre än den under mera ordnade förhållanden behöver bliva. Lägges sedan denna omlopps- tid till grund för en avverkningsberäkning, i vilken omloppstiden ingår såsom divisor, blir naturligen det funna avverkningsbeloppet för lågt. Då vi ännu sakna fullständiga undersökningar rörande gallringarnas inverkan på tillväxten i de norrländska skogarna, kan man ej säga, huru mycket för hög omlopps- tiden och huru mycket för lågt avverkningsbeloppet blir. Så vitt Revisorerna under sina resor kunnat finna, torde det emellertid för närvarande mindre främja den norrländska skogshushållningen, om man genom undersökningar, vilkas värde kan ifrågasättas, söker att för varje enskild skog utfinna längden av den tid, som erfordras för att träden skola nå en viss storlek, för vars bestämmande för övrigt närmare motiv saknas, än om man genom att samman- ställa uppgifter rörande virkesförrådets storlek och beskaffenhet å större om- råden söker att utfinna den tid, under vilken detta förråd lämpligen bör till- godogöras. Skogshushållningen i Norrland torde nämligen för lång tid framåt såsom ett av sina mål böra sätta, att tillgodogöra det förhandenvarande virkes- förrådet på ett sådant sätt, att det uppstår minsta möjliga förlust genom virkets förstörande av ålder eller annorlunda, samtidigt som man söker undvika alltför hastiga svängningar i avverkningsbeloppens storlek till skada för arbets- : marknaden och industriens jämna utveckling. I det föregående hava Revisorerna lämnat exempel på resultaten av beräkningar, verkställda enligt föreskrifterna i 1902 års cirkulär. Det har även omnämnts, att för kronoparker 1 Stensele revir hushållningsplaner fast- ställts, vid vilkas upprättande andra beräkningsgrunder kommit till användning. Utav dessa kronoparker hava Revisorerna besökt kronoparkerna Gunnarn och 12 — Jovan och hava sålunda haft anledning att taga särskild del av handlingarna rörande dessa skogar. Om sina därvid gjorda iakttagelser få Revisorerna anföra följande. Kronoparken Gunnarn har en sammanlagd areal av 66,864.19 har, varav 50,527.40 har utgöras av produktiv skogsmark, 16,204.17 har av impediment och 132.62 har av inägor. Vid indelningen har kronoparken för- delats på 16 block, av vilka block XIII omfattar ett skyddsskogsbälte närmast fjället Stor-Blajken. Virkesförrådet utgöres av 516,353 kbm. ”utvecklingsbar skog”, 876,328 kbm. ”avverkningsmogen, men övervägande frisk skog” samt 475,923 kbm. ”övermogen och skadad skog”. Förrättningsmannen hade före- slagit, att det årliga ordinarie avverkningsbeloppet skulle utgöra 40,084 kbm., varvid han beräknat, att den övermogna och avsevärt skadade skogen skulle komma till avverkning under de närmaste 20 åren. Domänstyrelsen har sänkt detta avverkningsbelopp till 33,670 kbm. och såsom skäl därför anfört, att det bland annat torde kunna uppstå svårighet att medhinna de vittomfattande föryngringsåtgärder, som med anledning av en enligt förrättningsmannens förslag forcerad avverkning erfordras, varjämte med hänsyn till önskvärd kontinuitet för framtiden virkesförrådet ej borde i alltför hög grad nedsättas. Vad det förstnämnda motivet för avverkningsbeloppets minskande be- träffar, så torde förrättningsmannen, vilken beräknat, att föryngring i huvudsak skulle erhållas genom självsådd, hava, när han föreslog, att avverkningen skulle utgå med angivna belopp, tagit hänsyn till omfattningen av de röj- ningsarbeten, som kunna bliva erforderliga för att snarast möjligt erhålla sådan föryngring. Vidkommande åter frågan om jämnhet i avverkningsbeloppet, så är det alldeles givet, att det vore synnerligen önskvärt, om en sådan jämnhet kunde ernås. Men där detta på grund av skogsbeståndets sammansättning ej är möjligt utan allt för stora uppoffringar i virkesvärden, måste en kompromiss åvägabringas mellan å ena sidan kravet på jämnhet och å andra sidan de ekonomiska synpunkterna. Det är uti nu föreliggande fall otvivelaktigt, att den av domänstyrelsen föreslagna sänkningen i avverkningsbeloppet leder till en jämnare avkastning. Frånser man avverkningen från block XIII, vilket är att betrakta såsom skyddsskog, skulle årsavverkningarna under de tre närmaste tjugoårsperioderna med samma beräkningssätt som i planen använts och med utgångspunkt från domänstyrelsens beslut angående avverkningen under den första av dem, bliva resp. 33,130, c:a 25,000 och c:a 22,500 kbm. Utgår man åter från förrättningsmannens förslag för den närmaste tjugoårsperioden bliva resp. siffror 39,544, c:a 19,300, och c:a 20,150 kbm. I båda fallen har i beräkningarna för den andra och tredje tjuguårs- perioden ej kunnat intagas den kvantitet ungskog, som under föregående period tillkommit, då denna kvantitet är till sin storlek okänd. Siffrorna för de två senare perioderna äro alltså i båda de jämförda fallen för låga. Mot den större jämnhet i avkastningen, som sålunda torde vara att emotse vid ett fullföljande av domänstyrelsens här tillämpade avverknings- principer, bör emellertid sättas den utsträckning i tiden, som erfordras för att medhinna avverkning utav den del av virkesförrådet, som har en högre ålder än omloppstidens antal år. Då denna del av förrådet dels har en minimal tillväxt, som mycket dåligt förräntar dess kapitalvärde, dels undergår en fort- löpande kvalitéförsämring, är dess snara tillgodogörande ur ekonomisk synpunkt önskvärt. För de särskilda blocken av denna kronopark har förrättningsmannen gjort beräkningar, huru den av honom föreslagna avverkningen skulle inverka på virkesförrådets åldersklassfördelning, därest huggningen började med den övermogna skogen och därefter överginge till den avverkningsmogna, som skördades i mån av sin ålder. Det är visserligen sant, att en sådan huggning efter enbart trädens ålder ej kan genomföras, men beräkningen har dock in- tresse av det skäl, att den visar den möjligast förmånliga fördelning av ålders- klasserna, som under den givna förutsättningen av ett visst avverkningsbelopp i framtiden kan ernås. De av förrättningsmannen utförda beräkningarna sträcka sig 50 år fram i tiden. De visa, att utav virkesförrådet, med från- seende av den övermogna delen av detsamma, 1 runt tal 751,000 kbm., för närvarande hava en högre ålder än omloppstidens årantal, och att denna siffra om 50 år skulle hava nedgått till i runt tal 525,000 kbm. Göres nu samma beräkning med utgångspunkt från det av domänstyrelsen bestämda avverk- ningsbeloppet, så visar det sig, att om 50 år i runt tal 619.000 kbm. skulle vara äldre än vad omloppstiden omfattar år. Om 75 år skulle ännu 74,000 kbm. hava en sådan ålder. Men då, såsom redan anmärkts, en avverkning uteslutande efter trädens ålder ej kan utföras, torde man kunna antaga att ett fortsättande av den utav domänstyrelsen bestämda avverkningspolitiken innebär, att säkerligen över 100 år måste åtgå, innan man uppnår jämnvikt mellan omloppstiden och virkesförrådets ålder. Inför detta resultat blir man onekligen tveksam, huruvida ej den ernådda jämnheten i avkastning köpts för dyrt. Kronoparken Jovan har en areal av 19,347.21 har, varav 15,708.56 har produktiv skogsmark, 3,548.74 har impedimenter och 89.91 har inägor. Kronoparken har vid skogsindelningen fördelats på sex block. Virkesförrådet utgöres av 228,964 kbm. "utvecklingsbar skog", 230,552 kbm. ”avverk- ningsmogen, övervägande frisk skog” samt 147,719 kbm. "övermogen och skadad skog". Förrättningsmannen hade föreslagit en årlig ordinarie avverk- ning av 12,772 kbm., varvid, liksom beträffande kronoparken Gunnarn, en 2 Of avverkningstid av 20 år beräknats för den "övermogna och skadade” skogen. Av samma skäl, som i fråga om kronoparken Gunnarn anförts, har domän- styrelsen sänkt detta avverkningsbelopp till 11,092 kbm. Granskar man i detta fall, huru årsavverkningsbeloppen komma att utfalla under närmaste tre tjugoårsperioder, om man utgår från den av «domänstyrelsen nu fastställda avverkningen eller från den av förrättningsmannen föreslagna, så erhållas i förra fallet följande siftror: 11,092, c:a 7,900 och c:a 9,300 kbm. samt i det senare: 12,772, c:a 5,700 och c:a 8,200 kbm. De beräkningar rörande virkes- förrådets åldersklassfördelning, som för denna kronopark utförts, visa, att för närvarande, frånsett övermogen och skadad skog, 176,370 kbm. hava en ålder, som är högre än den föreskrivna omloppstiden. Utgår man från ett uttagande av det avverkningsbelopp, som av domänstyrelsen fastställts, blir denna siffra om 50 år c:a 45,000 kbm. och om 75 år c:a 5,000 kbm., allt under förutsättning av en avverkning efter trädens ålder. Följer man åter förrättningsmannens förslag, så har den gamla skogen om 50 år nedgått till c:a 40,000 kbm. Man torde, med hänsyn till vad som förut sagts om möjlig- heten av en avverkning efter trädens ålder, böra räkna med, att domänstyrel- sens beslut i fråga om avverkningsbeloppets storlek och ett fortsatt fullföljande av samma avverkningspolitik såsom konsekvens medför, att en tid av 100 år blir erforderlig för uppnående av jämnvikt mellan omloppstiden och virkes- förrådets ålder. I det föregående hava Revisorerna uttalat, att de i denna sin redo- görelse för frågor rörande den norrländska skogshushållningen ej skulle till behandling upptaga gällande föreskrifter i vad de avse de utearbeten, vilka föregå upprättandet av en skogshushållningsplan. I ett avseende måste Revi- sorerna göra ett undantag härifrån, nämligen 1 fråga om förarbetena för upp- rättande av åldersstatistik över de indelade skogarna. Enligt 1902 års cirkulär skulle skogens ålder i allmänhet bestämmas efter det rådande beståndet; skog intill 530 år gammal betecknades som ”ung”, mellan 50 och 100 år såsom "medelålders" och skog äldre än 100 år såsom "gammal". Då vid uppskattningen ej medtogos andra än avsättningsbara träd, men uppgifterna om åldersförhållandena avsågo all skog, så blev följden härav, att åldersbestämningarna skulle ske efter okulär uppskattning, varigenom de helt. naturligt blevo ganska osäkra. Cirkuläret av år 1912 betecknade i så måtto ett avsevärt framsteg, att det lämnar föreskrifter om sättet, huru provträd skola utan urval uttagas för bland annat verkställande av ålders- bestämningar. På grund av det material, som insamlats, skulle en ålderssta- tistik med skogens fördelning i 50-åriga åldersklasser upprättas. Dessa be- stämmelser hava emellertid, enligt från domänstyrelsen inhämtad uppgift, ändrats så till vida, att någon åldersstatistik enligt de i 1912 års cirkulär — 15 — angivna principer icke vidare skall upprättas. Bland de uppgifter, som äro mest upplysande för tillståndet å en skog, måste man emellertid räkna dem, som angiva, huru åldersklasserna äro fördelade. Utan en tillförlitlig ålders- statistik är en verkligt planmässig skogshushållning icke gärna möjlig. Vidkommande i övrigt föreskrifterna i 1912 års cirkulär hava Reviso- rerna under sina resor erfarit, att desamma ej anses fullt uttömmande. Så- lunda har en överjägmästare sett sig nödsakad att utfärda en vidlyftig P. M. för skogsindelningsassistenterna 1 distriktet. Det hade varit önskvärt, att föreskritterna varit så fullständiga, att dylika vid sidan om desamma av distriktstjänstemännen utfärdade bestämmelser ej behövt förekomma. Då sådana förekomma kan lätt hända, att de bliva olika för olika, ur skogsvårdssynpunkt sinsemellan jämförliga distrikt, varigenom enhetligheten i arbetet kan äventyras. För att förebygga att så kunde komma att ske, var det uppenbarligen som ovannämnde överjägmästare önskade, att cirkulärets bestämmelser skulle bliva föremål för överläggning vid det möte, som avhölls med samtliga överjäg- mästare inför domänstyrelsen i november 1913. Detta avböjdes emellertid med, enligt protokollet, bland annat, följande motivering: De av styrelsen utfärdade föreskrifterna rörande upprättande av skogshushållningsplaner voro för övrigt endast att betrakta som provisoriska. Man borde först hava till- fälle att pröva förslagen, såväl i fråga om förrättningarna ute i skogen, som ock beträffande innearbetet. Sedan vore tiden kommen att med stöd av vunnen praktisk erfarenhet söka komma till klarhet om de brister, som kunde vidlåda föreskrifterna, och meningen vore att dåmera ingående diskutera förslagen.” Härav synes framgå, att de dyrbara och för den norrländska skogshushållningens planläggning viktiga skogsindelningsarbetena föreslagits och påbörjats, utan att den ledande myndigheten bildat sig en bestämd uppfattning om, huru arbetena borde utföras för att fullt motsvara sitt ändamål. Ej mindre viktigt än att man erhåller en uttömmande uppgift rörande storleken och beskaffenheten av det virkesförråd, som vid tidpunkten för skogs- indelningens utförande är till finnandes å ett revirs skogar, är att man genom en fortlöpande registrering av avverkningar och tillväxt i möjligaste mån följer med de förändringar, som äga rum i avseende på skogskapitalets storlek och sammansättning. Förutom att det bör till god ordning, att ett affärsdrivande företag bokför sina tillgångar, kan det hava stor praktisk betydelse, att t. ex. vid tjänsteombyten den nytillträdande tjänsteinnebavaren kan tå en överblick över sitt förvaltningsobjekts virkesförråd och dettas sammansättning, eller att revirförvaltaren under det dagliga arbetet har lätt tillgång till siffror rörande den ena eller andra skogens virkestörråd vid det ifrågavarande tillfället. Lika litet som "det för närvarande finnes en bokföring, som kan lämna upplysningar gring rekvård. — 16 — i nu antydda avseenden, lika litet finnes det en bokföring rörande skogarnas kapitalvärde, baserad på vid uppskattningen gjorda direkta värderingar. På grund av denna brist torde det för närvarande vara omöjligt för någon att giva ett på faktiska förhållanden grundat svar på frågorna, huruvida genom de nuvarande avverkningarna statens kapitaltillgång i form av skog minskas, huruvida uttaget kan motsvara en skälig ränta å kapitalet, eller huruvida någon del av tillväxten fonderas och lägges till kapitalet. Frånsett att det torde ur statsfinansiell synpunkt vara av intresse att erhålla klart besked i dessa frågor, är det givet, att det bör öka den förvaltande personalens ansvarskänsla och intresse för dess uppdrag, om den genom exakta värderingar och fortlöpande bokföring får klar blick för de stora värden, som äro den anförtrodda. Vad virkesbokföringen angår, har det enligt 1902 års cirkulär ålegat revirförvalt- ningarna att föra en kontrollbok över bland annat avverkning och inkomster av denna. Men frånsett att kontrollboken enligt vad Revisorerna kunnat för- vissa sig om, ej alltid föres, uppfyller den ej heller fordringarna på en verklig bokföring, utan avser snarast att vara en anteckning för att visa förhållandet mellan den enligt planen föreskrivna avverkningen och den till viss dag uttagna delen av denna. Då anteckningen om inkomsten av avverkningarna ej kan sättas i relation till ett värde för skogen i dess helhet, så kan den ej heller lämna något besked i de viktiga frågor, vilka härovan nämnts, och som Kungl. Maj:t och riksdagen kunna förvänta att få klart besvarade. — I 1912 års cirkulär finnas inga bestämmelser rörande kontrollbok, vadan de, som lämnats i 1902 års cirkulär, fortfarande måste anses vara gällande. Emellertid har domänstyrelsen i de resolutioner av den 28 mars detta år, genom vilka fast- ställelse meddelats å hushållningsplanerna för bland andra kronoparkerna Gunnarn och Jovan föreskrivit, att "det skall åligga vederbörande jägmästare att dels i noggrant förd liggare — upplagd i enlighet med särskilt av kungl. styrelsen fastställt formulär och vartill blanketter må rekvireras hos kungl. styrelsen — anteckna samtliga virkesbelopp, fördelade i trädslag och dimensionsklasser, som under skilda år avverkats från skogen — —". I vad mån detta formulär kan komma att fylla fordringarna på en virkesbokföring, kunna Revisorerna ej avgöra, då detsamma, ehuru föreskrivet till begagnande redan i mars detta år, ännu ej fastställts. Härovan hava Revisorerna uttalat, att ett av skogshushållningens mål å de norrländska statsskogarna bör vara att föra avverkningen så, att minsta möjliga förlust genom virkets försämrande av ålder eller eljest uppstår, sam- tidigt som alltför hastiga svängningar i avverkningsbeloppens storlek undvikas, i den mån detta är möjligt. Jämsides med sådana väl planlagda avverkningar måste det emellertid bedrivas ett ej mindre viktigt arbete med att föryngra RR uppkommande och redan avverkade hyggen samt vårda marken, så att dess avkastningsförmåga icke må förminskas. Där — oftast genom markens för- sumpning — en sådan nedgång i markens alstringskraft redan inträtt, bör arbetet vara inriktat på att åt produktionen återförvärva vad som gått förlorat. Under sina resor hava Revisorerna helt naturligt ägnat dessa för skogarnas framtida avkastningsmöjligheter viktiga frågor sin uppmärksamhet. För att på ett överskådligt sätt belysa den nuvarande omfattningen utav arbeten av hit- hörande slag hava upprättats efterföljande tabeller, uti vilka sammanställts ur domänstyrelsens ämbetsberättelser hämtade kostnadssiffror för åren 1911 och 1912, varjämte dessa ställts i relation till dels sammanlagda arealen produktiv skogsmark inom de områden, som kostnadssiffrorna avse, dels de från samma trakter under resp. år influtna skogsförsäljningsmedlen. Tabell I redogör på detta sätt för förhållandena i de fem nordligaste överjägmästaredistrikten, under det att siffrorna i tabell II hänföra sig till de av Revisorerna besökta reviren, som helt eller delvis äro belägna 1 Västerbottens län. 2. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. WS Tabell I. Jämförelse mellan skogsförsäljningsmedel samt skogsodlings- och diknings- 1911 SAS SEA | Skogsodling DEISKURE Sm katta real AAA aj AASE 20AteT skogsmark har På har - äl; Kronor. ER Kronor. | FRK | ISS har. | Öre. öre. | medel. | Kulstötning teven KSR OKANNIK2084MATNNS 6.631 | 0.57 | 0.51 Skeleibeda kt starta era 815,284 |; 2,001,9388 | 245 3,148 | 0:451 0:18 EIA OR RR oAR SR ran ER BA en SA 682,154 | 2,093,642 306 | 12.514! 1.83] 0:59 Mellersta Norrlands ..............-..- 230,301 | 1,704,801 | 740 | 24,794 10.77 | 1.45 KO ve DAG 357.104 | 2,018,348 | 564 | 20,841|] 5.82! 1.03 Summa och medeltal| 3,241,057 | 9,117,170| 281 | 68,528| 2.11| 0.75 Tabell IT. Jämförelse mellan skogsförsäljningsmedel samt skogsodlings- och diknings- åren 1911 1911 Skogsförsäljnings- Skocsodline å É medel 5 |) Re vi fr. Areal S 24 208 per har ner har| 2 av skogsmark - koss: d ög försälj- Kronor. mark | Kronor. | mark nings- | har. öre. | öre. | medel. | Hällnäs c FINEST VRISEE 4,646 14,386| 310 649 |14.00]| 4.51 | Degerfors SES AN SAR 43,681 99,817 | 229 406 | 0.92] 0.41 N. Lycksele ...... g 93,097 407,362 | 438 430 | 0.46 | 0.11 | S. Lycksele -.. SRS 5 78,141 224,846 | 288 | 1,681| 2.15| 0.75 | LÄGEN some Ne 81,746 427,576 | 523 | 3,407 | 4.16 | 0.80 | Sorsele é OVER 68,554 85,661 | 125 5531 Ög 0:65 | Stensele ........ MSE ht 128,126 205,723 |) 161 1.692), 1:3821-0:82 | Vilhelmina a CSN 72.790 256,924 | 353 1,224 | 1.68] 0.48 IÅSJÖ mare en Vr 69,113 293,201 | 425 8,093 | 11.70 | 2.76 Summa och medeltal! 639,894| 2,015,496 | 3814 | 18,135| 2.83| 0.89 kostnader i de fem norra överjägmästaredistrikten åren 1911 och 1912. 1912 | | Dikning NR RE | Skogsodling | Dikning | Areal TG Ee ES 3 RS Ne av ww] EEöESmArk | per har per har, 2 av 4 av örsel skogs- skogs- försälj- =. försälj- Kronor. nin Kronor. mark | Kronor. ark nings- Kronor. |nings me TATE EES har. | öre. | | öre. |medel. | hedel! 16,675 | 1.28| 1,200,588 | 1,246,818 | 103 | 6,947 | 0.57 | 0.55 | 20,653 | 1.65 23,760 | 1.18] 886,639| 2,002,097 225 | 4,558 | 0.51/| 0.22 | 30,086 | 1.50 16,858 | 0.80] 705,203/| 2,781,418 | 394 | 11,682 | 1.65 | 0.42 | 26,525| 0.95 33.846 | 1.98] 230,391| 1,605,735! 696 | 39,982 |17.35 | 2.48 | 33,983| 2.11 39.956 | 1.59] 357.176 | 2,208.866| 618 | 23,625 | 6.61 | 1.06) 34,775| I.s7 123,395 | 1.35] 3,379,997 | 9,844,934]| 291 | 86,794]| 2.56 | 0.88 | 146,022 | 1.48 kostnader i nedanstående av Riksdagens Revisorer besökta revir för och 1912. Ä 1912 Dikning TSE NN - Skogsodling Dikning Areal : TE NR Sf Zz STAN Soda sRN per har per har| 2 av 2 av é försälj- o 3 skogs- skogs- | försälj-| försälj- Kronor. | nings- Kronor. mark | Kronor. | mark |nings- | Kronor. |nings- medel. har. öre. | öre. |medel. medel. i TAN Ur 224 | 1.55 4,646 d,264 | 113 | : I7 l.B4 351 0.09 43,045 186,395 | 427 | 168 | 0.38 | 0.09 5,20 | 2.79 0050 0527 93,097 486,706 522 dr. | 0.09 | 0.02 1,766 | 0.36 1.152] 0.51 78,141 283,983 | 363 9651 12381 0:33 1.501] 0.52 82 | 0.02 81,714 540,133 | 661 2,687 | 3.28 | 0:49 290 | 005 129 | 0.15 68,625 | 195,246 | 284 604 | 0.88) 0.30 657 | 0.34 = UN 128,126 254,650 198 1,744 | 1:36 | 0.68 506 | 0.19 1;198:= 0:47 72,184 289,157 400 1;521.1 2.10 | Oise 2,026 | 0.73 as klO0NA ETTA 69,113 316,631 | 458 | 12,850 |18.59 | 4.01 3,/86 | 1.19 9.080 0.45 | 639,291 | 2,558,165 | 400 | 20,626 | 324! 0.80 | 15,834] 0.61 == ONE Utav den förstnämnda av dessa tabeller framgår, att, medan man år 1911 i medeltal i de fem nordliga distrikten uttog genom försäljning av virke Ar 2.81 kronor per har produktiv mark, man samtidigt ej återbördade åt skogen mer än 2.11 öre per har i form av skogsodlingskostnader. TI förhållande till skogsförsäljningsmedlen utgjorde skogsodlingskostnaden 0.75 Zz. Uti de tre nordligaste överjägmästaredistrikten, som samma år bidrogo till skogsförsälj- ningsmedlen med ej mindre än 5,394,021 kronor, motsvarande 2.03 kronor per har skogsmark, utfördes skogsodlingsarbeten för ett belopp av i medeltal 0.9 öre per har. Utav försäljningsmedlen utgjorde skogsodlingskostnaderna 0.42 Z. Ar 1912 hade skogsförsäljningsmedlen för alla fem distrikten stigit till 2.91 kronor per har och kulturkostnaderna till 2.56 öre, motsvarande 0.s8 Z av försäljningsmedlen. För de tre nordligaste distrikten uppgingo skogsförsäljnings- medlen detta år till 6,030,333 kronor eller 2.15 kronor per har, under det att skogsodlingskostnaderna samtidigt nedgingo till 0.33 öre per har och 0.38 Zz av skogsförsäljningsmedlen. Markförbättringsarbeten i form av dikningar utfördes år 1911 i de fem norra distrikten för inalles 123,395 kronor, utgörande 1.35 Zz av influtna skogs- försäljningsmedel. År 1912 voro motsvarande siffror 146,022 kronor och 1.48 Zz. Utav totalkostnaderna belöpte sig på de tre nordligaste distrikten - år 1911 57,293 kronor och år 1912 77,264 kronor eler resp. 1.06 Z och PSA I de inom Västerbottens län belägna revir, vilka Revisorerna under sina resor besökt, hava statsskogarna en areal produktiv mark, som utgör ungefär !/5 av samma skogars motsvarande areal i de fem norra distrikten. Försälj- ningsmedlen utgjorde 1911 ej fullt '/; och 1912 något mer än denna del av summan för samma distrikt. Avkastningssiffrorna per har skogsmark för de båda åren voro resp. 3.14 och 4 kronor, under det att skogsodlingskostnaderna belöpte sig till 2.83 och 3.24 öre per har, motsvarande 0.389 Z och 0.80 Z av influtna försäljningsmedel. Det på dikningsarbeten nedlagda beloppet var i förhållande till medel- talet för skogarna i samtliga distrikt relativt obetydligt och utgjorde för 1911 endast 9,080 kronor eller 0.45 &Z av försäljningsmedlen samt för 1912 15,834 kronor eller 0.61 Z av samma inkomst. PRE dr JR RA me nn na nn dr NR enn An RR An AR no RT SES SSA SEE IS NAPPEN FI rn nr Undantager man emellertid från dessa revir det till Mellersta Norrlands - distrikt hörande Tåsjö revir, vars siffror för såväl skogsodling som dikningar göra, att den angivna medeltalssiffran för dessa arbeten inom samtliga revir blir osäker, så finner man, att försäljningsmedlen för år 1911 för övriga revir utgjorde 1,722,295 kronor, motsvarande 3.01 kronor per har skogsmark. Samma år utgjorde skogsodlingskostnaderna 10,042 kronor eller 1.175 öre per MN har skogsmark och 0.58 Z av försäljningsmedlen. Dikningskostnaderna voro detta år 3,970 kronor eller 0.23 2 av samma inkomst. År 1912 hade skogs- försäljningsmedlen ökats till 2,241,534 kronor eller till 3.93 kronor per har, under det att utgifterna för skogsodling samtidigt minskades till 7,776 kronor, motsvarande 1.36 öre per har och 0.34 Z av försäljningsmedlen. Diknings- arbetena åter hade fått en något vidgad omfattning och dragit en kostnad av 12,048 kronor, motsvarande 0.53 Z av beloppet för försålt virke. Inför alla de nu anförda siffrorna, som avse så stora delar av stats- skogarna i Norrland, kan man ej med hänsyn till dessa skogars beskaffenhet värja sig för den tanken, att en fortsättning i samma riktning kan komma att visa sina ödesdigra följder genom en i framtiden nedsatt skogsavkastning. I denna uppfattning stärkes man onekligen, när man under resor och vandringar i de norrländska statsskogarna finner, i huru ringa grad skog av yngre ålders- klasser är företrädd i bestånden. De exempel på den abnorma sammansätt- ningen av dessa skogar, som Revisorerna förut lämnat, bekräfta endast de personliga iakttagelserna. Ett kraftigare bedrivande av de arbeten, som avse skogarnas föryngring, måste vid sådant förhållande vara en bjudande plikt mot kommande släkten. Särskilt starkt gör sig detta krav gällande beträffande den generation, som blivit satt i tillfälle att tillgodogöra sig de i skogarna hopsparade, så högst betydande virkeskapitalen. Att den redan nu produktiva marken i första hand bör bliva föremål för sådana åtgärder, som kunde vara ägnade att snarast avvinna den nya skördar, torde vara utom all fråga. Men för att detta syfte må kunna vinnas, är det nödvändigt att utsträcka arbetena även till nu improduktiva marker, nämligen sådana försumpade eller redan till myr övergångna delar av skogarna, som hota att inkräkta på den produktiva marken. Här måste skyddsåtgärder vidtagas i form av dräneringsarbeten för ”avledande av stagnerande vatten. Under sina resor hava Revisorerna haft rika tillfällen att iakttaga, att om- fattande arbete av sådan art är av behovet påkallat. Många fall givas emellertid även, då dikningsarbetena böra bedrivas utöver denna nu angivna gräns av att vara skyddsarbeten. Ofta finnes näm- ligen möjlighet att genom dikningar förvandla den improduktiva myren till produktiv skogsmark och att såmedelst utöka skogarnas avkastningsförmåga. Om nyttan utav dylika dikningsarbeten torde numera delade meningar icke råda, och, enligt vad Revisorerna inhämtat, hava å enskildas marker utförda arbeten i nu angivet syfte lämnat synnerligen gynnsamma resultat och föranlett deras bedrivande i stor omfattning. Enligt i domänstyrelsen inhämtade upplysningar har på dikningsarbeten i de fem norra överjägmästaredistrikten från och med år 1898 till och med år PE ES 1913 nedlagts ett sammanlagt belopp av 2,272,380 kronor eller i medeltal för år 142,000 kronor, i vilket belopp ingå avlöning till dikningspersonal, hant- langningskostnader m. m. Under de första åren, som arbetena bedrevos i någon större omfattning, avsågs med desamma huvudsakligen att erhålla ny mark för skogsbörd. Man ansåg sig emellertid finna, att en verksam torrläggning för angivet ändamål krävde stora kostnader, under det att svårigheter för att erhålla skogsåterväxt ändock kvarstodo. Utav den P. M. angående avdik- ningar å kronans skogar, ur vilken nyss och i det följande lämnade uppgifter äro hämtade, framgår, att man vid tiden i fråga saknade nämnvärd erfarenhet om lämpligaste metoder för ett ändamålsenligt utförande av skogsdikning. Måhända torde de anmärkta stora kostnaderna och svårigheterna för erhållande av skog å myrarna få, till en del åtminstone, tillskrivas denna omständighet. Under de senare åren har man inriktat arbetena på utförande av dels skydds- dikning, dels torrläggning av försumpad skogsmark. En del smärre, för skogs- börd lämpliga rena myrmarker hava även alt fortfarande varit föremål för torrläggning. Till att börja med handhades planläggningen av dikningsarbetena ävensom deras utförande av därtill särskilt förordnad personal. Sålunda var till och med år 1910 inom vart och ett av Luleå, Skellefteå, Umeå och Gävle- Dala distrikt anställd en dikningsledare, varjämte till dennes biträde i allmänhet förordnades en assistent. Jämsides med de av denna personal utförda arbetena verkställdes torrläggningar av mindre omfattning utav vederbörande revirför- valtare. I Mellersta Norrlands distrikt — liksom i distrikten söder om Gävle- Dala — utfördes all skogsdikning genom revirpersonalen. Under senare år har domänstyrelsen funnit det ändamålsenligt att allt mer slå in på denna väg för administrering av dikningsarbetena. Sålunda indrogs befattningen som dik- ningsledare i Skellefteå distrikt från och med år 1911, i Gävle-Dala distrikt från och med år 1912 och i Euleå distrikt från och med år 1913. För närvarande finnes alltså dikningsledare endast i Umeå distrikt. De skäl, som föranlett domänstyrelsen till denna omläggning av organisationen, har styrelsen sammanfattat i följande punkter. <1) Erfarenhet rörande såväl planläggningen som det tekniska utförandet av torrläggningsarbeten har synnerligast genom vederbörande dikningspersonals arbeten vunnits, i följd varav det förutvarande trevandet efter lämpliga metoder härutinnan icke vidare är av nöden. Denna erfarenhet har under årens lopp tillgodogjorts av såväl ett ej ringa antal skogstjänstemän och arbetsförmän som ock, beträffande arbetets tekniska utförande, ett flertal arbetare. 2) Den å visst distrikt anställda dikningspersonalen kan med hänsyn till de långa avstånden i allmänhet icke planlägga och leda det huvudsakliga dikningsarbetet på mer än ett eller två revir under samma år, i följd varav ESA liknande arbeten inom distriktets andra revir fått anstå, synnerligast som med hänsyn till den stora mängden av försumpade marker, påbörjade arbeten inom visst revir i regeln måst pågå en följd av år efter varandra. 3) I anledning av att från flertalet kronoskogar inom de norrländska reviren avsättning för smärre och mindre värdefullt rensningsvirke icke funnits förrän under senare år och sålunda verkliga föryngringshuggningar därförut icke kunnat äga rum i nämnvärdare utsträckning å kronoskogarnas vidsträckta försumpade skogsmarker, har skogsodling och skogskultur å dessa marker ej kunnat företagas förrän under senaste åren. Den första åtgärden för erhållande å försumpad skogsmark av återväxt, antingen denna påräknas utav självsådd eller genom skogsodling, måste bestå i markens dränering genom avdikning. När numera här förut omförmälda föryngringshuggningar (trakthuggning) ut- föras i flertalet norrländska revir, är ock nödigt att tillräckliga medel ställas till respektive revirförvaltningars förfogande för utförande under alla år av den nödvändiga hyggesberedningen genom avdikning. Skulle dessa arbetens utförande uppdragas åt en för distriktet anställd dikningsavdelning, skulle, då hyggestrakterna i stort antal äro spridda runt om i distriktet, denna alls icke kunna medhinna detsamma, i följd varav övriga erforderliga föryngringsåtgärder bleve eftersatta.” Enligt vad från domänstyrelsen meddelats Revisorerna, intager numera emellertid styrelsen i så måtto en något förändrad ståndpunkt i denna fråga, att befattningen som dikningsledare i Umeå distrikt, vilken även varit ifråga- satt till indragning, skall tills vidare bibehållas. Revisorerna, som icke tilltro sig att ingå på ett bedömande av riktig- heten av domänstyrelsens här ovan återgivna synpunkter på förevarande fråga, hava emellertid velat uttala, att det vill synas, som om domänstyrelsens beslut att icke nu helt och hållet indraga dikesledarebefattningarna, för närvarande och intilldess en säkrare erfarenhet vunnits angående revirförvaltarnes lämplighet att ombestyra dikningen, haft goda skäl för sig. Skulle Revisorerna härefter sammanfatta sina i det förestående uttalade meningar, torde dessa kunna inrymmas uti följande punkter. 1. Det är nödvändigt, att en inventering av statens norrländska skogs- tillgångar med det snaraste fullbordas. Denna inventering bör verkställas så, att en så fullständig bild, som med kostnadernas begränsning inom rimliga belopp möjligen kan åstadkommas, erhålles ej blott av virkesförrådets storlek, utan även av dess beskaffenhet, åldersklassfördelning, tillväxt och värde. Såsom ytterligare motiv till en sådan åtgärd, utöver vad Revisorerna i det föregående hava anfört, kan framhållas, att mer än hälften av statens skogsareal ej varit föremål för undersökning, och att många av de verkställda undersökningarna Sammanfatt- ming. Kronoöver- loppsmarker- nas över- förande till kronoparker. MR endast omfattat en del av virkesförrådet. Då en skogsbokföring saknats, hava de erhållna resultaten ej längre ett sådant värde, att en efter förhållandena avpassad avverkningspolitik kan grundas på dem. De vid inventeringen erhållna siffrorna böra offentliggöras uti den av domänstyrelsen utgivna officiella statistiken. 2. På grund av de vid en dylik inventering erhållna uppgifterna bör uppgöras en beräkning av den blivande avverkningen, varvid nödig hänsyn tages till skogens beskaffenhet och nödvändigheten av att undvika förluster genom virkets försämring eller förstöring. 3. De i punkt 1 och 2 angivna undersökningarna och beräkningarna böra bliva grundläggande för en uppdelning av de norrländska skogarna på lämpliga tjänstgöringsområden, varvid tillbörlig hänsyn även bör tagas därtill, att för varje slag av arbete ej användes dyrbarare arbetskraft än som är av behovet påkallat. 4. Med ledning av de vid inventeringen framkomna siffrorna för virkes- förråd, tillväxt och värde bör uppläggas och för framtiden med noggrannhet fullföljas en bokföring över statens skogstillgångar. 5. Innan ovan omförmälda inventering ägt rum, kan visserligen icke med säkerhet avgöras, huruvida det nuvarande skogskapitalet anlitas utöver sin tillväxt, men med hänsyn till kronoskogarnas omfattning och allmänna beskaffenhet lärer i allt fall kunna redan nu fastslås, att betydligt större belopp för föryngring och markvård än som nu utgå, böra komma till användning och arbetena för nämnda ändamål således i vidgad omfattning bedrivas. $ 2. Enligt domänstyrelsens berättelse för år 1912 — den senaste som vid tidpunkten för revisionens avslutande varit i tryck tillgänglig — uppgick krono- parkernas ytvidd vid 1912 års slut till 4,659,37.5.94 har. Kronoöverlopps- markernas areal utgjorde vid samma års slut 1,204,050.52 har, vartill emeller- tid anmärktes, att enligt kungl. brev den 24 november 1911 inom Gellivare socken överloppsmarker till en areal av 59,254.15 har blivit överförda till kronoparker, till vilken arealförändring emellertid vid berättelsens avgivande hänsyn ej tagits, då erforderliga kartor och handlingar vid samma tid ej in- kommit till styrelsen. Kronoöverloppsmarkerna omfatta sålunda en ytvidd, som i runt tal upp- går till icke mindre än fjärdedelen av alla kronoparkernas sammanlagda areal: Kronoöverloppsmarkerna förekomma allenast i de två nordligaste länen och inom dessa så gott som uteslutande i Lappmarken. Fördelningen på de olika överjägmästaredistrikten var vid 1912 års slut följande: Luleå SUPER ANNeeANT: KB 40060 Han Skellefteå Srdinder gal das 342,558.96 Umeå ler resa ömma 106,495.06 Inom Umeå distrikt kommo icke mindre än 106,480.06 har på Sorsele revir, det nordligaste inom distriktet. Under de förut omförmälda resor, som Revisorerna företagit i övre Norr- land, hava Revisorerna även kommit att ägna sin uppmärksamhet åt den ställ- ning, som kronoöverloppsmarkerna intaga med hänsyn till skogsvården. Den största kronoöverloppsmarken inom Sorsele revir, nämligen Abmobergets krono- överloppsmark med en areal av c:a 80,000 har, besöktes av den ena avdel- ningen, vilken även företog vandringar genom vissa delar av området. Reviso- rerna hava vidare tagit del av en utförligare beskrivning över så väl denna kronoöverloppsmark som ock de båda andra överloppsmarkerna inom samma revir, nämligen nr 1 Dockmyran och nr 4 Blajken, vilka beskrivningar före- komma i ett av lantbruksingenjören Henning Wikström och extra jägmästaren Gunno Kinnman i maj 1913 på uppdrag av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län utarbetat betänkande beträffande dispositionen av dessa överloppsmarker. Av vad Revisorerna vid sin resa iakttogo så väl som ock av förut om- nämnda beskrivningar hava Revisorerna kommit till den uppfattningen, att ur skogsvårdens synpunkt synnerligen stora betänkligheter måste resa sig mot ett fortsatt bibehållande av dessa stora områden såsom kronoöverloppsmarker. Medan för kronoparkerna gälla föreskrifterna i I $ av förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894, att kronoparkerna skola "behandlas efter sådana på vetenskapliga regler grundade, för olika ortförhållanden lämpade hushållningsplaner, som avse skogens fram- tida bestånd och högsta avkastning”, äro kronoöverloppsmarkerna allenast underkastade de allmänna bestämmelserna i samma förordnings 58 $, att vid utsyning skogen ej må hårdare anlitas, än med dess bestånd i framtiden är förenligt. Hushållningsplaner — det första villkoret för en ordnad skogsvård — förekomma sålunda ej beträffande kronoöverloppsmarkerna. Om någon efter system genomförd avverkning, återväxt eller vård kan det följaktligen ej bliva tal. Till stor del äro de överlämnade åt förfall och vanvård. Av vederbörande skogsstatstjänstemän påpekades ock vid Revisorernas besök önsk- värdheten av att dessa stora skogsområden överföras till kronoparker och där- med till en ordnad skogsvård. Att detta icke i större utsträckning, än som skett, kommit att äga rum, synes delvis hava berott på vederbörande länsstyrelser, vilka ur kolonisations- synpunkt önskat bibehålla kronoöverloppsmarkerna eller delar av desamma Inlösning av ströängar. ED a odisponerade. Att så varit förhållandet beträffande de tre överloppsmarkerna inom Sorsele revir torde framgå av det förut omnämnda av lantbruksingenjören Wikström och extra jägmästaren Kinnman avgivna betänkande, vilket tillkommit som resultat av en utredning "”varest och till vilken omfattning inom krono- överloppsmarkerna n:ris 1, 4 och 6 i Sorsele socken av Västerbottens län finnas områden, som med tillhjälp från angränsande, till överloppsmarkerna hörande skogsmark av nödig husbehovsskog kunna med avseende å tillgång på till odling tjänlig mark anses lämpliga att användas till nybyggen eller egna hem”. Betänkandet utmynnar i ett förslag att den å överloppsmarken Abmo- berget belägna Galgatmyren efter utdikning upplåtes till egna hem, att vissa lägenheter å samma Ööverloppsmark utläggas till nybyggen, att återstoden av överloppsmarken med undantag av block VIII överföres till kronopark, medan hela de båda överloppsmarkerna n:ris 1 Dockmyran och 4 Blajken samt block VIIT av Abmoberget skulle upplåtas till nybyggesanläggningar och fortfarande bibehållas såsom överloppsmark. Utan att ingå på ett bedömande av lämpligheten av detta förslag vilja Revisorerna framhålla vikten av att åtgärder i allmänhet vidtagas för att kronoöverloppsmarkernas vidsträckta skogsarealer snarast möjligt måtte komma in under en ordnad skogsvård, vilket lämpligen kan ske genom deras över- förande till kronoparker. Att åsidosättande av kolonisationssynpunkterna genom en sådan åtgärd icke behöver befaras, visas bäst av erfarenheterna från närgränsande revir inom Västerbottens län, där å kronoparkerna vida mera omfattande kolonisations- arbeten bedrivits än å överloppsmarkerna inom Sorsele socken. 1914 års senare riksdag har i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om utredning angående det norrländska kolonisationsproblemet i hela dess vidd, därvid bland annat en av uppgifterna skulle vara att söka nya upplåtelseformer i stället för de numera faktiskt upphörda nybyggesupplåtelserna. Därest på grund av denna skrivelse framdeles ett mera systematiskt kolonisationsarbete skulle komma till stånd, torde det även ur denna synpunkt vara önskvärt, att kronoöverloppsmarkerna ej förbliva i sitt nuvarande tillstånd. 8 3. 1909 års riksdag medgav på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning, att köpeskillingarna ej mindre för de kronoegendomar samt till inköpta skogs- egendomar hörande områden, rörande vilkas försäljning beslut jämlikt kungl. breven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 av Kungl. Maj:t komme att fattas under tiden från och med 1910 års början till och med utgången av år 1912, än även för sådana områden och lägenheter, till vilkas försäljning från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten till- höriga skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar riksdagen under sistnämnda tid på därom särskilt gjorda framställningar kunde lämna tillstånd, finge av Kungl. Maj:t disponeras för inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna. I enlighet med därom av Kungl. Maj:t avlåten framställning har vidare 1912 års riksdag medgivit, att Kungl. Maj:t må från och med den 1 januari 1913 tills vidare, intill dess annorlunda kan varda bestämt, för markförvärv av enahanda slag disponera de såsom tillgång å statens domäners fond redo- visade kontanta medel, varjämte riksdagen 1911 och 1912 för samma ändamål anvisat särskilda anslag, nämligen för år 1912 500,000 kronor och för år 1913 800,000 kronor. De skäl, som vid 1909 års riksdag först anfördes för att staten borde söka förvärva å kronoparkerna belägna ströängar — vilka med stigande jord- kultur blivit alltmera värdelösa för sina innehavare — voro, dels att ströängarna, till följd därav, att de för sina innehavare endast hade värde i egenskap av gräsbärande mark samt att deras förmåga att bära gräs minskades genom ut- dikning, lade hinder i vägen för behövliga avdikningar av kronoparkerna, deis ock att det förhållandet, att ströängarna disponerades av enskilda, vore till olägenhet för kolonisationen å kronoskogarna. Under sina resor i övre Norrland hava Revisorerna upprepade gånger haft tillfälle att iakttaga, vilka synnerliga olägenheter dessa ströängar bereda ur skogskulturens synpunkt. Nödvändiga avdikningar av försumpade marker hindras mångenstädes av ströängarna, i andra fall medföra de väsentligt för- dyrade avdikningskostnader. Att ett fortsatt bibehållande av dessa ströängar under enskildas disposition ävenledes innebär ett avsevärt hinder för kolonisa- tionsarbetet, synes ock av gjorda iakttagelser uppenbart. Vid sådant förhållande hava Revisorerna funnit det anmärkningsvärt, att inlösen av ströängar hittills förekommit i mycket ringa utsträckning. På grund av kungl. brev den 4 februari 1910 har visserligen för inlösen av så kallade myrslogar inom Hamra kronopark i Gävleborgs län utbetalts ett belopp av 37,969 kronor 99 öre, men därutöver har under åren 1910—1913 icke någon ströängsinlösning ägt rum. 8 4. Kolonisa- Frågan om Norrlands kolonisation har under de senaste årtiondena till- "TG dragit sig allmän uppmärksamhet. I avseende å de åtgärder som vidtagits Norrland. för kolonisation å de norrländska kronoskogarna få Revisorerna erinra om följande. I anledning av därom av Kungl. Maj:t avlåten framställning medgav 1891 års riksdag, att å kronoparker i Norrbottens län befintliga, till skogstorp tjänliga lägenheter skulle, där sådant funnes vara gagneligt för kronoparkens vård och bevakning, få av domänstyrelsen på viss bestämd tid, ej överstigande 20 år, upplåtas till odling och bebyggande åt personer, som ägde god frejd samt vore fullt arbetsföra och i övrigt funnes vara lämpliga. Vid 1904 års riksdag utsträcktes därefter skogstorpsupplåtelserna till Västerbottens län, i samband varmed nya villkor för sådana upplåtelser antogos. Vid 1909 års riksdag beslöts emellertid, på Kungl. Maj:ts framställning, att upplåtande av skogstorpslägenheter icke vidare skulle äga rum, utan antogs i stället en ny form av upplåtelser av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen. Enligt den kungörelse, som härom utfärdades den 18 juni 1909, må å ifrågavarande kronoskogar på ansökan till mindre bemedlade eller obemedlade, som äga god frejd och gjort sig kända för arbetsamhet och hederlig vandel samt äga förutsättningar för drivande av ett mindre jordbruk, av domänstyrelsen på arrende upplåtas sådana till odling och bebyggande tjänliga lägenheter, som där kunna vara att tillgå, allt under förutsättning antingen att sådant för skogens vård och bevakning finnes vara gagneligt eller att den jord, vars upplåtande begäres, är belägen i närheten av odlad bygd eller kommunikations- led och hinder från skogsvårdens synpunkt ej möter. Upplåtelsetiden är femtio år, med lägenhetsinnehavaren förbehållen options- rätt till förnyat arrende vid nämnda tids utgång. Enligt samma kungörelse äger innehavare av skogstorp rätt att efter frihetsårens utgång, därest han är berättigad till förnyad upplåtelse, erhålla torpet på arrende under femtio års tid, samt i övrigt i tillämpliga delar på de villkor, som föreskrivits rörande odlingslägenheter: Vid 1913 års riksdag har vidare dels antagits i avsevärd mån förmån- ligare villkor angående upplåtelse av odlingslägenheter dels ock de redan upp- låtna skogstorpen i huvudsak likställts med odlingslägenheterna. Till sist vilja Revisorerna erinra därom, att 1914 års senare riksdag till Kungl. Maj:t avlåtit skrivelse med . anhållan, att Kungl. Maj:t ville låta verk- HO = ställa utredning i fråga om åtskilliga kolonisationen av Norrland rörande spörsmål. Under Revisorernas resor å kronoskogarna i Norrland hava Revisorerna besett såväl ett stort antal enstaka liggande skogstorp och odlingslägenheter som ock trenne kronotorpskolonier, nämligen å kronoparkerna Gunnarn, Aborr- träskliden och Vojmåsen. Åt den inom Gunnarns kronopark, vid ån Juktans dalgång i närheten av Bastuträsks by, bildade skogstorpskolonien ägnade Revisorerna särskild upp- märksamhet. Kolonien består av 18 torp, av vilka 8 avsynats och godkänts. Arealen å samtliga torpen uppgår till omkring 80 hektar, varav ungefär hälften är uppodlad. ÅA kolonien födas 3 hästar, omkring 35 kor samt c:a 20 ung- nöt och oxar. Denna koloni erbjöd tillfälle att taga 1i betraktande torp i olika ut- vecklingsstadier, vad såväl angår markens uppodling som i fråga om bebyggan- det. Å den äldsta lägenheten, som år 1896 av B. I. Holmgren upptogs utan tillstånd, men som sedermera upplåtits såsom skogstorp, var all användbar mark uppodlad, medan å de senast anlagda torpen endast en mindre del av marken hunnit brytas. Under det att de enstaka liggande kronotorpen i allmänhet syntes mindre väl anlagda och efterblivna, var däremot intrycket av de i kolonier förlagda torpen synnerligen gott, vilket förhållande torde bero icke blott på själva koloniformens fördelar utan även därpå, att kolonierna bildats i sådana trakter, där gynnsamma förutsättningar för bedrivande av jordbruk äro till- finnandes. Vid besöken å berörda torpkolonier erhöllo Revisorerna det intryck, att jordbruk med fördel kan bedrivas i dessa nordliga trakter, en uppfattning, vari Revisorerna ytterligare stärktes genom den förevisning av olika lantmanna- produkter, som av befolkningen 1 Sorsele socken anordnats vid Revisorernas besök därstädes. Vid besök å det å Jovans kronopark belägna skogstorpet Granhöjden, varå nytt boningshus 1 enlighet med domänstyrelsens normalritningar var under uppförande, iakttogo Revisorerna, att golvbjälkarna lades omedelbart å jorden samt att golvet icke försågs med trossbotten. Då ett sådant byggnadssätt såväl ur hygienisk synpunkt som med hänsyn till de större kostnaderna för -: framtida underhåll, som därav nödvändigtvis måste följa, icke kan betraktas såsom tillfredsställande, hava Revisorerna ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamheten. Såsom ett samlat omdöme rörande kolonisationsarbetet å kronoskogarna i Norrland vilja Revisorerna uttala, att detsamma är i hög grad förtjänt att göras till föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens fortsatta omvårdnad. NNE Emellertid vilja Revisorerna med styrka framhålla angelägenheten därav, att kolonisationen bedrives planmässigt samt förlägges till sådana områden, där gynnsamma utvecklingsmöjligheter verkligen förefinnas. 5 Revisorerna hava under årets resor dels besett jägmästarbostäderna i Åsele, Sorsele och Wilhelmina revir, de under uppförande varande bostäderna för jägmästarna i Norra Lycksele och Södra Lycksele revir samt för upp- förande av bostad för jägmästaren i Tåsjö revir inköpt tomt dels ock besökt jägmästareexpeditionerna i Degerfors och Norra Lycksele revir. Vad beträffar bostäderna för jägmästarna i Sorsele och Wilhelmina revir, vilka bostäder uppförts genom statsverkets försorg, fästes Revisorernas uppmärksamhet vid den stora rumshöjden, vilken i sin mån torde hava bidragit till att byggnaderna, enligt vad lämnade upplysningar gåvo vid handen, visat sig vara mycket svåra att uppvärma. Bostaden i Asele, vilken av staten förvärvats från enskild ägo, gav ej anledning till anmärkning. Till uppförande av bostäder för jägmästarna i Norra Lycksele och Södra Lycksele revir anslog 1913 års riksdag 25,000 kronor för vardera bostaden, oberäknat kostnaden för erforderligt virke. Ifrågavarande byggnader voro vid tiden för Revisorernas besök under tak och förväntades vara färdiga till inflyttnipg nästinstundande sommar. Byggnaderna voro inredda för central- uppvärmning. I avseende härå vilja Revisorerna erinra. därom, att den fram- ställning av domänstyrelsen, vilken låg till grund för Kungl. Maj:ts av riks- dagen bifallna förslag om beviljande av medel för förevarande ändamål, utgick från att byggnaderna skulle förses med kakelugnar. Avvikelsen från det ursprungliga förslaget har tilldragit sig Revisorernas uppmärksamhet, så mycket mer, som lämpligheten av det för värmeledningen använda systemet — varm- luftssystemet — torde kunna starkt ifrågasättas. Revisorerna funno det även ägnat att väcka uppmärksamhet, att byggnaderna icke försetts med brand- säkra kassaskåpsanordningar. Jämväl i dessa byggnader syntes rummen onödigt högt tilltagna. Mot beskaffenheten av den tomt, vilken jämlikt beslut av 1914 års senare riksdag inköpts i Hoting för uppförande av bostad för jägmästaren i Tåsjö revir, funno Revisorerna intet att erinra. Revisorernas besök å jägmästareexpeditionerna 1 Degerfors och Norra Lycksele revir gåvo icke anledning till något uttalande från Revisorernas sida. 22200 MR 8 6. Vid besök å Hällnäs skogsskola hava Revisorerna besett dels till skolan hörande föreståndarbostad och skolhusbyggnad, innehållande jämväl skolrum, dels ock de för statens, å skolans område förlagda fröklängningsanstalt upp- förda byggnader ävensom den för förmannen och eleverna vid kolarskolan av- sedda bostadsbaracken. Vad Revisorerna vid detta besök inhämtade gav icke anledning till något särskilt uttalande. LA i Efter omförmälan att jämlikt kungl. brev den 11 december 1908 med avseende å förande av domänstyrelsens medel i räkning hos riksbanken be- stämts, bland annat, att från och med ingången av år 1909 till domän- styrelsen inflytande medel skulle omedelbart insättas å statskontorets giro- räkning och i domänstyrelsens huvudbok uppdebiteras å statskontorets konto, uttalade 1912 års Statsrevisorer, att sedan dåmera domänstyrelsen erhållit ställning som ett affärsdrivande verk det, enligt Revisorernas uppfattning, torde få anses principiellt riktigast, att domänstyrelsen erhölle egen giroräk- ning med riksbanken. Enligt vad Revisorerna inhämtat, har domänstyrelsen numera jämlikt kungl. brev den 31 januari 1913 erhållit egen giroräkning i riksbanken från och med den 1 april samma år. Domänstyrelsens utlåtande angående Riksdagens revisorers uttalanden i vad angår hushållningen å statens skogar. Till Konungen. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 1 sistlidne december anbefallt domänstyrelsen att, 1 anledning av vad Riksdagens revisorer uti $$ 1—5 av remissen bifogat transumt angående frågan om förvaltningen av statens skogar anfört, till kungl. jordbruksdeparte- mentet inkomma med underdånigt yttrande så tidigt, att detsamma före den 20 januari 1915 kunde SN fullmäktige i riksgäldskontoret Över- lämnas för att tillika med Revisorernas berättelse till trycket befordras, får till åtlydnad härav domänstyrelsen med remissaktens återställande i underdånighet anföra följande. Riksdagens revisorer hava förmält, att den uppmärksamhet, som riktats på frågan om förvaltningen av statens skogar, ofta nog tagit sig uttryck i en mer eller mindre skarp kritik av de grunder, enligt vilka skogarna administreras och deras av kastningsmöjligheter utnyttjas: Såväl inom riksdagen som ock av skogsintresserade personer i tidnings- pressen och särskilda uppsatser hade dessa frågor diskuterats och olika förslag till förändring i nu rådande förhållanden på området framställts. Åtskilliga av Eders "Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer hade jämväl be- handlat hithörande ämnen och, vad särskilt skogarnas avkastningsför- måga beträffar, hade densamma varit föremål för en ingående under- sökning av den s. k. första försvarsberedningen. T anledning av angivna omständigheter hade Revisorerna ansett sig böra sistlidet år ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om för- valtningen av statens skogar jämte vissa i samband därmed stående förhållanden. Revisorerna hade i sådant syfte företagit resor inom Väster- norrlands, Jämtlands och Västerbottens län och därvid sökt att genom omfattande färder å åtskilliga kronoskogar erhålla en så noggrann kännedom som möjligt om deras tillstånd och skötsel. På grund av den erfarenhet, som under nämnda resor vunnits, samt efter studium av vissa domänstyrelsens cirkulär med föreskrifter till skogstjänstemännen, ävensom av en del av domänstyrelsen fastställda skogshushållningsplaner m. fl. handlingar, hava Revisorerna ansett sig böra framställa vissa anmärkningar mot grunderna för de norrländska statsskogarnas förvaltning och skötsel. Då de därvid i sammanträngd ar EEE AE nn nn ns nn tenn Arr år en a > ll form i huvudsak upprepat de uttalanden, som den norrländska skogs- vårdskommittén i underdånigt betänkande den 10 mars 1912 efter ett nära 5-årigt arbete framlagt, anser sig domänstyrelsen böra upptaga till behandling i åtminstone vissa delar detta vittomfattande ämne, åt vilket nämnda kommitté i avdelning II, Hushållningen, ägnat ej mindre än 132 sidor av sitt betänkande. Med hänsyn till den härför ytterst knappt tillmätt tiden måste styrelsen emellertid begränsa detta sitt ytt- rande till att omfatta vad Revisorerna särskilt anmärkt samt i vissa delar påvisa 1 vad mån Statsrevisorernas uttalanden skilja sig från den norr- ländska skogsvårdskommitténs. Domänstyrelsen har ansett sig ännu icke böra avgiva underdånigt utlåtande angående förenämnda del av kommittébetänkandet, lika litet som ifråga om avdelning III, Förvaltningen, på grund därav, att varken de av statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande den 16 juni 1911 tillkallade sakkunnige för av- givande av förslag angående skötseln av kronans och andra allmänna skogar i mellersta och södra delarna av riket, eller de jämlikt nådigt bemyndigande den 7 november 1913 likaledes av statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige för verkställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande en förändrad bokförimg rörande statens domäner m. m. ännu avgivit be- tänkanden i de av dem behandlade ämnen. Det är nämligen uppenbart att de grunder, efter vilka statens skogar skola behandlas, måste ordnas i stort sett enhetligt för hela landet. Ej ens sättet för skogarn nas indel- ning till ordnad hushållning, vilken fråga Riksdagens revisorer ägnat särskild uppmärksamhet, kan numera göras i större grad olika för de skilda delarna av riket, enär den förutvarande förutsättningen därför, nämligen svårigheten att i Norrland avsätta smärre virkessortiment, till mycket stor del upphört och årligen upphör att vara gällande. Den norrländska skogsvårdskommittén sammanfattar sina uttalanden i denna fråga sålunda: »För avsevärda områden i Norrland och Dalarna saknas ännu kännedom om den mängd skog, som finnes, vilket dock är första vill- koret för en planmässig ”skogshushållning. En av de första uppgifterna är därföre en fullständig skogsuppskattning å dessa trakter. De ekonomiska principer för hushållningen med statens skogar, som äro angivna i gällande skogsordning, äga fortfarande giltighet, men hava hittills icke blivit närmare utvecklade eller praktiskt tillämpade. På grund av bristande undersökningsmateriel har kommittén saknat möjlighet att närmare bedöma, huruvida de omloppstider, som 3. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. — 34 — ligga till grund för hittills bedrivna hushållning med statens skogar, motsvara. den mogenhetsålder, som skogen bör uppnå för vinnande avi största värdeproduktionen. Förrän kännedom vinnes härom, kan statens skogsskötsel icke uppfylla de fordringar, som böra ställas på en ekonomisk förvaltning av detta slag. En sakkunnig undersökning bör därföre verkställas angående be- ståndens värdeförhållanden vid skilda åldrar. Utgår man från hittills tillämpade omloppstider, framgår av till- gängliga uppgifter att ett alltför stort överskott av överårig skog finnes. Med nuvarande avverkningsbelopp kan detta överskott av "gammal skog icke nämnvärt förminskas, varföre en ökning av avverkningarna bör ske. En betydande del av den överåriga och sämre skogen, som 1 första I ! hand behöver avverkas, utgöres emellertid av smärre träd, vilka för vissa trakter till och med sakna saluvärde. En av de viktigaste framtida uppgifterna för skogshushållningen är därföre att avsättningsförhållandena förbättras. Först då kan en för- höjning av avverkningarna ske till erforderlig omfattning. Avverkningarna "böra mer än hittills inriktas på en I ordnad grupp- och beståndsbehandling. Åtgärder för befordrande av skogarnas föryngring böra vidtagas till ökad omfattning. För skogsindelning och avverkningsberäkning böra införas för- ändrade metoder, som bättre kunna anpassas efter skogarnas växtför- hållanden och nuvarande tillstånd.» Riksdagens revisorer åter sammanfatta sina uttalanden i följande punkter: »1. Det är nödvändigt, att en inventering av statens norrländska skogstillgångar med det snaraste fullbordas. Denna inventering bör verkställas så, att en så fullständig bild, som med kostnadernas be- gränsning inom rimliga belopp möjligen kan åstadkommas, erhålles ej blott av virkesförrådets storlek, utan även av dess beskaffenhet, ålders- klassfördelning, tillväxt och värde. Såsom ytterligare motiv till en sådan åtgärd, utöver vad Revisorerna i det föregående hava anfört, kan fram- hållas, att mer än hälften av statens skogsareal ej varit föremål för undersökning, och att många av de verkställda undersökningarna endast omfattat. en del av virkesförrådet. Då en skogsbokföring saknats, hava de erhållna resultaten ej längre ett sådant värde, att en efter förhållan- dena avpassad avverkningspolitik kan grundas på dem. De vid inventeringen erhållna siffrorna böra offentliggöras uti den av domänstyrelsen utgivna officiella statistiken. 2. På grund av de vid en dylik inventering erhållna uppgifterna bör uppgöras en beräkning av den blivande avverkningen, varvid nödig hänsyn tages till skogens beskaffenhet och nödvändigheten av att undvika förluster genom virkets försämring eller förstöring. 3. De i punkt 1 och 2 angivna undersökningarna och beräk- ningarna böra bliva grundläggande för en uppdelning av de norrländska skogarna på lämpliga tjänstgöringsområden, varvid tillbörlig hänsyn även bör tagas därtill, att för varje slag av arbete ej användes dyr- barare arbetskraft än som är av behovet påkallad. 4. Med ledning av de vid inventeringen framkomna siffrorna för virkesförråd, tillväxt och värde bör uppläggas och för framtiden med noggrannhet fullföljas en bokföring över statens skogstillgångar. 5. Innan ovan omförmälda inventering ägt rum, kan visserligen icke med säkerhet avgöras, huruvida det nuvarande skogskapitalet anlitas utöver sin tillväxt, men med hänsyn till kronoskogarnas omfattning och allmänna beskaffenhet lärer i allt fall kunna redan nu fastslås, att be- tydligt större belopp för föryngring och markvård än som nu utgå, böra komma till användning och arbetena för nämnda ändamål således 1 vidgad omfattning bedrivas.» Skillnaden i dessa bägge sammanfattade uttalanden är icke sär- skilt i ögon fallande. Statsrevisorerna hava visserligen i punkt 3) fram- hållit behovet av en uppdelning utav de norrländska skogarna på lämp- liga tjänstgöringsområden, men därav framgår likväl icke, huruvida de förutsätta en sådan uppdelning såsom en nödvändigt föregående åtgärd för utförandet av de arbeten, som ansetts vara erforderliga för en rätt förvaltning och skötsel av skogarna. Den norrländska skogsvårds- kommittén omnämner i omförmälda sammanfattning intet rörande sko- garnas uppdelning 1 revir, men har detta tydligen haft sin orsak däri, att kommittén under rubrikerna »Förvaltningen» och »Enskilda skogar» föreslagit viss omorganisation av såväl domänstyrelsen som skogsför- valtningen, ävensom uppdelning av nuvarande revir med bland annat anställande av särskilda bokförare åt jägmästarne. Därmed synes kom- mittén givetvis hava förutsatt att denna förändrade organisation med däri ingående förslag till i avsevärd mån ökade arbetskrafter skulle komma till stånd, innan de uttalade önskemålen i huvudsak kunde för- verkligas. Att döma av såväl ingressen till Riksdagens revisorers förevarande yttrande, i vilken de hänvisat till den i riksdagen, tidningspressen m. m. framställda kritiken av de grunder, enligt vilka skogarna administreras och deras avkastningsmöjligheter utnyttjas, som ock till avfattningen av gjorda anmärkningar och uttalanden, synes som om Revisorerna skulle vilja göra domänstyrelsen huvudsakligen ansvarig för att statsskogarnas skötsel icke i allt är sådan den borde vara, att icke en noggrann inven- tering av skogarna är verkställd samt att ej heller å reviren finnes upplagd en noggrann bokföring över statsskogarnas virkesförråd, av- verkning, kapitalvärden m. m. ; Den norrländska skogsvårdskommittén åter har icke i samma om- fattning velat på domänstyrelsen lägga ansvaret, att det skogliga till- ståndet å statens skogar i Norrland och Dalarna icke är i tillfreds- ställande skick. Kommittén har sålunda (å sid. 75 och 76 i sitt be- tänkande) uttalat bland annat följande. På grund av bland annat den korta tid, som dessa skogar stått under statens förvaltning, hade de ännu karaktär av naturskogar och innehölle ett betydande överskott av gammal skog. Trots detta över- skott på mogen skog vore totala virkesbeloppet per har lågt, särskilt i övre Norrland. Skadad skog förekomme allmänt, men till mycket växlande belopp på olika trakter. Av kommittén verkställda under- sökningar utvisade att den övervägande delen av såväl den äldre som den skadade skogen utgjordes av träd av smärre dimensioner, under 30 cm. vid brösthöjd, och att en avsevärd del därav vore under 21 cm. vid brösthöjd, ävensom att träden på sämre marker saknade förmåga att utväxa till timmerduglig dimension inom rimlig tid. Avsättningsförhållandena hade varit och voro för stora delar av Norrland fortfarande mycket otillfredsställande. De hittills vidtagna åtgärder för att bringa dessa skogar i ordnat skick nämligen bland annat berednings- och rensningshuggningar av vindfällda, torra och skadade träd, vilka under senare åren utförts till mycket avsevärd omfattning, hade verksamt bidragit till att förbättra det skogliga tillståndet. Sådan avverkning hade dock icke kunnat ut- sträckas ned till mindre dimensioner annat än på de mest välbelägna skogarna. Gallringen i yngre bestånd hade icke kunnat ske till någon nämnvärd omfattning med de begränsade avsättningsmöjligheter, som hittills varit rådande. En rationell föryngringsavverkning av de äldre bestånden hade härutav givetvis försvårats och buro dessa bestånd ock spår av dimensionshuggningar, varjämte de voro mer eller mindre oregel- bundet utglesnade. om — dl — Det borde icke vara Riksdagens revisorer obekant, att de av dem uttalade, i och för sig beaktansvärda önskemål icke kunnat komma till utförande 1 större grad än som skett på grund av förefintlig brist på personal 1 såväl domänstyrelsen som skogsstaten. Då de likväl synas vilja göra domänstyrelsen avsvarig för att de uttalade önskemålen icke förr besktate: måste styrelsen tolka detta på det sätt, att Statsrevisorerna ansett, att styrelsen hade bort avgiva förslag till Beloste omorganisation och ökning av arbetskrafterna. Vid den tid då undertecknad Fredenberg utnämndes till chef för domänstyrelsen, hade från allmänhetens sida ett nyvaknat intresse för det svenska skogsväsendet börjat 1 särskild grad visa sig, vilket torde kunna sättas i samband med utfärdandet av 1903 års skogslagar, som trädde 1 kraft. den 1 Januari 1905. Förutom att i anledning därav en hel del skogstjänstemän såsom länsjägmästare och extra länsjägmästare togos i anspråk av de nybildade skogsvårdsstyrelserna, började enskilda skogsägare efter hand att i större grad än tillförene anlita Porte skogstjänstemän för sina skogars skötsel. Därjämte blev behovet av skogstjänstemän för utsyning av skog å enskildes skogar, som stå under skogsstatens uppsikt och kontroll. allt större. Sålunda krävdes ett betydande antal tjänstemän för handläggande av utsyningsförrätt- ningar å de skogar, som kommit under den nya skyddsskogslagen, varjämte med stigande efterfrågan å mindre virkessortiment ökad ut- syning av skog i Norrbottens och Västerbottens läns såväl kustland jämlikt den s. - dimensionslagen som ock lappmarker jämlikt den s. k. ör rdarbslanen likaledes påfordrade ett stegrat antal dylika tjänstemän. Allt detta samverkade till en mycket kännbar brist på skogstjänstemän, vilken vållade att det blev omöjligt kunna i önskvärd grad vare sig utföra behövliga arbeten på statens skogar eller i rätt tid verkställa stämplingarna å enskildes skogar, som stå under de av skogsstaten handhavda skogslagarna. Hushållningsplaner för sådana skogar, vilkas avkastning, Hell les delvis, tillfaller boställsinnehavare, kunde i många fall ej heller i rätt tid upprättas och fastställas. Dessa förhållanden verkade givetvis missnöje hos de enskilde, som därav vore beroende, och framställde dessa fullt berättigade krav på rättelse. Domänstyrelsen ansåg sig ock pliktig 1 görligaste mån söka i första hand tillmötesgå de enskildes fordringar i dessa avseenden, och för den skull anställa i möjligast största utsträckning skogstjänstemän till utförande av omför- mälda förrättningar å nämnda skogar. Såsom en följd härav måste ett flertal likaledes viktiga arbeten, såsom bland annat skogsindelningar, på statens skogar uppskjutas. För att om möjligt avhjälpa denna ytterst kännbara brist å skogs- tjänstemän, föreslog domänstyrelsen i underdånigt yttrande den 12 december 1905 angående frågan om överlåtande av skogsinstitutets nuvarande tomt och i samband därmed skogsinstitutets förflyttning, att Eders Kungl. Maj:t täcktes tillsätta en kommitté med uppdrag att utreda alla härmed sammanhängande frågor och däröver avgiva förslag. Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade ock härför statsrådet och chefen för. kungl. jordbruksdepartementet fem "sakkunniga personer, vilka avgåvo underdånigt betänkande 1 frågan 1 mars 1908. Sedan Eders Kungl. Maj:t 1 nådig proposition till 1912 års Riksdag föreslagit inrättande av en skogshögskola och Riksdagen härtill lämnat bifall, har denna fråga nu fortskridit på sådant sätt att utsikt finnes för skogshögskolans trädande i verksamhet under innevarande år. I avvaktan på omförmälda frågas utredning sökte emellertid domänstyrelsen att genom provisoriska anordningar bereda rum för ett större antal elever vid skogsinstitutet än det dåvarande, eller från och med år 1900 20 stycken — före sistnämnt år, under vilket Klotens skogsskola inrättades, kunde å skogsinstitutet emottagas allenast 10 elever — men kunde därigenom antalet elever dock ej ökas med flera än två. Efter framställning av domänstyrelsen medgav Eders Kungl. Maj:t den 17 maj 1907, att till genomgående av skogsinstitutets högre kurs finge tillsvidare årligen emottagas 22 elever. På domänstyrelsens därom årligen gjorda framställningar från och med år 1907 har Eders Kungl. Maj:t jämväl medgivit att det s. k. praktiska år, som jämlikt stadgan för institutet ålegat därifrån utexami- nerad elev fullgöra, innan han kunnat förordnas till extra jägmästare, finge begränsas till '/; år. Härigenom har vunnits, att de vid jultiden utexaminerade eleverna kunnat förordnas till extra jägmästare redan därpå följande sommar och då användas till fullgörande av utearbeten, under förutsättning nämligen att de velat ägna sig åt statstjänst. Så småningom har ock tillgången å skogstjänstemän blivit större. I följd härav blev, sedan Eders Kungl. Maj:t på framställning av domän- styrelsen härför anvisat erforderliga medel, bland annat möjligt att år 1912 påbörja en enhetligt planerad inventering av de norrländska stats- skogarna. Dessa arbeten, som även utsträckts till de mellersta och södra delarna av landet, hava ock kunnat ökas under åren 1913 och 1914, ehuru, av brist på tjänstemän, ej i den omfattning, som varit önskvärd och av styrelsen planlagd. Utsyningen å förenämnda enskildes skogar hava emellertid fortfarande i ej ringa utsträckning måst till rätt stor olägenhet för skogsägarna bedrivas jämväl efter vinterns inbrott. PRESIS tS 300 Sedan Eders Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 uppdragit åt en kom- mitté att verkställa utredning angående de åtgärder, som kunde böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård av kronans och de under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna och att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, till vilka den verkställda utredningen kunde föranleda, har domänstyrelsen ansett sig vara förhindrad avgiva några förslag till den omorganisation av både domänstyrelsen och skogsstaten, som med varje år framträtt såsom allt mera nödvändig. För den skull kunde domänstyrelsen vid avgivande av underdåniga yttranden över löneregleringskommitténs förslag till lönereglering för dels skogsstaten och de allmänna skogsläroverken, dels domänstyrelsen ej heller föreslå några genomgripande "ändringar i nuvarande organisa- tion, utan måste styrelsen därvid 1 huvudsak hålla sig till de jämförelse- vis små ändringsförslag, som löneregleringskommittén hs Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1908 års Riksdag om "inrättande av ytterligare ett byråchefsämbete 1 domänstyrelsen i enlighet med löne- regleringskommitténs förslag bifölls av Riksdagen, under det att Eders Kungl. Maj:ts förslag om att styrelsens chef — i likhet med vad för- hållandet redan då var beträffande telegraf- och järnvägsstyrelsens — skulle tillsättas på förordnande för 6 år icke vann Riksdagens bifall, sedan under diskussionen härom anförts bland annat, att domänstyrelsen icke vore ett med förenämnda verk jämnställt affärsdrivande verk. Sam- tidigt med tillsättande av en ny byråchef indrogs likväl en notariebefatt- ning å skogsbyråerna. Av vad domänstyrelsen sålunda i underdånighet anfört, torde framgå, att det icke kunnat bero på styrelsen att under de senaste 8 å 9 åren några betydelsefullare förslag till omorganisation av domänstyrel- sen eller skogsstaten eller till personalens avsevärdare ökning kunnat av styrelsen framläggas, varvid dock bör erinras om den mindre ökning i revirens antal, som ägt rum, dels år 1910 i Jämtland, dels från och med innevarande år i södra Norrland och Dalarna samt södra delarna av landet. Allra minst har förslag i dessa avseenden kunnat avgivas beträffande förhållandena i synnerligast övre Norrland -— där dock det mest trängande behov av revirdelning redan länge varit rådande — enär nämligen desamma, sedan norrländska skogsvårdskommittén i i mars 1912 avgivit underdånigt förslag i ärendet, varit och äro beroende på Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens blivande beslut angående de norr- ländska skogslagarna samt sättet för dessas handhavande. Styrelsen har för den skull måst söka göra vad som med de arbets- krafter, som stått till styrelsens förfogande inom domänstyrelsen och Åtgärder till skogsvårdens befrämjande. = AN skogsstaten varit möjligt för att dels föra skogsskötseln framåt på kro- nans skogar, dels handhava det bestyr med enskildes skogar, som jäm- likt gällande skogslagar tillkommer styrelsen, i vilket senare avseende styrelsen sökt jällse, att så ringa olägenhet som möjligt skulle åsamkas de enskilda i anledning av den befintliga bristen på arbetskrafter. Beträffande statsskogarnas skötsel har styrelsen särskilt riktat sin uppmärksamhet på att få ”till stånd ökning av avverkningarna, synner- ligast av skadad och övermogen skog Söket skog, som i beståndsvårdens intresse bör uttagas genom gallring och ljushuggning, nämligen där sådan avverkning kunnat ske med hänsyn till rådande avsättningsför- hållanden. Enär jägmästarna emellertid gent emot vid inspektioner framställda anmärkningar att avgivna utsyningsförslag icke upptagit om- förmält slags avverkningar i nödig omfattning, emellanåt sökte försvara sådan underlåtenhet därmed, att berörda avverkning icke vore föreskriven i gällande skogshushållningsplan eller att tilläventyrs plan icke funnes för respektive skog fastställd, fann domänstyrelsen — ehuru jägmästarna på grund av även då gällande instruktion och föreskrifter ävensom skogs- Ordningen Se avgiva omförmälda förslag till avverkning — likväl skäligt att den 22 december 1906 utfärda bilagda cirkulär (bil. 1), vari denna RE uttryckligen och närmare bestämdes. Dessa bestämmelser hava sedermera intagits i de av styrelsen den 31 januari 1910 utfärdade reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogsstatens tjänsteför- valtning (punkterna 14, 21, 23, 27 och 29), av vilka ett exemplar här- med bifogas. De vid chefsinspektionerna förda protokoll vittna ock, att särskilt 1 Norrland hygges- och stämplingstrakterna inspekterats, därvid stämp- lingarnas utförande kritiserats och anvisningar givits för ett rätt förläg- gande av avverkningarna. Där å viss skog ökad avverkning ansetts vara önskvärd, har även detta framhållits för iakttagande vid avgivande av framtida utsyningsförslag. Då emellertid vid dessa inspektioner fort- farande anmärkningar icke sällan måst framställas mot särskilt stämp- lingarnas utförande, tog styrelsen upp denna viktiga fråga till diskussion på sammanträde med överjägmästarna i november 1911, därvid man enades om de i bil. 2 angivna principer för stämplingarnas utförande i Norrland och Dalarna. Avskrift av dessa uttalanden tillställdes samtliga jägmästare där- städes för efterrättelse. På ett med samtliga överjägmästare hållet sammanträde i domän- styrelsen november 1913 framlade styrelsen till diskussion frågan: »Vad kan för närvarande göras för skogsavkastningens höjande?» Före dis- = kussionen framhölls att ämnet särskilt upptagits med tanke på, dels den betydande mängd skog, som för närvarande på grund av ålder eller annan orsak årligen mer eller mindre försämrades i avseende på kvalité, dels sådan skog, som från Mersey h pest borde borttagas och att frågan därför i första rummet gällde, vad som med hänsyn härtill kunde göras för höjandet av skogs avkastningen! Under diskussionen framhölls av överjägmdltaen 1 Luleå distrikt, att avverkningarna inom distriktet nått den gräns, över vilken man för närvarande icke kunde komma, och att från fjällskogarna även grövre virkesdimensioner voro ytterligt svårsålda. Överj: ägmästaren 1 Mellersta Norrlands distrikt om- nämnde, att, ehuru i detta distrikt konkurrens om virke från statens skogar kanske vore större än inom något annat, virket icke desto mindre inom vissa revir vore synnerligen svårsålt. Samme överjägmästare fram- höll emellertid, att inom distriktet funnes skogar med hela trakter i avtorkande tillstånd och att avtorkningen därstädes säkerligen vore mera betydande än inom andra distrikt, varom ock den stora procent torr- skog, som årligen avverkades, vittnade. Han ansåg därför, att taxe- ringsarbetena skulle ännu mera forceras, enär det enligt hans mening icke ginge an att företaga planmässig avverkning av den överåriga skogen utan tillgång till skogsindelningsplaner. Han framhöll därjämte, att där skogen vore av den beskaffenhet, som han omnämnt, det icke vore riktigt att höja avverkningarna genom uteslutande rensnings- och beredningshugg oningar med för summånde av huvudavverkningen. Å övrigt uttalade samme överjägmästare, att staten för åvägabringande av väsent- ligt ökad avverkningsmöjlighet borde anordna icke blott förråds- och upplagsplatser vid älvmynningarna utan även industriella anläggningar. Gent häremot erinrade andra deltagare i sammanträdet, att den höga procent torrskog, som för närvarande avverkades i Mellersta Norrlands distrikt, alls icke kunde utgöra något bestämt uttryck för den i skogarna därstädes skeende avtorkningen, enär höjda pris å pappersmasseved och kolved nu möjliggjorde avverkning och försäljning av betydliga mängder gammal torrskog, som förut icke Thaftusaluvärde.. (Det vore allra minst berättigat att göra jämförelser efter stamantalet, då av nyssnämnda skäl den avverkade: torrskogen till betydande del utgjordes av träd med små, dimensioner ända ned till 4 och 5 tum vid brösthöjd. i I fråga om vad överjägmästaren 1 Mellersta Norrlands distrikt anfört rörande avverkningens höjande ävenledes genom ökade huvud- avverkningar, hade det emellertid alls icke varit styrelsens mening, att avverkningsbeloppen skulle höjas uteslutande genom rensnings- och bered- a DEC ningshuggning, vilket ock med all tydlighet framgår av de för diskus- sionen framställda synpunkterna. Av vad härovan i dessa avseenden anförts torde framgå, att styrel- sen med hänsyn till de rådande avsättningsförhållandena och de arbets- krafter, som stått till styrelsens förfogande, riktat synnerlig uppmärk- samhet på nödvändigheten av att höja avverkningen av särskilt skadad och övermogen skog och skog, som i beståndsvårdens intresse borde avverkas, och gäller detta icke blott Norrland utan landet i dess helhet. Vid ferfaldiga tillfällen har för skogstjänstemännen framhållits nödvän- digheten att i de årliga utsyningsförslagen i stor utsträckning upptaga förhöjda avverkningar av sådan skog. Styrelsen har ej heller. i något fall, åtminstone efter år 1905, nedsatt i utsyningsförslagen föreslagna av- verkningsbelopp, men väl har styrelsen flera gånger höjt dessa, emellanåt ganska avsevärt. Styrelsen vill emellertid icke förneka, att det finnes kronoskogar, icke allenast i nedre Norrland och Dalarna utan även i södra landet! där efterfrågan å virke varit sådan, att högre avverkning med hänsyn till skogens beskaffenhet bort och med hänsyn till rådande avsättnings- möjligheter kunnat ske, och att vederbörande skogsförvaltningar sålunda i dessa fall underlåtit att följa styrelsens anvisningar rörande skyldig- heten att i de årliga utsyningsförslagen föreslå höjda omförmälda avverk- ningar. Å andra sidan vill dock styrelsen kraftigt betona, att möjlig- heten att i större grad höja avverkningen långt ifrån gällt alla krono- skogar i nedre Norfland och Dalarna, ty beträffande en stor procent av dessa hava försök till kraftigare avverkningshöjning resulterat, dels i avsevärd nedgång av virkesprisen, dels däruti, att ett ej ringa antal utbjudna försäljningsposter alls icke kunnat försäljas. Till och med beträffande vissa kronoskogar i södra landet, särskilt där kommunika- tionerna äro dåliga, har detta förhållande inträffat. Beträffande övre Norrland vill styrelsen lika bestämt framhålla, att avverkningarna därstädes i stort sett icke kunnat höjas i raskare tempo än som skett, därest virket icke skolat med stora förluster för kronan försäljas till avsevärda underpris. Härtill har medverkat ej mindre industriens till synes oförmåga att till någorlunda acceptabla pris mottaga större mängder virke från kronans skogar än ock brist på kommunika- 1) Såsom sådan nedsättning kan nämligen ej räknas den minskning i föreslaget avverk- ningsbelopp för kronoparkerna i Stensele revir år 1914, vilken styrelsen fann sig föranlåten före- skriva, enär jägmästaren föreslagit högre avverkningsbelopp för nämnda skogar än som för dem bestämts i de under samma år fastställda hushållningsplanerna, av vilka han vid utsyningsförsla- gets avgivande ännu icke fått del. — 43 — tionsleder såsom tt. ex. flottleder, varjämte, där sådana funnits, de ej sällan hållits i dåligt skick samt flottningen i desamma handbafts på långt ifrån tillfredsställande sätt. Efter hand som industrien utvecklats och flottlederna förbättrats, har det likväl blivit möjligt sälja större virkesmängder och hava i förhållande därtill avverkningarna också ökats. Då skogarna 1 övre Norrland emellertid i stort sett äro i mindre grad skadade och överåriga än vissa skogar i södra och mellersta Norrland, skulle ock den skadade och mera övermogna skogen å kronans skogar i övre Norrland kunnat 1 högre grad än som skett tillgodogöras, därest avverkningarna tidigare mera inriktats på ett avverkande i första hand av det skadade och 1 högre grad övermogna förrådet. I anslutning till vad styrelsen här förut uttalat, vill styrelsen dock icke bestrida, att avverkningarna 1 många fall icke förts på i dessa avseenden ändamålsenligaste sätt. Efter att styrelsen, såsom härförut omnämnts, emellertid begagnat varje tillfälle att söka få till stånd ett allt riktigare förläggande - av avverkningarna och ett allt bättre utförande av stämplingarna, vågar styrelsen bestämt påstå, att dessa arbeten numera i regel utföras på ett nöjaktigt sätt och att sålunda verkliga fel beträf- fande dessa viktiga arbeten nu höra till undantagen Enär Statsrevisorernas anmärkningar kunna uppfattas såsom riktade 1 huvudsak mot domänstyrelsens ämbetsförvaltning, även där ansvaret — såsom ifråga om skogsskötselns direkta utförande — uppenbarligen bör ligga på den lokala skogsförvaltningen, nödgas styrelsen erinra om, huru under de sista åren upprepade gånger såväl i Riksdagen som i tidskriftsuppsatser och tidningsartiklar med skärpa framhållits, att jäg- mästare och överjägmästare — särskilt de förra — hade alldeles för liten självständighet, och att de därför borde tilldelas vidsträcktare sådan med åtföljande större ansvar. Den norrländska skogsvårdskommittén har mycket ingående behandlat denna fråga, därvid kommittén yrkat på i flera avseenden ökad befogenhet för jägmästarna med därav föl- jande större ansvar. Bland annat har kommittén anfört följande: »Skogen med dess omväxling och den därav betingade variationen i behandling och vård är ett förvaltningsobjekt, som ej kan behandlas likformigt. Allmänna hushållningsföreskrifter till ledning för skogssköt- seln kunna visserligen vara nödvändiga för att giva en viss stadga åt statens skogshushållning och för att undvika ett okontrollerat experi- menterande, men likformigheten får ej sträcka sig ned till detaljarbetet, och avgörandet av detaljfrågor icke förläggas till instanser, varest man ej ÄR finna en så intim kännedom om de lokala förhållandena. som Den lokala skogsförvalt- ningens ansvar. ATI härför erfordras. Flyttas detta avgörande längre ned, såsom system- förändringen avser, förlorar man — det är sant — uti likformighet, men torde på samma gång kunna hava anledning vänta bättre ekono- miskt resultat av hushållningen i dess helhet, då ett bättre tillgodo- görande av de lokala förhållandena med dess skiftande möjligheter torde ernås. Det finns väl knappast någon gren av statshushållningen, som i högre grad än skogshushållningen är beroende av den förvaltande perso- nalens förmåga att utnyttja alla möjligheter, vilka kunna stå dem till buds, för att ett verkligt gott arbetsresultat skall kunna ernås. En fortgående och fruktbringande utveckling av skogshushållningen inom ett revir förutsätter en ingående kännedom om skogarna och deras till- stånd, om avsättnings-, flottnings- och arbetsförhållanden m. m. Denna kännedom måste sökas hos revirförvaltaren och ej hos överordnade myndigheter.» (Sid. 167—168 i kommitténs betänkande.) I detta uttalande kan domänstyrelsen fullt instämma. Det är nöd- vändigt, att jägmästaren har stor frihet att under möjligast lätta former taga initiativ till begagnande av varje möjlighet till skogshushållningens utveckling å varje under hans förvaltning ställd skog. Detta gäller alldeles särskilt Norrland, där skogarna utgöras av mer eller mindre överåriga eller 1 övrigt abnorma naturskogar och där avsättningsför- hållandena efter hand och 1 olika tempo för skilda skogar och trakter, särskilt under de allra sista åren, förändrats till det bättre. Och denna gynnsammare förändring torde komma att alltjämt fortgå samt bliva märkbar för även nya skogsområden. Att för sådana skogar fastställa hushållningsplaner till efterrättelse för jägmästaren skulle därför för- hindra honom att begagna alla de för skogsskötselns utveckling inträ- dande skilda möjligheter, vilka vid uppgörandet av en skogshushållnings- plan icke kunna förutses. Därför fastställas ock skogsindelningsplanerna endast till ledning för skogsskötseln å resp. skogar, och har jägmästaren i förut åberopade reglementariska föreskrifter, punkterna 21, 23, 27 och 89, erhållit såväl befogenhet som ock skyldighet att i de årliga utsy- ningsförslagen eller däremellan, om så erfordras, alldeles oberoende om det finnes skogsindelningsplan eller icke, föreslå alla de avverkningar, som med hänsyn till skogsskötselns krav böra ske. Dessa förslag behöva endast helt kort motiveras, varför större enkelhet i formen knappast torde kunna genomföras. Jägmästaren äger sålunda en frihet i avseende på skötseln av de under hans förvaltning ställda skogar, som revirför- valtaren helt visst ej äger i något annat land. Men därmed följer ock hans större ansvar. Härvid måste dock särskilt beaktas, att jägmästarens MR sätt att förvalta sitt revir och begagna denna sin stora självständighet måste bedömas med hänsyn till revirets storlek och möjligheten för honom att kunna medhinna allt, som borde göras. Det torde icke heller kunna påvisas fall, där överordnad myn- dighet sökt att stäcka en jägmästares strävan i att på nu ifrågavarande sätt föra skogsskötseln framåt i sitt revir. Men, där jägmästaren under- låtit denna sin både befogenhet och skyldighet, har givetvis överjäg- mästaren måst ingripa för att indirekt eller eventuellt direkt försöka få möjligheterna till en bättre skogsskötsel begagnade, ehuru dock resul- tatet icke torde bliva lika gott, som när initiativet 1 fråga om detal- jerna utgår från jägmästaren själv. När åter överjägmästaren icke tagit nödiga initiativ härvidlag, lärer ansvaret böra i huvudsak drabba honom, ehuru även hans ansvar måste bedömas med hänsyn till storleken av det honom anförtrodda distrikt och mångfalden av hans göromål. Domänstyrelsen kan i dessa avseenden endast meddela de ledande grunderna för skogsskötseln samt genom chefsinspektioner, i den mån det för styrelsens chef och ledamöter därtill kan finnas tid, kontrollera att de följas. Allenast i detta hänseende kan ansvaret läggas på styrel- sen, under det att skogsförvaltningen måste svara för utförandet. Något annat synes ej heller den norrländska skogsvårdskommittén hava ifråga- satt. Skulle ansvaret för arbetenas utförande ävenledes påvila styrelsen, syntes vara nödvändigt, att styrelsen bland annat lämnades befogenhet att till- och avsätta tjänstemännen samt bestämma deras löner. Då Statsrevisorerna såsom anledning till att de nu ansett sig böra ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om förvaltningen av statens skogar bland annat framhållit den kritik av sagda för valtning, som framförts i Riksdagen ävensom i tidningspressen och i särskilda upp- satser, nödgas styrelsen i största korthet även 1 någon mån upptaga till bemötande denna kritik. Till sistlidne års Riksdag hade herrar Molin i Dombäcksmark och Sundström i motion hemställt, att Riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ofördröjligen måtte vidtaga Kritiken rö- rande förvalt- ningen av statens skogar. åtgärder i syfte att överårig, fullmogen, oväxtlig, kullblåst, sjuk och. skadad skog å statens skogar bleve på för statens ekonomi och rationell skogsvård mest fördelaktiga sätt tillvaratagen och utnyttjad. Till stöd för motionen åberopades särskilt en av överjägmästaren Welander i »Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland» år 1913 införd uppsats. I berörda uppsats har Welander med ledning av de 1 domän- styrelsens underdåniga berättelse för år 1910 angivna siffror uppgjort EUGENE en jämförelse mellan å ena sidan de 5 norra överjägmästardistrikten och å andra sidan de 5 södra distrikten med hänsyn till dels de under skogsstatens förvaltning eller uppsikt ställda allmänna och enskilda skogarnas areal, dels statsskogarnas nettoinkomster, dels ock utgifterna för "statsskogarnas skötsel. Med stöd av denna jämförelse har Welander velat visa, att skogs- skötseln å statsskogarna i Norrland är betydligt eftersatt gent emot den- samma å statens skogar i det södra landet. För de slutsatser, som Welander ansett sig kunna draga av den framställda jämförelsen, finnes emellertid allenast ringa reell grund, vilket torde framgå vid betraktande av följande synpunkter. I jämförelsen omförmälda skogar i Norrland ligga 1 stort sett koncentrerade, under det att de i södra landet, förutom ett fåtal större parker, äro sönder- splittrade i en stor mängd mer eller mindre långt från varandra liggande lotter. Skogsstatens befattning med skogsskötseln å de under utsynings- tvång ställda skogarna i lappmarkern a samt å skyddsskogarna i Jämt- land och Dalarna är i stort sett begränsad till utsyning av den avverk- ning, som å respektive skogar skall äga rum. De allmänna skogarna i Norrland och Dalarna äro till mer än hälften av sin ytvidd belägna 1 Norrbottens län samt där likasom även 1 övrigt 1 Norrland förskjutna mot norr och väster, i följd varav de till mycket stor procent intaga de högre belägna, mera ofruktbara delarna, av vilka en avsevärd del på grund av synnerligen ringa avkastningsförmåga snarare bort räknas såsom impedi- ment än ingå 1 den produktiva skogsmarkens areal. Bland annat häri- genom är medeltillväxten för skogarna i Norrland och Dalarna endast en bråkdel av medeltillväxten för skogarna 1 det södra landet, och måste den i huvudsak så förbliva. Den "ojämförligt störstardelen av skogs- avkastningen från de norrländska distrikten har försålts och försäljes fortfarande rotstående, under det att i de sydligare distrikten den största delen därav försäljes upphuggen och i allmänhet även framkörd till avsättningsplatsen samt till ej ringa del förädlad i form av kol eller sågat virke. Kronoparkerna i de norra distrikten utgöras till övervä- gande del av skogar med samlade förråd av mer eller mindre över- mogen skog, som nu exploateras genom överavverkning (d. V. 8. av- verkning större än tillväxten), vilken är avsevärd särskilt å de skogar, där virket kan försäljas till höga pris. Härigenom bliva inkomsterna betydliga, under det att utgifterna i jämförelse därmed uppgå till ringa belopp. Enär kronoparkerna i de södra distrikten till allra största delen utgöras av under senaste årtiondena inköpta egendomar med i huvudsak allenagt yngre eller medelålders skog samt ofta större kalmarker, hava 1, VERSA de därå företagna avverkningarna tillsvidare måst bliva jämförelsevis små, varjämte det avverkade utgjorts av mindre virke. Utgifterna där- emot för, dels skogsodling av såväl berörda kalmarker som ock av ålder kala marker å andra kronans egendomar i de AS distrikten, dels reparationer och nybyggnader å de ofta till stort antal på de inköpta egendomarna belägna torp och arrendegårdar med vid köpen mer eller mindre förfallna byggnader, hava varit och måste fortfarande bliva mycket betydande. De jämförelsevis ringa utgifterna för skogsodling i Norrland och särskilt i övre Norrland år 1910 — eller det år, för vilket Welander framställt sin statistiska jämförelse — har berott "därpå, att möjligheten att kunna försälja smärre virkesdimensioner då ännu inträtt för allenast jämförelsevis mindre delar av de norrländska statsskogarna, varjämte, där denna möjlighet redan då förefanns, densamma i ällmän- het så nyligen inträtt, att större för skogsodling lämpliga marker då ännu icke hunnit avhuggas, än mindre hyggesrensas och avdikas. Ehuru styrelsen med hänsyn till här i korthet anförda förhållanden anser, att de slutledningar, som överjägmästaren Welander dragit av den gjorda jämförelsen, i 'huvudsak-sakna berättigande, och ätt; före- nämnda av rn författade uppsats icke bort kunna tagas som motiv för omförmälda, av herrar Molin och Sundström vid föregående års riks- dag framlagda motion, är styrelsen givetvis ense med Welander därom, att avsevärt ökade arbetskrafter måste så fort ske kan ställas till dispo- sition för att den norrländska skogsskötseln må kunna föras fram till den intensitet, som numera årligen 1 allt större grad är möjlig. I avseende på i tidningspressen publicerade artiklar angående denna fråga, anser sig styrelsen 1 korthet böra erinra om ett par artiklar av överjägmästaren Welander förliden vinter, enär dessa i flera fall tolkats på sådant sätt, att domänstyrelsen skulle hava motsatt sig nämnda överjägmästares förslag om förhöjd avverkning av skadad och över- mogen skog. I berörda artiklar förmenar Welander, att avverkning av skadade och övermogna träd försummats av det skäl, att goda skogs- indelningsplaner med verklig planläggning för avverkning av dylik skog saknats. Han yrkar för den skull på en starkare forcering av den i stort planlagda inventering av kronoparkerna, som börjades är LO: Welander borde sval haft vetska ap om, att denna inventering av skogarna icke kunnat börja ett enda år tidigare av brist på personal, och av samma skäl icke heller kunnat forceras mera än som skett. Det är emellertid så långt ifrån, att domänstyrelsen motsatt sig förslag från nämnda överjägmästare om förhöjda avverkningar å statens skogar i mellersta Norrlands distrikt, att han tvärt om uppmanats att AS söka åstadkomma ökning i avverkningen av övermogen och skadad skog, enär det inom de flesta revir av distriktet i allmänhet råder sådan kon- kurrens om från kronans skogar utbjudet virke, att detta bör låta sig göra utan att nedgång av försäljningsprisen i anledning därav behöver befaras. Men det oaktat och ehuru Welander i sagda artiklar säger sig funnit avtynande skog flerstädes i sitt distrikt, har han vid överläm- nande av de utav respektive jägmästare avgivna ordinarie utsyningsförslag för åren 1913 och 1914 — eller de år, varunder Welander haft att skaffa med ifrågavarande förslag för mellersta Norrlands distrikt — ut- tryckt betänkligheter mot den enligt hans förmenande stora omfattningen av de utav jägmästarna föresla avverkningsbelopp. Såsom skäl här- för har anförts i huvudsak, att jägmästarnas förslag till utsyningar icke till. någon avsevärd del vore grundade på exakta uppgifter om virkes- förrådets massa och beskaffenhet, utan bestämdes desamma huvudsak- ligen blott efter okulära besiktningar, vilka för distriktets stora revir måste bliva mycket knapphändiga. Med hänsyn till att avverkningarna å distriktets skogar till övervägande del utgjordes av överårig skog, kunde de på respektive j jägmästares mer eller mindre subjektiva uppfattning grundade avverkningsförslag ej vara ett uttryck för en planmässig av- verkningspolitik. Överjägmästaren har vidare anfört, att han, då själva förutsättningen för ett bedömande på tillfredsställande sätt av utsynings- förslagen — kännedomen om virkesförrådets storlek — saknades, icke an- såge sig kunna varken tillstyrka eller avstyrka. föreslagna virkesbelopp av huvudavverkning å skogar, för vilka hushållningsplan icke funnes upprättad eller där äldre sådan plan ej mera kunde tillämpas, samt att han 1 övrigt för de flesta skogar saknade möjlighet granska förslagen. Styrelsen vill i anledning härav allenast erimra att, huru beklagligt "det än är att hushållningsplaner hittills icke kunnat upprättas för norrlands- skogarna 1 allmänhet, sådant förhållande dock icke kan utgöra giltigt skäl för att de efter Welanders egen mening särdeles överåriga och i tor- kande tillstånd varande skogsbestånden skola sparas oskälig tid, där för- hållandena äro sådana, att de kunna med fördel tillgodogöras. Skogarna i mellersta Norrlands distrikt äro i övrigt 1 allmänhet ej av större om- fattning än att vederbörande jägmästare helt säkert på för nu ifråga- varande ändamål ganska tillfredsställande sätt bör kunna bedöma om det av honom föreslagna överåriga eller skadade virkesbeloppet såväl bör som ock, med hänsyn till avsättningsmöjlighet och skogens föryngring, kan aNNEnkas Styrelsen har emellertid ansett sig böra, utan att in- skränka de föreslagna avverkningarnas belopp, i huvudsak fastställa de av distriktets jägmästare föreslagna avverkningsbeloppen. = Äf= I förenämnda tidningsartiklar vill överjägmästaren Welander vidare göra gällande, att man med däri omförmälda skogsindelningsplaner och en därpå byggd planmässig avverkningspolitik skulle kunna »förebygga HH uppkomsten av avtynande skog». Domänstyrelsen är emellertid av den mening, att — huru önskvärt det än vore att fortast möjligt få till stånd goda skogsindelningsplaner för även sådana, av Welander avsedda sko- gar, som i jämförelse med andra i större grad äga ett övermoget och för avtorkning i särskild grad utsatt firkesförtåd — skogsindelnings- planer för dessa skogar likväl äro mindre behövliga än för övriga, i lägre grad överåriga skogar. Det finnes nämligen 1 "regeln ingen möj- lighet att uppgöra sko gsindelning gsplaner för dessa mycket övermogna skogar på sådant sätt, att de kunna följas. Överåriga skogar, synnerligast bet träffande granbestånd, varom inom mellersta Norrlands distrikt i nu förevarande hänseende förnämligast är frågan, förändra sig nämligen på så oberäkneliga sätt, att ingen mdelningsförrättare kan beräkna ockiför- utse desarnma; ett förhållande, som helt säkert överjägmästaren We- lander skall komma att inse, sedan han erhållit större erfarenhet om” just nu ifrågavarande skogar. Frånvaron av goda skogsindelningsplaner kan sålunda på intet sätt åberopas såsom skäl för att icke uttaga skadad och övermogen skog, där detta med fördel kan ske. I nu berörda avseenden skulle domänstyrelsen, om ock med viss reservation, snarare kunna ansluta sig till det av herrar Molin och Sund- ström i nyss omförmälda motion till Riksdagen framställda ytterlighets- program, nämligen: »Vad som bör ske nu — och detta utan vidare vid- lyftigheter — är att tillvarataga fullmogen, överårig, oväxtlig, kull- blåst, sjuk och skadad skog. För detta ändåmål behövs ingen vidare utredning.» Såsom skäl för en hastigare avverkning av de överåriga skogarna i Norrland, än som skett, har såvälrav Riksdagens revisorer, som av andra framhållits, dels att avtorkningen i dessa skogar vore synnerligen stor, dels att de gamla trädens kvalitetförsämring fortskrede mycket hastigt, särskilt genom de vedförstörande parasitsvamparnas inverkan, dels ock att vinsten av att få dessa gamla bestånd fortast ersatta med växtligare sådana vore betydlig. En känd sågverksägare i Norrland har i en ny- ligen publicerad tidningsartikel framhållit, att det av dessa skäl vore så nödvändigt att bety rdligt forcera avverkningen av statens överåriga sko- gar 1 Norrland, ätt det; tio. ms kunde ifrågasättas, om ej en försälj- ning till halvt pris vore för kronan lika gynnsam, som att sälja endast hälften till dubbelt pris. 4. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. EESTR (SEs Beträffande avtorkningen i skogar med i högre grad överåriga bestånd kan man icke helt komma ifrån denna, synnerligast där be- stånden i huvudsak utgöras av gran. Där omfattningen av mera över- mogna bestånd inom ett förvaltningsområde är så stor, att dessa icke inom en kortare tid kunna omedelbart föryngringshuggas, torde man bäst kunna skydda samma skogar för större avtorkning genom att i första hand behandla bestånden med försiktiga förbuggningar och därvid uttaga hårdare skadade och mera avtynande träd, samt därefter fort- sätta med trakthuggning, därvid de sämsta trakterna i tur och ordning avverkas. Av många skäl kunna dock icke dessa trakthyggen, som kanske i ett fertal fall av brist på fröträd bliva kala hyggen, tagas utan begränsning till storleken, i följd varav redan på den grund avverknin- gen icke kan forceras i vilken grad som helst, även om förmånlig av- yttring av den ökade avverkningen vore möjlib: Kraftigare förhugg- ningar i sådana mer eller mindre orörda urskogar hava ofta visat sig vara synnerligen riskabla, i det att avtorkningen därigenom blivit ännu större. Emellertid är det i allmänhet vilseledande att beräkna den årliga avtorkningen å en viss skog på grund av en uppgift om den torrskog, som finnes därå eller, såsom ofta skett, på grund av mängden utav det under en viss tid på skogen avverkade torrvirket. Då nu ifrågavarande skogar i regeln aldrig kunnat gallras, har genom självgallring, imsekts- angrepp, stormfällning m. ff. orsaker efter hand uppstått torrskog. Då denna kan bevaras med Jämförelsevis frisk ved en följd av år, ibland. till och med flera decennier, har på detta sätt samlats torrskog, vilken tillsvidare lämnats orörd, tills den efter kortare eller längre tid, på grund av stegrat pris på sådant virke, bättre kommunikationer eller andra orsaker, eventuellt kunnat finna köpare, då den avyttrats. Därvid hava först de grövre dimensionerna kunnat avverkas, och efter kortare eller längre tidsperioder även det smäckrare virket. En sådan, under längre tidsföljd sparad tillgång på torrskog, som på grund av förenämnda orsaker kunnat på en gång eller under viss tid avverkas, kan givetvis icke ut- göra någon mätare på den årliga avtorkningen. Till belysande av det å vissa lappmarksskogar, vilka måste anses vara i stort sett mycket överåriga, betintliga förrådet av torr skog, i den mån sådan kan anses vara. eller inom närmaste tid bliva avsättningsbar, får domänstyrelsen hänvisa till härmed följande bilaga 3, utvisande det å vissa kronoparker, till en areal skogsmark av 141,739 har, i Stensele och Lycksele socknar av Västerbottens län befintliga virkesförrådet, fördelat dels å växande och torr skog, dels å skilda dimensionsklasser. Därjämte får styrelsen hänvisa till liknande sammanställning över virkesförrådet å vissa till en areal skogsmark av 35,316 har uppgående kronoparker i Bodens revir av Norrbottens län (bil. 4). Härutåv framgår att det avsättningsbara förrådet av torr skog i förhållande till hela virkesmassan utgör för först- nämnda skogar 1.179 procent och för sistnämnda '6.59 procent.?) Beträffande frågan om virkets kvalitéförsämring i följd av parasit- svampars inverkan eller i övrigt, är givet att sådan äger rum vid högre ålder, men hyses ofta en mycket överdriven föreställning rörande den hastighet, med vilken denna s. k. rötskada utbreder sig. Den överåriga skogen är långt ifrån allestädes skadad av parasitsvampar. Den skad- ligaste av dessa, nämligen talltickan, förekommer å stora trakter, särskilt i övre Norrland, till och med anmärkningsvärt litet utbredd. Under- sökningar i Tyskland hava ådagalagt, att konsolerna (tickorna) icke visa sig förr än efter 15—20 år efter infektionen, samt att rötan efter 30 år icke spritt sig mera än till omkring 1 meter på vardera sidan om tickan. Beträffande Hamra stora kronopark i Hälsingland med i särskilt hög grad överårig skog, anföra jägmästaren J. E. Nilsson och extra jägmästaren Arvid Modin i en av dem till skogsvårdsföreningens exkur- sion å denna kronopark år 1912 författad utförlig beskrivning över parken, vilken finnes införd i förenimgens tidskrift år 1913 (allm. del) bland annat följande: »Trots den höga åldern utmärker sig virket från kronoparken i allmänhet för synnerligen god kvalitet; såväl rotröta som sprickor uppträda 1 anmärkningsvärt ringa grad.» Att det emellertid är en "vinst att få de gamla, överåriga bestånden utbytta mot växtligare skog, så fort detta ekonomiskt låter sig göra, är uppenbart. Men att göra detta på större bekostnad av försäljningsprisen blir icke ekonomiskt. Man får ej heller förbise att även de övermogna skogarna avsätta någon, om ock ej mera betydande tillväxt. Denna tillväxt, som vid undersökningar senaste: åren 1 Västerbottens läns lapp- marker visat sig uppgå till cirka 0.4 å 0.6 procent, torde mer än väl upp- väga den minskning 1 duglig massa, som åstadkommes genom rötornas utbredning; Dessutom bör icke förbises prisstegringen (dyrhetstillväxten) vilken är betydligt större än man 1 allmänhet är benägen att tro. Genom tillmötesgående från några sågverksbolag 1 Söderhamns distrikt, som under en längre följd av år inköpt större mängder timmer å Ljusne älvs nedre del, har undertecknad Fredenberg erhållit uppgift om de i nämnda älv erlagda pris å så kallat köptimmer från och med år 1884 Hl och med år 1911. De hava i sammanställning icke kunnat medtagas 1) Till domänstyrelsen hava ännu icke inkommit några handlingar rörande nytaxerade skogar i mellersta Norrlands distrikt, i följd varav uppgifter i nu senast berört avseende ej kunna lämnas för skogar rörande sagda distrikt. = VA längre än till och med sistnämnt år av det skäl, att från och med 1912 använts en helt annan grund för inköpsprisen, vilken icke är jämförbar med den förut använda. Dessa pris per så kallad planktolft äro grafiskt inlagda på bifogade tablå (bil. 5). Genom likaledes grafisk utjämning framgår, att den årliga dyrhetstillväxten varit för tall 2.95 procent och för gran 3.83 procent. Egentligen är den ännu större, enär planktolft- beräkningen under sagda tidsperiod ändrats på det sätt, att virkesdimen- sionerna 9 tum och därunder första delen av denna tid ingingo med proportionsvis lägre relationstal än sedermera, på samma gång som dessa smärre dimensioner år ifrån år ingått med allt större procent av hela massan. Skulle de smärre endast till pappersved och props avsättnings- bara dimensionerna medtagits, vilka tidigare saknade allt saluvärde, hade givetvis dyrhetstillväxten blivit ännu högre. Domänstyrelsen får i denna fråga ock hänvisa till de i samband med redogörelse över skogsför- hållandena å Gultjäls kronopark 1 Junsele revir, här längre fram meddelade uppgifter angående pris å virke efter Ängermanälven under skilda år från och med 1900. Av de i bil. 6 rörande denna prisfråga lämnade grafiska framställningar framgår, att årliga dyrhetstillväxten under åren 1900—1914 uppgått för sågtimmer av tall med toppdimensioner av 6”, 8". 10", och 13" till respektive 5.43, 4.39, 2.45 och 2.47 procent, för sågtimmer av gran respektive 5.80, 5.00, 3.00 och 2.80 procent samt i fråga om tidsperioden 1905—1914 för pappersmasseved av gran med toppdimension av 4'/;" och 3'/2" till respektive 13.33 och 13.12 procent. Av det anförda torde framgå, att det icke kan hava varit ekono- miskt att sälja virket från statens skogar till pris, som med en högre procent understiger det värde virket, med hänsyn till dess beskaffenhet och de å allmänna marknaden gängse pris, måste anses äga. Visser- ligen kan genom en försiktigare avverkningspolitik något mera skog torka, men för även torrskogen — som beträffande sågtimmer har om- kring halva värdet av den råa skogen och ifråga om pappersmasseved av gran betalas med cirka 70 å 80 procent utav det friska virkets pris — gäller en betydande dyrhetstillväxt. Då undertecknad Fredenberg år 1893 såsom jägmästare mottog förvaltningen av Västra Hälsinglands revir, till vilket Hamra kronopark då hörde, fanns å sagda kronopark en stor mängd torrtallar, stående spridda i alla bestånd. Endast de grövre, närmare vattendragen stående träden hade då saluvärde. Så inkom från en person köpeanbud å de på hela parken befintliga torrtallarna, att avverkas inom vissa år, varvid i köpet skulle ingå träd med lägre minimidimension för närmare flott- lederna belägna trakter och högre sådan å de längre bort belägna, men Ia dock samtliga med avsevärt lägre minimidimensioner, än som dittills ansetts såsom de minsta för säljbart virke, varjämte de erbjudna prisen voro icke oväsentligt högre. Domänstyrelsen avslog emellertid anbudet, och visade det sig sedermera, att detta styrelsens beslut varit särdeles klokt, ty efter några få år steg priset på sådant torrvirke så betydligt, att anbudsgivaren på denna affär skulle hava förtjänt en hel förmögenhet och kronan sålunda hava gjort avsevärd förlust, även med beaktande av räntor. I början av år 1912 framfördes 1 några tidningsartiklar av chefen för ett stort bolag i Dalarna, att det för kronan varit ekonomiskt mycket bättre att hava avverkat sina kronoparker i Dalarna på samma sätt, som skett å besparingsskogarna därstädes. Nu är det 1 allmänhet mycket svårt att på ett övertygande sätt bevisa, vare sig att en mera bråd- störtad eller en mera försiktig avverkningspolitik. varit eller är den ekonomiskt bästa. MSärskilt är det i" detta avseende svårt att jämföra statens och de enskildes skogar i Norrland och Dalarna, enär de förra 1 stort sett, såsom förut har omnämnts, ligga förskjutna till högre belägna och mera ofruktbara områden. I nyss omförmälda fall fanns likväl möjlighet för en jämförelse, enär huvuddelen av Orsa sockens, med gamla likvärdiga urskogar bevuxna finnmark vid avvittringens inom Orsa socken och Hamra kapellag fastställande år 1884 samtidigt avsattes dels till besparingsskog åt Orsa socken, dels till kronopark (Hamra). De därefter skedda uppskattningarna av dessa skogar visa ock, att virkesförrådens värde var ungefär lika. I anledning av förenämnda i tidningspressen gjorda uttalanden lät undertecknad Fredenberg verk- ställa en jämförande utredning angående det ekonomiska resultatet av Hamra kronoparks förvaltning jämfört med samma resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—1911. Av denna utredning, som är införd i skogsvårdsföreningens tidskrift år 1913 (allm. delen) och av vilken ett särtryck härmed bifogas (bil. 7) framgår: att vid tillträdet år 1884 virkesförrådet å de bägge skogarna var ungefär likvärdigt per hektar produktiv skogsmark, att virkesförrådet å dessa den 1 januari 1912 beräknats utgöra, för Hamra kronopark 109 kbm. per hektar och för Orsa besparimgsskog 54 kbm., sålunda för den senare icke mera än hälften mot den förra, att realisationsvärdena för dessa virkesförråd be- räknats utgöra, för kronoparken 378 kronor per hektar och för Orsa besparingsskog 112 kronor per hektar, att de för varje år uppkomna be- hållningarnas med 4 procents ränta på ränta kapitaliserade värden den 1 januari 1912 utgjorde för Hamra kronopark 444 kronor per hektar och för Orsa besparingsskog 429 kronor samt att sålunda virkesförrådets 2 NE värde den 1 januari 1912 tillika med det kapitaliserade värdet av de årliga behållningarna var för Hamra kronopark 281 kronor större per hektar än för Orsa besparimgsskog, vilket för hela Hamra kronopark, 25,668.63 hektar produktiv skogsmark, utgör 7,212,884 kronor. Detta belopp betecknar alltså den vinst, som kronan erhållit genom att icke realisera virkesförrådet å Hamra kronopark på samma sätt och till sådana pris, som skedde i fråga om Orsa besparingsskog. Att skillnaden per hektar kunnat bliva så oerhört stor, trots att de huvudsakliga försäljnings- beloppen så tidigt inflöto för Orsa besparingsskog och sedan fått löpa med ränta på ränta, beror därpå: att skogsbestånden å Orsa besparings- skog genom den plötsliga och starka utglesningen härjats av torka i långt högre grad, än som varit förhållandet å Hamra kronopark; att avfallet efter de stora avverkningarna å Orsa besparingsskog hunnit förstöras, vid den tid då sådant virke: med de inträffande bättre kommu- nikationerna erhållit saluvärde, vårför detta då icke kunde tillgodogöras, under det att detsamma å Hamra kronopark till största delen kunnat försäljas, eftersom avverkningarna där först efter kommunikationernas utveckling i högre grad stegrats; att virket å Orsa besparingsskog pressades ut till starka underpris, under det avverkningarna å krono- parken icke skett i större skala, än att alltid fulla pris kunnat erhållas; samt att den betydliga prisstegringen (dyrhetstillväxten) för vilken förut är redogjort, i hög grad medverkat till resultatet, vartill även i sin mån den större massatillväxten å kronoparken bidragit. Härtill kommer att såväl skogsbestånden som marken å Orsa be- sparingsskog 1 följd av den starka utglesningen befinna sig i ett sämre tillstånd för den framtida produktionen än ifråga om Hamra kronopark, varför ock en med förestående liknande jämförelse om 20 år torde komma att visa sig ännu gynnsammare för Hamra kronopark. Om ock en forcerad avverkning av den skadade och överåriga skogen icke i allmänhet skulle leda till sådana högst betydande förluster, som skett i fråga om Orsa besparingsskog, så manar dock exemplet till att noga överväga, innan man överhuvud beslutar sig för att å viss ort ovillkorligen anordna avverkning av större mängd virke än som mot- svarar den normala efterfrågan. I tidningspressen och vid diskussion om hithörande ämnen har emellertid framhållits, att ett även mycket betydande ökande av avverknin- garna från kronans skogar icke skulle åstadkomma någon sänkning i virkes- prisen. Ehuru sågverken i Norrland hade mycket ringa förtjänst å in- köpt kronoskogsvirke, köpte de icke förty, enär de hade behov av kronans virke för att hålla sågarne i gång. Sålde kronan virke i ökade JD —L mängder, skulle sågverksbolagen begränsa avverkningarna från egna skogar och betala kronovirket till fullt värde. I dessa avseenden torde domänstyrelsen emellertid besitta största erfarenheten. Det har i regeln visat sig, att, när inom visst vatten- område 1 övre Norrland och delvis även inom andra delar av landet ut- bjudits mot ett föregående år i avsevärdare mån ökat virkesbelopp från statens därinom belägna skogar, den ökade virkesmassan endast med svårighet kunnat försäljas Vid första utbudet har allenast undantagsvis kunnat avyttras mer än 70 å 80 procent av den virkesmassa, som försålts näst föregående år. Ny auktion har hållits, men den för året ökade virkes- mängden har i regeln ej funnit köpare. Först efter ytterligare kun- görelser med infordrande av förnyade anbud har större eller mindre del av berörda ökning mot föregående års av verkningsbelopp kunnat för- säljas, varvid styrelsen dock i allmänhet sett sig nödsakad medgiva viss reduktion å beräknat pris. Knappast någonsin har dock inom de tre nordligaste överjägmästardistrikten allt utbjudet virke kunnat av- yttras samma år utsyning ägt rum, utan har försäljningen av större eller mindre virkespartier alltid måst anstå till ett eller annat följande år. Den invändningen har emellertid framställts, att det utbjudna virket mycket väl kunnat säljas, därest det pris domänstyrelsen därför fordrat varit beräknat med hänsyn till virkets verkliga värde. Så har, förmenar man, ej varit fallet, emedan statens skogstjänstemän icke vore kompetenta att bedöma sådant värde. Domänstyrelsen får 1 anledning av denna in- vändning meddela att, där försäljningen avsett å rot stående skog, de till varje förs säljningspost hörande träd vid stämplingen fördelas i skilda dimensionsklasser och att utav de till varje sådan klass hörande träd visst, utan val taget antal, i regel minst 20 procent, noggrant bedömes med hänsyn till det virke av skilda sortiment, som därur kan erhållas. Det på sådant sätt erhållna provträdsmaterial lägges därpå till grund för beräkning av hela försäljningspostens förråd av virke av skilda sortiment. Värdet å olika virkesslag beräknas sedermera med användning utav viss, i domänstyrelsen på basis av i allmänhet gällande pris på den utländska marknaden upp- ställd prisnota, vid vilkens uppgörande iakttagits all nödig försiktighet beträffande att avgående förädlings- m. fl. omkostnader, även skälig vinst, upptagits till fullt tillräcklig storlek. Domänstyrelsen vill emellertid icke bestrida att vid uppskattning av det dugliga virkesutbytet ur en försäljningspost, detta utbyte kunnat beräknas antingen för lågt eller för högt. Synnerligast är givetvis 230 mycket svårt rätt beräkna detsamma, då fråga gäller övermogen, med avsevärda skador behäftad skog, och har även sådan feltaxering mer än en gång konstaterats. Domänstyrelsen får emellertid med skärpa fram- hålla att förenämnda av trävarubolagens representanter gjorda påstående, att skogstjänstemännen sakna förutsättning för och icke äga förmåga att bedöma skogens försäljningsvärde, samt att därtill fordras att i första hand vara »industriman», måste ses i den belysning, att mycket ofta imträffat att vid samma auktion skriftliga anbud å viss försäljningspost avgivits av flera skilda industribolag, samtliga med de mest skilda pris, varvid ej sällan det ena anbudet överstigit det andra med ända upp emot 100 procent. Härvid bör ock bemärkas, att detta förhållande mera sällan berott därpå, att det bolag, som bjudit minst skulle hava större omkostnader för det till kusten flottade virkets framförande till sitt verk än det högst bjudande bolaget till sitt. Domänstyrelsen skulle, därest tid och utrymme sådant tilläte, kunna meddela ett flertal exempel på berörda förhållande. Ofta har ock ett trävarubolag å första auktionen bjudit ett oskäligt lågt pris för att därefter vid varje förnyat utbud av samma post 1 större eller mindre grad höja detsamma, eller ock bar vid det förnyade utbudet en annan spekulant avlämnat ett betydligt höjt anbud. Å ett flertal virkesposter, utstämplade vid fottled, där, såsom här och var är fallet visst trävarubolag vetat att anordna på sådant sätt, att detsamma kunnat utestänga så gott som all konkurrens från andra virkesköpare, har ej sällan lämnats alls intet köpeanbud vid de första auktionerna eller ock ett alltför orimligt lågt sådant. Domänstyrelsen får i nu anförda hänseenden hänvisa till bil. 8, utvisande de under skilda år å de sedvanliga årliga höstauktionerna ut- bjudna virkesposter inom de tre nordligaste överjägmästardistrikten, ävensom den virkesmängd, som därvid icke kunnat försäljas, utan måst ånyo utbjudas vid ett kommande års sådan auktion. Sistnämnda belopp synas vissa år vara ej särdeles avsevärda 1 förhållande till det hela, men må erinras, att den försäljning, som skett, är resultatet av virkes- posternas utbjudande, dels å två offentliga auktioner inför Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande, dels minst ett därpå följande utbjudande genom vederbörande överjägmästare av vid sagda auktioner ej försålt virke, därvid skriftliga anbud infordrats till viss, kungjord dag samt att såsom här förut nämnts viss reducering 1 åsatt pris ofta måst göras. Åven när det gällt försäljning av virke, som av skogs- förvaltningen skall levereras avverkat och framkört till flottled, har ej sällan erhållits mycket låga, långt ifrån antagliga anbud, vilka så små- =S SR ningom efter förnyade utbud höjts, så att de kunnat antagas. Härvid lärer icke kunna skyllas på att vederbörande jägmästare icke förstått bedöma virkets värde. Ehuru domänstyrelsen sålunda icke kan tillråda en hastig betydande höjning av avverkningsbeloppen från kronans skogar i Norrland, anser styrelsen dock att avverkningen av de övermogna och skadade skogs- bestånden bör forceras 1 den omfattning, som med hänsyn till för handen varande förhållanden i avseende på möjlighet att till rimliga pris av- yttra virket kan ske, varvid bör beaktas att, dels arbetsmarknadens och industriens jämna utveckling icke tillskyndas skada genom alltför hastiga svängningar i nu varande eller framdeles påräkneliga avver kningsbelopps storlek, dels kravet på skogarnas föryngring icke tillbakasättes. ') Domänstyrelsen tillåter sig ock bestämt påstå, att förestående principer varit de för styrelsen ledande vid hittills förd avverknings- politik, varjämte styrelsen får i underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därpå, att med den utveckling i fråga om såväl industri som ock kommunikationer som på senaste åren inträtt i Norrland, ett följande av samma principer kommer att leda till årligen allt större avverkningar och allt betydligare inkomster för statsverket. I dessa avseenden får domänstyrelsen ock hänvisa till styrelsens till statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet den 30 september 1913 avgivna yttrande angående den framtida avkastningen från kronans skogar 1 Norrland och Dalarna. Under förutsättning att till domän- styrelsens förfogande ställas fullt tillräckliga arbetskrafter och nödiga medel, är domänstyrelsen beredd fullfölja däri omförmält avverknings- program. Statsrevisorerna hava till granskning upptagit domänstyrelsens den 28 maj 1902 utfärdade indelningscirkulär för de norrländska skogarna. Visserligen säga Revisorerna, att det för dem varit av huvudsakligt intresse att söka bilda sig ett omdöme om det resultat, som enligt cirkulärets bestämmelser utförda avverkningsberäkningar lämnat, men 1) I fråga om föryngringskravet får styrelsen hänvisa till vad därom anförts i det följande under rubrik »Föryngring och markvård»>. Domänstyrel- sens cirkulär den 28 maj 1902 angående allmänna sko- gars indelming till ordnad timmerbläd- ning. 2 BOLA de anföra likväl mot cirkuläret de erinringar, som den norrländska skogsvårdskommittén däremot anfört och anse sig kunna konstatera, att, även om vissa skiftningar kunna iakttagas i de framställda påstå- endena, samtliga dock synas vara ense om den meningen, att det före- skrivna beräkningssättet leder till för låga avverkningar. Vidare anföra levisorerna, att användandet av en formel för avverkningsberäkningarna, vilken äger giltighet för normala förhållanden, synes föga tillämplig för de norrländska skogarna med deras allt annat än normala samman- sättning. : Under erinran att nu ifrågavarande cirkulär utarbetats förr än domänstyrelsens nuvarande chef och ledamöter tillträtt sina befattningar, får styrelsen till besvarande upptaga de däremot framställda anmärk- ningar, vilka av Riksdagens revisorer sammanfattats i följande tre punkter. 1:o0) Då normalförrådsformeln lägges till grund för avverknings- beräkningen, skall i denna ingå ej endast den avsättningsbara delen av virkesförrådet utan detta i sin helhet. 2:o) Av samma skäl skall vid bestämmande av omloppstidens längd hänsyn ej tagas till en så kallad föryngringstid. 3:0) Då slutligen normalförrådsformeln såsom resultat endast ger den s. k. slutavverkningens storlek, är det orätt att inbegripa gallringarna eller s. k. föravverkningar, vilka verkställas i beståndsvårdens syfte, uti det genom beräkningen vunna resultatet. Den första av dessa anmärkningar anser styrelsen vara så till vida befogad, att det varit mindre välbetänkt att låta i virkesförrådet ingå allenast den avsättningsbara delen av de saludugliga stamklassernas virkesmassa. Genom styrelsens cirkulär den 15 juni 1909 (bil. 9) har därför ock bestämts, att de avsättningsbara stamklassernas hela virkes- massa skall ingå 1 virkesförrådet. Möjligen hava Statsrevisorerna ej tagit kännedom om detta cirkulär. Angående åter den framförda meningen att även de icke avsättningsbara stamklassernas virkesmassa borde ingå i virkesförrådet, hyser styrelsen stora tvivel om dess berättigande. Den ifrågavarande formeln gäller för trakthyggesbruk utan inskränkning beträffande dimensionerna, ty härvid avverkas allt vad som ett hygge innehåller. Skall nu samma formel kunna utan begränsning användas även för beräkning av avverkningsbeloppet vid blädningsbruk, måste enahanda förutsättning härför finnas, nämligen att alla virkesdimensioner kunna tillgodogöras samt verkligen ock avverkas genom i rätt tid utförd blädning, därvid de ingå i avverkningsbeloppet med sin virkesmassa. Där detta icke låter sig göra, såsom där träd av allenast timmerdimen- sioner äro avsättningsbara, går det ej an att avverka sådana 1 stället oe dä RR RR RE RE RÅ an rr nn nerna SÅ ran AE RR 29 — för träd av smådimensioner, enär dessa senare till ej ringa del bortgå genom självgallringen inom bestånden eller i allt fall icke kunna till- godogöras i vidare mån än de uppnå timmerdimensioner, vilket äger rum i fråga om allenast ett jämförelsevis mindre antal av dem. Ånnu tydligare "framträder ohållbarheten av förevarande anmärkning av det förhållande, att normalskogsformeln på det sätt tillämpad, som Stats- revisorerna synas anse vara det allena riktiga, ger ett resultat, som är oföränderligen detsamma, vare sig alla virkesdimensioner kunna tillgodo- göras eller allenast en större eller mindre del av dem äger saluvärde. Om tre skogar a), b) och c) hava lika stort virkesförråd f), som i fråga om a) kan avyttras till de minsta dimensioner men beträffande b) och c) i följd av ogynnsam belägenhet allenast intill respektive 7" och 10” timmer, så skulle om omloppstiden för skogarna vore 0 år, det årliga 9 avverkningsbeloppet å var och en av dem utgöra 4 kbm. Men det är ingalunda säkert, att virkesmassan av träd, som lämna minst 10” timmer, är tillräcklig för avverkning under indelningsperioden, och av träd, som lämna minst 7” timmer möjligen ej för 30 år. Skogarna kunna nämligen vara så beskaffade, att allenast ett ringa förråd av grova träd finnes. Det torde härav vara tydligt, att, därest normalskogsformeln skall tillämpas å blädningsskogar, där ej alla virkesdimensioner kunna till- godogöras, så måste hänsyn tagas till skogarnas beskaffenhet och närmast till den minsta avsättningsbara virkesdimensionen. I annat fall ger normalskogsformeln för högt avverkningsbelopp såsom slutavverkning betraktad. I mån som virke av även smärre virkesdimensioner rönt efterfrågan i Norrland, har en allt större del av virkesförrådet kunnat medtagas vid avverkningsbeloppets beräknande enligt mnormalskogs- formeln. Och så låg som den minsta avsättningsbara virkesdimensionen nu i allmänhet är inom även övre Norrland torde normalskogsformeln så tillämpad, som hittills skett, knappast kunna medföra någon avsevärd fara för att avverkningsbeloppet blir för lågt. Om beståndsvårdshuggningar under en indelningsperiod kunna utföras genom avverkning av träd, som äro mindre än den dimension, vilken vid indelningen var den minsta avsättningsbara, bör den virkes- massa, som genom sådana huggningar avverkas, uttagas utöver det beräknade avverkningsbeloppet. Föreskrift har ock härom lämnats såväl i nyare hushållningsplaner som ock i vissa äldre sådana. I allmänhet kunde man emellertid ej förutse den hastiga nedgång i dimensionerna å saludugligt virke, som synnerligast under senaste decenniet i samband = NG0RE= med pappersmassefabrikationens utveckling inom även mellersta och övre Norrland ägt rum. Beträffande den andra anmärkningen eller att en föryngringstid ej skall medräknas i omloppstiden, då normalförrådsformeln användes, anser styrelsen detta riktigt allenast under förutsättning att återväxten icke är försvårad utan kan anses försiggå normalt. Ar detta ej fallet, utan föryngringstiden måste bliva abnormt lång, måste det anses be- rättigat, att häråt gives ett uttryck genom att med avseende därpå för- länga omloppstiden. Med avseende härpå har styrelsen genom ett cirkulär den 28 maj 1907 (bil. 10) föreskrivit dylik ändring i fråga om föryngringstidens inflytande på omloppstidens längd. Häremot har den norrländska skogsvårdskommittén anmärkt, att någon för hela landet gällande normal föryngringstid ej kan fastställas. Något sådant har styrelsen ej heller förutsatt. Men för varje trakt kan närmelsevis be- räknas en normal föryngringstid. Där återväxten i följd av markens förvildning m. m. är i högre grad försvårad, måste föryngringstiden bliva längre än den för trakten normala och överskottet medtagas i omloppstiden. I överensstämmelse med vad i förenämnda punkt 3 anmärkts an- gående gallringsvirket, anser jämväl domänstyrelsen, att detta icke bör inbegripas i det ordinarie avverkningsbeloppet. Att styrelsen likväl ännu ej i sådant avseende lämnat särskilda bestämmelser uti indelnings- cirkuläret är beroende därpå, dels att gallringar först under de senaste åren kunnat med vinst utföras å kronans skogar 1 Norrland och jämväl detta å i förhållande till det hela mycket begränsade lokaler, dels ock att styrelsen, som förut omnämnts, redan den 22 december 1906 (bil. 1) föreskrivit, att gallringar och andra beståndsvårdande huggningar skola, alldeles oavsett vad i skogsindelningsplanerna föreskrives, upptagas i utsyningsförslagen i så stor omfattning som ske kan, vilken bestämmelse sedermera upptagits i 1910 års reglementariska föreskrifter rörande skogs- statens tjänsteförvaltning. I allmänhet har hittills icke heller varit möjligt att beräkna beloppet av det virke, som kan böra uttagas genom gallring under en indelningsperiod. Beträffande slutligen den allmänna anmärkningen angående lämp- ligheten av att vid avverkningsberäkningar använda normalskogsformeln annat än för normala skogar, vill styrelsen medgiva anmärkningens berättigande. Styrelsen har ock den uppfattning, att även den, vid tiden för nu ifrågavarande cirkulärs utfärdande fungerande domänstyrel- sen endast med stor tvekan bestämt sig för den inslagna vägen för avverkningsbeloppets bestämmande. Rättvisan torde ock kräva, att man = flå = vid kritik av ifrågavarande cirkulär bedömer dess bestämmelser i sin helhet och ej lösryckta delar därav. Gör man detta, finner man i punk- terna 8 och 11 bestämmelser meddelade, ägnade att förekomma att av- verkningen skall beräknas för lågt och detta med särskild hänsyn till att icke skog av ålder eller annan anledning skulle taga skada eller oväxtlig skog för länge överhållas. Bestämmelserna i nyssnämnda punkt 11 har kompletterats och i visst avseende utvidgats genom domän- styrelsens här förut omnämnda cirkulär den 28 maj 1907 (bil. 10). Om dessa föreskrifter följas, behöver avverkningsbeloppet icke bliva för lågt och det bör ej läggas cirkuläret till last att föreskrifterna icke alltid iakttagits. Man må hysa vilken mening som helst angående normalförråds- formelns användbarhet för indelning av norrlandsskogar, men man måste dock medgiva, att det avhändlade cirkulärets metod. för avverk- ningsberäkningen är mycket att föredraga framför den tillförene an- vända. Den har haft sin plats i utvecklingens kedja och särskilt bidragit till att avverkningsbeloppen blivit jämnare och i allmänhet högre än enligt den äldre metoden. Givet är emellertid, att den bör utbytas, så snart man kan finna någon bättre och, såsom styrelsen på annat ställe framhållit, har arbete därmed sedan flera år pågått i styrelsen. Under- tecknad Fredenberg har emellertid redan år 1906 i skogsvårdsföreningens tidskrift uttalat den mening, att det ej vore möjligt finna en formel, enligt vilken överårig och oväxtlig skog bör avverkas. Statsrevisorerna synas hava uteslutande sett fel och brister uti det förevarande indelningscirkuläret, varemot den norrländska skogsvårds- kommittén icke velat underkänna dess förtjänster. Den säger härom bland annat: »Med de ändrade grunder, som genom domänstyrelsens cirkulär 1902 föreskrivits för skogsindelning, har dock en förbättring inträtt även ifråga om avverkningssättet. Dessa föreskrifter innebära ett steg i riktning mot en bättre beståndsvård främst genom stadgandet att fullständiga föryngringshuggningar skola under varje indelnings- period utföras på viss yta samt att ordnade föravverkningar och efter- huggningar skola ske i beståndsvårdens intresse.» Detsamma bekräftar ock direktör A. Wahlgren i sitt nyligen utgivna stora arbete om skogs- skötsel. Riksdagens revisorer hava härefter med några exempel från de under resorna besökta kronoparkerna velat visa de resultat, man nått genom tillämpningen av bestämmelserna om avverkningens beräknande i senast avhandlade 1902 års cirkulär. Statsrevisorerna hava därvid Tillämpning av bestämmel- serna om av- verkningens beräknande i 1902 års cirkulär. ENS) 1 meddelat vissa utdrag ur de för följande kronoparker upprättade hus- hållningsplaner, nämligen Fågelberget i Dorothea socken av Tåsjö revir, Torvsjöån och Vojmåsen i Vilhelmina revir samt Gultjäl i Junsele revir. I fråga om sistnämnda kronopark hava BStatsrevisorerna ock redogjort för det tillstånd, som de funnit vara rådande å den del av kronoparken, vilken varit föremål för deras undersökning å marken. I anledning av vad Statsrevisorerna meddelat och uttalat rörande omförmälda kronoparker, anser sig domänstyrelsen böra anföra följande. Kronoparken Fågelberget. Enligt indelningshandlingarna skulle skogen vid tiden för uppskattningen, år 1908, hava haft ett virkesförråd av 134,241 kbm. utav träd med en diameter 1.5 meter från marken av minst 20 em., vilket förråd beräknats genom linjetaxering till c:a 5 procent av arealen. Då träd av mindre än nyssnämnda dimension an- setts icke vara avsättningsbara, hava de ej upptagits vid själva taxeringen, men jämlikt föreskrift i 1902 års indelningscirkulär har virkesbeloppet därav okulärt beräknats och upptagits i sammanställning över skogens areal och virkesbelopp av ung, medelålders och gammal skog med ett sammanlagt belopp av 7,630 kbm., varav 2,060 kbm. ansetts härröra av ung — högst 50-årig — skog och 5,570 kbm. av medelålders skog (ålder 51—100 år). Hela det förenämnda, vid uppskattningen funna virkesbeloppet av träd med en minimidiameter av 20 cm. eller 134,241 kbm. har angivits bestå av gammal skog och såsom sådant intagits i nyssnämnda sammanställning. Det mindre riktiga i sådan klassificering är uppenbart. Av hela det å skogen befintliga virkesförråd skulle med angiven åldersfördelning virkesmassan av träd med en ålder av 100 år och därunder utgöra allenast 5.4 procent av hela förrådet. Det finnes ingen anledning antaga att förrådet av ung och medelålders skog å nu ifrågavarande kronopark skulle vara mindre representerat i förhållande till totala virkesmassan än å exempelvis samtliga kronoparker 1 Stensele socken samt de under sistförflutna år taxerade skogar i Lycksele socken i medeltal. Med hänsyn till kronoparken Fågelbergets läge är man snarare berättigad antaga motsatsen. Jämlikt bil. 11 med utdrag ur skogsindelnings- handlingar för nyssnämnda skogar utgör förrådet »utvecklingsbar» skog härå i medeltal 28 procent av skogarnas sammanlagda virkesförråd. Med »utvecklingsbar» skog i detta sammanhang avses träd med en diameter vid brösthöjd av minst 10 cm. samt ålder av i medeltal högst 110 år. Bland sistnämnda skogar finnes visserligen en, nämligen Verkan- liden med en areal av 558 har skogsmark, vilkens förråd av utveck- lingsbar skog uppgår till allenast 5 procent. Denna kronopark, belägen NERE i Stensele socken på vattendelaren mellan Ångermanälvens och Ume- älvens floddalar samt å västra delen av det s. k. Stöttingfjällets höjd- sträckning, upptages emellertid av enbart granskog av särdeles dålig, fjällartad typ. Kronoparken Luspberget med en areal skogsmark av 4,543 har visar likaledes jämförelsevis litet förråd utvecklingsbar skog, eller endast 9 procent. Åven denna kronopark är emellertid till stor del upptagen av granskog 1 höjdläge, och har stora delar av krono- parken på grund av dess belägenhet endast i mycket ringa grad varit föremål för avverkning. övrigt varierar procenten utvecklingsbar skog å omförmälda kronoparker efter Umeälvs floddal mellan I8 och 54. Förrättningsmännen synas i allmänhet vid förr handlagda taxerings- förrättningar haft för vana, att vid den okulära uppskattningen av de mindre, ej till avsättligt gagnvirke utväxta stamklasserna eller bestånden upptaga förrådet därav mycket lågt, ävensom att i allmänhet hänföra all skog av avsättningsbar dimension och däröver till »gammal» skog. Orsakerna till att det unga och medelålders virkesförrådet å krono- parken Fågelberget upptagits till enligt domänstyrelsens mening allt för ringa belopp, kan emellertid vara tvenne. Dels kan det okulartaxerade förrådet av träd under 20 cm. vid brösthöjd hava beräknats till för ringa belopp, dels kunna träd av diameter 20 cm. och däröver hava felbestämts 1 avseende på åldern. ”Troligast är att bägge dessa orsaker inverkat. Det kan emellertid bestämt påstås, att icke alla de träd, som ingått i taxeringen, d. v. s. de som haft en diameter vid brösthöjd av minst 20 cm., vid taxerimgstillfället varit gamla, motsvarande 1 detta sammanhang en ålder av minst 100 år. Vid indelningshandlingarna är fogad en av förrättningsmannen, efter verkställda mätningar och under- sökningar uppgjord grafisk framställning, visande bland annat medel- stammarnas av skilda dimensionsklasser storlek i diameter 1.5 m. från roten vid olika åldrar. Därav framgår, att medelåldern hos träd med en diameter 1.5 m. från marken av 20 cm. utanpå barken varit högst 100 år. Då givetvis avsevärda mängder träd av nämnd grovlek varit av betydligt högre ålder än 100 år, måste ock en ej ringa del av 20- centimmetersförrådet. hava varit yngre än 100 år, vadan det alltså varit oriktigt att upptaga hela förrådet skog utav träd med minst nyssnämnda grovlek bland den »gamla» skogen. Förrättningsmannen har föreslagit en omloppstid av 130 år och en årlig avverkning utav avsättningsbart virke av 2,065 kbm., varvid avverkningsbeloppet beräknats enligt här förut omförmälda formel 2xvirkesförrådet (Gren Om resolutom den 2 tfebruan LO. har doman- omloppstiden 22 (GU = styrelsen fastställt hushållningsplanen att tjäna till ledning för skogs- skötseln under 20 år från och med 1909. Statsrevisorerna hava anmärkt att, med ett fortsättande av den avverkningspolitik, som genom planen och dess fastställande fått ett uttryck, virkesförrådet efter 65 år fortfarande komme att till mycket stor del utgöras av skog, som är äldre än omloppstiden. Domänstyrelsen får i anledning härav anföra att trädantal och kubik- massa virke av lägsta dimensionsklassen, 20—24 cm., utgöra ej mindre än resp. 48 och 27 procent av det uppskattade och i avverkningsberäk- ningen ingående totala trädantal och virkesförråd, i följd varav och i övrigt av orsaker, som här nyss förut anförts, man har grundad anled- ning antaga att åldern å en ej ringa del av nyssnämnt virke understiger 100 år, att uppskattningen visar att av hela virkesförrådets kubikmassa allenast 3.1 procent utgöres av skadad skog, under det att lappmarks- skogarnas förråd av skadad skog i allmänhet uppgår till en flera gånger högre procent av totalförrådet, att omloppstiden av förrättningsmannen föreslagits till 130 år, ehuru han angivit föryngringstiden till a upp emot 20 år, således en växttid av omkring 120 år, att jämlikt förenämnda grafiska framställning medelstammens ”grovlek 1.5 m. från marken vid en ålder av 110 å 120 år befunnits vara allenast c:a 22 A 24 cm. samt att varken vederbörande skogstaxator eller överjägmästare haft något att erinra emot det upprättade förslaget. Vid hushållningsplanens fastställande höll styrelsen visserligen före, att den föreslagna omloppstiden för skogen vore för låg, men då sådan utredning icke förelåg, att styrelsen ansåg sig kunna bestämma en högre omloppstid, lät styrelsen vid den föreslagna bero. Hade längre omloppstid bestämts, skulle den formel, efter vilken avverkningsbeloppet beräknats, givit mindre resultat, men hade då, med hänsyn till för- hållandena i övrigt, det sålunda beräknade årsavverkningsbeloppet bort höjas. Efter övervägande av de i handlingarna lämnade uppgifter fann styrelsen nämligen det föreslagna avverkningsbeloppet väl avvägt för denna skog. Någon höjning av detsamma ansåg styrelsen emellertid då ej varken erforderlig eller lämplig, synnerligast med hänsyn till det uppgivna jämförelsevis - ringa förrådet av skadad skog samt med känne- dom om den förhållandevis betydande mängden övermogen och skadad skog å andra skogar inom det större område, varav kronoparken är en del, eller Dorothea lappmarkssocken, och vilket förråd borde inom närmaste tidsperiod bliva i första hand föremål för hårdare av- verkning. — 65 — Förrättningsmannen hade ansett, att allenast träd med en minimi- diameter av 20 cm. 1.5 m. från marken vore från skogen avsättnings- bara. Det har emellertid i hushållningsplanen bestämts att, i den mån träd av mindre storlek än nämnda minimidimension kunde vinna avsätt- ning, sådana träd skulle avverkas utöver det beräknade avverknings- beloppet, givetvis under förutsättning att sådan avverkning är förenlig med en god skogsskötsels fordringar. Sedan nu ifrågavarande hushållningsplan fastställts, har emellertid visat sig, att skogens beskaffenhet fordrade högre avverkning. Jäg- mästaren har för den skull, jämlikt bestämmelserna i punkt 27 och 89 av de för skogsstatens tjänsteförvaltning meddelade reglementariska föreskrifter, i vede erbörligt utsyningsförslag för skilda år avgivit förslag till å kronoparken ökad avverkning utöver den i plan ber äknade. Under de sex åren 1909—1914 har utav sådan skog, som ingått i avverknings- beräkningen, eller träd med minst 20 cm. 1.5 m. från marken, avver- kats ett sammanlagt virkesbelopp av 18,564 kbm. (se bil. 13), ehuru det enligt hushållningsplanen på samma år "belöpande avverkningsbelopp uppgår ell allenast 12,390 kbm. Då möjlighet för avsättning vunnits även för virke av mindre än de vid taxeringstillfället börälshade dimen sioner, har därjämte avverkats 5,248 träd, motsvarande 618 kbm., av sådana mindre dimensioner. Av i huvudsak äldre torrskog, för vilken förr icke funnits avsättning, har dessutom under samma tid avverkats ej mindre än cirka 4,750 kbm. Av förestående redogörelse rörande å kronoparken företagen av- verkning under de sex år av den 20-års period, för vilken den till led- ning för skogsskötseln å kronoparken Fågelberget fastställda hushåll- ningsplanen varit gällande, framgår att den årliga avverkningen av det vid tiden för planens uppgörande avsättningsbara virke uppgått till cirka 2.2 procent av samma virkes totalförråd, under det att planen upptagit ett årligt belopp av allenast cirka 1.5 procent, samt att dessutom av- verkats smärre rensningsvirke samt äldre torrskog. Då domänstyrelsen så sent som år 1910 fastställde hush illningsplan för kronoparken Fågelberget utan att därvid bestämma någon ökning i det enligt den s. it normalskogsförmeln beräknade årliga avv Crete. beloppet, berodde detta, såsom här förut nämnts, på vissa särskilda omständigheter. Beträffande synnerligast övre Norrland har under senare åren ett sådant förhållande emellertid icke hört till regeln. Ofta har nämligen rätt betydande höjning utöver det på omförmälda sätt be- räknade årliga avverkningsbeloppet föreskrivits, varvid ock styrelsen ej 5. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. ER sällan bestämt samma belopp avsevärt högre än vad av vederbörande förrättningsman föreslagits. Kronoparken Torvsjöån. Vid den år 1903 verkställda taxerimgen av denna kronopark hade förrättningsmannen uppskattat det avsättnings- bara virkesförrådet till 125,775 kbm., varav 9,569 kbm. skadad skog, samt föreslagit det årliga ordinarie avverkningsbeloppet till 1,324 kbm., varvid beräknats en omloppstid av 190 år. Avsättningsbart virke hade ansetts kunna erhållas av träd, som hölle å skilda block och skiften en minimidiameter vid brösthöjd av respektive 20, 22 och 24 em. Den okulärt uppskattade virkesmassan av mindre träd är i sammandrag, ut- visande skogens areal och virkesbelopp av ung, medelålders och gammal skog, angiven till sammanlagt 170,762 kbm., av vilka 108,607 kbm. betecknats vara av gammal skog. Domänstyrelsen har genom resolution den 14 juni 1904, med godkännande av till indelningsförslaget hörande karta och beskrivning, fastställt den på nämnda handlingar grundade hushållningsplan till ledning vid skogsskötseln under en tid av 20 år räknad från och med år 1905. Statsrevisorerna hava anmärkt, att det godkända förslaget betyder, att 95 år skola användas för avverkning av 54 procent av den såsom gammal betecknade delen av virkesförrådet, eller, vilket är detsamma, 177 år för avverkning av: hela förrådet gammal skog, och skulle den vid indelningstillfället befintliga medelålders skogen då bliva från 227 år till 277 år gammal. Häremot får styrelsen, som är ense med Statsrevisorerna att hus- hållningsplanen upptagit för ringa belopp till avverkning under perioden, erinra, att planen dock icke innebär, att 177 år skola användas för av- verkning av hela förrådet gammal skog, enär nämligen den del därav, eller 46 procent, som vid tiden för avverkningsplanens uppgörande ansågs icke vara avsättningsbar, ej mmgått 1 avverkningsberäkningen, utan kan avverkas vid sidan om den bestämda ordinarie årsavverkningen, i mån som sådan avverkning med hänsyn till skogens beskaffenhet och med iakttagande av en god. skogsskötsel i övrigt kan finnas lämpligen böra ske. Likasom å kronoparken Fågelberget har emellertid även å denna skog avverkats avsevärt större virkesbelopp under åren från och med planens första tillämpningsår, än som varit 1 plan beräknat. Av bil. 15 framgår nämligen att, förutom torr skog samt växande träd med mindre brösthöjdsdiameter än 8” eller 20 cm. 1.5 m. från marken, under åren 1905 till och med 1914 har avverkats tillsammans 18,143 kbm., under det att på samma år belöpande avverkning enligt hushållningsplanen — 67 — uppgår till allenast 13,240 kbm. Pkulinaden eller avverkningen utöver den i plan beräknade utgör alltså 4,903 kbm. Avverkningen av torr skog har under samma år uppgått AN sammanlagt 5,787 kbm. Huru stor del därav, som avtorkat efter taxeringsförrättningen, kan ej med hos domänstyrelsen tillgängliga uppgifter utredas, men, då huvudparten därav avverkats åren omedelbart efter taxeringsförrättningen, torde endast mindre del utgöras av nytorkad skog. Denna del skulle .i.så..fall ock ingå 1 det ordinarie av verkningsbeloppet, men då den nu icke till stor- leken kan utredas, har styrelsen ansett den böra få gå 1 avräkning å virkesmassan av de å vissa skiften befintliga 8” och i mindre mån även 9" träd, som, ehuru ej medtagna 1 avverkningsberäkningen, uti före- stående jämförelse dock hänförts till det ordinarie avverkrningsbeloppet. Såsom framgår av förenämnda bil. 15 hava de årliga avverknings- beloppen höjts i synnerhet under de senare åren. Medeltalen under de 5 sista åren, 1910—1914, av årligt avverkningsbelopp utav i avverk- ningsberäkningen ingående skog uppgår nämligen till 2,412 kbm., eller 1,088 kbm. större virkesmassa än i hushållningsplanen beräknade årliga avverkningen. Kronoparken Vojmåsen. För denna kronopark har domänstyrelsen den 23 augusti 1905 till ledning för skogsskötseln fastställt hushåll- ningsplan att gälla under 20 år från. och: med samma år. Den årliga ordinarie avverkningen har därvid beräknats till isflat kbm. av träd, med en minimidiameter 1.5 m. från marken av 20 cm. : Virkesförrådet av sådan skog hade vid taxeringen beräknats till 92,794 kbm., varav 5,248 kbm. eller 5.6 procent skadade träd, varjämte vid besiktning approximativt beräknats, att å skogen dessutom funnes ett förråd mindre träd av 52,252 kbm., varav 8,663 kbm, ansetts vara gammal skog. Då förenämnda 92,794 Jabins ock helt hänförts till gammal skog, skulle alltså hela förrådet gammal skog uppgå till 101,457 kbm. Statsrevi- sorerna hava mr att med det bestämda el avverkningsbeloppet erfordrades minst 98 år för avverkning av hela förrådet gammal skog. Av samma skäl, som anförts vid redogörelse för kronoparken Torv sjöån, vill styrelsen erinra att angivna minst 98 år rätteligen bör vara minst 90 år. Sedan livligare efterfrågan å virke från kronoparken inträtt, ävensom befunnits att skogens besk; affenhet fordrat starkare av- verkning, än vad i hushållningsplanen beräknats, har jämlikt gällande föreskrifter jägmästaren 1 vederbörligt utsyningsförslag föreslagit avse- värt ökade avverkningar. I enlighet med domänstyrelsens i anledning; härav gjorda bestämmelser, EE avverkningsbeloppen av skog, som ingått i hushållningsplanens avverkningsberäkning, under de 10 åren = lo — 1905—1914 uppgått till sammanlagt 26,879 kbm. d. v. s. i medeltal er år 2,688 kbm., under det samma av verkning jämlikt hushållnings- planer skulle "hava utgjort allenast 1,031 kbm. (bil. 16). Härförutom har under samma år avverkats, dels 3,722 kbm. av träd med mindre brösthöjdsdiameter än 20 cm., dels 2,713 kbm. i huvudsak gammal torr- skog. Såsom framgår av nyssnämnda bilaga har ökningen i huvudsak inträtt under de senaste 5 åren. I medeltal årligen under de senaste 5 åren har avverkningen av växande skog sålunda uppgått till 4,982 kbm. Skulle den av verkningspolitik, som ger sig uttryck i de 5 senaste årens avverkningar å denna kronopark fortsättas, skulle det vid taxe- ringen funna virkesförråd, som betecknats såsom gammalt, vara avverkat imom en tid av cirka 20 år, under förutsättning att avverkningen kunde begränsas till allenast gammal skog. Därest å den företagna resan Statsrevisorerna hade haft tillfälle att närmare besiktiga kronoparken, hade de helt säkert icke kunnat undgå finna att å densamma” under senare åren upptagits ett flertal större hyggen, vilka, sedan numera även mindre pappersmasseved kan med ekonomiskt gott resultat av- verkas, 1 stor utsträckning rensats från sådant virke samt i nödiga delar röjts och skogsodlats. Enbart längs efter järnvägens materialväg finnes en sammanhängande hyggestrakt av omkring 50 har, vilken i dnodisa delar hyggesrensats samt till större del skogsodl ats. Å kronoparken il sin helhet äro under senare åren besådda ika 60 har samt hygges- rensade 32 har. Kronoparken Gultjäl. Senast upprättade hushållningsplan för denna kronopark fastställdes av domänstyrelsen år 1895 att gälla under 20 år till och med 1914, och bestämdes därvid det årliga avverkningsbeloppet till visst antal träd. Statsrevisorerna hava meddelat bland annat, att de 37 å skifte I och avdelning 18 av skifte II med en samman- lagd areal av 1,156 har, eller 36 procent av kronoparkens hela skogs- produktiva areal, enligt Indien dgr varit vid indelningstill- fället bevuxen med 160- årig (Skall vara FE -årig) tall och gran, med det senare trädslaget öve ervägande. Den på rent matematiska grunder baserade hushållningsplanen, som av domänstyrelsen fastställts, hade föreslagit avverkning å endast 84.50 har utav denna areal, ehuru be- ståndet redan vil indelningen hade uppnått en ålder lika hög som om- loppstidens antal år, SET 160 år. Följden av denna låga avverkning hade varit, att skogen å området i stor utsträckning av torkat. Härjämte hava MStatsrevisorerna anfört såsom exempel på den mängd virke, som av nämnd orsak avtorkat, att utav 99,381 träd med en kubikmassa av 28,251 kbm., som avverkats och försålts under åren 1904—1913, ej — 69 — mindre än 51,105 träd med en kubikmassa av 13,148 kbm. utgjorts av torr skog, samt att under år 1914 stämplats 11,216 träd med en kubik- massa av 3,054 kbm., och hade härav 4,144 träd med en kubikmassa av 1,168 kbm. varit torra. MStatsrevisorerna uttala slutligen, att det hade varit av intresse söka beräkna den förlust staten lidit i prisskillnad å virke genom -att avverkningen här så länge uppskjutits, att stora mängder skog avtorkat, men med hänsyn till bristande material kunde sådan beräkning ej med anspråk på tillförlitlighet uppgöras. I anledning av vad sålunda meddelats och uttalats rörande denna kronopark, får styrelsen, som ej finner anledning ingå på granskning av de principer, som synas hava gjort sig gällande vid uppgörande av den för skogen, av domänstyre elsen »till ledning vid skogsskötseln» för mer än 20 år sedan fastställda hushållningsplanen, under hänvisning till bilaga 14 vilken upptager all den skog, som från kronoparken avverkats under åren 1896—1914, meddela följande. Totala avverkningen under dessa år har uppgått till av frisk skog 63,878 träd med en kubikmassa av 21,054 kbm. samt torr skog dels 63,297 träd med en kubikmassa av 16,434 kbm., dels 1,558 kbm., vilkas trädantal med fördelning på skilda dimensionsklasser ej kan uppges, således sammanlagt 39,046 kbm. virke, varav 17,992 kbm. torrskog. Virket av torr skog uppgår till ej mindre än 46 procent av hela be- loppet. Vid granskning av sammanställningen i förenämnda bilaga finner man emellertid, att den årliga avverkningen av torrskog under tiden från och med 1896 till och med 1906 var jämförelsevis ringa, i medeltal årligen 366 kbm. eller per har skogsmark 0.11 kbm., under det att årliga medeltalet avverkad virkesmassa torrskog under därpå följande år 1907—1914 uppgått till 1,745 kbm. eller 0.55 kbm. per har skogs- mark. Man finner ock att under först angivna tidsperiod torrträd under diameter vid brösthöjd avverkats till jämförelsevis mindre del eller sammanlagt 2.950 träd motsvarande c:a 36 procent av totalsumman 3,060 torrträd, under det att sådana mindre torrträd under perioden 1907—1914 avverkats till en mängd av 42,792 träd eller c:a 78 procent av totalsumman 55,237 torrträd. I dessa summor är dock oräknad den virkesmängd torrskog av sammanlagt 1,558 kbm., vilkens fördelning i träd icke kan uppgivas, och vilken i huvudsak uttagits under den senaste av förenämnda två tidsperioder och lärer hava utgjorts i huvud- sak av smärre virke. I anledning av att avverkningen av torrskog under tiden 1896— 1906 var ringa i jämförelse med samma avverkning under tiden 1907— 1914, kunde ligga nära till hands förmoda, att avtorkningen å skogen 2 0 varit avsevärt större under sistnämnd tid än under den förutnämnda. Så torde emellertid icke hava varit fallet; snarare och helt säkert har ett motsatt förhållande varit rådande. Ehuru otvivelaktigt ett visst, under skilda år växlande antal träd årligen avtorkar å kronoparken, hava enligt uppgift från vederbörande kronojägare de under åren 1907 —1914 avverkade torrträden till sin huvudmassa utgjorts av träd, som avtorkat därförut. En mycket stor del härav torde särskilt häva upp- kommit under den i nu ifrågavarande ort tillika med i hela mellersta och södra Norrland i övrigt osedvanligt svåra härjning av granbark- borrar, som ägde rum under 1890-talets senare år. Annan del åter har utgjorts av, sedan ett flertal år tillbaka, torra tallträd. Under angivna förhållanden torde man med visst fog kunna fram- ställa den frågan, varför denna torrskog ej förr avverkats, då den givetvis av Bevärt förlorat i kvalité genom att få kvarstå oavverkad ett flertal år? Orsakerna härtill hava 3 huvudsak varit, att efterfrågan å torrvirke av relativt små dimensioner förr varit så ringa, att sådant virke från nu ifrågavarande kronopark icke funnit köpare, varjämte under 1890- och början av 1900-talet äldre torrskog av tall (8. k. torrakar) även med jämförelsevis goda dimensioner, allenast i ringa grad kunde locka spekulanter. Genom under senare åren ökad efter- frågan även på mycket små virkesdimensioner samt spruckna och till kvalitén särdeles dåliga torrträd, har försäljning och avverkning härav kunnat ske. Av förenämnda bilaga 15 framgår ock att försäljning av växande träd med mindre brösthöjdsdiameter än 9" ej heller i nämnvärd omfattning ägt rum före år 1907, vilket likaledes berott på den obe- tydliga efterfrå igan, som i orten förut funnits & sädant virke, samt det mycket låga pris, som härå bjudits från befintliga industriverk. Till belysande av ömförnläa prisförhållanden får styrelsen i bil. 6 meddela de pris å dels sågtimmer dels pappersmasseved allt av ' frisk skog, som varit gällande för virke, som levererats på Ångermanälven under åren 1900— 1914, varvid virket utan kostnaderför köparen skulle levereras i allmänna flottleden vid Granvåg (Sollefteå). Den samman- slutning, vilken under namn av Härnösands trävaruexportförening om- fattat så gott som samtliga köpare av virke efter nu ifrågavarande vattendrag, har årligen bestämt det pris av skilda slag, som samman- slutningens medlemmar förbundit sig att vid inköp av avverkat, till vattendrag nedfört virke icke överskrida, och är 1 förenämnda bilaga såsom exempel angivet sädant fastställt pris för dels sågtimmer med en längd av 19 fot samt toppdiameter av 6”, 8”, 10” och 13" , dels pappers- orl/ ik massevirke av gran med en längd av File lör och toppdiameter DR = 71 41, och 5 Vid köp av virke å rot har ett virkesköpande trä- varubolag kunnat beräkna högre å-pris, emedan sådant icke kunnat kontrolleras, men då utbjudna virkesposter från kronans skogar av sämre virke, torrskog eller småvirke, förr endast undantagsvis inköptes direkt utav bolagen själva , utan av vissa mellanhänder, Hömrmansk ägare, arbetare m. f., vilka sedermera i sin tur sålde det avverkade och till flottled framkörda virket till trävarubolagen, kunde dessa mellanhänder ej be- tala kronan högre pris än efter beräknitig av bolagens s. k. köptimmer- pris. I bilagan äro gängse pris angivna beträffande sågtimmer för virke av allenast 19 fots längd och fyra skilda topptumtal samt be- träffande pappersmasseved för klampar av 15 fots längd och tre skilda topptumtal, men förhållandet mellan pris å andra längder och diameter- dimensioner för respektive år är i huvudsak likartat. Vid granskning av prisnotan för skilda år finner man, hurusom sågtimmerprisen stigit mycket avsevärt från de första åren av 1900- talet till närvarande tid, varvid synnerligast prisstegringen å de mindre timmersortimenten varit högst betydande. Man finner ock att största stegringen inträtt för pris å grantimmer. Jämföras medeltalen av gäl- lande pris för skilda timmerdimensioner och trädslag under å ena sidan ären 1900-1903 : och å: andra sidan åren 1913-1914 finner man, att medeltalet av sistnämnda års pris överstiger de förstnämnda årens medelpris "med följande procent. Timrets toppdiameter (0 SEE TNE ND ENS NET EN 100 30 41 41 procent (NN rna NARE 125 100 56 97 procent. För virke av torrskog har i regel betalats c:a hälften av mot- svarande pris för friskt virke. ”Torrtimmer med mindre toppdiameter än 8 engelska tum fann endast 1 undantagsfall köpare under första åren 1900-talet, och skulle detsamma hava frisk ved samt vara utan större sprickor. Beträffande pappersmasseved av gran har sådant virke med mindre toppdiameter än 4” i allmänhet icke funnit köpare förrän under år 1911. Såsom av pristabellen framgår, har priset å skilda dimensioner under sistlidet år varit avsevärt mera än dubbelt så högt som under de 7' första åren av 1900-talet, samt nära dubbelt så högt som gällande pris för 5 å 6 år sedan. För pappersmasseved av torr skog betalades under åren t. o. m. 1905 20 å 30 procent lägre pris än för friskt virke, under det att torrvirkespriset därefter 1 allmänhet understigit pris för friskt virke med 10 å 20 procent. Proppsvirke av frisk tall efter Ångermanälven (vid Granvåg) be- talas för närvarande med i medeltal 15.5 å 16 öre per kbfot, då däri ingått virke med toppdiameter 3, å 6 engelska tum. Under första åren av 1900-talet fanns härå så gott som ingen efterfrågan, än mindre å sådant virke av torr skog. Med hänvisning till rad sålunda anförts rörande de efter Ånger- manälvens floddal under skilda år alltsedan år 1900 allmänt gällande virkespris vid Granvåg, samt under erinran att under första hälften av 1900-talets förs decennium flottningskostnaden för ett sågtimmer från Åsele-älvens 5:te flottningsdistrikt — i vilket det från Gultjäls krono- park till a dHalyga avverkade virke nedlägges — till Granvåg i medeltal uppgick till c:a 19 öre, ävensom om hänsyn tages till skälig avverkningskostnad, synes att torrvirke med en toppdiameter av 6 en- gelska tum å nämnda kronopark icke kunnat avsättas under sistnämnd tidsperiod, även om avverkningsplatsens belägenhet från älven varit omkring 1 km. Ungefär liknande har förhållandet varit med torrtimmer av 7 engelska tums topp. En 19 fot x 7" frisk furustock levererad vid Granvåg, betalades exempelvis år 1903 med 73 öre; av torr skog så- lunda c:a 37 öre. Härifrån avgick flottningskostnaden från 5:te distriktet 19 öre samt av verkningskostnaden (1 km. väglängd) lägst 20 öre. Om- kostnaderna för virkets levererande täcktes sålunda icke av salupriset, än mindre återstod något skogsvärde. Vad försäljning av pappersmasseved efter Ångermanälven beträffar, får domänstyrelsen meddela, att före år 1907 ramo TT Ohbbar följande trämassefabriker invid samma vattendrag, nämligen: Utansjö sulfitfabrik, årstillverkning 1 ton (torr vikt) c:a 20,000 Frånö sulfatfabrik » ES) » ön 000) Högforsen träsliperi » » » » >» >, 2,200 Björkå » » DE » DTC IRA 00 Forsse » » DAD » AE ba KON0 Utav dessa fabriker använde de tre sistnämnda virke allenast från egna skogar. Frånö sulfatfabrik använde endast avfallsvirke, ribb- och spink- ved, som inköptes från omkringliggande sågverk. Utansjöfabriken, an- lagd år 1901, var den enda, som i begränsad omfattning köpte pappers- masseved, varvid dock är att märka, det i huvudsak samtliga större sågverksbolag efter vattendraget voro delägare i Utansjö cellulosaaktie- bolag och för den skull levererade huvudmassan av det för fabrikens drift erforderliga virket utav avverkningar från egna skogar. Någon = 0 konkurrens om pappersmassevirke fanns således alls icke i vattendraget förrän år 1907 (delvis år 1906), då Svanå sulfitfabrik kom i drift. Enligt domänstyrelsens åsikt är uttalandet, att staten tillskyndats avsevärda förluster på grund av att stora mängder skog avtorkat genom att avverkningen så länge uppskjutits, icke riktigt . Skulle å nu berörda kronoparks granmarker före t. ex. 1905 eller 1906 verkställts sådan genomgående avverkning, som BStatsrevisorerna synas anse hava varit den riktiga, hade dels kronan tillskyndats betydande ekonomisk förlust genom en bekommen köpeskilling, som för smärre virke icke uppgått till ens hälften av den, som numera kan betingas, och som för såg- timmer likaledes i bety dande grad understigit, vad som nu kan erh: ållas, dels helt visst uppkommit torrskog 1 än högre grad än vad fallet varit under nuvarande förhållanden. Man hade nämligen icke kunnat eko- nomiskt avverka högst betydande mängder av den mindre, ävenledes gamla skogen, och de sålunda. kvarlämnade,- träden. skulle huvudsak hava torkat. Såsom ett belysande exempel i dessa avseenden får undertecknad föredragande, vilken i egenskap av jägmästare i Junsele revir, varinom Gultjäls kronopark är belägen, år 1901 övertog förvaltningen av bland andra skogar även de inom Ramsele socken belägna kronoparkerna, härmed meddela, att vid nämnd tid ett flertal av dessa kronoparker, såsom Aspåsen, Östra och Västra Björkhöjden, Västvattnet m. fl. voro upptagna av torr granskog i den omfattning, att flerstädes områden av flera tiotal och upp till 100 har vore i det närmaste helt avtorkade. De torra träden voro dels kvarstående å rot, dels kullblåsta. Orsaken härtill var att sagda skogar, vilka förr varit upplåtna såsom stockfångst- skogar till sågverk, under förra hälften av 1890-talet genomgåtts med skarp avverkning av alla träd, som då ansetts äga nämnvärt saluvärde, eller träd med en diameter vid brösthöjd av minst 26 cm. Härefter hade i huvudsak den kvarlämnade äldre granskogen av mindre dimen- sioner än nyss nämnda avtorkat eller "vindfällts. Före den tid, då tjänsten av undertecknad föredragande tillträddes, hade avsättningen av samma torrskog icke varit möjlig, men ett eller annat år senare "kunde avsevärda virkesmängder sådan torrskog jämte ännu växande granskog av mindre träd utsynas och försäljas 1 förhållandevis mycket stor om- fattning. Mindre träd av torr skog än sådana som kunde lämna ett sparrämne med 5'!/;' topp och 21 fots längd fann emellertid ej köpare. För växande skog var minsta avsättningsbara dimensionen 5” topp och c:a 19 fots längd. Hade liknande skarp avverkning övergått vissa delar av Gultjäls Domänstyrel- sens föreskrif- ter den 15 maj 1912 angående vissa ändrin- gar i gällande bestämmelser om upprät- tande av Juus- hållmings- planer i Norrland. == Me kronopark, torde helt visst förhållandet blivit likartat därstädes, och statsverket tillskyndats mycket betydande förluster. Domänstyrelsen har visserligen, likaledes genom vederbörande kronojägare"), erfarit, att de senaste åren uppstått å nu ifrågavarande trakter av Gultjäls kronopark jämförelsevis större torka å granskogen, ävensom: att rätt betydande trädantal toppbrutits, men anser krono- jägaren detta förhållande i särskild grad hava varit beroende på de under dessa år särdeles svåra stormarna samt snöbrottsskador. Domänstyrelsen vill emellertid icke bestrida det säkerligen ända- målsenliga i att avverkningarna å Gultjäls kronopark under senaste åren lämpligen hade bort bedrivas i större skala än vad skett. Det hade ålegat vederbörande jägmästare att härom avgiva förslag till domänstyrelsen. Att så icke skett, kan 1i någon mån tillskrivas det förhållandet att jägmästaren under senare åren varit mycket sjuklig. ?) Sedan Riksdagens revisorer lämnat SRELNNE på resultaten av be- räkningar, verkställda enligt cirkuläret den 28 maj 1902 angående all- männa skogars indelning till ordnad timmerblädning, HSA de upp- tagit till granskning i vissa avseenden de av domänstyrelsen den 15 maj 1912 "meddelade föreskrifter angående vissa ändringar i gällande bestämmelser i fråga om upprättande av skogshushållningsplaner i Norrland. [ fråga härom har uttalats att beträffande de utearbeten, som föregå upprättandet av en skogshushållningsplan, särskilt 1 ett fall fovnit anledning till betydelsefull erinran. Enligt 1902 års cirkulär skulle skogens ålder i allmänhet bestämmas efter det rådande bestån- dets, varvid skog intill 50 års ålder skulle betecknas såsom »ung», mellan 50 och 100 år såsom »medelålders» samt skog äldre än 100 år såsom »gammal». Då emellertid de mindre, ej till avsättningsbart gagn- virke utväxta stamklasserna eller bestånden ej skulle närmare uppskat- tas, men desamma till ungefärligt virkesbelopp och areal genom be- siktning i samband med avfattningen utrönas, bleve därav följden, att åldersbestämningarna helt naturligt bleve ganska osäkra. 1912 års cirkulär betecknade 1 så måtto ett avsevärt framsteg, att det lämnade föreskrifter om sättet, huru provträd utan urval skulle uttagas för bland annat verkställande av åldersbestämningen. På grund 1) Då förre jägmästaren i Junsele revir avlidit 1914, hava vissa uppgifter angående denna kronopark inhämtats av vederbörande kronojägare, vilken handhaft bevakningen därå alltsedan år 1905, och av styrelsen är känd såsom pålitlig och med gott omdöme. ?) Hade Statsrevisorernas tid medgivit besiktning av en något större del av kronoparken, skulle de därå hava funnit avsevärda hyggesrensnings-, skogsodlings- och dikningsarbeten. an EL av det insamlade materialet skulle en åldersstatistik med skogens för- delning i 50-åriga åldersklasser upprättas. Dessa bestämmelser hade emellertid enligt från domänstyrelsen inhämtad uppgift ändrats så till vida, att någon åldersstatistik enligt de i 1912 års cirkulär angivna principer icke vidare skulle upprättas. I anledning härav hava Revisorerna uttalat att bland de uppgifter, som äro mest upplysande för tillståndet å en skog, måste räknas dem, som angiva, huru åldersklasserna äro fördelade, samt att utan en till- förlitlig åldersstatistik en verkligt planmässig skogshushållning icke gärna vore möjlig. Rörande nu ifrågavarande förhållanden får styrelse anföra följande. I 1902 års cirkulär är föreskrivet beträffande upprättande av be- ståndsbeskrivning bland annat, att virkesförrådet inom varje avdelning skall angivas dels i trädantal för varje stamklass, dels i trädantal och kubikmassa för hela avdelningen, med iakttagande dock att de mindre, ej till gagnvirke utväxta stamklassernas, allenast approximativt beräknade, kubikmassor, vilka icke skola ingå i avverkningsberäkningen utan endast angivas för lätt utvisa förhållåndet mellan ung, medelålders och gammal skog icke införas 1 beståndsbeskrivningen utan upptagas i särskilt sam- mandrag, utvisande areal och virkesbelopp av ung, medelålders och gammal skog.» Vid bestämmande av beståndens fördelning å nyss nämnda åldersgrupper skall, där två eller flera utpräglade åldersklasser finnas, särskilt angivas huruvida och till huru stor procent av beståndets areal ungskog finnes 1 gruppvis blandning med medelålders eller äldre skog. Vid sammanställning av det insamlade materialet i dessa avseen- den erhålles sålunda såväl areal som ock virkesmassor fördelade å de tre åldersgrupperna, ung, medelålders och gammal. Då avdelningarna äro beväxta med skog av två eller alla tre av dessa åldersgrupper, blir fördelningen dock allenast approximativt beräknad med ledning av dei beskrivningen angivna procenttalen. Jämlikt 1912 års föreskrifter skall skogsbeståndet beskrivas bland annat med avseende på ålder, vilken angives dels i år, där sådant kan uppges (1 fråga om yngre bestånd) dels i klasser, var och en i regeln omfattande 50 år. För bestånd, som praktiskt taget kunna anses Mk > åldriga, utsättes huvudbeståndets medelålder, men i de olikåldriga an- givas gränsvärden, varvid, för utarbetande av sammandrag, bör anteck- nas huru stor procent av arealen, som anses disponerad av de olika åldersklasserna. Berörda sammandrag lämnar sålunda uppgift äå skogs- marksarealens fördelning å bestånd av skilda åldersklasser. Samman- draget har däremot icke varit avsett att lämna uppgift å de virkes- massor, som höra till skilda åldersklasser, ej heller har domänstyrelsen i något avseende ändrat sina i 1912 års cirkulär meddelade föreskrifter rörande skogens åldersbestämning. Med frångående av bestämmelserna i 1902 års cirkulär angående virkesförrådets approximativa fördelning i ung, medelålders eller gammal skog, vilka bestämmelser visat sig 1 all- mänhet icke hava så ”tillämpats, att nöjaktigt resultat erhållits, har i 1912 års cirkulär bestämts att virkesförrådet skall vid själva uppskatt- ningen särskiljas 1 tre mogenhetsklasser, nämligen a) utvecklingsbar skog, eller träd med en ålder av 1 allmänhet omkring ”/. av omloppstidens årantal, vilka träd med hänsyn till utveck- lings- och tillväxtförmåga anses böra räknas såsom det huvudsakliga framtida reservförrådet, b) gammal, av verkningsmogen, men i huvudsak frisk skog med en ålder av minst omkring ”/, av omloppstidens år, c) mera övermogen, avsevärt skadad eller annan skog, som ovill- korligen måste avverkas inom de närmaste 10 å 20 åren. Vid fördelningen av skog mellan grupperna a) och b) har förrätt- ningsmannen emellertid icke att kritiklöst fasthålla vid en ålder, som motsvarar "/, av omloppstidens antal år, utan fastmer söka att utav de enskilda trädens allmänna utseende, deras ställning i bestånden, växt- plats m: m., allt jämfört med direkta borrningsundersökningar å prov- träd, sluta sig till vilka träd, som böra hänföras till den ena eller andra gruppen. Å en skog, där exempelvis en omloppstid av 140 år befunnits vara lämplig, kunna sålunda t. ex. träd med en ålder av allenast 80 å 90 år hänföras till b-klassen, där träden t. ex. utgöras av gran på torr tallmark, vilken granskog icke har vidare utvecklingsmöjlighet utan med hänsyn till ringa tillväxt eller annan orsak bör komma till avverkning inom närmaste perioder. ÅA andra sidan kunna i annat bestånd träd med en ålder av 100 å 120 år hänföras till a-klassen, enär desamma äro av sådan typ, att deras avverkande under de närmaste perioderna icke kan anses försvarat. Sådana träd böra alltså likasom all livs- och utvecklingskraftig yngre skog hänföras till det virkesförråd, som först i jämförelsevis avlägsen framtid kan komma till avverkning, så framt dock icke avverkning genom gallring av en del därav erfordras för beståndens vård, i vilket fall emellertid sådant avverkningsbelopp bör uttagas utöver det i hushållningsplanen bestämda avverkningsbelopp. De till mogenhetsklass b) hänförda virkesbelopp, även om de ut- göras av träd som i allmänhet överskridit 100-årsåldern och fastän de betecknats såsom avverkningsmogna, kunna ej heller anses vara av beskaffenhet att i deras helhet fordra avverkning under de närmaste == perioderna. Med hänsyn till den i stort sett relativt betydande före- komsten av äldre träd, synnerligast i de övre norrländska skogarna, måste nämligen mångenstädes avsevärd del av de till denna mogenhets- klass förda virkesbelopp besparas till avverkning: måhända föfst om 60 åa 80 år härefter, då träden sålunda ej ov äsentligt överskridit en ålder av omloppstidens årantal. Med tillämpning av bestämmelserna i 1902 års cirkulär skulle såsom förut nämnts i särskilt sammandrag angivas, dels i vilken omfattning skogsmarksarealen vore beväxt äv skog 1 tre skilda åldersgrupper, dels den approximativa fördelningen av virkesförrådet å samma åldersgrupp. Föreskrifterna i domänstyrelsens cirkulär den 15 maj 1912 jämte till- lägg den 17 december 1913 bestämma i dessa avseenden att uppgift skall lämnas, dels över huru skogsmarksarealen är beväxt av skog 1 ålders- klasser om 20 eller 50 år 1 varje, dels huru virkesförrådet fördelar sig i tre skilda mogenhetsklasser, varvid, då varje träd, som finnes å taxe- ringsytan, omedelbart inprickats 1 taxeringslängdens för sådant ändamål skilda kolumner, träd och kubikmassor i dimensionsklasser om 5 cm. i varje tillförlitligt erhållas fördelade på berörda tre mogenhetsklasser. Det skulle givetvis ej sakna intresse att, förutom virkesförrådets fördelning i mogenhetsklasser, ävenledes känna samma förråds verkliga fördelning å skilda åldersklasser. Ett nöjaktigt bestämmande härav skulle emellertid föranleda en rätt avsevärd ökad kostnad av taxerings- arbetet. Riksdagens revisorer hava antagit att föreskriften i 1912 års cirku- lär om visst upptagande av provträd, vilka skola undersökas bland annat i avseende på åldern, vore avsett för bland annat det ändamål, att utav det insamlade materialet skulle upprättas en åldersstatistik med skogs- förrådets fördelning å 50-åriga åldersklasser. Så har emellertid icke varit meningen, och sådan statistik kan ej heller med anspråk på till- förlitlighet uppgöras med användning av det provträdsmaterial, som på i cirkuläret föreskrivet sätt insamlas, även om antalet provträd avsevärt ökades. Enligt föreskrifterna skola nämligen såsom provträd upptagas vissa av taxeringsytans träd på s sådant sätt, att de med hänsyn till stånd- orten bliva jämnt fördelade å hela skogen. Avsikten med desammas | upptagande är, dels att därigenom kunna beräkna träds i olika dimen- sionsklasser medelkubikinnehåll, dels att med ledning av provträdens beskaffenhet kunna göra utredning rörande den för skogshushållningen å resp. skog lämpligaste omloppstiden, dels ock för utrönande av skogs- förrådets av skilda mogenhetsklasser massatillväxt. Av dessa orsaker skola provträden antecknas till trädslag (tall eller gran), mogenhetsklass, RE diameter vid brösthöjd, höjd, formpunkt, ålder samt bredden på de 10 sista arsringarna. E Man äger emellertid icke rätt anse, att skogens virkesförråd, uttryckt antingen 1 träd eller kubikmassa, är fördelat på skilda ålders- grupper 1 samma proportion som omförmälda provträd äro fördelade på sådana åldersgrupper. För uppställande av en tablå, som tillförlitligt angåve virkesförrådets fördelning å skilda åldersklasser, skulle erfordras ett helt annorlunda utväljande av provträd än vad nu sker, och skulle erhållande av sådant provträdsmateriat fordra ett avsevärt ökat såväl arbete 1 skogen som ock innearbete. Under det att vart och ett taxeringslag under nuvarande bestämmelser utgöres av följande personal, nämligen 1 ledare, som dessutom avfattar och beskriver mark m. m., 1 prickare för upptagande av virkesförrådet, 1 kompassförare, 2 linje- mätare samt 1 å 2 man för mätning av träden, summa. 5 a 6 man förutom ledaren, skulle ett upptagande av provträd på det sätt och i den omfattning, att man därav skulle kunna nöjaktigt beräkna virkes- förrådets fördelning å skilda åldersklasser, betinga en ökad personal av 2 man, varjämte hela taxeringslagets arbetsprestation i övrigt skulle bliva något förminskad, på grund av att detsamma emellanåt måste stanna av, medan de tätt och ofta återkommande borrningarna av prov- träden ägde rum. Kostnaderna för hantlangning, som för närvarande uppgår för vart och ett taxeringslag till minst 20 åa 24 kronor per effektiv arbetsdag, skulle under sådana förhållanden ökas med c:a 8 kronor per dag förutom den allmänna minskningen 1 arbetsresultatet i övrigt, vilken senare icke kan värdesättas lägre än 2 kronor per dag. Med. utgående från c:a 30 taxerimgslag för år inom de fyra nordligaste överjö ägmästardistrikten skulle årliga ökningen i kostnaderna uppgå till c:a 38,000 kronor. Härtill komme dessutom rätt avsevärt ökad kostnad för ytterligare innearbete. Om, såsom Riksdagens revisorer uttalat, en verkligt planmässig skogshushållning icke gärna vore möjlig utan en tillförlitlig ålders- statistik, finge givetvis förenämnda ökade kostnad för framläggande av sådan statistik icke utgöra hinder i detta avseende. Domänstyrelsen är emellertid av den mening, att beträffande de norrländska skogarna i allmänhet en sådan åldersstatistik, som Revisorerna synas avse, eller uppgift om virkesförrådets fördelning å 20- eller 50-åriga åldersklasser, icke är nödvändig för åvägabringande av planmässig skogshushållning- Statens skogar i Norrland. upptagas . till betydande del av träd och bestånd, som med hänsyn till utvecklingsmöjlighet och nöjaktig tillväxt lämna mycket övrigt att önska. En möjlighet till utveckling och för- SEO (NE bättrad tillväxt står emellertid långt ifrån alltid i direkt förhållande till beståndens ålder, 1 följd varav kännedomen om skogsförrådets fördelning 1 åldersklasser icke kan i och för sig lämna ett nöjaktigt stöd för upp- görande av en tillfredsställande plan för skogshushållningen. Med kännedom om huru skogsmarksarealen är beväxt med skog i olika åldersklasser och huru det befintliga virkesförrådet är fördelat på vissa mogenhetsklasser, ävensom virkesförrådets av skilda sådana klasser årliga tillväxt, förefinnes dock enligt styrelsens mening fullt tillfredsställande möjlighet för åvägabringande av en verkligt planmässig skogshus- hållning. Riksdagens revisorer hava meddelat, att de under sina resor erfarit, att föreskrifterna 1 1912 års cirkulär ej ansetts fullt uttömmande. Så- lunda hade en överjägmästare sett sig nödsakad utfärda en vidlyftig P. M. för skogsindelningsassistenterna 1 distriktet, och hava i anledning härav Revisorerna uttalat, att det hade varit dage ärt, att föreskrifterna varit så fullständiga, att dylika, vid sidan av desamma utfärdade bestämmelser ej behövt förekomma, enär det därigenom lätt kunde hända, att enhetlig- heten i arbetet äventyrades. Med anledning av vad Revisorerna 1 detta avseende anfört och då omnämnd P. M. torde avse en av överjägmästaren 1 Mellersta Norrlands distrikt den 1 maj 1914 utfärdad sådan för skogsindelningsassistenterna i samma distrikt år 1914, har domänstyrelsen införskaffat en avskrift: av densamma. Vid granskning av denna framgår, att en avsevärd del av de däri införda bestämmelser utgör ett upprepande av de utav sty- relsen meddelade föreskrifter, att ett flertal direkta ändringar i samma föreskrifter meddelats, vilka ändringsbestt ämmelser överjägmästaren icke ägt befogenhet föreskriva, samt att i öv rigt berörda P. M. icke synes vara ägnad att bringa reda i förrättningsmännens uppfattning rörande av domänstyrelsen meddelade föreskrifter. Riksdagens revisorer hava ock anmärkt, att förenämnda Ööver- jägmästare anhållit, att cirkulärets bestämmelser skulle bliva föremål för överläggning vid det möte, som avhölls med samtliga överjäg mästare inför domänstyrelsen i november 1913, men att detta avböjts under motivering, att de av styrelsen utfärdade föreskrifter i dessa avseenden vore endast att betrakta såsom provisoriska. Man borde först hava tillfälle att pröva bestämmelserna såväl i fråga om förrättningarna ute 1 skogen som ock beträffande innearbetet, och skulle därefter desamma ingående diskuteras. Revisorerna hava av omförmälda uttalande ansett sig kunna draga den slutsatsen, att de dyrbara och för den norrländska ”skogshushåll- ue (80 ningens planläggning viktiga skogsindelningsarbetena föreslagits och påbörjats, utan att domänstyrelsen bildat sig en bestämd uppfattning om huru arbetena borde utföras för att fullt motsvara sitt ändamål. Vad beträffar det förhållande, att överjägmästaren 1 Mellersta Norrlands distrikt vid förenämnda sammanträde med rikets överjägmästare inför domänstyrelsen hemställt om diskussion av de i domänstyrelsens cirkulär, dels den 15 maj 1912 rörande vissa ändringar i gällande bestämmelser 1 fråga om upprättande av skogshushållningsplaner i i Norr- land, dels den 10 juni 1913 ifråga om skogshushållningsplaner i södra och mellersta delarna av landet meddelade föreskrifter, får styrelsen erinra, att hushållningsplaner enligt 1912 års cirkulär intill ifrågavarande tidpunkt ännu icke upprättats 1 mer än ett distrikt nämligen i Umeå, under det att hushållningsplaner enligt 1913 års cirkulär ännu icke i något fall upprättats. Visserligen hade under sistnämnda års sommar handlagts å marken en del förrättningar jämlikt dessa cirkulär av därtill förordnade tjänstemän, i regeln under ledning av respektive distrikts skogstaxator, men då inga förslag till hushållningsplaner, upprättade på grundval av sagda utearbete! ännu utarbetats, än mindre inkommit till vederbörande överjägmästare för granskning, samt då överjägmästarna i övrigt förklarade sig ännu icke haft tillfälle att sätta sig in i de med- delade föreskrifterna, ansåg styrelsen det vara meningslöst att för det dåvarande upptaga tiden ed överläggning om berörda bestämmelser. Sedan samtliga överjägmästare tagit del av föreskrifterna och vunnit någon erfarenhet av huru de i skilda delar av landet verkat, skulle frågan rörande nytt indelningscirkulär bliva föremål för ingående över- läggning vid ett nytt med överjägmästarne hållet sammanträde inför domänstyrelsen. Det erinrades ock, att cirkulären av år 1912 och 1913 upptoge, såsom rubrikerna ock angåvo, allenast vissa ändringar i där förut gäl- lande bestämmelser, avsedda att klargöra huru arbetena, med hänsyn till ökade anspråk på intensitet i skogshushållningen samt till vinnande av större enhetlighet i dessa avseenden, skulle handläggas å marken. Nu ifrågavarande cirkulär vore 1 så avseende provisoriska, att det ena avsåge i huvudsak förhållandena i Norrland, under det att det andra hänförde sig till förnämligast mellersta och södra delarna av landet. Då emellertid cirkulärens tillämpningssfärer faktiskt ingrepe i varandra, vore domänstyrelsens avsikt att det nya cirkulär angående upprättande av hushållningsplaner, som av styrelsen skulle komma att utfärdas, skulle gälla för hela landet. Den överläggning i frågan, vilken domänstyrelsen vid 1913 års SRST TRE sammanträde med överjägmästarne förmält sig vilja föranstalta, har ägt rum vid liknande sammanträde i november månad sistlidna år. För deltagande i överläggningen voro härvid dessutom tillkallade t. f. direk- tören för skogsinstitutet samt lärarna i skogsindelning och skogsteknologi vid samma institut. Vid en under fyra dagar påg: åends' diskussion. .en- bart rörande dessa frågor har ärendet ingående RS Beträffande Riksdagens revisorers uttalande att, — i anledning av att på angivna motiv "styrelsen icke velat låta nu förevarande fråga bliva föremål för överläggning vid omförmält sammanträde år 1913 — det syntes som om taxeringsarbetena företagits utan att styrelsen bildat sig en bestämd uppfattning om huru arbetena borde utföras för att fullt motsvara sitt ändamål, får styrelsen meddela, att föreskrifterna, som i huvudsak avse arbetenas handläggning å marken, så mycket mindre tillkommit utan att styrelsen i dessa avseenden bildat sig en bestämd uppfattning, som frågan varit föremål för styrelsens behandling vid upp- repade överläggningar därom under senaste åren, ehuru styrelsen med sin — i förhållande till den stora arbetsbörda, som obestridligen vilar på styrelsen — mycket begränsade tillgång på arbetskrafter icke kunnat ännu medhinna utarbetandet av det slutliga indelningscirkuläret. Då styrelsen emellertid varit och är av den åsikten, att ett undanskjutande av ett målmedvetet och forcerat arbete med synnerligast de norrländska skogarnas uppskattning icke längre kan anses försvarat, har styrelsen funnit nödigt utfärda här förut berörda föreskrifter rörande indelnings- arbetenas handläggning å marken, redan innan samtliga bestämmelser angående skogsindelning hunnit i detalj bestämmas. en om det vid den slutliga redigeringen av sagda cirkulär — vilket är avsett att ut- färdas i så god tid, att det kan komma skogstjänstemännen tillhanda före utearbetenas påbörjande innevarande års vår — kan finnas skäligt vidtaga vissa ändringar 1 styrelsens förberörda föreskrifter, kan sådan ändring icke vara av beskaffenhet att i något som helst avseende för- ringa värdet av vad under tiden uträttats. Såsom här förut omförmälts, har frågan om utarbetande av nytt indelningscirkulär redan sedan länge varit föremål för domänstyrelsens synnerliga uppmärksamhet. Åmnet har ansetts vara av den vikt och svårlösta beskaffenhet, att styrelsen, innan definitivt avgörande fattats, velat därom höra de på detta område mest sakkunniga. Styrelsen in- kallade för den skull följande personer till överläggning i frågan inför domänstyrelsen under den 16 och 17 oktober 1907, nämligen direktören för skogsinstitutet samt lärarna i skogsindelning, skogsteknologi och biologi vid samma institut, föreståndaren för och botanisten vid statens 6. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. Angående tillämpningen av 1912 ärs cirkulär. 22 GON skogsförsöksanstalt, ävensom föreståndarna för skogsskolorna vid Omberg och Kloten. Under sammanträde i domänstyrelsen med samtliga överjägmästare november 1910 — varvid även förberörde överjägmästare i mellersta Norrlands distrikt var närvarande — diskuterades frågan ånyo under tre hela dagar, och genomgingos därvid gällande indelningscirkulär avdelning för avdelning. Sedan därefter inom domänstyrelsen utarbetats ett förslag till nya föreskrifter angående de allmänna skogarnas indelning till ordnad hus- hållning, anmodades t. f. direktören för skogsinstitutet att Jämte lärarne vid institutet i skogsindelning och skogsteknologi däröver avgiva yttrande. Vid sammanträde inför domänstyrelsen med nämnda personer våren 1912 avgåvo desamma ett provisoriskt yttrande, — dock ej rörande själve avverkningsberäkningen — vilket i huvudsak lades till grund för domän- styrelsens förenämnda föreskrifter den 15 maj 1912 angående vigsa ändringar i gällande bestämmelser i fråga om upprättande av skogs- hushållningsplaner i Norrland. Sedermera den 24 mars 1913 har t. f. direktören inkommit med ett av honom jämte förenämnda lärare vid institutet upprättat fullständigt förslag. Frågan, vilken, såsom här förut omnämnts, än ytterligare varit föremål för mdäende diskussion vid sammanträde inför domänstyrelsen sistlidne november med samtliga överjägmästare ävensom förenämnda direktör och lärare vid skogsinstitutet, torde sålunda kunna anses vara väl och i detalj genomdiskuterad, varjämte vad styrelsen redan föreskrivit i här förut hs omförmälda Cirkulär likaledes är grundat på avgivna dn ingående debatterade förslag. Riksdagens fevisbrerihasal meddelat, att de under sina resor besökt bland attdra”. kronoparkerna (Gunnarn beh Jovan i Stensele revir, för vilka med tillämpning av förenämnda cirkulär den 15 maj 1912 upp- rättats och av domänstyrelsen år 1913 fastställts hushållningsplaner. Då Revisorerna följaktligen haft anledning taga särskild del av handlingarna rörande dessa skogar, hava de angående sina därvid gjorda iakttagelser anfört i huvudsak följande. Kronoparken Gunnarn. Vederbörande förrättningsman hade före- slagit att det årliga ordinarie avverkningsbeloppet under första 20-års- perioden skulle utgöra 40,048 kbm., men hade domänstyrelsen vid hus- hållningsplanens fastställande bestämt detsamma till allenast 33,670 kbm., Och såsom skäl därför anfört, att det bland annat torde kunna uppstå svårighet att medhinna de vittomfattande föryngringsåtgärder, som med anled av en enligt förrättningsmannens förslag forcerad avverkning ÖT helt visst komme att erfordras. Dessutom komme virkesförrådet genom den föreslagna avverkningen att i allt för hög grad nedsättas till men för önskvärd kontinuitet för framtiden. Enligt av förrättningsmannen uppgjorda beräkningar, huru den föreslagna avverkningen skulle inverka på virkesförrådets fördelning å åldersklasser i framtiden n, därest huggningen började med den övermogna skogen och därefter överginge till Sen avverkningsmogna, men friska; som skördades 1 mån av sin ålder, skulle om 50 år cirka 525,000 kbm. av virkesförrådet hava en högre ålder än omloppstidens årantal, under det att för närvarande, med frånseende av den övermogna de len av virkesförrådet, cirka 751,000 kbm. hade sådan ålder. Gjordes liknande beräkning Od utgångspunkt från det av domänstyrelsen bestämda av- verkningsbelopp, visade det sig att om 50 år i runt tal 611,000 kbm. skulle vara äldre än omloppstidens ärantal. Om 75 år Skallö ännu 74.000 kbm. hava sådan ålder. Då emellertid en avverkning uteslutande efter trädens ålder ej kunde utföras, kunde man antaga att ett fort- sättande av den utav domänstyrelsen bestämda avverkningspolitiken innebure, att säkerligen över 100 år måste åtgå, innan man uppnådde jämnvikt mellan omloppstiden och virkesförrådets ålder. Inför sådant resultat bleve man onekligen tveksam, huruvida ej den genom domän- styrelsens beslut angående avverkningens storlek ernådda jämnheten i avkastningen köpts för AYTt. I fräs om det i domänstyrelsens fastställelseresolution omnämnda motiv för avv svetknimöRbelnppets sänkande under det av förrättningsmannen föreslagna, eller att det torde uppstå svårighet medhinna de efter det föreslagna årliga virkesbeloppets avverkande betydande föryngrings- åtgärder, som ”helt visst bleve nödvändiga, hava Revisorerna anmärkt, att förrättningsmannen, vilken beräknat att föryngring i huvudsak skulle erhållas genom själv sädd: torde, när han föreslog att avverkningen skulle utgå ed angivna belopp, Hav tagit hänsyn till omfattningen av de röjningsarbeten, som kunde bliva erforderliga för att snarast möjligt erhålla sådan föryngring. Hörtättuinssmnannen synes emellertid icke hava varit övertygad om att naturlig föryngring allestädes skall kunna erhållas. Han har för den skull föreslagit att där nöjaktig återväxt genom självsådd ej inom rimlig tid inställde sig, verksamma och fullt betryggande koltbralsärder borde vidtagas. Domänstyrelsen är för sin del fullt övertygad om, att ej blott hyggesrensningar och markberedningar utan ock bety dande rena Nögbödlingsärbeten bliva nödvändiga även med avverkning av de virkes- belopp, som styrelsen bestämt. När styrelsen angav hl: and annat om- cn FYRA förmält motiv för avverkningens hållande inom förenämnda gränser, tog styrelsen hänsyn till ej allenast nu förevarande kronopark utan ock hela det förvaltningsområde, till vilket densamma hörer, för närvarande Stensele revir. Domänstyrelsen är av den mening, att ett uttagande av det avverkningsbelopp, som styrelsen bestämt för samtliga krono- parker i Stensele socken, kommer att hava till följd, att enbart för skogsodling å samma skogar kräves en årlig arbetsprestation, som icke kan sättas lägre än c:a 3,000 dagsverken per år, vilket arbetes ut- förande på grund av dess art måste begränsas till en mycket kort tid av året. Då härtill kommer ett ej ringa arbete med hyggesrensning för avledande av vatten, i första hand å "anordnade föryngringstrakter, är ej svårt förutse, att, även med de av styrelsen fastställda: avv erknings- belopp å kronoparkerna inom Stensele revir, synnerlig svårighet kommer att uppstå för erhållande inom dessa glest bebyggda orter av erforderliga arbetskrafter till utförande av de såsom en given följd av de forcerade avverkningarna nödvändiga föryngringsåtgärderna. Skulle avverknings- beloppet, såsom Statsrevisorerna ifrågasatt, ökas i än högre grad, torde helt visst dessa ofrånkomliga arbeten, i brist på tillgängliga arbets- krafter, icke kunna 1 deras helhet utföras. Vidkommande frågan om den av domänstyrelsen uttalade önsk- värdheten av viss jämnhet i avverkningen för framtiden hava Revisorerna anmärkt att, där sådan på grund av skogsbeståndens beskaffenhet ej kunde ernås utan alltför stora uppoffringar å virkesvärden, en kompromiss måste åvägabringas mellan å ena sidan kravet på jämnhet och å andra sidan de ekonomiska synpunkterna. För tillgodoseende av dessa senare måste tillses, att avverkandet av den del utav virkesförrådet, som har en högre ålder än omloppstidens antal år, icke fördröjes. MSagda del av förrådet hade nämligen en minimal tillväxt, som mycket dåligt för- räntade dess kapitalvärde, varjämte densamma 'underginge en fortlöpande kvalitéförsämring och vore för den skull dess snara tillgodogörande ur ekonomisk synpunkt önskvärt. Under hänvisning till vad styrelsen här förut anfört rörande de allmänna grunder, vilka styrelsen anser böra följas i fråga om hus- hållningen å Statens skogar i Norrland, får styre i övrigt beträffande nu ifrågavarande jämte ande kronoparker, för vilka styrelsen under sistförfutna tvenne år fastställt hushållningsplaner, vilka upprättats med iakttagande av 1912 års cirkulär med tillägg den 17 december 1913 dels hänvisa till bilagda utdrag ur indelningshandlingarna för krono- SD parker belägna såväl inom Stensele och Lycksele GC 1 Väster- = 18 bottens läns lappmarker som ock inom Bodens revir av Norrbottens läns kustland (bil. 11 och 12), dels ock anföra följande. Styrelsen har till fullo beaktat det av Statsrevisorerna såsom nöd- vändigt omordade kompromissandet mellan å ena sidan det önskvärda kravet å jämnhet i avverkningarna och å andra sidan de ekonomiska synpunkterna. Enligt de vid indelningsförrättningarna gjorda under- sökningar utgör den årliga massatillväxten å kronoparken Gunnarn 1 sin helhet "sammanlagt 21,988 kbm., varutav av utvecklingsbar skog 14,974 kbm. och av avverkningsmogen, men frisk skog 7,010 kbm. Dessutom har beräknats att det mera övermogna och skadade virkesförrådet skulle tillväxa med i medeltal 0.4 procent. Då emellertid därvid icke tagits i beräkning detta i högre grad skadade förråds, på grund av rötor och andra orsaker, årliga avtagande i duglig virkesmassa, vilken massa- förlust åtminstone till en del torde motsvara förenämnda beräknade tillväxt, anses någon effektiv tillväxt å detta virkesförråd ej böra be- räknas. Domänstyrelsen har för kronoparkerna bestämt en årlig ordinarie avverkning för de närmaste 20 åren av 33,670 kbm. eller 18 682 kbm. mer än virkesförrådets årliga massatillväxt och överstiger alltså årliga avverkningsbeloppet den årliga massatillväxten med c:a 53 procent. Under 20-årsperioden kan avverkas hela det till 448,971 kbm. uppskattade virkesförrådet av den övermogna och skadade skogen samt dessutom 224,424 kbm. eller c:a 25 procent av det ävverkninesmosna men friska förrådet. Under förutsättning att det till dyiverkiiing under 20-års- perioden bestämda avverkningsbelopp, tillsammans 673, 400 kbm., uttages på ett med hänsyn till rådande förhållanden lämpligt sätt, torde kvarvarande skogsförråd icke komma att undergå sådan fortlöpande kvalité försämring, som Statsrevisorerna befarat. Det är visserligen sant, att en ej ringa del av samma förråd har och fortfarande kommer att hava en så ringa tillväxt, att den mindre väl förräntar dess kapital- värde, men då samma förhållande ännu så länge är rådande inom så gott som hela lappmarken samt dessutom inom stora delar av Norrland 1 övrigt, kan, såsom styrelsen i annat sammanhang här förut anfört, ett hastigt exploaterande av all sådan skog icke vara ; överensstämmande med klok hushållning. Man måste nämligen tillse, att för nu ifråga- varande skogar, ål vilka på grund av rådande förhållande verklig skogs- skötsel ännu icke kunnat äga rum mer än ett fåtal år i vissa fall, och ännu ej kan införas i andra fall, utmätes skälig övergångstid, innan de kunna överföras till normala förhållanden. Givetvis måste dock, såsom domänstyrelsen ock beaktat, avverkningarna under den första delejv! av övergångstiden ökas med nedbringande av virkeskapitalet. Sör Med anledning av vad Statsrevisorerna med stöd av förrättnings- mannens åldersstatistik anfört rörande huru lång tid, som skulle åtgå, innan man uppnådde jämvikt mellan omloppstiden och virkesförrådets ålder, därest den utav domänstyrelsen bestämda avverkningspolitiken fortsattes, får styrelsen erinra om vad här förut anförts rörande åstad- kommande av en åldersstatistik. På därvid anförda skäl kan styrelsen icke godkänna den av förrättningsmannen gjorda beräkningen om virkes- förrådets fördelning å åldersklasser och alltså ej heller Statsrevisorernas utredning i dessa avseenden, enär den är byggd på förstnämnda be- räkningar. Kronoparken Jovan. I fråga om upprättad och fastställd hushåll- ningsplan för de sex första blocken av denna kronopark hava Stats- revisorerna framställt i huvudsak enahanda anmärkningar som beträffande kronoparken Gunnarn. Domänstyrelsen får under sådana. förhållanden hänvisa till vad styrelsen anfört 1 fråga om sistnämnda kronopark, samt i övrigt meddela följande angående avverkningsbeloppets bestämmande förj denna kronopark, varvid dock medtagits kronoparkens samtliga tio block med en sammanlagd: areal av 29.003.25 har skogsmark och ett totalt virkesförråd av 1,228,583 kbm. Den årliga massatillväxten är beräknad utgöra av utvecklingsbar skog 11,065 kbm. och av avverkningsmogen men frisk skog 4,118 kbm., summa 15,183 kbm., varvid av skäl som anförts beträffande krono- parken Gunnarn styrelsen frånsett den ringa tillväxt, som den mera övermogna och skadade skogen beräknats lämna. Domänstyrelsen har vid fastställande av hushållningsplanen bestämt för närmaste 20-års- period ett årligt ordinarie avverkningsbelopp av 22,440 kbm. eller 7,257 kbm. mera än den årliga massatillväxten. Årliga avverkningsbeloppet överstiger alltså årliga ls äxten med c:a 47 procent. Under närmaste 20 år kan i enlighet härmed avverkas hela det till 250,950 kbm. be- räknade avsättningsbara virkesförråd av övermogen och skadad skog samt dessutom 197,850 kbm. eller 34 procent av det avverkningsmogna, men friska förrådet. Då detta senare virkesförråd, 5388,359 kbm., är friskt, ehuru avsevärd del därav lämnar mindre god tillväxt, samt ut- göres av skog med en ålder av c:a 100 år och däröver, torde icke finnas särskild risk för att detsamma inom närmaste tid tager nämnvärd skada, så mycket mindre som under löpande 20- -årsperiod därav kan av Orkas förestående 34 procent, varvid givetvis, i den mån så kan ske, -avverkningsuttaget bör äga rum av den äldsta och minst tillv sslerln delen härav. V Fdåeniman loppet av 20 år skeende ny inventering av då befintligt förråd gives tillfälle att undersöka, i vad mån avverk- FEVER ST ningen under därpå följande 20-års-period för tillgodoseende av de ekonomiska synpunkterna skäligen bör kunna höjas utöver då beräknad årlig tillväxt. Styrelsen får ock erinra att, därest det skulle visa sig att av en eller annan orsak skogen kräver skarpare avverkning än vad som bestämts och sådan 1 övrigt kan ske, den nu till ledning för skogshushållningen å kronoparken fästetällda hushållningsplanen ej läger! hinder därför, utan har, såsom här förut i annat sammanhang anförts, vederbörande jägmästare skyldighet att under sådana förhållanden föreslå i utsynings- förslag den ökning å avverkningsbeloppet, som kan befinnas vara av nöden. I detta sammanhang får styrelsen, under hänvisning till här förut omförmälda bilaga 11 och 12 med utdrag ur skog sindelningshandlingar för de "under: åren 1912:-och 1913 taxerade kronoparkerna dels inom Stensele och Lycksele socknar av Västerbottens län, dels inom Bodens revir av Norrbottens läns kustland härmed meddela några, vad nu senast avhandlats, belysande uppgifter. Utav de taxerade skogarna inom Ume älvs flodområde ha till domänstyrelsen inkommit upprättade hushåll- ningsplaner för samtliga kronoparker, eller 6 stycken i Stensele revir, 8 i södra Lycksele och en i norra Lycksele revir, tillsammans med en areal skogsmark av -148,327 har. För de inom Bodens revir taxerade kronoparker na hava föllständiga hushållningsplaner upprättats för en areal skogsmark av allenast 14 ,A23.80 har, ehuru vissa uppgifter angående skogsförrådet inkommit för. en täxerad' skogsmarksareal av sammanlagt 35,316.44 har. Av handlingarna inhämtas bland annat att skogsmarken är beväxt med skog av åldersklasser om 50 år 1 följande proportion: Kalmark 1—50 år 51—100 år 101—150 år 151—200 år = 201 år — Summa har Umeälvs- området 1:6 4: 24.1 7 20.394 11.894 25.3 4 16.94 148,327.51 Luleälvs- GTI SER 2/2 ED El ONA IR Ör AA IBA a 22 20 803.653 att sammanlagda virkesförrådet av växande skog utav barrträd från och med 10 cm. brösthöjdsdiameter utgör för Umeälvsområdet 5,828,906 ' kbm. eller i medeltal 39 kbm. per har skogsmark, samt för Luleälvs- området (35,216.44 har) 1,580,591 kbm. eller i medeltal 45 kbm. per har skogsmark; [ att samma virkesförråd är fördelat å mogenhetsklasser i följande omfattning: Pere Umeälvs- — Luleälvs- området området 2): Utveckla oskar eko ease rn 28 Hq 24 I b) Avverkningsmogen, men frisk skog... 44 >» DI ce) :Övermogen och skadad skog .......e--4-4- KSS Summa 100 24-100 4 att massatillväxtprocenten i medeltal belöper sig till Oneälor — Ted området — (90,893.s5 har) för virkesförrådet i mogenhetsklass al........... 2.6 SL » » » » b) Ussnsana Ne 0.8 1.0 » » » » (ÖMSE 0.4 0.5 samt att årligt avverkningsbelopp enligt hushållningsplanerna upp- gär till för Umeälvsområdet 0.73 kbm. per har motsvarande 1.86 procent av totala virkesförrådet, och för Luleälvsområdet (14,423.80 har) kbm. per har motsvarande 2.48 procent av virkesförrådet. Det för Umeälvskomplexet bestämda årliga ordinarie avverknings- beloppet 108,537 kbm. överstiger den för samma skogar beräknade år- liga totala massatillväxten 69, 148 kbm., med 39,389 kbm. eller 57 pro- cent: Under de 20 första åren kan uttagas, dels hela förrådet av över- mogen och skadad skog, 1,654,570 kbm. dels ock drygt 20 procent eller 516,170 kbm. av det avverkningsmogna, men friska förrådet, var- vid dock bör bemärkas att, emedan en viss del av den övermogna sko- gen icke är avsättningsbar, en större del av förrådet av mogenhetsklassen b) kan avverkas. Göras liknande beräkningar för de till Luleälvskomplexet hörande delar, för vilka hushållningsplaner äro fastställda, eller 14,423.80 har skogsmark, befinnes att det för dessa skogar bestämda årliga avverk- ningsbeloppet, 17,046 kbm., överstiger den för samma skogar "beräknade totala årliga ARSA 3,444 kbm: ., med ej mindre än 8,602 kbm. eller 101 procent. Under de 20 första åren kan från dessa skogar ut- tagas dels hela förrådet av övermogen och skadad skog, 221 463 kbm., dels ock 119,457 kbm. eller cirka 22 procent av det avverkningsmogna men friska förrådet. I detta sammanhang anser sig styrelsen böra erinra om den under- sökning i fråga om statsskogarnas framtida avkastning, vilken, såsom Statsrevisorerna omnämnt, företagits av den s. k. första försvarsbered- =89— ningen. I den utredning angående denna fråga, vilken på statsrådet och chefens för kungl. finansdepartementet uppdrag företagits genom e. Jägmäs- tarna Ringstrand och Andersson, hade beräknats och föreslagits, att årliga avverkningen från statens skogar i Norrland och Dalarna under närmaste 20 år borde utgå med ett belopp, som motsvarade 2.3 procent av hela det därå befintliga virkesförråd. Efter av domänstyrelsen företagen granskning av berörda utredning uttalade sig styrelsen i ett den 30 september 1913 avgivet yttrande sålunda, att enligt styrelsens mening avverkningsbeloppet borde år efter år höjas utöver det nuvarande på sådant sätt, att det efter en lämplig övergångstid uppginge under därpå följande 20 år till ej mindre än 2.5 procent av befintligt växande virkesförråd. Styrelsen angav ock nämnda övergångstid till 5 år. Samtidigt beräk- nade styrelsen berörda skogars massatillväxt till i medeltal cirka procent. Riksdagens revisorer hava slutligen 1 samband med företagen granskning av de föreskrifter angående ändring i 1 vissa delar av gällande bestämmelser angående upprättande av skogshushållningsplaner för sko- gar i Norrland, som domänstyrelsen i förutberörda 1912 års cirkulär meddelat, anfört bland annat följande. Det vore av särdeles vikt, att man, sedan kännedom erhållits rörande storleken och beskaffenheten av det å resp. skogar befintliga virkesförrådet, genom fortlöpande registre- ring av avverkningar och tillväxt i möjligaste mån följde med de för- ändringar, som ägde rum i avseende på skogskapitalets storlek och sam- mansättning. Lika litet som det för närvarande funnes en bokföring, som kunder lämna upplysningar 1 nu antydda avseende, lika litet furines det en bokföring rörande skogarnas kapitalvärde, baserad på vid upp- skattningen gjorda direkta rärderingar. På grund av denna brist torde det för närvarande vara omöjligt giva ett på faktiska förhållanden grun- dat svar på frågorna, huruvida genom de nuvarande avverkningarna statens kapitaltillgång 1 form av skog minskades, huruvida uttaget kunde motsvara en skälig ränta å kapitalet, eller huruvida någon del av till- växten fonderades och lades till kapitalet. I fråga om virkesbokföringen hade det jämlikt 1902 års cirkulär ålegat revirförvaltningarna att föra Skogstillgån- garnas bok- föring. en kontrollbok över bland annat avverkning och inkomster, men, från- . sett att kontrollboken ej alltid fördes, uppfyllde den ej heller fordrin- garna på en verklig bokföring, utan avsåge snarast att visa förhållandet mellan den enligt planen föreskrivna avverkningen och den till viss dag uttagna delen av denna. ' Då anteckningen om inkomster från avverk- ningarna ej kunde sättas 1 relation till ett värde för skogen i dess hel- het, kunde den ej heller lämna besked i förenämnda viktiga frågor. =O — Domänstyrelsen hade visserligen i resolutioner med fastställelse å upp- rättade och ingivna förslag till skogshushållningsplaner föreskrivit, att det skulle åligga vederbörande jägmästare att i särskilda liggare, upp- lagda i enlighet med särskilt av domänstyrelsen fastställt formulär, an- böekna samtliga virkesbelopp, fördelade i trädslag och dimensionsklasser, som under skilda år avverkades från skogen, men då nämnt formulär ännu ej fastställts, kunde Revisorerna ej avgöra 1 vad mån detsamma kunde komma att fylla fordringarna på en virkesbokföring. I fråga om vad Söstovisvper nd 1 dessa avseenden uttalat får sty- relsen meddela följande. I den av Revisorerna omförmälda kontrollbok, som i enlighet med 1902 års cirkulär skall föras för varje under skogsstatens vård och för- valtning ställd skog, sedan hushållningsplan för densamma blivit upp- rättad och fastställd, skall, år för år, införas såväl den avverkning, som å skogen ägt rum under året, som ock inkomsten härav, ävensom samtliga skogsodlings- med flera arbeten jämte kostnaderna därför. Då av anledning, som förut omförmälts — 1 huvudsak brist på tjänstemän bushållningsplaner i allmänhet varit upprättade för allenast ett mindre- tal av de norrländska skogarne samt dessutom de äldre planerna icke motsvarat under senare åren rådande förhållanden såsom i avseende på virkesavsättning med mera, har sådan kontrollbok icke förts för mer än ett fåtal av de nörrländska skogarna. Domänstyrelsen har sig ock be- kant, att kontrollbok icke alltid förts i behörig ordning, även 1 fall där så vederbort. Sedan vederbörande jägmästare omellörtid alltsedan år 1909 i av dem avgivna årsberättelser haft att till domänstyrelsen lämna redogörelse för varje under deras förvaltning ställd skog angående å respektive skogar företagna avverkningar, försäljningsbelopp med mera, ävensom å samma skogar utförda EE av alla slag jämte kostnader därför, är vederbörande jägmästare nödsakad i dessa avseenden föra noggranna anteckningar för att säkert och utan större svårighet avlämna dessa uppgifter, vilka från och med sistnämnt år äro förvarade hos domänstyrelsen. Styrelsens avsikt har varit och är att, därest de till styrelsens disposition ställda arbetskrafter därtill förslå, TE 5:te år sam- manställa samtliga dessa med flera, i styrelsens årliga berättelse revirvis sammanförda uppgifter. Domänstyrelsen har väl insett betydelsen av att man, sedan nog- grann uppskattning av skogsförrådet ägt rum och tidsenliga hushåll- ningsplaner upprättats, genom en fort tlöpande registrering av avverk- ningar i möjligaste mån följer med de förändringar, som äga rum i avseende på skogskapitalets storlek och sammansättning, på det att, dels ma = när som helst under löpande indelningsperiod ungefärlig kännedom må finnas om då å respektive skog befintligt skogsförråd och dettas beskaf- fenhet, dels vid periodens utgång, när ny taxering ägt rum, man må kunna erhålla större erfarenhet rörande de norrländska skogs wrnas till- växt och avkastningsförmåga. För den skull har styrelsen i samtliga resolutioner, som meddelats vid fastställelse av skogshush: ållningsplaner för jämlikt 1912 års cirkulär indelade skogar i Norrland, föreskrivit, att jägmästaren skall noggrant anteckna samtliga virkesbelopp som för varje år avverkats från skilda skogar, därvid avverkningsbeloppet skall fördelas i trädslag och dimensionsklasser. Dessa uppgifter skola införas 1 särskilda liggare enligt av styrelsen fastställt formulär. Sådana for- mulär hava, såsom SHallörenieoite me meddelat, ännu icke fastställts, men är det avsett att intagas i det fullständiga indelningscirkulär som styrelsen, jämlikt vad här förut meddelats, innevarande vinter ämnar utfärda. N: ågon Slnlenllet av att detta formulär ännu icke fastställts finnes icke, enär samtliga de uppgifter, som däri skola införas, av vederbörande jäg- mästare antecknats och samlats jämlikt dels förenämnda fastställelse- resolutioner, dels andra reglementariska föreskrifter. Domänstyrelsen får emellertid meddela, att redan under nuvarande förhållanden huvudmassan av det virke, som avverkas från kronans skogar, finnes 1 vederbörligen förvarade stämplingslängder fördelad trädslag, skilda dimensionsklasser m. m., och att endast en obetydlig del av det avverkade allmänhet vedvirke, sämre torrskog o. dyl. — är antecknat allenast till kubikmassan. I det föregående berörda uppgifter kunna således även nu 1 allmänhet lämnas för varje skild skog. De här förut, 1 annat sammanhang omnämnda bilagorna 13, 14, 15 och 16 äro exempelvis uppställda på grundval av sådant i vederbörande revirexpedition förvarat material. Den av Statsrevisorerna framställda frågan huruvida statens kapital- tillgång i form av skog minskas, kan icke med bestämd visshet besvaras, förrän tillförlitlig taxering av kronans samtliga eller huvudsakliga skogar ägt rum, samt efter viss tidsperiod ny inventering därav åter skett. Man kan visserligen, såsom vid nu pågående taxeringar sker, verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar rörande skogarnas tillväxt, men det måste dock erkännas, att kännedomen om synnerligast de norr- ländska skogarna och deras möjlighet till utveckling och ökad tillväxt ännu är jämförelsevis ringa. Beräkningarna måste ör den skull bliva approximativa, och torde helt visst en ny framtida imventering med åtföljande undersökning komma att i dessa avseenden visa resultat, som i många fall rätt väsentligt skilja sig från de beräknade. ENT TES Frågan, huruvida uttaget kan motsvara skälig ränta å kapitalet, sammanhänger med den av Statsrevisorerna gjorda anmärkningen, att det icke finnes en bokföring rörande skogarnas kapitalvärde, baserad på vid uppskattningen gjorda direkta värderingar. Spörsmålet härom är väsentligen beroende på den ståndpunkt vilken man tager till den under senare åren förda diskussionen om skogsbrukets räntabilitet. Såsom i inledningen till detta utlåtande an- förts, medgiver tiden nu icke styrelsen att upptaga till ingående behand- ling denna särdeles vittomfattande fråga. Vilken ståndpunkt man emel- lertid än härvid intar, är otvivelaktigt, att man vid ett ordnat skogs- bruk icke kan lämna åsido kravet på dess skäliga räntabilitet. Menin- garna om i vilken grad denna skall vara bestämmande äro emellertid mycket delade. Den norrländska skogsvårdskommittén har, såsom förut nämnts, särdeles ingående behandlat frågan och därvid gjort visst utta- lande, som dock mött livlig gensaga från en del håll. Domänstyrelsen har dock ansett sig icke böra avgiva underdånigt utlåtande angående nämnda kommittés: uttalande: i denna delfförrändi sambandumed frågan om statens skogshushållning i landet i dess helhet. För att kunna utöva kontroll över skogshushållningens räntabilitet, erfordras emellertid viss värdering av mark och wvirkesförråd, och är domänstyrelsen av den mening, att sådan värdering bör komma till stånd, allt efter som skogarna bliva föremål för ny uppskattning. Material därtill finnes insamlat i samband med de verkställda indelningsarbetena, och har styrelsen för avsikt att vid utfärdande av det nya indelningscirkuläret taga frågan i övervägande och meddela erforderliga bestämmelser därom. Slutligen framställdes frågan, huruvida någon del av skogarnas tillväxt fonderas och lägges till kapitalet. Givetvis kan ett på faktiska förhållanden grundat svar på sådan fråga ej givas för skogar, som icke varit föremål för noggrannare uppskattning. Beträffande de skogar åter, som under senare tider uppskattats och för vilka hushållningsplaner upprättats, torde i fråga om övre Norrlandsskogarna domänstyrelsen få hänvisa till vad styrelsen nyss här förut anfört beträffande styrelsens bestämmelser om avverkningens under närmaste 20 år förande å vissa skogar inom Stensele och Lycksele lappmarkssocknar i Västerbottens län, ävensom Bodens revir i Norrbottens läns kustland. Ehuru avverk- ningsbeloppen för dessa skogar beräknas komma att betydligt överstiga tillväxten, kan dock av skäl, som här förut antytts, ingen lämna bestämd uppgift i dessa avseenden, förrän samma skogar efter en viss tidsperiod blivit föremål för ny inventering och undersökning. — 93 — Beträffande 1 övrigt den även enligt styrelsens mening önskvärda bokföring över statens skogstillgångar, som Riksdagens revisorer ifråga- satt, får styrelsen anföra, att sådan icke lärer kunna komma till stånd förrän särskilda arbetskrafter, såväl i domänstyrelsen som ock hos den lokala skogsförvaltningen, blivit härför anställda, samt att styrelsen, avvaktan å de betänkanden, som torde vara att förvänta från de, början av detta yttrande omförmälda kommittéer, icke ansett sig skör senare åren kunna avgiva förslag i detta avseende. Riksdagens revisorer hava attalat; att jämsides med väl planlagda avverkningar- måste bedrivas ett ej mindre viktigt arbete med att för- yngra uppkommande och redan avverkade hyggen, samt vårda marken, så att dess avkastningsförmåga icke må förminskas. Under de företagna resorna hade Revisorerna helt naturligt ägnat dessa för skogarnas framtida avkastningsmöjligheter viktiga frågor sin uppmärksamhet. Förvatt: på ett överskådligt sätt belysa den nuvarande omfattningen utav arbete av hithörande slag hade Statsrevisorerna därjämte låtit uppställa tvenne sammanställningar rörande de kostnader, som under åren 1911 och 1912 inom dels de 5 norra distrikten, dels de av Revisorerna besökta reviren utgivits för skogsodling och för dikning, samt därvid jämfört samma kostnader med ej allenast resp. områdens skogsareal utan ock de under motsvarande år därå belöpande skogsförsäljningsmedel. Inför de siffror, sådan jämförelse lämnade, kunde man, enligt Statsrevisorernas mening, ej värja sig för den tanken, att en fortsätt- ning i samma riktning kunde komimabsattrvisa sina ödesdigra följder genom en i framtiden nedsatt skogsavkastning. Särskilt stärktes denna uppfattning, när man under resor och Söbdritnste i de norrländska skogarna funne i huru ringa grad skog av yngre åldersklasser vore företrädd 1 bestånden. Domänstyrelsen får i dessa avseenden anföra följande. En jämförelse mellan å ena sidan bruttoinkomsten av skogsför- säljningsmedel, som under visst år erhållits från en skog och å andra sidan de kostnader, som under samma tid utgivits för skogsodling eller andra skogsvårdsarbeten därå, kan enligt styrelsens mening icke utgöra något stöd för ett bedömande av huruvida med hänsyn till skogens' beskaffenhet erforderliga kulturåtgärder blivit eftersatta eller icke. Där på grund av rådande förhållanden å viss större skog avverkningen i regeln icke kunnat ske annat än genom blädning, och där denna ej ens kunna va rationellt utförd med upptagande av i tillräcklig grad stora 1 t bli tionellt utförd med ppt d tillräckli d st föryngringsluckor, har allenast mycket ringa skogsodling kunnat verk- Li stilltss Å annan skog åter, där avverkningen äot rum i huvudsak Föryngring och markvård. PR genom trakthuggning, vilken måhända på grund av brist på dugliga fröträd måst till större del utföras såsom kalhuggning, har man varit tvungen företaga skogsodling i förhållandevis stor utsträckning. Av- verkningen å förstnämnda till arealen större skog har emellertid lämnat stort bruttoförsäljningsbelopp, och den obetydliga skogsodlingskostnaden ntgör alltså en mycket liten procent av influtna försäljningsmedel, på samma gång som den visar en ringa kostnad per har skogsmark. För- hållandet å den mindre skogen med tilläventyrs mindre värdefull skog å de avhuggna ytorna visar ett motsatt resultat. Måhända dock att icke förty en del av skogsodlingsarbetena blivit eftersatta å sistnämnd skog, under det att å deny förstnatande allt, som kunnat göras, fullgjorts. Såsom här förut i annat sammanhang framhållits, hava allt intill senaste år avverkningarna i synnerligast övre Norrland i regeln icke kunnat utföras på sådant sätt, att därigenom uppkommit verkliga hyggen. Beståndens eller markens beskaffenhet: har ej heller alltid krävt sådant avverkningssätt. Där emellertid förhållandena utvecklat sig på sådant sätt, att avverkning av ej blott grövre virkesdimensioner utan ock pappersmasse- ved eller annat smärre virke under senare åren kunnat ske, hava fler- städes större eller mindre trakter genomgåtts med dylik avverkning, vilka trakter till stor del måste på ena eller andra sättet beredas för erhållande av återväxt. Ett upptagande av så stora hyggen, att kost- naderna för desammas rensande och skogsodling kunnat stiga till några, i förhållande till de stora områden, varom här är fråga, bety dande belopp, = emellertid ännu icke medhunnits. Statsrevisorerna hava angivit kostnaderna för skogsodling å statens skogar i de 5 norra distrikten för åren 1911 och 1912 till sammanlagt 68,528 och 86,724 kronor. Samma kostnader för 1913 hava uppgått till 107,754 kronor; och har för år 1914 anvisats för utförande av skogs- odlingsarbeten, 1 runt tal angivet, 185,000 kronor. Do såsom nyss nämnts, även i övre Norrland i rätt stor omfatt- ning under senaste åren upptagna föryngringshyggen, vilka i regeln anordnats å mer eller mindre försumpade marker, och å vilka dugliga fröträd ofta finnas endast 1 mindre antal, måste för att inom skälig tid kunna bliva föryngrade, dels i allmänhet till större eller mindre del avdikas, dels hyggesrensas genom undanskaffande på ett eller annat sätt av det mest ”hinderliga riset och annat avfall, dels ock slutligen skogsodlas. Å de få och till omfattningen jämförelsevis små, Invid järn- väg eller större samhällen belägna skogar, där avfallets upphuggning till kol- eller brännved kan äga rum, bliva kostnaderna för förenämnda KR VT OO a hyggesrensning avsevärt begränsade, men i övrigt uppgå de såväl som för de övriga arbetena till rätt betydande belopp per har. Domänstyrelsen har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan, huru avsättning skulle kunna vinnas för det mindre virket och i sådan avsikt bland annat träffat 5-åriga avtal med flera industribolag om försäljning av dylikt virke till pappersved från statens skogar inom vissa flodom- råden. Det första avtalet av sådan beskaffenhet "ingicks för omkring 6 år sedan och avsåg försäljning av en årlig virkesmassa under 5 år av 20,000 kbm. efter 1 huvudsak Byske älv inom Västerbottens och Norr- bottens län. Sedermera har ett flertal dylika avtal om försäljning av pappersmasseved från kronans skogar inom förenämnda två län träffats med skilda bolag eller personer. Dessa avtal avse en årlig leverans av sammanlagt c:a 212,000 kbm. virke fast massa. Härförutom har under senare åren utbjudits och försålts avsevärda mängder sådant smärre virke, dels å de sedvanliga stora virkesauktio- nerna inför Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande; dels genom vederbörande GSE alsaretS vilka genom allmänna kungörel- ser infordrat skriftliga anbud på större eller dl virkesposter, antingen å rot stående eller ock avverkade och framkörda till flottled. Ej alltid har emellertid sådant virke kunnat säljas. Förutom det småvirke, som utbjudits och försålts å förenämnda större virkesauktioner, utbjödos exempelvis under sistlidet år genom vederbörande överjägmästare 1 Skellefteå och Umeå distrikt bland annat, sammanlagt, dels 335,815 träd förnämligast av smärre dimensioner att av köpare emottagas å rot, dels cirka 20,000 sågtimmer och 25,000 kbm. pappersmasse- och propps- ved att genom vederbörande skogsförvaltningar levereras å Hottled. A dessa virkesposter inkommo antagliga anbud allenast i den omfattning, att därav kunde försäljas sammanlagt 233,323 å rot stående träd eller cirka 70 procent, samt cirka 6, 000” sågtimmer och 5,300 kbm. av det genom skogsförvaltningen nerkallel TRE ande cirka 30 och 21 procent av det till försäljning utbjudna. 3) ) Då förenämnda avverkningar av pappersmasseved dock numera nått en rätt avsevärd storlek och på grund av årligen förbättrade pris kunnat utsträckas även till skogar, varifrån förr "enbart fullgott såg- timmer varit möjligt avyttra, kommer helt visst inom de FLSA åren ett högst avsevärt ökat krav på medel till utförande av skogsodlings- arbeten att göra sig gällande. | Då domänsty Öken genom kungörelse sistlidet års vår utbjöd till försäljning en ungefärlig virkesmassa kolved av inom Luleå distrikt 545,000 kbm. och inom Skellefteå distrikt 250,000 kbm.. fördelade i större och mindre poster, till avverkning under 5 år, erhölls därå intet anbud. = I96-— Vid den under senaste riksdag förda diskussionen om här förut omnämnda, av herrar Molin och Sundström väckta motionen rörande avverkningen å statens skogar i Norrland fälldes det yttrande bland annat, att domänstyrelsen avprutat på till och med de medel, som veder- börande jägmästare begärt till utförande av nödig skogsodling å stats- skogarne. I anledning härav anser sig styrelsen i detta sammanhang böra meddela, att styrelsen icke företagit någon sådan avprutning å de av jägmästarne begärda skogsodlingsanslagen. Styrelsen har däremot upprepade gånger anvisat eller hos KEders Kungl. Maj:t anhållit om medel för sådana arbeten, även där vederbörande Jägmästare 1 avgivna förvaltningsförslag icke begärt dylika. Under sistlidet år anmodade styrelsen jämväl vederbörande skogsförvaltningar att inkomma med ytter- ligare förslag rörande utförande av sådana arbeten och beräkna erforderliga medel därtill. När styrelsen nyss förklarat sig icke hava nedsatt de av jägmästarna begärda medel för skogsodling, får styrelsen framhålla att till sådan avprutning rimligtvis icke kan räknas att styrelsen i vissa fall minskat de begärda beloppen, där det av de avgivna förslagen tydligt framgått t. ex., att det beräknade priset på frö varit oskäligt högt eller att den beräknade frömängden eller arbetskostnaden icke stått 1 rimligt för- hållande still den areal mark, som skulle skogsodlas. Granskning av jägmästarnas förvaltningsförslag i dessa delar har mången gång visat sig högst nödvändig, enär jägmästarna stundom haft för vana att begära avsevärt större belopp till skogsodling än de kunnat använda, 1 följd varav de till styrelsens disposition knappt tillmätta anslagens utnyttjande till andra nödiga arbeten förhindrats. Riksdagens revisorer hava ock framhållit att de av dem lämnade exempel på de norrländska skogarnas abnorma sammansättning med hänsyn till åldersklassfördelningen bekräftat de av dem under resorna gjorda iakttagelserna, att de yngre åldersklasserna 1 endast ringa grad vore företrädda i bestånden, och vore i följd härav ett kraftigare be- drivande av de arbeten, som avsåge skogarnas föryngring, en bjudande plikt mot kommande släkten. I anledning härav får styrelsen under hänvisning till här förut omförmäld bil. 11 erinra att den areal skogsmark, som mom Ume älvs flodområde nymätts och taxerats åren 1912 och 1 1913, eller 148.327 har, befunnits vara till cirka 44 procent beväxt med skog i en ålder av 1—100 år, samt att åldersklassen 1—50 år är starkare representerad än klassen 51—100 Styrelsen känner väl att inom vissa revir erforderliga föryngrings- = gr åtgärder 1 viss grad äro tillbakasatta, men vill styrelsen ock påstå att dötta numera Höret till undantagen, Sch att i allmänhet vederbörande jägmästare visat stort intresse för dessa arbeten: Vid chefsinspektion har detta förhållande iakttagits och har såväl därvid som ock vid andra tillfällen skogspersonalen städse uppmuntrats i sina strävanden för åstad- kommande av god föryngring. Givetvis har 1 dessa avseenden även personalens fåtalighet jämte svårigheten att erhålla nödiga arbetskrafter till arbetenas utförande verkat hämmande. Såsom här förut nämnts torde man få vara beredd på att inom de allra närmaste åren ett årligen i hög grad ökat skogsodlingsarbete med därmed följande avsevärt stegrade kostnader kommer att: blivarnöd- vändigt. I vad Statsrevisorerna anfört rörande avdikning å kronans marker kan styrelsen i huvudsak instämma. Gagnet och behovet av såväl för- sumpade skogsmarkers som ock vissa myrmarkers torrläggning är icke omtvistat. Med de av statsmedel härför å kronans skogar i Norrland och Dalarna nedlagda kostnader under åren från och med 1898 till och med 1913, eller 2,272,380 kronor, har ock inom vissa revir åstadkommits ett beaktansvärt arbete, som i stort sett lämnat gynnsamt resultat. Styrelsen har emellertid i brist på såväl större anslag härtill som ock personal hittills icke kunnat bedriva dessa arbeten i större skala än som skett. Ett mera tvingande behov av ökade dylika arbeten har emellertid inträtt i samband med att avverkningarna kunna bedrivas på sådant sätt, att verkliga föryngringshyggen anordnas i jämförelsevis större omfattning. Då nämligen de flesta trakthyggen efter avverkning av pappersmasseved och annat mindre virke förläggas till mer eller mindre försumpade marker, måste dessa i större eller "mindre grad fullständigt dräneras, innan andra föryngringsåtgärder kunna vidtagas. För ut- förande av dessa mycket viktiga Tdrbeten är nödvändigt att tillräckliga medel ställas till vederbörande jägmästares disposition. Statsrevisorerna synas hava ifrågasatt revirförvaltarens lämplighet att utföra sådana arbeten. Domänstyrelsen hyser däremot intet tvivel om att nu senast omförmälda dikningsarbeten icke lämpligast handhavas av jägmästaren med biträde av skolade och erfarna arbetsförmän, helst om reviren bliva begränsade till måttlig storlek. En för varje distrikt anställd dikningsavdelning skulle icke medhinna ombestyra alla nu be- rörda arbeten för hyggestrakters å skilda skogar inom distriktet avdik- ning, så framt den icke utgjordes av en mycket stor personal. Kost- Häderna blevo i så fall betydande i jämförelse med om arbetena utfördes Avdikning av försumpade marker. genom jägmästarnes försorg. Sedan erfarenhet numera vunnits angående 7. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. Kronoöver- loppsmarker. Inlösning av ströängar. EOS ifrågavarande arbeten, finnes alls icke samma behov av särskilda tjänste- män för desammas planläggande och utförande som förr. Där särskilt stora avdikningsarbeten å visst eller vissa närliggande revir skola ut- föras, kan dock helt visst vara lämpligt att särskild tjänsteman finnes anställd för övervakande av desamma. Det av Statsrevisorerna omnämnda, ifrågasatta indragandet av dikningsledarebefattningarna i Umeå distrikt under nu innevarande år hade sin grund däri, att, då styrelsen erhållit anmaning att under nuvarande förhållanden i den mån det vore möjligt söka begränsa utgifterna för innevarande år, styrelsen ansåg sådant bland annat kunna ske genom minskning i utgifterna för dikning av myrar. Styrelsen, som emellertd ansåg önskvärt att dikesledaren ännu så länge kvarstode för att leda bland annat vissa större dikningsarbeten inom vissa revir, fann, efter att därom under hand hava inhämtat vederbörande statsråds mening, sig vara oförhindrad hos Eders Kungl. Maj:t begära nödiga medel till de dikningsarbeten, som äro avsedda att av dikningsledaren ledas och övervakas instundande sommar. Uti vad Riksdagens revisorer anfört angående lämpligheten av att kronoöverloppsmarkerna 1 allmänhet så fort ske kan överföras till kronoparker, får domänstyrelsen i underdånighet instämma. Styrelsen tillåter sig rörande denna fråga erimra om styrelsens skrivelse den 30 augusti 1910 med förslag om överförande till kronoparker av bland annat de av Revisorerna särskilt omnämnda överloppsmarkerna Abmo- berget, Dockmyren och Blajken i Sorsele socken, samt Eders Kungl. Maj: ts i anledning därav den 14 mars 1911 meddelade nådiga brev, varuti Eders Kungl. Maj:t fann gott förordna att till kronoparker skulle - avsättas samtliga de av domänstyrelsen föreslagna överloppsmarkerna förutom nyssnämnda inom Sorsele socken belägna. HEders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län hade nämligen hemställt att med frågan om sistnämnda markers överförande till kronoparker måtte få anstå 1 och för utredning genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande rörande lämpligheten av desammas upplåtande till nybyggen eller egna hem. Domänstyrelsen har icke kännedom om det av Statsrevisorerna omnämnda förslag till kolonisation av viss del av kronoöverloppsmarken Abmoberget, vilket genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes för- sorg jämlikt nyssnämnda nådiga brev den 24 mars 1911 lärer hava utarbetats. A Sedan Riksdagens revisorer erinrat, att de medel, som Riksdagen ställt till Eders Kungl. Maj:ts disposition för inköp av skogbärande =900f-- eller till skogsvård tjänlig mark, även finge jämlikt Riksdagens beslut användas till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna, hava de uttalat, att de funnit det anmärkningsvärt, att inlösen av ströängar hittills förekommit i mycket ringa utsträckning. Förutom inlösen på grund av nådigt brev den 4 februari 1910 av vissa s. k. myrslogar inom Hamra kronopark 1 Gävleborgs län, hade under åren 1910—1913 någon inlösen av ströängar icke ägt rum. I anledning härav får styrelsen meddela följande. Där för skogsväsendet anses vara av gagn, att vissa ströängar till statsverket inlöstes, har i allmänhet vederbörande innehavare uppställt sådana oskäliga köpevillkor, att styrelsen i allmänhet ansett sig icke kunna tillstyrka dylik inlösen. Sålunda inkom jägmästaren i norra Lycksele för några år sedan med preliminärt upprättade köpekontrakt i fråga om försäljning till kronan av ett större antal sådana ängar å revirets kronoparker. Då emellertid det fordrade priset i medeltal uppgick till ej mindre än 70 kronor per har, ehuru ängarna 1 allmänhet vore avlägset belägna från stamhemmanen och i regeln icke brukades av innehavarne, ansåg styrelsen ej skäl underställa de upprättade kontrakten Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning. I annat fall hava vissa hemmansägare i Stensele socken hos domän- styrelsen gjort framställning om att staten skulle inlösa deras inne- havande hemman åtföljande ströängar, och har styrelsen i anledning därav uppdragit åt vederbörande jägmästare att i samband med andra tjänste- förrättningar söka träffa skäliga preliminära överenskommelser med hemmansägarna om förvärv av dylika ängar, där sådant ansåges önsk- värt med hänsyn till antingen avdikning av försumpad mark eller upp- låtande av områdena för odling. I vissa fall har emellertid efter skäliga överenskommelser med hemmansägarne inlösen av ströängar efter Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut ägt rum, dock på grund av nådiga brev före år 1910, under det att i andra fall, där Eders Kungl. Maj:t genom särskilt nådigt beslut medgivit överlåtelse å kronan av ströäng, sådan överlåtelse ändock icke kommit till stånd. Sålunda godkände Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 6 maj 1910 träffade överenskommelser angående över- låtande på kronan av två ströängar, bägge 1 Lycksele socken, och erhöll i nämnda brev Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Väster- bottens län uppdrag vidtaga åtgärder för befästande « genom vederbörliga lagfarter av äganderätten till desamma. Eders Kungl. Maj:ts befallnings- havande har emellertid meddelat domänstyrelsen att, då hinder mött att för kronans räkning erhålla berörda lagfarter, Eders Kungl. Maj:ts Kolonisatio- nen aå krono- skogarna i Norrland. — 100 — befallningshavande till kammarkollegium överlämnat ärendena tillhörande samtliga handlingar för den åtgärd detta ämbetsverk kunde anse erfor- derlig. Likaledes i annat fall har hinder mött för kronan att erhålla lag- fart å sådana till kronan överlåtna ängar, enär de jämte stamhemmanen varit besvärade av inteckningar, från vilka hemmansägaren icke förmått befria ängarna. Styrelsen får ock meddela att, sedan år 1913 vederbörande över- Jägmästare till styrelsen gjort en framställning om inlösen av samtliga ströängar å Älvdalens kronopark i Dalarna, styrelsen uppdragit åt veder- börande kronolänsman att i vederbörlig ordning företaga värdering av desamma. Nödig utredning och förslag i detta ärende har dock ännu icke inkommit till styrelsen. Beträffande vad Riksdagens revisorer anfört och uttalat i fråga om det upplåtande av skogstorp och odlingslägenheter, som ägt rum och fortfarande försiggår å kronoparker och överloppsmarker i Norrland och Dalarna, får domänstyrelsen allenast anföra följande. Domänstyrelsen har ägnat denna fråga sitt synnerliga intresse, enär därigenom dels ett flertal personer, som saknat egna hem, kunnat, om ock med i regeln mycket strävsamt arbete, förskaffa sig sådana hem, dels kronoskogarna mångenstädes tillförts ett avsevärt och välbehövligt tillskott av arbetskrafter. Det har dock icke kunnat undvikas att många av dessa lägenhetsinnehavare äro såsom arbetare särdeles undermåliga, och att de i ett flertal fall saknat förmåga att under trycket av fattigdom och allehanda svårigheter ernå den tryggade existens, som med upp- låtandet varit avsedd. Såsom Statsrevisorerna anmärkt hava de i kolonier förlagda lägenheter 1 allmänhet nått bästa utvecklingen, då innehavarne under sådana förhållanden kunnat stödja varandra. Ett stort antal en- staka liggande lägenheter finnas dock, vilka ävenledes blivit väl både bebyggda och odlade. Skogsförvaltningen har i allmänhet ansett sig icke böra avstyrka ansökan om nu ifrågavarande slags upplåtelser, där med hänsyn till markens beskaffenhet möjlighet funnits till framgång, även om sökanden icke alltid kunnat anses besitta nödig arbetskraft. Upprepade gånger, där en ansökan om upplåtelse avslagits, på grund av lägets och markens olämplighet för upplåtande eller där sökandens oförmåga att genomföra en anläggning av nu ifrågavarande slag varit uppenbar, har domän- styrelsen och skogsförvaltningen blivit utsatt för ofta häftiga angrepp 1 tidningspressen, ja ock i Riksdagen. Det har ej kunnat undvikas att under trycket härav upplåtelser skett, vilka icke bort komma till stånd. 101 — Det av Statsrevisorerna omnämnda fall å Jovans kronopark i Sten- sele socken, varvid golvbjälkarne till en byggnad, som vore avsedd att bliva det för lägenheten framtida boningshuset, lagts omedelbart å jorden, torde höra till undantagen. En på sådant sätt "anordnad byggnad bör icke vid slutlig avsyning för utbekommande av byggnadsbidrag god- kännas, och bör. i följd därav sådant bidrag icke utbetalas, förrän än- dring i anmärkt avseende vidtagits. I fråga om jägmästarebostäderna i Sorsele och Wilhelmina revir samt de under arbete varande bostäderna för jägmästarna i Norra Lyck- sele och Södra Lycksele revir hava Statsrevisorerna anmärkt, dels att rumshöjden i Sorsele och Wilhelminabostäderna vore för stor, vilket i sin mån torde hava bidragit till att byggnaderna, enligt vad lämnade upplysningar givit vid handen, visat sig vara mycket svåra att upp- värma, dels att Lyckselebostädernas inredande med centraluppvärmning icke stode i överensstämmelse med den framställning av domänstyrelsen, som låg till grund för Kungl. Maj:ts av Riksdagen bifallna förslag om beviljande äv) medel) för förgvarande andamålloch som utgick fråm satt byggnaderna skulle förses med kakelugnar, vilken avvikelse från det ursprungliga förslaget så mycket mera tilldragit sig Revisorernas upp- märksamhet, som lämpligheten av det för värmeledningen använda systemet — varmluftsystemet — ansåges kunna starkt ifrågasättas, dels att sistnämnda byggnader icke försetts med brandsäkra kassaskåpsanord- ningar, dels slutligen att rummen 1 även dessa byggnader syntes onödigt högt tilltagna. Bors dde först rumshöjden, anser även styrelsen, att denna är för stor i Sorsele- och Wilhelminabostäderna, vilka äro byggda efter den gamla typen. WSorselebostaden är den sista, som blivit uppförd efter denna ritning. Då domänstyrelsen år 1910 lät uppgöra nya ritningar till jägmästarebostäder i Norrland, sänktes ock därför rumshöjden till 2.85 meter i nedre våningen och 2.70 meter i övre våningen, allt mellan golv- och takytorna. Dessa rumshöjder, som Lyckselebostäderna hava, anser styrelsen icke lämpligen kunna ytterligare sänkas, helst med även dessa höjder en man med ordinär längd icke kan gå rak under en vanlig taklampa. I övrigt vill styrelsen erinra, att enligt Stockholms stads byggnadsstadga bostäder icke få uppföras i Stockholm på sådant sätt, att bostadsrum blir mindre än 3 meter mellan golv- och takytorna. Rumshöjden i Lyckselebostäderna är alltså i fråga om nedre våningen 15 cm. lägre än minsta tillåtna höjden å bostadsrum i Stockholm och 1 fråga om övre våningen 30 cm. Att för stor rumshöjd måste bidraga till försvårad uppvärmning Jägmästare- bostäder. — 102 — av rummen, särskilt i Norrland, är uppenbart. Dock anser styrelsen, att även Sorsele- och Wilhelminabostäderna, trots den större rumshöjden, nöjaktigt uppvärmas. Vid undertecknad Fredenbergs besök i Sorsele revir år 1909 uppgav jägmästaren, att hans bostad var synnerligen varm, och vid besök förlidet år 1 Wilhelmina revir meddelade jägmästaren, uppå därom framställd förfrågan, att rummen icke voro svåra att upp- värma. I anledning därav har styrelsen från jägmästarna i dessa revir infordrat yttranden NE denna fråga, vilka yttranden härmed bi- fogas i avskrifter (bil. 17). Jägmästaren 1 Sorsele anför, att bostaden först var särdeles varm, men att den efter år 1912 i följd av upp- komna sprickor i väggtimret och husets sättning blivit kall och dragig. Sedan emellertid nu väggarna under förliden sommar diktats, har den blivit betydligt bättre, varför byggnaden, sedan den blivit brädfodrad och golven omlagda, åter bör bliva varm. Jägmästaren 1 Wilhelmina åter meddelar, att rummen, efter senast utförd reparation, med undantag av köket och övre verandarummet, vilka äro ganska kalla, i det hela taget, trots rummens höjd och det kalla klimatet, icke äro svåra att uppvärma, varjämte han säger sig icke hava uppgivit motsatsen. I timrade bostäder är det vanligt, att rummen efter några år, sedan sprickor i timret och mindre öppningar på grund av väggarnas sättning uppkommit, bliva kalla och dragiga. Därför brädfodras icke heller dessa bostäder omedelbart, utan först senare, sedan huset fått sätta sig och alla uppkomna öppningar och sprickor genom diktning kunnat tätas. Även Wilhelminabostaden blev efter några år kall och dragig, men undanröjdes denna olägenhet i huvudsak, sedan väggarna diktats och huset försetts med ytterpanel. Beträffande Sorselebostaden borde jägmästaren ett år tidigare hava begärt medel till väggarnas diktning och förseende med ytterpanel; att arbetet icke ens förlidet år blivit slut- fört, beror på jägmästaren själv, eftersom han haft medel anslagna till arbetet i dess helhet. I fråga om Lyckselebostädernas inredande med céntraluppvärm- ning 1 stället för kakelugnar samt varmluftsystemets förmenta mindre lämplighet, ävensom det anmärkta förhållandet, att byggnaderna icke försetts med brandsäkra kassaskåpsanordningar, får styrelsen anföra följande. Då styrelsen 1 början av år 1910 gick i författning om uppgörande av nya ritningar för jägmästarebostäder i Norrland, togs 1 övervägande, huruvida dessa borde uppgöras för centraluppvärmning;. Att därför använda varmvattensystemet ansågs uteslutet, dels därför att, enligt ut- talande från sakkunnigt håll, ved icke lämpar sig såsom bränsle för — 103 — detta system, dels därför att i Norrlands mycket kalla klimat något ledningsrör lätt kan råka att frysa sönder, samt ledningarna 1 övrigt komma i olag, varvid en reparation, helst om något i materielen måste ersättas, kan på grund av de långa avstånden taga ganska lång tid. Varmluftsystemet däremot kan icke gärna komma 1 olag. Av nämnda orsak och då arkitekten Westman, som fått i uppdrag att uppgöra rit- ningarna och som i sin egen bostad har centraluppvärmning enligt varmluftsystemet, tillstyrkte detta system såsom ekonomiskt och på av- lägsnare bygder i Norrland lämpligast, uppgjordes ritningarna för centraluppvärmning efter detta system. Ritningarna till själva värme- anordningarna uppgjordes av den på detta område särskilt sakkunnige civilingenjören F. Oscar Nilson härstädes. Den 3 augusti 1910 ingick styrelsen till Eders Kungl. Maj:t med underdånig begäran atusfälanvänds 12 000 kronor för vissa > förberedande arbeten för tvenne jägmästarebostäder i Särova att uppföras å ett av kronan inköpt hemman därstädes. Därvid företeddes förenämnda rit- ningar, mot vilka Eders Kungl. Maj:t icke hade något att erinra. Dessa bostäder uppfördes därför efter dessa ritningar och "sålunda med central- uppvärmning enligt varmluftssystemet. År 1911 begärde styrelsen i generalförslaget för 1912 medel till uppförande av jägmästarebostad i Stensele efter samma ritning, därvid kostnaderna, inklusive då redan utlagda kostnader för inköp - av tomt samt framskaffande av virke och sten, beräknades till omkring 31,000 kronor. Denna begäran bifölls icke äv Eders Kungl. Maj:t; utgifter för sådana bostäder ansågos näm- ligen böra hänföras till kapitalökning och sålunda upptagas 1 veder- börande statförslag för att underställas Riksdagens prövning. Samtidigt erhöll styrelsen under hand meddelande, att kostnaderna icke borde få överstiga c:a 25,000 kronor. För detta ändamål måste byggnaden ganska avsevärt "förminskas, varför ritningarna omarbetades, men bibe- hölls dock centraluppvärmningen. I sitt år 1912 avgivna statförslag upptog styrelsen kostnad för uppförande av dels jägmästarebostad i Stensele dels tvenne sådana bostäder i Lycksele, ehuru kostnaderna då icke kunde exakt bestämmas, därför att vissa kostnadsberäkningar 1Cke., ännu kunnat erhållas från orten. I underdånig skrivelse den 30 de cember 1912 lämnade emellertid styrelsen närmare uppgifter i fråga om kostnaderna för dessa bostäder. Därvid beräknades kostnaden för "Sten- selebostaden till 25,760 kronor om kakelugnar STA SRA och skulle kostnaden med värmeledning stiga till c:a 1 000 kronor mera. I fråga om bostäderna i Lycksele "meddelade styrelsen, att dessa — som voro ämnade att uppföras efter samma ritningar som Sorselebostaden — såsom — 104 — belägna betydligt närmare järnvägsstation, beräknats kunna uppföras för c:a 3,500 kronor lägre pris per bostad. I det statsrådsprotokoll, som låg till grund för Eders Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen i frågan, förklarade statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet sig icke hava något att erinra mot dessa av styrelsen gjorda beräkningar och förslag, som ordagrant anfördes. Riksdagen biföll sedan förslaget utan anmärkning. Emellertid visade det sig sedermera, att de av en byggmästare i Umeå lämnade uppgifterna å vissa kostnader, vilka lågo till grund för den av styrelsens byggnadskunniga biträde gjorda beräkningen över skillnaden i kostnad för kakelugnar och för värmeledning, tilltagits för höga i följd av hans bristande erfarenhet om sådan värmelednings- anordning, varför kostnadsskillnaden i själva verket blev mindre än den av styrelsen uppgivna. Sedan de nya bostäderna i Särna tagits 1 bruk hösten 1912 och sålunda centraluppvärmningen där vintern 1912—1913 hunnit att prövas, begärde undertecknad Fredenberg våren 1913 av jägmästaren Sylvén yttrande angående, huru vi ärmeledningen under sagda vinter fungerat. Av detta yttrande, som i transumt (bil. 18) bifogas, framgick, att värmeledningen i huvudsak varit till belåtenhet samt visat sig draga betydligt mindre ved än vad kakelugnar skulle hava gjort. Utom några mindre erimringar gällde den huvudsakliga anmärkningen svårigheten att vid RA kyla samtidigt kunna upp- värma alla rum tillika med förstuga och garderober. Denna skrivelse överlämnades till förenämnde ingenjör | Nilson för yttrande i vad mån de anmärkta olägenheterna kunde avhjälpas. I anledning härav med- delade denne, att vid beräkningen av de utstrålade värmeenheterna dessa genom ett större additionsfel blivit alldeles för låga och därigenom ock värmeytorna för små, vilket haft till följd svårigheten att samtidigt uppvärma alla rummen (bil. 17). Då av jägmästare Sylvéns nämnda skrivelse framgick, att sådan värmeledning hade stora fördelar framför kakelugnar, om de anmärkta olägenheterna kunde avhjälpas, och då ingenjör Nilson meddelat, att den egentliga olägenheten berodde på ett räknefel vid ritningarnas upp- görande och även de andra till huvudsaklig del kunde hävas, tvekade icke styrelsen att vid utlysande av entreprenadauktion å bostäderna i Lycksele intaga bestämmelse om införande av värmeledning i överens- stämmelse med ritningarna — helst det visat sig, att kostnadsskillnaden för kakelugnar och värmeledning i själva verket icke var så stor, som beräknats, vartill komme det särskilt å avlägsna orter i Norrland be- tydligt billigare underhållet å en sådan värmeledning i jämförelse med — 105 — underhållet av kakelugnar. Styrelsen är av den meningen, att, enär de företedda ritningarna voro uppgjorda för centraluppvärmning enligt varmluftssystemet och styrelsen i sin åberopade skrivelse icke föreslagit, att centraluppvärmning skulle utbytas mot kakelugnar, lika litet som vare sig Eders Kungl. Maj:t eller riksdagen föreskrivit dett w, Styrelsen varit oförhindrad låta inreda Lyckselebostäderna med centraluppvärmning, när detta kunde ske inom. ramen för det av riksdagen anvisade beloppet. Styrelsen anser ock, att styrelsen varit oförhindrad att använda detta system även ifråga om Stenselebostaden. Att så icke skett, beror därpå, att kostnaderna för denna bostad varit mera knappt beräknade, enär de föregående kostnaderna för framforsling av sten och virke, såsom förut anförts, blivit oskäligt höga. Som varmluftssystemet nu hunnit att prövas i de två bostäderna i Särna under två hela vintrar och även något inpå den tredje, har sty- relsen från jägmästarna Sylvén och Fredholm infordrat ett gemensamt yttrande angående, huru värmeledningarna fungerat. Av dör den 9 innevarande månad avgivna yttrande (bil. 17) framgår, att värmeled- ningen visat sig vara ännu mer ekonomisk, än vad jägmästaren Sylvén i sin förra skrivelse beräknat, samt att detta sätt för uppvärmningen av dem anses vara mycket att föredraga framför kakelugnar. Att slutligen brandfria kassaskåpsanordningar d. v. s. kassavalv, icke inrättats, beror därpå, dels att kostnaderna för bostäderna därmed skulle hava ökats, så att de icke kunnat hållas inom ramen av beräk- nade och anvisade belopp, dels att ifråga om bostäderna i Stensele och Lycksele, som äro avsevärt mindre än de i Särna, utrymme för kassa- valv icke finnes. Vid bedömandet av den hushållning, som kommit de allmänna skogarna till del, torde böra beaktas jämväl vissa allmängiltiga förut- sättningar för denna hushållning, nämligen skogsundervisningen, skogs- litteraturen, skogsstatens personal och tjänstgöringsområden, personalens avlöning och anslagen till kronoskogarnas förvaltning. Härvid torde först böra erinras, att lärarepersonalen vid under- visningsanstalten för utbildande av förvaltande skogstjänstemän länge varit anställd allenast på extra stat och med mycket svag avlöning (bil. 19). Detta var ej ägnat att väcka intresse för specialstudier i 1 sy fte att vinna framstående duglighet och kompetens till lärarebefattning vid skogsinstitutet. Antalet fast anställda lärare var allenast tre, i följd varav utav dem krävdes en mångsidighet, som knappast kunde vara för- enlig med grundlighet. Därjämte voro förordnade tre extra lärare för specialämnen. En avsevärd förbättring inträdde, då skogsinstitutets Allmänna förutsättnin- gar för hus- hållningen å statens skogar. — 106 — personal jämlikt nådigt brev den 3 juni 1892 anställdes på ordinarie stat från och med år 1893 och i samband därmed vissa ändringar i undervisningen genomfördes. Men fullt tillfredsställande kan skogs- undervisningen anses bliva ordnad först i samband med skogshögskolans inrättande. Skogsundervisningen för den bevakande personalen har jämväl varit föremål för utredning av de sakkunniga, som i mars 1908 avgivit betänkande angående ändamålsenligt ordnande av skogsunder- visningen i dess helhet. Ordnandet av denna del av skogsundervis- ningen torde vara att i sinom tid förvänta. I nära samband med skogsundervisningen står den nationella skogslitteraturen. Ånda intill senaste åren ha saknats utförliga svenska handböcker 1 flertalet grenar av skogshushållningen, varför så väl vid skogsundervisningen som vid fortsatta självstudier delvis använts mut- ländsk litteratur, vilken givetvis ej i alla delar äger tillämplighet på våra förhållanden. Det torde ligga 1 öppen dag att "denna omständighet varit ägnad att i sin mån motverka höjandet av vår nationella skogs- hushållning. Skogsstatens förvaltande ordinarie personal utgjordes år 1875 a 81 jägmästare, en var med sitt revir av de till 4,843,757 hektar gp gående allmänna skogarna, varav dock allenast 1,542 749 hektar krono- parker. Efter regleringen år 1889 nedgick antalet jägmästare från och med 1890 till 74. Revirens antal minskades sålunda med sju, ehuru de allmänna skogarnas areal ökats till 7,306,760 hektar, varav 3,408,750 hektar kronoparker. Snart nog visade dock erfarenheten, att skogs- statens personal måste till antalet ökas, om skogshushållningen särskilt å de avlägset belägna skogstrakterna i Norrland skulle kunna föras framåt. Genom Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut ökades ock antalet revir, så att det från och med år 1901 utgjorde 89. Vid samma års RR uppgick de allmänna skogarnas areal till 7,229,743 hektar, varav 4,518,066 hektar kronoparker. Vid skogsstatens reglering år 1908 utgjorde den ordinarie personalen från och med år 1909 10 över- jägmästare, 90 jägmästare och 382 kronojägare. De allmänna skogarnas areal uppgick år 1910 till 8,948,111 hektar, varav 4,606,932 hektar kronoparker. En jämförelse av relationen mellan antalet revir år 1875, 31 stycken och de allmänna skogarnas dåvarande areal, 4,843,757 hektar, med motsvarande tal år 1910, nämligen 90 revir och 8,948,111 hektar allmänna skogar, visar att skogsarealen ökats i långt större proportion än antalet revir. På samma gång hava dock framställts ökade krav på skogshushållningens intensitet. Ännu mera påtagligt framträder ojämn- heten 1 detta förhållandet om ökningen av revirens antal jämföres med = HÖR = ökningen uteslutande av kronoparkernas areal, vilken från år 1875 till år 1910 i runt tal tredubblats. ; Efter hand hava därefter revirens antal ökats, så att detta vid ingången av år 1915 utgör 102. Emellertid är det högst nödvändigt, att en ytterligare väsentlig ökning både av revirens antal och av antalet bevakningstrakter må komma till stånd, därest personalen skall kunna i nödig mån uppfylla de krav på ökad intensitet i skogshushållningen, vilka med varje år med rätta allt skarpare framträda. Skogsstatens avlöning var länge mycket otillfredsställande, i följd varav personalen måste söka fyllnad i de nödiga inkomsterna för sin existens uti arbeten, som icke tillhörde tjänsten, i främsta rummet skogs- förrättningar åt enskilde. En närmare redogörelse för skogsstatens av- löningsförmåner genom regleringen år 1874 samt senare skedda löne- regleringar ävensom den ökning i skogspersonalens antal, som under skilda år ägt rum, meddelas i bilagan 20. Beträffande anslagen till direkta förvaltningsåtgärder må erinras, att dessa till och med 1911 i huvudsak utgått i form av reservations- anslag till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande av skogsväsen- det i allmänhet samt endast till någon mindre del av fixa e. o. anslag, vilka anslag Riksdagen år från år beviljat. MSagda anslag hava städse varit synnerligen knappt tillmätta, varför styrelsen också haft mycket stor svårighet att inom ramen av dem kunna bekosta de nödvändigaste utgifterna. Detta har ej kunnat ske, utan att styrelsen nödgats i större eller mindre grad avpruta krav på andra från styrelsens sida önskvärda arbeten. Visserligen hava Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen icke i högre grad nedsatt de av styrelsen begärda anslagen till förvaltnings- åtgärder, men detta står i samband därmed, att styrelsen icke velat framkomma med större anslagskrav än att styrelsen trott sig kunna i huvudsak påräkna bifall till sin framställning. Emellertid nedsattes an- slagen vissa år och exempelvis år 1900 med inemot 400,000 kronor å det av styrelsen begärda reservationsanslaget. En direkt följd av an- slagens knapphet har givetvis varit, att utvecklingen av en intensivare skogshushållning fördröjts. Sedan domänstyrelsen från och med år 1912 även till namnet inrangerats bland de affärsdrivande verken och därmed erhållit anslaget till driftkostnader av skogsmedlen, har i detta avseende ett lyckligare förhållande inträtt, vilket inom en ej avlägsen framtid helt visst skall komma att vinna uttryck i intensivare och i det hela taget bättre hushållning å statens skogar. Härvid är dock att märka, att ett dylikt resultat ej kan med ett slag erhållas. Men en granskning av tillståndet inom de skilda reviren visar dock, att i många fall skogs- — 1108 — skötseln redan nu kan betecknas såsom god, vilket länder de jägmästare till heder, vilka haft ansvaret för skogsskötseln inom de revir, där så är förhållandet. Det visar ock, att i den personliga förmågan och driften samt intresset bland skogsstatens tjänstemän måste, om reviren icke äro för stora och anslagen ej för knappa, sökas den viktigaste faktorn till hushållningens utveckling. Åven domänstyrelsen har städse arbetat under trycket av för ringa personal. Detta har i all synnerhet gjort sig ; gällande under det sista tiotalet år. Löneregleringskommittén har ock i'sitt betänkande den 9 mars 1907 vitsordat, att domänstyrelsens arbetsbörda var synnerligen tryckande, och jämväl departementalkommitterade hava 1 sitt betänkande betonat detta. Visserligen erhöll domänstyrelsen med löneregleringen från och med år 1909 en ny skogsbyrå, men samtidigt indrogs. en notarietjänst å skogsbyråerna. I vilken hög grad styrelsens arbetsbörda under de senaste åren vuxit, belyses i viss måv av ökningen av skogs- avverkningen samt utgifternas och inkomsternas tillväxt (se bil. 21 och 22). Att erinra är ock, att sannolikt dess arbetstid i större grad än : något annat affärsdrivande verk torde tagas 1 anspråk med besvarande av nådiga remisser. Dessa avse visserligen till stort antal jämförelsevis smärre frågor, såsom utsyning 1 förskott å hemmansskogar i lappmar- ken, skogsavkastningens disposition å ecklesiastika boställen m. m. Men ofta äro de, såsom i fråga om yttranden över kommittébetänkanden och lagstiftningsfrågor m. m., mycket arbetskrävande. De hava ock vuxit i antal med det allt större skogliga intresset från allmänhetens sida. I avbidan på att de skilda kommittéer eller sakkunnige, som jäm- likt Eders Kungl. Maj:ts förordnande haft att avgiva betänkanden och förslag 1 olika "skogshushållningsfrågor, kunnat avlämna sådanadbetand kanden samt Eders "Kungl. Maj:t och Riksdagen fattat beslut i anledning därav, har styrelsen måst begränsa sig till att med den personal i styrel- sen och i skogsstaten, som stått till styrelsens förfogande, så långt det varit möjligt söka verka för införande av bättre skötsel å de allmänna skogarna, främst genom avverkningarnas ökande i beståndsvårdens in- tresse samt genom införande av större enhetlighet och konsekvens i förvaltning och tillämpande av bättre affärsmetoder, så vitt detta inom ramen av gällande författningar låtit sig göra. Då Riksdagens revisorer vid sina Bnmärkninsgers icke i skälig mån synas hava tagit hänsyn till de medel och den De som lagts 1 styrel- sens händer, och då Revisorerna icke heller, såsom dock den norrländska skogsvårdskommittén gjort, synas hava beaktat, att försummelser i skogs- skötseln eller befintliga hinder för en rationell skogsskötsel — allra — 109 — helst beträffande Norrland, där brist på kommunikationer eller hinder i övrigt att avsätta smärre virkesdimensioner ännu råda eller först under senaste åren förändrats till det bättre — rr kunna i mera utsträckt grad rättas eller hävas under ett fåtal år, så har styrelsen här måst närmare utveckla den balerund; mot vilken ip dl ämbetsverksamhet, enligt styrelsens mening, bör ses. Det tillkommer icke styrelsen att döma, i vad mån styrelsen även med "hänsyn därtill har motsvarat de berättigade krav, som statsmakterna böra kunna ställa på styrelsen. Men det torde dock icke anses vara förmätet, om styrelsen gör anspråk på, att dess ämbetsverksamhet be- dömes med avseende fästat på de förhållanden, som därvid stått hindrande i vägen, och som styrelsen här ovan påpekat. Sammanfattning Vad domänstyrelsen i det föregående anfört, torde i korthet kunna sammanfattas i följande huvudpunkter. 1) 1902 års indelningscirkulär, med vars utfärdande styrelsens nuvarande chef och ledamöter icke tagit befattning, innehåller visser- ligen några bestämmelser av innebörd att föranleda till för låg avverk- ning. De av dessa, som härvid varit av betydelse, äro leva genom senare cirkulär av styrelsen upphävda eller ändrade. Tillräckliga be- stämmelser i övrigt att förhindra för låg avverkning finnas. Om dess: i vissa fall ek följts, kan detta 1 oc ch för sig Jedsammå förhållande icke läggas a till last. Dess föreskrifter hava varit av mycket stort värde för införande av bättre metoder för avverkningens uttagande och skogens föryngring, varför dess betydelse i utvecklingen icke bör underskattas. Kati av lösryckta delar av cirkuläret kan ej leda till ett rättvist bedömande av detta i dess helhet. 2) 1912—1913 års indelningsföreskrifter hava icke tillkommit utan efter noggrant övervägande. Redan 1907 tillkallade styrelsen vissa personer vid skogsinstitutet och de förberedande skogsskolorna samt skogsförsöksanstalten för diskussion angående nya indelningsbestäm- melser. Vid 1910 års sammanträde med samtliga överjägmästare disku- terades åter samma fråga. På grundval av dessa diskussioner upprät- tades år 1911 inom styrelsen förslag till nya indelningsbestämmelser, vilka sedan remitterades till ditektören för skogsinstitutet för att tillika med lärarna 1 skogsindelning och skogsmätning däröver avgiva yttrande. Sedan dessa daner Sera ANN inför sty sen 1912, avgåvo de ut- låtande i ärendet, som i huvudsak lades till grund för styrelsens ifråga- varande föreskrifter. Då diskussion angående tillämpningen av dessa — 110 — lämpligen icke borde ske, förrän desamma hunnit komma till använd- ning i samtliga distrikt och erfarenhet samt materiel från taxerings- arbeten enligt dessa föreskrifter förelågo, kunde överläggning därom icke komma till stånd tidigare än vid 1914 års sammanträde med över- Jägmästarna. Vid detta sammanträde, då även direktören för skogsin- stitutet jämte förstnämnda lärare därstädes voro närvarande, genom- diskuterades sagda föreskrifter. Det är styrelsens avsikt att före in- stundande vår utfärda ett fullständigt skogsindelningscirkulär. Detta har icke kunnat tidigare slutarbetas, på grund av att styrelsen varit i hög grad överhopad med arbeten, som icke kunnat undanskjutas. Be- träffande särskilt bestämmelser för avverkningsberäkning har styrelsen tillika ansett önskvärt att till ledning för dem hava tillgång till ett efter de nya grunderna för taxerimgen erhållet större material. 3) Styrelsen har haft sin oavlåtliga uppmärksamhet riktad på att genom förhöjning av avverkningen uttaga skadad och övermogen skog samt skog, som i beståndsvårdens intresse bort avverkas, samt att såväl 1 allmänhet som särskilt för detta ändamål få utsyningarna förlagda oc utförda på mest ändamålsenliga sätt. Därom vittna — utom de vid chefsinspektionerna förda protokoll — styrelsens därom utfärdade föreskrifter åren 1906 och 1910 samt uttalanden vid fastställandet av skogsindelningsplaner ävensom att styrelsen upptagit dessa frågor till diskussion vid sammanträden med samtliga överjägmästare åren 1911 och 1913. Styrelsen har icke heller någonsin nedsatt de årliga utsy- ningsförslagen, men väl i många fall höjt. dem. 4) Avverkningen har successivt ökats, så att den sedan år 1905 ungefär fördubblats. Med denna fortgående höjning beräknar styrelsen, att om tillräcklig ökning av skogspersonalen erhålles, kunna inom få år komma upp till det årliga avverkningsbelopp, eller 2.5 procent av virkesförrådet, som styrelsen "angivit i sitt yttrande över den, uppå för- anstaltande av statsrådet och chefen för finansdepartementet för första försvarsberedningen gjorda utredningen angående den framtida avkast- ningen av statens skogar 1 Norrland och Dalarna, och skulle alltså den årliga avverkningsprocenten därefter bliva ungefär dubbelt så stor som den till cirka 1.2 beräknade tillväxtprocenten. Om ock avverkningen i några vissa revir i nedre Norrland, där god konkurrens å virke tidigt inträtt, förr kunnat ökas, gäller detta alls icke Norrland i dess helhet, där större höjning av avverkningarna icke kunnat ske uian nedgång i virkesprisen. Man må emellertid hysa vilka åsikter som helst SA huru stor avverkningen bort vara, så har den i allt fall med den hittills — 111 — varande personalen icke kunnat vidare ökas, om nämligen åren 1912 1914 undantagas. Under sistnämnda år har tillgången å skogstjänste- män efter hand blivit större, men skulle, om ett större antal av dessa använts för utstämplingar, 1 stället så mycket mindre av de från och” med år 1912 påbörjade skogsindelningsarbeten kunnat utföras. 5) I fråga om de av Statsrevisorerna besökta kronoparkerna inom Ångermanälvens flodområde, där Revisorerna ansett, att de i skogsindel- ningsplanerna beräknade avverkningsbeloppen äro för låga, synas Revi- sorerna icke hava beaktat, att avverkningarna å dessa parker på grund av styrelsens meddelade allmänna föreskrifter i själva verket varit be- tydligt större än de i planerna beräknade. 6) Ehuru skogsbestånden i större eller mindre utsträckning å vissa kronoparker, särskilt i nedre Norrland, äro avtynande, så gäller detta ingalunda de norrländska kronoparkerna i allmänhet. Skadad och över- logen skog finnes visserligen i ganska stor utsträckning men allenast i jämförelsevis mindre omfattning i form av hela avtynande bestånd. Därför kan också den skadade och mera övermogna skogen i allmänhet uttagas genom förhuggningar om ock emellanåt föryngringsluckor sam- tidigt böra upptagas. Sådan skog skulle också i större grad än som skett redan hunnit att tillgodogöras, om avverkningarna tidigare in- riktats just därpå. Där dylik skog icke kan avverkas genom förhugg- ningar, utan i stället trakthuggning måste ske, kan avverkningen icke ökas 1 vilken grad som helst, enär trakthyggen icke kunna utläggas 1 obegränsad utsträckning. I best: ånd, som icke kunna med korta mellan- tider genomhuggas, kan icke förekommas att träd torka. I Norrland, där bestånden tidigare icke kunnat gallras, där stora områden av även de äldre bestånden ännu icke hunnit att genomhug gas, där dessa hugg- ningar 1 allt fall icke kunna återkommas annat än med mer eller mindre långa tidsintervaller och där förut utav den avtorkande skogen endast grövre träd kunnat tillgodogöras, borde alltså nu finnas stora förråd torrskog, om skogsbestånden 1 stort sett hade sådan benägenhet att torka, som man 1 vissa tidnings- och tidskriftsartiklar samt 1 vissa fall även 1 Riksdagen sökt göra gällande. Att detta dock icke är förhållandet, framgår av de sammandrag över hittills, enligt 1912 års cirkulär utförda skogstaxeringar, som hunnit upprättas (Bil. 3 och 4). 7) Gent emot Statsrevisorernas anmärkning, att 1 de av Revisorerna besökta reviren så ringa kostnader per hektar av revirens hela skogs- marksareal och i procent av de årliga försäljningsmedlen nedlagts på skogsodling, erinras, att detta i all huvudsak beror därpå, att smärre virkesdimensioner först på senaste åren, 1 vissa fall först på sista åren = och i andra fall ännu icke alls kunnat avsättas. 'Trakthyggen, där markvårds- och skogsodlingskostnader kunnat utföras, hava därför icke hunnit uppstå till sådan omfattning, att kostnaderna för dylika åtgärder kunnat uppgå till några högre belopp per hektar av revirens mycket stora skogsarealer eller större procent av deras höga skogsmedelssummor. Trakthyggen komma emellertid efter hand att upptaga allt större arealer och i förhållande därtill komma kostnaderna för markvårds- och skogs- odlingsåtgärder att springa i höjden. Redan åren 1913 och 1914 visa i detta avseende betydligt höjda siffror. Enligt styrelsens mening är det icke heller riktigt att bedöma skogsskötselns ståndpunkt genom dylika jämförelser. Det är nämligen icke de därför utlagda kostnadernas storlek, som bör bevisa, huruvida dylika åtgärder blivit eftersatta, utan i stället det förhållandet, att trakter finnas, där sådana åtgärder kunnat göras, men icke gjorts. Styrelsen har i Riksdagen klandrats för att hava avslagit framställningar om anslag till skogsodling, ehuru styrelsen aldrig, trots den oftast stora svårigheten att få de beviljade anslagen att räcka till alla krav, avslagit sådana framställningar. Ty, att styrelsen till mindre belopp begränsat begärda sådana anslag, då arbetskostnaden eller fröåtgången per hektar eller priset per kilo för fröet uppenbart beräknats för högt, kan icke få tydas såsom ett avslående eller oberät- tigat avprutande. Styrelsen har tvärtom 1 många fall tillagt kostnader för sådana åtgärder, där dylika icke varit föreslagna. Till dikningen av myrar begärda kostnader hava däremot i rätt stor utsträckning måst avslås på grund av bristande anslag. Dock har oftast icke funnits tillräcklig personal för deras utförande. I likhet med Statsrevisorerna anser styrelsen, att inventeringen av skogstillgångarna bör påskyndas så mycket som möjligt. Av brist på personal har likväl denna varken kunnat börjas tidigare eller forceras mera, än som skett. Det hade varit styrelsens mening att till detta ändamål begära högre anslag för innevarande år, än vad som skett, men styrelsen ansåg sig på grund av erhållen föreskrift att för detta år i möjligaste mån begränsa anslagskraven, därför icke böra ifråga- sätta högre anslag än för år 1914. 9) I likhet med Statsrevisorerna anser även styrelsen, att en nog- grannare bokföring över statens skogstillgångar bör uppläggas och full- följas, men en sådan kan icke komma till stånd, förrän de ännu arbetande kommittéerna avgivit sina betänkanden och särskilda arbetskrafter därför erhållits såväl hos den lokala skogsförvaltningen som hos styrelsen. 10) Styrelsen delar även Statsrevisorernas mening däruti, att krono- överloppsmarkerna fortast möjligt böra överföras till kronoparker. Att — 113 så icke skett i större utsträckning än hittills varit fallet, beror likv icke på styrelsen. : 11) Med avseende på Statsrevisorernas anmärkning angående det ringa förvärv av ströängar, som hittills skett, får styrelsen meddela, att en del sådana förvärv: äro under utredning eller efter utredning beroende på annan myndighets åtgärd. Ströängar hava likväl under senare åren endast i ringa omfattning hembjudits kronan, vilket torde vara beroende på svårigheten för hemmansägarna att frigöra dem från å hemmanen vilande inteckningar. Vissa domare hava ock uppställt svårigheter för erhållande av lagfart å sådana köp. Ett ej ringa antal hembud hava gjorts till så höga pris, att styrelsen ej därå kunnat reflektera. 12) Styrelsen delar Statsrevisorernas mening, att kolonisations- arbetet å kronoskogarna i Norrland i hög grad är förtjänt att göras till föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens fortsatta omvårdnad samt att detta bör bedrivas planmässigt, varvid upplåtelserna förläggas till sådana områden, där gynnsamma utvecklingsmöjligheter verkligen före- finnas. Att i många fall odlingslägenheter blivit upplåtna å olämpliga platser eller åt personer utan förutsättning att kunna genomföra ett sådant arbete, beror i viss mån därpå, att dels avstyrkanden från skogs- förvaltningens sida 1 fråga om framställningar om upplåtelser, som från nyss angivna synpunkter varit olämpliga, dels ock styrelsens avslag å dylika, ofta i tidningspressen likasom ock vid flera tillfällen inom riks- dagen klandrats och tolkats såsom brist på förstående och intresse för denna nea fråga. 13) Beträffande de under uppförande varande jägmästarebostäderna anser styrelsen att rumshöjden icke kan ytterligare minskas. Den nu- varande höjden är för de dn våningarna respektive 15 och 30 cm. lägre än den enligt Stockholms stads byggnadsstadga lägst tillåtna. Centraluppvärmning enligt varmluftssystemet har visat sig vara ekonomisk och ändamålsenlig i de bägge MSärnabostäderna, varför styrelsen icke tvekat att inrätta även de bägge Ly ckselebostäderna : med. sådant upp- värmningssystem. Härvid a värmeytorna ökats, enär de på grund av ett räknefel av ingenjören vid förslagets uppgörande för Särna- bostäderna därstädes blivit för små. Då de av styrelsen företedda ritningarna äro uppgjorda för centraluppvärmning enligt varmluftssystem och varken Kungl. Maj:t eller riksdagen föreskrivit, att kakelugnar i stället skulle nga har styrelsen ansett sig sinnad. inrätta dessa bostäder med centraluppvärmning. Sedan byggnaderna för kostnadernas begränsning avsevärt minskats, finnes därstädes icke plats för inrättande av braidfria kassaskåpsanordningar. 8. oSkogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. — 114 — 14) Då Statsrevisorerna även 1 fråga om skogsskötselns direkta handhavande riktat anmärkningarna mot domänstyrelsen, nödgas'styrelsen framhålla, att styrelsen icke kan påtaga sig det ansvar, som uppenbar- ligen bör påvila den lokala skogsförvaltningen. Då dennas befogenhet i avseende på skogsskötseln är synnerligen stor, trots vad av den norr- ländska skogsvårdskommittén och även 1 övrigt blivit 1 motsatt riktning uttalat, och då det på grund av skogarnas beskaffenhet — särskilt 1 fråga om Norrland — måste så vara, lärer ock skogsförvaltningens ansvar böra bedömas i förhållande därtill. Därvid måste dock nödig hänsyn fästas vid vad som för skogsförvaltningen varit möjligt åstadkomma med avseende på rådande avsättningsförhållanden och de för stora tjänst- göringsområdena. 15) Då styrelsen efter tillsättandet av den norrländska skogsvårds- kommittén år 1907 och senare kommittéer, som ännu äro 1 verksamhet, ansett sig vara förhindrad att avgiva förslag till sådana ändringar i fråga om styrelsen och den lokala skogsförvaltningens or ganisation, som äro oundgängligen nödiga, för att en tillfredsställande skötsel av de allmänna skogarna skall kunna införas, har styrelsen måst inskränka sig till mindre partiella organisationsförslag samt att i fråga om skogsskötseln i främsta rummet söka genom efter hand ökade avverkningsbelopp tillgodogöra skadad och övermogen skog samt skog, som i beståndsvårdens intresse bort avverkas, ävensom verka för införande av större likformighet i förvaltningen samt tillämpande av bättre affärsmetoder, så långt detta med gällande författningar varit möjligt. Det Synes styrelsen att dess verksamhet bör bedömas med hänsyn till de medel och den makt, som statsmakterna givit styrelsen. Med detta till utgångspunkt, skall man finna, att, trots statsmakternas efter hand ökade intresse och offervillighet för skogsväsendet, anslagen alltid varit för små, personalen i skogsstaten svagare avlönad än i andra verk likställd personal samt att personalen alltid varit och fortfarande är för fåtalig. Domänstyrelsens stora svårighet att med den starkt växande arbetsbördan, varav uppgifterna i bil. 21 och 22 torde i viss grad ut- göra mätare, kunna med samma personal medhinna allt, torde ligga i öppen dag. Stockholm den 18 januari 1915. Underdånigst KARL FREDENBERG. TH. ÖRTENBLAD. T. W. HERMELIN, föredragande. Arne Chatillon- Winbergh. — 115 — Bilaga 1. Kungl. domänstyrelsens cirkulär angående vissa avverkningar för beståndsvårdens höjande; givet den 22 december 1906. Sedan vid inspektionsresor befunnits, att åt vården av skogsbe- stånden å de allmänna skogarna ofta ej ägnats den omsorg, som er- fordras för skogsavkastningens höjande till det maximum, som efter därpå inverkande förhållanden anses kunna ernås, och att beståndsvården i många fall blivit i hög grad försummad, har kungl. domänstyrelsen härmed velat föreskriva, att det skall åligga skogstjänstemännen att ägna denna viktiga del av skogshushållningen synnerlig uppmärksamhet. Vid upprättandet av förslag till skogshushållningsplan bör förden- skull till avverkning under indelningsperioden föreslås det berednings- huggnings- och gallringsvirke, som för en rätt vård av bestånden och för skogsavkastningens behöriga höjande därunder bör uttagas, varjämte. föreskrift skall i förslaget intagas därom att redan befintligt rensnings- huggningsvirke likasom sådant, som under indelningsperioden kan uppkomma, skall i första rummet tillvaratagas. Vid tillämpning av skogsbrukssätt, där skogens areal utgör huvudsaklig grund för avverk- ningsbeloppets beräknande (trakthuggning och traktblädning) bör be- redningshuggningsvirke, som utgöres av överståndare i yngre bestånd, uppskattas med större noggrannhet än virke inom övriga utom indel- ningsperiodens avverkningsyta varande bestånd, börande sådana över- ståndare helst särskilt räknas och kuberas. Där så är lämpligt, bör hjälpgallring i större eller mindre utsträck- ning utföras 1 form av s. k. krongallring, vilket ofta kan med fördel ske även i medelålders och nära huggfärdiga bestånd (s. k. ljushugg- ning). För skogar, inom vilka huggfärdiga (»mogna») bestånd antingen saknas eller förekomma endast i ringa utsträckning och för vilka in- delningscirkulären sålunda antingen alls icke eller endast i modifierad form äga tillämpning, kan krongallring under viss tid ersätta trakt- huggning eller traktblädning. Hygge må nämligen icke utsättas i yngre eller icke huggfärdiga slutna bestånd, vilka ej heller vid blädning må underkastas föryngringshuggning, utan bör i blädningsskogar sådan huggning under viss tid ersättas med förhuggning. Krongallring i trakthygges- och traktblädningsskogar samt för- huggning i blädningsskogar må — med undantag för bestånd, som skola slutavverkas under de närmaste 10 å 20 åren — givas allenast sådan styrka, att beståndet ånyo sluter sig, dock att föryngringsluckor må = 16 — upptagas i sådana blädningsbestånd, varest detta redan under förhugg- ningen kan anses önskvärt. Därest i redan gällande skogshushållningsplaner förslag antingen saknas angående gallrings-, berednings- och rensningshuggning eller FR äro ofullständiga, skall det likväl åligga revirförvaltaren att 1 de ut- syningsförslag, han enligt gällande föreskrifter har att årligen avgiva — eller ock om så erfordras i särskild framställning — till avverkning upptaga det virke, som genom ifrågavarande huggningar anses böra under året för skogsv ärdens främjande uttagas, dock endast 1 den mån sådant kan ske utan att förnärma enskild persons eller kommuns rätt. Enahanda åliggande tillkommer jägmästare jämväl i fråga om sådan allmän skog, som icke är till ordnad hushållning indelad. Med ändring av därom gällande bestämmelser 1 kungl. domän- styrelsens cirkulär den 16 maj 1896 angående allmänna skogars indel- ning till trakthuggning och traktblädning, vill kungl. styrelsen härmed hava bestämt, att virke, som hädanefter uttages genom beredningshugg- ning må, särskilt å mindre skogar, där sådant virke kan erfordras för husbebov, ingå i indelningsperiodens avverkningsbelopp antingen så, att den reguljära avverkningen för vissa år inställes och asken en på angivet sätt uttaget Ber eller ock så, att beredningshuggningsvirket, där det befinnes lämpligt, fördelas å indelningsperiodens särskilda år, varigenom i bådadera fallen förberörda virke kommer att tillhöra skogens ordinarie avkastning. För allmän skog, som är till ordnad hushållning indelad, skall, där utom planen föreslagen avverkning för beståndsvårdens höjande anses böra tillhöra den reguljära skogsavkastningen, samtidigt med ut- syningsförslag, vari här ifrågavarande huggningar föreslås, jämväl av- givas förslag till nödig jämkning i hushållningsplanen. I de fall då avverkning för beståndsvårdens höjande kan äga rum utöver den av- verkning, som i planen bestämts, skall detta fullständigt motiveras, varvid. till den ledning, som därav kan erhållas, en beräkning av stånd- skogens verkliga tillväxt bör ingå i motiven. Där för sådan jämkning i hushållning gsplanen erfordras särskild mätning och taxering, bör förslag härom upptagas 1 förslaget å skogar, för vilka skogsindelningar böra under året utföras. I fråga om skogs indelning 1 hyggesföljder erinras om betydelsen av att bestånden därvid sammanföras efter markboniteten, även om hyggesföljderna därigenom skulle bliva mindre koncentrerade och mindre sammanhängande. Beträffande den första vården av ungskogsbestånd vill kungl. — 117 — styrelsen, under erinran att denna vård ofta för länge uppskjutits, här- med fästa uppmärksamheten därpå, å ena sidan att spärrvuxna och stor- greniga ungträd (»vargar») böra, om de skada andra träd, avlägsnas, och å den andra att i såddfläckar eller eljest för tält uppkomna plantor böra genom urklippning eller bortskärande av lämpligt antal utav dem gles- ställas, så att de kvarvarande främjas i sin utveckling. Särskilt är detta av betydelse i alla de fall, där av särskilda skäl hjälpgallring ej kan nog tidigt äga rum. Slutligen vill kungl. styrelsen, i anledning av att uppdragna ung- skogsbestånd ofta blivit glesa och luckiga, härmed erinra om betydelsen av dels att vid skogsodling väljes trädslag med hänsyn till markens läge och jordmånens beskaffenhet, dels att skogsodlingen utföres med hänsyn till trädslagens förhållande till varandra, samt dels att genom tidiga hjälpkulturer kompletteras för glest uppkommen plantskog eller fyllas de luckor, som kunna förefinnas i kulturerna. Där så erfordras, skola åtgärder för återväxtens fredande för beteskreatur ovillkorligen vidtagas före eller samtidigt med kulturernas utförande. I vissa fall kan vara lämpligt att på en gång inhägna en sammanhängande period- ytas hyggen, varom i så fall särskilt förslag skall avgivas vid början av planens tillämpningstid. : Stockholm som ovan. KARL FREDENBERG. K. G. G. Norling. Avskrift. Bilaga 2. Allmänna principer att beaktas vid wtsyning och stämpling i de norr- ländska kronoskogarna, uttalade vid sammanträde med överjäg- mästarna i kungl. domänstyrelsen november 1911. Å sådana trakter synnerligast i Norr- och Västerbottens län, där konkurrensen om utbjudet virke är mindre och där alltså vore av fördel att virkesköpare från andra orter infunne sig såsom spekulanter, bör, i den mån så är möjligt utan att avverkningsarbetet avsevärdare fördyras, på grund av att de skilda till avverkning bestämda träden komma att -— 118 — ställa sig alltför glesa, virkesutsyningen och försäljningen ske så, att i första hand uttages träd av grövre dimensioner, 1 huvudsak avsedda till sågtimmer och därmed jämförliga sortiment, samt i andra hand, något år efter det avverkning därav ägt rum, sådant mindrevärdigt virke av mindre dimensioner, som anses icke kunna bära längre och dyrare frakter. Försäljningsposterna böra omfatta större eller mindre antal träd, allteftersom förhållandena med avseende på påräknad spekulation synas te sig 1 orten, så att särskilt i trakter, där spekulanter från främmande orter kunna vara att påräkna, samt där det avverkade kommer att fram- forslas till mindre flottleder, som 1 huvudsak emottaga virke endast från kronans skogar, större partier om c:a 5 å 10,000 träd utbjudas i samma post. Avverkningarna från kronoskogar invid i föregående punkt omför- mälda mindre flottleder böra, 1 den mån så är möjligt, ordnas så att under visst år utbjudes så mycket virke till samma flottled, som denna för ernående av billigaste fottning skäligen kan emottaga, under det att avverkning till densamma ett annat år helt och hållet bör inställas. Sedan reglering av ett vattendrag ägt rum och detsamma upp- låtits till allmän flottled med bestämmelse om viss amorterimgsavgäld å fottgodset, bör, där kronan är större virkesintressent och där hinder i övrigt ej möter, snarast företagas större avverkningar till flottleden, på det att by ggnadskostnaderna må kunna så fort förhållandena så medgiva amorteras och anläg ggningskapitalet ej ökas med oguldna räntor. Avverkning genom skogspersonalen i och för det avverkades för- säljning 1 upphugget skick vid flottled eller annan avsättningsort bör, förutom av virke till visst ändamål såsom sliprar m. m., synnerligast ske av rensningsvirke utav mindrevärdig beskaffenhet samt av sådana till försäljning å rot utbjudna virkesposter, som icke funnit köpare till beräknat pris. Härvid bör iakttagas dels att i det vattendrag, till vilket virket avverkas, avsevärdare flottning kommer att äga rum, dels att i god tid helst före avverkningens påbörjande överenskommelse träffas med någon efter vattendraget opererande virkesköpare om det avverkade virkets överlämnande för visst avtalat pris för olika virkesslag och dimensioner, varvid samtliga virkesköpare efter vattendraget böra lämnas tillfälle avgiva anbud. Det torde i fråga om försäljningar utav genom skogspersonalen avverkat virke böra erinras om lämpligheten av att det avverkade väl sorteras och det ändamålsenliga i att skilda sortiment försäljas till olika köpare; så till exempel bör det grövre virket såsom sågtimmer kunna försäljas till ett efter vattendraget opererande sågverks- — 119 — bolag, under det att det mindre virket försäljes såsom pappersmasseved till köpare av förnämligast sådant virke. ; I sådana skogar, där i större utsträckning skadade och torkande träd förekomma i förut icke glesställda bestånd, bör utstämplingen ut- föras i form av förhuggning, även om föryngringshuggning under normala förhållanden i stället bort därstädes utföras, på det att sådana skadade och torkande träd tillika med tilläventyrs förekommande torr- träd i möjligaste mån måtte kunna tillgodogöras, innan de taga ytter- ligare skada. Där skogens beskaffenhet emellertid är sådan, att dylik förhugg- ning icke kan utföras, såsom i äldre grambestånd och även i mycket överåriga tallbestånd, och där sålunda föryngringshuggning måste ske, böra därvid luckorna tagas så stora, att återväxt möjliggöres, men bör å andra sidan kalhyggen, särskilt större sådana, såvitt möjligt undvikas. Detta gäller ock vid föryngringshuggning i förut genom avverkning eller eljest glesställda bestånd. Vid all föryngringshuggning bör efter- strävas, att de delar av beståndet, som tillsvidare skola stå kvar, icke vid första avverkningen för hårt genomhuggas. Av vikt är att vid blädning icke uttaga friska träd utan att över- väga följderna därav för det kvarblivande beståndet. Överståndare i ungskog, som icke lämpligen kunna ingå i ung- skogen, böra alltid fortast möjligt avverkas, varvid bör tillses, att detta utföres så, att sådant uttagande av överståndare icke behöver onödigtvis ske i flera omgångar och skada därigenom förorsakas ungskogen. Där kalhyggen icke kunna undvikas, bör man särskilt i fråga om större sådana låta sig angeläget vara att kvarlämna tillräckligt antal fröträd, även om därtill endast mindre dugliga träd finnas att tillgå. För att stämplingarna må kunna utföras väl och omsorgsfullt, böra jägmästarna bemöda sig om att undervisa kronojägarna så, att de bliva kunniga, intresserade och ansvarsmedvetna för sin uppgift att under jägmästarens personliga ledning och kontroll utföra stämplingen efter de av honom meddelade principerna, ävensom att säkert bedöma provträden. Ur protokollet rätt utdraget betygar. Stockholm den 11 januari 1912. : Ex officio: Martin Rasch. Bestyrkes å tjänstens vägnar. = 120 — Vä Ta de 5 kro Riekytare : Sk.org. 10-—-14 cm. 15—24 cm. 25—34 cm: tall. gran. tall. gran. tall. | gran, rt | än Stensele. Kyrkberget Bl. I—II............ 17,925) — 18,241 80,197 87,333 77,511| 70,29 Dito IVIORK at lT EN ses senses sara = 1,669 = 9,168 = 5,55 Dito Luspberget Bl. I—I 0... 3,285) — 14,586| > 13,782) | 56,137| | 15,738) 376 Dito Rönnliden pt Ne IN Geten / 8,767| 49 ,029) 39,563) 242.992; 43,347)| 271,0 Dito lapsk enola ll ER NS RSS 23,638| — 34,275 271,742 166,635 328,901| 139,37 Dito Gunnarn BL RV TERS 81,753| —55,994 489,494| — 262,806 562,639|. 166,20 SödranLyckseles!. Pauliden.:::-4s..ckginesterigs 8,494] 2,737| 39 ;290) 18,128/| 63,665 8,39 Dito Nordanas Bl. IV, so =sos.sssckecr 2,707 2,036/ 41,938 23,434| 68,810| 11,54 Dito Lyckan BIS ETR SATIR 23,451 8,592| 121,815! 32,582| 96,716 9,60 Dito Umstrand <:.....: 2 SEE RRrERe SA 1.728) > 1,602]| 9,418/| 6,535) 12,934)| 4,98 Dito Djupliden SAG SNR 3,2191,; 15 816) 28,964 36,288 22,841/ 6,88 Dito SMer NA USAS AE OT (Uf 830 SO 8,191 28,648) 9,315| — 5,74 Dito 10 uggenliden SAR heten 4,690 7,276| 25,832/| 24,521| 30,555, 14520 Dito 15 EYRELEO GAS RASER 3,691| — 26,156 16,003 75,778| 13,861 — 43,60 Norra Lycksele. | Lidsbrinken .:......s.s sosetissasst 1,067 430| 4,799 1,363) 7,104 71 Summa| 217,895| 243,499| 1,190,978) 1,072,448| 1,353,937| 795,89 I tall ala = 35.8 = 40.6 — | I gran 2] — FM - 42.9 2 32.0 1) Totalförrådet å kronoparken Verkanliden, Luspberget och Säter, å vilka torrskogar icke uppskattat | Virärssa mk öketr Sikborg de Si oe 10—14 cm. 15—24 cm. 25—34 cm. tall. gram. tall. gram. | tall. | gram; ef at Ty RR nt RE nn SR rr Boden. Kloken BlI-=Tsborttscadrg 57,724| — 32,981 179,079/ 88,176/ 150,227, . 27,20 Dito Költräsk .. bör Skr 6,473 6,304! 46,865 15,036/ 44,578/ 3,90 Dito Kvarnhult eos EE beads eps es SKER ARN 18,257 14,176 74,756 31,287/ 32,599| 7,70 Dito Släftbergab blo stsröerssss 6,578 7,313| 34,621/ 24,980/ 41,880 10,95 Dito Räsberg. te... RT SEA 3,128) — 4,972] 18,495 14,471! — 26,100)] — 4,18 Dito Takaträskt siffra 1,154 546) '6,015 628/ 3,551| 8 Dito Ljusåtrakten (taxerade delar). 15,595) — 16,790, 80,112/ 41, 984 51,062] 13,13: Råneå. Brännbergstrakten Bl. I—II...: 26,296| 19,180/ 91.248) 48, 079) 50,549| — 12,86( — Re r” Summa; 135,205' 102262) 531,191 264,641. 400,546| — 79,63( 2 av förrådet talll| 11.2 = 47.03 Se 35.5 gran — 22.5 - 38.3 - 17.588 Bilaga 3. cc | ninn2=€ZzzZ Ztv6r om ooo —-V => ""mnn kb m. a Nä a ne kas RAL ST og AN Sy) as 5—00 cm. SS UV M I ä 24 em. 25-00 cm. Summa ala = virkes- ull. gran. tall. gran. "ROtalF tall. gran. tall. gran. tall. gram, Metta för: : = summa. AN z) summa.| rådet. ),889| 57,985| 206,522) —233,795 440,317)| 2.014 329) 3,399|- 2292) 5,413) 2,821| 8,234|: 1.34 EB, 154) — 22,146 22,146 = | 5,277| 18,695| — 47,982| 127217] NNo;L99 | poor = I 3 3,487 156,076 120,164| — 719,123| 839,287 39 3811 832) —2,358 871 2.939) —3,810' 0.45 3,948| 59,870) — 828,229|] —400,154| 1,228,383 690 38| 10,154|] 1,210| 10,844 1,248| 12,092) 0.82 5,257 | 64,453| 1,319,143| —549,461| 1,868,604 11,421 168) 47,110|] 1,367| 58,531 —1,535 60,066 3.11 B,411' 263) —159,860 30,224' 190,084 -— — 1,077 1101 15077 110] :1,187| 0:62 1,970 401 121,025) 37,420 158,445 — | = | DT TA 200 — 4,662 2001 4,862] 2.98 D,886 974) —282,868]| 51,756) 334,624] — = 4,723]| 148) -4,723 148h- 4,871| 1.48 1,425 1,079| S1,505 | 14.147] 45,652 - — 328 101 328 101 629 1.36 5,867| . 1,384| — 63,891) > 60,472). 124,368] — —- | 108 80 108] 80 188 0.15 7,107). 1,057 26,143 - 40,561| 66,704 = — - — SIN UN rg BA I = 9,366| 2,344) — 70,443 48,347, — 118,790 = föl pa | 596 329 596) 3291 9231 0.77 6,622| 14,575) 40,177 160,117| — 200,294 -— - 256) -2,252 556) 22521 2,808 1.38 492] 104 13,462 2,612 16,074 -— — 170 10 170 10 180 I IS 8,604 | 385,714 3,331,414| 2,497,552 5,828,966] 14,164| 1,316) 73,915| 10;457| 88.079) 11,773 99,85211) 1.79 7.01 | ING 100 AA 2 = = = =S År 2 at -- Tr GE 2 100 | = ej medräknat i den angivna procenten torrskog. Bilaga 4. mm>ö?>.>.>> p€oowxcnn?p pf ivöoscp totnunlafttv oi jiöijoönnse —— > 22=="]fH2z=="0===== INTO pr an EK bom. FA FSE AINe r | Oo av 35—00 cm. | Summa 24 cm. 25—00 cm. Summa | OR 5 | = | = a |virkes- alla I g Xl Ava | kall. | gran. | tall. gram. Maken tall. gram. tall. | gram. tall. | gram. OR EOS | summa. I I summa. | rådet. ———-=Z=- :ssv»2+o—e—??? | 1979) | | 19,872) 1,979| 406,902' — 150,336| 3557,238| 20,383 = 9,627 — 30,010 - 30,010) 5.11] 6,918/ 218! — 104,834 25,062! — 129,896] 12,553 493) — 4,144 151! 16,697 644| 17,341| 11.78] 2,594] 568) — 128,206 53,732) —181,938) 10,676 -— 1,073 — 11,749 vil L157TA9H 6:07 0,333) —2,204) - 93412 45,454 — 138,866] 3,066 = 3,060] — 6,126 = 6,126| 4.22 7,780! 419 55,503) — 24,049| — 79,552] —2,546 962) — 2,762| 350 5,308) 1,312| —6,620) 7.68 727 30) 11,447/| 1,290] 12,737 336) 25 212) 0 — 548 20 573) 4.31 8,351 1,27 155,120 73,180 — 228,300] 31,146 - 7,142| — | 38,288 — 38,288| 14.36 3,282 568) — 171,375| 80,687| — 252,062 168 = 721 — | 889) — 889) 0.35 59,857/ 7,257| 1,126,799! — 453,790 1,580,589 80,874. 1,480/ 28,741 501/ 109,615| —1,981| 111,596| 6.591 I I I | D.3 — 100 = — = - = = == = = = 1 = NG på 100 = = = = SA Å 2 = = Bilagorna 5, 6 a, b, c: Grafiska framställningar av virkespriser m. m. — (Äterfinnas efter bilaga 22 a.) — 122 — Bilaga 6 d. I Ångermanälvens floddal i allmänhet gällande pris å virke, levererat vid Granvåg (Sollefteå). AE II Sågtimmer | | 19 fot timmer med toppdiameter i eng. tum av | | | 15 fots timmer med toppdiameter i Pappersmasseved av gran 6” 8" 10" | 13" (AES | I eng. tum tall | gran | tall | gran | tall | gran | tall | gran | 3 lol! | 41 5 Iya pris i öre pris per styck kronor | II 1 | | = 3 I Pr st. |pr kf pr st. |pr kbf.| pr st. pr kbf. i - I | | | | | | | I | 1900 | 0.55 | 0.50 | 1.54 | 1.40 Se 3.60 | 7.87 | 6.70] —] - — 21 841 35 | 10:0 1901 | 0:44 | 0.39) 1.22 | 1.08 | 3.15 | 2.79 | 5.86] 5.19) —J] — 16 | 6.4 30 | 8.5 1902 | 0.47] 0.421 1.33) 1.19 | 3.42 | 3.138 1 6.36) 5.69) — — 14 5.6 27 IK 1903 | 0.52) 0.50 | 1.47 | 1:40 | 3.88 | 3.70 | 7.03) 6.70) —V —1 151 605 2851-801 1904 | 0.521 0.50 | 1.47 | 1.401 3.88 | 3.70 | 7.03] 6.70 IN — 16 6.4 31 8.8 | 1905 | 0.55] 0.52 | 1.54 | 147 | 4.07 | 3.881 7.37 | 7.031] — = 19 7.6 30 8.5 | 1906 | 0:64 | 0.64] 1.78 | 1.781 4.71 | 4.71 | 8.54 | 8.54] — = 20 | 8.0 2 9Lc 1907 | 0:67 | 0.67) 1.89 | 1.891 5.— | 3.—]| 9.04 | 9.04]] — — 25.1 10.0 HOrleckOren 1908 | 0.581 0:58 | 1.64 | 1.64] 4.34 | 4.34) 7.87 | 7.87 = = 29 | 11.6 43 | 12.2 | 1909 | 0.65 | 0.65 | 1.82.| 1.821 4.81 | 4,81 | 8.71) 8.11) I — — 205 1001 35 | 10.0 | 1910 | 0:69 | 0:69. ].1.92 | 1.92 | 5.08 | 5.08! 9.21 | 9.21] —| — 1 26 | 10.6 | 36 10.2 1911 | 0.70 | 0.70 | 1.961 1.96 | 5.18) 5.18) 9.38 | 9.38 20341 LIE 30 | 12.0 42 | 12.0 | 1912 | 0.8s8/| 0.88] 2.20] 2.20| 4.51 | 4.51 | 8.86) 8.36) 24 | 14.1 36 | 14.4 51 | 14.5 | 1913 | 0.96 |. 0.96 | 2.40 | 2.40 | 4.92 | 4.92 | 9.12] 9.121) 29 | 17.0) 481 17.21 61 | ITA | 1914 | 0:98) 0:98 | 2:45| 2:45) 5:02) 5:02] 9:31] -:9.81 31 | 18.0 47 | 19.0 67 | 1932 Bilaga 7. Det ekonomiska resultatet av Hamra kronoparks förvaltning, jämfört med samma resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—1911. Flera gånger har från olika håll uttalats den meningen, att av- verkningen av den gamla skogen å Hamra kronopark förts för långsamt. I år har ock 1 tidningsartiklar framhållits, dels att kronan i allmänhet avverkar den gamla skogen för långsamt, dels att särskilt i fråga om kronans skogar i Dalarna det ekonomiska resultatet skulle blivit mycket gynnsammare, om kronan avverkat den gamla skogen lika fort, som i allmänhet skett å besparingsskogarna därstädes. — En jämförelse av det ekonomiska resultatet av Hamra kronoparks förvaltning med samma resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—1911 bör därför hava in- 123 — tresse. Sedan den under flera år pågående uppmätningen och taxeringen av Hamra kronopark nu blivit avslutad, kan ock en ganska tillförlitlig sådan jämförelse göras. Genom avvittringens inom Orsa socken och Hamra kapellag fast- ställande år 1884 uppdelades Orsa stora finnmark på Hamra kronopark, Orsa besparingsskog, Hamra besparingsskog och en del byområden inom dessa skogar. Enligt de sista uppmätningarna har Hamra kronopark bekommit 25,668.63 hektar produktiv skogsmark och Orsa besparings- skog 53,301.48 hektar, varjämte Hamra besparimgsskog och de om- nämnda byområdena erhållit mindre delar. Orsa besparingsskog har sålunda erhållit något mer än dubbelt så mycket produktiv skogsmark som Hamra kronopark. Å såväl Hamra kronopark som Orsa besparingsskog uppskattades skogstillgången efter tillträdet av skogarna. Dessa uppskattningar äro likväl icke alldeles jämförbara. ÅA Hamra kronopark skildes endast å träd 21—29 cm. (8'/—11 eng. tum) vid brösthöjd samt träd 30 cm. (12 eng. tum) och däröver. ÅA Orsa besparingsskog däremot medtogos ej några träd under 13 eng. tum vid brösthöjd, men skildes å alla tum- talen Tdäröver till och med 23 tum. Från förhållandet mellan samtliga tumtalen därstädes kan dock antalet 12 tum ganska säkert beräknas å den senare skogen. Göres detta kan man i fråga om träden från och med 12 tum få material till en jämförelse. Å Hamra kronopark utgjorde antalet träd 12 tum och däröver 2,167,664 stycken. Kronoparkens dåvarande areal produktiv skogsmark övetsteg den nuvarande med 880 hektar och utgjorde sålunda då 26,548.63 hektar. Per hektar sådan mark kom alltså 82 stycken träd 12 tum och däröver. Å. Orsa besparingsskog funnos enligt taxeringen 2,813,896 stycken träd 13 tum och däröver. Om en kurva utlägges med ledning av antalet träd inom de från 13 till 23 tum skilda tum: klasserna och antalet 12 tums träd beräknas därefter, erhållas 1,181,714 stycken sådana träd. Hela antalet träd 12 tum och däröver skulle alltså bliva 3,995,610 stycken eller 75 stycken per hektar. Antalet träd med De bägge skogarnas arealer. De ursprung- liga virkes- förråden. 12 tums minimidimension per hektar överensstämmer sålunda i det allra närmaste å de bägge skogarna, varför man ganska säkert kan beräkna, att antalet träd beträffande åtminstone de tumtal under 12 tum, som vid denna tid hade saluvärde, också i det närmaste var lika per hektar. Känt var nämligen, att skogen å hela denna stora mark i stort sett var mycket lika, varför virkesförrådet å så stora delar av denna, som dessa bägge skogar utgöra, böra hava varit 1 det närmaste lika. Visserligen kan med ledning av de senaste uppskattningarna beräknas, att gran- De nuvarande virkes- förråden. procenten även vid skogarnas tillträde varit icke oväsentligt högre å Hamra kronopark, men detta skulle vid denna tid, då pappersved icke kunde avsättas, hava givit Orsa besparingsskog ett proportionsvis större värde. Om man därför antager, att vid sagda tid skogsvärdet efter i Hälsingland gällande virkespris varit lika för bägge skogarna, bör åt- minstone icke Hamra kronopark kunna anses gynnad I fråga om det nuvarande virkesförrådet utgör detta å Hamra kronopark enligt åren 1905—1911 verkställd uppmätning och taxering av parken, sedan efter taxeringen skedd avverkning ES ärar 2,802,679 kbm., eller 109 kbm. per hektar produktiv skogsmark. Orsa bespa- ringsskog uppmättes och taxerades åren 1896-- 1904 och He virkes- förrådet enligt indelningshandlingarna, sedan likaledes efter taxerimgen skedd avverkning fråndragits, 2.875, 139 kbm., eller 54 kbm. per hektar produktiv skogsmark. För ingendera av skogarna har medtagits vare sig befintlig torrskog och å impedimenten förekommande skog eller efter taxeringen skedd tillväxt. Frånsett torrskogen och skogen å im- pedimenten äro alltså de verkliga virkesförråden något högre än de angivna beloppen. Då tillväxten efter hand som taxeringen fortgått icke kan med någon säkerhet beräknas, måste alltså virkesbeloppen å de bägge skogarna jämföras utan tillväxtberäkning. Nu börjades Visser- ligen Häxeringen 9 år tidigare å Orsa besparingsskog än å Hamra kronopark, i följ d varav virkesförrådet å Orsa besparingsskog kunde synas böra tillgodoförha proportionsvis större tillväxt än å Hamra krono- park. Enligt samstämmiga uppgifter har emellertid proportionsvis långt mera skog torkat å Orsa besparimgsskog än å Hamra kronopark. MNSär- skilt under granbarkborrens svåra härjningar i slutet av 1890-talet och början av 1900-talet. förstördes proportionsvis betydligt mera skog å Orsa besparimgsskog än å Hamra kronopark, helst å den förra skogen icke vidtogos några åtgärder för härjningens stävjande. Det är också naturligt, att avtorkningen å Orsa besparingsskog skall hava varit för- hållandevis mycket större efter den där skedda dimensionsavverkningen, som så plötsligt utsträcktes över hela skogen. Skogens förvaltare e. jägmästaren Kolmodin, meddelar, att denna avtorkning varit så stor, att det rent av kan ifrågasättas, bene icke den till och med varit Bön än tillväxten. De enligt taxeringarna funna virkesbeloppen å de bägge skogarna torde sålunda, utan att därmed något företräde gives åt Hamra kronopark, kunna jämföras med varandra. Göres detta utan hänsyn till den tillväxt, som verkligen ägt rum, så är alltså virkesförrådet å Hamra kronopark, 109 kbm. per hektar, dubbelt större än förrådet å Orsa besparimgsskog, 54 kbm. per hektar. Realisationsvärdena av dessa virkesförråd enligt på Voxna älv”) år 1911 gällande virkespris kunna beräknas sålunda: Hamra kronopark. 303,044 — planktolfter tall arJ4Tkrtonor .ses.nd.. se. 10:309,49645 184,912 planktolfter gran AD 2 krOn OR 5 0 LS tär 0 0S0 A= Avgår utdrivningskost- TNG NAN OS ETERN RAN 2,309,812: — Avgår flottningskostnad till Voxna älv 6,692,871 finner: a LT Öfö sk. g TS TSYASS: 4,497,600:— 11.723.080: 352,950 kbm. pappersved iå kronor 5:95 2,100,052:— Avgår utdrivningskost- Do Oo Ha d=ArkrOMOR=2.451 864,727: — Avgår flottningskostnad till Voxna älv å 49 öre UN OAS TROS OR RAND 625 80 Ul TES ER TNT fr fer (OSP Sov VARI kolyed kar kronom: 0.265 Fpå TONI ei LG LD Summa 13,003,405: — som med beräknad 20-årig avverkningstid och 2'/> pro- cents. ränteförlust reduceras, tull :=böybseeese--s:udttr TIOJL5B,200:=- Avgå årliga utgifter: ; NEMO Mö I teps ot ES AA SL 3,300: — Förvaltning och bevakning, 25,668 hektar skogsmark å ÖSTRA OKC ovh sr ARTE ÖR N 14,374: — ig öra gts som, kapitaliserade efter 4 procent, utföras med... 441,850: — Realisationsvärdet 9,716,410: — Alltså utgör skogens realisationsvärde per hektar (värdet av torr- skogen och å impedimenten befintlig skog icke inräknat) 378 kronor. !) Virkesprisen å Dalälven voro såsom vanligt icke obetydligt lägre, men för fullständig jämförelse har ansetts riktigast att räkna med samma virkespris för bägge skogarna. Av samma skäl har räknats med samma flottningskostnad till Dalälven som till Voxna älv, ehuru denna kostnad till Dalälven för närvarande är inemot dubbelt högre. Utdrivningsvägarnas längd äro i stort medeltal ungefär lika å de bägge skogarna, varför utdrivningskostnaderna äro ungefär lika. De nuvarande virkesför- råden8 värde, De till den 1 jan. 1912 efter hand er- hållna behåll- ningarnas till samma dag kapitaliserade värde. — 126 — Orsa besparingsskog. 226,596 planktolfter tall å HALT ON OT: HSN. SAR . 1,104,264: — 104.685 planktolfter gran å SÖRKLON OLE SE AR od SN 3,349.920: — 11,054,184: — Avgår utdrivningskostnad 2,908,066: — ' » — fottningskostnad till Dalälven 6,867,568 tim- MCK br ERE okok. deta IMOT 4,075,553: — 6,978,631: — 204,680 kbm. pappersved å kronor 5:95... 3,002,846: — Avgår utdrivningskostnad ARS KAT EA SR TER ROS RN de 1,236,466: — Avgår flottningskostnad till Dalälven can 0:=4oR KO -—-247,293: == LASSE FLOTTA 13680 kbm/ kolvediå. kronor 0:65, patent RSS SAS 0 Summa 8,831,610: — som, med beräknad 20-årig avverkningstid och 2 !/, pro- cents ranteförlust. reduceras, fll .....scienosis. dd 6,899,254: — Avgå årliga utgifter: MAOBR ALT nsr SERENA RARE 0 ARE 0) 0) (akne Förvaltning och bevakning, H3,v0 shkektar ä 0:56 som. 29,849: — 36,849: — som, kapitaliserade efter 4 procent utföras med... 921,225: — Realisationsvärdet 5,978,029: — Alltså utgör skogens realisationsvärde per hektar (värdet av torr- skogen och å impedimenten befintlig skog icke inräknat) 112 kronor. Skogsvärdet per hektar skogsmark utgör således för Hamra krono- park 266 kronor mera än för Orsa besparingsskog, vilket för hela Hamra kronopark gör 6,827,855 kronor. Med detta belopp överstiger alltså det nuvarande skogsvärdet å Hamra kronopark motsvarande areal av Orsa besparingsskog. Enligt den av jägmästaren Nilsson och e. jägmästaren Modin ut- arbetade berättelsen över Hamra kronopark utgöra inkomsternas samman- lagda kapitalbelopp till den 2/, 1912 8,015,073 kronor och de samman- lagda utgifterna 438,712 kronor. Om de för varje år uppkomna behåll- | ningarna kapitaliseras med ränta på ränta efter 4 procent Y) till den! 1912, erhålles ett kapitalvärde av 11,396,666 kronor, som per hektar gör 444 kronor. ) I fråga om Orsa besparingsskog utgöra inkomsternas sammanlagda kapitalbelopp till den ?/: 1912 10,949,714 kronor och de sammanlagda utgifterna 1,619,381 kronor. ”) Om de för varje år uppkomna behåll- ningarna på samma sätt kapitaliseras med ränta på ränta till den !/, 1912, erhålles ett kapitalvärde av 22,875,281 kronor, som per hektar gör 429 kronor. Härav framgår, att det till den "4 1912 med ränta på ränta kapitaliserade värdet av de erhållna behållningarna å Hamra kronopark överstiger de på samma sätt kapitaliserade behållningarna å Orsa bespa- ringsskog med 15 kronor per hektar. Att detta kan vara möjligt, oaktat avverkningen per hektar varit så mycket mindre å Hamra kronopark än å Orsa besparingsskog, beror givetvis dels därpå, att de stora avverk- ningsbeloppen å den senare skogen pressades ut till verkliga vrakpris, under det att avverkningarna å kronoparken icke skett i större skala, än att dels alltid fulla pris kunnat erhållas, dels småvirke och avfalls- virke bättre kunnat tillvaratagas, vartill kommer att de sålunda efter hand skedda avverkningarna fått tillgodogöra sig den avsevärda dyrhets- tillväxten. Något inverkar dock även, att utgifterna per hektar räknade varit större å Örsa besparingsskog än å Hamra kronopark. De egentliga utgifterna för skogens skötsel och förvaltning synas dock per hektar hava varit mindre å den förra skogen än å den senare. Överskottet av det ekonomiska utbytet för Hamra kronopark, 15 kronor per hektar, gör för hela parken 385,029 kronor, med vilket belopp alltså det ekonomiska resultatet av försäljningarna för Hamra kronopark överskjuter samma resultat för lika stor areal av Orsa be- sparingsskog. Om detta belopp lägges till den summa, varmed det nuvarande virkesförrådets värde å Hamra kronopark överskjuter samma värde för lika stor del av Orsa besparingsskog, 6,827,855 kronor, så erhålles 7,212,884 kronor, vilket belopp alltså betecknar den förlust, som , 1) Enligt benäget meddelande från jägmästaren Kolmodin har den ränta, som besparings- fonden erhållit ä sina utlånade penningar i medeltal utgjort 4 procent. För alla övriga, här intagna uppgifter om Orsa besparingsskog står jag även i tacksamhetsskuld till jägmästaren Kolmodin, som för dessa uppgifters utarbetande gjort sig mycket besvär. ?) Som Orsa besparingsskog icke är särskilt bevillningstaxerad för den del, som ligger inom Orsa socken, ingå bland utgifterna alltså skatter endast för den inom Hamra kapellag belägna delen, vilka skatter per hektar räknat för hela skogen endast obetydligt överstiga den per hektar belöpande vägskatten å Hamra kronopark. kronan skulle hava lidit om den gamla skogen å Hamra kronopark hade avverkats och sålts på samma sätt som skett å Orsa besparingsskog. Mot denna jämförelse kan dock den anmärkningen göras, att, om Hamra kronopark hade utsatts för en liknande avverkning som Orsa besparingsskog, så hade det ekonomiska resultatet icke kunnat bliva proportionsvis lika dåligt, eftersom virkesprisen å Voxna älv voro rätt mycket högre än prisen å Dalälven, dit största delen av Orsa besparings- skog rätteligen skulle hava drivits. Om ock hänsyn tages härtill, bliva i allt fall tillräckligt många miljoner kvar för att såsom enorm beteckna den förlust kronan skulle hava lidit. Till denna förlust kommer emellertid en ytterligare förlust, som dock — åtminstone icke för närvarande — kan värdesättas, utgörande det sämre tillstånd för den framtida produktionen, vari såväl skogsbestånden som marken å kronoparken nu skulle hava befunnit sig, i händelse en liknande plötslig massavverkning ägt rum. Att nämligen sagda tillstånd är mycket sämre å Orsa besparingsskog, därom torde icke råda mera än en mening. Detta kommer också att hava till följd, att en liknande jämförelse om 20 år skall visa sig ännu gynnsammare för Hamra kronopark. Sammanställning av ovan lämnade jämförelse. Det akverande | Behållningarna ' Vinst eller förlust vid e arande | jn Areal Det nuvarande/ väckestör- kapitaliserade jämförelse mellan | | produktiv virkesförrådet ade vädde med ränta på ränta Hamra kronopark och | skogsmark 0605 VATOS | till d. 2/1 1912 "Nikalstor areal av! Orsa | | kbm. kronor kronor Pespamnesekop | | | för de jäm- hektar ar Sek Pe rele PET! hela skogen PE | förda arealerna | PE | skogen har skogen 'har| 3 HALSE. . har | 5 | | 1 sin helhet ES | | I | Hamra krono- | | | | Parka 25,668 63 2,802,679 109 9,716,410 378 —11,396,666 444 | —+ 7,212,884 + 281 | | | | | | Orsa bespa- | | ala | | ringsskog...| 53,301 | 48 | 2,875.139 | 54! 5,978,029 |112| 22,875,281 429 | -— 7,212,884 | — 281 Talen i de båda sista kolumnerna äro sålunda icke absoluta. För Hamra kronopark beteckna de den vinst, som kan anses hava kommit kronan tillgodo därför att hushållningen ej bedrivits på det sätt, som skett för Orsa besparimgsskog. Omvänt beteckna talen för motsvarande areal av Orsa besparingsskog den förlust, som kan anses hava uppstått därför att skogen ej skötts på samma sätt som Hamra kronopark. Stockholm 1 juli 1912. Karl IFredenberg. — 129 — Bilaga 8. Uppgift å de under nedanstående år inom de tre nordligaste överjägmästare- distrikten utstämplade, till försäljning å auktion inför vederbörande Konungens befallningshavande utbjudna virkesposter ävensom de poster, som på grund av för låga anbud icke kunnat försäljas samma år de utbjudits utan först ett eller annat år senare. Luleå distrikt | Skellefteå distrikt Umeå distrikt SAL mm Å å auktion därvid oför- | å Rn | därv äd oför- | å auktion |därvid oför- å auktion därvid oför- | utbjudna | sålda | utbjudna | sålda | utbjudna | sålda | utbjudna | sålda antal| . — — lantall|. antal [antal Jantall| lamtal | jantal| — |antall . M pos- Summa | pos- Summa DOS- | Summa | pos- Summal OS- Summa pos- Summa pos- Summa pos- Summa ter. | träd. | ter, | träd. | ter. | träd. | ter. | träd. | ter. | träd. | ter. | träd. | ter. träd. | ter. träd. | I | - | | | I | | | | | I 100) 375,457) —I| — I 141) 405,819 1 43| 170! 521,529| 3 4,017! 411| 1,302,804] 4! 4,060,- | 105 -367,468| 4'.-13,630) 124 -393,637 1.:3,500| 168) 461,513| 3) 12,230| 397) 1,222,618 8 ---29,360| I 90-336,495 3 23,990] 173) 506,502) 211 80 sted 173! 616,296| 28 84,131| 438) 1,459,293 52) 188,848| 96| 339,488| —24|101,248| 155) 604,763) = 351136,556| 182) 806,102 10! 33,51 3 433! 1,750,353| — 69) 271,317 114| 476,427| 21) -97,067| 166) 7386,174| 35|186,662) 155| 821,127| 17| 94,920) 435) 2,083.728 73) 328.649 136, 625,013) — 8) 38,492| 164| 771,573| 10| 49,599| 1658 37: 7| 57,533| 468| 2,275,463) 25) 145,624 | 128 584,527 — 8) 54,336| 129 705,532| +3| 22,958| 160) 95| 19) 84,320| 417| 2,120,454| 30) 161,614 | 193) 548,671| — 6| 45,184) 127| T46,711| 2 12058) 198) 943,344] 9) 27;171) 448) 2:238,726) 17) 84408 | 126, -700,292] 30,190| 127) 773,292 | 52,023) 222) 988,395) — 5| 40,415| 475) 2,461,979) — 19) 122,628 5 | 133 913,256| 18|125,387| 136 1,068,969 30,710| — 228/1,222,230 29/119,347| 517) 3,204,455 52] 275,444 ÅR SI5 ar 00a öv 550501 T 4636 719071 Torra] I oJISTISENG IonEsset TSE SoS 1,151/5,217,094 97) 529,524 1,463/6,712,974, —122/524,831) 1,824/8,139,806) —130/557,597) 4,438/20,069,874 349 1,711,952 Bilaga 9. Till överjägmästarna 1 de fem norra distrikten. Kungl. domänstyrelsen har härmed, med ändring av föreskrift i punkt 3 mom. 2 av kungl. styrelsens cirkulär den 28 maj 1902, angående allmänna skogars indelning till ordnad timmerblädning, velat föreskriva, att trädens och i följd därav .beståndens kubikmassor skola beräknas ej endast efter den timmer- eller saludugliga delens kubikinnehåll utan efter medelstammens för varje dimensionsklass hela kubikmassa, varom Ni har att giva samtliga Eder underlydande skogstjänstemän besked. Stockholm den 15 juni 1909. KARL FREDENBERG. Martin Rasch. 9. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. Bilaga 10. Kungl. domänstyrelsens cirkulär i anledning av kungl. styrelsens den 16 maj 1896 och den 28 maj 1902 utfärdade föreskrifter angående allmänna skogars indelning till trakthuggning och ordnad blädning; givet den 28 maj 1907. För undvikande av den skada, som förorsakas av bleckning i träden, skall föreskriften i punkt 2 av cirkuläret den 16 maj 1896 an- gående uppbleckning till tre meters bredd av de linjer, som förut ej upphuggits, erhålla följande lydelse: »I varje fall skola linjerna, om de ej förut upphuggits, vid änd- punkterna samt vid punkter, där de skäras av baslinjer och vägar, förses med numrerade, å kartan på lika sätt betecknade stenar eller pålar, de senare av minst 1 meters höjd ovan jord. När för linjernas återfinnande märkning av träden anses önskvärd, böra stammarna medelst röd eller vit färg på lämpligt sätt märkas.» Enligt punkt 2 i cirkuläret den 28 maj 1902 skall ovanstående bestämmelse gälla jämväl vid skogars indelning till ordnad timmer- blädning. Bestämmelsen i punkt 19 i cirkuläret den 16 maj 1896 i fråga om undantagande av viss trakt för ändamål, som omförmäles 1 $ 29 av kungl. förordningen den 24 januari 1894, skall upphöra att gälla. Den i punkt 8 av cirkuläret den 28 maj 1902 meddelade före- skriften, att vid omloppstidens bestämmande skall beaktas bland annat, att tillräcklig tid anslås för föryngringen, bör så förstås, att där denna tid anses bliva abnormt lång, omloppstiden skall förhöjas med det antal år, varmed den i förevarande fall nödiga förvigikbstden anses Över- Std den normala. Enär punkt 9 i sistnämnda cirkulär 1 vissa fall så tolkats, att föryngringshuggning 1 normal omfattning skulle under alla förhållanden under en indelningsperiod äga rum, erinras därom att å skogar, där bestånden lämpa sig för förhuggning 1 större utsträckning, men för- yngringshuggning icke eller allenaet 1 mindre omfattning bör ifråga- komma, förhuggning bör helt eller delvis ersätta föryngringshug "oningen. — 131 — I förhuggningen inbegripas rensnings-, oallrings- och ljushuggningar, vilka, om bestånden å en skog icke äro huggfärdiga, utföras i lämplig omfattning, intill dess jämväl föryngringshuggning bör företagas. Den mening i punkt 11 av samma cirkulär, som behandlar till- fällig förhöjning av avverkningen, skall erhålla följande lydelse: »Sådan tillfällig förhöjning i avverkningen må ock i samband med åtgärder till markens förbättrande och till en god skogsföryngring äga rum, där genom ogynnsamma dräneringsförhållanden eller av andra orsaker skogens tillväxt i synnerligen hög grad nedsatts, varemot vid sådan tillfällig förhöjning av avverkningen ej samtidigt får som grund för av- verkningsberäkningen läggas en s. k. tillfällig omloppstid, lägre än den normala.» I cirkuläret den 16 maj 1896 meddelad föreskrift — att då annan skogstjänsteman än revirförvaltaren förordnas handlägga skogsindelnings- förrättning å allmän skog, det skall åligga förrättningsmannen att före skogsindelningsförslagets upprättande rådgöra med revirförvaltaren om läge och utsträckning av de blivande avverkningstrakterna, om sättet för föryngringen m. fl. frågor rörande skogens skötsel, därvid revir- förvaltaren skall skriftligen avfatta sin mening, som bilägges skogsindel- ningsförslaget — skall äga tillämpning även vid skogars indelning till timmerblädning. Slutligen vill kungl. domänstyrelsen härmed föreskriva, att vid indelning av allmän skog enligt av kungl. styrelsen utfärdat förord- nande förrättningsmannen skall renovera kartor och handlingar i två exemplar, varvid det ena exemplaret av kartorna ritas å kartpapper på vanligt sätt, medan det andra, avsett för ljuskopiering, uppritas med tusch, men utan färgläggning, a kalkerväv. Stockholm som ovan. KARL FREDENBERG. E. G. Fahlerante. = 1820 | Utdrag ur skogsindelningshandlingar för inom Stensele och Lycksele socknar aren rn [Nr = (An nt a MaA AA om RA Rae - | Si klorg os imarrik sanne I Vir li | SR - = | i åldersklass S | upptages av skog uti åldersklasserna SR klingsbar skogå kal- 1 Nn —! Lr PE ORERES Revir. Kronopark. : i Såna | | ark 5 5 I —150/151—200 å ; mar 1—50 |351 ; 100 101 : a 50 151 2 001 201 år tall | gran | Summälll år är år år | | I I | Har. Har. Har. Har. Har. Har. Har. kbm. | kbm. | kbm. | | an I - Al 23 Er Stensele Kyrkberget.... 2 767,72) 1,969 20 1,109 86) 3,656 11 -2,930 03! 13,513 12] —43,308) 54,360) —97,668 | Dito Verkanliden | 1192 1 36053! 21139) 30497] 557 98 = 1,087 1,087 Dito Luspberget ...... a 423 17 30j72] 55ll+2] 2,177|63]) 4,543/94 6,663| 8,564| 15,227 | Dito Rönnliden -..... | 2 934,93) 5,480 77) 5,723 56) 2,341 78) 22,710'26] 34,327 124,315| 158,642 | Dito JOVAD Faseekspeess | 8,601/30) 1,993'61) 5,831151| 3,892 12 29.003] 2sl 286,713 94,857| 381.570 | Dito Gunnarn :..s.es.s 977/73|10, 619 13). 6,931/28) 6,088's3/14,935/92/10,965/61| 50,518'50] : j 0 516,353 'S:a Lycksele Pauliden ........- 16/45) 1,665|04) 1,124131] 25492] 1,066/38) 14921 4,276,31 10,920. — 358,680 | Dito Nordanås Bl. IV| 96105) 1,406/98] 25111! 766/S7| 1,926101)] 330137) 4,7T7|39 6,958) — 45,812 | Dito [fryckan) sscesd | 104|/70| 1,878/40| 1,597 04) —-638/11| 2,262113) 610182) -7,091120 13,306|) 119,567 | Dito Umstrand -.....-| 7.65 56168) 102102] 185169) —3221:4] 161172 8350] 5,073 —2,940 8,013 Dito Djupliden ...... ENE 72/10) 1,748)27) — 488|23 72/51) — 42155, 2,423166) -32,287) 35,474' 67,76 Dito Säter 1 Aerobe = =) 386193) 409124 25192) 335650) 30815) I 48674 6,066, 6,608 — 12,674 Dito Tuggenliden ...| — = 47/42] 2,190129] 103137) — 171l66] 20:31 2,533 05 sl 41,133| 20,146| 61,279 | Dito Haraliden .....- 3/63) 40722) 1,829/19] 339108] 359140) 74816 3,686j6e] —16,217| 48,333 64,550 N: a Lycksele Lidsbrinken — l30] 16132] — = —!I= 96/24] 111/64 369 50 7,136| 1,030 8,166 Summa 2,325/99 35,710/17 30,111 35|17,542/03 37,542|85825,095/09 | 148,327 SE ,067 062 549, 987) 1,617,049 25 av hela arealen 1.6 24.1 20.3 a 23.3 16.9 100 | SKklorgÅs Mm fa TrEISKe TIBEa V ir kö optages av skog GA rsklassern: upptages av skog uti åldersklasserna utvecklingsbar skog. c Md kal | 5 = F I | Revir. Kronopark. n ; : | | Summa | 1ark 5 EES 2 5 Fy - EE (ORO Kn - eler S0 ST Er tall gran | Summa ar ar ar ar | | Har. Har. Har. N Har: "| Harry |SHar: > Har "| IKbat öka: ert bre Har. Har. Har. Ebm. | kbm. | kbm. rr — — — I Boden <|Kloken Bl. IIL...| 123438] — | 54/93) 123190] 115l11| 2,369135) 3,786192] 18,387) 2 481 20 ,868 Dito Költräsk oms. 10840, 280127 5 18338! 514191 218420] 13,151| 3,244| 16,395 Dito Kloken BI. II...| — |= 2162 117|71| 3,475|20 4,638/27] — 15,726 8.014) 23,740 Dito Dito Bl. I..| — = 70/31 36602 2,296143 3,814/41] — 28,472) —8,449| 36,921 | i 14; 42316 80 97 924 Dito Kvarnhult :..... | = = 39193] 766136) 54327) 1,641l44] 739170 Ju 730 70] 25,839| 10,239) 36.078 Dito Slättberg Bl. I.| — |— 83150) 57674) 70685) 1,346l11] — 25/95 ,739|15 22344) 784] — 23,128 | S:a] 231183] 476|63| 4,071|78| 2,043/13| 9,389|20| 4,681|os] 6 ;469|55 | | Dito FRISHergio see SAR [RR IR ENG AGA 44.5 DAR Kerr 1,639/77 4,169 484| 4,693 | Dito Lakaträsk ...... 206 80 142! 5 147 I Dito = Ljusåtrakten Id elan) ere DG 461, 28, 557 86,018 | Dito Brännbergs- | | fanken BIL 46,689 15,226 Ok 915 | Dito | Dito BEST 44,049 2 Summa al 276,429| 98,795| 375,224| 133 — Bilaga 11. sterbottens läns lappmarker belägna, under åren 1912—1913 taxerade skogar. frå det ec. Arlig massa- tillväxt Arligt avverk- | ningsbelopp enligt hushåll- / rerkn. mogen, men frisk skog Jövermogen e ller skadad skog] Sven RN ningsplanen | | S I | CJ ja | | | | == för |E : all gran | Summa tall | gram | Summa l|534| tall gran Summa | mogen- | & [Summa 4 I hetsklass | = — = = | Fä - - EEE om. | kbm. | kbm. | I”Kbm. | Kbm. | Kom. | I kbm. kbm. kbm. |kbm. la. lb: le |” kbm. Ikbm| "' | RR | | 6,472 70,672] 147,144/ 34| 86,742 108,763| 195,505) 44 206,522!| 233,795| 440,317| 33 [3.5 1.0/0.3/1.0 9,366,0.69/2.13 = 12,428| — 12,428]| 56| 8,631 | 39 — | 22146) 22,146| 38 12.510.70.4/0.6 4721 0,84/2 5999] — 76,490) 112,489| 64| | -47,483| 27) 47,982) 127,217| 175,199! 39 [3.80.710.211.0 3,486 0.77/1.9s 0,103| 2357,9530| 293,053| 35, 50, 734 336,858) 387,592) 46 120,164| 719,123 8& 37 13.3 0.910.310.9 I 17,193 0.76 '2.11 1,776| 186,583| 588,359| 481; 39,740 118, 714) 258,454| 21! 828,229) 400,154!1, 42 12.9.0.710.4|1.3 | 22,44010.77/1.83] 5,682| -250,646| 876,328| 47|298,197|177,726| 475,923) 251/1,319,143| 349,461/1,868,604) 37 12.9:0.8/0.410.9 | 33,670, 0.67/1.80 9,;941| — 18,915| 118,856| 62| 12,159 389] —12,548| ”7| 159,860) 30,224| 190,084) 44 [2.810.6/0.3/1.2 3,119) 0.73 1.64] 8,644| — 25,199] —93,863| 59| 13,507| 5,263) 18,770 12) -121,025] —37,420| 33 [2.210.8/0.4/1.2 2.829 0.59/1.79 3,556| 26,461| 122317) 36| 80,751 11,989 92,740 28 282 5 51,756 2.4 0.8/0.4]1.3 6,144 0.87/1.834 4,821 5,216| 20,037) 44| 11,611| 53,991| 17,602] 38| 305! — 14,147 3.1 0.9/0.5 1.1 903-1.08/1.98 6,003, — 14,985| —40,988! 33) 5,601! 10,013) 15,614| 13| 63.891 60,472/ i 3.0 1.010.5'2.0 | 1,908 0.79[1.53 2,471 | 6,947| 19,418| 29) +7,606) 27,006) 34,612| 52) 26,143| 40,561| 66, 704 45 |2.910.910.6 1.1 1,283/| 0.86/1.93 irl! -21,009] —43,780) 37) 6,539| 7,192| 13,731| 11 70,443 48,347| 118,790) 46 [2.8/0.910.6|1.8 1,856 | 0.73 /1.56 bölipl5! 47,503| 64,018) 32) 7, 445) 64.281) 71,726| 36] —40,177| 160,117| 200,294! 54 13.1 /1.0/0.6|1.6 3,958/| 0.9 7/1.78 3158) 511 4,269) 27) 2,568) 1,071| 3,639/ 22] — 13,462 2,612| — 16,074| 43 [2.6/0.710.511.6 308/ 0.83/1.92 53,832/1,021,515 2,557,347 SEEN) 926,050 1,654,570)| 28/3,331,414 2,497,552 5,828,966| 39 12.9 0.5 0.4 1.2S]108,537 0.73 1.86 Bilaga 12. rådet | Årlig massa- Årligt avverk- = SST NR SS TR TT ff a = tillväxt ningsbelopp b. ec. S : EROS enligt hushåll- | erkn. mogen, men frisk skog | jövermogen eller skadad skog | et lin I e ningsplanen | | | | 2 é Z 2 | | . Se för BU &? [Sa | WW | gram Summa |5<| tall gran | Summa | <| tall gram | Summa mogen- | & Summa 5 Fr = | EE | 23 | hetsklass > 285 | AS NESS E SEN SEE ES VORE 5 AE MES — len om. kbm. | kbm. | kb PES Ökna kbm. kbm. | kbm. |kbmila.|b.|e. kbm. |kbm.| "| | | | | | | 5,453)| — 31,968/ 98,421| 50 45,749| 31,325 77,074| 39) 130,589| 65,774' 196,363| 52 [2.911.210.5]1.1 5,015) 1.3 [2.55] Iyt31) 15;564) —85,295) 66) 21,952) 6,254| - 28,206) 21) 104,834) 25,062) 129,8961 59 13.2/0.9,0.41.—1 3,072! 1.4 [2.36] 8,25 26,260 104 216] 59! 34,704] 15) 545! —50,249| 28! 128,686| 49,819. 178,505| 38 [3.9]1.1/0.5]1.3 | 4,582! 1.0 12.57| ), TTT ,738) 79,515 44 49,378| 16, 556) 65,934| 36| 147,627| 34,743| 182,370| 48 [3.3|1.210.6|1.4 4,377| 1.1 [2.40] 367, 747) | | 221,463) | | 687,134) 3.3'7.110.5|Z.2 I 17,046| 1.2 |2.48 1318 —35,532| 126,850| 70| 11,049] 7,961| — 19,010) 10! 128,206| 53,732| 181,938| 49 I3.1/1.0/0.3|/1.4 3465] — 33,621 89,086/ 64l 15,603| 11,049| — 26,652| 19!) —93,412| 45,454| 138,866| 51 [3.0/1.2|0.6|1.4 Ir | | | [3.2]/1.2/0.5[18 | 3,262 8,385| —41,647| 52! 18,072| 15,18 0; 33,252| 42| 55,503| 24,049| 79,552| 49 3,769 750 9,519 kd 2,536 535] 3,071| 24) 11,447 1,290] — 12,737! 62 | | | | | 1241] — 26,593| Sr 48| 13,418| 18,030| —31,448| 14 135,120 — 73,180| 228,300| 41 | I | | 3,43) 5,129 14,515 | 25,982| —40,497) 31 84,747 Oc 131,084' 30 ),262 6,243 9] 13,319] 6,795| 20,114| 17] 86,6380| 34, 120,980! 47 [sn reses =——— AREA AE | I AE 00 EO AN EES OS EA SEEN ESR SA EINES EEE! ),077| 199,783| 809,860! 51/240,295 153, 395,507| 25/1,126,801' 453,790|1,580,591' 45 19 20 1896. Träd 1897 = å 1898; Träd ....: kom. — 134 — k | | N Utsyning och avverknä Kronoparken Fåge Diameter i em IR Iä an ber ad | 3 6 TT 2 —— —yw "? ,ÄXA$ K nm .m—,.,.=>—>-!280O9-—---—. — mo h OOorooontuevnunnnn nnÄeme”e I 1 i] [. 19095 Prad ESS SN aeen = 13 34 41 8 6 | HON sosse dee sa sek ae Rare — — 21 7 12 ES. 3 ; Div. tori mr ARE iår SSR LA SAR e> pA be 1010 HERE AO I Str testets sera — 375 672 | 1,039 | 1,529| 1395 | 1210 | AH FDM ess so REN Aer ee — — 94 208 398 503 556 | 71 Div. tor DÅ os ertorAOVSrS NN — — 19445 Rräd 2: — 36 92 133 179 395 232 | 13 Kom. des ohh IG = 4 13 27 47 142 107 9 Div. torr SM fos RA SA SES EA SA — 1912. Träd ..... = = 165 | 555 | 1172 | 1721 | 2016 | 2,19 OS ASEA SA SSR = — i] 28 111 305 619 927 | 1.24 Div. torr ERA — = 1913. Träd. -— 368 374 314 285 169 101 47 kbm = 52 63 74 61 46 26 Div. torr » — = = = 3 = en — [014 TrAdr Ron — | 1201 | 1,92 | 2,606 | 2882 | 2013 | 1488 | L20 kbm - 120 273 521 620 726 684 7 Div. torr > | — SJU ALT AA döva sc scener : — 1,980 | 3,268 | 4,681 5,588 5,701 5,053 | 4 [ (0 OM AS IRL JAGAD — 161 457 937 1,456 2,054 2,323 | 2,85 1) Därav torrt: av utstämpl. torra träd «......isseese---+- 2,139 kbm | diverse torrvirke 4,751 kbm Utsyning och avverkni Kronoparken Gult ji ROM a sades Pra AR Ers ö ; Diam eter i cm RATTA tr ad: Bilaga 13. en 1909—1914. rget, Tåsjö revir. NT Mm. LIA nD Mar kön. Samma RT PT vv OT HAN träd FY OLIN IA to de och 13 14 Stl Sa. 5 i 9 11 13 G Sa KR: a RR Te RA RR Sr | 2 3 2 113 — — 364 227 55 30 676 789 | 1 1 | 3 3 | 36 — — 73 90 38 30 231 — 2 — | | — — -— — — 249 516 | 3 914 | 608 1,157 | 10,084 — — 1,799 457 138 56 2,450 12,534 | 4 667 | 411| 1,437 | 4,975 = = 359 183 96 56 694 = Je NIE SN NTE 100 | — 5,769 | 8 I I I 86 | Dö 1500) Ib — — 49 37 19 6 110 1,626 | 7 62 45 193 | 733 — -— 10 14 14 6 44 — 8 — | — — | - — 506 | — 1,283 | 9 1,471 | 855 1,630 | 11,706 — -— 92 102 40 ål 265 11,971 l10 | 1,015 718 | 2,020 | 7,011 — — 18 41 28 31 118 — J111 =S — — | 612 | 7,741 12 26 | 16 20 | 1,720 — — 133 90 36 31 290] — 2,010 113 19 | 14 25 419 — — 27 36 25 31 119 = 14 | = = == — 575 1,113 '13 978 643 SBR | Ibiert) = | — 2,184 493 201 131 3,009 18,408 '16 632 552 | 1,159 | 6,008 — — 437 224 141 | 131 933 — I — | — FR. = -— — — 570 7,511 |18 2,477 | 2,178 | 3,897 | 40,537 = NM — 4,621 1,406 489 285 6,801 47,338 119 2.386 1,743 > 4,837 19,182| — — 924 588 342 285 4,751 | +) 23,933 |20 Bilaga 14. ren 1896—1914. unsele revir. — — — ———— O—!!? | | | Ko | 8) = — | 3.799 | 1,640 | 4,557| 1,991| 1,654| 2,086 | 125 13 | 6 — = 656 115 | 546) 438) 662) 1,460 | 125 86 43 10 1 | 3,132 971 | 2,970| 1,951| 602| 183] 37 äg) MG 8 1| 694 68 öv) 230) NR22 128 37 I | | ala At SA RE MN AES 267 118 | 54 25 | 7,273 206.) 1,699) 1,2921 894] 435 105 163 85 | 46 31 | 1,802 14 204) 2921 318) 3051 105 | I I I | I I | | | | 18 | 3 | 3 1 | 5,168 | 1,506 | 4,488| 3,071/ 1,391 | 246 | — 41 AM 2 | 3 1 759 106 | 540] 675| 556) 171) 44ä 227 149 102 196 | 10,524 523 | 92082) 1579) 9421 2681 54 2386 | 108) 86 | 2421 2319 37 244) 347) 376) 1871) 54 EN = — | I | | 15 | 3 — = 398 | 358 | 2,408| 2245) 910) 152 26 9 | 2 = DN I Sa 25 290) 295) 364) 106) 26 | -— I | I — I I | I I | I 1,205 | 1,050 799 362 | 11,811 485 | 2,043 | 1,353 763| 241 67 723 | 755| 6181) 684 | 4,88 34 246) 2981) 3051 169) 67 | FR 68 20 | 9 8 | 1,923 233 | 1,765| 1,480| 8501 271 103 Zl 14 | 8 10 | 390 16 215 314| 420) 190 | 103 = | Er re SM | | 7,788 | 3,342 | 63,878 | 6,029 | 22,575 | 17,138 | 10,701 | 5,515 | 1,339 5,090 3,349 21,054 423 | 2716) 3,779| 4,319| 3,858 | 1,339 17,992 ) 39,046 — 138 — ue Utsyning och over Kronoparken 'Torvsjöå | 'J0A | Diameter i em IR (ålar G IT SALAS bh 6 7 8 Le STR 12 i] | ” |] 0005 TTR sn, erna st REN — - 2 v AG 116 | 381 | 408 | 49: 2 KÖN: Meerane sa Ned AR = — — | 6 23 99 | 139 21: 311006: TrR vc Aso flere i = 14) 2220. MENN SRK 306 4 [GL GR 3E SNS fbr a ARR = VG 22 | 31 40 144 262 21! 3) 1 (GA J7 NR br aka lån stas A SSR SA SARA — 2 26 234 399 579 338 | 48( 6 HON: korEsks kara kol SAR — — 3 33 80 151 183 206 | DEDE LOTNYN ISA SEN rss AN | — - GEL, I SES BR bee ee ER ARG RA AE ER = 257 128 129 644 | — 656 674 | — 484 9 KON APR ana arc on RR Ice EN — 13 18 129 171 230 | A KOL DO: TOTTE Icon oo ea EE sa ov = = oo | | = TE ST009G-SRrAdR acer os orden nee fu = AE 1150 105) BIL 72 56 30 | 12 UODNE. 6 2 nro a : = S) VEG 12 14 15 10 18 UU OTTAR sockor i | — — | 0 040: IIrAd Ron ler —jA).1 329 3321) > 74811 924 | 947 65 | | 15 FB. Annes sk BAR OB =" Eb 331) 104) 185 | 246 260 | Hel EEG: LONA 0 lygsrestissrnssennesen sot 5 = SA = I = | I | Ira] al 98 Trädirs stf ss AN = a 180 444 | 1,331 | 1,491 1,429 1;017 | 18 K OD: EN orons EN — | 14 44 | 187 298 | 372 346 | 19! Div. torr ARA SSE SSC SR RENEE Ser = — = 3 = = ka | 0123 Träd spottar ooo hl — GR I72AME 322 417 | 356 302 | | KONG bokens ss AN = äl Tu LA5 S4 | 94 106 | | 22) Div. torr SR Berg SSR RES ER SE | | — = =" 231 LOIS: Ur BAR NT tas t na A = 6 G20TA 2 498 |--1,059 957 | | 24 |[JEKTOR SKOLE SR — z 6k- 39 991 275 325 | BPA IDLE noe eva re Rs one ATI 13 T28:1 21,350/)1-2,15205 20941 1815 1;211 26 KOM SE vosssr Bono | 1 105] 186) 302) 457 | 472 414 SMR SUm ma Nira. sospel nisse nen sek ss sele | 131 1,087 | 2,843 | 5548 | 7,064 | 7,833 | 6,644 | 28 0 EDR be sonson ocg net de le sjal sn IR | 1 83 | 284 777 | 1,409 | 2039 2;275 | 1) Däravitörrt: avsutstämpl. torra.träd -bleocssdesd..se.s då) 4,348 kbm, UTVETSO NOETVILKÖ = ;se sd oss e se AE 1,439 53,787 Bilaga 13. on 1905—1914. Ihelmina revir. fn erdsem. TAR mur k e n. - | Summa = n ES | träd MO rr Vb I U de AN 13 14 15 S:a. 5 7 9 11 13 15 Sa kbm. 387 | 280 | 330 | 2,453 == fl 57 219 203 51 530 2,983 | 1 Dag | 194 | 877 | 1,290 | — 11 65 102 51 229 1,519 | 2 322 178 | 318 | 3,281 KE Leg I 2380) 2098 815 9299 | 7,201 | 10,482 | 3 H84 | 119) 357 | 1,379 SS Ld68 477 | — 629 408 222.) 1,904 3,283 | 4 I I 375 | 215 | 379 | 3,227 64 | 1,223 | 2,499 | 1,918 668 183 | —6,555 9,782 | 5 Dia | 1441) 433 | 1,447 1 122 499 575 334 183 ,714 TAG =E = - - = 47 3,208 | 7 402 | 344 | 608 | 4,331 = 27 TA ERI62 45 355 4,686 | 8 229 | 2321 695 | 1.950 = 3 23 49 22 7 104 SEN = = = 2 = = 4 2,058 |10 16 | 4 | ZUR LSTO EW se KÖRA EE 142 31 4 353 863 |11 9 | 2 8 1) 198 — 3 29 43 16 4 95 NR = NEN RS - — = = 616 809 |13 404 | 314 | 586 | 5,901 Ser || 96 95 192 66 2 461 6,362 |14 230 | 211 | 669 | 2,201 ena | 10 19 58 33 12 132 ENS — — — — —- — 230 2,563 |16 Be7 | a3l | 475 | 7,981 = | = iu 59 18 2 86 8,067 |17 323 | 2221 542 | 2,656 | — 18 9 2 30 2 SNS | | | EAA LR fl EA NE = 318 | — 3,004 |19 | dv | Sk | 217 | 2,282 WINE | 20 | 12 9 35 2.317 |20 av ga 227 85 | | | 6 6 2 14 == hjäl | =E | | — = = = — 224 1,095 |22 630 | 542 | 1,350 | 6,248 SEE a = = 6,248 123 | 359 | 363 | 1.540 | 3,379 =E = = = = = 3,379 |24 697 | 350 | 415 |11,242 = 135 |. F328 127 12 4 601 | 11,843 |25 397 | 234 | 474 | 3,254 = 14 | 64 38 | 6 | 4 126 3,380 |26 | B,971 | 2,677 | 4,680 |47,456 64 | 3,192:| 15,627 | 4,937 | 1,870 | 487 | 16,177:| -63,683 |2r 2,262 | 1,796 | 5,362 |18,511 7 320 | 1,123| 1481 936 | 487 | 5,787 |) 24,298 |28 Diameter i em t räd: ; KI0D SIA ass Seb e öser HEDIN dr SAR ORT on REST a DA Div. torr Dj oe söld Räf seja js stäl er N a | 180063 KILrA AN ostens BA Rea fö OPs see ense ver 1007 SE EDr äs seende sedd UEDIN ses sbes enar s ESR SR Div. torr 2 SRS Näe laö ner SRA SA | | 1908 BUTTR Aes oro lerertene or Ag Säk SA El 60 KT sn SORTERNA ES ale äl Jä 2 No FN A1009: Träden - 938 | 1,295 | 1183) 1161| 927 529 12] KÖN :se nafs Salan EE Ioo— | 941 181) 218 2911) STA 275 | IDA 17 aa 4 SA Sm BRRNE EN - 1,499 | 1,055 | 1,078| 1,216 | 1169 | 1,229 | (ÅKT CER Sett Ja 150) 148) 194] —-304| 468 | —”620 2 KE ä rr [EYE bass AAA SN 0 | 7851 966) 118) 987) 1664 | 1815 | 1,187 OM Rs oas Ånn a 25 27) 57) ES Ven i26n GES IDEO: FONT ch BIS od LJ la = = fll ENN == = SKÖNA SITS ärdsa sander SSR 1,267 | 2456 | 2,100 | 1,654 | — 1,854 | —1,802 |” 1,387 VTT SEE TEL ST RONNE | 89) 246 2941] 298) 464) 721 723 Div. torr 2 GI0SS00000NER ANI NROEINEE ÅL == — = | | | - I AT VRETA AE a bessNe Sub lr AR en 7,009 | 5,217 | 2,379 | 2,671 | 2203 | 1,557 | 1,067 FN th Et ran sat eld rå | 496) 522 383 | 481) &b21 6231) 555 [MEDIS EO VA NES r nok h a nå rd | | | | — | = ENE TOR NE [SR AR ERS Ae SEE | 2,657 | '2,858 | 2,644 | 1,581 | 1,746 | 1,431 894 | KOM ok osine da nare ARN Se EZ86:| I FN2S6]) I YS70) 1286 437 | 574 465 STINA SERA de 853. sty SON noten åh ARS oden | 11,718 | 13,934 | 10,724 | 10,123 | 11,092 | 10;500 | 7.580 PO IEOMG soc PEN os RED 0 | 826) 1,395| 1501) 1,824| 2776 | 4206) 3945 | ') Därav torrt: av utstämpl. torra GTA EEE TS Af kb mn = 2 KULVERSO rOTTVAKS: 4 Se RR AA EE 399 — 141 — Bilaga 16. v 1905—1914. rel mina revir. MN! m. från marken Summa LErET FR KAN träd TION av ög äv dt och | | 14 15 | Sa. 5 7 NERD SAL MER RET San Ta PR |A [re EE 2 rg feg a ln OA a SIA np gt [ngn ln AR IS | | i] I | 90 53 68 1,197 == | = 61 72 60 17 210 | 1,407 | 1 4 | 50 97 616 SR 13 33 45 238 | 29 | ES 5 ESV = = | NGT SSL 60 1,005 | 3 99 | 96) 127 | 3,664 2 9238 | 1,118 759 347 158 | 2620 6,284 | 4 63 971 | 180 | 1,673 ET 29 246.) 1353 2601Å vi t227)) or09N kar 2782 | 5 I I I I I 158 162 | 288 | 2,368 =, 2). 240 248 | — 194 105 789 3,157 | 6 212 154 | 408 | 1,466 = = | 535 AT 146 147 | 460 | ENA NE FENA San | | SANURETGAS |.8 19. 5 15 | 445 SCA 26 56 | 90 75 32 279 T24 | 9 16 | GI Re 176 — | 3 | 2 41 56 45 157 333 ho | 98 | 34 30 | 6,458 fe 10 60 | 25 mil) ROTOR INIB,Be0A da 80.) 832 43 | 1,757 =E 17 | 13 | FEN al SA 30 | ;Z87) |12 1] 108 | 476 | 893 | 10,208 pu fe VÄRRE 21 32 14 | 3 70:|-- 10,278 |18 80 | 452 | 1,268 | 4,789 = AK 5 | 15 10 4 34 4,823 |14 | 516 | 382 569 | 10,917 - =S 74 | 53 21 I 163 | 11,082 |:5 05 | 3638 | 808 | 4469 Falu 16 | 24 16 | 24" | 80 | ST = | | | | | | | MU rel 61 |: 4,610 [17 369 | 392 | 897 | 15,460 = METER 41 22 13 | 5 | 8141 115541 118 | Bel 372: 12731) 5677 => dh 9 | 10 9 Zz 35 | — 119 | - — =— | — -— — | | | 195 5,907 20 | 505 | 801 | 586 | 24,087 2 15 9 | 20 (NR 59 | 24,146 21 | 4 296 21 5458 = 2 2 9 FANER 24 la re Kb 25 51 5,533 |23 | 80 | 327 | 539 | 15,834 2 203 | 84 | 24 | 2 1... 316. 16:1BON2A | 393 | 312 | 765 | 4520 = 24 | 18 TAL 2 | 1 56 4,576 |25 | 342 | 2,228 | 3,962 | 90,638 2 | 494 | —1,764 | 1,345 | 748 | 338 | 4,691 95,329 |26 | 985 | 2,127 | 5,625 | 30,601 =S 59 387 621 560 687 | 2,713 |) 33,314 |27 — 142 — Avskrift. Bilaga 17. Till kungl. domänstyrelsen. Av kungl. domänstyrelsen i skrivelse den 4 i denna månad, nr S. II: 25, anmodade avgiva yttrande angående av oss vunnen erfarenhet om värmeledningen i våra av staten uppförda bostäder få vi härmed vördsamt anföra följande. De av staten år 1912 uppförda båda bostäderna i Särna, vilka inreddes för centraluppvärmning medels varmluft, togos omedelbart i bruk av undertecknade, som således nu vunnit 2 hela års erfarenhet angående centraluppvärmningen i fråga. Vi hava därunder funnit att — sannolikt till följd av uppgiven felräkning vid konstruktion av varm- luftskaminen — värmeledning icke fungerar nöjaktigt 1 alla rum sam- tidigt, utan måste alltid ledningen till några rum avstängas, om man skall kunna erhålla tillräcklig värme i de övriga. Härav följer givetvis, att eldningen fördyras, ävensom att det trots ökad eldning ställer sig svårt att samtidigt hålla alla rum tillräckligt varma. Med detta undan- tag har värmeledningen alltjämt fungerat till vår synnerliga belåtenhet. Fördelen av att från en enda eldstad kunna uppvärma hela bostaden, vilket i sin tur möjliggör inbesparing av tjänstepersonal, kan Ju icke nog värderas, och finnes ingen anledning att anmärka mot den värme, som erhålles, utan är denna jämn och behaglig. På från järnväg så avlägsna platser som Särna, där kostnaden för en kakelugn måste be- räknas till 200 å 250 kronor, torde centralvärmeledning ej ställa sig dyrare än kakelugnar, Sy Sens om man beräknar, att bed härvarande värmeledning ej mindre än 16 rum — förstugor, garderober m. m. in- Pörilntle — kunna uppvärmas. Efter här rådande förhållanden er- fordras under tiden november—mars tvenne eldningar (morgon och kväll) samt dessutom munder ungefär tre månader en "eldning, allt per dag, och beräknas för dessa åtta månader åtgå omkring 55 kbm. ved (fast mått), därvid okluven rundved av 0.5 meters längd lämpligast bör användas (således även någon inbesparing i huggning). I här beräknade bränsleåtgång har ej inräknats köksspisen. Den uppfattning, som från olika håll uttalats, att centralvärme- ledning vore olämplig för orter med mera strängt klimat, är fullkomligt oriktig, och har erfarenheten härifrån Sä eriges köldeentrum — tvärtom med all tydlighet visat, att ju ällare och renare luften är ute, dess bättre fungerar värmeledningen — något sämre åter vid disig luft liksom vid stark storm. Även vid ihållande sträng köld, 35 å 40 grader — 143 — och än mer under fryspunkten, har ingen svårighet visat sig att erhålla samma värme som eljest. Ett huvudvillkor är dock givetvis, att byggna- den är omsorgsfullt uppförd med fullt täta och nog tjocka väggar lik- som också att vattenskål anbringas i varmkammaren — sådan förutan blir luften för torr, varjämte då ett tjockt lager av damm ständigt av- sätter sig överallt i rummen. Med den erfarenhet vi vunnit vilja vi därför obetingat rekom- mendera centralvärmeledning såsom utan jämförelse fördelaktigast vid uppförande av de festa statens byggnader. Särna den 9 januari 1915. A. Sylvén. Carl Th. Fredholm. Till kungl. domänstyrelsen. På uppmaning av överjägmästaren Egerström vill jag härmed vördsamt avgiva utlåtande med anledning av en av Riksdagens revisorer gjord anmärkning, att härvarande bostadslägenhet skulle vara svår att hålla varm vintertid. Först vill jag vördsamt anmärka, att Revisorerna visserligen helt kort stund voro på besök i härvarande bostad den 10 sistlidne oktober, men att ej något uttalande i anmärkta riktning vare sig fällts av mig eller av annan person här. Skulle Revisorerna möjligen fått nämnda uppfattning själva vid nyssnämnda besök, torde detta kunna förklaras därav, att de själva vore frusna efter bilfärden från kronoparken Vojmåsen, där fot- vandring; företagits till en del skogstorp och odlingslägenheter, under i övrigt dimmig och gråkall väderlek. Beträffande själva sakförhållandet, så är byggnaden efter senaste reparationen på det hela ganska varm, såsom ock framhölls under chefs- inspektionen sistliden sommar, detta i trots av att rummens höjd särskilt i nedre våningen är allt för stor med hänsyn till det kalla klimatet i detta nordliga läge. Emellertid utgöra tvenne rum undantag från nyss- nämnda regel, i det såväl övre verandarummet som köket äro ganska kalla. I förstnämnda rummet torde detta bero därpå, att fönsterbågar och ytterdörrar krympt i så hög grad, att stora glapprum uppstått emellan dessa och respektive ramar. Vilhelmina den 11 januari 1915. Dan. Frykman. — 144 — Till kungl. domänstyrelsen. Anmodad av överjägmästaren i Umeå distrikt att till kungl. styrel- sen lämna uppgift på värmeförhållandena inom jägmästarebostaden Pansborg, det vill säga angående möjligheterna att kunna genom eldning hålla tillfredsställande värmegrad inom nämnda byggnad, får jag härmed vördsamt anföra följande. Vid min inflyttning i Pansborg den 24 oktober 1907 var allt där- städes i bästa skick. Särskilt anmärkningsvärt fann jag det då vara, att de höga och ganska stora rummen voro så varma som de voro. Under första åren voro värmeförhållandena i bostaden oklanderliga. Först vintern 1912—1913 märktes det, att en avsevärd förändring med av- seende på möjligheten att hålla tillräcklig värme mom hus inträtt, och vintern 1913—1914 voro vissa rum nära nog omöjliga att vistas i, då större köld var rådande ute. Under senast gångna året ha alla ytter- väggar drivits, och konstaterades därvid, att en hel del väggstockar voro på vissa sträckor spruckna rakt igenom och att genom husets sättning såten voro här och där öppna. Kring alla fönster, under fönster- foderna, voro genom husets sättning och kanske även genom mindre samvetsgrant utförande av arbetet vid byggandet öppningar ända in genom väggen. Snickaren, som utförde senaste drivningsarbete, yttrade vid flera tillfällen att det var omöjligt att någon värme kunde stanna inne i rummen då så stora öppningar funnos i stockarna, emellan dem och kring fönsterna. Vid stark köld har det ofta smällt i väggarna som små kanonskott, och är det antagligen då som stockarna spruckit till följd av höggradig sammandragning av virket eller genom att vatten, som inkommit i mindre sprickor, frusit. Huru som helst, ett faktum är att stor förbättring nu inträtt efter väggarnas drivning under förra året, och är det antagligt att, sedan byggnaden blivit brädfodrad och golven omlagda, inbegripet fyllning av sågspån under golven, möjligheten att hålla genom eldning tillräcklig värme i rummen skall vara återvunnen. Sorsele den 9 januari 1913. V. Gawnite. Herr generaldirektör Karl Fredenberg, kungl. domänstyrelsen, Stockholm. Härmed får jag skriftligen bekräfta, vad jag angående värmeled- ningen för jägmästarebostället i Särna meddelat om orsaken till, att = (AD — värmeledningen där visat sig något knapp. MNSåsom jag nämnt, ligger orsaken därtill däri, att å irtt kontös beklagligtvis ett adtlitionstön be- gåtts, i det att de beräknade utstrålade värmeenheterna blivit 16,000 i stället för 26,000. Som jag emellertid för att få behövligt fänget rande värmeytor räknar: med mycket stora sådana, synes värmeledningen, trots det uppgivna blåsiga läget, dock hava fungerat nödtorftigt. Vid den senare för Lycksele jägmästareboställe projekterade anläggningen är något sådant fel icke begånget, varför man, särskilt som dénna byggns ad lär skola ligga mera skyddad för vindar, där icke har att vänta annat än en väl fungerande värmeledning. Vördsamt F. Oscar Nilson. Transumt. Bilaga 18: Herr generaldirektören och kommendören K. Fredenberg, Stockholm. Herr generaldirektör! Angående värmeledningen är mitt omdöme efter en vinters erfaren- het, att densamma är förts och synnerligen lämplig i en trakt med så "kallt klimat som här i Särna, att den uppkomna värmen är jämn och behaglig, om såsom här vattenskålar anbringas i värmekammaren — luften blir eljest för torr (med ständigt lager av damm på möbler m. m.); tack vare vattenskålarne åter blir luften lagom fuktig, vilket bl. a. visar sig däruti, att blommor gå utmärkt väl till — att i ugnen i regel starkt drag, varföre eldningen är lätt, men bör brasan skötas så, att den brinner jämnt ut, och spjället skjutas i rätt tid, då eljest genom det starka draget (som dock kan regleras) ugnen fort 'avkylés, att dylik uppvärmning är praktisk även så till vida, att grov, okluven ved kan och bör med fördel användas. Några anmärkningar mot värmeledningen finnas dock och torde vid ett annat byggnadsföretag böra beaktas. Den värme, som magasineras i värmekammaren räcker ej till uppvärmning samtidigt av alla rum, i- vilka värmeledning finnes inledd. "Orsaken kan jag ej uppgiva; möjligen för liten ugn "eller för små dimensioner på värmekanalerna. Genom intensiv eldning är ju möjligt, att det kan 10. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. 146 — lyckas få värme överallt, men ställer sig då eldningen för dyr. I 1:a sovrummet hos mig, jungfrukammaren hos jägmästare Fredholm samt i serveringsrum och förstuga är mycket svårt att få värmeledningen att fungera utan att avstänga densamma till andra rum och även då stun- döm nästan omöjligt. Likaså rätt ofta 1 väntrummet. Jungfrukammaren är enligt ritningen för dåligt ombonad, d. v. s. väggarna (de inre) för dåliga för att utestänga kylan från sidorna (särskilt från den kalla vinden) och måste därföre bli ett kallt rum. — Vidare har det visat sig, att denna sorts uppvärmning är mycket Herdende av storm så tillvida, att i de rum, som vetta mot vinden, värmeledningen under stormdagar ofta ej fungerar, detta av för mig ”oförklarlig anledning. Avenså händer, att röken vid disig luft slår tillbaka in i eldningsrummet och därifrån lätt upptränger 1 rummen. Beträffande själva värmekammaren anser jag mig böra påpeka, att spjället (skjutluckan) för kalluftstrumman borde ånordnas helst omedelbart vid trummans början från verandan eller åt- minstone strax vid trummans iulopp i värmekammaren, varjämte den måste göras så, att den stängd kan fullkomligt hindra kalluften att tränga in. Hos oss är den anbragt vid golvet i värmekammaren, var- igenom c:a 2 meter av trumman inuti kammaren ständigt magasinerar kalluft, vilken intränger genom den tunna plåten och avkyler värme- kammaren. Trumman skulle då åtminstone varit omklädd med papp samt brädbeklädd eller helst murad — bäst vore dock ha luckan vid inloppet. — Sotning av kaminen torde måhända ej behöva ske mer än en gång om året efter slutad eldning på våren; askan bör dock tömmas minst en gång 1 veckan. Ungefär 1 hink vatten dunstar dagligen bort ur vattenskålen, för vilken senare särskild ställning bör vid murningen anordnas, ej i för nära beröring med kaminen, som här måst bliva nödvändigt. — Rörande själva eldningen är lättast att hålla varmt vid hög, ren luft — utan Dblast. Var bruka kunde: den kalla årstiden elda en brasa (ugnen full) morgon och kväll och vid särskilt sträng köld (30 och däröver) större delen av dagen. Beträffande bränsleåtgången, som ju är en viktig faktor, torde kunna beräknas c:a 27!/> kbm. i veckan (för ugnen) i medeltal under tiden ”ho—"”/s d. v. s. under de 5 kallaste månaderna och c:a 13; kbm. medeltal per vecka under omkring 4 månader, dessa uppgifter måhända ej fullt tillförlitliga, då jag ännu saknar kännedom om, när eldningen behöver börja på Hösten SN sluta på våren. Man skulle således kunna beräkna c:a 70 å 80 kbm. per år (utom köket). Då man betänker, att med denna värme avses uppeldning av ej mindre än 15 rum (kläd- kammare, förstuga m. m. inberäknade) så måste ju resultatet anses ut- — 147 märkt, och skulle till uppvärmning 1 med eldstäder i lika många rum helt visst åtgå minst dubbelt så mycket ved, vartill kommer, att kakel- ugnar här i Särna icke kunna fås under en kostnad av omkring 200 kronor per styck. Beträffande eldning med bränntorv torde omkostnader för densammas upptagande, torkning och hemforsling sannolikt ställa sig för höga med härvarande oerhört. dyra arbetspriser, ehuru ju möjligt och troligt är, att torven eljest skulle lämpa sig bra för dylika ugnar. — Varmluftsventilerna i rummen böra mi hända ej anbringas, som här, omedelbart under taket enär sannolikt följden liver en ST fläck 1 taket ovan varje ventil. Bäst vore kanske anbringa dem så lågt, att man utan dragsnören kunde sköta desamma. Friskluftsventilerna i rum- men synas mig icke sluta så tätt till, som de böra, då de äro stängda; och i samband härmed bör framhållas, att ventilationshuven på ytter- taket är opraktisk, enär vid blåst snö och regn driva in genom den- samma på vinden, varigenom taken i övre våningen lätt kunna taga skada av väta. Prånsett. de olägenheter, som, här antydda, tidvis uppstå, vill jag VOKE på det liv ligaste tillråda centraluppvärmning av liknande slag vid kanske t. o. m. "alla statens byggnadsföretag. För- Helent av. att på ett ställe kunna elda för uppvärmning av så många rum är ju även uppenbar. = -— — —— — — Särna den 22 april 1913. Med utmärkt högaktning ödmjukeligen A. Sylvén. 2 "k I IA I vär 33 bestyrkes äå tjänstens vägnar: K. Hanström. Bilaga 19. Skogsinstitutet. 1875 års stat enligt nådigt brev den 5 juni 1874. IDE öres EEONG fager ss RESORNA toan SNI Slektorer a. Jar 000 ense rått NA ROOM ill » AT RR en RE ra AS AN SIE älvs OR re 600: — Plantermosvaktaren (fri bostad och ved) m..—.. -000:— Transport 6,100: — rr Transport 6,100: — AL Stpendiersan sar 0 ON eaderre ERNE 1,000: — Elevernas praktiska Övningar WA:meatteormåelsae 3,000: — IANPensenkochundenhallbi 5 ss ASA RIS AAA 2,2003— ATren denförj Hin stitutslädienhbhetent AR 60 0 » »uklaboratoriehagen 20... 600: — ERE 1893 års stat enligt nådigt brev den 3 juni 1892. Direktörens lön kr. 2.000, tjänstgöringspenningar kr. 1,500 (bostad Och Fen) gsrgbrne . 4,500: — 2 lektorers lön kr. 4,000, tjänstgöringspenningar kr. 3,000.. a a SAALE RANE Ae (0) (0) (ag Extra lärares TN OSSE RT FASER NA SSR (Ule => Planteringsvaktare, lön (bostad ock Ved). ARG 00 Stipendier .......... TE SE RE TE (0) (VE Elevernas praktiska ö ÖVDINS AE TEESE NS () (een [DsgDaE Oc TRO NM örn AR RR 2,500: — VAT: GTA (1 GIN SR ee SE RR EE IR PIN RR BR Dre DN 1909 års stat enligt nådiga brevet den 17 juni 1908. Direktören, lön kr. 4,000, tjänstgöringspenningar kr: 2.000 (bostad, ved) .. st 6,000: — 2 lektorer, löner kr. 5,200, tjänstgöringspenningar kr. 2.800 ER RA ae ARSA ER 0 Ö ÖS FRAN ÄRATE STAT VO den ss 5,000: — Planteringsvaktaren, lön kr. 700, tjänstgörings- penningar kr. 500 (NR CR 2 SANERAS mn 1,200: — Stipendier............. JAMES RNA USA ar ara I Ör Elevernas praktiska ÖMT IT Sar ES ARSA a 3,000: — ERS ens ert och dera 5,000: — PTA Oe SERERR AN ASAI ME a a AN ker EA Extra stat: arvoden åt extra lärare. se Ar AA FANER 13,500: — | 1220: — 14,720: — 23.200: — 34,900: — 38,000: — Kronor' 42.900: — 149 Bilaga 20. Skoqsstatens ordinarie personal och dess ökning eller minskning under tiden från och med år 1875. Ant ar Löne- Skogsin- EE FI TU Vv TRO. SUG au e I I År SÖ Jäg- Krono. ålders- eller äctara Tlärmare 4 rå ÖVEtjäes mästare jägare | tillägg mästare Kronor 1875 års stat enligt nådigt brev ”/6 1874: 1875) 7 80 191 || -302,300 Löner: I 1 skogsinspektör..... 4,000 1876 7 81 194 306,500 1 FöatooG EE c 3,600 1877 9 Så 2035 329,950 5 åa 2850 14,250 1878) 9 85 209 351,950 80 jägmästare å 1,125 1879 9 85 2101) 332,450 120 kronojägare å 450 1880 9 85 211 || 332,950 71 a 375 192,475 1881| 9 85 | 211 | 332,950 Tjänstgöringspenningar: | TNSkOgsmspelktöb scars ssk. 800 1882 9 85 211 1 > RER 1,200 1883 9 85 211 3) » ALISON 4,750 1884) 9 85 211 80 jägmästare å 375 30,000 1885 9 85 211 120 kronojägare å 150 ME sate S000 1886| 9 85 ATT 71 » FTLSDI SN ester war 63,625 1887) 9 85 211 I Resepenningar: II 2 skogsinspektörer å 1,000 0... 2,000 1888 9 85 211 | 333,950 2 (NAR GA FIS 1,500 18891 9 85 211 333,950 3 » å : 600... — 1,800 1890) 9 74 263 || 447,208 21 jägmästare å 600 12,600 18931 9 74 263 | 447,208 15 » å 500 7,500 1892] 9 74 263 | 447,208]| H ENE2L0 08 SIE Sen 8,800 1893/ 9 74 263 || 447,208 [9] je IiSoAara & 2 SR I - oe 0 ) 120 kronojägare å 100 ...... 12.000 ”46,200 1894 9 JA 263 | 447,208 Kronor —302,300 1895 9 74 263 | 447,208 1890 års stat enligt nådigt brev ?/; 1889: 1896 9 74 263 || 447,208 Löner: II 9 överjägmästare å 3,200............ 28,800 1897 9 74 263 447,208 vAagmästare a. 1D00mLEE es ss 111,000 1898 9 74 263 | 447,208)- 263 kronojägare å 400-........-+- 0002 105,200 —245,000 1899 9 74 263 | 446,108 Tjänstgöringspenningar: 9 överjägmäslare å 1,600............ 14,400 1900 9 75 267 451,408 10 jägmästare å 1,600........ 16,000 1901 9 89 347 || 640,008 13 ATTAN ÖRTER SE, 18.200 1902 9 89 347 | 640,008 10 ä 12001 12,000 1903 10 89 347 | 645,608 1 » NRA Oe [0 kasa AM SOS 41,000 1904) 10 89 347 643,608 129 kronojägare å 150 19,350 1905 10 89 347 | 645.608 134 > ÖGA 13,400 134,350 1906 10 89 382 | 677,208 Transport —379,350 HOV: UUdiS) trantrer to DRA Resepenningar: 2 1 överjägmästare 4 » ABM: 4 å 700:-- 27 jägmästare å 600 24 å 500 18 å 400 2) å 300 1 I 134 kronojägare å 100 Hyresersättning: 163 kronojägare å 100....... Avgå: Transport 1,000 3,200 2,800 16,200 12.000 7,200 900 200 100 13,400 Kronor avgälder för boställen...........- så Aterstår kronor 1909 års stat enligt nådigt brev "|; Löner: 10 överjägmästare å 4,000... 40,000 I0:jägmästare. å 2;300--:--- +. = 207,000 382 kronojägare å 600 .................. 229,200 Tjänstgöringspenningar: 4 Svenskan RB RAUNedes cs . -12,800 6 SO rrsrerrsn O:800 12 förmästare ad 3,000--- 36,000 12 (Kro 010 IRS se Se 33,600 11 FPA NIE SsSsSsArakde 28,600 6 > 24005 14,400 uj » å 2,200..... 13,400 42 ARS NOVESSRTTENRA 000 156 nonan A00n 109,200 62 å 600 . . 37,200 164 > å SO0MA SN Se 82.000 Resepenningar: 3 överjägmästare å 1,300........ 3,900 3 » FY JA 0 (OJ or AG oda 3,300 3 » ä 1.000 Ao 3,000 1 > 800 31 dsemästane STR sd 27,900 6 å 800 4,800 22 AN OO ense 15,400 19 200 ret lagrats la 11,400 1908: 150 — 379,350 57,000 16,300 452,650 5,442 447,208 4 = >S IG ,200 470,000 Ar 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 A: omv fi 1 | Löne- | Skogsin-| |pesses spektör | r SD ST Jäg- |Krono-| ålders- överjäg- mästare] jägare | tillägg | mästare | Kronor 10 89 | 382 | 677,208 10 90 382 | 680,108 10 90 382 |1,116,000 10 90 382 |1,113.500 10 95 382 1,140,300 10 97 416 II ”198,800 10 97 416 11,199,000 10 OM 416 11,199,000 10 102 416 |1,224,400 SEN (GV | ös Antal Löne- | : : anslag Skogsin- 5 | seg utom | FAL Vv. WW Ad So Mb GET I Ar | Spektör Jäg- Kvrono-| ålders- eller ARG : TS -. mästare jägare || tillägg g mästare Kronor -—----——--—-—5 ——-m-m mvmvv,=—ttr n nunnn npnonnonon n mjoäÖööv JHJHJ—J— — "ll 10 jägmäslare å 500 inses 5,000 2 > & 4000 S denn 800 156 kronojägare å 250 ...... Fk R0U0 | 50 » MAP (010 SVR ---10,000 | 41 FD ÖRTER EEE se dee 6,150 | 76 » å 100. . 7,600 39 » åa 50 VE krörstrårakrr 2.950 142,0( 0 Hyresersättning: 10 överjägmästare å 400 smeceseee 4,000 238 kronojägare å 100 cec sa v23,8005--1-27-800 Kronor 1,116,000, | Anmärkningar : Från och med 1876 uppdelades Åsele revir i två revir, östra Åsele och västra Asele revir. JE » 1877 inrättades Gävle-Dala och Smålands distrikt samt fyra nya revir. » 1891 medgavs jägmästare rätt till ett tredje ålderstillägg å 500 kronor, då 1890 års stat enligt riksdagens beslut upptog blott två sådana. 1900 inrättades Grönbo revir. 7 » >» 1901 inrättades 14 nya revir, nämligen Juckasjärvi, Råneträsk, Ängeså, Storbacken, Pärlälven, Varriså, Malmesjaur, Sorsele, Stensele, Vilhelmina, Bjurholm, Tåsjö, Transtrand och Kloten. — För kronojägare i de sex norra länen och Värmland höjdes tjänstgöringspenningarna från 150 till 400 kronor och för kronojägarne i övriga delar av landet från 100 till 309 kronor. 1903 inrättades genom Norrbottens och Västerbottens distrikts uppdelning i tre distrikt — Luleå, Skellefteå och Umeå — ett nytt sådant. 1908 inrättades genom Vadsbo revirs delning — Tiveden och Granvik — ett nytt revir. 1911 inrättades 5 nya revir: Frostviken, Are, Rätan, Gullberg och Aspeland, 1912 inrättades 2 nya revir: Karlsby och Kosta. 1915 inrättades 5 nya revir: Hamra, Älvdalens östra, Malingsbo och Kristinehamn genom delning av Västra Hälsinglands, Österdalarnes, Klotens och Karlstads revir, samt Göteborgs revir genom förutvarande Bohus och Hallands revirs uppdelning i tre revir. "Pill 1885 års riksdag hade domänstyrelsen förberett och till Kungl. Maj:t ingivit ett förslag om reglering av skogsstaten och dess löneförhållanden, vilket förslag emellertid ej frambars till riksdagen. > 1886 års riksdag av Kungl. Maj:t ingivet förslag om överjägmästaretjänsternas ökning med en avslogs. I > 1887 års riksdag hade domänstyrelsen förberett och till Kungl. Maj:t ingivit ett nytt reglerings- förslag, avsett att omfatta 9I överjägmästare, 85 jägmästare och 211 kronojägare. För- slaget framlades av Kungl. Maj:t för riksdagen, som dock icke antog detsamma, utan föreskrev att en lönereglering borde ske i sammanhang med en revirreglering, som minskade revirens antal. Det är att märka, att redan förut (fr. o. m. 1877) reviren varit uppe i ett antal av 59. Till 1889 1898 1900 1900 — 152 — års riksdag var därföre regleringsförslaget omarbetat, upptagande 9 överjägmästare, 74 jägmästare och 263 kronojägare, och antogs nu. års riksdag hade domänstyrelsen ingivit nytt regleringsförslag, som ej av Kungl. Maj:t upptogs. utan hänsköts frågan till löneregleringskommittén och blev färdig till sin lösning först vid 1908 års riksdag. års riksdag hade domänstyrelsen ingivit förslag om 97 nya kronojägartjänster, som Kungl. Maj:t begärde av riksdagen, vilken dock beviljade endast 80 nya sådana tjänster. års riksdag av Kungl. Maj:t ingivet förslag om överjägmästaretjänsternas ökning med en och om Vadsbo revirs delning avslogs. Bilaga 21 a. Sammanställning över areal skogsmark samt utsyning och avverkning å kronans skogar, vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel. | -- Jtsv 1 ye , AVI »]Z 3 p Areäl [Ösd Utsyning och avverkning Yr 5 = produktiv och SEO SANS) vv sn Summa för Medeltal Arsperiod och år, 5-årsperiod. för år. Har. Kbm. Kbm. Kbm. 1876—1880 .. 1,765,682 !) - 3,206,630 641,526 1881—1885 ..... 1,853,625 ? 4,718,696 943,739 | 1886—1890 .. 2 187,162 3) = = | -5,144:966 1,028,993 1891 = 18935 -.. 2,456,830 +) = 6,068,302 1,213,660 1896—1900 -. 12088; 2155) — 10,168,102 2,033,620 1901—1903 -.. 3,073,952 6) = 9,684,298 1.936,860 1906 Så — 2,153,028 = = 1907 ; — 2,342,032 SE 1908 bön — 2,229,735 | = 1909 3 — 2,571,953 - — 1910 AR . 3,292 529 7) 3,193.723 > 12.490,471 3,138,094 | 1911 U — 3,214,335 — | | 1912 ; - 3,330,527 — 3,444,309 LÖS Z 3,797,982 ål ll ") Avser sista året i 5-årsperioden, ') Dessutom kronoöverloppsmarker och avvittrade kronomarker 1,161,480 har totalareal. S d ; (760,000) >» » 2) 2 » » 1,049,249 > » 1) 5 ; 956,225 >» 5 sl » » 689,085 >» skogsmark. 2) » » 302,120 » » » > 325,228 » » Bilaga 21 b. Grafisk framställning av utsyning och avverkning å kronans skogar, vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel. (Återfinnas efter bilaga 22 a.) Bilaga 22 a Sammanställning över statsverkets skogsmedel samt utgifter för skogsväsendet nedanstående tidsperioder och år. Statsverkets skogs- Utgifter för skogs- ; medel, väsendet. (nde dehär | SST S SES SLSRE NRA ma fö Åvli speriod och år. ör skogs- | Summa för Arligt Summa för Arlhig IGRpE "= I skogsmedel. SS 7 5 let | väsendet. 5-års period. medeltal. |5-års period, medeltal. Kronor. | Kronor. Kronor. Kronor. Kronor. Kronor. I | 1876—1880 — -- 5,123,214 | 1,024,642 2,744,546 548,909 1881—1885 — — 8,994,209 | —1,798,838 3,443,516 | 688,703 1886—1890 — — 11,416,026 | —2,283,205 4,142,467 829,893 | 1891—1895 -- | — 16,369,050 3,273,810 53,092,827 1,018,566 | | 1896—1900 | - | — | 32,683,595 | 6,586,719 | 7,119,106 | 1,423,621 | | 1901—1905 — — 38,515,362 | —7,703,072 | 12,214,247 2,442,849 1906 8,618,009 2,770,939 = = - = 1907 9,968,984 | 3,020,784 | = = £å 3 1908 9,340,241 3,750,404 — — — — 1909 | -8,799,823 4,491,663 | — | — — — | 1910 | 10,965,150 | 4,390,614 47,892,207 9,578,441 | 18,224,404 3,644,881 | 1911 12,744,871 4,849,025 | | = | | 1912 13,097,132 5.111,311 | = aga — ARK RaRe 1913 14,961,787 6,050,775 ES | 14,806,323 SS | 5,856,353 1914 18,421,5001) 7,414,300?)| — | — Anm. I utgifterna äro icke inräknade kostnader för domänstyrelsen, men ingå däri kost- naderna för skogsstatens bestyr med — förutom samtliga allmänna skogar — även de enskildas skogar, som lyda under skogslagen vilkas handhavande tillkommer dominstyrelsen. S 1) Häri ingå cirka 650,000 kronor skogsförsäljningsmedel, vilka under året hade bort inbe- talas, men med vilkas inbetalande köparne beviljats anstånd till år 1915 genom accepterande av utav domänstyrelsen utställda växlar å motsvarande belopp. ?) Enär utgifterna för 1914 ännu ej kunna exakt uppgivas, hava här angivits de härför anvisade medel, vilka med säkerhet i det allrå närmaste hava använts. 11. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1915. Bil. 1. Rättelser: A sid. 40 står i 2:dra stycket 2:dra raden nedifrån (punkterna 14, 21, 23, 27 och 29), där i stället för 29 bör stå 89. De i bil. 8 lämnade uppgifterna angående under skilda år oförsålt virke äro på grund av missförstånd vid tabellens uppsättande delvis fel- aktiga, i det att vissa belopp oförsålt virke äro för små, iföljd varav domän- styrelsen kommer att efter verkställd omarbetning till Kungl. Maj:t utgiva ny sådan tabell. Sthlm 1915, Isaac Marcus" Boktr.-A.-B. P3 Grafisk framställning av PRISER PER PLANKTOLFT AV TIMMER i TI Ljusne och Voxne älvar åren 1884—1911. = pris per planktolft av tall Ge———— = RR. OD > > gran — — — = dyrbhetstillväxtprocent för tall för perioden 1884—1911 -— — = > > gran » > > I Fd 7 | Ål 85 86 Br 88 89 9 KM M SN IM MH BK 9 Bilaga 6 a. Horror (0) on FR ol) oden 1900—1914 > > T1900 1901 IMMER av 19 eng. fots längd um vid Granvåg (Sollefteå, | 1912 1913 19144 Bilaga 6 a. LSFonor e 0 — -—- 9 - 8 P24Ar p-2.90& + = — — == = Je LL 16 SEE? jure ar [I - 5 pP=2.465 3 a GE rn ( Pe Ki KA 6 — j js ARN Grafisk framställning av PRIS PER SÅGTIMMER av 19 eng. fots längd SS = och nedanstående toppdimensioner i eng. tum vid Granvåg (Sollefteå, Ångermanälven) 1900—1914. ÅA ; i 3 Ny — — = pris per timmer av tall — = > > » > gran —— — = dyrhetstillväxtprocent för tall perioden 1900—1914 ———= > > gran > > M All > n = a L 12 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 GEN STAB LIT ANST STOCKH Bilaga 6 b. Kronor Grafisk frami och nedanståendt Ångermanälven) å — = = 0! — 1913 IV Är 1900 1901 SS GEN STAB. LIT. ANST. STOCKH Bilaga 6 b. Hronor 5 Grafisk framställning av PRIS PER SÅGTIMMER av 19 eng. fots längd | och nedanstående toppdimensioner i eng. tum vid Granvåg (Sollefteå, | Ångermanälven) åren 1900—1914. = - — — = pris per timmer av tall AA ———— = > > > > gran | — — =— = dyrhetstillväxtprocent för tall perioden 1900—1914 - > -— re — = » > an > > a 2 Se AT z == = Ed ; SE i 3 = - a ee T — CS p-=4397 EVE Så | Re 5.007 = | I 1.5 — —— = a äl 1.5 RE — = + =S 7 = = ll SER 7 i 1 ie T I | L r = | o, FJ p-5.43 — | —= 0.5 E RÖ = d L 0.5 — Uj ES | År 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 191 1912 1913 19 GEN STAB LIT. ANST. STOCKH JOGT GO6LIY I Fu / I 6£ FQ4 29 '09 e3ejg pla uwn3g '3ua « SE DE 4 € € < 2; € « < < « < ”H6I—9061 uozg 197 Posstodded ,:/,9 195 JU9d0IdyxRATINSJOTIp =—— — ddoy 1 wny '3uo :/,4 Av 'fqnuy 'Fuo 1od or9 I stud = 'bl6L—SG06L Uuadg (uasJBUBWJaBUY "BaIjallos) FEAUBJD 1 J9u0orsuawrpddog apuagisuepau yao p3ur| sjo0j 'Jua gl Ar NV49 AV G3A3ISSVYVWSY2ZddVd V Y3ISIUd AR ZululleISWEdj YSYELDO RICE TI6T Her OT6T 606FT BO6T Er6T ZO6F O6T Og a Zl 4 Ex E EE [ENN Z Hl FA VA | 4/ AN | I | 3 Sn RN = anskil VÅ | 6 - - Fa | = VÄ M 4 I OL Si 1/4 OL ed | SNR / feard LÅ = te rd I 4 ll = ök Vi VV I öt Vå I VA | 4 ZE EG LL Öl a rn GE = e& 4 Få HT / Tr im ret St / Cd £ EJ 74 T ; EE S 192 Lt 4 : 5 7 : Us NN « < « « ÄV € < =e-—-— —-— FI6T—9061 u91y 10) pasasrodded ,:/,9 107 1u9201d4xpAnsjoqup =——— « << < <€ "PF < . « € EES yE Son JA zz ddoy 1 wmny '3uo c/,9 Av 'Jquy 'Fua rod 919 I sud = 2 "bl6L—S06L U9Jg (uaAJBUBWJOZUY "Baallos) FeAueJD piA wn3 '3ua I Jauojsuawipddog apuagisuepau y9o p3ur| sj0j 'Jua gj AR 6t / MÖRE RÖREK NVYD AV G3A3SSYWSYZddVd V Y3SIYd AB ZulullesswWeuj YSYeLD J6e Fax LA pro CJ 9 e3eja GEN STAB. LIT. ANST STOCKH . Bilaga 21 b. Mill. kb. 15 08 09 1910 1906-1910 GEN STAB. LIT. ANST. STOCKH Bilaga 21 b. SE Mill 15 FIS | 14 14 731 Grafisk framställning av UTSYNING OCH AVVERKNING å kronans 13 | skogar; vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel. 72 o —— avser summa avverkning för 5-års perioder 1876—1910 72 TV Breg > 1906—1913 1- - 17 10) 10 FE = = = 8, 8 7 7 6 16 5 5; EET 4 4 3 5 2 12 fe Ls vd 09 dyd0 By AR 15 1881-85 i 1886-90 1891-95 1906-1910 GEN STAB. LIT. ANST STOCKH Bilaga 22 b. s Mill.kr Mill FT: A 8 FK HM 44 = == 4 42 Grafi zz få i GIFTER F 0 38 38 36 er. 136 34 34 32 —2 I | 30 d 28 pe 26 il 24 124 Af) VGA 20 20 18 18 —t / | KH - 16 i ME | 24 FASER SA | ENA = 12 => 2 / 70 70 > , 8 ee - Nr -å A 4 Ä 6 6 Al) AG —e- ad 4 E —? & ser 4 12 13 9 År 1876-80 H306 | | GEN STAB. LIT. ANST. STOCKH. | Bilaga 22 b. MillFr: Mill.kr 5 VÄ 46 444 42| Grafisk framställning av STATSVERKETS SKOGSMEDEL samt UT- 42 GIFTER FÖR SKOGSVÄSENDET under nedanstående tidsperioder och år. 401 40 avser statsverkets skogsmedel för 5-års perioder 1876—1910 FA 38] —— — = > utgifterförskogsväsendet > > > > NR BL a EES > statsverkets skogsmedel årligen 1906—1914 I -——— > utgifterförskogsväsendet > > 36 I | 34 = 3 MA = I / lag IE N - PRE ÄT 1876-80 1881-85 1886-90 1891-95 1896-00 1901-05 GEN STAB. LIT ANST. STOCKH Ul in | I