örjsPsByöstr Arne AA AAA NRA se mr rser Syn Je T Me 2400 083-Me gr BN Eb35r0r0s0r rr Se Bä sie sS orken pre bfrr SIDA A SERA BA Te Ag : hö; Så Gibson: FR WIGibson-nvr > ; på,” p NR q vin 4" ÖN KARA Å Åå SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1920 MED 1408 SIDORS TEXT OCH BILAGOR SAMT 4 PLANSCHER, 63 ILLUSTRA- TIONER (DÄRAV 13 HELSIDESBILDER), 18 KARTSKISSER, 9 PORTRÄTT. ADERTONDE ÅRGÅNGEN UTGIVEN AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) = EE STOCKHOLM 1020 Redaktörer: SCHOTTE, GUNNAR, f. d. jägmästare, professor, chef för Statens Skogs- försöksanstalt och föreståndare för dess skogsavdelning, För- eningens sekreterare, ansvarig utotvare. HESSELMAN, HENRIK, fil. d:r, professor, föreståndare för naturvetenskap- liga avdelningen vid Statens Skogsförsöksanstalt. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1920. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Efterföljande innehållsförteckning är uppställd enligt samma grunder och under samma huvudgrupper, som det av förste bibliotekarien L. LINDER upp- rättade registret över Svenska skogsvårdsföreningens publikationer 1902—19109. M anger Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt (bilaga till Skogsvårds- föreningens tidskrift), S tidskriften »Skogen>, T Skogsvårdsföreningens tid- skrift och P bilagan »>»Platsnotiser>. Förteckningen upptager all av Skogsvårdsföreningen utgiven litteratur un- der år 1920. I. Skogsskötsel och skogshushållning i allmänhet. Sällskap och möten. Skogsveckan 1920. FaR ORD ((NOHSL vec os oso p see LS SDI Arns AR SR VENE ESO S36 Skogsveckans allmänna sammanträde (notis) ................ssossson ana S55, S80, T102 020) ars: skogsvecka, (kort redogörelse). ..s-is::csts. tree Ö ad EE SA SAN SI131 Skogsveckans: avslutningsfest (MONS), «<.s-io-ssccssccs-Sproponr str Sr Raa 56, I xXEO02 LINDMAN, A., Om skogens betydelse för vårt land (anförande Mit SkogsveckanssOppRantle) 2.3: :s..s.c:sosss sr SA ARORET CR S129 JACOBSSON, PER, Skogslagstiftningens mål och möjligheter (Föredrag vid Skogsveckans allm. sammanträde) ......... ..... 1r25 STRANDBERG, VILH., Några erfarenheter från timmerkörning med traktorer (Föredrag vid Skogsveckans allm. samman- [25:14 (2) RER ANA SE AA BOTA AE 15 RR mna a a ondas är RE AR ISS ÖDMAN, PER, Några undersökningar rörande förbrukningen av virke till husbehov inom Västernorrlands landsbygd (Före- drag vid Skogsveckans allm. sammanträde 1919) ........ ... SSE Diskussion, yttrande av IH. TIGERSCHIOLD = oe ssossokoressnda T46 10 2AIS SkOpSvecka (NOUS). > rltssssbönsbed deeds «scn RSA RN T Xx 302 Svenska skogsvårdsföreningen. Protokoll vid extra sammanträde den 24 nov. 1919 ..... ...... S358 NILSSON, ARVID, Arrendelagstiftningen för skogsbygdens små- BTH KO (IRTE CITE Jag Re md a ler SSR NT Go rara a T65 Diskussion, yttrande av A. LINDMAN, B. A. DE VERDIER, FR. HOLMQUIST, D. AF WAHLBERG, G. SEDERHOLM, A. NILSSON, U. WALLMO, W. DYyBECK, FRIBERG, H. CARBONNIER, AÅ. HOLMGREN, T. JONSON, J. W. RUNQVIST, O. ENEROTH och FÖGABRIELSSONT. IN oiet eg EM Rats RN NR RER T77—91 FÄRSIIRGLe RE (TIOLIS (SEEN dad ack Bs Senna Rank sea OS svs 10, N55, S80; I x69,; I XIO02 Protokoll vid årsmötet den 20 mars 1920 SI5I IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING NILSSON, ARVID, Skogslagstiftningskommitténs förslag till före- skrifter ang. återväxten och om skogens skydd (föredrag)... — T197 WISÉN, Y., Om organen och sättet för skogslagarnas hand- havande (föredrag). =5:--E--eEeeeest enes a am NON Se NaSNRRsNSeN T213 Diskussion, yttr. av A. LINDMAN, K. FREDENBERG, G. SCHOTTE, U. DANIELSSON, W. DYBECK, T. GRENANDER, M. CARLGREN, E. HAMMARSTRAND, ÅA. NILSSON, ÅA. SAHLBERG, C. STEN- BORG, Ö. ENEROTH, Y. WISÉN, W. ÅLUND och B. Å. DE MERDIER, stu oföårgstejs td fe AREVA LEAN ERAN KITE RAMA NA TR Rn T221- 2530 SEDERHOLM; G., Omfallmänningar (föredrag). cs se T239 Diskussion, yttr. av A. LINDMAN, J. A. AMILON och A. Wi- (64 21153 0 RNA AA ägd å bo hun Ad br ELSA LSS sä nddoritgr T246—252 WALLMO, UNO, Lämpligaste beskattningsformen för skogsbru- ket ifrån. skogsvärdssynpunkti(föredrag)i nm... moss T262 Diskussion, yttr. av A. LINDMAN, P. JACOBSSON, U. WALLMO, AS NILSSON "OCH PO SISVVIET ANDER Gee er RN T268—271 WALLNER, ÖSCAR, Lagarna om härbärgen för skogs- och flott- ningsarbetare samt deras tillämpning (föredrag) ........ ... .. Si61 Diskussion, yttrande av A. LINDMAN, D. Ar WAHLBERG och FANS:-O. ELIEIOTS SSL SES 0 EN ee RT SNS ROS Te S193 Inbjudan till pristävlan ......... 593, S269, I << 69, I XIoOLILGe5G Program för exkursion till Norge 14—10 jUDl..................... PXXV Extra Sammanträde 4.23 s. ss se Ar nare ess SA Ae efsale, ES REN Sgo0r, LX 251 Jänsjägmästare. v. Porats donattonstöpe.j: 4... 35.54: 090 Tx 258 Avgifterna. för tidskriffernamno2 Tee rR UTSE S300, TX 302 Skogsvårdsföreningens ärsmöte 1921 (NOS) .......s..sisssceronsssbosee TX209, XI302 Andra föreningar. Dansk Skovforenings uppvisning av skogsbruksmaskiner och redskap 2 Bregentved mike avek EA CBERGMANES. fen S201 Uppvisning av skogsbruksmaskiner och redskap samt arbetsmetoder (notis) S61, 127 Föreningen. för dendrologisochhparkvandbes ss. oe = ISK0 Kandtbruksveckan' :....s:3sssc den SKAR ARTE SS Or CER RE LR FSE ENSE RNE S537 Matrikel över Sveriges privatanställda skogs- och flottningstjänstemän (notis) S59 Om "danska hedesällskäpet: SR ÖOMErsattne av, bo Go See S81 Studieresor och exkursioner. Från Svenska skogsvårdsföreningens exkursion den 31 juli till 3 aug. 1919 av SVEN PETRINI. A.-B. Stjärnfors-Ställdalens marker = S133 ETalleförs: bruks :SKO gä: as Aa Oder seb by skrsk ls HR SANN S216 Gävle— Dala distriktsmöte 1919, av ERIK GEETE.....ssosnssosesassaa UNS Skogsexkursion för kronojägare inom Tjusts revir 19—22 aug. OTO, AVR EL: FI ATEM ÖS Tr a a SS SN S85 Demonstration av skogsredskap, av E. DAHLIN. ...........o..... 205, S304 Svenska skogsvårdsföreningens exkursion till Norge (notis). .......... ........ TX224 Norrlands) skogsvardsförbund i (nos) EES SS505 5055 oa ga seen Te TAXA OKOPSSÄLISKAPEL 1ss)ö sad ed en erires dere ESR a leföre Sr SE Sde re sj of 015 SVENNE T X224 Sveriges häradsallmänningsförbundF5$Y56555 555660 555 ease RS Tzp224 ÖStrar distriktets Skoögstjäns teman fö oss Ada es ss R St EE SIA TX22A Mellersta Norrlands distrikts skogstjänstemän (notis) ssssmsssssssssserrserrrnreer TRA Ovre Norrbottens » > BLA de Prraå re sl ANAR SN TRI Umeå > > NEN förre esjan ETS T x 224 Jägmästare A. N. Cedergrens resestipendium » S90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skogsodling. LINDBERG, FERD., Sådd eller plantering? Om faran för rotde- formering vid omskolning och barrotsplantering, särskilt spett- PlARtE TNE, AV DatttFAdSplam OR sosse ssso nio ke MIL s el fan MELLSTRÖM, GöÖsTA, Skogsträdens frösättning år I9IQO............... WiBECK, EDVARD, Det norrländska tallfröets grobarhet > > Lindbergs KORTAS | STEN Aro RNA PI > > Samla i vinter mesta möjliga tallkott i övre NOFHanda SE 0o. 00 MARTTI RR TATE > > Om olika skogsodlingsmetoders förhållande till uppfrysningsfaran i Norrland Sumpmarkskultur och dikning. LINDBERG, FERD., Kostnadsberäkning, protokoll och arbetsavtal vit: dikning, Och :DACKtenSPing oosscosspebsasdon sr ee a dar sen nde MOTELL, GUNNAR, Skogsmarkens försumpning och åtgärder för ESS TORRA STING Sö SEE SUG RER Kg sd olen RAS II. Skogsteknologi. Skogsprodukternas förädling och användning. KINNMAN, GUNNO, Redogörelse för vid Garpenbergs sågverk år 1918 far PEO VSAERIROP (IKEA TALL. solon 3 SEE RENSNING KLASON, PETER, Om lignin och ligninreaktioner UR VgAg DRAG KR LUNDBERG, EDW.: Undersökningar av i dös lagrade träkol ...... ÖDMAN, PER, Några undersökningar rörande falädEnnnes av virke till husbehov inom Västernorrlands landsbygd ............ Förbrukningen av virke till husbehov inom Västernorrlands län Avverkning och virkesutdrivning. BERGMAN, F. A., Dansk Skovforenings uppvisning av skogsbruks- maskiner och Tedskap a bregentved- ...l. ess adda UxRER, Vie JDAFESPOUC soon as bondage so adsl ro den re SSR TEE LUNDBERG, GUSTAF, Redogörelse för provning av vedbuntnings- NoOrDQuIsT, MAGNUS, Buntning av grenved för transport med FILIRJÄN Av KR VISE EO aAa a a as «msn REA RS NET STRANDBERG, VILH., Några erfarenheter från timmerkörning med [än LAGT a = såg ÄR pe for dera SR Es SR NNE a et. ne Sf ab na Narldens största,sagblad (NOS); 4t-ood does ons sor DR tonat sd WALLNER, O., Förbandslåda vid skogs- och flottningsarbeten Ke Virkesmätning. LUNDBERG, GUSTAF, Enhetliga inmätningsregler. Genmäle mot genmäle III. Transportväsen och byggnader. ALARIK, ALF, Motortransport av timmer vintertid ..........nnmnm0..00oo no. STRANDBERG, VILH., Några erfarenheter från timmerkörning med traktorer V TNER VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING HEDSTRÖM, BERNHARD, Anläggning av enklare vägar .............. SITS KINNMAN, GUNNO, Om trärör, deras konstruktion och användning S20 WALLNER, O., Om vägar och bostäder på skogarna. Deras be- tydelse för det norrländska skogsbruket och dess arbetarefråga S241, S273,19305 — Anvisningar ang. härbärgen för skogs- och flottningsarbetare Tx 235 — Lagarna om härbärgen för skogs- och flottningsarbetare SAmbideras tiläDA PI SARA rr TS TS Se Si61 IV. Skogsuppskattning. ELGSTRAND, AXEL, Formbhöjdstillväxten i granbestånd inom övre 18 [Tal Na KG Brr ANNE RA a de maa ära sö did Ng ASEA KRA srkdanso T260 [EINDBEADSKÖSCAR, EN gralskökabermestab elle ee ere T253 MATTSSON MÅRN, L., Slutenhet och slutenhetsfaktorer ............... T168 — Några synpunkter på variations- och korrelationsräkningar ... TX 253 PETRINI, SVEN, Några synpunkter på variations- och korrelations- Hera knän SA sk BRANDIN bog öd ao oda LASER SRS ARN SP RERIS AL TNE da Tx 281 V. Skogsekonomi. VI. Skogsbrukets planläggning, skogsindelning. VII. Skogsbiologi. BERGSTRÖM, A-, Nytt fyndfav alm Jämtland) (205)... re S302 LAGERBERG, TORSTEN, Öm snöskador och deras samband med rötor HOS OFAMED äs rgs testen oslo RER NER ST TT RAINER SAN TE SSA rr RIE S65 — Ytterligare bidrag till kännedomen om topprötorna hos granen 155 CW Rotskador 1 Hagra di pappersve dee. eo. se See RN T149 ROMELL, LARS-GUNNAR, Något om artbildningsproblem ............... To92 Tamm, OrorF, Markstudier 1 det nordsvenska barrskogsområdet ... M49 VESTERLUND, OTTO, 1917 års stormhärjning på Älvdalens krono- | TEA SE SEE NER RAT er oe er a a mr dT rr SN ST BAR a nå oa aan S123 Djurinflytelser. NIESSON, KG, Ett av skogensksvaraste skadedjUbb. ros. S268 SYLVÉN, HJALMAR, Orsaker till flertoppighet hos tallplantor ...... Si TRÄGÅRDH, Ivar, Tallbastborren och granbastborren, två fiender till "SKOgSKUlturet ;:ss.so sd se a or ASA Ed Ae SN ANA S49 — Undersökningar över nunnans uppträdande i Gualöv 1915 TOT I örtea sunda vt RBS SNIA SERGE KSR COA LEDET SE Sr ENA M3o1 VIII. Naturskydd. (Se reg. sid. XIII, skogsundervisning.) IX. Jakt. ETGSTRANDIN TAS, CR ÄVtäD SED ee ee RAA Tree RAR NAT S24 BERGMAN, WESTAS VE MCra Om Staven pe Eee S198 X. Anstalter för skogsforskning och skogsundervisning. (Se även Statens Skogsadministration sid. XVI.) Anslag ur fonden för skogsvetenskaplig forskning under år 1920 TX 204 Bjurfors kronoparks 25-årsjubileum som övningspark = sssssomsossssssssessseser nro sa TX226 Hondentrörkskösgsvetenskaplig, fOrskIin Ses ss ss SNES SN NR S127 Fonden för skogsvetenskaplig forskning. Årsberättelse s.ossmmsmmsmssssssssrssrr rand Tx 197 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VII Förslaget till utvidgning av Statens skogsförsöksanstalt. Yttr. av styrelsen för skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt ...... EX3I ES KE ET SEE SER EA NA na a a a se RR SfE sa AREA OR SAR GS Mn ga KPA & Tx 33 SEE G GIAN SEYEEISEIA TE SS SEE TS TER SET AE GASEN SAN SST Ae NT RA T<36 > > departementschefen för K. jordbruksdepartementet,.................... Tx36 Hjälp de österrikiska skogseleverna, av A. WAHLGREN och GUN- BEA TNERS GEL O: Re RE AR Sj ra a a AR a Far RER SA AR sn a Si159 Kurser vid skogshögskolan för retas och privatanställda skogstjänstemän DTIEET" ARTE SNAELE MIND 2605 VARS TS EINES AN SNS SSR ENE I TOA UNNI ARS S301 öjtaderenlery vid. 20to 6 ögfed s Est ee SE KERREDINEA BE CN dr RE fa RASEN AA ART ANNE Tx 159 Särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket Tx 161 Tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid domänverket ................ Tx 161 Motioner i skogs- och jordfrågor. Uthallotiskogsbrak åa enskildestskogaret be TX82 Avkastningen från häradsallmänningarna bo pmm. rs INTAR Hörandrad lydelse” av dimensionsla gene. res 183 Entomologiska undersökningarna i Statens skogsförsöksanstalt ............ INSSLSG BilOftledslänetö nde Ass ses des SSR ST TX/83EdroS Rätt för flottningsförening att använda sig av 'allmän flottleds egendom Tx 84 Avsättande av medel till väganläggningar, telefonledningar m. m. å statens LOTTA Tr RS äro ks scr gris SARA LS a Es SEA fd AASE RA Tx 84 Försäljning av virke från kronans skogar till egna hem..................... Tx 84 Anvandanderay ved m.m. vidi Statensbjälnvägar ...s..cc.so. TCA Bondebefolkningens rätt till kreatursbete å renbeteslanden ................. Tx 84 Tilläggsbidrag till innehavare av odlingslägenheter och SKOSStörp,. ssEERed. Tx 84 Skydd för rätt till husbehovsvirke å annans mark. = ss ooo INS Värnpliktigas användning vid skogsarbeten m. MM.........sssnssssssssossssaaa aa Tx 85 Sulftsprittillyerkrim gens "betydelse... 55,00 Tx 85 Om rekognitionshemmanens oskiljaktighet från bruken = .....ssossoo0o.o..o.. Tx 85 RevisionsWay bestämmelserna jomwskatteköpi . ......s ed TX8E5 Aterförande till kronan av vissa donationer till industrien ....... ooo... T x 86 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DE Behörigheten av kronans upplåtelser till bergsbruket av skogen i Hede- MOTA (SOCKEN. sodo task odd g0asdca orBsdanägak NER «se ntgre eg sons skse sor ssssNätRÄRES NES T x 86 Förbud i vissa fall för enskild person att besitta fast egendom ...... ........ Tx 86 Förbud. för bolap att förvärva fast CECndom! ;,;s::sscctsödck fees sböskböskssdsressn Tx 86 FJUlingLav (MmOssar 2 annans MAN" dutsstoss-saboestebb do bg bese ene Paste birt askensrs Tx 86 Utsträckt rätt till jakt och fiske för arrendatorer ..............ssssossronsrorerna> T x 87 Knvandande av sax: för fangsande av: Ojur., sv, stöd. 2350 st oolesrsskaskasspdrrädsba Tx 87 Pension åt e. jägmästare B. L. E. Rossanders änka och minderåriga barn EXxS57 Provisorisk förhöjning av dagarvodena i resereglementet 2 Bra EGR BEN FE en, OR BE Xx57 Ökat anslag till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängs- SKOSCL odds Se La SRB afe SEAN AE SÄL USES sön EN se BSS she Seas K SER TX 1293 Användande av sax för fångst av djur Aj PORTA EE KRING fe SAS TRIO IX IOR Allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i i statens tjänst Tx 161, TX 195 Börsla ge by EL KORUNA Skate oo morra st ds ot dSt sionen Eon Reda AN se srkvg ass sa sa TXI62 Ny stat för Statens skogsförsöksanstalt ....... STEN ST Rh RA ÖRE RESA IN Tx 163 Löneregleringen för domänverkets personal = ssmssssssssesserssrrer nanna "E50r63, I XIOA Kommittenotiser. Kort redogörelse för de kommittéers verksamhet, som beröra skogsbruket... TÖCKA lr be EJÖSUeISkOMmmISSIORCHE (0; 502 30A roder Jäs duaekir a ee SANNE RE RAR RSS Fivlonmnesreelemeni ie: för: GOMARVEEKGL 9.4: . ss. ages. suran sas RS Ns sn ASS SERA Tx 226 EARSIE BO IRUSST ORC Lee rn Re am ssd oda ent SERA RAKA RARE Tog Id Tx 59 lGmanytEke St OM OFTA ISAHOR I 3. veboctu-e. ocea sosse rs RASA ERE Tx 226, T x 256 UTGE RE Se dere AST SAS AEA SEN RESER NASA GAR EA OO CI dr rf bea LR Tx 52 Hlarad ing sverksamhet ap vIpke ba donsbb sd: scbideee gas nrIA ANSE SEE Tx 66 Ia ftKOmIAISSIOHCIN st 09 een oddsen Säse Oase Pins tonar sd Ses SS ASA PX52 FOlOBISAtOnSKOMMNUIOR vese Seas A sa Suss enadeänasen rakgrs SORAN EE T x 64 SFR ARS (HAREN GE Ha] LED passa omsss es Vera orre arr Ar rr RAS AA KG03 > FÖRRE KSAONE En a nm oa ds Sr retrs RE ESERNAEA AR RE Tx603 HranolasenhetskomnmisslöRCU —ccss.csessssst ss. sde reg sstt NESSER SR SSA SSA SKE AT 20 HÖVEROTOn GSK OINMIHERY soccpa seglen en SoS rien mkr ste mA TIA SKA Tx 60 OReKO PUT SSIORGE (52 So AS Sd oo cel2 se öde så söc Brr ASA EAA EN IX5T 13 S TR TIG 13 I SARAS RABE L 04 REA 0 SIRENEN EE (LO a 0 a rg 300 NN HYRA FESERO I EnIORIGE Le SE ora Eg a SSL fe do nns Sa Sa me kr äre ög ele a AES BAT Tx 56 Skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrien = ssssmsssssssss T x 56 Sikogsavverkningsstatistk och fIKStaXEFIDS ....sdecssssspssnspans sor s besk so ternas I XxOG SIKOPS buk fOtInSSkOMmMI GEN ju 53 rossa Ske ro s5e nå AAA ANSER SES aan SLS AE I>x0I Sko SslagshitninaskOMmmIRCR,. ...scs-ssc:-scv.saseessssnsnr nar sensBensa-SsksNssden KeRAAS Tx 61 IFATER SSE GIGRISANORSRAMNG] oss ads ced andas RANE AAT IAEA Tx 65 ES IHES prltCD ST ARVANEDINEN oc Cue st SDs nas aria sr ES RASET ESS aa RAS Tx 60 TITEL ÅA LS bs hå SA RAR Eg AA SS ARR AE RAR SNRA EA ee nn AASE RN RA RARE T x 64 ETS MS SA EE ET 0 RR St fö 2 LAS OT SNIA RR tra TT RT La tg ee KE UR Oe I Xx52 jintersjötra RK ACES SST OSSE ST SNRA noen. San SSA SN SINAN AR SS Sr Ara stred ga TxX5S Åborättsfrågan BE ANAR RT MET ET Se sekr ARSA EEE TNE ERS AGOSbtyckning OCK JOEdavSp HEED «ue ec. scsaven os oas Ra maa es Tx 54 Från skogsvårdsstyrelserna."? Kort redogörelse för förhandlingarna vid mötet mellan skogs- VARUSSEYReISeER a T- STB BER OL TO Eon nee od Sedd sEes Tx24 Utlåtande över Skogslagstiftningskommitténs betänkande s..ssssmsssrsrrrreern as Ex 24 Förslag till provisorisk lagstiftning till skydd för exponerade skogar......... Tx 26 Enhetliga avlöningsförmåner för skogsvårdsstyrelsernas personal............ -- Tx 26 FANSSKOSVAktArnaSs (KOM PEICHS 22.0 sgborat oss dd Das SN ELE NAR antenn Snake Vik äs NS GA Skogsupplysningsverksamhet genom förevisande av levande bilder............ Ex Kostnadsfria kurser i skogsskötsel och sågverksrörelse ossossmssseereserrr nas ES027 Utgivande av småskrifter rörande skogshushållning =smmsssossssssssreesrsesre renar TXx27 Förhöjt dagarvode till skogsvårdsstyrelsernas ledamöter sisssmmmssssees srr22ers Tx 28 Ia Skopsvardsstyrelsernas: understodsförldk-. os cs «ssessörtstrunsoxsösssäReorae sr Tx 28 Skogsvårdsstyrelsens befogenhet att meddela förbud mot ungskogsavverkning MÄSSAN DAN ER IN OG ASS ECE SEE ER NONE Re sju sliokr Aa summa BRO San Såå Tx28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppskattning av skogskapitalets storlek och värdering av skog genom skogs- VÄTA SStYT CSE tes j ns obest reta rn FLER Pr RI a a cf re get öva gå ARR SK AS SAGA Gemensamt stämpelmärke för skogsvårdsstyrelserna s...sssssossssssesorrerrr rena Gemensam tjänstedräkt för skogsvårdsstyrelsernas länsskogvaktare ............ Förslag om en skogsvärdsstyrelsernas presskommitté€" —omd.sssss.eses-rs-essene oe Förslag till präglande av medalj för förtjänstfull skogsvård................-.--- Sättet för fördelning av skogsvårdsavgifter Årsberättelser. Stockholms läns Uppsala » Södermanlands läns Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » Kalmar läns norra » >» södra Gottlands läns Blekinge » Kristianstads » Malmöhus » Hallands » Göteborgs o. Bohusläns Älvsborgs läns Skaraborgs » Värmlands Örebro » Västmanlands » Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands >» Jämtlands » Tabellsammandrag: Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänste- personal och skogsvårdskommittéer landstingsområde » » Skogsodlingar, utförda under skogsvårdsstyrelsens ledning ... IATIå enskild: mark utföfdkskögs ONE cor os. sker: bosessesnsngss Föredrag, kurser o. d. samt utdelad skogslitteratur............... Åtgärder på grund av skogsavverkningåar.............s.sseses0000 0 Bäckrensming, dikning. ochmarkbetednihg/ mosse. sse soo ErORLAN SPIS ras oda arr k AN ESS ERREIE SS SINA LR Ala BA a SEE Fansskogwaktarnas tjänste Om oeessn es bass eva ses bon rr are SKO 2 SLM ÖL Neat stona 5 sars sr AASE BSS RAS SE SA SOS Sr UAE SKOG SPlADTOL 15. debisrrn fasen bg CORAL ebook siter öres dess Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter I1Q919............... Skogsvårdsstyrelsernas utgifter närmare specificerade (inhäftad tabellbilaga). Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder 1919............... SKO SCICAT Aon: or stl pororsäns söners LSE LE RA EnES ess SEGT AGN SSR EN IET RE SR 414 416 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rättegångar och prejudikat. 24. Kungl. Maj:ts resolution ang. vad i visst fall skall an- SESESBINACEE ACOSKUGG SKODA. duons Lo Sd SNR SL do SECbs Liten bn Prejudikat ang. förbud mot icke påbörjad avverkning enl. $ 4 TETOTOEALS APLOVISOKISKA' SKOPSLAD — vt orör ass ess So ose adöressnndr Länsjägmästare har ej rätt att för vinnande av anställning i skogsstaten räkna sig till godo tjänstgöring hos skogsvårds- STYTCISE fade DES Sö SEAN 2 3 2 bn såt sen AASE TSAREN SNS pr DER Kungl. Maj:ts resolution, på besvär av skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län Övriga ärenden. BELON 11 PAT OL SKOPSVEIILS. CR or po dl oh om slrd ae 6 bör AR SE ERT EET GS sas Ang. tidsenlig höjning av dagtraktamenten för skogsvårdsstyrelsernas ord- fOTARUE: NEGAIPIeT, OCISPEVISOTET 7 oosseses sön eg de set KR SARS ALINA Framställning om proposition rörande tillfällig lagbestämmelse till skydd för! Skogar i havsbandet fl fbosioasessroe cs PT RR et a gt bd rs SEE Ang. fördelning av det å extra stat för år 1920 uppförda anslaget till Sko Sod InRensS, DOKURJaNGETE Oc oso es bs oscr ou yok ser os SRSERESSSS SE asus Ang. fördelning av de på extra stat för år 1920 såsom bidrag till be- stridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet anvisade medel Statens skogsadministration. Anslag av medel. Lån till skogsstatens förvaltande personal för inköp av motorcyklar och STLOTEN DELL ST frn lt en ALE ss RR RNE RESER RS a LR ES va DE Ang. förslag till skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1920 be- KUOSAS Sav KT KOLDR GER oo be asked or sens pe Er SR SEA AREA ER Ang. anslag av bevakningsmedel till gäldande av utgifter i samband med FS ne NR eo oa mos oa sm utan sr SRS RESER EES Anskaordellarande" 1 vVarkarspt i; os c-s skr kes Iog Krse stR SSE SSE SLE EE Domänstyrelsens underdåniga framställning om anvisande av medel till lån åt skogsstatens förvaltande personal för inköp av motorcyklar m. m. Den 15 nov Ya Avlönings- och ersättningsfrågor. Nya löneregleringsförslaget för skogsstaten = ..ssssssssssesserssssrrseree sonas nan Lönereglering för domänverket, ref. av GösTA MELLSTRÖM Tillfälliga understöden åt pensionerade kronojägare Ökning för år 1919 av reseanslaget till kronojägare s.ssssssssssesssssras nns Ang. förhöjning av arbetspriser till hyresgäster och arrendatorer av in- asor 1 kronoparcker och missa andra skOgaDj soo etose Iossessekens id eskone Ang. kronans deltagande i kostnaderna för förseende av vissa kronoegen- domar med elektrisk kraft Ang. ålderstillägg Ang. höjning av maximiarvodena åt skogsstatens extra bevakande personal Ang. dyrtidstilläggets utgående å hela den i stat bestämda avlöningen för domänstyrelsens underlydande tjänstemän, till vilka bostad eller bo- Stall ELUp plat(ES] ester kr Ldade oro beE a bör sispe aa snrr nose RENSAS SNES SARS OS Sae Ang. uppförande av ny koja i stället för en nedbrunnen sådan å krono- parken, Gunnarn inom Östra, Stensele fevil dc rsssse.. sosb so Ses anes es Ang. uppehållande av vakant överjägmästareassistenttjänst under 1920... Ang. ifrågasatt tillfällig löneförbättring åt överjägmästareassistenterna för FIRA NA AT fr RT a R AS Road UL kon LR EO AR BESS ESSER 2 BIT ERE åar a ca Ang. löneregleringen för domänverkets personal sssssss sesessesererernanrnn Ang. pension för domänverkets tjänstemän = .smssmmssseseeeeerre serrerrnrnnn enn XII INNEHÅLLSFÖRTECKNING De extra jägmästarnas förbunds skrivelse till domänstyrelsen med förslag till löneplan för i skogsstaten anställda extra jägmästare ............... Övergång till provisorisk lönestat för tjänstemän vid domänverket enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920; domänstyrelsens underd. utl. CIEI1 72 OTIOMG. oreda jess a jörd förajese 2 6 leta sirilsl sele r fega je fela el Else EE ab e.e be tele ie ie sa Aja Sjal nlelaS ES) Domänstyrelsens underd. utlåtande i anledning av skogsingenjörernas framställning hos K. Maj:t att fortfarande uppbära samma avlöning SOM TJA CM aStare ;- den 15 INO Vas else ss delse sjö eiaele a förleler esetra, ei sega lats ee ef Ts el RE Bestämmelser i fråga om övergång till provisorisk lönestat för tjänste- Innan vid dOmäanverket' aus sups as Anssi evidens release srneeLee sej AR Te STAN: Cirkulär. N:r 14 år 1919 ang. förenkling i K. D:ns föreskrifter ang. de allm. sko- garnas indelning till ordnad hushållning d. 27 maj 1916 ......... >» I år 1920 ang. sparsamhet med tjänstetelefonsamtal m. m. ......... » 2 angående ändrad lydelse av punkt 9 i reglementariska föreskrif- terna,.den 31 JAR. kODOTS ses lasa ra Ads ss AE » 3 ang. allmänna bestämmelser för bokföringsmässigt ordnande av affärstransaktioner mellan redogörare inom skogsstaten ............ » 4 ang. ändringar och tillägg till reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogsstatensttjänsteförvaltning t..s..c..se.-sssssdssses 5 rörande tjänstgöringsbetyg för bevakande skogsstatspersonal...... » 6 till samtliga revirförvaltare ang. insändande av uppgifter om ut- förda, bestaändsvardandevhusenin gar Es ssd ss 7 ang. utsyningar å ecklesiastika löneboställens skogar > 8 ang. uppgifter å trädantal inom körskiften o.sssssssssssssssesesrs rna > 9 ang. anläggande av basvägar och uppförande av koj- och stall- byggnader VIdFaVVvenkning alt ds ss see oss nej isepr Essel ess ee AdA > 1IO ang. jägmästares rätt att försälja skogseffekter under hand Cirkulärskrivelser. NET od ang. formulär vid anmälan om folyckstalltarbetev stef s ee » 2 ang. inköp genom domänstyrelsen av stubb-brytare och Widéns Kultur plogar > see Ne Lda olet fetare S a bra öl eek S see äjeter a NT fe sa 3 ang. lån för inköp av motorfordon 4 ang. arvoden åt biträden å överjägmästareexpeditionerna ......... 3 Skane. saägtabellen till ärsperattelsenrigais ss SS TA 6 ang. vissa garantiförsäkringsbrev som säkerhet 7 ang. uppgifter till ny matrikel över skogsstaten 8 ang. tillgång å upphugget till försäljning avsett vedvirke den I JUL ETO 207 saa d ars gr s NASN ARI AN NE Arn SSI aS Sh RNE RANE » 9 ang. tillgång å upphuggen pappersved och props den 1 juli 1920 10 ang. uppgifter till olycksfallsstatistiken » » II ang, inköp av velocipeder, automobiler och motorcyklar > ft2 ang: centralisering av inköp, av vissa materialiet” dissss.s.mokse. scn >» 1J3 ang. sättet för insändande av förteckningar över arrendeavgifter, SOM "Uppbaras (avi revitfönvallnimne AA. . g.s. ss ses AR » 14 ang. rese- och traktamentsersättningars utbrytande ur förvaltnings- KÖTSIAR EN > v 5 das sa vedor Sj ENE SEN a SÄ a rar fajs NEAL Eee BI EE RN SN ÄR EN > 15 ang. dyrtidstillägget under senare hälften av år 1920 ............ » 16 ang. infordrande av uppgift å för innevarande år utöver stat er- förderliga förvaltningsmedelpsseeeseneen enes a Ne Nee 17 ang. tillfälligt understöd för år 1921 åt pensionerade kronojägare TöLANS:FINKkOp. av. maskin eg, -6.scsreepebela ass sense NNE I CE ESA rökang "upprättande av arrendekontrakt:...... s.som. oc. LER TE SREEE 20 ang. ränta å köpeskilling vid försenad betalning «s................ 21 ang. upprättat förslag till enhetligt anordnande av revirexpedi- (LÖT ELINA se osar lera van ös Fega jä rel da jele SET ee (erste Ness Lf AR RE SSA » 22 ang. förslag till gruppering av kronojägare jämlikt avlönings- reglementet för tjänstemän vid domänverket v v I I VY RR RR INNEHÅLLSFÖRTECKNING XIII N:r 23 ang. ersättning för uplpåtande av koj- och stallbyggnader vid av- verkningsplatserna = .......ssesessvsesessecssecs recent ennen annen tre tenta 0307 » 24 ang. virkespris vid upphuggning av kolved..........ssssssssssosernea SN307 > 25 ang. fredande av vissa rovfåglar på de allmänna skogarna ...... T x 308 Finanser. Statens domaner TOO, ......ssocccsscbo sten -esr sosse s bes sn d ser e Foss senses Sr RAA T x 182 Inkomstförslag för statens domäner under Ti Äl ej ERE RE (SNES ERE OT T x 308 Driftkostnader för domänverket under år 1921.......ssesseseeesereerernrnenent T x 309 Försäljnings- och prisfrågor. Pris” allKOlE i oucun cr sugras sr sesrsr str rorusde ser RANS SIS EEE Ae Sk SAR TRO Ang. förslagspriser A, VItke o.c-----sssssoanos odsekonsssses det re a en TX1O Ang. inköp av barrträdskott = -o..s:ssseessesesssrresssetsr nens r enn se i rn nro t tenn nnn TRI33 Ang. försäljning av brännved från vissa allmänna skogar sosssssssssssr ers Tx 183 Ang. underhandsförsäljning av virke från. BUS oECMIE. dessas? deres stE sins Me EOS Ang. anstånd med erläggande av köpeskilling för å rot inköpt virkespost T x 264 Ang. redovisning av till skogen aterfallet VIKS sm Kaa ESS SRA 'Ex205 Jaktärenden. Ang. jakträtt i vissa fall för extra krönOjägare. dere ssk ss ste ds so ser ere EX231 Kassa- och bokföringfrågor. Likvidering av virke till kronans Hottleder =... RA bs öre a aa TX I3A Lagar och förordningar. Ang. tolkning av 13 $i Kungl. förordn. 18 juni 1915 s. k. kustlandslagen TX 310 I svensk författningssamling utkomna författningar rörande skogsväsen- Eb Foss re Se Sorks Trano, T XI35 IR ESS TAK 201, I X205, LX3II Personalfrågor. Ang. framställning att få mottaga allmänt uppdrag ssssssssssssssereer eerena TxT35 Ang. rätt för domänstyrelsen att under år 1920 till e. jägmästare för- ordna från skogshögskolans jägmästarekurs utexaminerad skogselev utan föregående praktisk verksamhet..........sssssoseererersersnssesnerent no TXx136 Ang. förordnande för skogsfogde att tjänstgöra på överjägmästareexpe- TLA AS BA AS SA oa be 5 sa dan res SSA PEETER ran ie Tx 266 Rättegångar och prejudikat. Utslag ifråga om resekostnads- och traktamentsersättning åt jägmästaren Gösta FEDElURA ö.... toes ekerdess season sn rs sonssta EES RE Tx 183 Skogsundervisning. Ang. inträdesprövning vid statens Skogsskolöpnbs tedde so-sesssse-nsdeseno seen TX70 Ang. de extra jägmästarnas förbunds underdåniga framställning om an- ordnande av fortbildningskurser vid skogshögskolan -.....seeeees-er22>> Tx 267 Ang. domänstyrelsens underd. utlåtande över Svenska naturskyddsföre- ningens ansökan om åtgärder för användning vid rikets läroanstalter av en handledning i naturskydd .......sessssestssee0sersessssteeererero nt nnt Et STI Skogsvård. Ang. utsyningarnas utförande i skyddsskogsområdena ...........-sssssss-00>> Tx 269 Övriga ärenden. Distribution av tidskriften Skogen ...........s-ssssssescrssesnsonessssnneseerenert 36 Ang. utstämpling av virke till flottledsbyggnader............--sssssrerrr ert TX130 Ang. vedavverkning å allmänna skogar. .....eeeeeeseeseseeereeseneenen enn Tx 136 Ang. brandförsäkring av såg- och VIirkeslapel Af0 oo sc ot ass svd es be seen T x 184 BESlAS: avs VITIO Sa Sas ne SR as ok ssd sla slem ESSER SE El: a) SSR FNS Kp TT XR232 Ang. utarrendering för kortare tid av kronoegendomar, arrendelediga under år 1922 XIV INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ang. kolonisationsundersökningar å kronoparken Vargisåvattnet ......... T X2G2 Ang. nedsatt pris å virke för återuppbyggande av nedbrunnen by å Öland Tx 271 Ang. granskning av skogsvårdsnämnds räkenskaper ssmsmommsssesssssss see TX20 Ang. utläggande av kolonat å kronoparker i Korpilombolo socken ...... INS Ang. prästernas ersättning för mistad andel i skogsavkastningen ......... TNE Ang. avverkning av ved instundande vinter för tillgodoseende av vedbe- bövet branslesasongen I 9022-1025 Mss ss0bN a sus .s inser. bunt AL TX 273 Domänstyrelsens underd. utlåtande ang. förslag till lag om ströängars in= Uragande till. Kronan mr.) Tu CRS SNS eu AS tr See reRA ra oa INGA Överläggningsämnen vid överjägmästaremötet i nov. I920 .................. INSAGnA Meddelanden från specialinspektören för tillsyn av skogs- Abletarna ss post ads Hönan de SSR Se THA Mja Sex anINA LÖTEDATIN SIT a EF NE SSR fr s a SLR SA EA TR ES TX Kronojägareförbund, Sveriges, meddelanden (O. J:soN BRAGÉE) S31, S64, S128, Si60, PXL, S270, S304, S332 Matrikel över Sveriges privatanställda skogs- och flottningstjänstemän S268, Tx 257 Styrelseberattelse: för StockhomstjasmneklWh be «oss. see. ess dress SER Tx 256 Diverse. Avtäckning av minnesvård på byråchefen Örtenblads grav ................. PXXIX RECOVISDING 245 «505 sings sr SE NEREN NEREET SERA AE I IN TR T x256, I X2260 Till Smalands; distrikts krönojagare Mavi GIG NELET occd eos ss S96 Slutredovisning över insamlingen till kronojägare Petter Jönssons familj S32 Till samtliga kamrater från Grönsinka skogsskola I913—1I4............... S160 Civilstatens änke- och pupillkassa, av OSCAR J:SON BRAGÉE............... S298 Ombergs skogsskola 1915—16 (upprop till kamratmöte)....................- S32, S64 Kungl. Domänstyrelsen. Tjänster och förordnanden. Allmänt uppdrag, PLI. Amanuenser, PIX; XII SN) XSIITSRONITT XII KARM, SCENIT TENS Bitrade, PIVS IX XM) 20) NOVI Byråchef, PI. Domänkamrer, PI. Domänstatistiker, PI. Inspektionsresor, PXV, XXIII, XXXVII, XLVII. Jägmästare, PXXXVII, LI. Sakkunniga i bokföringsfrågor, PXXXII. Semester, PXXIII, XXXVII. Tjänster 1 första lönegraden, PIL BEEN SMI TT SSE Vom Tjänstledighet, PI, IX, XIII, KN SSI PEKNTT XXXIIL, KSSCVIL ETETXS Upphävda förordnanden, PXXXV, IV; LX. Skogsstaten. Allmänt uppdrag, PXXXVIII, LIX. Assistenter, PVI, se också revirassistenter. Assistenter vid Klotens fortsättningsskola, PXXVII. Avsked, PI; SM, XVI, XX) XXIITSSSVIE OO, OEI ENT CV) ENTIRE Bevakare, PXXIV, XXXIII. Biträde å överjägmästareexpedition, P x LIX. Bokhållare och kassör vid Kloten, PX. Dikningsförmän, PIV, XXXVI. Dödsfall, PX, XV, XVI, XXVIII, XLVIII. Enskilt uppdrag, PX VI, XXIV, XXVIII, XXXIII, XXXV, XXXVI, XXXIX, XLVII, LVII. Flottledsingenjör (statens), PI. Flottledstillsyningsmän och förmän vid flottleder, PIV, X, XXIX, Föreståndare vid fröklängningsanstalt, PX. » » skogsskola, se skolföreståndare. Jägmästare, PIX, XXIII. XXVII, XXXII, XXXVIII, XLI, se även revir. » biträdande, PI. » extra, PIII, XVI, XIX, XXI KVM, XXI) SKON KSITCETS » tf) PLUGG STI SSV ROVII SES EXIT SVIT EKG SSANG XXXVIII, XLVII, LIX. INNEHÅLLSFÖRTECKNING XV Kronojägare, PIII, XIV, XVI, XX, XXIV, XXVIH, XXX, XXNVI, XXXIX, XLIX, TV. EVIL, LIX. - biträdande, PLV. > extra, med arvode, PIII, IV, VI, X, XIV, XVII, XX, XXIV, XXVIIIL, RKRT KOL SODELII KOCK VI, KXKIK, KEBSNER: BV. EVIL LEX, LX. > BEMER PSV IOC 4 XXIV, XXVHIR SER BRSSX VE OXIE) KIT EPCORESEVIRY EV) LIX, Kronoskogvaktare, PX, XVII. Repetitör vid Klotens fortsättningsskola, PXXXIII, XXXV. Resestipendier, PXIX. Revirförvaltare Anundsjö revir PXVI, Bjurholms revir PIX, Blåvikens revir PXIII, XXVII, Frost- vikens revir PXXXVIII, XLI, Fryksdals revir PIX, Grangärde revir PXXXV III, XLI, Gästriklands revir PXXXH, Idre västra PIX, Jönköpings revir PIX, Karlsby revir PIX, Nässjö revir PIX, Ragunda revir PIX, Södra Malå revir PXV, LV, LVII, Södra Piteå revir PIX, SN revir PIX, Tåsjö revir PIX, Udde- | valla revir "PIX, Älvdalens Östra revir PXXXVIII, XLI, Västerdalarnas revir PIX, | Västra Jörns revir PXVI, Östra Stensele revir PXIIIL, "XXIII. Revirassistenter, PII, IX, XIII, XVI, XIX, XXM, XXVII, XXX, XXXV, XXXVII, ' XLI, XLVIII, vi PS CEMIRTGER: Rätt att kvarstå i tjänst, P XLII, XLVIII. Skogsfogdar, PIII. Skogsindelningsassistenter, PX, XIV, XVI, XXIII, XXVIIL, XXXIHI, XXXVI, XXXIX, ALNIED TEX: Skogsingeniörer, t. f., PLVII, LIX. : extra, PXXXHI, XXXVI, XXXVII, XLVII, LV, LVIL Skogsrättare, t. f., PXL, LV. > Extra, EMI SOCOM ETXERDE TVI ENIIG SOCKER Skogstaxatorer, PII, IX, XIII, XVI XXI, XXVIIL, XLVI. > biträde åt, PXXXIX, XLII, XLVII, Skolföreståndare, PXLVII, LVII. > EI RLEXIE Sockenallmänningsassistenter, PIII. Skyddsskogsassistenter, PXXXIII, XXXVIII, XLI, XLVIII, LI. Stipendium för vägkurs, PXXXIII, XLIX. Sågverksförmän, PXXXVI. Sökande, PVI, X, XIII, XXVIIO, XXXV, LV. Tillstånd att vistas utom distrikt, PXXXVII, XLVII. Tillsyningsmän, PXIV, XXIV. > biträdande, PXXXVI. > extra, PVI, XVIL, XX) XXXVI, XXXIX, XLO, XLIX, CI, LVI, LVOI Tjänstledighet, PI, III, IX, X, XIII, XIV, XV, XVI, XIX, XXIII, XXIV, XXVIL XXVIIL, XXXO, XXIII, XXKV, XOXVI, XXXVII, KXXXIK, XLI, XLID, XLVIL SEVII ER CV; EVIL LIX Underlärare, PIII, XIII. Upphävda eller återkallade förordnanden, PVI, XV, XVI, XVI, XIX, XXIV, XXIX. XXX, XKXV, XXKVI, XXKIXK, XL, XLVID, CI, LVIO. Utmärkelsetecken, PXLIX. Åldersdispens till skogsskola, PXXXVI, XLII. Överjägmästare, PXXVIL XXXII. > É fPRIX. Överjägmästarassistenter, PII, IX, XIII, XXIII, NXVII, XXXII, XXXVIII, XLI, XLVII. LVII. Överjägmästareexpeditioner, biträde å, PXLIX. Övriga tjänster i officiell ställning. Bränslekommissionen, PVI. Jägmästare i vattenfallsstyrelsen, PXVII. Länsjägmästare, PX, XIV, XVII, LII. Sekreterare hos skogstaxeringssakkunniga, PXXXIII. CV INNEHÅLLSFÖRTECKNING Enskilda tjänster. Chefer, PXLII, CI. Disponenter, PLI, LII. Förvaltare, PXLII. Skogens kolaktiebolag, PLI. Skogsförvaltare, PVI, XLII. Skogssällskapets statsarbeten, PXLII. Tumningsföreningen, PLII. Överingenjör, PXLII. XII. Skogsindustri och handel med skogsprodukter. Marknadsberättelser. Trävarumarknaden, av O. HELLSTRÖM TX 67, T X 103, T X 225, T X 301 XIII. Skogsekonomisk historia, topografi och statistik. Allmänt. LINDMAN, ARVID, Om skogens betydelse för vårt land ............ S129 ÖDMAN, PER, Några undersökningar rörande förbrukningen av virke till husbehov inom Västernorrlands landsbygd............... Ti Från domänstyrelsens verksamhetsområde (notis) ........................ VISSA S59 Särskilda skogar. ATI (Stjätmförs-— Stall dalens arken. ss saa sager da. SR SL33 IFlellé förs bruks SKO 2O5 Meese e AR ENT a Sn En RA ars a SRA S217 Förhållandena i utlandet. AnIstraliens,) träv attiexp ost a vereBrEB RN SVEVEN sd TX230 Konsumtion av massaved och produktion av trämassa i Förenta staterna under ar OA SELe Riv EN DEE TYKEnS Krigets skadegörelse i de allierades skogar, ref. av I. TpH... TX73 SYLVÉN, HELGE, Några skogliga anteckningar från Alaska ...... SY Nad norska statens sko ganmmun banda avi ed SEA S226 Virkesexporten och Förenta staternas skogar, ref. av I. T—DpH Tx 185 XIV. Biografier. Svenskar. Edvard Gustaf Kinberg avi KORP RREDENBERG ccs ssdos sees ee TI2T Kött Ela mm ars trönm,, Cave VE RO VIAGIN Tyne AASE EI SNRAr TÖS IMHOrT Georg, de: Erese, avaktARTERREDENBERG ussosssuo sosse ssnoie seek T272 NiCtor tElammarstran dy avse RVVERSS CEMIID BE E T275 Emil” Palm; av J- AN AVI O NESS TRE SR IR KS Sea T2177 (Convert! ÖRNOnSaA EN NR, (CNHÖBIN scbsorsnsspaboss boden BS NOLL NLSEEN T279 Wenn an NG Lava GS CER REON Te AE ae a Ga RA T231 Alfred. Petersson av (GUNNARS GHOTDNES Vstiss seten sigse sens T232 XV. Bibliografi. Förteckning å nyutkomna böcker ... TX45, Tx99, Tx 169, Tx 218, TX 249, TX 294 Meddelanden från skogsbiblioteket EXAKT, SLRG 221 GGN Recensioner. Skogsskötsel och allm. skogshushållning. SCHOTTE, GUNNAR, Skogsförsöksanstaltens exkursionsledare, I. Beskriv- ning av skogsförsöksanstaltens försöksytor å Omberg. Rec. av L.M. Tx205 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skogsteknologi, transportväsen och byggnader. Ronges tvåprissystem, av GUSTAF LUNDBERG osissossosossassessoso soon nn nan onn GaYER, K., Die Forstbenutzung. Rec. av MAGNUS NORDQUIST Skogsuppskattning, skogsbrukets planläggning, skogs- indelning och skogsekonomi. FLURY, PHILIPP, Aus dem Gebiete unserer Forsteinrichtung. Rec. av NE EN ERT RAN na nn a mna ss AA ER RER RAT SER ESR EET KUBELKA, AUGUST, Die Ertragsregelung im Hochwalde auf waldbaulicher GRUNGlaARET) URCE LINE Kär oa där då dö sad a skr nr dass ena Skogsbiologi. DoucGLas, A. E., Climatic cycles and tree-growth. Rec. av LI ARS-GUN- TS Sr SA AR SNR AR & Leda (ne 2 dT SER RSA JACCARD, PaUL, Nouvelles recherches sur l'aceroissement en éparsseur des arbres. Rec. SVEN PETRINI och LARS-GUNNAR ROMELL -......... NEGER, F. V., Die Krankheiten unserer Waldbäume und wichtigsten Cartengehölze. ATEA YT RNA ae pat Le Age 3 SB RANRIN, W. HowaRD, Manual of Tree Diseases. Kec. av T. LEG SAALAS ”Uunro, Kaarnakuoriaisista ja niden aihenttamista vahingoista suomen metissä (Finlands barkborrar och de av dem förorsakade ska- dorna.) Rec. av I. T-DH Naturskydd och jakt. LUNDBERG, GUSTAF, Bara en hare. Rec. av G. ScH. BEHM, ALARIK, Jaktlexikon. Rec. E. G[EETE] PMDiyerse. HENRY, ÅUGUSTINE, Forests, Woods and Trees in relation to Hygiene. BEG AV LGVEN (RE TRINE) 200 oöbrlaså5s aör es över åge soundet SA RNA EAA Aer RISBERG, G. E., 1920. Almanack för Västmanlands län... soooosossossoson- WEBER, HEINRICH, Grundlinien einer neuen Forstwirtschaftsphilosophie. Rec. av SVEN PETRINI Tidskriftsöversikt. Skogsskötsel och allm. skogshushållning. The Mapledurham Statistics LESLIE S. Woobp, ref. av S. P. Das Wachstum im Winde. BERNBECK, ref. av SöPl:öo0escesssorse- Uber Sturmgefabrdungen. A. SCHMAUSS, ref. av Si Planlososesss..ss- Skogsteknologi, transportväsen och byggnader. Nyare riktlinjer inom natroncellulosaindustrien, av H. BRAHMER, ref. av Halneslluloss (och halmpapp. ALF: LARSON; feflavjEreSSiine. Skopsafbefamnas omansecrande set av Go Kl 50 NSr Se Skogshanteringen och järnvägarnas frakttaxor, ref. av G. Klllooooooonnn. Ackordssystem vid virkesutdrivning. GUSTAF LUNDBERG, ref. av G. K. The Burmese Atha System of Measuring Timber, ref. S. Pioooosossnnn. g, skogs- Skogsuppskattning, skogsbrukets planläggnin indelning och skogsekonomi. Eine Untersuchung zur Bestimmung der Umtriebszeit in wirtembergischen Feltenbesburden. > HOLLAND, fref. av OS: Po os erds at entrsesskdesine Bodenverbesserungen oder Waldrodungen, av PH. FLURY, ref. av S. P. Wahl otmdö Rentes ..RooWILERAND, fef av 05 fo Ved mao o ot sdssanade Reinertragslehre und Hönlingertheorie. E. KREUTZER, ref. av S. P.... Landsskogtakseringen. OLAF SKOIEN, ref. av S. Pe sooooososossossssss sas Détermination de diamétre au milieu du tronc de Farbre sur pied. | BLT ST (SN AIAE St a ÖA Förs Eg SR SRA 0 SES SSR es RARE Granens stammeform. OvE HASLUND, ref. av S. P. XVIII INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ett nytt instrument att uppskatta trädstammens diameter i sådana fall, där direkt mätning icke kan komma i fråga. T. HEIKKILA, ref. av S. P. Tx 215, xX 247 The use of Seaplanes in Forest mapping. ELLwop WILSON, ref. av S. P. Betrachtungen iiber die Wirtschaftseinrichtung der Waldungen in der SCHWEIZ, say. IL BIOLILENG GC 6A Vabis be a Gedanken iiber Waldwertrechnung. F. ERDMANN, ref. av S. Pi...ooo.... The Jonson »Absolute Form Quotient» as an Expression of Taper. K. CEANGHTON- WALLIN jag bs SVG SVICEISRATET av Or mbas skede ske S. proposed Standardizition of the Checking of Volume Tables. DONALD BRUCE: Tel; AV Se Perser ENNART a SNR AE VE DIG IR fen samer sinsnö « ejelj ee ff ARA BSR AE SRENRAP EER NR I RE ve AEA Yield tables for single trees of Deoder, Kall, Chil, Spruce and Silver Fur. vC: (G TREON; TEST Tr a SR si age se ren Rapport du diamétre å I m 30 au diamétre de la souche. H. DE LA FIAMELINAYE; TEf! (av. 15 REA EON mr AE ere el ers rr odla Die Aufstellung neuer Ertragstafeln fir die Sächsischen Staatsforsten, NIARTING TEL AV rn Re Nee ar a a sa ans bb Jagne Die Fortbildung des sächsischen Forsteinrichtungsverfahren, MARTIN, Te fASEaR: Skogsbiologi (skogsbotanik, marklära m. m.) Redogörelse för torvmarksundersökningar i Gävleborgs län. H. SMITH, FETA OG TE kr a NN SN SARAS IA TNI ARR SSR ASA dt Ser Wie die Liineburgerheide ward und schwindet. CH. FRÖMBLING, ref. AVÖ STEN rotel ys SS SE BETR ARSA RR MAR fn aan d a a oas set Ein neues, unträgliches Merkmal fir Rauchschäden bei Laubhölzern. EXINN NEGER Felö aven ARR NAN RS aan Fk or ESA SA SA Neuere Untersuchungen iiber den landwirtschaftlichen Wert der Walds- treu. (Rechstreu).. TC MESERTERMAKSITSfAvå Oe een Ein Forstdingungsversuch in einer verheideten Fichtenpflanzung. LuDp- WIG3;. TEL: AV SÖ a TM fald LE aa len iet urges be lajöl olje sasse Om Bedömmelse av Skovjordens Godhet ved Hjälp av Bundfloren. G. H. BORNEBUSCH. Tefs (avi One NN SANN Ae STR Se Sn NA Forstliche Standortgewächsen im westlichen Moränengebiet Bayerns. KKÖCKUBNER, (te fav EO Nn DNS NAS RN NS Se rn Rauchschaden und Boden. W. LEININGEN— WESTERBURG, ref. av O. SPE ds söda vå vt ove ävern era TA RANE SATSEN NAR ar kr skald sogsoes Ubersicht iiber Bayerns Bodenverhältnisse. H. NIKLAS. ref. av O. Skogsekonomisk historia, topografi och statistik. Skovbruget i de krigsforende Lande under Krigen. C. W. MOLLER, Fel AV (Cr IR aga srjd el eger ff AN Rn RR aa RS säl bay ses es ie ere fe. Seal Zur. torstlichen Statistik. NYMMMBRAESIAvA So tad o re dekan oe Statistique des Foréts de !'Alsace-Lorraine. G. HUFFEL, ref. av S. P. Skogsindustri och handel med skogsprodukter. Ett outnyttjat fält för svensk företagsamhet, Framtidsutsikter för Sibiriens handel och Industri. RE 56 ani Casa a a SR SN slalsleta sla sinn Na Holzpreise in Siddeutschland in fruäherer Zeit. H. RUENER, ref. av S. P. T x 216 TON Tx 294 INNEHÅLLSFÖRTECKNING abe Författare. ÅLARIK, ÅLF, S313. ALMQUIST, R. H. H., S85. AMILON, J. A., T246, 277. ANDERSSON, GUNNAR, Tx 113. BRAGÉE, OSCAR J:SON, S32, 64, 128, 160, 270, 298, 304, 332. BERGHSTRÖM, A., $S302. BERGMAN, F. A., S201. BERGMAN, KLas, S198. CARBONNIER, H., T86. CARLGREN, M., T224, 236. DAHLIN, E., S265, 304. DANIELSSON, U., T223, 229, 237. DYBECK, W., T85, 88, 224. ELGSTRAND, A., S24, T260. EKMAN, WILH., Tx 113. ELtIOT, HANS O., S193. ENEROTH, O., To90, 233. FREDENBERG, KARL, TI21, 221, 272. FRIEBERG, T85. GABRIELSSON, ToI. GIÖBEL, FREDR., T279. (GEETE, ERIK, I XI, X 201, S81, 194, 226. GRENANDER, T., T224, 229, X 149. HAMMARSTRAND, E., T225. HEDSTRÖM, BERNHARD, SI115. HERESTRÖM, O; 1 x07, X 103, X225- HESSELMAN, H., M354, Tx 33. HOLMGREN, A., T88. HorMQuist, C.: F., T79. JACOBSSON, PER, T125, 269, 271. MONSON, I., 189, 1 x 137. KLASON, PETER, T48. KINNMAN, GUNNO, S20, TIoI, X 90, X 91, De, KO, K213. LAGERBERG, TORSTEN, S65, Ts55, 149, NA, 207, X200, LANGE, AD., Tx 272. LINDBERG, FERD., $S97, 227. LINDBLAD, O., T253. LINDMAN, Å., SI120, 193, T77, 82, 221, 238, 246, 268, 271. LUNDBERG, EDVARD, Tx 2$7. LUNDBERG, GUSTAF, $S27, 253, T x 12. MAGNEVILL, M., Ti95. MATTSSON-MÅRN, L., T1I68, X 205, X 253. MELLSTRÖM, GÖsTA, M21, S62, T21. MONTELL, GUNNAR, S319. NILSSON, ARVID, T65, 81, 84, 90, 197, 227; 237, 2600; NILSSON, K. G., S268. NORDQUIST, MAGNUS, S33, T x 127, x 280. PALM, Bö, Re 002 205: PETRINI, SVEN, S133, 216, T X4I1, Xx 89, Xx 93—95, X99, X 164, X 165, x 168, X 211, X 214—216, X 218, X 241, Xx 246, Xx 281, X 2092—>X 294, X 299— X 300. ROMELL, LARS-GUNNAR, T92, Xx 165, X 241. RUNQUIST, J. W., T89. SAHLBERG, A., T23I1. SCHMIDT, A. W., T276. SCHOTTE, GUNNAR, M34c, $S26, 40, 58, I5I, 159, 199, 331, T281, 282, Xx45, KO, TON AI097 KIT KA2I8, X 249, X 294. SEDERHOLM, G., T8o, 239. STENBORG, C., T232. STRANDBERG, VILH., T125. SYLVÉN, HELGE, S77, Tx 239. SYLVEN, Ej, SE. TAMM, OLOF, Mao, TXx42—43, xx 96, X97, X247—>X 249. TiGERSCHIÖLD, H., T46. TräGÅRDH, I., M301, 356, S49, Tx 15, Xx 39, X 73, X 185, WAHLGREN, AÅ., Si159. WaALLMO, U., T83, 87, 262, 269, 270. WALLNER, O., S161, 241, 273, 306, T xX 235, X2TA WELANDER, P. O., T270. DE VERDIER, B. A., T78, 238. VESTERLUND, OTTO, S123. WIiBECK, E., Mi, 329, 357, S91, 95, TI. WIGELIUS, A., T250. WiISÉN, Y., T213, 236. AF WÅHLBERG, D., S193, T8o, 82. ÅLUND; Vaa ÖDMAN, PER, S59, Ti. SERIENS ENE I vn SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENIN GEN. EVS SSV DEC. 1920. Hedersledamöter-. venska. VIN ESSEN, FR., friherre, f. d. riksmarskalk, f. d. statsråd, vald 1903. ODELBERG, TH., f. d. landshövding, f. d. statsråd, vald 1903. FREDENBERG, KARL, generaldirektör och chef för K. Domänstyrelsen, vald 1918. KEMPE, FRANS, fil. d:r, vald 1918. Utländska. HEIBERG, AXEL, konsul, ordförande för Det norske Skogselskap. MöLLER, P. E., fil. d:r, kammarherre, f. d. overforster, f. d. lärare vid Landbohöjskolen i Köpenhamn. WEDELL-NEERGAARD, kammarherre, f. d. ordförande för Dansk Skovforening. FERNOW, B. E.,, dr., professor vid universitetet i Toronto, huvudredaktör för Journal of Forestry, organ för Society of American Foresters. Styrelse. Ordinarie ledamöter: LINDMAN, ARVID, f. d. statsminister, f. d. utrikesminister, ordförande, vald 1917. WAHLGREN, ÅND., professor, rektor för Skogshögskolan, v. ordförande, vald 1913. HUuLTIN, J. H., jägmästare, intendent vid Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag, vald 1902. HOLMQUIST, FR., f. d. statsråd, ordf. i skogsvårdsstyrelsernas förvaltningsutskott, vald 1914. BARTHELSON, GUST., överjägmästare, ordf. i skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län, vald 1916. SAHLBERG, AXEL, disponent för Strömnäs aktiebolag, vald 1916. HEDEMANN-GADE, ERIK, länsjägmästare i Stockholms län, vald 1917. Suppleanter : SCHOTTE, GUNNAR, professor, chef för Statens Skogsförsöksanstalt, vald 1913. SEDERHOLM, GUSTAF, godsägare, ordf. i skogsvårdsstyrelsen i Södermanlands län, vald 1919. AMINOFF, FEODOR, t. f. byråchef i K. Domänstyrelsen, vald 1919. Revisorer. Ordinarie: MopIGH, HJ., jägmästare, revisor i K. Domänstyrelsen, vald 1911. ÖHRSTRÖM, C. A., jägmästare, intendent för K. Djurgården, vald 1915. Suppleanter: THUNBERG, GUsST., direktör för Långrörs aktiebolag, vald 19153. LUNDBERG, GUSTAF, professor, vald 1911. Sekreterare. SCHOTTE, GUNNAR, professor, chef för Statens Skogsförsöksanstalt, antagen 1902. Skattmästare. MARTIN, SIGNE, fröken, antagen 1909. Övrig kontorspersonal. HAMMAR, OSKAR, distributör, antagen 1909. LJUNGBERG, GÖSTA, antagen 1919. OCT Redaktion för Föreningens publikationer. Skogsvärdsföreningens tidskrift. SCHOTTE, GUNNAR, professor, redaktör och ansvarig utgivare. HESSELMAN, HENRIK, professor, bitr. redaktör. ROMELL, LARS-GUNNAR, fil. d:r, I Ik S MELLSTRÖM, GÖSTA, första deousbisa Or Bala rare Skogen. SCHOTTE, GUNNAR, professor, redaktör och ansvarig utgivare. HESSELMAN, HENRIK, professor, bitr. redaktör. MELLSTRÖM, GÖSTA, första skogsbiträde, redaktionssekreterare. Anslagsgivande myndigheter och korporationer. Skogssällskapet. Statsverket. Svenska Cellulosaföreningen. » Pappersbruksföreningen. > Trämasseföreningen,. » Trävaruexportföreningen. Sveriges skogsägareförbund, Stödjande medlemmar. Erlägga 100 kr. årligen eller ock avgift en gång för alla. "Abenius, Allan, kapten, Lidingö-Brevik. Adelsvärd, Th., frih., kammarherre, Atvidaberg. ++ Aktiebolaget Billingsfors-Långed. » Böksholms Sulfitfabrik. Iggesunds Bruk. Karlskrona Träexport. Mölnbacka-Trysil, Stjernfors-Ställdalen. åd » Ytterstfors-Munksund. - Andersson, Ernst, skogschef, Ockelbo. "Barthelson, Gust., överjägmästare, Halnatorp. Beck-Friis, C. J., bruksägare, Harg. Behm, Herman, v. häradshövding, Sickelsjö. "Bellander, Paul, disponent, jägmästare, Stockholm, "Bergvik & Ala Nya Aktiebolag. Billeruds Aktiebolag. Blakstad, J., bruksägare, Värml. Sälboda. Boström, G. S., godsägare, Östanå. Boxholms Aktiebolag. +Biänsow, Robert, konsul, Stockholm. >Bäcklin, Emil, med. d:r, Göteborg. "Carlson, Lars H., jägmästare, Stockholm. Cedergren, A. N., jägmästare, Stockholm. "De la Gardie, Jacob, greve, godsägare, Maltesholm. Dieden, Th., v. häradshövding, Karlslund. Ekelund, G., bruksägare, Hults Bruk. Ekman, John, konsul, Wäija. Ekman, Oscar, godsägare, Bjärka-Säby. Ekströmer, J. M., kapten, Fogelfors Bruk. tEnhörning, E. A., konsul, Sundsvall. FR v wo vv + Har inbetalt avgift en gång för alla med 1,000 kr, Sv » » » » » » > » 2,000 » NISSE XXIHU Forssjö Trävaru Aktiebolag. Forsså Bruks Aktiebolag. tFrenkel, Gösta, grosshandlare, Göteborg. Graningeverkens Aktiebolag. v. Hallwyl, W., greve, godsägare, Stockholm. Hamilton, Alexander, greve, godsägare, Hedensberg. Hasselfors Bruks Aktiebolag. Hellefors Bruks Aktiebolag. Holmsunds Aktiebolag. Huldt, Kristoffer, disponent, Stockholm. "Jensen, N. Chr., grosshandlare, Karlstad. Johannedals Trävaru Aktiebolag. Katrinefors Aktiebolag. Korsnäs Sågverksaktiebolag. Lessebo Aktiebolag. Liberg, L. L., grosshandlare, Stockholm. "Lindman, Arvid, konteramiral, Stockholm. Ljusne—Voxna Aktiebolag. "Lyckholm, M., godsägare, Göteborg. Långrörs Aktiebolag. Mellersta Sveriges Kolköpsförening. 2&Mo och Domsjö Aktiebolag. Munkedals Aktiebolag. ttNordmalings Ångsågs Aktiebolag. +&Norén, H. L., disponent, Stockholm. Norström, Claes, civilingenjör, Stockholm. tOlrog, Thv., grosshandlare, Stockholm. Orrefors Bruks Aktiebolag. Ramel, Hans, frih , godsägare, Lillås. Ramel, Malte, frih., godsägare, Hviderup. Ramnäs Bruks Aktiebolag. Reiersen, N. » disponent, Stockholm. Salsåkers Ångsågs Aktiebolag. Sandvikens Jernverks Aktiebolag. Santesson, Harder, godsägare, Forsby. "Silfverschiöld, O., frih., godsägare, Koberg. Skogens Kolaktiebolag. Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län. Södermanlands län. Uppsala län. Östergötlands län. Jönköpings län. Kristianstads län. Göteborgs och Bohus län. Skaraborgs län. Värmlands län. Örebro län. Västmanlands län. Kopparbergs län. Gävleborgs län. Jämtlands län. =: -— -— ås — åt re Pr re te vw w w.yY ww. v Skyllbergs Bruk. Stockholms Superfosfatfabriks Aktiebolag. s&Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. Ströms Trävaru Aktiebolag. +=Strömbacka Bruks Aktiebolag. ++Strömnäs Aktiebolag. ++Strömsbergs Bruk. Sunds Aktiebolag. Sundsvalls Cellulosa Aktiebolag. Surahammars Bruks Aktiebolag. XXTV s&Svanö Aktiebolag. Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. "Söderhielm, K. E. W., överste, Stockholm. t+Trävaruaktiebolaget Dalarne. > Svartvik. ++Uddeholms Aktiebolag. af Ugglas, frih., kabinettskammarherre, Forsmarks Bruk Versteegh, A. N., bruksägare, Stockholm. Wattholma Bruk. Wermlands Enskilda Bank. "Wikström, Ando, grosshandlare, Sundsvall. Yngström, Lars, direktör, Falun. Åkers Styckebruk. Medlemman i dec. ar 1020. Fledersledamtöter (..: ss: se. esvs dess TAS ISS STENS TS S Stödjande: medlemmar 4. ...... ses ers g.s SR SOA SAS ERA AASE SN ASS rs ta 103 Ständiga ntwlevande ledamöterd 505 55VSESNNSPeRR TA ene Tee a Raa ere SNR 140 Årligen betalande ledamöter in Svenigetetee 3,708 » » » I NOTER SET SAN dad ås file norr pers inreis str seej STR EA 92 » » » BEG an äg onson SRS BE ALE 1 MER NR N SA 200 sar 2 » » » 1. FAT de Er J et öra isär alatla stad sar AR 19 » > » i ÖVIIS AULA EA RE le sf bre «a Su sara ae d NE 4 Summe2e 4,098 Prenumeranter: ä Skogen, utöver medlemSantalétöes. a. ses sa das AE AE 1,459 2 a Skogsvärdsföreningenskö d5skofr:SvVenskanoo sedd ss 1,581 NOTSK AN ör Aras a st GEKKO 101 Tan Skar RANE. Sy ER 22 Rn SL or RMS örlaND SN 22 ÖVIISALULANHSET favo TNA 11 -1,737 Publikationer. Skogsvärdsföreningens tidskrift, 18 årg. 1920, tryckupplaga 2,000 ex. Skogen, Populär tidskrift, 7 årg. 1920, tryckupplaga 6,700 ex. Platsnotiser för skogstjänstemän, bilaga till Skogsvårdsföreningens tidskrift och Skogen. Skogsvärdsstyrelsernas berättelser, 14 årg. 1920, bilaga till Skogsvårdsföreningens tidskrift Skogsväårdsföreningens folkskrifter, 36 n:r utkomna åren 1905—1913, nya upplagor utgivas successivt. Ritningar till ledning vid husbyggnad å kronoparker m. fl. allmänna skogar. Stockholm TOLK ERSTA kr Studiehandbok för Skogshögskolan. Stockholm 1919. Pris 4:50. kr. Bibliografisk förteckning över Skogsvärdsföreningens publikationer 1902—1919, av L. LINDER Stockholm 1920, 288 sid. Pris 25 kr. (till medlemmar 15 kr.); bibliofilupplaga 50 kr. (medlemmar 30 kr.). Med detta hätte följer som bilaga Medd. från Staten Skogsförsöksanstalt h. 17 nr 1—2 SJ N na ; "Fat LÄSA AS Ko PTL Za KA FERSRER an Sr Oo BKOGSVARDS FOÖORENINGENS BID SICRIF I . 18 ÅRG FEBR. 1920 JAN 2 öd HÄFT | SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRI MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. SR Tidskriftens pris i bokhandeln 15 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles ; tidskriften Skogen) allenast 12 kr. ; Föreningens kontor, Jakobsbergsgatan 9, 3 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4, Rikstel. 2290. ke Postadress: Stockholm C. : Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 sg 1. m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. JA NESS RvR SR SR ATEN Lb ES UL rie I SM, 7 TA VEN OLE Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers. innehåll. Avtryck av uppsatser och SE illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållits av redaktionen. ; I Ne ; INNEHÅLL: ; WIBECE, EDVARD: Det norrländska tallfröets grobarbet (med 6 fig.) Medd. sid, 1—20 ; MELLSTRÖM, GösTA: Skogsträdens frösättning (med 5 fig.) .......... 2 > 21—48 ÖDMAN, PER: Några undersökningar rörande förbrukningen av virke ; till husbehov inom Västernorrlands läns landsbygd (med 3 fig:).... Ser. A. sid. I | KLASON, PETER: Om lignin och ligninreaktioner ;......scssssersa JRR SS 3 48 LAGERBERG, TORSTEN: Vtterligare bidrag till kännedomen om topp- rötorna hos granen (med 1 fig.)....... G) ELR sm LBNR DNATA Ies INR 16 IDR jo AR Ir 0 öl Val SRRY AT KS Fa 55 Skogsexkursioner: Gävle-Dala distriktsmöte 1919 (med 1 fig.) av ERIK (FRETE SEN ok öe Set. BANG Skogsekonomi: Enhetliga inmätningsregler. Genmäle mot genmäle av GUSTAV LUND- BERG dig ocob de Ae ös eco 6 a 8.6 68-060 i. 4 ch DRA NRA NN LA SUS SN JKT Ae VAAN Lopp OLE BIS AR LÄRA LANE ESR ng Skogsstatistiska meddelanden: Konsumtion av massaved och produktion av trämassa i Förenta Staterna under: år 1918 (ref? av I. IoDEP.2: ss os deb ses ee väl ete es » RAA Riksdagen: AT Bta SVerkSpropOsSitiotlen '3.o.:s's värri dd et SENS i UA sar Nära fe lere ora, öar a re ara ENE MÄTA JR dra kungl. propositioner: ...., o.s.v. «csr (SERA ASP SR INS ske lare ol d io afe der > 19 LOCKA Skogsvårdsstyrelserna: Kort redogörelse för förhandlingarna vid mötet mellan Sko gsvårds- Stytelserna: 1 stockholm: IOIO.. s.k stsdsissls eri ske Miss cred ra a erle, ule päre ata TRE GERE RE Sn SN Skogsforskningen: Förslaget till utvidgning av Statens Skogsförsöksanstalt..........«. RE Re ARP yo Litteratur: RECenStOner. > kas as FÖRS LERA ÅS rann I LAN BE a EN FA ONS ENE JG 37 TESSSPNOG AA MT GSKTI SÖN ETSIE £5 46356 vas 0ö 0 Sör e sÄLd reas RE NE Is leka SRA a le a ke arD bjis efa ; FÖRR SSE 2 nea Nyntkönda iDOCKEE:s sole a 00/0 & je eid! a LETA SST Na INNE NA ra NE Lois ee SDI) b da no IR org ÄRE RE JARRE gi. he Meddelanden från Skogsbiblioteket':, ==; 5 oss ole ers sie a es du Ar ee SE RER LS Notiser; Kort redogörelse för de kommittéers verksamhet under år 1919, WAKa MDELOFa”SKORSPIUKEN + sie e es) se ANSE FSE BA LTD T äRe NS vis af jord fn el gn a dere LISE SN Rd a SE Vart IAT ENA ENA —M: 777 bea ände skede Ne a stor arej fal te er ade dera er SA klen TNA RER Ras Meddelanden från Svenska Skogsvårdsföreningen: BISLOLC TG 3/0 da 5 fö IRL US ee Ve depda are grn BRIS AR DEN SN AI BNa a VARE AS de ISS Ver ek ehaT RS SNR LS JR SE RS Pristävlan om småskrifter i skogshushållning..............sssecce0s- ER NER SE RT: Skogsadministrationen: Bless Uls j ar eta Er LTS BID (SSR N Ne AISA Äl S ONS VIE Le RYSARE LJRMER RE SAR Referat av Kommunikationsverkens lönekommittés betänkande rös FANS "Sk OSBIHAEN: froblis die flere vale ae åvan SIA St hleT IO AS AA safe ÄNT AN KAN ARA FASER ae. Hyanster och förordnanden, se Pplatstöfid€riss:=-0 uni snidus esse einer sed Hee ere AN sid. IX. - FFRORE Ö PENEA N NÅGRA UNDERSÖKNINGAR RÖRAN: DE FÖRBRUKNINGEN AV VIRKE TILL HUSBEHOV. INOM VÄSTERNORR- FR NPSUPRANDSEYEGE: ed det växande intresse för skogspolitiska frågor, som under se- | | / | naste år gjort sig gällande, har bristen på en ordnad skogsstati- stik för Sverige blivit allt mer kännbar. Inom sådana områden av skogshanteringen, för vilka undersökningar i socialt syfte blivit verkställda eller då det gäller sådana skogsprodukter, som förbrukas av industrier inom landet eller som utföras till utlandet, torde lätt nog tillfredsställande statis- tiska uppgifter kunna erhållas genom förmedling av de sammanslutningar, som företräda olika grenar av skogsskötseln och trävaruindustrin, t. ex. Skogsägareförbundet, Trävaruexportföreningen, flottnings- och virkesmät- ningsföreningar med flera liknande organisationer. Långt vanskligare blir det att skaffa besked rörande den inhemska förbrukningen av virke för andra än industriella ändamål, enär man nära nog helt och hållet saknar en på bokföring grundad kännedom om hithörande förhållanden. I all synner- het gäller denna anmärkning det virke, som under namn av husbehovsvirke användes på landsbygden för att fylla jordbrukets tekniska behov av bostads- och ekonomibyggnader, såsom stallar, bodar, lador, och av gärdsel, slöjd-, hässje- och täckdikningsvirke samt bränsle m. m., m. m. De särskilt i Norrland till varje brukningsenhet anslagna virkesförråden hava nämligen i allmänhet varit så betydande. att de skapat en viss likgiltighet i hushålls- ningen med skogen. som tagit sig uttryck i en allmän motvilja mot kon- troll av skogsdriften, åtminstone ifråga om uttag från skogen av mindre poster till den egna gårdens gagn. Man har i förtröstan på de stora till- gångarna glömt det gamla ordspråket: »många bäckar små göra en stor å». Och dock hava de teoretiska överslag rörande förbrukningen av hus- behovsvirke, som på skilda tider utförts inom vårt land av I. AF STRÖM och J. O. AF ZELLEN givit anledning till förmodan, att omkring hälften av vårt lands hela årsavverkning avsättes till husbehov, och de undersöknin- gar av vissa hithörande frågor, som sedermera verkställts av Mölnbacka- Trysils aktiebolag och Finspongs styckebruks skogsförvaltningar å deras 1 Skogsvåsrdföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 2 PER ÖDMAN ägande skogar, uppgivas också hava i viss mån bekräftat de sålunda gjorda beräkningarna. Någon metodisk utredning av virkesförbrukningen till husbehov utöver sistberörda, mera lokala undersökningar har emellertid, såvitt jag känner, hittills icke förekommit vare sig i vårt land eller i ut- landet, om man bortser från de försök i detta hänseende, som omkring år 1910 verkställdes i Finland på föranstaltande av skogsvårdsföreningen Tapio i Helsingfors. Även här hava emellertid de teoretiska beräkningarna lämnats alltför fritt spelrum för att erbjuda fullt tillförlitliga resultat, och några sammanställningar av statistiska fakta, som kunna belysa problemet från olika synpunkter, föreligga icke, åtminstone såvitt jag kunnat utleta. Sålunda har t. ex. brännvedsförbrukningen i detta fall beräknats uteslu- tande med hänsyn till åtgången för person, ehuruväl anledning finnes an- taga, att densamma snarare är beroende av eldstädernas antal. Den årliga förbrukningen av stängselvirke har uppskattats så, att man först beräk- nat den genomsnittliga förekomsten av gärdesgårdar per hektar odlad jord och därefter begagnat sig av statistiska uppgifter rörande den odlade jordens omfattning inom landet. Slöjd- och byggnadsvirket har slutligen helt enkelt beräknats utgöra en viss procent av hela brännvedsbeloppet. Även om sålunda vissa enskildheter i den finska undersökningen kunna erbjuda intresse, torde den i hela sin omfattning knappast kunna göra an- språk på större tillförlitlighet. För att i någon mån fylla den brist, som sålunda vidlåder vårt skogliga vetande, och för att tillika lämna ett välbe- hövligt tillskott till vår fattiga skogsstatistik, har jag under åren 1913 och 1914 på uppdrag av skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län företa- git en insamling av statistiskt material, avsett att, i mån förhållandena medgåve, tjäna till ledning vid bedömandet av frågan rörande virkesför- brukningens omfattning till husbehov inom länets landsbygd. Det av mig sålunda utförda arbetet är alltså att betrakta endast såsom ett försök till frågans lösning, vilket måhända med de erfarenheter, före- taget lämnat, jämväl i ett eller annat avseende må kunna tjäna till före- bild vid framtida efterforskningar i ämnet. Betydelsen av en utredning rörande förbrukningen av husbehovsvirke i och för sig får emellertid icke överskattas. Utan sammanhang med mot- svarande undersökningar rörande ej mindre skogskapitalet och tillväxten än även beträffande den inhemska förbrukningen i övrigt t. ex. till bränsle och till byggnadsverksamheten inom städerna, måste den få allenast ett begränsat värde. Helt visst torde i varje fall höga förbrukningssiffror i detta hänseende i jämförelse med till buds stående uppgifter rörande den till export avsedda virkesmängden kunna giva anledning till självprövning och mana till sparsamhet i den inhemska virkeskonsumtionen såsom en oeftergivlig förutsättning för förbättring i Sveriges handelsbalans med FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 3 utlandet. Måhända skulle också en sådan utredning kunna lämna några uppslag ifråga om beskattning av fast egendom på landet. En undersökning såsom den ifrågavarande bör ju i alla händelser an- läggas med hänsyn till sin särskilda art och beskaffenhet, och det är också därför, som jag ansett mig kunna taga itu med uppgiften i den begräns- ning, jag nyss antytt utan att förbinda densamma med andra skogliga ut- redningar. Undersökningarna ute i bygderna började, såsom ovan antytts, år 1913 och fortsattes under påföljande år, så att med slutet av år 1914 tillhopa 364 gårdar av olika storlekar och villkor inom skilda delar av länet blivit föremål för behandling. Visserligen hade det varit önskvärt att för att öka värdet av det statistiska resultatet utsträcka undersökningarna ytterligare och göra materialet än mera omfattande, men dels väntade andra viktiga uppgifter i min tjänst på handläggning och dels — och däri låg måhända det avgörande skälet — började bönderna på många håll omfatta under- sökningarna med viss misstro, då de i förfrågningarna, med vilka de upp- vaktades, trodde sig spåra »argan list» från myndigheternas sida, som kunde lända dem till skada i form av nya, betungande pålagor. Då jag ansåg det av högsta vikt att bevara skogsvårdsstyrelsen för varje skymt av misstanke i den vägen, särskilt från deras sida, till vilkas bistånd i skogliga angelägenheter styrelsen är satt och inrättad, såg jag mig nöd- sakad att låta bero vid då redan företagna undersökningar och inställde vidare forskningar. Insamlingen av materialet utfördes nämligen av skogsvårdsstyrelsens tillsvningsmän, var inom sitt tjänstgöringsområde, i samband med övriga förrättningar och allt eftersom deras tjänsteresor förde dem till olika plat- ser inom länet. Därigenom besparades alla särskilda kostnader för an- skaffning av undersökningsmaterial, varjämte skiftningarna i virkes- förbrukningen på olika håll i möjligaste mån kunde bliva beaktade och förrättningsmännen betagas möjligheten att genom eget val av föremål anlägga proven allt för ensidigt till men för det slutliga resultatet. Med hänsyn till ej mindre sin teoretiska utbildning och praktiska verksamhet än även till den känsla av ansvar, som kan förutsättas hos skogsvårdssty- relsens tillsyningsmän, torde också dessa kunna anses mycket väl skickade att fullgöra ett uppdrag såsom det här ifrågavarande. Till ledning för arbetet hade jag upprättat en blankett av det utseende, som fig. I på sid. 4 utvisar, att ifyllas i enlighet med särskild instruktion. Blanketten innehåller — förutom plats för jordägarens namn samt för namn och belägenhet av den till undersökning avsedda egendomen — rum för uppgifter rörande areal, inägor och skogsmark och om antalet personer i hushållet samt för anteckningar rörande befintliga eldstäder och häg- 4 "PER ÖDMAN nader, byggnader av olika slag såsom boningshus, stallar, bodar, lador samt rörande den beräknade årliga förbrukningen av virke såväl till underhåll av dessa hus som till slöjd-, hässje- och täckdikningsändamål samt till bränsle. Fig. I. Årlig förbrukning av virke till husbehov seland Er Nasser ägande fastighet ses..........s.+.+ mål I ast rsne sen EES STERER SAR ERSTA NS RR SSA En Sa ARR AEA bed socken Area LSS SNRA TA har inägor-och ............ har skogsmark. 5 | : S I | pa bd . | JEldstäder öv Slöjd- Bille I| N Bränsle || & | s d |A oc 1& | SE | | 2 Bly Ske ma (disk vElorAkee virke & |5 I IH I 4 = sy) - | | 1 F | TA KB Il ke | Få | | TE) Boningshus | Stallar Loge och bod | Lador |zp Å £ lv | 2 | INacse KE & II | om FEB . 2 IA £ oll | Co Oo z 28 I Indal IEA | I EN | "Svall s S > I.E o0x = z OMS fen = SS | | ME- PR | I El 21 3 | > | - I 3 125) =) JE om be | IP-CE] FT | bo IGN E = eo SA a! Full ol RR uma l js la) ig los) 3 | lot la E - :2 > |A Få I] SÅ al El € | :S DÅ Jo "a otT a | Il OK 2 3 log nl äv & = clie & I:S! bol el = E Dn + | 2 0 n CR EET vå EC r HO | 3 4 Ile (=) kk = | 2 bo HH ru = SNES B v I SR en sn S Isa Ta I 2 IKTlSl>SE:S All Kr el 3 IR Fi 23 EO SA MR AS es ER RR ER EN REA EA fa an a) ENE E ol = 5 s [3 BJ SA | = = [TA 50 2 RR oc IM wär| E E "> 7 < Sm | al BM 4 An EM be AN EE bt bn An IB iw c TSE = > II = NM n [5] | 4 Moll FE) OS IE RSS | FRE re a Fkn ET LS | 28 Il: Lö 5 & :8 | | =S [gon]? SR Se PS HA | Tel E | UI vä se te v sljene Käse RR FRE SSE ANSI 2 » » spån or oellene SVE e sel ees.e ee; ale] Saar ears He NS SALEN Keel Lej fe] ie IO » » » slöj CVIEBKGN oo SN, ge Ada Nr ENE RSS ERS LSE 24 » » » HASSJEVarkel soker rs ahr er NR ERSTA DARE 2 > » » täckdikäingsvirkel =. Hass sed ENAS SE ARTS » » 1 Jmfr anmärkning 2 å sid. 14. FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 11 Dessa priser torde ungefärligen motsvara dem, som betalades för trä- varor av olika slag på Västernorrlands läns landsbygd före kriget. Sedan det insamlade materialet sålunda bearbetats å primärblanketterna efter här ovan angivna grundsatser, övergick jag till att upprätta en över- siktstabell för att belysa virkesförbrukningen för skilda ändamål inom olika delar av länet. (Tab. n:r 1). Såsom av benämningen framgår, utgör denna tabell en sammanfattning av det undersökta och därefter bearbetade ma- terialet, fördelat å de tingslag, till vilka de olika uppgifterna hänföra sig. Sålunda återfinnas här för varje sådant område uppgifter rörande de un- dersökta gårdarnas antal, deras areal, antal personer i hushållen samt upp- gifter rörande ej mindre den totala och årliga virkesförbrukningen och kostnaden vid såväl nybyggnad som underhåll för olika ändamål än även hela den årliga virkesförbrukningen och kostnaderna härför för samtliga de undersökta egendomarna. Vad tabellens innebörd beträffar, har jag särskilt velat fästa uppmärksamheten vid det förhållandet, att inom vissa tingslag och särskilt inom Nordingrå tingslag de för underhåll av bygg- nader utvunna siffrorna äro mycket höga i jämförelse med de för nybygg- nad svarande. Jag har fördenskull undersökt några av dessa fall och kommit till det resultat, att detta i första hand oväntade förhållande finner sin mycket naturliga förklaring i den omständigheten, att byggnaderna varit gamla och alltså tarvat täta och omfattande reparationer. Såsom al- ternativ orsak till dessa höga siffror för byggnadsunderhåll skulle man jämväl kunna tänka sig, att byggnaderna uppförts med mindre omsorg och av undermåligt virke. Det ligger i sakens natur, att därest båda dessa faktorer finnas för handen, virkesposterna för underhållet måste bliva synnerligen stora i jämförelse med motsvarande siffror för nybyggnad. Detta förhållande måste givetvis i sin tur inverka jämväl på kostnaderna för underhåll i jämförelse med utgifterna för nybyggnad, dock mera i se- nare fallet än i det förra, enär i förra fallet tvänne faktorer bidraga till att stegra det ifrågavarande relationstalet. I tre huvudtabeller under rubrik » Översikt över virkesåtgången m. m. å de undersökta gårdarna, fördelade efter storlek>, (Tab. n:ris II, IIT och IV) hava gårdarna därefter fördelats i tre klasser, nämligen »större», »medel- stora» och »små egendomar», efter omfattningen av deras resp. inägojord, skogsmark och totalareal, varjämte i tre andra med de nyssnämnda korres- ponderande tabeller (Tab. V, VI och VII) förebragts utredning rörande den genomsnittliga årliga virkesåtgången till husbehov för gård, allt efter olika storlek. Denna åtgärd har betingats därav, att förhållandet mellan inägor och tillhörande skogsmark befunnits växla högst väsentligt för olika egendomar inom länet, vilket givetvis har betydelse för vissa för- hållanden, som kunna utläsas ur de skilda uppställningarna, t. ex. virkes- 19 PER ÖDMAN förbrukningens växlingar efter inägo-, skogs- och totalarealernas olika storlek. | I avsikt att särskilt belysa några fakta, som hava intresse för skogs- politiken, har jag därefter upprättat en del statistiska sammanställningar, vilka antingen åberopas i den senare framställningen eller ock lämnas att tala sitt eget tydliga språk, nämligen: Den beräknade årliga virkesförbrukmingen för gårdar i olika tingslag, procentuellt fördelad efter husbehovsvirkets användning. (Tab. VIIL) Beräknad årlig virkesförbrukning i kbm. för olika ändamål, per berson i hushållet, per eldstad samt per tiotal hektar av egendomens hela areal inom olika tingslag. (Tab. IX.) Den beräknade årliga bränsleförbrukningen 1 medeltal per gård, per eldstad, och per person för gårdar 1 olika tinsglag. (Tab. X.) Undersökta gårdar, fördelade efter skogsareal samt efter beräknad år- lig bränsleförbrukning per gård, per eldstad och per person. (Tab. XT.) Undersökta gårdar, fördelade efter skogsareal samt efter beräknad år- lig förbrukning av byggnadsvirke. (Tab. XII) Årlig virkesförbrukmng i genomsmtt för byggnader av olika slag. (RADEN) Byggnadernas fördelning på boningshus, stallar, logar och bodar samt lador och gårdar av olika storlek. (Tab. XIV.) Grundytans genomsnittliga storlek för byggnader av olikaslag. (Tab. XV.) Undersökta gårdar, fördelade efter tingslag samt efter antal byggnader. ("DaP) ECM) Undersökta gårdar, fördelade efter totalareal samt efter hägnaders Jfän gas Cha SOVIET) Den beräknade årliga virkesförbrukningen förolika ändamål på gårdar av olika storlek i procent av hela årsavverkmingen till husbehov. (Tab. XVIIT.) Beräknad årlig virkesförbrukning i kbm. för olika ändamål, per gård, per person i hushållet, per eldstad samt per 10:tal hektar för gårdar av olika Stoner SSI samt Undersökta gårdar fördelade efter areal inägor, totalareal samt efter antal personer i hushållet. (Tab. XX.) Ägnar man då i första hand uppmärksamheten åt den tabell, (Tab. VITT), som angiver den procentuella fördelningen av husbehovsvirket med hänsyn till dess användning för olika ändamål, kan man icke underlåta att särskiit fästa sig vid den siffra, som anger den årliga åtgången av brännved vid de undersökta gårdarna. Man finner nämligen av denna tablå, att bränsle- åtgången utgör nära 64 I av hela den årliga förbrukningen till husbehov. Att brännveden skulle utgöra en mycket stor utgiftspost, var ju endast att förvänta med hänsyn till det kalla och om höstarna fuktiga klimat, som FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 13 Västernorrlands län erbjuder, men att bränslet är av sådan betydenhet, som tabellen utvisar, torde måhända bero på alldeles särskilda förhållanden i dessa trakter. Visserligen eldar man i allmänhet inom länet — om man bortser från de mera burgna bondgårdarna — jämväl på vintern icke i vardagslag i andra rum än i köket, där familjen har sitt huvudsakliga tin- håll, och möjligen i kammaren av huvudbyggnaden samt i ladugården, medan övriga utrymmen på gården uppvärmas, allenast då de tillfälligtvis tagas i anspråk för något ändamål. Men på många ställen användas ännu öppna spislar, som draga mycken ved, och i ladugårdarna eldas fortfarande både för uppvärmning och för kokning av fodret åt kreaturen i gammal- dags s. k. murpannor, vilka äro allt annat än ekonomiska. I många fal användes emellertid rötskadad för industrien oduglig och jämväl såsom bränsle mindervärdig ved och torde denna omständighet i viss mån kunna förklara den mycket stora åtgången. Den verkställda utredningen har givit vid handen, att inom länet före- komma eldstäder i genomsnitt till ett antal av 6 å 7 st. per gård samt I st. per person i hushållet, fördelade sålunda: på kök 1,93 st. (28,24 45): på boningsrum 3,82 st. (55,93 4) samt på ekonomihus 1,08 st. (15,83 5 )- I allmänhet kommer en eldstad på var annan hektar inägor och på var tjugonde hektar skogsmark. Vad angår den virkesmängd, som årligen förbrukas till bränsle i dessa eldstäder, så belöper sig denna post (Tab. IX) i medeltal tiil: 7,9 kbm. f. m. per person 7,7 kbm. f. m. per eldstad samt i 3,9 kbm. f. m. per tiotal hektar totalareal, och utgöres bränslet till ungefär 51 4 av barr och resten av lövved. (Jmifr. för övrigt Tab. X och XI.) Över huvud synes bränsleförbrukningen ökas med stigande areal, vare sig det gäller inägo-, skogs- eller totalareal och belöper sig i genomsnitt för gård till 52,30 kbm. per år, värderade till 209 kronor 20 öre. Den näst största posten å kontot för virkesförbrukningen till husbehov faller enligt den nyss åberopade tabellen (Tab. IX) på husens nybyggnad och underhåll. Till detta ändamål åtgår nämligen 22,8 & av den årliga avverkningen, och användes något mer än hälften eller omkring 53 9 härav till nybyggnad och återstoden till underhåll. I följande tablå meddelas en del statistiska uppgifter, som äro ägnade att belysa den årliga virkesförbrukningen i genomsnitt vid nybyggnad och un- derhåll av hus av olika slag: 14 PER ÖDMAN | Årlig virkesför- oc SYS | | | | brukning i kbm | Summa Arlig vid PlenA : Antal vid Grundyta för årlig vir- | keskost- | enamning | ä 5 Å = OTO Al varje gård! i kvm ie esatgang| nad 1 DYDYEE: underhåll | > kbm öl kroner nad | | | UBONINEShUSE sc dsossedetde older 2,2 228,38 2,62 1,32 394 94>56 | SIE R Vard SEE ST REVENGE | 1,9 | 216,29 5,51 2,05 7,56 181,44 [EO garkOChEbOCAT sc. us sas ska 2,7 261,16 158 1,05 2,86 68,40 |iEla LOTSA BRIS I FE inde dag Si E(ST360) 1 OS (0,85)? 1337 20,98 KS DAD RER AA Rö ofobo cab es - — =— (2,90)” 2,90” 29:00 | | | | | | | | | | Summa för GALA Es SAS 12:5 | 919,43 | 10,46 Sja7: | HS | 394,38 Byggnadernas antal per gård uppgår alltså i genomsnitt till 12 åa 13 stycken. Deras antal växlar emellertid mycket inom olika delar av länet, och synes (att döma av Tab. XVTI) befolkningen i detta avseende vara spar- sammast i Nordingrå tingslag med i genomsnitt blott 6 hus per gård, me- dan man i det angränsande Nätra tingslag kommer upp till 17 byggnader per gård. På sina håll råder ett sannskyldigt byggnadsraseri, så att på 14 av de undersökta gårdarna eller nära 4 94 av dem, antalet byggnader uppgår till över 26 st., ja, på tre av dem till över 30 byggnader — huvud- sakligen lador — för varje gård. Bortsett från de orsaker, som kunna föreligga i varje särskilt fall, finna dessa förhållanden sin förklaring i befolkningens sed att vid sidan av gårdens huvudbyggnad och vinterladugård uppföra och hålla både en s. k. sommarstuga och ett s. k. sommarstall, vilka tagas i anspråk endast under den varma årstiden. Antalet av ekonomibyggnaderna växlar givetvis efter behovet. Ladornas antal är på många håll särskilt beroende av den stora spridning, som ägolotterna hava, men lika ofta betingat av nedärvd, för- åldrad uppfattning utan motsvarande nödtvång. På varje person i hushållet komma i 4 fall av 5 tvenne byggnader per gård, eljest blott en byggnad. Mot varje byggnad å en egendom svarar i medeltal 0,95 har inägor och 10,35 har skogsmark. För byggnadsändamål användes i medeltal per år (enligt Tab. IX): 1 DYDYS ENAT soo ssk be slöt er sit selger NT SLA 1,6 kbm per person Tero få » eldstad 0,8 > >» 1IO-tal hektar totalareal samt 1 SUN AETN III .6 ANS ok io soda elda EA AA TORN 20 » person 2 >» » eldstad och O,;6. 3 » 10O-tal hektar totalareal. (JanfEa övrigt Cab) XT POI OIVS EXV och 2SvVI:) 1 Storleken av ladornas grundyta har för detta fall bestämts genom särskild uppmätning av en till storlek och beskaftenhet inom länet bruklig sådan byggnad. ?” Hela den årliga virkesförbrukningen av spån uppgår till sammanlagt 3,75 kbm, varav 0,85 kbm beräknas till underhåll av lador och återstoden, 2,90 kbm, faller på övriga byggnader. FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 15 Virkesförbrukningen till stängsel ingår med omkring 7,6 4 av den årliga årsavverkningen till husbehov. Hägnaderna användas nästan ute- slutande för att skilja dels olika brukningsdelar inom inägorna såsom äng och hagmarker från varandra och dels dessa områden från utmarken, som i allmänhet är upplåten till gemensamt bete för hela skifteslag. Den van- liga gärdesgården användes i ojämförligt mycket större omfattning än den tretroiga, och undersökningen ger vid handen, att på varje meter av det senare slaget komma inom hela länet något mer än 33 meter av det förra och mera virkesdragande. Hägnadernas sammanlagda längd på varje gård växlar givetvis allt efter arealens storlek i varje fall och stiger från i medeltal 733 meter för gårdar med mindre än 20 hars vidd till 2,426 meter för gårdar med mellan 100— 200 hars omfång samt uppgår till 4,142 meter för gårdar med över 500 hars totalareal. Hägnadernas medellängd per gård belöper sig till 2,476 meter. (Tab. X VIL) Till stängseländamål förbrukas årligen i genomsnitt (Tab. IX): per person 0,9 kbm. fast mått, per eldstad o,9 kbm. fast mått, samt per I10-tal har totalareal o,5 kbm. fast mått. Den årliga virkesåtgången till hägnadsbruk belöper sig i medeltal till 6,16 kbm. per gård, vilken uppskattats till en kostnad av i medeltal 27 kro- nor per år. Vid beräkningen av virkesförbrukningen för här ifrågavarande ända- mål har jag ej gjort avseende vid det virkesbelopp, som tilläventyrs kan erfordras till underhåll. Jag har fastmer utgått från, att stängslen i all- mänhet lämnas att kvarstå, till dess de helt ruttna ned för att då ersättas med nya. Sluligen hava mina undersökningar sträckt sig jämväl till slöjd-, hässje- samt täckdikmingsvirke, vilka poster tillhopa representera 5,7 2 av det årliga avverkningsbeloppet till husbehov. Till slöjd användes ungefär lika mycket av barr- som lövvirke, av det förra slaget 56 9 och av det senare 44 Z. På varje person i hushållet fal- ler årligen o,10 kbm., och för' varje hektar inägor 0,08 kbm. slöjdvirke. Vid varje gård åtgår årligen för samma ändamål icke fullt 1 kbm., be- räknad till värde av 24 kronor. Till hässjor förbrukas årligen 0,36 kbm. per individ och 0,21 kbm. per hektar inägor samt till täckdikning 0,12 kbm. per individ och 0,07 kbm. per hektar inägor. Detta innebär, att för varje gård förbrukas årligen för det förstnämnda ändamålet i medeltal 2,44 kbm., värderade till sam- manlagt 29,28 kronor, och till det senare ändamålet 0,78 kbm., värderade till tillhopa 3,12 kronor. 16 | PER ÖDMAN Av hela den årliga wvirkesförbrukningen för skilda ändamål falla (REISE IRON: 12,2 kbm. fast mått på person, 6,1 kbm. fast mått på 10-tal hektar totalareal. 11,9 kbm. fast mått på eldstad, Sammanfattar man nu de vunna resultaten för den årliga förbrukningen av husbehovsvirke vid de undersökta gårdarna, så erhålles följande över- STET: Årlig förbruk-| - 3 Alin dia man | ning i kbm : = cronor fast mått 15504 0 KT NAR NS RE AR TRA DA NA ALE re fa AR rå nh de KSK ERA SR SN RA Tr 52,30 209,20 BYg ODACCL se der öar ss Nasa tj eg NS NN NF SSL ROR RE 18,63 394,38 Stängsel seder ldeföTrrfeerr Olje TSE TR RA sd ra a 6,16 | 27500 Slöjd Siblall oa l4 rön inlea sie tel sis Neo toksja sein KikinöpisiNES Säl fnlntntn Dia äletylals sa löda isl kine salvia 0 Alpes alR I,00o 24,00 IFTASSJÖT = ds AR ssd efte br Sko R Aloie sars ss Ts OD NE BREES nr re Gake 2,44 29,28 SNÄCkOTRDINS Vesa a ars ses VARE ARKA reses 0,78 3,12 Summa för gård | 81,31 kbm | å 686,98 kr. (Jmfr för övrigt Tab PXOVINNIGERCIEKE) Den typ för gårdar inom Västernorrlands län, till vilken jag tidigare under föreläsningen liksom nu vid denna punkt hänfört mig, kan till om- fattning och beskaffenhet i övrigt korteligen beskrivas på följande sätt: FAKE BITA SOT I oker sve Ner SR NERE INSE ESR ERE STR SA > FRA 11,60 hektar SNESKOPSIMATK. > So stet sger eg Os slags see aa fe er een T28,05 005 UNDital personerna hushalle besEEtEteeer RE an SR SE Ö st. Se WIDYZSNACEE vise ris dere koks ss KO RRE NAR kr Dia Da 1255 » Sår Helstad er santa RONNE BES A SS fana der. ene lärer dist sn 6,8 » Med den erfarenhet, jag har om förhållandena på länets landsbygd, mot- svarar denna bild med sina proportioner i olika hänseenden rätt väl den föreställning, jag har om en vanlig västernorrländsk jordbruksegendom, låt vara att min modellgård måste hänföras till de större bland dem. (IE OKC) Då länets landsbygd upptager sammanlagt 23,333 brukningsdelar, skulle alltså den årliga husbehovsavverkmingen därstädes för hela länet kunna skattas till sammanlagt 1,897,206 kbm., motsvarande ett värde av 16,029,304 kronor 34 öre. För att komma till sitt rätta värde måste här ovan meddelade uppgifter rörande virkesförbrukningen ses i belysning av de allmänna villkor, under vilka befolkningen framlever sitt liv i dessa trakter, och anser jag det därföre angeläget att i detta sammanhang lämna en kort översikt över för- FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 7 förhållandena inom länet med avseende å areal, natur, klimat samt befolk- ningens levnadssätt och näringar m. m. Västernorrlands län upptager en areal av tillhopa något mer än 25,500 kvadratkilometer, varav 25,465 kvadratkilometer med en folkmängd av omkring 221,000 personer komma på landsbygden. Natur och näringsliv få sin särskilda prägel därav, att länet till största delen tillhör de stora mo- rän- och myrmarkernas område, beläget på 200—500 meters höjd över havet. Endast en smal kustremsa med trånga men djupa inskärningar efter floddalarna utmärker sig för havsavlagringar av sand och lera. Inom det förra området äro odlingsmöjligheterna i allmänhet begränsade, åt- minstone i jämförelse med låglandet, där en gammal kulturbygd med blomstrande åkerbruk utbreder sig. Skogsmarken upptager på detta sätt mer än 80 7 av länets hela areal, medan den odlade jorden är inskränkt till omkring 6 9 av ytvidden och återstoden 14 9, utgöres av impediment. Med avseende å klimatet bör anmärkas, att medeltemperaturen för Här- nösands stad, som ehuru belägen vid havet torde kunna företräda länet i detta avseende, bestämts för januari till — 6,3”, för april till 41,3”, för juli till +15,1”, och för oktober till +4,2” samt för hela året till +3,4”, allt Celsius. De olika årstider, som dessa temperatursiffror representera, upptaga ungefärligen följande antal dagar, nämligen vintern 170 dagar, våren 50 dagar, sommaren 95 dagar samt hösten 50 dagar. Klimatet ut- märkes av regnig höst och rikligt snöfall på vintern samt utpräglad neder- bördsbrist under försommaren. Svårare stormar förekomma endast sällan. Jordbruk i förening med skogsdrift under vintern äro de vanligaste nä- ringskällorna för länets befolkning. Såsom redan tidigare i annat sam- manhang blivit omnämnt, är länet fördelat i ett stort antal — 23,333 stycken — små brukningsenheter med en uppodlad areal, som i allmän- het ej överstiger 10 hektar. Stora flertalet av dessa brukas av ägarna själva. Men till följd av de stora skogsbolagens ägoförvärv har en avsc- värd del av dem blivit upplåtna på arrende. Från skogsvårdssynpunkt har denna tingens ordning haft den betydelsen, att förbrukningen av virke «till husbehov å dessa egendomar blivit i stor omfattning underkastad ut- syning och kontroll, vilket helt visst befordrat sparsamhet med skogspro- dukterna. Till ett rakt motsatt och synnerligen beklagligt resultat hava sådana avverkningsrättsavtal lett, där nyttjanderätten varit betingad av förbehåll för jordägaren att av den upplåtna skogen fritt få taga sitt hus- behov. I dessa fall, som tidigare voro mycket vanliga, förekommer sann- skyldigt slöseri med såväl bränsle som byggnadsvirke, varom särskilt de stora »överloppshusen» å dessa ställen bära vittne. 2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. fs PER ÖDMAN I jämförelse med hittills rådande uppfattning rörande virkesförbruk- ningens omfattning till husbehov inom landet förefalla resultaten av mina undersökningar måhända överdrivna och det torde icke vara alldeles ute- slutet, att mina siffror äro i någon mån för höga, eftersom den modell- gård, som framgått ur den företagna undersökningen, har att uppvisa en större inägoareal än flertalet egendomar inom länet.t Men de antyd- ningar rörande husbehovsförbrukningens omfattning, som kunna utläsas ur det tillgängliga undersökningsmaterialet, äro i varje fall värda all upp- märksamhet och ställa en maning till envar i Sveriges land att iakttaga sparsamhet i hemmen i förevarande avseende. Undersökningarna hava ju givit vid handen, att större delen av detta virkesbelopp — eller om- kring 64 4 — går till bränsle. Då det enligt fullt tillförlitliga prov en- dast är en synnerligen obetydlig del av allt det i våra allmänt begagnade ugnar framalstrade värmet eller omkring 6 4, som kommer till nytta — och således än mindre i öppna spisar är det uppenbart, att även den minsta förbättring i bränsleekonomien betyder besparing av avsevärda vir- kesmassor, som kunna användas på ett för vårt land mera förmånligt sätt. Man måste därföre såsom en första yttring av förståelse för betydelsen av denna fråga hälsa med tillfredsställelse, att man nu i Norrlands landsbygd börjar allmänt införa järnspisar i köken och vid ombyggnad av ladugårdar och andra röthus använda cement eller tegel i stället för det mindre håll- bara virket. På samma sätt tyda tecken på, att inskränkningar komma att göras i ladornas antal på de norrländska gårdarna samt att hägnader skola uppföras efter mer ekonomiska principer än hittills och virket vid täckdikning utbytas mot tegelrör. Det är likvisst en början — det gäller emellertid att på allvar taga itu med denna fråga, då ju en begränsning av virkesförbrukningen till husbehov med blott 10 4, skulle möjliggöra en ökad export till flera millioner kronors värde. Därmed skulle jag hava fullgjort den uppgift, som jag i första hand uppställt för mig och som min arbetsgivare, skogsvårdsstyrelsen, lämnat i mina. hander. Jag har emellertidiicke kunnat neka mig nojetrartnmacd ledning av det föreliggande undersökningsmaterialet göra ett litet överslag 1] detta sammanhang bör anmärkas, att, därest man lägger arealen såsom grund för dessa beräkningar, når man ett värde på husbehovsförbrukningen av virke inom länet, som ganska väl stämmer överens med det, som erhållits med ledning av brukningsdelar- nes antal, eller i förra fallet 1,553,365 kbm. och i senare fallet 1,897,206 kbm. Utgår man däremot vid beräkningen från antalet personer, blir resultatet än högre och mer avskräc- kande, vilket emellertid torde kunna tillskrivas befolkningens olika täthet å den rena landsbygden å ena sidan, där dessa undersökningar företagits, och i stadsliknande sam- hällen å landet såsom industricentra, järnvägssationer o. s. v., å den andra, vilka äro kända för trångboddhet, ett förhållande, som givetvis bidrager till att nedbringa wvirkes- åtgången per individ. FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 19 angående virkesförbrukningen till husbehov jämväl för övriga delar av vårt land. Givetvis kan man icke utan vidare lägga de sålunda erhållna siffrorna till grund för dessa beräkningar, åtminstone icke utan att siffrorna först justeras med hänsyn till de faktorer, av vilka förhållandena betingas på skilda orter. Olikheterna i klimat, befolkningens levnadsvanor samt sätt att bruka jorden inom skilda delar av landet lägga hinder i vägen för ett sådant tillvägagångssätt. Vid ett överslag i stor stil tror jag emeller- tid, att de vunna siffrorna skola kunna användas åtminstone för hela Norrland, enär de skiljaktigheter i ovanberörda avseenden, som förefinnas mellan de södra och norra delarna av Norrland icke äro så väsentliga, att de behöva tagas med i beräkningen och i varje fall till stor del utjämnas genom undersökningsobjektets belägenhet mellan förefintliga ytterligheter. Annorlunda ställer sig saken beträffande Svea och Göta land. Jag anser sålunda, att en mycket avsevärd reduktion må kunna göras på bränsle- posten, med hänsyn ej mindre till det mildare klimatet i södra och meller- sta Sverige samt till de mera ändamålsenliga spisar och eldningsanord- ningar, som där brukas, än även — och där lägger jag huvudvikten — till de mera begränsade skogstillgångar, som anslagits till hemmanen inom dessa landsdelar, vilka givetvis fostrat en viss sparsamhet hos befolknin- gen. Medan vintern varar i sju månader i nordligaste Sverige och under 2,5 månader i det sydligaste, räcker sommaren endast 2 månader i norra Lappland men däremot 4 månader och därutöver i Götaland. De öppna spisarna, som ännu förekomma tämligen allmänt i Norrland och oseden att på vintern koka fodret åt kreaturen i till på köpet mycket oändamåls- enliga s. k. murpannor bidrager också var på sitt sätt att betunga bränsle- kontot för Norrland. Jag vågar därföre icke upptaga den årliga bränsle- förbrukningen för Gottlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus län, som samtliga utmärkas genom synnerligen långa somrar, till mer än hälften av motsvarande belopp för Norrland eller till i runt tal 26 kbm. och för övriga delar av Sverige till mer än ?/, av samma siffra eller till 35 kbm. i genomsnitt per år för varje gård. På samma sätt torde för södra och mellersta delarna av landet väsentliga in- dragningar kunna göras på byggnadsvirket, där bruket av sommarstuga och sommarladugård är okänt, byggnadssättet förenklat med hänsyn till mildare klimat och där det koncentrerade jordbruket icke heller kräver på långt när så många — låt vara större — lador som i Norrland. Posten byggnadsvirke har därföre vid detta överslag efter gjorda beräkningar i enlighet med nu antydda riktlinjer upptagits till allenast 10 kbm. per gård i sydligaste och 13 kbm. för mellersta Sverige mot 18,63 kbm. för Norr- land. Övriga virkesposter hava ansetts kunna användas väsentligen oför- ändrade. Visserligen föreställer jag mig, att stängselvirke på vissa håll 20 PER ÖDMAN röner jämförelsevis större åtgång 1 södra än i norra Sverige och att jäm- väl virke till hässjor och täckdikningsändamål där förbrukas i större om- fattning än i Norrland, men å andra sidan torde dels annat material än trä, t. ex. sten tillgripas för hägnader i vissa trakter av sörlandet och dels mer varaktigt material än virke användas flerstädes vid uppförandet av stallar. Jag har alltså efter avrundning för södra och mellersta Sverige erhållit följande siffror såsom uttryck för virkesförbrukningen per bruk- ningsenhet och på dessa tillämpat ett råmaterialpris, som med hänsyn till förhållandena med 25 9, överstiger priserna för Norrland, nämligen för Gottlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohuslän 46 kbm. per gård, som uppskattats till sammanlagt 529 kro- nor, och för mellersta Sverige 58 kbm. per gård, värderade till 604 kronor. Då Norrland på landsbygden räknar 88,752, de nyssnämnda länen i syd- ligaste Sverige 99,229 och det övriga landet 250,936 brukningsdelar, skulle alltså den årliga virkesförbrukningen till husbehov på Sveriges landsbygd belöpa sig i genomsnitt till sammanlagt 26,307,734 kbm., värderade till 205,030,109 kronor. Härav komma på: INGET La Edo död Aso SEN a sn stöts fe beten ge SR SA 7,188,912 kbm å 60,972,624 kronor, MENerstat Sven Ser Rod. musplene de Ng SEA Näe TASSS4,208 > 3 151-505,3440 och SOLAS SVETLEE Peres ee sr Here larna REN ARA R AS NGE REA 4,504,534 2 FR 52,402,14T0 Summa 26,307,734 kbm å 265,030,109 kronor. Då jag här byggt mina beräkningar rörande virkesförbrukningen till husbehov för hela landet på synnerligen lösa grunder, eftersom gårdarna så- som sådana knappast kunna anses jämförbara för olika delar av Sverige, kan jag icke tillskriva dessa siffror någon avgörande betydelse. Men skulle det — såsom jag förmodar — finnas någon sanning i dem, så torde em jämförelse med exportsiffrorna för ett normalt år bäst klargöra, vad de innebära. Enligt vad jag inhämtat från sakkunnigt håll, belöper sig under normala år den årliga förbrukningen av: vätketttörkvoatbetade och! Hiyademtravator tilESEEEEEe 1,375,000 kbm. virke för tillverkning av sågade och på annat sätt bear- betademtravator > till Ios re ASS NAS RER VS AMS ATEN UA Nya 8,500,000 >» Nifkertot ti tramassetabrikatromtil SEE See 5,700,000 >» NIE LOT IDE Shan tern ot SRA er Sr Ng 6,000,000 =» eller tillsammanlagt: 21,575,000 kbm. Den årliga husbehovsåtgången inom landet, som enligt mina beräkningar kan skattas till något mer än 26,000,000 kbm., skulle alltså i själva verket icke blott uppgå till utan jämväl med 21 9, överstiga det virkesbe- FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 21 lopp, som är avsett att stärka Sveriges handelsbalans med utlandet. Vad värdet av dessa till jämförelser uppställda poster beträffar, hava de stora svängningar i priserna, som förekommit på världsmarknaden under de senaste åren och som alltjämt göra sig gällande, förmått mig att helt avstå från alla beräkningar i ifrågavarande hänseende beträffande exportvirket. Det torde emellertid ligga i sakens natur, att även om mindervärdigt virke kommer till användning för husbehov t. ex. såsom bränsle, så torde å andra sidan det inom landet förbrukade byggnadsvirket väl tåla jämförelse i värde med de sågade varor, som exporteras och försäljas till utlandet. Såsom allmänt är bekant, togo Sveriges skogsvårdsstyrelser vid riks- möte i Stockholm 1908 initiativ till en taxering av landets skogar, vilket sedermera i första hand resulterade i en försöksundersökning rörande vir- kestillgång och tillväxt m. m. av skogarna inom Värmlands län. Under för- arbetena till detta företag uttalades önskvärdheten av, att en utredning rörande förbrukningen av husbehovsvirke jämväl komme till stånd. Det vore, menade man, icke omöjligt att erhålla erforderliga statistiska upp- gifter för en fortgående statistik även beträffande detta slag av skogspro- dukter, >»om en plan härför utarbetades att följas och tillämpas lika över allt». På hösten 1917 tillsatte också Kungl. Maj:t en kommitté för att tillvarataga dessa särskilda intressen, och denna kommitté har numera, enligt vad jag erfarit, bland annat uppgjort plan för undersökning av virkesförbrukningen till husbehov inom nyssnämnda län, avsedd att sättas i gång under instundande vår. Då jag nu trots detta vågat framkomma med resultaten från en motsvarande undersökning inom Västernorrlands län, så är det givetvis icke för att i någon mån söka föregripa sakkunniges utredning i denna angelägenhet. Därtill hava mina villkor i alla avseenden varit för obetydliga. Jag har fastmer på uppdrag av min huvudman, skogs- vårdsstyrelsen, endast velat draga mitt strå till stacken för lösningen av en fråga, som obetingat är av största betydelse för vårt lands ekonomiska liv, och utan att avvakta den slutliga utredningen sökt i den mån, det varit mig möjligt såsom lekman på det statistiska området, belysa virkesför- brukningens omfattning inom mitt hemlän. Skulle de av mig utförda un- dersökningarna därutöver kunna lämna några uppslag åt dem, som nu med större förutsättningar gå till verket, så är det så mycket bättre. 22 PER ODMAN Tabell I. Översikt över virkesåtgången m. m- | Un d e r s ö KÖrika - 4 | Medelpads | v:a dom- | Njurunda Sköns Indals Ljustorps | Pas t:g t:g t:g t:g t:g |A gal a0ndeksoRtANO UKN fy svs ser dernene s EE 38 I 3 26 5 | KILA DOT NE ER ok stas p ot As erg big kö eb se RN Har 490,19 10,00 34,00 349,22 61,00 [RARE SIS SUIAT G= or oear era ov fore Peck ce ASA » 5,248,00 40,00 144,00 5,269,83 764,00 | STL TTT) Abe br rela ee sie afs ei slö (aja 5 oja SS a SMA SRA » 5,738,28 50,00 178,00 | —5,619,05 825,00 | Antal PERSONENS HUSIE LE so os mossor sel EEE 239 5 18 199 36 | Hägnader. | fraplig [212120 0 NG RENSA AA ASA SA M 38,310 3,000 3,800 | 69,200 17,800 [ET an EC SEre EO Te SSA Sr fee es AIN » 4,350 — — -— — | SUMMAE fir sL ÅR fore Arr ASSA sr r92:000 3,000 3,800 69,200 1'7,800 | Total virkesförbrukning VARE Bagnadranene 441550 159;00 Tee 3,460,00 890,08 E EE (TETOTSE ee » 108,75 | — — — — Korsapp SIDA AEA e » 4,524,25 150,00 190,00 3,460,00 890,00 Total virkeskostnad för uppförande «...... Kr. 19,841,45 | 660,00 836,00 | 15,224,00 3,916,00 Årlig virkesförbrukning franlig Hagnader TR Ra 8:57 Seen EJE 50:80 för tpptörande tTelroig EEE » 8,36 | — — — — | SUMMA ESS » 260,67 | 8,57 10,86 197,72 50,86 | Årlig virkeskostnad för uppförande ...... SE 1,141,93 37:71 47,78 869,97 223,78 | Boningshus. | AT AD dör do krk oja s Utola da 0 ns als RNA GR As äre bo NI ASSA 7 3 Zool 41 8 KET TINELY [EUS torr nota a bonb Saf ja bira ejsalå pen AE VAR Kym 7,387,50 169,00 643,00 4,464,50 909,75 | Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm 6,234,15 159,90 544:95 | — 3,571,26 798,97 Total virkeskostnad » » Kr. | 149,619,60 3,837,60 | 13,078,80 | 85,710;24 | 19,175,28 för uppförande... Kbm 89,06 | 2,28 7,79 51,02 ITA Årlig virkesförbrukning 4 » underhåll ... > 19,50 | 0,80 1,90 26,45 11,60 Summa too a » 108,56 | 3,08 9,69 | 77,47 23,01 - fr uppförande... Kr. 2513 HL44 54,72 186,96 1,224,48 273,84 Arlig virkeskostnad...... > underhåll ... > 468,00 | 19,20 45,60 634,80 278,40 |Sämma SKR » 2,605 ,44 | 73,92 232,56 1,859,28 552,24 Stallar. | FIRA a ka ER 6 FN eran bra ja di jdea ola ee ot fer e RR EE 68 2 5 53 HZ | Därav av väsentligen annat material än trä... 3 | = I I — [RT STAT CL CE RE SR Rd el ee era lele Rö ee energi SA Kym 7,155,85 144,00 670,50 | —4,049,65 821,50 i Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm 4,013,26 | 90,40 345,20 2,4206,33 449,20 Total virkeskostnad » » ... Kr. | 96,318;24 | —2,169,60 8,284,80 | 58,231,92 | 10,780,80 FSA för uppförande... Kbm 195,73 | 4,52 15,56 | 119,75 22,46 | Arlig vikesförbrukning |) » underhåll ... >» 55,60 | 1,40 333001 55,00 16,30 SUMMA » 251,33 5,92 18,86 | 174,75 38,76 VÄL fr uppförande... Kr. 4,697,52 | 108,48 BUSA 2,874,00 539,04 | Arlig virkeskostnad...... > underhåll ... > 1,334:40 | 33,60 79,20 | 1,320,00 391,20 Summa JR SAR » 6,031,92 | 142,08 452,64 4,194,00 930,24 Logar och bodar. | FASTER Rn a er aa a a a ka jalsrel SN 100 | 2 8 47 8 Grundyta a RSS S lärare Se a /aie,6 15 Sea ss SKA Kvm 8,331,35 | 117,00 583,50 3,541,63 647,25 Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm 6,099,35 | 95,40 423,80 2,022,49 470,60 Total virkeskostnad » » 0 Kr, NTAOI 30440 2,289,60 | 10,171,20 | 62,939,76 | 11,294»>40 5 för uppförande... Kbm 60,99 0,95 4,24 26,22 4,71 Arlig virkesförbrukning 4 » underhåll ... > 15,20 0,20 0,90 19,95 3,40 | SUMMA! massa » 76,19 | INS 5,14 46,17 S,ir | Å för uppförande... Kr. 1,463,84 22,90 IOTI,71 | 629,40 112,04 Ärlig virkeskostnad...... » underhåll ... > 364,80 | 4,80 21,60 | 478,80 81,60 Is md IS SAVAE » 1,828,64 | 27,70 I23,3r | 1,108,20 194,54 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 23 de undersökta gårdarna, fördelade efter tingslag. CE BY GNIA n a n oo m | Boteå | Sollefteå | Fjällsjö | KAMSele | Nätra | Nordingrå | Själevads ; och Resele | och Arnäs Länet | t:g tg t:g ce t:g t:g - | | | 34 4 26 30 25 12 43 | 354 | 428,30 49.00 266.830 354,67 202,00 182,co 586,45 | 4,221,99 7,798.30 4,469,.00 362,00 3,676,80 6,102,62 5,440.00 1,453.00 6,168,77 | 46,936,61 8,916,66 4.897,50 411,00 3,943.60 6,457.20 5,732,00 1,635.00 6,755.22 SARSB00 698 255 28 177 241 173 87 208 | 2,454 | 193,089 5$,040 2.325 52,340 56,530 81,900 31,200 ITI,125 | 769,559 | FK 2,530 600 — 1,400 12,670 — 400 1,200 | 23.150 196,519 58,640 2.325 53,740 69,200 81,900 31,600 112,325 | 792,709 | —0,699,43 2,902.00 116.253 2,617.0c 2,826,50 4,095.00 1,560,00 5,556,25 38,477,95 63,25 15.00 == 35.00 316,75 — IO,00 30,00 578,75 | I 9,762,70 2,917,00 116,23 2,652,00 3,143,25 4,005,00 1,570,00 5,586,25 39,056,70 | I 42,917,03 12,825,.80 5I1,30 11,647,80 13,640,25 18,018,00 6,902,00 | 24,561,.30 171,502,23 i 554,26 165,83 6.64 149,34 | I6I.sr 234.00 S9,14 317,50 2,198,74 | "| 4,87 I,15 — 2,70 24,36 -— 0,77 2,31 | 44,52 | i 559.13 166,08 6.64 152,24 | 185,87 234,00 89.01 319,81 || 2,243,26 2,457,25 734:02 29,22 668.24 803,21 1,029,60 395,15 1,405,78 | 9,843,64 | | 275 87 8 57 68 45 7 909 | 786 | 25,115,00 | 8,410,25 | —3,156;00 | 4,542,25 | 6,280;95 | —4,996,19 | —2,045,00 | 12,826,0 || — 80,945,39! 22,044,10 6,968.97 1,652,40 3,909,03 5,281,94 4,002,30 1,847,10 9,858,20 | 66,873, 7 | 1529,058,40 | 167,255,28 | 39,657.60 | 93,816,72 | 126,766,56 | 96,055.20 | 44,330,40 | 236,596,80 | 1,604,058, 48 | | 314,01 99,53 23.60 55.34 75,46 57,18 26,30 140,83 || 9055. 33 | - 76,72 41,10 6.00 37+85 58,65 48,20 86,00 65.90 || 480,67 | 391,63 140,66 29,60 93,60 134,1 105,38 TIA 206,73 || 1,436,00 7,557,84 2,389,44 566,40 1,340,16 I,811,04 1,372,32 633,36 3,379.92 | 22,927,92 | 1,841,28 986,40 144,00 908,40 1,407,60 1,156,80 2,064,00 1,581,60 | 11,536,08 | 9,399,:2 | 3,375,84 710,40 2,248,36 3,218,64 2,529,12 2,697,36 4,961,32 || — 34,464,00 | | 213 57 4 47 44 48 13 114 | 675 II 3 — 4 I — — SN 29 27,185,00 5,830,00 3,286.00 5,533:96 7,643.05 4,417,85 1,086,00 | 10,908,:18 || = 78,731,54 14,863,83 3271,04 1,093,90 2,771,30 Sjlorie 2,500,30 657,10 5,255,50 || = 41,588,73 3560,732,40 | 78,504.96 | 26,253,60 | 66,511,20 | 92,432,40 | 60,007,20 | 15,770,40 | 126,132,00 i 998,129,52 698,23 157,94 54,60 134,04 187,21 125,01 32,85 257,28 | 2,005,32 134,85 65,60 15,00 52,80 114,95 56.60 85,00 89,70 746,10 833,13 223,54 69.69 136. 34 302,16 181,61 117,85 346,08 | 2,751:42 16,758.72 3,790,5 I,312,56 3,216,06 4,493,04 | — 3,000,24 788,40 6,174,72 48,127,68 | 3,236,40 1,5743:40 360,00 1,267,20 2,758,80 1,358,40 2,040,00 2,152,80 17,906,40 19,995,12 | — 5,364,96 1,672,5 4,484,16 7,251,84 4,358,64 2,828,40 | 8,327,52 66,034,08 368 116 7 81 69 58 | 12 120 096 32,838,00 | 10,360,50 3,006,00 6,823,26 5,462,31 4,055,50 | — 1,988,00 | 17,306,78 05,061,08 | 23,863,80 | 8,028,0 | 1,153,20 | 4,912,01 | — 3,950,05 | —3,304,70 | 1,362,80 | 9,566,40 65,852,60 572,731,20 | 192,672,00 | 27,676,80 | 117,888,24 | 94,801,20 | 79,312,80 | 32,707,20 | 229,593,60 I 1,580,462,40 | 238,64 80,28 I 1,53 49.12 39,50 | 33,03 13,63 95,66 658,52 89,17 39,30 4.30 23,75 40,48 29,20 79,00 35,40 380,65 327,81 119,78 16,03 72,87 79,98 | 62,25 92.63 131,06 1,039,17 | 5,727-31 1,926,72 276,77 1,178,88 948,01 793,13 327:07 | — 2,295:94 15,804,62 | | 2,140,08 948.00 108,00 570.00 971,52 | 700,80 1,896,00 849,60 9,135,60 | 7,867.39 2.874,72 384,77 1,748,88 1,919,53 1,493.93 2,223,07 3,145,34 || = 24,940,22]| 24 PER ÖDMAN Tabell I. (Forts.) Översikt över virkesåtgången m. socooc oo 08000 0 VPC VPC 0 virkesförbrukning för uppförande... Kbm virkeskostnad > » 3 SK: virkesförbrukning >» > Kbm VIT KESKOSNAC VS oas oblessessres NN Kr. förbrukning av SPA7.......s-sssessr | SR kostnad för > Kr. | Samtliga byggnader. Antal Total Total | Årlig I Årlig virkeskostnad virkesförbrukning för uppförande... Kbm virkeskostnad » » SLR RIES för uppförande... Kbm | virkesförbrukning 4 » underhåll ... > Summa CISA ? läg uppförande... »« underhålls. > Jönn mos » i kök i boningshus ... > ses i ekonomihus ... > SUMMA doses > | Årlig förbrukning av barsved rna Ehm | i: TÖVVEA oss > | ÖKAMSLe me ssode ade s SUMMA, | oss » Årlig köstnadisför bränsle, oc.c..ssesamseres Kr. 4 DATDIKA sr RED Kbm | Årlig åtgång av slöjdvirke Jlövträ ............ > | SUMMA seas » | Årlig kostnad: för slöjdvirke —:.:ss.s..s.s5- Kr. [hare | årlig förbrukning Kbm | BESSJeDIr Rea errors ere | SE kostnad talg |D ASA LE fårlig förbrukning Kbm Täckdikningsvirke ......... Wist kostasd NR | Årlig förbrukning av husbehovsvirke ...... Kbm | Årlig kostnad för CM JUR sär Kr 1) Spån inberäknat. P Medelpads v:a dom- sagas tg. 256 2,402,92 57,670,08 19,22 461,28 373-00 149,20 1,492,o00 495 18,749,68 | 449,992,32 | 365,00 239,50 604,50 8,760,08 3,659,20 | 12,419,28 65 206 41 =S 1,338,40 | 1,122,80 2,461,20 9,844,80 | 343520 | 22,30 56,50 1,350,00 | 75,85 | 910,20 33:70 134,80 3,492,42 3 | 25,807,0r | Njurunda Sköns Indals Ljustorps t:g t:g t:g t:g 7 3 252 27 70,00 180,00 3,025,00 304,00 1,680,00 4,320,00 | 87,000,00 8,736,00 0,56 1,44 | 29,00 2.91 13,44 | 34,56 | 696,00 69,34 6,00 | 24,00 | 254,00 66,00 2,40 9,60 IOI,60 26,40 24,00 | 96,00 1,016,00 264,00 I | | I | 14 | 33 393.001 50 415,70 1,493,95 | 12,245,08 2,082,77 9,976,80 | 35,854,80 | 293,881,92 | 49,986,48 8,31 29,03 225,99 41,49 4,80 | 15370 | 203,00 57:70 I3,21 | 443573 | 428,99 99519 199,54 | 696,67 | 5,423,88 995566 81,60 | 242,40 3,449,60 1,015,20 281,14 939,07 8,873,48 2,010,86 I AV RAlN 49 12 | 6 16. REA 124 31 8 230 225 48 28,00 134,40 607,60 95:20 14,00 | 5,60 1,265,60 128,80 42,00 | 140,00 1,873,20 224,00 168,00 | 560,00 | —7,492,80 596,00 1,30 3550 | 10,80 4,80 1,00 0,60 | 17,:40 | 3:00 2,30 4,10 28,20 7,80 60,00 98,40 | 676,80 | 187,20 | 2,00 | 9,30 101,00 19,00 24,00 Il4,00 | | IT,2T2;60 228,00 | | 0,50 = | IO,s30 | 6,00 2,00 = | 42,00 24,00 ] 68,68 209,19 2,039,6r 406.853 I 572,85 | 1,759.25 | 19,167:05 | 3,569,84 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV e undersökta gårdarna, fördelade efter tingslag. SS AEA > ER sc! 103 156 1,220,12 1,946,.80 | 20,282,88| 46,723.20 | 9:75| 15.538 | 234:24 373:92 | 823,30 342.000 329,40 36,80 | 3,294;00] — 1,368.00 | 939 416 61,991,87 20,214.8r 1,487,804.88 485,155,44 1,261,30 353.36 630,14 283,00 | 1,891.73 636.36 30,278,11 8,480,64 10,511,76| 4,876,80 40,789,87| 13,357.44 180 78 212 206 76 70 468 354 1,790,60: — 1,377,60 1,962,80 613,20 3753-40] — 1,990,80 15,013,60] — 7,963,20 50.05 9.10 28,30 4.40 78,35 13,30 1,880,40 324,00 204,11 95.70 2,449.32] — 1,148,40 96,30 30,10 385,20 120,40 6,583:2| 2.033-44 62,975:54) 23,647.45 | | 47,00 5.00 20,00 481.830 | 4.514:55 Ramsele Fjällsjö - och Resele 333 292 2,256,00 2,812 60 54,144.00 | 67,502,40 18,03 | 22,30 433-20 | 540,00 242,00 354,00 96,80 | 141,60 968,00 | 1,416,00 518 473 13,848,34 | 15,895,04 332,360,16 | 381,502,36 2357-05 324,67 211,20 355,68 468,23 680,33 6,169,20 7,792,09 3,7 13:50 6,553:92 9,882.80 14,346,0o1 60 61 68 149 23 30 I51 240 1,047,20 1,408.40 646,80 781,20 1,604,00 2,180,60 6,776,00 | —8,758,40 9313 VE 8.28 2,17 17.31 4.60 420,24 I 10,40 69.57 81.37 836.04 976,44 5.23 6.30 21.00 26,00 2,406,92 | 3,148.20 18.604,32 | 25,020.45 437 12,461,30 209,071,20 236,47 245:50 482,07 5,075,21 4,332,00 10,007 ,21 64 106 24 194 417.20 1,069.60 1,486,80 18,30 74,00 2,205:02 18,315.or Nordingrå I | | to i DD | I 2 4,81 7:00 115,608,00 80,47 | T,IO3::8 | 12.890.33 Själevads och Arnäs t:g 208 4,974:00 119,376,00 | 39:79 | 954,95 | 542,20 216,88 | 2,168,.80 631 20,054,10 I 14:751,568,9€ | 711,698,40 533-56 407,88 941.44 kg 57.20 228,80 3,815.27 33,018.36 | 2,078 23,667,44 568,018,36 189,34 ROR 3,414,70 | 1,365,88 | 13,658$,8o | | | Länet | | | | | | | | || | | | | 230300 I 197,982,04 | 3,808,51 | 1) 2;973.30 | 6,781,81 | 91,404.35 | 52,236,88 | 143,64 1,26 | 703 1,392 394 2,489 9,697,80 | 9,338300 | 19,035,80 | 76,143,20 195,81 | 156,60 | 352347 | 8,457,84 | | 886,86 | 10,.642,32 | | 283,55 1,.134,.20 | | 29,583.60 | 249.862..45 | 26 PER ÖDMAN Tabell II. Översikt över virkesåtgången m. m. å Undersökta gårdar, med hänsyn till inägoarealen indelade i I | gårdar gårdar gårdar SHMmInA I I | 15—50 har | 8—15 har |t. o. m. 8 har|| FN PATA SKAL INR LEA E kd fö SARA AAA SR SSR SA RASEN 104 149 rn 364 näs OrA RR ES LT ar BIE där! 1.976.96 1,633,37 | 611,66 — 4,221,99 KÅKEN SKO 0 STA OT KE Es und srt fe Leder fran RDR » | 20,207,43 17,084,10 | 8 985. 08 || | 46,936,6 1 STD ERE SN fre Tr ge a DN SAN ERE, | — 22:244,39 19,317,47 | 9,590.74|| — 51,158,60 ARTALSPELSONEK då JUSKGlM odon ssose nens penn AE nb 818 1,016 | 620 | 2,454 I | Hägnader. | VAT eb on ade Se RTR AM 303,258 SEJ NL 138.579 | 709,559 TATE ädel oj ERA SNS MA SERIER AE EN > 3.550 11,100 3,500 | — 233150 SURAPTANEE SE SAR 5 Br aa re SAINN » 311.808 338,822 142.079 | 7981 te stekning | Aälg höghad in Kbm — I5,162,90 | "16.380,10 | 692895 | 38477,95 för uppförande tretroig rna = Sep 213,7 / 5 I 277» 50 837. 507 578 75 Summa AES ra » 15,376,65 | 16,663,60 7.016,45 | 39,056,70 stötal vitkeskostnad för uppförande. start Kr. 67,529,01 7AsI5354 | 30. 819.838) 171,502;23 Årlig vickesförbrukning —|Y20lig hägnad........ Kbm SS 45 30,35 395,94 | 2,198,74 TEE SEE Wgekroig Ae > 10.44 21,35 6,73 44,52 ppipren S > 38 Y DUMMA mensa on oncelsesssr rd » 2,89 9575-70 402,67 || 2,243,26 Arlig virkeskostnad för uppförande s..mmsmmmmoocm...- Kr. 3,874.84 4,201,07 1,767,82 | | 9,843.73 | Boningshus. | ANNE oc SNI na AN 241 3300 207 | 786 (ETTA CY LA SE BE a alnar ARN Kym 26,230,10 32:001;90.)| 021, 823, »39 | 204539 Total virkesförbrukning för upplorande 4CEsast Kbm 21,957,84 | 29,325, 78 | | 15,589. 65 | ,373,27 Total virkeskostnad > 3 REN KT 526,988,16 | 703,818,72 | 374,151,60|) 1,604,958:48 É fär Uppförandere- mt... Kbm 313,63 | 418,94 | 222 | 9 »33 Arlig virkesförbrukning underhallEEsesspre » 186,79 | 198,70 95,13 || 480,67 SR FE BR SL Ae an z 500,47 617,64 | 317,89 1,436,00 20 för uppförande -...... Kr. 7.528,32 | — 10,054,56 5,345,04 22,927,92 Ärlig virkeskostnad ......... 4107. ninderbhalle. ses > 4.482. 96 4,708,80 | 2,284,32 11,536,08 SUMMA scn RA NE sd 011,28 14,823,36 7.629,36 | — 34,464,00 | | I Stallar. | | ND order Ur 2 LANE INRESA RR Ra NR Ste 208 | 284 183 | Z Därav av väsentligen annat material än trä. ooo 12 TOT Zi i (ERNER EN an sö ESA BIT NASN ORON Kvm | — 26,045,79| — 32,400,03 | 20,285,72 | 8731 Total virkesförbrukning för uppförande — =. Kbm 14,105,31 ' — 18,447,41 | | 8,970,01 | Ja Total virkeskostnad 2 JR ae Kr. 339,907,44 ANNE TITS SM 215,424,24 || 3,129,52 2 för uppförande... Kbm 682,27 893,38 429,67 | de 005,32 Arlig virkesförbrukning 4 > underhåll ooo > 292,68 300,33 153,09 746,10 |Summa . EEE 2 974-95 | 1.193,71 582,76 | 2,/751,42 4 för uppförande.............. Kr. 16,374,48 21,441,12 10;312,08]] — A8A27:08 Arlig virkeskostnad -.......... Span derhall ess Sosse > 7,024,32 | 7:207,92 3,074,16 | 17,906,40 SSL ITA mor mA ISS > 23,398.70 28,649,04 (SOBRE | 66.034,08 | | Logar och bodar. | | AT Fal ARN ng BADA ue der 310 8 SRA 3 | 4 23 996 (Sm dy ta RA ARR a aa mr mand asor ar Ler Kvm 30,758,90 | — 38,695,97 | — 25,606,21 | 95.001,08 Total virkesförbrukning för VuUPpPföran der — --=e ee Kbm 21,423,81 | 30,527,75 | 13,901.04 | 65,852,60 Total virkeskostnad » Bud AE Kr. 514,171.44 | —732,666,00 | —333,624,96 | 1,580,462.40 | Stora Medelstora Små | FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV undersökta gårdarna, fördelade efter inägoarealens storlek. 217 Undersökta gårdar, med hänsyn till inägoarealen indelade i Stora Medelstora Små | gårdar gårdar gårdar Summa | 15—50 har | 8—15 har |t. o. m. 8 har| | å för. Uppförande... Kbm 214,24 | 305,27 139,01 | 658,52 | Årlig virkesförbrukning 4 > underhåll.....oovcooc , 144,32 | 160,23 70,10 | 380,65 | Summa teser rage > 358,56 | 465,50 | INTA 1,039,17 | 4 fför uppförande... Kr. 5,141,71 | 7.326,66 | 2,330;25 15,804.62 Arlig virkeskostnad .......+ > underhåll. ooo id 3,463,68 | 3,845,52 | 1,826,40 9,135,60 | SER 5 ao SKARS > 8,005.39 | 11,172,18 | 5,162,65 24,940.22 | Lador. | CMT TT oo bleee sera AS URNA RISET BEIRA ASIAN 807 (ÄR 454 I 2,078 Total virkesförbrukning för uppförande ...............- Kbm 10,307,20 | 8,848,08 | 4,512,16 || — 23,667,44 | Total virkeskostnad > > SES | 247.372,80 | 212,353,92 | — 168,291,84| 568,018,56 Årlig virkesförbrukning > Fr LAN CNN Kbm 82.46 | 70,78 | 36,10 | 189,34 Årlig virkeskostnad > lt RNA Kr: 1,979,04 1,698,72 | 4.544,16 NS res FR Ina JAlnar 1,321,50 | 1,414,90 78,30 || 3.414,70 Änlig I RS a RT NES I Kbm 528,60 | 565,96 271,32 | Bee FÖSRKGSLBAd för 0 No domseeoustsbiregtnren nera Kr. | 5,286,00 5,659,60 | 2,713,20 | 13.658,830 | | | I i Samtliga byggnader. | ATT orter rt NS SEE RUE ENE = 7 SANN I 1566 | I.8874 | 1,082 | 4535 Total virkesförbrukning för uppförande oo. Kbm | = 67,854,161 987,149,02| 42,978,86 | 197.982.04 | Total virkeskostnad > ade gt EYE Kr. | 1,628,449,84 | 2,091,570,48 | 1,031,492,64 || 4,751,568,96 | / för uppförande ............. Kbm 1,202,65 | 1.688.37 | 827,49 || 3,808,51 Arlig virkesförbrukning 4 > underhåll. oooc- , 1,152,39 | ILZ20N00 595,69] — ”)2,973,30 Summa SS LME > 2,445,04 2,913,59 1,423,18 781,81 2 för fupplörandess «oso Körs 31,023,55 40,521,06 19,859,77 | 91,404,38 Årlig virkeskostnad.......... UPderhall ooo AR 20,250,96 21,481,84 | 10,498,08 52,236,88 | SY bei ts RS ke EA NS NNE STR 51,280,51 62,002,90 | 30,357,85 143,641.26 | 140) RR BER ee LE St. 225 207-60 | ER 703 Lö JA IBONINESshus ooo ter.c > 595 529 268 1,392 Antal eldstäder... RSA 3 "EekONOMIhUSL ooo » 159 151 834 394 Ser RA Ar LA St 979 977 533 2,489 | | 2 BATT Nelo terrestra Kbm 3,602,20 3.547,60 2,548,00 9,697.30 | Arlig förbrukning av bränsle 4 lövVedloooasesossso------- » 3,641,40 | 3.654,00 2,042,60 9.338,00 | Kl Sömn EU Fas od > 7,243,60 | 7.201,60 4.590,60 19,035,30 | Helg tkostnad. för bränsle mo ossotasrssmstst nt ör. 28,974.40 | — 28.806,40 | — 18.362,40 76,143,20 | | | | rr DATA ER a EN Kbm | 68,03 94,84 32,94 195,81 | Ärlig åtgång av slöjdvirke....4lÖVträmmooommsmmso----- » 75,03 61,97 | 19,60 156,60 SN "SUtirrT IE KR fr 0 EANRANER > 143,06 156,81 52:54 352,41 Brkortkostaad ör slöjdvirkessSE0 Ess on an. Kr. 3,433:44 3,703,44 1,260,96 8,457-84 Sr a Årlig förbrukning ........- Kbm | 348,56 374557 163,73 886,36 SR ERE i FO KOSUNMME oe Kr. 4,182,72 | 4,494,84 | 1,964,76 10,642,32 «ARR LANE fÅrlig förbrukning... Kbm | 108,00 | 148,55 | 27,00 283,55 Täckdikningst RE ann naennennen 1 >” TV kostnads se Ey ör | 432,00 594,20 | 108,00 1,134,20 | Årlig förbrukning av husbehovsvirke............ SEE Kbm | KITTS 11,752,82 | 6,659,72 | — 29,583,69 | Årlig SATAN a SE EE a nea Mr Kr. 92.177.91 103.862.8 5 | 53.821.79 F - 249.862,55 ") Spån inberäknat. PER ÖDMAN Tabell III. Översikt över virkesåtgången m. m. å de Antal undersökta gårdar jie SS rå SR ANNE RAR ae Har BARE LRNN SKO OS STILAR Son on mb LL NAR 0 Är ARE 2 UTSER Se 00 ee, SANSAT or fe? 2 a BRANN ? EÅTELERN PERS OHLCPARD RLSJUEU EN omen arena aa KNIT Hägnader. |öcor agn ad 255 ST 2 4 RN NE KAng Ad AA tretrölg od ooo FARA DREEEEL. (lag Deo Lo » SSA TOTTS ASEA SEB NEON g IGEN ARS > Total virkesförbrukning fyanlig hägnad. vn Kbm. för uppförande | etroig 2 2 RE z SUMMA... "Ar (NS Ra Total virkeskostnad för uppförande... omooc. Kr. Årlig virkesförbrukning ERS Hagnader FAT FER för uppförande NEROS Up en NV Vv SLU mos RT STEN NNEE » Arlig virkeskostnad för uppförande sms... IKT: Boningshus. ANDEN egalt ob EnS s AER SONEN ANNE [ba ben MER (Er Ty Ta RR MOA MA AA REIN pA Kym. Total virkesförbrukning för uppförande SN Kbm. | Total virkeskostnad JRR AR ären Kr. j (för UPPLOTAN die <-eE "SEEN Kbm Arlig virkesförbrukning 4 >» underhåll. oooooocococ » DÅEN 00100 er a ee Å fför UPPlöran dets Kör. ATS TvIrkeskostnade.....<+ » Underhalloocm se. » SULTAN om ons » | Stallar. BENEN TA LE INS Nn AA GR så Rn mn PR 0 RSA LR NR IR Därav av väsentligen ann at materi al än trä ASEA (CITROEN ennen ee AR ER RMAE SAKARI ne a Ser I Kym Total virkesförbrukning för uppförande FNS Kbm Total virkeskostnad » 3 CCR TRORSPSENNRIReN Kr. 3 för uppförandet SEE Kbm. Ärlig virkesförbrukning 4 > underhåll ooo » UDDA oc co RASEN » X jför UpplörandetEtseees Kr. Arlig virkeskostnad........ ar under halleSesser > SJI65 0900 NERE oe st tedbe Ed ? Logar och bodar. Antal Fe ones steder Bl REINE TINA (SA UA LA STI TE I Gran yta rr a a oo a ses orca ste = bla Kyvm Total virkesförbrukning för uppförande TUNN er Kbm Total virkeskostnad > NN Lo NE Undersökta gårdar, med hänsyn till skogsarealen indelade i Stora o gårdar Medelstora Oo gårdar Små Oo gårdar = | 150—700 har 125 1,818,49 31,225,72 33,044,21 978 335,271 14,320 349.591 16,763,55 | 358,00 | 17,121,55 | 75,120,02 | 957592 | | 27554 | 985,46 4.319,50 269 28 53829 235 200,1 558, 386, ög | | 332337 | 241,11 | 57348 | 7:970,83 | 21,302,61 512,702.64 50—150 har |t. o. m. 50 har 148 I 2h397 13, 203 64 | 15,6 33,42 969 309.963 6,630 316, "593 RR 215 | | 2 15,663, 2 68,821,71 | 885,61 | 12,75 | 898,36 | 35945>19 åra) 33:975+75 | 30,464, 24 | 731,141,76 | 435,20 | 180,49 | 621,69 | 10,444,80 4,475570 | 14,920,56 | 7:272,48 30,826,80 | 470 41,014,04 32,354,32 770, 503, 20 124,325 SE 120,52 CE | 55300 || 6,271,25 | 27:560,50 || 355,21 | 4,23 | 359-44 | 1,579,00 | 74 | 18,434,35 å ,72 | 10,610,64 | 2030 20,659,52 | 12,135,69 | 291, 20 56 || Summa. 364 dal an 40.936,61 ST, 158, 60 2,454 769.559 23,150 792.709 38,47795 / 578 275 39,056,70 171508 23 2,198,74 44,52 2,243,26 9.343,69 786 80,945,39 66,873,27 1 1,604,958,48 955-33 480,67 1,436,00 22,927,92 11,536,08 34.404,00 675 29 78,7 gt 41,598,73 998,129,52 2,005,32 740,10 2,751,42 48,127,68 Ed 1,580,462,40 | FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 29 dersökta gårdarna, fördelade efter skogsarealens storlek. Undersökta gårdar, med hänsyn till skogsarealen indelade i Stora Medelstora Små gårdar gårdar gårdar SA 150—700 har 50—150 har it. o. m. 50 har 4 för uppförande... Kbm 213,62 | 323,54 121,36 658.532 Arlig virkesförbrukning 4 > underhåll. ooo > 187,20 | 157.96 35.49 380,65 lär JA RANN 2 400,82 481 50 150.853 1.039.17 M fe uppförande Kr. 5.127,03 | 7705-03 2,912.57 15,504.63 Arlig virkeskostnad......4 > underhåll > 4,492,80 3.791,04 851,76 9,135,60 försa SE 9.619.83 | 11,556.07 re 33 24.040,23 LJ Lador. 0 EES NERE TTT ON 1.145 | 611 22 2,078 Total virkesförbrukning för uppförande = Kbm. 13,050,58 | 7:971.51 5 og 23.667,44 | Total virkeskostnad > RE SEINE Kr. | — 313.213,92 | — 191.316,24 63,488.40 | — 568.018.56 | Årlig virkesförbrukning > "BR BV a Kbm. 104,41 63.77 21,16 189,34 Årlig virkeskostnad > > EA RR LIE € ER 1.530.48 507,84 4,544.16 | Mas KS 2 Alnar 1,463,00 | 1,413,90 537-80 | 3414,70 | Adlig förbrukning av spän... Kbm. 585,20 | 565.536 215,12 ER Arlig kostnad för SCA EESTR YET SAR FIRE TRA 5.852.00 | 5,655.60 2,151,20 13.658.3o0 Samtliga byggnader. | Total virkesförbrukning för uppförande oo Kbm.j 1,280.54 | 91,325.16 35.370,34 197.982,04 | Total virkeskostnad > 3 To KT | 1710.876,96 I 21010 RA 848. 16 4,751.568,96 | EN € för uppförande... Kbm. 1.311,71 | 1,803.94 692,86 3.808,51 | Årlig virkesförbrukning 4 > underhåll. = ooo STA 1,377.06 | I,213.03 383.211] ”") 2,973.30 una RS År 2,088.77 3.016,97 1,.076,07 6.781.81 för uppförande oo I: 31,481,19 43.294.63 16,628,37 91 39 Årlig virkeskostnad.......... > underhåll oo > | = 24856,64 21,194.38 6,185.36 52.230,88 Förr ot REAR 2 RN > 50.337.83 | — 64.489.51 22,813.93 | — 143.641,27] hl ar JRs 2 (RN 284 | 279 140 703 z > boningshus. oo. > 61 | 53 2 1.392 0 se > ekonomihus .. , 176 I 73 394 Samma l a. ? 1.075 959 455 2,489 j [iF a get RRD SS RAEN NORS Kbm. 4.289,60 | 3.749.20 1,659.00 9.697.30 Årlig förbrukning av bränslet lövved ooo. Ne. 4,418.40 | 3,421,60 1,498,00 9,338,00 7 RN Kr Ng SV > 8.708,00 7,170.80 3.157.00 19.035.80 | rtstkosknsd för bränsle 222904 act CE Ke 34,832.00 28,683.20 12,628.00 70,143,20 | F aa 2 RA Kbm. 71.79 88,16 35.86 195.831 fÅrkig åtgång av slöjdvirke Mlövträm ooo > 77:93 57.86 20,81 156.60 5 Surt RE SRS fv” > 149,72 146,02 56.67 352,41 Arlig kostnad för slöjdvirke.. ooo Kr. 3.593.28 3.504.48 1,3600,08 8.457.34 Br. fårlig förbrukning ......... Kbm. 413.531 340,68 | 132.67 886.36 RR Va bene Kr. 4,962.12 4,088.16 1.592,04 10.642.32 Me tdininosvirke = förbrukning ........Kbm. 89,25 143.353 50,95 283,55 SR $ kostade Kr. | 357,00 | 573-40 203.830 I.134.20 Årlig förbrukning av kusbekovsvirke ooo... Kbm. 13.034.71 | 11.716.:3 4.832.30 29.583.69 Årlig kostnad för TT ES an 3 104.401.73 | — 105.283.94 40,170.35 240.862.32 ") Spån inberäknat 30 PER ÖDMAN ÄV Tabell IV. Översikt över virkesåtgången m. m. å de | "| Undersökta gårdar, med hänsyn till dex totala arealer indelade i y SEN = Stora | Medelstora | Små gårdar gårdar gårdar Summa 200—715 har 75—200 ar It. o. m. 75 har | ; BAGEL als UR DEKSDRLORS TA dar ss VEN TNE 88 167 109 | 364 I | | | | 5 | | | J HIT oc ee an 5 FORE OT 1 a net Har | 1,355,87 | 2,037,86 828,26 | oe | | Areal skogsmark 2 AS UT UTE SANN Og Nn AN 025280:600 18,719,78 | 2930 231 4 936 611 | SET SRA RP EE SLM 20,642,47 | 20,757,64 | 3,758,49 | 51,158,60 Antal personer i hushållen —.... FREE fon le ATEN ES | Red 4 TL22 608 | 2,454 Hägnader. j | | | Vanliogda enad —- s2s str Sr. 4. BAER M. | 258,802 368,140 142,617 | 769,559 BANG AA tretrölgdg 2 oaser isdansen > 13.920 = | 7,030 2,200 I - 233150 SUMMAN os oerede EEE > 2y2Age2 I 375070 I TASTE rd Total sirkestörjrn kring) RN enad ST = är ER | 18,407,00 | 7:130,85 | 38 gl för uppförande | NE KO Sn | 349500 | 17575 | 5500 | LE 275 | SYD 4006 OVE NR adress RI NRE13:208:10 år ;582,75 | 155: 85) —39,056;70 Total virkeskostnad för uppförande... ooo Ka: 53,258,84 81,658 165 | sr 4,74 || 171,502,23 Årlig virkesförbrukning TE RA RR SN 732,43 1,051,83 | 407,48 2,198,74 för uppförande TELLOT Tj | 20,77 | 13,52 | 4,23 44,52 d Summa” ja, —.sSRERaE SO | 766,20 I 065,35 411,71 2,243,26 Arlig virkeskostnad för uppförande mm. Kr. 3,355,20 4,679.50 1,S09,05 9,843,75 I Boningshus | | - | JANE faen Es TE SER SNRNRNE SRA NR SNR a TE Ra SE 100 378 218 786 (Sin dyka ERE Tfn SRSSNERINNEN Kym 20,847,87 | — 37,297,18 22,800,34 | — 80,945,39 Total virkesförbrukning för uppförande = mo. Kbm 16,901,26 | 33,571,74 16,400,27 | ,873,27 Total virkeskostnad > 3 RN Kr. 405,630,24 | —805,721,76 | —393,6006,48 | 1,004,958,48 5 för uppförande «nun. Kbm 241,44 | 479,60 234,29 | 955-33 Arlig virkesförbrukningy > underhåll .sooooooooo.- > 173555 23575 71,34 | 480,67 (SUMMA oosossoore EE > 414,99 715,38 305,63 1,436,00 S för ID PEOTAIN KEY Kr. 5,794,56 KE | 502,90 | -22,027:92 Arlowvirkeskostnad. 4 (> underhåll CCC 3 10] 4,105,20 5,658,72 1,712,16] 11,536,08 ÅSumima: ov..t SEE ? 9.959.76 17,169,12 733512 34,404,00 Stallar. | ATT TEN Se ETT 5 ANN URTIMA Tr SN Se 169 280 178 675 Därav av väsentligen annat material än trä... 9 13 | 29 (Crea ease ANS KT SNES SD OT Kym 20,737578 30:777538.) 2 216 38 | 78,731,54 Total virkesförbrukning för uppförande SOS Kbm 10,128,42 22,190,71 | 9.263, 60) 41,588,73 Total virkeskostnad 3000 Ur Da 0 SARS RR Kr. 243,082,08 532,721,04 | —222,320,40 | 998,129,52 f för opfördnde SEE Kbm 489,53 1,066,07 | 449,72 | 2,005,32 Arlig virkesförbrukningy > underhåll... > 261,15 370,92 | ee I 740,10 I NTTNINEN bceossorassr sonen sneea S 750,68 1,436,99 | 563,75 | 2,751,42 £ f försuppförande "<""=Sere Kr. (SR 8 585, 681 10,793,28 || — 48,127,68 Arlig: virkeskostmad <<-+ > underhåll ooo SAN 7,60 902, 08 | 2,730,72 || — 17,9906,40 SUMMAE bros SA KE 18,016,32 34:487,76 | 13,530,00 | — 66,034,08 Logar och bodar. | TAS LA oa RESER EN a nr or a fort RS ST SEIN 228 Fold | 265 | (GTUN (yta, See EE Oe a ESS Kym 24,174,26 43; 96 O5 | 26 963, | I 95,061,08 Total virkesförbrukning för Uppförandej ""eeseem Kbm | 15,372,20 34,88 Så 15,593,44 || — 05,852,60 | Total virkeskostnad > FRA RA Kr. 368,932,80 | —837,287,04 | —374,242,56 | 1,580,402,40 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV Sl dersökta gårdarna, fördelade efter den totala arealens storlek. Undersökta gårdar, med hänsyn till den totala arealen indelade i gårdar gårdar gårdar Sn 200715 har| 75-200 har It. o. m. 75 har | | a é | Stora Medelsiora Små | | | | FS [för uppförande ss oo ooo Kbm 153,72 348,87 155,93 658,52 Är RRD | & gunderhall ft Poor ? 121,51 206,78 52,36 380,65 & Stmnvar = ser rst RANN sn 275,23 555.65 208,29 1,039,17 | Ads fikeskost | för uppförande mmmmmmmm—.——— Kr. 3.689.33 8.372.87 3:742.43 15,804,63 | 4 äd I > mnnerkalle te oe ae > 2.916,24 4.902,72 1,256,64 9,135.60 Smmmay Coor : 6.605.57 — 13.335:59 4.999:07 — 24,940.23 Lador. | RE 2 gg Et a | 950 721 407 2,078 Total virkesförbrukning för uppförande = Kbm 10.695.10 9.A412,49 3.:559.85 23,667 Total virkeskostnad 3 TR BEE BAN SSA Kr. 2560.682.40 | 225,899.76 85.436,40 | 568,018,56 i Årlig virkesförbrukning > SN Rek 000 Kbrh 85.56 FINE 28.48 189,34 | j Årlig virkeskostnad , ÅA RA VET å Se 2.053.44 Re len 4,544,16 RE oR a Å Ro 2 NE Alnar 1.133,00 I 40 733301 3,414.70 | SE OR SE RN RR SS LOL ETTA ÅKbm 453.20 643.36 269,32 | 1,365,838 I Årlig kostnad för FM EE EE ae SR AES Kr. 4.532.00 .433.60 2.693.20 13,658,830 | Samtliga byggnader. N Antal 22 BT 1.537 1.930 1.068 4,535 f Total virkesförbrukning för uppförande . REA Kbm 53.096.98 | — 100.,067,90 44,817.16 | —197,9892,04 i Total virkeskostnad > SV SM ESA Kr. — 1274.327,52 | 2401,629.60 | 1,075,611,84 || 4,751,568,96 i Äta virkestör- | för Kppösnde = SES Kn 970,25 1.969.84 868.42 3.808.51 ; c ange 2 underhåll . Re I.009,4 1 LR 507,05 Cå 2.973:39 | : Sr oe 2 FRAN - 1,979:66 342668 1,375.47 Fen | 8 Ia virkecskast | FOT Uppförande susse NT. 23.200,05 | 47.270,15 20.8542.19 1.404.39 för vrkeskost | FET EA IR CSA RE a 17,881,04 25.957-12 8.398.72 52,230,83 | Swnma ölen NRA > 41.167.09 73233.27 20.240,91 | — 143.041,27 | fölvkok? 12-ra lg : SR sg SE 211 22 170 703 a 5 | > boningshus... PRE RE, 4 ES 281 1.392 Antal. eldstäder I ER OR OMTRTS Len > 129 182 83 394 | YYSunuma br NA, a 836 I.119 534 2.489 | Årlig förbruk- TREND otaen ROSENEET SR a Kbm 3.284,40 4,327,40 2,086,00 9,697.80 | ning av föga EEE SOS RESAS 3.432,80 4,022,20 1,883,00 9,333,00 | . bränsle SSE sees ? 6.717,20 8.349.60 3:969,00 19,035:80 | Årlig kostnad för bränsle ooo Kr. 26,868,80 — 33.398.40 = 15.876,00 | — 76,143,20 RE: fora BAJS ARE 5 fotar Kbm 57,00 94.40 44,41 195,81 rg SEE FAN fövEr Se PRCC Re. 58.65 f235T 25,38 156,60 fr fitsmamna, 115,65 166,97 69.79 SA | fäte kostnad för slöjdvirke 2 ooo KI. 2.775-60 4.007,28 1.674.96 8.457 er | årlig förbrukning Kb 299,38 419,55 167.93 886,36 r/cvirke Fian kostnad oto Kr. 3.592,56 5.034,60 2,015,16 | — 10,642,32 ger ärlig GE SR -- Kbm 73-55 155-55 54.45 283,55 öckdikningso irke je ostnad -..... SR - Kr. 204.20 622,20 217,80 1.134,20 | Årlig förbrukning av kusbehovsvirke oommpoee-—-—------- Km 9.951,64 | 13.583.70 60,048.35 29.583,69 | Årlig kostnad för > arta Kr. 78.053.45 120.975.25 50,833.38 <249.862.58 | ") Spån inberäknat. IJZ Tabell V. PER ÖDMAN Översikt över virkesåtgången m. m. å de undersökta EVGL rasen de rsn etan sRrdar FIXA EN Se ee TINAS OTTAR Er Tatt TREE Har KÅRKEG LAN SKO Spa ankone ERE OL TNE aa Se » SSUTND a SSNLE IE S E Pr Rn SEE AC AE > ÄG UND ERSO EPA NS Jet a SAS EL TRI ERE | Hägnader. | [BAR ANSI a sr AR SE ere JR SERA SATAN M. fr virkesförbrukning H SARA NN nn YALE Kbm . för uppförande Arlig virkesförbrukning S fö OR UTA As. ROSSET > ör uppförande j Boningshus. EN a [RER SANT REDS IR SE rr Rn ne oa c. SKTSENRNNENN AR (Ern fa SR ST UB NOEN Kym Total virkesförbrukning för uppförande oc Kbm r fför Uppförandet SS EN Arlig virkesförbrukning 4 > underhåll = ooooocom > SUMMA. = 64 sees SONATA » Stallar JESSE od ad raden ba Are SASAEE DERE NNE AO NA, (ERNER | CITE MEN ston ste SSE BERNS IANA STON Te Kvm Total virkesförbrukning för uppförande = -- Kbm för fupplöran des. —sesses > Arlig virkesförbrukning 4 > underhåll... ooo » [STI Da ae 0 SANERAS > Logar och bodar. ATV GAL SES SR FASAN Bree CL Aa dat SM See RIAL SERA 0 1 (CEWEEN YEN ae race AE BENDER BA SEAN FANNS EA ELEN Kym Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm r ES Uppförande ss ee > Arlig virkesförbrukning a underhalle sseees > 512620) 03 PERSER Rs es » Undersökta gårdar, med hänsyn till inägoarealen Medelstora indelade i Stora | Summa gårdar gårdar gårdar och I15— 50 har | 8—15, har | to. Mm. H NArg medeltal I 104 149 III | 364 19,01 10,96 SC | 11,60 194,83 118,69 80.94 | 128,95 213,89 129,65 86,46 || 140,55 7:37 6,82 5,59 | 6.74 || 2,998.15 2,273,97 1,280,00 || 2,17 7400 147,85 111.834 63,21 | 107,30 8,49 6,43 3.63 | 6,16 2539 EDT 1,86 | 2,16 252,21 220,75 196,61 | 222,38 211512 | 196,82 140,44 183,72 02 2,81 2:00 || 2.62 1,80 1533 0.86 | 1:32 4,81 ASTS 2.36 3:95 | 2,00 1,91 1.65 | 1,85 250,44 ZI7AS TO2,76 216,30 136,20 120,04 80,86 | 114,25 6,56 6,00 3,87 | [a 2,81 2,02 1.380 2,05 9,37 3.01 5:25 | 7550 2,99 3,00 2.14 | 2.7 295,76 259,70 230,69 | 261,16 206,00 204,88 125,23 | 180,91 2,06 2,05 1,25 I 1.81 1,39 1,08 0.69 | 1,05 3.45 2,12 1.94 | 2.85 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 38 gårdarna, fördelade efter inägoarealens storlek i genomsnitt per gård. RE a ra Pn a ma RE Oe KE AR REN nn a oa nan en nn non nn Aa a en Undersökta gårdar, med hänsyn till inägoarealen indelade i Stora Medelstora Små | gårdar gårdar gårdar Summa i - — och medeltal | 15—50 har | 8—15 har |t. o. m. 8 har| | I | FIER HEN SO Ra OUT (UT, orre Roar tee ai utr ean nn 104 149 | III | 364 | | Lador. NRA sep SR 2 ang KT OS ERE ens a 7:70 | 548 | 4.09 5.71 total virkesförbrakning CCC Kpm. 99.11 59,38 | 40,65 65,02 PEN VIK ESIOEKSURTIRNEN be sosse oa EL > 0,79 | 0,48 | 0,33 0,52 | Sa AE TEE J Alnar 12:72 9,50 | Ö,11 9.38 | Årlig förbrukning av spån = mmm fe SG 2 RR | | Samtliga byggnader. RANE = 00 Ka sn dk LÄR. CSE 15,06 12,66 9.75 12.46 | — Total virkesförbrukning för uppförande Kbm 652,44 584,89 387,20 543.91 ve för uppförande ............ - 12,43 IL;33 | 7:45 10,46 | Arlig virkesförbrukning 4 > underhåll. ooo. > 11,08 8;22 | 5,37 ") 8.17 | för FRETSSAANT Å > 22:5E 10:55 > | 12,82 18.63 | 1 KOR, sant Er ANEAP DREN St. 2,16 1,99 | 1,63 1.93 | é 33 BORINPShUS SE oss sger 5.72 3555 2,41 3,82 al e or re 227 5 4 li fr oKar eldstäder "A. ekonomihus vc... FYREN , 1,53 OR v | 0.76 1,08 SS UMTAA 22 RN BR 5 9.41 Ö;5s. | 4.30 6.34 far fena kn Kb 34.65 23,81 | 2205 | 26.64 | Arlig förbrukning av bränsle Ylövved smmmmmmmmoom-s---- > 35,01 ANSE 18,40 | 25,65 | SUMMA Sof > 69,65 i 48,33 41.36 | 52.30 Ia basta ee Kbm 0,65 0,64 | 0,30 0,54 I Atlig åtgång av slöjdvirke — ALÖvVtfäsnonoossse-- > 0,72 | 0,42 | 0,18 0,43 SÖ ccs 1.38 | 1,05 | 0,47 0,97 | | | Hässjevirke, årlig förbrukning års deg Kbm Ag 2,5 | 1,48 FN | Täckdikningsvirke, årlig förbrukning FR RKbm | 1,04 1,00 | O,24 | 0,78 | | | Årlig förbrukning av husbehovsvirke ........ SEE Khan 107,44 | 78,83 | 60.00 81.27 ") Spån inberäknat. 3. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A- 34 PER ÖDMAN Tabell VI. Översikt över virkesåtgången m. m. å de undersökta Undersökta gårdar, med hänsyn till skogsarealen indelade i Medelstora | Små | Stora | gårdar gårdar gårdar Summa och medeltal ga 700 har| 50—150 bac | | t.o.m. 50 bar | | | ; | | | KISA PETA = je 15 | | Antal undersökta gårdar ooo. ERNER SIN OA es) 125 148 91 | 364 finägor ARN ra Har | 14,55 | 11,76 7:29 | 11,60 ARG OTRS TINAE UN SEE, EE Skopgsmark;... os. os stR > 249,80 | 93,98 | 19,97 | 128,95 föras LIE NE ARNE AE 204,35 | 105,63 27-200EI 140,55 Antal personer i hushållen... RANA SEE, CAN | 7.8 6.6 SN 6,74 | EE Hägnader. | | NEATNG CRS TUNA om as ob so ER op ög te ESR Mil E27900:78 ll 2,139:14 1.390,38 2-7 Total virkesförbrukning för uppförande, summa... Kym 130,97 | 105,84 68,91 107,30 Årlig virkesförbrukning för uppförande, summa .. Kbm; 7,88 | 6,07 3:95 Cl 6,16 Boningshus. | | | | PATIL [56 VERSERNA RR Sed CAR ee I (ED er BREES ER | 2505 2532 Le || 2,02 | (örn dy ERE TEE UR ERAN Ear RIE SG NN Kbm 228,23 220,57 202594 | 222,38 | Total virkesförbrukning för uppförande... 24 186,13 205,84 | 144,42 || 183,72 A fför Upplörande:s=""STee > 2,66 2,94 | 2,06 II 2,62 | Arlig virkesförbrukning.. + > underhåll... .ococc. > 1,93 1,26 0,58 1,32 SÄL ber brat: NES RR ae > 4.59 4,20 2,65 3,94 Stallar. JNTTITEN bana to rs ep BEE 1 ENN ESA 0 FAR a Ra EEE a | Töre 2,03 1,63 | 1,85 (Fru dy NET ar Ae NE nn Kym 2HOAT | ZI5,12 190,81 216,29 Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm 103,86 | 138,75 31,83 114,25 h jför uppförande... > 5,29 | 6,63 3,98 NOS Årlig virkesförbrukning.. 4 > underhåll... ooo » 2,91 2,05 0,87 | 2,05 SURA re ES SA » 820: | 3.68 4,86 I 7.56 | Logar och bodar. | KASTA EE RANE KE NR SET Ar a OA Ren ASS 2507 | 3.18 2,34: || 2,07 (ÖT ee ke SEINE VAS SINE SNS VER OA Kym 264,98 277,12 227,03 261,16 Total virkesförbrukning för uppförande Ver RSA Kbm 170,90 218,61 39535 180,91 = för Uppförande SX-Semes NS 2,19 ls 1,31 Arlig virkesförbrukning.. 4 > underhåll ooo. > Ur 1,07 0,39 I T:05 lönsna Love Bot SNR ENE 252 | 2 1,72 | 2405 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 3 Ut gårdarna, fördelade efter skogsarealens storlek i genomsnitt per gård. Undersökta gårdar, med hänsyn till skogsarealen indelade i Stora Medelstora | Små ———— gårdar | gårdar | = gårdar SINA | i H och medeltal 150—700 har| 50—150 har |t-o.m. 50 har || Anial undersökta gårdar FN 125 148 91 364 Lador. cn orre sen nen ennen nn nn n ennen nn nn ronne 9.16 +13 3:54 5:71 | Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm 104,40 53.86 20,07 65.02 | Årlig virkesförbrukning > 2 20 arken ek RR, 0,84 0,43 0,23 0,52 REL E = I Aln2r 11,70 9.55 5.91 9.38 < ö : 255 3:9 3 i Arlig förbrukning av span RES ÅN RR I Kbm 4.68 3.82 2,36 3:75 Samtliga byggnader. SNRA RE 06 pE OEM nn a er En 14.47 | 11.66 9,42 12,46 Total virkesförbrukning för uppförande. — Kbm| 570,29 617,06 388,68 | 543.91 för uppförande... KO 10.49 12,19 7.61 10,46 Årlig virkesförbrukning.. + > underhåll oo oo > I 1,02 8,20 4.21 ") 8,17 ] | 2 AL 0 SE 21,51 20,38 | 11,82 | 18.63 | s | J. kalk ee SE 27 1.39 1,54 1,93 | AE +'bonmashas. so ci . 4.93 3,61 2.66 | 3,82 | FaR = J8 ekonomihus. on > | 1.40 0,99 0.80 1,08 | SWwmma— — a 5 8.60 6.48 Sr 6,34 | 2 barrved — Kbmi 34,32 25.33 18,24 26,64 | Arlig förbrukning av öränsie tlövved = oo. > 5,35 23,12 16.46 25,65 | Summa : .66 48,45 34.69 52,30 | = | Ear SE SN | O,.57 0.60 0.39 0,54 | Årlig åtgång av slöjdvirke Slövträ oo SETT 0,62 O,3 0,2 0.43 | lökmna. e 1.20 O.99 | 0,62 | 0.97 | É IH | | I | Hässjevirke, årlig förbrukning. Å RV 3,31 2.40 | 1.46 | 2,44 | Täckdikningsvirke, ärlig förbrukning - - mv] OA 0.97 | 0.56 I 0,78 3 | | | Årlig förbrukning av husbehovsvirke .... .. FL 104,28 |! 79.16 53.11 SL27 I Spån inberäknat 36 PER ÖDMAN Tabell VII. Översikt över virkesåtgången m. m. å de undersökta Undersökta gårdar, med hänsyn till den totala arealen indelade i | Stora Medelstora Små | - gårdar gårdar gårdar J.S WIEN SR 2 SE — —| och medeltal | 200-715 har! 75—200 har | t.o.m. 75 har | | [ : | | | i NPPLA AN UALLEKSO RUM SB EELAN oreda rankade RA 88 167 | 109 364 | | | | | 185 (2 (24 0N nyt R SER An ga Har 15,41 12,20 | 7.60 11,60 | SKE SEA NERE ant Skossmark. tt... Pr Seee > 287,35 112,09 26,88 120195 I (SÅ EN? 0010 (2 NS EAA oa a ae »- 302,76 124,30 34,48 140,55 VÄRST SFS CDA TLA HG ASS SVA NASN RA br a 83.2 ÖR 5,6 6,74 | | | Hägnader. | NEG (STUN Ar oe Sr SRS rer ae KE ER For TA SAR M 3:099, I I 2,240,53 1,328:60--)- 2507 Total virkesförbrukning för uppförande, summa... Kbm HOJ FITA 65.93 107430 | Årlig virkesförbrukning för uppförande, summa . > 83.71 6,38 3.78 6,16 | Boningshus. | BASTA RR ERAN fra SN Sn SIE dr Be ADR SAL at fre fra, BRENNER TR 2,2 253 | 2 252 (EIFOTGN Er os rn SNES FS ORKAN SKA BUR a Kym 236.91 229.34 209,18 222 38 Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm 192,06 201,03 150,46 183,72 4 förtepplöran des... =S ST 2,7 2587 2,15 2,62 Arlig virkesförbrukning. « UT derhall 35 See SN 1,97 TAS 0,65 1;32 SU! (an) 0 na SSA ER FarR SE der dl 4,72 4,28 2,80 | 3,94 Stallar. | UNT ralE SSEE SNR rv Se SAR pra a fö” Leg SAT ra so ES SARNN 1,9 1,9 1,6 1,85 (STI Ly RSA ANAR Og, Ce RE Ae ET SNI Kym 235,66 220521 194,65 210,29 Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm | 115,10 132,91 34,99 114,25 ; fför Uppförande... —. ——- vh 5,56 6,38 4,13 SSE Arlig virkesförbrukning..4 >' underhåll .oococo.. SAL 2,97 2522 1,05 2,05 OUVTD IP oo 2sent SRA TUNA | 3,53 8,60 Säg 7.56 Logar och bodar. SANTDNEN ES mygsoia nn tes SES ES- S ANAR RREESEAT SR set | 2,6 Er 2,4 2 (CirieD DXO I ba företer EL SE BRN SA RARE ER AEA Kvm 274,71 263,01 247,37 261,16 Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm 174,68 208,90 143,06 180,91 g fför Uppförande; <=Y= 1575 2,09 15:43 || 1,31 Arlig virkesförbrukning... 4 > underhåll ...oocooccococ > 1,38 TA 0,48 || 1505 lömnra AE RE EL ög 3,13 3533 Is91 | 2,85 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV SV gårdarna, fördelade efter den totala arealens storlek i genomsnitt per gård. UREA MAA EF SORG SGT AUT a ost Re Lador. ATI Aage ES SOLA CSI PISA Dn RESAS joe Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm Ke LE VIE RES FÖR DT TERS 0 ER Aer Se FEN å 3 | Alnar Årlig förbrukning av Spå .ooomoooo0oo- EE OSSE eg = | 5 = 2 | Kbm | Samtliga byggnader. Total virkesförbrukning för uppförande... Kbm ; fför uppförande -........... : Årlig virkesförbrukning .. 34 > underhåll... > LS 114 11 ET JEANS BARE RES 5 | RN 2 EA SNR PRNSSSSENSA BAMSE St 2 3; BORansshusss a Ra tl äStädetf ooo sonia Rn > ekonomihus ..............- SSTLIK TIA SPE Se nn ERE Å Barryed boskENAeer toy Kbm Arlig förbrukning av bränsle + lövvedssusmmssmmommssmnn son (sn öns RR RSA 4 DERE ERA SET OA Arlig åtgång av slöjdvirke Alövträso oommmmeeono ES UTD IN Skor ER sär ENE SÄ > AR GYSJEDIFRE, TION fOKDIUKNING soo ooteo societet | Täckdikningsvirke, årlig förbrukning =. xooo0oo0occnn. - | Arlig förbrukning av husbehovsvifkloomommmmmmnnna " Spån inberäknat. Undersökta gårdar med hänsyn till den totala arealen indelade i Stora Medelstora Små £ gårdar | — gårdar gärdar Summa NER —— och medeltal | 200—715 harj| 75—200 har | t o-m, 75 har 88 | 167 109 364 10,80 | 3573 TE 12155 50,36 32.66 65.02 0,97 O.45 0.26 O,52 12,88 9,63 6.18 9.38 515 | 3:85 2.47 3:75 17.47 | 11.56 | 9.80 12,46 603,37 | — 599:21 311,17 543-91 11.097 | 11,80 7:97 10,46 AE 8,72 4,65 ') 8,17 22,50 20,52 | 12.62 18,63 | | 2,40 1593 | 1,56 1,93 5:64 3.68 | 2.57 3.82 1,47 1,09 | 0,76 1,08 9:50 | 6.70 | 4.90 6,84 I 37324 25,91 | 19,14 26,64 39.01 24.09 17.28 25,65 70,33 50 1 36.41 52,30 | 0,65 0,57 | O.4 1 0,54 0,67 | 0,43 | 0,23 0,43 130 Gl Än 0,64 0.97 | | 3420 | 2.51 1.55 2.44 0,84 | 0.93 O,50 0.78 113,09 81.34 55.49 81.27 38 PER ÖDMAN Tabell VIII. Den beräknade årliga virkesförbrukningen för olika tingslag, procentuellt fördelad efter husbehovsvirkets användning. Den beräknade totala virkesförbrukningen per år CE | an | byggna- | slöjd-, ös | | byggna- |ders upp- | hässje- | samtli 5 Si ; I DYy8g | PP ] gt Ti une. st Lag or SE ER HUAderS | förande Puamsjen och | hus- [ BARE bd ses SEP | under- och ? täckdik- | behovs- | förande | förande o | LAR : | | håll under- nings- | virke | | håll virke | i procent av den totala virkesförbrukningen Medelpads västra domsagas 6.3 | 10,7 6,8 17,5 70,9 4,8 100 Njärwoda-...... FRANK s TS | 12,2 740 19.2 61,7 7:3 100 SKODRSESE RR at s Zed | 14,2 733 2105 65.1 6.3 100 Indals.. 9.8 3,4 Te 15,4 69,7 fa 100 EF (TE) Kog ES ARSA RESER De 13,0 | 10,3 TASCENNEEZASA 54.6 3,0 100 | Angermanlans södra domsagas 10:67 1057 9.6 29,3 54,1 6.0 100 | Boteå.... 6,7 12,3 9.8 220 66,6 4.6 100 Sollefteå .. TS 18,7 9,4 28,1 66,8 3.6 100 | Bjällsför ter Så 6,5 10,8 3.8 19,6 69,9 4,0 100 | Ramsele och Resele 5.0 10,4 11.4 21,8 70,3 2,9 100 | Nätra 3,3 10,4 10,9 21,3 66,3 4,1 100 Nordingrå... i | 8,5 7.3 24,8 32,1 45.5 13.9 100 | | Själevads och Arnäs... 759 13,8 10,9 ZAs7 2,1 8.3 100 | | 2 Länet 46 2,1 10.7 22.8 63.9 5.7 100 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV Tabell IX. 39 per eldstad samt per tiotal hektar av egendomens hela areal inom olika tingslag. Beräknad årlig virkesförbrukning i kbm för olika ändamål, per person i hushållet, | Ån- | | Me- i Ram- I Själ | | del | ar ST SIR fe sele NOS le | ade Nju- Sköns In- | Ljus-| man- IB teå Sol- | Fjäll- Och Nätrel go vads- | P2ÅS Irundal” "ONS dals torps lands OT lefteå! sjö ARA 2? | och |Länet | v:a : :g RT RE SEE - Re- | t:g rå = | t:g é tg t:g s:a > tr t:g : Arnäs | doms.| > = lagas S 5 I sele t:g fn | t:g EN t:g :'S | | För nppföran-/ per person 4 sö) 061 I 151 OS 0710 ov 7 kv 141 HOT 09 | de av stäng- eldstad ' 0.9 1,0 | O41 Oj9 I. 12) DE O, I 081 O7 Ir 09 1.5] O81 OM | sel. kbm... ll > rohektar | O;51 1,61 O61I 041 &71| oO71l al ot Os! ost 031 7 O71| Oc | f | | per person | 11,9) 841 7,81 941 6,2 5.4] 7.81 IL,51 9,61 9 861 581 79! 79 | Bränsle, kbmA > eldstad | 7,9! 5,31 Orl| 841 4:71 Bjol 5,61 Br| I2j Yr! 7,61 5,91 G9l 757 I > 10hektar | "4,3 | 8,4! 7,9 ;3:1 27 | 4,21 AMN ASO) 6,31 39 | För uppföran-| per person 1,8 ÅN: rd AR Pa 1] LST HEESEILONST 31 fl Bg) el | de av bygg- eldstad = 1,2 sol 132! I] Oj9gt 2.71 Hol 23 1.8 14) fel Lol öl IS | nader före > 10hektar ' 0.6 OLOV ÖS 1.4 eter) OT AS ö4! OS > OS I I I För underhåll [| per person I11j O91 Ol Lol 161] Oj9i II BITIT KET LA 321, fel a | av byggna- eldstad | 0.71! 0,6! O;7|l Oj9l 12 1.4] 08 sk RR SS AR [RR I.2 1.2 I der, kbm... | > iohektar | 0,41 Og! Ojol OO! O7| 0,71 06 ser ORT OG OCh 7 091-06 I Slöjd-. hässie- | | Ape per person 0,8 1L041- Ova 07: O91 061) OT 06 Os OR 1.8) 0,6 0,6 rs e ed 2 eldstad |. 0,5) 0,61 70,6] 0,61 071) 081 041-04! S6| O41 Ost 81-06) 06 | Ebm. q ] > 10 hektar | 0.3 jo lov) Oe! Ol Oh BKO I Or! 02 0,9 | 041 03 | Samtligt hus-[ per person | 16:90] 13,6] II,7| 13,3] IL4] O.5| IG 17,2 | 13.5 | 13.0! I3,0) I3,1| 12,7) 12,2 | behovsvirke, eldstad | II;2] 8.51 O,r| 11,8) 86| 14,1] 3| 20 15,81 13,1) 114] 134 | Il | Ilg kbm. ] 3 10 hektar | "0; | 13:61 11.81] 471 So! 741 Gol I7l Or! 491 391 9 Ss! Or Tabell X. Den beräknade årliga bränsleförbrukningen i medeltal per gård, per eldstad och per person för gårdar i olika tingslag. AG Arlig bränsleför- ämtal| Arlig bränsleför- d brukning i famnar | Ibrukning i famnar Tineoslasg RISE = Tineskae | under- = | sökta Per BER Per NM Så | sökta | Perl Per | Per | gårdar oård | eldF | Per | gårdar] ”3ra eld- | per- | [27 | stad | son | | SC | stad | son | i Medelpads västra domsagas 28 123,13] 25951] 3.811 Sollefteå 4 l28-c) 280 4,50 | Njurunda Eee I | 15.00) 1,87 | 3:00 Fjällsjö-... 20 |23,27| 4,16 | 3,60 Sköns. 2 16.66, 2.17 | 2.72 | Ramsele och Resele 30 | 26,06] 3,50 | 3,61 | | Indals. iu. 20 125:73| 3,10 | 3:43 | Nätra.....so 25 | 21,24] 2,97 | 3,52 i Ljustorps... 5 | 16,00] 1,68 | 2,17 Nor : 12. LISDSOl Zn 2510 | | Ångermanlands södra dom- Själevads och Arnäs I 43 li19,55] 2,68 1 2,99 | SADRST On 117 | 10,61] 3.97 | 2.08] i | Boteå 34 | 20.91] 2,47 | 2,81 Länet! 364 | 20,14! 2.801] 310 40 Tabell XI. PER ÖDMAN förbrukning per gård, per eldstad och per person. t.0.m: 20 har 20-50 5O0—100 100—-200 200—-300 300—500 över 500 okänt antal ti 0. m. 20 har 20-50 50—100 100—200 200—-300 300—500 över 500 | okänt antal Undersökta gårdar, fördelade efter skogsareal samt efter beräknad årlig bränsle- Antal gårdar med en årlig bränsle- Medeltal | förbrukning per gård om | S för för- | Ta r | Summa Sue | Gårdar med skogsareal om RR TTR TE E Si STR brukning]| T==TOI [IO-—= THIS 20, | 20-—25:k25—30 | över 30] 2 [per gard famnar | famnar | famnar | famnar | famnar | famnar | famnar | I | I | | | | [ | 15 / I 2 2 [pg 12,74 | 15; [VER SR 2 39.) 15500 26 2 23: 9 Z Z 94 16,18 | 14 24 Regn 21 13 ä 106 20,18 | I ÖKNIEEROA CI (0) 9 46 25,30 | I 20 5 3 17 34,30 | | — TE 2 4 71 Se 20 Ak Gå = I I 28 10,23 Samtliga gårdar, — 91 | 81 73 40 42 31 11-304 21,01 EERO ERSADLA ORSA SKER SKEN ORON AS NS BS OSAR ET AC EST ASA SAD SBS R TA LSESE SL MO TEE IEA SORSELE | Antal gårdar med en årlig bränsle- | NERE - SE ENG | för för- |) förbrukning per eldstad Ia NANA SNES RA 2 Ö | Summa brukning |[t-Osm. 223 | 3 G= 5—06 | över 6 | see På Sr rr 3 ARNES q I stad famnar | famnar | famnar | famnar | famnar | famnar | | | | I famnar | | | i 10 | NU 6 6 I I 27 2,68 | 07 MS Ur NATT 7 SEN 2 I 39 2,00 AN An 0 6 94 2,75 23 ATERN 22 RSA 2 Zoo SS 35 Z 25 10 260 2 | 46 2,64 I 5 8 20 ej I 17 3,29 - ste I 5 I | VS | i 3,23 oas | = VN Z ARE |G Sa SN AS EZ 4,40 5 | | | | Samtliga gårdar 8r | 116 | 80 | 45 23 19 | 304 | 3,00 - Antal gårdar med en årlig bränsle- | Medeltal = för för- Gt (0: MM. 20 HAr 20-50 HO— "100 100—200 200—-300 300—500 över 500 | okänt antal | förbrukning per person | SPA. | Summa | brukning It. o.m. 2] 2-3 Je 4=—5 | 5—6 | över 6 | San PETAR | | famnar | famnar | famnar | famnar | famnar | famnar | RE | | | | famnar I il | II =) I | | | Me 15 2 [för sel RAG I | 27 2,47 | E 19 13 Sör 2 | 39 2320 | 35 2008 rös 8 I 3 | 94 2,50 30 kv 27 TOR 2 5 106 2,81 | Sr 14 Sr 20-10 46 3517 | | 6 3 | 2 3 17 4,25 | | = | S G | I | 7 4544 | FR GA | RER — | | 28 1590 | | | 2 Samtliga gårdar] 121 TO7A US SSM 6 | 14 304 | 2.96 FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 41 Tabell XII. ”Undersökta gårdar, fördelade efter skogsareal samt efter beräknad årlig förbrukning av byggnadsvirke. | z Antal gårdar med en beräknad årlig förbrukning Medeltal av byggnadsvirke om < | för för- | Gårdar med skogsareal om |” ee Mar OF Sr TT UREA brukningj t.o.m. 5l 6—8 | g9—12 | 13—15 | 16—20 | 21—30 löver 30 an per gård | | | kbm | kbm kbm kbm kbm | kbm | kbm kbm | | | t. o. m. 20 har Kr 8 8 3 4 I — 25 11,07 fö 2o 50 tr 2 13 7 8 Z 39 16,24 | jr nO=—=F00 = 4 9 16 29 29 9 96 19,51 | 100—200 - 2 II 15 30 32 15 105 21,28 B00-—3004 21 to s — 4 7 14 17 4 46 20,79 HOR-KDO, Syrdas 2 - — I 4 8 4 17 24,84 över 500 F SANS - — - I 3 3 7 29,13 | okänt antal AP 9 12 5 3 = = = 29 6,69 | | Samtliga gårdar = IO 28 44 58 389 98 37 3064 | 18.69 Tabell XIII. Arlig förbrukning i genomsnitt för byggnader av olika slag. | | E - Samtliga | Boningshus Stallar Logar och bodar Lador S | ) byggnader | Ra = | å - S 2 s | LG fer ST NR res Sr Lg fertil] a dn Sun | PPS UR I Sum | föran-| der- | SS föran-| der- ma |föran- der- he föran-| Spån ES föran-' der- | de | håll ER de | håll Kön de | håll UR de | kbm SN de | håll Köa | kbm | kbm kbm |kbm | kbm |; kbm kbm I kbm | kbm : | vB AD 2 RR FS 2 RN ; Re BEAR MAREN I genomsnitt I genomsnitt | I genomsnitt I genomsnitt I genomsnitt Med hänsyn till zotal arealen. | Stora gårdar. | 1.27 | O,91 | 2,18 | 2,90 | 1.54 | 4.44 | 0,67 | 0.53 | 1,20 1 0,09: 0,48 | 0:57 | 0,63 | 0,66 | I,29 j | Medelstora | | gårdar sEscn 1,27 | 0,62 | 1,89 | 3,25 | 1.13 | 4.381 0,69 | O,41 | I.10 1 0,10 | 0,89 | 0,99 | 1,02 | 0,75 | 1577 | | Små gårdar...| 1,07 | 0,33 | 1.40 | 2,53 | 0,64 | 3:17 | 0,59 | 0.20 | 0.79 | 0,07 | 0,66 | 0.73 | 0,81 | 0,48 | 1329 Med hänsyn i till inägo- | arealen. | Stora gärdar...| 1,30 | 0,78 | 2,08 | 3,28 | 1,41 | 4,69 | 0,69 | 0,47 | 1.16 | Oj10 | 0,66 | 0,76 | 0,83 | 0.74 | 1,57 | I Medelstora = | INNE SArdat 1,24 | 0,59 | 1,83 | 3,15 | 1,06 | 4,21 | 0,68 | 0,36 | 1,04 | 0509 I 0,69 | 0,78 | 0,89 | 0,65 | 1,54 | | Små gårdar... | 1:08 | 0,46 | 1,54 | 2535 | 0,84 | 3,19 | 0,58 | 0,32 | 0;90 | 0,08 | 0,60 | 0,68 | 0,76 | 0,55 | 1,31 Med hänsyn till skogs- arealen. Stora gårdar...| 1,24 | 0,90 | 2,14 | 2,93 | I1;61 | 4,54 | 0,68 : 0,60 | 1:28 | 0,09 | 0,51 | 0.60 | 0,67 | 0,71 1,38 | | Medelstora | | |. gärdaro.... 127 | 0,54 | 1,81 3526] Ior | 4527 | 0,69:1 O;s4 1 101030 1.093 | 1:03 | 1051 Og! 1575 | Små gårdar .. | 1,08 | O,31 | 1,39 | 2.45 | 0,54 | 2,99 I 0,57 | 0,17 1 0,74 I 0,07 | 0,67 I 0,74 | 0,80 | 0,46 | 1,26 Summal 1,22! 0,61 | 1,83 | 2,97 | I,11 4.08 | 0.66 ' 0.38 | 1,04 0.09 | 0.66 0,71 ' 0.84 0,66 | I,50 42 PER ÖDMAN Tabell XIV. Byggnadernas fördelning på boningshus, stallar, logar och bodar samt lador och gårdar av olika storlek. Ii D ä T a Vv | | | | Elela EP FAR | antalet | FREE a DEN | | bygg- Boningshus Stallar Logar o. a Lador | nader 18 j STR p dd so — 2 | l| Antal | 4 Antal | 26 Antal | 4 Antal Zz | | | | | | | | i I Med hänsyn” till zotalarealen. | | | | | | SLOTA SSA rd ANS rr bena jet | 1537 | 190 | 12,36) 169 | 11,00] 228 | 14,83) G50KOKET Medelstora gårdar EE 030 3781 19,59.) 328 | I6;99'] 503. | 20;00M FC72INNERE Små gårdar... .... se sr NS [Er oG SN 2 NaN F2014 I) 179) 10;67 ), 205) 24,82 407 | 39,11 Med hänsyn till inägoarealen 5 | | | SLOIA” OAU vocs sp nsn use be —1 UT SO0LI 241, | 15,39.) 208. 13,92) 310:| 19801) SONENS Medelstora Gardar. ...cocc.chlkocc IBSEN 338 I 17.91 | 284 | 1505) 448 | 23,74.) COIZNRAGIS Små gårdar... BÖRS EE 1 ErO320]) 207 | 19:13 | 183 | 10:91] 238 | 22,00) ”AFANTANDG | | | | | Med hänsyn till skogsarealen | | | | | | STOLAR GAN dare SVARV TREE SEAN | 1053 || 2091 13,77 | 220 | 10,57 | 313 | 16,03 | BIAFNISS:BS | Medelstora gårdar co 725 943) r0:88-1 301 | 17,45 | 470 | 27:25 Ört | 35,42 | Små gårdar a sa 85715 174 | 20,30) 148 | 17:27) 213 | 245831 3220030-5H | | | Samtliga byggnader! 4.535 786 | 17,33 | 675 | 14,88 996 | 21.96 2,078 | 45,82 Tabell XV. Grundytans genomsnittliga storlek för byggnader av olika slag. | | | | | | | Boningshus Stallar | Logar och bodar | Lador | | - SS | — | Grund- | Grund- Grund- | | Grund- yta i ytan | yta i yta i | | Antal | genom- | Antal | genom-| Antal | genom- | Antal | genom- | | SINGER ER snitt snitt snitt | | kym | kvm kvm | | kvm | | SA | Med hänsyn till otalarealen | Stora, gardatr or oc. i Il. 00 109,73 169 122,71 228 106,03 950 — Medelstora gårdar KA Mee 93.67 328 Tl2r3e 503 | B7:32 | J2I = STIL ANOS EN ll TO 104.539 178 I119.19 265 101,75 | 407 — Med hänsyn till inägoarealen | | Stora gatdat .....c. RN NG lig MAA 108,84 208 125,22 310 99.22 | 807 — | Medelstora gårdar... FN 97,31 284 114,08 4480 1 BO 817 —.. JÄS make drdart te INA AA ESR n207 105,43 183 | 110,85 238 | 107,59 | 454 — I | Med hänsyn till skogsarealen | | | |UStoragardarer bokrea 200 11I0003 22001 T20:84: | 313 | 106;67 RES = Medelstora. gardlal-.—....cc.cc---. I 3430 00:05 301 113,15 AO | 187520 611 | — || Små gårdar... TTT 105.94 148 | 11732 213 96,99 322 - FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 43 Tabell XVZ. Undersökta gårdar, fördelade efter tingslag samt efter antal byggnader. Antal gårdar med nedanstående antal byggnader Medeltal | Summa | byggna- | gardar | der per Tingslag | t.o.m. 5| 6—10 |11—15 16—20i21—25'26—30iöver 30 gård | | Medelpads västra domsagas... | — 12 17 6 I 2 — 38 3 | Njurunda FÖ äre = I — — — = I 14 | ES TRE AE EE = 2 — I — — = 3 II Indals MO Vä — 5 (ol 2 I — 26 IS RSTSIRS VN fun An AT RA = 3 = = = 5 IO | Angermanlands södra 16 50 30 6 — 2 - 117 8 | Boteå FÄRD 2 IO 14 6 2 — — 34 12 RES POR da RN SN — 2 2 — — — — 2 II | Fjällsjö SS 2 6 7 5 2 2 2 2 15 | Ramsele och Resele 2 CAR. I 3 I2 Fi 5 Zz — 30 IG i Nätra sa] -Å 7 8 I — 25 17 : Nordingrå JANE 5 7 — | — - I2 6 Själevads och Arnäs ; I II II 14 4 I I 43 14 Länet 40 113 112 | 61 24 II 3 304 12 Tabell XVII. Undersökta gårdar, fördelade efter totalareal samt efter hägnadernas längd. Antal gårdar med hägnader om Hägna- | CC SA FE Vd I 3 = SRA Summa dens me- | Gårdar med en totalareal om | "2 3... [dellängd t. 0. m.| 500— | I000—:2000— 3000— 4000— 5000—] över | gårdar | 3500 | 1000 | 2000 | 3000 | 4000 | 5000 | 7000 | 7000 Aa m m m m m m m m IKT: 0. mm. 20 här. 20 25 II | — 5 733 20— 50 har BL SN 6 4 3 9 I — — | — 33 1,482 | 0 EE RE I 22 | 20 13 2 2 — 31 2,147 | 1I00—200 > 9 3 21 17 5 2 2 III 2,426 | 200—300 I 3 1210 13 II 3 6 - 49 3,032 | 300—500 I 3 Arn 4 5 3 I 27 | 3.375 I över 500 == I — 2 Z = 2 = 7 | 4.142 | Samtliga gårdar — 45 66 | 1IOL i 7I 48 15 15 3 364 2.476 | 44 Tabell XIX. PER ÖDMAN hushållet, per eldstad samt per 10 hektar för gårdar av olika storlek. Beräknad årlig virkestörbrukning i kbm för olika ändamål per gård, per person i För uppförande av stängsel. | För uppförande av bonings- IFRS SER SRS ee För uppförande av För uppförande av bodar. För uppförande av |» För uppförande av byggnader... ...... Till bränsle. | För slöjdvirke, hässje- täckdikningsvirke Stallar logar och) > samtliga och totalareal inägoareal skogsareal I I HI I FT RV, I Stora SS Stal|fStoraN) ASSIST Stoke Mede | stora | stora | stora | pr (gard —3|WE8:7T NFO 3.78. 349) 6:43) 35031). 733KRRE . « person | To6 Oj95) 0,68) 1:08] 0,94). 0:65) 1,01], HIS > eldstad | 0,92 | 0,95 | 0771 090| 0981 0761 0921 0,94 » 10 har | JO;291' O;5I I;10 1 Oy40| 0,50! O421 O301 O,57 PI sard.rAsge L25TZ8oN 4581) 43151) 25801 45591 AO > person | "O;57 0,64] Ojsolll 061 | 0,61) OjskI OrsgEEOGE 3, "eldstad | 0,50) 0,64! O,571| 0,51) 0,63) O;60) Oss) OEI >» Irorbar | "Oe rosa) 081 | 022) "0321 "Os "Ost pr 2 Bra | 853) 860) 5171) 9,37) Bor! 525) 820) 8,68 3 person jog), ras C93) Lig Iz) O;941. 1,05 KI eldstad | 0901! 1,28] 1,06] 1500] 1,22) I,o9] Oj95 34 > 10: har | 0,28] Oi69:) 1,50 Oj44.| 062) Obr| O3rj OZ ja FER Se ga NRA RE es person | 0,38 O,50 | 0,34 I "O;44 1 0,46) Orz5I DATORN ä 3 reldstad i NEOl3sli Oo O:39 37) O48) Oz Oz KRLORLN ZTOrhar EO ToNKLO2A OSS Orr6l 024) Oja Orr fö gård | 5151 3,85| 247) 0791 0481 0:33) 0841 043 J > person | Ojr2 |! 0,07 0,05 || Oro BjoguT 0:06 O,11 0,07 | » eldstad | Ojoj 007! 0,05) 90081) 007) 0071) Ool O07| > 10 har | 0,03 | O041 0081 0,04] Oj041 0041 0031) 0,04 | pr gSardio. jr 22.500 20,52. 12,02 23,51 | 19,55.) 12,82] 21,51 | 20,38 > person | 2,73 | 3,05] 2,26 | 25991 2:87) 25301 25751) 3,11 > eldstad | Z,371 3,05| 2581 2,50) 2981 2,67 2,50| 3,15] €ETOrhart roma E6S I 3,06 || I,IO TSG 1,48'|| O;8T) 1593 | pr gård ... | 76,33 | 50,00 | 36,41 | 69,65 | 48,33 | 41,36 | 69,66 | 48,45 > person | 9,28/| 7:44 | 6,53 | 3,86 | 7,09) 7540] 3901 7,40 > eldstad | 8,03 | 7,44| 7:43| 7,40] 7,37| 861) Bro] 7,48 10 har | 2552 | 4,02] 10,56 ]| 3,26.) 3,73 | 4,78) 2,64 4,59 fi gård ... | 5,55 | 444| 2,69 577) 456| 2191 525) 426 person | 0,67 | 0,66 | 0,48 | 0,73 | 0,67 | 0391 0,67 | 0,65 eldstad | 0581 0,66] O,55) O6rl 0701 0,46) 0,61] 0,66 TORHaAr | COmSKIrOSONFO7SI Ojz7 | 035 0,25 1 O201 0401 | Med hänsyn till | Med hänsyn till Med hänsyn till Små FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 43 Tabell XVIII. Den beräknade årliga virkesförbrukningen för olika ändamål pa gårdar av olika storlek 1 procent av hela årsfrekvensen till husbenov. | | totatlarealen: Med hänsyn till Stora gärdar Medelstora BYT ren a Små 3 Med hänsyn till :inägoarealen: Stora Wan eo SPN ESSER a fe ee nr LEN FÖRA a TO JNEERNE Med hänsyn till stogsarealen: Stora Pena RANE Medelstora > Små ERA Tabell XX. Byggnaders Allt hus- personer i hushållet. Stängsel Bränsle |Slöjd etc.' behovs- Zz Upp- | Under- | &« ? i virke FE = SS” förande håll 7 TER å 2 ä 7:70 9.75 IO.14 19.39 67,50 4.91 IOO 7.34 14,50 10.72 25.22 61.48 5.46 100 6.31 14.36 d.38 22.74 65.62 4.83 100 Rome 7,90 11,57 IO,32 21.839 — 6484 5.37 100 8,15 14.37 10.42 24.79 61,27 5:79 IOO 6.05 12.43 8.94 21.37 68.93 3.65 100 EST 7556 10.06 10,56 20.62 : 66.81 5.01 100 7:67 15.40 10.35 25.75 61.20 5.38 100 AEA 744 14.34 7-93 22.27 65.32 4.97 100 Undersökta gårdar, fördelade efter areal inägor, totalareal samt efter antal Antal gårdar med nedanstående antal tet NR Medel- personer i hushållet : Ice Cs 5 Summa | antalet F Fr (04 Å Tr oe 2 = , EA y gsardar personer 2 er gärd t.o.m.3 4—6 7—9 !10—12/över 12 DEE Med inägor om: PES. Mm. 5 har 15 21 IO 3 = 49 5 Fina RA RE ETT NE Np, bvänere. 14 62 3 19 I 132 6 Fr en OA RN re Ra rg I 7 43 40 I9 2 III 7 I15—20 > I 14 26 9 — 50 7 20—30 — 4 II - I 16 7 3050 2 Ro = 5 2 = 5 7 FRREISSON | TI EA NE. RETA ANS pr sg ra = I = I I2 Samiliga gårdar 37 144 128 5I 4 364 | | Med totalareal om: | EO. Mm, 2 art SRA a get 12 18 IC I! — 41 3 STEIN a 0 RE 5 19 9 I. — 34 5 2 == 15 7 Vg 7 RARE 3 SEEN 6 45 30 6 I 88 6 FR: DA. AA TESEN NT IO 44 41 20 - 115 6 RE NEN SÄNT ALE a rp TRNEE perenn I II 26 II > SI 8 ST IE DG re SS ANN 1. or ARS 2 6 8 II I 28 8 REAR EK Mg ST SEAN SE = I 5 I = 7 8 Samtliga gårdar 36 144 129 5I 4 364 | 6 40 DISKUSSION Förestående utredning utgör i utvidgad form det föredrag, som hölls vid Skogsveckans allmänna sammanträde den 14 mars 1919. Vid detta tillfälle följde diskussion med yttrande av Kanslirådet Tigerschiöld: Denna fråga om husbehovsvirket är av synner- ligen stort intresse, och jag kan nämna, att de siffror, som föredragshållaren framlade, stämma ganska väl med de siffror, som man inom kyrkofondskom- mittén ernått beträffande de ecklesiastika boställena. Enligt äldre beräkningar, som varit tillgängliga för mig, funnos i vårt land 25 mill. hektar skogsbärande mark. På dessa avverkades varje år 35 mill. kubikmeter. Nu har denna avverkning stigit betydligt och torde uppgå till omkring 50 mill. kubikmeter. Man ansåg, att av dessa nämnda 35 mill. kubikmeter 167/, mill. kubikmeter gingo till husbehovsvirke, alltså ungefär hälften eller något mindre. Nu har föredragshållaren räknat med en hus- behovsåtgång av 25 mill. kubikmeter, och detta stämmer ganska väl med den nämnda proportionen, om totaltillverkningen uppgår till 40 eller 50 mill. kubikmeter. Alltså skulle åtgången av husbehovsvirke ha stegrats i samma män som totalavverkningen, vilket naturligtvis tyder på en kulturell tillväxt, på att människorna leva bättre och ha det bättre. Man har beräknat, att prästskogarna avkasta ungefär 260,700 kubikmeter och att för husbehov skulle åtgå omkring 197,000 kubikmeter om året. Detta under förutsättning att löneregleringen blir genomförd och inom alla pastorat en ordnad hushållning införd på alla löneboställen därigenom att de ställas under skogsstatens vård och förvaltning. Av dessa 197,000 kubikmeter har man beräknat, att gagnvirket skulle uppgå till 65,000 kubikmeter och till bränsle 132,000. kubikmeter, d. Vv. s. att OM procent av allt husbehovsvirke skulle åtgå till bränsle, vilket var ungefär den siffra, som föredragshållaren kom till. Ser man nu på de ecklesiastika boställena och deras behov av husbehovs- virke, finner man, att de flesta äro så små, att virket icke räcker till för hus- behov. Sedan kommer en grupp, för vilket det räcker men genom att ofta använda gagnvirke som bränsle och stundom gagnvirke av högt värde. Häri ligger en stor misshushållning. Nu är frågan, huru man skall råda bot för detta. Före kriget ansågs lösen vara den, att man skulle förvandla prästernas rätt till husbehovsvirke i pen- ningar. Det var en enkel lösning. Men kriget har vänt upp och ned på många förhållanden. Penningen har förlorat sitt värde och nyttigheternas värde stiger. Detta gör, att det icke är så lätt att förvandla denna natura- rätt i penningeersättning, i synnerhet som denna rätt är grundad på präster- skapets privilegier. FÖRBRUKNING AV VIRKE TILL HUSBEHOV 47 Då får man tänka sig lösningen på andra vägar, och detta är ett rätt så svårt problem. Kyrkofondskommittén har sysslat med detta problem. Man har icke kommit till någon fullständig plan, men det skymtar fram en väg, på vilken man anser sig kunna gå. Man behöver en bättre husbehovs- plan för boställena, då det i avseende på beräkningen av husbehovsvirket synes mig förefinnas stora brister. Man saknar i allmänhet den erfarenhet om byggnader och sakkunnig utredning om det speciella byggnadsbehovet, som är erforderligt för att man skall kunna göra en riktig beräkning rörande husbehovsvirket. Domänstyrelsen sköter ju de allmänna skogarna ur den synpunkten, att man söker avvinna dem det högsta ekonomiska resultat. Men då en hel del av bostäilsskogarna icke kunna giva någon avkastning i penningar utan endast i husbehovsvirke, så uppstår frågan om icke dessa skogar böra skötas efter andra principer än de allmänna skogarna. PE TERES TOTN OM EIGNINEOCPETTIGNIN: REAKTIONER: ellulosans torrvikt innehåller 43,45 24, kol, under det att vedens torrvikt har en väsentligt högre kolhalt, nämligen 50 & och ibland något däröver. Utom cellulosa och andra kolhydrater med samma procentiska sammansättning som cellulosan måste således i veden finnas ämnen med en väsentligt högre kolhalt. Dessa ämnen kallade botanisterna till en början för inkrusterande ämnen, därför att de föreställde sig, att desamma under cellens utbildning utfalldes i cellulosamembranen. Man betecknar numera allmänt dessa ämnen med ordet lignin, därför att det är dessa ämnen, som förveda cellen. Växt- anatomerna ha ock sedan lång tid tillbaka utfunnit mycket karaktäris- tiska färgreaktioner, varigenom denna förvedning av cellen kan under mikroskopet följas. Sådana ligninreaktioner äro Wiesners reagens, floroglucin och saltsyra, som framkalla en vackert röd färg, samt de gula färger som anilin och andra aromatiska aminer giva åt veden. Att åtminstone alla fanero- gamer och kryptogama kärlväxter ge dessa ligninreaktioner, tyder på, att det finnes något gemensamt, några atomkomplex, som förefinnas i allt lignin. Ligninet kan på mer än ett sätt skiljas från kolhydraterna i veden. Det först utfunna var det av förf. använda, 70-procentig svavelsyra, som löser kolhydraterna, men lämnar ligninet fullständigt olöst. Ligninet förändras därvid visserligen ej till sin procentiska sammansättning, men den kemiska byggnaden bliver dock därvid väsentligen en annan. För ändringen är av samma natur som solljuset åstadkommer t. ex i papper innehållande slipmassa. Sådant lignin lämpar sig därför ej till en mera ingående kemisk undersökning. Annorlunda förhåller det sig med ligninet i avfallsluten vid sulfitcellulosafabrikerna. Deras koksyra, som väsentligen består av kalciumsulfit och fri svavelsyrlighet, förhåller sig näml' gen alldeles motsatt mot anförda svavelsyra, den löser ligninet men ej cellulosan. Det är denna avfallssyra, som varit underlaget för de undersökningar, varom här i korthet skall lämnas några meddelanden. LIGNIN OCH LIGNINREAKTIONER 49 I motsats mot djuren sakna växterna särskilda organ, som från orga- nismen avlägsna för densamma obrukbara ämnen. Man har i allmänhet ansett ligninet vara dylika och därför uppfattat detsamma som en anhopning av ämnen av mycket växlande sammansättning, ehuru ligninreaktionerna såväl som lösligheten i sulfitkoksyran ingalunda kunna anses giva stöd åt denna uppfattning. Då jag i början av 1890-talet började mina undersökningar av sulfit- avfallsluten, gjorde jag den för sulfitcellulosakemien fundamentala iakt- tagelsen, att svavelsyrligheten vid kokningen bindes på två sätt, ett fast och ett mera löst. Sedermera framställde jag den hypotesen, att ligninet i sin kemiska sammansättning stod nära en klass av kroppar, som är mycket vanlig inom växtvärlden, nämligen kanelserien. Kanelalkohol och kanelsyra finnas i vissa balsamer såsom storax-, peru- och tolubalsam, och kanelaldehyd utgör den verksamma beståndsdelen i kanel- och cassia- olja. Det systematiska sammanhanget framgår av följande schema: CH; OH HCHO HCOOH metylalkohol formaldehyd (formalin) myrsyra CH.: CH, OH CH; : CHO CH, COOH vanlig alkohol vanlig aldehyd ättiksyra C.H.CH:CHCH,OH CH; CH :CHCHO C&H.CH:CH.COOH kanelalkohol kanelaldehyd kanelsyra Jag gjorde nu vidare den för ligninets kemi viktiga iakttagelsen, att ligninsulfonsyran i avfallsluten, befriad från det löst bundna sulfitet, fälles fullständigt eller nära så av aromatiska aminer, varvid det befanns fördelaktigt att arbeta med 2-naftylamin. Fällningarna äro vackert gula och kunna användas som färgämnen. Här återfinna vi sålunda den ena gruppen av ligninreaktionerna. Om nu ligninet verkligen innehåller en kanelgrupp, så bör sagda mycket karaktäristiska förhållande framträda vid kokning av vare sig kanelalkohol, kanelaldehyd eller kanelsyra med sulfit och därpå följande hopkoppling med aromatiska aminer. Försöket lärde nu, att karelaldehyd giver alldeles identiska reaktioner med ligninet. Den kombineras med sulfit både löst och fast, och om man avlägsnar det löst bundna sulfitet, så framkalla aromatiska aminer gula fällningar i lösningen, som i allo likna dem, vilka sulfitavfallssyran på angivet sätt behandlad giver. Härmed är sålunda ett fullt bindande bevis givet för, att ligninet verkligen innehåller der för kanelaldehyd karaktäristiska gruppen — CH : CH ' CHO. Kanelaldehyd giver ock med Wiesnerreagens en praktfull röd färg. I denna grupp — CH: CH ' CHO — ligger ock hela sulfitkokprocessen. Sulfitet bindes fast till gruppen CH: CA och löst till gruppen CHO, 4. Skogsvårdsjöreningens Tidskrift 1920. Serien A. 50 PETER KLASON det bindes lika mycket sulfit löst som fast. Underlaget för lignin- reaktionerna åter ligger uteslutande i aldehydgruppen CHO. Kanelaldehydkomplexen har sålunda en utomordentligt stor fysiologisk betydelse. Den utgör den kemiskt mest framträdande delen i ligninet, vilket själv utgör närmare en tredjedel av hela vedmassan. Det är ock denna grupp, som möjliggör, att ligninet kan lösas av sulfitkok- syran och skiljas från den däri olösliga cellulosan, vilket är underlaget för framställning av sulfitcellulosan, som är vår största kemiska industri och det väsentliga underlaget för granens värdesättuing. Experimentellt. Vid förf:s första undersökningar över den kemiska trämassetillverkningens kemi (Tekn. Tidskr., avd. kemi, 1893, s. 11) påvisade jag, såsom förut antytt, att svavelsyrligheten vid sulfitcellulosakokningen bindes på två sätt, ett fast och ett löst, och närmast som en arbetshypotes antog jag, att i förra fallet svavelsyrligheten adderas till en etylenkomplex i analogi t. ex. med dess förening med allylalkohol (CH, : CH CH, OH + HSO, OH = CH, CH (SO, A)..CH, OH), senare fallet till en aldehyd resp; kefom Detta är reversibelt, så att i lösning befintligt fritt bisulfit håller jämvikt med bundet sulfit, varvid, om det förra neutraliseras, av det senare så mycket frigöres, att ett nytt jämviktsläge uppkommer. Sedermera (Sv. Kem. Tidskr. 1897, s. 135) gjorde jag det antagandet, att ligninet hos barrveden har konstitutivt sammanhang med koniferyl- alkohol, som är byggd enligt formeln: (FREE OM msn sä ene (1) EEE OKC MSS REA ARNE EE (3) UREA Skrea lsd arr tiör AGE (4) Föreningen är sålunda en deriverad allylalkohol, CH, : CH.CH, OK. Det är nu lätt att tänka sig, att en del av allylalkoholkomplexen förelåge i en isomer aldehydform eller ock såsom koniferydaldehyd. Denna borde i överensstämmelse med vad förut är anfört hava samman- sättningen: R CH: CAH' CHO. Med dessa antaganden stodo alla kända fakta i god samklang. Då nu ingen annan teori om ligninets bygg- nad och om sulfitkokprocessen har kunnat göra sig gällande eller ens, så vitt jag vet, finnes, så har antagandet vunnit burskap inom hela den kemiska pappersindustrien. Det har faktiskt varit den enda teoretiska LIGNIN OCH LIGNINREAKTIONER 31 grund man haft att bygga på. Emellertid är en om än aldrig så väl grundad teori dock ej detsamma som säkra fakta. Tydligt är ock, att en så stor och världsomfattande industri som sulfitcellulosa bör vila på en möjligast säker kunskap om ligninets kemiska byggnad, åtminstone om de komplexer i detsamma som vid kokprocessen äro verksamma. För växtfysiologerna karaktäriseras ligninet som nämnt genom de ss. k. ligninreaktionerna, framförallt Wiesners reagens, floroglucin och saltsyra, som giver en röd färg. Goda reagens äro ock aromatiska aminer, som i sur lösning i regeln framkalla gula färger. Nu känner man, att vanillin med floroglucin ger en röd färg och med aromatiska baser gula färger. Det har därför ganska allmänt antagits, vilket SINGER” först påvisade, att ligninreaktionerna skulle härröra av vanillin, som i så fall väl borde utgöra en beståndsdel av ligninet. Detta antagande fick en viss grad av sannolikhet, då V. GRAFE” genom smältning av intorkad sulfitavfallslut med kalk kunde framställa vanillin till och med i kristalliserad form. Denna uppgift kunde jag verifiera genom framställning av protokatekusyra direkt av lignin genom kalismältning. Efter mig har ock H. A. MELANDER (Tekn. tidskr. 1918, s. 147) arbetat med lignosulfonsyrans smältning med kali och därvid erhållit protokateku- syra och vid försiktig smältning i ringa mängd vanillinsyra, alltså resultat, som voro i fullständig överensstämmelse med Grafes försök, vilka han dock ej omnämner, oaktat jag framhållit dem såsom över- ensstämmande med min hypotes i ett arbete, som han citerar. Han vill uttryckligen vindicera åt sig själv upptäckten i fråga, ty min fram- ställning av protokatekusyran kasserar han, alldenstund jag ej angivit, huru smältningen utfördes. Detta må han gärna göra, men Grafes försök kunna ej ignoreras, de voro utförda på den berömde Wiesners laboratorium, och det fanns ej minsta skäl att betvivla dem. Mitt enkla försök avsåg endast att visa, att även ligninet själv giver protokatekusyra. Särdeles viktiga indicier för ligninets byggnad äro ock de av mig framhållna fakta, att i barrvedstjäran finnas följande föreningar: EAST EN GE CH-/ AS) EEC CE (I) Gbg 0:CH a Sa G SO CH) (SYRE DE eeh (8) Nrlesn svan (A KORA a SM Wen stor (4) metylkreosol etylkreosol n-propylkreosol 1! Monatsh. f. Chemie 3. s. 409. ? Sitzungsber. d. Wien. Akad,. d. Wiss. 1904. > Beiträge z. Kenntnis d. chem, Zusammensetzung des Fichtenholzes, Berlin 1911 (även Sv. Papperstidning 1916). 52 PETER KLASON H. WICKELHAUS och M. LANGE behandlade veden med överhettad ånga vid 180” och erhöllo i lösningen substanser som extraherade därur med eter gåvo ligninreaktionerna och dock ej utgjordes av vanillin. Något bestämt resultat nåddes dock ej. För en del år sedan gjorde jag den för hithörande frågors lösning viktiga iakttagelsen, att salter av aromatiska aminer under vissa om- ständigheter framkalla fällningar i sulfitavfallsluten, och att t. ex. naftyl- aminsalter kunde nära nog fullständigt utfälla lignosulfonsyran eller syrorna däri. Det var denna iakttagelse, som möjliggjorde undersökningen av sockerarterna i luten'. Om sulfitavfallssyran ännu håller det reversibelt bundna sulfitet kvar, så framkalla salter av aromatiska baser antingen ingen eller en vit fäll- ning. Är åter sagda sulfit avlägsnat, så fäller t. ex. p-naftylamin- klorid i sur lösning åtminstone den vida största delen av i lösningen befintlig ligninsulfonsyra. Den uppkomna fällningen är vackert gul till färgen och olöslig i vatten och utspädda syror. I torrt tillstånd är saltet osmältbart, men i fällningsvätskan halvsmälter det vid c:a 70” till en tjockflytande massa. I alkohol liksom sönderflyter saltet men är dock i fullt torrt tillstånd nästan olösligt däri. Saltet visar tecken till kristallisa- tionsförmåga, varom mina kommande försök närmare få avgöra. Enligt den anförda framställningen skulle man närmast antaga att saltet är ett normalt ammoniumsalt. Detta är nu en högst påfallande före- teelse. Man har nämligen svårt att föreställa sig, att ett vanligt sul- fonsyrat ammoniumsalt skulle äga en dylik höggradig olöslighet. Följande experiment visar ock, att förhällandet är ett väsentligt annat. Om saltet behandlas med utspätt alkaliilindrig värme, så går det i lös- ning, och naftylamin utfaller, alldeles såsom bör ske, om ett normalt ammo- niumsalt förelåge. Avlägsnas nu naftylaminet genom utdragning med eter, erhålles en klar rödbrun lösning. Surgöres denna starkt med saltsyra, så erhålles en gul fällning av alldeles samma egenskaper och sammansätt- ning som den ursprungliga fällningen. Frånfiltreras nu denna och sättes 3-naftylaminklorid till filtratet, så erhålles likaledes samma gula kropp. Dessa fakta kunna svårligen förklaras annorlunda, är att komplexen RCH:CHCHO föreligger i ligninet, att alltså den dubbla bindningen och aldehydgruppen finnas i samma komplex och icke, såsom jag förut antagit, i två skilda. Reaktionen bliver då: TERS CE CEN (StORKO TEE OEIORSE OSSE 2.B. CH," CH(S Ox GE EC HR) CH 0 SORO CH : NH C,. H, ' Kempefestskrift 1917, Sv. Papperstidning 1917, sid. 176. SERA LOK IFO LIGNIN OCH LIGNINREAKTIONER 3 Vi få sålunda ett inre ammoniumsalt med naftylamin kopplad till aldehydkomplexen, så att det hela bildar en cyklisk förening, vilket förklarar såväl olösligheten i vatten och utspädda syror som färgen. Behandlas nu detta salt med alkalier, så spaltas ringen på två sätt. Dels bildas alkalisaltet av syran: -SO, OH JO CH: CI vå . CH > NG H. dels ock alkalisaltet av ligninsulfonsyran själv och fri naftylamin. Det är då klart, att vid tillsats av en syra till det förra saltet det nämnda cykliska naftylammoniumsaltet måste regenereras, liksom att samma cykliska salt måste uppkomma vid tillsats av ett naftylaminsalt till den fri- gjorda lignosulfonsyran. Det må emellertid nämnas, att man icke med alla baser erhåller så gynnsamt resultat. Reaktionen kan ock gå så, att kopplingen fullständigt spaltas. Reaktionerna äro så genomskinliga, att någon annan tolkning ej synes vara möjlig. Fällningen innehåller såsom medium 2 Z NM och 3, & S, alltså på IransV erat Ligninsulfonsyran och därmed ligninet självt måste sålunda innehålla akroleinkomplexen RCH: CH ' CHO såsom konstitutiv beståndsdel. Enligt vad förut är anfört måste komplexen i sin helhet vara koniferylaldehyd: CH : CH . CH O (1) Koniferylaldehydens aldehydkomplex föreligger i sin enklaste aromatiska form i fenylakrolein eller kanelaldehyd, C. H. CH: CH: CHO. Kanelaldehyd finnes såsom huvudbeståndsdel i kanel- och cassiaolja. Såsom ett behövligt komplement till föregående undersökning var det nödvändigt att fastställa kanelaldehyds förhållande till floroglucin och aromatiska aminer. Det visade sig därvid, att kanelaldehyd med floro- glucin och saltsyra eller Wiesners reagens giver en praktfull röd färg, livligt erinrande om motsvarande ligninreaktion, om än mera högröd. Att kanelaldehyd lätt kopplas med anilin och naftylamin till gula för- eningar t. ex. C, H, CH:CH.CH:NC, H, känner man av litteraturen, ett förhållande som jag ock fann bekräftat. Om kanelaldehyd upphettas med sulfitkoksyra i tillsmältrör till 100”, så löses den långsamt. Avlägs- nas sedan det fria och löst bundna sulfitet, så fäller 3-naftylamin i sur lösning en vackert gul kropp. Efter hand som kopplingen sker, utfaller i början en plastisk massa som i köld hårdnar; därefter uppträder för- eningen i kristalliserad form. Föreningen är det cykliska saltet: 54 PETER KLASON Fn CA SOT:0 Ca Bö GENE NOR NE ENE ber. erh. IM 4313 Yo 35990 S 9,44 /e 9,72 Saltet är mycket svårlösligt i vatten. Lösningen fluorescerar vackert. Det liknar till förväxling det motsvarande ligninsulfonsyrade saltet. Så bliver det t. ex. degigt vid tillsättning av metylalkohol, innan det löses. Av alkalier spaltas det ock på samma två sätt. Jag boppas vid ett föl- jande tillfälle få närmare redogöra för kanelaldehyds förhållande till sulfiter. Kanelaldehyd överensstämmer ock med ligninet däri att den förhart- sas av mineralsyror, en egenskap som ock koniferylalkohol har och som varit en av anledningarna till att sätta lignin och koniferylalkohol i sam- manhang med varandra. Det är sålunda ej: blott en väl grundad hypotes, att kanelaldehyd- gruppen finnes i ligninet, utan det är ett faktum, vars konstaterande verkligen slagit mig själv med förvåning. Undersökningen fortsättes. Stockholm, Skogshögskolan 10 jan. 1920. FRECERESSTOEN "OT AG IRIRSETEROG YTTERLIGARE BIDRAG TIEL:'KANNE- DOMEN OM TOPPRÖTORNA HOS GRANEN. »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt> h. 16, n:r 5, 1919, har förf. framlagt resultaten av en undersökning över snöbrottens betydelse för topprötor hos granen. En närmare granskning av detta för skogsvården betydelsefulla spörsmål framstod nämligen såsom särskilt önskvärd efter de svårartade snöbrott, som inträffade i de norra delarna av landet vintern 1910—1911. Denna undersökning gav mera allmänt till resultat, att toppröta så gott som regelbundet infinner sig efter snöbrott, om detta icke inträffar vid allt för klena dimensioner, och vidare att denna rötas tillväxt under de första åren är anmärkningsvärt snabb. Det är därför uppenbarligen förenat med en betydande risk att låta snöbrutna granar kvarstå. I synnerhet gäller detta om växtliga träd. Den enda rationella behandlingen av snöbrotten är därför avverk- ning, och detta ju förr dess hellre. D. v. s. naturligtvis endast under den förutsättning, att man i första hand anser det vara av vikt att förebygga virkets förstörelse. Men givetvis kunna understundom även andra synpunkter tränga sig i förgrunden, då de brutna stammarnas öde skall avgöras. Ibland kan det kanske vara lämpligt eller rent av nöd- vändigt att hålla kvar ett snöbrutet bestånd som markskydd, eller må- hända kan det till och med anses erforderligt att låta de brutna träden stå kvar som fröträd å vissa exponerade höjdlägen, även om man måste räkna med en avsevärt försvagad fröproduktion, sedan kronans övre, rikast kottalstrande parti gått förlorat. Det intresse, som från skogsmännens sida kommit min undersökning över topprötornas uppträdande till del, har varit stort och har bl. a. tagit sig mera direkta uttryck. Redan vid Skogsvårdsföreningens sammanträde den 135 mars 1919, då jag i föredragsform meddelade mina resultat, framlade jägmästare G. KOLMODIN under den därpå följande diskussionen sina erfarenheter över topprötor i de snöbrutna Orsaskogarna. Det framgick därav, att dessa erfarenheter i allt väsentligt torde stå i överens- 56 TORSTEN LAGERBERG stämmelse med mina egna. Dessutom har jag själv från tvenne olika håll erhållit nytt material av topprötor, hämtat från samma område, där min första undersökning utfördes. Statens Skogsförsöksanstalt överlämnade sålunda redan före det ovan- nämnda sammanträdet de övre delarna av 5 brutna granstammar från Valla hemman i Ullångers socken, Ångermanland. Tullarna, som voro avkapade till en sådan längd, att någon röta ej framträdde på skäret, hade insänts av forstmästare B. DAHLÉN. Enligt samtidigt lämnad uppgift skulle alla tillhöra snöbrottsperioden 1910—1911 utom en, som skulle vara äldre. De fyra första numren hade tagits på högsta höjden vid Höglandsfäbodarna, de två sista på sydsluttningen av samma bergås, divs pa rnagot lagtegnivd: Ytterligare ett intressant bidrag inflöt från skogsförvaltaren vid Sandö Sågverks-Aktiebolag G. SVANSTRÖM. För att utröna verkningarna av I910-1911 års Snöbrott å den bolaget tillhöriga och under utsyningstvång stående Ö. Holmträsks skog inom Anundsjö socken hade han låtit kapa 31 granar. Av dessa togos 8 vintern 1918 och återstoden vintern 1919. Samtidigt med närmare uppgift om de mätta topprötorna tillställde mig skogsförvaltare SVANSTRÖM ändpartier av stammarna, omfattande större eller mindre delar av brottytorna, för undersökning. Det har synts mig vara av intresse att meddela resultaten av den granskning, som jag underkastat detta nya material från Ullånger och Ö. Holmträsk, då därigenom utvecklingen av de topprötor, som stå i samband med snöbrottsperioden 1910-1911 ytterligare belyses. Dessutom har jag nu mera i detalj kunnat följa rötans lokalisering, vilken erbjuder mycket av intresse. Denna sida av saken kunde blott ofullständigt beaktas vid min tidigare undersökning i fältet, då det i första rummet gällde att göra materialet så stort som möjligt. 1. Topprötor från Ullånger. Gran n:r I. Stambrottet, som inträffat vid en diameter av 5 cm, var alldeles tvärt och fortsatte i en 3,5 cm bred och 15 cm lång, ytlig avspjälkning, vilken upphörde vid närmast nedanför sittande grenvarv. Stamstycket ovan detta var dött; endast en enda av de 4 kransgrenarna levde och hade utvecklat sig som ersättningsstam. Det döda toppstycket var helt och hållet förvandlat i en ljusbrun och fast röta. Vid avspjälkningens underkant visade tvärsnittet 21 årsringar. Av dessa voro de 8 yttre, som anlagts efter toppbrottet, mycket skarpt avsatta mot de övriga inre. Denna åttaåriga vedmantel var endast mellan 1 och 2.5 mm. tjock, under det att de övriga årsringarna voro TILL KÄNNEDOMEN OM TOPPRÖTORNA HOS GRANEN 57 jämna och 1,8 mm breda. Hela det inre vidringade partiet var angripet av röta, vilken å de 10 inre årsringarna hade en kraftig, mörkbrun färg men i övrigt utgjordes av vattnig »grönved>, vilken betecknar det första destruktionsstadiet. Vid ytterligare 20,6 cm visade snittet 22 årsringar. Mörkbrun röta omfattade de 6 inre och grönved de 7 därpå följande. Nästa avskär togs 209,5 cm längre ned. Här funnos 24 årsringar. Den bruna rötan omfattade i huvudsak de 7 inre, de 6 därpå följande utgjordes av grönved, dock endast på tre fjärdedelar av omkretsen. 35 cm längre ned var årsringarnas antal 27. Av dessa voro de 3 innersta fullständigt oberörda, de därpå följande 6 och delvis även den 7:de utgjordes av brun röta. Grönved kunde endast svagt skönjas i de 2 utanför denna tillstötande vedmantlarna. Vid ytterligare 26 cm förekommo 28 årsringar. De 4 inre voro fullt friska; i de därpå följande 4 men endast över tredjedelen av deras omkrets uppträdde den bruna rötan. Grönved saknades fullständigt. — Den bruna rötan sträckte sig ännu 12 cm ned genom stammen och upphörde med en fin spets. Den nu behandlade granstammen hade alltså brutits vintern 1910-1911. Om det torra ändstycket ovan det översta grenvarvet icke medräknas, har rötan under denna tid av 8 år nedträngt 1,23 m i stammen, vilket gör en årlig medeltillväxt av 1,54 dm. Granen n:r 2. Stammen var bruten omedelbart ovan ett grenvarv och vid en tjocklek om 5 cm. Brottytan fortsattes i en 9 cm lång och 2,5 cm bred avspjälkning, vars nedre 8 cm voro fullständigt övervallade. Den efter brottet bildade veden innehöll 8 årsringar. Ett "snitt 2 cm under brottytan visade oavsett övervallningsveden 11 årsringar. Endast under den i ytan kådindränkta avspjälkningen förekom en brun röta, som med en triangulär begränsning nådde till den näst innersta årsringen. I radiära och tangentiella sprickor funnos gulvita mycelhinnor. För övrigt förekommo flera radierande stråk av blåyta. 17 cm längre ned funnos 20 årsringar. Rötan var begränsad till de 8 inre av dessa och visade en gråbrun färgton (var troligen delvis förorsakad av blåyta). Vid ytterligare 32 cm funnos 21 årsringar. Rötan var begränsad till de 5 inre och gråaktig till färgen. Den upphörde fullständigt 13 cm längre ned i den sjätte årsringen, inifrån räknat. Antalet årsringar var här. 22. Även denna gran hade brutits vintern I910-1911, men ehuru den var 4a 58 TORSTEN LAGERBERG relativt frodvuxen, hade rötan blivit obetydlig och slutade redan 64 cm under brottspetsen. Den årliga medeltillväxten blir sålunda i detta fall endast 8 cm. Uppenbarligen har den mycket effektiva övervallningen samt kådimpregneringen av avspjälkningen verkat starkt fördröjande på rötutvecklingen. Gran n:r 3. Brottytan var alldeles tvär vid ett grenvarv och vid en diameter om 5 cm. Den var delvis täckt av övervallningsved, som innehöll 8 årsringar. Från brottytans kant utgick en 5 cm bred och 17 cm lång avspjälkning, som var helt övervallad från sidorna. Röta förekom endast i form av grönved och nådde 17 cm under avspjälkningens underkant. Denna gran lämnar ett ytterligare exempel på de starkt fördröjande verkningar, som en snabb och kraftig övervallning av brottytan kan medföra för rötutvecklingen Den årliga medeltillväxten blir här endast 2,1 cm, och det är mycket troligt, att någon kraftigare toppröta icke skulle ha uppkommit, om trädet lämnats att växa vidare. Gran n:r 4. Brottytan var fullständigt tvär med en diameter av 3 cm; brottet hade inträffat omedelbart över ett grenvarv och var nu fullständigt övervallat. En gren, som utvecklats som ersättningstopp, hade nått en tjocklek av 3 cm, men var helt död. Övervallningsveden innehöll icke mindre än 67 årsringar. Den ursprungliga toppen, som omedelbart efter brottet räknade 14 årsringar, utgjordes av en brun, lös röta. Även ersättningsstammen innehöll en röta, som trängde ned i huvudstammen. På ett avstånd av 29 cm under brottytan förekom en central, ljusbrun röta, omgiven av en mörkbrun zon. Utanför och tydligt skild från denna låg en centimeterbred, mot flankerna avsmalnande röta, som omfattade två tredjedelar av stamomkretsen och utgjorde den från sekundärstammen nedstigande rötans fortsättning. Samma utseende och fördelning visade de båda rötorna på en 27 cm längre ned tagen avskärning. En ny sektion gjordes 35,5 cm under den närmast föregående Här framträdde en central, enfärgat ljusbrun och fast röta, som var begränsad till de 20 inre vedmantlarna. Den från ersättningsstammen utgående rötan syntes endast som ett 4 cm långt och 4 mm brett streck På följande avskärning, som togs 41 cm längre ned, var denna sist- nämnda röta försvunnen. Den ursprungliga topprötan var central och nådde allsidigt ut till radiens halva längd, men den lämnade de 5 inre årsringarna oberörda och ägde sålunda ett regelbundet ringformat tvärsnitt. Samma bild visade topprötan ännu 38 cm längre ned, där TILL KÄNNEDOMEN OM TOPPRÖTORNA HOS GRANEN 59 nästa sektion gjordes, men här voro de 12 inre årsringarna — 1,3 cm i diameter — fullständigt fria från röta. Ännu en avskärning, 48,5; cm nedom föregående, gjordes. Rötan var nu upplöst i 6 ringformat anordnade stråk kring ett fullständigt oberört centralparti om 3,5; cm:s diameter. De bruna rötstråken kunde följas ytterligare 15 cm ned genom stammen och upphörde därefter plötsligt. Denna nu behandlade röta har under en tid av 67 år nått en längd av 2,34 m. Granen var mycket trögvuxen, och under sådana omständigheter kan rötans årliga medeltillväxt, 3,5 cm, icke betraktas som så särdeles låg. De topprötor av ungefär samma ålder, vilka analyserades i min första undersökning, visade en beräknad årlig tillväxt av mellan 2 och 6,5 cm. Gran n:r 5. Denna stam visade sig särskilt ägnad för ett mera detaljerat studium av topprötans utvecklingsförlopp. Jag har därvid använt den även i övrigt brukade sektioneringsmetoden men har dessutom kluvit de olika sektionerna långs genom märgen efter en och samma diameter för att erhålla en fullt exakt bild av rötans lokalisering. Resultatet av denna undersökning framgår av fig. I. Brottytan var alldeles tvär och ungefär 5 cm bred. Den fortsattes av en 12 cm lång och 3 cm bred avspjälkning, som var svagt övervallad nedtill och slutade mot ett grenvarv. Av dettas grenar stod en i begrepp att utveckla sig till ersättningsstam. Övervallningsveden innehöll 8 års- ringar. I brottet framträde 13 årsringar, alla omvandlade i en brun röta. Sektion I (12 cm under brottet). Årsringarnas antal var 21, de 13 inre upptogos i den högra radien av brun röta, i den vänstra ersattes denna delvis av grönved, som här även grep över ersättningsstammens ved och den inre av övervallningsvedens årsringar. Sektion II (44,5 cm under brottet). Årsringarnas antal var 22. Högra radien: den innersta årsringen frisk, de 5 följande utgjordes av brun röta och de 8 följande av grönved. Vänstra radien: rötans lokalisering likartad, men den bruna omfattade endast 4 äårsringar, grönveden 10. Sektion III (73 cm under brottet). Årsringarnas antal 24. Högra radien: de 2 innersta årsringarna friska, brun röta över de 5 följande och därefter grönved intill övervallnigsveden. Vänstra radien: de 3 innersta ärsringarna friska, därefter brun röta över de 3 och grönved över de 6 följande. Sektion IV (98,5; cm under brottet). Årsringarnas antal 25. Högra radien: de 3 innersta årsringarna friska, brun röta över de 35 följande och grönved intill övervallningsveden. Vänstra radien: de 4 innersta 60 TORSTEN LAGERBERG årsringarna friska, brun röta över de 3 följande och därefter grönved över 6. Sektion V (131 cm under brottet). Årsringarnas antal 28. Högra radien: de 6 innersta årsringarna friska, brun röta över de 3 följande och därefter grönved likaledes över 5. Vänstra radien: de 9 innersta årsringarna friska, brun röta i den tionde; grönved saknas. Sektion VI (159,5 cm under brottet). Årsringarnas antal 30. Röta förekom endast i den högra radien. De 10 innersta och delvis även den elfte voro friska, därpå följde brun röta till och med den tolvte. Grönveden förlöpte här isolerad från den bruna rötan och upptog själv föga mera än 2 årsringar. Det bruna rötstråket upphörde först 10 cm längre ned, och grönveden nådde ytterligare 18 cm nedom detta. Av det ovan anförda framgår, att den ifrågavarande granen brutits vintern 1910—1911, och att rötan alltså under en tid av 8 år vuxit 176,5 cm, om som utgångspunkt för mätningen väljes avspjälkningens underkant. Den årliga medeltillväxten, 22 cm, är ju ganska avsevärd men samtidigt fullt förklarlig, då veden var jämförelsevis frodvuxen (rötans årsringar voro ofta över 2 mm breda). Denna gran lämnar likaledes ett mycket vackert exempel på en mantelformad (i tvärsnitt ringformad) toppröta (jfr. fig. 8 i min ovan citerade avhandling). Samma typ återfinnes även hos granarna n:r I och 4, och den är i själva verket mycket vanlig under rötans tidigare utvecklingsår. Dess uppkomst har sin för- klaring däri, att svamphyferna vid sitt framträngande under långa sträckor följa vissa årsringar. Jämför här den bruna rötan till vänster å fig. 1, vilken under hela sitt nedträngande liksom glider utanpå en och samma vedmantel. I den högra halvan går den visserligen mellan sektionerna II och III över en årsring, men därefter är den på en sträcka av 58 cm skarpt begränsad till 5 vedmantlar. Grönvedens yttre begränsning är i allmänhet mindre regelbunden. Fig. 1 visar dock, att den under vissa betingelser kan bliva detta. Den ytterst finringade ' ytveden, som i den högra radien anlagts efter snöbrottet, har som synes icke tillåtit rötan att vinna insteg: begränsningen utåt är därför i detta fall synnerligen skarp. Går man till den vänstra sidan, kan man konstatera en mera oregelbunden utveckling av grönveden, och dessutom finner man, att den här gripit över på övervallningsvedens innersta vedmantel inom ersättningsstammens bas. Övervallningsveden är emellertid på denna sida av stammen betydligt mera frodvuxen, vilket förklarar, att den icke kunnat bjuda rötan något effektivt motstånd. Jag torde icke särskilt behöva framhålla, att den nu närmare skildrade mantelformade topprötan markerar ett mera tillfälligt stadium i utvecklingen. Förr eller senare framtränga hyferna i transversell led även till de från SER TI SEKT.M skr MASSOR RADERNA Sö VS NNE NR 0 MORE FRE KE | , ” UED Söretes KR RR erna FM onde ongsssen VESNA Mr 62 TORSTEN LAGERBERG angrepp ursprungligen förskonade inre partierna, så att rötkroppen slutligen blir solid. Gran n:r 6. Stammen hade brutits vintern 1910—1911 vid en diameter av 2 cm. Brottytan var fullständigt övervallad. Röta hade icke kommit till utveckling, vilket icke är annat, än vad som kunde väntas. Brott vid klenare dimensioner bli nämligen både lättare kådindränkta och framför allt snabbare övervallade, och rötbildning är därför i regel utesluten. 2. Topprötor från Östra Holmträsk. I den lista, som åtföljde de insända proven, fuunos för de olika stammarna uppförda dels diametern vid brottstället dels längden av den för blotta ögat synliga röta, som kommit till utveckling, mätt från brottet och angiven i engelska tum. I nedanstående tabeller ha dessa värden omräknats i centimeter. I de flesta fall har jag fullt exakt kunnat bestämma skadornas ålder genom att mikroskopiskt undersöka övervallningsveden. Detta förfarings- sätt var nämligen nödvändigt, då övervallningsvedens tjocklek ofta icke översteg I mm (på det lufttorra materialet). Härav framgick, att flertalet av de toppbrott, som kunnat kontrolleras, uppkommit under vintern I910— 1911 med undantag av tvenne, n:r 19 och 23, vilkas övervallningsved endast innehöll 6 årsringar. Dessa stammar tillhörde sålunda snöbrotts- perioden 1912—1913, vilken i mitt Nybomaterial var representerad med icke mindre än 29 nummer. Däremot har jag icke kunnat fastställa tidpunkten ' för stambrotten mhoskartri 5, /,. TIO: och 21; därnagon övervallningsved icke fanns tillgänglig för undersökning å dessa prov. Om jag emellertid i det följande för dem till samma grupp som huvud- massan, d. v. s. låter dem tillhöra snöbrottsperioden 1910—1911, vilket även torde vara fallet, så föreligger alltså här den möjligheten, att de värden, som på sådana grunder uträknats för dessa rötors årliga tillväxt, icke äro exakta. I nedanstående tabeller I och II har jag även angivit variationerna i årsringsbredden inom rötveden. Då tvenne siffror samtidigt förekomma, gäller den första för årsringarna närmare märgen, den andra åter de mera perifera. Måtten äro emellertid tagna på ett lufttorrt material, och ha sålunda givit något för låga värden. TILL KÄNNEDOMEN OM TOPPRÖTORNA HOS GRANEN 63 Tabell I. ”Topprötor från Ö. Holmträsks skog, Anundsjö socken, tillhörande snöbrottsperioden 1910—1911. Arsri - 5 G Granens Rötans ålder Brottets bra fo [fe 2 Rötans årliga S diam : | Setans langd | medeltullväxt fe 3 : veden cm mm | cm cm I 7 8 UTA 63,5 9,07 2 7 9 0,7—0.3 12139 17.41 3 7 5 1.0 246,4 3520 4 7 9 05 03 7iI,I IO,13 5 / 10 150— 053 297,2 42,45 6 HK 7 0,3 58,4 8.34 7 vi 9 0.7—0,1 215:9 30,84 8 7 II I,0—0,5 228,6 32,65 9 8 9 2,0 1,0 226,1 28,26 10 8 II 1,0—0,5 182,9 22,86 II 8 8 I.c 190,5 23,81 12 8 8 1,0— 0,5 218,4 27,30 13 S 6 1.0 210,8 26,35 14 bo 10 2,0—1I,0 264,1 33,01 15 8 6 0,7—0,5 246,4 30,80 16 8S 8 2,5—1,0 248,0 31.11 I 8 9 3,0— I40 226,1 28,26 18 8 10 I.5—1,.0 254,0 31,75 20 8 10 O,7 124,4 15,55 21 S 8 1506 Os7 108,0 24.75 22 8 9 I,35—1,0 180,3 22,33 24 8 8 1,0 185,4 23,17 25 8 7 I,.0—0,3 116,8 14,35 26 8 9 1,2—0,5 147,3 18.41 27 8 10 2,0—1,0 190,53 23,81 28 3 13 I,5—1,0 274,3 34,28 2 S 9 1,c—0,5 236,2 20,32 30 8 10 ( 308,2 38,53 3! 3 7 E,0 9144 I 1,42 Tabell II. ”Topprötor från Ö. Holmträsks skog, Anundsjö socken, tillhörande snöbrottsperioden 1912—1913. É fs Årsrings- A a Granens Rötans ålder Brottets bredd iron 3 sr Rötans årliga di N Rötans längd deltillvä 2 år iam. veden medeltillväxt em mm em cm 19 6 | 9 I,0— 0,7 | 142,2 23.70 23 6 8 2,0—1,0 162,3 27,07 Av ovanstående sammanställning framgår bl. a., att stambrotten ligga vid en jämförelsevis hög diameter; i medeltal är denna 8,7 cm. Mitt 64 TORSTEN LAGERBERG ursprungliga material visade i detta avseende en ganska stor variation, men de flesta- brotten föllo här mellan 4 och 6 cm. Beträffande stammarnas växtlighetsgrad kan anmärkas, att samtliga med undantag av n:r 4 och 6 samt eventuellt även n:r 2, 7, 15 och 20 måste betecknas som växtliga i den mening, jag använt denna distinktion i min första undersökning. Ehuru någon sträng lagbundenhet icke är att förvänta, bör det dock observeras, att den minsta årliga tillväxt, som beräknats, eller 8,34 cm, kommer på n:r 6, den oväxtligaste av alla stammarna. I övrigt måste rötutvecklingen betecknas såsom fort- farande anmärkningsvärt livaktig. Ännu efter 8 år äro topprötornas årliga tillväxtbelopp så betydande, att skogsvården har all anledning att med största uppmärksamhet följa denna företeelse. SS VARDS FOÖORENINGENS BKOGS TIDSKRIFT - MARS-APRIL 1920 ARG. 18 3—4 HÄFT äde å Röda Kvarn fredagen den 19 mars 0. Gemensamt sammantr årdsföreningens årsmöte i - Z OBS. FRAS VECSKAN 16—20 mars 19 O kl. 11 f. UTGIvEs AMV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÄRD) REDAKTION: PROFESSORN, JÄMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE 'PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. d | I ' Iskriftens pris i bokhandeln 15 kr., för Medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles tidskriften Skogen) allenast 12 kr. ARN öreningens kontor, Jakobsbergsgatan 9, 3 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—4., Rikstel. 22 90. stadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 läsa och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö j 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. SN Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av uppsatser och z OR FANS NAKrÖar ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållits av redaktionen. PORN : INNEHÅLL: "Svenska Skogsvårdsföreningen: Arrendelagstiftningen för skogsbygdens småbruk. I. Inledande före- drag vid extra sammanträdet den 24 nov. 1919 av ARVID NILSSON Ser, A. sid. 65 - "II. Diskussion, yttranden av A. LINDMAN, B. A..DE VERDIER, FR. i Eh É HOLMQUIST, D. AF WÅHLBERG, G. SEDERHOLM, U. WALLMO, TY ÖN G. FRIEBERG, H, CARBONNIER, A. HOLMGREN, W. DYBECK, TOR ; JONSON, J. W. RUNQUIST, OQO. ENEROTH, N. GABRIELSSON samt j FOLEA ATC 10 bob SIA b besarb. ar sg Ne bete Aa SVARA TSAR Re MERA a (Sie Ta UI SK sl BR a Ge 2 NS 77 i ROMELL, LARS-GUNNAR: Något om artbildningsproblem ............ CNE NR FN KINNMAN, GUNNO: Redogörelse för vid Garpenbergs sågverk år 1918 Lä | utförd provsågning (med 4 fig.) . ENN fo OVE SRS RN NS Ne SN AVSSG al OR AY AR ARN SAN AN 101 NS oo In memoriam: a N ; Jå Edward Gustaf Kinberg (med 2 porträtt) av KARL FREDENBERG . ANNE BRN SU NArG 1 ; ”oSkogspolitiska inlägg: ; Krigets skadegörelse i de allierades skogar, ref. av I. T-DH ...... HCF; Boa OG SANT oRiksdagen: | AN MERREGL SPIODOSIHONET: ia, sie ee kr eld bes Vs ola S hs AES SIR ANS ps pr a Ba 690, MALA AN RT ALT TNA ERA LAL UGC i Wwilatotioner 1 skogs- och jordfrågOor 30 sms. så VA ES YES RR FN ER JAN ds oSkogsforskningen: | | HPA, + Olika veds värde för pappersfabrikation .v...:s..ss.rsesessrr FRAS IR RR NEED are Litteratur: i ; RR 0 Recensioner: | KÖN St PHILIPP FLURY: Aus dem Gebiete unserer Forsteinrichtung (rec. Ni US | KINO GE BIRD) 10 og Ago AAA 21 MRS ST N IE RESA SS OSV SA! SIR SLAS ORD FÄRS RR SäRa Er dc) 1 Tidskriftsöversikt: RO GOLGKTHOLO ET svirat oll ale hut als! 0 Sr ej SNR AR VU TRINK LG] ASKS fö kiosk sor et EYE IBG je ola BS RSA BÄR ala Transportväsen och byggnader ...... NINA TIS Te eo ae ev IN eden al ka SSA ÄRR RNE al dko sl SEDESEKONOMT alls sjeva nt UT ak SST sr Labo ert (0 de GA SRA TR RINNA GAR En FÖRRA MIA RNE SMI rar Yt | Skogsbiolopgt' och marklära 00 op. vas Ms ae AR Nas RN ibid bris TS REN: 42) , SE0gspolitik Och skOgsstatistik: :;> bu ost St ss el NS bis ie Alle ale ss svaga ÄV SOS Slip GL vg HAVER OTTILIA. DO CKET- I jä jop jode 6 ja bio åle njölald ke ke Ile) bk gl RR BUS DIR area TäNp Ne FSF Alaa SNRNE SM SA do Le | Meddelanden från Svenska Skogsvårdsföreningen: Inbjudan till pristävlan ........... FANS ER I LOST REAGAN LATO SRA ORAL ga MSS HA ME Noas hå | Skogsveckans allmänna sammanträde FLORA ELLEN, AV gts SKIs EN ös Tala iu Vale dras DAD ' Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte :..is.scsersssssssskrrr sr ses PL UID PRE SEO SSVecCkans MICCGE Is öjelolela sie es LIGA OR RASEN IS [ENAS Bee les ONS s NO LENSU ee UA No baja PVE > Ne ORD, nea MUSE VA TUM ar kila den AV Mio oja dia lei ale 6 Sears or INe ola fe se bila ta) Ssd agn avi kela D IT BUN IDE LEGS ; Notiser: Vacker gåva till .Skogshögskolan >. ......ssssss=sss,csr>e ARON ARNE SÄGER HAD MAS dD a 5 Jägmästare A, N. Cedergrens resestipendier .............«.. SKR » > > Xx I04 Skogsadministrationen: ; | Skogsstatens lönereglering. Domänstyrelsens och domänfullmäktiges ätande, so, se ERS ER AT ARE, NASA Ce a rik CN NS BARDA EN ARA SS STATES far el ÖR ER VALA 0 le) Avgången ur statstjänst åren 1913—1918, ref. av MAGNUS NORDQUIST 3 NBA UM SG RR pkogsadministrativa meddelanden ....s.s.ssstssmar sank seek nt SUL EGEN (YC JAMERer OCK | för Ord handen rg ma AS eka sla e sl aLD ed SH [ö oe] BLY bok ANA SR SE I ENA TARO LIBET SAR för bidrag ur fonden för skogsvetenskaplig forskning ....... >» PNAA BRL ID NILSSON ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMAÅBRUK. I. Inledande föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens extra sammanträde den 24 nov. 1920. ppenbart är väl, att det lagstadgade förhållandet mellan skogs- ägaren å ena sidan samt brukarne av torp och andra små jord- brukslägenheter i skogarna å andra sidan måste få väsentlig inver- kan på det bättre skogsbruket och dess fortsatta utbredning i samma mån, som arrendelagarna skärpas med bestämmelser, vilka skogsägaren måste finna särskilt betungande eller orättvisa. Den som icke har en omedel- bar förnimmelse härav genom erfarenhet från skogsbygder med små- bruk av förevarande slag i stort antal, torde få detta klart för sig, om man gör en överblick över arbetsförbållandena i olika landsändars skogsbygder och över behovet av ändringar i dessa arbetsförhållanden. I stort sett är det ju så, ati skogsskötseln i de väsentliga delarne av Norrland och Dalarne ännu är mindre grundlig. Avverkningen be- drives - där å enstaka stora trakter, dit hästar och folk vallfärda om vintern oftast långa vägar, ibland till och med å vägar så långa som vårt land är brett. Man rustar ut sig för ett mer eller mindre lång- varigt ödemarksliv under provisoriska logis- och bostadsförhållanden. Det utstämplade virket utdrives i den mån det har avsättningsbara dimensioner, är lämpligt att flotta el. dyl. Om somrarna ligga sko- garna i stort sett öde. Detta senare totalintryck kan ej avlägsnas av de enstaka kolvedshuggarna, där kolningen mer undantagsvis än som regel är lönande, och ej heller av några enstaka förekommande dik- nings-, skogsodlings- eller stämplarelag. De flesta av dem, som här arbeta i skogen, hava sålunda långt och ofta mycket långt till sina hem. Detta i förening med arbetenas periodiska och ambulerande karaktär skapar påtagliga förutsättningar för tillkomsten av ett skogsarbetarproletariatet, som det givetvis är en so- cial uppgift av högsta rang att snarast få ersatt med bofasta skogs- arbetare. I sydligare trakter går det annorlunda till. Å bruksskogarna i det relativt vidsträckta Bergslagen t. ex. är det vanligt, att en stor vid 5. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 66 ARVID NILSSON småtorp bofast skogsarbetarstam har arbete i skogen året runt oavsett den relativt korta tid, skötseln av de små jordbruken kräver. Dessa bofasta skogsarbetare hava av naturliga skäl blivit småbrukare på grund av bland annat mer eller mindre avlägsen belägenhet från orter, där livsförnödenheter kunna köpas. Om vintern förstärkes arbetarstammen i skogen i endast oansenlig skala genom den från de större jordbrukslägenheterna då frigjorda ar- betskraften. S. k. lösa arbetare finnas visserligen men endast i oan- senligt antal. Skogsskötseln bedrives här i smådetaljer. Avverkningstrakterna äro i regel mycket små men mångdubblade i antal vid jämförelse med Norrlands och övre Dalarnes. Alla träddimensioner hava här avsätt- ning. Skogarna växa fortare och få dels därför och dels för de bättre avsättningsförhållandenas skull väsentligt lägre mognadsålder och slut- huggas tidigare. Kalytorna bliva därför rätt stora och skogsodlingen omfattande. Dikningarna hava sitt folk. Under hela barmarkstiden pågå kolveds-, sulfatveds- och brännvedshuggningar i omfattning mot- svarande 30 å 350 2 av hela den för året avverkade virkesmassan. Det större huggningsarbete, som dessa virkessortiment ur smalare och mer kvistiga stamdelar kräva pr kubikenhet, åstadkommer, att denna »bar- markshuggning» drager mer än hälften av totala årsavverkningens hugg- ningsarbete. Här och där tager man under barmarkstiden till och med reda på kvisten efter de avverkade träden med hjälp av de mindre arbetsdugliga. | De hästägande skogsarbetarna äro under högsommaren och hösten i färd med sina stora milvedskörningar och andra virkeslunningar, kör- ningar av byggnadsmateriel till torpen o. d. för att under väsentlig del av senhösten sköta kolmilorna. Skogarna giva här väsentligt större avkastning till stor del till följd av det grundligare skogsbrukssättet. Ännu längre mot söder i landet finner man egendomar med ytter ligare i detalj bearbetade skogar. Om vi stanna inför de stora bruksskogarna i Bergslagen och när- mare granska förutsättningarna för det bättre skogsbrukssättet där, finna vi, att detta' skogsbrukssätt icke kunde tillämpas utan den bo- fasta arbetskraftens hjälp. Vi erfara också, att de där arbetande skogs- männen på de flesta håll trots skogsarbetarstammens relativa riklighet äro fullt övertygade om behovet av att ytterligare öka de bofasta ar- betarnas antal för en ännu bättre skogshushållnings skull och att vi sälunda också borde ytterligare öka de småbrukande skogsarbetaregår- darnas antal. ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMABRUK 67 Vända vi åter blicken mot Norrlands och övre Dalarnes skogsvid- der, finna vi uppenbart, att vägen till befrielse från det ytliga skogs- bruket där i första rummet heter: nyodling och nybygge av fasta skogs- arbetares småbruk i stor skala. Då den bofasta arbetskraften är så otillräcklig, och ännu under långa tider kommer att så förbli, måste det vara ett synnerligen pro- duktivt intresse — och än mer produktivt ju högre skogsskötseln står — att skogsägaren kan disponera denna arbetskraft i största utsträck- ning, och att han på förhand vet i vilken utsträckning han får dispo- nera den. Han kan ju eljest icke planlägga sitt arbete. Den ingeniör, som icke vet, att han har en bestämd arbetsstyrka till förfogande under förutbestämda tider, kan icke åtaga sig att åstad- komma den kvalitativa eller kvantitativa produktion i sin verksdrift, som verket kan och ur enskild som allmän synpunkt bör lämna. Av samma skäl kan skogsförvaltaren icke taga på sitt ansvar att utföra det behövliga produktiva skogsarbetet utan att på ungefär liknande sätt hava folket i sin hand. Det är alltså för ett välordnat skogsbruks bedrivande en oavvislig nödvändighet, att arrendeavtalen beträffande småbruken å de egentliga skogsegendomarna möjligast noga angiva i vilken utsträckning brukaren är arbetsskyldig i skogen. Detta i varje fall så snart arrendetiden över- stiger ett år, och man icke befinner sig i de undantagsområden, där tillgången å bofast arbetskraft är särskilt riklig. Intressekonflikter uppstå emellertid här mellan skogsbrukets krav på största arbete av skogsarbetaren och småbrukets fordran på att åkern också skall skötas, så att den giver största skäliga avkastning, och att brukaren sålunda icke skulle få av skogsbruket förhindras att utföra detta jordbruksarbete, som även det är så betydelsefullt ur såväl enskild som allmännyttig synpunkt. För att reglera dessa tvister liksom tvister i allmänhet mellan markägare och arrendatorer, hava vi fätt de s. k. arrendelagarna. Med det här redan anförda borde det vara klarlagt, att dessa arrendelagar kunna bliva av ingripande betydelse till nackdel för det ordnade skogsbruket, om lag- stiftarna icke beakta skogsbrukets berättigade intressen utan se alltför ensidigt på småbrukets fördel. De nu gällande arrendelagarna äro som bekant tvenne, lagen om nyttjanderätt till fast egendom av 1907 och den s. k. Norrländska arrendelagen av 1909, som giver åtskilliga särbestämmelser för Norr- lands och Övre Dalarnes del utöver den förstnämnda allmänna arren- delagen, som man ju plägar benämna den. Den norrländska lagens tillämpningsområde sammanfaller alltså istort 68 ARVID NILSSON sett med det förut skildrade mindre grundliga skogsbrukets utsträck- ning. Denna lag är som bekant den för skogsägaren väsentligt strän- gare och mången riksdagsman har fördenskull velat utsträcka dess till- lämpningsområde även till sydligare trakter med eller utan skärpning av vissa lagens bestämmelser. Den norrländska lagens specialbestäm- melser synas nämligen i stort sett tillfredsställa dem, som nu önska en strängare arrendelag för hela Sverige. Jag bortser härvid från, att denna norrländska lag inom sitt nuvarande giltighetsområde riktar sig endast till de jordbruk, som hava mer än 4 hektar inrösningsjord. Denna begränsning har i förevarande sammanhang mindre intresse, då Kungl. Maj:t nu tillsatt en jordkommission med uppdrag bland an- nat att utreda i vad mån bolagsarrendatorer, torpare och deras ve- derlikar borde förskaffas en mera tryggad ställning. I detta uppdrag till jordbrukskommissionen ligger uppenbarligen ett visst erkännande åt det krav, som de sakkunniga för utredning av jord- förhållandena i södra och mellersta Sverige i sitt betänkande av 1916 framfört, gående ut på, »att ex social arrendelagstiftning för den sva- gaste arrendatorsklassen såsom bolagsarrendatorer, lantbönder och tor- pare och med dem jämnställda brukare av annans jord måtte för hela riket komma till stånd». Frågan gäller sålunda nu att lagstifta strän- gare även beträffande de minsta jordbruken. Man frågar sig då, vad som i detta sammanhang menas med >so- cial arrendelagstiftning>. I nyssnämnda sakkunniges betänkande heter det härom i huvudsak, att dylik lagstiftning skulle avsé att åt en arrendator giva något av den självägande bondens självständighet och trygghet i utövningen av sitt yrke såsom odlare och att överhuvud taget avlägsna den förnim- melse av social ofrihet, som förevarande brukare nu icke kunna undgå. I en social arrendelag intaga därför, säga de sakkunnige, följande frå- gor de främsta rummen, nämligen frågorna om 1) Upplåtelsetidens längd; arrendetiden skall vara lång. 2) Rätt för arrendatorn att nyodla mot ersättning. 3) Befrielse för arrendatorn från byggnadsskyldighet och från s. k. större reparationer, samt 4) Rätt för arrendatorn att utan hinder av arbetsskyldighet hos markägaren få bruka sin jord. Jag vill icke yttra mig om de egentliga jordbruksgårdarna, som för- sörja sin brukare och hans familj utan hjälp av väsentliga inkomster 1 En väsentlig betydelse tillägga de sakkunniga även sådana arrendevillkor som rätt för arrendatorn till husbehovsvirke och kreatursbete från omgivande skogsmarker, men jag har förbigått dessa villkor, då jag tagit för givet, att ingen meningsskiljaktighet föreligger beträffande dylika villkors behörighet. ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 69 vid sidan om jordbruket. Min erfarenhet är särskilt liten beträffande sådana gårdar, men så mycket förstår jag, att dylika jordbruk, som ju också oftare innehavas av intresserade jordbrukare, kunna kräva en helt annan arrendelagstiftning än skogsbygdens småbruk, som mitt an- förande främst skulle gälla. Med skogsbygdens småbruk menar jag jordbruk om intill c:a 12 tunnland öppen jord i de stora skogstrakterna, där brukarna äro hän- visade till skogsarbete för sitt uppehälle, de större av dessa småbruk födande skogsarbetets dragare. Skogsarbetet är alltså här den huvud- sakliga förvärvskällan och icke jordbruket, vars intressen sålunda här rätteligen borde tillgodoses endast i den mån de ej förnärma skogs- småbrukarnes berättigade väsentliga fordringar såsom skogsarbetare. Den största ”meningsskiljaktigheten beträffande nyssnämnda huvud- grunder för en social arrendelagstiftning för förevarande småbruk gäller givetvis dex långa arrendetiden. Huru innerligt jag än önskar, att den ordentlige skogsarbetare, som tilläventyrs begär lång arrendetid, kunde få sin vilja fram, förstår jag för min del icke, att denna långa arrende- tid skall vara nödvändig för att skapa trevnad för bofasta skogsarbe- tare och än mindre att dylik arrendetid skall vara den allra främsta huvudgrunden för en god social arrendelag för dessa skogsarbetares småbruk. Göres kontraktstiden lång, vilja skogstorparne, vilkas huvudsakliga levebröd såsom nyss nämnts består av arbete vid sidan av jordbruket, givetvis i kontrakten hava besked även om skogsarbetsprisen under kon- traktstiden. Men varken arbetare eller skogsarbetsgivare äro väl hå- gade göra särskilt mångåriga arbetsavtal, allra minst i dessa tider av hastigt växlande penningevärden. Uppenbart är under sådana förhål- landen, att ej heller någon bindande större arbetskyldighet kan avtalas i de begärda långkontrakten. Arbetaren går väl ogärna in på att binda sig för visst arbete utan omedelbart sammanhang med överens- kommelse om priset för arbetet. Glidande löneskalor av något slag skulle väl här kunna vara hjälpmed- let, tycker man. Arbetstiden kunde ju med stöd av sådan skala reglera sig själv efter konjunkturväxlingarna. Huru gärna mången skogsägare än ville införa dylika löneskalor, förhindras han härtill, emedan ingen solid grund finnes att bygga sådana löneskalor på. Växlingarna i mar- kegångstaxornas priser på olika dagsverken skulle vara en dylik grund, och den är nu försöksvis tillämpad vid åtminstone en skogsförvaltning. Dessa markegångstaxor tillkomma emellertid på sådant sätt, att speci- ella kännare av de medeltalsberäkningar, som ligga till grund för mar- kegångstaxorna, avrått från deras användning för ifrågavarande ända- 70 ARVID NILSSON mål. Dessa markegångstaxor hava även den svagheten, att de fixeras endast en gång om året, vilken svaghet vid våra dagars hastiga värde- förändringar kan bliva rätt framträdande. En annan grund för dylika glidande löneskalor skulle tyckas före- ligga i Socialstyrelsens regelbundet offentliggjorda indextal för levnads- kostnadernas förändring. För huggarelöners reglering skulle dessa in- dextal möjligen kunna användas, i all synnerhet som Socialstyrelsen enligt uttalande av dess chef, vill fördjupa och utvidga de grundläg- gande prisundersökningarna och giva skilda indextal för olika delar av landet. I mina hemtrakter hava vi försöksvis infört självreglering av arbetsprisen med hjälp av dessa indextal på en skogsförvaltning för en femårsperiod. Svårare bleve det emellertid att använda dessa indextal vid körlönernas jämkning, emedan sådana faktorer som foder-, häst- och redskapsvärden icke ingå i de nu föreliggande indextalen. Priset på kördagsverket borde ju även representeras i indextal för körlöners reglering liksom mansdagsverkspriset borde vara med i huggarnes in- dextal. Ofrånkomligt är emellertid, att ingen som helst god beräkningsgrund för glidande löneskalor åt skogsarbetet ännu föreligger, och även om sådan grund kunde åvägabringas, bleve det självfallet lika motbjudande för såväl skogsägare som skogsarbetare att kontraktera arbetspriser för mycket långa tidsperioder, innan många års erfarenhet om sådana löneskalors användbarhet förelåge. Lika ofrånkomligt är, såvitt jag förstår, att glidande löneskalor måste prövas, om man skall kunna i någon mån tillmötesgå behovet på längre arrendetider. Men härifrån till lagstadgade långa kontraktstider för dessa skogssmåbruk borde ste- get vara långt. Nu tillämpas som bekant med stöd av allmänna arrendelagen myc- ket korta, ofta till och med endast ettåriga arrendetider å dessa små- ställen på grund av svårigheterna att förutbestämma prislistor för längre tid framåt. Men detta resonnemang avfärdar mången entusiast för torparnas väl med den invändningen, att det behöves inga glidande skalor och inga prislistor alls. Det går ju an att göra så, som Norrländska arrendela- gen nu medgiver beträffande de arrendatorer den avser, att skogsarbe- taren gives rätt att säga upp sitt kontrakt när som helst och att en- dast skogsägaren blir bunden för lång tidsperiod (Norrlandslagen har ju här minst 15-åriga arrendetider, bindande endast för markägarna). Huvudsaken är ju, säger man, att skogsarbetaren blir fri och obunden. Om nu en dylik lagförskriven olikställighet mellan kontrakterande parter överhuvud taget skall anses förenlig med billighet och rättvisa ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 71 och sedermera bliva gällande även för södra och mellersta Sveriges skogssmåbruk och för alla Norrlands åtrådda små kolonisationsjordbruk, kommer, så vitt jag förstår, hela skogsarbetarefrågan i ett minst sagt ogynnsamt läge, icke blott för skogsarbetsgivarne utan även för arbe- tarne och icke minst för landet såsom storintressent i den större skogs- värdeproduktionen. I det föregående har betonats, att vi för att åvägabringa bästa möj- liga värdeproduktion ur våra skogar måste hava en bofast skogsarbe- tarestam, som skogsförvaltaren har i sin hand på ungefär samma sätt som verkstadsförvaltaren har sina arbetare tillgängliga. Att giva skogs- arbetarna sina småställen fast på hand under minst 153 år, skulle ju vara liktydigt med, att man i industrisamhället uthyrde arbetarbostä- derna för minst 15 är med uppsägningsrätt endast för arbetaren. Nå- gon sådan orimlighet är heller icke ifrågasatt beträffande industriens arbetare men väl nu för skogens. Finge skogsägaren åse, hurusom hans mer eller mindre dyrbart för- värvade hus och åkerbitar nyttjades av arbetare i angränsande företags eller skogsjobbares tjänst, finge nog hans intresse för kolonisation och skogsarbetares småbruk en väsentlig knäck. Ett oförminskat eller i varje fall mindre förminskat skogsarbetareproletariat bleve väl av natur- liga skäl följden. Att den bättre skogshushållningens insteg och ut- bredning därmed försenades framgår av det förut nämnda. Staten har, såvitt jag förstår, icke rätt att förnärma skogsägarnes spirande intresse för de stora skogstrakternas kolonisation och vidare bebyggande. Detta intresse måste väl därtill vara alltför värdefullt för landet, direkt be- roende som landet måste vara av detta intresse för att kunna ernå en bofast befolkning å de stora skogsvidderna inom rimlig tid med överkom- liga kostnader och för att ernå den förstorade skogsvärdeproduktionen. De långa arrendetiderna hava således många olägenheter för skogs- bygdens småbruk. Men jordbruket måste väl få sitta emellan vid de korta arrendetiderna, frågar man? Medgivas måste, att så blir fallet, men endast till någon mycket liten del. Med grundliga av- och till- trädessyner räddas ju det väsentliga åt jordbruket, och frågan gäller alltså här endast en bråkdel av hävden på enstaka oansenliga lantbruk. Den ordentlige arbetaren flyttar ju icke ofta, och han behöver icke frukta att bli uppsagd till flyttning om han hörsammar sitt arrendekon- trakts bestämmelser. Erfarenheten visar detta. Än mindre anledning till fruktan av nyssnämnda slag borde föreligga numera, när behovet av fasta skogsarbetare är i så hastig tillväxt. De flesta jordbruksin- tresserade skogsarbetare kunna alltså säga sig hava fördel av att sköta jorden väl även förutan i lag bestämda långa arrendetider. 2 ARVID NILSSON Något större socialt missnöje kan väl i varje fall icke avlägsnas ge- nom en lagbestämmelse, som de missnöjda själva icke kunna särskilt åtra. Såsom stöd för min uppfattning härutinnan vill jag ytterligare om- nämna, att jag i vintras tillställde brukarne under fyra skogsförvaltnin- gar, jag har befattning med, en direkt fråga, om de önskade långa ar- rendetider, och fick i stort sett inga jakande svar. Å tvenne av dessa förvaltningar hava ettåriga arrenden använts av här förut anförda skäl. Skrivelsen till dessa förvaltningars torpare hade följande lydelse och åter- fanns ovantill å anteckningslistor: » Till innehavarne av skogstorp under Hellefors Bruks Aktiebolag. Ehuru Ni icke gjort någon framställning om längre arrendetider för Edra torp, vilja vi härmed uppmana dem, som tilläventyrs önska längre kontraktstid än ett år, att här nedan anteckna sitt namn. Om längre upplåtelsetider på detta sätt begäras, äro vi beredda upprätta förslag till kontraktsformulär för dylik upplåtelsetid.» Skogvaktarna, som förmedlade denna framställning till arbetarne, erhöllo samtidigt en cirkulärskrivelse av innehåll, att torparne skulle delgivas förutnämnda skrivelse, att skogvaktarna icke fingo påverka tor- parna i någondera riktningen och att den tveksamme torparen skulle givas god betänketid. De två övriga här ifrågavarande förvaltningarnas arrendatorer hade i stort sett haft femåriga arrendetider med kontrakterad arbetsskyldig- het och kontrakterade arbetspriser, under senare år förhöjda efter dyr- tidens prisstegringar. Erfarenheten om dessa kontrakts oförenlighet med längre arrendeperioder i tider med nu förekommande hastiga vär- deförändringar föranledde en skrivelse till dessa arrendatorer liknande den förstnämnda, men denna skrivelse åberopade sig särskilt på olägen- heterna av långa arrendekontrakt. I detta sammanhang är väl denna skrivelse därför av mindre intresse, ehuru man även här har rätt att påstå, att några förespråkare för långa arrendetider bort framkomma, om dessa långa arrendeperioder verkligen vore en sådan huvudsak för skogstorparnes välbefinnande. De tillfrågade torparne, som förut haft ettåriga kontrakt och sålunda fått del av den förstnämnda skrivelsen utgjorde tillhopa 280 huggare och 224 körare, och torparne av den senare kategorien hade ett antal av 227. Tre a fyra åldringar, som givetvis gärna ville sitta kvar vid sina förmåner och en annan med speciellt intresse av längre kontrakt voro de enda, som ifrågasatte längre arrendetid. De uteblivna teckningarna å dessa anteckningslistor för de mångta- liga egentliga skogsarbetarne inom = förevarande skogsförvaltningar ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 73 illustrera sålunda, vad jag förut framhållit, att för ifrågavarande små- brukare skogsarbetet är huvudsaken och jordbruket bisak. Utan för- ening mellan arrendekontrakt och med bindande avtal om skogsarbete och skogsarbetslöner böra de vara likgiltiga för längre arrendetider. Rätten att nyodla mot ersättning vid arrendets frånträdande skulle vara en andra huvudpunkt i en social arrendelag, och obestridligt är väl, att den småbrukare, som är både intresserad jordbrukare och in- tresserad nyodlare, kan sätta så stort värde på att få nyodla, att han ser sig hava råd att avvara den större arbetsförtjänst, han kunde för- värva genom annat arbete. Men dessa så intresserade nyodlare äro säkerligen icke många. Eljest finnes det nog hos de större skogsägarna, som förevarande lagstiftningssträvanden förnämligast åsyfta, lägenheter som passa för dessa fåtaliga, som verkligen åtrå nyodlingen. Inom vidsträckta trakter är det ju ett väsentligt intresse även för skogsägaren att skapa nyodlingar. Jag tänker härvid icke endast på de stora ödevidder, där bofasta skogsarbetare saknas och där ett bättre skogsbruk redan nu kunde förverkligas, om fasta småbrukande skogs- arbetare funnos, utan även på de vidsträckta trakter såväl i nordligare som i sydligare skogsområden, där skogsarbetaren med mycken möda och oerhörd tidsspillan skördar sina ofta illa belägna s. k. röjslar och slåtterängar med skördar, vilkas fodervärde understiger halmens. Genom att nyodla en liten bit mosse eller ibland befintlig annan jäm- förelsevis lättodlad mark, kunde skogsarbetaren sedan skörda samma foderkvantiteter med långt mindre än hälften av det årliga arbete, han nu på grund av gammal hävd m. m. anser sig böra nedlägga på sina mer eller mindre odugliga slåttermarker. Odlade skogsarbetaren i dylika fall, uträttade han ett i mångdubbel måtto produktivt arbete. Han skapade, sedan nyodlingen gjorts, samma fodermängd på väsentligt kortare ar- betstid ' varje år och finge en så mycket längre arbetstid över för ett skogsarbete, som vore givande icke blott för honom utan även för skogsägaren, och detta sistnämnda i sådan grad, att skogsägaren borde vara angelägen om att på verksamt sätt ekonomiskt stödja nyodlingen. Ju flera dagar skogsägaren får hjälp av torparen såsom”skogsarbetare desto bättre, och skogsägaren vinner ju också den mark tillbaka för skogsbruk, varå arbetaren nu skördar sitt mindrevärdiga foder. På dylikt sätt tillkomna odlingar hava ju även den fördelen med sig framför de nyodlingar, som göras endast för nyodlandets egen skull, att de bliva påtagligt lönande ur allmän ekonomisk synpunkt. Som bekant är ju, såsom även nyss antytts, nyodlandet sett helt för sig så arbetsdrygt och dyrbart, att odlaren i allmänhet ej får tillnärmelsevis daglön för sitt arbete genom ökade skördemöjligheter. Ett tusen kro- 74 ARVID NILSSON nor tunnlandet anses numera vara en billig odlingskostnad. Och sådant belopp hava ju de vanliga jordbrukarna i stort sett icke makt att be- tala för ett jordbruk, icke ens om i beloppet inbegripes åbyggnadernas värde. | Det ligger sålunda en även ur nationalekonomisk synpunkt bety- dande vikt uppå, att det mesta möjliga göres av det för markägare och brukare ömsesidiga odlingsintresset. Det måste väl därför vara mindre lämpligt att medels lag tvinga skogsägaren att betala så- dana odlingar, som han icke har intresse av. Det kan icke heller för- väntas, att en odlingsintresserad skogsägare skall mäkta bevara sitt ur allmän synpunkt så betydelsefulla odlingsintresse, om han får be- vittna hurusom småbrukare, som han förskaffat bostad och hjälp till viss odling, sysselsätter sig med fortsatt odling i st. f. med ett ange- läget skogsvårdsarbete, som får vila för den i dylika fall mindre pro- duktiva odlingens skull. Här invändes, att skogsbolagen icke ännu börjat visa något verk- samt intresse i större skala för dessa nyodlingar, men tendensen är väl dock given, sedan skogsägarnes ekonomiska fördel av att stödja vissa nyodlingar klarlagts. Dylik invändning kan från skogsägarhåll även besvaras med, att nyodlingsintresset bland skogstorparne icke framträtt 1 nämnvärd grad. Undantag torde väl även hava varit, att torparne i skogsområdena vägrats nyodla och nekats någon ersättning för sin nyodling. Allmänna arrendelagen är passiv ifråga om nyodlingen och den norr- ländska lagen säger i detta avseende i $ 11 att, >»om' arrendatorn ge- nom nyodling — — — på ett varaktigt sätt förökat fastighetens värde, njute han ersättning därför av jordägaren, när fastigheten avträdes; dock att ersättning för nyodling ej utgår med mindre jordägaren läm- nat skriftligt samtycke till nyodlingen eller arrendatorn före dess före- tagande hos jordägaren anmält sin avsikt att nyodla samt därvid an- givit platsen och de ungefärliga gränserna för det tillämnade odlings- området - - -» Av skäl, Som jag nyss anfört, borde det vara tillfyllest att i en ar- rendelag för smålägenheter i skogsbygden införa endast sådan bestäm- melse om nyodling, att brukare äger nyodla efter markägarens skrift- liga medgivande och att i sådant skriftligt medgivande även skulle an- givas i vilken grad tillämnat odlingsföretag av markägaren ersattes. Av vida större betydelse för skogssmåbrukaren är rätten att huru som helst nyodla mot ersättning är det, såvitt jag förstår, att han blir i tillfälle at sköta sin redan befintliga jord något så när ordentligt. Den allmänna arrendelagen säger intet härom, men den norrländska ARRENDELAGSTIFTNINGEN VID SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 75 påbjuder att annat arbete än jordbruksdagsverken »må ej till tiden så utkrävas, att arrendatorn hindras att ordentligt sköta sitt jordbruk>. Den senare föreskriften är givetvis så behjärtansvärd, att den, ehuru den går skogens intressen emot vid första påseendet, likväl måste vara förenlig med skogsbrukets bästa ur den synpunkten, att skogsbruket måste hava fördel av arbetare som trivas. En betydande invändning kan kanske emellertid göras häremot på enstaka håll, t. ex. där flottningen å smärre flottleder är hänvisad till liten vattentillgång och kort tid och tillgången på »lösfolk> för enstaka kortvarigt arbete är liten. Värdefullt vore det väl därför, om någon reservation kunde göras för dylika undantagsförhållanden. Den arbetstid, jordbruket på ett ställe skulle anses kräva, måste ju emellertid fixeras i samband med bestämmandet av arbetsskyldigheten i kontrakten. Utan dylikt fastslående av jordbrukstiden vore rätten att obehindrat sköta jorden påtagligen av ondo för skogsbruket. Denna jordbrukstid kunde självfallet hellre kontrakteras så lång, att den i varje fall måste förslå, än att skogsbrukaren skulle hållas okunnig om vilken tid han finge disponera sina skogsarbetares arbetskraft. Befrielse för brukaren från byggnadsskyldighet och s. k. större repa- rationer skulle såsom nämnt också vara en huvudgrund i den sociala arrendelagen. Duylikt stadgande, som återfinnes i den norrländska ar- rendelagen, är väl mer berättigat än den allmänna arrendelagens före- skrift, att brukaren skall ansvara för allt underhåll samt gottgöras för förbättringar och ersätta försämringar med stöd av vanliga till- och av- trädessyner. I praktiken hava ju också markägarna inom ansenliga skogstrakter frångått allmänna arrendelagen härutinnan och själva om- händertagit det väsentliga husunderhållet. Skogsarbetarna äro ju i re- gel icke några utpräglade byggnadskarlar, och det har fördenskull fler- städes t. o. m. visat sig nödvändigt för markägarne omhändertaga bygg- nadernas underhåll för att förebygga byggnadernas förfall. Norrlandslagens fordran i dess $ 8, att allt husunderhåll skall vara helt iordningsställt och i felfritt skick, när brukaren tillträder stället, synes däremot föga tilltalande. Det måste väl vara opraktiskt att ut- färda lagbestämmelser , som icke kunna efterlevas. Trots det senaste årtiondets storartade uppsving på husbyggandets och husunderhållets område inom ofantligt stora skogsvidder i bolagshand, torde det vara en praktisk omöjlighet för mången större skogsägare att erbjuda alla sina brukare felfria hus, om en lagbestämmelse av dylikt innehåll skulle träda i kraft. Tillräckligt vore väl, om lagen ålade markägaren ansvara för det större husunderhållet, och att det i tillträdessynen intoges föreskrift om 70 ARVID NILSSON tiden, då föreliggande brist skulle vara avhjälpt. Synemännen behövde nog även i lagtexten en instruktion om att de vid bestämmandet av dylik byggnadstid skulle iakttaga hänsyn tlll markägarens svårigheter och att markägaren t. ex. icke behövde uppvisa större årlig kostnad för dessa byggnadsarbeten än som stode i angivet förhållande till in- flytande arrendebelopp. Sämst ställda i detta hänseende äro givetvis de skogsägare, som låtit torparna bibehålla det större husunderhållet. Liknande erinran mot Norrlandslagens ordalydelse torde vara att göra beträffande dess bestämmelse, att markägaren skall vid brukarens till- träde även »hava utfört alla erforderliga s. k. mindre reparationer aå nödiga byggnader ävensom överlämna fastighetens trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar, broar, brunnar, vattenlednin- gar i ett efter ortens sed behörigt skick.> Det torde väl vara lämpligt att ålägga brukaren ansvaret för dessa s. k. mindre reparationer och underhållsarbeten, och att han får ersättning för brister vid tillträdet och får betala brister vid frånträdet i enlighet med stadgade av- och tillträdessyner. Härför tala ju icke blott nyssnämnda svårigheter för mången markägare att ombesörja underhåll under den närmare tiden utan även den omständigheten, att det ur praktisk synpunkt måste ligga närmare till hands, att brukaren utför eller låter utföra dessa mindre arbeten mot ersättning enligt syn. Norrlandslagen medgiver på sätt och vis sådan ordning i det den säger, att arrendatorn må bättra vad som härutinnan brister och därför njuta ersättning enligt till- och av- trädessyn, om jordägaren eftersätter vad på honom ankommer. Ett dylikt lagföreskrivet åläggande för jordägaren att utföra arbeten, som han i praktiken icke utför, bl. a. därför att anordningen är opraktisk men givetvis även på grund av föreliggande straffrihet för underlåten- hetssynder härutinnan, måste väl i varje fall icke vara ägnat att uppe- hålla önskvärd respekt för utfärdad lag. Det vore av intresse att i detta sammanhang granska norrlandsla- gens definition av begreppet »mindre reparationer». Dylika reparatio- ner borde väl rätteligen avse bland annat sådant underhåll, vars stor- lek eller litenhet brukaren genom vanskötsel eller skötsel kan väsentligt inverka på. Visserligen bleve de s. k. mindre reparationerna på så sätt något mer omfattande, än nuvarande Norrlandslagen avser, men med hänsyn till syneförfarandet borde väl brukaren icke löpa nämn- värda risker genom sådan anordning. Jag har väl emellertid att här lämna dessa detaljfrågor åsido. Med det här anförda har jag belyst det föreliggande ämnet ur de väsentliga synpunkter, som synts mig böra anläggas därpå. De fram- lagda huvudgrunderna för en social arrendelag äro sålunda, såvitt jag ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 77 förstår, även vad skogsbygdens småbruk beträffar till ansenliga delar behjärtansvärda, men å andra sidan föreligga väsentliga omstridda punkter, där de vägande sakskälen uppenbarligen brista hos den sociala arrendelagstiftningens anhängare. I varje fall torde vara påtagligt, att en arrendelag kan bliva sådan, att dess åtrådda nytta i vissa riktningar överträffas av dess skada i andra avseenden, och att en sådan lag ingalunda är någon borgen för, att det sociala missnöjet avlägsnas hos: den bofasta skogsarbetarstam, som nu finnes och härefter kommer att finnas i de stora skogsområdena. Orsakerna till detta missnöje lig- ga enligt min mening i huvudsak vid sidan av de förhållanden, som en arrendelagstiftning har att beröra, och dessa orsaker ligga sålunda också vid sidan av mitt ämne. II. DISKUSSION. Ordföranden, konteramiral A. Lindman: Jag skall be att få fram- föra vår tacksamhet till föredragshållaren för föredraget. Enligt min uppfatt- ning har detta föredrag varit av mycket stort intresse och av synnerligen stor betydelse. Vi, som ha särskild kännedom om förhållandena i Norrland, som levat under den norrländska arrendelagen under en ganska lång följd av år, ha därigenom börjat förvärva oss vissa erfarenheter om de olägenheter, som äro förknippade med densamma. Jag skulle för min del vilja säga, att om man vill komma därhän i Norrland, som man i ganska stor omfattning gjort i södra Sverige beträffande ett intensivare skogsbruk, exempelvis genom att gallra skogen på ett kraftigare sätt än förut, så kan man icke göra detia därför att de stora skogsbygderna i Norrland lida av att där icke finnes en till- räckligt stor bofast befolkning, och man kan icke bedriva ett intensivare skogs- bruk utan att man har tillgång till talrika bofasta arbetare. I den norrländska arrendelagstiftningen har man den bestämmelsen, att om arealen är över 4 hektar, så är arrendetiden 15 år. Sålunda gäller det att bestämma en arrendetid på 13 år. Hästtorparna eller kolartorparna ha förut haft ett mycket lågt arrende i kontanter, men därjämte har kolaren varit skyl- dig att utföra kolning av ett visst antal stigar. kol. Nu kan man icke bestämma " kolpriserna och utkörningspriserna för så lång tid som 15 år. Dessa senare årens erfarenheter ha visat, att detta helt enkelt är omöjligt. Sätter man för låga kolpriser, då blir kolaren missbelåten, och sätter man för höga, så kan det hända, att järnbruksdriften icke tål vid det. Det blir sålunda nödvändigt att utesluta kolpriserna ur kontrakten, då man icke kan på förhand bestämma, att sä och så många stigar skola kolas till det och det priset. Och vad blir då följden om man har arrendet bestämt endast i kronor? Jo, då kan resul- tatet bliva, att sedan man gjort i ordning bostad för denne torpare, han icke arbetar på den skog, dit torpet hör, utan kanske — såsom föredragshållaren visade — går till en granne, måhända en skogsskövlare, så att skogsägaren håller torpet, under det att innehavaren av torpet kanske arbetar för en annan. 78 DISKUSSION Detta är en stor olägenhet. Nu vill jag genast säga, att jag är alldeles på det klara med, att det är en viktig uppgift, att dessa innehavare av torp genom kontraktets bestämmelser äro tryggade mot att icke misshandlas. Jag känner nu visserligen icke något fall, då en sådan karl misshandlats, men bara den möjligheten, att något sådant kunde inträffa, bör förebyggas. Men vilja statsmakterna tillgodose det enligt min uppfattning allra största intresset, nämligen att få de privata skogsägarna att bedriva en intensivare skötsel av skogen än de tyvärr i stor utsträckning gjort, då måste statsmakterna också finna utvägar i detta fall, ty det går enligt min uppfattning icke an att ha det som det nu är. Det är alldeles som föredragshållaren sade, att för skogs- ägaren som för vilken annan företagare som helst är det nödvändigt att be- räkna, vilka möjligheter han har att få arbetet utfört. Om t. ex. ett järnbruk i Norrland på sin skog har ett stort antal kolare och dessa icke kola annat än till ett pris, som är alldeles för högt, då kan han icke beräkna, huru han skall kunna sälja sitt tackjärn eller de produkter, han framställer med detta kol. Det är en annan synpunkt, som jag skall be att få framhålla. Om på grund av den norrländska arrendelagen avtal är träffat med t. ex. en hästtorpare, så kan man icke av detta torp under dessa 15 år avskilja någon del för att bereda plats för en eller två skogsarbetare. Nu är det tyvärr på det sättet i Norr- land, att skogsarbetaresystemet finnes mycket litet. Det är där, som vi veta, huvudsakligen lantbönder och torpare, som ha mindre gårdar, men skogsarbe- tare finnes det endast i liten utsträckning. Men det är nödvändigt att häri göres en förändring. För min del får jag bekänna, att jag under tidigare år eller i slutet på 1890-talet haft stor tvekan mot detta skogsarbetaresystem, därför att jag trodde, att det skulle medföra stora kostnader för skogsägarna att underhålla dem. Men allt eftersom åren gått har jag blivit mer och mer övertygad om nödvändigheten att komma in på detta system, och jag tror att det bör användas i större utsträckning än hittills. Icke ens de dyra byggnads- åren, som varit, ka avskräckt mig från att anse, att man bör gå fram — t. o. m. mera än förut — på denna väg. Därför har jag tagit mig friheten, då ingen annan begärt ordet, att framhålla dessa synpunkter. Det är icke så mycket nytt, som ligger i dem efter inledarens föredrag, men jag menar, att det arbete, som behöves för att få fram en förnuftig arrendelagstiftning, bör inriktas på att genomföra de förändringar, som äro av omständigheterna be- tingade och nödvändiga även i de delar av Norrland, där arrendelagen gäller men där förhållandena icke kräva densamma. Kapten de Verdier: Jag skall be att få uttala min tacksamhet för att detta föredrag kommit under diskussion. En fast arbetarestam är ett viktigt villkor för en rationell skogshushållning. Jag är fullt ense med före- dragshållaren och ordföranden om att lösningen av denna fråga flerstädes bör ske i den riktning, som de tänkt sig, och jag har själv arbetat på detta sätt. Men det är ett annat sätt, ehuru det icke här i dag berörts, som möjligen icke kan tillämpas under alla förhållanden men som i södra Sverige mig ve- terligen praktiserats sedan ett tjugotal år, och det är att göra torparna till självägande. Jag tänker härvid särskilt på hästtorparna eller körkarlarna. Jag tror det skulle vara en god lösning av frågan. Jag har blivit ägare av en 3,000 tunnlands skogstrakt. All inägojord med husbehovsskog var från- säld. Då jag tänker på allt det arbete, som jag förut haft på andra trakter ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMABRUK 79 med arrendatorer cch reparationer och allt sådant, så finner jag, huru lugnt jag numera har det i denna lilla vrå med självägande arbetare. Man får tänka på, att de, som bo i skogarna och äro självägare, icke gärna resa bort för att söka arbete på annat håll, om det tillbjudes på platsen till ortens pris, och jag tror också, att man i längden får billigare arbetare genom detta system. Säkert är, att man har mindre omsorger och mindre besvär med dem. Jag har velat framhålla detta såsom ett på somliga platser synnerligen användbart system, som tål att diskutera. Landshövding Holmquist: Herr ordförande, mina herrar! Den har frågan är i själva verket en mycket stor fråga. Det är alldeles klart, art när det gäller hela det svenska skogsbruket, så spelar arbetskraftens allmänna organisation en alldeles oerhört stor roll. Såvitt jag kan begripa, har i själva verket skogsproduktionens föregångsmän för litet uppmärksammat denna fråga. Det är alldeles klart, att det gäller att på lämpligt sätt utplantera ar- betskraften och tillgodogöra den för detta stora syfte, och det fordras mycket lång tid för att göra denna organisation så iämplig och så passande efter före- liggande förhållanden att allt går i lås. Nu vill jag egentligen ur allmänna synpunkter blott betona en sak, att jag icke riktigt kan förstå den ärade inledaren, då han säger att ur skogstorparens. skogsarbetarens egen synpunkt denna längre kontraktstid skulle ha en jämfö- relsevis liten betydelse. Jag ber att få säga, att den argumentation, som han sökte suga ur frågeformulären till dessa arbetare kan jag icke ansluta mig till. Det är alldeles märkvärdigt med dessa torpare. Jag kan berätta, att då jag såsom ordförande i kommittén för den svenska hemslöjdens organisation skic- kade ut frågeformulär, så var det omöjligt att få dem besvarade. Man trodde, att något låg bakom, och man vägrade i hundratals fall att svara. Och jag är färdig att säga, att om jag varit torpare och fått dessa nyss angivna frågor, så skulle jag trott att något legat bakom, och detta alldeles särskilt, då det är två olika formulär, som skickas ut fill olika personer. De äro människor. som äro i det läget, att de tala om sådant, och vad vi tycka vara bagateller har för dem en mycket stor ofta mystisk betydelse. Mer nog måste man våäi i all rimlighets namn erkänna, att en person, som sitter med längre kontrakt, är en annan medborgare är den, som sitter med årskontrakt. I Dalarne är det, om jag rätt minnes, åtminstone 12,000 brukare, som ha 2 hektar eller därunder. Naturligtvis är det ett stort antal brukare, som icke äro i den ställning, som här avses, men, mina herrar, det är i alia fall en betydande befolkning, och denna befolkning bör ur scciala synpunkter ha sin ställning säkerställd. Och jag kan icke tänka mig, att detta kan ske utan en längre tids brukningsträtt. Huru lång vågar jag icke säga. Ur denna synpunkt tror jag sålunda icke att man kan gå med på vad den ärade inledaren anförde. Så ha vi odlingsfrågan. Herrarna förstå. att då det gäller en odlingsfråga, så ligger det ofta något bakom de icke sällan oerhörda ekonomiska nackdelarna för dem, som bruka den svenska jorden. Jag har ofta varit närvarande och honorerat dem, som odlat upp jorden, för att de förvandlat gamla stenbackar till trädgårdar. Skulle jag bedöma detta arbete ur nationalekonomisk syn- punkt, så skulle jag säga, att det var oförståndigt, men bakom detsamma ligger en kärlek till den piats, där ödet ställt dessa personer. Vi må vara aldrig så förnumstiga och vetenskapliga och säga: gör icke detta utan gör CO 0 DISKUSSION något som ur statsekonomisk synpurkt är mera lönande — de komma bara att vända på tuggbussen och fortsätta som förut. Då så är fallet, så måste man väl skänka ett sådant arbete sin honnör och söka se till, att de få glädje och ekonomisk reveny därav, efter det är kärleken till jorden, som förestavat deras arbete. Ur den synpunkten vill det förefalla som om man för litet beaktat denna sak. Vad som skall göras vågar jag icke säga, men jag tror att huru man än vänder på saken, måste man söka skapa ett sådant läge, att man över huvud får arbetskraft, ty, mina herrar, har detta hittills varit krångligt, så tror jag, att man för framtiden kanske får det värre, och då tror jag att man får ställa frågan så: huru skall den svenska skogsindustrien lösa arbetarefrågan så, att den får förstklassig arbetarstam för att utföra sin gärning som skogsproducent? Jag vågar icke säga men tror, att åtskilligt av vad de sakkunniga uttalat är av den beskaffenhet, att det borde kunna vinna ett visst och kanske icke så litet avseende. å 4 Överdirektör af Weaåhlberg: När skogschefen Nilsson säger, att hans arrendatorer icke vilja vara med om en längre arrendetid, så förefaller det mig, som om det låge något bakom. I verkligheten får man väl tänka sig, att det skulle innebära mera trygghet för en person ju längre han får sitta kvar vid ett arrende. Jag föreställer mig, att anledningen till alla dessa nekande svar, som skogschefen Nilsson meddelat, är, att arrendatorerna reson- nerat som så: »vi veta icke, vad vi i framtiden kunna få betalt, om vi nu skriva på för flera år». Jag tror, att det är där, skon klämmer, och jag skulle vilja fråga herr Nilsson, om icke han möjligen tror detsamma. Det är ju i alla fall frågan om regleringen av arbetspriserna under en längre arrendetid, som torde vara en av de viktigaste, ja, kanske själva kärnpunkten vid uppgörande av arrendekontrakt med arbetsskyldighet. Herr Nilsson sade, att han på vissa områden gjort försök med socialstyrel- sens prisindex och därefter rättat arbetspriserha. Däremot trodde han icke på markegångstaxan. Det är ju möjligt, att om man utgår från markegångs- taxan för varje socken — jag vet icke om sådana fastställts, men till grund för medelmarkegångstaxorna ligga väl sockentaxor —, dessa sockentaxor kunna vara olämpliga att lägga till grund, men medelmarkegångstaxorna för länen skulle väl ändå giva ett tillräckligt tillförlitligt uttryck för prisläget på arbetsmarknaden i länet. Tager man medelmarkegångstaxorna och lägger dem till grund för ett avtal, och kan man utgå från, att en sådan medelmarkegångs- taxa är ett riktigt uttryck för prisläget på arbetsmarknaden, då tycker jag, att man med ledning härav kunde få ett avtal, som gör det möjligt, — genom att man kan följa medelmarkegångstaxans variationer — att ordna avtalet om arbetsprisen så, att det så att säga reglerar sig självt. Därigenom skulle den svåraste frågan i arrendeavtalet vara avlägsnad. Om denna synpunkt vid detta möte kunde vinna beaktande, så tror jag, att man kunde komma till en lösning av frågan, så att man kunde gå in på en längre avtalstid och därigenom giva skogsarbetarna, torparna, en trygghet för att de få sitta kvar och även för arbetsgivarna lösa frågan om ersättningen. Godsägare Sederholm: Alla talare, som uppträtt ha varit ense om, att den bestämmande synpunkten för vad som nu avhandlas måste vara, att det ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMABRUK 81 beredes tillräcklig tillgång på arbetskraft för att genomföra en rationell skogs- drift. Med arrendelagens nuvarande bestämmelser är det omöjligt att för t. ex. en tid av 15 år framåt känna sig tryggad för att den arbetskraft, som innehavaren av en lägenhet kan prestera, utöver den, han använder för att bruka sin gård, skall komma det avsedda skogsbruket till godo. Det är nog sant, att mycket blivit eftersatt i fråga om genomförandet av en rationell skogsskötsel, men vi få se detta mot bakgrunden av den intensifiering av skogs- driften, som under de sista decennierna kommit till stånd. För 30 år sedan var driften mycket mer extensiv, och erforderliga nybyggnader hava icke kunnat ske lika fort som behovet av arbetskraft vuxit. Man måste enligt min uppfattning fasthålla, att det i ifrågavarande hänseende icke i första hand är arbetsgivarens uppgift att tillgodose jordbruksintresset för en samling jord- brukare, utan att skapa goda levnadsvillkor för en samling skogsarbetare — närmast jämställda med industriarbetare — som han behöver för en rationeil drift av sin skog. Då är frågan vad som skall kunna göras för att trygga detta behov. Det är väl icke möjligt att ordna denna sak genom upplåtelser på lång tid, då man icke kan få den arbetsprestation, som man önskar, fixerad för denna tid. Jag tror, att dessa lägenheter för skogsarbetare närmast äro att jämställa med de bostäder, som industriarbetarna ha fått att begagna och att det därför borde vara riktigare att gå efter hyreslagen, där man tillerkänner hyresgästen vissa naturaförmåner, såsom viss rätt till avkastningen och viss mindre areal av jorden. Man skulle alltså upplåta jorden mot ett hyresavtal, men på samma gång skydda innehavaren av stället mot att lida förlust genom att vid ett avträde utan ersättning avstå de förbättringar, som han eventuellt åstadkom- mit på jorden. Det är visserligen sant, att vissheten att få glädja sig åt frukterna av sitt arbete har han icke på samma sätt, som om han hade kon- trakt på längre tid, men jag tror, att det i detta fall är ofrånkomligt, att skogsägaren tryggar åt sig tillgång på arbetskraft och att han dessutom skapar trygghet åt arbetaren att få full ersättning för vad denne lagt ned på jorden utan att kunna draga nyttan därav. Jag menar, att detta även ur national- ekonomisk synpunkt måste anses tillfredsställande Skogschefen Nilsson: Landshövding Holmquist nämnde, att torparna ärc så inbundna och så litet meddelsamma, att de draga sig för att sätta sina namn på listor. Sant är nog detta till viss grad, och jag sätter själv icke så stort värde på negativa opinionsyttringar av ifrågavarande slag från torpar- na. Men jag har sagt, att, om dessa långa arrendetider vore ett huvudvillkor för att torparna skulle kunna trivas, man säkerligen fått något uttryck för detta vid mina förevarande förfrågningar. Sådana urskogsförhållanden hava vi icke i min hemtrakt, att innebyggarna, när de äro av verkligt avvikande mening i en för dem betydande sak, icke säga ifrån. Torparna äro hos oss organiserade inom större delar av förevarande förvaltningsområden och de hava särskilda styrelser, som icke äro ovana att framföra deras meningar. Man förbiser nog här, att det icke går an att betrakta dessa skogsarbetare- lägenheter såsom jordbrukslägenheter, och det är säkerligen så, att omöj- ligheten att göra långa arbetsavtal i förening med kontrakten varit främsta orsaken till, att våra torpare icke begärt långtidskontrakt. Jag är helt ense med överdirektör af Wåhlberg därom, att vi böra sträva efter att få en god 6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 82 DISKUSSION grund för glidande löneskalor, som såväl arbetare som arbetsgivare kunna lita sig till. De grunder som nu stå till buds äro som jag förut framhållit brist- fälliga. Markegångstaxorna äro ju ej mycket att bygga på av bland andra orsaker den, att det kan tänkas bli arbetarna själva, som upprätta dem. De fixeras ju genom bemedling av sockenombud, som sammanträda, visserligen inför Konungens Befallningshavande, men om jag ej är orätt underrättad, hava dessa sockenombud rösträtt vid fastställandet av de olika taxeprisen. Vid numera gällande demokratiska styrelsesätt bliva givetvis flerstädes arbe- tare utsedda till ombud och skulle dessa sålunda sättas att rösta i egen eller i de samarbetande kamraternas sak, om markegångstaxorna skulle läggas tilt grund för arbetarnas löneregleringar. En annan svaghet hos markegångstaxorna är, som jag förut framhållit, att de bestämmas endast en gång om året. Nu växla ju omkostnaderna så hastigt, att man behövde en smidigare beräkningsgrund. Dugliga löneskalor för skogsbruket kunna, såvitt jag förstår, icke erhållas på annat sätt än genom hjälp av socialstyrelsen, och det vore enligt min mening därför lämpligt att ingå till socialstyrelsen med anhållan om dess medverkan för att ernå speciella indextal för skogens yrkesgrupp inem skilda orter. Det bleve nog därefter lättare att göra mindre kortvariga kontrakt. Dessa speciella skogsindextal borde vara tvenne, ett för huggare och ett för körare. För huggarnas indextal skulle väl en kombination av deras levnads- omkostnader och gällande mansdagsverkspriset bliva grundläggande och för körarnas en sammanställning av deras levnadsomkostnader, omkostnaderna för häst och redskap samt kördagsverkspriset. Överdirektör af Wåhlberg: Jag tror icke, att markegångstaxorna äre så svåra att tillämpa. När ombud väljas, finnes det bestämmelser, huru de skola väljas. De personer, som uppgöra dessa markegångspris, företräda dels arbetsgivareintresset, dels arbetarna. Kunde man tänka sig ett sådant system, att sockenvis valdes ombud för arbetsgivare och arbetare för uppgörande av markegångstaxan, så kunde detta bliva en utgångspunkt, varigenom man kunde få det riktigaste resultatet. Får man denna siffra klar, så kan man lösa dessa frågor, och då spelar det icke någon roll, om jag utarrenderar lägenheten på ett: eller flera år. Ordföranden, konteramiral A. Lindman: För min del skall jag be att få yttra ännu några ord för att klargöra min ställning till de långa kontrakten. Jag är icke någon motståndare till långa kontrakt i och för sig. Min egen erfarenhet säger mig, att under en lång följd av år jag aldrig avskedat någon torpare, och jag tror nog, att det förhåller sig på samma sätt på en mängd håll. Följaktligen tror jag icke, att det finnes något direkt behov av långa kontrakt, men det kan bli, och jag erkänner, att en sådan arrendator har en viss trygghet. Jag har sålunda intet att invända mot de långa kontrakten, om man kan tänka sig något system med glidande skalor, t. ex. beträffande kolningen, om detta kan ske med markegångstaxan eller socialstyrelsens prisindex som grund. Kan man göra något sådant, tror jag, att därigenom kunde skapas en så riktig grund, som det är möjligt att ernå. Hade man ett sådant system, så vore ganska mycket vunnet. Medan jag har ordet, skall jag be att få säga ännu ett ord. Jag tror att lands- ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 83 hövding Holmquist har rätt däri, att mycket är försummat på detta område. Ja, det är sant, men man hade förr i tiden icke något riktigt begrepp om skogsskötsel. På 1880- och 1890-talet ha vi börjat att vakna litet och begripa, att en bättre skogsskötsel är av behovet påkallad, och. jag skulle vilja säga, att ehuru jag varit mycket intresserad av skogens skötsel, så erkänner jag, att jag icke insåg betydelsen av denna sak förut på samma sätt som senare. Jag har börjat begripa, att vi måste ha en intensivare skogsskötsel och därför disponera över en tillräckligt stor arbetskraft. Landshövding Holmquist be- tonade också, att det stora spörsmålet är att få tillräcklig arbetskraft. Men därför måste man ha bostäder på skogarna; det är ett oeftergivligt vilikor. Men man uppmuntrar icke skogsägarna att bygga bostäder, om de icke få garanti för att den karl, som placeras där, också arbetar på skogen. Nu är det på det sättet, att det förekommer, att sådant folk går och arbetar på andras skog, och det är naturligtvis mycket litet tilltalande för skogsägaren. Och det är icke nog med detta, utan han arbetar ofta icke alls under långa tider. Överjägmästare Wallmo: Jag har under en lång följd av år haft att syssla med ett halvt tusental brukare och har därigenom skaffat mig en viss erfarenhet om dessa brukare, vilken utmynnar däri, att lika visst som torparna eller brukarna böra ha sådana garantier, som man här framhållit, lika visst är, att jordägaren bör ha garanti för att brukaren verkligen utför arbete på den skog, där han enligt kontrakt bör utföra detsamma. Ty erfarenheten sä- ger, att om det är möjligt för brukaren att slippa ifrån skogsarbetet, så vill han det i regel, och är det möjligt att smita undan från skogen till en granne, så gör han det, i hopp att där få mera betalt. Grannen är ofta en skogsspeku- lant, som härjar och avverkar skogen under loppet av ett par tre år och har 1 sin hand att betala mera än jordägaren eller kronan, som måste tänka på det uthålliga skogsbruket. När jag sålunda utgår från att skogsägaren oavvis- ligen bör ha rätt att få ett visst mått av arbete utfört av brukaren, som får till sig upplåtet bostad och jord, så är det också givet, att denna brukare, som befinner sig i en arrendators ställning, icke har rätt att yrka på en obe- gränsad frihet och således arbeta på vilken skog han önskar. Det är mycket lyckligt för den människan, som kan säga; jag vill vara absolut fri, men detia förutsätter, att hon genom förfäders eller eget arbete kommit i sådana om- ständigheter, att hon kan vara fri i allt sitt görande och låtande. Detta är icke förhållandet med oss alla, och det kommer icke heller att bliva fallet, att varje människa kan säga: jag handlar fritt, ty det har jag rättighet till, utan det är väl så, att vissa människor alltid måste komma i ett visst beroende av andra, och vad nu särskilt dessa brukare beträffar, så måste ihågkommas att kronan förskjuter kapital, bygger hus och upplåter jord till desamma. Att torparen skulle komma helt bort från sin ofrihet är sålunda helt enkel: omöjligt. Då gäller det att skapa sådana förhållanden mellan jordägaren och brukaren, at: de bliva till bådas båtnad. De synpunkter, som inledaren framhöll, håller jag för mycket beaktansvärda, och jag tror att det ligger inom verklighetens gränser att förverkliga de önske- mål, som han uppställde. Beträffande då först upplåtelsetidens längd, som en- ligt Norrlandslagen är 13 år, så ser jag intet som hindrar, att vi acceptera en längre arrendetid på 10—13 år, i de fall brukaren önskar detta, vilket icke alltid torde bli händelsen, ty erfarenheten säger nog, att brukaren ofta 34 DISKUSSION icke vill binda sig för en längre tid framåt. Genom upplåtelse på längre tid komme brukaren att känna sig tryggare; det ligger i sakens natur. Mer då gäller det att övervinna de svårigheter, som inledaren talade om, svårighe- terna att fixera ackordspriserna för en så lång tid som 10—15 år. Jag kan icke förstå annat än att det ligger bra nära till hands att övervinna dem ge- nom hjälp av vår nya socialstyrelse. Vi skola låta dagsverks- eller ackords- prisen glida enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex. Jag såg härom- dagen i tidningarna, att socialstyrelsen tänkte utvidga sin verksamhet så att dessa indexsiffror skulle uppgöras länsvis, men även om detta nu icke blir förhållandet, så räcker riksindexen att föra till målet, dvs. få en fullgiltig regulator för löneskalans växlingar under en längre arrendeperiod. Det synes ligga bra nära till hands att arbetslönerna regleras efter levnadskostnaderna. Socialstyrelsen publicerar visserligen sin levnadskostnadsindex numera fyra gånger om året. Men att priserna växla under året betyder i föreliggande fall ej så mycket, utan synes tillräckligt att vi taga till utgångspunkt endast en levnadskostnadsindex för varje år för regleringen av lönerna. Jag gillar alltså fullständigt det syftet hos arrendelagstiftningen, att det bör vara långa arrendetider, 10—15 år, och sedan bör det icke möta några svårigheter att bestämma de årligen återkommande variationerna. Beträffande punkt 2, eller att arrendatorn skulle ha rättighet att vid arren- detidens slut få ersättning för gjorda uppodlingar, så kan jag icke se annat än att det bör ligga i jordägarens och det allmännas intresse, att en sådan be- stämmelse inflyter. Dessa odlingar äro för övrigt av bra liten betydelse för jordägaren, ty odling är ett drygt och kostsamt arbete för odlaren varför han nog i regel ej kan åstadkomma så mycket i odlingsväg, att det spelar för jordägaren någon större roll att ersätta odlaren för hans möda. Men det är alltid uppmuntrande för arrendatorn att veta, att han får ersättning för detta arbete. Beträffande den tredje punkten, att jordägaren skall vara skyldig att göra alla nybyggnader och verkställa alla större reparationer, så har jag under många år förfäktat den synpunkten. Jag har ansett det vara galet, att dessa små brukare skola vara skyldiga att vidkännas kostnaderna 'för repara- tioner, framför allt större sådana. Jag har sett upprörande exempel på att brukaren måst sälja sin enda ko, därför att han tvingades lägga nya tak på ett par hus. Sådant verkar upprörande, och det skulle visa en dålig politik, om en sådan bestämmelse skulle stå kvar, att brukarna på våra skogstorp skulle vara skyldiga att underhålla husen, framför allt när det gäller det yttre underhållet, eller att de skulle tvingas utföra nybyggnader. Beträffande sista punkten är det självklart, att jordägaren icke vill lägga sådana band på arrendatorn, att denne hindras att sköta sitt jordbruk, ty det vet var och en, att det är ett livsvillkor för honom att det lämnas honom tid övrig att sköta sin åkerlapp. Skogschefen Nilsson: Gent emot överjägmästare Wallmo vili jag fram- hålla, att jag icke på förhand vill godtaga de särskilda indextal för skogs- bruket, socialstyrelsen eventuellt kan komma att framlägga, såsom goda grunder för glidande löneskalor. Man behöver nog någon erfarenhet härut- innan, innan ett omdöme är möjligt. Saken är nog icke så enkel, som den vid första påseende kan synas vara. Om t. ex. de bofasta arbetarnas natura- ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMABRUK 85 förmåner allestädes voro desamma och om förhållandet mellan >främmande» arbetares löner och de bofastas sålunda överallt vore lika, vore givetvis möj- ligheterna att ernå ett gott resultat på den nu förordade vägen större. Mer alla veta vi vilka olikheter föreligga i detta hänseende t. o. m. inom små områden. Omläggningar av avlöningssystemen kunna bliva nödvändiga, lättare att genomföra på ett håll än på ett arnat. Ofantligt viktigt synes det mig emellerid vara, att man försöker komma fram på denna väg. Nyodlingsfrågan är i mina ögon en relativt liten fråga, därför att nyodlin- gen, åtminstone i de trakter jag känner närmast, säkerligen skola förekomma i relativt liten skala, där de icke bliva föremål för initiativ från markagare- håll. Kapten de Verdier nämnde om lämpligheten av egna hem med småbruk för skogsarbetare såsom en erfarenhet från hans hemtrakt. Den trakten hörer emellertid till de undantagstrakter i skogarna, där man har särskilt god til- gång på folk. Mitt anförande har gällt de skogsområden, där man har mer eller mindre ont om bofast folk och där man alltså behöver hava arbets- kraften mer i sin hand än med självägaresystemet är möjligt för att kunna utföra behövliga skogsbruksarbeten. Länsjägmästare Dybeck: Det talas om att skogsbruket skulle anskaffa fasta arbetare, och det yttras farhågor för att dessa arbetare icke skulle kunna bibehållas för arbetet på de skogar, där de äro anställda för att arbeta. Det talas vidare om att de gå utanför skogsgränsen och skaffa sig arbete av andra, som kunna betala litet mera. Varför kunna då de, som erbjuda arbete utom dessa gränser, betala litet mera? Jag tror, att det beror därpå, att de, som löst arbetarefrågan genom anställande av fasta skogsarbetare, i regel räkna på att för den förmånen, som en skogsarbetare har genom att vara arrendator, han visserligen bör betala en liten summa — 100 eller ett par hundra kronor — men att han dessutom bör betala litet mera genom att utföra sitt arbete åt skogsägaren för billigare pris. Jag tror för min del, att detta är ett fel. Arrendet för skogsarbetaretorpet belöper sig till hundra eller ett par hundra kronor om året, någon gång mera, men man räknar dessutom på ett par hundra dagsverken, kanske årligen 130. Arrendesumman rör sig sålunda om en krona eller något mera per arbetsdag. Skulle man icke kunna tänka sig, att om skogsägaren har behov av en fast skogsarbetare och vill lösa derna fråga genom att bygga bostäder eller torp på sina skogar, han även borde anse sig betalt för dessa nedlagda kostnader genom det låga arrendet och för- månen att äga en fast arbetskraft, och att alltså denna arbetskraft skulle kunna betalas i stort sett som den arbetskraft, som skogsägaren erhåller från annat håll? Det kan tyckas liberalt, att om jag har en skogsarbetare, som bor i mitt hus och därför betalar ett lågt arrende, denne skall få lika mycket be- talt som en, som jag tar från en annan socken. Men för mig verkar det icke så, utan mig synes det som borde den, som kommer in från en annan trakt, snarare ha mindre betalt, än den, som bor i av mig arrenderad fastighet. Alltså menar jag, att man bör gå ut ifrån den principen, att den fast an- ställde skogsarbetaren skall ha litet mera betalt för sitt arbete än den till- fälliga arbetskraft, som man tar från annat håll. Forstmästare Frieberg: Ehuru egentligen liggande utom ramen för dessa förhandlingar, skulle jag endast — med anledning av här gjorda an- [65] 6 DISKUSSION tydningar om lämpligheten av glidande arrenden och från andra håll riktade anmärkningar mot förslaget — med några ord vilja belysa huru vi vid Östanå fideikommiss, vilket jag har äran företräda, just i dagarna löst arrendefrågan. Dessa arrenden gälla dock gårdar om 10—153 tld och mera alltså ställen med minst en häst. Vi hava nämligen just gått in för principen om glidande arrenden och därvid, för att samtidigt kunna få arrendena att utgå i kontanter förfarit sålunda: Först har undersökts vilka viktigare produkter, som alstras på en gård och därvid kommit till det resultatet, att 50 &£ av inkomsten utgöres av skogs- körningar, 10 I av råg, 10 & av blandsäd och som representant för ladu- gården 30 I av smör. För att nu icke höja arrendena mera än vad som mot- svaras av penningvärdets fall, har de priser, som markegångstaxan för länet av år 1914 utvisar, använts, varvid vi kommit till det resultatet, att arrendet pr tid stigit från c:a 12 kr. tillleta 30 kr. För att arrendatorn emelerend skall hava garantier vis-å-vis sin viktigaste inkomstkälla körningen, har i ett särskilt arbetskontrakt även körprisen gjorts glidande. Som vi nu ansågo att körprisen voro mest beroende av konjunkturerna för arbetskraft, hö, halm och materiel m. m., utarbetades en särskild skala för körprisen. Vi kommo emellertid då till det resultatet att körpris och arrenden vissa år kunde gå något isär, så att det ena steg och det andra föll, varför denna väg övergavs och körprisen få nu glida i samma proportion och skala som arrendet. Skogschefen Nilsson påpekade, att markegångstaxan var mindre tillförlitlig. Jag har roat mig med att göra beräkningar så långt tillbaka i tiden som till 1908 och funnit, att priserna enligt detta system överensstämma på ett slående sätt med de priser, som tidigare mera schablonmässigt tillämpats, varför det synes mig antagligt att systemet »glidande arrenden», skulle kunna tilläm- pas även för skogsarbetare och småbrukare. Vad beträffar tillämpningen av markegångsnämndens eller socialstyrelsens priser tror jag att de förra, som äro bestämda av representanter för länens olika socknar och härader eller skeppslag, torde vara mera tillförlitliga än de senare. Jägmästare H. Carbonnier: Jag tror, att det framgått av diskussionen, att det är bristen på arbetskraft, som vållar svårigheterna, och det är tydligt, att om det funnes tillräcklig arbetskraft, denna fråga skulle ställa sig lättare för oss. Det gäller för skogsägaren, för staten såväl som den enskilda, att se till, att vi få tillräckligt antal skogsarbetare. Vad beträffar en del skogar i det sydligare Sverige är detta behov bättre tillgodosett och förhållandena där- för drägligare. Däremot ha vi vissa delar av landet, där denna brist är på- taglig. I Norrland, där man nu måste bedriva ett ytterst extensivt skogsbruk, där gäller det att skaffa sådan arbetskraft. Men vem skall sörja för detta? Jo, skogsägaren. Men då uppkomma svårigheter. Det finnes skogsägare av olika slag, och om en skogsägare skaffar bostäder för skogsarbetare, så bör han kunna fordra, att denne arbetar för honom. Jag undrar, om man icke kan gå tillväga på det sättet, att man gör dessa arbetare till självägande. Man måste se till, att dessa skogsarbetare få det så drägligt, att de ha det intresset för sitt arbete, att de vilja stanna kvar på den jord, de bruka. Det har talats om att med de långa arrendekontrakten gällande för 10 eller 15 år det skulle vara omöjligt att reglera arbetspriserna. Det känna vi till. Och det har även talats om olika sätt att lösa denna fråga. Inom industrien ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 87 få arbetsgivarna träffa avtal med arbetarna och därvid avgöres, huru pri- serna för en kortare period skola bestämmas. Det är emellertid skilda förhål- landen inom olika delar i landet. Jag undrar därför, om man inte kunde ordna saken så, att arbetarna och arbetsgivarna genom delegerade bestämde den taxa. som skall gälla. Då skulle man kunna gå med på en langre avtals- tid. Överjägmästare Wallmo: En föregående talare har här framkastat ett spörsmål, som möjligen ligger utom ämnet, nämligen rörande sättet för er- sättnings utgående till vederbörande brukare för utfört arbete. Den saken ar ju icke direkt föremål för diskussion i dag utan här gäller, enligt vad föredraganden påpekade, frågan om arrendelagstiftningen och i vad mån den kan jämkas för att skipa rättvisa mellan de båda parterna och även för att trygga skogsbrukarens ställning. Men efter som man upptagit detta spörsmål och det är åtskilligt av vad som yvttrats, som jag icke kan lämna oanmärkt, så måste jag ingå i svaromål. Herr Dybeck framkastade nämligen bland annat det märkliga påståendet, att man borde se till att fasta arbetare, åt vilka byggdes lägenheter, skulle ha mera betalt för utfört arbete 1 skogen än lösa arbetare. Men detta är väl alldeles avvita, om jag så får säga, ty det måste väl finnas litet rättvisa även i den nytid, som nu inträtt. Det är ju så, att det är icke nog med att de gamla torpen måste ersättas och nya byggas och detta icke endast på kronans mark utan även på enskild mark, men innan man företager sig något sådant, som att lägga ner penningar på torpen — vilket kan vara ganska dyrbart — så måste man väl ha rätt att uppställa kal- kyler över bärigheten. Är det så, att man icke kan upprätta sådana kalkyler utan hänvisas till en oviss framtid och brukaren samtidigt tillförsäkras högre ersättning än den lösa arbetaren, då är skogsägaren nästan under isen, och detta kommer att lägga en hämsko även på utvecklingen av skogsarbetaretorpen. Denna utveckling är ju en sak. som gagnar det allmänna, icke endast skogs- arbetaren, ty ju mera torp, som kunna anläggas, desto mera gagnas det ali- manna. Ett sådant tillvägagångssätt som herr Dybeck skisserat skulle mot- verka utvecklingen och framför allt skapa ett osäkerhetstillstånd, som för framtiden skulle omöjliggöra anläggningen av skogstorp. Vad beträffar kolonisationerna i Norrland så måste man söka se till, att kolonisterna därstädes erhålla så fri ställning som möjligt och att de få bestämma, var de vilja arbeta. Men frågan i dag gäller brukarna på skogarna 1 södra och mellersta Sverige, och då ställer sig frågan på annat sätt. Vi veta beträffande lösa arbetare — det är här icke endast fråga om huggare utan även körare — att de ofta komma långväga ifrån och bo i timmerkojor och upphandla sina varor i den mer eller mindre avlägset belägna handels- boden. Skall man då begära, att de skola utföra sitt arbete för mindre ersättning än de egna brukarna, som bo i varma hus och som ha andra för- måner? Det är väl alldeles orimligt, utan man måste som sagt se till, att det blir litet rättvisa till finnandes. Beträffande frågan, huru dessa prisnotor skola beräknas, är det en sak, som faller utanför denna diskussion, men även här få vi tänka på konkur- rensen, och om det är en jordägare, som håller allt för otillfredsställande pris, så träffas han själv därav därigenom att brukarna gå från honom. Jag tror därför, att denna fråga kan bäst lösa sig själv. 38 DISKUSSION Överjägmästare Holmgren: Väl är ämnet något snävt formulerat och avser endast arrendelagstiftningen för skogsbygdens småbruk, men då före- gående talare vidrört frågan om småbruks upplåtande med äganderätt, anser jag mig berättigad att i största korthet beröra den norrländska kolonisations- frågan, som enligt kolonisationskommitténs förslag går ut på upplåtande av dylika lägenheter med äganderätt. När det gäller att kolonisera och skaffa skogsarbetare på olika håll, så är det givet, att detta förutsätter olika åtgärder inom olika trakter. Förhållan- dena äro ju så växlande, att man icke kan använda sig av en enda norm över allt. Kolonisationskommittén, som utarbetat ett förslag till försökskolonisa- tion å vissa statens skogar i Norrland och Dalarna, har tänkt sig, att mana skulle gå en annan väg beträffande de kolonat, som här komma ifråga. Kom- mittén har tänkt sig upplåtelser med en I15-årig arrendetid och att efter denna tid eller ännu tidigare kolonisten skulle ha rätt att övertaga stället med äganderätt. Från skogsmannahåll särskilt i södra Sverige har häremot gjorts invändningen, att skogsägaren då icke får räkna på att få den arbetskraft av dessa personer, som han tänkt sig. Men om man ser på förhållandena så- dana de äro däruppe, så skall man finna, att de äro helt andra än i södra Sverige. Där ha vi dessa obygder med långa avstånd till kommunikations- leder och bebyggda orter, och där ha vi dessa sammanhängande kronoparker. som sträcka sig milsvitt över länet. Sätter man en person där uppe i akt och mening att han skall utföra skogsarbete, så behöver man icke vara rädd för att han skall springa bort, och skulle det så vara, att kolonisterna till några procent skulle övergå till annat arbete, exempelvis hantverk eller giva sig till att arbeta hos bolag eller andra skogsägare, så torde det från statens sida sett icke ligga något orätt däri eller åtminstone ej vara att betrakta som en synnerligen stor fara. Jag tror, att om dessa kolonister på statens skogar avlönas på ungefär samma sätt som hos enskilda arbetsgivare, så bör staten ha alla utsikter att få behålla dem och deras arbetskraft. Nu ligger det nog 1 den norrländska befolkningens lynne att icke vara med om allt för starka band. Vi ha sett, huru det norrländska arrendesystemet utvecklat sig och att folket icke känt sig tillfreds därmed. Beträffande statens skogar tror jag, att ett sådant system, som kommittén tänkt sig, borde ha framtiden för sig. Jag tror att med en kraftigare kolonisation skall man komma till en utveckling, som borde medföra ett gott resultat till förmån för statens skogsvård, vilken eljest i stort torde vara omöjlig att vidare utveckla. Huru denna fråga skall lösas med hänsyn till de enskilda skogarna kan jag icke säga. Det har jag annu ej bildat mig någon uppfattning om, men det förefaller mig vara ett egendomligt förhållande när skogsägande bolag ägostycka sina egendomar och sälja dem ifrån sig varigenom de frånhända sig de möjligheter, de ha till erhållande av skogsarbetare. Länsjägmästare Dybeck: Överjägmästare Wallmo påstod, att jag gick utom ämnet, och det erkänner jag, men jag anser likafullt att den av mig framhållna synpunkten är av den vikt, att den bör beaktas i detta samman- hang. Samtidigt vill jag framhålla, att jag känner ett ganska stort bolag och även mindre skogsägare, som behandla sina arbetare på det sätt, jag nämnde, och att erfarenheterna härav ha varit goda. ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 89 Professor Jonson: Denna arrendelagstiftning har ju tillkommit av soci- ala skäl, nämligen för att bereda arrendatorerna en mera tryggad ställning än förut. Det kan emellertid starkt ifrågasättas, om utvecklingen vad skogs- arbetarna angår kommer att gå i den riktning, som lagstiftningen avsett. Jag tänker mig det för framtiden säkerligen mycket vanliga fallet att det icke finnes någon äldre odlad jord att upplåta till skogsarbetare, varför behövlig åker måste skapas genom nyodling. Om nu lagstiftningen går i sådan rikt- ning, att det för jordägaren ställer sig ogynnsamt att upplåta bostad åtföljd av jord, blir ju följden den att jordägaren upplåter så litet jord som möjligt. Utvecklingen kan sålunda gå därhän, varpå flera exempel redan finnes, att lagstiftningen tillskapar något slag baracksystem, utan eller med ett minimum av jord d. v. s. skogsarbetaren kommer att sitta då på alldeles enahanda vill- kor som våra industriarbetare. Man måste fråga, om icke med denna utveck- ling av arrendesystemet skulle framskapas en skogsarbetarestam, som 1 socialt hänseende bleve sämre lottad än den nuvarande. Arbetaren blir i långt mindre grad än nu självförsörjande och måste med arbete och tidspillan hämta förnö- denheter från mer eller mindre avlägset liggande orter. Med kanske samma arbete kan han nu producera sina produkter på torpet och enbart tillvavarta- gandet av den överloppskraft, som finnes i ett skogsarbetarehem är av sådan nationalekonomisk betydelse, att ett försvårande eller förhindrande av upplå- telse av jord till de med tiden allt talrikare skogsarbetarna måste anses syn- nerligen betänkligt. Tyvärr kan det ej förnekas att den nuvarande lagstiftningen verkar i dylik betänklig riktning. Skogschefen J. W. Runqvist: Det var närmast med anledning av över- jägmästare Holmgrens yttrande som jag begärde ordet. Han talade om de orsaker, som förmått de norrländska bolagen att ägostycka så mycket, som skett. Jag tror, att vi ha att söka de orsakerna i ikraftträdandet av vanhävds- och arrendelagarna av 1909. Som förhållandena voro där uppe hade de större skogsägande bolagen byggt och underhållit bostäder åt arrendatorerna efter ortens bruk och skick. Så kommer en ny lagstiftning som säger, att småhemmanen och torpen skola utarrenderas på 15 år. Det blir stora kost- nader, om en gård skall sättas i fullt förstklassigt skick. Jag har setrc, att en ladugård, som skulle utdömts, kan, om den repareras, räcka i sju eller åtta år. Det behöver icke därför vara något, som stöter på vanhävd. Så ha dessa syner ofta tillämpats. Det var givetvis många bolag, som drogo sig för dessa kostnader, som kunde gå på hundra tusentals kronor och därför avhände sig sina egendomar. Jag känner flera som yttrade, att de komme att ångra detta. Sådana voro förhållandena på grund av en ovis lagstiftning. Bolagen sökte att få de större jordbruken uppdelade i småbruk, i hästtorp och skogsarbetaretorp. Vi norrlänningar känna nog till, att det tilltalar befolk- ningen att bliva självägande, och vi tro också, att utvecklingen kommer att gå 1 den riktningen. Det är min absoluta övertygelse. I vårt bolag äro vi icke rädda för att giva dessa personer själväganderätt, men det får naturligtvis ske med en viss urskiljning. På kanske de flesta ställen finnas dock sådana för- hållanden, att vi kunna göra detta, och där äro vi icke rädda för att göra det, och jag tror, att meningen hos en stor del av de svenska trävarubolagen är, att man bör gå i den riktningen, att försälja med full äganderätt i viss mån 90 DISKUSSION för blivande skogstorp. Men jag vill därför icke säga, att detta bör ske över allt, långt därifrån. Vi måste tänka på, att detta sker på sådant sätt, att det icke blir hämmande för den rörelse, som man vill främja. Skogschefen Nilsson: Beträffande skillnaden mellan bofasta och »främ- mande» arbetares löner föreligger nog i allmänhet högre verkliga löner för de bofasta än för de främmande, änskönt dessa senares löner utgå med större kontanta belopp. Den bofastes vanliga naturaförmåners värde utöver arrende- avgiftens belopp är ju mycket stort. Enbart byggnadskostnaderna draga ju mellan tio- och tjugotusen kronor pr arbetareställe med en årlig ränta och amortering alltså av mer än 800 kronor pr ställe. Men detta hindrar ju ej att de bofasta arbetarna äro eftersträvansvärda. ; Göras dessa lägenheter till egna hem eller bortlämnas de på långtidsarren- den utan möjlighet till ordentliga arbetsavtal, kunna arbetsprestationerna från dessa lägenheter icke på förhand uppskattas och följden måste bli, att vi skulle behöva flera arbetarelägenheter på skogarna än skogsskötseln egent- ligen kräver för att ernå trygghet för skogsbrukets behov av bofast arbets- kraft. Vilka olägenheter sådan anordning skulle föra med sig för såväl arbetare som arbetsgivare ligga ju i öppen dag. Det är ju möjligt, att det ur ensidigt ideell synpunkt är rätt att eftersträva dessa långa arrendetider, men nog synes denna synpunkt kraftigt motsagd även av annat än arbetsgivareintressen, när frågan icke gäller egentliga jordbrukslägenheter utan skogsarbetareställen. I varje fall måste det, såvitt jag förstår, vara uppenbart, att man åsidosätter skogsbrukets intressen om man under nuvarande förhållanden arbétar för långa arrendetider. Om dessa långa arrendetider likväl komma att införas, blir det givetvis fördelaktigare för skogsägarna att sälja småtorpen, där köpare finnas. Att nedlägga stora kostnader å dessa ställen utan visshet om att disponera arbets- kraft från dem, kan väl icke vara förmånligt. - Intendenten Eneroth: Jag ämnar endast beröra förhållandena i Da- larna. Som bekant är där laga och formliga skiften undantag och i regel har endast storskifte, åbodelning och därefter hemmansklyvning övergått fas- tisheterna. Då dessa jorddelningsformer tillämpats som om samhällslivet, jordbrukssättet och skogsbruket ännu stode kvar på 1800—1850 talets stånd- punkt har iöljden blivit en synnerligen stark söndersplittring av byarnas och hemmanens ägovidd, såväl in- som avrösningsjord, i många små lotter, blan- dade om varandra. Utan förutgånget laga skifte kan ju icke, enligt gällande författningar, ägoutbyte ske och icke heller ägostyckning, varigenom inägojord skulle kunna säljas från bolagen till de självägande rågrannarna, vilkas inägo- jord därigenom skulle få en mycket behövlig förstoring och arrondering. Man har t. v. möjlighet att sälja avsöndringar men endast intill 1/5; av hemmanets areal av varje ägoslag; är avsöndringen större får köparen-bonden ej lag- fart. Det ligger givetvis i bolagens intresse att icke nödgas äga dessa spridda små inägolotter och samtidigt i samhällets och den jordbruksidkande befolk- ningens intresse att de på laglig väg kunna få förvärvas av hemmansägare. För dylika spridda skiften torde man alltså kunna säga att det för alla parters vidkommande vore bäst att de icke i all framtid kvarstode som arrendejord i bolagshand utan finge återgå till småbruk eller hemman. Helt annat är emellertid förhållandet med den inägojord, som ligger inom ARRENDELAGSTIFTNINGEN FÖR SKOGSBYGDENS SMÅBRUK 91 området för ett redan m. 1. m. arronderat och ordnat skogsbruk, och vilken är nödvändig som jordbruksjord för skogsarbetare, körare m. fl. Att i någon större omfattning sälja dylik jord torde vara en betänklig sak, redan därför, att ägofigurerna söndersplittrades. Man har ju vidare faktiskt ingen garanti för, att de personer som i framtiden komma att äga och bebo dessa inägor i skogen, äro flitiga skogsarbetare eller alls skogsarbetare. Man skulle icke ha någon kontroll över vad slags folk, som bodde på skogen och finge bereda sig på tjuvskytte, åverkan m. m. varjämte skogsarbetarefrågan fortfarande vore olöst. Det finnes emellertid andra förslag. Då förra året en del av våra arrende- kontrakt i skogsbygden utgingo och möjlighet således fanns att förbättra för- hållandena, diskuterades, om jag minns rätt, samtliga de förslag, som här varit på tal, men strandade de alla på omöjligheten att fixera arbetslöner och prestationer för längre tid. Vi beslöto oss till slut för att skriva rena arrendeaval, utan någon i kontrakt stadgad arbetsskyldighet.: Arrendet sattes då till ett belopp, som skäligen motsvarade vad förmånerna i orten äro värda, således ganska högt. Arrendet skulle alltså motsvara den avgift, som en markägare bör betinga sig av en arrendator, av vilken han icke har att påräkna något arbete. Emellertid bör den arrendator, som är att ständigt på- räkna för arbeten i skogen ha ett avsevärt lägre arrende. Vi ha då överens- kommit- med arrendatorerna att skillnaden (mellan detta fulla arrende och det nedsatta arrendet för en flitig helårsarbetare) gottskrives honom som en ned- sättning 1 det fulla arrendet i viss proportion till under arrendeåret utfört skogsarbete. Det visade sig, att de flitigaste arbetarna funno detta vara rättvist och i sin ordning, medan däremot de, som förut haft förmån av låga arrenden och fria hus utan någen motsvarande arbetsprestation hade en annan uppfattning. Arbetslönerna äro fortfarande föremål för fria avtal och kan ju annat sätt under dessa förhållanden knappast användas. Hemmansägare Gabrielsson, Umeå: I Västerbotten ha vi skapat fram en stor del skogsarbetare genom att de erhållit lån från statens egnahemslåne- fond. Om en person får en bit jord med äganderätt, så blir det för honom något helt annat än när han brukar annans jord. Bolagen hade förut upp- låtit lägenheter på arrende på förmånliga villkor, men innehavarna hade icke skött dem. Det blir, som jag sade, något helt annat, om de själva få råda om dem. Hos oss, där det finnes så stora skogsvidder, tror jag, att man skul!e kunna erhålla en bra skogsarbetarestam, om man lämnade dessa personer odlingsmark och litet skog och virke till byggnader; med ägande- rätt skulle de säkerligen kunna uppföra byggnaderna själva. På detta sätt skulle bolagen få nytta av dem ock de skulle själva komma att trivas där sedan de fått en egen torva och eget hem. Kanske är det svårare att tillämpa ett sådant system i det sydligare Sverige, men i Norrland tror jag, att denna fråga härigenom skulle kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. LARS -GUNNESR” RONNIE SSNE NAGOT-OMESRTPRILDNINGS: PROREEV: an torde kunna säga, att intet botaniskt eller zoologiskt problem har det dominerande allmänna intresse som artbildningens. Det berör på det intimaste vår uppfattning av hela den levande naturen och därmed av åtminstone en viss sida hos oss själva. Varje ny teori på detta område har ju även alltid blivit känd och diskuterad i vida kretsar och sträckt sina verkningar längt utöver de rent biologiska problemens sfär. Man tänke på DARWIN och hans enorma betydelse — direkt eller indirekt — för snart sagt alla områden av mänskligt tänkande, på DE VRIES' mutationsteori och på mendelismen, som nu som bäst håller på att populariseras genom otaliga tidningsartiklar och böcker. Vi ha i Sverige på nära håll bevittnat vilka triumfer mendelistiska metoder firat på kulturväxtförädlingens område, och den tanken ligger nära till hands att med samma metoder sätta i gång en förädling av skogsträd. Man har full rätt att vänta, att virkesproduktionen genom framställning och införande i skogsbruket av lämpliga kulturraser med ett slag skulle kunna höjas kvalitativt och kvantitativt med enorma belopp, om också å andra sidan så ofantliga praktiska svårigheter ställa sig i vägen för detta förädlingsarbete, att det hela ännu endast är en framtidsdröm och säkert länge kommer att så förbli. Så mycket är visst, att den skogsman, som har sinne för de långa perspektiven, har även ett speciellt intresse att vaket följa artbildningsproblemets utveckling. Ty man må ej förglömma, att den modärna genetiken ingalunda har löst detta problem i dess helhet. Man bör ej blunda för möjligheten av att en ökad teoretisk insikt i artbildningsfrågorna kan sätta oss metoder i händerna, som bättre kunde ägna sig för skogsbrukets objekt än de korsnings- och isoleringsmetoder, som varit av så stor nytta vid förädlingen av sädesslagen. Vi dristade oss nyss påstå, att genetiken ej löst artbildningsproblemet i hela dess vidd. Enstaka -mendelister äro optimistiska nog att påstå motsatsen. Att deras mening ej delas av majoriteten botanister och OM ARTBILDNINGSPROBLEM 93 zoologer beror därpå, att det synes logiskt orimligt att tänka sig alla kvaliteter hos den existerande organismvärlden inklusive människan uppkomna uteslutande genom kombination av anlag, som funnits redan hos de primitivaste organismerna. Mendelismen som artbildningsteori leder, för att ta ett groteskt exempel, visserligen ej till den konsekvensen, att uramöban skulle kunnat spela fiol, om den haft armar, men väl därtill att samtliga faktorer eller gener eller låt oss säga anlag för de egenskaper, som äro nödvändiga för att kunna spela fiol, skulle funnits färdiga men skingrade hos de olika urorganismerna och sedan vid sitt sammanträffande i tidens fullbordan »med nödvändigheten av en kemisk reaktion» alstrat en fiolspelare. Mot mendelismen som artbildningsteori stå, sedan darwinismen i trängre bemärkelse spelat ut sin roll, mutationsteorien och de olika riktningar, som kunna sammanfattas under namnet nylamarckianism. Mutationsteorien antar uppkomsten av nya former fixa och färdiga utan korsning, genom spontan stötvis förändring av förut existerande. Ny- lamarckianismen antar en ärftlig direkt ombildande inverkan av yttre faktorer i >ändamålsenlig> riktning. Styrkan hos mendelismen gentemot dessa båda teorier är dess teoretiska klarhet och dess fasta förankring i experimentella fakta. DE VRIES ÖOenofhera-experiment däremot, som bildade den huvudsakliga grundvalen för hans mutationsteori, innesluta en mystisk oförklarad rest och som helhet har man ungefär lika bra kunnat tolka dem mendelistiskt. Och den av lamarckianismen fordrade ärftligheten av omvärldens »ändamålsenligt> omgestaitande förändringar av organismerna flyr hårdnackat undan alla försök till experimentell bekräftelse. Mutationer äro likväl säkert konstaterade. Man kan urskilja tvenne grupper, dels sådana som uppkommit — åtminstone skenbart — spontant, dels sådana som framkallats av yttre faktorer. Som exempel på mutationer av det förra slaget må nämnas av NILSSON-EHLE undersökta färg- mutationer hos havre och klorofyll-, borst- etc. -mutationer hos vete. Det senare slaget mutationer ha experimentellt framkallats exempelvis av HANSEN hos jästarter, av SCHIEMANN och HAENICKE hos mögel- svampar, av TOWER å skalbaggar. De ha framkommit efter behandling med gifter, hög temperatur etc. och representera oåterkalleliga, fullständigt ärftliga förändringar. Hos de högre växterna kan man efter en annan indelningsgrund urskilja å ena sidan knoppmutationer, då t. ex. å ett träd plötsligt framkommer ett skott av avvikande utseende, med flikiga blad i stället för hela o.s. v., och å andra sidan mutation hos fröplantor, såsom de nämnda av NILSSON-EHLE studerade mutationerna. Vad som gjort det svårt att utnyttja dessa och andra dylika fall 94 LARS-GUNNAR ROMELL för en artbildningsteori är, att samtliga representera s. k. förlust- mutationer, d.v.s. mutationens väsen består från mendelistisk synpunkt i bortfallandet av en gen, av en egenskapsfaktor. Detta är en i teoriens form sublimerad omskrivning för den erfarenheten, att de genom mutationerna framkomna nya egenskaperna visat sig recessiva, d. v. s. att den närmaste generationen av avkomman efter mutantens korsning med stamformen bär dennas, ej mutantens, prägel. Man må emellertid komma ihåg, att hela detta betraktelsesätt vilar på en hypotes angående de mendelska anlagsparens natur, den s. k. presence-absence-teorien. Denna uppfattar exempelvis det genetiska underlaget för egenskapsparet grön/gul som anlag för grön resp. saknad av detta anlag, ej som anlag för grön resp. anlag för gul. Enligt denna teori har således en anlags- förändring med avseende på en viss egenskap en objektivt given riktning, förändringen är endera progressiv eller regressiv. En regressiv mutation — som alla säkert konstaterade enligt denna uppfattning äro — kan visserligen bringa nya egenskaper i dagen, men den gör anlagsmassan fattigare, ej rikare. Emellertid hopa sig svårigheterna för presence-absence-teorien och den är f. n. ej så allmänt antagen inom genetiken som för några är sedan. Men låter man den falla, synes skillnaden mellan förlust- mutationer och progressiva mutationer försvinna, och mutationsteorien som artbildningshypotes får åter en bättre ställning. För att klargöra svårigheterna för nylamarckianismen är det nödvändigt att med några ord förklara det i genetiken gängse begreppet modi- fikation. Sår man ut frö av samma slag på olika marker får man som bekant olika plantor, somliga kraftigare, somliga sämre, somliga med bredare, andra med smalare blad o. s. v., alltefter jordmån, fuktighet, ljus ete. Tar man nu åter frö av dessa olika kulturer och sår på ett och samma jordstycke, ser man ingen skillnad på plantorna. Förändringen var alltså ej ärftlig. Dylika icke ärftliga, av miljön orsakade förändringar kallas för modifikationer. Vad som förärves, säger den experimentella genetiken, är ej egenskaperna som sådana, utan en komplex av anlag, som betinga rasens sätt att reagera under skilda förhållanden. Detta reaktionssätt är konstant för varje anlagskomplex och röner ingen inverkan av de yttre förhållandena. | Nylamarckianismen omfattas bland botanister mest av växtgeografer, som finna att mendelismen ej är i stånd att förklara den oändligt smidiga anpassning efter allehanda miljöfaktorer, som organismerna i naturen visa. Genetikerna invända med rätta mot lamarckianerna, att de ofta nog ej skarpt skilja mellan modifikationer och rasskillnader samt att det trots ivrigt experimenterande ej föreligger ett enda pålitligt bevis för att modifikationer kunna bli ärftliga. Å andra sidan har OM ARTBILDNINGSPROBLEM 95 genetiken hittills ej kunnat lämna någon förklaring till den högst anmärkningsvärda parallellismen mellan ärftligt konstanta former och ståndortsformer (modifikationer), som man ofta finner i naturen. Utan tvivel måste varje försök till en artbildningsteori skärskådas ljuset av den experimentella genetiken, vars kanske största förtjänst är att ha skapat klara och distinkta frågeställningar på ett område, som förr var öppet för fri och okontrollerbar spekulation. Men man fär därvid akta sig att råka ut på spekulativa avvägar, som ha sin rot i -genetikens egen lärobyggnad. ' Dylika avvägar äro utan tvivel alla resonnemang, som bottna i presence-absence-teorien, som vi nyss berörde på tal om mutationer. Denna >»teori» har, som BAUR träffande säger, sitt upphov helt enkelt i det brukliga beteckningssättet för de mendelska anlagsparen med stora och små bokstäver, men har så småningom, utan att klart uttalas och stödas med skäl, genomsyrat hela det mendelistiska tänkandet. Däremot är utan tvivel det stränga särskiljandet, så långt det går, av modifikationer och ärftliga förändringar eller, med andra ord, av synliga egenskaper och reaktionsnorm en utomordentligt viktig distinktion för att reda upp begreppen. Emellertid är det nog möjligt att även inom denna begreppssfär ett dogmatiskt ord- eller begreppsrytteri kan föra till inbillade svårigheter i stället för till ökad klarhet. Frågan hänger på, om exempelvis mellan modifikationer och av yttre faktorer framkallade mutationer en så skarp gräns som i den modärna genetikens lärobyggnad objektivt existerar. Intressanta i detta fall synas mig TOWERS ovannämnda försök med en skalbagge (Leptinotarsa). Genom att utsätta dessa djur för extrema temperaturförhållanden kunde TOWER framkalla förändringar i deras färgteckning. »modifikationsbakterie>. Om den teoretiska betydelsen i övrigt av resultaten skola vi först tala, sedan vi redogjort för de åter- stående försöken. VAN DER WOLK sökte nämligen på ett originellt sätt, med en djärv kombination av fakta, avlägsna bakterien ur de angripna skotten, så att säga sterilisera dem, för att kunna studera deras sätt att förhålla sig, sedan orsaken till förändringen bortfallit. Å ett fält, där VAN DER WOLK botaniserat sedan år tillbaka, märkte han en dag en sjukdom på några mållor, som vid närmare undersökning ' visade sig orsakad av en mögelsvamp, vilken från rötterna och rothalsen trängde uppåt genom växtens vävnader. De sjuka mållorna visade nu den egendomligheten, att de stjärnformiga hopar av kalciumoxalatkristal- ler, som normalt träffas i vävnaderna, förekommo ovanligt sparsamt eller helt saknades. Emellertid återfunnos kristallerna på annat ställe och i annan gestalt än vanligt, nämligen som ytterst små, nästan ultramikro- skopiska kristaller, ordnade i form av en cylinder omkring mögelsvampens hyfer. Hos plantor, som överlevat svampangreppet, blevo dessa kristall- cylindrar allt trängre emot spetsen av hyftrådarna, och kristallerna kunde till slut iakttagas till och med inuti hyftråden, som då var död. Det hela gav intrycket, att mållan, för att tala teleologiskt, använde oxalatet som försvarsmedel mot parasiten. VAN DER WOLK isolerade nu genom söndermalning och separering med vatten ett kvantum kristallhopar ur friska mållor och så att säga vaccinerade med denna kristallgröt, utstruken på sterila bomullstussar, vita (alltså bakterieangripna) skott. Han väntade sig att få se skotten ätertaga utseendet av normala lönnkvistar för den händelse desinfektionen skulle lyckas. Därav blev emellertid intet. Alla skott blevo vita som förut och behöllo sina andra avvikande kännetecken under hela den tid, observationerna varade, d. v.s. flera år. Emellertid påstår VAN DER WOLK att hans desinfektionsförsök ändock lyckats, detta på följande grunder. I snitt av desinficierade skott kunde i motsats till ej desinficierade inga 1. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 98 LARS-GUNNAR ROMELL bakterier iakttagas. Vid kulturförsök på näragar med snitt eller raspat trä från desinficierade resp. ej desinficierade skott uppträdde alltid de karaktäristiska kolonierna av modifikationsbakterien, när ympmaterialet hämtats från de senare, aldrig när det härstammade från de förra. Man kan bl. a. göra den invändningen, att oxalatet kan ha verkat utvecklings- hämmande i kulturerna, och att därför inga bakteriekolonier kommo till utveckling. Dock tyda onekligen resultaten av de korsningsförsök, VAN DER WOLK anställde, pa attihan anda har rätt Jag övergatkarls redogöra för dessa. Vid korsning mellan blommor av ej desinficierade vita skott och normala lönnblommor gåvo båda de reciproka korsningarna vit avkomma (13 resp. 9 individ). För korthetens skull kallar jag här och i det följande de på det karaktäristiska sättet ombildade skotten vita, de av normalt utseende gröna. Kontrollförsök med grön X grön resp. vit X vit gåvo uteslutande grön resp. vit avkomma (22 resp. 19 individ). Vid korsning mellan desinficierade vita skott och gröna blev resultatet däremot en intermediär (mosaik-) bastard (13 individ). Detta resultat synes onekligen, trots det beklagligt ringa individtalet, övertygande tala för att den originella kemoterapien lett till ett positivt resultat. Under sådana förhållanden få VAN DER WOLKS experiment ett ytterligare stegrat teoretiskt intresse. Innan vi övergå till en liten diskussion härav, må emellertid först redogöras för ett av VAN DER WOLKS korsningsförsök, som gav ett från de andra avvikande resultat. I ett fall hade VAN DER WOLK med sin bakteriekultur ympat ej en hel kvist, utan endast en ung blomställning. Efter 2'/; veckor var denna utvecklad, men förrådde till det yttre ej något om närvaron av bakterierna. Den användes nu till korsning med normala lönnblommor, och resultatet blev: oympad som fader, ympad som moder: 7 vita plantor, ympad som fader, oympad som moder: 6 gröna plantor. Tyvärr utfördes endast ett dylikt försök. Om vi nu till sist skulle försöka oss på en diskussion av den teoretiska betydelsen av VAN DER WOLKS försök, så börja vi kanske bäst genom att söka klassifiera hans resultat efter genetikens kategorier. Låt oss se: genom ympning av lönnskott med en viss bakterie förändras i 1002; av fallen dessas karaktär på ett ytterst karaktäristiskt, väldefinierat sätt. Detta är ingenting principiellt nytt eller ovanligt. Det är alldeles en parallel till det ofta anförda fallet med Primula sinensis rubra, som vid 20? alstrar röda, vid 30? vita blommor. «Det är en klar modifikation. Lönnens ärftliga konstitution är sådan (varför angår oss icke; vi äro nu endast genetiker), att den utan bakterier (vid de OM ARTBILDNINGSPROBLEM 99 t. ex. i Holland härskande temperaturförhållandena etc. etc.) bildar skott med blad och blommor av det utseende, vi känna som lönnens normala; med denna speciella bakterie i sina vävnader däremot, d. v. s. under inflytande av den nya »>»inre miljö» denna skapar, skott med vita, smalflikiga etc. blad, enkönade blommor o. s. v. Avlägsna vi nu bakterien, förbli de modifierade skotten fortfarande modifierade, även de ny- utväxande bladen äro fortfarande vita, smalflikiga etc. Detta är redan en smula märkligare, dock ej så farligt. Parallelen med Primula sinensis rubra räcker ännu till något så när. Om en sådan primula odlats en tid vid 30” och utvecklat vita blommor men sedan flyttas exempelvis till 20”, förbli de vita blommorna alltjämt vita. Endast de blommor, som växa ut sedan växten flyttats till 207, få åter den röda färgen. Låt oss nu gå till korsningsförsöken. Vid korsning av bakteriehaltiga, vita skott med normala blev avkomman till 100 & vit, modifierad. Här räcker ej parallelen med vår primula längre, men det är ej farligt, vi ha andra att tillgå. Vi kunna förklara resultatet som en överföring av modifikationsorsaken, vilken intet har med äkta ärftlighet att göra, eller i värsta fall som en »>efterverkan>. Det sista av de försök, vi refererade ovan, där endast blomställningen ympats och där avkommans utseende städse följde moderindividets, är från genetikens synpunkt särskilt tilltalande, då det erbjuder osökta paralleler både med CORRENS' och BAURS resultat över plasmatisk nedärvning av vitbrokighet hos blad och med TOWERS Leptinotarsa-försok, där förändringen genom värme ej syntes på föräldradjuren, men väl på (dock, obs.!: en del av) avkomman. Men övergå vi till VAN DER WOLKS korsningsförsök mellan desinficierade vitmodifierade skott och normala gröna, så svika oss alla paralleler. Här är modifikationsorsaken avlägsnad, om vi anse VAN DER WOLKS resultat och . slutsatser riktiga, och likväl är avkomman ingen vanlig lönn, utan vitspräcklig, med smala spetsiga bladflikar, i bladformen mera lik modfikationen än normal lönn. Nu är olyckan den, att VAN DER WOLK ej följt denna bastard längre än i en generation, eljes hade vi haft mera material till spetsfundiga utläggningar. Så mycket är säkert, att det möter svårigheter redan med hänsyn till dessa ärftlighetsresultat att längre använda etiketten modifikation, som i början av vår diskussion passade så bra. Här skulle mutation passa bättre som etikett, men då möter den svårigheten, att den nya formen visade sig åtminstone halv- dominant, vilket ej rätt anstår en förlustmutation (och andra finns det ju icke, åtminstone enligt presence-absence-teorien, som visserligen redan ligger i dödsryckningarna). Vidare är man ej så van vid en mutations- procent av storleken 100. 100 LARS-GUNNAR ROMELL Hur man vänder på saken, är det alltså litet svårt att rangera in VAN DER WOLKS resultat i genetikens kategorier. De synas vilja spränga gränserna mellan modifikation och mutation, vilka den modärna genetiken murat så grundfasta. Dessutom synas flera detaljer i undersökningen intressanta och lovande ur skogsbotanisk synpunkt. Jag tänker först på det märkliga förhållardet, att närvaron av en viss organism i en växts vävnader kan, utan att verka märkbart skadligt (annat än indirekt; en helt vit lönnplanta måste ju dö av svält), så genomgripande förändra denna växts, man kan säga, samtliga synliga karaktärer. Med tanke på hur vanligt symbiosfenomenet är i naturen (mykorhiza!) är detta ett resultat, som förtjänar hållas i minnet. Vidare är vaccineringen med kalciumoxalat ett intressant nytt uppslag, som kanhända kan byggas vidare på. Närmast för trädgårds- odlingen kunde en användbar kemoterapi för växter få stor betydelse. VAN DER WOLK är själv sysselsatt med att utföra detta uppslag närmare. I övrigt blevo hans vackra försök tyvärr hastigt och omilt avbrutna som en indirekt följd av kriget: marken, där han hade sina kulturer, plöjdes under matbristens dagar upp för plantering av matnyttigare saker. Det skulle vara därför som särskilt korsningsförsöken lida av den genomgående svagheten, att materialet är så sparsamt. Man vill gärna hoppas, att det ej är bokstavligt sant, när VAN DER WOLK uppger, att allt hans material blev offer på krigsgudens altare. Litteratur. Till allmän orientering i den modärna ärftlighetsläran kan för svensk publik först och främst anbefallas JOoHANNSENS klara, kritiska och lättlästa bok: Arve- lighed (Köpenhamn 1917; även i svensk översättning av R. Larsson), Den mest ortodoxa mendelismens ställning till artbildningsproblemen är kort och klart framställd i HERIBERT-NILSSONS » Naturens ändamålsenlighet» (Bonniers pop.-vet. avh. 43, Stockholm 1917). NILSSON-EHLE, representant för en moderatare stånd- punkt, har behandlat samma sak fängslande och inom en snäv ram ganska uttömmande i en liten uppsats, som ej kan nog varmt anbefallas ej minst intresserade skogsmän »Vilka erfarenheter hava hittills vunnits rörande möjlig- heten av växters acklimatisering?»; Lantbruksakademiens handl. och tidskr. TORA ASS EIFEKONEN SOS SCKR. I NGNIEGGN REDOGÖRELSE FÖR EN VID GARPENBERGS SÅGVERK ÅR 1918 UTFÖRD PROVSÅGNING. Med understöd från Fonden för skogsvetenskaplig forskning. kogsmannens arbete leder honom ofta in på frågor, som nära höra samman med virkets förädling, och vilka alltså egentligen ligga utom hans arbetsfält. Sålunda måste han vara inne i de träförbrukande industriernas arbetssätt, för att vid trädens aptering kunna oiva den för förädlingen lämpligaste formen åt varje del av stammen. Såväl vid aptering som vid värdering av skog är det icke tillräckligt att känna medelvärden, vi måste även veta utbytet ur och omkost- naderna för var särskild dimension, för olika trädslag och kvaliteter, för att få fram sortimentsgränser och verkliga värden. Dessa detaljer ger sig industrien icke så ofta in på, enär den för sina kaikyler i all- mänhet kan reda sig med medelkostnader, medelvärden samt genom- snittlig virkesåtgång. Vad sågtimmer beträffar, har man 1 allmänhet endast att följa de köp- timmernotor, som finnas. Men dessa äro ofta olika för varje älvdal, ja t. o. m. för olika verk inom samma älvområde. Jämföras de sins- emellan, kan man nog finna en del drag gemensamma, t. ex. höjda priser för de tumtal, som lämna kuranta dimensioner, och sänkta för de mindre begärliga tumtalen. Men t. o. m. härom varierar uppfattningen, och ännu mer växla meningarna om t. ex. längdens inverkan på priset. Den som har att uppställa en apteringsinstruktion kan knappast göra detta utan att känna till den omfattande utredning, som ligger till grund för prisnotan i form av provsågningar och postningskalkyler. De arbeten som kunna tjäna till ledning vid ett studium av hithörande frågor äro mycket fåtaliga. Främst bland dem stå nog de handböcker och hjälpmedel för utbytesberäkningar, som utarbetats av O. ERICSON, nämligen »Den praktiska posteringskalkylen> och »Grafisk handbok för skogs- och sågverksmän». Tabeller angivande det ungefärliga utbytet finnas 102 GUNNO KINNMAN även i N. REIERSEN: = »Praktisk handbok i trävaruhanteringen» samt i J. DAHLGREN och G. KUYLENSTIERNA: »Skogskalendern»>. I en uppsats »Till frågan om skogsbrukets ekonomi» i Skogsvårds- föreningens tidskrift 1914 beröras dessa frågor av O. ENEROTH. För övrigt finnes i tryck en enda fullständig utredning om utbyte och vär- de å sågtimmer, nämligen från Kronans sågverk Bjurfors och Karlsby, . utförd av dåvarande jägmästaren ADOLF WELANDER". Då sålunda tillgången på verkliga undersökningar i denna viktiga fråga är så ringa, har jag ansett att föreliggande redogörelse möjligen kan vara av intresse. Det var från början för att bereda de elever vid Skogshögskolan, vilka stå under min ledning, tillfälle att sätta sig in i virkets försågning samt att göra beräkningar över sågtimmers värde, som jag sommaren 1918 hos jägmästaren ij Garpenbergs revir ERNST JANSSON anhöll om tillstånd att utföra provsågningar å Kronans tvåramiga sågverk därstädes. Jag står till honom i den största tacksamhetsskuld för att han berett möj- ligheter för undersökningen; jag har även honom att tacka för de flesta sifferuppgifter, som erfordrats för värdeberäkningarna. Provsågningen anordnades så, att stockarna vid uppfordringsbanorna uppmättes till längd i eng. fot och tum, diameter i kvartstum, dels i topp inom bark, dels å mitten på bark. Noggranna anteckningar gjor- des även om materialets fördelning i rot- och toppstockar, fel å tim- ret, såsom krökar, röta, kvistighet m. m., postning i ramarna, tidsåt- gången, samt uppehåll i sågningen genom spiksågning, för ramarnas smörjning m. m. Tab. I visar den uppställning som användes. Den sågade varan följdes sedan ut i brädgården, där virket uppmät- tes. För att den vid sågen vanliga sorteringen skulle kunna följas, bi- trädde förman eller sågställare vid mätningen. En tänkt justering ut- fördes därvid, för att utbytet i justerad vara och i splittved skulle kunna ungefärligen beräknas, så gott sig göra lät efter virkets utseende i rått tillstånd. Den bortgång, som sker genom torksprickor i brädgården, har alltså icke kunnat exakt bestämmas, ej heller har hänsyn kunnat tagas till eventuellt uppkommande blåyta. — Anteckningarna hava in- förts i en längd enligt tab. II. För timmer av 5” och 6” har den vid justeringen erhållna splitt- veden hänförts till ved, på grund av dess dåliga beskaffenhet. Den för varje dimension utfallande mängden käpp och stav har även uppmätts. Ribb och bakar kapas direkt i 1,2 meters längder och lastas på »rävar», varefter veden går direkt till järnvägsvagnar och där uppmä- ! ADOLF WELANDER: Är sågverksdrift å Kronans skogar lönande? Skogsvårdsförenin- gens Tidskrift 1916, sid. 719. 103 < (-] NBERGS SÄAGVERI A 4 PROVNING VID GARPE | EE AG | | | | IN | | | I I | | | | | B:N | | - | oj || | | | Fa RS I I I I I I I I I I | | | | É | F bla ln z [tan fe 2 | ER [EN 2 [ER y | RA ar a AI | ER AT | | | | | | | | | FT | SEC AN ala LE) | | | | OR 2 NES | FSE | [AE ES | | | 3 | | | (EH La IAI | | | | | I | | BIS SS RSEATSEe RA - TAL T | hel | | . | a | | | id | YT] | | | | | | | Ela | (CR | 19 | | | > NR La I Oj E EN | | | | I U | I I U || | | I | | I | IeTelTeT ee ere sr erg selen 2 lylelgleglelTleTeTe E | Ir | = |? mn MN EE + | 4 + | ka KO ED ES | | Fl RR + | 4 ln OR a Fel rs | +, | 5 |? + | elr Bet | | DIA ö öl > | 6) C : | fr Re SVE IR 8 / | fal hå Mil ll | me UU /,E Le | LC) "8 | MA Ju I 91 nu RE | äl (var | 10 118 | uk lo /9 9 NO WE | JOH | LU v:SN ä | - — - i - 2 3 2 UU fa | ul | i fa (22p3uepIoY 'S/O ",o1) 1914qmm3es 1340 p3uel 10j IeNWIOA IF 'Qvr "UTV OT "WU oc = | SEO I I 'utur gör vig cm | ET | II "AE | 38 91 / 17 e | > | | | K8OT= BS gor APA 1, "hor | Snor | "/s6 | "/66 8 ZI 4" e I I KAO Rae it Tie? ipn | "/gea | dar | "ht 3 61 u" 3 ; | | ; "utur g AA Sad | ZI | dfn | MEOT I LI I | JurYyse|[ | JUPeXSOU JuexFe| | JUeYBOY AA HN == wn) 9 10 | , Suvg yueq ed sueq Wour S ddoy "19 104 HN SUPDJEPLI, Je 3UNDIe WUV 3 : 1 p3ur| wuny I | wuny I BEISPELJ, AI0IG | 4; ; SUIAIOIS | 1939WLIPNIIN 1929werpddo], "(,,01) 1e4303S apesesAold 1340 Pp3uej 10J IPNWIOA 7 'Qur GUNNO KINNMAN 104 | I Et I [ed jooEtE ISeStol69rtT 246 Jzo€tl Irrofol — c | £:96 [882 |Etotolbz ol Itoof cl atoZ IUepot HEL barfG ILKESO|OR adlag | "Toro mål) JB 9'olttoor |LEr" c | TES SSE ONS | I i'b Farskio laette)) SKA (de SN) VR oljor | AN Ul it fu NAT KN I 1:01 ESt/ S "QI ot | | of 1 | / 958 IStToCN Up” use) [tgb r09tolbEtfr reg jar ft | ”ssodns)”? TSE RS SE Zz | — |£CE0iO) EC l6l0'> I6gbt u" i ALS £G e 3 18 258e ögb'olo6b'9 | - 0261 | / z1'h f 6 916 StSdITS | € I I -— I IE, )926gz|688"2 10054 |of€L |ocof6r|Skotr|orgfo] Lt | CR USES Gl N Sen A å . 5 i 59 Eda 625fo|Ss5tE lL90f0 9851 Igetol SIG fs Or as Xx ul | | GER IPSEGT ESS utg | 9 Xx bi t i $ + [IL |9£9zz|000'z Ert Ef log lLegtgrlts6olosttolet | METE DEE ARS KI sne : Ol stel |ogrfG1 l29Etolrs6"r logo" oe | ut la I X in fa Xx S SAT re | LEpElvotge) 8ltgT c [PL Brl lr gtr rasket ]st | | | l950f0 ISolfg i |EOLu RS Ex ORG EX ST Fl | I 18891 91 gutt |250E]5iS 4 |rostEr|o0Etolonsta] ort h [S69ter lagt | RME 10 ut Allee L FEN lagE"I |osofo |Egr" a ; Sk t TATL Al gott) tor | gt [ek |8Ekg1losSfr Sgrteletgl |Eor | | ke a | MEK ERA X KE ja | fö AN Sn to SE (5 | iu I 9 1fz11ESEfol06z'0| 1tzl |o9ttg 1|S80f0lLotz|6ku" re | AIR IGN ÖS TRDE (USERS Net SrS ORN/A Sok I 1|S80'0 |£Zo'z|6bu'0 I921" SEG | ww Sd nu il I | I, 0 gI Eb ups) |ko6' br |S0x5r seb |LE | | 921"6 FEN i RSS ÄRR SNES | CE 4 | I u I An | | | co? 8 £8E'6 609'0|101'0]| tl Jug! als | ISS LG i ia N I ing é gg |688"o|Ex4'o|kroto |Eo0! | ER AE SG AR a Y | Jö8t 51,85 97),oetEa € UupID) 199801 |Stot1 l9aL"z Ir'bl jolgtg |osefojor | | | ; od ut UNIX al j us olorr'ol stol lorstg | 100) 950 I Sö " SKB) s il Xud SS | biprlostrr) 6Etgr | ock [LL /Ik9ot0r salg Beg lb 968 Iggefalror | | | vr NES le ( h RME 'q | JE Ol 9'bl Ire6'g |SaLfollgEt PN 3 FE ÖRK a Hö NRA EEE NR | ups) 9526 |og6'0|656'1]o'b/ Li£fg avla 66 É | 9 olZ9Etol£00fg IrZttG ssofo] Ah ie SN I AN (NAR NES v/ - a ; NN i SI lose F/40T x ID ofol 8'69 |HS6S Iresfolksr | NS EST RS Te UPID) 825t6 lEgr'1 |6€1'z!+t'9l F ? olrSr'ol] — ”JEza"S IESoto - i (8 Xx NO Xx öl 'Y | outg1|82t6 | PRtgr ll ostori" 2 94 |992'9 Jz9rfolzeefol LTL Jag8'5 IrErfoletgo 5 | UTKIK EK NEX r öctnimE | juestor N/e0r Xx EMion | Jet == IstofC blo 28 Ö I ott TIES! uer) [bbltl laré6folessti log lose" c | AN aa sil LAS (al & ut z vald X AZ (at || ; SE u!?'0T "hor AF/60 ig 132'0|060'0| at 6Lo! RR 8 14 ck. 8 z | Eaz! ; MG BYE Ca ob tOT |ozt a, j | 18/6 eb Egz'o|LLE'o|600'0 Berit luotol NES IX 3/ ÄN i E ( fa x | 1102 Suvi lut TOT MIO Kn 6 Ted, j294tL |Leg'olkrgt ligg IraEtg |26r | | | aan ERT NE TR fe Al i 6 : Olori'Ö| Ztr/ Prof l6bo! C | | | 6 Sot [d - uPID SökeG zo8"0 €10'7 Ge L og9" f: / i ; CS org 2 LEe'o Ego'b ört g x jä < | 3 : 9 för 51 fÖ I ID 2 Ul S UPIr) 6z9'€ pbSfolgsotr 5 89 £ |Lorfol£ooto| 19 logs!e lefrt lek z | || I | hö a I É g5o' 1 6'€£9 ILlzofz | — ISzofol tt SRS sEr'OlzkEtol6E0f0 ISzo"fg I2£0'0 | ; | 8'6 |66'9 | .00t9gr |, ,s6' Zz É [lek egg IgEcto sr 9'0 bb £9 zoo'g |L60tolluzt'o|toofo |699" SER i lax | - Jur 5 h6 < SV 3 UvIry SS" | 9 Ighbfr | — |9rofol MER o 6991 5100 edra iEN | | 20) Spå gz zot'o |6bL'o 6'€9 p6E'g | 2 ec jzop I 950'0 Loz'Oo ozo'0 BoröT io:S | e 09 + oc" Ga uorcd ill 8 x L — [800f0] 9:€9 |98ET [nro] | | "vp lurt t | | 3 | [Ad zoo! ($ I 1,98 + t 'F så | | olzerfolzo0ofa |6zr'T |910'0 g:€ |6etg E |IEEeR 189 X9 I I ( J | ett I8rtg [doken fe . 22 X$ | | lö Spel 975 MESReS an [ z a 3 [Sej 0 SJ RS NEN Er E SAALE SR | D: FL NS Salan SSE [Ae ov = = | | | a 23 jag Sell san CSN | ar ES Ae | CE al Ba SIO er BES I FER RES RE ER LS EE Er | Er | 2 23 2B FAP 385 j28) I (ET KC - rö > lars AMN SR mtd | 232u | å 5 A rå 203 | 0 ISB Hel me o | ' | EET I aew ; = SMI kan ht | ru | NE ek JIE Se BD Inre SR | 110s 29:S i AKUT I SAESO a - | | TEE AT RA RA a ; Slo | : d | | era Iynnsuises NIOISPIN | = | | | Så HenunT Jeuus | OPIans | q i [enn | S1eA2015 S PpeSESAOIT 'g161 Sraquadier) '3ur ! tugesAold pra 33 e I JAÄQINSIYIA IJ3AQO BUI I (6) tuT[BISUCWWeS : PROVSÅGNING VID GARPENBERGS SÅGVERK 105 tes. Även sågspånsmängden har uppskattats, genom att den ur spån- ledningen i pannrummet kommande spånen samlats och mätts i en låda, 0,1623 m” stor. Särskilda undersökningar hava utförts för att bestämma fastmasse- procenten hos ribbved och sågspån. Med den travning, ribbveden er- höll å rävarna inne i sågen, utgjorde fasta massan 30,4 2 ; samma fasta massa höll även den å järnvägsvagn inlastade veden. Genom noggrann upptravning i ram ökades talet till 49 2. — Mätningarna utfördes med xylometer. Sågspånets fasta massa undersöktes genom vägning av sågspån och jämförelse med specifika vikten hos timret. Om sågspånet fick fritt falla i lådan, uppgick fastmasseprocenten till 30,06 2, skyfflades det in: 34,18 2; packades det med skyffeln: 39,38 X-. Försäljningen av ribbveden sker efter mätning i järnvägsvagn, varför även uppmätning skett där, och reduktion till fast massa utförts. Vid spånmätningen har spånen direkt fått falla ur ledningen i lådan, vilket måste antagas giva det jämnaste resultatet. Utbytet i sågad vara. Det provsågade stockmaterialet utgjordes av 433 st. talltimmer, för- delade på 9 olika poster, samt 632 st. grantimmer i 9 olika poster. Timret var obarkat, vilket måste medföra ett jämförelsevis högt utbyte av ribbved. En del bark lossar dock vid stockens gång genom ramen och köres bort utan att uppmätas. Mängden sålunda förlorad bark har möj- ligen blivit något hög, genom att en del av timret legat i vattnet tvenne somrar. Apteringen av timret syntes vara mycket omsorgsfullt utförd. Ska- dor av olika slag samt krökar förekommo ytterst sällan. Det vid provsågningen erhållna virkesutbytet framgår av tab. III. För att få talen mer jämförliga har uträknats, hur många löpfot och kubikfot rundvirke som åtgår till en std skeppningsfärdig vara (plank, battens, bräder, käpp, stav, samt splittved från grövre timmer än 67/4; ”). Se tab. IV och fig. 1. Förhållandet mellan mittmätta och toppmätta massor framgår av fig. 2. Om utbytessiffrorna uttryckta i procent (tab. V och VI) granskas närmare, måste det förvåna, hur ojämna de äro. Delvis beror detta på ojämnheter i stockmaterialet, vilket visar, att det skulle erfordras synner- ligen. omfattande provsågningar för erhållande av säkra och jämna re- sultat.. . Särskilt måste uppskattningen av ribbved och sågspån i löst mått - vara osäker, men en noggrannare metod har icke kunnat använ- das, för att icke sågningen skulle hindras, och på grund av bristande 106 GUNNO KINNMAN AT GE AE (2 Cs EN BE Nb ar AA Raa Ean LES SE ad BE RN EE REG. EN EN a Te RE a Sn SEO 09 SN ee SN SUNE ae” Pram Topp: Fig. 1. Grafisk framställning av sågutbytet. Antal löpfot pr std. skeppningsfärdig vara (den övre linjen) och antal stockar pr. std. skeppningsfärdig vara (den nedre linjen). 5 FR ar ar ve Ya” vv” vär as” vv” piam Fig. 2. Förhållandet mellan stockarnas verkliga massa (mittmätt på bark) och toppmätt massa inom bark (mätning i kvartstum). tillgång på folk, I en tvåramig såg möter det även stora svårigheter att hålla isär utbytena från de olika ramarna; i fråga om sågspåns- mängden har detta givetvis icke låtit sig göra, utan spånmängden upp- mätts gemensamt och sedan fördelning skett efter posternas sågskär. För 107 i denna fördes. Lab: LV. Pumtal | S 2 | É tbyte 1 | Trädslag EE YU are topp | toppmätt | skeppn. massa färd. ”"” | | 5,16 I Gran | 63,9 1,394 5:39”), kall 7 360,6 I ,448 6,26" Gran | 63,9 2,027 7,40" | » 78,5 3,680 8,95” | Tall | 76,1 5,321 Ör | Gran | 76,6 5,250 IO,13 | » | 7054 6,266 10,17 » | TAS 6,317 KO5sorA | » | -79:7 7,396 10,31" skalle 7434 6,870 11,20” IL Gran 44 83,7 9.387 13,26 i | Tall 76,2 I2,103 TAL3T | » 7555 1 3,501 1558 | » 80,3 16,887 16,88” | » 7350 19,030 Lab: VE Medelstockens | Plank, | | FaR sl vn |, Träd battens | PAPP, | Diam. | Kbf | slag I bräder stav NN [EON vg topp mätt /o 0 5.16" | 2,18 | Gran | 63,6 O,v4 5,39” 2,39 Tall | 58,7 14,9 | Öj201 HL 3,17. | Gran” |bÖ3 0,8 Flo 4,69 » 76,1 0,0 8,95” 6,99 Tall 71437 156 | ÖJ 6,85 Gran JGA 153 | 10,13 83,20 | » 71,7 2,7 | 10,17" 8,33 | » 69,8 US 10,50" | 9,28] >» 74,6 Ten 10,51” 9,23 | Tall 70,5 1885) I1,207 | II,20 | Grfan | 77,4 0,9 134200). 15589, | Kall Y20 1,8 14,31" 17380] » | f Ro 23,8 PHs8t | 20502 | 72,2 35600) 16,88” 26,06 | » 65,7 3,2 | 6,57 3:54 | Gran 81,3 039 | 9,16 4312 | Tall: | 99,5!) 0,7 | | 8,76” 7253 | » 96,7") - GARPENBERGS SÅGVERKS PROVSÅGNING 107 Utbytet plank, battens och bräder stiger tydligt från 5” upp till 7”. 1) Häri ingå även slipers. | Därtill: [TIL TStA: löpfot ROSA | 15,12 14,86' 15,72' 16.00' 15,15 14.75 15,13: ER Sar J 5:44 15:33, 16,39' 16,33' 16,03' ÖR 16,78' | Splitt- | Ribb- ved | ved ES = 34 5 35 Sö 33 233 21 2,8 23 4,1 22 2,0 26 SKANE 4,0 25,8 237 29.53 54 39.5 FÄR FR NT 19 4,6 17, 4,1 26 a Sd G2 15,3 0,2 19,3 Oo Wu HORA aa 3 Nej 0 Vv un o o o Oo o atgår J|åtgaå alltså löpfot 1,7 Ty /230 1,209' 704 497' 470" 388 3956 345 300 ' pr std. y ; ; | | toppmåatt | mittmåätt 23500 226' 196' 164 ] | 145" | I I | Antal stockar I 18,3 113,9 81,4 44,8 31,1 3134 2152 20 22,3 24,6 1746 13,6 12,4 9,8 8,7 SK | 2 | : 116,8 | Genomsågning. I fr, e IAEA 114,5 VET Se I 11,9 11351 LIN ie frn 108,6 116,4 I115:3 (133,1) 103,4 104,47 LOJAT IIT;,o 136,9 124,9 12355 Virkesutbyte i 27 av toppmätt massa. = NN nÄNdNÖÅAÄÅÄÄ ÄR rr Ä — — | | Genom sågning. Fyrsågning. 5 är siffran anmärkningsvärt låg, antagligen beroende därpå, att postning alla i magasinet befintliga stockar över 16” samman- Den höga medeldimensionen tyder på, att om de i stället upp- Antal löpfot rundv. och stockar pr std. skeppningsfärdig vara. Antal kbf. Antal kbf. rundvirke rundvirke prstdö I prostd. efter efter | | 255000 30 272 | 399 258 358 210 24 SKFRNNAGBOSTE | 215 279 223 283 223 287 | 207-116 20987 227 |) 305 10 vi 1255 216 288 222 295 206 213 227 302 Anmärkningar ' 'x 5", fyrsågning. Slipers — kort. > — lång. 108 GUNNO KINNMAN Zab. VI. Virkesutbyte i 4 av mittmätt massa. ' | I Medelstockens | Plank- | | ER Träd- | battens| Käpp, | Splitt- | Ribb- | Såg- | Diam. | Kbt slag | bräder] stav | ved ved spån | SG FRnArkensee 1 | mitt- | . | Aa | topp | mätt | LG FR EEG RE LG oa SG I I | | | | dad 3,2 | Gran | 43,3 0,2 = I DA I 1,5 76,4 , Genomsågning. I "TT | 5539” IANES5S Tall 40,1 L;3 SL NN2452 9,7 7553] » G7,26 01], 1454 | Gran | 4555 | 10;6 — 245001 1244) S2:50 » 1:49” 6,2 » SJat öl OO 137 16,3 12,9 88,5 | 8,95” 8 fal 51,2 I,av | E250-00)] LOSS Öl 79,9 Fyrsågning. ÖJ 8,9 | Gran | 54,8 1,0 3,2 THA 10,6 87,0 | » | FOS TO: » 56,1 ZANE 1,6 20,6 I I3e 9156 | » I FOrry dj EIGO D BAN Ög 2,4 LS 8,9 84,1 | Genomsågning. TO,50N CE2,0 . 3 5747 0,9 3,1 20,0 3.0 89.7 | Fyrsågning. IO,51” 25 Tall 52,5 0,9 2,0 22,0 8,4 85,8 | » I 1,20 14,2 | Gran 61,0 0,7 4,3 31,2 7,8 | (105,0) 13,26" 22 Tall 54,6 IA 1,7 TAGE 3 fo > | 14,37 2308 » 53,3 2 1,3 14,5 HLA 78,6 | 15,18” 2 YSL 54,4 2,7 20 NÄ ,2 81,1 16 88 3437 » 49,3 24" |, NS R202 8,3 83,3 | » | 6,57" 4,9; | Gran |. 5858 | 10:7 — yen) I252 98,9 | 5” X 5”, fyrsågning. | 9,16" Sell kall |IKVI:ON 1035 0,2 I 1,2 6,1 | 89,9 | Slipers — kort. | 8 76” IO,.1 > 72,2 = O,1 14,5 53 | 92,1 » — lång. | delats i två eller flera poster — vilket på grund av det ringa antalet icke kunde ske — en större kubikmassa plank skulle kunnat uttagas ur de grövre och alltså utbytet blivit bättre. Såsom var att vänta, blev utbytet mycket vackert vid sågning av fyr- kantvirke och slipers. Utbytet käpp och stav är i allmänhet högre för tall än för gran och stiger med stigande dimension. | Utbytet av spliztved är synnerligen ojämnt. I jämförelse med från större sågar kända utbytessiffror äro nog de här erhållna ganska låga, beroende på att sågens tillverkning säljes osorterad, varför justeringen icke utföres lika strängt som vid en exportsåg. Utbytet av zzbbved och sågspån faller med stigande dimension. Tyd- ligen har ribbveden blivit för högt uppskattad i fråga om 11”. För 16” är utbytet högt, beroende på det förut anmärkta låga utbytet plank Lade: i Bruttovärden. Vid uträknandet av de provsågade stockarnas bruttovärden hava föl- jande priser lagts till grund, avseende hösten 1918 och leverans fritt banvagn Herrgårdens anhalt: GARPENBERGS SAGVERKS PROVSÅGNING 109 Plank, battens och bräder: Bräder: ÖjS: NE: Utskott: 3—3!/>” 1:70 1:53 1:25 =E 1:80 1:02 1:35 0 1:83 1:07 1:40 6—6"/>” 1:90 FEGA 1:45 id 1:05 ESS 1:50 SS 2:— 1:80 ISS 9” 2310 1:90 1:65 För kortlängder av o/s och V: 2/;:s pris. Käppämnen: KNACK SE EN rt KT RER (AROR a Brutto 1:85 075 70 1:45 ES Netto (efter 1:15 HRET:0S 1:— 6:75 0:65 avdrag för särskilda kostnader.) Stav: Medelvärde Medelvärde brutto: netto: Furustav 1:33 0:76 Granstav 1:10 0:65 Splittved: Netto: 0:65 kr. för furu. » 0:58 kr. för gran. Ribbved: Buristgs I ktöpr lm” a00,304 fm. =>0:050 kropp EbEit fast matt: Gfans es I » ) » » = "OSOAN » » > Sågspån: 3 kr: på Imöra o3r fm = 0:27 kt. pro ED fast: matt. De med ledning härav beräknade bruttovärdena framgå av tab. VII. Av denna synes, att värdet pr kbf. sågad vara stiger med stigande dimension, på grund av utfallande högre bredder. Dels av samma an- ledning, dels på grund av mindre bortgång i ribb och sågspån stiger även värdet pr kbf. rundvirke. För 11” har detta värde möjligen blivit något för högt, och för 16” för lågt på grund av motsvarande fel i virkesutbytet. GUNNO KINNMAN 110 bgtOlistplootg|sotSilartrlifolsétolttolsgtrli6trle6t€ rlrotolroto! — luutg SB 65 z26'€ 1/Sofol Sofo | 10f9 | ogtfi I 10t0 0081 | ,,9ttg « « 88'ol6£'trlz6' 11064 IIStolbotolzttolzgtol6Ltg 6L'$rI6Et/ ISotoliotolbtoto z8'0 getr|6Lir FEVÄNOSSG)E=== | 90f0 sl'g €z'0 ,00"6 916 (ER sIadtyS 9Efolart TISStrigbtg IggfolgrfolzttoliEfolottt lost] og'b larfolorfolzotolnEfolletj en getp Igstol Lo | (AR = ,£o' CI utg uBIr) | EO) X9 6r:z/90' 1 IP 1]EZ'gE retTlI8Ltol9grtolertz set login rig € lot lostolottoltotz ret |66tT GocbhE 18'0 89'9 | 8ofo I Ssofgz | Leto | slfgr | ,88f9t |) « Il Lotz betr Sot a 19 b€ L6tzrStolErtzl6gtr lasta tetrl|kotr€l9ett 29tolkotolegtr Skin votzIBEtotikktol Bst€ [92 OM KATNO GI KETLOTA EKO KSSS a St 18"1 gat 1l29t 1 56" gzlzltz sr'olte'zis9'rlgrtrla6trlEktgezlostolpetolgeto egtT [Erin zofe orsa — | 05tz | 900 | 10t€Z ULOAN LN 2 ER | IK: bStgloztglogt i lgetG Zl Efztz ettfoligtrlobtrl gett le6' 1 €2'£z rhtolketo reta) ter |btg |66t 6L'zz|erto g9lt€ | SofO | 1£'Q1 | Sifo | ,85'gi 92 €1 [eL | IE Eat gp [ben logtrloetoz Lgtz LvEtollstz gott |SStr Sgt EET |IbtolSsEto goo fot r r5tr)|S6tk|26'g1 Set Let | Soto leetbr I foto | tgr | ,oetrr juerg | ull o0t 1 [£2t 1199 1 182" $1 SotzI82'0 FE pro sker £6' 1 fe €1|seto 9ttolboto Sato 1 |65t 4 862 nrg göto | oto lost I 900 | ERE ST ENE for So 001 [62' 1 199" 1 |SKES 1 199 1 [L2tO|6EtT |68'0|66' 1 log [BLT EI Ret0 re'0 Loo geo gra se GREG ESEST (99511 LofQ | PetgT | (SE 3 | HO N/A OT 88'Ol18' 1 l95t 1 |Let EI okt l92tolkItt 8ltolsEtr ggr legttit 200 51t0 oto Uuto Leta 56 S9' 11 LL'O 620 Fd | BEKOTT AOKOR | EL NSI so rs KLOTET EG 16'O|62' 1 Ibg' I Ib ET ISS liIEtOlbetg 18'O|Sbtplögtr]eg't | pa tol60folsItg SE ee bgiI I Ert (KN LE (SON | €o0'0 ,SL'pI ufo « HON Så HO 69'ol41' 1 11S:1/6E'01/|S1'1 Sztole6tolr9tolsEtT ligen )tet6 |IEztolgrfolsotyl|6stol€tt Sgt 1106 eo EONOLE IFOR [68 | 60'0 (STUGA ut6 ups) "6 x 1.8 Lg'olorttIrstT|62tor|62t tr fetolsotrl6StolgEtr 641 10586 Jreto ixtg ora adolf Sg' 1 |62!6 I92'0l It Foto | ogth | 82fo | ,oofgr | ,,£ö"g HEL SING =S :/,8 Lrtolgrtrlostrlietl loltolzetolrstolettolettplgtti sstg I92tol90t0l — [te gE'rlegtrl6rtg Iuitol osto | fota | 895 | rotO | FA | NOREG | AS XL 6z'Ol86tfoloEtrlzEtt IiLtoltito Sto teto pit gliZöpligt Eg lLotolsoto FA NN pste lErtol SEtO | — | tott | zotO | ,o8'VI | 1 92'9 uedr) | 2/G0 Xx 9 oztollg'olgatrl90t€ Itgtolbota SSto|grtolr0tr [Yr lerig leoto == Aa) grtoloot i ot 6€tZ Iotolz€to | z0tg | 961 | z0t0 | ens | ,,6€5G [2 | äS xSC Into Egil Sg8'zg ISktolorto s40 Stoor] 19 og Isota|so'o] — RO Ssetg lerto] 610 — 0o0f Zz | 10! 0 | 95t GI oxt6 uPpIr) | Ef CS | | | | | Ke) | al 0 FN ra | | | | säll a elele Ra ef äg) fö) högar) der EE TEE PI EI8 |& ES > |É — SE ERE ESA a ae SER vå | | 3 EINE : 5 SNES ER BR EM SER EEE SR ES RS e s/o p3uej | wun [VTA beer. | RE Sri NE nå FS a LO Pr YA = vi SR - RR Sr | 1 0OUOLI XY I I PIPA SLUTS I OTJLSET PI NN SEN "8161 Z1aquadiern) Butudesaoid pra UuapIeAoNnNIgq I3A0 Sutuf[eIsuewwWes TFA NQOE GARPENBERGS SÅGVERKS PFOVSÅGNING 111 Ehuru priset för 5”'XxX 35” beräknats till endast 1:63 öre pr kbf., och därigenom medelvärdet för den sågade varan blivit lågt, har värdet pr kbf. rundvirke blivit 19 öre högre än vid vanlig genomsågning. En slipers har beräknats vara värd 6:73 kr. pr st., vilket ger ett synnerligen vackert värde å rundvirket. Oaktat det provsågade partiets långsliprar hållit lägre topptumtal än kortslipers, har värdet å långslipers- ämnena blivit något högre pr kbf., vilket man även kunnat vänta. Omkostnader. Vid omkostnadernas beräknande utgå vi från den verkliga arbets- prestationen i sågen, sådan den framträdde genom provsågningarna. Un- der den tid ramarna varit i gång har sågningseffekten beräknats, ut- tryckt i löpfot pr minut (se tab. Vin, fig. 3). Av tabellen framgår: 1) att sågningseffekten på den större ramen, kallad n:o I, är lägre än på den mindre, en s. k. snabbram, n:o II. 2) att sågningshastigheten är högre vid fyrsågning än vid genomsåg- ning, varför sågens sammanlagda prestation icke såsom man ofta beräknar sjunker till hälften vid fyrsågning. 3) att én post med ett mindre bladantal medger en större sågnings- hastighet än en med flere blad (jämför t. ex. vid fyrsågning). 4) att sågningshastigheten sjunker betydligt med stigande dimension. 5) att sågningshastigheten stiger med stigande längd på rundvirket (jfr. t. ex. kortslipers och långslipers). Prestationen vid sliperssågning är anmärkningsvärt låg, i det den även för långslipers ligger lägre än man av övriga siffror kunnat vänta. Kan- ske beror detta på, att den lilla snabbramen, som här användes, »>över- anstränges» vid sågning av det grovbarkiga furutimret. Den Ef o = fall; x= gren. Fig. 3. Grafisk framställning av sågningseffekten uttryckt i löpfot pr minut (de övre linjerna) och i stockar pr 10 timmars arbetsdag (de nedre linjerna, avjämnade värden.) 112 GUNNO KINNMAN I tabellen har även beräknats, huru stor del av den beräknade ar- betstiden, 10 timmar, som ramarna varit i gång. Uppehållen äro be- roende på smörjning (i samband med kaftes intagande), fel i maskine- riet, spiksågning m. m. Under den tid provsågningen pågick, voro ra- marna i gång 73 2 av den nominella arbetstiden, eller 438 minuter pr dag. För normala förhållanden torde denna siffra vara för låg. Sågen var nybyggd och gjorde nu sin första säsong, en hel del fel uppstodo därför, vilka helt visst icke normalt behöva förekomma. Sedan värdena på sågningseffekten grafiskt avjämnats, kan nu beräk- nas ramarnas prestation i stockar pr dag, vilket sedan blir avgörande för hela sågens prestation. (Tab. IX.) . För beräkningen av arbetslönerna pr stock utgå vi från summan av arbetslönerna år 1918 i såg och brädgård, incl. grovkapning och utlast- ning. Den dagliga kostnaden stiger till 240 kr. utom vid fyrskärning under 10”, då antalet stabbläggare minskas med en, och avlöningarna alltså endast uppgå till 231 kr. Se tab IX. Vid genomskärning aå bå- da ramarna skall summan delas på hela det antal stockar, som passerar Tab. VIII. Sågningshastighet och effektiv sågningstid. (= den tid ramarna äro i gång.) I I = | I | | | H 22 dr Ig | | | v SöS Sm | Tum Teen | 2 SON ETEN sol | : räd- | ag ss a SÄL ED FS AE | ; Säågningssätt S = 2 = = IE = SÖ Anmärkningar | ag | ERE fe SSE Be STAS DN Sn | | SR | ] I I I 5,16" | Gran | Genomsågning ...... 10,50 | 150 205 730) Ram Uf Fn | fRam I 5,39). Tal FT I 172 240 | HN 20 | | 9,s3'[ | | Ram II Gol Gran | FA FRI NER a 7,21 212 240 | 88 | Ram I MAO | > ATA TE on 4,78 187 240 | 78 3 81osåMal | I PYSSEL Sånngggr dog de fas ESS 120-123 | | Oj | Gran | » ARS AA Cola a 172 240 | 72 | 10,13" SM | DÅ AV SAR nig RS 196 240 82 | [TO zz rar (Genomsägningi cc. Az68r | LÖT 240 (Ör INRE IE TOjso IN + EYLSAQ DUN Sed se 6,88' I1IO 167" | 66 10,51" | Tall | ENN TSE LÄRA Ao 7,50" 45 S5 | 53 | 11,20” | Gran HERRE AS SR Hla53 ES 97 90 | 13,26” | Tall 3 FÖR RSS dag RE KO 2 TAGST 37 1 a VAS NER 4.85 33 33 | 100 I 5ALON » NE LENA SLA EL ob 3,95 | 220 JT | 70 | TÖJBSCRA fc | ARE RR sopa 2750 05) 1601 1059 6557 I Gran | 5X 5, fyrsägning | O;50 103 2507-820 EVA RR AR ll SSLLP ES KON E ESA | ALS 16 240 681 Ram II. 9 P ; | | 8,76" | » > LäTI OA Aura 6,40 180 | 240 SA z | | 2,286 |3,136 73 | Summa och medeltal. Anm. Effektiv tid = den tid ramarna äro i gång. Nominell tid = 6,30—38,30 f. m..; 9 f. m.—I e. m,; 2—6 e. m. = 600 min, BS e GARPENBERGS SAGVERKS PROVSÅGNING o '€ 'Iy as 'uapska apuruwrlar Pisyrir) (I gt'o Igtto Lb'o lotto €S'0 |o5'0 15:00 €£S'O l15tg gt'o re | — EA 0 £9'0 t9'0 z29'0 z9t0 — 169t0 L9'0 99'0 I 2010. — I8gtör | | rå SN — — — -— -— | - -— VAL - — = 9rt0 — = Igbto - a. I I —— | R—- — — — — — — -— 89'0 — 1l'0 BE on < -- - — -— glo -— — = 1S'0 o8to -— £5'ö -— — -— - -— — — — = logfo = I89'0 ol'o — = 8lto -— 6'€9r leet rr l9etgEr Iget€€r IG6'HEr IBLYIST loutgEr |6Stz€1 logt6b1 IStEbr IELtLYI lStIPT Irutogrt |eStbgr l98tti1g I8eteg] SS'g1 6€'€1 Si! 11 o0g8'6 Lott lU'g Er'g gott [RR LS'p St'p grtf ce'z z9' 1 98'1 bs s6'£9 leg'lg logtr4 Jert69 lortr4 Irotg4 Jrotgg Jturt69 Jul 1:69 Bg Iirtgg lootol gr'69 IBtt6g lertlg Set z6'9 646 60'G top 60t€ so'€ S9'z 69'z got z grtg gb: 1 98'0 19'0 19'0 [ARTO 1861 l9rtbr Iggtbr lettbr get lMutGr olet lgEtbr lets loSt€r lootg IPpt€r IPxtsr ligtbr Itg'br loetbir €5'7 bpt ort I 901 gta tg'O bato SS'o 9$'0 Erto Sto of'O 81'0 etg 1 0) er'g I I | | | il'yg I89'8z ogge ÖIretfz lestgz ölretae Is€tgT oIBstse legtr€ 16t€E ISKtGe lottgE Isgt6 I6Etg5 I90tg9g |ISotzS 66t€ z9'z 91! Zz 06 I Sh Let Let 80'0 lr'T Bott FL EL'O 19'0 g9rto 85to bro 00t0gz |Fotogz |99togz lvotagz 1votagz lvotogz votogz Potofrt lvotaogz votagz lvotogz lvotofr Ivotofr lvotoft |00tofr Inototir | | Ler | r'6 s'4 99 Sth ep Kep sr gt gg | — 3 - 5 — | — a — -— -— — -— -— — - — 9'1 St | - "SR Se »$'e å mg £'e ÄA om olg Höns gotzE Ir9t€z log'bz ologt€z oIest€z oBu'gz ISotgz $I6rt€z I8Et6n juo lartrE Izotof lortgy Irgttv Jistig lostgh 89'€ vig 00'g AR FEN (AN lg o6'0 got I g6'0o 00' 7 L9'0 LS'o etto sto ittg ootobz votobz votobz lvotobz |Ivotobz lvotobz lvotobz |votogtr Iootobz votifz lootrt€z lv0otozt Jvotogr Joar lbotogt Notozi e!59 1:66 |etogr | stkET lot64r | LtiGoz | EbozT | Er |otzee | 6'6€z | ö'6ee I t'g4r | eterT | Liggg | rEez |6t6r otgbo'TIStbggtrletLz6'1l9'Llö'T9'PEO'TI'EST'£)0'EST'€l8'brI0'z/o'Sgz'EIr'SE9'€ zt6Lg'€le'£og'z9'€S1'£:'9E€€'b9'zLE'fl8'€zv'V Stz 2'€ vip cd L'g et ANA 9'b Stf £tg org or'g ANA 6'6 ADA 1:01 4 AA 4 A 4 d RR NE (g U| 4 4 1 1 NE ES ÄR 1 a to dd a IE a 11 Ga I 18891 SE REST | il o!g PL I ud nef OT utt OT utt OT 1276 nd 8 uov'h "99 ES | u9t'$5 "Juru3des PprA Iapeulsoquwo I2AQ Juruyprag 'XI QI unru CR | -uddoyf SUIUIBYSI Ad "wWyJnu : "wddo) I 4 "unnul I No Furu "wuddoyf -Iyswouar) oa nApuns sqy sad PURI 4 « "pas od « « 2018 1ad Fvspar vig pas tad « 15 ad AS ISUTIA "TINVASG pas sad « 9008 sad rr ddni3 1 Japeusoysguru SIDAN vuurwuly | pas dad « 908 sad 4 sep sad :p ddni3 1 Japrujsoxsguru TAN vUURWUITY FUIUIRYSIÄJF — « | II WeYA € "CT PY i prodde3rg IDE « M9008 ad uppspPqry 1JUO[SIAQLT PUNG 3ep ad 1942019 AS Förtal ur gEbr 3ep « a So ognunu sad 210jd907 (1 I Nnessdumudes 0 WeY :ddoy i "muvig Serien A. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1919. 8. 114 GUNNO KINNMAN sågen, alltså kommer endast hälften eller 120 kr.- på varje ram. I dessa summor ingå kostnaderna för grovkapning och utlastning med 5:80 kr. pr std. (3'/> öre pr kbf.) samt diverse arbetslöner, såsom takning, städning m. m. 2:20 kr. pr std. Den dagliga kostnaden pr ram fördelas nu på det antal stockar som passerar ramen, varigenom arbetskostnaden pr stock erhålles. Med kän- nedom om det antal stockar, som erfordras för att få en std skeppnings- färdig vara (tab. IV och fig. 1) beräknas arbetslönerna pr std. Även ackordet pr stock kan räknas ut. Om dagsverkspriset för för- sågare är 9 kr., fördelas denna summa på det stockantal, som passerar pr dag, eller, om man vid genomsågning å båda ramarna önskar skilja deras effekt, fördelas hälften d. v. s. kr. 4:50 på vardera ramens såg- ningsprestation. Detta är försågarens ackord, och beräknas övriga ar- betares förtjänst i procent härav (se tab. X). Tab. X. Accordslista för 2-ramig såg. I SOAgSLAllake 7r onde ssp ss fog NANA SNS SA desert EI (OA = st 2 HORSÄG TOA vårens rgag SR RR ERE föra oa å 100 4 = 200 AK 1 2:11 RER ARNE BR An op dra Ad RR å 1004 = 100 AK EST UMAS rs or SEE EEE AE å 1004 = 100 HK 3 KStaD DIA ge Ae foods oj rte RR RR SRA a kran is 2 1002 = 300196 1! Vagnskjutare.! Ur Res e. a TOO 2 -—MIOONAG E MaSkiniSbo a cm os «ds sor SNS ELR AS RN ER ss ä 10074 = 100 HK 2 MEN älpSag aker serves ARE SOT OR a 8570 = 170746 I SETjälpkantares. os. sos ENAS AS ä 807 = 807 I Eldare: och Smörjafe td ocelae.cssesscr> FEAR 0 2 Ribblastared mpg. ssd a 908 = 180 KX 2VImmerspelare =. Seee OSA. 2 4070 = SO ET; lj älpfurmere 1. Jb RESA ER OR ALOE. MONA 2 RIDBEA Pre 4. oron EEE ne a 707 = 140 4 I (GTOVKAPALE or enj er AREA a AN MON ORG I Vagn lastäle oss sor er RSA aa a 908 = KO 1 SATA mood der sng fr RAA SNR DAN = NOA I BakRap are Vr eva sr RR SAS TER las sd a 502 = 5028 25 man Summa 2,055 £ Anm. Vid all fyrskärning under 10" minskas antalet stabbläggare med ex. Försågarens dagsförtjänst = 9,00 kr. Förestående sätt att fördela arbetskostnaderna kan vara berättigat i en mindre såg sådan som denna, där alla accord utom för grovkapning och utlastning äro beroende av försågarens förtjänst och ramarnas pre- stationsförmåga. Fullt egentligt är beräkningssättet icke, enär alla arbe- ten i brädgården äro beroende av den erhållna sågade kubikmassan, med någon reduktion för grövre, bredare och längre virke. I en min- GARPENBERGS SÅGVERKS PROVSÅGNING 115 dre brädgård kan det icke undvikas, att vid vissa tumtal och postnin- gar en överhopning av virke uppstår, under det vid andra folket icke har full sysselsättning. Genom en lämplig hopställning av tumtalen samt genom ompostning minst en gång om dagen utjämnas dock detta. Av tab. XI framgår, att vid fyrskärning över 10” brädgården tillföres omkr. 1,500 kbf. pr dag (3 stabbläggare), vid fyrskärning under 10”: 1,160 kbf. (2 stabbläggare), vid genomskärning av t. ex. 5” å snabb- ramen och 7” å den större (3 stabbläggare) kommer 1,044 kbf. till brädgården. Virkesmassan pr stabbläggare växlar alltså något. På en större såg, där särskilda ackordslistor finnas för arbetena i bräd- gården samt för justering och utlastning, ställa sig möjligen siffrorna något annorlunda. — I förestående arbetslöner ingå icke kostnader för småvirke och splittved, vilka upptagits till sitt nettovärde (se ovan). De allmänna tillverkningskostnaderna böra delas i tvenne grupper: 1) sådana som äro beroende av den tid, sågen är i gång, och alltså kunna beräknas till en viss kostnad per dag, vilken sedan fördelas på olika dimensioner efter sägningseffekten. 2) sådana som äro beroende av det erhållna utbytets värde, alltså av stockarnas bruttovärde. Vid ett Kronans sägverk äro dessa kostnader skenbart ganska låga, i det att varken försäkringar, räntor eller försäljningskostnader direkt framträda. Det har därför synts mig riktigare att söka beräkna kost- naderna under år 1918 vid ett enskilt, under skogsförvaltning hörande sågverk. Grupp 1: Administrationen finnes redan förut för skogarnas förvaltning, men bör av skogsförvaltarens lön (1918) 1,000 kr. föras på sågen. Med en sågningstid av 100 dagar pr år och 6 standards pr dag blir kostnaden 007 pr std. Avlöning till förman beräknas till 2,300 kr. pr år = 3:80 kr. pr std. Avgiften för arbetarförsäkring och sjukvård uppgår till 28 kr. pr 1,000 kr. arbetsförtjänst. Om denna är 240 kr. pr dag, blir avgiften pr dag 6:72 kr. och kostnaden pr std 1:12 kr. Reparationer, sågblad, remmar, olja m. m. stiger till 2,500 kr. pr år, alltså 4:16 kr. pr std. Av medelstocken erhålles 22 öre i sågspån, varav 3/, = 0:163 kr. åtgår till bränsle för sågens drivande. Bränslekostnaden pr. std. beräk- nas därav till 9:08 kr. Anläggningskostnaden för en tvåramig såg, (zc£ke nuvarande kostnad, vilken antagligen stiger till 2350,000 kr. pr ram) har upptagits till 1350,000 116 GUNNO KINNMAN kr. Med 20-årig amorteringstid och efter 6 2 blir årliga amorteringen Hör07krkelletr21:76 kr. prostd: Brandrisk å fastigheter beräknas efter 6:25 kr. pr 1,000 kr. För 150,000 krifgordetta.937550 kr: eller fprastdjr:56 kr: Grupp 11: Brandrisk å lagret beräknas till 6:50 kr. pr 1,000. Om lagrets stor- lek uppgår till 600 stds å 300 kr. = 180,000 kr. och detta ligger inne i 4 månader, kan hela brandrisken beräknas till 390 kr. pr år eller OfO5KLkr. pr std. Ränta å förlag och lager beräknas, efter 6 Z& under 4 månader å 180.000 kr., till 3,600 kr. eller pr std. 6:00 kr. Vid smärre sågar är det brukligt, att hela tillverkningen försäljes till agenter, som sedan i sin tur exportera varan. Bruttopriserna bliva där- igenom något lägre än i öppna marknaden, men i stället försäljnings- kostnaderna mindre. Kronan lämnar anstånd med betalningen i t. ex. 3 månader, vilket för den enskilde motsvaras av kassarabatt. Försälj- ningskostnaderna i övrigt bestå i kostnaderna för varans utbjudande, för prövning av anbud och beloppens indrivande, i den mån dessa arbeten icke utföras av skogsförvaltaren; för den enskilde motsvaras detta av pro- visioner och kostnader av olika slag. I stället för de 3 2, som van- ligen beräknas vid direkt export, upptages här försäljningskostnaden endast till 3 7, motsvarande pr std. kr. 9:00. Summan av allmänna tillverkningskostnaderna i grupp I, 43:16 kr. pr std., beräknas med en daglig försågning av 6 stds utgöra 258:96 kr. eller i runt tal 260 kr. pr dag, varav vid genomsågning å båda ramarna hälften = 130 kr. påföres vardera ramens sågning. Då såg- ningseffekten i stockar pr dag (se tab. IX) ävensom åtgången av rund- virke till en std. (se tab. IV) äro kända, kunna nu kostnaderna pr stock och pr std beräknas (tab. IX). Summan av allmänna tillverkningskostnaderna i grupp II, 15:65 kr. pr std., utgöra 4:16 «Xx, räknat i procent av medelstockens bruttovärde (medelstocken = 15!/,' Xx 7"). Med detta tal uträknas nu allmänna tili- verkningskostnaderna i grupp II (se tab. XII) varefter de införas i tab. IX. För de i tabellen icke upptagna dimensionerna beräknas värdet sålunda: Brutto- | Omkost- | Netto- NON er värde, nader. värde. | PF EA PE toppm. mittm. | | | | | Vid sågning av”5” X5 | Ssd STA 2:34 0.66 | 0.49 > » kortslipers 7.90 2:00 4794 1207 10 07 » » långslipers [ERSLOST 11544 1] 9.01 1.28 0.95 S Å S 117 S PROVSAGNINCG GARPENBERGS SAGVERK [850 [oto Irto Ito lego |uto Irto Iruo f9tto |59t0 ego | 90 | Brto | Ito | EO | Ito Jruueueeetettt oMApunIt 'Ww jqx sd 0:q 4b'o Iootr 1 66'9 |I66'0 |ertrt !oott 1660 I 96 | 26'g I egto |! 98'0 B8'0: | 99!0 | oa | ofta | ofg rr omttApund 'wddor 394 ad og Br'oz | ectre | o8ttx |99'91 | EStz1 | Ret6 156 |6rg | KG legtg I totg Sr! | ortg | tbtr | octt Et 1 9008 ad gasnmdaomundoxy 2AVIS10)y s5'g1 | 6E'€1 | Sin logt6 lgth |4tg lExtg Igotf |o5tG | Sty I Sly I 9rt€ | ertg | e9tt | ogtt | PST ISUTA 1920 -1919eYS "TOprujsoxuo IImdAV £L'g€ i9'p€ s6'gz 9rtgzg | octoz | Stör | getSr | eter | ter | BEtOT | Bbtor | 1Et/ gE'p | 90fg | gott VÄ FS NNE RIKS MN FS BIN INR R NIO) ad IPIRAONNIG 88'91 61!6 7) 1Etpr) 9et€7) octtT) 1Stot) ostört) tot) extor) nt6p s6'g ob' / 9 C Ma Syst Ne pat 91'G " " " " i" Uj 4 i" iu " "i " " J 6E'G 6EtG i" 4" il "JA PIRAONIU IJAQ FUIUHBIDA TIIN QS est | tg [SA 90 bg'o t9'0 t9'0 sto 95'0 Er'o Sno of to [bio] £r'ö [Ao] rada er aa MIN Är PSL JOE | | ad Sopreusoxsuwuo ruunwuly El'g9€ 19tpE | S6!gz | org | octoz | SKgT | getga Ze'€ 1 ppt 6É'01 ö6L'O1 DIVA zE'p 90t€ 5g'z 90) ad IPIRAONNAIG I I EBKO TA KV ORUgA SEEK SEED UPP sg TERO LPO AO Eton byter jASiS dd AE REL TE EAT CL] :ddoy 1 own Jug 'pPeurisoysJuruffesi0j 188 '193e] Ydo Fejroj B I01ugr Tael pd ystpurerq II ddni3 I 192peursoywo euupwule sweY2018 IPEÄRSAOIJ "TIS O0T 6'G11'11/6'go9'1/6'Gz9'1letz4$'rletESStrletbebrlotof€t I8'Gof'1r/Stolrtrlttesrtn — — — | Suruspsakf 11 -—- — : — — — — -— -— | - — lo! — Etl0 vv : : ; gor ) AOP TI way FumuSpsuouas | = - -— — - — = S'z6L — — — -6'989 IB'bev — Blerf | — I rwueyqf 6 | :Jep ad o:q Sir!/7 logi IS69tg1 logi Ll9'R pe6'g 015'9 LEOS eggs '6lg'b krotG |oss'g £00' Zz cob" leobtr l9gEfTt MI0]5 ad TOprIq 'suady s eg urejd sq purrenA e'59 -IM:66 IBtorr Irt4€r lot64r lttSor fE'pboz ITgEr lotgrz I6'6€z I6'6re Irtgurt Jeterz Iugge Itter Geber wBI UYdO ep ad 030018 ope3dus muy lade RR RR la | dn sn 88'91 (TO 1E'pr 9e'€1 Oo! i T 15:01 o5tor tor e1!OT 11!) sö'g ort / 96'9 SE 65'G : ddoy I mvg 'uapIyäprIq soon Jep 1d wos t9prIq Yvo suaneq Aurjd esseLUXIQUY UIP IAQ FUruNRIIF /N 'QVf 118 GUNNO KINNMAN Slutligen upptagas skatter, vinst och risk, vilka poster vid en rörelse av detta slag och med nuvarande högt uppdrivna priser, höga skatter och ovissa framtidsförhållanden icke gärna kunna beräknas till lägre be- N Er ATSANERAE. CERKNRAEL I FE SramnOREA Er -SRENECEE TE - A å / z HN Me FORA ET ae PRI : 16 AL ES Ek SER TE ARE EN RGEeTEGe SE Fig. 4. Grafisk framställning av omkostnaderna pr standard vid sågning. lopp än 20 2& å bruttovärdet. Häri ingår då även den risk, som före- finnes att virket skall blåna under förvaringen i brädgården, vartill hänsyn icke kunnat tagas vid provsågningen. GARPENBERGS SÅGVERKS PROVSÅGNING 119 Samtliga omkostnadsgrupper hava nu uträknats pr std. och värdena upplagts grafiskt (fig. 4). Bilden visar bl. a. vilken stor betydelse för småvirkets omkostnader den lilla snabbramen har. Avdragen hava även beräknats pr kbf. rundvirke (tab. IX). Nettovärdet. Bruttovärdet (tab. VII) minskat med omkostnaderna (tab. IX) ger net- tovärdet pr stock (tab. XIII). Detta har även uträknats pr kbf. topp- mätt och mittmätt massa rundvirke. MATTAN ATAERINAGEC ZANELE sa VARSE NEEESSEEERAERERERRERRERA — +» värde > fbf topprrmält massa; o + fall; ——— + Dirkesulgyts i kar I TR NA Fig. 5. Grafisk jämförelse mellan nettovärdet pr kbf. rundvirke och virkesutbytet av plank, battens och bräder i procent av toppmätt massa. En granskning av värdesiffrorna visar, huru känsligt rundvirkespriset är för ändringar i sågutbytet (se fig. 5). Det låga utbytet ur 16” har medfört, att kubikfotspriset icke blir högre än för 6” å 7". Det höga utbytet ur 11” har medfört högst avsevärd höjning i priset. Värdet å 9” ligger lågt, beroende därpå, att den begagnade postningen bäst lämpar sig för 8” och 87/;”, men medeldimensionen för det prov- sågade materialet kommit att ligga högre. För 9” hade, då fyrskär- ning här använts, postningen bort vara I st. ANRNELISES 20/0 AV Våt dena framgår alltså med all tydlighet vikten av att utbytet sågad vara hålles vid det högsta möjliga genom noggranna beräkningar över lämp- ligaste postningen, samt genom högt uppdriven skicklighet hos försågare och kantare. Det framgår även, att en betydande förlust kan uppstå genom en 120 GUNNO KINNMAN oriktig tumning, d. v. s. om stockarna komma igenom en postning, dit de ej borde ga: Då utbytet växlar betydligt för olika tumtal, bör man även kunna genom provsågningar visa, vilka tumtal giva det bästa utbytet. Härvid är det emellertid även en annan sak som spelar in, nämligen huru kuranta och lättsålda de av olika topptumtal fallande dimensionerna äro; det är olikheter härutinnan, som vanligen få bestämma de vid apteringen i skogen önskvärda tumtalen. Av en provsågning sådan som föreliggande få icke dragas alltför djup- gående slutsatser, enär utbyten och omkostnader växla betydligt för olika sågar och stockmaterial. Smärre provsågningar som denna kunna däremot få stor betydelse för fortsatta detaljerade undersökningar enligt enklare metod. Genom på rummet utförda beräkningar på grundval och med kontroll av prov- sågningar, torde det vara möjligt att vinna klarhet i ett flertal av de problem, vilkas besvarande är av så stor vikt för såväl industri som skogsbruk. Genom samarbete mellan dessa bleve det då möjligt att noga avpassa apteringen i skogen efter växlingarna i prisen å de olika dimensionerna på världsmarknaden samt efter den därav följande postningen i sågen. Helt visst skulle detta samarbete på många håll kunna leda till en för- bättrad aptering och ett högre värde å virket. EDWARD GUSTAF KINBERG. = 22 TORS30 Fo ta RRAE v den äldre generationens skogsmån hade ett särskilt stort an- tal 1839 till födelseår. De allra flesta av dessa hava tidigare gått bort, bland dem Cnattingius, von Hedenberg, Holmerz, Hallgren, de Frese, Gyllenhammar m. fl. Och den 27 januari fick även f. byråchefen EDWARD KINBERG ingå i den eviga vilan efter att sist- lidet år ha överskridit 80-årstalet. Man hade nog i allmänhet väntat, att Kinberg på grund av sitt livliga lynne och ovanligt spänstiga kropp skulle bli mycket gammal. För ett par år sedan blev dock hans förut så goda hälsa vacklande med antydningar om, att hans levnad icke skulle komma att bliva så lång som man förut velat antaga. Sitt ung- domliga utseende och sin spänstiga hållning bibehöll han dock ända till slutet. Med byråchefen EDWARD KINBERG bortgick en av nyssnämnda ge- nerations mest bemärkta skogsmän. Genom en lång och. arbetsfylld livsgärning i det svenska skogsväsendets tjänst hade han i hög grad bidragit till dess utveckling, särskilt i fråga om Norrland, varest hans föregående praktiska verksamhet i huvudsak varit förlagd. Son till konsuln Jacob Niclas Kinberg och Maria Sophia Laurin föd- des Kinberg i Visby, där han avlade studentexamen 1858. Från skogs- institutet utexaminerades Kinberg 1861 och utnämndes 1867, efter att hava tjänstgjort i Kopparbergs och Norrbottens län och 1865 ha avlagt även lantmäteriexamen, till jägmästare i Västerbottens län (De- gerfors), och till jägmästare i Degerfors revir 1869. År 1877 trans- porterades Kinberg till jägmästare i Ume revir och blev samma år förordnad att uppehålla skogsinspektörsbefattningen i Norrbottens distrikt under den ordinarie innehavarens ledighet för flerårigt särskilt uppdrag. Vid domänstyrelsens tillkomst år 1882 kallades Kinberg till föredragande i styrelsen för ärenden rörande särskilt Norrland och Värm- land och utnämndes 1884 till byråchef därstädes, vilken befattning 9. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 122 IN MEMORIAM han beklädde till sitt avsked den ”25/;,; 1904. — Bland andra uppdrag av mera allmän natur, som Kinberg under sin krafts dagar mottog, må här erinras om följande. 1891 kal- lades K. till ledamot av kommittén för utredning av frågan om möjlig- het för obemedlade och mindre be- medlade att bilda egna jordbruk, den s. k. jordbrukslägenhetskom- mittén; 1893 blev K. ledamot av kommittén för utarbetande av för- slag till omorganisation av Djurgår- dens' styrelse och reglering av Djur- gården; 1901 kallades K. till leda- mot av 'den stora s. k. Norrlands- kommittén och 1907 till ledamot av E. KINBERG omkr. 30 år. den s. k.' Norrländska skogsvårds- kommittén. Åren 1904—09 var Kin- berg ledamot av riksdagens första kammare såsom representant för Västerbottens län. Då Kinberg år 1866 fick sin tjänstgöring förlagd till övre Norrland hade där ännu inga som helst ansatser till verklig skogsskötsel hunnit att göra sig gällande. Visserligen utstämplades skogen för avverk- ningen, men, då endast de grövre träden hade saluvärde, kunde icke vid stämplingen beståndsvårdens fordringar tillgodoses genom ett skog- ligt sett riktigt uttagande av avverkningen. Det blev i stället att blott taga med alla träd till den lägsta dimension, som förmådde att uppbära avverknings- och flottningskostnaderna. Detta tröstlösa förhållande för- slöade personalen och många vågade icke hoppas på någon förbättring i detta avseende under överskådlig tid. För åtskilliga nitiska tjänste- män blev därför deras förnämsta uppgift att på allt sätt söka stävja det rådande baggböleriet å de allmänna skogarna, vilket då pågick i en skala, som den nuvarande generationen knappast kan tänka sig. Kinberg hade dock en mera optimistisk syn ifråga om de framtida möjligheterna för en bättre skogsskötsel och därmed följande uthållig skogsavkastning även för det övre Norrland. För mitt minne står liv- ligt ett sammanträffande med Kinberg i Luleå sommaren 1879, då han med ungdomlig livlighet sökte i detta avseende övertyga några, som ställde sig mera tveksamma beträffande möjligheterna för en mera ut- vecklad skogsskötsel i Norrbotten. Som tt. f. skogsinspektör därstädes IN MEMORIAM 123 sökte han på allt sätt använda varje tillfälle att komma detta mål när- mare. - Och sedan han år 1882 som ledamot ingått i domänstyrel- sen, blev han i tillfälle att däråt kunna ägna ett mera målmedvetet arbete. Det var ock på hans ini- tiativ som de först av Holmerz och Örtenblad tillsammans företagna un- dersökningarna »Om Norrbottens skogar», vilka publicerades som bi- hang till domänstyrelsens årsberät- telse år 1883, och de sedan av Ör- tenblad fortsatta undersökningarna »Om skogar och skogshushåll- ning i Norrland och Dalarna», lika- ledes såsom bihang åtföljande do- mänstyrelsens årsberättelse år 1893, Fr kommo till utförande. «Resultatet av dessa undersökningar ådagalade nogsamt, att Kinbergs mera opti- mistiska syn på möjligheterna för skogshushållningens utveckling i Norrland icke skulle komma på skam. För Kinberg blev det nu i första hand att söka verka för en bättre utveckling av flottlederna med billigare flottningskostnader och därmed förenad möjlighet att tillvara- taga även smärre virkesdimensioner, utan vilket villkor ingen början till verklig skogsskötsel är möjlig. Dock får medgivas, att arbete i denna riktning redan förut hade påbörjats. Emellertid krävde flottledsbyggan- det likasom åtskilligt annat ökade utgifter. Därför blev det nödvändigt att även tillföra statskassan ökade inkomster från de norrländska sko- garna. Konkurrensen om kronans virke i övre Norrland var rätt svag, . KINBERG vid 70 ar. L varför nu stora miljonstämplingar gjordes i avsikt att inbjuda till bil- dande av nya bolag, som ock i vissa fall lyckades. Tidigt insåg Kinberg betydelsen av att genom dikning återbörda Norrlands stora försumpade marker åt skogsproduktion likasom att genom föryngringshuggningar, markberedningar och kulturåtgärder skaffa nya växtkraftigare bestånd, men med hänsyn till de av riksdagen under denna tid beviljade små reservationsanslagen kunde då endast en svag början till dessa så nödvändiga åtgärder komma till stånd. Kinberg ställde sig också genast förstående till den opinion, som efter hand började uppväxa mot den ofta slentrianmässigt utförda dimensionsavverkningen, och de jägmästare, som trotsande oförståndiga hushållningsplaner så 124 IN MEMORIAM förlade och uttogo avverkningarna, att de bättre motsvarade ' skogs- hushållningens och beståndsvårdens krav än hushållningsplanernas be- stämmelser, behövde icke frukta efterräkningar från byråchefen Kin- bergs sida. Kinberg var ingen formskärare utan såg mera till det praktiska resultatet, varför han i detta avseende skilde sig från många av den tidens skogsmän som ibland hade en allt för stor vördnad för utan framtidssyn uppgjorda skogshushållningsplaner. Kinberg var ock synnerligen intresserad för frågan om bättre grunder för indelning av de norrländska skogarna än de då gällande. Den snart sagt oöverstig- liga svårigheten låg däruti, att endast grövre virke kunde avsättas. Se- dan Örtenblad framlagt sitt kända förslag att med vissa modifikationer grunda avverkningsberäkningen på normalskogsreformen, upptog do- mänstyrelsen på Kinbergs initiativ detta uppslag i det nya indelnings- cirkulär för Norrland, som år 1902 utgavs. Jämfört med förut gäl- lande lämnade detta möjlighet till en betydligt riktigare beräkning av avverkningen likasom det gav goda och kloka anvisningar för avverk- ningens förläggande både i avseende å ett bättre vårdande av bestån- den och ett bättre tillgodoseende av föryngringen. Att cirkuläret se- dan i många fall slentrianmässigt tillämpades utan iakttagande av de nödvändiga modifikationer, varom detsamma gav anvisning, var icke Kinbergs fel. Den häftiga kritik, som sedan riktades mot detta cir- kulär, sköt betydligt över målet, enär den dömde cirkuläret efter den mången gång uppenbart oriktiga tillämpningen med förbiseende av dess bestämmelser om iakttagande av vissa modifikationer. Ett annat exempel på Kinbergs framsynthet var hans ställning till skogstorpsfrågan. Gentemot åtskilliga av de dåtida skogsmännen, som förmenade, att tillkomsten av sådana torp endast skulle befordra åverk- ningar och olaga jakt, ställde sig K. genast mycket förstående och in- tresserad för denna fråga. Utom betydelsen av kolonisation i Övre Norrlands stora ödebygder insåg han, att i framtiden avsevärt ökad arbetskraft skulle behövas för dessa skogars skötsel. Med sitt varma intresse för våra skogar, sin initiativförmåga och stora arbetsamhet samt sin vida framsynthet har Kinberg skapat sig ett namn i vårt skogsväsendes historia, som städse med tacksamhet skall ihågkommas. Byråchefen Kinberg var sedan 1872 gift med Maria Elisabeth For- sell och sörjes närmast av henne samt sonen, notarien i kammarrätten Knut Heribert Kinberg och dottern Lisa Maria Olivia, anställd i domän- styrelsen. KARL FREDENBERG. > följer som bilaga Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt h. 17 nr 3. Med detta hä DI ENS TID SIKRIFT SKOGSVÅR FÖRENING ÅRG. 18 JUNI 1920 MAJ- 3—6 HAFT uTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN - (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÄRD) | 5 | REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÅSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG 3 UTGIVARE i PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. | ke Tidskriftens pris i bokhandeln 15 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför er tidskriften Skogen) allenast 12 kr. För örekngens kontor, Jakobsbergsgatan 9, 3 tr., hålles öppet vardagar kl. 1104) Rikstel. 2 90 — Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl, 10—11 KT m.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon l KN 1335.0; RI tel. Lidingö 219. oh ) RN Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av uppoalaad ch oh illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållits av redaktioner ANA INNEHÅLL: ; TAMM, OLOF: Markstudier i det nordsvenska barrskogsområdet (med SE 0000 4 tavlor och 22 fig.) SENS SE LONA NTA GEN ER eg REA ENS SA IRA KR LAR RAN: sd a fö SS LO BJP. Lä L ene JACOBSSON, PER: Skogslagstiftningens mål och möjligheter ........ Ser: A. sid. 125 "STRANDBERG, VILH.: Några erfarenheter från timmerkörning med i träktörer (med,'T5 SIS) sem. use PRE RARE RE a seg RATE Aj GR RENA SS SARA OA > >» > Skogspolitiska inlägg: ; KAD, JONSON, TOR: Skattelagstiftningens Ukögsvabtiska betydelse...... Ser. B. NN GRENANDER, TELL /L SKO gsarbetarefråganris sw se osa ole lessen SNR oc oc Riksdagen: | Kungl. PrOpPOSitioner .ssssesessesseetn ene rt ere R Re Pete RK rr ns Do " Motioner i skogs- OCK: JOCAARPOr LSS RAT RV Sör ale ör pla a SAN NED Litteratur: Recensioner: | | : AUGUSTINE HENRY, Forests, Woods and Trees in relation to Fygiene (Tec: -av SVEN PETRINI), cosh ebb oss ob NN 3 > a AvGcUsST KUBELKA, Die Ertragsregelung im Hochwalde auf wld: HAUUGREr GIIUAIA Se (TEC: NSALES es lol! bits Slade State ble hol sle) aj lRR ala > >» A. E. DoGLaASs, Climatic cycles and tre-growth (rec. LARS-GUNNAR ROME LI) 42/0 AL is Boase ie a SSten gr ASTANA Sdp RR FAS ARTS SONEN ASPT Je FE Tidskriftsöversikt: Skogsuppskattning ....... NILS NRA VA fö RR TAR SA SITS NE sl SNI NY GEKOMIHA IDOCKOT 0:54 ol obloia ge ho fenur GE eo öR JOS INSIR NS SAR a 15 ei blosa von lst SNB Ae a fota er ARSA VA Meddelanden från skogsbiblioteket N:o 6 ....sssscccerr rs KISS SE Skogsadministrationen: ; Tjänster: Och LOrOFORanRCCN ")5 svs ev Vete de bl sista ole. alk biels:lara fee oli kela es fer SSA FIRAR SANNA Platsnotiser. Resister över Bö ssvärdsföreningens publikationer. ANRRAARRANARRAAALRDAA RETA HRRA ERNA AREAN LANAEEBRA HERRN HERRAEERRAE NANA GORAAEDRARARAEERA HERRN EEARADEEAEEANABNANENAARERNAEERAARARAA END AENRARENRAKE SAAB ORD RDR HARRRANNRRNAGRANAKB RANA ETDADGORAR ERA ERO DALER ERAN HR RDR 2 FE rs c På Svenska Skogsvårdsföreningens förlag har i dagarna utkommit en av förste bibliotekarien vid Kungl. Biblioteket, dr. L. LINDER under medverkan av professor G. SCHOTTE utarbetad - Bibliografisk förteckning över Svenska Skogs: — vårdsföreningens publikationer 1902-1919 3 jämte utförligt register över det förtecknade innehållets gruppindelning ; s samt författareregister med kortfattade biografiska anteckningar och uppgifter EV om författarskap. > Arbetet, som omfattar 288 sidor, föreligger dels i en vanlig — upplaga till ett pris av 25 kronor — varje medlem erhåller — ett exemplar till nedsatt pris av 15 kr. — dels i en bibliofil: upplaga i 100 numrerade exemplar å bättre papper till ett pris av 50 kronor -- för medlemmar 30 kronor. 4 Rekvisition sker genom insändande av postanvisning å beloppet till 5 SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS KONTOR, 3 JARKOBSBERGSGATAN 91; STOCKHOLM. = = : é SETR FE SE REA Ny paraduniform till salu! Skogsstatens Paraduniform Pris med alla tillbehör 500 kronor. Utan fullkomligt felfri, av bästa kvalité, omgående till sabel 400 kronor. ; saly. Längd över medellängd, bröstvidd 100 cm: FREDRIK BÅNG Jägmästare G. RISBERG Adress: LJUNG. Västerås. ; - Kungl. Domänstyrelsen. Tjänstledighet har beviljats: byråchefen G. Cassel för beredande av visst ärende S/.—?/;; vikarie jägmästaren E. J. Berggren; amanuensen E. Malmgren 17—31 maj. Till e. amanuens har förordnats: e. jägmästaren Sigurd Ehrenborg från '?/;. Sakkunniga för biträde vid beredande av vissa bokföringsfrågor. Domänstyrelsen har bemyndigats att under högst två veckor tillkalla två tjänstemän vid Länsstyrel- serna för att biträda i Styrelsen vid beredandet av vissa bokföringsfrågor. Tillkallade äro: lands- kamreraren C. F. Johansson, Linköping, och läns- assessor G. A. Lekander, Östersund. Skogsstaten. Till överjägmästare har utnämnts och förord- nats: jägmästaren i Älvdalens östra revir Oscar Daniel Frykman den 30 april i Smålands distrikt. Tjänstledighet har beviljats: jägmästaren i Storlandets revir A. Engman för att biträda i Domänstyrelsen vid viss utredning rör. flottledsarbeten m. m. ytterligare 9—15 maj med assistenten G. Grahn som vikarie; jägmästaren i Storbacken revir J. E. Wibeck för fullgörande av uppdrag som försöksledare för spe- cialundersökningar rörande de norrländska skogar- nas föryngring ytterligare !/; 1920—"!/, 1921; jägmästaren i Selets revir Magnus Alm för en- skilda angelägenheter 8—14 maj med assistenten Hemming Gadd som vikarie; jägmästaren i Hallens revir Knut Malmgren för sjukdom f. o. m. 15 maj till årets slut med assisten- ten i reviret Erik Busck som vikarie; jägmästaren i Enköpings revir L. F. Molander 1 år f. o. m. 1 juni 1920 för sjukdom; t. f. överjägmästareassistenten i Bergsglagsdistrik- tet A. Carlberg för sjukdom 3—15 maj; assistenten i Malmesjaurs revir Otto Rittner för tjänstgöring som assistent hos överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt f. o. m. !/; t. v. : assistenten i Sikå och Vargiså revir Hugo Mon- tell 16—25 maj för tjänstgöring som assistent hos överjägmästaren i Nedre Norrbottens distrikt; assistenten i Bräcke och Östersunds revir Oscar Lindblad för fortsatt tjänstgöring hos de sakkun- niga för utredning om statlig träförädling 153 maj. PLATSNOTISER FÖR SKOGSTJÄNSTEMÄ! 20 MAJ 1920. Transporterad jägmästare: A Gustaf Jakob Sandberg i Frostvikens jägmästare i Gästriklands revir f. o. m. d april. + Till t. f. jägmästare ha förordnats : e. jägmästaren August Skoog i Storbacke 1/1. 1920—!/, 1921; Skogstaxatorn J. E. Wretlind i Södra Malå 100. m; 14 maj tv. undet tos0k Å assistenten G. A. Nordfors i Frostvikens Te o. m. 1 maj tills tjänsten blir tillsatt. assistenten Knut Martin i Gästriklands o. m. ””/, under den tid jägmästare Sandb njuter tjänstledighet för tjänstgöring i Bränn misionen; LÖV assistenten Nils Lundborg i Älvdalens ös revir f. o. m. 1 maj tills tjänsten blir tillsatt; assistenten i Grangärde revir Sven Boberg m. 1 maj tills tjänsten blir tillsatt. Till överjägmästarassistenter ha förordn e. jägmästaren Hugo Montell i Nedre Norr tens distrikt 16—25 maj; . e. jägmästaren Hans Melander i Dalarnes distri 1 juni—31 augusti. Till revirassistenter ha förordnats: e. jägmästaren Hans Hellichius i Gällivara re f. o. m. den 26 maj t. v. 1920; e. jägmästaren Dan Åkerman i RÄDetrare re ir f. o. m, 26 maj t. v. 1920; Fr e. jägmästaren Otto Bittner i Malmesjaurs re from majit: Vv. 920; ES jägmästaren Hugo Montell i Sikå och Var, revir 16—25 maj; e. jägmästaren Per Casparsson i Lycksele re e. jägmästaren Erik Wadman i Ö. Stensele revi [ö e. jägmästaren Georg Duvall Rosenmäller i revir samtliga f. o. m. den 26 maj t. v. 1920; e. jägmästaren Paul Börjeson i Dorotea revi o. m. 26 juni +. v. till årets slut; & e. jägmästaren Gerhard Pettersson i Örnsköl vik och Anundsjö revir f. o. m. 26 juni TIN årets slut; S skogstaxator n i Nedre Norrbottens distrikt J. E. Wretlind i Anundsjö och Örnsköldsviks revir 1—i maj med tjänstledighet under samma tid fr tax torstjänsten ; e. jägmästaren Thorsten Swensson i Gästriklands revir f. o. m. 6 maj tills tjänsten blir besatt, med d upphävande under samma tid av förordnande som indelningsassistent i Dalarnas distrikt; 3 e. jägmästaren Gustaf Söderberg f. o,. m. 1 Er t. v: till årets slut i Älvdalens Östra m. fl. revir e. jägmästaren Robert Lindbom i Grangäl revir f. o. m. 1 maj tills jägmästartjänsten i revi blir tillsatt. ec Ö ptsätt förordnats utex. 'skogseleven Henrik er tiden 11—31 maj. xtra skogsingenjörer ha förordnats: starna o Montell i Piteå skogsvårdsområde 26 maj -30 nov; en W:son Hollander i Töre skogsvårdsom- de 26 maj—31 aug. mt N.N: 20 maj —30 nov: . Koch Schmidt i Luleå skogsvårdsområde; a Petersson i Luleå skogsvårdsområde; Stiernspetz i Nysätra norra skogsvårds- nråde; x Nicolin i Skellefteå södra skogsvårdsom- = de; Einar Söderberg i Skellefteå södra skogsvårds- ER ser Åström i Vindelns skogsvårdsområde; en Nordenstam i Umeå skogsvårdsområde och Tjalmar Lundberg i Umeå skogsvårdsområde. fill skyddsskogsassistenter i Mellersta Norr- 5 distrikt ha förordnats för tiden 1 juni—15 nov. e. jägmästarna Leif Övergaard, Birger Hallding, A Andersson, Per Björk och överjägmästarassi- en i Dalarnes distrikt Tor Jacobson med jänst- lighet under samma tid från överjägmästarassi- jänsten. I skogsindelningsassistenter ha förordnats : jägmästarna Allan Ernfors i Mellersta Norr- nds distrikt 1 juni t. v. under året, Th. Swens- n i Dalarnes distrikt fr. 1 juni t. v., Axel Tidics Dalarnes distrikt 3 maj—19 juni och Harald iksson i Bergslagsdistriktet från 16 maj t. v.; ul Börjeson i Bergslagsdistriktet 26 april—22 Övergaard i Västra distriktet under maj. Till e. jägmästare ha förordnats: ex. skogseleverna Seth Grönkvist i Övre Norr- ttens distrikt, C. J. Sandström i Skellefteå di- Birt, Martin Stiernspetz i Umeå distrikt och Si- uj d P. Ehrenborg i Östra distriktet. Tjänstledighet har beviljats: 'kronojägaren i Dalby bevakningstrakt av Södra kånes revir C. G. Blomgren 1—31 maj för sjuk- mn med e. kronojägaren Joel Nilsson som vikarie; e. kronojägaren i S. Malå revir O. R. Flemström för m. ""/, för fullgörande av värnplikt; fa eeren John Ågren i N. Sorselse revir fö. . 1/5 för fullgörande av sin värnplikt med aldemar Hedman som vikare; . kronojägaren i Selets revir O. A. Fahlén för fikdom 1 maj —15 sept. | Transport har beviljats: kronojägaren i Djurlångens bevakningstrakt av fa ingsbo revir Per August Danielsson f. o. m. 16 haj till Björsjö bevakningstrakt av samma revir. ill krondjägare har förordnats: >. kronojägaren Botvid Matsson i Klarälvdalens Bakningstrakt av Fryksdals revir f. o. m. '/;. -S öpendium för deltagande i vägkurs under ti- n 1/.—!$/, har tilldelats: kronojägaren i Lahnajoki bevakningstrakt av V. "Korpilombolo revir V. Bergdahl (300 kr.) ?-kronojägaren" i ds Nedre Ängeså FAR AR av Bönälvens revir J. A. Nydahl (300 kr.), kronojägaren i Vitåns bevakningstrakt av Råneä revir Rob. E. Svanberg (275 kr.), och dikningsförman- nen i Övre Norrbottens distrikt O. Fjällström (175- kr.), kronojägaren i Svärdlandets bevakningstrakt av Södra Arvidsjaurs revir K. E. Johansson (410 kr.), kronojägaren i Abmorfors bevakningstrakt av Malmesjaurs revir ÅA. Sundqvist (410 kr.), kronojägaren i Juckils bevakningstrakt av Sikå revir L. J. Larsson (385 kr-.), kronojägaren i Alträsks - bevakningstrakt av Selets revir F. Roslund (325 kr.) och extra krono- jägaren i Bodens revir O. Wallström (300 kr.). Enskilt uppdrag: kronojägaren i Järvsjöns bevakningstrakt av Volgsjö revir Hilmer” Persson har medgivits till- stånd att mottaga och t.v. inneha uppdrag som ordförande i Järvsjö valdistrikt; kronojägaren i Guliksbergs bevakningstrakt av Anundsjö revir K. Jonsson har medgivits tillstånd att innehava befattningarna som ordförande i Anundsjö sockens norra pensionsdistrikt och brand fogde i Solbergs brandrote. Till t. f. kronojägare har förordnats: e. kronojägaren Axel Ekman i Vassgårda bevak- ningstrakt, Kristinehamns revir f.-o. m. 1 maj tills tjänsten blir tillsatt. Till e. kronojägare med arvode ha förord- nats: e. kronojägaren Carl Olof Thomsson i Kristine- hamns revir f. o. m. !/;. e. kronojägaren Gustaf Johansson i Kristine- hamn revir f. o. m. 1 juni t. v. under 1920; e. kronojägaren Gösta Thorgren i Grönbo revir från 5 maj t: Vv. under året; Upphävt förordnande: Det e. kronojägaren Anders Petter Fernström meddelade förordnandet såsom e. kronojägare i Örbyhus revir f. o. m. ?/.. : Till e. kronojägare ha förordnats: utex. skogslärlingen Karl Hilmer Bergström i Sollefteå m. fl. revir av Härnösands distrikt; skogvaktaren Carl Olof Thomson i Kristinehamns m. fl. revir av Bergslagsdistriktet. Till e. bevakare har förordnats: e. bevakaren Fritz Holmqvist i Västerås revir frö; m. 1:majibloon Enskild tjänst. Till sekreterare hos skogstaxeringssakkunnige har antagits e. jägmästaren Rob. Sköld. LEDIG TJÄNST. Kronojägarebefattningen i Djurlångens be- vakningstrakt av Malingsbo revir och Koppar- bergs län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren Sven Lundberg, adress Björsjö, Smed- jebacken, före klockan tre på dagen den 14 näst- kommande juni. Ansökan skall vara åtföljd av prästbetyg och därest läkarebetyg icke förut behörigen företetts, även av dylikt, jämte intyg om kompetens. ) Retling, Wlottningssmiden &Gjutgods!! Tillförlitligaste fabrikat. alla slags = ständigt i lager GEODETISKA INSTRUMENT INSTRUMENTFABRIKS A.B. STOCKHOLM Så = > EYT+F3 3 d 2 HERRAR SKOGSÄGARE. som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogsin- : stitutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän eller Skogshögskolans forstmästare- 3 kurs, erhålla kostnadsfritt anvisning å platssökande sådana genom Svenska Forstmästareför- bundets ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare Frank Lyon, Gimo. Uppdrag mottagas över hela landet. Forstmästare Frih. Carl Rappe Kontor: Östra Storgatan 1 JÖNKÖPING. Riks 1050. FARSTA ESO TD: SS ON SKOGSLAGSTIFTNINGENS MÅL OCH MÖJLIGHETER. Föredrag vid skogsveckans öppnande den 19 mars 1920. et är i denna krets onödigt att utveckla den betydelse som skogarna och på dem grundade industrier spela för vårt land. Vi veta alla, att skogens avkastning för vårt folk utgör förnö- denheter, nödvändiga för en högre odling i vårt nordliga klimat, att sko- gen är grundvalen för våra viktigaste exportnäringar och därmed ger oss våra värdefullaste bytesmedel mot utlandet, en fördel, som vi just i dessa dagar lära oss att uppskatta. I detta utbyte äro vår världsdels högt stående länder våra naturliga avnämare. En återblick på vår eko- nomiska historia ger oförtydbara bevis om att skogens produkter sökt sig till den vid varje tid dominerande ekonomiska stormakten; Hansan, Holland och England ha avlöst varandra. Hänsyn till skogshushållningen och skogsindustrierna måste alltid bli av största betydelse för vår yttre handelspolitik och skola därmed även öva inflytande på vår allmänna politiska orientering. Från denna utgångspunkt må blott betonas det osannolika i att vår ekonomiska orientering skall gå mot öster: måhända skola vissa svenska exportindustrier kunna kämpa sig till fotfäste på den ryska marknaden, men så länge trävaror, pappersmassa och papper äro våra viktigaste exportvaror, kan aldrig handelsutbytet österut bli det för vårt land mest betydelsefulla; man driver aldrig handel med dem, som framställa enahanda produkter, som man själv producerar, utan de bli landets naturliga konkurrenter. Självklart är, att vi böra sträva efter en så allsidig utveckling som möjligt; jag har endast velat framhålla den huvudsynpunkt, som synes böra gälla, därest vi i en svår tid olyck- ligt nog skulle bli försatta i tvånget att göra ett val. Då den svenska skogen sålunda bildar en av de värdefullaste tillgån- garna i vårt folks förmögenhet, åligger oss att förvalta detta vårt na- turliga pund på förmånligaste sätt. De stora värden, som vid en felak- tig förvaltning kunna stå på spel, bilda en tillräcklig grund för ett stat- ligt ingripande, om ett sådant skulle visa sig av nöden. Det mål som vi sträva efter inom skogsbruket, är detsamma som inom andra nä- ringsgrenar, nämligen att för de gjorda uppoffringarna i jord, kapital och arbete vinna bästa ekonomiska resultat eller m. a. o. att av alla 10. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 126 PER JACOBSSON de tekniskt biologiska möjligheter, som erbjudas för denna produktion, städse utvälja den, som är ekonomiskt mest givande. Den biologiska och tekniska forskningen bildar därför grundvalen för den på tillgodo- görande av marknadslägets prisväxlingar inriktade ekonomiska verksam- heten, och en god utbildning i rent forstligt hänseende utgör därför den ena förutsättningen för ett gott finansiellt resultat. I allmänhet gäller, att man kan kan ga ut ifrån, att det enskilda initiativet och kapitalets inneboende benägenhet att söka sig till de mest lönande place- ringarna automatiskt garanterar produktionens gestaltning på det för den en- skilde och för landet mest fördelaktiga sätt. Men efter vad erfarenhetenlärt och lär, kunna vi ej inom skogshushållningen räkna med detta lyckliga resultat. Samhällets intresse kräver, att av vårt lands tillgång på produktiv- krafter i jord, kapital och arbete så mycket nedlägges och bevaras i skogsbruket, som efter rådande knapphetsförhållanden och därav följande prislägen kan erhålla sin vederbörliga normala vinst — varken mer eller mindre. Helt kan man ej bortse från faran att en för stor uppoffring göres, så att skogen får binda kapital, som med större fördel för det allmänna kunnat ägnas åt andra näringsgrenar. Just f. n. lider vårt land av en mer än vanligt markerad brist på kapital, tvingande oss till räntestegring och inskränkning av företagsamheten, en brist, som är så mycket mera betänklig, som de nödvändiga omläggningarna i samband med 8-timmars arbetsdagens genomförande kräva betydande mängder kapital. Det är då icke annat än riktigt, att denna brist får öva inver- kan också på skogshushållningens bedrivande; det synes just nu vara ett särskilt gynnsamt tillfälle att utmönstra alla överåriga bestånd även om utdrivningen skulle överstiga, vad som eljest borde utgöra normal. Därigenom skulle vi samtidigt öka vår tillgång på för näringslivet fri- gjort kapital och genom exporten skaffa oss välbehövliga utländska till- godohavanden. Även den mest avgjorda anhängare av teorier om obe- hövlighet att räkna med räntabilitet inom skogsbruket, måste väl medge att för vinnande av sådana mål en kraftigare beskattning av våra sko- gars tillgångar kan vara tillfälligt berättigad. Liksom ofta för den en- skilda skogsägaren får skogen i detta fall för landet karaktären av ett sparat reservförråd, som man nu faller tillbaka på. Men denna överav- verkning, som dock får sin ofrånkomliga begränsning genom den rå- dande bristen på arbetskraft, bör naturligtvis gå ut över de minst rän- tabla bestånden och får ej rikta sig mot den växande ungskogen. San- nolikt kommer den nuvarande högkonjunkturen ej att vara i längden utan lär nog inom en ej alltför avlägsen framtid avlösas av en lågkon- junktur med "sjunkande räntefot. Då kan det vara tid, att genom spar- samhet samla upp vad som nu tages ut. SKOGSLAGSTIFTNINGENS MÅL OCH MÖJLIGHETER MN Men om det sålunda kan föreligga en fara för överkapitalisering inom skogsbruket är dock f. n. den motsatta faran att skogen skall erhålla för litet kapital den vida större. En försummelse av nyodlingen och ett ingrepp i de mest växtliga bestånden kan icke försvaras och gent emot tendenser i den riktningen bör staten ingripa. Man kan t. o m. motivera, att staten föreskriver en starkare kapitalnedläggelse än som till synes borde vara förenligt med allmänna lagar. Till följd av den långa omloppstiden kan en utökning av träproduk- tionen endast ske mycket långsamt i jämförelse med framställningen av andra produkter. I vanliga fall är en prisstegring hastigt verksam för att åstadkomma en ökad produktion å en knapp vara: ofta träder t. o. m. spekulationen in så tidigt vid en förutsedd brist, att bristen aldrig be- höver bli verklighet. Men för att man inom skogshushållningen skall nå detta lyckliga resultat, måste spekulationen gå händelserna i förväg -— mer är 50 år. Ett sådant förutseende äger man ej vänta av den stora massan skogsägare. Så vitt man kan döma om framtiden, ha vi att motse kommande år med ökad knapphet på skogsprodukter. Man kan peka på den oerhört starka överavverkningen i Förenta Staterna — tre gånger mer än den årliga tillväxten — den intensivare drivnin- gen från de kanadensiska skogarna och den starka skattning, som skett av de mellaneuropeiska skogstillgångarna under världskriget. Detta kan ge anledning till, att man redan i nutiden nedlägger kostnader på en skogsodling, som efter nu rådande prislägen ej är fullt räntabel. Det blir en spekulation, men med sådan utsikt till framgång, att lagen här kan tänka för den enskilda och för oss alla och föreskriva, att spekula- tionen företages. Så sker i utlandet. Särskilt i England har man bli- vit uppskrämd av en befarad brist på skogsprodukter: en >timber famine»>, och står i beredskap att nedlägga mycket stora kostnader för skogsod- ling. Under kriget tillsattes en kommitté för skogsbruket, som efter en översikt kom till det resultatet, att världens skogstillgångar hastigt min- skades. I Förenta Staterna bearbetas f. n. i tidningar och tidskrifter den allmänna opinionen våldsamt i ändamål att åstadkomma en effektiv skogslagstiftning. Man börjar även där få ögonen öppna för faran i att uttömma detta naturliga kapitalförråd. Skogen bör få behålla sitt kapital, så länge kvantitets- och värdetill- växt i förening lämna skälig räntabilitet: En skövling i förtid är till samhällets skada. Det gives emellertid många skogsägare som ej äro benägna att vänta på sitt kapital den tid, som kräves härför. En en- skild skogsägare finner sig plötsligt försatt i en brydsam situation; hans enda möjlighet till räddning är måhända att avverka skogen och då före- tager han denna avverkning, oberoende av om skogen under den när- 128 PER JACOBSSON mast kommande åren skulle ge fem, sex eller sju procent i ränta. Det kan vara skogsskövlare som för relativt billigt pris överkommit en skogs- egendom; orm han skulle vid uthålligt skogsbruk förtjäna 6 a 7 Z på skogsvärdet intresserar honom icke, för så vitt han vid skövling kan förtjäna 1o—15 å 20 &Z eller mer på köpesumman. Men det intresse- rar staten. Det blir en konflikt mellan det allmänna intresset och den enskildes åtgöranden. Denna konflikt är så mycket farligare, som er- farenheten visar, att skövlingen kan så bedrivas, att skogsmarkens repro- duktionsförmåga väsentligt nedsättes eller t. o. m. upphör till obotlig skada för kommande generationer och för vårt lands ekonomi. Det är den likheten mellan skogshushållningen och penningväsendet, att det går rasande lätt att förstöra såväl valutan som skogen, men det är myc- ket svårt att reparera det en gång förstörda. Endast den skogsägare är ur allmän synpunkt lämplig, som finnes villig att låta skogen be- hålla det kapital, som den kan nöjaktigt förränta. Skogshushållningen är en kapitalkrävande näringsgren, men de faktiska skogsägarna äro ofta kapitalsvaga, och ju svagare de äro, desto större blir frestelsen. I förbigående vill jag påpeka, att den förståelse, som enligt vittnes- börd från olika håll mött den provisoriska skogstagen i icke ringa grad har sin grund däri, att våra skogsägares ekonomiska ställning under den s. k. kristiden avsevärt förbättras, och att de därför ej blivit så beroende av att lita till avverkning i skogen. De ekonomiska förutsättningarna voro därför synnerligen gynnsamma vid den provisoriska lagens antagande. För att vara en god företagare inom skogsbruket fordras sålunda så- som saklig förutsättning en viss kapitalstyrka. Men det fordras också personliga kvalifikationer, enär skogsbruket ej ger lika mycket i vems hand som helst, utan att en god avkastning med lämplig räntabilitet förutsätter en ingående kännedom om skogens rätta vård. Man kan ju tänka sig, att den statliga regleringen av skogshushåll- ningen kan löpa efter två linjer: för det första kunna de allmänna strä- vandena inriktas på att samla skogen hos sådana ägare, som besitta de nödiga kvalifikationerna för en god skogsvård i personligt och ekono- miskt hänseende. Men för så vitt man ej kan omedelbart nå detta önskemål — och dess realiserande begränsas ju i högsta grad bl. a. av de rådande äganderättsförhållandena — måste man gå på en annan linje och genom förbud och påbud uppställa vissa generella minimalfordrin- gar för skogens vård. När staten vid 1800-talets början avhände sig bästa delen av sina sko- gar i södra och mellersta Sverige, var den vackra motiveringen för det ödesdigra beslutet, att den enskilde kunde bättre än staten sköta sko- gen. Nu ha åsikterna kastat om: 1896 års skogskommitté kallade sta- SKOGSLAGSTIFTNINGENS MÅL OCH MÖJLIGHETER 129 ten >»den yppersta skogsägaren». Även om detta är väl mycket sagt, så äro dock alla ense om att staten har speciella förutsättningar för att driva skogsbruk genom sin breda kapitalstarka rygg, sin villighet att även taga hänsyn till kommande generationers väl och sin möjlighet att endast använda sakkunnig personal. Enahanda skäl tala också för tillvaron av andra offentliga skogar än statens. Men c:a 80 Zz av de svenska skogarnas sammanlagda värde befinner sig enligt 1908 års uppskattning av vår nationalförmögenhet i privat ägo, och det är därför mycket viktigt att dessa skogar skola besittas och förvaltas av sådana skogsägare, som ha de nödiga förutsättningarna efter vad förut sagts. Vilka äro de lämpliga enskilda ägarna? Man får vid besvarandet av denna fråga ledning genom att undersöka, hur vårt ekonomiska liv i övrigt lyckas bedriva kapitalkrävande företag. Som bekant genom aktiebolagsformen. Den väsentliga fördelen med aktie- bolag är, att man genom dem lyckats göra det fasta kapitalet fungibelt eller rörligt. Bolaget behöver disponera mycket kapital för dyrbara an- läggningar, fabriker, kraftstationer, arbetarebostäder etc, kapital, som ej kunna lösgöras ur produktionen. Men den enskilda aktieägaren kan vilken dag som helst disponera sitt kapital genom att sälja sina aktier. Företagets behov blir på detta sätt oberoende av de enskilda aktie- ägarnas villighet att spara eller vänta. Ett bolag har i händelse av kapitalbrist lättare än enskilda att uppbringa främmande medel genom sina bankförbindelser eller genom obligationslån. Det senare gäller sär- skilt om sådana bolag som äga fastigheter och som därför kunna er- bjuda god realsäkerhet. Då vi förut funnit att faran för skogens sköt- sel just bestod i att skogens livslängd blev beroende av den enskilde ägarens individuella förmåga och benägenhet att avvakta skogens eko- nomiska mognad,' ligger det nära till hands att antaga, att bolagsfor- men bör vara synnerligen lämplig för skogsbrukets vidkommande, och att ju större och mera kapitalstarka bolagen äro, desto bättre skola de kunna bedriva skogsskötseln. Erfarenheten synes också ge vid handen att detta antagande är riktigt. Skogsvårdsstyrelsernas vittnesbörd tala i det stora hela i den riktningen. Den i samband med Värmlandstaxe- ringen gjorda uppskattningen av olika ägares skogar visar också en viss överlägsenhet för bolagsskogarna.” Man kan också till förmån för bo- ! Genom ökade möjligheter till skogsinteckning kan man göra även det kapital, som till- hör en enskild, mera fungibelt, och frågan därom förtjänar sålunda allt beaktande. >” På denna punkt erhöll föredraganden vid Skogsvårdsföreningens årsmöte följande dag ett angrepp av överjägmästare Uno Wallmo, som bestred riktigheten av denna utläggning av Värmlandstaxeringens resultat. I mitt föredrag torde orden fallit väl kategoriskt. På grund av bristande tid kan jag ej nu ingå på frågan om beviskraften hos Värmlandstaxe- ringen och vissa speciella omständigheter, som tvivelsutan inverka, 130 PER JACOBSSON lagsformen anföra att skogsbruket för sitt rationella bedrivande kräver stora sammanhängande komplex. Endast då kunna den modärna tek- nikens alla hjälpmedel prövas och utnyttjas, endast då kan administratio- nen ske i de mest lämpliga formerna. Likaså kan man framhålla att den förening, som etableras mellan förädlingsindustrierna och skogarna genom de stora bolagen, är till ömsesidig båtnad för dem båda; det egentliga skogsbruket får en intimare kontakt med världsmarknadens strömningar och efterfrågans inriktning och kan därför gestaltas på ett ekonomiskt bättre sätt. Å andra sidan erhålla föreningsindustrierna en solid bakgrund i skogen. Jag har velat betona organisationsproblemet inom skogsbruket därför att det står i överensstämmelse med tidens allmänna strävanden. Det gäller striden mellan stordrift och smådrift, som utkämpas på alla om- råden. Inom skogshushållningen har den svenska staten tagit ståndpunkt till problemet genom Norrlandslagstiftningen, som lägger hinder i vägen för en vidare utveckling av de stora företagen och praktiskt taget för- hindrar nya. Det nyss framlagda förslaget från jordkommissionen om Norrlandslagens utsträckning till södra Sverige, innebär ett fullföljande av den inslagna politiken. Därigenom har man tvivelsutan förhindrat, att det enskilda intresset som en självverkande kraft skall skapa den för skogshushållningen lyckligaste organisationen i stora företag. Jag skall här ej gå in på att söka bedöma denna lagstiftning med hänsyn till de skäl som må tala för den, utan endast framhålla att när staten på detta sätt fastlåser äganderättsförhållandena vid det historiskt givna, så är det dess skyldighet att så vitt möjligt genom särskilda åtgärder undanröja de nu med förbudslagstiftningen förenade nackdelarna. Särskilt gäller detta arronderingen. Såsom från olika håll upprepade gånger fram- hållits, utgör den största svagheten i Norrlandslagstiftningen att den ej tager sikte på denna punkt. Vi ha här ett av de närmaste målen för svensk skogs- lagstiftning och ett mål, som speciellt nu kan vara värt att kraftigt pointera. Det är en av grundtankarna i den socialistiska åskådningen att produk- tionen dels bedrives genom stora väl organiserade företag, och det är just genom en bättre organisation av näringslivet som man anser sig kunna vinna en produktionsökning. Man må därför hoppas, att de nya makthavare, som vårt land nu ha, skola ha förståelse även för den ut- veckling av skogslagstiftningen efter den linje, som syftar till en lämp- "ligare organisation av företagen inom skogsbruket. Förvisso är detta en fråga som går utöver spörsmålet: bolag eller icke bolag, det rör sig även om sammanslutningar av annan art, men till följd av skogsbrukets kapitalintensiva natur är ofrånkomligt, att den företagsform, som det mo- derna näringslivet experimenterat sig fram till för att ombesörja de kapi- talkrävande uppgifterna, också här bör vara av betydelse, SKOGSLAGSTIFTNINGENS MÅL OCH MÖJLIGHETER US Man får dock inte överdriva. Om en organisation av vår skogshus- hållning på lämpliga företag skulle skapa den bästa förutsättningen för en rationell skogsvård, någon osviklig garanti innebär den icke. Det är ju dessutom ett önskemål, som icke inom rimlig tid kan bli förverkligat — varken det allmänna eller enskilda stora kapitalstarka företagare kunna bli uteslutande ägare till våra skogar. Skogslagstiftningen får då gå efter den andra linjen: att uppställa vissa minimalfordringar — ev. olika i olika fall — för skogsvårdens rätta bedrivande. Därvid kommer lagstiftningen att föreskriva en viss metod med större eller mindre svängrum för den enskildes fria rådighet. Kärnpunkten blir alltid, att man ålägger den enskilde vissa uppoffringar, låt vara att dessa uppoffringar äro till hans eget bästa, om ej för stunden så dock i längden. Men när lagstiftningen på detta sätt ingriper reglerande, föreligger alltid den faran, att lagen ej kan lämpa sina bestämmelser efter det levande livets oändligt skiftande krav. Vad som är görligt och räntabelt i skogsbruket växlar efter tid och ort, transportmöjligheter och befolkningsförhållanden, kort sagt, efter allt, som inverkar å prisen på produkterna å ena sidan, och på kapital och arbete å den andra. Det ligger i lagens natur att den måste gå ut ifrån mer eller mindre formella anknytningspunkter, livet är rörligt, lagen är stel. 1896 års kommitté löste detta problem genom att skapa såsom den själv uttryckte sig »ett levande samfundsorgan» i skogsvårdsstyrelserna, som övervakade den enskilda skogshushållningen och på samma gång kunde understöd- jande ingripa däri. Ju längre man går i reglering, desto större krav ställas på skogsvårdsstyrelserna att driva lagen med måtta och smidigt anpassa sina ingripanden efter de rådande omständigheterna. Otvivelak- tigt är, att dessa styrelser måste utrustas med långt gående befogen- heter, tillräckligt omfattande för att effektuera samhällets berättigade an- språk. Men en god skogsvårdsstyrelse är bättre än en god lag, ty den kan laga efter lägligheten. Det tillkommer icke mig att ge någon översikt över alla de speciella problem, som dyka upp vid utformandet av en modern skogslagsstift- ning. Det gäller i eminent grad att det önskvärda begränsas av det uppnåeliga och att man ej får gå längre än till vad som uppbäres av en mera allmän opinion. Ett svårt problem att lösa är frågan om, i vilken utsträckning man bör fordra en jämnt fördelad avverkning av skogskapitalet. Från eko- nomisk synpunkt gäller, att när en skog nått sin ekonomiska mognad, så bör den avverkas och kapitalet frigöras, även om detta skulle tempo- rärt medföra något som ter sig som en överavverkning. Med växlande konjunkturer och därmed växlande prislägen förflyttas tidpunkten för 132 PER JACOBSSON skogens ekonomiska mognad. Under högkonjunkturen är marknadens behov av trävaror starkare, de höga prisen och den högre räntefoten ge anledning till ökad avverkning och utdrivningen i skogarna ökas. Tvärtom vid lågkonjunkturen. Att genom en restriktiv lagstiftning hämma denna vågrörelse kan icke vara riktigt, så fast som den är grundad i hela vårt näringslivs struktur. När det samhälliga behovet uttryckt i marknadens förändrade priser växlar, måste också anspråken å skogs- kapitalen växla, ty eljest anpassar 'sig ej produktionen efter konsumtio- nens skiftande intensivitet, vilket ju är dess egentliga uppgift. Att fast- ställa skogsplaner, som göra våld på den ekonomiska principen, är icke riktigt. Naturligtvis får man ej tolka dessa ord så, att en rovdrift utan vidare bör tillåtas vid högkonjunkturen. I samhällets intresse ligger, att det i första hand bör vara de äldsta minst räntabla bestånden, som beskattas, och det finns inga skäl att av nu nämnda hänsyn till konjunk- turernas växlingar göra eftergifter i fråga om ungskogsskyddet. En avverkning, som ojämnt fördelas på olika perioder, kommer natur- ligtvis i strid med de från biologiska och tekniska utgångspunkter upp- gjorda indelningsplanerna. Mången skogsförvaltare finner säkerligen den ojämna avverkningen synnerligen besvärande. Härpå svaras, att skogs- planerna endast äro medel vid den ekonomiska skötseln, och att de ej få stå hindrande i vägen för vad sakens natur kräver. Man brukar framhålla att hänsyn till fördelen att kunna bereda sta- digvarande arbetstillgång, att garantera skogsprodukter för industriens och jordbrukets varaktiga behov tala för en jämn avverkning. Indus- trien med sina stora fasta anläggningar har givetvis ett eget intresse av att bevara skogstillgångarna, så att ej driften blir fördyrad eller t. o. m. tvingas att upphöra. Man kan därför 1 allmänhet gå ut från att dessa företag å sina egna skogar sörja för ett uthålligt skogsbruk. Men det blir naturligtvis kalkylation in casu, om man av mogen skog skall på en gång avverka mer även med risk att sedan få inskränka driften, eller om man skall taga ut allt under en kortare period. Med hänsyn till ränteförlusten vid fördröjd exploatering kan det också ligga i samhällets intresse att avverkningen påskyndas. Något motsvarande gäller vid jord- bruket. Det kan vara ekonomiskt mest fördelaktigt för en jordbrukare att avverka sin mogna skog även med risk att för framtiden behöva lita till inköp för husbehov, Att tvinga honom att på fastigheten bevara föga räntabel skog ligger varken i hans eget eller i samhällets intresse. Men 3 andra sidan: om skogsprodukter måste köpas på långa avstånd i händelse av avverkning, gör han säkert klokast i ett uppskov. Allt beror på de lokale forhold. Den regel, som den provisoriska skogsla- gen fastslår att vid vissa fastigheter avverkning ej får äga rum, så att SKOGSLAGSTIFTNINGENS MÅL OCH MÖJLIGHETER 133 fastigheten därigenom skulle komma att lida brist på behövlig skog efter ortens förhållanden, är icke obetingat riktig, men någon obetingat riktig regel kan ej generellt uppställas. Det kommer icke så mycket an på att varje fastighet har sin egen skog, som att varje bygd äger tillgång på skogsprodukter. Någon absolut skogsbrist kan ju med våra da- gars transportförhållanden ej uppkomma, men nödvändigheten att hämta skogsprodukter från avlägsna trakter, det kan innebära ökade och onö- diga kostnader såväl för den enskilde som för samhället. Samhället kan i detta hänseende göra mycket genom sina egna skogar. Ännu större svårigheter bereder frågan om jämn avverkning av hän- syn till de på skogen sysselsatta arbetarna. Ingen förnekar, att det är ett behjärtansvärt intresse att bereda de i skogarna boende trygga exi- stensvillkor genom jämn arbetstillgång och att en totalavverkning eller ett plötsligt inställande av avverkningarna å viss ort kan medföra sociala vådor. En arbetslöshet inom skogsdistrikten blir så mycket vanskligare, som arbetskraften ofta är bunden till platsen för den egna eller arren- derade torvan och endast med stora svårigheter eller praktiskt taget icke kan överflyttas till annan produktion. Det är en specialfråga i det stora arbetslöshetsproblemet mera svårlöst än eljest på grund av ogör- ligheten. Såsom förhållandena f. n. gestalta sig, torde man icke behöva befara något överflöd på arbetarna i skogarna. Men i vissa orter kunna arbetssvårigheter göra sig gällande och där kunna de vara allvarliga nog. Och med en ojämn avverkning bli de ju alltid så gott som ofrånkom- liga. Huruvida man för att vinna påtagliga sociala fördelar bör ålägga skogsägarna vissa förpliktelser med hänsyn till avverkningens bedrivande, kan vara tvivelaktigt. Den tanke synes bland annat föresväva borg- mästare Lindhagen, att man borde ålägga de stora skogsägarna en skyl- dighet till viss årlig avverkning. Detta synes mig föga rationellt. I stället för att föreskriva en viss gestaltning av produktionen, synes man här som eljest hellre böra gå fram på den vägen att ålägga företagarna att sörja för sina arbetare. Principen bör vara: full frihet över produk- tionens bedrivande men direkta sociala förpliktelser. Sociala synpunkter bli inom skogsbruket av mycket stor betydelse, hänsyn till den självägande jordbruksklassens bestånd, till arbetarestam- men etc. göra sig gällande. Ofta komma de sociala synpunkterna i strid med de ekonomiska intressena. Även om man bör medge att det kan vara riktig och god politik att för vinnande av en social fördel göra en ekonomisk uppoffring, fordrar dock ärligheten, att man även här gör en räntabilitetsberäkning och också redovisar, vad man uppoffrar. Samti- digt bör man undersöka, huruvida man ej å andra vägar kan nå det eftersträvade målet, såsom t. ex. genom skattelagsstiftningen, arbetslös- I I. Skogsvårdsföoreningens Tidskrift 1920. Serien A. 134 PER JACOBSSON hetsförsäkring etc. Dylika vägar äro obetingat att föredraga framför en tvångsreglering av produktionen. Tyvärr går en allt allmännare strävan i den senare riktningen. Jag erinrar blott om rådsystemet som olyckligt utformat kan lägga en fullständigt död hand över det fria näringslivet. Till de mest farliga förluster, som samhället kan göra, höra de, som uppstå vid en oekonomisk produktion på grund av fastlåsta förhållan- den, detta emedan de ofta äro svåra att upptäcka. Det är ur en brottning mellan sociala och ekonomiska synpunkter, som den moderna ekonomiska lagstiftningen växer fram. Vår tid ställer sig ojämförligt mera gynnsam mot ett statligt ingripande i kontrollerande och dirigerande syfte än vad våra förfäder i det gångna århundradet gjorde. Det är på sätt och vis typiskt att det nu föreliggande försla- get till ändrad skogslagstiftning debatteras av Skogsvårdsföreningen. När staten ger sig i kast med en ekonomisk lagstiftning, tvingas den att söka kontakt med de speciellt fackkunniga sammanslutna i fria föreningar eller fastare byggda korporationer. Liberalismen under 1800-talet gjorde sitt bästa att bryta sönder alla sådana organisationer, ofta rent medvetet av fruktan för s. k. »samman- sättningar» till konkurrensens avlägsnande. Vilka principer för samhälls- livet som i framtiden må bli gällande såsom högsta normer i vår skogs- hushållning, måste organisationen gå med och ej mot de sakkunniga skogsmännen, knyta an till vad det egna intresset har byggt upp. Den andra vägen är bolchevismens väg. Denna korta framställning av skogslagstiftningens mål och möjligheter har måst utelämna några viktiga sidor av det stora problemet. Jag har endast sökt visa att lagstiftningen måste löpa efter två linjer; den första går ut på att lägga skogen i händerna på de bästa företagarna i lämp- liga stora komplex (organisationsfrågan), den andra att stadga vissa mini- malfordringar, som varje skogsägare måste vid driften uppfylla. Båda linjerna äro lika viktiga. De statliga åtgärderna för skogens räkning äro naturligtvis ej uttömda genom vad lagstiftningens tvångsmakt kan åstadkomma. Staten kan på mångahanda sätt understödja enskilda strä- vanden genom spridande av upplysning, understöd och dessutom icke minst genom sitt goda föredöme. Målet är att fostra varje svensk skogs- ägare. Lyckades detta, skulle behovet av en reglerande skogslagstift- ning bortfalla, och man skulle därför kunna våga det påståendet, att skogslagstiftningens yttersta mål är att göra sig själv överflödig. Rasta SVINReY ND: BERG NÅGRA ERFARENHETER FRÅN TIM- MERKORNING MED TRAKTORER. Föredrag vid Skogsveckans öppnande den 19 mars 1920. risten på arbetskraft och de på grund härav allt mer stegrade arbetskostnaderna hava under de senaste åren inom alla grenar av vår industri framkallat en strävan att i största möjliga ut- sträckning utbyta den mänskliga arbetskraften mot maskinella anord- ningar av olika slag. Även inom vårt lands skogsbruk har denna fråga blivit aktuell. I facktidskrifterna har flerfaldiga gånger framhållits nödvändigheten av att vid avverkningarna införa maskindrift. Att en hel del försök i denna riktning redan omsatts i praktiken torde väl vara bekant. Jag syftar då härvid närmast på de olika slag av träfällningsmaskiner, som avprovats under de senaste åren, samt de transportabla linbanor och transport- banor av trä, som på sista tiden kommit till utförande. Det är för ett annat försök med maskinell virkestransport nämligen timmerkörning med traktorer, som jag här skulle lämna en kort redo- görelse. Jag ber emellertid att redan från början få påpeka, att, på grund av den korta tid försöken pågått samt framförallt genom de under den gångna delen av vintern rådande, för avverkningarna synnerligen ogynn- samma snöförhållandena, de gjorda försöken ej på något vis kunna sägas vara uttömmande. Olika slag av traktorer. De i handeln nu förekommande traktorerna kunna uppdelas i tvänne olika typer nämligen hjultraktorer och Carterpillartraktorer. Som av namnet framgår drives den första af dessa typer medelst hjul. För att öka dragförmågan äro hjulringarna försedda med tvärsgående flänsar eller taggar, vilka gripa fast i marken. Traktorer med Carterpillarsystem däremot framdrivas genom rullkedjor. Det är denna idé, som ligger till grund för den under världskriget så framgångsrika »tanken>», vilken, tack vare denna kedjeanordning, kunde 136 VILH. STRANDBERG taga sig fram i obanad terräng. Den går så att säga på skenor, som den själv bär med sig, lägger ut och plockar upp efter sig för att åter lägga ut framför sig. Även dessa kedjor äro försedda med flänsar eller taggar. På grund av kedjornas större anliggningsyta mot marken kunna dock dessa taggar och flänsar göras mycket längre än vad som erfordras för en hjultraktor. För timmertransport å snöföre och i oländig terräng torde endast traktorer av Carterpillarsystem kunna med fördel användas. Dessa äro nämligen i ma- növerförmåga långt överlägs- na = hjultrakto- rerna, varjämte de av ovan an- tydda skäl ej försämra basvä- gen i samma grad som en hjultraktor. Enligtdeupp- lysningar jag hittills lyckats erhålla, försäl- Fig. 1. Clevland-traktor. jes för närva- i rande i Sverige endast tvänne olika traktorer av Carterpillartyp, båda av amerikansk tillverkning nämligen Holt och Cleveland. ELoLE Holttraktorn tillverkas i tvänne storlekar, en om. 10 och en om 5 tons vikt. Av dessa torde endast den senare vara lämplig för virkeskörning, enär det torde vara nästan omöjligt att åstadkomma foror av den stor- lek att den större traktorns dragförmåga fullt utnyttjas. Motorstyrkan hos den större traktorn uppgives vara 60 hästkrafter och för den mindre 40. Traktorerna äro försedda med remskiva, och kunna således även användas som kraftkälla vid stationär drift. ä Fem (5) tons traktorn har en hastighet vid gång med last av sex (6) kilometer i timmen och vid tomgång 11,5 kilometer. Till bränsle användes bensin. Holttraktorerna försäljas genom Aktiebolaget Järnvägsmaterial i Stock- holm, och betingar den mindre av dem ett pris av 30,000 kronor. TIMMERKÖRNING MED TRAKTORER 137 en. Till vänster om vägen har parallellt med densamma uppkastats ett dike. vilket uppfångar drevsnön och således hindrar densammas indrivning i vägen. En Holttraktor har under innevarande vinter med framgång använts vid Uddeholm. Cleveland. Då mina personliga erfarenheter härröra sig från Clevelandtraktorn, skall jag här med några ord närmare redogöra för dess konstruktion, detta så mycket mer som enligt de gjorda erfarenheterna den synes synnerligen väl lämpa sig för de norrländska avverkningsförhållandena. Denna traktor framdrives av en fyra-cylindrig vattenkyld motor av automobiltyp. Tändningen sker genom högspänd magnet och smörj- ningen är automatisk. Transmissionen sker genom friktionskoppling och har endast en hastighet framåt och en bakåt. Motorn är utrustad med en automatisk explosionsregulator, som reglerar motorns hastighet såväl under gång som under stillastående. Om man således vid körningen möter en uppförsbacke ökas gastillförseln till motorn och därmed dess styrka så att maskinen bibehåller ungefär samma hastighet utan någon särskild åtgärd från maskinskötarens sida. Styrningen sker medelst ratt och åstadkommes därigenom att den ena sidans drivhjul och rullkedja fastbromsas under det att andra sidans drivhjul och rullkedja pådrives. Härigenom går alltså den ena sidan fortare än den andra och maskinen svänger med egen motorkraft. Manövreringsförmågan är så stor att traktorn kan svängas helt om på en yta med 3,5; meter diameter. Genom upprepade mindre svängningar 138 VILM. STRANDBERG ash Förare eten $ Fig. 3. Traktorer med tomkälkar. i förening med backning kan helomvändning ske på än mindre utrymme. Maskinen kan således vändas på en vanlig basväg. Hastigheten är omkring 6 kilometer i timmen och kan vid god väg uppbringas till 7 km. Till bränsle användes fotogen eller bensin. Tanken för bränslet är avdelad i tvänne rum, ett om cirka 45 och det andra om cirka 5 liter. Det mindre av dessa rum bör alltid fyllas med bensin. När maskinen köres med enbart fotogen bör startningen dock alltid ske med bensin. Bränsleåtgången är ungefär 3'/,—4 liter per timme. Traktorn är försedd med en remskiva så att maskinen stillastående kan användas såsom kraftkälla för olika ändamål. Vid timmeravverk- ningen skulle denna remskiva, som utvecklar 20 hästkrafter, lämpligen kunna användas. tilll drivandettavientvinseh eller ett spel för timrers lastning. Clevelandtraktorn är trots sin motorstyrka av synnerligen små dimen- sioner: [fotala vikten art nm fomcommangden 2,43 meter, breddenmed meter och höjden 1,31 meter. Den säljes av Liberty Trading C:o i Stockholm och kostar för närvarande 12,000 kronor. Landsvägstransport. Clevelandtraktorn har under innevarande vinter prövats såsom dragkraft vid avverkningarna på ett flertal ställen och beder jag nu få lämna en redogörelse för resultatet från en av A.-B. Ytterstfors Munksunds avverkningar i Norra Finland, där tvenne trak- torer äro i arbete. Innan jag övergår till själva timmerkörningen skall jag dock med några ord beröra traktorns användning för landsvägstrans- TIMMERKÖRNING MED TRAKTORER 139 port vintertid. Den ena av bolagets traktorer avgick den 11 sistlidne december från Rovaniemi till den 147/, mil därifrån belägna avverk- ningstrakten. Traktorn medförde ett lass om 4 7/, ton, varförutom tvenne åkslädar med 4 personer jämte packning voro bundna efter lasset. De nordfinska vägarna plogas aldrig och äro därför synnerligen lösa. På grund av sin bredd måste traktorn gå med den ena dragkedjan i snön utanför det tillkörda spåret. Som släden följde i traktorns spår, blev följden den, att ena meden likaledes gick i lös snö, vilket givetvis gjorde lasset synnerligen tungt att framforsla. Det oaktat drog traktorn utan hinder fram foran utefter den delvis mycket backiga vägen. Endast vid ett tillfälle vid passerandet av ett större vattendrag med mycket branta nipkanter ville det ej lyckas på van- | ligt sätt. Traktorn vändes emeller- tid då helt om och backade med lätthet upp lasset. De sista 18 kilo- meterna tillryggalades efter en vanlig skogsväg och var det rent av förvå- nansvärt att se traktorns förmåga att i den lösa snön tvinga sig uppför backarna. Givetvis slirade kedjorna ofta, men sedan kedjorna arbetat bort den lösa snön och kommit ned till fastare underlag, följde lasset med. Den sammanlagda körtiden på dessa 145 kilometer var 31 timmar, det vill säga i medeltal 5 kilometer Finan Ulrakter mediJass pr timme. I körtiden ingå emeller- tid en del uppehåll för fotografering, påfyllande av bränsle samt omlast- ning av foran, vilken stjälpte två gånger under vägen. Den verkliga körtiden är alltså kortare än vad ovan angivits. Motorn arbetade hela tiden utan fel. Temperaturen under färden varierade mellan —17 och AV RAGE Avverkningen. För att kunna redogöra för traktorernas arbete på själva avverkningsplatsen är det nödvändigt att lämna en närmare redo- görelse över virkets beskaffenhet och arbetet med basvägens iordnings- ställande. Det virke, som å ifrågavarande plats framköres med traktorer, utgöres av virke, apterat i långa längder intill 56 engelska fot och med en minsta toppdiameter av 7 engelska tum. Medelkubikmassan pr block utgör i runt tal 25 verkliga engelska kubikfot. 140 VILH. STRANDBERG Fig. 5. Traktor med lass. Timret är medelst hästar förut hopkört i vältor och ligger på ett avstånd av mellan 5 och 6 kilometer från vattendraget. Om virke av så stora dimensioner som detta och med så lång körväg skall framköras med häst, måste mycken omtanke ägnas själva basvägen. Sedan vägen upphuggits och planerats på barmark, måste, när snön kommit, vägen genom vattenkörning isas, så att själva vägbanan blir hård. Härefter är det brukligt att med en härför särskilt konstruerad väghyvel uppköra särskilda spår för medarna. På den väg, efter vilken traktorerna arbeta, har nedlagts samma arbete med vattenkörning, som om hästar skulle hava använts, men några spår för medarna ha ej upp- körts, enär det ansetts onödigt och traktorernas dragkedjor för övrigt snart skulle hava förstört desamma. Kälkarna. De kälkar, som använts, hava varit dels vanliga getdoningar dels bordslädar. Båda dessa kälktyper hava emellertid visat sig vara alldeles för veka för lass av den storlek, som äro nödvändiga för att utnyttja traktorns dragförmåga. Från första början hade man tänkt sig att koppla ett flertal lass efter varandra. Det har emellertid ej lyckats att konstruera någon lämplig koppling mellan kälkarna, så att lassen ej blott styras i samma spår som de före- gående, utan även kunna bromsas i utförsbackarna. Det har huvudsak- ligen varit det här framkörda virkets längd, som lagt hinder i vägen för anordnandet av lämplig koppling mellan lassen. På ställen, där virket apterats i korta längder och där således varje lass blir både TIMMERKÖRNING MED TRAKTORER 141 Fig. 6. Främre ändan av ett lass om cirka 600 kbf (= 14 ton). kortare och lättare, torde emellertid denna fråga helt säkert kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Det bästa sättet att erhålla tillräckligt stora lass är emellertid att bygga särskilda kälkar av kraftigt tilltagna dimensioner. Getdoningstypen bör därvid bibehållas, men bredden mellan medarna bör göras ungefär en meter. Härigenom komma medarna nämligen att följa i samma spår som traktorns dragkedjor. I övrigt böra slädarna göras så bastanta, att de tåla en last av 1,000 kubikfot, ty på en välunderhållen basväg kan traktorn framskaffa lass av denna storlek. De största lass, som nu kunnat lassas, hava varit omkring 600 kubikfot och dessa lass hava traktorerna framsläpat även efter mindre bivägar, vilka endast varit nedskottade till fast mark och ej på något sätt isade. Kopplingen. Till koppling mellan traktorn och lasset har använts en dragbom, vilken närmast kälkarna varit försedd med en tvärslå av något mer än kälkens bredd. På undersidan av denna tvärslå hava an- bringats bromsjärn av samma konstruktion som på de hästskaklar, som användas vid vanlig timmerkörning. Genom att lasset i utförsbackarna åker upp på tvärslån och pressar bromsjärnen ned mot vägbanan, bromsas lasset. Driftsäkerheten. Av de två traktorer, som använts vid här omnämnda avverkning, hade vid mitt besök å arbetsplatsen den ena varit i gång i 55 och den andra i 23 dagar. Något som helst motorfel hade ej före- kommit på någon av dem. Den ena hade emellertid genom brott av fjädern varit stående en vecka. Att uppehållet blev så långt var ute- slutande beroende på platsens avlägsna läge och dålig postgång. Om 142 VIPEEFSTRANDBERG Bion som visas å denna bild. Lasset å fig. 6 losstogs och framkördes till basvägen å den lösa och ojämna väg, reservfjäder funnits på platsen, hade uppehållet ej behövt bliva mera än en halv dag. Några andra delar än denna fjäder hava ej behövt utbytas. Bränsle och kylning. pr arbetsdag om T2 0 timmar Bränsleåtgången har i medeltal varit 45 liter Härvid är att märka, att sedan motorn startats på morgonen, har den ej avstannats förrän på kvällen vid arbe- tets slut. Orsaken härtill har varit rädsla för att vattnet i kylaren möj- ligen skulle frysa vid den låga tem- peratur, som varit rådande. Fastän traktorerna arbetat i ända till 40 graders köld, har ej någon skada uppstått å kylaren. Kylvattnet har uftappats varje kvälls För attfiun: derlätta startningen har på morgonen en hink varmt vatten slagits i ky- laren. Sedan motorn kommit i gång har kallt vatten påfyllts. Genom detta förfaringssätt har motorn varit lättstartad även vid stark kyla. Första tiden användes som bränsle en blandning av bensin och fotogen, men sedan det visat sig, att mo- torn) gat med samma, kraft vidfan. vändandet av enbart fotogen, har TIMMERKÖRNING MED TRAKTORER 143 | | I | | | | | [BENEN ER FOR RA RR RER | Fig. 9. Samma lass som å fig. 8, sett från sidan. man numera övergått till att använda endast detta slags bränsle. Olje- atgängen har varit ca 1!/, liter per dag. Arbetsprestation. Traktorernas hittillsvarande arbetsprestation har varit följande. Den av traktorerna, som arbetat under 53 dagar, har under denna tid nedkört i medeltal 1,325 kubikfot per dag. Den andra traktorn har under 23 dagar i medeltal framforslat 1,530 kubikfot per dag. Väglängden har som sagt varit 5—96 kilometer. Jag ber emeller- tid att genast få understryka, att dessa siffror ej giva någon verklig bild av traktorns dragförmåga. Som jag förut nämnt, har under hela av- verkningstiden väderleken och föret varit de mest ogynnsamma. Trak- torerna hava därför under ett flertal dagar måst användas för att även köra snöplogen efter basvägen. Vidare har, som likaledes förut fram- hållits, de använda kälkarna varit för svaga och ej tillåtit påläggandet av så stora lass, att traktorns dragförmåga fullt utnyttjas, varjämte trak- torerna oupphörligt blivit uppehållna i och för reparationer av kälkarna. Sedan kälkarna under sista tiden förstärkts, har ock resultatet av kör- ningen blivit betydligt bättre, vilket framgår därav, att under den se- naste veckan av den tid undersökningen omfattar, 92 stammar eller 2,300 kubikfot nedfraktats per dag och traktor. Om särskilt konstruerade käl- kar användes, skulle även denna siffra kunna långt överskridas. I detta sammanhang är det kanske lämpligt påpeka, att de här arbetande trak- torerna ännu ej försetts med för arbete i snö lämpliga dragkedjor. För arbete av detta slag finnas nämligen bredare kedjor, försedda med tag- 144 VILH. STRANDBERG Fig. 10. Ett normalt hästlass efter samma basväg som traktorslassen å fig. 8 och 9. gar för att gripa fast i isad väg. Snökedjorna hava emellertid helt nyss inkommit från Amerika och äro på väg upp till arbetsplatsen. Kalkyl. Tager man den senast erhållna siffran 2,300 kubikfot per dag till utgångspunkt för beräkning av vad själva körningsarbetet kostar per kubikfot, erhålles följande resultat: 40, I liter, foto gena NOSKOKOL Aten kr. 26: — 5 31, TDENSInSA AR OR ERER > 50 förenar olja ATS RT Ar don dee 4: 50 Fast Smorja na a nan Sr Härtill kommer kostnaden för maskinskötaren. För att kunna fullt utnyttja maskinen och kunna ägna densamma nödig tillsyn hava för två traktorer varit anställda tre maskinförare. Med en beräknad avlöning av 20 kronor per dag, skall således kostnaden för 1"/, maskinskötare eller 30 kronor läggas till ovannämnda belopp. Den totala omkostnaden per dag blir således 66 kronor eller 2;9 öre per kubikfot, 25 öre per ton kilometer. Om denna siffra jämföres med den kostnad, som med nuvarande pris på ett kördagsverke måste beräknas för enbart körning å en 5 kilometers väg, torde jämförelsen obetingat utfalla till traktorns fördel, trots att utgifterna här ovan äro rundligt tilltagna. En dryg marginal förefinnes TIMMERKÖRNING MED TRAKTORER 143 Fig. 11. Samma hästlass som å fig. 10 samt bakom detsamma ett traktorslass. således för reparationer och amortering å traktorn, innan kostnaden för körning med denna blir lika med kostnaden för körning med häst. Vid den avverkning, från vilken dessa siffror äro hämtade, finnes tillfälle att direkt jämföra kostnaden för traktorkörningen med häst- körning. Tyvärr sker all utbetalning för sagda avverkning i finska mark och då det på grund av rådande valutaförhållanden kan bliva missvisande att omräkna beloppen i kronor, måste jag nöja mig med att vid denna jämförelse uttrycka resultatet i finska mark. Bolaget har sökt att bortackordera körningen av detta timmerparti till körare på vanligt vis och därvid erbjudit en betalning av finska mark 10 per stam samt fri lastning. Detta pris har emellertid ansetts för lågt och har därför endast er- hållits ett fåtal hästar, som nu gå efter samma väg som traktorerna. Om traktorerna gottgöras efter samma pris, skulle dagsinkomsten under sista veckan bliva för 92 stammar å 10 mark 920 mark. Utgifterna per dag för traktorn äro: 40 = liter fotogen åa 3: 5 5 + bensin. 2.5: SÖ... Ssd ATNNO Ffa AR — fe 18:— Fast SM OBRJALAS sorts js NS seder USAIN , 4: — Transport mark 189: 530 146 VILH. STRANDBERG Fig. 12. Vattenlåda för vattning av basvägen. Transport mark 189: 50 I or moOtorskötareta OO... » 90: — 2 man förlossning av kälkarnaå 30: — = > 60: — Summa mark 330: 50 PDagsinkomstenr blir saledest kr 21 15804 500 pl Aven om en avsevärd del av detta belopp anslås till underhållskost- nader för traktorn och kälkarna, tillåter inkomsten en snabb amor- tering av maskinen. Även å andra håll, där Cleveland- traktorn varit i bruk innevarande vinter, har den använts med fram- gang. I Uleåborg i Finland hava tvenne traktorer varit i arbete se- dan jultiden. De hava där använts för att framsläpa timmer från de landrullade upplagen till sågarna. Bägge traktorerna hava gått utan fel eller reparation. Bränsleåtgången har varit 30 liter fotogen per 9 tim- mars arbetsdag. Vid vardera såg- TIMMERKÖRNING MED TRAKTORER 147 = äl oc Fig. 14. Kombinerad snöplog och väghyvel. verket har traktorn ersatt 6 hästar, som förut måst användas till detta arbete. Från körningar vid Villingsberg i Karlskoga bergslag hava likaledes gynnsamma resultat uppnåtts. Förbättringar. De förbättringar man på grund av de gjorda erfaren- heterna skulle önska få införda på Clevelandtraktorn för att ytterligare öka dess användbarbet vid timmerkörning äro i huvudsak följande: 1) Traktorn bör göras ungefär en ton tyngre och något längre, var- igenom såväl dess dragförmåga 'som dess förmåga att hålla emot tunga lass i utförsbackarna skulle väsentligt ökas. 2) I likhet med Holttraktorn bör den förses med växel för uppnående av en hastighet av minst 10 kilome- ter i timmen. Clevelandtrak- torn har hittills huvudsakligen använts vid jordbruksarbete, där den hela tiden fått gå med full belastning. Vid timmer- körning mäste den ju alltid gå halva vägen utan lass och är det då givetvis av stor bety- delse för traktorns rationella utnyttjande att vid tomgång uppnå större hastighet. fär 148 VILH. STRANDBERG 3) Förarsitsen bör göras bekvämare och så att föraren skyddas mot köld och oväder. Beträffande frågan om motorstyrkan skall anses fillräcklig eller om densamma borde ökas utöver den nuvarande har det ännu ej lyckats mig få någon bestämd uppfattning. Detta är nämligen i utomordentligt hög grad beroende av huru avverkningen är ordnad. Om basvägarna anläggas och underhållas med samma omsorg som vid rationell körning med häst torde något behov av ökad motorstyrka knappast finnas. Hålles vägen däremot lös och dålig samt måste den läggas i upp- repade stigningar kan större maskinstyrka vara av behovet påkallad. På grund av de förut påpekade svårigheterna för erhållande av fullt effektiv styrning och bromsning på ett flertal efter varandra kopplade kälkar kommer det alltid att erbjuda svårigheter att fullt utnyttja en starkare motor, såvida jag ej har en alldeles ovanligt rak basväg. oörsöksanstalt h. 17 nr 4. Med detta häfte följer som bilaga Medd. från Statens Sko LJ p- ve ve ade MSB FATTAS 5 AP neder! oy Rjpg RKA LE (2) VARDS FOÖORENINGENS Me vv WAA a SAD KÖVEE - ri .09, Ae a nr SS + Öv SN ” FR NTA Sä Lake r I AS. br ; z sa . KESO TATIMIN e ö . nen se Släp s re BKOGS HIDSIKRIF TT 18 ÅRG. JULI-AUGUSTI 1920 8 HÄFT. 7— UTGIVES AV SVENSKA skoSVÄRDsronenInGen (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. 5; idskriftens F prisi bokhandeln 15 kr., för madjäntinar (medlemsavgift 3 kr varför orhålles | tidskriften SN allenast 12 kr. Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers. innehåll. Avtryck av uppsatset och lustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållite av redaktionen oh | INNEHÅLL: oo TRÄGÅRDH, IVAR: Undersökningar över nunnans uppträdande i Gualöv ; ) 14 1915—1916 (Med 771185) Vs ad area bh Er se RISE Se ole eran es AM ed dy 81073 OSA LAGERBERG, TORSTEN: Rötskador i lagrad pappersved (med 4 fig.) Ser. A. sid. 149 MATTSSON, MÅRN LIL.: Slutenhet och slutenhetsfaktorer ............ AE CRAR AÖSTANE In memoriam: Ka JA oo Kurt Hammarström (med porträtt) av M. MAGNEVILL ............ SN, SM 3 195 "Skogsstatistiska meddelanden: ; 2 Virkesexporten och Förenta staternas skogar (ref. av I. T—dh) .... Ser. B. > Xx 185 Från skogsvårdsstyrelserna: "Rättegångar och prejudikat. 24. Kungl. Maj:ts resol. ang. vad i visst fall skall anses som icke Enskild SKOR PAR EAS pla ras Sas a is ENG USSR GD dun Co) Länsjägmästare har ej rätt att för vinnande av anställning i skogs- i staten räkna sig tillgodo tjänstgöring hos FEVERVGINAstyrelse SES JNA SrERR Ag fö ro Riksdagen: Beslut vid 1920 års riksdag i frågor, som mer eller mindre beröra , ; skogsvården ...... 6) 0-0 die. p)p ål Vasa ia "a Ne 79 ONA Jens TEN g Ne Ia FRIAR ANS. e le Lä la ia. 6 Be ekke ER JRR EG diR 12 Vg o Skogsforskningen: Fonden för skogsvetenskaplig forskning, Årsberättelse för år 1918. HUS. DE RNO fötdeladesiipendier ;tender, är 2T920)5 6.6 sy. b NAM NS Ne FR Ne SG ST To Litteratur: ; Recensioner: SA GUNNAR SCHOTTE, Skogsförsöksanstaltens exkursionsledare, I. Beskrivning av Skogsförsöksanstaltens försöksytor å Omberg | (FCC: NAN Tis IVES) ljans a vbare Väla lase Ata SSM RATE NA FORSKA DA LINNE ANSER fe SENS SCC F, W. NEGER, Die Krankheiten unserer Waldbäume und wichti gsten Gartenhölze ((rec: av I BG) SINA BÖR ASPA SV Ike [sker kl lfo re SA een Side VITESÖKISÖN W. HOWARD RANKIN, Manuel of Tree Diseases (rec. av T. LBG) >» » >» Xx 209 Tidskriftsöversikt: ; BEOSSSKOTSEL 2:12 Se sales FSK 0 KRK ODEN AD ag SVENS SÄL KEN RA LTR Ge BRO BStERTOlO ST sisrrd a bsalb a vale SNS NE STANNA 2 FN BR RADIE HOLE fo ata SEN POLAR VR NG Skogsuppskattning ......... START NE MR NNE AS RTR T SNES SI ASA STA 260 AROISE FÖRTESKORSSK ONDA, s 3 ss or sr KSNENEN EAA RAS RAG LES SA ARA FAS ENE NL JU JR AS FED SSM EIA SG SoA jed de SVAN AN SAKTA Raa Ad AS HAN EC 0 lö 10 ve SVA ol 300 Db IDR INSTELEK OJH NA TDDCKET los oo ele 05 ålen i fier kT la TONAS SHDRN ARS FRA LEA AES ES fbe SRA SEND, SAN AS Meddelanden från skogsbiblioteket N:o 7 bESNAN el SISTA DEER TNA es ddlol oe dv AR "JV JENA SG FÖRDES PICK IT ST OMET: sir bode a a jda SANA OEM SAS VO REIN IA NER ERAN NN RNA Bh CA KIL DEAMA LUM AT KAL TSR DV Mo u'örelöle a SS Are RA be Sd Re ra fe IANA VAN ae AE SAR LF IANA Rd Notiser: ö Nya kommittéer rörande skogsstatens organisation mm. m........... » a Minnesvården över Th. Örtenblad ...... ÅS Ge AKA: tan SÄ DA er GRIS R da AA > AROS SAT INIS TP ALTO MENT 5 ra Arne Pr bs Val AR RS AR de i fe Nga » Tjänster och förordnanden se Platsnotiser sid. LXI 2 TRE INTA EL FEST EN CA GERBERG RÖTSKADOR I LAGRAD PAFPFERSVED CORTICIUM EVOLVENS FRIES, EN HITTILLS FÖRBISEDD RÖTSVAMP PÅ GRANVED. öregående år blev jag anmodad av skogschefen vid Hällefors Bruks Aktiebolag ARVID NILSSON att undersöka några partier pappersved av gran, som avverkats å bolagets skogar, och som under lagringen hade blivit svårt rötskadade. Undersökningen kom till utförande den 23 april 1919. De resultat, som därvid erhöllos, ha synts mig vara av mera allmänt intresse, varför jag har velat framlägga dem i denna tid- skrift. De flesta av de granskade virkesposterna lågo i närheten av Hög- åsens station på Nora Bergslags järnväg, men även i Karlskoga samt intill bron över Svartälven undersöktes en del vältor. WVeden härstam- made huvudsakligen från 1917—1918 års avverkningar och hade så- lunda varit lagrad något mera än ett år; några partier hade huggits vintern 1916—1917 och voro något över två år gamla. (För närmare uppgifter hänvisas till de följande tabellerna.) En flyktig granskning av stockarna visade, att de lämnat rum för en förvånande rik svampvegetation. På barken, delvis även på den blot- tade veden, förekommo allmänt fruktkroppar av tre skilda former, näm- ligen Corticium evolvens Fries, Dasyscypha calycina (Schum.) samt Vec- tria Cucurbitula (Tode) Fries. Det var även utan vidare klart, att röt- skadorna härrörde från den förstnämnda av dessa. Innan jag emellertid upptar dem till behandling, vill jag i förbigående fästa uppmärksamheten på de tvenne senare svampformerna, då de omständigheter, under vilka de uppträdde, erbjuda åtskilligt av intresse. Dasyscypha calycina, orsaken till de bekanta kräftsvulsterna på stam- mar och grenar av gran, ofta även av tall, förekom på pappersveden i en luxurierande form, som aldrig, så vitt jag känner, anträffas på kåd- inkrusterade svulstbildningar (fig. 1). Apothecierna voro långskaftade (intill 2 mm) och nådde en bredd av ända till 6 mm (i fuktigt tillstånd). Hymeniets färg var mättat ägg-gul; fruktkropparna påminde sålunda till 12. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 150 TORSTEN LAGERBERG det yttre i hög grad om dem hos Dasy- scypha Willkommaiti. Samma form harjag för 10 år sedan an- träffat å Kolleberga kronopark på om- kring” 7 michöga exemplar av Pinus Strobus, vilka hade dödats av Perider- mäum Strobi. Den på kräftsår uppträ- dande formen är stundom mycket av- vikande bl. a. genom sina så gott som oskaftade apothe- cier, vilka ofta icke Foto av förf. av överskrida. 1 mamm 1" diameter och äga ett blekgult hymenium. I samband härmed utmärkes denna senare form av Fig. 1. Apothecier av Dasyscypha calycina i torrt tillstånd — mindre sporer, och den har även urskilts som egen art under namn av Dasy- scypha subtilissima Cooke. I sin handbok över skogsträdens skade- svampar betvivlar visserligen NEGER (sid. 165), att svampen kan fram- kalla en sjukdom på gran, som visar lärkkräftans karakteristiska sym- tom, och framhåller, att föreliggande uppgift härom behöver kontrolle- ras. Detta må då gälla för Mellaneuropa, men för vårt land är denna sak sedan länge väl bekant, och även för tallens vidkommande har frå- gan klarlagts av WIBECK (sid. 116) och av förf. (sid. 144). Dasyscypha calycina är emellertid en fakultativ parasit. En osårad levande stamdel kan den icke angripa, men den infinner sig med lätt- het i barkskador. Med dessa som utgångspunkt framtränger svampens mycel snart genom innerbark och kambium till den ytliga vedens parenkymatiska vävnader och dödar allt levande på sin väg. Frukt- kroppar anläggas endast från dött substrat. Sedan stamdelen i sin hel- het är död, fortsätter svampen att vegetera i densamma och reprodu- cera sig som saprofyt. Den utvecklingshistoria, som härmed i korthet har antytts, kunde även tydligt avläsas på den angripna pappersveden. Denna var rand- barkad, men barkränderna voro delvis ofullkomliga, ty järnet hade på RÖTSKADOR I LAGRAD PAPPERSVED 151 långa sträckor endast skurit fram genom den levande innerbarken och icke blottlagt veden. Då en stock givetvis håller sig vid liv en längre eller kortare tid efter avverkningen, även om den blivit randbarkad, hade svampen uppenbarligen här haft talrika tillfällen till parasitär in- fektion, och det var även påtagligt, att den hade utnyttjat dessa. Den Foto av förf. Fig. 2. MNectria Cucurbitula, Perithecie samlingar — !/,. genomeskurna ytterbarken i de ofullständiga barkränderna var ofta syn- nerligen rikt besatt med fruktkroppar, under det att den omedelbart till- stötande, oskadade barken var helt fri från dylika. Men det var å andra sidan även vanligt, att dessa visade en mera diffus spridning å partierna mellan barkränderna; efter allt att döma hade svampen spritt sig dit som saprofyt efter stockarnas avdöende. 152 | TORSTEN LAGERBERG Nectria Cucurbitula är en art, som icke tidigare torde vara omnämnd i vår skogspatologiska litteratur. Orsaken härtill är den, att denna svamp ännu så länge genom sitt uppträdande hos oss icke givit an- ledning till något speciellt uppmärksammande. Nectrza-släktet innefattar många arter, bland vilka de som farliga löv- trädsparasiter kända NV. cinnabarina och N. ditissima även hos oss äro av stor vikt. Den här ifrågavarande arten är i så måtto intressant, att den är en exklusiv barrträdsform; i synnerhet gran, men även silver- gran och tall äro de vanligaste värdväxterna. För åtskilliga år sedan har jag iakttagit den å kronoparken Tönnersjöheden i Halland. Den uppträdde här på tallar av tysk proveniens på ett sätt, som angav, att den förde en parasitisk tillvaro. De jämförelsevis stora perithecierna äro, som namnet anger, pumpformade och äga en otydlig mynnings- papill. De frambryta i regel gruppvis från ett föga framträdande, blekt stroma, vilket med tiden antar en rödaktig färg (fig. 2); emeller- tid synes peritheciebildningen understundom äga rum direkt på barken, alltså oberoende av ett stroma. I svampens utveckling ingå även tvenne olika konidieformer. Liksom Dasyscypha calycina är Nectria Cucurbitula en fakultativ pa- rasit, som endast kan sätta sig fast i ytliga sår eller avdöda vävnads- partier. Den har därför vid fera tillfällen i Tyskland uppträtt i ung- bestånd av gran efter föregående insekts- eller frostskador och har vi- sat sig inom ganska kort tid kunna medföra trädens död (jfr VON TU- BEUF, sid. 206). På pappersveden förekom nu denna MVectrza-art på ett sätt, som på intet vis jävar de ovan relaterade erfarenheterna angående svampens ut- vecklingsbetingelser. Perithecierna voro ofta tydligt koncentrerade på den genomskurna innerbarken i de ofullständiga barkränderna, vilket givetvis måste tolkas så, att en primär infektion försiggått härstädes. Sedan stockens levande vävnader dött, levde svampen kvar som saprofyt, och den hade även här och var utvecklat sina fruktkroppssamlingar på den oskadade barken mellan barkränderna. — Jag kan tillägga, att jag föregående år sett Vectria Cucurbitula uppträda på ett fullständigt lik- artat sätt på upphugget gallringsvirke av gran å en av det danska för- söksväsendets provytor i Hastrup Plantage, Jylland. CJ De nu behandlade svampformerna kunna närmast karakteriseras som barksvampar, även om deras mycel i någon mån griper in över vedens ytliga partier. Därvid är det dock endast de parenkymatiska, närings- RÖTSKADOR I LAGRAD PAPPERSVED 153 rika cellerna, som genomväxas av hyferna; någon destruktion av trake- iderna eller med andra ord någon rötbildning är icke förknippad med deras angrepp. Som jag redan ovan har framhållit, måste de svåra rötskadorna å pappersveden helt och hållet skrivas på Corticium evolvens” räkning. a d Foto av förf. Fig. 3. Fruktkroppar av Corticium evolvens Fries, a under anläggning ("/,), 5 fullt utbildade (£/;). Corticium-släktet omfattar en mängd arter, av vilka många allmänt anträffas på dött virke. Ehuru deras ekonomiska roll är högst avse- värd, ha de dock hittills egendomligt nog varit så gott som full- ständigt förbisedda i den skogsmykologiska litteraturen. Kanske beror 154 TORSTEN LAGERBERG detta därpå, att de flesta endast äro kända som saprofyter. I hand- böcker över skogens skadesvampar behandlas nämligen i regel endast sådana former, som äro uppenbara parasiter, och sådana, om vilka man har grundad anledning att antaga, att de äro parasiter, även om detta icke har blivit slutgiltigt fastslaget. Ett lysande undantag härifrån ut- gör emellertid den allmänna hussvampen, Merulius lacrymans, som äger en synnerligen vidlyftig litteratur, ehuru den endast är en timmersvamp. Den enda Corzticium-art, vilken egentligen blivit uppmärksammad, är C. comedens. Den är som bekant mycket allmän på grenar av ek och en del andra lövträd. ROSTRUP (sid. 336) anser den vara parasit, vilket dock av andra författare drages i tvivelsmål (jfr NEGER, sid. 210). Ehuru som nämnt Corficium-arterna i gemen framträda som saprofyter, skulle jag hålla för troligt, att åtskilliga av dem kunna leva som fakul- tativa parasiter; framtida infektionsförsök torde säkerligen komma att visa detta. Corticium evolvens är en så gott som allestädes närvarande svamp. Den förekommer ej endast i Europa utan även i Nordamerika. Över- allt, där virke upplagts i det fria så, att dess uttorkning icke går till- räckligt snabbt eller blir tillräckligt effektiv, infinner den sig. Med av- seende på substrat är den föga nogräknad; man träffar den exempelvis på al, asp, björk, rönn, säl synnerligen variabel såväl till form som färg, liknar en mer eller mindre g, tall, gran m. fl. Fruktkroppen, som är tjock hud, som utbreder sig över underlaget och följer dess ojämnheter. Under tillväxten har den en tunn, fullständigt åtliggande kant (fig. 3 a). På äldre fruktkroppar kan denna understundom vara fri (fig. 3 6), och på vertikalytor (exempelvis stockändar) utbildas någon gång Sztereum-lik- nande eller rent av Clavarza-liknande fruktkroppar. Hymeniets färg beror närmast på de belysningsförhållanden, under vilka fruktkropparna växa. I fullt ljus antar det en chokladbrun, gråbrun eller gulbrun färg, i svagt ljus blir denna blek eller nästan vit. Även storleken är under- kastad betydande växlingar. Ibland täcker fruktkroppen en yta, stor som en hand, oftast är den dock avsevärt mindre, kanske endast en halv centimeter i diameter. I torrt tillstånd brister hymeniet sönder genom polygonalt anordnade sprickor. Min undersökning av pappersvedens Corfticium-rötor har å ena sidan varit inriktad på ett fastställande av deras omfattning och å den andra på ett utrönande av de betingelser, under vilka de kommit till stånd. De fyra vältor, vilka närmare granskades (I—III samt VI; jfr sid. 165— 167), öppnades till bottnen, och alla stockar, som med orubbat läge lågo blottade i öppningens ena sida, utvaldes för ett detaljerat studium. På detta sätt erhöllos alltså sektioner genom vältorna, vilka innehöllo RÖTSKADOR I LAGRAD PAPPERSVED 15N 7 stockar. Det kan ju möjligen synas, som om undersöknings- materialet blev väl knappt tillmätt, för att resultatet skulle kunna göra anspråk på någon högre grad av tillförlitlighet. Tiden tillät emellertid icke en ytterligare provtagning, och för övrigt är det min övertygelse, att ökat material icke skulle ha påverkat resultatet i nämnvärd grad. Detta därför, att fruktkropparna visade en mycket likformig fördelning inom de olika vältorna; här och var gjorda försök ådagalade ävenledes, att rötorna ägde en mycket jämn spridning. De utvalda stockarna numrerades i löpande följd från marken och uppåt. De sektionerades därefter på var tredje engelska fot, och tris- sor uttogos på dessa punkter; även stockarnas ändtrissor tillvaratogos. På samtliga avskärningar visade Corficzum-rötan ett väsentligen likartat och mycket karakteristiskt utseende. Den kan betecknas som en typisk ytröta, d. v. s. den hade från stockens hela yta trängt in i veden till ett växlande djup på olika punkter. Man skulle kanske föreställa sig, att stockens ändytor vore de enda ingångsportarna för svampen. Denna eventualitet är emellertid utesluten, när virket som i förevarande fall är randbarkat. Men även om detta icke skulle vara händelsen, blir infek- tionen det oaktat icke begränsad till ändytorna, ty barken själv utgör en tillräckligt god grobädd för sporerna, och hyferna tränga från denna med lätthet vidare in i veden. På grund av svampens angreppssätt är det sålunda klart, att rötan inom en och samma stock icke har något enhetligt ursprung såsom exempelvis en rotröta. Den grundlägges mer eller mindre samtidigt på ett flertal punkter och sprider sig därefter både i stockens tvär- och längdriktning. De många, till en början isolerade rötorna komma där- för att med tiden flyta samman, och stockens hela ytved blir på detta sätt angripen i växlande utsträckning. Att genom lumpning göra sig kvitt de rötskadade partierna är i fall som detta givetvis omöjligt. På ett tvärsnitt visa de bruna rötpartierna en utpräglat radiär anord- ning. Ofta äga de även en mer eller mindre skarpt triangulär begräns- ning, d. v. s. en sektor av ytan är helt omvandlad i röta (fig. 4). Denna bild står i samband med hyfernas benägenhet att under framträngandet mot vedens inre delar följa märgstrålarna, vilka som bekant innehålla näring i mera lättillgänglig form. Någon kraftigare destruktion av ved- cellerna (trakeiderna) har icke ännu inträtt. En mikroskopisk gransk- ning visar endast fina perforationer i väggarna, där de ytterst smala, ofärgade hyferna banat sig väg, och för övrigt inom cellrummen fritt förlöpande hyfer. Man finner även, att hyferna med förkärlek uppsöka ringporerna för ett genombrott, vilkas tunna mittlamell erbjuder ett jäm- förelsevis obetydligt motstånd. I detta avseende visar Corticium evol- 156 TORSTEN LAGERBERG vens överensstämmelse med ett flertal andra vedsvampar, exempelvis Merulius lacrymans (jfr METZ, sid. 52, fig. 13). Den inverkan, som svampen utövat på pappersveden, har sålunda praktiskt taget icke med- fört någon kvantitativ förändring, men den kvalitativa förlusten har bli- vit desto större. Pappersveden var ursprungligen av prima kvalitet, men med den utbredning, som rötan erhållit, kunde en del vältor uppen- barligen icke ens uppfylla fordringarna för sekunda pappersved, utan måste deklasseras till brännved. Foto av förf. Fig. 4. Sektion av granstock med omkr. 1-årig Corticium-röta — ?"/,,9- I de »Enhetliga inmätningsregler för rundvirke>, som föregående år utgivits på föranstaltande av en del praktiskt skogliga och skogsindust- riella föreningar, anges beträffande förekomsten av röta som fordringar på prima granpappersved, att »densamma städse skall vara fri från röta» (sid. 8) och beträffande sekunda ved, att röta är tillåten, dock får den- samma icke »vara genomgående och ej heller av större utsträckning, än RÖTSKADOR I LAGRAD PAPPERSVED KZ att om rötveden i stockändan tänkes sammanförd till en cirkelyta, den- nas diameter ej överstiger hälften av hela stockens diameter i samma ända> (sid. 9). Jag har velat anföra detta, då de föreliggande rötska- dorna härigenom komma till sitt rätta värde. Dock bör det i detta sammanhang påpekas, att det icke är nog att enbart undersöka stock- ändar, om det gäller att fastställa omfattningen av en Corticiumr-röta. Detta framgår utan vidare av vad som ovan sagts om svampens an- greppssätt; i själva verket inträffar det icke sällan, att stockar med full- ständigt friska ändytor det oaktat kunna vara mycket svårt skadade. Den förlust i massa, som »barkningsproceduren» normalt medför vid tillredning av fullständigt friskt virke för sulfitkokning, är som bekant avsevärd, i synnerhet för klenare dimensioner. Om Corticium-skadat virke skulle användas, blir virkesförlusten givetvis betydligt större, då »barkningen> i sådant fall måste drivas så långt, att rötan fullständigt avlägsnas. Därvid kommer emellertid en icke oväsentlig kvantitet frisk ved att få göra rötan sällskap, då rötan som nämnt icke helt och hål- let uppfyller den ytliga vedmantel, inom vilken den är utvecklad, utan uppträder i stråk, mellanlagrade av oangripna sträckningar. Den beräk- ning av virkesförlusten, som uppstått genom röta i de undersökta väl- torna, har gjorts under denna förutsättning. Jag har alltså mätt dia- metern på de uttagna trissorna i den radie, där rötan nådde längst in under ytan, och en cirkelring med samma bredd har betraktats som oanvändbar. Denna »rötyta>» har därefter beräknats i procent för varje sektion, och förhållandet mellan frisk och skadad ved kunde på detta sätt erhållas för såväl enskilda stockar som stockserier (vältor). Då rötskadorna okulärt värderades, kunde man förmoda, att minst 350 0 av virket i de svårast angripna vältorna skulle vara värdelöst för sitt ändamål. Av de följande tabellerna framgår emellertid, att för- hållandet i själva verket gestaltade sig betydligt ogynnsammare. För se- rierna I och II om resp. 17 stockar" stiga rötvedsprocenterna till icke mindre än 90,3; och 84,7; som användbara återstå sålunda endast 9,5 resp. 15,3 2. I praktiken är det dock icke 'möjligt att utnyttja en sådan obetydlig kvantitet, ekonomiskt kan det under inga omständig- heter bliva. Man måste därför beteckna de tvenne vältor, från vilka dessa serier härstammade, som helt och hållet oanvändbara för deras ursprungliga ändamål. tStocken n:r 7 var visserligen fri från Corticium-röta, men hade en genomgående rot- röta och var av denna anledning fullständigt oanvändbar. I föreliggande fall bör den dock betraktas som frisk. Den sektionerades emellertid icke. Om man antar, att sektionernas sammanlagda yta för denna stock är lika med medeltalet av motsvarande värden för stoc- karna n:r 1—6 eller 0,07498 m?, och om man låter även denna kvantitet ingå i beräkningen av rötprocenten för hela serien, sjunker denna till 77,6 &Z, en siffra, som med största san- nolikhet betecknar ett minimivärde. 158 TORSTEN LAGERBERG Serien III gav ett bättre resultat. Veden i denna välta föreföll vid undersökningen i fältet vara jämförelsevis torr, och stockarna voro för övrigt mera finringade närmare ytan. Fruktkroppar av Corticium upp- trädde endast sparsamt. Serier av trissor insamlades därför endast av angripna stockar (n:r 5 och 7). Med tillämpning av samma princip, som anges i noten å föregående sida, skulle rötveden inom denna välta vara begränsad till 10,82. Vältan, till vilken serien IV hänför sig, bestod av virke från ett be- stånd av lägre bonitet, vilket växte på en av blockrik morän täckt berg- kulle ej långt från upplagsplatsen. Stockarnas ytved var särskilt fin- ringad. Av seriens 7 stockar ägde endast n:r I en mera framträdande Corticium-röta. Samtidigt inneslöt den emellertid en stamröta, som dock icke framträdde på stubbskäret, och som sannolikt härrörde från Poly- porus Abietis. Stocken n:r 2 hade röta endast i själva ändytorna, nr 7 var i det närmaste fullständigt frisk, och även de återstående voro högst obetydligt skadade. Fruktkroppar av Corf£icium funnos endast i mycket ringa antal. Gör man det antagandet, att 90 2 av stockarna n:r 2—7 utgjordes av frisk ved, så skulle alltså rötskadorna i detta fall ha inskränkt sig till 13 Z av vedens fasta massa, en beräkning, som snarare torde få anses vara för hög än för låg. Av vältan n:r V insamlades icke några prov. Den bestod av 4-meters- ved, var 25 m lång och 1,2 m hög och hade upplagts omedelbart intill landsvägen. Virket var med hänsyn till växtlighetsgraden fullt jämför- ligt med det, som ingick i vältorna n:r I och II — det var mycket frodvuxet — och stockarna voro vitbläddriga av Corticium-fruktkroppar. Rötan uppträdde tydligen med samma styrka som i de två första väl- torna, varför en detaljgranskning i detta fall syntes överflödig. Vältan n:r VI var likaledes upplagd intill landsvägen närmare Hög- åsens station. Virket härrörde från samma bestånd som det i vältan n:r IV; det var alltså tämligen trögvuxet. En och annan frodvuxen stock förekom dock, och det var påfallande, att Corticium-fruktkroppar voro mycket vanliga just på sådana stockar, medan angreppen på vir- ket i övrigt voro jämförelsevis obetydliga. Ur denna välta togs en full- ständig serie av 7 stockar, men trissor insamlades endast av de röt- skadade (n:r 2, 4 och 7). De övriga voro helt friska. Att döma av det föreliggande materialet skulle endast omkring 5 2 av veden vara rötskadade. Av den i Karlskoga lagrade veden granskades tvenne vältor, därav en med 4 meters längder, upplagd vintern 1916—1917, samt en lika- ledes av 4 metersved, som huggits vintern 1917—1918. Den förstnämnda innehöll virke av ordinär växt och var fri från rötskador, den senare RÖTSKADOR I LAGRAD PAPPERSVED 159 däremot, som var starkt angripen, innehöll likaledes virket av medel- måttig växt. Flera stockar ägde Corficium-fruktkroppar endast å änd- ytorna, men visade sig det oaktat vara behäftade med ytröta utefter hela sin längd. Några särskilda prov för undersökning togos icke. Som ovan nämnts, granskades även några vältor i närheten av Svart- älvsbron. Detta virke, som var hugget vintern 1917—1918, förekom både i 4 och 2 meters längder. Det hade flottats från avverknings- trakten under sommaren 1918, varefter det upplagts i omedelbar när- het av vattendraget. Ur 4-metersvältorna hade det klenare virket blivit uttaget; det återstående var ganska grovt — maximidimensionen ut- gjorde 25 cm i topp — och därtill synnerligen frodvuxet. Stockarna voro alldeles vita av Corticium-fruktkroppar, vilka i oavbrutna sträck- ningar särskilt koncentrerade sig på barkrändernas kanter, där den le- vande innerbarken blivit snett genomskuren. Även ändytorna voro över- dragna med fruktkroppar. Redan av dessa iakttagelser torde det vara klart, hur detta virke var beskaffat. De försök, som gjordes, bragte också överallt i dagen en mycket kraftig ytröta. Utan att ha insamlat material för en mera ingående undersökning, vågar jag alltså hålla före, att virkespartiet i sin helhet blivit oanvändbart. Den i omedelbar närhet liggande vältan med 2-metersved innehöll klenare dimensioner — 7,,—10 cm:s toppmått. Virket var avverkat vid samma tid och hade ävenledes flottats under följande sommar. Ef- ter uppdragningen på land hade stockarna korslagts. Icke för ty var detta virke lika hårt angripet som den grövre 4-metersveden. En del stockar voro vid tillfället så vattendränkta, att de sjönko, då de utfördes 1 älven. Sedan härmed undersökningens direkta resultat blivit framlagda, åter- står det att närmare skarskåda de omständigheter, som kunna ha varit orsak till denna osedvanligt kraftiga lagringsröta, och att undersöka möjligheterna för ett förebyggande av liknande skador. Man torde kunna förutsätta, att Corficzum-rötor av en sådan styrka som de nu skildrade höra till sällsyntheterna, ty eljest borde de säkert långt före detta ha tilldragit sig uppmärksamheten. Det är därför mycket sannolikt, att alldeles speciella förhållanden samverkat till att påskynda rötutvecklingen, och det gäller sålunda att komma till klarhet i denna punkt. Av min ovan lämnade redogörelse framgår, att rötskadorna icke uppträdde med samma intensitet inom samtliga undersökta vältor. De svåra angreppen förekommo endast på virke, som hade avverkats under vintern 1917—1918, och av detta egentligen endast på de mera frod- 160 TORSTEN LAGERBERG vuxna sortimenten. Man har därför med största sannolikhet att söka orsaken till denna olikformiga fördelning i några för svamputvecklingen speciellt gynnsamma klimatiska betingelser under är 1918. Härtill kom- mer emellertid som ett andra viktigt moment, att virket i och för sig allt efter växlande växtlighetsgrad förhåller sig väsentligen olika mot angripande rötsvampar. Att man icke har anledning att tänka sig de avhandlade rötorna förorsakade av någon osedvanligt kraftig infektion genom sporer, har jag redan tidigare påpekat. Då Corticium evolvens måste räknas till våra allmännaste träsvampar, så äro dess möjligheter för infektion alltid stora. Av de klimatiska betingelser, som influera på svamparnas utveck- lingshastighet, äro temperatur och den genom nederbörd och luftfuktig- het givna vattentillgången i substratet de viktigaste. Beträffande temperaturen vet man, att svampar i allmänhet äro betydligt mindre fordringsfulla än kanske flertalet andra växtformer. Många parasitiska arter växa sålunda endast under den tid, då värd- växten själv befinner sig i vila, d. v. s. efter bladfällningen på hösten och före lövsprickningen på våren, ja, en del kunna till och med ut- veckla sig under vintern, så snart temperaturen stiger över fryspunkten, så exempelvis Collybia wvelutipes och Lophodermium pinastri, för att endast nämna några, men det säger sig självt, att tillväxten vid låg temperatur icke kan vara vidare livlig. Även Corticium evolvens är med säkerhet en form med relativt små värmekrav, och det är därför icke antagligt, att temperaturen spelat någon mera betydande roll vid rötut- vecklingen i pappersveden. i Den utslagsgivande faktorn måste därför vara vattnet, eller fastmera vatten och luft i förening. För att ett svampmycel över huvud taget skall kunna tillväxa, är det nödvändigt, att substratet håller en viss fuktighet. Lufttorrt virke, som allt efter luftens varierande fuktighetsgrad innesluter 7—15 & vatten i sina cellväggar (s. k. imbibitionsvatten), är därför i regel oåtkomligt för rötsvampar. Ett bekant undantag i detta avseende utgör den allmänna hussvampen, Merulius lacrymans, dock icke i så måtto, att den med hänsyn till sitt vattenbehov skulle avvika från andra rötsvampar. Dess förmåga att angripa lufttorrt virke beror därpå, att den uppandas cellulosan i veden så intensivt, att därigenom upp- kommer flytande vatten i så stor mängd, att det kan giva substratet den för svampens vidare utveckling erforderliga fuktigheten. Hussvampen blir därför bland träfördärvande svampar en särskilt allvarlig form, då den kan skapa sig utvecklingsmöjligheter i substrat, som äro fullständigt utom räckhåll för andra arter. Dessa och bland dem Corticium evolvens fordra med nödvändighet en högre vattenhalt i virket, för att kunna ut- RÖTSKADOR I LAGRAD PAPPERSVED 161 veckla sig. Säkerligen är optimum i detta avseende variabelt allt efter arterna, men för närvarande känner man icke mycket härom. Allmänt bekant är emellertid, att för hög vattenhalt har alldeles samma verkan som för låg på svampmycelens tillväxt: denna avstannar, så snart en viss vattenhalt överskrides. Vattnet förekommer då icke längre enbart som imbibitionsvatten utan utfyller till största delen själva cellrummen, vilka tidigare inneslutit luft. Det blir alltså proportionen mellan luften och vattnet i veden, som kommer att bestämma, om en röta skall ha några utvecklingsmöjligheter eller icke. Liksom de flesta andra organismer behöva svampmycelen ha tillgång till fritt syre för att kunna existera; häri ligger alltså vedluftens be- tydelse. Om virket är vattendränkt, borttar svampen snart syret ur den luftkvantitet, som det eventuellt ännu kan innehålla, och även det syre, som finnes löst i vedens vatten, blir så småningom förbrukat. Nytt syre tillföres visserligen genom diffusion från den omgivande atmosfären, men denna process förlöper icke nog snabbt för att tillfredsställa svampens behov. Ett av de säkraste medlen att förhindra rötutveckling och över huvud taget varje slags svampvegetation i virke är därför att hålla det nedå- sänkt under vatten, såsom det exempelvis sker i sågverkens timmermagasin. Att växlingar i granvedens anatomiska struktur böra stå i ett direkt för- hållande till rötornas utvecklingsmöjligheter är sålunda i själva verket en ganska naturlig sak. De frodvuxna stammarna utgöras till huvud- saklig del av vårved, vars celler äro stora och tunnväggiga och alltså kunna innesluta en avsevärd kvantitet luft eller vatten. Med sjunkande växtlighetsgrad stiger höstvedsprocenten, så att denna slutligen i de mycket trögvuxna kommer att överväga. Höstveden består nu som bekant av tjockväggiga celler med särdeles trånga cellrum; deras luft- och vattenhållande förmåga är därför relativt obetydlig. En bestämd volym frodvuxet virke har därför betydligt större luft- och vattenkapacitet än samma volym senvuxet virke. Med tanke på den roll, som såväl luft som vatten spela för svampmycelens tillväxt, och för vilken ovan närmare redogjorts, blir därför den naturliga följden den, att granved med breda årsringar måste erbjuda svamparna de relativt gynnsammaste utvecklingsmöjligheterna. Härtill kommer ännu en omständighet, som säkerligen är ägnad att ytterligare förklara den snabbare rötbildningen i virke av denna typ. För en ytligt börjande röta, som den nu ifråga- varande, bör ett framträngande mot stammens inre delar gå lättare, där- för att svamphyferna på en och samma vägsträcka här ha att passera ett betydligt ringare antal höstvedsmantlar än i en trögvuxen ved; så vitt man kan döma, bör nämligen höstveden på grund av cellernas tjocka väggar erbjuda ett större motstånd mot perforering. 162 TORSTEN LAGERBERG För att ge ett begrepp om växtlighetsgraden hos det rötskadade virket har jag i tabellerna för varje sektion angivit medelbredden av årsringarna inom rötveden. Mätningarna äro gjorda på de lufttorra proven, och siffrorna äro därför i realiteten något för låga. Inom serierna I och II är denna medelbredd anmärkningsvärt hög och ligger ofta vid omkring 4 mm. I båda fallen ha även rötskadorna blivit synnerligen omfattande. I vältorna IV och VI är förhållandet som synes ett annat; årsringarna äro avsevärt smalare och rötan i anslutning härtill jämförelsevis obe- tydlig. Och detta, trots det att dessa virkesposter varit utsatta för ena- handa klimatiska inflytelser som de förstnämnda. Här bör även vältan III omnämnas, där skadorna likaledes voro mycket begränsade. Ehuru stockarna till huvudsaklig del sammansattes av relativt breda vedmantlar, voro de dock i allmänhet påtagligt finringade i ytan. Troligen har virket dessutom fått tillfälle att torka mera effektivt under sommaren 1917 och därför i mindre grad influerats av det följande årets ogynn- samma väderlek. I detta avseende har givetvis den mindre stocklängden (2 m) varit en betydelsefull faktor. Övriga, icke i detalj granskade vältor låta väl inordna sig under här framförda synpunkter, och jag nöjer mig därför med att beträffande dem hänvisa till den föregående framställningen. Det återstår nu att se till, i vad mån några brister i lagringssättet kunna ha bidragit till rötskadornas uppkomst. Att brister i detta av- seende förekommo, är odisputabelt. På ett enda undantag när voro samtliga undersökta vältor s. k. hög- vältor och alla utom n:r III samt en välta vid Svartälvsbron innehöllo stockar om 4 m:s längder. Beträffande underlagen kan anföras, att dessa särskilt för vältorna I—ITII voro långt ifrån tillfredsställande. I den lösa, leriga jorden hade de fullständigt nedpressats, så att de undre stockarna lågo fastfrusna i marken. Luftväxling underifrån var sålunda helt ute- sluten. Vältorna V och VI, som lågo över själva vägdiket, hade det något bättre sörjt för sig, dock icke tillräckligt. Att det mycket frod- vuxna virket, som låg lagrat på den fuktiga strandbädden vid Svart- älven, och som efter flottningen under sommaren måste ha varit starkt vattenhaltigt, i än mindre grad haft tillfälle att torka, kan icke förvåna. Detta framgick särskilt tydligt därav, att icke ens korsläggning av 2 m:s stockar hade kunnat förhindra omfattande rötskador. Den härmed relaterade undersökningen har sålunda ådagalagt, att Corlticium evolvens trots sin förmodade enbart saprofytiska natur kan RÖTSKADOR I LAGRAD PAPPERSVED 163 Serie I. 1,5 m hög och I0O m lång välta av 4:metersved, huggen vintern 1917—18. | Sektionens Rötans fördelning Å, H Frisk Stock Rötved LS | ; 3 I På årsringar z - ved YC z Diam. | Ars- Yta FA SEE På yta o ; | N:r é 2 radien Mbr a /o | mm | ringar m Antal j m | mm mm I I 135 24 O,01431 ST 2.9 O,01396 97:5 RA 2 I41I 35 OI351 61 27 235 01533 98 2 1,8 3 149 39 01744 27 1.9 01035 59,3 4047 4 157 39 01940 52 225 01710 85,6 EN Er 5 174 52 02380 7 FÄRD EE ste 02309 97.0 3,0 — = == = 0,000530 0,.07992 88.3 JISY 2 I 112 18 0,00983 56 18 St O.0co83 100,0 0.0 2 122 19 e1169 48 16 330 OrI1I6 95:53 4,5 3 132 21 or368 44 14 3 o1216 88,8 I 1,2 4 150 23 01770 60 19 32 01699 90,0 44,0 5 150 25 01770 65 23 2,8 01739 98,2 1.8 — — = 0,07062 0,.05753 95.2 4,8 3 I 128 29 0,.01287 40 21 1,9 O.01106 83.9 TAS 2 135 32 OI431 49 23 2,1 01323 92.3 7,0 3 140 33 015339 51 23 ÖS 01426 92,6 794 4 146 34 01674 37 21 1,8 o1267 NGT 2433 Re 154 36 o1860 77 32 25 o1224 65,8 3452 O,07701 - 0,06346 81,5 18,5 4 I 87 25 0,00594 39 16 234 0,00588 90.0 10,0 2 95 39 00709 39 19 2 00686 96,8 352 3 102 41 CO817 22 17 153 00353 07.7 32,2 4 112 43 00985 40 21 1.9 00905 9149 8,1 5 [Sky 45 01075 45 2 | Ur 01018 9447 5-3 = = = = O.04180 = = = O0.03750 89,7 053 5 I 134 > O,01410 58 2 2,8 O,01385 908,2 LR 2 145 22 o1631 48 16: | St o1462 88,3 TESS 3 145 40 01631 60 27, | 01602 97.0 3:0 4 INO 52 01960 53 22 | 2,4 01748 89,2 10,8 5 168 54 02220 65 40 || TA 02107 94,9 51 = = -— = 0,08892 = — — 0,08304 9354 6,6 6 I 114 19 O,01021 42 | 16 2,6 O,00950 93:0 7:0 2 132 22 01368 55 | 18 3 01330 97:+2 2,8 3 140 22 01539 FE AE 2,9 OI413 91,8 8,2 4 155 24 01890 Gora Sy 01794 94,9 Sar 5 167 26 02190 GO 21 3,1 02094 95,6 44 == 0,08008 = — — O0,07581 94.7 533 Tu 1—5 — | — — — — — — 0,0 100,0 iS5e möten; sid: 257. 164 TORSTEN LAGERBERG Serie II. 1,5 m hög och c:a 10 m lång välta av 4:metersved, huggen vintern 1917—18. Sektionens Rötans fördelning d / Frisk Stock == Re Rötved ä 5 På årsringar ME DT d Diam. | Ars- Yta : SR pv 3 | yta 2 5 INET ; 2 radien | Mbr | 2 2 mm | ringar en Antal j | HAN | mm | | | I T 137 16 O,01474 45 2 3,8 O,or301 | 88,3 1147 2 141 18 o1361 52 14 SIV 01450 93,1 6,0 3 153 20 01840 47 13 3,6 01367 85,2 14,8 4 164 22 02110 57 16 3,6 OT914 90,7 9,3 5 180 23 02540 74 19 3,9 02460 96,9 3,1 lo 0,09525 = RR = 0,08695 | 91433 8,7 | | I I 2 I 145 2204 O,01651 56 igt 33;2 | O;01566 94,8 | be | | | | 2 149 | 23 01744 47 | 16 2439 | 01306 86,4 13,6 3 r02 | 24 02060 50 14 3,6 | 01758 85,3 I AST | 4 168. Ua 02220 SOM HET 2 01837 B3560 TO 5 170 (AA: 02270 40 IT | NS 01634 72,0 28,0 = = =: = 0,09945 = 0,08321 83.7 NORS Sr: 187 52 0,02750 65 37 1,7 | 0,02495 90,7 9,3 | 2Å 204 53 03270 55 25 2520 02576 78,8 2152 | 3 208 54 03400 35 13 2,7 | o1904 56,0 44,0 INTA 220 56 03800 50 23 242. | 02669 70,2 29,8 I I 5 238 61 04450 46 6 bg 2776 62,4 37,6 | — = | — 0,17670 | | O,12420 7053 | 29,7 4 I 12 8 0,00407 2071 - 6 4,8 0,00392 96,3 347 Hart 88 | 12 00608 301 II ,1O 3,6 00588 96,7 3,3 3 SE de Görs) FARAN ARS 3,8 00700 | 98,7 1,3 4 108 | 14 00916 ANSER I 00891 | 97:3 | 251 5 110 16 00050 SSE 38 00947 99:7 0,3 — | 0,03590 | — — — 0,03518 98,5 2,0 | | | 5 I 103 201 0,00833 38 14 | 2,37 0,00776 | 9332 6,8 2 118 44 o1094 43 20 Zen | o1014 | 92,:7 | a | 3 122 | 45 o1169 46 22 2 o1098 | 93359 | 6,1 I 4 12 49 01227 32 19 1:57 | 00035 76,2 | 23,8 5 143 | 5I o1606 50 22 2,3 | O1461 91430 | 9,0 == = = == 0,05929 = | = = 0,05284 | 89,1 | 10,9 | | | | | 6 I 94: | 38 0,00694 40 25 1,6 | ;0;00679. | 974,8 | ena 2 107 40 00899 44 2 1,8 00871 | 96,9 23 | 3 122 42 | (39) om sina grundläggande bestånd efter åter- givande av arbetsplanens ord: — — — ej sådana bestånd, som på små ytor — — — visa bonitetsklassens maximala produktion utan bestånd, vilka visserligen äro att betrakta såsom fullkomliga, men vilka endast visa det bästa, som på större ytor av viss ståndortsklass kan givas av trädslaget i fråga. . Han frigör sig följaktligen från ytterligheterna och tar närmast sikte på ett praktiskt maximalbestånd. I en senare avhandling (40, sid. 142) inskjuter han ytterligare en reservation, i det han påpekar förekomsten av »ein gedrängter Stand> d. v. s. överslutna bestånd. Han säger näm- ligen: ”'därigenom, att man ej framställt även det överslutna bestånds- tillståndet i siffror, (d. v. s. utfört särskilda undersökningar i överslutna 174 L. MATTSSON MÅRN bestånd) har den åsikten understötts, att i slutet (medel-slutet) bestånd den växtkraft ej utvecklas, som man har rätt att fordra, och har man kunnat komma till det påståendet, att det normala beståndet kan lik- ställas och är likvärdigt med tätaste bestånd. Han har alltså ej någon till ytterlighet gående fordran på det normala beståndets slutenhet, utan närmar sig snarare en »bästa» beståndsslutenhet (jmfr nedan). Denna borde enligt hans mening av försöksanstalterna fixeras. Som utgångspunkt borde därvid tagas följande (40, sid. 146): normalt är det bestånd, i vilket genom sidobeskuggningens inflytande samt genom beröringen mellan kronorna vid blåst, alltjämt stammar skadas, hos vilket kronlängden äger ett visst förhållande till stamlängden, hos vilket diameter och höjdtillväxt stå i lämpligt förhållande samt hos vilket massan fördelar sig på grovleksklasser i visst förhållande.” WEISE erkänner alltså endast en normal serie. Denna serie får man då närmast tänka sig, i enlighet med hans förut refererade yttrande, så- som inneslutande de praktiskt maximala bestånden. Han frigör sig tyd- ligen i någon mån från de synpunkter, för vilka BAUR torde kunna sättas som den främste representanten. Hans syn på normalitetsbegreppet är dock ännu något trång. Mera tilltalande synpunkter framträda i den av badensiska försöks- anstalten uppställda instruktionen för medhjälpare vid utsättandet av försöksytor. Häri påpekas till en början, att det är den lokalt största produktionen, som sökes. Härtill fogas så tvenne frågor, vilka bliva av- görande för, om beståndet kan anses normalt eller ej: 1. "Är virkesproduktionen sådan, som man skulle ha rätt att vänta på grund av trädslaget och de rådande ståndortsförhållandena? 2. Har ej beståndsutvecklingen störts genom några oriktiga skogs- vårdsåtgärder (försummade eller oriktigt utförda gallringar) genom olämp- lig strötäkt eller genom skador av elementen eller insekter? Besvarades dessa frågor, den första med ja, den andra med nej, kunde beståndet anses normalt. Den förra delen av instruktionen kan åtminstone stå i full överens- stämmelse med den tidigare som allmänt rådande betecknade uppfatt- ningen angående begreppet normalitet: normalt är det lokalt maximala. De två frågorna däremot taga endast sikte på om beståndet utvecklat sig utan störande inflytande och avse följaktligen att i materialet sam- manföra endast enhetligt utvecklade bestånd. Denna föreskrift härstammar som sagt från badensiska försöksanstalten, vars första undersökningar utfördes av SCHUBERG. Denne hade otvivel- aktigt en något annan syn på begreppet normalitet än såväl samtida som SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 175 större delen av senare forskare. Skarpast kanske detta framträder i sDie Weisstanne> (37, sid. 95). Han säger här: 'Ett enda normalt stam- antal är onaturligt och kritiserar på samma ställe skarpt ett yttrande i BAURS Holzmesskunde, vilket han finner innebära, att varje ålderssteg av viss bonitet blott kan ha en normal grundyta, beståndshöjd o. s. v. och att alla andra slutenhetsgrader alltså skulle vara onormala (jmfr före- gående). Även på annat ställe framhåller han samma sak (37, sid. 283) med orden: ”Redan tänjbarheten hos vårt normalbegrepp, vilket låter bestånd av intill 3-dubbla stamantalet gälla som fullgoda (representanter för samma serie), — — — emedan de tillfälligtvis hava samma virkesmassa — — — gör undersökning av stamrikare och stamfattigare bestånd nödvän- dig — — —PI Han bekämpar med andra ord den åsikten, att endast en enda normal serie existerar. För honom innebär begreppet normalitet visserligen, att beståndet uppnått en viss, största kubikmassa. Den synpunkten be- tonas även i inledningen till >»Die Weisstanne>. Han nöjer sig emeller- tid ej härmed utan anser, att ett flertal normala serier existera, och än mer, han anser det av behovet påkallat att studera dessa var för sig, att alltså ej blunda för deras tillvaro. Till denna syn på saken har han kommit genom sina undersökningar över bokbeståndens utveckling i olika höjdlägen och expositioner (30, sid. 120). Han tillämpar emellertid första gången sina erfarenheter vid bearbetningen av silvergranen och detta på så vis, att han urskiljer tre »slutenhetsgrader> med samma kubikmassa men olika grundyta, höjd och stamantal. Samma fördelning på slutenhetsgrader genomför han vid sina senare bearbetningar av bokundersökningarna (32). Denna upp- delning i »slutenhetsgrader»> innebär tydligen intet annat än ett försök till gruppering av bestånden efter enhetliga utvecklingsserier. Slutenhets- graderna ha däremot ej mycket med våra vanligen använda slutenhets- grader att göra. SCHUBERGS normalitetsbegrepp är som synes betydligt vidare än förut behandlade författares. Ännu vidare fattas det emellertid av BLOCK (4, sid. 231). För denne innebär normaliteten endast att beståndet fått ut- veckla sig under en viss behandling utan några som helst störande in- flytelser eller, såsom han formulerar saken: '"Normala bestånd äro sådana vilka till det yttre bära den karakteristiska prägel, behandlingsmetoden äsätter dem, och för vilka ej kan påvisas, att på deras utbildning ab- norma faktorer inverkat, d. v. s. andra faktorer än sådana, vilka här- flyta ur ståndortens eller behandlingsmetodens egendomligheter.' Det är naturligtvis med denna tydning av normalitetsbegreppet, som de 176 L. MATTSSON MÅRN största möjligheterna för lösandet av beståndsutvecklingens problem upp- nås. Att observera är att därmed allt samband mellan normalitet och slutenhet brutits. Emellertid har den av SCHUBERG och BLOCK företrädda uppfattningen av normaliteten ej fått någon större anslutning. I stället fick som sagt föreskriften »ostörd utveckling» alltmera träda i bakgrunden. För att på lättaste sättet få enhetlig serie valdes de maximala bestånden. Då man sedan fann, att dessa kunde nås efter flera olika linjer, att således det maximala tillståndet ej säkrade för, att ej olika utvecklingsserier blevo representerade, infördes föreskriften, att skillnaderna i diverse be- ståndskaraktärer ej fingo överstiga vissa procent. Med detta normalitetsbegrepp är det ju rätt naturligt att endast ex- tremt starkt slutna bestånd erhållits som utgångspunkter, d. v. s. sådana, som avlägsna sig så långt som möjligt från den typ, man får tänka sig som slutresultat av de moderna gallringarna. Ej heller kan genom upp- repade huggningar äldre bestånd av denna typ det sökta tillståndet uppnås. En tabell, direkt upplagd efter en serie sådana bestånd, kom- mer aldrig att åskådliggöra annat, än vad redan tidigare nämndes: en samling av varandra oberoende bestånd uppvuxna under viss behandling men från och med viss tidpunkt underkastade en annan. För att nå den verkliga produktionstabellen måste andra vägar tillgripas. Schiffels tabellkonstruktion. I detta sammanhang kan det vara av rätt stort intresse att studera de metoder, SCHIFFEL tillgriper för att erhålla tabeller för olika utveck- lingsserier (25). Han är nämligen den ende, som förutom SCHUBERG försökt att i siffror formulera de olika möjligheterna för ett och samma bestånds utveckling, i det han söker uppställa tabeller för de tre »sluten- hetsformerna» ”Dichtschluss', ”Mittelschluss” och ”Lichtschluss'. Till en början sysslar han uteslutande med slutenhetsformen »Dicht- schluss>. Som utgångsmaterial begagnar han sig av SCHWAPPACHS erfarenhetstabeller av är 1890 för gran i Nordtyskland och för samma trädslag i Sydtyskland, vidare LOREYS tabell från 1899 samt den BaURska från år 1877, båda för gran. Av dessa tillmäter han de tre första tabellerna sins emellan lika värde, medan den fjärde endast i tvi: velaktiga fall rådfrågas. Han samarbetar dessa till en allmäntysk genom- Snittstabell. I denna tabell undersöker han Derbholzformtalen och på- visar, att dessa i ett par fall ej förlöpa fullt nöjaktigt. För att få lämpligare siffror att arbeta med går han ut från den i hans avhandling »Form und Inhalt der Fichte» (26) befintliga grafiska framställningen över sambandet mellan diameter, höjd och oäkta form- SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER Fö kvot. En särskild tabell ger honom därefter det tillhörande formtalet. Alla dessa siffror äro rena medelvärden för vid försöksanstalten upp- mätta stammar. Han påpekar därefter, att olika slutenhetsformer (till detta begrepp återkomma vi senare) utveckla olika formkvoter. För att studera sam- bandet mellan formtal, höjd och diameter, utvecklade under olika slu- tenhetsformer, väljer han en medelbonitet. För denna tar han ur sin nyss nämnda genomsnittstabell diametrar och motsvarande höjder. Ur formkvotstabellen erhåller han den mot den funna diametern och höjden svarande formkvoten, samt därur slutligen formtalet. Han tänker sig därefter två andra slutenhetsformer, en tätare och en glesare, vilka skilja sig från den ursprungliga därigenom, att de utveckla den ena 2 å 3 form- kvotsenheter fylligare stammar, den andra lika mycket mindre formfyl- liga sådana. För dessa serier bestämmer han diametrarna och formtalen ur sin medeltabell. Han anser sig därmed ha fått fram tre serier, repre- senterande beståndsmedelstammens utveckling inom tre slutenhetsformer, och på dessa söker han studera sambandet mellan diameter, formtal och höjd. Som resultat erhåller han en formel gällande för samtliga sluten- hetsgrader af = alt +1) I denna formel är a konstant för olika slutenhetsformer, men antager för olika boniteter värden från 0,s30 till o,s95s. På samma sätt skaffar han sig en formel som lämnar honom formtalet för vilken höjd som helst inom viss bonitet. ÅA + 11,2 fb hk+ 5 I denna formel växlar 6 med såväl bonitet som slutenhetsform. Slut- ligen skaffar han sig ur dessa två en tredje formel e(r + 5) (4 +3) 7 Fes 2 ÄA + II,2 Z a där'c = 5 Därmed kan han konstruera kurvan för medelstammens utveckling så fort han känner höjdkurvan. Detta dock endast för Dichtschluss. Med hjälp av en formel för stamantalen får han så totala massan och där- med hela tabellen utom värdena å föravverkningarna. Han övergår så till andra slutenhetsformer. Fortfarande stödjande sig på sin medeltalstabell visar han att om ett bestånd, uppvuxet under Dichtschluss, har massafaktorerna 178 L. MATTSSON MÅRN GE ul lanes Jet = öga mms JIE AO CNS = Oe så blir den högsta medeldimeter som under annan slutenhetsform kan påräknas utan att alltför långt nedgående krona erhålles 47 cm. Denna stam bör hålla höjd 37 m, formkvot 0,63, formtal 0,417. Dessa värden kontrollerar han med hjälp av sina på grundval av FE- KETES arbeten uppgjorda beståndsserier och finner ungefärligen överens- stämmande värden. Ur dessa värden för 100 år bestämmer han så fak- torn 6 i formel 3. Ur antagandet att formhöjden för olika slutenhets- former är lika för samma ålder och bonitet (antagandet hämtat ur re- sonnemang i samband med FEKETEserierna) kan han med hjälp av faktorn 4 beräkna höjden i Lichtschluss för alla åldrar och boniteter. Därmed har han höjd och formtal beräknade, varefter endast diametern aterstår. Denna erhålles ur formel I 4 a (4 -— 2) fö vilken formel ju med konstant 2 gäller för samtliga slutenhetsformer. Därmed har han medelstammens massafaktorer färdiga. För beräk- nandet av stamantal och grundytor utgår han från det antagandet att ett fem meters bestånd kan hålla 3,000 stammar utan att någon kvist- rensning inträder. Detta värde låter han gälla för Lichtschluss me- dan han för Dichtschluss anser 5,000 stammar vara lagom. Ur dessa stamantal får han med hjälp av medelstammens förut kända diameter, grundytan vid 5 meters höjd å beståndet. Han antar så att formeln för grundytans utveckling, funnen ur förhållanden under Dichtschluss, G=iWVh—k, även gäller för Lichtschluss. Ur de två värdena vid 5 meter och vid 100 år beräknar han konstanterna Zz och £ varefter grund- ytan kan bestämmas vid vilken ålder som helst. Därmed är han färdig och uppställer sina tabeller för tre slutenhetsformer, den tredje erhållen som mellanform mellan Dicht- och Lichtschluss. d = Som synes rör sig SCHIFFEL på helt annat plan än övriga hittills be- handlade författare. Han använder endast erfarenhetssiffrorna för att skaffa sig allmänna tillväxtlagar. Därefter konstruerar han sina tabeller rent matematiskt. Sådana metoder ha nog använts av ett fertal förfat- tare, EICHHORN (6), GERHARDT (73) m. fl. SCHIFFEL är emellertid i ett avseende ensamstående. Han söker sig över på andra slutenhetsformer än dem, för vilka hans undersökningsmaterial gäller. Som av ovanstå- ende redogörelse framgår måste han använda sig av ett flertal antagan- den. En del av dessa, t. ex. antagandet om stamantalen vid den tid- SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 179 punkt då beståndshöjden är 3 meter, äro naturligtvis fullt oklanderliga. De stödja sig nämligen på en viss erfarenhet. En del andra av hans antaganden däremot äro mera osäkra. Särskilt torde observeras själva grunden för hans arbete antagandet att hans schema över sambandet mellan diameter, höjd och formkvot är fullt all- mängiltigt. Dessa siffror äro nämligen erhållna ur ett stort material av enskilda stammar, medan SCHIFFEL tillämpar dem för beståndsmedel- stammar, och dessutom för olika slutenhetsformer. Emellertid är förhål- landet sådant, att formklasserna inom ett bestånd i allmänhet synas falla med stigande dimension, medan beståndets medelformklass stiger med höjden och därför även, åtminstone för bestånd av likartad slutenhet, med diametern. Man kan därför med tämligen stor säkerhet förutsäga, att den för enskilda stammar utarbetade formklasserien skall visa ett flackare förlopp än den för beståndsmedeltalen gällande. Man får följ- aktligen taga SCHIFFELS förutsättning med någon försiktighet. Det- samma gäller även om hans antagande att formhöjden skulle vara kon- stant för viss ålder och bBonitet oberoende av slutenhetsformen. Likaså måste hans antagande, att grundytan utvecklar sig efter samma formel i Dicht- som i Lichtschluss, anses obevisad. SCHIFFELS här skildrade arbete erbjuder som synes mycket av stort intresse, speciellt på grund av de ovanligt klart formulerade synpunk- terna på slutenhetsbegreppet. Även hans påpekande att erfarenhets- tabellerna ha en betydligt större roll att fylla än den att giva blott an- tagliga siffror för viss beståndsbehandling bör observeras. Kan hans tankegång genomföras komma produktionstabellerna att få ett helt annat, betydligt vidgat användningsområde. De komma spe- ciellt för taxatoriska ändamål att få en mycket stor betydelse. Önske- målen och fordringarna på framtidens produktionstabeller äro, att man med deras hjälp, efter uppmätning av några få signifikativa bestånds- egenskaper, skall kunna helt sluta sig till massan, stamfördelningen, formklasserna o. s. v. i bestånd av vilken typ som helst. Det skall med andra ord ej vara nödvändigt att företaga detaljmätningar i annat än synbart abnorma och ojämna bestånd. I denna riktning är det SCHIF- FEL arbetat. Med SCHIFFELS arbete är alltså första steget taget emot dessa efter vidare synpunkter byggda tabeller. Han har emellertid haft svårigheter att kämpa emot. Det material, som stått honom till buds, har varit otill- räckligt, och denna materialbrist har tvingat honom till väl många an- taganden. Detta kan först undvikas efter specialstudier i direkt ute i naturen observerade och noggrant uppmätta bestånd av växlande sluten- hetstyper. Det är just på detta område som materialinsamlingen be- 180 L. MATTSSON MÄÅRN höver betydligt utvidgas vid försöksanstalterna. Just genom sådana spe- cialstudier är det som de redan vid behandlingen av SCHWAPPACHS ar- beten påpekade svårigheterna skola lösas. Innan vi emellertid äro fullt mogna för utstakandet av riktlinjerna för denna ökade materialinsamling, måste vi i någon mån klarlägga och koncisare formulera själva sluten- hetsbegreppet. Slutenhet och slutenhetsfaktorer. Det område där man hittills mest sysslat med slutenhet och sluten- hetsbedömning är skogsindelningen. Samtidigt med uppmätning av bestånden göres ju en beskrivning, vari bl. a. ett omdöme avgives angående deras slutenhetsförhållanden. Det är därför helt naturligt, att vi först undersöka de i indelningscirkulären lämnade föreskrifterna. I indelningscirkulären av år 1896 (9) och 1902 (70) föreskrives: att »be- ståndsslutenhet eller täthet uttryckes för full slutenhet med talet 1, för större eller mindre gleshet med tiondelar, dock skall slutenhetsgrad o,r och o,2 föranleda avdelningens hänförande tlll kalmark». Detta är tyd- ligen endast en föreskrift om att slutenhetsbedömning skall verkställas. Hur slutenheten skall bedömas, vilka förhållanden och vilka synpunkter, som skola tagas med i räkningen, därom säges intet. Tydligen utgår cirkulärens författare från den synpunkten att detta, slutenheten, är ett så enkelt och lättfattligt begrepp att några närmare utredningar däröver ej behövas. Föreskrifternas knapphändighet medför emellertid, att slutenhetsbedöm- ningen helt överlämnas till det subjektiva omdömet. Varje förrättnings- man får själv avgöra vad han vill avse med slutenhetsgrad 1,0 och hur han skall fastställa densamma. Några gemensamma objektiva bedöm- ningsgrurder komma naturligtvis på detta sätt ej att tillämpas. Något större möjligheter erbjuder då den i cirkuläret av år 1916 (zr7) intagna formuleringen. I denna föreskrives: »Skogsbeståndet beskrives med av- seende på slutenhetsgrad, vilken avser att giva ett uttryck för i vad mån det befintliga beståndet med hänsyn tagen till ålder och trädslag utnyttjar ståndortens virkesproducerande förmåga. Sker detta fullt nöj- aktigt betecknas slutenheten med 1,0. Utnyttjas ej produktionsförmågan helt, vare sig detta beror därpå, att träden i förhållande till kronslutet stå för glest eller avsevärdare luckor förekomma, betecknas lägre grader i tion- delar. Uppgår ej slutenheten till o,3 redovisas marken som kalmark. Är åter slutenheten så stark, att tillväxten i kubikmassa därav anses vara nedsatt betecknas densamma med I1,:, 1,2, 1,3 O. S. V. I denna föreskrift formuleras verkligen den fordran, som bör ställas på ett bestånd för att det skall anses fullslutet: det bör fullt utnyttja SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 181 markens virkesproducerande förmåga. Har beståndet den byggnaden, att det i tillväxt endast lämnar 6 tiondelar av vad marken under bästa förhållanden kunde lämna, betecknas dess slutenhet med o,s. Denna siffra är emellertid ej entydig. Minskningen i tillväxt kan dels bero på gleshet eller luckighet, dels på mycket stor täthet. För att undvika tvetydighet betecknas den glesare formen o,$, den tätare. Enligt föreskriften bör naturligtvis det bestånd anses som fullslutet, vilket vid varje tillfälle producerar den för beståndsåldern i fråga största tänkbara kubikmassan pr år och samtidigt producerar denna massa på ett sådant sätt att produktionen i framtiden kan uppehållas. Det ställer sig emellertid i många fall svårt att genomföra detta på grund av våra svaga kunskaper angående de för bestånden gällande tillväxt- lagarna. Följden har blivit, att ofta det närmare till hands liggande maximala beståndet valts som jämförelsebestånd. Detta är lättare att fixera, vartill kommer att det nära ansluter sig till försöksanstalternas normala bestånd. Metoden har emellertid ett par nackdelar. Framförallt komma de be- stånd, som på så vis tagas som jämförelsebestånd, ej att tillhöra en ge- nomgaående serie sådan, att det äldre kan tänkas utvecklat ur det yngre. Dessa vid ett tillfälle maximala, d. v. s. med största kubikmassan utrus- tade bestånd kunna nämligen ofta anses ha råkat in i en återvändsgränd, d. v. s. deras tillväxt är så nedsatt, att de ej för framtiden kunna hålla sin maximala ställning. Detta förhållande förbättras emellertid, om man i enlighet med cirku- lärets föreskrift som jämförelsebestånd tänker sig ett sådant, som under en hel omloppstid kommer att lämna den största massaproduktionen. Detta bestånd kommer helt naturligt ej att sammanfalla med det tillfälligt maximala. Det måste med all säkerhet vara betydligt glesare för att på så vis tillväxten skall kunna hållas uppe. Detta jämförelsebestånd låter inpassa sig i en verklig »produktionsserie>», vilken serie slutgiltigt kan fastslås, även om våra kunskaper på detta område ännu måste anses vara för små för uppställandet av densamma. Slutligen måste denna synpunkt, produktionen under hela omloppstiden sägas närmare överens- stämma med hela läggningen av den nutida skogsskötseln. Det är ej bara till ögonblicket hänsyn tages, alla åtgärder ha eller böra åtminstone ha längre sikt. Så fort vi på detta sätt infört synpunkten, att bestånden under en hel omloppstid skola i högsta måtto utnyttja markens virkesproducerande förmåga, ha vi bundit oss vid en viss optimal eller bästa tillväxtserie såsom representerande de fullslutna bestånden. Slutenhetsbedömningen 14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920 Serien A. 182 L. MATTSSON MÅRN i ett naturbestånd innebär sedan ett avgörande, i vad mån beståndet i fråga tillhör denna serie. Enligt cirkuläret skall denna bedömning ske ute i marken och resultatet uttryckas i en enda siffra. I fråga om cirkulärets utgångspunkt, virkesproduktionen, är denna väl vald, även om den knappast längre kan sägas överensstämma med grund- tanken i vår nutida skogsskötsel. Här är det ej längre kubiksmasse- produktionen utan värdeproduktionen, som är huvudsaken (jmfr 38, sid. 43). Full slutenhet är ur denna synpunkt den, under vilken markens värdeproducerande förmåga i högsta grad utnyttjas. Denna slutenhet är emellertid beroende av konjunkturerna och alltså omöjlig att en gång för alla fastslå. Det lämpligaste torde därför vara att enligt cirkuläret fast- ställa utvecklingsgången för maximal virkesproduktion såsom repre- senterande full slutenhet, medan utvecklingsgången för maximal värdeavkastning betecknas som bästa slutenhet. Fullslutenheten kan i så fall en gång för alla fastställas. Bästa slutenhet däremot väx- lar såväl med tiden som med platsen. Möjligen kan den i varje enskilt fall med en viss grad av sannolikhet angivas och i så fall som viss grad av fullslutenhet. Ur en annan synpunkt äro emellertid cirkulärets föreskrifter mindre lyckligt funna. Skall nämligen slutenhetsbedömningen utföras så, som föreskrifterna här ovan tolkats, blir resultatet utan tvivel, att denna be- dömning av skilda personer kommer att utföras synnerligen olika. Ja bedömningen av slutenhetsgraden medför större krav på förrättnings- mannens omdömesförmåga, än som kan anses rimligt. Såsom redan tidigare framhållits är nämligen vår kännedom om beståndsutvecklingen ännu för ringa, för att den fullslutna beståndsserien skall kunna fixeras. Under sådana förhållanden måste det anses lämpligare att avstå från den di- rekta bedömningen och i stället söka få en så objektiv och entydig beskrivning av beståndets slutenhetstillstånd som möjligt är. Många slutenhetsbeskrivande faktorer ha under tidernas lopp sett dagen. I det följande skola ett antal sådana underkastas en kritisk granskning. Början göres lämpligen med den faktor, som utan tvekan är den mest använda, nämligen relativa kubikmassan eller grundytan. Faktorn har den svagheten, att den endast angiver, huruvida kubik- massan, resp. grundytan, för närvarande är sådan, den bör vara eller ej. Den lämnar däremot ingen uppfattning om, huruvida utsikt förefinnes, att överensstämmelsen skall även i framtiden kunna bibehållas resp. uppnås. Detta återigen är närmast beroende på, om beståndet redan tidigare följt den förut omnämnda utvecklingsgången för fullslutna be- stånd eller ej. Vi behöva följaktligen vid vår beskrivning av ett be- SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 183 stånds slutenbet även uppgift om den genomgångna utvecklingen. Detta alltså som ett komplement till den beskrivning relativa kubikmassan lämnar över nuvarande tillståndet. BARTH föreslår (2, sid 98) en slutenhetsbedömning enligt följande: (Man utlägger en provyta. Inom denna uppräknas alla stammar (med undantag för de undertryckta), och antalet noteras. Därefter genom- vandras ytan ånyo, och man bedömer hur många stammar, som ännu borde få plats i möjligen förekommande luckor och gläntor. Detta antal tillägges det ursprungligen erhållna, och summan divideras i det verk- liga antalet. Kvoten visar då beståndets täthetssiffra.) Denna metod tar tydligen sikte på något helt annat än vad här förut diskuterats. Den söker nämligen ge ett siffermässigt uttryck på graden av beståndets jämnhet. Så fort stammarna äro jämnt fördelade över ytan, bör det bliva praktiskt outförbart att åsätta beståndet annan slu- tenhet än I1,o. Slutenhetsfaktorn fyller med andra ord närmast samma uppgift, som våra anteckningar om luckighet (z7, sid. 13), d. v. s. anger mängden felställen i beståndet. Beståndets tillstånd i övrigt lämnas däremot ur räkningen. Härtill kommer, att faktorn är tämligen besvärlig att bestämma. Enklare erhålles en liknande faktor på det sätt, som redan nu ofta förekommer, d. v. s. genom angivandet av luckigheten i tiondelar eller procent av arealen. Den BARTHska slutenheten tillfredsställer alltså ej de fordringar å slutenhetsfaktorn, vi förut formulerat. Gå vi vidare finna vi ett par något mera invecklade faktorer i WEISES »Faktor zur Höhe> (39, sid. 52) (i dansk litteratur benämnd »intensiteten») och i det »danska T.» (20, sid. 337). Vi syssla till en början med intensiteten. I svensk litteratur finnes densamma omnämnd dels av JONSON (z4, sid. 376 och följande), dels av NORDQUIST (79, sid. 211 och följande). Den har även begagnats i de av författaren utförda produktionsberäkningarna för lärken (29, sid. 642). Den, som speciellt sysslat med densamma, är dansken PRYTZ (24 sid. 76 och följande). Han anser sig kunna visa att densamma i be- stånd av likartad slutenhet håller sig konstant, oberoende av ålder, höjd, bonitet och diameter, men olika för olika trädslag. Under sådana för- hållanden skulle ju slutenheten direkt kunna angivas genom intensitets- siffran. Så synes emellertid enligt svenska undersökningar ej vara fallet (TA sid., 377, 29, sid. 640). Åtminstone kan enligt dessa en jämn steg- ring observeras med stigande medelhöjd hos beståndet. Därmed är en av de fördelar borta, som PRYTZ sökte finna hos faktorn i fråga. En annan egenskap däremot, dess oberoende av boniteten, står täm- ligen fast, ehuru även den är omtvistad. Vad denna beträffar behöva vi-ej stödja oss enbart på de av PRYTZ förebragta siffrorna. Samma egen- 184 L. MATTSSON MÅRN skap framträder nämligen i det av flera författare framställda påståendet, att normala bestånd av samma höjd trots växlande bonitet ha samma kubikmassa. > Den vidlyftigaste sammanställningen över dessa förhållan- den träffas hos EICHHORN (6). Denne anser sig kunna bevisa förhål- landet för silvergran och för bok, samt för gran åtminstone från vissa trakter. Emot dessa resultat stå emellertid de av FLURY ($, sid, 225) och FABRICIUS (7, sid. 347) erhållna resultaten enligt vilka lägre bonitet medför lägre intensitet. För tall finnes förhållandet påvisat av MAASS (15, sid. 218) likväl endast för de högre höjderna. För de lägre där- emot uppvisa de sämre boniteterna högre massa, ett förhållande, som direkt motsäger de resultat, som av SCHWAPPACH och WEISE erhållits för tall (jmfr 6). Åsikterna äro således divergerande. Naturligtvis bör observeras, att allt resonnemang angående lagens giltighet kan anses fullkomligt bort- kastat, så länge ej fasta riktlinjer för beståndsvalet fastslagits. De av- vikande resultaten ange helt enkelt olikheter i material eller bearbetning. I stort sett torde emellertid bestånd av samma höjd kunna anses ha samma kubikmassa, eller, om vi så vill, samma intensitet, oberoende av boniteten. Detta medför naturligtvis den fördelen, att man vid slutenhetsbestäm- ningen endast behöver söka jämförelsebeståndet i intensitetsserien i stället för som vid anvandningen av relativa kubikmassan i tabell ordnad efter ålder och bonitet. Om detta kan räknas som en fördel, är det också den enda, som intensiteten erbjuder. Annars lämnar den fullt ut samma värden som en bedömning efter relativ kubikmassa. Beräkningen tillgår M ju nämligen så, (jmfr 79) att den observerade intensiteten / = FHjäm- M, föres med den beräknade / = I dessa två formler äro H = A, UEMPYRS LE och således slutenheten = TTR så Intensitetsslutenheten är följaktligen endast en omskrivning av den förut behandlade massaslutenheten (relativa kubikmassan) och lider av samma begränsning som denna. Föga större värde kan tillerkännas det danska 7 (20, sid. 337). Det- samma erhålles ur formeln V MEESE NA: S, där M är beståndets massa, A är dess ytvidd och S dess stamantal. Antages arealen lika med en- heten överföres formeln till NES. Faktorn erhålles tydligen genom en jämförelse mellan medelstammens massa M:S, och dess ståndyta, 4:S, båda överförda till lineära stor- SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 185 heter under förutsättning att massan har formen av en kub och att stånd- ytan är kvadratformad. Behandlas”dessa faktorer var för sig, hänför sig tydligen den första till beståndsutvecklingen under en föregående tid. Ju tätare beståndet gått upp, dess mindre är medelstammen och tvärtom. Den andra faktorn, ståndytan, kan däremot närmast sägas hänföra sig till nuvarande tillståndet. En huggning kan nämligen i ett slag helt för- ändra densamma. Vid sammankopplingen av dessa faktorer kommer den senare därför att åtminstone i någon mån dölja de upplysningar, som möjligen skulle kunna erhållas ur dem båda, studerade var för sig. Nämnaren i den ursprungliga formeln, VA: S överenstämmer för öv- rigt fullt med det av KÖNIG utarbetade avståndstalet, med vars tillhjälp denne försökte bestämma grundytan inom ett visst bestånd (35, sid. 807, 306, sid. 145). Strängt taget är ju som redan ovan påpekats även detta en slutenhetsfaktor, enbart avseende nuvarande tillståndet. Vid de hittills berörda metoderna för slutenhetsfaktorns bestämmande har således ej alls tagits hänsyn till behovet av uppgift angående den genomgångna utvecklingen. Det finnes emellertid även ett par arbeten, där detta behov beaktats. Tydligast formuleras det hos SCHIFFEL i hans förrut behandlade avhanling (25, sid. 26). Här skiljes nämligen skarpt mellan slutenhetsgrad och slutenhetsform. Den förra beståndskaraktären avser endast beståndets nuvarande tillstånd och bedömes med hjälp av relativ grundyta. Slutenhetsformen däremot avser beståndets nuvarande tillstånd, såsom framsprunget ur den föregående utvecklingen. Denna karaktär söker han fastställa antingen med hjälp av stamantalet eller ock med hjälp av formkvoten (sid. 19). Det är betonandet av denna sluten- hetsbegreppets sammansatta karaktär, som jag anser vara det tyngst vägande i SCHIFFELS avhandling. Hans benåmningar, slutenhetsgrad och slutenhetsform, torde vara fullt lämpliga och böra bibehållas. Mot metoderna för angivandet av den senare kunna däremot invändningar göras. Båda metoderna förekomma hos andra författare. Av stamantalet begagnar sig SCHUBERG ehuru han ej klart formulerat begreppet sluten- hetsform. Samma väg går även finnen CAJANUS (5). Han söker med hjälp av stamantalet ur schweiziska försöksanstaltens granmaterial urskilja olika serier av försöksytor allt efter den behandling de genomgått, eller, om vi så vill, den slutenhetsform de representera. Metoden lider emel- lertid av en svaghet, som naturligtvis alldeles särskilt skarpt framträder, då densamma skall begagnas å material, vars tidigare behandling är helt okänd. Denna svaghet ligger däri, att stamantalet med sådan lätthet kan förändras. Så fort beståndet genomgåtts med en gallring, finnas ej längre några som helst möjligheter att från stamantalet sluta sig till be- ståndets ungdomsutveckling. Metoden kan således knappast användas 186 L. MATTSSON MÅRN annat än för material, som på grund av annat urval redan kan anses besitta en viss grad av homogenitet. På sådant material kan den möj- ligen såsom SCHIFFELS och CAJANUS” arbeten visa lämna resultat (5, 25, sid. 29 och följande). Denna svaghet kan ej sägas vidlåda den andra metoden, som utgår från stndiet av formklassen. Den användes som förut nämnts av SCHIF- FEL, som använder formkvoten som grundläggande skillnad mellan sina slutenhetsformer. Även AMILON (Z, sid. 472) använder densamma för att konstatera, huruvida ett yngre och ett äldre bestånd tillhöra samma slutenhetsform. Han går därvid till väga så, att han å stamanalyser fastställer den formklass stammar från det äldre beståndet hade vid det yngre beståndets ålder. Är denna formklass densamma som det yngre beståndets nuvarande, anser han samma slutenhet föreligga. Resonnemanget är otvivelaktigt riktigt under den förutsättning, att verkligen fast samband mellan slutenhetsform och formklass föreligger. Emellertid måste stamformsproblemet över huvud taget anses så föga utrett, att redan ur denna synpunkt metoden för närvarande måste anses sakna fast underlag. Härtill kommer att den ställer sig synnerligen ohanterlig på grund av det betydande material, som kräves, för att med tillräcklig noggrannhet avgöra skiljaktighet eller överensstämmelse mellan två bestånds medelformklasser. Härtill kommer svårigheten att vid metodens användande enligt AMILON erhålla fullt jämförbara stam- mar. Formklassen kan alltså ej betraktas som god indikator för sluten- hetsformen, åtminstone ej med våra nuvarande kunskaper. Snarare skulle jag vilja formulera problemet så, att det är formklassens beroende av slutenhetsformen, som behöver klarläggas. För den skull kräves en fullt oklanderlig mätare å slutenhetsformen. Indikator för slutenhetsformen. Till en början förtjänar då ännu en gång påpekas, att ingen av de hittills behandlade metoderna för angivande av slutenhetsgrad och sluten- hetsform varit fullt tillfredsställande. I de flesta fall har slutenhetsformen lämnats helt ur räkningen och i de fall, då hänsyn tagits till densamma, ha stamantal eller formklass använts som indikator, vardera behäftade med sina fel. Av den lämpliga indikatorn bör man kunna fordra 1) att den är relativt lätt bestämd, helst tillgänglig för okulär bedömning, 2) att den visar ett starkt samband med slutenhetsformen, och slutligen 3) att den såvitt möjligt ej låter sig språngvis förändras genom till- fälliga ingrepp i beståndet. Den bör följaktligen före och efter en gall- ring hålla sig så gott som oförändrad. SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 187 Den faktor, som närmast tillfredsställer dessa villkor, är beståndets medeldiameter. Den kräver ej några andra mätningar i beståndet än uppklavningen av ett antal stammar. Den erhålles därför alltid, så fort en stamlista uppgöres. Den är starkt beroende av den täthet, under vilket beståndet uppvuxit så, att ju tätare beståndet varit, dess smäck- rare blir medeldiametern. Detta förhållande har kanske allra tydligast framgått av de undersökningar, som utförts över gallringarnas verkan inom bestånden (2$5, sid. 121). Starkt samband framträder även i sådana sammanställningar, som anträffas i SCHIFFELS undersökning över Dicht- schluss och Lichtschluss (25, sid. 29) och hos CAJANUS (5, sid. 46—49). Likaså kan hänvisning ske till SCHUBERGS arbeten. Slutligen kan som gott exempel förhållandet inom en år 1917 å Sörby kronopark uppmätt serie bestånd anföras (tab. 2). 7ab. 2. Å Sörby kronopark uppmätta glesa bestånd. RE ronwvny ta II III IV Vv VI | I | | Wastiiolelsprad; Om /MAASS it mssemescrsstks O,55 0,28 0,78 O,84 O,44 0,25 [ENSE Aa bon SALE ER LSD SÅ da Art ne 112 167 71 100 102 71 | Medeldiameter, observerad ..............ssss0s2 26.8) 25;0) >$kaullsa,2 | 2053.) LY40 | > DER EDS MARSS vördar LIRAS PES 20,8 18,7 26,0 17,9 10,5 SPITO S frn gg St. VE, RT SAR BASE SARS ARTER 125 120 127 132 147 170 IFSStam antal ODSEEVCTAN oc ds otenoessr duppenko nose 449 380 | 434 I 354 327 617 | > DEE senid MARSSE das dd etec Lid. 985 | 1,000 | 1,226 700 | 1,340 |] 3,000 | SERA STE KSR ernete OL SR ee RE ER RDR PN 219 263. .| s245LK LL 195 398 487 Skillnaden mellan de verkligen observerade och de enligt MAASS be- räknade diametrarna uppnå värden från 20 till 70 20 av de beräknade diametrarna. Denna betydande skillnad framkallas av ett synnerligen lågt stamantal jämfört med det enligt MAASS beräknade. Diameterns beroende av stamantalet framgår särskilt tydligt vid jämförelse mellan de angivna relationssiffrorna för observerade och beräknade diametrar och stamantal. Sambandet mellan diameter och stamantal är följaktligen synnerligen” starkt. Dessutom förändrar sig medeldiametern ytterst obetydligt med huggningar inom beståndet. Först mycket starka och ensidigt lagda huggningar t. ex. extrema låggallringar medföra förändringar av mera be- tydande storlek. ; Men även om en sådan förändring i medeldiametern efter en hugg- ning kan observeras, visar detta knappast någon svaghet i metoden. Saken är ju nämligen den, att slutenhetsformen strängt taget ej är någon absolut beståndskaraktär. Tvärtom kan man tala om slutenhetsform t. o. m. i samband med ett enstaka träd. Den innefattar i så fall de 188 L. MATTSON MÅRN förhållanden i fråga om konkurrens med grannar om utrymmet, som trädet under sin tillvaro varit underkastat. Likaså kan man naturligt- vis tala om den slutenhetsform, under vilken en viss stamgrupp eller, om vi så vill, ett visst kronskikt har uppvuxit. Om därför efter en hugg- ning medeldiametern höjes, står detta i samband därmed, att slutenhetsfor- men före och efter huggningen ej hänför sig till samma stamgrupper. Har man exempelvis lyckats visa, att viss slutenhetsform utvecklar viss formklass, och har uttrycket för slutenhetsformen, bestämd genom medel- diametern, genom huggningen förändrats, så motsvaras detta faktiskt av en förändring i slutenhetsformen, närmast jämförbar med den vid gallring- arna skeende »falska» diameter- eller höjdtillväxten. Denna bör också åtföljas av en motsvarande förändring i medelformklassen, eller om man så vill, av en falsk tillväxt hos denna i positiv eller negativ led. I extrema fall tillkommer emellertid det förhållandet, att även den individuella tillväxtenergien och anpassningsförmågan hos stammarna spela in. Tala vi därför om slutenhetsformen för första och för fjärde kronskiktet, bör densamma för vardera vara något olika, motsvarande slutenhetsformer för helt bestånd. Detta därför, att första kronskiktet omfattar en stor del av stammarna med den starkaste tillväxtenergien och tvärtom. I allmänhet torde emellertid detta förhållande endast i undantagsfall spela någon större roll. En sammanfattning av det förda resonemanget ger att den hittills brukliga behandlingen av slutenhetsfrågorna ej är klanderfri. Slutenhets- begreppets två komponenter, slutenhetsgrad och slutenhetsform, böra skar- pare åtskiljas. Den förra bör som förut bestämmas ur beståndsmassan eller grundytan, jämförd med värden för det i fråga om massaproduk- tion under hela växttiden bästa beståndet. Som mätare för slutenhets- formen däremot begagnas beståndets medeldiameter. För att bliva fullt användbar som indikator för slutenhetsformen kräves emellertid att medeldiametern åtföljes av uppgifter angående ålder och bonitet. Detta blir emellertid rätt så omständigt. Lättare kan samma komplettering ske så, att ett schema uppställes över medeldiameterns beroende av bonitet och ålder. För visst uppmätt bestånd erhålles ur detta schema en jämförelsediameter. . Den uppmätta diametern jämföres med denna beräknade och »utvecklingsfaktorn», som därur erhålles, ut- tryckes i tiondelar: 5 döps så Frågan är då bara, hur detta schema bör uppställas. Naturligtvis behöva ej alltför skarpa fordringar ställas å detsamma. Det blir i alla händelser endast ett mellanled. Utvecklingsfaktorn avser ytterst en SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 189 jämförelse mellan olika bestånd. Jämförelsebeståndet har därför ingen annan betydelse än att underlätta denna jämförelse därigenom, att samtliga de bestånd, som skola jämföras med varandra, värdesättas ijämförelsebe- ståndet som enhet. Emellertid vore det ju önskvärt, att bestånd tillhörande samma utveck- lingsserie, d. v. s. bestånd, som utan att särskilda förändringar göras i beståndsbehandlingen, kunna tänkas utvecklade ur varandra, finge samma utvecklingsfaktor. Detta äger man naturligtvis över huvud taget ingen möjlighet att bedöma med nuvarande kännedom om beståndsutveck- lingen. Det blir först möjligt efter ingående undersökningar i ett flertal >normala> serier. Det förefaller emellertid troligast, att, om detta mål, över huvud taget skall kunna uppnås jämförelsebestånden själva böra tillhöra en sådan serie. Som jämförelseschema bör därför en >produk- tionstabell> väljas. Den enda för svenska förhållanden gällande tabellen är den av MAASS” (75) på grundval av material insamlat vid Statens Skogsförsöksanstalt före år 1909 upprättade >»erfarenhetstabellen för tall>. I densamma finnas redan siffror angående medeldiametrarna färdiga, men dels har efter år 1909 ett mycket stort antal försöksytor tillkommit, dels torde vid framdeduceran- det av densamma material representerande två olika tallraser ha samman- blandats, varför de MaAaASS'ska siffrorna kräva en omarbetning. MAaASS ansåg sig nämligen vid uppläggandet av sina tabeller kunna konstatera, att någon skiljaktighet mellan norrlands- och sörlandstallen ej förelåge. Senare undersökningar hava emellertid givit otvetydigt vid handen, att faktiskt två skilda raser måste särhållas. Dessa skilja sig icke blott genom en del morfologiska och anatomiska karaktärer (37), utan kanske i ännu högre grad genom en del i förhållande till ett olika ljusbehov stående biologiska karaktärer, framför allt i beståndsbildande avseende. Det förefaller därför troligt, att just stamantals- och medel- diameterserierna skola ställa sig relativt olika. Att denna förmodan är tämligen berättigad, framgår med all önskvärd tydlighet av tab. 3, vars siffror åskådliggöra en jämförelse mellan en försöksvis upplagd diameterserie för norrlandstall, betecknad I, och de MaaSS'ska serierna II. Denna sammanställning visar ju rätt betydande skiljaktigheter. En revision av de MaAaASS'ska siffrorna i fråga om medeldiametrern torde där- för vara av behovet påkallad. De efter en sådan revision erhållna siff- rorna kunna sedan direkt användas vid bedömning och beskrivning av bestånds slutenhetsform. Därmed är målet nått. Med hjälp av två faktorer, relativa kubikmassan och »utvecklingsfaktorn> kunna vi entydigt beskriva ett bestånds slutenhetsförhållanden d. v. s. dess slutenhetsgrad 190 L. MATTSSON MÅRN Zab. 3. Medeldiameter i bestånd enligt Maass, II, och enligt en försöksvis för norrlandstall upplagd serie, I. | Medeldiameter cm vid | Växtlighets- | grad | 40 år | 100 år | I | 1 | TEL Bra n | | re Oj2 1 EA 5,6 SAN NN TA 4E il ERS (FN AS RA AE 6,9 Ö50. «| 17,0 20,5 OG SSL EN so NAS 20,5 29,2 och slutenhetsform. Därmed bör en betydlig lättnad vinnas icke blott vid det praktiska utnyttjandet av en beståndsbeskrivning utan även vid den utvidgning av försöksanstalternas undersökningsverksamhet som får anses ofrånkomlig, nämligen studiet av olika förekommande normala utvecklingsserier. Väntade resultat av undersökningar i bestånd av olika sluten- hetsform. Vad kunna vi då egentligen vinna härmed? Är verkligen det resultat, som kan väntas, värt så mycken uppoffring av tid, arbete och krafter som en sådan utvidgning av undersökningsarbetena skulle kräva? Ja, därom kunna naturligtvis åsikterna vara delade. Jag skall emellertid i korthet söka antyda något av det, vi ha att vänta av undersökningarna, och av vad anledning vi kunna anse förväntningarna berättigade. Inledningsvis behandlades metoderna för uppställande av tabeller, åskådliggörande viss gallringsmetods inflytande på bestånden. Därvid framhölls, att den enda, nu tillgängliga metoden vore att studera gall- ringens inflytande under en kortare tidsperiod, och därefter tänka sig detta inflytande ackumulerat under en beståndsålder. Nu är ju emel- lertid saken den, att gallringarna i allmänhet medföra beståndets över- förande från en slutenhetsform till en annan. Gallringarna böra naturligtvis då länka in beståndets utvecklingsgång emot den, som gäller för be- stånd, uppvuxna under den nya slutenhetsform, till vilken beståndet överförts. Fullt lika blir naturligtvis ej resultatet, framför allt därför, att det gallrade beståndet huvudsakligen kommer att bestå av de bästa stammarna och därför kan väntas ge betydligt vackrare resultat än det ogallrade. Likväl måste studiet av det ogallrade beståndet kunna giva upplysning om, åt vad håll utvecklingen genom gallringen påverkas. Speciellt kan då de mycket glesa bestånden, Sörbytypen, vara av in- tresse. Mellan denna och den Maassska typen som gränser kan näm- ligen hela den möjliga beståndsutvecklingen sägas vara innesluten. SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 191 Detta var alltså det resultat, man möjligen skulle kunna vänta sig ur de rena gallringsundersökningarnas synpunkt. Där finnes emellertid även ett annat ämnesfack, som torde kunna i hög grad befordras, nämligen det rent taxatoriska. De största svårigheter, som för närvarande möta vid uppskattning av virkesmassan inom ett bestånd är fastställandet av stamformerna inom beståndet. De hittills mest använda uppskattningsmetoderna grunda sig på fastställandet av formklassen å ett fåtal provstammar och antagande att dessa provstammar representera beståndet. Nu är emellertid förhållandet sådant, att inom varje enskilt bestånd variationen i formklass uppnår betydande belopp, i genomsnitt minst + 4E (zr6, sid. 288, 228, 17, sid. 904), d. v. s. en variationsvidd av 24 E. För att nedbringa maximi-felmöjligheterna å medelstammen till ett värde av låt oss säga + 2,s £, d. v. s. två klasser i JONSONS massa- tabell sammanslagna, kräves enligt dessa siffror 23 stycken provstammar, medan ej färre än 93 provstammar fordras, för att värdet skall med säkerhet inneslutas inom en av dessa klasser. Emellertid verkställes provstamsmätningen i praktiken ej i form av precisionsmätning, utan i stället tillgripes i stor utsträckning bedöm- ningar. Härigenom införas naturligtvis nya felfaktorer, som ytterligare öka behovet av provstammar. För den vanligen använda, formpunkts- metoden, är det över huvud taget svårt att fastställa felmöjligheterna. Endast så mycket kan sägas, att felmöjligheterna måste vara större än de ovan nämnda. Siffror, som i någon mån belysa dessa förhållanden, återfinnas i en av författaren utförd undersökning över formklasserna i tallbestånd (r7, sid. 293). Undersökningen stöder sig på 9 bestånd, upp- skattade med hjälp av i medeltal 46 provstammar för varje bestånd, och lämnade som resultat ett medelfel av + 2,0 £. Detta är ju emellertid värden, som göra praktiskt fastställande av formklassen inom ett bestånd faktiskt outförbart, allra helst som senare årens undersökningar visat, att man vid användandet av formpunkts- metoden har ett systematiskt fel att taga med i räkningen, vars storlek endast ungefärligen är bekant (z6, sid. 329, 23, I8 sid. 121). Emellertid förefaller det av vissa undersökningar att döma, som om möjligheter skulle föreligga för fastställandet av erfarenhetsserier, ur vilka formklasserna med betydligt större säkerhet skulle låta sig bedömas. Ett första trevande försök finnes i författarens formklasstudier över tallen (z6, sid. 288). Det visade sig nämligen, att medelformklasserna för de där behandlade bestånden rätt jämnt stego med åldern. Förhoppningen, att utvidgade undersökningar skulle kunna giva en lösning på problemet efter denna linje, måste emellertid så gott som 192 L. MATTSSON MÅRN avskrivas, då vid undersökningar (z7) ett något vidlyftigare material kom under behandling. Men i stället kunde en del andra, syn- nerligen intressanta förhållanden iakttagas. Ordnades nämligen bestån- dens medelformklasser grafiskt efter beståndens medelhöjder, kunde en utjämnande kurva utan svårighet uppdragas. Denna kurva började vid 35 meters medelhöjd med formklassvärden omkring o,s2s5, steg därefter rätt snabbt, så att den vid 15 meters medelhöjd uppnådde 0,675. Där- efter steg kurvan långsammare för att från och med 22 meter hålla sig vid det konstanta värdet 0,700 (77, sid. 905). Kring denna kurva varierade bestånden rätt mycket, men vid närmare undersökning visade det sig, att endast i 6 fall av 26 verklig avvikelse kun- de anses fastslagen. Den faktor, man närmast vill sätta i samband med dessa avvikelser, är naturligtvis slutenheten. De avvikande ytorna un- dersöktes med avseende på denna faktor, bestämd med hjälp av intensi- teten, varvid verkligen bättre överensstämmelse erhölls. Först sedan slutenhetsformen, bestämd ur medeldiametern, tagits med i räkningen, erhölls emellertid goda resultat. Det visade sig då, att mellan »ut- vecklingsfaktorn» beräknad med ledning av siffrorna i utarbetad be- ståndsöversikt (29, sid. 642) och de nyss nämnda formklassavvikelserna från medelkurvan, ett synnerligen starkt samband kunde påvisas. Korre- ationsfaktorn blev + o,6s. (I lärkavhandlingen uppgives o,ss, men hänför sig denna beräkning till endast 25 ytor.) Mellan slutenhetsform och formklass existerar följaktligen ett synner- ligen starkt samband. Ännu tydligare framgår detta, om med hjälp av korrelationsfaktorn medelformklassen för varje bestånd beräknas ur slutenhetsformen. Underkastas nämligen skillnaden mellan den beräk- nade och den uppmätta medelformklassen variationsräkning, visar det sig, att medelfelet å en å 20 provstammar stödd mätning blev + 1,6 £, motsvarande för 46 provstammar 0,os £. Jämfört med förut lämnat värde för formpunktsbedömda medelformklasser, ett medelfel av + 2,0 E samt dessutom ett systematiskt negativt fel av osäker storlek, måste detta resultat betraktas som synnerligen gott. Detta gäller lärken. Det kan ju vara väl tidigt att ännu yttra sig om den tillit, man kan sätta till resultatet. Att det emellertid är ett uppslag, som kan förtjäna att vidare bearbetas är ju tydligt. För öv- rigt äro redan nu vissa undersökningar över norrlandstall utförda, enligt vilka korrelationen mellan formklass och utvecklingsfaktor skulle för detta trädslag uppgå till c:a o,so eller något högre. Å hittills föreliggande undersökningar kan emellertid, som sagt, knap- past bedömas, huruvida det funna sambandet är beroende av en ren tillfällighet, eller om några allmännare lagar dölja sig där bakom. Full- SLUTENHET OCH SLUTENHETSFAKTORER 193 ständig utredning av eventuella lagar kan över huvud taget knappast ske å det nu 3 försöksanstalten förefintliga materialet, utan kräves utvidgad insamling av sådant material, som härstammar från bestånd av helt andra slutenhetsformer än det varifrån större delen: av det hittills förefintliga hämtats. Det vill med andra ord säga: Skall över huvud taget möjlighet beredas för utredande av formproblemet, fordras absolut en utvidgning av försöksytestudierna så, att dessa komma att mera än hittills direkt inriktas på bestånd av olika slutenhetsformer. Kan en sådan utvidgning komma till stånd, torde härigenom möjlig- het erhållas att uppställa tabeller, som bleve av ovärderlig nytta för beståndsuppskattningen. Säkrare värden borde erhållas än hittills och framför allt värden, som kunde till sin säkerhet något så när bedömas. Litteratur, vartill hänvisning i texten skett. I. AMILON, J. A.: En metod för upprättande av lokala erfarenhetstabeller. Skogshögskolan 1917. Festskrift vid Skogshögskolans invigning 3 maj 1917... Sthlm 1917. 2, BARTH, ÅGNAR: Skogtaxationslere, 2-den udgave. Kristiania 1910. 3. Baur, FRrR.: Die Fichte in Bezug auf Zuwachs und Form. Stuttgart 1876. 4. BLocK: Ueber Ertragstafeln fir schlagweise bewirtschaftete Hochwaldbestände. A. F. WEJA £. 1899. 5. CaAJANUS, WERNER: Uber die Entwicklung gleichaltriger Waldbestände. Eine stati- stische Studie I. Acta forestalia fennica. Helsingfors 1914. 6. EICHHORN: Beziehungen zwischen Bestandeshöhe und Bestandesmasse. A. F. u. J. Z. 19904. 7. FaBRrRICIUS, O.: Rodgran paa Fyn, Bidrag till Belysning af Vxkst og Udbytte. Dansk Skovfor. Tidskr. Hz 3, 1919. 8. FLUrRY, PH.: Ertragstafeln fär die Fichte und Buche der Schweiz. Mitt. der Schweiz. C:anst. f. d. forstl. Versuchsw. IX Band, Zirich 1907. 9. Föreskrifter angående de allmänna skogarnas indelning till trakthuggning och trakt- blädning, utfärdade av K. Domänstyrelsen den 16 maj 1896. 10. Föreskrifter angående allmänna skogarnas indelning till ordnad timmerblädning, utfär- dade av K. Domänstyrelsen den 28 maj 1902. ir. Föreskrifter angående de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning, utfär- dade av K. Domänstyrelsen den 27 maj 1916. 12. GANGHOFER, AUGUST: Das Forstliche Versuchswesen. Band I. Augsburg 1881. I3. GERHARDT: Uber Bestandeswachstumsgesetze. A. F. u. J. Z. 1909. 14. JONSON, TOR: Om bonitering av skogsmark. Skogsv:f. tidskr. 1914. 15. Maass, ALEX.: Erfarenhetstabeller för tallen. Meddel. fr. St. Skogsförs. H. 8. 1911. Skogsv:f. tidskr., fackavdeln. 1911. 16. MATTSSON (MÅRN), L.: Formklasstudier i fullslutna tallbestånd. Medd. fr. Stat. Skogs- förs. H. 13—14, 1917. Skogsvårdsf. tidskr. 1917. Form och formvariationer hos lärken. En studie över trädens stambyggnad. Medd. fr. Stat. Skogsförs. H. 13—14, 1917. Skogsvårdsf. tidskr. 1917. 18. MATTSSON MÄRN, L.: Några synpunkter på variations- och korrelationsberäkningar. Skogsvårdsf. tidskr. 1919. 19. NORDQUIST, M.: Intensiteten och dess tillämpning på ett par norrländska provytor. Norrl. Skogsvårdsf. tidskr. 1916, IIL—III. 20. ÖPPERMANN, A.: Egens vekst i Jexgerborg hegn. Det forstlige fors:v. i Danmark. Forste bind. Kbnhvyn 1905—1908. 194 WT, YET - - tt FÖOUPRPRUPIENU TSK RV L. MATTSSON MÅRN OPPERMANN, A.: Elleve Proveflader i bogeskov. Det forstl. fors:v. i Danmark. Fjerde bind. Kbnhvn 1914. ——: Rodgranens vekst paa god midtjydsk hedebund. Det forstl. fors:v. Forste bind. Kbnhvyn 1905— 1908. PETRINI, S.: Formpunktsmetoden och dess användning för formklassbestämning och kubering. En prövning på granmaterial från Norrbotten. Medd. fr. Stat. Skogsförs. H. 15. 1918. Skogsvårdsf. tidskr. 1918. PröTZ, H.: Vedmassefaktorer. Tidskrift for Skovvesen. Förste Bind. Rekke B. SCHIFFEL, A.: Wuchsgesetze normaler Fichtenbestände. Mitth. aus d. forstl, Ver- suchsw. Oesterreichs. XXIX Heft. Wien 1904. ——: Form und Inhalt der Fichte. Mitth. aus d. forstl. Versuchsw. Oesterreichs. XXIV Heft. Wien 1899. SCHOTTE, G.: Om gallringsförsök. Medd. fr. Stat. Skogsförs. H. 9, 1912. Skogs- vårdsf. tidskr. 1912. : Om skogsproduktionens höjande genom beståndsvårdsåtgärder. Skogar och skogs- bruk. Studier tillägnade Frans Kempe på hans 70-årsdag. Stockholm 1917. ——: Lärken och dess betydelse för svensk skogshushållning. Medd. fr. Stat. Skogsförs. H. 13—14. 1917. Skogsvårdsf. tidskr. 1917. SCHUBERG, K.: Das Gesetz der Stammzahl und die Aufstellung von Ertragstafeln. Forstw. C:bl. 1880. É -: Mitteilungen iiber den Wuchs und Ertrag der Waldbestände im Schlusse und Lichtstande. I. Die Weisstanne. Tiibingen 1881. : D:o d:o. II. Die Rotbuche. Tiibingen 1894. i SCHWAPPACH, A.: Wachstum und Ertrag normaler Fichtenbestände in Preussen. Mitt. aus dem forstl. Versuchsw. Preussens. Neudamm 1902. : Die Kiefer III. Mitt. aus dem forstl. Versuchsw. Preussens. : Handbuch der Forst- und Jagdgeschichte Deutschlands. Zweiter Band. Berlin 1888. STOETZER, H.: Die Forsteinrichtung, zweite verbesserte Auflage. Frankfurt a. Main 1908. SYLVÉN, NILS: Den nordsvenska tallen. Medd. fr. Stat. Skogsförs. H. 13—14, 1917. Skogsvårdsför. tidskr. 1917. WAHLGREN, A.: Skogsskötsel. Handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog. Stockholm 1914. WeEIisSE, W.: Ertragstafeln fär die Kiefer. Berlin 1880. —— Studien iiber den Schluss der Bestände und seine Einwirkung auf den Zuwachs. ZTRPEIKU MITSSO: WIMMER, E.: Ertrags- und Sortimentsuntersuchungen im- Buchenhochwalde. Mitt aus d, Forstl. Versuchsw. Badens Heft 2. Karlsruhe 1914. Oo SKOGSVARDS ORENINGENS Fr TID SIKRIF TT G. 18 ÅR SEPTEMBER-OKTOBER 1920 . .9—10 HÄFT i slutet av november S.! Extra sammanträde OB (se sid. x259 och novemberhäftet av Skogen). SVENSKA sKOCSVÅRDSFÖRENINGEN. (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) ) ENSE REDAKTION: PROFESSORN, JÄGMÅSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG | UTGIVARE. PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. Tidskriftens pris i bokhandeln 15 kr., för madlämmar (medlemsavgift 3 a varför orhålles. tidskriften Skogen) allenast 12 kr. Föreningens kontor, Jakobsbergsgatan 9, 3 tr., h hålles öppet vardagar kl. 1/210—4. Rikstel. 2290. Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11 8 mt.) och efter kl. 1/26 e. m. i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelema talen vg 133 o. Allm. tel. Lidingö 219. N2rE8 FR Fö jättarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. ”Avtryck av uppsatser EA i TN illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt - tillstånd härtill erhållits av redaktionen. 2 INNEHÅLL: NILSSON, ARVID: Skogslagstiftningskommitténs förslag till föreskrifter ang. återväxten -och:skogenä" skydle= i mresssites too seden: age UPNSET: ASIAN "o WISÉN, Y: Om organen och sättet för skogslagarnas handhavande .. JAR PSA Diskussion vid årsmötet 1920: Yttranden av A. LINDMAN, K. FREDEN- BERG, G. SCHOTTE, U. DANIELSSON, W. DYBECK, T., GRENANDER, M. CARLGREN, Å. NILSSON, E. HAMMARSTRAND, A. SAHLBERG, C. STENBORG, O. ENEROTH, Y. WISÉN, W. ÅLUND och B. A. DE MERDIKR-: ss sd NERE RE SES Ne ra EU KET RENSA er or PI AV ARE RISK SE (GG ERA SEDERHOLM, G.: Om allmänningar TER ne S Kaa dr TRO ADS RR SRS RR NN Diskussion vid årsmötet 1920: Yttranden av A. LINDMAN, JA AMILON GOR ALERS UWIGENIUS oroa .sle'eig:a)eiölae äre giro abs igser RE (lara are Bele Rd Res SHE) MATTSSON-MÅRN, L.: Några synpunkter på variations- och korrelations- räkningar. Genmäle till jägmästare S. PETRINI .........seso000 0. Se. Be 2 X 2 Anvisningar angående härbärgen för skogs- och flottningsarbetare av OPSWARINER: 06 8 es nise 0 dö pie vie TR bro ol RR VER Sin ära a AL a SSA SIR RE ger / Skogsstatistiska meddelanden: , ! FARA Australiens trävaruexport av HELGE SYLVÉN ..i.....ssseessses.s. Dö ROEDR Litteratur: Recensioner: JACCARD, PAUL, Nouvelles recherches sur P'aceroissement en épais- seur des arbres (rec. av SVEN PETRINI och LARS-GUNNAR EN ROMELL) (JR JR JR JR JA JA JA J.J JA 3 > » » xA Er Tidskriftsöversikt: | ; Så SKÖgSUpPPSkattping "5 sad cs sva enda ee RARE O SLa Na Id fake Il äv å vd TRA A DFN RS Z IVLATKIÄTG 7144 0 6 ec BRG oja SR ARGA SG MA DS SIS KY UL la väte 74. ro DERES LEGE (RSA ena Nyutkomna böcker .......... ERNST SKA NNE AES ed ad fara ae. SVR ide FIRE SR Meddelanden från skogsbiblioteket N:o 8 Sörlers ENAG UA S/S fe ige nb a] ue ale atele a ER SE ag - Från skogsvårdsstyrelserna: Rättegångar och prejudikat (ref. av EMIL PALM) ...ssssscoseocterces SN Notiser: v v v Xx Kommittén för skogsstatens omorganisation ,............«..s«eesre |D är bd: BRN ; Årsberättelse från Stockholms jägmästareklubb.........sserseesen OP PD PK öl BREGOVISHING $öjolsla eo Li ove, «6/0 re ör a, SER JUR SNARAST ASKERS FREE SMR pr Je Matrikel över Sveriges privatanställda skogs- 'och flottningstjänstemän FIRE le Nya docenter vid skogshögskolan ............. UR fö RTR jane tele Vä re åda RÄNG FREE ET AN ke Meddelanden från Svenska Skogsvårdsföreningen: ; FYLLA VMOLe 1 TOVEMDHET sa io 0 vie visa Ia sta SER re NAR ROTOR : BETRTEDAR Länsjägmästare Ernst von Porats donationsfond . SEN ESS TERES ERNER TVR PNG förd Inbjudan till Prisfäflart sa. ss rss AE ARN SA SNES SR NONE HÅ REN TGS OkogsadmMministrationen: is. s.s.ntsckss EN RE FIL RAT D ARN AA SN VAAN LANE JANEE SAP Tjänster och förordnanden se Platsnotiser sid. LI. ECROVIPP) NILSSON SROGSEAGSTIEFETNINGSKOMMET- ENS FÖRSLAG TILL FÖRESKRIF- TER ANGÅENDE ÅTERVÄXTEN OCH OMTSKOGENS: SKYDD. I. Föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 20 mars 1920. et skulle tillkomma mig att här söka redogöra för och att för- söka granska skogslagstiftningskommitténs förslag beträffande en- skildas skogar ur praktiskt skogliga synpunkter, med bortseende alltså från lagförslagens bestämmelser om organisationen för att åväga- bringa efterlevnad av skogslagarna, om denna organisations arbetssätt, om straffbestämmelser och om mer formella frågor som t. ex. om de olika bestämmelsernas inbördes ordning och utformning. Kommittéförslaget och de åtföljande reservationerna äro samstämmiga i sak beträffande de mest väsentliga skogsfrågorna, i det de utan menings- skiljaktighet åsyfta dels en effektiv återväxtlag i förening med särskilda strängare bestämmelser om skyddsskogar och om andra skogar, som ansetts behöva samma skydd som skyddsskogarna, och dels bestämmelser om förbud för skövling av ungskog. De till betänkandet fogade reservationerna äro till antalet tre, en myc- ket omfattande avgiven av kommitténs ordförande landshövding Husberg, vilken reservation avser en mängd detaljer och därjämte hela lagverkets uppställning. En annan reservation härrör sig från revisionssekreteraren Wisén, som talar emot rätten att utan tillstånd avverka virke till hus- behov inom skyddsskogarna och med dem jämnställda skogar. I likhet med landshövding Husberg vill revisionssekreteraren Wisén också avlägsna kommittémajoritetens bestämmelser mot avverkningsförbud och borgen till stöd för återväxtens tryggande. Den sistnämnda frågan tillhör åtgärderna för lagarnas efterlevnad och ligger alltså vid sidan av mitt ämne. Den tredje reservationen har avgivits av disponenten Sahlberg, som i likhet med landshövding Husberg velat avlägsna den s. k. lappmarkslagens nuvarande tillämpning på skogar söder om Västerbottens län. 15. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 198 ; ARVID NILSSON När jag i det följande för ett kortare uttrycks skull vid fråga om reservation nämner endast ordet »reservationen» såsom motsättning emot kommittéförslaget, avser jag landshövding Husbergs reservation. Ehuru jag har att begränsa mig till de mer utpräglat skogliga frågorna, blir det mig omöjligt här beröra alla detaljbestämmelser av skoglig be- tydelse, enär dessa bestämmelser äro så många och åtskilliga även så mångsidiga. Jag försöker därför belysa detaljerna, i den mån de synts mig vara av större intresse. Kommittémajoritetens och reservationens olika förslag till ändring av stängselförordningen för skogsbetets skull och de olika synpunkterna på skogsbetesfrågorna över huvud i före- varande sammanhang har jag av utrymmesskäl måst helt utesluta, enär dessa frågor synts mig kräva ett utförligare yttrande, än jag här skulle kunna åstadkomma vid sidan av de övriga förslagens granskning, utan att mitt anförande bleve alltför oskäligt långt. Huvudsumman av den del av föreslagna allmänna skogsvårdslagen, som skulle kunna benämnas dterväxtlag, återfinnes, vad bestämmelserna av skoglig betydelse vidkommer, i kommittéförslagets $ 2 samt i reserva- tionens $ 28 och mom. 1 av dess $ 27. Kommittéförslagets $ 2 lyder som följer: » Där vid avverkning skog icke kvarlämnas å det område, varå av- verkningen företages, eller skog, som kvarlämnas, icke är av sådan tät- het och beskaffenhet, att densamma med hänsyn till rådande naturförhål- landen må anses nöjaktig, skola för erhållande av återväxt erforderliga åtgärder vidtagas på sådant sätt, att skog, som nu sagts, inom skälig tid efter avverkningen kommer att finnas å området. Därvid skola, i den mån det kan vara för ändamålet erforderligt, å avverkningsområdet kvar- stående träd eller buskar borttagas. i Beredes återväxt annorledes än genom självsådd, må därtill väljas annat trädslag än det avverkade, dock icke sådant, som är för växtplat- sen uppenbarligen olämpligt,» Å nyss åberopade ställen i reservationen finner man bestämmelser av så nära samma sakinnehåll. Skillnaden är i stort sett blott den, att reservationen mer utförligt beskriver den mening, kommittémajoriteten enligt sin motivering inlagt i nyss upplästa $ 2. I fråga om krav på åtgärder till återväxtens betryggande efter en ut- förd avverkning synas dessa bestämmelser vid första påseende fylla alla berättigade önskemål. De upplästa föreskrifterna påfordra ju såväl be- höriga åtgärder för att ernå återväxt eller skog av nöjaktig täthet och beskaffenhet inom skälig tid efter avverkningarna som att efter avverk- ning kvarvarande, för det blivande skogsbeståndet otjänliga, träd och SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 199 buskar skola bortröjas. Reservationen beskriver utförligt, vad även kommittémajoriteten enligt motiveringen uppenbarligen åsyftat, att hjälp- kulturer skola utföras i behörig tid, och att skyldighet att vidmakthålla föryngringen, till dess den. verkligen är tryggad, föreligger. Mer om- fattande skogsodlingsarbeten, än lagförslagens text sålunda begär, utföras givetvis icke vid väl ordnade skogsförvaltningar å statens eller enskildas skogar. De upplästa bestämmelsernas motivering påkallar emellertid uppmärk- samhet, åtminstone i två avseenden beträffande den begärda återväxtens beskaffenhet. Dels gäller detta föreskriften, att den påkallade återväxten skall vara sådan, att den »>med hänsyn till rådande naturförhållanden må anses nöjaktig»>, och dels kommitterades mening om vad som vid valet av trädslag skall inbegripas i uttrycket sådant trädslag, >som är för växiplatsen uppenbarligen olämpligt.» Med »rådande naturförhållanden> mena kommitterade här endast natur- förhållanden i bokstavlig mening, således icke virkesavsättningslägen eller andra ortsförhållanden. Kommitterades avsikt är alltså, att den påkallade föryngringen, där naturförhållandena det medgiva, skall vara lika tät och god, antingen avsättningen för virke från orten är mycket god eller sär- skilt dålig. Samma täthet hos föryngringen begäres alltså antingen man är 10 mil från järnväg i Norrland eller mitt ibland gårdarnas och järn- vägarnas mångfald nere i Skåne, där t. o. m. störens och käppens di- mensioner i den spirande ungskogen hava lönande avsättning, och där gallringarna i ungskogen sålunda kunna börja, långt innan man i de uppväxande bestånden å Norrlands ödevidder får ägna en tanke åt så- dana avverkningar. Detta måste vara oriktigt. Min mening är förstås icke, att man på dessa sistnämnda obygdsmarker skulle ens tillnärmelse- vis eftersätta den täthet hos föryngringen, som för ett fullt utnyttjande av marken kan anses behörig. Skillnaden i slutenhet mellan en föryng- ring, som äventyrar markens fulla utnyttjande i obygdsområden, och en föryngring, som kan godkännas i Skåne, är ju emellertid betydande stor. Vid fråga om valet av trädslag i föryngringen säga kommittérade å sid. 185 i betänkandet, att »enligt kommitténs mening bör markägaren hava rätt att själv bestämma det trädslag, vari återväxten skall ske, utan annan inskränkning än att något trädslag, som är för växtplatsen uppenbarligen olämpligt, icke får väljas.> Härefter anföres, att ett träd- slags lämplighet för växtplatsen skall bedömas endast efter biologiska och icke efter ekonomiska synpunkter, az/ lövträden hittills varit orätt- vist förbisedda såsom mindrevärdiga samt aft kommunikationerna och de olika virkesslagens användning nu utvecklas så hastigt, att det är omöj- ligt på förhand bestämma det trädslag, som kommer att lämna en större 200 ARVID NILSSON värdeavkastning. Såsom exempel framhålles aspen såsom ett särskilt värdefullt virke för tändsticksindustrien, uppmärksammat först på sistone. Många torde väl icke de skogsmän hava varit, som läst detta kom- mitténs uttalande utan att stanna inför det. Avverkaren skulle alltså vara berättigad kvarlämna asp, björk och al såsom fröträd, t. o. m. där dessa trädslag nu icke hava något avsättningsvärde alls blott marken kan producera nöjaktigt sluten skog av dylikt trädslag. Man måste väl antaga, att det skall vara särskilt begärligt för en skogshandlare att ut- hugga barrskogen samt lämna björken och aspen kvar till fröträd, då dessa trädslag hava större föryngringsintensitet och i regel mindre värde än barrträden. Beträffande aspen synes kommittén hava förbisett, att den i våra skogar endast på mycket begränsade goda marker får de dimensioner samt den renhet från kvistar och röta, som tillhopa utgöra en förutsättning för aspens fördelaktiga avsättning till tändsticksvirke. Sant är nog i viss mån, att vi skogsmän på en del håll icke nog uppskattat lövskogens nytta, men detta förbiseende avser väl trakter, där lövskogen har stort värde, och inom dessa trakter egentligen endast det felsteget, att man vid de första gallringarna väl mycket gynnat barr- skogen på lövskogens bekostnad. Så vitt jag känner, har ingen varit entusiast för barrskogen i den grad, att han helt avlägsnat en lövföryng- ring, där den infunnit sig av sig själv, för att bereda plats för barrträds- föryngring. Men dylik tolerans emot lövskogen är väl något annat, än att man skulle underlåta att eftersträva barrskogen, där man icke vet eller kan anse sannolikt, att lövskogen skall bliva lika värdefull som barrskogen. Lövskog får man nog ändå genom självsådd å vidsträckta trakter utan att genom särskilda åtgärder gynna den. Och den bland- skog av löv- och barrträd man på sådant sätt erhåller, där man på grund av lagen framtvingat skogsodling med barrträd, behöver ju ingalunda anses skadlig, fastän man främst påyrkar barrträden såsom värdefullare trädslag i allmänhet. Kommitténs säregna medgivande om lövträden måste väl ändras, om vi i stort sett skola ernå föryngringar av nöjak- tigt värde. Jag ser mig även pliktig påpeka en brist uti det omnämnda åläggan- det att borttaga å avverkningsområde kvarstående träd och buskar, som behöva bort för en god föryngrings skull. Det är ju dessvärre så, att skogsmännen icke äro ense om vad som i detta stycke är skogligt rätt i samtliga förekommande fall, och i landsändar med dålig avsättning för virke av smärre dimensioner kan ju denna bestämmelse bliva till ofant- lig börda för skogsägaren, om den praktiska tillämpningen icke skulle bliva önskvärt objektiv. I dessa landsändar med dålig småvirkesavsätt- ning är ju också skogsodlingen i regel särskilt dyrbar. En borthuggning SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTENS FÖRSLAG 201 i större skala av träd, som kunde försvara sin plats, bleve ju alltså i dubbel måtto betungande. Envar med någon inblick på skogsodlingens område måste väl emel- lertid erkänna, ait den ifrågavarande föreskriften i lagförslagen är behörig, och min erinran gäller alltså endast den oro för en olikartad eller en- sidig tolkning, som föreskriften måste ingiva. Lagförslagen äro nämligen, så vitt jag förstår, särskilt bristfälliga däri, att de icke giva garantier emot olämpligt ensidiga eller olika tolkningar. Ett tillägg till eller en ändring i förslagen i syfte att ernå sådana garantier skulle alltså avlägsna ifrågavarande erinran emot $ 2. Frågan om dessa garantiers beskaffen- het hänför sig till det ämne, revisionssekreteraren Wisén har att be- handla, och jag har alltså att i detta sammavhang inskränka mig till ett påpekande av dessa garantiers behövlighet. Beträffande dessa — med större eller mindre rätt såsom mindre värdiga för föryngringen betecknade — träd och buskar, ser jag mig böra ifråga- sätta, huruvida det icke vore lämpligt, att en hänvändelse gjordes till skogsförsöksanstalten från denna förening med anhållan om en grundlig utredning av denna stora gren av särskilt Norrlands föryngringsfråga. Utan en väsentlig ökad kunskap på detta område kan den förevarande betydande detaljföreskriften i begärda återväxtlagen icke komma till sin fulla rätt på flertalet föryngringsfält. En skillnad mellan kommittéförslaget och reservationen föreligger be- träffande deras anspråk på föryngringsåtgärder efter avverkning därutinnan, att reservationen enligt V 30 icke begär mer omfattande föryngrings- åtgärder än det avverkade virkets värde kan täcka. Det kan synas rim- ligt hava sådan föreskrift, men i händelse av tvist om de blygsamma värden det i förevarande gränsfall kan gälla, skulle ju en stor apparat behöva igångsättas för att få tvisten på praktiskt sätt löst. Bättre vore väl, att skogsvårdsstyrelsen i dylika liksom i andra särskilt behjärtans- värda fall understödde skogsodlingen med bidrag ur skogsvårdskassan. I fråga om åtgärder till återväxtens betryggande i samband med själva avverkningen äro kommittéförslaget och reservationen väsentligt olika, om man bortser från skyddskogarna och med dem jämnställda skogar. Skyddsskogarna förbjuder mig tiden behandla mer ingående, utan får jag här endast i förbigående omnämna dem. Kommittén vill till skydds- skogsvård hänföra icke blott skogar, som utgöra skydd mot fjällgränsens nedgående eller mot flygsandsfält, utan även skogar eller marker, där »belägenhet i havsbandet eller på höjder eller i eljest exponerat läge rr — jordmånens beskaffenhet, jordlagrets tunnhet eller markens benägenhet för försumpning» påkallar särskild varsamhet vid avverkningen för att trygga återväxten. I dessa skyddsskogar skall 202 ARVID NILSSON liksom å Gottland, enligt den av kommittén något reviderade s. k. Gott- landslagen, all saluavverkning vara beroende av vederbörande skogs- vårdsstyrelses tillstånd med eller utan föregången utsyning. Revisions- sekreteraren Wisén vill enligt sin reservation, såsom förut nämnts, hava även husbehovsavverkningen beroende av utsyningstvång inom dessa sär- skilt fredade skogar utom på Gottland. Saknar för min del tillräcklig lokalkännedom för att kunna överblicka detta krav på begränsning av rätten att avverka husbehovsvirke utan lov. De anförda motiven synas visserligen ådagalägga, att på enstaka lokaler behov av dylikt utsynings- tvång framkommit såsom t. ex. där man, i samband med avverkningen av de för avsalu utstämplade träden, medtager de av stämplingsförrätta- ren kvarlämnade fröträden till husbehov. Om den faktiska utsträckningen av dylika avverkningar utan minsta aktning för skogen föreligga emeller- tid inga siffror. Beträffande hänsynen till föryngringen vid själva avverkningen å andra skogar än dem under skyddsskogsvård äro, som jag nyss nämnde, kom- mittéförslaget och den stora reservationen väsentligt olika. Kommitté- förslaget har ingen särskild bestämmelse i detta avseende och medgiver alltså kalavverkningar i hur stor skala som helst. Enligt den upplästa $ 2 i kommittéförslaget skulle ju lagens intresse för föryngringsåtgärder inträda först efter den egentliga avverkningen. Reservationen har i stället ett helt kapitel under rubriken »Om avverkning i viss äldre skog», som helt saknar motsvarighet i kommittéförslaget. Detta kapitels rent skog- liga innebörd framgår i huvudsak av dess $ 18 mom. 1 och 2, vilka lyda som följer: »I mom. Växligt slutet skogsbestånd, vari träden över huvud taget nått den ålder, vid vilken användbarhet såsom fröträd efter de i orten i allmänhet rådande förhållanden är för handen, må icke avverkas på sådant sätt, att i följd därav särskilda kulturåtgärder bliva nödvändiga för åstadkommande efter avverkningen av sådan nöjaktig återväxt, som omjörmäles uti 27 $, med mindre befogenhet att företaga avverkningen på sätt som nödvändiggör särskilda kulturåtgärder vunnits i den ordning, som i nästa mom. säges. 2 mom. För vinnande av den befogenhet, som nämnts i x mom., skall före avverkningen anmälan om denna göras hos skogsvårdsstyrelsen och dennas prövning avvaktas efter vad härom härnedan stadgas. Anmälan skall innefatta uppgift om avverkningsområdets belägenhet samt om det tillärnade sättet för avverkningen så ock om dennas om- omfattning. Finner styrelsen, där anmälan skett, det tillämnade avverkningssättet innebära svårighet för områdets försättande efter avverkningen i nöj- SKOGSLAGSTIEFETNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 203 akugt skogbärande skick, vare sig i följd av områdets storlek, dess läge eller markbeskaffenhet, eller därför att ällgång på frön eller plantor, fullt lämpliga för ändamålet, icke är att med säkerhet påräkna, då äger Styrelsen giva de föreskrifter beträffande fröträdsställning eller annat sätt för avverkningen, som kunna finnas erforderliga till motverkande av faran för återväxtens förfelande. : Har styrelsen icke inom två månader från det anmälan skedde lämnat föreskrift, som nu sagts, eller har styrelsen dessförinnan jörklarat hinder för den ifrågasatta avverkningen icke föreligga, må denna äga rum på det sätt anmälningen avsett.» Om kommittén gått till ex ytterlighet genom att göra avverkningarna i äldre skogar helt fria, synes reservationen hava gått till en motsatt ytterlighet genom att påfordra skogsvårdsstyrelsens medgivande i varje fall till avverkning i äldre skog, där skogsägaren icke vill eller på grund av trädslagets beskaffenhet icke kan ställa fröträd, ehuru den till avverk- ning hemfallna skogen ansetts »växtlig»>, ett begrepp, som, inom paren- tes sagt, icke heller givits någon definition. Det vill framgå av reservationens motivering, att reservanten icke förut- sett, huru omfattande denna plikt att begära tillstånd till avverkning i praktiken skulle bii. Ej heller kan reservanten hava beaktat, att denna föreskrift skulle komma att beröra så många fall, där åsyftade avverk- ningstillstånd vore såväl obehövliga för skogsvårdsstyrelsen som betung- ande för skogsägaren. Tager man i betraktande, att enskildes skogar i stort sett inom de bättre avsättningslägena sakna gamla oväxtliga skogar och att man i dessa lägen, även där verklig skogsvård bedrives, i allmänhet icke formar avverkningstrakterna ensidigt efter självföryngringens intressen, samt att man flerstädes icke har de s. k. fröträden kvar för föryngringens skull — man har ju i dessa trakter ej råd att vänta på den långsamma själv- föryngringen — borde det vara tydligt, att skogsvårdsstyrelsernas expe- dition av dessa mångtaliga avverkningstillstånd inom förevarande skogs- odlingsområden skulle bliva lika improduktiv som omfattande och sålunda i dubbel mening onyttig. Allt onödigt tvång på skogsägaren skall ju konsekvent undvikas och det måste väl därför vara orätt t. ex. att tvinga skogsägarna begära särskilt lov för att få trakthugga en mogen granskog i större hygge än som kunde vara behörigt för att få behövlig självsådd från skogskanterna. Granen kan ju ej friställas till fröträd, och alla trakt- hyggen i granskogar, undantagandes småhyggen liknande blädningsluckor, skulle ju därför förutsätta särskilt löfte av skogsvårdsstyrelsen före hugg- ningen, fastän det från början varit nära nog självfallet, att återväxten 204 ARVID NILSSON "skulle åstadkommas genom skogsodling, och fastän de större trakt- hyggena alltså icke kunnat sägas vara skogligt oriktiga. En annan fråga är, huruvida detta kapitel i reservationen om avverk- ning med hänsyn till självföryngringens bästa är i sin helhet så obe- hövligt, som kommittémajoriteten synes anse. Paåtagligt är väl, att lagen bör söka i någon mån reglera avverkningen, där handsådd och plantering över huvud taget icke hava utsikter att åstadkomma en nöjaktig åter- växt. Frågan om behovet av lagskriven skyldighet att ägna uppmärksam- het åt föryngringen vid själva avverkningen påkallar med hänsyn till kom- mittéförslaget den motfrågan, huruvida det är praktiskt möjligt och lämpligt att avsätta till skyddsskogar alla de marker, å vilka det är verkligt svårt att åstadkomma återväxt genom skogsodling. Kommittémajoriteten synes för- mena, att skyddsskogsvård skulle anordnas i sådan utsträckning. Så vitt jag förstår, har kommittén överskattat möjligheterna att i praktiken utföra något dylikt utan att träda berättigade intressen av annat slag för nära. Det är ju så, att dessa svårföryngrade skogstrakter icke alle- städes förekomma i stora sammanhängande områden, som lämpligen av- gränsas till skyddsskogar. Mångenstädes anträffas de i enstaka små- trakter, som väl icke kunna var för sig frånskiljas till skyddsskog. Ett dylikt frånskiljande måste väl avse något så när rediga och omfattande ägofigurer. Att innesluta stora trakter av skog, vari skyddsskogsvård icke är nödvändig, blott för att åstadkomma ett skyddsskogsområde för t. ex. ett par tre små bergtoppars skull, måste väl också befinnas olämp- ligt på grund av bl. a. angelägenheten att icke införa skyddsskogarnas omfattande skogsvårdsförmynderskap med +tvångsutsyning m. m. inom större trakter än verkligen nödigt är. Reservationen synes mig därför berättigad i detta avseende till den del, den är ägnad att trygga en begränsning av avverkningarna till för- yngringens fördel, där man vid sidan av de såsom skyddsskogar fredade områdena har särskilt svårt att åstadkomma återväxt genom skogsodling. Skogsvårdsstyrelserna borde här äga möjlighet att kunna begränsa av- verkningarna genom avverkningsförbud. Då det sålunda vill synas omöjligt att omföra all skog, vari skogs- odling icke med fördel utföres, till skyddsskog, synes kommittémajori- tetens förslag, omsatt i lag, komma att gå längre än nu gällande 1903 års lag ifråga om medgivanden att kalhugga i stor skala. Man måste nämligen med nuvarande lagens bud att »avverkning ej får så bedrivas att återväxten äventyras» kunna hindra en hänsynslös kalavverkning, där skogsodling ej kan beräknas giva duglig återväxt. Jag har nu belyst det väsentligaste av lagförslagens anspråk på hän- syn till skogsföryngringens intressen dels efter avverkning och dels i SKOGSLAGSTIETNINGSKOMMITTÉENS FÖRSLAG 205 samband med avverkning. Behovet att vidtaga särskilda anstalter till skogsåterväxtens betryggande sträcker sig ju emellertid även till andra mar- ker än dem, som avverkats. Skogseldar, stormar, insekthärjningar m. fl. naturhändelser ödelägga ju ibland skogen på rätt så betydande arealer. Med någon skiljaktighet beträffande detaljerna samstämma kommittéför- slaget och reservationen i ett åläggande för markägarna att skogsodla av dylika olyckshändelser härjade marker. Annan begränsning av detta aliggande har ej gjorts än, att större skogsodlingsarbeten icke begäras än som motsvaras av kvarvarande virkets värde å de härjade markerna. Detta krav på återväxtarbeten är något för våra förhållanden helt nytt. Man frågar sig, om det kan vara rätt att på detta sätt lägga sten på börda åt den skogsägare, som råkat ut för en större eller mindre förlust genom olyckshändelse. Om skogsvårdskassorna icke funnes, synes mig saken kunnat diskuteras, men då vi hava dessa kassor, som tillkom- mit i huvudsak genom skogsägarnas egna skogsvårdsavgifter för att sätta skogsvårdsstyrelserna i stånd att ekonomiskt stödja skogsvårdsarbeten, borde det väl vara förenligt med billighet och rättvisa, att en hemsökt skogsägare får hjälp att utföra de behövliga arbetena, även om dessa nu skola påkallas i lag. Självfallet måste i så fall begäras, att den skogs- ägare, som erhåller ersättning för dylik olycksskada, vållad av annan, skall hava en behörig återbetalningsplikt till skogsvårdskassan, om han uppburit skogsodlingsbidrag, innan skogsvårdsstyrelsen fått kännedom om den uppburna ersättningen. Att gradera omfattningen av de arbeten, en markägare skulle hava att utföra av ifrågavarande orsaker, efter värdet hos det kvarvarande virket å de härjade områdena, måste väl i varje fall vara olämpligt, då detta virkesvärde icke är proportionellt mot behovet av föryngringsåtgärder och ej heller har någon förbindelse med den större eller mindre förlust mark- ägaren lidit genom olyckshändelsen. Svårlösta tvister om storleken av det kvarvarande virkets värde mäste också väntas uppstå, då så många olika värderingsmetoder här kunna göra sig gällande. Tillämpningen av kommit- téns förevarande bestämmelse måste således också antagas förenad med svårigheter. Kommittén har i sin utredning med statistiska siffror påvisat, att sär- skilt skogseldskadorna äro relativt omfattande och sålunda påkalla rätt stora skogsodlingsarbeten. Med kommitténs syn på det berättigade i att markägaren ålägges att helt på egen bekostnad sörja för återväxt på dessa marker, är det icke onaturligt, att kommittén låtit utredningen stanna vid uppnåendet av siffror för brandfältens omfattning. Om utred- ningen i detta stycke kompletterats med uppgifter om, huru stora delar av de under senare år uppkomna brandfälten förblivit oberörda av frukt- 206 ARVID NILSSON bara skogsodlingsarbeten, och om vad dessa senare årens skogseldar kostat skogsvårdskassorna, förmodar jag, att resultatet icke uppvisat så stort behov av nya lagbestämmelser och att skogsvårdskassornas utgifter för ändamålet icke visat sig så stora. Men måhända misstager jag mig. Mitt antagande grundar sig ju på förnållandena:i landsändar jag känner närmare till ävensom därpå, att så stora skogar tillhöra stat och bolag, som icke fått något bidrag ur skogsvårdskassorna men skogsodlat ändå på brandfälten. Att tvinga ägaren till ett brandfält att skogsodla på annan väg än överenskommelsens synes mig även kunna bliva rätt så förargligt ibland för vederbörande skogsvårdsstyrelse och länsjägmästare, om björken skall godkännas såsom återväxt överallt, som kommittérade vilja hava det. Det händer ju ej sällan, att de vittfarande och mångenstädes ymnigt förekommande björkfröna stanna och finna särskilt lämplig grobädd på brandfälten, fastän inga levande björkar finnas kvar på dessa fält, och följden blir då en utomordentligt vacker björkföryngring. Har man så: tvingat markägaren att kosta på en dyrbar skogskultur och björkfröet kommit ungefär samtidigt, som skogsodlingen satts i verket, bliva nog de skogsvårdens representanter, som påkallat skogsodlingen, föremål för motsatsen till erkänsla. De särskilda kapitel i lagförslagen, som gälla avverkning I ungskog, d. v. s. vad vi skogsmän vilja benämna ungskogslagen, innefatta väl det nya lagverkets ur skoglig synpunkt mest betydande del. En av orsa- kerna till, att vi icke för länge sedan fått till stånd en ungskogslag i annan form än gällande kristidslagens, är givetvis den, som det vill synas, oöverkomliga svårigheten att noga beskriva gränserna för en dylik lags ingrepp i den enskildes förfoganderätt till skogen. Behovet av en lag till skydd för det växtligare skogskapitalet har ju sedan länge erkänts. Men detta behov har nu framträtt med sådan skärpa, att den allmänna rättsuppfattningen, låt vara endast för den innevarande kristidens del, gillat icke blott en ungskogslag utan åtföljande definition av begreppet ungskog utan även, beträffande avverkning i skog som går i handel, ytterligare betydande inskränkning i skogsägarens eller avverkarens hand- lingsfrihet. . Skogslagstiftningskommittén har stannat vid en ungskogslag i form av särskilt kapitel i föreslagna allmänna skogsvårdslagen. Det väsentliga av denna ungskogslag återfinnes i kommittéförslagets $ 35 och reservationens $ 4, vilka paragrafer praktiskt taget hava samma innehåll och avse förbud för sluthuggning av »växtlig ungskog i bestånd, som är eller kan för- väntas genom tillväxt bliva slutet, innan träden över huvud taget nått den ålder, vid vilken användbarhet som fröträd kan efter de i orten all- SKOGSLAGSTIETNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 207 mänt rådande förhållanden anses vara för handen.> IT växande ungskog får enligt förslagen företagas gallring, men gallringen får ej göras så hård »att beståndets förmåga att sluta sig äventyras.» Kommittén har sålunda sökt lösa svårigheten att giva begreppet ung- skog en för hela landet giltig beskrivning uti lagtexten med uttrycket skog, som i stort sett icke »nått den ålder, vid vilken användbarhet så- som fröträd inträtt». Man erkänner gärna, som nyss antytts, att en allmängiltig definition här är oerhört svår att åstadkomma, och man är väl därför beredd att godtaga rätt så betydande brister i sådan definition. Men om något bättre icke kan åstadkommas än kommittén nu föreslagit, måste det vara rättare att låta ordet ungskog, såsom i kristidslagen, vara utan någon som helst definition i lagtexten. Sa vitt jag förstår, skall det icke kunna uppbringas många ansvarskännande skogsmän, som äro beredda att ute i skogarna fatta beslut med stöd av ett stadgande sådant kommittén här utformat. Den närmare förklaringen till vad kommittén menar med sin ungskogs- definition läses å sid. 237 i dess motivering, där det heter, att >»>kommit- tén vid anknytandet av ungskogsbegreppet till fröfunktionerandet icke ansett tillfyllest att sätta maximigränsen för en skogs skyddande såsom ungskog till den tidpunkt, då träden alstra eller kunna alstra frö, som i och för sig är dudgligt d. v. s. grobart. En sådan fröalstring kunde nämligen inträffa, innan träden i sin allmänna konsistens nått sådan ut- veckling och styrka, att de, om de lämnades i fröträdsställning av ordi- när täthet, skulle kunna stå bi, särskilt mot stormen, och verkligen fungera som fröträd, men detta har synts böra erfordras för att skogen må läm- nas utan här avsett skydd.» Det skulle alltså vara den ålder, vid vilken såväl fröbarhet som för fröträdsställning behörig stormfasthet inträdde, som här skulle utgöra gränsen för lagens ingripande. Åtminstone två väsentliga invändningar maste väl här göras. Den ena, att stormfastheten hos ett till fröträd fri- ställt träd icke är en funktion enbart av trädens ålder utan dels också av be- skaffenheten hos marken, där trädet står, dels av rotsystemets form hos det trädslag, som är före, och dels av den mer eller mindre fria ställ- ning, som trädet haft i beståndet under senare delen av uppväxttiden. På stenfri, god, fuktig jord t. ex. kan man ju icke för stormfällningarnas skull ens vid hög ålder på skogen med framgång lämna det eljest såsom fröträd vanliga trädslaget tallen kvar. till fröträd. Gran kan man ju i allmänhet icke alls använda till fröträd på grund av det trädslagets yt- liga och mindre stormfasta rotsystem, och där man någon gång undan- tagsvis ställer fröträd av gran, skall det vara av trädexemplar, som 208 ARVID NILSSON stått fritt och fått särskilt gott rotfäste under skogsbestånddets upp- växttid. | Den andra invändningen gäller, att det icke kan vara rätt att före- skriva så olika mognadsåldrar för olika trädslag, som skulle bliva en oundviklig följd av eventuella försök att i praktiken hörsamma kommit- téns förslag. Granen har, såsom nyss nämndes, icke någon fröträdsdug- lighetsålder alls; där den ställes som fröträd i enstaka fall är det ju icke för ålderns skull. Ehuru kommittén, såvitt jag funnit, intet nämner därom i sin motivering, är det ju antagligt, att granen varit avsedd att behand- las efter samma grunder som den närbesläktade och som fröträd vanliga tallen. Man frågar sig då, huru tallen förhåller sig i detta stycke? Upp- fattningarna härom växla givetvis oerhört, därför att någon tillnärmelse- vis exakt minimiålder som dugligt fröträd icke ens för detta vårt van- ligaste fröträd nu kan fastställas, icke ens för viss ståndort. Den ena kan på en plats i mellersta Sverige förorda 40-årsåldern med samma rätt som en annan på samma plats talar för 70-årsåldern. Det enda man vet med någon säkerhet är ju, att tallarna i allmänhet bliva mer storm- fasta ju äldre de bliva, om de i olika åldersstadier äro något så när lika friställda, men detta likväl med en påtaglig gradskillnad för olika lösa marker. Fröbarheten torde man här icke få klaga på vid åldrar över 40 år. Övergå vi sedan till vårt vanligaste lövträd björken, så finna vi björ- ken fröbar redan vid mycket unga år, och där oskälig slutenhet icke råder hos beståndet, är den nog tillräckligt stormfast att lämnas till frö- träd vid mycket lägre ålder än 40 ar. Vi hava ju att hålla i minnet, att kommittén godkänner lövföryngring på alla marker, där lövträd kunna utväxa till träd. Blandningar i ett och samma bestånd av trädslag med väsentligt olika lägsta fröbarhetsåldrar, skulle ju även kunna tänkas ytterligare försvåra en tillämpning av förevarande ungskogsföreskrift. Det ur saklig synpunkt mest väsentliga hos skogen i detta samman- hang är väl den större eller mindre livfullheten i skogens allmäneko- nomiska tillväxt. Alla äro ju emellertid ense om, att praktiska skäl förhindra ett fixerande av gränserna för ungskogslagens räckvidd efter viss procentuell värdetillväxt hos beståndet. Men å andra sidan måste ett fixerande av denna räckvidd göras, därför att en ungskogslag är be- rättigad och behövlig, och därför att det måste vara orätt att i längden försöka vidmakthålla en ungskogslag utan att göra vad som göras kan för att ernå de sakliga föreskrifter, som £unznra uppbringas till stöd för en ensartad och lämpligt långt gående tillämpning. Att lösningen icke ligger på den väg, som kommittérade förordat, SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTEÉENS FÖRSLAG 209 med någon sorts fröträdsåldrar såsom hjälp, torde av det nyss anförda framgå. En definition av ungskogsbegreppet måste, antager jag, i detta sam- manhang anknyta sig till vissa ekonomiska mognadsåldrar hos likåldrig skog, olika på olika orter alltefter olika virkesavsättnings- och växtlig- hetsförhållanden. Även inom en och samma ort skulle alltså olika åldrar kunna tillämpas på olika bördiga växtplatser. Så alldeles enkelt är väl ej detta för envar skogsägare, men dessbättre äro ju åtminstone skogsmännen rätt vana att med hjälp av skogens höjd vid olika åldrar klassificera bördigheten hos marken och att bestämma skogens ålder. Den olikåldriga skogen måste givetvis i detta hänseende bedömas unge- färligt efter sin växtlighet i förhållande till likåldrig skog och efter sin ungefärliga medelålder — en svaghet, som väl är ofrånkomlig, och de s. k. härledda skogstyperna uppvisa förstås liknande svårigheter i detta sammanhang. | En beskrivning av ungskogsbegreppets lagliga innebörd, upprättad efter dylika grunder, kunde självfallet icke intagas i själva lagtexten. Därtill bleve den för vidlyftig. Angeläget måste väl också vara att icke på förhand binda lagtillämpningen vid vissa i lagtexten angivna och sålunda svårrubbliga detaljer av detta slag. Erfarenheten om det för ena och andra slaget av säromständigheter lämpliga bör ju även antagas växa rätt hastigt, sedan en ungskogslag fått vara i bruk någon tid. Vid övervägandet av vad som härvid kunde vara praktiskt lämpligt att göra för att ernå en skogligt ensartad och ändamålsenlig lagtillämp- ning, synes mig allt tyda på, att ett levande samfundsorgan här borde få reglera, vad som icke lämpligen en gång för alla kan förutbestämmas i lagtexten. Om ett förtroenderåd, eller vad man vill kalla dylikt organ inrättades, sammansatt av allmänt erkänd sakkunskap och erfarenhet på det skogliga området och eventuellt även av någon juridisk sakkunskap, måste användbara kommentarier till ungskogslagens bestämmelser med detta råds hjälp kunna uppbringas till stöd för tillämpningen. Ett dylikt förtroenderåd behövde ju icke fungera såsom någon skrämmande central- styrelse över skogsvårdsstyrelsernas göranden och låtanden i allmänhet. Uppenbart är väl emellertid att kravet på de mest betryggande åtgär- der för att få en ensartad lagtillämpning till stånd måste vara fullkomligt oeftergivligt, när det nu är fråga om sådana ingripanden i den enskildes handlingsfrihet i skogen, som kunna bli utslagsgivande t. o. m. för fråga om konkurs eller icke. Mången tycker nog, att en ny skogslag även borde upptaga bestäm- melser mot skövling av äldre skog, liknande kristidslagens. Kristidslagen riktar sig ju icke blott mot ungskogsskövling utan även emot handeln 210 ARVID NILSSON med skogsfastigheter genom att förbjuda annan avverkning under tiden närmast efter det skogen försålts, än sådan, som är förenlig med »god skogsvård», som uttrycket lyder. Denna uppfattning får visserligen ytter- ligare gehör, när man besinnar, att de flesta eller åtminstone synnerligen många skogsskövlingar utföras just av dem, som hava skogs- och egen- domshandel till yrke. Men sant är väl ändå, att dylika särbestämmel- ser måste kunna lätt kringgås liksom också att de skulle bliva till för- fång för mången nybliven mer behörig egendomsägares berättigade in- tressen. Kravet på dylik speciallagstiftning, avsedd för viss kategori bland skogs- ägarna men träffande även andra skogsägare, måste givetvis bottna däri, att enbart en ungskogslag icke skulle åstadkomma det skydd för skogs- kapitalet, som man egentligen eftersträvar. Vad skogsvårdslagen gillar på den ena egendomen skulle väl eljest kunna få gälla även på grann- gårdens mark, tycker man. Och det är utan tvivel så, att en ungskogs- lag sådan man i allmänhet föreställer sig den bliva slutligen ordnad, icke har den stora betydelse för det växtliga virkesförrådets skydd, som vore behörigt. Därför -torde vara rättare att för skogarna i allmänhet föreskriva så höga ungskogsmognadsåldrar, eller vad jag skall använda för uttryck, som rimligen låta försvara sig och kunna vinna gehör, än att behålla de omtalade särskilda föreskrifterna för vissa skogsägare. Den frågan framträder alltså, vad som överhuvud taget är berättigat att begära som skydd för det växtligare skogskapitalet. De skäliga lag- ingreppens styrka kan givetvis försvaras i många olika graderingar. Men säkert är väl, att allmänna rättsuppfattningen — i varje fall bland avgjorda flertalet av dem som äro något inne i dessa förhållanden och som för- domsfritt betrakta dem — numera verkligen gillar rätt långt gående ingripanden. Såvitt jag förstår, böra sådana åldersgränser för lagens räckvidd i ungskogen förordas, som icke ligga särskilt långt under de mognadsåldrar för olika marker och trädslag, som man hos större en- skilda skogsägare med ordnat skogsbruk inom olika orter räknar med. Vilka åldersgränser som vore mest behöriga ur synpunken av den enskilde hemmansägarens ekonomiska fördel, kan ju icke allmängiltigt fixeras på grund av bl. a. växlande räntor och virkesvärden och väx- lande soliditet hos skogsägarna. Vi hava emellertid att komma ihåg, vad doktor Jakobsson i går beskrev beträffande de oskäligt stora hugg- ningarna i skogarna hos våra största konkurrenter på världsmarknaden, varav framgått, att överflöd icke vore att förvänta på råvaror för trä- industrierna, vilka ju icke heller minskas i antal. Den, som spar skog, bör alltså z allmänhet icke lida skada. När man har att yttra sig i före- varande fråga, har man ju icke heller rätt att endast tänka på den en- SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTENS FÖRSLAG 2141 skilde hemmansägarens tillfälliga ekonomi utan man måste ju företrädes- vis hava i åtanke vilken oerhörd betydelse, en lag om skydd för huvudparten av det växtliga virkesförrådet måste hava för hela vårt folks välstånd och existensmöjlighter. Anspråket på en ungskogslag, som når långt vid sin tillämpning, måste alltså vara befogat. Kommittén har beträffande de tillåtna avverkningarna inom ungskogen såsom nyss anförts, yttrat att ungskogen får gallras i sådan grad »att beståndets förmåga att åter sluta sig icke äventyras.> Jag undrar om denna formulering icke är väsentligt sämre än kristidslagens medgivande om sådan gallring, som »är för beståndets utveckling ändamålsenlig.» Vi leva ännu i brytningstider beträffande föreställningarna om den skä- liga styrkan hos gallringarna och — även om man icke hängiver sig åt, vad man på sista tiden fått höra talas om i fråga om gallringsstyrka från vissa intresserade skogsmän i övre Norrland — borde väl försiktig- heten bjuda att icke välja en så formulerad bestämmelse som kommit- téns. Förutom att vara svår att tillämpa, har ju denna bestämmelse den svagheten att kunna komma i konflikt med sakligt berättigade skogs- vårdsintressen. En föreskrift i kommitténs förslag till ungskogslag, som jag stannat inför, är även åläggandet för skogsägarna att vid risk av böter och vir- kesbeslag begära tillstånd hos skogsvårdsstyrelsen dels för att få bort- taga en liten flik ungskog för att kunna uppodla skogsmark till åker eller trädgård eller för att få en byggnadstomt och dels för att få för- sälja vid sådan avverkning upparbetat virke, d. v. s. att få använda vir- ket till annat ändamål an husbehov. Bortsett från svårigheterna att kon- trollera, huruvida en skogsägare verkligen använder dylikt virke till hus- behov, vilka :svårigheter måhända äro överkomliga fastän stora, vill det förefalla, som vore det i dylika fall nog, om markägaren hade att inom viss angiven tid hävda avverkningstrakten för uppgivet ändamål vid äventyr att eljest bliva ålagd böter, där markägaren icke förmår göra sannolikt, att han vid sin avverkning i föregivna syftet varit i god tro. Detta kan tyckas vara småsaker att göra anmärkning på, men för min del-anser jag i förevarande sammanhang varje lagbestämmelse helt : av ondo, som icke betyder nämnvärt ur större skogsvårdssynpunkt, men som kan vara ägnad att rubba skogsägarnas uppfattning av skogsvårds- styrelserna såsom i främsta rummet centralinstitutioner för skogsvårds- strävandenas stöd. Dylika bestämmelser måste ju, om de skola tillämpas utan mannamån, kunna medverka till att en skogsvårdsstyrelse blir im- populär bland skogsägarna — det sämsta, som kan inträffa för en skogs- vårdsstyrelse. Huru det än lagstiftas, går det ju ej an att skapa egent- lig skogsvård med lagparagrafers hjälp, och det förtroendefulla samar- 2452 ARVID NILSSON betet till skogsvårdens bästa mellan skogsvårdsstyrelsens folk och skogs- ägarna torde därför vara värdefullare än förargelseväckande småsaker i lagen. Flera dylika »småsaker» skulle nog kunna framletas ur betän- kandet. Man har anmodat mig att yttra mig även om den gällande dimensions- lagen i Norr- och Västerbottens kustland, som ju även benämnes ung- skogslag. Jag är nu hänvisad att i denna sak endast erinra om, vad alla skogsmän väl äro på det klara med: att en skogslag, som nu för tiden utmäter gränserna för det rätta i vissa tum eller centimeter hos de växande eller icke växande träden, icke kan tillvinna sig någon som helst respekt. Det måste ju också vara möjligt, om arbete nedlägges därpå, att erhålla något bättre än detta, som är uppenbart föråldrat. Huruvida en kommande ny skogsvårdslag för landet i allmänhet skall bliva lämplig även för ifrågavarande landsändar, är väl svårt att yttra sig om, innan man fått se, huru den nya lagen slutligen ser ut. Lik- artad måste väl ens ställning bli till de föreliggande reservationer, som begära, att den föreslagna skogsvårdslagen skall ersätta lappmarkslagen å dess tillämpningsområden söder om den egentliga lappmarken. Där skogsägarna blivit vana vid så hårda ingrepp i handlingsfriheten som lappmarkslagens allmänna utsyningstvång och tvångsstämplingen av s. k. undermålig skog i Norr- och Västerbottens kustland, där skall väl en ny lag vara en allmänt erkänd god skogslag för att kunna förordas till antagande. Ehuru mitt anförande blivit långt, har det kommit att till ansenliga delar upptagas av erinringar emot det föreliggande betänkandets förslag, vilket måhända icke får anses oriktigt, när ett förslag sådant som detta framlägges till kritik. Mina erinringar få emellertid icke uppfattas såsom någon bristande aktning för det utomordentligt grundliga och omfångs- rika utredningsarbete, som kommittén här framlagt. Utan tvivel skall denna kommitténs utredning bliva till mycket stor nytta, när frågan om en ny bättre skogslag för enskildas skogar nu, såsom vi väl alla här hoppas, närmar sig sitt betydelsefulla avgörande. VR I STEEN FM FÖRGANEN OCH SATERETFÖR SKOGSKLAGARNAS HANDERRVÄANDE. Föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 20 mars 1920. åa det är fråga om en lag, vars föremål är så växlande och före- kommer under så olika betingelser och yttre förhållanden som de svenska skogarna, är det givet, att själva lagen näppeligen kan i sig inrymma alla sådana närmare bestämmelser, som i det ena och det andra fallet kunna erfordras för uppnåendet av ett gott skogs- vårdsresultat. Lagen kan endast innehålla de allmänna grundreglerna för skogarnas vård, medan de efter de lokala förhållandena avpassade detaljerade föreskrifterna få åstadkommas vid tillämpningen av lagen på varje ort. Härav följer, att det ligger stor vikt på anordnandet av denna tillämpning och ett stort ansvar på organen därför. 1896 års skogskom- mitté yttrade, att i stället för den döda regeln måste sättas levande samfundsorgan, som övervakade den enskilda skogshushållningen och på samma gång kunde understödjande ingripa däri, och dessa organ ut- formades, som vi veta, av nämnda kommitté till våra skogsvårdsstyrelser. Att dessa styrelser väl motsvarat de anspråk och förhoppningar, som sålunda ställdes på dem, har synts den senaste kommittén utom all fråga och lärer väl också vara allmänt erkänt. Någon rubbning av skogs- vårdsstyrelseinstitutionen har således icke gjorts i det nya kommitté- förslaget. Då detta ändock upptager en ny skogsvårdsstyrelseförordning, beror detta därpå, att de jämkningar och fullständiganden, som, med bibehållande av de förutvarande grunderna, ansetts erforderliga, medfört ändringar i flertalet av de gamla paragraferna och att därför det synts lämpligast att uppgöra förslag till en hel ny författning. Av de vidtagna ändringarna vill jag endast i korthet beröra de vik- tigaste. En av dessa är den nya bestämmelsen i 3 $ om inträdande av annan ordförande i styrelsen vid förfall för den ordinarie. De av de nuvarande bestämmelserna följande olägenheterna av att genom ordföran- dens frånfälle eller längre varande förfall en styrelse för en tid kan bliva urståndsatt att fungera, äro påtagliga redan med 1903 års skogsvårds- lag och måste givetvis ännu mera ökas med den föreslagna, längre gå- ende lagstiftningen. Den ökade arbetsbörda, som denna lagstiftning 16. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 214 Y. WISÉN skulle medföra för skogsvårdsstyrelserna, har ock föranlett beredandet av den möjlighet, som enligt I $ i skogsvårdsstyrelseförordningen och 19 $ i skogsvårdslagen finnes därtill, att det ordinarie verksamhetsområdet för en styrelse uppdelas uti två, eller ännu flera, eller enligt 2 stycket av skogsvårdsstyrelseförordningens 2 $ medges därtill att en styrelse gör en uppdelning av arbetet mellan flere dess ordinarie forstliga tjänstemän. Man tänke exempelvis på en länsjägmästare för skydds- eller expone- rade skogar och en för övriga enskilda skogar, eller ock på en arbets- fördelning efter geografiska gränser. Ett bibehållande av gemensam styrelse kan ju befinnas önskvärt med hänsyn till administrativa eller ekonomiska förhållanden etc. En tredje ändring är den, som återfinnes i 6$, rörande användningen av de under skogvårdsstyrelsens förvaltning ställda medlen och vilken ändring går ut på att rätten till åtnjutande av bidrag från nämnda medel skall korrespondera med skyldigheten att erlägga skogsvårdsavgift: de som hava det ena skola ock hava det andra, med undantag dock för statens skogar, vilkas erläggande av skogsvårds- avgifter är att betrakta som en särskild form för statsunderstöd åt den enskilda skogsvården. Slutligen må nämnas 3 $:s bestämmelser om skogsvårdskommittéer. Det olika resultat, som visat sig beträffande dessa, på vissa håll en stor nytta och hjälp för skogsvårdsstyrelserna, på andra åter ej ens möjlighet att få sådana kommittéer tillsatta, har framkallat olika förslag. Å ena sidan har man velat få deras tillsättande obliga- toriskt, ej såsom nu beroende på kommunernas goda vilja, å den andra har man föreslagit deras slopande. Det rätta har synts kommittén ligga mitt emellan, nämligen att ge skogsvårdsstyrelserna befogenhet att på- fordra skogsvårdskommittéer, där de finna sådana nödiga eller nyttiga. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet skall såsom hittills först och främst vara hjälpande och undervisande, och detta är även i förslaget bibehållet såsom det första momentet- bland deras uppgifter enligt 4 $ i skogsvårds- styrelseförordningen, men denna deras verksamhet har icke med lagen om skogarnas vård att göra och har sålunda icke sin plats i den. Vad som enligt lagen åligger skogsvårdsstyrelserna hänför sig dels till skogs- ägarnes lojala förhållande och består då i meddelande av beslut, före- skrifter etc., där skogsägaren ej själv har handlingsfrihet, och dels till sådana fall, där skogsägaren handlar mot lagen, genom överträdelse eller underlåtenhet — styrelsens verksamhet blir då av fiskalisk natur. Den förra sidan av verksamheten anknyter sig, om man nu håller sig till huvudförslaget, till bestämmelserna om ungskog, om skydds- och exponerade skogar samt omläggning av skogsmark till annan använd- ning än skogsbörd. Vad ungskogsbestämmelserna beträffar, så hava de redan varit före i dag, och att åter gå in på dem här synes ej påkallat. SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 215 I fråga om skyddsskogar och skogar i exponerat läge innefattar förslaget den stora nyheten, att desamma läggas under skogsvårdsstyrelsernas tillsyn, medan de nuvarande skyddsskogarna sortera under skogsstaten. Den be- fattning, som denna har med skyddsskogarna, är allenast att verkställa ut- syning, det nya förslaget stadgar reproduktionsskyldighet och annat lika som för andra skogar, vadan skogsvårdsmyndigheternas uppgifter bliva helt annorlunda än vad nu är förhållandet och korteligen sagt desamma som å andra skogar. Av denna likhet har det på kommittén framställt sig såsom helt naturligt att lägga även skyddsskogarna under skogsvårds- styrelserna. De fördelar, detta även synts skola föra med sig, äro an- givna i betänkandet sid. 280 o. f. Framför allt är det ernåendet av större stabilitet av personalen, mot det nuvarande ideliga ombytet av till- fälliga assistenter. Nu kan man väl vänta sig den invändningen, att skogsvårdsstyrelserna och deras personal icke skulle vara nog kompetenta att omhändertaga de krävande uppgifterna på skyddsskogarna. Och obe- stridligt är naturligtvis, att för dessa skogar måste fordras en bärande skoglig utbildning. Men å andra sidan är det också av största vikt att till den teoretiska skolningen även kommer praktisk erfarenhet, och det icke blott en sådan i allmänhet, utan en som är anknuten till trakterna ifråga och sålunda innefattar en säker kännedom om lokala växtlighets-, klima- tiska och andra förhållanden. Huru det är ställt med detta för närvarande, då till utsyningsförrättningarna varje år skickas teoretiskt väl utbildade, men som oftast alldeles nyexaminerade assistenter och vilka i det stora fler- talet fall icke sedan återkomma till platsen, det är ju allmänt känt och därom ge tabellerna sid. 276—7 talande vittnesbörd. Och att märka är, att dessa förhållanden äga rum efter det år 1911 gjordes omreglering och förbättring av revirindelningen i anledning av de behov, som fram- kommit efter 1903 års lagstiftning. Någon ytterligare förbättring här- uti, nog tillfredsställande, torde inte heller kunna räknas med, om skydds- skogarna skulle bibehållas under skogsstaten. Jag hänvisar häruti sär- skilt till sid. 279 och 280 i betänkandet. Vad skogsvårdsstyrelserna beträffar, hava de till sitt förfogande tjänstemän, för vilka fordras den högsta teoretiska fackutbildningen, och självfallet är, att antalet sådana hos varje styrelse anställda tjänstemän varder så stort som behovet kräver. Jag syftar här särskilt på den förut berörda möjligheten att uppdela en styrelses verksamhetsområde mellan flere ordinarie länsjäg- mästare, och därjämte torde man kunna räkna med en stab av jägmä- stare- eller forstmästare-utbildade medhjälpare. Man har alltså att välja emellan å ena sidan en skogsstatspersonal med låt vara genomgående högre teoretisk utbildning, men utan någon påräknelig praktisk erfaren- het, allra minst från platsen, och å den andra sidan skogsvårdsstyrelserna 216 Y. WISÉN med ett färre antal tjänstemän utav den högsta fackutbildningen, men med såväl dessa som dem underlydande personal i förtrogenhet med orten och dess förhållanden. Valet häremellan har icke synts kom- mittén förenat med någon tvekan, och härutinnan har ej rått någon meningsskiljaktighet. Ännu en sak är härvid att framhålla, nämligen den omfattning och avgränsning, varmed skogar i exponerat läge enligt förslaget tänkts skola särskiljas under de för sådana avsedda bestäm- melserna. Skall detta ske i större, sammanhängande områden, med följande i stort sett av administrativa eller andra förut givna gränslinjer, följer nämligen därav, att inom nämnda områden även torde komma en del marker, som noga taget ej skulle höra dit ur rent biologisk synpunkt. Detta innebär med andra ord, att en del av dessa exponerade eller skydds- skogsområden eller vad de må kallas icke tarva en särskild omtanke och insikt i samma höga grad som de i egentligaste mening av skyddsskogs natur varande skogarna. Och härav åter blir en följd, att dessa senare kunna komma i ett större åtnjutande av de högre tjänstemännens direkta omtanke, medan de mindre ömtåliga markerna i mer eller mindre grad — men naturligtvis under nämnda tjänstemäns tillsyn och ansvar — kunna överlämnas åt den övriga personalen. Denna tanke återfinnes även i 16 $ av lagförslaget, då det där stadgats att tillstånd till avverkning icke nöd- vändigt måste förenas med utsyning och utstämpling, utan även kan ske enligt anvisning av viss hyggestrakt eller t. o. m. utan någotdera. En följd av de nya bestämmelserna om ungskog och skydds- eller exponerade skogar, som är nödvändig, om dessa bestämmelser ej skola lätt kunna kringgås, är att det eljest utan vidare lovgivna omläggandet av skogsmark till annan användning icke får ske utan tillstånd av skogsvårds- styrelsen, såvida på marken finnes skog och denna faller under 5 $:s ung- skogsskydd eller marken är belägen inom exponerat lägesområde. Detta vad angår huvudförslaget. Den verksamhet, som för lagenliga fall tillkommer skogsvårdsstyrelserna enligt lagarna om kommunskogar och häradsallmänningar, är att fastställa hushållningsplaner för dessa skogar, eventuellt föranstalta om deras upprättande. Med den kompe- tens, som fordras hos styrelsernas högre tjänstemän, och det sätt, varpå hushållningsplanerna komma till, torde det vara tillfredsställande sörjt för dessa planers nöjaktiga beskaffenhet. Till yttermera visso har emel- lertid även stadgats, att de fastställda planerna skola insändas till och granskas av den tjänsteman, som föreslagits skola anställas i jordbruks- departementet under namn av skogsvårdsinspektör och om vilken mera nedan. Vad angår de smärre förslagen (rörande gemensamt bete å viss mark, insektshärjningar, vattenlagen) och de uppgifter, som enligt dessa skola tillkomma skogsvårdsstyrelserna, få desamma här lämnas åsido. SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG Pg Jag övergår då till styrelsernas fiskaliska verksamhet. En försyndelse mot skogslagarna kan dels ådraga skogsägaren bötespåföljd, dels med- föra förpliktelse för honom att vidtaga åtgärder till botande av vad som syndats. Den förra, rent kriminella sidan med dit hörande åätalsrätt för skogsvårdsstyrelserna går jag här förbi och vill endast hålla mig till den senare, det vill säga skogsvårdsstyrelsernas ingripande till åstadkommande av vederbörliga skogsvårdsåtgärder. Detta ingripande är — jag äsyf- tar nu endast huvudförslaget — byggt gå samma grunder som i den nuvarande lagen: styrelsen skall först söka på överenskommelsens väg få skogsägaren att vidtaga de eftersatta eller nödvändigblivna åtgärderna, men går icke det, har styrelsen att stämma honom till domstol. En förändring, som icke är av oväsentlig vikt, har emellertid blivit gjord i proceduren, nämligen beträffande den i nuvarande 2 $ omförmälda syneför- rättningen. Denna utgör ju en nödvändig förutsättning både för åstad- kommandet av en överenskommelse och för sakens dragande inför dom- stol. I förslaget däremot återfinnes icke denna syneförrättning såsom ett nödvändigt första led i proceduren. Men sedan saken gått till dom- stol, kan denna, om den finner det erforderligt, förordna om syn utav en skogsstatstjänsteman och två gode män. Med detta har vunnits icke blott förenkling i sättet att få till stånd en laga överenskommelse mellan skogsvårdsstyrelsen och skogsägaren, utan även förmånen att, där syn finnes behövlig, kunna begränsa den till att omfatta endast vad domsto- len i sådant hänseende anger. Det lärer hava blivit befarat, att förslaget skulle innebära ett försenat ingripande mot vad som nu är möjligt och därigenom en försämring av nuvarande bestämmelser. Det tror jag dock icke är fallet. Vad de nuvarande bestämmelserna beträffar, så kan ju visserligen styrelsen in- gripa genast, när återväxten »>uppenbarligen äventyras >genom avverk- ningen, men såsom nyss berörts består detta ingripande i att begära syn, och det har ju klagats över svårigheten, ofta omöjligheten att få en syn enligt 2 $ till stånd inom tillfredsställande tid efter en avverkning; av handlingarna i de utav K. M:t avdömda skogsvårdsmålen, som kom- mittén haft tillgängliga, har också synts, att i det stora flertalet fall en ganska lång tid förflutit mellan avverkningen och synen. Nu stadgas här i den föreslagna 20 $, att styrelsen skall ingripa, så snart någon av de erforderliga reproduktionsåtgärderna, alltså även av de allra första, icke verkställes inom behörig tid. Tänker man sig då, att i stället ingripan- det, d. v. s. krävandet av överenskommelse, skulle få ske strax, vid av- verkningen, alltså det tidigaste tänkbara, tidigare än nu, eftersom syn ej erfordras, och jämför, huru det skulle ställa sig efter dessa båda olika Dis Y. WISÉN system, så finner man följande. Om en avverkning sker t. ex. i februari 1920, så bör röjning och markrensning äga rum, kanske efter vissa orters förhållanden sommaren samma år, efter andras sommaren 1921. Låt oss säga detta senare. Enligt förslaget bör då styrelsen ingripa först på sommaren 1921, om intet då göres, d. v. s. den skall då påfordra överenskommelse med skogsägaren. VWi antaga först det fallet, att han går in på detta. Då kan röjningen etc. också genast göras och sedan alla övriga åtgärder i sin tid, ty överenskommelsen skall innehålla alla dessa. Huru skulle detta ställt sig, om styrelsen kunnat attackera skogs- ägaren genast, i februari 1920? Jo, den hade då fått en överenskom- melse, vari stadgats röjning sommaren 1921 0. s. v. Försummades så röjningen, kunde styrelsen omedelbart föranstalta därom. För detta fallet, att överenskommelse fås till stånd, skulle det alltså bli precis detsamma enligt förslaget och om ingripande kunde ske ögonblickligen vid avverk- ningen. — Vi taga så det andra fallet, att markägaren vägrar gå in på över- enskommelsen. Det måste då medges, att enligt förslaget styrelsen icke kan stämma in markägaren förrän på sensommaren 1921, men efter den andra tänkbarheten ungefär i mars 1920, alltså en skillnad ifråga om början av domstolsproceduren på 1i'/, år. Men härvid är till en början att märka, att så snart saken skall gå till domstolsprocedur, så blir det alltid för- sening med reproduktionen, hur man än ordnar det, på 2—3 år eller mera, om det skall gå genom alla instanserna, och då betyder 1 å& 1t/; år till eller ifrån icke så mycket som annars. Vidare är att ihågkomma, att dessa omförmälda förhållanden icke gälla eller kunna komma ifråga beträffande skyddsskogar eller exponerade. lägen, där alltså reproduk- tionen är ömtålig, utan endast å Så att säga normal mark; på de först- nämnda föreskrivas nämligen reproduktionsåtgärder och tider därför på förhand. Slutligen skulle ett instämmande till domstol genast efter av- verkningen vara något synnerligen odiöst. Skulle skogsvårdsstyrelsen då komma och ställa markägaren inför valet mellen en överenskom- melse och att bli stämd, så kunde denne väl svara, att han ju av- verkat på lagmedgivet sätt och att han ockå ämnade lojalt och ordent- ligt sörja för återväxtåtgärder, men själv ville bestämma dessa och ej binda sig genom någon förhandsöverenskommelse; styrelsen finge sedan kontrollera honom. Och i ett sådant resonnemang måste man väl ge honom rätt, och icke draga honom inför domstol utan att han ännu gjort något illa. För skogsvårdsstyrelsens del skulle ett dylikt system nog inte heller vara odelat behagligt. Antingen skulle de hava skyldig- het att klämma fram en överenskommelse, och eventuellt stämma, vid varje avverkning, eller ock skulle det vara en rättighet, så att de litade på somliga ägare och avvaktade deras uppförande samt endast utmärkte SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 219 de opålitliga medelst ett omedelbart ingripande. VWartdera sättet skulle ha högst betänkliga sidor. Jag måste bestrida, att proceduren enligt förslaget innebär något på grund av försenat ingripande sämre eller svagare än nuvarande förhål- landen och vågar vidhålla kommitténs yttrande, att ingripandet mången gång torde kunna ske väsentligen snabbare än nu. För den händelse fastslagna åtgärder uraktlåtits, har förslaget upptagit den nu gällande regeln om deras föranstaltande av skogsvårdsstyrelsen på vederbörandes bekostnad, och detta har utsträckts att gälla icke blott om åtgärderna fastställts utav domstol, utan även om de bestämts genom överenskommelse eller i sammanhang med avverkningstillstånd. Vad kommunskogar och häradsallmänningar beträffar, må här endast nämnas det remedium mot försyndelser vid skötseln, söm föreslagits i form av förvaltningens fråntagande från vederbörande och överlämnande till gode män, på viss tid eller tillsvidare. Att närmare ingå härpå med- ger icke tiden. Det återstår att säga något om andra myndigheter, som skola hava befattning med skogslagarna, än skogsvårdsstyrelserna. Av sådana äro redan nämnda domstolarna. I likhet med vad som nu gäller följer även förslaget den principen, att om i sådana fall, där skogsvårdsstyrelsen icke har beslutanderätt, styrelsen och skogsägaren ej kunna komma överens, saken skall gå den allmänna domstolsvägen. Detta är väl ock- så det naturliga, då ju i nämnda fall styrelsen och skogsägaren stå så- som motparter mot varandra. I sådana fall återigen, där styrelsen har beslutanderätt — meddelande av avverkningstillstånd, beviljande av undan- tag från ungskogsbestämmelserna m. m. —, där alltså styrelsen icke står såsom motpart mot skogsägaren, utan såsom en myndighet över honom, där måste etableras en klagorätt för skogsägaren till någon instans över styrelsen. Detta har skett genom upptagande av gottlandslagens bestäm- melser om besvärsrätt till länsstyrelsen och Kungl. Maj:t. Hos Kungl. Maj:t skulle enligt förslaget finnas för dylika ärenden an- ställd en tjänsteman i jordbruksdepartementet, vilken kallats skogsvårds- znspektör. Här vill jag först göra det medgivandet, att denna benäm- ning kanske icke är så lycklig, utan i viss mån kan verka missledande; men kommittén kunde ej finna någon bättre. Han har nämligen icke på något sätt avsetts att hava med någon inspektion att skaffa. Han är, såsom redan antytts, i främsta rummet en departementstjänsteman och bör såsom sådan varda till stor nytta. När ett mål av ifrågavarande slag kommer till Kungl. Maj:t, måste naturligtvis där beredas tillgång till sakkunskap vid handläggningen, och att detta, såsom väl annars 22.0 Y; WISÉN torde komma att bli förhållandet, skulle ske genom remiss i varje fall till domänstyrelsen, har synts kommittén icke vara lämpligt och lyck- ligt, så mycket mindre som kommittén genomgående intagit den stånd- punkten, att domänstyrelsen och skogsstaten icke bör hava något att skaffa med de enskilda skogarna, utan helt ägna sig åt förvaltningen av statens domäner. Skogsvårdsinspektören bör således inom departemen- tet ha en viktig plats att fylla (se sid. 490). Av ej direkt samma men dock närstående karaktär är den gransk- ningsuppgift, som tillagts honom beträffande de av skogsvårdsstyrelserna fastställda hushållningsplanerna för kommunskogar och häradsallmännin- gar. Denna granskning innebär emellertid icke någon befogenhet att själv korrigera eller ändra planen, utan medför endast rätt att besvärs- vis hos Kungl. Maj:t söka få ändring däri. Detta ändringssökande bör dessutom icke avse detaljer i den fastställda planen, utan endast fram- ställas, där de i lagen fastslagna grunderna för dylika planer icke befun- nits följda. Någon myndighet över skogsvårdsstyrelserna tillkommer således icke skogsvårdsinspektören i det ifrågavarande avseendet, och icke heller i något annat, trots namnet, och detta vill jag ännu en gång be- stämt betona. Vad angår frågan om någon övermyndighet över skogs- vårdsstyrelserna, så tror jag mig som hela kommitténs ståndpunkt kunna säga, att lika väl som en dylik central eller övermyndighet torde vara önskvärd och behövlig för den händelse styrelserna skulle allt framgent, i en ordinarie skogslag, vara utrustade med den maktfullkomlighet, som den provisoriska lagen ger dem, lika litet kan en dylik myndighet an- ses påkallad med hänsyn till vare sig 1903 års lagstiftning eller den nu föreslagna. För min personliga del vill jag tillägga, att insättandet av en överstyrelse över skogsvårdsstyrelserna skulle innebära en rubbning av själva det grundväsentliga i skogsvårdsstyrelseinstitutionen — en över- styrelse, som verkligen hade något att säga över de särskilda skogsvårds- styrelserna, och skogsvårdsstyrelser med en för de olika lokala kravens tillgodoseende nödvändig självständighet är i mina ögon saker, som icke kunna förenas. Skogsvårdsstyrelsens självständighet oförkränkt, torde emellertid skogs- vårdsinspektören kunna bli till stort gagn icke blott genom sin departe- mentala verksamhet, utan även genom den mera gentemot styrelserna rik- tade uppgift, som anges 1 betänkandet sid. 490. Han skulle härutinnan bliva ett slags centralbyrå för skogsvårdsstyrelserna, en förmedlare i en mängd sådana frågor, varpå nu i skogsveckans program exempel finnas upptagna för gemensamma överläggningar inom länsjägmästarnes före- ning. Men icke ens en sådan förmedlingstjänsteman lärer man på sina håll vilja veta av för skogsvårdsstyrelserna. Det synes sålunda förefin- SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 221 nas vitt skilda meningar, åt ena hållet nyssnämnda absoluta reagerande mot varje myndighet utanför skogsväårdsstyrelserna själva, åt det andra kravet på en fullständig övermyndighet över dessa. Jag erinrar mig emel- lertid från min tingstjänstgöring ett yttrande av en nämdeman: »>Då man dömer så, att båda parterna bli lika missnöjda, har man kommit det rätta närmast.> Tillämpas detta betraktelsesätt på den föreslagne skogs- vårdsinspektören, bör denne stå på ganska säkra fötter. II. DISKUSSION. Herr ordföranden: Mina herrar! Vi stå här inför en mycket viktig fråga. Vi ha vår gamla lag, 1903 års återväxtlag, och så den provisoriska lagen, som tillämpats två år. Nu gäller det att ersätta dessa båda lagar med en ny lag. En kommitté har tillsatts redan ro11I, som sålunda arbetat länge och som presterat ett utredningsresultat, som här föreligger, och som är av ganska vidlyftig beskaffenhet. Det har vitsordats av den förste föredragshållaren, att det har mycket stora förtjänster. Det är åtföljt av ett lagförslag, som naturligt- vis innehåller mycket genomgripande bestämmelser. När en sådan lag skall antagas, måste den naturligtvis underkastas en mycket grundlig granskning, ty näppeligen kan man säga, att i lagstiftningsväg någon lag är av mera all- varlig beskaffenhet än den, som gäller en tillfredsställande skötsel och vård av skogen. Missgrepp i detta fall kunna bliva ödesdigra för lång tid framåt. Därför är det synnerligen angeläget, att detta lagförslag av sådana korpora- tioner och föreningar, som framför andra äro intresserade av skogens skötsel och vård, blir behandlat i alla detaljer, så att det icke i minsta mån kan sägas vara sämre än de lagar, som vi redan förut haft. Jag är övertygad om att den diskussion, som här kommer att följa, skall belysa det förelig- gande lagförslaget från många olika synpunkter. Den andre föredraganden har nu även i sin redogörelse på ett ingående sätt behandlat frågan och på ett förtjänstfullt sätt lämnat en god inblick i förslagets olika delar. Innan vi börja diskussionen ber jag att till de båda föredragshållarna frambära vårt tack , för det utmärkta sätt, varpå de inlett förhandlingarna om detta viktiga lagförslag. Generaldirektör K. Fredenberg: Då detta förslag remitterats till domän- styrelsen, anser jag det icke vara lämpligt att nu på förhand närmare uttala mig om detsamma. Jag har därför begärt ordet endast för att göra en erinran i anledning av de uttalanden, som revisionssekreterare Wisén gjorde i en viss fråga. Han framhöll nämligen, att utsyningarna å skyddsskogarna utfördes av assistenter, som nyss utexaminerats från skogshögskolan. Detta är dock en sanning, som tål modifikation. Först och främst ha wvi våra revir- förvaltare, de ordinarie jägmästarna, som utföra en del av detta arbete. Vi- dare finnes på varje sådant revir en årsavlönad assistent, som har att utföra stämplingsarbete å skyddsskogarna, men vad dessa icke hinna med det för- rättas av extra assistenter. Det är sant, att till detta arbete emellanåt måste 202 DISKUSSION tagas assistenter, som nyss utexaminerats från skogshögskolan, men jag vill erinra om, att vi dock sökt skicka sådana, som förut varit med. Det kom- mer sålunda för varje år en del, som föregående åren varit med om sådana utsyningsförrättningar. Och när det måste tagas assistenter, som nyss gått ut ifrån högskolan, så få de icke genast utsyna på egen hand, utan få de först åtfölja revirförvaltaren eller äldre assistenter, som varit med förut, för att lära känna förhållandena och sätta sig in 1 arbetet. Det förhåller sig sålunda icke fullt så, som föredragaren nämnde. Nu undrar jag om det kan bliva så mycket bättre, om detta arbete i stället överlämnas till skogsvårdsstyrelserna. Då måste man ju förutsätta, att skogsvårdsstyrelserna skola anställa så stor fast personal, att den kan hinna med hela detta utsyningsarbete. Detta arbete är emellertid ett säsongarbete, som kan räcka 4 till 5 månader; under den övriga tiden skulle denna personal alltså icke ha något att göra. Jag tror därför, att skogsvårdsstyrelserna skulle komma 1 samma belägenhet som domänstyrelsen, nämligen att nödgas anställa extra arbetskraft, och då måste nog skogsvårdsstyrelserna likaväl som domänstyrelsen i viss utsträckning få lov att använda unga tjänstemän, som förut icke kunnat förvärva någon större vana vid detta utsyningsarbete. Professor Schotte: Inledaren berörde mycket utförligt $ 5 i lagförslaget, och jag kan icke annat än att i huvudsak instämma 1 vad han därvid ytt- rade. Jag skall endast be att ytterligare få understryka ett par synpunkter. Lagförslaget förutsätter, att sluten ungskog icke skall få avverkas förr än den »nått den ålder, vid vilken användbarhet som fröträd kan anses vara för handen». Uttrycket »ålder» anser jag här vara synnerligen olämpligt. Det är nämligen icke åldern det kommer an på utan trädens beskaffenhet i all- mänhet. Hade det här i stället stått utveckling, så hade jag icke haft något att anmärka. Skogsägare måste förvånas över att åldern tillmätts en sådan betydelse i detta fall. Jag skall be att få taga ett exempel. Jag tänker på en ungskog, en 70-årig tallskog i Norrbottens kustland, vilken varit tätt in- blandad med låg björk; tallskogen har varit tämligen gles, så att kronorna äro väl utvecklade, vadan de sålunda lämna ganska bra fröträd. Men där beståndet växt upp tätt ger det vid samma ålder inga dugliga fröträd. I ett fall som detta måste skogsägaren förvånas över att i ena fallet duger sko- gen, men i det andra duger den icke, ehuru åldern som sagt är densamma. För övrigt tror jag icke, att vi skogsmän, ännu kunna objektivt bedöma vid vilken ålder skogen producerar tillräckligt med frö för att lämpa sig som fröträd. Denna sak tarvar ingående undersökningar; och jag har också före- slagit, att sådana skulle tagas upp av skogsförsöksanstalten. Svårigheten att objektivt bedöma om träden i ett yngre bestånd äro lämp- liga som fröträd vill jag belysa med ett par små iakttagelser. I det förut omnämnda beståndet i Norrbotten lät jag plocka all kott från 10 träd i den glesa björkblandade delen och därvid erhölls 120 gram frö. Vad som be- höves för att beså en hektar är måhända icke helt utrett, men låt oss an- taga 3 kg. För att få tillräckligt med frö skulle det alltså i detta fall be- hövts 250 träd eller så omkring per hektar. I den del av beståndet som uppväxt slutet, men som nu var ljushugget, fick jag av 10 träd endast 4 gram. Här skulle det alltså behövts 7,500 träd för att få tillräckligt med frö, men så många träd kunna ju knappast finnas kvar vid 70 års ålder. SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMTITTÉEÉNS FÖRSLAG 223 När inledaren uttryckte den uppfattningen, att vi skulle söka att få ung- skogslagen sådan, att den om möjligt höjde åldern mera än den provisoriska lagen gör, så instämmer jag däri livligt. Rättesnöret därvid bör vara, att vad våra förståndiga skogsmän anse synd att avverka bör lagen skydda. Om man går med på detta, så kan man medgiva någon större frihet beträffande gallringen. Bestämmelsen i lagförslagen, att bestånden »icke få så hårt ut- glesas, att beståndets förmåga att sluta sig äventyras» har jag hört av en kommitéledamot tolkas så, att därigenom skulle tillåtas varje rationell gall- ring och ljushuggning. Ja, kanske gallring, men icke ljushuggning. Ljus- huggning är ju en så stark gallring, att beståndet ej åter sluter sig. Det gäller sålunda, att vi få ungskogslagen att avse även medelålders skog och den nära nog mogna skogen. Detta är ett önskemål, som bör upp- ställas. Förslagsställaren uttryckte den önskan, att skogsförsöksanstalten måtte upp- taga marbuskfrågan till undersökning i hela dess vidd. Denna sak har förut varit på tal men dels är vårt program överbelastat och dels är denna fråga svår att lösa genom spridda försöksytor. Biologiskt sett kan visserligen frågan anses vara i huvudsak löst, d. v. s. man vet, att marbuskar åtminstone av gran i allmänhet kunna utväxa till goda träd. Om det emellertid är ekonomiskt är en annan fråga. Jag hoppas att bli i tillfälle att närmare utreda detta, sedan Skogsförsöksanstalten från och med nästa år får särskilda större för- söksparker, där även de ekonomiska frågorna kunna belysas. Länsjägmästare U. Danielsson: Jag ber att få framföra ett tack till inledaren; det är icke ofta man får höra ett verkligt erkännande för utfört arbete. : Jag undrar, om det icke vore klokast att vid denna diskussion behandla de huvudsakligaste ändringar, som blivit gjorda i lagen, ty genom att utan ordning behandla än det ena än det andra blir diskussionen icke så givande som den eljest skulle kunna bliva. Därför tar jag mig friheten att först säga några ord om den andra paragrafen. Där har jag en annan uppfattning än skogschefen Nilsson. Jag förstod kanske icke skogschefen Nilsson riktigt, men enligt min uppfattning sade han, att om avsättningsförhållandena voro sådana, att det var svårt att tillgodogöra sig skogen, så fordrades mindre täthet beträffande äterväxten än annars, och detta även om markförhållandena medgåve större täthet. Emot en sådan uppfattning måste jag verkligen inlägga en protest som skogsman, ty det är ju klart, att man önskar en så god återväxt som naturförhållandena medgiva — detta är åtminstone min mening. Vidare skulle jag vilja fråga: varför skall man icke medgiva, att det kan få komma björk på en mark, som icke är absolut olämplig för detta trädslag? Man kan icke begära, att en skogs- ägare skall rycka upp all den björk, som kan uppkomma i sådant fall. Det är för övrigt alldeles ogörligt. Hugger man bort en björk, så kommer det tio i stället. Så väl bönder som mindre hemmansägare kunna rimligtvis icke åläggas ett sådant arbete, Detsamma gäller om aspar. Det finnes trakter, där asparna komma av sig själva, och det är enligt min uppfattning fullt försvarligt, att de då tillåtas växa upp. Det är en hel del andra saker, som jag skulle vilja yttra mig om, men jag skall för tillfället inskränka mig till detta. 224 DISKUSSION Länsjägmästare W. Dybeck: Denna fråga måste naturligtvis ha ett myc- ket stort intresse för skogsägarna, och även för skogsvårdsstyrelserna måste den ha ett alldeies särskilt intresse. Vi ha också haft tillfälle att i höstas på skogsvårdsstyrelsernas möte sätta oss in i frågan trots det att landshövding Husbergs reservation icke förelåg färdig utom beträffande lagtexten, sålunda icke beträffande motiveringen. Skogsvårdsstyrelserna ville icke fatta någon bestämd ståndpunkt till det föreliggande lagförslaget, då reservationen i full- ständigt skick ej var tillgänglig. Emellertid uppdrogo skogsvårdsstyrelserna åt en kommitté att med ledning av föreliggande betänkande och de skogs- lagar, som vi förut hade till vårt förfogande, utarbeta ett förslag; om det skulle bliva ett nytt lagförslag eller ett yttrande över lagen får kommittén själv avgöra. Jag har velat meddela detta, då man här kanske kunnat vänta, att från skogsvårdsstyrelsernas sida gjordes en del erinringar i frågan. Såsom saken nu är ordnad, vore detta måhända mindre lämpligt. Jägmästare T. Grenander: Redan förra året på skogsmötet i Umeå tillät jag mig kritisera detta lagförslag. Den kritiken rör sig då bl. a. omed kommitténs värdesättning av de försumpade skogarna. Jag har i Umeå fram- lagt ett förslag till behandling av dessa skogar. Detta förslag vidhåller jag även här, men med betonande av, att det är ett utkast. Jag skall icke upp- taga tiden med att upprepa detta förslag eller motiven för detsamma. Jag har alltså icke något yrkande att framställa, men jag kan icke underlåta att beklaga, att kommittén icke ansett sig böra taga dessa skogar i sitt hägn i någon nämnvärd omfattning. Jägmästare M. Carlgren: I $ 2 står följande: =: = »Därvid skola, i den mån det kan vara för ändamålet erforderligt, på avverkningsområdet kvar- stående träd eller buskar borttagas». Inledaren påpekade önskvärdheten av att en garanti vinnes för en riktig tolkning av denna ganska viktiga bestämmelse om borttagande av s. k. skräp- skog. Med nyssnämnda formulering saknas verkligen sådana garantier. Han vädjade också till skogsförsöksanstalten och önskade ett uttalande från den- samma om den undertryckta granunderväxtens betydelse särskilt för Norrland. Professor Schotte svarade härpå, att man nog var tämligen på det klara med denna underväxts biologiska utvecklingsmöjlighet; frågan om dess användbar- het vore fastmer en ekonomisk fråga, och den trodde han så småningom skulle komma att utredas på de försöksparker, som skogsförsöksanstalten äm- nade få till stånd. För många är det alldeles avvita att fästa avseende vid den undertryckta granåterväxten, och de giva utan tvekan företräde åt den ungskog, som upp- kommit jämn och vacker genom kultur, men de betänka icke, vilka kostnader detta drager, i synnerhet då man i regel måste återkomma med hjälpkultur, ofta två å tre gånger. Alldeles gratis däremot har man å stora arealer i Norrland den kvarstående granunderväxten, som omedelbart efter avverkningen ofta ser »skräpig» och hopplös ut, men 35—10—215 år senare, då hygget fått bada i somrarnas sol, förhåller sig som växtlig ungskog. Jag skulle så- lunda önska, att lagen får den formuleringen, att när vederbörande tjänsteman står inför ett sådant nygjort hygge, han tvingas att ställa den frågan till sig själv: vilka av dessa individer äro med säkerhet icke utvecklingsbara, vilka SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 225 hindra en nöjaktig återväxt? TJag föreslår alltså denna formulering: därvid skola å avverkningsområdet stående träd och buskar, som uppenbar! icke ärv ut- vecklingsbara eller hindra uppkomsten av nöjaktig föryngring, borttagas. En annan viktig paragraf är $ 5. Den är också den mest svårformulerade. Här står: > Växtlig ungskog i bestånd .... må icke .... avverkas annat än genom gallring fack icke heller vid RER så hårt utglesas, att beståndets förmåga att sluta sig äventyras.» Redan av inledaren vidrördes, det betonades också av professor Schotte, huru olämpligt det var, att slutenheten får göras till norm för den gallrings- styrka, som lagen tillåter. Vad vill man vinna genom en gallring? Uppen- barligen icke en viss slutenhet utan en ökad tillväxt. Slutenheten är sålunda icke ett mål, endast ett medel, varigenom jag strävar att uppnå den högsta tillväxt, som ståndorten över huvud taget tillåter. En lag, skriven på detta sätt, skulle å vida arealer i Norrland hindra en rationell och effektiv gallring. Å de magrare markerna därstädes är det nämligen enligt min mening den rätta metoden att resolut upphäva kronslutet. Jag ansluter mig alltså till inledaren, när han påstod, att den provisoriska lagen i detta avseende var lämpligare. I denna står, att gallringen icke får göras hårdare än vad som är förenligt med beståndens ändamålsenliga utveck- ling. I en sådan formulering finnes den princip uttryckt, som med en för- ståndig tillämpning lämnar garanti för att ungskogsbestånden bliva riktigt skötta. Jag ber till slut att få ansluta mig till jägmästare Grenander i vad han yttrade om försumpade skogar. Att dessa i lagförslaget behandlats på sätt, som skett, beror tydligen därpå, att det är förenat med betydande kostnader att restaurera sådana marker genom dikning. Men å andra sidan är det mycket viktigt, att lagen icke lämnar sådana betydelsefulla marker ur räk- ningen, som äro i behov av dylika åtgärder. TJag föreslår därför, att bestäm- melse härom inflyter i lagen. Man kan ju tänka sig, att skogsägarens skyl- dighet att verkställa nödiga skogsvårdsåtgärder begränsas till en summa, som motsvarar halva beräknade värdet av den avverkningsbara virkesmassan. Den andra hälften betalas av skogsvårdsstyrelsen. Skogsingenjör E. Hammarstrand: Frågan om ungskogsskyddet är den centrala i det lagförslag, som här framlagts. Vår första verkliga allmänna skogslag var en återväxtlag, vad nästa lagförslag eller det tredje steget i ut- vecklingen kommer att framföra torde möjligen bli frågan om en rationell skogshushållning. Det är således ungskogens skyddande och vård, som nu tilldrar sig den största uppmärksamheten och de fem eller sex raderna i $ 5 framträda här bland mångfalden av paragrafer och bestämmelser såsom huvudsaken. Därför är det av största vikt att enskildheterna i denna paragraf bli utformade på bästa möjliga sätt, och utan att gå in på någon granskning av grundsatsen i kommitténs förslag eller den lägsta åldern för användbarhet som fröträd som gräns för skyddandet av ungskogsbestånd skall jag i sådant ändamål göra några påpekanden. Kommittén begränsar skyddet till sådan växtlig ungskog, som växer »>i be- stånd, som är eller kan förväntas genom tillväxt bliva slutet>. Man kunde här vänta sig att kommittén skulle lämnat någon närmare förklaring över 220 DISKUSSION uttrycket »slutet», men så vitt jag kan finna har kommittén icke alls givit sig in på den saken. Går man till statens indelningscirkulär förklaras där begreppet slutenhetsgrad avse »att giva ett uttryck för i vad mån det befint- liga beståndet, med hänsyn tagen till ålder och trädslag, utnyttjar ståndortens virkesproducerande förmåga.» Olika slutenheter anges i tiondelar i förhållande till den som är »fullt nöjaktig». Här i lagen kan det naturligtvis ej bli fråga om något fastslaget mått efter sådana grunder, men å andra sidan måste man fordra någon närmare bestämmelse när det för de skilda myndigheterna skall gälla att avgöra vad som menas med »slutet». Det räcker här ej att hänvisa till att skogsvårdstyrelserna komma att handha denna sak på bästa sätt, hur befogad en sådan förhoppning än kan vara. För egen del har jag tänkt mig att man, såvida den föreslagna lagformuleringen skall bibehållas, skulle kunna lösa denna fråga genom en förklaring, att ett slutet bestånd är ett sådant där kvistrensningen och därmed höjandet av virkets kvalitet avse- värt befordras genom beståndets täthet. Men då komma vi fram till att det enligt det föreliggande förslaget finns växtlig ungskog i bestånd, som helt och hållet undantages från lagens skydd, och som saklöst kan nedhuggas av skogsägaren. Och enligt kommitténs upp- fattning, som tydligt och klart uttalas, är detta icke något fel. Kommittén säger, att ungskogsbestånd som icke äro av tillfredsställande kvantitet icke, eftersom markens produktionsförmåga därmed ej kommer till sin rätt, böra åtnjuta det särskilda skyddet utan tvärtom hellre må avverkas, enär därmed följer skyldighet att sörja för nöjaktig återväxt. Detta är betänkligt. Då kommittén i den uppställda fordran på att växt- liga ungskogsbestånd skola vara eller bli slutna tror sig ha funnit en bestäm- melse »av den smidighet, varförutan en ungskogslag icke kan bliva verkligen tillfredsställande» kan jag för min del icke finna annat än att det är just fråga om smidigheten det här brister, och kommittén synes här icke fullt ha satt sig in i de olika lokala förhållandena, särskilt tänker jag på en del områden i Norrland. — Att fordra att en ungskog skall vara eller bli sluten under vil- ken som helst av de breddgrader lagförslaget avser är enligt min uppfattning att under nuvarande förhållanden begära för mycket. En skogsägare kan ha ett luckigt ungskogsbestånd med slutna eller över- slutna grupper, men utan utsikt för beståndet såsom sådant att bli slutet. Han skulle då vara oförhindrad att hugga ner hela beståndet om han trodde sig få någon ekonomisk vinning därav, naturligtvis med skyldighet för honom eller hans efterträdare att sörja för återväxten. Ville han på bästa sätt gallra de delar av beståndet där en sådan åtgärd vore behövlig, skulle han utsätta sig för möjligheten att bli ålagd avverka hela beståndet och skaffa ny skog i stället, men om han däremot ingenting gjorde utan lät beståndet sköta sig å egen hand skulle skogsvårdsstyrelserna ej heller kunna göra något åt saken. Då säger man att skogsvårdsstyrelserna i dylika fall icke komma att så till- lämpa lagen, men detta överensstämmer ej med de fordringar man bör ha på lagtextens noggrannhet. Man kan gå med på att kommitténs formulering motsvarar det mål till vilket vi önska komma. Det är naturligtvis så att markens virkesproducerande förmåga 1 högsta möjliga grad bör utnyttjas, men för närvarande och med tanke på det skiftande tillstånd vari våra enskilda skogar från Skåne till Västerbottensgränsen befinna sig skulle en sådan bestämmelse som den före- SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTEÉNS FÖRSLAG 227 slagna i vissa fall kunna bli farlig. Vi ha ännu så långt kvar till idealtill- ståndet, att de icke slutna ungskogarna ofta höra till det mindre onda på skogsbrukets område. Det kan måhända ej tyckas lämpligt att komma med avprutningsförslag på av kommittén framförda skogsvårdskrav, men med hän- syn till verkligheten bör man enligt min uppfattning här försöka göra en änd- ring. Vi behöva t. ex. bara tänka på vilken ställning den ofta glesa ung- skogen på de mer eller mindre magra tallhedarna i Norrland skulle få enligt lagförslaget. En lösning av frågan skulle vara att taga ett uttryck från $ 2 och använda det här, på följande sätt: »Växtlig ungskog i bestånd, vilken är av sådan täthet och beskaffenhet att densamma med hänsyn till rådande naturförhållan- den må anses nöjaktig — — —>. Att också frågan om beskaffenheten redan här kommer med måste anses vara en fördel. Detta skulle troligen bli en smidigare bestämmelse än den som kommittén föreslagit. Härigenom skulle man dock även bli tvungen ändra de två sista raderna, förslagsvis så: >— — — gallring, och denna må ej göras hårdare än som är ändamålsenligt för beståndets utveckling, ej heller må beståndet där- vid så utglesnas att dess möjligheter att sluta sig äventyras.» Slutligen kan det i fråga om bestämmandet av när ungskogsskyddet skall upphöra vara skäl påpeka, att kommittén som ett önskemål framfört bland annat, att träden böra ha >nått sådan uwfveckling och styrka, att de, om de lämnas i en fröträdsställning av ordinär täthet, skola kunna stå bi>, men 1 lagtexten har det endast uppställts fordran på att de skola ha »nått den ålder, vid vilken användbarhet som fröträd kan efter de i orten rådande för- hållanden anses vara för handen>. Med tanke på de stora skiljaktigheter i tillväxthastighet, som kunna förefinnas å olika marker inom samma ort, skulle man vilja efter i >allmänhet> tillägga »å mark av ifrågavarande godhetsgrad>. Härigenom skulle man, utan att dock bli bunden t. ex. av att å vissa mark- slag träden aldrig nå sådan rotfasthet att de lämpa sig som fröträd kunna vinna en ur skogsvårdssynpunkt enligt den givna grunden riktigare och på samma gång 1 tillämpningen mera tilltalande utformning av paragrafen. Skogschefen A. Nilsson: Jägmästare Carlgren gjorde en erinran mot be- stämmelserna i $ 2 om skyldighet att borttaga vissa kvarstående träd och buskar å avverkningsområden och påyrkade en omformulering, som jag icke riktigt uppfattade, men som motiverades med den även av mig påpekade faran för en ensidig tillämpning av denna bestämmelse. Jag undrar, om man be- höver gå in på formuleringen av just denna punkt för att förebygga en sådan fara. Som jag nämnde i inledningsanförandet, är det min mening, att man måste få till stånd ett centralt organ, som skulle giva riktlinjer för lagtillämp- ningen i såväl denna punkt som i andra punkter av skogligt innehåll, där lagtexten icke kan givas nöjaktigt detaljerad formulering. Ingen har yttrat sig om, vad jag sagt i denna sak. Det är ju möjligt, att det är mindre klokt, men jag vill å andra sidan fråga revisionssekreterare Wisén, som särskilt på- pekade, att skogsvårdsstyrelsernas självständighet bör lämnas helt och hållet oförkränkt, på vad sätt man tänker sig, att en likformighet i tolkningen av dessa lagbestämmelser skall kunna åvägabringas inom olika län. Vi skogsmän måste nämligen erkänna, att om vi försöka att tillämpa dessa bestämmelser såsom synemän, föreligger mycket stor fara för att det »sakkunniga> utlå- 228 DISKUSSION tandet skall i fullt ensartad fråga bliva på ena stället ett och på andra stället något helt annat. Då det här gäller så väsentliga ingripanden i den enskildes handlingsfrihet, måste man säga, att något mer behöves än vad kommitterade föreslagit, därest skogsägarnas berättigade anspråk på trygghet mot oskäligt olikartad lagtillämpning skola kunna sägas vara hörsammade. Jag måste alltså anse, att ett centralorgan över skogsvårdsstyrelserna verk- ligen är av behovet påkallat. Detta centralorgan, av mig också benämt för- troenderåd, behöver icke bliva någon förmyndare över skogsvårdsstyrelsernas åtgöranden i allmänhet, men frågor om lagtillämpning i högsta dömande in- stans borde väl obligatoriskt hänskjutas till detta förtroenderåd för yttrande. Om jag vore länsjägmästare skulle jag vara angelägen om att få ett sådant centralorgan. Jag talade också för något dylikt under min länsjägmästaretid, då jag insåg det vara omöjligt att på annat sätt få tillnärmelsevis god ordning till stånd och länsjägmästarna enligt min mening behövde ett stöd för sina om- dömen i omtvistade skogliga frågor, som lagen begärde positiva besked om, ehuru lämpliga dylika besked icke alltid kunde givas med stöd enbart av lagtexten. Jägmästare Grenander påpekade önskvärdheten av särskilda bestämmelser i skogsvårdslagen beträffande avverkning och föryngring på de försumpade markerna i Norrland. Det är ju så, att behovet av åtgärder på dessa marker är ofantligt stort, men å andra sidan tror jag icke, att man behöver klandra kommittén för att den icke skrivit så som jägmästare Grenander önskat. Meningarna, om vad som å dessa marker är mest ekonomiskt lämpligt att göra, måste vara mycket delade, och dessa arbeten borde väl därför lämpligen i fortsättningen såsom hittills befrämjas genom understöd av skogsvårdskas- sorna. Dessa understöd böra ju anpassas på sådant sätt, att man får verklig fart i arbetet för förbättring av de försumpade markerna. Lagförslaget talar ju icke alls om skogsvårdsavgifternas användning och skogsvårdsstyrel- serna hava alltså största frihet att ordna dessa skogsvårdsbidrag efter det olika behovet inom olika landstingsområden och inom olika delar av dylika om- råden. Jägmästare Danielsson yttrade, att han icke kunde förstå min jämförelse mellan av kommittén påkallade föryngringsarbeten i Norrland och motsvarande arbeten i sydligare trakter. För att åskådliggöra min mening beder jag få framlägga ett exempel i samband med en fråga till jägmästare Danielsson. Jag antager, att man flerstädes i södra Sverige ser sig kunna påyrka 5,000 något så när jämnt fördelade plantor pr hektar i en föryngring och att inten- siva hjälpkulturer sålunda påkallas, därest avsevärd del av dessa 5,000 plantor misslyckas efter en skogsodling. Om en skogsägare i innersta Norrland och av- lägset från flottled vid sin skogsodling upptagit 5,000 såddrutor per hektar men plantor uteblivit i ett avsevärt antal av rutorna, skulle länsjägmästare Daniels- son då, i lagens namn, påyrka hjälpkulturer på detta sistnämnda skogsodlings- fält efter enahanda grunder beträffande antal plantor per ytenhet som å först- nämnda hyggena i södra Sverige? Jag förutsätter förstås ett växtläge i båda fallen, som medgiver växtplats för 5,000 ungträd per hektar. Jägmästare Danielsson frågade vidare, varför man icke kunde godtaga en björkföryngring lika väl som en barrträdsföryngring. Jag tror mig hava nöj- aktigt motiverat min ståndpunkt i denna sak. Det kan icke vara rätt att säga, att det är likgiltigt om det blir lövskog eller barrskog på de stora skogs- SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 229 områdena. Försöken att flotta lövvirke å längre distanser hava i allmänhet misslyckats. Länsjägmästare U. Danielsson: Beträffande återväxten tror jag, att den bör lämpas efter naturförhållandena, och i detta fall tror jag, att den före- gående talaren och jag äro ense. Kan man anse att i Norrland på en sådan plats som den nämnda 3,3500 plantor är lämpligt och överensstämmande med naturförhållandena, så är det naturligt, att man godkänner detta. Jag tror icke, att någon kan säga, att kommittén menat, att man skulle tvinga folk att resa upp en 10 mil i ödemarken och utföra hjälpkulturer under sådant förhållande. Jag tror sålunda, att vi äro ense beträffande denna sak. Vad björkföryngringen beträffar framhöll jag, att det finns omständigheter, då det kommer upp rikligt med björk eller asp efter en avverkning. Att då skogsvårdsstyrelsen skall tvinga till att vidtaga åtgärder anser jag icke vara förenligt med god privatekonomi och icke heller lämpligt ur andra synpunkter. Beträffande björkskog har jag hört, att det går bra att flotta björktimmer på rätt långa avstånd, vilket man måste fästa vikt vid, i synnerhet nu då björken fått ett värde, som man icke kunnat ana ens för en 5 år sedan. Jag skall vidare be att få göra ett par erinringar. Det gäller de s. k. stora hyggena. Kommittén har icke lagt hinder i vägen för stora hyggen, och det har skett med full avsikt. Vi ha trott, att de stora hyggena, som man ofta haft sådan panisk förskräckelse för, icke äro så farliga. Det finnes många exempel på att på stora hyggen erhållits den bästa återväxt utan några extra besvärliga eller särskilt dyrbara åtgärder. Ett exem- pel härpå är den mycket omdebatterade Brattfors-avverkningen. Allt måste dock tagas med moderation, och det duger icke att göra stora hyggen var som helst. Vidare en sak. När vi inom kommittén ställt fordringar beträffande åter- växt, så gäller detta också en person, som blivit drabbad av brandskada men kunnat sälja sin skog. Skall icke även han vara skyldig att sörja för åter- växten? Jag kan som exempel nämna ett fall, som nyligen inträffat. På en gård inom mitt tjänstgöringsområde inträffade brandskada i stor ut- sträckning på en egendom, där 300 å 400 hektar mark härjades. Tack vare Bränslekommissionens lyckliga mellankomst erhöll denne markägare för sin brandskadade skog icke mindre än över 100,000 kronor. Skall då en sådan person icke vara skogsodlingsskyldig, utan fordra bidrag av en mager skogsvårdskassa? I detta fall tror jag icke, att svaret kan bliva mer än ett. Jag anser sålunda att kommitténs ståndpunkt härvid är fullkom- ligt riktig. Jägmästare T. Grenander: Skogschefen Nilsson önskade intet lagtvång på dikning av försumpade marker, och framförde han för denna sin åsikt vissa skäl. Jag skall emellertid ej upptaga dessa skäl till bemötande. Jag underlåter det, ej därföre att jag skulle vara övertygad av herr Nilsson, utan på den grund, att precis samma argument lancerades på fjolårsmötet i Umeå, av en annan talare, jag sökte vid det tillfället replikera honom och anhåller få hänvisa dem, som äro intresserade av frågan, till referatet härom infört i Norrlands Skogsvårdsförbunds tidskrift. När jag ånyo begärde ordet, var det huvudsakligen för att bedja eder, mina herrar, om ett par minuters uppmärksamhet på förhållanden i en landsända, 17 — Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 230 DISKUSSION som visserligen ligger oss geografiskt ganska fjärran, men som borde ligga allas våra hjärtan nära. Jag syftar på Övre Norrlands kustland. Under mer än trettio år ha skogsstatens tjänstemän varit sysselsatta med utsyning och stämpling av undermålig skog i Norr- och Västerbottens kustland. Vad som påkallat detta arbete har ju varit den s. k. dimensionslagen. Läser man denna lags rubrik, skulle man tro, att ursprungliga syftet med densamma varit endast att be- vara ungskogen. Avfattningen av själva lagen blev ju emellertid sådan, att den kom att skvdda ej blott ungskog, utan nästan all skog av klenare dimensioner. Ungskogarnas areal i dessa områden är ej heller så stor. De största vid- derna upptages av skog, som överskridit den ålder, då träden bli lämpliga som fröträd. Skogsstatens arbete å privatskogar i dessa landsdelar har alltså till övervägande delen kommit att omfatta skydd å medelålders och äldre skog. »Endast i den mån avverkning av dylik skog är med grunderna för en god skogshushållning överensstämmande», såsom dimensionslagens ord lyder, tilläts och tillåtes avverkning för fritt förfogande. På mötet i Umeå har man framkastat, att dimensionslagen för Övre Norr- lands kustland skulle ersättas endast med det lagförslag, som i dag behandlas. Ser man frågan endast från den synpunkten, att återväxten därigenom be- tryggas, är det ju uppenbart, att mycket stode på den vägen att vinna. Men i annat hänseende står ock mycket att förlora. Man riskerar, enligt min me- ning, uppenbarligen det skydd för den medelålders och äldre skogen, som man i trettio år haft. Statsmakterna skulle äventyra resultatet, av vad som kostat staten så mycket folk i tider av brist på arbetskraft och så mycket pen- ningar. Knappast vore detta en klok skogspolitik. Återstår då att se, om man ej kunde bevara sin vinst i skogsskydd med ett billigare medel än skogsingenjörsinstitutionen. Diskussionsvis har då det förslaget kommit fram, att taga upp $ 3 i den provisoriska lagen av år 1919. Det förslaget skall jag be att här få framföra. Det finnes som bekant ett moment i $ 3, kristidslagen, som talar om att skog, av vilken ålder den än vara må, ej får avverkas i strid mot grunderna för en god skogsvård. För södra Sverige gäller som bekant $-en i sin helhet endast för fastigheter, som bytt ägare efter den 14 maj 1918. Om man emel- lertid fasthåller dimensionslagens direktiv om »utsyning i enlighet med en god skogshushållning» och jämför med orden i $ 3 i den provisoriska skogs- lagen om »avverkning i strid mot grunderna för en god skogsvård», finner man en påtaglig överensstämmelse i principer. Principerna i de båda lag- rummen äro helt enkelt desamma. Endast de verkställande organen äro olika. Jag anser därför, att en viss del av $ 3 i provisoriska skogslagen bör in- arbetas i skogslagstiftningskommitténs förslag, innan densamma upphöjes till lag för Övre Norrlands kustland. Om man så på ett mjukt sätt kan utbyta skogsingenjörerna mot en blivande skogsvårdsstyrelses tjänstemän, bleve detta tvivelsutan ett led i den moderna strävan att utbyta ett större antal otillräckligt avlönade tjänstemän mot ett mindre antal, som få sin bärgning. Om staten med en sådan anordning skulle vinna besparing i utgifter, så skulle den ej heller riskera att förlora vad den avsett med den s. k. dimensionslagen i'skogsskydd. Den enskilde, som vill sköta sin skog, skulle med detta förslag inom skogsvårdens ram få utsyna sin skog med egna tjänstemän eller påkalla skogsvårdsstyrelsens biträde, allt efter behag. SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 231 Disponent A. Sahlberg: Jag skall endast be att i korthet få framhålla några synpunkter, som legat bakom kommitténs avfattning av en del $$. Inledaren nämnde, att kravet på återväxt bör hänföra sig till rådande natur- förhållanden. Jag antager, att han därmed icke menade något annat än att en vzss hänsyn bör tagas till rådande naturförhållanden. Det synes nämligen vara berättigat, att en ny lagstiftning tager sikte på framtiden, och icke in- skränker sig till att endast tänka på förhållandena för dagen, och anse sig våga räkna med att skogsodlingen i framtiden kan förväntas erhålla ett större värde. Därför är det säkerligen ej orimligt, att man för framtiden kräver litet mera än man för dagen skulle anse lagom. Inledaren erinrade om, att i vissa fall skogar, som krävde återväxtåtgärder, kunde vara belägna 1o mil från bebyggda trakter. Jag tror icke det blir så farligt med denna sak. Förhållandena utjämna sig nog med tiden, och man torde kunna räkna med, att sådana betungande fall icke i större utsträckning skola förekomma. Då man på grund av sådan avsides belägenhet ofta saknar avsättning för det klenare virket, äro ödeläggande avverkningar knappast att vänta å dessa trakter. Beträffande skyldigheten att borttaga buskar och hinderliga träd, så vill jag erinra om, att det anmärkts såsom en väsentlig brist i nu gällande lag att sådan skyldighet icke föreligger och förslaget alltså avser att fylla ett känt behov. Det markerar säkerligen ett allt för stort misstroende mot skogsvårds- styrelserna, när man befarar att de skola söka framtvinga hårdare åtgärder än som äro erforderliga. Å andra sidan är det uppenbart, att den föreslagna skyldigheten är ett gott medel för återväxtens befrämjande och det vore då oklokt att taga bort den ur förslaget. Det påpekades, att man kunde förvänta så många olika meningar om, huru man härvid borde förfara, men man finge väl hoppas, -att skogsvårdsstyrelserna genom samarbete skulle småningom komma till en viss enhetlighet. Man finner det hårt att en skogsägare skall åläggas skogsodla efter en kalamitet, som till äventyrs övergått skogen. Men skyldigheten ställes ju i visst förhållande till den för skadan erhållna ersättningen, och i de allra flesta fall torde nog inkomsten av den på grund av skadan nödvändiggjorda virkes- realiseringen flerdubbelt täcka utgiften för markens försättande i det skick att den fortfarande tjänar till skogsbörd. Inledaren anmärkte, att kommitténs majoritet icke sökt fastställa bestämd ålder för ett ungskogsbestånd utan stannat vid ett mera generellt angivande av gränsen. Kommittérade hade hållit före, att det varit det angelägnaste att spara ungskogen så länge den i stort sett var oförmögen till reproduktion genom fröträdsställning och självsådd. Hade den under lagens skydd bragts därhän, att sådan reproduktionsmöjlighet uppnåtts, kunde denna gräns ur skoglig synpunkt anses tillfyllest. Ägaren hade då i sin hand naturens eget medel att trygga markens fortsatta skogsbörd, därest han av omständigheterna funne sig föranlåten att nu skatta sin skog. Svårigheterna att framkomma med en fullt tillfredsställande definition på ungskog äro ju väl kända. Kommit- téns formulering sammanfaller dock ganska nära med den nu gällande provi- soriska lagens, varför man i nödfall får tänka sig möjligheten av en samman- jämkning, om bättring därigenom kan vinnas. Att definitionen på ungskogs- bestånd skulle söka klargöra jämväl, vad som kan menas med »>växtligt> eller »slutet>, tror jag är alldeles överflödigt. Definitionen kan måhända anses 232 DISKUSSION bristfällig, men då näppeligen någon fullt uttömmande sådan kan framläggas, får man 1 detta fall anse, att den bristfälliga definitionen måste stå där i stället för ingen definition alls. Kommittérade ha avsett, att skogsägaren själv skall ha så pass ledning av paragrafen att han tämligen säkert skall kunna avgöra, vad som är ett sådant växtligt ungskogsbestånd, som lagen avser att skydda, utan att han a priori måste genom rådfrågning betunga skogsvårdsstyrelsen, så som den provisoriska lagen ålägger honom. Genom att begränsa denna hans fria hantering av beståndet medelst en bestämmelse om bibehållandet av viss slutenhet, har man velat trygga ägaren mot risken att oavsiktligt råka gå längre, än vad lagen medgiver. Vid denna punkt hejdas han alltså, men lagen förhindrar ingalunda mera vittgående avverkning i beståndet, om så skulle ur forstlig synpunkt vara önskvärt eller nödigt, ty paragraf 7 mom. 3 medgiver ätgärder, »som icke äro stridande mot grunderna för en god skogs- vård»; men då är skäl uti att i enlighet med paragraf 6 hos skogsvårdssty- relsen efterhöra huru avverkningen bör företagas. Kommittérade ha ansett den relativa frihet, som sålunda tillerkännes skogsägaren, vara för såväl ägaren som skogsvårdsstyrelsen att föredraga framför den tunga, som den provisoriska lagen nu medför. Slutligen uttalade inledaren den farhågan, att på grund av bestämmelserna om skyddsskogar och skogar i exponerade lägen enstaka bergstoppar kunde råka in under sagda kategori av skogar. Denna risk är dock ofantligt liten, då lag- förslaget allenast tillerkänner skogsvårdsstyrelserna rätt att beträffande expo- nerade lägen taga initiativet genom ansökan härom, men i övrigt lägger pröv- ningen och avgörandet hos högre myndighet. Jägmästare C. Stenborg: Då denna för landet så viktiga skogslagstift- ningsfråga nu åter upptagits till behandling, får man hoppas, att den skall få en god och slutgiltig lösning för en avsevärd tid framöver, Då den nu här upptagits till diskussion, kan jag icke underlåta att säga några ord be- träffande Norrbottens och Västerbottens läns skogar. År 1908, då denna fråga diskuterades vid Skogsvårdsföreningens möte, fram- höll jag, att vi visserligen hade en skogslag för Norr- och Västerbottens läns kustland, men att denna s. k. dimensionslag icke vore en egentlig skogsvårds- lag utan endast avsedd att skydda ungskogen. Som sådan har den utan tvivel verkat mycket gott, men den har icke medverkat till en bättre skogsvård. Nu har ju genom den lag, som vi fingo 1916, något vunnits i skogsvårds- avseende nämligen rätten att få ställa kvar fröträd, men detta är alldeles för litet. De flesta, som jag talat med i detta ämne, hava hållit före, att det är så svårt att föryngra skogen i dessa trakter, att man icke kan tvinga skogs- ägarne till att vidtaga sådana skogsvårdsåtgärder. Detta tror jag är ett miss- tag; föryngringsmöjligheterna däruppe äro icke så svåra, som man i regel antar. Självföryngringen sker vida lättare däruppe, åtminstone i kustlandets skogar, än här i Mellan-Sverige och jag tror icke, att det skulle bliva så be- tungande för skogsägaren att vara tvungen att sörja för återväxten. Men även om det nu vore svårt att föryngra skogen i dessa landsändar, så är detta icke något skäl för att efterskänka skyldigheten att sörja för skogens re- produktion. Den, som avverkar skog, bör ovillkorligen vara skyldig att skaffa ny skog efter sig. Som det nu är ordnat, bry sig hemmansägarne varken om att vidtaga åtgärder för skogsbeståndens rätta vård eller att sörja för SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 233 skogsåterväxten. Nu har visserligen riksdagen beviljat rätt avsevärda penning- medel till skogsvårdens befrämjande, och för dessa anslag är riksdagen värd mycken tack, men detta räcker inte. Jag erinrar mig, huru vid förenämnda skogsvårdsmöte, där skogslagstiftningsfrågan behandlades, överjägmästare Wall- mo i en polemik med jägmästare Nilsson betonade, att det heter >lag och evangelium>. Jag underskattar för visso icke undervisningsverksamhetens bety- delse, men jag instämmer med överjägmästare Wallmo i att det måste ovillkorligen föreskrivas 1 lag, att det är skogsägarens skyldighet att sörja för skogens vård. Det är på grund av dessa synpunkter, som jag vill ha uttalat, att åtminstone Norrbottens och Västerbottens kustland böra inrymmas i den allmänna skogs- lagen. Det är givetvis en stor fördel att icke hava onödigt många skogslagar, och skogsförhållandena i Västerbottens och Norrbottens kustland äro icke sådana, att man för dem behöver ha en särskild skogslag. Jag har i 11 år som skogsingenjör haft min verksamhet i dessa trakter, och jag har den be- stämda uppfattningen och har aldrig vid något tillfälle kunnat komma till någon annan än att dessa landsändar mycket väl kunna ha samma skogslag som det övriga Sverige. Vad hemmansägarne och skogsägarne eljest däruppe beträffar, så äro de visst icke några skogsskövlare, utan äro många av dem intresserade. av att sköta sina skogar väl. Då skogsskövling förekommer, är det vanligen genom avverkningsrättsinnehavare. Jag för min del håller före, att det lika ofta felas mot skogsvården därigenom att det övas för stor sparsamhet. Man vill spara sina skogstillgångar så mycket som möjligt, men sker då detta ofta utan nödig urskillning, så att man för länge sparar gammal, övermogen skog. Intendent O. Eneroth: Herr ordförande! Mina herrar! Enligt de före- liggande lagförslagen komma skogsvårdsstyrelserna att åläggas en i jämförelse med nu rådande förhållanden ofantligt ökad befogenhet och en i proportion därtill ökad arbetsbörda. Man hade då väntat, att det starkt ökade behov av sakkunskap och arbetskrafter, som otvivelaktigt i flertalet landstingsområden kommer att inträda, om föreliggande lagförslag upphöjas till lagar, åtminstone antydningsvis hade förutsetts i Förslaget till Lag angående Skogsvårdsstyrelser. Man finner emellertid därom intet eller så gott som intet, utan ha lagförslagets upphovsmän tydligen ansett, att den nuvarande organisationen av skogsvårds- styrelserna också skall räcka till för de i mycket hög grad ökade uppgifterna. Skogsvårdsstyrelsernas åligganden enligt lagförslagen finnas angivna i $ 4 av Förslag till Lag angående Skogsvårdsstyrelser. Där heter det, bland mycket annat, att skogsvårdsstyrelse har till uppgift att »utöva den uppsikt och vid- taga de åtgärder, som jämlikt gällande skogsvårds- och andra lagar på skogs- vårdsstyrelse ankomma>». I förbigående sagt hade man väntat sig »skogs- vårdsstyrelse åligger» i stället för »>har till uppgift», då väl därigenom klarare pointerats vad som är meningen. Om man med ledning av texten i lagförslagen söker klargöra allt vad som kommer att åligga en skogsvårdsstyrelse, så blir det en hel del mer än för närvarande. Om wi börja med det första och viktigaste lagförslaget, skall skogsvårdsstyrelsen utöva uppsikt över så gott som all avverkning å enskildes marker samt därvid tillse, att bestämmelserna i lagen efterlevas. Aven de kategorier av fri avverkning som finnas måste ju i många fall bli föremål för skogsvårdsstyrelses åtgärd för att avgöra, om de falla under lagens bestäm- 234 DISKUSSION melser eller icke. Gallringsavverkning t. ex. för oundgängligt husbehov i ungskog skulle enligt lagförslaget vara fri men under förutsättning, att behovet verkligen är oundgängligt samt att tillgång på äldre skog eller gallringsbehövande bestånd ej finnas å fastigheten. Graden av oundviklighet i en sådan avverk- ning måste givetvis skogsvårdsstyrelsen avgöra med stöd av besiktning på ort och ställe. Samma är förhållandet med disponerandet av skogsmark för andra ändamål än skogsbruk, t. ex. för bete. Det blir då skogsvårdsstyrelsens sak att anställa ägobesiktning för utrönande av behovet av mera betesmark och hur de nuvarande betesmarkerna skötas. Skogsvårdsstyrelsen skall vidave övervaka, att virke, som i visst fall avver- kas för husbehov (enl. $ 7 m. fl.) icke utan särskilt tillstånd användes för annat ändamål än den fastighets husbehov, på vilken virket avverkats. Skall en fastighetsägare uppodla skogsmark eller använda den till tomtplats, upp- lagsplats m. m., måste skogsvårdsstyrelsen låta besiktiga och lämna utlåtande. Icke nog härmed, den skall även här övervaka virkets användning samt tillse, att marken också odlas, hus byggas 0. s. v. Hela skyddsskogsskötseln ålägges enligt förslagen skogsvårdsstyrelserna, i vissa fall även beträffande all avverkning för husbebov. Redan på grund av de här i korthet berörda lagförslagen kommer en ofant- ligt ökad arbetsbörda, i form av en massa ärenden av, förutom rent skoglig, huvudsakligen jordbruksekonomisk och fiskalisk natur att påvila skogsvårds- styrelserna, även om i en hel del fall god hjälp torde kunna erhållas av skogs- vårdskommittéerna i socknarna. Men dessutom åligger det skogsvårdsstyrelse: att utöva överinseende över kommunskogar, sockenallmänningar, vissa stif- telsers, föreningars och sällskaps skogar samt, om skogen ej är för obetydlig, pröva och fastställa hushållningsplan för densamma eller i varje fall meddela bestämmelser rörande dessa skogars skötsel; att, beträffande häradsallmänningar, pröva förslag till reglemente för all- männingen och utöva överinseende över dess skötsel samt pröva och fastställa hushållningsplan. Därmed få skogsvårdsstyrelserna sig tilldelat ett avgörande inflytande på såväl kommunskogarnas m. fl. som häradsallmänningarnas ekonom. Det anförda må vara nog för att påvisa vilka helt och hållet nya och arbetsdryga uppgifter, som enligt lagförslagen tillföras skogsvårdsstyrelserna och borde man då, som sagt, haft skäl vänta, att möjligheter beretts i lag- förslagen för tillförandet av de nödvändiga arbetskrafterna. Man må hysa hur höga tankar som helst om länsjägmästarnes och de nu- varande skogsvårdsstyrelsernas insatser för en bättre 'skogsvård under den tid nu gällande skogsvårdslagar varit i kraft: till en förvaltning av den omfatt- ning som kommer att åläggas dem enligt lagförslagen och för ett tillfreds- ställande handhavande av de många, i den enskilde skogsägarens disposition över sin egendom och ekonomi djupt och detaljerat ingripande lagparagrafer, som förslagen innehålla, förslå i många fall skogsvårdsstyrelsernas nuvarande arbetskrafter, rent kvantitativt, icke. Man bör ihågkomma, att dessa styrelser, om förslagen bli lag, måste i många fall ändra sitt arbetssätt, bli en mera kontinuerligt och ständigt arbetande kommission än förr, på grund av den mängd av ärenden, icke endast rörande skogsvård, utan även av skogsveten- skaplig, skogspolitisk och skogsekonomisk natur, de måste avgöra och ge besked om — till på köpet, vilket den skogsägande allmänheten också torde ha full rätt att fordra, skriftligen och snarast möjligt. SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 235 Skall fackkunskapen och den skogliga erfarenheten allt framgent kunna representeras enbart av länsjägmästaren är fara värt, att dels denne icke hinner ägna tillbörlig tid åt utarbetet, dels att styrelsens auktoritet gent emot allmän- heten och skogsmännen i landet i vissa fall blir otillräcklig, vilket knappast kan vara lyckligt. Jag betonar, att detta gäller de blivande skogsvårdsstyrelserna och vill sam- tidigt uttryckligen framhålla, att ehuru det i många fall hade varit önskvärt, att även i de nuvarande styrelserna något mer erfarenhet om skogsbruk hade varit representerad, de talrika skogsvårdsstyrelseledamöter, som saknat såväl egentliga fackkunskaper som erfarenhet säkerligen genom sitt stora intresse för den goda saken, genom sin personliga pondus, ställning i ämbete och samhälle samt genom sin osparda möda i många fall varit av största betydelse just för propagandan för en bättre skogsvård, för handhavandet av den mycket vagt formulerade skogslagen och överhuvud taget för allmänhetens väckande till insikt om nödvändigheten och fördelen av en bättre skogsvård. Bli de föreliggande förslagen lag måste man emellertid ha klart för sig, att skogs- vårdsstyrelsen blir något helt annat än förr, med andra och ökade arbets- uppgifter och i många fall förändrat arbetssätt. Det torde alltså vara nödvändigt att tillse, att de blivande skogslagarnas formulering uttryckligen tager sikte på detta ökade behov av arbetskraft, såväl kvantitativt som kvalitativt. $ ri Lag om skogsvårdsstyrelse bör alltså lyda: Skogsvårdsstyrelse skall bestå av fyra, i skogsbruk kunniga och erfarna samt med landstingsområdets skogsförhållanden förtrogna män, av vilka en utses av Kungl. Maj:t, en av landstinget, en av landstingsområdets skogsägare och en, vilken även skall vara erfaren i lantbruk, av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. $ 2 bör lyda: Hos skogsvårdsstyrelse skola såsom »biträden> (en väl blyg- sam formulering, då den ju alls icke återger verkliga förhållandet) vara an- ställda, des en forstligt bildad man, vilken genomgått Kungl. Skogsinstitutets högre kurs eller Skogshögskolans jägmästarekurs, de/s även såsom ombudsman en juridiskt bildad person. Finnes för någon skogsvårdsstyrelses verksamhet mer än ett forstligt bildat biträde erforderligt äger Konungen på framställning av styrelsen därom förordna. $ 3 bör lyda: För besluts fattande inom skogsvårdsstyrelse fordras, att minst 3 ledamöter äro närvarande. Paragrafen för övrigt oförändrad och är avsikten därmed att varje ledamot skulle ha möjlighet att icke behöva -vara närvarande vid vart och ett av de säkerligen ganska talrika sammanträdena. $ 8 angående revisorer ändras i överensstämmelse med $ 1, varigenom så- ledes skulle finnas 4 revisorer med lagstadgad skyldighet att äga förutsätt- ningar för att kunna utföra även en saklig revision. Den grund, enligt vilken rösträtt skulle tillkomma skogsägarne vid val av ledamot av skogsvårdsstyrelse, torde vara för tidigt att nu diskutera. Det innebär, enligt mitt förmenande, intet påfallande eller märkligt, att ett önskemål framföres rörande även deras representation som lagen närmast berör, nämligen skogsägarnes, i en institution, som kommer att hava en sådan makt över skötseln av skogarna. Jag är viss om, att skogsvårdsstyrelsen skall hava lättare att få sin mening rörande lagens handhavande respekterad och mötas med större förtroende, om skogsägarna veta sig hava även sin förtroendeman i skogsvårdsstyrelsen. Om det är riktigt som yttrades vid skogsveckans öpp- 230 DISKUSSION nande, att skogslagstiftningens yttersta mål är att göra skogslagstiftning över- flödig, böra lagarnas handhavare, mer än hittills på vissa håll varit fallet, söka arbeta ed hjälp av de redan skogsvårdande skogsägarna. Jag är över- tygad om att den föreslagna sammansättningen av skogsvårdsstyrelserna kom- mer att underlätta detta samarbete. Jag ber till slut, för att förekomma eventuella missförstånd, få framhålla, att denna tyvärr allt för långa uppräkning av allt det myckna arbete och många svårigheter, som komma att möta de blivande skogsvårdsstyrelserna, icke har företagits i avsikt att söka välta stenar i vägen för lagförslagen. Då jag livligt hoppas, att åtminstone förslaget till Lag angående vård av enskildes skogar måtte bliva antaget i huvudsakligen det skick det nu framlagts av kom- mittérade, har mitt inlägg endast förestavats av intresse för att lagens tillämp- ning icke måtte på grund av bristfällig organisation av de organ, som skola handhava densamma, s. a. s komma av sig vid ingången och lagen därmed delvis förfela sitt ändamål. Jägmästare M. Carlgren: Skogschefen Nilsson förordade upprättande av ett förtroenderåd, som kunde kommentera lagen, varigenom en mera enhetlig tillämpning skulle vinnas. Det är ett förslag, som säkerligen vore förtjänt av mera intresse från skogsvårdsstyrelsehåll än som på mötet hittills kommit det tillsdel: För vissa trakter av Norrland spelar den undertryckta granväxtligheten en stor roll, men det finnes en viss tendens att utdöma dess värde såsom för- yngringsmateriel. Det är för att säkerställa skogsägarna för eventuella över- grepp i detta avseende som jag tillåtit mig framställa mitt förslag. Det innebär icke något misstroende mot den nuvarande skogsvårdsstyrelsen i vårt län. En lag bör dock i möjligaste mån innehålla tydliga bestämmelser, som icke kunna vantolkas. Medan jag har ordet vill jag säga, att jag ansluter mig till de herrar, som förordat, att lagens tillämpningsområde utsträckes till Norrbottens och Väster- bottens kustland. Satsen att förhållandena i dessa delar av Norrland äro all- deles egenartade är en sanning med modifikation. En sådan utsträckning av lagen skulle dels medföra en besparing av arbetskraft inom skogsstaten, dels öka skogsägarnas i denna landsända intresse för skogens vård. Revisionssekreterare Y. Wisén: Med anledning av skogschefen Nilssons hänvändelse till mig vwvill jag säga, att det är med full avsikt som kom- mittén angivit åldersgränsen för ungskogen på sätt som skett. Det är samma tanke som fanns i domänstyrelsens förslag på 1880-talet, men den utformades då så, att landet skulle indelas i fyra zoner, inom vilka olika åldersgränser beträffande ungskogen bestämdes. Detta har förefallit kommittén vara alltför mekaniskt och medföra svåra olägenheter, och därför ha vi försökt lägga fram smidigare bestämmelser i förslagets 5 $. Att närmare föreskrifter eller erinringar rörande tillämpningen därav skulle komma att lämnas av skogsvårdsstyrelserna, var och en inom sitt område, har kommittén tänkt sig som naturligt, och givetvis vore det önskvärt att man därvid vunne en likartad tillämpning. Om jag fattat frågan rätt, så gällde den, huru detta skulle kunna ernås. Jo, där- vid synes mig den föreslagne skogsvårdsinspektören böra kunna lämna en god medverkan. Nu vill skogschefen Nilsson, att ett förtroenderåd skall in- rättas. Jag vet icke, om han menade, att detta förtroenderåd skulle få sådan avgörande rätt över skogsvårdsstyrelserna, att det finge bestämma även 1 fråga SKOGSLAGSTIFTNINGSKOMMITTÉNS FÖRSLAG 237 om åldersgränsen för ungskogen i de olika länen: Om detta var fallet, så har jag svårt att gå med på något sådant, men, jag är icke säker om att så var förhållandet. Var återigen icke meningen, att detta råd skulle hava en dylik direkt bestämmanderätt, så förefaller det mig, som om skillnaden mellan >skogsvårdsinspektören> och >förtroenderådet> icke bleve reg annan än den mellan singularis och pluralis. "Jägmästare W-. Ålund: Med anledning av skaogsingenjör SET utta- lade önskemål att den föreliggande forsla även borde tillämpas inom Norr- och Västerbottens läns kustland ävensom med anledning av den näst föregående talarens yttrande, vill jag endast lämna den upplysningen, att Västerbottens läns hushållningssällskap med ombud från länets olika socknar uppdragit åt sitt förvaltningsutskott att till Kungl. Maj:t ingå med framställ- ning om förändrad skogslagstiftning. Utskottet har även gjort dylik fram- ställning och därvid förordat det föreliggande lagförslaget i tillämpliga delar. Länsjägmästare U. Danielsson: Det förslag, som framställes 1 reserva- tionen, avser i någon mån att skydda den gamla skogen. +Då även den pro- visoriska lagen skyddar den gamla skogen, så ligger det nära till hands att antaga, att riksdagen kommer att gå med på ett skydd för den gamla skogen. Anledningen till att jag icke anslutit mig till reservationen är den, att jag anser, att så länge själväganderätten till skog består, så länge böra skogs- ägarna ha rättighet att tillgodogöra sig den skog, som är mogen. Detta har för mig varit utslagsgivande. Det är klart, att man kan diskutera både hit och dit härom, men om det fortfarande bliver samma bestämmelser som i den provisoriska lagen, så kunde skogsvårdsstyrelsen hindra så gott som varje avverkning, ty alltid kan man hitta på något, som strider mot grunderna för en god SPE ård. Jag har mslujsk mig till förslaget om skogsvårdsinspektör under vissa för- utsättningar. Men skulle den provisoriska lagen bliva beståndande, så är jag ense med skogschefen Nilsson däri, att då är en skogsvårdsinspektör säkerligen icke nog, utan då får man ha en verklig myndighet. En skogsvårdsstyrelse får icke vara beroende av en enda mans individuella uppfattning. Skogschefen A. Nilsson: Revisionssekreterare Wisén undrade, om icke en förtroendenämnds och en skogsvårdsinspektörs uppgifter vore så sammanfal- lande, att de egentligen icke skilde sig mera från varandra än pluralis och singularis. Det är nog icke så. Om jag uppfattat skogsvårdsinspektörens uppgift riktigt — jag återfinner för tillfället icke vad som skrivits härom i det digra betänkandet — så skulle han icke äga någon som helst befogenhet att uppställa gemensamhetsregler vid tillämpning av lagbestämmelser av skoglig betydelse. Om en skogsvårdsinspektör skulle givas samma befogenhet som det av mig åsyftade förtroenderådet, så skulle en sådan inspektörsbefattning aldrig kunna komma till stånd, så vitt jag kan förstå, ty jag tror icke, att man skulle kunna uppbringa någon kunnig, ansvarskännande person, som vore villig att bekläda dylik befattning. Ett förtroenderåd, sammansatt alltså av flera personer, måste hava helt andra förutsättningar än en ensam man att skapa gemensamhetsregler, där behörigt objektiva grundläggande synpunkter saknas men regler eller beslut, innefattande vad som ur allmän synpunkt skall anses lämpligt, likväl måste åvägabringas. Det måste ju även vara av yttersta vikt att den opposition, som kan framträda mot skogslagarnmas tillämpning, blir ordentligt vederlagd, där den bör vederläggas, och den auktoritet ett för- 238 DISKUSSION troenderåd, på lämpligt sätt sammansatt, kan prestera i en sådan situation kan väl icke jämföras med en enstaka skogsmans, huru god denna man än månde bliva. Den av jägmästare Carlgren föreslagna ändringen av $ 2 skulle måhända för vissa orters vidkommande vara lämplig, men min erfarenhet om behovet av en bestämmelse av beskaffenhet liknande den kommittén föreslagit, upp- fordrar mig att fasthålla vid denna bestämmelse under förutsättning att garanti emot olikartad och olämplig tillämpning åstadkommes genom inrättande av det omnämnda centralorganet. | Man har även gjort erinringar emot vad jag yttrat om bestämmelser rörande avverkning av äldre bestånd. Uppenbart är att man därvid missuppfattat mig. Jag tror härom ytterst, att en begränsning i avverkningen av äldre skogar skulle vara behövlig endast å sådana relativt enstaka förekommande trakter, där praktiskt sett oövervinnliga svårigheter förelågo att åstadkomma återväxt genom skogsodling. Jag avsåg sålunda icke alls sådan avverkning som den som förekommit på Brattfors. Där äro ju uppenbarligen förhållandena sådana, att man genom skogsodling kan åstadkomma en betryggande återväxt. Om kommitténs majoritet beträffande äldre skogar åsyftat, att deras förslag skulle innefatta den mening jag gjort mig till tolk för såsom disponenten Sahlberg här sagt, måste jag invända, att denna majoritetens mening icke fått uttryck varken i lagtext eller motivering på annat sätt än att skogsmarker av förevarande slag eller läge borde avsättas till skyddsskogsområde, vilket förfarande jag av anförda skäl ansett olämpligt. Kapten B. A. de Verdier: Här ha uttalats vissa önskemål rörande den nya skogslagen. Såsom mångårig skogsvårdsstyrelseledamot skulle jag vilja koncentrera mig på följande önskemål. Först och främst anser jag, att 1903 års lag måtte förses med en påbyggnad, så att en blivande ungskogslagstiftning huvudsakligen bleve som den provisoriska lagen. Dessutom vore det nog önskvärt, att Västerbottens. och Norrbottens. kustland rycktes in under den nya lagen. Där erfordras större inkomster för att få skogsvården mera i gång, och detta kan icke ske på annat sätt än därigenom att skogsvårds- avgifter inflyta. Herr ordföranden: Något resolutionsförslag har icke framlagts, och detta är ju naturligt, då landshövding Husbergs reservation kommit oss tillhanda ganska sent. Uppriktigt erkänner jag, att jag icke hunnit läsa densamma. Det är givet, att om Skogsvårdsföreningen skall göra ett positivt uttalande, så bör det ske vid ett extra sammanträde, som utlyses på lämplig tid, och jag tänker, att ett sådant sammanträde kan bliva påkallat, då denna fråga är så utomordentligt viktig för oss alla. Om ett sådant sammanträde kommer att hållas, skulle det bliva av synnerligen stort värde, om de intresserade ledamöter av Föreningen, som studerat och satt sig in i detta lagförslag, ville skicka in sina uttalanden — resolutionsförslag, kortfattade motiveringar eller förslag till ändringar av den ena eller andra lagparagrafen — på det man må i god tid hinna att lägga fram sådana för det sammanträde, som då kan komma att hållas. Detta kommer naturligtvis att göra diskussionen vid detta sammanträde mera fruktbärande. Jag ber alltså att få rekommendera detta i herrarnas benägna åtanke, då frågan ytterligare framkommer vid ett extra sammanträde. fs DE ROTECISESNE OM ALLMÄNNINGAR. Inledande föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 20 mars 1920. id sidan av den enskilda äganderätten till jorden — lika gam- mal som vårt samhälles historia — har i vårt land fortlevat den form av samfälld ägande- och besittningsrätt, som är ka- raktäristisk särskilt för våra häradsallmänningar. De främsta auktorite- ter torde nu vara ense därom, att med avseende på dessa gäller en ägan- derätt för dess delägare ej blott till avkastningen utan även till själva marken. Men å andra sidan är delägarnas dispositionsrätt allt sedan 1600-talet begränsad och beroende av statens kontroll i vida högre grad än som hittills varit fallet med avseende på annan under enskild ägande- rätt varande jord. Ingår man närmare på grunden och upphovet till dessa inskränkningar i dispositionen må man först fasthålla, att en gi- ven följd av varje dylik samäganderätt av jord måste vara, att delä- garna underkasta sig större begränsning i sin dispositionsrätt av denna än av den, som ligger under deras enskilda äganderätt — detta för att övriga delägares rätt ej skall trädas för nära. Innan dessa förhållanden genom ingripanden från statens sida reglerades, utsattes våra allmän- ningar för skövling och vanvård från häradsbornas sida i så hög grad, att deras huvudsyfte, som var att trygga häradsbornas skogstillgång, även- tyrades. Det var givetvis ett statsintresse att så ej fick ske och så påbjö- dos av kronan tid efter annan allt från 1600-talets början skogsordningar avsedda att reglera allmänningarnas rationella utnyttjande. Delägarnas rätt därtill begränsades till vars och ens husbehov samt vissa för dem alla gemensamma uppgifter. Någon försäljning av virke från allmän- ningarna förekom över huvud ej. Virkets stegrade handelsvärde och ökad tillgång därav å allmänningarna samt svårigheten för många del- ägare att tillgodogöra sig sin andel i deras avkastning medförde under senare hälften av 1800-talet genomförandet av gemensam, statskontrol- lerad hushållning samt avkastningens fördelning mellan delägarna efter deras andel i allmänningen, det oförmedlade hemmantalet. Statskontrol- lens uppgift har alltjämt varit, att åt orten bevara den förmån — ej blott för delägarna —, som ligger i att äga en jämn tillgång på virke för fyllande av deras eget behov därav. Allmänningarna hava sålunda 240 G. SEDERHOLM vid sidan av den rent ekonomiska förmån, som de berett sina delägare, fyllt en viktig samhällelig uppgift. Härav torde ock förklaras, såväl att de i gällande skogshushållningsförordning inordnats bland de allmänna sko- garna i riket liksom ock bestämmelsen, att de skola bibehållas oför- minskade och förvaltas efter fastställd hushållningsplan. I samma mån som vårt virke blivit en världsmarknadsvara, har ock exploaterandet av våra skogars avkastning fortgått i alltjämt ökad om- fattning. Det har därunder blivit allt mer klart och erkänt, att utnytt- jandet av våra virkestillgångar och ännu mer tryggandet av våra sko- gars produktivitet är ett samhällsintresse av allra största vikt — alltså samma synpunkt, som hundratals år tidigare gjort sig gällande med av- seende på våra allmänningar — och att ett kraftigt statsingripande i samhällets självbevarelseintresse vore påkallat. Skogsvårdslagen av 1903 är i vår lagstiftning det första synbara uttrycket härför, det lagförslag, som i dag utgör föremålet för våra överläggningar, det senaste. Ser man nu detta i sitt sammanhang med den nuvarande uppfatt- ningen om statens ställning och uppgift gentemot vår skogshushållning i allmänhet och det påtagliga faktum, att denna uppfattning alltmer utvecklats mot ökad statskontroll av enskilda skogar i allt större likhet med vad nu är fallet med våra häradsallmänningar, då är det givetvis ock att vänta att förslaget med avseende på dessa icke skall innebära några djupgående principiella förändringar. Så är ej heller fallet. Och flera av de föreslagna nya bestämmelserna torde vara ägnade att giva all- männingsdelägarna större rörelsefribet än de nu äga. Enligt förslaget äga allmänningsdelägarna fortfarande som nu, ungefär efter formen av våra vanliga ekonomiska sammanslutningar, att själva förvalta allmänningarna såsom ett delägarnas gemensamma ekonomiska företag. En viktig förändring i bestämmelserna härom är emellertid, att delägarnas egen förvaltning av allmänningen, som nu endast är ett alternativ mot det andra, skogsstatens vård och förvaltning, i försla- get är den enda normala förvaltningsformen. De senaste decennierna, i synnerhet de två sista, hava medfört ett alltjämt stegrat intresse för och kunskap i skogsskötsel även utanför den statliga skogsförvaltningen. Icke minst bland allmänningarnas delägare har detta intresse gjort sig gällande. Glädjande symptom härpå äro de betydande inköp av skogs- mark, som skett efter allmänningsdelägarnas beslut. En intensivare skogsskötsel och mer intresserad omvårdnad om allmänningarna bära vittne om samma sak. Under sådana förhållanden kan den sålunda föreslagna utsträckta självverksamheten ej vara annat än ett steg i rätt riktning. Att med denna allmänningsdelägarnas större frihet behovet av forstlig ledning och sakkunskap vid förvaltningen icke bortfaller, är OM ALLMÄNNINGAR 241 klart. Delägarna få blott större frihet att ordna denna så, som de själva finna bäst. Säkerligen kommer den föreslagna åtgärden att verk- samt bidraga till höjande av det allmänna forstliga intresset inom de orter, där allmänningarna äro belägna. Den betydelse, allmänningarnas bevarande och vård äga för kring- liggande bygd, påkalla emellertid allt fortfarande kontrollåtgärder från det allmännas sida. Så föreslås, att, som hittills, av offentlig myndig- het fastställd hushållningsplan skall lända till efterrättelse vid förvalt- ningen. Principerna för dessa äro emellertid något annorlunda angivna i förslaget än dem, som nu gälla. I 1894 års förordning stadgas att dessa >»skola avse skogens framtida bestånd och högsta avkastning>, medan lagförslaget anger planens uppgift vara att »efter allmänningens beskaffenhet och ortens förhållanden försätta och bibehålla skogen i forstligt tillfredsställande skick samt bereda största och möjligast jämna avkastning därifrån». Det är svårt att bilda sig en klar föreställning om den förändrade formuleringen avser någon förändring i sak. Vad man emellertid saknar i den nu föreslagna lagtexten är ett uttryck för att även högsta möjliga räntabilitet på skogskapitalet bör eftersträvas. Det ligger nu onekligen en viss fara för en sådan tolkning vid planens upprättande, som för att nå största möjliga virkesmängd och jämnhet i avkastning fortfar med det överhållande av gammal skog, som är ett så allmänt fel hos de nu gällande hushållningsplanerna och som i många fall inverkar så ogynnsamt på räntabiliteten hos våra häradsall- männingar. Med avseende på upprättandet av dessa hushållningsplaner föreskriver lagförslaget att detta skall ske genom allmänningsdelägarnas försorg av sakkunnig person, alltså även här en utvidgad befogenhet för delägarna — samt granskas och fastställas av skogsvårdsstyrelsen i länet. Det är givet, att om en sådan hushållningsplan skall äga betydelse såsom kon- troll och garanti för en rationell skogshushållning, dess slutliga gransk- ning och fastställande skall läggas hos någon annan institution än ve- derbörande allmänning själv, men det torde kunna starkt dragas i tvi- velsmål, om skogsvårdsstyrelserna äro härför lämpliga organ. Deras upp- gift är och kommer i fortsättningen i än högre grad att vara den, att övervaka och kontrollera den enskilda skogshushållningen inom sitt om- råde. Hela deras organisation och arbetssätt är byggt med -dessa syf- temål för ögonen. Hushållningsplanernas granskning är en uppgift av helt annan karaktär och det ringa antal sådana granskningar — förutom för häradsallmänningarna även för en del kommun- och andra samfäl- ligheter och stiftelser hörande skogen —, som förekomma inom ett så inskränkt område som ett län, torde medföra att skogsvårdsstyrelserna 242 G. SEDERHOLM ej kunna förväntas besitta den erfarenhet, som för denna granskning påkallas. Ej heller torde deras organisation och arbetssätt — byggt för helt andra uppgifter — göra dem väl skickade för denna. Det synes påtagligt, att denna uppgift med vida större fördel både för det allmänna och vederbörande allmänning kunde ske genom ett särskilt för detta ändamål tillskapat organ, där största möjliga sakkunskap, opartiskhet och hänsyn till vederbörande allmänningsdelägares önskemål fick göra sig gällande. Häradsallmänningsförbundet har i detta syfte gjort sär- skild framställning till K. Maj:t, vartill jag vill hänvisa. Även kontrollen över allmänningarnas rätta skötsel är i lagförslaget överflyttad från skogsstaten till skogsvårdsstyrelserna, en konsekvens av kommitterades princip, att skogsstatens tjänstemän ej skola hava be- fattning med andra än statens skogar och kontrollen av all annan skogs- vård påvila vederbörande skogsvårdsstyrelse. Häremot synes mig mindre vara att erinra, såvida ej ett särskilt organ för kontrollen av samtliga allmänningar komme till stånd, vilket på samma gång det något lättade skogsvårdsstyrelsernas efter det nya förslaget kolossala arbetsbörda, även skulle möjliggöra -större hänsyn till för allmänningarna säregna uppgifter och förhållanden. För den händelse allmänningsdelägarna icke ställa sig till efterrättelse gällande plan eller kontrollerande myndighets föreskrifter upptager lag- förslaget föreskrift, att allmänning skall efter anmälan till Konungens bef:de ställas under förvaltning utav av denna myndighet förordnade gode män, vilken förvaltning skall fortfara, till dess Konungens bef:de finna den efter framställning från allmänningsdelägarna kunna upphöra. | Såsom redan förut framhållits innebär det föreliggande förslaget en vida större frihet för allmänningsdelägarna att ordna sin skogshushåll- ning än vad som är fallet åtminstone med de allmänningar, som nu stå under skogsstatens vård och förvaltning. I flera fall innebär detta utan tvivel en fördel, men andra fall kunna nog tänkas, där stödet av forstligt bildad person vid ledningen förefinnes i högre grad än delägarna själva inse. Några bestämmelser för sådana fall innehåller lagförslaget ej. Det torde kunna ifrågasättas, om ej antingen sådan forstlig ledning bort vara obligatorisk eller i varje fall vederbörande kontrollerande myndig- het ägt påkalla sådan. Ett nytt viktigt kapitel har tillkommit i förslaget, nämligen om utvid- gande av häradsallmänningen. Det har, som förut framhållits, under de senaste decennierna visat sig en glädjande lust att utvidga allmänning- arna, ja i många fall hava delägarna avstått från viss del av sin utdel- ning för att möjliggöra dylika utvidgningar. Betydande inköp hava skett, som finansierats dels genom avsättningar av till utdelning dis- OM ALLMÄNNINGAR 243 ponibla medel, dels genom lån. Dessa förvärv hava emellertid ej er- hållit allmännings kamerala natur utan besittas av delägarna med van- lig äganderätt, alltså med rättighet, att när som hälst åter sälja dem. För att möjliggöra sådana områdens införlivande med allmänningarna och förlänande åt dem av samma karaktär som dessa föreslås nu vissa bestämmelser. För införlivande med allmänning av inköpt område ford- ras sålunda, att detta är tjänligt för skogsbörd samt så beläget, att det lämpligen kan förvaltas och brukas i sammanhang med den förutvarande allmänningen eller ock att det är behövligt för allmänningens bevak- ning och skötsel, att området är kartlagt och genom lantmäteriförrätt- ning eller eljest behörigen avskilt från annan mark samt att det är gravationsfritt. Konungens bef:de prövar, om dessa förutsättningar äro för handen. Om så är fallet, fastställes köpet och området införlivas med allmänningen. Uppfyllas ej nyss angivna villkor för köpet och förty fastställelse vägras, skall området avyttras, när så prövas lämpligt och i varje fall när så utan förlust kan ske. Det synes mig uppenbart, att om dessa nu föreslagna bestämmelser skulle upphöjas till lag, det glädjande intresset för utvidgning av all- männingarna skulle i hög grad minskas eller alldeles försvinna. Ofta ske dessa köp för att bereda skogstillgång åt andra delar av häradet, än där allmänningarna äro belägna. Givetvis medför detta svårigheter med avseende på skötseln något som väl tages i betraktande vid köpet och väges mot fördelarna, men som icke borde vara ett ovillkor- ligt hinder för köpet även om långt övervägande fördelar förefinnas. Bestämmelserna om fullbordad avsöndring eller ägostyckning kunna lätt tänkas omintetgöra köp, där snabbt avgörande är förutsättningen för ett positivt resultat. Kanske allra mest hinderlig är emellertid bestäm- melsen, att området skall vara gravationsfritt. Ofta göras dylika affä- rer mot inteckningar i den inköpta fastigheten, som allmänningen efter hand inlöser av säljaren. Månget för allmänningen lyckligt och gynn- samt köp kan ej lämpligen finansieras på annat sätt. Skulle då denna form vara utesluten skulle ock många i sig själv sunda och rik- tiga förvärv förhindras. Men, invändes det, allmänningen kan ju köpa mot inteckning, förvalta och amortera det inköpta för att, när det hun- nit bliva gravationsfritt, anmäla det för införlivande med allmänningen. Nej, detta förhindras av bestämmelsen, att förvärv, som ej fylla de an- givna bestämmelserna, snarast skola försäljas. Jag kan ej undgå att finna de föreslagna bestämmelserna för häradsallmänningarnes utvidgning olyckliga och ägnade att i hög grad motverka den sak de vilja främja. I viss mån hinderlig för allmänningarnas skötsel kan även vara fort- varon av bestämmelsen, att de skola bibehållas oförminskade. Detta 244 G. SEDERHOLM måste naturligtvis principiellt fasthållas, men det borde dock vara åt- minstone Kungl. Maj:t medgivet att tillåta allmänning avyttra mindre område, när detta för dess arrondering eller av andra skäl är synnerli- gen önskvärt. Jag har här endast berört den föreslagna förordningens huvudsakliga innehåll. Detaljförändringar och förbättringar förefinnas givetvis, som dock nu måste lämnas å sido. I ett särskilt lagförslag förordnas, att kronans rätt till ekar och stor- verksträd skall upphöra med rätt för kronan att härför påfordra lösen av allmänningsdelägarna. Det torde kunna ifrågasättas, huruvida sådan lösen är på sin plats, när det gäller en förmån, som kronan tidigare betingat sig för ett hela riket viktigt behov, som nu ej mera förefinnes. Sådant är alltså kommittémajoritetens förslag i avseende på härads- allmänningarna. Väsentliga olikheter erbjuder ordförandens, landshöv- ding Husbergs reservation. Med utgångspunkt från ett oförbehållsamt erkännande av allmänningsdelägarnas — betraktade som ett kollektivt begrepp — rena och klara äganderätt till allmänningarna, söker han giva ett uttryck häråt genom införande i lagförslaget av begreppet: allmänningslaget. Häradsallmänningarna angivas och behandlas ej såsom allmänna skogar utan som enskilda, där ägaren utgöres av denna sam- fällighet. Noggranna bestämmelser finnas intagna för dennas hela för- valtning, som föga skiljer sig från sådana av rent enskild natur. Dock är intagen bestämmelse, att från det allmänna må kunna tillsättas en styrelseledamot och en revisor. Med avseende på förvaltningen av allmänningsskogarna erbjuder re- servationen endast små skiljaktigheter från huvudförslaget, men är i vissa avseenden mera detaljerat. Bestämmelserna om planens upprät- tande skilja sig från majoritetens så till vida, att planen skall >antagas» av allmänningsstyrelsen »och prövas» av skogsvärdsstyrelsen, som över- sänder den till skogsvårdsinspektören, vilken äger överklaga den hos Konungen. Det torde kunna ifrågasättas, om denna gång för planens fastställande innebär en förbättring, men det skulle bli för långt att här ingå på denna fråga. Med avseende på planen föreskrives att åt- skillnad skall göras mellan föravverkning och huvudavverkning samt vad den senare beträffar mellan den del därav, som ej överstiger tillväx- ter och den som gör detta. Den sistnämnda får ej användas till ut- delning utan endast till grundförbättringar eller markinköp. Med avseende på villkoren för utvidgande av allmänningarna inne- håller reservationen i huvudsak samma bestämmelser som huvudförslaget. OM ALLMÄNNINGAR 245 Jag har hittills endast uppehållit mig vid för häradsallmänningarna föreslagna bestämmelser. Men till begreppet allmänningar synes också böra hänföras övriga skogar, som, utan att vara statsskogar, dock ej ägas av enskilda utan av samfälligheter av annan natur än häradsall- männingarna. "Sådana skogar äro i kommittéförslaget sammanförda i ett särskilt lagförslag omfattande bestämmelser för skogar tillhörande kommuner samt vissa stiftelser, föreningar och sällskap. Dessa skogar äga endast till en helt ringa del det urgamla ursprung som häradsallmänningarna och äga med dem egentligen intet annat ge- mensamt, än att deras ägare utgöras av samfälligheter av i viss mån samma allmänna karaktär som häradsallmänningarna. Anledningen att nu bestämmelserna för vården av dessa skogar sammanförts i en sär- skild lag, är väl ock denna deras ägares karaktär. Den allt mer vaknande insikten att en rationell skogshushållning bäst genomföres om skogen sammanföres i större komplex och äges av så- dana, som ej äro beroende av snabb realisation av den växande skogen, har ock medfört ett alltjämt växande intresse för sådana skogar. Det är därför av den största vikt, att nu ej införas lagbestämmelser, som stäcka detta intresse. Det nu föreliggande lagförslaget synes i detta hänseende dock ej med- föra allt för hårda bestämmelser. Det skiljer sig från förslaget om vård av enskildes skogar egentligen endast i det hänseendet, att krav i regel uppställes på hushållningsplan. Bestämmelserna för dess upprättande sammanfalla i huvudsak med de för häradsallmänningarna angivna. På- följden av uraktlåtenhet att följa planen är ock i båda fallen densamma. Reservationen innehåller dessutom en märklig nyhet, i det att till dessa skogar hänförts även sådana enskilda skogar, som på ägares yr- kande ställts under planmässigt skogsbruk. Enskild skogsägare kan sålunda påkalla att viss honom tillhörig skog skall, när den övergår i annan ägares hand och sedan allt framgent underkastas planmässigt skogsbruk efter plan och på sätt i övrigt bestämts för allmänningsskogar. När man ser de föreliggande skogsvårdsförslagen mot bakgrunden av de nu gällande, falla ju genast i ögonen de starka inskränkningarna i den fria dispositionsrätten och den skärpta kontrollen med avseende på de enskilda skogarna. De senast gångna 35—6 decenniernas erfarenheter torde förklara och även motivera sådana inskränkningar. Med avseende på våra allmänningsskogar karaktäriseras åter lagförslagen av relativt ringa förändringar. Och dessa gå snarare i motsatt riktning, mot ökad rörelsefrihet och självständighet. Låt vara att detta kanske till en del beror på en klarare uppfattning och ett erkännande av allmänningsdel- ägarnas äganderätt till allmänningarna och därmed ock deras rätt till 18. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 246 G. SEDERHOLM större likställighet med de enskilda skogsägarna, så finnas nog också andra och viktigare skäl härtill. Vi se nu, buru en kontroll över skogshushållningen sådan som den hittills har påvilat våra allmänningar, har bevarat betydande värden från skövling och tryggat en jämn vir- kestillgång å de orter, de tillhöra — en oskattbar fördel i dessa tider. Det synes oss visserligen ostridigt att denna återhållsamhet i många fall gått för långt, att den skett på bekostnad av skogsbrukets räntabilitet. Men vi få därför ej underlåta att erkänna dess förtjänster. I den ökade rörelsefrihet, som nu ställes i utsikt för allmännings- delägarna, må vi ock kunna utläsa ett erkännande av att de, i vad på dem ankommit, ej velat missköta de skogar de fått i sin vård utan tvärtom med intresse och aktsamhet fylla sin vårdnadsplikt mot dem. Må vi hoppas, att denna ökade självständighet för delägarna skall visa sig vara ett steg i rätt riktning, ett steg mot en av allt större in- tresse buren för hela vår skogsvård fruktbringande skogshushållning. II. DISKUSSION. Herr Ordföranden: Mina herrar! Det är otvivelaktigt, att skötseln av dessa allmänna skogar är en angelägenhet av mycket stor betydelse och att det är stor vikt, att skogarna bliva skötta och omhänderhavda på bästa sätt. Då nu ett lagförslag föreligger, som skall närmare reglera denna skötsel och tillsyn, så är det givetvis av synnerligen stor betydelse, att detta lagförslag blir så lagt, att det icke hejdar den tendens till utvidgning av de allmänna skogarna, som man kunnat förmärka och som är mycket önskvärd. Före- dragshållaren har med sin stora erfarenhet på detta område belyst denna fråga för oss på ett ingående sätt, och jag ber endast att få på föreningens vägnar uttala min tacksamhet härför. Jag hemställer, att föreningen ville besluta, att diskussionen om detta ärende skall vara avslutad före klockan 3,,435. Detta kommer att ålägga de talare, som yttra sig, en viss begränsning, och jag hemställer om 10 min. tid för varje talare och hoppas att ingen kommer att missförstå detta. Jägmästare J. A. Amilon: Den ärade inledaren har klart och tydligt belyst skogslagstiftningskommitténs förslag till lag om häradsallmänningarna och i anslutning därtill även berört landshövding Husbergs förslag till liknande lag. Förutom dessa två förslag finnes ett tredje, nämligen allmänningsdel- ägarnas, upprättat och framlagt genom deras försorg. Detta förslag avser att åstadkomma ett administrationssystem som möjliggör bästa tänkbara hushållning under största frihet till självstyrelse samtidigt som det bereder statsmakterna möjlighet att anordna en effektiv kontroll. Enligt förslaget skall varje allmänning, liksom för närvarande, förvaltas av en all- männingsstyrelse. Denna skall vara skyldig att anställa en skogsförvaltare antingen enbart för den egna allmänningen eller, där denna icke är tillräckligt stor för att utgöra ett förvaltningsområde, gemensamt för den egna och när- liggande häradsallmänningen givetvis efter överenskommelse med deras veder- börande. Skulle allmänningen ligga långt borta från andra allmänningar och OM ALLMÄNNINGAR 247 vara av jämförelsevis liten ytvidd behöver endast ett mera tillfälligt skogligt biträde anställas. Kontrollen av hushållningen skall utövas genom en av och bland delägarna i rikets samtliga häradsallmänningar vald överstyrelse uti vilken Konungen dock skall utnämna en medlem, samtidigt föredragande, med högre skoglig utbildning. Denna, som är oavsättbar, skall i frågor rö- rande kontroll av skogshushållningen erhålla en särställning, så att han, även om styrelsen i övrigt icke så anser nödvändigt, kan påkalla noggranna under- sökningar av skötseln å en viss allmänning, vilka i sin ordning kunna för- anleda förändringar och förbättringar och botande av redan skedda skador. För att underlätta och skärpa kontrollen har det föreslagits att skogsstatens - och skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän skola äga att till överstyrelsen anmäla missförhållanden i allmänningarnas skötsel. Överstyrelsen har förutom utövandet av kontroll och ombesörjandet av de åtgärder som kunna föranledas därav att behandla för allmänningarna gemen- samma frågor samt tillvarataga deras gemensamma rätt. Av mycket stor betydelse för det väl ordnade skogsbruket anses ju allmänt skogshushållningsplanerna vara, men de flesta skogsmän med administrativ erfarenhet ha nog funnit att planerna ofta icke kunna följas vid skogens för- valtning, utan att de i väsentlig mån och i betydelsefulla avseenden måste frångås. Orsakerna härtill äro många. En av de viktigaste är utan tvivel planernas uppgörande efter en viss schablon. Därtill kommer att deras ut- arbetande ofta anförtros åt de yngsta skogsstatstjänstemännen, vilka säkerligen äro utmärkt väl skickade för markens kartläggning, skogsbeståndens uppskatt- ning och även beräknandet utav avverkningens storlek. Däremot sakna de administrativ erfarenhet och därför även möjlighet att fullt säkert bedöma i vad mån och på vilket sätt administrativa förhållanden böra beaktas vid skogshushållningsplanernas upprättande. För att undgå schablonisering och lämna indelningsförrättarna efter varje allmännings speciella förhållanden läm- pade direktiv för hushållningsplanen föreslås att grunderna för denna skola å marken angivas utav en kommission, bestående av tre medlemmar. Av dessa skall en utses av delägarna i den allmänning, för vilken planen skall uppgöras och en av Konungen bland teoretiskt särskilt välkvalificerade tjänstemän, var- jämte den av Konungen tillsatta ledamoten i överstyrelsen skall vara självskriven. Det egentliga utarbetandet av skogshushållningsplanen skall ske av förrätt- ningsmän med högre skoglig utbildning, vilka antagas utav vederbörande all- männingsstyrelse. Allmänningsdelägarnas nu skisserade förslag skiljer sig betydligt från skogs- lagstiftningskommitténs, för vilket den ärade inledaren redan lämnat en ut- tömmande redogörelse. I kommitténs förslag påyrkas inga skogsförvaltare. Detta synes mig vara en uppenbar brist. Man måste betänka, att ehuru den praktiska erfarenheten oftast är i rikt mått representerad i allmännings- styrelserna, så kan det inträffa att den mera teoretiska kunskapen saknas. Man måste även erinra sig, att allmänningsstyrelsernas ledamöter vanligen äro i allmänna värv mycket anlitade män och att de ofta därjämte hava egen omfattande verksamhet, varför deras tid är starkt kringskuren, och den del därav, som de kunna ägna allmänningen, räcker icke till för förvaltningens alla detaljer eller dess utförande. Man måste även taga hänsyn till att många allmänningsskogar hava en avsevärd storlek och ett betydande värde samt att det under och efter övergången till en mera intensiv skogsskötsel och andra 248 DISKUSSION bättre försäljningsmetoder än de nuvarande kräves mycket arbete. Det synes mig därför alldeles nödvändigt, att det finnes en fackutbildad person, som helt ägnar sig åt allmänningen, tillvaratager lämpliga tillfällen till virkesförsälj- ningar, föreslår och åstadkommer förbättringar i skogsskötseln och utför de åtgärder allmänningsstyrelsen kan besluta. För egen del tror jag det vara alldeles nödvändigt, att allmänningarna skaffa sig egna goda skogsförvaltare. Skogslagstiftningskommitténs förslag att låta skogsvårdsstyrelserna ombesörja det väsentligaste vid upprättandet och fastställandet av skogshushållnings- planerna väcker hos mig liksom hos den ärade inledaren vissa betänkligheter på vilka jag på grund av den knappa tiden icke nu har tillfälle att ingå. Ej heller kan jag underlåta att framhålla, att kommitténs förslag 1 många av- seenden endast innebär, att det förmynderskap över häradsallmänningarna, som nu utövas av skogsstaten, blir överflyttat till skogsvårdsstyrelserna, under det att allmänningsdelägarna önska att själva övertaga och ombesörja all- männingarnas angelägenheter. I landshövding Husbergs förslag till lag om häradsallmänningarna finnes ett uttalande som kommer att sprida stor glädje och tillfredsställelse bland allmänningsdelägarna. Landshövding Husberg säger nämligen klart och tyd- ligt ifrån, att delägarna enligt hans uppfattning innehava sina allmänningar med full äganderätt. Givetvis måste ett dylikt uttalande tillmätas allra största betydelse. Formen för och arten av denna äganderätt hava hitintills varit synnerligen oklara, men genom att skapa begreppet »allmänningslaget» bringar lands- hövding Husberg reda häri och lägger därigenom en grund för det fasta upp- byggandet av häradsallmänningarnas rättsliga ställning. Allmänningslaget kan betecknas såsom den juridiska person, vilken äger allmänningen och meddel- aktigheten i laget skall bestämmas efter oförmedlat hemmantal, varigenom inga förändringar komma att inträda i de nu gällande grunderna för andel i häradsallmänningarna. I förslaget finnas ett flertal andra juridiskt-administra- tiva stadganden, vilkas genomförande uppenbarligen skulle bliva till stor nytta för häradsallmänningarna, men jag har icke tid att vid detta tillfälle påvisa dem. Jag ser mig i stället nödsakad att upphöra med frambärandet av blom- mor och vill tillåta mig att i några avseenden tillkännagiva meningar, vilka väsentligen avvika från de, som landshövding Husberg framlagt i förslaget. Jag vill sålunda icke förneka, att den föreslagna lagen synes mig vara något för detaljerad och lämnar alldeles för litet utrymme åt reglementen, vilka fortfarande skola uppgöras för varje allmänning. Förhållandena kunna i många avseenden vara mycket olika för olika allmänningar, och en lagbe- stämmelse, som kan passa väl för en eller flera allmänningar, är kanske mindre lämplig för andra allmänningar. Vid uppförandet av reglementena kunna varje särskild allmännings säregenheter beaktas, man kan med andra ord »laga efter lägligheten> och detta innebär en fördel, som enligt mitt förmenande icke bör beskäras alltför starkt genom en i administrativa detaljer ingripande lag. Att några för allmänningens skötsel och angelägenheter farliga vildskott skulle kunna uppstå genom reglementen är helt uteslutet, enär de skola prövas och fastställas av länsstyrelserna, varvid tillfälle till beskärning förefinnes. Även beträffande den skogliga administrationens ordnande har jag en upp- fattning, som i vissa avseenden skiljer sig från förslagets. Detta gäller i första hand sättet för hushållningsplanernas upprättande och fastställande. Jag kan 1 denna fråga helt ansluta mig till det förslag, som framlagts utav all- OM ALLMÄNNINGAR 249 männingsdelägarna. Skillnaden mellan detta och landshövding Husbergs för- slag torde hava sin rot i den olika uppfattningen om hushållningsplanernas räckvidd i skogligt-administrativt avseende. Allmänningsdelägarna anse, att hushållningsplanerna endast böra lämna föreskrifter om avverkningens storlek och art samt sättet för skogsodlingens ooh avdikningens utförande, och anlägga därvid samma synpunkter, som företrädas exempelvis av Kungl. domänstyrelsen liksom väl även av de flesta skogsmän här i landet. Enligt landshövding Husbergs åsikt skall däremot planen innehålla föreskrifter även om väganlägg- ningar och andra åtgärder, vilka kunna befrämja skogshushållningen och dess- utom bestämmelser om den forstliga personal, som skall vara anställd för skogens skötsel. Anses särskild skogsförvaltare böra finnas, skall planen före- skriva de behörighetsvillkor, som kunna för honom vara erforderliga, ävensom om han med sin befattning må förena annan tjänst. Givetvis måste all- männingsstyrelsen ha ett ord med när det gäller avgörandet av frågor rörande den skogliga personalen, och därför skall densamma »antaga> planen. Denna uppgöres utav en förrättningsman på förordnande av skogsvårds- inspektören. Det säkerligen icke så sällan inträffande fallet att allmännings- styrelsen och förrättningsmannen kunna hava olika synpunkter på hushåll- ningens ordnande har förslaget icke förutsett. Att döma efter ordalagen skulle styrelsen vara nödsakad att utan vidare antaga planen, vilket skulle medföra en ganska väsentlig begränsning av den rätt, som nu gällande förordningar och praxis medgiva densamma. Jag vill särskilt framhålla, att det föreslagna sättet för bestämmandet av nödvändig skoglig personal och dess villkor, måste väcka stora betänkligheter. Planen gäller endast en begränsad tid, och den befintliga personalen måste därför känna en viss otrygghet till föga gagn för dess arbete. Den kan nämligen icke veta huruvida den fortfarande får stå kvar, när ny plan uppgöres. I all synnerhet komma alla frågor om tryggad pension, vilken ju i regel förutsätter en fast anställning, att bliva svävande och svårlösta. Jag kan ej heller underlåta att framhålla det oegentliga däri, att hushåll- ningsplanen, vilken utgör det förnämsta instrumentet för kontroll av hushåll- ningen, antages av den myndighet, som skall kontrolleras, och det synes mig även ganska egendomligt att skogsvårdsinspektören skall behöva anföra besvär hos konungen för att åstadkomma ändringar i planen. I framtiden, liksom för närvarande, komma det ojämförligt övervägande an- talet hushållningsplanerna att upprättas av de yngsta skogsmännen, och huru dugliga och välutbildade dessa än äro, så kan deras arbete endast vinna på samarbete med äldre kolleger eller en kommission, sådan som föresla gits utav allmänningsdelägarna. Likartade kommissioner hava begagnats för de all- männa skogarna i länder med mycket högt stående skogshushållning, och erfarenheten därifrån visar oförtydbart deras stora värde. Ett villkor för deras tillfredsställande funktion är att skogarnas sammanlagda ytvidd icke är alltför stor, och detta villkor är uppfyllt beträffande häradsallmänningarna. Det synes mig därför kunna ifrågasättas, huruvida man icke borde skapa trygghet för upprättandet av goda hushållningsplaner genom begagnandet av en dylik kommission, och ett oeftergivligt villkor för att kunna följa och utnyttja de upprättade planerna och i övrigt åstadkomma en god skogshushållning torde vara att anställa skogsförvaltare å allmänningarna. Den av allmänningsdelägarna föreslagna överstyrelsen ersättes i landshövding Husbergs förslag med länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen och de gode män, som i vissa fall skola övertaga allmänningens förvaltning. Jag skall icke ingå 250 DISKUSSION på några jämförelser mellan de båda förslagen i detta avseende, utan skall åtnöjas med att framhålla att tillkomsten av överstyrelsen står i full öveensstäm- melse med och är en följd av delägareförslagets grundtanke, nämligen självstyrelse. Slutligen vill jag be att få omnämna, att landshövding Husberg 1 sin väl- villiga och erkännansvärda kritik över allmänningsdelägarnas förslag i vissa mindre betydelsefulla avseenden missuppfattat detsamma, vilket enbart torde bero därpå, att motiven till delägarnas förslag voro ganska knapphändiga. Sveriges häradsallmänningsförbund torde i sitt underdåniga yttrande över de nu föreliggande skogslagstiftningsfrågorna få tillfälle att komplettera och för- tydliga de knapphändiga motiven och mera ingående belysa allmänningsdel- ägarnas synpunkter. För egen del vill jag sluta med att uttrycka min beundran för den vackra arkitektonik som i allt väsentligt präglar den juridiska delen av landshövding Husbergs förslag till lag angående häradsallmänningar. Jägmästare A. Wigelius: För envar, som står dessa områden nära, måste det framstå, hur utomordentligt invecklad i och för sig den uppgiften är att för Sveriges skogar och dessas ägare skriva lagar, som ur alla synpunkter rätt träffa målet, och än mera svårlöst framträder problemet i betraktande av att det lagliga reglerandet skall ske vid den tidpunkt, som sjuder av utveck- ling. Kommitterades betänkande vittnar också om, att stor betänksamhet in- för många av de föreliggande problemen gjort sig gällande. Här som på så många andra livets områden möta icke blott lojalt verkande krafter utan även nedrivande sådana, och det måste gälla för lagstiftningen att å ena sidan öppna portarna för de förras krav och att å andra sidan avvända de senares möjlighet till fördärvbringande gärningar. Om kommitterade, såsom vi i dag genom diskussionen hört, visat sig ha haft svårt att rätt tillgodogöra sig er- farenheterna på områden, där en lagstiftning redan förut existerat, nämligen på den enskilda skogsvårdens och beträffande häradsallmänningarna, så synes det mig, att de än mindre väl lyckats avväga sina förslag med avseende å en på senaste tid tillkommen kategori av skogar, med vilken jag i min egenskap av skogssällskapets man haft anledning att syssla, nämligen kommunskogarna. Dessa representera, som jag förmodar att åtminstone en del av herrarna känna till, en ganska ny rörelse i vårt land. De datera sig från omkring sex år tillbaka i tiden, då Skogssällskapet tillkom. Kommitterade hava funnit, att i dem möter ett objekt, som med hänsyn till det allmänna intresse, som knyter sig därvid, bör begränsas genom lag stiftningsåtgärder. Dessa kommunskogar äro som känt av helt annan natur än häradsallmänningarna. De ägas av kommunen såsom enhet och äro att betrakta som enskilda skogar i resp. kommuners ägo i deras egenskap av juridisk person. Kommitterade hava beträffande ifrågavarande lagstiftning ut- gått ifrån, att städernas skogar genom 1903 års lag hava vunnit förutsätt- ningar att bliva rätt skötta och hava funnit att övriga skogar av samma natur såväl de primära landskommunernas som landstingskommunernas skogar måste givas samma betingelser till uppryckning beträffande skötseln, som städernas ansetts ha vunnit genom nuvarande lagstiftning. De hava trott, att det vore genom plantvång, man skulle nå målet och hava så föreslagit, att envar av dessa skogars hushållning skall ledas efter en plan fastställd av skogsvårds- styrelsen, därvid dock skogsvårdsstyrelsen skall hava rätt att avgöra, i vad mån planen skall upprättas efter mer eller mindre enkla linjer, beroende av skogens egna förhållanden. OM ALLMÄNNINGAR 251 Det är utan tvivel en felaktig utgångspunkt, kommitterade här hava valt. De ha trott, att de avskräckande exempel städernas skogar före deras plan- reglering genom 1903 års lag företedde, gåvo tvingande skäl för en reglering i enahanda anda, som denna lag ledde till, beträffande kommunskogarna. Men kommitterade hava här förbisett, att något inträffat sedan 1903 års lag tillkom, nämligen att det bildats en organisation, som uteslutande avser att beträffande kommunernas skogar bringa allt i rätta spår. . Genom enskilt initiativ har denna organisation blivit till. Dess ursprungliga syfte har dock ej varit att tjäna ett enbart kommunalt intresse utan har främst varit att genom bildandet av allmänningar tillvarataga vanvårdade skogsmarker i vårt land, vilka kräva en på lång sikt lagd noggrann skötsel. Genom att gå i förbund med kommunerna doch landstingen, som åtminstone efter våra mänsk- liga begrepp äro att betrakta som eviga institutioner, såg sällskapet sig kunna vinna det rätta underlaget för detta sitt arbete. Vi hava också inom säll- skapet den erfarenheten, att kommunerna vilja gå vägar, syftande mot ifräga- varande mål. Men de kunna det icke, om de ej vid sin sida hava en or- ganisation, som hjälper dem till rätta. En stark eggelse för kommunerna att sköta sina skogar efter rätta anvisningar, ligger uppenbart i den känslan att de, om riktiga vägar följas, skola få sin självbestämningsrätt därutinnan fullt respekterad av statsmakterna. Allmänningsskogarnas tillkomst innebär oftast en akt av stor offervillighet ifrån kommunernas sida. Med hänsyn härtill och då allmänningsrörelsens utveckling sådant kräver, är ovillkorligen nöd- vändigt, att man giver rättvisa åt kommunerna och låter dem få sina in- tressen för skötseln av de egna skogarna tillgodosedda. Jag tror, att vi här i vårt land sätta för stor tillit till lagstiftningsåtgärders förmåga att leda allt till rätta. Mig synes, att man glömmer organisationens stora betydelse då det gäller att nå rätta mål särskilt beträffande områden av denna natur. Uppmärksammas måste att man här arbetar inom ett fält, där förhållandena skilja sig från fall till fall. Vi hava ju under skogsveckans diskussioner hört och särskilt genom doktor Jakobssons föredrag under går- dagen, som jag tror måste hava glatt mången skogsman, erfarit huru ange- läget det är att få in det levande livet i våra skogar. Man är med skäl rädd för att binda skogsvården inom snäva gränser, vilka under alla förhållan- den bli svåra att bestämma, så att de i allo tillgodose dess månggällande krav. Ser man rätt till saken tror jag det kan sägas, att vi skogsmän lite var knappast själva veta, huru vi vilja hava en skogshushållningsplan upprättad. År från år har uppfattningen i denna fråga växlat, och om man uppställer detta spörsmål till besvarande, lärer ej ens vår expert på detta område, pro- fessor Jonson, kunna forma ett program för en sådan plan, ägnad att för längre tid fylla alla de önskemål, en riktig vård av skogen uppställer. Jag hyser den åsikten, att det icke skulle vara ett allt för djärvt experiment att låta det initiativ — som funnit sig uttryck i Skogssällskapet, och som till- vunnit sig ett förtroende tillräckligt starkt att icke blott ha av kommunerna blivit tillmätt omfattande befogenheter i avseende å förvaltningen av deras skogar utan även ha fått andra statliga uppdrag av stor räckvidd — lämnas att utan begränsande ingrepp visa sin förmåga att bringa kommunskogarnas skötsel i rätta spår. Man borde, vågar jag säga, låta med lagstiftningen be- träffande dessa kommunskogar tills vidare anstå. Sällskapet är ännu blott sex år gammalt och har sålunda ännu icke hunnit fullt: visa, vart det kan komma med denna frågas lösande. Di sällskapet uppbäres av länens ledande män, 252 DISKUSSION i vilkas spets resp. landshövdingar ställt sig och såväl landstingen som hus- hållningssällskapen deltaga i sammansättandet av dess organisation, måste denna väl ändock få anses hava ett inslag av ansvarskänsla tillräckligt stark att giva trygghet för att denna fråga icke skall komma på avvägar, snäva lagstiftningsformer förutan. Skulle sådana visa sig bliva erforderliga, är jag förvissad om att initiativet därtill kommer att utgå ifrån Skogssällskapet. Fin- ner sällskapet nämligen att kommunerna icke vilja gå anvisad rätt väg, måste självfallet dess ansvarskänsla för det började verkets tryggande taga sig ut- tryck i ett påpekande för statsmakterna, att här ett ingripande måste göras, därvid angivande vad dess erfarenheter visar bör göras. Det kan förefalla djärvt att begära ett friställande på angivet sätt av dessa skogar. Man säger, att lagstiftningen måste gå schablonmässigt tillväga och förmenar det står i strid med denna princip att ställa denna rörelse fri. Jag tror icke, det är så alldeles lyckligt att tänka på det sättet. Framåtsträvandet här liksom i varje land måste tvinga till att oavsett sådana hänsyn hjälpa fram envar rörelse, som har förutsättningar att lyckas nå goda mål. Då denna rörelses insatser ju uteslutande tillförts landet genom enskild offervillighet, och då verksamheten av intresse för det fria initiativets frukter tagits om hand av länens ledande män, är fara värt, att en lagstiftning efter kommitténs mönster kommer att stoppa intresset för ifrågavarande strävanden samt störa den i rask takt gående utvecklingen på detta område. Helt visst komma också kommunernas intresse för allmänningsverksamhet att försvagas i känslan av att den föreslagna lagstiftningen på ogynnsamt sätt begränsar deras självbestämningsrätt. Det måste lända till men för utvecklingen av allmänningsverksamheten om bakom denna rörelse ställes en lag, som i en mångfald paragrafer säger, att kommunerna i händelse av vissa försummelser på hithörande område riskera att drabbas av lagåtgärder i än det ena och. än det andra avseendet. Sker så, kan befaras att kommunerna hellre säga: vi offra icke penningar på detta altare, vi gå hellre in för det intresse, där rätten att råda över det egna initiativet förbehålles oss. Beträffande frågan om lagstiftningens utsträckande över hela linjen till alla allmänningsskogarna, är mig svårt förstå den bevisföring, som kommittén följt. Å ena sidan finner den nämligen lagstiftningens fordran på enhetlighet kräva att alla skogar av ifrågavarande natur ställas under lagtvång, men ser å andra sidan, då fråga blir om upprättande av en central för skogsvårds- styrelserna i enhetligheten en fara. Man vågar icke upprätta en sådan central just för, att man är rädd för schablonisering. Jag har icke rätt kunnat följa detta. Jag hoppas, att man beträffande denna fråga skall våga sig på att bortse från sådana enhetlighetens krav och låta denna rörelse fritt få ut- veckla sig samt visa, vad den kan åstadkomma. Det skulle, synes mig, böra bereda enbart tillfredsställelse hos det blivande Sverige att kunna konstatera, att vad här växt fram, följt rätt spår utan lagstiftningens tvång. Skogssällskapet har blivit satt i tillfälle att yttra sig om föreliggande lag- stiftningsförslag och kommer att giva sina tankar och sin erfarenhet till känna. Jag har härmed blott velat pointera min personliga uppfattning om, att det efter icke allt för många år skall utan lagstiftningsmedel på detta område kunna bringas den fullaste ordning och reda blott förtroende skänkes Skogs- sällskapets initiativ. (e) SKOGSVARDS - KILA ANT VYER ” ORENINGENS HIDSIKRIF FE 3 - ÅRG. 18 NOVEMBER 1920 Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1919. 11 HAFT 5 KOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIF MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT ”UTGIVES AV SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN (FÖRENINGEN FÖR SKOGSVÅRD) - REDAKTION: PROFESSORN, JÄdMÄSTAREN GUNNAR SCHOTTE, ANSVARIG UTGIVARE | PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. - oc | Si 3 Tidskriftens pers i bokhandeln 15 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles if tidskriften Skogen) allenast 12 kr. E Förenlägens kontor, Jkobebergsjalan 9, Sir, hålles öppet vardagar kl. 1/210—12, 1—5, Rikstel. 2 90. ON > Postadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl, 10—11 SOL m.) och - efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstetefon TREA : 133 0. Allm. tel; Lidingö 219; . REG &é ; Författarna äro ensamma ansvariga för Bina 1 uppsatsers. innehåll. Avtryck av ; uppsatser | illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållits av redaktionen. Före INNEHÅLL: Jå Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1919 med tabellsammandrag. MASKINER:AV:- ALLA:SLAG' FÖR: SÄGVERK, HYVLEG ; Å — ] Vär nya överlägsna WUniversalram Produklionskrafti riftsäker. € Enkel” Utsvängbart stativ för över och undervals SKOGSVARDS FOÖORENINGENS HMHIDSIKRIF TT G. 18 ÅR DECEMBER 1920 12 HÄFT PROFESSORN, FIL. D:R HENRIK HESSELMAN. iq Tidskriftens pris i bokhandeln 15 kr., för medlemmar (medlemsavgift 3 kr., varför erhålles ; vi 3 ; tidskriften Skogen) allenast 12 kr. dn Föreningens kontor, Jakobsbergsgatan 9,3 tr., hålles öppet vardagar kl. 1/210—12, 1—5. Rikstel. 22 90, VE St ostadress: Stockholm C. Professor Schotte träffas i telefon Riks Experimentalfältet 32 (kl. 10—11. . m.) och efter kl. 1/26 e. m, i sin bostad vid Dalängens hållplats å Lidingön, Rikstelefon Lidingö 133 0. Allm. tel. Lidingö 219. hå ; Författarna äro ensamma ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Avtryck av uppsatser och Ne — illustrationer ur tidskriften förbjudes, därest ej särskilt tillstånd härtill erhållits av redaktionen. | INNEHÅLL: WIBECK, EDVARD: Om olika skogsodlingsmetoders förhållande till upp- frysningsfaran i Norrländ (med 3) Kartor). s Wass lbs less essens . Meddel, sid. 329 Redogörelse för verksamheten vid Statens Skogsförsöksanstalt under år 1919: I. Skogsavdelningen av GUNNAR SCHOTTE ....ssssesssreessra 2 > 349 » II. Naturvetenskapliga avdelningen av HENRIK HESSELMAN, .. » > 35400 III. Skogsentomologiska avdelningen av IVAR TRÄGÅRDH...... > > 356 IV. Avdelningen för föryngringsförsök i Norrland av EDVARD : - : VV KR RCRI må Sa fe dö ma" Aa Vf sle As Fita er ole slr:s) ee fR ob > » 357 LINDBLAD, OSCAR: En grafisk kuberingstabell (med ER 1") BI SA Ser. A. sid.11253 ELGSTRAND, AXEL: Formbhöjdstillväxten i granbestånd inom Övre er a kr 1 RAS ANAR SRA O re GAN a SAR aj YA EN YR I era? SG Cr NR TNA ER NGE NN WALLMO, UNO: Lämpligaste beskattningsformen för skogsbruket från skogsvårdssynpunkt (FÖEGATA GS) 15 ind er UN LOL SN NL aAa as la. lol KÄR BN 262 Diskussion, yttranden av A. LINDMAN, P. JACOBSSON, U. WALLMO, AVN ILSSON (OCH UP: !Q) UVV ETS DÖR Sk Va jo ANN SAL Är sr alot ee Se $i EDI DS LATA In memoriam: JO Thor Georg de Frese (med porträtt) av KARL FREDENBERG ...... (SYNT. h Victor Hammarstrand ( »> DU) |G NAS HIVVE US GELNIIDE. slelee a dä le lea ANN Emil Palm > AR AUNHDNGAe FAN SMIDE ÖN, Vb iplele ep eb s RR Conrad Stiernspetz ( > NN) SME RBORIK(GIOBEL ev åra ASKAN Ar Tell Dahllöf ( > Oc ND) AEA dr TAP 5 OS FEN ee SATA 20 URIN Alfred Petersson CN NE av GUNNAR SCHOTTE,......... 2) IR NN PETRINI, SVEN: Några synpunkter på variations- och korrelationsräk- KRA Vingen. Genmäle till: Doc; 1, Mattsson-Mäårl be besvesse se do ses ev SEB SEN Skogspolitiska inlägg: å Den finska kronoskogskolonisationskommitténs betänkande och för- slag till lag ang. kolonisationsverksamheten i statens skogsparker, TETSNAV VALDA > IA NGE 1öla så bre tele ee Kas Sek SENT OLAS SR TESTAS OST FY BIR Skogsforskningen: Undersökningar av i dös lagrade träkol, rapport av EDW. LUNDBERG => > > Upplåtande av försöksparker .............»... str ETS ESA AS SS Aa FNB Litteratur: Recensioner: GAVER, K., Die Forstbenutzung (rec. av MAGNUS NORDQUIST) .. AUG ANS BRELM) ATRIE: Jaktlexikon (EC, AV > Akro Nos sie selnlele sö wlele ee wikis shile PINE NA Tidskriftsöversikt: Skogsskötsel och skogshushållning i allmänhet......... SPÄNT ads bla LÖNER SUR 3 SEOESUPPSKA CEN 03 bi od sele ae KURS LDL NAN. R Höje s lei byefe bea a Sa NR SER Skogsindustri och handel med skogsprodukter.................. DU SR NE FER LAS ELIN fyr VE ASA Loe ers TANT VE sl ANS NRA SES ALS VALE fia Va SNES JA SKO NV (elen lafsö bis da DIR Lar SE INVUtkOmna;; DOCKETT 2ö smala 0 0 a Wear ae oe sd Na ET bis SPA Folk AS et GA a san el VEN 2. IDA Tidskriftsöversikt, fortsättning: SK OSSIIGSINUIE fia sie eka a alle) SIS SNRA SRS SLS NANA RSS N AN 0 Jäla! bis (SUND 2 ANAL MODE VAT HIA ST ENA CSM IV ==M+o As slg, Crane a os de bal bUb da teN fale le ease laNE ale ARON SNES BNI Meddelanden från Svenska Skogsvårdsföreningen: | Priset å Föreningens tidskrifter IOII .s...s.s.skossesss ser e Re SKA BED RR Skogsadministrationen: .s...........+ NU 3 ENSE AR ND SPE RR AV LATER PER NR Från skogsvårdsstyrelserna: i Fördelningen av behållna skogsavgifter ..........«.. SIN SIN lek Re ha on AT NS SD Tjänster och förordnanden se Platsnotiser sid. LIX, BESSECTARER TE CEN DB LA D ENSGRAFISK"KUBERINGSTABELL: en grafiska framställningen har under det senaste årtiondet blivit mycket modern inom skogsfacket. Rätt använd är den också utan tvekan det lämpligaste sättet att överskådligt klarlägga något. Är det däremot frågan om att angiva något med större precision eller att möjliggöra avläsandet av ett tal med ett par decimaler, är den grafiska framställningen icke så avgjort överlägsen men kan dock ofta vara av ett värde, som icke får förbises. Att börja med vill jag helt kortfattat göra några allmänna erinringar. Det vanligaste bland de grafiska systemen är koordinatsystemet, och det enklaste fallet därvid är med en oberoende och en beroende variabel, t. ex. framställningen av en höjdkurva. Diametern, den oberoende vari- abeln, plägar avsättas på abscissan (vågräta axeln) och den beroende, höjden, på ordinatan (lodräta axeln). Mera invecklat blir det, när vari- ablerna äro tre, två oberoende och en beroende. Det plana diagrammet representerar nämligen endast två .dimensioner. Kommer den tredje dimensionen med, blir det en framställning i rymden, ett s. k. stereogram, något som visserligen förekommer, men som saknar större praktisk an- vändbarhet. Svårigheten löser man dock lätt genom en kombination av siffror och diagram: på ett diagram låter man en variabel representeras av linjer (>kurvor2) med utsatta storhetsvärden. Ett exempel på detta är fig. 2 där formhöjderna äro framställda. Höjden och formklassen äro de oberoende variablerna, formhöjden den beroende. Det ställer sig i detta fall lämpligast att låta formklassen representeras av linjerna med påskrivna värden, ehuru intet hindrar att i stället vilken som helst av de tre variablerna kunnat göra det. Ökas variablerna till fyra blir det mera invecklat. Så är förhållandet i en modern kuberingstabell. Där är det diametern, höjden och formen, som äro de oberoende och kubikmassan den beroende variabeln. Svårig- heterna kunde kringgås genom att göra upp flera skilda diagram, t. ex. olika diagram för olika form eller för olika diametrar; men då försvinna ett 1 Då förf. har sig bekant, att under de sista åren åtminstone två olika grafiska fram- ställningar av T. JoNSONS kuberingstabell äro utarbetade, vilkas utkommande i tryck redan för länge sedan ställts i utsikt, har jag ansett det lämpligt att nu för offentligheten fram- lägga även en av mig utarbetad metod, som jag själv med stor fördel använt sedan år 1912. 19. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 254 : OSCAR LINDBLAD par av den grafiska framställningens stora fördelar, nämligen dess lätt- hanterlighet och överskådlighet. Genom att använda två i förhållande till varandra rörliga koordinat- system är det möjligt att övervinna dessa svårigheter, m. a. o., att låta en rörelse, enligt denna metod koordinatsystemens förflyttning i förhällande till varandra, uttrycka en av de oberoende variablerna och därigenom så att säga representera den fjärde dimensionen. I den f. n. bästa kuberingstabellen — professor TOR JONSONS — finner man, att för varje särskild diameter en ändring i formklassen föranleder samma ändring i kubikmassan som en viss ändring i höjden. För t. ex. ett 40 cm träd svarar en ändring av formklassen från 0,65 till 0,6753 eller från 0,675 till 0,70 mot en höjdökning av omkring en meter. För ett 12 cm träd behöver höjden endast ändras '/, m för samma effekt. Om man då för formklass 0,65 lägger upp kubikmassorna grafiskt så, att abscissan representerar diametrarna, ordinatan höjderna, och kubikmassorna pr träd angivas med linjer med påskrivna värden, så ligger det nära tillhands att för andra formklasser låta höjdskalan förskjuta sig i för- hållande till de linjer, som representera kubikmassorna, en förskjutning som måste göras större för de grövre dimensionerna än för de klenare. Detta har författaren lyckats åstadkomma medels användande av ett genomskinligt papper. Metoden utföres på följande sätt. För varje bestånd, stämplingspost o. sS. v. upplägges en höjdkurva; detta måste ske i en och samma skala. På ett genomskinligt papper i precis samma skala äro kubikmassorna in- lagda för de olika diametrarna och höjderna för den på trakten vanligaste medelformklassen (fig. 1). För hela landet torde 0,65 vara en tämligen representativ medelformklass. För de övriga formklasser, som kunna komma i fråga, inläggas ovanför och nedanför abscissaxeln linjer (se fig. 1) representerande dessa, s. k. orzenteringslinjer. Mera härom i det följande. Då tabellen skall användas, inpassas den på höjdkurvan på så sätt, att över den vågräta huvudaxeln för höjdkurvan kommer orienteringslinjen till den formklass, som skall användas, samt så att diametrarna för höjd- kurvan och tabellen överensstämma. Användes formklass 0,65, skola också höjderna överensstämma, men vid andra formklasser blir det en viss förskjutning. Därefter kan man å den övre tabellen direkt avläsa den kubikmassa, som för varje diameterklass svarar mot höjdkurvan å det undre papperet. Det exempel, som framställes i fig. 1 är uppgjort för de fall då diametern mätes i eng. tum, vilket ännu är det vanligaste vid stämpling, särskilt i Norrland. I regel tillgår därvid så att endast fulla tumtal ropas, d. v. s. att träden inom t. ex. 8” klassen hålla från och med 8'” och intill 9” i EN GRAFISK KUBERINGSTABELL 255 Höjd Kuberingstabel TU sä 220 LA. (flm ens fur) 0850 "5 fo . ; : ic RR Se 2 od ke - = S Vr Me : av jag Oo.Lindblad. : 2 SN : iso -1640 —-180 > Lr Md -0.vo La50 ' =- 25 : = =Zto = : ; vv 3 : za : : : : ; CR 7170 —-71.30 sr 5 TOC SSF 2 rg | me 3 280: I L60 - 180 2 SS = 0. s - 240 . = - 55 : = Se : Tin TS ; TT 030 E Er Fäf:0 . . = E mm — 1.30 : 20 014 72 E S TS : - 1.60 SE -— 50 > 60 E = RR —- 7.40 3 18 å FRE E FIS 2 2120 2150 : : : : —030 : : 2 : SR ' FRAS : TS : : : - ZI k 1 - 417 KB Matt I 2 2f- : e : 2 : E: so = > : =O : Fakta Fig. 1. Kuberings-tabellen. Tabellen är genom förbiseende återgiven blott i ? , av den ursprung- liga skala, som förf. avsett och som förutsättes i beskrivningen 3 följande sida. diameter. Åtminstone vid stämpling har ett sådant mätningssätt mycket som talar för sig. Men att kubera denna klass efter 8':s trädets kubik- massa ger för lågt resultat. Kubikmedelstammen torde ligga omkring '/; tum ovanför tumklassens nedre gräns, vilket jag också räknat med vid upprättande av tabellen fig. 1. Medan antalet träd i de skilda tum- klasserna ännu är i stigande, vilket vid stämpling plägar vara förhållandet endast för de 3 å 4 lägsta tumtalen och vid taxering är ändå mindre vanligt, ligger kubikmedelstammen närmare det högre tumtalet för att sedan stamantalet mera hastigt avtager alltmera närma sig det lägre tumtalet. Att kuberingstabellen måste icke blott upprättas i samma skala som höjdkurvan, utan även så att lägsta brösthöjdsdiameter och minsta höjd d. v. s. huvudaxlarnas skärningspunkter å båda äro desamma, är en själv- klar sak; likaså, att kubikmassorna skola angivas precis å den linje, där man avläser diameterklassens medelhöjd. Domänstyrelsen har sedan år 19013 låtit trycka särskilda blanketter närmast avsedda för taxering, men även mycket användbara vid stämp- ling. Övre delen av denna är avsedd för höjdkurvan. Minsta höjd är 4 m och minsta dimensionsklass 9 cm, omfattande träd fr. o. m. 8 och intill 11 cm (=8—10 cm). En sådan klass kuberas lämpligen efter medeldiametern, 9 cm. 256 OSCAR LINDBLAD Den tabell, som återfinnes i fig. 1, är upprättad särskilt med tanke på att den skall kunna användas utan att särskilt tryckt blankett behövs för höjdkurvan. Höjdkurvan uppritas på i hela eller bättre halva centi- meter rutlinjerat papper, där höjdskalan är I cm = 2 m, med början med 8 m och diameterskalan är I cm = I eng. tum med början med 4 tum. Formatet är beräknat sa, att tabellen utmärkt passar tallen vanlig i halva cm rutad anteckningsbok i format 10,5 X 17 cm (Her- zogs rutade anteckningsbok n:o 10 S och Öbergs n:o 83!/, r likasom den av Domänstyrelsen tillhandahållna »dagbok för kronojägare» äro just sådana), vilken användes till höjdkurvorna. Genom detta förhållande mellan skalorna för höjd och diameter erhåller också höjdkurvan, som på Domänstyrelsens blanketter blir väl flack, en mera lämplig stigning. Skalan bestämmer även den noggrannhet, varmed man kan angiva kubikmassorna. För praktiskt bruk anser jag det fullt tillräckligt att be- stämma dessa med två decimaler d. v. s. på 0,005 kbm när. JONSONS tabell har som bekant tre. — För grövre dimensioner räcker det mycket väl med ändå mindre noggrannhet, och att angiva kubikmassan med Formhöjd. större grad av noggrannhet än At varmed man på grund av ska- lan eller höjdbedömningens osäkerhet kan bestämma höj- den är meningslöst självbedrä- 2 geri. - Öm man tex morrett 18” träd kan bestämma höjden på en halv meter nära, mot- svarar endast detta ett fel på kubikmassan av 0,o4 kbm. När man skall konstruera upp orienteringslinjerna för formklasserna ovanför och un- der formklass 0,65 eller den 10 man räknat med som medel- formklass, kan detta enklast E göras empiriskt, så att man i 25 KAN ä7) ae) fo rop eri ee fira rp rtaNee eid IT ONSONS-tabellldirektiochieer Fig. 2. Formhöjd vid olika trädhöjder och form- nom interpolering iakttager klasserna 0.60—0.70. Endast höjder mel- vilken ändring i höjden, som motsvaras av en ändring i formklassen. Man kan också, och det har jag gjort, då det bör medföra större noggrannhet, grafiskt upplägga formhöjderna i de olika formklas- serna för olika trädhöjder, fig. 2. Av denna framgår t. ex. att form- lan 15 och 25 m äro här medtagna. EN GRAFISK KUBERINGSTABELL 25 höjden för ett 18,5; m högt träd i formklass 0,70 är lika stor som form- höjden för ett 20 m högt i formklass 0,63. M. a. o. om höjdkurvan flyttas upp (eller den genomskinliga för formklass 0,65 beräknade kuberings- tabellen sänkes) 1,5 m, erhålles rätt kubikmassa för formklass 0,70. Om man sålunda bestämmer läget av ett flertal punkter på grundlinjerna för de nya formklasserna, skall man finna, att dessa linjer egentligen erhålla en svag böjning, vilket för övrigt sammanhänger med att höjdkurvan i ett bestånd också är böjd. Deras läge blir även något olika för olika medelhöjder. Jag har därför följt de i prof. JONSONS »tabell n:o 3> an- givna höjderna för »God växtform> (den tredje av sex klasser), vilka höjder jag tyckt mig finna vara mycket representativa medelhöjder för stora delar av vårt land. I östra Jämtland har jag funnit medelhöjden ligga mellan klasserna 3 och 4, dock mycket närmare den förra, i Norr- bottens kustland omkring en klass lägre och i Svealand en klass högre. När tabellen orienteras för t. ex. formklass 0,70, blir förflyttningen i höjd- led större för de grövre dimensionerna än för de klenare. Härigenom uppkommer en vridning, som särskilt då höjdkurvan är uppritad i sådan skala, att den erhåller större lutning, gör sig gällande på det sätt, att kubikmassan kommer att avläsas längre fram på kurvan. För att mot- verka detta måste tabellen i formklass 70 flyttas något till vänster och tvärtom i formklass 60. Denna förflyttning har angivits med ett tvär- streck till vänster å orienteringslinjerna. Tabellen är alltså orienterad, när dels orienteringslinjen är ens med vågräta axeln till höjdkurvan, dels nyssnämnda tvärstreck med lodräta linjen för det lägsta tumtalet å blan- ketten för höjdkurvan. För flackare höjdkurvor erfordras icke någon förflyttning i sidled. Efter dessa approximativa utjämningar kan man icke av tabellen be- gära matematisk exakthet. Denna uppsats skulle icke vara fullständig, om uppgifter saknades över storleken av de systematiska fel, som vid- låda tabellen. I fig. 3 har jag grafiskt angivit felprocenten för formklass 0,70 i fem av de höjdklasser, prof. JONSONS angivit i sin tabell n:o 3. Då vid 10 cm diameter klass I har 14 m och klass 3 7 m, vid 20 cm 22 och 11 m och vid 30 cm 27,3 och 14 m, torde dessa få anses omfatta alla mera vanliga beståndshöjder. I fig. 4 har angivits de absoluta felen i kbm för den mellersta och de båda yttersta av dessa höjdklasser. Av dessa tablåer framgår att för goda formklasser och samtidigt låga höjder er- hålles ett för högt resultat, för goda formklasser och samtidigt stora höjder blir resultatet för lågt. För sämre formklasser är förhållandet omvänt. Dock uppgår felet ej till många procent, för höjdklasserna 2 och 4 i formklass 0,70 I & å 2 2 och för höjdklasserna I och 5 3 &X a 258 OSCAR LINDBLAD TECK. ON EVARSE ARTE +47 NE —Jdböjdklags 5. Becel FÖ 202 ESS RER DERSESnATR +29, da ale ST a SE ös Eee ET EE Ol 12 kd JET SO fa ErSetOfcess BETESE La födas Else do am, vid kok -22 Se höjdklagse -394 see Reg Fig. 3. Felprocenter vid olika höjdklasser. Fig. 4. Absoluta kubikmassefel vid olika höjdklasser. 4 2. De absoluta felen för formklass 0,70 och vanligen förekommande höjder överstiga icke o,o4 kbm vid intill 40 cm vid brösthöjd, d.v.s. felet understiger det som föranledes av en felbedömning av höjden på 4 dm. Det framgår vidare av figurerna, att även för höjdklass 3, som antagits som medelhöjd, förefinnes ett fel på intill några tusendels kbm. Detta beror på, att orienteringslinjerna, som hava dragits raka, egentligen skulle vara svagt böjda. Med reservation för detta obetydliga fel, kan man påstå, att tabellen är exakt i alla de fall där antingen höjden eller form- klassen överensstämmer med de höjd- och formklasser som legat till grund vid tabellens upprättande. Tabellen fig. i är alltså riktig dels vid formklass 0,65 för alla höjder, dels vid höjdklass 3 för alla formklasser. Vid dessa jämförelser har utgåtts ifrån värdena i JONSONS tabell som riktiga. Den grafiskt upplagda kuberingstabellen kommer att finna sin största användning då det är fråga om masskubering. Den som haft en hög på några hundratal taxationslistor att kubera inser vad det betyder, om man kan spara in endast några minuter på varje blankett. Att bläddra i en kuberingstabell och leta upp diametrarna, avläsa höjden på höjd- kurvan och söka i kuberingstabellens vertikala och horisontala kolumner EN GRAFISK KUBERINGSTABELL för att finna rätta kubikmassan tager tid, för att ej tala om att inter- polera mellan höjder och formklasser, cm man vill vara noggrann. Detta har haft till följd, att prof. JONSONS tabell ej erhållit den användning som den förtjänar, i det att många använda enklare fast mindre tillför- litliga tabeller. Sedan man orienterat den grafiska tabellen, vilket är ett ögonblicks verk, kan man direkt avläsa kubikmassorna mycket fortare än man hinner skriva dem. I praktiken kan man även säga, att man har utsikter att få riktigare resultat med den grafiska tabellen än med den bästa siffertabellen, be- roende på att den verkar i hög grad automatiskt. Man slipper läsa av höjden i meter och slipper likaledes alla interpoleringar. De göra sig själva genom att kubikmassan avläses direkt vid höjdkurvan. Någon av- läsning av själva höjden behöves ej. Det är vanligt i bestånd att formklassen är högre för smådimensionerna än för de grövre träden. Då kan man orientera tabellen snett, t. ex. ' orienteringslinjen 0,70 och för 135” 0,65. Därigenom vinner man för. 5 en fullkomligt jämn övergång i st. för att man med en siffertabell måste få språng vid övergången från ena till andra formklassen. Då man mäter träden i tum har det alltid sina förtretligheter att kubera efter en centimetertabell, där man har att välja mellan en besvärlig inter- polering och att kubera efter de närmast lika centimetertalen, även om dessa skilja några procent, vilket på grundytan och kubikmassan gör ett fel på dubbelt så många procent. Vid stämplingar anser jag mig hava haft stor nytta av tabellen. Jag har därvid i en av de förut omnämnda rutlinjerade anteckningsböckerna uppritat höjdkurva för varje stämpling. Med någon vana vid hur dessa kurvor bruka falla kan man efter ett ganska litet antal provträd med rätt stor säkerhet uppdraga höjdkurvan. ' Det är då av vikt att prov- träden så mycket som möjligt äro koncentrerade omkring medelstammen för varje post eller bestånd. Ofta kan man vid stämpling på likartade trakter använda samma höjdkurva, vilket man bör förvissa sig om genom några mätningar, särskilt när det är på olika skogar. Under stämplings- resor är den grafiska tabellen dessutom den lättaste att föra med sig. Av mera pedagogisk fördel är att man genom denna tabell direkt får en inblick i de olika massafaktorernas inbördes betydelse. Utom diametern, som är den viktigaste, är också höjden av synnerligen stor betydelse. AGE Lö EES SERA Ne FOÖRMHÖJDSTILESIYXTEN I GRANNE BESTAND INOMTOVRE -NORRIAND: id bestämmandet av den löpande massatillväxten för såväl en- staka träd som hela bestånd användes som hjälpmedel den be- räknade tillväxtprocenten, 2, enligt formeln É massatillväxten = — x kubikmassan 100 Allmänt brukas numera vid tillväxtprocentens beräknande de av pro- fessor JONSON utarbetade tabellerna, vari massatillväxtprocenten upp- delats i grundytans och formhöjdens tillväxtprocenter. Genom addition av dessa båda procenter erhålles trädets eller beståndets tillväxtprocent. " För att erhålla enstaka träds formhöjdstillväxtprocent uppskattas de sista toppskottens medellängd okulärt, varjämte stammens höjd samt formklassen utrönas, då tabellen direkt angiver trädets tillväxtprocent i formhöjd. Gäller det åter att bestämma ett bestånds formhöjdstillväxtprocent, kunna tvenne olika metoder anlitas. Antingen förfares — i fråga om ur beståndet utvalda provstammar — på samma sätt, som nyss angivits för det enskilda trädet, eller ock begagnas erfarenhetstal för den sökta procentens storlek vid ifrågavarande ålder. Uppenbart är, att felbedömning av provstammarnas toppskottslängder lätt kan ske, varigenom felaktiga tillväxtprocenter erhållas. Rätt anpas- sade erfarenhetstal måste sålunda betraktas såsom en synnerligen god hjälp vid formhöjdstillväxtens beräknande, då därigenom dels skänkes den med arbetet mindre förtrogne ett gott stöd tills dess större färdig- het uppnåtts, dels för praktiska behov större snabbhet kan utvecklas vid procentens beräknande. Med undantag av en utav jägmästare PETRINI nyligen publicerad tabell för formhöjdstillväxtprocenter i bestånd av norrlandstall saknas emellertid dylika erfarenhetstal för bestånden i vårt lands nordliga delar. I tabell 1 här nedan framläggas formhöjdstillväxtprocenter för gran, hämtade ur material från Lule, Pite och Skellefte älvdalar. Undersök- ningarna avsågo ursprungligen såväl tall- som granbestånd. De för tallen FORMHÖJDSTILLVÄXTEN I GRANBESTÅND I ÖVRE NORRLAND = 261 erhållna erfarenhetstalen överensstämma synnerligen väl med jägmästare PETRINIS ovannämnda siffror från Vindelns och Umans älvdalar. Vid uträknandet har förfarits på följande sätt. I sammanlagt 61 styc- ken utlagda provytor inom representativa, likåldriga granbestånd har stamräkning verkställts. Minst hälften av de inom ytan befintliga stam- marna hava därefter undersökts med avseende på höjd och formpunkt (medels Christens höjdmätare), varvid höjdkurva upplagts. Sedan grund- ytemedelstammen beräknats har beståndsmedelhöjden uttagits och ytans formhöjd uträknats med stöd av medelformklassen. Efter grafisk utjäm- ning av de erhållna formhöjderna för var och en av boniteterna VI, VII och VIII erhölls årliga formhöjdstillväxtprocenten vid en viss ålder, a = formhöjden vid a år — formhöjden vid (a—10) år IO = 100 X formhöjden vid a år Emellertid rönte ytornas formhöjdstillväxtprocenter icke någon inverkan av bonifetsklassen, varför en enda serie grafiskt utjämnade erfarenhetstal ansetts tillfyllest. På grund av förloppet av den kurva, som formhöjds- tillväxtprocenten som funktion av åldern bildar (se fig. 1) anses erfaren- hetstalen ej vara säkra för åldrar före den tidpunkt där maximipunkten passeras. För praktiskt bruk torde man därför ej kunna angiva några siffror för gran yngre än 60 år inom Norr- och Västerbotten. Tabell 1. Granens formhöidstillväxtprocenter i övre Norrland. | Beståndsålder, år 60) 70) 80) 901] 100110 | 120 | 130 | 140 | 150 | 160 vÅ I,30 | I,13 | 0490 | 0,70 I 0,55 | 0545 | 0,40 | 0735 | 0,30 | 0,25 | 0,20 Till jämförelse meddelas i tabell 2 de av jägmästare Petrini erhållna erfarenhetstalen för norrlandstall. Tabell 2. Tallens formhöidstillväxtprocenter i övre Norrland. (Enligt jägmästare PETRINI). Beståndsålder, år | 40| 50! 60! 70! 80] 901100 / 110 | 120 | 130 | 140 150 | 160 : | (SJ jan UJ 235 | I,15 | O,93 | 0,80 | 0,65 | 0,55 | 0350 | 0345 | 0540 | 07335 | 0,30 | 0,25 | 0,20 UN OT ATTES EÖRONREO LÄMPLIGASTE BESKATTNINGS- FORMEN FÖR SKOGSBRUKET FRÅN SKOGSVÅRDSSYNPUNKT. Föredrag vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte den 20 mars 1920. om herrarna hava sig väl bekant, har Kungl. Maj:t för några dagar sedan till riksdagen avlämnat proposition om ny kommunalskatte- lag för riket och i går gick remissdebatten av stapeln. Detta förslag åsyftar, som vi nog allesammans hava oss bekant, att åstad- komma en reglering av skattetrycket för medlemmarna inom varje sär- skild kommun, en skattereglering. Det har sagts, att vi till nästa års riksdag hava att emotse ett annat, provisoriskt förslag, som avser att åstadkomma en lättnad för de tyngst beskattade kommunerna, en skatteutjämning således. Det vi hava att fästa oss vid beträffande nyss- nämnda skatteregleringsförslag är särskilt skogsbeskattningen. Nu upprättade skatteförslag är grundat på två principer: skatt efter intresse och skatt efter förmåga. Intresseprincipen har tagit sig uttryck i fastighets- och näringsskatt och förmågoprincipen i en kommunal in- komstskatt och en progressivskatt. Jag behöver icke gå närmare in på detta. Emellertid är fastighetsskatten avsedd att utgå liksom den nu- varande fastighetsbevillningen enligt taxeringsvärdet å fastigheten. Bland nyheter kan nämnas, att staten ålagts utsträckt skattskyldighet samt att den gamla indelningen i jordbruksfastighet och annan fastighet över- oivits. I stället skola fastigheternas värde upptagas såsom jordbruks- värde eller såsom annat värde. Fastighets taxeringsvärde skall i före- kommande fall uppdelas i ytterligare ett specialvärde, skogsvärde, näm- ligen värdet av växande skog till avsalu. Näringsskatten skall icke drabba jordbruk eller dess binäringar, ej heller skogsbruk, så att näringsskatten kunna vi bortse ifrån. Jordbru- ket har visserligen ansetts böra i princip underkastas näringsbeskattning, men för att underlätta arbetet för deklaranter och taxeringsmyndigheter utgår förslaget från att jordbrukets näringsbeskattning skall verkställas genom en förhöjning av repartitionstalet för fastighets jordbruksvärde. Fastighetsskatten, näringsskatten och kommunala inkomstskatten äro nämligen repartitionsskatter och repartitionstalen äro för fastigkets jord- SKOGSBESKATTNINGEN 2603 bruksvärde 0,o6 skattekrona och för fastighets skogsvärde o,o3 skatte- krona, d. v. s. skogsvärdet blir precis hälften beskattat mot jordbruks- värdet. Jag skall be att få göra några små utdrag ur lagförslaget, så att de herrar, som icke hunnit sätta sig in i frågan, få någon aning om den- samma. 0 6 — — — Varje skogsområde, vilket är att anse såsom en för- valtningsenhet, samt varje vid skifte avsatt samfällighet, som står under särskild förvaltning, skall, även om området eller samfälligheten består av flera fastigheter eller delar av fastigheter eller utgör allenast del av en fastighet, särskilt för sig taxeras>. De sakkunniga anföra i de särskilda anvisningarna härtill: »såsom sär- skild taxeringsenhet skall, bland annat, anses område, som till annan upplåtits för självständigt, mera stadigvarande nyttjande. I enlighet härmed bör torp, därå jordbruk av torpinnehavaren självständigt bedri- ves, anses som särskild taxeringsenhet, även om torplegan uteslutande eller huvudsakligen utgår i dagsverken.» »$ 7. Till grund för taxeringen lägges den fasta egendomens värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet).» »$ 8. Taxeringsvärde skall alltefter omständigheterna uppdelas i jord- bruksvärde, skogsvärde och annat värde. Till jordbruksvärde räknas fast egendoms värde för jordbruk med bi- näringar ävensom för skogsbruk, i den mån detsamma ej, enligt vad nedan stadgas, är att hänföra till skogsvärde. Såsom skogsvärde upptages värde av växande skog utöver husbehov.> I jordbruksvärdet ingår således icke blott själva jordegendomens värde utan även skogsmarkens värde, och i skogsvärdet ingår den växande skogens värde till avsalu, utöver husbehov. Enligt de sakkunniga taxe- ras till skogsvärde virkestillgången utöver husbehovet, men i skogsvär- det skall icke inbegripas själva den skogbärande markens värde. Detta hänföres nämligen till jordbruksvärde. De sakkunniga vilja beräkna skogs- värdet med hänsyn till uthålligt skogsbruk. Detta har emellertid finans- ministern frångått, så att han vid sina erinringar till statsrådsprotokollet hävdar, att skogens saluvärde bör läggas till grund för värdesättningen. »$ 10. Har fast egendoms värde genom eldsvåda, vattenflöde eller av annan dylik anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogs- avverkning så minskats, att detsamma kan antagas hava nedgått med minst en femtedel av egendomens åsatta taxeringsvärde, skall ny taxe- ring äga rum.> Under den kommunala inkomstskatten upptages även inkomst av skogs- bruk. Således kommer enligt detta förslag avkastning av skog att taxe- 264 UNO WALLMO ras såsom en ren inkomstkälla och skogsaccisen kommer att bortfalla. Inkomst från skog kommer att behandlas såsom alla andra en deklarants inkomster och kan således bliva föremål för avdrag till följd av skuld- räntor. Enligt $ 35 kan avdrag ske för alla utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande, såsom arrende- eller hyresavgift. Denna arrendeav- gift bör således tagas hänsyn till beträffande taxeringsenheterna i sko- garna, alla dessa torp och brukaregårdar. När deras innehavare skola deklarera, så hava de rättighet att avdraga för sin arrendeavgift, men då få vi ihågkomma att arrendeavgiften oftast uppgår till ganska lågt kontant belopp men att brukarens huvudsakliga arrendeavgift utgår i form av arbetsprestation till underpris. Då måste, för att brukarens börda skall kunna bestämmas, ortens normalpris fixeras och detta jäm- föras med arrendekontraktets pris. Skillnaden blir brukarens börda. Vidare får avdrag ske för ränta å lånt rörelsekapital. »För beräkning av skattskyldigs behållna inkomst inom kommun, som i 38 $ avses, må avdrag, i den mån sådant ej verkställts enligt bestäm- melserna i I och 2 mom., äga rum från summan av den skattskyldiges där uppskattade inkomster för ränta å gäld.» Vid uppskattning av inkomst må avdrag däremot icke ske för ränta å den skattskyldiges egna i fast egendom nedlagda kapital. Jag ber då först få uppehålla mig litet vid skogsaccisen och frågan om dess vara eller icke vara. Jag får då uppriktigt säga, att denna fråga om skogsaccis har förskaffat mig åtskilligt huvudbry under senaste dygnet. Det var nämligen först i torsdags, som jag började genomläsa detta digra betänkande, och jag får då erkänna att efter första genomläsandet så ställde jag mig i opposition mot tanken på att vi skulle slopa skog- accisen, ty de skäl, som i betänkandet anfördes mot skogsaccisen, ver- kade icke övertygande. Men då jag själv skulle börja lägga grunden för skogsaccisen och söka avväga dess storlek etc., så fann jag, att skogsaccisen kan bli en mycket farlig form för beskattning. Den vilar nämligen icke på någon fast grund. Den står fullkomligt å lösa sanden, och dess procentsats, som nu är två, kan lika väl höjas till fem eller tio eller mera. Då det är en sådan obestämd beräkningsgrund, kan icke jag gå med längre, utan i samma ögonblick jag märkte detta, så kastade jag den över bord och accepterade det nya förslagets form för beskattning av inkomst av skogsbruk. Men detta kan jag däremot icke göra beträffande förslaget att räkna växande skog såsom fastighet och med anledning därav pålägga skogs- kapitalet fastighetsskatt. Växande skog hör till lösegendom och är icke fastighet. Vi, som hålla. till i skogarna, veta nog hur pass lös skogen SKOGSBESKATTNINGEN 2605 står icke blott för naturlig åverkan genom stormar och dylikt utan också för människors åverkan, så att det vill mycket till att säga, att växande skog är fast egendom. En samling träd är icke en fastighet. De födas, leva och dö. Träden, som vi odla i skogen, äro visserligen fleråriga växter till skillnad från de växter, som vi odla på åkern, som oftast äro ettåriga men också kunna vara fleråriga. Men icke finnes det: någon klok människa som vill kalla ett växande rågfält för fastighet och låta dess värde ingå som del i jordbruksfastigheten. Lika litet berättigat är det att räkna skogsmarkens alster, plantor, buskar och träd, såsom fastighet. Jag trotsar att någon advokat skulle kunna bortadvocera denna enkla sanning, icke ens kanske en nationalekonom. Då vi således måste anse den växande skogen såsom lösegendom, så få vi å andra sidan erkänna, att skogsmarken är fastighet och då skall naturligtvis denna upptagas såsom fastighet och beskattas såsom sådan. Skogsmarken är produce- rande, d. v. s. inkomstbringande. Inkomsten heter skogsavkastningen. Denna må beskattas såsom övriga inkomster och därmed punkt och slut. Men om det nu, rent tekniskt sett, är otillbörligt att upptaga den växande skogen såsom fastighet och beskatta den såsom sådan, så finns ett ännu mera vägande skäl att icke göra detta, ett skäl av national- ekonomisk natur. Genom att beskatta växande skog såsom fastighet kommer statsmakten att indirekt premiera skogsskövling. Skogsägaren får icke råd att behålla sådan fastighet. Han avverkar den så långt ner, som yxan får gå. Våra timmerskogar skulle snart taga en ända. De äro mycket eftersökta förut, men skulle man betrakta timmerträdet som en fastighet, så kan man vara övertygad om att timmerskogens livslängd bleve kort nog. Det sades igår i Röda kvarn, att England fruktade för — uttrycket föll sig visst så — hungersvält på timmer, och denna fruktan är nog grundad, ty för visso tillgripa vi vårt växande timmerkapital alldeles för hårt, och skulle det nu, som jag nyss sade, komma en sådan beskatt- ningsform, som nu föreslagits, så skulle tillgreppet av timmer ökas ändå mera. Vi hörde även i går i Röda kvarn en uppmaning till skogsägarna att under högkonjunktur forcera sin avverkning. Den uppmaningen kanske icke behövde göras, ty den konsten kunna de nog ändå. Jag skulle kunna lämna den ärade talaren av gårdagen i Röda kvarn en liten upp- lysning om, huru det går till i det verkliga livet, ute i skogslandet. Jag talar endast av egen, lång erfarenhet. När det är högkonjunktur, vilja skogsägarna uttaga mycket ur skogen för att tjäna pengar. När det är lågkonjunktur, anlitar skogsägaren ofta sina skogstillgångar över 266 UNO WALLMO förmågan för att möta den dåliga tiden, och timmerskogen går all värl- dens väg. Skön fastighet. Det sades vidare på samma ställe i går, att bolagen voro lämpligare som skogsägare än de enskilda skogsägarna. Detta påstående kanske kan behöva synas litet i sömmarna. Som stöd åberopades bl. a., att Värmlandstaxeringen påvisat, att bolagen hade bättre skogsvård än de enskilda. Därom har jag mig icke något bekant, ehuru jag deltog i denna taxering, Slutresultatet visade, att bolagsskogarna och de en- skilda voro nästan jämnspelta. De ena lågo över beträffande tillväxten, de andra beträffande virkeskapitalet. Högst stodo de allmänna skogarna beträffande såväl tillväxt som virkeskapital. Jag skall förresten kunna giva den ärade föredragshållaren av i går en definition på skillnaden mellan ett bolag och en enskild skogsägare. Den är, att ett bolag är i saknad av själ. Jag är icke någon fördö- mare av bolagen. Tvärt om, jag anser bolagen alldeles nödvändiga, ty det är genom dem som vi kunna skaffa kapital för utveckling av vår industri, transportleder m. m., men jag upprepar, att bolaget såsom sådant är i saknad av själ. Den enskilde skogsägaren däremot kan ha en själ. Han bor på platsen, han ser sin skog och kan ömma för den och kanske ofta vill skydda den med tanke på sina efterkom- mande, sina barn. Bolagens intressenter återigen bo ej på skogen, utan bo över hela Sveriges land. De kursa och sälja med aktier och ropa på högre utdelning, de se icke sin skog, utan de se blott sina aktier. Jag säger således ännu en gång, att bolagen sakna själ. Detta hindrar naturligtvis icke å andra sidan, att det finns bolag och kanske många bolag också — jag har mig själv bekant sådana bolag — som utöva god skogsvård och ej anlita sitt skogskapital över förmågan. Vi gå nu efter vad jag kan förstå emot en ungskogslag, som här har diskuterats i dag, men en sådan lag hjälper oss icke till några timmer- skogar, icke ens till att vi tvingas utnyttja markens produktionsmöjlig- heter till det yttersta. Det enda botemedlet därvidlag är naturligen en tillväxtlag, som kan tillgodose en god produktion och markens fulla utnyttjande. | Det sades i går i Röda kvarn, att en tillväxtlag förhindrar rörlighet i avverkningen. Det är ett stort misstag. Det är ingenting som hindrar även vid en sådan lags tillämpning att exempelvis borthugga mindre växtliga bestånd eller forcera avverkningen under högkonjunktur, bara det finnes motiv därför och bara en ordentlig bokföring sker. Men det tyckes dröja, innan vi få :'en lag, som säger, att vi skola avverka enligt tillväxten samt på samma gång försäkra oss om att markens produk- tionsförmåga till slut fullt utnyttjas. Funnes denna lag, så vore det SKOGSBESKATTNINGEN 207 visserligen ur skogsskövlingssynpunkt icke så farligt att beskatta den växande skogen, men lagen finns icke. Någon beskattning, som premie- rar skogsskövling, får således icke tillgripas. Därom kunna vi alla vara eniga. Förslagsställarna själva tyckas för resten hava sjukt samvete, då de lagt fram detta förslag, ty, som jag nyss nämnde, de låta skogsvärdet såsom fastighet endast taxeras med hälften emot det övriga jordbruks- värdet. Det sjuka samvetet har således nedprutat 30 4. Detta påminner mig osökt om en liten historia. Den är så kort att jag skulle kunna draga den för herrarna, innan jag slutar. Den ligger på sätt och vis inom skogsområdets sfär, och så kunna vi behöva litet omväxling i den här torra beskattningsfrågan. Saken ifråga tilldrog sig för flera år sedan men icke längre bort i tiden än att jag minns, då den hände. Själva historien utspelades i en stad som heter Halmstad. Det blev insektshärjning utanför staden. På regeringens uppdrag dit- reste vår dåvarande förnämste expert på insekternas område, en lektor vid Skogsinstitutet, som lydde smeknamnet »Flugis>. Denna lektor var kunnig i mångt och mycket, förutom i insekter. Bland annat var han mycket musikalisk, kunde spela flöjt på en vanlig käpp och spela piano utan att använda fingrar men endast sitt välskapade baksäte. Det måste sägas, att man i Halmstad förstod att uppskatta »Flugis> utomordent- liga sällskapstalanger, så att hotellet, där han bodde, översvämmades av gäster och källarmästaren tjänade mycket pengar under några veckors lopp. >»Flugis> förstod emellertid sakens läge och inrättade sig däref- ter. Då han äntligen skulle resa därifrån, presenterades en dyr räkning för honom, varvid emellertid källarmästaren tillfogade: »Jag förstår att jag tjänat mycket pengar på er vistelse här, varför jag vill avdraga 30 20 på räkningen». Då svarade »>Flugis> ögonblickligen: »Jag kan vara lika liberal och drar alltså av den andra hälften». Vilket skedde. Nu tycker jag, att vi kunna vara precis lika liberala. Ha förslags- ställarna själva nedprutat 50 20 på skatten, kunna vi skogsvårdare med gott samvete avpruta den återstående hälften, allt i skogens och där- med det allmännas intresse. . För den händelse skogsvårdsföreningen skulle vilja göra ett uttalande i denna aktuella fråga, så har jag tagit mig friheten att uppsätta ett förslag till resolution, som jag ber få uppläsa. > Svenska skogsvårdsföreningen har, efter tagen del av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kommunalskattelag den 12 mars 1920, velat göra följande uttalande: Föreningen finner intet fog föreligga att, såsom i förslaget skett, som fastighet upptaga växande skog och i enlighet därmed pålägga densamma fastighetsskatt. ÅAtgär- 208 UNO WALLMO den ifråga skulle dessutom ofta hava till följd skogens avverkning i för- tid, varigenom framför allt produktionen av timmer och annat värde- fullt virke äventyrades och en god skogsvård i övrigt skulle åsidosättas. Skogsmark, såsom varande fastighet, kan såsom sådan beskattas men därå växande skog bör beskattas endast i den mån, den lämnar inkomst.» II, DISKUSSION. Herr Ordföranden: Jag ber få framföra vår tacksamhet till föredragshålla- ren för hans såsom alltid av en viss humor och ett visst gemyt präglade föredrag. Det är otvivelaktigt, mina herrar, att en skatt, en kommunalskatt, som det här är fråga om, har en betydelse, som kan komma att hava ett inflytande på skogen och skogshushållningen. Man kan ju säga, att en sådan beskatt- ningslagstiftning, om den icke är lagd på ett klokt sätt, kan göra kolossal skada, såsom föredragshållaren här har framhållit, därför att den kan föran- leda till avverkning tidigare än vad som vore önskvärt. Det är givet att det är av ganska stor vikt att den blir lagd på ett klokt sätt, ty den kan göra skada och motverka vad man vill åstadkomma eller vinna genom en skogs- lagstiftning, så att det är en rätt ömtålig fråga. Huruvida det kan vara möj- ligt att, såsom föredragshållaren säger, lägga den uteslutande såsom ren inkomst- skatt, det vågar jag icke nu bestämt uttala mig om. Jag tror, att en inkomst- skatt är en mycket naturlig sak. Man säger, att inkomsten skall beskattas, då den uppkommer och såsom sådan, men en omständighet, som man icke får förbise, är, att om man tager en vanlig landskommun, där ingen industri förekommer och där det icke finns några andra skattekällor än fastigheter, och man således endast har inkomsten från jordbruksfastighet och skogsfastig- het att beskatta, det skulle kunna inträffa att vid missväxtår för jordbruket kommunen icke får någonting att utkräva sin skatt på. Det finns då inga beskatt- ningsföremål, ty de försvinna. På samma sätt kan det tänkas i en skogskommun. På grund av en viss orsak, t. ex. till följd av mycket dåliga priser på virke kan man tänka sig att folk inställer sin avverkning, och då får kommunen icke någon beskattningskrona för sina utgifter, t. ex. för skolor och andra ändamål. Man kan kanske därför icke alldeles fullkomligt slopa en sådan säker- hetsregel, som avser att en fastighet skall ligga som garanti för att alltid någon inkomst skall uppkomma. Jag vågar dock icke uttala mig bestämt om detta. Det är att beklaga att sådana förhållandena nu äro i en del landskommuner, där prästen och klockaren, läkare och länsman och en del arbetare och andra löntagare varit de enda som skattat för inkomst, dessa fått betala en mycket dryg skatt; och om man tog bort den där säkerhets- regeln för fastighetsbeskattningen, så kunde de i vissa fall få betala alldeles oskäligt mycket. Jag ber få fråga, om det är någon, som vill begära ordet. Någon längre diskussion kan det icke bliva fråga om. SKOGSBESKATTNINGEN 269 Jur. lic. P. Jacobsson: Jag skall icke ingå på någon polemik emot vad herr Wallmo anmärkte emot föredraget i går ifråga om Värmlandstaxeringen. Beträffande denna vill jag säga, att jag icke har betänkandet i min hand, men jag har fått det intrycket att bolagsskogarna sköttes bättre än enskilda. Det kan hända, att jag i den delen misstagit mig, men vad jag vill säga är att från min allmänna utgångspunkt kan jag icke se saken på så sätt som herr Wallmo har gjort. Det kan hända, att vårt timmer skulle kunna till följd av kon- kurrens från Ryssland i en framtid icke vara en lönande artikel. Det är just på grund av prisläget i världen som vi skola inrikta vår produktion. Beträffande den resolution, som framlagts, måste man säga beträffande yttrandet att virket icke är fast kapital, att det rent ut sagt är en löjlighet. Då man avskiljer fast och löst kapital är det bara en hjälp, som lagstiftningen använder, då den skall beskatta inkomst. Det viktigaste är att det för skogsbruk be- höves kapital, och om detta sedan skall beskattas är en fråga, som bör av- göras med hänsyn till huru beskattningen sker för andra näringsgrenar. Den ena stora frågan enligt detta lagförslag är hur man skall kunna få rättvisa i beskattningen mellan de olika kommunerna. För att nå denna rättvisa i be- skattningen måste man också beskatta den växande skogen och för min del finner jag det otvivelaktigt, att man på så sätt får en fullt rättvis beskattning. Professor DAvIDSON har en ypperlig framställning häröver, och han kommer till att det är den årliga tillväxten av skogen som skall beskattas. Å andra sidan kan man med mycket stort fog säga att vi aldrig kunnat få ett skattesystem, som blir fullkomligt rättvist. Man måste dock se på verkligheten, då det gäller ett skattesystem, och kan man visa att en beskattning på detta sätt av skogskapitalet kan inverka väsentligt på vårt skogsbruk får man nog rättelse därutinnan. Man får dock lov att tänka på huru lågt lantmännen taxerat sitt lantbruk. Jag skulle för min del helst vilja se, att just de orden strykas ur motiveringen till den föreslagna resolutionen och man i stället satte in att här ha vi en ur många synpunkter olämplig beskattningsform. Den beskattning, som det här är fråga om beträffande skogen bygger på den principen, att skogsägarna skola hava intresse av de åtgärder, som kom- munen vidtager, men man kan fråga sig, om verkligen en skogsägare har detta speciella intresse i en kommuns åtgärder. Jordägaren har det i viss mån, men icke skogsägaren. Jag måste vidhålla mitt yrkande. Överjägmästare Uno Wallmo: Jag förstår icke den siste talarens resone- mang. Skogskapitalet blir ju beskattat enligt den inkomst, som härleder sig från detsamma. Det har aldrig ifrågasatts, att icke skogskapitalet i det hänseendet skulle beskattas. Det är endast emot att skogskapitalet skall be- traktas såsom fastighet och såsom sådan beskattas, som jag har opponerat mig. Skogschefen A. Nilsson: Överjägmästare Wallmo har vid detta tillfälle som så många andra tagit sig friheten att yttra sig synnerligen strängt om bolagens sätt att sköta skogarna. Jag vet icke om det är behövligt att yttra något häremot, men jag uppfattar det som en plikt att likväl motsäga honom, då han påstår att bolagen i allmänhet äro sämre skogsvårdare än såväl den enskilde som staten. Hans yttranden äro på detta område i regel utan sak- ligt stöd. I detta fall har överjägmästare Wallmo åberopat Värmlandstaxe- ringens resultat som stöd för sin uppgift. Jag will fråga herr Wallmo, om 20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien A. 270 DISKUSSION han verkligen anser, att det material ifrån statens skogar i Värmland, som ingår i Värmlandstaxeringens bearbetning, ens tillnärmelsevis har den omfatt- ningen, att man på grund av detta material har någon som helst rätt att sluta sig till beskaffenheten av statsskogarnas skogsvård vare sig det gäller kapital, tillväxt eller annat, eller att man av denna taxering över huvud taget kan sluta sig till skogsskötselns nivå hos de olika här förevarande skogsägare- grupperna. Jag tror icke att så är fallet. Känt är att staten hittills varit skickligare än den enskilde i konsten att spara skogar. Om statens skogar äro mer eller mindre växtliga eller bättre eller sämre skötta än bolagens vill jag icke yttra mig om i detta sammanhang, men däremot vill jag påstå, att de större skogsbolagen, då de dirigera sin skogsskötsel, i regel iakttaga vad skogskunskapen otvetydigt påbjuder. Att dessa bolag sköta sina skogar bättre än hemmansägare, har jag utgått ifrån vara lika självfallen som av ingen med sakskäl motsagd sak, och jag beder få inlägga en gensaga emot vad överjäg- mästare Wallmo i detta stycke yttrat. Överjägmästare Uno Wallmo: Ja, det är märkvärdigt, att det alltid skall vrängas bort vad man säger. Det kan väl icke förnekas att det finns en massa bolag, som hastigare eller långsammare spoliera sitt virkeskapital, men å andra sidan har jag framhållit att det även finnes bolag, som spara sitt virkeskapital. Hur kan då den siste talaren uppträda som han gör och vränga bort vad jag verkligen sagt. För resten, det var icke jag som frambar Värmlandsskogarna såsom vitt- nesbörd för förhållandet mellan enskilda skogar och statsskogar utan det skedde för att korrigera ett yttrande, som fälldes i går och som gick i fel riktning. I samband därmed erinrade jag, att de allmänna skogarna i Värmland lågo högst beträffande såväl virkeskapital som tillväxt. Beträffande deras skötsel 1 Övrigt har jag icke yttrat mig. Jag anförde blott vad de rena siffrorna visat. Om de äro felaktiga, återstår det att visa det. Lösa påståenden be- visa ingenting. Undersökningarna i fråga ha utförts så noggrant som möjligt och enligt fullt vetenskapliga metoder. En gång för alla ber jag emellertid, att det icke må läggas mig till last något, som jag aldrig sagt, tänkt eller menat, utan att man må hålla sig till vad jag verkligen sagt. Överjägmästare P. O. Welander: Herr ordförande, mina herrar! Det torde vara så med många som med mig, i denna fråga, att vi icke haft tillfälle att tänka oss närmare in 1 detta förslag. Jag vill därför blott yttra mig om en enda punkt. Jag tror, i likhet med vad herr ordföranden framhållit, att vi hava ringa utsikter att kunna undgå fastighetsskatt på skogsvärde. I många kommuner är det ju så, att skogen utgör en huvudsaklig del av befintliga fastighetsvärden, men avverkningarna kunna vara relativt små under flera år, och med enbart skatt. på avverkad skog bli kommunens skatteinkomster alltför ojämna, men vi måste bestämt oponera oss emot vad finansministern här har förordat ifråga om beräknandet av ståndskogens värde. Kommitterade föreslogo att det skulle vara det fastighetsvärde på skogen, som man kom till, under förutsätt- ning att skogen underkastades en ordnad förvaltning och skötsel. Enligt vad inledaren, överjägmästaren Wallmo, relaterat har departementschefen i stället förordat den växande skogens avverkningsvärde som grund för beskatt- SKOGSBESKATTNINGEN 201 ningen. Det kan icke anses vara skäligt, att de skogsägare — och de äro nu flertalet — som vilja ägna sina skogar en ordentlig vård och förvalt- ning, varmed följa stora kostnader, skola nödgas betala skatt på ett värde, som är högre än det, som är förenligt med en sådan skötsel. Jag föreslår därför, att vi uttala oss i den riktningen att det värde, som skall läggas till grund för en fastighetsbeskattning, om en sådan kommer till stånd, sättes under förutsättning av en ordnad förvaltning och skötsel av skogen, och jag tror att skogsvårdsföreningen har rätt att göra en sådan vädjan till statsmak- terna att de giva skogsvården det stöd och den uppmuntran, som vi begära i detta avseende. Jur. lic. P. Jacobsson: Gentemot en föregående talare ber jag få på- peka, att jag har blivit förledd av skogslagstiftningskommitténs betänkande, som just åberopar detta att vissa bolagsskogar hava större virkesförråd än andra. Detta är troligen orsaken till mitt misstag i detta fall. Huruvida man kan för skogarna kräva en befrielse från beskattning, som kunde bliva olämplig med hänsyn till driften, är en fråga som icke kan lösas med hänsyn till enbart skogssynpunkt, utan man måste taga hänsyn till kommunernas skattebehov. Från skogsvårdshåll skulle man ju kunna fram- hålla sina önskningar. Här finnes ett resolutionsförslag, som jag tager mig friheten läsa upp, och som jag för egen del nog kan biträda och därför fram- ställer. Svenska Skogsvårdsföreningen vill uttrycka den mening, att blivande kom- munalskatt ej får läggas så, att den befrämjar överdriven avverkning av skog, vilket kan befaras bliva fallet, om det lagförslag, som är framlagt i Kungl. proposition till årets riksdag, blir lag. Då går man icke in på någon motivering utan framhåller det såsom ett önskemål och man tager icke någon direkt ståndpunkt till denna fråga, som ju måste ses även ur andra synpunkter. Herr Ordföranden: Tre resolutionsförslag finnas, dels herr Wallmos, dels herr Welanders och dels herr Jacobssons. Herr Welanders förslag kan ju upp- tagas särskilt för sig och eventuellt få utgöra ett tillägg till något av de andra. Vill föreningen över huvud taget fatta någon resolution (Ja). Föreningen beslöt göra ett uttalandé i enlighet med herr Jacobssons förslag med herr Welanders förslag såsom tillägg. IN MEMORIAM 0 THOR GEORG DE FRESE. Na BRT ONS id mitt tillträde av överjägmästarebefattningen i Västra distriktet år 1902 fick jag göra bekantskap med 2:ne av distriktets äldsta jäg- mästare, THOR DE FRESE och VICTOR HAMMARSTRAND, vilka jag förut icke kände. Denna bekantskap ledde till en intim vänskap. I flera avseenden voro dessa mina bägge vänner varandra rätt olika, men såsom tjänstemän hade de dock många gemensamheter. I fråga om arbetsamhet, plikttrohet och omutlig rättrådighet kunde nämligen bägge uppställas som mönster för en tjänsteman. I hög grad anspråkslösa ägnade de hela sitt intresse åt tjänsten och detta ända till avskedets stund. Och bägge voro de personligheter med synnerligen gedigen och själfständig karaktär. Då en annan gammal vän till Hammarstrand, överjägmästaren Schmidt, som under ett flertal år tjänstgjorde som assistent å H:s revir och som därför kände honom ännu bättre än jag, i detta häfte av tidskriften tecknat en minnesruna över honom, har jag ansett lämpligt att nu sam- tidigt lämna en kort levnadsteckning över den tidigare bortgångna vän- nen DevEtese: T. G. De Frese föddes å Ekarp i Älvsborgs län den 16 oktober 1839. Han var son till kaptenen Claes Samuel De Frese och Carolina Charlotta Sundler. De Frese genomgick Vänersborgs elementarläroverk och avlade studentexamen i Uppsala 1858. Från skogsinstitutet utexaminerades De F. 1862 och blev samma år förordnad till extra överjägare i Älvs- borgs län. Efter att ha varit t. f. jägmästare i Marks revir, utnämndes De F. till jägmästare i Falbygds revir 1878 och till jägmästare i Marks revir 1879. De Freses energi och intresse uppmärksammades snart. År 1872 var han erbjuden lektorat i skogshushållning vid skogsinstitutet, som han dock avböjde, och under åren 1873—1879 kallades han upp- repade gånger att såsom biträdande föredragande tjänstgöra i skogssty- relsen för kortare eller längre tider. Slutligen erbjöds De F. år 1880 IN MEMORIAM PA je skogsinspektörsbefattningen i Västra distriktet, men föredrog han att stanna på sin jägmästaretjänst i Marks revir, vilken han beklädde till sitt avsked är 1904. Den 14 november 1915 avled De Frese å sin lilla egendom Nabben invid Fristad järnvägsstation. De Frese hade ett livligt och lätt uppbrusande lynne och besatt en myc- ket stor energi. Han arbetade där- för mycket nervöst, vilket i väsentlig grad torde bidragit till den nervosi- tet, som under senare åren mycket plågade honom och som bl. a. tidtals förorsakade honom svår sömnlöshet. I följd därav drog han sig efter hand tillbaka från allt umgänge och framlev- de sina dagar ensam med sin hustru THOr GEORG DE FRESK. på sitt lilla ställe Nabben. Då jag 1904 inbjöd distriktets skogstjänstemän till ett möte i Ljung, det första som hållits i distriktet, kunde jag omöjligt förmå De Frese att komma med. Han vågade icke för sina nervers skull resa dit, sär- skilt därför att han skulle få lov att sammanträffa med för honom obe- kanta personer. Märkvärdigt nog fanns det verkligen bland den då så fåtaliga personalen i distriktet flera tjänstemän, t. o. m. revirförvaltare, som icke kände De Frese. De Frese hörde till den gamla generationens jägmästare, för vilka skogsodlingarna voro det allra viktigaste. Särskilt i fråga om den jäm- förelsevis stora kronoparken Gallåsen, som till huvudsaklig del tillkom är 1876 genom inköp av mest kala ljungmarker, fick de Frese tillfälle att pröva sin energi med att fortast möjligt där uppdraga återväxt. — Avverkningarna i reviret skedde genom trakthuggning och andra be- ständsvårdande huggningar än rensningshuggningar och i viss mån be- redningshuggningar förekommo egentligen icke, om ock å något ställe en sakta början till gallringar under De Freses tid gjordes. Rättvisligen måste likväl erkännas, att gallringsvirke — särskilt smärre sådant — vid denna tid icke kunde avsättas inom Marks revir. Först med De Freses avgång från tjänsten år 1904 började större möjlighet att avsätta gall- ringsvirke inträda, om ock det smärre fortfarande rätt länge var csäljbart. — Vid den svåra julstormen 1902 nedbröts en massa skog i Marks revir, som därav berördes mera än de andra reviren i Västra distriktet. På 274 IN MEMORIAM grund av personalbristen kunde icke någon bhbjalp ens då sändas De Frese, utan han måste ensam utföra det därmed oerhört ökade arbetet, som han villigt tog på sig, ehuru det hotade att alldeles nedbryta honom. Om De Freses stora arbetsamhet vittnade även, att han egenhändigt utförde en stor del av skogsindelningarna i reviret och att han själv gick och mätte för sådana ända till tjänstetidens slut. Som bevis på De Freses sega energi vill jag erinra om hans slut- förande år 1904 av ett uppdrag angående avslutande av köp för kronans räkning av enskilda personer tillhöriga mossmarker å kronoparken Tren- ningshult, vilket arbete tog en tid av 28 år. Dessa mossar ägdes av tillsammans 225 delägare, av vilka icke mindre än 1530 st. ägde endast 1/46 till !/, mantal. Då nu köpeskillingen var satt till 30 kr. för helt mantal, kom på varje sådan -delägare så litet belopp, att detta alls icke täckte hans kostnader för att göra försäljningen gravationsfri, varför sagda delägare icke hade det minsta intresse för dessa försäljningar. De Frese lyckades dock så småningom att genom oupphörliga skriftliga på- minnelser och genom en mängd särskilda resor, därvid både pock och hot nog fick tjäna som medel, till sist slutföra uppdraget. För att få lugn för De Frese, som antagligen just med anledning av denna affär ibland av befolkningen benämndes »den leje Fresen», måste slutligen även de gensträvigaste giva sig och avsluta försäljningen och göra den gravationsfri. Då De Frese sedan för sina resor och havda särskilda kostnader under detta sitt 28-åriga arbete begärde en blygsam gottgörelse, kunde jag ock i mitt tillstyrkande utlåtande däröver uttala, »att det med ganska stor visshet kunde antagas, att detta uppdrag aldrig kunnat slut- föras, om det icke lämnats i händerna på en person med den ovanliga energi, som jägmästaren De Frese besutte». Efter avskedstagandet sysselsatte sig De Frese med bl. a. att sköta sitt lilla ställe, därvid han själv gick med i arbetet å åker och äng. Detta jämte friheten från ansvaret med jägmästaretjänsten och dess hastigt växande arbetsbörda, som han tog så allvarligt, verkade välgörande på hans nerver, varför han i brev till mig kunde tala om »småbrukarens härliga lott». Men så dog plötsligt och oväntat hans hustru efter en kort sjukdom år 1910, vilket till börja med alldeles nedbröt honom, så att den gamla nervositeten åter fick övermakt med åtföljande svår sömn- löshet. Med sin religiösa läggning fick De Frese nu en kraftig impuls att allt mera tränga in i religionens djup för att söka tröst, som han ock där fann, varav-han i flera prev lat mig få del > Hanpiecktdanvid tillfälle att visa den icke vanliga förmåga han ägde att forma sina tan- kar på papperet; han hörde till de gamla, som kunde skriva brev. I dessa förekommo ofta om stort djup vittnande uttalanden. Så skriver IN MEMORIAM 210 han exempelvis i ett brev till mig den 7/,, 1912: »Jag undrar, om ej den svåraste, mest spridda synden är högmod. Ej trodde jag förr, att så var förhållandet med mig själv, ty i vanlig bemärkelse är jag nog en anspråkslös, enkel natur, tror jag, som ej har svårt att erkänna min egen ringhet och andras förtjänster, men dock finnes där på botten idel hög- mod. Jag ser det nu så väl och min Gud har sett det.> Vem hade trott, att han, som var så anspråkslös, skulle anse högmodet för sin svå- raste synd. Själv hade jag förut icke tänkt på, att högmodet skulle så att säga vara roten till all annan synd, men jag tror allt mer, att den gamle vise hade rätt. De få av denna generationens skogsmän, som kände De Frese, min- nas i honom en originell, i hög grad rättrådig man, för vilken de icke kunde undgå att hysa vördnad. Stockholm i augusti 1920. KARL FREDENBERG, VICTOR HAMMARSTRAND. >= Sfrir84a hr 7/3 OR Den 27 mars innevarande år avled i sitt hem i Alingsås förre jäg- mästaren i Bohus revir VICTOR FERDINAND HAMMARSTRAND. Med ho- nom gick en av den äldre skogsmannagenerationen allmänt känd och högt aktad person ur tiden. Hammarstrand föddes den 2 september 1842 å kaptensbostället Hulta- berg i Kungsäters socken av Älvsborgs län. Föräldrarna voro kaptenen S. J. Hammarstrand och Johanna Jonsson. Hammarstrand blev elev vid skogsinstitutet 1863, utexaminerades därifrån 1865, förordnades samma år till extra överjägare i Älvsborgs län, 1871 till extra jägmästare i Hunnebergs revir, blev 1873 t. f. jägmästare i Falbygds revir, utnämndes 1884 till jägmästare i Slättbygds revir och transporterades 1892 till jäg- mastare i Bohus revir, från vilken tjänst han avgick med pension den 17 september 109009. Jägmästare Hammarstrand var en hedersman av gamla stammen. Enkel och flärdfri, försynt och något tillbakadragen, gick han sin väg fram utan att göra mycket väsen av sig. I allt sitt görande och låtande leddes han av en starkt utpräglad pliktkänsla. Ej minst gjorde denna sig gällande vid skötseln av tjänsten. I denna gick han helt upp, och vad den krävde fick aldrig vika för enskilda intressen. Också försatte han de båda revir, som anförtrotts 270 IN MEMORTIAM honom, först Slättbygds och därefter Bohus, i ett efter den tidens förhål- landen utmärkt skick. Särskilt var han en intresserad skogsodlare. Där- om vittna de lyckade återväxter, han lämnat efter sig på Slättbygds revir, och de vackra ungskogar han upp- dragit på de förut kala ljungmarkerna i Bohus revir. Utpräglat konservativ till sin läggning, ställde sig dock Ham- marstrand, liksom flertalet av den tidens skogsmän, mera oförstående för den moderna skogsskötselns krav på beståndsvårdande huggningar. Själv en ordningsmänniska som fa, fordrade Hammarstrand ordning och punktlighet även av sina underlydan- de, assistenter såväl som kronojägare. Slarv och vårdslöshet fick icke före- komma vid utförande av något arbete, vare sig i skogen eller vid expeditio- nen. Tjänstgöring som assistent i Bohus revir var därför en god skola. På Hammarstrands revirexpedition rådde en minutiös ordning, men arbetet vid denna tog kanske ofta väl stela former, så att farten i arbetet nog blev lidande därpå. Detta var dock en yttring av Hammarstrands stora samvetsgrannhet, VICTOR HAMMARSTRAND. För sin egen person och sin egen bekvämlighet hade jägmästare Ham- marstrand mycket små fordringar. Under sina resor i Bohus revirs vidsträckta obygder kunde han finna sig tillrätta och trivas med de mest primitiva förhållanden såväl i avseende på kost som logi. På dessa resor medtog han aldrig mer än vad som rymdes i den lilla handväskan. Hammarstrand var en intresserad stövarjägare, ehuru tjänsten under senare tiden tog hans tid i anspråk i så hög grad, att han ej ofta kunde ägna sig åt detta nöje. Han hade en mycket lätt och spänstig kropp. Även under sina sista tjänsteår var han förvånansvärt uthållig och tålde långa, strapatserande marscher i Bohus läns vidsträckta, oländiga »fjäll». Sedan 1882 var Hammarstrand förenad i ett lyckligt äktenskap med Clara Pretiosa de Verdier. Detta äktenskap blev emellertid inom få år genom den senares död upplöst. Sorgen häröver lär hava mycket djupt gripit den känslige mannen och kvarlämnade hos honom det drag av vemod, som allt emellanåt framträdde hos honom. IN MEMORIAM ENE Efter avskedstagandet slog sig Hammarstrand ned i Alingsås. Hans sista år fördystrades av tilltagande sjukdom, som slutligen lade honom i graven. Han sörjes närmast av tvänne döttrar. Genom sitt blida, fina väsen och sina gedigna karaktärsegenskaper vann Hammarstrand stora sympatier och, trots sin tillbakadragenhet, många vänner. Särskilt hos alla de skogstjänstemän, äldre såväl som yngre, som samarbetat med honom eller eljest iärt känna honom och uppskatta allt det goda, som fanns. under den något torra ytan, kvar- lämnar han minnet av en god och älsklig kamrat och förman och en hedersman som få. Mariestad i augusti 1920. A. W. SCHMIDT. EMIL PALM. TEJSK885 T ”/; 1920! När högsommaren stod i sin fullaste blomstring lämnade länsjägmäs- taren EMIL PER OSKAR PALM livets glädje och tunga. Å en resa till sin hembygd i sydligaste Skåne träffades han av döden i Ystad, sin barndoms och skoltids stad. Han var född den 1 mars 18853 3å Bellinge gods i Sövde socken. Sina skolår tillbragte han i Ystad och avlade mogenhetsexamen därstä- des den 13 juni 1904, varefter han efter någon tids matematiska studier i Lund antogs till elev vid Klotens skogsskola, och sedan denna genomgåtts, inskrevs han den 3 oktober 1906 såsom elev vid Kungl. Skogsinstitutet. Utexaminerad därifrån den 19 december 1908, blev han påföljande år förordnad till extra jägmästare i Östra distriktet, år 1910 till assistent i Gripsholms revir, år 1913 till assistent å skydds- skogsområdet i Jämtlands län och samma år till assistent i Sunnebo revir. Den 1 april 1914 antogs han till länsjägmästare i Östergötlands län, vilket fått tillgodonjuta hans huvudsakliga verksamhet. Med an- slag av allmänna medel företog han år 1914 en skogsvetenskaplig stu- dieresa till Danmark. Förutom ovannämnda tjänster hos det allmänna ävensom hos bränslekommissionen anlitades han såsom konsulterande skogsman och har bl. a. biträtt vid förvaltningen av Gunnebo bruks skogar. Få personer torde hava haft så goda, såväl kroppsliga som andliga, förutsättningar för skogsmannens yrke som vännen Emil. Hans starka 278 IN MEMORIAM och sällsynt harmoniskt utbildade kropp gjorde hans gång lätt och vin- nande och lät honom utan svårighe- ter utstå alla skogslivets strapatser. Ett logiskt skarpt intellekt och en djup matematisk begåvning medgåvo ett snabbt genomskådande och klar- läggande av även mycket invecklade skogliga spörsmål. Hans lugn och objektivitet gjorde, att han med en viss överlägsenhet kunde finna sig till rätta i livets alla skiften och genom sin starka och goda vilja blev han en förträfflig ledare. Hans arbets- kraft var obestridlig, och han ägde en stor förmåga att anpassa den på ett sådant sätt, att dess verkan blev MIT IPATN: den största möjliga. Lägga vi här- till, att han var rättvis och ordhållig, vänfast och hjälpsam, så förstå vi lätt, att han var lika kär för kamra- terna som uppskattad av förmännen och avhållen utav underordnade. Hos Östergötlands besuttna befolkning åtnjöt han ett berättigat anseende. Vid sitt tillträde av länsjägmästaretjänsten i det stora östgötalänet fann han före sig ett väl utfört och tillrättalagt arbete, varför det till en början blev hans uppgift att föra detta framåt, fördjupa och utvidga detsamma. Med sällsynt kraft och skicklighet och stor rättvisa förstod han att avgöra alla de många och svåra konflikter, vilka ofta möta en. länsjägmästare. Han medverkade vid och ledde arbetet för skogsbrukets och skogsvårdens höjande inom länet på ett sätt som rönt erkännande från alla håll. Härvid fick hans organisatoriska skicklighet stor an- vändning. För att få en överblick över bristerna i skogsskötseln, finna utvägar för deras avhjälpande samt vinna reda och ordning började han uppgöra kulturplaner i syfte att i sinom tid få alla länets skog- bärande hemman försedda med sådana. Dessa stödde sig på ekono- miska kartverkets kartor och innehöllo en beskrivning över skogen samt förslag och föreskrifter om vilka skogsförbättrande åtgärder som borde vidtagas. Detta arbete hade vid tiden för frånfället fortskridit ganska långt och visat sig vara till värdefull och stor nytta för skogs- vårdsstyrelsens verksamhet. Skogsmannens yrke innebär i ett avseende en djup tragik. Ytterst sällan får han skörda av sin egen sådd och hans mödas frukter mogna IN MEMORIAM 279 långsamt. Men det har en ljusare sida. Genom de skogar han upp- dragit reser sig skogsmannen ett beståndande minnesmärke, under vars skugga kommande tidsskedens människor skola söka vila från livets strid och vederkvickelse från dess larm. I det gyllene Östergötland skola skogar uppblomstra, i vilkas grönska och växt den bortgångne vännens verksamhet skall fortleva långt efter den tid livets vardaglig- het och enahanda sänkt glömska över hans namn och minne hos öst- götabygdens och skogarnas folk. Vi som voro hans vänner och kam- rater i ungdomens dagar, vi som med honom delat fröjden på jaktsti- gar och vid lägereldar och glädjen av gemensamt arbete, vi skola all- tid hålla hans hågkomst levande och med vemod erinra oss honom så- som en av de bästa och ljusaste i kamratkretsen, i förtid fälld av ett tillsynes blint och oförnuftigt öde, långt innan han ens tillnärmelsevis nått den ålder, den omloppstid, som är bestämd för träden i vär Herres park. J: ÅA. AMILON. CONRAD STIERNSPETZ + den '5/g 1864 + den ”8/,; 1920. En stor förlust drabbade statens skogsväsende, då överjägmästaren i Smålands distrikt Conrad Stiernspetz helt oförmodat den 18 februari 1920 avled. i På livets middagshöjd, mänskligt att döma alltför tidigt bortrycktes efter en kortvarig, visserligen flera gånger upprepad, men såsom jämfö- relsevis mindre farlig ansedd sjukdom den ståtlige, till synes så kraftige mannen. Conrad Isidor Stiernspetz föddes den 18 augusti 1864 på Hamnaryd i norra Solberga församling av Jönköpings län. Föräldrarna voro audi- tören Gustaf Arvid Stiernspetz och hans andra fru, Maria Elisabeth Nilsson. Efter i Jönköping våren 1883 avlagd studentexamen genom- gick Stiernspetz Ombergs skogsskola och skogsinstitutet, varifrån han utexaminerades den 1 juni 1886. Under de första åren av sin skogsmanna- bana tjänstgjorde han såsom skogsrättare vid Marma skogsskola, extra jägmästare och assistent i Västerås revir och e. o. tjänsteman i Domän- styrelsen. Från den 1 februari 1894 till hösten 1898 var han assistent hos överjägmästaren i Bergslagdistriktet. Den 17 oktober sistn. år för- ordnades han såsom biträdande jägmästare i Örebro och Köpings revir 280 IN MEMORIAM och övertog därmed förvaltningen av kronoparkerna Grönbo och Utters- berg. När sedermera Grönbo revir inrättats, utnämndes han den 27 april 1900 till dess förste förvaltare, vilken tjänst han innehade till den 16 november 1906, då han tog avsked och tillträdde en befattning i enskild tjänst som skogschef hos Vifsta varvs aktiebolag. Efter fyra års förlopp återinträdde han emellertid I statstjänst, i det han den 23 decem- ber 1910 utnämndes till jägmästare i det då nybildade Gullbergs revir. År 1892 företog han med offent- ligt anslag en skogsvetenskaplig studieresa till Tyskland, Böhmen och Danmark. CONRAD STIERNSPETZ. Hösten 1911 förordnades Stiern- spetz att från och med den 18 ok- tober s. å. efter byråchefen Meves avskedstagande uppehålla befattningen som byråchef å Domänstyrelsens kameralbyrå tills densamma kunde varda besatt med ordinarie innehavare, något som f. ö. ännu ej skett. I denna befattning verkade Stiernspetz till den 16 augusti 1917, då han tillträdde överjägmästaretjänsten i Smålands distrikt. Till denna sistnämnda hade han utnämnts redan den 9 oktober 1914. Som yngre tjänsteman upprättade Stiernspetz ett stort antal hushåll- ningsplaner för allmänna skogar och nedlade även ett betydande arbete vid uppskattning av staten till inköp hembjudna större skogsmarker (Kloten, Kosta m. fl.) i olika delar av landet. Spänstig och uthållig som han var, satte han i sistnämnda hänseende verkliga rekord, och ytterst få skogsmän torde kunna jämföras med honom i fråga om snabb och säker kartläggning och att med fart och drift, men med omsorg och noggrannhet uppskatta och beskriva skog. Det är givet att en förmåga och duglighet, sådan som den Conrad Stiernspetz besatt, ej kunde undgå att observeras av enskilda skogs- ägare. Större delen av den tid statstjänsten lämnade övrig ägnade han ock — i huvudsak under tiden före förordnandet som byråchef — åt privatskogar. Å enskildes skogar utförde han åtskilliga uppskattnings- och andra förrättningar och innehade uppdrag som rådgivare vid skötseln av skogar IN MEMORIAM 281 tillhörarande bruk och andra egendomar, bland vilka må nämnas Hjäl- mare kanalverk, Tidö och Askö fideikommiss, Skultuna bruk, Gravendals bruk, Hofors bruk och Ulfshytte bruk. Befattningen som skogschef vid Vifsta Varf är förut omnämnd. Stiernspetz var en arbetsmyra som få. Outtröttlig vid arbetet i skogen med dess skiftande former, var han ej mindre uthållig vid skrivbordet. Han arbetade städse ihärdigt och lugnt, utan synbar hast eller brådska, men med ett resultat, som stod sig. All hans gärning präglades av allvar, ordning, en enastående plikttrohet och en omutlig rättrådighet. För överjägmästaretjänsten, som han blott alltför kort tid fick utöva, ägde han genom sin kärlek till skogen och skogsmannens yrke och sina egenskaper i övrigt, ordningssinne, lugn och opartisk saklighet, särskilda förutsättningar. Han vann i hög grad sina underordnades aktning och tillgivenhet. Varm naturvän var han en intresserad och verksam medlem av Svenska Naturskyddsföreningen samt fungerade under ett par år som dess revisor. Han var jägare och friluftsman och särskilt en god och ut- hållig simmare. Han hade ett försynt och i någon mån tillbakadraget väsen, men tvekade dock ej att, när han ansåg så böra ske, vare sig enskilt eller offentligt, uttala sin mening, därvid hans anföranden städse utmärk- tes av en viss lidelsefri objektivitet. Hans anspråkslöshet och flärdfrihet kom honom emellertid att bliva mindre bemärkt än han på grund av sina gedigna egenskaper förtjänade. Av yttre utmärkelser innehade han sedan år 1915 Nordstjärneordens riddartecken. Av ett vänfast, öppet och ridderligt sinne, en man utan svek, efter- lämnar Conrad Stiernspetz hos vänner, kamrater och underordnade ett ljust och sent förbleknande minne. Sedan den 10 april 1902 i äktenskap förenad med Adéle Sundberg, sörjes överjägmästare Stiernspetz närmast av henne samt tre söner och en dotter. FREDRIK GIÖBEL. TELL DAHLLÖF. > 21/. 1845 + 19/ 1920. $ 2 TELL FREDRIK DAHLLÖF föddes den 21 dec. 1845 i Naglums socken av Älvsborgs län. Han inskrevs vid skogsinstitutet 3/. 1865 och ut- examinerades jämt två år senare. Kort härefter 1867 ?5/. anställdes han som extra öÖöverjägäare i Göteborgs och Bohus län samt som extra jägmästare i Bohus revir 1870 31/,,. Sedan han den 6 december 202 IN MEMORIAM 1880 blivit skogsförvaltare vid Sand- vikens bruk i Gästrikland, skrevs han som extra jägmästare i Gäst- riklands revir den 9 maj 1881 och kvarstod som sådan i skogsstaten till den 2 april 1913. Långt tidigare eller år 1905 hade han erhållit av- sked med pension från sin tjänst som skogsförvaltare och inspektor vid Sandviken. Skogarna vid Sandvikens bruk om- fatta en rätt så liten areal, vadan D:s verksamhet därstädes blev mest upp- tagen med anskaffande och uppköp av träkol för brukets bebov, till dess att denna verksamhet övertogs av Skogens kolaktiebolag. TELL DAHLLÖF. DAHLLÖF var en intresserad skogs- man och en varm älskare av natur och blommor. Han var också direkt botaniskt kunnig och har riktat Gästriklands flora med flera fynd. På Sandviken sysslade han mycket med blomsterodling, särskilt rosor, däribland en av honom därstädes . uppdragen ny form »Diana»>. När D. som 60-åring erhöll pension, flyttade han till Kongälv — träd- gårdarnas stad — och fick här tillfälle att under 15 års tid helt hän- giva sig åt blomsterodling, och ägde bl. a. en vacker och omfattande Cachtus- samling. DAHLLÖF avled i Kongälv den 19 februari och har senare i år följts av sin maka, född Berggren. Han sörjes dessutom av fem barn och barnbarn. ALFRED PETERSSON. SEPA: IC I TOR Bland under året avlidna personer bör skogens män även ägna en tack- samhetens tanke åt förre jordbruksministern ALFRED PETERSSON i Påboda. Han var född i Söderåkra i Kalmar län och övertog vid 27 års ålder sin fädernegård Påboda. Tio år senare invaldes han i riksdagens andra Cd g FR SA SS Eng IN MEMORIAM 283 kammare, där han snart gjorde sig bemärkt genom sin begåvning, sitt intresse för allmänna värv och sin arbetslust. Han placerades också i riksdagens främsta utskott -— stats- utskottet. När under unionskrisen 1903 en samlingsregering bildades, kallades ALFRED PETERSSON till jordbruksmi- nister som — >»den förste bonden vid konungens rådsbord>. Under något växlande politiska vindar har han sedan varit jordbruks- minister 1906—1909, 1911—1914 och 1917—1920 samt var också en gäng erbjuden att som statsminister träda i spetsen för regeringen. När social- demokraterna på våren 1920 ensamma ÅLFRED PETERSSON. övertogo regeringen, utnämndes han till landshövding i Stockholms län, vilken befattning han dock ej fick tillfälle att sköta. Han var nämligen, när han lämnade regeringen, en av sjukdom och av arbete och åter arbete redan bruten man. Kanske också avbrottet från det så krävande men givetvis intressanta arbets- fältet som landets högste representant för dess två viktigaste näringar — lantbruket och skogsbruket — kom väl så hastigt. Det torde nämligen varit utom allt tvivel, att även om det ansträngande arbetet under kris- tiden å landets viktigaste post var nära nog övermänskligt även för den kraftigaste natur, så var det nog å andra sidan detta arbete med tillfälle till verkliga befruktande insatser i nationens liv, som i det längsta höll den viljestarke mannen uppe. Sedan han lämnat regeringen låg han större tiden sjuk, och döden kom som en befriare. Han sörjes närmast av hustru och fyra barn, varav en son ägnat sig åt skogs- mannakallet. I dena tidskrift är ej platsen att närmare ingå på ALFRED PETERSSONS stora förtjänster för jordbrukets främjande. Vare nog sagt, att han, av alla — av politiska meningsfränder eller ej — ansågs som vår skickligaste jordbruksminister och över huvud taget som en av de skickligaste fack- ministrar, som någonsin funnits i vårt land. Men även för skogen hade han ett betydande intresse och insåg skogsvårdens stora vikt för landets framtid. Hans namn är också för alltid knutet till de betydelse- fulla propositioner, som avlätos vid 1912 och 1913 års riksdagar om 284 IN MEMORIAM inrättande av en skogshögskola, om utvidgning av Statens Skogsförsöks- anstalt och om beredande av tidsenliga lokaler för dessa båda institutioner. Frågan om den föreslagna skogshögskolans organisation hade flera år varit en stridsfråga i intresserade kretsar och den blev det också i riksdagen vid avgörandet, där meningarna gingo så isär, att utskottsut- låtandet i frågan hade den till det yttre underliga skepnaden av reserva- tioner från samtliga utskottsledamöter. ALFRED PETERSSON lyckades dock i debatten, kraftigt understödd av bl. a. GUSTAF BARTHELSON, DANIEL PERSSON i Tällberg och FREDRIK WACHTMEISTER tillrättalägga frågorna och vinna i båda kamrarna en stor seger för den av honom intagna ståndpunkten. Han vederlade kraftigt den negativa ställning som flera personer, vilka man trott skulle kraftigt inse en skogshögskolas betydelse för skogsvårdens utveckling i vårt land, tyvärr intogo. Hans klara och utredande anförande: finnes infört i Skogsvårdsf. Tidskr. 1912, fackavdelningen sid. 3290" —334" och 361—364". Härur må blott nu cite- ras ett par ord, även som ett gott exempel på hans talkonst: »Härifrån kommer jag. till själva kardinalpunkten i detta förslag och i hela denna fråga, och det är den: Skola vi inrätta en verklig högskola för skogs- undervisningen här i landet, eller skola vi det icke; skogshögskola så- lunda eller icke skogshögskola? — Härmed sammanhänger på det allra intimaste sätt också den löneställning, som man vill giva dessa professorer. Jag vill då säga, att min uppfattning är, att skogens och skogshushåll- ningens betydelse i hela vår ekonomiska hushållning, vårt ekonomiska liv, är så stor, att vi icke böra dröja en enda dag med att taga steget fullt ut och säga: Vi böra ha en undervisningsanstalt i detta avseende, som fullständigt står på högskolans nivå!» Alla beundrade hos ALFRED PETERSSON i Påboda hans lätthet att sätta sig in i olika frågor, att praktiskt städse se det väsentliga. När han så, tack vare sitt klara huvud och sin administrativa träning, intagit en ståndpunkt, visste han att med kraft, kanske t. o. m. med en viss myndighet, försvara sin mening och föra den igenom. Härigenom tillvann han sig mycken både respekt och aktning hos såväl anhängare som mot- ståndare. Vårt näringsliv har genom ALFRED PETERSSONS bortgång lidit en oer- sättlig förlust. GUNNAR SCHOTTE. 7 28 Tr IX CA KITTS OS Vr CT YR FLE 2 - A.B. OTTO HELLSTROM STOCKHOLM Konsulterande inom träförädlingsindustrien och skogsbruket. Kontor: Kungsgatan 56, uppg. A, 3 tr. Postadr.: Stockholm 1. Telegramadr.: Trärådgivare. R. T. 228 13, 228 14. Handlägger tekniska och ekonomiska utredningar för företag inom träförädlings- industrien o. skogsbruket. Upprättar planer för nyanläggning o. ombyggnad av sågverk, brädgårdar, lådfabriker o. andra arbetsföretag inom träförädlingsindustr. Åtager sig kontroll över utförandet av omförmälda byggnader o. anordningar, ävensom skogsförvaltning samt kontroll över arbetsföretag inom skogsbruket. [ Kod [CEDERQISTS- GRAFISKA-Å "GRAFISK ANSTALT-:- "LUSTRYCKERI-BOKTRYCKERI- 19 KOMMENDÖRSGATAN 18 STOCKHOLM Ö. C. C. SPORRONG & C:o KUNGSGATAN 17 :: STOCKHOLM I KNAPPAR EMBLEM FÖRENINGSMÄRKEN MEDALJER - ÅGVERKS| HYVLERI- BRANSLE- -LADFABRIKS- föl "MASKINER JECS ic KEN - Veg 4 ARS SN Transport ANORDNINGAR UNIVERSALS ÅGRAM NY PATENTERAD i UNIK PRESTATIONSFÖRMÅGA NAMNANROP aa. svensxa MASKINVERKEN :70cknoun CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1920 GÄVLE-DALA DISTRIKTSMÖTE 1919: anordnande av distriktsmöten för skogsstatens förvaltande perso- nal. Anslagen för sagda ändamål voro år 1917 6,000 kr., 1918 6,000 kr. och 1919 9,000 kr. Dessa summor ha sedan av Kungl. Do- [7 nder de tre senaste åren ha allmänna medel varit anvisade till mänstyrelsen fördelats på lämpligt antal distrikt — innevarande år t. ex. sju stycken — för att åtminstone delvis bestrida deltagarnes resekostnader. oI år hade turen kommit till bl. a. Gävle-Dala distrikt, och utfärdade vederbörande överjägmästare kallelse till mötet enligt följande program: »Den 16 juni kl. 10.10 resa från Falun till Smedjebacken, under vilken deltagarne från Västerdalarnes revir kunna tillstöta i Ludvika. Från Smedjebacken till Björsjö 13 km med skjuts eller medhavd cykel samt samma Dbefordringssätt vidare till Malingsbo 13 km. Exkursion vid Malingsbo och övernattning därstädes. Den 17 juni. - Exkursion vid Malingsbo. Resa med skjuts eller cykel till Söderbärke samt med järnväg åter till Falun. Överläggning i förvaltningsfrågor. | Den 18 juni. Från Falun kl. 6.ss f. m. till Sandviken, därifrån med ångbåt över Storsjön för exkursion å Korsnäs Sågverks A.-B:s skog under ledning av disponenten Wilhelm Ekman, samt åter till Sandvi- ken och vidare till Gävle. Den 19 juni. Från Gävle med båt eller järnväg till Korsnäs Sågverks A.-B:s anläggningar vid Bomhus, Kastet och Karskär samt åter till Gävle, där mötet avslutas.» Deltagandet är givetvis frivilligt. Kallelsen hade emellertid hörsam- mats av distriktets samtliga tjänstemän på några undantag när, vilket visar att intresset var allmänt. Om nyttan av dessa möten kan säkert ej mer än en mening råda. 1 Då redogörelse från något föregående distriktsmöte ej varit intagen i tidskriften, infly- ter denna berättelse. Givetvis kan Red. ej intaga skildringar från alla distriktsmöten, men " är tacksam emotse en kortare notis från varje distriktsmöte med uppgift på de skogar som besökts m. m. Red. I. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 2Xx SKOGSEXKURSIONER Undertecknad tillhörde den mest långväga kontingenten från Särna. Mi /startade — 4 man — redan dem, 15 junr kl Of. om. omed bum Limedsforsens järnvägsstation, en sträcka på dryga 10 mil. Termome- tern visade på morgonen endast några grader över o, och pälsarna voro ej ur vägen. Från Limedsforsen gick färden vidare förbi Malung, Brint- bodarne, Vansbro till Ludvika. Överallt utefter järnvägslinjen syntes spåren av B. K. i form av ved och åter ved. I Västerdalarna ha dess- utom under krisåren uppstått en mängd tjärfabriker, nu stillastående med väldiga upplag av stubbved. Nattkvarter togs i Ludvika, Dalarnas nyaste stad, till synes full av industri och liv. Den 16 juni fortsattes resan med järnväg till Smedjebacken, där samtliga deltagare, med överjägmästare Teden i spetsen, tillstötte. Med bilar, mo- torcyklar och tramp-dito gick nu den 13 km långa, backiga vägen genom växtliga skogar till första anhalten, B£jörsjö gamla hytta. Här är bo- stadsort för jägmästare och assistent i Malingsbo revir, en del av Klo- tens kronopark. Sedan förfriskningar intagits fortsattes färden med resp. aåkdon ännu ett stycke söderut mot Malingsbo. Sedan det idylliskt belägna kronojägarebostället Källan passerats, lämnades åkdonen, och exkursionen vidtog under ledning av jägmästare SVEN LUNDBERG. Först - besågs ett hygge, år 1914 besått med tall, där resultatet var storartat. Plantorna nådde nu en höjd av 0.s—1.5 meter. — Förfarings- sättet på Klotens kronopark är vanligen följande. Först uttages timret, året därpå kolveden, så brännes hygget och ungefär en vecka efter bränningen verkställes sådden. Vi passerade en längre sträcka av cirka 30-årig tallskog, där skotten, särskilt å de nedre grenarna voro anmärkningsvärt röda. Även ett och annat träd var helt rödbarrigt och sålunda dödsdömt. Anledningen dit- tills ej klar, men torde närmare undersökning snart ske. Den allmänna iakttagelsen gjordes beträffande kulturerna, att brän- ning givit bästa resultatet. Den förut på Kloten praktiserade metoden att samla riset i strängar och låta det kvarligga — till skydd åt skogs- fågeln — visade sig ha haft till följd att rätt betydande luckor uppkom- mit, där den fula rissträngen ligger omultnad i långa tider — ej fören- ligt med den intensiva skogsskötseln. Ett 70—8o0-årigt blandbestånd genomgicks nu. Efter att förut ha stått orört, hade det är 1916—1917 gallrats eller rättare ljushuggits, varvid rätt mycket timmer uttagits. En g90—100-årig blandskog hade likaledes gallrats, enligt allas åsikt dock alltför svagt. Då endast 20 år återstodo till slutavverkningen SN - KE - OGÄVLE-DALA DISTRIKTSMÖTE 1919 x3 Es kunde troligen ej någon ytterligare ljushuggning dessförinnan medhin- y nas. Tydligen hade dock en rensningshuggning av underväxt föregått den år 1917—1918 företagna gallringen. ; Rätt stort intresse bjöd ett tallbestånd av sörländskt ursprung. Trä- j den hade här växt upp tätt som en »>hampåker> och de gängliga stam- EE marna höllo på att böja sig så, att beståndet sett totalt fördärvat ; ; och hopplöst ut. Dåvarande revirförvaltaren grep så in och gallrade — 1912—1913 — skarpt, tog bort hela knippen av de tillspillogivna stammarna. Och under de sista åren har beståndet tack vare denna ” kraftåtgärd repat sig märkbart. Torrkvistat företer det nu ett prydligt 5 utseende. | Så småningom hade vi under exkursionen närmat oss Malingsbo herrgård, målet för dagen. Den vackra kvällen användes av flertalet deltagare att återknyta be- kantskapen med den gamla, minnesrika trakten. I grupper strövade vi omkring och återsågo kapellet, utsikten, logen o. s. v. En riklig mål- tid förberedde slutligen en klubbafton av gamla sorten, där skogisvisor- nas mångfald leddes av vännen L. Slutligen gick var och en att luta sitt huvud i hägnet av »Freudeswohnung> och övriga krypin. Byggna- dens inre har under de senare åren genomgått en avsevärd uppfiffning. Den 17 juni gick exkursionen till fots söderut, till en början längs den branta moränås, som sträcker sig ända ned mot Köping. S Här omväxlade bälten av vacker tall och dålig gran. För det senare trädslaget syntes marken alltför torr och näringsfattig. Så kommo vi till ett bestånd av blandad svensk och tysk tall. Den senare, tynande och dålig, ansågs allmänt böra borttagas snarast möjligt. i Den av en uppgiven framstående fackman tidigare uttalade åsikten, att man borde vänta härmed, tills ljungen försvunnit och mossan kommit in, betvivlades. Då luckorna utvidgas genom de döende träden frodas ljungen. — Längre bort hade samma bestånd ett bättre utseende, ingen ljung och mindre tysktallinblandning. En äldre dikning beskådades, resultatet var att myrtallarna repat sig ; bra i närheten av de diken vilka senare upprensats. ; Vi kommo nu till en 120-årig timmerskog med en genomsnittshöjd av ; 25—26 meter, år 19153 rätt starkt genomhuggen. Peridermiumskador lära här varit talrika. Vid slutavverkningen avsågs kalhuggning utan | kvarlämnande av fröträd. Även ungskogsgrupper av gran skulle brän- nas. Marken mycket god. Hyggen göras från 1—2, ända upp till 3 hektar. En 10-årig tallkultur av utländskt frö visade stora, men >ruggiga> plantor. Ansågs av somliga böra få utväxa till kolskog, andra åter ville = genast röja och bränna hygget. Landsvägen nåddes nu vid fattiggården, där en gumma från 1837 pas- sade på att inhösta en liten recett. Här beundrades ock en torpstuga, där vandaler härjat och ej lämnat mycket av inredningen orörd. Härifrån kommo vi direkt in i revirets virkesrikaste bestånd, hållande 700 kbm per hektar, väl värt att beundra. Skogshögskolans fasta provytor 1 och 4 ägnades därpå en god stunds uppmärksamhet. Tallarna å provytan 1 voro särskilt vackra, kvistrena och med jämna kronor. Från de båda ytorna anföras följande uppgifter. Värdetillväxt Trädslag: Ålder Medeldiam Värde per kbm (utom dyrtids- Fa RER SST växt värd tillväxten) NB: UN Ed €- 1 8 98 (1910) 32,7 cm 4,65 kr. = SE 100 (1912) 33,2 7,00 » 62,72 kr. 11,80 kr. 106 (1918) SAATE 16,65 » 127,00 » 22,00 >» SVA tall. 93 (1910) 25:00» 3,39 >» FE —E 100 (1912) 20:48 4,64 >» 42,00 > 7460 »7 106 (1918) 28,9 » 14,36 >» 90,00 >» 18,00 » Vägen gick så åter mot Malingsbo. Strax söder om gårdarna växer ett 70-årigt bestånd, som redan nått timmerdimensioner. Det är upp- draget på en djup högmyr, vilken påkörts ett sandlager av fotsdjup. Vid Malingsbo intogs nu lunch. Mathållningen förestods under hela vår vistelse där av kronojägare Forslunds fru på ett utmärkt sätt, som tydligt visade att hon ej sparat någon möda för att göra allt både gott och billigt. Med skjutsar gick färden från Malingsbo den kända och vackra vä- gen till Söderbärke station, 24 km. Sedan kronoparken lämnats, vid- togo privatskogar, av vilka många genomgåtts med välgörande gall- ringar. — Väl anlända till Söderbärke fingo vi god tid att ytterligare hämta oss. Tåget var 27!/, timme försenat. Tiden hann dock: aldrig under denna färd bliva lång —i kamratligt lag finnas medel att fördriva den — och slutligen bar det vidare till Falun, dit vi kommo först i den sena aftonstunden. Efter en hastig uppsnyggning samlades skaran på » Kullen», där en lukullisk måltid intogs under musikens sista toner. Deltagarnes tack till jägmästare Lundberg för vad allt som visats under de bägge gångna dagarna av den för Klotens kronopark karaktäristiska och intensiva skogsskötseln, tolkades av överjägmästaren. — Trots hög- sommardagarnas längd tog dock även denna ett slut, ty klockan 6.ss följande morgon skulle tåget föra oss vidare. En tillämnad överlägg- ning i tjänstefrågor måste tyvärr även inställas. Den 18 juni anlände vi alltså på morgonen till Sandviken. NE FSE EO SATT GÄVLEDALA DISTRIKTMÖTE 1919 x5 Efter frukost på Brukshotellet inskeppade vi oss på en liten ångbåt och fingo njuta av en härlig, milslång tur över Storsjön. Vid Bovik å södra stranden mötte disponenten WILHELM EKMAN jämte Korsnäs Sågverks Aktiebolags skogsförvaltare BÄCKLUND. Korsnäs bolag hade nämligen haft vänligheten ikläda sig värdskapet och ledningen både denna och följande dag. Dagens exkursion gällde de av Korsnäs år 1907 inköpta Forsbackasko- garna. Första anhalten gjordes efter en kort marsch. Vid varje halt utdelades bland deltagarne korta beskrivningar med de viktigaste siffer- uppgifterna över vad som sågs (eller icke sågs). N:o 1 var ett 73-årigt svedjeland, 11 har, björken borthöggs 1906 — 1910, varvid erhölls 630 kbm (37 kbm pr har). Gallrat 1915— 1916, var- vid erhölls 600 timmer, 28 kbm massaved och 22 kbm ved (18 kbm pr har). Sålunda sammanlagt BjÖrkyet 2520 NS AR len ren 630 kbm fast mått METRO PACE SR TIER de clan 130 > > Massaved och ved. cocosccosccoc-. 50 > > > S:ma 810 kbm eller pr har 74 kbm. .Granen hade ökat betydligt i växt sedan björken kom bort. Björken hade varit mycket rikligt inblandad. Möjligen kunde något av den- samma ha kvarlämnats. Skogen reagerar tydligen här nere redan 3 år efter gallringen. I övre Dalarna kan det nog dröja 3 år. Ökningen i tillväxt var nu här fördubblad. Enligt disponenten Ekmans - uppgift gallras första gången i allmän- het rätt svagt, omkring 20 20, andra gången (efter 10 år) hårdare, 30, ända upp till 40 20. Första gången så att säga kryar man upp skogen. Som regel spar man vid första gallringen ett träd, varom tvekan råder, vid andra gallringen far man dylika träd. Färdledaren gav här en orienterande redogörelse för dessa skogars historia m. m. Den gamle ägaren till Forsbacka, brukspatron, excellensen CHRISTIAN LUNDEBERG hade alltid varit >rädd om skogen>. Till sin hjälp vid dess skötsel hade han bl. a. skogsingenjören VON HEIDEKEN. Ägaren tålde ej gärna några luckor i skogen. >Här är en fläck>, anmärkte han då till skogsförvaltaren. »>Även solen har sina fläcker>, lär denne ha sva- rat. Emellertid gallrades här även i äldre tider. Metoderna voro dock rakt motsatta våra nuvarande, varför resultatet ej heller blivit så lysande. Där underväxten kvarlämnats har dock något vunnits. Skogens areal utgjorde cirka 7,000 hektar produktiv skogsmark. Rätt ansenliga myrar finnas. BI. a. har Korsnäs bolag här (synligt från järn- | | b TIrYg My & J v Ox SKOGSEXKURSIONER vägen) landets kanske största torvtag, varifrån t. ex. år 1918, trots strej- ker och motigheter, uttogs 8,000 ton. Korsnäs bolags sågverk flyttades år 1899 från Korsnäs (vid sjön Runn) ned till havet. Virket från övre Dalarna, där bolaget hade sina skogar, hann då först vid midsommartid ned till kusten. Därför köptes skogar även här nere (Forsbacka, Gysinge). Virket härifrån sysselsätter sågen på våren. Närmast köres det till Sala—Gysinge järnväg, men kostar då i frakt lika mycket som den i Dalälven flottade stocken ända uppifrån Idre! Köres därför över till Gävle-Dala järnväg, som har billigare taxa. Korsnäs bolag har sin organisation så ordnad, att varje avdelning är så att säga enväldig och självständig. Så även skogsavdelningen. Varje bolagets skogsförvaltare sköter c:a 25,000 hektar produktiv skogsmark, varje skogvaktare 2,500 har. På varje skogvaktaredistrikt anses böra finnas 10 fasta skogsarbetare, därav 3 med häst, detta dock ännu ej fullt genomfört. Varje skogsarbetare borde ha 4 tunnland jord. På varje 70 hektar skogsmark borde finnas 1 hektar öppen jord. Korsnäs skogsarbetare äro ej arrendatorer utan få hyra bostad på 3 3 | månaders uppsägning — ibland av en viss betydelse! Som exempel på »biförtjänster» omtalades, att en torpare i trakten under krisåren skjutit 170 älgar — helt visst ej utan benäget biträde — och värderades dessa djur till 300,000 kronor! Efter hand genomgingos nu bestånden 2, 3, 4. NIO'F2 ön br ESO jalbnlsS har Låggallrat 1900 och 1914 varvid erhölls 420 kbm kolved (28 kbm pr har). Gallrat 1915—1916 varvid erhölls 1,150 timmer och 90 kbm massa- ved (22 kbm pr har). Sålunda sammanlagt KOLVE AI obfrsör mesar kar ESSIN 420 kbm fast mått ji] I 0 bon Ve Pon ARE PAR AEG Ern boat och 250 » » » IVASSAVE Aer 2r gr naras rd a rer SSE ÖN » » S:ma 760 kbm eller per har 50 kbm. N:o 3. 50—960 år, 4 har. Låggallrat 1900 och 1914 varvid erhölls: 105 kbm kolved och 35 kbm massaved eller pr har 35 kom. N:o 4. 55—60 år, 11 har. Låggallrat 1900 och 1913—1914 varvid erhölls 315 kbm kolved och 28 kbm massaved och ved eller pr har 33 kbm (provstämpling). s É A hå FR A "> + jo SS PE RNE a 20 Mom d Ed C = ÅS tu eg — LEG AO Lo "SEA TT) sn GÄVLEDALA STREET 1919 SNR - &å Gallringens betydelse framhävdes ytterligare under denna demonstre- ring och påpekades att om tillväxten ökade med 50 2, kunde värdet kanske öka dubbelt. Bl. a. framhölls vikten av svagare gallring där granunderväxt saknades. Granens mission diskuterades livligt. Om underbeståndet kvarlämnas hindras blåsten från att uttorka marken, och under granarna bevaras tjälen längre än under tallen, vilket måste ha sin stora betydelse för markfuktigheten. I täta gransnår kan dock tjälen möjligen sitta kvar alliför Vänge. ; När gransnåren utglesnas ökas emellertid tillväxten. Står granen allt- för tätt blir striden om näringen för skarp, varjämte humusbildningen ej får det lyckligaste förloppet. Vid beståndet n:r 5, kultur, sådd 1893— 1894, 10 har (provstämpling), påpekades det egendomliga ha inträffat, att återväxt uppkommit 7 norra kanten av luckan ända in på den omgivande skogskanten, under det vid södra skogskanten en bred tomlucka fortfarande kunde iakttagas. Detta förhållande strider emot erfarenheter i södra Sverige, där regeln upp- gives vara det rakt motsatta. Beståndet var tätt uppkommet, ofta flerstammiga träd. Vid den gjorda provstämplingen hade av två stammar från samma rot ibland den ena tagits, den andra lämnats. Rätt omfattande försök hade utförts rörande det berättigade i denna åtgärd, varvid konstaterats, att på en tvåstammig gall den ena gott kan kvarlämnas utan att virket tager skada. Av en så behandlad g7ax ruttnar däremot alltid den kvarlämnade stammen. En långsträckt myr passerades, där dike upptagits år 1907. Vacker självsådd hade nu uppkommit, särskilt på dikeskanterna, men även ute på den godartade myren. Här demonstrerades även prov på gropupptagning för klimpplantering. Groparna upptagas numera allmänt på hösten, då billigare arbetskraft kunde erhållas. Den upptagna jorden fryser under vintern sönder och luckras. Planteringen sker på våren i den upptagna tuvan, som genom- borras. Som fylljord användes en liter sand per grop. Beståndet n:o 6. 100-—110 år, 20 har. Gallrat 1915—1916, varvid erhölls 2,000 timmer, 126 kbm massaved och 28 kbm ved. Sammanlagt FILE DT Ii TE nöt AE ANSE EIA S PRES SS är 3521 kbm fast mått EYES KOE Dio NS 0 FERRAN 120 > > Ved ÅR, Aa (FA LARSENS SES 28 » > 2 S:ma 673 kbm eller pr har 34 kbm. 8x SKOGSEXKURSIONER ; ga Provyta "|, tal. Innehåller pr har 450 st. furu och 4200stiretan — 570 stammar 270: km > (05 ILO st 30 kbm. Beståndet färdigt för slutavverkning, men mäste dylika bestånd här merendels sparas som reserver, där endast specialsortiment — stolpar o. d. — stämplas och uttagas. Marschen avbröts nu med rast vid en välförsedd »pilsnerkälla», särdeles välkommen i värmen. Beständ n:o 7 kallades i programmet »lucka sådd med tallfrö 1906». Fak- tiskt var nu luckan till trängsel fylld av grazplantor, endast enstaka tallar syntes. Granen var givetvis självsådd från skogskanterna. Det oväntade resultatet hade dock ej väckt någon sorg, enär granens värde obetydligt understiger tallens. ; N:o 8 var ett hygge, sådd 1918. Där plantorna gått till voro de kraftiga, ja, verkade snarast 2-åriga! N:o 9 var en tät ungskog, sådd 1900. N:o 10 var dagens sista demonstrationsyta, 15 hektars bestånd. Låggallrat 1898 varvid erhölls 210 kbm kolved. » 1908 då även skadade och torra träd medtogos varvid er- hölls 800 timmer och 114 kbm kolved. Gallrat 1915—1916 varvid er- hölls 1,300 timmer, 84 kbm massaved och 28 kbm ved. Sålunda sammanlagt IK Ölved: na ers fors SAR 324 kbm fast mått TION Örat veg ras Ores RANK ARN » » Massaved; .och ved: Seen 2-3 » » S:ma 888 kbm eller pr har 59 kbm, Som slutsiffror meddelades, att från Forsbackaskogarna årligen av- verkades 40—350,000 timmer samt att nettoinkomsten från desamma be- löpte sig till 28 kr. per har. Återfärd sjöledes till Sandviken och per järnväg till Gävle, där alla kl. 6 inbjudits i disponenten Ekmans gästfria hem. Här gjordes verklig »heder» åt all välfägnad. För den lärorika och alltigenom trevliga dagen tackades hjärtligt på allas vägnar av överjägmästaren, och beseglades tacksamheten ytterligare med ett traditionellt, kraftigt leve för värdfolket. Den 19 juni möttes vi åter vid Gävle södra station, varifrån resan gick till Bomhus. Vi skulle nu bese Korsnäs bolags sågverksanläggningar härute, sulfat- och sulfitfabrikerna vid Karskär samt brädgården vid Kastet. Disponenten Ekman gav vid framkomsten till Bomhus några inledande GÄVLE—DALA DISTRIKTSMOTE 1919 x9 upplysningar. Korsnäs sågverk grundlades 1833 vid Korsnäs och flyttades som förut nämnts år 1899 till Bomhus, huvudsakligen till följd av de dyra frakterna på det sågade virket. Endast väntpengarna för järnvägs- vagnar steg till ansenliga belopp. Genom flyttningen till kusten fick såg- verket givetvis även ett större inköpsområde att röra sig på. Nedanstående enkla skiss visar i stora drag den praktiska förläggningen av de olika etablissementen. (Fig. 1). gävle> Fig. 1. Situationsplan över Korsnäs Sågverks Aktiebolags anläggningar vid Bomhus, Karskär och Kastet. Virket kommer huvudsakligen från Dalälven genom en tre mil lång, delvis grävd kanal, delvis av trä byggd ränna ut till havet, där grov- skiljning äger rum av timret, som jämte sulfatveden ledes till sågverket, resp. hugghuset (till vänster uppifrån kanalen räknat) samt sulfitveden som avskiljes till höger ut mot fabriken vid Karskär. Timret föres så småningom efter noggrann sortering — t. ex. 107— 101/,”, 107/.—11" 0. sS. v. upp till de olika ramarna medelst kerattbanor. Kvalitévirke och kvistigt virke skiljes i olika postningar. Sågverket kör nu med endast 12 ramar, vilka emellertid utföra mera arbete än förut samtliga de 30 ramar över vilka verket förfogar. De arbetande ramarna äro också av modernaste konstruktion, snabbgående, med automatisk avläggning, snabbspännande stockvagnar o. s. v. Så beundrades särskilt en dubbelram, vilken uppgavs göra 700 slag i minuten och per dag såga i vardera ramen 4530 stockar 8'—8"/,”. En annan ram, som gjorde något över 400 slag i minuten, sågade nätt 400 stockar per dag. | ; 0 SKOGSEXKURSIONER Allt virke, utom 6”, fyrskäres. Kroksågning förekommer, varvid stocken styres medelst linor. Bakar och avfall nedföres i golvtrummor och föres på band, vinkelrätt mot sågningen, ned till stav- och ribbkapverket. En första sortering av det sågade virket sker å kerattbanor, som föra plank och bräder ned på skilda järnvägsvagnar, vilka befordra virket vidare till brädgården. Noggrann sortering sker senare, då virket här- ifrån lastas i pråmar för utskeppning. En storartad anläggning var även torkhuset, av särskild betydelse då det gäller att i hast få färdig en beställning av vissa specialsortiment, som ej finnas i lager. Temperaturen i torkhuset uppdrives till 50” å 707. Uppvärmningen sker genom ånga, som erhålles vid eldning med spån. Förr användes även ribb till eldning, nu går ribben till sulfat. Allt virke är numera värdefullt. Skulle eldning å' andra sidan ske med stenkol vore driften numera omöjliggjord. Samtliga verk vid Bomhus och Karskär drivas med elektrisk kraft. Korsnäs bolag köper från Älvkarleö s. k. sekunda eller B-kraft — d. v. s. under lägsta vattenstånd kan kraften tryta, vilket dock endast händer några få dagar på året. Då har man som sagt ångkraft i reserv. S.k. prima kraft levereras från Älvkarleö året runt utan avbrott. Vi överga härefter till sulfatveden. Denna upptages ur havet medelst Een.s. k, kabelkran, vilken Har ettötast och ett rörligt stöd (ettskiks pendeltorn) förenade med en kabel, medelst vilken veden kan fördelas och uppläggas på ett betydande område, alltefter som pendeltornet på räls flyttas framåt. Sulfatveden behöver ej barkas, utan föres na upplaget obarkad och okapad direkt in i »tuggen». Den färdiga flisen föres sedan på linbana över havsviken ut till Karskärs fabrik. Sulfitveden upptages vid Karskär direkt ur havet medelst timmerbockar och föres på telferbana dels till upplaget, dels direkt in i fabriken, där den först kapas i korta längder, barkas i maskin och sorteras. Ej god- kända kubbar med bark kvarsittande i kvisthål och andra ojämnheter barkas åter medelst kuttrar innan veden går ned i tuggverket. Från tuggapparaterna går den sönderdelade veden sorterad till flishuset och vidare till kokhuset. Såväl sulfit- som sulfatmassans tillverkning följdes nu och studerades från början till slut under ledning av verkets ingen- jörer. Långt ifrån minsta intresset väckte tillverkningen av sulfitsprit. Vi erhöllo i samband härmed den upplysningen att av I kbm fast mått ved kan framställas 10 liter 95 2 sprit -— alltså 20 liter av den efter- sökta 46-procentiga! Det intressanta, men för luktorganen rätt påfrestande besöket i fabri- GÄVLEDALA DISTRIKTSMÖTE 1919 kerna avslutades på ett tilltalande sätt med lunch i tjänstemännens egen lokal, även belägen inom fabriksområdet. ; 3 Sista besöket för dagen gällde brädgården vid Kastet. Ur säkerhets- É synpunkt beträffande eldfara och för att alltså minska försäkringspremierna är brädgården belägen ett avsevärt stycke från övriga verk. Den har ett luftigt läge invid havet och är för övrigt rätt koncentrerad, försedd med lågbanor och plankrännor. Stapling sker med elektrisk kran. Ång- lokomotiven äro här ersatta med elektriska sådana, detta ej blott för att minska eldfaran utan även för att undvika nedsotning av virket. Vid justeringskapverken beundrades särskilt den praktiska kombina- tionen av måttbräde och »anteckningsbok>. En liten utflykt till arbetarnas bostadsområden förtjänar slutligen att omnämnas. Egna hem uppföras i stor utsträckning åt arbetarna. Bo- laget ordnar fullständigt tomtområdet och uppför byggnaderna, varefter arbetarna på förmånliga avbetalningsvillkor — under 25 år — så små- ningom förvärva full äganderätt till hela anläggningen. Egnahems- områdena äro utstakade efter stadsingenjörens plan och syntes erbjuda många bekvämligheter. Bostäderna innehöllo 2 å 3 rum och kök samt gjorde ett mycket tilltalande intryck. Med bolagets ångbåt återvände vi på aftonen till Gävle. Som av- slutning på färden möttes sedan samtliga deltagare till middag på Central- hotellet, varvid som gäster närvoro de senaste dagarnas outtröttlige ciceron och ledare, disponenten Ekman, jämte skogsförvaltare Bäcklund. Tal växlades, alla vittnande om deltagarnas stora tacksamhet för initia- tivet till den lärorika och minnesrika färden, varvid särskilt överjägmästare Teden erhöll sin välförtjänta hyllning. En särskild sådan kom även till del nestorn bland distriktets tjänstemän, jägmästare Hj. Landberg, vilken under året uppnår pensionsåldern. — Den klubbafton, som avslutade middagen, var kort sagt stämningsfull och präglad som vanligt av en ”kamratlig anda, vilken bland skogsmän alltid är lika god, hur många och hur skilda årsklasser dessa än må tillhöra. En granskning gav här vid handen, att av de i exkursionen deltagande 25 tjänstemännen från Gävle—Dala distrikt den äldsta utexaminetats från Skogsinstitutet år 1878, de yngsta från Skogshögskolan år 1916! Den 20 juni skingrades så småningom samtliga deltagare åter till sina spridda hemvist, alla helt visst med en känsla av uppryckning efter kamratlivet under dessa fyra dagar och alla lika säkert med den tysta eller högt uttalade förhoppningen att tillfället snart måtte komma åter. e E: GEETE. SKOGSEKOTTO NU ENHETLIGA INMÄTNINGSREGLER FÖR RUNDVIRKE. GENMÄLE MOT GENMÄLE. ] sista häftet av denna tidskrift för år 1919 ha de kommitterade, som ut- arbetat omnämnda regler, avgivit ett genmäle mot den kritik jag i november- häftet av samma tidskrift ägnade dessa regler. Ehuru härvid 1 sak synes mig föga anfört, som jävar något i den kritik, jag redan framfört, har jag dock av vissa skäl ansett mig skyldig giva några ra- der till svar. i ; Jag vill då först försäkra, att det ej är »något sterilt principrytteri, som skymt blicken för det praktiska livets kravs,' som varit anledningen till att jag för- ordat intagning i reglerna av viss standardlängd för kastved. Tvärtemot vå- gar jag hålla före att praktiska skäl fortfarande tala härför. Vi ha hundra- tusentals bostadseldstäder, för vilka viss standardlängd på veden måste vara önsklig. Och om »industriveden, som numera är ett betydande sortiment ofta Önskas i olika längder» så är detta intet vägande skäl häremot. Det vore väl till och med ej otänkbart att upptaga hushållsved och industrived som skilda bränslesortiment i reglerna? Kommitterade anföra vidare att de finna det »fullkomligt absurt att föreslå bestämda övermåls »procenter» för kastved och anföra vidare: »Att exempel- vis bestämma 10 2 övermål för all kastved vore ju mot dem, som sälja torr ved en orättvisa.» Instämmes. Men jag skulle vilja fråga om det därför är rättvisare mot dem som köpa färst eller rå ved att ha all kastved utan sjunk- mån? Jag har nu emellertid vid min granskning aldrig föreslagit någon viss övermålsprocent och allra minst antytt eller tänkt mig någon bestämd sådan för all kastved, oberoende av torrhetsgraden. Men jag skulle tro att den nu arbetande skogsstatistiska kommittén hunnit så långt i sitt arbete, att godtagbara siffror för sjunkmån, åtminstone för färsk kastved, därifrån kunnat erhållas. Och det »absurda» förfarandet att ha sjunkmån på färsk kastved, tillräcklig att garantera fullt mål den torra, är ju inte alldeles nytt, och enligt min upp- fattning långt ifrån olämpligt. Mitt förslag att i mätningsreglerna &e intaga kubikmetern som måttenhet för vanligt sågtimmer, så länge den sågade varan säljes i kubikfot föranleda de kommitterade till följande reflexioner: »Han» (professor L.) »vill emellertid, att intill dess detta sker, så skall i uniformitetens intresse — kubikmetern vara förbjuden», längre fram »att det är taktiskt oklokt att uppföra den bland för- bjudna mått», och till sist att »en köpare eller säljare av timmer väl icke bör i mätningsreglerna förbjudes att använda det laggilla måttet. Jag kan ej underlåta att påpeka att de kommitterades fantasi här löpt lite för fort och för fritt vid avfattandet av genmälet. Så långt ifrån att jag an- ! Alla kursiveringar i citerat äro gjorda av författaren. SKOGSEKONOMI sett kubikmetern böra vara förbjuden att använda för timmer, framhåller jag i min kritik i samband med kubikmetern »>»att den, som så skulle önska, träffar avtal efter sina särskilda regler eller speciella önskemål» och längre ned tillägger jag: »För dylikt ändamål måste det även få anses vara täm- ligen överflödigt att, som nu i reglerna skett, på varje sida framhålla »att vad som i varje särskilt fall avtalats mellan köpare och säljare skall gälla.» . Men vad mena kommitterade i sitt genmäle mot mitt förslag att i reglerna intaga uppgifter om normerande stötfot t. ex. 3”, då de säga: »Stötfoten är väl emellertid ej till för sin egen skull, utan för att garantera, att den inmälta längden skall finnas kvar efter flottningen?> Jag är övertygad om, att flertalet av de kommitterade känner jämväl annan användning för stötfot eller justermån hos timret (vilket är analoga begrepp) än att garantera timrets längd efter flottningen. Jag medger gärna, att om, sedan man numera enats om att alltid justera sågsortimenten i engelska fot, man dock skulle aptera sitt timmer i t. ex. »halva meter» en justermån av t. ex. 3” skulle bli illusorisk. Men mitt förslag till 3” stötfot framlades i samband med förslag om längdens upptagande i engl. fot hos timret, och under sådana förhållanden tror jag det är ett visst »nationalekonomiskt intresse» att ha en normerande stötfot. (Vilket ej utesluter att vid besvärliga flottningsförhållanden denna stötfot enligt särskild överenskommelse tages större.) En sak vill jag emellertid öppet erkänna mig vid granskningen av reglerna hava förbisett, nämligen att sortimentet »affallsvirke» karaktäriserats med att det var »för flottning avsett virke» och att det naturligtvis då enligt ovan på- talad uppfattning bort vara »förbjudet» att frakta på järnväg. Av mera reella meningsskillnader mellan kommitterades och min uppfattning kvarstå emellertid två viktiga frågor. Den ena gäller, huruvida reglerna skola göras verkligt enhetliga, eller som nu, blott beskrivande, s. k. »tillåtna» förfaringssätt, och den andra rör, huruvida reglerna, särskilt i fråga om avdragsberäkning för felaktigheter hos virket, skola vara distinkta eller »formulerade med smidighet».. Beträffande den förra frågan vill jag i någon mån korrigera mitt förra förslag därhän, att man för vissa sortiment, t. ex. massaved, som i skilda, men omfattande delar av landet på grund av lokala förhållanden, t. ex. flottledsreglementes föreskrifter, försäljes och hanteras efter olika måttenheter och mätsätt, som kunna vara lika goda och lojala, man i reglerna intoge paralella, men dock helt utformade linjer, som i köpeavtal direkt kunde åberopas, t. ex. en a)- och en »b)-linje. i Vad den senare frågan åter angår, kan jag ej frånkomma den uppfattningen, att »smidigt formulerade» eller i allmänna 'ordalag angivna normer för avdragsberäkningar endast medföra, att åtminstone mindre skogsägare (säljare) helt kastas i händerna på virkesuppköparnas godtycke. Därför måste distinkta bestämmelser, som i praktiskt bruk kunna hanteras, införas. De kommitterade avfärda denna fråga i sitt genmäle med en liten lustighet, grundad på ett mindre lyckat ordrytteri, som de tillåtit sig, och fråga, iag förmodar mera på skämt, sedan de antagit två utgångsfall, det ena ett parti friskt men krokigt virke, det andra ett parti rakt men rötskadat virke: »Menar professor L., att nedtumningen inom dessa båda partier skulle ske efter en och samma koncisa och summariska regel:» Jag vill härtill endast göra följande erinran: Jag yttrade i min kritik, sedan jag förkastat »det normala sågut- 14 Xx SKOGSEKONOMI : bytet» som praktiskt oanvändbart för avdragsberäkning vid intumningsförrättning: » Nej, hällre då en koncis, om än något mera summarisk regel för beräknandet av avdragets storlek». Kunna kommitterade kanske tänka sig att avdrag för skador kan beräknas efter en regel, utan att det därför nödvändigt behöver vara efter en och samma regel? Till slut vill jag i samband med denna fråga påpeka ett annat förhållande. Få av de i övrigt högst framstående skogsmän, vilka finnas omnämnda som medarbetare i kommittéen, representera i denna fråga från säljaresynpunkt sett det rena skogägareintresset utan samtliga, med undantag för en representant för intumningsförening och möjligen ännu en ledamot förutom sekreteraren, äro representanter för större trävarubolag eller sådans skogsbruk, som aldrig i nämnvärd omfattning försälja timmer, men däremot i så mycket större ut- sträckning upphandla dylikt virke för vidareförädling. Kommittén får därför förlåta, om den, enligt vad den kanske också vill beteckna som »rätlinjig katederståndpunkt» av »den teoretiska skogsteknologiens målsmans, betraktas som något ensidigt sammansatt. Kommitterades i och för sig mindre prydliga argu- mentering med sin egen auktoritet eller »den nära kontakt, vari de kommitterade stå såväl med näringslivet som med den wvrkesmässiga virkesmätningen» mister härigenom också en god del av sin sälta. Frågan om enhetliga inmätningsregler för »rundvirke» såväl som för andra skogssortiment synes mig emellertid vara för den skogsägande allmänheten m. fl. av alltför stor betydelse för att i sin klarläggning bli föregripen eller fastlåst på halva vägen. Jag vill ej förutsätta, att Sveriges skogsägareförbund och övriga föreningar representerande träförbrukande industrier, som handlagt detta ärende, själva vilja .desauvera sina sakkunniga, när dessa, som de spirituellt nog uttrycka sig, »trots bannbullan från lärostolen vidhålla sina » enhetliga» inmätningsregler. Det återstår mig då endast, att, i det jag å min sida härmed avslutar denna diskussion, uttala den förhoppningen, att de myndigheter och sammanslutningar, som företräda mera rent skogliga eller opartiska synpunkter (Kungl. Domänstyrelsen, Skogsvårdsstyrelserna, Svenska skogsvårdsföreningen, Norrlands skogsvårdsförbund m. fl.) och som givetvis böra hysa minst lika stort intresse för frågans rationella lösning, måtte taga initiativ till en grundligare revidering av det nu framkomna förslaget. Skogshögskolan 1 december 1919. GUSTAF LUNDBERG. FE SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN KONSUMTION AV MASSAVED OCH PRODUKTION AV TRÄ- MASSA I FÖRENTA STATERNA UNDER ÅR 1918. I en nyligen utkommen broschyr! är sammanställt statistiskt material bely- sande konsumtionen av massaved och produktionen av trämassa under åren 1916—1918, varjämte i många fall även siffror för föregående år lämnas. Nedanstående referat innehåller endast de uppgifter, som kunna tänkas äga något större intresse för Oss. De förhållanden, under vilka industrien arbetade de första tio månaderna av 1918, präglades i stort sett av samma inskränkningar som under 1917. Svårigheterna att anskaffa tillräckliga kvantiteter massaved fortforo, varjämte det var vanskligt att erhålla råmaterial på grund av tonnagebristen samt den otillräckliga tillgången på arbetskraft. Alla dessa omständigheter samman- hängde med landets inträde i kriget. Efterfrågan på trämassa fortsatte oför- minskad under hela året, och förutom till vanliga förbrukningsändamål åt- gick trämassa också för rena krigsändamål: Importen av trämassa var om- kring 100,000 ton lägre än under något föregående år. En jämförelse mellan förbrukningen av massaved under åren 1909, 1916, 1917 och 1918 visar, att denna under det sista året var lägre än något före- gående år, vilket delvis berodde på att flera fabriker inställde driften. Under de tre sista åren var däremot förbrukningen omkring 20 & högre än under 1910. Av granved, som utgjorde 54,7 2 av massaveden, var 23,2 3 impor- terad, 76,3 &Z inhemsk vara. Under 1909 voro motsvarande siffror 60,5, 31,7 och 68,3; 4, varav framgår, att importen av granved proportionsvis av- tagit. Av intresse är vidare, att lövträden — bok, björk, lönn och kastanj — allt mera börja tagas i bruk till massaved, i det att procenten av dessa träd- slag ökats från 1,5; under 1916 till 3,9 under 1918. En sammanställning av massavedsproduktionen och prisen på massaved under de år av perioden 1899—1918, för vilka siffror finnas tillgängliga, visar, huru ofantligt priserna stigit under dessa år. Under år 1899 var, som kurvan fig. I utvisar, priset pr m? 5,04 kr., under 1909 2,79 och 1918 14,20. Av de 19 miljoner kbm massaved, som under 1918 förbrukades, använ- des 25 & till framställning av mekanisk massa, 55 & till sulfitmassa, 6 & till sulfatmassa och 14 2 till sodamassa. Barrträden användes till stor del till framställningen av mekanisk och sulfitmassa, under det att huvudmassan av materialet för sulfat- och sodametoderna bestod av lövträd. En jämförelse mellan medelprisen under 1916, 1917 och 1918 för massaved ! FRANKLIN H. SMITH: Pulpwood consumption and wood pulp production 1918. U.S. Departm. of Agriculture, Forest Service. VI YRTTBANV 183 1300 1905 vara ADS Sa är Fig. 1. Kurva utvisande prisstegringen på massaved under åren 1899—1918. fritt i fabriken visar, att kostnaden pr m? var 8,88 kr. år 1916, steg till 11,32 år 1917 och till 14,20 under 19183. Priset på massaved fördelar sig på följande sätt på de olika kategorierna. För obarkat virke betalades 11,00—12,20 pr m?, för virke barkat i skogen 15,30—106,30 pr m?, för maskinbarkat virke 20,40—21,40 pr m? och för ribb- ved och avfall 8-—9 kr. I stort sett variera priserna på massaved mellan 3 OCK Så kr. per me. Av den massaved, som fabrikerna konsumerade, utgjordes 47 2 av obarkat virke, 46 2 av barkat virke och 7 2 av maskinbarkat virke. I medeltal kostade obarkat virke 12,00 kr. pr m”, under det att kostnaderna för barkningen höjde priset till 15,47 kr. pr m? och för maskinbarkningen till 20,40 kr. Ser man vidare efter, huru de viktigaste trädslagen fördela sig på dessa kategorier, finner man, att av inhemsk gran var 50 $& obarkat och 42 & barkat, under det av det importerade virket 29 2 var obarkat, 49 2& barkat och 22 maskinbarkat. Trämasseproduktionen uppgick under 19138 till 3,313,861 ton, vilket inne- bär en minskning av 4 2 jämfört med 1917 och av något mindre än 1 £ jämfört med 1916. Av densamma Htgjordes 41 2Z av mekanisk massa, 44 av sulfitmassa, 11 2 av sodamassa och 4 2 av sulfatmassa. Mängden meka- nisk massa var 11 &Z lägre än under 1917 och sodamassan 20 & lägre, sulfitmassan var omkring 1 2 och sulfatmassan 68 9 högre än under före- gående år. Medelpriset för trämassan var 1918 195 kr. pr ton, motsvarande en stig- ning av 34,60 kr. pr ton från 1917 eller 22 Z. Värdet av mekanisk massa överskred med 17 & 1017 års siffror, motsvarande ökning var för sulfit- massan 21 &Z, för sodamassan 18 2 och för sulfatmassan 43 &Z. En jäm- förelse mellan produktionen under 1899—1918 visar, att under det första decenniet ökades denna från 1,179,525 ton till 2,118,947 ton, d. v. s. med 80 Z, under perioden 1909 till 1918 steg den ytterligare till 3,313,863 ton TUNER ON ISO SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN Xx 17 Siffrorna rörande importen av massaved visa, att under 1918 var denna större än under något föregående år och 33 2 större än under 1917. Me- delpriset pr m? ökades med 1,48 kr. eller 17 & till 9,90 kr., varigenom kostnaderna för massaveden stego med nära fem miljoner dollar. > Praktiskt taget all massaved importerades från Canada. Den sammanlagda importen av trämassa var under 1918 mindre än under 1917 och 1916 och nedgången från 1917 till 1918 uppgick till 15 &, vilket huvudsakligen berodde på den minskade importen av mekanisk massa, som sjönk från omkring 250,000 ton till omkring 165,000 ton. Medelpriset pr FORN var. 225,50 Kl... 0. V. 5. gJyo2 kr. eller 12 2 mindrerap: (Ör. ot jamtö. relse med tiden före kriget har emellertid priset nästan fördubblats. Exporten av trämassa sjönk 15,000 ton eller 42 & under föregående år och närmade sig den före kriget normala exporten. Medelpriset pr ton var 85,01 eller 13 2 lägre än föregående år. Importen av tidningspapper steg med nära 37,000 ton eller 7 Zz sedan 1917. Under tiden 1910 till 1918 har importen ökats från 55,700 till 596,500 ton, d. v. s. tiodubblats. Medelpriset pr kg steg under samma tid från 20,42 Öre till 21,72 Öre. Importen av Övrigt tryckpapper sjönk från 206 ton under 1917 till 92 ton under 1918, varemot importen av omslags- papper under samma tid steg från 228 till 270 ton. Under 1918 exporterades 96,739 ton tidningspapper eller 3 & mera än under 1917. Den sammanlagda mängden exporterat övrigt tryckpapper var nära 50,000 ton, eller 5 & högre än 1917, och omslagspapper steg med 14 2& till omkring 30,000 ton. I. T.—DH. 2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. | > RTESSBNGE NI UR 1920 ÅRS STATSVERKSPROPOSITION. I ordinarie staten för Skogshögskolan begäres en höjning av 85,750 kr., främst genom att en del anslag på extra stat överflyttas till den ordinarie staten, som skulle komma att uppgå till 224,800 kr. Styrelsen för högskolan hade begärt 91,370 kr. i ökning. I den ordinarie statens expensanslag upptages en höjning av 27,000 kr. till 49,150 kr. — Arvodet till den extra lektorn i botanik för forstmästarekursen uppföres på ordinarie stat. — Vidare upptages å ordinarie stat arvodesförhöj- ning med 520 kr., som förut på grund av elevantalets ökning beviljats å extra stat till läraren i tjänsteexpedition och agronomi, dels ock en förhöjning av den ordinarie statens anslagspost till extra lärare med ytterligare 2,500 kr. För en kamreraretjänst vid Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt begäres å ordinarie stat ett arvode å 4,000 kr. Anslagsposten till biblioteksgöromålens bestridande eller 2,000 kr. föreslås höjd med 400 kr., på det att den kvinnliga biblioteksamanuensens avlöning må höjas från 1,600 kr. till 2,000 kr. och upptages denna förhöjning jämväl i tilläggsstat för år 1920. Till resestipendier åt lärarna upptages en. förhöj- ning från 550 kr. till 1,000 kr. Stipendierna åt jägmästarekursens elever höjas med 1,000 kr. (styrelsen hade föreslagit 2,000 kr.) till 4,000 kr. och för forstmästarekursens elever med 400 kr. till 1,000 kr. Till diverse behov vid Skogshögskolan äskas å tilläggsstat för år 1920 sammanlagt 24,800 kr. och å extra stat för år 1921 45,100 kr. enligt nedanstående tablå. å tilläggsstat för å extra stat för år 1920 år 1921 Förberedande kursens praktiska övningar: Flantlangningskostna der by: ss. NN OR Rn n 2,000 Ökade assistentarvorden, dagtraktamente ..........s.sss.0.0s 2,342 — Jägmästarekursens praktiska Övningar djossssssesesierssen sr sa 4,819 5,250 Forstmästare » » TEN de 2 on JE SEEDA 2,060 590 EXPENSELA feg sebnor dre ANANAS Se ES NANSEN naden — 10,000 Arvodesförhöjningar at extråslararesessssses aan an. 2,500 — Arvodesförhöjning till kvinnlig biblioteksamanuens ............ 400 — Studieunderstöd vid vetenskaplig forskning ...ssssssssssessssses = 1,200 ID OCentstipendier. 4.5, 000. KITE ss. es RNA NS Sa — 10,000 Assistent 1, Skogsindelnings må emo pss Eee Ses sr 150 1,200 » > skogsteknolo 2. mu. ke ERAN San an sn 100 800 Inköp av utländsk Hitteratun/ 5555 9-5 Asa Se SNRA Dr 4,000 = Möblering 1 Järarrium oms sas ss SSSK NO RA 1,700 == Stängsel vid norra. Brunnsviken Metas ss sees SSR 3,700 = Inredning av assistentbostad vid Garpenberg ..s.sssseesressres = 5,720 Vattenledning vid Garpenberg o...0isssssssseosssssk skenor sens tort — 1,600 Transport 2 1,771 0. 38 RIKSDAGEN x 19 Transport 21,771 kr. 38.360 kr. Imstrament. för forberetlande; kurSeh, ,v.5slcsososscissiissedisd va ae ad = 2,000 finderbhallsarbeten vid FbjunOrS |... 5 <.d:sssocos bono oköer s ARS ÅR = 650 TT EE EE AA TS EET oo SE RA Sa SE EES a — 4,000 EES FANN VICE, BD JOKTULV TEA I MAL VÄL os iastie ses dörr ska ease sn gEE 3,000 — Summa 24,771 kr. 45,010 kr. Styrelsen hade begärt inrättandet av två nya docenturer, men statsverkspro- positionen upptager endast anslag till ett nytt docentstipendium. Ett förslag, att 5,925 kr. skulle anvisas till anordnande av ett mindre laboratorium för vissa skogsbotaniska undersökningar, har icke tillstyrkts av departementschefen, då ifrågavarande ändamåls tillgodoseende icke synes honom vara oundgäng- ligen nödvändigt samt då i allt fall högst betydande anslag nu förordas till Skogshögskolan. Som personligt ålderstillägg till extra läraren vid Skogshögskolan G. Grönberg upptages fortfarande å extra stat ett anslag å 500 kronor för år 1921. För utbildningskurs i flottning vid skogshögskolan föreslås ett anslag för år 192: å extra stat av 10,000 kr. Till kursen beräknas kunna antagas intill 40 elever. För vinnande av inträde vid kursen skall erfordras antingen att vara utexaminerad från Skogshögskolans jägmästare- eller forstmästarekurs och därjämte under minst två månader hava deltagit i de huvudsakligaste av sådana arbeten, som förekomma i allmän fottled, eller från tekniska högskolans eller Chalmerska institutets avdelningar för väg- och vattenbyggnadskonst eller tek- niskt elementarläroverks byggnadsavdelning samt att därjämte under minst tre månader hava deltagit i de huvudsakligaste av sådana arbeten, som förekomma inom allmän fottled, eller ock att under tre år med goda vitsord hava varit anställd i mera krävande befälsställning vid allmän flottled. Avgift skulle av deltagarna tagas för kursens genomgående. Kursen skulle lämpligen taga sin början den 1 april, varefter föreläsningar och övningar på lärorummet skulle pågå under en tid av tre veckor. Härefter skulle följa en tid av två veckor för självstudier och tentamina, varefter omkring den 10 maj en studieresa under cirka tio dagar företages till flottleder för studium av flottningsorga- nisation, flottledsbyggnader och flottningsarbete, varjämte under resan å lämp- lig plats hållas praktiska övningar i synegång och besiktning för inrättandet av allmän flottled. Efter återkomst från resan skulle sluttentamen äga rum. Läroämnena skulle omfatta: Grundläggande ämnen: hydrografi och meteorologi 9 timmar, därav 1 för övningar; hydraulik och geologi 11 timmar, därav 3 för övningar; virkeslära 10 timmar, därav 2 för Övningar; vattenrätt 7 timmar, därav 2 för övningar, Huvudämne: flottningsteknik 1) byggnadslära 18 timmar, därav 6 övningar; 2) transportteknik 6 timmar, därav 2 övningar; 3) organisation och statistik 8 timmar, därav 2 för övningar. Summa 69 timmar, därav 31 timmar föreläsningar och 18 timmar övningar. Som lärare borde beträffande samtliga grundläggande ämnen förvärvas högt kvalificerade specialister inom respektive områden, i huvudämnet flottnings- teknik två lärare, med uppdelning av ämnet mellan dessa allt efter deras kvalifikationer, varvid det torde vara önskvärt, att åtminstone den ena ägde stor praktisk erfarenhet rörande flottning, exempelvis som flottningschef. Kursens ställning vid Skogshögskolan har man tänkt sig så, att densamma sorterade under rektors vid högskolan överinseende, och att en av lärarna 20 x RIKSDAGEN i kursens huvudämne var föreståndare eller ledare för densamma. I kursens lärarråd, som skulle utgöras av samtliga lärare jämte rektor, skulle rektorn vara ordförande och kursledaren sekreterare. Engangskostnader för diverse -materialanskaffornö-tjris noe ssssodsiorsisrgsskererda sta kr. 2000 Arliga kostnader: Arvode till lärarna enligt följande grunder: 00. ummar föreläsningar: Och övninSa6tar 60 a Sarles oder > 4,140 Wenfamensanvode 6 ämneslärare 30 0Mki ke SA a RR a aa ds » —1,800 Arvode, för” tva lärare under 10 dagars resa tam g0008EL. su... .s...cccsesesr eocen SÄG > 600 BOkforst kär VORE" "fon ag dera den br de 05 gj FIRE EN RAS SA RT re mn a ace debet URI SS ERER » 500 Kirsledarevs arvode 2. dot. soo ba seek a SARA RANN fd older reor eos dör sd ANNE » 500 Resekostnader för 2 lärare under praktiska Övningar ......s.msssssssresrsroserererrnn » —-1,000 Resekostnader till och från Stockholm för ev. två lärare i flottningsteknik samt dagtraktamente under 6 veckors vistelse i Stockholm vardera 900 kr. ......... >» —1,800 UISPENSEL fo ve sön osn0 eri de j6a) er Sf ee SER ST a ma 6 asä äss sier AR RN > 500 Summa kr. 12,840 Statens skogsförsöksanstalt. Statens slutsumma för år 1920 uppgår till 81,650 kr. I framställning den 1 okt. 1919 har styrelsen för Skogshög- skolan och Statens skogsförsöksanstalt, med bifogande av framställning i ämnet av försöksanstaltens chef, professor G. Schotte, framlagt förslag till ny stat för nämnda anstalt, enligt vilken statens slutsumma skulle uppgå till 116,100 kr. Departementschefen tillstyrker å den ordinarie staten Böjning i arvode till;assistenten a marklara FREE ee ade desd terade da söks VIEN kr. 600 höjning i arvode till de båda övriga assistenterna å 650 kr. ............sssssoressersat >, I,300 två nya assistenter (en å naturv. avd. och en å entomologiska avd.) ............... » -8,800 tilläggsarvode till kvinnligt temrstbitEa dee AA aa a a oa sen sa bss g AE > 400 skopgsmästare: (beräknat! Belopp )ie 536 s vest AL: acer cs sie SRA SAR NEN 2 BTG ökning, av. ;skogsavdelningensiexpensanslaptye drog a Pa eo k es udd se ers Bra RR » -4,600 3 12 maltuv: avdelningens RR AA a a bana nte bön dne sets ATS » 3500 kr. 21,900 Beträffande den härigenom blivande utvidgningen av skogsförsöksanstalten hänvisas till rubrik Skogsforskningen sid. X 24. Avlöningen till skogsmästaren blir beroende av löneregleringen för skogs- staten, sedan dennes lön närmare kommer att fixeras i en blivande proposition. Till diverse behov vid Statens skogsförsöksanstalt äskas i tilläggsstat för år 1920 4,700 kr. och extra stat för år 1921 81,200 kr. enligt efterföljande tablå: Tilläggsstat år — Extra stat år 1920 1921 BEÄMSÖR ådror 3 ae senor are siagej dl SÅ HAVRE BPR PSIAR EKNER INRE 3,000 Pubbkatiöner 5.0. 25.400 50 sa eR ATA fö on ER SS AR SR EEGR BAER så älsndes 25,000 (Femensamma jexpenSer- tess ges. Rn Sale säl 1,000 2,000 Extra räknebiträde: vid skögsavdelningeny ue reses... 1,600 Biträde vid. analyser vid naturv: avdelnans sissi ng nn. ss. 1,600 Expenser för. .skogsavdelnin gen mrs s. ss ee SARA AAA 1.900 7,000 » >: maturv:/ avdelningen Fe PEISSsEEeR ANSE oe. 1,300 4,000 > 2. .entomolögiska Undersöka: 6 Eset ses ssk 500 2,800 känslagstavlor. vid försoksfalten 5-6 5. ses NAS e 500 lnyentarier vid” SUjansfors. försökSPpalkis.4.epusetSees ass es ess 8,000 Hantlangning vid denna parks kartläggn. m. Mm. sssssmss css oss 4,500 Hälften av byggnadskostnaden för ett boställe å Tönnersjö- Hedens. försökspark, « /..Uta:cmsss st pe E AE SETS Se ala 20,000 Inventarier m. m. för den nye assistenten å naturvetenskap- Hard vdelningEn ov ova enhet ses me srt ERE BURE Sr ENN ERA 1,200 Summa kr. — 4,700 81,200 RIKSDAGEN 21 MNorrlandsavdelningen. För år 1920 är anvisat ett extra anslag av 26,400 kr. för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring. Försöksledaren hade för år 1921 begärt ett anslag av 25,000 kr., vilket till- styrkts av skogsförsöksanstaltens chef. Anstaltens styrelse hade anfört, att då med iakttagande av 1916 års plan försöksledarens arvode icke syntes böra utgå under hela året 1921 och resekostnaderna även borde kunna något nedbringas, hade styrelsen funnit sig icke kunna helt biträda försöksledarens förslag. Med beräknande att kostnaderna skulle utgå under halva året efter samma grunder som för år 1920 och alltså utgöra 13,200 kr. samt under andra hälften av året i enlighet med planen för andra 5 årsperioden av under- sökningen men med erforderlig ökning på grund av dyrtiden och sålunda uppgå till 6,3500 kr., har styrelsen ansett ett belopp av 20,000 kr. tillräck- ligt för år 1921, vilket belopp också äskas i statsverkspropositionen. Under anslagstiteln den lägre skogsundervisningen och skogshus- hållning i allmänhet upptages i 1920 års stat 178,000 kronor. I avbidan på skogsstatens lönereglering, som kommer att upptaga betydligt höjda av- löningar för lärarna vid skogsskolorna beräknas nu ett förhöjt anslag av 32,000 kr., men en blivande proposition kommer att närmare fixera beloppet. För anordnande av kap- och klyvverk vid skogsskolorna begäres å extra stat för år 1921 sammanlagt 14,700 kr. För fortsättningsskolan vid Kloten beräknas i avbidan på framtida proposition ett anslag å extra stat för år 1921 med 27,000 kr. För tillsyn å enskildes skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar beräknas förhöjt anslag av 130,000 kr. från 500,000 kr. till 650,000 kr., och bebådas framdeles proposition i ärendet, när skogsstatens löneregle- ring blir klar. Av samma skäl beräknas förhöjning i anslaget för tillsyn å enskildes skogar i Väster= och Norrbottens läns kustland med 103,000 kr. till 450,000 kronor. För skogsvård å enskildes skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Särna och Idre socknar begäres å extra stat för år rO2ECet reservationsanslag av 98,000 kr. eller samma belopp som anvisats för år 1920. Skogsvårdens befrämjande. Anslaget till skogsodlingens befrämjande har sedan år 1917 utgått med go0,000 kr. Härjämte har funnits ett anslag av 67,500 kr. till uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Dessa två anslag sammanföras nu under gemensam anslagstitel: skogsvårdens befräm- jande samt avrundas till 150,000 kronor. Efter en vidlyftig utredning om de olika skogsvårdsstyrelsernas inkomster och tillgångar föreslår departements- chefen följande grunder för det nya anslagets fördelning: För varje skogsvårdsstyrelse uträknas för den senaste period av tre år, för vilken uppgifter finnas tillgängliga, medeltalen av dels styrelsens inkomster utom statsbidrag och ortsbidrag, dels ock dess utgifter. Från inkomstme- deltalet avdrages ett belopp av 10,000 kronor. Av det belopp, varmed ut- giftsmedeltalet må överskjuta det sålunda reducerade inkomstmedeltalet må hälften i nedåt avjämnat hundratal kronor, dock högst 3,500 kronor, tillde- las skogsvårdsstyrelsen som grundanslag. Till skogsvårdsstyrelsen i Gottlands läns landstingsområde skulle likväl städse utgå ett grundanslag av 7,500 kronor. För vad av nämnda utgiftsöverskott återstår, sedan grundanslaget fråndra- gits, må statsbidrag kunna ytterligare utgå, dock icke med högre belopp än VO 1 NS AR 22x RIKSDAGEN bidrag, som av landsting och hushållningssällskap eller ettdera av dem för året tilldelats skogsvårdsstyrelsen, och icke i något fall med mer än 20,000 kronor. Till släckning av skogseld upptages oförändrat ordinarie förslagsanslag med 50,000 kr. Utgifter för naturskyddsändamål. Kungl. Maj:t begär att å extra stat för år 1921 såsom särskilda reservationsanslag anvisas dels till bestridande av kostnader för nationalparker kr. 2,600, dels ock till gäldande av resekost- nader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds- ärenden kronor 3,800 eller tillhopa 6,400 kr. Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län. Till beredande av odlingshjälp utan återbetalningsskyldighet åt innehavare av krononybyggen, vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker nedanför odlingsgränsen inom Arjepluogs, Jokkmokks och Gällivare socknar, begäres å extra stat ett förslagsanslag för år 1921 av 50,000 kr. Kolonisation av vissa kronoparker. Å tilläggsstat för år 1920 begäres härför 339,000 kr. I själva statsverkspropositionen föreslår Kungl. Maj:t riks- dagen att dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i Gävleborgs län, Abborrträsklidens kronopark i Västerbottens län samt Ljusåtraktens, Vaks- lidens, Siksjö och Pite kronoparker ävensom en del av Djupsjö kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs nu framlagda förslag, dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande av de åren 1918 och 1919 beslutade kolonisationerna å vissa kronoparker i Norrland anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag av kronor 748,000. Tekniskt gymnasium och teknisk fackskola för träindustri i Hernö- sand. Den av Kungl. Maj:t år 1917 tilsatta kommittén för den lägre tek- niska undervisningens ordnande har i sitt den 11 juni 1912 avgivna utlåtande föreslagit, att tekniska elementarskolan i Härnösand skulle omorganiseras till en teknisk fackskola för trävaruindustri. Vidare hava de av Kungl. Maj:t den 3 november 1916 tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående den lägre tekniska undervisningen m. m. (departementssakkunniga) i sitt den 3 oktober 1917 avgivna betänkande föreslagit, att förutom tekniska fackskolor skulle inrättas tekniska gymnasier och att tekniska elementarskolan i Här- nösand skulle omorganiseras till tekniskt gymnasium, men tillika framhållit, att det ej syntes vara skäl att redan för det dåvarande definitivt bestämma, att även trävarufackskolan skulle förläggas till Härnösand, för den händelse annan norrländsk stad skuile anses lämpligare från trävaruindustriens synpunkt och visa sig villig att göra erforderliga ekonomiska uppoffringar. Härnösands stadsfullmäktige ha redan erbjudit fria lokaler och rektorsbostad. Kostnaden beräknas för de båda skolorna gemensamt med 1 rektor och 6 lektorer till 75,500 kr. För år 1921 äskas 71,825 kr. samt å tillägsstat för år 1920 6,675 kr., så att skolorna må börja i höst. Om skolornas omfattning yttrar departementschefen: »Beträffande vidare arten av den ifrågasatta nya fackskolan hava jämval i denna sak delade meningar gjort sig gällande. Jag förbiser ingalunda de starka skäl, som tala för den uppfattning, åt vilken ortsmyndigheterna givit: uttryck, nämligen inrättande av en fackskola för trämasse-, cellulosa- och pappersindustri, men vid frågans närmare bedömande har jag ej kunnat undgå RIKSDAGEN Xi23 att taga intryck av och ansluta mig till den medlande ståndpunkt, som av skolöverstyrelsen i denna fråga iniages. Jag anser alltså, att undervisningen i den tillämnade fackskolan bör läggas så, att den kan tillgodose såväl träin- dustriens som åtskilliga andra på träets förädling grundade industriers behov av facktekniskt utbildad personal. Att nu i detalj bestämma, hur undervisningen i fackskolan bör arordnas, anser jag icke lämpligt, utan håller jag lika med överstyrelsen före, att detta bör angivas i blivande under- visningsplaner för skolan. Från ekonomisk synpunkt spelar detta icke någon roll.> KUNGL. PROPOSITIONER. Förändrad lydelse av dimensionslagen. I prop. n:r 4 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att antaga nedanstående förslag om ändrad lydelse av 1 och 9 $$ i förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven av- verkning å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken. 1 $. Å enskilde — — — nedan stadgas. Skall avverkningen ske för oundgängligt husbehov inom skifteslaget, där fastigheten är belägen, eller angränsande skifteslag, vare tillstånd icke erfor- derligt. Ej heller erfordras tillstånd i fråga om virke, som försålts till en- skilda förbrukare för att inom denna förordnings tillämpningsområde användas till brännved för eget oundgängligt husbehov, dock att innehavare av avverk- ningsrätt endast med fastighetsägarens särskilda samtycke må verkställa dylik av- verkning; skolande sålunda avverkat virke före avforslingen upphuggas till kastved. Virke, som avverkats enligt andra stycket av denna paragraf, må ej för- sågas å sådan såginrättning, där sågning för export äger rum (exportsåg), så framt det ej stämplats efter ty nedan sägs. 9 $. Bedriver — — — värde. Innefattar — — — sagt. Låter någon, i strid mot föreskriften i I $, andra stycket, andra punkten, bortföra virke, innan det upphuggits till kastved, eller, i strid mot föreskriften i tredje stycket av samma paragraf, försåga ostämplat husbehovsvirke å export- såg, straffes med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor. Lag samma vare, där någon bryter mot sådan föreskrift om tillsyn å avverkning, som skogstjänsteman enligt 3 $ andra stycket meddelat, eller i strid mot vad i samma stycke är stadgat kolar eller avför träd, som ej blivit uppmätt och stämplat. Ny nationalpark. I prop. n:r 5 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen med- giva, att såsom nationalpark må avsättas ett å kronomark nordväst om Torne träsk i Jukkasjärvi socken av Norrbottens län beläget område, innefattande berget Vaddetjåkko och upptagande ungefär 24, kvadratkilometer, med rätt för Kungl. Maj:t att bestämma de närmare gränserna för nationalparken. Pensioner åt extra bevakare. Genom prop. n:r 8 föreslår Kungl. Maj:t att riksdagen ville bevilja pensioner på 300 kr. till e. skogsbevakaren i Torneå revir G. Öhman, e. skogsbevakaren J. P. Nilsson i Jokkmokks revir, e. krono- jägaren Nils Persson och e. bevakaren Pehr Olsson i södra Skånes revir. FRÅN SKOGSVÄRDSSTYRELSERNA KORT REDOGÖRELSE FÖR FÖRHANDLINGARNA VID MÖTET MELLAN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA I STOCKHOLM 1919. Mötet ägde rum i nov. 1919 och förhandlingarna preparerades av tre utskott, på vilka deltagarna fördelades. Utlåtande över Skogslagstiftningskommitténs betänkande. Utskottet n:o I gjorde följande uttalande: . Utskottet vill lämna sitt erkännande åt det stora och för skogslagstiftnings- frågor grundläggande arbete, som av kommittén blivit nedlagt. Genom en om- fattande historik, genom hopbringande av en mångfald uppgifter och genom en kritisk granskning av nu gällande bestämmelser har kommittén skapat förut- sättningar för ett djupare inträngande i frågan. Vid utarbetande av sina lagförslag har kommittén blott i viss utsträckning ansett sig kunna ge dessa formen av en påbyggnad å nu gällande skogslagar; i stället framlägges ett antal till såväl form som innehåll nya lagförslag. Mot flera av dessa förslag har kommitténs ordförande, herr Husberg, reserverat sig, men föreligger hans reservation ej ännu 1 officiell form. Då sålunda kommitténs betänkande ej kunnat framläggas för mötet i full- ständigt skick, torde det kunna ifrågasättas, om det är lämpligt, att mötet redan nu fattar definitiv ståndpunkt till majeritetsförslaget. Riktigare synes vara, att mötet tillsätter en kommitté med uppdrag att, så snart herr Husbergs reser- vation föreligger, träda i verksamhet, utarbeta ett betänkande, avsett att vara ett uttryck för skogsvårdsstyrelsernas åsikt, samt underställa detsamma ett kommande mötes prövning. Några bestämda direktiv böra givetvis ej lämnas denna nya kommitté. Då emellertid de principuttalanden, som vid granskningen av majoritetsförslaget gjorts inom utskottet, torde vara av intresse för kommittén, återgivas de närmed. Lag ang. vård av enskildes skogar. Förslaget synes vara svårfattligt samt gå för mycket i detalj. De erfarenheter, som vunnits under de senaste åren, ha knappast blivit beak- tade. Även om varsamhet i skogslagstiftningen är av nöden, så att mark- ägarens intresse för skogsskötsel icke minskas, bör dock uppenbar misshus- hållning förhindras. Så t. ex. bör det nödiga husbehovet alltid reserveras, så att ej för detsammas fyllande kanske ungskog måste tillgripas, sedan all annan skog å hemmanet blivit avverkad till försäljning. 1903 års lag synes i vissa avseenden vara att föredraga, ej minst genom den möjlighet den bereder skogsvårdsstyrelserna att redan under pågående av- verkning träffa överenskommelse angående nödiga kulturåtgärder. BR SN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA x 25 Inom utskottet har framhållits det lämpliga i att ansvaret för återväxtens betryggande i första hand lägges å avverkaren, men har däremot erinrats, att under det avverkaren ofta kan stå en avsevärd risk, länder avverkningen alltid markägaren till vinning, vartill kommer att det städse ligger i dennes intresse, att marken återförsättes i skogbärande skick. Genom en lämplig påbyggnad å 1903 års lag, framför allt beträffande ung- skogen, och genom bibehållande av den provisoriska lagens bestämmelser angå- ende möjlighet för skogsvårdsstyrelse att utfärda avverkningsförbud för dylik skog, bör ett tillfredsställande resultat kunna nås. Mot bestämmelserna ang. skyddsskogar och skogar i exponerade lägen torde ej något vara att erinra, om till desamma lägges herr Wiséns reservation. Lag ang. vård av kommunskogar, sockenallmänningsskogar samt vissa stiftelsers, föreningars, och sällskaps skogar. Någon erinran mot dessa skogars ställande under skogsvårdsstyrelserna gö- res ej, men ifrågasättas kan, om ej av Kungl. Maj:t godkända skogssällskap må för under dem lydande skogar erhålla samma befogenhet som skogsvårds- styrelserna. Lag om häradsallmänningar. Enligt vad som meddelats har av en utav allmänningsdelägarna uisedd kom- mitté utarbetats ett förslag, innebärande bl. a., att häradsallmänningarna skola sammanföras till en särskild förvaltningsgrupp, att övervakandet av skogsbru- ket skall påvila en för samtliga allmänningar gemensam, av delägarna vald styrelse och att hushållningsplaner skola upprättas och fastställas under led- ning av en kommission med viss angiven sammansättning. Med hänsyn härtill ansåg sig utskottet ej böra göra något uttalande. Lag ang. skogsvårdsstyrelser. Blott det önskemålet blev uttryckt, att länsjägmästare-titeln nu borde ges lagligt stöd och att skogsvårdsstyrelse må medgivas att själv besluta om ord- nandet av arbetet inom landstingsområdet. I detta sammanhang behandlade utskottet frågan om skogsinspektör, vilken tjänsternan av kommittén omnämnes i motivet till lag om skogsvårdsstyrelse. Med hänsyn till den ställning styrelserna skulle komma att intaga i förhållande till inspektören och den risk, sem förelåge, att skogsvårdsstyrelserna så små- ningom skulle utvecklas till ämbetsverk, syntes det utskottet ej behövligt, att någon dylik inspektörsbefattning bleve inrättad. Lag ang. åtgärder till förekommande och hämmande av insektshärjning å skogar. Frågan synes ej vara av den vikt, att en särskild lag härom bör utfärdas. Lämpligare torde då vara, att i lagen om vård av enskildes skogar inrymmes en bestämmelse om skyldighet för skogsägare att vidtaga åtgärder till före- kommande av insektshärjning. Lag ang. upphörande av kronans rätt till storverksträd och ekar å härads- allmänningar. Med hänsyn till vad som under lag om häradsallmänningar anförts torde frå- gan tills vidare böra lämnas öppen. 260 Xx SKOGSVÄRDSSTYRELSERNA Övriga lagförslag. Någon erinran har ej i något fall blivit framställd. I anslutning till utskottets förslag beslöt mötet, att ej fatta definitiv ställning till kommittéförslaget, att utse en kommitté av fem personer med uppdrag att, så snart herr Hus- bergs reservation föreligger, träda i verksamhet, utarbeta ett betänkande och underställa detsamma ett kommande mötes prövning, och valdes såsom ledamö- ter i denna kommitté hrr Hederstierna, Karsberg, Hansson i Bringåsen, Dybeck och Mellqvist. Med anledning av en motion (nr 14) av skogsvårdsstyrelsen inom Koppar- bergs läns landstingsområde ang. uppskov med frågan om avgivande av utlå- tande över kommittébetänkandet beslöt mötet på utskottets nr I förslag, ati motionen endast i så måtto skulle föranleda till någon mötets åtgärd, att mötet inginge till Kungl. Maj:t med framställning om förlängd giltighetstid för lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog i enskild ägo av den 13 juni 1919. | En motion av länsjägmästare C. G. Noreen (nr 25) ang. omfattningen av begreppet förbrukning av- skog till husbehov överlämnade mötet till den kom- mitté, som skulle avge förslag till yttrande över skogslagstiftningskommitténs betänkande. Likaledes överlämnades till samma skogsvårdsstyrelsernas kommitté skogs- vårdsstyrelsens inom Göteborgs och Bohusläns landstingsområde motion (nr 9) med förslag till ändringar i skogslagstiftningskommitténs förslag samt skogs- vårdsstyrelsens inom Gävleborgs läns landstingsområde motion (nr 21) med uttalande rörande samma förslag. Förslag till provisorisk lagstiftning till skydd för exponerade skogar. Skogsvårdsstyrelsens i Stockholms läns landstingsområde hade väckt motion med förslag härtill (motion nr 10). Utskottet n:o 1, som behandlade ärendet, fann framställningen beaktansvärd, men att saken ej vore tillräckligt utredd, särskilt med avseende på omfattningen av de skogar, som av lagen skulle be- röras, för att en skrivelse härom skulle kunna tillställas Kungl. Maj:t. Motio- nen föranledde därför icke något mötets beslut. Enhetliga avlöningsförmåner för skogsvårdsstyrelsernas personal. I detta ärende hade avgivits motioner av mötets förvaltningsutskott (n:o 4) med överlämnande av en framställning från Sveriges länsskogvaktareförbund av Uppsala, Stockholms och Södermanlands läns landstingsområden (nr 8), av hr O. E. Fladvad (nr 13), av skogsvårdsstyrelserna 'inom Västmanlands, skogsvårdsstyrelsen inom Jönköpings läns landstingsområde (nr 11) samt av skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstingsområde (nr 15). Ut- skottet n:o 2 fann att så väsentliga olikheter råda beträffande samma tjänster i skilda län, att full enhetlighet härutinnan ej kan ernås. Framför allt ansåg utskottet detta vara förhållandet med länsjägmästaretjänsterna. På grund av utskottets förslag beslöt mötet uttala sig för önskvärdheten 'av att samtliga SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA SNI skogsvårdsstyrelser i största möjliga utsträckning söka ordna de ordinarie länsskogvaktarnas avlöningsförmåner i enlighet med de normer, som å mot- svarande ort gälla för statens kronojägare med de jämkningar, som varje sty- relse kan finna lämpliga på grund av tjänstgöring och lokala förhållanden i övrigt. Länskogvaktarnas kompetens. Mötets förvaltningkommitté hade över- lämnat (motion nr 3) en framställning från Sveriges länsskogvaktareförbund med hemställan att mötet ville besluta att uttala sig för lämpligheten av att vid tillsättande av tillsyningsmanna- resp. länsskogvaktarebefattningar största hänsyn tages till huruvida till ifrågavarande tjänst föreslagen eller sökande person genomgått skogsskola med goda betyg samt att företräde alltid lämnas åt personer med dylika kvalifikationer. Utskottet n:o 2 framhöll, att vid tillsättandet av berörda tjänster de i mo- tionen omnämnda principerna redan torde beaktas samt att, i de fall då av- vikelse härifrån gjorts, vederbörande skogsvårdsstyrelse torde hava berättigade skäl härtill. Mötet lämnade därför, på utskottets förslag, motionen utan av- seende. Skogsupplysningsverksamhet genom förevisande av levande bilder. Hr W. Dybeck hade föreslagit ett anslag av 23,000 kr. samt tillsättande av en kommitté för ändamålet. Mötet beslöt på utskottets n:o 2 förslag att till- sätta en kommitté av tre personer för frågans utredande, varvid särskild upp- märksamhet borde fästas vid spörsmålet, huruvida frågan möjligen kan lösas utan skogsvårdsstyrelsernas samfällda medverkan, ävensom vid sättet för an- skaffande av för ändamålet erforderliga medel. Kostnadsfria kurser i skogsskötsel och sågverksrörelse. Svenska Lant- brukstjänstemannaföreningen hade till förvaltningsutskottet gjort framställ- ning härom, vilket förslag av utskottet överlämnats till mötet (motion nr 1). Utskottet n:o 2 framhöll, att föreningen syntes med sin framställning avse mera omfattande och intill 3 månader långa utbildningskurser förlagda till olika platser inom landet. Utskottet fann de framförda motiven för ökad utbildning 1 hithörande ämnen värda beaktande. Ifrågasättas kunde likväl, om ej i det skisserade kursprogrammet upptagits utbildning även i sådana ämnen, som kunna anses ligga utanför skogsvårdsstyrelsernas egentliga upplysningsverk- samhet. Utskottet ansåg därjämte att anordnandet av dylika kurser i den om- fattning motionen anger skulle i allt för hög grad taga styrelsernas personal i anspråk eller i allt fall bliva för kostbara i förhållande till den allmännytta för skogsvården, som därav kunde påräknas, åtminstone för stora delar av landet. Under framhållande likväl av önskvärdheten av att inom de landstingsområden, där behovet därav kan vara för handen, vederbörande skogsvårdsstyrelse måtte anordna kortare kurser i skogsvård, företrädesvis avsedda för lantbrukstjänste- män, hemställde utskottet att motionen i övrigt icke måtte till någon mötets åtgärd föranleda.. Deita biföll mötet. Utgifvande av småskrifter rörande skogshushållning. En framställning 1 ärendet från Svenska Skogsvårdsföreningen hade överlämnats av förvalt- ningsutskottet (motion nr 1). På utskottets n:o 2 förslag beslöt mötet att fs 28 x SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA uttala sig för sammanskjutande av ett belopp av 15,000 kr att användas för anskaffande av manuskript till småskrifter rörande skogshushållning, till vil- ket belopp skogsvårdsstyrelsen lämpligen bör bidraga i proportion till medel- talet av inkomster i form av skogsvårdsavgifter och anslag under åren 1913 och 1919. Som ledamöter i den av Skogsvårdsföreningens styreise föreslagna kommittén utsågos skogschefen Åke Joachimsson och länsjägmästaren Gustaf Pfeiff, med länsjägmästaren Per Ödman som suppleant. Förhöjt dagarvode till skogsvårdsstyrelsernas ledamöter. På grund av motion (nr 18) från skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands läns landstingsom- råde beslöt mötet i enlighet med förslag från utskottet n:o 2 att ingå till Kungl. Maj:t med underdånig framställning om förhöjning av det till skogs- vårdsstyrelsernas ledamöter och revisorer utgående dagtraktamentet i enlighet med vad som påkallas av de förändrade tidsförhållandena. En Skogsvårdsstyrelsernas understödsfond. Skogsvådsstyrelsen i Kop- parbergs läns landstingsområde hade i motion. (nr 16) föreslagit, att mötet be- hagade uttala sig för att en skogsvårdsstyrelsernas understödskassa bildas; att inbetalningen göres årsvis i förskott med 1/> 9, av föregående år influtna skogs- vårdsavgifter; att minsta inbetalninger till kassan fastställes till förslagsvis 50 kronor per befattningshavare; att kassans handhavande anförtros åt skogs- vårdsstyrelsernas förvaltningsutskott; att länsjägmästarnas förening och läns- skogvaktarnas förbund beredes tillfälle genom val insätta en ledamot med rätt att deltaga i förvaltningsutskottets sammanträden och beslut rörande frågor om understöd ur fonden; samt att mötet behagade bestämma de normer, efter vilka understöd skola utgå. Såsom skäl för framställningen hava åberopats de otillfredsställande be- stämmelserna angående pensionering av styrelsernas personal, vilka icke lämna behövligt skydd åt befattningshavares efterlevande hustru och barn eller andra av dennes arbetsförtjänst beroende närskylde, därest befattningshavaren avli- der utan att hava uppnått pensionsåldern. Utskottet n:o 2, som erfarit att flera mycket ömmande fall föreligga i här ifrågavarande hänseende, fann det framställda förslaget synnerligen behjär- tansvärt. Med hänsyn emellertid till de olika uppfattningar, som under för- handlingarna inom utskottet gjorts gällande ifråga om skogsvårdsstyrelses be- fogenhet - att anslå medel för ifrågavarande ändamål, hade utskottet fun- nit sig allenast böra föreslå, att mötet behagade tillsätta en kommitté av 35 personer med uppgift att snarast möjligt verkställa utredning ifråga om skogs- vårdsstyrelses behörighet att avsätta medel för i motionen avsett syfte samt att avgiva det förslag, vartill niotionen och den verkställda utredningen kunna föranleda. Detta blev mötets beslut. Skogsvårdsstyrelsens befogenhet att meddela förbud mot ungskogs- avverkning i samband med laga skifte. I anledning av en motion (nr 6) av skogsvårdsstyrelsen i Kalmar läns norra landstingsområde, uttalade utskottet n:o 2 följande. — Ehuruväl anledning förefinnes, att gällande be- stämmelser i nu förevarande ämne icke medgiva annan tolkning, än att den provisoriska skogslagen äger tillämpning även å avverkning, som kan ifråga- önskvärt, och får utskottet altså i anslutning till motionen hemställa, att mötet SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA Xx 29 komma enligt skiftesstadgans 101 $, synes dock ett förtydligande härutinnan måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att vid eventuell för- r längning av giltighetstiden för nu gällande provisoriska lagstiftning till ung- skogens skydd, måtte beaktas önskvärdheten av större klarhet i det ämne, som 1 motionen berörts. Detta förslag avslogs av mötet. Uppskattning av skogskapitalets storlek och värdering av skog genom skogsvårdsstyrelse. Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar läns norra lands- tingsområde hade hemställt (motion nr 5) om ett uttalande huruvida det kan anses lämpligt och önskvärt, att styrelsen genom sin personal är skogsägare behjälplig med 1) värdering av genom styrelsens försorg utstämplade virkes- poster, 2) uppräkning av skog å egendomar samt uträknande av virkeskapita- let, 3) värdering av skog å egendomar. | Utskottet n:o 3 framhöll, att det visserligen icke kunde dela motionärens uppfattning, att en god skogshushållning skulle vara omöjlig att införa på mindre skogar, beträffande vilka berörda primäruppgifter saknas, men det torde ligga i öppen dag, att en tillförlitlig kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning är av största vikt för all rationell skogsskötsel. Med fog kan alltså anses, att det ingår i skogsvårdsstyrelsernas uppgifter, sådana dessa angivas i $ 4 Kungl. Förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdssty- relser, att i möjligaste mån verka för att skogsägare låta taxera sina skogar. 24 Emellertid torde det endast för ett fåtal styrelser vara möjligt att tillhanda- ör hålla personal för berörda ändamål. Utskottet vill i sammanhang härmed fram- : hålla, att då skogstaxeringarna obestridligen allra närmast tjäna det enskilda q intresset, styrelsernas personal icke böra med dylika arbeten sysselsättas och ; d framför allt de till styrelsernas verksamhet anslagna medlen icke därtill använ- EE das, därest det i någor mån sker på bekostnad av uppgifter, som ligga dei all- : d männa närmare. pr i ännu högre grad beträffande värderirgar. Härtill kommer, att styrelserna icke i annat än undantagsfall torde dispcnera annan härför kvalificerad arbets- kraft än länsjägmästarna, vilkas tid helt visst alltid kan komma tili användning för göromål, som mera direkt äro skogsvårdsstyrelserna ålagda. Re Mötet beslöt att icke göra något vidare uttalande i ärendet. h Gäller detta senare i fråga om skogstaxeringar, så gälier det uppenbarligen 'q I rå ; Gemensamt stämpelmärke för skogsvårdsstyrelserna. Medanledning av motion av skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands läns landstingsområde (nr 17) ech hr W. Dybeck m. fl. för länsjägmästarnas förening (motion nr 20) före- slog utskottet n:o 3, att ombudsmötet uttalar sig för önskvärdheten av ett ge- mensamt stämpelmärke för skogsvårdsstyrelserna; att mötet, därest först- nämnda hemställan godkännes, uppdrager åt en kommitté av 3 personer att ut- arbeta förslag till dylikt gemensamt stämpelmärke; att granskningen och god- kännandet av detta förslag anförtros åt förvaltningsutskottet; att till ledamöter i den föreslagna kommittén utses, greve Henning Wachtmeister, länsjägmästa- ren Wilh. Dybeck och länsjägmästaren Emil Palm; samt att vad i övrigt i ifrågavarande motioner yrkats icke måtte till någon om- budsmötets åtgärd föranleda. Mötets beslut blev i enlighet härmed. (TG z 30 x SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA Gemensam tjänstedräkt för skogsvårdsstyrelsernas länsskogvaktare länsjägmästarnas förenings vägnar hade W. Dybeck m. fl. framlagt förslag till gemensam tjänstedräkt för länsskogvaktarna (motion nr 19). Efter ytt- rande av utskottet n:o 3 beslöt mötet uttala sig för önskvärdheten av att resp. skogsvårdsstyrelser snarast fastställa tjänstedräkt för länsskogvaktarna i enlig- het med förslaget. Förslag om en skogsvårdsstyrelsernas presskommitté. Hr G. Fischers motion (nr 12) härom föranledde ej någon mötets åtgärd. Förslag till präglande av medalj för förtjänstfull skogsvård. Hr S. Mäl- lers motion (nr 7) härom föranledde ej heller till någon mötets åtgärd. Sättet för fördelning av skogsvårdsavgifter. Hrr R. Barnekow och F. av Petersens (motion nr 22) samt skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus läns lands- tingsområde (motion nr 23) hade hemställt, att förvaltningsutskottet ville verk- ställa utredning om möjligheten av, att de reserverade skogsvårdsavgifterna så fördelas, att vissa skogsvårdsstyrelser med relativt små tillgångar av desamma erhålla större andel än nu är fallet. Efter en längre utredning hur fördel- ningen hittills skett gjorde utskottet n:o 3 följande uttalande: I enlighet med utav de sakkunniga uttalad önskan torde ny utredning rörande grunderna för fördelning av de under år 1920 influtna skogsvårdsavgifterna, vilka skola fördelas under år 1921, komma att verkställas. Utskottet inser till fullo vilka olägenheter en svag ekonomisk ställning måste medföra för envar därav berörd skogsvårdsstyrelse och finner det jäm- väl oegentligt, att vissa styrelser, trots det att för flera av dem under de senare åren något egentligt behov av andelar i de reserverade skogsvårdsavgifterna icke förefunnits, desamma dock erhållit avsevärd del av desamma. Då emei- lertid efter allt att döma, såsom ovan nämnts, ny utredning angående grunderna för fördelningen av dessa avgifter inom kort torde av Kungl. Maj:t komma att igångsättas och sakkunniga med säkerhet för ändamålet bliva tillsatta, synes det utskottet lämpligt, att de skogsvårdsstyrelser, som anse sig mindre väl tillgodosedda, vid ifrågavarande tidpunkt göra de erinringar, vartill deras ekonomiska ställning giver anledning. Under förhoppning att ifrågavarande skogsvårdsstyrelser genom ombudsmö- tets godkännande av ovanstående uttalande må vinna ett stöd för sina eventuella framställningar, får utskottet hemställa att motionerna icke må till något mö- tets vidare uttalande föranleda. — Mötets beslut blev i överensstämmelse här- med. FENG TEP FRUTA SKÖOGSFÖRSKNINGEN RR rr FÖRSLAGET TILL UTVIDGNING AV STATENS SKOGS- FÖRSÖKSANSTALT. Å sid. 249 X i förra årgången är intaget kommitterades förslag. Här följa nu ytterligare yttranden i det viktiga spörsmålet. Styrelsen för Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt har i underd. framställning den 1 okt. 1919 bl. a. anfört: Styrelsen har av vad kommitterade och professor Schotte anfört rörande in- rättandet av en överassistentbefattning funnit sig övertygad om nödvändighe- ten av den förstärkning av anstaltens arbetskrafter, som ett bifall till förslaget skulle innebära, och tillstyrker alltså att å ordinarie stat från och med år 1921 uppföres anslag till avlöning åt en överassistent. Då det för överassistenten föreslagna avlöningsbeloppet, 5,800 kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kro- nor tjänstgöringspenningar och 400 kronor ortstillägg, kan anses motsvara den avlöning, som överassistenten vid Skogshögskolans förberedande jägmästarkurs uppbär, får styrelsen förorda förslaget i denna del. Under hänvisning till vad kommitterade i denna del anfört (särskilt sid. 251X—261X) får styrelsen på det livligaste tillstyrka inrättandet av fyra för- söksparker, av vilka en, nämligen Siljansfors, som enligt den kommitteförslaget bilagda handlingen av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag för ifrågavarande ändamål upplåtits till skogsförsöksanstalten på en tid av 50 år, synes böra tagas i anspråk redan år 1921. I händelse av bifall till förslaget torde styrelsen erhålla bemyndigande att med bolaget träffa avtal om disposition av Siljans- fors egendom i huvudsaklig överensstämmelse med förberörda avhandling. Organisationen av försöksparkerna, som tänkts kunna fullt genomföras på 8 till 10 år, har enligt förslaget (sid. 264 x )beräknats draga en sammanlagd årlig kostnad av 38,000 kronor. Styrelsen anser i likhet med kommitterade de före- slagna nya befattningarna nödvändiga och tillstyrker alltså inrättandet av dess: tjänster. Mot övriga anslagsposter har styrelsen icke något annat att erinra, an att skogsfogdarna å försöksparker synas böra avlönas medelst arvode och tillsättas av styrelsen på förordnande, som i varje särskilt fall meddelas för viss tid ej överskridande tre år. Med hänsyn till vad i förslaget anförts om det inbördes förhållandet mellan avlöningsförmånerna för skogsrättarna å ena och skogsfogdarna å försöksparker å andra sidan har styrelsen ansett att arvo- desförhöjningarna böra bestämmas till 300 kronor i stället för de i förslaget upptagna 400 kronor, men i övrigt utgå efter de i förslaget angivna grunder. — Därest ifrågasatt ny lönereglering för skogsstaten kom- mer till stånd, synas skogsfogdarnas avlöningsförmåner böra, med iakttagande av de i förslaget angivna grunder, bringas i överensstämmelse med vad för närmast motsvarande befattningshavare inom skogsstaten kommer att gälla. I fråga om de i kommitterades förslag å sid. 264 xX specificerade engångskost- naderna, vilka samtliga synas böra uppföras på extra stat i den mån nya för- SK SKOGSFORSKNINGEN söksparker skola organiseras, får styrelsen framhålla, att i kostnaderna för byg- gande av bostadshus icke inräknats värdet av timmervirke enär detta antagits kunna erhållas genom utsyning å respektive kronoparker. Styrelsen anser dock. att ersättning för virket bör ingå i kostnadsberäkningen, varigenom de beräk- nade byggnadskostnaderna skulle komma att höjas med belopp, som styrelsen förslagsvis upptagit till 5,000 kronor för varje boställe. På grund av vad domänstyrelsen anfört beträffande kronoparken Hässleby torde utöver de i förslaget angivna beloppen erfordras anslag till byggande av ett kronojägareboställe. För den naturvetenskapliga avdelningen ha kommitterade ej upptagit några höjningar i anslagen. Sedan förslaget av styrelsen remitterats till denna av- delnings föreståndare professor H. Hesselman för yttrande, har denne i här bifogade skrivelse av den 2 september 1919 hemställt om uppförande dels å 9r- dinarie stat av anslag till en assistentbefattning med 4,600 kronor, samt till resekostnader för assistenten 2,000 kronor, dels å extra stat av ett anslag å 1,200 kronor till inköp av en del möbler m. m., som skulle, erfordras för inre- dande av arbetsplats åt assistenten. Av de skäl professor Hesselman till stöd för sin hemställan anfört har sty- relsen funnit sig övertygad om nödvändigheten av inrättandet av ifrågavarande assistentbefattning. Den ökning i avdelningens arbetsuppgifter, som genom anordnandet av försöksparker uppstår, synes styrelsen väl motivera den nya befattningen. Den nye tjänsteinnehavarens uppgift skulle huvudsakligen om- fatta noggranna beskrivningar i skogsbiologiskt hänseende av försöksparkerna samt, sedan beskrivningarna gjerts och försöken igångsatts, detaljanalyser av de särskilda försöken. Då det synes styrelsen angeläget att för denna tjänst erhålla en verkligt dugande kraft, anser styrelsen, att ifrågavarande befattning 1 likhet med övriga av samma slag bör uppföras å ordinarie stat från och med är 1921. Anslaget härtill bör alltså beräknas med 4,600 kronor. Mot det för resekostnader föreslagna beloppet, 2,000 kronor, är från styrelsens sida intet att erinra. Det för anskaffande av möbler m. m. äskade anslaget å 1,200 kro- nor, som torde täcka kostnaden för vad som oundgängligen fordras för inre- dande av arbetsplats åt assistenten, synes böra uppföras å extra stat. För detta ändamål kan expensanslaget icke anlitas. De av försöksparkerna betingade anslag, som äro erforderliga för år 1921 och fördenskull nu av styrelsen äskas, utgöra Ordinarie anslag: (VETA S SIS CET So ej öre ake EN Sa AR RER AR a a ae a 5,800 kronor Resekostnader samt expenserfftöfsrdenne: +: sv... ss. 2,000 > Assistent vid naturvetenskapliga avdelningen .... 4,600 » Resekostnader., för Genie. tees eea Nan led. € 2,000 > rt "skog stogde: rå. ör sOks passes sr ske ers ce 270000 Flyra för lokal vad Siljansfors samt telefon ..... I;0000---c Flantlan gng Veria ers ls Se ale 370000 Summa. 21,700 sik Extra anslag: Till inredande av arbetsplats åt en assistent .... I1,200 kronor Hälften av byggnadskostnaderna för ett boställe 20,000 > SKOGSFORSKNINGEN Inventarier vid Siljansfors försökspark? foros.. Hantlangning för denna parks noggranna kart- fäggninet an Mt se ATA se sd tak TARAS 4,500: > Summa 33.700 kr. Genom kommitterades motivering för förslaget om utvidgning av entomola- giska laboratoriet till en självständig avdelning, vilket förslag redan år 1918 av professor Schotte framlagts till styrelsens beprövande, har styrelsen känt sig alltmera övertygad om nödvändigheten av att förslaget snarast möjligt genom- föres. Fördenskull får styrelsen till bifall förorda förslaget om uppförande å ordinarie stat från och med år 1921 av anslag till avlöning åt dels en avdel- ningsföreståndare (professor) 7.500 kronor, dels ock en assistent 4,600 kronor, ävensom till resekostnader för den sistnämnde 1,500 kronor. För övriga expen- ser torde böra från det till naturvetenskapliga avdelningen anslagna beloppet överföras 1,400 kronor, varigenom avdelningens expensanslag å ordinarie stat skulle utgöra 2,900 kronor. Vid bifall till detta förslag bör anslag motsvarande det å extra stat för år 1920 beviljade anslaget till biträde åt laboratorn vid entomologiska avdelningen å 1,000 kronor icke utgå för år 1921. Med lösningen av frågan om inrättande av en skogsteknisk avdelning torde däremot böra för närvarande anstå. Styrelsen har icke ansett lämpligt att un- der nu rådande höga pris på byggnadsmaterial ifrågasätta ett omedelbart ge- nomförande av ett förslag, som, såvitt styrelsen i frågans nuvarande läge kan bedöma, skulle göra nybyggnad vid försöksanstalten nödvändig. Även cm, såsom professor Schotte framhållit, med byggnadsarbetets igångsättande kunde anstå ännu något år, finner styrelsen särskilt med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga största möjliga sparsamhet ifråga om nya statsanslag tidpunkten icke lämplig för den utvidgning av försöksanstaltens verksamhet, som försla- get innebär. Styrelsen vill därjämte framhålla, att svårigheter torde möta att få den nya föreståndarebefattningen besatt med en för densamma fullt kvalifi- cerad person. Särskilt yttrande av professor Hesselman. Av styrelsen anmodad att lämna utlåtande över ett av särskilda kommit- terade avgivet förslag angående Skogsförsöksanstaltens utvidgning, får jag härmed vördsamt anföra följande. Det av kommitterade gjorda och redan förut av professor G. Schotte fram- ställda förslaget angående särskilda försöksparker för skogsavdelningen, vill jag på det alira livligaste förorda. Det synes mig i hög grad ägnat att för praktiken på ett mera effektivt sätt än för närvarande är möjligt, nyttiggöra det vid skogsavdelningen bedrivna arbetet. Ja, man torde icke gå för långt, om man säger, att en sådan utveckling av skogsavdelningens verksamhet rent av är nödvändig, om man skall kunna sätta de vid de smärre försöksytorna be- drivna precisionsundersökningarna och deras resultat i relation till, vad som i praktiken kan ernås. Men även för den naturvetenskapliga avdelningen be- tyder förslaget en mycket betydelsefull utvidgning och innebär nya möjligheter till viktiga och, som jag hoppas, för praktiken betydelsefulla undersökningar. Såsom antydes i de kommitterades förslag har den moderna markläran i flere avseenden kommit med nya synpunkter i avseende på villkoren för markens produktionsförmåga, och som ett viktigt, men hittills icke närmare publicerat 3. Skoegsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. AE rg TEE TV USE [| . Po mn AG nn RE 34 X SKOGSFORSKNINGEN resultat av avdelningens verksamhet på området, förtjänar framhållas den myc- ket stora, i många fall nästan dominerande betydelse, som man måste tillskriva markvården och beståndsbehandlingen för markens produktionsförmåga. För- söksparker av den beskaffenhet, som föreslagits av de kommitterade, äro liksom särskilt ägnade för i stort utförda hithörande försök, grundade på avdelningens förut inom smärre ytor utförda undersökningar. Det synes mig, som om detta skulle vara det allra bästa sättet, att i praktiken omsätta de i vetenskapligt hänseende vunna resultaten. Metoderna kunna då lämpligen modifieras och närmare studeras, så att de bliva mera fullt utbildade, när de träda ut i den stora praktikens tjänst, än vad som är möjligt, om de direkt från smärre försöksytor omedelbart skola omhän- dertagas av praktiken i stort. På försöksparkerna blir det tillfälle att i stort demonstrera metodernas betydelse, deras praktiska användbarhet och på så sätt agitera för deras vidare användande. Å andra sidan måste det också framhållas, att dylika möjligheter att i stort utföra vissa metoder, som utexpe- rimenterats eller utstuderats på mindre ytor, i hög grad komma att befrukta avdelningens egen, mera rent vetenskapliga verksamhet. Ett sådant praktiskt arbete kommer alltid att ge anledning till nya synpunkter och nya erfarenheter. Försöksparkerna hava därför en stor betydelse för naturvetenskapliga avdel- ningen, om ej lika stor som för skogsavdelningen. För att försöksparkerna skola komma till sin fulla rätt och för att möjliggöra en jämförelse mellan försöksparkerna och andra områden fordras, att de bliva noggrant beskrivna i skogsbiologiskt hänseende. Skogsbiologien torde också härvidlag ha kommit så långt, att man vid denna kan lägga särskild vikt vid alla sådana företeelser, som spela en roll för markens produktion och bestån- dens utveckling. Särskild vikt bör därför läggas på en undersökning av humustäcket, dess mäktighet och beskaffenhet, markprofilens utbildning, be- stämningar böra göras över tillgång på kalk och kväve. Beskrivningarna komma därför att bliva av stor betydelse, ej blott för den naturvetenskapliga avdelningens utan ock för skogsavdelningens verksamhet. Ja, jag går så långt, att jag vågar påstå, att utan en dylik beskrivning försöksparkerna förlora väsentligt i betydelse för den skogsvetenskapliga forskningen och dess prak- tiska nyttiggörande. Beskrivningarna böra utföras av en på området väl tränad, naturvetenskapligt bildad man. Men även sedan beskrivningarna äro gjorda och försöken igångsatta, böra dessa senare studeras och följas. Under den tid, som naturvetenskapliga avdelningen sysselsatt sig med markberednings- frågor och liknande spörsmål, har det alltmer visat sig, att de bästa och för frågornas lösning mest belysande resultaten vinnas genom noggranna detalj- analyser av de särskilda försöken. Även om det naturvetenskapliga grundlaget för försöken i de stora dragen kan vara klart, har det visat, att detaljanalyv- serna betyda ofantligt mycket, icke minst för klarställandet av det praktiska värdet av olika metoder. Det är emellertid en krävande uppgift att på detta sätt studera försöken, en uppgift, som endast kan lösas av en vid hithörande arbeten van forskare. Arbetet vid den naturvetenskapliga avdelningen kommer därför genom försöksparkernas tillkomst väsentligt att ökas. För närvarande utgöres den vetenskapligt arbetande personalen vid avdelningen av en förestån- dare och tvenne assistenter, nämligen en i marklära med geologi och en i skogs- botanik. Utom arbetet vid Försöksanstalten ombesörjes undervisningen i mark- lära och geologi vid Skogshögskolans jägmästarekurs av avdelningens perso- ;É 3 SKOGSFORSKNINGEN Xx 35 nal, i det att föreståndaren föreläser marklära, den ene assistenten geologi. Samtliga tjänstemän äro för närvarande strängt upptagna, och några nya 2r- betsuppgifter kunna ej åläggas dem, utan att avdelningens verksamhet i be- tänklig mån rubbas. För att möta de nya arbetsuppgifter, som försöksparker- nas tillkomst innebär, fordras därför anställandet av en ny assistent vid avdel- ningen. Denna bör ha samma kvalifikationer och samma löneförmåner som Anstaltens övriga assistenter. För att betala hans resor och övriga med hans verksamhet direkt förbundna utgifter beräknas en summa av 2,000 kronor, med vilket belopp avdelningens expensmedelsanslag bör ökas. En mindre summa torde ock böra beviljas avdelningen för inköp av några möbler etc., som behö- vas för inredande av arbetsplats åt honom. Härför beräknas för en gång en summa av I1,200 kronor. Förslaget om att å försöksparkerna inreda särskilda bostäder åt dem, som hava närmaste uppsikten över parkerna, samt att i dessa bostader inreda rum för Försöksanstaltens personal och ett museirum, vill jag på det livligaste för- orda. Dock vill jag härvidlag framhålla betydelsen av, att i bostäderna inre- das ett särskilt, men enklare arbetsrum med tvenne arbetsplatser vid fönster. I detta rum skulle försökspersonalen kunna utföra en del mikroskopiska under- sökningar, enklare analyser och vägningar, vilket i hög grad skulle underlätta Försöksanstaltens arbeten å parken. Inredningen i ett sådant arbetsrum kan göras mycket enkel, men ändock bliva av stor betydelse för arbetena, blott ut- rymmet blir tillräckligt stort. Vid uppgörandet av de slutliga ritningarna för bostäderna å försöksparkerna bör mycken vikt läggas uppå anordnandet och inredningen av ett dylikt arbetsrum. - Vad valet av de olika försöksparkerna beträffar, skulle jag vilja föreslå, att förslaget ej anses definitivt. Det synes mig, som om man starkt kunde ifråga- sätta lämpligheten av vissa parker för Försöksanstaltens ändamål. Kronopar- ken Svartberget i Degerfors revir, som jag ganska väl känner, erbjuder enligt min mening alldeles för gynnsamma markförhållanden för att kunna anses typisk för övre Norrland. I närheten av Vindelns station inom Degerfors revir ligger emellertid kronoparken Kulbäcksliden med en mera karg och övre-norr- ländsk natur. Denna park synes mig i flera avseenden lämpligare än krono- parken Svartberget, vartill kommer, att naturvetenskapliga avdelningen sedan 10 är tillbaka där har ett större försöksfält. Å detta ha noggranna undersök- ningar gjorts över grundvattnet i moräner och angränsande myrar, över rå- humusbildningen, myrarnas och torvmarkernas utvecklingshistoria etc., vilket allt skulle bliva av stor betydelse för Försöksanstalten, om parken kunde göras till en försökspark. Å parken finnas såväl tall- och granskogar som försum- pade skogsmarker. På parken skulle med stor fördel även kunna utföras under- sökningar över vissa frågor angående skogsväxt å torrlagda myrar. Jag wvill därför föreslå, att det tages till noggrant övervägande, om ej Kui- backsliden väl ägnar sig till försökspark och bättre än någon annan, lika väl- belägen. Även vad de övriga föreslagna parkerna beträffar, torde saken nog- grant diskuteras, innan någon park definitivt övertages som försökspark. Övriga av kommitterade uppgjordar förslag beröra mindre direkt den natur- vetenskapliga avdelningens verksamhet. Dock tillåter jag mig att på det allra livligaste tillstyrka det entomologiska laboratoriets utveckling till en särskild avdelning. Utom den betydelse som en sådan förändring har för skogsentomo- logiens utveckling i mera inskränkt bemärkelse, må här framhållas, att ett 36 Xx SKOGSFORSKNINGEN samarbete mellan den entomologiska och naturvetenskapliga avdeluinsedn då ' kan realiseras för lösandet av vissa markbiologiska spörsmål. Entomologen har hittills varit allt för mycket upptagen av andra spörsmål för att kunna ägna dessa frågor sin uppmärksamhet. Underd. yttrande av Domänstyrelsen 21 okt. 1919. Genom nådig remiss den 13 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t an- modat domänstyrelsen att skyndsamt avgiva underdånigt utlåtande i anledning av styrelsens för Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt förslag till stat för skogsförsöksanstalten för år 1921, såvitt angår inrättandet av försöks- parker. På grund härav får domänstyrelsen med återställande av remissakten i un- derdånighet anföra följande. Domänstyrelsen, som intet väsentligt har att erinra mot kommitterades för- slag till anordnande av särskilda försöksparker, anser dylika parker vara äg- nade att främja en ändamålsenlig utveckling av statens skogliga försöksvä- sende. Därest de undersökningar anstalten hittills utfört å mindre ytor komma att vidare bedrivas å försöksparker, torde värdefullare och för landets skogs- vård mera direkt användbara rön vinnas än de, som kunna erhållas vid studier och försök enbart å mindre ytor. Särskilt torde till den praktiska skogsvårdens gagn, skogsodlings- och föryngringsförsök kunna utföras med större precision och lämna mera allmängiltiga resultat å försöksparker med fast anställd per- sonal än å smärre spridda ytor. Vad beträffar de till försöksparker föreslagna områdena: kronoparken Svartberget i Västerbottens. skogsegendomen Siljansfors i Kopparbergs, krono- parken Hässleby i Jönköpings samt delar av kronoparken Tönnersjöheden i Hallands län anser domänstyrelsen, att kronoparken Svartberget med hänsyn till mark och bestånd är av mera godartad beskaffenhet än de skogar, den är avsedd att representera. I likhet med professor Hesselman anser domänsty- relsen kronoparken Kulbäcksliden i Västerbottens län mera representativ för övre Norrlands skogstrakter. Den i enskild ägo varande skogsegendomen Sil- jansfors synes att döma av de uppgifter, som av de kommitterade lämnats om denna skog, vara synnerligen lämplig såsom exponent för södra Norrlands och övre Dalarnas skogstrakter. I fråga om kronoparkerna Hässleby och Tönnersjöheden anser domänstyrelsen den sistnämnda särskilt lämplig för det område — bok- och ljunghedsregionen — den är avsedd att företräda, med hänsyn till dess rika omväxling av mark- och beståndstyper. Emot avsättande av kronoparken Hässleby till försökspark har domänstyrelsen icke annat att . erinra än vad domänstyrelsen anfört i yttrande till styrelsen för Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt, avgivet den 25 september 1919 och bilagt handlingarna 1 ärendet. Domänstyrelsen anser sig dock böra framhålla, att måhända även annat område, representativt för Bergslagen eller Småländska höglandet torde kunna uppsökas. Departementschefens yttrande i statsverkspropositionen. Förslag hava nu framställts om en väsentlig utvidgning av skogsförsöks- anstaltens verksamhet. I betraktande av skogsskötselns ofantligt stora bety- delse för vårt land och de viktiga anvisningar för dess rätta bedrivande, som SKOGSFORSKNINGEN x 37 kunna lämnas av Hösolsentalten. anser även jag en utvidgning i vissa hän- seenden befogad. Vad beträffar skogsavdelningen avser förslaget ralianpdet av fasta för- söksparker. Av vad som anförts angående detta förslag har jag blivit över- tygad om det stora gagn, sådana parker skulle medföra för anstaltens arbeten och för erhållande av för den praktiska skogsskötseln mera direkt användbara resultat, än som är möjligt allenast genom smärre försöksytor. Huru många och vilka dylika parker, som böra utläggas, torde ej behöva redan nu slutgiltigt avgöras, men det synes mig icke råda något tvivel om att det föreslagna skogs- området vid Siljansfors i Kopparbergs län bör främst komma i fråga, och att även kronoparken Tönnersjöheden i Hallands län är mycket lämplig att till en del avsättas till dylik park. I avseende å organisationen av dessa försöksparkers förvaltning och den förnämligast på grund av deras tillkomst erforderliga ytterligare personalen vid skogsavdelningen torde jag nu behöva yttra mig endast om styrelsens för- slag vad angår år 1921. Då dessa försöksparker äro avsedda att bliva en per- manent eller åtminstone för en lång framtid verksam anordning, böra de därav föranledda årsutgifterna uppföras i den ordinarie staten. I fråga om förslaget, att vid denna avdelning skulle inrättas en överassistent- befattning, huvudsakligen för skogsmatematiska arbeten, vill jag visserligen icke bestrida gagnet av en sådan tjänstemans anställande, men anser att där- med kan för närvarande anstå. Något anslag till resekostnader och expenser för denne tjänsteman behöves då icke heller för år 1921. I likhet med styrelsen anser jag det nödvändigt, att å varje försökspark an- ställes en sådan befattningshavare, som i förslaget benämnts skogsfogde eller skogsmästare och som skulle förordnas på viss tid, ej överstigande tre år. Styrelsen har för denne föreslagit en avlöning av 2,700 kronor jämte tre ålders- tillägg å 300 kronor. Då emellertid, såsom styrelsen ock framhållit, avlöningen bör i viss mån vara beroende av den lönereglering, som må bliva genomförd för jämförliga befattningshavare vid skogsstaten och förslag till sådan lönereg- lering först under riksdagens lopp kan framläggas, anser jag, att nu allenast visst belopp bör beräknas. För närvarande synes detta kunna enligt förslaget upptagas till 2,700 kronor till en dylik befattningshavare. Då benämningen skogsfogde nu bäres av befattningshavare vid skogsstaten med helt andra ar- betsuppgifter, synes mig titeln skogsmästare här mera lämplig. Därjämte hava ansetts böra anvisas dels 1,000 kronor till hyra för lokal vid Siljansfors m. m. och dels 3,600 kronor till hantlangning vid de ordinarie för- söksarbetena. Mot dessa förslag har jag ej något att erinra. Det sammanlagda beloppet, 4,600 kronor, bör nu upptagas såsom ökning i skogsavdelningens sär- skilda expensanslag, vilket därigenom höjes från 13,600 kronor till 18,200 kronor. Vad naturvetenskapliga avdelningen beträffar, har styrelsen ansett, att för- söksparkernas inrättande borde medföra, att vid denna avdelning inrättades en ny assistentbefattning. Styrelsen har därvid åberopat en av avdelningens före- ståndare professor Hesselman lämnad utredning i ämnet. Av de framlagda skälen synes mig anställandet av en sådan assistent behörigen motiverat, och jag får därför tillstyrka förslaget därom. Avlöningen bör bliva 4,400 kronor liksom för övriga assistenter. För resekostnader bör avdelningens expensanslag ökas enligt förslaget med 2,000 kronor. SKOGSFORSKNINGEN SÖK Vad beträffar det entomologiska laboratoriet, vilket nu utgör en sektion av den naturvetenskapliga avdelningen, hade anstaltens chef redan i fjol före- SEN slagit dess organiserande såsom en särskild avdelning med en professor såsom FE avdelningsföreståndare samt en assistent. Anstaltens styrelse erkände de sd skogsentomologiska undersökningarnas vikt, men ansåg sig då icke kunna ij biträda förslaget med hänsyn till de stora krav, som från olika håll ställdes Er på statsmakterna. Däremot tillstyrktes höjning av laboratorns dåvarande ar- : vode å 4,500 kronor. TI enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har också detta | arvode från och med i år höjts till 5,600 kronor, vartill komma två arvodesför- höjningar å 500 kronor efter 5 och 10 år. Någon assistentbefattning inrätta- des icke, men ett belopp av 1,000 kronor anvisades å extra stat för SYRA UTSER av arbetsbiträde till mera mekaniska göromål. ke Genom kommitterades utredning och förslag har nu frågan om de entomolo- giska undersökningarnas organiserande till en särskild avdelning ånyo blivit £9 aktuell, och styrelsen har nu biträtt förslaget därom. För egen del vill jag visserligen ingalunda underkänna -betydelsen för skogsvården och skogshante- ringen i allmänhet av sagda undersökningar, men har icke blivit övertygad om behovet av att för desamma nu inrätta en med anstaltens nuvarande bägge huvudavdelningar jämställd ny avdelning. Det skäl som angivits bestå i den väntade nya skogslagstiftningen, är för övrigt icke ännu aktuellt, enär för- slag till dylik lagstiftning" icke kan föreläggas årets riksdag. Då laboratorns arvode från och med i år blivit väsentligen höjt, anser jag att därvid nu bör förbliva. Däremot synes det mig vara en rimlig begäran, att laboratorn får en assistent till sitt biträde. Goda skäl synas vara anförda för en sådan anord- | ning. Jag vill därför tillstyrka, att arvode av 4,400 kronor till en dylik assi- 3 stent upptages i staten, varvid extra anslag till arbetsbiträde blir obehövligt. i För resekostnader bör naturvetenskapliga avdelningens expensanslag ökas med 1,500 kronor, vilket belopp styrelsen ansett lämpligt avvägt. Naturvetenskapliga avdelningens expensanslag bör alltså inalles ökas med 3,500 kronor eller från 9,600 kronor till 13,100 kronor. I likhet med försöksanstaltens styrelse anser jag förslaget om inrättande av en skogsteknisk avdelning icke nu böra föranleda någon åtgärd. ; ; 5 $ RECENSIONER. Kaarnakuoriaisista ja nöden aihenttamista vahingoista suomen metissä. (Finlands barkborrar och de av dem förorsakade skadorna.) UUNnIo SaaLas. 315 sid., 13 pl. Hälsingfors 19190. Den genom sina tidigare arbeten över granens insekter bekante finske entomologen UunIio Saaras, vilken inom parentes är en son av entomologen pro- fessor JOHN SAHLBERG, har i detta arbete sammanfattat sina sedan 1012 pågående undersökningar över de finska barkborrarna. Förf. har vid dessa gått tillväga med stor grundlighet, i det han i olika delar av landet i detalj undersökt faunan i särskilt representativa områden inom 2 m. breda bälten, som korsa varandra i olika riktningar. Sammanlagt ha på detta sätt ej mindre än 55,738 kvm. undersökts. På denna areal ha alla stående träd överskridande 6—7 cm. bhd samt kullfallna stammar och stubbar undersökts. En jämförelse mellan Sveriges och Finlands barkborrfauna visar, att omkr. 80 3 av barkborrarna äro gemensamma för båda länderna, men att omkr. 10 arter. som finnas i Sverige, saknas i Finland samt att det senare landet har 8 arter, vilka åtminstone ännu ej påträffats i Sverige. Flera av dessa finska arter äro nog sådana med utpräglad östlig utbredning, liksom flera av de svenska arterna ha en utpräglat sydlig utbredning i vårt land. Vid dessa undersökningar har förf. även sökt få exakta siffror på de olika arternas frekvens och för den skull i fråga om gångsystemen urskiljt fem grader: I. Blott ett eller enstaka gångsystem. H. Gångsystemen betäcka betydligt mindre än hälften av trädet eller den del av trädet, där de förekomma. HI. Gångsystemen betäcka ungefär hälften av trädet. IV. > > betydligt mera än hälften av trädet. V. > : nästan fullständigt stammen eller den del av stammen, där de förekomma. Av kronskadegörelsen urskiljas på samma sätt fem olika grader. Vid bedömandet av frekvensgraden bör man emellertid lägga märke till, att siffrorna endast angiva frekvensen på den del av stammen, där de resp. arterna normalt förekomma. Följaktligen betyder V. i fråga om den sextandade barkborren, om den angripna stammen är smal och tunnbarkig, att densamma är full av gångsystem, men om stammen är grövre, att toppen och grenarna, de enda ställen där den i så fall normalt förekommer, äro fulla av gångsystem. Sammanlagt äro på detta sätt 25 områden undersökta, vilka fördela sig över södra och östra Finland, och för alla äro tabeller uppgjorda, vari föga : & L | 40 Xx LITTERATUR sammanställts de olika barkborrarnas frekvens i levande träd, stående och liggande döda träd samt i stubbar. ; Därpå följer en faunistiskt-biologisk del, omfattande omkr. 160 sid., vari alla arter utförligt behandlas och tabellariska sammanställningar givas över deras frekvens i olika dimensioner, över vilken tidpunkt då de svärma och de olika utvecklingsstadierna påträffas. Då emellertid ingen tysk resumé gives av denna del, är det ej möjligt att ingå på dess innehåll. Till slut behandlas barkborrarnas skadegörelse samt orsakerna till deras härjningar i Finland, och av denna avdelning lämnas en tämligen utförlig resumé. I fråga om märgborrarna framhåller förf., att man noga måste skilja mellan de båda formerna av skadegörelse, urgnagningen av skotten samt anläggandet av gångsystemen, samt att den förra är alldeles primär. Man skulle i detta sammanhang ha väntat att finna de numera gängse termerna näringsgnag (Nahrungsfrass) och yngelgnag (Brutfrass) använda, men så är ej fallet, lika litet som förf. i den därpå följande diskussionen skiljer på dessa båda former av skadegörelse, vilket varit önskvärt. Beträffande yngelgnaget, skriver förf., att >»hans erfarenhet överensstämmer med den åsikten, att skalbaggarna många gånger kunna uppträda primärt, men att de likväl endast undantagsvis göra det». Det är möjligt, att meningen förvanskats vid översättningen till tyska. Man tvingas nu osökt till den reflexionen: om djuren endast undantagsvis vid äggläggningen uppträda primärt, huru kan man då veta, att de offa kunna vara primära? Barkborrarna måste man väl döma efter deras gärningar. Förf. framhåller vidare, att det mycket ofta inträffar, att märgborrarna yngla i träd, som de förut skadat genom sitt näringsgnag, och citerar i detta sammanhang LAGERBERG (som konsekvent kallas Lagerborg), men underlåter att framhålla, att Lagerbergs uttalanden endast gälla den norrländska tallen, liksom han förbisett vad ref. i denna fråga skrivit i » Översikt över skogsinsekternas skadegörelse under 1910.» De största härjningarna förekomma i Finland i allmänhet i närheten av bebyggda platser, såsom städer, fabriker och större platser, vid järnvägslinjer, avverkningstrakter och skogsbrandsområden. Den av ref. tidigare påvisade lokala naturen av kronskadegörelsen framhålles därvid av förf. I fråga om de allmännare på granen uppträdande barkborrarna framhåller förf., att härjningarna i allmänhet tagit sin början i stormskadade skogar. Han citerar i detta sammanhang bl. a. BARTH, men underlåter att nämna KOLMODINS undersökningar. Då arbetet, som tydligen är resultatet av mycket omfattande och noggranna undersökningar, dess värre är skrivet på finska, har ref. — i likhet med alla andra skandinaviska entomologer eller för barkborrar intresserade skogsmän — nödgats hålla sig till den tyska resumé, som förf. givit, vilken emellertid endast omfattar en del av det ofantligt rika observationsmaterial, som föreligger. Med tanke på det ringa fåtal intresserade, som behärska det finska språket, hade det varit önskvärt, att resumén gjorts utförligare samt att tabellernas rubriker översatts. Slutligen nödgas man konstatera, att i förf:s litteratur- hänvisningar, som annars äro talrika nog, alla antydningar saknas om, att förf. tagit del av de senaste svenska undersökningar över barkborrarna, som gjorts av GRÖNBERG, KOLMODIN, HJ. SYLVÉN samt ref. Arbetet prydes av 66 utmärkta fotografier på 13 plancher. I. T=DH. LITTERATUR x 41 HEINRICH WEBER: Grundlinien einer neuen Forstwirtschaftsphilosophie Tibingen 1919. I Sverige skulle det förmodligen väcka icke så litet uppseende, om någon person tillhörande skogsstaten uppträdde med en filosofisk avhandling. Det är nog icke heller någon tillfällighet, att de skogsvetenskapliga arbeten, som bära filosofisk prägel, så vitt bekant samtliga äro resultat av tysk spekulativ hjärnverksamhet. Ehuru ej alla försök att systematisera skogsvetenskapen och åstadkomma en överskådlig framställning av dess olika grenar kunna hänfö- ras till filosofien torde dock i detta sammanhang böra omnämnas HUNDESHA- GENS system i »Enzyklopädie der Forstwissenschaft> från år 1821. Flera tyska författare på det skogliga området ha intresserat sig för filosofi, t. ex. BLONDEIN, men den som först utarbetade ett verkligt filosofiskt system över skogsvetenskapen var LORENZ WAPPES i sitt arbete »Studien iäber die Grund- begriffe und die Systematik der Forstwissenschaft> Berlin 1909. Senare har WapPPEs blivit kritiserad av KATZER och nu senast av WEBER. WaPPEs säger i företalet till sin bok, att han ej väntar någon mera allmän förståelse från skogsmännens sida, men han känner det vara sin plikt att föra fram det skogsfilosofiska tänkandet. Han jämför skogsvetenskapens stånd- punkt med övriga vetenskapers och finner den vara avsevärt lägre än t. ex. de tekniska vetenskapernas. Vid en kemisk industri kan man, säger WAPPES, ej blott förutspå utan också på förhand räkna ut resultaten. Vad kunna vi ställa upp häremot? På sin höjd att vi kunna garantera en grankultur — >»bis zum Stangenholzalter, wo sie der Schnee zusammendrucken pflegt.> För att avhjälpa detta sorgliga sakernas tillstånd rekommenderar WAPPES ej en utvigd- ning av försöksväsendet, utan han ordinerar i stället: »vi måste definiera våra begrepp.» Han utför därefter sina definitioner och uppbygger sitt system efter den världsuppfattning som benämnes den &ritiska realismen. WEBER, som nu efter 10 år upptagit problemet, har en annan utgångs- punkt än WapPpEs, i det han bekänner sig till den kritiska och transcendentala idealismen. Vad är då skillnaden mellan de två världsåskådningarna? Realismen tillerkänner tingen en existens i och för sig själva, medan idea- lismen förnekar detta. För den idealistiska åskådningen är den tesen grund- läggande, att endast idéerna existera, och tingen få existens endast för så vitt som och därigenom att idealisten har en uppfattning om dem. Idealisten tiller- känner först sig själv existens och motiverar hypotesen därmed att han tänker. Då en transcendent idealist önskar bygga upp ett filosofiskt system, måste han ha en idé att börja med — men endast en, om det skall bli ett enhetligt system. WEBERS idé är ordet »>Forstwirtschafts-Wissenschaft>. Utgående från dettta konstruerar han enligt ett visst recept fram det filosofiska systemet >aus der Tiefe seines Bewusstseins.> Angående ändamålet med denna tanke- process säger WEBER sid. 19: >Der transzendentale Idealismus will weder die Natur noch die geistige Welt des menschlichen Handelns erklären, er will sie vielmehr nur begrezfen lernen.» WEBER anser WAPPES system vara oriktigt och skadligt, i det att det stäl- ler problemen fel och därigenom leder oss in på villovägar med felaktig ut- gångspunkt och falskt mål. WapPpEs uppfattar nämligen skogsvetenskapen så- som varande skild från vad han kallar Zäran, och hela den egentliga skogs- vetenskapen blir i hans system begränsad till »die psychologische Erforschung der auf den Wald sich beziehenden Tätigkeit des einer isolierten Betrach- 42 Xx LITTERATUR tung unterzogenen, /homo foresticus.» För WEBER däremot är skogsvetenska- pen en viljevelenskap, och dess ändamål är att utarbeta normen för vår skog- ligt ideala verksamhet. Han åskådliggör dettta genom exempel och påpekar, att varken de tyska metoderna för skogsindelning eller Wagners blädnings- metod äro utarbetade på grund av erfarenhet, utan de äro »der freien Schöp- ferkraft des Menschen entspringende Ideen» (sid. 15). Då WEBER definierar sina begrepp, utgår han som ovan är nämnt från objektet skogshushållningsvetenskap. Togiskt sönderfaller objektet i tvenne be- grepp, nämligen skogshushållning och vetenskap. Första kapitlet i den fundamen- tala framställningen innehåller alltså en utredning om vetenskapen som sådan, i andra kapitlet bestämmes begreppet skogshushållning, och i det tredje ka- pitlet göres syntesen: vad är alltså skogshushållningsvetenskap? Vår veten- skap kommer då att bestå av en treenighet: fundamenten, normen och den praktiska verksamheten, där fundamenten är sammanfattningen av allt varur normen framgår, och praktiken får vara med såsom kontrollinstans. Normen är det väsentliga för vår vetenskap, och det gäller att framställa den för de ideala förhållandena. Värdet av normen anser WEBER vara så högt, att han säger den vara »des von unsrer geistigen Schöpferkraft hervorgezauberte Sonnenlicht». Sid 30—96 ägnas därefter åt framställandet av systemet och de vetenskaper som inrymmas däri. Dessa äro av tre slag, nämligen naturvetenskaper, vilje- vetenskaper och konstvetenskaper, och deras metoder antydas. Med avseende på konstvetenskaperna anser han >»skogsmannens förskönande verksamhet» vara viktigare än enbart kännedom om det forstligt sköna, varför han vill ut- byta det gängse ordet forstestetik mot skoglig konstvetenskap (Forst-Kunstwissen- schaft). Å sid. 58—74 behandlas normen eller skogshushållningens idé. Här får man lära känna »das ideale Mittel der idealen Produktion der ideale Forst» och mycket annat. Å sid. 74—980 meddelas den praktiska hushållningens olika moment. Inledningen till denna avdelning utgöres av ett omsorgsfullt utfört bevis för att det som är riktigt i teorien också är det i praktiken. I återstoden av arbetet sysselsätter sig förf. med skogshushållningsvetenska- pens historik, där bl. a. skiljes på »Geschichte des idealen Forstes» och» Ge- schichte des konkreten Forstes», vidare något om vår speciella vetenskaps- metodologi — dock i tämligen abstrakt framställning. Som totalomdöme må sägas, att WEBER ofta analyserar på ett logiskt och klart sätt, men anmälaren kan dock ej fullständigt dela hans uppfattning om filosofiens stora praktiska betydelse, då han säger, att den vetenskap som saknar filosofi »miässte wie ein Garten, dem das Sonnenlicht abgeschnitten ist ins Kraut schiessen ohne es zum Bliäihen und Frichtetragen zu bringen.» SVEN PETRINI. TIDNINGSÖVERSIKT. Jordmånslära. "Redogörelse för torvmarksundersökningar i Gävleborgs län. II, 1918. H. Smitt. Sv. mosskulturföreningens tidskrift. XXXIII årg., 1919, N:o 3, sid. 217 —250, N:o 4, sid. 313—340. Uppsatsen utgör ett led i de redogörelser för torvmarksundersökningar, som tid efter annan utsändas av Sv. mosskulturföreningen. Gästrikland är nu slutrekognoscerat i och med föreliggande undersökningar inom Valbo och a -. NR AR ER ARE Art AR EES ST once rö aln RNA fre KÖ ” IR « k 4 - YTYNV SEA ae > LITTERATUR x 43 Hedesunda socknar, två av de allra sydligast belägna. De nämnda trakterna äga en särkaraktär, som skiljer dem från de övriga delarna av länet. Detta beror på, att en stor del av de lösa jordslagen äro starkt kalkhaltiga. Detta sätter i hög grad sin prägel på torvmarkerna, vilka merendels äro utbildade som starrkärr, ofta rika på allehanda örter. Även finnas många skogskärr ävensom ett mindre antal mossar, vilka äro av en ovanligt gynnsam typ och ofta delvis skogbeväxta. Så gott som alla de befintliga torvmarkerna äro lämpliga som odlingsmark, mindre dock skogskärren, vilka i stället lätt kunna omvandlas i synnerligen högproduktiva skogsmarker. I allmänhet har odlingen blott i mycket ringa utsträckning tagit de förhander varande möjligheterna i anspråk. Utom de nämnda trakterna av Gästrikland ha av Hälsingland rekognoscerats Skogs socken samt delar av Söderala, Hanebo, Bollnäs och Regnsjö socknar. Dessa trakter äro rika på sandiga och blockrika urbergsmoräner, vilka äro skogbeväxta. Både kärr och mossar äro här vanliga. Vitmoss-starrkärr, tuvsäv- kärr, tuvdunskärr och högmossar förekomma oftast. Området synes sålunda beträffande torvmarkernas egenskaper bilda ett övergångsled mellan mellersta Sverige och det egentliga Norrland. En ej ringa mängd odlingsbara myrar, särskilt starrkärr, finnas, men synas ej nämnvärt tagits i anspråk för odling. Stora arealer för skogskultur användbara torvmarker finnas även. O. TM. Wie die Läneburgerheide ward und schwindet. CH. FRÖMBLING Zeitschrift fär Forst- und Jagdwesen, 51, H. 12, 1919, sid. 675—0683. Förf. sammanställer vissa fakta beträffande Lineburgerheden, vilka enligt hans uppfattning honom göra sannolikt, att nämnda hed varit skogbeväxt i sin helhet före den historiska tiden. Först och främst framhåller han den relativa lätthet, med vilken man nu för tiden faktiskt kan få skog att växa på heden. För det andra påpekar han, att ehuru romarna på sin tid framträngde så långt i Germanien, att de måste ha nått området för Läneburgerheden, så finnas inga uppgifter från dem angående skoglösa arealer i dessa trakter. Slutligen finnas i de mest ödsliga hedtrakter en hel mängd ortsnamn, vilka härleda sig av ordstammar såsom Fich-, Buch-, Esch- och ett flertal andra, vilka häntyda på gamla lövskogar, där det nu endast finnes ljunghedar. Förf. drager därför den slutsatsen, att Läneburgerheden uteslutande uppstått genom människors förvållande, och att de nutida förekomsterna av ortstenslager sålunda uppkommit i historisk tid. Som bekant torde vara, är detta icke förhållandet med åtskilliga hedar i Schleswig och Jylland, vilka av Emeis, Sarauw m. fl. visats vara av mycket gammalt ursprung (ref:s anm.). Enstaka kvarvarande ek- och bokskogar betraktar förf. som rester av en fordom i stort sett sammanhängande lövskog. För närvarande kultiveras mest barrskog, och fört. anser, att marken under hed-tiden genom ortstensbildning och annan de- generation blivit så fördärvad, att man endast på de allra bästa ytorna (Lehmheiden) kan tänka sig, att lövskogsskötsel inom en icke alltför avlägsen framtid skall kunna drivas, Som allmän regel för skogsskötseln i hedområdet uppställer förf. den satsen, att marken ej bör utsättas för alltför mycket ljus, enär då faran för ljungens överhandtagande är stor. O. TM. 44 Xx LITTERATUR Skogsbotanik. Ein neues, unträögliches Merkmal fär Rauchschäden bei Laub- hölzern. F. W. NEGER. — Angewandte Botanik, bd. I, 1919. Ovanstående uppsats utgör visserligen endast ett förelöpande meddelande, och förf. ställer i utsikt en utförligare redogörelse för sina undersökningar på annat ställe. Då emellertid behovet att äga ett osvikligt kännetecken på rök- skador länge gjort sig gällande och förf. verkligen har funnit ett sådant, har saken synts mig erbjuda ett så stort intresse, att den redan nu borde förtjäna ett omnämnande i denna tidskrift. j Som tecken på rökskador — i huvudsak förorsakade av den genom skor- stenar vid industriella anläggningar och liknande avgående svavelsyrligheten — har man tidigare ansett en del sjukliga förändringar, exempelvis hos barr- träd rödfärgning av barr eller enbart av klyvöppningarnas slutceller och hos lövträd avdöende och brunfärgning av bladskivan mellan dess huvudnerver, medan den omedelbart intill dessa gränsande vävnaden bibehåller sig grön och levande. Dessa symtom ha emellertid icke något praktiskt värde, då de å ena sidan icke äro generellt giltiga och å den andra kunna framkallas en- bart av ogynnsamma klimatiska betingelser såsom köld, värme 0. s. v. Det osvikliga tecken på rökskador, som förf. nu funnit, består i en an- märkningsvärd reaktion av lenticellerna (korkporerna) på de yngre grenarna. Lenticellerna äro som bekant klyvöppningarnas ersättare och stå i gasutbytets tjänst. Genom dem diffunderar bl. a. det syre, som grenarnas levande väv- nader behöva för andningen. Om atmosfären innehåller svavelsyrlighet, diffun- derar även denna gas in i skotten. På grund av sina giftiga verkningar kommer den inom kort att döda barkvävnaden i lenticellens omedelbara om- givning. Denna vävnad sjunker samman, och på grenens yta uppstår häri- genom en m. 1. m. ringformig insänkning runt själva lenticellen. Den dö- dade cellgruppen är starkt brunfärgad och blir snart omgiven av ett kork- skikt, som avgränsar den mot den levande vävnaden. Då detta vinner di- rekt anslutning till det ytliga korklager, som omger grenen, blir alltså lenti- cellen stängd, och ett fortsatt gasutbyte genom densamma praktiskt taget ute- slutet. Hela detta förlopp innebär ett försök från växtens sida att hålla den giftiga gasen borta. Särskilt snabbt reagera lenticeller på kraftiga skott och 1 Övrigt sådana, som sitta i närheten av bladfästena: genom de senare äger nämligen ett livligare gasutbyte rum på grund av deras närhet till knopparna. Fråga är emellertid, om icke detta sätt att reagera i sig innebär en bety- dande risk. Genom lenticellernas stängning kommer visserligen den giftiga gasen att hållas ute men dessutom även det för andningen erforderliga syret, och det är därför ingalunda osannolikt, att det så småningom skeende avdö- ende av grenar, som förekommer under giftiga gasers inverkan, i själva ver- ket är en direkt kvävningsföreteelse. Förf. har uppenbarligen i och med detta påvisat ett sjukdomssymtom, för vilket endast giftiga gaser kunna göras ansvariga. Extrema temperaturer eller torka kunna icke gärna tänkas ge upphov till så egenartade och framför allt så skarpt lokaliserade anatomiska förändringar som de nu beskrivna. Givetvis ligga talrika laboratorieförsök bakom denna intressanta utredning. Förf. har arbetat med ett flertal lövträd (ask, lind, lönn, ek, bok, björk, rönn m. fl.) och gasblandningar av olika koncentration (1—1/;, cm? SO; på 1,000 Mabel LITTERATUR x 45 cm? luft). Med hänsyn till behandlingens långvarighet underkastades även mate- rialet stora växlingar. Det framgick av försöken, att den gränskoncentration, vid vilken lenticellreaktionen uppträdde, låg mellan 2/,, och 2/;, pro mille, koncentrationer, som icke sällan förekomma i närheten av farliga rökkällor. Vidare visade det sig, att olika arter voro i mycket olika grad känsliga. Öm- tåligast voro ask, lind och lönn; något mindre ek, under det att bok, björk rönn m. fl. hörde till de mera motståndskraftiga. Förf. framkastar därför som en möjlighet, att de tre förstnämnda arterna skulle kunna användas som ett slags >»fångstträd> i närheten av rökkällor för att befria luften från det skadliga överskottet av svavelsyrlighet. Av praktiskt värde är det även, att förf. i det fria, där svåra rökskador förekommo, kunde påvisa samma sjukliga förändringar, som framkallats genom laboratorieförsöken. Ännu återstår det emellertid att erfara, om barrträden reagera på samma sätt mot giftiga gaser. Man kan kanske vänta, att förf. i den kommande utförligare behandlingen av den föreliggande frågan skall ha något att. med- dela även i denna punkt: T. LEG: NYUTKOMNA BÖCKER. Berc, BENGT: Sällsynta fåglar. Andra samlingen. Stockholm 1919. P. A. Norstedt & Söners förlag. Innehåller: Skräntärnan (Sterna caspia), Dvärg- tärnan (Sterna minuta) och Grågåsen (Anser cinereus). 342 sid. med 130 fig., därav 60 helsidesplanscher. 4:0. Pris bunden 60 kr. Kommunikationsverkens Lönekommitté II. Betänkande angående löneregle- ring för Domänverket. Avgivet enligt det av Kungl. Maj:t den 6 decem- ber 1918 lämnade uppdrag. Stockholm 1920. 102 sid. 4:0. Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt. Häfte 16. 1919. Stockholm 1919. 206 sid. 31 fig. och 11 kartskisser. Pris 6 kr. NoruinG, K. G. G.: Utredning rörande kronojägarnes boställen och bostads- lägenheter. Medd. från Sveriges Kronojägareförbund. Uppsala 1919. 24 sid. i PETRINI, SvEN: Formpunktsbedömning (The Form- point as an Expression of the Trunk Form) och Formbhöjdstillväxten i tallbestånd inom Västerbottens län (The Percent Increment of the Form-Height). Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt h. 16, 1919 n:r 6—7. Stockholm 1919. 26 sid. GOCfE.IPnsSi 150 kr. Påminnelse om jaktlagarna och jaktvården samt jakttidtabell jämte almanack för år 1920. Sammanställt av Svenska Jägareförbundets avdelning för Stockholms stad och län. 14 sid. + 40 sid. samt inhäftade blad och annonsblad. Uppsala 1919. Pris 75 öre. SaAMzELIUS, HUGO: Bland harar och brushanar. Stockholm 19190. Åhlén och erlund. 205 sid. 88:50. Studiehandbok för Skogshögskolan. Utgiven av dess lärareråd. Stockholm 1919. Svenska Skogsvårdsföreningens förlag. 120 sid. Pris 4:50. WRETLIND, J. E.: P. M. över tider för handlingars ingivande från revirexpedi- tionen, med stöd av gällande föreskrifter för skogsstaten (med ledning av V. Smitts P. M. av år 1910) upprättad i januari 1920. Örnsköldsvik 1020: . 4sSidl f0K-PRS- 13560. kr. 40 Xx LITTERATUR Års- och Revisionsberättelse över Skogssällskapets verksamhet under år 1918 jämte förteckning över Sällskapets medlemmar samma år. Göteborg 1919. 47 sid. BRrRUUN, DANIEL: Danmark. Land och Folk. Historisk-Topografisk-Statis- tisk Haandbog. Gyldendahlske Boghandel. Nordisk Forlag. Bind. I. Kjobenhavn 1919. 426+237 sid. 42 planscher och 480 fig. i texten. Pris bunden 34 kr. Detta band innehåller bl. a. Danmarks Plantevzekst av C. H. OsTENFELD (Bog I, sid. 145—168), Danmarks Fauna av C. WESENBERG-LUND (Bog I, sid. 169—2038), Naturfredning i Danmark av V. HintzE (Bog I, sid. 209—220), Skovbrug av JoH:s HELMs (Bog II, sid. 175—208), och Jagten i Danmark av C. GOVERTZ JENSEN (Bog II, sid. 209—224). DouGLass, A. E.: Climatic Cycles and Tree- Growth. A Study of the annual Rings of Trees in Relation to Climate and Solar Activity. Published by the Carnegie Institution of Washington. Washington 1919. 127 sid. 40 fig. 12 planscher. ; ENDRES, Max: Lehrbuch der Waldwertrechnung und Forststatik. = Dritte, erweiterte. Auflage. Berlin proro: Julius: Springer. - Pris bundenanes mark + dyrtidstillägg. Forst- und Jagd-Kalender 1920. 70 Jahrgang. Bearbeitet von Dr M. NEUMEISTER. Berlin 1919. Julius Springer. Erster Teil. (Kalender, Tabeller m. m-.) Upplaga A (106 sid. anteckningskalender), Upplaga B (188 sid. anteck- ningskalender). Pris bunden resp. 5 och 5,60 mark + 109 dyrtids- tillägg. Frommes Forstliche Kalender-Tasche fär das Jahr 1920. 34 Jahrg. Redi- gilert von Hofrat EMIL BÖHMERLE. Med. 45 fig. Pris 10,80 österr. kr. Carl Fromme, Wien. HENRY, AUGUSTINE and FLOOD, MARGARET G.: The History of the Dernkeld Hybrid Larch, Larix eurolepis, with notes on other Hybrid Conifers. (Proceedings of the Royal Irish Academy. Vol. XXXV. Dublin 1919. 12 sid. 4:0 + I plansch. Pris six pence. Kalender Waldheil 1920. Neudamm 1919. J. Neumann. Pris 3—3,90 mark. och 10 & dyrtidstillägg. Mitteilungen iiber die Wirtschaftsergebnisse der Braunschweigischen Forstver- waltung fär das Jahr 1917/18. Bearbeitet in der Kammer, Direktion der Forsten. Braunschweig 1919. 61 sid. stor 4:0. NEGER, F. W., Forstschädliche Pilze.” Fasc. VIL n:r 151—175. Oswald Wiegel, Leipzig 1919. 10 mk. NYGAARD, JuLius: Skogalmanak 1920 3:dje Aargang. Kristiania 1919. Gron- dahl & Son. 252 sid. LITTERATUR x< 47 MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBIBLIOTEKET. N:r 5 Ur bokförvärvet till Skogsbiblioteket. 1 sept.—31 dec. 1919. Allmän skogsvetenskap och skogsskötsel. ASHE, W. W., The forests, forest lands, and forest products of Eastern North Carolina. Raleigh 1894. (N. Carolina geol. survey. Bull. N:o 5.) Bray, W. L., Forest resources of Texas. Washington 1904. (U. S. Departm. of agricul- ture. Bureau of forestry. Bull. N:o 47.) BROWN, J. E., A practical treatise on tree culture in South Australia. Adelaide 1881. CARY, AÅ., A manual for Northern woodsmen. Cambridge 1909. CHITTENDEN, A. K., The red gum. Washington. (U. S. Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 58.) CLEMENT, M., Manuel forestier. Bruxelles 1851. COLLIN, C. M., Om skogskulturer. Helsingfors 1919. COURVAL, DE, Das Aufästen der Waldbäume. Berlin 1865. DODWELL, A. AND RIXON, TH., Forest conditions in the Olympic forest reserve, Washington. ” Washington 1902. (Departm. of the interior. U. S. geol. survey.) DUESBERG, R., Der Wald als Erzieher. Nacb den Verhältnissen des preussischen Ostens geschildert. Berlin 1910. FERNOW, B. E., Annual report of the division of forestry. 1886—90, 1892. Washington 1887—93. (U. S. Departm. of agriculture.) — What is forestry. Washington 1891. (U. S. Departm. of agriculture.) FRON, A., Sylviculture. 3:e éd. revue et corrigée. Paris 1918. Försterlehrbuch, Neudammer. FEin Leitfaden fir Unterricht und Praxis sowie ein Hand- buch fär den Privatwaldbesitzer. " Bearb. von A. Schwappach.... Mit einem Repe- titorium. +6:e, verm. und verbess. Aufl. Neudamm I9g19. Grazing on the Public Lands. Extracts from the report of the Public Lands Commission. Washington 1905. (U. S. Departm. of agriculture. Forest service. Bull. N:o 62.) GREEN, S. B., Prairie forestry and horticulture at Coteau farm. St. Paul 1901. (Univ. of Minnesota. Agricult. exp. stat. Bull. N:o 72.) HaucH, IL. A., Danmarks Traevaekst. I. Köbenhavn og Kristiania 1919. JACQUOT, A., La forét. Paris et Nancy 1911. JANKOWSKY, R., Die Begrindung naturgemässer Hochwaldbestände. 2:e durchgeseh. und. vermehr. Aufl. Teschen 1903. TJOACHIMSSON, Å., Skogshushållningen vid det mindre jordbruket. Stockholm 1919. KELLOGG, R. S., Forest belts in Western Kansas and Nebraska. Washington 1905. (U. S. Departm. of agriculture. Forest service. Bull. N:o 66.) — Forest planting in Western Kansas. Washington 1904 (U. S. Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 52.) KEMPTON, H. B., The planting of White pine in New England. Washington 1903. (U. S. Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 45.) KUBELKA, A., Die intensive Bewirtschaftung der Hochgebirgsforste. Wien 1912. LEAVITT, C., Forest protection in Canada 1913—14. Toronto 1915. (Commission of Conservation.) (Gåva av K. Jordbruksdepartementet.) MITCHELL, A.. The farmer's plantation. Ottawa. 1915. (Departm. of the interior. Forestry branch. Bull. N:o 10.) (Gåva av K. Jordbruksdepartementet.) MUELLER, F. VON, Report on the forest resources of Western Australia. London 1879. PInNCHOT, G., Report of the forester for 1902. Washington 1902. (U. S. Departm. of agriculture.) Ross, N. N., Tree planting on the prairies of Manitoba, Saskatchewan and Alberta. Ottawa 1913. (Departm. of the interior. Forestry branch. Bull. N:o 1.) (Gåva av K. Jord- bruksdepartementet.) SAUNDERS, W., Trees and shrubs tested in Manitoba and the North-West territories. Ottawa 1904. (Departm. of agriculture. Central exp. farm. Bull. N:o 47.) SAVASTANO, L., Conference arboree. Portici 1900. ; — La varieta in arboricultura. Portici 1899. 48 x LITTERATUR Quistione arborea italiana. Portici 1902. SCHWARZ, G., The longleaf pine in Virgin forest. New York & London 1907. Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs läns landstingsområde. Berättelse för år 1918. Skogsvårdsstyrelsen i Uppsala läns landstingsområde. Berättelse för år 1918. Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands läns landstingsområde. Berättelse för år 1918. SPRING, S. N., The natural replacement of White pine on old fields in New England. Washington 1905. (U. S. Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 63.) STAHL, E., Die Blitzgefährdung der verschiedenen Baumarten. Jena 1912. STUMPF, C., Anleitung zum Waldbau. 3:e vermehr. und verbess. Aufl. Aschaffenburg 1863. Természet, A. (Forestund Jagdzeitung) Herausgegeben von 4. Lendl und K. Lakatos. Jahrg. 1—4. Budapest 1897—1900. Terms used in forestry and logging. Prepared in cooperation with the Society of American foresters. Washington 1905. (U. S. Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 61.) UNWIN, A. H., Future forest trees or the importance of the German experiments in the intro- duction of North American trees. London 1905. WEBER, H., Grundlinien einer neuen Forstwirtschaftsphilosophie. Tiibingen 1919. WEBSTER, A. D.; Coniferous trees for profit & ornament. London 1918. — National afforestation. London 1919. — Seaside planting. London 1918. Vort, E., Geschichtliche Darstellung des Einflusses der känstlichen Verjängung auf die Verbreitung der Holzarten (im Königreich Bayern.). Inaugural-Dissertation. Miinchen 1908. Skogsindelning med geodesi. CHAPMAN, CH. S., A working plan for forest lands in Berkeley county, South Carolina, Washington 1905. (U. S. Department of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 56.). FLURY, PH., Aus dem Gebiete unserer Forsteinrichtung. Bern 1918. (Sep.-Abdr. aus Schweiz. Zeitschrift fir Forstwesen 1918.) GREBE, C., Die Betriebs- und Ertrags- Regulirung der Forsteh. 2:e verbess. Aufl.. Wien 1879. KRAFT, G., Beiträge zur forstlichen statik und Waldwerthrechnung. Hannover 1887. LANDOLT, E., Die forstliche Betriebslehre. Ziirich 1892. MARTIN, H., Die Folgerungen der Bodenreinertragstheorie fir die Erziehung und die Umtriebszeit der wichtigsten deutschen Holzarten. Bd. 1—5. Leipzig 1895—99. PUTON, A., Die Forsteinrichtung im Nieder- und Hochwaldbetriebe. Nach der dritten französischen Aufl. bearb. von ZE. Liebeneiner. Berlin 1894. REED, F. W., A working plan for forest lands in Central Alabama. Washington 1905. (U. S. Departm. of agriculture, Forest service. Bull. N:o 68.) SHERRARD, TH. H., A working plan for forest lands in Hampton and Beaufort countries, South Carolina. Washington 1903. (U.S. Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 43.) Skogsuppskattning med matematik. KUBELKA, A., Die Ertragsregelung im Hochwalde auf waldbaulicher Grundlage. Wien und Leipzig 1914. MICHAELIS, L., Einfährung in die Mathematik fär Biologen und Chemiker. Berlin 1912. PETTERSSON, A., Tabeller för uppskattning av sågtimmer- och trämassavedsutbytet hos stå- ende träd. Stockholm 1919. RINIKER, H.,; Ueber Baumform und Bestandesmasse. Aarau 1873. SCHWAPPACH, A., Leitfaden der Holzmesskunde. 2:e umgearb. Aufl. Berlin 1903. Waldbestandestafeln, Allgemeine. Nach R. Feistmantel. Bearb. und erweit. von /. Weiss. Wien und Leipzig 1909. WEISE, W., Die Tazation der Privat- und Gemeinde: Forsten nach dem Flächen- Fachwerke; Berlin 1883. Skogsteknologi. AxÉN, K. H., Metriska kubikeringstabeller för rundvirke. Stockholm 1912. Bulletin de la section technique de I' aéronatique militaire. Fasc. 20—30. Essais physi- ques, statiques et dynamiques des bois. Paris 1019. BöniscH, H., Byggnadshandboken. Stockholm 190190. CALLEBERG, C. G., Kuberaren. Handbok för kubering av rundvirke i 12-delat mått i hela, halva och fjärdedels tum. Karlstad 1910. DEenz, F., Die Holzverkohlung und der Köbhlereibetrieb. Wien 1910. HALLBERG, G., Handbok i kubikering. 1—2. 4:e uppl. Nyköping 1917. — Stora timmertabellen. Nyköping 1911. HAMMARBERG, B. A., Tabeller utvisande priset för varje tusendels standard trävaror efter pris pr standard från 15 £ till 3 £. Stockholm 1892. HÄGGLUND, E., Die Sulfitablauge und ihre Verarbeitung auf Alkohol. Braunschweig 1915. (Sammlung Vieweg H. 20.) HÖRNELL, R., Löpande fot till tusendelar av S:t Pbg. Standards sågade trävaror i engelskt och franskt mått.... 5:e uppl. Stockholm 1918. — Tabell för reducering av kubikmeter till standards, loads och kubikfamnar.... Stock- holm 1886. Inmätningsregler, Enhetliga, för rundvirke, utg. av Svenska Cellulosa- Pappersbruks- Trä- masse- och Trävaruexportföreningarna samt Sveriges Skogsägareförbund. Uppsala 1919. JENSEN, C. A., Diagram- tabeller för timmersågning. 2:a uppl. Stockholm 1875. JoHANSssSON—RAMSBY, B., Prisuträkningar i engelskt mynt för trävaror ..... Göteborg 1007. TJoENSON, ÅA. L., Economical designing of timber trestle bridges. Washington 1896. (U. S. Departm. of agriculture. Div. of forestry. Bull. N:o 12.) TJosEFsson, E., Rundvirkeskuberaren, Stockholm 19011. LINDAHL, J., Tabellbok för kubikering av fyrkantigt, rundt och sågadt trävirke. 7:e tillök- uppl. Wernamo 1915. NILSSON, M., Kantholztabeller. Sundsvall 1912. NYLÉN, A. R., Tables of money for the timber trade. Stockholm 1913. NYLÉN, A. R. & SIiÉN, S., Utförliga standardtabeller, mynttabeller och frakttabeller. 2:a uppl. Stockholm 1914. OPLETAL, J., Das forstliche Transportwesen. Wien 1913. RonGcE, E. W., Huggning och körning av timmer (sågtimmer, pappersved m. m.) Pris- tabell. Stockholm 1919. RoTtH, F., Timber: an elementary discussion of the characteristics and properties of wood. Washington 1895. (U. S.. Departm. of agriculture. Div. of forestry. Bull. N:o 10.) RUHLIN, P. W., Hjelptabeller för skogstaxering. Norrköping 1002. SCHÖLDSTRÖM, W. O., S:t Petersburg- Standard tabeller i tusendelar. Stockholm 1911. StaAF, P. O., Handbok för trävaruhandlare, sågverks- och skogstjenstemän m. fl. uti trä- varors beräkning. H. 1—4. Stockholm 1809—1912. STEINHILBER, FR., Das Sägewerk und seine Nebenbetriebe. 4:e neubearb. Aufl. von >Der Sägewerkstechniker> von 58. Kässner. Miinchen 1018. SvanN, K. G. E. & CARLSON, A. J., Kubikeringsbok. 6:e tillök. uppl. Eksjö 1918. THENIUS, G., Die Meiler- und Retorten- Verkohlung. 2:e vermehr. und verbess. Auf. Wien und Leipzig 1912. WeEIBEL, E., Holzhandelskunde. Wien und Leipzig 1910. Skogslagstiftning, skogspolitik och skogshistoria. Betänkande och förslag till inrättande av ett statens bränsleinstitut och en statens torvskola avgivet av 1916 års torvkommitté. Stockholm 1919. Forest manual, The, containing the forest act (N:o 1148), extracts from other laws of the Philippine commission relating to forest service .... Manila 1904. (Departm, of the interior. Bureau of forestry.) Förordning angående åtgärder till förekommande av skogsskövling av den 2 nov. 1917 .... med förklaringar av /J. O. Peurakoski och AH. Rautapåää. Helsingfors 1918. KINNEY, J. P., The development of forest law in America. New York & London 1917. Lag om skogsaccis given den 18 sept. 1909, med utdrag ur förarbetena, hänvisningar och sakregister , ... utg. av 4. Köersner. Stockholm 1910. Lagen om skogsaccis av den 18 sept. 1909, med förklarande anmärkningar, formulär och sakregister utg. av R. Hagen. Stockholm 1910. 4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. ETEN IFO RN ANT ” 50 Xx LITTERATUR SCHLIECKMANN, E., Handbuch der Staatsforstverwaltung in Preussen. 1—2. = Berlin 1883. THUNBLAD, N. J., Vattenrätten med gällande lagbestämmelser samt anmärkningar och för- klaringar. 2. Flottningsstadgan. Stockholm 1897. WooDrUFF, G. W., Federal and state forest laws. Washington 1904. (U. S. Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o 57.) 3 Vorschläge zur Neugestaltung der Forstwirtschaft und zur Reform der Staatsforstverwaltung in Deutschösterreich. Salzburg 1919. Wzrza, G. H., Wald und Sozialisierung. Wien und Leipzig 1919. (Sonder-Abdr. aus Österreich. Forst- und Jagdzeitung 1919.) Undervisning. Handelshögskolan i Stockholm. Årsberättelse 1918—19. Stockholm 1919. Index generalis. Universitatum et eminentium scholarum Index generalis, annuaire général des universités. Publié sous la direction de R. de Montessus de Ballore. Paris 1919. Karolinska institutet och Medicinska föreningen. Katalog. Höstterminen 1919. Stockholm 1919. Skogshögskolans katalog. Höstterminen 1919. Stockholm 1919. Stockholms högskolas katalog för höstterminen 1919. Stockholm 1919. Veterinärhögskolan. Berättelse över verksamheten under läsåret 1918—19. Stockholm 1919. Yale university. School of forestry. 1917—18. New Haven, Yale forest school news. Vol. 7:3. New Haven 1919. (Gåva av Mr. Stuart Moir.) Botanik. BITTMAN, O., Die holzzerstörenden und holzersetzenden parasitären und saprophytischen Pilze unserer Laubhölzer im Walde und auf den Lagerplätzen. Vortrag. Brinn 1909. ELFVING, F., Botanisk mikroskoperbok för studenter. Helsingfors 1912. JAccaArD, P., Nouvelles recherches sur Vaceroisement en épaisseur des arbres. Lausanne et Geneve 1919. Kaiser, P., Ueber die tägliche Periodicität der Dickendimensionen der Baumstämme, Disser- tation. Halle 1879. MiscHKE, K., Beobachtungen iiber das Dickenwachstum der Coniferen. Inaugural- Disserta- tion. Kassel 1890. - NEGER, F. W., Die Krankheiten unserer Waldbäume und wichtigsten Gartengehölze. Stutt- gart 1919. PETERSEN, O. G., Forstbotanik. Köbenhavn 1908. Samlung von Abhandlungen iiber Abgasen und Rauchschäden under Mitwirkung von Fach- leuten herausgegeben von H. Wislicenus. H. 7—11. Berlin 1911—16. SAUER, V., Der 'deutsche Frihlingswald. HEin botanisches Volksbuch fir Wanderer und Naturfreunde. Stuttgart 1912. Weir, J. R., Ett 20-tal separat. (Gåva av förf..)' VEITCH, J. & Sons, Manuale dei Coniferi .... Milano 1882. Zoologi och jakt. EKELÖF, J. A., Hundvännen. Hundens historia, hundraser, hundens vård och skötsel Stockholm 1913. EKMAN, S., Norrlands jakt och fiske. Uppsala & Stockholm 1910. (Norrländskt handbibliotek IV.) Jakt-tabell enligt jaktstadgan den 7 nov. 1912 samt till den 25 sept. 1919 utkomna för- fattningar utvisande den tid, då jakt efter vissa djurslag är tillåten och förbjuden, granskad av JM. Rasch. Stockholm 1919. SYLVÉN, HJ., Våra vanligaste barkborrarter. (Examineringstabeller) Hedemora 1919. (Gåva av förf.) Klimatologi och marklära. BUCHAN, A-:, Meteorologiens första grunder, Översättning och delvis bearb, av H. H. Hilde- brandsson. Upsala 1874. å Ed - > ECT YE LÖ | Förteckning över RES Svletal: utgiven av Kungl. Va ker och Hydrografiska "byrån. - Stockholm. 38. Ångermanälven. 1917- 48. Ljusnan 1919. 98. Lagan. 1919. 108. Vänern—Göta älv. 1918. Hydrografiska byrån. Årsbok 8 (1916) Stockholm 1919. Årsberättelse för år 1918. Stockholm 1919. RussELL, E. J., Soil conditions and plant growth. London.... 1917. Sveriges geologiska undersökning. Årsbok 12 (1918). Stockholm 1919. Kemi och fysik. SCHWALBE, C. G. UND SIEBER, R., Die chemische Betriebskontrolle in der Zellstoff- und Papierindustrie und anderen Zellstoff verarbeitenden Industrien. Berlin 1919. Statistik. Statistik, Stockholms stads. I Årsbok. 1919. Stockholm 1919. Sveriges officiella. Handel. Berättelse för år 1917 av Kommerskollegium. Stock- holm 1919. — Jordbruk med binäringar. Fiske år 1917. Av K. Stat - Centralbyrån, Stockholm 1919. Översikt, Statistisk, av det svenska näringslivets utveckling åren 1870—1913 med särskild hänsyn till industri, handel och sjöfart, av Kommerskollegium. Stockholm 1919. Diverse. BECKMAN, N., Dansk- norsk- svensk ordbok. 3:e uppl. Stockholm 1919. Daur, S., Forseg til en Ordbog for Bogsamlere. Kebenhavn 1919. DE GEER, S., Karta över befolkningens fördelning i Sverige. Skala 1: 500 000. Med beskriv- ning till kartan. Stockholm 1919. Forskning, Ur vår tids. Populära skildringar, utg. av 4. Key och G. Retzius. H. 1—25. ” Stockholm 1872—980. j GERSCHEL, J., Vocabulaire forestier. Franqgais- allemand- anglais. Revu par W.R. Fisher. 5:e éd. considérablement augm. Oxford 1911. HECKSCHER, E. F., Svenska produktionsproblem. Stockholm 1918. Lantbruksveckan. Handlingar till Lantbruksveckan utg. av Lantbruksveckans styrelse. 1914 —1 1919. Stockholm 1914—19. List of publications relating to forestry in the Department library. Washington 1898 (U S. Departement of agriculture. Library bull.) Nordisk Familjebok. Bd. 26—28. Stockholm 1917 —1919. Personal- Verzeichnis der Sächsischen Staats- Forstverwaltung auf das Jahr 1919. Dresden 1919. SIMONY, FR", Schutz dem Walde. Vortrag. Wien 1878. KORT REDOGÖRELSE FÖR DE KOMMITTÉERS VERKSAM- HET UNDER ÅR 1919, VILKA BERÖRA SKOGSBRUKET. Utredningar om ändrade bestämmelser rörande fideikommiss (se Skogsv. tidskr: 1010 5:; 100, IOL/ SGSVTOTSES 280 OCh IGIO-S: LZ) EE greve J. J. A. Ehrensvärd utarbetad utredning i ämnet har överlämnats till jordkommissionen, varefter han på därom gjord framställning entledigats från uppdragets vidare utförande. Kostnaden för utredningen har intill 1919 års slut utgjort 4,350 kr. Undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekom- mande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarna (se Skogsv. tidskr. 1918 s. 23 X och 1919 s. 17 X) Har under år 1919, bedrivits i enlighet med den för densamma uppgjorda plan. Sålunda har bearbetningen av det inför- skaffade statistiska materialet ävensom av de inkomna svaren å de under 1918 utsända frågecirkulären fortsatts och avslutats, varjämte de sakkunniga för vinnande av mera omedelbar erfarenhet om den ifrågavarande lagstiftningens verkningar under sistlidne juni företagit en studieresa genom olika delar av Norrland. Undersökningen, vilken varit avsedd att avslutas detta år, har blivit något fördröjd tillföljd därav att de sakkunniga deltagit även i andra offent- liga utredningsarbeten. I det närmaste fullständigt betänkande över undersök- ningen föreligger emellertid i manuskript. Sedan detta slutjusterats, kommer tryckningstillstånd att begäras. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill 1919 års slut uppgått till 33,098 kronor 44 öre. Jordkommissionen. Den 29 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t che- fen för justitiedepartementet att tillkalla högst nio sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning i vissa angivna hänseenden huvudsakligen rörande dels omfattning av bolags jordförvärv och enskilda personers större jordinne- hav särskilt i mellersta och södra delarna av riket samt i vad mån berörda jordförvärv i olika hänseenden kunde anses verka avsevärt till men för jord- brukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade intressen, dels i vad mån lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 kunde jämkas i syfte att bereda bolagsarrendatorer, torpare och deras vederlikar en mera tryggad ställning, dels huruvida och i vad mån tvångsavlösning av jord för tillgodose- ende av jordbruksändamål utöver vad för närvarande vore stadgat borde på lagstiftningens väg genomföras, dels ock frågan om upphävande av fideikom- misstiftelser i fast egendom och därmed sammanhängande spörsmål, särslait med hänsyn till denna frågas bedömande ur sociala och ekonomiska synpunk- ter, ävensom avgiva de förslag, vartill utredningarna kunde föranleda. 2 VA = RS S 5 É i SER KOMMITTÉER RÖRANDE SKOGSBRUKET x53 I anledning härav tillkallade nämnda departementschef den 10 januari 1919 landshövdingen A. R. Hagen, disponenten 4. H. Brundin, förtroendemannen Albin Hansson, ledamöterna av riksdagens andra kammare, hemmansägarna C. P. Jansson i Edsbäcken och C. J. Johansson i Uppmälby, ledamoten av riks- dagens första kammare, borgmästaren C. ÅA. Lindhagen, ledamoten av riksda- gens andra kammare, lantbrukaren Olof Olsson i Kullenbergstorp, häradshöv- dingen i Norra Hälsinglands domsaga Nils Wihlborg samt professorn Nils Wohlin att i sagda avseenden biträda inom justitiedepartementet samt upp- drog tillika åt Hagen att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Che- fen för justitiedepartementet har därefter den 12 november 1919 på ansökan entledigat Hagen och Brundin från de dem lämnade uppdrag samt i deras ställe förordnat ledamoten av. riksdagens första kammare Åke Ingeström och hovrättsrådet i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren att deltaga i ifrågavarande sakkunnigutredning, ävensom uppdragit åt Wihlborg att tillsvidare vara de sakkunnigas ordförande. Till sekreterare hos de sakkunniga har enligt nådigt bemyndigande chefen för justitiedepartementet den 4 februari 1919 utsett hov- rättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt samt, sedan Lindstedt på ansökan entledigats från detta uppdrag, den 14 mars 1919 till sekreterare förordnat assessorn i samma hovrätt Nils von Steyern. De sakkunniga, vilka antagit benämningen jordkommisstonen, hava un- der år 1919 hållit plenisammanträden 3—20 februari, 5—7 mars, 31 mars— 14 april, 15 maj—6 juni, II—13 augusti, 6—9 september, 23 september —4 oktober samt 4—13 december. Kommissionen har utarbetat och den 7 mars 1919 avgivit förslag till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område samt på anmodan av chefen för justitiedepartementet avgivit utlåtande över det av sakkunniga inom nämnda departement utarbetade för- slaget till lag om delning av jord å landet m. m. ävensom i vissa andra till kommissionen hänskjutna, särskilda frågor. Kommissionen har vidare till fullgörande av det kommissionen givna utred- ningsuppdraget utarbetet frågeformulär rörande vissa under utredningen fai- lande frågor, vilka formulär för besvarande tillställts ett stort antal statliga och kommunala myndigheter. De inkomna svaren äro enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande föremål för särskild statistisk bearbetning. Jämväl genom sta- tistiska centralbyrån har införskaffats utredningsmaterial, vars bearbetning pågår. Under senare delen av året hava inom kommissionen utarbetats förberedande förslag till lagstiftning i vissa av de ämnen, som hänskjutits till kommissionen. Kostnaderna för kommissionen hava intill 1919 års slut uppgått till 67,23$ kronor 28 öre. Fortsatt behandling av frågan om ny fjordabalk. Sedan lagberedningen un- der åren 1905—1909 avlämnat sitt i tre delar avfattade förslag till ny jordabalk. hava på grundval av detta förslag utfärdats dels år 1907 lag om nyttjanderätt till fast egendom jämte ett antal därmed sammanhängande lagar dels år 1912 lagar om ändring i vissa delar av utsökningslagen och inteckningsförordningen med flera författningar. Genom beslut den 17 januari 1919 har Kungl. Maj:t bestämt, att frågan om ny jordabalk skall återupptagas, ävensom förordnat f. d. hovrättsrådet, härads- 54 Xx NOTISER höv dingen i i Västra Hälsinglands domsaga fil. doktorn Hjalmar Himmelstrand att såsom sakkunnig biträda i justitiedepartementet vid frågans fortsatta be- handling. Därefter har, på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 april 1919, chefen för justitiedöpaktersent.: samma dag såsom sakkunniga att, jämte Himmelstrand såsom ordförande, deltaga i berörda arbete tillkaliat hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Grefberg, revisionssekreteraren Yngve Wisén ävensom, i vad angår inskrivning av rätt till fast egendom och vad där- med har samband, häradshöv dingen i Luggude domsaga Axel Östergren. De sakkunniga — som enligt sin instruktion haft att tillse, huruvida det icke för tids vinnande kunde låta sig göra att, på sätt som skett i fråga om förutnämnda under år 1907 och 1912 utfärdade lagar, särskilda därför läm- pade delar av lagberedningens förslag till jordabalk utbrytas till självständig behandling för att träda i kraft så snart ske kan och därefter i sinom tid intagas i den nya fullständiga jordabalken — hava planlagt arbetet så, att till en början kommer att framläggas förslag till bestämmelser motsvarande de i 1I—13 kap. av beredningens förslag upptagna. De sakkunnigas nämnda förslag ävensom förslag till därav föranledda ändringar i lagfarts- och inteck- ningsförordningarna med flera författningar beräknas komma att avlämnas under år 1920. Därefter skulle de sakkunniga till behandling upptaga den återstående delen, 14—18 kap., av beredningens förslag, vilka kapitel innefatta en omreglering av det nuvarande tai esväsendet. — Kostnaderna för de sakkunniga hava intill 1919 års slut uppgått till 3,379 kronor 36 öre. Fortsatt behandling av frågan om ny lagstiftning angående torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen. Sedan Kungl. Maj:t den 24 januari 1919 förordnat vattenrättsdomaren J. N. Gärde att tillsvidare biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av frågan om ny lagstiftning angående torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen samt assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge C. A. Brycker den 4 april 1919 av Kungl. Maj:t förordnats att vara behjälplig vid utförandet av nämnda uppdrag, har chefen för justitiedepartementet den 20 juni 1919 på grund av samma dag erhållet nådigt bemyndigande kallat byråchefen E. W. Ewe samt riksdagsmänen, hemmansägaren Per Nilsson 1 Bonarp, häradsdomaren Per Johan Persson i Tofta och redaktören Johan Nilsson i Malmö såsom sakkun- niga att jämte Gärde deltaga i berörda arbete. Åt Gärde har uppdragits att leda de sakkunnigas arbete, varjämte Brycker förordnats att därvid tjänsrt- göra såsom sekreterare. Arbetet är numera slutfört och betänkande avlämnat under innevarande januari månad. Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 21,195 kro- nor 86 öre. Utredning ov frågan om ny lagstiftming beträffande de nuvarande ägostyck- nings- och jordavsöndringsinstituten och vad därmed äger "sammanhang. Kungl. Maj:t bemyndigade den 19 juni 1919 chefen för justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga att biträda inom nämnda departement vid fortsatt utredning av frågan om ny lagstiftning beträffande de nuvarande ägostyck- nings- och jordavsöndringsinstituten och vad därmed äger sammanhang. Den 23 i samma månad tillkallade departementschefen häradshövdingen i Luggude domsaga Axel Östergren, hovrättsrådet i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren, ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren Olof Olsson i Kullen- RN KOMMITTÉER RÖRANDE SKOGSBRUKET X535 bergstorp samt förste lantmätarna K. I. Grubbström och Olof Nilsson att 1 sådant avseende biträda inom departementet, därvid Östergren skulle såsom orä- förande leda de sakkunnigas förhandlingar. Efter det två åv de sakkunniga under juli och augusti månader utfört vissa förberedande arbeten, hava de sakkunniga sammanträtt under september, ok- tober, november och december månader 1919, varjämte de sakkunniga eller någon eller några av dem, jämlikt meddelat bemyndigande, under oktober och november månader nämnda år besökt ett flertal lantmäterikontor i landsorten för inhämtande av en mera ingående kännedom om förekomster inom respek- tive län av sådana förhållanden — såsom planlös jordstyckning, olämplig dei- ning av skogsmark med mera — som den ifrågasatta nya lagstiftningen skulle avse att såvitt möjligt förebygga. De sakkunnigas arbete väntas föreligga avslutat under loppet av år 1920. Kostnaden under år 1919 för de sakkunnigas arbete uppgår till omkring 13,500 kronor. Arbetslöshetskommissionen. Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatc en kommission med uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag till åtgärder, ägnade att motverka den under dåvarande förhållanden väntade eller rådande arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma, ävensom föreskrivit, att chefen för civildepartementet, eller, vid förhinder för honom, chefen för finansdepartementet skulle vara ordfö- rande i nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen: fru Emilia Broomé, byråchefen, numera t. f. generaldirektören och chefen för socialstyrelsen E. G. Huss, redaktören, numera statens fattigvårdsinspek- tör, byråchefen G. H. von Koch, f. d. fattigvårdsinspektören i Stockholm ÅA. F. C. Lindblom, landsorganisationens ordförande, talmannen i riksdagens andra kammare, 4. H. Lindqvist, f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow, direktören C. ÅA. Ramström, Stockholm och generalkonsuln I. Sachs, Stock- holm, av vilka f. d. generaldirektören Pegelow utsågs till kommissionens vice ordförande och byråchefen Huss till dess sekreterare. Hösten 1917 antogs förste aktuarien i socialstyrelsen O. E. F. Järte till biträdande sekreterare i kommissionen. Genom beslut den 11 april 1919 har Kungl. Maj:t förordnat f. d. general- direktören Pegelow att vara ordförande och byråchefen Huss att vara vice ordförande i kommissionen. Samtidigt förordnades till nya ledamöter i kom- missionen förste aktuarien Järte och assistenten i socialstyrelsen, stadsfull- mäktigen i Stockholm, Wictor Karlsson, varjämte uppdrogs åt Järte att vara kommissionens sekreterare. Tiilika föreskrev Kungl. Maj:t beträffande ar- betets ordnande inom arbetslöshetskommissionen, att i allmänhet endast ären- den av synnerlig betydelse skulle slutligt handläggas och avgöras i plenum; övriga ärenden skulle handhavas av ett arbetsutskott, bestående av kom- missionens ordförande, vice ordförande, sekreterare samt herr Karlsson och fru Broomé. Ifråga om kommissionens verksamhet under år 1919 har bl. a. meddelats: Under senare hälften av år 1919 har understödsverksamheten allt mer kun- nat begränsas. I december hade den praktiskt taget överallt upphört. Till detta goda resultat har Skogssällskapets statsarbeten på ett avgörande sätt dr rr NA FÖRE RAD RAT EN j NAR / « ” SNOK NOTISER medverkat, i det att varje arbetslös, som nu söker understöd, kan hänvisas till deras olika slag av lämpliga nödhjälpsarbeten. För upprätthållandet av skogssällskapets statsarbetens framgångsrika verk- samhet hava under året 4,000,000 kronor av Kungl. Maj:t beviljats från an- slaget för arbetslöshetens bekämpande. Statsarbetena stå fortfarande under ledning av en särskild arbetsdirektion i Göteborg inom vilken arbetslöshets- kommissionen är representerad. Alla viktigare avgöranden träffas städse i samråd med kommissionen. Under innevarande år har dock den förändringen inträtt i statsarbetenas verksamhet, att flertalet av de = sysselsat- ta arbetslösa icke längre som i fjol utgöres av arbetslösa textilarbeterskor utan av manliga arbetslösa, särskilt stenarbetare, vilka genom inställandet :v arbetet på statens stenbeställningar vid sommarens inbrott äro hänvisade till att söka sig annan sysselsättning. Sådan har då stått till buds inom jord- bruket, varav också större delen av stenarbetarna begagnat sig, men även för äldre stenarbetare vid statsarbetenas förläggningar, i synnerhet vid vägan- läggningar å Mästermyr på Gottland och vid regleringen av Krokån på gränsen mellan Småland och Halland, vid vilka senare arbetsplatser ungefär 500 man varit sysselsatta. Revision av resereglementet (Se Skogsv. tidskr. 1919 s. 18X). De sak- kunniga hava den 23 december 1919 avgivit förslag till nytt resereglemente. De kostnader, som de sakkunniga intill årsskiftet T9r9-FRNER medfört för statsverket, torde uppgå till omkr. 17,000 kr. Skandinaviska regler för skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trä- masseindustrien. Sedan svenska regeringen förklarat sig biträda ett av norska regeringen framlagt förslag om utseende av representanter i en för Sverige, Norge, Danmark och Finland gemensam kommitté för fastställande av ena- handa regler inom nämnda länder för skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrin, har chefen för civildepartementet den 18 oktober 1918, jämlikt Kungl. Maj:ts därutinnan givna bemyndigande, till ledamöter för Sverige utsett ingenjören E. Biesert, Lennartsfors, ombudsman R. Palmgren, konsuln H. Wulff samt förtroendemännen G. O. Strand och C. J. J:son Söder, varjämte Biesért utsetts till ordförande i den svenska delegationen. Den svenska delegationen sammanträdde under senhösten 1918 i Stockholm till förberedande överläggningar, vid vilka närvoro representanter från olika företag inom ifrågavarande industrier för såväl arbetsgivare och arbetare som ekonomiska och tekniska ledare. Härunder gjorde delegationen även ett besök vid de Holmens Bruks och Fabriks Aktiebolag tillhöriga nyanlagda fabrikerna vid Hallsta i Uppland. Kommittén i sin helhet, med delegationer från alla fyra länderna, hade sammanträden i Kristiania den 13—15 februari och i Stockholm den 3—5 april 1919. Därvid fattades följande beslut: »Det har under mötet visat sig vara enighet mellan de delegerade om det berättigade i princip i en arbetsordning med indelning av dygnet i 3 skift inom avdelningar med kontinuerlig drift i de industrier, som omfattas av konferensens överläggningar. I avseende å arbetsveckans längd m. fl. detaljfrågor har vid konferensen icke uppnåtts fullständig enighet, utan hänvisas härutinnan till vid mötet framkomna särskilda förslag. TFT SN AA WERE ad r ö KOMMITTÉER RÖRANDE SKOGSBRUKET KIT Emellertid uttalar konferensen, att om i de särskilda länderna lagar komma att bliva gällande inefattande en maximalarbetstid av 48 timmar pr arbetare och vecka, konferensen anser sig kunna förorda, att en genomsnittlig dylik arbetstid tillämpas även för skiftarbete inom här ifrågavarande industrier, dock under förutsättning att genom särskilda be- stämmelser i lagarna möjlighet gives till sådan avvikande anordning, som, med hänsyn till dessa industrier berörande tekniska och ekonomiska omstän- digheter, kan för viss tid finnas nödvändig. att dylika bestämmelser i möjligaste mån bliva enhetliga och tillämpas efter lika grunder, samt att för den skull avvikelser från den lagstadgade maximalarbetstiden, för såvitt avvikelserna äro av större räckvidd, icke må i ett land medgivas utan att vederbörande myndigheter samt arbetsgivar- och arbetarorganisatio- ner i de övriga länderna satts i tillfälle att därom uttala sig.» Den åsyftade enigheten har alltså ej kunnat åstadkommas. Utredning om löne- och organisationsförhållanden vid de affärsdrivande verken. (Se Skogsv. tidskr. 1919 s. 19X). Sedan byråchefen greve Hamil- ton anhållit om entledigande från uppdraget att vara kommitténs sekreterare, har Kungl. Maj:t den 153 augusti 1919 förordnat andre kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet S. J. M. O:son Idar att i greve Hamiltons ställe vara sekreterare hos kommittén. Den 5 augusti sammanträdde kommittén för första gången i närvaro av representanterna för domänverket, varvid behandlingen av frågan om löne- reglering och omorganisation beträffande nämnda verk tog sin början. Där- efter har kommittén intill denna dag jämsides med sistnämnda spörsmål be- handlat frågan om definitiva pensionsföreskrifter för kommunikationsverken. Härvid hava under vissa dagar närvarit representanterna för respektive kom- munikationsverken och domänverket. Inom kommittén hava utarbetats pre- liminära förslag ej mindre till pensionslag för kommunikationsverken än även till avlöningsreglemente för domänverket. Kommittén hyser förhoppning att kunna avgiva sina betänkanden i dessa båda ämnen inom sådan tid, att för- slag därutinnan må kunna föreläggas 1920 års riksdag. — Kostnaderna för kommitténs verksamhet intill 1919 års utgång hava uppgått till omkring 93,000 kr. Löneregleringskommittén. Ledamöter i kommittén voro vid 1918 års ut- gång: byråchefen F. H. Schlytern (ordförande), Stockholm, ledamöterna av riksdagens första kammare redaktören C. G. Ekman och direktören C. ÅA. Ståhlberg, ledamöterna av riksdagens andra kammare Aug. Nilsson i Kabbarp och P. B. Nilsson i Landeryd, kanslirådet A. E. M. Ericsson och förste kansli- sekreteraren F. St. Linroth. Beträffande kommitténs sammansättning under år 1919 är i övrigt att om- förmäla, att Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning, f. d. ledamoten av riksdagens första kammare, direktören C. 4. Ståhlberg den 29 augusti 1919 blivit entledigad från uppdraget att vara ledamot i kommittén, och har Kungl. Maj:t samma dag uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare O. W. Edbom att vara ledamot i kommittén. Bland utlåtanden, som kommittén under året avgivit, märkes den 30 okt. i fråga om höjning av avlöningsförmånerna för skogsförvaltaren vid Uppsala DOCK NOTISER universitet samt inrättande av en assistentbefattning vid skogsförvaltare- tjänsten. ; Utredning av den s. k. åborättsfrågan. Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för att dels verkställa utredning rörande antaiet och beskaffenheten av de å s. k. rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman befintliga lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehades, ävensom i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägen- heter måtte kunna tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen skulle giva vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som frånvunnits sin besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra för- anleda ytterligare åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan. Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen H. F. Swedborg, Sundsvall (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare K. R. Karlsson, Fjäl, samt sekreteraren i marinförvaltningen G. A. Bäckström, Stockholm. Kommittén har under året sammanträtt i plenum den 5—16 april och den 25 augusti—den 4 september. Ledamoten Bäckström, som tillika är kommitténs sekreterare, har jämte hos kommittén anställd personal under hela året arbe- tat med de anbefallda utredningarna. Kommittén, som den 1 juni 1918 avlämnade betänkande I med förslag till lag om åborätt till under bruk skatteköpta hemman och lägenheter, har under år 1919 avgivit två betänkanden — II och III — rörande rekognitionssko- garna. Betänkande II innefattar dels redogörelser för de särskilda rekogni- tionsskogarna och de av dessa skogar bildade hemman med därå befintliga lä- genheter, dels en på grundvalen av, bland annat, dessa redogörelser utarbetad, mera allmänt hållen framställning »Om rekognitionsskogarna och deras reg- lering enligt kungl. kungörelsen den 4 februari 1811 med flera därom utfär- dade föreskrifter». ; Med betänkandet III hava avlämnats följande lagförslag, nämligen: förslag till lag om upplåtelse genom expropriation av åborätt till vissa lä- genheter i rekognitionsskogshemman, förslag till lag angående villkor och grunder för byggnadslån av statsmedel åt åbor å under bruk skatteköpta hemman och å lägenheter på rekognitions- hemman, förslag till kungörelse om allmänna villkor och bestämmelser för erhållande av rättshjälp till expropriation jämlikt lagen om upplåtelse genom expropria- tion av åborätt till vissa lägenheter å rekognitionsskogshemman, samt förslag till kungörelse om ersättning i vissa fall av statsmedel åt före detta brukare av lägenheter å rekognitionsskogshemman. Kommittén har ytterligare att avgiva redogörelser beträffande de under bruk skatteköpta hemman och lägenheter jämte en mera allmän framställning rörande dessa hemman och lägenheter. Då redogörelser för flertalet av dessa fastigheter redan äro utarbetade, lärer kommitténs arbeten i sin helhet kunna förväntas bliva avslutade inom den närmaste tiden. Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1919 uppgår till omkring 137,000 kronor. Vintersjötrafiken för Norrland. (Se Skogsv. tidskr. 1918 s. 23 X och 1919 s. I19X). De av kommittén föranstaltade detaljstudierna avslutades i SVESVE SRS 9 KOMMITTÉER RÖRANDE SKOGSBRUKET x 59 början av februari 1919. Härefter fullföljdes under medverkan av kommit- téns samtliga ledamöter utarbetandet av kommitténs slutliga betänkande, som förelåg i huvudsak färdigt i manuskript vid utgången av februari månad. Tryckningen, vars ombesörjande uppdragits åt en subkommitté, fullbordades under maj månad, och kommitténs sista sammanträde ägde rum den 28 i samma månad, då kommittén upplöstes, sedan åt hrr ordföranden och sekre- teraren uppdragits att till finansdepartementet överlämna kommitténs betän- kande och övriga handlingar och till kammarrätten insända kommitténs rä- kenskaper för år 1919 ävensom återställa återstoden av de medel, vilka ställts till kommitténs förfogande för bestridande av löpande utgifter. Bränslekommissionen (Se Skogsv. tidskr. 1918, s. 24 X och 1919 s. 20X) har nu följande sammansättning: disponenten Per Anderson, ordförande, jägmästaren Oscar Kollberg, verk- ställande direktör, skogschefen Henrik Petterson, överdirektören Ivar Vir- gin, direktören Axel Hultman, direktören Ivar Åkerman och sekreteraren Gunnar Hultman. Arbetsutskottet består av följande ledamöter: disponenten Per Anderson, jägmästaren Oscar Kollberg, skogschefen Hen- rik Petterson, samt suppleanter: överdirektören Ivar Virgin och sekreteraren Gunnar Hultman. Bränslekommissionen har under år 1919 varit samlad till plenisammanträ- den 14 gånger. Kommissionens arbetsutskott har sammanträtt i de fall, då detta ansetts nödvändigt för behandling av löpande ärenden samt för beredning av ärenden, vilka ansetts böra behandlas vid plenisammanträde med kommissionen. Det centrala arbetet inom kommissioren har till den 1 juli 1919 verkställts på vissa byråer och avdelningar. Efter nämnda tid har i stort sett byrå- och avdelningsarbetet upphört och har verkställande direktören med biträde av sekreteraren och assistenter verkställt på den centrala ledningen ankommande arbeten. Ekonomi- och revisionsbyrån har dock fortfarande bibehållits. Från och med den 15 december 1919 disponerar kommissionen för sitt kon- tor i Stockholm en våning i Auditorium, Vasagatan 23—25. Vad de lokala förvaltningarna beträffa, hava dessa omorganiserats från och med den I juli 1919, varigenom kommissionens länsbyråer från att förut hava varit 22 nedbringades till 10. Sedan kommissionen i skrivelse den 1 november 1918 gjort framställning om avveckling av kommissionens verksamhet, bestämde Kungl. Maj:t i anled- ning härav den 6 november samma år, att kommissionens verksamhet skulle, så snart sådant lämpligen kunde ske, upphöra samt uppdrog åt kommissionen att avgiva förslag till de grunder som borde komma till tillämpning vid av- vecklingen av de olika grenarna av kommissionens verksamhet. Kommissio- nen avgav i anledning härav i underdånig skrivelse den 18 mars 1919 dylikt förslag, varvid även togs i betraktande riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 december 1918, n:r 39, vilken den 17 januari 1919 överlämnats till kommissionen. Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 mars 1919 lämnat närmare direktiv för kommissionens avveckling. SET KY T?A 60 x NOTISER Genom sistberörda beslut upphävdes förordningen den 19 juni 1917 angående förbud mot användning av träkol för eldning av ångpannor, förordningen den 13 juli 1917 angående reglering av bränsleförbrukningen och kungörelsen den 17 september 1917 angående viss utsträckt tillämpning inom Stockholms stad av sistberörda författning. På grund härav har kommissionens arbete under året varit inriktat på avveckling av kommissionens verksamhet. Vedlagret utgjorde den 1 december 1918 cirka 11,500,000 kubikmeter och den I december 1919 i runt tal 6 millioner kubikmeter. Bränslekommissionens fordringar och övriga tillgångar beräknades den 30 november 1919 till kronor 114,134,217: o1 under det att skulderna belöpa sig till 173,899,416: 11, därav skuld till riksbanken 46,197: 31 och till riksgälds- kontoret kronor 171,735,022: 89. Sulfitspritens användning. Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1919 tillkal- lade chefen för finansdepartementet den 29 september samma år sakkunniga för att inom finansdepartementet verkställa utredning av de med sulfitspritens användande till förtäringsändamål sammanhängande spörsmål m. m. De sakkunniga äro: överdirektören F. W. Zethelius, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare grosshandlaren K. A. Nilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare redaktören Arthur Engberg, direktören Volrath Tham och bankdirektören Ola Persson. Från rikets samtliga sulfitspritfabriker och jordbruksproduktsbrännerier hava infordrats uppgifter rörande taxerings- och brandförsäkringsvärden, uppskattningsvärden å lösa inventarier, arbetsförhållanden, tillverkningskost- nader m. m. Utlåtanden i ärendet hava infordrats från Malmöhus, Kristianstads, Ble- kinge och Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, ävensom från Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Sveriges bränneriidkareförening, Södra Sveriges stärkelsefabrikantförening och från Svenska cellulosaförenin- gen. En utredning rörande sulfitspritens användbarhet till förtäringsändamål samt tillverkningskostnader och avsättningsmöjligheter ävensom rörande jord- bruksproduktspritens tillverkningskostnader m. m. har utarbetats och av de sakkunniga under december månad granskats. De sakkunniga ämna i början av nästkommande år till finansdepartementet inkomma med dels så fullständiga utredningar som möjligt i ovan berörda avseenden, dels ett principuttalande i vad mån de olika tillverkningsmetoderna för brännvin bör framdeles tillåtas, dels ock ett förslag till provisoriskt ordnande av brännvinstillverkningern jämte härför nödiga lagändringar, avsedda att gälla till ikraftträdandet av den nya brännvinstillverkningsförordning, vartill de sakkunniga äro beredda att först senare framlägga förslag. Kyrkofondskommittén (Se Skogsv. tidskr. 1918 s. 25 X och 1919 s. 21X) har under år 1919 avgivit utlåtande bl. a. den 24 maj ang. dispositionen av behållna skogsavkastningen vid lektorsprebendehemmanet Norrby n:r 2 i Strängnäs socken, vid vilket utlåtande finnes fogad en historisk redogörelse för rätten till skogsavkastningen vid de ecklesiastika boställena. RR h MET NÖT q ? UN RR UG 'ÉER RÖRANDE SKOGSBRUKET x 61 De av kommittén i december 1918 avgivna utlåtandena angående ändrade grunder för beräkning av den statsverket tillkommande ersättningen för skogs- oo — statens bestyr med skötseln av ecklesiastika skogar samt angående det av pe domänstyrelsen den 25 april 1917 avgivna förslaget till förordning angående e de allmänna skogarna i riket hava i början av år 1919 utkommit av trycket. 4 Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 maj 1919 bemyndigades kommittén att i enlighet med en av kommittén uppgjord plan låta utföra en skoglig un- 5; "dersökning av vissa ecklesiastika skogar. Denna utredning, vilken verkställes under ledning av lektorn vid skogshögskolan, jaägmästaren J. A. Amilon, har nu fortskridit så långt, att de flesta provskogarna varit föremål för under- sökning å marken, varjämte det insamlade materialet undergått statistisk och annan bearbetning. r Arbetet på utredningen av frågan om ändrad förvaltning av kyrkofonden och övriga prästerliga avlöningstillgångar har under år 1919 fortgått. Sär- skilt har ett inom kommittén uppgjort förslag till organisation av de eckle- siastika skogarnas förvaltning varit föremål för överläggning. Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1919 kunna be- räknas till omkring 132,300 kronor, därav under år 1919 omkring 43.000 kronor. E Skogslagstiftningskommittén (se Skogsv. tidskr. 1916 s. 108, 1917 s. S3, 1018 s. 25 X och 1919 s. 22X) har i början av året avlämnat del I av sitt den 9 dec: 1918 dagtecknade betänkande, innefattande majoritetens förslag. Del II, utgörande ordförandens, landshövding Husberg, reservation, och vars tryckning påbörjats före utbrottet av boktryckarstrejken samt alltjämt pågår, kommer att avlämnas så snart de nuvarande försvårade tryckningsförhållan- dena det medgiva. — Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1910 hava intill den 1 dec. belöpt sig till inalles kr. 26,628: 53. Kronolägenhetskommissionen. (Se Skogsv. tidskr. 1916 s. 108, 1917 s. 88. 1918 s. 25 X och 1919 s. 22X). Vid kommissionens sammanträden i Stock- holm under år 1919 har bl. a. till omprövning förehafts. det inom kommissie- nen utarbetade förslag till lag om besittningsrätt för obegränsad tid till kro- nojord och annan publik jord; och föreligger förslaget numera i reviderat korrektur. Övriga till kommissionen hänskjutna frågor hava likaledes upp- tagits till definitiv behandling. Den åt särskild sakkunnig anförtrodda kameralhistoriska utredningen har under år 1919 slutförts och torde vid årets utgång föreligga, såvitt avser det insamlade undersökningsmaterialet, i färdigtryckt skick samt, beträffande utredningens resultat, i fullständigt korrektur. Kommissionens arbete kan i dess helhet väntas bliva avslutat och dess betänkande framlagt under förra hälften av år 1920. Samtliga kostnader för kommissionens verksamhet torde vid 1919 års ut- gång uppgå till omkring 111,500 kronor, av vilket belopp ungefär 24,000 kro- nor belöpa på sistnämnda år. Skogsbokföringskommittén. (Se Skogsv. tidskr. 1914 s. 53, 1916 s. 109, 1917 s. 88 och 253, 1918 s. 26 X och 1919 s. 22X). Som de sakkunnigas sek- reterare har tjänstgjort e. jägmästaren, fil. kand. Hans Melander från 1919 - B2RK NOTISER års början till den 15 september samt därefter e. jägmästaren Thore Beck- ström. De sakkunniga hava liksom under föregående år haft två uppdrag att utföra, nämligen dels att verkställa vissa löpande göromål, dels att verkställa vissa utredningar och att avgiva därav betingade förslag. För det löpande arbetet hava de sakkunniga fortfarande haft ett räkenskaps- och revisions- kontor, å vilket de framlagda förslagen kunnat prövas i praktiken. Det löpande arbetet har bestått i siffergranskning och formell granskning av de månatligen inkommande redovisningshandlingarna från domänförvalt- ningens redogörare. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1915 har nämligen ovannämnda kassaredovisningar överlämnats till de sakkunniga för att underkastas granskning. I anslutning till detta arbete hava utdrag ur redo- visningshandlingarna verkställts för att erhålla material för den statistiska bearbetningen. Som resultat av den statistiska bokföringen har upprättats en detaljerad statistik, och har en stor del av de tabellariska bilagor, som ingå i domänstyrelsens årsberättelse, uppgjorts å de sakkunnigas kontor. De sakkunniga hava vidare verkställt huvudsakliga delen av domänstyrel- sens centrala bokföring och upprättat konceptförslag till domänstyrelsens hu- vudbok för år 1918. Bland övriga större löpande arbeten märkas upprättande av domänstyrel- sens centrala virkesbokföring, vilken utarbetas på grundval av de virkesrap- porter, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 december 1917 skall av varje revirförvaltare årligen avgivas. Det löpande arbetet har erfordrat en omfattande korrespondens i bokförings- frågor med samtliga redogörare. Till belysande härav må anföras, att diariet utvisar 2,438 utgående och 1,597 ingående skrivelser. På domänstyrelsens begäran hava slutligen de sakkunniga även under året handhaft anskaffande, tryckning och expediering av räkenskapsböcker, blan- ketter m. m. é Å kontoret hava varit anställda en kontorschef och under större delen av året en extra jägmästare, tre manliga och ett trettiotal kvinnliga biträden. Som jourhavande å kontoret har under året tjänstgjort professor O. Sillén samt, då han varit förhindrad, ordföranden. De sakkunniga hava i skrivelse till statsrådet och chefen för jordbruksde- partementet den 17 augusti 1918 anrhält, att arbetet med kassabokföringens ordnande skridit så långt framåt, att detsamma från och med år 1920 borde av domänstyrelsen själv övertagas. Kungl. Maj:t har också i proposition till lagtima riksdagen 1919 godkänt ny lönestat för domänstyrelsens kameralbyrå. Det arbete, som för närvarande utföres å de sakkunnigas kontor, kommer i enlighet härmed att den 1 januari 1920 övertagas av domänstyrelsen. De: sakkunnigas utredningsarbeten hava under året omfattat utarbetandet av det slutliga betänkandet. Av detta föreligga stora delar färdiga, och hava de sakkunniga den 29 november 1919 till statsrådet och chefen för jordbruks- departementet överlämnat det kapitel därur, som avhandlar redovisningsbok- föringens ordnande. Samtidigt överlämnade de sakkunniga en redogörelse över, huru: arbetet å kameralbyram efter "den: 1 januari 1920 bor ordnas. Detta senare förslag är uppgjort på grundval av de erfarenheter, de sak- kunniga under de år, de omhänderhaft försöksbokföringen, förskaffat sig. Ne 4 3 IL Vv AN LE f b ep Ba RA Se NÅ t . | KOMMITTÉER RÖRANDE SKOGSBRUKET x 63 Båda dessa utredningar äro avsedda att tjäna till ledning för Kkameralbyrån vid dess övertagande av de sakkunnigas bokföringskontor. Under år 1919 hava de sakkunniga avgivit följande yttranden och förslag. Till Konungen: den 12 november angående domänstyrelsens förslag till driftkostnader för statens domäner för år 1921; till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet: den 29 november koncept till kapitel II av de sakkunnigas slutbetänkande, omfattande redovis- ningsbokföring, samma dag beskrivning å bokföringsarbetet å domänstyrelsens kameralbyrå enligt de sakkunnigas förslag; till domänstyrelsen: den 20 maj utredning och beräkning av det skillnads- belopp, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1918 skall vid bokslutet för år 1918 upptagas som ett domänfondens tillgodohavande för vedvirke, som av statens bränslekommission mottagits från domänfondens skogar, den 3 juli utredning och förslag till ordnande av likvider mellan domänför- valtningens redogörare gerom bokföringsåtgärder utan användande av kon- tanta medel, den 15 september utredning angående storleken av förnyelsefonden för återväxtkostnader, ävensom ett flertal i samband med kommitténs arbeten stående skrivelser. De sakkunnigas arbete har oavbrutet pågått hela året. Kostnaderna för år 1919 t. o. m. november månad belöpa sig till omkring 142,000 kronor, därav omkring 124,000 kronor som löner vid förenämnda rä- kenskaps- och revisionskontor. Utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser angående wutarren- derande av kronans jordbruksdomäner. (Se Skogsv. tidskr. 1916 s. 110, 1917 s. 90, 1918 s. 27 X och 1919 s. 24X). Sedan till de sakkunnigas kännedom kommit, att de av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande den 10 juni 1912 tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om upplå- telse av kronojord till egna hem beräknade att under år 1919 kunna slutföra sitt uppdrag och de sakkunnigas arbete i vissa delar vore beroende av de resultat, vartill bemälda sakkurniga "komme, har betänkande ännu icke av- givits. Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill utgången av år 1919 uppgått till omkring 9,500 kronor. Utredning i fråga om tillgodogörandet av kronäns fisken samt jakten å viss kronomark. (Se Skogsv. tidskr. 1916 s. 111, 1917 sS. 90, 1918 s. 28X och 1919 s. 24X). Under år 1919 har de sakkunnigas arbete fortskridit så långt, att av de tre avdelningar, vari arbetet av de sakkunniga uppdelats, den avdelning, som angår jakt- och fångstmedel, avslutats och förslag därutinnan med skri- velse den 27 augusti 1919 överlämnats till chefen för jordbruksdepartementet. Vidkommande de två övriga avdelningarna, av vilka den ena upptager till de sakkunnigas behandling överlämnade frågor angående fridlysning av vissa djurslag och vissa återstående frågor angående jakten samt den andra spörs- målet rörande tillgodogörandet av kronans fisken och vad därmed äger sam- manhang, ärna de sakkunniga omedelbart begagna sig av utverkat tillstånd att trycka av dem rörande samma ämnen upprättade förslag. 64 x NOTISER "Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den I december belöpt sig till inalles 14,618 kronor 84 öre. Torvkommittén. Genom beslut den 14 januari 1916 uppdrogs åt en kommitté att utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika hänseenden, som från statens sida kunde ytterligare vidtagas för att främja produktionen och användningen av bränsle, framställt utav torv. Till ordförande i kommnuttén förordnades ledamoter av riksdagens första kammare, nuvarande statsrådet P. A. Petersson samt till ledamöter i densamma f. d. överingenjören J. Å. Brinell, statens förste torvingenjör, kaptenen E. J. Wallgren, byråingenjören av första klassen hos järnvägsstyrelsen G. E. Rendahl, föreståndaren för tek- niska högskolans materialprovningsanstalt, civilingenjören J. O. Roos av Hjälmsäter, föreståndaren vid svenska mosskulturföreningen, filosofie doktorn C. ÅA. H. von Feilitzen och ledamoten av riksdagens andra kammare ÅA. Anders- son 1 Råstock. Kommittén, som till sin sekreterare antagit juris kandidaten G. Alexanders- son, sammanträdde första gången i Stockholm den 17 februari 1916. På därom av statsrådet Petersson gjord framställning entledigade Kungl. Maj:t honom den 2 november 1917 från uppdraget att vara ordförande i kom- mittén samt förordnade härtill i stället f. d. överingenjören Brinell, varjämte juris kandidaten Alexandersson förordnades att med bibehållande av uppdra- get såsom kommitténs sekreterare vara ledamot av kommittén. Kommittén avgav den 20 maj 1919 betänkande och förslag till inrättande av ett statens bränsleinstitut och en statens torvskola, vilket betänkande jäm- likt erhållet tillstånd befordrades till trycket i en mindre upplaga men kom- mer att intagas jämväl i kommitténs slutliga betänkande. Kommitténs arbete har under år 1919 i det närmaste slutförts och omfattar dels tekniska och dels statistiska undersökningar. TI sin helhet har kommittén under året endast sammanträtt under tiden den 19—21 maj. Däremot hava mindre delegationer av kommittén sammanträtt i medeltal fem dagar i varje månad, varjämte flertalet ledamöter haft sig anförtrodda utförandet av speciella utredningar. Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den 1 de- cember belöpt sig till inalles 19,772 kronor 50 öre. Kolonisationskommittén. (Se Skogsv. tidskr. 1917 s. 91, 1918 s. 28 X och 1919 s. 24X). Sedan förre ordf. H. Fahlén den 3 febr. 1919 avlidit, förordna- des den 14 febr. 1919 till kommitténs ordförande t. f. landshövdingen i Väster- bottens län Nils G. Ringstrand. Den under kommitténs uppsikt ställda inventeringen av odlingsjord å kro- noparkerna i Norrland och Dalarna har pågått även under innevarande år, varefter vidtagits bearbetningar av det därunder samlade materialet. För ändamålet hava genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj 1919 anvisats medel från ett i riksstaten för året upptaget reservationsanslag å 90,000 kronor. Såsom ett led i utredningen rörande frågan om det intensiva skogsbruket 1 Norrland hava under året utförts en del lokala undersökningar rörande sko- gens tillväxt m. m. inom Arvidsjaurs, Gellivare och Pajala socknar i Norr- bottens län. Under år 1919 har Kungl. Maj:t ställt till kommitténs förfogande ett be- u a FE YO TV USES x 62 HÅ lopp av 39,000 kronor till utförande av undersökRel ker för upplåtelse av ytter- ligare kolonat å vissa kronoparker i Norrland. Sedan dessa undersökningar slutförts, har kommittén den 2 december 1919 avlåtit förslag om dessa-upp- låtelser. ; Genom remiss den 7 februari 1919 har kommittén anmodats avgiva utlåtande över ett genom länsstyrelsens i Västerbottens län försorg tillkommet förslag till disposition av vissa överloppsmarker inom Sorsele socken. Till förbere- dande av detta utlåtande har kommittén under sommaren 1919 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 april 1919 verkställt en del undersökningar å marken. "Utredningen angående beredande av rättslig möjlighet att vid bildande av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling tjänliga strö- ängar har fortgått under året och avslutats den 10 december 1919 med under- tecknande av betänkande i ämnet jämte författningsförslag. Jämlikt bemyndi- Sa igångsatt tryckning av betänkandet väntas bliva slutförd i början av 1920. Ureng för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den I de- cember belöpt sig till inalles 139,961 kronor 57 öre: Utredning om cenordnande av skogsavverkningsstatistik och rikstaxering. (Se Skogsv. tidskr. 1917 s. 907, 1918 s. 29 X och 1919 s. 25 X). De sakkunniga hava under loppet av år 1919 verkställt en del mätningar för fastställandet av förhållandet mellan toppmätt massa av timmer samt angående förhållandet mellan kubikmassevärden å kolved, erhållna genom mittmätning och genom sektionering av bitarna. Resultatet av dessa mätningar ävensom av de under år 1918 verkställda mät- ningarna angående förhållandet mellan kubikmassan uppmätt i löst och i fast mått av i vältor upplagt virke hava därefter under året underkastats bearbet- ning. Dessa bearbetningar äro i det närmaste avslutade och är det de sakkun- nigas avsikt att under förra delen av nästkommande år samarbeta dem till ett första betänkande. För övrigt hava de sakkunniga under året genomdiskuterat möjligheterna för åstadkommande av en statistik över förbrukningen av husbehovsvirke samt utarbetat plan för verkställandet av en sådan undersökning inom Värmlands län. Denna plan har vid två olika tillfällen under det gångna året diskuterats å sammanträden i Karlstad med värmländska skegsmän, revirförvaltare, skogs- cheferna i de större skogsägande bolagen samt skogsvårdsstyrelsens tjänste- män. Dessutom har en förberedande rekognoscering verkställts för att utröna möjligheterna för undersökningens genomförande. För utredning av frågan om husbehovsundersökningens genomförande hava med Kungl. Maj:ts medgivande två nya sakkunniga adjungerats, nämligen länsjägmästarna P. Ödman och G. Fries. Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava intill utgången av år 1919 uppgått till sammanlagt 40,000 kronor. Statens kolonisattonsnämnd. Den 3 maj 1918 tillsattes statens kolonisations- nämnd med uppdrag att leda den av 1918 års riksdag beslutade försökskolo- nisationen på Djupsjö kronopark i Norrbottens län samt Metsekens, Rönn- lidens och Luspbergets kronoparker i Västerbottens län. Till ledamöter av 5. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. DE SÅ IVA ” FILTER SA, ' 66 x NOTISER nämnden utsågos till 1918 års utgång generaldirektören och chefen för domän- styrelsen Karl Fredenberg samt för en tid av fem år överjägmästaren Anders Holmgren samt förste lantmätaren Karl Isak Grubbström. Den 9 februari 1919 förlängdes generaldirektör Fredenbergs uppdrag att fungera såsom ord- förande till utgången av år 1919. Mg: Till verkställande ledamot av nämnden har denna utsett överjägmästaren Holmgren. Instruktion för nämnden är av Kungl. Maj:t fastställd den 11 juli 1918. Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 april 1919 uppdrogs åt nämnden att handhava jämväl ett av 1919 års lagtima riksdag beslutat kolonisationsförsök, omfattande kronoparkerna Ängeså i Norrbottens län, Aronsjökullarna och Ö. o. V. Jörnsmarken i Västerbottens län, Ansjö i Jämtlands län samt Hamra i Gävleborgs län. Till bestridande av med nämndens uppdrag förenade kostnader har riksda- gen för år 1919 anvisat till 1918 års kolonisationsförsök...... ... 225,000 kronor 1919 >» 2 AA EMRAR NAN ERE ee « LÖFID OO Följande antal kolonat äro till och med utgången av november månad 1919 upplåtna: 1918 års kolonisationsförsök, 78 av 106 disponibla kolonat 1919 » » 02 » 109 » » Följande arbeten hava av nämnden utförts inom 1918 års kolonisationsom- råden. Samtliga vägar hava så gott som färdigbrutits och grusats. Diknings- arbetena äro till största delen slutförda. Såväl mangårds- som uthusbyggna- derna äro uppförda å 13 kolonat. En del andra arbeten äro utförda såsom såg- ning och framforsling av virke m. m, ; De arbeten, som genom nämndens försorg utförts inom 1919 års kolonisa- tionsområden avse anläggning av vissa vägar och diken. De beslutade bygg- nadsföretagen å Hamra kronopark äro påbörjade, men hava arbetena hittills i huvudsak avsett beredande av virke, transport av vissa materialier m. wm. Mangårdsbyggnaden å ett kolonat är under uppförande. Vad angår kolonisternas egna arbeten hava dessa omfattat uppförande av kolonatens åbyggnader, upptagande av lagg- och tegdiken samt odling. På sammanlagt 12 kolonat äro byggnaderna påbörjade. Å ett mindre antal kolo- nat är en del diknings- och odlingsarbeten påbörjade. Utredning rörande förädlingsverksamhet genom statens försorg beträffande avkastningen från statens skogar. Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1919 chefen för jordbruksdepartementet såsom sakkunniga för ut- redning rörande förädlingsverksamhet genom statens försorg beträffande av- kastningen från statens skogar tillkallat överdirektören och souschefen i do- mänstyrelsen D. E. af Wåhlberg, expeditionschefen friherre C. D. R. von Schulzenheim, överjägmästaren P. O. Welander, disponenten P. W. Ekman och f. d. direktören A. E. Klintin samt tillika uppdragit åt överdirektören af Wåhlberg att vara de sakkunnigas ordförande och expeditionschefen fri- "RV ER FR FARA UNT TN je on a ha as = FÖ FRE VIE OVE Te LL KOMMITTÉER RÖRANDE SKOGSBRUKET x 67 herre von Schulzenheim att vara deras sekreterare, hava de sakkunniga, vilka den 9 oktober 1919 fått bland sig fördelade åtskilliga deras uppdrag berörande handlingar, haft plenisammanträden under tiden 11—15 november 1919, där- vid åt ordföranden och sekreteraren uppdragits att uppgöra förslag till in- fordrande av uppgifter och verkställande av vissa utredningar, erforderliga för fullgörandet av det de sakkunniga lämnade uppdraget. Efter det dessa förslag blivit uppgjorda och av de sakkunniga godkänts samt en del infordrade uppgifter inkommit, har arbetet med verkställandet av om- förmälda utredningar och bearbetandet av inkomna uppgifter med anlitande av sakkunnigt biträde påbörjats. Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill den 1 december belöpt sig till inalles 420 kronor 40 öre. Utan att behöva anses vara till överdrift optimistisk, kan man beteckna den nu rådande ställningen på marknaden som den allra bästa. Behovet av trävaror är, som en var vet, stort inom alla träköpande länder och det före- ligger tydligen en tävlan att tillfredsställa detta behov snart nog för att icke komma i efterhand. Detta hindrar dock ej att den gör klokt, som icke spänner sina förväntningar för högt och i förhoppning om ytterligare prisför- höjningar låter sina försäljningar ligga nere. Så torde för övrigt efter allt att döma vara en allmänt tillämpad taktik, i det att nu minst 300,000 stan- dards äro sålda för 1920 under uppåtgående priser. Visserligen har ju marknaden ännu ej på långt när återtagit sin fysionomi i avseende å tiden för försäljningarnas verkställande. Före kriget var ju så- som regel vid årsskiftet inemot hälften av försäljningarna verkställd. Men i jämförelse med t. ex. 1919 har förloppet hittills varit avgjort gynnsamt, i det vid sista årsskiftet innemot 50 & större kvantitet var såld än vid årsskiftet 1918—1919. Praktiskt taget äro alla träköpande länder, undantagandes Tyskland, nu i marknaden. Även Frankrike och Belgien, ehuru det ogynnsamma valutaläget för dessa länder gent emot Sverige verkar återhållande på affärerna. Enär utomeuropeiska länder varit intresserade köpare sedan en tid tillbaka, hava bredare dimensioner varit särskilt efterfrågade, men numera torde praktiskt taget alla dimensioner vara kuranta. Priserna äro mycket fasta med stigande tendens. Så har för furuplankor till England erhållits £ 36. — för Över- 68 CTRÄVARUMARKNADEN bottens och för Nederbottens £ 31. 10/— samt för battens £ 30. — respek- tive 230. 10/— å £ 31. — Furubattens till Frankrike har betalats med kr. 5: 70 och planchetter med kr. 535: — allt från Nederbotten. För kolonierna och Egypten har under senaste dagarna betalats £ 39. — för furuplankor och för scantlings £ 32 . 10/—. Hyvlade varor äro även begärliga. Kap har be- talat för floorings £ 33. — och 33. 10/— basis för 6!/,", England för samma Varor 2 33 —: Vid bedömmande av priserna måste emellertid noga hänsyn tagas till de alltjämt ökade omkostnaderna, och till att penningevärdet icke synes vilja förbättras. Det är utan tvivel så, att vår sågverksrörelse väl behöver de höga priserna för att vara lönande. I stort sett är det först under de senaste månaderna, som priserna på trävaror någorlunda kommit i överensstämmelse med andra varupriser och med valutavärdena. En ännu svårberäknelig faktor i avseende å marknadens utveckling är frakt- marknaden. Frakterna hålla sig höga och äro ostadiga. Det är emellertid att hoppas, att så småningom -stadga skall inträda. Förslag föreligger om ett sammanträde i Göteborg inom närmaste tiden emellan de skandinaviska redarne och de engelska trävaruimportörerna för behandling av befraktnings- frågor. Kommer detta sammanträde till stånd, torde införande av ett bättre sakernas tillstånd beträffande träfrakterna vara möjligt. Efter vad som meddelas gå i allmänhet taget vinterns avverkningar bra. En del arbetskonflikter förekomma visserligen men torde icke bliva allt för långvariga. På grund av billigare foder och större lätthet att anskaffa pro. viant äro arbetspriserna billigare i år än i fjor. SINGÖ: ; : | —NM. ESR EN Vg 5 , bs ” - Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte är utsatt till lördagen den 20 mars kl. 10 f. m. å Läkaresällskapets stora sal i Stockholm. Utförligt pro- gram inflyter i februarihäftet av tidskriften »Skogen», samt i det program för skogsveckan, som efter 15 februari kommer att utsändas. Skogsintresserade uppmanas att snarast beställa rum i Stockholm, då det på grund av att Lant- bruksveckan och Skogsveckan äro förlagda till samma tid, torde bli mycket ont om hotellrum under veckan 14—20 mars. Pristävlan om småskrifter i skogshushållning. Svenska Skogsvårds- föreningens styrelse ingav på sin tid till Skogsvårdsstyrelsernas möte (se sid. i detta häfte) framställning om samarbete till utgivande av småskrifter för mass- spridning bland de djupare lagren av befolkningen, till varje ägare av än så små skogslotter. Försök komma till en början att göras med pristävling för att erhålla verkligt goda uppsatser till sådana småskrifter, vilka i regel med illustrationer ej beräknas omfatta mer än 16 sidor vardera. Sedan skogs- vårdsstyrelserna utsett representanter i prisbedömningskommittén (se sid. Xx 28) har Skogsvårdsföreningens styrelse utsett professor H. Hesselman till sin repre- sentant i kommittén. Sammanlagt beräknas ett belopp av 10,000 kr. komma att anslås som pris. Sedan kommittén sammanträtt, torde inom kort de när- mare reglerna för pristävlingen komma att offentliggöras. För att intresserade redan nu skola kunna börja disponera ämnen eller göra förarbeten för even- tuellt deltagande i tävlingen meddelas här nedan den förteckning över lämp- liga tävlingsämnen, som Skogsvårdsföreningens styrelse uppgjort. Men även andra ämnen kunna tänkas, vilket den tillsatta kommittén torde komma att taga i närmare övervägande. Det har även ifrågasatts, att skrifter med själv- valt ämne också må kunna tilldelas pris. Förslag till ämnen för Skogsvårdsföreningens småskrifter. Våra skogslagar. Skogsavdikning. Trakthuggning eller blädning. Skogens föryngring genom trakthugg- ning. Skogens föryngring genom blädning. Samla kott! Skogssådd. Skogsplantering Gallra skogen! Grantorkan och dess orsaker. Virkets behandling efter avverkningen. Huru undvika märgborrens skadegö- relse? När är skogen avverkningsmogen? Hur stor virkesmassa håller min skog? Våra avverkningsredskap. Timmerkörning. Svenska skogens invandringshistoria. Skogens betydelse för Sverige. Vår svenska skogsmark. Svenska skogsträd. Handbok i skogsvård för jordbruks- kurser, omkr: 32 sid. AVLÖNINGS- OCH ERSÄTTNINGSFRÅGOR. Ang. tidsenlig höjning av dagtraktamenten för skogsvårdsstyrelsernas ordfö- rande, ledamöter och revisorer. Domänstyrelsen som genom nåd. remiss anbefallts avgiva und. utlåtande i rubr. ärende tillstyrker sådan höjning under förutsättning att nämnda personal icke vid åtnjutande av dagtraktamente kommer i en fördelaktigare ställning än andra personer, som äro med dem jämförliga, Ökning för år 1919 av reseanslaget till kronojägare. Domänstyrelsen har i skrivel- ser till samtl. länsstyrelser — utom Blekinge, Gottlands, Gävleborgs och Södermanlands — an- modat dessa att, sedan numera någon erfarenhet vunnits rörande lämpligheten av hittills gällande fördelning av anslaget, 140,000 kr., till resor åt kronojägare och tillsyningsmän ut- betala till befattningshavare i vissa bevakningstrakter viss förhöjning varierande mellan 25 och 100 kr., å 1919 års reseanslag. FÖRSÄLJNINGS- OCH PRISFRÅGOR. Pris å tallkott. För fyllande av behovet av tallkott vid Bispgårdens fröklängningsan- stalt har domänstyrelsen anmodat överjägmästarna i Mellersta Norrlands och Härnösands distrikt att söka inom vissa revir anskaffa sammanlagt omkring 5,500 hektoliter tallkott till pris av 7 åa 8 kr. per hl, till plockare å statens skogar, och en anskaffningsprovision av I kr. per hl. För av enskilda fritt järnvägsvagn levererad tallkott har Bispgårdens frökläng- ningsanstalt bemyndigats betala för tallkott levererad före den I februari intill 11 kr. per hl och 10 kr, per hl efter denna dag. Angående förslagspriser å virke. Sedan viss jägmästare anhållit om upplysning, huru- vida minimipriset, som åsatts oförsåld auktionspost, finge delgivas spekulant, har domänsty- o relsen meddelat, att förslagspriserna å oförsålt virke icke må under hand delgivas någon. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR. I Svensk författningssamling under fjärde kvartalet utkomna författningar berö- rande skogsväsendet. Angående uteslutande från Stora Sjöfallets nationalpark av vissa områden m. m.; given den 26 sept. 1919. (N:r 641. Utkom den 10 oktober 1919.) Lag om arbetstidens begränsning; given den 17 okt. 1919 (N:r 652. Utkom den 18 oktober 1919.) Angående dels inställande av skatteköp enligt kungörelsen den 4 februari 1911 jämte öv- riga författningar om användande av de till bruken och bergverken upplåtna rekognitions- skogarna dels ock förbud tillsvidare av skatteköp i vissa andra fall; given den 17 oktober 1919. (N:r 660. Utkom den 27 oktober 1919.) Ang. ändrad lydelse av vissa moment i kungörelsen den 17 oktober 1913 (N:r 271) ang. grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar; given den 28 november 1919. (N:r 728 och 729. Utkom den 5 december 1919.) Ang. utbetalande av förskott i avräkning å tillfällig löneförbättring för år 1920 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen; given den 21 november 1919. (N:r 778 och 779. Utkom den 24 dec. 1919.) Ang. ändrad lydelse i vissa delar av instruktionen för domänstyrelsen den 8 oktober 1918. (N:r 939); given den 31 dec. 1919. (N:r 809. Utkom den 7 januari 1920.) SKOGSUNDERVISNING. Angående inträdesprövning vid statens skogsskolor. Till samtliga föreståndare för statens skogsskolor, den 18 december 1919. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom föreskriva följande med avseende på den i gällande nådiga stadgar för statens skogsskolor omförmälda inträdesprövning. | SKOGSADMINISTRATION RUTA Sedan Kungl. styrelsen snarast möjligt efter ansökningstidens utgång, den 1 augusti, till skogsskola överlämnat de ansökningshandlingar, som skola prövas, har lärarrådet att, efter granskning av handlingarna, till inträdesprövning inkalla sökande, då deras antal så med- giver, till ett antal av minst en och en halv och högst två gånger det antal, som enligt nå- digt beslut skall undervisas vid skolan, Prövningen skall omfatta dels innanläsning, dels skriftliga prov i rättskrivning och räk- ning, dels ock muntliga uppgifter, huvudsakligen i räkning; allt i den omfattning inträdes- fordringarna angiva. Av de sökande, som vid denna prövning godkännas, antager lärarrådet till inträde de mest kompetenta. Vid i övrigt lika kompetens äga de företräde, som framlägga de bästa vits- ord om deltagande i praktiska arbeten. Sökande, som undergått inträdesprövning och därvid god- känts, men ej vunnit inträde, skall av föreståndaren meddelas bevis om undergången. prövning. Inträdesprövningen, som bör försiggå på två å tre dagar, därvid samtidigt högst 20 sökan- de må prövas, skall ske under tiden 16—31 oktober, helst så nära som möjligt mot slutet av månaden för att från skolan avlägset boende sökande, som antagas till inträde, må kunna undvika onödiga resor. NYA LÖNEREGLERINGSFÖRSLAGET FÖR SKOGSSTATEN. Kommunikationsverkens lönekommitté har i siit den 18 dec. 1919 avgivna betänknnde föreslagit de avlöningar, som återfinnas i tabellen å följande sida. För fördelning på olika lönegrupper har kommittén kommit till den slutsatsen, att, om den ur alla synpunkter fördelaktigaste befattningen inom varje tjänstekategori betecknas med Oo och den mest ogynnsammast ställda befattningen med 10, de särskilda momenten böra ingå, dyrort med 4 poäng, kallort, ödslighet och svårskötthet med vardera 2 poäng. För- delningen har härigenom blivit följande: É | | Lö U-er0lf UPPER Befattningshavare | I Summa A B C D E F G ÖVER ÄPMAStare dl oas ds lense — = 2 I 4 2 2 13 TT 26 FRE 3 22 41 29 24 | II 3 133 2 TITS NED EA vB GAS KSS = =1 I I 4 FN 2 ve | Överjägmästareassistent ...... = FN 2 I 4 4 | 2 13 MRTGUOJAPATe. oslo bossar dre ras 7OCk <£58-|. 167 95 Sa 50] 121 634 Generaldirektörens avlöning föreslås till 15,000 kr. och souschefent till 17,000 kronor. Uppflyttning mellan löneklasser föreslås ske med 3 års mellanrum, Vidare upptager för- slaget semester med 15 och 20 dagar för tjänstemän, resp. före och efter fyllda 40 år, inom lönegrad 3—4, 20 resp. 30 dagar för lönegrad 5, skogstaxator och skogsingenjör samt löne- grad 8 och 9, övriga i lönegrad 6 25. sesp. 35 dagar, överjägmästare 30, resp. 40 dagar. byråjägmästare och domänfiskal 35 resp. 45 dagar och byråchef alltid 45 dagar. Mot kommittéförslagt har reservation avgivits av hrr HERMELIN och BJÖRKBOM som bl. a. anfört: »Ehuru vi villigt erkänna, att kommittén vid fullgörandet av sitt uppdrag i allmänhet bedömt bedömt frågan rörande domänverkets uppgifter och ställning från synpunkter, mot vilka vi i stort sett icke hava något att erinra, anse vi oss dock, under hänvisning till vad här förut anförts, icke kunna underlåta hävda den åsikten, att tjänstgöringsförhållandena vid domänverket, tillika med dettas ställning som ett verkligt affärsdrivande verk med stora krav på de enskilda tjänstemännens skickligket och duglighet, berättiga verkets tjänstemän att i lönehänseende fullt jämställas med motsvarande tjänstemän i de övriga affärsdrivande verken. Vi anse sålunda att kommittén bort dels föreslå att arbetstiden i tjänsterummet för domän- styrelsens personal bestämmes till minst 7 timmar, dels hava uppgjort en löneplan, som för de skilda lönegraderna upptagit begynnelselöner, motsvarande dem inom varje lönegrad föreslagna närmast högre löneklassen, dock med bibehållande av det föreslagna antalet löne- klasser inom varje lönegrad, Hr BRAGÉE yrkar, att kronojägarna i avflöningshänseende böra fullt jämställas med ban- mästare vid statens järnvägar, att skogstjänstemännen böra tillerkännas kallortstillägg i samma omfattning som personalen vid kommunikationsverken samt att årlig semester måtte beviljas 72x SKOGSADMINISTRATION de till ict; om 4 lönegraderna Hänfodia tjänstenän med. 15 dagar före 40 års ålder och 25 dagar, från och med det år då tjänstemannen fyllt 40 år. Hr LUBECK anför, att vattenfallverket och domänverket, till dels även statens järnvägar är enligt hans uppfattning i främsta rummet de vaffärsdrivande»> av statens verk och instäm- mer därför med hrr Hermelin och Björkbom. | EA | Man sSviat --e7 MM. AN I .” [ond S E SS vg år Lönegrad och = | ; NE SR v vid lokalförvaltningen är tjänst LS Erö SK FR SS (SR | FER RE SG Ära Lö ae i SR RE EE I | Ah | | ER 5 340 | 2,448 | 2,556 | 2,664 | 2,7'72 | 2 880 | 2,988 2 EE ; 6 2,460 | 2,574 | 2,688 | 2,802 | 2,916 S 3,030 | 3,144 kronojägare och till- 7.) 2,58011 2,/100- 2,820] 2;940 3,060 3,180 | 3,300 syningsmän di 277302: BN S21 3,108 | 3,234.| 3,3600 | 3,486 9 | 2,8801 3,012 | 3144 | 3,276 | 3,408 | 3,540 | 3,672 EN 2,856 M | | TG RON 3,012 4:e lönegrad läng 3,198 | skogsrättare 11 S384 | | | | 3,600 | | | | 13 4,932 | 5,1 18 5,304 | 5,490 | 5,676 | 5:e lönegrad | 14 | | 5,256 | 5,454 | 5,652 | 5,850 | 6,048 | | Överjägmästareassistent | 15 | 1 5,580 | 5,790 | : 000 | 6,210 | 6,420 16 | 5,952 | 6,168 | 6,384 | 6,600 | 6,816 be lönegrad 14 | | 5,256 | 5,454 | 5,652 | 5,850 | 6,048 | 6,048 |; er KA 5,580 | 5,790 6,000 | 6,210 | 6,420 | 6,420 DOFTEN TESISETARO ÖR e 5.952 | 6,168 6,384 | 6,600 | 6,816 | 6,816 revisor, skogstaxator | 17 6,324 | 6,546 | 6,768 | 6,990 | 7,212 | 7,212 adlö ad 17 6,324 | 1.218 FREE 18 6,756 | 7,668 | byrajagmästare 19 | | 2.188 | | 8.124 skogsingenjör 20 | 7,620 | 8,580 R IS, 6,528 NA | | 83:e lönegrad 19 6,954 | skolföreståndare 22 | 7,380 | 21 7,860 MW 3 DEL NE dT . CR ML Ar PR 19.|-0,720] 0;9541| 17188 | 7,422 | 7,656 | 7,890:1 S;1244 9:e lönegrad 20+1= 751404 7330 | 7,620 | 7,860 | 8,100 | 8,340 | 8,580 | | jägmästare 21 | 7,6201 7,860 | 8,100 | 8,340 | 8,580 | 8,820 | 9,060 | 22 | 8,100 | 8,340 | 8,580 | 3,320 119,960 9,300 | 9,540 | s FAN ROM 20 7,620 | | | 8,580 10:e FGOCETaG 8100 | 0.080 domänfiskal i EA 8 ,580 | | 9,540 flottledsingenjör 23 | 9,060 | LONA | | 10,020 lä , MH. 22 Pe å 3,580 8,820 I 9,060 | 9,300 9,540 11:e lönegrad 280 | 9,060 | 9,390 | 9,540 | 9,780 |10,020 överjägmästare 24 | | 9,540 | 9,780 |10,020 [10,260 10,500 25 10,020 |10,260 |10,500 |10,740 |10,980 SE SR SRA fl Se | | | 10,020 12:e lönegrad 24 | | | byråchef 25 | | 10:820 yrac e 26 | | | "Kungl. Domänstyrelsen. I) änstledighet för sjukdom har beviljats re- or G. Fahlerantz 8/,—?9/.. er Att såsom notarie tjänstgöra å kameralbyrån c a. v. förordnats tjänstemannen i första löne- den Martin Seth. i Att såsom bokhållare t. v. tjänstgöra å kame- 1 byrån har förordnats e. jägmästaren I. Sjöström. Sedan K. Maj:t förordnat tjänstemannen i första inegraden hos K. Domänstyrelsen Hj. Bratt att ov. 1920 uppehålla jägmästaretjänsten i Stock- lins revir har Styrelsen förordnat e. jägmästaren I. Magnevill att t. v. under året uppehålla Bratts jänst (som registrator och aktuarie). Till amanuenser under år 1920 ha förordnats: å kameralbyrån: L. Carlquist och e. jägmästare & H- Hallgren; :a skogsbyrån: e. jägmästare S. Bellander: > > > E. Rydbeck; > > > G. Norbeck; > > > Allan Petre: > > > E. Malmgren. åå kameralbyrån e. jägmästarna Mauritz Peterson och Ivar Sjöström samt å andra skogsbyrån Per ill biträde har förordnats e. kronojägaren af Andersson under januari. Skogsstaten. Tjänstledighet har beviljats: jägmästaren i Vännäs revir H. Berggren för sjukdom 4—10 jan. med e. jägmästaren Ph. Ceder- frist som vikarie; gmästaren i Jönköpings revir O. Bohlin för E angelägenheter 1—14 jan. med e. jägm. B. Elof Andersson som vwikarie; jägmästaren i Uddevalla revir Nils Björkman för ensk. angelägenheter 1—19 jan. med t. f. assi- evten i reviret M. W:son Lilliehöök som vikarie: 'skogstaxatorn i Nedre Norrbottens distrikt I. D:son Carlsson för enskilda angelägenheter 22—31 ecember 1919; assistenten i Mell. oeh Ö:a Stensele revir O.G. Forslund för enskilda angelägenheter 1—31 jan: assistenten i Värends, Sunnerbo 0. Kosta revir erner von Arnold !/,—?”/, för tjänstgöring hos ränslekommissionen. 13 JANUARI 1920. Till jägmästare ha förordnats: . U. R. Falck > Sunnerbo » . Björkman > Uddevalla > J. M. Schenström >» VWVästerdalarnes > ÅA. V. Sjöquist i Södra Piteå revir S. Hallin > Bjurholms > F. A. Berggren > Tåsjö 3 E. M. Törngren > Ragunda > S. Bolin > Idre Västra = > E.G. Björklund > Fryksdals » E. Odman > Nässjö » S. G. Tisell Karlsby 3 K N Transporterad: Jägmästaren i Blåvikens revir C. O. Bohlin till Jönköpings revir. Till t. f. jägmästare har förordnats: e. jägmästaren E. Ekman i V. Jörns revir !/, tillsv.; E. Holm i ÖO. Jörns revir !/, till dess tjänsten blir tillsatt: n Y. Boström i S. Malå revir !/, till dess tjänsten blir tillsatt; C. Dillner i Ö. Stensele revir !/, till dess tjänsten blir tillsatt; R. Berglund i Ragunda revir !'/,—'/,; Folke Dahlberg i Sunnerbo revir '/, under den tid jägm. Falck tjänstgör hos bränslekom- missionen. j Till t. f. skogstaxatorer ha förordnats: e. jägmästaren Axel Olsson i Västra distriktet !'/, fattningen blir tillsatt: Paul W cjämmark i i Härnösands distrikt ?/, till dess tjänster blir tillsatt; B. Nylén i Dalarnas distrikt '/, till dess tjänsten blir tillsatt. 3 Till t. f. överjägmästareassistenter ha för- ordnats: e. jägmästaren Ve E. Busck i Mell. Norrlands distrikt !/, till dess tjänsten blir tillsatt; A. Carlberg i Bergslagsdistriktet ”'/, till dess tjänsten blir tillsatt; Olof Engström inom Södra distriktet under januari. till dess be- Till revirassistenter under år 1920 ha för- ordnats: e. jägmästaren W. Molander i Vettasjocki revir SM FR a Måts Lunderqvist i Vinlidens revir !”/, t. v B. Elof Andersson inom Aspelands m. fl. revir; Verner von Arnold >» Sunnerbo, Värends o. Kosta revir: NR RER AREA Georg Bergsten inom Ölands revir; Waldemar Sjögren inom Kalmar och Blekinge SAR X'Holm i Jörns revir 2/,Vt v.; UGr Söderberg i Malingsbo revir ?/, så länge B. Wickman uppehåller jägmästartjänsten i Kloteas revir; A. Carlberg i Örebro revir Ia till dess överjäg- mästarassistentbefattningen i Bergslagsdistrik- tet blir tillsatt med upphävande av hans för- ordnande såsom skogsindelningsassistent i Berg- slagsdistriktet;: Birger Hallding i Marks och Hunnebergs revir !/, till dess tjänsten blir återbesatt, Yngve Boström i S:a Malå revir 2/, till dess tjänstenblir tillsatt; E. Söderberg å Ö. och V. Jörns revir !/, tillsv. Till skogsindelningsassistenter ha förord- nats: e. jägmästaren Eric Jansson inom Bergslagsdistriktet; S. Nordenstam inom Umeå distrikt; Paul Wejdmark inom Härnösands distrikt; Axel Olsson inom Västra distriktet. Sökande till t. f. jägmästartjänsten i Vännäs; e. jägmästarne J. Brun och A. Vange; till överjägmästarassistentbefattningarna i Små- lands och Mellersta Norrlands distrikt: e. jägmästaren Olof Engström ; till en ledig förklarad assistenttjänst i Stor- backens, Görjeå och Jockmocks revir samt en assi- stenttjänst i Haparanda revir har ingen sökande anmält sig; till en assistentbefattning i Norra, Södra Skånes samt Halmstads revir: e. jägmästarna V. Hagel- berg, F. Barnekow, G. Övergaard. Till bokhållare och kassör vid Klotens jäg- mästareexpedition har antagits bokhållaren Ernst” Finnberg t. v. 1920. Dödsfall. Kronojägaren i Karlstrands bevak- ningstrakt av V:a Hälsinglands revir J. A. Hän- ström avled genom olycksfall den ?!/,, 1919. Tjänstledighet har beviljats: e. kronojägaren Hj. Evald Nilsson för enskilda angelägenheter Vä —15/., 1920. Till föreståndare vid statens fröklängningsan- stalt vid Finneröjda har förordnats kronojägaren i Bromö bevakningstrakt av Tivedens revir Frans Gustaf Johansson. Till t. f. kronojägare ha förordnats: e. kronojägaren H. Nordström i Skarvsjö bevakningstrakt av Mell. Stensele revir !/, till dess tjänsten blir tillsatt; Nils Nordlund i Karlstrands bevakningstrakt av V. Hälsinglands revir !/,; till dess tjänsten blir tillsatt; J. F. Lindberg i Trehörningens bevakningstrakt av Granviks revir '/, t. v.; C. A. G. Göransson i Bromö bevaningstrakt av Tivedens revir !/, tillsvidare 1920. nats: > kronojägaren S. Paulsrud inom Idre Ö. revir hasdd. Dälsldnds revir. ! TIULSGSE kronoskogvaktare har förd Ragnar Blomgren å Tierps häradsalln av Örbyhus revir under år 1920. Länsjägmästaretjänsten i Kronober; sökes av jägm. E. Hammarstrand, E. Ru och O. Bundy, forstm. J. Price, jägm. E. ng dorff, bitr. länsjägm. i länet T. Lunderquist, bi gren och S. Troell, bitr, länsjägm. i Östergöt G. Carlsén, skogsingeniör KE. Lindell, bitr. jägm. i Västernorrland C. Smedberg, f. d. länsjäg H. Carbonnier, f. d. skogschefen C. Boszxeus skogstaxatorn Sam Hagström. ; Den nuvarande innehavaren jägm. E. Hemb som av åldersskäl begärt avsked,” kommer kvarstå som biträdande länsjägmästare under maste treårsperiod. ; LEDIGA TJÄNSTER. Sedan Kungl. Maj:t för innevarande år Kungl. -domänstyrelsens disposition ställt ett öpp. av 5,000 kronor att såsom resestipendier delas åt skogsstatens förvaltande personal i för studieresor inom eller utom landet äga sö san de till sådant stipendium att därtill senast den 20 februari klockan 3 på dagen hos Kungl. styrels 1å skriftligen anmäla sig. Stipendiat är skyldig att till Kungl. domasktd 7 relsen ingiva berättelse om studieresan inom s månader efter dess fullbordande. i Befattningen som assistent i Sikå och Vargiså revir kungöres härmed till ansökan ledig hos Kungl. domänstyrelsen före klockan 3 på dagen den februari. Ansökan skall vara åtföljd av ved börligen styrkt tjänsteförteckning och betyg. Kronojägarebefattningen i Lyckebäcks 'bevai ningsirakt av Ölands revir och Kalmar län kun- göres härmed ledig till ansökan hos Jjägmästaren O. Coos, adress Böda, före klockan 12 på 2 den 16 februari, skolande ansökan vara åtfö av prästbetyg och där läkarbetyg icke förut hörigen företetts även av sådant jämte intyg. [6] kompetens. i Kronojägarebefattningen i Karlstrands bevdial ningstrakt av Västra Hälsinglands revir och Gävle- borgs län kungöres härmed ledig till ansökan hos jägmästaren A. D. Borglind, adress Ljusdal, före klockan tre på dagen den 9 februari 1920. Ansö- kan skall vara åtföljd av prästbetyg och — därest läkarebetyg icke förut behörigen företetts — även av dylikt jämte intyg om kompetens. AVN VP: Mö över der för basdlingars ingivande från revirexpeditionen, med stöd av gällande > föreskrifter upprättad i januari 1920, tryckt på gott skrivpapper i folioformat med plats reserverad månadsvis för framdeles erforderliga ändringar och tillägg samt med angivande av nr m. m. å nu gällande cirkulär och föreskrifter; erhålles till självkostnadspris, ök. 1: 50 pr styck, mot postförskott eller insänd postanvisning från e. Jägm. J. E. Wretlind, adr.: Örnsköldsvik. Varje intresserad sKogsman bör skKaffa sig Studiehandbok rör Skogshögskolan utgiven av dess Lärareråd. Innehåller uppgift på studiekurserna vid Skogshögskolan, inträdesfordringar m. m. samt lämnar anvisning på lämplig litteratur i olika ämnen. É S j Pris 4:50 kr. | Rekvireras från L SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS FÖRLAG Stockholm, Jakobsbergsgatan 9. oo oc SKOGSINSTRUMENT alla slags ständigt i lager GEODETISKA INSTRUMENT INSTRUMENTFABRIKS A.-B. LYSER STOCKHOLM HERRAR SKOGSÄGARE, som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Sköpstn- stitutets kurs för utbildande av privata skogstjänstemän eller Skogshögskolans forstmästare- kurs, erhålla kostnadsfritt anvisning å platssökande sådana genom Svenska Forstmästareför- bundets ombudsman, Skogsförvaltaren, Forstmästare Frank Lyon, Gimo. Smålands Skogsb BRRRBOABRDUARONEREDAENRENRORERNERRERENER BRN URRRRERDRENEDAURERDARARDAEDAEREUNRDAEAENAERREREUREAEDABBNEREUR BADA DA DAERNERREARAERAERDERERRORERRDAEDAERRURDbAGAORERENDARENEDR ROK DKDON CR ONEUN DNA HAE utför skogsindelningar, skogsräkningar, taxeringar och | skyndsamma överslagsvärderingar. Upprättar avverk: | ningsplaner och verkställer utstämplingar i enlighet med gällande skogslag. Förvaltar skogar. Anskaffar köpare till avverkningsrätter och skogsegendomar. Uppdrag mottagas över hela landet. Forstmästare Frih. Carl Rappe Kontor: Östra Storgatan 11 JÖNKÖPING. Riks 10 50. Från Svenska Skogsvårdsföreningens Förlag, Jakobsbergsgatan 9, stockholm, 4 Skogsvårdsföreningens tidskrift 1906—1913: 5 kr. pr årgång; 1914—1919: 10 kr. pr årgång. = — Även lösa häften. RIVS Tidskriften Skogen 1914—1919 3 kr. pr årgång; bunden i originalpärm 5 kr. pr årgång. — Vid rekvisition av flera årgångar samtidigt lämnas 20 Z rabatt. — Lösa häften 50 öre st. Skogsvårdsföreningens Folkskrifter, 26 st. a 60 öre pr st. Hela serien (i häften) för 10 kr. Varje häfte behandlar ett självständigt ämne i skogsvård. Rikt illustrerade. : Ritningar till ledning vid husbyggnad å kronoparker m. fl. allm. skogar. Utgivna av K. Domänstyrelsen 1917: 4 kr. För elever vid Skogshögskolan o. skogsskolor 2.50 pr ex. - Om stubbrytning, av Gustaf Lundberg: 0.75. Om barrträdskulturer i Norrland, av Ferd. Lindberg: 0.75. ; Skogar och skogsbruk. Studier tillägnade Frans Kempe på hans sjuttioårsdag. Ur Skogs- vårdsf. tidskr. 1917: 5 kr. Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för åren 1906—1908: kr. 2.50 pr årgång; 1909—1917" kr. 3 pr årgång; 1918 6 kr. Betänkande rörande den lägre skogsundervisningens omorganisation m. m., avgivet av de av K. Domänstyrelsen tillkallade sakkunnige. Ur Skogsvårdsf. tidskr. 1917: 1.50. Våra skogsprodukter och krigstiden, av Gustaf Lundberg. Ur Skogen 1918: 1.25. FEN nuvarande hartsindustri, av Gustaf Lundberg. Ur Skogsvårdsf. tidskr. 1917: kr. 1.—. Om våra skogars vård och högre avkastning, av J. O. af Zellén. Ur Skogsvårdsf. tidskr. 1906: kr. 1.—. Om det inflytande, som våra skogsvårdsåtgärder kunna utöva på skogsmarkens alstringsförmåga, av Henrik Hesselman. UriSkogen 1917: 1.25. Omloppstidens inverkan på skogsbrukets ekonomi, av Tor Jonson. Ur Skogsvårdsf.» tidskrift 1913: 0.75. Våra oefterrättliga vedmått, av Tor Jonson. Ur Skogen 1916: 0.15. Skogsodling. En förmans instruktion till manskapet före och under skogsodling, av Hj. Sylvén. Ur Skogen 1917: 0.15. Kolning och torrdestillation av ved och därvid framställbara produkter, av Peter Klason. Ur Skogsvårdsf. tidskr. 1919: 3.—. Skogen och människan i förhistorisk tid, av A. Wahlgren. Ur Skogen 1919:,1.—. Specialkatalog över skogsavdelningen på Baltiska Utställningen: 0.50. Program för Skogsvårdsföreningens exkursioner åren 1910—1916: 0.75 pr årgång. Programmet för 1919 års exkursion. (Litograferat i 200 numrerade exemplar efter handskrift.) 20 kr. / Studiehandbok för Skogshögskolan. Utgiven av dess lärareråd. 1919. Pris 4.50 kr. ' Till ovanstående priser komma postförskottsavgift och porto. Rolning och torrdestillution av ved och därvid framställburu produkter. Av Professor Peter Klason. (Särtryck ur Skogsvårdsföreningens tidskrift 1919). Pris 3 kr. Rekvireras från Svenska Skogsvårdsföreningens förlag, Stockholm, Jakobs: bergsgatan 9. LANTMANNENS FICKKALENDER för år 1920 17:e årgången, 120:e tusendet, utgiven av O. von Arnold och E. Waller, erhålles i varje bokhandel. Innehåller interfolierad almanack, avdelningar för dagboks- och kassaanteckningar, tabeller för alla slag av lantmannens övriga anteckningar samt rikt och upplysande textinnehåll. Pris: klotband kr. 4:—, mollskinnsband kr. 4:80, separatupplaga (tunnare, 94 sidor speciella lantbruks- anteckningstabeller uteslutna) impregnerat klotband kr, 4: — | | Paraduniform (utom värja) | Skogsstatens Paraduniform allt nytt eller i gott stånd samt en hirschfängare fullkomligt felfri, av bästa kvalité omgående till med fodral, ny, m. m. till salu; får beses och salu. Längd över medellängd, bröstvidd 100 cm. provas hos fröken Bergenström, Kungstens- Jägmästare G. RISBERG gatan 42, 1 tr., Stockholm, efter kl. 11 fm. Västerås. SR JAA -.SKOGSPOLITISKA INLÄGG KRIGETS SKADEGÖRELSE I DE ALLIERADES SKOGAR: Under krigsåren ha vi här hemma var och en i sin stad fått en på per- sonliga erfarenheter grundad uppfattning om vilken oerhörd betydelse våra skogar ha för oss. Tack vare dem ha vi ej behövt frysa, oaktat kol- ock koksimporten nedgått till ett minimum. Tack vare dem ha järnvägarna i stor utsträckning kunnat genom eldning med ved lösa sin bränslefråga och ge- nom ökad träkolning blev det möjligt att driva upp produktionen av järn. Det är därför lätt att förstå, vilken avgörande roll skogarna spelat för de krigförande länderna. Trä och skogsprodukter behövdes till snart sagt tusen- tals olika ändamål, och de länder, som ej kunde inom sina egna gränser anskaffa vad de behövde, befunno sig, särskilt efter u-båtskrigets begynnelse, på grund av transportsvårigheterna i en synnerligen vansklig situation. Krigets inverkningar på skogarna inskränkte sig emellertid ej till att en stor del av dem måste avverkas. På stora arealer nedmejades skogen inom krigszonen av de krigförandes artilleri och denna skövling var så mycket mera kännbar, som samtidigt marken till den grad förstördes, att det blir förenat med stora vanskligheter att åter uppdraga skog på dessa områden. Såväl i Frankrike som ännu mera i England var det omöjligt att med egna krafter bedriva avverkningarna i ett så forcerat tempo, som nödvändigt var, varför amerikanare och canadensare måste träda hjälpande emellan. Från några av de ledande amerikanska skogsmännen, som på detia sätt fingo göra bekantskap med de allierade ländernas skogar, föreligga numera i > American Forestry» orienterande skildringar över skogshushållningen i allmänhet, sådan den gestaltade sig före kriget, samt krigets inverkningar på densamma och dess framtidsutsikter. I det följande skall det väsentligaste av dessa artiklar i korthet återgivas. Italien. Skogsskötseln har i Italien i hög grad påverkats av landets politiska och ekonomiska utveckling. Under den gamla regimen, då landet var uppdelat i en mängd småstater, var det helt naturligt, att ingen ordnad skogsskötsel kunde förekomma, utan skogarna fingo i hög grad sitta emellan. Annars vet man genom uttalanden hos Printus och HoRraTtius, att det redan hos de gamla romarna existerade ett slags skogsskötsel. Man vet vidare, att Italien en gång var klätt av stora skogar, vilka betäckte större delen av Apenninerna. När 1870 Italiens enhet genomfördes, randades också en ny dag för skogs- skötseln, och myndigheterna började uppgöra planer för en förbättring av denna, men dessa strävanden försvårades dels av bristande kapital dels där- av, att de flesta skogar voro till den grad uthuggna, att endast sparsamma 0. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 74 x | SKOGSPOLITISKA INLÄGG rester av det ursprungliga skogsbeståndet återstodo. Dessutom hade den sedan gammalt praktiserade metoden att hugga ned ungskog för att bränna. träkol ett mycket ödesdigert inflytande på skogarna. Omedelbart före krigsutbrottet hade det emellertid kommit nytt liv i skogsvårdssaken i Italien, rikliga pen- ningmedel hade anslagits för densamma och skötseln och bevakningen av skogarna hade nyorganiserats, Italiens yta är, Sicilien och Sardinien inberäknade, nära 29 miljoner har, och på detta område bor en befolkning av omkring 36 miljoner. Av denna areal är f. n. endast 17,64 &Z täckta av skog, under det att fackmännen anse, att åtminstone 32 2& borde vara skogklädda. Virkespro- duktionen utgör emellertid endast en av flera viktiga anledningar till att Italiens skogsvård behöver förbättras. En annan, mycket viktig anledning är den roll, som skogen spelar för vidmakthållandet av en konstant vattentillgång för alla kraftanläggningar, varjämte skogens betydelse som hinder för erosionen av de branta bergssluttningarna är en annan viktig sida av dess inflytande. Slutli- gen får man ej förbise den rent estetiska sidan av saken, vilken hittills kan- ske blivit mera sidosatt i Italien än i något annat land, men som är prede- stinerad att spela en mycket betydande roll i ett land, som är så rikt på rekreationsplatser som Italien. Redan nu ha vissa statsskogar blivit reserve- rade för dylikt ändamål, så att avverkning endast är tillåten i den utsträck- ning, som skogens vård nödvändiggör. Av de något över 5 miljoner har skogbärande mark, som finnas i Italien, ligger en stor del eller 2,7 miljoner i bergstrakterna, under det att om- kring 1,5 miljon finnes på de lägre höjderna och resten i dalarna eller på slätterna. Endast 3,8 Z av skogsarealen tillhör staten, men många skogar, sammanlagt 43,2 2, ägas av städer och kommuner, under det att enskilda ägare och bolag rå om 53 2&. Stora skogsområden höra till de gamla adels- godsen och enstaka av dessa skötas efter fullt vetenskapliga principer, men de flesta förete ett bedrövligt utseende. Lövträden upptaga 89 2 av skogsarealen och ek samt kastanje bilda huvud- massan av dem. Barrträden däremot upptaga ej mer än 6,0 2 av hela skogs- arealen, men denna lilla areal producerar likväl den allra bästa delen av virket. Dessa barrskogsområden finnas i de högre delarna av Apenninerna och Alperna. Man finner där granar och silvergranar, som nå en höjd av 42 m. och en diameter av I m. Bestånd av silvergran planterade för 100 år sedan hålla 440—580 kubikmeter pr har. Av ekarna förekomma fyra arter, Quercus sessiliflora, Q. pedunculiata, Q. cerrus och Q. zilex. I allmänhet bliva dessa träd ej högre än 20 m. och nå en diameter av 50 cm. Sanno- likt 40—980 2 av träden avverkas redan efter 15—30 år för träkolstillverk- ningen, och träden få därför sällan växa, tills de nå timmerträdsdimensioner. Näst efter eken är silvergranen och den nordiska granen de för virkespro- duktionen viktigaste trädslagen och dessa träd finnas, som nämnt, företrä- desvis på de högst belägna delarna av Apenninerna och i Alperna på gränsen till Schweiz och Österrike. Några få granskogar finnas visserligen även i Calabrien, men de äro så svårtillgängliga, att det ställer sig billigare att importera virke än att avverka dem. De ovan nämnda silvergrans- och gran- bestånden äro synnerligen vackra, ja, i själva verket torde några av de tätaste och mest virkesrika skogarna i hela Europa befinna sig vid Boscolungo, Valombrosa och Mandrioli på omkring 700 m. h. ö. h. j | | KRIGETS SKADEGÖRELSE I DE ALLIERADES SKOGAR > 75 "Av tallen finnas fem arter i Italien, vilka huvudsakligen förekomma i kust- trakterna. En av dessa, Cembra-tallen, skattas högt på grund av det virke det lämnar för: träsniderier : av alla slag, vilka utgöra en viktig exportar- tikel särskilt i Toskana, Näst efter tallen spelar boken den viktigaste rollen och finner stor - användning vid träkolsfabrikationen. Av: övriga viktigare trädslag må särskilt nämnas den italienska poppeln, som finner stor användning i aeroplantillverkningen, och kastanjeträdet, som odlas mera för kastanjernas skull än för virkesproduktionen. Träden bliva nämligen i regel allt för kro- kiga och 'vanskapta för att kunna lämna något värdefullt virke, under det att de 800,000 ton - kastanjer, som produceras (1918) av de omkring " 400,000 har omfattande kastanjeskogarna, spela en stor roll för folkhushåll- Italien är ett av de europeiska länder, som importera mest virke. Det har en årlig brist på 2,;6 miljoner kubikmeter att täcka, och värdet av denna import uppgår till omkring 130 miljoner. Under kriget voro emellertid prak- tiskt taget alla möjligheter att importera virke avstängda. De inhemska skogar- na måste därför fylla ej blott en stor del av det normala behovet utan även täcka alla de extra behov, som kriget i så stort mått alstrade. Till följd härav ha Italiens skogar under kriget blivit mycket illa åtgångna, och medan de tidigare förmådde täcka nära hälften av landets behov, kommer i fram- tiden den inhemska produktionen endast att spela en obetydlig roll. Först blevo gran- och silvergransbestånden vid fronten nedhuggna och där- efter ek-, bok-, och kastanjeträdsskogarna i Lombardiet, Venetien och Piedmont. Det var nämligen nödvändigt att offra de skogar, som lågo närmast krigs- skådeplatsen, emedan transportsvårigheterna omöjliggjorde alla längretransporter: Ty de italienska järnvägarna hade att sörja ej blott för framskaffande av trupper och förråd av alla slag till fronten utan togos även i anspråk för forslandet av engelska och franska trupper, vilka skulle sändas till Macedonien, Meso- potamien och Palestina. Till att börja med fälldes endast de största och bästa träden, men så småningom fingo även de sekunda träden göra sällskap, och avverkningarna fortskredo successivt över mellersta till södra Italien. Till slut nödgades man fälla även sådana skogar, som förut varit fullständigt fre- dade på grund av sin naturskönhet; de härliga skogarna vid Valombrosa, Camaldoli, Boscolungo, m. fl. ställen måste falla för yxan, och de präktiga statsskogarna i Toscana, Abruzzerna och t. o. m. i Calabrien måste offras för att tjäna de fem miljoner man, som kämpade wvid fronten. Krigets verkningar på Italiens skogar är därför mycket iögonfallande. Den italienska skogsvården, som började få allt större betydelse före kriget, har fått så djupa sår, att det kommer att taga minst ett århundrade, innan landets skogar åter nått det skick, vari de befunno sig före kriget. Redan under kriget började man med skogskulturer på hyggena, och det är huvudsakligen silvergran och den nordiska granen, som användes, alltid i rena bestånd. Vid skogsförsöksanstalten i Boscolunga finnas exempelvis numera ' plantskolor, som rymma en miljon plantor. Silvergranen anses vara det träd, vars odling bäst lönar sig, emedan det lätt föryngrar sig, växer hastigt, är jämförelsevis fritt från skadeinsekter och svampar samt lämnar ett utmärkt virke. Bestånden avverkas vanligen efter go— 100 år medelst kalav- verkning, varefter hyggena omedelbart planteras med femåriga plantor, vilka sättas med 1—r7r1,35; m mellanrum, Gallringar utföras vart 10o:de år. Under 70 Xx SKOGSPOLITISKA INLÄGG kriget utfördes dessa arbeten i stor utsträckning av österrikiska krigsfångar, varigenom kostnaderna väsentligt nedbringades. Det var år 1867, som den italienska skogsvården organiserades, och i juni 1912 hade 40,000 har blivit skogsodlade; man har nu för avsikt att ytterligare skogsodla omkring 80,000 har, så snart pengar finnas tillgängliga för ändamålet. Man beräknar, att endast längs fronten 400,000 har skog blivit fullständigt skövlade under kriget och det är klart, att även dessa om- råden måste skogsodlas. För att täcka sitt oerhörda virkesbehov mäste landet numera importera från Schweiz, Förenta staterna och Canada. Tidigare importerades omkring 75 3 av virket från Österrike och 7/, av massaveden från Österrike och Tyskland. Schweiz kan emellertid ej längre. fortsätta exporten, då det under normala förhållanden själv måste importera, varför Italien i framtiden måste vända sig till Förenta staterna och Canada för att täcka sina behov. Frankrike. Redan år 1669 yttrade Colbert, att Frankrike skulle komma att gå under på grund av brist på virke. Dessa farhågor av den framsynte ministern hade kanhända besannats under det nu avslutade kriget, om ej Frankrike 1 tid genom lagstiftning vwidtagit åtgärder till sina skogars skydd. Redan under »I' ancien regime» inskränktes den enskilda skogsägarens rätt att avverka sin skog genom en mångfald av bestämmelser, vilka avsågo ej blott att förekomma en minskning av den skogbärande arealen utan även att kontrollera avverknings- metoden och det sätt, varpå virket användes. Skottskogar av lövträd fingo sålunda ej avverkas förrän efter tio år och ett visst antal träd måste därvid alltid reserveras för timmerproduktionen. Skogslagarna på den tiden voro i sam- klang med hela tidens lagstiftning. Konungen ansåg sig som landets fader, och det ålåg honom att skydda sina undersåtar mot de faror, som hotade deras intressen, även om det skedde mot deras vilja. Vid franska revolutionen kastades alla dessa förordningar över bord. En lag av år 1791 förklarade, att de privata skogarna ej längre stodo under statens kontroll, utan att ägarna hade rätt att använda dem som de ville. Under de därpå följande decennierna försvunno också ett stort antal enskilda skogar, och även efter det att staten åter började utöva kontroll över avverk- ningarna, var denna under många år mycket slapp. Efter år 1828 har in- alles lämnats tillstånd till avverkning av omkring 490,000 har skog. Upp- gifter saknas om huru mycket som tidigare höggs ned. I norra Frankrike sammanhängde uthuggandet av skogarna med det ökade behovet av sädesod- ling, enär många områden, tidigare bevuxna med skog, lämpade sig för åker- bruk. I södra Frankrike åter, särskilt i bergstrakterna, ledde boskapsskötseln till en gradvis minskning av skogsarealen till följd av betningen, Det anses allmänt, att övergången från den gamla regimen till den nya skedde för brådstörtat, och att skogsägarna voro för dåligt förberedda för att kunna göra ett förnuftigt bruk av sin nyförvärvade frihet. Men i stort sett var: denna övergång ett viktigt och nödvändigt led i utvecklingen. Den sträckte sig för övrigt även till de gamla statsskogarna och konfiskerade skogar, som tillhört furstar och adelsmän. Särskilt under tiden från 1814 till det andra kejsardömet avhände sig staten ett stort antal skogar, utgående från KRIGETS SKADEGÖRELSE I DE ALLIERADES SKOGAR x 77 den principen, att det var nationalekonomiskt fördelaktigare att förvandla dem i reda pengar och låta det privata initiativet fritt råda. De på detta sätt sålda skogarna blevo i allmänhet avverkade. Men fransmännens sunda omdöme och samhällsbevarande instinkter dröjde ej att göra sig gällande även under den demokratiska styrelseformen. Redan 1803 stiftades en lag, varigenom avverkningen å de privata skogarna ställdes under statens kontroll, och år 1827 antogos de skogslagar, som förblivit hörn- stenen i fransk skogspolitik. Genom dessa reglerades den enskilda skogshus- hållningen efter ett uthålligt skogsbruks principer på ett sätt, som bjärt stack av mot den frihet, som andra näringsgrenar åtnjöto. En åkerbrukare fick opåtalt göra en vall av ett åkerfält eller en betesmark av en vingård, men skogsägaren måste bevara sin skog, även om han skulle skörda större vinst genom att avverka den och övergå till någon annan kultur. Straffbestämmelserna i dessa lagar äro talrika och minutiösa och ofta nästan ordagrant tagna ur >l'ancien regime's> lagar. Så t. ex. äro böterna för olaga skogsavverkning mycket drygare, om avveskslinpgen ägt rum nattetid och med såg, emedan den då blir svårare att upptäcka. Detta system av restriktioner utgör emellertid blott ex sida av Frankrikes skogspolitik. Lika anmärkningsvärd är den stora skala, i vilken skogsodlingar verkställts. Genom dessa ha bh a. ett område av omkring 140,000 har längs södra delen av Atlanterkusten — tidigare en öde sträcka av träsk och sand- dyner, vilka vandrade med en hastighet av 10—25 meter inåt landet varje år, begravande byar och bondgårdar — blivit ett av landets produktivaste områden. Försök att binda sanden med örter och strandtall påbörjades redan 1784, men först 1820 var tiden mogen för att utarbeta en systema- tisk plan för arbetet, vilket efter omkring 60 år var slutfört. Dessa skogs- odlingar hade betydelse ej blott för den trakt där de utfördes, utan genom dem stimulerades även den privata skogsodlingen, så att tallskogar nu kläda den största delen av de sandiga slätterna i sydvästra Frankrike. I departe- menten >»les Landes> och Gironde finnas nu över 600,000 har skogar, av vilka de flesta äro planterade. Genom skogsodling av dessa väldiga arealer, som förut varit ej blott nästan improduktiva utan även hälsovådliga malariahärdar, har Frankrike ökat sitt skogskapital med en tredjedel. En liknande kamp mot naturen, ännu ej avslutad, ha fransmännen fört mot de vattendrag, som hotade att erodera alpsluttningarna och genom översväm- ningar ödelade åkerbruket i dalgångarna. Länge försvårades en lösning av denna fråga genom de stridiga intressena hos bergsborna, som behövde betes- marker för sina boskap, och bönderna, som fingo sina åkrar ödelagda genom översvämningarna. De fruktansvärda översvämningarna 18359 påskyndade emellertid antagandet av en lag om skogsodling i bergstrakterna, vilket skedde 1860. Jämsides med restriktionerna i de privata ägarnas förfoganderätt över sina skogar samt positiva åtgärder för skogsodling från statens sida finnas också en rad bestämmelser, som direkt gynna skogsodlingar, t. ex. skattefrihet för dylika odlingar under de första trettio åren o. s. v. Genom sin verksamhet har staten i hög grad uppmuntrat den privata skogsodlingen och över ?/3 av skogsarealen tillhör också enskilda. 18,7 2 av landets areal eller omkring 9,5 miljoner har äro skogsodlade; av dessa tillhöra 12 2 staten, vilken ytter: HOK SKOGSPOLITISKA INLÄGG ligare administrerar 20 2, som ägas av kommuner o, d., det övriga är i enskild ägo. Trots skogshushållningens höga ståndpunkt i- Frankrike är dock den åsikten förhärskande, att landets skogsareal behöver ytterligare ökas... Av hela skogs- arealen är endast en tredjedel verklig timmerskog, omkring 25 24 utgöres av skottskog, med en omloppstid av 25—30 år, som användes till bränsle. Det Övriga är en blandning av dessa båda skogstyper. När man talar om 3 mil- joner har timmerskog, måste man även ihågkomma, att endast en del av denna: har . sådana dimensioner, att den kan lämna timmer, resten utgöres av medelålders skog eller ungskog. Den sammanlagda årstillväxten uppgick före kriget till omkring 25,5 miljo- ner m?, och ungefär lika mycket konsumerades årligen. Av denna kvantitet bestod dock endast 22 miljoner m? av timmer, det övriga utgjordes av slee- pers, pit-props,. bränsleved och biprodukter. Under det landets behov av smärre virkesdimensioner äro. väl tillgodosedda, fanns ett årligt underskott av 22 miljoner m? timmer, som måste täckas genom import. Virkesproduktionen är koncentrerad till vissa områden, av vilka det största är de sandiga slätterna norr om Pyreneerna med omkring 800,000 har havs- tall. Ett annat centrum är Vogesernas sluttningar med omkring 80,000 har och Jura-bergen med motsvarande areal. Här utgöres skogen av silvergran, blandad med gran, bok och ek. Strödda över hela landet finnas också sko- gar av ek och bok samt nordisk gran. Dessa siffror angiva dock ej hela den virkeskvantitet, som fanns disponibel i Frankrike vid krigets början, ty fransmännen hade under de senaste åren ej tagit ut allt, som kunnat tagas ut, varför ett sparat överskott motsvarande ungefär två års avverkningar fanns. Tack vare denna försiktiga skogspolitik : skulle Frankrike kunnat tillfredsställa de oerhörda behov, som ställdes på dess skogar både av deras egna och de allierades härar, ett eller två är längre, än vad som blev fallet, utan att al/varligt skada sina skogar. | Sådana voro i stort sett skogstillgångarna i Frankrike före kriget. Kri- get inverkade på skogarna på två sätt. De skogar i norra Frankrike, som lågo i krigszonen, delade byarnas och städernas öde. De bokstav- ligen skötos sönder. Några splittrade stumpar, några sönderskjutna stam- mar är allt som finnes kvar av dem. Frontlinjen böljade fram och tillbaka med fullständig ödeläggelse av allt levande i dess spår. Sammanlagt omkring 300,000 har skog befann sig inom det område, som tyskarna ockuperade, häri inbegripet vad som vanns genom framstöten 1918, och av denna skog finnes praktiskt tagit intet kvar. Men ödeläggelsen av skogarna inskränkte sig ej till själva krigszonen. Från kusten till gränsen mot Schweiz, från fronten till Pyrenéerna voro sko- garna fulla av skogsarbetare, vilka med febril brådska fällde träd och såga- de timmer och bräder för att fylla arméens och flottans omätliga behov. I och med amerikanarnas inträde i kriget ökades virkesåtgången så enormt, att det blev nödvändigt att rekvirera amerikanska skogsarbetare, för att av- verkningen skulle kunna forceras. Dessa operationer utfördes så, att frans- männen - förbehöllo sig kontrollen över avverkningarna.. De voro visserligen villiga att offra alla träd, som -voro mogna, eller till och med framflytta av- verkningen ett visst antal år, men de tilläto ingen skövling av skogen,-så att densamma ej skulle kunna repa sig igen; och särskilt i statens skogar ut- märktes vart träd, som fick fällas. I fråga om de enskilda skogarna köptes träden av en interallierad kommitté, men underhandlingarna mellan köparen och säljaren sköttes av fransmännen, som, ifall man ej kunde komma överens, använde sin rätt att rekvirera till ett pris, som de själva åsatte skogen. Här- genom sparades många miljoner, och den talrika skara av jobbare, som sökte göra sig extra förtjänster, hölls effektivt på avstånd. ; I allmänhet avverkas träden ej förrän efter 70 år, men nu nödgades man offra alla träd över 40 år. I statsskogarna gick man dock mera varsamt tillväga, så att träden endast avverkades fem år för tidigt. TI stort sett kan man därför säga, att i de ej direkt av kriget skövlade trakterna kommer det att taga 1o—20 år, innan skogen återhämtat. sina förluster. Minskningen i skogskapitalet : kommer att ha vittgående följder för landet. Först och främst kommer det importerade virket naturligtvis att ställa sig dy- rare. Men minst lika svåra komma följderna att bliva för de talrika hem- industrier, som finnas överallt på landet i intimaste förening med traktens skogstillgångar. Även den stora terpentinindustrien i södra Frankrike är 1 huvudsak en inkomstkälla för bönderna, vilka tjäna en del av sitt uppehälle genom att samla kåda. Den officiella statistiken visar, att före kriget funno 700,000 personer sysselsättning som skogsarbetare och i denna siffra äro ej medräknade många tusen bönder och lantbrukare, vilka tidvis arbetade i sko- gen eller i hemindustrien. En av de första följderna för dessa hemindustrier är, att många av dem bliva tvungna att nedläggas och en koncentration och industrialisering av detta slag av träindustri kommer att äga rum, vilken på det kännbaraste kommer att inverka på det ekonomiska livet i många delar av landet. Före kriget erhöll Frankrike ungefär hälften av sitt virkesbehov från Ryss- land, I/, från Sverige, 7/3 från Förenta staterna o. s. v: De länder, som efter kriget äro de naturliga leverantörerna av virke, äro Sverige, Norge och Ryssland och i andra hand Förenta staterna och Canada. Storbritannien. I detta land hade skogshushållningen sedan länge lidit av närheten till de virkesexporterande skandinaviska länderna och den därav följande möjligheten att importera billigt virke i snart sagt obegränsade kvantiteter. Till följd härav lönade det sig ej att odla skog, och det var först mot slutet av 1800- talet, när virkespriserna alltmer började att stiga, som den ekonomiska förut- sättningen för en lönande skogshushållning började inträda. Hela skogsarealen i Storbritannien uppgår ej till mera än 1,2 miljoner har d. v. s. omkring 3,8 2 av landets areal, och av denna äger staten ej fullt 3 &. Det är under sådana förhållanden ej förvånande, att landets egen pro- duktion före kriget ej förmådde att täcka mera än 8 & av det årliga beho- vet. Likaledes är det lätt att förstå, i vilken desperat situation landet be- fann sig, när kriget började, och ännu mera sedan det oinskränkta u-båtskri- get proklamerats. Ty förutom till vanliga ändamål konsumerar landet en mängd timmer som pitprops i kolgruvorna, och detta behov måste till vad pris som helst täckas, tv utan kol var flottan värdelös och därmed landets öde också beseglat. Vv OV,PER 80 x SKOGSPOLITISKA INLÄGG För att möta de genom omöjligheten att importera virke enormt ökade: behoven av inhemskt virke höggo engelsmännen ned hälften av sina timmer- skogar eller omkring 110,000 har och resten hade säkerligen också offrats, om det blott varit möjligt att ordna transporten av träden till sågarna. Men: då alla hästar och automobiler vid krigets början togos i beslag av staten, blevo transportsvårigheterna så oöverkomliga, att endast de skogar, som lågo i närheten av sågar, kunde avverkas. Härigenom räddades hälften av landets skogar undan förstörelse. Liksom i Frankrike blev det nödvändigt att importera arbetskraft för att kunna tillräckligt forcera avverkningarna. Det var canadensarna, som trädde: hjälpande emellan. Härigenom ökades takten så, att Storbritannien till slut: var i stånd att själv producera 40,000 av de 100,000 ton, som var månad behövdes till gruvorna, under det att resten importerades till Wales” kolgruvor från Frankrike. Man får en livlig föreställning om, huru allvarlig situationen var, när man hör, att till och med den gamla historiska skogen vid Windsor offrades. En 'stor canadensisk såg uppfördes i hjärtat av skogen, och det: var enbart den omständigheten, att sågen brann ned, när 1,800 av dess 2,800 har voro avverkade, som räddade återstoden. Man beräknar, att under åren 1916, 1917 och 1918 avverkades i Eng-: land, Skottland och Wales 17 miljoner ton färskt timmer, d. v. s. omkring 20 gånger så mycket, som annars årligen fälldes. Detta representerar dock endast en del av de förluster, som skogen lidit, enär avverkningarna ofta ej kunde företagas enligt sådana metoder, att den framtida återväxten skyddades. Genom kriget öppnades allas ögon för den oerhörda faran av att ej äga tillräckligt med skog, och ett storslaget projekt att råda bot på denna brist och återskänka landet dess skogar har sett dagens ljus, för vilket tidigare redogjorts denna tidskrift. I. T-—pH. SPELEN SDAGTE N =S KUNGL. PROPOSITIONER. Ändrad lydelse av 1 $ i 1903 års skogslag. I proposition n:r 135 föreslår Kungl. Maj:t, att i 1 $ av lagen den 24 juli 1903 ang. vård av enskildes skogar skall som tredje stycke införas följande bestämmelse: I fråga om skogsmark, som är underkastad bestämmelserna i denna lag och belägen inom området för stad, som icke deltaga i landsting, utövas till- synen av skogsvårdsstyrelsen inom det landstingsområde, varav staden omgives. Ändring i lagen om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sve- rige. I proposition n:r 37 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen följande ändring 1 -slutbestämmelserna av ovannämnda lag: »Från utfärdandet av denna lag tills vidare intill utgången av år 1922 skall i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjällen i Jämtlands län gälla, för- utom vad särskilda författningar innehålla om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus med eller utan någon därmed samman- hängande, på eget äventyr för åverkan av renar upptagen odling jämte ladu- gård må beviljas av Konungen, som därvid i varje särskilt fall prövar, på vilken plats och i vad mån anläggningen må äga rum.» Användande av sax för fångst av djur. I prop. n:r 110 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen avgiva yttrande över av sakkunniga verkställd utred- ning i ärendet. Jordbruksministern föreslår följande grunder för användande av sax vid djurfångst: >Sax må ej användas för fångande av andra djur än dels varg, järv och sälhund samt vid vatten, där fiskodling bedrives, utter, dels räv inom Väster- norrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dels ock sådana fåglar, som omförmälas i 13 $ i lagen om rätt till jakt, vid hönsgård, fasa- neri, hargård eller dylik anläggning eller eljest under tiden från och med den r november till och med februari månads utgång. Djurfångst med sax må icke företagas av annan än den, som erhållit särskilt tillstånd av vederbörande länsstyrelse. Sax med tandade skalmar må ej brukas för fångande av räv. Vid säl- fångst med sax skall denna vara gillrad under vattenytan. Till fångst av fåglar må ej brukas trampsax utan allenast sax med bulvan. Gillrad sax skall vittjas minst en gång varje dygn.» Allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I prop. n:r 95 föreslår Kungl. Maj:t anvisande av ökade anslag till dyrtidstillägg efter I juli 1920 samt anslag för år 1921. Rörande grunderna för dyrtidstillägget yttrar finansministern i kungl. propositionen följande: 82 X RIKSDAGEN Vid övervägande av de ifrågavarande framställningarna och under gemen- sam beredning med övriga departementschefer har jag kommit till den upp- fattningen, att något måste göras för att mera effektivt: bispringa statens be- fattningshavare i deras ekonomiska betryck och därvid i första rummet dem, vilka under de gångna åren fått i högre grad än andra själva bära förlusten av en stor del av lönernas realvärde. Ju längre dyrtiden varar, desto tyd- ligare framstår detta som en nödvändighet. En åtgärd, som därvid främst synes böra vidtagas, är den, att nuvarande maximigräns för den avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, eller 7,200 kronor per år, avsevärt höjes. Sättes maximigränsen till 15,000 kronor i stället för 7,200 kronor, komma med ytterst få undantag alla statstjänstemän i åtnjutande av dyrtidstillägg å hela sin avlöning. Kostnaden för en dylik utsträckning av dyrtidstilläggen är också överkomlig; den har vid nu gällande grundtal och med bibehållande i övrigt av bestämmelserna rörande dyrtidstilläggens beräkning ansetts belöpa sig till omkring 1,500,000 kronor. Vad beträffar de framförda kraven på grundtalets bestämmande till det be- lopp, som anger prisstegringen, utan avdrag för den niondel därav, som nu utgör skillnaden mellan prisstegringssiffran och grundtalet, synas mig skäl icke föreligga att nu frångå den princip, som ligger till grund för ifrågavarande begränsning av grundtalet, eller att i varje fall åtminstone någon del av dyr- tidsbördan skall bäras av tjänstemännen själva. Vidkommande slutligen de anmärkningar, som riktats mot den avsevärda begränsningen av dyrtidstillägget å högre lönebelopp än 100 kronor i må- naden, synas mig dessa, sedan en viss stabilisering av dyrtidsläget inträtt vara mera berättigade än förut. Jag tvekar icke heller att tillstyrka en höj- ning av den procent, efter vilken dyrtidstillägget å belopp över 100 kronor i månadslön beräknas. Vid avvägande av den höjning, som här skulle kunna ifrågakomma, har det för mig framstått som en bjudande nödvändighet att tillse, att andra lika berättigade krav icke få stå tillbaka för kravet på höjda löner åt tjänstemännen. TI betraktande härav och med hänsyn tagen till sta- tens högst bekymmersamma finansiella ställning kan jag icke se någon utväg att höja dyrtidstilläggen för lönebelopp över 100 kronor i månaden, vilka nu utgå efter ett procenttal lika med en tredjedel av grundtalet, mera än till ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet. Med nuvarande grundtal av 141: skulle en dylik ökning, innefattande jämväl befattningshavare med högre lön än 7,200 kronor, betyda omkring 26 miljoner i merutgift. Provisorisk förhöjning av dagtraktamentena i resereglementet I prop. n:r 43 föreslår Kungl. Maj:t att dagarvodena må utgå med 24 kr. i första klassen i resereglementet, 22 kr. i andra, 19 kr. i tredje, 15 kr. i fjärde, 12 kr. i femte och 9 kr. i sjätte klassen. Med avslag av i frågan väckt motion (se nedan) har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag att gälla dock först från 1 mars 1920. MOTIONER I SKOGS= OCH JORDFRÅGOR M. M. Uthålligt skogsbruk å enskildes skogar. Hr C. LINDHAGEN (första kammaren, : motion n:r 140) yrkar, att riksdagen ville hemställa, att rege- ringen, utan avseende å skogslagstiftningskommitténs uppfattning, måtte sna- ji. ; RIKSDAGEN 83 rast möjligt -för riksdagen framlägga förslag till ny lagstiftning rörande vård av enskildes skogar, byggd i sin grundsyftning på rationell skogshushållning efter hushållningsplan (uthållighetsbruk) och med iakttagande att sådan skogs- vård fullständigt genomföres för skogar av mera betydande omfattning. Förslaget har av jordbruksutskottet avstyrkts med hänvisning till väntat lagstiftningsförslag med anledning av skogslagstiftningskommitténs utredningar och av riksdagen avslagits. Avkastningen från häradsallmänningarna. Hr C. LINDHAGEN (första kammaren, motion n:r 141) hemställer att riksdagen ville hos regeringen anhålla: | 1) att vid revision av författningarna om häradsallmänningar måtte över- vägas att deras avkastning må efter rättvisa grunder komma ortsbefolkningen i sin helhet till godo; att, därest detta ej kan bifallas, behållna avkastningen må enligt de ur- sprungliga stadgandena i 1734 års byggnadsbalk i första rummet tilldelas de hemmansägare, som på-egna ägor ha brist på »mulbete, timmer, ved, gärdsel, löv, näver, torrbast och annat» och ej såsom numera mest de rikaste del- ägarne, samt ägare av jordavsöndringar lika väl som ägare av i mantal satt jord, att i häradsallmänningars förvaltning ärendena må avgöras efter lika röst- rätt såsom numera gäller för kommunala val och avgöranden; samt 2) att enahanda övervägande måtte äga rum beträffande andra genom kro- nans försorg tillkomna allmänningsskogar. Även detta förslag har av riksdagen avslagits. Förändrad lydelse av dimensionslagen. Hr H. ROGBERG med in- stämmande av hrr N. J. F. Armkvist, O. BERGQVIST, D. HANSEN och BERN- HARD RUTQVIST (första kammaren, motion n:r 73) samt hr AD. WIKLUND med instämmande av 20 kammarledamöter (andra kammaren, motion n:r 131) hemställa, att Kungl: Maj:ts proposition n:r 4 (se förra häftet sid. xX 23) med förslag om ändrad lydelse av I och 9 SS i förordningen den 18 juni. 1915 om förekommande: av överdriven avverkning å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken, ej må av riksdagen bifallas. Entomologiska undersökningarna vid Statens Skogsförsöksanstalt. Hrr G. SEDERHOLM Och ÅKE INGESTRÖM (första kammaren, motion n:r 72) och hr P. H. SjöBLom (andra kammaren, motion n:r 187) hemställa, att riksdagen behagade besluta, att föreståndaren för de entomologiska under- sökningarna vid Statens skogsförsöksanstalt måtte likställas med föreståndarne för övriga avdelningar och erhålla professors titel, samt att som följd härav å skogsförsöksanstaltens stat för 1921 anvisa ett be- lopp av ytterligare 1,000 kronor., Flottledslånefond. Hr E. A. ENHÖRNING (första kammaren, motion n:r 155) föreslår, att riksdagen ville anslå ett belopp av fem miljoner kronor att uppläggas som en flottledslånefond, ur: vilken lån mot ränta skulle beviljas dels för anläggande av nya :flottleder och dels för utvidgande och förbätt- rande: av redan befintliga sådana leder; eller. därest denna hemställan icke anses böra bifalläs, att riksdagen ville bemyndiga: riksbanksfullmäktige att: SEIN oc Sf I EVE t öl 84 Xx RIKSDAGEN mån av prövat behov bevilja flottningsföreningar förlagslån från riksbanken för. allmänna flottleders utvidgande och förbättrande utan annan säkerhet än som enligt flottningslagarna tillerkännes förlagsgivare till sådan led. Rätt för flottningsförening att använda sig av allmän flottleds egendom. Hr E. A. ENHÖRNING (första kammaren, motion n:r 156) an- håller, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning, huruvida och i vilken ordning det må kunna tillstädjas flottningsförening att som säkerhet för lån, som erfordras för allmän flottleds förbättrande, använda sig av allmän flottleds egendom, samt att därefter för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan för- anleda. Avsättande av medel till väganläggningar, telefonledningar m. m. å statens skogsdomäner. Hr ALVvIn (andra kammaren, motion n:r 256) upprepar i huvudsak sin motion från förra året om begäran om instruktion för domänstyrelsen att årligen av skogsdomänernas bruttoavkastning avsätta 2 å 3 procent för utförande av behövliga väganläggningar, telefonanläggningar m. m. Motionen har av jordbruksutskottet avstyrkts och avslagits av riksdagen. Försäljning av virke från kronans skogar till egna hem. Hr O. L. JOHANSSON i Vittinge med instämmande av hrr GOTTFR. JANSSON, SWEN JÖNSSON, ADOLF JANSSON, K. A. WESTMAN, GOTTFRID KARLSSON, GUSTAF OLSSON, ERNST HAGE, GUST. SKAGERBERG Och K. A. BorG anhålla, att riks- dagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, om möjlighet finnes och på vilket sätt skog från de under kronans förvaltning stående sko- garna kunde försäljas i mindre lotter direkt till dem som själva ville uppföra bostadshus och egna hem. Användande av ved m. m. vid Statens järnvägar. Hr Gustav Ro- SÉN (första kammaren, motion n:r 200) hemställer, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa skynd- sam utredning angående användande vid statens järnvägar av ved och torv som lokomotivbränsle samt att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan föranleda. Bondebefolkningens rätt till kreatursbete å renbeteslanden. Hr D. VIKLUND med instämmande av hrr ING. BERGMAN, P. S: HEDLUND och N. O. OLSSON föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t i samband med den pågående allmänna revisionen av de be- stämmelser, som reglera lapparnas förhållanden inom riket, även måtte utreda, huruvida icke i och för fäbodsystemets vidmakthållande i vissa delar av riket rätten till kreatursbete å renbeteslanden i våra fjälltrakter bör till bonde- befolkningen upplåtas i vidsträcktare grad och under mer betryggande former än hittills skett. Tilläggsbidrag till innehavare av odlingslägenheter och skogstorp. Hrr IvAR VENNERSTRÖM, STEN BERGLUND och C. O. JOHANSSON hemställa (andra kammaren, motion n:r 32), att riksdagen måtte besluta en sådan änd- ring i kungl. kungörelsen av den 1 juli 1918 angående tilläggsbidrag till vissa innehavare av odlingslägenheter och skogstorp i de sex nordligaste RE ÄR TITAN — 7 KR ANS - ERE oh -. Ve ba RIKSDAGEN x 85 = ; länen, att även lägenhetsinnehavare, som fått sina lägenheter upplåtna efter dagen för denna kungörelses trädande i kraft, medgivas rätt till tilläggsbidrag. AR Skydd för rätt till husbehovsvirke å annans mark. Hrr Ivar VEN- 205 NERSTRÖM, STEN BERGLUND och C. O. JoHANSSON föreslå, att riksdagen ville = > hos K. Maj:t anhålla om framläggande för riksdagen av en sådan lagstiftning, i varigenom innehavare av rätt till husbehovsvirke å mark, som äges eller dispo- å neras av annan person, kan erhålla tillräckligt skydd mot en sådan avverk- RR = ning som inkräktar på denna rätt. vy Förslaget har av andra lagutskottet avstyrkts och av riksdagen avslagits. Värnpliktigas användning vid skogsvårdsarbeten m. m. Hr Ewmi. 2 MOoLIn (andra kammaren, motion n:r 126) hemställer, att riksdagen på veder- Fr: börande utskotts förslag måtte besluta sådana ändringar i värnpliktslagen, att viss procent av värnpliktiga på frivillighetens väg kunna uttagas såsom s. k. kulturtrupper för att inom landet verkställa väg-, diknings-, odlings-, skogs- vårds och andra allmängagneliga arbeten, eventuellt i berörda syfte avlåta skrivelse till Kungl. Maj:t om begäran om utredning och förslag, i sistnämnda fall hemställa, att Kungl: Maj:t ville gå i författning om sådana åtgärder på PE administrativ väg att de i motionen angivna syftena må kunna nås redan under innevarande år. Sulfitsprittillverkningens betydelse. Hrr Arvip LINDMAN, P. NILSSON Sä i Bonarp, SvEN LUBECK, Davip NORMAN, CARL HEDERSTIERNA, S. WELIN, E. NYLANDER, CORNELIUS ÖLSSON och E. O. MAGNUSSON (andra kammaren, motion n:r 302) hemställa, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t A anhålla, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande av i motionen anförda syn- punkter föranstalta en skyndsam och allsidig utredning rörande: 1) Potatisbränningens och sulfitsprittillverkningens betydelse och ställning dels var för sig, dels ock i sin helhet och i förhållande till varandra; 2) vad som kan och bör göras från statens sida dels till befrämjandet av vårt lands potatisodling, dels till upprätthållande av den sulfitspritindustri, som under senare år uppstått inom landet, samt i samband därmed och efter omständigheterna dels vidtaga de åtgärder i motionens syfte, som Kungl. Maj:t finner påkallade, dels ock för riksdagen - snarast möjligt framlägga förslag i frågan. NER LO im Om rekognitionshemmanens oskiljaktighet från bruken. Hr BERNH. ERIKSSON (andra kammaren, motion n:r 197) hemställer, a// riksdagen för sin del måtte besluta det Kungl. Maj:ts förordning av den 22 december 1808 om upphävande av rekognitionshemmanens oskiljaktighet från de bruk, var- under de lyda, måtte upphöra att gälla; samt aff rTiksdagen 1i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om framläggande för riksdagen snarast möjligt av förslag till åtgärder i syfte att till kronans fria disposition återföra rekognitionsskogshemman, gruvskogar och andra natur- värden, som av kronan upplåtits till olika industriföretags stödjande. Revision om bestämmelserna om skatteköp. Hr Nits WoHnn (första kammaren, motion n:r 154) föreslår, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att vid den ifrågasatta eller påbörjade utredningen rörande revision av gällande bestämmelser om skatteköp den grundsatsen måtte följas, att personer, vilka själva bruka och bebo jordbruksfastighet, ” bis ” k L RANG be SOYTSEr EL "EPN SET INET LENS SS TTT PE SER PSC 26 86 Xx ; RIKSDAGEN måtte erhålla rätt att enligt förut gällande bestämmelser till skatte lösa av dem under stadgad åborätt innehavd jordbruksfastighet jämte för jordbrukets bedrivande nödig hagmark och skogsmark. Återförande till kronan av vissa donationer till industrien. Hr O. LIND (första kammaren, motion n:r 204) och hrr A. HANSSON och IVAR VEN- NERSTRÖM (andra kammaren, motion n:r 310) yrka, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, dels att Kungl. Maj:t måtte snarast verkställa den ytterligare utredning, som kan erfordras angående återförande till kronan av sådana kronodonationer till industrien, som genom driftens nedläggande eller endast genom uppehållande av skendrift förverkats, samt för riksdagen framlägga förslag härom; dels att Kungl. Maj:t måtte verkställa undersökning och framlägga förslag om överförande i samhällelig besittning av andra naturvärden såsom malm- rikedomar, vattenfall och skogar. Behörigheten av kronans upplåtelser till bergsbruket av skogar i Hedemora socken. Hr OLLaAS A. ERICSSON (första kammaren, motion n:r 203) hemställer, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt verkställa utredning angående behörighe- ten av kronans upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora socken i Kopparbergs län, samt att, därest utredningen därtill skulle giva anledning, vidtaga åtgärder i syfte att ifrågavarande skogar, i den mån de äro för hem- manen inom socknen behövliga, må komma dessa hemman till godo. Förbud i vissa fall för enskild person att besitta fast egendom. Hr C. LINDHAGEN med instämmande i huvudsak av hr NiLs WOHLIN (första kammaren, motion n:r 135) föreslå riksdagen antaga särskilt i motionen in- taget förslag till lag i ovan angivet syfte till förhindrande av skadliga jord- förvärv. Förbud för bolag att förvärva fast egendom. Hr C. LINDHAGEN (första kammaren, motion n:r 136) hemställer, att riksdagen måtte för sin del be- stämma, att vad i lagen ang. förbud 1i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom den 4 maj 1906 med därtill senare gjorda tillägg är stadgat, skall med undantag för vad i lagens 39$V föreskrives, äga tillämpning även för övriga delar av riket. Samma motionär (första kammaren, n:r 137) föreslår, att provisoriskt skall tillsvidare upphävas ovannämnda $ 3. Odling av mossar i annans mark. Hr O. LIND (första kammaren, motion n:r 153) hemställer, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte anställa utredning till utrönande av, huruvida och på vilka villkor enskild person må tillåtas å mossar, till. hörande annan person, bolag, förening eller staten, verkställa odling med be- tryggad besittningsrätt till uppodlat område för sig och arvingar, samt att till riksdagen inkomma med det förslag i ämnet, vartill utredningen må giva an- ledning. Andra lagutskottet, som förutsätter, att jordkommissionens förestående ut- redning kommer att omfatta jämväl föreliggande spörsmål, har avstyrkt motionen, 'och riksdagens beslut har gått i överensstämmelse härmed. RIKSDAGEN Xx 87 Utsträckt rätt till jakt och fiske för arrendatorer m. fi. Hr Cari A. MounNn i Aspa föreslår (andra kammaren, motion n:r 16), att riksdagen ville besluta sådan ändring av lagen den 3 november 10912, 4 6, vid bygg- ningabalkens 23 kap., att uttrycket i I mom. »dock må den innehavare av skogstorp eller odlingslägenhet sålunda medgivna jakträtt icke innefatta rätt till jakt å älg> utgår ur lagen, samt att 2 mom. i samma paragraf ändras till: »>År eljest jord åt någon till brukande upplåten, nyttje brukaren den jakt, som till jorden hörer>, vadan sålunda bestämmelsen; »där e annorlunda avtalafts> utgår. Hr Ivar VENNERSTRÖM med instämmande av hrr H. HANSSON, ERNST HAGE och C. O. JoHANSSON föreslår, att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i vad mån utsträckt rätt till jakt och fiske för husbehov må, utan skada för en rationell jakt- och fiskevård, kunna beredas arrendatorer, torpare och deras vederlikar i Norrland och Dalarna samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning kan föranleda. Med anledning av dessa båda motioner föreslog jordbruksutskottet, att riksdagen må, i anledning av förevarande motioner, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i vad mån utsträckt rätt till jakt och fiske för husbehov må, utan skada för en rationell jakt- och fiskevård, kunna beredas arrendatorer, torpare och deras vederlikar i Norrland och Dalarna samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning kan föranleda. Frågan förföll vid riksdagen på grund av avslag från första kammaren. Användande av sax för fångande av djur. Hr L. ALVvin (andra kam- maren, motion n:r 330) hemställer, att riksdagen måtte besluta bifalla Kungl. Maj:ts proposition n:r 110 med sådan ändring, att fångande av räv medelst sax må vara tillåtet inom hela Norrland, Kopparbergs och Värmlands län. Pension åt e. jägmästare B. L. E. Rossanders änka och minderåriga barn. Hrirr Gustav ROSÉN, GustT. BARTHELSON och O. BERGQVIST vädja (1 motion n:r 28, första kammaren) att med behjärtande av föreliggande ömmande omständigheter besluta, att extra jägmästaren BROR LuDviIG EUGEN ROSSANDERS änka Rut AsTrRID ROSSANDER, född SUNDQVIST, samt makarnas minderåriga barn BEnGT EUGEN och BrRorR LuDpviIG EuGEN må, de båda förstnämnda från och med I oktober 1918 och den sistnämnde från och med den 1 maj 1919 uppbära årliga understöd, änkan med 500 kronor, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, och vartdera av barnen med 125 kronor till och med det år, under vilket de fylla 18 år. Provisorisk förhöjning av dagarvodena i resereglementet. Hr GUSTAF STRÖMBERG (första kammaren, motion n:r 214) föreslår dagarvoden till 24 kr. i första klass, 22 kr. i andra, 20 kr. i tredje, 17 kr. i fjärde, 14 kr. i femte och 11 kr. i sjätte klass. — Motionen har avslagits, se ovan. j fre Kar ab Ta NNE "AG nb ER er ab AV AR NG om m och d oh it SKOGSFÖRSKNINGEN ft dtteteenerdRe OLIKA VEDS VÄRDE FÖR PAPPERSFABRIKATION. Pappersmassekontoret har tillsammans med jägmästare G. Kinnman, som härtill erhållit understöd av Fonden för skogsvetenskaplig forskning, samt Uddeholms vetenskapliga laboratorium vid Skoghall påbörjat en större under- sökning för att söka få några hållpunkter vid bedömande av olika veds värde för pappersfabrikation m. m. samt för skogsskötseln (t. ex. omlopps-- tider, gallringsmetoder m. m. Det är tänkt, att undersökningen skall omfatta: 1) Bestämning av förhållandet mellan rå eller torr vikt och volym samt barkens volym. 2) Bestämning av cellulosahalt. 3) Bestämning av max. fiberlängden. 4) Bestämning av fett och harts. 5) Bestämning av vattenlös- ket socker. 6) Bestämning av pentosaner. 7) Bestämning av ligninhalt. I utföres av jägm. Kinnman, 2, 3, 4, och 5 bestämmes å Pappersmasse- kontoret, 6 och 7 å Skoghall. Materialet uttages av jägm. Kinnman och översändes i form av två och två intill varandra uttagna trissor, den ena till Skoghall och den andra : till Pappersmassekontoret. Pappersmassekontorets exemplar vägas, slipas och fotograferas. Prov utta- ges i såvitt möjligt fibrernas längdriktning och undersökningen utföres (i den mån de erhållna provens storlek det tillåta) å: a) Årsringens olika delar (höstved, vårved, tjurbildning etc.) b) Olika radieavstånd (kärna, splint, grupper årsringar). c) Ovanstående i olika väderstreck samt generalprov i olika väderstreck. d) Olika höjd ovan marken. e) Olika grovleksklasser i samma bestånd (härskande, undertryckta etc.) f) Gallringsgrad (fullslutet och glest.) g) Tall och gran (silvergran, lärk). h) Skador, abnormiteter o. d. (rötor, vresved, töre). i) Olika klimat (Småland, nedre Norrland etc., nord- eller sydsluttning). k) Olika markslag (morän, torv etc.) Om liknande undersökningar pågå eller äro planerade på annat håll, vore det önskvärt, att Pappersmassekontoret bleve underrättat härom. Ett sam- arbete kunde då ordnas såsom nu med Skoghall-laboratoriet, särskilt för val av provtagnings- och analysmetoder etc., så att resultaten bleve bättre jämförbara. Då området för undersökningen är så stort, att kontoret tänkt sig den- samma utsträckt flera år framåt, är det ju lämpligt, att så många som möj- ligt deltaga i arbetet. Följes då en gemensam plan, inses lätt resultatens ökade värde. Medd: från Pappersmassekontoret n:r' 16; 21 dec: 1019). RECENSIONER. PHiuPP FLURY: Aus dem Gebiete unserer Forsteinrichtung. Bern 1918. Skogarna i Schweiz indelas allt efter höjdläget i tre olika slag: bergssko- garna, slättlandsskogarna och en klass, som ligger emellan, (Hiägelland). Skogs- " skötseln, såväl som andra förhållanden, blir givetvis rätt olika å dessa olika lokaler, och även uppskattningsmetoderna ha rönt inflytande av de växlande förhållandena. Sålunda uppvisa de kantoner, vilkas skogar äro övervägande av det förstnämnda slaget metoder, som skilja sig från slättlandets. Över huvud taget kan man säga, att förhållandena i Schweiz äro sådana, att de fordra noggranna uppskattningsmetoder. Redan den omständigheten att största delen av skogsarealen utgöres av allmänningar av skilda slag — stadsskogar korporationsskogar etc. -— med i förhållande till folktätheten relativt knapp virketillgång och med utpräglat behov av jämn, uthållig avkastning, har verkat i denna riktning. Om vi jämföra Schweiz med till exempel Sachsen, där man kan räkna med i huvudsak rena, likåldriga och stora bestånd, måste man säga, att Sachsen lättare kan reda sig med schablonmässiga metoder, exem- pelvis okulärbedömning, än vad fallet skulle vara med Schweiz, där föryng- ringen till stor del är naturlig, där blädning tillämpas i stor utsträckning, och där bestånden alltså äro blandade och olikåldriga. Såsom ovan nämndes, äro uppskattningsmetoderna icke i samma grad ut- vecklade i de olika kantonerna. Av samtliga 25 sakna ännu 12 st. officiellt indelningscirkulär, och i 6 st. äro indelningsföreskrifterna 30 år gamla eller äldre. På en del håll är en utpräglad centralisation genomförd med sär- skilda indelningsbyråer och taxatorer, å andra ställen får revirpersonalen i mån av tid utföra skogsindelningsarbetena. De mest moderna cirkulären i detta avseende äga Zärich, Solothurn, Graubinden, Waadt och Bern. Det är nu ett aktuellt problem i Schweiz att få till stånd ett system för hela landet, som dock bör vara tillräckligt smidigt för att kunna anpassas efter de varierande förhållandena. D:r FiurY har i sin bok velat samman- fatta en del av de ledande principerna för ett sådant system och dessutom ge en exposé över en del brukliga metoder för uppskattning av skog i och för planläggning av dess skötsel. En del av hans allmänna synpunkter äro att ånse -såsom särskilt viktiga för Schweiz, såsom det starka betonandet av skyddsskogsprincipen, tillgodoseendet av landets behov av bränsle och vissa huvudsortiment, höjandet av urproduktionen och ersättandet av finansiella reserver. I och för indelningen erfordras kännedom om vwirkesförrådet och dess tillväxt, och FLuRY lägger så stor vikt vid tillväxten, att han anser avverk- ningens storlek böra rätta sig därefter. Denna princip vore emellertid riktig endast under förutsättning av en fixerad omloppstid, som är den bästa möj- - - AES d SER Sc i- Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. IV VE EG FEST TE SR VN Ty RET 90 Xx EITTERAUR liga, och en viss fastställd idealisk gallringsmetod samt med normal åldersklass- fördelning. Det kan dock ej förnekas, att tillväxten å ett ej alltför abnormt fördelat virkesförråd ger någon uppfattning om den tillåtna skörden. FLURY rekommenderar för den likåldriga skogen medeltillväxten (2) såsom måttstock, men för blädningsskogen kan endast den löpande tillväxten komma till an- vändning. Förf. anser ej metoden med stamanalyser vara att rekommendera för tillväxtberäkningar annat än i fråga om specialundersökningar, då man alltid får ett alltför högt värde, om resultaten skola tillämpas på beståndet vid tidigare år, eftersom det endast blir de bästa stammarna, som kunna ana- : lyseras — de sämre ha dött ut eller bortgallrats. Då det gäller uppskattningen av vwvirkesförrådet uppställer sig frågan om huru stora delar av förrådet, som böra direkt mätas. För blädningsskogar sätter FLURY en diametergräns, och anser att alla träd över 15 cm böra mätas, vilket skulle innebära att c:a 80 2 av kubikmassan klavades vid brösthöjd. För skog under trakthyggesbruk böra alla bestånd över en viss ålder direkt mätas. Om omloppstiden är 100 år och alla bestånd över 60 år mätas di- rekt, skulle normalt uppklavning ske av c:a 70 2& av hela virkesmassan. Återstoden uppskattas enligt erfarenhetstabeller eller genom utlagda provytor. För att få kubikmassan från de genom klavning erhållna grundytorna an- vändas i Schweiz huvudsakligen 4 olika metoder, nämligen med hjälp av provstammar, massatabeller, formhöjdstabeller eller formtalstabeller. Prov- stammarna uttagas enligt URICHS eller HARTIGS metod med lika stamantal, resp. lika grundyta i varje klass samt fällas och sektioneras. Denna metod an- vändes numera 1 ringa utsträckning. Massatabellerna äro uppställda efter diameter och höjd eller för lokalt bruk endast efter diameter. Hellre än de « nu nämnda metoderna användas emellertid formhöjdstabeller, där för ett visst trädslag formhöjden är uppställd som funktion av höjden. . Här, liksom i fråga om formtalstabellerna, fordras kännedom om höjderna, som mätas på de stående träden. FLURY anger noggrannheten av de olika Hetoderna på följande sätt: Metod Medelfel Provstammar 35 Came Tabellerna ERS AEG Vid samtliga metoder ha de positiva felen visat sig mera sannolika än de negativa. SVEN PETRINI. TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Skogsteknologi. Nyare riktlinjer inom natroncellulosaindustrien. H. BRAHMER: Föredrag. . Tekn. Tidskrift, avd. Kemi- och Bergvetenskap, n:r 11, 1919. De viktigaste erinringar, som främst ur värmesynpunkt kunna göras mot de äldre förfaringssätten äro: Veden är ofta våt, vilket medför att betydande mängder vatten införas i den blivande avfallsluten. LITTERATUR Xx 91 Kokningen sker oftast med direkt införd ånga, vilket även sänker svart- hitens koncentration. Diffusörerna äro vanligen för stora, vilket medför att mer än nödigt vatten tillföres för tvättningen. Diffusörångans kondensering genom dess direkta inledande i vatten kan lätt leda till detsammas förorenande, dessutom går den i ångan befintliga terpentinoljan och metylalkoholen till spillo. Torkningen av cellulosan på torkmaskinen sker med ånga av onödigt stort värmeinnehåll eller av onödigt hög kvalitet. Mot konstruktionen av avdunstningsapparaterna, varporna samt sodaugnen kunna en hel del erinringar göras ur värmeekonomisk synpunkt. Särskild olägenhet vålla de illaluktande ämnen, som bildas i varporna. Kalkmixar och mesatvättning äro onödigt vidlyftiga. Varmvattnet för tvätt- ning av mesa och massa är otillräckligt. Till förbättrande av värmeekonomien hava nu införts förändringar enligt Sundblad—Sandbergska systemet. Svartluten koncentreras indirekt i multipel avdunstningsapparater, drivna med högtrycksånga, så mycket, att den kan utan varpor såsom mellanled direkt införas i roteraren för att där dels in- torkas fullständigt, dels genom granulering erhålla sådan fysisk beskaffenhet, $ att den är lämplig till brännmaterial i smältugnar. Förbättringarna i övrigt hava gått ut på att veden lufttorkas genom att lager för ett års konsumtion finnes upplagt. Veden barkas vanligen, varigenom kollringen kan anses onö- dig; i stället defibreras massan i jordankvarnar och marschallholländare. Avloppsvattnet från urvattnarna och torkmaskinerna kan med viss fördel behand- las med stoffångare, varigenom fiberförlusten avsevärt nedbringas. I tork- maskinen ernås en betydande värmebesparing genom att vattenhalten med allt starkare mekaniska pressar nedbringas före torkningen. å Även vid lutens återvinning hava många förenklingar och förbättringar genomförts i samband med ovannämnda koncentrering av luten. Lösarna hava anordnats såsom kombinerade lösare och kalkmixar, varigenom de senare : såsom sådana kunnat uteslutas. Mesatvättningen utföres helt medels dekant- z rering. Även biprodukternas tillvaratagande har förbättrats. På annat håll, särskilt av d:r Rinman, arbetas på den organiska svartlut- substansens användning såsom råmaterial för åtskilliga kemiska produkter under samtidig regeneration av alkalit. Han tänker sig sulfatmetoden helt övergiven till förmån för det rena natronförfarandet. Efter särskild behand- ling indunstas vätskan, den tjocka blandningen av organisk substans, alkali, kalk och vatten uthälles på plåtar och torrdestilleras i särskilt konstruerad kolugn. Förutom kol i blandning med soda och kalk erhålles metylalkohol, aceton, petroleumliknande oljor, smörjoljor och asfalt. Pr ton cellulosa be- räknas 150 kg aceton och träsprit, samt c:a 100 kg oljor, terpentin och hartssåpa till ett sammanlagt värde minst lika stort som värdet av cellulosan. På utgiftssidan har man att räkna med ökad bränsleåtgång, motsvarande c:a 700 kg stenkol samt något ökade anläggningskostnader. stöta vast AM ddon re Ta GK Halmcellulosa och halmpapp. ALF. LARson. Föredrag hållet vid Sveriges allmänna lantbrukssällskaps årsmöte den 6 nov. 1919, Svensk Pappers- tidning, h. 22, 1919. SL LITTERATUR Innan trä blev den viktigaste råvaran för pappersmassa, användes förutom lump även höstsädeshalm, som sönderskars, och kokades med kalkmjölk samt maldes sönder i kollergång. Av denna halmmassa tillverkades dets. k. halmpapperet. Även kemisk massa har tillverkats efter alkalimetod; det framställda papperet är värdefullare än det av träcellulosa framställda, varför priset å halmcellulosa kan beräknas till 550 kr. då lättblekt sulfit står i 450 kr. Utbytet av lufttorr halm med 12 & vatten beräknas till 40 å 42 2 lufttorr cellulosa med 10 2; vatten, under det att fullt torr ved ger 36 & i vikt lättblekt sulfatmassa. En fabrik för tillverkning av 3,000 ton årligen skulle endast taga i anspråk 2 2, av Skånes halmproduktion. Nuvarande kostnad för framställning av I ton cellulosa beräknas sålunda: INIaSSaVe dj 22 75. OT srt RER os sa ne sars SEAN 150: — Bränsle och kraft med ett kolpris av 100 kr. pr ton och 800 kg KOL pE OD INASSA ooo once var AA FST SAN SINE RR a ola a-ete äv ör vintage RARE 80: — REeTaik alter OCh Kalk Steps VS RR TA SA or Sr NAR PköjaE IVFaterral. OCh AU Ge ee SN nn a oe ao anar 3 Sva sd EN 10: — Filtar; —VitOr, "TemmAL, FS lan Ah MIRA SKI OA no sier oo ca sånt eA ASE 2: — SM ÖT Ol OL, trasselje em N alla 26vEl GR rn or rare sea std se RNA 3: — ATDELSLÖDEE lador ola of ej of jr ERNA RE RASAR EEE GE AR fä er” SER STR PR IN R HOÖNE AN GLITITI TSE RATTA ros oe AE or NAR URNA moa ora serva oa ESR RANE 5 FIYyTOr, DrAndförsäktIngar,- Skatter mtaltön CIVErSe .....osoo olsson TS AVSKITYDING Al bero ond bonne a SAST oro ber La a assets ons SER ER RENA 10: — Summa pr I ton cellulosa 349: — Om trä ersättes med samma vikt halm, kan alltså i kg halm vid fabriken betalas med 6 öre. En halmceellulosafabrik beräknas erfordra ett kapital av 2NS IN KLONG: (GSMES Skogsarbetarnas organiserande. Svensk ”Trävarutidning 1919, häft. 20. Under de senare åren har bedrivits en intensiv agitation, i syfte att få skogsarbetarna organiserade under sågverksindustriarbetarförbundet. Å flera trakter i Bergslagen har det även lyckats, och nu då arbetspriserna nått toppen och en återgång måste ske, torde organiserandet gått betydligt framåt i södra och mellersta Sverige. I Norrland däremot står köraren som när- maste arbetsgivare, och är det därför svårt att samla huggarna till en fast organisation mot dessa. Skulle emellertid huggningen komma att direkt bort- sättas av virkesägaren, skulle han säkert inom kort finna arbetarna organise- rade mot sig. Det blir en svår sak att samla skogsbrukets arbetsgivare på samma sätt som industriens, men hava redan privata sammanslutningar bildats mellan skogsägare i syfte att åstadkomma enhetliga prislistor. Planer äro även å bane att upprätta en central registrering av och statistik över de avtal, som av skilda arbetsgivare ingås med skogsarbetarna. (CR Transportväsen och byggnader. Skogshanteringen och järnvägarnas frakttaxor. Svensk Trävarutidning KORO, HAr a EITTERATUR 103 I anledning av den förhöjning till 2350 >, å de före kriget gällande frakttaxor, som den 1 aug. trädde i kraft, har'”Sveriges Industriförbund liksom förut Sveriges Skogsägareförbund gjort framställning tillregeringen om sänkning av taxorna å sta- tens järnvägar. Även om sågtimret, särskilt det grövre, ännu kan om än med nöd bära transportkostnaden har taxehöjningen i hög grad betungat industrien, särskilt då det gäller småvirke och de på flottleder fattiga södra delarna av landet. Av- verkningskostnaderna å dessa dimensioner ställa sig så höga, att någon sänk- ning i försäljningspriset, som kunde tänkas motsvara taxehöjningen, icke är tänkbar. Detsamma gäller i fråga om kolveden. Utgår man från ett pris av 35 kr. pr läst fritt köparens station, vilket är det högsta som bruken kunna betala, så erhålles med nuvarande frakter följande värden å kolen vid följande stationer: Bastuträsk c:a 18:80 kr. pr läst Vännäs 203-30 > CHESS Ange Vu 25:40 3 > > Ljusdal RE25I DO Om stybbningsförlust: och lastningskostnad medräknas, kunna kolen på 2 vännors körväg ej tillverkas och levereras fritt banvagn under ett pris av c:a 22 kr. Först någonstädes mellan Ånge och Vännäs börjar alltså försäljnings- priset att täcka tillverkningskostnaden. Med nuvarande järnvägsfrakter är det alltså blott i den egentliga Bergslagen, som kolningen kan ge något rotnettovärde, medan kolningen praktiskt taget måste upphöra i hela Norr- land. Att detta kommer att få ytterst menliga följder såväl för järnhante- ringen som för skogsvården är tydligt. (FE Skogsekonomi. Eine Untersuchung zur Bestimmung der Umtriebszeit in wärt- tembergischen Fichtenbeständen von Oberforstrat HoLianp in Stuttgart. Tharandter Forstliches Jahrbuch, 6 Heft., 1919. Ifrågavarande utredning avser att fastställa den lämpligaste omloppstiden för rena granskogar på cirka 600 meters höjd över havet. Skogarna äro samlade i driftsklasser på omkring 1,000 har och ha sedan 100 år föryng- rats genom sådd eller plantering, varför de uppvisa likåldriga, jämna bestånds- typer. På grund av den noggranna indelningen — kartskala dels 1:2,500 dels 1:10000, rationellt ordnat vägnät, fasta beståndsgränser — och den mi- nutiösa bokföringen, fanns pålitligt undersökningsmaterial för kalkyler av ifrågavarande slag. — Ett par av siffrorna kanske äro av intresse. Årliga förvaltningskostnaden uppgick till 18,;6 Mark per har, kulturkostnaden till 131,04 Mark per har. Av allt stamvirke måste på grund av röta etc, kapas 5,2 2 och värdet av detta avkapade virke beräknas vara 88 2 av det ge- nomsnittliga timmerpriset. Förhållandet mellan värdet av det avverkade stam- virket och allt avverkat virke (inkl. ris och bark) är i genomsnitt 100:110. På grund av kalamiteter beräknas årligen uttagas per har omkring 1 fast- meter som extra avverkning utöver gallringarna. Med hjälp av uppgifter om beståndens kubikmassor, stamfördelning och sortimentsutbyten vid olika åldrar, gallringsutbyten etc., uppställdes en ränta- bilitetskalkyl med utgångsåret 1916 för priserna. Markvärden beräknades KÖPER LITTERATUR och bestånden värderades, varvid skogen under 40 års ålder värderades efter kostnadsvärden med ränta på ränta efter 3 2, varpå utjämning verkställdes grafiskt. Såsom resultat erhöllos de räntabilitetsprocenter som återgivas nedan. Omloppstid Bonitet I Bonitet II Bonitet III 2 KA 2 50 2,88 60 3,01 2,99 790 3,01 3,03 3,14 30 2,87 3,03 3,15 90 EE 3,19 100 2,89 Högsta värdet på procenten nåddes alltså vid resp. 70, 80 och 90 år å tesp. Bon: I: Bon: IIFoch Bon msuus En specialundersökning över procenten normalt ingående friskt stamvirke vid olika omloppstider har givit vid handen, att maximum inträder vid resp. 30, 90 och 100 år på de ovannämnda boniteterna, och vid dessa senare omloppstider inträder likaledes den högsta värdeproduktionen. Detta har givit HOLLAND anledning föreslå en förlängning av omloppstiderna till något över den tidpunkt, då den högsta räntabiliteten uppnås, varför han anser omloppstiderna å de ifrågavarande områdena böra sättas till följande antal år: Bön Bon II Bon III Bon IV 4.5 åar 90 år 90 år TOOL STR Bodenverbesserungen oder Wealdrodungen? PH. FLurRy. Schweizeri- sche Zeitschrift fär Forstwesen, 70, 1919, sid. 117—124, 139—155. Uppsatsen ger en god inblick i lantbrukets och skogsbrukets konkurrens med varandra, vilken särskilt under krigstiden blivit aktuell i Schweiz, Se- dan en lång tid tillbaka har därstädes en ivrig strävan gjort sig gällande att öka den odlade landarealen. Under världskriget blev denna strävan ännu betydelsefullare på grund av den livsmedelsbrist, vilken här som annorstädes uppstod. Nya arealer åker och betesmarker kunna erhållas på två sätt: ge- nom att kultivera myrmarker eller andra ekonomiskt utnyttjade arealer el- ler genom uppodling av skogsmark. Beträffande det sistnämnda har en viss konflikt yppat sig mellan lantbrukets och skogsbrukets representanter. FLURY visar med siffror upp, att en uppodling av skogsmark i genomsnitt ställer sig dubbelt så dyr, även om det befintliga beståndets värde drages från odlings- kostnaden, som uppodling, av myrmark. För den förra proceduren beräknar FLURY 6000 franc per har, för den senare 3000 francs, allt överslagsberäk- ningar. Han framhåller vidare, att den skogsmark, som man i allmänhet önskar uppodla, mången gång blir en ganska svagt produktiv mark som åker, medan den som skogsmark förmår bibehålla en nöjaktig produktivitet. Han betonar därför nödvändigheten av att göra ingående markundersökningar, in- nan man bestämmer sig för att omvandla en skogsmark i åker. Skogens allmänna betydelse för landet framhålles, liksom omöjligheten av att hastigt gottgöra vad en välment men missriktad jordpolitik kan förorsaka, när det gäller avverkning av befintliga skogar. FLURY framhåller till sist, att först se- dan lantbruket genom ökad intensitet i driften och genom uppodlande och EIN RR SEA LITTERATUR x 95 = förbättrande av vissa tillgängliga skoglösa arealer tagit vara på befintliga re- Sr — sSurser bör uppodling av skogsmark i större skala ifrågakomma. ” i O. TM. EN - ig Vv j Wald und Rente: R. WiLBRaAND. Allgemeine Forst- und Jagd-Zeitung, SR X Oktober November 1919. >= ; Förf. utgår från det faktum, att staden Dässeldorf inköpt ett större skogs- rr komplex i närheten av staden för att bevara skogen därstädes. Priset var = BR så pass högt, att ej mera än 3/, 2 ränta påräknas. Staden underkastar sig alltså en betydande utgift endast för att naturskog skall finnas i närheten, eftersom människorna behöva det. Nu säger W., att alla människor behöva SR detta, speciellt alla städer och samhällen. För de mindre städer och sam- : hällen, som ej äga skog själva, är detta ofta ombesörit genom statsskogar, | >>) vilka då måste skötas med hänsyn till naturskönhetens bevarande. Tager = man hänsyn härtill, säger Wilbrand, så är det ju klart, att räntabilitetskalky- FR. len är i de flesta fall ofullständig, då endast de ekonomiska faktorerna med- Ki räknas. Och genom hänsynstagånde till de ideella värdena måste alltid en FAR förlängning av omloppstiden bliva följden, ty den 120-åriga omloppstiden är i detta avseende oerhört överlägsen den 70- eller 80o-åriga. : SIP: 2 Reinertragslehre und Hönlingertheorie? E. KREUTZER. Oesterreichische Forst- und Jagd-Zeitung, Nummer 6, 1920. ET. Ing. HÖNLINGERS kritik av markräntelärans formler har vunnit en del an- Re hängare inom Centraleuropa och framkallat åtskillig diskussion. Senast år sa fr919 har Forstmister WILHELM SAUER-HOCHBERG, skrivit en artikel med ovan- re stående titel i »Berichte des Forstvereins fir Ober-Österreich und Salzburg> där han tar ståndpunkt för den s. k. Hönlingerteorien. KREUTZERS uppsats + innebär kritik av såväl den ortodoxa markränteläran som av HÖNLINGER och a Saver. Som en jämförelse mellan de båda teorierna kan tjäna ett tanke- En experiment med 1-årig omloppstid. Markränteläran ställer då upp formeln + för markvärdet enl. formel (1) och HÖNLINGER enl. formel (2). (1) Ajreda. 9. (2) Ta. 3 | 0,0p 0,0p FR 4 är inkomsterna framräknade till omloppstidens slut, » är årliga förvaltnings AN kostnaden och « är kulturkostnaden. Övergå vi till u-årig -omloppstid får man 4 enligt markränteläran (3) det till nutiden reducerade markvärdet, men Hönx ES LINGER kommer till det uttryck, som återgives i formel (4). CS 4, —c 1,0p" 3 on dd, —UvV—C Er ft äl EN 29 ES illeg o,0p VL z NN HÖNLINGER räknar sålunda omloppstiden såsom enhet och inför ränta på räntaräkning först då det gäller den oändliga serien, som omloppstidernas inkomster och utgifter bilda, om summan av dem för varje omloppstid bildar en term. KREUTZER anför vidare; att både markränteläran och HONLInGER felaktigt använda begreppet skogskapitalets värde (Vv), då de sätta detta som en funk- HA - 7 w Å 4 ke 96 Xx LITTERATUR tion av markvärdet (5) enligt formeln Se = M+ B, där R är nettomkom- 70, sten, och att HÖNLINGER icke befriat SE Häh de fel, som K. anser vidlåda markränteläran. Ifråga om SAUVER konstaterar K., att det icke räcker med att ha gått igenom ett forstligt institut, då man vill producera avhandlingar — man måste också ha anlag. SRS Skogsbiologi och marklära. Neuere Untersuchungen öäber den landwirtschaftlichen Wert der Wealdstreu (Rechstreu). L. TSCHERMAK. Centralblatt fär das gesamte Forstwesen 45, H. g9—10, sid. 193—218, 1919: I Österrike (m. fl. länder) har det sedan lång tid tillbaka varit vanligt att jordbrukare i stor utsträckning tillgodogöra sig avfallet av skogsträden och markvegetationen i mer eller mindre förmultnat tillstånd (skogsförnan och hu- muslagret) för att som strö användas vid kreatursskötseln. Föreliggande ar- bete avser att utreda detta skogsströs verkliga värde ur lantbrukssynpunkt. Förf. har undersökt ett stort antal ströprov från flera lokaler med hänsyn till uppsugningsförmågan samt värdet som gödselämne. Han kommer till den slutsatsen, att vissa slag av strö, nämligen starkt multnat boklövsströ och mosströ äro lika bra eller bättre, andra såsom tall- och granbarrströ sämre än råghalm. Starkt multnat strö är bättre än oförmultnat. Ur skogens syn- punkt anser förf. att en försiktig ströfångst ej behöver vara skadlig på mar- ker, som äro benägna för råhumusbildning, särskilt om bortkörandet av ströet ur skogen kombineras med en tillförsel av kalk, vilket borde kunna ske utan större kostnader. Förf. stöder sig på undersökningar av P. E. MULLER 0. WEIs samt särskilt HESSELMAN, vilka visa kalkens gynnsamma in- verkan på råhumus, speciellt med hänsyn till åstadkommande av nitrifikation 1 densamma. På så sätt skulle skogsbrukets och lantbrukets intressen kunna förenas. O. TM. Ein Forstdängungsversuch in einer verheideten Fichtenpflanzung. Forstrat LupwiG, Bonn. Zeitschr. fär Forst- u. Jagdw. 52, s. 42—5351, 1020. Förf. meddelar resultatet av ett ytterst intressant och mycket omsorgsfullt utfört försök att förbättra marken 1 ett tynande unggransbestånd. TI en svag NO-sluttning av Osburger Hochwald, en 500—600 m hög bergrygg i trakten av Trier, hade år 1903 planterats gran. Marken var ursprungligen i myc- ket gott tillstånd, ehuru den består av ganska tunn, sandig vittringsjord på kvartsitgrund. Emellertid hade ljung vandrat in och bildade vid försökets början 1914 en tät matta. Uppenbarligen på grund härav voro granarna tynande; de hade endast nått 40—50 cm:s höjd och deras barr företedde symptom av kvävehunger. Förf. anlade en 120X160 m stor försöksyta, som indelades i 48 små rutor av 4 ars storlek. Varannan ruta lämnades alldeles orörd; de övriga indelades i rader på längden och på tvären. Av de tre längdraderna behandlades en med 40 kg tomasfosfat och 40 kg kainit på varje parcell, en annan endast med 40 kg tomasfosfat och den tredje lämnades ogödslad. De åtta tvärraderna, vardera med tre parceller, som be- Sör Rag STA LITTERATUR x 97 handlats på ovan angivna sätt, bearbetades efter olika metoder. Å den första avmejades ljungen och jorden luckrades med hacka. Å den andra av- mejades blott ljungen. Å den tredje inplanterades gråal, på den fjärde blev ljungen avlägsnad, marken upphackad och besådd med perenna lupiner samt ympad med nitragin. N:r 35 förblev orörd, n:r 6 besåddes med ginst. I n:r 7 blev ljungen endast betäckt med tjockt lager tallris, i n:r 8 med ris av ginst. Resultatet av försöket, som inspekterades varje år t. o. m. 1919, visade att granarna voro så gott som okänsliga för enbart gödslingen. Ej heller ljungen försvann efter gödslingen så som man hade väntat. Däremot voro alarna bättre på de gödslade parcellerna och torde kunna inverka även på granen. Liknande tedde sig försöken med lupiner och ginst. Här syntes ljungen på de gödslade ytorna försvinna och granarna ha fått frisk färg och skjuta kraftiga skott. Allra bäst lyckades emellertid försöket att täcka ljungen med tallris eller ginstris. Här hade granen överallt fått en mörkgrön färg och hade årsskott av 47 cm:s längd. Att märka är att ifråga om försöken med ris var resultatet fullkomligt lika på de ogödslade och de gödslade par- cellerna. Om det instruktiva försöket gjorts till föremål för ingående markundersök- ningar, skulle säkerligen intressanta resultat ernåtts. Beträffande risets gynn- samma inverkan på marken föreligga i vårt land som bekant talrika erfaren- heter. O. Tu. Skogspolitik och skogsstatistik. Ett outnyttjat fält för svensk företagsamhet. Framtidsutsikter för Sibi- riens handel och Industri. Svensk export i919, h. 20. : Om skogsbruket säges här: >En stor och praktiskt taget orörd rikedom ligger i Sibiriens oerhört vidsträckta skogar. Utefter järnvägarna ha de dock blivit skövlade och vanskötta, då bönderna icke vidtagit några åtgärder för tryggande av återväxten. Ingen export eller ens ett systematiskt utnyttjande av skogen torde bli möjlig, förrän järnvägsnätet utsträckts över hela landet, och särskilt järnvägen i nordvästra Sibirien, som skall förbinda Tobolsk med Vita havet, blir färdig. Under mellantiden finns alltid tillräckligt med tim- mer för befolkningens och järnvägarnas behov. Såsom bränsle användes å lokomotiven träkol och på sista tiden även ved. Stenkol har ännu icke kommit till användning i någon större utsträckning.» G.I Skovbruget i de krigsferende Lande under Krigen. C. W. MoLLEr. Dansk Skovförenings Tidskrift 109109, h. 2. Genom krigsutbrottet avbröts med ett slag många viktiga handelsvägar. Europa delades i tre olika områden: Västeuropa, Mellaneuropa och Östeuropa, mellan vilka endast några neutrala länder samt Norra Ishavet förmedlade en föga effektiv förbindelse. I synnerhet för trävaruhandeln medförde denna isolering en fullkomlig katastrof, som delvis även återverkade på skogarna. Dessa fingo även sitta hårt emellan i krigszonerna; de nedhöggos för att förse hären med virke eller av taktiska skäl, dessutom ödelades hela landområden genom artillerield och skogsbrand. ; Tysklands årliga konsumtion av trävaror utgjorde före kriget 42,7 milj. m”, varav 28 milj. importerades (därav från Ryssland 50,s 2, från Österrike-Ungern Mr 4 Rå SR a NE NT tå båd. RER VP hk ) ir i f i Upp RAN KON atv SA ETS ja FLEET: 98 x LITTERATUR 27,0 4, från Sverige 5;9 2). Under det andra: krigsåret började bristipa trävaror uppstå, beroende på att alla skogstjänstemän voro mobiliserade, ävenså ett betydande antal arbetare och hästar. På grund av förändring 1 krigföringssättet fingo trävaror en allt större efterfrågan. Ur skogen hämtades dessutom en stor mängd surrogat för varor, som landet led brist på. Resul- tatet blev en betydligt ökad avverkning, som delvis måste uttagas på ett sätt, som stred mot en god skogsvårds krav. Avverkningen i hemlandet var dock mindre än den normala, vilket var möjligt tack vare ett intensivt ut- nyttjande av de erövrade områdenas skogar. Österrike-Ungern har i fredstid en betydande exportmängd. Genom mo- biliseringen minskades dock produktionen så betydligt, att exportförbud måste utfärdas; detta gällde dock icke Tyskland, som erhöll en betydande tillförsel från detta land. — I Galizien ledo skogarna i någon mån skada genom kriget. Balkanstaternas och Turkiets skogar voro redan förut. illa åtgångna, och där- för märkas mindre de ödeläggelser och skogseldar, som här talrikt förekommo. Storbritanniens import av trävaror utgjorde: 1913 1899 Eran RySsskand porn 5,401,644 loads 2,241,928 loads » SSV EL 0 CIS Eg 1,000;052" i» 2,305,599 >» 5 BANSIN OT EN SPoA ee 462500 oh 3052 YANG NEAR C:a F,000;0000 > C:a 2,000,0 00MEE På grund av den stora roll, som Ryssland kommit att spela för Storbri- tanniens förseende med virke, blev situationen genom krigsutbrottet mycket kritisk, särskilt för kolgruvorna. Importen gick ned från 11,6 milj. ton år 1913 till -2,8 milj. ton år Tor, 1 stället måste landets ;egna sparsamma skogstillgångar utnyttjas genom en ökning i avverkningarna från 1 milj. ton år 1913 till 6 milj. ton år 1918. Det beräknas att '/, av landets skogs- areal, och givetvis den värdefullaste, avverkats vid utgången av år 1918. Kraftiga åtgärder synas dock vara planerade för att åter bota skadorna och för att utvidga skogsarealen, så att i händelse av ett nytt krig landet kunde vara mindre beroende av tillförseln. Frankrikes skogstjänstemän äro liksom Tysklands reservbefäl och blevo där- för allmänt inkallade. Även trävaruindustrien drabbades hårt av inkallelser, så att 64 2 av fabrikerna måste inställa driften. På grund av de stora arméer, som landet måste härbärgera, blevo dess skogar hårt anlitade. Virkesförlusten genom kriget beräknas sålunda: Frankrikes och dess allierades avverkningar för krigsbehov........ 40 milj. m? TySkatnas «av verkning ae see ae RN any Torr DEN Ads VRETA Förstört "genom "krigsoperationern a4sekenet esset Ag TERES ESR ÖNART ER Summa 53 milj. m? Frankrikes skogar hava alltså lidit kolossalt, och landet utgår ur kriget virkesfattigt och med nedsatt skogsproduktion. Belgiens skogstillgångar utnyttjades: till det yttersta av tyskarna, liksom även de erövrade delarna av Ryssland. I detta sistnämnda land lära även svåra skogseldar hava rasat i samband med oroligheterna, dessutom ledo skogarna svårt i krigszonen. För landets betydande trävaruindustri medförde krigsutbrottet en katastrof, som blott under år 1915 bragte 600 företag på obestånd. Lokalt rådde även här brist på virke. 2 ” ha - ; N ESKS big RE FROSSA PETE TTR EE EN VE NG a j TR STATER ÄR Ls EA LE - än Ö & + ER ve ARN LJ 3 25 LITTERATUR x 99 La KA — Förenta staternas och Canadas trävaruexport har minskat under kriget, men nu stå dessa länder med ett överskott av virke, som beräknas få god av- sättning för att täcka den trähunger, som måste uppstå i Europa efter kriget. | GAR Zur forstlichen Statistik: Wimmer: Forstwissenschaftliches Centralblatt, Ek 135. I1ONG: Prof. WIMmMER framhåller i sin artikel fördelarna av en genomförd och på- litlig prisstatistik för virke och föreslår införandet av rapporter från stats- skogarna i hela riket enligt mönster från Wirttemberg och Baden. I Baden meddelas nämligen var 14:e dag vintertid och en gång i månaden under andra årstider uppgifter om försålt virke, dess kvantitet efter trädslag och sortiment och genomsnittspris. En viss prisskala fastställes varje år för olika sortiment och vid de verkställda försäljningarna angives den procentuella för- höjningen eller sänkningen i förhållande till den fasta skalan. KRA AE ds DS NYUTKOMNA BÖCKER. Acta horti bergiani. Tom VI. Meddelanden från Kungl. Svenska Veten- skaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Stockholm 1919. 24+40+ 12+19+7+48 sid.+106+1+1 tavl.+2 kartor. Pris 17 kr. Inne- håller bl. a. RoB. E. Fries: Strödda iakttagelser över Bergianska Träd- gårdens Gymnospermer. Betänkande avgivet den 9 december 1918 av Skogslagstiftningskommittén. Del. II. Stockholm 1920. 343+4 sid. Innehåller reservation av K. S. HusBErRG sid 3—335 och särskilt yttrande av ÅA. SAHLBERG sid. Säl ENGLUND, Gösta: Berättelse om Jernkontorets kolareskolor vid Nyhammar år 1919. Norrköping 1919, 7 sid.+1 tabellbilaga. HuezenpbDIcK, C. E. L.: Undersökning rörande sulfitspriten som motorbränsle. På uppdrag av Kungl. Kommerskollegium verkställd. Stockholm 1920. 44 sid. Tordkommissionen. Förslag till lag om förlängning av vissa arrendeavtal. Stockholm 1920. 31 sid. 4:0. SCHOTTE, GUNNAR: Beskrivning över Statens Skogsförsöksanstalts försöks- ytor å Omberg. (Skogsförsöksanstaltens exkursionsledare 1) Stockholm 1920. 40 sid. med 5 fig., därav en kartskiss över Omberg. Pris häftad 2 kr., kartonerad i fickformat 3 kr. Rekvireras från Statens Skogsförsöksanstalt. | SCHOTTE, GUNNAR: 1919 års skogslitteratur. Sep. ur Skogsveckans program. 22 ' Sid. —-EBSI5o0: Ores Skogsveckan 16—20 mars 1920. Program. Stockholm 1920. Sv. Skogsv. förlag. 64 sid. Pris 1 kr. Sveriges skogsägareförbund. Styrelse- och revisionsberättelse för år 1919. | Stockholm 1920. 16 sid. i Tvenne föredrag i arrendefrågan, hållna vid de av Sveriges skogsägareför- fs bund anordnade kurserna för enskilda skogstjänstemän den 25—27 no- g vember 1919- 100 x LITTERATUR I. Några synpunkter på förhållandet mellan jordägare och nyttjande- rättshavare enligt norrländska och allmänna arrendelagarna av GERH. ALEXANDERSSON. II. Principerna för uppgörandet av arrendeavtal av ÅKE JOACHIMSSON. (Sveriges Skogsägareförbunds cirkulär n:r 2 år 1920). 31 sid. Pris 75 öre. WAHLGREN, A.: Skogskultur och kvalitéproduktion. Föredrag hållet vid de av Sveriges Skogsägareförbund anordnade kurserna för enskilda skogs- tjänstemän den 26 november 1919. (Sveriges skogsägareförbunds cirkulär nr år 1020): "Stockholm ing20., 23 sid. Pris 50 öre. WiBECK, EDVARD: Det norrländska tallfröets grobarhet [Die Keimfähigkeit des Norrländischen Kiefernsamens] och MELLSTRÖM, GÖsTA: Skogsträdens frösättning år 1919 [Samenertrag der Waldbäume in Schweden im Jahre 1919). Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, h. 17 nir 1—2, Stockholm: 19205” 46 sid RES: 50 kr: BEHM, EMIL: Die preussischen Forstverwaltungsbeamten des Staates und der Hotkammer. :Behördennachweis und Personallisten nach dem Stande vom 1. Januari 1920. Neudamm 1920. J. Neumann. 116 sid. Pris 5: 50 mark. Dienstanweisung fär die Preussischen Staatsförster vom 7. juli 1919. Neu- damm 1919. J. Neumann. 44 sid. Pris 1:90 mark. ENGLER, ARNOLD: Untersuschungen iber den FEinfluss des Waldes auf den Stand der Gewässer. [Mitteilungen der Schweizerischen Zentralanstalt fär das forstliche Versuchswesen. XII. Band.) Zirich 1919. 626 sid. med 52 fig. på tavlor och i texten samt 127 tabeller. HENRY, AUGUSTINE: Forests, Woods, and Trees in relation to Hygiene. XII + 314 sid., 49 illustr. och kartor. London 1919. Constable Co. Pris 18 s. : GIANNONI: Naturschutz und Verkehr. (Bd. 3 h. I (21) av »Naturdenkmäler», Vorträge und Aufsätze herausgegeben von der Staatlichen Stelle fär Naturdenkmalpflege. Berlin 1919. Gebrider Borntreger. 46 sid. Pris 1: 60 mark. GRUNDNER, F. u. ScHwaPPacCH, A.: Massentafeln zur Bestimmung des Holz- gehaltes stehender Waldbäume und Waldbestände. Nach den Arbeiten der forstlichen Versuchsanstalten des Deutschen Reiches und Österreichs. Berlin” 1910: 5. Aut.» PauliParey. - 130 sid. PETERSEN, O. G.: Forstbotanik. Paa Grundlag af Forelesninger ved den kgl. Veterin&er- og Landbohojskole. Anden Udgave. Kjobenhavn 1920. Gyldendalske Boghandel — Nordisk Forlag. «474 sid. och 242 fig. i texten. The Swedish Chamber of Commerce for the United Kingdom: Designs and Descriptive Notes illustrating The New Building. Published by the Building Committee Jan. 1920, 5. Lloyd's Avenue. London 1920. 4 sid. + 12 plancher 4:0. ETEN US ge Pt Sr ST TERO INBJUDAN TILL PRISTÄVLAN. Undertecknade, som av Skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte och Svenska Skogsvårdsföreningen utsetts att anordna pristävlan och bedöma tävlingsskrifter i skogliga frågor, få härmed inbjuda intresserade författare till deltagande i tävlan i nedan anförda ämnen. Tävlingsskrifterna skola vara avfattade i populär form samt böra innehålla de viktigaste rönen angående de ämnen, som behandlas. Framställningen bör vara kortfattad samt i lämpliga delar väl illustrerad. Tävlingsskrift bör genom sitt framställningssätt vara lämplig till massutdelning genom skogs- vårdsstyrelserna i landet. Förlagsrätten till prisbelönad eller inlöst tävlingsskrift tillhör Svenska Skogs- vårdsföreningen, som äger rätt att publicera den i den form och på det sätt, som Föreningen och Skogsvårdsstyrelsernas ombudsmötes förvaltningsutskott anse vara lämpligt för att befordra det ändamål, som pristävlingen avser att gynna. Vid bedömning av tävlingsskrifts sidantal lägges som norm den stil och sidstorlek, som användes i tidskriften Skogen. ; Tävlingsskrift insändes med posten till fröken S. Martin, adr. Svenska Skogs- vårdsföreningen, Jakobsbergsgatan 9, Stockholm. Tävlingsskrift skall vara maskinskriven, försedd med motto eller pseudonym samt förseglad namnsedel. Tävlingsämnena äro med hänsyn till sin beskaffenhet indelade i fyra grupper. Grupp Skogens betydelse för Sverige. Skogsträdens fordringar på ljus, klimat och jordmån. Skogens ändamålsenliga avverkning. Skogens föryngring. Avverkat virkes tillredning och uppmätning. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta sexton sidor. Första pris utgår med I o00 kr., andra pris med 750 kr. och tredje pris med 500 kr. Grupp 2 Skyddsåtgärder mot skador å skog. Skogsmarkens försumpning och åtgärder för dess torrläggning. Uppskattning av skogens virkesmassa och tillväxt. Råd vid skogsförsäljningar. Husbehovsvirket. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta sexton sidor. Första pris utgår med 800 kr., andra pris med 600 kr. och tredje pris med 400 kr. Grupp 3- Skogens vård under uppväxttiden. Skogssådd. 102 x . MEDDELANDEN FRÅN SKOGSVARDSFÖRENINGEN Skogsplantering. Insamling av skogsfrö. Vinsten av skogsodling å äldre kalmarker. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta 8 sidor. Första pris utgår med 500 kr., andra pris med 400 kr. och tredje pris med 300 kr. Grupp 4. Skogshushållning vid ett mindre jordbruk i Norrland. Skogshushållning vid ett mindre jordbruk i mellersta eller södra Sverige. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta 48 sidor. Första pris ut- går med I 500 kr., andra pris med 1 000 kr. och tredje pris med 750 kr. I det för tävlingsskrift uppgivna sidantalet skall även inberäknas utrymme för illustrationerna. Prisnämnden förbehåller sig rätt att inlösa goda, men icke prisbelönta tävlingsskrifter med 350 kr. inom grupp I, med 300 kr. inom grupp 2 och med 200 kr. inom grupp 3 samt med 500 kr. inom grupp 4. Tävlingstiden utgår för grupp 1 I/,, 1920, för grupp 2 !/,, 1920 och för grupp” 3 --/, fEO 20: Samt för. gruppifar el 1921. Stockholm den 26/; 1920. HENRIK HESSELMAN. ÅKE JOACHIMSON. G. PFEIFF. PER ÖDMAN. Skogsveckans allmänna sammanträde äger rum fredagen den 19 mars kl. 11 f. m. i Röda kvarn, Biblioteksgatan, Stockholm. Härvid förekommer: 1. Hälsningsanförande av Svenska Skogsvårdsföreningens ordförande konter- amiral ARVID LINDMAN. 2. Sktogslagstiftningens mål och möjligheter. "Föredrag av läraren i skogspoli- tik vid Skogshögskolan, juris licentiat PER JACOBSSON. 3. Några erfarenheter från timmerkörning med traktorer. Föredrag (med kine- metografbilder) av skogschefen W. STRANDBERG. Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte avhälles å TälkanesaernN stora sal, Klara Ö. Kyrkogata 10. Härvid förekomma följande diskussionsämnen: Skogslagstiftningskommaittens förslag. a) Föreskriftor ang. ålerväxten och skogens skvdd. Inledare: Skogschefen ARVID NILSSON. b) Om organen och sättet för skogslagarnas handhavande. Inledare: Revisions- sekreterare Y. WISÉN. c) Om allmänningar. Imledare: Godsägare G. SEDERHOLM. Lagarna om härbärgen för skogs- och flottningsarbetare samt deras tillämpning. Inledare: Specialinspektören inom yrkesinspektionen, jägmästare O. WALLNER. (skioptikonbilder). Eventuellt (beroende på kommunalskattefrågans läge i Riksdagen.) Lämpligaste beskattningsformen för skogsbruket från skogsvårdssynpunkt. Inledare: överjägmästare U. WALLMO. Skogsveckans middag äger rum på lördagen den 20 mars kl. 7,30 e. m. å Strand hotell. Under senare delen av februari har rått ett visst stillestånd i marknaden. Emellertid synes intresset för affärer ånyo börja att inträda, om ock ej om- sättningen är lika livlig som före den omförmälda perioden av stiltje. Det torde för övrigt hava varit ganska naturligt, att en viss avmattning inträdde efter det liv som karaktäriserade marknaden i januari och början av februari. Omkring 300,000 standards äro sålda för 1920 till under loppet av försälj- ningstiden stigande priser. Priserna äro som sagt fasta, och ingen som hälst anledning till en återgång kan föreligga. Inom vår sågverksindustri har intresset varit starkt taget i anspråk beträf- fande uppgörelserna om arbetslöner för 1920. Det har tidvis sett mycket hotande ut, att en större arbetskonflikt skulle utbryta. Dess bättre har så ej blivit fallet, i det arbetsvillkoren blivit överenskomna emellan arbetsgivares och arbetares organisationer. Det är att hoppas att dessa överenskommelser skola överallt respekteras, och att en välbehövlig arbetsro kan erhållas. För visso skulle vårt land ej hava råd att en av dess allra viktigaste exportindustrier bleve lamslagen för någon tid framåt. Avverkningarna hava under januari och februari gått förhållandevis dåligt. Från norra Sverige omförmäles osedvanligt stora snömängder, under det att södra delarna av landet lida brist på snö. Möjligen torde för Norrlands vid- kommande det vårliga vädret medföra en förbättring i avverkningsresultaten. Stockholm 12 mars 1920. Vacker gåva till Skogshögskolan. Då Skogshögskolans kollegium sam- manträdde fredagen den 5 mars överraskades man att finna skogshögskolans rektorsrum prytt av en samling utomordentligt vackra målningar i olja, före- ställande bilder från gamla skogsinstitutet. Det är rektorn, professor A. WAHLGREN, som överlämnat dessa av honom själv utförda tavlor som gåva till skogshögskolan. De komma att på den nya högskolan ständigt minna om det kära gamla Skogis, och de äro också ett uttryck för de starka band, som hålla givarens tankar och känslor fästade vid samma gamla Skogis. De sju tavlorna i sina smakfullt enkla ekramar göra en starkt konstnärlig verkan mot de med blå väv spända väggarna. När man kommer från kollegiirummet mötes blicken av en stämningsfull kvällsdis över Djurgårdsbron samt på samma vägg en tavla av den i senare tider tillkomna skogsteknologiska byggnaden i vackert månsken, vilket endast diskret belyser den arkitektoniskt sett mindre lyckade byggnaden. På väg- garna å ömse sidor om utgången hänger en nattstämning av institutsbygg- naden och en bild över Djurgårdsbron i rik sommargrönska. Å stora väg- gen över soffan finna vi en tavla över ekonomibyggnaden med blommande syrenbuskar i gräsmattan samt en gårdsinteriör av själva institutsbyggnaden. Over rektorns skrivbord är slutligen placerad en delikat vinterbild av skogs- institutet med mjuk snö på trädgrenar och buskar. Alla bilderna genomandas de för Wahlgrens konstnärslynne så karaktäris- tiska stämningarna med mjuka belysningseffekter. Flera av bilderna ge kanske också ett något vemodsfullt intryck, återspeglande de känslor, som konst- nären pietetsfullt erfarit vid de skilda verkens fullbordan. Som redan nämnts giver den storartade gåvan en sällsport konstnärlig de- korering åt det vackra rektorsrummet. Men gåvan har också ett betydande kulturhistoriskt värde genom att återgiva bilder av de byggnader, där Sveri- ges skogsmän under 90 år danats för sitt viktiga kall. Helt säkert skall mången skogsman söka att under stundande skogsvecka få tid till ett besök på denna i så många avseenden enastående konstutställ- ning i den nya skogshögskolan. Tilläggas bör att professor WAHLGREN redan tidigare låtit Skogshögskolan få del av hans pensel genom de två pannåer, vilka som dörröverstycken pryda kollegierummet. ' G. SCH, Jägmästare A. N. Cedergrens resestipendier för från Skogshögskolan utexaminerade elever av jägmästarkursen, vilka önska bedriva skogliga studier i utlandet, kan även i år utdelas på grund av donators frikostighet att ställa 500 kr. till förfogande utom fondens ränteavkastning. Berättigade att söka stipendiet äro elever, som utexaminerats från högskolan under tiden 1/. 1919 —"!/s- 1920. Ansökan om delfående av stipendiebeloppet bör med bifogande av resplan vara till Skogshögskolans rektor insänd före 1 instundande maj. OGSADMINISTRATION — SKOGSSTATENS LÖNEREGLERING. : Domänstyrelsens yvyYttrande över Kommunikations- fetkens loöonekommittés förslag. Genom nådig remiss den 8 januari 1920 har Eders Kungl. Maj:t infordrat -domänstyrelsens underdåniga utlåtande över kommunikationsverkens lönekom- mittés betänkande angående lönereglering för domänverket. Till åtlydnad härav får domänstyrelsen med remissaktens återställande i underdånighet anföra följande. I stort sett finner styrelsen det lönesystem, varpå kommitténs förslag ar grundat, riktigt. Sålunda anser styrelsen, i likhet med kommittén, att avlö- ningsbestämmelserna för domänverkets hela ordinarie personal böra samman- föras i ett enhetligt reglemente. Ej heller har styrelsen något att erinra mot förslaget till avlöningsreglemente, i vad det avser allmänna bestämmelser för tjänsternas tillsättande, villkoren för avlöningarnas åtnjutande, tjänstemän- nen åliggande skyldigheter eller dem, utöver den kontanta avlöningen, tillkom- -mande förmåner . Men styrelsen kan icke underlåta att mot förslaget framställa en grund- väsentlig anmärkning, riktad mot det centrala i hela systemet, nämligen löne- planen. Det lärer enligt styrelsens förmenande icke kunna bestridas, att den allmänna strävan att alltmera utvidga den statliga verksamheten vid utnyti- jandet av landets naturtillgångar Leder till, att staten i sin tjänst måste söka anställa de allra bästa arbetskrafter. Men om detta skall kunna genomföras, fordras med nödvändighet, att staten tillförsäkrar sina tjänstemän, åtminstone . innehavarna av de viktigaste befattningarna, sådana löneförmåner, att stats- ra tjänsten, trots konkurrens från enskilda företag, kan bliva eftersträvansvärd. ; Å andra sidan måste lönesystemet vara så avpassat, att det möjliggör en skill- nad i avlöningsförmåner för innehavare av likvärdiga befattningar. I intet -av dessa avseenden är förslaget sådant att det kan av styrelsen anses till- - fredsställande. Särskilt gäller detta beträffande de föreslagna avlöningarna för jaägmästarna. Enligt styrelsens bestämda uppfattning äro dessa avlöningar över huvud för låga, och synnerligast är latituden mellan den högsta och lagsta lönegruppen för snävt tilltagen för att lämna tillräckligt utrymme för ett rättvist vardesättande av revirförvaltarnas individuellt olika arbetspresta- tioner. Ett uppbyggande av löneskalan inom jägmästaregraden efter nu nämnda grunder måste dock föranleda en förskjutning uppåt av lönesatserna för de. befattningar, som i löneplanen äro upptagna i högre grader än jägmästarnas. 4 Enär emellertid en sådan förskjutning skulle medföra, att vissa högre befatt- Å dj | N FA VER PORTER ningar vid domänverket i avlöningshänseende skulle komma att intaga en för- -månligare ställning än motsvarande befattningar vid övriga affärsdrivande 8. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. = 3 rap pen 106 Xx SKOGSADMINISTRATIONEN verk, har styrelsen likväl — då enligt styrelsens förmenande för domänverkets del för närvarande icke kunna ernås högre avlöningar än de som av riksdagen bestämts för de övriga affärsdrivande verken — nödgats i stort sett ansluta sig till det av kommittén framlagda förslaget. Styrelsen har i övrigt vid granskning av förslaget funnit anledning till vissa anmärkningar, i det stora hela sammanfallande med vad byråchefen k Hermelin och överjägmästaren Björkbom i deras vid kommittébetänkandet fogade reservation anfört. ; Utöver den generella anmärkning, som förut framställts, finner styrelsen sig föranlåten till en erinran beträffande kommitténs utredning rörande domän- verkets ställning i det statliga lönesystemet. Kommitterade erkänna visser- ligen, att domänverkets uppgifter »måste uppfattas såsom avseende en verklig affärsrörelse, där det gäller att med noggrant aktgivande på inspelande ekono- miska faktorer söka ernå största möjliga behållning, dock utan åsidosättande av en god och rationell skogsskötsel». Och kommitterade tillägga, att denna verkets uppgift blir »så mycket mera maktpåliggande som verksamheten ifråga måste bedrivas under viss konkurrens med den enskilda skogsindustrien>. Styrelsen anser, att kommittén med detta uttalande givit uttryck åt en fullt riktig uppfattning av domänverkets ställning inom administrationen. Ut- talandet kan nämligen, enligt styrelsens förmenande, icke tolkas på annat sätt än att kommittén — utan meningsskiljaktighet för övrigt — velat in- rangera domänverket bland de affärsdrivande verken. Kommittén betonar detta ytterligare, då den gör gällande, att intet tvivel synes böra råda därom, att domänverket, såsom affärsdrivande verk betraktat, kan jämställas med de övriga affärsdrivande verken. Styrelsen, som givetvis icke har något att i huvudsak erinra mot denna uppfattning, tillåter sig dock, i likhet med ovannämnda reservanter inom kom- mittén, kraftigt betona, att domänverket i långt högre grad än post- och telegrafverken kan betraktas såsom affärsdrivande verk. Dessa senare äro nämligen, enligt styrelsens förmenande, rena monopolföretag, vilkas betydelse för statens affärsverksamhet i intet avseende kan jämföras med domänverket- Därest en jämförelse med andra verk synes erforderlig, torde det ligga när- mast till hands att likställa domänverket med vattenfallsverket, med vilket domänverket, såsom affärsdrivande verk, har många beröringspunkter. I stort sett sammanfaller dock, såsom av det sagda framgår, styrelsens och kommitténs uppfattning om domänverkets ställning. Men då det gäller att draga konsekvenserna av denna utgångspunkt, kan styrelsen icke följa kom- mittémajoriteten. Kommittén förmenar nämligen, att domänverkets ställning såsom affärsdri- vande verk icke i och för sig är avgörande för frågan, huruvida verkets tjänste- män skola i avlöningshänseende jämställas med de övriga affärsdrivande ver- ken. Styrelsen åter vill kraftigt göra gällande att så är förhållandet, och styrelsen vill till och med gå så långt, att styrelsen anser, att domänverkets befattningshavare — åtminstone det stora flertalet av dem — i långt högre grad än tjänstemännen vid övriga affärsdrivande verk, vattenfallsverket möj- ligen undantaget, kunna göra anspråk på de förmånligare avlöningar, som numera allmänt anses böra tillkomma de affärsdrivande verkens tjänstemän. Längden av den dagliga tjänstgöringstiden å tjänsterummet kan av styrel- sen -— i motsats till kommittén — icke tillmätas någon avgörande betydelse SKOGSSTATENS LÖNEREGLERING >x I0VE "vid jämförelse med övriga affärsdrivande ämbetsverk. Beträffande domän- verkets centrala myndighet erkänner styrelsen visserligen, att den normala 3 tjänstgöringstiden för dess tjänstemän för närvarande är en timme kortare Er än vid kommunikationsverken. Men styrelsen finner det helt naturligt, att ; denna tjänstgöringstid bör utsträckas till 7 timmar om dagen, så snart avlö- : ningsförmånerna vid domänverket bliva likställda med övriga affärsdrivande E verk. En sådan förlängd daglig arbetstid är önskvärd även från ämbetsver- Å kets egen sida, enär det ifråga om en ganska stor mängd ärenden är av syn- j nerlig vikt, att de avgöras samma dag de inkomma. I övrigt anser sig styrel- 4 sen böra erinra om den betydelse en utsträckt tjänstgöringstid har vid lösningen av den för domänverket trängande lokalfrågan. Ehuru redan nu de sex fast- slagna arbetstimmarna på tjänsterummet för många av verkets befattnings- havare är en minimitid, vars överskridande ingalunda är att betrakta såsom undantagsfall, torde likväl för personalens stora flertal den för närvarande fastställda arbetstiden i regel icke överskridas. Då styrelsens personal för närvarande uppgår till 111 personer, skulle en timmes längre tjänstgöring om dagen betyda ett ganska avsevärt arbetstillskott, varigenom en minskning av personalen möjligen skulle kunna företagas, vilket å sin sida skulle göra behovet av ökat lokalutrymme mindre trängande. I fråga om lokalförvaltningen är en jämförelse i detta avseende svårare att uppdraga. Väl må det erkännas, att den dagliga tjänstgöringstiden för det stora flertalet av den förvaltande personalen icke är så strängt bunden som vid exempelvis kommunikationsverken. Men detta ligger ju i sakens natur, då hela den verksamhet, varom här är fråga, förutsätter tjänstemannens vistelse utanför tjänsterummet, mången gång under. en oavbruten längre tid. Att detta ingalunda kan betraktas såsom en fördel för den enskilde tjänstemannen utan i fegel tvärtom, hava reservanterna med många och tydliga exempel visat. Ehuru sålunda någon bestämd tjänstgöringstid icke kunnat fastställas för skogsstatens personal, utesluter icke detta förhållande, att dess arbetstid i verkligheten är lika lång om icke längre än vid kommunikationsverken. De besvärligheter och umbäranden, som skogsstatspersonalen på grund av sin tjänst måste underkasta sig, torde vara utan jämförelse med vad som gäller för de övriga affärsdrivande verkens personal, och böra, enligt styrelsens för- menande, mer än väl uppväga de olägenheter en tjänstgöring å bestämda tider givetvis medför. Reservanterna hava också påvisat, att för skogspersonalens vidkommande natt- och söndagstjänstgöring ingalunda är utesluten, även om de icke äro bundna till regelbundet återkommande fall. En annan omständighet, som kommittén tillmätt en viss betydelse vid bedö- mandet av avlöningsförmåner för domänverkets personal, är den ganska stora rörelsefrihet, som denna personal äger vid val av bostadsort. Även i detta avseende hava reservanterna visat — och styrelsen kan vitsorda detta — att åtminstone numera denna rörelsefrihet är så begränsad, att man praktiskt taget kan bortse från denna förmån. Det synes styrelsen för övrigt som om kommittén underskattat en del om- ständigheter, som, enligt styrelsens förmenande, äga nog så väsentlig betydelse vid bestämmandet av avlöningsförmåner för domänverkets befattningshavare. Dit hör bland annat det förhållandet, att den förvaltande personalen -— i mot- sats till flertalet tjänstemän vid kommunikationsverken är högskoleutbildad, och att den bevakande och med den likställda personalen erhållit en ingående 108 x SKOGSADMINISTRATIONEN - specialutbildning vid fackskolor. Dit hör även, såsom reservanterna framhål- lit, den konkurrens om skogshögskoleutbildad personal, som faktiskt råder och som förorsakat en konstant brist på dylik personal inom verket. Uppenbar är den fara, för vilken statens skogsväsende utsättes, då dess bästa arbetskrafter till följd av lockande anbud från enskilda skogsägare lämna statstjänsten för att ägna sig åt enskild tjänst, där man visat sig bättre uppskatta betydelsen av en skicklig och driftig skogsman. Domänstyrelsen, som är satt att vårda statens skogar, anser sig icke stå till svars med att icke så kraftigt som möjligt framhålla för statsmakterna den stora risk, som vidlåder-denna flykt av de bästa utav den högskolebildade skogspersonalen från statstjänsten. Det enda botemedlet däremot är, att skogsstatens personal erhåller en ekonomisk ersätt- ning, som åtminstone i någon mån motsvarar den, som bjudes från enskilt håll. Huru beaktansvärda nu nämnda omständigheter än äro, då det gäller att reglera skogsstatspersonalens avlöning, vill det dock synas styrelsen som om det viktigaste skälet för denna personals jämställdhet i avlöningshänseende med det av de övriga affärsdrivande verken, med vilket domänverket närmast torde vara att jämföra, nämligen vattenfallsverket, är att söka på ett annat område: Reservanterna hava påvisat, att affärsförmåga, initiativ och företagsamhet krävas av domänverkets snart sagt samtliga tjänstemän, lägre såväl som högre. Och dessa egenskaper måste förefinnas icke blott inom den centrala ledningen utan även inom den lokala förvaltningen, enär — såsom reservanterna fram- hålla — domänstyrelsen liksom enskilda affärsföretag måste åt sina under- lydande överlämna att på egen hand, efter eget omdöme och på eget ansvar besluta och handla i en utsträckning, som torde vara rätt betydligt större än den, som i allmänhet kan ifrågakomma inom kommunikationsverken. Domänstyrelsen anser sig med det nu sagda hava givit fullgoda skäl för den 'principiella invändningen mot lönekommitténs slutsats, att domänverkets per- sonal, trots verkets av kommittén erkända egenskap av affärsdrivande verk, icke i avlöningshänseende bör jämställas med motsvarande tjänstemän vid övriga affärsdrivande verk. | Såsom en given följd av den ståndpunkt, kommittén intagit, hava avlö- ningarna till domänverkets skilda tjänstemän satts i ett genomgående lägre plan än beträffande de övriga affärsdrivande verken. Domänstyrelsen, som — med här nedan nämnda undantag — finner sig icke böra göra någon erinran emot kommitténs förslag i vad det avser den lönegrad, till vilken varje sär- skild befattningshavare skall hänföras, anser sig dock böra på det enträgnaste framhålla, att, med bibehållande av det utav kommittén föreslagna antalet löneklasser i varje lönegrad, begynnelselönerna i skilda lönegrader måste be- stämmas till de belopp, som äro föreslagna för den inom varje lönegrad när- mast högre löneklass. Med tillämpning härav och med komplettering av fé- lande tal från den löneplan, som enligt nådiga avlöningsreglementet den 19 juni 1919 fastställts för kommunikationsverkens befattningshavare, skulle 9 $ i för- slaget till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket erhålla föl- jande lydelse: 9 $. Vid uppdelning i lönegrupper av vissa befattningar inom den lokala skogs- förvaltningen har kommittén kommit till den slutsatsen, att, om den ur alla FIREAR PERS SAPSA NEN ge Na é Eee Pe i N 5 . på SKOGSSTATENS LÖNEREGLERING TESEN synpunkter fördelaktigaste befattningen inom varje tjänstekategori beteck- nas med 0 och den mest ogynnsamt ställda befattningen med 10, de särskilda faktorer, vilka böra vara grundläggande vid denna uppdelning, böra ingå, dyrort med fyra poäng, samt kallort, ödslighet och svårskötthet med var och en två poäng. Styrelsen kan icke dela denna kommitténs uppfattning. Det visar sig nämligen vid en jämförelse med löneregleringen för kommunikationsverken, att kallortsmomentet i fråga om dessa verk erhållit en annan plats vid lönernas utmätande än då det gäller domänverket. Vid de förstnämnda verken utgår nämligen kallortsersättningen 1 form av särskild gottgörelse vid sidan av lönen, medan vid domänverket åter kallortsmomentet endast beaktats vid själva lönens bestämmande. Det enda skäl kommittén anför såsom stöd för denna olikhet är den stora rörelsefrihet, som skogsstatstjänstemännen förmenas äga i bostads- avseende. Då styrelsen, såsom redan framhållits, är av den uppfattningen, att denna rörelsefrihet numera praktiskt taget icke existerar, bortfaller, så vitt styrelsen kan finna, detta enda skäl för nu berörda olikhet mellan de fastställda avlöningarna vid kommunikationsverken och de föreslagna avlöningarna vid domänverket. På grund av det nu sagda får styrelsen föreslå, att kallorts- momentet icke måtte ingå såsom faktor vid grupperingen av befattningarna inom den lokala skogsstatspersonalen, utan i stället kallortsersättning finge till samma belopp som vid kommunikationsverken utgå i form av särskild gott- görelse vid sidan av lönen, och synes denna styrelsens uppfattning så mycket mera motiverad som personalen vid statens järnvägar i viss utsträckning äga rätt till fria järnvägsresor och frakter, vilken förmån med hänsyn till nu gäl- lande högre järnvägstaxor särskilt för Norrlands vidkommande är av stor betydelse. 5 Därest detia styrelsens förslag vinner beaktande, böra vid grupperingen av avlöningarna dyrort ingå med fyra poäng, ödslighet med två poäng och svår- skötthet med fyra poäng. Genom att öka svårskötthetsmomentet med två poäng vinnes fördelen av vidsträcktare latitud mellan högsta och lägsta löne- gruppen inom i övrigt likvärdiga befattningar. Domänstyrelsen har redan tidigare, i skrivelse till lönekommittén den 21 november 1919 tillstyrkt att notarierna på styrelsens två jordbruksbyråer måtte likställas med byråjägmästare, och något skäl att nu frångå denna uppfattning föreligger icke. Lönekommittén, som i sak ej haft något att erinra mot detta förslag. har dock velat göra gällande, att styrelsens tillstyrkande icke kan anses innebära ett förbehållslöst vitsordande av att en uppflyttning av dessa notarier för närvarande vore oundgängligen påkallat. Styrelsen anser sig böra betona, att en sådan tolkning av styrelsens tillstyrkande uttalande icke över- ensstämmer med vad styrelsen däri velat inlägga. Tvärtom finner styrelsen det synnerligen påkallat, att en sådan uppflyttning äger rum. Kommittén er- känner själv, att åtminstone vissa av notariernas göromål äro av den art, som eljest tillkommer sekreterare inom de centrala ämbetsverken, och att ifråga- varande befattningshavare såsom varande byråchefs närmaste man med skyl- dighet att vid förfall för byråchef inträda såsom föredragande i viss mån intaga en särställning i förhållande till notarier i allmänhet. Då styrelsen fullt delar denna uppfattning, finner styrelsen det också angeläget, att de båda ifrågavarande notarierna beredas en tjänsteställning, som motsvarar deras nog så ansvarsfulla uppgift. Att på sätt lönekommittén föreslagit till en obestämd framtid uppskjuta denna uppflyttning av notarierna i en högre 110 x< SKOGSADMINISTRATIONEN lönegrad för att därigenom icke föregripa en eventuell allmän lönereglering för personalen vid de centrala ämbetsverken, synes styrelsen fullständigt sakna varje grund. Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra framhålla såsom ytterligare skäl för denna uppflyttning dels det förhållandet, att befordrings- möjligheterna för dessa befattningshavare inom domänstyrelsen äro avsevärt sämre än för motsvarande tjänstemän inom andra ämbetsverk, dels den or- ständigheten att enligt kommitténs förslag notarie skall vara skyldig att vian ersättning under viss tid bestrida byråchefsgöromål. Vad som gäller om notarierna å jordbruksbyråerna gäller givetvis i lika hör grad om notarien å kameralbyrån. Att denne skulle intaga en i avlönings- bänseende sämre ställning än övriga notarier saknar, enligt styrelsens för- menande, varje berättigande och kan icke motiveras av det utav kommitté- reservanterna anförda förhållandet, att å kameralbyrån från och med år 1920 redan anställts två tjänstemän i andra normalgraden. Dessa båda tjänstemän — domänkamreraren och domänstatistikern — med deras rent speciella arbets- uppgifter intaga ju en ställning, som i intet avseende inverkar på behovet av en sekreterare å ifrågavarande byrå. Styrelsen får, med stöd av det nu anförda, på det livligaste tillstyklkal att notariebefattningarna å de båda jordbruksbyråerna och kameralbyrån ombildas till sekreteraretjänster med avlöning i samma grad som byråjägmästare. Vad domänfiskalen beträffar framhåller kommittén, att för innehavaren av denna befattning fordras högre juridisk utbildning, varjämte med samma befattning är förenad självständig föredragningsskyldighet "ävensom skyl- dighet att bevaka och utföra kronans rätt och talan i ärenden, som röra styrel- sens förvaltning. Riktigheten av denna uppfattning av domänfiskalens kvali- fikationer och åligganden kan av styrelsen vitsordas. Men då kommittén från denna utgångspunkt drager den slutsatsen, att domänfiskalstjänsten kan anses jämförlig med de beslutade första sekreterarbefattningarna vid kommunika- tionsverken, kan styrelsen icke längre följa kommittén. Det synes styrelsen nämligen alldeles påtagligt, att arten av domänfiskalens arbete, som för övrigt blir alltmera omfattande och krävande i samma mån styrelsens verksamhets- område utvidgas, ger berättigande åt den slutsatsen, att domänfiskalsbefatt- ningen bör placeras i samma lönegrad som ombudsmannen vid statens järn- vägar. Såsom ett ytterligare skäl härför får styrelsen framhålla att, därest denna befattning icke beredes avlöningsförmåner, som motsvara de stora krav, som ställas på dess innehavare, svårigheter helt säkert skola uppstå för erhål- lande av fullt kompetent sökande till densamma. På grund därav anser styrel- sen det angeläget, att domänfiskalsbefattningen uppföres i 22:a löneklassen enligt kommitténs löneplan för domänverket. De för generaldirektören och överdirektören av kommittén föreslagna avlö- ningsförmånerna, 25,000 respektive 17,000 kronor finner styrelsen för låga i förhållande till de synnerligen stora krav, som måste ställas på dem. Styrelsen får därför tillstyrka, att arvodet för generaldirektören måtte bestämmas att utgå med samma belopp, som för generaldirektören och chefen för statens vat- tenfallsverk eller 30,000 kronor och för överdirektören med samma belopp som för överdirektör och souschef vid statens järnvägar eller 18,000 kronor, båda för år räknat. Vad beträffar årsarvodet till domänfullmäktige bör detsamma fastställas tiil 4.000 kronor eller samma arvode, som anvisats åt telegraffullmäktige. NN sh År å. REN Ve af RAR EN F ÅR 5 SK OGSST. ATENS LÖN ER RNE | änkeman vid lokalförvaltningen 2 fösta sLönegrad fans Lönegruäpper hö or: i | cA TN EL DERE Före PE. & vw N i : A. För manliga tjänstemän. | : É 4 5 | 2,460] 2,574 | 2,688 | 2,802 | 2,916 | 3,030 | 3,144 | - v PF 3:e lönegraden 6 | 2,580 | 2,700 2,820 | 2,940 3,060 | 3,180 3,300 | fä > | kronojägare och till- 7 | 2,730 2,856 2,982 ' 3,108' 3,234 | 3,360 | 3,486 | 2 syningsmän | 8-1 2,8801 3,012 | 3,144 | -3,276 | 3,408 | 3.540 | 3,672 | JE 1-9 1 3060 | 3,198 | 3,336 | 3,474” 3,612 | 3,750 3,888 i rd s 3.012 | 2 he" jo CA SS TA 9 3,198 | 3 | 4:e SR vå 3.384 | 2 , : skogrättare I 3.600 | : | 12 I 38316) | SKE 13 5,256 | 5,454 | 5,652 | 5,850 | 6,048 | ; 4 Ez fö 13 ALS RÖNTE / 5,580 5,790 6.000 6210 6420 Ne 5 +; — Överjägmästare- 15. | | 5,952 | 6,168 | 6,384 | 6,600 | 6,816 | RE 16 | 6.324 | 6,546 | 6,768 | 6,990 | 7,212 | NR. 3 SER 14 5,580 | 5,790 | 6,000 | 6,210 | 6,420 ! 6,420 | FA | | SA bira 15 | 3.952 | 6,168 | 6,384 | 6,600 6.816 6.816 SN A | signa Nr LR SEA 6,546 | 6,768 | 6,990 | 7,212 | 7,212/1 AE 3 revisor, .skogstaxator. | 17 - 1 6,756 | 6,984 | 7,212 | 7,440 | 7,668 | 7,668 AN | a 17 1 6,756 |” 7,668 | Be i | 7:e ar 18 7.188 8.124! RN å J S AE 19 7,620 8,580 FÄR RA fs SkOgSIngenjör 20 S,100 9,060 SA : SS 18 0,954 | i | ' > i 8:e lönegraden 19 7,380 | | öre An d I — skolföreståndare si 7,860 | Ng cd 3 8,340 ; | da i 19 | 7,140 | 7,3$0 | 7,620 | 7,860] 8,100 | 8,340 | $,580 | På 3 3 I > g:e lönegraden 20 | 7,620] 7,860 | 8,100 | 8,340 | 8,580 | $,$20 | 9,060 | Sa fr jägmästare 21 | 8,100 | 8,340 | 8,580 | 8,820 1 9,060 | 3,300 | 9,540 TE | 22 | 8,580 | 8,820 | 9,060 | 9,300 9,340 | 9,780 10,020 Ed ER 21 | 83,580 Å 9,540 | Ses l | as ST EETRen 22 i 9;060 10,020 Fx ÄN | o ngenjor 24 | 10,020 10,9S0 2 > 4 . å 22 9,060 9,300 2020] 9,780 |10,020 [ 4 11:e lönegraden 23 9,540 = 9,780 | 10,020 [10,260 |10,500 a 4 i överjägmästare 24 | 10,020 [10,260 10,500 lo ,740 |10,980 VE « 25 10,500 10,740 '10,980 | I1,220 |11,460 i - 2 f 23 | | | 10,500 | Å 12:e lönegraden | 24 10,980 AR EN byråchef j 25 17,460 ”e R. : 3 | 26 | 11.040 [ JEN f B. För kvinnliga tjänstemän. ps - 4 I | | 1,656 | 1,692] 1,728 | 1,764 | 1,800] 1,800 rr: ; blind ig a 1,860 | 1,896 | 1,932 | 1,968 | 2,004 | 2,004 AE FEAR KSS 30] 2,064 | 2,100 | 2,136 | 2,172 | 2,208 | 2,208 Bör - ÄN 2,256 | 2,202 | 2.328 2,364 | 2,400 : 2,400 i - ' sä 2,208 & vå sg 4 | 2,400 | : i 2:a lönegraden 5 | | 21604 | é i 6 I | | | | 2,808 | VA å SPE | ot : TIN Å i i | rå i i 3:e lönegraden i 7 | | 3.000] i! RS i I! | i | 3204 TD SKOGSADMINISTRATIONEN I samma lönegrad som domänfiskalen har kommittén uppfört flottledsingen- jören. Styrelsen har häremot intet att erinra, cch denna styrelsens uppfatt- ning rubbas icke av det förhållandet, att den först nämnda befattningen nu föreslagits bliva uppflyttad i 22:a löneklassen enligt löneplanen för domän- verket. De skäl, som föranleda styrelsen att föreslå även flottledsingenjörens uppflyttande i nämnda löneklass äro dels den högre tekniska utbildning, som. erfordras för denna befattning, dels kravet på praktisk skolning hos innehava- ren av nämnda tjänst, dels ock det förhållandet, att flottledsingenjören har att syssla med stora ekonomiska värden — allt omständigheter, som enligt sty- relsens förmenande väl motivera en avsevärt högre avlöning åt denne befatt- ningshavare än vad kommittén föreslagit. Vad skogsstatspersonalen i övrigt beträffar har kommittén velat göra gäl- lande, att den för närvarande till nämnda personal utgående dagersättningen måste tillmätas högre värde än motsvarande ersättning åt vissa kategorier av kommunikationsverkens befattningshavare. Uppenbarligen har kommittén låtit sig påverkas av denna uppfattning vid fastställandet av de löneklasser, till vilka de särskilda befattningshavarna böra hänföras. Gentemot detta betrak- telsesätt hava reservanterna Hermelin och Björkbom hävdat den uppfattningen, att nu nämnda förhållande i varje fall icke bör tillmätas något inflytande vid bestämmandet av tjänstemäns löner. Därest kommitténs uppfattning, att i vissa fall domänverkets tjänstemän erhålla mer än skälig ersättning för sina tjänsteresor, är riktig, böra enligt reservanternas förmenande gällande bestäm- melser om rese- och traktamentsersättning åt domänverkets personal bliva före- mål för revision. Till detta uttalande får styrelsen på det livligaste ansluta sig. Vad särskilt kronojägarna och med dem jämställda befattningshavare be- träffar har styrelsen föreslagit deras uppflyttning i högre löneklass under dei bestämda förutsättningen att en revision av till dem utgående dagersättningar företages. Ty då en stor del av dessa befattningshavare har sin tjänstgöring så förlagd, att dagarvoden utgå för de: flesta av deras tjänstgöringsdagar, skulle, därest nuvarande bestämmelser om traktamentsersättning förbleve orub- bade trots den föreslagna löneregleringen, driftkostnaderna för statens domäner 1 alltför hög grad belastas; och denna belastning bleve än mera kännbar, därest genom det under utarbetning varande resereglementet dagtraktamentet för den lägre personalen bleve avsevärt förhöjt. På sätt framhålles i annan underdånig skrivelse denna dag, tillåter styrelsen sig slutligen erinra, att kostnaderna för denna lönereglering, lagd efter av styrelsen föreslagna grunder, överstiga, 1 vad de avse driftkostnaderna för statens domäner, med omkring 270,000 kronor det av lönekommittén framlagda förslaget. I detta ärendes avgörande hava deltagit överdirektören, de båda: domänfull- mäktige, som avgivit här bilagt särskilt yttrande, och samtliga byråchefer med undantag av byråchefen Hermelin. Föredragande har varit t. f. byråchefen Johanson. Stockholm den 21 januari 1920. (Av typografiska skäl äro lönegraderna 1 och 2 omfattande vaktmästarnas o i domänstyrelsen avlöning uteslutna i tabellen å sid. X 111. Red.) & E RR UERSP SNES Er St RE Sköna rö - PS ER Ör RN PAT RR ja ÅN 75 - a 5 3 ; - | j FC 7 — SKOGSSTATENS LÖNEREGLERING RR 26 SEGE Fr Ö Yttrande av domänrfullmäktige med anledning av Do- fin anstyreiscens behandling "der 21 jannvari 1920 av = särskilda kommitterades förslag angående lönereg- é lering för domånverket. Undertecknade domaånfullmäktige ha vid det sammanträde av domaänstyrel- sen, vid vilket det av särskilda kommitterade den 18 december 1919 avgivna löneregleringsförslaget för domänförvaltningen upptogs till behandling, för sin del icke velat reservera oss mot det beslut, som av styrelsen fattades, då E vi anse de genom detsamma föreslagna lönerna på intet sätt vara för höga, - men vi ha för vår del tfillrått domäånstyrelsen, att med frångående av själva 4 grunderna i förslaget uppgöra och till Kungl. Maj:t ingiva ett helt nytt i - förslag fotat på helt andra utgångspunkter än kommitténs. Styrelsen har emel- Jlertid icke ansett sig kunna biträda detta vårt yrkande av hänsyn till att , ärendet så långt fortskridit och att utsikten för en mycket snar framgång för de principer vi förfakta, vilka styrelsen för sin del icke på något sätt synes underkänna, möjligen icke är att pårakna. Under sådant förhållande ha vi ansett oss i ett särskilt yttrande, avsett att åtfölja styrelsens utlåtande över löneregleringsförslaget, böra framlägga förslag till en avlöningsstat lagd efter något större och enligt vår mening riktigare linjer än den nu förslagsvis före- liggande. Vi ha så mycket mera ansett oss böra göra detta, som domånfull- maktigeinstitutionen synes oss vara upprättad för att i statens skogshushåll- ning låta åsikter och förslag bli hörda, vilka kunna bringa densamma i möj- ligast intima samband med det praktiska livet och dess krav. Den 6 december 1918 uppdrogs åt den förut för utredning beträffande löne- och organisationsförhållandena vid statens järnvägar, vid telegrafverket och postverket samt vid statens vattenfallsverk tillsatta kommittén att ävenledes avgiva »förslag ifråga om löne- och organisationsförhållandena vid domäånsty- relsen, skogsstaten och statens skogsskolor>. I kommitténs uppdrag ingick ursprungligen också, enligt herr staisrådets och chefens för jordbruksdepartementets yttrande till statsrådsprotokoliet att utreda och beakta i samband med löneregleringen sådana organisations- frågor med hänsyn till domänstyrelse och skogsstat, som kunde vara av bety- delse för en riktig uppfattning om löneförhållandena. På grund av kom- mittens >skrivelse till domänstyrelsen den 14 juni 1919 angående uppgift om de organisatoriska förändringar beträffande domänverket, som styrelsen kunde anse böra underställas 1920 års riksdags prövning eller som i övrigt borde komma till beaktande i samband med nu ifrågavarande lönereglering>, svarade styrelsen, att den >icke ansåge sig böra nu ifrågasätta några ytterligare» förändringar utöver de under de senaste åren genomförda. Härigenom kom hela löneregleringsfrågan från ett självständigt plan in på - en linje, som synes oss synnerligen litet fruktbringande, i det att kommitténs arbete kom att till huvudsaklig del utgöra ett försök, att på möjligast samvets- granna och omsorgsfulla sätt sammanställa och med varandra i varje petitess jämföra skogsstatens och övriga affärsdrivande verks, framför allt dock trafik- verkens, olika tjänstemannagrader. Intet kan för en rationell och lycklig ut- veckling av de skilda affärsdrivande verken vara olyckligare. Den kompakta misstamning och vi våga säga besvikelse, som inom skogsstaten råder över det framlagda förslaget, har kanske mindre sin grund i själva lönebeloppens é ARN Lice Fv 2 na RS - 114 x SKOGSADMINISTRATIONEN avvägande än i den undervärdering av skogsmannaarbetets samhälleliga bety- delse, vilken mången tror sig ur kommitténs betänkande kunna utläsa, ehuru avsikten helt säkert ingalunda varit denna. Genom detsamma går för den, som är bekant med förhållandena, en brist på kunskap om den svenska skogens och ej minst de svenska statsskogarnas inne- boende möjligheter att rikligt förränta vad som i ena som i andra avseendet 1 desamma nedlägges, märk dock väl, vad som på ett klokt och omtänksamt sätt i desamma nedlägges. Rent principiellt sett stå vi här öga mot öga med ett av det moderna sam- hällets största, svåraste men också viktigaste problem, nämligen huru av sta- tens egendom och affärsdrift skall kunna uttagas största möjliga avkastning till samhällets fromma. Huru än åsikterna växla om det lämpliga och riktiga 1 saken, vare sig man är optimist eller pessimist inför själva faktum, är det obestridligt att nutidens demokratiska samhällsutveckling under lång tid framåt kommer att karaktäriseras av en alltmer omfattande statsdrift. Inför detta oundvikliga faktum måste alla partier och ej minst de, som anse denna utveckling innebära stora samhälleliga fördelar och möjligheter till lyckligare förhållanden, se sig om efter medel, att inom ramen av statsverksamhet i största möjliga grad tillgodogöra sig den under den nuvarande samhällsord- ningen så starkt drivande kraft, som ligger i den enskildes personliga fördel och belöning för ett särskilt gott och resultatrikt arbete. Man må hur troende som helst predika altruismens satser om att belöningen skall vara det inre medvetandet om ett väl utfört arbete, så lär dock dagligen erfarenheten, att den egna fördelen på mänsklighetens nuvarande utvecklingsstadium alltjämt är en faktor, som samhället ur det helas synpunkt gör klokt i att räkna med. Staten bör därför, synes det oss, vid planläggande och fastställande av sina lönesystem med den största omsorg söka anpassa dem efter det arbete, som vederbörande lönetagare har att utföra, och icke schablonisera dem mera än alldeles oundgängligt är. Detta synes oss emellertid i hög grad skett i nu föreliggande förslag, där tvenne verksamheter av den mest skilda art, som gärna är tänkbar, äro in- pressade i samma lönesystem, nämligen å ena sidan handhavandet av ett trafik- medel som järnvägarna med dess för det stora antalet befattningsinnehavare ständigt och jämt i vissa kerta intervaller sig upprepande huvudarbeten och å andra sidan vården samt utnyttjandet av skogen, ett arbete som under oänd- ligt skiftande nyanser utspelar sig under årtionden. Huru konstgjort ett sådant inpressande är av domänförvaltningens personal i trafikverkens löneskala, vilken vi antaga vara väl avvägd och lämplig för dessa, finner man lätt nog vid en detaljgranskning av löneplanen. Endast med SV årighet låter sig skogsstaten uppdela i nödiga kategorier, för att fylla de många olika ävskladpen. som 1 ett stort verk som statsjärnvägarna uppenbarli- gen äro synnerligen lämpliga. Att ingå på en närmare detaljdiskussion om de utredningar angående värdet från lönesynpunkt av viss arbetstid på tjänsterummet, nattjänst m. m., som intar huvuddelen av kommitténs motivering, liksom av reservanternas reser- vation, torde vara föga av nöden, då det gäller skogsstatens tjänstemän. Den som ej inser, att det ej är från dessa utgångspunkter en lönereglering för skogsstaten bör ske, om man vill vinna målet, starkt ökade inkomster för staten SKOGSSTATENS LÖNEREGLERING CONRS av det väldiga kapital statsskogarna representera, den har ringa möjlighet att bidraga till detta högst önskvärda måls uppnående. Då det för oss gäller att klarlägga vad som av skogsmannakårens arbete sär- skilt bör betalas, utgå vi lämpligast från revirförvaltarens eller som han i dag- ligt tal oftast torde kallas jägmästarens ställning, arbete och betydelse i ver- ket. Han är den axel, kring vilken varje lönereglering måste vända sig, ty han är den axel, kring vilken ytterst hela skogsarbetet tar sin definitiva form. Först måste man taga ställning till vilken avlöning han bör komma i åtnjutande av, sedan är det åtminstone i flertalet fall jämförelsevis lätt att avgöra, vad såväl över- som underordnade böra hava. Med synnerlig styrka bör framhävas, att i ingen annan del av statsförvali- ningen ett mellanskikt av tjänstemännen äger den dominerande roll för för- valtningens resultat som revirförvaltarna inom skogsstaten, detta beroende på förvaltningsobjektets, skogens, hela art och natur. Göra de ledande inom exempelvis vattenverket uppriktigt uttänkta, genialt och väl genomarbetade planer för vattenkraftens utnyttjande vare sig i allmänhet eller i ett speciellt fall, kunna de utan svårighet kontrollera att deras idéer och planer bli till punkt och pricka genomförda, ha de sett till att ritningarna äro riktiga kunna de underordnade ingenjörerna ytterst lätt kontrolleras därutinnan, att de verk- ligen följt dessa ritningar. Sedan allt är färdigt och instruktioner för sköt- seln äro utfärdade förtälja de självregistrerande apparaterna i stor omfatt- ning noga för den högsta ledningen om dessa instruktioner av sina handhavare intelligent och riktigt följas. Varom icke, ögonblickligen på vederbörande med ett: varför? Den högsta ledningens duglighet blir härigenom oerhört betydel- sefull, de underordnade kunna av en sådan pressas och kontrolleras ofantligt skarpt och målmedvetet. Lika eller mycket likartat gestaltar sig förhållandena smed få om ock viktiga undantag inom järnväg, telegraf och post. Ytterst beror detta därpå, att det är mekaniska inrättningar som handha- vas, lydande kända lagar. Vad duglighet, omsorg och plikttrohet ytterligare kunna giva i de mellersta och lägre befattningsgraderna är, att arbetet kan inom vissa dock vid duglig överledning jämförelsevis trånga gränser bliva mera ekonomiskt givande än om blott slö pliktuppfyllelse sker. Vid statsskogarnas förvaltning ställer sig förhållandena helt annorlunda. Här spelar naturligen en duglig och framstående ledning även en mycket stor roll, men dennas möjligheter att utan ett icke blott synnerligen sakkunnigt, dugligt och intensivt utan ock verkligt hängivet och uppoffrande arbete av revirförvaltarna nå bästa möjliga resultat äro oändligt mycket mindre än inom de förenämnda verken. Detta beror därpå, att objekten, som skogsstaten handhar, äro levande varelser, äro träden, över vilkas handhavande inga de- taljritningar, dessvärre och dessbättre kunna vi säga, låta sig utarbetas, lika litet som några : självregistrerande apparater, kortsystem eller andra medel kunna konstrueras, som säkert berätta den högsta ledningen, om huru dess underordnade tjänstemän handhaft sitt arbete. En konsekvens av denna för- -valtningsobjektets biologiska natur även av skogarnas geografiska fördelning inom landet, är att ett lyckligt statligt handhavande av statens stora skogs- arealer fordrar ett i möjligaste mån plastiskt och individualiserbart lönesystem, således ett alldeles principiellt olika det som åtminstone för exempelvis vissa huvuddelar av statsbanornas arbetsfält torde vara det riktigaste och lämpli- Taste. "n 110 x< SKOGSADMINISTRATIONEN Vi ha genom det nu anförda framhävt det grundväsentliga felet i det nu framlagda förslaget. Frågan är emellertid av den vikt, att det torde vara lämpligt att belysa den genom några detaljexempel. Våra 140 revirförvaltare omhänderha i närvarande stund förvaltningen av en skogsareal, som växlar för var och en mellan lägst 2,033 hektar och högst 129,723 hektar produktiv skogs- mark, ecklesiastika skogar och allmänningar m. m. oberäknat, vilka emeller- tid även fordra mycket arbete. Varje revirförvaltare har visserligen i många fall s. k. hushbållningsplan att »lända till ledning», han får ock vissa regler i årets förvaltningsförslag fastställda av domänstyrelsen, han har över sig över- jägmästare och styrelse, men ändock tveka vi ej att påstå, att han är i mycket stor omfattning okontrollerbar och okontrollerad, han är i högre grad än någon svensk ämbetsman en »småkonung» inom sitt ofta ganska stora och värdefulla rike. På hans omdöme, kunskap, flit, skicklighet, om vi nämna människans goda egenskaper, eller hans dumhet, okunnighet och lättja, om vi nämna hennes svagheter, hänga tiotusentals, ja hundratusentals kronor inom vart revir och många millioner årligen, om vi räkna med de 3,757,000 hektar skogsmark som statsskogarna cmfatta (övriga allmänna skogar under skogs- statens egentliga förvaltning torde vara omkring 490,000 hektar produktiv skogsmark). Att det lönar sig för staten att på allt sätt söka stödja och göra för revirförvaltaren fruktbringande den kunskap, duglighet och arbetsförmåga han kan äga, framgår tydligt och skarpt av ett par exempel, som varje sak- kunnig lätt nog kan kontrollera. På ett revir avverkas 100,000 timmer eller 50,000 träd, ett ingalunda sär- skilt stort parti. Genom försummelse tillses ej, att träden avsågas så nära marken som möjligt utan tre tum för höga stubbar lämnas. Detta gör på hela avverkningen 10,000 kubikfot och med ett rotpris av 80 öre per kubikfot en förlust av låt oss säga minst 4,000 kronor. Fallet är ingalunda sällsynt. Men, säger man, det skall väl överjägmästaren tillse. Denne kan omöjligen gå över vartenda hygge i sitt distrikt. För övrigt kan frågan om vad som är för höga stubbar bli föremål för meningsskiljaktigheter. Den högsta straff- påföljd, som torde kunna följa, är ett ogillande från överjägmästaren eller 1 allra värsta fall från generaldirektören och det kan man taga rätt lugnt när man sitter med kunglig fullmakt. Vad som däremot är säkert är, att staten är av med de 4,000 kronorna. Hos en enskild, väl skött firma kunde påföljden för den felande blivit en annan vida värre. Ett annat exempel. En lika stor avverkning som den föregående eller om 100,000 timmer och därtill 10,000 kubikmeter trämasseved har beräknats till ett avverkningspris av 2 kronor per stock och 6 kronor per kubikmeter ved. Den oklanderlige revirförvaltaren finner detta gott och riktigt och ingen kan 1 tjänsten därpå anmärka. Den synnerligen vakne och intresserade tycker att priset dock är väl högt och spekulerar över saken samt undersöker, om ej basvägarna skulle kunna läggas på annat och bättre sätt än förut brukligt varit haver. Han gör sig en del extra, »onödigt» arbete — fullt så besvärligt som både nattarbete och 7 timmar på tjänsterummet — och lyckas lägga vä- garna så, att han kan bortsätta utkörningen 10 öre billigare per stock, och 392 öre per kubikmeter massaved. Han har minskat avverkningskostnaden med en bagatell av 5 4 men åt statsverket har han intjänat 13,000 kronor. Vem tackar honom för det? Troligen ingen. Vad får han för det? Kommer han i högre löneklass och får den därmed förenade fördelen av 220—440 kronor? SERA STAR | SKOGSSTATENS LÖNERSKS SING : R 4 — a + få Nej, han får nöja sig med samvetstillfredsställelse. Det räcker för en tid, ; bs R g men gör han ett antal sådana drag blir det kanske bekant att han är en duglig RA man och en dag kommer ett bolag och bjuder honom några tusen kronor mera Hd per år än han har i statens tjänst och då tar han det, och. staten är av med både honom och kanske flera gånger 13,000 kronor; efterträdaren gitter troli- ; gen icke möda sig särskilt för att intjäna dem till det allmänna. Sa 2 Slutligen ännu ett exempel av annan art. Vi ha i svenska statsskogarna VA många tusental hektar yngre skog, som borde varit gallrad men icke är det. : LA Rätt utförd medför sådan gallring en för lekmannen åtminstone alldeles för- | 3 underlig tillväxtökning, sällan mindre än 1 kubikmeter fast mått årligen i äns Ja något så när växtliga bestånd. 10,000 tunnland mogna för gallring torde ej 5 vara ovanliga på mellan- och sydsvenska revir. Att genomföra sådan gallring ; A är dock förenad med mycket omak och besvär för revirförvaltaren. Han kan SS . och han har med mer eller mindre stort fog mången gång avväpnat kritik = | mot bristande gallring med beskedet att »det är omöjligt få folk>, med att NS >jag har så mycket arbete att jag ej hinner> o. s. v. Om han offrar den RE egna bekvämligheten, om han sliter och arbetar och genomför denna gallring q under kortast möjliga tidsperiod, vilket blir då resultatet? För staten givetvis det, att den får 10,000 kubikmeters tillväxt per år mera så mycket tidigare av Ag dessa skogar, vilket efter det måttliga priset av 5 kronor per kubikmeter fast ; mått — bränslekommissionens pris var 8:50 och 6:50 per kubikmeter löst Få mått — blir omräknat i pengar 50,000 kronor per år. För revirförvaltaren RS blir resultatet att han får ligga ute i skogen i ur och skur, kanske får reuma- tism och andra skogsmännens plågoris, försummar sin familj och icke får SF ett öre mera 1 inkomst än om han låtit dessa gallringar draga ut låt oss säga Rea ett årtionde längre, ty småningom hade ju domänstyrelsen alltid kunnat driva FE fram dem, sedan staten utom räntorna förlorat låt oss säga en halv million. | Den som vill se sakerna sådana de verkligen äro, måste ovillkorligen med- å giva sanningen av vad som nyss påstods, att ingen svensk ämbetsmannakår 5 i motsvarande tjänsteställning har den möjlighet som revirförvaltarekåren, att utan att begå något som helst tjänstefel tillföra eller avföra statsverket é inkomster flerdubbelt större än dess egen lön. Detta gör att det blir en syn- "TRE nerligen dålig affär för statsverket att underbetala revirförvaltarna. Regering och riksdag får emellertid i våra dagar till leda angående så gott E som alla befattningshavare höra detta resonemang och det är på intet sätt SR vår avsikt att föreslå åtgärder, som helt enkelt och utan vidare tillföra revir- SS förvaltarna i jämförelse med övriga statstjänare oproportionerligt höga löner. IR Vi känna alltför väl att ökade inkomster ej äro nog att förmå en var att uttaga FÅR största möjliga arbetskraft och arbetsduglighet. En likformig lönereglering AR för alla revirförvaltare, sådan som kommittén föreslagit, är helt enkelt en A lönereglering motsvarande en viss del av penningvärdets fall, men tnnehåller ; ej den minsta sporre för de framstående och dugliga att öka statens inkomster SR av sina stora och värdefulla skogar. NN För oss framstår därför som förnämligaste och viktigaste målet att söka nt- 38 tänka ett sådant lönesystem, att detsamma innebär en sporre till ett inten- SR sivare, ekonomiskt genomtänkt och för staten vinstgivande arbete. Lönen skall y stå 1 intimast möjliga samband med arbetsresultatet och då detta som ovan vi- sats i särskilt hög grad kan påverkas genom individuell! duglighet och offrande : Md as & Mä Ja a re pet > WIKIS APR AA AOURERA ANOS. AG! antog rd a åf. See FR SA rr en FRA « PIE TI INON YRSA PE VV RIE ETSI AT 118 x SKOGSADMINISTRATIONEN av den personliga bekvämligheten, skola dessa egenskaper genom lönesystemet premieras. Inom industri, bankverksamhet m. fl. det praktiska livets arbetsområden har ju sedan länge ett ganska enkelt system för att premiera förenämnda sam- band mellan dugligheten och duglighetens resultat praktiserats, nämligen tan- tiemsystemet. I sin primitiva form duger detta absolut icke att tillämpas på skogsmannens verksamhet, aildenstund årets nettovinst på intet sätt behöver stå i beroende av att exempelvis ett revir är väl eller illa skött. Att låta hugga skog, där sådan finnes, och få stor ögonblicklig nettovinst är ingen konst och föga arbete. Innan vi ingå på frågan om huru de härvid mötande vanskligheterna skola kunna 1 ett klokt avvägt lönesystem övervinnas, måste ett viktigt sakförhållan- de rörande den högre bildade skogspersonalen beröras. Den fackligt utbildade skogsmannakåren består av dels »jägmästare», som genomgått Skogshögskolans längre kurs (cirka 32/5 år), dels »forstmästare», som genomgått dess kortare kurs (13/4 år). För vården av statens skogar användes för närvarande endast jägmästare, detta i alla grader. Under de senare åren förtjäna dessa visserligen ganska bra så snart de utexaminerats, således även under de egentliga utbildningsåren för den praktiska verksamhe- ten, men den första i egentlig mening självständiga, fasta plats, som de kunna erhålla och som naturligen alla sträva till, är revirförvaltaresysslan. Låt oss säga att denna motsvarar socialt sett ungefär kaptensgraden inom armén. Till denna slutpunkt bör ock varje normalt begåvad, oförvitlig jägmästare med fog kunna göra anspråk att förr eller senare nå. Befordringsgrunderna äro även sådana, att då han samlat ett visst antal år i »meriter» (för närvarande ungefär 6—58), är han ganska säker att »erhålla revir». Då emellertid dessa principiellt sett äro lika avlönade komma alla i statstjänst anställda högre fackbildade skogsmän i samma ämbets- och lönestadium och där få de gå och stampa hela livet utan möjlighet att komma vidare, med undantag för det lilla fåtal, som kan vinna befordran som överjägmästare eller byråchefer i domän- styrelsen. Alla, begåvade och mindre begåvade, praktiska och mindre prak- tiska, energiska och mindre energiska, alla köras in i samma stora fålla, ingen skall med fog mot denna framställning anmärka att reviren äro olika avlönade, ity att de nordliga eller på annan grund särskilt besvärliga ha något högre tjänstgöringspengar. Denna löneskillnad är visserligen ej ens så stor, att icke nästan varenda en begagnar första möjliga tillfälle att söka sig till be- kvämare, ehuru lägre avlönade revir. Under allt erkännande av att varje normalt begåvad jägmästare, som oför- vitligen tjänstgjort sin tid i extra eller i lägre ordinarie befattningar bör ha möjlighet att till sist bli revirförvaltare, anse vi emellertid att det är ound- gängligen nödvändigt att uppdela reviren i skilda klasser med avsevärt olika löneförmåner. Detta är nödvändigt från skogshushållningens synpunkt, därför att reviren äro och alltid måste bliva så olika ej blott med hänsyn till arealstorlek, mark- förhållanden, virkesförråd, etc. utan även med hänsyn till avsättningsförhållan- den, industrieila anläggningar och skogliga arbeten, som under olika tidsskeden å dem böra utföras, att ytterst olika krav måste ställas på de personers kvalifi- kationer, som rätt förmå att handhava deras skötsel. LA rv re WRITE Y rr 2 NA då - - AR n pra SID = NEN ACT År FÖRTå FVT änt t JRAL vc få RER PEISEE SES SKÖGSSTÄTENS LÖNEREGLERING : > - — x 19 En olika klassindelning med avsevärt olika löneförmåner är absolut nödvän- dig för beredande av befordringsmöjligheter, vilka nu — till skillnad från så gott som alla andra statens verk — praktiskt taget saknas i domänverket och enligt vårt förmenande äro der enda verkliga sporren för den stora massan av revirförvaltare, att sätta in sitt yttersta på arbetet. Finnes det möjlig- het att inom revirförvaltaregraden avancera från revirförvaltare av I:sta gra- den till revirförvaltare av 2:dra graden och 3:dje graden, så skall det helt säkert bli en vida större fart i arbetet i våra statsskogar. Samtidigt löser man även problemet att ha en slutlig placering för de mindre dugliga, vilka man icke kan göra sig av med, men som nu dessvärre mången gång bekläda revir, som de icke äro i stånd att väl sköta. De böra aldrig avancera längre än till revirförvaltare av I:sta graden. Det säger sig självt, att vid befordran till högre revirförvaltareklass hänsyn endast bör tagas till skicklighet, ej till det nu till synes outrotliga systemet med »meriter>, delvis en förklädd tjänsteålders- favorisering, dold under grundlagens ord om >förtjänst>. Förslagsvis tänka vi oss under nu rådande förhållanden lämpligt att av heia antalet revir 65 97 böra vara första gradens, 25 9 andra gradens och 10 4 tredje gradens eller efter nuvarande reviruppdelning respektive 89, 35 och 14. Vi vilja emellertid vid angivandet av dessa tal klart framhålla att de icke grunda sig på en ingående undersökning av de olika revirens beskaffenhet, utan mera utgå från ett ungefärligt bedömande av huru stort antal personer som inom en kår av den nu ifrågavarandes storlek i genomsnitt kan väntas besitta särskild duglighet och lämplighet för mera fordrande uppdrag klart bör framhållas, att vad som skall betalas är det utförda arbetet, ej det arbeic, "som visserligen behöver göras men icke blir inom kortaste tid och för billigaste pris utfört. Med en sådan uppställning bör ock en begränsning av det hittil!s ständiga revirdelandet kunna ske, ty det är ingalunda önskvärt att minska för- valtningsenheterna i för hög grad. En duglig och driftig, väl betald revirför- valtare bör kunna handhava även ett mycket stort revir, där så erfordras under hjälp av billigare, mindre högt kvalificerad arbetskraft. Ej heller bör fast- slås en gång för alla, vilka revir som tillhöra respektive klasser, utan bör be- stämmandet härav läggas i domänstyrelsens eller eventuellt Kungl. Maj:ts hand. Detta därför att exempelvis ett illa skött men utvecklingsbart revir bör kunna göras till ett andra eller tredje gradens revir. På det att vikten av revirens uppdelning i klasser må klart framstå, må våra synpunkter på denna fråga ytterligare något utvecklas. Endast sådana revir, som genom stor virkesrikedom, genom gynnsamt geografiskt läge eller i övrigt genom säregna betingelser ge säker förhoppning om stor omedelbar eller framtida avkastning böra principiellt och beständigt föras till 2:dra elier 3:dje graden. Men där dessa förutsättningar finnas påferdras och på sådant revir särskilt duglig revirförvaltare, vilken ock har sig ålagt ett mycket for- drande arbete, vadan han i den mån sådan duglig kraft inom kåren står att uppdriva bör vara av andra eller tredje grad. Det torde emellertid ock numera allt oftare inträffa att revir genom förbättrade kommunikationer, genom nya industriella anläggningar i trakten eller andra förhållanden komma att äga vida större möjligheter att underkastas ett intensivt bruk än tidigare varit fallet. Även då gäller det, att dit må kunna placeras särskilt dugande, för uppgiften särskilt lämplig person av högre grad. På den korta tid vi haft till vårt förfogande för utarbetande av detta för- SFAM jérvsågd vi u skog 4 NR SAT I TN AE TE , AJ F208X SKOGSADMINISTRA TIONEN slag, har det naturligen varit oss omöjligt medhinna en i detalj gående gransk- ning av de olika nuvarande revirens ställning i nu berört avseende, men vi: vilja dock med några ord antyda vår uppfattning om natur, beståndsbeskaffen- het med mera hos de skilda revirklasserna. Uppenbart är att det kan finnas flera revir, som borde tillhöra 2:dra och 3:dje klass, än det finnes revirförvaltare, som på grund av duglighet och framstående förmåga böra uppflyttas i 2:dra och 3:dje grad. I sådant fall får man nöja sig med att besätta de revir, som äro mest i behov av sådana krafter, med desamma. De övriga få hur beklagligt detta än 1 och för siz' kan vara fortfarande handhavas av revirförvaltare av 1:sta graden. Revir av I1:sta klassen böra representera genomsnittstypen. Således många norrländska revir där ej stora och särdeles värdefulla virkesförråd finnas samt i södra Sverige särskilt sådana med smärre spridda parker, rika på ung- skogar. Mera typiska exempel synas vara Pärlälvens revir, Sorselereviren, Arjepluogs, Enköpings, Vartofta, Göteborgs, Norra Skånes. Revir av 2:dra klassen. Hit bör föras sådana med goda marker, med talrika slutna bestånd i växlande åldersklasser, från vilka virke med fördel kan av- yttras under skilda förhållanden och sätt, varför ock stor omsorg och påpass-' lighet från revirförvaltarens sida påfordras, om ett verkligt gott resultat av såväl skogsvård som försäljningen skall nås. Exempel på dylika revir synas oss vara Älvsby, Bräcke, Hamra, Gästriklands, Tivedens, Aspelands, Kalmar TEVIr: Revir av 3:dje klassen böra utmärkas av synnerligen goda skogsmarker med: betydande wvirkestillgångar och goda avsättningsmöjligheter, ej minst efter förädling i egna verk och industrier. Exempel synas vara, Bodens, Västra Jörns, Garpenbergs, Gullbergs, Karlsby. Än en gång bör kanske betonas, att under viss tid rådande förhållanden kunna göra det önskvärt, att för exempelvis ett årtionde flytta upp ett första klassens revir i högre klass, men sedan låta det återgå i den klass dit det på grund av naturbetingelserna hör. Förorda vi sålunda en rörlighet med hänsyn till revirens klassificering, så bör däremot revirförvaltarna, där de icke enligt allmän lag gjort sig skyldiga till tjänstefel, om de en gång utnämnts till revirförvaltare vare sig detta är av första eller av andra eller tredje grad icke kunna berövas de därigenom dem tillförsäkrade löneförmåner. Däremot bör staten förbehålla sig full rätt till deras förflyttning på för verkets rationella skötsel lämpligaste sätt. Ingen överordnad myndighet är ofelbar och erfarenheten har till fullo visat, att inom skogsstaten betänkliga och för staten synnerligen dyrbara misstag äro gjorda därigenom att orätt person placerats på orätt plats och sedan mot sin vilja icke kunnat omplaceras, så snart han icke gjort sig skyldig till tjänstefel i egentlig mening. Ja, mången som på den plats han suttit kostat staten tio- tusentals, ja kanske hundratusentals kronor, skulle sannolikt å ett annat för hans gåvor och psyke mera lämpat revir blivit en fullgod revirförvaltare. I det av kommitterade föreslagna avlöningsreglementet har ock i 8 14 an- tagits den redan för trafikverken gällande bestämmelse om tjänstemans skyl- dighet att underkasta sig förflyttning. Detta finna vi synnerligen välbetänkt. Frågan är emellertid om med den formulering som givits $ en förflyttning ej får karaktären av strafförflyttning, något som på allt sätt bör undvikas. Inom domänverket göra sig vid många tillfällen bjudande lämplighetsskäl z MM : 8 » CM ba (+ F 0 a RECNUE: RY Tess ot rr $ Sööede = - Ar > Er Ar at a ” ER äg 3 st NN sg r ; NER SKOGSSTATENS LÖNEREGLERING x 121 - Mlande för förflyttning. I ett fall kan genom nya kommunikationer med mera stora och viktiga icke förut befintliga krav för visst revir på en särskilt We dugande person framställa sig, ja ej sällan torde det fallet möta, att den som ; lämpar sig väl under de gamla förhållandena ej motsvarar de nya. Under SN sådana omständigheter bör naturligen ett utbyte kunna ske, alldeles såsom sker vid ett väl skött enskilt företag. Detta blir till båtnad för både sak och person. Ä I ett annat fall kan en förut kraftig och energisk revirförvaltare på ett svår- ÅR . skött revir bliva så nedbruten av överansträngning, reumatism eller dylikt, ”2Å att han snarast bör förflyttas till en lugnare befattning. Som redan fram- : hållits anse vi det i dylika fall givetvis vederbörande bör vid förflyttning till 2 -S ett lägre klassens revir få kvarstå i den eventuellt högre lönegrad, som han Be -en gång kommit upp i. Ag TAN Genom ansökan i vanlig ordning bör kompetent sökande i tur och ordning TN — -erhålla ett första klassens revir. Ledig revirförvaltarebefattning av andra ASA och tredje klass besättes även i regel efter ansökan, men vid befordran till är — dylika revir bör avseende endast fästas vid sökandens större eller mindre me skicklighet för tjänsten, men icke vid tjänstetur eller så kallade meriter. ST Ls Domänstyrelsen bör dock också till en sådan befattning förutom sökande AE "kunna föreslå särskild förtjänt person även om han ej sökt befattningen, men TI Ä på domänstyrelsens förfrågan förklarat sig villig flytta till det avsedda reviret. & ? Reviren besättas sålunda ej som nu fast utan endast tillsvidare. I regeln AE jr blir det naturligen för lång tid, men kan även vara för kortare tid, så att 5 ne ; revirförvaltare, liksom till exempel tjänsteman vid statsjärnvägarne må kunna / ; placeras vid det arbete där han kan anses göra den för verket största nyttan. Han är garanterad viss lön men icke visst arbete och viss arbetsplats. Mången pp ke befattningsinnehavare skall möjligen anse denna sats hård, men det måste väl a ihågkommas, att befattningarna äro upprättade för det allmännas nytta, ej för Tr 0 Ibefattningshavarens bekvämlighet. Den nu ofta med så stor avund omtalade » enskilda verksamheten arbetar helt efter denna utgångspunkt. I själva verket EN blir blotta medvetandet om, att det ej går an att somna av, om man skali få be- y AS hålla vad man har och få det bättre, en sådan sporre, att de faktiska förflytt- SG ningarna torde bli få. Det är ock för överordnad myndighet så pass obehag- ligt att verkställa sådan mot vederbörandes vilja, att detta säkert blott då "verklig anledning föreligger kommer att ske. d : Förflyttas revirförvaltare utan egen ansökan fordrar emellertid billigheter, -att han i enlighet med kommitténs förslag erhåller av statsverket full ersätt- SR ning för de med flyttningen förenade kostnaderna. Att angiva bestämda lönebelopp för de nu av oss föreslagna 3 revirförvaltare- " graderna är synnerligen svårt, då ingen ledning finnes för vilka dyrtidstillägg som därvid böra- tänkas ifrågakomma. Utgå vi emellertid från kommitténs siffror synas oss lämpliga grundlöner i rundat tal vara. 1:sta klassens revirförvaltare .. css: 7.000 kronor 2 2:dra > - TR dl dr rdr TA 8.500 3 ; p 3:dje > Ng no RER 10,000 > 2 vartill bör komma de dyrorts-, kallorts- och ödslighetstillägg, som kunna vara betingade av för de affärsdrivande verken i allmänhet godkända grunder även som de dyrtidstillägg, som kunna komma att utgå till befattningsinnehavare - "9. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 5 1220X SKOGSADMINISTRATIONEN med motsvarande nyreglerade löneförmåner och tjänsteställning. Däremot bör en omreglering av rese- och dagarvodestraktamenten ske i sådan riktning, att de i möjligaste mån täcka verkliga utgifterna och ej medföra extra inkomster av sportelnatur. Med de föreslagna grundlönerna skulle de olika klassernas avlöningsförmå- ner med ålderstillägg och olika lönegrupper efter den för kommunikationsver- ken gällande typen bliva: Rewvirförvaltare av 1:sta graden. A B (E D E F G 75TAOL "753805 175020: BGN OG 3,340 3,580 750201-1- 7500, F8;LOOKERSTIS4ONIEB,500 3,820 9,060 B;1IOO] — :8,3401 - CH SO FTBIS20 0:000 95300 9,540 0,580-1 B;5207 19,00601MTGRR OORIEO:540 0,780 10,020 Revirförvaltare av 2:dra graden. A B (5 KID) 12 F G 3580 1 18,320- -0,000 EO DORET0,540 > (0,780), -(TO;020) 0.060); -0,300 — 0,540 MM 0:7C0MI0,020 (10,260)- (T0;500) 0540. 0,7980:- TO,0208ELORBOMEI0,500 - (10,740) = T0:030) 10;020. -10,200 1 110,5004410:740M450,080 (IT,220) I (ET4A00) Revirförvaltare av 3:dje graden. A B & D E F E 10;020/ "T0,200! 1I0;5001ET0,740R(T05980) (1T,220) (TI:400) 10,500/, I10,740' 1T0,0805 IE 2205 (11,460); (11,700)1(T1;940) 10;080: TT:220 FI :400 SmEROOE(ET.040) (I12,180) -H(M23420) 11-460” II,;700' IT;040 AI2,TS0K (21420) (12.660) H(T2:900) I andra graden ha vi satt lönegrupperna F och G samt för tredje graden grupperna E, F och G inom parentes, då enligt de principer vi ovan skisserat, det säkerligen dröjer tiotal av år innan revir i värsta kallorterna kunna skötas så intensivt, att de berättiga en uppflyttning i respektive 2:dra och 3:dje klass. Praktiskt taget skulle en jägmästarelön under de mest krävande förhållanden kunna komma upp till tio å tolvtusen kronor, vilket vi anse för ett minimum. De löneförmåner, vi ovan föreslagit äro emellertid med hänsyn till de värden som revirförvaltarna handhava och till den enastående betydelsen dessa som ovan visats äga för dessa värdens ökande eller minskande så väl med hänsyn till kapitalvärde som till avkastning, ingalunda lysande om man jämför dem med vad de enskilda skogsägarna bjuda för motsvarande arbete kvalificerade personer. Vill man att staten med så låga löner ändock skall vinna lika goda resultat som de enskilda ur sina skogar, då dessa som bäst handhavas, måste man enligt vår mening påbygga nu angivna lönesystem med ett system av förvalt- mngspremier, varigenom inom alla tre revirklasserna den synnerliga duglig- heten och fliten kan belönas. EES CT 2 SKÖGSSTATENS LÖNEREGLERING. od fr , PR rr Hav yt - rr 2 $ X Är a VA — Som redan visats är det ej möjligt att bedöma ett revirs skötsel efter ett eller några få års nettovinst å detsamma, utan därför fordras en ingående undersökning av alla de åtgärder av vikt, som under ett antal år å detsamma företagits och av vilka många ge utbyte först i en kanske avlägsen framtid. Då vi föreslå förvaltningspremier, ha vi därför tänkt oss, att sådana skola kunna utgå till en revirförvaltare först efter 35 års skötsel av reviret. Söker man överväga huru dessa förvaltningspremier lämpligast böra utdelas, äro olika vägar tänkbara. Enklast är att revirförvaltaren har rätt att när en femårsperiod förfiutit -sedan han mottog reviret eller sedan han sist erhöll förvaltningspremie, då han anser sig ha presterat ett verkligt gott arbete, själv anmäla sig till erhållande av sådan förvaltningspremie. Kompletterad med bestämmelsen att domänsty- relsen, där den anser revirförvaltare, som själv icke anmält sig, böra komma i åtanke, förordnar om att han skall medtagas vid prövningen, bör ett tillfreds- ställande urval kunna göras. Genom den senare bestämmelsen kan ock blygare och förnämare naturer, som ha en inre motvilja mot att själv anmäla sig, komma under omprövning. En annan väg är att vart femte år en synnerligen grundlig inspektion av särskild nämnd sker på varje revir och att denna nämnd föreslår visst antal av revirförvaltarna, som under femårsperioden utfört det dugligaste arbetet till förvaltningspremies erhållande. Detta är kanske det bästa tillvägagångs- sättet och torde icke innebära några oöverkomliga svårigheter, då det ej bleve mera än 25—30 revir årligen att inspektera, något som för nämnden ej torde behöva taga en tid av mera än omkring 3 månader, i all synnerhet om jäg- mästare ålåge, att vart femte år utarbeta en ingående redogörelse över sin förvaltning. Inspektionen företages av och förslag till förvaltningspremiernas utdelande utarbetas av en nämnd bestående av tre i skogshanteringen synnerligen för- farna personer, av vilka förslagsvis tillsvidare en utses av domänstyreisen, en av föreningen Sveriges ordinarie jägmästare samt en av Sveriges skogs- ägareförbund. Med denna sammansättning vinnes trygghet för att allsidiga och ej minst praktiska intressen bli avgörande. Bland de föreslagna tilldelas av domänstyrelsen, vars beslut ej kan överklagas, de revirförvaltare, tillgäng- liga förvaltningspremier, som därav kunna anses ha gjort sig fullt förtjänta. I den händelse förvaltningspremierna äro färre än de förtjänta, tilldelas sådana dem, som i första rummet därtill äro berättigade. Givetvis böra skolrevirens föreståndare i rätten att tävla om förvaltningspremie jämställas med övriga revirförvaltare. Detta så mycket mera som deras lön enligt kommittéförslaget kan sägas vara i svagaste laget. Om sådana förvaltningspremier skola göra avsedd nytta, böra de naturligen göras tämligen stora och vilja vi föreslå 10.000 kronor, motsvarande för revirförvaltaren en årlig lönetillökning under femårsperioden av 2,000 kronor. Det lämpliga antalet är naturligen för närvarande mycket svårt att bestämma, då denna löneform är alldeles ny och praktisk erfarenhet torde böra vinnas: Anslås försöksvis första gången 10 dylika förvaltningspremier att utgå det första året för vilka sådana beslutas, torde man vinna ytterligare erfarenhet innan nytt beslut därom behöver fattas. Godkännes detta förslag bör sålunda från och med de år den nya staten gäller årligen anslås ett belopp av exempeivis 25,000 kronor till förvaltningspremier. FEI Na ae a ja 7 AV 124 x SKOGSADMINISTRATIONEN : Det kan synas mången vara en stor summa, om i dylika förvaltningspremier årligen skulle utgå 100,000 krenor, men därvid bör beaktas, att det gäller ett affärsdrivande verk, som 1918 lämnade staten ett driftöverskott av 41,620,000 kronor. Om vi icke taga alldeles fel, något som vi ha väl grunded anledning antaga icke vara faliet, kan denna inkomstsiffra, om statsmakterna. förstå att på rätt sätt elda och entusiasmera skogsstatens tjänstemän, lätt nog ökas med ett ganska stort antal millioner och vi äro förvissade om, act det belopp, som nyss nämndes som förvaltningspremie, skall återvinnas av statsverket mångfaldiga gånger. Ett rättvist och likformigt utdelande av förvaltningspremierna förutsätter självfallet en noggrant genomtänkt och utarbetad instruktion för den ut- delande nämnden, vari vederbörlig hänsyn: tages till de faktorer, som på längden här äro avgörande för ett ekonomiskt framgångsrikt skogsbruk. Det kan naturligen ej vara oss möjligt att här framlägga ett slutgiltigt förslag till en sådan instruktion, men det borde vara lämpligt att i största korthet beröra de huvudsynpunkter, som synes oss vid utarbetandet av en sådan vara vägledande. Först och främst gäller det att noga fasthålla att skogsvården ej gäller ögonblicket utan en lång följd av år. Främst böra de mark- och bestånds- vårdande åtgärder, som genom åren göra reviret givande, belönas, då de klokt och med ekonomisk blick planlagts och genomförts. Emellertid är det ej blott skogen som sådan, som bör vårdas, utan hänsyn bör ock tagas till hand- havandet av det levande material på vars förefintlighet skogsvården dock ytterst blir beroende. Vi mena sättet, på vilket inom reviret belägna torp, skogsarbetareboställen med mera handhafts: Mycket stor hänsyn bör uppenbarligen också tagas till vad vi skulle vilja kalla den ögonblickliga ekonomiska skötseln. Därmed förstå vi alla skogs- arbeten, främst avverkningarnas och utdrivningarnas ledning och utförande. Detta ej blott i den mån, att dessa gjorts klokt och praktiskt, utan ock att revirförvaltaren förmått tillpassa sig efter köparnas behov och önskningar 1 den mån ett sådant tillpassande för staten medfört ökade priser å det salu- bjudna virket. I det föregående ha vi av ovan anförda grunder helt fäst oss vid revir- förvaltarnas löneförhållanden. Nödigt är emellerid att med utgångspunkt i de förslag, som för dessa framlagts även angiva vilka konsekvenser dessa synas oss medföra med hänsyn till så väl under- som överordnad personal. Vi anse oss därvid dock endast behöva behandla å ena sidan kronojägarna, å andra sidan överjägmästarna och byråcheferna i domänstyrelsen, då vi för övriga fåtaliga grader icke ha något väsentligt att invända mot det sätt, på vilket de av kommittén inordnas i lönesystemet. Beträffande kronojägarna vilja vi tillstyrka domänstyrelsens förslag angå- ende deras löneförmåner, dock vilja vi härvid liksom beträffande revirför- valtarna kraftigt betona nödvändigheten av en omreglering av nu utgående rese- och dagtraktamenten i sådan riktning, att de i möjligaste mån täcka de verkliga utgifter, utöver vad vistelse i hemmet skulle medföra, som vederbö- rande få vidkännas, men ej lämna en betydande vinst av sportelnatur. Granskar man hur saken nu i verkligheten gestaltar sig, skall man finna, att en alldeles abnormt stor procent av kronojägarnas inkomster härröra av dessa dagtrakta- mentsersättningar, något som icke kan vara förenligt med ett sunt och riktigt Sn RA SN NER Aa NS 2 ON SN An r SKOGSSTATENS LONEREGERRING x 125 - Here) sten Den inkomst, på vilken en tjänsteman har att leva bör vara en = väl avvägd och tillräcklig lön, ej sportler av ena eller andra slaget. | Re Utöver denna anse vi emellertid att även kronojägaren liksom revirförval- p. oo otaren bör ha möjlighet att erhålla en ökad inkomst i de fall, då han genom EN särskild duglighet och flit gör sig därav förtjänt. Detta anse vi på väsentligen likartade grunder som anförts för revirförvaltarna. Omsorg och flit samt ; ekonomisk blick äro egenskaper, som göra det möjligt även för kronojägaren än att för det allmänna tillvarataga mycket betydande belopp, vilka om det brister 3 = härutinnan lätt gå förlorade. ; i = För kronojägarna ha vi tänkt oss flitpremier att utdelas högst vart 3:dje år 0) z till en och samma person, sättas dessa till ett belopp av 1,000 kronor, skulle OM : detta innebära 333 kronor årligen. | Be För dessa flitpremiers utdelande torde av lätt insedda skäl ej samma metod > kunna användas som för revirförvaltarna, alldenstund denna skulle ställa sig i = alldeles för tidsödande och dyrbar med det stora antal bevakningstrakter, som SN här måste övergås. Därtill kommer att det mindre blir själva resultaten än | det dagliga arbetet, som bör bedömas. Förslagen till flitpremium för krono- jägare måste därför väsentligen läggas i överjägmästarens hand, vilken stödd på revirförvaltarnas rapporter och förslag ävensom på egna iakttagelser vid 5 personligt besök inom bevakningstrakten har att framlägga ett förslag för Kr domänstyrelsen, vilken slutligt utdelar flitpremierna. Nödigt torde bliva att ÄR domänstyrelsen på förhand bestämmer huru många sådana, som varje gång | skola inom varje distrikt utdelas. NR 3 Till sist ha vi att taga ställning till frågan, om vilka löneförmåner överjäg- SD mästare och byråchefer rättvisligen och lämpligen böra åtnjuta jämförda sär- 4 skilt med de ovan föreslagna Farsta av högre grad, särskilt av 3:dje ; > ? - graden. . Vår uppfattning av de krav, som böra ställas på nämnda befattningsinne- dz havare, är att icke någon grundväsentlig skillnad med hänsyn till duglighet 2 och kunskaper m. m. bör finnas, utan att det förvisso mera är i viss mån SR. andra egenskaper, som böra föra till överjägmästareplatserna än till revir- FIS förvaltarebefattningarna av 3:dje grad. Vid de förra är det av synnerlig SS vikt att dess innehavare har förmågan att vinna den underordnade personalens 4 förtroende, att han har en snabb och säker uppfattning, så att han, vid de ju SD få dock rätt kortvariga inspektionerna träffar rätt i sina råd och anordningar Se m. m. Vi föreställa oss att befordran till överjägmästare icke bör komma ST in i den banan, att varje 3:dje gradens revirförvaltare utan vidare avancerar till överjägmästare, utan att yngre dugligare sådana bland 2:dra och I1:sta Må gradens revirförvaltare böra ha alldeles samma möjlighet till överjägmästare- rg | befordran, för såvitt de ådagalagt därför lämpliga egenskaper, som 3:dje ; gradens. Under sådana omständigheter bör och kan med fog löneskillnaden FF sättas rätt ringa mellan revirförvaltare av 3:dje graden och överjägmästare. å Något mera borde de senare ha, på grund av det större ansvaret och den ju ofta med rätt mycket obehag förenade ställningen. Vi ha tänkt oss att en löneskillnad av i runt tal 1,000 kronor härvid skulle vara lämplig och sålunda överjägmästarnas grundlöner utgöra omkring I1,000 kronor, dock med samma dyr- och kallortstillägg m. m. som ovan för revirförvaltare äro omtalade. Vill man även här följa den av kommittén föreslagna löneklassindelning, ww ) gr s , € - 126 x SKOGSADMINISTRATIONEN måner vid olika ålder m. m. ställa sig på nedanstående sätt: - GiIp Dp A B (e 19 E F G ; 10,080--TI;2204 III; GOMEI00M LT,0407 "T2,180 112420 SA 11T:400 IT,7005 TE,O40MM2SOTH2,420: 1T2,000-112;000 IT5040, 012,160, IL I2;420WTeN000KEE2,000:1113,140. FI35360 Ä 12;420" IT2,060 1 T2;000MEI840 1NT3,380, | 13,020,,4I35800 es Vi ha även övervägt frågan huruvida förvaltningspremier lämpligen borde kunna erhållas även av överjägmästare. Vid närmare prövning synes det oss emellertid vara förenat med nästan oövervinnerlig svårighet att bland så 2 ringa antal som det rör sig om finna objektiva grunder för att särskilt belöna Er en eller ett par av dem för särskild duglighet och skicklighet, vadan vi icke a anse oss böra föreslå andra löneförmåner än de ovan angivna. Till sist komma vi till byråcheferna i domänstyrelsen. Frågan om deras ställning och avlöningsförmåner står naturligen i närmaste samband med domänstyrelsens hela organisation och arbetssätt. Vi äro av den uppfattningen, 3 att den för närvarande icke är på lyckligaste sätt anordnad. Här är emellertid ej j platsen att närmare ingå på våra åsikter i detta avseendet, utan må det vara nog NR att uttala som vår uppfattning, att upprättandet av en överdirektörsbefattning Ru var ett lyckligt grepp. Denna väg bör fullföljas genom inrättandet av ännu en k sådan befattning, vilkens innehavare har att fungera som chef för en nu icke befintlig verklig affärsavdelning, vilken har den närmaste ledningen av de för verket så utomordentligt viktiga försäljningarna av virke, men även för k inköpen av- vad som för gemensam räkning för reviren kan och bör inköpas. å Blir som vi hoppas inom icke alltför avlägsen tid den verkliga ledningen av j domänverket lagd i händerna på utom generaldirektören, tvenne souschefer i under honom, en för förvaltningen och en för försäljningarna, blir vidare de å nuvarande byråchefernas arbete i högre grad än nu är fallet fördelat efter arbetets mrt än efter geografiska grunder, torde byråchefens arbete och $ ställning mera komma att bliva byrådirektörens i övriga affärsdrivande verk. Vi kunna ej finna att under sådana förhållanden dessa tjänster böra betraktas såsom principiellt krävande någon högre avlöning än överjägmästarnas, i all synnerhet som ett utbyte efter ett antal år av dessa tjänster mot varandra i : många fall ingalunda torde vara olämpligt. Så har ju ock redan i åtminstone två fall på extra stat anställda byråchefer utbytt sin befattning mot överjäg- mästaretjänster. Någon svårighet att få platserna lämpligt besatta synes oss under ovan angivna förutsättningar knappast vara att befara, så mycket mera som säkert mången duglig man kommer att sätta stort värde på att komma till Stockholm för sina barns uppfostran och av andra orsaker. Det säger sig själv, att byråchef eller byrådirektör i domänstyrelsen kommer att åtnjuta det dyrortstillägg, som Stockholm medför utöver vad flertalet överjägmästare får uppbära. Därjämte synes oss emellertid i hög grad önskvärt, att härutöver till- kommer ett icke för knappt avmätt hyresbidrag, ej minst därför att hyrorna i huvudstaden under de närmast följande åren kunna väntas komma att avsevärt stiga, även i jämförelse med vad fallet kan bliva inom andra orter. som tillämpas inom kommunikationsverken, skulle överjägmästarnas löneför- AE CT LÄ kd Ve str SES TELE KOGSS” FATENS LÖ? INEREGLERING 2 208 2 127 i G Med stöd av AA vi ända ovan anfört anse vi oss böra tillråda domän- styrelsen, att till Kungl. Maj:t avgiva ett yttrande över nu ifrågavarande löne- regleringsförslag, som går ut på ; att styrelsen avstyrker det framlagda förslaget på ovan anförda grunder, er, ett styrelsen hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t behagade låta NR utarbeta och om möjligt för årets riksdag framlägga ett förslag i väsentlig par "överensstämmelse med ovan framlagda, vilkets huvudgrunder äro revirförval- - å taretjänsternas uppdelning i tre väsentligen olika avlönade lönegrupper, till- SS delande av förvaltningspremier högst vart femte år åt särskilt förtjänta revir- FE förvaltare och flitpremier högst vart tredje år åt förtjänta kronojägare, och gå "> förhöjd avlöning åt överjägmästarna, se aft Kungl. Maj:t i den händelse det skulle visa sig, att propositionen om en Eg så beskaffad omläggning av domänstaternas löneförmåner ej hinner utarbetas MG 1 så god tid, att den kan föreläggas årets riksdag, behagade till denna fram- q | lägga förslag om en provisorisk lönereglering ungefär motsvarande det förslag er domänstyrelsen nu behagat tillstyrka såsom definitivt. On 1 Stockholm den 11 februari 1920. | - GUNNAR ANDERSSON. WIiILH. EKMAN. AVGÅNGEN UR STATSTJÄNST ÅREN 1013-1018. 2 Referat av Kungl. Socialstyrelsens utredning i vad densamma berör Kungl. Domänstyrelsen och Skogsstatens personal. å INLEDNING. E Med anledning av gjord framställning uppdrog Kungl. Maj:t år 1018 Ö 5 åt Socialstyrelsen att skyndsamt verkställa utredning, i vilken omfattning och Kö , under vilka förhållanden avgång från statstjänst ägt rum under de senare Sr & åren. Utredningen slutfördes år 1019 och finnes publicerad i tidskriften DN y Sociala Meddelanden n:ris 6, 7—8 och o9—-1t12, inalles 52 sidor. | Omfattningen av avgången utröntes genom direkta hänvändelser till olika ämbetsverk och myndigheter rörande de ordinarie och extra befattningshavare, som under tiden 1 januari 1013—1 december 1918, utan att hava uppnått stadgad ålder för pension, avgått till annan verksamhet utanför statstjänst. "= SS För vinnande av nöjaktiga upplysningar rörande hithörande spörsmål, var det Mö > emellertid erforderligt att jämväl erhålla kunskap om under vilka ekonomiska Mås betingelser avgång från statstjänst ägt rum, d.v.s. att få veta, dels vilka inkomster vederbörande hade av sin befattning i statens tjänst, dels inkomsterna å den nya verksamheten. Fördenskull utsändes frågeformulär till personer, som under dessa år lämnat statstjänsten. Detta omfattade inalles 12 olika frågor rörande såväl de ekonomiska förhållandena som orsakerna i övrigt till statstjänstens lämnande. Utredningen sönderfaller fördenskull i två delar, dels en allmän under- sökning, grundad på uppgifterna rörande avgången från myndigheter och ämbetsverk, dels en specialundersökning, byggd på de från uppgifts- lämnarna erhållna upplysningarna. I det efterföljande skall i största korthet lämnas en redogörelse för undersökningens resultat, i vad densamma berör Domänstyrelsens och Skogsstatens personal. jön LS 128 x SKOGSADMINISTRATIONEN DEN ALLMÄNNA UNDERSÖKNINGEN. Avgången från Domänstyrelsen och Skogsstaten utgjorde under tiden från: den 1 januari 1913—1 december 1918 sammanlagt 161 personer, nämligen resp. 13, 16, 14, 44, 44 och 30 under de olika åren. Av dessa voro samtliga. befattningshavare manliga samt 66 av högre grad och 95 av lägre grad. Icke mindre än resp. 58 och 87 personer av de olika tjänstemannagraderna. utgjordes av extra personal. Beträffande examenskvalifikationerna innehade 2 personer juridisk examen, 64 examen från skogshögskola (skogsinstitut), I person enbart studentexamen samt slutligen 94 avgångsbetyg från folkskola eller annan lägre läroanstalt. De avgående befattningshavarnas åldersfördelning framgår av tab. I (upp- gifter saknas för 6 personer). Åldersförskjutningarna från ett år till ett annat hava visat sig vara mycket obetydliga. Majoriteten har, som synes av tab., överskridit 30 år. Tab. ZI. De från Domänstyrelsen och Tab. II. De från Domänstyrelsen och Skogsstaten avgående befattningshavar- Skogsstaten avgående befattningshavar- nes ålder. nes anställningstid. FR | | | Anställningstid | | Ålder, är = | Antal | Procent -| | öv ; Antal Procent | | | | 5 | | | | [20-20 73 47 | 2 39 lag (SE [NS0-30 12 46 | 2—5 | 58 YST | 40—0w I0 i 5—10 | 40 | 26 | I10—w 18 12 I tab. II äro befattningshavarne fördelade efter anställningstid vid stats- tjänstens lämnande (uppgifter saknas även här för 6 personer). Icke mindre än 62 procent av samtliga avgående hava lämnat statstjänsten, innan de uppnått 5 års tjänstetid. Då ordinarie anställning inom Skogsstaten som bekant i regel ernås. först efter en längre tids tjänstgöring som extra befattningshavare, framgår även av denna tab., att avgången varit störst bland de extra tjänste- männen, vilket förhållande ju ej är ägnat att överraska. SPECIALUNDERSÖKNINGEN. Uppgiftslämnarnes inkomst- och levnadsställning. Materialet till den speciella undersökningen utgjorde, som ovan nämnts, av individuella uppgifter från befattningshavare, som lämnat statstjänsten. I fråga om tjänstemän av högre grad hava uppgifter inhämtats från såväl ordinarie som extra personal, medan däremot i fråga om personal av lägre grad undersökningen begränsats till sådana, som innehaft ordinarie statstjänst, vilket förhållande fullt motiveras med hänsyn till att ett ombyte av levnadsbana för lägre, extra tjänstemän icke är av samma betydelse som för icke ordinarie, högre Dbefattningshavare, vilka ju före inträde i statens tjänst genom studier och utbildning i allmänhet mera ingående förberett sig för denna levnadsbana och därför kunna förutsättas icke lämna densamma utan mera vägande skäl. Större delen eller omkring 75 procent av samtliga från skogshögskolan (skogsinstitutet) utexaminerade befattningshavare, vilka lämnat statstjänsten, hava inkommit med uppgifter. Av dessa finner man, att 21 personer övergått TR FN ee MA RU PR NY MEET ct rei rå AN AR (ER STRÖ NDS SFS REPA SRS SOA I ÄG AR OSA Sie ta DER A r UY är ä -— a NW AVGÅNGEN UR STATSTJÄNST x 129 . SR - : till handel och industri (skogschefer m. m.), 18 till kommunal tjänst (huvud- sakligen länsjägmästare m. m.), 4 till enskilda organisationer (arbetsgivar- och yrkesorganisation, tidskrifter m. m.), 3 till fria yrken (konsulterande verksamhet - m. m.), o. s. v. Genomsnittliga årsinkomsterna för denna personal, inalles | 47 uppgiftslämnare, utgjorde före avgången från statstjänsten enbart av denna 3 602 kr. samt inklusive biförtjänster 3 902 kr. Efter inträde i enskild tjänst ; voro motsvarande siffror resp. 8 252 och 8 424 kr. eller en inkomstökning av resp. 129,4 och 115,9 procent. Atskilliga befattningshavare hava emellertid | anfört, att den erhållna lönen vid övergången till enskild tjänst endast varit att betrakta såsom begynnelselön, vilken redan ett eller annat år efter anställnin- a gen undergått förhöjning och avsevärt överstigit, vad staten efter motsvarande tjänsteår hade kunnat betala. Genomsnittliga inkomstökningen vid övergången till enskild tjänst har bland samtliga undersökta tjänstemannagrupper varit störst för skogsstatspersonalen. Framhållas bör dock, att inkomstsiffrorna i någon mån äro missvisande med hänsyn till att de uppgivna inkomsterna i flera fall avse å ena sidan året före avgången, å andra sidan närmast följande år. Med den starka förskjutning av lönenivån, som under ifrågavarande år ägt rum, blir en dylik jämförelse följaktligen icke fullt riktig. Orsakerna till avgången ur statstjänst. Huvudorsaken till avgången ur statstjänst har helt naturligt i de flesta fall varit av ekonomisk natur. I de utsända frågeformulären till tjänstemännen hade emellertid plats även beretts för upplysning av orsakerna till avgång från statstjänst, i den mån denna ej varit enbart av ekonomisk art. På grundval av dessa uppgifter har tab. III upprättats, varvid grupperingen närmast verkställts med hänsyn till de motiv, som vid sidan av den direkta undersökningen anförts såsom avgångsorsaker, varför man icke omedelbart av tabellen kan utläsa, huru stor del av de avgångna befattningshavarne låtit motiv av ekonomisk natur vara för sig bestämmande. Till denna kategori torde i första hand vara att hänföra det stora flertalet av de fall, som i tabellen upptagits under rubriken andra eller icke angivna orsaker. Enbart till denna grupp höra c:a 27 procent av hela antalet uppgiftslämnare. Även inom några av de andra grupperna hava de ekonomiska motiven emellertid uppenbarligen varit dominerande. Särskilt gäller detta de befattningshavare, vilka såsom avgångsorsak uppgivit dåliga befordringsutsikter och i stor utsträckning de, vilka som medverkande orsaker anfört missförhållanden i tjänsten såsom befordringskonflikter, missnöje med tillämpning av vissa lönebestämmelser, otillfredsställelse med tjänsteförhållan- dena, 0. s. v. Givet är, att en sammanställning av detta slag icke kan göra anspråk på mer än att lämna en ytterligt förenklad bild av de faktorer, undersökningen avser att belysa. Rubriceringen av de enskilda fallen måste också i viss mån bliva subjektiv, särskilt då en kombination av olikartade motiv förelegat. Förekomsten av dylika samverkande orsaker, som i tabellen ej kunnat komma helt till uttryck, framgår närmare av det efterföljande, mera ingående referatet av utredningen. Bland de förvaltningsgrenar, utredningen omfattar, hava befordrings- utsikterna tett sig särskilt mörka vid Skogsstaten. Huru de avgångna EEK EV ' 147 Ses AR 1; SKOGSADMINISTRAT IONEN : Tab. III. Uppgiftslämnarnes fördelning efter de uppgivna orsakerna till avgången = S från skogsstatstjänst. pA, NLA 4 H 4 ww FSA Vr U' pp go MY aarROSENStarklerr | Antal 5 (SA10126 10) 51 VR SN SARAS ob ER SPIS sb SR a ägo 0 aa Se sb SNRA SER AHA ARENA SA SAN FA Ber ; Avskedande. "eller arbetets "uppboranede 6 sa a a Sea sdp sne or RNA og s Ptalstjänsten,,olforenlgamedannehav duo: SySe ku s SeSS E SeR OA UR IST N Ra => " Övertagande, av familjegods, famujeböla EE04040N5IA IN Sa oder de ddn se sr ARE SAN i EES RA rr RA SNR når di or SANNA ESS ERE SOK SA a Ad I i Andra, skal cay. Poväalnnalt a sa ace dr er a a a saa sa saa So läte rg a AES I CA Osäkerhet med hänsyn till utkomstmöjligheter och pensionsålder ..................... — NA TIäliga NDefordringsttsteter 35.50 3.4 NTA ARA a Re a oa ma SSR 11 RR TBristände teoretisk: "kompetens kör yldareDefordifali us. . oc. esse dress steeen = po Befördringskonflilkt "45:53 2. ma bas ss sTR OS ESR Sa ie god avstanna Dad def br fll SSE NEG 3 ; WIR Misspoöje, med/tillämpning "av; lönebestamumielsSphö sa oas. scr spisen se rrnangn Tyne AES : 2 ; Annan KOnsgiktymed OVEROEANACe a Raa mar a PE eos a ös as nt G SARA == sä Betungande” tjänstgöringsförkallan den: a a aa see a UA BAS — i Mantrevnad eller: bostadsbrist/å tjänstgöringsotlen | ,.i.s.s..sn.s.seccessersor ed ee SAFE 25 Otillfredsställelse med itjänsteförkallandp= WH MaRa da a eoA Maai dekl se bk ak FE II : PO tiskra OTSAKEN 2 sng das ef AE SR AN ANA a a as satoem cuties el SEE SE ; Mera, intressant (eller; självständig äv SRS RR sea ee se lea ös «sälja n sar elr sger SR 7 R | Andra seller. "2. an gvia: Orsak et... sees bed ERE leds se de esleja jerk ole sj Dennis ee ns SR RE 14 - Al = I befattningsinnehavarne själva sett sina framtidsperspektiv, framgår bäst av 6 & Bs ett urval av deras egna yttranden: ke EN >Avgången från statstjänsten skedde delvis av det skäl, att ordinarie eller självständig i CMR befattning ej syntes kunna nås inom rimlig tid (ålder vid avgången 31 år).» 2 N >Som statstjänsteman kunde jag ej tänka på att gifta mig inom rimlig tid.» i . j o : : er ; 1 - Ar >De ringa utsikterna att inom rimlig tid kunna erhålla ordinarie tjänst med fast bostadsort.» D he »Den ringa utsikten till befordran och framför allt en assistents beroende av sin chef å er utan möjlighet för honom att göra sig gällande.» Å 3 » Omöjligheten atti statstjänst på ett tiotal år framåt kunna förskaffa mig bättre ekonomisk ; existens, även om man genom samvetsgrant arbete eller energisk företagsamhet sökte göra : det bästa möjliga på sin plats.» d < >Orsakerna till avgången : förutom låg avlöning, de små utsikterna till befordran.» | Ke >Snabbare befordran inom skogsvårdsstyrelserna, utsikt till löneförbättring inom kort | SS Självständigare och mera omväxlande arbete.» 3 »Utsikterna att erhålla ordinarie tjänst annat än i avlägsna norrlandsbyggder med en- | formig verksamhet voro synnerligen små.» » Extraordinariesystemet». é I jämförelse med andra kårer, utom beträffande sjöofficerarne, synes j befordringskonflikter såsom orsak till avgång ur statstjänst vara talrikast : representerade inom Skogsstaten. I detta sammanhang kunna också anföras j ett par fall vid Skogsstaten, varvid såsom närmast anledning till avgången | anförts vissa speciella missförhållanden i avlöningshänseende. Sålunda anmärker en uppgiftslämnare: »Suatens åtgörande att utnyttja överproduktionen av jägmästare åren IgI1—1914 till tjänstemännens nackdel genom tillämpande av ett särskilt skogsindelningsarvode, under- stigande revirassistenternas,» I ett annat fall framhålles såsom bidragande orsak: RN pa "BET ILS VISRV VIINN LJ > a De: nya bestämmelserna rörande reseersättningen åt skogsstatspersonalen, vilka be- - stämmelser såsom symptom betraktade komma mig att fullständigt misströsta om vederbörande statsmyndigheters förmåga att se saker och ting en smula i stort.> Det mindre tillfredsställande sätt, varpå skogsstatstjänstemännens rese-- kostnader anses gottgöras, beröres även av ett par andra uppgiftslämnare, vilka framhålla, att de i sina nuvarande befattningar — såsom länsjägmästare — erhålla överskott av sina resetraktamenten, medan i statens tjänst däremot resekostnaderna icke blevo betäckta. Bland de fall, där avgången ur statstjänst står i samband med vantrevnad eller bostadsbrist å tjänstgöringsorten, äro de ur statsintressets egen synpunkt mest beaktansvärda otvivelaktigt sådana, som beröra rekryterings- svårigheterna i övre Norrland. Vad Skogsstaten beträffar, hava anförts en del yttranden, som giva vid handen, hurusom särskilt tanken på en långvarig tjänstgöring i översta Norrland för åtskilliga befattningshavare framstått såsom mindre tilltalande. Det rådande transportsystemet synes ej heller väckt odelad tillfredsställelse på alla håll. Dessutom har omöjligheten att på den anvisade tjänstgöringsorten anskaffa bostad uppgivits såsom avgångsorsak för ett par skogsstatstjänstemän. Under rubriken otillfredsställelse med tjänsteförhållanden hava i huvudsak sammanförts sådana fall, där övergången till enskild tjänst motsvaras av otillfredsställelse med arbets- och löneförhållandena inom uppgiftslämnarens verksamhet. En f. d. skogsstatstjänsteman anför i fråga om förhållandet mellan stats- och privattjänst följande: »Privattjänsten erbjuder friare arbetsformer och möjlighet till större personlig insats i arbetet. Överkvalificerad arbetskraft undvikes.> Ett annat yttrande tager sikte på de extra tjänstemännens osäkra och osjälvständiga ställning: >Ehuru jag hade goda utsikter till befordran, tack vare goda examina m. m,, måste jag, fastän ej alldeles beroende av några tusen kronors löneförhöjning, med hänsyn till studier och utvecklingsmöjligheter lämna statstjänsten, vilket jag hittills icke någon gång behövt - ångra, enär staten, efter vad jag kunnat finna, är den sämste arbetsgivaren, isynnerhet med hänsyn till extrasystemet i Skogsstaten, där ingenting göres för ens egen pensionering eller änkepensions erhållande.» Ytterligare en annan uppgiftslämnare anför: >Missnöje med statens långsamma befordringssystem och tråkiga arbetsmetoder, mång- skriveri, klavbindande av initiativlust, brist på arbetsglädje; dessa orsaker vägde RS mig mer för övergång från statstjänst än de till synes vid tillfallet hopplösa, ekonomiska fram- tidsutsikterna.> Av förutvarande befattningshavare vid skogsstaten hava vid sidan av de skäl, som ovan angivits, 1 åtskilliga yttranden framhållits privattjänstens företräden framför statstjänsten. med hänsyn till mångsidigare utbildnings- möjligheter, särskilt uti ekonomiska frågor. Som exempel kunna anföras följande uttalanden: >Min avgång från statstjänst berodde på, att jag, trots att jag trivdes utmärkt med min förra befattning, önskade erhålla revirförvaltarebefattning för att därigenom komma till själv- ständigt arbete under friare former än i statstjänst, ävensom för att komma under en instruktiv ledning av framstående skogschef.> »Större utsikt till högre lön efter viss tid samt möjligheter till sysselsättning med ärenden av ekonomisk natur för att erhålla en mera mångsidig utbildning.» >Tillfalle till en allsidigare utbildning i vad till norrländskt skogsbruk hörer, enär assistenter och extra skogsingenjörer i Norrbotten huvudsakligen sysselsättas med stämplingar» far NETA SKOGSADMINISTRATIONEN I samband med förevarande undersökning har Socialstyrelsen från olika statsmyndigheter, bl. a. Domänstyrelsen, inhämtat uttalanden angående till- ne loppet till statstjänst under senaste år, vilken utredning även finnes 2 publicerad i Sociala Meddelanden för 1919, n:ris g9—12, inalles 34 sidor. - Domänstyrelsen har härvid bl. a. meddelat, att antalet sökande till ledigför- dv klarade tjänster vid Skogsstaten under de senaste åren avsevärt minskats, och att svårigheter yppat sig att numera förvärva kvalificerade arbetskrafter. Beträffande ra sådana tjänster, vartill högskoleutbildning erfordras, uttalar Styrelsen den uppfatt- AM ningen, att någon förbättring i rekryteringsförhållandena ej kan påräknas, förrän utjämning sker i förhållandet mellan avlöningsförmåner vid Skogsstaten och vid enskild tjänst av motsvarande art. I fråga om rekryteringen av skogstjänstemän med lägre utbildning anser man sig hava anledning påräkna en viss förbätt- | ring, sedan avlöningsförmånerna för denna kategori numera blivit höjda. ON Såsom Socialstyrelsen själv framhåller i sin utredning, bilda de avgångna befattningshavarnes egna uppgifter, sammanställda med Domänstyrelsens yttrande, ett värdefullt material för bedömande av utvecklingstendenserna å det område, AI undersökningen avsett att omfatta. Me ER. St : MAGNUS NORDQUIST. ANSLAG AV MEDEL. Lån till skogsstatens förvaltande personal för inköp av motorcyklar och automo- biler. Domänstyrelsen har bemyndigats att för 1920 använda 120,000 kr. till lån till be- lopp av högst 3,000 kr. till skogsstatens förvaltande personal för inköp av motorcyklar, auto- mobiler eller andra motorvagnar, avsedda för resor i tjänsten. Lånen skola återbetalas inom fem år och löpa med 5 4 ränta. Säkerhet skall av sökanden ställas och godkännas av Domänstyrelsen. AVLÖNINGS= OCH ERSÄTTNINGSFRÅGOR. i Ang. förhöjning av arbetspriser till hyresgäster och arrendatorer av inägor å kro- noparker och vissa andra skogar. K. Maj:ts skrivelse till domänstyrelsen den 20 feb- ruari 1920. På därom av Eder i skrivelse den 22 januari 1920 gjord framställning i ärendet, varöver kammarkollegium den 5 februari 1920 avgivit infordrat utlåtande, har Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning denna dag medgivit, att skälig förhöjning av de arbetspris, som en- MN ligt nu gällande kontrakt skola betalas till hyresgäster och arrendatorer av inägor å kro- noparker och under skogsstatens förvaltning ställda skogar till civila boställen och utarren- derade kronodomäner samt ecklesiastika boställen, må under det arrendeår, som börjas den 14 mars 1920, utgå för verkställt arbete, som utföres utöver den arbetsmängd, för vilken betalningen, beräknad efter i respektive kontrakt bestämda priser, motsvarar den i samma kontrakt bestämda årliga kontanta avgälden, samt under villkor i övrigt att brukarna skola ordentligt och väl utföra dem anvisat arbete samt att det skall tillkomma vederbörande över- jägmästare att på förslag av respektive jägmästare bestämma prisförhöjningen och att be- stämmandet av arbetslön alltså ej må på något sätt tillkomma vederbörande arrendator eller brukare. sa YR CIRKULÄR. N:r 14 år 1919, rör förenkling i Kungl. Domänstyrelsens föreskrifter angående de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning den 27 maj 1916 (1916 års indelningscirkulär); givet den 31 december 1919. N:r 1 angående sparsamhet med tjänstetelefonsamtal m. m.; den 26 januari: Av förekommen anledning vill Kungl. domänstyrelsen erinra samtliga befattningshavare vid skogsstaten om nödvändigheten att iakttaga största sparsamhet vid användandet av in- TERS SSA - SKUGSADMINISTRATIONEN x 133 terurbana telefonsamtal i tjänsten. Sålunda bör särskilt ilsamtal beställas endast då verkligt behov av snabb expediering föreligger. I mindre brådskande fall bör, därest detta skulle medföra minskad kostnad, en anmälan eller en förfrågan lämpligen ske medelst telegram, för så vitt icke meddelandet är av den art, att detsamma utan olägenhet kan befordras med 3 allmänna posten. / Därjämte finner Styrelsen, även av förekommen anledning, skäl att fästa personalens vid å skogsstaten synnerliga uppmärksamhet på de i punkt 136 i reglementariska föreskrifter, så- - dan denna punkt lyder jämlikt beslut den 24 januari 1919 (infört i Domänstyrelsens cirku- lär n:r I år 1919), givna bestämmelser rörande formen för annonser och kungörelser, på : det att onödigt stora annonskostnader må undvikas. j N:r 2 ang. ändrad lydelse av punkt 9 i reglementariska föreskrifterna den 31 januari 1910; givet den 13 februari 1920. Med upphävande av gällande bestämmel- ser uti ovannämnda punkt av de av Kungl. domänstyrelsen den 31 januari 1910 utfärdade Reglementariska Föreskrifterna till efterrättelse vid skogsstatens tjänsteförvaltning vill Kungl. styrelsen härmed föreskriva, att samma punkt skall hava följande lydelse: 9. Överjägmästarassistent åligger att biträda i överjägmästarexpeditionen, och har han i sådant avseende att på eget ansvar dels handlägga och expediera sådana ärenden, vilka icke påkalla särskilt yttrande eller beslut av överjägmästaren, dels föra eller genom å expe- ditionen fast anställt skrivbiträde låta föra de böcker, liggare och journaler, som enligt gäl- lande bestämmelser eller överjägmästarens särskilda föreskrift, där skola föras. I övrigt har överjägmästarassistenten att utreda och förbereda de ärenden, som av överjägmästaren till honom för sådant ändamål överlämnas, samt att uppsätta koncept till skrivelser i de- samma, och har han att härutinnan ävensom uti sin tjänstgöring i övrigt ställa sig till -nog- grann efterrättelse de föreskrifter, som meddelas av överjägmästaren. Sådana ärenden, som av överjägmästarassistent handlägges på eget ansvar, undertecknas av denne »För överjägmästaren». N:r 3. Ang. allmänna bestämmelser för bokföringsmässigt ordnande av affärs- transaktioner mellan redogörare inom skogsstaten; givet den 16 febr. 1920 till Skogs- statens förvaltande tjänstemän. (På grund av de höga tryckningskostnaderna avtryckes ej här cirkuläret, som omfattar 3 trycksidor och som i tryck finnes tillgängligt hos Kungl. Domänstyrelsen.) N:r 4. Ang. ändringar och tillägg till reglementariska föreskrifter till efterrät- telse vid skogsstatens tjänsteförvaltning den 31 jan. 1910, givet den 17 febr. 1920. (Cirkuläret omfattar 5 trycksidor och berör huvudsakligen skogstaxators och skogsindelnings- assistents resejournaler, rapporter och andra skyldigheter. CIRKULÄRSKRIVELSER. N:r 1 ang. formulär vid anmälan om olycksfall i arbete; den 19 januari. Överlämnande ett exemplar av Svensk författningssamling n:r 805 å år 1919, innefattande riks- försäkringsanstaltens kungörelse den 15 december 1919 angående fastställelse av vissa for- mulär, vill Kungl. domänstyrelsen fästa den förvaltande skogspersonalens uppmärksamhet därpå, att de nya formulären, vartill blanketter under den närmaste framtiden kunna rekvi- reras hos Kungl. styrelsen, skola användas vid anmälan om olycksfall, som inträffar efter den 31 december 1919 N:r 2 angående inköp genom Domänstyrelsen av stubb-brytare och Widéns kul- turplogar. Till samtliga överjägmästare: den 26 januari. Sedan Kungl. domänstyrelsen vidtagit anordningar för tillhandahållande till nedsatt pris av stubb-brytare och Widéns kulturplogar, vill Kungl. styrelsen härigenom föreskriva att, därest inköp av ifrågavarande inventarier i enlighet med förut lämnat bemyndigande ännu icke skett, dylikt inköp skall göras genom Kungl. SKYE FÖRSÄLJNINGS- OCH PRISFRÅGOR. Ang. inköp av barrträdskott. För undvikande av konkurrens och onödig prisförhöj- ning vid anskaffning av kott för fröklängningsanstalterna vid Hällnäs och Finnerödja har d ; j SS AY 134 x SKOGSADMINISTRATION Domänstyrelsen anmodat överjägmästarna i Umeå och Västra distrikten att träda i förbin- delse med skogsvårdsnämnd och skogsvårdsstyrelser för att söka åstadkomma gemensamma skäliga uppköpspriser oberoende om kotten levereras till kronan, skogsvårdsnämnd eller. skogsvårdsstyrelse. KASSA= OCH BOKFÖRINGSFRÅGOR. Likvidering av virke till kronans enskilda flottleder. Sedan flottledsingenjören P-.' Silfverbrand, med förmälan, dels att enligt Kungl. domänstyrelsens skrivelse N:r S. I: 778 den 3 maj 1913 sådant virke, som utstämplas från kronans skogar till flottledsbyggnader i' kronans enskilda fottleder, icke skall betalas, utan endast av jägmästaren antecknas, samt i flottledsingenjörens årsredogörelse angivas till mängd och rotvärde, dels att vederbörande revirförvaltare i skrivelse till honom begärt likvid för sådant virke, hemställt om förhåll- ningsorder härutinnan, har Domänstyrelsen med anledning härav föreskrivit att, där kronans enskilda flottleder skola insynas såsom allmänna, från kronans skogar erhållet virke skall betalas till respektiv revir och anslag härtill begäras. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR. Domänstyrelsens utlåtande över Skogsvårdsstyrelsens i Stockholms län und. framställ- ning om proposition rörande tillfällig lagbestämmelse till skydd för skogar i havs- bandet. Hos Eders Kungl. Maj:t har skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län på anförda skäl hemställt, att Eders Kungl. Maj:t — »oberoende av om lagen den 13 juni 1919 om till- fälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo av Eders Kungl. Maj:t anses böra prolongeras» — måtte för riksdagen framlägga proposition om pro- visorisk lagstiftning för skogar i exponerade lägen eller att förenämnda lag den 13 juni 1919 måtte, därest densamma erhölle förlängd giltighetstid, kompletteras med en paragraf av följande lydelse: >Där på grund av belägenhet i havsbandet förhållandena äro sådana, att det måste befa- ras, att i händelse av ovarsam avverkning av befintlig skog, återväxt skulle omöjliggöras eller ock återväxt, som kunde förväntas uppkomma, skulle bliva oskäligt sen eller under- haltig, må på framställning av skogsvårdsstyrelse Kungl. Maj:ts befallningshavande förordna att å dylika fastigheter avverkning av skog ej får äga rum, i fall den strider mot grunderna för en god skogsvård eller fastigheten därigenom skulle komma att lida brist på behövlig skog efter ortens förhållanden.» Genom nådig remiss den 18 december 1919 anbefalld att häröver avgiva underdånigt ut- låtande får Domänstyrelsen, med återställande av remissakten, i underdånighet anföra föl- jande. Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län synes ha grundat sin förevarande framställning på viss del av det förslag om särskilda bestämmelser angående skyddsskogar och skogar i ex- ponerat läge, som framlagts i del I av 1911 års skogslagstiftningskommittés betänkande och den fara, som för vissa skogar av dylikt slag, särskilt skogar i havsbandet, kan upp- stå under den tid, som kan komma att förflyta intill dess en lagstiftning i nyssnämnda för- slags syfte eventuellt blir genomförd. Styrelsen anser för sin del fog finnas för den av skogsvårdsstyrelsen sålunda uttalade farhågan och att det vore behövligt att en interimistisk bestämmelse, i avvaktan på en definitiv lag bjöde skydd för skogar av ifrågavarande art. Uti skogslagstiftningskommitténs betänkandes första del träffas under förslaget till lag angå- ende vård av enskildas skogar uti $$ 9—11 förslag till särskilda bestämmelser angående skydds- skogar i exponerade lägen. Därvid omnämnes uti 9 $ mom. 1 sådana skogar, för vilka lägen angående skyddsskogar sedan den 24 juli 1903 är gällande. Uti samma paragraf mom. 2 omnämnas ej blott sådana speciella skogar, för vilka skogsvårdsstyrelsen nu hem- ställer om tillfällig lagstiftning utan jämväl skogar »på höjder eller eljest särskilt exponerat läge» samt skogar med svagare reproduktionsförmåga, av låg bonitet o. s. v. Skogsvårdsstyrelsens förevarande hemställan innebär sålunda endast att en viss kategori, nämligen skogar i havs- bandet, av de i berörda mom. 2 omförmälda skogarna skulle bliva föremål för tillfällig lag- stiftning. För Stockholms läns vidkommande, likasom för de flesta kustläns, är helt visst den art av exponerade skogar, som träffas i den yttre skärgården, särskilt i behov av skydd för forcerade avverkningar. Men så väl i Stockholms som andra län finnes innanför den yttre skärgården belägna skogar å höjder eller särskilt svaga marker, som äro i ej mindre behov av skydd mot ovarsamma avverkningar än nämnda skärgårdsskogar. Domänstyrelsen har härmed velat framhålla, att en tillfällig lagstiftning i av skogsvårdsstyrelsen angiven rikt- — ningskommitténs betänkande. Då styrelsen torde komma att i sinom tid få avgiva utlåtande x 135 ning: följdriktigt helst borde taga hänsyn till ej blott skogar i SRA utan även till andra slag av i merberörda mom. 2 upptagna skogar. FER har endast varit i tillfälle att taga kännedom om första delen av skogslagstift- över betänkandet i dess helhet anser sig styrelsen icke böra nu närmare uttala sig om kom- mitténs hittills framlagda förslag om bestämmelser för skogar i exponerade lägen. Styrelsen anser sig dock redan nu kunna uttala, att styrelsen för sin del finner en sådan lagstiftning erforderlig, som medför mera effektivt skydd för skogar i andra höjdlagen än fjälltrakter och i havsbandet än det skydd nuvarande lagstiftning bjuder. I vad mån sådant mera ef- fektivt skydd kan vinnas på de vägar skogslagstiftningskommittén anvisat, därom anser sig EN icke böra uttala sig förrän efter slutlig granskning och prövning av kommitténs förslag i dess helhet. Styrelsen får emellertid framhålla, att kommitténs hittills framlagda förslag, i vad det berör skyddsskogar och skogar i exponerade lägen, redan varit utsatt för en rätt anmärkningsvärd kritik ej blott från sådana personer, som i allmänhet torde före- träda statens synpunkter när det gäller bedömandet av en skogslag, utan jämväl från repre- sentanter för skogsägare. Ehuru styrelsen, såsom av det sagda torde framgå, anser icke blott skogar i havsbandet utan även skogar av annan expositionsart vara i behov av det skydd för ovarsam behand- ling, som en interimistisk lagstiftning kan lämna, anser styrelsen dock, intill dess kommitténs förslag slutligt kunnat prövas, hinder ej möta, att en lagstiftning av sistnämnda slag tills- vidare inskränktes att gälla skogar i havsbandet, då dessa dels i allmänhet torde vara att hänföra till en kategori av mera påtaglig och lättare definierbar art än andra exponerade skogar, dels ock den av skogsvårdsstyrelsen uttalade farhågan dessutom måhända är större ifråga om skärgårdsskogar än andra exponerade skogar. Styrelsen får på grund härav, trots den ofullständighet som komme att vidlåda en tillfällig lagbestämmelse i av skopsvårdsstyrel- sen föreslagen riktning, uttala, att det vore önskligt att åtgärder snarast vidtoges till skydd för skogar i havsbandet. Dylika åtgärder synas emellertid böra gå ut på en komplettering i huvudsaklig överens- stämmelse med skogsvårdsstyrelsens senare alternativ av meranämnda lag den 13 juni 1919 i samband med förlängning av dess giltighetstid. En särskild provisorisk EE för skogar i exponerade lägen enligt skogsvårdsstyrelsens första alternativ anser sig styrelsen icke kunna tillstyrka, då detta skulle innebära ett godtagande i viss mån, utan föregående verk- lig prövning, av ett genomgripande lagförslag, vars halt ännu icke vederbörligen kannat prövas. Med stöd av vad sålunda anförts får styrelsen i underdånighet på det sätt tillstyrka skogs- vårdsstyrelsens i Stockholms län förevarande framställning, att gällande lag om tillfälliga åt- gärder till förekommande av skövling av skog 3 fastighet i enskild ägo måtte, i samband med förlängning av dess giltighetstid, på det sätt kompletteras, att lagen kommer att med- föra särskilt skydd jämväl för skogar i havsbandet i huvudsaklig överensstämmelse med det av nämnda skogsvårdsstyrelse därom framlagda förslaget, I ärendets handläggning hava deltagit överdirektör af Wåihlberg, byråcheferna Giöbel, Hermelin och Cassel, t. f. byråchefen Aminoff som föredragande samt domänfiskalen Lillie- sköld. Stockholm den 31 december 1919. I svensk författningssamling utkomna författningar berörande skogsväsendet: K. Förordning ang. upphandling och arbeten för statens behov samt försäljning av sta- ten tillhörig lös egendom; given den 10 januari 1920 (N:r 10. Utkom den 30 januari). K. kung. ang. fortsatt provisorisk höjning av de i taxan på arvode för skogsindelningar och vissa andra förrättningar, som efter särskilt förordnande verkställas av tjänstemän vid skogsstaten m. fl. den 15 april 1919 (N:r 181) bestämda arvoden; given den 6 febr... 1919 (N:r 25. Utkom den 7 februari). rn Kung. ang. statsbidrag till anläggande av ödebygdsvägar; given den 6 februari (N:r . Utkom den 14 februari). AA Kung. ang. undantag från gällande förbud att i allmän flottled framflotta obarkat virke; given den 31 dec. 1919. (N:r 869 utkom från trycket den ”?/, 1920.) K. Kung. ang. provisorisk förhöjning av den jämlikt resereglementet den 13 december 1907 (N:r 131) för extra förrättningar i statens ärenden utgående bskdeststsersättnings given den 27 februari. (N:r 57 utkom från trycket den ”/,.) PERSONALFRÅGOR. Angående framställning att få mottaga allmänt uppdrag. Sedan viss jägmästare hos Domänstyrelsen gjort framställning om tillstånd att få mottaga uppdrag dels såsom ordfö- SKOGSADMINISTRA TION rande i visst taxeringsdistrikts taxeringsnämnd, dels eventuellt såsom ledamot i prövnings- nämnden, beslöt styrelsen att, då för mottagandet av dylika uppdrag styrelsens tillstånd icke erfordrades, framställningen icke skulle föranleda till någon dess vidare åtgärd. Angående rätt för Domänstyrelsen att under år 1920 till e. jägmästare förordna från Skogshögskolans jägmästarkurs utexaminerad skogselev utan föregående prak- tisk verksamhet efter avgångsexamen från Skogshögskolan. K. Maj:t har medgivit, att, utan hinder av bestämmelserna i första punkten av 80 $ i instruktionen för skogsstaten den 8 oktober 1918 (nm: r 950) den, som vid Skogshögskolans jägmästarkurs avlagt fullstän- dig avgångsexamen, må under år 1920 på ansökan och efter prövning i varje särskilt fall av Domänstyrelsen i mån av behov anställas såsom extra jägmästare inom visst distrikt, dock under villkor att extra jägmästare, som sålunda förordnas, under första tiden av sin tjänstgöring skall tjänstgöra under erfaren skogsstatstjänstemans ledning. ÖVRIGA ÄRENDEN. Distribution av tidskriften Skogen. Sedan Svenska Skogsvårdsföreningen förklarat sig villig att direkt till kronojägarna distribuera tidskriften Skogen, har Domänstyrelsen an- tagit erbjudandet samt anhållit att sagda förening under år 1920 måtte åtaga sig detta upp- drag, och torde distribuering direkt till kronojägarna komma att ske från och med mars- häftets utsändande. Ang. utstämpling av virke till flottledsbyggnader. Sedan statens flottledsingenjör anmärkt att vid utförande av regleringsarbeten i en flottled vissa förseningar åsamkats de- samma på grund av att revirförvaltningen strax före arbetenas början utstämplat all intill bäcken befintlig skog så att för regleringsarbetena behövligt virke måst tagas längre bort, har Domänstyrelsen, sedan vederbörande jägmästare och överjägmästare häröver avgivit ytt- randen, erinrat jägmästaren tillse att å under hans förvaltning ställda skogar, vilka angränsa till vattendrag, vilka skola eller, anses böra regleras såsom flottleder, avverkningarna ord- nas i avsikt att dels å lämpligaste platser tillhandahålla för flottledsbyggnader erforderligt och lämpligt virke dels sedan leden blivit färdig och öppnad för. allmän trafik tillföra den- samma största möjliga virkesmassa för amorteringens av byggnadskapitalet behöriga genom- förande. Ang. vedavverkning å allmänna skogar. Till överjägmästarna i Bergslags, Stock- holm— Gävle, Östra, Västra, Smålands och Södra distrikten den 35 mars, Kungl. domänstyrelsen vill härigenom på grund av nådigt beslut anmoda Eder att ome- delbart föranstalta därom att avverkning av ved, för tillgodoseende av behovet inom landet under nästkommande bränslesäsong, snarast möjligt kommer till utförande i största möjliga utsträckning å allmänna skogar inom Edert distrikt, som äro ställda under skogsstatens vård och förvaltning. Denna avverkning skall avse prima och sekunda ved upphuggen och upplagd såsom kast- ved i kubikmetermått eller, där detta med hänsyn till avsättningsförhållandena kan finnas lämpligare, såsom långved. Avverkningarna, som så vitt möjligt skola koncentreras, må i första hand ske genom gall- ring och annan genomhuggning samt förläggas till trakter, varifrån utforsling till lastplats eller avsättningsort kan ske utan alltför stora svårigheter och kostnader. Vid avverkning å sådana skogar, som ha att tillgodose husbehov eller annat särskilt än- damål, skall noga tillses att detta icke för framtiden äventyras. FY " TIEfv - 4 RV k RES a ” - & ”å SKOGSPOLITISKA INLÄGG f SKATTELAGSTIFTNINGENGS SKOGSPOLITISKA BETYDELSE Av TOR JONSON. Vid sidan av sin huvuduppgift att tillföra det allmärna behövliga inkomster, har ju skattelagstiftningen en indirekt uppgift eller åtminstone en möjlighet att genom den ekonomiska pressning, som skatten förorsakar, driva utvecklingen 1 en viss riktning. Sålunda har man, speciellt från aldre tider, många exem- pel på att staten genom skattebefrielse direkt sökte understödja vissa handeis- och näringsföretag, medan det i nyare tid ej sällan åtminstone teoretiskt påyr- kats, att på skattevägen åstadkomma vissa socialpolitiska förändringar för att icke säga omvälvningar inom samhallet. Även i det komplicerat uppbyggda moderna samhället kan sålunda ordet >skaiteskruv»> ge ett gott uttryck för skattlaggningens förmåga, att sakta men säkert och med koncentrerad kraft utöva press på vederbörande beskattnings- objekt. Det kan då måhända vara av intresse att försöka framlagga, vilken inverkan det nu i Kungl. Maj:ts proposition n:o 191 föreliggande kommunalskatteför- slaget kan tänkas få för vårt svenska skogsbruk, medan det rent skattetekniska och principiella underlaget för beskattningen ligger jutanför området dför denna uppsats. Att jag sålunda lägger huvudvikten vid skattelagarnas skogs- politiska betydelse, anser jag dessutom desto mera önskvärt, som man ej kan undertrycka den uppfattningen, att skogsvårdens representanter under hela det mångåriga utredningsarbetet haft allt för litet tillfälle att göra sin me- ning hörd, och ha de någon gång blivit i tillfalle att yttra sig, har i regel liten eller ingen hänsyn tagits till deras uttryckta önskemål. Detta förhållande måste anses desto egendomligare, som skogsbruket är en näring, vilken använder c:a 80 & av Sveriges produktiva areal och som sedan länge tillbaka levererat råvaran till c:a halva vår exportsumma. I senare ären har denna skogsbrukets stora ekonomiska roll än mera stigit dels på grund av världskrisen på bränsleområdet, dels också på grund av den oerhört stegrade efterfrågan på tra för byggnadsändamål samt av pappersmassa för kulturella ändamål. Med vårt utmärkta geografiska lage, vårt för skogsbruk synnerligen lämpade klimat och vårt enastående flottledssystem komma sko- garna med säkerhet att aven i all framtid spela den allra största roll i vår ekonomi och böra de därför ha rätt att i alldeles särskild grad bli föremål för statsmakternas uppmärksamhet. För att kunna förstå den ekonomiska lagstiftningens roll vis å vis sko kets utveckling måste man klargöra för sig den totala omvälvning, som skett eller inom närmaste tiden måste ske vid vår övergång från ett exploaterande till producerande skogsbruk. -I vårt stora skogsland, Norrland, har ju skogs- bruket hittills bestått i explotering av urskogar, vid vilkas uppdragande och vård människan ej lagt två strån i kors. Detta urskogskapital var till allra IO. Skogsvårdsjöreningens Tidskrift 1920. Serien B. FSS TOR JONSON största delen överårigt och trögväxande samt i starkt behov av att komma bort för att efterträdas av mera produktionskraftiga ungskogar. Av många orsaker har emellertid avverkningen skett på så sätt, att i början endast det grövsta och bästa uttogs, varefter, i mån av förbättrade pris, allt klenare och sämre virke kunde medtagas, dock alltid så att det sämsta ständigt måste lämnas kvar på grund av bristande avsättningsmöjligheter. Vårt nuvarande norrländska virkesförråd består sålunda i stort sett av de sämsta resterna av det gamla urskogsförrådet och vad värre är: återväxt har 1 endast ringa utsträckning infunnit sig i det avverkades ställe. Närmaste framtiden för våra norrlandsskogar kommer sålunda att karaktäriseras därav, att arbete och betydande kostnader måste nedläggas för att på mer eller mindre konstgjord väg draga upp ny skog i stället för den, som vi under de sista HOLA INS LALen exporterat. Längre söderut ställa sig förhållandena något annorlunda. Visserligen har även här de förbättrade kommunikationerna medfört exploatering av urskogs- områden, som förut varit oåtkomliga, men lika ofta ha samma kommunikatio- ner och de stegrade virkesprisen givit upphov till en hänsynslös rovhuggning av medelålders och yngre bestånd i sin bästa växtkraft. I dessa trakter är emellertid föryngringsproblemet i regel löst, ej minst genom 1903 års skogs- lag med dess inrättande av skogsvårdsstyrelser, vilka under sin 15-åriga verk- samhet hunnit göra den allra största nytta. Naturligtvis behövas även i dessa delar av landet alltjämt skogsodlingskostnader nedläggas i den mån avverk- ning sker liksom också för tillvaratagande av våra nu improduktiva »svältor», »ljunghedar», »fäladsmarker» och skräpskogar, men vad som här bäst behöves är skydd åt den unga och medelålders skogen under dess kraftigaste tillväxtår så att avkastningen från skogarna med tiden kan bli ekonomiskt tillfreds- ställande. , Det må tillåtas mig illustrera denna fordran på ungskogsskydd med ett par alldeles färska siffror från en av Skogshögskolans demonstrationsskogar (Kloten). Beståndet ökar där sitt värde genom tillväxt med följande belopp pr hektar Alden TIER ag ER ERRETIR VI STENAR NENNEE 2OF 0: 605- "SOLLEELOOR AG IVA ee Ur VAeEADE reta oe SER NANA 2071 276 78 kronor. Om nu skogen avverkas innan den hunnit avsätta de starka tillväxterna i senare medelåldern kan ju medelavkastningen från marken aldrig uppgå till någon större höjd, vilket synes av följande siffror AVVELKOINSSTACKA Ian oss st EKRAR 20 40511 60 IKBOTHATOONAa Medelavkastning pr år och hektar | (IDTUEEON: (ROTA INT GEA NEENIEENNEN IBIS TA 30 41 48 kronor. Denna behövliga sparsamhet med den tillväxtkraftiga skogen i och för ernå- ende av förbättrad avkastning inverkar emellertid så, att det på skogen stående virkesförrådet och dess värde måste vara betydligt större ju längre avverk- ningen uppskjutes, d. v. s. ju längre omloppstid som användes, vilket kan illustreras sålunda: aNvivier karing såldes: Mutele. Jucmtat as. 401-603 H8OCTATOONAE Miskestörrådfljimassammbir pods RER 38; 1 081198 IMRAN pruhektar: värde dkttsctåtsb. ost 278 1527 1e87ÖNIG25A KEOMGE SKOGSBESKATTNINGEN NH TY9 D. v. s. att vi för att få 41 kronors bruitoinkomst (80 år) behöva ha stående 98 kubikmeter pr hektar medan 38 kubikmeters kapital (40 år) endast giva 17 kronor i avkastning. Vi ha nu i många år avverkat våra skogar långt utöver den årliga till- växten, d. v. s. vi ha minskat ned vårt virkesförråd med varje år och sam- tidigt minskat tillväxten. Detta måste naturligen taga ett slut och vårt första mål måste bli, att genom skogsodling upprätta nya skogar i urskogarnas ställe samt att åter höja produktionen genom sparsamhet såväl med de redan befint- liga som med de nyuppdragna, växtkrafiiga bestånden. Även med rätt blygsamma fordringar på skogsvård och på en förökad skogs- produktion vill jag för egen del hålla före, att vi behöva bringa upp vårt växande virkeskapitals värde till minst det dubbla mot nu. Angående detta i korthet skisserade framtidsprogram för skogarna råder ingen som helst meningsskiljaktighet och har riksdagen för sin del i princip godkänt detsamma genom antagande dels av 1903 års återväxtlag dels genom 1918 års lag om skydd för växtlig skog, vilken senare lag visserligen är provi- sorisk men torde den kanske redan nästa år i utvidgat skick bliva antagen som ett verksamt medel till våra skogars bevarande och restaurerande. När nu riksdagen, understödd av en enhällig folkmening stiftar skogslagar för våra skogars förbättrande och skogsproduktionens höjande, så vilja vi här söka utreda i vad mån den nu föreslagna skattelagstifiningen verkar be- fordrande eller hämmande på det mål skogslagstiftningen för sig uppställer. Tyvärr måste jag då redan från början betona, att därest det nu förelig- gande kommunalskatteförslaget blir upphöjt till lag, så kommer detsamma att på ett mycket olyckligt sätt motarbeta det mål, som skogslagstiitningen avser att befordra. För skogsbrukets vidkommande skall enligt Kungl. Maj:ts för- slag skatterna uttagas dels genom fastighetsskatt, baserad på ett skogarna åsatt taxeringsvärde dels också genom en inkomstskatt, baserad på den från skogen deklarerade inkomsten. Av dessa beskattningsformer är det den föreslagna formen för fastighetsbeskattningen, som uppväcker de allvarligaste farhågor, medan jag endast har ett par mindre väsentliga anmärkningar moi sättet för inkomstskattens beräknande. Fastighetsskatten har i Kungl. proposition betecknats som en intresseskatt, motiverad med det större eller mindre intresse fastigheten skulle ha av de på- kostade kommunala anordningarna. I vad mån detta motiv kan vara bärande för andra fastighetsobjekt, vill jag alldeles lämna därhän, men när man för- söker att analysera skogsbrukets intresse av sådana kommunala inrättningar som skolor, sjukvård, fattigvård m. m., kan man ej finna annat, än att sam- manhanget mellan värdet av växande skog och primärkommunens välfärds- anordningar är ytterst lösligt. Detta beror ju därpå att skogsbrukets behov av mänskliga arbetskrafter är så ytterst ringa, jämfört med andra näringars. Även med våra intensivast bedrivna skogsbruk, kan man ej beräkna behovet av fast arbetarstam till mera än en familj på 50 å 100 hektar och på de exten- sivare långt mindre t. ex. en familj på 200 å 300 hektar. I det stora flertalet fall disponerar för övrigt vårt svenska skogsbruk ej alls eller endast i ringa grad egna arbetskrafter, ty mesta arbetet bedrives vin- tertid med överskottskraft från jordbruket, som då vilar. I de större skogs- trakterna är denna tillfälliga arbetskraft ej ens boende inom kommunen utan kommer som säsongarbetskraft från tätare befolkade jordbrukskommuner, vilka 140 X TOR JONSON helt få bekosta de där kvarlämnade familjernas förseende med kommunala väl- färdsmedel. Man efterskriver även »värmländingar» vid en mängd avverk- ningar i hela södra och mellersta Sverige. Detta erkännes också av departe- mentschefen som på sid. 272 i Kungl. propositionen säger: »Värdet av skog till avsalu kan ej anses i lika hög grad som fastighetsvärdet i övrigt vara en måttstock på vederbörande innehavares intressegemenskap med kommunen». Jag skulle vilja gå ännu längre och säga, att växande skogen i många fall icke företer någon som helst intressegemenskap med kommunen, men däremot kan själva skogsmarkens uthålliga produktion vid intensivt skogsbruk påverkas av traktens befolkningsförhållanden. Om man nu anser sig behöva uttaga en del av beskattningen å skogsbruket 1 form av fastighetsskatt, bör sålunda talet om intresseskatt enligt mitt för- menande läggas åt sidan och i stället undersökas om och i vad mån det är nödvändigt för kommunens budget att belasta skogsfastigheten såsom sådan med skatt i stället för att vänta till de år, då inkomst från fastigheten inflyter och då ägaren har verklig förmåga att erlägga skatten i fråga. Ser man saken enbart från kommunens synpunkt, så skulle helst hela belop- pet uttagas som fastighetsskatt, ty då visste man på bekvämaste sätt och på förhand, huru många skattekronor, som årligen stode till buds i och för repar- titionen om budgeten. Skogsägaren däremot har naturligtvis ett alldeles motsatt intresse, näm- ligen att endast betala skatt, då inkomst åtnjutits. Mellan kommunen och det stora, på jämn uthållighet baserade skogsbruket råder emellertid i denna fråga ingen intressemotsats, ty detta skogsbruk har alla år inkomst, om också litet växlande med konjunkturerna och spelar det för sådant skogsbruk ingen roll om den ena eller andra formen lägges till grund för skattens beräknande; endast totalsumman blir rättvis. Till denna kategori skogsägare kan räknas staten och allmänna inrättningar, ägande c:a 20 4 av skogsmarksarealen samt i regel de större skogsbolagen, som torde äga högst 30 å 40 & av totala skogsmarksarealen i hela landet. För resterande, ungefär halva skogsmarksarealen, som huvudsakligen äges av Sveriges bönder, äro förhållandena helt annorlunda. För dessa skogar är det snarast ett undantagsfall att ägaren årligen kan utföra avverkning för avsalu och detta av många orsaker. Ej ovanligt är att skogen har så ringa omfång, att den årliga avverkningskvantiteten blir all- deles för obetydlig både för att kunna försäljas till fördelaktigt pris, möjligen också för att kunna till skäligt pris avverkas. Så t. ex. i Norrland, där man ej kan iordningställa en lång och dyrbar basväg endast för en kortare tids körning. Dessa hemman äro hänvisade att med mellanrum på 10 å 20 år eller längre uttaga större avverkningar på en gång och är i dylika fall en ägare mången gång helt oförmögen att erlägga någon större skatt under tiden mellan avverkningarna. Om nu en fastighetsskatt blir tryckande och tillika, såsom i Kungl. propo- sitionen föreslås, blir lagd såsom direkt skatt på den växande skogen enligt ett taxerat saluvärde på denna, så tvingas helt enkelt den ekonomiskt mindre starke skogsägaren att i förtid och även mot sin vilja avverka sin skog kanske 1 dess bästa växtkraft för att bli fri fastighetsskatten. Enligt förslaget kan han nämligen omedelbart få taxeringsvärdet nedskrivet på grund av den företagna avverkningen. > SKOGSBESKATTNINGEN X 141 Någon mera direkt fingervisning huru en skogsägare med svag ekonomi skall göra sig av med sin skog, så fort den blir matnyttig, kan ju ej givas och ett skatteförslag, som mera strider mot andan i vår ungskogslag, avseende att i det längsta skydda växande skog mot avverkning är svårt att framlägga. I vad man denna fara är överhängande eller icke skall jag strax i annat sammanhang beröra, men vill jag innan dess påpeka, hurusom allt vad skogs- vårdsintresse heter fullkomligt -enigt på ovanstående motiv samlar sig mot denna beskattning av växande skog, emedan bestämmelsen av alla anses som ett mycket allvarligt hinder till återupprättande av våra allt för hårt medtagna skogstillgångar. é För att ytterligare understryka, i vad riktning skogsvårdsintresset i denna fråga pekar, tillåter jag mig att anföra det uttalande Svenska skogsvårds- föreningen nyligen gjorde vid denna frågas diskuterande: »>Svenska Skogs- vårdsföreningen vill uttrycka den mening, att blivande kommunalskatt ej får läggas så, att den befrämjar överdriven avverkning av skog, vilket kan befaras bliva fallet, om det lagförslag, som är framlagt i Kungl. propvsitionen vid årets riksdag blir lag. Om dock skog skall fastighetsbeskattas, får ej realisa- tionsvärdet läggas till grund för beskattningen utan endast det värde, skogen anses hava enligt principerna för uthålligt skogsbruk>. Att det icke rör sig om enstaka uppkonstruerade fall, där skogsägaren kan få svårt att erlägga fastighetsskatt på grund av bristande inkomst framgår av finansministerns yttrande sid. 394, där han påpekar att det icke går att räkna med en jämn årlig avkastning »i de särskilt för mindre hemman eler hem- mansdelar helt vanliga fall, att skogen eller åtminstone större delen av den- samma är av jämförelsevis ensartad beskaffenhet, antingen ungskog eller av- verkningsmogen skog». Att efter detta fullt riktiga påpekande negligera svå- righeten för en mindre skogsägare att bibehålla sitt växande virkesförråd samtidigt som han för detsamma får betala en större fastighetsskatt i förskott för blivande avkastning måste anses otillåtligt. Huru går det förresten för skogarna under laga skifte, där avverkningsför- bud föreligger? I Härjedalen ha vissa skiften tagit 50 år och att få ordning på Dalarnas invecklade skiften torde taga kanske lika lång tid. I detta sammanhang må även ett annat exempel anföras, 1 det vi taga en hemmansägare, vars utmarksskifte antingen sedan gammalt, genom skogsbrand eller genom avverkning till största delen består av: kalmarker. Här kommer nu skogsvårdsstyrelsen i länet och ålägger honom, därest han själv avverkat, eller lockar honom med löfte om understöd — därest marken sedan gammalt ar kal — till att skogsodla dessa sina kalmarker. F. n. kan skogsodling knappast ske under 150 kr. pr hektar och mångenstädes går den till dubbelt. I och med att skogsodling företages stiger emellertid värdet på egendomen med den nedlagda kostnadssumman, 150 kr. pr hektar, och måste givetvis höjning av taxeringsvärdet vid nästa taxering ske. Efter det föreslagna repartitionstalet 3 för saluskog och 6 för husbehovsskog blir nu denne ägare påförd 4,5 resp. 9 skattekronor pr hektar och får han i en socken, där skatten uppgår till 10 öre pr skattekrona, i skatt för den nykultiverade plantskogen erlägga att börja med 45 resp. 90 öre pr hektar samt sedan, i den mån skogen tillväxer, ett alltjämt stigande belopp. För dessa nedlagda kostnader kan ägaren erhålla i bästa fall någon liten avbetalning i form av gallringsvirke först om 30, kanske 40 år. Han har då Tl42 TOR JONSON enbart i skatter med 6 I ränta på ränta 1 30 år behövt lägga ut 50 kr. pr hektar, om det är saluskog, och dubbelt, om det är husbehovsskog, vartill kommer själva kulturkostnaden med "dess räntor tillsammans utgörande efter 6 HZ 861 kr. När nu en person nästan aldrig lever så länge, att han själv får njuta fruk- terna av sina skogsodlingsarbeten, så måste man fråga, om det kan anses klokt eller ens berättigat att ytterligare förminska hans intresse för dylika framtidsarbeten genom att ålägga honom förskottsvis skattskyldighet för vär- den, som först kommande generationer få draga nytta av. Nu kan däremot invändas, att man med skogslagen kan framtvinga skogs- odlingsåtgärder, därest skogsägaren visar sig ovillig att själv utföra sådana. Därtill må svaras att det skogsvårdsarbete, som bara sker av nödtvång utan kärlek till skogen och utan intresse för resultatet blir till föga nytta och tusen möjligheter finnas att förhala och göra om intet en åtgärd, som markägaren anser för sig oförmånlig. När nu, enligt vad förut visats, stora delar av speciellt Norrland behöver rustas upp genom direkt nedläggande av föryngringskostnader, medan 1 övriga Sverige f. n. kanske största vikten ligger i konserverande av alla växtliga skogsbestånd, så måste av de exempel jag ovan anfört med tydlighet framgå, att en hårdare beskattning av den växande skogen skulle. i yttersta grad för- svåra det nödvändiga arbetet för ett förbättrat skogstillstånd, ett arbete som speciellt lagts i händerna på våra skogsvårdsstyrelser, vilka i denna fråga, därest de bleve hörda, med säkerhet skulle intaga samma ståndpunkt som skogsvårdsföreningen. Även Domänstyrelsen och Skogsägareförbundet gå i sina yttranden klart och tydligt på samma linjer. Nu kan kanske invändas, att samma fara för skogsvården måste föreligga enligt nu gällande skattesystem, där skogen t. o. m. ingår i skattskyldighet med repartitionstalet 6 & av taxeringsvärdet mot nu föreslagna endast 3 I för saluskog. Teoretiskt är anmärkningen riktig, men i praktiken har ju så tillgått, att växande skog ofta ingått i egendomens taxeringsvärde med endast en bråkdel av sitt värde och stundom icke alls, allt efter olika tolkning av lagen. Därjämte har saluskogen så intimt ingått i hela fastighetens värde, att man aldrig kunnat peka på något visst belopp och säga: avverka så och så mycket skog så sänkes skatten efter lika många bevillningskronor. - Den ojäm- förligt viktigaste skillnaden är dock, att i nuvarande anvisningar står, att taxeringsvärdet skall bestämmas med ledning av egendomens storlek, beskaf- fenhet och avkastning, medan det nu föreslås, att skogen hädanefter skall taxeras till sitt fulla saluvärde. J Även om man principiellt måste yrka på, att växande skogen icke alls skall få ingå i taxeringsvärdet för kommunalbeskattningen, vill jag dock upptaga frågan om taxeringsförfarandet till diskussion, dels därför att hos de flesta en fullkomlig obekantskap råder om skogens egendomliga särställning i avkast- ningsavseende dels också därför, att vid taxeringen till statlig förmögenhets- skatt ett skogsvärde för närvarande ju ingår. Vad som då närmast behöver förklaras, är den för skogsbruket, tili skillnad från så gott som alla andra slags fastigheter, ofta bestående olikheten mellan avkastningsvärde och saluvärde. Hela Kungl. propositionen bygger på, att dessa värden måste i stort sett sammanfalla, och då nu i allmänhet saluvärdet SKOGSBESKATTNINGEN X 143 lättare kan beräknas än avkastningsvärdet, föreslås det förra till användning vid taxering. Detta kan äga sin riktighet för många andra värdeobjekt, men icke för skogen, där förhållandet ofta är helt motsatt. Skogens tillväxt och avkastning beror på årsringarna och på toppskottens längd, d. v. s. på en naturlag, som är så fast att t. ex. en jämn blandning skogsbestånd av alla åldrar från I—100 år årligen ökar sin virkesmassa med i medeltal c:a 3 I: detta nästan oberoende av var skogen växer, huru den sköts och av vilka träd- slag den består. Denna årliga avkastning kunna vi direkt uppmäta med klave, måttband och tillväxtborr, d. v. s. skogsavkastning kan konstateras, om också med mycken möda, så dock på helt annat sätt än avkastning av t. ex. en tomt. Om nu varje träd åsättes sitt på orten gällande saluvärde, så utgör tillväxten i penningar ett nästan lika fixt belopp i förhållande till alla trädens saluvärden, som tillväxten i massa utgjorde i förhållande till totala virkes- massan. Enligt ett exempel från Klotens skogar, som jag tidigare uträknat och publicerat i Skogsvårdsför:s tidskrift 1913 skulle avkastningen i värde för ovan nämnd skog från 1—100 år uppgå till 3,4 &. varifrån dock c:a !/; avgår för omkostnader till förvaltning m. m. På grund av naturlagarnas obönhörliga tvång, kan man sålunda från dylik skog i form av uthållig skörd ej uttaga mera än omkring 2 & på samtliga trädens saluvärden, som i mitt använda exempel utgjorde 481 kronor pr hektar, medan årliga nettot var 10,48 kr. Fordrar man nu 6 9 ränta, så kan denna skog vid oförändrade virkespris samt vid uthålligt bruk ej ränta högre summa än 1735 kr pr hektar å avkastningsvärdet enl. 6 94 räntefot, me- dan en skogsskövlare omedelbart kan uttaga varje träds saluvärde med till- sammans c:a bortåt 481 kr. eller nära tre gånger så mycket som avkastnings- värdet. Ofta händer för övrigt, att skogen försäljes och skövlas vid hög- konjunktur, varjämte en flyttbar cirkelsåg uppsättes i själva skogen, så att transportkostnaderna nedbringas och skövlingen ger ännu högre netto. Endast om räntefoten i landet vore så låg som omkring 2,0 procent skulle uthålliga avkastningsvärdet för denna skog sammanfalla med samtliga trädens salu- värden vid omedelbart tillgodogörande. Att denna min funna procent ej är särskilt låg framgår av 60-årig bokföring på de sachsiska statsskogarna där resultatet uträknat efter ungefär enahanda grunder pekar på stadigt 2 å 2,5 I som årlig ränta på trädens sammanlagda värde ökat med ett visst värde å själva marken och ungskogarna. Av ovanstående framgår, att varje skog kan anses ha en oändlig mängd olika värden, allt efter den behandling man tänker låta skogen undergå. Det ena gränsfallet uppstår, då man från skogen endast uttager årliga till- växten, medan själva virkesförrådet bibehålles i orubbat skick; skogens värde beror då på vad den årligen kan avkasta, men ej alls på antalet träd och deras värde m. m. Dylik skog är tydligen fullt jämförbar med en frälseränta, vars taxeringsvärde enligt Kungl. förslaget skall bestämmas till 15 års avkastningar. Detta är också värdet av landets skogar från mnationalekono- misk synpunkt, vilket iakttogs vid 1908 års värdering av Sveriges national- förmögenhet, då skogarna värdesattes som en mångfald av deras årliga netto- avkastning (uthålliga avkastningsvärdet). Motsatta gränsfallet är, att varje träd genast avverkas, d. v. s. virkesför- Tådet värdesättes icke som ett varaktigt produktionsmedel utan som en ome- 144 X z ITORITONSON delbar skogsavkastning och bestämmes då hela skogens värde helt och hållet av ortens pris på de olika sortimenten (realisations- eller skövlingsvärdet). Nu ligger saken så, att med nuvarande höga räntefot på 6 å 7 KZ samt topp-priser på virke så ligger ofta skövlingsvärdet flere gånger högre än ut- hålliga avkastningsvärdet, men i samma mån räntefoten sjunker eller skogs- avkastningen genom varaktigt stigande virkespris ytterligare ökas, så kan skillnaden mellan avkastningsvärde och skövlingsvärde nedgå. Vad som nu speciellt intresserar är, i vad mån Kungl. Maj:ts förslag avser eller kommer att leda till att skogarna taxeras till sitt uthålliga avkastnings-- värde eller till det ofta flerdubbelt högre skövlingsvärdet (realisationsvärdet). I lagtextens 8 7 stadgas härom, att »värdet efter ortens pris (»allmänna saluvärdet») skall ingå som taxeringsvärde. I och för sig är detta föga upp-- lysande, ty man kan urskilja ett slags saluvärde, baserat på tänkt uthålligt skogsbruk, vilket mest kommer till användning vid de fåtaliga mycket stora skogsköpen samt ett annat saluvärde vid tänkt omedelbar realisation, ett värde som ofta användes vid de ytterst talrika spekulationsköpen i mindre skogs-- egendomar. Genom att dessa senare köp äro de ojämförligt vanligaste och därför liggande närmast till hands som jämförelsetal för taxeringsnämnderna, när ortens pris på skogsegendomar skall bestämmas, så kan man med största sannolikhet draga den slutsatsen, att de vid högkonjunkturer uppjobbade egen- domsprisen i mycket hög grad torde komma att läggas till grund för fastig-- hetstaxeringen av skog, d. v. s. skövlingsvärdet har större utsikter att slå igenom än det legitima avkastningsvärdet, varom nämnderna har långt mindre kännedom. Detta är för övrigt desto mer att befara, som förslagets anvis- ningar vid taxeringen mycket väl kunna tolkas i sådan riktning. Å sid. 33 läses nämligen: Vidare skall beaktas tillgången på skog och dennas beskaffen- het, varvid virkestillgången uppskattas med hänsyn till ortens priser för olika slags virke å rot, den antagliga virkesmängden i olika åldersbestånd och virkesslag m. m. Så långt peka anvisningarna på helt enkelt rena skövlingsvärdet, men sedan tillägges i nästa punkt: Skogens värde skall ingå i taxeringsvärdet med sitt fulla belopp, men det äv skogens värde i handel och vandel under förutsätt- ning av normal skötsel och fortsatt skogsbruk och icke dess värde vid full- ständig realisation, som skall uppskattas. Denna sista punkt läst ensam tyder återigen på att lagens avsikt är, att jämväl låta värdet vid uthållig skogsskötsel i någon mån komma till sin rätt, ehuru även här uttrycket »i handel och vandel» för tanken in på rena avverkningsvärdet, som tyvärr ännu dominerar i »handel och vandel»>. I dessa anvisningar pekas sålunda samtidigt på två mot varandra så full- ständigt stridande värden som avkastningsvärdet vid uthålligt bruk och sköv- lingsvärdet vid omedelbar avverkning, och är det sålunda fullständigt omöj- ligt att ur anvisningarnas ordalydelse draga några som helst slutsatser 1 vad riktning en ny fastighetstaxering bör eller kommer att gå. Därest emellertid taxeringsmyndighet såsom antagligast är, söker åsätta skogen det värde, som dels för en icke fackman ligger närmast till hands dels anvisas i första punkten, nämligen sammanlagda saluvärdet av samtliga träd på rot, så kommer ofta, enligt vad förut visats, den verkliga nettoavkastningen att röra sig om c:a 2 2 av detta värde, medan i förslaget upptages en skatte- repartition med 3 9, av samma värde, d. v. s. hälften mera än den sannolika SKOGSBESKATTNINGEN X 145 avkastningen. Lägges nu till dessa i lagen bestämda skattekronor den genom deklaration utrönta verkliga skogsvinsten för året, så får skogen tydligen ingå med ett antal skattekronor, uppgående till 22/. gånger dess uthålliga netto- avkastning. ; Av denna skattesumma, som ej innefattar någon progressiv ökning, skulle sålunda 60 & utgå som fastighetsskatt samt 40 & som inkomstskatt. Är nu en sådan skogsägare skuldsatt, får han för skuldränta göra avdrag i inkomstbeskattningen, d. v. s. fastighetsskatten kommer då att utgöra annu större del av totala skattebeloppet. Med dylika ogynnsamma proportioner mellan fastighetsskatt och inkomstskatt måste tydligen de tidigare påpekade olägenheterna i lagen bli ytterligt markerade, emedan smårre skogsägare med i regel ojämna avkastningar från skogen skulle få erlägga en stor och tyn- gande del av sin skattesumma i form av fastighetsskatt, att utgå så att säga förskottsvis för avkastningar, som kanske ligga så långt fram i tiden, att stundom först efterkommande generationer få åtnjuta desamma. Ytterligare bör observeras, att med ovanstående sannolika tolkning av taxe- fringsbestämmelserna ej blott den relativa fördelningen mellan fastighetsskatt och inkomstskatt blir olämplig, utan blir jämväl skattens totalbelopp synnerli- gen betungande, emedan en skogsägare har stora utsikter att få betala samman- lagd skatt för 2 å 3 gånger sin verkliga inkomst, medan en person med in- komst enbart av arbete eller yrke slipper all dylik fördubblad repartition; unge- fär samma gäller en person med sin förmögenhet placerad i t. ex. obligationer och dyl. Att häri ligger en mycket stor fara är uppenbart, ty såsom förut på- pekats, är närmaste uppgiften för vårt skogsbruk att söka genom skogsodlin- gar och sparsamhet föröka virkestillgångarna och därmed skogens avkastning, men skulle en dylik dubbelbeskattning i egentlig bemärkelse påtvingas det i skog nedlagda kapitalet, så måste den behövliga nya virkesanhopningen i skogen- bli ytterst försvårad, emedan kapitalet kommer att dragas från skogen åt andra håll med mindre hårda villkor. Vill man nu söka avhjälpa dessa obestridliga olägenheter, som åtfölja Kungl. Maj:ts förslag, så kan det synas ligga närmast till hands, att företaga en sänk- ning av repartitionstalet samt att så omarbeta taxeringsbestämmelserna, att skogens realisationsvärde helt avföres från diskussionen och ersättes med ett avkastningsvärde. Så enkelt löses emellertid knappast problemet. Om fas- tighetsskatten avsevärt sänkes, såsom nödvändigt är, så bortfalla givetvis en del av dess för skogsbrukets utveckling olyckliga verkningar, men därmed minskas ju ingalunda själva systemets ovan påpekade, om man så får säga, pedago- giska olämplighet, bestående däri att skatten lägges på växande skogen, som skogsägaren tyvärr även utan skattepålagor alltför lätt avhänder sig, under det att landets ekonomi fordrar att alla växtliga bestånd bibehållas för pro- duktion av nya värden. Härtill kommer dessutom ännu en svaghet med föreslagna systemet, på vilken jag dock ej hinner närmare ingå, nämligen svårigheten att vid taxe- ringen åsätta växande skog objektiva och rättvisa värden. Denna svårighet beror ju därpå att både skogsägarne och ännu mera taxeringsnämnderna i regel sakna nödiga uppgifter om skogstillgångarnas storlek, beskaffenhet och avkastningsförmåga. Genom de ständiga ändringarna av virkesförrådet 1 följd av tillväxt och avverkning kan man ej heller tänka sig införskaffa be- hövliga uppgifter om skogstillgångarna, ty detta arbete, som måste utföras vid An DÄR 146 X TOR JONSON varje ny taxering skulle fordra en stor skolad tjänstemannastab och oöver- komliga kostnader. Och förresten, även om skogstillgångarna äro kända, huru många nämnder vere kompetenta att åsätta dessa tillgångar ett ens närmelse- vis riktigt avkastningsvärde? Inför dessa påpekade olägenheter med beskattning av den växande skogen samt svårigheten för nämnderna att åsätta riktiga värden har jag dristat mig att här nedan närmare utforma det av alla skogsintresserade (Domänstyrelsen, Skogsägareförbundet m. fl.) förordade förslaget att lämna själva växande skogen fri från kommunalbeskattning och i stället, om så behöves, lägga skatt på enbart skogsmarken. Denna beskattningsform är nämligen i motsats mot Kungl. Maj:ts förslag verkligt uppfostrande i skogslagens anda, i det den uppmuntrar eller rent av framtvingar att skogsskötsel bedrives på all därtill tjänlig mark, vartill kommer, att sådana taxeringsanvisningar kunna uppställas och utan större svårighet tillämpas, att beskattningen blir i mycket hög grad jämn, objektiv, fri från orättvisor samt lätt kontrollerbar för såväl skogs- ägaren som högre taxeringsinstanser. Då denna taxering dessutom skulle grunda sig på sådana oföränderliga faktorer som arealen skogsmark och dennas bördighet, så skulle vid förnyade taxeringar endast vissa prisjämk- ningar behöva företagas, medan själva stommen, bestående i arealbestämning och markens klassificering skulle kunna klareras en gång för alla, om den nämligen kunde tänkas bli tillfredsställande gjord redan från början. För att bilda en ej alltför svag stomme för de verkliga skogssocknarnas ekonomi bör denna fastighetsbeskattning av skogsmarken läggas så hög eller eventuellt ingå med så högt repartitionstal, som överhuvud kan anses skäligt, utan att skatten blir alltför betungande för sådana skogsägare, som på grund av brist på huggbar skog sakna inkomst från sina utmarker. Någon skillnad 1 repartitionstal för mark till husbehov och mark, alstrande skog till avsalu kan ju med detta förslag ej gärna komma ifråga och försvinner därmed ännu en i Kungl. prop. befintlig svårighet, nämligen skogens uppdelning mellan dessa båda kategorier. Huru högt repartitionstal, som för markvärdet skall väljas, sammanhänger allt för intimt med övriga beslutade skattereformer för att på detta stadium kunna fixeras. Emellertid torde en dylik beskattning av marken kunna utan större olägenhet läggas så, att detta taxeringsvärde i många lågt taxerade skogsocknar endast föga kommer att understiga vad som nu är åsatt, och torde sålunda rätt goda garantier kunna erbjudas för, att något försvagande av socknens ekonomi med denna form ej behöver uppstå. Huru själva taxeringen i och för skattläggning skall tillgå har jag närmare skisserat här nedan. Detta system grundar sig på en beräkning dels av skogs- markens produktionsförmåga uttryckt i kubikmeter vid god skogsvård och normalt virkesförråd dels också på ett åsatt visst rotvärde pr producerad kubikmeter enligt ortens pris på medelgrovt virke. Den förra synpunkten beaktar sålunda markens naturliga godhet medan prissättningen tillåter en smidig anpassning efter skogens belägenhet i förhållande till flottled och för- brukningsort m. m., varjämte automatiskt hänsyn blir tagen till de värde- förändringar, som bli en föjld av virkesprisens stegring eller penningvär- dets fall. Då denna beskattningsform, som av samtliga skogsvårdsintresserade om- fattas med stort intresse, dels undanröjer de påvisade olägenheterna i skogs- politiskt hänseende hos Kungl. Maj:ts förslag dels också rent skattläggnings- SKOGSBESKATTNINGEN En tekniskt erbjuder vissa fördelar genom sin möjlighet till objektivitet, måste det anses önskvärt att skattens utgående efter markvärdet utan skog upptages till verklig prövning innan denna ytterst viktiga fråga slutligt avgöres.. Enligt « förljedande finnes nämligen möjligheter för att riksdagen går med på en sådan provisorisk lösning, att en diskussion i denna punkt ännu har utsikt att bli till nytta för den slutliga lösningen av skogsbeskattningsfrågan. Förslag till beskattning av skogsmark. Endast den till skogsbörd användbara utmarken taxeras, varvid i första hand arealen bör utredas, företrädesvis med anlitande av skogskartor och skogsindelningshandlingar eller, där sådana saknas, med hjälp av lantmäteri- uppgifter, som vid behov eventuellt kunna korrigeras genom fråndragande av areal på berg, kärr och mossar m. fl. impediment. Allt efter skogsmarkens godhet hänföres sedan antingen skogsskiftet i dess helhet eller eventuellt sådana enskilda delar, över vilka arealsammandrag före- ligger, till en viss avkastningsklass, som angiver markens sannolika produktions- förmåga i kubikmeter pr hektar under förutsättning av tillfredsställande skogs- vård samt befintligheten av ett för marken ifråga normalt virkesförråd. Dessa avkastningsklasser böra inrättas i nära anslutning till de godhetsgrader (>växt- lighetsgrader», >»markboniteter»), som vid skogsindelning allmänt användas av skogsmännen och varom för statens skogar finnes stadgat i Kungl. Domän- styrelsens s. k. skogsindelningscirkulär år 1916 (Jmfr även Tor Jonson: Boni- tering av skogsmark. Skogsvårdsförs tidskr. 1914). Ehuru de nu använda markklasserna måhända behöva omarbetas, anföras de dock här såsom exempel: o -. - Årlig avkastning Mass kliboe äte vid bästa tänkbara dr NR Kkomstts skogsskötsel ( NFRER CL STONER TEE ESP SEN 10,3 m 7.5 m” II ABA SEE VER RS SES R OGE SA EE SR TSE ERE 0 Se 8 » 555 > TITENYESN FIAT SR MAPS SRA SL LS 4,2 3 I ag SAR FESTER ARO HELE KTET TRES 4,5 >» Jr | NORR SEE 7 RT sa vs 3,4 2 2550 I YÖRSENS ERT SSI Gr SIE SIELS SIT 2,6 >» 1,8 > II gäl se Tas 0 DENA ARSSEN 1,8 > 1,2 » IRS TRE ENS ISRN aa 152008 0.8 » Sedan klasser efter liknande grund blivit uppgjorda samt beskrivna, böra an- visningar lämnas dels vad som i olika landsdelar kan anses som , medelklass dels också vilka andra klasser, som mera allmänt förekomma, varvid stor hjälp kan erhållas dels från statens och enskildes skogstaxeringshandlingar dels ock för Värmland av den där utförda stora s. k. Värmlandstaxeringen. Sedan klassificeringen är gjord har taxeringsnämnden ytterligare endast att bestämma rotvärdet på en kubikmeter medelgrovt virke, sådant det från skogen i fråga kan skördas. Genom nuvarande taxeringen till skogsaccis har en rätt god inblick i dessa pris redan vunnits av nämnderna: 148 X TOR JONSON Multipliceras detta rotvärde med produktionsiffran, erhålles den tänkta av- kastningsförmågan i penningar under förutsättning av fullgod skogsvård och normalt virkesförråd. Markens värde kan sedan sättas såsom en viss i lagen bestämd mångfald av den sålunda beräknade årsavkastningen. Sättes denna mångfald till 3, så erhålles enligt av mig gjorda kalkyler ett sådant värde på den kala skogsmar- ken, att detsamma vore motiverat enligt 4 9, räntefot, därest skogan kan för- yngras genom självsådd (utan kostnad) och inga andra kostnader än för av- verkning behöva på skogen nedläggas. Ett taxeringsvärde lika med tre gånger den beräknade virkesskördens rotvärde, ger sålunda ett bruttovärde, som är högre än vid köp i större komplex av dylik mark kan betalas, emedan skatter, administrationskostnader m. fl. utgifter tillkomma, inverkande sänkande på markvärdet. Vill man ändra detta kan i stället värdet bestämmas till 2 eller 2,5 gånger avkastningsförmågan, då resultatet mera närmar sig saluvärdet under god skogsvård. För misskötta skogar med otillfredsställande virkesförråd, vilka nu avkasta långt mindre än vid god skötsel, anses markvärdet däremot icke böra nedsättas på grund av nuvarande mindervärdigt tillstånd hos den växande skogen. Som exempel på användningen må följande exempel anföras: Södra Sveriges kronoparker beräknades av skogssakkunnige i betänkande av år 1915 att under god skogsvård kunna årligen avkasta i medeltal c:a 3 m? pr hektar produktiv skogsmark. 1) En viss större typisk kronopark skall fastighetstaxeras till sitt markvärde, varvid av bokföringen framgår, att medelvärdet pr m? å rot de sista åren upp- gått till 10 kronor; härur den beräknade avkastningsförmågan hos marken =3 m? å 10 kr = 30 kronor samt markvärdet 3X30 = 90 kronor (eventuellt 2,5 X30 = 75 kronor). 2) I samma socken ligger ett hemmansskifte med bördig granmark, som insättes i en klass beräknande ge 4 m? pr år: läget nära järnvägsstation för- billigar avverkningskostnaden, varför rotvärdet beräknas till 12 kr pr m?; alltså markens taxeringsvärde 4X12X3—= 144 kronor (ev. 4X12X2,5 = 120 kr). 3) Ett utskogsskifte med dålig försumpad skogsmark och med 1 mils körväg beräknas däremot endast lämna I m? mest klent virke å 5 kr; markvärdet = IXK5XA3= 15 kro. (EV. I X5255- 2,50). 4) En prästskog visar enligt skogsindelningshandlingarna 5530 hektar, så fördelade: mjarkklass OO piila ke ess SER SSR 50 har. ä I omt= > FOrar » (019) TT SSG TEESA STOL ORS, föl Ba. BJÖLG Är Ur OMSK JÄGER 100 > 2 2050-2006 » DÖMS 2 SINA TERS KE RELE « 300: > d JR EOOORS » OD had: FIRA RESAN rn 100 »' åA 4 >= 140003 Summa beräknad avkastningsförmåga = 1,500 m? i samma körläge som kronoparken, da v. s. 10 kr. pr m?; alltså totala markvär- det 1,550X10X3 = 46,500 kronor, vilket pr hektar i medeltal ger c:a 85 kr. (ev. 1,550X 10 X 2,5 = 38,750 kr. eller pr har 70 kr.). Någon anledning att skilja på skogsmark för husbehovsvirke eller för avsalu finnes tydligen icke med detta system. Stockholm i maj 1920. I SKOGSARBETARFRÅGAN. Av TELL GRENANDER Behovet av fasta skogsarbetare är ju ganska olika i skilda delar av vårt land. På grund av den glesa bebyggelsen är hemmansdelarnas antal litet, och således finns det få familjer på en viss areal i stora delar av det inre, västliga Norrland, m. a. o. Lappmarken, Jämtland och Härjedalen. Antalet av de bond- och torparsöner, som i dylika trakter söka arbete i skogarna, blir därför ej så stort. Man måste där i stor utsträckning, ofta uteslutande, ; använda sig av lösa skogsarbetare. Av dessa finnes ej sällan ett otillräckligt antal, särskilt under utpräglad högkonjunktur. Men de, som finnas, äro i regel väl förtrogna med skogsarbetets natur. Endast kolningen utgör ett undantag. För den hanteringen äro många främmande. På andra håll, såsom i Sydsverige, beror behovet av fasta skogsarbetare ej på den glesa bebyggelsen, utan på att folket mångenstädes ej är vant vid skogsarbete. Det är främmande både för skogsarbetets tekniska utförande och för skogsarbetarens liv. Om således skogsarbetarbristens orsaker äro olika i norra och södra Sverige, äro arbetarna dock i mycket lika. Bristen på fast bostad jämte i de flesta fall saknad av familj göra att den lösa skogsarbetaren sällan är en god, stadgad arbetare. Obekymrad om framtiden söker han sin utkomst hos den, som för tillfället betalar den högsta lönen. När han i sko- gen samlat en slant, finner han alltför lätt användning för densamma i kam- raters lag. För arbetsgivaren är det givetvis särdeles ovälkommet, att många av de arbetare, som stå att få, ej äro att säkert påräkna för en längre tid och ofta ej äro arbetsskickliga. Detta har ju gjort, att man alltmer börjat tänka på att öka antalet fasta skogsarbetare. Därvid har man valt tvenne vägar. Det ena sättet är att man givit hjälp åt arbetaren i form av fri tomt, virke, tim- mer, penningar m. m. Klart är, att en sådan väg kan med fördel väljas, endast om arbetaren skall bosätta sig inom ens egna skogskomplexer och har så långt till andra arbetsplatser, att ett erbjudande från dessa icke innebär någon frestelse för honom. Visserligen har man sagt, att om en eller flera så bosatta arbetare gå från en arbetsgivare till en annan, så gå väl lika många i motsatt riktning. Det skulle bli »ett ömsesidigt utbyte», vilket dock synes mig tvivelaktigt. Strömningen skulle nog ej äga rum från den ena ägaren av ett uthålligt skogsbruk till den andra och vice versa, utan arbe- tarna skulle söka sig till skogsjobbare, blott dessa hade arbete ej allt för långt borta. De betala ju i regel högst. Detta bleve i större utsträckning följden i Norrland än annorstädes, ty där är skogsarbetaren mera van vid att leva vissa tider långt borta från hemmet. Denna arbetarflykt till jobbarna bleve så mycket mera ovälkommen för den, som släppt till tomt, virke etc., som den i regel skulle inträffa under högkonjunktur, då arbetarna som bäst skulle behövas. Men även om det ovan omtalade utbytet av arbetare skulle äga rum en- dast mellan dem, som bedriva ordnad skogsskötsel, så återstår dock frågan om arbetarens duglighet. En skogsarbetare t. ex., som erhåller 60 2 kol- utbyte av kolveden, vill nog ingen byta bort till grannen mot en, som kanske blott utvinner 40 2. Slagordet »ömsesidigt utbyte» torde därför rätteligen TROR TELL GRENANDER böra ersättas med ett annat begrepp »ömsesidigt ombyte». Förhållandena synas mig alltså icke vara sådana, att de locka till anläggande av skogs- arbetartorp med själväganderätt under andra än ovan angivna villkor: på stora komplexer långt ifrån gränserna. Den andra utvägen för anskaffande av fasta skogsarbetare är, att mark- ägaren bygger själv och låter arbetaren arrendera byggnader, jord och rättig- het till bränsle. I våra tider blir det emellertid som bekant dyrt att bygga. Ett skogsarbetartorp inklusive ladugård och andra uthus går t. ex. i Norrland till 10 å 12,000 kronor, om man inberäknar virkets värde. Vad erhåller då : skogsägaren på kreditsidan? I det föregående är framhållet, att med en fast skogsarbetarstam får man kontinuitet i arbetet, att de fasta skogsarbetarna i regel äro ordentligare och på många håll skickligare än de lösa. Vad kon- tinuiteten beträffar är den ofrånkomlig t. ex. när det gäller föryngring av hyggen. Å dessa kan ju, speciellt om de äro belägna i Sydsverige, arbetet ej uppskjutas ett flertal år. Skulle det mera sällsynta fallet inträffa, att löst folk ej finnes att tillgå, måste man ju skaffa fasta arbetare till röjning, mark- beredning, dikning och kultur av hyggena, för att återväxten ej skall äventyras. För t. ex. dikning av myrar blir förhållandet annorlunda. Kan löst folk upp- bringas under lågkonjunktur, böra dikningarna av myr uppskjutas till sådana år. Kontinuiteten är ju härvidlag icke nödvändig. — Och vad ordentligheten hos de fasta skogsarbetarna beträffar, kan även den egenskapen köpas för dyrt. Särskilt för ett skogsbruk, som säljer sitt virke på rot, och för övrigt för alla dem, som icke hava sysselsättning för sina arbetare året runt, blir det nog mycket dyrt med fasta skogsarbetare. Dessa kunna ju nämligen aldrig betala i arrende förutom ränta å jorden, full ränta och amortering å byggnaderna. Det är arbetets kvantitet och kvalitet, som skulle betala resten. Ju färre dagar torparen arbetar åt skogsägaren, dess mindre inhöstar ju den senare i vinst. Om en skogsägare, såsom ofta i Norrland, skulle ha syssel- sättning endast under barmarkstid åt sina fasta arbetare, blir det i själva ver- ket ej mer än 8o dagar, som bli över till skogsbruk, när jordbruket på torpet blivit skött. Dessa 80 dagars arbetsresultat utöver motsvarande prestation av en lösarbetare kunna helt visst ej i tillräcklig mån bidraga till amortering av byggnaderna på torpet. Ett annat blir förhållandet, om skogsägaren kan bjuda arbete under t. ex. 180 å 200 dagar. Så kan ske under vissa förhållanden. På en del trakter är det ju i södra Sverige betydligt fördelaktigare att sälja virke upphugget och framforslat till leveransort, än på rot i skogen. Därmed undvikes de där så vanliga mellanhänderna. Förädlingsvinsten på upphugget och framkört virke kan på så sätt bli stor nog att betala den fasta skogsarbetarens relativt dyra arbetskraft och därtill lämna skogsägaren en betydande företagarvinst. Ett liknande förhållande finnes i Norrland. Kolved kan på en del trakter på grund av avstånd till flottled ej som flottningsved säljas till kolugnarna vid älvarnas mynningar, utan måste kolas i skogen. Nu saknas emellertid ofta köpare till dylik ved till nöjaktiga priser. Järnbruken söderut kunna nämligen ej hålla förvaltningspersonal på de spridda platserna för skogskol- ning. Blott vid större kolgårdar och vid kolugnar är detta möjligt. Följden blir, att det saknas spekulanter på ved, som skall kolas i skogen utom de s. k. koljobbarnas krets. Den skogsägare, som ej vill utlämna hela förädlings- vinsten och stora delar av rotvärdet till dylika, måste alltså kola med eget I SKOGSARBETAREFRÅGAN X 151 folk. -Nu är det emellertid ont om skickliga kolare i Norrland. På stora skogsbruk blir man alltså tvungen att skaffa sig egna, fasta, på torp bosatta kolare för att betrygga affären. Här är det kolningsresultatet som skall motivera anställandet av fasta ko- lare. En god kolare kan ju åstadkomma 50 läster kol från en mila under det att en mindre kunnig får blott 35. Ingendera exemplet torde vara säll- synta ytterlighetsfall och skillnaden utgör 13 läster per mila. Om nu en ko- lare från 1 september till en tid före körförets slut nästföljande år kolar 10 milor (inalles 3500 läster), blir det en vinst för skogsägaren på 150 läster årligen. Om vidare för läst erhållas 40 kronor och omkostnaderna gå till 30 per läst, skulle extra inkomsten av en god kolare gå till 10 kronor per läst, vilket för 150 läster skulle göra 1,500 kronor årligen. Att märka är emellertid, att dessa 130 läster, som en god kolare kan åstadkomma förutom vad en mindre duglig kan ernå, icke betinga andra extra kostnader än kol- ning och utkörning. Kostnaderna för huggning och inkörning bli desamma, även om man får endast 335 läster per mila. Från bruttot 40 kronor bör för dessa överkol således endast dragas sammanlagda kostnaden för kolning och utkörning, förslagsvis 20 kronor. Återstår således ett netto per läst av 20 kronor, vilket för 150 läster gör 3,000 kronor. Om det nu bär sig att kola med löst folk, och andra kunna koljobbare som regel ej räkna på vid köp av kolved, bör det, såsom förut antytts, bära sig än bättre att kola med fasta arbetare. En vinst med 2,000 å 3,000 kronor per år och kolare kan antagas tåla vid en avbränning, som jämte kontant arrendeavgäld räcker till amortering av byggnaderna, veden och betet på ett torp samt ränta å jorden dessutom. Likaväl som det under vissa för- utsättningar är ekonomiskt oklokt att en skogsägare bygger skogsarbetartorp 2 sin mark, likaväl är det under andra och alldeles icke sällsynta förhållanden mycket förmånligt att så göra. Härvid är frågan icke berörd från social synpunkt. Den är värd ett eget kapitel. Är saken klar, och fasta arbetare skola anställas, möter man följande spörsmål. Huru stor areal inägojord bör en skogsarbetare bruka? På huru lång tid skall jorden arrenderas ut? Efter vilka grunder skall arrendet beräknas? Efter vilka grunder skall skogsarbetet betalas? För närvarande är jordens storlek visst icke avpassad överallt på lämpligt sätt. Ej sällan ser man jordbruk som föda 35 å 6 kor samt 1 häst överlåtas till folk, som nämnas fasta skogsarbetare. I arrendevillkoren inrymmes visser- ligen, att arrendatorn skall kola ett mindre antal milor. Många kan det emellertid ej bli, ty jordbrukets skötsel lämnar ej tid därtill. Dessa fåtal milor får visserligen skogsförvaltningen vanligen kolade för en billig penning, ty den kontanta arrendesumman är i regel låg. Detta kan ju vara tilltalande för den, som skall framvisa skogsbrukets vinstsaldo. Från synpunkten egen- domsförvaltningen i dess helhet är det emellertid olämpligt att på ett sådant sätt låta jordbruket medelst låga arrendeavgifter för jorden betala skogsbrukets rörelse. Om en s. k. hästtorpare däremot har ett jordbruk, som ej föder mera än I häst och 2 å 3 kor, kan hans arbetskraft utnyttjas för skogsarbete i nöjaktig mån. En skogsarbetare åter, som ej skall utföra skogskörslor, bör er ha mera jord än att 2 kor födas på densamma, för att samma mål skall nås. RSA TELL GRENANDER En målmedveten skogsägare beräknar alltså huru mänga fasta arbetare han behöver, styckar därefter jorden i lämpliga lotter av nyssnämnd storlek och bebygger lotterna för sitt ändamål. Återstoden inägojord utarrenderas till egentliga jordbrukare eller försäljes. Grunderna för arrendet äro varandra högst olika. Vad först beträffar tiden som arrendet omfattar, anser mången 5 år vara lagom, en annan 10 å I 5 år varalämplig. De 5-åriga kontrakten försvaras av dem, som påpeka, att jordens skötsel blir bra även med en så kort arrendetid och att det behöves en kort arrendetid med hänsyn till växlande konjunkturer och arbetspriser. Vad det förra skälet beträffar, kan väl detsamma tillerkännas ett visst värde på så små jordbruk, som skola fram- bringa alster ej till avsalu, utan endast till torparfamiljens underhåll. Men säkert är ju dock, att samma familj känner sig betydligt tryggare och på ett helt annat sätt fäst vid torvan, om arrendetiden sättes till 15 i stället för 5 år. Det andra skälet mot längre arrendetid, nämligen att arbetspriserna växla från en s5-års period till en annan kan emellertid även användas mot systemet med s5-åriga kontrakt, ty dylika förändringar kunna även förekomma från ef år till ett annat. Nu finnes visserligen den utvägen att inrymma i kontrakten en bestämmelse om arbetsprisernas höjande i abnorma fall enligt jordägarens bestämmande. Måhända kunna arbetarna finna sig i dylika patriarkaliska anordningar på gamla herrgårdar med trotjänare, men knappast annorstädes. Och inträffar efter kontraktets avslutande en lågkonjunktur med fallande arbets- priser är jordägaren å priori tappande part, om priserna fixerats med vissa belopp. Ett idealkontrakt vore alltså ett med arrendetid på 10 å 15 år med icke till visst antal kronor och öre fixerade priser. För egen del håller jag före att skogsarbetet bör betalas fullt enligt i orten gällande priser. Mången underbetalar sina skogsarbetare, men soulagerar dem i stället medelst ned- sättning i kontanta arrendeavgiften. Det har emellertid visat sig, att denna metod lett till konstant missnöje. Nedsättningen i arrendet förbises av arren- datorn — det kännes alltid när arrendet skall ut, även om det är lågt — och känslan av att få mindre än andra, än lösarbetarna, överväldigar vår fasta skogsarbetare. Han känner sig undervärderad, arbetar ofta motvilligt och strejkar emellanåt. Man har sagt, att han skulle avskräckas av höga kontanta arrendeavgifter. Det beror väl på huru högt de sättas. Klart är, att de ej kunna sättas så högt, att byggnaderna endast med dem förräntas och amorteras. Detta är 'ju ock i det föregående antytt. Men i arrende- summan bör först ingå en faktor, som bestämmes av vad en lösarbetare får betala i hyra för bostadslägenhet. Underhållet är en särskild fråga, som här ej ingås på, men som ju bör moderera summan i icke nybyggda gårdar. Lägges till denna summa: jordarrende, värdet av bränsle och av bete i lämp- liga hagar blir visserligen totalbeloppet ganska stort, som utgift betraktat, dock icke så avskräckande i dessa tider, då jordbrukets produkter värdesättas högt. Men om detta arrende skulle utgivas på en gång, bleve det helt visst mycket kännbart. Detta vore ju emellertid icke nödvändigt. Kontraktet kunde till- försäkra skogsägaren att vid varje likviddag innehålla t. ex. 1/, av till ut- betalning förfallen arbetsförtjänst som avkortning på arrendet. Dock skulle arrendet vara till fullo inbetalt till viss dag. På så sätt skulle detsamma lättare kunna utgöras av arrendatorn. — Om, såsom i det föregående anförts, till krontal och ören fixerade arbetspriser ej böra utsättas i kontraktet, utan arbetaren betalas fullt enligt i orten varje år gällande vanliga priser, återstår o€ 0 CR - I SKOGSARBETAREFRÅGAN x 153 att avgöra vad ortens vanliga priser i själva verket äro, I de flesta fall tror jag att skogsägaren och arbetaren kunna enas härom. I kontraktet bör emel- lertid inrymmas en klausul av följande lydelse: Uppstår tvist om vad som är att. anse som vanliga arbetspriser avgöres frågan genom skiljenämnd på sätt i II kapitlet $ 8 i lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 sägs. I tvisten tappande part betalar kostnaden för skiljenämnd, och skulle detta enligt min mening skydda båda parterna mot okynnestvister. Nu invändes måhända, att på så sätt bli de villkor, under vilka arbetaren skall arbeta, ej bestämda i tillräcklig mån, och detta skulle strida mot gäl- lande arrendelags bestämmelser. Frånvaron av ett fixerat belopp i avlöning, skulle utgöra det obestämda. För min del skulle jag dock vilja tro, att här kan tillämpas, vad en framstående jurist yttrat om arrendelagen i annat samman- hang, ungefär som följer: >» Grundtanken i 2 kap, $ 7 i lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 är, att arrendatorn alltid skall kunna: på förhand veta i vilken omfattning och när hans arbetskraft skall tagas i anspråk av jordägaren eller för dennes räkning. Härför fordras att arbetsskyldigheten skall vara till sitt mått bestämd och att detta arbetsmått icke får godtyckligt uttagas, utan måste påkallas i en bestämd ordning. Klart är att man vid stiftandet av en lag av den allmänna innebörd och räckvidd, som arrendelagen är avsedd att äga, icke kunnat i det yttre taga fasta på alla de olika skiftningar, som till följd av: förhållandena i de sär- skilda orterna, jordägarnas olika yrken och näringsdrift o. s. v. arrendeför- hållandena nödvändigt måste ikläda sig. Man har därför i 7 $ arrendelagen endast kunnat hålla sig till den grundtyp av mindre arrenden, som gemen- ligen benämnas torplega, samt därvid närmast haft för ögonen, att jordägaren i allmänhet för sin del har behov av främmande arbetskraft för alldeles samma ändamål som torparen, d. v. s. för idkande av jordbruk. Är detta icke fallet, utan har jordägaren behov av arrendatorernas arbetskraft för tillgodoseende huvudsakligen av skogsbrukets behöriga fort- gång, måste bestämmelserna i $ 7 arrendelagen läsas och tillämpas så, som det praktiska behovet kräver. Och härefter äger man rätta sig, om man blott icke eftergiver grundtanken med bestämmelserna i $ 7 arrendelagen.» Om nu mitt resonnemang i det föregående är riktigt, att det praktiska be- hovet kräver en betalning efter varje år i orten gällande priser, och detta system ej kan sägas strida mot $ 7 eller annan $ i arrendelagen, synes mig inga hinder möta att tillämpa metoden. Och skulle mot förmodan densamma från en vid synpunkt på lagen verkligen ej vara acceptabel, då synes mig tiden vara inne för en lagändring i nu angiven riktning. Febr. 1920. LÅ 11. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. SRTITKSPAGE NS KUNGL. PROPOSITIONER. Förslag till kommunalskattelag. I prop. nr 191 föreslås beträffande skogens taxering bl. a. följande. Taxeringsvärde skall allt efter omständig- heterna uppdelas i jordbruksvärde, skogsvärde och annat värde. (8 $.) Så- som skogsvärde upptages värde av växande skog utöver husbehov. Fastig- hetsskatt utgår efter fastighetens värde. (3 2 av taxeringsvärdet för skog.) MNäringsskatt utgår ej för skogsbruk. Kommunal inkomstskatt utgår för inkomst av skogsbruk. Departementschefen yttrar rörande skogsbeskattningen i propositionen föl- jande: Enligt de av mig förut uppdragna riktlinjerna för kommunalskattereformen skulle allmän bidragsskyldighet till kommunen fullgöras av fastighetsägare eller med dem i skattehänseende likställda innehavare utav fast egendom dels genom fastighetsskatt och dels genom beskattning av inkomsten. Då jag nu går att undersöka, i vad mån förhållandena påkalla undantag från dessa all- männa normer beträffande skogsbeskattningen — vare sig fråga är om beskatt- ning av växande skog eller beskattning av inkomst vid försäljning eller av- verkning av skog — vill jag förutskicka den erinran, att, när man vid en genomgripande skattereform, sådan som den nu förevarande, skall bedöma, i vad mån äldre beskattningsformer kunna inrangeras 1 systemet, det väl ej i och för sig är av någon betydelse, om dessa skattereformer vid sin tillkomst betecknats såsom provisoriska, men att man däremot endast av vägande skäl bör göra några avvikelser från det vid skattereformen följda allmänna systemet, vare sig dessa avvikelser bestå i bibehållandet av någon förutvarande, i syste- met ej passande beskattningsform eller eljest i undantagsbestämmelser för särskilda fall. Vad då först angår frågan, huruvida inkomst utav skogsbruk (ordet här taget i vidsträckt mening) bör beskattas efter andra normer än annat slags inkomst, så synes mig något principiellt skäl för undantagsbestämmelser i sådant avseende icke förefinnas. 22,400 16518 Br ANSE ENTRE RR fa AR Ran a arne nit dö ås ngn då OA I ENE RETA ATLE » 104,050 I denna proposition föreslås skogsmästarens lön höjd till 3,200 eller med 500 kr. mer än som beräknats i statsverkspropositionen. Anslag till statens skogsskolor och skogshushållning i allmänhet. I prop. n:r 274 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att dels. från och med år 1921 1 riksstaten uppföra ett nytt ordinarie anslag Hill FStatens- Skog sskoloOr av es RSA VASA (EA SER kr. 210,006; dels från och med samma år i riksstaten uppföra ett nytt or- dinarie anslag till skogshushållning 1 allmänhet å. ..ssmsmmmmmsssson. > AROGO, dels vid bifall till dessa bägge förslag ur riksstaten utesluta det nuvarande ordinarie anslaget till den lägre skogsundervis- ningen och skogshushållning i allmänhet å 178,000 kr.; dels till fortsättningsskolan vid Kloten anvisa å extra stat för ATVTG2EHELERTOFSLAg SAN SLA STO ES RAA SOS aa Ar SS ASS TE >» 20,0003 dels ock till ökade expensmedel m. m. vid statens skogsskolor å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ......... » 4,200. Denna prop. medför en ökning i kostnaderna för ändamålen 1 fråga med 37,000 kr. mer än som beräknats i statsverkspropositionen. Anslagen för tillsyn å enskildas skogar. I prop. nir 275 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att dels höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i läppmarkerna samt Särna och tdrefsockhan från. oousmessstsrke kr. 500,000 10 ELO ba rf RA RR Rn an md sn 60 co ts srt SSA PRENSA ATA » I50,000 (EIN LLA Rae RN Miran eg arr re ro oc Ia 200 ände ISTF IAN es >» "050000; dels ock höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland från ...ss.oooocc.. kr. 347,000 med 5. IFKOG,000 LTS EN SR SS RET FEN R RS DS rs Ära a ROR doc romsd don NTSESAEVEE HÄSSSLIEAEN >» 450,000. Teknisk-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft= och bräns- leområdet. I prop. nir 307 föreslås, att till bedrivande genom ingenjörs- vetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln ett belopp av 150,000 kr., därav 50,000 kr. skola användas till inköp av apparatutrust- ning, ; dels ock å extra stat för år 1921 under tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000 kr. i Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet. I prop. n:r 316 föreslås riksdagen att till utförande av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet genom ingenjörsvetenskapsakademien anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa RIKSDAGEN x 159 dels å extra stat under tionde huvudtiteln för år 1921 ett förslagsanslag, högst 75,000 kr.; dels ock, å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln för år 1920 ett förslags- anslag, högst 50,000 kr. Tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fas- tighet i enskild ägo. I prop. n:r 344 föreslås förlängning av den provi- soriska skogslagen på ytterligare ett år med en del förändringar beträffande skydd för skog inom kustområde. Som motiv för lagens framläggande ånyo och de föreslagna förändringarna anför departementschefen bl. a. följande: »Då jag den 14 mars 1919 i sammanhang med framläggande av förslag till 1919 års provisoriska skogslag redogjorde för inkomna yttranden rörande 1918 års lag i ämnet, omnämnde jag även, hurusom dels skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hemställt om förbud mot avverkning av skog i bergaktiga exponerade lägen dels ock skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län, södra delen, ansett oförsiktig eller oförståndig avverkning å dylik mark icke förenlig med god skogsvård och sålunda redan förbjuden i 1918 års lag. Framställ- ningen från den förstnämnda skogsvårdsstyrelsen föranledde då icke någon åtgärd, och mot uppfattningen att en olämplig avverkning av skog i exponerat läge strider mot god skogsvård torde ej något vara att erinra. Att frågan upptagits på nytt synes emellertid bero på, att den nu befinner sig i ett delvis annat läge än när de nyssnämnda yttrandena avgåvos, enär nämligen under mellantiden skogslagstiftningskommitténs förslag blivit tillgängligt. En- ligt detta förslag skulle gälla, att där på grund av belägenhet i havsbandet eller på höjder eller eljest särskilt exponerat läge eller till följd av andra naturomständigheter, såsom jordmånens beskaffenhet, jordlagrets tunnhet eller markens benägenhet för försumpning, förhållandena äro sådana, att det måste befaras, att i händelse av ovarsam avverkning av befintlig skog återväxt skulle omöjliggöras eller ock återväxt, som kunde förväntas uppkomma, skulle bliva oskäligt sen eller underhaltig, Konungen skulle äga att, på framställ- ning av skogsvårdsstyrelsen och efter förutgången undersökning, förordna, att avverkning, som omfattar annat än torra träd och ej avser fastighetens eller därmed sambrukad fastighets oundgängliga husbehov, må äga rum allenast med tillstånd av skogsvårdsstyrelsen, samt att sådant förordnande även skulle få meddelas av Konungens befallningshavande att gälla intill dess Konungen i ärendet beslutit. Om nu, såsom enligt utredningen i ämnet är anledning att befara, detta förslag kan vara ägnat att särskilt i kusttrakterna framkalla en forcerad avverkning av skog under tiden intill dess den motsedda nya lagstiftningen kan komma att träda i kraft, utgör detta visserligen tillräckligt skäl att söka genom provisoriska bestämmelser förebygga, att en dylik av- verkning får en för därav berörda skogars bestånd ödesdiger omfattning. Men jag är icke övertygad att härför kan för närvarande föreskrivas en så ingripande åtgärd som den av skogslagstiftningskommittén föreslagna, nämligen förbud mot avverkning utan skogsvårdsstyrelsens medgivande, såvitt ej avverk- ningen gäller torra träd eller sker till husbehov. Innan utredningen i frågan kommit i fullständigare skick torde' försiktigheten bjuda att dels rätten till avverkning ej inskränkes längre än som redan gäller beträffande fastigheter, vilka efter den 14 maj 1918 övergått till annan än viss närmare skyldeman till föregående ägaren, d. v. s. att, utöver den allmänna inskränkningen i rätten att avverka ungskog, avverkning förbjudes allenast om den strider mot 160 Xx RIKSDAGEN grunderna för god" skogsvård eller vederbörande fastighet därigenom skulle komma att lida brist på behövlig skog efter ortens förhållanden, dels sålunda stadgad begränsning får gälla endast beträffande skogar i kustområdena eller sålunda inom en zon, där havsklimatet gör sig mera gällande med avseende å skogens växtlighetsförhållanden, icke i avseende å skogar i exponerade lä- gen i allmänhet. Härjämte torde vid denna nya lagstiftning ett undanag, motsvarande det, som nu är inrymt i 3 $, böra göras till förmån för inne- havare av avverkningsrätt, upplåten före viss dag, i vilket hänseende, då framställningarna om en provisorisk lagstiftning till skydd för skogar i havs- bandet och domänstyrelsens tillstyrkande av sådan lagstiftning länge varit kända, det förefaller mig, som om avverkningsrätt, upplåten efter innevarande dag, kunde underkastas de nya bestämmelserna. Vid utformandet av dessa torde i övrigt skogslagstiftningskommitténs förslag kunna i flera hänseenden tagas till förebild. Sålunda torde det lända till fördel för allmänheten om tillämpningen av de nya bestämmelserna göres beroende av särskilt förordnande därom, att visst skogsområde skall vara underkastat samma bestämmelser. Vidare torde det vara ändamålsenligt att ett interimsförordnande i ämnet kan meddelas i avbidan på det slutliga för- ordnandet, vilket kan kräva långvariga, om ock summariska förarbeten. Men i stället för att enligt skogslagstiftningskommitténs förslag det slutliga förord- nandets utfärdande ankommer på Kungl. Maj:t och länsstyrelsen äger med- dela ett interimsförordnande, torde det vara lämpligt såsom ägnat att främja ett snabbare avgörande och med systemet i den provisoriska lagen för övrigt mera överensstämmande, att det slutliga förordnandet utfärdas av länsstyrelsen, interimsförordnandet, där sådant ifrågakommer, av skogsvårdsstyrelsen, Den undersökning, som lärer böra föregå länsstyrelsens förordnande, synes kunna ske i samma ordning, som nu gäller beträffande undersökning vid klagan över avverkningsförbud. Givetvis kan ifrågakomma att, sedan förord- nande av förevarande slag meddelats, avverkning sker, som föranleder avverk- ningsförbud. Den undersökning, som kan komma till stånd i anledning av klagan över avverkningsförbudet, kommer emellertid att avse frågan, om den företagna avverkningen stått i strid mot grunderna för god skogsvård eller fastigheten därigenom kommit att lida brist på behövlig skog efter ortens förhållanden; denna undersökning kommer sålunda att gälla annat än det, som varit föremål för den undersökning, som föregått länsstyrelsens förord- nande om inskränkning i avverkningsrätten. Att ett dylikt förordnande skall kunna överklagas säger sig självt, likasom ock att kostnaden för den föregående undersökningen bör bestridas av skogs- vårdsstyrelsens medel. Ävenledes synes uppenbart, att förordnande, som nyss sagts, utan hinder av förd klagan bör lända till efterrättelse. Beträffande spörsmålet, huruvida avverkningsförbud, meddelat enligt 1918 års provisoriska skogslag förföll, när denna lag upphörde att gälla, synes det kunna ifrågasättas, att, då 1919 års lag, som omedelbart avlöste den förra lagen, i allt väsentligt var lika lydande med denna samt de avvikelser, som förekommo i den nya lagen, gingo i skärpande riktning, den omständigheten att ny lag trätt i kraft saknade betydelse för frågan om de tidigare avverk- ningsförbudens giltighet. Härmed må för övrigt förhålla sig huru som helst; vad som för närvarande är av vikt härutinnan är, att de avverkningsförbud, RIKSDAGEN NN som gälla, när ny lag under innevarande år kan komma att träda i &raft, ej anses förfallna, därför att den lag, enligt vilken de meddelats, upphört att gälla. De av mig nu antydda tillägg till 1919 års lag hava jämte bestämmelserna i denna med de smärre jämkningar av formell art, som föranletts av berörda tillägg, upptagits i ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till ny lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo. Ehuru det icke torde vara att förvänta, att den länge förberedda definitiva skogslagstiftning, som skall göra den provisoriska lagstiftningen i ämnet över- flödig, skall kunna träda i kraft den 1 juli 1921, har jag dock icke trott mig böra sätta i fråga, att den föreslagna nya provisoriska lagen skall erhålla giltighet för längre tid än den nuvarande eller sålunda för ett år.» Särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domän- verket. I prop. n:r 423 föreslås, a// dyrtidstillägg utgår endast å 383 pro- cent av de sammanlagda avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må be- räknas, dock högst å ett belopp av 1,250 kr. för månad samt az? det grund- tal, som Kungl. Maj:t jämlikt $ 2 i kungörelsen fastställer, skall i varje sär- skilt fall minskas med 16. Tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid domänverket. I prop. n:r 422 förelägges riksdagen förslag till lag ang. rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid domänverket. Enligt förslaget skulle generaldirektör och överdirektör bliva likställda med samma befattningar vid statens järnvägar. För övriga samtliga tjänstemän skulle pensionsunderlaget bliva: TFA NOREPBACEN ooo ds dk 1,644 kr. 77:e JONES BAREN, ok SS AR 5,076 kr. 2:a SFR RES PE SEER RAN KO 2 S:e » TNA TE BLANIA Ka Lola 3:e TeTDRLRPOR RENA ok 2,040 > 0:C PN nen 5,724 4:e AR vajer ARD ller pj 2030 10:e nd va AN 6,360 > ee 2 DE a ten FRAN UT:e 2 RR 6,684 > 6:e > vs Er ÄR rg OR ;200 >» I 2:e on FERRAN 6,996 >» samt för kvinnliga tjänstemän 1,404 kr., 1,608 kr. och 1,800 resp. i de tre lönegraderna. MOTIONER I SKOGS= OCH JORDFRÅGOR M. M. Användande av sax för fångst av djur. Hrr P. J. EDBERG och D. VIKLUND (andra kammaren, motion n:r 341) föreslå, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition n:r 110 måtte ut- tala sig för (se sid. X 81 i denna tidskr.) 1) att särskilda bestämmelser böra utfärdas beträffande rävsaxskalmarnas höjd och tjocklek; 2) att bestämmelsen om länsstyrelsens tillstånd för utövande av djurfångst med sax måtte utgå; samt 3) att förbudet mot fångande av lekatt (vessla) i trampsax måtte upphävas. Allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Hrr ADAM HuLT och Jöns PÅLSSON (första kammaren, motion n:r 227) föreslå, att den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen i dyrtidstilläggen endast må utgå till familjeförsörjare, medan icke familjeförsörjarne skulle er- hålla samma tillägg som hittills. 162 x RIKSDAGEN Hrr N. S. NOrLInG och PER NORIN (första kammaren, motion n:r 228) föreslå, att utöver vad Kungl. Maj:t föreslår, ett tillägg av 300 kr. må utgå till gift manlig befattningshavare, vars fastställda lön icke överstiger 4,000 kr. Hrr TEODOR JuLIN och C. I. ASPLUND (första kammaren, motion n:r 229) föreslå följande ändrade lydelse av $ 3 i Kungl. Maj:ts förslag: Överstiga avlöningsförmånerna 100 kr. för månad, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 100 kr. per månad på sätt nyss sagts, och för den del, som överstiger 100 kr. men icke 170 kr. per månad, efter ett pro- centtal lika med det hela tal, som ligger närmast ?/; av grundtalet, samt för den del, som överstiger 170 kr., men icke 1,250 per månad, efter ett pro- centtal, som motsvarar hälften av Frmdalet. Å den del, som överstiger 1,250 kr. per månad utgår icke dyrtidstillägg. Hrr SAM CLASON, EINAR J:SsON THULIN, K. J. EKMAN, EDV. BJÖRNSSON, J. W. SpEns, N. J. F. ALMKVIST, TH: BORELL, ERNST WIGFORSS, WILLIAM LINDER, K. SCHLYTER och ALFRED PETRÉN (första kammaren, motion nir 231) hemställa, att riksdagen måtte besluta, dels att beträffande avlöningsförmåner, som överstiga 100 kr. för månad, dyrtidstillägget för den del, som överstiger 100 men icke 1,250 kr. för månad, utgår efter ett procenttal, som motsvarar vå tredjedelar av grundtalet, dels ock att dyrtidstillägget skall utgå från och med 1 januari 1920. Hrr ERNST HAGE och CARL LOVÉN (andra kammaren, motion nir 331) före- slå att för befattningshavares årsavlöning, som ej överstiger 2,000 kr. dyrtids, tillägg må utgå i enlighet med indextalet, mellan 2—3,000 kr. 3/, av grundtalet, mellan 3—5,000 kr. ?/,, av grundtalet och mellan 5—9,000 kr. !/;, av grund- talet. Vidare yrkas att de nya bestämmelserna skola träda i kraft 1 jan. 1920. Hrr A. J. BärG, F. S. H. LAGERKVIST, OLOF NILSSON och HENNING LEO (andra kammaren, motion 332) hemställa dels att dyrtidstillägget å avlönings- belopp ej överstigande 100 kr. per månad må utgå med ett procenttal, som efter verkställda beräkningar anses motsvara levnadskostnadsökningen efter ingången av augusti månad 1914, dels ock, att dyrtidstillägget å avlönings- belopp överstigande 100 men icke 1,250 kr. per månad må utgå med 2/;, av det sålunda erhållna procenttalet. Hr ErRNsT ERIKSSON (andra kammaren, motion 333) föreslår, ast för be- fattningshavare, vars avlöningsförmåner icke överstiga 300 kr. per månad, skall för första roo-talet utgå dyrtidstillägg motsvarande grundtalet, för andra roo-talet ?/, härav och för tredje 1o00-talet hälften härav samt aft för befatt- ningshavare med över 300 kr. lön per månad för första 100-talet efter grund- talet och för övriga hälften härav. Hrr THORE och BöKELUND (andra kammaren, motion 334) ha väckt samma motion som n:r 231 i första kammaren. Hr ERIK NYLANDER (andra kammaren, motion 336) hemställer att det av Kungl. Maj:t föreslagna dyrtidstillägget må få utgå från årets början och yrkar härigenom på ett med 7,500,000 kr. höjt anslag. Förslaget till kommunalskatt. Hrr NILS WOHLIN och JoH. JOHANSSON (för- sta kammaren, motion 282) föreslå beträffande skogens beskattning dels utred- ning rörande en jordbruks- och skogsfastighetstaxering ej efter saluvärdet utan efter avkastningsvärdet, dels att Kungl. Maj:ts förslag må antagas som provi- sorium till juni 1924, varvid dock repartitionstalet för skogsvärdet må bestäm- mas NI CEIS 2 RIKSDAGEN x 163 Hr ERNST TRYGGER jämte 26 ledamöter av första kammaren (motion n:r 271) hemställer bl. a., att skogsaccisen skall bibehållas. Hr S. H. KVARNZELIUS jämte 8 ledamöter av första kammaren (motion 259) samt hr EDÉN jämte 12 ledamöter av andra kammaren (motion n:r 393) yrka avslag å propositionen samt begära ny utredning och framlägga i avvak- tan härpå ett provisoriskt förslag. Motionärerna vända sig med framhållandet av Svenska Skogsvårdsföreningens resolution! vid senaste årsmöte mot den föreslagna beskattningen av skogsvärdet då den ordnats så att den ej befordrar uthålligt skogsbruk. Hr G. ROSÉN (första kammaren, motion 262) hemställer att riksdagen måtte avslå samtliga förslag, som avse ändringar i nu gällande bestämmelser rörande skogsaccis. Ny stat för statens skogsförsöksanstalt. Hr SJÖBLOM (andra kamma- ren, motion 369) föreslår, att skogsmästarens avlöning skall förutom fri bostad utgå med en begynnelseavlöning av 3,500 kr., vartill må komma 4 arvodes- förhöjningar om 300 kr. vart tredje år. (Jämför Kungl. Maj:ts prop. 273). Lönerebleringen för domänverkets personal. Hr GUNNAR ÅNDERSSON (första kammaren, motion 257) föreslår, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition n:r 271 angående lönereglering för domänverkets personal och aft riksdagen i dess ställe måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om skyndsamt utarbetande av och framläggande för riksdagen av förslag till lönereglering för domänverkets personal, förutsättande en omorganisation av domänverkets tjänstebefattningar, ledande framförallt till att den större dugligheten och ekono- miska förmågan vid revirförvaltningen erhåller högre avlöning ävensom att inom verket personalen må kunna förflyttas på för förvaltningen lämpligaste sätt,” samt att riksdagen behagade medgiva, att det förslag till avlöningsreglemente, som ingår i Kungl. Maj:ts proposition n:r 271, må provisoriskt tillämpas under 1921. Hrr Gustav ROosÉN och AxEL MopIiG (första kammaren, motion 263) samt hrr BERNHARD NILSSON i Landeryd, ERNST ERIKSSON och DAVID NORMAN (andra kammaren, motion 393) föreslå, att riksdagen endast på så sätt bifaller Kungl. propositionen att avlöningarna nedflyttas till det belopp som föresla- gits av kommunikationsverkens lönekommitté. Hr GusTt. BARTHELSON (första kammaren, motion 264) yrkar den ändring i Kungl. Maj:ts förslag att arvode till generaldirektör och chef för domänverket må utgå med 30,000 kronor för år samt till överdirektör och souschef vid domänverket med 18,000 kronor för år; att kallortstillägg måtte utgå till domänverkets tjänstemän efter samma grund som för tjänstemän inom övriga affärsdrivande verk är stadgat; aft lönegrupperingen sker efter en skala, vari dyrort ingår med 4 tion- delar, svårskötthet med 4 tiondelar och ödslighet med 2 tiondelar; att domänfullmäktiges arvode må utgå med 4,000 kronor för år. Hr P. ALB. BäCKMAN jämte 9 kammarledamöter hemställer (andra kam- maren, motion 392), att riksdagen måtte besluta, att skogsingenjör skall upp- flyttas i 9 lönegraden, grupp C eller till samma avlöning som jägmästare. 1 Se »Skogen> 1920, h. 5, sid. 2? Se Domänfullmäktiges yttrande å sid. 113 i föregående häfte. RECENSIONER. AUGUSTINE HENRY: Forests, Woods and Trees in relation to Hygiene, Lon- don 1919 (Constable and Company Ltd.). England har under kriget haft erfarenhet av de vådor som kunna komma utav att ett land saknar skogar i tillräcklig utsträckning för att kunna självt sörja för de oundgängliga behoven av virke. Uppmärksamheten har blivit starkt riktad på nödvändigheten åv att för landets ekonomiska trygghet skapa en virkesreserv för eventuella avbrott i importen, och det pågår en målmed- veten agitation för åstadkommande av skogsplanteringar å alla ställen, där sådan kan lämpligen utföras. Som ett led i denna agitation kan man upp- fatta professor HENRY'S 300 sidor starka volym. Förf. börjar med en trevligt hållen redogörelse för skogarnas inflytande på klimatet och fortsätter med att behandla deras betydelse i sanitärt hänseende. Han anför som ett exempel les Landes i Gascogne, som förr i världen var ett kalt område med talrika träskmarker och då hade rykte om sig att vara den mest ohälsosamma trakten i hela Frankrike, där invånarna i mycket hög grad ledo av malaria och andra febersjukdomar och ofta voro skrofulösa. Sedan år 1850 har större delen av les Landes — sammanlagt cirka 720,000 hektar — skogsodlats, och de ovannämnda sjukdomarna ha praktiskt taget försvunnit. Det ifrågavarande distriktet är nu ett av de mest hälsosamma 1 Frankrike och minskningen i dödligheten är avsevärd. Efter en intressant redogörelse från de stora städerna för parkernas historik och nuvarande betydelse övergår professor HENRY till sitt egentliga område, där han har många utredningar och ett positivt program att komma med, nämligen »gathering grounds» eller »catchment areas» för städernas vatten- ledningssystem. För de stora städerna är det ett mycket viktigt spörsmål, huru de skola kunna ordna sin vattentillförsel på ett hygieniskt sätt. Det är därför önskvärt, att städerna själva rå om »the gathering grounds», d. v. s. de markområden, där den nederbörd faller, som sedan uppsamlas i deras vattenledningar för att användas som dricksvatten etc. I allmänhet ha de stora städerna också sökt att förverkliga detta önskemål, dock ej alltid med nämnvärd framgång, då det ofta ställt sig alltför dyrbart att inköpa de stora områden som erfordras. Det är olämpligt, att dessa uppsamlingsområden för vattenledningsvatten äro tätt bebyggda, då kloakvatten etc. ej kan undvikas. En reglering av dessa områden borde ske på så sätt, att kommunen expro- prierade all dylik mark och alltså kunde bestämma var bosättning finge ske. Utnyttjandet av marken skulle ske genom skogsbruk, varigenom det renaste möjliga vatten kan garanteras och varigenom man skulle komma en bit på vägen mot det nationella målet med den finansiella skogsreserven. HENRY gör en detaljerad utredning över vilka områden i England, Skottland och på Irland, LFTTERATUR x 165 som lämpa sig för ändamålet, och han anger även de olika trädslag som böra användas för olika förhållanden. Allt som allt skulle arealen av de marker, som användas såsom vattenuppsamlingsområden, uppgå till omkring 370,000 hektar, varav blott 80,000 ägas av de korporationer, som tillgodo- göra sig vattnet. HENRY'S program innebär att respektive städer inköpa de marker det är fråga om och att staten bidrager till deras överförande till skogsområden, antingen så, att staten utför planteringarna och svarar för skogs- skötseln, eller också på det sättet, att staten lämnar ett visst kontant belopp per ytenhet och hela företaget skötes kommunalt. Den blivande skogsav- kastningenr delas mellan staten och kommunen enligt vissa fastställda grunder. SvEnN PETRINI. AuGusT KUBELKA. Die Ertragsregelung im Hochwalde auf waldbau- licher Grundlage. W. Frick, Wien u. Leipzig 1914. KUBELKA utgår ifrån att den största möjliga produktion erhålles medelst bläd- ning och önskar införa luckhuggningen på alla skogar, där transportför- hållandena kunna ordnas tillfredsställande för en intensiv drift. Kubelkas skogs- indelningsmetod är också avsedd speciellt för blädningsskogar och går ut på att sammanföra likartad skog till bokföringsenheter med fasta gränser. Dessa fasta avdelningar (Betriebskörper) underkastas sedan en behandling sådan att en mångfald var för sig likåldriga, o0,25—0,so har stora grupper uppstå. För att kunna bestämma avverkningens storlek bestämmer KUBELKA virkesförrå- dets storlek genom mätning. Vid denna taxering särskiljes allt virke under 15 cm:s brösthöjdsdiameter såsom varande utom räkningen, och för dessa dimensioner uppgöres ingen avverkningsplan, utan den gallring som här ifråga- kommer blir en extra post. Alla träd över 15 cm klavas vid brösthöjd, prov- stammarna uttagas, och wvirkesförrådet beräknas på varje fast avdelning. Vart ro:e år verkställas revisioner, då allt virke som nu når över 15 cmsgränsen klavas och kuberas. Härigenom konstateras om virkesförrådet ökats eller min- skats, och avverkningsbeloppet ändras därefter, varvid förutsättes tillgång till produktionstabeller över det normala virkesförrådet. Meningen är att överföra skogen till ett sådant normaltillstånd, att virkesförrådet kan hållas konstant, d. v. s. att man avverkar lika mycket som den årliga tillväxten. Aldersbe- stämningarna äro helt och hållet eliminerade, och hela metoden stöder sig ytterst på jämförelser mellan diameterfördelningen vid olika tillfällen. Kube- ringen kan emellertid sägas vara behäftad med variationsfel på grund av grovheten hos uppskattningsmetoderna, och detta kan göra att avverkningsbe- loppet blir bestämt med en rätt hög grad av osäkerhet, trots det att klavning utföres av hela skogens huvudmassa. En tillväxtmetod är speciellt känslig för dylika påverkningar, varför man kan riskera stor variation i avverknings- kvantiteten från den ena inventeringsperioden till den andra. SJ A. E. DoucLrass: Climatic cycles and tree-growth. (Carnegie publ. N:o 289) Washington 1919. 127 sid. Den gåtfulla periodiska växlingen i solfläckarnas antal återverkar som be- kant på en mängd jordiska företeelser. Norrskenens frekvens och styrka är väl det påtagligaste exemplet. Men man har velat sätta: perioden i relation 166 x LITTERATUR även till klimatiska förändringar, ja t. o. m. till sådana fenomen som spann- målspriser, krig och fiskens vandringar i Nordsjön. Genom det arbete, vars titel läses här ovan, få nu också skogsmännen en direkt anledning att intressera sig för solfläckarna. De mångåriga undersök-. ningar av den amerikanske astronomen Douglass, vars resultat där äro fram- lagda, ha nämligen avslöjat periodiska växlingar av årsringarnas tjocklek, av vilka de påtagligaste och mest genomgående stå i relation till solfläcksperioden. Författaren började sina undersökningar å Pinus ponderosa i Arizona, i vars arida klimat han väntade finna en relation mellan nederbörd och årsringarnas tjocklek. Ett dylikt samband konstaterades verkligen. Under det tidsintervall av 43 år, för vilket nederbördsmätningar för trakten föreligga, har årsrings- tjockleken följt nederbördssumman för året med en noggrannhet av 70 I. Siffran gäller under förutsättning att nederbördssumman räknas från höst till höst, så att hela vinterns nederbörd sammanräknas med följande sommars. Om man räknar med den ackumulerade fuktigheten (såsom algebraisk summa av årens avvikelser från medelnederbörden från periodens början till och med det år det gäller) fås en samvariation av årsringarnas tjocklek och de så erhållna nederbördsvärdena av 82 4. Jämförelser av sektioner från olika trakter visade att samma tjocklekskurva hos årsringarna återfinnes över stora områden. Exempelvis visade sig över- ensstämmelse mellän sektioner från Prescott och Flagstaff i Arizona, vilka platser ligga 96 km från varandra. Förf. tänker sig möjligheten att på denna väg avgränsa enhetliga meteorologiska distrikt. Efter dessa lovande resultat utsträcktes undersökningarna till andra trädslag och trakter, douglasgran, hemlock och Sequoia från olika trakter av Amerika och tall och gran från europeiska lokaler. Vad speciellt. de europeiska träden angår, visade sektioner från östersjöbäckenet, från Eberswalde i Preus- sen till mellersta Sverige, inbördes god överensstämmelse. . Träd från norska kusten och södra England visade även många likheter med de baltiska träden. Däremot avveko träd från inre delarna av Norge samt från Bajern och NW Österrike härifrån. En utjämning av kurvorna genom /fortlöpande medeltalsbildning enligt Hanns formel tillåter mera generella drag att framträda. En analys av dessa utjämnade kurvor har bragt i dagen perioder av olika längd, av vilka de flesta och mest framträdande genom sin längd stå i tydlig relation till solfläcks- perioderna: Periodlängd, Multipler av solfläcksperioden, år G:a LI SAR 0 ; [2 I0O— 13 I A= 2 SErardD 3 I100—105 9 Den sistnämnda långa perioden var den mest framträdande i Sequoiastammar från Sierra Nevada, där förf. lyckats att identifiera och mäta årsringarna i upp till tretusenåriga (max. 3077 år) Sequoior. Den tredubbla solfläcksperioden framträdde med förbluffande noggrannhet (+ 3 år under en period av 400 år) i en stam från norra Norge (ovan pol- LEITTERATUR x 167 cirkeln) och återfanns även i Arizona. En dubbel solfläcksperiod träffades 1 de nyssnämnda Sequoiorna, i träd från inre Norge etc. Den enkla perioden synes vara vanligast. Den konstaterades i de 500-åriga sektionerna av Pinus pPonderosa från Arizona, i Sequoiastammarna och med särskild pregnans i sek- tionerna av vanlig tall från Eberswalde och av tall och gran från s. Sverige. Med samma pregnans visa Pinus-ponderosa-stammar från Arizona den halva solfläcksperioden. Utom dessa perioder är en 2-årig period den mest fram- trädande. Det förtjänar påpekas att de nämnda perioderna i många fall kunra ses direkt på primärkurvorna utan någon som helst utjämning. För analysen av periodiciteten har förf. använt en tilltalande enkel och objektiv optisk-fotogra- fisk metod, som tillåter ett kontinuerligt genomprövande av ett kurvmaterial med olika periodlängder, utan harmonisk analys o. d. En möjlighet att förstå sambandet mellan solfläckarnas och årsringarnas perioder ger kanske förf:s påvisande av en korrelation mellan solfläcksfrekvens och nederbördsmängd. I varje fall är säkerligen relationen komplicerad, ty i somliga distrikt (inre Norge) sammanfaller tillväxtmaximum med solflacks- minimum, medan det i regel är tvärtom. Ett vackert indicium på att en realitet ligger bakom Douglass” resultat synes mig hans sammanställning av periodlangdens ändring under tidernas lopp. dels i årsringstjockleken (ur material från Arizona), dels i solflacksfrekven- sen, vars period som bekant är underkastad störningar: | TfrTlrd tt rLrÉ Vr NVRET a C ök a F i | | Å - I År Periodlängd, år År Periodlängd, år | | | 1595—1661 | I 1,ot0,5 1615,:—1660,0 II: i 1661—10677 16 med ? 1660,,—1675,0 15,2 1677—1770 12,5; och 10,8 1675,,— 1760,7 IO,5 | 1770—1793 9,0 1769,7—1788,1 2 i 1793—1817 2 1788,,—1816,: 14725 | 1817—i910 I 1,6; 21,0; 7,3 1816,..—1005 II 38 Att band med tjockare och tunnare årsringar cmväxla i en och samma stam- sektion är ju mycket vanligt och tolkas väl alltid av skogsmån som resultat av upprepade friställningar. Douglass åter synes ej ens ha tänkt på denna förklaring, denna felkälla, från hans synpunkt sett. Detta är naturligtvis en svaghet i hans undersökning, men med tanke på den goda överensstämmelse han funnit mellan träd från de mest olika lokaler inom samma meteorologiska distrikt måste man säga att hans resultar dock synas väl grundade. Ur praktisk skoglig synpunkt måste man då därav dra den lärdomen att sol- fläcksperioden utgör en felkälla vid bedömningen efter årsringarnas tjocklek av gallringsresultat etc., såvida man ej för varje försök jämför med en ogali- 168 x LITTERATUR rad yta. Där detta ej låter sig göra, får man ej nöja sig med för korta jäm- förelseperioder. Det blir att hoppas att de flerdubbla solfläcksperioderna spela så liten roll att de kunna försummas. Men redan den enkla solfläcksperioden, som f. n. är c:a 11,4 år, är obehaglig om den skulle visa sig ha större infly- tande.t Som en hållpunkt vid bedömningen av denna fråga har jag ur Douglass” primärkurva för en 94-årig sydsvensk gran, vilken visade särskilt vacker 11-års periodicitet, beräknat medeltjockleken av årsringarna för år vid solfläcks- maxima resp. -minima under perioden 1860 till 1910, då granen höggs. Siff- rorna äro 1,54 resp. 0,58 mm. Maximiårens tillväxt var således i detta fall 266 I, av minimiårens. Lars-Gunnar Romell. TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Skogsuppskattning. Landsskogtakseringen ÖLAF SKÖLEN. Tidsskrift for Skogbruk h 1—2, 1920. Det norska stortinget beslöt år 1917, att en taxering av rikets skogar skulle verkställas. Till en början skulle man inskränka sig till att taxera 8 fylken och SKÖIEN blev huvudledare för arbetet, som påbörjades den 20 aug. 1919 i Ostfold, där uterbetet var färdigt den 15 nov. SKÖIEN ger nu en kort översikt över planläggningen av taxeringen och bifogar en karta över linjenätet. Taxeringsprocenten är o,25 för det ifrågavarande fylket, och 25 linjer av 10 meters bredd ha blivit utlagda med 4 kms inbördes avstånd i rät vinkel från gränsen mot Sverige mot Kristianiatjorden. Kartunderlaget är Norges Geografiske Opmaalings rektangelkartor i skalan 1: 50000. Lin- jerna uppgingos med hjälp av kompass, och kontroller togos vid större vatten- drag, landsvägar och järnvägar och f. ö. så snart man nådde säkra fixpunk- ter. Skogsmarken indelades i inägor, hagmark, skogsmark och impediment och skogen åtskildes i löv- och barrskog, vardera med 3 boniteter. Träden mättes i s5:cms diameterklasser och vart 50:e träd i varje klass under 30 cm togs som provträd, medan för större dimensioner togs vart 10:e. ”Taxe- ringsresultatet kommer att senare meddelas. I vår fortsättes arbetet i Hedmarks fylke. SER TVid Skogsvårdsföreningens senaste exkursion, omförmälde jägmästare G. KOLMODIN, att han trodde sig de sista åren kunnat observera starkare tillväxt hos skogen, vilket han ville tillskriva gynnsamma meteorologiska förhållanden under dessa år. GSE: FRE TEESE STENS SS SSR nd NIER TERS s ; nr va - pe å LITTERATUR x 169 NYUTKOMNA BÖCKER. BEER, OÖscaArR Abp. och SjöHOLM, L. G.: Ungdomens skogsbok. En läsebok om Sveriges skogar och deras vård. Andra upplagan på grund av K. Domänstyrelsens uppdrag granskad av GUNNAR SICROEE, Stockholm g2arrag sd: 63 fp. Pass kr. Centralstyrelsens fe till rean Trävaruexportföreningens ordinarie vår- möte den 18 mars 1920. Uppsala 1020. 8 sid. 24:0. Förslag till lag om ströängars indragande till kronan samt till andra därmed sammanhängande författningar avgivna av Kolonisationskommittén. Stock- holm 1920. 163 sid. 4:0. LinperR, L.: Bibliografisk förteckning över Svenska Skogsvårdsföreningens pub- likationer 1902—1919 jämte utförligt register över det förtecknade inne- hållets gruppindelning samt författareregister med kortfattade biografiska anteckningar och uppgifter om författarskap, utarbetad under medverkan av professor G. SCHOTTE. Stockholm 1920. Sv. Skogsvårdsf. förlag. 288 sid. Pris 25 kr., till medlemmar lämnas 1 ex. för 15 kr. Num- rerad bibliofilupplaga å bättre papper, pris 30 kr., för medlemmar 30 kr. Normalstadgar för skogsallmänningsförening. Fastställda den 18 Dec. 1919. Göteborg 1920. 8 sid. RaABENIUS, Lars: Huvuddragen av den s. k. ekonomiska demokratien. (Sve- riges industriförbund, avd. Div. publ. n:r 16). Stockholm 10920. 24 sid. Skogshögskolans katalog. Vårterminen 1920. Stockholm 1920. 24 sid. Skogsteknisk instruktionsbok. Malmö 1918. Emil Janssons boktryckeri. Tryckt i 20 numrerade ex. 46 sid. +16 tomma blad. Innehåller: Den praktiska posteringskalkylen och Förord till apteringsstatistiken av rektor O. ERICSSON. Stadgar för Skogssällskapet. Fastställda den 18 Dec. 1919. Göteborg 1920. 6 sid. Svenska trävaruexportföreningen. Sveriges trävaruexport åren 1010—1910. Uppsala 1920. IX tab. i 4:0. Sveriges industriella produktion år 1918. Preliminär redogörelse av Kom- merskollegium. Sthlm 1920. 25 sid. Sveriges Industriförbund 1910—1920. Minnesskrift utgiven med anledning av förbundets tioåriga tillvaro. Stockholm 1920. 182 sid. 4:0. Innehåller bl. a.: Eunis Boreus, Pappersindustri i Norrland, s. 112—115, J- MANNERHEIM., Några reflektioner rörande vårt lands trävaruindustri s. 146 — 147, CHR. STORJOHANN, Något om Sveriges trämasse- och cellulosain- dustri, s. 132—133 Sv jär officiella PE Socialstatistik. Olycksfall i arbete år 1015 av K. Socialstyrelsen. Stockholm 1920. 67 sid. Tamm, fee Markstudier i det nordsvenska barrskogsområdet. 248 sid. med 22 fig. och 4 tavl. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt h. 17, n:r 3 Ps 6 kk = = = Beretning om Norges landbrukshoiskoles virksomhet i budgetaaret fra 1:ste juli 1917 till 30:te juni 1918 ved BASTIAN R. Larsen. Anden del: Hoi- skolens landbruk, Avhandlinger og forseksberetninger. Kristiania 1919. Sammanlagt 462 sid. och ett stort antal illustr. I2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 170 x LITTERATUR CHANCEREL LUCIEN: Traité pratique de Sylviculture. Exploitation forestiére 3 et boisement. Paris 1920. Gauthier-Villars et C:ie. 373 sid. 87 fig. So IPrister frs. — Flore forestiere du Globe. Principaux arbres forestiers. Leurs caractéres, leurs stations, leurs sols, leurs races, les qualités de leur bois, leurs pro- duits, leur emploi cultural, leurs ennemis. Paris 1920. Gauthier-Villars et. C3e! 1738 sid PrsA5SiIs: Den Kongelige Veterin&er- og Landbohojskole. Aarsskrift 1920. Kovenhavn 1920. Aug. Bangs Boghandel. 222 sid. Innehåller bl. a.: JoH:s HELMS, Egene i Silkeborgegnen, s. 197—222, 18 fig. Det forstlige Forsogsvesen i Danmark. Udgivet ved den forstlige Forsogs- kommission. Femte Bind. Hefte 2. Kobenhavn 1920. Ss. 105—192. Gyldendalske Boghandel. Nordisk Forlag. Innehåller: AXEL S. SABROE, Skovtreer 1 det nordlige Japan, s. 105—155; K. MoörK-HANSEN, C. H. Schröders Udhugning i Bog, II, s. 156—179; A. OPPERMANN, Sommer- feldning i Bogeskov, s. 180—192. Hefte 3. Kobenhavn 1920, Ss. 193—292. Innehåller: L. A. HaucH, Proveniensforsog med Eg. II, s. 1905—224; JOH:S HELMS 0g PAUL WEGGE: Prikleforsog paa Silkeborg og Vemmetofte Skovdistrikter, s. 225—292. GOBLET D'ALVIELLA, FELIX: Éléments de Sylviculture I—II. Paris och Bruxelles 1919. Marcel Reviere et Maurice Lamertin. 383+269 sid. 86+34 fig. HoMÉN, THEODOR: Östkarelen och Kola Lappmark. Skildrade av finska natur- och språkforskare. Helsingfors 1920. Söderström & C:o förlagsaktie- bolag samt Alb. Bonnier, Stockholm. 374 sid. 61 fig. och 14 kartor. Innberetning om det norske skogvesen og endel andre under landbruksdeparte- mentets skogkontor henhoerende anliggender for kalender-året 1918 avgitt av Skogdirektoren. Kristiania 1920. 98+125 sid. 4:0. JORGENSEN, H. A.: Anvisning til bruk av -Regnestaven. Kristiania 1919. H. Aschehoug '& C:o, 80' sidi'f2 planscher. Pris: 4 kr. Lommebog for Skovbrugere 1920. Udgivet af danske Forstkandidaters For- ening. Kobenhavn 1920. N. C. Roms Forlagsforretning. Pris inb. 43 kr: MATTOON, WILBUR R.: Making Woodlands profitable in the Southern States. Farmers bulletin 1071. U. S. Departm. of Agriculture. Washington TO207 > -38-SId) Mecki s5 age Skogsägarnas 1 Finland ömsesidiga skogsbrandstodsförenings årsberättelse 1919. 4 redovisningsår. Helsingfors 1920. «4 sid. 4:0. Statsskovdistrikternes Udbytte af Ved og Penge i Finansaaret 1918—19 med schematisk sammenstilling. 4 sid. + 1 tabell. WINN, WREN: Timbers and their uses. A Handbook for woodworkers, mer- chants and all intererted in the conversion and use of Timber. Lon- / don 1I010: 333 sid 200FTE Sig LITTERATUR x 171 MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBIBLIOTEKET. N:0 6. Ur bokförvärvet till Skogsbiblioteket. 1 jan.—31 mars 1920. Allmän skogsvetenskap och skogsskötsel. Almarack för Västmanlands län 1920. Innehåller bl. a. Påminnelser om skogen, jakten och fisket. Västerås 10920. $8:0. AYRES, H. B. AND ÅSHE, W. W., The Southern Appalachian forests. Washington 1905: 4:o: (Departm. of the interior. U. S. geol. survey. Ser. H. Forestry 12. Professio- nal paper. N:o 37.) BoErRkKER, R. H. D., Our national forests. A short popular accunt of the work of the U. S. forest service on the national forests. New York 19190. 8:0 BRETON-BONNARD, L., Creation d'une fortune par le peuplier. Sa plantation rationelle mise en valeur des'sols frais, kumides et marécageux multiplication et pépvinigres. Paris 1915. 8:0. BriInG, E., Dissertatio gradualis de Silvicultura Scaniz... u o. 1757. $8:0. Forstkalender, Schweizerisher: Taschenbuch fär Forstwesen, Holzgewerbe, Jagd und Fische- rei. Herausgegeben von R. FELBER. Jahrg. 13 (1920.) Frauenfeld 1920. 8:0. GiHOUL, L. Culture forestiére des arbres résineux coniferes. Breda 1847. 8:0. Graves, H. S., Practical forestry in the Adirondacks. Washington 1899. 8:0. (U. S. Departm. of agriculture. Div. of forestry.) (Gåva av prof. G. Schotte.) HENRY. A,, Forest, woods, and trees in relation to hygiene. London 1910. 8:0. LANGILLE, H. D.,.... Forests conditions in the Cascade range forest reserve, Oregon. Washington 1G03. 4:0. (Departm. of the interior. U.S. geol. survey. Ser. H. Forestry 6. Professional paper. N:o 9. LEIBERG, J. B., RIXOoN, TH. F., AND DODWELL, A., Forest conditions in the San Fran- cisco mountains forest reserve, Arizona. Washington 1904. 4:0. (Departm. of the interior. U-S. geol. survey. Ser. H. Forestry 7. Professional paper. N:o 22) Monr, CH., Notes on the red cedar. Washington 1901. 8:0. (U. S. Departm. of agri- culture. Div. of forestry. Bull. N:o 31.) (Gåva av prof. G. Schotte.) NOBBE, FR., Welche fremdländischen Holzarten können fär die Forstwirtschaft Sachsens Bedeutung gewinnen? Vortrag. Freiberg 1895. $:o. (Gåva av prof. G. Schotte.) G Normalstadgar för. skogsallmänningsförening. Fastställda den 18 dec. 1919. Göteborg 1920. .8:0. NYGAARD, J., Skogalmanak 1920. Kristiania 1919. 8:0. PLUMMER, F. G., Forest conditions in the Black Mesa forest reserve, Arizona. Weashing- ton 1904. 4:0. (Departm. of the interior, U. S. geol. survey. Ser. H. Forestry 8. Professional paper. N:o 23.) — and GowszeLL, K. G., Forest conditions in the Lincoln forest reserve, New Mexico. Washington 1904. 4:0. (Departm. of the interior. U. S. geol. survey. Ser. H. Fo- restry II. Professional paper N:o 33. REUTER, FR, Die Kultur der Eiche und der Weide in Verbindung mit Feldfrächten zur Erhöhung des Ertrages der Waälder und zur Verbesserung der Jagd. 2:e vollst. neu bearb. und verm. Aufl. Berlin 1867. 8:0. Skogssällskapet. Års- och revisionsberättelse 1918. Göteborg 1919. 8:0. — Stadgar. Fastställda den 18 dec. 1919. Göteborg 1920. 8:0. Å Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län. Instruktion för länsskogvaktarna i Stockholms län. Allm. Kungörelse år 1920. Ser. B. N:r 6. 8:0. STEBBING, E. P., British forestry. Its present position and outlook after the war. London 1919. 8:0. — Commercial forestry in Britain, its decline and revival. London 1919. 8:0. Årsberättelse, Skogsägarnas i Finland ömsesidiga skogsbrandstodsförenings. 1919. 4. redo- visningsår. Helsingfors 1920. 4:0. Skogsindelning och skogsuppskattning, CazioTt, P., Expertises rurales et forestigres. Traité pratique d'estimation de la propriété rurale. Paris 1917. 8:o. (Encyclopédie agricole.) CLAUGHTON-WALLIN, H.. The absolute form quotient. Washington 1918. (= Journal of forestry. Vol. 16 (1918.) (Gåva av förf.) NPR BITIERASRUR - ENnDRES, M., Lehrbuch der Waldwertrechnung und Forststatik. 3:e erweit. Aufl. Berlin 1919. 8:0. PEDDLE, J. B., The construction of graphical charts. 2:nd ed. revised and enlarged. New York and London 1919. $:0. RECKNAGEL, ÅA. AND BENTLEY, J., Forest management. New York and London 1919. 8:0. Skogsteknologi. ASPEGRÉN, S., Handledning vid dikning. Utg. på föranstaltande av Kungl. Lantbruks-Aka- demien. 2:a genomsedda uppl. Stockholm 1920. 8:0. ERICSON, O., Grafisk sammanställning över normalvakanter för olika kvalitéer, tjocklekar och bredder å sågade trävaror. — Grafisk sammanställning: utvisande huru timrets mittmåttskubik, toppmåttskubik och såg- virkeskubik varierar för olika toppdiametrar. — Grafisk sammanställning utvisande huru träd av formklass 0,65 och 13 tums brösthöjds- diameter vid olika höjd kubiskt och ekonomiskt resultera. (Den praktiska posteringskalkylen Tab. 3—5. Gave, K., Die Forstbenutzung Fin Lehr- und Handbuch. 11:e Aufl. herausgegeben von FABRICIUS. Berlin 1919. 8:0. Sa H. von, Gross-tie forms and rail fastenings, with special reference to treated tim- bers. Washington 19047 .8:0. MUS: Departm. of agriculture. Bureau of forestry. Bull. N:o. 50.) ( »åva av prof. G. Schotte.) TIEMANN, H. D., The. kiln. drying of lumber. A practical and theoretical treatise. Phila- delphia and iondon FOTS S:0: WINN, W., Timber and their uses. A handbook for woodworkers, merchants, and all inter- ested in the conversion and use of timber. London 1919. 8:0. Skogslagstiftning, skogspolitik och skogshistoria.' BERG, C. H. E. VON, Geschichte der deutschen Wälder bis zum Schlusse des Mittelalters. Ein Beitrag zur Culturgeschichte. Dresden 1871. 8:0. Betänkande angående lönereglering för domänverket. Avgivet enligt det av Kungl. Maj:t den 6 december 1918 lämnade uppdrag. Stockholm 1920. 8:0. Betänkande angivet den 9 december 1918 av skogslagstiftningskommittén. D. 2. Stock- holm 1920. 8:0. Lag, Sveriges rikes. 41:e uppl. utg. av Hj. Westring. Stockholm 1920. 8:0. ZIEBARTH, K., Das Forstrecht. T. 1—4. Berlin 1887—5$89. $8:0o. Undervisning. Berättelse om Jernkontorets kolareskola år 1919. Nyköping 1919. 8:0. Lov om Norges landbrukshoiskole. Kristiania 1919. 8:0. New York. State college of forestry at Syracuse university. Syracuse, $8:0. Bulletin. 1913—16. Circular N:o 17, 19, 23, 27—30. . 1917-18. Technical publication N:o 2, 5, 6, 1915—17. Skogshögskolans katalog. Vårterminen 1920. Stockholm 1920. 8:0. Studiehandbok för Skogshögskolan. Utg. av dess lärarråd. Stockholm 1919. 8:0. Botanik. Abstracts, Botanical. A monthly serial furnishing abstracts and citations of pub 'ications in the international field of botany in its broadest sense. Ed. by B. £. Livingston. Vol. 1—2. Baltimore 1918—19. 8:0. BUESGEN, M., Der deutsche Wald. 2:e, durchgeseh. Aufl. Leipzig u. å. (Naturwissen- schaftl. Bibliotek fär Jugend und Volk.) (Gåva av prot. G. Schotte.) CLEMENTS, F. E., Plant succession. An analysis of the development of vegetation. Washing ton 1916. 8:o. (Carnegie institution of Washington. 242.) Forest flora, The, of North-West and Central India: a handbook ofthe indigenous trees and shrubs of those countries. Commenced by /. Lindsay Stewart, continued and comple- ted by D. Brandis. London 1874, 8:0. FRANCÉ, R. H. Die technischen Leistungen der Pflanzen. Leipzig 1919. 8:0. Journal of bacteriology. Official organ of the society of American bacteriologists. Ed. by E.E. 4. Winslow. Vol. 1—4. Baltimore 1916—19. 8:0. EITTERATUR XAT3 KinG, G., The species of Artocarpus indigenous to British India. The Indo-Malayan spe- cies of Quercus and Castanopsis. Calcutta 1889. Fol. (Annals of the R. bot. garden, Calcutta" - Vol>-2.) LAVALLÉE, A.. Arboretum segrezianum selectae arborum et fruticum in hortis segrezianis collectorum. Paris... 1885. 4:0. MasTERS, M. F., Contributions to the history of certain species of Conifers. London 1886. 8:o. (Extracted from the Linnean Society's journal. Botany.) Merkbuch, Forstbotanisches. Nachweis der beachtenswerten und zu schitzenden urwichsi- gen Sträucher, Bäume und Bestände im Königreich Preussen. 1. Provinz Westpreussen. Berlin 1900. 8:o (Gåva av prof. G. Schotte.) MURBECK, Sv., Uber staminale Pseudapetalie und deren Bedeutung fär die Frage nach der Herkunft der Blitenkrone. Lund u. Leipzig 1918. 4:0. (Lunds univ. årsskrift. N. F. Avd. 2. Bd. 14. Nir 25. K. Fysiograf. sällsk, handl. N. F. Bd. 29. n:r 25.) — Beiträge zur Biologie der Wiistenpflanzen. I. Lund u. Leipzig 1919. 4:0. (Lunds univ. årsskrift. N. F. Avd. 2. Bd. 15. N:r 10. K. Fysiograf. sällsk. handl. N. F. Bd. 30. N:r 10.) (Gåva av förf.) NÖRDLINGER, H., Quersnitte von hundert Holzarten . . .. Bd. 2. Stuttg. u. Augsburg 1856. 8:0. PETERSEN, O! G., Forstbotanik. 2:n Udg. Kebenhavn og Kristiania 1920. 8:0. PRIBRAM, E., Der gegenwärtige Bestand der vorm. Krålschen Sammlung von Mikroorganis- men. Wien 1919. 8:0. RANKIN, W. H., Manual of tree diseases. New York 1918. 8:6. SCHNEIDER, C. K., Dendrologische Winterstudien. Jena 1903. 80. ScHoUuWw, I. F., De italienske Naaletrers geographiske og historiske Forhold. Kobenhavn 1844. 4:0. VIDAL Y SoLER, S., Sinopsis de familias y generos de plantas lenosas de Filipinas. In- troduccion å la flora forestal del archipelago Filipino. Texto. 4:0. Atlas. Fol. Ma nila 1883. ZIGRA, J. H., Dendrologisch- öconomische, technische Flora, der im russischen Kaiserreiche bis jetzt bekannten Bäume und Sträucher...... Bd. 1—2. Dorpat 1839. 8:0. Zoologi och jakt. COLLINGE, W. E., The food of some British wild birds: a study in economic ornithology. London 1913. 8:0. HuI1TFELD r Kaas, H., Ferskvandsfiskenes utbredelse og invandring i Norge med et tilleg om krebsen. Kristiania 1918. 4:0. HÖGDAHL, TH., Nya jaktboken. 2:a omarb. och tillök. uppl. Stockholm 1919. 8:0. JÄGERSKJÖLD, L. A., ocH KOLTHOFF, G., Nordens fåglar. Med bilder av O. Gylling. H. 41. Stockholm 1920. Fol. Klimatologi och marklära. Bulletin of the geological institution of the university of Uppsala. Ed. by &. Sjögren. Vol. 16. Uppsala 19190. 8:0. ENGLER, A., Untersuchungen iber den Einfluss des Waldes auf den Stand der Gewässer. Ziärich 1919. 8:0o. (Mitteilungen der Schweizerischen Zentralanstalt fär das forstliche Versuschswesen. Bd. 12.) FRED, E. B., A laboratory manual of soil bacteriology. Philadelphia and London 1916. 8:0. Takttagelser, Meteorologiska. i Sverige. Bd. 59. (1917.) Stockholm 1919. 4:0. — Bihang. Hamberg, H. E., Fréquence de la gråle en Suede. Stockholm 1919. 4:0. LINDHOLM, F. Sur I insolation dans la Su&de septentrionale. Stockholm 1919. 4:0. (K. Sv. Vetenskapsakad. handl. Bd. 60. N:o 2.) PRINZ, E., Handbuch der Hydrologie. Wesen, Nachweis, Untersuchung und Gewinnung unterirdischer Wasser. Berlin 1919. 8:0. RorF, B., Tables pschychrométriques portatives. Calculées selon la formule Svensson-Ek- holm. Stockholm 1919. 8:0. (Station d' explorations scientifiques d'Abisko.) WALLÉN, A., Les prévisions des niveaux d” eaux et des débits en Suede. Stockholm 1919. 8:o. (Ur Geografiska annaler. 1919. h. 3—4.) Översiktskarta, Hydrografisk, över Sverige. Utg. av Hydrografiska byrån 1916. Stockholm Fol. Kemi och fysik. BECHHOLD, H., Die Kolloide in Biologie und Medizin. 3:e Aufl. Dresden u. Leipzig 1920. $8:0. 174 x | LITTERATUR EDMAN, C. TH., Beskrivning om salpeter-sjudning efter Österbottniska sättet. Utg. av J.J. Edman. Stockholm 1823. 8:0. GRAETZ, L., Die Atomtheorie in ihrer neusten Entwickelung. Sechs Vorträge. 2:e Auf. Stuttgart 1920. 8:0. OSTWALD, W., Grundlinien der anorganischen Chemie. 4:e umgearb. Aufl. Dresden u, Leipzig 1919. $8:0. WASHINGTON, H. S., Manual of the chemical analysis of rocks. 3:d ed., revised and enlar- ged. New York and London 1919. 8:0. ZSIGMONDY, R., Kolloidehemie. Ein Lerbuch. 2:e. verm. und ungearb. Aufl. Leipzig 1918. 8:0. Geografi, topografi och skogshistorik. ALMQUIST, J. A., Uddeholmsverken. Historisk skildring. Stockholm 1899. 4:0. (Gåva av Uddeholms aktiebolag.) Danmark. Land og Folk. Historisk-topografisk- statistisk Haandbog. Udg. ved D. Bruun, under Medvirkning af en Rekke Fagmend. Bd. 1—2. Kobenhavn og Kristiania 1919 8:0. HoMÉN, TH., Östkarelen och Kola lappmark. Skildrade av finska natur- och språkforskare. Helsingfors 1920. 8:o. (Gåva av förf.) Världsatlas, Nordisk. Utg. av S. Zetterstrand och K. D. P. Rosén. Bl. N:r 13, 21. Stock- holm 1920. Fol. Jordbruk. FEILITZEN, Hj. von. Gödselvården i Östergötlands län, sådan den är och sådan den borde vara. Föredrag. Göteborg 1920. 8:0. NAUCKHOFF, V.. Några bidrag till växtnäringslärans utveckling i Sverige. Stockholm Y 1920. 8:0. Arsskrift, Svenska betes- och vallföreningens. 1919. Uppsala 1919. 8:0. Statistik. Statistik, Sveriges officiella. Bergshantering 1918. Berättelse av K. Kommerskollegium. Stockholm 1919, 8:0. - Jordbruk med binäringar. Jordbruk och boskapsskötsel. 1917. Av K. Stat. Central- byrån. Stockholm 1920. 8:0. — Jordbruk med binäringar. Årsväxten 1919. Preliminär redogörelse av K. Stat. Cen- tralbyrån. Stockholm 1920. 8:0. Udbytte, Statsskovdistrikternes, af Ved og Penge i Finansaaret 1918—19. Kobenhavn 1920. Fol. : Årsbok, Statistik, för Sverige. Utg. av K. Stat. Centralbyrån. Årg. 6 (1919)—7 (1920). Stockholm 1919—20. 8:0. Z — för Sveriges kommuner. Utg. av K. Stat. Centralbyrån. Arg. 2 (1919.) Stockholm 1920. 8:0. Diverse. BRAUNER, J., Tankar wid Skötseln och Nyttan af Boskap och Fjäderfä, med botemedel i wanlige och mäst tillfällige Siukdomar, samt Skogars Bruk och Missbruk i alla derå grundade Hushållsmål. 2:a uppl. Stockholm 1772. 8:0. Adresskalender för Stockholm med förstadssamhällen. Arg. 65 (1920.) Stockholm 1920. 8:0. Bok-katalog, Svensk, för åren, 1911—15. På uppdrag av Svenska bokförläggareföreningen utarb. av A. Nelson. Stockholm 1919. 4:0. HECKSCHER, E. F., Staten och det enskilda initiativet efter kriget. Föredrag. Stockholm. 1918. 8:o. (Sv. Industriförbund. Avd. Småskrifter. N:r 15.) (Gåva av prof. G. Schotte.) Industrikalender, Svensk, 1920. Utg. av Sv. Industriförbund under red. av A. Hessler. Stockholm 1920. 8:0. Minnesskrift vid Stockholms stadsfullmäktiges femtioårsjubileum den 20 april 1913. Stock- holm 1913. 4:0. (Gåva av Stockholms stads stat. kontor.) Skogsveckan. 16 —30 mars 1920. Program. Stockholm 1920. 8:0. Statskalender, Sveriges, för året 1920. Utg. efter Kungl. Maj:ts nådigaste förordnande av dess Vetenskapsakademi. Uppsala & Stockholm 1919. 8:0. Tidskrift, Ekonomisk, utg. af D. Davidson. Årg. 2 (1900)—21 (1919.) Uppsala & Stock- holm 1900—19. 38:0. ANSLAG AV MEDEL. Ang. förslag till skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1920 bekostas av kyrkofonden. Nåd. brev till Statskontoret den 19 mars 1920. GUSTAF 0 5SIY Vår ynnest o. s. v. Med underdånig skrivelse av den 31 december 1919 har domänsty- relsen överlämnat förslag till förvaltningsutgifter, avsedda att under år 1920 bekostas av kyrkofonden eller av kyrkofonden tillkommande skogsmedel från prästerskapet anslagna bo- ställen, varjämte styrelsen i enlighet med föreskrift i nådigt brev den 26 mars 1915 över- lämnat tablå, utvisande det beräknade beloppet av kyrkofonden under år 1920 tillkommande skogsmedel. Enligt förslaget skulle ställas till domänstyrelsens disposition för skogsindelning 7C,000 kronor och till revirförvaltarnas disposition följande belopp, nämligen dels för hantlangning vid skogsindelning =sssssssssssssssssresssessssnnsenonnnnn nan 500 kronor > VVE KIIRE OCK VIKRESIKRNSPIRE, ss case acc ana nn ERK 364,726 ? 4 SSERICE OCh: OBCKAV gör sia oo sta fota Ar esta aac an nan NERE EN 154,877 > dels ock för skogsodling och hyggesrensning ......... MR oo PEPS 138,660 kronor Re! FER 1 ERE ER RR FE . r KE 15.336 > > rågångsrensning och hägnader ...... Bede. 2 FORA 15.992 > TT Ar) SRS REON SE SS SE RER 2 ERE 107,1 14 > NE TAS NEN oe a ora Ba ora Ean S mk pr a as 27,005 > >» inventarier ........ NR Ser EE os: ETS 500 > AD ESKERE SKORSTENEN EK IAET Så do dec ir a aa a nå sp aa Sn Sad ma 65,67 > 2 -aforetStdda Och dvErSE" UfprRCE ooo. > odon Sass uses 91,095 > Summa 461,466 kronor eller tillhopa 981,569 kronor. Domänstyrelsen har tillika hemställt om nådigt bemyndigande att i den min till styrelsen inflytande skogsmedel — icke allenast från den skog, som med utgiften närmast avsåges, utan även från övriga i utgiftsförslaget upptagna skogar — av styrelsen prövades icke för- slå tlll dessa utgifters bestridande, för år 1920 av kyrkofonden använda erforderligt belopp, dock högst 1,051,569 kronor. På grund av nådig remiss har kammarkollegium den 26 februari 1920 avgivit under- dånigt utlåtande i ärendet. Vid föredragning av detta ärende hava VI funnit gott, med godkännande av domänsty- relsens berörda förslag till skogsförvaltningsåtgärder, avsedda att under år 1920 bekostas av kyrkofonden, förklara, att vid ecklesiastika löneboställen eller andra ecklesiastika boställen av sådan beskaffenhet, att därå nedlagda skogsindelnings- med flera kostnader kunnat enligt $ 23 i förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894 bekostas av de ecklesiastika boställenas skogsfond, må för år 1920 användas ej mindre för skogsindelning, avverkning och virkestransport samt skatter och onera de här- för erforderliga belopp än även för de i 6 $ 5 mom. av lagen om kyrkofond avsedda kostna- der för bevakning samt skogsodlings- och andra arbeten för skogsskötselns främjande å eck- lesiastika boställen av nyssnämnda art högst 461,466 kronor. Tillika hava VI funnit gott förordna, att till gäldande av omförmälda kostnader för år 1920 skola i varje särskilt fall i första hand användas kyrkofonden tillkommande, till domän- styrelsen inflytande skogsmedel ej allenast från den skog, som med utgiften närmast avses, utan även från övriga skogar av nu ifrågavarande beskaffenhet. 176 Xx i SKOGSADMINISTRATION N Slutligen hava VI velat bemyndiga Eder att, i den mån sålunda inflytande skogsmedel av domänstyrelsen prövas icke lämna tillgång till bestridande av ifrågavarande utgifter, till styrelsen förskottsvis ur kyrkofonden utbetala erforderliga belopp, dock högst en miljon femtioettusenfemhundrasextio kronor; och har Ni att efter 1920 års utgång hos Oss anmäla vad av Eder blivit för berörda ändamål förskjutet. Ang. fördelning av det å extra stat för år 1920 uppförda anslag till skogsod- lingens befrämjande. K. Brev den 23 april. Till följd av föreskrift i brev den 27 juni 1919 har domänstyrelsen med skrivelse den 23 mars 1920 inkommit med förslag till fördelning av det å extra stat för år 1920 under nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslag å 90,000 kronor till skogsodlingens befräm- jande inom andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län samt Särna socken med Idre kapellag och därvid överlämnat till ärendet hörande handlingar. Då VI nu låtit oss föredragas detta ärende hava VI av berörda anslag tilldelat nedan- nämnda skogsvårdsstyrelser följande belopp, nämligen: Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms «län landstingsområde .. ssssmsssssssaa 2,000 kronor ? >» Uppsala » EN FSS KT Es 1,000 >» » >» — Södermanlands » Sår (JT SEE SRS VR EL RO 2,500 » » Östergötlands » ERE IRA SERA EE sloss 5,000 = » ? » Jönköpings » LE RR PERS 10,000 » » Kalmar läns norra SNR ät VRENA 2,000 » > » Gottlands » SEE oll Cege NERE 2,500 » » >» Blekinge > FURL ar 4,400 > » » Kristianstad » AC EE na fena 6,000) - » > Malmöhus » BR I Eo er 6,000 » » > Hallands > RAR Sf as a ESA 20.000 3 » » Göteborgs o. Bohus » SR oe KSIRR PRE aa 1:1,500 740 » > Älvsborgs » TE SA resa STRESS EN 10,000 » » » Skaraborgs » FÅTAL A AE Ti AES SAR 4,000 > > > Örebro » 2 NER LIRA asså 500 » » >» Västmanlands > SO AD BS TTR ENN 1,000 » > » Kopparbergs > RAT I ek äs 1,000 >» Summa 89,400 kronor Ang. fördelning av de på extra stat för år 1920 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet anvisade medel. K. Brev den 23 april. Gustaf etc. Vår ynnest etc. Sedan riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostna- derna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet på extra stat för år 1920 an- visat reservationsanslag av 67,500 kronor, har domänstyrelsen till följd av befallning den 27 juni 1919 i skrivelse den 23 mars 1920 avgivit förslag röranden användningen av detta anslag och därvid jämväl avgivit infordrat utlåtande över en till OSS ställd, till styrelsen remitterad skrivelse i ärendet från skogsvårdsstyrelsen inom Gottlands län. Då VI nu låtit OSS föredragas detta ärende, hava VI funnit gott att, i enlighet med vad domänstyrelsen hemställt, av samma anslag tilldela skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms länsklandstöngsomradel:s perso. ses sier N NR 1,500 kronor > Uppsala > IR rr Sens gro AR SSESEE RE CERT EN 1,500 » » Södermanlands YT AR RE RO ina ås 2 be ASTANA 1,500 » » Östergötlands » RNE FRA SE ER ba ba der a td kl 13500 1408 » Jönköpings » FÅTT oas re or ASSR SNES SNIA LIE 4,000 =» » Kronobergs > SE 0 TT ör RE SERENA EE 1,500 » > Kalmar läns norra AKEL) 0 Abe STRESS ERE I:5004043 > Kalmar >» södra FÖL 4 ficasARgde te Er RISE SL Ed 1,500 > Gottlands » 2 NE RR VE RA dal I sc iida te AA 7,500 » D Blekinge » SEN UR T KE EEE LI Sn sht fa En NE 4,500 =» v Kristianstads » » VISO0vA vä a 22 SG 3 3 re | fo SKOGSADMINISTRATION XLT inom Malmöhus fans Jandstagsområde. UC. VESNA ds 5,500 kronor > Göteborgsoch Bohus > JA FER ARNE 80 dag öd roi rn FRE 8,500 > > Älvsborgs > RAL TVENT I SISTER BETTNA NTE ryss RAN 4,000 >» > Skaraborgs » ; RE RTR EAS SA ene rt IR AD 2,000 3 > Värmlands > AE FRE SER SAN 0 I rare tl fa a SERGE 15500 /<3 > Örebro > - FA NRA NES E 2 i rare 0 Ra 1,500 3 > Västmanlands > FIORA MIC2l 2 ala KR SERN REN Re 4,500 > 3 Kopparbergs Få 7 EE SR SA gr I rop to 0 EG 1,500 > > Gävleborgs > Br LÄ är (Se enden nå Sp AER Por RR AES rn 1,500 >» > Västernorrlands > FUAR IL IT IAGCERAAELE IRA BRN 1,500 > > Jämtlands > 3 NR SEEN AEA 1,500 > Summa 67,500 kronor Angående anslag av bevakningsmedel till gäldande av utgifter i samband med beslag. Viss skogsingenjör har meddelat defs att, då jämlikt 9 $ i för Norrbottens och Väster- bottens län gällande ungskogslag av den 18 juni 1915 virke tagits i beslag, detta i allmän- het varit förenat med kostnad för virkets kontrollering och tillvaratagande, vilken kostnad i brist på tillgängliga medel måst förskotteras av vederbörande bevakare, defs att detta miss- förhållande blivit ändå mer framträdande därigenom, att det visat sig mycket svårt för dessa att få gottgörelse för sådana utlägg, samt anhållit om tillstånd att av tillgängliga medel för extra bevakning få utbetala ersättning för havda nödvändiga utgifter för virkets kontrolle- ring och tillvaratagande vid utförandet av den skogspersonalen åliggande beslagsskyldigheten. Häröver har vederbörande överjägmästare avgivit yttrande, varvid han framhållit, bl. a. dels att det syntes honom olämpligt, att vederbörande tillsyningsmän gjorde beslag av ifrågavarande art på eget bevåg och ansvar, utan att först rådgöra med skogsingenjören, vilken han även ansett det böra åligga att förskottera med beslaget förenade kostnader. dels att han ansett det vara en god hjälp, och uppmuntran utan åtminstone nämnvärd risk för staten, om kostnaden för verkställda beslag finge i första hand förskotteras av tillgäng- liga förvaltningsmedel mot att densamma belléemera återbetaltes, då målet avgjorts, antingen av influtna försäljningsmedel för det beslagtagna virket eller, om målet förlorats, av veder- börande beslagtagare. Domänstyrelsen har icke kunnat bifalla skogsingenjörens framställning enär medel till extra bevakning för gäldande av ersättning för nödiga utgifter för virkets 'kontrollering och- tillvaratagande vid utförande av den skogsstatspersonalen enligt dimensionslagen åliggande beslagsskyldigheten författningsenligt icke kunna av Styrelsen beviljas. Anslag för deltagande i vägkurser. Sedan för år 1920 bland driftkostnader för sta- tens domäner under år 1920 anvisats 2,000 kronor till stipendier åt bevakande skogsstats- personal för deltagande i vägkurser och andra specialkurser har K. Maj:t på av Domän- styrelsen gjord framställning dels anslagit ytterligare 1,000 kronor för samma ändamål dels medgivit, att den extra bevakande skogsstatspersonal, som innevarande år tilldelas sådant stipendium, må för den tid, som tages i anspråk härför, behålla två tredjedelar av dem för samma tid eljest tillkommande arvode. AVLÖNINGS- OCH ERSÄTTNINGSFRÅGOR Angående kronans deltagande i kostnaderna för förseende av vissa kronoegen- domar med elektrisk kraft. K. M:t har, på av Domänstyrelsen gjord framställning i fråga om kronans deltagande i kostnaderna för förseende av under Styrelsens förvaltning stående utarrenderad kronoegendom med elektrisk kraft, bemyndigat Styrelsen medgiva, att arrendator av sådan egendom, som för egendomens förseende med elektrisk kraft låter ut- föra anläggning efter plan, som av Styrelsen godkännes, må erhålla fri utsyning å egendo- mens skog av för den elektriska anläggningen, i vad den avser egendomen, erforderliga stol- par till det antal, som utan skada för skogen därstädes kan uttagas, samt att de till anlägg- ning hörande, fast förlagda ledningar och anslutningskontakter skola, där så av arrenda- torn påfordras, vid dennes frånträdande av arrendet, dock tidigast vid löpande arrendepe- riods slut, i då befintligt skick av kronan inlösas jämlikt de i 2 kapitlet 18 $ av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom stadgade grunder. 178 Xx SKOGSADMINISTRATION Ang. ålderstillägg. En extra kronojägare har hos Domänstyrelsen under åberopande av att han sedan den I december 1916 varit förordnad såsom extra kronojägare med arvode anhållit om upplysning, huruvida han icke från och med innevarande år vore berättigad till ett ålderstillägg å 75 kronor. Med anledning härav har styrelsen meddelat, att han för innevarande år icke blivit till- delad ålderstillägg av orsak, att han från och med den 1 november 1918 varit tjänstledig under en tid av cirka II månader för genomgående av skogsskola och således icke varit i tjänst så lång tid, som föreskrivits för bekommande av ålderstillägg, eller tre kalenderår. Ang. höjning av maximiarvodena åt skogsstatens extra bevakande personal. Sedan Sveriges kronojägareförbund hos Kungl. Maj:t hemställt, att K. M.: vid faststäl- landet av 1920 års driftkostnader för statens domäner måtte besluta höja de enligt brevet den 6 oktober 1916 utgående maximiarvodena åt skogsstatens extra bevakande personal med ytterligare 200 kronor från och med år 1920 har K. M:t icke funnit framställningen föranleda till någon vidare åtgärd. Ang. dyrtidstilläggets utgående å hela den i stat bestämda avlöningen för Do- mänstyrelsen underlydande tjänstemän, till vilka bostad eller boställe upplåtits. K. Brev den 23 april. Den 29 juni 1918 föreskrev Kungl. Maj:t bland annat, i samband med fastställande av avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal, att, om befattningshavare vid skogsstaten innehade boställe, dettas uppskattade avkomst skulle avgå å indelningshavarens lön, och att, därest åt befattningshavare upplåtes bostad, han skulle vidkännas avdrag å lönen, mot- svarande skälig hyra, och bemyndigade Kungl. Maj:t tillika Eder att bestämma det avdrag för skälig hyra, som borde göras å lönen för befattningshavare, åt vilken bostad upplåtits, varvid dylikt avdrag icke finge för kronojägare eller tillsyningsman understiga 200 kronor om året. Den 31 december 1918 har Kungl. Maj:t därefter, bland annat, förordnat följande: Be- fattningshavare, som innehade boställe, därå för honom lämplig bostad funnes, skulle vid- kännas avdrag å lönen, motsvarande dels skälig hyra för bostaden, dels boställets därutöver - uppskattade avkomst. Befattningshavare, åt vilken enbart bostad upplåtits, skulle vidkännas avdrag å lönen motsvarande skälig hyra. Det tillkomme Eder att bestämnia b2loppet av sålunda föreskrivna avdrag för hyra med iakttagande av att avdrag ej finge understiga 200 kronor om året. Därefter har Kungl. Maj:t den I oktober 1919 funnit en av Eder gjord framställning om bemyndigande för Eder att vid slutet av varje kalenderår till de befattningshavare i skogs- staten, som disponerade domänfonden tillhörig bostad eller boställe, utbetala ersättning för det dyrtidstillägg, som belöpte å deras avlöning fråndragen skälig hyra för bostaden eller bostället icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. I skrivelse den 23 februari 1920 har Ni nu hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte att det dyrtidstillägg, som innevarande år komme alt utgå till domänstyrel- sens underlydande tjänstemän, måtte utgå å hela den i stat bestämda avlöningen och ej allenast å den del därav, som återstode, sedan tjänstemännen inbetalt hyra eller annan ersätt- ning för till dem upplåten bostad eller boställe. Till följd av remiss har statskontoret den 29 mars 1920 avgivit utlåtande i ärendet. Vid föredragning denna dag av detta ärende har Kungl. Maj:t i enlighet med vad stats- kontoret hemställt, funnit förevarande framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Angående uppförande av ny koja i stället för en nedbrunnen sådan å kronopar- ken Gunnarn inom Östra Stensele revir. Sedan viss Överjägmästare, med översändande av från vederbörande jägmästare inkommen rapport om ödeläggande genom eldsvåda av en å kronopark befintlig, Kronan tillhörig av- verkningskoja, underställt Kungl, domänstyrelsens prövning huruvida köparen av en virkes- post å kronoparken och vilkens med avverkning av denna post sysselsatta arbetare utan tillstånd tagit sin bostad i den ifrågavarande kojan och sålunda troligen få anses vara i viss mån skyldiga till att eld uppkommit i densamma, skulle anses skyldig ersätta kojan, och i så fall i vilken grad, och sedan köparen på förfrågan av jägmästaren förklarat sig villig att, om Kronan tillhandahölle virke fritt å rot, uppföra en ny koja i den gamlas ställe, har Kungl. styrelsen funnit skäl bemyndiga jägmästaren att avgiftsfritt tillhandahålla köparen ERE 4. VÄNS Gad AE re RA "FFS Fe, ru > 4 Id b 1 w > : ? . > SKOGSADMINISTRATION — x179 erforderligt virke å rot, lämpligt för uppförande av kojbyggnad och från plats belägen så nära den gamla kojan som möjligt, skolande det åligga köparen att snarast möjligt därefter uppföra en ny, med den gamla fullt likvärdig och likabelägen koja. CIRKULÄR N:r 5: rörande tjänstgöringsbetyg för bevakande skogsstatspersonal; givet den 26 februari 1920.; Kungl. - domänstyrelsen vill härigenom föreskriva, att personer, som söka befattning, å ordinarie eller extra stat, såsom kronojägare, tillsyningsman, kronoskogvaktare, skogsrättare eller skogsfogde, därvid skola antingen förete styrkta avskrifter av sina betyg och förord- nanden eller ock på annat sätt vederbörligen styrka sin kompetens och föregående tjänst- göring. Tjänstgöring inom skogsstaten, vid statens skogsskolor eller vid Klotens fortsätt- ningsskola, varöver tablå av sökande skall upprättas ooh bifogas ansökningshandlingarna, skall styrkas genom tjänstgöringsbetyg enligt av Kungl, styrelsen fastställt formulär. Dylikt betyg skall av vederbörande jägmästare utfärdas och tillställas bevakare, då denne till följd av transport eller befordran övergår till befattning, som lyder under annan jägmästare, samt eljest då bevakare i och för ansökning till befattning av förenämnt slag därom hos jäg- mästaren gör framställning. Betygen skola (såsom av formuläret framgår), angiva dels den tid (uttryckt exempelvis !?/,—”"/, 1919) varunder bevakare tjänstgjort å befattningar av olika beskaffenhet; dels de arbetsgrenar tjänstgöringen omfattat, såsom allmän bevakningstjänst, ledande av skogsarbeten av olika slag, undervisning, prickare vid stämpling m. m.; dels de vitsord, av fyra olika grader, varav bevakare visat sig förtjänt för ledande och utförande av skogsarbeten, avgivande av rapporter och redovisningar m. m., förmåga att undervisa, flit och intresse samt uppförande; dels ock vitsord, likaledes av fyra grader, i avseende på all- mänt omdöme om bevakarens tjänstgöring. Med utfärdande av förevarande cirkulär är Kungl. styrelsens cirkulär den 27 april 1914 angående skyldighet för sökande av befattning såsom kronojägare eller kronoskogvaktare att styrka sin tjänstgöring upphäft. N:r 6, till samtliga revirförvaltare angående insändande av uppgifter om utförda beständsvårdande huggningar; givet den 6 mars 1920. För att åstadkomma en utredning angående omfattningen av verkställda beståndsvårdande huggningar å statsskogar, bergverksskogar, ecklesiastika skogar och under skogsstatens för- valtning ställda häradsallmänningar, får Kungl. domänstyrelsen härmed från Eder infordra följande uppgifter rörande å förenämnda slag av skogar utförda beståndsvårdande huggningar, vare sig dessa utförts i yngre och medelålders bestånd eller i äldre bestånd. För tidsperioderna 1901—1910, 1011—1915 och 1916 —1919. För dessa tremne perioder skola för varje skog, där beståndsvårdande huggningar före- kommit, de genomhuggna bestånden utmärkas å revirets exemplar av kartan genom sned- sträckning med blyerts i 45” nedre- vinkel mot kartans vänstra kant jämte påskrift av tidsperiod enligt ovanstående fördelning samt G för gallring och B för blädning. Därest ett bestånd genomhuggits tvenne gånger, betecknas detta genom streckning vinkelrätt emot den förra streckningen jämte påskrift av tidsperiod och vederbörande bokstav. Allt efter som denna inläggning sker, skola kartorna av revirförvaltaren översändas till ve- derbörande skogstaxator, som med ledning av 3 överjägmästarexpeditionen befintliga be- ståndsbeskrivningar för varje skog har att uträkna arealen genomhuggna bestånd och införa denna i för varje revir uppställd rappport, varvid arealen fördelas i 3:ne grupper allt efter som beståndens ålder vid genomhuggningen var under 61 år, 61—1CO år, över 100 år. Sedan förenämnda arealuppgifter för en skog blivit av skogstaxatorn införda i revirrap- porten, skall kartan omedelbart återställas till revirförvaltaren. Därest för någon skog karta saknas eller revirförvaltaren finner det vara lämpligare att insända omedelbar uppgift å därstädes med beståndsvårdande huggningar genomgången areal i de olika åldersgrupperna, skall i stället för karta dylik uppgift insändas till skogstaxatorn. Insändandet av förenämnda kartor eller uppgifter skall för varje revir ske successivt allt efter som arbetet fortskrider och vara avslutat före utgången av instundande september må- nad, varefter vederbörande skogstaxator insänder revirrapporterna jämte sammandrag för distriktet genom överjägmästaren till Kungl. styrelsen före innevarande års utgång. 180 x SKOGSADMINISTRATION För ar 1920 och följande är. Rapporten om med beståndsvårdande huggningar genomgången areal i olika åldersgrup- per upprättas årligen av revirförvaltaren och insändes i samband med årsberättelsen. Här- vid skall uppgiften för varje skog, där så kan ske, grunda sig på enligt förenämnda bestäm melser verkställd inläggning av genomhuggna bestånd å icke blott revirexpeditionens utan även vederbörande bevakares karta. De beståndsvårdande huggningarna betecknas därvid med snedstreckning och påskrift enligt ovanstående. Däremot utmärkes trakthuggning med lodrät streckning och blädning, sedan densamma fått form av huvudsakligen slutavverkning, med vågrät streckning. Nr 7.: angående utsyningar å ecklesiastika löneboställens skogar; givet den 7 april 1920. Uti 29 $ av nådiga förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894 given föreskrift ifråga om utsyning från ecklesiastik skog till byggande och bättrande av kyrka eller prästgård gäller fortfarande jämväl pastorat, där löne- reglering, fastställd enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910, vunnit tillämpning. Där, med stöd av nådiga kungörelsen angående grunder för ändringar 1 lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar den 9 december 1910, utsyning av virke önskas av pastorat till uppförande och underhåll av laga hus och hägnader å präst- gård samt av församling till kyrkobyggnad, skall ansökan därom sålunda prövas av Kungl. domänstyrelsen. Ansökan från arrendator av ecklesiastiskt löneboställe om utsyning av virke till byggnad och underhåll av den arrenderade fastighetens hus och hägnader, vilken utsyning må ske endast å skogs- eller .hagmark tillhörande samma boställe (jämför punkten 2 av nämnda nådiga kungörelse den 9 december 1910 samt 27 $ av nådiga förordningen angående utar- rendering av prästerskapets löneboställen den 15 september 1911), skall likaledes prövas av Kungl. styrelsen utom i det fall att utsyningen gäller virkeskvantitet, som icke är större än att denna — utöver den lönebostället, jämlikt av vederbörande länsstyrelse upprättat kon- trakt, för år regelbundet tillkommande utsyning för fastighetens behov — kan uttagas av boställets ordinarie virkesavkastning enligt gällande skogshushållningsplan under en period av högst fem år från utsyningens verkställande, det år, varunder utsyningen begärts, dock oräknat, vilken period dock icke må sträcka sig utöver gällande plans tillämpningstid. I sistnämnt fall skall arrendators ansökan om utsyning prövas av vederbörande jägmästare, varvid denne har att beakta gällande bestämmelser, samt ifråga om utsyning i och för ny- byggnadsarbete förvissa sig om att arbetet i laga ordning bestämts. Vid utsyningar av förevarande slag gäller i regel, att ej grövre och värdefullare träd ut- synas än som för ändamålet erfordras för så vitt ej beståndens beskaffenhet härför lägga hinder i vägen; at? endast det virke utsynas, som är avsett att in natura användas för upp- givet ändamål; azZt därest någon del av den utsynade virkesmängden ej skulle komma att för avsett ändamål användas, denna del skall återfalla till böstället; aff utsyningstagaren skall skriftligen underrättas, att någon del av det utsynade virket icke må lämnas såsom er- sättning för kostnaderna för virkets försågning; att hantlangning vid utsyningen skall utgö- ras av utsyningstagaren; afZt, där utsyning efter Kungl. Styrelsens prövning skett, rapport upptagande det utsynade virkets mängd, beskaffenhet och värde omedelbart skall jämte till ansökningen hörande handlingar genom överjägmästaren översändas till Kungl. styrelsen; samt att, där ansökan om utsyning inkommer till jägmästaren efter den I april, sökanden skall vara skyldig att, därest han önskar utsyningen verkställd tidigare än i sammanhang med annan jägmästarens förrättning i den ort, där bostället är beläget, till jägmästaren ut- betala ersättning i enlighet med gällande bestämmelser angående resekostnads- och trakta- mentersättning åt befattningshavare vid skogsstaten. Har så skett, må jägmästaren ej upp- föra samma resa och förrättning i sina till Kungl. styrelsen ingivna reseräkningar eller där- för erhålla betalning av domänfonden. N:o 8.: ang. uppgifter å trädantal inom körskiften; givet den 13 april 1920. På förekommen anledning har Kungl. domänstyrelsen härmed velat föreskriva, att vid utsy- ning jämlikt nådiga förordningarna den 18 juni 1915 angående förekommande av överdri- ven avverkning av ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som icke höra till lappmarken, och angående utsyning å viss skog, inom Västerbottens och Norr- bottens läns lappmarker med flera områden, vederbörande förrättningsman har att, då stämp- lingstrakten uppdelas i körskiften, på begäran av utsyningstagaren lämna uppgift på inom skilda körskiften utstämplade träd. £ EP RAN = —SKOGSADMINISTRATION x 181 CIRKULÄRSKRIVELSER N:r 3: ang. lån för inköp av motorfordon; den I mars. Sedan Kungl. Maj:t den 13 februari 1920 bemyndigat Kungl. domänstyrelsen att jämväl under innevarande år av domänfondens avkastning utlämna lån å högst 3,000 kronor för varje till skogsstatens förvaltande personal för inköp av motorcyklar, automobiler eller andra motorvagnar, vill Kungl. styrelsen meddela, att för lånen, vilka skola återbetalas inom fem år, löpa med fem procents ränta och utlämnas mot av Kungl. styrelsen godkänd säkerhet, skola gälla de i Kungl. styrelsens cirkulärskrivelse den 10 juli 1919 meddelade bestäm- melser. N:o 4.: angående arvoden åt biträden å överjägmästarexpeditionerna till samtliga överjägmästare den 22 mars. Av förekommen anledning får Kungl. domänstyrelsen fästa Eder uppmärksamhet därpå, att de genom Kungl. domänstyrelsens beslut den 5 november 1919 fastställda arvoden åt biträdena 3 överjägmästarexpeditionerna dels icke få utan särskilt tillstånd överskridas, dels äro så beräknade, att däri anses ingå jämväl dyrtidstillägg. N:r 5. Angående sågtabellen till årsberättelsen 19153, till samtliga överjägmäs- tare, den 22 mars. Då det ej sällan visat sig förenat med svårighet att från respektive jägmästare erhålla fullt riktiga uppgifter för sammanställande av tabeil b i texten av Kungl. styrelsens förvalt- ningsberättelse, sågningstabellen, vill Kungl. styrelsen, till förenkling av jägmästarnas ar- bete med avlämnande av den i Kungl. styrelsens cirkulär den "/,, 1916 angående årsredo- görelser föreskrivna sågningsredogörelser, härmed föreskriva att sådan redogörelse skall tillsvidare lämnas i full överensstämmelse med tabell b i Kungl. styrelsens berättelse för 1917. Härvid bör särskilt uppmärksammas, att den i kolumn 30 den f'/,. ena året be- fintliga behållningen (utgående balans) av såga? virke skall fullt överensstämma med på- följande års den !/, behållning av sågat virke. Vid årsskiftet eller senast före årsberättel- sens avlämnande skal följaktligen göras så noggrann inventering av vid årsskiftet befintlig tillgång å sågat virke av skilda slag som med hänsyn till rådande förhållande ske kan. Härvid bör hänsyn tagas till att redogörelsen ej avlämnas förrän någon tid in på det nya året, i följd varav riktigare uppgift då bör kunna lämnas än omedelbart efter årsskiften och sålunda in- och utgående balanserna lättare kunna uppgivas i överensstämmelse med var- andra. Då för år 1919 redan torde hava till Eder avlämnats revirberättelserna, bör Ni anmoda vederbörande jägmästare, som härav beröras, att upprätta härförut omförmälda tabell för är 19190. I kolumn 29 av 1917 års tabell b äro de i kolumnhuvudet angivna siffrorna 26 + 28 + 29 felaktiga; skall givetvis vara 25 +27+28. r Då nu ej medhinnes tryckning av blanketter, må ifrågavarande uppgifter avlämnas av vederbörande jägmästare på så sätt, att de på ett balvark i löpande kolumn-nummerföljd angiva de tal, som för reviret (respektive såg) skola införas i Kungl. styrelsens förvaltnings- berättelse, och tillkommer Eder att granska dessa uppgifter, varvid sammanställning för di- striktet ej är nödvändig. | N:r 6. Angående vissa garantiförsäkringsbrev som säkerhet, till skogsstatens för- valtande personal, den 6 april. Kungl. domänstyrelsen får härigenom meddela, att det i cirkulärskrivelse den 9 decem- ber 1919 (K. 2389) lämnade medgivandet, att av Svenska Kredit- och (;arantiförsäkrings- aktiebolaget i Stockholm utställda garantiförsäkringsbrev finge godtagas såsom säkerhet för behörigt fullgörande av likvid för skogsalster icke längre är gällande. N:r 7. Angående uppgifter till ny matrikel över skogsstaten, till samtliga över- jägmästare, jägmästare, skogsingenjörer och skogsskolföreståndare, den 19 april. Sedan Kungl. domänstyrelsen beslutit, att en ny upplaga av matrikeln över skogsstatens personal skall utgivas från trycket, får Kungl. styrelsen, med överlämnande av koncept till nämnda matrikel i vad den avser personalen inom Edert verksamhetsområde m. m. anhålla att detsamma, granskat och, i förekommande fall, kompletterat. måtte inom fjorton dagar efter delfåendet av denna cirkulärskrivelse återställas till Kungl. styrelsen. 182 x SKOGSADMINISTRATION N:o 8. Angående tillgång å upphugget, till försäljning avsett vedvirke den 1 juli 1920); till samtliga överjägmästare, den 21 april. Kungl. domänstyrelsen anmodar Eder härmed att från vederbörande jägmästare infordra och med sammandrag för Edert distrikt, (allt enligt visst formulär), till Kungl. styrelsen senast den 1 instundande juli inkomma med uppgift å tillgången den I juni 1920 av upp- hugget, till försäljning avsett vedvirke från domän- och kyrkofondens skogar ävensom even- tuellt från andra allmänna skogar under skogsstatens vård och förvaltning, där dylikt virke kan förekom na. I denna uppgift skall såsom av formuläret framgår, angivas kvantiteterna av dels I:a ved, löv och barr, dels II:a ved (ej skilt på löv och barr) ävensom huruvida veden är liggande i skogen eller framförd till avsättningsort. N:o 9. Angående tillgång å upphuggen pappersved och props den 1 juni 1920; till samtliga överjägmäsiare, den 15 maj. Sedan Kungl. domänstyrelsen genom cirkulärskrivelse den 21 sistlidne april anmodat Eder att före den 1 instundande juli inkomma med uppgift å tillgången den 1 juni 1920 av upphugget, till försäljning avsett vedvirke från domän- och kyrkofondens m. fl. skogar, vill Kungl. styrelsen härmed föreskriva, att nämnda uppgift skall kompletteras att ävenledes omfatta all vid ifrågavarande tidpunkt upphuggen pappersved och props, såväl framforslad till avsättningsort som liggande i skogen, varvid de olika virkessortimenten angivas var för sig. ; Kungl. styrelsen vill därjämte föreskriva, att försäljning av pappersved och props från Dalarnas och söder därom belägna Ööverjägmästardistriktet tills vidare icke må ske i de fall nämnda virkessortiment framforslats eller skola framforslas till plats, varifrån lastning å järnväg eller båt kan ske. FINANSER. Statens domäner 1919, Disponerat kapital: Kronor Kronor Kronor Vid årets början disponerat kapital......... 282,013,158:94 Fastigheternas genom inköp ökade värde 259,169:58 Under året lyftade anslag: ......o...cccoadel 2,544,176:46 Överskott av rörelsen den 31 december... 32,029,000:— 316,586,335:40 Avgå under året verkställda inbetalningar INR tilll StatSVELKCt ds) soppor srt = SA SERA 25,880,000:— Vid årets slut disponerat kapital ............ : 290,706,335:40 IJnder året i medeltal disponerat kapital... 279,255,511:— Resultat av rörelsen under året: Inkomster: INDEtaldA, fed See ve do ee dee de nos SAK SSSESER 29,862,000:— INKODMIStfeSter skede sec sses ssd RR REN 27,153,000:=- -571015,000:—- Driftkostnader: Re Utbecraldaj vid: idee USA SE RES A 24,721,000:— UTPTÄSTESEER 121) 7 0g 3 sly Esra rd 265,000:— = 24,986,000:— (ÖVETSKOLE Tr SAN MIDAS DR TER FR ANNAN ARENA 32,029,000:— utgörande II,so procent å det under året i medeltal disponerade kapitalet Det disponerade kapitalets användning: Mid slitet ay sär sea ao. BC 0 fene Nee 1918 1919 ökning I verket bundet kapital: Statens 'SKOgsdoOmanert sas. ee ss oss 170,537,576:98 170,796,747:56 <+—+ 259,169:58 Statens jordbruksdomäner .................= 61,456,171:74 $61,456,171:74 I[NVENtaNIET. a 4ac sc cc dose SA Se öar AE SN 380,920:10 380,820:40 Säger 232,374,088:832 232,633,838:40 +259,169:58 Rörelsekapital: Börnyelsefond:..s,.4 366 ssuses ss Nurse RN SKA 4,629,933:92 = 1,355,902:97 — 3,274,030:95 Kapital som ännu ej tagits i bruk: Kontanta medel massa ds os åå SN 45,008,556:20 16,882,781:— +11,708,037:83 FÖFAdringar Mm: Mg oss Sastre Sr 39,833,813:03 Summa 282,013,158:94 290,706,335:40 + 8,693,170:46 SKOGSADMINISTRATION : Xx 183 FÖRSÄLJNINGS=- OCH PRISFRÅGOR. ? Angående försäljning av brännved från vissa allmänna skogar. Kungl. domän- styrelsen har i skrivelse den 26 mars på grund av särskilt bemyndigande, meddelat över- jägmästarna i de 7 södra distrikten beträffande försäljning av brännved från under skogs- statens vård och förvaltning stående allmänna skogar, att tillsvidare prima ved endast må avyttras till statsinstitutioner, varemot beträffande försäljning av sekunda ved ingen restrik- tion gäller. Angående underhandsförsäljning av virke från Burträsks revir. Sedan viss krono- jägare anhållit att från kronopark få inköpa 700 stycken träd att användat till byggnads ändamål till pris som beräknats efter 1916 års priser, har domänstyrelsen bemyndigat jäg- mästaren att, med iakttagande av en skogsvårds fordringar å kronoparken utstämplats och till av överjägmästaren fastställd köpeskilling försälja begärda byggnadstimmerträd, därvid hänsyn skall tagas till de grundpriser, som sistlidne höst meddelats till ledning vid virkes- värderingarna, och har jägmästaren att tillse att virket användes till uppgivet ändamål! LAGAR OCH FÖRORDNINGAR. I svensk författningssamling utkomna författningar berörande skogsväsendet. Lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1017 (N:o 337) ang. ändring i vissa delar av lagen den I juli 1898 (N:o 66) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, given den 12 mars (N:o 83). K. Kung. ang. upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor; given den 26 mars (N:o 107). K. Maj:ts skrivelse till kommerskollegium och domänstyrelsen den 26 mars 1920 ang. upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord (N:o 108) K. Maj:ts skrivelse till domänstyrelsen den 26 mars 1920 ang. avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark (N:o 109). Lag om ändrad lydelse av I $ lagen den 24 juli 1903 (N:o 79, s. I) angående våra av enskildas skogar (given den 30 april 1920) N;o 170). Kungl. Kung. ang. fastställande enligt den 30 maj 1916 (N:o 262) med allmänna grun- der för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst av nytt grundtal att gälla tillsvi- dare från och med april månad år 1920; (given den 16 april N:o 149) K. Kung. ang. tabeller till hjälp vid uträkning av befattningshavare i statens tjänst till- kommande dyrtidtstillägg (grundtal=147) genom den 16 april N:o 150) RÄTTEGÅNGAR OCH PREJUDIKAT. Utslag ifråga om resekostnads- och traktamentsersättning åt jägmästaren Gösta Englund. Kungl Maj:ts utslag på de besvär, jägmästaren Gösta Englund i underdånighet anfört över domänstyrelsens den 16 juni 1919 meddelade beslut ifråga om rese- kostnads- och traktamentsersättning, i anledning av vilka besvär domänstyrelsen ut- låtit sig den 26 juli 1919; givet i Regeringsrätten den 29 januari 1920. Klaganden, som den 15 april 1919 erhållit transport från jägmästartjänsten i Västbo revir till jägmästartjänsten i Finspångs revir, anhöll i en till domänstyrelsen ingiven rese. och traktamentsräkning om ersättntng för resa den 13 maj 1919 från Norrköping till Jön- köping och återresa den 15 i samma månad ävensom för tre dagtraktamenten med sam- manlagt 74 kronor 50 öre. Enligt anteckning å räkningen hade ifrågavarande resa företa- tagits för närvaro vid inventering av Västbo revirs jägmästarexpedition den 14 maj 1919. Genom överklagade beslutet har domänstyrelsen, då ersättning för dylik resa icke vore medgiven i kungörelsen den 28 augusti 1917 angående resekostnads- och traktamentsersätt- 134 x , SKOGSADMINISTRATION v ning ät befattninghavare vid skogsstatens och statens skogsskolor, funnit ifrågavarande räk- ning icke föranleda någon styrelsens åtgärd. I besvären yrkar klaganden, att honom måtte llerkanyas ersättning enligt nämnda räk- ning. Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas ovanberörda underdåniga besvär och finner ej skäl att göra ändring i domänstyrelsens beslut. Det vederbörande till underdånig efter- rättelse länder. Under Kungl. Maj:ts sekret. ÖVRIGA ÄRENDEN. Äng. brandförsäkring av såg- och virkeslager. Jägmästaren i visst revir har med förmälan, att viss såganläggning jämte virkeslagret sedan 1917 varit brandförsäkrade, hem- ställt om bemyndigande att få förnya försäkringen för tiden ?5/, 1920—?"/, 1921. Vid ärendets föredragning har Kungl. Domänstyrelsen icke funnit skäl bifalla framställ- ningen, KURT HAMMARSTRÖM +-9/, 18835 T ?2/,, 1919 9 II vårt har liemannen härjat våra leder. Plötsligt och oförberett ha de dystra tidenderna nått oss och gång efter annan mält, att en vän, en kamrat lämnat oss, att en länk i kamratringen brustit. Så kom även smärtsamt och oförberett för de flesta underrättelsen om, att e. jägmästaren KURT HAMMARSTRÖMS arbetsdag redan var lyk- tad. Denna gång var det dock ej den fruktansvärda farsoten, som ut- fört sitt värv, utan en smygande, tärande magsjukdom, som, då den konstaterades, redan långt fortskridit och som sedan förlöpte relativt hastigt. KURT HAMMARSTRÖM var född i Kristinehamn den 92/, 1885 och son till stadsläkaren Johan Alexander Hammarström och hans maka Maria Karström. Student i Karlstad 1905, fortsatte han sina studier hösten 1907 vid Uppsala universitet för inträde vid Kungl. Skogsinstitutet, som han, efter genomgången kurs vid Klotens skogsskola, genomgick åren 1909—1911. Under därpå följande år tjänstgjorde han dels som skogs- indelningsassistent i Mellersta Norrlands distrikt dels som revirassistent på åtskilliga revir, därav åren 1916 1/—1919 i Vinlidens revir där han även under längre tid uppehöll jägmästarebefattningen. Förordnad vå- ren 1919 till assistent i Karlstads och Arvika revir — vilken tjänst han dock aldrig fick tillträda — uppehöll han sedan mars 1919 ännu vid sin död skogstaxatorsbefattningen i Östra distriktet. Lika lugnt som han gick döden till mötes, lika lugnt och stilla gick han sin väg fram i livet utan stora later och många ord men försynt och tillbakadragen, pålitlig och vänfast. Utan att äga detta övermått av styrka, som ofta hör ungdomen till, präglade samlad kraft, energi och ärlig vilja att göra sitt bästa allt hans arbete. För sitt yrke hyste han ett livligt intresse och gick helt upp i sin tjänst, där plikten gick snart sagt före allt annat. Det var kanske denna ädla strävan att fylla 196 IN MEMORIAM sitt värv fullt ut, som skänkte ho- nom hans största glädje. Jakten var även för honom ett glädjeämne, Han hade ett öppet sinne, vaken blick och stor iakttagelseförmåga för allt vad som levde och rörde sig i skog och mark samt var en intres- serad jägare och hundvän. Född värmlänning, kände han sig aldrig riktigt hemma i den mera dy- stra norrlandsnaturen, och var det för honom en stor tillfredsställelse, då han förra våren fick — förord- nad som t. f. skogstaxotor i Östra distriktet — draga mot sydligare nejder. Här njöt han, naturbarn som han var, i denna vårens tid i fulla KURT HAMMARSTRÖM. drag av den mera leende och ljusa östgötanaturen och dock — såg han kanske denna vår tydligare än tillförne det vemodsdrag, som våren bär kring sin sköna panna. Ty redan nu anade han, att hans hälsas kraft var i avtagande, och då aningen övergått till visshet, var det här, som han modigt kämpade sig fram till den höstdag, då kraften var uttömd. : Hälsa och kraft förgår — varför veta inte. De äro förgängelsen un- derkastade. Men vad som förblir och som vi, som lärde känna honom och kommo honom närmare, skola minnas och bevara i vackert minne är den blida godhet och omutliga sanning, som alltid mötte oss hos vännen och kamraten Kurt Hammarström. M. Magnevill. SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN VIRKESEXPORTEN OCH FÖRENTA STATERNAS SKOGAR. Efter Henry S. Graves: Lumber export and our forests. (United States Departement of Agriculture. Circular 140. June 1919) referera vi följande: Under början av år 1919 diskuterades i Förenta staterna timmer- och trä- varuexportens framtidsutsikter livligare än någon annan av de frågor, som sammanhänga med trävaruindustrien. Vid den offentliga diskussionen ägnades emellertid blott ringa tanke åt frågan om skogskapitalets tillräcklighet. För- enta staterna synas vara det enda land, där man nöjer sig méd att bygga upp en stor export utan att taga i betraktande, huru en dylik kommer att inverka på landets egna skogstillgångar och dessas förmåga att i framtiden tillfreds- ställa den inhemska marknaden. De flesta ledande industrinationer i världen — de må vara fattiga på skog och beroende av import eller skogrika och virkesexporterande — vidtaga för närvarande åtgärder i syfte att säkerställa och utveckla sina egna virkestiil- gångar. Nvya Zeeland antog t. ex. år 1918 en lag, som inskränkte exporten av dess timmer i syfte att skydda den inhemska marknaden. Schweiz, vars skogar under kriget lidit av påfrestningen både från Centralmakterna och de allierade samt av de höga prisen på skogsprodukter, har antagit en lag, som inskränker avverkningen i de enskilda skogarna. Sverige har lagar, som för- bjuda, att avverkningen överskrider den årliga tillväxten. Norge har likaledes antagit en lag, som reglerar avverkningarna av de enskilda skogarna. Eng- land, som under kriget gjort så bittra erfarenheter, har för avsikt att skogs- odla omkring 700,000 har och därigenom åstadkomma en skogsareal, stor nog att i värsta fall göra landet oberoende av import under tre års tid. Frankrike har för avsikt att spara på sina skogar ännu omsorgsfullare än förut och utvidgar sina plantskolor i svfte att göra vidsträckta skogskulturer. Ehuru de timmerexporterande länderna förbereda sig på den nya marknad, som återuppbyggandet av de genom kriget ödelagda trakterna bildat, ha de prak- tiskt taget alla utom Förenta staterna gjort klart för sig, att man ej utan vidare kan öka exporten utan att riskera att offra sitt framtida välstånd. Dessa länder vidtaga därför åtgärder för att bevara sina virkestillgångar och ej blott säkerställa sina skogars produktionsförmåga utan till och med öka densamma för att möta framtidens ökade krav. Exporteri måste baseras på uthålligt skogsbruk. Under nuvarande förhållanden böra naturligtvis inga hinder läggas i vägen för att lämna de allierade länderna all den hjälp genom virkesexport, som göres nödvändig. Detta är emellertid en fråga av temporär betydelse, som ej berör principerna för en permanent skogspolitik. I stort sett är exporten av trävaror, även av obearbetat virke eller halv- fabrikat, sådant som utgör huvudmassan av Förenta staternas trävaruexport, en sund ekonomisk utveckling, under den förutsättningen, att virket ej kan med större fördel förädlas inom landet till mera värdefulla artiklar eller ej behövs inom landet, samt under den förutsättningen, att exporten ej leder till 13. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 186 x SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN en minskning av landets naturliga virkestillgångar. Ty om exporten endast kan upprätthållas genom att landets virkestillgång uttömmes, så är den dömd till en tidig död, huru fördelaktig i ekonomiskt hänseende den än till en tid kan vara. Förenta staterna, vilka komma som nummer två ifråga om skogs- arealen bland jordens länder och producera över hälften av allt sågat timmer, borde i framtiden kunna spela en ännu större roll som exportörer, än de för när- varande göra. Men möjligheterna att öka exporten böra ej ses endast i ljuset av andra länders köpförmåga och andra virkesexporterande länders konkur- rens utan också i ljuset av landets egna behov, dess tillgångar och möjligheten att genom förbättrade skogsbruksmetoder öka dessa, så att de utan fara kunna i framtiden tillåta ökad avverkning. Exporten före kriget. Före kriget exporterade Förenta staterna i det närmaste 165,2 miljoner kubikmeter? virke och sågtimmer, häri ej inberäknat sleepers, tunnstavar och andra produkter. Av hela exporten utgjordes omkring 79 9 av barrträd, resten av lövträd. Nära hälften av timmerexporten utgjordes av »the southern yellow pine» (Pinus mitis-Mchx), och ormkring 10 9, av avverkningen expor- terades. Exporten uppvägdes till en viss grad av importen från andra länder. Förenta staterna importerade nämligen före kriget 2,6 miljoner kubikmeter timmer och bjälkar samt 2,36 miljoner kubikmeter pappersved från Canada. År 1914 importerades därjämte 895 miljoner takspån och 565 miljoner ribbor från Canada, 570,000 ton pappersmassa från Canada, Sverige, Norge, Tysk- land och andra länder samt 300,000 ton bok-, tidnings- och omslagspapper från dessa länder samt från Spanien, Holland och Storbritannien. För närvarande behövas i Europa stora mängder virke för återuppbyggandet av allt, som genom kriget blivit förstört. Ödeläggelsen av skogarna i många av de krigförande länderna samt industriens tillbakagång i många av de tim- merexporterande länderna i Europa kommer att öka efterfrågan på ameri- kanskt virke. Man beräknar, att Europa f. n. behöver omkring 16,5 miljoner kubikmeter virke mera om året än under normala förhållanden. Av denna kvantitet behöver Storbritannien omkring 4,7 miljoner, Frankrike omkring 3,5, Italien 4, Belgien och Spanien vardera omkring 1,75 miljoner. Det beror av många omständigheter, huruvida Europa skall lyckas att täcka dessa behov och huru stor del därav, som kan erhållas från Förenta staterna. Viktigast av dessa faktorer är den ekonomiska situationen i Europa. Det är tvivelaktigt, om det är klokt att sätta sig ännu mera i skuld till Förenta staterna, på grund av den därav följande inverkan på myntkursen. Europa behöver framför allt billigt virke, och de höga priserna, som f. n. råda på amerikanskt virke, jämte fraktkostnaderna göra detta mindre begärligt på den europeiska marknaden. Det är därför otvivelaktigt, att man i största utsträckning kommer att för byggnadsändamål ersätta timmer med sten, tegel och cement, samtidigt som allt, som kan erhållas i de egna länderna, kommer att utnyttjas med den största sparsamhet. Vidare komma de förråd av vissa trädslag, som ännu finnas upplagrade, att användas samt de förråd, som sägas ligga i finska och Vita- havshamnar. Om Tyskland måste lämna en viss kvantitet som ersättning, erhålles härigenom ytterligare timmer, varjämte stora krav komma att ställas på de skogrika länderna Sverige och Norge. ! Reducerat till rundvirke, liksom följande siffror. SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN x 187 Permanenta utsikter för export. Om man ser bort från de nuvarande starkt ökade behoven av virke i Europa, så är situationen på världsmarknaden f. n. sådan, att den erbjuder Förenta staterna möjligheter att öka sin export till en gräns, som endast bestämmes av landets egen förmåga att för framtiden vidmakthålla sin virkesproduktion. Före kriget uppgick det behov av virke, som västmakterna i Europa måste täcka genom import från Ryssland, Förenta staterna, Canada, Sverige, Öster- rike-Ungern och andra länder till omkring 37,7 miljoner kubikmeter årligen, representerande ett värde av 22,2 miljarder. Till följd av industriens allt större krav på trävaror kommer denna brist att bliva allt större, varför de europeiska stormakterna allt fortfarande måste importera stora mängder av timmer. Av de europeiska länderna är det endast Ryssland, Finland och Sverige, som kunna öka sin timmerexport utan att minska sitt skogskapital. Dessa länder och till en viss grad även Norge och de länder, som förut till- hörde Österrike-Ungern, komma att bliva Förenta staternas svåraste konkur- renter på den internationella marknaden, särskilt i fråga om barrträd. I de övriga delar av jorden, där större skogsarealer finnas, är antingen trävaru- industrien för litet utvecklad eller också äro skogarna för otillgängliga eller saknas de barrträd, vilka utgöra huvudmassan på den internationella trävaru- marknaden. I själva verket äro både Central- och Syd-Amerika nu beroende av import från Förenta staterna, Canada och Sverige. Det är visserligen möj- ligt, att dessa länder någon gång i framtiden genom utveckling av sina skogs- resurser kunna göra sig oberoende av import, men de komma ej på länge, om ens någonsin, att i någon större utsträckning kunna exportera virke, som är lämpligt för Europa. Afrika kan trots sina stora tropiska skogar ej täcka sitt eget behof, ty både Egypten och Syd-Afrika äro stora importörer. Kina kom- mer, alltefter som dess industri utvecklas, att bliva, en allt större importör, och Japan kan för närvarande ej göra mycket mera än täcka sina egna behov. Australien måste importera från Canada och Förenta staterna och kommer troligen aldrig att bliva ett timmerexporterande land. Nya Zeeland har vid- tagit inskränkningar i sin export för att bevara sina skogar för eget bruk. De ovan nämnda europeiska timmerexporterande länderna komma naturligt- vis att bliva svåra konkurrenter till Förenta staterna i fråga om barrträd. De hava därvid fördelarna på sin sida vad beträffar billigare frakter och ingående kännedom om marknaden. I fråga om lövträden däremot kommer denna konkurrens ej att bliva så svår, tv Förenta staterna äga otvivelaktigt de största förråd av ädla lövträd, som finnes i något tempererat område på jorden, och sådana trädslag som hickory, svart valnöt, gul poppel, vit och röd ek äro kända över hela världen och finna stor avsättning även i sådana länder som Ryssland och Sverige, vilka själva exportera lövträd. Förenta staternas skogstillgångar. För att kunna bedöma frågan om exportens förhållande till skogstillgången är det nödvändigt att taga med i beräkningen exportens och bemmakonsurn- tionens fördelning på de olika trädslagen och kvalitéerna. Hänsyn måste även tagas till de ekonomiska verkningarna av, att de tillgängliga skogstillgångarna snabbt taga slut, på den amerikanska trävaruindustri, som är beroende av dessa. Den omständigheten, att i den fjärran västern ännu finnas stora 188 x SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN skogstillgångar, bevisar ej, att Förenta staterna ej redan lida av skogs- skövlingens följder. Ty i de östra staterna, vilka till följd av sitt geografiska läge varit de största exportörerna på Europa, nalkas de gamla naturskogarna snabbt sitt slut. De trädslag, vilka utgjorde huvudmassan av vad som expor- terades äro, med undantag av Douglas-granen, även de mest hotade. Så t. ex. utgör »the southern yellow pine» hälften av exporten, och förrådet därav är endast 1,050 miljoner kubikmeter. Med den nuvarande årliga avverkningen av nära 80 miljoner kubikmeter återstår följaktligen endast förråd för ytter- ligare 14 år. Man beräknar också, att om 5 år ha 81,6 &Z av sågverken slut på sina förråd av detta trädslag, efter 10 år sakna 95,3 9, av fabrikerna ma- terial och efter 15 år 99 4. Bortsett från sin betydelse för virkestillgången utgöra sydstaternas barrträd, särskilt »the longleaf pine» (Pinus palustris M ill) huvudkällan för flottans förnödenheter, vilka representera ett värde av över 74 miljoner om året. Förenta staterna intaga för närvarande en ledande ställning i fråga om dessa råmaterial. Endast ett land kan i detta avseende tävla med Förenta staterna, nämligen Frankrike, som dock blott producerar en fjärdedel av Förenta staternas tillverkning. Man beräknar, att det för att säkerställa den nuvarande produktionen av terpentin och harts är nödvändigt att reservera för uthålligt skogsbruk 8,1 miljoner har »longleaf-pine», med i medeltal 140—210 kubikmeter pr har eller sammanlagt mellan 1,32 och 2 miljarder kubikmeter skog på rot. Detta motsvarar en tredjedel af det nu- varande försäljningsbara beståndet av detta trädslag. Om avverkningen fort- sätter med samma hastighet som den för närvarande har, kommer inom kort terpentin- och kådproduktionen att avsevärt gå ned. Och om ej terpentinindu- strien organiseras på annat: sätt, kommer Frankrike snart att i fråga om denna att gå 1 spetsen. Det finnes endast en väg att komma ifrån dessa svårigheter. Exporten av dessa trädslag får ej ökas, med mindre alla områden, som lämpa sig för odling av dem, bliva skogsodlade. Om barrskogsområdena i södra delen av Förenta staterna bleve skogsodlade och skötta efter ett uthålligt skogsbruks principer, skulle de kunna livnära en betydligt större terpentinindustri än för närva- rande är fallet, lämna allt det virke av detta trädslag, som åtgår för det egna behovet, och samtidigt giva ett större överskott för export än för närvarande. Det område, där »the yellow pine» växer, omfattar omkring 50 miljoner har. Om detta vore till fullo utnyttjat av detta trädslag i god växtkraft, skulle det kunna lämna en årlig avkastning av nära 130 miljoner kubikmeter sågat virke. Flottans behov skulle bliva fyllda, 73 miljoner skulle finnas för in- hemskt bruk och 58 miljoner kubikmeter skulle kunna exporteras i stället för nuvarande 7 miljoner. Förråden av övriga barrträd äro visserligen ännu stora och räcka med nu- varande förbrukning i många decennier. Men en stor fara ligger däri, att av- verkningen av dessa trädslag kommer att högst avsevärt ökas, när de ovan nämnda barrträden tagit slut. Om däremot de områden, där dessa vuxit, som äro otjänliga för åkerbruk, skogsodlades, så skulle man ha friare händer be- träffande avverkningen av övriga barrträd, ty man kunde då räkna med att om 60—70 år åter hava avverkningsbara bestånd av »the southern yellow pine» och »the longleaf pine», vilka åter skulle kunna övertaga huvudparten både av det egna behovet och av exporten. Situationen är ingalunda bättre ifråga om lövträden.”Av dessa spelar ÖOuercus alba den största rollen för exporten. Omkring 1,4 miljoner kubikmeter expor- teras årligen eller omkring 10 2, av den årliga avverkningen, stav ej medräknat. SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN > 189 Ehuru blott omkring 200.000 kubikmeter stav årligen exporteras, är dock denna tillverkning en av de mest fördärvliga och slösaktiga procedurerna i hela virkesindustrien. Ty det är de bästa och finaste träden, som användas till stavtillverkningen. Genom rusdrycksförbudet kommer sannolikt den in- hemska förbrukningen av stav för vin och ölkaggar att minskas, men for exporten komma allt fortfarande de basta ekarna att behövas, och med nuva- rande förbrukning kan man ej vanta, att förrådet skall räcka mera än om- kring 25 år. Detsamma galler flera andra trädslag som t. ex. hickory, ask m. fl. Flera länder både i och utom Europa förutse också klart och tydligt de oundvikliga följderna för Förenta staterna av deras kortsynta skogspolitik och söka redan nu att inrätta sig därefter. Följderna av landets egna behov för exportens ökning- Omedelbart före kriget konsumerade Förenta staterna årligen mellan 165 och 190 miljoner kubikmeter virke. Efter år 1906 har emellertid både den totala konsumtionen och förbrukningen pr invånare sjunkit. Detta beror bl. a. på den ökade användningen av cement, tege! och järn för alla slags byggnads- andamål, men även på minskningen i expansionen på landsbygden och den mot- svarande ökningen av invånareantalet i städerna, där virke användes i mindre utsträckning än på landet. Detta är en helt normal och näturlig företeelse, att virkesförbrukningen avtager i och med ett lands industrialisering. Men med tiden kommer denna minskning att motvägas av folkmångdens ökning, som kommer att medföra ökad förbrukning. Om exporten av de sydliga barrträden ökades i stor skala, så skulle dessa upphöra att konkurrera med andra barrträd norr om Ohio-floden och särskilt för Douglas-granen skulle i dessa trakter en mycket gynnsam marknad uppstå. Men priset på de sydliga barrträden inverkar på priset på alla övriga barr- träd. En ökning av det förra medför en ökning av de senare. Detta är vis- serligen en fördel ur producentens synpunkt, men hur skall det gå med byggnadsverksamheten, som årligen förbrukar över 14 miljoner kubikmeter av de sydliga barrträden, järnvägarna, som använda omkr. 19 miljoner, och alla övriga industrier, vilka ej kunna existera utan denna råvara? En allvarlig situation. De i det föregående lämnade siffrorna visa, huru allvarlig situationen för narvarande är för alla virkesförbrukande industrier och för alla konsumenier av skogsprodukter. Många dylika företag äga ej själva skog, utan äro beroende av inköp från skogsägarna eller i den öppna marknaden. I många fall kan man ej med säkerhet räkna på tillgång på råmaterial under mera an de närmaste fem åren. Dessa industrier kunna ej med någon synnerlig till- fredsställelse se på en handelspolitik, som sätter andra länder i stånd att kon- kurrera om det råmaterial, som de själva nödvändigtvis behöva. Den ameri- kanska trävaruindustrien, som sysselsätter amerikanska arbetare och använder amerikanskt kapital, exporterar för närvarande maskiner, möbler, redskap o. d., vari tra ingår, till ett sammanlagt värde av omkring 480 miljoner kr. Däri ingå åkerbruksredskap med 118,4 miljoner, andra redskap, som spadar, yxor, hammare od. med 37 miljoner o. s. v-. | Är det verkligen en förnuftig politik att söka utvidga virkesexporten på en tidpunkt, när landets egna skogar knappt förmå att tacka den inhemska indu- striens behov? Tv därigenom skövlas Amerikas skogar för att sätta utländska konkurrenter i stånd att till Amerika sälja förnödenheter, som amerikanarna 190 x SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN själva skulle kunna producera. Vore det ej bättre att vårda och förkovra lan- dets egna skogar, så att de kunde förse den inhemska industrien med tillräck- ligt och billigt råmaterial, och endast exportera det överflödiga överskottet? Enda svaret är uppenbarligen att stoppa den nuvarande skogsskövlingen och odla skog i sådan utsträckning, att den räcker både för det egna behovet och för en sund export. ; Vid diskussionen om skogsskövlingen har ingen hänsyn tagits till uppväxten av nya bestånd. Anledningen härtill är, att denna faktor är alldeles för obe- tydlig för att utöva något vidare inflytande på situationen. De skogar, vilkas produkter exporteras, äro nämligen nästan alla i privat ägo, och det finnes ingen möjlighet att utöva något som helst inflytande på det sätt, varpå de skötas. Ingen privat skogsägare gör någon ansträngning för att erhålla för- yngring efter avverkningarna, och i många trakter vidtagas ej ens åtgärder för att skydda ungskogsbestånden mot skogseldar. Ägarna intressera sig ej för och taga ej på sig ansvaret för att genom naturlig föryngring sörja för återväxten i de skogar, som de avverka. Följden härav är, att den årliga tillväxten endast uppgår till 1/35 av vad som avverkas, och de uppväxande skogarna äro av sämre kvalitet än de, vilkas plats de intaga. Det lokala skövlandet av skogarna, som för närvarande pågår, lämnar stora delar av landet i ett improduktivt skick, och härigenom sänkes välståndet inom stora områden eller rent av avfolkas dessa. Odla skog och uppmuntra export. Den nuvarande situationen är fullkomligt onödig. Den existerar, emedan allmänheten svävar i okunnighet om den ekonomiska fara, som hotar dess in- tressen. Men skogen är en källa, som är lätt att åter fylla genom enkla åt- gärder för dess skydd och genom rationell skogshushållning. Om Förenta staterna började att skydda sina hyggen för eld och använda rationella skogs- bruksmetoder för att få återväxt, så skulle landet efter 50—60 år nå upp till en årsproduktion av över 1,7 miljarder kubikmeter, utan att skogskapitalet därför behövde minskas. Och detta resultat skulle kunna vinnas, utan att man behövde taga andra områden i anspråk än de, på vilka skogsodling är den mest ekonomiska form av kultur. En dylik avkastning skulle lämna ett överskott av mellan 5,7 och 7 miljarder kubikmeter för export, d. v. s. flera gånger mera, än vad som nu exporteras. Det är klart, att både ur hemindustrins och exportens synpunkt måste all- mänheten äga vetskap, om huru landets skogskapital håller på att förskingras, och fordra, att skogarna skötas efter ett uthålligt skogsbruks principer i stället för att skövlas. Det skulle vara en förödmjukelse att behöva erkänna, att exporten måste inskränkas, emedan den amerikanska nationen är inkompetent att vidmakthålla sina skogsresurser. Och likväl synes intet annat återstå, om det nuvarande låtgå-systemet får fortsätta. De sista årtiondenas erfarenheter ha visat, att man varken genom övertal- ning, uppfostran eller vanliga metoder för kooperation kan åvägabringa ett rätt utnyttjande av de enskilda skogarna. Det är nödvändigt, att allmänheten genom lämpliga lagar och administrativa förordningar framtvingar, att skogen skyddas och avverkas efter sådana metoder, att en naturlig föryngring möjlig- göres. Men på samma gång måste allmänheten lojalt hjälpa skogsägarna genom sådana åtgärder, som äro nödvändiga för att möjliggöra ett rationellt skogsbruk. En sådan politik i förening med en vidsynt politik med statsinköp av skogarna eller deras förvärvande av de olika staterna eller kommunerna skulle medföra den vinsten, att man utan risk skulle kunna öka exporten. I. T-—DE., FRÅN SKOGSVÄRDSSTYRELSERNA RÄTTEGÅNGAR OCH PREJUDIKAT. 24. Kungl. Maj:ts resolution angående vad i visst fall skall anses som icke enskild skog. Skogsvårdsstyrelsen i Södermanlands län hade den 22 mars 1019 med stöd av lagen av den 28 juni 1918 om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog iå fastighet i enskild ägo meddelat förbud mot avverk- ning av ungskog å vissa i enskild ägo befintliga Mariefreds stad förr till- hörande områden. Detta beslut överklagades hos Konungens Befallningsha- vande under framhållande bland annat att dessa områden ej längre befunno sig i enskild ägo eftersom marken försålts till Mariefreds stad under det att avverkningsrätten till skogen därå var av säljaren stadsfogden C. Danström, Köping, förbehållen åt A. B. Trätugg i Köping i och för leverans till Bränsie- kommissionen. Skogsvårdsstyrelsen, som lämnades tillfälle att yttra sig över besvären framhöll att antingen borde områdena anses vara i enskild ägo och då vara underkastade ovan omnämnda lag eller också underkastade bestäm- melserna i Kungl. Förordningen angående förvaltningen av städernas skogar av den 24 juli 1903. Sistnämnda författning förutsatte emellertid att skogen disponerades av vederbörande stad. Då dispositionsrätten till skogen vore i enskild ägo kunde, så länge avverkningsrätten bestode, förordningen om stä- dernas skogar här icke tillämpas och följaktligen borde, då lagstiftningens mening uppenbarligen vore att skydda skogen mot skövling i vilkens hand den än vore, lagarna om enskildes skogar här tillämpas. I utslag av den 2 juli lämnades besvären av Konungens Befallningshavande utan avseende »enär icke något förhållande visats föreligga, på grund varav lagen av den 28 juni 1018 om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastig- het i enskild ägo ej skulle i förevarande fall vara tillämplig samt aktie- bolaget Trätugg, Köping, icke heller i övrigt anfört skäl, som kan föranleda upphävande eller ändring av Skogsvårdsstyrelsens överklagade beslut.» Över Länstyrelsens resolution anfördes besvär hos Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t infordrade yttrande från olika myndigheter bland annat Justitiekanslers- ämbetet. Detta framhöll i utlåtande av den 17 mars 1920 att ordalagen i 2-4 av nämnda lag väl ej uteslöte den tolkningen att, om enskild fastighet efter den 14 maj 1918 genom köp, skifte eller gåva övergått till annan än viss skyldeman eller om avverkningsrätt efter samma dag upplåtits å dylik fastig- het, avverkningsförbud skulle kunna meddelas oavsett att fastigheten vid förbu- dets meddelande icke längre befunne sig i enskild ägo samt att om en dylik tolkning vore riktig, konsekvensen möjligen borde fordra att under enahanda förhållande avverkning av ungskog kunde förbjudas eftersom ungskogen torde vara avsedd att i första rummet skyddas. Ambetet höll emellertid före att man vid stadgandenas tolkning borde gå en motsatt väg eller att man måste utgå från Ir Å såsom innehållande huvudstadgandet och att man icke kunde undgå att 192.x SKOGSVÅRDSSTYRELSERNA. för där medgivit förbud fordra det villkor att fastigheten skulle vara i en- skild ägo vid den tid, när förbud för avverkning av ungskog ifrågakomme att tillämpas. Utlåtandet slutade därför med att ämbetet nödgades för sin del hemställa att Skogsvårdsstyrelsens överklagade beslut måtte undanröjas. I Kungl. Maj:ts (i jordbruksdepartementet) resolution av den 14 maj följdes även denna hemställan, vadan således Länstyrelsens och Skogsvårdsstyrelsens beslut i målet undanröjdes. Detta beslut är givetvis av ganska stor betydelse ty det måste hava till- lämpning icke blott då en enskild fastighet övergått i en stads ägo, utan även i kommuns, härads, landstings m. fl. som icke kunna betraktas som enskilde. Då nu ett ganska intensivt arbete pågår för inrättandet av dylika allmänna skogar och då de fastigheter, som därvid komma i fråga, ofta äro i händerna på skogsavverkare, finnes här således en lucka i lagstiftningen, som kan bli av ganska stor betydelse och som därför snarast bör fyllas. Länsjägmästare ha ej rätt att för vinnande av anställning i skogsstaten räkna sig till godo tjänstgöring hos skogsvårdsstyrelse. Kungl. brev till domänstyrelsen den 22 juni. I skrivelse den 23 april 1G10, n:r 75, har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under omprövning, huruvida och under vilka villkor vid skogsvårdsstyrelserna anställda länsjägmästare, som fullgjort vad som erfordras för vinnande av anställning såsom tjänstemän i skogsstaten, må vid tillsättan- det av sådan befattning få räkna sig till godo väl vitsordad tjänstgöring hos skogsvårdsstyrelse. Sedan de extra jägmästarnas förbund inkommit med en framställning av den 16 juli 1910, har Ni den 25 oktober 1911 avgivit utlåtande i ämnet. Efter det Arvid Nilsson m. fl. å länsjägmästarnas vägnar inkommit med en skrift i ämnet av den 9 december 1911 samt de extra jägmästarnas för- bund avgivit förnyad framställning den 25 februari 1913, har Ni den 23 april 1913 ånyo utlåtit Eder i ämnet. Sedan dessa handlingar jämte en ytterligare skrift den 2 oktober 1913 från de extra jägmästarnas förbund blivit för utlåtandes inhämtande remitterade till skogslagstiftningskommittén, har denna kommitté den 9 december 1918 avgivit det sålunda infordrade utlåtandet. Därefter har Ni den 22 januari 1920 på grund av remiss ånyo yttrat Eder i ämnet. Vid ärendets föredragning denna dag har Kungl. Maj:t med hänsyn till vad i detsamma numera förekommit och särskilt därtill att Kungl. Maj:t förut denna dag i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdat kungörelse, innefattande bland annat möjlighet för länsjägmästare att vinna pensionsrätt genom delaktighet 1 statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. funnit nu ifrågavarande skrivelse och framställningar icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. FREE LST NES BESLUT SOM MER ELLER MINDRE BERÖRA SKOGSVÅRDEN. Anslagen rörande skogsväsendet i nionde huvudtiteln. (Se sid. X 18 — xX 22) ha genom riksdagens skrivelse n:r 9 a blivit beviljade. Riksdagens skrivelse n:r 326 har fastställt ny stat för skogsförsöksanstalten i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (se sid. 20 X — 21 X och sid. 158 Xx). Av däri föreslagna anslag har dock ej beviljats halva byggnadskostnaden till en skogsmästarebostad å kronoparken Tönnersjöheden, då riksdagen ifråga- satt om möjligen försöksparken i övre Norrland bör inrättas före den i Hall- land. Motionen rörande entomologiska avdelning (se sid. Xx 83) har avslagits. Flottledslånefond. Med anledning av hr E. A. ENHÖRNINGS motion (se sid. X 83) har riksdagen genom sin skrivelse 426 begärt utredning. Ökat anslag till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Genom skrivelse n:r 300 har riksdagen medgivit att anslaget till dessa utbildningskurser i tilläggsstat för år 1920 höjes med 2 000 kr. och att anslaget för år 1921 må utgå med 4 000 kr. Förordningen om allmänningsskogar i Västerbotten och Norrbottens län (se sid. X 1535) har av riksdagen genom skrivelse n:r 258 bifallits. Förändrad lydelse av dimensionslagen. Kungl. Maj:t prop. härom (se sid. X 23) har med anledning av väckta motioner (se sid. Xx 83) av riksdagen avslagits. I riksdagens skrivelse n:r 260 anföras som motiv där- för följande: Riksdagen har ej heller för sin del blivit genom den i ärendet förebragta utredningen övertygad om, att de av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna skärp- ningarna av 1915 års förordning äro av förhållandena ovillkorligen påkallade. Såsom inhämtas av de utlåtanden, som i ärendet avgivits av länsstyrelsen i Västerbottens län, skogsvårdsnämnden och landstinget i samma län, synes något behov av dimensionslagens skärpning i av Eders Kungl. Maj:t föreslagen rikt- ning icke förefinnas inom sagda län. Med endast få undantag hava dessutom de i ärendet hörda skogsstatstjänstemännen samstämmigt framhållit, att ingen nämnvärd skogsskövling till följd av 1017 års ändringar i dimensionslagen förekommit. ehuruväl så gott som samtliga, vilka yttrat sig härutinnan, ut- taiat, att detta förhållande borde tillskrivas den omständigheten, att befolk- ningen i orterna ej ännu insett eller fattat räckvidden av dessa ändringar. Då emellertid, enligt vad riksdagen inhämtat, även delen 2 av skogslagstiftnings- kommitténs betänkande numera avlämnats, samt kommitténs betänkande i sin helhet därefter utsänts på remiss med förständigande för vederbörande: att inkomma med yttranden med anledning av detsamma före den 1 december 1020, torde den tidpunkt, då en ny, mera ändamålsenlig lagstiftning på ifråga- 194 x RIKSDAGEN varande område kan framläggas, icke vara mera avlägsen än att den utan fara torde kunna avvaktas. Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke vunnit riksdagens bifall. Skogsbeskattningen. Riksdagen har på grund av hemställan från andra särskilda utskottet (utlåtande n:r 1) bibehållit skogsaccisen (jämför sid. X 154 —155 X), men begärt skyndsam utredning till 1921 års riksdag om ord- nande av frågan om skattskyldigs rätt till avdrag från de på grundval av bevillningstaxerad inkomst av fast egendom påförda utskylder till den borger- liga och kyrkliga kommunen för belopp, motsvarande erlagd skogsaccis. Vidare har riksdagen begärt särskild och skyndsam, förnyad utredning av frågan om den kommunala beskattningen av skog med aktgivande å ena sidan på kommunernas behov av säkra och stadigvarande skattekällor, å andra sidan av angelägenheten att främja ett uthålligt skogsbruk, börande härvid tagas i övervägande, huruvida och i vad mån den kommunala skogsbeskatt- ningen må ske i form av en fastighetsskatt grundad på skogsmarkens värde jämte inkomstskatt eller skogsaccis i sammanhang med skogens avverkning, samt för riksdagen snarast möjligt framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda. Lönereglering för domänverkets personal. I skrivelse n:r 322 har riksdagen anmält att den med anledning av den kungl. prop. (se sid. 156 Xx — 157 X) samt motion n:r 257 i första kammaren (se sid. Xx 163) a) dels provisoriskt för år 1921 godkänt det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket, att träda i tillämpning från och med den 1 januari 1921; dels beslutat, att under erforderlig övergångstid reduktion i den i 21 $ av samma reglemente angivna semestertiden skall: vidtagas i den mån sådant på- kallas av bristen på övad reservpersonal eller andra omständigheter, därvid bör tillses, att i den mån olika semestertid anses böra stadgas för befattnings- havare, tillhörande samma lönegrad, äldre befattningshavare så vitt möjligt komma i åtnjutande av längre semester än yngre befattningshavare av sådan rader dels medgivit, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för personal vid domänverket; dels ock beslutat, att, där tjänsteman vid domänverket med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, skall vid ingången av år 1921 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befatt- ning, han vid utgången av år 1920 innehade, i förskott uppburit för januari månad 1921, om de hittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åt- njuter fri bostad jämte fritt bränsle och eventuellt fri belysning, skall ökas med värdet, enligt domänstyrelsens uppskattning, av denna förmån för en månad; b) i anledning likaledes av den i ämnet väckta motionen hos Kungl. Maj:t anhållit om förnyad utredning angående löne- och organisationsförhållandena vid domänverket med beaktande, i den mån så kan befinnas lämpligt, av de RIKSDAGEN x195 i motionen angivna synpunkterna samt framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan föranleda. Då den nya löneregleringen endast är provisorisk har riksdagen i skrivelse 323 anmält att den ej godkänt förslaget om uppförande av en extra byrå på ordinarie stat och därför upptagit antalet ord. byråchefer blott till 6 och byrå- jägmästare till 3 (jämför sid. X 157). Prop. n:r 274 (se sid. xX 158) har av riksdagen bifallits, men däremot ej prop. n:r 422 (se sid. X 161), varför skogsstatens pensionsförhållande för- blir vid det gamla, tills den nya löneregleringen blir definitivt antagen. Allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. På grund av Kungl. prop. har riksdagen i skrivelse 411 tillkänna- givit att den beslutat något ändrade grunder för dyrtidstillägg mot i Kungl. Maj:ts förslag. Dyrtidstillägget utgår i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes. Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom social- styrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången av augusti månad 109014 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen, nämnda tal min- skas med 6, därest talet är jämnt, men eljest med 5. Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning av de av social- styrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd förändring fastställa annat grundtal. Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen av levnads- kostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas av Kungl. Maj:t. För befattningshavare, varom icke är i särskild ordning annorlunda stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för månad uppburna avlöningen, på följande sätt. Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 83 kronor i månaden, utgår dyr- tidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger avlöninger 835 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 83 kronor, på sätt nyss är sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyr- tidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av månadsavlöningen, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, ökas med 15 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt må icke beräknas för barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensio- när är berättigat till dyrtidstillägg av statsmedel, och må för barn, vars för- äldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse, nu nämnd förhöj- ning utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Därest vid beräkningen av det 196 x RIKSDAGEN procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, skall procenttalet jämnas till närmast lägre hela tal. Uppgår avlöningen till mer än 1,250 kronor i månaden, utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg. För befattningshavare vid domänverket utgår dyrtidstillägget endast å 85 3 av de sammanlagda avlöningsförmånerna, jämlikt riksdagens skrivelse n:r 412. (Se ock denna tidskr. sid. X 161.) Användande av sax för fångst av djur. Med anledning av Kungl. prop. n:r 110 (se sid. 81 X) och väckt motion (se sid. X 87) har riksdagen i skrivelse n:r 264 anfört, att av den i ärendet förebragta utredningen synes riksdagen framgå, aff sax försedd med tandade skalmar bör såsom fångst- medel få tillgripas i kampen mot varg och järv, a// det för sälens efterhål- lande är önskvärt att äga tillgång till sax, vilken, då den är gillrad under vattenytan, icke torde behöva befaras medföra djurplågeri, a£/ vid vatten, där fiskodling bedrives, sax, och jämväl dylik med tandade skalmar, bör tillåtas för fångst av utter, särskilt som något djurplågeri knappast torde vara där- med förenat, samt aft sax för fångst av rovfåglar fortfarande torde böra vara tillåten i den av departementschefen föreslagna omfattningen. Vad beträffar användandet av sax för fångst av räv, synes riksdagen bä- rande skäl tala för att i detta hänseende genomföra samma föreskrifter för hela landet. Emellertid har riksdagen icke kunnat undgå att finna, att de hittills för denna fångst använda saxarna icke varit av den beskaffenhet, att djurplågeri genom deras konstruktion i möjligaste mån uteslutits. Det har därför synts riksdagen, att, innan medgivande till rävfångst med sax lämnas, utredning bör verkställas för åstadkommande av en rävsaxtyp, varigenom djurplågeri 1 största möjliga mån undvikes. Lyckligast vore, om en sådan saxtyp kunde utfinnas, vars verkan på det fångade djuret vore ögonblickligen dödande. : Med hänsyn till angelägenheten av erforderlig kontroll över djurfångster med sax synes jämväl enligt riksdagens mening föreskrift om särskilt tillstånd därtill av vederbörande länsstyrelse böra stadgas. Emellertid vill riksdagen framhålla önskvärdheten av, att formerna för dylikt tillstånds utverkande göras så enkla som möjligt. Under åberopande av det anförda får riksdagen förklara, att, med ovan angivna undantag, från riksdagens sida icke något är att erinra mot de i statsrådsprotokollet intagna grunderna för bestämmelser i fråga om använ- dande av sax för fångande av djur. (Forts, i nästa nummer.) FROCSTSRIKREISGEN — FONDEN FÖR SKOGSVETENSKAPLIG FORSKNING. Årsberättelse för år 1919. Jämlikt $ 9 i gällande grundstadgar för Fonden för skogsvetenskaplig forskning, får fondens styrelse härmed avgiva berättelse över fondens förvaltning samt de resultat, som genom de från fonden understödda arbetena under före- gående år vunnits. Fondens styrelse har under året haft samma sammansättning som föregående år och utgöres sålunda av de/s medlemmarna i styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, nämligen konteramiralen ARVID LINDMAN, ordfö- rande, generaldirektören KARL FREDENBERG, professor GUNNAR ANDERSSON, f. överjägmästaren GuUusTt. BARTHELSON och t. f. landshövdingen Nirs G. RINnG- STRAND, dels av lärare vid skogshögskolan och avdelningsföreståndaren vid skogsförsöksanstalten valda professorerna TOR JoNSON och GUNNAR SCHOTTE dels ock av styrelsen för skogshögskolan och skogsförsöksanstalten utsedde disponenterna CHR. STORJOHANN Och ÅXEL SAHLBERG. Som sekreterare och räken- skapsförare har fortfarande jur. kand. NILs WASSBERG tjänstgjort. Som revi- sorer har jämlikt bemyndigande av chefen för jordbruksdepartementet fort- farande fungerat f. expeditionschefen C. D. R. VON SCHULZENHEIM och verk- ställande direktören 1 Svenska trävaruexportföreningen, f. d. revisionssekrete- raren CARL BERG. Under år 1919 hava till fonden inbetalats kontanta bidrag å sammanlagt 8,000 kronor. Fondens räntemedel hava under året uppgått till 20,169: 60 kronor. Av fondens tillgångar äro 365,093: 19 kronor placerade i obliga- tioner till nominellt värde av 511,754: 44 kronor, vilka förvaras hos Aktie- bolaget Svenska Handelsbankens notariatavdelning. Vid årets slut hade fon- den innestående å löpande räkning 17,226: 37 kronor och återstående behåll ning 431:90 kronor kontant i kassan. Omkostnaderna hava uppgått till 1,293: 16 kronor och utbetalade understödsbelopp till 13,450 kronor. Sammanträden med styrelsen hava hållits den 11 mars, den 3 maj och den 12 juni. Vid majsammanträdet. förelågo till behandling 8 ansökningar om erhållande av understöd ur fonden. Efter prövning av dessa beslöt styrelsen tilldela följande personer understöd till belopp och för ändamål som nedan angivas, nämligen 1) fil d'ir N. A. KEMNER, för utarbetandet av en studie över våra svenska . långhorningars biologi och levnadsförhållanden med särskild vikt lagd på utveck- lingsstadierna, 700 kronor, med skyldighet för Kemner att inom 6 månader efter arbetets slutförande till styrelsen inkomma med berättelse över arbetet samt därefter genom en eller eventuellt flera föreläsningar vid skogshögskolan meddela resultaten därav; 198 x SKOGSFORSKNINGEN 2) lektorn GUNNO KINNMAN, för att gemensamt med ingenjör J. VESTERGREN, Tumba pappersbruk, utföra en undersökning över vedens egenskaper, med hänsyn till cellulosahalt och över de för pappersmassefabrikationen ifrågakom- mande vedfibrernas längd, 7,000 kronor. För undersökningen, som borde i tekniskt, botaniskt och kemiskt avseende omfatta en allsidig utredning rörande vedens egenskaper med hänsyn till cellulosahalt samt de för pappersmasse- fabrikationen ifrågakommande vedfibrernas längd, skulle Kinnman äga att upp- bära 3,000 kronor omedelbart och återstoden på rekvisition efter 1920 års ingång, därvid redogörelse borde lämnas rörande arbetets fortskridande. Till- lika stadgades skyldighet för honom dels att inom 6 månader efter undersök- ningens avslutande till styrelsen inkomma med berättelse rörande arbetet, dels ock att genom föreläsningar vid skogshögskolan meddela resultaten av under- sökningen; 3) fil. kand. C. MALMSTRÖM, såsom bidrag till experimentella undersökningar över olika myrassociationers tillpassning och fördelning särskilt med hänsyn till skogsträden inom Degerö stormyr, 2,500 kronor, med skyldighet för ho- nom att dels inom sex månader efter undersökningarnas avslutande till sty- relsen inkomma med fullständig berättelse rörande arbetet, dels ock genom en eller eventuellt fera föreläsningar vid skogshögskolan meddela resultaten av undersökningarna; 4) fil. lic. M. G. STÅLFELT, för utförande av en undersökning över sam- bandet mellan bladens läge 1 trädkronorna och assimilationsintensiteten, 800 kronor, med skyldighet för honom att dels inom sex månader efter undersök- ningens avslutande till styrelsen inkomma med fullständig berättelse rörande arbetet, dels ock genom en eller eventuellt flera föreläsningar'vid skogshög- skolan meddela resultaten av undersökningen; 5) e. jägmästaren GusTAF ENCRANTZ, såsom bidrag för utförande av en undersökning rörande tallens förekomst i trakterna omkring Koijijärvi, Jeka- järvi, Oinakkajärvi, Kaalasjärvi, 800 kronor, med skyldighet för Encrantz att inom sex månader efter undersökningens avslutande till styrelsen inkomma med fullständig berättelse rörande arbetet. Rörande resultaten av hittills utförda undersökningar får styrelsen lämna följande korta framställning. 1. Vetenskaplig kemisk undersökning av det som biprodukt vid cel- lulosaframställningen enligt sulfatmetoden av tallved erhållna s. k. flytande hartset eller talloljan. Docenten HAKAN SANDQUIST har till styrelsen avgivit en redogörelse för några av de arbetsresultat, som hittills framgått av undersökningen. Redan i föregående berättelse antyddes programmet för undersökningen. Materialet för studiet av variationerna i varans beskaffenhet med fabrika- tionsort och -tid ha utgjorts av 7 prover, varav 3, de nedan med A, B och G betecknade, med c:a 1/, års mellanrum uttogos från en och samma fabrik, under det att de övriga 4 härröra från 4 andra fabriker och äro uttagna ungefär samtidigt med B. Följande tabell ger en översikt av vissa grundläggande fysiska och kemiska egenskaper hos de olika proven. Angående de metoder, som använts för SKOGSFORSKNINGEN x 199 dessas bestämmande m. m., kommer: redogörelse att ingå i en utförligare pub- likation. Genomskin- Vattenhalt Askhalt | Prov | babe | Viskositet Specifik vikt oc o6 Syretal | > OR Pet ben ER 2,4 8,000,000 I ,o16 2,8 353 120 KE oss | 5.4 13.000,0]| 1,027 7s2 4,62 107 METAN BROR 1,2 39,100 I,025 3,0 1,9 III ET a 0,4 1,300,000 I,014 3,5 0,95 141 8 DEREN 2,8 EJ 0,078 1,0 0,06 160 MEG SE 2,9 ,200,000 I,005 13 0,73 35 | RASAR Fs2 300,000 I ,003 ST 0407 156 Redan vid ett ytligt betraktande av de olika hartsproven faller i första hand i ögonen, att de äro mycket olika trögflytande samt av olika genomskinlighet. Därför ha också genomskinligheten och viskositeten tagits med bland de upp- mätta egenskaperna. Genomskinligheten är den lagertjocklek i mm, som behövs för att just bort- skymma de glödande trådarna i en på 8o cm:s avstånd placerad metalltråds- glödlampa om 16 n. lj. Att ett lager av viss tjocklek är ogenomskinligt beror endast i ringa mån på ljusabsorption i den visserligen starkt färgade fly- tande grundmassan men huvudsakligen på skärmverkan av hartsets fasta be- ståndsdelar, som dels bestå av föroreningar, sand, jordartade ämnen, kristaller av glaubersalt o. s. v., dels av ämnen, som utgöra konstituerande bestånds- delar i hartset. Av dessa senare kan man i polarisationsmikroskopet känna igen triangulära kristaller, som anses vara karaktäristiska för abietinsyran och vidare nålformade kristaller, som möjligen utgöras av någon annan hartssyra. Dessa kristaller överstiga sällan o,2 mm men äro oftast betydligt mindre. Försök att på mekanisk väg avskilja dem från råhartset ha hittills blott ofull- komligt lyckats. — Genomskinligheten är sålunda ett mått på halten av fasta beståndsdelar. Viskositeten är mätt vid 18”, och som enhet gäller vattnets viskositet vid samma temperatur. På grund av svårigheterna att mäta de höga viskosite- terna äro de angivna värdena blott ungefärliga och icke alltid säkra till mer än storleksordningen. F. ö. kunna högst väsentliga ändringar av viskositeten med tiden hos ett och samma prov förekomma, vilket anger, att hartset utgör ett system, som ännu icke kommit i jämvikt, och vars alla fysiska egenskaper därför kunna vara i någon mån variabla med tiden. Viskositeten är härvid dock den ojämförligt känsligaste egenskapen. Som man vid en granskning av tabellen finner, förete såväl specifika vikten som vattenhalten och syretalet en mer eller mindre utpräglad parallellitet med askhalten, dock så, att hög askhalt motsvaras av lågt syretal och tvärtom. Askhalten härrör vanligen från i hartset befintlig osönderdelad såpa, stundom också från inblandat glaubersalt. Att dessa ämnens närvaro verkar höjande på specifika vikten är klart. Parallelliteten med vattenhalten antyder, att det mesta vattnet är bundet vid såpan och endast i ringare grad löst i grund- massan eller befintligt i form av mekaniskt inblandade vattendroppar. Sådana ha dock tillfälligtvis iakttagits. Syretalet blir naturligtvis lågt, om en del av de syror, som utgöra hartsets huvudmassa, äro bundna vid alkali. 200 x SKOGSFORSKNINGEN För att erhålla en god fabriksprodukt, karakteriserad av låg specifik vikt, låg vatten- och askhalt samt högt syretal såsom t. ex. vid de här undersökta proven D och F, är det sålunda nödvändigt att såpan fullständigt sönderdelas vid kokningen, mot vilken regel tydligen syndas betydligt på åtskilliga ställen. För detta ändamål bör såpan tillföras sursaltlösningen i små portioner i taget och framför allt icke i inalles större mängd än att sursaltlösningen ännu vid kok- ningens avslutande har en viss acciditet, som kontrolleras genom titrering av under kokningens senare del uttagna prov. Ett omsorgsfullt avskiljande av koksyran från det flytande hartset samt eventuellt dettas tvättning med vatten är naturligtvis också av betydelse. Från studiet av råvaran, sådan den erhölls direkt från fabrikerna, vände sig undersökningen till den ur dessa framställda renade produkten. Reningen har gått så till, att c:a 100 gr harts lösts i 1/, 1 eter och lösningen filtrerats. Den i eter olösliga delens mängd har i stort sett också varit parallell med askhalten i det ursprungliga provet och uppgått till högst c:a 4 2 av detta. Eterlösningen har sedan skakats ut med c:a halvnormal saltsyra i flera por- tioner, tills dennas titer ej vidare ändrades, varefter den tvättades med vatten, tills detta ej gav klorreaktion, och torkades. För detta ändamål användes till en början klorkalcium, som emellertid befanns vara olämpligt i det att hartset blev kalkhaltigt; vattenfritt natriumsulfat användes sedan med fördel. På slutet fick kolven stå öppen och den med eterånga bemängda luften sögs tid efter annan ut, men ändå torde icke de sista spåren av etern ha kunnat av- lägsnas, vilket förhållande kan märkbart påverka värdet av de för renhart- serna bestämda konstanterna. Mot förväntan visa även dessa renade preparat rätt stora skiljaktigheter. Genomskinligheten är genast efter framställningen mycket stor, i det att det visserligen starkt rödbruna hartset är fullkomligt klart. Emellertid inträ- der i en del preparat förr eller senare kristallisation, som fortskrider mycket långsamt och gör att genomskinligheten avtager, t. ex. i ett fall från 10,1 till 1,4. Härvid tilltager viskositeten. Denna är dock vida mindre än hos rå- hartserna, från c:a 400 hos D till det ungefär tiodubbla hos C. Ordningen är ungefär densamma som hos råhartserna. Den specifika vikten är för A B G (& D E E O,991 0,936 1,002 0,999 0,968 0,991 0,993 Askhalten är hos: de med natriumsulfat torkade proven praktiskt taget ingen: 0,00-—0,04 FAR i Trots lösningens torkning förlorar även renhartset i vikt vid upphettning c:a 3 Z&. En del av denna viktsförlust härrör säkert ifrån vatten, men det är möjligt att även en smula eter går bort först nu. Undersökningen fortsättes. 2. Fysiologiska undersökningar över granens och tallens mykorrhiza. De av docenten Ertias MELIN utförda undersökningarna över detta ämne omnämndes utförligt 1 föregående års berättelse. Undersökningarna ha sedan fortgått dels under Melins vistelse i Tyskland och vid växtbiologiska institu- tionen i Uppsala samt fortsättas nu av honom vid skogshögskolan. SKOGSFORSKNINGEN | xX< 201 3. Undersökning rörande virkesutbyte, omkostnader m. m. vid för- sågning av timmer. Under året har av lektor GUNNO KINNMAN huvudsakligen bearbetats material från en provsågning vid Garpenberg. Resultatet härav är intaget i en upp- sats i Skogsvårdsföreningens tidskrift 1920, h. 3—4, S. 10o1—-120. Berät- telsen omfattar redogörelse för utbytet i sågad vara samt dess bruttovärden, vidare för omkostnader och det härefter erhållna nettovärdet. Undersök- ningen kommer att fortsättas under år 1920. 4. Utarbetandet av en studie över våra svenska långhorningars bio- logi och levnadsförhållanden med särskild vikt lagd på utvecklings- stadierna. Undersökningen har av dr N. A. KEMNER avslutats och till skogsförsöks- anstaltens chef har överlämnats ett arbete över gruppen Lamiinae av Longi- corierna, vari utförligt behandlas utvecklingsstadierna och skadegörelsen av följande arter: Lamia textor L., Monochamus sutur L., Mesosa nebulosa Fabr., Hoplosia fennica Payk., Pogonochaerus fasciculatus De Geer, P. hispidus L., P. hispidulus Piller, Acanthoderes clavipes Schrank, Liopus nebulosus L., Acanthocinus aedilis L., Exocentrus lusitanus L., Saperda carcharias L., S. populnea L., SS. scalaris L., S. perforata Pall., Oberea linearis L., Phytoecia cylindrica L. och Tetrops praeusta IL. Manuskriptet omfattar 45 maskinskrivna halvark och är illustrerat av 38 textfigurer, illustrerande larvernas och puppornas utseende m. m., varjämte examinationstabeller över de i arbetet behandlade arternas larver äro utarbe- tade, grundade på yttre, lätt tillgängliga karaktärer, möjliga att iakttaga vid vanlig lupp-förstoring. Uppsatsen ifråga, har ej ännu kunnat tryckas, då någon tidskrift under nu- varande dyra tryckningskostnader ej hittills velat mottaga densamma. 5. Undersökning om olika vedslags värde för pappersmasse- tillverkning m. m. Undersökningen utföres av lektor GUNNO KINNMAN i samarbete med Pappers- massekontoret och Skoghalls vetenskapliga laboratorium enligt följande program. 1) Bestämning av förhållandet mellan rå eller torr vikt och volym. 2) Bestämning av cellulosahalt. 3) > » max. fiberlängden. 4) > » fett och harts. 5) » » vattenlösligt socker. 6) > » pentosaner. 7) > > ligninhalt. Undersökning nr 1 utföres av lektor KINNMAN, 2, 3, 4 och 5 bestämmes å Pappersmassekontoret, samt 6 och 7 å Skoghall. Dessutom kommer bo- tanisk undersökning av proven att ske. Under sommaren 1919 utarbetades metoder för provtagning och för be- stämning av spec. vikter, till vilket ändamål särskilda vågar och andra hjälp- medel konstruerades och anskaffades. Av Pappersmassekortoret har dessutom 14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 202 x | SKOGSFORSKNINGEN i samarbete med docent BERGHOLM i Uppsala konstruerats en särskild appa- rat, som möjliggör specifika viktens bestämmande å det nyfällda virket hastigt och med tillräcklig noggrannhet. Av lektor KINNMAN -uttogos såsom första prov två träd, en tall och en gran, av vilka dubbla trissor utsågades å olika höjd. Den ena serien av trissorna översändes till Pappersmassekontoret, den andra till Skoghall. Å trissorna voro nordriktning och årsringar markerade. Enligt uppgift från Pappersmassekontoret hava de hittills utförda arbetena avsett: 1. Provuttagningar. 2. Bestämningsmetoderna. Trissorna slipades å ena sidan, å ytan utvisades och betecknades sektorer, varur prov skulle uttagas, varpå de fotograferades och klövos. De sektorer, å vilka prov å höst- och vårved var för sig skulle uttagas, måste noga utskäras parallellt med fiberriktningen, likaså i de fall då man ville tillvarataga hela fibrer. Skärmaskiner av olika slag prövades men visade sig olämpliga. Bästa resultatet erhölls genom utskärning för hand, då man till följd av träets olika hårdhet lättare kunde skilja höst- och vårved. Då proven ofta voro mycket små, var det nödvändigt att i ett och samma göra bestämningarna enligt programmets nr 2, 3, 4 och 5 (se ovan). Efter en del försök erhölls en lämplig extraktionsanordning, där först fett och harts extraherades med bensol och därpå vattenlösligt socker. För cellulosabestämningen prövades olika metoder, men har ännu ingen visat sig ge tillräckligt noggranna för parallellprov överensstämmande värden, för närvarande prövas en metod snarlik förut av COUNCLER och KLASON använda. Då det var för Pappersmassekontoret bekant, att en liknande undersökning igångsatts vid ett svenskt bruk, utsändes ett meddelande om undersökningar- na med inbjudan till samarbete vid undersökningens utförande, (intagna i Skogsvårdsf. tidskr. 1920, h. 3—4 s. 88). Svar härpå ingick blott från professor SCHWALBE, Tyskland, där en likartad undersökning är planerad. Genom meddelandet fästes emellertid skogsmännens uppmärksamhet på under- sökningen, vilken synes hava väckt ett livligt intresse, att döma av ett flertal erbjudanden och förslag rörande material. 6. Experimentella undersökningar över olika myrassociationers till- passning och fördelning särskilt med hänsyn till skogsträden. I enlighet med den uppgivna planen utfördes undersökningar inom myr- komplexet Degerö stormyr i Degerfors socken, Västerbottens län under år 1919 från den 20 maj t. o. m. den 25 oktober av fil. kand. C. MALMSTRÖM. De ekologiska studierna inriktades på ett klarläggande av dels olika myr- växtsamhällens och dels vissa enskilda myrväxters tillpassningsgrad för följande fysikaliska och kemiska ståndortskaraktärer: 1) markfuktigheten, 2) mark- temperaturen, 3) ljustillgången, 4) näringshalten i torv och vatten, 4) syre- halten i vatten, 6) markens aciditet. Undersökningarna över ovannämnda ståndortskaraktärer utfördes på bestämda tidsintervaller under hela vegetations- perioden. j Ganska omfattande studier ägnades myrkomplexets hydrologi. Dessa gingo SKOGSFORSKNINGEN x< 203 främst ut på utforskandet av grundvattnets rörelsehastighet i olika torvjordar samt regnvattnets infiltrationsförmåga i dylika jordar. Detaljerade redogörelser över de vid dessa ekologiska och hydrologiska undersökningar använda arbetsmetoder och vunna resultat komma att lämnas i ett snart utkommande arbete »Degerö stormyr i södra Västerbotten. Ett bidrag till kännedomen om de nordsvenska myrarnas naturförhållanden och utvecklingsmekanik>a, till vilket den intresserade hänvisas. 7. Undersökning över sambandet mellan bladens läge i träd- kronorna och assimilationsintensiteten. En utredning i detta ämne var avsedd för att belysa gallringsfrågornas biologi. Den har av fil. lic. M. G. STÅLFELT närmast utförts för att utreda förhållandet mellan solbladens och skuggbladens kolhydratsproduktion. Som dels äldre träd, dels yngre trädbestånd har valts lönnen (Acer platanoides). Bladens halt av disaccarider och stärkelse bestämdes genom dessa kolhydrats överföring till glykos samt reduktion av Fehlings lösning. Stärkelsen inver- terades med saliv och hydrolysen utfördes med svavelsyra. Vid försöken bestämdes dels de kolhydratsmängder, som under en viss tid bortleddes ur bladen, dels det överskott av assimilat, som under assimilatio- nens gång magasinerades i bladcellerna. I förra fallet inneslötos objekten en viss tid (10—12 timmar) i mörka tygpåsar och mängden bortledda och förbrända produkter bestämdes ur de prov, som togos före och efter mörk- tiden. I andra fallet, då det gällde bestämmandet av de under assimilationen uppstaplade kolhydraten, togos prov före och efter en assimilationsperiod på ungefär 10 timmar. Dessförinnan hade bladen hållits inneslutna i mörker under 12 timmar för kolhydratens bortledning. Proven utgjordes i en för- söksserie av hela blad eller av bladrektanglar, som före försökets början ut- stämplades och sedermera utklipptes. Försöksobjekten utgjordes huvudsakligen av blad, som under försökets gång sutto kvar på trädet men därjämte användes avskurna blad. I samtliga fall höllos bladen så vitt möjligt i sina naturliga ljuslägen. Såväl för assimilationen som för bortledningen anställdes försök även under natten, så att kolhydratsomsättningen kunde beräknas på dygn. Ljusmätningar ha i brist på apparat icke kunnat utföras. Resultatet sammanfattas i följande punkter: 1. Hos lönnen är skuggbladens kolhydratsproduktion under ett dygn be- tydligt lägre än solbladens, både i avseende på yta och torrvikt. Sättes sol- bladens kolhydratsbildning lika med 100 2, utgör skuggbladens 30—40 4 beräknad pr ytenhet av bladskivan och omkring 60 2 beräknad på bladets torrvikt. I förhållande till solbladens är skuggbladens kolhydratsbildning lägre under natten än under dagen. 2. Både assimilations- och bortledningshastigheten äro inom vida gränser oberoende av mängden magausinerade assimilat. 3. Hos avskurna blad avtog halten kolhydrat under försökstiden (ungefär 12 timmar) med samma hastighet som hos på trädet kvarsittande blad. Detta torde bero på att sockret bortledes från parenkymet till bladskaftet och de stora nervstammarna. 204 Xx SKOGSFORSKNINGEN Assimilationsförsöken med avskurna blad gåvo starkt fluktuerande värden som dock i allmänhet voro betydligt lägre än hos blad på trädet. Försök att eliminera bort ledningen genom bladskaftens avskärande och såmedelst direkt erhålla ett värde på assimilationen måste därför i regel anses vanskliga. 4. Vid försök och jämförelser av dessa slag är det nödvändigt att taga bladens tjocklek med i beräkningen. Hos lönnen är tjockleken (uttryckt som förhållandet mellan torrvikt och yta) hos extrema ljusblad mer än dubbelt så stor som hos extrema skuggblad. Då det icke lyckats att bestämma i vilken omfattning bladtjockleken inverkade på assimilationsförmågan. har istället utförts en jämförelse mellan den relativa kolhydratshalten hos blad från olika ljuslägen, insamlade vid en och samma tidpunkt. Den högsta relativa kol- hydratshalten fanns hos blad, som i avseende på ljustillförsel intaga en mellan- ställning mellan ytterlighetsformerna av sol och skuggblad. 8. Undersökning om tallens förekomst omkring Koipijärvi, Jekajärvi, Oinakkajärvi och Kaalasjärvi i övre Norrbotten. Jägmästare GUSTAF ENCRANTZ, som beviljats bidrag till denna undersökning, har sökt och erhållit styrelsens medgivande att uppskjuta undersökningen till ATLO20: Stockholm den 1 maj 1920. ARVID LINDMAN. Nils Wassberg. Anslag ur fonden för skogsvetenskaplig forskning under år 1920. Hittills hava anslag beviljats till följande undersökningar: I. Jägmästare EDVARD LUNDBERG, Kloten, 4,000 kr. till fullgörande av påbörjade undersökningar över träkolets vattenhalt och vikt samt förändring- arna häri vid lagring. 2. Docenten vid skogshögskolan, fil. dr Erias MELIN 2,500 kr. för fort- satta fysiologiska undersökningar över de svenska skogsträdens mykorrhiza. 3. Docenten vid Uppsala universitet, fil. dr SvEN ODEN 4,000 kr. att utgå för år 1921 som bidrag till preliminära undersökningar över humus, lera och fällningar under speciell hänsyn till skogsvetenskapliga frågor. An- sökningen avsåg liknande anslag under ytterligare tvänne år, vilket av sty- relsen på vissa villkor även ställts i utsikt. 4. Jägmästare E. W. RONGE 600 kr. för utförande av vissa undersök- ningar över arbetstidens fördelning på olika arbetsmoment vid skogsavverk- ning, varigenom den lämpligaste prisfördelningen i det s. k. tvåprissystemet skulle kunna fastställas. 5. Byrådirektören J. V. SANDSTRÖM 1,200 kr. och jägmästare GUNNAR BERONIUS 300 kr. för dynamiska undersökningar av vindens verkningar på skog vid uthuggningar för utrönande av bl. a. bästa formen för trakthyggen och deras placering m. m. 6. Till fil. dr PauL SPEssIVLSEFF 500 kr. för att ur rysk litteratur göra sammanfattningar över vad som publicerats rörande vissa frågor inom ryska skogsbruket, vilka även ha betydelse för våra förhållanden. RECENSIONER. GUNNAR SCHOTTE. Skogsförsöksanstaltens exkursionsledare. I. Beskriv- ning av skogsförsöksanstaltens försöksytor å Omberg. 40 sidor. 5 fig: , Stockholm. 1920: Fris 2 kr. Statens Skogsförsöksanstalt började som bekant sin verksamhet år 1902. Det är således under en tidrymd av 18 år, som arbetet pågått vid densamma. Till stor del har denna tid tagits i anspråk för insamlande av material samt för förberedande undersökningar av skilda slag i och för utstakandet av rikt- linjerna för arbetet mot försöksanstaltens stora mål: fullständig kännedom om våra skogars livsbetingelser i allmänhet, trädslagens och trädindividens reak- tionsförmåga inför olika åtgärder samt markernas behandling i och för deras hållande i högsta möjliga produktionsförmåga. Oerhört mycket står att vinna med varje litet steg fram emot detta mål, men vägen är tunggången och mödosam. Ej ett steg får tagas utan att säkerhet finnes för, att den mark, vandringen går över, är möjligast fast och säker, att vägen är byggd på väl prövade och så vitt möjligt odisputabla fakta. Ofta har i det fallet brister funnits i de tidigare skogliga undersökningarna, närmast naturligtvis beroende på de mer eller mindre begränsade möjligheter, som stått forskarna till buds. Vid skogsförsöksanstalten är förhållandet ett annat. Där finnas möjligheter för ett kontinuerligt drivet undersökningsväsende, där varje detalj, varje på fenomenen inverkande faktor redan från början kan och måste prövas. Vid försöksanstalten finnes med andra ord möjligheter för denna från grunden drivna undersökningsmetod, som nyss påpekades som nödvändig. Att detta beaktats, därom vittna de arbeten, som under anstaltens 18-åriga tillvaro där sett dagens ljus. Emellertid medför ju en sådan arbetsmetod den nackdelen, att de slutliga, för den praktiske skogsmannen mera påtagliga resultaten först efter rätt så långa tidrymder bliva tillgängliga. För honom äro special- och detaljunder- sökningarna visserligen av intresse, men han begär mera. Han vill omedel- bart ha fram de praktiska resultat, som kunna hämtas ur undersökningarna. Att villfara en sådan önskan kan mången gång vara outförbart för försöks- anstalten, och därmed är en möjlighet för missförstånd och misstroende mellan de olika lägren, teoretici och praktici given. Det finnes emellertid ett sätt att kringgå den farliga punkten, nämligen att försöksanstalten framlägger sina insamlade originalmaterial i så fullständig form och så lättillgängligt som möj- ligt. Den praktiske skogsmannen får på så sätt systematiskt utförda försök att på egen hand studera. Ur dessa kan han med hjälp av från försöksanstalten meddelade resultat av mera speciell natur själv draga sina slutsatser. Att en sådan anordning särskilt nu, då så många av de skogliga problemen ännu befinna sig i flytande och outrett skick, bör vara av ett betydande värde, är naturligt. Ett betydelsefullt steg i denna riktning är den exkursionsledare över Omberg, 206 x LITTERATUR som i dagarna, som första led i en hel serie, utsänts av försöksanstalten. Meningen är, såsom 1 ett företal till exkursionsledaren meddelas, att sådana skola utarbetas för samtliga de trakter, där försöksanstalten har flera under- sökningsytor sammanförda på ett något så när begränsat område. Att just Omberg tagits som första trakt är väl närmast att betrakta som ett utslag för den kärlek till »gamla berget», som aldrig släpper den, som där tagit sina första steg på skogsbanan. »Berget» skall i alla tider behålla sin dragningskraft för en betydande del av våra skogsmän. Vad är då natur- ligare än att tillvarataga denna kraft och att, kombinerad med den kraft, som utövas av intresset för det extréma 1 ombergsnaturen, utnyttja denna för spridande av kännedomen om försöksanstalten och dess undersökningar. Exkursionsledaren innehåller förutom det nyss nämnda förordet en kort beskrivning över kronoparken Omberg, i vilken som flyktigast de allmänna geologiska förhållandena ävensom traktens skogshistoria beröras. Efter en översikt över befintliga försöksytor, kombinerad med en karta över området, å vilken den lämpligaste exkursionsvägen finnes inlagd, följer det viktigaste kapitlet, specialbeskrivningen över de särskilda ytorna. I denna lämnas för varje yta uppgift om anläggningsår och de tillfällen, då ytan reviderats även- som den behandlingen, densamma därvid undergått. I tabellform meddelas dessutom uppskattningsresultaten från de olika revisionerna. I flera fall göras jämförelser mellan de olika trädslagens utveckling på Omberg och i andra länder. Författaren har på ett lyckligt sätt undgått den torrhet i framställningen, som så gärna vill insmyga sig 1 starkt siffermättade redogörelser. Frågan är emellertid, om ej ytterligare något skulle kunna vinnas genom en rikligare användning av den grafiska metoden för siffervärdenas åskådliggörande. Speciellt för klargörandet av gallringarnas utförande skulle denna vara synnerligen använd- bar. Försöksanstalten använder sig ju nämligen av ett flertal olika gallrings- former och gallringsstyrkor. För att de olika gallringsförsöken skall komma fullt till sin rätt erfordras, att gallringsmetoden åskådliggöres på ett något mera gripbart sätt än endast genom angivande av namnet på gallringsformen. Synnerligen välgörande verka de korta antydningar angående resultaten av verkställda specialutredningar, exempelvis angående ekonomien i lärkens använd- ning i form av inblandning i bestånd av andra trädslag. Möjligen skulle en utvidgning här ha varit på sin plats, nämligen en antydan om de resultat, undersökningen angående snöbrotten 1916—1917 lämnat. TI det fallet finnes nu endast en hänvisning till specialarbetet i fråga. Skälet till denna begräns- ning har man väl! emellertid att söka 1 nödvändigheten att med de nuvarande tryckningspriserna 1 möjligaste mån inskränka utrymmet. Så som denna första exkursionsledare föreligger är försöksanstalten och naturligtvis i första hand idéns upphovsman, professor SCHOTTE, att på det varmaste lyckönska. Säkerligen kommer serien att av det praktiska livets män emottagas med öppna armar. Det är en länge bemärkt brist, som där- med fylles, något länge efterlängtat som äntligen kommit. Man får hoppas att förhållandena bliva sådana, att de följande delarna i rask följd komma i tryck. Häftet rekvireras från Statens Skogsförsöksanstalt, Experimentalfältet. Priset ATK ESA LITTERATUR x 207 F. V. NEGER, Die Krankheiten unserer Waldbäume und wichtigsten Gartengehölze. — VIII + 286 sid., 234 fig. Stuttgart 1919, Ferdi- nand Enkes förlag. Den handbok över trädens sjukdomar, som professor N e g er för icke länge sedan överlämnat i skogsmännens tjänst, kan mottagas med allmän tillfreds- ställelse. Arbeten av liknande art ha visserligen långt ifrån saknats; en del av dem äro dock för närvarande i flera avseenden föråldrade. Åskådningarna i många viktiga skogspatologiska frågor äro helt andra nu, än då exempelvis Hartigs och v. Tubeufs arbeten på detta område utkommo, och många helt nya rön ha dessutom gjorts efter denna tidpunkt. De tidigare handböc- kerna behandlade oftast växtpatologi i allmärhet och hade icke enbart skogs- träd som föremål. Hartigs »Lehrbuch der Baumkrankheiten> utgjorde härifrån ett undantag. Såväl denna som den hos oss väl kända och i skogs- undervisningen använda Rostrups >»Plantepatologi> äro emelleriid ut- gångna ur bokhandeln. Prof. Negers arbete kommer därför vid en mycket läglig tidpunkt. Att det därtill fått karaktär av en verklig trädens patologi, och att allt det myckna, som refererar till lantbrukets kulturväxter, lämnats å sido, måste från skogsmännens synpunkt betraktas som en stor fördel. Men en dylik begränsning innebär icke i och för sig, att överskådlighet vinnes. Det skogspatologiska materialet har under de senaste 20 åren svällt ut i oanad grad, och det kommer därför till sist an på en omsorgsfull sovring av detta för en lärobok, som skall vara lämpad för självstudium. Det må omedel- bart erkännas, att prof. Neger genomfört denna uppgift på ett sätt, som till- fredsställer höga anspråk. Ämnesbehandlingen är saklig; i de punkter, där olika åskådningar yppats, anföras och diskuteras dessa inbördes under erfor- derliga litteraturhänvisningar. Handboken inledes med en systematiserande framställning av de patologiska ” grundbegreppen. Det följande innehållet är delat i tvenne avdelningar, en första, som redogör för sjukdomar, vilka icke framkallas av parasiter, och en andra, som behandlar trädens parasiter inom växtriket och resultaten av deras angrepp. Den första avdelningen innefattar sjukdomar, förorsakade av extrema tem- peraturer (här beröres bl. a. den till sin natur ofta misstolkade sjukdomen hos groddplantor, som yttrar sig däri, att stammen torkar i själva jordbrynet, var- efter plantan faller omkull och dör), skador till följd av bristande eller för stark belysning, till följd av otillräcklig eller för stor fuktighet i mark och luft samt sådana, som bero på underskott och överskott av näring i marken. Såsom följder av övernäring betecknas här sådana företeelser som fasciation, masurknölar, flikbladighet hos arter, som normalt utmärkas av hela blad, stiplers utväxande till blad, fyllda och grönfärgade blommor, genomväxning av inflorescenser samt s. k. kottsjuka. Hela denna grupp av bildningsavvi- kelser är väl dock till arten mycket heterogen, och om övernäring kan tänkas vara den direkta orsaken till vissa av dem, så gäller detta med säkerhet icke för alla. Skador till följd av giftiga gaser i atmosfären äro även ingående behand- lade; förf. har som bekant länge intresserat sig för dessa frågor och har även kunnat lämna viktiga bidrag till deras lösning. Härefter skildras skador genom klimatiska inflytelser såsom regn, hage, snö, rimfrost, vind samt blixtslag. I samband med vindskador diskuterar förf. 208 Xx LITTERATUR den starka vridning i fiberförloppet, som förekommer i vissa stammar, och fram- kastar som en möjlighet, att vindpåverkning skulle vara den direkta orsaken till denna anomali. Även om man måste medge, att Hartigs förklaring till dess mekanik lämnar oss i sticket, då det gäller att fastslå den verkliga orsaken, så förefaller detta Negers antagande föga sannolikt. Med samma skäl borde man kunna anse, att stammar, som helt igenom bestå av masurved, utformats under vindens inverkan. Till detta ovan berörda kapitel anslutes en redogörelse för olika slag av mekaniska skador och trädens sätt att reagera mot dessa. Här beskrives så- lunda bl. a. patologisk hartsbildning hos barrträd, gummiflytning hos lövträd, samt fejning av stammar och uppkvistning. Den första avdelningen avslutas med en översikt över vad man känner om trädens åldrande och död. ij I den andra avdelningen lämnas först en mera allmän framställning av de parasitära sjukdomarna. Man finner här en utredning av begreppen disposi- tion — såväl hos värdväxt som hos parasit — och immunitet, en redogörelse för infektionsförloppet, för värdväxtens förmåga av reaktion mot angrepp, samt en utförlig behandling av möjligheter och medel att motverka eller förhindra angrepp av parasiter. Översikten över fungicida medel och deras användning är särskilt fullständig. Den speciella framställningen inledes med en beskrivning av alla mer eller mindre väl kända fall av bakterios hos träden, varefter förf. går över till skadesvamparna. Dessas uppställning följer det naturliga system, som åter- finnes i Wettsteins »Handbuch der systematischen Botanik». Antalet berörda arter är avsevärt. I första hand har förf. givetvis tagit hänsyn till dem, som förekomma i Tyskland, men även många andra skadesvampar, som äro av vikt inom andra områden (exempelvis Skandinavien och Nordamerika), eller som i annat avseende äro av intresse, omnämnas. Beskrivningarna äro : korta och koncisa, och då härtill endast för de mera betydelsefulla arterna större stilsort har använts, har hela denna avdelning kunnat hållas inom myc- ket rimliga gränser. Framställningen ger icke anledning till några viktigare anmärkningar. Vid genomläsningen av handboken har jag emellertid fäst mig vid några detaljer, som kunna vara värda ett påpekande. Beträffande Taphrina Tosquinetii uppges, att denna art understundom ger upphov till små häxkvastar. Här åsyftas med största sannolikhet den av Palm nybeskrivna T. media. Genom förbiseende har beteckningen »Schnee- schutte>» kommit att tilläggas ej mindre än tre skilda svampformer nämligen Phacidium infestans, Crumenula pinicola och Dasyscypha fuscosanguinea; som bekant gäller namnet »snöskytte» hos oss endast för den förstnämnda av dessa. Vid behandlingen av Cenangium Abietis omnämnes de tidigare till denna art hänförda pyknidformerna Dotlhischiza fervuginosa och Rhabdospora pinea. Ref. har emellertid kunnat visa, att detta sistnämnda pyknid hör hemma inom släktet Crumenula. Det av Eriksson uppställda pyknidsläk- tet Brunchorstia bibehålles, ehuru det som synonym till Rhabdospora bör utgå. Då dessutom Brunchorstia destruens Erikss. (Br. Pini Allesch.) är identisk med Rhabdospora pinea Karst., är det tydligt, att de skador på Pinus austriaca, vilka på sin tid beskrevos av Brunchorst, såsom förorsakade av detta pyknid, i själva verket måste tillskrivas en Crumenula (sannolikt Cr. pinicola). Beträffande Melampsora pinitorqua uppges, att &Xcidiemycelet perennerar, EITTERATUR x 209 ehuru Sylvén visat, att detta ej är händelsen. Aecidium coruscans beteck- nas som en ofullständigt känd rostsvamp. Detta är dock ej riktigt, då som bekant Liro kunnat visa, att ecidiet ingår i Clrysomyrxa Ledi's utvecklings- cykel. Uppgiften, att Polyporus nigricans i regel skulle bilda endast abnorma fruktkroppar på björk (vilken tagits från Liro), överensstämmer icke med vad Fries i sin diagnos säger om denna art. Enligt auctor är svampen all- män på björk i norra Europa, några abnorma fruktkroppar omnämnas icke. (I förbigående må anmärkas, att det förefaller väl vågat att vilja hänföra de egendomliga, svarta, på ytan starkt sönderspruckna knölarna, som man understundom santräffar på rötskadade björkstammar, till just denna Poiy- porus-art; så vitt känt sakna vi nämligen för närvarande möjlighet att säkert avgöra, vad F rie s menat med sin P. migricans). Redogörelsen för skadesvamparna utgör bokens omfångsrikaste kapitel. Den åtföljes av en kort översikt över lavarnas roll som skadegörare å träden samt över de patogena blomväxterna. Bland de senare är det framför allt de euro- peiska loranthacéerna, som erhållit en utförlig behandling. Den enda hithö- rande arten i vårt land, Viscum album, är ju hos oss utan all praktisk bety- delse, men i Syd- och Mellaneuropa kan förhållandet stundom vara ett annai. Kapitlet förtjänar att läsas, då det ger en god bild av de egendomliga mistel- arternas biologi. Handboken avslutas med en nyckel till bestämning av sjukdomar och skade- svampar efter värdväxter och viktigare sjukdomssymtom. Till sist även några ord om illustrationerna. Dessa äro talrika och på det hela taget synnerligen goda, och de utgöra alltså ett värdefullt komplement till texten. En del konturteckningar äro kanske dock väl schematiska för att ge en klar föreställning om de föremål, som de äro avsedda att åiergiva. Professor Negers handbok är både innehållsrik och lättläst, och ehuru den i första hand riktar sig till tysk publik, erbjuder den även stort intresse för skogsmän 1 vårt land. Det är att hoppas, att den här skall få den spridning, som den förtjänar. REG. W. HowarpD RANRIN, Manual of Tree Diseases. — XX + 308 sid., 70 fig., New-York 1918. Pris 2,30 dollar. Den, som följt med Nordamerikas praktiskt botaniska litteratur, har icke kunnat ungå att märka, att intresset för skogsmykologiska frågor varit myc- ket livligt under det senaste decenniet. Detta står uppenbarligen i nära sam- band med skogsskötselns utveckling i mera rationell riktning inom landet. Man har allt mera fått ögonen öppna för den oerhörda roll, som skade- svamparna spela för den skogliga produktionen, och man har satt i gång ett energiskt och målmedvetet upplysningsarbete på detta område. Ett dylikt företag måste givetvis vara förenat med betydande svårigheter i ett land, där de praktiskt värdefulla trädarterna närma sig 1350-talet, och där även skadesvamparnas mängd skapar ett hart när obegränsat forskningsfält. Som ett mycket betydelsefullt led i de nordamerikanska skogsbotanisternas strävan att göra en bredare publik förtrogen med de faror, som hota skogen från svamparnas sida, måste föreliggande arbete av RANKIN betecknas. Även i så måtto är det märkligt, att det utgör den första skogspatologiska hand- 2107 EUPTERAMÖUR bok, som utkommit i Nordamerika. Särskilt ur denna synpunkt erbjuder det helt naturligt många intressanta jämförelsepunkter för den gamla världens skogsmykologer, men det bör även kunna påräkna en mera allmän uppmärk- samhet bland europeiska skogsmän. Handbokens huvudsakliga uppgift har varit att ge anvisningar för en rätt bestämning av de trädsjukdomar, som blivit närmare studerade. Den gör sålunda icke anspråk på att komma med en uttömmande behandling av sitt ämne, vilket icke kan förvåna, då stora delar av detsamma för Nordamerikas vidkommande ännu äro mycket ofullständigt kända. Framställningen är kort- fattad och klar, och man behöver icke läsa många sidor, förr än man får det intrycket, att förf. på ett lyckligt sätt skilt sig från den uppgift, som han förelagt sig. Handbokens inledande fyra kapitel ägnas åt sådana sjukdomar och skador, för vilka träden utan åtskillnad kunna falla offer. I första kapitlet behandlas groddplantorna. Härpå följer ett andra, som berör bladen från samma syn- punkter. Man finner här en redogörelse för frostskador, inverkan av rök och giftiga gaser, uttorkning på grund av vattenbrist, olika slag av skytte hos barrträd samt skilda former av s. k. bladfläcksjuka och mjöldagg. Det tredje kapitlet behandlar stammar och grenar, deras dödande genom köld, frost- sprickor, solbrand, blixtslag samt skador från elektriska ledningar, slemflyt- ning ur sår, lavars och mistelarters roll som skadegörare, gallbildningar samt rötor i allmänhet. Därefter följer i nästa kapitel en likartad behandling av rotsystemet. Det har kanske sitt intresse att påpeka, att även mykorrhizan i detta sammanhang får sin beskärda del, vilket motiveras därmed, att denna »numera anses innebära ett sjukdomstillstånd hos rötterna och icke en verklig mutualistisk symbios, såsom man tidigare hållit före». I vilken utsträckning detta uttalande träffar det rätta, kan dock säkerligen diskuteras. Efter denna mera allmänt hållna översikt går förf. över till den speciella framställningen av de olika trädens skadesvampar. Den princip, som därvid följts för materialets anordning, avviker icke så litet från den man känner från europeiska handböcker. De många svampformerna ha nämligen grup- perats efter sina värdväxter och uppräknas alltså icke 1 systematisk följd. Detta innebär givetvis bestämda fördelar för den på området obevandrade, som nu endast har att slå upp den trädart, för vilken han för tillfället in- tresserar sig, och under denna finner alla de svampformer beskrivna, som äro kända som dess skadegörare. Men den följda principen för uppställ- ningen har å andra sidan medfört, att en mängd upprepningar icke har kunnat undvikas. Så exempelvis behandlas Polyporus igniarius på ej mindre än 10 ställen," P. sulphureus "och Pi roseus! på 1, P. pinicola på 5 0. Sw. Boken har på denna grund svällt ut ganska betydligt. Nordamerika befinner sig dock uppenbarligen i den gynnsamma situationen, att ekonomiska syn- punkter icke behöva skjutas i förgrunden till förfång för överskådligheten i en praktisk uppslagsbok. För den, som önskar studera svampskadorna mera i detalj, erbjudes en god hjälp i de litteratursammanställningar, som återfinnas efter varje särskild redogörelse. I dessa ingå dock så gott som uteslutande endast arbeten av nordamerikanska författare, en begränsning som kanske är avsiktlig. Givet- vis hade det dock inneburit en vinst, om även viktigare europeiska special- uppsatser här hade fått inflyta. LITTERATUR 211 Handbokens tvenne sista kapitel behandla metoder, som brukas eller som kunna förordas vid bekämpandet av skador å träden, Härtill ansluter sig en förteckning över de använda engelskspråkiga namnen på träden och deras motsvarande latinska benämningar, förklaringar till de i texten förekommande termerna samt till slut en översikt av viktigare nordamerikansk och europeisk handbokslitteratur på skogsmykologiens område. De icke allt för talrika figurerna äro valda med omsorg och mycket väl reproducerade. TNLBE TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Skogsskötsel och allmän skogsvetenskap. The Mapledurham Statistics. LesurE S. Woop. Quartely Journal of Forestry. January 1920. I den ovannämnda engelska facktidskriften redogöres för ett försök av rätt stort intresse. Mapledurhamskogarna omfatta 175 hektar och äro belägna i södra Oxfordshire; hälften av arealen är täckt av bokskogar, resten av diverse blandbestånd och unga kulturskogar. Bokskogen har skötts medelst blädning, men skogsbrukssättet har på senaste tid mer och mer övergått till trakthugg- ning. — År 1911 i november påbörjades statistiken på så sätt, att 6 grupper om 36 träd vardera uttogos för observation i tre olika skogar. Varje träd numrerades och förseddes med en vit ring vid 5 fot från markytan. Mät- ningar ha sedan utförts varje år vid samma tid för att tillväxten skulle kunna studeras. Undersökningsmaterialet har så småningom utökats, så att det numera omfattar 3500 träd. Genom att bokföra trädens tillväxt vill man skaffa sig en indikator, varav skogsskötseln kan hämta direktiv. Sålunda har utrönts medeltillväxten, och en jämförelse med avverkningsbeloppen ger då en uppfattning om överavverkning föreligger eller ej. Den viktigaste slutsatsen, som förf. drager ur sitt undersökningsmaterial, är emellertid att trakthugg- ningen bör föredragas framför blädningen på grund av att de större träden växa med en avsevärt högre procent än de mindre starkt utvecklade inom samma bestånd. Vid blädningen inriktar sig avverkningen just på dessa större träd, varför endast trögväxande material återstår, som ger en låg pro- duktion. Eg Sö. P. Das Wachstum im Weinde. Dr BERNBECK. Forstwissenschaftl. Central- blatt:r Het 52; 311020: BERNBECKS uppsats ger en ganska fyllig framställning av den inverkan vin- den utövar på olika växter och växtsamhällen och redogör för olika modifi- kationer och anpassningar för att motstå vindkrafternas skadliga verkningar. En del tropiska trädslag uppvisa mycket ändamålsenliga konstruktioner, så t. ex. mangroveträden, vilkas från grenarna utgående luftrötter bilda stöttor, som fast förankra dessa. FPandanusarterna, som bilda stormfasta bälten på FÅ IG LITTERATUR stränderna av de tropiska och indiska oceankusterna, äga dels mycket mot- ståndskraftiga, tätt sittande blad, dels stödjerötter från grenarna, som på detta sätt elastiskt förankras i marken. Den europeiska floran saknar dylika vind- fasta former, varför också våra kuster äro trädlösa, så snart de gränsa mot den öppna oceanen. Barrträd och lövträd förhålla sig på olika sätt 1 fråga om stormhärdigheten. Förf. anser lövträden bäst rustade härvidlag. Visser- ligen taga bladen lättare skada än barren vid direkt vindpåverkan, men detta motväges därav, att lövträdens grenar mindre lätt brytas och deras förmåga att leda vatten bättre bibehåller sig. Mot stormfällning stå sig löv- träden bäst, då de svåraste stormarna inträffa under den kalla årstiden, sedan bladen fallit av, varigenom angreppsytan är ofantligt mycket mindre. Stati- stiken visar även, att av de 35 miljoner m? virke, som stormfälldes under 1800-talet i Tyskland, utgjordes allra största delen av barrskog. Det mest stormfasta av våra barrträd är lärken, vilken ju också fäller sina barr om hösten. — Lövträd och barrträd reagera på olika sätt för den böjning som en konstant vindriktning ger åt trädet. Hos barrträden växer den konkava sidans radie mycket starkt under inflytandet av retningen på vävnaderna genom tryck, under det att den konvexa radien växer mycket svagt. Diametern blir störst i vindens riktning. Hos lövträden spelar inverkan genom spänningen på den konvexa sidan största rollen. Barrträden utgöra tydliga indikatorer på den härskande vindriktningen, och SENDTNER har (är 1860) använt sig härav för att bestämma de i de bajerska skogarna förhärskande vindriktnin- garna genom att studera i vilket väderstreck den minsta radien utbildats hos barrträden därstädes. — En vanlig följd av vindpåverkan är dvärgform hos vegetationen, varigenom den undviker de högre luftskiktens hårdare vind- hastighet. Vid kusterna kan man studera en ganska effektiv form för utbildande av vindskydd därigenom att krontaket så småningom höjer sig inåt land. De längst ut växande träden äro dvärgartade och krypande, men i dess skydd kan längre in allt större höjd uppnås. Utefter detta sneda krontak får vin- den en avvikning uppåt, som likaså bidrager till att skydda den innanför vindbarriären normalt växande skogen. Förf. påpekar emellertid, att enbart ljusälskande träd ej kunna utbilda någon effektiv vindbarriär, då kronorna äro för glesa och högt ansatta. Ett önskemål är därför inblandning av skuggfördragande trädslag i vindbältena. Anlag för motståndskraft mot vinden äro ärftliga men utbildas ej utom då träden uppdragas i fri ställning. Sålunda kan en fritt uppvuxen gran vara mera motståndskraftig mot stormen än en ek, som stått i slutet bestånd, men en fritt uppvuxen ek är mera stormfast än den fritt uppvuxna granen. — Vid friställning anpassa sig lättast lövträd, som ha förmåga att utveckla löv- bärande skott under den redan befintliga kronan, varigenom tillväxten snabbt ökas i de nedre stamregionerna. Topptorka vid friställning har förklarats bero på dessa vattenskotts konsumtion av vatten, varigenom trädets övre delar skulle få för liten tillförsel. Förf. påpekar, att förklaringen ej kan vara all- mängiltig, då topptorka hos friställda barrträd ju också är en vanlig företeelse. I stället anges orsakerna vara dels den ökade transpirationen, dels det häm- mande av vattenledningen, som uppstår genom de inträdande starkare böj- ningarna av trädet. Härigenom skulle även det vid friställning vanliga till- bakasättandet av höjdtillväxten få en fysiologisk förklaring. Ovanför den del av trädet, där den starkaste böjningen sker, skulle endast obetydlig saftström- LITTERATUR x213 ning kunna förekomma, ' då ledningsbanorna störas av böjningarna och rent av kunna sönderslitas vid stark påkänning. — Förf. refererar vidare vissa i Bonn med växter utförda försök, som givit vid handen, att vinden minskar tillväxtenergien och att tillväxtkvantiteten avtager med stigande vindstyrka. SWP! Skogsteknologi. Ackordssystem vid virkesutdrivning. Föredrag hållet vid skogsägare- förbundets fortbildningskurs vid skogshögskolan år 1919. Av GUSTAF LuNnDBERrRG. Norrl. skogsvf. tidskr. 1920, h. 1. Innehåller en översikt över de gängse ackordssystemen vid virkesutdrivning. 1. Stycketalet (per stock). Ren stycketalsberäkning, med samma prissättning per styck: det enklaste och mest lätthanterliga av alla betalningssystem, är dock det som minst följer eller beaktar arbetssvårigheten. Användes överallt där körarne själva anställa huggare; det enda utdrivningsarbete, där systemet kan anses i någon mån berättigat är lunning i mycket spridd avverkning. Reducerad stycketalsberäkning: med skilda å-pris för olika diameterklasser, där helst varje grupp börjar med ett mera eftersökt tumtal, vilket tumtal alltså härigenom i någon mån gynnas. Tar icke hänsyn till stockarnas längd. 2. Planktolften (per planktolft) numera endast rent historiskt värde. 3- Löpande längd (per löpfot, aln, 1,000 löpfot etc.). Ren löpfotsberäkning, d. v. s. likformig prissättning per löpande längd, kommer i fråga om anpassningsförmåga efter den verkliga arbetssvårigheten den rena stycketalsberäkningen ganska nära, allrahelst stocklängderna ofta variera inom mindre gränser än diametrarna. Reducerad löpfotsberäkning: 1. med olika å-pris per löpande längd för skilda diameterklasser (t. ex. Edholms prisnota per tum och aln). Systemet är i och för sig icke omöjligt, notorna synnerligen förtjänstfulla, men både systemet och själva notorna brista något i den enkelhet och smidighet, som kan fordras av ett prissättnings- system för virkesutdrivning. 2. med visst pris per reducerad längdenhet och fixa reduktionstal för de skilda diameterklasserna (Öfverholms s. k. »>reducerade löpfot>). Bortsett från sin brist i smidighet eller anpassningsförmåga, måste systemet betraktas som mycket gott. 4. Kubikmassan (per kubikfot, kubikmeter). a) Efter toppkubikmassa (vanl. eng kubikfot.) 1. Ren kubikberäkning. 2. Reducerad kubikberäkning, d. v. s. med olika å-pris per kbf,. för skilda diameterklasser eller grupper av sådana. b) Efter verklig kubikmassa (mittmåttskubik, fottningskubik) varvid van- ligen endast ren, ej reducerad kubikberäkning finner användning. Då man oftast för andra ändamål än arbetsprissättningen måste känna kubikmassan, är denna en lämplig enhet; den är även den verkliga enhet, till vilken arbetssvårigheten bäst anknyter sig; den verkliga kubikmassan bättre än den som grundar sig på toppkubering, dock aldrig full överens- stämmelse med arbetssvårighetens växling. 5. Dimensionsprisnota, med skilda å-pris för varje särskild dimension, såväl med hänsyn till längd som diameter. Systemet blir för praktiskt bruk alltför ohanterligt och tungt. 214 x TRRIEIRSASE UR 6. Trädet (per träd): Nils Lundgrens s. k. trädprissystem, egentligen ett reducerat trädprissystem. Rättvist, men behäftat med avsevärda svagheteter, som nog för praktisk användning komma att ligga för mycket emot detsamma. 7. Stycketalet och kubikmassan. Ronges tvåprissystem. Blott man känner arbetssvårigheten kan ersättningen enligt detta bringas i full överensstämmelse med denna. Systemet är alltså så rättvist och smidigt, man gärna kan önska, det är lätthanterligt och grundar sig på enheter, som man även för andra ändamål använder. LUNDBERG anser att systemet är så känsligt man gärna kan önska, samt i den form det av Ronge i pristabellen framlagts och med de direktiv, som däri angivits för dess korrigering, begripligt och hanterligt av var man. Detta system i all sin enkelhet framhålles som det värdefullaste som hittills framlagts och det kring vilket man sannolikt lättast kan enas vid genomförandet av mera enhetlig eller likformig prissättning. RR The Burmese Atha System of Measuring Timber. A. W. MoopDIE. The Indian Forester, Dehra Dun, March 1920. I den indiska skogstidskriften redogöres för ett timmermätningssystem, som har intresse bl. a. därför att det påminner om det amerikanska board foot- systemet, ehuru dessa båda metoder naturligtvis uppkommit fullkomligt obe- roende av varandra. Systemet i fråga är inhemskt i Burma, och det genom- fördes av kung Bodaw, som regerade där från år 1781 till 1819. Avsikten är att från en stock nå fram till en siffra för den mängd gagnvirke, som fås ur stocken. Eftersom avfallet från mindre stockar blir större än från större dimensioner, står måttenheten i ett varierande förhållande till stockens kubik- massa. Med en atha menas vad som erhålles ur en stock av 12 cubits längd, som har halva omkretsen vid 3 cubits från rotändan — 2 cubits. Cubit är ett längdmått — ursprungligen lika med avståndet mellan kung Bodaw's finger- toppar och högstdensammes armbåge, exakt 197!/s engelska tum. Kung Bodaw måtte ha varit en mycket lång man. En cubit eller daung indelas vidare i 4 soks. MoopiE meddelar två tabeller över huru många stockar av olika slag, som åtgå för en azha, dels om omkretsen varierar, dels om längden varierar. De indiska skogsmännen behöva känna systemet för att kunna sätta bort huggnings- och körningsarbetena, då atha är beräkningsgrunden. SALE Skogsuppskattning. Détermination de diamétre au milieu du tronc de Parbre sur pied par P.: D'ABoVviLLE. Revue des Eaux et Foréts Juin 1919. Problemet att medelst mätning förskaffa sig kunskap om trädets avsmal- ning, medan det ännu står på rot, har sysselsatt många skogsmän av olika nationalitet, och en del instrument ha också konstruerats för ändamålet. Hit- tills kan man emellertid ej säga att problemet blivit praktiskt löst, 'och M. d'Abovilles bidrag kan ej heller tillmätas någon större betydelse. Han har ett instrument som hålles vid ögonhöjd och varigenom uppskattas stamdiame- tern vid ögonhöjd. Därefter syftas på trädets mittdiameter som likaledes av- löses på instrumentets skala. På grund av att kikare användes, bli de av- lästa värdena emellertid ej direkt komparabla, utan för att kunna jämföra diametrarna med varandra och erhålla ett uttryck för trädets avsmalning, måste man först känna trädets höjd. Med hjälp av höjdsiffran räknar man ut på LITTERATUR Xx 215 vilket avstånd från trädet bedömningen skall utföras. Sedan man mätt sig till denna punkt och därifrån avläst de två diametervärdena, kan man er- hålla den sökta formfaktorn genom att multiplicera förhållandet mellan de avlästa värdena med yV2. Metoden måste sägas vara opraktisk av många skäl. Begreppet ögonhöjd är olämpligt, då det växlar för olika personer och allt eftersom marken är kuperad. Dessutom blir det en oäkta formklass om mittdiametern skall an- vändas. Men vidare måste man bedöma trädets höjd med de felmöjligheter detta kan medföra, och är bunden vid att utföra uppskattningen av diame- trarna från ett visst bestämt avstånd, där det kan vara svårt att få fritt syn- fält. En bättre metod än d'Abovilles borde vara lätt att åstadkomma. SP Granens stammeform. OvE HaAsLUNnD. Tidsskrift for Skogbruk, h. 3—4, 1920. Förf. utgår ifrån att beståndets slutenhet påverkar trädens form. Formen anges av formklassen, och formklassen kan bestämmas med hjälp av form- punktsbedömning. Kunde man alltså åstadkomma en fullständig utredning om vilken formklass, som för varje bonitet ger det bästa produktionsresultatet, så skulle man därmed ha fått ett medel att praktiskt avgöra den lämpligaste slutenhetsgraden genom att sträva efter den krontyp, som utvisar den önskade formklassen. För att belysa möjligheterna för denna problemställning har förf. undersökt ett granmaterial, som insamlats efter diameterklassindelning och så, att olika formklasser blivit representerade. Materialet uppvisar en på likartat sätt fal- lande kurva för formklassen med stigande diameter på kronan, d. v. s. med ökat växtutrymme. Med användande av vid taxering framdeducerade tillväxtprocenter uppvisar förf. att massatillväxtprocenten är större för de lägre formklasserna. Optimum för slutenheten anser han ligga vid en sådan grad, som ger beståndet form- klassen 0,65 (vid vilken ålder?). Formklassen bör hållas lägre å svagare boniteter än å de bättre markerna. SR Ett nytt instrument att uppskatta trädstammarnas diameter i sådana fall, där direkt mätning icke kan komma ifråga av T. HEIKKILÄ i Uppsatser i skogsbruk n:r 12 1919. Heikkilä synes vara en praktisk skogsman, och hans instrument är kon- struerat efter en behändig princip. På en stång är fritt anbringad en i höjd- led förskjutbar bräda, avsmalnande uppåt i fyra avsatser. Stången placeras på lagom avstånd från trädet (7,; å 15 m) och brädan hissas upp på stången tills den kommer i linje med ögat och den diameter som skall mätas. Bedö- maren väljer en avsats på brädet som så exakt som möjligt täcker diame- tern — genom att förflytta sig själv och genom brädets förflyttning kan en noggrann inställning åstadkommas. Därefter hissas brädet ned — egentligen så långt, att den nya vinkeln nedåt från linjen mellan ögat och den ovan- nämnda avsatsen till linjen från ögat vinkelrätt mot trädstammen är lika stor som motsvarande vinkel uppåt vid första avläsningen — och bedömaren av- läser med hjälp av en hantlangare utan att ändra plats huru många cm den ifrågavarande avsatsen upptager på en klave, som placerats vid trädstammen. Detta på klaven avlästa värde är = den sökta diametern. 210X ELUTERATUR Under förutsättning att bedömaren befinner sig på tillräckligt avstånd från instrumentet och från trädet, så att skillnaderna i avstånden vid de olika syft- ningarna kunna försummas, är principen för diametermätningen riktig, och in- strumentets användbarhet beror då blott på möjligheterna att göra noggranna inställningar, att fixera den önskade diameterns läge och att bibehålla ögat i samma punkt vid brädets förflyttning nedåt. För vissa praktiska ändamål, särskilt för att konstatera på vilken höjd trädstammen fyller ett visst diameter- mått, torde noggrannheten vara tillräcklig. För formklassbedömning, som är en mycket känslig sak, torde det likväl vara tvivelaktigt, om bättre resultat kan nås — åtminstone för hela bestånd — än med den enklare tillämpliga formpunktsmetoden. SKE 3 The use of Seaplanes in Forest Mapping by ELLwoD WILSON. Journal Of EOTeStrys NEO Teg 205 Aeroplanen ha i Amerika funnit god användning i och för övervakande av skogseldar och för att snabbt transportera släckningsmanskap och mate- riell. Under världskriget användes emellertid flygarna även för kartläggnings- ändamål, och det system som «utarbetats för att kunna taga skisser av fiendens skyttegravssystem och befästningar, har nu börjat överflyttas till skogs- indelningens område. Härvidlag kan det emellertid ej bli fråga om annat än hydroplan, då de enda landningsplatser som kunna påräknas äro sjöarna och vattendragen. Mr W. redogör för de kartläggningsförsök per hydroplan som han företa- git och han är mycket entusiastisk för den nya metoden. »Innan man har flugit», säger han, »vet man ej vad som kan urskiljas från maskinen och man känner sig därför skeptisk.» Han försäkrar, att man lär bättre känna en skogstrakt om ett par kvadratmils storlek genom 2 timmars flygning än genom att under 2 veckor rekognoscera på marken. Beståndsgränserna kunna väl ur- skiljas och inläggas på en skiss, varvid den relativa storleken lätt kan avvä- gas i förhållande till sjöarna. Man kan lätt skilja tall från gran och barr: skog från lövskog; mossar, hyggen och brandfält igenkännas på färgtonen. Vid försöken användes en K 1 Eastman Aerial Camera, som fotograferar automatiskt och kontinuerligt. För att få samma skala måste maskinen hållas på samma höjd, men detta erbjuder inga svårigheter. 5,000 fots höjd ger en skala där 1 tum motsvarar 400 fot d. v. s. omkr. 1:5,000. Detaljkartor kunna fotograferas på lägre höjd — ned till 500 fot över marken. WILSON på- står, att de fotografiska kartorna med avseende på noggrannhet och praktisk användbarhet är överlägsna dem som göras på jorden, och i fråga om den tid som åtgår för kartläggningen kunna metoderna knappast jämföras. Om 10 man på en månad kartlägga 11/; kvadratmil (svensk) så kan ett hydro- plan på en enda dag med gott väder för fotografering kartlägga 6 kvadratmil; Kostnaden är mycket ringa. WILSON uppger 25 dollars per engelsk kvadrat- mil, d. v. s. omkring 4,000 kronor per svensk kvadratmil. Metoden kan ytterligare fullkomnas genom användande av plankromatiska linser och färg- känsliga plåtar. De områden som bära timmerskog böra särskilt utmärkas, och vanlig taxering av virkesförrådet kan därefter företagas. Ett förslag att vid den svenska rikstaxeringen använda en dylik metod har föregående år framlagts i Svensk Botanisk Tidskrift av O. ARRHENIUS. SS. BE LITTERATUR X2IL Skogsekonomi. Gedanken äber Waldwertrechnung. F. ERDMANN, Zeitschrift fär Forst- und Jagdwesen. 3. Heft, 1920. Förf. uppställer det fallet, att en skogs värde skall fastställas i och för utbetalande av ersättning, dess ålder är 40 år, gran på Bon III, slutenhet o,s. Den som är betalningsskyldig har tillkallat en sakkunnig, och ägaren har tillkallat en annan. De sakkunniga äro överens om premisserna: om- loppstidens längd, 50 år, markvärdet 1,500 Mk, förvaltningskapitalet 300 Mk, kulturkostnaden 200 Mk, och den forstliga räntan 3 2 samt inkomster av gallring enligt ENDRES siffror. Den betalningsskyldiges sakkunnige räknar med A+ ED, + BEV Rep vu —(8+V) = 755 Mk. (AA = slutavverkn., D — gallring, £ — markvärde, V = förvaltningskapital). Den andre sakkunnige räknar med omkostnadsvär- det och får skogens värde K,=(B + V +c) 1,06 —(B + V)—ZD, =3776 Mk. Domaren skall avgöra vilket värde som är det rätta. Båda de sakkunniga kunna åberopa sig på förefintliga läroböcker och rådande praxis. Förf. vill komma ifrån de motsägelser, som uppstå genom det svävande be- greppet forstlig räntefot, och hoppas kunna bringa kalkylen på rätt köl genom att se hela problemet från en ny synpunkt. Han definierar först vad som skall menas med skogens värde och uppställer tvenne begrepp som avse att komplettera varandra: avkastningsvärdet (Ertragswert) och prestationsvärdet (Leistungswert), så att hela värdet för ägaren (Besitzwert) är W,= EX + LZ, förväntningsvärdet och erhålles beståndets värde £,— där £” är avkastningsvärdet av ett a-årigt bestånd, om omloppstiden är 2 år, etc. Prestationsvärdet utgör sammanfattningen av den nytta, som skogs- ägaren har av skogen utöver den direkta avkastningen: att den stärker kre- diten, dess hygieniska, estetiska och affektionsvärden samt de subjektivt ideella värdena. Om en värdering i penningar tänkes utförd av prestationsvärdet hos skogen, gör ERDMANN sina beräkningar med antagande av tre förutsätt- ningar: :o: värdet av den årliga indirekta nyttan, varpå prestationsvärdet beror, bildar ända till avverkningsåldern för beståndet en jämt stigande kurva; 2:0: dessa årliga värdeprestationer äro proportionella med avkastningsvärdena och 3:0: avkastningsvärdena bilda en med åldern stigande kurva enligt den vanliga penningräntefoten med ränta på ränta. Under de angivna förutsättningarna framdeduceras skogens totalvärde vid [2 o a u—a - a pd - = M o åldern a år... W.=-. Ei + . AK, där £7 är avkastningsvärdet vid a år u uU med z2-årig omloppstid och KX, är omkostnadsvärdet vid a år. När a—=2 blir värdet = avkastningsvärdet enbart; dessförinnan ligger värdet emellan av- = -. o = u - - kastnings- och kostnadsvärdena, så att t. ex. vid a ==— totalvärdet är = hal- va avkastningsvärdet + halva kostnadsvärdet och vid a= 0 är totala värdet = kostnadsvärdet enbart. Avkastningsvärdet bestämmes på samma sätt som det i början omnämnda förväntningsvärdet, och £, beräknas likaså efter den formel som först angivits härför. SE 13. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serieu B. 218 x LITTERATUR Skogsindelning. Betrachtungen öäber die Wirtschaftseinrichtung der Waldungen in der Schweiz. H. BIOLLEY. Schweizierische Zeitschrift för Forstwesen INEOR2 KO2IO: Dr FLurY's bok om skogsindelning — tidigare recenserad i denna tidskrift — har uppväckt en livlig diskussion inom fackkretsarna i Schweiz, som dela sig i två läger — för FLuURY och mot honom. BIoLLEY, forstinspektör i Couvet, är bekant genom införandet av den s. k. kontrollmetoden vid skogsindelningarna, då den löpande tillväxten på varje avdelning av skogen under en viss period blir korrektivet för skogsskötseln. BIoLLEYv är entusiastisk blädare, och tycker därför ej om restriktioner, regler och formler för avverkningarna — han ser i skogen framför allt den levande organismen, som icke får pressas in i matematiska bojor. Ovannämnda artikel utgör också ett temperamentsfullt inlägg i denna riktning, innehållande kritik av det formalistiska betraktelse- sättet. En nyorientering säges Vara av nöden, och B. formulerar i 7 punkter sitt program. +: varje hektar av de schweiziska skogarna skall organiseras så att den lämnar högsta möjliga produktion. 2: produktionen, det är tillväx- ten; tillväxten är en resultant av många komponenter men förnämligast av skogsskötseln. 3: den bästa skogsskötseln är ännu en obesvarad fråga; endast genom undersökning kan denna fråga besvaras, och endast genom /okala un- dersökningar. 4: skogsindelningen skall sålunda ej vara dekreterande utan forsk- ande. 5: det är nödvändigt att det finnes organiskt samband mellan skogs- indelningen och avverkningarna genom £kontrollmetod. 6: beståndsbehandlingen utföres av kompetenta fackmän, som förses med medel att metodiskt fullfölja sina försök. 7: skogsindelningen såsom en åtgärd för enbart reglerande och ordnande av driften är ett stadium som passar för sådana skogar, där in- tensiv skötsel av någon anledning ej kan införas. Sp Le NYUTKOMNA BÖCKER. Aktiebolaget Ethyl, minnesskrift, utgiven med anledning av bolagets 10-åriga verksamhet, 101 + 134 sid. 4:0. Stockholm 1920. 155 fig., 12 porträtt, 4 kartbilagor. Du RIETZ, GG. EE ERIES) TECKEN HRÖSVALD) FL. OCH MEN GNWATE NE Å.: Gesetze der Konstruktitution natärlicher Pflanzengesellschaften. (Veten- skapliga och praktiska undersökningar i Lappland, anordnade av Luossa- vaara—Kirunavaara aktiebolag, Flora og Fauna 7. Medd. från Abisko naturvetenskapliga station 3.) Uppsala 1920. 47 sid. 61 fig. och 5 tavlor. 4:0. Förteckning över Sveriges skogsägareförbunds medlemmar år 1920. Stock- holm 1920. Sveriges skogsägareförbunds cirkulär n:r 16 år 1920. 15 sid. 8:0. Katalog för skogsutställningen vid Jämtlands läns hushållningssällskaps 100- års jubileumsutställning i Östersund, juli 1920. Östersund 1920. 062 STOLAR Pris fenan: LiInp, GustAF: Våra frukter och bär. Kortfattad beskrivning över på fritt land i Sverige odlade viktigare frukt- och bärsorter. Andra upplagan. Stockholm I0920: — 2/050Sid.- fOStSK Re EITTERATUR Xx 219 Norrlands Skogsvårdsförbunds exkursion till norra Jämtland den 13—16 juli 1020. Stockholm "I920. 19 sid. ir fig. Några betydelsefullare spörsmål inom den s. k. ekonomiska demokratien. Diskussion hållen vid Sveriges industriförbunds tioårsmöte den 20 april 1020 med inledningsföredrag av LaARrRs RABENIUS. Sveriges industriför- bund. Avd. Div. publikationer n:r 18. Stockholm 1920. 45 sid. Pris 3 kr. Några erfarenheter rörande virkeskörning med traktorer och lastautomobiler. Sveriges skogsägareförbunds cirkulär n:r 15 år 1920. Stockholm 1920. AxNSid 4:00. Preliminär redogörelse för Sveriges in- och utförsel år 1919, utgiven av Kom- merskollegium. Stockholm 1920. +76 sid. Program för Föreningens för dendrologi och parkvård exkursion den 28—30 juni 1920. Landskröna 1920. 8 sid. Sveriges natur. Svenska naturskyddsföreningens årsskrift 1920. 11 årg. Stockholm 1920. 199 sid. med 92 illustr., 6 försättsplanscher och 2 kartor. Pris 7 kr. TENGWALL, TOR ÅKE: Die Vegetation des Sarekgebietes. Erste Abteilung. (Naturwissenschaftliche Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedisch Lappland, geleitet von D:r Axel Hamberg; Bd. III. Botanik, Lief. 4.) TRÄGÅRDHE, IVAR: Undersökningar över nunnans uppträdande i Gualöv 1915 —1917. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt. H. 17, n:r 4. 28 sid. TUE SPIS” a Ke WESSLÉN, GöÖsTtA: Vedåtgång och kolutbyte vid milor, kolade av Värmlands och Örebro läns skogvaktareskolor och Jernkontorets kolareskola vid Gammalkroppa år 1919. Filipstad 1920. 15 sid. Avsmalningstall for gran och furu uten bark. Utregnet vid statens skogtaksa- sjon efter Tor Jonsons >avsmalningstabeller» utgitt av skogdirektoren. Kristiania 1920. 28 sid. bunden. Pris 3,30 kr. AUvER, Värnö: Uber die Entstehung der Stränge auf den Torfmooren. Helsinki 1920. (Acta forestalia fennica 12, Hälsingfors 1920). 145 sid. 37 fig. 7 tavlor och 1 bilaga. BACKMAN, ÅA. L.: Torvmarksundersökningar i mellersta Österbotten. Hälsing- fors 1919. 190 sid. 3 tavl. och en karta. (Acta forestalia fennica 12, Hälsingfors 1920). BARTH, ÅGNAR: Skogbrukslere I. Hygstsystemene og Skogens naturlige for- yngelse. 3:dje gjennemsete og forokede udgave. Kristiania 1920. Gron- dahl & Sons forlag. 208 sid. 48 fig. BizoT DE HFONTENY, P.: Pratique raisonnée de la Sylviculture å l'usage des propriétaires, régisseurs, marchands de bois et experts. Nancy, Paris, Strasbourg 1919. Berger-Levrault. 310 sid. Pris 15 francs. BORGMANN, WILHELM: Die Begrändung und Erziehung von Holzbeständen. Fär Waldbesitzer, Forst- und Landwirte und fir juängere Forstleute zur Unterweisung in waldbaulicher Praxis bearbeitet. Zugleich vierte, gänz- lich umgearbeitete Auflage von »Urff, Forstkulturen>. 215 sid. 35 fig. Berlin 1920. Paul Parey. 2205 LITTERATUR CHANCEREL, L.: Précis de botanique forestiere et biologie de l'arbre. Exposé suivant une methode nouvelle et comprenant l'anatomie et la physiologie végétales avec applications pratiques å l'arboriculture et å la sylviculture. Paris, Nancy, Strasbourg 1920. Berger-Levrault. 234 sid. 191 fig. Pris 18 francs. Forestry in the united Kingdom. Statement prepared by the forestry com- mission for the british empire forestry conference. London, july 1920. 43, sid:. föl:t .Pristksushlmtest Forer ved Svenska Skogsvårdsföreningens utferd til Norge juni 1920. Kristiania 1920. 98 sid. med 44 illustrationer och 5 kartor. HENRY, AUGUSTINE AND FLOOD, MARGARET G.: The Douglas firs. A botanical and silvicultural description of the various species of Pseudotsuga. Dublin 1920. (Proceedings of the Roval irish academy, vol. XXXV, . ser. Bb. ni 5). PrsI oshihlnasmt25nsid.. 3 planscher. Huzevr, W. E.: The fungal diseases of the common larch. Oxford. 1919. 204 SIA: 17.3. Her RS DUndenIeG 5 oM KI JacoB: Rechtliche Stellung, strafrechtlicher Schutz und Befugnisse des Privat- Forst-und Jagd- Schutzpersonals in Preussen. Neudamm 1920. 183 sid. J. Neumann. Pris 10 mark + 20 9 dyrtidstillägg. Martin, H.: Die Fortbildung des Sächsischen Forsteinrichtungsverfahrens. 154 sid. Berlin 1920. Paul Parey. Pris 10 mark + dyrtidstillägg. REICHENOW, ANT.: Die Kennzeichen der Vögel Deutschlands. Schlissel zum Bestimmen, deutsche und wissenschaftliche Benennungen, geographische Verbreitung, Brut-und Zugzeiten der deutschen Vögel. 2 Aufl. Neudamm 1920. J. Neumann. 158 sid. Pris bunden 13 mark + dyrtidstillägg. SoLLA, R. F.: Holzgewächse zur Winterzeit. Anleitung zum Bestimmen ent- laubter Holzgewächse. «42 sid. 50 fig. Freiburg 1920. Theodor Fischer. Pris 2,40 mark: STONE, HERBERT: A Guide to the Identification of our more useful timbers. Campridge, 10205 VISET ersde:smlanscher. Pristjyns od: Ved Svenska Skogsvårdsföreningens besok i Elverum. Dikt av Gammel Skogis- elev. Kristiania 1920. 4 sid. Ömsesidiga försäkringsanstalten Sampo. Anstaltens verksamhet år 1919. 21 sid. fol. Hälsingfors 1920. Innehåller bl. a. en avdelning för skogs- brandförsäkring. LITTERATUR PSA MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBIBLIOTEKET. N:r 7. Ur bokförvärvet till Skogsbiblioteket. 1 april —30 juni 1920. Allmän skogsvetenskap och skogsskötsel. ERDMANN, F., Die nordwestdeutsche Heide in forstlicher Beziehung. Berlin 1907. $8:0. GILL, W., Annual progress report upon state- forest administration in South Australia for the year 1918—19. Adelaide 1919. 4:0 (Wood and forest department. South Australia.) GOoBLET D' ALVIELLA, F., Eléments de sylviculture. 1—2. Paris et Bruxelles 1919. 8:0. HarTiG, G. L., Anweisung zur Holzzucht fär Förster. Marburg 1804. $8:0. HOFMANN, J. V., The importance of seed characteristics in the natural reproduction of Coniferous trees. Minneapolis 1918. $8:o. (The University of Minneapolis. Studies in the biol. sciences. N:o 2.) LINDNER, J., Vårda ungskogen. Göteborg 1919. $8:0o. (Särtryck ur Göteborgs Handels- tidning 1919.) MaATTOON, W. R,, Making woodlands profitable in the Southern States. "Washington 1920. 8:o. (U. S. Departm. of agriculture. Farmers” bulletin 1071-) SARGENT, CH. S., Report on the forests of North America (exclusive of Mexico). With sixteen maps. Washington 1884. 4:0. Sveriges Skogsägareförbund. Styrelse- och revisionsberättelser för år 1919. Stockholm 1020. $:0. — Cirkulär. Stockholm 1920. 8:0. N:r I. Wableren, A., Skogskultur och kvalitéproduktion. Föredrag. IH. Tvenne föredrag i arrendefrågan. 1. Alexanderson, G. Nigra synpunkter på förhållandet mellan jordägare och nyttjanderättshavare enligt norrländska och allm. ar- rendelagarna. 2. Joachimsson, Å., Principerna för uppgörandet av arrendeavtal. Skogsindelning med geodesi och skogsuppskattning. ADRIAN, Å., Bareme forestier. Cubage des bois abattus, des bois en grume d'apreés la circonférence et le diamétre et des bois équarris . . . . 10:e éd. Nancy- Paris- Stras- bourg u. å. 8$:0. BIZOoT DE FONTENY, P., Pratique raisonnée de la sylviculture 3 F'usage des propriétaires, régisseurs, marchands de bois et experts. Nancy- Paris- Strasbourg 19190. 8:0. GRUNDNER, F.. UND SCHWAPPACH, A.,, Massentafeln zur Bestimmung des Holzgebaltes stehender Waldbäume und Weaeldbestände. -5:e durchgeseh. Aufl. Berlin 1919. 8:0. HUGERSHOFF, R., Kartographische Aufnahmen und geographische Ortsbestiuimmung auf Reisen. Berlin u. Leipzig 1917. $:o. (Sammlung Göschen 607.) Skogasteknologi. Brown, N. C., Forest products, their manufacture and use, embracing their principal com mercial features in the production, manufacture, and utilization of the most important forest products other than lumber, in the United States. New York & London 1919. 8:0 Skoaslagstiftning, skogspolitik och skoqgshistoria. BERGSTRÖM, P. R., Om stadgad åborätt Kameralbistorisk utredning efter offentligt upp- drag verkställd. D. 1—2. $:0o. (Bil. till Kronolägenhetskommissionens betänkanden.) Förslag till lag om ströängars indragande till kronan samt till andra därmed sammanhängande författningar avgivna av Kolonisationskommittén. Stockholm 1920. 8:0. Vattenlagen av den 28 juni 1918 med däri den 19 juni 1919 vidtagna förändringar samt lagen om flottning i allmän flottled av den 19 juni 1910 jämte andra därmed samman- hängande författningar med anmärkningar och sakregister utg. av K. H. Högstedt. Stockholm 1920. 8:0. Försöksväsen. Acta Forestalia Fennica. Arbeiten der forstwissens chaftlichen Gesellschaft in Finland: 4— 12. Helsingfors 1915—20. $:o.. (Suomen metsätieteellinen seura. — Finska forstsam- fundet.) 222 LITTERATUR BEEKMAN, H., 78 Preanger- houtsoorten, Beschrijvning, afbeelding en determinatietabel. Batavia 1920. 8:o. (Mededeelingen van het proefstation voor het boschwezen. N:o 5.) . Undervisning. Beretning om Norges landbrukshoiskoles virksomhet. 1917—18:2. Kristiania 1919. 8:0. Stockholms högskolas katalog för vårterminen 1920. Stockholm 1920. 8:o Veteriner- og Landbohejskole, Den Kegl. Aarsskrift. 1920. Kobenhavn 1920. 8:0. Botanik. BULLER, A. H. R.;; The destruction of wood by Fungi. 3:0. (= Science progress. Norm. 1909. BUN ER L., Précis de botanique forestiere et biologie de l'arbre, exposé suivant une méthode nouvelle et comprenant l'anatomie et la physiologie végétales avec applica- tions pratiques åa l'arboriculture et a la sylviculture. Paris- Nancy- Strasbourg 1920. 8:0. FiscHER, H., Naturwissenschaftliche Grundlagen des Pflanzenbaues und der Teichwirtschaft. (Klima, Boden und Pflanzenwelt in ihrer Wechselwirkung auf die organische Produktion.) Stuttgart 1920. 8:0. FRANCE, R. H,, Die Pflanze als Erfinder. Stuttgart 1920. 8:0. Hereditas. Genetiskt arkiv. Utg. av Mendelska sällskapet i Lund. Bd. 1:1. Lund 1920. 8:0. HiLEyY, W. E., The fungal diseases of the common larch. Oxford 1919. $:0. MaAsTERS, M. T., A general view of the genus Pinus, London 1904. 8:o. (= The journal of the Linnean society. Vol. 35.) PiCCIoLO, A., Technologia del legno. Proprietå techniche caratteri anatomici ed usi dei legnami. Torino 1919. 8:0. PORCELLI, V., Contribuzione allo studio delle ipertrofie prodotte dalla Roestelia lacerata sulle foglie, sui rami e sui fiori del Crataegus oxycantha. 8:o. (= Riv. di pat. veg. Vol. 5. 1896.) SIEBEN, H., Einfihrung in die botanische Mikrotechnik. 2:e, vermehr. und verbess. Auf. Jena 1920. 8:0. STRASBURGER, E., Die Coniferen und die Gnetaceen. Eine morphologische Studie. Mit einem Atlas. Leipzig 1872. 4:0. — Ueber das Saftsteigen. — Ueber die Wirkungssphäre der Kerne und die Zellgrösse. Jena 1893. 8:0. TErRÄsvuorti, K., Muistiinpanajo Pohjois- Savon »luonnonnityistä». Helsingfors 1920, 8:0. (Suomen maataloustieteellisen seuran julkaisuja. 4 vihko.) Zoologi och jakt. BLAKESLEE, E. B., Use of toxic gases as a possible means of control of the peach-tree borer. Washington 1620. 8:o. (U. S. Departm. of agriculture. Bull. N:o. 796. Contrib. from the Bureau of entomology.) Boas, J. E. V., Lehrbuch der Zoologie fir Studierende. $8:e vermehr. und verbess. Auf. Jena 1920. $8:0. CAMPBELL, R. E., The broad- been weevil. Washington 1920. 8:o. (U. S. Departm. of agriculture. Bull. N:o 807. Contrib. from the Bureau of entomology.) CECCONI, G., Manuale di entomologia forestale. Firenze 1916. $8:0. Konow, FR. W., Systematische Zusammenstellung der bisher bekannt gewordenen Cha- lastogastra (Hymenopterorum Subordo tertius.) Bd. I. Teschendorf 1901—1905. 8:0. MOORE, W., AND HIRSCHFELDER, A. D., An investigation of the louse problem. Minnea- polis 1919. 8:0o. (Research publ. of the Univ. of Minnesota. Vol. 8. N:o..4. Studies in the biol. sciences N:o 3.) PHILLIPS, W. J., Studies on the life history and habits of the jointworm flies of the genus Harmolita (Isosoma), with recommendations for control. Washington 1920. 8:0o. (U.S. Departm. of agriculture. Bull. N:o 808. Contrib. from the Bureau of entomology.) RHUMBLER, L., Die Buchenrinden- Wollaus (Cryptococcus fagi) und ihre Bekämpfung. Neu- damm 1914. 8:o. (Neudammer forstl. Belehrungshefte.) Klimatologi och marklära. BACKMAN, A. L., Torfmarkernas uppkomst i Korpikylä kronopark af Rajajoki revier. Hel- singfors 1917. 8:0. än — Torfmarksundersökningar i mellersta Österbotten. Akad. avh. Helsingfors 1919. 8:0. (Gåva av förf.) EFITTERATUR M223 CLarREKE, F. W., The data of geochemistry. a4:th ed. Washington 1920: 8:0. (Departm. of the interior. U. S. geol. survey. Bull. 695.) FrROSTERUS, B., De nyitiga mineralen. Handbok för studerande vid tekniska högskolor. Helsingfors 1917. $:0. HALDEN, B. E., Om torvmossar och marina sediment inom Norra Hälsinglands Litorina- område. Stockholm 1917. $8:0o. (S. G. U. Ärsbok. 11 (1917): n:o 1.) (Gåva av förf.) RINDELL, A., Några anmärkningar rörande teorin för uppkomsten af >ahl> eller >ortstein». Helsingfors 1910. $:0. (Medd. fr. Landtbruksvetenskapliga samfundet i Finland. 1910. H. 1. Bil. N:o 4.) (Gåva av förf) RoseEnBUuscH, H. Uu. WöÖLFISG, E. A,, Mikroskopische Physiographie der petrographisch wichtigen Mineralien. Bd. 1:2. Stuttgart 1905. 8:0. Sveriges geologiska undersökning. Ser. Aa. Kartblad med beskrivning. N:o 142, Sövde- borg, N:o 143, Värmlandsnäs, N:o 148, Mässvik. Stockholm 1920. 8:0. o. Fol — Förteckning över S. G. U:s publikationer. Januari 1920. Stockholm 1920. 8:0. TawmMm, O., Markstudier i det nordsvenska barrskogsområdet Akad. avh. Stockholm 1920. $:o. (Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt. H. 17 (1920): 3.) (Gåva av förf) Kemi och fysik. RINDELL, A., Lärobok i agrikulturkemi och agrikulturfysik för den högre lantbruksunder- visningen. Helsingfors 1919. 8:0. Statistik. Indberetning om det Norske Skogvaesen..-..-.. for kalender-aaret 1918 avg. av Skogdirek- tören. Kristiania 1920. 4:0. Statistik, Sveriges officiella. Socialstatistik. Arbetaretillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk år 1918. Av K. Socialstyrelsen. Stockholm 1920. $:0. Diverse. ABELES, J., Die Technik der buchhalterischen Organisation im Saägebetriebe. Wien u Leipzig 1920. $:0. Ingeniörsvetenskapsakademien. Meddelande N:r 1. Har industrien anledning inrätta sig för oljeeldning i sina ångpannor? Stockholm 1920. 8:0. LINDER, L., Bibliografisk förteckning över innehållet i Svenska Skogsvårdsföreningens (Förenin- gens för skogsvård) publikationer 1c02—1919. Utg. under medverkan av professor G. Schotte. Stockholm 1920. 8$8:0. Naturwissenschaft, Deutsche, Technik u. Erfindung im Weltkriege. Herausgegeben von 84. . Schkmid. Mänchen u. Leipzig 1919. 4:0. Arskatalog för Svenska bokhandeln. Arg. 48 (1019). Stockholm 1920. $:0. SKOGSEXKURSIONER Svenska Skogsvårdsföreningens med så stort intresse motsedda ex- kursion till Norge ägde rum 15—19 juni. Från Sverige deltogo 69 herrar och 32 damer (23 anmälda deltagare hade de sista dagarna fått förhinder) samt 32 norska skogsmän och ett ro-tal norska damer. TI allt således om- kring 140 personer. Exkursionen företogs till Aktiebolaget Borregard tillhöriga Knösens skog (typisk blädningsskog), till Elverums- och Ringsakers preste- gaardsskogar, till gaardbruker Paul Overgaards imponerande björkskog i Skoien samt till godseier Harald Lovenskiolds stora skogar under Hakedals verk. Exkursionsdeltagarna voro inviterade till storartade fester i Knosens skog, å Elvarheim i Elverum, å Hosbjors turisthotell, å Hakedal och å Frognerseteren utanför Kristiania samt till en enastående 12 mil lång bilfärd, där hvarje bil fördes av dess ägare, traktens »gaardbrukere», genom det vackra Hede- marken. Över den lärorika färden, där särskilt norrmännens uppfattning om blädningsbruket väckte stort intresse, samt det synnerligen hjärtliga och stor- artade mottagandet kommer längre fram att inflyta skildringar i Skogsvårds- föreningens tidskrifter. Norrlands Skogsvårdsförbund har också under sommaren anordnat en synnerligen lärorik och lyckad exkursion till Ströms vattudal i Norra Jämt- land med besök på huvudsakligen Ströms Trävaruaktiebolags skogar samt å till jämtländska renbetesfjällen tillhöriga skogar vid Fiskåvattnet. I ex- kursionen deltogo 48 herrar och 7 damer. Skogssällskapet anordnar en utfärd till Malmöhus läns allmänning vid Fulltofta den 30 aug. Dagen därpå äger sammanträde rum i Malmö samt ut- utflykt till Falsterbo. Anmälan sker till Skogssällskapet, Göteborg, senast 14 aug. Sveriges häradsallmänningsförbund kommer att anordna en exkursion till O. Rekarnes häradsallmänning i Södermanland i slutet av september. Östra distriktets skogstjänstemän höllo distriktsmöte 6—38 juli med besök å Ridö kronopark, Akers häradsallmänning och Hugelsta kronopark. Jägmästarna MARKMAN och BAGER voro värdar under besöket å av dem be- bodda egendomar. Mellersta Norrlands distrikts skogstjänstemän komma att anordna sitt distriktsmöte i Medelpads revir 23—26 augusti, varvid en hel del av skogs- försöksanstaltens försöksytor komma att demonstreras för mötet å Haverö kronopark och kyrkoherdeboställe. Vidare besökes Fränsta kyrkoherdeboställe och Sundsvalls stads skogar samt Kubikenborgs sågverk. Övre Norrbottens distrikts skogstjänstemän anordna distriktsmöte 16—19 september med beseende av såganläggningen vid Porjus, hyggestrakter å Ållo- vaara, Lina kronopark med bl. a. skogsförsöksanstaltens skogsodlingsytor m. m., kronoparken Björkberget samt trakterna kring Ripats i Råneträsk revir. Umeå distrikts skogstjänstemäns distriktsmöte är planlagt att hållas i slutet av september i Lycksele med besök huvudsakligen å Lycksele revir och där befintliga många av skogsförsöksanstaltens försöksytor. Sedan min senaste rapport har marknaden haft ett lugnt förlopp, försälj- ningarna hava fortgått stadigt och torde nu omfatta mer än 800,000 stan- dards. Under juli månad synes en något livligare ton börjat göra sig gäl- lande, om ock någon egentlig förbättring i priserna ännu ej inträtt. Dock kan konstateras, att i de fall, då en fördelaktig specifikation kan erbjudas, det ej är omöjligt att erhålla en viss ökning i eljes gällande priser. Då detta skrives torde inemot 500,000 standards vara skeppade. Den officiella juli-siffran föreligger visserligen ännu icke, men då vid juni månads utgång skeppningen omfattade c:a 360,000 standards, och då juli månads skeppning i allmänhet varit livlig och i det hela påtagligen livligare än under juni med dess c:a 100,000 standards, torde gissningen vara ganska riktig. I så fall är också den vid juli månads utgång avskeppade kvantiteten ungefär densamma, som brukade vara avlastad före kriget. Någon anledning att hysa bekymmer för marknadsläget torde icke alls förefinnas. Visserligen äro England och kolonierna så gott som ensamma köpare för tillfället, och därtill ej så synnerligen livliga köpare. Men det torde icke vara tvivel om, att behovet av trävaror där är stort och måste täckas inom ej allt för avlägsen framtid. Aven torde vara tydligt, att Frank- rike och Belgien även måste komma i marknaden, om överhuvudtaget dessa länder skola få vara med i år. Tyskland väntas även komma med åtmin- stone i höst och Danmark, Holland och Spanien torde även hava en del behov att fylla. Ett högst betydande fall i fraktmarknaden har inträtt. Frakterna äro för närvarande inemot hälften av vad de voro för ett par månader sedan. Detta torde nog i viss mån hava inverkat på att avhämtningarna på senare tid blivit livligare än de varit tidigare. Möjligt torde emellertid vara, att frak- terna komma att stiga något framemot hösten. Den o augusti 1920. —2n. ÅN DN RAA >" te TR Nya kommittéer rörande skogsstatens organisation m, m. Samtidigt med att Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdat avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket att provisoriskt lända till efterrättelse under år 1921 har statsrådet och chefen för k. jordbruksdepartementet jämlikt erhållet bemyndigande tillkallat 5 sakkunniga att verkställa utredning och avgiva för- slag beträffande sådana allmänna föreskrifter, som det enligt avlöningsregle- mentet ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda m. fl. därmed sammanhängande ämnen. Tiil de sakkunnigas ordförande har förordnats ledamoten av riks- dagens första kammare, redaktör C. G. EKMAN. Till ledamöter ha vidare utsetts redaktör N. A. NILSSON (ledamot av riksdagens I kammare), byråche- fen T. W. HERMELIN, jägmästaren i Blekinge revir E. H. MÅHLEN och krono- jägaren O: J. BRAGEE. Med anledning av riksdagens anhållan om utredning om organisations- och avlöningsförhållanden vid domänverket (jämför professor GUNNAR ANDERSSONS motion, sid. 163 i h. 5—6 av denna tidskrift) har chefen för k. jordbruks- departementet jämlikt bemyndigande tillkallat 5 sakkunniga, nämligen general- direktör KARL FREDENBERG, ledamöterna av riksdagens första kammare domän- fullmäktigen, professor GUNNAR ANDERSSON, redaktören N. A. NILSSON i Kab- barp och landstingsdirektören A. HuLTt samt t. f. byråchefen F. AMINOFF att verkställa utredning i berörda avseende. Till de sakkunnigas ordförande har förordnats generaldirektören K. FREDENBERG och till sekreterare t. f. byrå- chefen F. AMINOFF. Bjurfors kronoparks 25-årsjubileum som övningspark för Skogshögsko- lans elever firades den 7 aug. vid en anslående fest i den glada klubbaftons- stilen. Verkningsfulla tal höllos av skogshögskolans rektor samt skogseleverna BORGSTRAND, COLLINDER, JANSSON m. fl. De gamla Skogisvisorna illustrerades genom upptåg och tablåer i Bjurfors stämningsfulla klubblokal. Minnesvården över Th. Örtenblad. Djupt rörd av den hedersbevisning, som ägnats min avlidne makes, byrå- chefen Th. Örtenblad, minne genom resandet av en vacker minnesvård å hans grav, beder jag att på detta sätt å egna och mina barns vägnar få framföra vår vördsamma och varma tacksägelse till alla dem, som genom bidrag härtill velat värdesätta hans livsgärning och hedra hans minne. Stockholm den 10 juni 1920. ANNA ÖRTENBLAD, f. Hellström. OGSADMINISTRATION AVLÖNINGS- OCH ERSÄTTNINGSFRÅGOR. Angående uppehållande av vakant överjägmästareassistenttjänst under 1920. K. Brev till Domänstyrelsen den I11 juni. I anledning av Eder i skrivelse den 27 maj 1920 i ämnet gjorda framställning hava VI vid ärendets föredragning denna dag bemyndigat Eder att, då så erfordras, under innevarande år förordna extra jägmästare att tillsvidare under året uppehålla vakant överjägmästareassistent- tjänst mot åtnjutande av till tjänsten hörande avlöningsförmåner i lägsta lönegraden med avdrag av det belopp, varmed ordinarie innehavare av tjänsten har att bidraga till egen pensionering. Angående ifrågasatt tillfällig löneförbättring åt överjägmästareassistenterna för innevarande år. I en längre skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj innevarande år framhöll Domänstyrelsen svårigheten att med nu gällande avlöningsförmåner för överjägmästareassistenter få dessa befattningar besatta med fullt kompetenta innehavare. Di det gäller att snarast möjligt råda bot å detta missförhållande, syntes det Styrelsen, att — i avvaktan på en lösning av Domän- verkets lönefråga — intet annat kunna ifrågasättas än en tillfällig löneförbättring 3 dessa befattningar, vilken borde så avpassas, att överjägmästareassistenterna erhölle en årlig avlöning, som med 200 kr. understege de inom samma distrikt lägst avlönade revirförvaltarnas. För vinnande härav hemställde Domänstyrelsen, att samtliga överjägmästareassistenter måtte för innevarande år beredas en tillfällig löneförbättring av 800 kr. för var och en av dem. I yttrande häröver erinrade Statskontoret om, att Kungl. Maj:t och Riksdagen genom fast- ställande av löneregleringen för Domänverkets personal att gälla provisoriskt för nästkommande år tilldelat överjägmästareassistenterna en avlöning, växlande mellan 5,256 och 7,212 kr. Då sålunda överjägmästareassistenternas löneförhållanden syntes för nästkommande år vara tillfredsställande ordnade, och en framställning till Riksdagen angående en tillfällig löne- förbättring åt ifrågavarande tjänstemän för innevarande år icke syntes då kunna ske, ansåg sig statskontoret ej kunna föreslå någon åtgärd i sådant syfte. I nådigt brev den 18 juni har sedan Kungl. Maj:t meddelat Domänstyrelsen, att dess förevarande framställning icke föranlett någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Angående löneregleringen för Domänverkets personal. Kungl. Brev till Domänstyrelsen den 22 juni. Vår ynnest etc. Sedan VI den 5 mars 1920 till Riksdagen avlåtit proposition n:r 271, angående lönereglering för Domänverkets personal, har Riksdagen i skrivelse den 17 juni 1920, n:r 322, anmält sina i anledning därav och av en inom Riksdagen väckt motion fattade beslut, vilka dels innebära bifall till vad VI i propositionen föreslagit, dock med den avvikelse, att det av OSS föreslagna avlöningsreglementet godkänts allenast provisoriskt för år 1921, dels ock innefatta en anhållan om förnyad utredning och förslag angående löne- och organisations- förhållandena vid Domänverket med beaktande, i den mån så kunde befinnas lämpligt, av de i motionen angivna synpunkterna. Vid föredragning av denna Riksdagens skrivelse hava VI godkänt de däri anmälda besluten i vad de blivit fattade med avvikelse från vad VI föreslagit. Med överlämnande av tryckta exemplar av omförmälda proposition och riksdagsskrivelse giva VI Eder tillkänna, att VI dels utfärdat avlöningsreglemente för tjänstemän vid Domänverket, att provisoriskt lända till efterrättelse under år 1921 från och med den I januari samma år; DO SKOGSADMINISTRATION dels förordnat, att under erforderlig övergångstid reduktion i den i 21 $ av samma reglemente angivna semestertiden skall vidtagas i den mån sådant påkallas av bristen på övad reservpersonal eller andra omständigheter, därvid bör tillses, att i den mån olika semestertid anses böra stadgas för befattningshavare tillhörande samma lönegrad, äldre befattningshavare så vitt möjligt komma i åtnjutande av längre semester än yngre befattnings- havare av sådan grad; dels ock förordnat, att, där tjänsteman vid Domänverket med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, skall vid ingången av år 1921 till honom på Statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning han vid utgången av år 1920 innehade, i förskott uppburit för januari månad 1921, om de hittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle och eventuellt fri belysning, skall ökas med värdet, enligt Eder uppskattning, av denna förmån för en månad. Tillika hava VI funnit gott bemyndiga chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för att dels verkställa utredning och avgiva förslag beträffande sådana allmänna föreskrifter, som det enligt ovanberörda reglemente ankommer på OSS att utfärda i ämne, som omhandlas i reglementet, varvid ifråga om rese- och traktaments- bestämmelser bör iakttagas, att sådana ersättningar visserligen må utgöra full gottgörelse för havda utgifter men icke bereda tjänstemännen någon extra inkomst därutöver, samt att beträffande föreskrifternas innehåll i övrigt likformighet åvägabringas med de övriga affärs- drivande verken, där så lämpligen kan ske; dels verkställa utredning och avgiva förslag ifråga om antalet ordinarie befattningar inom de lönegrader, där enligt reglementet detta antal skall bestämmas av OSS, ävensom angående den omfattning, vari antalet icke-ordinarie befattnings- havare och avlöningsförmånerna till dem anses böra av OSS bestämmas samt beträffande sagda antal och avlöningsförmåner, dels avgiva förslag till nödiga bestämmelser ifråga om övergång på ny stat för personal vid Domänverket, dels ock avgiva förslag till nya eller ändrade instruktioner för Edert ämbetsverk, skogsstaten, statens skogsskolor och fortsättnings- skolan vid Kloten ävensom till de av vad VI och Riksdagen nu beslutat föranledda föreskrifter i övrigt, som må böra av OSS utfärdas, varvid skall iakttagas, att arbetstiden å tjänsterummet inom Edert ämbetsverk skall från tiden från det nya avlöningsreglementets trädande i till- lämpning utsträckas till i regel sju timmar dagligen. VI hava hittills förordnat, att de sakkunniga skola taga under övervägande, huruvida några särskilda bestämmelser må finnas erforderliga med anledning därav, att Riksdagen, då det nya avlöningsreglementet godkänts allenast provisoriskt för år 1921, icke bifallit Vår propositon n:r 422 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid Domänverket och att alltså beträffande pension de nuvarande bestämmelserna fortfarande skola gälla även dem, å vilka det nya avlöningsreglementet vinner tillämpning. Beträffande riksdagens anhållan om förnyad utredning angående löne- och organisations- förhållanden vid Domänverket vilja VI framdeles meddela beslut. Angående pension för Domänverkets tjänstemän. Kungl. Brev till Domänstyrelsen den 22 juni. Sedan Kungl. Maj:t den 30 april 1920 till Riksdagen avlåtit proposition, nir 422, med förslag till lag angående tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid Domänverket, har Riks- dagen i skrivelse n:r 354 den 10 juni 1920 anmält, att då spörsmålet om en ny lönereglering för Domänverkets personal syntes på grund av särskild anhållan av Riksdagen komma att bliva föremål för förnyad prövning, Riksdagen ansett även frågan om nya pensionsbestämmelser för ifrågavarande personal böra anstå, intill dess en ny lönereglering kunde bliva definitivt antagen, och att Riksdagen därför ansett sig icke för närvarande böra bifalla omförmälda proposition. CIRKULÄRSKRIVELSER. N:r 10: angående uppgifter till olycksfallsstatistiken; den 17 maj. Sedan riksförsäkringsanstalten — i och för utarbetande av för den sociala olycksfallsför- säkringen erforderlig statistik över olycksfall i enlighet med Kungl. brevet den 21 decem- ber 1917 angående olycksfallsstatistikens utarbetande — hos Kungl. domänstyrelsen anhål- lit om uppgift å antalet årsarbetare, som under år 1919 varit anställda hos Kungl, styrelsen SKOGSADMINISTRATION x 229 och underlydande myndigheter, får Kungl. styrelsen härigenom anmoda vederbörande arbets- givare inom domänverket att å här bilagda blanketter lämna erforderliga uppgifter under iakttagande av 3å blanketterna tryckta anvisningar. Särskilt vill Kungl. styrelsen erinra dels därom, att uppgifterna böra avse alla hos domän- verket fast eller tillfälligt anställda tjänstemän, biträden, kroppsarbetare och övriga, som äro att betrakta som arbetare i olycksfallsförsäkringslagens mening, dels ock därom, att för de olika avdelningarna av verksamheten uppgifter lämpligen böra avgivas var för sig. Uppgifterna böra vara insända till Kungl. styrelsen före utgången av nästinstundande juni månad. N:r 11: angående inköp av velocipeder, automobiler och motorcyklar; den 17 maj. I avsikt att för befattningshavare vid skogsstaten nedbringa kostnaderna för anskaffning av velocipeder har Kungl. domänstyrelsen träffat överenskommelse med aktiebolaget A. Wiklunds maskin- och velocipedaffär i Stockholm, som förbundit sig, att efter rekvisition av Kungl. styrelsen, till skogsstatens personal, såväl den ordinarie som den extra — dock endast till personligt bruk — leverera velocipeden Nordstjärnan till ett från 325 kronor till 250 kronor nedsatt pris. För vanligt emballage (träbur) debiteras mottagaren en avgift av 5 kronor för velceciped. Skall velociped däremot försändas, söndertagen, i postpaket, debiteras adressaten en avgift av 3 kronor 25 öre för pappersemballaget. Köpeskillingen erlägges direkt till leverantören, varvid erhålles 2 97 kassarabatt i hän- delse av kontant betalning. I övrigt hänvisas till firmans förlagskatalog, som tillhandahålles spekulant efter direkt hänvändelse till leverantören, adress Stockholm I. Befattningshavare vid skogsstaten, som önskar Kungl. domänstyrelsens förmedling vid inköp av velociped hos ovannämnda firma, har att insända rekvisitionen till Kungl. styrelsen Kungl. styrelsen förmedlar jämväl inköp av automobiler och motorcyklar. Närmare upp- lysningar rörande inköp av dylika fordon lämnas skogsstatens personal, på begäran, av Kungl. styrelsens kameralbyrå. N:r 12: angående centralisering av inköp av vissa materialier m. m.; den 17 maj. Kungl. domänstyrelsen, som har för avsikt att — i den mån så lämpligen kan ske, — från och med den I nästkommande november centralisera inköpen av för skogsförvaltningen erforderliga materialier såsom yxor, sågar, filar, spik, spadar och andra smiden, järnspisar, stängseltråd, cement, bensin, motorfotogen och smörjoljor, sprängämnen, dragremmar och andra för sågverksrörelse erforderliga artiklar m. m., vill med anledning därav anmoda samtliga skogsstatstjänstemän, som avgiva förvaltningsförslag att i samband med avgivande av dylika förslag för år 1921 inkomma med uppgift å ungefärliga behovet av ovannämnda materialier för nästkommande år skolande denna uppgift även omfatta materialier av nämnt slag, som ingå i byggnadsarbeten avsedda att utlämnas på entreprenad. N:r 13: till samtliga överjägmästare och jägmästare angående sättet för insän- dande av förteckningar över arrendeavgifter, som uppbäras av revirförvaltnin- garna; den 25 maj. På förekommen anledning vill Kungl. domänstyrelsen föreskriva, att förteckning över arrendeavgifter, som av revirförvaltarna uppbäras, hädanefter skall — i den min så ej re- dan förut skett — insändas till vederbörande överjägmästare, som därefter har att över- lämna förteckningen till Kungl. styrelsen. N:r 14: till samtliga revirförvaltare, angående rese- och traktamentsersättningars utbrytande ur förvaltningsförslagen; den 31 maj. Av förekommen anledning vill Kungl. domänstyrelsen härigenom föreskriva, att i det för- slag till förvaltningsåtgärder, som under innevarande år skall av revirförvaltare avgivas, icke skall upptagas något belopp till rese- och traktamentsersättning åt skogsstatens personal, Därjämte vill Kungl. styrelsen anmoda samtliga revirförvaltare och skogsingenjörer att till Kungl. styrelsen inkomma med uppgift ej mindre å de dagarvoden, som under åren 1918 och 1919 utbetalats till ordinarie kronojägare och tillsyningsmän än även å antalet rese- och förrättningsdagar, särskilt för varje bevakningstrakt respektive bevakningsområde, dels under åren 1918 och 1919 dels ock under åren 1915 — 31/8 1917. 230 x SKOGSADMINISTRATION N:r 15: angående dyrtidstillägget under senare hälften av år 1920; den 12 juli. Sedan Kungl. Maj:t den 30 juni 1920 utfärdat nådig kungörelse (Sv. författn. n:r 364) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst under senare hälften av år 1920 vill Kungl. domänstyrelsen föreskriva, att beträffande befattningshavare i skogsstaten och vid statens skogsskolor, för vilka avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, dyrtidstillägg enligt i sagda kungörelse angivna grunder må utbetalas till sådana befattningshavare, som hittills kommit i åtnjutande därav. CIRKULÄR. N:r 9. Angående anläggande av basvägar och uppförande av koj- och stall- byggnader vid avverkningarna. Sedan genom lagen angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. av den 25 april 1919 (N:r 222) det ålagts arbetsgivaren att sörja för att arbetarna å eller i närheten av arbetsstället äga tillgång till sådant härbärge ävensom att lämpligt stallrum finnes för de hästar, som vid avverkningarna användas, och därmed även inträtt skärpta fordringar på beskaffenheten av dessa härbärgen och stallrum, vilka fordringars iakttagande det jämväl genom kungl. kun- görelsen den 19 december 1919 (N:r 822) ålagts bl. a. skogsstatspersonalen att kontrollera, har Kungl. styrelsen funnit det vara såväl för kronan som för arbetsgivarna och arbetarna ändamålsenligast och bäst att ovannämnda bostäder i större utsträckning än hittills varda å sådana skogar, som stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, uppförda genom revirförvaltningarnas försorg för att sedan mot skälig ersättning (hyra) under drivningstiden upplåtas till de arbetsgivare, som ombesörja utdrivningen av från skogarna inköpta effekter. För att emellertid ernå planmässighet i dessa byggnadsföretag är nödvändigt att sätta dem i samband med anordnandet av de basvägar, å vilka skogsprodukterna skola från skogen utfraktas. Skogen bör därför i första hand uppdelas i drivningsområden, inom vilka ett system av vägar, utmynnande i en eller flera gemensamma huvudbasvägar, uppläggas. Väg- arna läggas med iakttagande av att de lämna kort körningsavstånd och största möjliga kör- ningskapacitet så, att om möjligt öppna myrar och sjöar undvikas, och att medlut erhålles. Huvudbasväg skall utmynna vid lämplig avlastningsplats, där. om sådan erfordras, ordentlig vältplats skall vara anordnad. Drivningsområdena med vägnät skola inläggas å kartan över skogen för att kunna observeras vid planering av kommande avverkningar, varjämte huvud- basvägarna uppmätas och uppålas för varje kilometer. Basvägsbyggandet, som i allmänhet torde kunna begränsas till dels vägens avröjning från växande skog, lågor och större stubbar, dels jämnschaktning i snedbackar och någon avschaktning till undvikande av kortare motlut, dels broläggning över bäckar m, m, dyl. bör planeras och utföras i god tid, så att vägen är färdig, då den skall användas. I anknytning till dessa vägnät förläggas sedan härbärgen och stallar, varvid följande prin- ciper i allmänhet böra följas: Platsen för huggarnas bostad är given, den bör vara vid eller så nära hyggestrakten som möjligt dock med iakttagande, att huggarkojan så förlägges, att den om möjligt må kunna användas vid ytterligare ett eller ett par års avverkningar. Kö- rarnas bostad med åtföljande stallrum torde i allmänhet böra förläggas till huvudbasvägens nedre del, antingen vid avlastningsplatsen eller något högre upp, särskilt av den orsak, att en bostad, så förlagd, kan utnyttjas för alla drivningar efter samma väg, vare sig avverk- ningen försiggår på längre eller kortare avstånd från avlägget. Lägges körarnas bostad så, kan den även uppföras mera solid, då den kan bli till mera stadigvarande bruk. För hug- garna, som måste följa avverkningstrakterna, böra mindre, ofta tillfälliga och enklare kojor här och var uppföras. Bevakarnas och avmätarnas stugor böra placeras även med tanke på den nytta, man kan hava av desamma vid stämplingar, kulturer o. s. v. och erinras om lämp- ligheten att, där de ej äro sammanbyggda med en arbetarebostad, hava dem förlagda i när- heten av antingen en körar- eller huggarkoja för att där kunna bereda plats för det man- skap, som medföres vid respektive arbeten. Uppförandet av dessa bostäder skall likaledes ske i god tid före användandet av desamma så att man ej nödgas verkställa byggnadsarbetet under olämpliga förhållanden. Ordnandet av basvägar och byggandet av bostäder hör sålunda ihop, varför dessa åtgärder skola pla- neras och, där så lämpligen kan ske, utföras i sammanhang med varandra. Då basvägs- systemet för en skog upplagts, bör samtidigt avgöras, var drivningsbostäderna skola vara be- lägna. I mån som man så nalkas med drivningarna till en sådan utfraktsled, bör man ha den färdig för trafik både i avseende å vägar, bostäder och stallrum. SKOGSADMINISTRATION X23A Kungl. styrelsen vill härmed anbefalla skogsstatens förvaltande personal att i första hand efter nu angivna riktlinjer tillse, att de tekniska detaljerna för skogsprodukternas avförande från skogarna och därmed sammanhängande frågor om beredande av härbärgen för arbe- tarna ävensom stallrum åt hästar bliva i möjligaste måtto befordrade, varvid dock skall iakt- tagas, att vid härför erforderliga arbetens utförande ej dyrbarare anstalter vidtagas än vad förhållandena i vart och ett särskilt fall kräva, och bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att arbetena planeras i så god tid att byggnadsmateriel m. m., som ovillkorligen måste anskaffas till platser utan sommarväg, uppforslas på vinterföre. För nu ifrågavarande ändamål erfor- derliga medel skola begäras i de ordinarie utgiftsförslagen, kommande typritningar till ovan- nämnda byggnader sedermera att av Kungl. styrelsen tillhandahållas. Stockholm den 8 juni 1920. JAKTÄRENDEN. Angående jakträtt i vissa fall för extra kronojägare. I anledning av att viss extra kronojägare gjort framställning hos Kungl. domänstyrelsen om jakträtt å matnyttigt småvilt å tvenne kronoparker inom det revir där han är förordnad tjänstgöra har Kungl. domänsty- relsen vid meddelande av avdrag å framställningen tillkännagivit att Kungl. styrelsen icke beviljar extra kronojägare jakträtt å matnyttigt småvilt i andra fall än då den extra krono- jägaren innehar förordnande å egen bevakningstrakt eller för längre tid uppehåller ordinarie kronojägaretjänst. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR. I svensk författningssamling utkomna författningar berörande skogsväsendet. Kungl. Maj:ts skrivelse till domänstyrelsen angående ändrad tid för avgivande av den i kun- görelsen den 26 september 1879 stadgade redogörelse för gällande fridlysningsbestämmelser för vilt; given den 7 maj, N:r 183. Kungl. kungörelse med vissa bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattnings- havare i statens tjänst; given den 7 maj, N:r 212. Generalpoststyrelsens kungörelse i fråga om förändrad behandling av tjänsteförsändelser; given den 14 maj; N:r 207. Lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring; given den 21 maj, N:r 204. Kungl. kungörelse ang. förbud mot utförsel ur riket av ved m. m.; given den 21 maj, N:r 214. Lag innefattande särskilda bestämmelser med avseende å upphävande av lagstiftningen om inskränkning för viss tid i rätten att överlåta fast egendom; given den 4 juni, N:r 244. Kungl. kungörelse angående ändrad lydelse av mom. I i kungörelsen den 28 juni 1918 (n:r 448) angående tilläggsbidrag till vissa innehavare av odlingslägenheter och skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen; given den 4 juni, N:r 260. Kungl. kungörelse angående förlängd giltighet av kungörelsen den 21 februari 1919 (n:r 107) angående provisorisk höjning av den vissa befattningshavare vid skogsstaten och statens skogsskolor enligt gällande bestämmelser tillkommande ersättning för färd med motorcykel m. m.; given den 4 juni, N:r 262. Kungl. kungörelse angående villkoren för lån ur kolonisternas kreaturslånefond ; given den 4 juni, N:r 265. Lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog 3 fastighet i enskild ägo; given den 11 juni, N:r 271. Kungl. kungörelse angående förbud mot utförsel av ved från Gottland och Öland; given den 11 juni, N:r”275. Kungl. kungörelse angående indrivning och användning av vissa enligt vattenlagen utgå- ende avgifter; given den 11 juni, N:r 280. Kungl. kungörelse med närmare föreskrifter angående utövande av tillsyn å allmän flott- led; given den 11 juni, N:r 281. Kungl. Maj:ts förordning angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län; given den 18 juni, N:r 331. Lag om ändrad lydelse av 59 $ i Jagen den 23 oktober 1891 (n:r 68) angående väghåll- ningsbesvärets utgörande på landet; given den 18 juni, N:r 349. Kungl. kungörelse angående förbud mot utförsel ur riket av torv m. m.; given den 22 juni, N:r 357. 2520X SKOGSADMINISTRATION ÖVRIGA ÄRENDEN: Beslag av virke. I skrivelse till Kungl. domänstyrelsen den 13 mars 1920 hade viss skogsingenjör med förmälan, dels att han i december 1916 tagit i beslag ett vedparti samt beordrat viss tillsyningsman att uppmäta det beslagtagna vedpartiet och åsätta det beslagsmärke, dels att tillsyningsmannen på grund av detta befattningstagande med veden ansett sig som beslagtagare, hemställt att Kungl. styrelsen ville dels med ledning av medsända handlingar i ärendet avgöra, vilken av dem båda, som rätteligen vore beslagtagare, dels taga under omprövning, huruvida ej tillsyningsmannen borde föreställas det otillbörliga i sitt förfaringssätt. Även hade skogsingenjören i en senare skrivelse närmare relaterat, huru vid beslaget tillgått. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att skogsingenjören hösten 1916 besökt ett skogsskifte samt där konstaterat, att skogssköv- ling förelåge, att skogsingenjören därpå kallat virkesägarna till sammanträde och där för dem i närvaro av «tvenne tillsyningsmän förklarat veden vara beslagtagen, att ene tillsyningsmannen därpå beordrats resa ut till hyggesplatsen och där mäta upp veden samt åsätta respektive vedfamnar beslagsmärke, allt i närvaro av tverne av skogs- ingenjören anskaffade karlar, att skogsingenjören efter från tillsyningsmannen mottagen rapport om vellpartigls storlek i vederbörlig ordning anmält beslagsåtgärden till vederbörande landsfiskal med anhållan om åtals anställande, | att virkespartiet sedermera dömts förbrutet och ägarna ådömts vissa böter, av vilka fjärde- delen av vederbörande häradsrätt genom utslag den 22 oktober 1917, som vunnit laga kraft tillerkänts åklagaren tillika med fjärdedelen av den behållning, som kunde uppkomma genom försäljning av det förbrutna virket, att efter målets avgörande tillsyningsmannen framställt yrkande att i egenskap av beslag- tagare av virkespartiet utbekomma hälften av åklagareandelen, att vederbörande landsfiskal, sedan skogsingenjören anhållit om utbekommande av sin beslagsprovision, förklarat sig villig utgiva hälften av den honom tillerkända beslagsandelen under förutsättning, att han erhölle besked om till vilken han borde utbetala densamma, antingen skogsingenjören eller tillsyningsmannen, Den 21 sistlidna april hade vederbörande överjägmästare avgivit avfordrat yttrande i ären- det och därvid yrkat, att tillsyningsmannen för det otillständiga i sitt uppträdande måste ädömas bestraffning. Även om det i målet finge anses utrett, att ifrågavarande tillsyningsman gjort sig skyldig till förseelse i tjänsten för vilken överjägmästaren och skogsingenjören påyrkat bestraffning kunde vid det förhållande, att mer än två år förflutit från tiden för det påtalade förfaran- det, något ansvar härför icke tillsyningsmannen av Kungl. styrelsen ådömas. Enär det icke tillkom Kungl. styrelsen att pröva frågan om vem som rätteligen hade att uppbära andel i åklagarens förenämnda beslags provision fann Kungl. styrelsen vidare den av skogsingenjören härom gjorda framställning icke till någon Kungl. styrelsens åtgärd föranleda. Angående utarrendering för kortare tid av kronoegendomar, arrendelediga under år 1922. K. brev den 30 april. Vår ynnest etc. På därom av de sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egnahem i avgivet infordrat utlåtande den 15 ör 1920 angående utarrende- ring från den 14 mars 1922 av vissa kronoegendomar i Älvsborgs län gjord framställning hava VI vid ärendets föredragning denna dag förordnat, att vid förnyad utarrendering av under Eder förvaltning lydande den 14 mars 1922 arrendelediga kronoegendomar, om vilkas disposition vid löpande arrendeperiods utgång bestämmelser ej redan träffats, arrendetiden skall begränsas till fem högst sju år. Angående kolonisationsundersökningar å kronoparken VWVargisåvattnet. Kungl. brev till kolonisationskommittén den II juni. På därom av Eder i skrivelse den 20 mars 1920 gjord framställning har Kungl. Maj:t den 16 april 1920 bemyndigat Eder att under innevarande sommar verkställa i Eder skri- velse angivna förberedande TESS ne i och för upplåtande av kolonat på kronoparken Östra Pajala i Norrbottens län, kronoparken Örålandet och Abmobergets överloppsmark i Västerbottens län samt 3 två er samråd med domänstyrelsen utsedda lämpliga kronoparker i Västernorrlands och Jämtlands län. I anledning av utav Eder i skrivelse den 15 maj 1920 gjord framställning har Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning denna dag bemyndigat Eder att bedriva ifrågavarande kolonisationsundersökningar jämväl å kronoparken Vargisåvattnen i Sikå revir av Norr- bottens län. | SJ. / / 2 j ER FAR ENA po AN a- // MÅRN Cd OcN —[|— NZD es MosA Fool 5 NÅGRA SYNPUNKTER PÅ VARIA- TIONS- OCH KORRELATIONSRAK- NINGAR. GENMÄLE TILL JÄGMÄSTARE S. PETRINI. denna tidskrifts h. 12 år 1919 finnes infört ett genmäle med anledning I av den kritik, jag ägnade jägmästare PETRINT'S uppsats: > Formpunktsmetoden och dess användning för formklassbestämning och kubering>. Genmälet ifråga föranleder mig ej att frångå den ståndpunkt, jag vid formulerandet av min kritik intog. Några punkter i detsamma föranleda emellertid ett bemö- tande i all korthet. För att belysa jägmästare PETRINIS resonemang (tab. I, sid. 238 X) angående korrelationskoefficienterna i min lärkundersökning skulle jag vilja lämna följande något överdrivna exempel: Ett föremål som uppmätes i fråga om en viss egenskap. Som resultat erhålles: Antal mätningar 2 30 50 50 RR Mätningsresultat 16 =17 18 10 ROT I 20 I Oo ,4 Medelvärde 18,5 d. v. s. sannolika värdet blir 18,5; m. Jägmästare PETRINI säger detta vara omöjligt, då han tydligt kan visa, att här föreligger två olika grupper av resultat, av vilka den ena lämnar ett medeltal av 17,6, den andra av 190,4.> Å sid. 239 X diskuterar jägmästare PETRINI stamformens beroende av kronans form och upptäcker här, att han överskattat lättfattligheten av sitt resonemang. Jägmästare PETRINI är att gratulera härtill. Välgörande vore det för övrigt, om han även för framtiden fasthölle vid den >förenklade differentialräkning>, som han sedan demonstrerar. Det återstår dock ännu en sak att uppklara. Jägmästare PETRINI får nämligen aldrig klart formulerat, att hela det resonemang, han för, såväl i sin uppsats >Formpunktsbedömning> som i sitt svar på min kritik, ej avser, vad en diskussion angående stamformen i allmänhet berör. Hans resonemang gäller endast stamdelen inom kronan. Därför kan följaktligen endast formklassen beröras i det fall, att kronan sträcker sig mycket långt nedåt stammen, men även i detta fall kan påverkan endast vara ytterst minimal. > Korrelationskoefficientens betydelse> belyses av jägmästare PETRINI med stor klarhet. Tråkigt nog måste resonemanget (sid. 614 överst) i första avhandlingen anses fullt lika klart fört, ehuru det lämnar en något avvikande slutledning. I6. Sktogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 234 x L. MATTSSON MÅRN På »korrelationsräkning med medeltal» finnes knappast någon anledning att ingå, då jag anser mig redan i min föregående kritik ha tillräckligt klarlagt min uppfattning av saken. Kanske bör jag dock ytterligare här pointera skiljaktigheterna i våra åsikter. De siffror, jägmästare PETRINI sid. 625 lämnar angående korrelationen mellan formklass och diameter anser jag vara värdelösa. Hade jägmästare PETRINI samtidigt lämnat uppgift å avvikelserna och antalen varianter för de medelvärden, varmed han räknat, skulle en god korrelationsfaktor möjligen kunnat erhållas. Med säkerhet skulle denna till storleken ha placerat sig i närheten av korrelationsfaktorn — 0,o33 (sid. 624 i ursprungliga uppsatsen). Att jägmästare PETRINI nu uppfattat betydelsen av att känna säkerheten å de medelvärden, varmed räkningarna utföras, är emellertid intet tvivel underkastat (sid. 241 X, rad 15 nedifrån och följande). I kapitlet »terminologi> förebrår jägmästare PETRINI mig, att jag begränsat begreppet formkvot till att endast gälla förhållandet mellan mittdiameter och brösthöjdsdiameter. Härtill har jag endast att svara, att övriga diameter- förhållanden benämnas diameterkvot. Vad för övrigt frågan om absoluta formkvotens placering inom systemet beträffar, så måste jag tyvärr ännu fasthålla vid, att mätpunkten för absoluta formklassens bestämmande är stammens mitt, även om denna mitt uppsökes efter särskilda regler. I sista avdelningen säger jägmästare PETRINI, att jag förklarat mig nöjd med hans definitioner å medelfel och medelavvikelse. Detta är dock beroende därpå, att jag ansett den senare definitionen vara avslutad med orden »bilda minsta kvadratsumman>. Efter allt att döma synes emellertid definitionens tyngdpunkt, den del av densamma, som utsäger skillnaden mellan medelfel och medelvariation, utgöras av den därpå följande satsen: »Systematiska fel äro alltså eliminerade». Under sådana förhållanden är det förvånande, att jägmästare PETRINI kan anse mig ha lämnat vilseledande uppgifter, (sid. 242 X rad 18 nedifrån). Att jag då ej heller kan godkänna ifrågavarande defini- tioner är naturligt. Skulle jag definiera de två begreppen i överensstämmelse med resonemanget i min tidigare kritik skulle definitionerna lyda: Medelavvikelse = kvadratroten ur summan av kvadraterna på de enskilda varianternas avvikelser från variantseriens medeltal, dividerad med antalet varianter. Medelfel = medelavvikelsen i en felserie. Tyvärr kan jag slutligen ej instämma med jägmästare PETRINI i, att skiljaktig- heterna i våra åsikter äro av mera formell art. Tvärtom anser jag dem bottna i olika uppfattning av själva grundbegreppen i variationsstatistiken. Grythyttehed, juli 1920. L. MATTSSON MÅRN. SKOGSTRAKTERNAS SOCIALA FRÅGOR ANVISNINGAR ANGÅENDE HÄRBÄRGEN FÖR SKOGS- OCH FLOTTNINGSARBETARE. De lagar, som från och med I januari detta år reglera skogs- och flottnings- arbetarnas bostadsförhållanden, lag angående beredande i vissa fall vid skogs- avverkning och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. samt lag om skyldig- het i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna, inne- hålla beträffande de fordringar, som sådana härbärgen numera skola motsvara, endast allmänna bestämmelser. Sådana bostäder skola sålunda erbjuda till- räckligt utrymme samt tillfredsställande skydd mot köld och nederbörd samt vidare, med hänsyn till den tid, under vilken desamma kunna väntas komma till användning jämte rådande orts- och yrkesförhållanden i övrigt, motsvara skäliga fordringar på en tillfällig bostad. I anledning av denna allmänna formulering ha lagarna från vissa håll blivit föremål för en kritik, som velat utbyta dessa allmänna föreskrifter mot detaljerade bestämmelser angående till- gången till, utrymmet i samt beskaffenheten i övrigt av sådana härbärgen. En dylik anordning hade visserligen förenklat tillsynsorganens arbete men näppeligen till verksamhetens fromma. Med tanke på de väsentligt olikartade förhållanden, som beträffande skogs- och flottningsarbete äro rådande i olika delar av landet, kan det med skäl ifrågasättas, om det ens varit möjligt att i lagarna intaga sådana detaljerade föreskrifter. Vidare hade det helt säkert med hänsyn till den rätt så ömtåliga fråga, som härav beröres, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, varit olämpligt såväl ur arbetsgivare- som arbetaresynpunkt att medelst lagparagrafer fastlåsa bostadsbyggandet i sko- garna, som nu med all sannolikhet står inför en snabb utveckling. Det torde därför få anses lyckligt och i hög grad befordrande för ett smidigt hand- havande av uppsikten över lagarnas efterlevnad, att statsmakterna, sedan de uppdragit utövandet av tillsynen åt skogsmännen själva — tillsynen å efter- levnaden av lagarna utövas av Kungl. Maj:ts befallningshavande, som därvid åtnjuter biträde dels av en specialinspektör inom yrkesinspektionen och dels av lokala biträdande tillsynsorgan bestående av jägmästare och skogsingen- jörer samt i vissa fall av länsjägmästare, samtliga med biträde av underlydande personal — dels givit dem möjlighet att vid inspektioner taga hänsyn till för- hållandena i varje särskilt fall, dels ock låtit de mera speciella kraven på härbärgenas beskaffenhet intagas i lagarna kompletterande anvisningar, som skola ligga till grund för de lokala tillsynsorganen vid deras inspektionsverk- samhet samt givetvis vara normgivande i allmänhet. Endast genom en dylik till hälften på lagarnas föreskrifter och till hälften på upplysningsarbete ba- serad verksamhet synes mig den allmänna förbättring av skogsarbetarnas bo- 236x HÄRBÄRGEN FÖR SKOGS- OCH FLOTTNINGSARBETARE stadsförhållanden till båtnad icke blott för arbetarna utan även för skogs- bruket, som måste åvägabringas, kunna ernås. Och genom en sådan anord- ning kan detta ske med beaktande av skogstekniska intressen och med hän- synstagande till lokala sedvänjor, som så småningom utbildats och vunnit burskap i olika landsändar. Ett förslag till sådana lagarna kompletterande anvisningar utarbetades där- för inom socialstyrelsen och, sedan yttrande däröver avgivits av såväl arbets- givare som arbetarkorporationer, djurskyddsföreningarnas centralförbund samt enskilda sakkunniga, har detsamma av K. Socialstyrelsen efter samråd med K. Domänstyrelsen utfärdats den sistlidne 20 juni. Dessa, som så att säga innehålla lagarnas mera abstrakta föreskrifter, omförda i konkret form, och som särskilt skola beaktas vid uppförande av härbärgen, men givetvis även äro gällande för dylika, som uppförts före lagarnas ikraftträdande, ehuru det knappast låter sig göra att omedelbart sätta alla sådana i ett med anvis- ningarna fullt överensstämmande skick, hava nu utkommit i tryck såsom K. Socialstyrelsens anvisningar n:r 6 och äro av följande innehåll: Anvisningar angående härbärgen för skogs= och flottningsarbetare m.m. 1. Härbärge (koja, barack, kasern, skogsstuga o. d.) ävensom stall, som här avses böra om möjligt uppföras på sommaren eller hösten, innan marken är tjälad. 2. Härbärgen och skogsstall böra uppföras å jämn, torr plats och med iakttagande av, att tillgång till vatten finnes i närheten. 3. Vid förläggning för längre tid av större antal avverkningsarbetare (flera än 12 å 16) bör till befordrande av hygien, ordning och trevnad härbärge vara uppdelat i två eller flera rum, eller ock böra flera härbärgen användas. 4. Härbärgen för avverknings-, kolnings- eller flottningsarbetare skall erbjuda tillräckliga utrymmen för de däri inkvarterade och bör i sådant avseende särskilt iakttagas: a) att på varje i härbärget inkvarterad arbetare kommer ett efter förhållandena tillräckligt stort luftutrymme, som synnerligast beträffande för längre tids förläggning avsett härbärge, ej bör understiga 5 kbm, samt b) att avståndet mellan golv och innertak ej derskser 2 m i de delar av bostaden, som ej disponeras för sovplatser. 5. Väggarna böra om möjligt uppföras av torrt virke, vid timring väl dragas samt nog- grant diktas eller mossas. 6. Härbärge, som är avsett att brukas under längre tidsperiod, bör vara försett med trä- golv, som till förekommande av golvdrag anordnas antingen med trossbotten med fyllning eller med s. k, fastgård. Där jordgolv användes, anbringas utvändig fastgård och jämnas golvytan väl. I stall böra golv (pallar) av trä inläggas i spiltorna. 7. Härbärgen och stall skola hava vattentäta tak så anordnade, att de på ett tillfreds- ställande sätt bevara värmen. 8. Härbärge bör vara försett med efter bostadens storlek avpassat, nödigt antal tillräckligt stora, tätt insatta fönster, som för värmens bevarande böra vara försedda med dubbla glas eller så anordnade, att de kunna kompletteras med innanfönster. Stall bör även vara försett med fönster samt dessutom med lämplig anordning för ven- tilation. 9. Härbärge och stall böra hava tillräckligt stora, täta och tätt slutande dörrar. 10. Eldstad (eldpall, öppen spis eller järnspis) bör vara så anordnad, att inrökning om möjligt förebygges. Den bör vara av tillräcklig storlek för rummets uppvärmning, erbjuda goda möjligheter för de i härbärget inkvarterade att därå laga mat samt vara så konstruerad, att den ej medför eldfara. 11. Härbärge. avsett för användning under längre tid, bör vara försett med förstuga eller vindfång, som lämpligen bör kombineras med förvaringsrum för mat, kläder och redskap. Där markförhållandena så medgiva bör även en mindre källargrop anordnas under golvet. 12. Sovplatser böra vara så anordnade, HÄRBÄRGEN FÖR SKOGS- OCH FLOTTNINGSARBETARE x 237 a) att sovplats är anbragt minst 40 cm från golvet (marken) och på sådant avstånd från taket, att man utan olägenhet kan sitta rak å densamma. b) att sovplats har en längd av minst 1,9 m och en bredd, när den är avsedd för en person av minst 0,65 m och, när den är avsedd för två personer, av minst 1,20 m samt c) att, där gemensam brits förekommer, densamma bör till befordrande av ordning och snygghet vara avdelad i sovplatser för en eller två personer medelst därför avsedda balkar. 13. Härbärge bör vara försett med nödigt antal bord, bänkar, hyllor samt eventuellt skåp. 14. Skogsstall bör vara så anordnat, att avståndet mellan pallen och taket ej understiger 2 m, att spiltornas bredd uppgår till minst 1,5 m och att dessas längd, inberäknat krubban, ej är mindre än 2,3 m. 15. Skogsstall, som är avsett för ett större antal hästar, bör lämpligen avdelas i två rum, ett större och ett mindre. Invid stall bör foderskjul iordningställas. 16. Stall bör ej sammanbyggas med härbärge — detta ej blott av hygieniska skäl utan även till undvikande av ökad skadegörelse i fall av eldsvåda, Hästar få under inga för- hållanden inhysas i samma rum som arbetare. 17. På lämpligt avstånd från härbärge bör avträde anordnas, Å plats för avverknings-, flottnings- eller större kolningsarbete bör hos den, som leder arbetet, finnas tillgång till förbandslåda, innehållande nödig utrust- ning för första behandling av huvudsakligen yttre skador jämte tydlig och lättfattlig anvisning om dess användning. Användes å arbetsplatsen hästar, bör därjämte finnas erforderliga förbandsartiklar för första behandling av yttre skador å hästar. Lämpliga ordningsföreskrifter eller anvisningar till främjande av hygien, snygghet och ordning i härbärgen samt rörande hästvård böra finnas anslagna på en i ögonfallande plats i sådana härbärgen, som här ovan avses. Anvisningarnas innehåll har jag tidigare haft tillfälle kommentera vid ett föredrag, som jag höll vid Svenska Skogsvårdsföreningens årsmöte i mars detta år, och som detta finnes återgivet i tidskriften >Skogen>, häfte 6—7, vill jag ej här upptaga utrymmet därmed. För att lämna arbetsgivare vid avverknings-, kolnings- och flottningsarbeten ytterligare biträde vid uppförande av bostäder på skogarna för såväl tjänste- män som arbetare pågår för närvarande utarbetande av en handledning som Kungl. Maj:t uppdragit åt Domänstyrelsen att i samråd med Socialstyrelsen utgiva. Denna kommer att förutom allmän arbetsbeskrivning innehålla ett flertal ritningar med materialbeskrivningar till olika typer av dylika byggnader, såväl fasta som flyttbara, samt till skogsstall. Det mål, som med ifrågavarande lagstiftning åsyftas, beredande av i hygie- niskt avseende ändamålsenligare bostäder åt skogs- och flottningsarbetarna, är emellertid ej nått därmed, att arbetsgivarna uppföra lagenliga bostäder. Detta kan endast vinnas genom medverkan från arbetarnas sida. Dessa måste vinnlägga sig om att hålla sin bostad snygg och att med tanke på sin egen hälsa även under livet i skogen visa mera förståelse för såväl bostads- som kroppshygienens elementära krav. Vidare är det oundgängligt för bevarande av arbetarnas hälsa och arbetsförmåga, att skogsarbetarnas matfråga får en ändamålsenlig lösning. En åtgärd, som i högsta grad befordrar en sådan, samtidigt som bostadshygieniska krav skulle bliva tillgodosedda, är anställande av en kojvakt. Sådan finnes redan flerstädes i södra delarna av Norrland och även sporadiskt längre norr ut. Jag har under mina resor haft tillfälle konstatera resultatet av denna anordning och funnit, att det blivit gott. Det 238x HÄRBÄRGEN FÖR SKOGS- OCH FLOTTNINGSARBETARE är oftast en mycket anmärkningsvärd skillnad beträffande ordning och snygg- het mellan kojor, där kojvakt finnes, och där arbetarna själva skola bära an- svaret härför. Om endast arbetarna ville visa förståelse för den betydelse, en välordnad mathållning har, skulle arbetsgivarna helt säkert ej vara ovilliga att, där tillräckligt stort antal arbetare finnas, inreda ett rum 1 kojan till kök och matsal. Det är emellertid ej min avsikt att här slutgiltigt behandla denna fråga, till vilken jag torde återkomma, då jag under min verksamhet vill göra, vad som göras kan för att bibringa skogs- och flottningsarbetarna förståelse för och bättre uppfattning om betydelsen av hygien och ordning till beford- rande av god hälsovård, trevnad i bostäderna och dessas vidmakthållande i gott stånd. Ett led i detta arbete äro de »anvisningar till befrämjande av hy- oien, ordning och trevnad i skogs- och flottningsarbetarehärbärgen>, som nu ut- kommit i samma häfte som förutnämnda anvisningar. Slutligen ha åtgärder vidtagits för beredande av drägliga förhållanden för de vid skogsarbeten använda hästarna. Dålig skötsel och tungt arbete ha ofta varit deras lott. Som av ovan återgivna anvisningar framgår, ha dra- garna genom desamma tillförsäkrats det skydd och den vård, ett gott stall medför. I de »råd och anvisningar rörande hästvård vid skogskörslor>, som av- slutar Socialstyrelsens anvisningar n:r 6, riktas en maning till körarna att giva hästen en god vård, som lön för hans ansträngande arbete. Anvisningarna till befrämjande av hygien etc., samt angående hästvård skola tryckas separat för att anslås i härbärgen för skogs- och flottnings- arbetare. Samtliga anvisningar kunna avgiftsfritt erhållas hos ovannämnda lokala till- synsorgan eller hos skogshärbärgesinspektören adress K. Socialstyrelsen Stora Nygatan 40—42, Stockholm. OSCAR WALLNER. SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN AUSTRALIENS TRÄVARUIMPORT!. Den i nedanstående not omnämnda handelsrapporten torde vara av till- räckligt intresse och aktuellt värde för ett särskilt omnämnande vid denna tidpunkt, då Nordens trävaruexportörer stå inför så många problem av inter- nationell karaktär, vars rätta lösning och allsidiga behandling icke minst kräva en ingående kännedom om även avlägset belägna konkurerande länders aspira- tioner och produktionsförmåga. Undertecknad tager sig därför friheten att i koncentrerad form här återgiva berörda synnerligen klart och utförligt skrivna rapport. I inledningen till rapporten framhålles särskilt nedgången i Kanadas trä- export till Australien, vilken år 1913 endast utgjorde 3 2 av Australiens totalimport och på samma gång endast 5 9, av detta lands import från Stilla- havskusten i sin helhet. (Författaren har ingen anledning betvivla dessa siff- rors riktighet och är icke heller i tillfälle att giva sitt bestämda omdöme i detta avseende, men anser sig dock böra framhålla för beaktande såväl Kana- das som Förenta staternas geografiska läge i förhållande till Australien och på samma gång påpeka det faktum att icke obetydliga kvantiteter virke skep- pas till Australien även från Nordamerikas östra kust.) »Kuriöst nog», säger rapportförfattaren, »intaga Sverige och Norge ifråga om bearbetade varor första rummet, nästan monopoliserande marknaden, såsom de hava gjort i Afrika och Sydamerika; änskönt deras virke är mycket kvistigt, särskilt granvirket.»> Rapportförfattaren medgiver dock den excellenta bearbetningen och noggranna sorteringen av de skandinaviska trävarorna. Det förhållandet, att Kanada icke synes vara i stånd att öka sina förbin- delser på ifrågavarande marknad, ehuru en provins inom det brittiska väldet, framhålles till allvarligt beaktande. Alla träexporterande länder, med undan- tag av Kanada och New Zeeland, hava ökat sin handel med Australien. Även Japan, som exporterar ett undermåligt furuvirke för lådfabrikation, har distanserat Kanada. En faktor, som mer än något annat synes hava verkat menligt på möjligheterna för utsträckt kanadensisk träexport, är dock den skarpa konkurrensen med Förenta staternas träexportörer på Stillahavskusten och deras effektiva organisation, >The Douglas Fir Export & Exploitation Co.>, vilken numera lärer vara den mäktiga representanten för icke mindre än ett 8o-tal exportsågverk på Stillahavskusten. En annan likaså menligt verkande faktor är Förenta staternas export av stora kvantiteter billiga över- skottsvaror (s. k. >dumping of surplus stock3>). Den australiska importen är emellertid stadd i snabb tillväxt, och landets behov av importerat virke kommer att bli allt större och större, allt efter som förrådet av inhemskt virke hastigt minskas, För närvarande importeras 1 Report ön Timber Trade of Australia. By H. R. MacMillan. Supplement to Weekly Bulletin of the Department of Trade and Commerce, Ottawa, Canada. 1917. Pp. 76. 240 Xx SKOGSSTATISTISKA MEDDELANDEN årligen orukring 50,000 standards, huvudsakligen Douglasgran (Pseudotsuga taxifolia), från Stillahavskusten. Australiens skogar bestå nästan uteslutande av blandad lövskog (Eucalyptus och Acasia-träd huvudsakligen), vilka i vissa trakter utvecklats till verkliga jätteskogar, stundom innehållande en sågbar kubikmassa av mellan 20,000 och 30,000 kub.-fot per acre (1 hektar = 2,47 acre). »Jarrah» och »karri» äro de virkesslag, som exporteras från Australien. »Jarrah» är på grund av sin varaktighet, hårdhet och styrka utmärkt för järnvägssyllar. »Karri»-virket äger ävenledes dessa egenskaper med undantag av varaktigheten. Otaliga andra träsorter finnas, men alla äro de hårda och svåra att bearbeta. Där- för måste mjuka och mera lättarbetade träsorter, sådana som svensk gran och furu eller amerikansk Douglasgran, importeras till en omfattning av ända till 5 kubikfot? per invånare i västra delen av landet. Det finnes visser- ligen flera mjuka furusorter, huvudsakligen i New South Wales och Queens- land, men dessa äro så otillgängligt belägna och förefinnas i så otillräckliga kvantiteter, att ett tillgodogörande av desamma ställer sig alltför kostsamt. Det inhemska timret ställer sig vanligen dyrare än det importerade, liksom 55 förhåller sig till 45. Den årliga konsumtionen av sågade trävarvor i Australien, varav hälften är importerat, uppgives vara omkring en billion feet, b. m. (83,333,333 kubikfot, eng.), vilket utgör 200 feet b. m. (17 kubikfot)? per capita. Dessa sistnämnda siffror stämma tydligen icke alldeles överens med nyss- nämnda uppgift: »5 kubikfot per inv. i västra delen av landet», utan blir det i stället 8 !/, kubikfot per invånare, vilken sistnämnda siffra därför torde vara riktigast. Australiens bebyggande synes försiggå relativt sakta, och ?/; av befolk- ningen bo i städerna, där husbyggnadsmaterialet mestadels är tegelsten, även i de stora skogsdistrikten. Såsom redan nämnts importeras emellertid stora mängder trävaror för byggnadsändamål. Sjuttio procent av allt importerat trä uppgives vara Douglasgran, varav vidare 75 procent är använt till bygg- nadsvirke. Tullavgifterna äro, som bekant, mycket höga för hyvlade varor, och för- månligast för grova dimensioner (6” X 12” och upp). Denna låga tull för grova dimensioner är särdeles uppmuntrande för Douglas-gran-exportörerna, enär ju de äro så gott som ensamma om att kunna åstadkomma dylika dimen- sioner. En mindre kvantitet timmerstockar importeras även från Japan och Ryssland. Dylik import av runt timmer visar tendens till ökning, förorsakad helt na- turligt av den låga tullen på dylik råvara. I slutet av sin berättelse framhåller rapportförfattaren nödvändigheten av att ett antal representativa sågverk sammansluta sig för bildandet av en försälj- ningsförening i stil med ovanberörda sammanslutning i Förenta staterna, var- jämte framhålles fördelen av ett samarbete med sistnämnda förening. ? En kubikfot = 12 feet b. m. (board measure). HELGE SYLVÉN. RECENSIONER. PaUL JACCARD: Nouvelles recherches sur l'accroissement en épaisseur des arbres. Essai d'une théorie physiologique de leur croissance concen- trique et excentrique. 200 sidor 4:0, 23 tabeller och 75 figurer. Lausanne & Généve 1919. Arbetet är fördelat på fem huvudavdelningar med i svensk översättning följande titlar: I. Trädstammen som jämnstark bjälke. II. Trädstammen som bjälke med jämnstor ledningsförmåga för vatten. III. Mekaniska följder av tjocklekstillväxten. Inverkan av tyngd och geo- tropism. IV. Experiment. V. Försök till en fysiologisk teori för koncentrisk och excentrisk tillväxt. I följande referat behandlar undertecknad Petrini avd. I—II, undertecknad Romell avd. III—V. Mare ve ARE N Prof. JACCARD har under det senast gångna decenniet upprepade gånger tagit till orda i tidskrifterna — de schweiziska, de tyska och de franska — för att klarlägga frågan om trädens diametertillväxt. Han kommer därvid även in på problemen om efter vilka principer stamformen utbildas, och han har redan från början anmält sig såsom opponent mot den METZGERska teo- rien om den jämnstarka bjälken som mönster för stamformen, som då skulle utvecklas med största möjliga materialbesparing. De skäl på vilka JACCARD stöder sin opposition äro huvudsakligen följande: 1:0) Stammen är ingen jämnstark bjälke, ty ett stycke uppåt stammen finnes en punkt där motstånds- kraften mot vindpåverkan, räknat efter diametern, är ett minimum, och såväl uppåt som nedåt från denna punkt tilltager den relativa styrkan hos stammen. 2:0) Äldre stammar äro försedda med en i förhållande till kronutvecklingen mycket större motståndskraft än yngre. 3:0) Enligt METZGERS teori borde stamformen växla från en trakt till en annan, och koncentriskt byggda träd borde vara undantagsfall i stället för regel. 4:0) METZGERS teori framkallar följande dilemma: antingen är trädets form en produkt av de mekaniska krafter, som verkat på trädet under dess egen uppväxttid, eller också av nedärvda faktorer. I det förra fallet kan man ej tala om urval; i det senare fallet skulle man nödgas förneka inverkan av de nuvarande vindarna. Häremot skulle jag vilja anföra i fråga om 1:0, att den jämnstarka bjälke, som man konstruerar fram till jämförelse med ett visst träds stamform, blir olika allt efter den metod, som användes härtill. Prof. JACCARD anser form- punkten hos barrträden vara belägen på ett avstånd av 7/, från kronytans bas, d. v. s. formpunkten skulle alltid vara belägen i kronytans tyngdpunkt, och kronans form skulle alltid vara konisk. Av mina senast publicerade 242 X EEETERATTUR undersökningar på detta område (Medd. fr. Stat. skogsförsöksanst., H. 16, N:r 6—7, 1919) har det framgått, att variationer i dessa avseenden spela en ej obetydlig roll. Dels kan naturligtvis kronans form variera, dels kan kronans täthet vara olika i olika partier, varigenom tryckcentrum kan avsevärt för- skjutas. Men vidare spela ej de nedre delarna av kronan samma roll som de övre, då vindhastigheten ökas på större höjd över marken. Om form- . punkten alltså alltid placeras i kronytans tyngdpunkt eller ännu mer om den fullkomligt schablonmässigt förlägges till 1/. från kronans bas, måste den därigenom erhållna jämnstarka bjälken kunna komma att avvika högst avse- värt från den för jämförelse riktiga. Men dessutom blir resultatet vid en jäm- förelse beroende på vilken diameter som väljes som utgångspunkt vid beräk- nandet av den jämnstarka bjälkens dimensioner. Om man emellertid även med iakttagande av alla behövliga korrektioner skulle erhålla den av JACCARD omtalade minimipunkten, så kullkastar detta likväl ej METZGERS teori. Ty det lär väl ej vara förvånande, om dimensionerna tilltaga ned emot roten, där uppdelningen i rotgrenar gör påfrestningen större. Nedåt förklaras alltså den relativa ökningen i dimensioner av den s. k. rotansvällningen. Skulle det verkligen förhålla sig så, att stammen även vore överstarkt konstruerad uppåt, att döma av diametermåtten, så behöver man likväl ej förkasta METZGERS teori förrän det blivit visat, att virket verkligen har samma hållfasthet hela vä- gen upp efter stammen. Den andra anmärkningen, att äldre träd konstrueras starkare än yngre, finner även den sin förklaring i den ovan berörda omständigheten, att vind- styrkan ökas, ju högre upp från marken man kommer, och i fråga om den tredje invändningen kan replikeras, att JACCARD icke med några systematiska undersökningar visat upp, att stamformen är densamma för olika trakter. Erfarenheterna 1 Sverige, även om de ännu ej blivit systematiskt samman- ställda, peka tvärtom oförtydbart i den riktningen, att stamformen verkligen är olika inom skilda vindområden. Formklassen för gran t. ex. är mycket låg i fjälltrakterna, där de starkaste vindpåverkningarna äro lokaliserade, och om man genomsnittligt jämför gran från de norra delarna av landet med gran från södra Sverige, torde man kunna allmänt konstatera ett söderut sti- gande formklassvärde. Att träden utbilda sig excentriskt i vindens riktning är väl också så pass allmänt konstaterat, att det borde vara överflödigt att spilla ord på den saken. Men det fordras dels tämligen starka och ihållande vindar i en viss riktning för att åstadkomma bestående inverkan inom slutna bestånd, varjämte väl också den omständigheten, att träden åtnjuta stöd från grannträden, torde kunna spela en roll för den mekaniska påfrestningens stor- lek. I alla fall ha barrträden ansetts utgöra så goda indikatorer på vind- riktningen, att meteorologerna anlitat dem såsom undersökningsmaterial för utrönande av vindriktningen under gångna tider. Betraktar man slutligen den fjärde anmärkningen, bör väl denna snarare kallas JaAccarps dilemma än METZGERS. Ty nog får man säga, att det verkar litet konstruerat att påstå, att man ovillkorligen måste besluta sig för urvals- teorien eller för miljöpåverkningarna som förklaring till stamformen i det spe- ciella fallet. För en biolog som JACCARD tycker jag det skulle ligga närmare till hands än för mången annan att besvara frågan på följande sätt: vissa anlag i fråga om stamformen äro ärftliga egenskaper, olika för olika trädslag och t.o.m. för olika raser av samma trädslag. Huru dessa anlag i ett visst fall LITTERATUR x 243 kunna komma att utvecklas beror naturligen till stor del på de förhållanden, under vilka trädet växer upp. För min del kan jag ej se något dilemma i fråga om denna sak. Gentemot METZGERS teori ställer JACCARD en annan: stammen är konstruerad enligt en sådan princip, att den vattenledande förmågan är lika i varje tvär- snitt av stammen. Då nu den huvudsakliga transporten av vatten sker i de yttersta skikten, skulle teorien under vissa förutsättningar kunna omformuleras så att den lyder: stammen utbildas på sådant sätt, att tllväxtytan för alla tvärsnitt under kronansättningen är lika. Inuti kronan måste enligt teorien om lika vattenledande kapacitet tillväxtytan successivt avtaga uppåt toppen, efter- som den verksamma delen av den avdunstningen ombesörjande kronan min- skas, ju högre upp tvärsnittet befinner sig. För stamdelen under kronan skulle emellertid en överensstämmelse kunna påvisas. JACCARD säger sig också ha funnit god överensstämmelse i vissa fall men anser dock ej teorien i denna enkla form tillräcklig för att beräkna stamformen. Han kommer sålunda ej till någon verklig lösning av problemet med sin metod, och i själva verket synes förhållandet (enligt av rec. utförda undersökningar på stamanalyser) kunna sägas vara sådant, att tillväxtytans relativa storlek upp efter stammen växlar med trädets ålder och tillväxtenergi. Sålunda visa undersökningar i fråga om tall, att tillväxtytan under trädets ungdomsstadium, då tillväxter är livlig, ökar uppåt stammen, under det att med tilltagande ålder det motsatta förhållandet allt skarpare framträder. Jaccarps avhandling kan ej sägas ha vare sig kullkastat METZGERS teori eller framkommit med någon ny teori av betydelse för det praktiska bestäm- mandet av stamformen. Dess kritik blir likväl av betydelse för den framtida utvecklingen, om de framställda synpunkterna komma att upptagas i och för kontrollundersökningar. Rec. är för sin personliga del av den åsikten, att det på detta område fortfarande behövs ingående och elementära studier för att klarhet skall kunna nås om vissa grundläggande frågor. Men därtill for- dras ett stort material, som behandlas på ett mera förutsättningslöst sätt än vad tycks vara fallet med det ifrågavarande. För att ej bli missförstådd kanske jag bör tillägga, att jag i första hand åsyftar sådana saker som att formpunkten ej bör bestämmas på förhand, utan att i stället den formpunkt beräknas, som ger bästa överensstämmelsen med den utjämnade stamkurvan, att rotansvällningen ej tillåtes inverka, att den lämpligaste utgångsdiametern användes, och att materialet publiceras i sin helhet. Sannolikt är, att vissa modifikationer i de METzGERska teorierna bli en följd härav, men det är föga troligt, att dessa komma att helt och hållet falla. Vissa förundersökningar, som utförts å skogsförsöksanstalten, synas snarare tyda på motsatsen. 2. Avd. III-—YV. Dels genom jämförande studier å organ, som i naturen varit utsatta för mekanisk påfrestning av olika slag, dels genom direkta experiment har förf. sökt utreda betingelserna för och orsaken till uppkomsten av de bekanta olikheter i stamform och de vävnadsdifferentieringar, som uppträda vid tjock- lekstillväxten. Det största intresset tilldraga sig experimenten. I fråga om vävnadsdifferentieringen kommer författaren med stöd av sina experiment till det resultat att man i bokstavlig mening kan tala om tensions- 244 X LITTERATUR och kompressionsfibrer, av vilka de förra bildas där dragspänning, de senare där tryckspänning råder. (Barrträdens kompressionsfibrer bilda som bekant i sin typiska utbildning den på svenska s. k. tjurveden, på tyska »Rotholz>, som emellertid enl. JAnKa, Centralbl. f. d. ges. Forstwesen 1906, är mindre hållfast än den normala veden; betr. grenveden är däremot enl. SONNTAGS undersökningar, Jahrbuch f. wiss. Bot. 1904, tjurveden hållfastare för tryck än den vita veden; ref. anm.). Hos lövträden visade JACCARDS materialprov- ningsförsök i allmänhet betydligt större hållfasthet för tryck för kompressions- veden å grenarnas undersida än för översidans tensionsved. Även i fråga om tjocklekstillväxtens fördelning på tvärsnittet kommer JAc- CARD till det resultat att den i huvudsak är en reaktion på mekaniska inverk- ningar. De utförda experimenten äro både talrika och varierade. Kanske man t. o. m. skulle kunna säga att de äro väl mycket varierade i förhållande till sitt antal. Förf. har dels (liksom flera före honom) undersökt inverkan av varaktig deformering, t. ex. uppbindning av grenar i ring- och S-form, och av läge- förändring i förhållande till jordradien, dels behandlat försöksväxterna med periodiskt upprepade böjningar fram och tillbaka med intervall varierande mellan 30 dagar och några sekunder. Vad först angår experimenten med uppbindning av grenar i S- och ring- form, gåvo dessa olika resultat å lövträd (ett exemplar vardera av Ulmus cam- pestris, Alnus incana, Tamarix gallica) och barrträd (en Pinus Strobus). Hos de förra höll sig den starkaste tillväxten och bildningen av tensionsfibrer städse å den fysikaliska översidan av grenarna, vare sig denna var konvex eller konkav. Hos Pinus Strobus uppträdde tjurved städse å den konkava sidan, vare sig denna var morfologiska eller fysikaliska översidan eller ej. Försöken med periodiska böjningar gjordes med huvudstammar och dels så att de båda vilolägena lågo lika långt på var sin sida om det normala upprätta läget, dels så att stammen än böjdes åt en viss sida, än fick resa sig rätt upp. Vid användning av långa intervall, 1 månad resp. 14 dagar, lade försöks- träden (2 unga Aesculus) sin tillväxt, efter hela den böjda delen av stammen, mest i böjningsplanet, och tensionsfibrer utbildades i veden. Vid kortare intervallängd (1 vecka och därunder) utbildades (med ett un- dantag, en FRobinia) ingen tensionsved i de fall då försöksträden alternerande böjdes åt motsatta håll, däremot kunde sådan utbildas å konvexsidan i för- sök med omväxlande böjning och upprätning av stammen (försöksväxter £Ko- binia pseudacasia, Ulmus campestris, Aesculus, Carya, Koelröteria paniculata, Quer- cus pedunculata, Rhus typhina, Tamarix gallica, Betula verrucosa, Alnus incana, Atilanthus glandulosa, använda intervall 1 vecka—12 timmar). Hos likadant behandlade barrträd bildades däremot i allmänhet tjurved på endera eller bägge sidor (Picea excelsa, Pinus silvestris, Pinus Strobus, Pseudotsuga Douglasii). Därvid visade sig vid användning av en intervallängd av 12 timmar en skillnad mellan den sida som var konkav om dagen och den motsatta, i det tjurveden i allmänhet var lokaliserad till och alltid bäst utvecklad på den förra. Beträffande tillväxtens fördelning på tvärsnittet vid böjning i intervall av I vecka— 12 timmar visade sig denna påverkad på följande sätt: Genom de + LITTERATUR x 245 upprepade starka böjningarna utbildades i allmänhet det starkast böjda partiet av stammen till ett slags gångjärn, som blev allt mjukare och där tillväxten avstannade i böjningsplanet, men blev så mycket starkare i det däremot vinkelräta. Ovan och under detta parti, där alltså påkänningen var mera måttlig, förlades tillväxten däremot övervägande på diametern i böjningsplanet. Detta hos såväl barrträd som lövträd. Även i detta fall märktes vid en intervallängd av 12 tim. en skillnad mellan dag- och nattsida. För att åstadkomma alternerande böjningar med mycket korta intervall an- - vände förf. motordrivna maskinella anordningar, medelst vilka försöksväxtens stam pendlades fram och tillbaka i intervaller av 3 till 12 sekunder. Under denna behandling kunde tjurved, och på den motsatta sidan tensionsved, pro- duceras (hos Pinus silvestris), om böjningen var ensidig (det ena ytterlighets- . läget alltså upprätt), däremot ingendera, om stammen pendlades å ömse sidor om vertikalläget. Beträffande tillväxtens fördelning på tvärsnittet gäller vid denna försöksanordning i stort sett detsamma som för intervall 1 vecka— 12 timmar (Pinus silvestris, Fraxinus excelsior). I två fall (en ask, en Larix deptolepis) uppträdde endast den ovannämnda gångjärnseffekten, i ett fall (en Pinus silvestris) stegring av tillväxten hela vägen i böjningsplanet utan gång- järnsbildning någonstädes. Härmed har jag i yttersta korthet sökt referera de viktigaste av försöken, så gott jag kunnat, men måste reservera mig för de oriktigheter, som må- hända insmugit sig, ty vid beskrivningen av försöken har förf. haft den ovanan att tämligen konsekvent förväxla de använda beteckningarna, så att figur med figurförklaring visar motsatsen mot vad texten påstår. Jag har i sådant fall hållit mig till texten. Experimenten synas emellertid otvetydigt ha visat, att mekaniska böjnings- påkänningar på stammen kunna utlösa formbildande och vävnadsbildande reaktioner i form av bildning av kompressions- resp. tensionsved och excent- risk tjocklekstillväxt. Å andra sidan hade (ett försök; Aesculus) bortskär- ning av halva kronan ej någon excentrisk tillväxt hos stammen till följd, eller åtminstone täcktes detta inflytande helt och hållet av den formbildande retningen av böjningen. Insnitt i barken visade sig ha en helt lokal effekt, som likaledes försvann gent emot effekten av den mekaniska böjningen. Förf. vill även förklara tjurvedsbildning i en del fall, då den närmast kan synas ha andra orsaker, som orsakad av mekanisk kompression av stampar- tiet i fråga. Så vid omkulläggning av träd (tryckspänning på undersidan på grund av stammens egen tyngd) och i fall av tjurvedsbildning å endera eller båda sidor av stamspetsar, som utfört geotropiska krökningar (tryckspänning på grund av tillväxt plus event. tyngd). Man skulle efter allt detta väntat att slutkapitlet, försök till en fysiologisk teori för koncentrisk och excentrisk tillväxt, haft ett annat utseende än det har. Förf. opponerar här framför allt mot METZGERS »>mekanofinalistiska> teori och söker i stället, sedan han kommit till det resultatet att principen om en bjälke med jämnstor vattenledningsförmåga ej heller stämmer med den verkliga stamformen, en förklaring som opererar med förhållandet mellan organisk och oorganisk näring på olika punkter i växtkroppen. Han upptar rent av för att förklara tjurvedsbildningen och barrträdens hypoxyli den gamla grova föreställningen att den näringsrika saven på grund av sin tyngd skulle 246 Xx ERNPERAIOR rinna ned i bottnen av grenarna, en förklaring som knappt synes ref. bli mindre enfaldig därför att den upprepas. Om denna idé skulle tillgripas någonstädes så vore det då väl snarare för att förklara fördelningen av ten- sionsved i de S-formigt böjda grenarna av lövträd, där som nämnt denna städse följer den fysikaliska översidan och alltså står i tydlig relation till tyng- dens riktning. Fördelningen av tjurved i barrträdsgrenar, böjda på liknande sätt, hänvisar i stället på en ren mekanomorfos, oberoende av tyngden. Förf. har tydligen med sin teori velat söka anslutning till de tankegångar som behärska den experimentella morfologien, och detta måste i och för sig -: anses som en styrka. En kausalmekanistisk förklaring är ju målet för fysio- logisk forskning. Emellertid vill det synas ref. som vore det vetenskapligt ärligare att tills vidare operera med exempelvis den retbarhet för mekanisk påkänning av viss karaktär, som just JAccaArps försök berättiga att anta, utan att närmare måla ut det okända kausalmekanistiska sammanhanget, vilket f. n. endast kan ske med tillhjälp av en vävnad av lösa hypoteser. Hur en kom- pression av veden, orsakad av en mekanisk böjning, inverkar på tryckförhål- landena i cellerna, är redan det omöjligt att yttra sig med någon säkerhet om. En långvarig kompression kan man närmast anta som slutresultat ej vålla några förändringar alls; trycket mot plasmahuden bör, sedan jämvikt inställt sig, vara praktiskt taget detsamma som förut och bestämt av cell- innehållets (teoretiskt något ökade) osmotiska tryck. Ännu mycket svårare är det f. n. att kausalt förknippa en permeabilitetsändring hos plasmahuden med en kompression av veden. Med allmänt ordande utan fasta hållpunkter vinnes i varje fall ingenting, varken ur teoretisk eller praktisk synpunkt. F.ö. kan ref. ej se att laborerandet med en experimentellt konstaterad retbarhet för mekanisk böjningspåkänning innebär något cirkelslut. Det är ingen ordent- lig kausalförklaring, men väl en låt oss säga konditional av samma art som de flesta varmed vi t. v. få nöja oss i fysiologien, i varje fall knappast mera finalt betonad än JACCARDS »princip om den kortaste vägen», som även ingår 1 hans teori. SVEN PETRINI och LARS-GUNNAR ROMELL. TIDSKRIFTSÖVERSIKT Skogsuppskattning. The Jonson »Absolute Form Quotient> as an Expression of Taper. EK. CLAUGHTON—WALLIN and F. MC VICKER. Journal of Forestry N:o 4 1920. I Canada har JoNsons uppskattningsmetoder fått en energisk förespråkare i den förstnämnde av författarna till den artikel vars rubrik angivits här ovan, och nu senast har han gjort en del ganska omfattande undersökningar för att visa, att JONSONS massatabeller äro användbara även för amerikanska trädslag Dessa undersökningar syssla med Red Pine, White Pine, White Spruce, Douglas LITTERATUR Xx 247 Fir och ännu några andra barrträdsarter, och material har insamlats från såväl östra som västra delarna av landet. Resultaten visa, att de undersökta arterna äro konstruerade efter samma principer som 1 Skandinavien, d. v. s. att om man känner formklassen, kan också formen beräknas. :' SJARS A proposed Standardization of the Checking of Volume Tables. DONALD BRUCE. Journal of Forestry N:o 5 1920. Förf. vänder sig emot den metod för att kontrollera en massatabell som tycks vara bruklig i Amerika, nämligen att fälla ett tjog träd och jämföra summan av samtliga träds volym med summan av den volym tabellen ger och betonar nödvändigheten av att undersöka variationerna. SB The Height and Diameter Basis for Volume Tables. DONALD BRUCE. Journal of Forestry N:o 5 1920. En undersökning om lämpligaste metoden att upprätta massatabeller. Förf. förordar för barrträden i väststaterna tabeller uppställda enbart efter diametern vid brösthöjd och höjden och anser det vara onödigt att »komplicera»> dem genom att även ta hänsyn till formen. SÖNER Ett nytt instrument att uppskatta trädstammarnas diameter i sådana fall, där direkt mätning icke kan komma i fråga av T. HeEIKKILÄ. Uppsatser i skogsbruk Nr 12 1919. I tidskriftsöversikten i häfte 7—38 av denna tidskrift detta år omnämndes HEIKKILÄS instrument och betecknades såsom praktiskt konstruerat men för- utsättande i de flesta fall en viss approximation. Detta senare påstående be- rodde på en missuppfattning av rec., förorsakad bl. a. därav att geometrisk figur saknades i ovannämnda uppsats. På forstmästare MHEIKKILÄS begäran meddelas därför denna rättelse. AN Marklära. Om bedömmelse av skovjordens godhet ved hjelp av bundfloraen. C. H. BoORNEBUSCH. Dansk Skovforenings Tidsskrift, 1920, häft. 1. s. 37—50.- Förf. framhåller, att ett studium av markvegetationen i skogarna avseende att tjäna praktiken, måste gå hand i hand med undersökning av humusfor- merna. Stödd på P. E. MöLLErRs, HESSELMANS m. fleras undersökningar samt egna iakttagelser uppställer han följande typer av humusformer: blåbärsråhumus (blaabärsmor), 7rientalis-råhumus, Convallaria majalis-råhumus (med något Oxa- -Zis), Oxalis-mull, Asperula-mull, Mercurialis-moull, Urtica-mull. I de tvänn esist- nämnda slagen är nitrifikationen livlig, i de tre närmast föregående finnes den men är tämligen svag, i de två förstnämnda saknas den. Typerna äro ordnade från de sämre till de bättre med hänsyn till den allmänna omsätt- ningen i marken; denna försiggår snabbast i de senare slagen. — Förf. har utfört vegetations- och humusbeskrivning på ett skogsdistrikt och kunde där- vid konstatera, att frekvensen av Oxaflis acetosella betydligt tilltar efter harvning. Ännu säkrare hållpunkter för denna åtgärds inverkan på markvegetationen har förf. erhållit med användande av RAUNKLERS bekanta valensmetod förenad 248 X LITTERATUR med uppskattning av de olika växternas täckningsgrad. Det visade sig att örterna gynnas mer än gräsen av harvningen, ett ur skoglig synpunkt gynn- samt förhållande. Förf. framhåller, att man kan följa nitrifikationens föränd- ringar efter olika åtgärder i skogen genom en dylik analys av markfloran. Den största praktiska betydelsen av markvegetationsundersökningar anser förf. ligga i möjligheten att därigenom få hållpunkter för vilket trädslag som lämpar sig bäst för en viss mark. O. TM Forstliche Standortsgewächsen im westliche Moränengebiet Bayerns. K. RUBNER. Forstwissenschaftliches Centralblatt, 1920, Heft 4. s. 135—144. Förf. refererar CAJANDERS arbete »Uber Waldtypen», men anser denne för- fattares klassificering av skogarna efter markvegetationen i typer svarande mot olika boniteter mindre lycklig, när saken gäller detaljerad bedöm- ning av en viss mark. Han framhåller det intima sambandet mellan mark- vegetation och humusformer och ansluter sig till de av svenska skogsförsöks- anstalten (i LAGERBERGS arbete angående markflorans analys) utstakade rikt- linjerna för användande av markvegetationsundersökningar i skogspraktikens tjänst. Förf. meddelar en översikt över skogligt betydelsefulla karaktärväxter inom ett område i Bayern, 600—900 m. ö. h. Såsom karaktäristiska för mild, normal humus anför han följande arter: Oxalis acetosella, Asperula odorata, Impatiens noli tangere, Galium rotundifolium, Elymus europeus, Milium effusum, Brachypodium silvaticum, Carex silvatica samt bland mossorna Catharinea undu- lata, Mnium undulatum och Hypnum-arter. Såsom för råhumus betecknande anför han Vaccinium myrtillus, Festuca silvatica, Lycopodium annotinum, bland mossor Polytrichum formosum, Dicranum scoparium och Pleuroschisma attenuatum. Förf. anbefaller att undervisningen i skogsskötsel måtte upptaga en granskning av markvegetationen, speciellt dess förändringar i samband med skogliga åtgärder. - O. TM Rauchschaden und Boden. W. LEININGEN-WESTERBURG. Centralblatt fär das gesamte Forstwesen, 46, 1920 Heft 5/6, s. 129—144. I Österrike och Tyskland med deras omfattande industrianläggningar spela rökskador på skog en betydande roll och det föreligger en vidlyftig litte- ratur om dessa fenomen. Att en del av rökens skadegörelse består 1 en in- verkan på marken, har man dock i de festa fall förbisett. Så är emeller- fallet. Röken kan, särskilt om den innehåller sura ångor (svavelsyrlighet), inverka menligt på markens organismer varigenom råhumusbildning inträder, där förut gynnsammare humusformer förelegat. Vid stark inverkan av rök- gaser, kan markvegetationen totalt försvinna. Som en följd av alla dessa fenomen kan jordmånen bli högst avsevärt försämrad, vilket kan medföra skadegörelse, som sträcker sig över en betydande tidrymd sedan röken even- tuellt avlägsnats. Direkt utarmande på marken kunna de sura ämnen verka, som med regnvattnet tillföras från atmosfären i fabriksdistrikt, genom att upp- lösa och bortföra kalk och andra värdefulla markbeståndsdelar. Kalktillförsel kan under vissa förhållanden motverka rökskadorna. Förf. diskuterar ett flertal, ämnen som kunna tillföras marken genom fabriks- rök, och framhåller, att bland dem även undantagsvis kan finnas för skogen LITTERATUR x 249 nyttiga ämnen. I vissa fall kunna jordanalyser ge hållpunkter för bedömande av orsak till skador, i andra fall ej. Förf. diskuterar metoder att avgöra om rökskador föreligga. Han framhåller betydelsen av att allsidigt undersöka dessa och därvid ej förglömma marken, vilket speciellt blir av högsta vikt, när en lagstiftning på detta område (>Luftrecht>) i framtiden kommer till stånd. O. TM Ubersicht äber Bayerns Bodenverhältnisse. H. NirLas. Forstwissen- schaftliches Centralblatt. 42, Heft 4 (1920), s. 123—135. Förf. framhåller betydelsen av att upprätta särskilda jordmånskartor, på vilka dels borde inläggas markens beskaffenhet av sandig, lerig o.s. v., dels jordmånens moderavlagring (i anslutning till det geologiska underlaget) och dels möjligen den klimatiska jordmånstypen, som i Bayern i allmänhet är brunjord (Braunerde). Då det emellertid ännu torde dröja länge innan sådana kartor kunna komma till stånd, har förf. på uppdrag av lantbruksministeriet med bjälp av produktionsstatistiken för jordbruket kompletterad med talrika egna iakttagelser i fält upprättat en översiktskarta över jordmånsförhållandena i Bayern. Vissa kulturväxter ange sandig jordmån, andra styv lera 0. s. v., och då odlingen av den ena eller andra växten under långa tider anpassats till jordmånens beskaffenhet, kan dennas genomsnittliga karaktär för ett mindre område utläsas ur produktionsstatistiken för detta. Översiktskartan ger därför naturligtvis endast ett samlat uttryck för alla de faktorer, som göra en trakt lämplig för t. ex. ett visst sädesslag. Förf. finner, att av kartan ett flertal slut- satser av praktisk betydelse kunna dragas. BI. a. framvisar den vid en jäm- förelse med geologiska kartor det intima sambandet mellan jordmånen och de geologiska förhållandena. Den ger vidare värdefulla hållpunkter för fram- tida agrarpolitik. Förf. framhåller önskvärdheten av att på ett analogt sätt utnyttja skogsmännens erfarenheter angående jordmånens beskaffenhet. O. T-w. NYUTKOMNA BÖCKER. Anvisningar ang. härbärgen vid avverknings-, kolnings- och flottningsarbeten samt ang. stall vid avverknings- och kolningsarbeten. Utfärdade av K. Socialstyrelsen d. 10 juni 1920. Skurup 1920. 8 sid. Pris 25 öre. Betänkande och förslag till ny lagstiftning angående torrläggning av mark m. m. Avgivet av inom Justitiedep:t tillkallade sakkunniga. Stockholm 1020--4 204 SA ENS ö kr Betänkande avg. av den av K. Maj:t den 3 okt. 10902 tillsatta kommitté rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållan- den m. m. 61. Utredning och förslag ang. villkor om viss föregående verksamhet i statens tjänst för erhållande av ålderstillägg. Stockholm 1920. 65 sid. Pris 1,50 ag Förare vid Sveriges häradsallmänningsförbunds exkursion å Öster Rekarnes häradsallmänning den 153 och 16 september år 1920. 18 sid. + 1 karta. 17. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. 250X LITTERATUR HoLMBÄCcK, ÅKE: Studier över de svenska allmänningarnas historia. Upp- sala, A.-B Akademiska Bokhandeln. 34 sid. ELGENSTIERNA, G.: Kalender över Svenska lantbruket. 12:e årg. Stockholm T020:., PA. NorstedtiSersonerpweryresid:i Pris inb.i5,50. HöGBom, A. G.: Geologisk beskrivning över Jämtlands län. 2:a omarb. uppl. 139 s. 2 kartor. Sveriges geologiska undersökning n:o 140). Pris 8 kr. Matrikel över Sveriges privatanställda skogs- och flottningstjänstemän. Utgi- ven av Sveriges skogsägareförbund. Stockholm 1920. 148 sid. Pris SCIKE: MOGREN, SIXTEN: Lärobok i skogsbruk samt sågverks- och trämasseindustri för fortsättningsskolor. Stockholm 1920. A.-B. Magn. Bergvalls förlag. Pris: I,50-0kE; SOM SIA VON MENTZER, OSCAR: Ur jaktlag, jakt- och giftstadga. Kortfattad redogörelse för de viktigaste av de enligt lagen och stadgan av 3 nov. 1912 gäl- lande och intill 10 aug. 1920 utfärdade bestämmelser jämte jakttiderna och fridlysningen av för lantbruket nyttiga fåglar. 10:e rev. uppl. Upp- sala & Stockholm 1920. Almqvist & Wiksell i distr. 8 sid. Pris 50 öre. RascH, MARTIN: Jakt-tabell enligt jaktstadgan den 38 nov. 1912 samt till den 10 aug. 1920 utkomna författningar utvisande den tid, då jakt efter vissa djurslag är tillåten och förbjuden. Stockholm 1920. P. A. Nor- stedt & Söner. 4 sid. Pris 40 öre. SCHAGER, NILS: Aktiebolaget Ytterstfors — Munksund. Stockholm 1920. 20 sid. 8 fig. Provhäfte ur avdelningen. «Illustrerade monografier av Sve den. As Producer of Woodgoods, Pulp, Paper, Tar and other Forest- Products. SIMMONS, HERMAN G.: Våra vanligaste vilda växter och de växtsamhällen vari de ingå. 36 tavlor i färgtryck efter teckningar av A. S. och Th. Ekblom, J. E. Lange och M. C. Skovgaard. 2:a tillökade och genom- sedda upplagan. Lund 1920. Gleerupska bokh. 56 sid. Pris 9 kr. SKOTTSBERG, C.: Göteborgs botaniska trädgård. Handledning för besökare av naturparken. Göteborg 1920. 32 sid. med 5 fig. och en större karta ti färger. Prist ok SMITH, HARALD: Vegetationen och dess utvecklingshistoria 1 det centralsven- ska högfjällsområdet. (Norrländskt handbibliotek IX.) Uppsala & Stock- holm 1920. 233 sid: 40 He.cochf2 större kartor. Pris m20kt Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Årsbok 1. 1919. 3. Vattenstån- det i Sverige. 4:0.4 Stockholmferg20, 07 sid. 4 pl CIS kr: SÄLLFORS, TARRAS och NIECKELS, HARRY: Spara på bränslet. Några prak- tiska råd och anvisningar beträffande ekonomisk rumseldning. Stock- holm 1920. Alb. Bonniers förlag. 37 sid. Pris 1,50 kr. TEDIN, Hans: Växtförädling. (Odlarebiblioteket h. 37—38.) Stockholm 1920. Svenska Andelsförlaget. 50 sid. och 4 fig. Pris I kr TULLGREN, AÅLB., & WAHLGREN, FINAR: Svenska insekter. En orienterande handbok vid studiet av vårt lands insektsfaura. H. 1. Stockholm 1920. P-ARSNOrstedt &Soner ngoRsidsr sr pl. Pris 22 kr: Års- och revisionsberättelse över Skogssällskapets verksamhet under år 1919. Göteborg 1920. 12 sid. WERNER, GRULL: Fabriksorganisation, Sveriges Industriförbund. Avd. Orga- nisation.. Uppsala Ig2orc2msid. Pris 10 kr. LITTERATUR SOT ANDERSSON, P. O. and OppPEL, A. F.: Raising White Pine in Minnesota (Min- nesota Forest Service, Bull no 5). 32 sid. 18 fig. Frost and the Prevention of Damage by sit. (U. S. Departm. of agriculture, Farmers Bulletin 1096.) Washington 1920. 48 sid. 24 fig. Föreningen för kraft- och bränsleekonomi. Berättelse över föreningens verk- samhet under år 1919. Helsingfors 1920. 79 sid. Pris 10 kr. Hawzes, A. F.: Cooperative Marketing of Woodland Products. (U. S. De- partm. of agriculture, Farmers Bulletin 1,100.) Washington 1920. 15 sid. 6 fig. LANGSETH, HaavarpD: Skogbruk og Treindustrn. Kristiania 1920. Det nor- ske arbeiderpartis forlag. 74 sid. Pris 2 kr. Meddelelser fra det norske skogforsoksvesen. Hefte I 1920, utgit av Skog- forsoksvesenet under redaktion av Skogforsoksleder ERLING ÅRCHER. Kristiania 1920. Grondahl & Sons boktrykkeri. 122 sid. 19 fig. och I karta. Innehåller: ERLING ARCHER, Skogforsoksvesenets opretteise, organisation og förste virksomhet sid. 1—38, O. KROGNESS, Om tempe- raturmaalingerne i skogdistriktene i Nord-Norge sommaren 1919, sid. 30—56 samt ERLING ARCHER, Om tommerets form i Glommens og Dram- mens vasdrag, sid. 57—122. RENVALL, AUGUST: Program för utredningen av industriens jordförvärv. (Sta- tistiska undersökningar om bolagsbesuttenheten i Finland I) Helsingfors fORO-1 I5S: sid. Timber Depletion and The Answer. U. S. Dep. of Agr. Departm. Circ. 112. 16 sid. 202 LITTERATUR MEDDELANDEN FRÅN SKOGSBIBLIOTEKET INS Ur bokförvärvet till Skogsbiblioteket. 1 juli 30 sept. 1920. Allmän skogsvetenskap och skogsskötsel. CorBY, F. H., Forest protection and conservation in Maine 1917. Lewiston u. å. $8:0. Filippinerna, Department of agriculture and natural resources. Bull. 10—11, 13—19. Ma- nila 1911—19. $8:0. Annual report of the director of forestry of the Philippine Islands 1918. Manila 1919. $8:0. Förare vid Sveriges häradsallmänningsförbunds exkursion å Öster Rekarnes häradsallmän ning den 15 och 16 september år 1920. Stockholm 1920. 8:0o. (Gåva av jägm. J. A Amilon.) : LöBECK, R., Betesdjurens skadegörelse i skogen. Uppsala 1920. $:o. (Särtr. ur Sv. Betes- och Vallföreningens årsskrift 1920). (Gåva av förf.) MOGREN, S., Lärobok i skogsbruk samt sågverks- och trävaruindustri för fortsättningsskolor. Stockholm 1920. $8:0. Program för Föreningens för dendrologi och parkvård exkursion den 28—30 juni 1920. Landskrona 1920. 8:0. SCHLICH'S manual of forestry. London. $:0. Vol. 2. Schlich, Vm., Silviculture. 4:th ed. 1910. H3: > » Forest management. 4:th ed. 1911. 5. Fisher, W. R., Forest utilization. 2:d ed. 1908. Skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs läns landstingsområde. Berättelse för år 1919. Stock- holm 1920. $8:0. Skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län. Berättelse tör år 1919. Stockholm 1920. $8:0. UNWIN, A. H., West African forests and forestry. London 1G20. $8:0. Skogsindelning med geodesi och skogsuppskattning. AUERBACH, F., Die graphische Darstellung. 2:e Aufl. Leipzig u. Berlin 1918. $8:0. (Aus Natur und Geisteswelt Bd. 437.) Avsmalningstall for gran og furu uten bark utregnet ved Statens skogtaksasjon efter Tor Jonsons »Avsmalningstabeller». Utg. av Skogdirektoren. Kristiania 1920. $8:0. KaAIsER, O., Die wirtschaftliche Einteilung der Forsten mit besonderer Bericksichtigung de- Gebirges in Verbindung mit der Wegenetzlegung. Berlin 1902. $8:0. LÖFGREN, C., Tabeller för utbytesberäkning och kubering av ståndskog efter formpunkts- metoden. Stockholm 1920. $8:0. Skogsekonomi. HUFFEL, G., Economie forestiere. Paris. 4:0. T. I:1. L'utilité des foråts — Propriété et législation forestieres. 2:e ed. rev. et corr. 1910. I: 2. Propriété et législation forestieres — Politique forestiere — La France forestiere — Statistiquesi. 2:e ed. rev: et com 10920: IT. Dendrométrie — La formation du produit forestier — Estimations et expertises. 1919. Skogsteknologi. BeTTS, H. S., How lumber is graded. Washington 1920. 8:o. (U. S. Departm. of agri- culture. Departm. cir. 64. Contr. from the Forest Service. KAISER, O., Der Ausbau der wirtschaftlichen Einteilung des Wege- und Schneisennetzes im Walde. Berlin 1904. 8:0. LITTERATUR SPAR RUSSELL, G. A., A machine for trimming camphor trees. Washington 1920. $8:0. (U. S. Departm. of agriculture. Departm. cir. 78. Contr. from the Bureau of Plant Industry.) SÄLLFORS, T., och NIECKELS, H., Spara på bränslet. Några praktiska råd och anvisningar beträffande ekonomisk rumseldning. Stockholm 1920. 8:0. p WeEsSSLÉN, G., Vedåtgång och kolutbyte vid milor kolade av Värmlands och Örebro läns skogvaktareskola och Jernkontorets kolareskola vid Gammelkroppa år 1919. Filipstad 1920. 8:0. (Bil. t. Skolstyrelsens berättelse över läsåret 1918—19-.) Skogslagstiftning, skogspolitik och skogshistoria. HoLMBÄCK, Å., Studier över de svenska allmänningarnas historia. I. Uppsala 1920. 8:0. LANGSETH, H., Skogbruk og treindustri. Kristiania 1920. $8:0. Botanik. JANET, CH., Sur le Botrydium granulatum. Limoges 1918. $8:0o. (Gåva av förf) Lie, H., Lerebok ':i skogbotanik, nermest til bruk ved de lavere skogskoler. 2:det Opl. Kristiania 1920. $8:0. NEGER, F. W., Die Nadelhölzer (Koniferen) und ibrigen Gymnospermen. Berlin u. Leipzig 1912. 8:o. (Sammlung Göschen. Bd. 355). Porsinp, M. A. E., Sur le poids el les dimensions des graines arctiques. Paris 1920. $8:0. (Extrait de la Revue générale de botanique. T. 32 (1920). (Gåva av förf.) SmitH, H., Vegetationen och dess utvecklingshistoria i det centralsvenska högfjällsområdet. Uppsala & Stockholm 1920. 4:0. (Norrländskt handbibliotek. 9.) Vries, H. De, Opera e Periodicis Collata. Vol. 3—4. Utrecht 1918—20. 8:0. Zoologi. BurkKE, H. E., and HERBERT, F. B., California oak worm. Washington 1920. $8:0. (U.S. Departm. of agriculture. Farmers bulletin 1076.) Coleopterorum Catalogus auspiciis et auxilio W. Junk editus a S. Schenkling. Pars. 1—70. Berlin 1910—19. 8$8:0. JANET, Ch.,' Sur la phylogénése de Forthobionte. Limoges 1916. $8:0. (Gåva av förf.) Lepidopterorum Catalogus editus a Chr. Aurivillius et H. Wagner. Pars. 1—23. Berlin IOII—19. $8:0. TRrRÄGÅRDH, I., On the use of experimental plots when studying forest insects. London 1920. 8:o. (Reprint. from the Bulletin of Entom. Research. Vol. 10 (1920):2.) (Gåva av förf.) TULLGREN, ÅA. och WAHLGREN, E., Svenska insekter. En orienterande handbok vid studiet av vårt lands insektfauna. H. I. Stockholm 1920. 4:0. ZELLErR, P. C., Die Arten der Blattminirergattung Lithocolletis. Berlin 1846. 8:0. — Die Argyresthien. Berlin 1847. $8:0. — Die Gattungen der mit Augendeckeln versehenen blattminirenden Schaben. Berlin 1848. $8:0. — Beitrag zur Kenntnis der Coleophoren. Berlin 1849. $:0. — Drei Schabengattungen: Incurvaria, Micropteryx und Nemophora. Berlin 18530. 8:0. — Die Schaben mit langen Kiefertastern. Berlin 1851. 8:0. (Linnaea Entomologica. Bd. 1 (1846) — 6 (1851). Klimatologi och marklära. RINNE, F., Gesteinskunde. Fiir Studierende der Naturwissenschaft, Forstkunde und Land- wirtschaft, Bauingenieure, Architekten und Bergingenieure. s5:e, vollst. durchgearb. Aufl. Leipzig 1920. 8:0. RussELL, E. J., A student's book on soils and manures. 2:d ed. Cambridge 1919. 8:0. Jordbruk. Berättelse, Kungl. Landtbruksstyrelsens underdåniga, för år 1917. Stockholm 1920. $8:0. HaALLENBORG, J. F., Lanthushållning. Handbok för lärare vid fortsättningsskolor och för självstudium. D. 1—2. Uppsala 1919—20. $:0. 254 Xx LITTERATUR Landbruksboken. En samlet fremstilling av lxren om landbruket, dets forskjellige grener. Red. N. Odegaard. Bd. 1—2. Kristiania 1919. $8:0. Statistik. Arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1919. Av K. Stat. Centralbyrån. 2. Stockholm 1920. $8:0o. (Stat. Medd. Ser. A. Bd. III: 3.) Statistik, Sveriges officiella. Handel Berättelse för år 1918 av Kommerskollegium. Stock- holm 1920. $8:0. - Jordbruk med binäringar. Fiske år 1918. Av K. Stat. Centralbyrån. Stockholm 1920. $8:0. K. Domänstyrelsens förvaltning år 1918. Av K. Domänstyrelsen. Stockholm 1920. 8:0. Bibliografi. Accessionskatalog. Sveriges offentliga bibliotek. Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg. Utg. av K. Biblioteket. 33 (1918). Stockholm 1920. 38:0. — Tioårs-register 1906—1915. Senare hälften L—O. Stockholm 1920. $8:0. Halbjahrsverzeichnis der im deutschen Buchhandel erschienenen Biicher, Zeitschriften und Landkarten. 1919:2. Leipzig 1920. ' 8:0. Tidsskrift-Index, Dansk, Systematisk Fortegnelse over Indholdet av 200 danske Tidsskrifter. Udarb. av Sv. Dahl og Th. Dossing. Aarg. 4 (1918). Kobenhavn 1920. $:0. Tidsskriftindex, Norsk. Systematisk fortegnelse over indholdet av 184 norske tidsskrifter. Utarb. av W. P. Sommerfeldt. Aarg. 1 (1918). Kristiania 1919. $8:0. Diverse. Familjebok, Nordisk. Bd, 29. Stockholm 1919. 8:0. Forskning, Vetenskaplig. Arsbok 1920. Stockholm 1920. 8:o (Folkuniversitetsföreningen). REusCH, H., Norges geografi. Kristiania 1915. $8:0. SOMMARIN, E., Teoretisk nationalekonomi. 2:a bearb. uppl. Stockholm 1920. 8:0. FRÅN SKOGSVÄRDSSTYRELSERNA RÄTTEGÅNGAR OCH PREJUDIKAT. rejudikat ang. förbud mot icke påbörjad avverkning enligt $ 4 i 1918 års provisoriska skogslag. Sedan S. S. Trävarubolag genom kontrakt den 6 mars 1918 av A. P. inköpt 10,000 barrträd 8” och grövre å egendomen K. i Östergötlands län meddelade skogsvårdsstyrelsen i nämnda län genom beslut den 16 december 1918, innan avverkningen ännu påbörjats, med stöd av $ 4 i lagen den 28 juni 1918 om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo, förbud för nämnda bolag att inom ungskogsbestånden å ifrågavarande egendom verkställa avverkning av annan skog än den, som skogsvårdsstyrelsen funne böra avverkas för att främja ungskogens utveck- ling. Uti en till länsstyrelsen den 28 oktober 1919 inkommen skrivelse an- höll bolaget, att förenämnda avverkningsförbud måtte upphävas, alldenstund träden ifråga inköpts före den 15 maj 1918 samt ej vore att betrakta som ungskog. Sedan av länsstyrelsen förordnad undersökning å marken blivit utförd, prövade länsstyrelsen genom utslag den 24 nov. 1918, då bolaget icke be- stritt, att detsamma verkställt eller stode i begrepp att verkställa avverk- ning å sagda skogsmark i vidare omfattning än som enligt $ 1 i lagen om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i en- skild ägo den 22 juni 1918, jämfört med föreskrifterna i $ 2 av lagen i samma ämne den 13 juni 1919 vore medgivet, besvären icke föranleda annat länsstyrelsens yttrande, än att det meddelade förbudet förklarades avse skogen å vissa närmare angivna områden. Häröver anförde bolaget besvär hos Kungl. Maj:t, särskilt framhållande att avverkningen ännu icke vore påbörjad. Vid föredragning den 26 mars 1920 har Kungl. Maj:t ej funnit skäl göra ändring i länsstyrelsens utslag. Emil Palm. Kommittén för skogsstatens omorganisation. Sedan professor GUN- NAR ÅNDERSSON avsagt sig ledamotskapet har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogs- chefen V. ÅLUND, Umeå, att vara ledamot av nämnda kommitté. Då jäm- väl denne avsagt sig uppdraget har till ny ledamot av kommittén förordnats f. direktören A. E. KLINTIN. Styrelseberättelse för Stockholms jägmästareklubb 1919—!/39 1920. Klubben konstituerades vid sammanträde den 10 november 1919, då stad- gar antogos och styrelseval förrättades. Till styrelse för tiden till 1 oktober 1920 utsågos därvid: byråchefen frih. TH. HERMELIN, ordf., överjägmästaren AND. HOLMGREN, Vv. ordf., länsjägmästaren E. HEDEMANN-GADE, sekreterare och skattmästare, skogschefen W. STRANDBERG, klubbmästare, och professor TOR JONSON ledamot. Klubben har under berättelseåret räknat 62 medlemmar. Fyra sammankomster hava hållits med följande inledningsföredrag: » Vinterns drivningspriser» av skogschefen W. STRANDBERG ; »Behovet av en ny måttenhet vid kontroll av produktionens gång inom skogsbruket» av professor TOR JONSON; » Skilda ackordprissättningssystem vid utdrivning av virke» av professor G. LUNDBERG ; >Kolvedstillgången 1 Norrland och Dalarna enl. Jernkontorets och Malm- kommissionens utredning» av e. jägmästaren THORE BECKSTRÖM; »Lagarna angående skogshärbärgen» av inspektör O. WALLNER: »Regeringens kommunalskattereform» av d:r O. KUYLENSTIERNA och pro- fessor TOR JONSON. Kassan utvisar följande ställning: Inkomster. Ö2TI ERE SAV SIENA oa ere ee NR a ma må a aa ere or SS SOK Utgifter. PBOrtön. (OCHUtryckS ake aa oe ARR me ma saa ss ST: IA (FäSter VviGlo samman komSste asset ee Na a FR re i Behållning 198:86 kr. Stockholm i sept. 1920. Redovisning. Undertecknade, som anmodats granska redovisningen av de medel, som efter inbjudan den 25 oktober 1919 av herrar Karl Fredenberg, Frans Kempe, Gunnar NOTISER KT Andersson, Thorsten Hermelin, K. Sönsteby och And. Holmgren insamlats till en minnesvård över byråchefen VEIT THORSTEN ÖRTENBLAD, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse: Inkomster: LISTE rel Eat BEE ngr er TANNER 6,244: — kr. Raniemedet all 7 -Okt-SrO 200 estea ass sises 108:535 > 6,412: 355 kr Utgifter: Gravkulle å huvudstadens norra begravnings- plats n:r 8107 jämte framtida vård och Rena eu ROS ERA SER SEE AR i LE Minnesvård av röd natursten med cementgrund 1,068:60 > Blommor Ull avtackningeO dt. o.ocsss ilsa FIJLRO/ CA Trycksaker, porton m. m. 3:— 3 2,500: 80 kr. Återstående belopp enligt inbjudarnas bestämmelse överlämnat till byråchefen frih. Th. Hermelin i egenskap av förmyn- dare för Örtenblads yngsta, omyndiga son Bertil att använ- das till dennes uppfostran och framtida behov................ 3,0IT: AN un un JA Summa 6,412: kr. Bergvik och Stockholm den 9 oktober 1920. GUNNAR GRANSTRÖM F. AMINOFF Matrikel över Sveriges privatanställda skogs- och flottningstjänste- män. Av Sveriges Skogsägareförbund har utarbetats den första i vårt land uppställda matrikeln över Sveriges i privat tjänst anställda skogs- och fott- ningstjänstemän. Matrikeln upptager disponenter och fast anställda skogs- chefer, skogschefsassistenter samt skogsförvaltare av olika grader hos landets skogsägande bolag, bruk och firmor ävensom hos de större godsförvaltningar, där särskilda skogsförvaltningar finnas. Vidare ingår i matrikeln personalen vid landets konsulterande skogsbyråer, de högre, fast anställda tjänstemännen vid flottningsföreningarna (flottningschefer och distriktschefer) samt tjänstemän- nen vid inmätningsföreningarna. För envar i matrikeln upptagen person angives, förutom fullständiga namn, titlar och examina, även födelseår och dag, anställningsår och dag, tjänst- göringsområde samt fullständig adress och telefonnummer. Matrikeln säljes av Sveriges Skogsägareförbund efter rekvisition till förbun- dets kontor, Birgerjarlsgatan 106, Stockholm. Priset är 5 kronor förutom postporton. Nya docenter vid skogshögskolan. Styreisen för skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt har förordnat dels den 21 maj 1920 försöksledaren vid Statens skogsförsöksanstalt, jägmästare EDVARD WIBECK till docent i skogs- skötsel, dels den 12 juni 1920 assistenten vid Statens skogsförsöksanstalt, fill dfr OLoF TAMM som docent i marklära med geologi. EXTRA MÖTE anordnas å Svenska läkaresällskapets stora sal i Stockholm lördagen den27 novemperikifome ni. Härvid förekommer: -— . Vilande stadgeändringsförslag sedan årsmötet (höjning av årsavgiften från SGUS Sr . Meddelande rörande exkursioner under år 1921. . Skogsvårdsstyrelsernas kommittés förslag till ny skogslag med anledning av skogslagstiftningskommitténs betänkande. (Efter föredraget middagsrast, varefter diskussionen fortsättes om skogslag- stiftningsförslaget). Eventuellt filmförevisning m. m. Utförligare program ingår 1 Skogens novemberhäfte. ON Länsjägmästare Ernst von Porats donationsfond. Ansökningar om erhållande av pension från nämnda fond ingivas före den 20 november till styrelsen för Svenska Skogsvårdsföreningen, adress Jakobs- bergsgatan 9, Stockholm. Ansökan skall vara åtföljd av intyg från veder- börande myndighet om sökandens inkomstförhållanden. Rätt till erhållande av pension äger behövande änka efter länsjägmästare eller efter från Skogs- institutets högre kurs utexaminerad person eller efter person med motsvarande utbildning. Inbjudan till pristävlan. Undertecknade, som av Skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte och Svenska Skogsvårdsföreningen utsetts att bedöma och prisbelöna tävlingsskrifter i skog- liga frågor, få härmed inbjuda intresserade författare till deltagande i tävlan i nedan anförda ämnen. Tävlingsskrifterna skola vara avfattade i populär form samt böra innehålla de viktigaste rönen angående de ämnen, som behandlas. Framställningen bör vara kortfattad samt i lämpliga delar väl illustrerad. Tävlingsskrift bör genom sitt framställningssätt vara lämplig till massutdelning genom skogsvårdsstyrel- serna 1 landet. Förlagsrätten till prisbelönad eller inlöst tävlingsskrift tillhör Svenska Skogs- vårdsföreningen, som äger rätt att publicera den i den form och på det sätt, som Föreningen och Skogsvårdsstyrelsernas ombudsmötes förvaltningsutskott anse vara lämpligt för att befordra det ändamål, som pristävlingen avser att gynna. Vid bedömning av tävlingsskrifts sidantal lägges som norm den stil och sidstorlek, som användes i tidskriften Skogen. MEDDELANDEN FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN K5259 Tävlingsskrift insändes med posten till fröken S. Martin, adr. Svenska Skogs- vårdsföreningen, Jakobsbergsgatan 9, Stockholm. Tävlingsskrift skall vara maskinskriven, försedd med motto eller pseudonym samt förseglad namnsedel. Tävlingsämnena äro med hänsyn till sin beskaffenhet indelade i fyra grupper. Grupp 1. Skogens betydelse för Sverige. Skogsträdens fordringar på ljus, klimat och jordmån. Skogens ändamålsenliga avverkning. Skogens föryngring. Avverkat virkes tillredning och uppmätning. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta sexton sidor. Första pris utgår med 1,000 kr., andra pris med 750 kr. och tredje pris med 3500 kr. Grupp 2. Skyddsåtgärder mot skador å skog. Skogsmarkens försumpning och åtgärder för dess torrläggning. Uppskattning av skogens virkesmassa och tillväxt. Råd vid skogsförsäljningar. Husbehovsvirke. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta sexton sidor. Första pris utgår med 800 kr., andra pris med 600 kr. och tredje pris med 400 kr. Grupp 3. Skogens vård under uppväxttiden. Skogssådd: Skogsplantering. Insamling av skogsfrö. Vinsten av skogsodling å äldre kalmarker. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta 8 sidor. Första pris utgår med 500 kr., andra pris med 400 kr. och tredje pris med 300 kr. Grupp 4. Skogshushållning vid ett mindre jordbruk i Norrland. Skogshushållning vid ett mindre jordbruk i mellersta och södra Sverige. Tävlingsskrift inom denna grupp skall omfatta 48 sidor. Första pris utgår med 1,500 kr., andra pris med 1,000 kr. och tredje pris med 730 kr. I det för tävlingsskrift uppgivna sidantalet skall även inberäknas utrymme för illustrationerma. Prisnämnden förbehåller sig rätt att inlösa goda, men icke prisbelönta täv- lingsskrifter med 35350 kr... inom grupp I, med 300 kr. inom grupp 2 och med 200 kr. inom grupp 3 samt med 500 kr. inom grupp 4. Tävlingstiden utgår för grupp I !/,, 1920, för grupp 2 !/;, 1920 och för grupp 3:"/-4020, samt för: grupp: 4 ”/.. 192E: Stockholm den 2?9/, 1920. HENRIK HESSELMAN. ÅKE JOACHIMSON. G. PFEILFF. PER ÖDMAN. AVLÖNINGS= OCH ERSÄTTNINGSFRÅGOR. De extra jägmästarnas förbunds skrivelse till domänstyrelsen med förslag till löneplan för i skogsstaten anställda extra jägmästare; den 14, okt. Då det kommit till De extra jägmästarnas förbunds kännedom, att de av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunnige för utredning och förslag angående bland annat den omfattning, vari antalet icke ordinarie befattningshavare vid domänverket och avlöningsförmånerna till dem anses böra av Kungl. Maj:t bestämmas samt beträffande sagda antal och avlöningsförmåner, hänvänt sig till Kungl. Domänstyrelsen för inhämtande av grundläggande förslag till nyss- nämnda personals avlöningsförmåner, tillåter sig De extra jägmästarnas förbunds styrelse på uppdrag av förbundet att här nedan med avseende å den extra förvaltande personal, för vilken arvodena hittills bestämts av Kungl. Maj:t framlägga de extra jägmästarnas synpunkter och önskemål i denna för dem så betydelsefulla fråga, med vördsam hemställan att Kungl. styrelsen uti sitt förslag i ärendet till lönenämnden ville beakta förbundets uttalanden, vilka äro resultatet av ingående diskussioner och överväganden bland samtliga här berörda grup- per av den extra förvaltande personalen. Den löneplan, som förbundet då får framlägga, framgår av nedanstående uppställning för de enskilda befattningshavarna och har därvid för enkelhetens skull för varje löneklass en- dast angivits lönebelopp för första respektive sista lönegrupperna uti systemet (A resp. G grupperna), därvid förbundet dock får tillkännagiva att förbundet anser, att den fullständiga löneplanen för samtlig förvaltande extra personal vid domänverket bör omfatta samtliga lönegrupper, alltså även de mellan A och G liggande. I I | Löneklass Tjänstemän vid | Lokalförvaltni | | SALU SG Zz 2 .okalförvaltningen Å Befattningshavare Lönegrad Kommu bl TT 4 > domän-; nika- |domän- lönegrupper | | Ö styrel- | | | tions verkets | verkens AU oustyG sen i | Revirassistent, Domänverlkets Möne : 266 SEE lena id S Å verkets löne- — 20005TSVE | Skyddsskogsassi- é Ä + . 5304) 55304 | | A grad 4 a (nu obefint- 15 — 14,560. 0: "st viN5IO7OSIoROR | stent, extra Skogs- 5 É > I az Ru LÅ SS lig) = kommunika- 16 13 |4,860 0. s. va! 6,048) 65048 | ingenjör och Ama- : 2 ; - åt tionsverkens 11:e lö- 17 14 5.160 0. sv. "6420 HORE2oN nuens hos domän- SARV : + iz negrad 18 I5 15,520 0. s. Vv. 110jSxO|IO;SLG styrelsen ? | | | | | Domänverkets 35:e 16 13 1|4,860 0. s. v. 6,048) 4 I - Underlärare vid lönegrad = kommu- Eg 14 -|15,:160 05 5. V- 042 — skogsskola nikationsverkens 12:e 18 15 :15,520 05 sv NGORG fi lönegrad 19 16. 15,880-:0: 5: VILSE ite | Domänverkets 9:de 2 OL 4 Jil ALDO SE Ve 8,580 — Nuvarande biträdan- | lönegrad = kommu- 29 200702 005 SYEv 9,0601 — | de jägmästare nikationsverkens | 24 21 118,100: 0. S. vr OI5A4O ie | 16:de lönegrad 2 22:118,580//0 si "Vv. FOlo20lE-— ARR Re SKOGSADMINISTRATION x 261 Som motiv till respektive tjänstemäns placering uti ovan angivna löneplan får förbundet anföra följande. i Revirassistenter, skyddsskogsassistenter och extra skogsingenjörer: Kommunikationsverkens (= domänverkets) lönekommitté har 3 ett flertal ställen uti sina fe betänkanden förklarat att all högskolebildad personal vid verken framför andra personal- er böra komma i åtnjutande av förbättrade avlöningstörmåner. Då samtliga här ovan omnämnda assistenter ju äro högskolebildade och då deras ordinarie motsvarigheter måste anses vara jägmästare (revirförvaltare) respektive skogsingenjörer samt assistenternas nuva- rande avlöningsförmåner stå uti förhållande till jägmästares respektive skogsingenjörernas nuvarande avlöningsförmåner som 58 till 100, vilken proportion emellertid vid nu förestå- ende lönereglering bör förbättras till assistenternas förmån på grund av att såväl revirassi- stenters som extra skogsingenjörers nuvarande verksamhet alltmer närmar sig den verklige biträdande jägmästarens respektive biträdande skogsingenjörens med så gott som självständig verksamhet i alla de fall, där vissa revirets respektive skogsvårdsområdets skogar genom en strängt genomförd och vederbörligen fastställd arbetsfördelning överlämnas till assistentens självständiga omvårdnad, samt då den extra förvaltande personalen vid domänverket icke erhåller befordran till ordinarie tjänst förrän efter en tidrymd, som oftast uppgår till 10 år och däröver, således avsevärt långsammare än vid andra verk, vilket, då det förorsakar skogstjänstemännens kvarstående 3 ett lägre löneplan under högst avsevärd tid, ovillkerliger kräver ett från början för den extra personalen proportionsvis högre arvode, synes förvun- det nödvändigt att placera samtliga ovannämnda extra befattningshavare med begynnelselön uti den löneklass, som motsvarar kommunikationsverkens 14:de eller uti en lönegrad, som motsvarar kommunikationsverkens 11:te. De nyssnämnda dåliga befordringsutsikterna för revirassistenter, skyddsskogsassistenter och extra skogsingenjörer göra jämväl fyra ålderstillägg för dessa personalgrupper motiverade. Skulle emellertid endast trenne iålderstilläg anses. böra medgivas här ifrågakomna befatt- ningshavare, finner sig förbundet emellertid böra yrka, att begynnelselönen fastställes att utgå enligt kommunikationsverkens 15:de löneklass, på det att slutlönen ändock måtte komma att utgå efter 18:de löneklassen, Amanuenser hos Kungl. Domänstyrelsen: Den kända svårigheten för Kungl. Domänstyrelsen att rekrytera amanuensbefattningarna, den oerhörda levnadskostnadsfördyringen i Stockholm, verkets placeringsort, samt den na- turliga växelverkan mellan revirassistent- och amanuensbefattningar, som måste finnas för att förskaffa Kungl. Styrelsen praktiskt erfaren personal, synes förbundet utan vidare giva vid handen, att amanuensavlöningen icke får understiga revirassistentens å dyraste ort (alltså grupp G). Underlärare vid statens skogsskolor: Som av den uti det föregående anförda löneplanen framgår, påyrkar förbundet underlä- rarnas vid statens skogsskolor placering uti samma lönegrad som överjägmästareassistenter. Förbundets skäl härför äro följande. Underlärarens arbete är betydligt mera bundet än revirassistentens och kompetensfordring- arna för underlärarebefattnings erhållande äro i viss mån större än för assistenttjänsternas (se svensk författningssamling nr 608/1919). Genom de nya stadgarnas för skogsläroverken ikraftträdande den 1 november 1919 och genom det av Kungl. Domänstyrelsen den 31 mars 1920 uppgjorda förslaget till läs- och arbetsordning vid skogsskolorna ha otvivelaktigt ökade krav på arbets- och undervisnings- förmåga ställts på underlärarna, varjämte deras arbete måste sägas vara i viss grad mera mångsidigt och fordrande mera speciella anlag än assistenternas, då ju underläraren — för- utom att vara assistent å skolreviret — även måste vara en den teoretiska bildningens man och dessutom ha förmåga att i lämplig form meddela detta sitt vetande åt andra (pedago- gisk förmåga). Att märka är även, att underlärarna under nuvarande förhållanden äro av- sevärt ogynnsammare ställda i löneavseende än repetitörerna vid skogshögskolan och assi- stenterna vid denna högskolas förberedande jägmästarekurs vid Garpenberg (dessa sistnämnda hava för övrigt även fri bostad med värme, lyse och möbler), ehuru kompetensfordringarna för dessa befattningar äro desamma. Skogsskolesakkunniga hava ock ansett underlärarebefattningarna av den vikt, att alltför täta tjänsteombyten måste förhindras genom dessa befattningshavares uppförande på ordi- narie stat. Då de, när så blir fallet, givetvis icke kunna vara tillfreds med att sättas på ett lägre löneplan än lägsta nu existerande för ordinarie förvaltande domänverkspersonal, nämligen överjägmästareassistenter, synes förbundet klokheten bjuda, att de redan nu höjas till överjägmästareassistenternas löneplan, varigenom ock kunde vinnas att mera erfarna män 202 SKOGSADMINISTRATION än hittills kunde erhållas för de ansvarsfulla befattningar, som ha till ändamål att utbilda den lägre personal, av vilkens duglighet resultatet av statens skogsförvaltning ju blir i hög grad beroende. Biträdande jägmästare: Då detta namn å ifrågavarande tjänstemän är i högsta grad vilseledande och oriktigt, får förbundet till en början hemställa, att detsamma utbytes mot det riktigare »jägmästare eller revirförvaltare å extra stat». Den nuvarande s. k. biträdande jägmästarens tjänstgöring skiljer sig nämligen 1 intet avseende från den ordinarie jägmästarens, hans förvaltning är fullt självständig och han bär själv ansvaret för alla sina förvaltningsåtgärder. Därtill kommer att de s. k. »revirdelarna», vilket ju är benämningen åa de områden, som de biträdande jägmästarna förvalta, ingalunda äro några »delar» av revir, utan fastmera fullt självständiga, från andra revir noggrant av- gränsade förvaltningsenheter, som till både areal och svårskötthet m. m. äro fullt jäm- ställda med de ordinarie reviren. Så kan nämnas — för att åtminstone i någon mån kon- kret exemplifiera graden av »arbetssamhet», som påvilar en »revirdels» förvaltare i jämfö- relse med den, som påvilar en ordinarie förvaltare av revir av motsvarande eller större storleksordning — att en av de nuvarande revirdelarna (Sala revirdel) har ett förvaltnings- förslag, som för löpande året slutar å en summa av 164, 734 kronor, då samtidigt förvalt ningsförslagen för exempelvis Västerås ordinarie revir slutar å sammanlagt 130,251 kronor, Gästriklands ordinarie revir 146,750 kronor och Örbyhus ordinarie revir 151,973 kronor. De formella skäl eller administrativa synpunkter, som ligga till grund för biträdande jägmästarebefattningens tillfälliga ställande på extra stat i avvaktan på tjänstens omförande till ordinarie, synes förbundet icke rimligtvis kunna motivera en med en ordinarie revirför- valtaretjänst fullt likvärdig befattnings ställande på ett lägre löneplan och i varje fall icke den avlöningsdifferens, som nu är rådande. De nuvarande biträdande jägmästarnas årsarvoden — dyrtidstillägg oberäknade — uppgå nämligen till i allt 4,200 kronor. Att dessa arvoden äro synnerligen orättvist tillmätta, fram- går icke blott vid jämförelse med revirförvaltarnas lönebelopp, som för närvarande äro lägst 5,200 kronor, utan även vid jämförelse med de arvoden, som tillerkänts de extra jägmästare, vilka på långförordnande uppehålla jägmästaretjänster inom ordinarie revir på grund av revirförvaltare beviljad ledighet för sjukdom; byråchefstjänstgöring etc. Det egendomliga visar sig då, att dessa extra tjänstemän på vikariatstjänstgöring hava i samtliga fall högre, i flera fall avsevärt högre årsarvoden än de nuvarande biträdande jägmästarna. Så hade av de fyra extra jägmästare, som vid årets ingång uppehöllo dylika vikariattjänster, den vika- rierande i ett fall (Grangärde revir) 4,733 kronor, då den ordinarie befattningshavarens avlöning uppgick till 5,400 kronor; i ett fall (Klotens revir) 4,600 kronor då den ordinarie befattningshavarens avlöning uppgick till 5,400 kronor; i ett fall (Örbyhus revir) 4,400 kronor, då den ordinarie befattningshavarens avlöning uppgick till 5,200 kronor, samt i ett fall (Stockholms revir) cirka 5,000 kronor, då den ordinarie befattningshavarens avlöning uppgick till 5,200 kronor. Denna orättvisa uti de biträdande jägmästarnas ställning, redan uti den 22 gällande löneplanen blir ytterligare markerad, då hänsyn tages till att utgående dyrtidstillägg ju beräknas å vederbörande tjänstemans grundlön. För revirförvaltare är mi- nimilönen + dyrtidstillägg för närvarande 10,634: 76 kronor, medan densamma för den i tjänstgöringshänseende likvärdige biträdande jägmästaren endast uppgår till 8,734: 80 kronor, alltså en differens av lägst 1,900 kronor. Det nu anförda visar alltså, att åt de biträdande jägmästarna redan under nuvarande för- hållanden tillmätts en avlöning, som varken kan anses rättvis eller skälig. Förbundet får därför påyrka att mera avsevärd förändring till det bättre varder företagen i löneavseende för de nuvarande biträdande jägmästarnas del från och med instundande nyår, och får för- bundet i anslutning till det ovan sagda hemställa, att de nuvarande biträdande jägmästarna uppföras i samma lönegrad som revirförvaltare, alltså med begynnelselön uti domänverkets 19:de klass, möjligen ag avdrag av belopp motsvarande den ordinarie jägmästarens av- gifter för egen pensionering. Förbundet får jämväl påyrka samma ålderstillägg för den Bisdade jägmästaren som för den ordinarie jägmästaren enligt den ovan anförda löne- planen, Detta så mycket mera som de s. k. biträdande jäcmästaretjänsterna städse rekryterats och alltjämt rekryteras ur de äldsta och Al också mest erfarna extra jägmästarnas led. Så hade de båda nu fungerande biträdande jägmästarna vid tillträdet av deras nu innehavande tjän- ster bakom sig, den ena 102!/, och den andre 117/, års tjänstgöring inom domänverket. Förbundet får slutligen hemställa att tillfälle måtte beredas förbundet att framföra sina synpunkter jämväl i avseende å löneförhållandena för i denna skrivelse icke omnämnd för- valtande extra personal, såsom för skogsindelningsassistenter, därest Kungl. Styrelsen skulle SKOGSADMINISTRATION x 263 finna sig böra påyrka att jämväl dessa tjänstemäns arvoden upptagas uti den löneplan, som kommer att underställas Kungl. Maj:ts prövning. CIRKULÄR. N:r 10. Ang. jägmästares rätt att försälja skogseffekter under hand; givet den 29 juli 1020. För att underlätta tillgodoseendet av bränslebehovet för ortsbefolkningen vill Kungl. do- mänstyrelsen härmed, med ändring i viss mån av punkt 136 av Kungl. styrelsens cirkulär n:r I den 24 januari 1919 angående förändrade bestämmelser i sättet för försäljning av effekter från allmänna skogar med mera, föreskriva, att jägmästare skall äga rätt tills vidare att till enskilda för egen eller kommunens förbrukning försälja brännved till ett belopp ej överstigande 1.000 kronor för varje försäljningspost. CIRKULÄRSKRIVELSER. N:r 16. Ang. infordrande av uppgift å för innevarande år utöver stat erforder- liga förvaltningsmedel. Till överjägmästarne i samtliga distrikt, den 26 juli. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom anmoda Eder snarast möjligt och senast före den I nästkommande september hit inkomma med revirets enligt nedan angivna formulär uppställda beräkningar å för innevarande år erforderliga förvaltningsmedel utöver stat i den mån ök- ningen i utgifter e; kan täckas av under året ry besparingar. Förvaltningsmedel arMgegetfor ek ie Ir 20 = — distriktet För året anvisade medel Ytterligare erfor- HÅR så = — derligare förvalt.- | AR a. Enl. fastställt 6. Enl. särskilda cr. Beräknade be-| medel utöver utg.-förslag K. D. S:na beslut/sparingar å a+b/ a+b—c | Summa för distriktet. N:r 17. Ang. tillfälligt understöd för år 1921 åt pensionerade kronojägare, den 6 augusti. Sedan riksdagen i likhet med vad under de senaste åren ägt rum å extra stat för 1021 uppfört ett förslagsanslag av 1,800 kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt pensio- nerade kronojägare, under villkor att understödet ej finge tilldelas annan än den som styrkte sig vara i behövande omständigheter och antingen erhållit avsked med pension från allmänna ivdragningsstaten till belopp, understigande 500 kronor eller ock under år 1908 erhållit av- kortad pension från anslaget till pensionering av civila tjänsteinnehavare samt att i avseende å understödets storlek iakttoges att detsamma jämte den utgående pensionen icke finge till- sammans överstiga 500 kronor vill Kungl. domänstyrelsen härigenom meddela, att pensio- nerad kronojägare, som jämlikt ovannämnda villkor kan vara berättigad till erhållande av nu ifrågavarande understöd äger att före den I nästkommande oktober till jägmästaren i det revir, där han vid avskedstagandet tjänstgjort, inkomma med till Kungl. Maj:t ställd ansök- ning om erhållande av understöd, vilken ansökning skall vara åtföljd av bevis om att sökan- den befinner sig i behövande omständigheter; börande sådant bevis vara utfärdat av pastor i församlingen, kronobetjäning i orten, kommunalnämnds eller kommunalstämmas ordfö- rande. Vederbörande jägmästare skall före den 20 i nämnda månad till Kungl. domänstyrelsen insända till horom inkomna ansökningar jämte eget underdånigt utlåtande i ärendet. N:r 18. Ang. inköp av maskinremmar, den 30 augusti. Kungl. domänstyrelsen vill härmed föreskriva att inköp av maskinremmar hädanefter skall ske genom Kungl. styrelsen. Vid framställning hos Kungl. styrelsen om inköp skall av 2604 Xx SKOGSADMINISTRATION skogsförvaltningen angivas remmens längd och bredd samt ungefärlig uppgift å den kraft som skall överföras. N:r 19. Ang. upprättande av arrendekontrakt. Till samtliga överjägmästare, den 4 september. Kungl. domänstyrelsen vill härigenom meddela, att tillämnade bestämmelser angående grunder för arrendevärdering av för skogsväsendets räkning utarrenderade hemman, torp och lägenheter icke torde komma att utfärdas förrän under sista delen av innevarande år, enär frågan om dessa grunder ännu icke tillfullo utretts och i övrigt torde komma att upptagas till förnyad behandling vid det överjägmästarmöte, som är avsett att avhållas under instun- dande november månad. [ anslutning till ovanstående vill Kungl. styrelsen föreskriva, att arrendekontrakt, som an- ses böra upprättas före utfärdandet av berörda bestämmelser, skola upprättas för ett år eller till den 14 mars 1922, därvid skälig förhöjning av arrendeavgälden bör ske och de jämk- ningar av arrendevillkoren, som kunna anses erforderliga, böra vidtagas, ävensom bestäm- melse i regel bör meddelas, att senast hållen av- och tillträdessyn skall gälla som tillträ- dessyn. N:r 20. Angående ränta å köpeskilling vid försenad betalning. Till samtliga 5ver- jägmästare, den 6 september. j Kungl. domänstyrelsen får härigenom bringa till Eder kännedom, att Kungl. styrelsen anmodat samtliga länsstyrelser i riket att i kungörelser angående skogsauktioner intaga bland försäljningsvillkoren den bestämmelsen, att inropare, som icke å förfallodagen betalar köpe- skillingen, skall vara skyldig att å densamma erlägga 6 !/, (i stället för, såsom hittills, 6) procent årlig ränta från och med sistnämnda dag tills full betalning skett. N:r 21. Angående upprättat förslag till enhetligt anordnande av revirexpeditio- nerna. Till samtliga överjägmästare, den 6 september. Överlämnande ett exemplar med bilagor av ett utav särskilt tillkallade sakkunniga avgivet förslag till bestämmelser för vinnande av likformighet vid ordnande och reglering av till jägmästarexpeditionerna hörande handlingar med mera, får Kungl. domänstyrelsen anmoda Eder att, efter överläggning med Eder närmast boende jägmästare, före den 15 nästinstun- dande oktober hit inkomma med yttrande över det remitterade förslaget. N:r 22 angående förslag till gruppering av kronojägare jämlikt avlöningsregle- mentet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket m. m. Till samtliga över- jägmästare; den 4 okt. Med ändring av punkt 197 i reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogsstatens tjänsteförvaltning utfärdade av Kungl. domänstyrelsen den 31 januari 1910 vill Kungl. sty- relsen härigenom anmoda Eder att från Eder underlydande jägmästare infordra förslag, en- ligt vilken löneklass de honom underlydande kronojägarna vid 1921 års början jämlikt av- löningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket skola erhålla lön, därvid skall för en var meddelas tiden för tillträdet av ordinarie kronojägaretjänst samt, därest han erhållit ålderstillägg tiden därför ävensom det antal dagar han därefter varit tjänstledig, varvid skall uppgivas om anledning till tjänstledigheten varit, att han uppehållit annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag eller honom åliggande militär tjänstgöring, samt huruvida han tilldelats skriftlig varning eller annan bestraffning eller eljest förekommit något av beskaffenhet, att hans tjänstgöring icke kan väl vitsordas. Ifråga- varande förslag skall Ni före den I nästkommande november insända till Kungl. styrelsen jämte sammandrag därav och eget utlåtande. Från och med nästkommande år skall Ni från Eder underlydande jägmästare för varje kvartal infordra förslag jämte de närmare upp- lysningar, som förut omnämnts, å de honom underlydande kronojägare, vilka från och med ingången av näst därpå följande kalenderkvartal enligt avlöningsreglementet böra uppflyttas i högre löneklass, och med dessa förslag jämte sammandrag och eget utlåtande senast 14 dagar före varje kvartals utgång inkomma till Kungl. styrelsen. FÖRSÄLJNINGS: OCH PRISFRÅGOR. Angående anstånd med erläggande av köpeskilling för å rot inköpt virkespost. Nådigt brev till länsstyrelsen i Västerbottens län; den I okt. SKOGSADMINISTRATION x 205 Hos oss har J. U. Lidberg, Storbäck, Högland, vilken den 20 januari 1920 inköpt en virkespost om 7,976 träd från kronoparken Stackmyrbäcken i Dorotea revir samt av domän- styrelsen beviljats anstånd intill den 15 december 1920 med erläggande av den 20 augusti samma år förfallna köpeskillingen, 20,910 kronor, för nämnda virkesparti, på i ansöknings- handlingarna närmare anförda skäl anhållit om ytterligare anstånd till den 10 augusti eller eventuellt till den 1 juli 1921 med erläggande av köpeskillingen ifråga. Häröver har domänstyrelsen den 15 september 1920 avgivit infordrat utlåtande och där vid överlämnat yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän. Vid ärendets föredragning denna dag hava vi beviljat sökanden anstånd till den 10 augusti 1921 med erläggande av omförmälda köpeskilling, tjuguniotusenniohundratio kronor, under villkor att sökanden för tiden från och med den 15 december 1920, tills betalning sker å beloppet erlägger ränta efter den räntefot, som under samma tid gäller för diskon- tering i riksbanken av tre månaders växlar, samt för betalningens behöriga fullgörande till såväl kapital som z1änta så fort ske kan och senast inom 14 dagar, efter det sökanden erhållit del av vårt beslut i ärendet, ställer till vederhäftigheten styrkt borgen eller annan säkerhet, som av Eder godkännes. Härom har Ni att underrätta sökanden och övriga vederbörande. Angående redovisning av till skogen återfallet virke. Sedan viss jägmästare begärt direktiv för bokföring av till skogen återfallet virke, som sålts på nytt eller förut redovisats såsom utlämnat virke, har Kungl. domänstyrelsen med- delat följande. Vad avfallsvirke beträffar, äro vid försäljning härav erhållna belopp att betrakta som nya skogsförsäljningsmedel och böra bokföras såsom sådana och icke såsom diverse in- komster. Försäljningsbelopp behöver därför ej beräknas och särskiljas vid gemensam för- säljning med förut osålt virke. Detta gäller även avfallsvirkets kubikmassa, som i fråga om grenar ej och i fråga om toppar och lump näppeligen ingår i stamkuberingen vid före- gående försäljning. Om likväl någon del därav kan anses förut redovisad, förefinnes intet hinder att direkt uppskatta denna de! i fm” och avdraga den från den försålda kubikmassan, varigenom dubbelföring undvikes och ett något för högt pris per kubikmeter uppstår, som kompenserar det motsatta förhållandet vid redovisningen av föregående rotförsäljningar. Vad nu anförts gäller även vid försäljning av kol, om återfallet avfallsvirke medtagits vid kolningen. Om från raserade kojor och gamla hus försålt virke vuxit på skogen och sålunda förut redovisats såsom utlämnat virke, skulle det visserligen nu kunna upptagas såsom sålt virke med kubikmassa och försäljningsbelopp, såvitt kubikmassan även fråndrages under året ut- lämnat virkes kubikmassa; men bättre synes vara att ej anse försäljningsbeloppet såsom skogsförsäljningsmedel, utan alltid föra detsamma såsom diverse inkomst, således utan kubik- massa. Å rot sålda träd. som — betalda eller icke betalda — återfallit oavverkade till skogen och sålts på nytt å rot ha i varje fall i statistiken redovisats både till kubikmassa och för- säljningsbelopp, varför den nya försäljningen skall redovisas utan kubikmassa med angivande av hur mycket det nya försäljningsbeloppet över- eller understiger förra försäljningsbeloppet. Det nya försäljningsbeloppet redovisas såsom skogsförsäljningsmedel — ej såsom diverse inkomst — i bokföringen; men blott förenämnda skillnad mellan de båda försäljningsbe- loppen upptages såsom positiva eller negativa skogsförsäljningsmedel i statistiken utan kubik- massa. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR. I svensk författningssamling utkomna författningar rörande skogsväsendet. Lag om ändring i vissa delar av vattenlagen; given den 11 juni, n:r 459. Lag om ändrad lydelse av 8 och 17 $$ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghåll- ningsbesvärets utgörande på landet; given den 11 juni, n:r 461. Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket; givit den 22 juni, n:r 493. (oacbirgnet ia kungörelse angående gällande jakttider för vissa djurslag; given den 29 juni, n:r 492. Kungl. kungörelse ang. förhöjning i vissa fall i och för första halvåret 1920 till befatt- ningshavare i statens tjänst utgående dyrtidstillägg; given den 30 juni 1920, n:r 362. 18. Skogsvårdsfoöreningens Tidskrift 1920. Serien B. 206 Xx SKOGSADMINISTRATION Kungl. kungörelse angående förhöjning i vissa fall i det för första halvåret 1920 till f.d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer utgående dyrtidstillägg; given den 30 juni, n:r 363. Kungl. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst; given den 30 juni, n:r 364. Kungl. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer; given den 30 juni, n:r 365. Kungl. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.; given den 30 juni, n:r 366. Kungl. kungörelse angående uppgifter för inventering av landets förråd av bränsleved ävensom pappersved, props, splitved och kolved; given den 9 juli, n:r 463. Kungl. Maj:ts skrivelse till kommerskollegiet angående uppgifter från statens verk och inrättningar till påbjuden inventering av landets förråd av bränsleved, ävensom pappersved, props, splitved och kolved; den 9 juli, n:r 464. Kungl. kungörelse ang. fastställande enligt kungörelsen den 30 juni 1920 med allmänna grunder för dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänst av grundtal att gälla tills vidare från och med juli månad 1920: given den 9 juli, n:r 482. Kungl. kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid uträkning av befattnings- havare i statens tjänst tillkommande dyrtidstillägg (grundtal = 164); given den 9 juli, n:r 483. ; Kungl. kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid uträkning av f. d. be- fattningshavande i statens tjänst tillkommande dyrtidstillägg (grundtal = 164); given den 9 juli, n:r 484. Kungl. kungörelse ang. fastställelse av tabeller till hjälp vid uträkning av pensionsberät- tigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. tillkommande dyrtids- tillägg (grundtal = 164); given den 9 juli, n:r 485. Kungl. kungörelse om undantag från meddelat förbud mot utförsel från riket av vissa slag av virke; given den 24 juli, n:r 522. Kungl. kungörelse med ytterligare bestämmelser för tilläggsbidrag till med statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget understödda företag; given den 22 juni n:r 564. Kungl. kungörelse med ytterligare bestämmelser för tilläggsbidrag till med statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget understödda företag; given den 22 juni, n:r 565. Kungl. kungörelse angående jakt efter älg, rådjur, fasan, tjäder, orre, järpe, rapphöns och svan samt förbud mot fångande eller dödande av årskalv efter älg; given den 9 augusti, n:r 634. PERSONALFRÅGOR. Angående förordnande för skogsfogde att tjänstgöra på överjägmästarexpedition. Kungl. brev till domänstyrelsen den 10 sept. Med anledning av Eder i skrivelse den 9 september 1920 gjord framställning hava Vi vid ärendets föredragning denna dag förklarat hinder icke möta för Eder att förordna skogsfog- den i Luleå skogsvårdsområde Frans Gustaf Edin att biträda å till Luleå förlagda Nedre Norrbottens överjägmästarexpedition tillsvidare, intill dess överjägmästarassistent kan erhål- las, dock ej längre eller i större utsträckning än som kan ske utan eftersättande av de Edin såsom skogsfogde åliggande skyldigheter, dels ock medgivit, att till Edin, som för närva- rande är med sin familj bosatt i Boden, må under tjänstgöring å nämnda överjägmästar- expedition, intill dess han erhållit bostad för sig och sin familj i Luleå, utbetalas dagtrakta- mente efter femte klassen i resereglementet. RÄTTEGÅNGAR OCH PREJUDIKAT. Kungl. Maj:ts resolution, given Stockholms slott den 16 juli 1920 på nedan om- förmälda besvär av skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län. Genom köpekontrakt den 25 september 1917 försålde Alvert Steen, Eva Jönsson och Nelly Steen till Per Th. Troedsson i Lund för en köpesumma av 25,000 kronor all sin å egendomen 2,833/13,888 mantal Mjölkalånga n:r 6 i Finja socken av Kristianstads län varande skog med vissa i kontraktet närmare angivna undantag. Den 16 december 1918 beslöt härpå skogsvårdsstyrelsen i länet att, sedan avverkning i strid mot lagen den 26 juni 1918 (n:r 521) om tillfälliga åtgärder till förekommande av SKOGSADMINISTRATION x 267 skövling av skog å fastighet i enskild ägo skett i ifrågavarande fastighet, meddela förbud mot att å fastigheten utan styrelsens tillstånd verkställa avverkning av skog för annat ända- mål än till fastighetens och därmed sambrukad fastighets oundgängliga husbehov. Häröver anförde Troedsson besvär hos länsstyrelsen i Kristianstads län därvid han hem- ställde, att länsstyrelsen måitte förordna en skogsstatstjänsteman att verkställa sådan under- sökning på marken å ifrågavarande egendom, som avsåges i 5 4 av förberörda lag och där- efter avgiva redogörelse över undersökningen. Sedan efter förordnande av nämnda länsstyrelse jägmästaren i Norra Skånes revir med biträde av gode män foörrättat den begärda undersökningen samt till länsstyrelsen insänt örelse över förrättningen, fann länsstyrelsen genom utslag den 3 maj 1919 skäligt att, med ändring av skogsvårdsstyrelsens beslut, förordna, att detsamma skulle avse allenast ett i nämnda redogörelse med d) betecknat i sydöstra hörnet av skogsområdet, inom stengär- gärdesgård beläget område. I utslaget förordnades tillika, att kostnaden för ifrågavarande förrättning skulle utgå av medel, som av skogsvårdsstyrelsen förvaltades. I sina besvär har skogsvårdsstyrelsen hos Kungl Moaj:t yrkat upphävande av länsstyrel- sens utslag samt föreläggande för avverkaren Troedsson att ersätta styrelsens kostnader i saken. Till följd av remiss har utlåtande i målet avgivits den 209 januari 1920 av länsstyrelsen i Kristianstads län, varvid länsstyrelsen överlämnat två från Troedsson inhämtade förkla- ringsskrifter. Vidare hava till följd av särskilda remisser utlåtanden i målet avgivits den 12 mej 1920 av domänstyrelsen, som därvid överlämnat yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän, och i en den 19 juni 1920 till jordbruksdepartementet inkommen skrivelse av justitiekans- lersämbetet. Kungl. Maj:t har låtit sig föredragas detta besvärsmiål och finner skäl att, med undan- röjande av överklagade utslaget, fastställa det av skogsvårdsstyrelsen meddelade avverknings- förbudet. ävensom förordna, att Troedsson skall gälda kostnaden för den i överklagade utsla- get omförmälda, av honom påkallade undersökningen. Detta länder vederbörande till efterrättelse. SKOGSUNDERVISNING. Angående de extra jägmästarnas förbunds underdåniga framställning om anord- nande av fortbildningskurser vid Skogshögskolan. Domänstyrelsens underdåniga ut- låtande den 18 september. I underdånig skrivelse den 14 december 1919 har de extra jägmästarnas förbund under framhållande av behovet av att fortbildningskurser av närmare angivet slag anordnades för skogsstatstjänstemän vid skogshögskolan och på i övrigt anförda skäl hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes förordna, de/s att skogsstatstjänsteman, som bevistade fortbildningskurs, skulle äga räknaj den därtill använda tiden såsom vanlig tjänstgöringstid och därunder åt- njuta ej mindre full lön än även ersättning för vistelse utom tjänstgöringsområdet i enlighet med gällande resereglemente, dels och att till domänstyrelsens förfogande ställdes ett belopp av omkring 4,000 kronor årligen, varav till deltagare i dylik kurs bidrag till bestridande av kostnader för föreläsare finge utgå. Genom nådig remiss den 17 december 1019 anbefalld att häröver avgiva underdånigt utlåtande får domänstyrelsen, med överlämnande av från skogshögskolans lärarråd och sty- relsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt i ärendet infordrade yttranden, i underdånighet anföra följande. Enligt de extra jägmästarnas förbunds förslag skulle vid kurs av ifrågavarande slag före- läsningar hillas av professorer och lärare vid skogshögskolan under omkring 24 timmar, fördelade på tolv dagar, varav i: Mämrktata WERE MA NR 1 AORRON omkring 8 timmar SKOSSKEMEnN TE 555 a a ae vn R > 6 > SkopSSkosele EN RER R fA onoa 2 NRA > 4 > teknologi (entomologi och diverse) —..soo ooo soosssenons nns > Gr Summa omkring 24 timmar. I kursen skulle dessutom ingå några dagars skogsexkursioner varigenom kursen samman- lagt skulle taga i anspråk omkring 20 dagar, möjligen uppdelade på 2 perioder. Fortbild- 208 x SKOGSADMINISTRATION ningskurs skulle avhållas årligen för 20 å 30 deltagare. Kostnaderna för deltagande i dy- lik kurs bestode av dels ersättning till föreläsarna beräknade till omkring 4,000 kronor per år, dels ock rena levnadskostnader, som skulle täckas genom ersättning efter gällande rese- reglemente. | é Skogshögskolans lärarråd uttalar i sitt i ärendet avgivna yttrande, att lärarrådet funnit de önskemål, vari förbundets förevarande framställning utmynnade, liksom också de synpunkter, som anfördes såsom motiv för densamma, i hög grad beaktansvärda. En viss modifiering av de av förbundet framlagda förslagen ansåge lärrarrådet dock påkallad. Kursen borde, på av lärarrådet anförda skäl, i första hand stå öppen för dem, som genomgått någondera av skogsinstitutets eller skogshögskolans båda kurser (jägmästare- och forstmästarekurserna) och därefter, i mån av utrymme, för andra skogligt intresserade. Häri föreligger en avvik- kelse från förbundets förslag enligt vilket kursen skulle anordnas uteslutande för skogsstats- tjänstemän. Antalet kursdeltagare borde ej överstiga 100. Kursens program, i vilket olika föreläsningslinjer kunde ingå, borde uppgöras av skogshögskolans lärarråd i förening med skogsförsöksanstaltens avdelningsföreståndare efter samråd med representanter för de sär skilda korporationer eller kategorier av skogsmän, för vilka kursen vore avsedd. TI kursen, som borde omfatta 10 dagar, helst förlagda till mars månad, borde icke ingå skogliga ex- kursioner, enär sådana årligen anordnades av svenska skogsvårdsföreningen till trakter med skogsvård, där aktuella skogsfrågor belystes och diskuterades och tillfälle sålunda ej sakna- des för landets skogsmän att deltaga i lärorika skogsexkursioner. Såsom en sammanfattning av sitt yttrande har lärarrådet anfört, af?/ en för skogsmän med högre utbildning lämpad fortbildningskurs på omkring 10 dagar kunde av skogshögskolans lärarråd under medverkan av skogsförsöksanstaltens tjänstemän anordnas vid skogshögskolan, dock utan samband med exkursioner i skogen; att det för statens skogshushållning säkerligen vore av fördel om medel ställdes till förfogande för såväl extra som ordinarie jägmästare att däri deltaga, sam? att det av de extra jägmästarnas förbund begärda beloppet, 4,000 kronor, till bestridande av kostnaderna för föreläsningarna torde få anses tillräckligt, om i kursen deltagande icke skogsstatstjänstemän finge själva bidraga till dessa kostnader. Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt har på de skäl, lärarrådet an- fört, tillstyrkt, a£/ under mars månad varje år en för skogsmän med högre utbildning lämpad fortbildningskurs på omkring 10 dagar finge anordnas vid skegshögskolan av skogs - högskolans lärarråd under medverkan av skogsförsöksanstaltens tjänstemän; at? åt såväl extra som ordinarie jägmästare beredes tillfälle att utan särskild kostnad och med bibehållande av lön och tjänstgöringspenningar bevista denna kurs, samt att till bestridande av kostna- derna för föreläsningarna, i vad desamma avsåge i kursen deltagande skogsstatstjänstemän, årligen anvisades ett belopp av 4,000 kronor. ; För egen del får domänstyrelsen först framhålla, att till främjande av vidare utbildning av skogsstatstjänstemän med högre utbildning dels, sedan en lång följd år årligen utdelats stipendiebelopp såsom bidrag till skogliga studieresor i in- och utlandet, dels ock, sedan år 1917, anvisats anslag till s. k. distriktsmöten. Nämnda möten anordnas i allmänhet inom respektive överjägmästaredistrikt vartannat år under ledning av vederbörande överjägmästare. Deltagarna, jägmästare och extra jägmästare, i dessa möten, som pågå under exkursioner och diskussioner i 3 å 5 dagar erhålla av anslaget bidrag till täckande av rese- och lev- nadskostnaderna. Jämlikt av Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19 december 1919 angående drift- kostnader för statens domäner under år 1920 fastställt generalförslag äro anvisade för inne- varande år till stipendier av förenämnt slag 5,000 kronor och till distriktsmöten 9,000 kronor. I betraktande av den avsevärt vidgade kännedom, som genom statens skogsförsöksanstalts och skogshögskolans forskningar och verksamhet under de senare åren vunnits inom olika områden, som beröra skogens behandling, anser styrelsen det vara av fördel för statens skogshushållning, att skogsstatstjänstemän med högre utbildning beredas tillfälle att genom den nu föreslagna nya formen för deras vidare utbildning följa utvecklingen och tillägna sig de nya rönen inom nämnda områden, Jämsides med dessa kurser böra tjänstemännen dock alltjämt givas tillfälle att genom resor inom och utom landet idka skogliga studier av olika slag ävensom att vid distriktsmöten sammankomma med övriga tjänstemän inom di- striktet för dryftande av skogliga spörsmål och tjänsteangelägenheter. Skogshögskolans lärarråd har, såsom ovan anförts, ansett att deltagarantalet i fortbild- ningskurs ej borde överstiga 100, vari då skulle ingå jämväl skogstjänstemän med högre utbildning i enskild tjänst samt andra skogligt intresserade. Domänstyrelsen anser för sin del att dylik kurs ej bör anordnas om icke ett större antal, 40 å 50 skogsstatstjänstemän, ordinarie och extra, däri deltaga, med hänsyn till de kostnader, som beräknas uppstå en- SKOGSADMINISTRATION x 269 bart för föreläsningarnas avhållande. Dylik kurs torde till en början — under 2 å 3 år — böra avhållas årligen om nyssnämnt antal skogsstatstjänstemän därtill anmäla sig, men seder- mera, med hänsyn särskilt till skogsstatens jämförelsevis låga numerär periodvis, möjligen vartannat eller vart tredje år. Genom nu ifrågasatt utsträckt vidareutbildning av skogsstatstjänstemännen komma givet- vis statens kostnader för denna post att väsentligt ökas. Jämlikt nådiga avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket den 22 juni 1920 153 4 äger tjänsteman tppbära oavkortad lön för den tid, vilken han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgö- ringsort göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen. Ordinarie tjänsteman vid domänverket, som medgivits genomgå kortare fortbildningskurs av nu ifråga- satt slag vid skogshögskolan, lärer alltså otvivelaktigt äga rätt att därvid bibehålla full lön. I anslutning härtill torde ävenledes extra tjänsteman vid domänverket böra erhålla enahanda rätt, vad beträffar förbundets förslag att tjänsteman, som bevistade fortbildningskurs, skulle därvid jämväl äga uppbära ersättning för vistelse utom tjänstgöringsområdet i enlighet med gällande reglemente, anser styrelsen denna ersättningsfråga hellre böra ordnas så att tjänste- man, som av styrelsen medgives genomgå fortbildningskurs, tilldelas ett stipendium av skä- lig storlek, som bidrag till de rese- och ökade levnadskostnader, som föranledas av bevistande av fortbildningskurs. De stipendier, som för närvarande utdelas till skogsstatstjänstemän för skogliga studieresor, äro givetvis av växlande storlek, då de tillmätas med hänsyn till resans tid, längd och de olika kostnader, som av andra orsaker kunna beräknas uppstå genom resan. Ett stipendium för fortbildningskurs av förevarande slag torde icke böra i genomsnitt beräknas till mindre än 200 kronor. Under sådan förutsättning erfordras för 50 stipendiater 10,000 kronor. Läggas härtill beräknade 4,000 kronor i ersättning till föreläsare, uppstår en direkt kostnad för en fortbildningskurs av omkring 14,000 kronor. Anslaget till stipendier för domänverkets personal, som för närvarande utgör 5,000 kronor, skulle sålunda erfordra en förhöjning till 19,000 kronor årligen under de närmaste åren för att därefter, enligt vad ovan anförts, omkring vartannat eller vart tredje år uppgå till detta högre be- lopp. Va uppgörande av program för fortbildningskurs torde skogshögskolans lärarråd böra samråda med domänstyrelsen. Med åberopande av vad sålunda anförts får domänstyrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, på grund av de extra jägmästarnas förbunds förevarande underdåniga framställning, täcktes vidtaga åtgärder i syfte att tills vidare varje år under mars månad en för skogsmän med högre utbildning lämpad fortbildningskurs under omkring 10 dagar måtte, under förutsättning att efter domänstyrelsens beprövande, tillräckligt antal ordinarie och extra tjänstemän med högre skoglig utbildning vid domänverket däri deltaga, anordnas vid skogs- högskolan av skogshögskolans lärarråd efter samråd med domänstyrelsen och under med- verkan av skogsförsöksanstaltens tjänstemän; att ordinarie och extra tjänstemän vid domänverket måtte, efter medgivande av domän- styrelsen, äga deltaga i dylik kurs; — de sistnämnda i likhet med de ordinarie med bibe- hållande av oavkortad lön eller arvode — och mot åtnjutande av skäligt stipendium; samt att till bestridande av kostnaderna för föreläsningarna, i vad desamma avse i kursen deltagande tjänstemän vid domänverket, måtte anvisas ett belopp av 4,000 kronor för år räknat. I ärendets handläggning hava deltagit överdirektören, byråchefen Giöbel och t. f. byri- cheferna Aminoff, föredragande, och Maass. SKOGSVÅRD. Angående utsyningarnas utförande i skyddsskogsområdena. Utdrag ur Kungl. domänstyrelsens protokoll den 19 juni 1920. Då det visar sig att ufsyningarna inom skyddsskogsområdena utföras på väsentligt olika sätt även under fullt likartade förhållanden, fann Kungl. styrelsen skäligt att i huvudsaklig anslutning till av överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt avgivet förslag meddela följande anvisningar för åstadkommande av enhetlig och efter skogsvårdens krav avpassad tillämpning av skyddsskogslagen. I) Där utsyningarna endast utföras för avverkning av skadade, trögväxande och över- mogna träd — alltså för rensningshuggning — skall tillses att bestånden ej så starkt an- gripas eller så utglesnas, att fara för stormfällning eller uttorkning i det kvarvarande be- ståndet uppstår eller att marken förvildas, Där starkare avverkning anses kunna göras, böra (PATA OVER SKOGSADMINISTRATION utsyningarna givas karaktär av rationell föryngringshuggning med upptagande av smärre trakthyggen eller tillräckligt stora luckor, därvid ytterst noga beaktas att bestånd (bälten och grupper) av sådan storlek kvarlämnas, att ett gott skydd för återväxten å föryngrings- ytorna erhålles. 2) Då skogsägare förklarar sig villig att vidtaga direkta kultur- eller markförbättringsåt- :gärder, böra dylika skogsvårdsarbeten uppmuntras genom medgivande av större utsyningar än som äro förenliga med påräknande av enbart skogens självföryngring. Härvid få dock mer omfattande utsyningar på grund av utlovade kultur- eller markförbättringsåtgärder endast omfatta viss del av den hemmansskog, varå utsyning begäres, och skall i utsyningsprotokollet samt i samband med det utdrag av detsamma, som delgives skogsägaren, föreskrift medde- las om att förnyad sådan utsyning medgives endast i den mån utlovade arbeten utföras och wisa tillfredsställande resultat. 3) Upprepade gånger lärer hava inträffat, att ny utsyning begärts och även erhållits å samma trakt, som övergåtts med utstämpling något eller några få år dessförinnan, vilket för- nyade utsyningssökande ej sällan torde hava berott därpå, att en utsyningstagare, som icke funnit sig tillfredsställd med der vid föregående utsyningstillfälle bekomna virkesmängden, trott sig kunna lättare erhålla eftersträvad ökad avverkning genom ny, av annan förrättnings- man företagen utsyningsförrättning än genom besvär, anförda över den förut utförda förrätt- ningen. Då — såvitt en utsyning är rätt utförd — ny utstämpling endast i undantagsfall erfordras under närmaste åren, och då omkring 10 år — i vissa fall än längre tid — åtgå i dessa trakter för att resultatet av en utförd avverkning skall kunna bedömas ävensom med hän- syn till angelägenheten av att nödig auktoritet gives åt nu ifrågavarande förrättningar, skall iakttagas att i regel ny utsyning icke må ske förr än ett flertal år förflutit efter den före- gående utsyningen. Där förändrade förhållanden, såsom inträdande avtorkning, förbättrade avsättningsförhål- landen med mera kunna motivera förnyad utsyning även tidigare, må sådan kunna beviljas, dock endast på särskilda skäl och efter prövning av överjägmästaren. För kontroll över att utsyningar icke beviljas för ofta å samma hemman, hava vederbörande revirförvaltare, som själva pröva ingivna ansökningar, att före den I juni varje år till överjägmästaren in- giva förteckning över inkomna ansökningar med angivande av såväl hemman som sökandens namn. 4) Vid skyddsskogslagens tillkomst gällde ett flertal avverkningskontrakt inom skydds- skogsområdet. För en del av dessa har giltighetstiden utgått, men åtskilliga äga ännu gil- tighet och finnes även exempel på att dylika avtal upprättats under de senaste åren. I regel gälla dessa så kallade avverkningsrätter till angiven minimidimension på viss höjd från stubben eller marken. Utsyningstagaren synes i allmänhet förutsätta eller begära att förrättningsmannen åtager sig ansvaret för att de avverkningsinnehavaren enligt kontraktet tillkommande träd, som enligt skyddsskogslagen kunna utsynas, bliva stämplade, men ej heller andra. Sådant åtagande torde emellertid vara ganska vanskligt att fullgöra, helst som kontrakten oftast äro otydligt avfattade ifråga om mätningssättet, till exempel huruvida mätningsställets höjd skall räknas från viss stubbhöjd, från högsta eller lägsta mark, huru- vida diametermåttet skall räknas vid stammens största-, minsta- eller medeldiameter 0. s. v. Ej sällan inträffar att jordägaren och avverkningsrättsinnehavaren hava olika meningar om kontraktets tolkning i ovannämnda avseenden. Vid handläggning av begärda utsyningar med stöd av avverkningskontrakt tillhör därför förrättningsmannen dels att i god tid under- rätta jordägaren om utsyningen och tiden då den tager sin början, dels att ifråga om kon- trollen över att ej andra träd bliva utstämplade än sådana, som enligt kontrakt tillkomma utsyningstagaren, iakttaga, att förrättningsmannen visserligen må så tillvida biträda härmed, att han tillser, att fullt justa diameter- och toppklavar användas, men att utsyningstagaren själv eller genom ombud har att vid förrättningen närvara och kontrollera samt ansvara för mätningen ävensom i tvivelaktiga fall angiva de träd, som han anser ingå i kontraktet. För- rättningsmannen bör sålunda avsäga sig allt ansvar för eventuell oriktig tolkning eller till- lämpning av avverkningskontrakt, Uppstår mellan parterna i fråga om tolkning av avverkningskontrakt tvist, som kan hava inverkan på utsyningens utförande, bör förrättningen icke handläggas eller avslutas, förrän parterna enats eller tvisten avgjorts vid domstol. 5) Det har vidare inträffat, att skogsägare begärt omstämpling av tidigare utstämplade, oavverkade träd. I detta avseende innehåller skyddsskogslagen icke några bestämmelser, men vill Kungl. styrelsen härmed föreskriva, att utstämplade, oavverkade träd må, i den mån arbets- krafter finnas tillgängliga, kunna förses med nya stämpelmärken 5 år efter skedd utstämpling. SKOGSADMINISTRATION ZE Vederbörande överjägmästare och jägmästare i revir, där skyddsskogar vore belägna, även- som vederbörande skygdsskogsassistenter skulle härom genom utdrag av Kungl. styrelsens protokoll meddelas kännedom för iakttagande i tillämpliga delar. ÖVRIGA ÄRENDEN. å Ang. nedsatt pris å virke för återuppbyggande av nedbrunnen by å Oland. Sedan länsstyrelsen i Kalmar i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti med förmälan att vid en eldsvåda, som natten till den 12 i samma månad övergått Triberga by på Öland, 18 gårdar nslkarusmnid hemställt, att till genom nämnda eldsvåda brandskadade hemmansägare i Tri- berga, som så önskade, måtte till reducerade pris få försäljas för återuppbyggande av erfor- derliga ladugårdar och åtta mangårdsbyggnader lämpligt byggnadsvirke från Böda krono- park har K. Maj:t den 31 aug. efter domänstyrelsen börande medgivit, att till ovannämnda brandskadade i Triberga, efter till länsstyrelsen ingivna ansökningar, må försäljas vid skogs- väsendets sågverk vid Grankullaviken å berörda kronopark befintliga partier sågat eller hyv- lat virke om tillsammans cirka 32,000 kubikfot till ett pris av I krona 20 öre för plank och bräder, femte sort och utskott, 95 öre för sågat vrakvirke samt I krona 45 öre för hyvlat virke, allt per engelsk kubikfot fritt ombord 3 fartyg vid lastbryggan i Grankulla- vikens hamn; ägande länsstyrelsen att, därest de sammanlasda ansökta virkespartierna över- skrida 32,000 kubikfot, verkställa fördelning av virket mellan de olika köparna med hän- syn tagen till deras ekonomiska ställning och övriga på saken inverkande förhållanden. Länsstyrelsen har bemyndigats att medgiva köparna anstånd med betalringen för virket till den I maj 1921 mot godkänd säkerhet. Angående granskning av skogsvårdsnämnds räkenskaper. Underdånigt utlåtande av domänstyrelsen, 26 juli 1920. Genom nådig remiss den 2 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t anbefallt domän- styrelsen att avgiva underdånigt utlåtande över Västerbottens läns hushållningssällskaps för- valtningsutskotts underdåniga hemställan, att granskningen av skogsvårdsanslagens använd- ning måtte hädanefter uppdragas åt länsstyrelsen och utföras på det sättet att länsstyrelsen utser särskild revisor, som tillsammans med övriga hushållningssällskapets revisorer granskar skogsvårdsnämndens räkenskaper. Styrelsen har för sin del icke något att erinra mot att granskningen av skogsvårdsansla- gens användning hädanefter måtte ske på sätt förvaltningsutskottet hemställt. Dock får sty- relsen därvidlag framhålla det önskemålet, att räkenskaperna uppställas så, att av desamma tydligt framgår, huru statsanslagen kommit till användning, samt att styrelsen erhåller del av räkenskapssammandragen jämte revisionens däröver avgivna granskningsmemorial. Angående utläggande av kolonat å kronoparker i Korpilombolo socken. Kungl. brev till kolonisationskommittén den 27 aug. I skrivelse den 8 juli 1920 har Ni på i skrivelsen anförda skäl hemställt dels om upp- drag att låta å kronoparker i Korpilombolo socken av Norrbottens län efter samråd med domänstyrelsen utlägga omkring femton kolonat av den s. k. mindre typen dels om anvi- sande till bestridande av de härmed förenade kostnaderna av ett belopp av 4,000 kronor. Till följd av remiss har domänstyrelsen den 24 juli 1920 häröver avgivit utlåtande: I skrivelse den 11 augusti 1920 har Ni härefter, under erinran att Kungl. Maj:t den 16 april 1920 bemyndigat Eder att under innevarande år utlägga kolonat å bland annat kro- nopark i Västernorrlands län, anmält, att vid inventering för utrönande av förekomsten av odlingsbara myrmarker å kronoparker i Västernorrlands län visat sig att sådana marker icke förefunnes i den utsträckning att ett kolonisationsförsök kunde med fördel förläggas dit, samt hemställt dels att befrias från uppdraget att utlägga kolonat å kronoparker i Västernorrlands län dels ock att detta Edert uppdrag måtte överflyttas att gälla kronoparker i Korpilombolo socken av Norrbottens län; och har Ni härvid förklarat Eder frånträda Eder i skrivelse den 8 juli 1920 gjorda framställning om anvisande av 4,000 kronor. Vid föredragning denna dag av detta ärende har Kungl. Maj:t i anledning av Edra fram- ställningar funnit gott med ändring i så måtto av sitt förberörda beslut den 16 april 1920 medgiva, att Ni må verkställa de i samma beslut avsedda förberedande undersökningarna för utläggande av kolonat i stället för å kronopark i Västernorrlands län 3å dylik efter sam- råd med domänstyrelsen utsedd mark i Korpilombolo socken av Norrbottens län. FAL RAR SKOGSADMINISTRATION Angående prästernas ersättning för mistad andel i skogsavkastningen. Nådigt brev till kammarkollegium; den 3 sept. 1920. I en underdånig ansökning har allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse an- fört i huvudsak följande. De belopp, vilka tillerkänts prästerliga boställshavare såsom er- sättning för mistade andelar i boställsskogarnas avkastning, sedan sagda skogar ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, utginge oförändrade även i de fall, då be- loppen fastställts för ett flertal år sedan, och måste därför numera med hänsyn till det starkt minskade penningvärdet i regel anses oskäligt låga. Det låge i öppen dag att en rättelse härutinnan borde så snart som möjligt åstadkommas och tillbörlig ersättning beredas nämnda boställshavare för dem härigenom åsamkad förlust. Denna ersättning, som syntes kunna beredas ur kyrkofonden, borde lämnas från den tid dyrtiden i avsevärd grad börjat göra sig gällande och dyrtidstillägg utbetalts. Storleken av ersättningen borde rättvisligen bestämmas i visst procenttal å den ursprungligen en var tilldelade summan, och detta procent- tal borde bestämmas i proportion till penningvärdets sjunkande under de sist förflutna fem åren i enlighet med tillgängliga officiella beräkningar under och intill nuvarande löneregle- ringsperiods slut. På grund av vad sålunda anförts, hemställde centralstyrelsen om vidtagande av sådan åtgärd, att de prästerliga, boställsinnehavare, för vilka ersättning för mistad andel i skogs- avkastningen blivit bestämd, innan hänsyn kunde tagas till den sedan inträdda prisföränd- ringen, måtte beredas full ersättning för därigenom mistade löneförmåner. På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ämnet avgivits dels den 13 oktober 1919 av Eder och statskontoret gemensamt, dels ock den 26 april 1920 av kyrko- fondskommittén. Ni och statskontoret hava anfört i huvudsak följande. Den särskilda andel i ecklesiastikt boställes ordinarie skogsavkastning, som jämlikt 20 $ i 1894 års skogsordning eventuellt finge utgå till boställshavare, som själv bestrede skogens vård, utgjorde icke i egentlig mening någon löneförmån vid den prästerliga tjänsten utan vore att betrakta såsom ett vederlag för boställshavarens omförmälda befattning med skogens vård, vilket också belystes av bestämmelsen i nämnda författningsrum, att sagda andel borde fastställas i förhållande till den större eller mindre kostnad, som vore förenad med skötseln av skogen ifråga. Då förevarande åliggande under i 19 $ i berörda förordning given för- utsättning övertogs av skogsstaten, upphörde också följaktligen boställshavarens rätt till åtnjutande av vederlaget. I och med det att boställsutmarkernas vård och förvaltning, med tillämpning av sistomförmälda stadgande, mera allmänt kommit att omhändertagas av domän- styrelsen hade emellertid upplysning vunnits därom, att den vård, som dessförinnan ägnats utmarkerna av vederbörande boställshavare, 1 själva verket syntes hava kunnat bestridas med så ringa kostnader och arbete, att den såsom ersättning därför boställshavaren anvisade andelen i skogsavkastningen i regel kommit att för denne utgöra i huvudsak behållen in- komst. Med hänsyn härtill och i syfte att för ifrågavarande kategori boställshavare, som sedan längre eller kortare tid tillbaka vant sig vid att betrakta omförmälda andelar i skogs- avkastningen vid bostället såsom en löneinkomst vid tjänsten och jämväl därefter inriktat sina behov, göra mistningen av berörda förmån mindre kännbar, hade de av centralstyrelsen avsedda ersättningsbeloppen såsom en personlig förmån förunnats nämnda boställshavare uteslutande av billighetsskäl. Helt i överensstämmelse med denna ersättningsbeloppens natur hade också desamma icke utmätts med hänsyn till någon beräknelig framdeles inträdande ökning i skogsavkastningen eller dess värde utan noga begränsats till vad vederbörande boställshavare dessförinnan kunde visa sig hava dittills årligen i medeltal uppburit av skogs- medlen. En ökning i värdet av boställsskogens avkastning, som möjligen inträtt efter tiden för dess omhändertagande av skogsstaten, borde sålunda givetvis lika litet kunna tänkas för- anleda en höjning av boställshavares ifrågavarande ersättningsbelopp som en nedsättning av detsamma skulle kunna ifrågasättas, därest skogsavkastningen tilläventyrs nedgått i värde. På grund av vad sålunda erinrats, saknades enligt ämbetsverkens mening varje skäl, att, i den ordning centralstyrelsen begärde, ifrågasätta särskilda dyrtidstillägg å ifrågavarande er- sättningsbelopp. För sådana präster i de svagast avlönade ännu oreglerade pastoraten, som åtnjöte lönetillskott, komme för övrigt ett dylikt i särskild ordning utgående tillägg blott att medföra en motsvarande minskning av lönetillskottet. Kyrkofondskommittén har i sitt underdåniga utlåtande lämnat dels en historisk redogörelse för rätten till skogsavkastningen vid de ecklesiastika boställena, sådan denna rätt utvecklat sig från 1600-talets skogsförfattningar och fram till nu gällande skogsordning av år 1894, dels en utredning angående uppkomsten och utvecklingen av praxis beträffande här ifråga- varande ersättningsanslag, dels ock en utredning rörande antalet prästerliga befattningshavare, FER Sp Ov SKOGSADMINISTRATION KALS som uppbära ersättning för mistad skogsavkastning ävensom beträffande storleken av de fastställda ersättningsbeloppen. Resultatet av sin undersökning angående det sätt varpå ifrågavarande ersättning upp- kommit och utvecklats, har kommittén sammanfattat på följande sätt. De från kyrkofonden till prästerliga befattningshavare utgående anslag, vilka gemenligen plägade betecknas såsom »>ersättning för mistad skogsavkastning», vore av skäligen olik- artad beskaffenhet. Från principiell synpunkt torde åtminstone tre olika grupper kunna urskiljas: I) ersättningsbelopp, som tillerkänts innehavaren av en viss tjänst såsom kompensation för att han avstått från den honom tillkommande rätten till behållna skogsavkastningen vid ett boställe, som tillkommit på enskild väg (respektive vid en boställsdel, som tillkommit i sådan ordning); 2) ersättningsbelopp, vid vilkas bestämmande lönetillskottssynpunkten varit den avgörande, och som således egentligen vore att betrakta såsom lönetillskott; 3) ersättningsbelopp, vilka tillerkänts en viss befattningshavare personligen för att göra förlusten av den honom förut tillkommande förmånen av andel i behållna skogsavkastningen från ett boställe, som icke tillkommit på enskild väg, mindre kännbar, ersättning för mistad skogsavkastning i egentlig och inskränkt mening. Det torde vara onödigt att särskilt framhålla, att i praxis de »>blandade> fallen, vilkas klassificering erbjöde stora svårigheter, vore långt ifrån sällsynta. Vad till en början anginge den första gruppen av fall — då ersättningen hänförde sig till ett boställe, som tillkommit på enskild väg — förelåge där synnerligen starka billighets- skäl för en förhöjning av ersättningsbeloppet, enär vederbörande boställshavare måste anses äga en verklig rätt till behållna skogsavkastningen eller skälig andel däri, låt vara att han kanske själv genom frivilliga överenskommelser utbytt denna rätt mot ett fixt ersättnings- belopp från kyrkofonden. Någon procentuell förhöjning av det fastställda beloppet torde dock icke kunna ifrågakomma, utan syntes i stället det principiellt riktiga vara, att ersätt- ningsbeloppet förhöjdes, så att det bättre motsvarade den för framtiden beräkneliga behållna skogsavkastningen. Enär en dylik förhöjning måste föregås av undersökning rörande de omständigheter, som förelåge i varje särskilt fall, torde det icke vara möjligt att på grund av här förevarande framställning förhöja ersättningsbelopp, som hänförde sig till boställen av nu omhandlad beskaffenhet. Det torde därför böra ankomma på ersättningstagaren att ingå till Kungl. Maj:t med framställning om skälig förhöjning av ersättningsbeloppet. Vidkommande därefter de ersättningsbelopp, som uteslutande eller huvudsakligen vore att betrakta som lönetillskott, vore det enligt kommitténs mening uppenbart, att de befattnings- havare, vilka uppbure dylika belopp, i flertalet fall torde vara i oundgängligt behov av ökade inkomster. Detta behov borde dock icke tillgodoses genom en allmän procentuell förhöjning av ersättningsbeloppen, utan det borde i stället beaktas i vanlig lönetillskottsväg. Beträffande slutligen de anslag, som i egentlig mening utgjorde ersättning för mistad andel i skogsavkastningen, förelåge enligt kommitténs uppfattning icke några skäl, varför i dessa anslag skulle, i olikhet med vad förhållandet vore med de i penningar bestämda av- löningsförmåner, som tillkomme prästerskapet i oreglerade pastorat, få beräknas en procen- tuell förhöjning, oberoende av vederbörande löntagares behov och av den utveckling lönen i övrigt hade undergått till följd av markegångsprisens höjning och andra orsaker. Även med avseende å präst, som vore i åtnjutande av sådant anslag som nu sagts, syntes böra gälla, att han, i den mån hans sammanlagda inkomster på grund av penningvärdets starka fall numera måste anses otillräckliga, borde erhålla lönetillskott efter de grunder, som i allmänhet tillämpas vid dylika tillskotts utdelande. Vid föredragning av detta ärende har Kungl. Maj:t funnit ifrågavarande ansökning icke öranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Angående avverkning av ved instundande vinter för tillgodoseende av vedbehovet bränslesäsongen 1922—1923. Till överjägmästaren i Dalarnas, Mellersta Norrlands, Härnösands, Umeå och Skellefteå distrikt; den 11 okt. Kungl. domänstyrelsen anmodar Eder härigenom att, efter inhämtande av förslag från vederbörande jägmästare, före den 6 instundande november hit inkomma med förslag å det vedvirke som, för tillgodoseende i största möjliga utsträckning av rikets vedbehov under bränslesäsongen 1922—1923, anses lämpligen kunna i samband med övriga drivningar under instundande vinter å under skogsstatens vård och förvaltning ställda allmänna skogar avverkas och nedforslas till flottled för att därefter under nästa år nedflottas till kusten. 274 x SKOGSADMINISTRATION Berörda vedavverkningar böra endast ifrågakomma å trakter så belägna, att kostnaderna för utforsling will flottled och för flottning till kusten kunna hållas inom, med hänsyn till ved- virkets avsättningsvärde, skäliga gränser. Jägmästarnas förslag, som skola angiva beräknad vedvirkeskvantitet i kubikmeter löst mått till olika huvudvattendrag och från olika kronoparker ävensom beräknad kostnad per lös kubikmeter för huggning, körning och flottning av vedvirket, bör av Eder avlämnas med ett sammandrag för Edert distrikt över de kvantiteter, som beräknas kunna nedforslas till olika huvudvattendrag. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande angående förslag till lag om ströängars indragande till kronan m. m.; den 30 sept. Genom nådig remiss den 15 mars innevarande år anbefalld avgiva underdånigt utlåtande över av kolonisationskommittén avlämnade förslag till dels lag om ströängars indragande till kronan, dels lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmark, dels lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Väster- bottens och Norrbottens läns lappmark, dels ock instruktion för ströängsnämnder, får domän- styrelsen med remissaktens återställande i underdånighet anföra följande. Kolonisationskommitténs nu avgivna lagförslag innefatta förslag till åtgärder för undan- röjande av olägenheter, som äro förbundna med det förhållandet, att vid avvittringen i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker ett mångenstädes betydande antal på kronans marker belägna, spridda ängslägenheter behållits tillsvidare under enskilda hemmans och nybyggens disposition. De föreslagna åtgärderna inrikta sig i huvudsak på bestämmelser, varigenom den stora huvudmassan av berörda ängar, till fördel för såväl staten som de enskilda, må kunna överföras till statens disposition. De härför anförda motiv, nämligen möjligheten att för önskvärd ökad kolonisation i de två nordligaste länens lappmarker vinna för odling tjänliga områden, undanröjande av det hinder för ett intensivare skogsbruk, som ligger däri, att behövlig utdikning och torrläggning av försumpad skogsmark flerstädes å kronans marker för närvarande icke kan företagas, då därav skulle vållas intrång och skada å ströängarna, samt angelägenheten för staten att inom ifrågavarande orter söka framdriva ett mera rationellt jordbrukssystem, synas icke kunna vederläggas. Beträffande sistnämnt motiv torde visserligen kunna invändas, att statsmakterna genom avdiknings och odlings- bidrag redan nu lämna betydande understöd åt de norrländska hemmansinnehavarna i avsikt att bereda dessa möjlighet till åstadkommande av intensivare jordbruksdrift, men då, på grund av gamla sedvänjor och inrotade fördomar, jordbruket i lappmarken icke inom rimlig tid synes kunna nå den utveckling, som dock måste anses högst önskvärd, torde en ytter- ligare möjlighet härtill icke böra lämnas oförsökt, synherligast som detta synes kunna ernås i huvudsak i samband med de ur ren statssynpunkt beaktansvärda fördelarna, som vinnas genom det föreslagna indragandet av ströängarna till staten. Då kostnaderna för nu ifrågavarande åtgärder emellertid beräknas till det avsevärda be- loppet av över 41!/, miljoner kronor, torde de föreslagna ströängsnämnderna särskilt böra beakta de i lagförslagets 5 $, 2 stycket och 6 $, I stycket, angivna fall, då ströäng icke bör indragas till kronan. Genom klokt avvägande av de möjligheter, som i sistnämnda stadganden lämnats för behållande under skilda hemman av vissa för dem välbelägna ängar, synes icke uteslutet, att någon reducering i de beräknade kostnaderna skall kunna på- räknas. Domänstyrelsen, som icke finner något att i sak erinra emot de föreslagna lagbestäm- melserna, då de synas vara väl avpassade och ägnade att på ett från det allmännas sida ändamålsenligt sätt ordna förevarande fråga, får för sin del i underdånighet tillstyrka att åtgärder vidtagas för lagförslagens behöriga stadfästande. MEDDELANDEN FRÅN SPECIALINSPEKTÖREN FÖR TILLSYN AV SKOGSARBETARNAS BOSTADSFÖRHÅLLANDEN. Till jägmästaren i revir. Enligt k. kung. den 19 december 1919 åligger det undertecknad i egenskap av special- inspektör för tillsynen å skogsarbetarnas m. fl. bostadsförhållanden att bl. a. öva tillsyn å efterlevnaden av lagarna den 25 april 1919 angående beredande i vissa fall vid skogsavverk- ning och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. och den 19 juni 1919 om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna, vid arbeten, som bedrivas SKOGSADMINISTRATION 25 Bil 1. avverknings (huggare, körare, bådadera) I Inspektion förrättad Härbärge för kolnings » arbetare flottnings J d. / 19 HaRtbarvets benammnns OCh DeElapeRRCB SOM ot. soc. .---o kartblad) s0- 550... ost RN SN NAR FRASER Än or mn RR RA RT rr må a aa | bol Bel g a. mt a JA SERNER NARE fyr Eb ISSN (IEI KICAS: [ROSA EES) Ao ba so a ur piy8 5 doin sn br SARS SOT LE TT RASER SR VERK ISO il t MRBS AE er 5 a SAR RANE SAN RN ERRNSENRENRER «aa öra rr ir SER EE Kr EE MESA irdark tarskö, dat härbarpett BPPlOLIS: -.-..ts.-c... ess voor ARR a öns osa dl öagun ob eo a Ungefärlig kostn. (om möjligt för härbärge och stall var för sig) oooossesseseseeseree sesereeerrrn ser nna TOR DTM Ia! får re OR re AA ERROR SN NA ATERN a ee Sn a fötr meg Rum n:r 1. | Rum n:r 2. langd [meter UERgSES vera: ord I MOR FHärbärgets (rammens) storlek (inre mått) bredd > doooomoomocslesessssessr nns aan] on nna FAL. NN (enl. K. Socialst. anv. n:r 6) Nöjd 25 SöS SEN ISES RAIN TNA aa finn) — FER SA gnu läto sr RNR 234. Golv | så FU OSSE ones ora rm a a Ra ses LESS Tåk, täckningsmaterial å ytterfaket...... ..............oosoooo0non Innertak m. fyllning .. MINNES. finnes icke. finnes finnes icke. f öppen spis. finnes Förstuga retäckes Förvaringsrum för mat, kläder etc. TÖNSter (FRE (OCH SO ena a se a öga a «ev oa RASA nea Eldstad 4 eldpall. I järnspis. - brits - är 3 2 toniek för em mans ec et. Liggplatser ( säng (koj) Brits nike avdelad 1 sovplatser. : NERE Fo SIRTG ” - finnes Zz z ke z gott - Förbandslåda finnes icke hos förmannen. Förbandslådan befanns i mindre sött skick. Rum n:r 1. Rum n:r 2. Antal: arbetare vid fall: beläggning, fördelade å rum (2:otoocoolooosssssoos8 bin ö loss er ons seed > > , som vid inspektionstillfället bebo härbärget oodeoooooooooooosoofoososononn body AR förre OCK SI PIC: 15 IR ER ad oe ot SE Un 2 ägo EDER AoA el fbs Er ns dosa oo RAS EKSASE a 276 Xx SKOGSADMINISTRATION Stall. JAAA LIE oc rss els sie ävnlate. nere Antal SpiltorsiöfkvaniescHae osm secs pc Spiltans storlek, längd (inber; krubban) scen: 1115, HOTEN Hm rnojd tllotakebr ag m. 7 - finnes 5 A BES finnes. Fönster Hines icke. Anordning för ventilation findedscker Antal hästar, som inhysas i stallet......... Ordämexock snygghet i Stall. ...cco.srsogd oe CEREEEEE Åtgärder, vartill inspektionen fOtamletEEE a an a a sr sto ere bis een. fan sele AE | i Övriga anteckningar! -s.4.sw. ss ssh RR rotade BSR bong sr åeå ln st. ARN Planskiss kan lämpligen uppritas å blankettens baksida. RSA SRA STR rd AE RA Utskrives av inspektionsförrättare i 2 ex. medelst själv- kopierings sc Bee se Sedd et esfära nja ref 5 a) ses föl (SATS ed el ert AE (tjänstetitel) SERA SOT ET IST AIR SE 0 et TR er? JR revir. Uppgift å härbärgen och skogsstall, som användas flottningsarbeten eller som genom EE 2 2) 4 5: 6 7 8 9 pr " Härbärges Sf namn och be- 2 | : BASE | Slag av här- | | i lägenhet (i förl. oocken ock barsc ISkocs-!s Antal man Här- | hållande till |. En fn: r8€: "E08S-lÅr och årstid Bygg- | vid full | Goivets : / 3 Iskog, där här-|koja, lottnings-l' 39 i: pa. oc Antal ä | bärges | viss punkt å |). - la RNE då härbärget | nads- beläggn. beskaffen- 3 ; bärget är be- | koja, skogs- Å ; peb eV o | n:r. | angivet gene- lä TN uppfördes. | material. fördel. å het. ralstab. kart- age | SEE rum. lad RIE Ikarestuga etc. | | namn). | | | | | | | I I genom skogsstatens försorg. För underlättande av detta arbete, för planläggning av resor m. m. är det min avsikt att upplägga ett register över härbärgen, och får jag med anledning därav hemställa, att herr jägmästaren ville till mig insända kortfattad uppgift å härbärgen av olika slag, samt skogsstall, som tages i bruk vid av revirförvaltningen bedrivna avverk- nings- och flottningsarbeten ävensom å sådana, däri inbegripet bostäder å skogarna för tjänstemännen, som uppförts genom revirförvaltningens försorg. Uppgifterna skola lämnas på därför avsedda blanketter, av vilka ett antal bifogas samt lämna upplysning om nedan- stående. | SKOGSADMINISTRATION STA 1. Härbärgets nummer. Varje härbärge gives ett nummer, som det behåller för fram- tiden. Avverkningskoja med tillhörande stall åsättas samma nummer. 2. Härbärgets namn (där sådant finnes) samt belägenhet i förhållande till viss punkt å angivet generalstabens kartblad (n:r och namn), så att härbärget med ledning därav skall kunna inläggas å dylik karta Ex. Trolltjärnskojan, 300 m NO a i Sandvid, gen.-stab. kart- blad n:r 00 (namn), eller Dämtjärnkojan, 600 m Sm i Damtjärn V om Rotbäcken, gen.- stab. kartblad n:r oo (namn). 3. Skog och socken, där härbärget är beläget. 4. Härbärgets art; fast eller mera tillfällig skogskoja, skogsstuga, kronstuga eller be- vakarestuga, flottningskoja, kasern vid skiljeställe o. dylikt. 5. År och årstid, då härbärget uppfördes, om detta kan angivas samt uppgift om det- samma blivit uppfört av revirförvaltningen eller virkesköpare, 6. Byggnadsmaterial, timmer, torrt eller rått, runt eller bilat, plank, sågat virke till in- redning etc. 7. Antal rum. 8. Antal man, för vilket härbärget är avsett. Förekommer flera rum bör angivas antal man i varje rum. 9. Golvets beskaffenhet, samt anordning till förekommande av golvdrag (trossbotten, fast ård o. dyl. era i, och takbetäckning, varvid angives, om yttertak, varmtak med fyllning eller bådadera finnas, täckningsmaterial å yttertaket. 11. Antal fönster ev. fördelade å rum. 12. Sovplatser. Beträffande dessa angives, om desamma bestå av britsar eller sängar. Är gemensam brits försedd med avbalkningar för I eller 2 personer, angives detta, likaså om sängutredning (madrass, kudde och filt) finnes. 13. £ldstad. Uppgift: härom bör omfatta dess slag (eldpall, öppen spis eller järnspis), dess plats i härbärget samt material (tegel, gråsten etc.). Beträffande eldpall bör angivas om plåtkupa finnes eller icke. 14. Förstuga eller vindfång. Blogs id av revirförvaltningen bedrivna avverknings- och Bilaga till cirkulärskrivelse Tevirförvaltningens försorg uppförts. från skogshärbärgesinspektören. ar | i 2 13: 144Ki] KSS I. 16: 27 18. 19. 20. Stall Tak Förvarings- Kostnad vid SR Antal | Sov- | Eld- SE es -- Antal fönster SPE et = eller matförråd (Härbärge | teck- > + fönster. platser. stad. =. me >! Antal | Antal | samt anord- É betäck- vindfång.| kläder, S E och stall | ningar. : > rum. | spiltor.| ning för SR ning. redskap. STAN var för sig). 15. Förvaringsrum för matförråd, kläder och redskap, skafferi, källargrop under gol- vet etc. 16, 17, 18. Sfall. Här angives antal rum, antal spiltor, om fönster och anordning för ventilation finnes samt stallets läge i förhållande till härbärget, varvid särskilt angives om stallet är sammanbyggt med detta. 19. Kostnad vid uppförandet jämte ev. reparationskostnader, i de fall, då dessa äro kända. Denna bör angivas för härbärge och stall var för sig, om detta låter sig göra. Det bör särskilt anmärkas, om virkets värde ingår i kostnadsbeloppet eller icke. 218 X SKOGSADMINISTRATION 20. I anteckningskolumnen införes, vad som för övrigt kan vara av intresse, ex. om här- bärget är målat, om kokkärl finnas o. dyl. Kolarkojor redovisas på ovan angivna sätt endast om de äro avsedda för flera man. Be- träffande mindre sådana (1—2 man) torde endast deras antal angivas i slutet av uppgiften. Sådan uppgift, som här omförmälts, torde framdeles utan särskild anmodan av herr jäg- mästaren ingivas beträffande härbärgen, som nyuppföras, resp. skola avföras ur registret. Slutligen får jag hemställa, att herr jägmästaren ville i särskild bilaga angiva n:r enligt uppgiften på de härbärgen, som komma att tagas i bruk vid avverknings- och kolnings- arbeten under sommaren och hösten 1920. Stockholm den 26 juli 1920. OSCAR WALLNER. Specialinspektör inom yrkesinspektionen. Till Kungl. Maj:ts befallningshavande. I det förslag till tjänstgöringsföreskrifter för de lokala biträdande tillsynsorganen vid övande av tillsyn å härbärgen för avverknings-, kolnings- och flottningsarbetare, som K. Socialstyrelsen med skrivelse den 17 sistlidne juli överlämnade för den händelse Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle finna av behovet påkallat att utfärda dylika föreskrifter, har i punkt I1 intagits den bestämmelsen, att för anteckning av vid inspektion gjorda iakttagel- ser särskilda blanketter skola användas. De rapporter, som med dessa lämnas, äro näm- ligen avsedda att möjliggöra likformighet i och översiktlig kontroll å inspektionsverksam- heten samt att utgöra material för statistisk bearbetning. Sedan ifrågavarande blanketter nu föreligga i tryck, får jag härmed vördsamt översända ett block av desamma med hemställan, att Kungl. Maj:ts befallningshavande, såvida utfär- dande av nyssnämnda tjänstgöringsföreskrifter ansetts av behovet påkallat, ville ålägga ifråga- varande befattningshavare, jägmästare, skogsingenjör eller länsjägmästare, om åt sådan be- fattningshavare uppdragits att biträda vid tillsynens övande, samtliga med underlydande per- sonal, att vid inspektion av härbärgen samt stall, där sådana förekomma, för varje sådan inspektion upprätta rapport på dylika blanketter, som tillhandahållas genom specialinspektörens försorg. Därvid bör iakttagas, att blanketten medelst självkopiering — med varje block följer ett karbonpapper — utskrives i två exemplar, av vilka det ena skall av vederbörande befattningshavare månatligen insändas till specialinspektören, medan det andra i kontroll- syfte och för lämnande av sådant skriftligt meddelande till arbetsgivare, som omförmäles i punkt 12 av ovannämnda förslag till tjänstgöringsföreskrifter, förvaras å vederbörande be- fattningshavares expedition. Önskvärt är, att vederbörande inspektionsförrättare för kom- plettering av den bild, som erhålles genom de å blanketten lämnade uppgifterna, å baksidan uppritar en enkel planskiss över härbärge samt stall, där: sådant förekommer. Blanketten, benämnd »Rapport över inspektionsförrättning», levereras i block om 50 ex. och är genom perforering delad i två delar, av vilka stamblanketten är avsedd att av veder- börande inspektionsförrättare som minnesanteckning behållas. Blanketten har vidare upp- ställts så, att lämnande av erforderliga uppgifter skall vara förenat med minsta möjliga be- svär. I flera fall är en strykning av ett eller flera ord tillräcklig. Blanketten har med upplysning om dess användning överlämnats till samtliga ovannämnda befattningshavare i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kop- parbergs, Värmlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Stockholm den 30 augusti 1920. OSCAR WALLNER. Förslag till tjänstgöringsföreskrifter för de lokala biträdande organen för till- syn å skogsarbetarnas m. fl. bostadsförhållanden. Tillsynsorgan, 1. Med befattningshavare avses i dessa tjänstgöringsföreskrifter de i 4, 5 och 6 $$-av Kungl. Maj:ts kungörelse angående tillsyn å härbärgen för skogsavverknings-, kolnings- och flottningsarbetare den 19 december 1919 (n:r 822) angivna befattningshavare (jägmästare, skogsingenjörer och länsjägmästare jämte dem underlydande personal) i den mån de hava att taga befattning med tillsyn å efterlevnaden av lagarna den 25 april 1919 (n:r 222) an: gående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna SKOGSADMINISTRATION xX 279 m. m. och den 19 juni 1919 (n:r 428) om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna. Tillsynen i allmänhet. 2. Befattningshavare bör förskaffa sig noggrann kännedom om skogs- och flottnings- arbetarnas bostadsförhållanden inom sitt verksamhetsområde samt med uppmärksamhet följa strävandena för åstadkommande av ändamålsenliga och hygieniska bostäder åt nämnda ar- betare samt stall för dragare, använda vid avverknings- och kolningsarbeten. Opartisk ställning, 3. Befattningshavare bör låta sig angeläget vara att intaga en opartisk ställning med hänsyn till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare. Tvystnadsplikt m. m. 4. Befattningshavare bör, där ej särskilt förhållande påkallar annat tillvägagående, söka undvika, att tillämnad inspektionsförrättning på förhand blir bekant för vederbörande arbets- givare, hans ställföreträdare å arbetsstället eller arbetarna. Har befattningshavare från arbetarhåll fått mottaga anmälan om missförhållande, bör han, med mindre medgivande därtill lämnats eller skäligen kan påräknas, söka undvika att i sina anteckningar, vid utförande av undersökning med anledning av anmälningen eller eljest röja, vem som gjort anmälningen. Upplysningsverksamhet. 5. Befattningshavare skall tillvägagå med varsamhet och omsikt samt söka företrädesvis på övertygelsens väg bibringa arbetsgivare och arbetare insikt om nyttan av ändamålsenliga och i hygieniskt avseende tillfredsställande härbärgen och stall. Redogörelse för inspektionsverksamheten m. m. 6. Befattningshavare åligger att föra de anteckningar och lämna de redogörelser, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande föreskrivas, samt att på anmodan av yrkesinspektionens chefsmyndighet, Kungl. Maj:ts befallningshavande eller specialinspektören avgiva yttrande i tjänsteangelägenhet. Inspektionsresornas planläggning. 7. Befattningshavare bör om möjligt företaga inspektion av härbärgen och skogsstall i samband med övriga honom i tjänsten åliggande förrättningar. Kontroll å underlydande personals verksamhet. 8. Jägmästare, skogsingenjör och länsjägmästare äro pliktiga att i avseende å sina till- synsområden tillse, att underlydande personal på behörigt sätt fullgör sina åligganden be- träffande tillsynen å härbärgen och skogsstall samt, där så erfordras, söka åvägabringa rät- telse. Underlydande personals ställning till överordnad, 9. Skogsfogde, kronojägare, tillsyningsman och länsskogvaktare äro pliktiga att i fråga om inspektionsverksamheten ställa sig till efterrättelse, vad vederbörande förman föreskriver beträffande hans utövning av tillsynen. Skulle nu nämnd befattningshavare finna förhållande å visst arbetsställe påkalla tillämp- ning av det tvångsförfarande, som omförmäles i 38 $ av lagen om arbetarskydd eller vid- tagande av åtgärd, som avses i 3 eller 4 $$ av lagen om skyldighet i vissa fall att vid flott- led anordna härbärgen åt flottningsarbetarna, skall anmälan därom göras till vederbörande förman. Tillvägagående vid inspektionsförrättning. 10. Då befattningshavare för inspektion ankommit till ett arbetsställe, har han först att underrätta eventuellt tillstädesvarande arbetsgivare eller dennes ställföreträdare om sin när- varo. Därefter bör han efterhöra, om arbetarna utsett något sådant ombud, som omförmäles i 31 $ av lagen om arbetarskydd och, om så är fallet, meddela, när och var han finnes att träffa för ombudet. Vid den därpå följande inspektionen bör beaktas, att eventuellt tidigare meddelade råd och anvisningar blivit behörigen iakttagna. I samband med inspektionen bör befattningshavare ägna uppmärksamhet däråt, att de hygieniska förhållandena i såväl härbärgen som stall äro tillfredsställande samt lämna er- forderliga råd och anvisningar i nämnda avseende, att, där förbandslåda finnes, densamma innehåller nödiga och i gott skick varande för- bandsartiklar jämte bruksanvisning, att de vid arbetet använda hästarna ej utsättas för vanvård eller djurplågeri samt 280 x SKOGSADMINISTRATION att meddela de anvisningar till befrämjande av hälsa, ordning och trevnad i härbärge samt för stallhygien och hästens skötsel finnas anslagna på därför lämplig plats. Anteckningar vid inspektion, 11. Vid inspektion skall inspektionsförrättare för varje härbärge anteckna dag för in- spektion, härbärges benämning, om sådan finnes, det tillsynsområde och län, inom vilka härbärget är beläget, arbetsgivarens namn och postadress, namn å arbetarnas ombud, där sådant finnes utsett, uppgifter rörande härbärges storlek m. m., det antal arbetare, för vilket härbärge är avsett samt det antal, som vid inspektionstillfället bebor detsamma samt be- träffande stall, uppgifter om spiltornas storlek och antal m. m., det antal hästar, som in- hysas i detsamma, ävensom kortfattad uppgift om ordning och snygghet i härbärge och stall samt uppgift om de åtgärder, inspektionsförrättaren funnit anledning vidtaga. Gör inspek- tionsförrättare i annat avseende, än här ovan angivits, vid inspektionsförrättning iakttagelse av särskilt intresse för tillsynsverksamheten, bör jämväl sådan iakttagelse antecknas. För de i detta stycke föreskrivna anteckningar användes fastställt formulär. Meddelanden av råd och anvisningar. 12. Finner inspektionsförrättare, att härbärgen och stall å visst arbetsställe ej motsvara skäliga fordringar, har han i regel att meddela råd eller anvisning till åvägabringande av rättelse. Avser sådant meddelande missförhållande av betydenhet, bör det lämnas skriftligen och viss skälig tid utsättas, inom vilken rättelse bör vara vidtagen, Dylikt skriftligt med- delande skall utfärdas av jägmästare, skogsingenjör eller länsjägmästare. Därvid bör arbets- givare samtidigt anmodas anmäla, när behörig rättelse vidtagits. Åtgärds genomförande tvängsvis. 13. Underlåter arbetsgivare utan giltiga skäl att beträffande sådant förhållande, som av- ses i lagarna den 25 april 1919 angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. och den 19 juni 1919 om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna, inom utsatt tid vidtaga rättelse, eller giva förhållandena eljest anledning antaga, att han icke ämnar vidtaga rättelse, äger vederbörande befattningshavare att hos Kungl. Maj:ts befallningshavande göra framställning om tillämpning av 38 $ lagen om arbetarskydd eller 3 eller 4 $ av lagen om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna. Anmälan om sådan framställning skall omedelbart göras till specialinspektören, Domänstyrelsen/ É ledighet åtnjutes av: hefen Gustaf Cassel 15 sept--31 dec. för ggning av visst ärende med jägmästare A. lon-Winbergh som vikarie 15—25 sept. och stare E. J. Berggren 16 sept.—31 dec.: - yråchefen friberre Th. Hermelin 4 okt.—30 nov. EO Igörande av uppdrag som sakkunnig i do- erkets lönekommitté med jägmästare Martin som vikarie. uppehålla en jägmästaretjänst i styrel- inder tiden 4 okt.—30 nov. har förordnats jäg- ren i Volgsjö revir Ragnar Ekman. r änt uppdrag: Maj:t har förordnat byråchefen i Domän- t friherre Thorsten Wilh. Hermelin att der en tid av ytterligare tre år räknat från och den 15 sept. 1920 vara inspektör för fortsätt- olan vid Kloten. Skogsstaten. 1stledighet har beviljats: ästaren i Junsele revir G. E. Gran för sjuk- 8—21 okt. med assistenten K. NE Okt. tt. V.3; ägmästaren Ivar Thulin i Orå revir fr. o. m. »kt. t. v. 1920 med upphävande av förordnande assistent i S. Sorsele revir; jägmästaren Carl Hugo Hallgren i Gripsholms r 16 okt.—15 nov. — Till skyddsskogsassistent har förordnats: 5 e. jägmästaren Walter Leijonhuvud i Mellersta Norrlands distrikt ytterl. 1 nov.—31 dec. SSD 15 OKTOBER 19220. i Upphävt förordnande: e. jägmästaren Emil Bager meddelat förordnande att under sept. och okt. vara indelningsassistent i Östra distriktet upphör fr. o. m. !/,,. Tjänstledighet har beviljats: kronojägaren i Svansteins bevakningstrakt, Ö. Korpilombolo revir Jakob F. Grym för enskilda angelägenheter 16 sept.—11 okt. med e. kronojäga- ren Sven Malmströnr som vikarie; e. skogsrättaren vid Grönsinka skogsskola Ernst Martinsson för genomgåendet av fortsättningssko- lan vid Kloten 16 okt.—31 dec. 1920. | Till t. f. kronojägare ha förordnats: e. kronojägaren Erik Oskar Berglund i Landsjärvs bevakningstrakt, V. Korpilombolo revir, fr. Om 23 sept. tills tjänsten blir tillsatt. Till extra kronojägare med arvode ha för- ordnats: e. kronojägaren i Dorotea revir J. E. Granholm i Ruskåsens extra bevakningstrakt, Fryksdals revir, fr: 0. m. 15 okt. t. v. 1920; ec kronojägaren Ture B. Johansson i V. Hälsing- lands revir fr. o. m. 1 okt. t. v. 1920: = kronojägaren Karl Hilmer Bergström fr I nov.—31 dec. i Sollefteå revir: e. kronojägaren A. F. Svensson i Junsele revir fr. -o. m; 16 okt t.: v: 1920. Till extra tillsyningsman har förordnats: Artur Eriksson i Vindelns skogsvårdsområde 1— 31 okt. Till extra kronojägare ha förordnats: skogvaktaren Erik Ivar Karlsson i Kinda m. AS revir av Östra distriktet fr. o. m. !/, 1921. Upphävt förordnande: e. kronojägaren Oskar Eugen Lind meddelat för- ordnande -som e. kronojägare i Askersunds revir har upphävts fr. o. m. ”/,,. Enskilda tjänster. Till verkställande direktör och disponent vid Skogens kolaktiebolag i Bollnäs har utsetts disponenten vid Siljans kolbolag, John Bergman. a Till disponent fär Hare aktiebolag Här utseti : Ny ehef för Mons trävaruaktiebolag. Til disponent vid Mons trävaru-a.-b. efter disponent 0. Lindén, vilken i samband med bolagets övergång i andra händer nu fränträtt denna sin befattning, har utsetts försäljningschefen vid bolaget, konsul Axel R. Nylén. Den nye chefen har sedan 25 år varit fäst säd Mons bolag. Dalälvarnes tumningsförening har till dis- ponent utsett hr A. Grundström, förut disponent vid Avesta sulfat- och trävarubolag. Dansk Forstkandidat, russiskz, tysk- og engelsktalende, med flere-= aarig Praksis som Skovtaksator og Savbrugs- bestyrer i Danmark og Rusland (Statstjeneste) söger Stilling. Henvendelse merket »Skov» bedes sendt til: Forstkandidatforeningen, Bro: gade 3, Köbenhavn. bundets ombudsman, köpare Forstmäs kontorschefen J. Brännström, Bureå. SR FklrS den 23 OKt AR 0 AN som önska fast anställa eller för tillfällig hjälp anlita skogsmän, som genomgått K. Skogglasd å stitutets kurs för utbildande av Privata skogstjänstemän eller Skogshögskolans forstmästare- kurs, erhålla kostnadsfritt anvisning å platssökande sådana genom Svenska Forstmästareför- Smålands Skogsby BHRKH9bbbU9g0bbbb NSD bb (NAAAbbb bab (RAD ANN bbb bb AAA b bb Nan NAD UNNA bn ANS bbbETAAANN bb VANAN bb 113300 ERT utför skogsindelningar, skogsräkningar, taxeringar och skyndsamma Ööverslagsvärderingar. ningsplaner och verkställer utstämplingar i enlighet med gällande skogslag. Förvaltar skogar. till avverkningsrätter och Skogsbrandförsäkring. Uppdrag mottagas över helalandet. tare Frih. Carl Rappe Kontor: Östra Storgatan 11 JÖNKÖPING. Skogsfr från Finland THOMÉS SKOGSBYRA HELSINGFORS, V. Telegramadr.: THOMÉES Ke G. Carlén LEDIGA TJÄNSTE : Befattningen som vikarierande aSrte Asele revir sökes hos Kungl. domänstyrels Kronojägarbefattningen i Tunge bevaknin av Uddevalla revir sökes hos jägmästaren i | valla revir, adress Uddevalla före SKOR nov. | Pris önskas å 10000 st. 2/2-årig pinus mon Er tana uncinata för leverans innevarande eller nästkommande vår. Svar till »Bergsju Gumelius Annonsbyrå, Malmö. , Skogsförvaltaren, Forstmästare Frank Lyon, Gimo. . Upprättar avverk: Anskaffar skogsegendomar. Riks 10 50. levererar med garanterad grobarhet för leverans omedelbart eller nästa vår — I Kajen 12 SSAMTIANEN SKOG S I NSTRUMENT alla slags ständigt i lager GEODETISKA INSTRUMENT INSTRUMENTFABRIKS A-.-B. EXET STOCKFIOLM På Svenska Skogsvårdsföreningens förlag har i dagarna utkommit en av förste bibliotekarien vid Kungl. Biblioteket, dr. L. LINDER under medverkan av professor G. SCHOTTE utarbetad Bibliografisk förteckning över Svenska Skogs- vårdsföreningens publikationer 1902-1919 jämte utförligt register över det förtecknade innehållets gruppindelning samt författareregister med kortfattade biografiska anteckningar och uppgifter om författarskap. Arbetet, som omfattar 288 sidor, föreligger dels i en vanlig I upplaga till ett pris av 25 kronor — varje medlem erhåller ett exemplar till nedsatt pris av 15 kr. — dels i en bibliofil- upplaga i 100 numrerade exemplar å bättre papper till ett pris av 50 kronor —- för medlemmar 30 kronor. Rekvisition sker genom insändande av postanvisning å beloppet till SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS KONTOR, JAKOBSBERGSGATAN oll, STOCKHOLM. Aldre Ärgaänsar av Skogsvårdsföreningens Tidskrift försäljas under återstoden av innev. år till nedsatta priser. Årg. 1906 pr årg. kr. 2: i Årg. 1914—1917 pr årg. kr. 6: — » - 1908—1913 » » >» 2: » 1918—1919 » >» >» 9:— (allmänna uppl; EL slutsåld). Pris för samtliga kr. 50: — + porto. SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN Jakobsbergsgatan 9, Stockholm. ; & ER VY RTL Ar DAR RUNS V SVA SIS VÄL Pe REN (EIA NUR Mar SA SE a NE Na NS Sa Retling, | Plottningssmiden $.6jutgods!d Tilljö övlitligaste fabrikat. 5 — "Varje intresserad sKkogsman bör skKaffa sig Studiehandbok ;ör a utgiven av dess Lärareråd Innehåller uppgift på studiekurserna vid Skogshögskolan, inträdesfordringar m. m. samt lämnar anvisning på lämplig litteratur i olika ämnen. Pris 4:50 kr. Rekvireras från SVENSKA SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS FÖRLAG Stockholm, Jakobsbergsgatan 9. ÅH DgIN TN TTTétTTTtTt-,),TT Wij = — Skogsvårdsföreningens Folkskrifter Populära skrifter i skogsvård. Utgivna i 32-sidiga, rikt illustrerade nummer, varje skrift behandlande ett självständigt ämne och författade av framstående fackmän. Här uppräknade skrifter finnas att tillgå: Om skogssådd; Skogens viktigaste skadeinsekter; Om skogsfrö och dess insamling; Om skogsbetet; Skogskolning; Skogens vård och avverkning; Skogsplantering; Spara på husbehovsvirket; Om uppskattning av skog; Skogvaktarez och skogsarbetarebostäder; Svenska skogsträd: Granen; Naturskydd; Om skogens skydd mot yttre faror; Skogsvårdskommittéerna; Svenska skogsträd: Aspen; Samtal om skötseln av ett mindre skogsbruk i Norrland; Ett sydsvenskt skogsbruk; Skogsbeskattningen; Om virkesinmätning; Svenska skogsträd: Boken och eken; Jordmånen i Sveriges skogar (dubbelnummer); Svenska skogsträd: Tallen; Skogens viktigaste parasitsvampar; Torvmarkerna och deras avdikning för skogsbörd (dubbelnummer); Från skogen till förädlingsverken; Om hagmarksskötsel och dess ekonomi; Trädstammens byggnad: och virkets användning; Svenska skogsträd: Björk och al. 30 stycken. Pris 60 öre pr st. Hela serien för 12 kronor. Rekvireras hos: SVENSKA SKOGSVÄRDSFÖRENINGEN Jakobsbergsgatan 9, STOCKHOLM C. FT 2 0 RON RESTE NET NÅGRA SYNPUNKTER PÅ VARIATIONS- OCH KORRELATIONSRÄKNINGAR. Genmäle till Doc. L. Mattsson-Mårn. Jag hade verkligen inte tänkt draga ut ytterligare på diskussionen och skulle väl ej heller ha gjort det, om det inte varit för slutorden i Doc. MåRNS genmäle. Han säger där mycket högtidligt, att »skiljaktigheterna i våra åsik- ter — — — — bottna i olika uppfattning av själva grundbegreppen i variations- statistiken.» — Vad är nu detta för prat? — Jag har sagt, att man bör studera medeltalen för att få fram säkrare värden, sedan jag visat, att Doc. MÄRN ej fått så säkra utslag, då han räknat med enskilda värden. Någon detaljerad metod för insamlande av materialet och för dettas närmare behand- ling har jag icke framlagt, då detta naturligtvis ej är aktuellt förrän i samband med undersökningens utförande. - På tillgängligt material, som jag själv kriti- serat, har jag endast i förbigående utfört ett exempel för att visa, att säker- heten skulle kunna ökas, om medeltalen användas. Doc. MåRrn anser detta exempel vara ofullständigt, och det må så vara, men på grundvalen härav kan han väl ändå inte kritisera en eventuell undersökning, vars resultat och metoder ej äro klara på förhand. Angående Doc. MÄRNsS anförda exempel, där jag ej skulle vilja ta ett medel- tal mellan två grupper stammar, som vardera Ha en medelhöjd av resp. 17,6 och 19,4 meter, vill jag framhålla, att om han i stället hade sagt, att jag vägrar att räkna medeltal mellan träd av 20 ms höjd och plantor av 2 deci- meters höjd, så hade min ståndpunkt framgått klarare. Doc. MÅARN gratulerar mig till att ha upptäckt, att mitt resonemang om kronformens inverkan på stamformen fått en allför koncentrerad framställning för att bli tillräckligt lättfattligt. Då får jag i min tur tacka Doc. MåRrn för hjälpen. För mig var det ingen svårighet att upptäcka, att Doc. MÅåRN ej hade begripit saken, eftersom han påstod, att det ej skulle lyckas att få fram något samband mellan kronform och stamform. Sedan jag i >Formpunkts- bedömning» genom att i någon ringa mån komplettera METZGERS beräkningar visat upp, att stamformen inom kronan enligt mekanikens lagar skall följa kronformen, kan numera ej Doc. MÄRNS påstående upprätthållas. Det synes mig därför egentligen mera berättigåt-att gratulera Doc. MåRrn till nyvunnen klarhet i frågan. Mitt resonemang har endast förtydligats och bevisats vara riktigt, under det att Doc. Mårns har blivit kastat över ända. Doc. MÅRN säger härom, att inverkan av stamdelen inom kronan spelar ingen roll, eftersom kronan vanligen ej når så långt ned på stammen. Han glömmer därvid, att resonemanget från början rörde norrlandsgranén, vars krona ofta räcker ända ned till brösthöjd. Stockholm den 9 november 1920. SVEN PETRINI. IO. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Serien B. SKOGSPOLITISKA INLÄGG DEN FINSKA KRONOSKOGSKOLONISATIONSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG TILL LAG ANGÅENDE KOLO-. NISATIONSVERKSAMHETEN Å STATENS SKOGSMARKER. I "huvuddrag och speciellt med fäst avseende vid skogsfrågans ordnande vid kolonisationen refererade av forstmästare AD. LANGE. Frågan om ordnandet av kolonisationsverksamheten i de finska krono- skogarna har under en längre tid varit aktuell. Densamma har dryttats såväl inom regering som ock inom representationen. Redan år 1892 till- kom å administrativ väg en förordning angående kronojords upplåtande till odling och anläggning av nybyggeshemman. Denna fortfarande gällande för- ordning har dock ej visat sig kunna lösa detta ur social synpunkt sett allt mera betydelsefullt vordna forst- och agrikulturpolitiska spörsmål. Tvärtom inses och erkännes det numera så gott som allmänt att nämnda förordning varit förfelad och för statsskogsintresset delvis t. o. m. rent av skadlig, då staten speciellt i de nordliga delarna av landet, där de flesta nybyggeshem- man på grund av förordningen anlagts, avhänts ansenliga arealer växtlig skogsmark med därå förefintlig värdefull skog, vilka mången gång tilldelats nybyggeshemman, anlagda ofta nog i rent skogsspekulationssyfte. En stor del av dessa nybyggeshemman har sedermera också just på grund av de hem- manen tilldelade betydande skogspossessionerna råkat i trävarubolagens eller dem närstående personers besittning. Denna kolonisationsverksamhet har så- ledes i det stora hela bra nog litet befrämjat det verkliga odlingsintresset utan har i många fall råkat rent av in på avvägar. Kravet på upphävandet av nämnda nybyggesförordning har därför inom vida kretsar i landet gjort sig allt mera gällande. Från regeringshåll hava under de tvenne senaste årtiondena åtskilliga ini- tiativ tagits till kolonisationsverksamhetens ordnande och försättande på en mera tidsenlig fot. Dessa hava bl. a. resulterat i tillsättandet av särskilda kommittéer för frågans beredande. Den första av dessa, eller den s. k. obe- suttna befolkningens subkommaitte, blev färdig med sitt betänkande år 1904 och baserar sig detta på principen om bildandet av s. k. kronoskogslägenheter, vilka skulle åt enskilda överlåtas på ärftligt arrende. Vidare uppgjorde den s. k. agrarkommilten år 1907 ett förslag till lag angående anskaffandet av jord åt den obesuttna befolkningen. Detta lagförslag, vilket ej direkt berör kolo- nisationsverksamheten i kronoskogarna, är så tillvida anmärkningsvärt, att i detsamma för första gången förordas, att de lägenheter, vilka genom den av staten utövade kolonisationsverksamheten bildades, borde åt enskilda överlåtas med äganderätt — om ock ej med en fullt oinskränkt dylik. Orsakerna till att de av dessa kommittéer uppgjorda förslagen ej sedermera ledde till några FINSKA KRONOSKOGSKOLONISATIONSKOMMITTÉN =+»x 283 åtgärder i lagstiftningsväg få närmast sökas dels i de ofärdsår, vilka tungt drabbade landet under den ryska regimens senaste tider, och dels i det år 1914 utbrutna världskriget, då ju självfallet all samhällelig verksamhet och speciellt allt lagstiftningsarbete i hög grad blev hämmat. År 1917 tillsattes slutligen den kommitté, vars nyligen publicerade betän- kande och förslag till lag angående kolonisationsverksamheten å statens skogs- marker skola i det följande i huvuddrag refereras. — Såsom kommitténs ord- förande har fungerat överdirektören i kolonisationsstyrelsen dr Östen Elfving, och har densamma utgjorts av fem andra ledamöter. Nämnas må i samband härmed att dr Elfving år 1919 besökte Sverige och Danmark enkom för att studera kolonisationsfrågan i dessa länder. I Sverige gjorde dr Elfving dess- utom en resa upp till Norrland för att lära känna den av svenska staten där- städes å kronomarkerna bedrivna kolonisationsförsöksverksamheten. Lagförslagets allmänna stadganden. I lagförslagets första paragraf angivas de olika slag av kolonisationslägen- heter, vilka för odlingens och den fasta bosättningens befrämjande å staten tillhörande skogsmarker borde bildas. Dessa äro av följande trenne slag, nämligen: 1:0) statens odlingslägenheter, avsedda för idkande av lanthushållning; 2:0) statens bostadslägenheter, vilkas huvudsakliga ändamål vore, såsom redan namnet angiver, att erbjuda bostadsområde för åbon och dennes familj samt 3:0) statens kärrodlingslägenheter, vilkas anläggande företrädesvis skulle komma i fråga å vidsträcktare, kronan tillhörande kärrmarker, där till följd av brist på skogsmark eller av annan anledning bildandet av under mom. 1 nämnda lägenheter icke anses vara ändamålsenligt. Dessa kärrodlingslägenheter skulle till brukning upplåtas på långvarigt arrende. Odlings- och bostadslägenheterna skola, tills de övergått i åbornas ägo, gå under den gemensamma benämningen statens kolonisationslägenheter. Samtliga lägenheter anläggas å odlingsbar jord. Såsom sådan anses jord, där lönande jordbruk varaktigt kan bedrivas. Odlingslägenheter skulle företrädesvis bildas å trakter, där en gruppvis an- ordning av dessa är möjlig och där lämpliga trafikvägar och trafikleder redan törefinnas eller där byggandet av dylika under den närmaste framtiden kan påräknas. Att tillfälle till arbetsförtjänst vid skogsarbeten isynnerhet un- der de första åren står odlingslägenheternas åbor till buds, måste, enligt kommitténs åsikt, tillerkännas särskild betydelse vid val av lämpliga platser för dylika lägenheter. Såsom lämpliga äbor å bostadslägenheterna har kommittén i främsta rum- met tänkt sig hantverkare och andra yrkesarbetare, under förutsättning att or- ten för övrigt är sådan att tillräcklig tillgång till arbetsförtjänst står dylika till buds. Enligt kommitténs förslag borde också av tidigare, å statens skogsmarker förefintliga arrendeodlingar! och bostadsplatser på i lagförslaget närmare an- givna sätt och villkor bildas motsvarande kolonisationslägenheter. 1 Enligt av forststyrelsen åt kommittén lämnade uppgifter utgjorde det totala antalet av dylika vid utgången av år 1917 6,982 med en sammanlagd befolkning om 38,606 personer. Av dessa voro: 523 tjänsteboställen för forstpersonalen, 4,546 kronoskogstorp, 936 bostads- lägenheter och backstugor samt 977 arrendeområden utan bosättning. 234 X AD. LANGE. Storleken av den areal för åker-, ängs- och betesodling lämplig mark, vars avskiljande för en odlingslägenhet vore av nöden, har kommittén ej nog- grannare angivit. Ett närmare bestämmande av denna skulle, såsom kom- mittén framhåller, svårligen låta sig göra, då förutsättningarna för lanthus- hållningens bedrivande äro synnerligen olika varandra t. o. m. å en och samma ort Kommittén fastslår därför endast en minimistorlek för denna areal, i det den stipulerar, att åtminstone så mycket odlingsbar jord borde tilldelas odlingslägenheten »att en medelstor familj med egen arbetskraft av den- samma, sedan den bragts i efter ortsförhållandena god hävd, erhåller sin huvud- sakliga bärgning». Å en dylik lägenhet borde, enligt kommitténs åsikt, kunna, sedan dess samtliga odlingsmarker blivit lagda under plogen, kunna födas åt- minstone 2 hästar och 5 å 6 kor. — Betesmark skulle tilldelas odlingslägen- heter, i landets trenne nordligaste! härad högst 10 och i de övriga högst 5 hektar. Angivandet av den största eller minsta areal skogsmark, vilken som husbehovsskog borde tilldelas odlingslägenheten, har självfallet berett kommit- tén stora svårigheter och påpekar densamma även själv detta. Vanskligheten av att ens närmelsevis kunna beräkna den framtida produktionen å s. k. mindre växtliga skogsmarker (eller kärr- och mossmarker), vilka komma att falla inom råmärkena för de blivande odlingslägenheternas skogsskiften, och av vilka en nämnvärd avkastning är att påräkna först sedan de blivit ut- dikade, har föranlett kommittén att helt och hållet lämna desamma ur beräk- ningen. Den har därför vid sina kalkyler endast fäst avseende vid s. k. växtlig skogsmark (momark). Men då även å detta slags mark produktions- förmågan är synnerligen varierande beroende på bonitet eller skogsmarkstyp har kommittén avstått från försöket att noggrant angiva, huru många hektar dylik skogsmark vore behövlig för att dess årliga avkastning skall motsvara en viss bestämd virkesmängd. Den erforderliga arealen av dylik skogsmark bör därför, enligt kommitténs förslag, omsorgsfullt prövas i varje särskilt fall. Kommittén har av denna orsak endast angivit maximistorleken för ifrågava- rande areal. Ett överskridande av denna skulle ej ens i ogynnsammaste fall ifrågakomma. Nämnda arealbelopp skulle utgöra i Lappmarkens och Kemi härader resp. 90 och 70 hektar, Uleå och Kajana härader 40 samt i övriga delar av landet 25 hektar. För den händelse att skogen vid dess avskiljande för lägenhetens behov icke skulle hefinna sig i sådant skick, att ifrån den- samma kunde, med beaktande av forstliga synpunkter, uttagas den för lägen- heten behövliga kvantiteten skogsprodukter, skulle dylika från statens skogs- marker åt denna anvisas under en tidrymd av högst 25 år. Enär lägenhetens pris 1 över hövan hög grad bleve förhöjt, därest i dess skogsskifte eventuellt i större mängd förefintliga grövre barrträd bleve förbe- hållna densamma, vill kommittén förebygga detta genom att föreslå, det sta- ten vore berättigad att för egen räkning använda eller avyttra dessa. TI lik- het med vad i nybyggesförordningen av år 1892 i liknande fall är stadgat, föreslår kommittén därför, att staten vore berättigad att förbehålla sig själv de å lägenhetens skogsmark befintliga barrträd, som mäta 22 cm eller mera i genomskärning på 6 meters längd. Skulle även timmerträd av mindre di- mensioner eller annan värdefull skog utöver det egna behovet finnas å lägen- 1 Enligt kommitténs förslag skulle kolonisationslagen ej omfatta landets trenne nordligaste kommuner: Utsjoki, Enare och Enontekis, där förutsättningarna för bedrivande av jordbruk äro väsentligen olika övriga delar av detsamina. FINSKA KRONOSKOGSKOLONISATIONSKOMMITTÉN x 285 heten, borde av samma orsak också denna förbehållas staten, därest ej åbon vore villig att inlösa densamma. Bostadslägenheterna skulle tilldelas så mycket odlingsbar mark, att åborna å desamma bleve i tillfälle att idka eget småbruk eller trädgårdsodling. Skogs- mark skulle däremot i allmänhet ej avskiljas för dessa lägenheter. Högsta antalet ägoskiften bleve för odlingslägenhet 3 och för bostadslägen- het 2. Lägenheternas bildande, grundförbättrings- och vägbyggnadsarbetenas utförande, fastställandet av överlåtelsepriset och lägenheternas skattläggning. Initiativet till och övervakandet av kolonisationsverksamheten skall ensamt tillhöra kolonisationsmyndigheterna. Samtliga i samband med bildandet av kolonisationslägenheterna stående arbeten skola likaså enbart utföras av dessa myndigheter. Dessa arbeten vore: undersökningar rörande skogsmarkernas lämplighet för anläggandet av kolonisationslägenheter, uppgörande av kolo- nisationsplaner, kartläggning, utpålning och slutlig avrösning av markerna en- ligt den av statsrådet fastställda -kolonisationsplanen. Att kommittén härvid i viss mån desavuerat lantmäterimyndigheterna motiverar densamma därmed, att lantmäteriingeniörerna f. n. äro så överhopade med arbeten av annat slag, att de icke med tillbörlig skyndsamhet skulle hinna verkställa utbrytningen av mark för kolonisationslägenheterna samt att dessa arbeten till en del, såsom exempelvis jordmånsundersökningarna, äro av den art, att lantmäteriingenjö- rerna ej äga nödig kompetens för deras utförande, utan borde dessa anförtros åt fackmän med lantbruksteknisk utbildning. Själva förfarandet vid kolonisationslägenheternas bildande vore följande. Sedan nödiga undersökningar av det område, varå kolonisation skall anord- nas, utförts och delnings-, vägbyggnads- samt dikningsplan över detsamma upprättats, uppgöres definitiv kolonisationsplan för området av en särskild kolonisationslägenhetsnämnd. Denna nämnd består av en lantbruksingeniör eller annan av kolonisationsstyrelsen förordnad person såsom ordförande, av en utav forststyrelsen förordnad forstman samt av tvenne andra medlemmar, vilka nämnden äger själv utse. Förutom uppgörande av förslag till bildandet av olika slag av kolonisationslägenheter skall det även på nämnden ankomma, att till reserverande för framtida kolonisation och för kolonisationsgruppens gemen- samma samt för allmännyttiga behov föreslå områden, vilka ännu ej anses kunna användas för bildande av tidigare nämnda kolonisationslägenheter samt att tillika föreslå huru dessa områden skola förvaltas.> Vidare äger nämnden bl. a. bestämma mängden av det husbehovsvirke, som eventnellt skall för de bildade lägenheterna utstämplas ur statsskog samt att i övrigt förslagsvis ordna och be- stämma sättet för tillgodoseendet av deras skogsbehov. Samtliga av nämnden upp- gjorda planer och förslag granskas sedermera av kolonisationsstyrelsen och underställas därpå lantbruksministeriets vid statsrådet stadfästelse. För de grundförbättringsarbeten, vilka å kolonisationsområdet skola utföras, ställer staten kostnadsfri arbetsledning och kostnadsfria arbetsredskap till för- fogande. På statens föranstaltande anläggas nödigbefunna torrläggnings- och nackdiken m. m. Tillika byggas ock sådana bygdevägar, vilka kunna anses vara av betydelse för statsskogshushållningen, varjämte även grundningsarbete för andra bygdevägar utföras. Kostnaderna för sådana torrläggningskanaler, vilka ej kunna användas för flottning, båtfart eller annan trafik, bestridas av 280 X ADUEANGE. samtliga delägare i nyttjoområdet i den mån eller det förhållande envar av dem har nytta av dessa grundförbättringsarbeten. I annat fall åligger det staten att bestrida kostnaderna för dessa likasom ock för byggandet av vägar vilka kunna anses vara av betydelse för statens skogshushållning. "Uti byggnads- kostnaderna för övriga vägar äga kolonisationslägenhetsinnehavarna taga del med högst 50 94. I lagförslagets 17 V$, däri närmare angivas de grunder enligt vilka över- låtelsepriset för kolonisationslägenheterna bör beräknas, stadgas bl. a. också att priset å det virke, som utöver husbehovet förefinnes uti lägenhetens skogs- skifte, samt likaså å det byggnadstimmer, vilket utstämplas åt lägenhetsinne- havaren från statens skog bör beräknas enligt det pris, som var gängse innan kolonisation å orten anordnades. Uti $ 18 föreslås beviljandet jämväl av odlingspremier åt åbo å kolonisa- tionslägenhet för upprödjning av sådana marker, vilka av denne, innan be- talning av överlåtelsepriset vidtagit, bragts i efter ortsförhållandena välhävdad åkerodling. Behövligheten av denna premiering motiverar kommittén därmed att kolonisationsverksamheten i kronoskogarna i varje fall är förenad med så stora svårigheter, att en kännbarare subsidiering av densamma från statens sida är av nöden. Innan kolonisationslägenheterna åt enskilda med äganderätt överlåtas, skola de mantalssättas. Användningen av kolonisationslägenheterna och erläggande av överlåtelsepriset. Därest kolonisationslägenheterna icke anses böra reserveras för statens eget behov eller särskilda allmännyttiga ändamål, överlåtas de med full äganderätt åt åbon, sedan han erlagt det för lägenheten fastställda priset, dock endast under den förutsättning att denne försatt odlingslägenheten såväl i avseende å odlingar, byggnader som ock sin andel av bygdevägen i fullt nöjaktigt skick samt dessutom väl vårdat lägenhetens skog och gärdesgårdar. Åbo tillförsäkras 5 skattefria år. Under de därpå följande 10 åren erläg- ges 4 procents ränta å det för lägenheten fastställda priset. Amorteringen och inbetalningen av överlåtelsesumman bör under därpå följande 33 år vara slutförd. Dock är åbo berättigad att jämväl, om han så önskar, gälda över- låtelsepriset inom kortare tid eller ock att i ett för allt erlägga detsamma. Åbos rättigheter och skyldigheter samt förändringar i åboskapsförhållandet. Jämte det att det åligger åbo att väl hävda och underhålla lägenhetens odlingar och byggnader, är han tillika skyldig att vårda och använda lägenheten tilldelad skog i enlighet med de anvisningar, vilka lämnats av en särskild synenämnd, vars sammansättning i huvudsak är densamma som den tidigare nämnda kolonisationsnämndens. Övervakandet av skogsvården å lägenheterna skulle enbart ankomma på kolonisationsmyndigheterna. Uti $ 46 stadgas bl. a. att åbo icke är berättigad från lägenheten att av- yttra eller från densamma boriföra byggnader" eller virke samt ej heller genom svedjande röja nya odlingsområden. I $ 56 bestämmes att åbo kan förklaras t. o. m. hava förverkat sin åborätt, »om han olovligen föryttrat eller från lä- genheten bortfört byggnader eller virke» eller om han trots erhållen varning vanvårdar lägenhetens skog. +! Samtliga kursiveringar äro referentens. SRGESTYSNLINGET UNDERSÖKNINGAR AV I DÖS LAGRADE TRÄKOL. Sedan undersökningar för utrönande av vattenhalten på olika djup i vid Kioten 1919—1020 i dös lagrade träkol igångsatts och under våren och sommaren fortsatts och slutförts har såsom resultat framgått, att lagring av träkol i otäckt dös är en synnerligen oekonomisk lagringsmetod, som särskilt om lagringen kommer att vara längre tid kan i hög grad nedsätta kolens värde. Frånsett en betydande avstybbning tränger nämligen nederbörden ner till ett betydande djup och avdunstningen från dösen är frånsett själva ytan minimal. Föreståndaren vid Klotens fortsättningsskola, jägmästaren Edw. Lundberg, som har haft undersökningarna om hand, har därom meddelat följande: Vid provtagning den 5 maj 1920 visade kolen på nedanstående djup föl- jande viktsprocent vatten på /orrvikten: jar, ER GRs eger bed nar Fångad or RNE FUTRRL0G Oss 3 MM MR ter Ån > signe ve en RARE 122,21 Ke” RÄTT fran RE 15,91 > OR OR VAR 1 ESR SR EN 84,73 LJ NERV EE 17,52 293 po EE RER PET NN SE SE EES ee RÅ.SA sne PRE ar bh orten dr ÖR RNE 33,15 33 SV RN REt Je be > SL a NS Ar RR NRAEN ARA 14,35 SET NN ONT TR FrERNNNE 0,76 453 > i TTR SN ror åt Rn oe RE RE 0,02 4, PERS fa SÄTTRA na KR AREA I 1,74 varvid resp. procenttal framgått såsom medeltal av tio särskilda analyser. Vid jämförelse med de analyser, som gjordes under december månad 10109, fram- går att en högst betydande stegring i vattenhalten inträtt trots att koldösen under februari månad genom renskottning befriades från ett annars högst avsevärt vattentillskott. Efter renskottningen fallande snö och regn nedträngde sålunda så ymnigt att kolen till ett djup av 1,5; å 1,3 meter sammankälade, och kälen höll sig i de undre delarna av detta skikt under utlastningen långt fram på sommaren. Nederbörden under 1919 hade åstadkommit märkbar ökning i vattenhalten ned till 2,8 m och ännu på 3,; m spåras en något högre vattenhalt än som normalt förefinnes hos under tak lagrade kol. Det torde i detta sammanhang böra anmärkas att kol förvarat skyddat för nederbörden i fuktighetsmättad luft (100 2 relativ fuktighet) efter kort tid upptager 8 å 9 & vatten och så vitt hittills gjorda försök utvisat icke vidare förmå absorbera fuktighet ur luften. Är denna hypotes riktig, kan träkolet lagras obegränsad tid blott det skyddas för nederbörd. Då emellertid byggandet av centrala kolhus för levererans från lager skulle draga avsevärda kostnader, torde väl oftast lagring av kolen komma att ske i provisoriska kolhus i skogen från en vinter till en annan, varvid dock större omsorg om täckningen än hittills torde böra iakttagas, men det torde där- 288 x SKOGSFORSKNINGEN. jämte vara av stor betydelse att få utrönt i vad mån dämda milor — even- tuellt. med risbetäckning över stybbetäckningen — lämnade att kvarstå från ett år till ett annat kunna motstå nederbördens nedträngande. På jägmästare Lundbergs framställning har Domänstyrelsen därför medgivit att högst tre under innevarande år å Klotens revir kolade och dämda milor skola få kvarstå för ytterligare undersökningar i frågan. UPPLÅTANDE AV FÖRSÖKSPARKER. Ur Domänstyrelsens underdåniga utlåtande; den 22 nov. Chefen för skogsförsöksanstalten har nu föreslagit, att en försökspark, om- fattande kronoparken Svartberget och 700 har av kronoparken Kulbäcksliden i Västerbottens län skulle inrättas år 1922, att en försökspark å kronoparken Tönnersjöheden i Hallands län skulle anordnas år 1923 samt att med an- läggande av en försökspark, representerande Bergslagen eller Småländska hög- landet, skulle anstå 2 å 3 år. Styrelsen för Skogshögskolan och Statens Skogsförsöksanstalt har i sitt utlåtande häröver i anslutning till av 1920 års riksdag gjort uttalande och med stöd av utav professorerna Schotte och Hessel- man särskilt verkställda undersökningar tillstyrkt, att en försökspark på sätt chefen för skogsförsöksanstalten föreslagit måtte i första hand anordnas i Västerbottens län, dock, i betraktande av anstaltens övriga krävande uppgif- ter, först under år 1923. I underdånigt utlåtande den 21 oktober 1919 angående inrättande av för- söksparker har domänstyrelsen bland annat uttalat, att styrelsen ansåge, att kronoparken Svartberget, med hänsyn till mark och bestånd, vore av mera godartad beskaffenhet än de skogar den vore avsedd att representera; att kronoparken Kulbäcksliden däremot vore mera representativ för övre Norrlands skogstrakter; samt att kronoparken Tönnersjöheden vore särskilt lämplig för det område — bokskogs och ljunghedsregionen — den vore avsedd att före- träda med hänsyn till dess rika omväxling av mark och beståndstyper. Sedan den första försöksparken under innevarande år grundats å Siljans- fors egendom i Kopparbergs län synes närmast böra avgöras, till vilken lands- del nästa försökspark bör förläggas. Såsom förslagen från skogsförsöksanstal- ten nu föreligga gäller valet i detta avseende övre Norrland å den ena och de sydligare delarna av landet å den andra sidan. Domänstyrelsen finner det för sin del vara tydligt, att företräde vid anordnande av nästa park bör givas åt övre Norrland med hänsyn till dess ofantliga skogsvidder och vikten av att vetenskapliga undersökningar i större skala snarast möjligt komma till stånd i syfte att, om möjligt, bringa full klarhet i de för denna landsdel sär- skilt viktiga .mark- och föryngringsfrågorna. Styrelsen, som, enligt vad här ovan erinrats, tidigare ifrågasatt lämpligheten av kronoparken Svartberget så- som försökspark för övre Norrland, anser sig däremot kunna tillstyrka det nu framburna förslaget om bildande av en försökspark sammansatt av krono- parken Svartberget och, för erhållande av vissa typiska marker, en del av kronoparken Kulbäcksliden. Vad beträffar tidpunkten för inrättande av denna försökspark anser domänstyrelsen av styrelsen för Skogshögskolan och Statens Skogsförsöksanstalt anfört skäl tala för att arbetena å densamma taga sin bör- jan först under år 1923. En följd härav lärer bliva, att en försökspark för de sydligare landsdelarna kommer till stånd först under år 1924. RECENSIONER. K. GavER: Die Forstbenutzung. Ein Lehr- und Handbuch. 11 upplagan, utgiven av L. FaBrIcIus på grundval av den av H. MaYrR utarbetade 10. upplagan. 642 sidor, 372 figurer och 2 tavlor. P. Parey, Berlin 1919. Pris inbunden 28 mark. Det var år 1863, som GAYER utgav första upplagan av ifrågavarande skogs- teknologiska arbete. Under professor GAYERS sista levnadsår samt efter hans död år 1907 bearbetades och utgavs några upplagor av det efterfrågade och spridda verket av hans efterträdare vid universitetet i Minchen, professor Mavr. Ifrågavarande upplaga, den elfte i ordningen, är bearbetad på grund- val av äldre upplagor och utgiven av MaYyrs efterträdare på samma lärostol, Professor der forstlichen Produktionslehre, doktor FaBricius. Då arbetet sålunda måste hava undergått en hel del förändringar sedan nionde uppla- gan år 1903 omnämndes i denna tidskrift, torde en kort anmälan av det- samma icke sakna berättigande. Anställer man jämförelse mellan denna och närmast föregående upplaga finner man, att författaren på ett lyckligt sätt lyckats lösa den lika svåra som hedrande uppgiften att sofra allt gammalt och omodernt samt ersätta detta genom att i sin upplaga infläta det sista decenniets betydelsefulla forsknings- resultat inom skogsteknologiens vittomfamnande område. En av de mest framträdande förändringarna i denna upplaga är författa- rens uteslutande av kapitlet om de olika huggningsmetoderna vid skogens av- verkning, en avdelning som givetvis ej hör hemma i ett skogsteknologiskt arbete utan i stället faller inom den egentliga skogsskötselns område. En avsevärd utökning har å andra sidan skett av arbetets andra, större huvud- del, i vilken skogens biprodukter och deras tillvaratagande avhandlas. Dessa omfatta som bekant bark och kåda, användbara frukter och frö, nyttiga svam- par, barr och löv till foder, torv m. m. I denna del spårar man resultat av krigsårens hårda självförsörjningsplikt, då de tyska skogarna tack vare ener- giskt forskningsarbete av kemister och skogsmän i mycket hög grad blevo i stånd att lämna landet sådana produkter, såsom garvämnen och hartser m. m., på vilka brist förelåg på grund av den stängda importen. Återgå vi till arbetets första, stora huvuddel, finna vi, att skogens huvud- produkt, virket, här behandlas i tre delar, virkets tekniska egenskaper, virkets avverkning och framforsling samt virkets användning och förädling. Författaren skiljer på anatomiska, kemiska och fysikaliska egenskaper samt behandlar i samband härmed trädens form och vwirkets felaktigheter. Han har i motsats till Mavyr sökt skilja trädens anatomi och fysiologi från de olika virkesslagens tekniska egenskaper och således ställt sig mera på GAYERS ståndpunkt, då däremot MaYyr på ett mera spekulativt sätt sökt sätta dessa förhållanden i samband med varandra. Om GavER och FaBricius sålunda mera hållit sig på verklighetens fasta grund, inviterade å andra sidan MaAYRS framställning med all säkerhet intresserade läsare till vidare bearbetning av 290 x LITTERATUR hans intressanta perspektiv. Dock torde det kunna förmodas, att de inveck- lade spörsmålen rörande det inbördes förhållandet mellan virkets olika egen- skaper samt deras förhållande till respektive trädslag icke låta sig lösas en- bart av botaniska och matematisk-statiska lagar, utan torde härvid med all säkerhet den rent teknisk-praktiska erfarenheten komma att spela en fram- trädande roll. Framställningen av virkets avverkning och framforsling har i det stora hela mindre intresse för oss svenskar, då vi redan inom dessa grenar av skogs- teknologien kunna berömma oss att hava uppnått en hög grad av fulländning och även äro i besittning av god litteratur i ämnet. Emellertid finnes dock här åtskilligt att taga vara på. I all synnerhet gäller detta beträffande rund- virkets klassificering, som hos oss alltjämt lämnar en del övrigt att önska. Jag tänker härvid närmast på exakta och allmängiltiga formuleringar å fordringar, benämningar och inmätningsregler för de olika virkessortimenten, förhållan- den, beträffande vilka våra tyska kolleger ännu hava stort försprång. För- fattarens ingående beskrivningar över skogsjärnvägar av olika slag, linbanor för virkestransporter samt moderna dammbyggnader äro mycket intressanta, men väl ingenjörsmässiga. De tillhöra bättre speciallitteraturen. Som avslut- ning på denna del lämnas en systematisk framställning av virkeshandeln. I tredje delen behandlas vwvirkets användning och förädling. - Författaren lämnar först en ingående beskrivning över använda maskiner och verktyg vid virkets bearbetning. Särskilt rekommenderas bandsågar till större använd- ning än hittills även vid sönderdelning av de grövsta timmerdimensioner. Dessa anses såväl i Amerika som i Tyskland såsom framtidens maskinsågar. Av stort intresse är kapitlet om de olika metoderna för höjande av virkets varaktighet. I detta finna vi för en gångs skull svenska undersökningar refe- rerade. Jag avser författarens omnämnande av G. v. HEIDENSTAMS impreg- neringsmetod med användning av kresolkaleium. Den synnerligen intressanta framställningen av virkets olika användningsområden och förädlingsformer av- slutas med sammanfattningar rörande dessa förhållanden, ordnade träslagsvis, för såväl de europeiska som de viktigaste utomeuropeiska träslagen. Många skulle kunna tycka, att väl stort utrymme ägnats redogörelsen för virkets användning och förädling. Det torde emellertid vara av synnerligen stor betydelse för virkets rätta avmätning och behandling i skogen att hava elementär inblick i virkets vidare användning och förädling, speciellt i länder, där varje kubikfot rundvirke redan i skogen kan avsättas till sitt särskilda ändamål. Man måste understryka författarens påstående, att ingen åtgärd i skogen har större inflytande på skogsbrukets räntabilitet, än virkets rätta apte- ring. För möjliggörande av en dylik erfordras emellertid livlig kontakt mellan rundvirket och de förädlade trävarorna, d. v. s. mellan skogen och träföräd- lingsfabrikerna. I likhet med G. LANG har författaren i stor utsträckning i sitt arbete sökt införa tyska benämningar på virkets beståndsdelar och egenskaper! FABRI- cius har dock ej gått så långt i denna sin strävan som LANG, vilkens för- tyskningsiver till och med från tyskt håll rönte delvis berättigad kritik. MAGNUS NORDQUIST. ! G. LANG. Das Holz als Baustoff, seine Wachstum und seine Anwendung zu Bauver- bänden. Wiesbaden 1915. LITTERATUR x 291 ALARIK BEHM: Jaktlexikon. Praktisk uppslagsbok för jägare och natur- vänner. Stockholm 1920. Wahlström & Widstrand. 3518 sid. Pris häft. 38/kr. sanbo25 ke Sedan HaHRrs utmärkta jakthandbok år 1881 utkom i en andra tillökad och omarbetad upplaga har något försök mig veterligen ej gjorts att utgiva ett svenskt jaktlexikon. Jag bortser då från de på senare tid utkomna hand- böckerna >»>Konsten att skjuta> av ARVID KNÖPPEL och »Nya jaktboken>»> av THOR HÖGDAHL. Intendenten BEHMS goda avsikt är alltså värd allt erkännande. Förf. anger i sitt förord arbetet som >ett första försök till ett modernt svenskt jaktlexi- kon», där >»förefintliga artiklar av lämplig art och innehåll sammanförts ur tillgängliga in- och utländska uppslagsböcker. Vid återgivande av examine- ringsschema för djurriket har i övervägande grad använts Lönnbergs 'Sveri- ges Ryggradsdjur'>. Då författarens välkända namn antagligen hos flera än undertecknad ansetts borga för ett fullt vederhäftigt arbete, måste man beklaga att t. o. m. ett flyk- tigt studerande av boken ifråga ger ett i många fall motsatt intryck. En fackman har i Sv. Dagbl. n:o 321 kallat arbetet >»ett besynnerligt jakt- lexikon: och vänder sig rättvisligen först mot själva redigeringen eller det för olika djurslag och jaktsätt anvisade utrymmet. Tag vill här nedan påvisa endast något av det »besynnerligaste.»> Haren får på sin lott 2 spalter, och harjakten avfärdas sålunda: >Hearen är föremål för ivrig jakt som bedrives på olika sätt. Vanligaste sättet torde vara med drivande stövare. > Räven får 1 spalt. >»Räven jagas på mångahanda sätt, som torde vara över- flödigt här meddela>. Fladdermössen få 4 spalter, falkarna 18, ugglorna 22! Änderna och andjakten ha dock, för att vara rättvis, fått på sin lott 33 spalter, ehuru jag tvivlar på att jägaren känner sig tilltalad av de beskrivna jaktmetoderna. Vilken publik detta jaktlexikon närmast avser att träffa är litet svårt att förstå. Åt Aåunden, d. v. s. jakthundarna, kunde gärna ägnats något mer än två spalter, trots att både foxterrier, spaniel, tax och vorstehhund få sina speciella omnämnanden. Många värdefulla notiser och uppslagsord påträffas visserligen i detta jakt- lexikon. Jag har givetvis ej kontrollerat alla, men otaliga äro direkt och ordagrant hämtade ur Nordisk Familjebok, och jag höll på att säga — de övriga ur Hahrs >Förklaring över de brukligaste jakttermerna>. Många notiser smaka även direkt översättning från tyskan. Man söker förgäves efter en hel del moderna uttryck och facktermer. Av intresse för skogstjänstemannen kan ju möjligen — ur forskningssyn- punkt — vara att >»ordinarie kronojägarebefattningar äro sedan 1906 382 stycken>, »kronoparkernas antal 1905 var 1,082>, och »>inkomsterna> (från kronoparkerna) >»upptogos i 1010 års riksstat till 9 mill. kr.> etc. etc. Allt som synes rätt ålderstigna och för det närvarande intetsägande uppgifter, vilka med ringa besvär kunde bättrats. De: bandet av Nord. Fam. bok ut- kom nämligen redan år 1911. 292 Xx LITTERATUR »Jägarens föda under jakt» är ett, delvis dyrbart kapitel som kompletteras med flera »delikatesser», såsom a la daube, fines herbes, kroppkakor Oo. sS. v. men kolbullar finnas även beskrivna (enl. Nord. Fam. bok). Fetknopp är en »skämt- sam benämning på en person, som har fullt upp av denna världens goda». Ordet söndagsjägare saknas. En rad upptager: skogseld, se moteld. Och moteld, »sista medel att bekämpa en utbredd skogseld!» Om »första medel» får man ingen anvisning. Flera befintliga ord kunde saklöst utgå. Vad har strängt taget >acta» (ad acta) här att göra, för att ej nämna »fylleri> och »lemon squash» (särskilt när det senare översättes med citronkräm !) Fågelskrämma har fått en så att säga negativ utläggning: »De fåglar, kråkor, skator, gråsparv m. fl. för vilka en dylik utsättes ha mycket liten rädsla för densamma. — Om man jagar in en mård i ett ihåligt träd och ej är försedd med bössa, sticker man en käpp i marken, hänger på den en mössa, näsduk eller dyl., och kan man lugnt gå hem efter bössan. Mården misstror 1 hög grad denna 'skrämma'.> Så lyder faktiskt förklaringen. Att gå vidare torde vara överflödigt. Det kan redan tyckas som om jag väl mycket sökt felen. Jag vill därför framhålla att boken ingalunda saknar förtjänster. Så finnas flera goda examineringsschema över däggdjur och fåglar, fullständig jaktlag och jaktstadga o. s. v. för att ej nämna de varje ny bok- stav åtföljande smakfulla vignetterna. Och att skriva ett fullständigt svenskt jaktlexikon torde ingalunda vara någon lätt uppgift. Men med något anli- tande av fackmän kunde helt visst det nu gjorda försöket blivit bättre: EG: TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Skogsskötsel och skogshushållning i allmänhet. Uber Sturmgefährdungen, Dr A. ScHMauss, Forstwissenschaftliches Cen- tralblatt EE 5020: Chefen för Bayerns meteorologiska undersökningsväsen, ger en kortfattad, klar och mycket intressant översikt över de meteorologiska erfarenheterna an- gående de för skogen farligaste vindriktningarna. Vissa studier ha gjorts närmast för ändamålet att utreda vindförhållandena för lufttrafik, och SCHMAUSS meddelar utdrag ur denna statistik. Det visar sig att starka vindar, d. v. s. med över 10 m:s hastighet per sekund, vanligast ha riktningen från SV eller V. De rena sydvindarna av denna styrka äro sällsynta. Närmast i frekvens komma de nordvästliga vindarna. — Uppsatsens avsikt är att visa, att det är just dessa nordvästliga vindar som utgöra den största faran för skogen, trots sin relativt ringa frekvens. Anledningen härtill är trefaldig. För det första är en vind i viss mån rytmisk, så att den kommer i vågformiga stötar, med ett intervall ungefär lika med medelvindhastigheten, så att t. ex. en vind av 10 m:s medelhastighet per sekund växlar mellan 5 och 19 m:s hastighet; vartill kommer, att även medelhastigheten har vissa variationer. I detta avseende äro de nordvästliga vindarna de mest varierande och få alltså största stöt- kraften. För det andra föregås en nordvästlig storm vanligen av mild tempe- ratur och nederbörd, varigenom marken uppmjukas, så att träden ej stå så LITTERATUR Xx 293 säkert; vidare kommer nordvästen med kalla luftmassor, som alltså äro tyngre än de från söder kommande och sålunda besitta en större levande kraft. För det tredje har mnordvästvinden just på grund av sin utpräglade vågformiga struktur stor benägenhet att glida över kantträden för att sedan med betyd- ligt ökad dynamisk styrka bryta in i beståndet innanför, där någon svag punkt finnes. Det sista är av speciellt intresse för svenska förhållanden med anledning av en utav jägmästare Beronius planerad undersökning, orsakad av liknande erfarenheter, att stormskadorna bli störst — icke i kanten av be- ståndet, utan innanför denna kant. SR Skogsuppskattning. Yield tables for single trees of Deodar, Kail, Chil, Spruce and Silver Fir. C. G. TrREVOR. Indian Forester, September, 1920. För ovan uppräknade trädslag ha sammanställts resultaten av 20 års mät- ningar i Kulu-distriktet. Mätningarna ha verkställts dels vid avverkningarna och dels på särskilt för ändamålet fällda provträd. Uppställningen är av- sedd att i första hand besvara frågan: huru lång tid åtgår för att producera ett träd av 12” diameter, av 13”, 14” etc., och vilken höjd har trädet? Måtten äro angivna i eng. tum vid 4!/, fot från marken, alltså ej fullt brösthöjd, och tre boniteter särskiljas. Utbytet av olika tumtal anges även i kubikfot och här skiljes på grövre sågvirke och klenare (resp. logs och scantlings). Angå- ende gran och silvergran framgår det vid en jämförelse, att i Indien synes silvergranen växa betydligt långsammare än granen. För att uppnå 12” be- höver nämligen silvergranen 73 år, granen 57, för 15” äro motsvarande siffror Ho rock 69 år, for 25" 140 och 111 är, (0307 170. OCH 133 ar För granen upptagas diametrar ända till 40” under det att för silvergranen ej med- tagits längre än till 32”. Höjdsiffror äro medtagna t. o. m. 160 eng. fot. SKP: Rapport du diamétre å I m 30 au diamétre de la souche. H. DELA HAMELINAYE.. Revue des Eaux et Foréts N:o 5, 1920. En undersökning på ganska stort material, varav här publiceras siffror för ek, rörande förhållandet mellan stubbens diameter och brösthöjdsdiametern. H. anser att stubbens diameter bör mätas i jämnhöjd med marken och formulerar en minnesregel, att omkretsen vid brösthöjd är lika med summan av största och minsta stubbdiametern, d. v. s. att reduktionstalet, varmed stubbmedeldiametern skall multipliceras för att brösthöjdsdiametern skall er- hållas, är 0,64. Reduktionsfaktorn är olika för olika bestånd och varierar inom materialet från 0,60 till o,85. SR Die Aufstellung neuer Ertragstafeln fär die Sächsischen Staatsforsten. Dr MarTiN, Tharandter forstl. Jahrbuch. Heft 3 1920.1 Dr MARTIN framhåller otidsenligheten hos de i Sachsen använda produk- tionstabellerna och drar upp riktlinjerna för uppställningen av nya och bättre sådana. Det bör också vara på tiden att en ändring sker, då man ännu alltjämt i Sachsen begagnar PRESSLERS tabeller från år 1857 Huru utmärkta de än må ha varit för sin tid, så äro de givetvis nu ohjälpligt föråldrade. MARTIN uppmanar skogsindelningsanstalten att utnyttja sitt material till upp- ställande av moderna produktionstabeller. 9: P:s 294 x LUFTEBERAVTIUR Skogsindustri och handel med skogsprodukter. Holzpreise in Säddeutschland in fräherer Zeit, K. RUBNER, Forstwis- senschaftliches Centralblatt, h. 6, 1920. En kort utredning för åtskilliga sydtyska städer om huru prisförhållandena på virke, framför allt brännved, ställde sig före järnvägarnas tid, då städerna huvudsakligen voro beroende av tillgången på trä 1 deras omedelbara närhet. Förvånande höga priser rådde i början av 1800-talet. Siffrorna omfatta pe- rioder så långt tillbaka i tiden som från år 1766. STYRE Statistik. Statitisque des Foréts de P'Alsace-Lorraine, G. HuUFFEL, Revue des Eaux et HoretsuNEomLa Loo: Uppgifter meddelas om skogarna i Elsass-Lothringen, som nu återkommit under fransk förvaltning. Totala arealen skogsmark uppgår till omkring 440,000 har. År 1916 utgjorde nettoinkomsten per har 23,60 Mk. Skogs- marken har minskats betydligt till sin areal under den tyska regimen, bero- ende på de verkställda nyodlingarna. Statistiken ända från 1872 till 1916 är förd med tysk noggrannhet, och särskilt intressanta uppgifter finnas över priserna på gagnvirke och ved under hela denna tid. Det är att hoppas, att eftersom HUuUFFEL fått hand om det värdefulla materialet, man har att motse vidare utredningar om prisstegringen på virke. SÄ NYUTKOMNA BÖCKER. Arco. Byggnadssystem för Väggar & Bjälklag. A.-B. Arcus, Stockholm. 1920. 210, Sid .:,. 24 HÄg9 AOL ; V. ÅRNOLD, OTTO och WALLER, ERIK: Lantmannens Fick-kalender 1921. 18:e varg. . Uppsala. fr Stockholm ig20.,. 352 sid. Ermistbundenssas 1921 Almanack. Innehåller bl. a. Påminnelse om Skogen, Jakten och Fisket. Sammanställning gjord av GEORG E. RISBERG. Ivar Wennbergs Bokhandels förlag, Västerås. Förutom 40 sid. vanl. almanacka 48 inhäftade sidor. RfisköoRore: ANDERSSON, GUNNAR. Kraft och kultur. Kol, petroleum, vattenkraft och vind i människans tjänst. Del I. Stockholm 1920. Hugo Gebers förlag. 204 S- AT HS. OCh kArtOn seb SÄGA. ARMFELT, CARL-GUSTAF: Vildmarksliv i Paraguays urskogar. Stockholm 1920. Alb. Bonniers förlag. 240 sid. Pris 15 kr., bunden 19,50 kr. BEHM, ALARIK: Jaktlexikon. Praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner. Stockholm 1920. Wahlström & Widstrand 518 sid. Pris bunden 25 kr. BERG, BENGT: Hägrar och storkar. En bok om skånska fåglar. Stockholm 1920. Åhlén & Åkerlunds förlags-A:-B: 268 sid: 4:07 > Prisi 42 kr vin- bunden 438 kr. BERGSTRÖM, P. R.: Om stadgad åborätt. Kameralhistorisk utredning efter offentligt uppdrag verkställd. (Bilaga till kronolägenhetskommissionens LITTERATUR Xx 295 betänkande). Första delen, Stockholm 1920, 318 sid., andra delen (för- fattningar och motiv), Stockholm 1919, 731 sid. Betänkande, Kronolägenhetskommissionens. II: Betänkande med förslag till lag om Dbesittningsrätt för obegränsad tid till kronojord och annan publik jord m. m. Andra delen. Historik m. m. Statistik. Stockholm 192c. 520 SIT ASO: Betänkande, Underdånigt, avg. av den av K. M:t d. 3 okt. 1902 tillsatta kommitté rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m. 62. Utredning och förslag beträffande ny definitiv lönereglering för be- fattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk. Stockholm rögös JI03,5k 40 Pris, a; ke Betänkande över Skogslagstiftningskommitténs lagförslag, av den 9 december 1918 avgivet av kommitterade (Carl Hederstierna, A. J. Hansson i Bring- åsen, Joh. Karsberg, W. Dybeck och Karl F. Mellquist), utsedda å mötet mellan Skogsvårdsstyrelserna i riket 25—28 november 1919. Stockholm TO20: 49 SIA Betänkande, Åbokommitténs. 4. Utredning ang. under bruk skatteköpta hem- man och lägenheter. Stockholm 1920. 370 sid. Nord. Bokhandeln. Prisso Kr: EKMAN, WILH.: Skogshushållningen och den träförbrukande industrien. Sep. ur Festskrift, utgiven med anledning av Tekniska Föreningens i Gävle 2 5-årsjubileum 23-—25 sept. 1920. Gävle 1920, 6 S. 4:0. ERIKSON, JOHAN: Hallands Väderö, Hovs Hallar. Stockholm 1920. Björck & Börjeson. 160 sid. samt en försättsplansch och 23 bilder i texten. Förordningar, K. Maj:ts, om automobiltrafik jämte Kungl. automobilklubbens trafikreglemente för stad och landsbygd. Linköping 1920. Henric Carlsons bokh. 52 sid. Pris 1,25 kr. HEMBERG, EUG.: Jaktbara däggdjurs gångarter och spår. Stockholm 1920. 278 sid. 59 fig. i texten, 24 planscher. Pris 12 kr. HOoLMBÄCK, ÅKE: I socialiseringsfrågan. Stockholm 1920. Sv. Andelsförla- Fet) II Sidans Make Industri- och exportkalender, Svensk. 1920, 1921. Utg. av Sveriges allmänna exportförening. 6:e uppl Stockholm 1920. Hasse W. Tullbergs förl. 840 sid. + annonser. Pris bunden 25 kr. Iron and Steel in Sweden. Utgiven under Jernkontorets omedelbara med- verkan och kontroll. Stockholm 1920. Aktiebolaget Svenska Tekno- logföreningens förlag. Pris 25 kr. Utredning angående kolvedstillgången i Norrland och Dalarna m. m. Verk- ställd av Malmkommissionen och Jernkontoret. Stockholm 1920. 216 Sid, "Täkarta. Pris. Sckr. Landtbruksveckan år 1920. Handlingar till Landtbruksveckan år 1920. Utgi- ven av Landtbruksveckans styrelse. Stockholm 1920. 634 sid. Innehåller bl. a.: Avverkningen å häradsallmänningarna av SvEn CALLIN, Ss. 505 —517. LUNDBERG, GUSTAF: Bara en hare och andra berättelser. Stockholm 1920. Åhlén & Åkerlunds förlags A.-B. 192 sid. Pris 7,30 kr. 296 x LITTERATUR Lustgården. Årsskrift för Föreningen för Dendrologi och Parkvård. Redaktör "ON. SvyLvÉnN. 8 planscher,, 200 sid. och ett stort antal illustrationer i texten. Landskrona 1920. Pris 15 kr. Medlemmar i föreningen erhålla års skriften mot medlemsavgiften, 10 kr., vilken kan inbetalas till dr. Nils Sylvén, Svalöv. LÖFGREN, C. D.: Tabeller för utbytesberäkning och kubering av ståndskog efter formpunktsmetoden. Stockholm 1920. 136 sid. Pris bunden 20 kr. UC Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, H. 17. 1920. Stockholm 1920. 360 sid. 43 fig. och 4 tavlor. Pris 9 kr. Innehåller: EDVARD WIBECK: Det norrländska tallfröets grobarhet; Gösta MELLSTRÖM: Skogsträdens frösättning år 1919; O. TAMM: Markstudier i det nordsvenska barrskogs- området; IVAR TRÄGÅRDH: Undersökningar över nunnans uppträdande i Gualöv 1915—1917: EDVARD WIBECK: Om olika skogsodlingsmetoders förhållande till uppfrysningsfaran i Norrland samt årsberättelser för de. olika avdelningarna. 6 MopIin, Erik. Från norrländska skogar och vatten. Hugo Gebers förlag. Stockholm 1920. Pris 8,50-kr. MÖLLERSVÄRD, JOHN: Med stövare iskogen. Åhlén & Åkerlunds förlag. Stock- holm 1920: 2004 STIAERNSKGSOKKT: Mötet mellan skogsvårdsstyrelserna i riket, hållet i Stockholm den 25—238 DOVeEmber 1OIO Stockholm 2e.EELOO, sid: 3:0. RoncrE, E. W.: Tvåpristabellen. Huggning och körning av timmer (sågtim- mer, pappersved m. m.). Tvåprissystem baserat på stycketal och verk- lig kubikmassa för beräkning av accordspris och avverkningskostnad. Andra tillökade upplagan. Ljusdal 1920. E. Erikssons bokhandel. 4 sid. Pris 2 kr. Kan rekvireras från Skogsvårdsföreningens kontor, Stockholm. SCHREEBER, TOR: Svenska Jaktens litteratur intill år 1910. Försök till en bibliografisk förteckning. Uppsala 1920. Tryckt i 200 numr. ex. 63 sid:) 5 planscher n ; Skogshögskolans katalog. Höstterminen 1920. Stockholm 1920. 28 sid. Skogssällskapets med anledning av nådig remiss avgivna yttrande över den år 1911 tillsatta Skogslagstiftningskommitténs betänkande rörande »För- slaget till lag angående vård av kommunskogar, sockenallmänningsskogar samt vissa stiftelsers, föreningars och sällskaps skogar», ävensom över kom- mitténs yttrande ang. »Beredande av understöd åt kommuner för bildandet av kommunskogar». Göteborg 1920. «47 sid. och 1 plansch. i Statens meteorologiska -hydrografiska anstalt. Årsbok I 1919. 1. Månadsöver- sikt över väderlek och vattentillgång. Stockholm 1920. P. A. Norstedt & Söner., 2.4, isid. och HM, kantas 4:os Prist2;5o, Kr. Statistik, Sveriges officiella. Industri och bergshantering. Industri. Berättelse för år 1918 av Kommerskollegium. Nordiska bokh. 170 sid. Pris 2 kr. Sweden as producer of wood goods, pulp, paper, tar and other forestproducts. Utgiven av Svenska Trävaruexportföreningen, Svenska Cellulosaföreningen, Svenska Trämasseföreningen, Svenska Pappersbruksföreningen, Sveriges Snickeriexportförening och Föreningen Svenska ”Trädestillationsverken. Stockholm 1920. Aktiebolaget Svenska Teknologföreningens förlag. Else kt LITTERATUR Xx 297 Sveriges officiella statistik. Socialstatistik. De ideella föreningarna i Sverige och deras ekonomiska förhållanden år 1917 av K. Socialstyrelsen. Stock- holm 1920. VUI —+ 45 sid. Sveriges officiella statistik. Socialstatistik. Olycksfall i arbete år 1916 av K: Socialstyrelsen. Stockholm 1920. 67 sid. UssinG, Carr: De kollektiva avtalens framtid. Sveriges industriförbund. Avd. småskrifter, n:r 18. Stockholm 1920. 31 sid. Pris 80 öre. " WIBECK, EDVARD: Om olika skogsodlingsmetoders förhållande till uppfrysnings- faran i Norrland. (Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt H. 17, 1920, n:o 5) sid. 320—348. Stockholm 1920. Pris 1 kr. Vägunderhållet, allmänna, på landet. Statistisk tabell, angivande för varje väghållningsdistrikt och län de allmänna vägarnas längd och kostnaden för väghållningen m. m. för år 1918. I enl. med uppgifter från väg- styrelserna upprättad. Stockholm 1920. (K. Jordbruksdepartementets XXXXVIII) 68 sid. 4:0: Västra Sveriges Skogsvårds-Förbunds årsskrift 1920. Borås 1920. 48 sid. Innehåller bl. a.: JOHN LINDNER: Om beståndsvård sid. 25—37. = Ik = BONNIER, GASTON: Les plantes des Champs et des bois. Paris 1920. J. B. Bailliere et fils. 568 sid. med 8533 fig. 30 pl. Pris 20 fr. (I Sverige 12 kr.) BRUNIES, STEPHAN: Der schweizeriche Nationalpark. 3. Aufl. Basel 1920. 320 sid, med talrika illustrationer, profiler och en karta. BRUUN, DANIEL: Danmark. Land och folk. Bd III. Köbenhavn 1920. 931 sid. Talrika illustr., planscher och kartor. Pris bunden 68 kr. DarGas, J. M.: Tilvekst-- og Udbytteoversigter over Danske Skovtreer. Ud- givet af den Kgl. Veterin&er- og Landbohojskole. Kobenhavn 1920. 94 sid. DECOPPET, M. u. HENNE, A.: Allgemeine Orientierung iäber kriegswirtschaft- liche Massnahmen betreffend Waldwirtschaft, Nutzungen und Holzver- kehr 1914—1919. Bern 1920. 110 sid., 20 tabeller och 8 grafiska bilagor. Empire Timber Exhibition. Holland Park Skating Rink London W. sth- 17th july 1920. Catalogue of Exhibits. Organised by the Depart- ment of Overseas trade. London 1920. 323 sid. Pris 2 s. Part II, s. 106, — 285 innehåller: >Alphabetical list of botanical names with descriptions>. FITSCHEN, JostT: Gehölzflora. Ein Buch zum Bestimmen der in Deutschland und den angrenzenden Ländern wildwachsenden und ang pflanzten Bäume und Sträuchen. Leipzig 1920. 221 sid. 342 fig. Quelle & Meyer. Pris bunden i Sverige 5,80 kr. Forsogsvesen (Det forstlige) i Danmark. Femte Bind. H. 4. Kobenhawn 1020. S. 293—352. Innehåll: Et Forsog med fremmede Lovtreer paa Esrom Skovdistrikt af C. J. Horm; Tillvirkning og Anvendelse af Dansk Gavntre af A. OPPERMANN; Kemisk-biologisk Undersogelse af Skovjord under overn&erede Graner i Lyngby Skov af FR. Weis og K. A. BONDORFF. FönHUsS, MIKKJEL: Det skriker fra Kvervilljuvet. Kristiania 1920. H. Asche- hoog & C:o. W. Nygaards förlag. Pris 6,75 kr. 20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1020. Serien B. 2085Xx LUPTERATUR GRABNER PauL: Lehrbuch der nichtparasitären PfAlanzenkrankheiten. Berlin 1920. Paul Parey. 333 sid. Pris bunden 43 mark + 25 2 dyrtidstillägg. HANSEN, ADOLPH: Die Pflanzendecke der Erde. Eine allg. Pflanzengeographie. (Kultur und Welt). Leipzig 1920, 2176 sid. 1 karta och 6 tavlor. Pris bunden 39,60 mark. (I Sverige 13,85 kr.) ; HurFEL, G.: La förét sainte de Haguenau en Alsace. Paris 1920. Berger- Levrault. 164 sid. med 3 gravyer och 3 fotografier. Pris 12 fr. JOHNSEN, BJARNE and Hovey, R. W.: Utilization of Waste Sulphite Liquor. A review of the Litterature. (Departm. of the Interior, Canada, Forestry Branch, Bulletin n:o 66). Ottawa 1919. 195 sid. KYNnNocH, W. and CODERRE, J. A.: Creosote Treatment of Jack Pine and Eastern Hemlock for Cross-ties. (Departm. of the Interior, Canada, Forestry branch, Bulletin n:r 67). Ottawa 1919, 24 sid. 9 fig. LANGE, HALFDAN: Fugleliv i Ribes Omegn. Viborg 1920. F. V. Bockhau- sens Bogtrykkeri. 150 sidor jämte en karta. Lewis, R. G.: Forest Fires in Canada 1918. (Departm. of the Interior, Canada, Forestry Branch; Bulietin n:o 70). Ottawa 1920. 20 sid. 12 fig. MATTOON, WiIBUR R.: Hörestry and Farm income. U. S. Dep. of ac Farmers, Bulletin TiT7-0ASs40stdirsLög. Meddelelser fra Vestlandets forstlige Forsoksstation n:r 3. Bind 2. Hefte 1. Beretning om stationens virksomhet i 1917, 1918, 1919. Avgit i hen- hold til forsoksstationens reglement $ 6 ved stationens styre. Bergen TO2ONt20LSId JA HEADS j Mitteilungen tber die Wirtschaftsergebnisse der Braunschweigischen Forstver- waltung fär das Jahr 1918—1919. Bearbeitet in der Kammer, Direktion der Forsten. Braunschweig 1920. 56 sid. fol. MORTON, B. R.: The Care of the Woodlot. (Departm. of the Interior, Canada, Forestry Branch, Bulletin n:r 69). Ottawa 1920. 52 sid. 28 fig. MÖLLER, TH. CH.: Freie Wirtschaft oder Zwang? Ein Beitrag zur Wirtschafts- geschichte des Hessischen Waldes. Darmstadt 1920. C. W. Leske. 48 sid. f4:0. ; Report of the Director of Forestry for the fiscal year ended March 31 1919. Ottawa. 1020. 52 sid: r4 igt Resources (The Forest) and Industries of Newfoundland. Memorandum pre- pared for the British Empire Forestry conference. London juli 1920. 9 sid. fol. + 1 karta. Skogbruket. Sertryk av Landbruksboken. Kristiania 1920. 544 sp. ' Inb. TIG OoMkr. SKOVGAARD, P.: Den sorte Stork serlig i Danmark. Viborg 1920. F. V. Bockhausens Bogtrykkeri. 56 sid. och talrika fig. SCHWAPPACH, ADAM: Untersuchungen iiber die Zuwachsleistungen von Eichen- Hochwaldbeständen in Preussen. Zweiter Teil (1906—1919). Neudamm 1920. J. Neumann. (Mitt. aus dem forstl. Versuchswesen Preussens) 37 sid: TEESDALE, L. V.: Manual of Design and Installation of Forest Service water spray dry kiln. Washington 1920. U. S. Dep. of agriculture. Bulletin NRO CO KA SKO me na UNwInN, A. HaraLlD: West African Forests and Forestry. London 1920. T. Fischer Unwin. 527 sid. 110 illustr. Pris bunden cirka 64 kr. LITTERATUR Xx 299 WEGGE, PauL: Vejledning i Behandling of smaa Skovejendomme. Udgivet af Dansk Skovforening med Tilsskud fra Landbrugsministeriet og Julius Skrikes stiftelse. Gyldendalske Boghandel. Nordisk forlag. Kjobenhavn og Kristiania 1920. 128 sid. 71 fig. Pris bunden 4 kr. Yearbook of the United States Department of Agriculture 1919. Washington 1920. 790 sid. TIDSKRIFTSÖVERSIKT. (forts.) Skogsindelning. Die Fortbildung des sächsischen Forsteinrichtungsverfahren. Prof. MaRrTIiN. Tharandter forstl. Jahrbuch h. 3—6, 1919 forts. 1920. Alltsedan PRESSLERS tid har Sachsen tilldragit sig skogsmännens särskilda intresse, så snart det gällt frågor av betydelse för skogshushållningens eko- nomi. I Sachsens statsskogsförvaltning har tillämpats markränteprincipen, och problemet om den forstliga räntefoten har där sina rötter. Det har alltså sitt stora intresse att studera, på vilka utredningar sachsarna stödja kalky- lerna för skogsbrukets planläggning. D:r MARTINS noggranna redogörelse är så mycket mera välkommen som det är den första sammanfattning, som pu- bliceras härom, då intet offentligt sachsiskt indelningscirkulär existerar, utan alla föreskrifter i detta avseende bestå i instruktioner, som blott äro tillgäng- liga för tjänstemännen. Alltsedan CoTTas tid äro fasta beståndsgränser genomförda i Sachsen. Ba- serna upphuggas till 9 ms bredd, parallellerna till 4,5, och beståndens storlek håller sig omkring 15 å 20 har. I allmänhet utgöra vägarna gränser. Inom varje bestånd finnas emellertid talrika underavdelningar, vilkas minsta storlek är 20 ar. (I Preussen och Bayern är minimiarealen i regel 1 har.) Vidare ha inrättats fasta körskiften och fasta hyggesföljder. Omloppstiden i skogarna (huvudsakligen gran) är 85 år. Kartorna göras i skalan 1: 20,000. Å kar- torna angives mark beväxt med olika trädslag medelst olika färger, och åldern på skogen betecknas med olika nyanser (ju äldre, desto mörkare). Bonite- terna antecknas på kartan, och avverkningstrakterna inläggas undan för undan. Revisioner utföras vart 10:de år. I dessa tekniska avseenden är sålunda en högt driven organisation genom- förd. Men då vi komma till uppskattningsmetoderna, möta diverse överrask- ningar. Över huvud taget företages knappast nägra undersökningar av sko- gen. Tillväxtundersökningar, säger D:r MARTIN, är en sak som det tillkom- mer försöksväsendet att utföra. HKlavar användas aldrig vid skogsindelnings- arbeten. Uppskattningarna bestå däri, att sedan förrättningsmannen åsatt be- ståndet dess bonitetssiffra, avläses tillväxt och kubikmassa och vad man för övrigt önskar veta ur en erfarenhetstabell. Skogen över 40 års ålder anses dock böra uppskattas noggrannare, varför dess kubikmassa bedömes efter ögonmått. Om nu åtminstone de erfarenhetstabeller som användas vore tillförlitliga i medeltal, kunde kanske någon uppfattning om tillväxtförhållandena på skogen erhållas på det sachsiska sättet. Men D:r MARTIN säger själv, att de äro omoderna, vilket ej bör förvåna, då man vet, att de innehålla oförändrade samma siffror som PRESSLER konstruerade fram år 1870. : S00< EETTERASUR Ehuru resonemangen om fastställande av omloppstid, beräkningar av ut- byte etc. äro av stort intresse, kan man ej värja sig för den uppfattningen, att det är slöseri med arbetskraft att med användning av så osäkra siffror, uppgöra vidlyftiga och skarpsinniga kalkyler. SIE Aus dem Gebiete unserer Forsteinrichtung. Die Carl Heyersche Formel. H. BurGErR. Schweizerische Zeitschrift fär Forstwesen N:o g9—10 1920. Dr PH. FLUrY, adjunkt vid skogsförsöksanstalten i Zärich, har föregående år utgivit en bok med den titel som satts till överrubrik här ovan. Boken har refererats i denna tidskrift i år h. 3—4. I Schweiz har arbetet väckt stort intresse, och en del av den diskussion som uppstått i tidskrifterna har även blivit omnämnd i Skv. fören:s Tidskr. h. 7—38. Av intresse är kan- hända också att omtala, att en del av kritiken mot FLuURrRy härstammar från en av hans kolleger vid försöksanstalten, assistent BURGER. BURGER har i ett föregående inlägg vänt sig emot FLURYS påstående, att man kunde ungefär jämställa den löpande tillväxten, medeltillväxten och hugg- barhetsmedeltillväxten för en hel skog, då de skulle ge ganska lika resultat. (Medeltillväxten — kubikmassan dividerad med åldern, huggbarhetsmedeltill- växten — medeltillväxten vid omloppstidens ålder.) BURGER visar att detta förhållande växlar med omloppstidens längd, så att t. ex. för gran på Bon. III vid roo-årig omloppstid är löpande tillväxten redan 1425 högre, vid 80-årig 242, högre och vid 60-årig 35 2 högre än medeltillväxten. Detta har FLURY naturligtvis aldrig förnekat, utan gällde hans uttalande för omloppstiden = T20 Emellertid växlar givetvis de ovan angivna tillväxtkvantiteternas inbördes stor- lek även allt efter skogens normalitet med avseende på åldrar och virkesförråd. och BURGER visar, att endast huggbarhetsmedeltillväxten är användbar för be- räkning av normalförrådets storlek, eftersom den är oberoende av den till- fälliga åldersfördelningen. Skall vidare årsavverkningens storlek beräknas med hjälp av CARL HEvERrRS formel, så bör även här huggbarhetsmedeltillväxten WV--NV = , där £ betyder avverk- insättas. HEVYERS formel lyder: £= WZ+H - ningsbeloppet, WZ tillväxten, WW verkliga förrådet och VV normala förrådet samt a betyder år. Andra termen är avsedd som korrektion för abnormt förråd, i det att skillnaden mellan verkliga och normala förrådet — antingen denna skillnad är positiv eller negativ anses kunna utjämnas på en period av a ar. BURGER visar upp, att man med HEvERS formel lätt kommer till orimliga resultat, om löpande tillväxten lägges till grund för densamma. Av FLURYS svaromål i häfte 5 och 6 i år av samma tidskrift framgår, att även han hyser samma åsikt, fastän han i sitt arbete »ÅAus dem Gebiete unserer Forst- einrichtung» har förbisett att betona, att huggbarhetsmedeltillväxten oskiljaktligt hör ihop med HEVYERS formel. SALES Det kan sägas att försäljningarna av trävaror för avskeppning 1920 nu praktiskt taget äro avslutade. In alles äro sålda omkring 8835,000 standards och fördela sig siffrorna på olika marknader på följande sätt: till England c:a... 495,000 standards Transport c:a 767,000 standards > Frankrike >... 100,000 > till Andra europeiska » Tyskland >... 2,000 > länder esxkö Kd 30,000 Holland 2. -64,000 > > Sydafrika c:a ... 39,000 > > Belgien > >060;000 > >» Australien »> —... 9;000 > > Danmark >... -13,000 3 > Andra utomeuro- > Spanien >... 33,000 > peiska länder c:a 40,000 > Transport c:a 767,000 standards Summa c:a 885,000 standards. Siffrorna hava sitt stora intresse och visa att England köpt ej långt ifrån lika mycket från Sverige som under rekordåret 1916 och över 170,000 stds mera än medeltal under åren 1904—1913. Frankrike har köpt c:a 60 2 av sin medelimport från Sverige under samma period. Tyskland har ju praktiskt taget intet köpt i stället för sina c:a 140,000 stds i medeltal, Holland har ungefärligen vanlig import under 1920, medan däremot Danmark kommer synnerligen lågt med mindre än 9 & av 1016 års import och drygt 14 2 av medelimporten 1904—1913. Spanien håller sig ungefär vid medelsiffran, andra europeiska länder likaså. Sydafrika har ökat högst betydligt eller med c:a 25,000 stds över 1916 och 16,000 stds över medeltalet för 1904—19013. Vad slutligen angår Australien och andra utomeuropeiska länder, ligga dessas inköp något under medeltalet. Beträffande de slutsatser, som kunna dragas ur förestående jämförelser, är naturligtvis klokt att vara så försiktig som möjligt. Dock skulle jag för min del vilja framhålla, att varken slutsiffran av exporten från Sverige för 1920, som utgör c:a 91 2 av medelexporten för 1903—1920, ej heller de olika ländernas importsiffror borde giva anledning till att se allt för mörkt på marknadsläget. För 1921 torde hittills vara sålda c:a 30,000 stds, huvudsakligen till Eng- land och Spanien och till fulla priser. Emellertid räder för tillfället full- komlig stiltje i marknaden, lika mycket beroende på obenägenhet från säljar- nas sida att lyssna till en och annan köpares låga priserbjudanden som på köparnas olust att överhuvudtaget göra affärer. Det torde vara tydligt, att ingen fördel kan ligga uti att nu sänka priserna varken för köpare eller säljare. För köparna bör ju vara angeläget att icke utbud av nya varor skämma pri- serna på deras lager. För säljarna bör återigen ligga fullständigt klart, att de höga råvaru- och arbetskostnaderna betinga fullt ut de priser, som 1920 års försäljningar lämnat. Aven om dessa priser bibehållas för 1921, lider intet tvivel att självkostnaderna icke stå i rätt förhållande till försäljningspri- serna, utan att goda skäl finnas för att minska självkostnaderna. x 302 TRÄVARUMARKNADEN Den milda hösten har varit synnerligen gynnsam för skeppningarna, som in i det sista pågått även från de nordligaste östersjöhamnarna och ännu pågå från sydligare hamnar. Avverkningarna torde i stort sett ännu icke hava kommit igång på allvar. Kust: landet ända uppi Norrbotten saknar snö och även inneilandet är föret otillräckligt. —M. 1921 års skogsvecka kommer att förläggas omedelbart före lantbruks- veckan eller i andra veckan av mars månad. Skogsvårdsföreningens årsmöte 1921 är avsett att hållas fredagen den II mars. Förslag till föredrag och diskussionsämnen till mötena kunna insändas snarast möjligt och i varje fall före 10 januari 1921 till sekreteraren, professor G. Schotte. Årsavgifterna 1921. I enlighet med Föreningens beslut är årsavgiften höjd från 3 till 5 kr., mot vilket erhålles tidskriften Skogen. Skogsvårdsföreningens tidskrift kommer att enligt styrelsens beslut till medlemmar betinga ett pre- numerationspris av 15 kronor; d. v. s. för båda publikationerna sammanlagt blir kostnaden 20 kr. Då avgifterna före kristiden voro sammanlagt 13 kronor — förra året 15 kronor — motsvarar förhöjningen ej på långt när de ökade kostnaderna för publikationernas tryckning. Höjningen är procen- tuellt lägre än vad bokmarknaden i allmänhet stigit till och lägre än den höjning, flertalet andra föreningar ansett nödvändigt att införa. FRÅN SKOGSVÄRDSSTYRELSERNA Fördelningen av behållna skogsvårdsavgifter. MNådigt brev till stats- kontoret den 1 okt. 1920. Uti 4 $ i förordningen den 11 oktober 1912 (n:o 275) om skogsvårdsav- gift har förordnats, bland annat, att av de genom skogsvårdsavgiften inom varje landstingsområde inflytande medel skola tio procent redovisas till Eder för att av oss i mån av förefallande behov fördelas mellan samtliga skogs- vårdsstyrelser i riket. I skrivelse den 16 december 1919 har skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde anhållit, att Vi vid nästa fördelning av de reser- verade skogsvårdsavgifterna måtte tilldela nämnda skogsvärdsstyrelse högsta möjliga andel. Till följd av remiss har domänstyrelsen den 25 maj 1920 avgivit utlåtande häröver och därvid ej mindre överlämnat hos styrelsen gjorda framställningar från skogsvårdsstyrelserna i Blekinge och Malmöhus läns landstingsområden angående tilldelning av behållna skogsvårdsavgifter efter ett betydligt högre procenttal än hittills än även avgivit förslag till fördelning av hos Eder vid utgången av år 1919 reserverade skogsvårdsavgifter. Till följd av remiss har ni den 30 juni 1920 avgivit utlåtande i ärendet och därvid meddelat, att behållningen av de till Eder under år 1919 redovisade skogsvårdsavgifter utgjorde i runt tal 388,000 kronor. Vid ärendets föredragning denna dag hava Vi, som funnit ifrågavarande fördelning av skogsvårdsavgifter böra ske i nära överensstämmelse med de av oss i nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen till 1920 års riksdag före- slagna och av riksdagen godkända grunder för fördelningen av anslaget till skogsvårdens befrämjande, prövat skäligt att med tillämpning härav förordna, att ifrågavarande medel skola mellan nedannämnda skogsvårdssstyrelser för delas efter följande procenttal nämligen: Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms «läns landstingsområde 4 =: procent > Uppsala > » ös NS » >» - Jönköpings > » ÖS, » >» Kalmar » norra » 2 » > > » södra » 5 » » Gottlands > > 5 > > — Blekinge > > 5 » » » Kristianstads > » II » » - Malmöhus » » 7 » >» Hallands > » 13 » » ».. Göteborgs och Bohus läns 20 >» Älvsborgs läns > 7 > » Skaraborgs » » A4)5 » > > Västmanlands > 6,5 Tillika hava Vi förordnat, att av den skogsvårdsstyrelsen inom Kalmar läns södra landstingsområde tillerkända andel i omförmälda skogsvårdsavgifter hälf- ten skall användas för skogsodling å Oland. ANSLAG AV MEDEL. Domänstyrelsens underdåniga framställning om anvisande av medel till lån åt skogsstatens förvaltande personal för inköp av motorcyklar m. m.; den 15 nov, Genom nådigt brev den 13 februari 1920 har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat domän- styrelsen att av domänfondens avkastning för innevarande år använda ett belopp av intill 120,000 kronor för att därav till skogsstatens förvaltande personal för inköp av motorcyk- lar, automobiler eller andra motorvagnar, avsedda för resor i tjänsten, utlämna lån till ett belopp av högst 3,000 kronor för varje att betalas inom loppet av fem år och löpande med fem procents ränta samt mot av styrelsen godkänd säkerhet. Enär jämväl under nästkommande år dylika lån torde komma att utlämnas, om ock i något mindre utsträckning än under innevarande år, får domänstyrelsen i underdånighet anhålla om bemyndigande att för nämnda ändamål och på sagda villkor av domänfondens avkastning för år 1921 använda ett belopp av intill 120,000 kronor. AVLÖNINGS- OCH ERSÄTTNINGSFRÅGOR. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande i anledning av skogsingenjörernas fram- ställning hos K. Maj:t att fortfarande uppbära samma avlöning som jägmästare; den 15 nov. Genom nådig remiss den 20 oktober 1920 har Eders Kungl. Maj:t infordrat domänstyrelsens underdåniga utlåtande över en av samtliga i Västerbottens och Norrbottens läns kustland nu tjänstgörande skogsingenjörer å ordinarie stat gjord underdånig framställning, att dem måtte medgivas rätt att med stöd av bestämmelserna i 14 $ sista stycket i avlönings- reglementet för tjänstemän vid domänverket den 22 juni 1920 fortfarande från och med den I januari 1921 uppbära samma avlöning som jägmästare. Till åtlydnad härav får domänstyrelsen med remissaktens återställande i underdånighet anföra följande. Enligt åberopade avlöningsreglemente, som provisoriskt skall lända till efterrättelse under år 1921, har skogsingenjör hänförts till 7:e lönegraden, medan åter jägmästare placerats i 9:e lönegraden. Härigenom har visserligen en avvikelse från nuvaranden förhållanden skett i det avseendet, att jägmästare och skogsingenjör hittills i avlöningshänseende varit likställda. Men domänstyrelsen, som redan i sitt underdåniga utlåtande den 23 februari innevarande år ansett sig icke kunna tillstyrka en liknande framställning från skogsingenjörerna, finner icke att sådana nya skäl anförts, som kunna föranleda styrelsen att frånträda sin förut intagna ståndpunkt. Sökandena ifrågasätta icke heller, att någon förändring i avlöningsreglementet skall vid- tagas till deras förmån. De begära endast, med hänvisning till sista stycket i 14 $ avlönings- reglementet, att 2uvarande innehavare av ordinarie skogsingenjörstjänster måtte — enär dessa befattningar enligt deras förmenande genom det nya avlöningsreglementet nedflyttats till lägre lönegrad — få uppbära lön i den lönegrad, befattningarna förut tillhörde. Den tolkning, sökandena givit åberopade författningsrum, kan domänstyrelsen emellertid icke godkänna, då, såvitt styrelsen kan förstå, ifrågavarande bestämmelse endast avser att reglera det fall, att en befattningshavare under den tid det nya avlöningsreglementet äger giltighet genom innehavande befattnings nedflyttande till lägre lönegrad skulle erhålla lägre avlöning än förut. Något sådant förhållande föreligger icke i nu förevarande fall, vadan styrelsen i underdånighet får hemställa, att framställningen måtte av Eders Kungl. Maj:t lämnas utan avseende. Övergång till provisorisk lönestat för tjänstemän vid domänverket enligt avlö- ningsreglementet den 22 juni 1920. Domänstyrelsens underdåniga utlåtande; den 20 nov. Genom nådiga remisser den 17 innevarande månad har Eders Kungl. Maj:t infordrat' domänstyrelsens underdåniga utlåtanden över sakkunnigas för utredning rörande allmänna SKOGSADMINISTRATION x 305 föreskrifter beträffande domänverkets personal med mera underdåniga förslag dels till be- stämmelser i fråga om övergång till provisorisk lönestat för tjänstemän vid domänverket enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920, dels ock till kungörelse angående vissa till- bestämmelser till nämnda avlöningsreglemente. Till åtlydnad härav får domänstyrelsen i underdånighet anföra följande. Styrelsen finner det anmärkningsvärt, att de sakkunniga först den 15 november avlämnat betänkanden i förevarande ämnen. Ty genom detta försenande av ärendets behandling har domänverkets personal blivit försatt i en vansklig ställning, då det ju jämlikt 33 $ i ovan åberopade avlöningsreglemente åligger tjänsteman, som icke vill underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser, att därom göra anmälan till domänstyrelsen före den I december 1920. Som personalen, innan ett ställningstagande i nu nämnda syfte kan av densamma göras, bör äga kännedom om de sakkunnigas förslag, åtminstone i fråga om övergångsbe- stämmelserna, och tiden icke medgiver, att anmälan om dylikt ställningstagande inkommer hit före den I nästinstundande december, synes det styrelsen vara ofrånkomligt, att anmälnings- tiden framflyttas till den 10 december 1920. Vad själva saken beträffar har domänstyrelsen funnit anledning till följande erinringar. Åt punkt 5 i förslaget till bestämmelser i fråga om övergång till provisorisk lönestat I för tjänstemän vid domänverket enligt avlöningsreglementet av den 22 juni 1920 bör så vitt ske kan givas en formulering, som medgiver jämväl skogsingenjör, förordnad under tiden 1916— 20, att efter övergång till den nya provisoriska lönestaten tillgodonjuta den rätt till tjänste- ärsberäkning, som hittills tillkommit honom. Likaledes bör i nämnda punkt inrymmas bestämmelse om rätt för domänfiskalen att till- godoräkna sig den tid han omedelbart före sin befordran till nuvarande befattning innehade förordnande som extra advokatfiskal vid kammarkollegium. Vidare bör punkt 9 i samma förslag erhålla sådan lydelse, att byråjägmästare skall vid placering i löneklass tillgodoräkna sig den tid han innehaft befattning icke blott »såsom notarie å skogsbyrå inom Äomänstyrélsens, utan även i allmänhet som tjänsteman i nuvarande första lönegrad. På grund av det nu anförda får styrelsen i underdånighet hemställa; att tiden för anmälan om önskan att ej ingå å den nya avlöningsstaten måtte framskjutas till den 10 december 1920; att i punkt 5 av förslaget till övergångsbestämmelser måtte inryckas följande: »Skogs- ingenjör, förordnad under tiden 1916—>20, skall efter befordran till tjänst inom 8. eller 9. löne- graden vid placering i löneklass äga tillgodoräkna sig den tid han tjänstgjort som skogs- ingenjör. Likaledes skall nuvarande domänfiskalen äga rätt att tillgodoräkna sig den tid han omedelbart före sin befordran till nu innehavande befattning innehade förordnande såsom extra advokatfiskal vid kammarkollegium; samt att i punkt 9 av nämnda förslag orden >»såsom ordinarie notarie å skogsbyrå inom domän- styrelsen» måtte ersättas med orden >»såsom tjänsteman i nuvarande första lönegrad hos domänstyrelsen>. Beträffande förslaget till kungörelse angående vissa tilläggsbestämmelser till avlönings- reglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket har styrelsen funnit skäl före- slå vissa ändringar särskilt ifråga om befattningshavarnas indelning i lönegrupper. Så snart förslag i detta avseende blivit av styrelsen utarbetat, skall detsamma ofördröjligen överlämnas till Eders Kungl. Maj:t. Bestämmelser i fråga om övergång till provisorisk lönestat för tjänstemän vid domänverket; Kungl. brev till domästyrelsen den 26 november. Sedan VI den 22 juni 1920 utfärdat avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket att provisoriskt lända till efterrättelse under år 1921 från och med den I januari samma år ävensom bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga med uppdrag bland annat att avgiva förslag till nödiga bestämmelser ifråga om övergång till den nya provisoriska löne- staten för tjänstemän vid domänverket, hava de sålunda tillkallade sakkunniga med skrivelse den 15 november 1920 överlämnat förslag till dylika bestämmelser och därvid tillika yttrat sig över en från föreningen Sveriges ordinarie jägmästare inkommen framställning angående tolkningen av 33 $ i avlöningsreglementet. Häröver har Ni avgivit infordrat utlåtande den 20 november 1920. I en till OSS ingiven skrift hava därjämte samtliga nu tjänstgörande skogsingenjörer an- hållit att med stöd av 14 $ sista stycket i avlöningsreglementet fortfarande efter den I ja- nuari 1921 få uppbära samma. avlöning som jägmästare, Utlåtande häröver har den 15 november 1920 avgivits av Eder. Då VI nu låtit dessa ärenden OSS föredragas, hava VI funnit gott utfärda följande 306 Xx SKOGSADMINISTRATION Bestämmelser ifråga om övergång till provisorisk lönestat för tjänstemän vid domänverket enligt avlöningsreglementet av den 22 juni 1920. A. Bestämmelser beträffande den personal, som övergår till den nya lönestaten. 1. De nya provisoriska avlöningsbestämmelserna skola, med nedan angivna inskränkningar omedelbart, efter deras trädande i kraft varda gällande för samtliga ordinarie tjänstemän, så som om bestämmelserna varit tillämpade under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid domänverket: dock att bestämmelserna i 10 $ 3 mom.,, sista stycket, och 4 mom, samt i 16 $ 2 mom. skola undantagas från berörda tillämpning. 2. Tjänsteman må icke genom tillämpningen av det nya avlöningsreglementet vid över- gång till den nya provisoriska lönestaten lida minskning i den sammanlagda löneinkomst, han enligt hittills gällande bestämmelser skulle hava från och med den I januari 1921 upp- burit i den befattning, han omedelbart före övergången innehade. Med sammanlagd löneinkomst skall härvid förstås lön samt, i förekommande fall, tjänst- göringspenningar, arvode, den till visst värde uppskattade förmånen av fri bostad jämte fri uppvärmning och belysning, ortstillägg, tillfällig löneförbättring samt personligt lönetillägg. 3. Gottgörelse för genom övergången minskad löneinkomst skall utgå i form av personligt lönetillägg att av tjänsteman tillgodonjutas i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig tillföljd av uppflyttning tll högre löneklass inom samma eller högre lönegrad eller ock på grund av förflyttning till annan ort, erhåller en löneinkomst, som uppgår till den, han enligt den 31 december 1920 gällande avlöningsbestämmelser skulle hava innehaft efter övergången med tillämpning av det i nästföregående punkt angivna beräkningssättet. 4. För bestämmande av vad tjänsteman, som åtnjuter personligt lönetillägg, bör avstå av sin avlöning vid tjänstledighet enligt 16 eller 17 $, skall så anses, som åtnjöte han lön enligt den löneklass, vars belopp å tjänstgöringsorten närmast motsvarar summan av tjänstemannens lön och personliga lönetillägg, eller, om denna summa faller mitt emellan beloppen för två löneklasser, enligt den lägre av dessa. Överstiger nämnda summa lönen enligt 26:e löneklassen ankommer det på domänstyrelsen att bestämma det avdrag, tjänstemannen bör vidkännas. 5. Tjänsteman, som enligt stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av hittills gällande avlöningsförmåner för skogsstaten samt för statens skogsskolor ägt att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft befattning såsom a) föreståndare, b) underlärare, c) skogsrättare vid statens skogsskola, d) föreståndare för enskild skogsskola, som åtnjutit understöd av statsmedel, e) statens skogsingenjör före år 1916, f) ordinarie tjänsteman i första lönegraden hos domänstyrelsen eller g) jägmästare i domänstyrelsen må även efter övergång till den nya provisoriska lönestaten tillgodonjuta den rätt till tjänsteårs- beräkning, som sålunda medgivits honom. Enahanda rätt tillkommer dels skogsskolföre- ståndare och jägmästare för tid, då han under åren 1916—1920 innehaft befattning såsom skogsingenjör eller biträdande skogsingenjör, dels ock skogsrättare för tid, varunder han innehaft tjänst som kronojägare eller tillsyningsman. 6. Tjänsteman må ej efter övergång till den nya provisoriska lönestaten lida minskning i de honom enligt den 31 december 1920 gällande bestämmelser tillkommande förmåner i fråga om semester eller motsvarande tjänstledighet. Härvid skall månad alltid räknas såsom 30 dagar. 7. Tjänsteman, som vid övergången å den nya provisoriska staten innehar tjänstebostad elter -boställe, skall vidkännas sådant avdrag, som omförmäles i 22 $ I mom., å det belopp vilket jämlikt brevet den 22 juni 1920 angående det samma dag utfärdade avlöningsregle- mentet skall till honom utbetalas vid ingången av januari månad 1921. 8. Tjänsteman, som övergår på den nya provisoriska staten, är i fråga om resekostnads- ersättning (respenninganslag) och tjänstgöringstraktamente (traktamentsersättning) skyldig underkasta sig de ändrade bestämmelser, som därom kunna varda utfärdade. 9. För jägmästare i domänstyrelsen utfärdad fullmakt (konstitutorial) skall gälla såsom konstitutorial å befattning såsom byråjägmästare, 10. För förste vaktmästare och vaktmästare utfärdat konstitutorial skall gälla såsom kon- stitutorial å befattning såsom respektive förste expeditionsvakt och expeditionsvakt, med rätt för sådan tjänsteman att i fråga om placering i löneklass tillgodoräkna sig den tid, han innehaft mot den nya befattningen sålunda svarande tjänst. TI. För kvinnligt biträde av första respektive andra lönegraden utfärdat konstitutorial skall gälla såsom konstitutorial å å befattning såsom respektive skrivbiträde och kontorsbiträde, med rätt för sådan befattningshavare att i fråga om placering i löneklass tillgodoräkna sig den tid, vederbörande innehaft mot den nya befattningen sålunda svarande tjänst. 12. Tjänsteman, som övergått på provisorisk lönestat enligt avlöningsreglemente av den 22 juni 1920 oeh icke är villig att övergå på den ordinarie stat, som därefter kan komma SKOGSADMINISTRATION x 307 att definitivt framställas, må, då nämnda provisoriska lönestat upphör att gälla, äga återgå på den före den 1 januari 1921 gällande lönestaten. 13. För tjänsteman, som övergår på den nya provisoriska lönestaten, skall i fråga om pension, pensionsavgifter och dessas inbetalning m. m. så anses, som om han i den befatt- ning, han vid övergången innehar eller till vilken han efter den 31 december 1920 befordras åtnjöte lön enligt de intill sistnämnda dag gällande lönebestämmelser; dock att för tjänste- man, som under avlöningsreglementets av den 22 juni 1920 giltighetstid utnämnes till or- dinar!e befattning eller vinner befordran till tjänst inom högre lönegrad, må med erläggande av ny eller ökad pensionsavgift för den månad, under vilken utnämningen eller befordran skett, anstå, till dess lönen för månaden utfaller. B. Bestämmelser beträffande den personal, som anmäler sig vilja kvarstå på nu gällande stat. I. Tjänstemän, som anmält sig vilja kvarstå på nu gällande stat, men under den nya pro- visoriska statens giltighetstid vinner befordran till högre befattning vid domänverket, inträder därigenom omedelbart på sistnämnda stat. 2. Tjänsteman, som kvarstår på nu gällande stat, må tillsvidare åtnjuta tillfällig löneför- bättring enligt de vid utgången av år 1920 därom gällande bestämmelser. Beträffande den i domänstyrelsens utlåtande berörda fråga om rätt för domänfiskalen J. C. A. Lilliesköld att vid övergång 2 den nya avlöningsstaten tillgodoräkna sig den tid han omedelbart före sin befordran till den nu innehavda befattningen innehaft förordnande så- som extra advokatfiskal vid kammarkollegium vilja VI framdeles meddela beslut i samband med prövning av en av bemälde Lilliesköld gjord, nu till utlåtande av statskontoret remitterad ansökning om rätt att för ålderstillägg såsom domänfiskal tillgodoräkna sig nyssnämnda tjänstetid. Den av skogsingenjörerna gjorda framställningen hava VI funnit icke kunnat bifallas. Detta meddelas Eder till kännedom och efterrättelsesamt för vederbörandes underrättande. Stockholms slott den 26 november 1920, CIRKULÄRSKRIVELSER. N:r 23. Ang. ersättning för upplåtande av koj- och stallbyggnader vid avverk- ningsplatserna. Till överjägmästarna i samtliga distrikt; den 7 okt. I cirkulär n:r 9/1920 har Kungl. domänstyrelsen meddelat föreskrifter angående anläggande av basvägar och uppförande av koj- och stallbyggnader vid avverkningarna och därvid fram- hållit, att dessa byggnader skulle mot skälig ersättning under drivningstiden upplåtas till de arbetsgivare, som ombesörja utdrivningen av från skogarna inköpta effekter. För åstadkommande av enhetligt förfaringssätt vid bestämmande av ovannämnda ersättning vill Kungl. styrelsen härmed föreskriva att byggnaderna i fråga skola, på sätt förut nämnts, upplåtas emot en avgäld, som — räknad för drivningstiden varje år — skall uppgå till minst 15 2; och högst 30 2 av anläggningskostnaderna för desamma. Vid avgäldens beräknande skall hän- syn tagas till den längre eller kortare tid, varunder byggnaderna genom sålunda inflytande avgälder beräknas kunna bliva amorterade. | Härom har Ni att omedelbart lämna vederbörande jägmästare inom Edert distrikt besked. N:r 24. Ang. arbetspris vid upphuggning av kolved. Till överjägmästarna i de 7 nordligaste distrikten; den 29 okt. Enär till Kungl. styrelsens kännedom kommit att vid upphuggning av kolved å kronans skogar under senaste tiden betalats priser, som med hänsyn till rådande förhållanden måste anses orimliga, får Kungl. styrelsen, under erinran att cirkuläret n:r S. IV: 1351 den 20 augusti 1918 allt fortfarande äger tillämpning, härmed anmoda Eder tillse att å reviren inom Edert distrikt upphuggning av kolved, som kan kolas under innevarande kolningssäsong, icke sker till kostnader som motsvara högre tillverkningspris för träkol än 35 kronor per vagn- kuberad läst fritt banvagn. Och införväntar Kungl. styrelsen därjämte snarast möjligt uppgift om de högsta pris, som inom Edert distrikt betalats vid upphuggning av dylikt virke ävensom meddelande, var dessa pris förekommit. I fråga om upphuggning av kolved, avsedd att kolas under nästa år, vill Kungl. styrelsen, under erinran att tillstånd till sådan upphuggning förut icke lämnats, härmed hava föreskrivit, att upphuggning av kolved för nästa kolningssäsong icke må ske till större kostnader, än som motsvara ett tillverkningspris av träkol per vagnkuberad läst fritt banvagn av 30 kronor. 308 x SKOGSADMINISTRATION Därest sådan ved i stället skulle kunna få användning som brännved, lärer den icke heller kunna bära större huggningskostnader. Härom har Ni att giva Eder underlydande jägmästare besked, N;r 25. Angående fredande av vissa rovfåglar på de allmänna skogarna; den 2 nov. Kungl. domänstyrelsen vill härmed, till förhindrande av att vissa rovfågelarter, vilka äro stadda i starkt avtagande, skola helt försvinna ur landets fauna, framhålla dels önskvärdheten av att, där så utan olägenhet för bevarande av stammen av matnyttigt vilt på viss trakt kan äga rum, vid avverkningen å de allmänna skogarna sådana träd, som utgöra boplats för örn, glada samt 3 vissa orter, där så kan befinnas lämpligt, även fiskgjuse, tillsvidare lämnas orörda, dels angelägenheten av att dessas ävensom andra särskilt sällsynta fåglars bon på kronans marker icke plundras på ägg och ungar. FINANSER. Inkomstförslag för statens domäner under år 1921. Domänstyrelsens und. skrivelse den 10 dec. Vid avgivande av underdånigt generalförslag för år 1921 den 17 sistlidne november har styrelsen anhållit att sedan resultatet av höstens skogsauktioner blivit känt före den 10 inne- varande månad få till Eders Kungl. Maj:t inkomma med beräkning ifråga om inkomsterna från statens domäner under samma år. Från samtliga överjägmästare hava numera inkommit uppgifter å beräknade inkomster av skogsmedel under år 1921. Enligt dessa uppgifter komma skogsmedlen att uppgå till föl- jande bruttobelopp: Övre. Norrbottenskdistbikt tta RA deres 5,522,300 Nedre » ÖR Asbonnsgs St sd 5,950,600 Skellefteå SRA ER astrar to 4,571,300 Umeå 2 RR nå nr as das ajajea 7,405,000 Härnösands IE Rd sö rrae oas TSAR EES EE 4,194,000 Mellersta Norrlands »mö le ses R SBR ondas 1,946,000 Dalarnas rr SA ne no ögna a 5,578,000 BETS STAS: LST Ke ARA SRA 2,275,900 SOCKD OLM = GrAVLE Ne 5 aa a da rena 3,162,500 Ö Strap distriktet sc sea. SKER ESSER TO OR Tie 2,364,600 Västra a or fo fe Pe ST be Ra mn an te een sår 3,141,000 SM AGNAS I, (fe ee AN NR Rn omen 3,257,000 Södra 3 TÄT ges ads Förs RRENO arne nl 2,043,000 Summa kr. 51,910,300 vilken summa torde kunna avjämnas till 52,000,000 kronor. Läggas härtill de till 2,000,000 kronor beräknade inkomsterna för statens jordbruks- domäner, skulle domänverkets inkomster för år 1921 komma att uppgå till 54,000,000 kronor. Det är synnerligen vanskligt att för år 1922 beräkna de inkomster, som komma att in- flyta från statens skogar. Bestämmande för desamma bliva auktionerna under hösten 1921, vid vilka med stor sannolikhet på grund av det allmänna prisfallet lägre priser än under innevarande år komma att uppnås. Emellertid torde tillföljd av väntat ökat behov av virke större kvantiteter än beräknats komma att försäljas. Styrelsen beräknar därför att inkomsterna för år 1922 skola med 5 miljoner kronor överstiga 1921 års inkomster. I fråga om driftkostnaderna under år 1922 får styrelsen, med utgångspunkt från de i generalförslaget för år 1921 beräknade utgifterna, anföre följande. Så vitt styrelsen nu kan bedöma, torde 1921 års beräknade utgifter, 37 miljoner kronor, komma att minskas, så vitt de avse dyrtidstillägg och arbetskostnader, men å andra sidan ökas i fråga om kostnader för byggnader. Tages därjämte hänsyn till de ökade utgifter, som bliva en följd av den nya kommunallagstiftningen, vars verkningar emellertid för när- varande undandraga sig domänstyrelsens prövning, torde med viss grad av sannolikhet kunna beräknas, att driftkostnaderna för år 1922 med en miljon kronor komma att överstiga de för år 1921 beräknade. Med stöd av det nu anförda anser styrelsen sig kunna beräkna domänverkets inkomster och utgifter under år 1922 sålunda: SKOGSADMINISTRATION inkomster från statens skogsdomäner > » > — jordbruksdomäner 2,000,000 x 309 57,000,000 kronor >» Säger 59,000,000 kronor RErifer Hör gdomanyprkely ss i1ode. adl. tositt. Inser st ddees 38,000,000 > Nettobehållning 21,000,000 kronor Driftkostnaderna för Domänverket under år 1921. Kungl. domänstyrelsens generalförslag i fråga om driftkostnader under år 1921 för do- mänverket upptager nedanstående utgiftsposter. I. Kostnader för domänstyrelsen. KySlön ine TOT OEUINAR CE SATSKOTA AR a a a dr aroma st osökRrgknag ee 259,000 Fiatra hk byrder Uh OS: styrelsens. dep pee (vaga eran oslo sed es 41,400 Wörgtd en at. amanuenser fak pra ses g SN Ada ONS sa Sema ae SNS Roe 120,000 Förstärkning av kameralbyråns arbetskrafter = .osssmsssssssssesrener nn aa $7,500 Fatta notarie a domantskalskomtoreb moöoe dera sict öda dsössn re sssne 6,200 PenSlonerinE. av” Styrelsbas personal fooss.srksrk-ubonrr kö onApA ebBerees 2,800 Postbefordringsavgifter Styrelsens expenser Rese- och traktamentsersättning åt styrelsens personal............... TE Hitycknipkskostnader. 105 styrelsen fse-d-sscvepss-ssassssses ass spsrasssnes Arvodestillägg till tjänstemän i 6:e lönegraden för handhavande av fäkop. för dOmanverketsFraknulpts |I00Is0. ob sdesres ss sas kens srrs Ne 1,400 IH. Kostnader för statens skogsdomäner. SKkOSSstatens Or GnarietpetSÖRAL LIE: soc. dep sades be ser före KR sen FFERES AA 3,478,200 » extra 2 INS fo fope de 2 äte onde a ÖRE NRA 1,308,500 Pensionenimprav ;Skogsstatens) personal ja. s. .s4:adiissscksdplisassdsndder 127.000 Kvinnliga tjänstemän vid överjägmästareexpeditionerna s..sssee-.---- 22,700 RRPSPCrSAttn IN SAT 1... so. SAN SOLNA sUå sas drake bn SN SER 1,200,000 Ersattninosfor expeditionslokalertjg-:0o oa ola sr sor pa se SNES RESA 75.000 Förnyelsefond för återvaxtköstnader ss: s-s:ssresee sees scstsesa NTA 3,300,000 Egentliga förvaltningskostnader :...ss:ss.se.sss-seseoss ses sö0seesrrssnasansn 21,536,000 TakGp 4 av) aROmO DIC oso SSE 0 dr SESE osar oro bs ed rd SNS SERANSES 150,000 > 3 skarv: OCh ;Taknemaskiaen, loose dess ds» «de = Sons Se SNS 10,000 > > utombordsmotorer, kassaskåp och kojsängsutrustningar ... 21,800 Sköpsstatens vidare utbrildpingj) si:sctosde spe: ssss>o0essr4 eder askan renar 30,000 (Clforafsedda, och ALvErse suldasRall >. ond oss died luseb ass RA EE 649,300 Hloftiedskostnader:...tsteeEe SR sn sas ER anar ons son Sie ss ARenEgS sdognse 700,000 a 32,608,500 Avgar : a) Ordinarie anslag för tillsyn å enskildas skogar i lapp- markerna samt Särna och Idre socknar..........ssssssss-ra 650,000 b) Ordinarie anslag för tillsyn å enskildas skogar i Väster- bottens och Norrbottens läns kustland .................-... 450,000 -1I,100,000 III. Kostnader för statens jordbruksdomäner. Anlöningj av tdOömaniptenden eri iis sot du: ses « dsön «Hee Ace: ssNreN ere RSS ARN 53,700 Resekostnader vid domanförvaltningen..::...os. cc. dossscbalbedesir osar ses 109,000 Övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna förenade kostnader 100,000 IV. Kostnader för statens skogsskolor och fortsättningsskolan vid EE VORENR 0 NE rn ARNE rf mm rä fr ma mo a surf stek SAS oRkaga a 239,000 Avgår: FEATURE LET Et saa feg eken (2 a, seed SAN ANAR kg ds et SA tr 239,000 NIE (AT DI SGI SAS ORT (LIV DAGER 3 VAAN SR re a 2 LR far Summa 737,00 31,508,500 253,700 4,500,000 37,000,000 310 x SKOGSADMINISTRATION LAGAR OCH FÖRORDNINGAR. Ang. tolkning av 13 $ Kungl. förordningen 18 juni 1915 s. k. kustlandslagen. Till Riksdagens Justitieombudsman Domänstyrelsens utlåtande den 4 dec. I skrivelse till Eder den 20 februari 1919 har Sveriges kronojägareförbund med förmälan dels att föreskrifterna i 13 $ nådiga förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven avverkning å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken, angående beslagare tillkommande del av åklagareandelen tolkades olika sålunda, att beslagaren merendels erhölle endast del av nettot å det beslagtagna virkets värde, medan denne rätteligen borde erhålla anpart även av utdömda böter, dels att åklagare vägrat till tillsyningsman utbetala andel av jämlikt samma nådiga förordning utdömd ersättning för olovligen avverkat virke, som undgått beslag, på uppdrag av tillsyningsmännen i Väster- bottens läns kustland velat för Eder kännedom och beivran anmäla förhållandet samt anhållit få framställa förfrågan, huruvida vid skogsstaten anställd tillsyningsman, som jämlikt före- nämnda nådiga förordning verkställt beslag, vore berättigad till andel i böter, som utdömts till följd av beslaget, samt om dylik befattningshavare vore berättigad till hälften av åklagare- andelen för virke, som på tillsyningsmannens utredning och angivelse dömts förbrutet, men undgått beslag. Med överlämnande av sagda skrivelse jämte densamma åtföljande bilagor har Ni i skrivelse den 6 sistlidna november anhållit, att Kungl. domänstyrelsen ville i ärendet avgiva utlåtande och därvid bland annat meddela upplysning, dels huruvida enligt domänstyrelsens mening 13 $ i meranämnda nådiga förordning borde tolkas sålunda att med ordet åklagareandel menades andel i såväl böter som behållning å virket eller andel allenast i behållning å virket och icke i böterna, dels ock huruvida domänstyrelsen skulle anse lämpligt att bevakningspersonalen på skäl, som i kronojägareförbundets skrivelse anförts, även då virke ej tagits i beslag, finge del i »åklagareandelen >» Beträffande först ifrågasatta olika tolkningar av vad som avsåges med ordet »åklagarean- delen» synes det domänstyrelsen som av själva ordalydelsen i 13 $ av nådiga förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven avverkning av ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken, skulle framgå, att därmed avsåges andel i såväl böterna som behållning å virket. »Åklagareandelen» mäste givitvis avse allt vad som tilldömes åklagaren, då ingen som helst inskränkning i detta ords-omfattning göres i lagtexten. Att i sagda $ första stycket sista meningen talas om den, som verkställt beslaget, kan icke anses göra någon inskränkning i åklagareandelens omfattning utan avse alle: nast de fall, då virke tagits i OSlas av annan behörig person än ällagardnl Ett stöd för en dylik tolkning torde ock kunna utläsas ur departementschefens anförande till Kungl. Maj:ts proposition n:r 70 till 1915 års riksdag med förslag till förordning om förekommande av överdriven avverkning å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken, där i motiven till 13 $ framhålles att böter torde böra fördelas på samma sätt som genom försäljning av förbrutet virke uppkommen behållning av och utdömd ersättning för virke, som undgått beslag. Nu torde ju häremot kunna invändas, att nämnda uttalande endast avsåg böternas m. m. fördelning emellan kronan å ena och åklagaren å den andra sidan, men bör man då erinra sig att i förenämnda förslag till för- ordning aldrig ifrågasatts att icke skogsstatens tjänstemän, som berättigade verkställa beslag å olovligen avverkat virke också skulle få uppträda såsom åklagare. Då det emellertid aldrig rått någon tvekan om huru behållningen å försält förbrutet virke skulle fördelas, även då annan behörig än åklagaren verkställt beslaget, torde ändock statsrådets förenämnda uttalande få anses som ett kraftigt stöd för styrelsens härrörut uttalade åsikt i förevarande hänseende. Vidkommande åter frågan huruvida domänstyrelsen skulle anse lämpligt, att bevaknings- personalen på skäl som i kronojägarförbundets skrivelse anförts, även då virke ej tagits i beslag, finge del i »åklagareandelen», får styrelsen framhålla, att det helt visst ofta tillgår så som kronojägarförbundet framhållit, att då en bevakare gjort anmälan om sådan lagöver- trädelse, denne fått utföra en rätt stor del av förarbetet och verkställa utredningen, innan åklagaren instämmer målet, varefter dennes arbete torde bliva tämligen lätt och föga tids- krävande utöver själva inställelsen vid rätten. Men det kan också mycket väl tänkas, att åklagaren själv får efter en anmälan från bevakare verkställa den huvudsakliga utredningen, till följd varav det kan föreligga ganska ringa anledning att tillerkänna bevakaren del i åklagareandelen», och bör man ej förbise, att i fall, varom nu är fråga, man icke utan en in- gående prövning i varje särskilt fall kan avgöra, om den av bevakaren förebragta utredning varit tillräcklig tör lagöverträdarens fällande till ansvar. Helt annat är förhållandet då beslag verkställts, ty härmed torde i regel tillräcklig bevisning föreligga för att konstatera lagöverträdelsen. SKOGSADMINISTRATION MLA Ehuruväl domänstyrelsen i princip anser det både lämpligt och ändamålsenligt att bevak- ningspersonalen i densamma iliggande fiskalisk tjänst erhåller någon uppmuntran för ett nitiskt arbete genom andel i utdömda böter m. m. dyl., så finner sig styrelsen dock föran- låten att i anledning av vad som nyss anförts avstyrka att i förevarande fall bevakare erhåller del i »åklagar-andelen>. I anslutning till ovanståede får domänstyrelsen därjämte framhålla att skogsstatens förvaltande SME enligt samma förordning tillkommér enahanda beslagsrätt som den bevakande. I svensk författningssamling utkomna förordningar rörande skogsväsendet. Kungl. kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domän- verket; given den 25 september 1920, n:r 637. Kungl. Maj:ts skrivelse till domänstyrelsen angående Vaddetjäkko nationalpark i Norr- bottens län; given den 25 september 1920, n:r 677. Kungl. Maj:ts skrivelse till domänstyrelsen angående utsträckning av ansökningstiden till kursen 1920—1921 vid fortsättningsskolan vid Kloten m. m.; given den I oktober 19020, n:r 648. Kungl. kungörelse angående fastställande enligt kopt den 30 juni 1920 med all- männa grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst av grundtal att gälla tillsvidare från och med oktober månad år 1920, given den 11 oktober 1920, n:r 672. Kungl. kungörelse angående fastställelse av tabeller till hjälp vid uträkning av befattnings- havare i statens tjänst, f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare j statens tjänst m. fl. tillkommande dyrtidstillägg (grundtal = 176); given den t1 oktober 1920, n:r 673. Kungl. kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid befattningshavare vid post- verket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk tillkommande dyrtidstillägg; given den 22 oktober 1920, n:r 704. Kungl. kungörelse angående ändrad lydelse av 33 4 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket den 22 juni 1920, given den 26 november 1920; n:r 736. SKOGSUNDERVISNING. Domänstyrelsens underdånga utlåtanden över Svenska naturskyddsföreningens ansökan om åtgärder för användning vid rikets läroanstalter av en handledning i naturskydd; den 27 okt terställande nådiga remissakten angående Svenska naturskyddsföreningens underdåniga ansökan om åtgärder för användning vid rikets läroanstalter av en handbok i naturskydd får domänstyrelsen i underdånighet anföra följande. Det syfte, Svenska naturskyddsföreningen avser med sin verksamhet, och som föreningen nu vill ytterligare befrämja genom den föreslagna handboken i naturskydd, kan visserligen i viss mån sägas stå i motsatt förhållande till fordringarna på en rationeil skogsvård. Domän- styrelsen har emellertid vid flera tillfällen fäst skogsstatspersonalens uppmärksamhet på önsk- värdheter och behövligheten av att mera säregna naturföreteelser av olika slag bliva lämnade det skydd, förhållandena medgiva. Bland annat har styrelsen den 10 oktober 1913 utfärdat en cirkulärskrivelse till samtliga skogsstatstjänstemän, vari styrelsen anmodar desamma att var och en i sin stad verka för att områden och föremål å kronans mark, som äro att anse såsom naturminnesmärken bliva fredade och för den skull avgiva förslag om deras frid- lysande. De från statens skogsskolor utexaminerade lärjungarna, som komma att såsom bevakare handhava den närmaste tillsynen i såväl kronans som enskildas skogar, torde mer än de flesta komma i beröring med områden och föremål i naturen, som ur olika synpunkter böra fredas och bevaras. Det är därför av vikt att under deras utbildningstid till skogsmän deras blick och intresse i detta avseende väckes och utbildas. Domänstyrelsen anser därför en handbok i den riktning, föreningen tänkt sig, vara på sin plats vid studierna vid statens skogsskolor. De för dessa utbildningsanstalter fastställda läroplaner medgiva dock på grund av den begränsade utbildningstiden ej att undervisning i naturskydd utbrytes såsom särskilt läroämne under det däremot skolföreståndarna såväl vid den teoretiska undervisningen i särskilt botanik, zoologi och geologi som under de praktiska övningarna och exkursionerna i skogen böra kunna ägna denna fråga nödig tid och beaktande. Domänstyrelsen, som sålunda icke anser sig kunna föreslå att undervisning i naturskydd STD SKOGSADMINISTRATION göres till särskilt läroämne vid statens skogsskolor, finner det önskvärt att, sedan ifråga- varande handbok utarbetats, föreståndarna för sagda skolor vid undervisningen ägna behörig uppmärksamhet åt naturskyddet med ledning av berörda handbok och kommer att därom anmoda nämnda föreståndare. Under sådana förhållanden anser domänstyrelsen att förevarande framställning icke bör föranleda någon Eders Kungl. Maj:ts vidare åtgärd .i vad den avser de under styrelsen stå- ende utbildningsanstalterna. d ÖVRIGA ÄRENDEN. Överläggningsämnena vid överjägmästarmötet nov. 1920. Till den 8 nov. hade Domänstyrelsen kallat rikets samtliga överjägmästare till samman- träde inför Kungl. styrelsen för överläggning i bland annat följande ämnen: Angående kommitterades förslag till grunder för beräkning av arrendevärden för gårdar och torp med arbetsskyldighet. Angående kommitterades förslag till enhetligt ordnande av den förvaltande skogsstats- personalens expeditioner. Riktlinjer för lagstiftning beträffande vård av enskildas skogar, närmast med anledning av skogslagstiftningskommitténs betänkande. Kan något åtgöras till förekommande av skogseldar? Anses mera enhetliga föreskrifter rörande hyggesbevis samt däri lämnade avverknings- föreskrifter för de 7 övre distrikten erforderliga? Bör i fråga om avlägsnare eller i övrigt mindre värdefulla skogar ytterligare förenkling av skogsindelningsarbetet äga rum och bör i sammanhang därmed någon del av detta arbete kunna uppdragas åt därför lämpliga kronojägare”? Angående möjligheten av att i vinter upphugga och nedforsla brännved i sammanhang med andra virkesavverkningar i de nordligare distrikten för utflottning till kusten i och för tillgodoseende av landets vedbehov under bränslesäsongen 1922—23. Önskemål vid utarbetandet av nya reglementariska föreskrifter. Böra reseräkningarna avskaffas och ersättas med för ett år i sänder fastställda fasta rese- anslag jämte dagarvoden? ; Kan utbetalningen av avlöningen till skogsstatens personal övertagas av domänverket under dess nuvarande organisation? Anställande och avlöning av skrivbiträden å jägmästarexpeditionerna. Centralisering av inköpen av för skogsstaten behövliga inventarier med mera, Vad kan åtgöras för nedbringande av föryngringskostnaderna? ERENEER PENIS VENS- Ha, NER AA TYS NYA é g ' = - ” SKOGSVÅRDSFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1920. BILAGA 1. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER FÖR ÄR 1919. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1920 INNEHÅLL: Berättelser från skogsvårdsstyrelsen inom: Sid. Stockholms läns landstingsområde .......eeeeeeeeeeeseevw I Uppsala > FA IN. LV Jeg demisel SNE SA REON en 24 Södermanlands läns LEE TRANS RIP RE EUT en at as SR Se Oe 47 Östergötlands — > ör FURL SSA 2 sor önrt dr 67 Jönköpings > VIE ETT, UA LER ade ep and SSA 35 Kronobergs » EA TR TERESE SE Ta ler oc fe SAS 99 Kalmar läns norra landstingsområde ......eeeeeeeeeeseeeseswwwww 107 > >» södra PIL fanns ss RANA ENA 23 Gottlands = läns RNA SO SL Sons 138 Blekinge » SE ARR EE TO KA ES AEA DER 147 Kristianstads >» SEE a Deo ae OSCE ES Malmöhus » ör Ar boss ER SRS SSSKER SNI: ; fy (a Hallands > SE ERE AE Ad SE 181 Göteborgs.0chBOhuslänst | PCM Asse RRNA 197 Älvsborgs läns RR a Dorte SEE LES KE 207 Skaraborgs >» SRA SS a LOSS SAR ro 230 Värmlands > FL ARR BOTEN STAR CAS ns 252 Örebro » 5 REL (20 VR deg ers rs SS TSAR 267 Västmanlands läns ER sega PINE Bree 289 Kopparbergs = > RARE SA SSA SR SO 309 Gävleborgs > SER RE a a sosse EA 329 Västernorrlands » RR 1 Ols SER ETS 351 Jämtlands » > af fr NSI BUSINESS SAN Sa ao ST Tabellsammandrag: Tab. 1. Enskilda skogarnas areal samt skogsvårdsstyrelsernas tjänstepersonal och skogsvårdskommittéer ........ 402 > 2. Skogsodlingar, utförda under ledning av skogsvårds- styrelsernas plantörer ....eee-eeeseeeeeweewww 403 13. TID. All till skogsvårdsstyrelsens kännedom kommen å 0 enskild mark utförd skogsodling ......sssmmsssssssonnna 404 Föredrag, kurser o. d. samt utdelad skogslitteratur 405 Åtgärder på grund av skogsavverkningar ............... 406 Bäckrensning, dikning, markberedning och beteskultur 407 FFÖklängnin osa SMR Lee hr ene . 408 TLänsskogvaktarnasitjänstgörlh 2 .......:.-e.-sssesesassse sa (AGG DKOSSTEO: base EA SE SARS TT Rea re Rd RNA 410 SKOgSPLAN COS SSV Or SR or bear RR SR SIR Sr 412 Skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter ......... 414 Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder den 31 (3 (SAR KON IJE smsa OD fra AAENE STARS SAO 414 SKOg SEA ve G UR Ren ora ovana re Su lr Re 416 Skogsvårdsstyrelsernas utgifter närmare specificerade (inhäftad tabellbilaga). Skogsvårdsstyrelsens inom Stockholms läns landstings- område berättelse för år 1919. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser av den 24 juli 1903, får Skogsvårdsstyrelsen inom Stockholms läns landstingsområde härmed avgiva berättelse för år 1919. 1. Skogsvårdsstyrelsens organisation, sammanträden m. m. Styrelsen har under berättelseåret haft följande sammansättning: Ordförande: Godsägaren m. m. John Scharp. Ledamöter: Godsägaren m. m. J. W. Lundin, utsedd av landstinget och bruksägaren m. m. friherre C. J. Beck-Friis, utsedd av hushållnings- sällskapets förvaltningsutskott. Suppleant: Tedamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren m. m. E. Åkerlund, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. För uppehållande av sin verksamhet, vilken dels på grund av den provisoriska skogslagens fordran på skärpt avverkningskontroll och dels till följd av den betydande stegring av antalet avverkningar i strid mot bestämmelserna i 1903 års skogsvårdslag, som förmärkts under krisåren, har styrelsen sett sig nödsakad att avsevärt utöka sin tjänstepersonal. Denna har under berättelseåret utgjorts av: Länsjägmästare och sekreterare: Erik Hedemann-Gade, adr. Drott- ninggatan 64, Stockholm. Rt. 54 22. Bitr. länsjägmästare: Nils Berner, samma adress. Kassör och registrator: underlöjtnant Björn Roos. Skrivbiträde: Asta Johnson. Kartriterska: Gunhild Kjellberg. Länsskog vaktare: I skogsvärdsdistriktet : omfattande Sotholms, Svartlösa och Öknebo härader. Länsskog- vaktare C. Andersson, adr. Huddinge, Rt. Huddinge 109, e. länsskogvaktare Bertil Lindgren, adr. Roslags-Näsby. II skogsvårdsdistriktet : omfattande Färentuna och Sollentuna härader; av Vallentuna härad Fresta och Hammarby socknar, av Seminghundra härad Skånella socken samt av Ärling- hundra härad Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, samt skötseln av Solna plant- skola, e. länsskogvaktare Ewert F. Westerman, adr. Roslagsgatan 23, I tr., Stockholm. At. p RER III skogsvårdsdistriktet: omfattande Värmdö och Danderyds skeppslager samt handhavan- det av dikesundersökningar 3 samtliga distrikt, e. länsskogvaktare Hjalmar Storck, adr. Hjärnegatan 2, 3 tr., Stockholm. At. K. 1028. IV skogsvärdsdistriktet: omfattande Åkers skeppslag, av Frötuna och Länna skeppslag, Blidö socken, Vallentuna härad m. u. a. Fresta och Hammarby socknar samt Seminghundra härad m. u. a. Skånella socken, e. länsskogvaktare K. G. Karlsson, adr. Emriksborg, Val- lentuna. At. Vallentuna 84. V skogsvårdsdistriktet: omfattande Frötuna och Länna skeppslag m. u. a. Blidö socken. Lyhundra härad m. u. a. Söderbykarls socken, Sjuhundra härad samt av Långhundra härad Kårsta och Närtuna socknar. Länsskogvaktare O. W. Lindstedt, Granhult, Rö. Rt. Rö 5. 8 Skogsvårdsföreningens tidskrift 1920 Bilaga 1. 2 ; SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [2] VI skogsvårdsdistriktet ; omfattande Ärlinghundra härad m. u. a. Norrsunda och Husby- Ärlinghundra socknar, Långhundra härad m, u. a. Kårsta och Närtuna socknar:samt av Närdinghundra härad Almunge, Faringe och Knutby socknar. Länsskogvaktare Sven Särn- holm, adr. Länna station. VII skogsvårdsdistriktet: omfattande Bro och Vätö skeppslag, av Lyhundra härad Sö- derbykarls socken, av Närdinghundra härad Edsbro och Ununge socknar samt Väddö och Häverö skeppslag m. u. a. Singö socken. Länsskogvaktare IL. F. Videll, adr. Häverösund, Rt. Häverösund 25. VIII skogsvårdsdistriktet : omfattande Frösåkers härad, av Närdinghundra härad Bladåkers socken samt av Väddö och Häverö skeppslag Singö socken. TLänsskogvaktare S. A. Dahl- hielm, adr. Östhammar, Rt. Östhammar 51. Skogsplantörer. Såsom arbetsförmän vid vårens kulturer och vid röj- ningsarbeten under hösten voro 25 skogsplantörer anställda. Av dessa hade 15 st. genomgått av styrelsen under år 1918 anordnad plantörs- kurs och återstoden tidigare haft enahanda befattning i styrelsens tjänst. Skogsvårdskommittéer hava funnits i 101 av länets 111 socknar. Skogsvårdsstyrelsen har under året haft 8 sammanträden (18 januari, 4 april, 20 maj, 28 juni, 12: september, 18 oktober, 12 november och 13 december), varjämte såväl styrelsens samtliga ledamöter som länsjäg- mästaren och bitr. länsjägmästaren deltagit i skogsvårdsstyrelsernas om- budsmöte den 25—28 november. Vid ovannämnda sammanträden hava föredragits 360 avverkningsrap- porter, 25 ärenden rörande 1918—19 års provisoriska skogslag, 18 an- sökningar om betesupplåtelser samt 351 allmänna ärenden. 2: Åtgärder för utbredande av kunskap i skogsskötsel. Styrelsen har tyvärr måst konstatera, att en betydande del av länets skogskapital under de senaste åren varit föremål för spekulation och att ett flertal skogsegendomar råkat i händerna på personer med ringa intresse för eller begrepp om en rationell skogsskötsels fordringar. På grund härav har styrelsen, såsom närmare framgår av redogörelsen för upp- sikten över skogslagarnas efterlevnad, tvingats att under berättelseåret påkalla laga undersökningar i större utsträckning och över huvud ut- nyttja skogsvårdslagarna med betydligt större skärpa än som hittills i allmänhet erfordrats. Det vore beklagligt, om styrelsen även under kom- mande år skulle bli nödsakad att i lika stor omfattning behöva anlita lagens tvång för att få kraven på skogsvård uppfyllda. En verksamhet i den andan skulle nämligen strida mot den uppfattning styrelsen haft och har angående sättet för främjandet av skogsvården. Styrelsen hyser sålunda allt fortfarande den åsikten, att dessa krav i längden bäst säker- ställas genom en på lämpligt sätt bedriven upplysningsverksamhet, och hoppas, att den brist på förståelse av dess uppgifter, som visats icke blott av en del notoriska skogsskövlare utan även i vissa fall av per- [3] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 3 soner, vilka under de senare årens spekulationsraseri lockats till skogs- affärer, endast får betraktas såsom ett kristidsont och att ljusare förhål- landen även i detta avseende inom kort skola framträda. Ehuru styrelsen därför såsom en följd av nu nämnda förhållanden icke ansett sig kunna med samma förtroende som hittills vänta, att gäl- lande skogslagar skulle efterlevas utan tvångsåtgärder från styrelsens sida, har dock jämsides med dessa allt gjorts för att på övertygelsens och upplysningens väg söka uppväcka och främja intresset för en in- tensivare skogsskötsel. Det effektivaste sättet för en dylik upplysningsverksamhet anser sty- relsen vara, att resp. tjänstemän direkt i skogen lämna skogsägarna råd och anvisningar angående beståndsvården. ZLänsskogvaktarna hava där- för numera även beordrats att alltid i förväg underrätta markägarna om sina besiktningsresor, och en var skogsägarehar sålunda möjlighet att vid dessa gratis erhålla önskade upplysningar angående sin skogs rätta skötsel. För att den på sådant sätt bedrivna upplysningsverksamheten måtte lämna bästa möjliga resultat och dessutom kunna bedrivas enligt ena- handa grunder i de olika skogsvårdsdistrikten, ha länsskogvaktarna fått deltaga i tvänne fortbildningskurser. Den ena ägde rum i Uppsala under tiden 18—20 juni under Svenska Betes- och Vallföreningens ledning, varvid beteskulturens fordringar och sättet för skogsmarks omvandling till betesvallar m. m. ingående studerades, den andra under länsjägmästa- rens ledning den 1—53 oktober. Vid denna senare utfördes praktiska övningar i stämpling av bestånd i olika åldrar, taxation enligt moderna taxeringsprinciper m. m. Styrelsen är övertygad om att dessa kurser varit till stort gagn för deltagarna och även berett dem möjlighet att i allt vidare kretsar sprida en ökad kännedom om skogarnas rationella skötsel. Vid de av Stockholms läns hushållningssällskap anordnade föreläsnings- kurserna för mindre jordbrukare hava föredrag i skogsvård hållits av bitr. länsjägmästaren å 4 olika platser inom länet. Populära skrifter i skogsvård ha därvid kostnadsfritt utdelats. Vidare ha de av styrelsen under kulturtiden anställda plantörerna, vilka alla haft forstlig underbyggnad, enligt tillsägelse hållit smärre före- drag för sina arbetsstyrkor å kulturplatserna ävensom utdelat skrifter om sådd och plantering. Populär skogslitteratur till ett värde av 2,764: 76 kronor har under året inköpts och till största delen redan ' utdelats. För att få fullt kompetenta arbetsledare vid de av styrelsen utförda kulturerna inkallades samtliga skogsplantörer till en repetitionskurs på 4 SKOGSVAÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] två dagar omedelbart innan skogskulturerna skulle taga sin början. För att tillgodose det ökade behov av plantörer, som gjort sig gällande, har dessutom en skogsvårdskurs, huvudsakligen avsedd för utbildning av plantörer, under året avhållits. Kursen, som leddes av länsjägmästaren med biträde av tvänne länsskogvaktare, hölls i Norrtälje under tiden 13 —21 oktober. Den omfattade såväl föreläsningar som framför allt prak- tiska övningar i hyggesrensningar, markberedning, olika slag av kultur- metoder, hjälpkulturer m. m. Dessa senare arbeten försiggingo å Björnö marker, varest arbetsfält och plantskolor välvilligt ställts till förfogande. Kursen räknade 22 deltagare, av vilka 19 godkändes såsom fullt kvali- ficerade skogsplantörer. Samtliga deltagare hava förbundit sig att, om så påfordras, tjänstgöra under 1920 och 1921 års vårkulturer. För hållande av eller deltagande i nu nämnda kulturer och annan upplysningsverksamhet, ha styrelsens tjänstemän, såsom framgår av tab. n:o I, använt 101 förrättningsdagar. Såsom ett led i upplysningsverksamheten torde slutligen böra nämnas de konsultationer, som länsjägmästarna genom daglig mottagning å ex- peditionen varit i tillfälle att lämna. Ett betydande antal skogsägare hava begagnat sig av denna möjlighet att erhålla sakkunniga råd i olika skogsvårdsangelägenheter. 3. Skogsodling. En av skogsvårdsstyrelsens viktigaste uppgifter är att verka för ett ökat intresse för skogsodling. För detta ändamål har hittills årligen anskaffats frö, plantor och fackutbildade arbetsledare, varjämte bidrag ur skogsvårdskassan lämnats alla sådana skogsägare, vilka verkställt skogskultur eller avlämnat skogskulturförbindelser utan att laga under- sökning av hyggestrakterna måst påkallas. Styrelsen har jämväl under berättelseåret garanterat enahanda förmåner. Såsom framgår av kassa- redogörelsen hava emellertid de på sådant sätt lämnade bidragen blivit relativt små, beroende på att styrelsen dels icke lyckats anskaffa mer än cirka en tredjedel av det frö, som var erforderligt för länets behov, och dels emedan en stor del av rekvirenterna icke voro berättigade till rabatt å det erhållna kulturmaterialet på grund av tidigare vägran att sörja för återväxten. Styrelsen hade för erhållandet av nu nämnda bidrag fastställt följande grunder: » Frö utlämnas till innehavare av, mindre än 100 hektar utmark med 75 2 rabatt; till övriga skogsägare med 25 2, rabatt, dock ej för större parti än 25 kg. Därefter erlägges full betalning. Plantor utlämnas i mån av tillgång kostnadsfritt för högst 25,000 stycken, därefter mot lågt beräknad ersättning. [5] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 5 Biträde av gplantör lämnas avgiftsfritt under 5 dagar, därefter debiteras 10 kronor pr dag. Rekvirent skall tillhandahålla skjuts till och från närmaste station eller brygga samt fri kost och logis åt plantören under hela förrättningen. I och för återförsättande i skogbärande skick av kalmarker, uppkomna genom skogseld eller avverkning före 1905, utlämnas våren 1919 skogsfrö och plantor avgiftsfritt, varjämte styrelsen bidrager med intill halva arbetskostnaden efter före arbetets utförande hos Styrelsen gjord ansökan.> Ehuru det vill synas styrelsen att dessa förmåner borde hava lockat till talrika rekvisitioner ha icke förty endast 160 skogsägare begagnat sig av erbjudandet och flertalet av dessa först efter upprepade påstöt- ningar från styrelsens sida. Värdet av de enligt ovan citerade bestämmelser under året utlämnade bidragen ha, om styrelsens självkostnadspris lägges till grund för be- räkningen, belöpt sig till kronor zI7,210: 02. Till belysning av kulturernas omfattning meddelas tabellerna n:ris 2, 3 och 4, av vilka framgår: aft under ledning av styrelsens plantörer å 97 st. egendomar skogs- odlats 325,65 har; att med kulturmateriel från skogsvårdsstyrelsen dessutom å 61 egen- domar skogsodlats 280,ss har; samt aft för samtliga ovannämnda arbeten av styrelsen utlämnats 161,5; kg tallfrö, 192,3 kg granfrö, 324,400 omskolade och 1,837,300 oomskolade plantor. Dessutom har eniigt till styrelsen benäget lämnade uppgifter utan sty- relsens medverkan skogsodlats 328,: har genom nykultur och 184,6 har (reducerad areal) genom hjälpkultur. För att möta den ökade efterfrågan å plantor, som måste bli en given följd av de senaste årens oerhörda avverkningar, har styrelsen under aret dels arrenderat 3,700 kvm av ett Solna kommun tillhörigt område, gränsande intill gamla plantskolan å Solnaskogen, dels inköpt ett om- - råde om 0,70 har beläget utmed allmänna landsvägen vid Ed intill Öst- hammar samt dels utökat plantskolan vid Erken med 232 kvm. Vidare ha på styrelsens tillrådan smärre tillfälliga plantskolor anlagts å flera av de egendomar, varest större plantbehov för närmaste åren kan påräknas, varjämte genom styrelsens försorg tvänne mindre plantskolor anlagts å ett par av Bränslekommissionens avverkningstrakter. 4. Biträde vid skogens skötsel. Styrelsen har under året kunnat anteckna en betydlig ökning i an- talet rekvisitioner för biträde vid skogens skötsel. Flera orsaker ha utan tvivel medverkat till detta glädjande faktum. Först och främst har så- lunda påtagligen en viss reaktion inträtt efter kristidens forcerade av- 6 SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [6] verkningsiver. Gluggarna i skogsbestånden ha blivit för stora och de kilometerlånga hyggena efter trafiklederna ha kommit mången skogs- ägare att inse, att det är fara å färde och att något måste göras för ett rationellare utnyttjande av skogskapitalet. Man har av denna anledning vänt sig till skogsvårdsstyrelsen för att erhålla sakkunnig hjälp. Vidare finnas många, som — direkt eller indirekt — tvingats att på grund av 1918—19 års provisoriska skogslags föreskrifter begära råd och anvis- ning för avverkningarnas planläggning och utförande för att undvika konflikter med lagen i fråga, och slutligen har en mycket stor kontin- gent av de intresserade skogsägare, som tidigare anlitat styrelsens tjänste- män, uppenbarligen funnit, att den på så sätt erhållna hjälpen varit av värde, ty glädjande nog har just från flera håll av dessa personer eller deras grannar förnyade rekvisitioner ingått. Tack vare den utökning av personalen, som tidigare omnämnts, har det lyckats styrelsen att tillmötesgå alla dylika rekvisitioner med undan- tag av ett par ansökningar om hjälp med några stora stämplingsförrätt- ningar. För utförande av dessa har styrelsen emellertid kunnat lämna anvisning på kompetenta fackmän, vilka sedan jämväl anlitats och. där- vid utfört stämplingarna i enlighet med av länsjägmästaren lämnade direktiv. Såsom framgår av tabell I har personalen för fullgörande av nu nämnda rekvisitioner använt 634 dagar för anvisning och utförande av stämpling, 40 » » » planläggning av dikning, BAN Ke » » rörande beteskultur. Ansökningar om biträde ha under året inkommit från 202 egendomar mot 148 år 1918 oeh 88 år 1917). 5. Uppsikten över skogslagarnas efterlevnad. a. uL ÖlOBEATS Lag. I redogörelsen för sin upplysningsverksamhet har styrelsen redan an- tytt, att flera samverkande omständigheter bidragit till att styrelsen under berättelseåret sett sig nödsakad införa en skärpt kontroll av efterlevna- den av bestämmelserna i 1903 ärs återväxtlag. Bland dylika omständigheter kan i främsta rummet framhållas den allmännare ringaktning för lag och rätt, som kristiden fört med sig. Vidare arbetsprisernas oerhörda stegring, vilken medfört, att kulturkost- naderna sprungit i höjden på ett sätt, som tydligen verkat avskräckande även på de mest skogsintresserade. Slutligen ha ett flertal skogar genom den hejdlösa egendomshandeln kommit i händerna på personer, som [7] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 antingen icke haft den minsta kännedom om gällande skogslagars be- stämmelser eller ock demonstrativt negligerat desamma. Nu nämnda, på skogsodlingsintresset menligt inverkande faktorer torde emellertid vara av övergående natur och borde därför icke i och för sig hava nödgat styrelsen att tillgripa extraordinära åtgärder, men även andra omständigheter hava tillkommit. Styrelsen har, tack vare större inkom- ster i form av ökade skogsvårdsavgifter under de tvänne senaste åren, kunnat mer än fördubbla sin tjänstepersonal. Detta har i sin tur med- givit, att besiktningar och kontrollresor kunnat verkställas i långt större utsträckning är förr. Egendomar, å vilka man hittills haft all anledning förmoda, att utlovade åtgärder för återväxtens tryggande verkligen vid- tagits, ha sålunda kunnat mera i detalj undersökas. Tyvärr har resul- tatet av dessa undersökningar varit synnerligen nedslående och mer än något annat föranlett det under året fattade beslutet, att skriftliga skogs- kuiturförbindelser hädanefter skola infordras för praktiskt taget alla av- verkningar. Medan därför såsom framgår av den 135-års statistik, som styrelsen bifogat denna berättelse (tabell 35), i medeltal för åren 1905—09 erhållits förbindelser för 662 har i > » > EIOIO-— IA » > sA700 »» OCH 1 3 > FrN0EA-10 ] > > 862 > har enbart under år 1919 infordrats dylika förbindelser från 142 st. egendomar för en areal av icke mindre än 3.333 hektar. Skogsodlingen av ifrågavarande hyggestrakter har beräknats draga en kostnad av 1,034,200 kronor. Med Bränslekommissionen, som efter inköp av ett flertal avverknings- rätter skövlat avsevärda skogsarealer, har avtal träffats, varigenom skogs- vårdsstyrelsen åtagit sig dessas återförsättande i skogbärande skick på kommissionens bekostnad. På grund av upprepade förfrågningar an- gående ifrågavarande hyggen meddelas härmed att på så sätt under år 19019 ingångna avtal omfatta följande egendomar: Hemmanets Areal, å vil; LIE eb Eat | LAR re a 7 Ike lervanc Socken SE ten är även- Namn N:o Litt. Mil | tyrad, i har | I Sorunda -...... SKOPSÄIER eo dee saoe0o = == = 20,3 VS RS Tale AnNRTER 2 = — 16,0 Skederids...... Finsta med underlydande — — — 80,z Ingarö ......... KVIRR as I - = HöSlatSs RR > cl VI SLS KRNAS La LISE: - -— fa 29.0 Transport 146,2 + 8 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19109. [8] Mar | HH esmimjarn e ts Areal 3 vil-/ ; i 233: S SEA RT 228 = "= "fken' atervaxejln Socken = ; | | I Ae | ten är även- Namn | N:o I tt | Mtl I tyrad i har | | | | Transport | | | | 146,0 Almunge ...... |NGSDYE noe Ne pad SR ESSEN [ED fr Ra Re -— | Ma | 95,0 | 2 RSA | SEZliIDGCV mossor ERS I | Aa | — | 5500 NIdbOR oaser |Bennickepolbssesssysrs Nee I — | SÅ | KORA IHäverö......... GTID BS oa st rdr rs a RA 1—3 Da, Ac & Cal — | ALOE [Edspro irl SÄttTAlUDG ös esse 1—2 — ÄRR (EA 9.0 | Närtuna ...... Fläradshamratt. 0 dSsE Ness | — XY a | 550 Grödinge ...... OIbergan (bal OR le AA — | — | Hera Söderbykar lst Väl oe aursdee se ASEA 3 KORS TECKE Torso 30 | Almunge ...... SE VASDY oo bis ale lejsie tär lej-]ST — — | = | TSV lÖsteråker...... | Åsättra mellangård .........| = = I | 9,0 NMallentunarse lj OMBanaras Tess e SN VN | — A I | 15506 Österåker......| Äsättra storgård ............ — | — ia | 16,0 | LEN oy AR FIASDY ber gasa rar 1—6 — 3 | 178:50E lsd I Sar IATDY ade us gt orre rd | = — 15/6 | SSE Roslagsbro ...| Övre Söderby (rensnings-| | | huggning & markbered- | | a > TIDS), sec pss REA KERSA ESR a FULT ERS Rådmansö: | Kadmanby ör. same sa | 8 — | är | 2,0 > | ägaröj (rensn Niss ss EEs IRIS AS. LI = | == | = » ...| Rådmansby (rensn.) ...... INO NEFO, 2 — sno Ha 255 JUSUEDA SSA | Svinkeln med Igelsjö...... | = | = = | I,o | Summa | 902,0 Härutöver har styrelsen från enskilda skogsägare eller avverkare emot- tagit 66 st. skogskulturförbindelser, för en sammanlagd areal av 1,180 hektar samt godkänt för dessa förbindelser ställda säkerheter till ett be- lopp av 368,798 kronor. Laga undersökning enligt $ 2 lagen angående vård av enskildes skogar har under året måst påkallas å 47 st. egendomar. Såsom förrättnings- man för samtliga har Konungens befallningshavande förordnat överjäg- mästaren Uno Wallmo. Vid årsskiftet hade 19 av dessa förrättningar avslutats. Styrelsens krav hava överallt av synemännen godkänts. Överenskommelser jämlikt $ 3 åberopade lag ha i allmänhet kunnat träffas i enlighet med syneprotokollens bestämmelser. Dock ha 35 st. avverkare måst instämmas till domstol. Enär under senaste åren tvänne socknar, som tidigare tillhört lands- tingsområdet, inkorporerats med Stockholms stad och flera dylika in- korporeringar ifrågasatts, har styrelsen genom und. skrivelse den 19 november fäst Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på att härigenom avsevärda skogsarealer kommit att stå utanför skogsvårdslagen, enär tillsynen av densammas efterlevnad i ifrågavarande församlingar icke utövas av någon som helst myndighet. Av denna anledning hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t redan till 1920 års riksdag måtte framlägga förslag om att [9] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 9 $ I lagen den 24 juli 1903 skulle erhålla ett tillägg av samma innehåll som tredje mom. $ 19 av det förslag till lag angående vård av enskildes skogar, som skogslagstiftningskommittén den 9 december 1918 framlagt. När detta skrives har nåd. proposition i enlighet med styrelsens hem- ställan till riksdagen avlämnats. HET KOM S-0. «ar SV. Genom lagen den 18 juni 1918 angående tillfälliga åtgärder till före- kommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo och lagen i samma ämne den 13 juni 1919, har styrelsen satts i tillfälle att åtmin- stone för vissa egendomar kontrollera, att avverkningarna verkställts på ett skogsvårdande sätt. Så har emellertid i en del fall icke skett, och styrelsen har därför sett sig nödsakad att på grund av nämnda lagar ingripa i fråga om 24 st. avverkningar. I tio fall har härvid uppgörelse kunnat träffas med vederbörande avverkare och betryggande säkerhet av dem ställts för att avverkningarna helt skulle upphöra eller i fort- sättningen verkställas i enlighet med styrelsens anvisningar. För åter- stående 14 st. avverkningar hava avverkningsförbud däremot måst med- delas. Av efterföljande tablå framgår på vilka paragrafer i 1918 års lag eller motsvarande föreskrifter i 1919 års lag, som styrelsen grundat sina åt- göranden. | På grund av avverkning i strid mot 1918—19 års lags | Åtgärder | | | | $ I $ 2 mom. I | $ 2 mom. 2 Summa | -z | INOVELenSkOmmelse 4 ssdeseir seeks "| 2 I IO | Avverkningsförbud ............... 4 5 | 5 | 14 | Summa avverkningar ............ | 7 6 24 | Fyra av avverkningsförbuden hava hos Konungens befallningshavande överklagats. I ett fall har detta medfört, att förbudet upphävts, enär upplåtelsen av avverkningsrätten ifråga ansågs vara gjord, innan 1918 års lag trädde i kraft. I ett fall har ändring i styrelsens beslut icke ansetts kunna företagas. Övriga tvänne överklagelser äro ännu beroende av Konungens befallningshavandes prövning. Genom nu berörda åtgärder har skogsvårdsstyrelsen kunnat hindra skövling av c:a 800 hektar skog. Ehuru detta i och för sig är en akt- ningsvärd areal, vars storlek enbart den tydligt visar, vilket gagn de provisoriska skogslagarna medfört, måste dock framhållas att nämnda lagar Zndirekt räddat oerhört mycket större arealer från att förstöras genom oförståndiga avverkningsmetoder. Ett mycket stor antal skogs- re 10 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [t0] ägare hava nämligen, såsom redan påpekats, under året vänt sig till styrelsen för att erhålla råd och anvisningar angående bästa sättet för avverkningarnas bedrivande, och enligt styrelsens förmenande lider det intet tvivel om att en stor del av dessa skogsägare aldrig skulle be- gagnat sig av styrelsens erbjudande härutinnan, därest icke risken att komma i konflikt med nu berörda lagar förefunnits. 6. Finanserna. Av länsjägmästarnas förening har under året utarbetats ett förslag till enhetligare form för skogsvårdsstyrelsernas kassaredogörelse. Då sty- relsen till fullo inser fördelarna och nyttan av en större överensstäm- melse ej blott i fråga om kassaredogörelserna utan ock beträffande öv- riga delar av årsberättelserna och det upprättade förslaget syntes väl avpassat, har årets kassaredogörelse uppställts i enlighet med detsamma. Kassaredogörelse: Debet. Ingående balans: Kassabehallninen a :depOSiOn ss ere nen 50,000: — » 27 GIFOTATD IN SRA dena FINNAS Al » Ar KONTANT ARTER SR aa FOTA TTiVETNEARLET mö äss does ehe sr ser SAARINEN 6,582: 44 Utestående fordringar: Förskotterade synekostnader (ÖMbesogd sko gso din görs ss 1,489:25 — 2,389:42 Ö5,064-AU SSA (SATISLAL: seten ar eter Aa el SME AE ERA AA aa 1,354: — Anslag fran tittshallninossalskapetfrens se 3500 SKOgSVArdSav litet sd ns AERIAL 175, FSA 1 RSEEN 01 KOD BR RA RA RN ER a nn a ants 1 nd RIS NN 7,254: -— Ersättning för biträde av länsskogvaktare............... 2, SANERING Återbetalda Tättegangskostna dets AE T;.I SORG > SYNEKOSUNAC EET Hee sg ART ess I; JAJEROS Ersättning för kartkopior Försäljning av frö och plantor samt biträde av plantör 20,033: 13 Förskött, från, BränslekommisstoneDui.. smo. kaster 11,434: 12-230,706: 89 Omföring: Värdet av under året tillkomna inventarier ........ ... ANTOG » » » » » faästignetel sm. NNOOO Tr 5, 199:02 EE Vv KR > » pa) YE , mn ej fn di [11] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Motstående fordringar: Transport Kr. 300,964: Ersättning för biträde av länsskogvaktare 882: 18 FIRE KOSINAGCE 2 .. stR TS ER ÄTT 1;7315042 BROFSOGINP. = Av. ss FINEST IISA 3,023= 75 Bränslekommissionens kulturer oo... 405: 04 BöVSkri van Syn ekOStna GRAN oo mord dedsessiosotteseke Kredit. Utgifter: Föredrag, kurser och litteratur. IROTeUPAR S KUFSEE 0 OST RE OR STA. 4,0145 32 I LA RESTEN TT! fe RANA NA: oa 35 OT SANS AN 2,764: 76 ROEratER TU KSKOSLNAGCE Sö 06 s0c0 eg äss on ssr been 146: 74 ppratande aD .arkiD pA C AN Rea fat FIRE Biträde för skogsvård IRK TR ESKOSEA a CE er massor stän nns Skogsodling. TREES EE ata ma oda roa SRS AS BIS 5,368: 45 RSS PLA EDR > cons ooo SEASER ERT SEE MR Pot a 2,35 2064 Skogsodling av äldre kalmarker............ 194: 50 > > yngre kalmarker: Parannans HDekOSnagose ddtdo 6,609: 10 för Bränslekommissionen .................. 11,839: 16 Plantörernas arvoden och resor............ 6,694: 77 NGFRARNInESKOSLNAGET Cö0-r os Rosen ers 2,444: 20 IPIIVERSE IRA KTET INS Ma AIR SR gooadt 2,759: 62 Besiktning. Horattnimngskostnader pet. fröLAs dras dd ans de NR Tjänstepersonalens löner: KYSSA HORNE oc oc os SNES EA ARN Aa 27,220: 90 FÖRISHUSKOLASp ooo INR Igen 15,375: 04 Fastigheter: Inköp” av: plantskoleomrade 1 BO n..cos.vosscsso cs ER Förvaltningen 1 övrigt. Inventariet «ste IRI Roar 4,193: 02 Expeditions- o. skrivmaterialier, tryck, Å ANRONSCE His IAS rss saa sen oss REL 4,964: 05 Telefon- och telegramavgifter............... 952: 46 KÖrSAkring år, so.scopo SER isso soo 184: 59 Hyra för expeditionslokal..................... 2,500: — Rättegångar och laga undersökningar... 3,452: 56 AS =55 Summa Kr. : 88 : 54 Transport Kr. 16,246:68 121,590: 55 6,52: 307,117: II 78 72 12 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. "Transport Rramn6je4 03 08, 121,5005.55 Taxering till skogsvårdsavgift............... 249: 61 OLyTElSENS TESON:: sog sasse de esse SS SLRE SSASIA TN R2T0T Tjänstemännens resor för diverse för- TACLNINGAE dövige oonneselses ANN SATAN 25000: 72 IVEESE dear sn br SSE AREA RR AEA 74: 08 : TÖTVETSE LI vs 174: 0 20,389: 10 At OO Omföring: SYNCKOStNACEE” ås ogsesb res ann ANN REKENEREE la 900: 17 SROSO CISA sövnpest skör sb EA FERRAN a -—1,489:25 = 2,389: 42 Avskrivet : SYREKOSNACERT 550: 6 500 vs ar RESER ARE ESNASEE SSA FR EA ITOS5SS INVERtaTIe Gb s0g sökord Nr BRINGA ERA nn 1, SAGE AG 1,954: OI Utgående balans: Utestående fordringar för: Ersättning för biträde av länsskogvaktare 882: 18 Hörskötteradersynekostna der isens Kn: A2 Ombesörjda skogsodlingar = ..s..nsnn.s...... SHOES » » för BA VI:S FÖRKDINS es öga sie sn str NL SE AEA SERA 495: 04 — 6,042: 39 Fastigheter plantskölanesvideE de I1,000: — INVENtALLET Vs stab kongss sn da ERE AE ESR KE ae 3,923: — Kassabehållning å kapitalräkning ...... 125,000: — » GE POSIELOM AE 15,000: — » » giroräkning............ ÖST ST Kontant sreoe0-rrrR PR PPP PR RR RP RP RKA -—-4,743: 38 144,829: 25 100,04: 64 Summa Kr. 307, bINNe För år 1920 har styrelsen fastställt följande utgiftsstat: Inkomster: Behällnin 2 - frätie ar OTO. tess a rt usta ata RA 145,000: — Statsbidrag för uppehållande av Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet = 3,500: — Anslag. tran utshallningssallSkap etsas 2,000: — Andel i Riksdagens extra anslag till skogsodlingens främjande 2,000: — SKO gSVATASAV STILEN Feer AS RS NE RARE AE Ra fd aa ro VLT TIG IRAN 135,000: — Andel av Statskontorets reserverade skogsvårdsavgifter ............... 10,000: — Bränslekommissionentörsskogso din gare ers 60,000: — Bränslekommissionen för förvaltningskostnader ss osssmsomsmssssesssonaa 3,000: — Diverse skogsägare för skogsodlingar ..... BIE as ret FIP NEE 15,000: — Ersättningar för biträde av länsskogvaktare och plantörer ......... 5,000: — Försäljning "av frö” OCh tplamtön te. ee AA JOAR 15,000: — INA LÖR ns ör kaja ale ele sätöje kteFAe ERE NES SA RE fa LS RANN 5,500: — Summa Kr. 401,000: — TS IPS EO STR ER NN SIE TT LÄR pa hak AE Le PA fn RN MA - s N ; dy A - [13] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 Utgifter: Avlöningar: Länsjägmästaren.............. ESA a. 6,500: — LTL ES SE Ae In RNA 3,600: — Fem Om lansskOgvakftäfe" ooosocoocosusesona 1I1,100: — Fyra extra länsskopvaktare momooooomo0m 6,000: — FERNISKERSRIPNRE etter a! KlL DIS stl 4,000:— = 31,200: — öres re PRE Va leasa on at kon RID SOA ERE 24,000: — Hyresbidrag till de ord. länsskogvaktarna = oooossmmmmsssssssssssossoonaa 2,000: — ffnstnaden a5, Kanske of ör on oslo saa sann en SÅS fegt 3,5900: — Resor och traktamenten för styrelse, tjänstemän, revisorer och FAT ES AGS ÖJ TEE 2 fee rr tr Et 0 Sån 25,000: — IR SEED SRA LIDO rar Ra oe oe mas maa a randen ke ARSENAL 35,000: — Skogsodlingsredskap och reparation av dylika = oooooommmmmmmesono. 1,000: — SGENEINIEE 2a gin SAR Ta Ar oe ra SS a är ora dt sad or RNA KA PEF bådas 20,000: — EUR NarSEnaS. F2SORA KSO no dan Sön ans kn 10,000: — SSE SORAnE. 2V- TIOFGSKGRRAREEE Loo oss oro eur rea rr SN TENS 5,000: — Skogsodling för B. K:s och vissa skogsägares räkning. .............. 75,000: — IE S BAER no. RESER FIRAS ÅIAT ST INTER TRIES NN on > 5,000: — Rönne OCK) SKOPSVäKLSKIISET. Sad Al Oden SER KON 15,000: — Skogsvårdskurs och studieresa för länsskogvaktarna os asmooooooooo.. 1,500: — Föredrag och spridning av skogslitteratur ss ososmommmomsssssssssssraonn oa 2,000:— FAREPanESkOSstnaden, oa Ars Ar säd aase os RA 2,000: — Förvaltningskostnader: telefoner, blankettryck, skrivmaterialier, EEE Ng oa ao En I ooo oe suo ao ss onr SSR EF RINESNT TE - -6,500: — miventaner, "böcker och SidskaRer 2... :cc. cs AA 2,500: — Länets skogliga undersökning .......... öda sr ERNER SR Kn 10,000: — frskolterade. sSynekOsbrader I DEN, sc ss, RE 2,000: — FINNER SE OCD, TONER SSE ooo os sknunad er 35 get fu SSE 2,800: — Behållning till år 1921 Summa Kr. 401,000: — Av. ovanstående stat framgår, att styrelsens ekonomi f. n. måste be- traktas som god. Icke förty hyser styrelsen allvarliga bekymmer för framtiden. Det är nämligen alldeles påtagligt, att inkomsterna genom skogsvårdsavgifter inom kort komma att avsevärt reduceras. Samtidigt måste emellertid styrelsen vara beredd att vidkännas betydande förvalt- ningskostnader för att kunna öva tillsyn av de nya skogslagarna och dessutom lämna understöd till de stora skogsodlingar, som förestå de närmaste åren. Under sådana förhållanden komma nu fonderade medel att snart tagas i anspråk och verksamheten torde efter några år därför knappast kunna uppehållas, därest icke ökade anslag från stat, landsting eller hushållningssällskap kunna påräknas. 7. De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. När Skogsvårdsstyrelsen i och med utgången av år 1919 kunnat blicka tillbaka på en 15-årig verksamhet och, såsom framgår av tidigare års- ” 14 SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [14] berättelser, under denna tid vid flera tillfällen varit i tillfälle att konsta- tera ett allt mer omfattande skogsvårdsintresse, borde konsekvensen hava blivit den att styrelsen nu skulle kunnat lämna ett gott betyg rörande skogsvården å de enskilda skogarna inom länet. Tyvärr kan så icke bliva fallet, vilket, såsom redan påpekats, närmast torde ha sin grund i omständigheter, som haft sin omedelbara anslutning till kristiden och dess sviter. I denna berättelse har redan framhållits, huru betänkligt gällande åter- växtlags bestämmelser under de senaste åren åsidosatts. Detta kan dess- bättre upphjälpas, om ej med annat så med lagens hjälp. Men skogs- odlingen är endast en första länk i kedjan av skogsvårdsåtgärder. Även det mest intensiva skogsodlingsnit kan därför icke enbart berättiga till att vederbörande skogsägare hedras med benämningen skogsvårdare. Andra åtgärder krävas jämväl. Plantskogen skall på ett rationellt sätt skötas, den uppväxande skogen behandlas genom gallringar och andra beståndsvårdande huggningar, den mogna skogen föryngringshuggas på för resp. marker lämpligaste sätt, avverkningarna bedrivas så, att de under generationer hopsamlade värdena till fullo utnyttjas; sankmarkerna dikas, hagmarkerna röjas och läggas under intensivt betesbruk o. s. v. Först när alla dessa för ett ekonomiskt tillvaratagande av skogsmarkens produktionsförmåga nödvändiga åtgärder införts å en egendom, kan den- samma sägas vara ur skoglig synpunkt välskött. : Flertalet av länets såväl större som mindre skogsbruk lämna emeller- tid mycket övrigt att önska i fråga om nu angivna kardinalpunkter. Givetvis finnas undantag och särskilt må framhållas, att ett par av de större bruken gjort och göra allvarliga försök att införa intensivare skogs- skötsel. Tyvärr återstår dock mycket jämväl å dessa skogar. Verkligt intensiv skogsskötsel kan därför knappast sägas existera annat än å en obetydlig del av länets enskilda skogar. Det mest iögonenfallande kriteriet på ovan påpekade vanvård äro de stora hyggen, som nu överallt skymta fram. När man ser dessa kal- marker och dessutom vet, att större delen av länets skogar under de 3 senaste åren blivit genomhuggna för att täcka dåvarande bränslebrist, inser man lätt, att länets virkesförråd är i oroväckande grad beskattat. Detta framgår även av den uppskattning av årsavverkningarna, som med ledning av skogsaccislängderna kan verkställas. Av dessa längder framgår, att saluavverkningarna under 3-årsperioden 1913—15 hade ett medelvärde av 2,127,000 kronor, medan samma av- verkningar under 3-årsperioden 1916—18 hade ett medelvärde av icke mindre än 9,403,000 kronor. Om medelpriserna pr kbm å rot för sagda 3-årsperioder beräknas hava varit resp. 8 och 13 kronor har alltså under [15] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 15 första perioden avverkats i runt tal 260,000 kbm fast mått årligen mot 720,000 kbm under den senare. Saluavverkningarna hava sålunda under krisåren nära tredubblats. Men ej blott saluvirke avverkas. En betydande virkesmängd åtgår jämväl för att täcka skogsägarnas behov av byggnadsvirke, brännved, hägnadsvirke m. m. Det skulle vara av ett mycket stort intresse att rätt känna storleken av detta husbehovsvirke, men uppskattningen av detsamma möter stora svårigheter. För att få en ungefärlig beräkning av detsamma kan emellertid som utgångspunkt tagas de resultat, vartill skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län kommit vid en nyligen före- tagen grundligare undersökning angående husbehovsförbrukningen i där- varande län. I Västernorrlands län förbrukas årligen: 12,2 kbm fast mått på person ellet..,, Oss LS » » >» 10-tal hektar total areal, I IOville » » » eldstad, ESA » >» -» brukningsdel, > Tot » > >» hektar åker. Då Stockholms län har mer än dubbelt så tät befolkningssiffra som Västernorrlands län och såväl bränsleförbrukningen som framförallt för- brukningen för byggnadsändamål är avsevärt mindre härstädes, kan givet- vis ovanstående siffror endast tjänstgöra till ledning vid bedömandet av härvarande förbrukning. Säkraste siffran torde dock erhållas om man utgår från antalet brukningsdelar. Vårt län innehåller c:a 7,000 dylika. Dessutom finnas c:a 25,000 bebyggda lägenheter av vilka 10,000 kunna beräknas erhålla husbehovsvirke från stamhemmanen. Förbrukningen kan därför approximativt beräknas sålunda: 73000 .St- SafGaf a OO KDI ooos es 420,000 kbm FO:000" IV HjäSERRETer fd 25, KD. ett SSR 20250,000' ,$ Summa 670,000 kbm Som kontroll av: denna summa kan befolkningssiffran tagas till ut- gångspunkt. Länet äger f. n. c:a 230,000 innevånare, varav c:a 170,000 st. torde erhålla husbehovsvirke gratis. Förbrukningen pr individ kan lågt beräknas till 4 kbm. Hela länets förbrukning skulle alltså utgöra 680,000 kbm. Då båda dessa kalkyler äro lågt hållna, kan man lugnt påstå, att länets förbrukning av husbehovsvirke minst uppgår till 700,000 kbm. Under kristiden har alltså årligen inom länet avverkats: 16 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19109. [16] saluvirke enl. skogsaccislängderna ........... 720,000 kbm » odeklareratsungeteteEee eo mat 80,000 >» husbehovsvirke FEN ER ARE denter hå 700,000 > Summa avverkning 1,500,000 kbm Då länet innehåller i runt tal 400,000 hektar prod. skogsmark, mot- svarar detta en avverkning av 3,7 kbm fast mått pr hektar. En tillväxt motsvarande denna avverkning vore icke omöjlig, därest samtliga skogs- marker befunne sig i full produktion. Tyvärr är detta långt ifrån fallet. Enligt av länsjägmästaren gjord överslagsberäkning kan länets nuvarande virkesförråd sålunda högst beräknas till 20 miljoner kbm och årliga masstillväxten till 700,000 kbm. Jämföres denna senare siffra med av- verkningssiffran kommer man till det nedslående resultatet att avverk- ningarna under de senaste åren varit mer än dubbelt så stora som till- växten. | Uppenbart är att en dylik oerhörd exploatering av skogskapitalet icke utan vidare bör få fortgå. Sker detta, måste nämligen förr eller senare en katastrof inträffa och man kan i så fall befara, att lagstiftningsåtgär- der framtvingas, som icke kunna bli till skogsägarnas fromma. Detta bör om möjligt undvikas, enär eljest de, som redan nu vårda sina sko- gar och söka åstadkomma högsta möjliga produktion å desamma, oför- skyllt få gälda, vad en del personer i sådant hänseende brustit. En minskning i avverkningskvantiteten och rationellare avverknings- metoder måste därför ovillkorligen åstadkommas. Visserligen finnas ännu inom länet ett stort antal egendomar, å vilka avverkningsmogen skog förekommer, otaliga hagar, i vilka röjningar böra verkställas, tusentals hektar dimensionshuggna marker, varest trasbestånden böra borthuggas, och ofantliga vidder yngre och medelålders skog, som ej blott kunna utan även böra genomgallras. Avverkning å dylika marker är natur- ligtvis ej blott berättigad, utan borde t. o. m. räknas som en skogsägares skyldighet icke minst sett från den synpunkten, att länet antagligen flera är framåt kommer att lida av bränslebrist. Men jämväl hemman, ja socknar utan dylika skogar finnas. När Skogsvårdsstyrelsen därför nu anser sig böra mana till inskränk- ning av avverkningarna, avser styrelsen först och främst sådana hem- man, å vilka virkesförrådet reducerats så starkt, att tillväxten icke längre täcker den årliga husbehovsförbrukningen. Vidare anser styrelsen det ofrånkomligt, att kraftåtgärder måste vidtagas för att rädda skogarna i skärgården och kustlandet, enär de plockhuggningar, som därstädes hit- tills i stor utsträckning tillämpats, ej blott nedsätta dessa markers pro- duktionsförmåga utan ock i många fall alldeles äventyra reproduktions- [F7] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 17 möjligheterna. Styrelsen har av denna anledning även ansett sig böra göra und. framställning om sådant tillägg till provisoriska skogslagen, att bättre skydd skulle kunna skänkas kustskogarna, och tror sig sty- relsen veta, att nåd. proposition därom kommer att för riksdagen fram- läggas. Av det sagda torde med tydlighet framgå, att oerhört mycket åter- står i fråga om länets skogsvård och att styrelsen har stora arbetsupp- gifter framför sig. Skall emellertid målet nås, d. v. s. god skogsvård överallt kunna införas, måste styrelsen först och främst genom en tryg- gad ekonomi beredas ökade möjligheter att verka härför. Vidare måste statsmakternas åtgöranden — de må nu avse skogslagstiftning eller kom- munalbeskattning — bliva sådana, att icke blott olämplig avverkning kan förhindras utan även skogsägarna beredas påtagliga ekonomiska för- delar, därest de höja virkesproduktionen å sina marker. De värden, som stå på spel, äro så betydande, att styrelsen anser sig böra uttala en förhoppning om att dessa snart väntade åtgöranden från statsmakternas sida bliva avvägda med hjälp av all den sakkunskap, som står till buds. Det kan i detta sammanhang förtjäna beaktas, att länets skogar, därest alla skogsmarker vore i full produktion, i närvarande stund årligen skulle kunna lämna sina ägare en ökad nettobehållning av lågt räknat 7 mil- joner kronor. Arbete för en rationellare skogsvård är därför icke bort- kastat. Stockholm den 30 mars 1920. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: JOHN SCHARP. E. Hedemann-Gade. 18 Tabell I. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1920. Tjänstemännens förrättningsdagar under år 1919. le 2 G NARE [er Rd ENS NE | 2 FRA Zz lSTSES te NER SE ä0 2 do ÄR RN EN SR KS EN ER SG | CR ES SA AR ER a Ärra 1 ms = SAT E = Lv vo u Fre S Förrättningsman ASKR do & SJ BE Kr EE E 5 | EIS Ra ER SN SSK RS KR OR ER Sn 20 3 OT Bh BE [22] go = NN MN rr NE NS | 2001 ES 88 Nn PE - << I = = l& = FS | Sö | I R CE 7 | > | | | | S Länsjägmästaren ...... 20 | FOIS PES Sa 130 TAG 150 16 Bitr. länsjägmästaren 15 20 301-19 | — 3 7 5 5 - I | I Summa 35 5 Pg 38 | I9 NR 186 21 Länsskogv. i distr. I | 4 15 | 84 52 | — ZI 186 66 AS > 1, IT | 14 65-11 45 63 |'— 3 | ZON C220 58 ; 62 | > des NN 6 17 58 63121 AI AST 2 Te 26007 RANE » ISSN NE) 5 — 76 | Hem 2 20 175 IRA SOg . I . a I » NE NAM 14 34 63 äl 4 24 190 109 40 » TAR TVIST AN 16] "841 104 | — Alig IEA 108 29 > VIRSSENANES 9 12 83 57 | — ASL Ke 197 122 Hö » "Ya SSE ALU i Fal 5 IE 49 | 66 | — 4 30 165 67 51 E. länsskogv. å distr. I | 5 2 SUGS Es | NE 76 14 3 . S:a för länsskogv. | 66 I:7/5 11545 506.214] 29::230,]| 15662 648 349 I S:a för samti. tjänstem. 101 150] 624: . 634 I 40 | 34 | 272 |.1,885 334 370 Tabell II. Skogsodlad areal å enskildes marker. I. Under ledning av SSn:s plantörer. Hjälpkultur . Sådd Plant. Summa | Antal ä E N slag so Härad eller skeppslag Sådd Pe oe har har Se har har | SOMlentuna Arad oss 9,20 4,50 — 0,60 14330 | 4 Färentuna TNE SN FER — — — 0,10 O,10 I Långhundra FREE SN SE 21.45 7:95 0,50 18,45 48,35 15 ÄSTIOeRUndra > 9... oo gs = 2 = 2 Ad DR SEminshunRdra. 0. oss — — oo — — — Vallentuna DNs Eu SALAS = = = = 2 ie Frösåkers JE TAR. FRV RNA SN 2,25 6,30 — 18,00 26,53 9 Närdinghundra (209055 sTa oe 5.90 8,60 — 6,10 23,60 15 Väddö & Häverö skeppslag 5,00 3,25 =— 4,00 12,23 4 Cylundra harad? GSE eed Face 10,73 0,30 = 2,00 13,25 | 4 SJUDUN ATA «RA Er rs CA 23,90 43,20 = 3,00 fr oc Bro & Vätö skeppslag ....,. 8,oc 10,00 — = 18,00 | 7 Hrötfana &6 Lanna & vc rea 19,00 12,00 I,30 7,50 40,00 9 Akers De NA 2,40 4,20 12,30 18,00 5 Värmdö FA ANA 0,25 3,20 = 0,75 4,20 i Danderyds är OCT — 2375 — = 2,75 I SOÖKDGlMSKE DATAN. sö jr Ar SN 2,95 6,80 -—- SNS 15,30 6 Svartlösa ALIENS ras gå Ing 4,00 2,00 — 4,00 10,00 6 Öknebor — (27 vår ERRne BARG 4,90 | 3.10 — = | S,co 3 Summa 122,05 118,35 | 2,00 S2,33 325,65 97 YR NO SRK . ; RK å ; [10] STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 19 Tabell III. Skogsodlad areal å enskildes marker. H. - Utan ledning av SSn:s plantörer, men med understöd -av SS:n. + 1 1 rs ; Härad Clskdekepp dne Sådd Plant. Summa | Antal har har har egend. Sollentuna Hara. FREE TRI 7,00 4,00 I,00 I Färentuna SE Ån SRA Se SA ERE SAS SEAN 6,30 6.30 13,00] 7 4 Långhundra ke ja rss SA SAALE Sej SVAREN 10.75 6,30 17:25 5 Ärlinghundra ESS AAA SAR SA SEE SAS RNE 10,00 — 10,00 I Seminghundra FT ESV RR RNE as 35350 2.30 6,co - ASA — ONT oe NAR a a oda est as rsca Fan 3:30 6,30 | 3 KISnSaAKen a | Ce Se mn son mao des 30,00 12.00 42,00 | 2 IN ADH Ode 0 SSR Ra R SEoL resa bosse sess 26,30 2,00 28,50 | 6 Väddö & Häverö skemebie ASAT ARN Nos ova = TES ER CS dai er Cala ak i Ett MRS ORM 1 ja 2 Se sl RSS NERD SA SS URNNSNTNNEN — 0,20 0,20 | I STITEL GE TT GR SRS SARA os JIA SR LA äg ar TAR BA SE KE 10,50 25.50 36.00 4 Bro & Vätö SKE PPS ara ssspe = 0,20 0,20 I ESO SS EE LAR flag 0 ARR SEIN SE SERIE SAN I.co 4,30 5:30 3 Åkers ER ar SD ak Seve vera 4.00 14.00 18,00 2 Värmdö FE bass BI ESELD RSS 2,00 4,30 6.30 4 Danderyds ET STARR se SE SARAS 4,00 AN 4.00 I I STEN LITSE tr! r SARAS AR 15 SOT RENSA SON SAR NN 36.00 15:70 51,70 | IO s STEETEESEE NG NER Ra snR ns SIS ASSA SR sr SSR 10,25 4.00 14,25 | 6 Öknebo Don ERNER Sm oanade sön 6.30 4.13 10,65 | 5 Summa 171,50 109.353 280,85 61 ! Nykultur och hjälpkultur (red. areal) sammantagna. Tabell IV. Skogsfrö och plantor. Utlämnat under året. = ren ROT SA > ST RAT SE a a, TA SEO rar Frö PIRSnIO Er Ka Hardt eller skeppslag EEE Sa BEN AN 2 S:a | Tall | Gran Tall Gran Lärk fn oomsk.| omsk. : Sollentuna 8.0 oomsk.' omsk. härad 6,50] 15,50] 22,00 35.0 37,0 — — S0,2 Färentuna > 3.00 3.530 6.30 65.0 I.o — — 66,0 Långhundra 24,35 12,30 36,85 157.535 24.0 405 (EC a 232.3 Ärlinghundra > 6,00 4,00] 10,00] — — -- — | — — Seminghundra 2 2.00 1,30 3.30 — 10.0 JAS — —— LOS Vallentuna » 3,00 - 3:00 17,0 — -- 5.0 — 22,2 Frösåkers > I,3;o| 31,00] 32,30) 99:35 — 70,0 10,0| — 179.3 Närdinghundra > . 12,00] 26,00] 38,00 20.1 0.4 18.0 — — 56,3 Väddö & Häverö sk:g 5.30 I .0o 6,30] 29,0 740 6,0 — — 42,0 Lyhundra härad ......... I .00 5,30 6,30] 8,0 — => SS = 6 SJÖRURGER ED juskse etan 48,70] 14:30] 63,00]] 293:0) - 40;0 | 175,5) 52551 — | 50150 Bro & Vätö sk:g 6,00 1.30 7,50 32,0 0.2 9,0 NR 4230 Frötuna & Länna > 11.30] IO,50| 22,00 184,0] 43,1 75:53 AS 343. Akers > = 19,00 | I9,coli 178,0 250] IO;0 Sol = T98;0 Värmdö 1.70 0,50 2,20] 17,0 18,2 — ISEN 50.2 Danderyds » = 4,00 4.00] Brolle 5.0 — — 350 Sotholms härad ......... 16,00 24,00) 40,00] 118,90] — 30,0 16,51] 1,21 166,6 | Svartlösa ARTE Pe 8.30 6,75 | 15425 35,50 = 6.0 5,0) — 46,0 ökaebo4 73: FOLLNE Å3asi [dl es | 5iso| 22NSo AND 1 530 Summa | 161,30 | 192,30 | 353,80 )'1,328,5| 168,0 | 505,81! 164,3) 1,2 [2,171+7 Platitskölorna sö ssoctss 44.30 44,20 88.70 Summa | 206,00 | 236,30 | 442.530 | 291 1,000-tal; 20 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [20] Tabell V. 15-års statistik. | | Coe o | | | Medeltal för åren | o | z 91 Fe ATEA S AR | Föremål för undersökningen HEY) = | oro [1905—09]|1910--14 1915—19 U | U | | | Antal; länisskögvaktare: .s.coc Nesse SAS st. | 2,2 ys 6,6 | 9 | . SE | I I » plantörer och övriga tilltälliga| | | e | | | DISKAC ED Me rusa deres SEE | » | 2 36.6 29,2 | 2 . , | | | » skogsvårdskommittéer ............ | » INST 30,4 TOT 101 >» jordägare, som rekv. kulturma-| [2 a ET EE BAN RR RESA mA Kö EE NE TAG 180,4 168,2 |. 160 SUM (UElamnAG. IEOR As A.S KRETA kos 003, 1,043,9 223,4 253,8 > OMSK V PLAN TOT se sr | 1,000- | 379 | 1,100 | 1,668 | 323500 »” GGMSK.. «3: Fipfr dets st re tal | == = 5 ISSN |” ATS Nk sn or seja SSR ESA | | Ör har 15:035234 |) 15333:811 OT26e 606,53 » — hjälpkultur (reducerad areal) | | | Undersökningar enl. $ 2 i 1903 års lag st. 16,2 5,6 5,8 20 Upprättade hyggesbeskrivningar. .......| > | ooo = = 404 » SATS LALSNA GE BESTRED TRES > 25 37 45 79 Omfattande 02. ArPAl ADR RANA Rare 061.9 780 802 212292 I p Länsjägmästarnas förrättningsdagar...... SI RE 30:6 64,2 128 223 » -ställen » Sy 67 116 186 Länsskogvaktarnas förrättningsdagar 203 484,7 902,4 1,662 | I > -Stållen » 231 312. 11507 648 VINT VERA BOERNA Si bs on ERP gt kr. 8,049,47 | 9,666,00 | 10,676,20] 10,854,00 | ISRODST UKASA VO fre nosa OSA EE ok » I1,995,10 | 10,279,25 | 45,520,18| 175,354,13 1 Utgifter: | Skogsodling och plantskolor ............ » 9,438,50 | 21,366,06| 14,908,26] 48,262,34 Bidrag från Skogsvårdskassan ......... » 10,881,.33 21,679.90 16,412,68| 19,128,66 | Avlöningar och reseersättningar......... > 9,468,82 13,355,00) 29,627,89| 45,203,26 | ARN LOT LEN rg NISSE Gr SN » 21,501,09 | 37,731,82 | 66,760,52| 141,979,65'| MEdelpnis kar tallfrör fos rr SR EN » 1O.7c 16,75 13,60 | 20,00 » Ds STANERO hor teför or FR AA NA » [2050 9,25 5:70 8,00 » 3. ttallplantör fö g,Ce sees » I ,00 1550, 0 RSA 4,00 > > Aras MANA ANS > 3,00 4350: RNÖRRS 10,00 » » granplantor 2/0 Flejsjel SfäT os rara] » 1,00 1,75 | 4,00 4,00 » » » 2 FER FPA AR » 4,00 53540 INKOREO 15,00 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 21 Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska skogsvårdsstyrel- sens i Stockholms läns landstingsområde redovisning för sin förvaltning år 19109, få, efter fullgjort uppdrag, härmed avgiva följande -Revisionsberättelse. Kassaredogörelsen utvisar: Vinst- & Förlust Konto. Debeti. Kredit ERRTST a fr AON LATEST RR a a ae sä dan ons a 1.354: — 2 AT ET USNAINRESSALSKAPEE 2onuc ooo noocsscosonenoco os 3,500: — FIRE VEU av BI ItCE REA AE AE ESD I IAS 175,354: T3 REST IEI OR RN AS oc 25 0 22 SS NTA RA 101::85 LET II PR DONE ORENES MER fel 5 rag AREA FI SSR TT 252 Aterbetalda synekostnader os ooooommmommssosssassosooensnnan na 181: 68 II TTT LE flört SR Cr EAT et AR RA 42,590: 54 Reseersättningar åt tjänstemännen smo... 17,227: 11 > styrelse och revisorer... ooo... sd Y, FF2: Ok Kiverse ta ktersss 2 2090 SRA 2 Ena. .sa2es 95: 08 KANSETAV IA - SYNC KOSIEIGER egtr si Core köpt teten nb FOSS Kostnad för upprättande av arkiv ooooooooomooommoo.. EL lg fl My | TEJ TTT ST ST LT) äre RER or on Sera RARE € LA 10,168: 76 SITES LITT TGN NA BET sf 5 Arnar RS ENNE. slam 1,780: 82 Litteratur och undervisning ...... 2 SLR 0 AE 2,764: 76 SJEONASVARGSKHFSCE sög oreda sö ne scn co na RRENE 4,414: 32 Avskrivning å inventarier... RE NN - 1,3843: 46 FärpeditionSkostnatletjee.- soc: 4 doser gods oo don sg AST SI [ITRI ESS SILL LT en BR rk SET AE TE ISS FEN EOL EES OVETSKOLE SSA e ed oa a R a acne oas NES TIDNS 05,720: 77 Summa Kr. 103,835: 66 1093,835: 66 Balans Konto. Debet. Kredit. KSS NOS AE TITS a oa oa fa bod öt on a än teg RA RANE 125,000: — FE Deposition. stR 2 Re ARE eo Lies 15,000: — (COR arr RR a sä rr sm oa ac van ARE 5: 87 Ersättning för biträde.............. EE 882: 18 SSYEKOSENA EET 7-5 SE 0 nr aa an SEN fy fö ER. Ce Fastisheter: Plantskolan vid EA Öoosocsctsosssesaser sens. 1,000: — Kulturfordran ........ BE 180 d SNR 0 FRV ÅR SER da fn BTR RENNIE. 303 225 an DRRPNRIS. BAR bas Ser i Synd saa kåda RA ENA 8,023: — Transport Kr. 155,646: 22 212 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [22] Transport Kr. 155,646: 22 Bränslekommissionens avverkningar ....sms.smosssoososonaa 405: 04 IKfaSsaj KOM: sus dose eja s area er AS er ARTEN EINE IN AF TAN Kapitalbehållning från 1918............ = 05,004;.3.7 HOTg AS. ÖVETSKOLt. ::sgs dosen ENAS ENE = 055720: 1.7 160,794: 64 Summa Kr. 160,794: 64 160,794: 64 Skogsvårdsstyrelsens berättelse, som finnes räkenskaperna bilagd, har icke givit revisorerna anledning till någon erinran. Av berättelsen inhämtas bland annat, att styrelsen träffat avtal med Bränslekommissionen — vilken inköpt och utnyttjat avverkningsrätten å avsevärda skogsarealer — att på kommissionens bekostnad återförsätta dessa i skogbärande skick. I enlighet med i avtalet med kommissionen intagen bestämmelse rörande redovisning av utav kommissionen förskot- terade medel, har skogsvårdsstyrelsen under året använt dylika bekomna förskott till bekostande av röjning och markberedning inom Bränslekom- missionens avverkningstrakter. Till vinnande av enhetligare form för skogsvårdsstyrelsernas kassaredo- görelser m. m. hava styrelsens räkenskaper från och med ingången av år 1919 blivit omlagda och uppställda i enlighet med av länsjägmästarnas förening utarbetat förslag. Räkenskaperna, som härigenom vunnit i reda och överskådlighet, äro omsorgsfullt förda och försedda med nödiga verifikationer. Siffergranskningen har enligt vårt uppdrag utförts av herr P. T. Bro- gren, medlem av Svenska Revisorsamfundet. Inventarieförteckningen har genomgåtts och äro inventarierna bokförda till "ett varderav 8.023 Kronor: i Ställningen den 31 december 1919 utgiorde: Kassan : Innestaende: hos. redosOraten i. == sees SA A, 143535 > » bank: Kra pita lTAkKNIN GA com oro rss SSE RE 125,000: — TD EPOSItiONET 4, sis oc big blan SE 15,000: — (FITOTAKNING morot ost st rrt eSAAE LÄN 23 37 140,085: 87 144,8209: 25 Fastighet: Plantskolan. vid: Föek. Östman arte se RR ENS 1000: Inventarier: I enlighet med inventarieförteckningen och efter skedd avskriv- DINT: av Kro 15 ÖNS Rn a a oa str Sa -8,923: — "Transport KT: T54,152-26 rar Md ONT kär Zi Era SE RE - p ö - = oh Fr IgE NVEN CR ye (5 ERA | Ar j j 0 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 23 i ARG Transport Kr. 154,752: 25 Fordringar utestående: För ersättning för biträde av länsskogvaktare......... 882: 18 > synekostnader, efter skedd avskrivning av kr. RN HERE RR 2 AR LIRA RA er AG CER 0 -IL;13 55-42 > kultur Ra RAA EA ARR 3,428: 79 6,042: 39 5 Summa Kr. 160,794: 64 På grund av den sålunda verkställda granskningen få revisorerna till- styrka full och tacksam ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen för dess 7 förvaltning under året 19190. = Stockholm i maj 1920. REINHOLD RUDBECK. EJ . L. A. REUTERSKIÖLD. JOHN UPMARK. XY tig / Le RTR | ägde RE > > FOS a SO PUR: VERK dt ra 08) vb Ba Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län berättelse för år 1919. Skogsvårdsstyrelsens medlemmar och tjänstepersonal. Skogsvårdsstyrelsen utgöres av överstekammarjunkaren m. m., greve H. Wachtmeister, av Kungl. Maj:t utsedd ordförande, häradsdomaren J. G. Gustafsson, Hökby, utsedd av landstinget, och kammarherren m. m., friherre G. Fr. von Essen, utsedd av hushållningssällskapets förvaltnings- utskott. Suppleanter äro för landstingets ledamot förvaltaren G. Lovén, Sätuna, och för hushållningssällskapets ledamot landstingsmannen J. R. Johans- son, Esplunda. Länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare är e. jägmästaren R. Liäbeck. Å expeditionen tjänstgör kamrer Elof Petersson. Länsskogvaktareområdena hava följande omfattning och innehavare: I området, omfattande Bro, Håbo och Trögds härad, länsskogvaktare C. EK. Nordlund, Enköping. II området, omfattande Åsunda, Lagunda och Hagunda härad, läns - skogvaktare J. E. Johansson, Örsundsbro. III området, omfattande Ulleråkers, Vaksala och Rasbo härad, läns- skogvaktare Fr. Mark, Uppsala. IV området, omfattande Bälinge och Norunda härad, länsskogvaktare D. Sundqvist, Björklinge. V området, omfattande Olands härad (utom Öster-Lövsta och Håll- näs socknar) samt Vendels och Tierps socknar, länsskogvaktare J. A. Lundmark, Örbyhus. VI området, omfattande Öster-Lövsta, Hållnäs, WVesslands, Tolfta, Älvkarleby och Söderfors socknar, länsskogvaktare Ivar Enyck, Skärp- linge. Verksamhet för upplysning. Liksom föregående år har anordnats en kurs i skogsodling, denna gång förlagd till Norsta i Balingsta socken, Kursen, som omfattade föreläsningar och praktiska övningar i skogssådd, skogsplantering, hyg- gesröjning, plantskolearbeten m. m., pågick under tiden 22—30 april. Till kursen antogos 26 ynglingar, vilka samtliga genomgingo den- samma fullständigt. 2. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 26 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [2] Ledare för kursen voro länsskogvaktarne J. A. Lundmark och D. Sundqvist under länsjägmästarens överinseende. Såsom skogsvårdsstyrelsen förut åtskilliga gånger framhållit utgöra betesdjuren i skogen vanligen den största faran för skogsodlingar. Det måste därför anses vara en viktig skogsvårdsangelägenhet att söka in- skränka betningen i skogarna. Detta mål torde emellertid endast kunna nås genom en rationell behandling av de egentliga betesmarkerna, var- igenom det ur många synpunkter olämpliga skogsbetet småningom onödiggöres. I detta syfte har styrelsen samarbetat med Svenska betes- och vallföreningen bland annat genom anordnande av en kortare kurs i beteskultur för länsskogvaktarna. Kursen var förlagd dels till Uppsala och dels till skogs- och hagmarker i närheten av Uppsala och Örsunds- bro. I kursen, som utgjorde ett led i en serie liknande kurser för läns- skogvaktare i andra delar av landet, deltogo även länsskogvaktarna inom Stockholms och Södermanlands län. Vid kursen förekommo föreläs- ningar och demonstrationer ute i markerna av statskonsulenten A. Elofsson samt betes- och vallföreningens konsulent Bror Wallin. Styrelsen har som vanligt utdelat ett större antal skrifter i skogs- ämnen till skogsägare och andra intresserade inom länet. De skrifter, som härvid huvudsakligen hava kommit till användning, hava varit » Skogen», »Skogvaktaren», Haller och Julius » Skogshushållning>, »Kort handledning i skogshushållning>», utgiven av Norrlands skogsvårdsförbund, skrifter om skogsodling, m. fl. I övrigt har styrelsens personal vid besöken ute i bygderna sökt att på bästa sätt sprida kunskap och lämna upplysningar om skogsvård och därmed sammanhängande ämnen. Skogsodling. Givetvis kommer en ökad omfattning av skogsodlingarna att bliva följden av de senare årens osedvanligt stora avverkningar. Redan nu är tiden inne att på allvar börja detta arbete, och styrelsen har också vidtagit åtgärder för att möta den starkt stegrade efterfrågan på skogs- plantor. Tyvärr har den ytterst ringa tillgången på tallkott förorsakat stor brist på tallfrö, och till följd härav hava skogssådderna ej kunnat verkställas i önskad omfattning. På grankott har ingen brist förefunnits, men dels har insamlingen av kott varit mycket svår att få i gång och dels är det föga ändamålsenligt att i skogsmarken utså enbart granfrö. Tyngdpunkten i skogsodlingarna har därför lagts på utsättande av plan- tor. Bristen på tallfrö synes komma att göra sig än mera gällande till instundande vår, enär ingen kott funnits att tillvarataga under vintern. Skogsodlingen har i övrigt haft ett synnerligen gynnsamt år. Den E. UPPSALA LANS LANDSTINGSO — = | — pF'orroetrte rotrgblsEtgE SLE |lost6z9 | — | — | — | — | - | — | — se eunmung =— I— | — [S5et4g I5etgi1/S8'oz1/00tgz loltpE luucevry — — — — — — — Ibr uesrospawm suaspprks urin = | = I 1 —= eoto0r] — I — Jootgor lepgire IS4efgrilo0f'g9e, ooo'tz IoSSfr6L KIyh | ortor [SIT Surupar ssap ugn uaw UP IJAPIU SUISJAIÄ)S POI vlg'zI8I6/Sbo'ziko'eb Inmt6Sr/6rtoSTISESPI |S0t6€ | EL64 lo0c'6z |oo4f44 |oosfEp loolf4z |000'g9g] Setlg | octgr |6vI Sutupaj 'sursjpsrks Jopuf) 8 | as] dn | Je | Ie4 | Teg | Te | 104 | I0 4 | '28 25 dT] '28 | 28 | 3 | 3 8 = 7 3 |jeoreljuam) 3 |jeareljvae) Vv 'ySwWoO |"swmoo | Hswo |"swon S Some Pori T9u FF | por | oy Fr 9SI9AIp RS SEE uvag um 3 SA ag Ka a EEE FE ED UVI [LE s SR — ammydefg | | mynydtelg ÖRE TN AES NER EG RE VE |D SA AS SE fr RR nd 2 UIRIJASTEP Fury uejd ppes TT RSEEK : fat ÖRE FO Er s0yue[d vpugsuy SERVE [varv Ppejposgoxg dj "6161 JV UR PjesSddN I se3oxs epirysua v Funpossoysg TI UNoQur opt£6z | osto —Isot€1z | S8'64 | ewuwmg sotfegr | off loctr/ CLJ 0 fora pr dr os os ra To op] nn ack ola NEsIA k9z6E0'r | LÖg'vI örg'vv | 9zE'1 | S46'S61 [00004 [0415 950991 ISEtolt — -ISLIbr | 09'g2 | mmumepn emwwung FOOT Fe ATrET CIRTOKST |IoTRE Se1'491 |ooo'gb loo€'gE loSo'LEv'r IsEtevr — oftrer | sotre let yeuwugpm sridsuommpoid mr S09'16 — S — 001 000'g —" 1005"E€8 5c'61 — " -S6'£1 OEM IE are EE ILE NE TIC SSAB TE, o99'ofz Sett 00868) 526 oft'gz looo'gr |Ioob'€fr Iooo'obri — ISL'g — l05'g TATT RO RE TION RAS NA FA fo ala fä al öh AQ I1eq 'ystuo I aswool aswuo | "”Asuoo SM 3y Iy 3y 'BRFUIIS expur I atofe | vIpur eg z SS buwumg] nig | uva8 2 SIAT ISLIALT UPIr LL 5 RE ST en 1 u v (TS TE Ne rä tea FS 0 Id VAA ; "OJJSTOAS QIO 203uejdsZoxs rpuRAUur 6161 IV T 19005 28 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [4] rikliga nederbörden under sommaren inverkade mycket fördelaktigt på såväl sådder som planteringar, vilka allmänt visa vällyckade resultat. Misslyckade planteringar hava varit sällsynta, och såddplantor av tall hava på sina ställen uppnått en höjd ända till 10 cm. Skogsodlingsarbetet tog sin början den 24 april och avslutades den 5 juni. Styrelsen utsände under året 26 plantörer, vilka hade ett sam- manlagt antal arbetsdagar av 498, i medeltal för varje plantör sålunda 191/, dagar. Under plantörernas ledning hava utsåtts 85,,5 kg skogsfrö och utsatts 1,046,000 st. plantor. Härigenom har skogsodlats en areal av sammanlagt 286,88 hektar, varav nykultur verkställts å 229,92 hektar och hjälpkultur å 55,96 hektar reducerad areal. Till dessa skogsodlingar hava använts 2,045 mans-, 918 kvinno- och 2,0674 barndagsverken. Antal gårdar, där skogsodling utförts under plantörernas ledning, utgör 149 st. Till sådana gårdar, där skogsodlingen kunnat utföras utan ledning av styrelsens plantör, hava utlämnats 84,90 kg skogsfrö och 993,167 st. plantor, varmed beräknas hava skogsodlats 296 hektar. Dessa gårdars antal uppgår till 115 st. Dessutom hava å 14 större skogsegendomar, huvudsakligen de stora bruksegendomarna, skogsodlats 654,37 hektar, varav nykultur utförts å 564,62 hektar och hjälpkultur å 39,75 hektar reducerad areal. Uppgiften är emellertid något ofullständig, enär uppgifter ej kunnat erhållas från en större bruksegendom. Sammanlagt beräknas sålunda å de enskilda skogarna inom länet hava skogsodlats omkring 1,237,25 hektar, varav nykultur utförts å 1,090,34 hektar och hjälpkultur å 146,71 hektar. Av den sammanlagda arealen hava skogsodlingar genom sådd utförts å 665,s5 hektar och genom plan- fering a S/I,4o hektar. I tabell I hava sammanförts närmare uppgifter om mängden utlämnat frö och utlamnade plantor samt i tabell II omfattningen av skogsod- lingarna inom länet, i den mån dessa kommit till styrelsens kännedom. Enär det ofta visat sig mycket svårt att förmå en del skogsägare att verkställa erforderlig röjning å skogsodlingstrakterna, utsände styrelsen på hösten 14 förmän för ledande av dylika arbeten, huvudsakligen för att de områden, som skola komma under skogsodling nästa vår, skulle befrias från hindrande ris och marbuskar. Härvid röjdes sammanlagt 302 hektar å 52 gårdar. Röjningsförmännens sammanlagda arbetsdagar utgjorde 253 st., i vilka då även inberäknats de dagar, då endast an- visning om röjning lämnats. Vid röjningsarbetena utförda dagsverken utgjorde 676 st. På grund av brådskan inom andra arbetsgrenar inom jordbruket under [5] UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 29 våren, då skogsodlingarna pågå, söker styrelsen påverka skogsägarna att utföra de förberedande arbetena under andra tider av året. Början är nu gjord med röjningen. Till kommande år har styrelsen för avsikt att även söka igångsätta arbeten med grophackning och framforslande av fylljord m. m. Biträde för skogsskötsel, avverkningars ordnande m. m. I synnerligen stor omfattning har styrelsens biträde tagits i anspråk för ordnande av avverkningar på ett rationellt sätt. Detta har skett såväl genom utmärkande av fröträd som även, i särskilt hög grad, ge- nom utstämpling för blädning och beståndsvårdande huggningar. Allt- mera synas skogsägarna komma till insikt om behovet av en förbättrad vård åt skogsbestånden samt att en dylik vård snart nog visar en gynn- sam inverkan på skogarnas avkastningsförmåga. Såväl den alltjämt ökade mängden ansökningar om biträde som även uttalanden i skogsvårds- kommittéernas berättelser tyda på att skogsägarnas blick för skogs- vårdens betydelse alltmer börjat öppnas. Styrelsens personal har i dessa avseenden anlitats i så hög grad, som tiden medgivit. Ehuru länsskogvaktarnas antal ökats så långt styrelsens ekonomi tillåtit och även extra personal tagits i anspråk, har styrelsen nödgats avböja en hel del framställningar, då det gällt förrättningar av mera brådskande natur. Tvivelsutan. har den provisoriska skogslagens bestämmelser till före- kommande av skövling av skog varit i hög grad bidragande till den stora efterfrågan på styrelsens biträde för avverkningars ordnande. Då dessa lagar i en eller annan form torde komma att bliva permanenta, blir därför också en given följd att styrelsen genom högre anslag läm- nas möjligheter att i ertorderlig grad utöka personalen, så att skogs- ägarnas berättigade anspråk på biträde kunna bliva fullt tillgodosedda. Biträde för egentlig skogsvård, såsom gallring, rensningshuggning och dylikt har lämnats å 111 ställen, och 201 förrättningsdagar hava därför tagits i anspråk. För ordnande av andra slag av avverkningar, ut- märkande av fröträd, utstämpling för blädning och dylikt har biträde lämnats å 132 ställen under 296 förrättningsdagar. Sammanlagt har sålunda för angivna ändamål biträde lämnats å 263 ställen under 497 dagar. Dikning. Intresset för torrläggning av vattensjuka skogsmarker synes vara i stigande inom länet. Ett flertal ansökningar om biträde för undersök- ningar och uppgörande av dikningsplaner har till styrelsen inkommit. AVN ES SFR BS tel VG IVT se VI DR ANT VT LPA I ET FREE APTT TOS ETOVAES ART = RIE. INTER US RJ SSE TE BRT TAR LR” de få SIR kt SR VAR KRETA ENA Y REASON FYR ON EN fö SA i k bu SATTE so MA KAR SE ne I n + ' 17 1 30 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [6] Av dessa har emellertid en del inkommit på hösten och avsett under- sökningar under år 1920. Under berättelseåret hava tvenne diknings- planer uppgjorts, varjämte det i föregående års berättelse omnämnda dikningsförslaget för Wittja och Saringe kompletterats och överenskom- melse med markägarna träffats om dikningens utförande. Sistnämnda dikningsförslag omfattar 5,735,. meter diken och beräknas att draga en kostnad av 10,500 kronor. Såsom bidrag till dikningens utförande har styrelsen beviljat ett anslag av 5,250: — kronor eller halva kostnaden, De övriga under året uppgjorda dikningsförslagen omfatta sammanlagt 2,056,, meter diken och beräknas draga en kostnad av 1,459,17 kronor. Utan styrelsens medverkan har dessutom ett flertal skogsdikningar utförts. Uppgifter om dessa lämnas i redogörelsen för skogarnas till- stånd och skötsel. Kontroll över skogslagarnas efterlevnad. En ganska avsevärd del av personalens resor har upptagits av be- siktningar utav verkställda eller tillämnade avverkningar. Under året hava 420 olika avverkningsområden blivit besökta. För ändamålet hava 279 dagar tagits i anspråk. Ett fertal avverkningar har dessutom blivit besökta mera än en gång. Varje avverkning av någon betyden- het har varit föremål för besiktning. Har någon anmärkning mot av- verkningens planläggning varit att framställa, har styrelsen genom för- rättningsmannen sökt i första hand på frivillighetens väg vinna rättelse. Om däremot dylik ej kunnat ernås, har styrelsen nödgats tillgripa strän- gare förfarande, genom utfärdande av avverkningsförbud. Dylika av- verkningsförbud hava utfärdats i 7 fall. Vid alla besiktningar av avverkningar upprättas beskrivningar jämte kartskisser, å vilka avverkningstrakternas olika delar angivas och förslag till åtgärder i form av röjning, rensningshuggning, skogsfrösådd eller plantering upprättas. Dessa förslag delgivas sedermera den eller de personer, som enligt skogsvårdslagen hava att ansvara för markens aterodling. I de fall, då mera betydande avverkningar ägt rum, avfordras den för återväxtens betryggande ansvarige en förbindelse, säkerställd genom pant eller borgen, att inom viss tid utföra erfordérliga arbeten. Då däremot avverkningen gällt smärre områden, har styrelsen i första hand endast lämnat meddelande om de åtgärder, som ansetts erforderliga. Skulle dessa åtgärder emellertid ej nöjaktigt fullgöras, har styrelsen även för dessa fordrat förbindelse. Skogsodlingsförbindelse hava emottagits för 20 avverkningstrakter, omfattande sammanlagt 971,52 hektar. Av denna areal skall skogs- EV re mr leaf 2 Kr FR ÖN RAR RR RTR SÖTA, NET Mn Vr — fr I6E6'x | 7602 | 08 | £9 | G4m| S6v Jur | 5 108 |-rir |=g68 |-e5r- Jero't | -ESy | |-Sr sung g6b | 6bi — - — | —- SS - ——- — — 86 | Or | — a SN | RN Sd RR SR (JA oh hå ff To fo kika T08 05 — — -— — -— — 9 g £ I e€9z eS -— — forest ugwus3urungsuoj vIaxq KRT ETVT — — 1) 6€ 1) 68 —-— — Hör LÖS £g et De ge € z tt HIÄUF IGM] « ; 007 | 461 9 S vE ÖL Era ETNE OE I o$ Lz Ii9p 99 SI € uvupunT 'y 'f « ; Offe | EST €£z fÅ 19 £S — — | 5 of 95 O5- 168 97 £1 € "" astabpung 'q « 92 | 9 RA US FE ee ge Be RR es [ERA z AO [on (ÖS År mn fe SE ARNE fr 108 OVE I z bl 6€1 | — a SE SLA 45 RAN ob € z """uossuvqof 'q '[ « 2 981 | 891 9 z Ib 001 | — -=- vz OI of bi NA ob b z """PUn[paoN ”M'IJ 1epyqesdoxssun”T SÖT | BÅT ge Lv he [SE b | -- — OI ETELOS o$ 9 e SYRE TER TOK Kerr NGSGISRUS KLISURT - 3 av30p ua 1e3ep |uams | 1e3ep luajpms | 1e3ep |uappms | e5ep |uams | Te3ep |uaris Te3ep ua | se3ep |uams A 3 a ; Funuyroasv AN 2 IP FUIUJIAAR KR Zune 10J per Buy Zz VUNUNGS SIAT AV Bug SCR dums fopuvu sooxenvrd:o SEN > Fuuysrog da ES 83 | spao savSuru | JUNPOsFOAS | -SPIBASFONS 20 Jaätll PEMA R- å [I9AAY : "JurINBIsupi) susjeuosJIad Su DANILULNA A S99'410'9 ie Re Se Å 948 loSp'ibi'S] SEg'z |oeS'L [000011 088 |o5 45 LS Jo00"592'1 o£z'68z loSb'gllfe| ewwuns dj 020" Aer AE RR FÖR ooS'b Sak 009'€1 oo0o'b FREAK PAPA PRAK NRK K I F1aqsau3ig & o00'"L I ET i a 0046 o00'lz ace o00'0o$9 FREAK APPAPAPPPPRKPPAAPPAPRRR PR RR R AqsnHH 3 000'06 Er EN SSR pe 0 AN 000'06 vs Vär vFErUNUKGRÅÄG VYER SVRNNNRS VTG vÄLSAIIETT 0o00'0Åz PE =E I reg ee a = 000'0Åz GK ATI FAT INR RAA EE STOR Ce TKR a TA 000'z$ 1 AR fe 2 oSv'€l o00o'bv/ LAN o00'g FORE or SON TOT 16 3 Je fadon) « oto SbI oSb'gSL o0€£'1 Far & — 001'89 oo00'b/ o£9'SL oSb'bg9 ARA A KR RKA AAA PRAK PARAR RKA (use3ugsr)) Sudoruq HEDIEeO O0OlG OT FSERNI öettur PoödoT'1) 088: |ocotork ovL'BbB TIOLLDBE [000009 RR "Toyswo |'ToxswWoOO | ASO |[VASwWO | TOXswWoO | "Iso | 'TOxswo |ToxswoD | 'foxSWO |'TOASWOO EAA Ng RR MM — Bj OYT BN d vutungs "Ad 10f4 "AA ups) UeL "6161 "'/;, U9p JOJONSIJULJd SUFSJOJÄJSSPIVASTONS I JOJUTId V BuYV3JLL TIL U9RwI 32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [8] Oo odling verkställas å 384,;; hektar. Kulturkostnader hava för dessa be- räknats till 108,067: — kronor. Enär styrelsen ej lyckats träffa avtal med A.-B. Steninge säteri om vidtagande av skogskulturåtgärder på Vrå egendom i Skogstibble socken har styrelsen efter företagen laga undersökning enligt skogsvårdslagens 2 $ instämt bolaget till häradsrätten. Utslaget hade vid årets utgång ej fallit. Likaledes har talan anhängiggjorts med yrkande om skogskulturarbeten å Sundby gård i Västra Ryds socken. Ej heller i detta mål hade ut- slag fallit vid årets utgång. Någon annan laga undersökning eller rättegång har ej under året förekommit. Piantskolor. Verksamheten i styrelsens plantskolor har under året varit ganska omfattande. Enär tillgången å skogsfrö under flera år ej kunnat fylla behovet, och fara synes vara för handen att fröbristen kommer att fort- vara även under kommande år, har styrelsen ansett lämpligare utnyttja den huvudsakliga frötillgången genom att använda den för uppdragning av plantor i plantskolorna. Den nya plantskolan i Enköping har under året tagits i bruk, sedan omfattande röjnings- och sprängningsarbeten utförts. Den gamla plant- skolan vid Enköping, som på grund av sitt avlägsna läge sedermera skall nedläggas, kommer dock, så länge nuvarande stora plantbehov föreligger, att användas för uppdragande av oomskolade plantor, vilkas transport draga en relativt obetydlig kostnad. I övrigt hava brukats den stora plantskolan vid Uppsala samt de mindre plantskolorna vid Signesberg, Härkeberga, Ryda och Husby. Den utsådda frömängden utgör 51,25 kg tallfrö och 71,30 kg granfrö, ävensom något lärkfrö. Björkfrö har ej kunnat anskaffas, varför någon sådd härav ej förekommit. Tillgången på små björkplantor är dock så stor, att den torde täcka behovet för omskolning under ett par år. Under året hava 530,000 plantor omskolats. Tillgången av plantor, som närmare framgår av tabell III, utgjorde vid årets slut 6,017,665 st. Plantorna äro allmänt av mycket god beskaffenhet. Fröklängningsanstalten. Under året hava 261 hl tallkott och 188 hl grankott blivit inköpta. Av dessa partier utklängdes endast 148 hl tallkott, av vilka fröet ren- gjordes och gav i utbyte 73,80 kg, sålunda o.; kg tallfrö pr hl. Enär > [9] UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 33 kotten inkom så sent på våren till anstalten, att endast det nämnda obetydliga partiet hann bliva färdigt till kulturerna, har det övriga fröet förvarats oavvingat, varför några uppgifter om utbyte för detta ej kunna lämnas. Detta frö redovisas därför gemensamt med outklängd kott. Anmärkningsvärt är, att det varit mycket svårt att väcka intresse för insamling av kott. Ehuru styrelsen betalade ett relativt högt pris för kott, inkommo endast helt obetydliga partier. Av tallkott var tillgången visserligen liten, men grankott fans däremot i synnerligen riklig mängd under vintern 1918—1919. För att väcka större intresse för insamlingen anordnade styrelsen flerstädes inom länet plockning på dagsverke under ledning av respektive länsskogvaktare i hopp om att därigenom få ar- betet i gång. Men den rikliga tillgången å arbetsförtjänster på andra områden förorsakade tydligen, att folk ej kunde intresseras för plockning av kott, och härigenom gick den stora grankottillgången nästan full- ständigt till spillo. Enär tillgången å skogsfrö, såsom förut framhållits, är mycket knapp, torde det därför bliva en viktig angelägenhet att söka utfinna lämpliga medel att mera effektivt tillvarataga kottskörden under härnäst inträffande fröår. Erfarenheten från det förflutna året tyder på att endast ett högt inköpspris ej är nog att frammana intresset för kottinsamling. Sammanträden och besiktningsresor. Styrelsen har under året haft 4 sammanträden, nämligen den 19 mars, 25 september, 22 november och 20 december. Därjämte har styrelsen den 24 och 235 september företagit inspektionsresor, varvid besöktes plantskolan vid Uppsala, Sandbro gård i Björklinge socken, Odenslunda och Tuna i Tensta socken, Grän i Rasbo socken samt Wittja i Tuna socken. I samband med besöket i Wittja hölls sammanträde med del- ägarne i de förut omnämnda sumpmarkerna, för vilka dikningsförslag upprättats. Då intresset visade sig vara stort för dikningens utförande, resulterade sammanträdet i överenskommelse om sättet för arbetets be- drivande. Inspektionerna avsågo i övrigt att kontrollera utförda skogs- odlingar samt lämpligheten av utläggande av skogsmark till betesmark. Vidare besöktes en till länsskogvaktarebostad och plantskola föreslagen lägenhet i Tibble i Björklinge socken. Såväl läget som byggnaden befunnos vara för ändamålet lämpliga, varför styrelsen sedermera inköpt lägenheten. Av viktigare beslut vid sammanträdena märkes antagandet av ett förslag om något förändrade former och villkor för utlämnande till skogsägare av frö och plantor samt för biträde av länsskogvaktare och skogsplantör. De nya grunderna, som avse att ernå mera likartade 34 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. bestämmelser i nämnda hänseenden med angränsande skogsvårdsstyrelser, utmynna i beredande av i regel större förmåner till skogsägarna. 9Så- lunda kunna numera intill 30,000 plantor samt biträde av skogsplantör under 5 dagar och av länsskogvaktare under 2 dagar erhållas kostnads- fritt samt intill 3 kg frö till halvt självkostnadspris. Överskjutande förrätt- ningsdagar utöver de fria ersättas med 10 kronor pr dag. Högsta beloppet för dikningsbidrag till en skogsägare har höjts från 300 till 1,000 kronor. Enär behov förelåg av bostad även till länsskogvaktaren i Örsundsbro, har styrelsen beslutit att inköpa en för ändamålet lämplig lägenhet där- städes. Även vid denna kommer en plantskola att anläggas. Styrelsen har under året avgivit infordrat underdånigt yttrande över ett förslag till nytt administrationssystem för häradsallmänningarna och därvid i huvudsak tillstyrkt förslaget. Styrelsen framhöll dock, att det nuvarande systemet ej kan anses lägga några hinder i vägen för åstad- kommande av ett rationellare skogsbruk å häradsallmänningarna, men även att, då en allmän önskan synes vara för handen bland allmänningarnas delägare, att en förändring sker, och det föreliggande förslaget innebär betryggande garantier för att skogsvården ej försummas, det synes sty- relsen lämpligt medgiva delägarne den större medbestämmanderätt i allmänningarnas skötsel, som förslaget åsyftar. I likhet med föregående år har styrelsen haft att yttra sig över lämp- ligheten av en fortsatt tillämpning av den provisoriska lagen till före- kommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo. Såsom i annat sammanhang uppgives anser styrelsen, att denna lag haft åsyftad verkan att stävja skogsskövlingarna utan att förhindra ett rationellt till- varatagande av skogens avkastning, och styrelsen har för den skull till- styrkt en förlängning av lagens giltighetstid, intill dess frågan om ny lag om vård av enskildes skogar finner sin lösning. I skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm den 25—28 november deltog styrelsens samtliga medlemmar samt länsjägmästaren. Vid kommunalnämndernas sammanträden för taxering till skogsaccis och skogsvårdsavgift har styrelsen låtit sig representeras i 59 socknar. Skogsvårdskommittéerna. Kommittéer finnas i 81 av länets 86 socknar. De hava bistått sty- relsen med mottagande av rekvisitioner å frö och plantor, anmält av- verkningar, som ansetts strida mot grunderna för god skogsvård, ingivit förslag å för avdikning lämpliga sumpmarker samt i övrigt varit styrel- sen behjälpliga vid utövandet av styrelsens verksamhet. Arbetsintensi- RY VUA [11] UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 35 teten har hos kommittéerna givetvis varit mycket olika. En del hava emellertid utfört ett intresserat och beaktansvärt arbete: Expeditionen och tiänstepersonal. Å expeditionen har förutom länsjägmästaren tjänstgjort kamreraren samt ett och tidvis tvenne biträden. Expeditionen har hållits för all- mänheten öppen varje helgfri dag kl. 10—3. Den är förlagd till Drott- ninggatan 4 i Uppsala. Diariet omfattar 595 nummer. Antalet inkomna skrivelser uppgår till 582 och antalet utgångna till 999. Dessutom hava expedierats ett större antal cirkulär, meddelanden, rekvisitioner av frö och plantor m. m., vilka ej upptagits i diariet. Personalens förrättningsdagar äro sammanställda i tabell IV. Den ordinarie personalen har 1,169 förrättningsdagar, varunder 1,089 skogar besökts i olika angelägenheter. Den tillfälliga personalen har haft 760 förrättningsdagar, varunder 205 skogar besökts. Finanser. Kassakontots debet och kredit balansera på en summa av kr. 330,458: 51. Tillgångarna vid årets slut utgjorde kr. 139,010: 06 samt skulderna kr. 16,097: 92. Skulderna utgöras till huvudsaklig del av såsom pant för skogskulturarbeten deponerade medel. Räkenskaperna och den ekonomiska ställningen vid årets slut framgå av efterföljande tablå. TABLÅ över skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län räkenskaper för år 1919. Debet. Ingående behållning från 1918. Innestående på Upp- och Avskrivning i Upplands Enskilda Bank... 44: 84 U:0L a Kapitalfakanpt ooo. sla 43,539: 28 FOnRtan tt Kassan. Case RR AA ag 99:43 43,674: 55 ETO; OCK plantors KkoBlOl os. La CA 2,5301 50 Flaniskolors; konto Usa LE bes ANeds sr sosna 11,273: 68 INVEDTATICISKA / äv FÅR EE do Rd SN bien dåd 7,186: 20 FASUPIELSIS "a 27 RANN RS ARR Bohr I12,000: — Rättegångar o. laga undersökningars konto 454: 98 DIVETSe” PELSORETS! KOBLO se tosse don tkör 827: 65 PEnSIOnSfondenstEORBO Lea fo fordkronssena 4,545: 40 38,818: 41 Transport 82,492: 96 36 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [12] Transport 82,492: 96 Pant för skogsodling, depositionsbevis ... — 8,535: 78 SS LR > kontant deponerade = 5,654: 79 14,190:57 96,683: 53 Hushållningssällsk. plant. kassa (inom JÄDJen). sv dupönstae vån ky kon rerna FER ENN 2 NSL Influtit under året, Kontant från ingående balanskontO......seee-.eeee--ee OO 3 Statsanslag till styrelsens verksamhet... SLAOO | D:o till skogsodlingens befrämjande ÖRON | Hushållningssällskapets anslag ........... 1,000: — Skogsvårdsavgifter, influtna =. mee. K22, TJ: SG Fröklängningens KOntO.......eeeeeee ser see HISSEN Frö och plantors konto sees 5,513: 90 Plantskolors (KODO/ .....s--essesssbss sessessnas 253: 20 Ersättning för biträde av skogsplantörer 906: 25 » >» utförda skogsodlingar 1,230: 50 » » » röjningsarbeten 5 HÖ Ersättning för uthyrd lägenhet............ 125: — In futna nältÖR. Je rrsrercecs ses ker a see sk 5007-017 Diverse personers konto ........eeeeeeeee0 CI ROR RAS 65 Uttag å Garordkning......ims-ssowertrrsk 108,6010: 43 aa Ra pitalräkningA (p.ss scr stekte 80,000: — 188,610: 43 330,458: 51 Utgående skulder till 1920. Såsom pant i bank deponerade medel = 8,535:78 > 3 NORTE (CIO), rele ns Aes BUS GRENTA Resterande köpeskilling i fastighet...... 2,000: — 16,097: 92 Kapitalökning,s. wcs-wassyertressnebn SS ER REN arne 62,4I0: 18, 75,5 LYEKLO ; Kronor 505,659: 14 Kredit. Ingående skulder från 1918. Såsom pant i bank deponerade TITE GÅ EINER oe eksre seja SSSSES > » kontant > Sad SA RER RAA 5,054: 79 Resterande köpeskilling — .sosseeesessesossssgrssernsnenernenn 2,0005-- 1 nrÖKOORNSA Utbetalt under året. Utgifter för skogsvårdsavgiftstaxering... INST: inköp, av. MONO ckplato rss esse TAM SKO gSplantöreka AS sees bless Rc 9,470: 60 [rö klän gning ENN sur sresreiskr ss bb se 6,470: 92 IBlantskOLOTNA oh is bubsseues SR SS NASSER 20,016: 64 |oNY/SDUEND (2 gsssbsr dk snoborbdasps ss BIS gone sr 1,132: 45 JANA (ÖR a Ved Se SS ER AL ED sa Rea R DARE pss 25,716: 68 Transport 64,2706: 02 [13] UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 37 : Transport 64,276: 02 REREROSSRAEOT oaser odd eta sp ds Sn ra 5,563: 64 Administrationskostnader = .................. 6,573-0E bkruter, tryck Och annonSsek-....ss...s.s.- 185: — FIKORSHPPLYSTITO TC. (ee SEIOSSE ES a SVAREISSL 1,310: 06 Biträde för skogsskötsel (resekostn.) ... —3,422: 56 Skogsbesiktningar (resekostn.) ............ 3320-23 Skopskulturer (resekOSbå) uj s.sscsseosesssorsl 2,208: 37 Dikningsomkostnader (resekostn.) ...... B537S Rättegångar och laga undersökn. ...... 175: 45 Utlagge f0r -SKOpSOCIg a rio se seden 5010-25 Dias] för, röja ge AIR RIKE 5,804: 75 Diverse utgifter för skogsodling ......... 112015 » » TOVE NARE tilrtiesk de 875: 97 FA ARLOTSKUISE DR. soo ses ANSE 1,945: 99 KSETeSkarSen oss ses SER SIREN SING 276: 85 HNEVISOLEERA otl soda sa sj ARSA So SN Sä saa 318: 50 Pensionsfonden, insättningar ............... A; TARAS Inköp av fastighet OR Jol e g se FR SES SR SR SE 20,000: — 120,8 0M: 34 Insättningar å Giroräkning/ s.oscoooccscs 108,695: 94 > a Kapitaltaknnp) ooo. 94,397: 54 203,063: 48 Kontant till utgående balanskOntO, Jos s---m-sserss 10: 69 330,458: 51 Utgående behållning till 1920. Innestående i banker SUR IDO KAN SR ASO RA SN 130535 ANTSADIA LT ARKDINE oo ere oeforb asked 57,906: 82 Kontant ii kassan 24doe Rane deess 10:69 58,047: 86 WENKGeT ANA TOlAS ET de lkerdansda 1,914: 25 > >» kott och avvingat frö ......... 2,820: 36 » plantager SES BURRE a 17,S20273 > $i FIN VENtLADIC ENSE km bobos NEKlE S0L ala T,ASGHAO > Sv TaStipReler se a ens 32,000: — PEnStOnsonden. tan es scn ASA res dnes 9,289: 6I testaen de fordringalhök om .sctise scen 15,848: 93 86,864: 28 Såsom pant i bank dep. medel ......... 8,535: 78 > > kontant > I de SRA 5,562: 14 14,097:92 130,010: 06 Hushållningssällskapets planteringskassa (inom linjen) (SS 9s08a se a 3273: 98 Kronor 505,059: 14 De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. I det föregående har i samband med redogörelsen för skogsvårdssty- relsens verksamhet inom olika grenar av skogsskötseln framhållits en del omständigheter, som beröra de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. 38 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [14] Sålunda har framhållits, att skogsodlingarna bliva avsevärt hämmade genom bristande tillgång 3å skogsfrö. Ehuru ersättning härför sökes genom att använda den visserligen säkrare, men något mera tidsödande planteringen torde dock vara nödvändigt att vidtaga kraftiga åtgärder för att säkerställa behovet av skogsfrö för att medhinna skogsodlingarna åa de stora arealer, som tarva dylik. Lyckligtvis har styrelsen haft i sin hand att i någon mån motverka uppkomsten av ytterligare, alltför stora hyggen, nämligen i den mån den provisoriska skogslagen ger styrelsen myndighet att inskrida mot skogsskövling å vissa egendomar. Men skulle frötillgången ej under de närmaste åren väsentligt ökas, torde det bliva nödvändigt att på ett ännu mera effektivt sätt hindra uppkomsten av större hyggestrakter, intill dess nu befintliga kalmarker blivit försedda med återväxt. Den provisoriska lagen gäller nämligen endast dels ung- skogar och dels även övriga skogar å sådana egendomar, som under vissa förhållanden inköpts efter den 14 maj 1918. Å övriga egendomar finnes ännu intet hinder att verkställa hyggen. Ofta nödvändiggör skogsbeståndens beskaffenhet, särskilt i gamla överåriga skogar, en kalhuggning, som i vissa fall är den mest rationella avverknings- metoden, men en nödvändig följd av en sådan avverkning är efterföl- jande skogsodling. Saknas då tiligång till erforderlig skogsodlingsmaterial, såsom skogsfrö, och dessutom, såsom styrelsen förut framhållit, även andra svårigheter att utföra omfattande skogsodlingar tillstöta, exempel- vis en skadlig konkurrens med jordbruket om arbetskrafter på våren, synes det styrelsen ingen annan utväg finnes öppen än att inskränka avverkningen av dylika skogar i så hög grad, som är nödvändigt för att hålla jämna steg med skogsodlingarna. Denna synpunkt har också varit ledande för styrelsen vid avgörande av frågor om avverkning i gammal skog, som beröres av den provisoriska skogslagen. Även om i ett dylikt fall stora arealer varit bevuxna med mogen och överårig skog, har styrelsen ej ansett sig kunna medgiva avverkning av större områden än som med säkerhet kunna beräknas bliva skogsodlade inom tre eller fyra år efter avverkningen. De alltjämt höga virkesprisen, som även visa tendens till ytterligare stegring, locka givetvis till forcerad avverkning. Styrelsen har också i sin berättelse framhållit, att framställning om biträde ingivits i synner- ligen stor omfattning. Beträffande skogarnas förmåga att i längden tåla en så omfattande åderlåtning, som under de senare åren förekommit, får styrelsen hänvisa till sin i förra årets berättelse uttalade åsikt, att även om det kan anses befogat att utnyttja rådande högkonjunkturer på trävarumarknaden genom någon överavverkning, måste följa en tid [x5] UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. i 39 av återhållsamhet för att skogskapitalet ej skall i skadlig grad minskas och skogarnas jämna avkastning i framtiden äventyras. Några naturhändelser av anmärkningsvärd inverkan på skogen hava ej under året försports. Å de egendomar, som ej anlitat styrelsens medverkan, hava åtgärder till skogarnas förbättring ej företagits i synnerligen stor omfattning. Ehuru mycket härvidlag givetvis finnes att uträtta, synas skogsägarna draga sig för den kostnad som ofta är förenad med dylika arbeten, särskilt på grund av de allt fortfarande rådande höga arbetsprisen. I förra årets berättelse uttalades såsom särskilt beaktansvärda de omfattande skogsdikningar, som på en del större egendomar blivit utförda. I år kunna så höga siffror ej närmelsevis uppvisas. Även övriga skogsvårds- arbeten visa tyvärr nedgång från föregående år. Mottagna uppgifter från 14 större egendomar, å vilka styrelsens biträde ej anlitats, huvud- sakligen de stora bruksegendomarna, av vilka dock såsom förut nämnts en ej kunnat avgiva uppgifter, utvisa i sammanställning följande resultat: Hjälpgallring har utförts å ............ 1,359,:8 har PBackrenstöng Oav) ooostootsibersssisitondena 6,364 meter | DT] 43 TNA a saa SAS ÄR she p DER VER ENARE 3,591 > MaTKDEROGRIRE BAS soc del sonas snsenå 834,13 har För den å dessa egendomar verkställda skogsodlingen har i det före- gående blivit redogjort. En tydlig nedgång i dessa arbetens omfattning kan såsom nämnts konstateras. Det torde dock ej kunna antagas, att denna nedgång skall vara beståndande. Förklaringen torde i stället med all sannolikhet ligga i den oro på arbetsmarknaden, som överallt gör sig gällande och som nästan nödvändiggör inskränkning av alla arbeten, som ej äro av sär- deles brådskande natur. Man torde i stället hava stora skäl för den förhoppningen, att då en gång lugnare förhållanden inträda, det allt- jämt stigande intresset för skogen och erfarenheten av vad denna under en rätt vård kan avkasta skall giva sig tillkänna i ett högst betydligt stegrat skogsvårdsarbete. Uppsala den 30 april 1920. Å skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar: H. WACHTMEISTER. R. Libeck. Gå ie q 40 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. Revisionsberättelse. Sedan undertecknade jämväl för år 1919 utsedda, A. R. Thalén av Kungl. Maj:t å statens vägnar, O. A. Berg av Uppsala läns landsting och K. H. Modén av Uppsala läns hushållningssällskap, att granska skogsvårdsstyrelsens inom Uppsala läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1919, få vi efter fullgjort uppdrag härmed däröver avgiva följande Berättelse: De vid skogsvårdsstyrelsens sammanträden förda protokollen hava vi genom- läst utan att anledning till anmärkning därvid förekommit, och hava vi funnit besluten motiverade och av tjänstemännen utförda. Då av skogsvårdsstyrelsens oss delgivna bilagda berättelse nogsamt framgår alla de åtgärder, styrelsen låtit vidtaga för främjande av skogsupplysning genom föredrag och utdelade skrifter, för betesmarkers förbättrade skötsel och skogens därav följande fredande från betesdjur, för skogsodling genom frösådd och plantering av de genom senare årens stora avverkningar ökade kalmarkerna, för röjningsarbeten på höstarna å dessa kalmarker, för avverkningarnas ord- nande genom undervisning om gallring enligt plan och ordnad fröträdsställ- ning, för anordnande av behövliga skogsdikningar genom anslag därtill, för kontroll av lagstridiga avverkningar genom avverkningsförbud och plantors för skogsodling avlämnande och genom inspektionsresor av styrelsen och tjänste- män, för ökning av plantskolor och för fröklängning, allt vittnande om skogs- vårdsstyrelsens och dess tjänstemäns 227 och zatresse för dess verksamhet, hava vi icke ansett nödigt i vidare mån vidröra dessa saker än att med erkännande av styrelsens och tjänstemännens goda vilja att göra sin verksamhet frukt- bärande för länets skogsvård hänvisa till styrelsens egen berättelse därom. Likväl kunna vi icke undgå att beklaga, att, om än viljan varit god och erkännansvärd, kristid, dyrtid och vidriga naturförhållanden synas hava i viss mån ställt hinder i vägen för full effekt av styrelsens bemödanden. De höga arbetsprisen, de allt arbete åtföljande höga förtjänsterna genom löneskruvens åtdragande, synes hava givit en hel del folk fallenhet för lättja och liknöjd- het att taga vara på naturtillgångarna, som bjudas genom insamling av kott till fröklängning. Ringa därav har samlats och för det, som samlats, synas oskäliga pris hava fordrats. I följd härav, och då tallarna under tvenne år ej satt frö, synes brist på tallfrö förestå och för det lilla, som därav finnes, fordras ända till 60: — kr. pr kg. och mer. Någon större frösådd har där- för ej under året kunnat ske, utan i stället den dyrbarare och mera tids- ödande planteringen å kalmarkerna måst tillgripas. Skillnaden i resultat härav framgår också vid följande jämförelse mellan skogsodlingar åren 1918 och 1919: I UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 I / | Dagsverk | 3 TV I År Si "| Frö | Plantor | Areal PMS ASAr kg. st har | mans |kvinns| barn | | Skogsodling med biträde av N MOI PLaANIOIET dos nosoocsooncatisKS | 1918 | 464 | 219,7 | 510,470| 373,39) 2,140 | 536 | 2,611 1919 | 498 83.45) 1,046,000] 286,83| 2,045 | 918 | 2,674 | Utan biträde, hos enskilda..! 1918 | — 522,3 | 468,438| 754,00] — — — i 4: 2 Ål Mä 84,9 | 993,167' 290,00] — = — Vid bruk och större gård...| 1918 | — = — | 764,28] — = = 1919) — = — -b054:6), el Summa areal | 1918 373,30 + 754 + 7604,23—= I,891,57 har skogsodlade. j 1919 286,83 + 296 +634,&2=1,237,;0 > sål minskning 1919 | = 34.5 2 | En närmare analysering av en del konti i räkenskaperna torde ock lämna en god översikt och intressera, varför följande utdrag här intagas: Resekostnads konto upptager 5,563:64 kr., därav till jägmästaren 3,$97: 50 > styrelsen 310-05 Avlöningars konto upptager 25,716:68 kr. till jägmästare, skogvaktare och kamrerare, Fröklängnings konto upptager 6,476: 92 kr. och har lämnat: BOESLIBKAV fall 2 SAR AEA a sea ar orda TIER 73:50 Sak EAEO NAONKES sosse does ededad dens EEE 1,4760: — Ciklanst frö ;Detakne ge Ae oo oa larsa does RN 2,829: 36 Mori Ar TORCISCI BORRS SE sor od rada or our ata de a SS RE 2,098: 06 — 6,476: 92 Frö och plantors konto: 2 aa Ler (fl a 1 ETT (Bäst MRS AA RR EE LL ee 2,530: 50 [SITT RI 2 ET TE frn EE Aer SER SSA RE be a EE 141: — [IG Fa GR TA FRE berg betet AS MARE er 1,476: — jöltninane" plantarptea Oe. ERE 12,165: 75 16,313: 25 ts KOMA USSR so LIL Kl atgärder RESAN SE3IgO ETS a LLA ASTA FN fä era CE FRE SI SNRA EI SA SR 6,013: 20 MÖTES presen rd de es äldre ANNES 1,452: 80 FEFGLFLI SN NG SILVER SEN OR So saa g an å rs änn ARS SKSKERE 1,4190: IO TJEGaen de Na ARE Ag Rd NNE 1,014: 25 16,313: 25 Plantskolorna : Upptagen ingående behållning —onsmmsmmssssssseseeenn> ET, 2732-08 Utbetalda dagsverken, körning, frakt s.ssommmmmmm sen 20,016: 64 TUTSRER GERD 195450 AA NL a a ENL ae oa no das RENEE 1,452: 80 32,743: 12 (ET 111131 NORS 2 AN ACE SET VRETA NESSER a de SAC 253-20 UU tlamnat fritb ir SöS 0 os ot dssalpi sie a nME das T2,105375 SEVSKKINCSE. I RE rn a mr mr RA on a mn SET 2,795: 44 Utsaende balans COSK oss $iadusede Sense RN SAN Ina 17,528: 73 32,743: 12 3. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 42 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Skogsplantörer för reseersättning 9,740: 60 kr. iP) ATAV VA Ten De CALES 3 era ARTE ee ALS ERS RANA RE NG 906: 25 POTIINNSTO 25 O CLIP a des str äldre ras Se cd NELL RR KSL NRA LE ARA 110: — löltestaende' fOTGringAr. ... ... ie csscs est SEE IRS LE La 2,944: 98 Styrelsen iklätt sig (plantering av äldre kalmarker)... 5,599:37 9,740: 60 Inventariers konto: Ingående behällning!C4A Faso Syse Nee NAN 7, ILO: 20 TARO DER sober sb ego da ess vejefO S rel SLE REKA MES MS ÄRNER RAGE LEA Er 1,132:45 8,318:65 ASVSKTTVININ Seebad Tan RA MN RAR SR RM fel 365: 25 [Utgående sbehallnimn os. 4 es SAN SEE UN 7,453: 40 8,318: 65 Utlägg för skogsodling. Resor och dagsverken för plantörer 5,726: 25 kr. TATA V FLIT ELR 2 ef oc oe söres jäs ES ars NE FA RR ARA a a 1,236: 50 [UTSStÄ ended LOT ATA NA Ar AN Are 4,489: 75 —5,726: 25 Biträde för skogskulturer 3,422: 56 kr. ID äravi styrelsen umite bes träd Ean use se ae 2 OMS A Utestäen del för drun gar ot sa ess a a 505:02 3,422: 56 Röjningars konto 5,804: 75 kr. ID ÄTAVSALELD Stal SNESne 0 SrED RA EA SA SEE RASTER SIÖ:-— 322507 75075, 804 Önskar man nu lära känna årets verkliga kostnader genom styrelsens verk- samhet, framgå dessa tydligast av vinst och förlust kontot, varvid då en jäm- förelse mellan åren 1918 och 1919 kan vara intressant nog: 1918 1919 Kronor Kronor Riese kostnaller.t..sak usla tdi. dekor RN SON TESS ie 5, 50304 ASYL OTID EES bd bd bor få ee eh VEN ENE ONS NG 2156, ITÖRNOS Aldministrationskostnader). ss... kon UR 3,082HÖM 6,448: I SERIE, CORY Ck OCh FANRONSEK LA sk sd SKAR ENE 539: 22 185: — TDIVEFS ST Utg TUTSR ROLE FA dress RA RA 4 NONE NRSNL NRO 330 ÖMSE 123003! 0 a feg tba Vere 0 RABAT ARR ESR RSA AS NE ASS — 2,098: 06 Blantskolomna 6 H408 My. o ess fuse kE LEVA KRO I, 2213 80 TJA AA 100 8/23 04620 (EE NS RNA EA ER rr RS Rae sr FÖP ENS 865: 2 FNEVISOTCKN IA NIT eDE se Lise DNs LLYN EN SAL MLA ESA RAR SALE 2803-— 3IT3N5SO IPTARLÖTSKUTS CI 07 oknE bd SETS oj l se BES RNA LEDAS 1,584: 62 1,945: 99 SKO ESUPPLYSPIIIGE: as Tas Enda ch dd gr NA SARAS 09/5: 02 I,3TONOO TDTVEESSND ELSODCE HA ges bra As RA NA ANNE 54:39 ör IBitnadet VidsKo SOSSAR ARS 4,967: 59 270) TIS BS KOSDESIKENAN 2 fd dar fketet sl ers SANERAS RN lea — 3,32032 SKOSSKULIS) 2s0s rodd ERA SR FR SS TS RA SR BAS EE ER er ak Bel = 13,9003507 "Transport = 34,307: 09 08,3 35NOK Hela utgiften 20,016:64 kr. i st. för 1914 9,779: 79 kr. UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 1918 1919 Kronor Kronor Transport = 34,307: 99 68,835: 04 res RER (CE TT OR SN CSR NAND RTR fe 276: 85 Skogsodlings- och dikningsbidrag sm mnsnnmmmmmsus.un. 275: 98 85: 75 HÖRKEN DGER Sr NERE AR dad a do i ouda stas dan SES 00: 06 — Summa kronor 34,674: 03 60,197: 64 således 1919 en ökad utgift 34,523:61 kr. eller = 50,11 $$ mer än 1018. Men så har styrelsen för att möta dessa utgifter haft en ökad stor inkomst under 10910 i anslag... —5,359:— kr. i st. för 4,074: — kr. under 1018 i skogsvårdsavgifter ... 121,106: 15 > > 54,080:40 > > > 1 räntemkomst ;........... 5,061:67 > > SÄTTA 2 > > Summa 131,616: 82 kr. i st. för 63,535: 94 kr. under 1918 Kaptitalkontof, som år 1918 ökats till 28,861: or kr., visar 1910 en ökning till 62,419: 18 kr. = 46,26 X- Då emellertid de hittills forcerade stora skogsavverkningarna äro de, som lämnat dessa stora bidrag i skogsvårdsavgifter och antagligen snart tider stunda, då med dessa avverkningar och därav härflytande inkomster tager en ända, torde nog skäl finnas att sig i tid därpå bereda och något bromsa på utgiftsökningarna. Af räkenskaper och protokoll framgår, att styrelsen under året för 20,000 kr. inköpt en lägenhet i Björklinge om 17/, tid jord och därpå uppförd bygg- nad i 4 rum och kök, allt avsett till skopa och plantskola. Då köpesumman är så stor, och hyresbidrag till skogvaktare utgår med blott 400 kr., hava revisorerna ansett nödigt bese lägenheten, vilket besök jämte be- siktning av plantskolan i Uppsala uppdrogs åt Thalén och Modén, varemot Berg skulle besöka plantskolan i Enköping och en till inköp vid Örsundsbro föreslagen lägenhet. Mot de sålunda besökta plantskolorna förekom ingen anmärkning. De besökta inköpta lägenheterna vid Örsundsbro och Björklinge hava revisorerna funnit särdeles trevliga och i värde fullt motsvarande inköps- summorna, och då hyrorna för dylika lägenheter, som bli allt svårare att överkomma, allt mer ökas, kan man gott antaga, att ränteinkomsten av köpet dels genom hyresstegring, dels genom delvis uthyrande av överflödiga rum, blir tillfredsställande, vadan vi anse att i betraktande av ändamålet med köpen av fastigheterna detta varit en välbetänkt åtgärd. Åt revisor Thalén, som innehar en nyckel till dokumentskrinet i banken, uppdrogs att granska deponerade medel m. m. Och har vid denna gransk- ning, som verkställts utan anledning till anmärkning upplysts, att ett depo- sitionsbevis å 6,400 kr. blivit under 1920 utbytt mot säkra borgensförbin- delser. Kontanta medel hava jämlikt styrelsens åliggande i $ 8 av reglementet varit i bank insatta, varigenom under året uppstått en ränfevins! av ej mindre än 5,061: 67 kr. Vidkommande själva räkenskaperna i övrigt har även för detta räkenskapsår en siffergranskning verkställts av f. häradsskrivaren A. Gullbergsson, vilken i bilagd p. m. framställt trenne anmärkningar: 44 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [20] 1:a på administrationskontot fol. 74 verif. 638 å fol. 78 verif. 676 rörande en post på 35: 20 kronor, som betalts och bokförts 2 ggr, 2:a att D. Sundqvists reseräkning verif. 679 genom felsummering upptager 1: 20 kr. för mycket, vilka båda fel genom återbetalning till 1920 års kassa bör rättas, och Oo 3:e att slutsummorna å rättegångars och laga undersökningars konto ej stämmer med partisummorna, vilket fel berott på att en post uteglömts, men nu blivit ifylld och rättad. Räkenskaperna voro i övrigt förda med reda och ordning. Fullständiga verifikationer & såväl inkomster som utgiftsposter förefunnos, men anmärktes att verifikationerna n:ris go, 204, 467, 506, 517, 689, 826 och 828 ej voro kvitterade. Sedan dock visats, att till dessa verifikationer funnos postkvitton, förfaller anmärkningen. Årets stat valverar på ett belopp av 317,048: 71 kronor och framgår av efterföljande TABLÅ. Debet: Ingående tillgångar. Hushållningssällskapets planteringkassa 3,273: 98. Innestående på upp- o. avskrivningsräkn. 44: 84 > SK Ka pilar AKRING free ed A355 028 KfOntant iiakaASsSAD, pk sker s RSKR stR 90: 43 Deponerade bevis s. s. pant för skogsodl. — 8,535: 78 Kontant i bank dep. medel. ............... 5,054: 79 FTOlagerO HAR Sod died LI AA SN 20530: 50 IPIATClä gr Ek vs toes SE SEO är 031 RONNE 11,273: 68 IINVEntanrliers.., sog. Mesta? Deer 1a0 Mg Re 7,186: 20 Utestående fordringar för rättegångar... 454:-98 > » » frö o. plantor 327: 65 Till pensionsfonden avsatta medel ...... ANSASSAO IE IT DENTA NS rea I2,000: — Inkomster under året. Köntanti tran ingaende balans-konto =E eEas Anslag: Statsanslag till styrelsens verk- SALE Cr = serade seg bj AA IE Gö AE RB : 3.400: — Statsanslag till skogsodlingens befräm- IR ae (2 RR IRA SK Al Re ana 959: — Från hushållningssällskapet ............ FOO: Influtit: Av skogsvårdsavgifters konto... 122,517: 88 Från fröklängningens konto ............ NSENSO SENOR OCH Splantörs KkOMOL Nee 5.513: 90 JIE plantskolors FEOMEOR Ess. esse AA 253: 20 43,074: 55 14,190: 57 -16,545: 40 96,683: 53 90: 43 Transport Kr. IS SMS go: 43 96,6083: 53 [21] UPPSALA LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 45 Transport Kr. 133,717: 48 90:43 96,683: 53 Från ersättning för biträde av plantör 906: 25 > > > utf. skogsodl....... 1,230350 > > FSA SKOREERosssla 510: — 2 > >» uthyrd lägenhet (ACIINURISER ör Re HRT sann 125: — >» influtna räntor fr. dep. medel 2. Banken ma doseras 5,061: 67 +" diverse personers; konto. .......; 0 194: 75 141,757: 65 Utgående skulder till 1920. SJ sÅ pant deponerader medel sspoo.cc. 8,535575 3 > i bank på 13 st. sparkasse- böcker kont. dep. medel ......o..o..n. 5,562: 14 Resterande köpeskilling (int. i fastigh.) <2,000:— 16,097: 92 Kra pitalraknin gen susse (CORE la fo TAS RS 62,419: 18 220,365: 18 Summa kronor 317;048: 71 Kredit: Ingående skulder fr. 1918. S.S pant. i bankodeps medelak sto.c 8,535:-79 Kontant: dep. medelande sked 5,654:79 Resterande intecknad köpeskilling ...... 2,000: — 16,190: 57 Utbetalt under året. För skogsvårdsavgiftstaxeringen............ GEN RR 3 inköpta, frön: och plantor -...ccsss 141: — Till skogspl. resor och dagarvoden...... 0,470: 60 SM ATORKlANPNINGER. 200 es soda son Said dee sr 6,476: 92 DRAR ISKOLO EIA SAR oa uasrekases 20, sI0A > inventarieinköp (möbler fr. Bränsle- kommissionen) E took ON ad P.132045 Sö raVvlöninsanttt an KOR SRNIIcag 25,716: 68 SL IFeSeKOStN ACER RA oner se seegsbdieran 5,563: 64 > administrationskostnader ............... 6,573: 61 >» skrifter, tryck och annonser ......... NN NV NSKORSUPPLYSPEH PN mosade sure erana 1,310: 06 >» bitr. vid skogsskötsel (resekostn.)... — 3,422: 56 > > > skogsbesiktn. > UT RG20-23 > > > skogskultur > NINE Er (Log, FUNCK INESKOSIRAGCRR a Sa doses 85: 75 > rättegångar och laga undersökn.... 275: 45 +” utlägg för Skopsodling ss.ccss:s. sve S,010325 ' > > SE ROTTNE ES san sva dee 5,804: 75 > — diverse utgifter för skogsodling (red- skap); OCH strabt)ö Ass Msn EJ25AG Transport Kr. 99,222:82 16,190: 57 46 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [22] Transport Kr. 99,222: 82 TOT TOOTS Tllidiverse utgifter 1 OVvIIgt ors..esss SAO SMED LANTÖTSKUFSEIY. ov s00a oc sek RS ES SN GREG 1,945: 99 SAN DETeSKUTSCI svs esset NES TKR 276: 85 FINER TC VISOTCINA utses solens nee os RA SEE 318: 50 Avsättning till pensionsfonden ............ ASA Se Wöllanköp av fastighet i ippletECee 20,000: — 127,384: 34 Kontant 1 ;KaSSäN.. su... co. de ss IN AL 10: 69 Insatt å kapitalräkning utöver uttaget 14,367: 54 SN 7 EITOFAKIIIND) ss oss NS RR SIR 85: 51 14,463: 74 149,84 SRaS Utgående behållning till 1920. Innestående på giroräkning ............... OR 3 > >» kapitalräkning. Co föoeE 57,906: 82 TTO tANE (1; KASSAN sly a sas des Sa 10: 69 58 047: 86 Depositionsbevis s. s. pant för skogsodl. = 8,535: 78 Kontant. deponerade: medel. "ss ee 5,502: 14 14,097:92 Märde.-av Urolagret. v...ci ocker AGE 1,014: 25 Beräknat värde av kott å oavv. frö ... 2,829: 36 > » 5 Plantlagret oss FYR Seö: 3 > > 3 MIN VEntarler see oaReRan 1,453: 40 Inköpsvärden av fastigheter ............... 32,000: — BÖN SIONSTORA ENA essens BN AS AV 9,289: 61 Utestående fordringar (därav fr. 1918 : BUTIO AO ANETTE cat be N as 25 re RANA 15,848: 93 86,864: 28 159,010: 06 Hushållningssällskapets — planterings-kassa 3,273: 98 kr., därav under 1920 ett be- lopp av 6,400:— kr. utbytts mot borgensförbindelser. NN Summa kronor 317,048: 71 I följd härav få wi tillstyrka full och tacksam ansvarsfrihet åt skogsvårds- styrelsen inom Uppsala läns landstingsområde och dess tjänstemän för 1919 års räkenskaper och förvaltning. Uppsala den 22 juli 1920. A. R. THALÉN. O. ALFR. BERG. K. H. MODÉN. EST NE fö RA TET TRE ON LR x Ne ay våld « SFR ” I ; | bg. $ Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands läns landstings- område berättelse för år 1919. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och tiänstepersonal. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har under berättelseåret varit densamma som vid avgivandet av förra årets berättelse. Styrelsen ut- gjordes sålunda av hovstallmästaren m. m. G. Tamm, av Kungl. Maj:t förordnad ordförande, godsägaren m. m. H. Santesson, utsedd av hus- hållningssällskapets förvaltningsutskott och godsägaren, kaptenen m. m. N. Arfwedson, utsedd av landstinget. Suppleanter voro likaledes fortfarande godsägaren, kaptenen m. m. E. F. von Celsing, utsedd av landstinget och godsägaren m. m. G. Sederholm, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Länsjägmästare- och sekreterarebefattningarna hava fortfarande inne- hafts av länsjägmästaren E. G. Noreen, som under Styrelsen därjämte ansvarat för skogsvårdskassan. De egentliga kassagöromålen hava dock handhafts av kamreraren D. Lindmark, vilken dessutom biträtt vid ex- peditionstjänstgöringen. Då det på länsjägmästaren ankommande arbetet alltjämt ökats har fortfarande behov av en biträdande länsjägmästare förelegat, vilken be- fattning likaledes fortfarande innehafts av extra jägmästaren O. L. Bundy, Nyköping (tel. 5 22). Under året har dessutom ett kvinnligt biträde anställts å expeditionen. För att kunna utöva noggrannare kontroll över den enskilda skogs- hushållningen samt utföra alla av enskilda rekvirerade förrättningar be- fanns det nödvändigt att öka länsskogvaktarnas antal. I sammanhang härmed gjordes under sommaren ny indelning av länsskogvaktaredistrik- ten, som ökades från 5 till 8, varvid 3 nya, tillsvidare extra länsskog- vaktare antogos. ; Länsskogvaktaredistrikten hava härigenom erhållit följande omfattning och tjänsteinnehavare: 1. Hjälmaredistriktet, Väster Rekarne härad, Husby Rekarne och Näshulta socknar i Öster-Rekarne härad samt Eskilstuna stads område: e. länsskogvaktare E. A. Karlsson, Köp- mangatan 21, Eskilstuna, Tel. 17 42. 2. Ärila distrikt, Öster-Rekarne härad utom Husby-Rekarne och Näshulta socknar: Länsskogvaktare J. E. Ekberg, Ärila, Tel. Ärila 2, tillika föreståndare för Ärila plantskola. 3. Strängnäs distrikt, omfattande Åkers och Selebo härader: länsskogvaktare H. W. Håkansson, Mariefred. Tel. Mariefred 9. 4. Daga distrikt, omfattande Daga härad samt Helgesta, Hyltinge och Dunkers socknar av Villåttinge härad: e. länsskogvaktare Agnar Lövgren, Gnesta. Tel. 240. 5. Flens distrikt. Lilla Malma, Malmköping, Ardala, Forssa, L:a Mellösa och Flens socknar av Villåttinge härad samt Blacksta och Vadsbro socknar i Oppunda härad: läns- skogvaktare H. Alsterberg, Flen. Tel. Flen 167. Denne verkställer dessutom diknings- undersökningar inom hela länet. JEN dä mh J 48 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [2] 6. Katrineholms distrikt. Oppunda härad utom Blacksta, Vadsbro, Husby-Oppunda, Bettna och Vrena socknar: länsskogvaktare G. H. Luthman, Katrineholm. Tel. 4 04. 7. Kolmårdsdistriktet. Jönåkers härad samt Husby-Oppunda, Bettna och Vrena socknar av Oppunda härad: länsskogvaktare H. Wernander, Repslagaregatan 19 B, Nyköping. ielrsvs. 8. Kustdistriktet, Rönö och Hölebo härader: e. länsskogvaktare C. G. Boije, Nyköping. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet har under året fortgått efter samma riktlinjer som under föregående år och har huvudsakligen bestått i: att med stöd av 1903 års lag tillse och föranstalta att avverkade skogs- marker bliva satta i skogbärande skick, att med stöd av 1918 och 1919 års tillfälliga skogsvårdslagar förhindra ungskogens skövling samt å ny- förvärvade hemman reglera avverkningarna efter en god skogsvårds fordringar, samt slutligen att med de medel, som till Styrelsen inflyta i form av skogsvårdsavgifter m. m. understödja den enskilda skogsvården inom länet och verka för dess. förbättrande. Styrelsens sammanträden och de viktigaste behandlade ärendena. Styrelsen har under året haft 4 sammanträden, företagit en 3 dagars inspektionsresa inom södra delarna av länet samt deltagit i gemensamt möte mellan skogsvårdsstyrelserna i riket. Av de ärenden, som före- kommit till behandling, förtjäna särskilt framhållas nedanstående: 1) förut omnämnda utökandet av länsskogvaktaredistrikten samt till- sättandet av nya länsskogvaktare; 2) införande av registrering enligt kortsystem av handlingar rörande hyggestrakter, skogsodlingskontrakt, dikningstrakter samt avverknings- förbud; | 3) avtal med Rikets Allmänna kartverk och Generalstabens Litogra- fiska anstalt om leverans i 40 exemplar av kartor över länet i skalan I : 20,000; | 4) höjandet av bidraget till dikningsföretag från förutvarande högst 500 kr. till 1,000 kr. per år och skogsägare; 5) avgivande till Kungl. Justitiedepartementet av infordrat yttrande angående förlängning av tillfälliga lagen till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo; samt 6) beviljande även under detta år av dyrtidstillägg åt Styrelsens per- sonal i överensstämmelse med grunderna för Statens befattningshavare. Expeditionen och tijänstepersonalen. Expeditionen (adr. Östra Kyrkogatan 10, Nyköping, Tel. 3 19) har varit för allmänheten öppen varje helgfri dag, då arbete där pågått, r PA ER Rod AL (SR [3] SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 49 varjämte länsjägmästaren å andra tider kunnat träffas i sin i samma hus som expeditionen belägna bostad. Under året behandlade ärenden hava sammanförts under 2,138 diarie- nummer och utgöres av 2,795 ankomna och 2,832 avgångna skrivelser. Postboken upptager 6,104 avgångna postförsändelser. Kassaboken upptager 317 debet- och 1,001 kreditposter. Länsjägmästaren har inför Skogsvårdsstyrelsen ansvarat för alla ären- dens behöriga handläggning. Beträffande fördelningen av expeditions- arbetet har i övrigt följts en av Styrelsen fastställd plan. Länsjägmästarens och bitr. länsjägmästarens tjänstgöring utom expedi- tionen fördelar sig sålunda: | Antal dagar | Ordinarie Bitr. länsj. Sammanträden med styrelsen, kommunalnämnder m. m....... 13 | 15 I KÖRGErVISRInE (OCK LORSEA Aon oe a Ua abe elossakå 6 33 Besiktning av klängningsanstalten, skogsodling, plantskolor DEREK EL e eb feF MN SOC EUR a ae EN RAR DESSAS AE I fr 7 40 BeEStkiöinpj av aAvverkningstrakföll odjsmlsscessdssteröder dosen : 30 22 Råd och anvisningar för skogens skötsel och vård............ 23 II Närvaro vid laga skogsundersökningar s..ssssssssessssesreensa na I 5 BRGPSMölen(OCh)StadieresOTE ARA a a oa bo aae sd osa oe R SE 11 21 | RESET ROCK EIVErSeT has sr rr or Goa str > JAR SEEN 9 Z Summa 100 154 Länsskogvaktarnas tjänstgöring torde framgå av efterföljande tabell. Utbredande av kunskap i skogshushållning. Biträdande länsjägmästaren har meddelat undervisning vid Ulvhälls lantbruksskola under 15 timmar, varav 3 timmar under exkursion, vid Strängnäs lantmannaskola i 12 timmar, varav 2 under exkursion, samt vid Åsa folkhögskola 9 timmar. Den under hösten 1918 påbörjade skogsplantörskursen, som måste avbrytas på grund av sjukdom, fortsattes på våren och pågick då under 8 dagar. Av de 16 deltagarna under hösten inställde sig emellertid endast 12. Som det under våren 1920 beräknades bliva synnerligen omfattande skogsodlingar, anordnades även under hösten en ny plan- törskurs. Denna pågick under 2 veckor och bevistades av 17 elever. Undervisningen vid dessa kurser meddelades av ordinarie och biträdande Länsskogvaktarnas tjänstgöring. SUN ONE EVE un 2 - eWWung NS N [Si [ved N - - - SS - SS oc em SIA RER SSR Cd SST ah br AA DN RNE oe ANSE RREA ae) 2 SHS 22q3popsuelj, LYS 3 Sa ÄN SR SL Ie3epsaY SORSOMI RINNER SENS LON I PS en 2 Oo KON LÖGN Nn = Oo Oo + 230 2qIeuJ Dr N No nn sa Le) - 5 Sutu Z I | STAISpUunsBoYs | | | | | | | | e3ej[ PIA OILAIEN 1OSII9Ip MS RAS ae ao a | | 3 -n3S 430 URNOMN N I2puweu -[eunwuwoyY pau SA SPA SIE SS | | 3 apenuewwes uaxIrewu Be am | [KEN | | | | 2 HIqIesFuruAL nå + LOL TENKIRONERO EO - ta vs 00. ING o 1e3uruyIsog I NG STO UAE I SE IN LINGA x Ie3utustAue 4920 per jwues pen (OM KORR AES L0n: 3 NO ONLRGR S Ez SÅ [sd] nn nm Oo No Sr (Se) > — = = (=) 3 :3 I augusti. » ! Tjänstgöringen började den I juni, 2 Is] SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 51 länsjägmästarna med biträde vid de praktiska arbetena av länsskogvak- taren G. Boije och stadsskogvaktaren S. Carlsson. Dessutom ordnades en kurs i skogsskötsel för hemmansägare och hem- mansägares söner under en veckas tid. Som deltagare i kursen hade anmält sig 48 personer, varav uttogos 40 stycken. Härav infann sig ej en, vadan kursen omfattade blott 39 stycken med understöd från Skogs- värdsstyrelsen. Dessutom fanns en deltagare, som utan understöd del- tog i densamma. Kursen leddes av de båda länsjägmästarna och fort- gick efter i huvudsak samma plan som föregående av detta slag. Vid undervisningen hava de för deltagarna värdefullaste av Skogs- vårdsföreningens och andra folkskrifter kostnadsfritt utdelats. Skogs- vårdskommittéernas ledamöter och de mera fasta skogsplantörerna hava kostnadsfritt erhållit tidskriften >Skogen>. Årsanslaget till Södermanlands-Östergötlands skogsmannaförbund för främjandet av dess verksamhet har under året varit 300 kronor. Skogsodling. Styrelsens understödjande av skogskulturerna har fortfarande ägt rum i huvudsak på följande sätt: 1) Å kalmarker, avverkade före 1905, har Styrelsen bekostat och verk- ställt fullständig skogskultur efter det att skogsodlingskontrakt upprättats mellan markägare och Styrelsen. Markägaren ikläder sig däri att hålla plantören med kost och logis, bidraga till Styrelsens utgifter för dennes avlöning med 1 kr. 50 öre per dag samt hålla den skogsodlade marken fredad i 10 år för kreatur. Skogsvårdsstyrelsen betalar däremot, med undantag av ovannämnda bidrag, såväl plantör och arbetsfolk som plantor och frö. Under året hava på detta sätt 32,6 har planterats samt hjälp- kultur verkställts på ett område motsvarande 8,2 har kal mark. (När- mare utredning i nedanstående skogsodlingstablå). Under året hava 7 nya skogsodlingskontrakt av Styrelsen godkänts. 2) Å kalmarker uppkomna efter 1905, varå avverkaren är skyldig skaffa återväxt, har Skogsvårdsstyrelsen ombesörjt skogsodling på det sätt att plantör, utrustad med nödiga skogsodlingsredskap, tillhandahål- lits enskilda efter rekvisition avgiftsfritt under 3 dagar och därutöver mot Styrelsens självkostnadspris. 10,000 st. tall- och 10,000 st. gran- plantor (oomskolade) hava erhållits avgiftsfritt. Plantor härutöver hava lämnats till Styrelsens självkostnadspris, som för året blivit per 1,000 st. oomskolade tall- och granplantor 3 kr. samt för omskolade 6 kr. Skogsfrö har tillhandahållits på följande villkor: till halva priset under vissa förutsättningar intill den frömängd, som erfordras till besåning av 52 I. Av Skogsvårdsstyrelsen en- ligt kontrakt bekostad skogs- odling. NYPlanterin god toa Sd de ee Se Bas FljälpplanteriDg bit op. -o sd örat Omskolning i tillf. plantskola... Summa] plantörer. Nyplantering IN YSAC ER RER an skor SOA SN Hjälpkultur 3. Till enskilda markägare ut- lämnat frö och plantor en hundradel av fastighetens hela utmarksareal; 2. Under ledning av utsända! SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Skogsodlings= AIVaDt frö Använda plan- kg Oomskolade Om- Tall | Gran Tall Gran | Div. Tall | SN ER 139,500) 94,500] — 8,000 — — 15,000] 15,000] — 26,000 — — 16,000] — — - — — || 170,500] 109, Mie a |tgowseo segisod) SERA — 34,000 | j Å - — 905,200] 614,500] 4,000] 105,300 SC 52,7 — — — — 0,6 || 167,800| 121.000] — 49,40] 0,5] 0,61 167,800] 121.000] — | 25,000 69,3 : 53,3 ||1,073,000] 735,500! 4,000l 130,300 | I j 132,1 | 255,4 | 511,600] 377,000] 2,350] — | frö härutöver till Sty- relsens självkostnadspris eller 20 kr. för tall- och 8 kr. för granfrö per kilo. skogsodlingstablå.) (Närmare utredning rörande arbetets omfattning å ovanstående 3) Åt enskilda markägare, som själva ombesörjt skogsodlingsarbetet, hava plantor och frö tillhandahållits under samma villkor, som under 2) angivits. Skogsvårdsstyrelsens direkta arbete med skogsodlingen har under över- vakande av länsjägmästarna och länsskogvaktarna letts av 33 anställda skogsplantörer och i några fall av länsskogvaktare. ägt rum på 245 olika egendomar. dagar varav 734 effektiva arbetsdagar. Dylikt arbete har Ledarna hava härför använt 989 Medelkostnaden per effektiv ar- betsdag har uppgått till 13:50 kr. oberäknat kost och logis, som av rekvirenterna skall lämnas avgiftsfritt. Beträffande den verkställda skogsodlingen hänvisas till vidstående tablå. Med användande av där förekommande siffror samt med tillägg av värdet av kost och logis för plantörerna, beräknat till 5 kr. per dag, för frö ä 20 kr. per kg för tall och 8 kr. för gran, för plantor av 3 kr. per 1,000 st. för oomskolade och 6 kr. för omskolade samt vid det ar- bete, som ej av Skogsvårdsstyrelsen likviderats, med beräknande av ett FE FD CE Ny + - SÅ Lr vv by dr ra AES NR er Md Sd FRA SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 53 Dagsverken Kostnad Summa per har Summa per har i | i MM | S lan- : Plan- : BRL. S- - |Arbets- I Gran | Div. Mans | Hjons | > | Mans/Hjons [[Plantör Arbets Plantör | om | | 4 tör - folk folk | | | 28,000] 300 83 | 346;5 | 323,5] 2,51 10,6 | IO,oll 1.120] 3,396,4] 34,40 104 | — — 13 7$-4| 50,3 1,6] 9,2 6,2 175 671,36 | 21,3 82 | — — 2 4,5). 27,0] — — — 27 105,30) — - | 28,000: 300 08 | 426,24 | 400,8 | — — — 1,322 | 4,173.:»] — — ' 46,300] — 414 | 1,876] 2,4531| 2,1 9.31 I2,4|' 5,600 — 27.30 -— — = 137 705 663] mol 5,5 4,7 || 1,850 — 13,3» - | 12,800) 300 85 303 4961 2,1-1i 10,6] I3,e|| I,145 — 28,» — 59,100 300 636 | 3.034 | 3,612 | — -— — 8.595 — | — -— EE ER 2 EEE ER RE dagsverkspris av 7 kr. för man och 3:30 för hjon erhållas följande medelial per hektar. 1) Total skogsodlingskostnad. Nyplantering: 171: 15 kr. (40,708 kr. för 237,ss har). Nysådd: 8,780 kr. (12,060 kr. för 136,63 har). 2) Årbelsåtgång. Nyplantering: 2,1 plantörs-dagsverken. 9,3 mans- > I 1,2s hjon- > Nysådd: l 1,0 plantörs-dagsverken. 5,6 mans- > 4,85 hjon- > 3) Plantåtgång. 9,260 st. oomskolade. 4,630 st. omskolade. 4) Fröåtgång. 0,89 kg. 54 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Fröklängning. Under säsongen 1918—1919 var kottillgången på tall ringa, men på gran ymnig. För att förmå folk att plocka kott begagnade sig Styrelsen dels av annonsering dels av anställda uppköpare. Härigenom lyckades Styrelsen inköpa 412,3 hl tall- och 1,721 hl grankott. Under säsongen utklängdes 292,7 hl tall- och 667,9 hl grankott givande 164,6 kg tall- och 479,2 kg granfrö eller per kott o,s6 tall- 0,72 kg granfrö. Dessutom klängdes avgiftsfritt åt 9 enskilda personer och bolag 54,4s hl tallkott, givande 40,8 kg och 66,; hl grankott givande 46 kg frö samt för statens räkning 4,s hl tallkott med ett utbyte av 3 kg frö. Kottinköpen och klängningen för egen räkning beräknas hava kostat sammanlagt 7,452: 18 kr., motsvarande en kostnad av 21:75 kr. per kg för tall- och 8:15 kr. för granfröet. Tillhandahållande av frö. Tack vare ovan angivna klängning samt behållning från föregående år erfordrades intet fröinköp, men var Styrelsen likväl i tillfälle att här- igenom tillgodose såväl egna som rekvirenters behov samt dessutom från andra håll gjorda framställningar. Följande mängder utlämnades: Tal Gran Ena plantskolö =. -.-2555 4.4 AR NE a roakesesnnne sera 7, ÖOF00, LSSLSO Hjlliro7 tfekvirenter, varav 5SToolknedsatt PriS]u.cueccsesbs 105,05 123,95 > > > 34105 OAU GR DES oe en snegla 55,55 EOS Till Skogsvårdsstyrelsen i ATNSPORSSI LAN bus todirs orda s ses bird — 50,00 » > 10 STOCK OLMASK 2) 2800 sned ene RS —- 100,00 (Gen omifav ottsfri klan gnines. (Seas ee Oe RNNRRN a sr Sn a 40,80, 40500 Summa kg 261,40 514,20 Plantskolorna. På våren utsåddes: FANA plantskola. Lis m.m. AEA 43 kg tallfrö, 44 kg granfrö, UNNYköpings iplantskOldf..csss SAN ge » Tis » På hösten: INA plantskola. ds SAS EEE AR TRE ARN » RT AT LÄ ONA vå an ÅR Pul ÖS MA ET VR : ju j I I [9] SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 55 Från plantskolorna uttogos under året följande antal där uppdragna plantor: Oomskolade Omskolade | Plantskola me rt FN PENEA N Diverse Tall | Gran Tall | Gran Bilar LR Rd 966,600 549,000 | 144,300 | 80,400 | 6,350 Nyköpings ...... 833,500 638,000 | — | 22,500 | 300 Summal 1,800,100 | 1,187,000 | 144,300 | 102,900 6,650 nn ee 2,987,100 | 247,200 O——— ——— ee 3,240,950 varjämte från Gripsholms revir inköptes 15,000 7/, tall och 35,0003/, gran. Dessa plantor utlämnades på följande sätt: o | Antal | — Oomskolade | Omskolade | h ] | Arstid | rekvi- | = Diverse | Anteckningar | renter | Tall Gran Tall | Gran | ; | i | | | Maten. .« je. I, 250 1,435,000/1,021,000! 73,400] 68,900] —6,350 | Avgiftsfritt. | Hösten cl 19 | 127,000] —57,500] 26,000] 3,500) 300 | > | | I | METE... 23 248,100] 135,500ll 32,400] 17,200] — | Mot självkostnad. Hösten ...| 6 | 5,000] 8,000 12,500) 13,300/ — | > » Summa| — — |1,815,100 1,222,000) 144,300] 102,900)] 6,650 — MI en ORO OO — 3,290,950 | Vid årets utgång beräknades följande antal användbara plantor skola finnas i plantskolorna: Biträde för skogshushållningens Oomskolade I Omskolade | | Plantskola : I Diverse Tall | Gran I Tall | Gran | 2 | I | I ATIASN Se ed erca ne I:075;0004- | 590,000 || 37,000 | 103,000 | 6,500 I Nyköpings ...... | 1,250,000 860,000 I = | 4,000 250 I 4 "' Summal 3,125,000 1,.450,000 37,000 109,000 = || 6,500 | 4,575,000 | 146,000 | - — | 4,727,500 ordnande, beståndsvård och av- verkning. Skogsvårdsstyrelsen har lämnat dylikt biträde efter därom inlämnad rekvisition på följande villkor: länsjägmästare avgiftsfritt under en dag och sedan efter 20 kr. per dag och länsskogvaktare avgiftsfritt under 56 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [10] tre dagar och därutöver mot 10 kr. per dag. Personalen skall dessutom tillhandahållas fri kost och logis samt hämtas vid närmaste station. Under året har biträde lämnats av ordinarie och biträdande länsjäg- mästarna på 19 ställen under 34 dagar, av länsskogvaktarna på 277 ställen under sammanlagt 536 dagar. Härvid hava av länsskogvaktarna utförts gallringsbleckning på en areal av 1,410 har samt fröträdsutsättning, hyggesutläggning och hyggesjuste- ring på en areal av 423 har. Biträde med dikning. Skogsvårdsstyrelsen låter efter rekvisition verkställa besiktning av sankmarker och, där det så anses lönande, kostnadsfritt upprätta avdik- ningsplan och utstakning av diken. Ställer sig dikningen per har räknat ej allt för dyr, bidrager Skogsvårdsstyrelsen med halva den beräknade avdikningskostnaden, dock ej med mer än 1,000 kr. per år och jordägare. Under året har dikningsundersökning verkställts på 20 ställen och krävt 35 förrättningsdagar ute å marken. 16 upprättade dikningskon- trakt hava av Styrelsen godkänts. På 7 ställen har dikning verkställts enligt upprättade planer för vilken efter avsyning kontrakterat bidrag, 20452 ra KtTDetaltst Tvenne markägare hava hos styrelsen anhållit om premiering av förut utförda dikningar och har härför efter avsyning utbetalts 961: 86 kronor. Vidtagna åtgärder enligt gällande skogsvårdslagar. 1) Med anledning av 1903 års lag. Under året hava inkommit 218 rapporter över hyggestrakter. Skogs- vårdsstyrelsen har med de skogsodlingsskyldige träffat 84 överenskom- melser om skogsodling. Vid större avverkningar och efter laga skogsundersökningar hava för- bindelser om skogsvårdsåtgärder utkrävts av de skogsodlingsskyldige och uppgå dessas antal under året till 12. När det icke lyckats att under hand få en uppgörelse till stånd på- kallas laga skogsundersökning. Av de förrättningar av detta slag, som under år 1918 begärts, voro vid årets utgång 2 ännu ej handlagda. Under det gångna året begärdes ytterligare 17 sådana. Av dessa kommo endast 7 stycken under året till utförande, en återkallades sedan med ägaren träffats överenskommelse om skogsodling, vadan således 11 st. återstå att handlägga under år 1920. Sedan efter laga skogsundersökningar försök till överenskommelser om erforderliga skogsvårdsåtgärder icke lett till något resultat har Skogs= [11] SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 57 vårdsstyrelsen i 3 fall beslutat anhängiggöra talan vid domstol. Dessa ärenden voro dock vid årets utgång oavgjorda. Ett ärende från före- gående år blev under året överklagat hos Kungl. Svea Hovrätt, som dock icke fann skäl göra någon ändring i Häradsrättens i enlighet med Skogsvårdsstyrelsens yrkande avkunnade utslag. Slutligen har i ett fall en sedan föregående år pågående rättegång nedlagts, sedan säkerhet ställts för påyrkade skogsvårdsåtgärder. 2) Med anledning av lagen av den 28 juni 1918 och 13 juni 1919. Trots lagen genom kungörelser m. m. under föregående året borde blivit för skogsavverkare allmänt bekant, har Skogsvårdsstyrelsen dock under det gångna året måst tillgripa 17 avverkningsförbud, varav 10 gällde enbart avverkning av ungskog, under det att de återstående 7 gällde avverkning, som stred mot god skogsvård i övrigt. Över ett av dessa beslut har klagan förts hos Konungens befallningshavande utan att dock lända till någon ändring. Sammandrag av räkenskaperna för år 1919. Ingående balans konto. Debet. FA Skopsodingskommitténs- fönds KOntO.........is..soces-eso soda Kr. HÖ F0R20 Reserverade medels till Fröklängningsanstalts konto...... ..... » 25,000: — BSRER FORS FRKORLO! dogo AR NN RR ar rr Saga oa utav dann RSA ISAR IA NEN » 6,000: — Kapital FIRAR AR käcig fe 2eder be SA RR RARE EL TAR RI I Bar onlact 30 114, 107290 Summa Kr. 146,844: 16 Kredit. RRGNAK HINES KOREA sa osar ao san ta vadet rs SOT KENT 93008 355 RSA FA RDIN2S 3 ae Ae ana fa oa Ca ARR TORRES FSE » 18,730: 57 Obligationers RR FIRE AE TTR SRNRERER EN [Ae SEA Led » 8,000: — Skogsfrös SERA osesSE SB AA RR EN ro AEA » 990: 64 Plantors 255 KN RN Re a a RÅ mn ra da aa a bas SNS RESET » 6,674: — ES KIaAn ES RINS ERS: 3,55 ERAN RAL os cc der de SNS KA » 768: 51 Inventariers FORNA tie SENSE SLET SURA NNK RER FRA Rs SA at Len ee > 3,990: 25 Fastigheters Arr Sr RA er a enn na od dd a SS SNS TE ENAT > 9,880: 48 IENNVETS CRP EESONEES) (KO ue rn r a oa ma a se SST EST NA > 2,948: 95 Kassa FR sog RAA ASS N RESER LÄ Lea sp or ARE » FI GE Summa Kr. 146,844: 16 Vinst och förlust konto. Debet, BSKOgSKöetS KORtO 12-16) SIR 6 ON regn sr REON Kr. 451: 94 Rese- och traktamentsersättningars krnto ERS SSA ag SINN » 23,849: 27 ufransport: Kr. (24301: 21 4. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 58 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. "Transport. Kr: 24,8 Omen Skogsodlingskostnaders KONtOjn:c oe osdestrn bes nada Nea sas » 25,598: 50 AVLOTID 0 är SKO EO 2 ne bg ret SLS AS SRA RARE ATA UNS re af » 29,400: OI IHensionsfondens'. KONTO: s3:5ss41s "555900 RAR Md arr seen tö > 2,475: 94 SkOgSUPPLYSHINGS: | uobs dps LS SRA IE EA OA STR SA > 7,102H05 iBiskaliska "atgärders' KONMUO 45.06 ..cb. ie ere be AA aAa dr eaa ee » 285:64 Inventariers PN fe ASEA EEE RER SALSA BLA hl a do da dig a sf d » 286: — Trycksaker och sannonserskkontompmeg sten easa Mass ss Ne > 2,309: 06 Diverse omkostnaders 25 ÄT AN SNRA RAR RIAA OG EST ga AA La Dar » 3,082:,30 Dyrtidstilläggs DO MRS E SENSE TERO Ed tear SAR » 23,02 3:04 Skrivmaterialers 2 NA ANNAN I 15D EIS TR BE SE OR RN ASEA » 829: 53 Diverse personers SYST DENS VETE RER RANA da söna sroba ide dansa » 6: — Skogsdiknings RAN EN ESSENS ERA Rd tara de elijeles Ae » 3,6 19: 07 Kapital NER RN a RR a ar ans lnerslfefs s bra > 71,242: 82 Summa Kr. 195,361: 17 Kredit. Anslagens konto: Statsanslag för skogsvårdsstyrelsens verksamhet Kr. 4,000: — > till skogsodlingens främjande ...... > 2,3960: — Pandstrogets. ansläg Mood Aes ANSE ed >» 12,500: — Kr. GG — SKOgSVArdSaVpgillers bEOntO ess AN SAS retad > 1608,463:-12 Plantors rr TÅRNA TR AT RR oe da ara su MINNE » 10,322: 66 Fröklängningens NN REN BN a ake er SAALE RAT 1 ? 56: 99 Intresse FR fa RR NNE ed Yao 0 KA ARNE RAR LL » TIS Summa Kr. 195,301: 17 Debet. NASSA LKkONMON Esa 6 SE FAS Af AR RARE RN a nt mn da ee sor Kör 1; ASOS (GITOTA DIN 25 NKOMLEO ES SLS KE ASIENS BRO and SE TA > TATT ISEN or LEN GEN oh of SN SMU Ngan or SEN Sv oda Jo AE > TOO Obligationers 32 HANSEN DIS EVAS SYRE ASA BN SEE a Läser sed AN » 4 OOOE Plantors NA LE RR RN a as sm Saras dr TESEN RES KIKAR > 10,754: — IETÖKlAn SDIN 8 EN SYKONL ON faser a a na ee sus de feel » TALOO Inventariers BAN ENG OLAS RN a om arna dare D 5,985: 56 Fastigheters RE a a Ls a AH BE RA SER SEAN Så » 9,8980: 48 IDIVETSS HP er SOHCKSE os KAU SN SÄRART RN SE SETS RSA > 4,052: 17 Summa Kr. 214553 E05k Kredit. FRA PILANKOTIEO «70 5 ör de er ISRAEL RES INA I KÖRNER R ÄR RE AA aa ao os SÄG Kr: TOR, AMOO ET Skogsodlingskommittens, fon ds NkEONiO bo sc ssists.unel ie ade da » 1,830: 64 Reserverade medels till fröklängningsanstalt konto » 25200 Summa Kr. 214,537: 54 [=3] SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 50 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Med berättelseårets utgång har Skogsvårdsstyrelsens verksamhet om- fattat en tid av 13 år. Om skogarnas tillstånd och skötsel under det ena året i endast ringa grad skiljer sig från det under de angränsande, så finner man åter, när man blickar tillbaka på en dock icke längre tid- rymd, att förhållandena därunder i väsentlig mån förändrats. År 1903 fanns obestridligen inom landstingsområdet en forhållandevis rik tillgång på skog. Den genom ökad efterfrågan, förbättrade avsättningsmöjlig- heter och sjunkande penningvärde förorsakade ständiga stegringen å skogsvärdena har emellertid medfört skogsavverkningar i en omfattning som varken för fastigheterna själva eller för landet kan betraktas som lycklig. Att den skett långt utöver tillväxten och sålunda inneburit en minskning av skogskapitalet torde vara obestridligt. Det deklarerade värdet å rot för försålt virke torde, även om såsom nämnts virkespri- serna under årens lopp undergått en betydande stegring, dock giva en viss föreställning om skogsavverkningens omfattning och utveckling. Under de år för vilka uppgifter härom finnas hava dessa värden upp- gått till 2 J0TO cos 2500-047 kr. ar 1grS Lea 051703 kro NIVA TR 2,200,974 > > FÖRORTEN SSOA,477, 3 AREEOT2 sosse 2,391,606 > +. IOF REE E3,015.707 > ARCEÖES pocae 2,740,417 > ? "TOTTI 12,406,063 > BA CKOTA: tis 3,0992,110 sz De höga avverkningsbelopp, som dessa siffror representera kunna säkerligen icke uppehållas. Att minskningen år 1018 redan betecknar vändpunkten torde dock vara osannolikt. Att under nu rådande hög- konjunkturen på trävaror och trämassa skogarna komma att i yttersta grad anlitas, torde vara otvivelaktigt. Om skogarnas tillstånd sålunda beträffande virkeskapitalets storlek undergått en försämring, så torde man dock icke kunna säga att detta gäller skogarnas tillstånd i övrigt. Visserligen hava många planlösa avverkningar även under dessa år ägt rum, men i ännu flera fall torde avverkningarna inneburit sluthuggning av bestånd, som på grund av sin beskaffenhet även borde kommit bort. Här har 1903 års lag funnit tillämpning, tvungit till åtgärder för åter- växten och även åstadkommit sådan av god beskaffenhet. Från och med år 1908 föreligga av Skogsvårdsstyrelsen insamlade uppgifter om verkställd nykultur inom landstingsområdet. Siffrorna äro givetvis icke absolut säkra, men sannolikhet föreligger för att de snarare under- än 60 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [14] överstiga vad som i verkligheten ägt rum. Omfattningen har under dessa år varit följande: FVT MOON Hössarsnr 730 hektamnialkiglA g.s. 1,004 hektar SUL UTIG OO Asse 356 > DUATO TS osv bee 1,244 > är NEO fi ONa As 13 OA INS SANTI TO EAS st 1,289 » SST Se 1 get > FÖNET OL Esks 295 » PI NET OIL KSR 996 » SÄNG TOK oekr 1,096 > 2 STÖTS 953 > 2543 k5 (OJ NO JES RAA 1,047 » Härtill måste läggas den betydande mängd av återväxt, som erhållits genom självsådd, varom dock inga uppgifter föreligga. Beträffande behandlingen av den växande skogen har visserligen 1903 års lag varit betydelselös, men genom det samtidiga åläggandet för Skogsvårdsstyrelsen att genom upplysning och tillhandahållande av sak- kunnigt biträde verka för en förbättrad skogsvård, hava icke blott många växande bestånd räddats utan även många fått den vård, varav de för sin utveckling voro i behov. Därigenom att tillgången på gammal skog varit så pass riklig samt andra omständigheter har behovet att tillgripa den växande skogen här icke varit så trängande som på många andra håll. Skövling av ungskog har därför mera undantagsvis förekommit. Den begynnande bristen på gammal skog, det under de senare åren så betydligt ökade vedbehovet samt egendomshandeln hava dock inneburit faror samt även medfört åtskillig skadegörelse i detta avseende. De nya lagarna till förekommande av skövling av skog voro därför obe- stridligen av behovet påkallade och bibehållandet av sådana restriktiva bestämmelser måste för skogarnas bevarande anses såsom nödvändigt. Med undantag av bristen på snö, som försvårade virkestransporten, var berättelseåret för skogshushållningen gynnsamt. Årets kulturer hava gått synnerligen väl till och inga härjningar av storm eller eld hava före- kommit. Beträffande samtliga de under året verkställda skogsvårdsåtgärder, som kommit till Skogsvårdsstyrelsens kännedom hänvisas till särskilt sammandrag. Nyköping i april 1920. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: GÖSTA TAMM. d | PK Erik G. Noreen. 920 9'or sun Steg 0vungd tang sad uvrossIng 'o1 uoly jie ip 641 vunang 8 150000 AR NERE sj, DN kr rasar a FS ARA Me SRV OT rer Teg rrekA TOTR ER I ROS IOANS NG | « fr oseeesseceet 1apuunsoywo susIvåRYIVIN op PE sound 10) PvusON SUSSJOTÄISSPIKARÄONS aug sod Furrsjurfdku 10f PYUISsOXJIPIMN kos || va | |) te URÖR (1 EEE 1) nd I SS nd footer "HjOAS oå auvd Tynn je 1 duuposysug) ; stge 84 leg l— Igel) Si] 51) — | 5688 | Sgpe s'p6 EGET vunung 20810[d vo rr 3 > | — |] — |] — | — | = fenan py EO | = | a A EST me fr | ES | fa | Töre Mn KAR INSE ORO MIN SÅ ; [Le ÅN am VA a a En a SAN « 0: Re ofl8 | —]- (SET SN IST Fagen eraeN Se ofIe | EO — == OT Or | ATaOrSE siINR NN 0618 ||” == IEEE I SANS ETTAN $ "il 8 Snell OT ÖRA (RA RER bal ög -tg a) r OKI gr |: ar | TRA RE I Ar IE] SES Asp fö rape y. - 18 | == 101 ÖT tee a SE AV Tf ES Te oplg | - : sn 1100 RT Ne gIsS fo ANN 08] —]— | SG El ferm Kao AEEN Org | = mr MEL 2 [Aer DER | ENA IS EL fl RR 4 da] CAG Jm | a EN SN EN SI eo SN SIS Ok fråel kar +: NV tå sog) BUTUG | SUUTAS | SUV Eg tva eg ewa tva lsuaud | sups osovur | av avg | ap | uvas | vr Arp | vas | om 3 Fre ERE ra ne Sr RRD en RRD a (RES GE (ak HA RR (5 pd ar) ) - | uDrdAsdup i 5 RAK IN9Au SprIORSTIO | IPVBJOXETIOD VUJHIIIA HSU Rog UDIIVASTEpP Apr a aprnagqaoj |A 7 2 EE 10 [007 |nsbärotessm s sFvp ; ä ESR NAQLOJ 19944 PIA uIAIOT 211415 : 2NIQAB PIA H Vt AR :SJOXG | pmuasm I J03uv[d Vpursuy Lik AO = 7 103uvjd Vpurauy Pr4uIsO FOTOT ngn | ERE EE RE PE RASA SAR fa TNK NAT Jut[posIoxs Irpuristinad RA a Ciö kör AN PIrIINONSTUNPOSsTZONS AV PUNIÉ Vd JuUNPOSTONG dn = Fv SR NR hp ' | 5 dl i - 62 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. ud Bil sTlI sr K 4 SAMMANDRAG a över för skogsodlingsändamål från Skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde av ke länsskogvaktare och plantörer, utlämnade plantor och tillhandahållet frö. Vv Tj stonedknena JA höa kad | | : TH så 5 TH: je | GyckA Ede härad VIBiträde Utlämnade plantor Utlämnat Biträde Utlämnade plantor Utlämnat j st. frö i kg | St. frö i kg | antal FSA Rn I see 7 | ata SR et ne pA | dagar tall gran | tall | gran | dagar tall gran tall | gran | I | / I | LEAN Tor ur enn rr AA fr a Li | | / Jönåkers härad. Av | I I | ? Tunabergs Ch AAAA | SOON 1.500 | ”I,oo 0,59] sd Bergshammars »...... | 3 | — -— 2,00 2,00 Lunda NL SD 17 | -32,000] 30000 0,30 ,50 I Kila VEN [AEG 10,000 9,000 | 13,00] 16,00 | Björkviks CM VS ESR | 5 56,000 51,000 1,50] 23,00 Nykyrka ET SIDEN 6 30,000 | 59,0c0 | — 5,00 Stigtomta FENG | = | 17,000]- 15,000] TIiool — | | I I | I Bärbo FRA | — | 35,000] 33,0001 3,25] 7,00 | | i Nikolai SNRA | 9 45,300 | .-35,000 | —3,50| 6,00 43 | 233,800 | 224,500 | 25,75] 60,00 ; | | | Rönö härad. | | Lids SANN Senna BTR Sr RR 25000) aa | Rn tuna. Leos 61 0:0001]4 CT2:000INE=K NL O,25 | / Ludgo BR NYE SP = 7,000 3,000 1,50] 2,00 | HAtterstä Posse 71 1NI22,000], TOO OMNNEN sol «2,00 BIYSUDETO AA Asa ED 25,000 | —10,000 | 2,50] -2,50 | Rby RODÖP urk oc ond. = 5,000 | 1000] — I — | Svärta VS FOS NNE DA 2 5,000 5,000 | 10,00| 20,00 Bälinge SIGNS VIKER MAL -- 13,000 | 7,000 | — — | || D : = | | | a WAStfID SC AD, oss sr sk al | 4 5,000 — = 25 | KLOTSAKEr: Få usd Så 3 10,000 | — — — | | KJelSOnar oe. DAR AA fos = a NRELH ROTA (4a0ON iv 32 | 108,000 | 63,000 | 16,50) 30,75 Hölebo härad. | | | | Hölö SVS FN 5,000 SAST ONT örn öra | | Magnharads I»... AA) JFOOON KRBGLSNNG sSINLIG,c | s Trosa SB AR fä INR 2 — 2,000 US — sc se I | I Mörkö ANS NA fran | See (BU GRS 3,000 | II,5o| 6,00 | | Oppunda härad. | Å | | Västra Vingåkers s:n...| 34,5 | 82,800 | —60,000 | 7,25! 16,23 | 2 I I I I Östra Vingåkers » ...| 46,5 | 43,000 | RA 10,50] 17,25 Transport| 81,0) 125,800 103,000 | 17 33,50 84 | 347,800 | 295,500 | 53,75| 96,75 Socken och härad För ge | Sr Srila | Julita NG | Floda ; FSS | Sköldinge EE | Stora Malms = 3 ...... | Lerbo SS Vadsbro RET i Blacksta TIER Bettna kas j Villåttinge härad. Helgesta SEA | | Årdala VESA I Dunkers > Ja Föll Malma ”$ Nooso. Lilla Mellösa > «...... Flens 3 Forssa > Hyltinge > Öster-Rekarne härad. Jäders s:n Barva SSA Kjula PEN Sundby OSAKA Vallby 7 sa ADS Hammarby kärra Stenkvista YSL Ärila SEG: Husby-Rekarna >| ...... äshulta > Väster-Rekarne härad. Torshälla s:n Gillberga >» ER SK Rc 103,00 o 17,75) 1330] 3 ST så NE fv SE SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Biträ Ta FER ee INRE | NÄ antal dagar - tall i = dagar a | | | 84 RO | | | Utlämnade plantor st. 43 935] 2 | AN Xr500| 39,500 | 4,25] 3:7 | 7 | 15,000 5,000 | — | = | 2 | 21,000 5,000 | O,3s0 O.3 | — | 10,000 — 1 — | — | | 4 | 3300] 5000 — | — | | | 9 | 12000] 8500] —| — | 459,300 2 | | | | | | | | | | | | | i | | | | ; | | | | i | Rn | | | | 80 | 224,500 | | | | | | | | | | | | | EES REA | | 58 010630) 73000) | | EA | 19,000 | g9,000 | — | = | | 33 | 79,000] 55,000] 3:00] — | | 2 | 6,000 4,000 | — | — | | CN 6,300 | isen), = | Re | 13 60,200 6,700 | 3.00 3: | | 22 22,400 | —23,400 | 5:50 7: | i 3 | 35900] 43,700] 9,so| 9:54] 156 | 385,100] | | | | | | | | | | ån | | 2 | 10,000) 10000] — | — | | 22 | 35,000 | 30,000 | 3,50) 10, | | 24 | 45,000 | 40,000 | | Utlämnat frö i kg gran | un em | 295500) 53:75 96.35 23,30 | | | | 3.3! 10,00] 498 11,416,700|1,016,500 137,35 217,95) 64 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [18] JTötskonekkrelmn TORNA SSANG i 5 .. . 3. | Utlämnade plantor | Utlämnat .. 7 | Utlämnade plantor | Utlämnat Socken och härad <|Biträde Så Hole Biträde St. frö 1 ke antal sn dagar tall gran tall | gran || dagar tall gran tall | gran I Transport! 24 45,000 |--40,000 | 3,50) IO,00] 498 |1,416,700/1,016,500/137,35|217,95 Tumbo SME 16 27,500 | 22,500]| — — Råby-Rekarne >» ...... 6 20,000 | 10,000 | — | — Västermo NiCr 3 = 10,000 | 4,50] 7:00 Öja FA NNSGOE 3 10,000 = SR RN 52 | 102,500] 82,500) 8,00] 17,00 | I Åkers härad. Åkers SINNEN Ge 2 I:000)] KÖNTEOOON KK Härads AN RA 8 38;0001 2123 000NEI- 0 Fogdö AN SORAN 14 32,500 | —15,500 | 0,50] O,5c Helgarö NEO Sea 7) 46,500 6,500 | — TE Strängnäs: Mo masse. 19 207500) [205700 Bla 60 | 138,800] 66,700] O,sol 0350 ) Daga härad. | (FASINGEN I USED esse Jaga ng 30,000 | 15,000 | — — Frustuna INS ANA ANE vå 15,000 7,000 | 2,00] 9,00 | BJÖrnlunda uu... de ce 2 5,000 | --5,000 | 4575] 3525 Dillnäs NEAR REN 2 4,000 4,000 | — — Gryts NN NER UAA — = — 1,00] 100 20 54,000] — 31,000] 06,75) 13,25 Selebo härad. | b Ze | | Over-Selö SN 17 41,000 | 27,000 Tool, 1,00 | Ytter-Selö INR 41 89,000 | 46,200)| — | — Aspö SSR SAN 10 35,000 -— — — Kärnbo SLA RNE, II 26,000 15,000 | 0,50] 0,50 : I Taxinge RA Ae — 15,000 5,000 | — 5500 Över-Enhörna » ...... == 15,000 10,000 | — = | | Toresunds SR 2 SA | SN RE SPE ASS 221,000] 103,200] 4,50] 10,50 | I | Eskilstuna stads om- | | | råde. ud Hörs SNASENa 3 3,300 530001] 25501 -13350 | NCANKRS]OSters 9 sng 12 23,100 | 20,000 | 1,00] — 15 26,400)' — 25,0001- 3550)SL5 Summa less fal = — — | —| 733 11,959,400/1,324,900 160,60/262,70 SAMMANDRAG 5 över skogsvårdsåtgärder å enskildes skogar inom Södermanlands SE läns landstingsområde år 1919. ENE MV KE 4 . a Summa : ; er tj Gall- | Dik- |Kultur-! Mark- | Plan- | Hjälp- SER nykul- vt RR sad ring | ning hägnad/ bered- | tering | kultur | ”” tiverad 2 NN 4 : ning mark [| | N je har ansa aogd- har har har har har 4 meter | meter | a MÖRDARE RS öd ml acn se des ssp SEA 1720) 5,203 od 20,0 | 69,3 | 22,7 | 127,0 196,5 2 KONG. kd oci agrar 437 | 2,990 ss 11,0) (530. 606 113,2 : TS ANN 59,0] 2,888| — | — I Gi9| 195] 210) 27.9) $ BIRPUIEArt 6133 30 oso SANNA 585,0) 5,046| 5, 000) 33,5 79.9 | 56,6 | 180,9 260,8 3 i Mälktnpe.. ssd Era s sgAT — | [3 EN (ER I RS RR zz. K | | é | Öster-Rekarne................ 234,0] 1,414|] — | — (35 3 da SN 117,0 | - I | f i Väster Rekarne —sdo.ssooles Far637) — EOS 17,5 sol ”AF:S 61,3 NE 4 FSA RANE 90,0) 500] — | — 24,1 Jak HE 31,2 | Jå HPA forn er se så bese ARREN 77,0 614! — | 1,0 19,0 | — | 24,3 34,5 63 NNE EE FJEle HO a sta 3 see ed 100,0] 1,350] — | 530 a SIS vol ANS | 56,0 ' se Eskilstuna stads område... — I4,0] ER = | — 540 | = ESA EN [ERE SE SR AA SE so 7,0 | 12,0 SAG Summal2,001,e]| 20,013] 7, 370] gZ | 425,7 daaois] 7.370) DEE fiG,7 |-62Ko | RE 16157 | | 621,0 | 1,046,7 ft oh STR i AA VIF SVT SSSK dia PF OUSTENN TN a FENRIR VARD i ol Va NER LÅ MIR.P, SAND I ” SEE INCELC Teg PSN ERSATT AU 66 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Undertecknade, utsedda att granska Skogsvårdsstyrelsens i Södermanlands län räkenskaper och förvaltning under år 1919 få härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Vid siffergranskningen, som fullgjorts av e. kronojägaren V. Sandsten har / ett mindre räknefel upptäckts, hvilket räkenskapsföraren utlovat rätta uti 1920 års räkenskaper. Vid genomgående av räkenskaperna hava undertecknade funnit tillgångar | och skulder samt inkomster och utgifter överensstämma med i Skogsvårds- ; styrelsens berättelse för året angivna sifferuppgifter. Protokollen vid årets styrelsesammanträden äro av oss genomgångna och hava icke föranlett till annat uttalande än att förvaltningen utövats på ett målmedvetet sätt. | Brandförsäkringsvärdena å fröklängningsanstalt och inventarier anses skäliga. ) Enär räkenskaperna, däruti inberäknat de för befattningshavarna hos Skogs- vårdsstyrelsen pensionering, äro förda med synnerligen god ordning samt för- sedda med vederbörliga verifikationer, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för 1919 års förvaltning. Broby, Bettna den 29 juli 1920. HERM. JULIUS. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. F, VON MECKLENBURG. CARL NISSER. Av Landstinget utsedd revisor. Av Hushållningssällskapet utsedd revisor. É s É ; $ ; Skogsvårdsstyrelsens inom Östergötlands läns lands- tingsområde berättelse för år 1919. Enligt Kungl. förordningen av den 24 juli 1903 får Skogsvårdsstyrelsen inom Östergötlands läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva rättelse för år 1919. Sammandrag över Skogsvårdsstyrelsens räkenskaper. Inkomster. FRGSSa DEAL 0 ee AR AS a mr bond ds bör oder sh SLS ANSATT ENE 63,642: statsbidrag till Styrelsens, verksamhet 1. ...ssss-.sr ste 2,900: — > > skogsodlingens befrämjande ............ Fl [ER FSRDULSVALGSAVSIILET I es ARNE ES SNR ROR AA OR 100,250-53 > HE SENNEEAAEN sr Rear SS orig bald sbe aa SE SAR E2NSORG Anslag från Östergötlands läns landsting för 1918 GERIE TO TG) Ior RR SN RS RE SE URL let aloe lose rörs kl ES 10,000: — 220,700: Horsaljning rav SkOPSkONOCK PlaAntOT cv... sv tbess se VASER ESSIN 39,247: frsattning: för hittade av styrelsens personal: tt Ca eRSeesee I251NO: FAYLOT OCH: 'aTTEnN Ce AN Vasa dre Er sås ol Id de dodar sr Asa ss safes AVATAR 100: IAterbetalda skogsodlingskostnader ............sss.sss ss START 470: FÖÖTSA ANV ENTATTETT ERA Roe mds set dö oe a AES IN3TRR Rättegångar och laga undersökningar, återbetalda 0 SET ALE äs SER EN ER ERE SRA oa nn fr a mna re) (ER SAN 436: 2 Beteskultur, återbetalda kostnader........................... 198: 40 Tjänstepersonalens löner, återbetalda hyror ............ TIYSIGO Räntor ..... RS fn RR TN RT a a a oo «SS SN SSE NES 5022 AT Diverse inkomster å omkostnadskontot .................. 150: 92 7,478: Summa kr. 343,798: Utgifter. Föredrag, kurser och litteratur. KS EE BiA SAND Gl I KUTSEEE oe done se snöa sedda dare ass NASSA S3T3L0S Litteratur 1,005: 75 Biträde för skogsvård. BÖRA UTE SEOSLA AG ERNER Stek derfor ssd ost ör den snett SVARS TI SEAN 19,483: Skogsodling. KS IEO EE STEG er ARE rn mr åR orm a Ubdes edda saras 71,004:-2.4. STD TES OLE TÅ 0 RAR AAA fälla os SöS BEE AR BAER BARISTAN I RE ba 40,045: 93 Skogsodling av äldre kalmarker NAS ASE Er 5 ASP EFS PKR A SEEN 2 Sa c FLEN 4,93 6: be 48 Transport 117,940: 78 24,420: Ive a NÅ + JAG t 68 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER IG109. Transport 117,940: 78 iPlantörernas Farvoden och feSOR. 44 see svea EO 17,4 DÖR 53 HÖRA ttOln gSKkOStNACEF |: s6 enes sked SNS SN ROK 5,995: 26 HÖJMEESE ooo fee Baer oe aik seteje vh IE EN ARE SRINKRNENAR NRA NE 13,519: Ö5 154,07 4027 Dikning. HTT AR or örat sur SÄND Se rr BAR 0 SL SENATE IRA REA RAT 2,868: 50 IHörtättningskostna det) 14 1sss pss Meese ne 3,397: 86 — 6,266: 36 Beteskultur. IKOrrättningsköStia Cl et 5 sees ss ss NA ee AR a a a a a SA FT JALSS Besiktning. FörrättningSkostnadet:. =..." s0s4s ene Asa RA La ad ra I 3,4 50H50 Anslap Lill 5) OrERTNo AR oo aa ESS NNE oa dad aus fällor AR 300: — FJÄNSIEPER SOA RS ALOE NTA SSSK RN RAS AS RAA dr SRJ rv SR en RN 65,082: 02 Fastigheter. Inköp; eller Byanlag gnn gare. oc Eeee of SN NE MOON UT GEr RAN NASA VARE ANSER ERS At ras 848::76 848 Förvaltningen i övrigt. TH VEN FATT CTH sor SALE rele SED YTA TR KEN ER RR an 6,053 149 Expeditions- och skrivmateriel, tryck och annonser 55 MOSSE ufeleföon=toch MtelegTam ay gdltens.s4e Aasa CARS 1,575: 99 FIYTOL :OCIN laTESOEGN fotot NES RON INESRENAN JOD HOTSÄKTIN SALT os ser a oss strå EN sre rs EF SER a 547: 65 'Rättegångar och, laga undersokningantite ....... SS faxenn eg öLLSko gSsVATGSav sitt ee SS a 3,888: 95 StYTElSCNS Te SOT de ära gar se oe od ha br NA ana 1,17 Tjänstemännens resor för diverse förrättningar ...... 3, LENO PENSiOnSavgllter > sas ork er er ERA SAS E a. 1,384: 66 IDLVETSC oc oss out rdr Er dk ora ae Set NER REINE ora $ 3,047: 65 30,973: II LI ÖPSROLET AAC MNC a rm rss As js ARTEN RANE REN I AM Le re SRA ED Beda Kassabehållning. INDESta en dena ban kraknin soc ko an Bie AA sars. EE 34,8025N7 Summa kr. 343,798: 48 Skogsvårdsstyrelsens tillgångar och skulder den 31 december 1919. Tillgångar. KOntant: (OCh 1 /D ANKA oss eg få AA RAR OR ES må PESO RR ENNM ER Eee oc 3,4,S025NSN TD 1VErSe I fOr CIA SAT. og sanne SSE NA ÄN NER UR Aldo såga a dar das SSE RR 1,8798: 15 I ETAY(ST ENG (=) DS RANA ANAR REA RR RTR ER Ad a fen SET SRA NER pe Te I IT,000:-A FAStig Heter | sees. AA Ne see SN RENATE fe TR Eg a dr SER SRA 11505 0.05 SKOGS MO OCH Kottkläng da. obban enes. er SNR EE Rn EN SN. SOS 121 20 oN 0 a RAN ERE 1 SRK a RR RR Ran nana MER Seas TS EN RTR ERT Un 10, TAR Summa kr. 147,879: [3] ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 69 Därav disponerade medel. Beviljade, ej utbetalda DIOtagA for CIKNINg-... id iod ke Se ET Su 1,4094: — Skulder. Inga. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande: Bruksägare Gunnar Ekelund (utsedd av Kungl. Meaj:t). Ledamöter: Godsförvaltare Åke Joachimsson (utsedd av landstinget). Godsägare Johan Karsberg (utsedd av hush.-sällskapet). Suppleanter: Bruksdisponent Elis Wettergren (utsedd av landstinget). Godsägaren, frih. Israel Lagerfelt (utsedd av hush.-sällsk,). Skogsvårdsstyrelsens verksamhet, allmän översikt. Med år 1919 har den tredje femårsperioden av styrelsens verksamhet gått till ända. I sin berättelse för 1914 påvisade styrelsen den alltjämt stegrade omfattning, som dess arbeten dittills tagit; nu kan därför vara av intresse att påpeka, hurusom denna utveckling vid följande periods början, d.v.s. under kristidens första år, av kända skäl blev hejdad för att under 1918 åter göra sig gällande. Efter att sistnämnda år i flera avseenden ha omlagt och till nya om- råden ha utvidgat sin verksamhet stod styrelsen vid berättelseårets bör- jan väl rustad att möta de ökade krav, som det nya året skulle ställa å densamma. Under högkonjunkturer å virkesmarknaden och därmed stegrad efterfrågan å skogsprodukter har styrelsen haft att tillse, att gällande skogslagar blivit efterlevda. Genom sina åtgöranden har den velat visa, att de möjligheter för en bättre skogsvård, som de nya be- stämmelserna innebära, från dess sida ej lämnas outnyttjade. Framför allt inom den gren av verksamheten, som omfattar biträde för avverknings planläggande och stämpling, kan en betydande utveck- ling under året konstateras. Medan länsskogvaktarne under treårsperioden 1915—1917 anlitats för dylika arbeten i medeltal c:a 300 dagar pr år och under 1918 615 dagar, steg motsvarande siffra för 1919 till 1,459 dagar. Utanför bolagens och de större godsens skogar torde numera de flesta avverkningar planläggas genom skogsvårdsstyrelsens försorg. Den 1918 påbörjade systematiska kal- och sankmarksundersökningen har fortsatts under året och vid dess slut framskridit så långt, att något mera än hälften av länets skogsareal blivit genomgången. Resultatet har gett sig tillkänna bl. a. i starkt ökade skogsodlingar. Den areal, som under styrelsens direkta ledning under 1919 blivit kultiverad, är större än motsvarande för något av de föregående åren. / SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. 70 '$ "PIS 9S UONISIANdI BrjURA Wes IfeNUOY-J '0 -V uej[pw Uu3peuln]s "Suv I Sö ——— rr HJ] oss SE | oog'z 99S5'£6L 488 ogz NR RA ELER — (IGN 69 00669 009'obb "| — ooffooct S46 S09 If Sf SSA — COTT I4 | 000'ol o0£'1g8$ co£'968 I+F6 L99S 1 gtr 2501 — £91'1 89 || 090'z1 o0g'boS 00z'£67z'I1 ofg VE 41S 856 | = | | | | Oo0z'obz'I o0og"LEL'I gzII I | | Ala S6 | o0o9'gt1 055919 oSS€z9 00S5'S9S9 Ioo€'zl1i1) sr JE 089 | o1f Sto9 ELb'r | 6LS = = — o£9'z0z | oSg'g1z | ooz'f£z | oog'ogt || 1€1 907 59 IPI Lo — — — — oo0o'f+bE | 000fgzE | o0o€f'g4z | oob'C6S Sof SSV oO1z 6zt Se6 — — — — 006'89 | oolfg94 I ooo'bS | 00196 CI 61 SE SÅ 19 = 1e3ep 8 2S "IS 8 | NS 2Y ox a EE rel Ieq SR | [e31e per uajeare SEEN MEAN) [IGT AIN) ILE -30NPIA | ePH ANF one NI "Al = I UPID IeL Jå = E FEN -p1of TOA IpejoxswO pe[oASWON anmadfelg pol é = - 2[LIUV T9I01Urld 103ue[d epurauy QIJSBOYS JUPAUY [e31e PpelposSoxg "6161 JP BUrupa] EIXIIIp SUJSJOJÄJSSPILASSONS Japun eptojin Ie3uUlpos3oxs « 60—9S061 « t1—0161 (resapaw) LI—S161 | : 3PULILASIONN ewWWns UOLNISTAYII "JUBLA 'JTUF & PIENuoxY -SBut[posBoxs 1SUH V mnNenuoy -SBut[posdoys 13qu 8161 | XT QRT BREES UR SE PURE LEE SOON SPENAT 1 abe SDS E TRIES vs 7 DE PY ÅA ET IIS [5] ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 71 Tabell II. All till Skogsvårdsstyrelsens kännedom kommen å enskildes marker utförd skogsodling 1919. Därav gammal | I | | Hjälp- I kalmark = | | | Antal | Ny- | kultur S fl | NET SN fa es Ån ummal .. | Fljälp-| | | Joe kultur Fe Nu- alba | SE areal | kultur | reduc. | areal | i har | har har har | har | | I I | | Under ledn. av skogsvårdsstyrelsens plankörer 5790-1 T,443 10 SEG | LV Ko i TEESE AM MA KERan af» 2 SM Gl | | | med understöd av skogsvårdsstyrelsen”.. | 20 393 | 108 BRON IO — | i I | utan > > > | 5 80 20 | — — Fl Summa | 613 | 1,946 | "438 2.373 61 35 | | | Motsvarande summa: [EFOES kosing aan Se SR RARE Lgr vel |. 509] Ava os = — LOT Tv (medeltal) 5: SSSK Sean TE Lar, — | 1,448 "t 588] — = SES | 1910—14 ; EEE BN Se ör FER KEN oo 2015 [FA Of | - INrgOS =O" > oo NERE AR fl AN För torrläggning av till skogsbörd lämpliga marker ha planer upp- gjorts och bidrag beviljats i ökad omfattning. De första resultaten av denna under 1918 upptagna verksamhetsgren föreligga nu, i det gräv- ningsarbetet för ett antal företag å marken blivit fullbordat samt av styrelsen avsynat och godkänt. Styrelsen har under året varit samlad till nio sammanträden samt dessutom gjort tvenne besiktningsresor. Allmänna grunder för biträdes lämnande under år 1919. Skogsodling. I den mån skogsägare önskar biträde vid skogsodling, lämnas detta antingen enligt vanlig rekvisition eller enligt s. k. A- eller B-kontrakt. Vanlig rekvisition. Arbetet bekostas av rekvirenten; plantor och frö tillhandahålles till för länet fastställda, låga priser; arbetsledare lämnas 2 dagar avgiftsfritt, därefter mot en avgift av kr. 2:— pr dag; ingen inskränkning i betesrätten. A.-kontrakt, Arbetet samt plantor och frö bekostas av styrelsen; arbetsledare tillhandahålles mot cn avgift av 2:— kr. pr dag; ingen + i form av frö och plantor till nedsatt pris eller gratis. "+ ej reducerad. SAR 4 å o SKOGSVARDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. g9b'I a 989 — 178 9299 — 116 EbI — SL9 — ofo'I or — 968 — g9zE'I oz — S = gLb — 616'1 — ob -- bbz — olt — — og :E £19 DOT £68 — -— — 6€ — €9 — Ef — €£91 — €£91 = = = Lv — €z oz :O oz — OI (— — — :0z g9€1 — — — | 6€ — £1g'z — 89 — I Si — 9Er 3Y "IY 3 IN 3x Pei 3 Pon 3y sud sud stud stid SIAT E AT ; Hofd | ue i [eL [PP "2P2N "PP? "PP2N "6161 QJISBONS | FEST SI agiafe br Ne ENDE TN 4 GOREGO6T | rara ER GGR Spets dräng Ng 3 br oT6T FTSE AG ana od AGaSNIdASNESA (1eN9paw) L1—S161 fejk SEE ER Tr TR SN NES :3euwepn ewwns SpurIeASJOMN (xojoysiueld eu3a Nn f3) 1euwepn ewwuns SAGA iris esset ag opueftoj [ln Suruneyog MT fronesknerrrnenn sena (J9pRIWOSBUN -Sspuej won tal wour) 1e30xs BIPUL [IN FF SNES brssesssesrrrernen rer r srt ennen rn nn OLSINISA 9perwmosSunspuej Wwour IeJoxs sap[rysua [In gr CAN " I9smY yo tofoysjurid rusa fn IeuwepN EG EFRON FE TR NA vr aa NRA DS RA JÖSIA IDAG NR PTS guquesur tIa9 doxqui wouas SR veseeseese> Suuduep] u9$o wousd Yejjeysuv BER TANGOGKJDSSR FSA 1 opuog3aroj ugsg Sutufeqog TT UP 13 E. OSTERGOTLANDS LANS LANDSTINGSO bi = 66L SRS ERE ARE in iP SOEeR AR « 60—5061 98 = elv'g SEOUL YA NANG AEA så 7: ESR 94 -— varv 25200 606: ran re 9Le — 928 FR Er Ao RR AAA (eps) (1—S161 zz = 96€ == 16 - — 16!068 — lepgatr förses YTA Dt TATA VOR VYPET va 2161 :apeumgpn Pmuuns puvisASIOMN ib 3 £69 — bil 09 — 959 — ggr — I(10j0xsjurjd Buda ty fM) aprevtmugpn emuwuns Iz = 61 RE ES ecR FR £ 23 [T Lar ORON GERT e a SVAN (19pyauo -sJunspuvg wom Jaffa mour) IYÄoxS VIPUr HN 61 o$:S | 995 — :$ | Dog — 06 :1 | 698 OB IE EPT STALS ERNESTO SING FY Re ue stad pespau un 1 Pet 801 25 L6 z vg - ro fen Fr ER RN Kalk ar äl OR Mujsy3Av pymuosJunspurj Wour IvJ0XS sSApINIS4Ua IN ot = 5S99'1 -= z58 RE NE "> tojoxysjuejd vuda I Furufoxswo 105 SpruwwgpnN 9 O9:e | Oct 08 :z | oS€ En TER AS Ae PR AR SR a Pe CT ha bor) le ip - £69 — bil bz - 129 — O64r free tt 1010XsSjuBId vu3a ups 'Spvyvysuy « asus | stud stad ass | Sud stud 40 Iron "9 kop ME I ag IH 9 pp ML FE apvjoxswg Ö j apu[o4swoQg "(1831-0007 1) "6161 JOJuvIdsZONS AT U9PI laga I. B: 1020. rd Eri) 5 s Tid. egsvårdsjföreningen SE Sr 714 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. betning tillåten under 10 år; ingås endast för marker, som avverkats före 1905. B-kontrakt. Arbetet planlägges av styrelsen men bekostas av mark- ägaren; plantor och frö tillhandahållas till halv kostnad; arbetsledare avgiftsfritt; betning av hästar, får och getter ej tillåten under 10 år. Dikning. Undersökning, plan och kostnadsberäkning lämnas avgifts- fritt; kontant bidrag (utan återbetalningsskyldighet) intill halva den be- räknade dikningskostnaden, i det fall styrelsen ej planlagt arbetet intill halva den verkliga (rimliga) kostnaden; maximum 40: — kr. pr har torr- lagd mark; dikena måste underhållas i minst 15 år. Råd ang. skogens skötsel och biträde vid gallring. Lämnas genom länsskogvaktare 1 dag avgiftsfritt, därefter mot en avgift av 7: — kr. pr dag. Utstämpling av försäljningsskog. Werkställes av länsskogvaktare mot en avgift av 7: — kr. pr dag; försäljningsposten värderas å styrelsens expedition mot en ringa avgift; blanketter för skogsförsäljningskontrakt lämnas gratis. Fri kost och logis samt fria skjutsar skall i samtliga fall lämnas sty- relsens tjänstemän av markägaren. Skogsodling. Såsom av tabell 1 framgår har under styrelsens direkta ledning skogs- odlats genom nykultur 1,473 har och genom hjälpkultur 310 har (redu- cerad areal), varvid utsatts 1,737,800 oomskolade och 1,240,200 omsko- lade tall- och granplantor förutom 18,600 diverse plantor samt utsätts 1,128 kg tall- och granfrö. Till enskilda skogsägare inom länet har dessutom till reducerade priser utlämnats I159,000 oomskolade och 95,000 omskolade plantor samt 480 kg frö. Under ledning av 95 plantörer togo arbetena sin början den 22 april och avslutades den 6 juni. Tack vare gynnsam försommar med riklig nederbörd blev resultatet ovanligt gott. Fröklängning. Rörelsens omfattning framgår av tab. V. Tillgången å tallkott var under vintern 1918—19 medelmåttig, å grankott något bättre. Av tall- kott köptes största möjliga mängd eller 5,366 hl, av grankott endast 623 hl., den senare begränsningen, på grund av frörians vid Åtvidaberg ringa produktionsförmåga, vilken framför allt måste utnyttjas för kläng- ning av den värdefullare tallkotten. I viss mån har legoklängning ägt rum i privat fröria i Söderköping, [9] ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 75 Tabell V. Fröklängning 1919. | Medelpris Fröutbyte utklängt | Mängd pr hl f. b. v. pr hl frö | inköpsorten medeltal | Tall | Gran | Tall | Gran | Tall | Gran | Tall | Gran hl hl kr. kr. kg kg ke oke Behållning av kott från före- | gående år — — | — = = ER | KK Ootftar | Under året | | | | | I | ! | ÖREN KOL Ca oa oda SISSS 5,366 623 | II 2,40 — — — — SER NERE 3921] 621 — | — | 02 | 0,6 | 2,813] 39 | ELM 7T 1 RER SARA DER. Land 100 | — — = = = = — | | Behållning till följande Arn] 1,345 560 | — — — = Il — | | | Motsvarande mängd inköpt | kott och utklängt frö: | | Eat af gp ER SSR Sök dr $1I2|] — — — 0,78 — 410] — | 1915—17 (medeltal) ......... WäGSS IT IS) — = 0,53 0,95 | 5981] 1,377 I1910—14 4 SN Ra des 1,456 007 | — — 0,39 0,49 916 374 | 1905—09 EE rs 875 147 | — — 0,62 37 557 60 Plantskolor. Då behovet av skogsplantor under de närmaste åren väntas bliva avsevärt och produktionen vid Älvan genom begränsningen i tillgången å arbetskraft ej vidare kan ökas, har styrelsen vid Mantorp arrenderat ett 3-har stort område, vilket under året delvis blivit taget i bruk. Sam- manlagda effektiva arealen vid Älvan och Mantorp utgör numera 10,71 har. Såsom framgår av tab. VI har under året i plantskolorna utsåtts 353 kg frö samt omskolats 2,482,000 plantor. Upptagits och använts ha 2,455,000 oomskolade och 1,448,000 om- skolade plantor. Sommarens gynnsamma väderlek ledde till att sådderna kommo väl upp och att omskolningen gav ett tillfredsställande resultat. Skogsdikning. Undersökningen å marken har under ledning av extra länsjägmästaren verkställts av länsskogvaktarne, var och en inom sitt distrikt; utarbetan- det av dikningsplaner och kostnadsförslag i huvudsak blott av den förre. Genom de höga priserna å arbetskraft har dikningskostnaden i de flesta fall blivit avsevärd, men utsikten till bidrag från styrelsen och det MAS on AA TAS LAN SJR ATERN RT RAR OSA RAT oy 5 . [ON - [ON - [24 m Nn [Sa [Så] HH & << [34 () [50] [dp] od ZA MM ul un - É & [2p] (Ze) SKOGSVARD 76 '"Te2reonnaq ji | (FEAR ERA SÖTT SST SES Egh Ig99€ |— |— |— |— IS1I4 I— lzbo'rlS 156 lo4 L'SaxrlI ÅS FSS EE Sa re viIS ISlz — I— ]— |— IibbIl— Ig9g'rllosz IS4 IS4 Ir9'OrrlI ot Ib |— = IIS lEIa101 |— |o€ loSglors Iir IE -JoS5 I8 |ook rloc6'1looStall == = — I peb IE — l11 |— IS1r 1 |— |E69/b14 I11 |Er |— |— I1z9 I— Jo64'1l— I— |— — 1— II |61 |— |— jJoog"1I— le9g IE€ jogr logr | — I— i£tor1 Iz | FejaEn Ser sES Ke | KTIEE gle Le bod 1 I || 34 | 3 | Sy | Te AE SC) d EON AT) (= > : oo) = HH Q | [es] - fe 3 WE 5 E > s = å 5 5 S S = b: 3 z "194 UPID EL | [vary SE RAN fr | 3 = = F 3 = dl IG "ATC 5 2PpeloASWO IPBIORSUOD 10]0XS TUBIREIOIOIOITSR IIETKORT TUBE d OKT FFUBTGT '6161 PUJIOJONSIULId "6161 uasoy ed apejoxyswo « 60—9061 « t1—0161 :p3ugunuejd pugaue yao uagerddn jwes 10[oxsJuejd feare apuriressioM JNJIS SJaIe PIA WNIMeJUdAUT '> tojueld epueaue "eudejddf) Sum[oYswo YO PPEsSo.IA 1eare 420 [elUy LA UMD ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 7 o ökade värdet å skogsmark har gjort, att ansökningar om biträde till dikning ingått i stort antal. Årets arbeten å marken ha omfattat planläggning av 70 företag, var- vid diken blivit utstakade till en längd av sammanlagt 38,560 m., samt avsyning av 17 stycken, 94 har sankmark berörande företag, till vilka bidrag sedermera utbetalats. Kostnadsförslag har upprättats samt bidrag beviljats för 47 företag genom vilka en areal av 312 har beräknas bliva torrlagd. Övriga uppgifter kunna inhämtas av tab. VII. Åtgärder på grund av 1903 års skogslag. Den systematiska kal- och sankmarksundersökningen fortgick hela sommaren och delar av hösten enligt i 1918 års berättelse angivna grunder. Såsom förut framhållits, var vid årets slut något mera än länets halva skogsareal genomgången. För 520 egendomar hava kulturplaner upprättats. Angående skogs- odlingens utförande har styrelsen ingått 15 kontrakt av A-typ (gratis- odling å äldre kalmarker), berörande 38 har, och 155 kontrakt av B-typ, berörande 1,563 har. I 24 fall har skogsodlingsförbindelse avlämnats. Något avverkningsförbud på grund av denna lag har icke förekommit, ej heller rättegång. Däremot har i 6 fall laga undersökning enligt $ 2 - måst hållas. Provisoriska skogslagen, dess verkningar och av densamma föranledda åtgärder. Lagen av den 28 juni 1918 om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog 3 fastighet i enskild ägo gällde intill den I juli 1919 och ersattes då med en i stort sett likalydande, även den tillfällig lag av den 13 juni 1919. Utan överdrift kan sägas, att med provisoriska lagens tillkomst en ny tid inträtt för landets skogar. För sitt eget verksamhetsområde kan styrelsen konstatera, att på mindre än ett år en genomgripande för- ändring inträtt i avverkningarnas utförande. Under det dimensions- huggning förut var den å flertalet skogar enda förekommande avverk- ningsformen, torde den nu blott i undantagsfall komma till utförande. På ett mera påtagligt sätt har allmänheten blivit upplyst om skogsvår- dens fordringar, med eller mot sin vilja har den måst inrätta sig där- efter. Vad på frivillighetens väg helt visst icke kunnat vinnas på många är, har nu på kort tid blivit verklighet. Vid tillsynen av lagens efterlevnad har styrelsen alltjämt sökt bistånd SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I9. gg8E |I— So9'0 lgÅl s9'0 lg9Ll g98g'z |— Zrto loli"k | Leto 16£9'5 TNE == EE — |— 8982 — Lyto loLi'l | Leto |6€9'5 £68'6 | — |— etto II1b'oz FIER ESKjss De se EN FIS Sa RE sa = dT IN ut ur ut ut Sör] ger ad ad 1939W | Svap | Fesp ad id ERE ae RER fen EE pp | 991 = EE OTRS Est RE é 2WN 2W MW MN erg | rela esuy [2229 | veka HY | ET | pewsoy peujsox FUTRDd peusoy prujsox 3IPIRA peuyrIsodg SIPHIA peuyeIog SutusuaIsaNIp Y2o -HIrL Butu ip ÅN 161'1I +$SI"6b 1212 WU -doq [UV Fel $4 oz v4 oz Sg8e Ile se | Iey YreU RR -SBOYS -SSOW peu 1912 -IIES ST EX) 104 [ee p3ej0] RERSITAor "6161 JONIBUI SYPINISU? & UJIIgQIESTUIUTSTL[IIOL 41 Lv BejaIoJ [e1uV : eWWNs apuelIeASION UasjPIÄS AT POISIap -un paw eptrojn 'uajaqIe PWwuns Uua1aq.te BpIOJ an uasppIls AR porsIapun ue epsejuejd 232 uaspprls Ar epsejuejd ugsppikis Ae :ualoqtIe epIOJ an uaspIls AR porsispun PM ""'Bespiq apeffraaq Yvo I9uejd -sButuytp openeiddn uasppils Av LLA -U242T JR Fra MR Ste SL St 5 We SE : . n 4 / 9 . z — | 8 = | of — Ld — TS ESR AE. « 60—5$5061 3 — Ev NE er v SE CR NASSA NTA s t1—0161 (4 -— vb — I — c — FSA ROR RR (1 ce AA ef en VA Sn Pe Vv a gi SE II CA €ib rr tr st , FRK KR VRT :PUPIVASIOM 9 — I 9 EONEI as NASN SI £6z VAR NETA P4 ey 1vy mur 1017 18 | us3ej | Iver | udde | Zu Er / sapun SPUSyA SAO RLge ASSOMNS | Cftge LS 9Avalrfernue: leve leöreruen Ire9avtipasjue 19pun -d1 c É vpsofl3 - 'staoad | £o61 |'sraoad | £061 | "UTEX "wWIex "We TSuvrd apemjs Sn ke nr -IN3N3 ; SON 2pua peNBI -AR E ARR — AA L Se -v3ed 3 d£1-A d£1-V "dd AR puni "juo ae3urunyos T T9SjopurqI9g dd la ud pnqroj -19pun u3eT PenuoxsFuposFoxs -sgu[posFoys -SBUIIIAAV apengaddn openraddn "6161 JBFUPDIISIAALSBONS AV puUnI3 pd JSpIR3IY TILA U929PI 80 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [14] av vissa ombud inom skogssocknarna, och i regel torde de ansatser till skogsskövling, som på sina håll förmärkts, i tid ha stävjats. Endast i 6 fall ha avverkningsförbud behöft tillgripas, vilka förbud grunda sig på: $ I. av 1918 års lag (avverkning av ungskog) 3 fall. $ 2. första stycket av 1918 års lag (avverkning å fastighet inköpt efter 14/. 1058) I fall: Sie umandra > » > >» » (avverkningsrätt, upplåten efter 14/.. TOT8) 20 I ett fall har förbudet överklagats hos länsstyrelsen, som efter det undersökning jämlikt i $ 5 i 1918 års lag å marken ägt rum ej funnit skäl göra ändring i styrelsens beslut. På anmaning av chefen för Kungl. Justitiedepartementet har styrelsen lämnat vissa uppgifter ang. provisoriska lagens tillämpning och verk- ningar och samtidigt på det. kraftigaste framhållit behovet av dess för- längning. Föredrag och kurser. Länsjägmästarne ha undervisat i skogsskötsel vid Hamra och Lunne- vads lantmannaskolor under sammanlagt 22 timmar samt hållit föredrag i samma ämne vid 4 småbrukarekurser. För tillgodoseende av det alltjämt stegrade behovet av plantörer anordnade styrelsen en kurs på våren (22—29 april) och en på hösten (20 okt.—1 nov.), den senare utvidgad till skogsvårdskurs med under- visning förutom i skogsodling jämväl i beståndsvård, kolning, virkes- mätning, dikning m. m. Förläggningsort var i båda fallen Bersbo och antalet deltagare resp. 25 och 21. Spridande av skogslitteratur. Styrelsen har låtit utdela c:a 200 exemplar av Skogsvårdsföreningens folkskrifter, 180 årgångar av tidskriften »Skogen» och 10 av »Skog- vaktaren>. Belöning för god skogsvård. Har tilldelats hemmansägarne A.J. Johansson å S. Ekeberg i Malex- anders socken och Erland Månsson å Söderhult i Tidersrums socken. Skogsvårdskommittéer. Funnos under året i 32 av länets 149 socknar. "DEREN AKE RV NIA SITER Fö RNA GE TA TR Tf 4 Fra erraee rr rr arr [y—S161 rRGNLUd ROTA NANA LEDEN AASE SFTNDA 8161 0 UIVPARAJONSSUKT JO) IPUVIVASION JIvPrAJOYyssuKR[ 10) WNIS BUNUNG FE SJEN REKA 0 2 ee JIPP]PAJORSSURT "I r 'sapvugw b wopynis Av punaå pd Itpopnsuxh ,, T9s0yuvfd Av uAsIn JIPPRAJONSSUR) IQ + | H 0 -— —l|z - Tue — TV - 9 18 a 9 18 KH S6S bi |'ugw £/,6|9 |— . [Impa LÄNS LANDSTINGSO un | ; a i v 1 | : 5 ; [ v kå oo cf) Å 5 C Y Bel | Aa s ; fll ige Hår lå fa br la) sg (ÅR älg fbe fl asia 2 5 BEER 2 A|3 Sf ARLnlerig 9 SR: e Heldt PE AS 2 5 Ebales eg be 7 så Å ÅR BR 58 28 Aa ER & |33 > ——.. !=- zx= ax ==— = a — 12 1214 022 == —" ! 2 5 q SPYISSlINH I sduidQrapas I sJurdoxHuon I « BIT I [| I RR AA « OWA1950 ; AON « SUVATY pinsp sJudoyurt I UIADJYDATOYSSUPT sect ud20sRuIRsuRT '9 see udavspw3glsugTg UT wITT UR K XI MN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [16] Tjänstemännen och deras verksamhet. En utökning av den ordinarie personalen har under året vidtagits på så sätt, att plantskoleföreståndaren vid Älvan överförts på ordinarie stat och jämställts med övriga länsskogvaktare. Då föreståndaren, kronoskogvaktare C. O. Söderberg, därefter ej kunde kvarstå i styrelsens tjänst, blev i hans ställe antagen skogvaktare E. O. Lundgren. Länsskogvaktarne A. Andersson och R. Carlsson ha på egen begäran entledigats från sina befattningar och efterträtts av skogvaktarne J. Sjö- qvist och K. Ringkvist. Styrens personal utgjordes vid årets slut av: Länsjägmästare: EC Palm adress Linköping. e. Länsjägmästare: C. G. Carlsen » - Linköping. Länsskogvaktare: - C. Persson » — Linköpings (Linköpings distr.) E. O. Lundgren » = Älvan (Älvans SS) G. Ljungberg » Tannefors (Mjölby 31000) ONStröm >» Österbymo (Österbymo >» ) J. Sjöqvist » Kisa (Kisa 3.08) K. Ringkvist » Kimstad (Norrköpings >» ) K2 JEarsson » Söderköping (Söderköp. » ) E. J. Andersson >» «Hällestad (Hällestads >» ) Foreståndare för frörian: M. Andersson, adress Åtvidaberg. Kamrer: Jägmästare C. Tham. Kassör: Fanjunkare E. Th. Thamsten, samt dessutom fem extra länsskogvaktare och ett kvinnligt kontorsbiträde. De olika tjänstemännens antal förrättningsdagar och förrättningsställen framgår av tab. 9. Såsom synes uppgår länsskogvaktarnes summa för- rättningsdagar för året till 3,002, under det motsvarande siffra för 1918 ar 1,/75 och för trearsperioden TÖOr5-— 1917 i medeltal 670: Övriga åtgärder. Södermanlands —Östergötlands skogsmannaförbund har tilldelats ett anslag av 300: — kr. att efter styrelsens för förbundet gottfinnande användas till främjande av förbundets syften. Skogseldar. Såvitt styrelsen har sig bekant, ha skogseldar, värda att omnämnas, under året icke förekommit inom länet. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Alltjämt stegrade priser å flertalet skogsprodukter och framför allt å det sågade virket ledde till ökade timmeravverkningar under vintern ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. '83 1918—19. Under de förhållanden, som rådde före provisoriska lagens tillkomst, skulle detta med största säkerhet ha varit liktydigt med sköv- ling av talrika ungskogar och sönderhuggning av stora arealer äldre skog. Även nu har virkeskapitalet givetvis anlitats i mycket hög grad, men de mest extensiva formerna för avverkning, som förr voro så van- liga, ha under året blott i ringa omfattning blivit iakttagna. En glädjande företeelse är den större benägenhet att anlita sakkun- nigt biträde, som hos skogsägarne kunnat förmärkas. Skogsvården i allmänhet lämnar dock mycket övrigt att önska, och om intensiv sådan kan man fortfarande knappast tala utom beträffande vissa större gods och bruksegendomar. Från ett fyrtiotal bolag och enskilda skogsägare ha inkommit upp- gifter om genom deras försorg verkställd skogsodling och dikning, vilka uppgifter återfinnas i tab. II och VII. Linköping den 18 mars 1920. JOHAN BECK-FRIIS. JOH. KARSBERG. ÅKE JOACHIMSSON. VÄ Emil Palm. Vaa ts x - +” Y ÄR KS TV NG pers VR SO FT KVNYR 84 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Revisionsberättelse. Undertecknade, som blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens för Östergötlands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1919, få efter slutfört uppdrag däröver avgiva följande berättelse: Räkenskaperna hava befunnits förda med reda och ordning samt överensstämmande med uppvisade verifikationer. Genom en särskilt an- ställd siffergranskare hava kontroll och siffergranskning under äret ägt rum i den ordning en av styrelsen för siffergranskaren fastställd instruk- tion föreskriver. Kassainventering har av revisorerna verkställts den 17 juni 1920 och har behållningen därvid befunnits uppgå till det belopp den enligt rä- kenskaperna skolat utgöra. Ifråga om Styrelsens inkomster och utgifter under räkenskapsåret hänvisas till den specifikation, som återfinnes i styrelsens berättelse. Revisorerna hava granskat tjänsteinnehavarnas pensionsfonds räken- skaper och funnit dem utan anmärkning. Tillsammans med styrelsens ledamöter hava revisorerna besökt plant- skolan vid Älvan samt två med bidrag av skogsvårdsstyrelsen utförda dikningsföretag, det ena å Olivehults och det andra å Storebergs egen- dom i Kristbergs socken och därvid funnit, att plantskolan är synner- ligen väl skött och att dikningsföretagen blivit utförda pä ett sätt, som icke lämnade rum för någon anmärkning. Revisorerna hemställa, att styrelsen måtte beviljas ansvarsfrihet för det år revisionen omfattar. Linköping den 19 juni 1920. EG OR SCERTTERSSON. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. J. E. KINMAN. ARV. BURÉN. Utsedd av hushållningssällska- Av landstinget utsedd pets förvaltningsutskott. revisor. . r RÅG fn JT 1 TRE ö C sq t ww Skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstings- område berättelse för år 1919. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: ordförande landshövdingen m. m, Fredr. Pettersson, ledamöter domänintendenten m. m. Oskar Erickson (utsedd av landstinget), majoren m. m. friherre F. Lilliecreutz (utsedd av hushållningssällskapet). Under ordförandens tjänstledighet fr. o. m. den 15 november har såsom ordförande tillför- ordnats domänintendenten O. Erickson och som ledamot inkallats supp- leanten lantbrukaren Edv. Gustafsson, Slättna. Som länsjägmästare och sekreterare har tjänstgjort W. Lothigius och som bitr. länsjägmästare fil. kand. C. G. Chöler och som assistent forst- mästaren Rolf Westman, Länsskogvaktaren Anton Johansson har på egen begäran beviljats avsked fr. o. m. I jan. 1919 i och för tillträdande av skogsinspektors- befattningen hos Jönköpings Tändsticksfabrik. Till hans efterträdare som länsskogvaktare i Tabergs distrikt har antagits Erik Carlsson. Extra länsskogvaktaren Per Jeppsson har förordnats till ordinarie fr. o. m. I jan. 1919 och övertagit Unnaryds distrikt. Extra länsskogvaktaren O. Andersson har fr. o. m. 1 maj förordnats till ordinarie med huvudsak- ligt uppdrag att vara dikningsförman. Den ordinarie länsskogvaktarepersonalen är för övrigt oförändrad och utgjorde vid årsskiftet sammanlagt 9 personer. Till extra länsskogvaktare fr. o. m. I jan. har antagits Karl Gustaf Nestor och Enock L. Johansson. Extra länsskogvaktaren O. G. E. Claesson har erhållit avsked den 1 maj 1919. Den extra länsskogvaktarepersonalen är f. ö. oförändrad och utgjorde vid årsskiftet sammanlagt 7 personer. För att utöva den omedelbara ledningen av de omfattande skogs- odlingsarbeten, som utförts genom skogsvårdsstyrelsen och varom redo- göres i det följande, voro under våren anställda 120 utbildade plantörer. Styrelsens verksamhet och sammanträden. Styrelsen har under året haft 7 sammanträden, varjämte de flesta under året avhållna instruktionskurser och skogsvårdskurser av styrelsen hava inspekterats. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéer finnas i 125 av länets socknar. 86 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Skogsodling. Skogsodlingsarbetena kunde påbörjas den 20 april och pågingo till i medio av maj månad. Bidrag till och biträde vid skogsodling ha under berättelseåret tillhandahållits länets skogsägare på samma villkor, som tidigare härför varit gällande. Styrelsen har på allt sätt sökt verka och understödja intresset för skogsodling å gamla kalmarker, uppkomna före år 1905. . Sålunda har styrelsen å kontrakt serie A., upprättade före år 1913, bidragit med hela kulturkostnaden, med undantag av områden för hjälp- kultur, där markägaren låtit beta området. Å dessa kontrakt som nu i det närmaste äro fullgjorda, ha å 12 ställen nykultiverats 15,20 hektar samt hjälpkultiverats 44,80 hektar. Arbetskostnaden härför uppgick till 2,558: 82 kronor, plantörskostnaden 177: — kronor, plantkostnaden 372: — kronor eller sammanlagt 3,107: 82 kronor. Å kalmarkskontrakt serie B, den serie vilken ej sedan 1915 upprät- tas, tillhandahållas frö, plantor och plantör kostnadsfritt mot det att kontraktstagaren å mark över 5 hektars storlek förbinder sig att väl vårda kulturerna så, att desamma efter viss tidrymd bliva tillfredsställande. Å dessa kontrakt ha å 5 ställen nykultiverats 18,60 hektar. Plantörs- kostnaden uppgick till 108 kronor och plantkostnaden till 258 kronor eller sammanlagt 366 kronor. Å kalmarkskontrakt serie Ba lämnas frö, plantor och plantör kost- nadsfritt samt visst bidrag till arbetskostnad, vilket för året utgick med 20 kronor vid plantering och 15 kronor vid sådd, allt per hektar, mot det att kontraktstagaren åtager sig att på anfordran verkställa hjälpkul- tur på egen bekostnad. Å dylika kontrakt ha å 58 ställen nykultiverats 172,80 hektar och hjälpkultiverats 12,20 hektar för en kostnad av till plantörer 936 kronor, för frö och plantor 2,498 kronor, för bidrag till arbetskostnaderna 3,052: 25 kronor, eller tillhopa 6,486: 25 kronor. Å gamla kalmarker, där markägaren ej har kontrakterat om skogs- odling, har efter rekvisition med bidrag av skogsodlingsmaterial från Skogsvårdsstyrelsen och under ledning av dess plantörer nykultiverats 425,80 hektar och hjälpkultiverats 38,:0 hektar å 494 ställen. Skogs- vårdsstyrelsens bidrag härför utgör i plantörskostnad 3,186 kronor och för frö och plantor 5,365: 05 kr. eller sammanlagt 8,5351: 05 kronor. Å gamla kalmarker har sålunda under året kultiverats genom nykul- tur 632 hektar, hjälpkultiverats 115 hektar eller sammanlagt 747 hektar å 569 ställen, varvid styrelsen bidragit med en kostnad av 18,511:12 kronor. Härtill komma utgifter för frakter, kostnad för upptagande av rekvisitioner och organisation, vilket uppgår till c:a 5,000 kronor. [3] JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 87 Skogsvårdsstyrelsens bidrag till skogskulturer å gamla kalmarker uppkomna före år 1905 uppgå sålunda i allt till 23,51: 12 kronor. Tabell II innehåller uppgift å de skogsodlingsarbeten, som på jord- ägarens bekostnad utförts under ledning av Skogsvårdsstyrelsens plan- törer å såväl ny som gammal mark, dock i huvudsak å förstnämnda slag av mark. Den sålunda skogsodlade arealen är fördelad på 1,208 rekvirenter med 2,349: 50 hektar, därav 1,850: 50 hektar nykultur och 499 hektar hjälp- kultur. Hela den under året skogsodlade arealen med bidrag och under led- ning av Skogsvårdsstyrelsens personal uppgår till 2,056: 40 hektar ny- kultur och 5356: 10 hektar hjälpkultur eller sammanlagt 2,612: 50 hektar. Enligt beredvilligt lämnade uppgifter har dessutom skogsodling å större eller mindre egendomar utan ledning av Skogsvårdsstyrelsens plantörer, men i de festa fall med frö och plantör tillhandakhållna av Skogsvårds- styrelsen till nedsatt pris utförts å omkring 660 hektar nykultur och 83 hektar hjälpkultur å 134 ställen. Inalles ha sålunda under år 1919 kultiverats 3.358 hektar å 1.507 ställen inom Fönköpings län. Av tab. I och II framgår, att vid skogsodlingsarbetet i fråga för- brukats tillhopa under ledning av styrelsens plantörer 28,5353 dagsverken. Enl. tab. IV har utlämnats sammanlagt 9553 kg tallfrö och 978,50 kg gran- frö samt 10,303,800 plantor, därav 6.328,000 tall 3,9350,600 gran 9,200 lärk 16,000 bergtall. Härav ha till rekvirenter utom länet försålts 138 kg tallfrö och 387 kg granfrö. Plantskolorna. Från styrelsens plantskolor hava under året utgått 6,130,000 tall. 3,198,000 gran. Av tab. IV framgår, att våren 1919 i samtliga plantskolor utsåddes 231,8 kg tallfrö 186,; > granfrö. Tidigt och sent utförda sådder i plantskolorna hava givit största och vackraste resultatet, då däremot sådder utförda första veckorna i maj uppkommo ojämt, beroende på den torra väderleken i maj. ww > - by Lå » (CK AN d Re Se t 4 LIE Ed RAP OR 1 88 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [4] Besprutning av tallplantorna har som vanligt ägt rum. Fröklängningen. Under året ha inköpts dels 1,705 hl tallkott till ett pris i frökläng- ningsanstalten, med inräknad frakt och annonskostnad, av 3:75 kr. pr hl dels ock 1,126 hl grankott till ett pris av 3:27 kr. pr hl. Något lager av kott fanns ej vid årets ingång. Under året ha klängts 1,486 hl tallkott, vilken kvantitet i utbyte lämnade 8534 kg tallfrö eller pr hl 0,575 kg, samt 345 hl grankott läm- nande i utbyte 260 kg eller 0,753 kg pr hektoliter. Från år 1918 fanns en behållning av 63 kg tallfrö och 1,792,5 kg | granfrö. Under året ha inköpts 136 kg tallfrö. Fröbehållningen pr 31 december 1919 var 98 kg tallfrö och 1,074 kg granfrö. Behållningen av oklängd kott till 1920 var 222 hl tallkott och 783,5; hl grankott. Skogsundervisning. Undervisning i skogshushållning har av länsjägmästaren lämnats vid lantmannaskolan i Tenhult och av bitr. länsjägmästaren vid folkhög- skolorna i Nässjö och Värnamo samt vid av hushållningssällskapet an- ordnade småbrukarekurser i Mariannelund, Båraryd, Kävsjö, Långaryd och Kärda. Dikningskurs: Å länsallmänningen Herrestad i Kärda socken avhölls en 3 dagars dikningskurs för ordinarie länsskogvaktare under ledning av länsjägmästaren och Skogssällskapets dikningsledare forstmästaren Tidén. Plantörskurs: Under tiden 22—26 april anordnades i Aneby kurs för utbildning till plantörer. Till deltagande i kursen hade 129 st. sökande anmält sig, varav 69 st. antogos till elever. Betes- och vallkurs: avhölls å Källunda och Åminne gårdar i Kärda socken under tiden 11—13 juni. Till kursen hade inbjudits, förutom Skogsvårdsstyrelsens personal, en person från varje härad inom länet. Dessa särskilt inbjudna tillerkändes i bidrag till vivre 5 kr. pr dag samt ersättning för järnvägsbiljetter. Kursdeltagarnas antal uppgingo till 43 st. Exkursionsledare och föreläsare voro statskonsulent Elofsson och Betes- och vallföreningens konsulent agronom Wallin. Kolareskola: Med bidrag från Jernkontoret har styrelsen anordnat en kolareskola å Bratteborgs fideikommiss i Byarums socken. Från skolan, som varade i 7 veckor, utexaminerades 15 elever, varav 12 st. från Jönköpings län, I från Värmlands, I från Hallands och 7 från Skaraborgs län. [s] JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. = 89 7 milor kolades, varav en liggmila. En kortare kurs i skogshushållning och skogskultur pågick samtidigt med kolningsarbetet. Elev erhöll i stipendium 1435 kronor, vilket ungefärligen täckte om- kostnaderna för kosthållet. Skolan leddes av länsjägmästaren med biträde av skogvaktare Höglund och länsskogvaktare Andersson. Skogsveckan a Rödjenäs avhölls under tiden 6—11 oktober och hade samlat 33 st. deltagare, i huvudsak representerande yngre större skogs- ägare. Kursen, som leddes av länsjägmästaren, räknade som föreläsare och exkursionsledare professor Tor Jonsson, Skogshögskolan, Stockholm, statskonsulent Elofsson, Uppsala, och agronom G. Brandin, Tenhult. Undervisningen meddelades i skogsvård och beteskultur samt under en dag i jordbruksekonomi. Styrelsen uttalar sin tacksamhet till innehava- ren av Rödjenäs gård för visad gästfrihet mot lärare och kursdeltagare samt utomordentligt lyckade arrangement. Sammanlagda omkostnader för skogsundervisningen uppgå till 10,837: 34 kronor. Biträde med skogens vård och avverkning. Sedan lagen av den 28 juni 1918 om tillfälliga åtgärder till före- kommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo med smärre ändringar prolongerats att gälla ytterligare ett år, har styrelsen i likhet med föregående år reglerande ingripande i stort antal fall, där avverk- ningar planerats mot grunderna för god skogsvård. Glädjande nog ha de flesta skogsägare dock funnit med sin fördel förenligt att före igång- sättande av avverkningarna anlita Skogsvårdsstyrelsen för erhållande av råd och anvisningar. Sålunda ha rekvisitioner av biträde för utsyningars verkställande m. m. inkommit från 1,028 skogsägare. Av under året inkomna rekvisitioner ha enl. tab. V utförts 1,010 utsyningar m. m. Å områden, där vederbörande avverkare ej velat omlägga avverkningarna i enlighet med styrelsens förslag, ha avverkningsförbud till ett antal av 17 måst utfärdas. Därav ha 8 modifierats, sedan utsyning genom sty- relsens försorg verkställts. Åtgärder för säkerställande av skogsåterväxten. Under året ha i de flesta länsskogvaktaredistrikt slutförts undersök- ningar över områden, som avverkats sedan 19035. I föregående årsberättelser har framhållits att undersökningar av an- givet slag varje år utförts i den utsträckning, som personalens tid det 6. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. SL SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER Ig19. [6] medgiver, men att en del avverkningsområden, förnämligast under kris- tiden uppkomna, ej slutbesiktigats. Under år 1919 ha av länsskogvaktare besiktigats 1,168 st. områden i och för ordnande av kulturer, dessutom har efterbesiktning för hjälp- kultur m. m. verkställts å 1,130 ställen och rekvisitioner å skogsodlings- material i samband därmed upptagits. 90 st. skogsodlingsförbindelser som säkerhet för skogskulturernas utförande å större avverkningar hava infordrats och inkommit. Där den skogsodlingsskyldige ej velat utföra skogskultur i behörig tid eller nekat att lämna säkerhet för kulturens +; utförande, har undersökning enl. $ 2, 1903 års lag, måst ske. 23 dylika undersökningar äro under året utförda, och 15 överenskommelser enl $ 3 samma lag hava träffats. 6 st. åtal mot tredskande skogsodlingsskyldiga hava måst anhängig- göras, och I mål i överensstämmelse med Skogsvårdsstyrelsens yrkande har av häradsrätten blivit slutbehandlat. Länsskogvaktarna hava haft sammanlagt 3,385 förrättningsdagar och resedagar, häri dock ej inberäknade plantskolearbeten m. m. invid bo- stadsorten, vartill använts 99 dagar. På varje ordinarie länsskogvaktare komma i medeltal 189 dagar utom bostadsorten. Värdet av skogsavverkningarna år 1918., Enligt skogsvårdsavgiftslängden uppgår värdet av avverkat deklara- tionspliktigt virke till 121/, miljoner kronor. För att få en siffra på värdet av husbehovsuttaget har beräknats att per individ å landsbygden åtgå 4 kbm per år. Med gängse virkespris som utgångspunkt har därefter husbehovsvirket åsatts ett pris av 15 kr. kbm fast mått å rot. Den lantbrukande befolkningen uppgick år 1918 till c:a 170,000 personer, vadan sålunda husbehovsvirkets värde å rot kan sättas till i runt tal 10,200,000 kronor. Icke accispliktigt virkes värde kan beräknas uppgå till minst en million kronor. Värdet av totalavverkningen år 1918 kan således sättas zill c:a 243/, millioner kronor. Denna summa betecknar den år 1918 avverkade sko- gens värde å rot. Skogseldar inom länet. Till Skogsvårdsstyrelsen har endast rapporterats en skogseld, berörande 0,60 hektar skogsmark, orsakad vid hägnad och med en beräknad skadeförlust av 150 kronor. [7] JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. OT Premiering av mindre skogsbruk. Från S. A. Johanssons donationsfond ha av räntar för året, uppgående till 500 kronor, 400 kronor utdelats. Räntan från donationen skall enligt donatorns bestämmelse utdelas till skogsägare inom Västbo och södra delarna av Mo härader, vilka genom visat intresse för skogens vård varit ett föredöme för sin ort. Följande skogsägare tilldelades premier ur donationsfonden samt Skogsvårdsstyrelsens diplom, nämligen: Oskar Larsson, Hult, Unnaryd och E. Svensson, Lunden, Kållerstad. De enskilda skogarnas inom landstingsom rådet tillstånd och skötsel. Med år 1919 har Skogsvårdsstyrelsen verkat inom länet 15 år. I varje årsberättelse har lämnats en kort översikt över enskilda tillhöriga skogars skötsel och tillstånd, och i 1918 års berättelse har i stora drag redogjorts för det allmänna skogstillståndet inom länet vid tillkomsten av den för skogshanteringen så betydelsefulla provisoriska skogslagen. För undvikande av upprepningar hänvisar styrelsen till vad sålunda förut framhållits om skogarnas tillstånd. För belysande av Skogsvårdsstyrel- sens verksamhet under de gångna 13 åren intagas här nedan några tabeller, berörande de hittills viktigaste grenarna av verksamheten. (Fig. I och 2 samt tabell B). Tabel! A. Medelpriser å virke åren 1905—1919 vid bredspårig bana i Jönköpings län. = Barr Massaved | Brännved pr kbm (L.-mått) | Saägtimmer | . År Kr. pr svensk kbfmn Björk | Barr uru | Gran | Gran | Z £ F N ; ; ; smärre | grövre | andbarkad savb! 1:a 2:a Ia | 23 LJ I ESPEN NRP > SS) | mr (Tf a 4: 50 — I E— KR ae 9: 75 | 10: 50 | 25: — | 28:—| — FRI T0 NR NN MITCRAE LS Jr SSE LA REV 10: — | 10: 50 26: — | 20:—] — 4: 50 — | 3:— TF AE ORSA 9: 75 | 10: 50/28: —| 31: —| — 4:80] — | 3:—]) RONNE SV FE 9:75 10:50/30:—! 33: — — 4:80] — | 3:50 (23 (7 AS JR SI 9: 75 | 10: 50 [28:— | 32: —-| — 4:80) — | 3:50] 1 SERA I SSR 9: 75 | 10: 50 | 26:— | 30:—1| — Aso! — as 6 2 JAA fe: ME JAN 9: 75 | 10: 50|28:— | 32:—| — | 4:801 — I 4:—1 IL KSR eat 9:75 | 10:50 128:— 1 322—=1 — I 5:—l — I 4:—] OTTE SSPESAR Er KERCE ASK II: 10 | 13:--130:—]1 35: —] — | 5:—1 — I 4:50] 11 ERS SEE rolla — [25 — | 345—1 3-1) 0501 = ISS DI I LR RÖN BE 11: 75 | 13: 50|43:— | 50:—] 35:—| 7:501 5:501 6:—]1 5: 50 | LI ög (ESSIN SNR me 21: — | 24: 50 163: — | 70: — ED Rag 9:—]11:—] 9:—1 VERS SN 2134 ro 80:11 905-100: bans— lar Ag: as TTT EA SR 30: — | 37: 50 | 90: — |100: —|110: —| 17: — | 11: — | 14: — | 11: — 92 SST TTTTTTTTATTTT TAR JAS «, CIA : mr Ill: | INET JN II | TR 1907 1908 Antal förättningsställen. Under 15-årsperioden 1 genom snitt 2.33 har per ställe. Fig: ok 1909 VLLLLLLKILLINLLLL LL LSS SKUTT TTTTN TTT TES Cl VSLLILLNILLITI KALDD [EE 1910 191 NrSTo sr: Hjälpkultur Nykultur skogsodlad areal. Plant. | Frö 18 mill.|3.000 kg. SKOGSVÅRDSSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. SN /LILMIILILLLLILINIMULIIIIIIILAN 191 -Barn -Kvinns dagsverken -Mans 15 mill.f2,500 kg 1911—1919 (P4 UML DLAYDPLSSSSLPDN VPSPPLLSLLLL, SSE N | N |» a I medeltal 0.096 har per dagsverke under Grafisk framställning av de odlingsarbeten, som under åren 1905—1919 utförts inom Jönköpings län med biträde av skogsvårdsstyrelsen. 12 mill na | 1.500 kg 6 mill) ,000 kg 500kg 1903 Fig. 2. 1906 1907 1908 1911 1912 Grafisk framställning över frö- och plantutlämningen åren 1905—1919. 1909 1910 1913 1914 1915 1916 "1917 1918 1919 Anfiv enskilda utförda ,ayskogsodlingar utan biträde av styrelsen men i regel med inköpt skogsodl. naterial av styrelsen hiälp- kultur har har n ykultur 1910 mn 1911 1912 onda £973 310 == Aa ENSE Dp IC I914 2 296 > AR 1 : hut Pär ln TE j y 4 JAR å 2 4 CV : Å ; € FDRPR NGa Al RV LE re MÖR st £ R j d TFA SR YE fan UIGT SANN 0 METISTNRN Rit IANA DR RÅ, År BÅP BRA LAR 0 4 213 49 | 1,8 1916 I fuel "917 9 400 101 | 2,9: - 1918 IO 354 147 | 2,3! OR 1919 5| 600 85 | 2,66 FUKTS ÅA: Summa V Ss00 436 |25,33 Å - N å OM Sammandrag för 15-årsperioden 1905—1919. Sk og DD ver ALE I Antagna skogs- Skogsodling å kontrakt Skogsodling på grund av rekvisition (mark avverkad både före och efter Summa skogsodling under odlingskontrakt (mark avverkad före år 1905) år 1905) Skogsvårdsstyrelsens direkta ledning ÄR Nykultur Nykultur Hjälpkultur — | Skogsodlad areal Använt sådd BS sådd SR sådd PG re frö Ira | RS ER TC AE ba) EE ME NEN [SBI | har har ; har . kg. 875,05 289,0 16,03 — — — — 309,90) 27,30 306,60) 150,000) 1,362 416,30 59,50 14,35 — — — 611,77 189,80] = 481,50] —733,000 1,097,80 | 763,27 45 42 = 5 I 831,37] 125 733,»] —440,000 994 414,40 54,85 118,55 — — — 671,80) 170,40] 528,70] — 620,000 92 352,55 60,50 536,85 35.45 6 16,30] 1,077,20] — 352,74] — 773170] 1,085,000 -— 680,50 Ti5$ 1,107,73 23,15 5,9 7 1,802,13| 85,70) 1,440,50] — 298,000) — 309 36,28 1,195,86 60,72 4,4 30,40] 1,831,92) 288,90] 1,397,40] 1,041,000 — 5,0 46,45 559,74|) 319,62 0,50 3.85] 584,84) 483,4] 460 | 1,814,000 62 73.23 13,75 992,82 495,34 2,85 7801] 1,077,30] S19,4c 823 2,488,000 150 34,50 | 249,22 605,83 | — 808,50 6,25) 114,39]| 650,58) 1,589,75] — 493,90] 6,203,000 104,25 55,20] 250,47 486;75 | — 719,35 26,55 | 336,4 598 1,604,19] — 682,50) 6,518,000 328,98 || 121,35 325,42 617,08 994,44 43,70 626,43 785,63] 2,074,29| 1,205,9| 8,525,000) 34545) 71,02 272,15 556,09 | 1,523,74 3,65 333,20 630,75) 2,219,34 579,70|10,052,000) 321,54 20,55 | 327,84 438,36 | 1,061,96 9,20] 347.320] 468,1] 1.840,sr] — 392,10] 7,276,000 69 45,55 160,30 697 1,153,5r | 21,05] 477,8] dj 763,60) 1,848,84 711,80) 8,794,000 5,03, || 3,053,22 | 1,925,34 1,996,33]| 7,969,01 | 7,195,78 135,c6 | 2,302,13 || 12,694,8:] 13,419,58| 10,921,20]56,037,000] Antal ställen där skogs- odling ägt rum 80 197 244 258 448 676 847 493 741 954 880 1,202 1,595 1,326 1,373 11,314 Antal plan- törer 12 12 825 Skolplantering Av enskilda utförda skogsodlingar utan biträde av styrelsen men i regel med Summa skogskultur Frö- och plantåtgång (RE EE ste IR Unders | [axsallkar || (delvis material av styrelsen utan plantör Antal |avverk- simde gu: de nykultur | VE Summa | frö | plantor | frö ställen Sa dervisn.)| visning) har har har kg st, kg RR | 3,236 55,65 76,20 = — 395,8 306,6) — 150000] = BP = 2,830 59,50 59,70 — — 861,7) 471,8) 728,000) 9,70 HO — 3,197 55,46 70,20 — — 1,011,73 688,8] —438,000] 45,10) 87 3 3,460 67,18 92,30 — — 909,3] — 423,40) 820j050] 105,30] 161 - 3,151 79,40 69 352 = 1,852,34:) — 354,40) 906,000] 409,40 FT: 2,430 60 61 306 — 2,253,83| = 527,20] 160,000) = 913,30 327 2,050 52,70 50 202 — 2,373,55 372,50] 717,000] 934,97 403 Sd 786 pA = 150. = 1,218,2 10,70] — 436,000] — 449,30 355 = 1,385 — — 310 — 1,906,70| 60,20] — 96,000 762,» 362 — 3,415 91,80 84,50 296 - 2,628,13) 29,80) 2,064,000] — 464,10 330 = 3,371| 115 106,40 273 49 2,639,19 54,80 SOC 627,70 JE fen 3,600] 103 103 346 54 3,362,92 96,30] 1,894,000] 1,109,50 1:15 Ch 3,000 109 136,30 400 101 3,460,1d 69,72 EG 2,561,60] 152 — 3,400 | 150 132 354 147 2,959.62| 18,80] 1,874,000] 1,834,50 | 673 | 26 = 10,50] — 10,50] — 600 85 3,307,.H| — 45,20] 1:115,000] 1,459,50| 1028 | 17 T | I 39,311 | 1,003,19 | 1,051,10]| —3,587 436 31,140,s8| 3,540,20]14,616,000] 11,686,90 44,315,000) 5,084 | 43 Biträde vid avverknings planläggande och utsyning Undersökta avverkningstrakter för ordnande av skogskultur Iro,123] 177 | 120 | 40 | 573 Ordn, Under-| Över större ök. ens- avverk- Antal | 595 kom- | Rätte- | ningar ningar med ställen enl. $ 2 melser | gångar borgen enl. $3 el. för- TSEF ken bindel- | ser i : | s 2 I — — 109 | 11 2 I 18 279) 13 9 3 52 715 7 3 I 33 vor | i 10 ö 25 776) 15 12 2 20 837 6 I 4 20 894 | 26 13 5 38 611 7 8 3 16 720] I0 9 3 24 751] 24 22 6 21 290 2 = 1 33 1,36] 16 9 — 87 1,168 | 23 15 | 6 9 Tabell I 1919. | Härad Nykultur Hjälpkultur | Sådd | a | Sådd | eng | | | | | | | Norra Vedbo ..... 1 LIROSS AN Re | Södra 3 AS | |) 6,90 | — | 10,30 MISTER. ova NEN 4,45 | 60,05 | — | 16,75 ELSE «oso sr oso so == | 4510 | é = | SEE ooo sas RR — | SEEN SS TEESE AR ESS 25 I 2,50 | sr 350 IST SNRA 3,50 | 25,50 | — | 8 NäStbo: se LR [ägts län | 22,9 Summa | 555 [1ÖD.30 | — | 57,05 JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Sammandrag över skogsodling å kontrakterad mark år 1919. Tabell II 1919. Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken | z | 2 Mans- 3 Barn- 2) bg = I ne (—) | 85 18 | SI I INOTSA | 63 31 [OSV SNR LEROCA | . | 579 — | 293"/,| 400 (12724) 2817 11 rä AH ANAL I 57 | 125 - NANA löner se I | | I 179 Oda | 277"/a | 2301 TAR JANA Re | I 390!/, | 255!/.| 52 | 697"/4 I på | IT,617!/2 | 844"/3 | 684"/2 | 3,146'/; | 93 Sammandrag över skogsodling på grund av rekvisitioner år 1919. | Härad | Norra | Västbo | | Vedbo Summa | ] Skogsodlad areal i hektar Använda dagsverken | IOI,o3]| 2,9008!/,|1,440 | Nykultur | Hjälpkultur | saga | Plan | saga | Plan | | tering | | tering | | | | | 24,45 115,22] NERO 50,05] 50,60] > 54:05] 50,57] 236,47] 8,85 66,31] 78,83] 166,45] 5 79,72 SÄNSSSE oto) 20:35 EE 3 | 12,30] I,20 20,60 204,35) 180,78] 2 63,45 985] 304,08] - 697 [L,153,57 21 fo ov Mans- | = Barn | 2 först ad 1,319.: |, 383'/4| 773"/.] 2,476 TON INT227010 4500 EIA 2,081?/,|1,361/,/1,310"/, 4,754 1,633"/.| 863 | 639 | 3,135”/, 893 | 364 | 410!/.]| 1,676!/, 2 UM HR. BY age 271 797'/| 329'/,| 294 | 1.421 DET 11,409"/,| 981 5,101!/, 730!/3] 5.079 | | 94 274 346 I I I 477.98113,280!/,|6,421 |5,687!/,125,388”/,|1,298 94 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1919. [10] Tabell III 1919. ANA I I 2 I | KON ingsmetOd ss. stu. shed esse NN ÄR SARS ENS AR RN Sa Värmlands | Östgöta KolpottensöbeskattenbetsNens NaN Nga SAA ae: Gammal, något lut. j Gammal Vedens avverkningstid sesreossesessseesennsen sr år och månad/ 1918 nov. 1918 nov. > POERE 1 81 IRA Ra Ar AA RA dee AA Se er | Randbarkad Randbarkad > AIGA (ost iete ja ale ö ro Es fr BS SJs TS VIE ENE KE SJs KALA Ser ote lara m| 3 3 » medeldiameter (grovlek) på bark .................. cm| (I Öje Resmila:, medelomkrets! us. «ss sosse hk sb äss sees mj 23,25 22,6 IE Ae LÖN 105 el SSR ARS SNAKE ARN SR » | 2,67 2,66 / VOLYM, LETS be oo VIE SER NS RN tele Rd 114,80 108,60 Fig gmilasVOLy vass sens die förs [e oslera je) ASSA Ra Aa SEG sele SM FS FER Milans; fasta innehall: matningsSättj ucs.. mu oe oda ns | Kubering | Kubering kolved tall SAME ar San £ m”| 28,20 | 25,75 TATNeRTsSelssfejs fela Le JR 19,3 21 | lövträd SSA : sv S olsletelutelldisn ale leleleliKe I 56 1,43 SUMMA NEO LVE CN SSR SUNDE NN 48,26 48,48 | SYLVAN ora j sfär ee ANANAS VTG Sd 2 5 > | 0,80 Ojs | summa kolved och fyllved...... > | 49,06 49,23 Kolved 3 tall sös ASOS Sea, 6 58,50 53,2 FRA SOUCEPEORBSRSBNLRLAT » 40,5 43,5 ÖVITAG Naken Aska SERA » I I3L3 summa i förhållande till milans | i ; (RN VOLJID jo efs ss bn ESS RER LON 42,7 45,4 ( Milansjtandnin o3.55. 6.4.3: a AR år, månad och dag 1919 16/, 1919 "T/GN FSA NSTIVD II 0 "(05 15 SAS SE NN KANNA > > DÖMD » 10) FLLGE fö H KEOLR IT SSA orda fö arr SS a Bh TAR SöS BOM SENOR SAN ae dygn] 23 Se | SVR 7 ä Utbyte av träkol: mätni ä ppmätt Aula spiäatt 4; dad y E STIG Fr AA ASS ARD Uppmätt i lada Uppmätt i lada | TERRKOL fa a ere b fr erat a rg AND RER PA PO NGE NRA SE Lt SVG m” 48 AO | DTANAET eps ma ee AL SVEARNA > 2 2 i | summa träkol och bränder! um. oo.ccc.. > 50 | 42,5 | summa träkol och bränder i förhållande | tillymilans. volynuw: osa, ses Ne ” Ekonomiskt utbyte: RR | i Ne vedatgang pr m” erhållna träkOl.........cbocctoetersns fm: 0,98 1,15 arbetskostnad pr m”? träkol: ; é BUSSDIN GA epda vger elersss NAT fara AA SHE RUNAR NRA NRA RN RIE kr. 3,04 3,56 VEdenspk ONA Sa asp eds g s SLL ERS FA NG BILA SAS NE tra » 2190 | SR RODD Sr dar error EV re Nr ARR NEN PEN SE ENA YE > AS | ARE UtskOttoing Fay. DO bad ga ga ds se EARL > Je | 0,48 Era KOLe TS KÖPTA 2 a ca ser AR ASG AS el NE AS SUN 253 315 AVStyDDDINgEOCH SAN Ed TOG Se SEE ST SNR » | 1,70 | 1,70 Summar: iEnd LÅR 0 oja de bla) oja Eb SJS AoT EN ST FR FSL SR SS ölet Le > | 15,10 16,70 vedens värde på rot vid ett träkolspris av kr. ......... | 7 | pr m? vid avstjälpningsplatsen: | 1öJ sis yn oe NAR EG ML RAR > | I - : Slag no at sees a je Res RR RN nej e Fen RR ker 7,99 0,30 Skogsaccis och skogsvårdsavgift å 3 2d oossommnessesnasd ora » 0,06 O,or / i ,” Netto | 1,34 0,29 | H k v Ska SN J SRA . ENN SJ MALE f ÅA nd - Ev SITE be, a JA ” JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 95 i mila. | | | i - 5 6 | 7 i i | Östgöta | Molinders | Wennströms | Österby Liggmila | Gammal | Gammal, något lut. | Gammal | Gammal 1918 nov. | 1918 nov. | 1919 mars i 1019 mars | Randbarkad | Randbarkad | Randbarkad | Randbarkad | 3 i 3 | 3 | 3 | 6,3 i 6,7 | S,7 | 8,7 | 25 i 24,34 24,2 i | 2,53 | 2,55 2,73 | | 31,35 | 130,47 I 28,2 | | H > | NI = | 9,7 | Uppskattning | Uppskattning Kubering i Uppskattning | 42,03 ; 38,52 39,30 | 25 | | 12 i 17,35 23,5 | 135 | | 1,79 i OO, 2,20 i . | 56,22 i 50,20 56,30 rand | I O,47 | I,r2 | I,es | | 56,6 | 57.4 | 57.35 | 40 | | 75 i 68. | 54,2 | 62,5 | 22 | 30,5 42 | 37,5 | | 3 | I 3,8 | : | | | | |; 43 ; 44 [ 44,3 i 45 1919 !5/, | 1919 ”/3 | 1919 ”"/, Kor I09 Ta | > 18 l > 20 | > 24 | > 1 | | OR 16 | Fä dr rä fasen | 297 17; | pe lo en vi EN ner a PETTER 18 9 120 | i Uppmätt i lada | Uppmätt i lada | Uppmätt i lada | Uppmätt i lada | | 52,5 i 47 | 59 I 43 | | 2 | 1,3 | 3 | | | 54,5 l 48,5 | 62 i 43 | | | | i | | 41 | 37 | 48 | 48 | | I i | | . 1.04 | 1,:8 | 0,32 | 0,93 | 32 i 3,56 | 2,35 ] 2,33 | 3 | 3,40 | 2,55 ; 2,58 | 4,50 | 4,50 | 4,50 | 4,3 | 0,44 | 0,30 | 0,39 | 0,39 | 3,5 | 3,15 | 3,5 3.5 | 1,70 | 1,70 | 1,70 | 1,70 | Å I6,or | 16,91 | 13,24 | 15,2 ; i I || i 4 | | | | å i ij i | | 0,39 | Oo, i 1,76 | 1,70 4 0,03 | ATT i O,c5 | 0,05 OS GG HN ÅG AA rs Pen ' - 0,» | 0,29 | 1,71 | 1.553 96 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I9. Tabell IV 1919. Sammandrag över frö och plantor år 1919. | Polarn tior Tall Gran Behållning den 1 jan. 1919 Tillkommit under året ...... Klängt frö under året ...... Summa | 1,053 Utsått i plantskolorna ...... 231;8 186,5 — Frö- och plantåtgång vid skogsodling å kontrakt... 29,2 16 — Frö och plantor utlämnade till 1,298 rekvirenter med Hitrade av plantör......... 389,35 27 7620-1k0 Frö och plantor utlämnade till 165 rekvirenter utan biträde ' av plantör......... 303,65 489,30 | — Till skogsundervisning ...... I 9,50 — Behållning den ?/,, 1916 98 | 7,183 | 424,5 | 3,123 1,863,7| 230 | 42,4 Tabell V 1919. Sammandrag över lämnat biträde vid avverknings planläggande och utsy-= ning, iämte undersökta områden i och för ordnandet av skogskultur. ; Jönköping i maj 1920. EREDRIEPENTERSSON. ih / are Vid ANNE Undersökta områden, där avverkning skett, NY nings planläggande ; $ j och utsyning samt i och för ordnandet av skogskultur Härad a | Antal av- Total Skogsareal, NM Antal SER Antal som beröres ställen ; ställen skogsareal av avverkn. förbud har har Norra. Vedbo. .......sh- 49 I 38 2,510 231,45 Jos betcla VISSTE VEN TTR 62 = 143 6,803,78 971,40 NRÖS TATE SR NER bd boer 147 2 181 10,163,76 1,126,95 CASEEA Soest enes 286 I 179 3,916,12 305,60 MISTA SANS kl Äh 3 — 25 500 95:90 BEN LARS SBR br SA Na 70 2 121 ZÄTA Sf MOSE SAS obe | 28 — 170 9,214,95 593,40 ÖSDOR ASS SG 89 8 118 5,783,10 | 709,35 | NAStDOEN. EL ssd AN 266 3 193 5,652,50 349,75 | Summa | 1,010 17 | 1,168 | 48,317,21 4,960,80 /Wilh. Lothigius. [13] JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 97 Revisionsberättelse. Undertecknade, vilka såsom revisorer granskat skogsvårdsstyrelsens inom Jönköpings läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1919, få härmed vitsorda, att räkenskaperna äro förda med ordning och noggrann- het samt försedda med vederbörliga verifikationer. De i styrelsens berättelse lämnade uppgifterna angående verksamheten under nämnda år hava vi funnit överensstämma med räkenskaperna. Vi hava genomgått de värdehandlingar, som finnas i styrelsens förvar och funnit dessa handlingar fullt betryggande. Brandförsäkringarna å såväl fast som lös egendom hava vi jämväl funnit tillfredsställande. Angående verksamheten under år 1919 få vi hänvisa dels till styrelsens be- rättelse och dels till följande sammandrag av räkenskaperna, utvisande till- gångar och skulder såväl vid årets början som vid dess slut ävensom inkomster och utgifter under året. Ställning den I januari 1919. Tillgångar: nyventariers Konto 38 SSCRTAN srt dr d oboe 6,796: 51 Fropoch, plantors, Konto te eu kata sent BIR 4,000: — Plantskolors aa oa a mas de de pAroa AEA I12,155: — Fröklängningens ÄT tok RARE SMI AE LE 960: — Fastighetens STEN STORE aan PORN ar 1,000: — Untdersökningars” enligtatt et konto. «.cs—sc.- AE 349: 98 Skogvårdsstyrelsens 1 Skaraborgs läns konto ......... T, 103: 12 KÖVKEN SKOR EO 2 aa a ögt An d a aa og a vas SANNE 100: — Smalands Ensk;s BankstGarolkORfÖ, ........ccoo..occs se 2,716: 49 » > » - Kapitalräknings konto......... 106,619: 70 Kfässabehallning —.-s- as Eee RN a ua ri Gi rt 281: 30 136,752: 10 Skulder: Kapital Konto ee Prat SAN SAG Sok serve DTS FrÖ,452: 1O SKOBSOU NN gSätasangetSkkomol! Its. fisk. RnR 18,300: — 136,752: 10 Räkenskapssammandrag 1919. Inkomster: mgaende” balans; KORtiomwEsset et: SE ee ar ne TO Er3,452: IO BFOkläng ningens Asea amn a oem aa area Fass 1,410: 14 Anslags rg he as SKAKA SA AD RE NNNER II TT era 220,047352 Räntors ond Töre OIET NET JESSE DIS ESNAIAT SA KORSA 10,153: 63 350,872: 39 a EV: wu. AR I 7 98 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Utgifter: ITTV CT tales ny KOIO, oss odes se se oj AR RSS NAR A NAN 3,5590: SKOSOINES ov Boi osferogreers NANNA BILRESA ERE 45,959: Skogsundervisnings. KORto sr Ess See Ae TT 1O,037G AVdikningars KODO ...-..... 505050 NASA EN BOR UTE få 800: IBiträde: för, SKkogsmäns KOnmtor— 545 sssr mA 152150 IE XPensers KÖN sorg: ee SN NA Sa RTR Sa 1 15,892: HelefönetSON, 0 unnses der ER ss AA ANS RO ARE SR 25502 Undersökningars enligt $ 2 och rättegångars konto 7 LO: KONEerS SKOPtO om eo tag pg sr ss AA RARE NN FREE SAR ad dn 55,395: Styrelses: Och. TevisOTerskonto sees RR Nea ga 2,548: Avverkningsundersökningars konto s..osmmmmmmmnsossansoa 13003 Hastighetensg KORtOr 4.503 css sedda AA SNRA NEAR lan nas TAS Skogsvårdsstyrelsens pensionskassas konto............... 5,052: Olycksfallsförsäkringarsi kontO mö ass ss dosa 35: färnkontorets; Kolarskolase komföjo see. 000 AR. 836: Utgående balans MOntOri.s.ss. see BR ONRAE ea 191,601: SA fa hä oa KO Av 5 69 24 34 390 96 41 TE 2 He 83 SJU 57 54 80 19 -350,542539 Ställning den 31 december 1919. Tillgångar: Inventariers konto ..... Ae Er a RAR NERE DAL EröV och: plantors; Konto: set > EARMeeaT wo uu 6,986: Plantskolors KKOMEO: go. bdo. cos SARS ANDRA ADA 0,0 då 1200 Bastighetens, KODtO! äses ud dans ss AA SER KEN oe 1,000: Undersökningars enligt $ 2 och rättegångars konto 1,5 OS Smålands Ensk. Bank, upp- och avskrivnings >» 21570 EröklängnmngensWkontom 2-4 5654 -Ear bee ANN en 55 FOT: Skogsvårdsstyrelsens pensionskassas konto............... 20,960: CYRelS TE ROMO oc. ocb sr eb el tat så ir be ELAN ROR Er NR NLP K EA NRA a 100: KassabehallmngenstkkontO, = ..2- 4200-05 OTRS 3,012: Smålands Ensk. Bank, kapitalräknings konto ......... 158,941: Skulder: SFATTI[OR an SsOnSt dOnationstön de AN AR 100: SAPIAS KONTO arme as sälen röse ses NTE TARAS ER EN 191,601: Skogsodlingsätagandets Kontör.....s. see 215505 Ivar Bergs minnesfond FAPEU SET SON ERE SSE Las or Pe SR -—2,945: 96 219,698: 28 19 14 95 1210,00 020 Till sist få vi vitsorda, att styrelsen med omsorg och noggrannhet handhaft de till densamma hörande angelägenheterna samt att tjänstemännen med plikt- trohet och skicklighet fullgjort sina åligganden. Med anledning av vad som sålunda under revisionen förekommit, hemställa vi att ansvarsfrihet beviljas styrelsen för dess verksamhet under år 1919. Jönköping den 17 juli 1920. G. LINDMAN. Utsedd av Kungl. Maj:t. AUGUST STORK. HJ. LEYONMARCK. Utsedd av Landstinget. Utsedd av Hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens i Kronobergs län berättelse för år 1919. De enskilda skogarnas skötsel och vård. o - Fluktuationerna å virkesmarknaden voro under berättelseåret särdeles anmärkningsvärda, vilket förhållande helt naturligt återverkade på den enskilda skogshushållningen och på skogarnas tillgodogörande. De un- der år 1918 rådande höga virkespriserna höllo sig konstanta intill våren 1919, då prisfall inträdde, eller åtminstone minskad efterfrågan å alla skogsprodukter med undantag av ved. Till den relativt tryckta konjunkturen bidrogo även bristen på ton- nage, höga järnvägsfrakter och otillräcklig rullande materiel. Till följd av rådande förhållanden inom engelska pappersmarknaden utsattes svensk pappersmassa för ett våldsamt prisfall, vilket åter vållade ringa efter- frågan på massavedsskog. Till England exporterades däremot stora mängder massaved i form pitprops. Detta virkesaffärernas tryckta läge fortfor hela sommaren 1919 och yttrade sig för Skogsvårdsstyreisens vidkommande i uteblivna ansök- ningar om utstämplingar i enlighet med provisoriska lagen. Under senhösten inträdde emellertid åter en bättre konjunktur för virkeshandeln och cellulosafabrikationen. WVirkespriserna stego raskt och talrika ansökningar om utstämplingar ingingo till länsjägmästareexpedi- tionen. Rotstående timmerskog betalades med ända till 30 å 38 kronor pr mi, och massaved med 109 kr för gran och 90 kr för tall, allt för kubikfamn. Denna högkonjunktur varade till årets slut med tendens till fortsättning under år 1920. Till skogsvärdens fromma blev provisoriska skogslagens giltighetstid under året prolongerad. För undgående av konsekvenserna av lagstridig avverkning har den skogsägande allmänheten i omfattande grad anlitat Styrelsens hjälp för utstämplingar enligt god skogsordning. Sålunda utfördes under året av styrelsens tjänstemän å olika hemman 889 utstämplingar av rotstående skog. De ledande principerna vid dessa förrättningar hava varit: ut- stämpling av utblädade, trashuggna bestånd för efterföljande skogsod- ling, uttagning av överståndare i ungskog, samt ljushuggningar och gallringar i framtidsbestånd. I ailmänhet hava äldre, slutna bestånd med bibehållen god tillväxt sparats och endast överåriga sådana ut- stämplats för kalhuggning. I stort sett har vedhuggningen inom länet under berättelseåret icke vunnit önskvärd omfattning. I brist på konkurrens från enskilt håll har BREF NESS SSK fet: FRE TROR Eg st NAT IGT fo WINE rna INRIKT Bia et SD A0R 100 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [2] Bränslekommissionen . därför kunnat utan gensaga uppskruva .vedprisen till en för detta skogrika län orimlig höjd. Denna brännvedens värde- stegring har under året drabbat en ansenlig del av länets innebyggare synnerligen hårt. I avsikt att uppmuntra och gynna gallringen av ungskogsbestånd och därmed höja dess tillväxt under samtidig utvinning av vedvirke, har styrelsen under året anslagit ett belopp av 20,000 kronor, att under år 1920 användas för sådana gallringar i form av bidrag till huggnings- kostnaderna. Vid genomgallring av intill 25-åriga ungskogsbestånd lämnas sålunda bidrag intill 50 04 av gallrings- och staplingskostnaden. Styrelsen hoppas att härigenom väcka den skogsägande allmänhetens intresse för en skogsvårdsåtgärd, som tyvärr så ofta försummas, då gall- ringsutbytet endast i undantagsfall täcker kostnaden. Handel med skogshemman i jobberisyfte har under året knappast ägt rum. Några hemman hava under året förvärvats af cellulosafabri- ker, varvid skogarna kommit under lämplig vård. Skogsodlingen. Under hela berättelseåret rådde för skogsodlingen och plantornas fort- växt de mest gynnsamma förhållanden. Skogsodlingen påbörjades jämförelsevis tidigt, skogsodlingsperioden gynnades av värme och fuktighet samt uteblivna senfroster; under som- maren rådde riklig nederbörd till gagn för plantväxten å torrare jord- mån, och först på senhösten, sedan skogsväxtligheten avslutats, inträdde starkare frost. De under året utförda skogsodlingarna hava därför läm- nat ett mycket gynnsamt resultat. I enlighet med avgivna skogsodlingsförbindelser skogs- odlades under ledning av styrelsens plantörer och med tillhandahållande av fritt skogsfrö eller plantor ......... 1,399,87 hektar Genom frivilliga skogsodlingar med styrelsens bidrag av plantörsbiträde och fritt frö eller plantor ..................... 120-050 102 Skolplanteringar med bidrag av plantor och frö ............ AO ;000 ir S:a 1,568,92 hektar Till ovannämnda skogsodlingar har styrelsen gratis utdelat 1,365,30 kg blandadt tall- och granfrö, och 863,000 st. skogsplantor. Å större herresäten och bruksegendomar skogsodlades under samma tid en areal av i runt tal 830 hektar, vartill Skogsvårdsstyrelsen läm- nat bidrag i form av 361 kg fritt frö. Därjämte har genom Skogssäll- skapets försorg under året å länsallmänningarna skogsodlats 187,21 hektar. Skogscdlingen inom länet har sålunda omfattat en arel av 2,586,13 hektar. [3 KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. IOI Till uppmuntrande och befrämjande av skogsodlingar å ljungrykom- plexer, har styrelsen under året anslagit ett belopp av 30,000 kronor för användning under år 1920, och har styrelsen tillkännagivit sin vil- lighet, att efter anmälan å länsjägmästareexpeditionen av hugade mark- ägare, sluta avtal angående bidrag till sådan skogsodling, varvid styrel- sen bidrager till markberedning med 753 2” av kostnaden därför, sådan denna beräknas ställa sig enligt i orten gängse pris, samt tillhandahåller kostnadsfritt frö eller plantor. Skogsodlingen skall utföras under tillsyn av styrelsens tjänstemän eller plantörer, varvid markägaren har att efter tillsägelse tillhandahålla fullgott arbetsolk till erforderligt antal, till dess den ifrågavarande mar- ken blivit skogsodlad. Markägaren skall förbinda sig att från kulturom- rådet avvisa betning av får och getter. Styrelsen har under berättelseåret även anslagit ett belopp av 10,000 kronor till befrämjande av skogsodling å kalmarker, avverkade före in- gången av år 1903, varvid efter anmälan bidrag beviljas enskild mark- ägare, icke bolag, med 30 2 av beräknade markberedningskostnaden, varjämte frö eller plantor samt plantörsbiträde kostnadsfritt tillhandahållas. Markägaren skall förbinda sig att väl vårda kulturen, så att den efter viss tid bliver tillfredsställande. Enahanda förmåner beredas de markägare, som genom oförvållad skogseld fått ödelagd sådan ungskog, som ej ägt saluvärde. Genom granskogens ovanligt ymniga blomning sommaren 1918, med fröfällning våren 1919, har återväxten utmed hyggesgränser samt å mindre kalfällor och luckor i hög grad befordrats. Å många mindre hyggen har naturen själv under året ombesörjt återväxten såväl av gran- som tallplantor. Som allmänt omdöme om den enskilda skogsvården inom länet kan framhållas, att skogsägaren, tack vare skogsprodukternas värdestegring synes alltmer vårda sig om skogen, med sparsamhet använda densamma samt beredvilligt följa de anvisningar i skogsvård, som lämnas av sty- relsens. tjänstemän. Även synes intresset för skogsodling vara statt i stark och glädjande tillväxt. Inköpt skogsfrö. Vid vårens skogsodlingar kom styrelsens hela förråd av å kasetter lag- rat skogsfrö till användning; genom köp förvärvades 390 kg gran- och 116 kg tallfrö för ett sammanlagt pris av kronor 4,664,00. Då priset på tallfrö befann sig i stark stegring och fara förelåg, att sådant under kommande året bleve i otillräcklig mängd salubjudet å frömarknaden, ansågs rådligt att genom inköp av tallkottar och egen klängning till- 102 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] godose åtminstone en del av fröbehovet för vårkulturerna 1920. Så- lunda uppköptes 638 hlt tallkottar, och 27 hlt grankottar, vilka med utklängning å förhyrd klängstuga betingade ett pris av kronor 6,565,17.- Genom klängningen utvunnos 366 kg frö. Fröförrådet vid året slut utgjorde 277 kg tallfrö och 13 kg granfrö, summa 290 kg. Plantskolorna. I dessa utsåddes våren 10190: 1 Araby plantskola 2 kg tall- och 17 kg granfrö i Skeens » AON SEI i Förarp > 10.005 » 42 kg tall- och 27 kg granfrö Vid höstinventeringen beräknades 2,800,000 plantor till år 1920, varav 1,000,000 I1:åriga plantor. Utdikning av försumpad skogsmark. Denna viktiga skogsvårdsåtgärd synes alltmer vinna erkännande bland länets jordägare. Styrelsen har även under året gynnat densamma genom bidrag av 73 2/0 av beräknade dikningskostnaden. För tidigare verkställda dikningsföretag, för vilka bidrag utgått med endast 30 20 av beräknade dikningskostnaden, har beslutats bidragets höjning med 25920, därest de upptagna dikena visas hava under de sista fem åren alltjämt hållits i fullgott skick. Under året utbetalades i bidrag till utdikningar ett belopp av kronor 7,040,16. Länsjägmästaren har under år 1919 upprättat och kartlagt 49 st. utdikningsplaner. Skogsavverkningar som föranlett undersökning. Under året hava företagits 850 hyggesbesiktningar samt omkring 200 kontrollbesiktningar å redan utförda skogsodlingar. Till styrelsen hava inkommit och godkänts 1,423 avfordrade skogs- odlingsförbindelser. I endast tvenne fall har styrelsen behövt påkalla Konungens Befallnings- havandes undersökning för återskogsodling av kalhuggen skogsmark. Åtgärder för spridande av kunskaper i skogsvård. I likhet med föregående åren har styrelsen för utdelning till intresse- rade skogsägare, till skogsplantörer, skollärare m. fl. prenumererat på vo sr ARENA FIRE TUUTNBUNE TNE SPE RAN PRINS SRA RA PRE [5] KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 103 Svenska skogsvårdsföreningens publikation >Skogen> i 150 ex. och tid- skriften »>Skogvaktaren> i likaledes 1530 ex. Länsjägmästaren har hållit föredrag i Småbrukarekurserna, i Hush. Sällskapets kretsavdelning i Norrvidinge härad och vid Lantmannaskolan i Grimslöv samt undervisat i skogsodling vid Växjö seminarium. Daär- jämte har undervisnings- och repetitionskurs hållits med styrelsens plan- törer. Länsskogvaktarna hava utövat rådgivande verksamhet under tjänste- resor samt vid besiktningar och utstämplingar. Disponibla medels placering sker fortfarande hos Sydsv. Kredit Aktiebolagets avdelningskontor i Växjö å depositions- och löpande räkningar. Styrelsens sammanträden och expedition. Styrelsen har under året haft 7 sammanträden, samt företagit en tre dagars inspektionsresa i länet, varjämte styrelsen deltagit i Skogsvård- styrelsernas gemensamma möte i Stockholm under november månad. Skador å skogen hava icke i avsevärd grad förekommit. Skogsvårdsstyrelsens inkomst- och utgiftskonto för år 1919. Debet. Ingående behållningar. Kontant i kassan ...... PE Ore fa ga åa kr. 375-28 Å deposition i Sydsv. Kredit A. B............. > -76,000: — AC löpande rakning oistEt fe... sosse > 74,571: 80 apa, hypgESsSyler oo Rd oa eE öd sacenenaåsss sen > 920: 63 HINVETLAEIGE — oc enade RR nr a or aa va a 1,223: 44 kr. 153,001: 15 Inkomster under året. SIKOPSVALUSA VERKEN oaser mo ser sucusnanar nn rönn Åka ETT GE OM Fä SE ST ET SR [AEA ngar 2 (ct ARR SA AE SEE IEEE 3,800: — 1-8 see RNE RANA RO TS Ca SRA SERNER > 11,801:58 > 193,384: 56 S:a kr. 346,475: 71 104 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919 Kredit. Utgifter. OROOSKULUTER 02 come sioslen on bä sr ers BEAN STA KFN TS OSS IPIÄNESKOTOEDA 752522 vr es soo a se slogs Re SS EKA RNE » 2,0602: 91 1070 1 010 6 Vag SARAS > SAKER AE TR ER SSA SE TER » 7,040: 16 KO SSLÖP jie eg ägare FR RAR LISA RR SRA Na SIAT 0;SGSNNS IElyg gesbesiktningäly ao seas ESR SR SEE » 3, 207 SANVIÖDIN DAT foös annie ee bre bese själ NRA ROSAS PÄRT FIX PD ENSCI- Abo ssvasfspene esi nja tjat AE TSAR SERVRAR UAE » 25323 15 1 G(0) AAA NER RN LEAR RA SEA ON fr Rd a FARA Rs rk Da LG » 500: — IRF Er tLOTA ET ss a SR RR NANA Ro » 1,443: 25 INese-FOchWdagtraktam enten g.s ske se ee SU GAR DE Diverse omkostnader: sc: yAesessse sme » 5,859: 96 Ersättning för taxering till skogsvårdsavgift » 721: 30 Inventarier: ANvSkrivnin o0t20j76 Ci es aa » 346: 76 Behållning till år 1920. KOntan ty; KASSAN «os sees SA sr es SAKERNA SEI Urtbikep. 300 20:MO I epositionet) 1 HYCSV. IS Ted Asea » 216,000: — TI EpOSITONSTANTOT 1 GE0 ASSA AR » 3,883: 80 FO pandentakanos Tees Oj ee vsg NRA RNE SI 20,0 423046 Taga rhyggessylert de sas Fe » 920: 63 TNVED FALLER fs ser re jet ra hes ASA TAR NR » I; SOME Inkomst=- och Utgiftsförslaget för år 1920. Debet. Beräknad benallnn gt fran fär OTO Re Ass RA STI SLNTaJ SES bas Lao ESA Oe SER kr 2,600: — Skogsvårdsavgifter, förslagsvis ..................... » 145,000: — RÄNtOrjo LOTSIALSVÄS! oss ss a je da Se RR SE ASAT » 8,000: — S:a Kredit MEÖTYETS Hong öar a ANS ARN. VR RAR ARR RE KOR 30 DID IResor- och dagtraktamenten Fc. » —30,000: — Ordinarie (obligatoriska) skogsodlingar: SKOgsplantörerna kg s 12,000: — IPlantskolomar: seen FOOT Skogsfrö Sle/sis|utel=/el Stale false NO! eiotekala: a IS AR erS als I 6,000: RS 31,000: — Extra skogsodlingar: | Frivilliga å äldre hyggen ...... 10,000: — Frivilliga å rymarker .:.......... 507000: GO, 000-— Transport kr. 149,000: — kr, kr kr. kr. 100,621: ) 245,854: D:a kr. 340740: 216,000: 155,600: 371,600: Sj 40 FL [7] KRONOBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport kr. 149,000: — URENKaNNpAE os 3 ctr RR eos esa kr. 40,000: — Bxpenser Och hyfOor. med saa sd setesscesns > 1,000: — Material och :InvETiaHOEN Eoo osocccoskasssns sades > 5,000: — Besiktningar, annonser, oförutsedda utgifter, prenumerationer ........ SEE SANNE > — 14,000: — Gallunpsbidrag | 5 2CE90900 0 ad ers > 20,000: — Avsättning till pensionfonden soo... --.--- > 8,000: — kr. Beraknad behällninpt GIG of0 ZE vooocmmcrcsusassarsnaao seat nd EsAea > Se kr. Växjö den 29 februari 1920. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: ALEXIS HAMMARSTRÖM. 105 237,000: — 134,600: — 371,600: — Eug. Hemberg. Efter verkställd granskning av skogsvårdsstyrelsens inom Kronobergs län räkenskaper och förvaltning för år 1019 få vi avgiva följande Revisionsberättelse. Debet. Behållning från år 1918; HSE ERTIER. oc 6 sea när look datat labs Kr. 1,223: 44 Laga hyggessyners räkning s...mmmnmmmmmmssasaa ana > 920: 63 Depositions- och löpande räkning sosse. 3 (ISO TERO BERSSLbe a oa omr räotersass grant > 375: 28 Inkomster. RESAS ooo sann RR oa Man säd sakens ANS Kr. 3,800: — SKO SVAEUSAVETET AA a a or de särsk se som ndå > 177,782: 98 SETT 2 tl SER BE SEA Ut on Ann EEE NUR NARNIA > KEGGT: HÖ Summa Kronor Kredit. Utgifter. SEDEN oa va na RE kn ARA RN SERENA m tas ERHE Rensa ben sne sanne Kr. 26,908: 13 Resor: Och daptrakbinmenlns soc. os udsosdssansnsd anda > 27,276: 03 kosskaltimrer. OCK SKRPSIRD —olooosssssssksussatssnn sana > 24,0914: 08 Elyggesbestktninga so eo oas dens sen una RV 3,207:43 LE FTE ar SE Sr r dsb Sr ae fn Nee AR SERENA AR SARA är 7,040: 16 Elyra, annonser, tryCckningt a ORD Plss.ssscenss=A > 10,847: 82 ÄNSKEIVINNe ä INVERKARIGR Eno lösdara ossädersskosnenes > 346: 76 T- Skogsvårdsforeningens Tidsårift 1920. Bilaga 1. ENS:00T- 25 193,384: 56 346,475; 71 100,621: 3I 106 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [8] Behållning till år 1920: INN VENCALIER Sj: ss so okeb er ocj endre SA eler SARS OSMAN RSA REL TS ONEROS laga hyggessyners rakning je: oops 920: 63 Depositioner och löpande räkning .................. > 239,9206: 506 IKrassabehallning ssd. dess es sbelsrejasr als ER DES SLEM betat sk AR 3,620: 18 245.854: 40 Summa kronor 346,475: 71 Pensionsfonden, som vid årets början utgjorde ...... ........ Kr. 9,000: — Och! Vartill.under alet idvSå CLS ee oö6ssasocsr sans » —4,000: — utgjorde vid 1010 ars UiganSt. Annes Kronor 13,000: — jämte under de år, varunder avsättning gjorts, upplupna räntor, och ingår såväl kapital som ränta i den å deposition och löpande räkning vid årsskiftet upptagna behållningen. Enligt Skogsvårdsstyrelsens be- slut av den 14 december 1919 skall Pensionsfonden för framtiden bok- föras särskilt och har nämnda behållning jämte innevarande års avsätt- ning nu insatts å egen bankräkning. Granskades kassaräkningen, avslutad för den 7 juli och överensstämde densamma med kontanta kassabehållningen och företedda bankbesked. Då av protokollen framgår, att skogsvårdsstyrelsen med nit och skick- lighet fullgjort sitt uppdrag, och räkenskaperna äro förda med nog- grannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer, få vi tillstyrka, att full ansvarsfrihet beviljas skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs läns landstingsområde för dess förvaltning under år 1919. Vexiö den 8 juli 1920. E. O. MAGNUSSON. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. S. A. NILSSON. E. HEDERSTIERNA. Av Kronobergs läns landsting Av Kronobergs läns hushållningssäll- utsedd revisor. skap utsedd revisor. HM Treagf RR Yw Yr ”e MJ dd i (AV Re sea pv LÅ LJ d rv end sw” - & 4 s » » Skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstings- område berättelse för år 1919. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen inom Kalmar läns norra landstingsområde härmed avgiva nedanstående berättelse för år 1919. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och verksamhet. Styrelsen har i likhet med föregående år haft följande sammansättning: Ordförande: bruksägaren m. m. Gust. Borell, Tofverum. Ledamöter: ryttmästaren m. m. friherre Edw. Fleetwood, Odensviholm, vald av hushållningssällskapet, med godsägaren m. m. A. Hedenberg, Kristineberg, Hultsfred, som suppleant, kaptenen m. m. Th. Lybeck, Skeppsgården, vald av landstinget, med lantbrukaren E. Andersson, Hägelåkra, Målilla, som suppleant. Som länsjägmästare och sekreterare har e. jägmästaren N. Klein, Västervik, tjänstgjort och har länsjägmästa- ren träffats å expeditionen alla dagar då ej resor förelegat, såsom juri- diskt ombud kronofogden ö. s. G. Lindeberg. Räkenskapsförare har varit herr A. Kernell. De ordinarie länsskogvaktarna hava under året varit fem, därav en r:ste länsskogvaktare, samt de extra två till antalet med var sitt distrikt. En synnerligen stor livlighet med alltjämt stegrade priser har karaktäri- serat virkesmarknaden, och såsom resultat därav togo avverkningarna en omfattning som aldrig tillförne. På grund härav var det omöjligt att med styrelsens fast anställda personal hinna verkställa alla rekvisitioner om biträde för avverkningars planläggande, utstämpling av skog till avsalu i enlighet med gällande lags bestämmelser samt utöva den nödvändiga kontrollen och verkställa de besiktningar, som erfordrades. Icke mindre än 772 st. dylika an- sökningar om biträde ingingo under året. För att kunna verkställa alla dessa rekvisitioner har styrelsen tidvis under året haft anställda 14 st. stämplingsförmän, vilka på 181 st. egendomar utfört stämpling av skog under sammanlagt 507 dagar. Nödigt antal plantörer hava även varit anställda för kulturerna, och ha av dem utförts 417 förrättningsdagar. Styrelsen har i stort sett följt samma arbetsplan, som under föregående år, och sålunda beslutat: aft biträde lämnas vid skogens skötsel och vård samt vid utsyning och anordnande av fröträdsställning, blädning, hjälpgallring, ljushuggning m. m., IO 8 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [2] att styrelsen för de kalmarker, som uppstått genom sådan avverkning, som icke stått i strid med skogslagarna, lämnar bidrag till rödjnin- gen av marker i ett för skogsodling lämpligt skick med högst 20 kr. pr hektar och för en areal av intill 20 hektar, att styrelsen likaledes i mån av tillgång avgiftsfritt lämnar frö och pian- att tor till skogsodling år 1919 av högst 20 hektar på ovan nämnt sätt uppkomna kalmarker, såvida skogsodlingen sker under tillsyn av person, som av styrelsen godkänts som plantör, dock att till varje rekvirent och markägare gratis utlämnas högst 50,000 st. plantor och 10 komrö, varje rekvirent erhåller kostnadsfri skogsodling, häri inberäknat jäm- väl hantlangning, å en areal intill 10 hektar kalmark, som uppstått före 1905, att styrelsen, så långt tillgången medgiver, för av styrelsen uppgjorda dikningsförslag bidrager med intill 80 4 av den beräknade kostnaden för torrläggningen, varvid dock styrelsen förbehåller sig rätt att pröva om och till huru stort belopp i varje särskilt fall dikningsanslag bör beviljas, aft styrelsen utan avgift utlånar stubbrytare, varvid dock rekvirenten är skyldig betala frakten till och från Tuna järnvägsstation, att biträde av länsjägmästare och länsskogvaktare erhålles avgiftsfritt av under 2 dagar av året, samt därefter mot dagarvode av 11 kronor till den förre och 5 kronor till de senare, dock att fri kost och hus- rum lämnas förrättningsmannen, men att vid stämpling till avsalu inga avgiftsfria dagar erhållas, samt att icke mer än 5 dagars biträde för begärd förrättning lämnas. Tjänstemännens antal förrättningsdagar och förrättningsställen framgår nedanstående: Länsjägmästaren. BESIKTNING AT esse Se ss RS R AA AL Tr AR AR RR AE a an a Mn GS TÄRNA 39 dagar RAM Fang SKOSensT Sko tsele se ee RR na TE Mk TSE SSR IRA TORN FOTedrag ro Ch undervisning ss Sea Mera Rn na ARLA ARN AN SKOSSOANNTAr SI 1 ML EET OR NE FANA NGN Sala a a sn riot ue Sy TO NA HOTKITIN GATA 2 goblet rss LR SAG ASA NANNA ER UR RR LAR NR agn aa per far AINA SHAVE Diverse dresors (KOMtrOll)N se SSA Fe Senor SL dd 200 SAMMAN träd en; OC) MO LEAY 333 ssk ss RA UR ARNES AE SAT OMID TR BA USSR 1'o 1» TNF ETG Veb NART LTT SE rer OR DI Ja ERNA ERS 81 SENT RE SALp ol SINNE Summa 137 dagar FYR > rar kor RAA LITA VRT RAIS VE a KT en OR LINSER AE $ FNNY TV ya TA - rr [3] KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 109 Länsskogvaktarna. Förrättnings- Förrättnings- dagar ställen RES ang (SKOSENS SKGISEINse se SAL SIT [TTG Bed En Fr 908 95 kOSSOGHNESarbeten. oe ae a Lasse Anses obe hk 3 3 TOSIKUTINSeR LL 33. oss KONER ASL fästas öde ned aa abe dab gle stR 248 276 SEUAPINSAT | tososrss sår öl ar on 0 ASAP ANSE BR AA NASA BEAL Ti 705 266 Klängnings- och plantskolearbeten -..ssos....sssossssssssrss ions 134 3 BR RR oem a av vr RN a a a do dea a sad ions USS ARE 50 33 NÖT SOTSERTESOE no. «ot SSR RNE SEAN SER TE TAS ORVAR SER te 908 43 Baped HeGnsarbete 230 tsEERana el Su a La IA 109 I BESEGRAT do ee nn RR er ee mr mA a oe da SAGE 214 = Summa 1,692 798 Genom styrelsens personal har sålunda under året sammanlagt utförts nedanstående förrättningar: artranPaende 'SKOSERSPSKOISCL obe se oa saa oo od as orsa n NOSA SIRDSERESVS IEA ERLEER 117 dagar ROPSOCINngSaTheten earn Rn Aa man ln RESET BIO Kg ng ae tåg ASSVIS EYES RETT AG I NASN ot dj 2 VS VAS SINNENA STERE TE US TE 287 > BjRTtedrap OCh, UDGeTEE Nr eo ssolesse öres «ideer EL PEJ IE ELTY LET EE til SNR EE 2 ns SN SES ERS REINE BL a LEA Ca ROSSI tiänranes- och plantskolearbheteh. ....:.....ss.23o:s,0 css SöS ed TSAR PRRINGAL cv... cv sr svs ERE KOSS EARL LTT AI ET 11 SE! DINA RA PERSER OENNNSTS NE 53 Sammanträden OCh GiSkusstonsmöten: 702. ö se Re FONLA KÄTVETS CE) LOTT ÄLTINS AT REIN OT rf lass on doesnt sas SA KEANE 123400 BIPEGIHONSATDE EI 206 Se MAA od äro vt asbose I oG SoS AE EKEN 100 > NRNSSEEAT AT oo äs sr saa RR RENAR ADR oa ao ba Sö ms 0 S60 sr TEESE ISTF 222 > Summa 2,732 dagar Motsvarande siffra för år 1918 var 1,303 dagar. Skogsupplysning. Upplysningsverksamheten har bedrivits efter de grunder som förut beslutats och tillämpats. Vid alla förrättningar har personalen sökt sprida intresse för god skogsvård och anmodat skogsägarna att alltid vända sig till styrelsen vid avverkningars planläggande och utförande; skogsförsäljningskontrakt har kostnadsfritt tillhandahållits allmänheten. Föredrag i skogsskötsel har av länsjägmästaren hållits 10 gånger under året, varjämte artiklarna i ortens tidningar om skogsvård och aktuella ämnen i skogslagstiftning, skogshushållning m. m. av honom fortsatts. Tidskrifter och flygblad i hithörande ämnen hava utdelats gratis till intresserade. Under året har styrelsen anordnat en skogsvårdskurs å A.-B. Ankars- rums Bruks skogar för 22 elever och pågick kursen i två veckor. Un- dervisning lämnades i sådd och plantering, hyggesrödjning, plantbestån- dets vård, gallring och ljushuggning, marklära, avverkningsplanläggande IIO SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] och beståndsvård. Undervisningen bedrevs såväl teoretiskt som prak- tiskt och höll länsjägmästaren vid varje olika arbetes början ett orien- terande instruktionsföredrag. Styrelsens kostnader för denna kurs be- löpte sig till 3,044: 79 kronor. Styrelsen inspekterade de utförda arbe- tena och tog del av undervisningen, och fann styrelsen synnerligen lämpligt att årligen framdeles anordna dylika kurser. Vid lantmannaskolan i Gamleby, ävensom vid småbrukarekurser inom landstingsområdet, hava föredrag i skogsskötsel hållits. Skogsodling. Kulturerna började under senare hälften av april och pågingo ungefär en månads tid. På grund av den rikliga nederbörden under våren och sommaren hava alla kulturer gått synnerligen väl till. Styrelsen har i möjligaste mån sökt understödja intresset för skogsodling och framgå av förut meddelad kungörelse de förmåner, som styrelsen har kunnat lämna skogsägare, såsom fritt frö och fria plantor och delvis även hantlangningskostnad. Enär styrelsens plantskoleareal ännu är för liten för de alltjämt ökade rekvisitionerna å plantor, och den för plantskola avsedda marken ej hunnit iordningställas, har styrelsen måst inköpa plantor från andra skogsvårdsstyrelser och ha härigenom alla order kunnat utföras. Genom pågående arbeten å nya plantskolan vid Johan- nesbergs egendom vid Västervik har styrelsen säkerställt för framtiden allt styrelsens behov av plantor. Rörande kulturernas omfattning och fördelning hänvisas till nedan- stående tabeller. Hela den areal, som under året skogsodlats inom landstingsområdet, uppgår till 749,, har mot 538,6; har år 1918. Tab. I. Förteckning över av styrelsen helt bekostade skogsodlingar å s.k. gamla kalmarker, uppkomna före 1905. Åtgången av Antal Five Ft SAP RA Hjälp- å CR skogs- | Distrikt rekvi- Tallfrö | Granfrö | Plantor odling EN renter kg kg st. har har IN ÖT a one Ra SR NGE fs 3 1,3 = 44,000 9,5 430 Mastenviks pdnete Mass sd d 5 2,5 = 12,600 4,6 157 UD SENTASTSN LPA BI SARNNG 6 2,2 = 106,000 13,6 6,1 IUI ET DT ae rs SN ENE 8 7:4 1,9 6,400 135 10,5 NIA LOT 00 bon an ART NAN NKE NING 5 Har 2,0 1'7,000 16,2 — SÄNG [2 ANN AA LR FORA BAR KG 4 4,5 = 7,500 9,0 = Summa 31 2553 3,9 193,500 66,0 20583 N—" - sa = ——— —L sv 29,2 88,3 Fe RA ke a SN ATT RS SRA GA SR NRA fn är nr SR SR RR a vw - - ” = c gå [5] KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. III Vid förestående skogsodlingar, därav 31,2 har bestått av sådd och 37,: av plantering, äro använda 400 mans- och 492,3; hjons- samt 338,s barndagsverken och har kostnaden i medeltal utgjort: Sådd, fullständig kr. 45: 24, hjälpkultur kr. 22:04 Plantering, > LS0:58; > > 48:05 eller i medeltal för: Sådd, kr. 40: 71 per har Plantering, >» 73:80 > > Å av 12 st. skogsägare upplåten mark har vid planteringsdagar för skolbarns undervisning i skogssådd fullständig skogsodling skett å 15,1 har och hjälpkultur å 1,3 har, vartill åtgått 6,. kg tallfrö och 3,7 gran- frö samt 26,400 st. plantor. Åt 15 st skogsägare har styrelsen utlämnat 90 kg tallfrö och 39,2 kg granfrö samt 516,100 plantor, varvid delvis med biträde av styrelsens plantör skogsodling verkställts å 291,; har, därav 235,8 har fullständig skogsodling och 55,7 har hjälpkultur. Av markägare, som enligt avlämnade förbindelser eller träffade över- enskommelser äro skyldiga vidtaga åtgärder för skogsmarkens återstäl- lande i skogbärande skick, ha 33 st. genom styrelsens plantörer verk- ställt fullständig skogsodling å 144 har och hjälpkulturer å 64,7 har, vartill åtgått 69,; kg tallfrö och 30,; kg granfrö samt 106,900 st. plantor. I plantskolorna hava utsåtts 28 kg tallfrö och 13 kg granfrö. Tab. II. Förteckning över av styrelsen utförda skogsodlingar, varvid plantör. fritt frö och fria plantor erhållits av rekvirenten, Skogsfrö Areal i har | i i | SN, sir | Plantor I | | sked ue | | NRA ot REN ONE 33:2 55 | — 47,600 53:5 24511 | I ' [EVASten VIS og SEE råde 7-4 O,4 32.000 12.7 237 | HEI 0 220 3 ga SKARA SNES SA ln dl 03 O,.4 Ost 18,000 4.3 FN | | Vimmerby — — I -— — — [AT on oso sn RS 26,5 7.0 | 12,000 40.8 — MA ERAN TA TE 3,2 O.6 = 7.-I = Summa 70,7 13,6 109,600 | 118,6 17:2 YA RNE AA Bb ; RYRGEN SNR RESAN Ca St gt he YR LE RR RAND V a RNA AVI RLSR AN 112 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. Tab. III. År 1919 utförda skogsodlingar enligt förbindelser. Skogsfrö Areal i har |; | Plantor ER ESNSS Tall | Gran Fullst. | Hjälp- kg kg st. skogsodl.| kultur UNF OT AN föl ler sl ADD Se A SNS at BA SE STARS NA 29,9 9,6 49,000 48,4 23,2 IVÄSLÖK VÄRST been es bg ehe fare NS SALA lo rs ARNES Ii 1,2 37,900 ST 1135 AA er eV ed lea dIA ND AA FLN far ms RE AR = = == — — IVL ORD VA fer ntentdSERR bis less RAN Br 1,2 1,2 Tr SaOME = I 4 CN [EDEN KAL RIDA Os VA SANN IAN ARAEN 0 ae 3140 17,6 10,000 7555 I 14,0 OO UTAN BI or E ENA NR od od NA SR blå JE RAS 6,1 0,9 10,000 16,5 16,0 Summa 69,3 30,5 106,900 144,0 64,7 Tab. IV. Sammandrag av inom Kalmar läns norra landstingsområde ufförda skogs= odlingar år 1919. (Utav skogsvårdsstyrelsen.) I Skogsodling i har Frö i kg Kategori un ör Tall Gran > BAR Ak AA RAR 25,3 359 131 EFUDEN SEA ARN I | 70,7 1356 (CFR SAGAN I N0953 30,5 D ere rr 6,2 357 ESD SU NN SUGNA Ry eta 4,8 RE Summa | 176,3 PV Plantor st. Tall Gran 140,350 | -53,150 93,000 | 16,6900 51,500 | —55,400 18,900 7,500 14,500 ag 318,250 | 132,650 Diverse Fullst. 348,7 I || Hjälp- kultur I förestående sammandrag över samtliga skogsodlingar omfattar kate- gorien: A. Av styrelsen helt bekostade skogsodlingar å kalmarker uppkomna före 1905. Styrelsen har. förutom fritt frö och fria plantor till re- kvirenten, bekostat all hantlangning och lämnat redskap gratis även- som plantör. [7] KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 143 B. Skogsodlingar, där styrelsen lämnat frö och plantor gratis, men re- kvirenten bekostat hantlangningen. Plantör gratis. D. Av skolbarn under lärarnas ledning och plantörs överinseende utförda skogsodlingar. Frö, plantor och redskap gratis. C. och E. Av markägare eller avverkare enligt förbindelse bekostade skogsodlingar, under ledning av styrelsens plantör. Jab: Vv. Sammandrag av all inom Kalmar läns norra iandstingsområde år 1919 utförd skogsodling. | Frö i kg Plantor st. Skogsodling i har | | | | Tall Gran | Diverse | Tall Gran | Fullst. |Hjälpkult. | | | | Skogsvårdsstyrelsen| 176,3 51,7 — | 318,250] 132,650 | 348,7 109,0 | Privata egendomar I med bidrag från| | | skogsvårdsstyrelsen! = 90,0 59,2 0,9 347,700 | 168,350 | 235,8 55,7 | i I | Scmma | 266,3 I 10,9 059 666,000 | 301,000 | 584,5 | 164,7 | nn 749,2 Fröräkning. Debet. Tallmrö Granfrö BERAlnng fran ge rr rna sas d eran SEE 69,4 kg NG KölänEt Under: ar. AO TGRASRA MI ocise or l dore AO HåSM > I,3I4,7 3 Summa 657,8 kg 1,314,7 kg Kredit. RES 0: 2 SAN SROM TS RA fra I 7 NURKA 472,0 kg 724,0 kg NNVvant OCH TIOAnAnagE USE SA dad boss RNE 157,8 > 127,7 > Anyvant.t Plantskölernas spröt oc fr CS RPRAeN 28,0 > LES. > Behallatne 4 so RN a ret betat SN BONUSEN — > 450,0 >» Summa 657,8 kg 1,314,7 kg Plantskolor. För att kunna tillgodose den ökade efterfrågan på plantor har styrelsen för en tid av 20 år arrenderat c:a 4 hektar av den å Västerviks stads- mark belägna egendomen Johannesberg. Som dessutom plantskolorna vid Tofverum och Tuna fortfarande användas för styrelsens räkning, anser sig styrelsen för framtiden kunna fylla landstingsområdets plant- MIST SFR IPL StE 1 get SST IL RT EN vä Er ERS 4 Får Nad ” ,' MÅ t J AN + - 114 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [8] behov. På grund av 1918 års torka har frösådden i plantskolorna gått dåligt till, varför styrelsen sett sig nödsakad inköpa ett större parti gran- plantor. Vid årets slut uppgick tillgången av: Tallplantor MASSA Re RNA Ng 527,000 st. (Gtanplantor kela SaAR RR 420,000 >» DIVErse plant rat Ar AN 1,000 >» Summa 948,000 st. Avdikningar. På grund av rådande höga arbetspriser ha skogsägarna avhållit sig från att sätta i gång med större dikningsföretag. Av den beräknade kostnaden har styrelsen deltagit med intill 80 20. Dikningar ha slutförts på några ställen och har styrelsen utbetalt bidrag till ett belopp av kronor 699: 08. Hos styrelsen finnes innestående kronor 12,800:92 av redan beviljade dikningsbidrag, då styrelsen, inseende den svårighet som förefinnes för skogsägarna att under nu rådande förhållanden slutföra dikningar, beviljat anstånd med deras utförande. Biträde vid skogens skötsel och vård. Efter ingångna rekvisitioner om biträde och råd vid skogens skötsel har länsjägmästaren utfört 19 st. dylika förrättningar och länsskogvaktarna 98 st. på sammanlagt 110 ställen. Styrelsen har under året lämnat biträde avgiftsfritt till utmärkning av gallringsvirke, anvisning för skogens skötsel och vård, hyggesrödjningar, undersökning för avdikningar och för ut- stämpling av skog under 2 dagar, men att vid utstämpling av saluvirke inga avgiftsfria dagar erhållits. Styrelsen har även bidragit med intill 20 kr. per hektar för rödjning av hyggen. I samband med andra för- rättningar har för skogsägaren alltid påvisats lämpliga skogsvårdsåtgärder, som i ett eller annat avseende varit erforderliga, allt med fästat avseende på väckandet av intresse för skogens rätta behandling. Uppsikt över skogslagens efterlevnad. Av personalen hava använts 287 dagar för besiktning av avverkningar. Härunder hava 322 olika avverkningstrakter inspekterats. De ingripanden mot avverkningens utförande, som styrelsen ansett nödigt att göra enligt den nya skogslagens bestämmelser äro följande: Enligt $ 2 har ingripande skett i två fall, och bägge med anledning av bolags hänsynslösa pappersmassavedsavverkningar. Förbud meddelades i bägge fallen, och verkställdes därefter omstämpling av skogen genom styrelsens personal. Ingripande mot bestämmelserna i $ 3 har skett nt EN é ON | [9] KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. TI endast i ett fall; även där skedde rättelse genom omstämpling. Enligt $ 4 har styrelsen måst meddela icke mindre än 13 förbud, då avverk- ningsrätterna omfattat all skog från viss dimension. I ytterligare 28 fall har styrelsen måst ingripa mot bestämmelserna i $ 4, där genom oför- stånd avverkningen planerats felaktigt, och har i samtliga dessa fall icke förbud behövt meddelas, då rättelse vunnits på godvillighetens väg och omstämpling verkställts innan avverkningen påbörjats. Samtliga dessa ingripanden hänsyfta på bestämmelserna i 1919 års lag. I strid med 1903 års lag ansågs 12 st. vara, varför, då godvillig överenskommelse icke kunnat träffas, laga syn måste begäras å ett ställe och har här, i överensstämmelse med styrelsens uppfattning, synemännen ansett åter- växten vara uppenbarligen äventyrad. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper felat 1010. Våg, Inkomster. Behållning från 1918: IRHeEStacnde 1 AD AR KOR see a dear oreda ds sn AE 62,816: 42 d TEA SSA AE SRA Le oa Noas an as. SA RSER REA 107: 43 63,577: 85 Anslag: Statsbidrag till bestrid. av styrelsens verksamhet 3,900: —- SSkOgSVÄrGSAVDIIEIINSR I du udde geo dödeor söt oss 96,591: 87 100,491:87 Försalda skogsfrönWoeb plantor, ......csssssksdy sn 12,781: 20 Inbetalda, avgifterftortstämpling.' -.ss.ccs. ccs 1,980: 50 » medel såsom säkerhet för skogsodling <2,000:— » SYNEKOSPR AGES Ad oda sla an dessas 132373 » SÖT UREE RNNReoo oa red skö ag d ösa ös SOA ANAR 717: — ELyTar fOT: SGT ne mb ee ass sa sil SAR SAR 80: — —17,691:43 TAlUtna TANLO Tse NR sm DE dra rörs de se öns TUESENN IST ARN 5,001:03 Kronor 186,762: 18 Utgifter. NANNA (TS TENS RA spot i an aa ISA Boc RAS TE ST RARE TIS KRA SGS00:1 7E PEnsionsavg ter ses AE SRS RN ERE NIEA o g. 1,281:56 40,142:27 Reseersättningar och traktamenten: FOÖFCStyTelseSAPNOdREFACleN I sd te pero. ons nd TOS SE TIL tjänsten Ae RN da oda bode sova one sd SA TNRE 17,440: 46 HÖR Syne-1 OCK HDeStkiniNeSteSOL sg ssses od sseoger ss enee sa FÖ THTIO För styrelsens ombud d fax LU skogsaccis RN 919: 99 pl]; Sfärn Pirnes KOTA ANNA adda ds öl desecda sees 7,002: AY RENISTONSALVO CC SE a rea a säd SE AN NR 146:46 20,100:41 Transport 69,242: 68 FT FF km YLIL ci "ADR VÄLA IV VER SR AND FIRA ME SA TURE ot NENA Al Fd VW RES JECA tåla I VV BE SPANN MR Roe er FN AR RAR fra HAr DR SS JA Mile ba LAR MET SSU RANA St ba 0 FERLIN f Squa MN N KVA SE (re (SV SER ; - 1 X . (YT a SE ] ; NE 0 i z DD 116 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. Transport 69,242:68 Skogsodlingar: IKOstnad förjplantskolOrgss.! ts ss ua 7,475: 22 TIKÖDPA 24 KOUEG sens rg SSL TSL RAA LE NE I1,223030 ATDete 1 klängstugan Samtiltaktemn msn F,205HOO Inköp av frö och plantor samt frakter.. ............ 1,274: 05 Kostnad, för "sådd 'ockhplantening Wee ma Ba 10,343: É9 Skogsvärdskursen/ ar Ankansrunmst öm made. > 3L944:79 -36,567:80 Dikhingskostnader:. 454: 04:00. Ne Me re As os ERNST ORKAR NNE 699: 08 Tidskrifter, tryckning och annonskostnaGek .......... osccsscokbs 2,501: 95 Diverse omkostnader: Relefön avger ss. se 4 ARNE ER mds OS VAA SENSE F34 2030 Underhälltav inventarier... co. mer 323: 43 Kommunalnämndsordförande för taxeringsbesvär 791: 06 Emiherren AN Hr. oKTuuses pensioner HÄST Hyra för expeditionslokal samt städning o. belysning SI2:0TO Uitskylder. tel NOA FAO KL LE 10 ARE EAS RE 122: 99 FÖESAKTIN O SPLETATEE 3.550 0 00 NN STA: 77 Rättegangskostmader pc une na 130: 80 ET ARK UEET öda a resa at he SEAN KAN NRA AA a 308: 72 MÖLVETSE uk be! Seen SA SN SNS ed NENSR IRS VN Maas 1,316: 67 6,135:92 Ujtlämnade Nförskotteri m.s.gm. de AR a a a a a on aan ra de RESAN 15500 Arrende för! Johannesberg OCh, reparationen) ou.,.......... so... 2,080: 4 INKÖPT av LAVEN baTIeT a sed Ae ST AREA AA LR mr da a ANG 1,52 Behållning: UTAREStä en deKI banks Ae Reeve 64,615: 22 » »URKASSAING KN TN SINGS AN ENT & HS SÖ 65,370: 78 Summa kr. 186,762: 18 Tillgångar den 31 december 1919. Innestäen de si bank) v...q.ss. do Ad SVAR NO EA 64,615: 22 [SaSsal eh alDAng a a ses AE LEA 755: 56 65,370:78 IBehällming av. kott:4 500a vn AE NR ; 202 > 2 Aplantori527600OMta ll RA TS AESO » > A1210 106.011 Oe 1,680: — » » » 15000 ALVA 25klm 3530 » 3 TOT AIGION Ke etan Rö ANAR 4,050! —7 "TO,5 LANE UTEStöende. fOrdiring är avsade ss SS ORRARANR T S Fastighet: "Klängstugan 4 Tuna... mmm ae 10,000: — TägenhetenVISarlsron see mk Ber 6,600:— — 16,600: — Ba NIT = SA NA NRA AD Ra ah be Fa LS AS 1 ÄRE KSS ER ENE AR 7,621: 87 Summa kr. I 09,2506: Beviljade ej lyftade dikningsanslag mo nsosossssssssssososn Peponerade medel foF:sköpsoehagt 2 Sve Skogseldar. VV. TP. NA NSE LAN EON KLAR Jas SR TA,000:0 > 13 ETT a SR Esa 256. a NR ES AN RR SE AR RA rr a CO TIA 04,455: [11] KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 117 Skulder den 31 december 1919. WW N Summa kr. 109,256: 15 Under berättelseåret hava inga skogseldar härjat inom landstingsom- rådet, beroende av den stora nederbörd, som under sommaren före- kommit. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel, Under berättelseåret hava priserna på alla slag av virke varit synner- ligen höga och hava härigenom framkallats avverkningar av betydande omfattning, särskilt i de ur kommunikationssynpunkt bättre lottade trak- terna. Bristande tillgång på arbetskraft ävensom de abnormt stegrade arbetspriserna hava dock utövat en hämmande inverkan på avverk- ningarna. Den gällande provisoriska skogslagen har haft ett mycket gott infly- tande på avverkningarnas planerande och utförande, och kan med fog sägas, att avverkningarna, åtminstone de större, numera bedrivas i över- ensstämmelse med grunderna för god skogsvård. Dock måste fram- hållas, att överavverkning i hög grad kan konstateras, detta dock myc- ket förklarligt, då rådande virkespriser locka till realisering av så stor del av virkeskapitalet som möjligt, och då styrelsen icke har i sin hand möjligheten att, annat än under mycket begränsade former, inskrida mot en för hård avverkning. Verkligt god skogsvård, baserad på uthålligt skogsbruk, förekommer endast på de större bruken och några av de större egendomarna; den skogsägande allmänheten har ännu icke fattat betydelsen av en skogsvård grundad på undersökning om skogskapitalets storlek och avseende endast skördande av tillväxten. Genom den makt styrelsen numera har, att leda avverkningarna in på rätta banor, har dock mycket vunnits och torde genom denna makt och en ingående upplysningsverksamhet om skogens rätta vård styrelsens arbeten för främjande av skogens väl med säkerhet krönas med framgång, så att en gradvis stegrad förbättring årligen måtte spåras. Kort framställning i sammandrag över styrelsens hittilisvarande verksamhet. Då det torde vara av intresse att få en samlad redogörelse för sty- relsens olika arbeten sedan sin tillkomst inom olika grenar av sin verk- samhet, meddelas här nedan dylika uppgifter: 118 FRIIS SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [12] Tablå över skogsvårdsstyrelsens i norra Kalmar län tjänstepersonal och skogsvårdskommittéer. = HÅHRh HK H HH ] -n ss [HH I Plemnvord I:ste Länsskogvaktare Övriga 2 AS ERNA: länsskog- tillfälliga vårds- GA Stit vaktare Ordinarie extra biträden koragmtit- FO téer | I1905—1909 ... = 3 Oe 14 35 35 1910—1914 ... — 3 = 15 35 35 TOT5-TOISINA — 5 = 18 35 35 1919 ...| I 4 | z | 37 35 35 Lao, LE Skogsodlingar utförda under ledning av skogsvårdsstyrelsens i norra Kalmar län plantörer. | Använda skogsplantor Skogsodlad areal i har en I Plert od a i | a för Antal Skogsfrö | oomsko- omsko- = JalpSultur | jordägare lade lade 2 EROS: kultur hela -Ireducerad kg Sj St arealen areal 1905—1909 ... 466 1,833 3813,600 203,400 | 2,220 307 184,2 I 1910—1914 ... 699 1,422 2,036,000 509,000 | 2,032 494 290,4 TOL5-— 1OTS-e 399027 ET 0AN52008 MASS 17007] T;23834 441 | 264,2 Summal| 1,564 4,027,7 | 4,796,800 | 1,201,100 | 5,490,4 1,242 744,8 (0 is AE 116 228 360,700 90,200 348,7 109 65 S:a summarum| 1,680 | 4,255,7 | 5,157,500 | 1,291,300 | 5,939.1 | 1,351 309,8 Fab: LIN All till skogsvårdsstyrelsens i norra Kalmar län kännedom kommen å enskild mark utförd skogsodling med bidrag av styrelsen. | Summa Areal Srernavord Hjälpkultur fr. 0. m. tt oc m. Föra Hela arealen |Reducer. areal har har har TOOR— TOO: ros sekel ess NBD UA Serber IRS LSER 2,200 307 184,2 TOTO=— RÖTA cbr E 0 rr are SINE Bok Rd LINE Br BA gs 2,032 494 296,4 2 5) SL rm! (001) Ve JNA RAR RASA RA RASAR BIS SKA FE lA rn Jå 1,972,2 858,7 514,8 Summa | 6,224, 1,659,7 | 995,4 TTO oe ANT SM SA SEA SERIES RET ASSA ARA 584,5 164,7 98,4 S:a summarum 6,808,7 1 C2454 1,093,8 NV - LLA vå ME c - + l13] KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. II Ne] Tab. V. Åtgärder på grund av skogsavverkningar. 4 ee 2 AN Pori | pm 3 Upprättade i ningar enl. (2 hygges- fr. o. m. 0. m. |. 2 RS : | i 1903 års lag | beskrivningar Upprättade förbindelser Vs JA 1 7 SERNER Oe es 2 EE SITEN 22 579 107 | fit JT. NERE 7 ET a do SE EAS ENN 16 251 56 | Summa 590 I.130 232 i dr INSER Ca ör re EARL ESS I 47 189 S:2a sommarum 60 1.177 441 Tab. VI. Torrläggningsarbeten Markberedn. | Period med bidrag 2v skogsvärdsstyrelsen Bidrag av skogsvärds- ft Mm OLE RA = Zz - Antalet Kostnad Bidrag styrelsen jordägare Kr. Kr. Kr. RA Ae ft 3 RNE IO 2,626: 19 2,101: 75 = ST IT TR fn 33 17,150: 60 8.575: 30 | = (ET Fare 1) ERA ER an 10 3.183: 44 2,448: 80 340 Summa 53 22,960: 23 13,125: 85 340 13 dö RSRRENESR ace 26 3 838:89 699: 08 -— S:a summarum 56 23,799: I2 13,824: 93 -— Tab. X. Persönalens tiänstgöring. Al förra ttnri a Sskdane an Eco pe 2 = - Period | 5 SG HE FE = rr = / = öl MM stel tv - - = SE | &< fr. o. m AR fär Me fd = TN Er = RE | PE ee EE re = = FE = 3 = FÖ CE wo |S2 Z« = FR = E FA 0 RS - 2 253 oo Il>> ol H = sö fr de cs < RE 1 SR CE z . 1915—19018 90 | 514,5 | 370,5 9891 41 SR 516 | 2,521 | 1,215 |) Läns- - - skog- 1910 36 | 170 248 803 | 50 3 168 | 1,478 re PERS Summa | 126 | 684,5 | 618,35 | 1,792 | 91 3 684 | 3,999 | 1,963 |Jtarna 1915—1018 43 26 131 04! 23 — I3I 448 o— äns- jä0- I919 12 18 30 IQ 3 3 35 120] — pS = S = mästa- Summa | 55 44 170 113| 26 3 166 | 577| — da [ o SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. I20 FESTVLort= SI :Stot6re | 10:68Ek9 ZI :104'961 | eh :6601€Fr | — :000'1z | — :000'S S i0KiröL Egg LlosesE ä S TRE mm fe :lob'Iei NASN ARAN 6£ :Eg9'ez £9 :€g85'9€ ol :4oL'96 — - — :006:!€ 58 :LLS'€9 go :bEt'68E | 46 :biblgi z9 :rog'IV —| ObiliIrog9r | el 16€'HEE | — :0o00f1z | — :000'S — 59909 | £0:001'68z Va FE ne an NA a ES Inna sa EE (EO RE (RR IA 19 :zzo'9S1 | o8:0zo'bg z0:602'1z | 69 :z64'05 IV :LoS'lSi | —:000'f | —:o00ff |—:zge'41 | €o:obi'6br | cl :1lEbEr | bg :£f61'09 (2/AIBIdok $1:951'6$ 86 :9z£'68 — :000'g — :o00'z | —:£g0o'1z | Lg:g96'vL 58 :6£6'68 £€ :ooz'E+b 48 :o4SS 59 :891'08 EE :LSS'Lg — :000'01 — — :00g'zz | €1:166'b9 (EE EE RR [0 EN HE ES Arr er LST ED AIN ED "IM Rb. IA IH IH Te Juru 10j0YsTuejd dexstes ER UJBSIIOJ 13J13)0 -1)BSIIISAI PpIBASFONS Er : IJJISAR -"ulleysnH SENSpue SEIElS z 5 20 S - 3 ä euwtwung Ung 0) Surpos3oyg | ”PI8ASS0NS SErTI SETT Sumer ”ueuwunsjejo) eArgue I9y8ddn edtwueg 'poriad tad eutouygsyuswouas earsue uspgnig vINEINN BSNAD j9jeJUy II € 4 « « « « IX « « 'XN € « :IA « « ÅA « « NA :II £ U?qeL iosav eurnyrsddn epieswegy rusade extgo op I 2 "IJIJISIN 420 JIISWOXUI SUJSJOIÄJSSPIBRASBO3YS uwnIewwns e:s menstnnnnnnt GIGI BWUWNS gI61—S5S161 bi61—0161 "> 6061—9061 ALE kor Da Poriad sn NR — = rrvrvreovsm=—=—— st a AA ——— mm ———— -—- - - - ----X>X2 2?2?-— .< s=— —<———— —- — — — — —— -—---—— NN IN GOT Rad [15] KALMAR LÄNS NORRA LANDSTINGSOMRÅDE. 121 Det framgår sålunda, aft länsskogvaktarna måst ökas från 3 st. till 7 stycken, att tillfälliga biträden måst anställas 37 st. mot 14 st. de första åren, aft av styrelsen utförts skogsodlingar på 1,680 ställen, varvid använts 4,2335,7 kg frö och 6,448,800 st. plantor och att fullständig skogs- odling utförts på 35,931,: har och hjälpkultur på 1,351 har eller till- sammans 3å 7,290,1 har, aft genom biträde av styrelsen och bidrag i form av fria plantor och frö, men med eget folk utförts skogsodlingar å tillsammans 8,931,:1 har, a? sålunda all utförd skogsodling inom landstingsområdet sedan styrelsen började sin verksamhet omfattar 15,923,2 har, aft laga syner måst hållas å 60 egendomar, att 1,177 hyggestrakter besiktigats och beskrivits, att 441 st. skogsodlingsförbindelser ingivits, aft styrelsen till 56 dikningsföretag, som beräknats kosta 23,799: 12 kr., tecknat bidrag med 13,824: 93 kr., att av styrelsens fast anställda personal sedan den 1 jan. 1915 utförts 4,576 förrättningsdagar, därav av länsjägmästaren 577 st. Västervik i april 1920. ÅA skogsvårdsstyrelsens vägnar: GUST.. BORETE Nils Klein. S. Skagsvårdsföreningens Tidskrift 1920, Bilaga 1. HEN. FÅ AN ro SRA AA RN RR Bk RSA SN TES bak Frk RARE LR fr EA RER ÅN rn Nr TO AE KE a ÄN LE Jag SÅ A UR IA X fä 4 NYE NTE Red KARA se fn id AT NN ; v LS va n q | | j Å ) 122 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. Undertecknade, revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Kalmar läns norra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under år 1919, få efter fullgörande av detta uppdrag häröver avgiva följande Revisionsberättelse. Beträffande inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder hän- visa vi till i styrelseberättelsen intagna sifferuppgifter. Styrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer och säkerhetshandlingar samt inneliggande kassa äro av oss genomgångna, därvid vi funnit allt i god ordning. Skogsvårdsstyrelsens plantskola vid Johannesberg å Västerviks stads- mark har av revisorerna besökts och är det revisorerna ett nöje att kunna vitsorda, att denna plantskola, som sedan föregående år ytterligare utvidgats och utvecklats, synes skötas planmässigt samt med största omsorg och intresse. Vidare hava revisorerna besökt kulturfältet å Horns egendom i Väst- rums socken, vilket fält innebär ett kraftigt bevis för den rationella skogsvård, som skogsvårdsstyrelsen söker främja. På grund av vad vid revisionen förekommit få revisorerna tillstyrka full ansvarsfriket för den tid revisionen omfattar. Västervik den 10 juli 1920. IvArR HEDMAN. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. KARL J. BENGTZON. P:J. (ÖSTERRG. Hushållningssällskapets revisor. Landstingets revisor. Skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra landstings- område berättelse för år 1919. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och verksamhet. Styrelsen har liksom föregående år bestått av ordförande, godsägare G. Genberg, Ljungbyholm, ledamoten godsägare P. O. Lundell, Ebbe- torp, Smedby, vald av Landstinget, samt ledamoten godsägare W. Lied- holm, Sundtorp, Ljungbyholm, vald av Hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott. Suppleanter: förre riksdagsmannen ÅA. Johansson, Meällstorp, Färje- staden, vald av Landstinget, och godsägaren G. Jeansson, Berga, Högsby, vald av Hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Såsom länsjägmästare är fortfarande anställd Uno Danielson, Kalmar, vilkens tjänstgöring utanför boningsorten framgår av nedanstående sam- mandrag: Besiktningar av avverkningar och hyggen ............... 18 dagar på 41 ställen Föontrallesor vid -SKkOpSbelRAD) ooocoodostsscegessnuns a ES 24 SR FA, Råd och anvisning vid skogens vård oooooomoooooeo.-.... 220 = 3 SD Skogsundervisning (föredrag) .............. SER en Ia. UC SN > FäSpektonsresa medstyfelseh. oo socooccsoscas saa tonen see ES ni ad SK HITVESSE SSE DEE 5 ARA rn a aa a stads 2 NE NERE ASIA FIS FRE a Va de or RR SRA Ae tuo made sad re rn AA BLA > — > Summa 81 dagar på 110 ställen Såsom räkenskapsförare tjänstgör fortfarande kassören i Riksbankens avdelningskontor i Kalmar Gunnar Sahlberg. Såsom kontorist är anställd fröken Ester Bladh, Kalmar. Särskild skogtillsyningsman finnes anställd för uppsikt över avverkningar inom Vissefjärda, Gullabo och Oskars socknar, samt tjänstgör dessutom såsom stämplingsförrättare, liksom tvenne skogsplantörer, i mån av behov. Under året har styrelsen sammanträtt 8 gånger, därav 7 i Kalmar och I å Skogsgård och Ljungbyholms gård. För skogsodlingsarbeten på Öland har efter 20 kr. pr har utbetalats 1,645 kr. 40 öre. Under dagarna 14—18 maj företogo föreståndaren för statens Skogs- försöksanstalt professor Gunnar Schotte, professor Henrik Hesselman och fil. d:r Ivar Trägårdh en vetenskaplig undersökningsresa på Öland, varvid länsjägmästaren medföljde som ciceron. Den 5 och 6 juni hade av skogsvårdsstyrelseen i Norra och Södra Kalmar län gemensamt anordnats en kurs om beteskultur, vilken förlagts 124 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. till egendomen Ryningsnäs i Mörlunda socken. Vid kursen närvoro från detta län länsjägmästaren och 4 av länsskogvaktarna, varvid av konsulent Borg från Uppsala behandlades frågan om betesdrift i förhållande till skogsvård. Undervisningen var synnerligen intressant samt välbehövlig för utredande av de svåra frågor, som sammanhänga med ovannämnda spörsmål. Någon samlad plantörskurs har icke hållits under året, men separat hava 4 st. nya skogsplantörer utbildats. Lagen om åtgärder emot skogsskövling av den 28 juni 1918 upphörde att gälla den 30 juni 1919, men ersattes av en ny provisorisk lag i något förändrad form av den 13 juni 1919, gällande till den 1 juli 1920. Vid taxeringssammanträdena i 26 socknar har antingen länsjägmästaren eller: länsskogvaktarna närvarit för att bevaka skogsvårdsstyrelsens rätt vid fastställande av taxeringen till skogsvårdsavgifter. Diariet för allmänna ärenden, A-diariet, upptager 617 nummer med 737 inkomna och 511 avgångna skrivelser. Ölands- eller B-diariet upp- tager 99 nummer med 286 inkomna och 283 avgångna skrivelser, eller tillsammans för båda diarierna 716 nummer med 1,023 inkomna och 794 avgångna skrivelser. Länsjägmästaren har under början av året deltagit i skogslagstiftnings- kommitténs sammanträden i Stockholm. Skogsvårdsstyrelsens bevakande personal består av länsskogvaktarna Jon Carlsson i Norra Möre distrikt, D. Branting i Handbörds distrikt, W.-. Carlsson i Strands distrikt, H. Roht i Södra Möre distrikt och O. Jonsson i Ölands distrikt. Tvenne ordinarie plantörer äro anställda, P. O. Haglund, Bosgård, S:t Sigfrid och Alg. Pettersson, Bläsinge, Norra Möckleby, vilka utom skogsplanteringar äro anförtrodda viss bevakning. Länsskogvaktarnas tjänstgöring utom hemmet framgår av följande sammanställning: Besiktning av avverkningar och hyggen ............. 167 dagar på 195 ställen Skogsodlingsarbeten s'45ktKesben rese eeeaN an 150. 16 NUKLOSIND Skogens! Värd och avverkning ert a ee ZOOL IKE EGEN Bitr Ad e)SVICSYDET case ade SAS ALONE AN SN RN AD TIIVErSC HALDES LED oe arsa oh ds AA ANAR ASS RAR AE bd EROS FUVTAS » Summa 337 dagar på 666 ställen De extra stämplingsförrättarna hava använts när arbetet hopat sig för länsskogvaktarna samt hava under hösten utfört stämpling under samman- lagt 98 dagar. Under året har styrelsen utdelat belöningar, silverpjäser med inskription, för förtjänstfull verksamhet i skogsvårdsstyrelsens tjänst till kantor F. A. [3] KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 125 Håkansson, Norrby, Palmelund, lantbrukaren Valfrid Svensson, Rälla tall, Stora Rör, samt skogsplantören P. O. Haglund, Bosgård, S:t Sigfrid. Skogsundervisning. Länsjägmästaren har under året icke medhunnit mera än 1 föredrag i skogsvård (med skioptikonbilder) vid Högalids Folkhögskola. Vid Högsby lantmannaskola hava skogsexkursioner företagits under ledning av länsskogvaktaren D. Branting. Skolplanteringar hava under våren företagits med såväl folkskolans, elementarläroverkets som lärarinneseminariets elever å Kalmar stads ut- marker under ledning av länsskogvaktaren Jon Carlsson. Undervisning i skogsodlingsarbeten av folkskolebarn på landet har meddelats av samtliga länsskogvaktare och skogsplantörer i samband med vårkulturerna och framgår närmare av nedanstående sammandrag: Öland: Böda socken, 72 barn under 4 dagar, spettplant. Högby 3 60 ; >» 3 > Föra > SATAN. » I Köping ; 49 2 » Löt > 75 5 Gärdslösa . 30 r I N:a Möckleby <> TSG Te Räpplinge ) 42 2 > I Högsrum » 62 » I » Glömminge ) Kör ee. ; I > spettplant. Ås » 14 » » T ; Fastlendet : Döderhult > 26 ja SU rutsådd Högsby > PSA ; I ; spettplant. Ryssby D NE 3 ANN KE sådd o. plant. Åby 3 NL » I » rutsådd Kläckeberga > TOR a MM fond > Kalmar ; 30 I » > Vissetjärda » 14 SVE sådd o. plant. Örsjö > TY Elg Su CE Sk spettplant: Madesjö » ONS 3 IRS rutsådd Oscar > SJR ; I » > ; S:t Sigfrid : 5-8 FN: od sådd o. plant. Ljungby > 147 » » 16 >» > > Mortorp a NE 3 vo ; > » Hagby > 033 5 vil SUNT spettplant. Söderåkra ? 30, > » 2 D 2 Summa 1,093 barn under 93 dagar I och för utdelning har under året inköpts 200 exemplar av broschyren >» Vår svenska hagmarksskötsel>, av statskonsulent A. Elofson, och >Skogs- odlings av F. A. Wingborg. 126 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] Skogsodling. Under året hava 6 nya kulturfält tecknats, vid Öijkroken, Kläppinge, Lundby, Tjusby och Gehl på sammanlagt omkring 30 hektar (c:a 60 tunnland), på vilka skogsodling skall påbörjas våren 1920. Till fältens fredande tillsläpper styrelsen dels stängseltråd och dels ekstolpar samt dessutom plantor och omkring halva arbetskostnaden. För erhållande av plantor och frö hava varit gällande samma villkor som förut. Priserna på fröet hava varit för tall kr. 15 (inköpspris kr. 15—20) och för gran kr. 5 (inköpspris kr. 4—06). Skogsodlingsarbetena fortgingo under april, maj och juni månader under kontroll av länsjägmästaren samt under ledning av samtliga läns- skogvaktare, 2 ordinarie och 1I extra plantörer. Plantörernas tjänstgöring framgår av nedanstående sammandrag: PEO iEae lund) Ordinarie plan fö es NRA osar 34 dagar på 16 ställen A. Pettersson, > SEN Nie ASSR de lasse 2 » 3026 » ME OISSOD, Tex tna PLATO TNA NR RUSE SA äre IS OMNGG NE » A. Olsson, > EE ÅA alla dl bo sr SRS PS SPANA STL 220 » L. Nyqvist, 2 SAR SS ODES RA, JUST VIE SEK SR ra SS ER AREA 40 » AMN FAS » G. Idberg, » 23 AS de tog AE TRADE Re oa sor 49 oo» ANNO > M. Borgvall = » SER TAS ASK B SG eka Ae Ao KSR KRA SUIT SINE » S. Pettersson, >» SVAN AR rs a Ae GA STAS NRA 2 SI NN » O. Larsson, > DE NS ESS RAA SÄRGA Lr dd a 210 NS » S. Andersson, > SNI ärar ENS BANA ARN a ora GSR SNUS > O. Bruun, » DA ALE Sa SA AA UTEN SR a a aa da 16 » » 2 D M. Persson, >» 2 FA AS ASA VE REA NAS RR RA Aa Sal 20 AMN » H. Nilsson, » SE RENEE ANAL DERA FOS ES Ra 220 ARNE » Summa 389 dagar på 194 ställen Sammandrag över verkställd skogsodling. | Antal AR gla DD OLAV Full- | | : tändi ljälp- | Område | sekvi- | | det TR | renter | Jallfröfijj CGraniro Plantor PSA kultur | odling | ST kg | kg st. har | har | I I | Fastlandet Je 163,20 39,20 319,800 | 214,30 37,90 | med biträde av I Oland. ..... 152 I,00 = 1,005,600 || 31,63 34:74 plantör 224 | 164,20 39,20 1,325,400 245,93 71,74 Fastlandet 16 ÖT955 104,05 1,000 175,00 25,00 | utan biträde Olands. 18 || 6,30 i 5,00 122,600 || 19,00 | = av plantör 34 | 98,05 109,05 123,600 194,00 25,00 258 || 262,25 148,25 — |1,449,000 || — 439,93 98,74 | Fastlandet | 6 39,30 SK74OONN E32,78 56.63 | utan direkt fär a SI RN Re AL fe AO CARE TES SE AED bI ON AAA ua vr vr 1 ÄR AI kan Totals:a | 264 509,30 1,966,400 STEINS S3 AFÖRAT | N— — —— | | 726,08 har Fastlandet: Vanledbade oto. ssassodssere dns 291,800 st. VOTE ERS EA am cE Unt ssSonkondslrdser es 20,000 > 320,800 st. Öland: EMI 27 RENEE 1,936,800 st, Vanlig Sofan do. FST AL 54,900 > SVAREN Eon essolitorrssrsenoksder 2,200 > La a on oa seem sus ssdernenar 3,000 > (ÖJ DE Inre SPERRASE AA 18,500 > AR ee os dnr osns sann 2S 7,700 > ASKArRe ET ANI "IUPPR ESA ut 700 > Tä ar rel ireres-sesasn benen 550155 Jörg osa ss ABS BIA SS BARER EG 1,050 > 11280 bee so RE RAPP SNA S 1,400 > [26 Ro oaocensotgnasugNgad 1,400 >? 1,128,200 st. Summa 1,449,000 st. Plantskolor. Skogsvärdsstyrelsen har dispositionsrätt över följande 9 plantskolor: Kranklösa, S:t Sigfrid, Rälla gård, Rälla tall, Borgholm, Bläsinge, Spjute- rum, Löt och Gettlinge. Styrelsens egen plantskola i Kalmar, som under senaste åren härjats av Pestalozzia-svampen, användes huvudsakligen till jordslagnings- och ompackningsplats. Att anlägga någon större plant- skola på central ort anses för närvarande olämpligt av kostnads- och underhållsskäl, då styrelsen till fullo och till skäligt pris får sitt plant- behov fyllt från de ovannämnda halvenskilda plantskolorna. Tillsammans har i dessa plantskolor utsåtts 46 kg tall- och 9 kg granfrö. Den ungefärliga planttillgången uppgavs vid årsskiftet till: 1-åriga 2-åriga | Summa | Tallplantor : | Kranklösa 4:45. ss RT Is sta 400,000 — 400,000 | SE Siofid. SRA de na 75,000 24,000 99,000 | DE oo ok ra SAN AA na dä e sad sr omr nd 500,000 35,000 5353,000 | Hörpholm;' 2255: IRS mar d otlsas höge 200,000 SS 200,000 | Kalla Gal: 3 SSANG dllsss les 280,000 9,000 289,000 | Rälla gård EEE A LEE fs SA SATTE SETT PEPE 40,000 i 50,000 90,000 SPACE, AN eeors stora 160,000 | = 160,000 BIäSinge sd bes ARE bl | — 230,000 — 230,000 | (Ed Fr NR äro dream brå SA AE DOT GSR SER 150,000 TT | 130,000 tala BRO sor RANN an SR lien 40,000 — 40,000 Summa | 2,075,000 | 118,000 2,193,000 | 128 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. | I-åriga | 2-åriga Summa Granplantor : — — — ÅA — —X—- IKSTATIKL OSA, oskar slög el ei lea] DTS SE sell föl RS PAJEN 90.000 | 80,000 | 170,000 | | EGET ed ENN se ena je € lö tål jeleja böj ge ES a a ie ANA INS AS Ae AoT RAS NA | 60,000 60,000 120,000 BOLD DOM 4 sögs san BER LSS ER SEE SRS ARA RAR SR AKA | 25,000 | — 25,000 SPJUT UI ups sjö oro lalö Melo le fas bie ers ek elaga farter diea, STAS AE AS | 5,000 5,000- 10,000 I 9 I | 1,300”/,| 1,300 | RAA SATA rö octe 05/65 5e wasfojd alla Eg virsg rs a RSS LE | 60,000 — | 60,000 ER Summma | 240,000 | 146,000 | 386,000 Totalsumma | 2,31 5,000 264,300 2,579,300 Frötillgång och frösättning. Tillgången av tallfrö har varit tämligen god och tillgången på granfrö riklig. Vid undersökning har såväl tall- som granfrö visat mycket god grobarhet. Skogsvårdsstyrelsen har icke ansett behövligt att anlägga egen frö- klänga med dryg administration och andra kostnader, så länge direktör K. G. Nilssons fröklänga i Hammarglo drives. Då denna klänga står under styrelsens disposition beträffande behovet av frö och då det levererade fröet alltid varit av utmärkt beskaffenhet, har styrelsen icke ansett skäligt att vidtaga några andra åtgärder i och för fröanskaffning. En del av länsskogvaktarna solklänga frö för leverans till styrelsen, men detta sker i begränsad omfattning och detta frö användes huvudsakligen till plantskolorna. Trädsjukdomar och skadeinsekter, Trädsjukdomar hava dess bättre icke uppträtt i någon större omfatt- ning. Endast på tvenne kulturfält på Öland, vid Bläsinge och Lindby, har Schytte-svampen härjat, huvudsakligen i planteringarnas norra kanter. På det förra fältet, där angreppet var ganska svårartat, företogs på efter- sommaren besprutning medelst Bordeaux-vätska, till synes med synner- ligen gott resultat. Närmare föreskrifter härom hade givits av profes- sorerna Schotte och Hesselman vid deras här ovan omnämnda resa å Öland. Av skadeinsekter hava som vanligt uppträtt tallstekeln och märg- borren, ehuru icke i så nämnvärd grad som under vissa föregående år. Stormskador samt snö- och isbrott hava icke förekommit under året i nämnvärd grad. Skogseldar hava icke under året förekommit. [7] KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 129 Biträde vid skogens vård och avverkning. För överdagar, d. v. s. om för varje slag av förrättning användes mera än 3 dagar, debiteras tillsvidare 5 kr. pr dag. Undantag härifrån har dock i vissa fall skett beträffande biträde vid skogsodling, då ett pris av 3 kr. pr överdag debiterats med hänsyn till vikten och nyttan av att få en del kala marker skogsodlade. På Öland debiteras av samma orsak i regel ingenting för använda överdagar, då det här gäller antingen kontrakterade skogsodlingar eller av gammalt kala marker. Vid utsyning och stämpling har använts sammanlagt 438 dagar och vid annat skogsvårdsarbete 207 dagar eller tillsammans 665 dagar. Häri är ej inräknat dagar för skogsodling och dylikt. Uppsikt över skogslagarnas efterlevnad. Under året har hållits en syn enl. $ 2 i 1903 års skogslag å hemmanen ”/s2 mtl N:o 2 och ”/sz2 mtl N:o 4 Gärdsryd i S:t Sigfrids socken, varest kalhuggits 33,5; har skogsmark utan att vederbörande velat ikläda sig skogsodlingsskyldighet. Rättegång pågår fortfarande angående återplantering av skog å hem- manet Fredrikström i Ljungby socken. Rättegång har väckts angående aterplantering på egendomen Barkestorp i Dörby socken av omkring 60 hektar avverkad skogsmark. Avverkningsförbud hava meddelats på egendomarna Täålebo N:o 1, Tombo N:o 2, Åsmundsryd, Bo med Forsa, Köl, Kaxgärde, Slätafly N:o 2, Kanagärde och Skruvshult N:o 1. Något virkesbeslag har icke gjorts under året. Rekognosceringarna hava måst tillsvidare inställas på grund av hopade arbeten som följd av de provisoriska skogslagarna av åren 1918 och 1919. Ovisst är när eller om de kunna återupptagas. Demonstrationsskog. På »Skogsgård> har under året verkställts vissa arbeten, såsom när- mare framgår av kassörens räkenskaper. Dessutom har på området uppförts en paviljong, avsedd till föreläsningssal vid de skogsvårds- kurser, som äro planerade att därstädes påbörjas under 1920; paviljongen tjänstgör dessutom såsom utställningslokal av vad som till skogsvårds- styrelsens - verksamhet hör och hålles öppen för allmänheten från och med juni månad 1920, efter tillsägelse hos länsskogvaktare Rohbt i Ljungbyholm. Fr NEJ Ni An 4 lant MSN N KD NN Nf Cd ba NA OTID LU be Lestale TUNA TINA TS TURN 4 ; ' , Rd 2 VESNA 4 | 130 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. (8] Avverkningar på Öland. På Öland har under 1919 beviljats rätt till avverkning åt 99 sökande med ett sammanlagt virkesbelopp av 6,669 kbm, AANAVA Cia METSO SNI RARE 1,675 kbm Eka iDOkS ASK NG eb sklered are 2,02 » | VELA SAST AES RI RA rs soda 250600 | Summa 6,669 kbm. Denna avverkningssumma understiger förra årets med 4,216 kbm och 1917 års avverkningssumma med 13,482 kbm, varav kan konstateras en mycket stor nedgång i avverkningsintensiteten. Avverkningen av salu- virke och husbehovsvirke tillsammans kan numera anses hålla sig något under tillväxten. Jämförelsetal över skogsvårdsstyrelsens verksamhet under 15-årsperioden 1905—1919. M. let id Cevtiutanasml I | i - tr [1905—1909/1910—1914 1915—1919 1919 1: KASSÖR a noen ale öre leser sis same ask NR HA pls I | I i I Expeditionsbiträde o. Förste länsskog-| | NÄR LATE soc alarm brn a bra böka SAKER NR | AE H I Länsskogvaktare (häradsskogvaktare)..| 451) 5 5 5 Plantoörer. och tillf.” biraden: sCaropt 3 10. | Ii XT 2. Antal rekvirenter (jordägare) ......... 147 | 241 | 247 258 ADVÄNt SKOGSÖ: oo ov eve der ola elelr BONES 130 | 204 219 410 Använda skogsplantor, omskolade -...| 14,262 | 30,834 22,214 34,300 oomskolade ...| 496,362 860,458 | 1,511,704 |1,414,700 ATEA IIYKUIEUT ö sota beistefe niel ANS SER 150,45 314,40 | 315:27 439,93 Areal jap kular oso osa eelsd et 56,50 71,45 95»59 96,74 4. Undersökningar enl. $ 2 i 1903 års; läg) SA omer sten så eine SEI SRA NR SAjS RAS 12 23 Zi I 10. Länsjägmästarens förrättningsdagar ... 30 78 76 31 Länsskogvaktarnas > ot SIS | 898 | ER 337 » förrättnings.st. ...... — | — 581 666 Tabell 11. ] a ar EL | ; ; ; | K Skogsvårds- | Skogsodlings- SKA | Anslag Brkantern Nikos Avlöningar ME send Her ta TG OS TOR NT ANSER RET 4,140,00 17,915,32 4,879,57 5,926,33 INTO TOFSTOTACSSA NISSE (ORT ås anea 2,563,60 15,805,13 8,916,11 10,043,35 TÖTSETONO 200 fresk AR AS | 4,7048,0 | 44,621,75 10,722,43 14,611,17 JITO RO RR ST SER ed 6 ENE SN VERSA | 4,859,00 101,710,39 20,700,19 24,900,00 Kalmar den 29 januari 1920. A Skogsvårdsstyrelsens vägnar: / / G. GENBERG. / Uno Danielson. 3 KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRADE. |905'9€ | 006'€8 Jo59'9E£' ewwuns | o09'9€ |906'€8 Jo59'9E€' ewwuns RS MO FSA Abe KN a TA sojuejd VuALYSAY o09'9€ | 000'ZI SR RN | ERE RKS SK SD 10joxsuejd espue UupIg FORE MR TAS BONDEN rr dre rn vr rn Puejg cå TT AEG ÄRR LET Aa EDO OR änn 101035 FS ee TSE [ee fe |A AKA RK jopuepsed juejd apuiouodsip uasfarkis Ar Ung $ :t0juDpid DIJVSIN 6161 ap Dido4ur ITIPO IN — 22q420a ”s "5 ”s ”s ss ”s SIAT UP) HEL SIAT UpIr) HEL II h £ £W2o fwwwZz hb scc2=Z-bbmmX>rirh cc "6161 IB ISJIJÄJSSPIBASZONS VIPQS SURT JIVWJEH UPIF FUIURRIIJVLIA SA g9Et161 |89'4bp€ euwwung — 98161 go' L(bE Iewwung ri'pE ELIGE TVR PEEN ANTI TYS DENLEE TS 026! 122 Fuwuyvyag NS EA 00! 6 ootgb EEE EERERETETEEEETTTET 1010xs)urejd I - = oo'vgI of: Soft oso avs APBRÖOPAPEROER PPP AR 1918 pun 1doxqut = So'gvI1 setgga free I9HIBWSFOAS I NEN Fö sl getgp frn SSA HN gi61 upef SuwuppyaT Har Al 123up5Iy 'TIPI IN 29420 3 3 3 3x 3 3 ISIJAIC upIr) HEL SIAT ups) ICT SS '6161 JV ISJOJÄJSSPIGASZONS VIPQS SURT IEWJVH UYIJ BUY BIOJA JT I32 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. Förslag till inkomst= och utgiftsstat för år 1920. Tillgångar och beräknade inkomster: Innestående i banker (utom pensionsmedlen)............mnsossossooonnsann IYFÖDe HANINGE sf je FN SRA ER ROR IS AE RT ara or SR Fel ASA SSJ EN 23] 2300 b oa EAA BER ARIAL RAN RAL IE (RE dB ONA DD Bidrag av det reserverade 10 9 -anslaget ............... 25,000: — = 28,200 SKOSSVÄrASAV SITE Eee 006 NS rer RR R ARA re Arran Cr Deer 85,000 Inkomst av; försälda plantonktocht OR: See a saa load 3,500 Räntanari bank: unsattavaaedel bh Eee mm ssnsnsseouse LO 3,50 JU testa ended fOrArin gar Ruse RE BAN RE Lr HSAN 432 Summa kr. 209,635 Beräknade utgifter: Avlöning : I 5) a el ÅA SAR AE ben ÄN AG ESSER NN a Saat 20,0003-= TD YTLLASHIAÄL for ob oro Sö Eb e A NNA SERBER AR AL 14,000:— — 34,000: Skogens vård och avverkning: TR Utsyningsköstna der munnen 5.000: —W $,000: Dikning: ven vv JA VIVÄBDAT OT ige ers AEA A RRENO dan 500: — ' Bidrasutuldikningskostnader... Cases 10,000: — — 10,500: Inventarier: ANA INKÖPJAV CINStrumenter 1030 34-6.0 se OL 5O0MTT Inköp av verktyg och möbler m. MM. snsmsmmmm. 1,000:— —1,500: Skogsupplysning: ARN BrOsChyrenbi sSkogshanterin ov4 ses a FN — Skogsundervisning med material...........ommmmss usual. 2,600: — = 3,400: Tap aATS ärd er4oChEs yn Ene ess od 1,000: Skogsodling: JR Skogsodlingskostnader... tb .44 sea RT 15,000: — Kostnad bfrönjplantskola ib. 40 se ESA 400: — ErövGIT plantskolor: ee RN RON 800: — Flantörersim. fl. resor och arvode mob... 6,200: — 22,400: 3Skogsgardar: Diverse arbeten o..o.sh bn . 12, 000 2,000: Övriga förvaltningskostnader: Fd SLYTEISSNSHSECSOT (5.450 be ast dd Se NR SANS ANA a de 2,000: — INEvViSOrernashanvode' ansa .s ue es SSA JAN — ADNONSET, bERy Ck 05 eg gt kas kr ANA RR AT. 700: — IDiverse"Tesor Hörspersonalens. beakta 1,000: — EXPEAILONSR YTA sea A 0 RN KARTENA SIR SG ker 1,000: — = 5,000: Pensionsfonden: Avsättning av pensionsmedel ......... 20,000: — = 20,000: Kronor 104,800: Behållning till 1921: I banker (utom pensionsmedlen) ......... 104,835: Summa kr. 209,635: 53 TE SR 5 NR > Rn SA OT PES TIN ct 1 FIFS AN RS ; : - [ri] KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. 133 Räkenskapssammandrag för år 1919. Influtna medel. FE ESS KA 0 2 oo or RN ST a edra ga das nn nosen KSR Sä 0 22 RNE SSE 3,859: — Förslag iran BhUSKAllnsSsstISKaPET —..cccc. co gogo AROS sara ALT SEA £,000: — KJEDSSVARGSAVPLIDEE ARR a del ao nde a de sena ooo ASA SESREEIENRE TR TS re Te RAeSS 101,7 10: 39 BRESLSRLOREE 50 soon oder aan NN INR da ds dt a ad das vr RANE FÖ IOK 4.740: 19 Uöterbirna förskott SNES a ooadössme ease ARR fre) EES SN > SKOSSOCHIHESKOSSRAGER OC cos cet oc don RANE KIESE IR SUK SEN 7: — fäittar fan banker omoto äduse sr de sr utt asne 67,816: 26 Diverse inkomster ............:... 22580 SE RNE 0 500 4 TI LR alfa 15: — > HEbitOTeT. SANNE RR Las rasa ga oda cd RENEE ee EEIDEE Narsalda -InVERbarieR Sr a od so acogan ers såg SARAS ER os 275: — Kronor 185,319: 79 Utgivna medel. Skogsupplysningar .......... RER OO gar dan pA EN 354: 50 ESOUINSAT >>. oc ce AE REL eEd öuoereseded es RAN SET EA 20,700: I9 Biträde vid skogens vård och avverkning .......... 2 pe EAA SN 4,894: 99 SEOPSPard >: 3 vc. 00 EEE SUR del ora nad NEN EL NT As 5,33: LI sSsyneforraftningar enf cz, laga åtgärder ----S8f00E a os 491: 10 RS TEA so cc ao RAS SR IA da od san ad RRD En sa 24,900: — ERINPSE (oc dad Led ran oo us da un ae vv Ja RR AE 374: 82 MTIVENRRIIET -. og ooo octs RR a da aan as a annons AE AG. 1,838: 90 förvrigat Hörvaltningsttpllte s0.c..c.oo. -.....-- RR 0,351: 98 FASA FRE AN RR RR sea rossa er sne oc on An SE 625: — Tösse 1 Dare medl uororses nara d sb AE FRE RN Ae 1141907-77 SON Tanter PE SS oa ad öd ao are sn SANSAT DATA 1,677: 43 Kronor 185,319: Kalmar den 31 december 1919. G. SAHLBERG. 134 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. SAND VT OC [12] Tillgångar och skulder vid början och slutet av räkenskapsåret ut- visas av nedanstående tablå: Tillgångar. d. I jan. 1919 [LR VEN CATTI ou 4ooe sees ss RAN EE ESA ST SRA I SEN ERA RR (LS 2,923: 38 MASI ONE )uyirN enas sön resa es eR ser SR FR ER NAR 3,800: — Förskott mot redovisningsskyldighet.................. 300 SKOgSstrol OCh plantor CEN Ae Rya rasa oe 483: 24 I iverse » CEbitOr Ck s.c sets see Ae AASE sa see 728: 60 BtatsObligationer 2450 00355 Sr Sa ae 2,000: — INnnestaende sWuPanker ts. te. oss. JAg: ARSA 54,842: 43 Kr. 64,977: 65 Skulder. Kia pra lRON CO s8 odon sor Jur esel sn Absfssl SSR RSS ER bufes krås Ber SMS PEN STONSTOR GET eos oe se LAN NRLNSSNSe BT S RE BITER KE en 12,605: — Kr. 64,977: 65 31 dec: oxe 4,079: 42 8,000: 3509: 836: 432: 2,000: 103,501: 37 I119,199: 95 103,864: 95 LSS I119,199: 95. Inkomst= och Utgifts-förslag för Öland år 1920. Beräknade inkomster: Hälften av 10 20 -anslaget 2R DEE fr ESRI AR SS RNE CR SOL ER ERE LL a sn I12,500: — SKOgsvardsayv biter ran (Olander Rea an 5,800:-— 78, 300: IBTIStN At fyllas I avo skogs vardskas sales ess ssskleno oe sp sn sann SSE 700: — Summa kr. 10,000:-— Beräknade utgifter: Länsskogvaktarens avlöning med dyrtidstillägg ossmsmmmmmsssssssssrensn na 4,000: — HNGSONS ANS) a SM AStaCI fejeroe tees ekke BLS SA Elk l Blölele je nella) 1,000: — TänsSkOgvaktaren 9. cc co koyses AA SA R dra 175007 HönBO Plantörernas arvoden och resor: TIFOREITT ATT mera a ajöss olla as SSA LS rr SANTE TRI RR a aa 1,000: — OTEL EA baka a fås NS sffr eri) RA ERE ff l GS ENAS AE ee efekt ära wa APO Go Skogsodling: PI AINO TA NN fe kladda sr AS AS or lr a SE Kr STANNA ASS SRS ale fa Alan alaer sa 2 jet 6,000: — PlAN TEN 2SIEOS UAC fen Ng Aas SED El Stolt ehe el sejarr a 2,500: a SNS OO PIA ESKOLOT AE TO bs a Sr SOS a SA) 5 KR ANAR ORSAK AR RE La a SNR Re ne 600 MÖTVEL SE Gebr eeh al fe a RES BR da dies DA 50 NA ARA BRA SAL a el elle a ale br fe isle:a nea ENE löfa od al 4008-— Summa kr. 19,000:— +) Fastigheten, >Skogsgård>, består och är avsedd till undervisningsanstalt och demonstrationsskog. av c:a 54 tunnl. skogsmark och nyuppförd paviljong, IA Zz + - 0 d en 4 H AJ AJ + 4 dj > = Å fl -” 4 v et i i [>] LL» LE Då OO ; Fe in og RE a rå 4 O jo Dr | Sr Tree MOST 2 i På 3 : [Ed 9E |6ee' Li 08 196 oc I4o6'v dr 691 oz |E6z'z 008 ob ISbg'i 51 909 I Sp lvzg9a o9 biz oz ILPi'p 49 L91'e 9 Lg96'1 = 1002 to I110'V gi |Éeg e9 IPSb pE EE L'z 10 | IN lI0| TY JTOUOD VUNUNS KAT VTG AN KN KAR ft re DARK OP TS OT (G)RNISATE ue (68g '6S1 'TT1) 10urs Y20 PYNIISTURNIS sec (146 'gbe) Pug Pom sedjoörspsJuns (84 44) diufyspvusgn eeeec(ggr 4S1) suv pujposFoxs 19j JUurupEsIN g9Ez '£er'66) 101umfd aprjoxsuo asIvAp OOT'9E «) € sopvursoxwo paw) Tp bov sourdjvr oog'9tornt Sv « uvad O06V$ cg per Cör ger ofri 'ger "Wer "ger "611 411 gtr 'S11 "bir) sosar "ruvid vIxd Yo "pro ( ( 4 ( ( seem (087 'gh1) aposm fupuvid drvurpso I AAA NTA RR RNE fr a a MAKA "812 VA "991 'E1t "6 "pg "UP 68 5) 10801 BUJIVPYVAFONSSUR I FOO RSNEE NASA HAF NANAK AKA KAR KAR KAR (e8z '6vz 'o61 Goltz 601 'b6 19 "Yv) 10891 sUDLvISKUTESURT "(64 '8$7 'gez '90z "681 "oli "9Y1 "gor 'z6 'o9 '€b "oc 'Iu 'I9A) Jurupgfav sudsvppuadox be UJ, 9£ I6ze' Li v6 |E9g'€ zh IS9EE1l ep ao | IY IJIN 1040 VUNUNG Arr UPSSVIASPAVASTONS AV SVHIR) ISP WOS SLI (01 AT ÄG ar bak r RRe SA puv[QO Ups IOYIJAVSPIBASTONS CA Hol RR NER IEA udjvIs Av Jrsuv VIXH 2420 ED 'PURJQ 203 J9NTIN 420 JAJSUOHUF IISAY "6101 JV 10j U9HOgvssLY IN JLIPIN 136 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Undertecknade, förordnade att granska skogsvårdsstyrelsens inom Kalmar läns södra landstingsområde räkenskaper och förvaltning under . år 1919, få efter fullgjort uppdrag härmed avlämna följande 1 Revisionsberättelse. Räkenskaperna utvisa följande in- och utgående balansräkningar samt inkomster och utgifter under året: Debet. Behållning från 1918: INVentamersfikOntO ons. oso se ars see ORSA 25B23RNG FasStighetersikOnMlO: (ss .ssösst sor ARSA NS OL 3,800: — Skogsodlings konto (plantor och frö) ..................... 483: 24 IDIVErse sdepitorers.. KOMOS .cs.s ss ss AON a 728: 60 sill fällig a TARknIDg ATSIEKONCO. See see SARA OR 300: — StatsOpligationers. KONMtOs ss: =. bsr ANEe SSR na. 2,000: — Bankdepositioners, konto: -0...=55= 56 een äns 54;842: 43 Inkomster. SLA LSATI SAD 4 J AN as CFS a FE Selar SI NSD nos c 3,859: — Flushallningssällskapets anslags se fsaree nn ee. 1,000: — 1 BS2 0015 02 5 UA AR RR AIR AE MA EN Som Nas el Mb SE GSE SNUSA 4,749: 19 INVEntariersykOMCO ss... sb en ARR aka 61:95 SKOSSVALASAVELIET «soda sie RE AASE a ads TOT,/ TOR 30 ID IVerse Ink OS ten oda eos SENASAT REA Re, 15: — Kronor Kredit. Utgifter. ASYL TITT ST 2 fy eroderad SL då a 24,900: — (UPPLysning ar som -SKkO 9 SVAG: es ses An 2 354250 SKO SOMMAR SÄLT Ae ma ök ade ser SENSE ISAR SAN f I5,0T23 32 Bitr ä de: VIC USkOg ens a VALA. boss BRN ad 4,894: 99 SYD SIÖLEA TENN SATS: op fee NA SNS Ae at FTSE Dikmingsköstnader se 56 00055: se sv AO ER nn 3TAÄNS2 Öxngar förvaltningskostnadet = sets EEE 9,351: 98 IDIVErse JUtgafter ss n.se ONA RS RANE RAA 37: — YAVSETIVDID PS (IVER AFI. see SRA ER 369: 31 > 3 FASUGNE TEM 0 LA SER NE RO Nr 904: I I Transport 64,977: 65 I11,395: 53 1 7Ö0;3 JISRG 57,173: 23 57,173: 23 sa AE MJ [rs] KALMAR LÄNS SÖDRA LANDSTINGSOMRÅDE. a Transport 57,173: 23 Behållning vid årets slut: fitventariernas : kontö Jäs ara da. 4,0'79: 42 Fastigheters konto (Skogsgård)............ 8,000: — Skogsodlings konto (plantor och frö) 836: 86 Statsobligationers konto ..................... 2,000: — Bankdepositioners kontO..................... 103,501: 37 Tillfälliga räkningars konto ............... 350: — Diverse debitorers konto ...oooooo0oomm. 432: 30 I110,100: 05 170,373: 18 0 3 Jr Av tillgångarna vid 1019 års slut äro redovisade: Ra Kapitalkontot: 29, Ee NA 103,864: 95 5 > Pensionsfondens konto.................. 15,335: — 110,199: 95 har under året ökats med från kapi- talkontot överförda vadan denna vid årets slut uppgår till förestående Kr. 15,335: — Samtliga räkenskaper äro förda med ordning och noggrannhet samt försedda med vederbörliga verifikationer. Skogsvårdsstyrelsens protokoll hava även granskats utan anmärkning. Vi tillstyrka full ansvarsfrihet för 1919 års förvaltning. Kalmar den 9 juni 1920. CARL FRANSÉN. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. HJALMAR ÅAPPELTOFFT. AXEL ÅKESSON. Av landstinget utsedd revisor. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. 0. Skogsvårdsföreningers Tidskrift 1920. Bilaga 1. USTA VN AE TNE OT SNR a FEL ANSE VE St IA LDS RK Un NEN ”£v je ATEN Skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län berättelse för år 1919. Finanser. Skogsvårdsstyrelsens finanser under år 1919 framgå av följande utdrag ur skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för sagda år: Debet. Ingående balans: iBehallning:töbankto ch kassa tees ANAR et 32,058: 46 BEN stön stön GET serade SRA SARS RN SRA a oa 4,3 025109 TINV GTI EATLETS en de sir SAKTA NASA HR RRENO RAA RR a ga > 2,222:95 39,244: 24 Inkomster; Anslag: av staten för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens METESADIDE Lt: g3 susen ok BSSEA SBA KR SERIES 7,500: — » staten för skogsodlingens befrämjande 2,396: — » hushållningssällskapet: statsanslag för skogsundervisning för 1918 1,000: — TOO Od 000: — 11,896: — Skogsvårdsavgifter: TANTEN A NN IIIOTD ANGER des sa EEE 10,154: 44 > genom” statskOntOreti sosse 12,759: — 22,904: 44 FÖrSäLdaMplantör jögsrde sr. ss ess SA ANN NA Aa dd 996: 78 TDIVEESEN Vera ra SLE R e RIaS er SR AR LS EEE SE RER aloe oa 3,503: 50 Pensionsfonden: befattningshavarnas avpilter bre. reg AT UPPLUPGN STAN bAp bössor ösk el ev et s SS ANSE IE 270: 48 SNR Al 39,912: 20 Omföring: Märdetsaviunder aret inköpt fastiohett ö-eeto.os... 13,0003-- » AE Sk VNköpta Inyentamergeee seu STI Mig, Utgående balans: RETSTO STÖR AE ers ora a Se SEE a NK TR TR a me ar 5503083E Summa Kronor 938,468:75 Kredit, Ingående balans :; BEN STON STÖT CET bg se Se SI FER SARA ARNES TSAR UR NS na RER 4,302: 33 Utgifter: UFORer; (Och sdyrtids5tiläg Cs SNR RN Aase 8,120: 74 EXP ECINONSKOSENAAET As sf ss TN RASA RE TA ASA 500: — Transport kronor 8,620: 74 4,302: 83 4 FR Er ] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. 139 Transport kronor 883,620:74 4,362: 83 Rese- och traktamentsersättningar osooommmmmmssssssssssoana 4,114: 80 KANENanCE OCK. VCEKSY ye oa oo oounssddeslat aren 373: — REA FREI, PLARISKORRISE ES som esta osooocsaara son ARE 3,735: 46 Pertra plantorer OCh SkOBVARfate mioosilssssscanscdeusdonsnngda 2,516: 92 i sandervisnns 5 RA RAT ord annans RI 788: 20 FIRIINISEET (RYCK; SKIISIRALOKIST ads ga Jann anse RES 1,606: $4 ”Felefon, telegram, postporton, frakter......msmmnmmmsuuuoun- 415: 18 ERS De SKOSSOTK AN a som uesse os NE 797: 50 > 7 SSKOESO Ce aa oa ocess rasar AE 2723 Inköp. av skopvaktarebostalled mi0sstos.sscise. ANG 13,000: — tnderhall och kostnader! för d:O mosccsosos.oco. KE 400: 25 PIRNES oss uea cm Lr RR RR of Aa ee rr SE 360: 33 36,860: 22 Omföring: Avsättning till pensionsfonden ............... 1,300: — ante: 1:00 AREA ER 276:48 = 1,576: 48 Avskrivning av värdet å äldre redskap och inven- KARI ERDA 2 Sn RASA OA dear I,000: — = 2,576: 48 Utgående balans: HBekallmns 1 bank OCKSA oo iaso...casssioo nosa EE 34,133: 96 varav reserverade medel för redan beviljade skogs- Gikningsanslag se issn kr. 8,600: — PERSIGNSIORGEN > oa ooo oe RR da ol ad act ac an JAAA 5,930: 31 Hasteheter: skogvaktarehostallet" ooscmo.ocs ssd I13,000: — ETVENTARER anna sco mods e ca våg ob sn 1,595: 95 54,669: 22 Summa Kronor 08,468: 75 Hos skogsvårdsstyrelsen deponerade och av styrelsen realiserade skogs- odlingshypotek redovisas i särskild liggare och avräkningsbok. För år 1920 har fastställts följande Inkomst= och utgiftsstat. Inkomster: Beräknad behållning från år 1I010.................... C:a 34,700: — varifrån avgå reserverade medel för beviljade, men ej lyftade skogsdikningsanslag sososooooooom.. ca 8,600:— 26,100: — Statsanslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsens NVETKSAM Be 0455 Ne ir nns förslagsvis 7,500: — Statsanslag för skogsodlingens befrämjande > 2,400: — Statsanslag genom hushållningssällskapet för skogsundervisning sasmommmmmmmn mn o. 3 1,000: — Transport kronor 10,000:— 26,100: — 140 GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport kronor 10,900: — 26,100: — Anslag av landstinget för skogsdikning m.m. förslagsvis 2,500: — SKO SVATGSAVE LIGEN sic spec nor sus ANNA NIAN TA REGN » 12,000: — IFÖNSÄDINS NAVET PLANTOR SSA SS SM > SOON 1 232 8100) rå JRR RRD NRA RT se KESELLA RAS SA NS SA SA ÅSA » 1,400: — 27,300: — Summa kronor 53,400: — Utgifter: Köner och (dyttidstulläg gt oo Neve förslagsvis 14,400: — Expeditionslokal och expeditionsbiträde ... » 2,000: — Rese- och traktamentsersättningar ..... ARG » 4,000--— IEröjäplantor): PlantskOlOm So 0s sea a » 3,500: — Extra skogvaktare och plantörer............... » 3,500: — SKOR SUN GEHVÄSNITA GG Soo. ss se RR SAN SI UA OA j » 1,000: — Amnonser tryck, 'SKrivmaterials feb se » 1,700: — Telefon, telegram, postporto, frakter......... » 300: — TITVET SC Tre DA Geers LE ANA SRS SE AAA SEALS > 500: — Avsättning till pensionsfonden.................. > 1,000:.-—7 :31,09008-— Disponibla medel för anslag till skogsdik- ning, skogsodling å kalmarker m. m. ... > 21,500: — Summa kronor 53,400: — De enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelse. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning har icke undergått någon för ändring. Skogsvårdskommittéer. Skogsvårdskommittéernas sammansättning är med några enstaka för- ändringar desamma som under föregående år och finnas sålunda dylika skogsvårdskommittéer i samtliga landskommuner. Sammanträden. Sammanträden hållas i regel första fredagen i varje månad. Under året hava sålunda hållits 12 sammanträden, nämligen 3 januari, 21 janu- ari, 7 februari, 7 mars, 4 april, 2 maj, 6 juni, 4 juli, 16 augusti, 10 ok- tober, 7 november och 5 december. Personal- och tjänsteförvaltning. Länsjägmästaren har under året handlagt 139 förrättningar under 120 rese- och förrättningsdagar. Av förrättningarna hava 92 avsett utsyning eller undersökning jämlikt 4 $ av skogslagen, 4 ledning och inspektion av skogsodlingar, 15 planläggning och avsyning av skogsdikning, 13 + . ra a RR RSA EO CRS RE Ad a on Add Rand ÄRA I a 2 TR er Ten - 4 Sw vv? r , F ; d ; c « ? = - [4] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I1919. I41 föredrag och konsultationer i skogsvård samt 15 odlingssyner, kontroll- resor och diverse förrättningar. Länsjägmästaren har den 1 oktober frånträtt befattningen såsom statens bränslekommissions länschef för Gottland. Länsskogvaktaren Olof Hansson har under året haft sammanlagt 147 rese- och förrättningsdagar, varav 138 för stämpling och biträde vid ut- syning, I för skogsdikning samt 8 för bevakning och diverse skogs- vårdsändamål. Länsskogvaktare Hansson har dessutom haft om hand plantskolornas skötsel. Extra länsskogvaktaren B. Forsberg har haft sammanlagt 140 förrättningsdagar, varav 67 för stämpling och biträde vid utsyning, 14 för skogsodling, 26 för skogsdikning, 3 för bevakning samt 30 för biträde med skogshushållningsplaner, taxeringar och diverse skogsvårdsarbeten. Under vårkulturerna hava varit anställda 8 extra skogsplantörer under c:a 70 dagar. Tjänstemännens avlöningsförhållanden hava under året i anseende till dyrtiden provisoriskt reglerats. Tjänsteexpedition. Särskild expeditionslokal har förhyrts från och med den 1 oktober. Tjänsteexpeditionen har liksom föregående år med tillhjälp av anställda biträden skötts av länsjägmästaren, som varit styrelsens sekreterare och kassaförvaltare. Expeditionen har varit öppen för allmänheten alla för- rättningsfria söckendagar med ordinarie mottagningstid lördagar kl. 10—3. Antalet avgående skrivelser och försändelser har varit c:a 2,200 och in- kommande c:a 2,100. 31/ 3 Avverkningar ”/e 1918—?/3s 1919. Här nedan lämnade uppgifter rörande avverkning inom länet avse av- verkningsåret '/s 1918—"/s 1919. Under sagda år har skogsvårds- styrelsen behandlat 764 avverkningsansökningar. Dessa ansökningars fördelning å olika socknar, deras beskaffenhet och behandling åskådlig- göras genom närslutna sammandrag bil. A.”) Av nämnda sammandrag framgår, att skogsvårdsstyrelsen i 133 fall föranstaltat om utsyning eller undersökning å marken. I fråga om fattade beslut i avverkningsärenden har skogsvårdsstyrelsen i 112 fall lämnat tillstånd till avverkning i enlighet med verkställd utsyning, i 3507 fall bifallit ansökningarna utan särskilda bestämmelser, i 20 fall reglerat avverkningarna genom vissa villkor, i 14 fall avslagit eller förklarat an- sökningarna icke till någon vidare åtgärd föranleda; 21 ansökningar +) Bilagorna (A-E) äro ej här intagna utan hänvisas rörande dessa till Skogsvårdsstyrelsens egna separattryck. AR AN 142 GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. [5] hava återkallats, avskrivits eller överförts på följande avverkningsår. I 19 fall har skogsvårdsstyrelsen föreskrivit skogsodlingsåtgärder för aterväxtens betryggande. I 16 fall, där ansökningarna avsett förfogande över virke på grund av tillämnad odling hava av sökandena lämnats förbindelse och säkerhet för odlingens utförande. Antalet ansökningar är mindre än föregående år. Endast från tre socknar hava inkommit ansökningar till ett antal av mer än tjugofem, nämligen Boge med 30 st., Hangvar med 29 st. och Eksta med 27 st. Under avverkningsåret hava verkställts 133 utsyningsförrättningar, var- vid utstämplats 175,749 träd av 4 tum och däröver i diameter med en kubikmassa av 46,169 kubikmeter.) Totala saluavverkningen å enskildas skogar inom länet kan approxi mativt beräknas till följande: avverkning efter förutgången utsyning .................. 46,200 kbm » utan » FÖRT INA beans no teser II53000EX > artillvaäker uppbiutentmatk.......«..«.--ss. 9,300 > bränslekommisionens vedavverkningar ......... ........ 4,500 > Summa 71,300 kbm. Saluavverkningarnas nettovärde (rotvärde) kan uppskattas till omkring 1,200,000 kronor. Arealen av den skogsmark, som avverkats för odling till åker, synes med stöd av inkomna ansökningar kunna beräknas till c:a 225 hektar. För avverkningsärenden inkomna under innevarande avverkningsår "/e 1919—3"/5 1920 kommer att redogöras i nästa årsberättelse. Här må endast nämnas följande: Virkes- och vedpriserna under innevarande vinter hava ytterligare och kraftigt stigit i höjden. Sålunda har priset å plank 3" x9'”" uppgått till c:a 80 kronor per tolft, vedpriset till c:a 25 kronor för prima björk och 16 kronor för prima barr per kubikmeter löst mått vid järnvägsstation. Rotvärdet av medelgod timmerskog har stigit till i genomsnitt c:a 25 kronor per kubikmeter. Trävaruutförseln från länet utgjorde under kalenderåret 1919 6,578 kbm sågat virke, huvudsakligen plank, 2,805 kbm slipers och 457 kbm diverse. Införseln utgjorde under samma tid 979 kbm bräder o. dyl., 4,605 kbm (löst mått) ved samt 1,594 kbm diverse. Reduceras den importerade veden till fast mått, visar en jämförelse, att exporten överstigit importen med c:a 4,200 kubikmeter. Ifråga om skogsbrukets avfallsprodukter hava kåda, stubbar och ris visserligen under Dberättelseåret tillvaratagits, men dock icke i den ut- ") Med kubikmeter avses överallt fast mått, där ej annan enhet angives. [6] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. 143 utsträckning som åren 1917—1918. Tjärfabrikerna, som under krisåren uppväxte som svampar ur jorden, hava i slutet av berättelseåret haft sin verksamhet liggande nere, beklagligt nog såväl ur skogsvårdssyn- punkt som ur nationalekonomisk synpunkt. Kådplockningen, som vis- serligen i en del fall skadade träden, men vars menliga inflytande icke torde hava varit så stort som man i allmänhet trodde och icke stod i förhållande till det ekonomiska utbytet, har även upphört. Utförseln av skogens avfalls- och biprodukter från Gottland har under de senaste åren varit följande: tjära 1917 c:a 32,000 kg, 1918 126,000 kg och 1919 endast 6,000 kg; terpentin 1917 ingen nämnvärd, 1918 653,000 kg och 1919 9,000 kg; £åda 1917 ingen nämnvärd, 1918 140,000 kg och 1919 5,800 kg. Vedtillgången var god under åren 1918—1919 på grund av bränsle kommissionens verksamhet inom länet, men har i sammanhang med upphörandet av bränslekommissionens vedproduktion blivit knapp under förfluten vinter. Då förhållandena å kolmarknaden fortfarande äro ned- slående och vedförbrukningen på grund härav även nästa år torde bliva abnormt stor, har skogsvårdsstyrelsen sökt verka för en ökad vedpro- duktion genom rationell gallring. Denna åtgärd jämte de till avverk- ning stimulerande höga virkespriserna hava medfört ett forcerat arbete med skogsstämplingar för skogsvårdsstyrelsens tjänstemän. Skogsodling. Liksom föregående år har skogsvårdsstyrelsen åt enskilda skogsägare utlämnat skogsplantor och frö samt tillhandahållit redskap och biträde av plantör. Såvida ej skogsodlingsåtgärderna varit obligatoriska på grund av beviljad avverkning, hava plantor, frö och biträde lämnats avgiftsfritt. För en del planteringar i mindre skala å gamla kalmarker har lämnats jämväl hantlangningsbidrag med 2 kronor per utfört dagsverke. Till underhåll av skogsplanteringarna å flygsandsfälten å Avanäset på Fårön har skogsvårdsstyrelsen anslagit 300 kronor och Fårö kommun 13530 kr. Skogsodlingarna under året hava måst inskränkas på grund av genom torka och frost uppkommen brist å tallplantor, varjämte även kristids- svårigheterna med arbetsfolk inverkat. Som av sammandraget bil. B framgår hava c:a 216,000 plantor utplanterats och 20 kg frö utsåtts på en areal av c:a 42 hektar. Av de utsatta plantorna äro 101,400 tall, 101,600 gran och 14,000 diverse, huvudsakligen björk samt oxel å södra Gottlands alvarsområden. För verkställd frösådd, omskolning m. m. vid skogsvårdsstyrelsens plantskolor i Visby samt utlämning och lager av plantor och frö redo- göres i närslutna sammandrag bil. C. 144 GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. [7] Väderleksförhållandena och deras inverkan. Året 1919 utmärkte sig för en synnerligen ojämn och omväxlande väderlek. Vintern 1918—1919 var ostadig med blidväder ända till slutet av januari, sedan omväxlande kyla och blidväder. Våren inträdde täm- ligen sent, så att skogsodlingarna kunde börja först den 23 april. Våren blev mindre torr än vanligt. Sommaren började varm och vacker under juni, men under juli till slutet av augusti var väderleken ombytlig med tämligen riklig nederbörd. Den tidigare delen av hösten var vacker, blid och relativt mindre nederbördsrik. För skogsodlingarna hörde året till de gynnsammare, enär den sedvanliga svåra vår- och försommar- torkan ej gjorde sig så kännbar. Båda vintrarna 1917—1918 och 1918—1919 hava varit blida och snöfattiga. Skog sundervisning. Undervisning i skogsodling (bil. D) har ägt rum vid endast 10 folk- skolor under 18 planteringsdagar. Omkring 250 barn hava härvid när- varit. Vid dessa övningar hava utsatts c:a 22,000 plantor. Länsjägmästaren har under året föreläst i skogsskötsel 22 timmar vid lantmannaskolan och 12 timmar vid folkhögskolan inom länet. Till ele- verna vid lantmannaskolan liksom till andra av skogsvård intresserade personer har utdelats en del av Svenska skogsvårdsföreningens folk- skrifter och andra broschyrer i skogsvård. Vid de av länets hushållningssällskap anordnade lantmannakurserna, dels i Fardhem dels i Gothem, har länsjägmästaren hållit föredrag. Skogsdikning. Liksom foregående år har skogsvårdsstyrelsen sett sig i stånd att uppmuntra enskildes skogsdikningar genom bidrag till lämpliga diknings- företag med omkring halva beräknade grävningskostnaden. På ansök- ningar av skogsägare hava upprättats skogsdikningsplaner för 14 hemman, upptagande 19,013 sträckmeter diken, varigenom c:a 190 hektar vatten- sjuk skogsmark beräknas bliva torrlagd: eller förbättrad. De beviljade bidragen uppgå till 4,040 kronor (bil. E). Ombud vid taxering. Till ombud vid kommunalnämndernas sammanträden angående taxering till skogsaccis och skogsvårdsavgift har skogsvårdsstyrelsen i regel utsett ordförandena i skogsvårdskommittéerna inom vederbörande kommuner. Några besvär i fråga om dylik taxering har icke av skogsvårdsstyrelsen anförts. Lo AN LG [8] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. 145 Besvär. Över skogsvårdsstyrelsens beslut i avverkningsärenden har i ett fall anförts besvär hos länsstyrelsen, vilka besvär av länsstyrelsen lämnats utan avseende. Olaga avverkningar och rättegångar. Två fall av olaglig avverkning hava till åtal befordrats. I det ena av dessa gällde avverkningen ett parti om över g00 kubikmeter, som beslagtagits. I sistnämnda mål har vederbörande häradsrätt av- kunnat fällande utslag, som sedermera överklagats. Det andra vilade vid årets slut i häradsrätten. Från föregående år vilade två mål. I det ena av dessa har häradsrätten avkunnat fällande utslag och i det andra har vederbörande hovrätt efter besvär av svaranden fastställt härads- rättens fällande utslag. Vid årets slut vilade ett mål i häradsrätten och ett i hovrätten. Skogseldar och insektshärjningar. Varken skogseldar eller insektshärjningar av betydenhet hava före- kommit. Diverse. På förslag av skogsvårdsstyrelsen har lantbrukaren Karl Johansson, Gurpe i Kräklingbo, erhållit belöning urs. k. Hallénska donationsfonden för uppmuntring av skogskulturer å mindre jordbruk. Vid skogsvårdsstyrelsernas möte i Stockholm i oktober har länsjäg- mästaren på styrelsens förordnande varit närvarande. Skogsvårdsstyrelsen har jämte landshövdingen i länet företagit en resa till sydligaste Gottland för utredning av möjligheterna för skogs- odling å alvarsområdena därstädes. Skogsvårdsstyrelsens arbetare hava jämlikt gällande lag under året försäkrats i Riksförsäkringsanstalten. I anseende till de genom världskrigets verkningar stegrade kraven på löner och arbetspriser har styrelsen ingått till Kungl. Maj:t med an- hållan om ökning av det år 1908 bestämda statsanslaget för uppe- hållandet av skogsvårdsstyrelsens verksamhet. För att dels säkerställa bostad i plantskolans närhet åt den länsskog- vaktare, som sköter centralplantskolan, dels skaffa ökad och bättre plant- skolejord har omedelbart intill gamla plantskolan för en köpesumma av 13,000 kronor inköpts en bostadslägenhet jämte ett jordområde om c:a 0,5 hektar, som utlagts till plantskola. Visby i april 1920. Å skogsvårdsstyrelsens vägnar: CARE BOLIN: Ragnar Melin. 146 GOTTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. [9] Revisionsberättelse. Undertecknade, som av Kungl. Maj:t och Gottlands läns landsting och hushållningssällskap blivit utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Gottlands län redovisning för dess förvaltning under år 1919, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse. De av skogsvårdsstyrelsen i sin årsberättelse meddelade sifferuppgir- ter angående skogvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och slut samt över dess inkomster och utgifter under samma år hava revi- sorerna funnit överensstämmande med räkenskaperna, vilka äro förda med synnerlig ordning och noggrannhet samt försedda med behöriga verifikationer. Samtliga skogsvårdsförbindelser med tillhörande hypotek hava av re- visorerna granskats och befunnits utan anmärkning. Styrelsens protokoll hava blivit lästa och granskade. Fastigheten och inventarierna äro behörigen brandförsäkrade. Då revisionen ej givit anledning till någon anmärkning och förvaltningen utmärkt sig för nit och omsorg, få vi tillstyrka, att ansvarsfrihet med- delas skogsvårdstyrelsen inom Gottlands län för dess förvaltning under år I919. Visby i juni 1920. H. IHRE. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. JOH. OLSSON. GUNNAR BODIN. Av landstinget utsedd revisor. Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Blekinge läns landstingsområde berättelse för år 1919. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903, får skogsvårdsstyrelsen i Blekinge läns lands- tingsområde härmed avgiva berättelse för år 1919. Styrelsen. Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande: godsägaren L. M. Kruse, Trantorp. Ledamot för hushållningssällskapet: godsägaren S. Hellerström, Marielund, med godsägaren G. Bergström, Bubbetorp, som suppleant. 2 > landstinget: godsägaren greve H. Wachtmeister, Västeråkra, med riksdagsmannen John Jönsson, Boa, som suppleant. Styrelsen har under året sammanträtt tre gånger. Tiänstepersonal. Som länsjägmästare och sekreterare har under året tjänstgjort Gunnar Fischer. Expeditionen har, liksom föregående år, varit förlagd till Ronneby. Såsom expeditionsdagar, då allmänheten haft tillfälle till besök för råd- frågningar i ärenden rörande skogsvården, hava anslagits och kungjorts första och tredje helgfria fredag i varje månad. Länsjägmästaren har intill den 1 juli tillika varit anställd hos bränsle- kommissionen, 1:ste länsskogvaktaren under hela året. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar uppgå till 653 st. Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av följande tabell: ERAN 2 5 S SE d fal SATA EN ke Tjänst- lö se | 22 lwcleee FRE = TE pe ER EL PR RA re =) Namn och adress görings- | z ov Tatil eo? 20 - z ER lama Tre art lo 5 SS distrikt | 251 sö l:s!locsls2! IN FA 3 Im Dn (-) Förste länsskogvaktare E. A. | Blekinge Hansson, Asarum, Rt 19...... län 40 II 7 14 7 | 30 | 109 | Länsskogvaktaren N. Nilsson, Jamjöslätt; REIIAFOI FIRE Östra 40 115 33 14 II 5 1218] | e. Länsskogvaktaren J. H. Gustafs- SOM ÄR ONREby) a; 2 SEEN a da Mellersta | — 118 28 I 2 6 | 155 i e. Länsskogvaktaren N. Karlsson, I tikarlskamn | 0980 SRS Västra — 82 53 43 3 | 28 | 209 148 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [2] Skogsodling. Styrelsen har tillhandahållit allmänheten plantor av tall och gran enligt den principen, att 15,000 plantor erhållits efter ett pris av 2: — kr. per 1,000 st., om större kvantitet önskats hava överskjutande antal plantor betingat ett pris av 4 kr. per 1,000 st. På grund av den ringa till- gången på frö har sådant ej kunnat utlämnas, emedan det måst reser- veras för plantskolorna. Över av styrelsen lämnat plantörsbiträde och utlämnat skogsodlingsmaterial är sammandrag lämnat i nedanstående tabell. Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen lämnat plantörsbiträde och ut- lämnat skogsodlingsmaterial år 1919. 5 i å 3 4 E SR Id Härad Socken 5 2 - 2 Ev VENT SSA | - Z E Fall | Gran har ar MENS Bräkne ASAT Ur ersefjds er | 8 19,000 | 45,000 10 66 Bräkne Hoby cs ses ERNIE — | 20,000 3100 Ringamalal ts. sc sd sobre 10 2 2,000 | 82,000 14 | Öje sa sa AN 2 4 1,000 | 10,000 I 73 Listers HÄMSBÖ DU AS So ee rEAA 32 16 49,000 | —54,500 7 17 IV OBEUTA 0) a SER SKANE JA TANK 10,000 | 16,000 4 33 Kyrkhultt, sasse 46 | 22 | 217,000 | 281,000 | — 83 Gammalstorpimss «sko INN GÅ 23,000 | 57,000 13 33 NIA DNA VASER I 3 2,700 | Tre 40 [VISAN oe oja SS STAS el 5 I 24,000 | 3,000 4 50 DÖLVESDOTO SSE SEA 8 3 22,000 | = 5 66 Medelsta STUTKO 20906 SAR AE MN EE I | 500 | 500 | — 16 INGER DY a Ir ke SS | 7 4 = | 49,000 8 16 LEN Re Ved Er ASL BORSAS SG 2 I 15,000 | EN 2NSO | FIjOrtSD erg a. ers ee JUR NE [TOT 00011 L,000 ISA NOR TASter by: Årets sådd har gått väl till. Från plantskolorna hava utgått: ct till. rekvirenteg,FEOStaadstött; .oscc.c.ss.. SRA 102,500 plantor > > Eller: nedsatt. Pris... sea 1,683,000 > > skogsodlingen å kontraktsmarker............... 247:500, 1:35 >». försaljningntom Janet ....octcsc. LARSA 1,575,000 3 Summa 3,708,900 plantor Skogsundervisningen, Undervisning i skogsskötsel har av länsjägmästaren lämnats vid lant- mannaskolan i Bräkne Hoby, varjämte eleverna erhållit litteratur i skogsvård, Till skogsägare hava därjämte utdelats skogsvårdsföreningens folk- skrifter och broschyren »Lönande Betesdrift>. I50 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] Samarbete har i år ägt rum mellan styrelsen och Svenska Betes- och vallföreningen i så måtto att en kurs under 3 dagar, gemensam för skogsvårdsstyrelsernas i Blekinge, Skåne och Halland tjänstemän hållits i Höör, varvid ovannämnda förenings konsulent hållit föreläsningar dels ock å marken demonstrerat betes- och vallskötsel. Från sammanlagt 6 skolor hava 162 skolbarn deltagit i skogsodlings- arbeten och under 1,034 arbetstimmar utsatt 33,000 plantor å 6,og8 har. Avverkningar och därav föranledda åtgärder. Antalet av länsskogvaktarna inrapporterade större avverkningar hava under året varit 27 stycken omfattande en areal av c:a 234,05 har. Undersökning jämlikt $ 2 av lagen angående vård av enskildes skogar har påkallats beträffande tre avverkningar. En av de skogsodlingsskyldige gjorde upp saken före förrättningen, i ett fall godkändes styrelsens yrkande och i det sista fallet ställdes ärendet på framtiden, enär odlingsarbete mot förmodan påbörjats å marken. Under året har styrelsen utfärdat 6 st. avverkningsförbud, varav 5 grundat sig på $ 1 lagen av den 28 juni 1918 och I på $$ 2, 3 och 4 lagen av den 13 juni 1919. I ett fall har besvär hos länsstyrelsen anförts över styrelsens avverk- ningsförbud, vilket besvär dock av länsstyrelsen, efter på marken verk- ställd undersökning, lämnats utan avseende. Skogsvårdsstyrelsen har efter ansökning till följd av lagarna den 28 juni 1918 och 13 juni 1919 lämnat anvisning angående avverkningens förande och verkställt utsyning i enlighet med nedanstående tablå: I [ Harad Scckes Antal | Areal | Förrättnings- anvisningar | har | dagar . | Listers OVER RULt oöfo a = reste Ae ASKER 22 | 173:5 | 29 MAMISH ÖS Geo oc ee oe EE NA ERE då 7555 | 9 IN (63 oo 9 SRS SERNER BV a 2 18 3 INDJ äl ös söe esset SIN 2 $ 3 GammäalstoTp. s..«s.sW.SSN OS 4 35 i Bräkne 1 Ta Vasa NEN AASE EAS RN AE AR 8 88 13 Bräkne klo by vs... see RAA | 14 426 30 Flällaänydyg:i Ce C3 Sör rs Ant BER TUI 4 117,5 9 Ölje hult/AoSseh ad SEA SNR | 24 398 | 30 | | ASärtrrel bo uar SEN | 5 SOA 9 ÄTA a omer os eSATA 3 18 | 3 [5] BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. I5I | | Härad | Göcken | Antal Areal | Förrättnings- | | | | anvisningar har dagar | eb RER NA 0 SAST IAS” EG BREED SRA | Medelsta RonmHebys see ga II Nesser 13 178 | 15 | | | Eringsbodall öd 10 siorse 18 261,5 = | 24 | | Nattrabyd: KeA olle 5 | 160 | 6 | Fridlegs Rue SR REL KL. 17 | 357 så | Förkartttpe top LSI MINI os 3 18 3 | | Tving ar IeRNLE IRM deres II | 236 12 | | Smör RAD ola 2 7 2 | | Backaryd fer. Ib Je dodd eler een 22 203:3 26 | | Läster bys tREgE LES Kon Jon I 3,5 I | ||. Bdestady Sen. Stod Ck. I 10 I | Östra | KHStNORER SR SAR flest 5 167 8 | | | Jämjö RENSAR. 2 30.5 2 | | | Ramdala susse 3 53 47408 | | Tesen eSATA Tenn I 12 I | Änseruua se RE Nisses 4 65 4 i | Rödebyg br sor sorten 240 2460 20 | 217 3,052,5 204 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Styrelsen framhöll i sin berättelse för år 1918 att den tillfälliga skogs- lagen visat sig i stort sett effektiv vid förbindrandet av skogsskövling. Genom lagens prolongering har det varit styrelsen möjligt att även detta år förhindra rovhuggningen. Avverkare hava i likhet med föregående år i stor utsträckning hänvänt sig till styrelsen för erhållande av råd och biträde vid utsyning för avverkning. Särskild tablå häröver finnes upp- tagen under rubrik avverkningar. I allmanhet kan man säga, att avverkningarna i år bedrivits i mindre skala än under föregående åren, med undantag dock för år 1918, då desamma hade mycket ringa omfattning. Den överavverkning, som givetvis under en lång följd av år ägt rum, har följaktligen genom lagens tillkomst minskats. Med all sannolikhet skulle dock en betydligt högre virkesmassa kunna uttagas ur länets skogar, därest desamma befunno sig i ett annat skick, än vad nu är förhållandet. Den förhärskande skogstypen är nämligen identisk med begreppet illa skött hage, där varken gräs produceras eller skog i högre grad än till 1/. å 1/, av vad marken normalt skulle kunna alstra. De förnämsta orsakerna härtill 152 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. torde vara utmarkens fördelning i små brukningsdelar, och de, åtminstone före år 1917, rådande låga priserna inom länet å skogsprodukter. Vad först arealfördelningen angår, så framgår av de hittills fullbordade, av ekonomiska kartverket upprättade beskrivningarna över Listers och Bräkne härader, att summan av den areal, som ägare till mer än 3 har produktiv utmark innehava, uppgår till 87,111 har, fördelad på 3,058 brukare, vadan alltså blott 28,, har komma per brukningsdel. Inom Blekinge län liksom förmodligen inom övriga delar av riket visar erfa- renheten med all tydlighet, att ju mindre brukningsdelarna äro, desto mindre vilja och förmåga förefinnas att sköta skogen väl. Härvid spelar ju även betesfrågan en viktig roll. Vad priset på skogsprodukterna angår har det under alla år varit mycket lågt inom länet. Först i och med det riksvärderingsnämnden för bränslekommisionens avverkningar bestämde ett enhetligt lika rotvärde över hela riket erhöllo länets skogs- ägare betalt för själva veden, förut kan man utan överdrift påstå, att bruttopriset på veden blott täckte omkostnaderna för huggning och körning. Ännu så sent som 1914 betalades 1 m” prima björk- eller bokved fritt upplagd i källare i städerna ej med mer än 6 kr. Att intresset för skogsvård under sådana förhållanden ej skulle vara alltför stort torde vara förklarligt. Tidens lösen i jordfrågan är ju styckning av jorden till egna hem. Huruvida detta vad inägojorden beträffar kommer att lända landet till nytta eller skada ligger utanför skogsvårdsstyrelsens område att beröra, men vad utmarken beträffar vill styrelsen på det kraftigaste betona, att fortgående styckning av densamma innebär en verklig fara för skogens bestånd inom stora delar av södra Sverige. Ifrågasättas kan därför om ej på lagstiftningens väg hinder borde resas mot styckning av utmark till mindre lotter. Vid uppdelning av gårdar till egna hem borde därför utmarken bi- behållas oskiftad och såsom allmänning till de styckade delarna av inägojorden ställas under skogsvårdsstyrelsens vård. Härigenom skulle jobberi med egnahemslotter med avverkningsbar skog ej kunna ifråga- komma. Genom en lagstiftning i ovan antydd riktning skulle mycket vinnas till skogsvårdens fromma. Dessutom är det att hoppas, att de höjda virkespriserna, ävensom den ökade upplysningen i vallskötsel skall förmå ägare av dåliga s.k. hagmarker att snarast skilja på skogs- och betesbruket till båtnad för bägge hanteringarna. [7] BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 153 Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1919. ällsansar den, 1 jaMNAripNG 0 vsssnosecsrroocso snor ARE AS SNS 42,821: 40 FIRE IV ETILAR TC ESR a dl nt oassd sasson gööredskndeNer 3,98 1: 49 I JR EET LR Te Rs br spred EE STR EE 3,510: — 20 NN TIER ET OIETFRGNENARMIAE AID fo nä da once n on oense E SNRA INASAO Bankaktiebolaget Södra Sverige: FIRE KASSA, — sad SER nd rule aeses 5,046: 97 Kapmntalräkning frEsssAs SR aa 39,964: 97 36,011: 94 Avgår av redogöraren förskotterade s.sossmmmmmmssoonn. 1,037: 53 Inkomster, Anslag: Statens till uppehållande av styrelsens verksamhet 2,300: — Statens till skogsodlingens främjande = .ossmsmmmmmo---- 217: — EfRShallningssällskapets so sa soo os ovese erna SAS 2,400: — Pandstingets för. amp GON ss. Loos. sss orsa SE TENOR 2,000: — SEO VE USA VILSEN RN SR SSA anno non S ai oacanose sann dära sea STANNAR 56,054: 57 66,971: 57 Bantata. 1 hank msagnlnedel. oo ooo o sera SN RES Ted 3,018: 11 senom "kontrakt utfikttskogsodling: . ....7. STEEN 8381: 51 Hase. SKkOSSCHE RIE sa oa users sbös sras RANN SS ONA 9,721: 40 GE SUISVN TN ASA ETS a a ooo emot ense ARA IAN a nE 1,410: — (renon) fattepang' IRHINAMNCUEL ..s....crc soma nga ARA ASSEE ASA STEEN rm Summa kr. 125,606: 32 Utgzgiiter. Avlöningar: Fans smÄStAre Dn ee oa aan dena ac ad 2 AES 8,092: 50 Länsskogvaktarna ....... Få. EDR SANTANA bada 10,118: — = 18,210: 50 Reseräkningar: WÄTSjäp DAASEar OT a Sea omtsedeeceser as SL SNERAR T,4507 5 IR EVISIOnSKOSERA år aa a ami ooela as ede pad od SN NRSRA EN 99: 890 FSnSSkOg VASA a mom dtrs este an SSA 5,449:68 = 17,0017:63 Skogsundervisning: Fäleratnt Och (ECE VISTE (Loose acc av d ena aa ÖR 649: 46 Plantskolorna: AT RESO SERA er Ra a od de sades de ser ee sans 5,518:61 7 tm Aa tå 0 IRAS NE Ca gt hd RAN SA KSR AR TE 507: 50 MATE ale so RN AR Em ses sarssasdeuando aln Q3E: BREAK 0 SOK NN RN Na a dras dad a ok STARTEN 44: 70 SA TA SERA AIR 0 a 4 MANNEN NE EA 3 Lo 7.027: 15 Transport kr. 32,894: IO. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. -—1 oh YT a Fia SUV ov Tv 154 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. Transport kr. 32,894: 74 Frö: NÖT Plantor och skögso din Sanders Se ar Ner 3,491: 20 Skogsodlingar: FAEbD EtSKOS NAC EI pg cos bo Er ER SSR RER ARNE a oa far av alls gle Sas fe SA 5,269: 40 Material och. inventarersmundenhalteeesp ee Re TA Rn 1,063: 69 IRatte dan gskostnaClleky =. sades ss AA AA a 5 a = stilar 654: I0 Styrelsens, bidrag till Cdesskpensionskassarseestena sana 1,569: 19 AN etsnek On OMSK Ean O Ts ses er Nr a ade selalersjöre/e åns Ta 500: — ifäxering -tilltskogSvardsav Silke ee see SR na ao ter 140: 49. Expenser: TN1VErSe" TAK LEN sons Vis AKI SRERS BAR na SYROS FLYTA SÖT KEXP ECT OP Rosa Ner ord STEK SE ERNA AE tele 300: — Telefon "OCK tele gta Move. sosse SR RESA en ne 260: 25 SÄTITLOTIS ÖE br sve SS No få feja sr ar Boten (NS SANN Rö RR aa er es vå 467: 98 ED GKS AKCLN oden Sosse fora Ae fee AR UNNA RE Satan oa. 490: 50 Riksförsäkringsanstalten, DLC CIS ss AA ad nas BÖRSEN ÖV SAG OMR OStN 20 CE Lys oh bl sa ss SE ARN ARR mensen O2ERAE 3,034: 63 BEAL oe Rs sr de Sjö Sek a rn sr er ER RAN a lära lesoäjel ERA 76,988: 79 Summa kr. 125,606: 32 Tillgångarna äro sålunda placerade: 1021 AER ER KE vr RA Tr SE AR As td ARS Ob AGN SA 4,321: 49 Hjästig hett (AsSarumspplantskolaj)s sees see ee Nada Ba TROR Aktiebolaget Svenska Handelsbanken: KRA PICALTARTIN SA oda olje Ar ASA SEESEN RSA 13 SPALKASSÅ 28 sea års saras RR ASEAS 17,350: 08 (GPA AOR 1 ERA EA SNS! VESNA UR SAR AN RR Sanne FEENRG ASO: 5 67,250: 96 lUtestäen de fördt 2 äl uu. ss. an. ARA 022150 gr ANS AT Ava LEGO SÖTALEN HLOTSKO Tiena GENE 326: 46 Summa kr. +76,988: Ronneby den 24 april 1920. För skogsvårdsstyrelsen i Blekinge län: ÖMT USER VA Gunnar Fischer. 1 [9] BLEKINGE LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 155 Revisionsberättelse. Förestående sammandrag överensstämmer med skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1919, vilka blivit av oss, därtill utsedde revisorer, granskade utan anmärkning. Styrelsens protokoll äro i behörig ordning. Inventarierna äro veder- börligen brandförsäkrade. I samband med revisionen hava vi även granskat räkenskapen för de medel, som avsatts för beredande av pension av befattningshavare hos styrelsen (pensionskassan). Dessa medel utgjorde vid 1919 års slut 7.100 kronor 32 öre, varav 3,222 kr. 55 öre innestående i bankinrättning och 3,877 kr. 77 öre placerade i Svenska statens 3 20 obligationer. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning. Styrelsen har med nit och omsorg fullgjort sina åligganden. Ansvarsfrihet tillstyrkes. Ronneby den 30 maj 1920. F. H. H. NORLIN. Utsedd av Kungl. Maj:t. ERNST ÅBRAMSON. C. G. HÅKANSSON. Utsedd av landstinget. Utsedd av hushållningssällskapet. VR UU 7 ' ju LAVA fa i SHILN Ul ÖV NE ' (0 In ST NA Vr ” JÅ k fu IRAN | ENE AR MI (EE ATG RK DON KLIN NL KONER . EF 6 I LA VA || d IM | n im ALAA Igel aa TEORIER HSN M NYPA KUR SYV PES REAR NN Kar ENN NDN AINA | NRK j STIAN KN SÄ TA Re SM LÅ KIL ; | ja - i | ÅL - Va ALE NAT | MIN VER FORN SAGE VÄN BNI | NEG MN Ng MAN åk GA MAN kl | M NA NY AN HAR GL) 4 i NS IN ANG SM | | TN INLAN ' UN AN (a MAG ANN al ANAR IRAN Al BRIVREKT ONS ARE kr tt JE CJ Vy Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads län berättelse för år 1919. Styrelsens sammansättning. Ordförande: godsägare, greve Raoul Hamilton, Ovesholm. Ledamöter: för landstinget ryttmästaren W. von Geijer, Vegeholm, med f. riksdagsmannen Troed Troedsson som suppleant. För hushållningssällskapet friherre R. Barnekow, Sörbytorp, med fri- herre A. de Geer, Hanaskog, som suppleant. Sekreterare: borgmästare B. G. Borgström, Kristianstad. Länsjägmästare: F. af Petersens, Kristianstad. Länsskogvaktarna. I styrelsens tjänst hava varit anställda följande länsskogvaktare: I distriktet. E. S. Vallin, Kroksminne, Klippan. Bjäre härad, Södra Åsbo härad, Norra Åsbo härad m. u. för socknarna: Örkelljunga, Fagerhult, Oderljunga och Perstorp. II distriktet. Hugo V. Vallin, Örkelljunga. Av Norra Åsbo härad: Örkelljunga, Fagerhult, Oderljunga och Perstorps socknar. Av V. Göinge härad: Vittsjö, Akarp, Röke och Torups socknar. III distriktet. Otto Svensson, Hässleholm. V. Göinge härad m. u. :för socknarna: Farstorp, Visseltofta, Verum, Vittsjö, Akarp, Röke och Torup. Av O. Göinge härad: N. Strö, Färlöv och Kviinge socknar. IV distriktet. E. Lindberg, Osby. Av V. Göinge härad: Farstorp, Visseltofta och Verums socknar. Av Ö. Göinge härad: Loshult, Ousby, Hästveda, Broby, Emitslövs och Knisslinge socknar, V distriktet. Karl Nilsson, Lönsboda. Av Ö. Göinge härad: Örkened, Glimåkra och Hjärsås socknar. Villands härad m. u. för Åhus socken. VI distriktet. N. Hammarlund, G:s Köpinge. Gärds, Albo, Järrestads och Ingelstads härader. Av Villands härad: Åhus socken. Styrelsens verksamhet. Styrelsen har under året sammanträtt 4 gånger. Länsijägmästarens och länsskogvaktarnas verksamhet. För besiktning samt anordnande av kulturer samt kontrollresor och andra tjänsteresor har länsjägmästaren haft 126 st. rese- och förrättningsdagar. 158 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSFR 1919. [2] Länsskogvaktarna hava haft följande rese- och förrättningsdagar: FE SENV all Kp Dane 152 st. Hugo: V. Vallin, 'Ofkelljänga.be..ssn.sssess TAGER? Otto Svensson, Elasslehölfl ö.........«n-s0c 196 >» EE. Tindber ys OS se SNRA rdr 13500 Kärl "Nilsson Ionsbodamserpan san es 174 >» NI Hammarlund, 'G:SKOpPpI0gEe dö. 143 Bidrag till skogsodling, I den mån styrelsens tillgångar det tillåtit har styrelsen utlämnat skogsplantor och skogsfrö till lågt nedsatt pris för skogsodling å hyggen, där jordägaren enligt skogsvårdslagens föreskrifter är skyldig att skogs- odla. För tillämpning t. v. från och med 1919 har styrelsen emellertid be- stämt att samma pris skola gälla för skogsodlingsmaterial antingen de avse nyavverkad mark eller s. k. gammal kalmark, men att, vad gam- mal kalmark beträffar, till skogsodlaren på ansökan återställa ?/, av vad han till styrelsen betalat för skogsodlingsmaterial, därest skogsod- lingen är ledd av styrelsens plantör eller annan person, som av styrel- sen kan anses lämplig härtill, eller skogsodlingen eljest befinnes väl utförd eller vårdad. Dessa skärpta bestämmelser hava gjorts på grund av många gånger påvisat slarv vid skogsodlingen samt vanvård av kulturen. Med ägare till gamla kalmarker har styrelsen liksom förut upprättat kontrakt, varigenom styrelsen åtagit sig skogsodlingen till visst pris, som understigit självkostnaden. Priset har dock måst höjas och be- stämmes i varje särskilt fall med hänsyn till markens beskaffenhet samt andra omständigheter, som kunna inverka på kostnaden. Följande skogsodlingsmaterial har under året utlämnats till rekvirenter: Antal Alnitfanlä pal amn to f F rö fHjarra d rekvi- . | FSNST Tall Gran Diverse Summa Tall | Gran st. | st. st. st. kg kg Norra Åsbo NAS 280 91,000 | 1,024,900 — 1,115,900 = 4,5 Södra ASDO) de sno II ar 44,000 ” 44,000 I RA Bjäre bol. SERA Sea IE = 76,000 1,000 77000 = = Västra Göinge ...... EIS 67,000 669,500 3,000 739,500 — 33,0 Östra Göinge «...... 64 75,500 327,000 = 402,500 I 3,0 36,5 IOSCelstads) iv..k.sss ses IO 12,000 20,700 2,000 40,700 Ho) 4,0 Marrestadspel eos. I 1,500 5 FER) 335000 = KAND OR EE SM ae or I2 93,500 99,700 ST 193,200 Vere 15,0 IGASRASL see uns: 351 Nn IYO,500 542,500 8,000 F21-000)]||(ES 13,0 | Mällan ds beses a NÄRe 145,000 | — 26,000 4,900 175:000 || = | Summa | 648 656,000 | 2,836,300 20,900 | 3,513,200 | 5,0 106,0 [3] KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 159 Å till skogsvårdsstyrelsen genom kontrakt överlåtna marker har utsatts: Ball pla saa a ass FANER 161,500 st. (Gran pa Re TR Ae oodedistsrene score dre 446,000 > Björk plan ata a SR al AR SSE 106,100 > Summa 713,600 st. Plantskolorna. Efterfrågan å omskolade plantor, synnerligast gran, har trots det höga priset blivit allt större, enär man småningom kommit till insikt om, att resultatet med dylika plantor på större delen av länets skogsmarker bliver säkrare. Som en följd härav har styrelsen måst utvidga sina plantskolor alltmera men dessutom även anlägga smärre plantskolor av- sedda för ortens behov i sådana trakter, där efterfrågan är stor. De omskolade plantorna äro nämligen skrymmande, emballage och frakter dyra, och då härtill kommer att vid inträffande varm väderlek, plan- torna ofta taga skada vid transporten, är det rätt förklarligt att rekviren- ten gärna kör en mil eller mera för att hämta sina plantor, som då erhållas direkt ur jorden och med säkerhet äro friska vid framkomsten. Emellertid bliver skötseln av plantskolorna något dyrare på detta sätt, men då dels de i orterna spridda plantskolorna egga skogsägarna till skogsodling, dels plantorna i bättre tillstånd nå rekvirenten, torde dessa fördelar väl uppväga de ökade kostnaderna. Sådden och omskolningen i plantskolorna hava gått mycket väl till. En i april inträffad häftig temperaturökning om dagarna med frost om nätterna, åstadkom på vissa ställen uppfrysning. Skogsodlingarna. Icke på många år har en för skogsodling så gynnsam väderlek rått som under våren. Nederbörden, som eljest brukat nästan utebliva un- der april och maj månader, var under 1919 i stort sett fullt tillräcklig, på många ställen riklig. Skogsodlingarna hava därför i allmänhet gått synnerligen väl till och de få undantag, som möjligen kunna påvisas, få ej skyllas på naturliga ogynnsamma förhållanden utan torde då tillskrivas illa utförd kultur eller vanskötsel av plantmaterialet före utsättningen. Avverkningarna. Såväl timmer- som bränsleavverkningarna hava betydligt minskats till sin omfattning. bar MR EEE ran be) KR , [d SN RA KLIN INN De 160 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Vid årets slut finnas å nedanstående LENA ve RAN I by a (ul Plantskola t/0 3/0 a a h Ho 6 SKaldinge: moster seed 1,040,000 — 237,000] 426,000 — 150,000 — — Ljungbyhed .,.........- 100,000] — 460,000] — — 65,000] — — Häringtoffå msk... ess 600,000)] 300,000] —10,000 2,500 — — — — rakesholmsa tees = — 5,000] —45,000 — — — = I REK EED gy oj da SERA ALAA 800,000] 230,000| 372,000 — — 900,00011,250,000] — |ASKElfOTP i lebster seja ejeje = = = er = r 235000 Byrhult fosters seree — — g0,000] —22,000] — — — = (SRÖTUDT SS SVEA RE — 4,500) — 60,000] — — 500,000] = 70,000] — JESU DSKUP AG dette = 700,000] — 80,000 -— — — -— — (SPY brolin ceek Irene 600,000] 500,000) 200,000] 100,000] — 600,000) — 80,000] 5,000 Örkelljunga. -=sn. bm. 830,000] 385,000] 382,000] 300,000] 40,000] 290,000] 40,000] — IVAs] GES SANS SNR et 1,750,000| 320,000] 310,000] 29,000] — 7590,000| 190,000] — Mona DeRO AM mek 2,500,000] 400,000] 90,000] +25,000 250,00011,000,000] 150.000 — EEkeSta dj iöebiset er esn 50,000 — 70,000 — — 75,000 — — Summa |8,270,000/2,839,500/2,366,000] 949,500| 290,000] 4,330,000 1,803,000] 5,000 Likaså hava avverkningarnas form flerstädes, tack vare den tillfälliga skogslagen och där skogsvårdsstyrelsen /unnit ingripa, blivit betydligt mera skogsvårdsmässig. Där skogsägaren får följa sitt eget fria val, företagas emellertid av- Trakthuggning med kvarlämnande av fröträd, rationell blädning samt beståndsvårdande hugg- ningar såsom gallring, rensningshuggning o. d. äro därför tyvärr ännu verkningarna i många fall i form av kalhuggning. rätt sällsynta. Nedanstående tabell utvisar det antal avverkningar, styrelsen på grund av lag angående vård av enskildes skogar den 24 juli 1903 under året låtit besiktiga samt de åtgärder, som hittills vidtagits. 4 så ' L 5 (2) u 3 EE Ah ä NR RES SKR Sr > 38 H E E = bo AR = [75 - T EE . 25) [a] (=) :077 en bo [SV 8 bo - = . O o öd SEN EA SETS kn SÅ = SNES = = 4 SUG 22 CN ERE MSE SA ARR ä Dr MUSD ANNES = Ta rJa d z Z so lr A He) 2 = = 25 — Oo = v FÖ —- 3 s SANS RAN EE hr be da Vr a SN bdo ÄR rn fe = = = = SNIEE= > = ANG < S = Oh Oo 8 Ha [50] = ac -— vv > -— SS To; fore Ss > S CE) 3 2 Oo 2 o > C 2 = SN EE << Az = AN MA GöIDge su. 22) 187,8) 20566 NS — 7 NG I " - Re ÖGömgenn. 22 11,464,5| 143 5 2400 VE 3 TOR I 22 INSTEDS/C 010 RR 4 64 II I — I — I 4 (GaTdsKITEn SOA I 12 9 — — I — — — — 1 Nällands, ris: AD ID7S 15,75] — — Zz I 2 = = 4 vw | I I I SUmm=' 53, |2,597-3)- 334,35) «EINE LOMUIKESTN RIO I 2 Sr [5] KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 161 plantskolor föliande antal plantor. 2 I | Bli- | Dougl. || Sitka | | ergtall Silvergran | Bok | | gas: I | | po SSE I Björk a (SE ra Sn | Summa | 2 1 1 2 I ij 2 hh a ETT Då 1 21 2 2 I 3 SA fela | t | | | 136,000 — — = = = — I TA 1,089,000 EE re fe ES fed EE EN EE ae == = = FT = I sr SA], 1912,500 — = EA =— — -— — I — I — 50,000 H I | Dr Eran 80,000] 20,000' — 1.900: — Il 470 — — = | — | 3,0654.370 EE SN = SS = EA 4 = LIN TAG 23.000 2/ kan e | | | 2 = = ET Il kan ejl =-zn = — || 112,000 Il | specif. | | i oa SE = = FL MEN RE 300 == I VF 713500 | — — = = =S — - — | — | 780,000 ie | Il | 100,000] — 1,000]| — 1,o00]; — | upptagna 3,500 II 500 | 100 || 2,196,100 | 5,000 | | | | | HH 8000 — — - — -- 70,000 — — | — 2,345,000 160,000] — — — — — — — — | — I 3,509,000 OS = = = = = = rd — | 4,415,000 — -— -— — -— — — I — I -— 195,000 i) Pp i | 563,000] 20,000] 1I,000| I,000! 1,000] 470 75,000 3,500/| 500 100 |21,519,470]| Tillfällig lag till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo den 13 iuni 1919. Med den tillfälliga lagen till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo har skogslagstiftningen tagit ett avsevärt steg framåt. De erfarenheter styrelsen efter så kort tid haft om densamma äro ganska goda. Ett stort antal skogsägare hava före avverkningen vänt sig till skogsvårdsstyrelsen med anhållan om anvisning, huru avverkningen må bedrivas, och även följt givna anvisningar. Likaså kunna ju större skogsavverkningar i allmänhet hejdas och ledas in i mera skogsvårds- mässiga spår. Givetvis kan ej en lag lämna sådana föreskrifter, att därigenom en god skogsvård ernås, men genom att samarbetet mellan skogsvårds- styrelsen och de enskilda skogsägarna vid tillämpningen av den nya lagen måste bliva intensivt, kan man med skäl hysa förhoppning om, att en bättre skogsvård än hittills skall ernås. Nedanstående sammandrag utvisar styrelsens åtgärder med hänsyn till lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo den 28 juni 1918. I distriktet. E. S. Vallin. 32 st. rapporter om ej påbörjade avverkningar, där avverkare under- skrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning för huggningen. 162 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [6] 3 st. rapporter om avverkning i strid mot $ 1, varå avverkningsförbud utfärdats. II distriktet. Hugo Vallin. 32 st. rapporter om ej påbörjade avverkningar, där avverkare under- skrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning för huggningen. 2 > rapporter om avverkning i strid mot $ 1, varå avverkningsförbud utfärdats. III distriktet. Otto Svensson. 15 st. rapporter om ej påbörjade avverkningar, där avverkare under- skrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning vid huggningen. I > rapport om avverkning i strid mot $ 2, men beviljad på grund av betesbehov. IV distriktet. E. Lindberg. 22 st. rapporter om ej påbörjad avverkning där avverkare underskrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning vid huggningen. I » rapport om avverkning i strid mot $ 1, där avverkningsförbud utfärdats. V distriktet. Karl Nilsson. 20 st. rapporter om ej påbörjade avverkningar där avverkare under- skrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning vid huggningen. I » rapport om avverkning i strid mot $ 1, varå avverkningsförbud utfärdats. VI distriktet. N. Hammarlund. 4 st. rapporter om ej påbörjade avverkningar, där avverkare under skrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning vid huggningen De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Att länets skogskapital under krisåren i oroväckande grad smält samman torde vara otvivelaktigt. Skogen och dess produkter hava varit synner- ligen omtyckta spekulationsföremål, skogsegendomar eller skogsparker hava övergått i händerna på personer, som fullständigt sakna förmåga och vilja att sköta skogen, och vilkas hela intresse gått ut på att hastigt [7] KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 163 omsätta skogen i mera rörligt kapital. Att hänsyn härvidlag ej tagits till skogens tillväxt, till markens försämring vid kalhuggning eller till de svårigheter, som ofta, i synnerhet numera, äro förenade med skogens återställande i ordentligt skick inom rimlig tid, är obestridligt. Dessa nyblivna egendoms- och virkeshandlare, som förut ägnat sig åt från skogshantering fjärran liggande yrken, och som fullständigt sakna känsla för skogen som ett levande väsen, tarvande omtanke och skötsel för att kunna lämna skälig avkastning, hava lämnat sorgliga spår efter sig i länets skogar, spår som bliva dyrbara att igensopa. Visserligen är det sant, att å sådana marker, där genom gällande lagar skogsodling kan framtvingas, i regel långt bättre skogsbestånd än det förutvarande kan erhållas, och likaså är det sannolikt, att de flesta skogs- ägare, som få se sin egen skogsmark fullt utnyttjad genom slutna växt- liga kulturskogar, komma att jämföra dem och deras tillväxt med de förutvarande ofta glesa och dåliga bestånden, och därefter småningom överföra sina skogar till en bättre form; men det är mycken onödig arbetskraft som åtgår för kulturen å skogsmark, där en väl förd och efter fröår avpassad avverkning, kanske förutgången av en billig mark- beredning skulle åstadkomma samma goda resultat. Mera arbete skulle på så sätt kunna nedläggas å de gamla kalmarker, som nu ligga utan avkastning och där skogsodling endast å frivillighetens väg kan erhållas. Någon taxering av länets skogar förefinnes ej, varför det är omöjligt att bilda sig något bestämt omdöme om de enskilda skogarnas virkes- kapital. Styrelsen har emellertid låtit vederbörande länsskogvaktare vid besikt- ning av skog, där avverkning eller skogsodling av styrelsen måst kon- trolleras, avfatta en kort beskrivning över densamma, av vilken framgår hela egendomens areal, dess betesmarksareal, kalmarks och ungskogs, medelålders och gammal skogs fördelande i årsklasser från 1—20 år, 21 —40 år o0. S. Vv. Ett sammandrag av dessa beskrivningar omfattande en total skogs- marksareal av 11,378 har synes här nedan. Då tiden ej medgivit någon omsorgsfull uppmätning utan arealerna äro okulärt bestämda, kan detta sammandrag ej göra anspråk på full noggrannhet. Likaså är ju den beskrivna arealen en ringa procent av länets totala skogsmark och berör uteslutande mindre och medelstora hemmans skogar. Då materialet emellertid är hämtat uteslutande från skogar, där salu- avverkning av ägaren ansetts skälig, torde sammandraget dock vara av ganska stort intresse. Det styrker givetvis den uppfattning styrelsen länge haft om länets 164 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. skogar, nämligen att stor brist råder å mogen eller nästan mogen skog, samt att kalmarksarealen är allt för stor. En jämförelse mellan en normalskog med 80-årig omloppstid och 5 års kulturtid, d. v. s. den tid som beräknas åtgå från ett hygges avverk- ning, tills det bör vara försett med fullgod naturlig eller kulturåterväxt, visar att en stor brist råder i de huggbara åldersklasserna, samt att åter- växten ey håller jämna steg med avverkningarna. I | | Kalmark I II III | IV Vv Summa | har | (1—20) R (81— | hektar | | Enl rapp 1018... 671 906 1,701 849 303 231 4,661 JRs Of de ra bre SARAS 672 9c0 | 2,679 1,507 405 54 6,717 Summal| 1,343 1,806 4,380 21350 708 | 28510 ALLS Normal fördelning av | åldersklasserna ...| 670 2,677 | 2,677 2,677 | 2,677 11,378 Överskott] 143 — 1,703 — — 285 I Brist — 871 | -— Se 1,969 -- | — === | 1,685 Såsom synes är kalmarksarealen mer än dubbelt för stor, brist råder i åldersklassen 1—20 år, i åldersklassen 41—960 år samt mycket stor brist i åldersklassen 61—80 år, där arealen med tillägg av arealen för åldersklassen 81—09 år uppgår till ungefär hälften av det normala. Om nu de arealer, som i verkligheten upptagas av de olika ålders- klasserna, vore väl bevuxna med fullsluten, växtlig och god skog, vore ju situationen ej så beklaglig, men tyvärr är ej så förhållandet, i det att slutenheten å de flesta ställen lämnar mycket övrigt att önska, en om- ständighet som yttermera sänker virkesmängden. En motsvarande beskrivning över skogarna till de större egendomarna och de få träförädlingsbolag, som finnas i länet, skulle givetvis lämna ett annat resultat. Å dylika skogar bedrivas skogsodlingarna i regel intensivt, gallringarna hava synnerligast de sista 10 åren utförts å ett för skogens tillväxt stimulerande sätt, och virkeskapitalet torde i stort sett få anses normalt. Visserligen råder även här i allmänhet brist å fullmogen skog, men genom att skogsodlingarna och gallringarna bedrivas så intensivt, torde den uthålliga avkastningen i massa vara mycket god, även om avkast- ningen i dyrbart kvalitetsvirke är mindre än den kunde vara. Givetvis finnas även exempel på verkligt god, omtänksam skogsskötsel, på stort intresse för skogsodling å många smärre hemman, men jäm- [9] KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 165 förda med det stora hela, äro dessa endast undantag, som bekräfta regeln. Styrelsen hyser förhoppning om att inom en ej för avlägsen fram- tid kunna återbringa länets skogar till ett normalt tillstånd, vilket torde böra ske genom ett intensivt skogsodlingsarbete med betesskydd å plant- skog eller under föryngring ställd skog samt stor sparsamhet och om- tanke vid avverkningen. På grund av att skogsmarken och skogsbeståndet i länet äro så olik- artade, är det givetvis omöjligt att fastslå någon avverkningsmetod, som passar för alla skogar eller skogsbestånd. En huvudregel, från vilken skogsägarna emellertid ej borde vika, är, att avverkningen städse borde bedrivas med tanke på naturlig återväxt, där marktillståndet tillåter detta och trädslag och trädras äro av den beskaffenheten att det kan anses lämpligt att därmed fortplanta be- ståndet. De många exempel, som finnas på att marker, som fordom skövlats, utan kultur åter blivit skogbevuxna, om det ock dröjt lång tid och marken därigenom legat räntelös samt försämrats, visa tydligt, att det med litet god vilja och förstånd från skogsägarens sida i de flesta fall skulle erhållas god naturlig föryngring. De områden, som ligga norr om granens sydgräns som vilt växande träd, och där skogsbeståndet allmänt utgöres av blandskog med tall, gran och björk som huvudträd, synes naturlig föryngring i allmänhet lätt erhållas. Men även söder om grangränsen, som från Hallandsåsen med vissa bukter sträcker sig mot Ballingslöv och därifrån över Ifösjön mot trakten av Axeltorps järnvägsstation, synes naturlig föryngring i de flesta fall hava goda utsikter att lyckas. Tallen visar prov på utmärkt god naturlig föryngring å vissa sand- marker t. ex. å Trolle Ljungby, Vidtskövle och Borrestad m. fl., bok, ek och ask föryngras i allmänhet lätt, likaså björk, som mångenstädes, där värdefullare trädslag åstundas, uppträder som skogsogräs. Ett oeftergivligt villkor för att den naturliga föryngringen skall fullt lyckas är emellertid, att avverkningen göres så, att marken, där annan återväxt än björk eftersträvas, ej å större ytor utsättes för sol och vind, samt att plantorna under uppväxttiden skyddas från betesdjur. . Att naturlig återväxt trots stora hyggen och trots betning mången- städes erhållits, är obestridligt, men skogar, som utan skydd och åt- gärder från skogsägarens sida uppstått, och som stundom framdragas som bevis på, att återväxt kommer lika bra utan något jordägarens åt- görande och trots betning, ådagalägga endast att avverkningarna förr ej bedrivits i den omfattning eller efter den metod som nu, samt vidare 166 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [10] att den betande kreatursstocken icke då var av jämförelsevis den storlek som nu är fallet. Styrelsen vill sålunda som medel till höjande och förbättrande av länets skogskapital framhålla, att ett intensivt skogsodlingsarbete måste bedrivas å nu befintliga och i framtiden uppstående kalmarker, att sko- garna under uppväxttiden gallras på ett rationellt sätt, att slutavverk- ningarna, som måste inskränkas, böra, där skogsbeståndet är av den be- skaffenhet, att det lämpligen kan fortplanta släktet, och markens beskaffenhet ej lägger hinder i vägen, bedrivas så att den naturliga återväxten främjas, samt slutligen, att betesgången inskränkes till sådana marker, som kunna lämna nöjaktigt bete och att dessa marker såsom betesmarker skötas på ett rationellt sätt. Kristianstad i april 1920. RI GIEAMITON: F. af Petersens. Sammandrag av skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads läns kassaräkning för år 1919. Bebet. Behallning från at. nö TS: ss. ss AN REA Ar ae SETS 2,2 HIEOO Anslag: VASVIISTAten, Hexpensmedelt ss sasse RNE 1,800: — > 3 0ESKOgSOCIIiNng ens iramjan Genus ee... AS SNEEO 34 MIAN GSEIN OC anar de fe SL SERIE SAR ARNERI LR 0 3,000: — 3 wvhushallningssällskapet —...s-istee vegas Oe Na 3,000: — —12,377: 19 Andel öSskogsvardsavgifteri.s...se me ee —86,041: 56 ST NEISFeServera de. skOpsvardsavgaltete fbs us... 27,025: — 113,666: 56 SKOESOMIN SSAVSLICEN ssk, kt ERA a AA 5,268: — BÖrSalt (Plantor och för, ss ss sön ärvs Ösa RSS ROR UNGNT 21,394: 80 Upptagitelän va tlöpan de rakning spe AR AS ne 10,000: — Uppburit för "länsskögvaktarnas fontattnin GAN... os... sco. HEDEN 1,030: — Aterbetalda: synekostnaders, 2.3: 5oexe0ems sr bn Ia Mera a ae 714: 08 I IVErset TILKOPStert Lod bass e LER ES ERNIE ENE AE 0 ds SG 200: 80 SS BARE ADDEN GR AL OAS VR NAN AR rr a ne mr ai sd AoA AR SNR FI PR AG LS 32 Summa kronor 167,191: 02 [11] KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Kredit. Löner och arvoden: RATISJÄRtAStalen sco see SSE SP Soar sv Sie sees köa sor NORKSAS HO SERTEIERATCI ts. d. rs cose sonas FR RR St ra lelesk ere ssk etern 500: MERSSKOEVARtAr RA, 3. Moores ssreseeeernaps esk 16,400 Resekostnader och dagtraktamenten: NIST oa sog dear AR RT a da md d fre s 2 öv sb SSA JÄSNO MRS BASTATCT on arr Rae 0 orda susse SRS 3,348: 91 FanSskop väktarna: oss de Ae ae ati olaa ia REINE 7,187: 40 KAR DOTETIA,- > son egna oa ool va 2 Brs RNE 10,389: 65 fnderhallskostnader föstplantskolOr: —,....sc.ssssseessgssnsbbbskad ser dar slesa fäkop av” Plantor ,GERSAEORLSS 3: bgssddos tror ser RIE IE Kostnader för plantering av övertagen mark... osomssmsssesssrnsrnnnser fraktkostnader : OCK ERiPallaPP I mosos ao. reses 2vvons SAKEN ERNA fRivSte lan a IOpan Ge SERIE: ocoss sd or ser dess sr AS Sass EGP AV "IA VENR LATTE Eee ta a a sor usadrssn ss ASA SIN ANNES SE SVAEKGSEI AGE: «acc os ET a a so oder saa sr olen or SEAN INSE Diverse: Arvode för upprättande av skogsaccislängder ............ 672: 70 fyra HON Expedit ORSlekal Sa rs or osa sas 1250 Aes ES Gaj: Finade: Av EXPEUIHOTENR NASA «obebodda scde rcp dr orons REAL 1,500: — BRN oo da Br TR KR a rr a mr an mrae va SENSE 6,975: 81 Summa kronor Kristianstad den 30 april 1920. B. G. BORGSTRÖM. Skogsvårdsstyrelsens kassör. 22,250: 21,600: 40,0F5: 24,364: I11,050: 5,081: 10,216: 537: 1,399: 9113: 20,295: 107,T0E: Överensstämmande med skogsvårdsstyrelsens räkenskaper, bestyrkes. W. EHRENBORG, OTTO" J: OLSONE NILS MÅNSSON. 167 66 61 92 33 21 55 50 44 = =E 02 hö MÖJ NN kl dan ” NL SE IRVS lykta SR ATEN -— | | Å i Kol ÄN i J AIR kk X i - 1608 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Redogörelse över influtna årsavgifter till skogsodlingens främjande år 1919. Debet. Behallnmns fran variungk Ses su oR RA SNRA a ue TR RAT RA NBARRNE 2,060: TTT ENA" VÄN PAIEET As ste ER SKER FIER ser IRIS ER bg: cg EDR PLATTA 2 T RSA RANDI 166: RÄTAN EAS NÄS E sa sn ve CE DE REL CNN AE SEA EA FREDA EESK SARINERS SERA 2 fl ar JOG AA 0 OR SC RAA RIAA 03: Summa kronor 2,320: Kredit. Behållning till år 19290 Summa kronor 2,320: Kristianstad den 30 april 1920. B. G. BORGSTRÖM. Skogsvårdsstyrelsens kassör. Överensstämmande med räkenskaper, intyga W. EHRENBORG. OTLOFJSKOESON, NILS MÅNSSON. tra er ENSE AN NA AFA AIR RR Arn säl a 5 Af SNR 2,3205 2 22 ÄN AN LL N 3 - : - ” [13] KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 169 Förslag till utgifts= och inkomststat för skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län för år 1920. Inkomster. Anslag : BERN TAntSbnoet «ARN TIE a li Tr d SIE 3,000: — SC RaShallningssalSkapORp se tot d30 bord. oss I REG 3,000: — BEFSkAten,; (CKPERSMIEHENINEN SS Sod öres voor sr SR 1,800: — > > (skogsodlingens främjande) ooossmmmmmmmnv sens 5;200:— —-13,0002—- ARKEN 16 SKOSSVAr CSE EILER Ab a does 0 odon orre AN RONNE CER 98,000: — Hörsalda planton:; OCK MEON SVE SR0N do2t.o na sosess ANSATT 25,000: — Återbetalda SYTICEOSPRARET oas bea ga 2 ro neroa an ASSA SERA OT AS I1,000: — fansskopvaktarnas förrattningsClagal - .........:ssospsstk bs stsiresssde dena sd 1,000: — FIRGESOU UT FSAVDTEECI ER RR oa dd odeacseranema se Ae ASTRA SENT IAS 5,000: — PIVETSC AR KOMStEEN 0 fe SR ROR A ra oa eiaefteesensee ana on SSU ERE LSE IEEE OR SEALS 500: — Summa kronor 143,500: — Utgifter. Löner och arvoden: WSA Sjäp TR ASTAT CI oe Rn a a oas ia s avs sonson rs SEDER 8,000: — MERTISSKOPVÄKTATTIA 02 Ses ee md uae re dena ss bor LS SNES ANNAN 19,650: — SORTS Ferafen soc ge RAA on damp kr dk euro or RER Ae 500: — "ASO: Hesekostnader OCK dasttaktamenten 0: 1:::. 0. ssvig SS SKEEIr NUR 20,0002- Kostnader för skogsodling å Öövertagen mark nsmmorssssdeondesisrecn I12,000: — Uäderkall, av, Plantskol0R OM Vs sddrsrde gosse dor Fyr RATE NEAR An 40,000: — Fatöp av plantor OERYORS: = ass. css sr rdr n 25,000: — Hrattköstnader OCK eEmbalapenus sö. Ju. ssd: ses ARTNR SATSEISTA SA SE 4;0008-- FIRE KOSEDAGEE «oron ANAR RER SR a a a ao a nare SATSA RATAR INST Str 1,000: — tlrakning av /SkOgSVartSaypilleF...s.....ccsssrsoss ses ee ANSE NT sko 500: — BERSIONSAV SLET oss R RA RA AUEL odenr orsa SSL ANNE KRKA NE NIA 3,000: — Miverse Utgifter 4 o100 ee RN Usd bosbases uar cr bre rr RAL 0,850: — Summa kroner 143,500: Kristianstad den 20 december 1919. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: R. G. HAMILTON, B. G. Borgström. II. Skogsvårdsföreningers Tidskrift 1920. Bilaga 1. 170 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1919, få efter fullbordat uppdrag härmed avgiva följande Revisionsberättelse. Skogsvårdsstyrelsens protokoll samt den räkenskapen åtföljande års- berättelsen äro genomgångna utan att giva anledning till anmärkning. Närslutna av skogsvårdsstyrelsens sekreterare och kassör upprättade sammandrag av skogsvårdsstyrelsens kassaräkning för 1919 överensstäm- mer med de inkomst- och utgiftsposter, som finnas intagna uti förenämnda års kassabok och utvisar en behållning till 1920 av 20,295 kronor 29 öre. Inkomster och utgifter hava befunnits behörigen verificerade. Här ovan omnämnda räkenskapssammandrag har försetts med revi- sorernas påskrift om dess riktighet. De enligt nådiga reglementet den 20 januari 1905 bestämda diarier hava blivit i behörig ordning förda. Full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsens förvaltning under år 1919 tillstyrkes. Skogsodlareföreningens räkenskaper för år 1919, som vid årets slut utvisade en behållning av 2,320 kronor 29 öre, hava även granskats och räkenskapsförarens sammandrag befunnits med desamma överens- stämma, därom påskrift meddelats. Anledning till anmärkning mot dessa räkenskaper har ej heller före- kommit. Kristianstad den 16 juni 1920. W. EHRENBORG. OTTO) OESON! Av Kungl. Maj:t utsedd revisor Av landstinget utsedd revisor. NILS MÅNSSON. Av Kristianstads läns hushållningssällskap utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens för Malmöhus län berättelse för år 1919. Styrelsens sammansättning. Ordförande: Häradshövding C. A. Trolle, Fulltofta, var ordförande från I januari till sin död den 19 juni, och utsågs hovjägmästaren, friherre H. O. Ramel, Övedskloster, till ordförande den 16 september. Ledamöter: för landstinget, 1 jan.—16 september hovjägmästaren, fri- herre H. O. Ramel, Övedskloster, med landstingsmannen Nils Andersson, Slagtofta, Hörby som suppleant, och från den 16 sept. landstingsmannen Nils Andersson, Slagtofta, Hörby med landstingsmannen Janne Nilsson, Köinge som suppleant. För hushållningssällskapet ryttmästare P. O. Liedberg, Öja, Ystad med greve Ph. Bonde, Bosjökloster, som suppleant. Länsjägmästare och sekreterare: Länsjägmästaren F. af Petersens, Kristianstad. Länsskogvaktarna: I styrelsens tjänst hava varit anställda följande länsskogvaktare: A. Nilsson, Hemmeneköp, Önneköp, för Frosta, Färs, Torna, Herre- stads och Vemmenhögs härader. J. Nilsson, Öslöv, Stabbarps Gruva, för Luggude, Onsjö, Rönnebergs, Harjagers, Oxie, Skytts, Bara och Ljunits härader. Styrelsens verksamhet. Styrelsen har under året sammanträtt två gånger. Ordföranden har tillsammans med länsjägmästaren företagit en inspektionsresa i Färs härad, varvid Hemmeneköps plantskola samt diverse skogsodlingar och avverkningar besiktigades. Länsiägmästarens och länsskogvaktarnas verksamhet. Länsjägmästaren har under året haft att övervaka skötseln av plant- skolorna, skogsodlingarna samt att besiktiga avverkningar och för sty- relsen bereda och framlägga förekommande ärenden. Länsjägmästarens rese- och förrättningsdagar hava uppgått till 59 st. Länsskogvaktarna hava haft att sköta styrelsens plantskolor, verk- ställa utdelning av plantor samt ordna kulturerna samt dessutom var inom sitt område besiktiga förekommande avverkningar, varom rapporter insändas till expeditionen. 172 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [2] Länsskogvaktare A. Nilsson har under året haft 151 st. rese- och förrättningsdagar och länsskogvaktare J. Nilsson 75 st. Bidrag till skogsodling. Hittills har styrelsen i mån av tillgång kostnadsfritt tillhandahållit skogsodlingsmaterial. Då kostnaderna för framställande av plantor och frö ävensom efter- frågan högst betydligt stegrats på grund av avverkningarnas omfattning under senaste åren i de flesta fall, har styrelsen beslutat att tills vidare utlämna plantor och frö till visst bestämt lågt pris, men att, då skogs- odlingar ordentligt verkställts å gammal kalmark och av styrelsen efter 3 år godkänts, såsom vårdade och ordentligt utförda till vederbörande återställa den summa, han för skogsodlingsmaterialet utgivit. Styrelsen har till dato kontrakt om sammanlagt 466,5 har gammal kalmark, å vilken styrelsen åtagit sig skogsodla till överenskommet lågt pris, sålunda fördelad: FOS ta ara G4 cg SSR ana 225,5Ma (ÖTISJONR EA felen son en ASEA SAR na SOMNAR 1 375 VMA ARN, SNES AR SR RA Aes sd ty äs ARE AAA ASA gä » 1 870) 61. RR As SA kr a pe 3 oe a SN ARKEN SOME ITA Sok ta er sla, da ETS FRE FIRAR LIRA IA RAR and ata ÖOKEE Summa 466,5 har Styrelsen har tyvärr måst inskränka denna gren av sin verksamhet genom att endast kontraktera till självkostnadspris, dock högst 150 kro- nor per har, samt att gratis lämna plantor. Skogsodlingarna hava gynnats av ett synnerligen lämpligt väder med lagom nederbörd under våren, och hava granplantorna mycket litet tagit skada av nattfrost. Avverkningar. Den under krigsåren högt stegrade avverkningen har under berättelse- året betydligt minskats. Å egendomar med uthålligt skogsbruk och där verklig skogsvård be- drives, torde skälet vara, att under krigsåren, då även sämre vedsortiment haft högt värde, skogarna gallrats och eljest mindrevärdig skog bort- rensats i stor utsträckning. Å mindre hemmans skogar torde skälet till minskningen i avverkningarna sannolikt kunna tillskrivas den omständig- heten, att den äldre skogen i regel är slut, och vidare, bestämmelserna i tillfälliga lagen till förebyggande av skövling av skog i enskild ägo. ooo" 4€ o00'v 009'zz et AE DE: 009'0$1 t 000'1€ o00'5€ 0009 o00'Llz o0L'9Li1 Szt'zz6 Sze'z99 Vuung 000'g8$ 00008 o5L4'6€£9 vuwumung oS4' vg | 000'611 | o00'bb o0o0'SE o00'bz 0o00"b — o00'$ 000'0z o00'$ I -— meg | Axe 000'V$ 000'9$ oOS4'bgS :10)uejds3oxs vprsjn sprew prsapesuox Vv SLv'oeg o00'LE€ oo0'b o09'zz 009'98 o00'1€ 000'$5€ 000'9 000'61z 0o04'96 S4S'zgz vVUNINng $z8'6 000'$ län PN Sze'l "ATC SS 0001 [VE Of 000"I 009'02 00$'11 oo0'bz 000'$ 000'z 000" 12 00496 oSE'ble utr) II UJITANIT [13 sojuv[d apruwrnn 0004 I | s'g | vuumung 0o00'9z JR hn 000'z oa EASTON KY — |" pujsarml JR ENS RSS DAN ooo'b — | opnåäng o08:gz | — |" "sso8vlrte o00'b — |""SsJrqauugy vå — | gfsug — — free sa = = fr RSORN SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. 174 ozb'E14'6 | 00€'9 | OO0OIOSTET OCT er LODGE | 000'oSb ER o00'18€ |o09'1z9'1 | 000'5z9'1 | 000'ofg'f | ewwngs o00'SgÅ == = = | 000001 |000f00z || ooo'or | o00ffv 000007 | 000'00Z | SOLRESOR AqYH o0o0'ES == == = = — = — o00'€5 -- LR d1equniy 000861 — NE = = -- oc0'o0of — oo0'£ Er = (o)0fab Ej) Fi YC RSESRREPeST ewloH 009185 — == — = — 000091 — O09' EI — (jos EEE [NSeKENL SI 000'869 — = — =— -— 000001 o00'g€ 000041 | 00006 OO0:00 Era SST PoIaqaA oz6'LLV'E | o0t'9g 000'0$ ozI'z o09'z€ I o000fo9t | 000fo4z I o00fg41 |oo0ohfE | 000f00z' I | o00'YTefr UT doxpuswuwsH 0008? — — — — — — o00€. — o0o0"S€ = ERE ESA SBUSIEH o00'0g8€ — 000'001 — =— = — — 000'0€ I — (FH FN drequg o00'L£g — -— — — — Goo'oob I oo0fztirT | 000'$41 | o00'of (101) Lo LONE | ja SR TROR POTISPRIA 000'590'1 — — | == o00'$ 000'007 | 000091 000"0I o00'o$1 | 00009 (8 OT öfko [a] Ny] SEO SR ATEN 40150 found sb I | hr Is ls | 3 "Iz "/e /e (a PUNung TE BORSTAT bi ola 04 [erg RE USES 'Terrojeunuejd apuaejsuepau poaw 10joxsjuejd apueffoj mms sjase pra teyauut UasjaIÄS 'BUJOJONSIUEJA [5] MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 175 För att trygga återväxten har styrelsen i nedanstående fall enligt före- skrifterna i lag angående vård av enskildes skogar den 24 juli 1903 ingripit, och framgår målens behandling av detta sammandrag. RA (AR Total areal Rekv. För- För- Avia = skogs- Å Ö 2 Härad Socken avverkad dlinc bindelse ' bindelse skogsmark i SDI: bersrd Brmijad skogar mark me egär lämna Färs | Västerstad ...... 60 2 = — I I 2 Frenninge ...... 12 27 — — 2 2 > Lövested lo. — 20,1 I I — 2 Summa 72 24,8 I I 3 5 Lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å egendom i enskild ägo den 13 iuni 1919. Denna lag har utan allt tvivel varit till stor nytta för skogsbeståndet i länet. Möjlighet lämnas därigenom att avstyra rena rovhuggningar, där skogen, som i allmänhet är fallet, kan hänföras till växtlig ungskog, samt där köp av egendom eller avverkningsrätt efter den 14 maj 1918 ägt rum. Av kanske lika stor betydelse är, att eljest ofta försummade gallringar rent av framtvingas, och ser man ofta exempel på, att skogs- ägarna, när de väl fått sin skogspark på ett skogsvårdsmässigt sätt genomhuggen, inse fördelen härav jämfört med kalhuggning med ty åt- följande obligatorisk skogsodling. Styrelsen har under året handlagt följande mål på grund av ovan- nämnda lag: r:sta distriktet. J. Nilsson, Öslöv, Stabbarps Gruva. 7 st. rapporter om ej påbörjade avverkningar, där avverkare under- skrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning för huggningen. I st. rapporter om avverkning i strid med $ 1, varå förbud utfärdats. 2:dra distriktet. A. Nilsson, Hemmeneköp, Önneköp. 9 st. rapporter om ej påbörjade avverkningar, där avverkare under- skrivit förbindelse att följa styrelsens anvisning för huggningen. 2 st. rapporter om avverkning i strid mot $ 1, varå förbud utfärdats. Kort framställning av de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel, Någon beräkning över virkeskapitalet i länet förefinnes ej, och icke cs, som närmelsevis utvisar hur stor areal heller någon sådan beskrivning, 176 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. av den produktiva skogsmarken, som upptages av kalmark samt de olika skogsåldersklasserna. Med den kännedom styrelsen har om de enskilda skogarna i länet vågar styrelsen dock påstå, att de skogar där virkeskapitalet är normalt i förhållande till skogsmarkens areal utgöra undantag, och att regeln är ett för lågt skogskapital samt vidare, att kalmarksarealen är mångdubbelt för stor, och att nästan undantagslöst den areal, som upptages av mogen och nästan mogen skog är långt mindre än den normalt borde vara. I detta avseende går det så långt, att mogen skog är en stor sällsynthet med undantag för de allmänna skogarna och större egendomar. Orsaken härtill är givetvis den, att ägare av smärre skogar icke be- trakta skogen såsom ett kapital, som bör giva en årlig, jämn avkastning, utan hava den uppfattningen, att hela skogen skall skördas med vissa längre eller kortare mellanrum, under vilka så gott som ingen avkastning erhålles. Och som denna uppfattning tycks hava rått ganska länge, har man på många ställen kommit därhän, att skogen i sin helhet är mycket jämnåldrig, i stället för att den helst borde representeras av alla ålders- klasser, så att då den äldsta slutavverkades, den näst äldsta var färdig rycka upp i dess ställe. I fråga om skogsodling vill styrelsen framhålla, att även om skogs- ägarna i allmänhet inse värdet och betydelsen för en gård att äga or- dentlig skog, skogsodlingsarbetet ingalunda bedrives i den omfattning, som vore önskligt. Av de stora arealer gammal kalmark, som finnas synnerligast i Frosta härad, Onsjö, Färs och Torna härader och som beklädda med god skog skulle representera mycket stora värden, användes största delen till betes- mark. Där marken är av så godartad beskaffenhet och sådan fuktighets- grad att ett naturligt gott bete erhålles, torde marken giva en skälig avkastning, men detta är undantagsfall. Regel är att de s. k. fälads- markerna äro beklädda med ljung, som ju visserligen är ett nödfoder men icke kan anses vara lämpligt foder i normala tider, eller med ett så tätt enbuskbestånd, att endast en mycket obetydlig del av marken giver gräs. Genom röjning i dessa enefälader samt sedermera skötsel med lämpliga gödningsämnen, och insådd av för marken passande gräs- sorter, skulle på mycket mindre areal kunna erhållas ett långt rikligare gräsbete, och den övriga delen kunde utan men för kreatursskötseln av- stängas och skogsodlas. Vad avverkningarna beträffar har redan framhållits, att de nu mången- städes ske i form av kalhuggning. Visserligen är ju kalhuggning en enkel och bekväm metod, som kan vara fullt berättigad att använda då det gäller att avverka ett dåligt bestånd, som man av en eller annan [7] MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 1 fr anledning ej vill eller kan föryngra med samma trädslag utan vill låta efterträdas av ett kulturbestånd av ena eller andra trädslaget; och även- ledes motiveras kalhuggningen ofta med att skogen bliver lättare att sköta och kontrollera, att avverkningen bliver bekvämare etc., vilket förhållande ej heller kan förnekas. Men då det gäller att få ett så ringa kapital som länets skogar att räcka så länge som möjligt, bör ej bekvämligheten spela någon roll i skogsskötseln, och då olägenheterna med kalhuggningen, vilka först äro att marken ofta en längre tid får ligga utsatt för sol och vind och där- igenom försämras, samt att skogsodlingarna draga stora kostnader, torde marken givetvis lämna större avkastning om de stora kalhyggena bann- lysas och avverkningen föres så, att naturlig återväxt, där så ske kan, erhålles. Skall kalhuggning tillgripas, bör avverkaren emellertid också sätta sig in i, att skogsodling måste ske så snart som möjligt, även om det ställer sig dyrbart, och rusta sig därför genom anläggning av plant- skolor eller genom att i tid på annat sätt försäkra sig om skogsodlings- material. Malmö i april 1920. För skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län. HANS OTTO RAMEL. F. af Petersens. Kassaredogörelse för år 1919. Inkomster: Anslag och skogsvårdsavgifter: SVENSKA pF LINAS 6 SEN RASA GER SR ak Sa I—2. I1L,505-— Malmöhus läns landsting o.ssooooococcc.. 5 5,000: — Malmöhus läns hushållningssällskap ... 4—7. 5,000: — SKOSSVADHSAV OUTER 0. oa R Ad BÄ Andre 3—0. 46,307: 03 67,892: 03 Hörsalda, plantor Och OL tomssllnssdnoe 10—566 6,407: 72 Skogsodling av gammal kalmark............ 67-—116. 2,181: 60 Skogsodling av skövlad mark .....o.oooooo. 117 500: — Länsskogvaktarnas biträdesdagar ............ 118—126. LE Återbetalda synekostnader ..................... 127 65: 59 Piverse INnkomSter Lo. se free SÄ oden ts ad 1283—139. FEN Ränta ä löpande räkning bo s....oosciooo. 13. 267: 94 Summa Kronor 77,469: 79 178 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Utgifter: RNedosorarens ordran: Av IOTSG NN R NNE RAN RET ATA SAN TaSuR 52: 00 Löner: Känsjägmästarer tt. aft betersens mess I—13 BAT 3 OMSO IHänsskogvaktare CAS NILSS Ons ee 14—17 1,000: — Länsskogvaktare J. Nilsson .......0mcsm.o.. 18—21. 1,000: — Platntör NS BjOrka CE Ses Ner Pre 22-214. TOO IPlantör 3k7IG: TE ISO In köpta öplantorkochamtoN ee see 68-—- 178. I I1,032: 05 Plantskolorna : ÄTTEN (Gong NAR a TS bok tila ers SGT NA SARA. 79—380. GODO Hemmeneköp,. dagsverkslistaf orons 387—1206. 4,515: 79 Veberöds, As ARTS ER I127—145. =1,6005: 35 Öslövs, RDR BR bro et ia ed T46—1062. 1I,425: 33 IVÄttSerö ds, Ca gSvenkslista bv. Reese I163—175. +2,287: 10 Holma, FR RS ER Nallar I70—1906. 4,142:00 Hessle, BA NT ÄN fö Jaa lege RNA 197—198. 118: — Munkarp, > RR RA RARE SR AL ALLA fa I199—203 308: 50 Gedsholms, FH ARE NER 2 es oAs öde 204—207. 745: 50 Härsnäs, JRR NRK Re oo Las 208—2009. 43: 490 Ekeby, IT a STEN 210—211. 376: — Blinkarp, Ae RA dr also FOG BD Häckeberga, RANA RER EO Soros 240—251. 2,102: 39 (FÖDDE Adera rer obe vsns STRIRNARSN kO na — 2100, ri AOLOENI2 EETANSPOTCCNG ses esoterika ft NNE 2J0— 321: > T,ORTSN Diverse utgifter (stängselpålar, nät o. dyl.) 322—341. 1,001: 40 120 SL SANS ARNE RANA RR RA fa an ed 342-431: UNDSOMOS Förbrukningsartiklar (spadar o. dyl.) ... 432—441. 164: 50 Reparationer] äs su dicke RANA DA 44245. 243: 75 125545 BU IE aa SA SAS NORA NRA SR ARA TR bk SA 452—4179. 386: 90 26,287: 89 Skogsodling av gamla kalmarker ............ 480—537- 9,854: 08 Skogsodling, (av skövlad niankd. sms 538—5341. dI0:— Expenser: (expeditionsbiträde, annonser, telefon Och Skiivmaterial) ee ge 542-—0629. 4,401: 60 Kommunalnämndsordförandena för uträk- ning av skogsvårdsavgifter ............... 630—636. 165: 42 Transport 68,503: 98 [9] MALMÖHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 179 Transport 68,503: 98 LITET SOS RSKR SRS dt oc c SRK Ar KORA RNE 637—0638 349: — Återbetalat anslag för 1918..................... 639 DTE Innestående i Skandinaviska banken......... 640. NORSASA BRASSabe Ra lnang de ee S Sr a dödad aa ont SRRRNNN SLA 0 LS a ig fd Summa Kronor 177,469: 7 Kristianstad i april 1920. För skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län. Hans OTTO RAMEL. F. af Petersens. Revisionsberättelse. På grund av det uppdrag, som av Kungl. Maj:t, Malmöhus läns hus- hållningssällskap och Malmöhus läns landsting givits oss, hava vi verkställt granskning av skogsvårdsstyrelsens i Malmöhus läns räken- skaper och förvaltning för år 1919, och avgiva vi därför följande be- rättelse: För uppdragets utövande hava följande handlingar ställts till vårt förfogande: 1. Skogsvårdsstyrelsens berättelse av april 1920. 2. Kassaredogörelse för år 19190. . Verifikationer för samma år. (SE Vi hava genomgått och granskat verifikationerna och jämfört dem med räkenskaperna utan att finna annan anledning till anmärkning än följande: Styrelsens och länsjägmästarens reseräkningar hade för 1919 debi- terats för lågt, för 1918 däremot för högt, och blir redogörarens skuld till skogsvårdsstyrelsen enligt bilagda P. M. Kr. 28:12. Vid årsskiftet 1920 fanns innestående i Skandinaviska Banken Kr. 35,523: 55 i kassan 171:26. Ur kassaredogörelsen avgiva vi följande sammandrag: AE FN BYT Re LE AN KU a LA I GL SN SR [RR Sr ao a , lå 3 v AN PEIS Sr i FNL A ty I é ' || ' R Å I 180 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Inkomster. å Anslag nav. OVENSKA, Stale oso ss een RN a 11,585: » > Malmöhus lans! lag dstmspeeekynan an 5,000: > >, Hushållningssallskapetinss eesssoast a at 5,000: SKO BSVATASAN OCT ant ars sees AR SANT Rn er me sa ef ANAR AN HÖrsaldan plantors OCK MIO Eee 04 See Sr urk a ot SV AN Ne SkOgsodling ;av ,gammaltikalmarkemWtbspesaege ee sa ba ESSEN > 20 SKOVIA CL SIT ATK rer ra mo ae mac tale änsskogvaktarnasmbitradesdagarsmsssseapese ae ar sd a See Återbetalda SYDEKOSTILAUA ET GA: ss VA rr Rn aa ora a a oo eg SA VALA TDIVELSCL IN KOMSten Ad ears ee ee rer rr ra Re na aa slösa ENS NAD (27 AM PAKET SA rn ra a aa dra a oli SA NRA | Eronor 77,469: Utgifter: REA O8OLArenS: LOTT AV RO TORRE RATE SL Se ER RR 251009 Avlöningar till länsjägmästaren, skogvaktarna m. fl..ssoosoo0 oom00mnn T:030R50 ILL TTGN nä TN NR SD SIMMAR IE ILE bra LAN rr ner bs a SR DA 00 Last 8,209: 45 IN KÖ Pla FPlAR TOR OCH EO sar SURRAR Ra a a a äras 0 AASE AR IT,032305 Plan tsKOlOTI Aso oa von ta a 5 ed FÖRRA HÄLL RRA RAN ff de a maa aa dne SJS DISSA 26,287:.89 Skogsodling av gamla Kalmarke utse a a radar aa A NV 9,854: 08 » >y SKOVIAG TILaERA 0 AR AR se orda ad ste ars B AS ASK 810: — Expeditionsbilra0Ce; (papper ak ara RAN 4,401: 60 Uträkning! aviskogsvartsavg tens a a areas so 165: 42 TTIV GI ae föra og SoA SE frå sed 2164 SIN RE ARS a ad ma da oe MA GES ERE 349: — Återbetalt ANSlÄg TLÖLSART TO TS RNA Re Ne a a AS EN 2,922: — Innestaende 1 skandinaviska Bancenpetee ee Ae as TEE SIS FEÄSSADSNANIN 86 e sd ers e oc ARSA ASIEN NRA SAS SO AS Så ATA 171: 26 Kronor 77,469: 79 Med erkännande av det nit och intresse varmed styrelsen fullgjort sitt värv, hava revisorerna velat anteckna, att räkenskaperna blivit förda med omsorg och noggrannhet, och att förvaltningen på ett förtjänstfullt sätt blivit handhavd. Vi få därför åt styrelsen för såväl förvaltning som räkenskaper till- styrka ansvarsfrihet för den tid denna revision omfattar. Malmö den 12 maj 1920. MALTE SOMMELIUS. CLAES WACHTMEISTER. Av Kungl. Maj:t utsedd revisor. Av Malmöhus läns hushållningssäll- skap utsedd revisor. PEREREENESE EVS EE « FOA VER SE FIRE T ON altan ESO tta 3 LA : 4 i | i Skogsvårdsstyrelsens inom Haliands läns landstings- område berättelse för år 1919 jämte tabellsammandrag över verksamheten 1905—1919. Hallands läns skogsvårdsstyrelse får, i enlighet med Kungl. Maj:ts nådiga förordning den 24 juli 1903, härmed avgiva berättelse över sty- relsens verksamhet samt över den enskilda skogsskötseln inom länet under år 1919. Skogsvårdsstyrelsen samt tijänstepersonalen. Styrelsens sammansättning under året: Ordförande: landshövdingen och kommendören m. m. Carl Heder- stierna, Halmstad. Ledamöter: godsägaren m. m. Jonas Wern å Knobeskolm och f. riksdagsmannen Joh:s Bengtsson, Bjernalt. Suppleanter: direktören m. m. A. L. Apelstam, Halmstad och f. riks- dagsmannen m. m. And. Olsson å Tyllered. Med årets slut avgick styrelsens äldste ledamot, f. riksdagsmannen Joh:s Bengtsson i Bjernalt. Till hans efterträdare har landstinget utsett direk- tören m. m. ÅA. L. Apelstam i Halmstad och till suppleant riksdags- mannen J. B. Johansson i Fredrikslund. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret haft 3 sammanträden samt företagit exkursioner inom länet under tvenne dagar. Ordföranden har därjämte företagit resor för handläggning av viktigare skogsvårdsangelägenheter. Av de beslut som styrelsen fattat under året framhålles inköpet till länsskogvaktareboställe av lägenheten Nygård för en köpeskilling av 10,000 kronor samt arrenderingen av jorden med byggnader å kyrko- hemmanet Lunden, där en plantskola skall anläggas och boställe beredas till länsskogvaktare. Länsjägmästaretjänsten har under året uppehållits av friherre G. Pfeiff i Halmstad. Under första halvåret har länsjägmästaren därjämte tjänst- gjort som länschef hos Bränslekommissionen. Skogsvårdsstyrelsens expedition har även under år 1919 hållits till gänglig för allmänheten alla söckendagar. Diarierna upptaga sammanlagt 946 ärenden. Utom länsjägmästaren har för verksamhetens uppehållande varit an- ställda, en förste länsskogvaktare, ett kvinnligt expeditionsbiträde, 4 ordinarie samt tidvis 2 extra länsskogvaktare, de senare dels för biträde 182 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. vid stämplingar och dels som sjukvikarie för en ordinarie länsskogvak- tare. Länsskogvaktarnas tjänstgöring framgår av tabell I: Såsom förmän vid skogskulturerna samt för biträde vid kontroll av skogsodlingar m. fi. arbeten ha 36 st. skogsplantörer innehaft tillfällig anställning. Skogsvårdskommittéer. 13 st. dylika kommittéer ha under året funnits inom länet. ha insänt redogörelse för sin verksamhet. 2 av dessa Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år I 919 Debet. Behållning från år 1918 Anslag: Statens för uppehållande av verksamhet.................. 2,200: — » » skogsodlingens befrämjande .................. 14,377: — Landstingets » 5 SA är SSA 10,000: — FS hållning ssallSkapets = Ass aAa ee RR Rn a 5,000: — Skogsvårdsavgifter: erhållna genom Konungens Befallningshavande ... 21,228:95 » Sö I Statskontoret ere aspen 445 02155 Försäljningar av: skogshackor emballage räntor Hyra Summa kronor Förskotterade avgifter för plantor att utdelas våren 1920 Lån Summa kronor 65,853: 95 706: — TÖ3:H25 747: 19 69: — 7 TOR2G 13250 138, 120090 1,037: — 5,000: — 144,766: 38 Kredit. Skogsupplysning: Atte satun försatt delning SA ASS 335555 FÖTElÄSNIN SA ess sus sed ds es EE ASSA SRS SR IN PRRRA RS te 50: 80 ATSlag till sförenn gar 5. sasse SE ra 300: — FIAT ÖT SKUUES AE 00 LYdT Ao å des EN oråd 14 Far NN ALA BE As 1,54 554 SNSTNSG Transport — 2,530-30 | [3] HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Transport Skogsodling: 2 PTL EASTERN Te ängen nt tt RSA ENE VIRKE SRS 10,288: 99 17 FETT 23117 jag RS NSS BERE EN af ssk BOAREA SANNEN SNKEE OAS KSR R 12AT2I5S Bidrag till skogsodlingar utförda av enskilda å gamla KAACKeT soo co ARNES I ao gg 4 lb pov sug SARS DEER 1,088: 60 Kontroll av skogsodlingar genom plantörer ............ 2,7105-105 Skogsodling å äldre kalmarker enligt kontrakt: HJESVerken tj... SISSSRARERE ER. 26,436: 81 Plantorsarvoden, tee ren (Ilalk. 3,41 AT Reseersättning: fansjagmäastaren SEE Se sein 233: — fjänsskopvaktarna ses 1,308: 90 BÖNEN oroar sö seas RARE ET Ean 8: 10 321,462: 32 Blamötdelning till TEKVISERECE V.. .. ss. ooa-occs sons NSSAESA 254: 78 FaRtorsbilrate > oss SA SR aan dead dar so ORKAR SSE 140: 51 Emballage och transpörtef i. .occo-.occ.--. 2,048: 60 | ESEIO NS TE re RE re ae TER SNRA 2,014: 20 4,062: 80 BÄ OA | sor oc dns NN saa al se sees de SA 34,008: 50 BENSIORSAVSTILCE io öd SrrR AE lor ES obe scslee öösnerseIrer SCSESSEEA T,2212170 Övriga förvaltningskostnader: Resekostnader: SEytelSth. vgstedidos ke bee saker 2,5260: 360 FÄRS] 2 mAStaren se Reda 2;40HETn5 farsskop vaktarna, Cesspeee nes 5,093: 76 10,081: 27 MEET OR. sons. coon ossna NR ee aa da soc a es LSE NNE 730353 Kp pEr OCh APYCK A= eo a aa ooo sor epr ad eo sn NS 1,612: 48 RR RE er nr a AR RR RR LR a edda su ej va SL 67:63 PE ReG IH ORSIOKAL oe era oa ao or as dedder sad dec skor ARE GOG:-— (2 ITTVETES El SSR ALL BE Sort ARA PREV ARS TIRANA SBR ren 1,285: 40 Kö lyGksS ällSförsakemn pd pos. s sd Alban bodde RN SLIT KÄRA TOTSARKTIIIE a oss tr RR As oo Fa sb ägd ören dk ens ORD Få CSR rparafion AV: bygEhaGEl oo sosse sider e oe es läses SAKER [02513 > > TERVETIEATER SEIN er abe fado arde Ae SRNN 65: 05 LER ART (on ar ar RR Se BAER, BRN a AASE då 1,7590: — [DERES Er eat AREA BA SARS. a 601: 96 NA KErIAD (ELI SKOR SACGIS Oma e onde de ace sees odko co erders Sa RSS AS för IREOPAAMPRISHSREL uses Sel os kbps dörr Ke rens års sn I10,000: — | 33 fade (eta mö NYA SIT SRPINTE AE ESR re RIAA 6,656: 51 HäNV ET LAKTE (55 one RA aa ssd rue one sr os RE 203 Summa kronor Behållning till år 19290: 1 Dank: innestaendes. + s. Me! unstlik ta stuss RANE T;rOQ3 LA = LJ 183 ts 2;531530 18,425: 04 19,267: 86 137.939: 57 Transport 1,100: 12 RATGGN TOR GERE TE ENARE NIA "FRANS Bye KR AN ar PERS a FÖR TE NHR SNR PT AA SAN REAM (y 7 n ii Ne 4 ve Å AN Ma Du ( - LÄR Å nt t ' ; p 3 r / yok N 184 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS 'BERÄTTELSER I19109. [4] É Transport 1,109: 12 Kontant: EXPEUIHONEN Ls. ocg skr tå desde AE AAA 44:05 JänSSKOgVAKTATNA oi ugset sen ser ses SA KSR 232: 20 27.05 OM BOEING AT) mosa nod ser Såser NNE ASKAN LE Rn 4,959: 38 6,348: 44 Återbetalt inbetalt förskott för skogsodling ................................. 478: 37 Summa kronor 144,766: 38 Ekonomiska ställningen den 31 december 1919. Tillgångar. KOTtanta LMmedel 23 -Aj sce ss SAN SANNA ANSER RR LR 1,389: 06 a 1 20) EN 024 HI RY RNA EI SS få RR SRA EN MS g das or å STA 4959: 38 6,348: 44 Konnareds plantskola (46 CNK be Te da a ad st vä TRA 1,573: — Tänsskogvaktarebostället Nygård och frökällare = .sossmsmmmmnssssssseaa 16,0506: 51 ErOklän gningsanstalten 4-6 Mss MSN Aa Toa ne Så Are NG FORSEN Maåterialbodar och stängsel Cb: Smueemsm BRN La sä näe da öva are SE ARR KA SR to Mäattenle dnm ACE den As RR ar aa maa aa be ASUS T,OMEOR » 3 KOINTIATE CD 5 br NA Ske RN Brå fill rd oa sg oh RANE 1,163:46 [ITV ET EAT RE Tre dre SSE SÅ 2 ARS et SN SINAN SAR or dad tatarer NAR NN 3,205N5K2 155) Era 103 se RR RA en rr dräkt AA RR RE SL ON? 18,945:50 ET OÖ (6 RN ar as a BA ts gren er et ANNE DRAR NE EA ban dt da SR SOL RESA RN 3,50 HO Summa kronor 60,011: 48 Skulder. I förskott inbetalade avgifter för plantor som skola utdelas våren 2 H(0)74L SINGS SS EAA ES REA RE KARA ARR BARR ha saa ah na a a La RANA RANA Ae LÖR Träna (GÖtebOres Bane ss se RAR a a rna este Sr 50005 Tillsansar Utoyer skulder —-- MONS aNe SINAN BL a ana 5 3,3TARAG Summa kronor 060,011:48 Pensionskassans ställning den 31 december 1919. Tillgångar. 4 WStOVenskasstatens .5,.41.0 bi gaten Erebos EINE 3,982: — 4 > » » » 25 RR RR må var reda dd FREE 3,0690: — 1 BAS N I Fab VEG dn ID] och ale de RR Aa aa hö se 65 ds Ad del Sr ASSR ARANRS ARSA SR MAAS I da aa 5,260: 83 Summa kronor 12,932: 83 Skulder. SKOSSVArdSstytelsens äkontö =. ..=...A0 Ae adda so sad EA 7,596: 66 Befattningshavarnas SAT SA 6 RR nr Ta a ma ae roa self SRS SRA 5,089: 56 IBehalning a OVErskotiSkOniO bs. h. ee Ae a dee ra ANN 304: 94 Summa kronor 12,991: 16 Under år 1918 ej uppburen ränta å 4 st. obligationer ............ 50033 Summa kronor 12,932: 383 [s] HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 185 Skogsupplysning. Under april månad avhölls en kurs på 10 dagar för 31 inom länet boende hemmasöner i skogsplantering och gallring. Efter genomgången kurs vunno de flesta anställning som förmän vid styrelsens skogsod- lingar. I samband med hushållningssällskapets småbrukarekurser föreläste läns- jägmästaren i skogshushållning i Getinge, Genevad och Kinnared. Förutom ett mindre antal exemplar av Skogsvårdsföreningens Folk- skrifter har prenumererats på 100 ex. av tidskriften »Skogen>, vilka utdelats kostnadsfritt till intresserade personer. > Skogsodlingens Vänner» inom Fjäre härad har åtnjutit ett anslag av 200 kronor och V. Sveriges Skogsvårdsförbund 100 kronor. Båda för- eningarna verka för höjandet av intresset för skogsodling. Skolbarnens skogsodlingar. Det är uppenbart, att det är synnerligen angeläget att barnen i sko- lorna sättas i tillfälle att få deltaga i skogsodlingsarbeten och för att följa dessa arbeten insamlas uppgifter. Dessa giva vid handen att i 17 pastorat ha 903 barn utfört 1,134 skogsodlingsdagsverken. Nämnda uppgifter understiga det verkliga, då 7 pastorat ej besvarat gjorda för- frågningar. Skogsodlingsföreningar. De under föregående år verkande skogsodlingsföreningar äga fortfa- rande bestånd och uträtta gott för skogsodlingen. Genom kontanta an- slag av 300 kronor har styrelsen understött tvenne. Skogsodlingsverksamheten. Skogsodlingens befrämjande utgör tyngdpunkten i styrelsens verksam- het och har denna bedrivits under året efter samma riktlinjer, som före- gående år eller: A. Utdelning av plantor och i någon mån frö till nedsatt pris samt i vissa fall fritt plantörsbiträde. B. Bidrag med viss del av arbetskostnaden (premiering). C. Styrelsen utför själv skogsodlingen, lämnar kostnadsfritt frö och plantor och bekostar ?/; av arbets- och plantörskostnaden. D. Styrelsen utför själv skogsodlingen och bestrider alla omkostnader utom plantörens kost och logi. 12. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 186 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. A. Utdelning av plantor och i någon mån frö till nedsatt pris samt i vissa fall fritt plantörsbiträde. Då plantpriset för 1919 och övriga villkor äro desamma som för år 1918 hänvisar styrelsen till detta årets berättelse sid. 6. Tabell II utvisar häradsvis fördelningen av det till 1,617 rekvirenter utdelade skogsodlingsmaterialet, som utgöres av 4,680,400 plantor var- med 568,60 hektar blivit nyplanterade och 289,25 hektar hjälpplanterade. Dessa skogsodlingar äro utförda av markägarna själva. För att leda dessa arbeten kan en markägare emellertid rekvirera biträde hos styrelsen av en plantör, vilket biträde kan efter styrelsens prövning erhållas kost- nadsfritt under högst tvenne dagar. Under berättelseåret ha 10 mark- ägare erhållit dylikt plantörsbiträde under 14 dagar och uppgår styrel- sens utgifter härför till 149:51. Samtliga skogsodlingar bliva emeller- tid under året kontrollerade dels av länsskogvaktare och dels av plan- törer, vilka samtidigt upptaga plantrekvisitioner för kommande år, var- vid råd lämnas vid skogsodlingens planläggning, hyggenas röjning m. m. Omkostnaderna för de för detta ändamål arbetande plantörerna uppgå till 2,705: 05 kronor. Under året har beslutats den förändringen att priset fördubblas å de plantor, som skola utdelas år 1920 och användas till marker, som varit föremål för avverkning, medan priset å plantorna för gamla kalmarker bibehållits oförändrat. B. Bidrag med viss del av arbetskostnaden (premiering). För att befrämja skogsodlingen 3å äldre kalmarker eller sådana varå skogsbeståndet avverkats före den 1 januari 1905, lämnar styrelsen till den markägare, som själv utför å ifrågavarande marker kulturer, ett kontant bidrag, som för året utgått med 40 kronor pr hektar. Vid dessa bidrags lämnande äro fästade i övrigt de bestämmelserna, att marken skall tilhöra mindre skogsbruk, samt att arbetet är utfört våren 1919 medelst plantering av tall, gran eller bergtall på sådant sätt att den är väl utförd och planlagd samt omfattar minst o,5 hektar. Efter vederbörlig kontroll av insända ansökningar om bidrag tillerkändes 24 markägare stadgad ersättning för 19,64 hektar kultur. Enligt år 1912 bestämda villkor om kontanta bidrag för skogsodling 2 gamla kalmarker tillerkändes 4 markägare ersättning för en del av kulturkostnaden 3å 18,20 hektar. De sammanlagda bidragen uppgå till 1,088: 60 kronor. [7] HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 187 C. Styrelsen utför själv skogsodlingen, lämnar kostnadsfritt frö och plantor och bekostar ?|, av arbets- och plantörskostnaderna. Det har visat sig nödvändigt för åstadkommande av kulturer av större omfattning att styrelsen själv organiserar och utför skogsodlingsarbetet. Tidigare bekostade styrelsen helt och hållet sådana arbeten (se D), men numera måste en markägare bidraga med !/, av arbets- och plantörs- kostnaderna. I föregående års berättelse var intaget i detalj alla be- stämmelser, som gälla för dessa slags skogsodlingar, varför nu anföres blott att markägaren har att betala förutom nyss nämnt bidrag även plantörens kost och logi samt att i möjligaste mån inskränka betningen å kulturfältet. Styrelsen vill framhålla att alla bidrag lämnas blott i mån av behov, varför kulturerna utföras å marker tillhörande mindre skogsbruk. Omfattningen och fördelningen framgår av tabell III. Denna tabell visar att å 38 olika ställen hava 214,57 hektar ljungmarker skogsodlats med 1,6035,300 st. plantor. Medeldagsverkspriset för hackare och sättare är 4:63 och för varje hektar har åtgått 18 dagsverken. Då plantörskostnaden uppgår till kr. 10: 66 pr har och arbetskostnaden till 83:78 kr., bliver den totala kost- naden 94:44 kr. pr har. D. Styrelsen utför själv skogsodlingen ock bestrider alla omkostnader utom plantörens kost och logt. På grund av äldre överenskommelser med markägare om skogsodling av ljungmarker på villkor att styrelsen betalade hela kostnaden har under året utförts nykulturer å en areal av 100,28 hektar och hjälpkulturer 170,48 hektar (tab IV). Dagsverkspriset och kostnaderna i övrigt äro i det närmaste densamma som för kulturerna, omnämnda under C. Styrelsen har således själv utfört nykultur å en sammanlagd areal av 314,85 hektar och hjälpkultur å 170,48 hektar. Den totala kalmarksareal, som med styrelsens medverkan gjorts under året skogbärande uppgår till 883,45 hektar och hjälpkulturer hava utförts å 459,73 hektar. Resultatet av årets kulturer är mycket gott, även om man däri in- beräknar de, som utförts av enskilda. Vid midsommartiden föll ett väl- görande regn, som kom plantorna att spira efter försommarens långa torkperiod. Fröklängning. För tillgodoseende av fröbehovet har under året inköpts och klängts 477,51 hl tallkott, 1,200,65 hl grankott samt 7,40 hl bergtallkott samt 1838 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [8] inköpts 300 kg granfrö. Tallkotten lämnade i utbyte o,si kg frö pr hl och grankotten 0,65. Vid årets slut finnes en behållning av 66,95 kg tallfrö, 813,40 kg granfrö och 18,20 kg bergtallfrö. Utgifterna för kottar, klängning och frö uppgår till 11,520: 99 kronor och inkomsterna för för- sålt frö m. m. till 1,232 kronor varför frökontot visar en utgift på 10,288: 99 kronor. Fröet förvaras numera i en särskild källare, som under året uppförts å den inköpta lägenheten Nygård, belägen invid plantskolan i Kinnared. Plantskolorna. Styrelsen brukar fortfarande 5 plantskolor och någon förändring i deras areal har ej ägt rum. I dessa plantskolor hava utsåtts 223,20 kg tall- frö, 257,35 kg granfrö och 9,15 kg bergtallfrö och skörden visar ett bättre resultat än föregående år, oaktat att stark torka rådde under gronings- tiden och svåra regnflöden översköljde sådderna. Följande plantpartier hava utgått Till rekvirenter, nedsatt pris 1,764,400 tall 2,817,900 gran 98,100 diverse Av styrelsen utplanterade 2,466,000 >» SO5;780" TIKEN OOOME FOTS ALC re RNA SN 230750) 1N8O5015 NL LATER Summa 4,470,150 tall 4,128,695 gran 163,225 diverse GG O70K St: Av dessa plantor äro från andra skogsvårdsstyrelser inköpta 675,000 1 tall, 200,000 3 gran, 800,000 3 gran, 105,000 $ bergtall. Utgifterna för plantskolearrenden, plantinköp, dagsverken, gödning m. m. har uppgått till 17,075:60 kronor och då plantförsäljningar m. m. har inbringat 4,603: 07 kronor överstiger utgifterna inkomsterna med 12,472: 53 kronor. Åtgärder för återväxtens betryggande efter avverkning. Med ledning av de besiktningar, som under året företagits uppskattas årshyggets storlek till 325 hektar. Till tryggande av återväxten efter avverkningar har 70 skogsodlings- förbindelser godkänts med en areal av 374,93 har och 61 förbindelser omfattande 255 hektar har kunnat återlämnas då föreskrivna åtgärder befunnits uppfyllda. Betryggande överenskommelser om återväxt efter trenne avverkningar hava ej kunnat åstadkommas, varför dessa måst anmälas till laga syn. 1 Därav 73,615 2 2 [90] HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 189 Enär inom föreskriven tid erforderliga kulturer ej utförts har styrelsen på vederbörandes bekostnad verkställt skogsodling å 9 ställen med 221,000 st. plantor. Den tillfälliga skogslagen. Vid tillämpningen av 1918 års tillfälliga skogslag hava under berät- telseåret utfärdats 23 förbud mot avverkning och 1919 års lag har givit anledning till 9 avverkningsförbud. Befintligheten av dessa lagar har givit skogsägarna anledning att i ökad utsträckning begära råd vid skogs- skötseln. Styrelsen har sålunda lämnat 169 anvisningar mot or året förut. I ett tll justitiedepartementet ingivet yttrande har framhållits lämpligheten av att en ny provisorisk lag belade med straff överträdelse av de an- visningar, som styrelsen lämnar på begäran av den, som innehar dis- positionsrätten över skogen. I övrigt finner styrelsen att denna lag ver- kar kraftigt till ftfomma för beståndsvården och virkeskapitalets bibehål- lande och tillväxt. Skador å skogen. På försommaren antog tallskogen i större delar av länet en brunröd färgton förorsakad av en sjukdom, som dödade barren. Styrelsen vände sig till statens försöksanstalt för att få grundlig utredning i föreliggande spörsmål. Den genom försöksanstalten företagna undersökningen har konstaterat att svampen, Cenangium abtietis, har varit huvudorsaken till sjukdomen, ävensom att skyttesvampen (Lophodermium) har förorsakat skadegörelse, Träd i alla åldrar utom i plantåldern hava angripits och flera hava dödats. Orsaken till det starka angreppet torde ligga i abnorma väderleks- förhållanden och anses att sjukdomen upphör då normal väderlek inträ- der. En utgallring av de svårast angripna torde vara lämpligt, oaktat det synes tvivelaktigt om en sådan gallring har åsyftad verkan. Några skogseldar hava under året icke förekommit och endast en ljungbrand på 40 hektar har kommit till styrelsens kännedom. Det är med tillfredsställelse, som styrelsen kan konstatera att de förr så vanliga ljungbränningarna så gott som upphört, beroende på insikten om de menliga följder, som ljungbränningen medför. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel, Innevarande år är det 153:de verksamhetsåret och lämnar styrelsen i tabell V en sammanställning av sin gångna verksamhet. Denna tabell 190 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [10] visar bland annat att 51,680,857 st. plantor tillförts markerna och 8,853,06 hektar blivit planterade. Intresset för och kunskapen i skogsodling har gått framåt med stora steg. Skogsvården i övrigt har vunnit allt flera utövare, men en särskild påtaglig och kraftig rörelse för bättre och intensivare skogsvård fram- träder under senare år och särskilt har tillvaron av den tillfälliga skogs- lagen främjat skogens vård och skötsel, varför styrelsen ser med stora förhoppningar framåt, därest den blivande permanenta skogslagen utfor- mas efter de erfarenheter, som den tillfälliga skogslagen lämnat. Halmstad i april 1920. A Skogsvårdsstyrelsens vägnar: CARL HEDERSTIERNA. G. Pfeif. oo End änn a Se TR FREE RA PE Ra sö Kd = vo; FF Fb VY Fr 5 s [rn] HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 191 Tab. I. Länsskogvaktarnas tiänstgöring 1919, | Antal förrättningsdagar | | ES | Ledan-/ REA | | Bar Fe (OA I SKkOEsS- I i | BN Porn | verk- | | | vårds- | skole- | Besikt-| 3 | ; nings | Diverse| Summa kurser '9- andra! ningar | bedri. | | | cd IR vande | | odlings- : | 0. bi- | arbeten S | träde | | | sä gr Ler eg eg En | Förste länsskogvaktare C. I. Almqvist...... 16 32 9 34 | GO 1-R9 | | Länsskogvaktare K. A. Pettersson ......... 5 131 55 34 41 229 | | > Alfr. Ekberg ............... 5 I mAlAS Sal. IS - GU Tenling BENA dl 10 SH MU fär ll LIGE 2 BRRE K EN | | > J. ASIEERESSSOR- 2 oc ocos 15 125 43 65 14 | 262 | | Extra länsskogvaktare Erik Johansson...... = 31 EO I9 I 51 | NER > Alb. Albertsson ... = I9 23 13 8 63 | | | | | Summa SI 504 182 267 58 | 1,062 I ! I övrigt tjänstgöring å styrelsens exp. 1 > Tjänstledig på grund av sjukdom fr. !/,. Tab. II. Sammandrag över utdelat skogsodlingsmaterial samt därmed utförda skogsodlingar år 1919, | Plantor | REAR | | : | Nykul | Hjälp | |; | | Ms | kult | | Härad | Antal Tall '! Gran EES b orter verad | | | ställen | I tall i mark . | | | dt | mark : | | 1,000 st | har [us Harel | | | (Ir SES SAR TÅ fra (La 279 255.535 359,25 24,4 81,8r 16,81 | SAMURAI AS 95 | 123,70] 18480) 35 | 37.81 6.32] | 1 a 711 SRA RR IG IA OR del 120 | I 10,30 160,00 10,0 | 37-11 | 6,43 | ERNA or. .se st SSE 309 || 329,10 | 572,50 | 22,6 | 124,80 | — 68,38 | CT IRAN ATL De SA 272 | 296,00 | 573,50 | 14,5 | 90,77 | 110,27 | | En lnistad ooo. s Ao MEST 107 I 232,75 407,55 8,1 | 82,19 | 50,06 | | Tönnersjö vc. Ltd EN 207 || 233,00 | 382, | 90 | 74 ETEN 3 SNR 138 || 183,80 | 177:70 | 6,0 I 39,42 | 16,35 | Summa | = 1,617 | 1,764,40 | 2,817,90 | — 98,1 | 568,60 | 289,25 | | | 192 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. Tabell III. B-marker. Nykulturer. Plantering Vale GAA Blogs. |, Antal Plantörs-| Arbets- Re (il tplaotor kostnad | kostnad Ko Socken Hemman Tall Gran Hess förikar pr har | pr har pride 1,000 st. har = |1,000 st, Kronor FIOLOR Lester öre FA SSIOV br enad 5,0 — 0,46 10,9 17,24 86,96 | 104,20 ? SM VERSA Män SARS 355 1,0 0,64 740 12,39 62,50 74,89 Elvsåker ...... Hjälmared ... 7,0 = 0,80 8,8 9,93 85,00 94,93 SF [ES > el TRTIS 0! — 2,38 6,3 6,67 | 47127 | 53:94 AU: NIER > sale 1550 -— 2,02 7,4] 11579 | 81593 | 93:72 HARG, Nu ALA Elvsåkersby .. 24,0 = 4,30 556 7,39 58,44 65,83 Landa, ....st.: BUeTASt. :. soc 14,0 — 1575 8,0 | 37595 | 59,43 | 97,38 Örmevalla ...|Harestorp ...| 1III,o S5oN 5555 725 12,79 63,24 76,03 Gällmge CIN: INÖStorp see. 109,0 6,0 | 13,95 8,2 8,28 77,48 | 85,76 FEGA MT SN 56.0 2,0 6,90 8,4 6,98 | 68:97 | 75:95 Tdälar porttoces Nygaard 18,0 2,0 2,00 10,0 | 24,08 | 105,00 | 129,08 Nalldater ec Norrbyvalda... 2,0 8,0 1,09 9,2 14,09 88,99 | 103,08 Sällstorp ..... Sällstorp ...... 55,0 Aso T2,00 8,51); 13345 |: IOT;59, | CEIS;04 LÅSAS AE Svärtingskulla| — 10,0 48 Hae 8,9 | I3:89 | JO: EESAEGS VE Are ta V. Derome... 12,0 = I.0oo 12,0 15,57 95,95 | FII,52 DIARIET Bors Tell > säg 8,0 SE 0,70 II354 16,67 | 110,36 | 127,03 DS INGE > Hal Oj = 0,95 10,5 | 12,28 | 67,6 | 79,91 Veddige ...... Nykvarn ...... 3550 = 4544 75>9 6,70 | 91,78 | 98,48 Hunestad...... BISKtOrp, sorecc 33,0 2,0 5,60 6,3 8,67 72,63 81,30 Rolfstorp...... Aleslöv ...... 4,0 0 1,10 7.3| 21,05 | 82,23 | 103,28 ÅA FR ST BAN ASA 6,0 0 1,40 634 | I564601 OS: 81,21 BAREN IMIten Sass e 35,0 5,0 6,80 5,9 11,23 92,12 | 103,35 YTTER NR LSS blog enl 50,0 10,0 10,30 5,8 12,87 | 102,08 | 115,85 SNRA Åkulla.....s.. 29,0 0 4,50 7,6 | 18,54 | 94,72 | 113,26 Skällinge...... Kulparpi oo... — 155 0,30 5,0 | 74567 | 95502 | 169,67 Köinge cc. JLUStOrpA <= se: 10,0 — 1,60 6,3 | 15,65 | III,25 | 126,90 JA MERA ARON Ab des od 20,5 5,0 4,00 6,4 7,63 55,08 62,71 ATT joker FL BASAR 10,0 10,0 2,50 8,0 6,10 53,36 59,46 MINA Cleese Könpe rt SN 15,0 20 ITA Ös7x | 240 80,72 Överföres 732,0 | 31.5 | 113,65 | — | — — oo [3] HALLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 193 | | Plantering | | Fölene | SETTALE RE Skops. | Auel Plantörs-| Arbets- SE | | | odlad: | plaokar en | kostnad | es | Socken Hemmen Tall Gran EE pr har | pr hart = pr har | | | 1.000 st. har |1,000 st Kronor | | | ; AN | ; Överfört | 732,0) I31:s| I13.65 -— — -— — | Ljungby ...... Hellarp -...... 20,0 = 3,80 3! 14,05 | 78.32 | 92,55 | Ullared -...... Ullared i... IO,o 3.0 2,30 5.7 | 18,14 | 58:20 | 76.x | Gällared ...... Stenstorp...... 20.0 5.0 2.70 3 1:74 08.20 | 105.94 | ok RE Bråt2gärde bol — 10.0 1.80 5.6 727 81.39 80,13 ; NE ag > — 17.0 2,10 8,1 O.9: 113,00 124,05 |. ART Linnesås ...... 22,0 3,0 3,20 7 8,7 | 102,11 | 110,82 | nt VS SR Berg. Cat | 5,0 4,0 2,60 7.3 He | 112,98 | I2I,or [Nee Kar FR Veneberg 8,0 15,0 2,72 8,5 | 18,57 52,99 | 71,56 | HIS Ja SER Råmebo ...... 25.0 = 2,23 FE IO,00 | IOI,sSr | III,S | TT BESS 8 NS 40,0 IO,o 328 Oo. 8,37 117,76 120,33 | Breared .-..... Timbrilt ...... 30.0 IO,o 3,90 10.3 13,45 | 108,87 | 122,32 CL ERA Vinnalt ..... | 240 2,01 2601 "10,01 8,6 | 1119 | 120,57 | ] HT des > fe na 18.o — 1,75 10.3 257 | 125,71 | 134,38 | | Tv See SR Bent oas 35.0 3:0 4:75 8.0 0,83 00,05 | 100,80 20 Må FÅ ER Böshuit ...... IO.o = 1.10 Q,z 7,00 80.00 87 o9 Mr Lillared ...... 18.c — 2,25 8,0 6,93 61,33 68,25 NEN AVIS Sefsered ...... 45.0 5.0 5,50 O.z 5.43 54,& | 60,09 NEINe) veta Bölarp.. ...... 70,0 40,0 16,75 6,6 4,96 71,00 75.96 MO | SSE Fo YRSA 20,0 5:0 4.00 6,3 5,&2 83,34 89,75 OC FN EE RSA 16.0 2,0 3:20 5:23 5:87 86,03 OI1.90 | ER ESA Göstorp ...... 14,c — 2,00 7:0 17.33 87.70 | 104,03 a RS RA 4,0 = 0,30 8.0) 13,78 OI,20 | 104,08 i SA Ne ra Kål 12,0 = I.Pp 7.1 I4,.19 02,20 | 106,48 | HET bye I TR 16.0 — 2,25 YE 16,83 88.13 | 104,98 ON er >. VA 45,0 — 5:40 8.3 7,55 60.41 77.265 Hishult ...... Linghult ...... 15,0 3,0 1.75 10,3 | II.So | I10,57 | 122,37 NERE FIRE 16,0 2,0 1,80 10,0 | IQ, | 125,67 | 144,79 Hasslöv ...... Bondåkra — 35.0 5.50 6.4] 10,0: | 104,43 | 114,4 Fa RE Flintarp ...... — 30.0 5,3» 5,7 | 10.30 | IOI,e | III, Summa | 1,200,0 | 345,3 | 214,57 — —- — — Medelkoswnad pr har kr. 94,4. pr VV 4. Jan RA rå AV RGB SÄ N:b Je BR SN VAGNAR AL RN 9 og ARA ge EIB RE APA Sa SÄJER VGA VE DNS RY SES SSR IN UV, MATADE q Å a NT t a | | VN é NN h 7 Å ÖN KA NM 7 NN t SE | 194 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Jab. IV. Skogsvårdsstyrelsens skogsodlingar 1919. A=marker. Nykulturer. Plantering | IPlantörs-| Arbets- SURA Skogs- | Antal kultar- kostnad | kostnad odlad | plantor ostnad Socken Hemman Tall Gran pr har | pr har areal | pr har pr har 1,000 st. har |1,000 st. Kronor IHJATAST ot ock Asserlund 50,0 = 5,40 9,3 | 20352 90,87 | 120,39 Gällinge ...... Dugatorp...... I90,e 44,0 | 30,70 7+6 5,34 | 61,34 | 66,68 NATO! Ry SE Backar20t ed 40,0 — 4,00 I0,o 12,23 | 106,80 | 119,03 2 DLR SS telgkelst PIE rese | 60,0 TEE 5:40 IT,r 18,12 95,89 114,01 DEAD V. Derome... F3to 5,0 3,25 11,7 | 21,55 | IOT,38 | 12203 DANTE föletelelera » AT 20,0 a 1,53 13,1 30,52 | 102,28 | 132,80 Malnge tsar. Gammalsgärde 40,0 == 6,90 5,8 6,33 68,77 75,10 SNR OSS I FILE RR RES. 60,0 - 6,20 9,7 11,97 74,42 86,39 Sibbarp ...... (GÖOdepy vi. 50,0 10,o 10,00 6,0 11,64 88,10 99,74 NESSIGC Loo Väby Örbor 6,0 10,5 3,44 4,8 14,72 37,07 101,79 FIT Tlockebo Ära EO SAGE 6,0 3,5 1,12 9,5 12,92 I112,o5 124,97 SIN dens Jr ANNA 39,0 3,0 3,62 I1,6 | 17,98 | 156,08 | 174,06 Steninge ss. sa. Nygard” ....< 135,0 155500 I3+72 10,9 | 15,59 83,37 99,46 Tönnersjö AR Bjersahult 40,0 — 5,00 8,0 15,90 86,42 102,32 Summa 769,0 91,35 | 100,28 — — | — | = 860,500 st. | | | | Medelkostnad pr har kr. 94,13. A-marker. Hiälpkulturer. | Plantering So Eljälp- | Antal Plan" Arbets: a | SG ntal | törs- ultur- | Berg- 0 lantor| kostn kostn. kost Socken Hemman Tall | Gran tall rad |P , h FENG | mark | Pr har | Pr här |; PECNAN ypräkar 1,000 st. har 1,000 Kronor | Veddige ...... Syllinge: ...... 2550 SR 5:03 5,0 | 6,29 | 35,29] 41,58 AT Rss DN USA 15,0 8,78| 6,95 3,4 11,38 69,34 81,22 Stråvalla ...... Hulegården...! 75,0] — 18,0 | 18,70 5,0 6,98 | 50,92] 57,90 Rolfstorp ...... Skärte och Gärdslösa...| 139,0 9,0 — 21,00 7,0 9,73 | 90,86 | 100,61 Okpme.ss mid. Maen i... KERSE IO,o 3,0 Av 5700 2,6 4,18 34,72 383,90 MEL EN SR ELAN Bössgård och Lilla Okomel| 22,0 16,0 == 17,00 2,2 3,20). 28,19 31,48 SLI RESET Ulfsbopglas de Sf | = 3,80] 2,1) 3134) 36,63) 39:97 (Gallared! ooo Norrmanstorp| 23,0 250 — 13,00 3,8 4,29 | 58,91 | 63,20 Tönnersjö | Bjersahult "ch 20,0 — — 23,00 0,9 Ta 7,81 9,25 » | ESmMmaredi.. «cc glas Fö 39,00 0,9. | 0554 8,14 8,68 NIE DS SA Bökeberg 35,0 5,0] — 18,00 2,2 3,32| 37,72] 41,04 Summa | 407,0 | 68,73| 18,0 | 170,48 = 20 En | Ae 493,780 st. | '0uvjd o00'otg va pam sn nynvydmfy uomssap vy 1161—0161 UuDJy JIPUN F "ur H [ONUOXH IA UPPIs JVLINJVL IVJAPIN JAYA FIVINNIAG HajnaIm JU ÖOGÖT—SO6T UFR IA I "toj[ox0q I OfT « völgub'grrlobiggb'itlEglrE4 rozlgtlogs'Gr|—l964'c4e) ILE | 4 freSo6 JiLg9g'z loS6'gzz'ozl'9r — IretLlgploctLgg'tlogt4'bgg'i1l9'4Sb |J6161—S161 168)$L44'g9 Izolzvi'ETIvSISP6'ozIIHSI06E"LE)—l€z6'€bil 4vel or svT, /6S'6S4'1 ISLg'bz1'$1159'66 « |6o't1SPlR6 gevär llOL'Og4'9 IF'ocb |IH161—0161 ollzeg'95 ILY|ES9'01 £z 41S'001l8v)Ez6'££)—-looS'gerlelz) or | — I9o'geb'bile€z'6cE'91l00'009'z orig Joctf€1)LSYtez'E l]o'o5g9 |6061—-S061 Mg äv Tv SE ERE - ? bl Anm anna ER NON & Sån | "AN | FR sons i - ; IN -9891 490 d & ANA) dog Se BS CE Sa MAT RESA PE AL FANA Y aväurugjay UYAIIAPO 191014v[d BUIKJILÄS | uodumu BUIF[IIÄJSSPABARIONS PIM Av Furupaj Panp sapupn mn > punad vd I9panIyy STUCK Do OS SIONS 4 ”QUZ 196 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Undertecknade, utsedde revisorer att granska skogsvårdsstyrelsens i Hallands läns landstingsområde förvaltning under år 1919 hava för full- görandet av detta uppdrag genom Konungens Befallningshavande i länet fått mottaga skogsvårdsstyrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer och förvaltningsberättelse för sagda år ävensom förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1920, och få vi efter företagen gransk- ning av dessa handlingar avgiva följande Revisionsberättelse. Det sammandrag av räkenskaperna för år 1919 ävensom den översikt av den ekonomiska ställningen den 31 december 1919 för såväl allmänna medlens konto som pensionskassan, som ingå uti styrelsens förvaltnings- berättelse, äro med räkenskaperna överensstämmande. Räkenskaperna äro förda med stor noggrannhet, försedda med behöriga verifikationer och giva ej anledning till några erinringar. Protokoll, förvaltningsberättelse och statförslaget hava vi genomgått och icke funnit anledning till anmärkning mot detsamma, vadan vi till- styrka, att full ansvarsfrihet måtte beviljas skogsvårdsstyrelsen för 1919 års förvaltning och räkenskaper. Halmstad den 21 augusti 1920. GUSTAF B. HELLMAN. H. APPELTOFFT. JOHAN H. L. JANSSEN. Skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde berättelse för år 1919. Styrelsen. Styrelsen har under året förlorat en mångårig ledamot, i det f. riks- dagsmannen, lantbrukaren m. m. Gustaf Mellin, vilken alltsedan 1 januari 19035 tillhört styrelsen, avlidit den 23 februari. I övrigt har styrelsen haft samma sammansättning som föregående år, nämligen: Ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t: majoren och domänintendenten fm, Co M. Åhlund, Lilla Foss, Munkedal. Ledamot, utsedd av landstinget: riksdagsmannen, lantbrukaren m. m. Oscar N. Olsson, Norra Broberg, Brodalen. Suppleant, utsedd av landstinget: lantbrukaren Gust. Hjort, Södra Broberg, Brodalen. Suppleant, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott: gods- ägaren Walter Thorburn, Kasen, Uddevalla. Major Åhlund, som alltsedan skogsvårdsstyrelseinstitutionens början är 1903 beklätt posten som styrelsens ordförande, frånträdde med be- rättelseårets utgång styrelsen. På honom har det alltså påvilat att från början organisera den nya institutionens verksamhet i länet, vilken han sedan städse lett med kraft, klokhet och aldrig svikande intresse. VWVerk- samheten här i länet under denna tid har ock varit särskilt omfattande dels på grund av länets stora kalmarker, dels på grund av de storstilade planteringsarbeten, som under krigsåren här av staten satts igång såsom nödhjälpsarbeten. Till ordförande fr. o. m. 1920 har Kungl. Maj:t utsett godsägaren fil. kand. Gunnar Sanne, Morlanda, Kårehogen. Till ledamot efter f. riksdagsmannen Mellin har hushållningssällskapets förvaltningsutskott fr. o. m. 1920 valt suppleanten, godsägaren Thorburn, vilken deltagit i samtliga sammanträden under året. Styrelsen har under året haft 7 sammanträden (13 februari, 19 mars, 30 april, 12 juli, 25 september, 16 december och 17 december). Tiänstepersonal. Länsjägmästaren Oscar Ad. Beer, som sedan år 1907 varit styrelsens länsjägmästare och sekreterare, avled efter en kort sjukdom den 26 april. Med honom har styrelsen förlorat en nitisk och plikttrogen ämbetsman, som med sällspord kraft och entusiasm verkat för skogklädandet av vårt läns kalmarker, varigenom han förvärvat sig ett bestående eftermäle. 198 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Intill dess den förenade länsjägmästare- och sekreterarebefattningen blev återbesatt, tjänstgjorde e. jägmästaren Bernh. R. Blohm såsom t. f. länsjägmästare hos styrelsen under tiden 15—31 maj. Från 1 juni förordnades jägmästaren John Lindner att vara styrelsens länsjägmästare och sekreterare. Dessutom ha hos styrelsen under året varit anställda ett expeditions- biträde Oscar Lind och en kassörska Anna Skoglund. Länsskogvaktarnas antal har under året fortfarande varit fyra med nedanstående tjänstgöringsområden: Strömstads distrikt, omfattande Vette, Tanums och Bullarens härader: länsskogvaktare Edv. Carlsson, Strömstad. Kville distrikt, omfattande Kville, Tunge, Sörbygdens, Sotenäs och Stångenäs härader samt Skredsviks socken av Lane härad: länsskogvaktare Amandus Lindberg, Dammen, Skred- vik, tillika föreståndare för Dammens plantskola. Uddevalla distrikt, omfattande Lane härad utom Skredviks socken, Inlands Fräkne, Orusts Västra, Orusts Östra och Tjörns härader: länsskogvaktare A. K. Andersson, Helene- dal, Uddevalla, tillika föreståndare för Gustavsbergs plantskola. Kungälvs distrikt, omfattande Inlands Torpe, Inlands Nordre, Inlands Södra, Västra Hisings, Östra Hisings, Askims och Sävedals härader: länsskogvaktare Oscar J. Lindberg, Ingetorp, Jörlanda, tillika föreståndare för Buderöds plantskola. Dessutom tjänstgjorde under januari och februari månader en biträdande länsskogvaktare, Gustaf Sahlman, inom Kungälvs och Strömstads distrikt. Under vårens skogsodlingsarbeten voro 37 stycken plantörer anställda. Länsjägmästare Beer och tre av länsskogvaktarna voro under en del av årets förra hälft jämväl anställda hos »Statens diknings- och torv- täktsarbeten i Göteborgs och Bohus län». Skogsvårdskommitteerna. Några avsevärda förändringar i skogsvårdskommittéerna hava ej före- kommit. Kommittéer finnas i 79 stycken socknar och kapellförsamlingar. Liksom förut hava de bistått styrelsen med mottagande av ansökningar om frö och plantor samt i övrigt varit styrelsen behjälpliga vid varje- handa tillfällen inom resp. socknar. Sammandrag över skogsvårdsstyrelsens räkenskaper för år 1919. Behållning från 1918. Kassabehallnan gg ds ..ss.. sades bs NRO Nå 1,818: 38 Innestående å upp- och avskrivningsräkning 1 A.-B. (FÖRE DOTgS UB ADR. osa. sg örn KASSA SARA TORRARE 6,185: 88 [ITV CINEALTEL så es SA As ra FRE TREAN LER RANE EN ENRSrR e 1,398: — IREnSTOnstaägares fonder s. Ae. esse eeNARAT AN Te 8,308: 45 Överskott a. penstonsfömden seems sar KON 1, 301-54 IHOrATan HÖR SYM Ek OStR GG eka. ses As MANS UR 160: 60 IHOTdtanvavkdiverse personer ie... bee senere 35,952! 34 55,215' 19 Transport Kr: o5 5,2 sam [3] GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 199 Inkomster. Transport Kr. 55,215: 19 Statens anslag till bestridande av utgifter för skogs- vårdsstyrelsens verksamhet under år 19190............ 3,490: — Statens anslag till skogsodlingens befrämjande ......... I11,022: — ftsketlnngssallskapets sia do dosera. utad NS Sar ARAS 9,500: — tristess arsa oa aioe adda Eaenaas 2,000: — FIS VTA VO LÄDER MN dö dunaasrsbennssgsrsasherås 53,002: 18 Riksförsäkringsanstalten, återbetalda försäkringsav- PRICE för AF DELArE ee dadseasenoser ass er SOLA SAN 1,840: — INrNSa ka, SKOp Spa Rss Sluss onsronsssssurnbssskkagsENa FrO20125 förra ;Skopsfrö jog ARSA NASA drgcnsöcesssasåfön sons SndseR 586: 50 ; LISETTE pe SRA Le Sö or rr FSS BI AREA Cd T/g Rae 1,554: 82 86,007: 75 Skulder till 1920. Lån av hushållningssällskapet ........... BR oe 40,000: — BanSskopvaktares oförutsedd osscaossessesaon sn i NarnN 1: 80 Av statsanslag till nödhjälpsarbeten, oredovisade...... 27,314: 70 67,316: 50 Kronor 208,539: 44 Skulder från 1918. Mors VA Ktares OMOGEN Er acne ssd sscneo=sno-ssnsndan SSRK Sea 36: 27 Av statsanslag till nödhjälpsarbeten, oredovisade...... 95,916: 41 95,952: 68 Utgifter. Imköpt. skogsfrö =. EES ande sal öar dase rs SRSTER AAA 1,688: — ärrende för plantskekgöRt oo oss ssoc2eos5 saras sne 485: — Omkostnader för redskap, körslor, frakter m. m. ... 2,697:6 Bostad m. fl. omkostnader för arbetare -.soosoooo----- 218: 65 Anslag till två skogsodlingsföreningar =..smmmessssssss-e>- 200: — Premier till 54 lärare och lärarinnOrt.......oooooossssss2---- 7235: — Länsjägmästarnas resor och arbeten s.smsssmmosesseseer >> 4,074: 02 Länsskogvaktarnas resor och arbeten. ..........s-eso-o----- 6,606: 84 Extra länsskogvaktares och plantörers resor och arbeten = 1,185: 71 Avlöningar till länsjägmästare, länsskogvaktare och KASssorska Ar a ooo lan derersskr SANNE 18,632: 97 FNS ESEN5S | FESOKT Roe SRS dara dd ca ecboderuren ds SRSRSERNES 841: 64 REVATIONSKkOStnAdeE Ao ot sl ade säob dare / SAN tp RNE SR ASS 1960: 58 Diverse expeditionskostnader, trycksaker, telefon, SIRODSCE NS. . MIG AA nea do äe dd es bä SrrA SAR SSE 6,286: 95 43,839: 03 Behållning till 1920. FEASSANE NA HT AN RR a oa a oda abolgnannå ds 1,019: 46 Innestående å upp- och avskrivningsräkning 1 A.-B. GÖleborgs EGEN as Mor dooodede- ses Sn sne 25,336: 84 Innestående å depositionsräkning i A.-B. Göteborgs 1357 MAS fn BENEN SERA VA 30,000: — TRE nTarer 00 05 00 fa eo do orda Le dras SS OR 2,101: 20 Pensionstagares fonder ............... oss erfi aan FARSAN 10,119: 88 Överskott å pensionsfönden -.so..oo..ossssossssooasesennn ra 80: 35 68,747: 73 Kronor 208,539: 44 a d Ä ;$ + : j L å 1 C ; t 200 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [4] Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Skogsupplysning. Under det gångna året har skogsvårdsstyrelsen, i likhet med föregå- ende år, sökt bibringa undervisning om skogarnas betydelse, liv, utveck- ling och skötsel, dels genom föreläsningar och exkursioner vid länets lantmannaskolor samt genom föreläsningar och kurser för allmänheten, dels genom uppsatser i länets tidningar och genom utdelning av skogs- litteratur. Under sina tjänsteresor har personalen sökt förmå skogs- och kal- marksägare att genom skogsodlingar av kalmarker samt ändamålsenliga gallringar av ungskogsbestånden öka länets skogskapital och dettas av- kastning. Fyra stycken kurser för allmänheten i skogsgallring och annan be- ståndsvård avhöllos under hösten på skilda platser i länet. Skogsodling. Skogskulturarbetena kunde påbörjas den 14 april och pågingo till 5 juni. Med återstående, för anordnandet av nödhjälpsarbeten i form av skogs- odlingar m. m. med arbetslösa inom länet, av Kungl. Maj:t anslagna statsmedel, hava, i likhet med under åren 1916, 1917 och 1918, om- fattande skogsodlingar med skogsvårdsstyrelsens medverkan och under ledning av styrelsens personal utförts. En areal av c:a 566 har å 154 stycken olika gårdar har härvid skogs- odlats. Härvid utsattes 3,834,575 stycken plantor. De i samband med dessa arbeten uppkomna omkostnaderna hava, med undantag av arbetarnas resor och avlöning, bekostats av skogs- vårdsstyrelsen. Förutom ovan berörda arbeten utfördes även en del skogsodlingar med kalmarksägares eget folk eller av några skogsodlingsföreningar. Till dessa kulturer tillhandahöll skogsvårdsstyrelsen omkring 311,000 plantor och 18 kg frö, varmed skogsodlades c:a 52 har. Av skogsodlingsföreningarna tilldelades nedanstående anslag: VI STEREO LU Cake RO a 100 kronor. IV GS Te KG AS CN ITE NE ar 100 » I de flesta övrigas verksamhetsområden voro skogsodlingar med arbets- lösa anordnade. 55 stycken lärare och lärarinnor hava under året avhållit 138 stycken till styrelsens kännedom komna planteringsdagar med skolbarn. Därvid [5] GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 deltogo 1,876 stycken barn och utsattes 221,745 stycken plantor och såddes 16 kg. frö. I premier till lärare och lärarinnor utdelades 723 kronor landstings- medel, fördelade på följande sätt: 6 ;stäenholleskr.425 = RENA kr. 150 6; > » 510" NERE fa > 120 vy TR. > FER = AR if LA > 105 350 » SE 1 0 AINA EUT a a EN LIDAR > 350 ACA SE S:a Kr. 725 Plantskolorna. Följande plantskolor hava under året varit i bruk: (FUStävsbef8 mom... med 2,10 hektars areal 1300 (125 dn dd fo ARNISSRNE y de > > 1 BD E12211 12 er NASN AIN RR > > Summa areal 4,97 hektar, ävensom en tillfällig plantskola för björkplantor. I plantskolorna å Gustavsberg och Buderöd utsåddes 27,; kg. tallfrö och 78,5 kg. granfrö samt omskolades 43,000 st. plantor. Från plantskolorna hava under året utlämnats: Plantor, ART SES EKI EE 30. a oo 1,335,000 tall-, 3,021,000 gran-, 32,100 div. plantor Till självkostnadspris 735500. 3 833.000. > G1I,000 > » Summa 1,408,500 tall-, 3,854,000 gran-, 93,100 div. plantor Summa plantor 5,355,600 Frö. ER SES EG SE MAT RR MAT e fe ma a ed 18 kg. granfrö KERLSSjalvROSERa CS PERS oso tager tssosos20soandgt 19,5 kg. tallfrö, 28,5 > > Summa 19,5 kg. tallfrö, 46,5 kg. granfrö Summa frö 66 kg. Vid årets slut funnos i plantskolorna ett antal av 8,848,000 plantor, varav 2,595,000 lämpliga till användning våren 1920. Under året påbörjades undersökningar och i samband härmed kart- läggning av länets ännu ej skogsodlade ljungmarker. 13. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 202 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [6] Biträde med skogens vård och avverkning. Biträde har efter rekvisition kostnadsfritt lämnats skogsägare för an- visningar rörande skogens skötsel och vård samt vid utsyning och an- ordnande av fröträdsställning, blädning, hjälpgallring, ljushuggning m. m. För skogsodling å av ålder kala marker och marker som uppstått genom sådan avverkning, som icke stått i strid med 1 $ av lagen an- gående vård av enskildes skogar av den 24 juli 1903 har styrelsen av- giftsfritt tillhandahållit erforderliga plantor och frö ävensom plantör. Kostnadsfri utstämpling av skog för avsalu har likaledes i stor ut- sträckning verkställts genom styrelsens försorg. Åtgärder för återväxtens betryggande. Under året har verksamheten bland annat inriktats på att undersöka under kristiden avverkade områden samt medelst förbindelsers infordrande och rekvisitioners upptagande reglera återväxten. Dylika undersökningar hava visserligen varje år utförts, men på grund av de omfattande uppdrag personalen alltsedan år 1916 haft i samband med nödhjälpsarbeten, samt den utökning av avverkningar som skett, har undersökning av samtliga avverkningsplatser under dessa år ej med- hunnits. Skogsodlingsförbindelser hava avfordrats vederbörande skogsodlings- skyldige, och hava 107 st. förbindelser omfattande en sammanlagd areal av c:a 981 har, varå återväxten uppenbarligen äventyrats, under året inkommit. Undersökning enligt $ 2 i 1903 års lag har under berättelseåret icke förekommit. I samband med ovan nämnda besiktningar hava kontrollbesiktningar utförts å sådana äldre avverkningsområden, som i enlighet med avgivna skogsodlingsförbindelser, skolat vara återförsatta i fullt skogsbärande skick. 61 st. förbindelser med en sammanlagd skogsodlad areal av c:a 650 har ha på grund av dessa besiktningar kunnat avskrivas. I många fall har återväxten dock ej kunnat godkännas, utan måste ytterligare åtgärder i form av hjälpkultur vidtagas. I enstaka fall konstaterades att veder- börande, trots påminnelser, ej vidtagit några som helst åtgärder för återväxtens betryggande, oaktat tiden härför, enligt avgivna förbindelser, utgått. Likaså ha genom kontrakt på 15 år till styrelsen överlämnade äldre kalmarker besiktigats för utrönande av ev. erforderliga hjälpkul- turer m. m. [7] GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 203 Uppsikt över skogslagarnas efterlevnad. Förutom här ovan nämnda besiktningar av marker, å vilka återväxten äventyrats, och för vilka markers återförsättande i skogbärande skick förbindelser infordrats och föryngringsåtgärder vidtagits, har styrelsen genom upprepade besiktningsresor från tjänstepersonalens sida övervakat efterlevnaden av föreskrifterna i 1918 och 1919 års provisoriska skogs- lagar till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo. Det har visat sig nödvändigt att låta länsskogvaktarna genom upprepade resor i distrikten övervaka planerade och bedrivna avverkningar. Som dessa resor till största delen måste företagas under senhösten och vintern med dess korta dagar, hava de tagit avsevärd tid och ökade omkost- nader i anspråk. Å andra sidan har styrelsen genom prov. skogslagen fått tillfälle att allt mera planlägga avverkningarna, i det att allmänheten i allt större utsträckning hänvänt sig till styrelsen för erhållande av råd och anvis- ning före avverkning. På grund av lagen har styrelsens hjälp med anvisning eller stämpling påkallats av vederbörande i 170 fall fördelade sålunda: 1918 års lag I $ 111 förrättningar SST SEA > » » > fr $, 2 KD 10 > LÅ RE läs la NN Jä 2 , Summa 170 förrättningar Avverkningsförbud har endast utfärdats å 5 skogar. Personalens tjänstgöring framgår av nedanstående tablå: I Förrättningsdagar antal I | | | — Summa Förrätt- i Skogs- | Biträde | | | KEUSENUER NN JR 3 Befattning | för | Skogs- | Besikt. | 2 förrättnings-| ningsställen kurser | skogs- | odling | ning | ST = | dagar antal o. d. | vård | | | | | | | Länsjäg- | mästarna ... SEIN RA INA 16 | TS | 28 124 103 Länsskog- | | | | | vaktarna......| T30 MINRRS 166 | 162 88 604 743 37 extra plan-| | | | tÖrer, I Södsse | AR IE 821] le fll 821 | 154 Summa | 45 | 208 | 1003 | 177 | 116 | 1,549 | 1000 Skador å skogen. Antalet till styrelsens kännedom komna skogseldar var varit 4 stycken. Sammanlagda arealen, som härjats av eld, omfattar c:a 19 har. 204 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Orsak till eldens uppkomst har i två fall varit risbränning, i ett fall sprängskott och i ett fall utrökning av rävungar. Av mera anmärkningsvärda skador å skogen må framhållas större märgborrens härjningar över hela länet, vilka förorsakat mycket svåra skador å tallbestånden; tallskottvecklaren har förekommit på en del trakter, och frostfjärilen har avlövat ekarna å stora områden. Ekorren har förorsakat ganska svåra skador genom att gnaga barken av barrträd. Törskatesvampen förekommer allmänt. Rotrötan förefinnes nästan överallt och fördärvar även å stora områden granskogen innan densamma ännu nått tillräckligt grova dimensioner för slutavverkning. De enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. På grund av den stora efterfrågan på virke och de höga prisen, icke minst på brännved, har överavverkning skett i stor utsträckning, så att i många fall skogshemmanens virkestillgångar blivit skövlade. Den stora efterfrågan på bränsle har naturligtvis och med rätta varit en orsak till ökad skogsavverkning. Men skogsägarnas och ännu mer skogsspeku- lanternas benägenhet för dimensionshuggning och kalavverkning i stor skala har verkat därhän, att dessa mera lättvindiga och för stunden mera givande avverkningsmetoder använts i ännu friska och växtliga bestånd, då däremot gallring, röjnings- och rensningshuggningar fått stå efter. Därför äro skogsbestånden inom länet i regel i stort behov av beståndsvårdande huggningar. På många av godsen och de större gårdarna börjar dock förståndig gallring och annan beståndsvård mera komma till sin rätt. Den provisoriska lagen till ungskogens skydd har icke allenast räddat större delen av länets ungskogar från förintelse, utan även tvingat många skogsägare att begära skogsvårdsstyrelsens biträde för anvisning angå- ende avverkningens utförande för att denna icke måtte komma att strida mot lagen ifråga. Livaktigheten i berörda hänseende har varit störst i norra delarna av länet. I stort sett är kunskapen om och intresset för skogens ändamålsenliga skötsel inom länet ringa emot vad som borde vara; och skogsvården får i de flesta fall inskränka sig till följande av skogslagarnas gränser. Tallskogen inom länet har, såsom förut nämnts, lidit mycket av större märgborrens angrepp. Den genom plantering uppdragna tallskogen är i många fall underhaltig. Orsakerna äro för glest förband, försummad 0 är igen BOHUS LÄNS q ådra ERS med kreatur, dlämplis fore blåsigt läge + > försummad röjning och uraktlåten gallring. AS Granen är i stor utsträckning, ofta nog även vid unga år, angripen = av rotröta. Granen självsår sig i regel särdeles lätt och ymnigt. NR De ädla lövträden, för vilka länets bättre jord är särdeles lämplig, RA förekomma allt för sparsamt. + RS Uddevalla den 30 april 1920. | 7. SN Å skogsvårdsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län vägnar: 3 GUNNAR SANNE. Ce Ordförande. John Lindner. IG 206 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Revisionsberättelse. Undertecknade, som denna dag granskat skogsvårdsstyrelsens i Göte- borgs och Bohus län räkenskaper och förvaltning under år 1919, hava funnit räkenskaperna i god ordning och överensstämma med det samman- drag, som styrelsen lämnat i sin berättelse. Mot förvaltningen i övrigt har icke heller varit något att anmärka. Med anledning härav tillstyrka vi full och tacksam ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Uddevalla den 21 juni 1920. SVEN OLSSON. HERBERT LUNDSTRÖM. HANS S. HELGEN. an PIN INT TE RA 7 " a VV '€ J w= FORA a Sr Nn 8 Je SR JE - : JG s ? cd Skogsvårdsstyrelsens inom Älvsborgs läns landstings- område berätteise för år 1919. Jämlikt $ 8 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogsvårds- styrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Älvsborgs läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för år 1919. Finanserna. Rörande förvaltningen av skogsvårdskassan under berättelseåret får styrelsen meddela följande utdrag ur kassaredogörelsen: Ingående behållning. Skogsvårdskassan: fbank a IOp. FAkfillStöesss.csssoo.s 43,976: 16 iKföonrant 1 kassamtsgesge eo. 1,884: 85 = 45,861: 01 ÖNFEStaen Ge FÖRE AE a ooo nose dess AS 995: 92 46,856: 03 Depositioner : Enskildes depositioner för skogsodlingsarbeten, löpande: Fake a ovan das EE 8,523: 84 Oléns fond för prem. av gallring, i BHlIisatiONET Ne sosse 5,000: — D:o d:o i ränteavkastning, kapital- FAKTA oo Nr ost orsa 499: 05 5499: 05 = 14,022: 89 Inkomster. Skogsvärdsavgiter seten senda 197,258: 89 Anslag av Landstinpetttriooooome.c... 10,000: — 3 3 Slaten RESA Er 11,205:— 218,543: 39 1 TSE YA] T 0 Sr ERAN Le bad SER RE KRIS dr oe 4,474: 30 HörtattningskOStnaGlek masoccccsscsskosssrsocs RNA de 2,058: 10 | DI 9 (EA RE CARE AE REA bög JE Oe SEEN ARR AIO PL ALL LA RAT: IG EES ED åa NT a a ou or aa au svs RASS AFT,ETT: 35 ÅTER) SNR fe et ae met SAR BER ET BER READER LA fer 22,702: 55 I (ET LE I NNE ARE beror ko SRS ERE SRIENESNESAN FE I eE 42005 TIKVCT EaTICE 25 An da se ran sovr ng sss SAEAE TY2375 SYREKOSLIAGEE os NS oa oa äras sour naa rdr ara sas 2,768: 34 NASBSREten oas RT a oo aa sdeotsnsnnsndsAss 74,325: 64 Bnskildas GCPOSKIOBCHN Ro mosltssusesdetiossdaäsrsesens Aras 28,397: 05 Oléns donation TA rr RE PRISET SETS EPE RPS AE FR OT ET 304: 63 391,095: Sö Summa Kronor 451,974: 60 RIS AN 1 ER ET NA MATS UN PR SLA BLAND TY AT ÅT ARR Va NE SL fukt MR MANA gr SAR VGER RKA IE TYS ES reg UR IN MESA VS AN IR TT RN ESA GA = 2 UV ARA Å Ni VIND v N N a j i nd HA KT EP pra LIDAR ANS Ye 208 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Utgifter. Ål Skogsupplysning : SR WU Ddervisningsktrser ...cuw ve oa 203 0-TS | fätteratur för Spridning C... oc mm 20RNON SK Förrättningskostnader ...........0occ... 14,317:27 — 28,798: 27 Skogsodling : SKO GSIEO AE ra Lar ker NANNA KU FRIA TUE RA ON: PLATO 2 0d sr BAN UN VS 10: — Elan tSkOlOrn 2 gave ee SEN AU RS AR HO230N03 Fröklängningsanstalterna............... 9,106: 48 1 COA ENN GARNA AL SUN AR el SA BA ad 40,530: 93 Skogsodling av äldre kalmarker ... — 4,747: 64 Plantörernas arvoden och resor ... 14,498: 25 Tjänstepersonalens resor för skogs- OMlIngSförrättnimn gar Loka. Ne GOAT Diverse skogsodlingskostnader ...... 8,059: 92 Anslag till skogsodlingsföreningar 100! — —135,133: 07 Dikning: IDIKDIA SSDIAFAS: fc es ss AON NN 14,007: 85 Förrättningskostnader ...........oocccc. 25355 16,322: 90 Tjänstepersonalens avlöningar: TEOTLST ARN es er AR UR AAA 50,749: 63 PEnStOnsaveIiCen 3 a 4150: 72 — 54,906: 35 Förvaltningen i övrigt: Avgift till pensionskassan ............ 4,1506: 79 INVEN barer sne ga de 2088: 51 SVYNEKOStNACEE: ls s es se AA AN 250034 VÄRT ONSENIOCIH UERYCK 2. sg AS SUN 12,014: — Expeditions- och skrivmateriel...... 2025 E 210 Telefon- och telegramavgifter ...... 20035 IELyrOrKOcH Farrendent$bE ue Ne ERS Komm. ordf:s ersättning för tax. AT DET Eh rer sl Eee NA EN OSS 910: 77 ISLYTEISENSUKCSOL a stole ASEAS RM 3,566: 73 Tjänstepersonalens resor för be- STENEN SAT HIA ed SAN 13,400: 90 I FASHION Le ekar LIG AREAN GTA 34,805: 85 Enskildes depositioner.................. 19,288: 24 UNIVERSE MN DAL a fara SA NG RS AN 5939: 68 105,508: AS 340,669: 32 Utgående behållning. Skogsvårdskassan : Trbank lå MÖpAraknings se Me 81,367: 35 Kontant ji Kassan um subs EES NE 3:20 GON [Ultestäende fordran &an..skesuas mn We 5,177:59 — 817,869: 02 Transport Kr. 428,538: 34 FE [3] AÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 2009 Transport Kr. 428,538: 34 Enskildes depositioner för skogsodlingsarbeten, IR FRKNINS Sf Sr se etsas ruseno ro RÄLS 17,632: 65 Oléns fond för prem. av gallring, obligationer -EtfEs ee Aa 5,000: — D:o d:o ränteavkastning, å kapital- FR! Sera! NEF aa Le OR ANA 803: 70 5,803: 70 23,436: 35 Summa Kronor 4351,974: 69 Angående redovisningen av styrelsens förråd av kottar och frö hän- visas till tab. V i tabellsammandraget. Skogsvårdsstyrelsens organisation. Styrelsen har under året förlorat en mångårig ledamot, i det att gods- ägaren Gust. Odqvist, vilken allt sedan 1 jan. 1903 tillhört styrelsen, avlidit den 19 mars. Styrelsen har i övrigt haft lika sammansättning som föregående år och utgjorts av: Ordförande: Förutvarande statsrådet m. m. ingenjör Oskar Nylander. Ledamöter: Godsägaren Oscar Boman, utsedd av landstinget, samt kammarherren C. R. C:son Wästfelt, utsedd av södra och godsägaren Oscar L. Carlsson, utsedd av norra hushållningssällskapets förvaltnings- utskott. Suppleanter: Godsägaren Joh. Johansson i Karlshed, Kinna, och lands- tingsman K. G. Gustafsson, Mon, utsedda av landstinget och disponen- ten J. M. Hansson, utsedd av södra och godsägaren Sven Dicander, utsedd av norra hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Tjänstepersonalen har under berättelseåret ytterligare utökats, varige- nom länsskogvaktarna erhållit mindre tjänstgöringsområden. Länet var vid årsskiftet fördelat på 12 länsskogvaktaredistrikt av följande omfattning: I. Vedbo distrikt, omfattande Vedbo härad. Länsskogvaktare Erik Eriksson, Bäckefors. H. Melleruds distrikt, omfattande Nordals och Tössbo härader samt socknarna Grinstad, Erikstad och Bollstad av Sundals härad. Länsskogvaktare Artur Johansson, Dals-Rostock. HI. Valbo distrikt, omfattande övriga socknar i Sundals härad, hela Valbo härad samt socknarna Väne-Ryr och Vassända-Naglum av Väne härad. Länsskogvaktare E. A:son 4 Leijer, Färgelanda. IV. Grävsnås distrikt, omfattande övriga socknar av Väne härad, Bierke, Flundre, Ale och /ätle härader samt Långareds socken av Kullings härad. Länsskogvaktare Anders All, Grävsnäs. V. Alingsås distrikt, omfattande Kullings härad utom Långareds socken samt Gäsene härad. e. länsskogvaktare Martin Palmoren, Alingsås. VIL Fristads distrikt, omfattande Ås och Vedens härader. Länsskogvaktare Olof B. Lind- berg, Fristad. --- Le Rv PN , NYSE SUS SE EI ARE ra er JG Sn BN a PER BY RIAA - ” | sänt. LT Ne - [1 RJ dära (VY GIT TRE (RR AN pd ; 4 LJ 210 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] VII. Ulricehamns distrikt, omfattande Redvägs härad samt socknarna Finnekumla, Gröna- hög, Gällstad, Marbäck, S. Säm, Tvärred och Ölsremma av Kinds härad. Länsskog- vaktare David Johansson, Ulricehamn, VIII. Hillareds distrikt, omfattande socknarna Dannike, Hillared, Ljushult, Redslared, Reve- sjö, Roasjö, Sexdrega, Svenljunga, Ullasjö och Örsås av Kinds härad. Länsskog- vaktare F. Hedenlund, Hillared. IX. Tranemo distrikt, omfattande socknarna Ambjörnarp, Dalstorp, Hulared, Ljungsarp, Mossebo, Månstad, Nittorp, Sjötofta, Tranemo och S. Åsarp av Kinds härad. Läns- skogvaktare Albert Karlsson, Ö. Tranemo. X. Södra Kinds distrikt, omfattande socknarna Elvsered, Ö. Frölunda, Holsljunga, Håks- vik, Kalv, Mjöbäck och Mårdaklev av Kinds härad. E. länsskogvaktare Martin Lun- din, Mjöbäck. XI. Bollebygds distrikt, omfattande Bollebygds härad samt socknarna Hyssna och Sätila av Marks härad. E. länsskogvaktare Jakob Johansson, Borås. XII. Marks distrikt, omfattande Marks härad med undantag av socknarna Hyssna och Sätila. Länsskogvaktare G. Särnmark, Berghem, Utom ovan nämnda länsskogvaktare ha 1 ordinarie och 2 extra läns- skogvaktare, vilka vid årsskiftet övergingo till annan tjänstgöring, tjänst- gjort på vissa distrikt under året. Dessutom ha inom Dalsland 4 skog- vaktare under hösten biträtt såsom stämplingsförmän vid virkesutsyningar. Å expeditionen ha även under berättelseåret tjänstgjort skogstill- syningsmannen Samuel Johansson samt två kvinnliga expeditionsbiträden. Såsom ledare för de kulturarbeten, vilka utfördes med understöd av skogsvårdsstyrelsen, biträdde under våren 150 st. plantörer. Skogsvårdskommaittéer funnos vid årets slut i 147 st. av länets 222 socknar. Sammanträden m. m. Styrelsen har under berättelseåret hållit 4 sam- manträden, varjämte dess samtliga ledamöter bevistade skogsvårdsstyrel- sernas gemensamma möte i nov. i Stockholm. Vid sammanträdena har protokoll förts över behandlade ärenden. Genom vådeld brann på våren fröklängningsanstalten i Fristad ned till grunden. Styrelsen har därför beslutat uppföra en ny fröklängning i dennas ställe och förlägga densamma till Borås, som ligger mera cen- tralt för kottillförseln än Fristad. Invid Borås övre station har inköpts ett område å c:a 2 hektar som tomt till den blivande klängningen, ävensom för anläggning av plantskola invid densamma. Stickspår fram till tomten har under året utlagts och iordningsställandet av plantskolan har påbörjats. Byggnadsarbetet vid klängningen har styrelsen ansett lämpligt uppskjuta till instundande sommar, enär tillgången på tall- och grankott inom länet vintern 1919—1920 visade sig bliva så obetydlig, att det förråd av kottar, som möjligen kunde insamlas, gott kunde klängas vid fröklängningen i Bäckefors. [5] ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 211 För erhållande av utvidgningsmöjligheter och bättre utfartsvägar för plantskolan i Grävsnäs har styrelsen inköpt ett område 3å c:a 2,8 hektar runt omkring denna plantskola. I Bäckefors har styrelsen inköpt lägen- heten Skoghem n:r 1 som boställe åt den där bosatte länsskogvaktaren, vilken samtidigt är föreståndare för fröklängningen och plantskolorna därstädes. Såsom i 1917 års berättelse framhållits, ställde styrelsen på Kungl. Maj:ts anmodan från och med sommaren 1917 sin personal till Bränsle- kommissionens disposition för vedanskaffning inom länet, och skulle tjänstemännen återkallas i mån som kommissionen kunde anskaffa lämp- liga ersättare. De flesta länsskogvaktarna återgingo sålunda helt i skogs- vårdsstyrelsens tjänst under våren och sommaren 1918 och länsjäg- mästaren vid årsskiftet 1918—1919. Under 1919 har endast en läns- skogvaktare stått till kommissionens förfogande, samtidigt som han skött sin tjänst hos skogsvårdsstyrelsen, Med berättelseårets utgång har skogsvårdsstyrelsen verkat under 15 år. Verksamhetens omfattning, i vad den rör skogsodling och skogsdikning m. m., framgår av tabellerna i tabellsammandraget, där medeltal för olika 3-års perioder införts i slutet av resp. tabeller. Framställning angående skogsvårdsstyrelsens verksamhet och de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom landstingsområdet. Skogsundervisning. Skogsvårdsstyrelsen har under berättelseåret hållit tvenne kurser i skogsvård med huvudsaklig avsikt att utbilda plantörer samt att sprida intresse för skogsodling och skogsvård genom kursdeltagarna till olika delar av länet. Båda kurserna voro förlagda till länsallmänningen i Grävs- näs, och höllos den ena på våren under tiden 7—17 april och den andra på hösten under tiden 13—25 oktober. Till den förstnämnda kursen utvaldes bland ansökningarna 46 elever och till höstkursen 53. Enligt samma bestämmelser som tillämpats vid föregående kurser lämnades även nu undervisningen helt och hållet avgiftsfri för deltagarna, med villkor att dessa förbundo sig att vid anfordran stå till styrelsens för- fogande såsom plantörer under tre vårkulturer mot ersättning efter gäl- lande taxa. Vid kursen följdes samma program som föregående år, i det att såväl teoretisk som praktisk undervisning lämnades i förekom- mande sckogsodlings- och skogsvårdsarbeten, taxering m. m. 2IF2 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Genom kungörelser och anslag har bekantgjorts vilka bidrag skogs- marksägare kunna erhålla ur skogsvårdskassan samt att sakkunniga bi- träden kunna rekvireras hos skogsvårdsstyrelsen för anvisningar i skogs- vårdsfrågor. Dylikt biträde för utstämpling och anvisning rörande av- verkning erhöll rekvirent kostnadsfritt intill 3 dagar. Personalen har, liksom tidigare varit fallet, under sina resor haft i uppdrag att genom personlig påverkan söka intressera skogsägarna för en bättre skogsvård samt att därvid även utdela div. folkskrifter i dylika ämnen. Det bästa resultatet av upplysningsverksamheten anser sig styrelsen uppnå genom de demonstrationer och anvisningar, som personalen lämnar skogsägarna direkt ute i marken, och glädjande nog har antalet rekvisitioner av Dbi- träde för skogsvårdsåtgärder avsevärt ökats under berättelseåret. Av tabell VIII framgår att icke mindre än 1,164 dylika rekvisitioner inkom- mit under året. Över givna anvisningar upprättar förrättningsmannen protokoll, vilket efter av länsjägmästaren vederbörligen utförd granskning översändes till vederbörande rekvirent. Under berättelseåret ha sålunda upprättats 1,107 dylika anvisningar, av vilka 70 utgjorts av sådana fall, där biträde ej rekvirerats, men där styrelsen haft anledning antaga att den påbörjade avverkningen kunde stå i strid med gällande bestämmelser i den provisoriska skogslagen. 40 av rekvisitionerna blevo av en eller annan anledning återkallade och 87 st. ansökningar inkommo så sent, att de ej hunno handläggas under året. Skogsodling. För skogsodlingens befrämjande har skogsvårdsstyrelsen lämnat under- stöd till under våren utförda kulturer enligt följande bestämmelser: Kulturer. a) För skogsodling å kalmark, uppkommen efter I jan. 1905, erhöll varje rekvirent intill z0 kg blandat tall- och granfrö till 1 kr. pr kg samt intill 20,000 st. plantor utan avgift, om styrelsens plantör ledde arbetet. Större rekvisitioner debiterades till gängse pris. Plantörsbiträde erhölls gratis intill 4 dagar, dock skulle rekvirent bekosta kost och logis samt skjuts för plantören. För överskjutande tid betalade rekvirent 5 kr. pr dag till skogsvårdskassan. b) För kulturer 4 ljungmark eller annan gammal kalmark, uppkommen före 1905, ävensom å brandfält, erhöll varje rekvirent frö och plantor kostnadsfritt, om plantör ledde arbetet, och erhölls då även plantörs- biträdet utan avgift. För att särskilt uppmuntra till skogsodling å dylika gamla kalmarker beviljade styrelsen bidrag även till arbetskostnaden för dylika kulturer, och hade för detta ändamål anslagits 15,000 kr. för år 1919. Varje rekvirent kunde erhålla 80 Z av arbetskostnaden för viss av styrelsen [7] ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 213 bestämd areal; dock fordrades för att erhålla detta extra bidrag särskild ansökan med förbindelse för rekvirenten att utföra och vårda kulturen enligt skogsvårdsstyrelsens anvisningar samt att freda kulturfältet från betning. Anlitades ej plantör vid kulturerna, debiterades frö och plantor till gängse pris. Undantag härifrån gjordes dock beträffande sådana plan- teringar, som utförts före plantörens ankomst, och mot vilkas utförande ingen anmärkning fanns att göra. I sådana fall erhöllos plantorna även gratis, om det gällde gammal kalmark, och till nedsatt pris, om de ut- satts på yngre sådan. Å sådana marker, där styrelsen sett sig nödsakad påkalla laga un- dersökning, innan uppgörelse rörande skogsodlingen träffats, utdelades intet bidrag. Om två eller flera voro delägare i samma fastighet, räknades endast en av ägarna såsom berättigad till skogsodlingsbidrag. Samtliga inom föreskriven tid inkomna rekvisitioner för skogsodling å sådan mark, som angives under rubrik a) här ovan, kunde av styrelsen beviljas. Ansökan om extra bidrag till arbetskostnaden för kultur å sådan mark, som angives under rubrik b), inkom från 21 markägare för en areal av 194 har. Härav skogsodlades 118,2 har. Totala arbets- kostnaden uppgick till 5,934: 55 kr., och styrelsens bidrag till 4,747: 64 kr. Kulturerna, som i stort sett började den ??/, och avslutades omkring den 15/;, pågingo under gynnsam väderlek, men togo på många platser inom länet kännbar skada genom den fortsatta torkan under våren och försommaren. Rörande kulturernas omfattning och fördelning inom länet hänvisas till tabellsammandraget. Av tab. I framgår bl. a., att under ledning av styrelsens tjänstepersonal har hos 1,422 rekvirenter utsätts 3,328,35 kg blandat tall- och granfrö och utplanterats 3,392,040 st. plantor. Den här- vid skogsodlade arealen har av de respektive plantörerna uppskattats till sammanlagt 3,785,6 hektar effektiv kal areal, varav 359,5 hektar utgjort gammal kalmark, uppkommen före skogslagens ikraftträdande. Till dessa skogsodlingsarbeten ha använts sammanlagt 25,483 dagsverken. Omfattningen av de kulturarbeten, som utförts med av skogsvårds- styrelsen gratis eller till nedsatt pris bekomna plantor och som avsynats och besiktigats av plantörerna, framgår av tab. II, som visar att sam- manlagt 782,870 st. plantor utdelats på sådana villkor till 391 rekviren- ter och att dessa plantor beräknats täcka en kalareal av 161,6 har, varav 80,7 har gammal kalmark. Med stöd av inhämtade uppgifter är styrelsen även i tillfälle att an- giva ungefärliga omfattningen av de skogsodlingsarbeten, som utförts 214 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [8] utan bidrag ur skogsvårdskassan och under skogsägarens egen ledning. Tab. III, vari dessa uppgifter sammanförts häradsvis, visar, att utan något bidrag ur skogsvårdskassan kultiverats 314,6 har kalmark under året och att därtill använts sammanlagt 188,3 kg frö och 5601,800 st. plantor. Tab. IV är ett sammandrag av tab. I—III, varav framgår att sam- manlagda arealen av inom länet skogsodlad mark under år 1919 — så vitt styrelsen känner — uppgår til 4,261,8 har och att därtill använts 3,5I7,15 kg frö och 4,7306,710 st. plantor. Plantskolor. Skogsvårdsstyrelsen har under året utsänt 13,859,400 st. plantor från egna plantskolor, varav 8,817,500 st. plantor gått till rekvi- renter utom länet. Huru de från plantskolorna upptagna plantorna för- dela sig på olika slag och åldrar av plantor m. m., framgår av tab. VI. Såddens omfattning i plantskolorna under våren framgår av tab. VII som även anger den tillgång på plantor styrelsen innehade vid årets slut. Fröklängningsanstalterna. - Ehuru tillgången på tall- och grankott un- der vintern 1918—1919 ej var särdeles riklig inom länet, lyckades sty- relsen dock hopbringa 2,095,7 hl tallkott och 5,498,75 hl grankott. Ty- värr hann endast en del av detta parti utklängas, innan klängnings- anstalten i Fristad med inneliggande lager av kottar nedbrann. Itab. V lämnas en noggrannare redogörelse rörande kottinsamlingen och frö- utbytet. Kottsäsongen 1919—1920 visade total brist på grankott och av tallkott så knapp tillgång, att endast obetydliga förråd därav kunna beräknas bliva insamlade. Under hösten 1919 inkom därför ingen kott från uppköparna. Skogsdikning. För avdikning i vattensjuk skogsmark och till bäckrensning i och för förbättring av till skogsbörd avsedd och därtill lämplig mark tillhanda- höll skogsvårdsstyrelsen även under 1919 bidrag på sådana villkor, att varje rekvirent erhöll 50 & av nedlagda skäliga arbetskostnader för väl utfört arbete intill 1,000 kr. Biträde för upprättande av plan och kost- nadsförslag lämnades utan särskild avgift för den sökande. Inom den föreskrivna ansökningstiden, före I april, hade ansökan om diknings- bidrag inkommit från 211 markägare inom länet. På grund av dyrtiden med åtföljande svårigheter för många markägare att anskaffa nödig ar- betskraft till rimliga priser blevo dock mer än hälften av de planerade dikningsföretagen outförda eller endast påbörjade under året. Anmälan om utfört dikningsarbete inkom från 97 rekvirenter, vilka erhöllo utlovat bidrag, sedan arbetet vederbörligen avsynats och godkänts. I tab. IX har en sammanställning häradsvis gjorts över dessa arbeten och framgår därav, att med styrelsens understöd nygrävts 46,665 m diken och ren- [9] ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 215 sats 1,488 m bäckar. Styrelsens kontanta bidrag till dessa arbeten upp- gick till 14,007: 835 kr. Endast ett fåtal markägare hava under året ut- fört skogsdikningsarbeten utan understöd av skogsvårdsstyrelsen. Se tab. IX! Skogsbete och beteskultur. Liksom styrelsen i en del föregående berättelser framhållit, bedrives skogsbetet i stor utsträckning inom länet. Det är ej de för skogsvård intresserade skogsägarna, ej heller de för rationellt jordbruk intresserade markägarna, som bedriva skogsbetet i någon större omfattning, utan framför allt dels sådana tillfälliga hemmansägare, som inköpa egendomar på spekulation för att med minsta möjliga utgifter söka utnyttja egen- domens tillgångar i så stor utstäckning som möjligt utan tanke på verk- lig framtida vård av egendomen samt dels sådana jordägare, som av bristande kunskap överskatta det magra skogsbetets betydelse på samma gång som de underskatta den skada, som skogsåterväxten åsamkas genom skogsbetet. Från dessa båda kategorier markägare framhålles ofta behovet av skogsbete som ett svepskäl för att undgå skogsodlings- skyldigheten. De åberopa sig då på $ 12 i 1903 års skogslag, under förmenande att de, enbart genom kalhuggning var som helst i skog- bevuxen mark, skola hava uppfyllt lagens villkor för skogsmarks >»utläg- gande till nödig beteshage», ehuru givetvis ej marken ifråga endast genom avverkningen kan anses förvandlad tiil »beteshage»> eller >betesmark>, såvida ej sedan sådana åtgärder vidtagas att området ifråga kan sägas vara föremål för verkligt »brukande av betesmark». Konsekvensen ford- rar eljest att ju sämre och mindre lämplig för betesproduktion en skogs- mark är, desto större skogsarealer skall en markägare vara berättigad avverka och lägga »för fäfot» utan kulturskyldighet för vare sig skog eller bete för att erhålla, såsom lagen lyder, »nödig betesmark> till hemdjuren. I samma mån som svedjandet i skogsmarken upphörde blev även skogsbetet allt sämre. Goda beten äro emellertid av stor betydelse icke blott för jordbruket utan även för skogsbruket, enär skogsägaren där- igenom kommer till insikt om det oekonomiska i de magra skogsbetena och självmant övergår till mera rationellt skötta betesvallar. En till betesvall omvandlad skogsmark måste även anses vara lagd under en högre jordkultur än en mark, som endast producerar skog. Den lämnar även markägaren större ekonomiskt utbyte än den rena skogsmarken, varför även ur denna synpunkt beteskulturen, enligt skogsvårdsstyrelsens förmenande, bör uppmuntras. I detta syfte hade styrelsen för 1919 anslagit ett belopp av 5,000 kr. att fördelas som bidrag till anläggningar 216 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [10] av rationella betesvallar och fastställt följande bestämmelser rörande fördelningen av detta anslag: I särskild ansökan, vartill skogsvårdsstyrelsen tillhandahåller blanketter, skall före I maj uppgivas läge, omfattning, natur och markbeskaffenhet av det område, som önskas omvandlat till betesvall och för vilket bi- drag sökes. Sedan samtliga ansökningar av styrelsen granskats, utsän- des sakkunnig person, som på ort och ställe upprättar skriftligt förslag till anvisning för anläggningen, ävensom okulärt kostnadsförslag för den- samma. Dessa förslag till vallanläggningar insändas av förrättnings- mannen till skogsvårdsstyrelsen för granskning. Så långt anslaget räcker garanteras de godkända förslagen 50 2 bidrag enligt kostnadsberäk- ningen för viss angiven areal, varvid företräde lämnas åt sådana förslag, som avse nu improduktiva marker, Bidraget utbetalas först sedan ar- betet fullständigt utförts och avsynats. Såsom villkor för erhållande av bidrag gäller att skogsmarken i övrigt fredas från betning, för så vitt ej styrelsen i visst fall kan medgiva att betning utan skada för skogen må äga rum även å skogsmarken eller viss del därav. Med benäget biträde från Svenska Betes- och Vallföreningen lät sty- relsen samtliga länsskogvaktarna genomgå en kurs för undervisning i tillvägagångssättet vid omvandling av olika slag av marker till rationell betesvall, varvid skriftliga förslag och anvisningar upprättades. Från 59 rekvirenter inkom ansökan om biträde och bidrag för anlägg- ning av rationella betesvallar, av vilka 3 ansökningar återkallades. För återstående 56, omfattande en areal av 112,2 hektar, upprättades skrift- liga anvisningar för betesvallarnas iordningställande. Bland dessa utval- des 33 markägare för tilldelning av bidrag för en areal av sammanlagt 30 har, enligt fastställda villkor. Då emellertid planläggningsarbetena kommo sent i gång under året, hann ej någon sådd verkställas, varför avsyning och utdelning av bidragen måste anstå till instundande år. Styrelsen har även för 1920 anslagit samma belopp, 5,000 kr., till dylika betesvallsanläggningar. Utom dessa 59 rekvirenter ha ytterligare 70 markägare besökts av länsskogvaktarna, där ägarna gjort framställning om att för viss kalhug- gen skogsmark bliva befriade från skyldigheten att där utföra skogs- odling, enär marken ifråga vore avsedd att användas som betesmark. Markägarna lämnades här besked om erforderliga åtgärder för kalmar- kernas omvandling till betesvall, och därest de då önskade utföra dessa arbeten, upprättades vederbörlig betesanvisning, varjämte markägaren fick avgiva en s. k. betesförbindelse, genom vilken säkerhet vinnes för att den kalhuggna marken inom viss tid antingen blir omvandlad till rave vv C€ i - sec v Nad - / må > hut Sd tr ”- + p. TNA RN dd ; > CE . AG Fr < SÖND JA ” : [11] ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 217 rationell betesvall eller ock, om detta försummas, att medel då garanteras för markens återförsättande i skogbärande skick. Med dessa bidrag och anvisningar avser styrelsen att uppmuntra till anläggning av försöksfält för goda beten över hela länet, och hoppas, att dessa vallar skola bliva mönster, vilka skola mana andra markägare till efterföljd och bidraga till att sprida upplysning om behovet av att skog och bete måste skötas var för sig. Uppsikten över skogslagarnas efterlevnad. a) 1903 års lag. Under året hava länsskogvaktarna besiktigat 1,997 st. avverknings- trakter, tab. VIII. För I1,822 av dessa med en sammanlagd areal av 9,785,45 hektar har i och för den framtida kontrollen upprättats de- taljerade beskrivningar. Å de övriga 175 platserna voro avverkningarna ännu ej slutförda eller så långt framskridna, att beskrivning över de- samma lämpligen kunde upprättas, utan kommer detta att göras först ett kommande år. I 21 fall har styrelsen sett sig nödsakad påkalla sådan undersökning, som omförmäles i $ 2 av lagen; samtliga dessa undersökningar verk- ställdes under året, och föreskrevo förrättningsmännen, vilka i likhet med skogsvårdsstyrelsen ansågo återväxten uppenbarligen äventyrad å åbe- ropade avverkningstrakter, samma åtgärder till återväxtens betryggande, som styrelsen tidigare delgivit vederbörande. Skriftlig överenskommelse — skogsodlingsförbindelse — har sedan träffats i 10 fall. I övriga 11 fall, där ovisshet rådde om vem skogsodlingsskyldigheten skulle anses åligga, har styrelsen låtit föranstalta om utredning härom för att seder- mera, om så erfordras, överlämna ärendena till domstol för avgörande. Utan föregående laga undersökning jämlikt $ 2 har skogsodlingsför- bindelse på anfordran inlämnats för 1,491 st. avverkningstrakter med en sammanlagd areal av 7,907,99 hektar. För övriga under året beskrivna avverkningstrakter hava även skogsodlingsförbindelser infordrats, vilka dock ej voro inkomna vid årsskiftet. Av under året besiktigade kulturer har återväxten godkänts å 512 olika avverkningstrakter med en sammanlagd areal av 2,605,75 hektar. Deras fördelning inom länet framgår av tab. VIII. Gällande överenskommelse angående skogsodling berättiga såväl varje skogsodlingspliktig att mot föreskriven ersättning överlåta skogsodlings- arbetet på skogsvårdsstyrelsen som ock styrelsen att, för den händelse skogsodlingen försummas, infordra föreskrivet belopp och själv verkställa kulturen på den försumliges bekostnad. Under berättelseåret har för 14. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 218 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [12] detta ändamål hos styrelsen deponerats 28,397:05 kronor, gällande 27 st. avverkningstrakter å sammanlagt 434,32 hektar. Under våren verkställde styrelsen dylika kulturer för 19,288:24 kr. deponerade medel å 15 egen- domar, omfattande 365,2 har, varav 2 har övergingos med hjälpkultur. b) 1918 och 1919 års provisoriska skogslag. Intill utgången av 1919 hade skogsvårdsstyrelsen med stöd av den provisoriska lagen mot skövling av skog meddelat förbud för avverkning ä 62 olika avverkningstrakter, vilkas fördelning närmare framgår av tabell VIII. Härav träffade 10 förbud ägarna av vederbörande fastig- heter, under det att 52 förbud gällde avverkningsrätter. Förbuden gällde i regel kalavverkning av ungskog. I 32 fall har utstämpling för gallring inom de avverkningsförbjudna områdena begärts, och har styrelsen då efter verkställd sådan utsyning hävt förbuden i den mån de avsågo de utstämplade träden. I ett fall har avverkningsrättsinnehavaren bedrivit avverkning i strid mot meddelat förbud. Åtal har ombesörjts och utslag torde falla i början av instundande år. Redan i föregående årsberättelse har skogsvårdsstyrelsen framhållit den stora nytta denna provisoriska lag medfört som skydd mot över- driven skogsskövling. Särskilt framträdande blir detta inom ett sådant län som Älvsborgs, där kalhuggning är det allmännast förekommande avverkningssättet och där, på grund av det gynnsamma läget, smådimen- sioner i form av props, massaved, småspiror och barkslan lätt finna av- sättning, vilket vid högkonjunktur lockar till massavverkning å välbelägna platser. Erfarenheten från 1919 har bekräftat behövligheten av ifråga- varande lagstiftning. Förutom det direkta gagn densamma medfört till skydd för framtidens skogskapital, har den i väsentlig mån bidragit till att leda in fastighetshandeln på sundare banor, säkerligen vida mera än den samtidiga lagen om inskränkning för viss tid i rätten att över- låta fast egendom. Den, som numera säljer eller köper en fastighet, kan icke påräkna att ur ungskogen och husbehovsskogen omedelbart erhålla kontant valuta. Så skedde däremot ofta tidigare, och på grund av att även dylik skog omedelbart kunde förvandlas till betalningsmedel vid ett fastighetsköp, underlättades i hög grad de rena spekulationsaffärerna i egendomar. Att 1919 års lag har avgjorda företräden framför lagen av 1918 är påtagligt. I vissa hänseenden äro dock ytterligare ändringar och tillägg, enligt styrelsens förmenande, nödvändiga för att lagstiftningen skall få nödig effektivitet mot sådana personer, som avsiktligt söka kringgå den- samma. Det torde vara en allmän erfarenhet, särskilt från kristiden, att de en gång upptäckta möjligheterna att utan straffpåföljd lotsa sig förbi en generande lagbestämmelse har tendens att sprida sig bland [13] ”ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 219 allmänheten med löpeldens fart. Det är också i hög grad att befara, att det förfarande, som på sina håll med framgång försökts, nämligen att plötsligt och med stor arbetsstyrka forcera fram en otillåten avverk- ning, skall anses vara ett efterföljansvärt exempel. Sådant förfarande kan uppenbarligen icke helt förhindras, men en straffpåföljd mot uppen- bara överträdelser av förbuden i $$ 2 och 4 skulle sannolikt i flertalet fall verka tillräckligt avhållande. "Upprepade dylika fall hava inträffat inom länet, då avverkningar bedrivits — icke blott av mindre skogs- ägare och enskilda avverkare, utan även av större skogsbolag — med uppenbar avsikt att kringgå lagens bestämmelser. Det finnes även en annan kategori avverkare, som lika uppenbart av- siktligt bryta mot lagens avverkningsbestämmelser, men som göra det mera med list. I till synes fullt lojala avsikter rekvirera de biträde från skogsvårdsstyrelsen för anvisning och utstämpling med avseende 3 till- ämnad avverkning. Skogsvårdsstyrelsen låter utstämpla de träd, som få avverkas, eller lämnar annan erforderlig anvisning, men saknar då anledning meddela förbud för avverkning i övrigt och kan omöjligt hålla ständig kontroll över att anvisningarna överallt efterlevas. Det har då hänt, att vederbörande utfört avverkningen i rak strid mot anvisningarna, något som för sent kommit till skogsvårdsstyrelsens kännedom för att kunna förhindras. Det är för den lojala allmänheten upprörande och demoraliserande, att sådant får förbliva ostraffbart. Då man iakttager dylika fall, är man frestad säga att lagen på grund av brist på allmän straffbestämmelse i första rummet drabbar de lojala, men låter de, som avsiktligt söka kringgå lagens bestämmelser, vara skäligen ostörda. Skogsvårdsstyrelsen anser därför erforderligt att så att säga legalisera den praxis att begära anvisning hos skogsvårdsstyrelsen, som av sig självt utbildat sig, och samtidigt stadga kriminell påföljd för den, som antingen åsidosätter lämnade anvisningar eller eljest företager avverkning i uppenbar strid med bestämmelserna i $$ 2 och 4. För den skull anser skogsvårdsstyrelsen det önskvärt, att lagen kom- pletteras med en ny paragraf av exempelvis följande lydelse: »Påkallar markägare eller innehavare av avverkningsrätt, med hänsyn till tillämpad avverkning, yttrande av skogsvårdsstyrelsen, huruvida visst skogsbestånd är sådant, att stadgandet i $ 2 har tillämpning, eller huru i visst skogsbestånd avverkningen må bedrivas, utan att stadgande i denna lag varder överträtt, äge han därom göra skriftlig ansökan med uppgift om avverkningsområdets läge, omfattningen av och sättet för avverk- ningen samt sökandens postadress, och åligger det skogsvårdsstyrelsen snarast möjligt i ärendet meddela skriftligt besked, som utan dröjsmål skall i rekommenderat brev sökanden tillställas.» j fa a TAP EE SSL FIT ER Ed VR CL BRDLS VAN TT Fiol PS SN St RESER Jag x vn ber 1 nd € MYT SEP LINK” APNEN AE ee I se 220 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [14] Vidare bör första stycket i 9 $ omarbetas så att straffbestämmelsen blir mera allmängiltig, förslagsvis i nära anslutning till $ 32, mom. I, i skogslagsstiftningskommittéens förslag: »Företager någon avverkning i uppenbar strid mot bestämmelserna i denna lag eller mot föreskrift eller avverkningsförbud, som enligt den- samma. meddelatsjusttattasktetenses pa som här är sagt.» Borås i mars 1920. A Alvsborgs läns skogsvårdsstyrelses vägnar: OSKARENVEANDER? Karl F. Mellgquist. > TAL [15] TaD. ab: Fab. il TI: IV. ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 221 Tabellsammandrag. Skogsodlingsarbeten utförda år 1919 inom Älvsborgs län under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer och med understöd av skogsvårdsstyrelsen. Skogsodlingsarbeten utförda under år 1919 inom Älvsborgs län utan ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer, men med understöd av skogsvårdsstyrelsen. Skogsodlingsarbeten utförda inom Älvsborgs län år 1919 utan ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer och utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen. Sammandrag över utförda skogsodlingsarbeten å enskildes skogar inom Älvsborgs län år 1919. Kott och fröredogörelse för år 1919. Plantredogörelse för år 1919. Plantskolor. Åtgärder på grund av skogsavverkningar. Dikning, bäckrensning och beteskultur å enskildes marker år 1919. Länsskogvaktarnas tjänstgöring under år 19190. Skogseldar inom Älvsborgs län år 1919. Skogsvårdsstyrelsens i Älvsborgs län inkomster och utgifter 1005—19109. Y 4 o SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. 222 — 6261 olv'6b gES'I bFar'6 go9'1 zoz'lE l|looot1€z |ooofi6k'Ia jooo'fz6'62 || 609'Zz| z€o'gE |EER'€f|6161—S061 uar 10 BWWNnS — 98E 1£9'€ Loz olt 1zz Lal'z Ilooo'l o0o0fIg2a'1 |o0o0'66L'I sSt 6Eg'z 1öbfz |6161—59S161 « « 650'€ 001 806 001 156'1 looofSz looo'gro'z lo00'166'z tFootz | rPoo'z g91g8'z IbrI61—0161 seuxqes 1n3ddn | soc — ot+b — z9L'z —llooof€fri — |000fg66 o00'P66'1 z9l'z z9l'z 6ppbirI 16061—5S061 uar 105 [EH] pa 59E'v| Lbo'tl g9b'll Sog'6l| — 565 Jo 5gu'e |8' IS 6'€55 g'fog Irgtg'elo6f'9z loStbE9g'riloog1€4' Ti E'brEljsEtgz€t€ ge rlewwuNnS 809 | 9685 64 | IE] — fotot — Jö6tgER BETS TERES SLOG FYOSSTR )O8AEE - OOS:SIAE OOSOST are FörSAEE ISO EE NIE 911 Lz Ses Iobp | — 8'e et0e Sto SEA S'g9 Stor |— o00'$z — l00$9'LI otg I +'pEr 95 p34qaog S'bz6 sog IStogS'el ogzt€l — [Irt€z oIrs6r'r 19:68 — lofofr Iof 15566 Ioootz loozfo4f Ioob'6bE II 8t€4 | SkotifIlLo€ Fu Pury Ebi OZI Sbz | ec | — IA 1:66 vp (Ar NAT) r:69 -I— ooo'St — 000'1S ID OR KT: GES SEAPIYA Et IST =/Stecr ISe9c — eli +'6L1 Et 161 6'6 1'6$4I Joo0ofrI |ooo'€t looo'€S OST IRSN OEI AN Ste Sy 8S zOI Vr (NN TAN z'9 FRA ER AVE Ad Ile o0L'g8$ — |000'ZI1 SRF BEUPiGE NT Sö uapaA z8z 667 tg 951 I — Irbs leg s'g ka $:gE — Iloo€ o00'1€1 |ooS'bA z'g1 | S'IP IL MR JUaseN 9€1 9€1 +v6 991 = AE IVA — L:g — 2165- -1OS OSSE OOSKÅT otfI | o:6+b PETIT TTG EA st'61€8 IS'og€ vy 969 | — £'ger lztcof z'€ EUrZNS 9otka 1818 oo€'z |ooofogr |oooferr || St9IT)0tggg -ISET ror Suny gS 61 101 ee — — b'61 — 6'V — S'hI — o0$9'z o0o$'1z — | 9'91 ERE ene 2IpUunIA 61 61 es £6 — — SLE — Etg — z'S€ — llooSs'€ !ooo0o"6 000'g otor | 8'9€ ÖS AS INIelg 45 £eI 8ÅI För | — ög — ILg1ir Oe El(okge AN KTORSE OOE 0o00'S$ — looo't4 otgh | 0:68 NE AV 9Li 161 Sei I8I — lz otzl Lz 8'zI St ot65 — JooofrI lIooo'€$t loootl€ (2 ge [EE ÄG JE [0 (ran | SS SA JueA [ol cEt Sof 498 I — 199 £'Sg1 AN KASSE dre Of OO DOO: OO SKO SITES iBKSET Bergo Ol SE [ePung S6 — I5t98 O0I |S'g1II — IS 6'zS 1'9 eV 9'z 6:6€ I— OSTINSEEE OOSKSO GE sl REST Ög EE oqssol, 16 bbi Sgt ger | — Itb LEGAT FUTRT I856 BETE TEST S OSSET | OOOTT RT OOSKOS OLE EOKO Mja RS sne IePION Shi z8I 6LI 1ISz I — Jes 6' 101 SNR EA £t41 lE:€g9 los 00915 — o000'zb SET Krog (AVR PE oqleA 14€ bgE ble 698 I — |— 9'6+z gig ISO 8 Te LSS GOD-4NIEE OOOLYO TES) | OO NÖTTERNA ER oqpaA Sol SR ON | INDY oa DN SE anna SIASEN SEEN [SENARE FESNIN -dfefH| AN änn -Å Imymy | o-Ä 3 a uoft uof kl IeP2U a N IN N > ie é ; -djelH djel(H "AI | uelrD er |59 AE VAS) Z Så OJ 2 2 Pere YTeW[eY [CW Sutsjuejd AS sn |8 7 Sutuejd 104 PP8S IOA | ues ec GG ppes wouar) = HUS SPA Te UI IJASSEP 2peAnNIqIO JT TPIAIY I IEI Alla Pe[posBoys 10)uejd ePRESIN ”UISJJIÄJSSPIRASBOYNS AB PpOJsJapun paw YO 12IQIUBJd sUasjorÄJsspIeAsZoNs Av Surupaj Iapun up] sTJOGsAJY WOW ÖIGI JY EPJOJIN UIJIqJuSTUINPOSTONS 7 YI [17] ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 223 Tab. II. Skogsodlingsarbeten utförda under år 1919 inom Älvsborgs län utan ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer, men med understöd av skogsvårdsstyrelsen. | | Utdelade plantor Beräknad skogsodlad areal, hektar | | | | | | Därav gammal | 4 | SE | boss kalmark | Härad | RA Ak NN | kultur Summa TJ Hjatp- | ultur | reduc. | har Ny- | kultur | | | | areal kultur | reduc. | | | | areal | ER RNA SER | VIE DSS | RE 20,000] — 23,000 -—- 57 | 3,0 | S,7 2,7 = | Valbo RER RE Ne | 14 18,250) 13,250 100 | 307 | 2,7 | 6,4 1,3 — | INGEdaL sc. ocsstdesa | 12 11,500) 12,000] — | 20 2,2 | 4,7 FN | i | | | HIDSSDÖ ssgcscsheddd 15 | 27,730) 27,750 — | 6,4 | 4,6 | II1,o RN | | Sundal IMH 43 | 55,500 44,300) 410 | 16.3] 4,2 | 20,5 7,2 = | | He Nar TES II | 6,000 9,500] 100 | 2,9) Or | 3, OM | |A NIT Jå | i2poo] > 7,500] 150) 13 FB | ske RR | | | | Bjärke SAS AE IE 26 | Söskran 30,900) 910 | 7:4 1,7 | 9, a | Flundre Aa | I | — | 1,000 — | O,2 — | 0,2 | — — jörllen: KNEP | 80 | 40,100 101,000) 1,530 24,4 6,7 | FIG 22,0 = | IVatler sger | 32 | 16,300 23,000) 2 8 Ä 055-10 1-8:7 | 7,3 kos | NG3SSene.......ok. | 33 | 26,500l 31,000] — | 10,8 | Ö;2- I (ERG. | 106 | = | fveden :.i...sbier | 14] 14000] — 8500] — | 32 Me É FÖ |Ås JAMEN: 2 | 6 | 12,500] —22,000] — | 517 | 0,3 6,0 5,7 | = | MRCUVAD = «dsessbess | 10 7,000) 12,500) 100 | 2 1,5 4,2 | 34 SS | | ST: SNS | 28 | 34,000) 31,500 = | Sd 24-126 26) för | | Bollebygd SÄGA | 2 | 800) 800] — | sl FF MAN 0,4 = | (FEN BR 28 | > KR oa 70 | 11,8] 2,7 | 14,5 fr) — | Satte 391 | 341,900] 437,700] 3,270 | 125,0 | 36,6 | 161,6 | 30,7 — 1905—1909/ Ingår i tabell n:r I. I910—10913| —2 2,3 SIE | 1914 — 53 | | 2,230,000]|1,692,000] 1,500 | 599,0 | 17930 | 778,0 — I915—1919] ?)391 1,174,000| 927,000] 2,600 | 355,0 | 99,0) 454,0 | 144.0 | | | | I | N I | Medeltal för åren | | | | | | | . I | +) Ingår i tab. I utom för år 1919. [18] SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. 224 "6161 18 I10J WO I 'qe) I Ie3u] (+ == EE SEO | ET Oe ee LE SN Real BYS | Fil; |6I—S16r « « « « « « NEMI KE < "seuqes Iansddn esrpurrsm4q | 60—59S061 uare 103 JeNPpoM ON 9'bIE | £:€9 | z64 | oIb | Zfo€i I 008195) ooo+t | ooSblE o0of'€gI1 | 8'981 bi eWWNnS | RR AE a = [oolge] Boots | nn EG Es (SE otg0rI o'b FR ot0z I o'6l o00'S a o09'z o09'zc o'bzI € frsroserr rr pPurs | (SE 3 of II ofOrI o't TR BYS o000'6z o00't o00'Sz SN RS I so 080 r rer RPK RR RKA SIpun[A | Pra 6'1 TOTT [AT0) otp Sr +:9g O01'91 AD o01't 000'ZI S'g (ES | RRRRORDOD BOCSTONO Orr yrelg tan ER otgE o'g SETT off SIT 006'08g Cs o0€'9t o09'+€ 8'61I € sorrererr RPF A PR RR Ps AV £- 3 [AN ae ZaBT ES EAT o0c'S re [olor AL Er Str | en RE SA STONE EST CATE KAT ORKA TSE GT ÖR RO JueA a SE DOFT off 4 o'g fm o0of re o0€f 00Zz otg I TR | OR EE KSSS RENT Sr NE OqsSsOJ, SE ce. otgb S'pI SPI SI SETT O01'9bi1 AF O01'Ig 00059 StbI Fö |) SST DAR SO DSASOnEd ee oqIeA Ave ee otCg Stig a Sig otIz O00'zz ST o00'€ 00061 Hora FAR ES OO 1 OO ODES rat re OqpaA en er EE [RESER (Er EEE SES RARE ra (ES SE SS FER En [ere [e31e [rare Fönpaxe TRE "onpaxr | INYNH eanpar | INIUNA munY | AN Ö anny4 | ÅN | amyny | ÅN -djefH 1 l-drefkH -drefH emumung | osm | ups IL Eg — lewuwngs z OM "prof Pers? H HILUW[EA SUR E WEISO]Y [ewwres AeIe FER PPES [muy Ten ”YFIeW pelposFoys TROR EERST SA ]— OS HH uu mo "U3SJIIÄJSSPILASBONS AR Bespiq Urn q20 J3I0OJuejd suasjosÄjsspIvAs3oys Av Zurupoj Vejn 6161 J Urj S3JIOGSAJY WOUI EPIOJIN UdJIqJeESTUNPOSSONS ÄGER BR AE VIRA KAR SR SEE FN s Vv a Av Å ad — lotg19g'z| o'g95'SS Jot1€V'tz o'G4E'zI Jotgog' | o'hs6'gE looSv6L'69 ooS'6bz Io00'4g1'o€lono'gs€'6€) 0'606'6€| gEg'€€ |6161—5061 a uaIg 1OJ BWWNnSg — lotger |o'b69g'r | 9o5sÉ | ogootr | org o:4lo€ loog'TE6'S |009'01 000'189'z |oo0o'obz'€ | o'viz'E 9z8'z 6161—59S161 SVG orteeteo Steen fergOktrR | otodT 0t156'1 |oo5'456'g l|oos'g9z looofort4'f |ooo'1ze'5 | o'voo'z 918'z Pb1I61—0161 = MLS Lde (JÄRN otobb — otzg4'z ooofsoo'€ looo'€r 000'866 = |o00'b66'1 | o'z94'z Ovb'I 6061--S5061 $ uarg 10J TEH9POM — li'gvb | girge'v |xte0e | tek g'bbz | 8'900'€ lor49EL'r | og9g'E€ oS9g9'grb'z Joob'gSz'z | Sr LIS'E An ewwns | EE SRA AAA a — Je SV 6:09 RIGG STI 9'9z | t'g9z€ o56'9€ 4 o98g'I oog'1I9v — l|oof'€lz GESIE v6I po RN ret AR HICIN | — lat L'GzI Ho) t'g 5'9 S'OTI o01'bb — 008'9z o0€'gI piper (2 TRES RN p3IAqaod . — 19'9z Elon ker ADA £55 |sihsoft loorfz64 |o00fz — ooz'tor —lo06'fgE IFrvbaztt (sf AN RN ENE PUrsP Å — — |8'01 £:66 6'6 9' LI 1/10) +$:69 o09'$11 001 o0oS"4S 000'g85 0:68 OR FA REA SrApaY er) — |6'zz v'CgI 9'1 8'bz 6'6 rt6br — |ooSfrbr | 0001 100059 005"59 StL91 (TOTARI IRA ENARE sy A — g'tz 6'£67 9'8 eb o'lv |u'zez — Jooz'€6 — 007'L9 000'92 Eple (IA AE RA PIA CN — |o'G9 £'06 eg ot Lv 9'1 vg o0£'£9z oof o00'z91 — |000'101 SeTV POLE FISEN JUISEL) 2 — Ib'1C 9'9h 50 6'91 -- 2:69 o59'zg [6] ooS'gb oo0o'bE o'6v 99 PRAO INEÅA = — logi | EEE 6'6 4:56 g'hr |r'€rz lof69gr |o£gff —loooftgz |00T'zgI otg$57 STR LIRA gr ae AA Bun Å = 1 9'0€ ofor | r'9 — S'pI oo0'pS ooo't — |009'gz 009'12 o'gI (eka TARA rele aIpun[q 4 — |E£'6 LS ve (SEN — 9'1v o16'€L o1b'v — |ooo'bb 005'6z e'ev LE VISE KN uelg SH - |1'gz 6'991 KÖRTS ESS Stf 9'z01 o55'gzz o9I 0o0g'g01 — |009'611 8'g0oI [00 Vä a RAR Vv - -— Jr 1'g 6'z yta AC £'99 008' 101 O01'I oo" AS oo0'€b 0'99 & GTA om ltortänng MIR SueA 4 — |8'€1 8'Soz £'6 Lal g'z o'zzlI ot9'06€ |o4IfE — looSfe4r —looo'f1z | 8'gEr SÖTT KOR none neg [epung Å — (SI öv LEE kAtOR 9:01 | 6'6€ osAerE o0o£'z$ oSb'o67 | z'€v SA SÖNER "> oqss0J, ; [20] — IV 8'z8I DIET SENS id NAN o99'zer oScS'I o00'€ 5 00089 6'g9L1 VÄTE ET ÄN SPAR IEPION SZ — lL'g £to9I ot6z | t'Le 8'gr | 8'vå ofette Ok oSg'SbI — loSz'Ser 6'v6 VALEN JR ar OSSE oqIeA : z — LG £:€gz £ige | eg egg | sovr lejon oe o00'11z — |000'boz z'o$1 PORR sr du | SEPS SES oqpaA ) FR a 2 [ra 1e9ae [Bar FOTNOT |A :onpar | INHNA | onparl IMNNA / anyma | ÅN av4 INN -AN In Mm -ÅN S sdjefH | | vwumg def -djel BILUNSE IFA ANITT [-VErD IML oz — oreärprof Sä HIV WJLY PY EIA = wridojry | Ieruy d + jeunuev3 AvIGG MALSTA ppESs : ae Sew PelposFoAS OT LU SGET d OS ; r FR "6161 JU UP] SÄIOGSAJY WOUI Jv830xs sopirisua v uaJaquresZunposFoys EPIONN J9AQ FEIPUvBUNULS ; = ATI "QI 226 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [20] LAR NIVA Kott= och frö- KENO TEE a Frö Medelpris pr hl inkl, provision f.v. b. Tall Gran å inköpsorten Tall Gran | Lärk | Björk hl hl k k k k Tall Gran : ; : FR Kr. Kr Behållning från år 1918 ... TSV 237,35 = = 412,2 | 1,815,3| — 30 Tillkomst under året genom KODE RS EL ENG RSE SRS 2,095,69) 5,498,75 8,50 2,50 415,0 | 2,966,0 | 100 5 Tillkomst under året genom ETenT Klan ONS esse SE = SR SR 468,5 | 1,790,5 | — OR Summa |. 2,233,09] 5,736,10 — — 1,295,7 | 6,571,8 100 | 45 Tab. VI. Plantredogörelse Omskolade Oomskolade Tall sö Gran Tall Gran jo Bs Lärk 2/0 [0] st. KISEL HG 21 3 | st. st. st. st. | Anskaffade under året: Från egna plantskolor ... — 20,640 3,287,000 | 3,763,600 | 6,732,150 56,010 | mn — Summa — 20,640 3,287,000 | 3,763,600 | 6,732,150 | 56,010 | [21] redogörelse för år 1919. | Avgång under året ge-| nom klängning KR Avgång under året här- jade av eld vid frö- klängningsbranden i FEASTS Se oso nea Utlämnat under året ...| Till egna plantskolor... Till enskilda marker in-/ omlandstingsområdet: FÖREREStE olle res cn Till nedsatt pris ...... Till självkostnadspris,.. Till skogar utom sty-| relsens verksamhets-| TOT OR EEE | | Viktminskning genom/ | omharpning och ut-/ vägning | Behållning till år TA för år 1919. SST TEVE SN VE NS ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. KKRLEta r | Medelutbyte || i ' 1,392.09) 3,171,10 I Summa | 2,233,09] 5,736.10] av I hl A 3 =) Tall | Gran || Kg Utlämnade under året: Till enskildes marker inom] landstingsområdet. förl nedsatt pris tb tsge > självkostnadspris Till skogar utom styrelsens Vag ot iinn aa di SRS ESS AN verksamhetsområde......... | uf. E B B DM Omskolade St. Tall | | Medel-) ipris perj | tusen I | st. Kr. Gran I I II | Medel-' 1 4,643,000] I 7,050,600] SE 1,970,600 437,000 203,0 | 287,2 | 1,977» 75! SR 1,092,80/ | | 269,0 | -b68,s | | 2,673,2 | | | 6,571,80| Oomskolade Gran | | | Medel Tall | Medel- pris per | tusen st 2,— | 1,976, I 50] 626 ,000] | 4,130,000] | Björk | verse 228 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [22] Tab. VIII. Åtgärder på grund av Skogsodlings- Upprättade Därutöver Upprättade kontrakt för kal- Tagg å FA De Er marker, vara undersöknin- hyggesbeskrivningar ; förbindelser återväxten god- Par Ene tigade, känts i Härad ännu ej Kalmarks-| beskrivna Kalmarks- Fr 1903 Provi- 4 Area ; Antal areal AvygA Antal areal St. års sorERa ningar har skogs- har har lag ; lagen MEG D Oe osant sste 39 258,50 I Sui 235,0 25 AG IholueS = NAD OPERA SAT 43 282,22 — 35 162,05 30 T2T os 2 ID NOIR EN NS rr SSA SER SR 52 453,20 12 47 440,90 7 29,0 2 — TI CEN EES SSSEA BÖ 86 AA42105). 0 RN 81 364,45 38 123575] URR2 = STU SE 44 128,75 =— 37 116,50 5 6,0 I — NEKTAR TRE 71 489,25 3 68 407,25 3 47,8) — = MEESE L BOR SIERRA 34 181,00 30 13 64,50 I 35) — —— IBJÄTke sea sa SAS 15 50,50 5 8 3950 = =) == Flundre biesbls! (MLS, Koss 22 99,50 7 9 70,50 RJ KR I Pr NET KST Hort SO ROR 2 51,00 2 I 6,0 = = I = MTASEN CHi sus RASA 60 260,20 2 58 249,70 20 S5LoN i [SET gN SNS ARS 65 668,30 8 55 |. 543,30 8 55,0 I — Eden MR sena 101 470,90 14 71 372595). 30 98,8 I TT INS Rh rar Ana 150 764,42 18 122 675567] 47 TOO: Ne rn IRS VÄR Mbps ue 165 551,25 6 125 414,20 16 61,5 I = 15 G NS NAR MAN Sr 543 2,823,82 50 469 2,509,77 112 579,25 4 Vv IBöllebygd Wij rtg. 89 406,65 = 89 406,65 58 234560 = HEN EAS SER 241 1,403,04 — Lye 829,60 112 566,5 | 5 — Summa 1,822 9,785,45 TYGET 7:907409], STAN 2005575 MER = Medeltal för åren 1905—09 = = — 465 3,222,0 — 4 — 1010—141 ")ISO7 IRA NISSAN 303470.) IT20 NGE 2 = 1915—19| 616 3,593 361 417 2,567,0 208 1,031,0 9 AN Summa för åren ; 1905—19]| ) 3,589 | +) 20,808) 1,806 || 6,000 | 28,185,0 | 1,602 | 8,515,5 | 75 — 1) Endast för år 1914. 2?) Endast för åren 1910—1913. >?) Endast för åren 1918—1919. ") Endast He JU é i AV rd SEAT 6 — ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 229 lår A g- - "skogsavverkningar. å 2 js Skogsodlingar utförda på av- Modi- || verkares eller fierade| markägares bekostnad köl ; / Meddelade avverkningsförbud Sakkunnigt biträde Å på grund av av- $ 2 andra/| yverk- JAntal inkomna Antal I i 1918 års lag el. rekvisitioner |utförda för : 2 stycket | . 3? 1919 rättningar VETERORS ag Ör : i 1918 års UA a AR plus balanse- | och upp- || Avverk- | Där ägaren 5 9 lag eller | förbud SN 1 3 rade från rättade nings. | själv är av- |2IS lag (4i 1919 domar | har Z = 1918 anvisningar|| rätter | verkaren års lag 142(+ 3) 131 76(+ 1). 72 51(+ I) 42 SC 28 49 + 4) 52 50(+ 5) | 49 31(+ 4) 3 a) 4 15(+ I) 16 —(+ I) I 32(+ 1) | 29 28(+ 3) | 26 AE | 54 8i(+ 10) 79 68(+ 6) 68 266(+ 16) 253 61(+ 9) 67 114(+ 4) 105 1,164(+ 70) | 1,107 | 230. I Aterk. 40 Balans. till 1920 $87 | | 1234 29 29 SE 33 347 329 2,044 0574 ER 14 | 2 10 | 42 för åren 1914—1919. 230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [24] RR OSMAN Dikning, bäckrensning och betes= Tio rr lä gig Döms Med understöd av skogsvårdsstyrelsen Utan understöd av skogsvårds- | (50 Z av kostnaden) styrelsen | ; Härad 2 Löpmeter Kostnad FÅ Löpmeter Kostnad JAR En : 8 a) 5 4 N NEN Bäck- | Dikoing 0 8 Bäck- | Dikning' |... Sö = Diken | rens- rensning = Diken | rens- rensning F PSA RO GERE G: E PINS | KTL Kö ARE |ö. NEN ON rs SNART 15 6,529 — | 3,902116 — |—| I| 1,423 — 318/14 — |— NIE osa 5 2020) RT SE —| — EA EE RE NOTA OLE see sh Le 4 270860 7006 50 | ÖRE REN IÖSSbO:tt fuse brer I 226) — 13560 | MSE RARE Se ap ÖN | "SJEG a VON MYR SALA KARE / 4,440 — | 1,469/56 EM ERE ES LAR ME SNES NED Enl BLNAS AS Vi 2,805 — | 1,714/94 = == = SE SNES SEN KARE RESTE SKR RE UL Ben — — -— — |— — |— ISJÄTKOV bk lee erinra — — — — | o— —| I 850) I50 76/50 13.150 I RSS Ios Ne st 2 746] — 582 O5| — |— — — NYEDS ras RASAR I 303] — 289/60 NN Nr (CHESS SANS NRA = = Fr Fan | En RAL IICCe Testi 7 4,020 — | 2,469 30) | - SEE SNR EE | BASERA äs NI 2 RR) 222/12 NR RN NL a INCHEVÄDNN mir ses sees 2 544 5 291170 18/75 | IVER Sr FAN ESA 1550 TON RA SIN SNS TO ANI SSS 257!) 6,832/13 97140] I 392 — 12610 — |— Bollebygd. ......... 17 5,576| 729) 4,498!74] — 387155 | | | SM HY PSN rt S 3,526 427| 2,893/26 187/05 | | bl URIN KA En Summa | 97 46,665| 1,488 27,325 17 690]75l 31 2,665] 150 520174 I3LU5O 1005—1913 Understöd ej lämnat, Statistik saknas. För år 1914 > > » | —|17,273| 4,594) 3,080138) 643 134 Medeltal för åren I915—19| 39 21,357| 1,285| 9,417|/08) 424l13| — | 4,724| 1,251| 1,197|55)] 129 = Summa för åren I914—1919/194!1] 106,786| 6,423|47,085|/39| 2,120|53| — | 40,892]| 10,851] 9,068/15])1,288 |36 1) Endast för år 1919. 7?) Utbetalas 19209, sedan arbetet utförts och avsynats. PR pr $ FA TEST AI RSSONE” 6 ss uu TN kultur å enskildes marker år 1919. ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. arbeten | Bletecs ke rEnr j | Summa || Upsra | pprättade å s DAN | anvisningar | Fek kalL us lpsprenera Löpmeter Kostnad | | Antal i z | | | NN . | . - | Bäck- | | | Bi 2 fjord: | nen | Bäck | Dikning | rensning | Antal | Areal | Antal | Areal idrag ?) | ägare rensning | — jordägare] har | jordägare] = har | = Kr. |öre Kr. | örell? SSE F Kr. lö. | | | Pol | | 16 7,952 = 4,220/ 30] — | = Har 2,0 — = = | LR | | | | MS ana] — | nats] —I-—N 2 |. 5 FN NE SR elva | | | | | | | - 2,988) FR 706) 50 SN - | 55 | I | O,5 år) ÄR ne | | | i I 226| -- | A351 GO ==! FAN 6,5 | = | = KE hl | | | | | I 7 | 4,440 — 1,469 56 = — | —/] 2 Lo | — KG = = || | | | | | | fn 2805] — SNR SI ar AL Ge = =" | | | | il | | lav II | Hi dt me RN | RN || | I 8350 150 761 50 Ue R R — = = RS | bat | | | 2 746] = 582/ 05 22 —) AR 6,0 = = NG I 3031 = 28060] — —| — | a KE = tok ..| RR L et frn GA EA AA EN | | | | | | | 4,020 EROS 2,469] 39 SN NR | 8 12,23 5 | 35 | - - | | | II | | | a 2 | 483 — 222/ 12 == 2 2.5 2 2,5 | — = I | | | | | 2 544 75 | 291170] 18 I75] 4 9.0 SER EE NR | | | | 20 11.745 2357 6,958 23 97 | 401 14 30,15 V | | 6,3 | TR = | | | | 17 5,576 729 | 4.498 RISSS7T 553 Soup Ce | 1.5 | = = | | | | | 8 3,526 427 2,893| 26 187 | os ll 7 BS 5 4,53 — — i 100 | 49,330] 1,638 | 27,845l 91 | 704 |25 56 | II2,2 33 | 30,0 : | | | | | | | | — | 17,273 | 4594 | 30801 38] 643 |34| | | 39 | 26,081 | 2,536 | Put bal m53 is | | | | j I 194 |147,67$ | 17,274 | 56,153|54 | 3.408 |89 ERAGON rn NR V BL DAE Re IT MER TER SÄL på Fr LR FIL ; ( 3 ES , YA ; va 232 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 191). [200 Tab. VII. d Öka Till gå FsA0 ke skolning I Areal ; Plantskolor har Lärk | Tal Tall Gran och Gran É björk" | 1/0 2/00 1231 AST LA ÄRA 0 00 RN NÄR 0,1636 — — AS | 12,000 — 500,00 WNVattun sent «osar ble AD 0,6428 25 60 20 10,000 300,000 500,00C (Öxnered.Lb påve! Sot dt 0,2699 IRAS 46 10 — 1,000,000 30,0 00 (GLAVSNAS IN seeds es seger 1,0 59 47 30 13,900 || —5,816,000 1,650,00C pri Stade ESS R Ore SAR SNS 0,3635 18 20 - — 230,000 110,00 SKOS SYD NT sa do 0,0990 — — 20 — — ET Iare dt NS RE oss O,1644 15 SA SE CV | 350,000 230,00 Nöa OSdred FNS ESS RE O,3337 | 5 30 20 — | 100,000 | Summa 3,0369 | 167 203 | 145 | 35,900 I 7,796,000 | 3,070,0 it MED SEXT: Vv Skogseldar inor Brandställets RR Plats, där skogselden Befintliga | skogs- avstånd till när- på k Bil ) trädsla ES pågick maste by med an-| Tid, då skogs- Orsak till RS som ivande av dess STR eldens ; över- s elden pågick Reed tiondedelar, gicks SR Ser där elden av ocken kilometer uppkom ve 1 2 | 3 4 | 5 | 6 (ER Backen ga Vättungen ... Vättungen I KJ Lokomotiv 0,5 björk 2,0 0,3 tall 0,2 gran Holsljunga ...| Floghult ...... Floghult I 2/6 Tobaksrökning 0,8 tall 0,75 0,2 gran 2 RR EV bn MM FREE TRIP TA NER Pad So KEY kd UU ae nå a AN SNUS VÄNS KN RR 9 a HR fa 13 . CJ Fä Fars a " ; AK? 'V . Cd ' d CN ” Ar BTR , . 1 - Fa t ; y i fd ' [27] ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 233 skolor. | | flantor vid årets slut skolade Omskolade Gran | Gran | Lärk Björk i | Lärk 1/0 It i2/0-8: 3/0! | | 2/1 STR | Sr | 375,000 = | 190,000 75,000 = | 12,000 SS | Köl | — 2,350,000 = | 200,000 | -- | 10,000 28,000 | — EH | | | | | 1,200,000 = | 420,000 | 70,000 I — — | SS | Za 3,134,500 1,974,000 | 360,000 32,600 13,900 11,950 | 800 | | : 140,0c0 65,000 | 24,000 | = | =S AR | deg — 150,000 = | 97,000 | = | == er | CM Far ST RT CR in FR I | 470,000 | 600,009 199,000 | 75,000 2 5,000 — | 4,944,500 5,934,000 1,140,000 — | 182,600 35,999 | —44,950 | 800 | Alvsborgs län år 1919. | Medel, varigenom | äk | ; 5 7 N - a | elden begränsats, HBerknad BRG GA | sa EG Si Häindska | i; | beräkna ning av skogs-| | t. ex. naturlig be- St SSR Hara hela |ooenoot : släcknings- | brandskada | eldens upp- gränsning mot myrar | h släck k SER ateckor SERasbe ESS ntäffande kostnad | och släck- omst vid- | nteckningar ståndet, rt ingripan FRE | ningskostnad fe rättsliga] släckningsman- | - kronor k PN Se i | E | ronor åtgärder = | i kronor skap m. m. | | 9 10 11 | 12 i 13 14 NITf 600.— Släckningsmanskap | 450.— 1,050.— Inga Långvarig torka (Skadan regle- ras under år 1920) | | o8.— d:o | 220.— 318.— Inga Torka | HH 698.— = | 670.— | 1,368.— | — — | 15. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. AN i 234 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. | FOTON Länsskogvaktarnas tiänstgöring under år 1918. Förrättningsdagar, antal Ad Antal för- - adl 5 20 bo = så Länsskogvaktare TA SNS = = bo 3 C5) 3 | reses | rätt FA ASA a AS I HiLeS re en ENE > g | dagar) DINSS- Se [Bre SA Ä 2 NR ställen 20 RA Fö [a] 22) | Ordinarie: Erik ErikSSOD «..s ccco- == Fl KGONATILON | 20 8 34 209 8 323 ES Hedenlunda... yer.s = SAN O VAS 9 TI ER 201 7 329 OMBEILmdberg oc — SST SSUKAOE 16 9 8 200 6 494 | VANA ers ZAC ös oms Nang 2 AO) SN NGA 3 7 18 DJIA 250 ANETOHATSSOM SSA SA — 7 ASOMN ISS vr 3 5 204 3 mol DI EJORANSSÖN sc scoccs rek — 100,5 33 | 64 955 9 14 | 2390 2 423 | (GAS ANMarke sö oe se — BÖNTAS NISSE ES 14 7 NE oa ESFACSOnSeIfen. danser — TO31 LIL AU 23 5 18 | 264| 10 32Y ENNED Sandö San 2 BOIS SLOTNNT3S "I I 245 9 457 FASER ATSSOM. 5:55 eek see - S41 1SOLKSOLI TY 3 — | 273 7 742 Extra: | MENT CITE SS Skr sekt — SANT GTA KSO 20 i I | d-2200ES 508 Ej STORLEK vöster danne RS 59! 80! 42 SN, 14 | 216 7 285 IPARETenng vis Sie ser Ir Ol 811 75 | 20 AI 280205 NR 540 IKJORATSSOM HN LEE esse 12 TO 20 ne I I 85 2 224 | I M. Palmgren” ............ Tr Am IN 8 73) I 175 | | Summa | 72 |1,041,5| 809 | 734 |208,s5 89 | 1670).3,T20 24005 ONS + Anställda fr. o. m. 10 sept. I919. ; å , j 4 | ET + VA VIE UTE RR MYSSLVS A Sj br, [29] ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 235 Tab. XII. Skogsvårdsstyrelsens i Älvsborgs län inkomster och utgifter 1905—1919. | Medeltal för åren Sämma | | för åren | | I905—1909 | 1910—1914 | 1914—10919 || 1995—1919 | | Inkomster. | | | Skogsvårdsavgifter ... ........... 26,050: 23 30,179: 25 91,081: 54 741,055: 17 | | EEE oa ads den: sön AR 21,220: -— 20,082: — 27,346: — 343,241I | ERE LNE mode a oci cerenes ne AAA SARS 674: 08 SLISTS 1.608: 06 13,975: 47) | Förrättningskostnader ............ — — 1, 154: 12 5,770: 61 | FIK RESEPO: ora ond de oa av EE F-455::36 4,268: 04 14,671: 74 101,075: 7 | | KANE odla occaso SSE SRS 200: 31 5,467: 97 6,538: OI 61,131: 48) | EPOSIDONET ccs osseser ASAT — — I I 106: 84 55,984 22 | | | Las SSA for 157: 20 250: 27 21,599: 72 110,036 = | Summa — — - 1,433,169 74) | Il | Utgifter. I | Skogsupplysning .................. 1,072: 00 892:95 | 10,296:30 || — 61.311: 30 [Skopsodbng. ......<--- SET 22,457:89 | 36,977: 14 | 68,873:69 | 641,543: 63 [a RE I en vän -- — 5,325: 71 || — 26,628: 581 | Tjänstepersonalens avlöning ... 14,113: 62 18,.717:08 27,061: 03 | 290,458: 74 [löRastigbEfer: oo oo.oc. os RRESUNEN 1,056: 64 390: 07 12,209: 93 68,283: 253 | Enskildes depositioner ........ — = | 6,551: 17 32,755: 86 | Förvaltningen i övrigt ......... 4,406: 41 5,757:33 | 22,584:99 | — 163,743: 71 | Summa = — — 1,293,725: 07 j E nd | ÅS eNea [BC ag REA AN Plåt än AG fn [ERE NS SALEN JULLE MA AE SEN TRA SEE RP VT VED SRA fö TRA SAGOR OT RT ÄRE aTE a AT 4) RITA LR SN EDI TRE ARD AN ar ANANAS NN UA ut | SNAEN 4 | NR NN NK VY SNR / 230 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [39] Revisionsberättelse. Undertecknade vederbörligen utsedda revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsens i Älvsborgs läns landstingsområde redovisning för dess förvaltning under år 1919, hava genomgått styrelsens protokoll och i styrelsens vård varande handlingar utan att finna anledning till an- märkning. Räkenskaperna, även räkenskapen för befattningshavarnas hos skogsvårdsstyrelsen pensionering, äro behörigen verificerade, och hava vi efter granskning funnit dem förda med ordning och reda samt överensstämmande med styrelsens angivna sammandrag över dem, va- dan vi tillstyrka full ansvarsfrihet för skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs läns landstingsområde för dess förvaltning år 1919. Borås den 14 juni 1920. P. A. BENGTSSON. CARL A. BRUSEWITZ. O. H. SVENSSON. G. F. S. ADL. ADELSKÖLD. C. MAGNUSSON. d Skogsvårdsstyrelsens i Skaraborgs läns landstingsområde ; berättelse för år 1919. I enlighet med Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen inom Skaraborgs läns landstings- område härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1919 ävensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning, sammanträden m. m., Styrelsens sammansättning har sedan föregående berättelseår ej under- gått någon förändring, utan är fortfarande följande: ordförande f. över- jägmästaren Gust. Barthelson, ledamöter: kammarherren, friherre Alfr. von Essen, Helliden, Tidaholm och lantbrukaren Aug. Nilsson, Bjärby, Grästorp. Suppleanter hava varit e. jägmästaren, friherre Allan von Essen, Källefall, Tidaholm och godsägaren m. m. greve Nils Posse, Vreten. Som länsjägmästare, sekreterare och kassör har tjänstgjort e. jäg- mästaren Alf Winbladh, Mariestad samt som biträdande länsjägmästare e. jägmästaren T. Tillander, Mariestad. Hos styrelsen hava under året varit anställda sex stycken ordinarie och tvenne extra länsskogvaktare. Var och en av de ordinarie läns- skogvaktarna har haft sitt bestämda tjänstgöringsområde i enlighet med den indelning av länet, som gjordes år 1918 sålunda: I eller Hova distriktet, länsskogvaktare A. Johansson, tjänstledig till den 30 juni, då han på egen begäran erhöll avsked. Vikarie har varit e. länsskogvaktaren Ivar Magnusson, som från och med den I juli innehaft befattningen som ordinarie länsskogvaktare. II eller Mariestads distriktet, länsskogvaktare A. W. Karlsson, Mariestad. III eller Korsberga distriktet, länsskogvaktare G. Dahlström, tjänstledig under året, med e. länsskogvaktare N. Johansson, Mölltorp som vikarie. IV eller Skara distriktet, länsskogvaktare A. Strandh, tjänstledig till den 30 september. Vikarie har varit länsskogvaktare G. A. Henström, Skara. V eller Vara distriktet, e. länsskogvaktare Joh. Arvidsson till den 30 september, varefter G. A. Henström förordnats som ordinarie länsskogvaktare i detta distriktet. VI eller Sandhems distriktet, P. A. Ericsson, Sandhem. Utom ovannämnda länsskogvaktare hava dessutom hos styrelsen varit anställda 68 st. plantörer, vilka tjänstgjort som arbetsledare under årets skogsodlingsarbeten. Sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar för plan- törerna utgjorde 1,088, d. v. s. i medeltal 16 dagar pr man. Styrelsen har under året varit samlad till fyra sammanträden, d. v. s. utom till ordinarie vår- och höstsammanträden, även till tvänne extra sammanträden, ett i juni och. ett i oktober. Bland viktigare beslut, som av styrelsen fattats må nämnas: 238 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. att fortsätta de för markägarna till huvudsaklig del kostnadsfria skogs- odlingarna å gamla ljungmarkar, varvid styrelsens bidrag beräknas efter en dagsverkskostnad av 4:50 för fullgod arbetare och 2:50 för hjon,= art låta verkställa kartläggning samt beskrivning över de ljungmarker, som skogsodlats på styrelsens bekostnad, a?t på hemställan från Norrlands Skogsvårdsförbund och Länsjäg- mästarnas förening, teckna en garantisumma om 800 kr. för att möjlig- göra utgivandet av en Praktisk handbok för skogsmän, att för sin personal fastställa ny lönestat, enligt vilken personalen kommer att från och med 1920 års ingång få åtnjuta ungefär samma löneförmåner som motsvarande befattningshavare inom skogsstaten. Skogsupplysning. Genom tillkomsten av 1918 års provisoriska skogslag och dennas för- längning år 1919 har skogsvårdsstyrelsens funktion såsom övervakande organ i väsentlig grad ökats. Fullt lyckligt är naturligtvis ej detta ur den synpunkt, att ett dylikt övervakande av en lags efterlevnad — där- till en lag, vilken likt den nämnda gör ett synnerligen kraftigt ingrepp i den personliga äganderätten — givetvis för med sig en mängd tillfällen till konflikter mellan den övervakande myndigheten och dem, lagen när- mast drabbar. För att emellertid söka i görligaste mån förebygga dylika konflikter och alltså bibehålla och ytterligare stärka det förtroende och samarbete, som börjat komma till stånd mellan skogsvårdsstyrelsen och länets skogsägare, har styrelser funnit nödigt beträffande den nya lagen, liksom fallet varit med 1903 års lag, att från början söka få skogs- ägarna att inse, att det intrång som åsamkats dem genom lagen, dock ytterst är till deras eget bästa. För att en dylik uppfattning skall kunna tränga igenom, fordras emellertid framförallt upplysning. Det synes nämligen av de senaste ärens erfarenheter mer än klart, att något för ordning och rättsmedvetande mera upplösande ej finnes än lagar och förordningar, vars nytta och mening ej fattas av dem, de gälla. Upp- lysningsverksamheten, vad den rör såväl nödvändigheten av skogsod- lingar och varsamma avverkningar, som nyttan av gallringar och andra skogsvårdande åtgärder, står därför nu mera än någonsin, som den främsta punkten på styrelsens arbetsprogram. Kraftigast och bäst be- drives givetvis denna verksamhet genom de personliga besök, som av jägmästarna och skogvaktarna göras hos skogsägarna. Därvid givas ju alltid rika tillfällen, att för vederbörande framhålla de förmåner, styrelsen kan erbjuda, och att intressera dem för utförande av skogsvårdsåtgärder. Tack vare de ej allt för vidsträckta distrikten, kunna länsskogvaktarna nu årligen genomfara alla delar av sina distrikt. Antalet av dem be- [3] SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 239 sökta hemman uppgick under berättelseåret till c:a 1,590 st. och därtill komma av länsjägmästarna besökta c:a 450 hemman, vadan av länets omkring 20,000 brukningsdelar en avsevärd del besökts. Utom på nämnda väg har kontakten mellan styrelsen och allmänheten uppehållits genom de direkta hänvändelser till styrelsen, skriftliga eller muntliga, avseende önskade råd och upplysningar. Kungörelser i tidningar samt anslag å offentliga platser hava jämväl varit en av de vägar, å vilka styrelsen sökt nå allmänheten. Vidare hava föreläsningar i skogsfrågor hållits. På grund av det osedvanliga stora behovet av plantörer vid årets skogsodlingar såg styrelsen sig nödsakad, att redan på våren anordna en kortare plantörskurs. Denna räckte blott en veckas tid och avsåg utbildandet av ett tiotal plantörer, vilka omedelbart efter kursen fingo träda i tjänst. Den numera årligen återkommande höstkursen för utbildande av plan- törer och gallringsförmän har ej genom denna vårkurs gjorts överflödig. Fastmera fann styrelsen det nödvändigt att på hösten anordna en dubbel- kurs, detta dels på grund av erfarenheterna från vårarbetet, då plantörs- bristen nära nog var kritisk, dels med tanke på det stora antal sökande, som årligen anmäler sig till dessa kurser. Kursen avhölls detta år å Hassle-Säby egendom, där lokaler och mark beredvilligt ställdes till förfogande samt största tillmötesgående visades för underlättande av kursens proviantering. Av ett 140 tal sökande antogos 50 stycken, av vilka 4 stycken dock på grund av skilda förfall ej kunde deltaga i kursen. Den stam av utbildade plantörer, som sty- relsen nu har till förfogande uppgår till c:a 200, men torde detta med tanke på vunna erfarenheter, ej vara mer, än vad som kommer att er- fordras vid det alltjämt svällande vårarbetet. Dessutom har styrelsen i ett Hertal trakter, där någon av dessa plantörer har sitt hem, kunnat spåra en ökad förståelse för och företagsamhet i fråga om skogsvårds- atgärder, vilket ock kan räknas som en betydelsefull vinst av plantörs- kurserna. Skogsodling. Skogsodlingsarbetet nådde under berättelseåret en osedvanlig omfatt- ning, dels beroende på att mycket som var eftersatt under krisåren, nu togs igen, dels på att den skedda ökningen i styrelsens personal möjlig- gjort, att större antal avverkade marker än vanligt kunnat besökas, vilka besök föranlett ett ökat antal rekvisitioner å frö och plantor. Den areal, som skogsodlats direkt under styrelsens ledning, uppgick till c:a 1,400 har, fördelade på 487 olika fastigheter. 240 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [4] En ej ringa svårighet vållades vid planerandet av årets vårarbeten dels genom bristen å plantörer, vilka emellertid hävdes genom förut- nämnda extra ordinära åtgärder, dels ock genom en mera ohjälplig brist å tallfrö.ö Den senare kan utläsas ur bifogade tabeller (tab. 1, 2 och 3) i det ovanligt stora antalet utsatta plantor jämfört med mängden utsått frö. Ett stort önskemål för framtiden vore, att vid rika fröår kottskörden kunde bättre tillvaratagas, än vad hittills varit fallet, för att på så sätt under kommande nödår en riklig fröreserv må finnas att lita till. De skogsodlingar å gamla kalmarker, som styrelsen understött med större eller mindre bidrag, hava jämväl under berättelseåret i någon mån ökats. Den areal, som på detta sätt vunnits till produktion, uppgår dock blott till 177 har, vartill kommer hjälpkultur å c:a 70 har, som förut skogsodlats. Med tanke på den avsevärda areal av c:a 4,000 har, som ännu utgöras av nästan värdelösa ljunghedar inom länet, måste man beklaga, att intresset för dessas skogklädande ej är större hos markägarna, detta trots styrelsens åtgöranden. Fall har till och med noterats, där markägare vägrat att låta verkställa hjälpkultur på sty- relsens bekostnad å mark, som förut skogsodlats, emedan detta skulle ytterligare med något år förlänga den tid, varunder marken ej må betas. Resultatet av årets skogsodlingar, sådant det ännu kan bedömas, har varit mer än vanligt gott. Visserligen vållade påskhelgen ett ovälkommet avbrott i arbetena, så att en del skogsplanteringar blevo väl sent ut- förda, men vädret var å andra sidan så gynnsamt under hela våren, att några olägenheter härav ej synas hava uppkommit. Å en del gårdar där kulturarbetet kom i kollision med vårbruket, måste det förra upp- skjutas ända till slutet av maj. Resultatet å dessa ställen synes dock ej blivit sämre än å närliggande likartade marker, som skogsodlats tidigt på våren, tack vare gynnsamma väderleksförhållanden. Dikning. I likhet med skogsodlingarna hava dikningarna under året visat ett märkbart uppsving. Från ej mindre än 45 st. markägare varibland tvänne byalag, hava ansökningar om bidrag till dikning inkommit. Hos samtliga dessa markägare har någon av styrelsens tjänstemän undersökt, huruvida skogsmark stod att vinna eller förbättra genom dikningen, och där så varit fallet å marken utmärkt den lämpligaste sträckning för de planerade dikena, varjämte i de fall då grävningen medhunnits under året, dikena avsynats och uppmätts av någon styrelsens tjänsteman, innan styrelsens bidrag utbetalts. Till följd av den tidigt inträffade starka höstfrosten, varigenom en hel del dikningsarbeten ej kommo till stånd eller blevo avbrutna, blev ej den grävda dikeslängden så stor, som man tr MR SKA 3 tri ES MOT ARA St LIA EE RE Rand EA É a j [5] SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 241 hade hoppats, men uppgick den dock till c:a 10,700 m. Styrelsens kontanta bidrag till dessa arbeten har varit 2,860 kr. motsvarande unge- fär halva totalkostnaden. Medelpriset pr längdmeter dike har varit 55 öre. Om ock, som nämnts, intresset för skogsdikningarna synes vara i till- tagande, är det dock ständigt en beklaglig erfarenhet, som göres vid dessa arbeten, nämligen att det nästan alltid vid planerande av större dikningsförslag finnes någon >»död punkt> i form av en ovillig skogs- ägare, som verkar hindrande på det hela. Med den skiftning av skogs- marken, som nästan överallt är rådande, i form av långa, smala skiften är det nämligen i regel omöjligt att utföra en effektiv dikning, utan att denna kommer att beröra flera markägares områden. Plantskolor. Styrelsens plantskolor hava under året ej undergått någon förändring till antalet, men utgöras fortfarande av de trenne större vid Mariestad, Korsberga och Simmabo, vilka stå under direkt ledning av länsskog- vaktarna i resp. II, III och IV distrikten, samt fem mindre s. k. arrende- plantskolor. Vid årets skogsodlingar visade det sig, att styrelsens eget plantmaterial ej räckte till att fylla det oväntat stora behovet, utan måste från andra skogsvårdsstyrelser inköpas 1,100 tusen plantor. Sty- relsen har för den skull och i viss förhoppning, att efterfrågan å plantor för framtiden snarare skall växa än minskas, betydligt utvidgat plant- skolan vid Mariestad. Denna utvidgning innebär ett tillskott av ungefär 700 tusen plantor pr år vilken utökning knappast torde bliva tillfyllest, utan måste styrelsen så småningom söka vidtaga ytterligare utvidg- ningar. Styrelsens plantskolor hava lyckligtvis under de senaste åren varit jämförelsevis befriade från hemsökelser i en eller annan form. Knäcke- sjukan, som hotade plantskolan i Mariestad, har hävts sedan omkring- stående aspgrupper avverkats. I Simmabo plantskola förstördes årets sådd av finkar och sparvar, som bortplockade ej blett de ogrodda fröna utan också redan uppkomna småplantor. Fröet var ändock före ut- såningen behandlat med mönja, men tycktes detta icke stävja fåglarnas matlust. En på senvåren företagen omsådd blev dock tämligen fredad. Av tab. XI framgår styrelsens tillgång å plantor vid berättelseårets slut. Avverkningar och åtgärder för återväxtens tryggande, I jämförelse med närmast föregående år har någon större ökning i avverkningarna å enskilda skogar under året ej kunnat spåras, trots de bättre avsättningsförhållanden på utlandet, som i och med fredsslutet SINE UME ke NR SNR ES 10 1A TR AR (VA DT AR sla FER ga 02) Im a BREDA ST YA LA CIN RUM EN BESKA hate ES NP TALAR TIER Å Hå KLAR / a g SLA Sy Yr Ng lv Sh a IGT | / 242 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. gjort sig gällande. Till stor del torde detta berott på, att virkesexpor- törerna lågo inne med mycket stora lager, vilka först måste exporteras, innan nya uppköp företogos. Därtill kom, att de osäkra och olyckliga tonnageförhållandena verkade hämmande på all utskeppning ända till slutet av saisonen, då först en verklig livaktighet kunde märkas. I och med den lättnad, som då inträdde, ökades också köplusten för virke inom landet, vilket tydligt spordes i den stegrade avverkningslusten under årets sista månad. Styrelsen har under året i hög grad lagt an på att undersöka och reglera återväxtförhållandena å de under krisåren avverkade markerna. I detta syfte har styrelsen utom genom den förutnämnda verksamhet, som länsskogvaktarna utövat för ett go-tal hemman med en sammanlagd avverkad areal av c:a 1,500 har avkrävt skogsodlingsförbindelser. De i skäl, som styrelsen anser påkalla erfordrandet av dylika förbindelser, äro dels att den avverkade marken överstiger viss areal, dels att gården | under de sista åren flera gånger bytt ägare, d. v. s. kan räknas till | spekulationsfastigheter, dels att styrelsen har anledning förmoda, att den skogsodlingsskyldige av något skäl vill undandraga sig sin plikt eller är i sådan ekonomisk ställning, att han ej kan fylla den. e I en del fall, sammanlagt 11 under året, då den skogsodlingsskyldige ej godvilligt velat fullgöra nödvändiga kulturer, har styrelsen hos Kungl. Maj:ts Befallningshavande påkallat sådan undersökning, som nämnes i S 2 av 1903 års lag ang. vård av enskildes skogar. Trots dylik under- sökning har i trenne fall överenskommelse ej kommit till stånd, utan har styrelsen måst påkalla avverkningsförbud, av vilka förbud vid års- skiftet ännu två voro i kraft. Dessa förbud hava gällt typiska spekula- tionsgårdar, som ett flertal gånger under sista åren bytt ägare. Skador i skogen. Som den för berättelseåret mest anmärkningsvärda skadegörelsen i skogarna kan noteras härjningar av märgborren. Denna insekt har under de senaste åren visat en nästan oroväckande snabb spridning naturligtvis betingad av de stora och forcerade avverkningarna. Angrepp av den röda tallstekeln har iakttagits ganska allmänt å de för c:a 15 år sedan skogsodlade ljungmarkerna inom Vilske härad; ehuru mycket lokal men dock ganska besvärlig har en härjning av den svarta granbastborren varit å en kultur från år 1918 å Blombergs egendom på Kinnekulle. Mindre björkbestånd hava 3 ett flertal ställen kalätits av björkfrost- fjärilen, dock utan att ännu någon fara för beståndens framtid kunnat skönjas. ECE ÖRTER SL TRAP RE SAN | ” ” LI Br ' + LIA [7] SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 243 Av svampangrepp andra än de vanliga av törskate och rötsvampar, som ju årligen göra avsevärda skador, kan nämnas tallens gråbarrsjuka. Härjningar har iakttagits inom samma områden som tallstekeln d. v. s. å skogsodlade ljungmarker. I norra delen av Amnehärads socken av Vadsbo härad har iakttagits en svår skadegörelse å 5—10-årig tallkultur av den s. k. knäckesjukan. Slutligen kan antecknas en ganska svår skadegörelse å ungskogen å delar av Hökensås genom ett rikligt snöfall i oktober månad. De enskildes skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. I och med tillkomsten av 1918 års provisoriska skogslag kunde en avgjord förbättring i skötseln av de enskilda skogarna inom länet för- märkas. Må vara att denna förbättring i stort sett var framtvingad, i det att ju allt för grov misshushållning med skog blev i lagen direkt förbjuden, torde dock ej kunna förnekas, att lagens blotta tillkomst öpp- nade ögonen hos mången skogsägare för nyttan och behovet av ett förnuftigare utnyttjande av skogstillgångarna. De gamla slentrianmässiga avverkningarna, antingen de nu förts i form av planlösa blädningar eller schablonmässiga kalavverkningar, hava mer och mer fått vika för gall- ringar och ett mera måttligt tillgodogörande av den mogna skogen. Den kontrollverksamhet, som av styrelsen utövats genom /' tjänste- männen, har naturligtvis i många fall lett utvecklingen in på dessa sundare banor, men å andra sidan kan aldrig en dylik kontroll tänkas bli så effektiv, att ej enstaka lagstridiga eller åtminstone oförnuftiga av- verkningar komma till stånd. Särskilt gäller detta mindre avverkningar, sådana som bedrivits av skogsägarna själva eller inköpts av mindre virkeshandlare. Nästan samtliga de mera betydande virkesavnämarna inom länet följa däremot tydligen den principen att icke inköpa någon avverkningsrätt, innan de inhämtat styrelsens skriftliga intyg på att av- verkningen är lagenlig. Något mer är 200 avverkare hava under året vänt sig till styrelsen för erhållande av anvisning, huru en planerad avverkning skall utföras för att ej komma i strid med provisoriska lagen. Dylika anvisningar lämnas i regel av länsskogvaktarna, men ha dessa order att alltid i tvivelsamma fall hänskjuta saken till länsjägmästarens prövning. De flesta anvisningar bliva dessutom under vinterns lopp kontrollerade på marken av den ordinarie eller biträdande länsjägmästaren. Utom för erhållande av anvisningar hava dessutom ett 60-tal skogs- ägare begärt styrelsens hjälp för gallringar eller skogsvård i allmänhet. Skogvaktarnas sammanlagda antal förrättningsdagar, som ägnats häråt uppgå till c:a 150. 244 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [8] Till ytterligare belysande av skogsvårdsstyrelsens verksamhet med anledning av den nya lagen återgives här styrelsens svar till chefen för Kungl. Justitiedepartementet, om upplysningar angående tillämpning och verkningar under år 1919 av provisoriska skogslagen. » Till svar å Herr Statsrådets skrivelse av den 12 nov. 1919 med be- gäran om upplysningar angående tillämpning och verkningar under år 1919 av provisoriska skogslagarna av den 28 juni 1918 och 13 juni 1919 får skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län härmed vördsamt meddela följande. På grund av bestämmelserna i ovannämnda lagar har styrelsen under året utfärdat 14 stycken avverkningsförbud varav 12 stycken med stöd av $ I i 1818 års lag eller motsvarande bestämmelser i 1919 års lag I med stöd av $ 2 mom. I i 1818 års lag samt 1 med stöd av $ 2 mom. 2 i samma lag. Den sammanlagda skogsmarksareal som härigenom blivit lagda under avverkningsförbud uppgår till 87,25 har. Utom dessa definitiva avverkningsförbud har i 30 fall omfattande c:a 790 har skogsmark förbud varit ifrågasatt, men har det i samtliga fall lyckats styrelsen att få avverkningarna omlagda så att de ej stode i strid mot nya skogslagen. Av dessa planerade avverkningsförbud skulle 22 stödja sig på bestämmelserna i $ 1 av 1918 års lag eller motsvarande ff i rgr10 äts lag 4 på Y 2 mom. I och 4 pa y 2 mom. 2 av samma lage: Att verkningarna av lagen varit synnerligen gynnsamma torde efter detta års erfarenheter med bestämdhet kunna fastslås. Ej blott så, att ett medel till förhindrande av rovhuggningar finnas utan framförallt att allmänheten alltmera vänjer sig att före avverkningarnas igångsättande vända sig till skogsvårdsstyrelsen för erhållande av råd och anvisningar angående avverkningens utförande. Dessutom kan framhållas att nästan samtlige större virkeshandlare i länet ej köpa avverkningsrätter till skog innan vederbörande skogsägare erhållit skogsvårdsstyrelsens medgivande till avverkningen. Med stöd av det anförda får styrelsen därför, som sin mening fram- hålla önskvärdheten av förlängning av den provisoriska lagens av den 13 juni 1919 giltighetstid.» Återblick på styrelsens verksamhet under de förflutna 15 åren. För att i någon mån giva en bild av, huru styrelsens verksamhet ut- vecklats eller förändrats under dess 15-åriga tillvaro, givas här nedan några tabellariska uppgifter över de olika verksamhetsgrenarna. Ta- bellerna upptaga medeltalen pr år för de trenne femårsperioderna 1905 — 1909, 19 10— 1914 samt 1915—1919, som styrelsen upplevat, varjämte till jämförelse även meddelas motsvarande siffror för sistförflutna berättelseår. [9] SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 245 Tab. 1 upptager medelantalet skogsvårdskommittéer samt hos styrelsen anställd personal. Den kraftiga ökning i antalet länsskogvaktare under sista femårsperioden inträdde år 1918, i och med att styrelsen fick sig ålagt att övervaka efterlevnaden av 1918 års provisoriska lag. Tab. I. A no fan | För tid Biträd sr Fe ER ör tiden a iträdande 2 skogsvaårds. Länsjäg- AN Länsskog- fanta ÄRE ESR länsjäg- so SS | Panmorer | kommittéer I masiare Bär vaktare | mastare ES ER em ta RANA SE RE 2 — 2 8 90 FIGrO-— 1014... .. os I = 5 22 110 I Lä 6 1 NAS fe I KT 5 60 114 0 TA ERAN REA 133 669 814 NART T mods ss dala a ng RNA Aa 271 1,430 1,593 Tabell VII lämnar en översikt av skogsvårdsstyrelsens inkomster och utgifter under dess verksamhetstid. Vad som särskilt är i ögonen fallande härvidlag — utom den enorma stegringen å alla poster (statsanslagen naturligtvis undantagna), vilken ju är en given följd av de sista årens ekonomiska utveckling —, är den helt förändrade proportionen mellan utgifterna för avlöningar å ena sidan samt totala utgiftssumman å andra. Till förklaring härav kan ej nog kraftigt påpekas, att detta är en ute- slutande följd av den nya uppgift styrelsen fick i och med tillkomsten av de provisoriska lagarna. Icke blott så att därigenom styrelsens per- sonal måste fördubblas till antalet, utan blev jämväl arbetet väsentligt dyrare, i det att esorna ej kunna ordnas efter lika bestämda planer som förut. Tab. VII. | Mer d € I ff Inkomster | Utgifter SR Behåll- : - | Skogsod- Reseer- Tiden E e Anslag av! Skogs- 1 Skogs | =, - S ning från E o Il ling och SR sättningar/| Summa > I stat och | värds | —Y värd i 3 2 föregå- 5 + | plant SES och av- | utgifter e | landsting! avgifter | Gvnet, 2 ende är I skolor löningar I905—1909 ......... 2,715 | 12,000 5,939 | 12,703 — 7.552 | 22,350 I 1910—1914 ......... 2,602 12,160 12,736 || 26,083 506 8,522 | 43.451 I9I5—1010 ... ..... 26,064 | 10,078 46,704 || 17.173 2,649 20,305 | 45,777 ERROR i 54,096 | 10,333 | 108,330|| 31,870 8,500 409,282 | 95,341 Sammandrag av räkenskaperna för Skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs Iän under år 19019. Tillgångar vid årets börian. Inventarier te f.d Korn a nand ta. ARNE SI rgT2A TEE RN RA fa arne = Sar Ar & < sn J 2 SEA er 13,669: 59 IGOtE RAS LISE ALE SEE. ooo 2,066: 06 FL SER omm aa ER mede ded soo RER 402 FAN KASERNER ee Ar en mr tan ana nt 162: 07 TRTSKOUEE fa AS a ae Sa ad rr abuse SNRA 400: — Transport Kr. 248 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Transport Kr. VÖmIbes Or da: 5SKOpg SOM SAT eg KN ARE 1,107: 24 Innestående i Skaraborgs Enskilda Bank 43,106: 44 Innestående 1 Mariestads Sparbank ...... TOLNO23 ST nnestaende. 1 Sydlbalken...ss.s ee 16: 67 Fordran hos Hellidens Egendom ......... 270: 35 54,095: 97 717,917: 96 AVgar LfedOgOrarens Ordran Mt kassanmmWe de. 209:33 +6,718: 13 Inkomster. SLA USAMISLA DT 40 ad oki co E NAS rare t AE REK ERAN ADA TARAS 6,333: — TAN AStiNEShICFAL so ss 5509 dee eos SERENA AL 4,000: — SKOSSVÄrdSAVSIHCEE da, sc boer RANA NER ROR BRL LE 108,329: 97 IHÖrsSäljningrav rö Och: plantorg. SN ds 1,845: — 128901 0) msake so VALPAR 2 Sean AN: VEN GSE Eee SA SER SAS 3838: 58 T24;3403 55 j Kronor 201,064:68 Utgifter. TSV CIN EAT Tan re ba as SI sh Pe AS AR BREES a 204: 92 Skogsodling: kulturer, plantskolor......... HALO: 10 DIF ÄG 2 es S ERE SATIN I12,208: 40 OMKOStnader «=... ses ee 5,648:61 —31,870: 11 184 076 IE TOR 0 Ve) she Ne SAS SERA se NN VERA Eb rd Aa a NEN 10,175: 20 1952 a TO Vr 6 BE EES AR NRA ARR ANN SEAT TT SA FSE SR 270507 AM. LL SFS TER ba olaga N GR RN a rd de dr AAA 212 VOTGÖ ANV] OTITI ÖS AG rs EN toret aa LAR ART oa ER NRA LEARN 2055 TONSS METNST ÖT er ears Ssd Ae os ba 2 fra SRA RON RR RR NEN al 4 ie 389: 32 ETTAN NE DORO SSA Kronor 05,340::50 IN VER CAI Cka fo bonne org BE Sol ASSA ARA BS IRI ST BIT ANAOG SET denn SN Ad a ge lag ee öl BAG arsa Ads RR FAROR ER RA AL ten 30,044: 07 150 ha (a el ot ä et Ke VARANS FEN ERA SURRAR Er NAS UR 600: — SYIEKOSHNACEL AN (4 dysple vio sn sn do bed HSE RRRE EL LEE FINS TTG BÖTSKO CN as bs beas sann 260 so AISA, RDR ANSE SN HR AG I1,200: — ÖMbesO da tSkogsOdn ga a AS 408: 74 Innestående i Skaraborgs Enskilda Bank 64,545: 23 Innestående i Mariestads Sparbank ...... ROMA: TA Ininestacnde km aSydbankeny... 4.56 eA 45$:98 —66,878: 95 TDDCHS gande (kassa sa ATA ÖS 105,724: 09 Kronor 201,064: 68 Mariestad i mars 1920. Å Skaraborgs läns Skogsvårdsstyrelses vägnar: GUST. BARTHELSSON. Aly Winbladh. rk ZH [13] Tab. VIII. SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 249 Under styrelsens personals ledning utförda skogsodlingar 1919. Antal rekvirenter Härad | | Male fn 6 NEShö os 200 Vartofta. ......| 48 Kaksds:....cf 78 Kållands ...... | 381 Kinnefjärdings! 2 vader OR ESR ET) Skånings ...... 13 [EE FKA - Gudhems...... 14 | Faske ons 13 | SEN) ootteasss IO ! MOSSAR TRA 17 Frökind (1; .scss NILS ooo I Summa | 487 Tab. IX. | Skogsodlad areal = |Utsått skogsfrö) fe | Använda | SE | skogsplantor | 3 9 har kg MR SROM TRN dagsverken SE | | | | | 2 ERE ISanma] Tall |uGkan 1 Tall. | Gran |. OEEANPSERE 28 ständig | kultur | | vuxna | barn | 5 | | | | | MRS: OLE 3 RE Er TS IS € 31 | 112 | 7 | 426,9 | 187,2 | 614,1] 174,3 | 219,8 | 393 444,6) 3,660 | 2,192 | 482 107,3 51,4 | 158,7] 32,7] 41,8] 243,3] 117,2] 1,058 671 139 | 146,7 | 11858 | 265,5! 64,3) 63.) 150,5] 232,5) 1,455 | 6171) 179 | 50,3 14439 | 65,2] II,9 GA) ”EL3:7 87,3 397 436 64/ 8 ög 18 — 1 NERE 3 62,0 | 44,2 | 106,2] 29 | 30,5] 94 | 83sl 909 | 553| IO0I 33.4] 1,6 lurSg ull me RS 62 30 160 | 299] 36 3] — | 3] — — IO,1| = IO,r 21 23 5 48:56 | Val 66,6] > 13:7.| 11555. 130: So,s| 281 251 56 56 = $6; 1.- 95] ANNO: 6 364 | 248| 42 > 1866 [10 Je DR 5,1 G56:1, DA Ko 189 | 285 45 | I721 471 21,9 8,2 7 17,9 — 29,1l 115 148 24) 4 =") FL SE AN 11 8,s| 41 | 7 6| ae = 8 FER at TE = 12 3| 2 | 991 449,9 |1,435-o0| 363,7 | 431,6 |1,282,2/1,240,2] 8,723 | 5,860 pe På skogsvårdsstyrelsens bekostnad utförda skogsodlingar på gamla kalmarker under år 1919. fara d Laske | Kinne | Skånings | Barne Skogsodlad areal Fröåtgång | Plantåtgång Kostnad | hektar kg | 1,000:st. > | kronor ” | | | = as | | Kultur | kulter [Summa] Tall | Gran | Tall | Gran | Hela | piämg | | | | | | S | | | | | 40,53 3752 711727 | 12 12,3 109 | 122,3 | 2,201,84 | 1,201,92 46 3 49 | 7:5 96 | 155:5 | 2,199,73 | 1,684,5r 3 = säll, RE I = = 63,75 | 31,88 26,51 — | 2655 5,5 | "Tal SO! 25 oo) 56125) 136025] 30 12 02 12 ER 51 67 | 1,380,73 | 1,065,75 SPI II 0,3 I &lS 409,12] 204,62 | SS NG 2 = 0,5 5 | 45 607,50 | — 303,75 | Dl I O,5 — — 3 28 är få NOR 10,2 2,5 2,5 La Ce 697 348 ,=ol 177,2 | 70,2 | 247,4| 42,5) 47,2) 295 | 442 | 9,038,94| 6,216,28 | Bilaga 1. Skogsvårdsföreningens Tidskrift! 1920. 250 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [14] VA TJ. Sammandrag över samtliga skogsodlingar. Frö 2 Fölene ; Pilan tor 5 = EEE i kg FÖL FL Se Frö och plantor är SKEN 2 | 238s & Tall | Gran | Lärk | Tall Gran | Lärk | 2224] | 5 = Till av styrelsen fastställt pris Med plantör ......... 207,1 | 318,8 | — 858,300] 622,500] — |1,036,9| 419 | 832 Utankplantörys..s..s.- 227,9 | 318,2 | — |I,214,700] 406,500 — |1,008 |180| — Summa | 524 | 637 — —12,073,000/1,029,000 — 12,044,9| 599 | 832 Gratis till enskilda | Med plantör|.ow...--.- 58,6 | 98,5! — 417,600] 515,400 — | 375 551 13833 Utan: plantörf i. ....... 2077 | e3senll ie 30,200] — 37,200] — 60 | 33| — Summa ks re 447,800] 552,600] — | 435 | 881! 333 Gratis till skolor | Med plantör ......... FR Re EN 6,300 2,300] — 24. INsISNE26 tan plantördillos.s. 4,5 7,5) — 24,500] —- 21,000] — 23 8) — Summa Ts SI [TEE 30,800] 23,300] — 47 21 26 Summa med plantör| 363,7 | 431,6| — |1,282,200/1,240,200 — 11,435,9| 487 |1,191 Summa utan plantör! 253,1 | 349,3 | — |1,269,400) 464,700 — I1,015 |221 |] — Summa summarum | 616,8 | 780,9 | — |2,551,600/1,704,900] — 1|2,450,9| 708 |1,191 Tab. XI. Planttillgång vid 1919 års slut. | BANAR t Oo I | I Plantskola | Da Gran Lärk I år SAT I år 30ES ING I Pr FRA GS mf ce Marieholm. succe senere 326,000 — I121,000 | 214,000 38,000 — HEOTSDETO ÅN ss sleek et | 850,000 — 900,000 | 530,000 23,000 — | VIDA DO Notor peg sees 290,000 20,000 | 300,000 | 200,000 4,000 — IRA dar fastslå ret Je | 10,000 | — 40,000 15,000 15,000 = WYFALIAAMRS SR FORNE Såld be | 10,000 4,600 2,700 12,000 5 — 'Tengenedstorp ......... | JEN RA 30,000 15,000 20,000 — — (CIS H 0 ra ANS SUSAN | 6,000 | 8,000 30,000 6,000 — — Pa tO Nn 22, force steder ae | 125,000 | 20,000 | 175,000 = EL ee Summa 1(1,617,000 | 82,600 |1;583,700 | 997,000 | —80,000 — [15] SKARABORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 251 Undertecknade, vilka blivit utsedda att granska Skaraborgs läns skogsvårds- styrelses förvaltning och räkenskaper för år 1919, få efter fullgjort uppdrag avgiva följande Revisionsberättelse. Av redovisningen för den förvaltning, som skogsvårdsstyrelsen avgivit för revisionsåret 1919 med däruti intagna sammandrag av räkenskaperna för det året, hava vi tagit del och kunna vitsorda, att sammandraget till alla delar överensstämmer med de av oss granskade räkenskaperna, i anledning varav vi med avseende å styrelsens verksamhet, dess ställning vid årets början och slut samt inkomster och utgifter under året hänvisa till dess handlingar. De vid styrelsens sammanträden förda protokoll hava vi genomläst och därvid icke funnit något att erinra emot desamma. Siffergranskningen av räkenskaperna har verkställts av bankkamreraren V. Westberg härstädes. Därvid anmärkta mindre fel hava redan blivit rättade i innevarande års räkenskaper. Då räkenskaperna i övrigt befunnits riktiga och behörigen verificerade samt styrelsen enligt revisorernas åsikt med nit och intresse fullgjort sitt uppdrag, få vi tillstyrka, att full ansvarsfrihet beviljas styrelsen för 1919 års förvalt- ning. För siffergranskningen föreslås ett arvode av 100 kronor. Mariestad den 29 juni 1920. JOHN NELSÉN. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. AO: E. HEDENSTIERNA:. KG: WALLCENIUS: Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Av landstinget utsedd revisor. Må TYG UR j MBA, UTA H FLYNN FLN LEN SARA RYSKE "NE NT UNGA ( Skogsvårdsstyrelsens inom Värmlands läns landstings- område berättelse om 1919 års verksamhet samt om skogarnas tillstånd och skötsel. I enlighet med Kungl. Förordningen om skogsvårdsstyrelser av den 24 juli 1903, får Skogsvårdsstyrelsen inom Värmlands läns landstingsom- råde härmed avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning under år 1919, ävensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom länet tillstånd och skötsel. Styrelsens arbetssätt under berättelseåret har i allt väsentligt varit överensstämmande med de föregående årens. Styrelsens sammansättning har varit oförändrad. Såsom av Kungl. Maj:t utsedd ordförande har alltså fungerat bruksägaren m. m. Reinh. Geijer, Filipstad. Ledamöterna hava varit f. skogschefen m. m. Fr. Lovén, Karlstad, och f. kaptenen m. m. B. A. de Verdier, Gustavsfors, den förre utsedd av landstinget, den senare av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Suppleanter hava varit direktören m. m. Åke Inge- ström, Varpnäs, utsedd av landstinget och bruksägaren m. m. Fr, Canell, Koppoms bruk, utsedd av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Under året har styrelsen varit samlad till zre sammanträden. Såsom länsjägmästare och samtidigt sekreterare och kassaförvaltare har tjänstgjort e. jägmästaren Gunnar Fries samt som extra länsjäg- mästare e. jägmästaren Eric Darle. Från och med den 1 november har styrelsen sett sig nödsakad an- ställa ytterligare en ordinarie länsskogvaktare och hava länsskogvaktare- distrikten, efter den i samband härmed företagna omregleringen numera nedanstående omfattning och innehavare: É Övre Älvdals distrikt (länsskogv. K. Östberg, Sysslebäck; Rt. Sysslebäck 9), omfattar Alvdals härads övre tingslag; Övre Fryksdals— Nedre Älvdals distrikt (länsskogy. C. J. Ek, Torsby: Rt. Torsby 61), omfattar Fryksdals härads övre tingslag, Alvdals härads nedre tingslag, utom Sunnemo och N:a Råda socknar, samt Lysviks socken öster om Fryken; Jösse distrikt (länsskogv. C. Jakobsson, Arvika; Rt. Arvika 327), omfattar Jösse härad, utom Boda och Bogens socknar samt Högeruds socken; Nordmarks distrikt (länsskogsv. P. Karlsson, Årjeng ; Rt. Årjeng 27), omfattar Nord- marks härad samt Svanskogs och Långseruds socknar; Näs— Gillbergs distrikt (länsskogv. A. Skogsberg, Seffle; Rt. Seffle 48), omfattar Näs härad och Gillbergs härad utom Högeruds, Svanskogs och Långseruds socknar; Grums— Nedre Fryksdals distrikt (länsskogv. J. A. Samuelsson, Kil; Rt. Kil 34), om- fattar Grums härad samt Boda, St. Kils, Frykeruds, OÖ:a och V:a Emterviks socknar; Nedre Klarälvs distrikt (länsskogv. C. J. Hassel, Deje; Rt. Deje 28), omfattar Karlstads, Nyeds och Väse härader utom Väse socken, Kils härad utom St. Kils och Frykeruds socknar samt Sunnemo socken; [2] VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 253 Fernebo— Visnums distrikt (länsskogv. A. Carlsson, Kristinehamn; Rt. Kristinehamn 461), omfattar Fernebo, Ölme och Visnums härader samt Väse socken; Sunne distrikt (länsskogv. F. H. Sjöstedt, Sunne), omfattar Sunne, Gräsmarks, Bogens, N:a Råda socknar samt Lysviks socken väster om Fryken. För handhavande av den omedelbara ledningen av de skogsodlings- arbeten, som av styrelsen i en eller annan form understötts, voro under år 1919 anställda 69 st. skogsplantörer. Som biträden åt länsskogvaktarne för enklare utsyningsarbeten tjänst- gjorde tidvis under året $ st. utsyningsförmän, samtliga utbildade vid styrelsens skogsvårdskurser. Skogvaktarebostället i Gunneby, Dalby socken, har under berättelse- året fullbordats. Likaså har i Årjeng boställe för Nordmarks länsskog- vaktaredistrikt under året uppförts. För att säkerställa det framtida behovet av lämpliga expeditionslokaler har styrelsen under 1919 inköpt en för ändamålet lämplig fastighet i Karlstad. På grund av gällande lagbestämmelser, kunna lokalerna emel- lertid tills vidare icke disponeras för avsett ändamål. Skogsupplysning. Under berättelseåret inkommo sammanlagt 773 st. skriftliga ansök- ningar om biträde av styrelsens personal för anvisning och råd i skogs- vårdsfrågor och inkommo flertalet av dessa ansökningar under årets sista månader. Genom ett synnerligen forcerat arbete av länsskogvaktarna och genom anlitande av de tidigare omnämnda utsyningsförmännens biträde vid mindre krävande utsyningar, hade före årsskiftet, utom från 1918 balan- serande 53 anvisningar, av dessa 773 anvisningsförrättningar ej mindre än 721 blivit utförda. Orsaken till att under de senaste åren styrelsens hjälp för avverk- ningarnas planläggande påkallats i mycket ökad omfattning, torde till en stor del vara att söka i skogsägarnas, respektive avverkarnas, strävan att undvika konflikt med den provisoriska skogslagens stränga bestäm- melser mot oförståndig avverkning. Under årens lopp hava rätt många av styrelsens tidigare utbildade skogsodlingsförmän genom ändrad sysselsättning eller andra orsaker blivit förhindrade att vidare arbeta i styrelsens tjänst, varför behovet av skogsplantörer under senaste åren visat sig svårt att fylla. För att råda bot för denna olägenhet anordnade styrelsen under hösten åter en uz- bildningskurs för plantörer. Denna skogsodlingskurs förlades till de i Grums socken belägna egendomarna Karlberg och Lennartsberg, vilkas ägare välvilligt ställt bostadslokaler samt skogsmarker till kursens fria 254 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [3] förfogande. Bland de 90 sökandena kunde av utrymmesskäl endast emottagas 45 elever. Kursen, som pågick från och med den 8 till och med den 28 oktober, leddes av länsjägmästaren, varjämte vid undervis- ningen medverkade extra länsjägmästaren och två länsskogvaktare. Undervisningen bestod dels av föreläsningar och dels av av praktiska arbeten. Föreläsningarna — 1!/, ä 2 timmar varje afton — avsågo för- nämligast till skogsåterväxten hörande ämnen. Vid de praktiska arbetena utfördes hyggesrensningar, sådder och planteringar av olika slag ävensom anläggandet av en mindre plantskola. Såsom avslutning av kursen före- togs en exkursion till A.-B. Mölnbacka—Trysils välskötta skogar i trakten av Deje, varvid deltagarne blevo satta i tillfälle att bese synnerligen vackra, genom skogsodling uppdragna, bestånd i olika åldrar. Vid en del av de inom länet förefintliga läroanstalterna för blivande jordbrukare har även under 1919 undervisningen i skogshushållning upp- rätthållits genom styrelsens försorg. Sålunda har vid lantbruksskolan å Varpnäs, lantmannaskolorna å Älgå och Kristinehamn samt lantmanna- och folkhögskolorna i Molkom under 1919 undervisning i skogshushåll- ning meddelats på skogsvårdskassans bekostnad. Vid skolorna på Varp- näs och Älgå äro 40 timmar anvisade för detta ämne, och möjliggöres härigenom att med eleverna såväl teoretiskt å lärorummet som demon- strationsvis ute i marken behandla de viktigare kapitlen av skogsskötseln. Å Varpnäs deltaga eleverna jämväl årligen under sakkunnig ledning i skogsodlings- och utsyningsarbeten. Vid Kristinehamns- och Molkoms- skolorna bestod undervisningen endast i 10 timmars föreläsningar, huvud- sakligen berörande återväxt- och beståndsvårdsåtgärder. Länsjägmästar- nas tid medgav emellertid ej för dem att under året ombesörja hela ovanstående undervisning. På styrelsens uppdrag handhades därför undervisningen vid Älgå av jägmästaren Knut Sjöstedt. Vid fyra av Hushållningssällskapet under 1919 anordnade föreläsnings- kurser för mindre jordbrukare har extra länsjägmästaren hållit 3 å 4 timmars föreläsningar i skogshushållning. Tidskrifterna »Skogen» och »Skogvaktaren»> hava i samma omfattning som förut utdelats till intresserade. Skogsodling. Tillgången på tall- och grankott inom länet var under vintern 1918—19 obetydlig. | Trots förhållandevis höga kottpriser lyckades styrelsen därför icke under vinter uppköpa mer än 817 hektoliter tall- och 690 hektoliter grankott. [4] VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 255 Dessa kottpartier, ävensom från föregående år kvarliggande 102,8 hektoliter tallkott, klängdes under året vid Fröklängningsanstalten i Deje och erhöllos härav 491,5 kg tall- och 404 kg granfrö. Utbytet blev sålunda för tallen 0,53 kg och för granen 0,58 kg per hektoliter räknat. Skogsvårdsstyrelsens plantskolor i Deje, Seffie och Årjeng hava under berättelseåret lämnat 1,203,000 st. för plantering lämpliga plantor, därav 553,100 st. tall- och 649.900 st. granplantor. Under året har den av styrelsen sedan 1908 i Årjeng arrenderade plantskolan nedlagts och en ny något större plantskola anlagts å det av styrelsen föregående år inköpta jordområdet. Samtliga plantskolorna ligga sålunda numera å av styrelsen själv ägd mark. Vid berättelseårets slut funnos enligt på senhösten verkställd inven- tering i plantskolorna följande plantförråd: i Seffle 621,000 st. tall- 1,673,000 st. gran- — st. lärkpl. i Deje 678,000 > > 1,233,000 > > 0 > i Årjeng 175,000 > > 463,000 > 400 > > Summa 1,474,000 st. tall- 3,371,000 st. gran- 400 st. lärkpl. S:a 4,845,400 st. plantor. Ovanstående summa inbegriper emellertid över 2 millioner 1-åriga granplantor, vilka ej förrän eiter ännu en vegetationsperiod äro använd- bara för utplantering. Bidrag tll och biträde vid skogsodling har under året tillhandahållits skogsägare inom länet på samma villkor, som tidigare varit härför gäl- lande. Otillräcklig tillgång 3å tallfrö nödvändiggjorde emellertid att en del planerade skogsodlingsarbeten måste uppskjutas till ett följande år. Omfattningen av de under berättelseåret under ledning av Sskogs- vårdsstyrelsens personal utförda skogsodlingsarbetena framgår av tablå I, av vilken synes, att under år 1919 hava hos 403 st. skogsägare utsätts I,133.2 kg frö, därav 469,5 kg tall- och 663,7 kg granfrö, samt utsatts 7060,310 st. plantor, därav 291,430 st. tall- och 468,880 st. granplantor, varvid en ytviddd av 1,296,5 hektar skogsodlats, därav 1,119,9 hektar genom sådd och 176,6 hektar genom plantering. Av den nämnda skogs- odlade arealen äro 1,201,1 hektar att hänföra till fullständig skogsodling och 95,4 hektar till hjälpkultur. Av tablån framgår vidare, att vid skogs- odlingsarbetena i fråga förbrukats 9,1536 dagsverken (10-tim.), därav 6,470 vid sådden och 2,686 vid planteringen. Samtliga ovanstående skogsodlingsarbeten hava dock ej varit utförda med bidrag från Skogsvårdsstyrelsens sida, trots det att arbetet handletts av dess personal. Jämlikt av Skogsvårdsstyrelsen fastställda villkor för skogsodlingsbidrags erhållande förverkas rätten till bidrag, om fröträd, 256 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [5] såvida sådana funnits att tillgå å den avverkade marken och där bort ställas till främjande av självföryngringen, icke kvarlämnats i tillräckligt antal, ävensom om avverkningen inneburit ungskogsskövling. I ovan angivna under ledning av styrelsens personal under 1919 skogs- odlade areal ingå dylika av vederbörande själva fullständigt bekostade skogsodlingar med en areal av 249,9 hektar, varav 223,4 hektar skogs odlats genom sådd och 26,5 hektar genom plantering. Skogsägare, som disponera egen skogspersonal, erhålla — oaktat ar- betena icke utföras under direkt ledning av Skogsvårdsstyrelsens plan- törer — i mån av tillgång intill 20 kg frö till nedsatt pris samt plantor gratis. Omfattningen av de skogsodlingsarbeten, som på så sätt under- stötts av skogsvårdskassan, framgår av Zablå II av vilken synes, att under år 1919 av 39 st. skogsägare utsåtts 203 kg frö, därav 72,5 kg tall- och 130,5 kg granfrö samt utsatt 317,000 st. plantor, därav 203,200 st. tall- och 113,800 st. granplantor, genom vilka frö- och plantmängder en areal om 205,3 hektar beräknas hava blivit skogsodlad, 224,7 hektar genom sådd och 70,6 hektar genom plantering. Beträffande omfattningen av de högst betydande skogsodlingsarbeten, som de större skogsägarna — skogsbolagen — utan något som helst bidrag från styrelsens sida under året utfört, ser sig styrelsen i tillfälle lämna redogörelse i Zablå III. Siffrorna i denna tablå äro häradsvis sammanställda med ledning av de på styrelsens begäran av vederbörande skogsägare 'benäget lämnade uppgifterna. Nämna tablå visar, at! under år 1919 utan något som helst bidrag ur skogsvårdskassan inom länet å enskildas skogsmarker utsåtts 585,1 kg skogsfrö, därav 293,8 kg tall- och 291,3 kg granfrö, samt utsatts I,521,900 st. plantor, därav 372,100 st. tall- och 1,149,800 st. granplantor, genom vilka frö- och plantmängder 938,3 hektar skogsodlats, därav 535,4 hektar genom sådd och 402,9 genom plantering. I zablå IV hava tablåerna I—III sammanfattats och utvisar denna, att under år 1919 å enskildas skogar inom Värmlands län skogsodlats tillkopa 2,530,1 hektar, vartill åtgått 1,921,3 kg skogsfrö och 2,599,210 st. plantor. Skogsdikning. Av orsaker, varför redogörelse givits i tidigare årsredogörelser, ansåg sig styrelsen ej heller under år 1919 böra lämna bidrag till torrlägg- ningsarbeten i skogsmark. Några med understöd ur skogsvårdskassan utförda skogsdikningar finnas således ej för året att redovisa. En del större skogsägare hava emellertid — trots det dikningsbidrag från styrelsens sida under året ej utgått — å sina skogsmarker utfört [6] VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 257 en del torrläggningsarbeten. På från styrelsen framställd begäran hava dessa skogsägare benäget inlämnat uppgift över omfattningen av dylika arbeten och finnas dessa uppgifter sammanställda i tablå V, av vilken framgår, att utan bidrag ur skogsvårdskassan under 1919 nygrävts 120,996 löpmedel diken för en kostnad av 60,697: 33 kronor och upp- rensats 171,922 löpmeter bäckar för 45,091: 47 kronor eller tillhopa alltså torrläggningsarbeten utförts för en arbetskostnad av 105,788: 80 kronor. Skogseldar. Genom sin personal samt genom förfrågningar till de större skogs- ägarnas skogsförvaltningar har styrelsen sökt erhålla fullständigast möj- liga uppgifter rörande förekomsten och omfattningen av skogseldarna inom länet. De inkomna uppgifterna finnas sammanförda i tablå VI, av vilken sålunda framgår att under 1919 inom länet av skogsbrand härjats 27,8 hektar skogsmark. Den genom elden uppkomna skade- görelsen har, som synes, uppskattats till sammanlagt 2,137 kronor. Uppsikten över skogslagarnas efterlevnad. Tillsynen över att 1903 års skogslags bestämmelser efterlevats har av styrelsen utövats under samma former som tillförene. Som de skogsodlingsskyldiga lojalt böjt sig för lagens fordran å åter- skogsodling av de skogstrakter, som avverkats på sådant sätt att åter- växten äventyrats, har styrelsen under året icke behövt påkalla under- sökning enligt lagens $ 2 i något fall. Omfattningen av under året beskrivna lagstridiga avverkningstrakter framgår av Zablå VII, av vilken synes, att under berättelseåret nog- granna beskrivningar — i allmänhet åtföljda av kartskisser — upprättats över 98 st. hyggestrakter med en äventyrad areal av tillsammans 636 hektar. På grund av att återväxten genom lyckad skogsodling numera kan anses fullt tryggad, har styrelsen under berättelseåret sett sig i tillfälle från vidare åtgärder och tillsyn avskriva 150 st. lagstridigt avverkade hyggestrakter med en sammanlagd areal av 1,022 hektar. Den under 1918 tillkomna provisoriska lagen mot skogsskövling har jämväl under året varit gällande. Med stöd av denna lag har styrelsen sett sig nödsakad ingripa med avverkningsförbud vid sammanlagt 18 tillfällen. Av de utfärdade för- buden avsågo ej mindre än 17 stycken förhindrande av ungskogsskövling, det vill säga $ 1 i 1918, resp. $ 2 i 1919 års lag, komma i dessa fall 258 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [7] till tillämpning. Endast ett förbud utfärdades tillföljd av avverkning i strid uteslutande mot bestämmelserna i $ 2 av 1918 års lag. Antalet under året utfärdade avverkningsförbud kan måhända synas lågt, men förklaras därigenom, att styrelsen, där avverkning i mindre omfattning påbörjats i strid mot lagens bestämmelser och detta skett genom oförstånd från vederbörandes sida, i många fall ansett onödigt utfärda formellt avverkningsförbud, om på mindre stötande sätt be- tryggande säkerhet kunnat ernås, för att den fortsatta avverkningen blev riktigt utförd. Det är sålunda i huvudsak där illojalt uppträdande före- legat, som styrelsen ansett att lagens maktspråk måst göra sig gällande. Skogsägarna, som nu under ett par år haft tillfälle vänja sig vid lagen, hava numera i allmänhet intet att invända mot densamma. Fastmer har från många håll uttalats tillfredsställelse med denna provisoriska lags tillkomst, särskilt med hänsyn till det nu åstadkomna skyddet för ung- skogen. Skogarnas tillstånd och skötsel. Även under berättelseåret hava priserna å de mera betydande virkes- slagen, särskilt timmer och pappersved, hållit sig synnerligen höga. Trots knappast tillförene överträffade höga drivningskostnader har häri- genom framkallats förhållandevis betydande virkesuttag ur länets skogar. Glädjande nog kan styrelsen konstatera, att det genom den provisoriska skogslagen varit möjligt att bringa dessa stora avverkningar i bättre överensstämmelse med skogsvårdens krav, än förut varit fallet. Rådande dyrtid har däremot, som av i förestående berättelse angivna siffror framgår, medfört en ej oväsentlig tillbakagång i de mera kostnads- krävande direkta skogsvårdsarbetena såsom exempelvis skogsdikning. Styrelsen är emellertid av den bestämda uppfattningen, att den nu hos flertalet skogsägare förefintliga förståelsen för skogsvårdens betydelse mycket snart kommer att medföra, att dessa arbeten ånyo komma att upptagas i minst samma uppfattning som tidigare. Karlstad i april 1920. Värmlands läns skogsvårdsstyrelse: REINH. GEIJER. FR. LOVÉN. B. A. pE VERDIER. / Gunnar Fries. fö. in ES i 9g89'z/ge8 | 562 [E95' olv'9l9z2' og88 IbgE'blb'gtr Je6e IK LvI 6'611'1 le'gg J|4€Sologg'gor lo€r 167 t't99 s'69b | E6P |vmumungs Ti lor ler feti |g9e rer |SE [608 |rer = frer Jeg = rg foos'ti jooo'or |ESV jrre | Br | stnusIA bv 18 9 of v6z |92 vs Ihre pe e'o 8 9'9$ — 19'99 000'1 = |o00fr1t |o'€z I6'9E 68 I SufQ G6r |6€ |bz 26 929 4 Iv4 logr per — er lägor Sr —jettor jooS'Ssy loos'g [rod 6TE | är] SRA ; g4€ Ste) 4 921 ggr liSz IS 261 pve ge El Ät) og oe looo'b4 00949 IB'Ev Eg | IE | USPUIStex z ofgzg lorr|98 Ib6 gob ILg 6£€ logg IELI peer I6yr Je str 146S bog'og |oogfze 605 IE AE RESTS ; vå 11b leg 109 1692 I 811 IT 18 68 le'de Jo e'ge — 60 CET oo518 |ooofrS Er IBS VILT bss UUSpaÅN : — |—- |—- (Le EE - — | — 91 or - Jo'gr : = är Joh po od9autov Q zES ISgr]85 160€ 215 106 49 S9€ I6'9€ lh [Rea kade) sg 9'88 009'04 |00StvS PES 9 Bä NE NESAAOTAN z Elle lirrlge jokr | 440 EXT | I8 IS Iotli Bb g'gr I9'ser — l9'Sg1 logEfos lo6ot4r Ikr€g I5Sv St I nsånRga mög g (Or |A 08 = 19 br 169 hl RR SE SR BOT OO Re 9 | SYIVLUPION ; Z öre Se 16 — Ser |9s4 lEgT ES 1815 Eg er seger KS ENT Boetker DNS RA MS Re Stun) 3 ; = — - €ib IAS sjö el -— — "68 — "68 — -— o'o9 I9tE€ Obi RA assof : 4 z91 IE lof 186 o0€6 Ihit |oS1 1999 |'8 GORE Så 9'191 L'gz |6'h€r 00908 l|oki'zr |P'o0rT oll 99 | STepsÅTA 4 BALIIER SIG Set 16€ 961 1055 IB'4 — Bb 9'61rr 198 lofbrr loorf4r Joor'S oIrfgr IStr4 | OR IE SIBPATY : RR (| rn [or | [rr Frgrnn Tr rr äl ; färtang usog ägts avge |vunung | vangr |NEnjaSr| suBg Fian NR ge TVPAIGY |IVPLIY dåre, 4 8 9 Iy 2 Puwunungl dp) sund] euwang |-dftr sura s usSuuojuvid pIA udppys PIA FÖR Sunnurjd Wouar) Ti ppys WOUar) är MUR AEA vest Få per H UJ HIIASTV AIVW PY[POSIOAG 101UVTA IR I 3 | RNANNSIn SS MM MM hhhoooohoohJoJJhoAohovovohvmhMmm RR ARAoAoOhOAODOVDOVOARAR RR —-—— — ———".. s —— HRK "6161 JV UR SPUVILUJIRA WOUF W9JoqtvsFunposäoxs VPIAJA [vuosJsadajsunft suasjasrkIsspIyssBoNs Av Supupaj JopUN KiB SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91 9. 260 £56z | 9'ol L'Yzz | o00'41€ | 00g'€11 | 007'£0z o'£oz S'o£I | Stel | 6€ Se = 20 = = 1 FO 5'9 Se 3 o'1I — o'II — — — o'1I og [ Zz I 8'9 g'o o'g oo0o't o09'z 0091 o'g op oz z oi og ZI 00001 = 000'01 | oZI S'L sb [3 LL,6 LEV ofpS GOOrOLILE [OOEEKOL ET [OOLETST I OSS o'67 o'£z OI tg IA o'g O00'II O00'II — | o'g Cd ST I | o'S+' SÄTT o'pE o0o0o'S+ OGISNET TE OOCKEnE | olGe EfQ1 L'9 c o'I o'T — ooS'b ooS'b — — -— —- € og = o'9g = — = | og og = Jt o'gp — o'gr — — — | Ste 6'zz 9'g S z'01 — 201 — — — | o'G I 001 of I stg€ 001 Stgz .00S'9$ — 00595 | Stig 8'S1 LSZI 9 I | Te)A2y TePY2ay 123494 'S AS IS 2 ZY DX SUL JIe3e ewWwuns S PPES LWWNS uelIrn) HEL eWWnS UupID) HEL F ueld -SBOYS YIeW Pe[posIoYs TROSIKUGLET- dd OM I[2)uy "Surupaj] 0333 ESTEDNE seuJe3gsToxys Iopun Ör6r Iv UP] SPULJIUIEA WOUI HIJ3qJesSTUIposdSoys EppojstIopun UPSSPYSPJIPASBOYNS AV II vIYr = 261 v'ges 006'12$9'1 | o08'6V 000'Z I 008'91 o0o9'pS oot'ovi E. o09'1Å4€ 000'€8 IDSTINGSON RMLANDS LANS LAN 00068 o00"S€ LLve g'Lvi 666 o0£'1Sh TVPJI4 "10 8 vuuIng TvPj24 SujuPlg IPL IY VA ppys PUNUnNS o0ob'18 009'887 o00'5€ o00'€'v 000'02 009'66€ UVI) YIvW PE[POSIOAG AT OU "BSSVYSPIYASFONS SJOUPJ IN FvIpIg UuTIN HGIOI I 1'1 | o01'zlt | 1685 £'7167 8'€67 vurmung SSR AST SEE AR ES SES ET ESR FE SE ok RS DE ost toll LEa iår. og free spvIspreN : 00029 6:11 e'96 Lör free SIN 006-66 ER ste go fees SpaÅN 0018 ehla 6'Sz1 fig = Jarre gren bion gr oq9uIa ooo'gb 2 EE BROS NL Gt, s310q]a = of le go free sXIVwWpION S RR SE ED ar Gr Dre ' sumig ooo'gt - LE FA learn ena RNE urdu ARS NT osspf SSA a gg gg free SJepsKÅLA SMG logg ör 166 free RR sLepALV PR a a a a "8 3 Ke 3 så HEL vunung uvar) HYL S 2 z DEN TTERATd Bod 0 Id RS SS HÖUccrn]NT»c9$221 " T v upp SPUvJWJRA Wow Je30xs sepirasua Y vPpIAJN u9raqJusJunNPOsåONS LL ELLE [am HH H | SS) SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. 262 10€ SZ 1'059 o'ogg'I I o1z'669'z | ogb'zEL'I | o€L'998 [ £f1z6'1I SiCgo'r 8's€g ewwns 968 rn e'Ll [OA o05'LI1 o00"ob vgl 8'IS OR EE FER AR E NNRSRE FRRN S SWNUSIA 9:69 fe 9'l9 SEE J0T OT to S67 (Pyä E|sboboboronksadoboonetrterdanndns wo 159€1 ZSGT Meg SEN 000'09 AGE EblI SÖ fa | 6SEDSopobbönonkapoonsunNnsANEA SN AE TA SA SA AS a RR ET ÄG $igz 8'69 9'11z o0o$'60P o0o€'S1€ o0z'r6 z'€17 over SÅS la SRS ARE Sr Ar a a ASS SH 6'€81 155 Eng o07'ELz 006'z91 o0£f'OII gr 6'gzE FACT a ENAS nte RS or Sp erg SPÅN z'Cov 9'z91 9'zof o09"L55 o0g'z5E o0og'boz Epbz 6691 LÄNS ARE on eR RIE SE AN SDS Oq9uIa4 HAS o'6€ MSS o01'9€ I 00918 OOSIKS 956 1185 Tia ES [BaSNDS09 obe grb dps no USNNE SEN tgoz 8'gb 9651 oLv'S6T Og8'911 o6S'gL LEG Sf10T ÅA TR Rs ENA SA ro RE säg] 61 gle JR GOGST Ses COM stg ob fr = — — | So SsokooonesoneRvDONNEE sYreuipaoN 8'9zI e'g 9'g1I oog'b€ 0o0z'btz 009'01 6'g9z1 stel t'ob söeebosecBPreP PPP RR PR VBK sk Suma) SVG e'gz SBNER 00068 SoS oo0'g+ AG sie EE In GndebASantsendanNdrgssn Lön assof o'l1z 641 1661 obL'L9 009'ov obi"lz £'€17 S"g11 SP OR RER RASEN STepsYÅLA 9'€1b 9'591 o'gbz 000"'0€ 5 o0oL'g9iv OOCKETT +'99€ 1'£8 (re (CC dn | EE SR RES ASSR LR ERS SJEPATY | mg | rg | än = — Pere H AIP W PE[POS FOS T0TUBT id (Ojala WICiErr 0 LS '6161 JB UIJ3qIesTuI[posZoyS EPIQIIN UR| SPULJWIEA WOW) JP3OYS SEPIIASUI BV JIAQ FrIpPUrLUIUES AL EEIIE [12] Tablå V. VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 263 Diknings- och bäckrensningsarbeten utförda å enskildas skogar inom Värm- lands län år 1919 (utan bidrag ur länets skogsvårdskassa). Löpmeter Kostnad | Earrjard | Dikning Bäckrensning Diken Bäckrensning Kr. öre Kr. öre | TEE SRS SR: 92,180 155,370 49,856 | 64 I 42,318 | 40 Hiry sdals- >. .ocpessn 6,140 1,440 T,2370), 236 33720 EG IIDETOS. os edres ss STAN 1,633 526 905 | 59 76 | 38 IHEENeDO our. duuoos es 16,734 8,321 6,768 | 94 708 | 23 TRES ad salg all ser semrod Ne — | 1,021 || ar 541 40 TSAREN rv 4,309 | 5,244. || 5928] 85 1,109 | 86 | Summa! = I20,996 171,922 I 60,697 | 33 45,091 | 47 Tablå VII. Sammandrag över under år 1919 detalibeskrivna avverkningstrakter. | | ENtantrona d Stycken Hektar | - | [RR Ta a oe RT aa mao nrslaje a fsa lö sö nj denne 22 107,0 | Er SEEN (ARR a RN sr a a near SN RR RESIE KA Ao 14 55,0 | [DERE Er SNS VA körd öde, d oc 6 rs STEEN ARNE TAS OR TALS. 10 58,0 | MEET se I NA Ba 2 te ba sle SRLR INNAN SPE ARR AE 8 46,5 VEN Ort marks. see NEN a a a daga I öla Ldgs ac NESS I 1,5 EGHÄLBETES öron f og see ao EN RR Är satts od Idee v dest RSK 9 43,0 SST SANNE ORAL a ot 0 RESER SEE (DL 17 104,0 | BErneDO ds Soo do rs RE RR nd räd a 5 a ee nnaRbets SAN | I 20,0 | INYEAS 3 fo Ne Tar FN OA ARN NR LA RR a dan als ba äär a a TR DAS ARN I 10,0 [BOSS a ER a LA SARA RE SR One 2 enn e ELLA AR RR SS ESEA ERA ARN PERSER EES | 5 41,5 | FTATIStACS? | 5 oo Nr ee a am dra data IS ek ak oe ae | 4 49,0 DE SE ERNA SER RS LEON = skdn SÖS RAPP ERE SES LIE DA SN 3 96,0 | IVÄSTRTASE > oc bg REAR ER Sa Na de diss ade deg, SSE | 3 4,5 | SEN 08 636,0 on Le) HH [KE PENG JA P b bd X ES KURS TEE la > + SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. 264 zz6'b | (ANDA | — Sgt — g'4z lewwngs 'epexs (9 19purisaqsBoyg (4 ERS ue) Set SE « oof of t'o IPfo a3 to [er « HE JAystfog « « € uenAyjog ue OquIa +v6 +v6 « (a — SE I of1 Ile g i sioqsueqx « € BIaqsuey rr « | pni ELV iv « = = og'z I53AY JueF2q0 Sår -2HUNN « € z pnaSqungy | 19)8SULY Se — « SZ ol o5'g — f£'o 8 Loe Selsysy a ATOJUTÖMNET ST PnIsjs pnaaLs MV 2 p K SES SS ; 2 - i SEEN AR /ve SPE CSR PnI9sseA IPpUugSY ÅLJ zo0O'I zo$ « 009 09 o€'p or BelsASy sÉ UPRFTÄSP CC 45 SUS sepurT MFIEQIPA « LOV Lbvz « o9z IA 3 oz [22 SuuugiqALO , Yso TOMTE GK aljog c z'o AO vio'z biS « 008'I 09 gr |elOorIg glo er a ME UPHIÄN "Jun a ofquug | Hopy ArISnD UDJAIA 101 IG « oz = or'o J33AY ue2gqO tunf[ [BAS tj WY I g . 4 9'0 401 uepug Sb of dessuen SI of oto — I'z'o 18 co el ANOWOYOT ye ste 'IJ wWy So | UseuwÄygs 'O epeA CN ör IL ot 6 8 VE 9 0 NEN g [4 I : 1909wonF | 1I0OUOIY |IOUOIY 10uOIY| IV IeH G peu uapp woxddn peusox Pp TS AG qged 44 UEBPIAS -sgutu | -1sox sjesupI3aq -uPIsaq på uap[a Ip 1swoxddn utueu ssap FLOEISE PISSatu uap[a :sZoxs | -[92pawu TG '1epPpapuon uapga AR SpurAIgue 4230 EPpexAs 3 ey 3 -I3AQ i; suappp ERE EET STAS -puexq | pers | WOUIFIVA v EpexS ES EStös I euArgue -sBoxS ENSE ONST EN) PpeuyglI peu PPIN -pPuesq | euuniq Ste 'Felspen un ALSIO ; Je IN Pugisar sor3gd -2q AP peu NS ep "PIL | SPIusSpucIg uewwung |-Ye10g HBL Ad I-s3oxs) ev3rmuygag uapppsåoys IEP "SJrld Ieary 6161 JG UB] SPULJWIRA WOUI JEPI2SB0NS i -—-—u-m — O(biaia20D22ZZInnnannm—rR— rr hMNmlNlmtfSTHAD OQnLImR kk mE2mnilltttttlSlSmmm nnnmnTTEETEElIlIlllI!In!»zI»InannlllllnllIl»S»SISISTmtf;:=;;»=»D»>»>»»l;;t:»>bb!bbl»lI»l»b»S»3S»S»>)»>>>s>>>m t hmmm os fv ooo vnn—OoOSe IRAN [14] VÄRMLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Revisionsberättelse. 205 över verkställd granskning av Värmlands läns skogsvårdsstyrelses rä- kenskaper och förvaltning år 1919. Den ekonomiska ställningen under revisionsåret framgår av följande tablå: Inkomster. [SHE EE dras a Ra te RAR RE Lie fon SR AAA FNL RR AR ARE a? 262,786: 52 SSKORSVAr CSA Vp IEC TA ae oe sade o eo LEA STENIGA SLA tsSaNnslag osv sekap eter RR ESRI IRS ARR AL Ifa Le 2,000: — INGER casa een NR Rn nr var U ae as sn ora RN 39,254: 77 SIROESIO- oo oo svanen ARN SR a rd sad steka ess NER 355-03 IRTÄT FÖR 3 sag cs 0å dö See RN LS Nl aus a öda bi sitar SORS 1,000: 2 BSR OFS DIET EA NR RR aa da a saa s ae 2,152: IO RIVER LANCE dt o ae NR Rama a ä sd e vu ce lör ön ar SARAS 71: — SVIS KOSENACIET res Nr nar de a a ora sosjör dosa SSA 314: 68 BEOEIEOLE 25 oc oas ae a sr at cam ö oss. SAS AES 618: — MIRNEESE oto vred SA ERAN NASN Ao ÄN SoL adda nå, Stas SNRA 3,999: 41 689,934: Kronor 689,934: Utgifter. JLVFEISENS TESeKOSER AGE 0 a oovesasers den ss NASN NGN ARN f,föjo ES Fan Sjägmastarnast RYGGEN mos od sose us sebbe sc SLS SSSS 14,2398: 81 > ES DS hg SLANT Ae nn 10,273: 78 Tin ssköpvaktarnastaENOGCR: soc. cec: scvv sen sees ESO ABUSE en 10,218: 24 > FESOE TNT i foods brå sva ed RIND TT 63,727 Inköp fav I SKOSSIEORESSSSSE ELI sata lose ba I NESNNE 909: 50 BlantskOolornaå;. ser Stel a FEESNEN BRRRRER RE LA LS dns 7;405)02 12780) ENG Ta ata (ra ARS Mn fo nde Ae RANE RAIN RO Mae 2,739: 61 INGREPP EOP - 3. es rr ae mods ae söe vekeefrh RINNA SAN FE UR! KOlHEAEteE ade RN oa dd aa Lös avel uden sr dce SNR RSS 1,782: 86 Blantörers; aryOGeRL OT SN sg ossidbosdeoddes anses kr AN I1,415: — > FESOE eds Are ÖV os ösklenea op ses dög san SSSK 3,272: 74 Diverse skogsodlingsköstnader. .......sc-:s.so.-sessssubonssnss 1,380: 52 36,686: Fätteratur (OChKunGStVISäiS —.sscs.csnao sond nö send and vRso nea 12,881: 85 BES CICR FIG a 2 sa i dr saa oda va sedan FSKoa DYLAN 1,506: 37 D:03 (Uunderkalltosbiiteparatiöner ss .csste-sssadesa 285: 05 ATTOHSET (OCH EEE EA a sa Ae oa mal ses dose ds E ON 6,220: 83 Syne- Och: rätteganesköstHader .....c..c.sseosysssspebsssireng 250: 33 BASKS heterna ae Rome mad ds ces 2 ideas dessas 159,884: 31 Xpedilion (OCK -SEttVmaterial > .ssteolossis da sis sann rnnesAgs 842: 92 181,879: Transport 282,2093: 17. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 90 99 66 80 266 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [15] Transport 282,293: 30 Wijele gram :O CI WtelefOD > 4.5: ss. ssh ERAN SI TJ ONES O Skatter. "och JOrsäkTingar I :..ce.9esses se SA SANS 1,085: 10 IELyF OT: OCH SATT CN GET faders sees fola of SEKO SN AS ae 1,220: — Upprättande av skogsv. avgiftslängder .............. 2,064: OI HTV ELSE a br lsd ad be oas rr res fs se kind SSM) da LIES RA SE ALA RR ANP AR ÖT NÖJVELLAStUlÄS Eros eoenssholler ras are nnaSVre SARK ERE SSE 18,480: 04 Utsyningsmäns arvoden och resOr osnseessesseee 2,310: 92 lagens Behållning till 1920: A deposition 1 Värmlands Ensk. Bank Sffr a 10,000: — MÅ Vika pitalräkninggid:0/5 35.06. Snr 349,740: 55 VÄCKS IT OT Kn 110 0 Oy este SA SA RASA AE IT,32455G FOTA LATTE l or oja a bets blå Si bi Ior rr fos fo ba fald! leta Tea RAN NA SNR ER RES SL Na 975: 64 32, AON Kronor 689,934: 90 Härtill kommer värdet av fastigheter och inventarier. Skogsvårdsstyrelsens värdehandlingar, som förvaras i Värmlands En- skilda Banks kassafack, äro inventerade och befunna i överensstämmelse med räkenskaperna. Verifikationerna äro granskade och befunna i god ordning. Revisorerna hava tagit del av styrelsens berättelse över dess verk- samhet och vid dess sammanträden förda protokoll och få, med hänvis- ning till berättelsen, vitsorda, att styrelsen alltjämt med största nit och framgång verkat för främjandet av de intressen, vilkas vårdande blivit densamma anförtrott. Styrelsens åtgärd att inköpa en fastighet i Karlstad synes revisorerna välbetänkt både som penningplacering och för fyllandet av behovet av nödiga lokaler för styrelsens framtida verksamhet. Då mot räkenskaperna och deras verificerande icke förekommit någon anmärkning, få revisorerna hemställa, att full och tacksam ansvarsfrihet lämnas Värmlands läns skogsvårdsstyrelse och dess kassaförvaltare för den tid revisionen omfattar. Karlstad den 15 juli 1920. L. W. BERGSTRÖM. Av Kungl. Maj:t förordnad. R. WIKSTRÖM. CC BE! LL, TDENNARTSONS Av landstinget utsedd. Av hushållningssällskapet utsedd. Skogsvårdsstyrelsens inom Örebro läns landstings- område berättelse för år 1919. Jämlikt föreskrift i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående skogs- vårdsstyrelser den 24 juli 1905 får skogsvårdsstyrelsen inom Örebro läns landstingsområde härmed vördsamt avgiva berättelse för år 1919. Styrelsens sammansättning. Sedan ryttmästare H. Hegardt, som i många år varit ledamot av skogsvårdsstyrelsen, avflyttat från länet och därvid avsagt sig ledamot- skapet valdes av Hushållningssällskapet till ledamot efter honom dispo- nenten och riddaren Ade Andersson, Nain, Hjortkvarn och till suppleant för denne godsägaren Gunnar Pettersson, Runnaby, Örebro. I övrigt har styrelsen haft lika sammansättning som under föregående år. Personal och dess tijänstgöringsområden. En länsjägmästare samt en kamrer hava liksom under föregående år varit anställda. Under året har styrelsen inrättat ett nytt länsskogvaktare- distrikt, Askersunds distrikt, och till ordinarie länsskogvaktare i detsamma antagit skogvaktaren Sven Emanuel Lindh med bostadsskyldighet i Asker- sund, där styrelsen senare även inköpt lägenheten Hyddan att användas som boställe och plantskola. Härmed har styrelsen nu inrättat 6 ordi- narie länsskogvaktaredistrikt. | Det nya länsskogvaktaredistriktet omfattar: Askersunds landsförsam- ling, Hammars, Lerbäcks och Snavlunda socknar. Dessa socknar till- hörde förut Pålsboda distrikt, vilket nu i stället fått sig tilldelat Ekeby socken. Örebro länsskogvaktaredistrikt saknar alltjämt boställe med plantskola, men finnes dylika i alla övriga distrikt. Samtliga plantskolor stå under länsskogvaktarens i distriktets direkta skötsel och tillsyn. Fröklängningsanstalten i Frövi förestås alltjämt av länsskogvaktaren i distriktet. Förutom de 6 ordinarie länsskogvaktarna hava tre extra länsskog- vaktare tjänstgjort under året. Å expeditionen i Örebro har styrelsen på grund av det alltjämt ökade skrivarbetet ansett sig böra tillsvidare anställa ett kvinnligt skrivbiträde. Dessutom har styrelsen under vårens kulturer haft anställda 30 st. plantörer. I avsikt att fastare binda desamma vid sin verksamhet och 268 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [2] dymedelst erhålla en möjligast skicklig och van stam av plantörer har styrelsen beslutat mot fast årslön med kontrakt binda lämpliga inom länet boende personer. Skogsvårdskommitteer. Finnas endast i 27 st. av länets socknar. Skogsvårdsstyrelsens expedition. Styrelsens expedition har under berättelseåret alltjämt varit förhyrd till Fabriksgatan 5 emedan styrelsen på grund av den stora bostads- bristen alltjämt icke lyckats erhålla en rymligare och lämpligare lokal. Expeditionen har hållits öppen för allmänheten vardagar kl. 10—2 f. m. Styrelsens sammanträden, Styrelsen har under året varit samlad till 7 st. sammanträden, näm- ligen den 17 mars, 29 april, 20 maj, 29 juni, 13 september, 10 oktober och 11 december och hava vederbörliga protokoll förts vid dessa samman- träden. | Bland beslut av mer allmänt intresse kan för året antecknas: 1) Att tillstyrka prolongering med vissa ändringar av lagen om till- fälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog 3 fastighet i enskild ägo. 2) Att väsentligt öka styrelsens förutvarande anslag till Örebro och Värmlands läns gemensamma skogvaktare- och kolareskola. 3) Att genom inköp av mark öka plantskolearealen i Frövi. 4) Att gemensamt med angränsande länens skogsvårdsstyrelser för läns- skogvaktare anordna en kurs i betes- och hagmarksskötsel. 5) Att restaurera fröklängningsanstalten i Frövi och att där anordna vattenledning med brandpostanordning. 6) Att inrätta nytt länsskogvaktaredistrikt i Askersund och där inköpa ett lämpligt boställe. 7) Att liksom tillförne lämna undervisning i skogskunskap vid lant- mannaskolorna i länet. Åtgärder för spridande av kunskap i skogsvård. Åt denna del av sin verksamhet har styrelsen ägnat än mer arbete och omkostnad än förut. Länsskogvaktarnas tid har än mer än tillförne ägnats åt upplysningsverksamheten ute i skogen. Deras resor och för- rättningar ha ordnats i avsikt att huvudsakligast genom praktisk och [3] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 269 nyttig upplysningsverksamhet: råd, anvisningar, utsyningar, gallringar och andra stämplingar vinna ökad förståelse bland länets skogsägare om vikten och behovet av en klok och planlagd skogsvård. Genom ett bland länets skogsägare tillsynes år ifrån år alltmer ökat förtroende för denna styrelsens upplysningsverksamhet, har denna nu svällt ut så att den synes kräva alltjämt ökad personal, oaktat styrelsens fiskaliska verk- samhet inskränkts till det allra nödvändigaste, vilket kunnat ske just genom ökad personal och möjligheten för denna att samtidigt med upp- lysningsverksamheten även öva tillbörlig kontroll över att brott icke må ske mot gällande skogslagar. Styrelsen har nu emellertid rikare tillfälle än tillförne att planlägga avverkningarna inom länet, att således före- bygga olämpliga avverkningar och avverkningsmetoder och härvid även på förhand skaffa sig garantier för att de marker, där avverkningen kan beräknas bli av den art att återväxten äventyras, även genom kultur- åtgärder bringas i skogbärande skick. Bortsett från sådana avverkningar, som bedrivas å skogsbolagens och de större egendomarnas skogar, där egen forstpersonal leder arbetena, torde styrelsen under berättelseåret inom länet ha planlagt mer än 90 procent av alla avverkningar, som avsett försäljning av virke och även ett stort antal avverkningar för husbehov. Då dessa planläggningar av avverkning och utsyning av skog så gott som alltid ske i markägarens närvaro och därvid alltid lämnas praktiska råd och anvisningar rörande skogens skötsel vill det synas att styrelsen, om detta goda förhållande kan bibehållas, har synnerligen goda och rika tillfällen att på upplys- ningens väg verka för en god skogsvård. Om de förmåner med bidrag och biträden av personalen, som styrelsen lämnar länets skogsägare, har utförlig annons varit införd i länets dag- liga tidningar, varjämte styrelsens kungörelse härom utdelats till leda- möter i skogsvårdskommittéerna och hushållningssällskapet ävensom till ett stort antal andra personer, varjämte anslag mångenstädes inom länet skett i väntsalar och kommunalrum m. fl. Sakkunnigt biträde med skogens skötsel och vård, utstämpling och gallring av skog samt anvisningar för planläggande av avverkningar eller för bestämmande av de åtgärder, som kunna vara erforderliga å avverkade skogsmarker hava efter rekvisition lämnats kostnadsfritt i 2 dagar samt mot 10 kronor per dag för överskjutande förrättningar bö- rande dock rekvirenten lämna styrelsens tjänstemän fri kost och logi och skjuts, där så erfordras från och till närmaste järnvägs- eller ång- båtsstation eller närmaste förrättningsställe intill ett avstånd av högst 2 mil. Styrelsen har, som nämnt, haft glädjen se intresset för dessa skogs- 270 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [4] vårdsarbeten alltjämt ökas och det jämväl under det gångna året, varom rekvisitionernas antal bära vittne. Inalles hava 399 st. rekvisitioner av dylikt sakkunnigt biträde inkommit under året och hava 337 st. vid årsskiftet kunnat utföras medan 5 st. återkallats av en eller annan anledning och 57 st. inkommit så sent att de den 31 december ännu ej medhunnits. Dessutom hade under fjolåret inkommit 39 st. sådana ansökningar, vilka under berättelseåret handlagts. Sålunda har styrelsen under året behandlat sammanlagt 376 st. ansökningar om sakkunnigt biträde av- seende lika många egendomar. Genom ökad personal har styrelsen så- lunda medhunnit 247 st. sådana förrättningar mer än under fjolåret. Och vill det ändå synas som om återkallningarna av ansökningarna i regel berott därpå att styrelsen icke nog fort kunnat lämna det önskade bi- trädet. Styrelsen har nämligen ansett sig i regel alltid böra behandla ansökningarna i den tur och ordning de inkomma och många skogsägare bestämma sig för avverkning först sedan vintern redan inträtt, varigenom då på en gång hopa sig ett större antal ansökningar. En dylik olägen- het har styrelsen tänkt sig till kommande år kunna undvika genom att mot en liten årslön anställa ett antal inom länet bosatta gallringsförmän, som vid behov kunde inkallas till kortare tjänstgöring vid mindre krä- vande förrättningar. Å ovannämnda antal egendomar har styrelsens personal verkställt nedan- stående skogsvårdsarbeten, fördelade sålunda å de olika länsskogvaktare- distrikten: | | 2 Utlagda trakthyggen Stamvis blädning Q 2 > Så Hygge |I hygget räk-| OQ| Utstämplade = = = 2) & [0 [med frötr.| nade träd | 3 träd 2 ASG SR 3 jö SES 4 z - | ER Eat Sales ABENE A = ll & 3 = 398 - 2 AR tå E 3 | 2) E oc SMER | o9 NN (Ag = S: S. =S = 5 =E An = = SS Il Se - = = = = AT | Så NYNAE | = MH ER st | Har st har Ihar| st st kbm. |har st. Kb Ra I | I I | | | PROV or SN 72) 818 44,175!193| 52/1,127| 7,281| 2,4561461| 43,229/10,900 269 Palsboda tema 158) 736/132,735/355 100/4,488/51,758|14,378| 73| 17,697| 3,096) 603 | I ÖLTEDEO JA se 721 726] — l163] 38|1,053/26,789) 6,738| 23! 9,119| 2,973) 279 INRfaTISkOga.:....-.c 50'-445| 20,064! 53 TÖl A25NLIOOL "258278 sö del 191 Kopparberg ...... 24| 242] — 1| 14] 721] — — 7) 1,604| — 92 Summa|376/2,967/196,974/765|222/7,814/86,937123,830 B42 112185 SBS 1,434 [5] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. AE Anmärkas bör härtill att till Pålsboda distrikt även inräknats nuvarande Askersunds distrikt och att inom detta distrikt även tjänstgjort ord. länsskogvaktaren i Örebro distrikt förutom de 3 extra länsskogvaktarna. Uppräkning och uppskattning av utstämplad skog göres alltid då skogs- ägaren så önskar, varemot enbart stamräkning och värdering av skog endast i undantagsfall utföres då fråga ej är om skogens avverkning. I de undantagsfall, då annan stamräkning skett, har det i regel varit fråga om en eller annan lantmäteriförrättning eller utredning för något stärbhus räkning, där styrelsen genom att lämna biträde av sin personal velat öva inflytande på ståndsskogslikvidens verkställande eller skogens delning efter möjligast skogsvårdsenliga metoder. Särskild plantörskurs avhölls icke under våren utan instruerades de antagna plantörerna var och en inom det distrikt, där han skulle tjänst- göra. Styrelsen har nämligen tyckt sig finna att utbildningen vid plan- törskurserna blir väl schablonmässig som en följd av det i förhållande till lärareantalet alltför stora elevantalet. Därför ämnar styrelsen ock för framtiden söka rekrytera sin plantörsstam på annat sätt än hittills genom de sedvanliga plantörskurserna. Genom att mot årslön och kon- trakt binda en del äldre, lämpliga personer hoppas styrelsen kunna för- värva en fast plantörsstam och så småningom leda skogsodlingsarbetena allenast med sådana erfarna och var i sin ort kända plantörer. Då dessa år ifrån år få leda skogsodlingarna inom möjligast samma trakter inom länet böra de ock med åren förvärva en stor erfarenhet i tjänsten. Under sommaren avhölls inom länet en av styrelsen och de angrän- sande länens skogsvårdsstyrelser gemensamt anordnad och bekostad kurs i »Betes- och Hagmarksskötsel». Föreläsare erhölls från Svenska Betes- och VWVallföreningen. Kursen, som varade i 3 dagar och bevistades av samtliga länsjägmästare och länsskogvaktare i Örebro, Värmlands och Västmanlands län, bestod av såväl teoretiska föreläsningar som under- visning och diskussion under exkursioner i Örebro omnejd. Styrelsen har under berättelseåret lämnat undervisning i skogskunskap vid alla lantmannaskolorna i länet. Undervisningen i lantmannaskolorna vid Kävesta och Fellingsbro har letts av jägmästare B. R. Blohm och i lantmannaskolan i Karlskoga av jägmästare G. Wiman. Föreläsningarna hava omfattat sammanlagt c:a 54 timmar, varjämte exkursioner och någon övning ute i skogen med mätning, stämpling och taxering skett. Samtliga elever vid länets lantmannaskolor ha gratis erhållit ett in- bundet ex. av Norrlands Skogsvårdsförbunds »Kort Lärobok i Skogs- skötsel» samt ett flertal andra böcker, broschyrer samt tabeller och för- fattningssamlingar. Ovannämnda lärobok har följts vid undervisningen i år liksom förut. Ze SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [6] Vid av Kungl. Hushållningssällskapet anordnade kurser uti Hallsberg och Bjurkärn har styrelsen tillhandahållit föreläsare, varvid föreläsningarna belysts med skioptikonbilder över olika grenar av skogshushållningen samt ett större antal tabeller, broschyrer och annan facklitteratur. Dessa föreläsningar voro' livligt besökta. En stor mängd skogslitteratur har dessutom utdelats under året. Denna skogslitteratur har huvudsakligen utgjorts av Skogsvårdsföreningens folk- skrifter samt tidskrifterna »Skogvaktaren»>, »Skogen> och framförallt » Skogsvännen>», på vilken styrelsen prenumererat med c:a 200 ex., ut- delade till intresserade skogsägare. Denna tidskrift har visat sig mycket omtyckt och är nu nära nog den enda populära och lättlästa tidskrift, som väl passar för ägarne av mindre skogsbruk inom länet. För att i sin mån bidraga till en förbättrad hagmarksskötsel och del- taga i kampen mot skogsbetet, har styrelsen jämväl under året utdelat ett stort antal av Hegardts >»Betesskötsel», och Elofssons »Lönande betesdrift>, varjämte styrelsen icke försummat något tillfälle att draga i härnad mot skogsbetet, som alltjämt florerar enkannerligen i Bergslagen och ej visar nämnvärda tecken till att minskas. Landslagens skogs- ägare däremot komma så småningom, synes det, till insikt om olämplig- heten att beta kreatur i skogen och allt oftare händer det nu att sty- relsens personal anlitas för utläggande av skogsmark till betesmark. Då fara kunde föreligga att sådant utläggande av skogsmark till betesmark kunde vara allenast ett svepskäl för att slippa den skogsmark åvilande skogsodlingsskyldigheten har styrelsen beslutat att i regel kräva för- bindelse om anläggande och iordningsställande av betesvallar inom viss tid å dylika marker. Genom denna åtgärd beräknar styrelsen även att giva ett kraftigt handtag åt den rationella betesskötseln, som till sist torde bli den faktor, vilken kan taga bukt på skogsbetet. För att vidga personalens kunskaper och omdömesförmåga i dessa ting har styrelsen anordnat förut omtalad kurs i betes- och hagmarks- skötsel samt medgivit att jordbrukskonsulent på styrelsens bekostnad må tillkallas vid tvistiga eller svårlösta avgöranden i fråga om skogs- marks utläggande till betesmark. I avsikt att öka intresset för god skogsvård och samtidigt belöna goda skogsvårdare inom länet utdelar styrelsen diplom för god skogsvård. Styrelsen har under året beslutat utdela detta till hemmansägaren E. Eklund, Dalby, Zinkgruvan och blir han den femte i ordningen, som erhållit denna utmärkelse. Styrelsens tvenne stubbrytningsmaskiner ha under året varit utlånade, : men i och med krigsårens slut synes ock intresset för stubbrytning ha NFATVUN PR [7] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 27.5 sinat. Brytningskostnaderna bli ock för stora med de höga arbetsprisen. Stubbrytningsmaskinerna ha utlånats gratis. Skogsodling. Kottinköp, fröklängning och skogsfrö. Inköp av tall- och grankott har skett, men trots höga inköpspris var det omöjligt erhålla nämnvärda partier. Endast svag tillgång fanns visserligen å tall medan däremot tillgången å grankott var riklig, ehuru insekter och svampsjukdomar i regel förstört desamma. Den kott, som erhölls, bestod av 438,76 hl tallkott och 73,95 > grankott. Av tallkotten fanns vid årets början i behållning 2 hl och vid dess slut 24 hl. Den kott som utklängdes i styrelsens fröria i Frövi be- stod av: ö 416,76 hl tallkott och 73,95 > grankott, samt lämnade i utbyte: 241,50 kg tallfrö och 74,00 > granfrö. Utbytet blev alltså i medeltal: 0,5794 kg tallfrö pr hl och 1,0006 > granfrö > > Med nyssnämnda ringa tillskott av färskt frö utgöres styrelsens fröförråd, efter inköp av en del Bergslagsfrö, av: 563,97 kg tallfrö och 564,27 > granfrö. Det till lågt pris inköpta tallfröet var mycket orent varför det måste fiäktas och rensas, varvid uppstod en viktförlust av 70 kg. Detta styrelsens förråd av skogsfrö kan icke räcka för vårens plane- rade kulturer och då bristen å granfrö är särskilt kännbar har styrelsen träffat avtal med skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län om byte med plantor mot granfrö och med skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län om byte av tallfrö mot granfrö. Genom dessa åtgärder hoppas styrelsen, som dessutom träffat avtal med skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län om inköp av tallkott, att kunna tillgodose åtminstone det mest 274 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [8] trängande behovet av frö för kulturer å de mindre skogsegendomarna och å de egendomar, där tvångskulturer erfordras. Det under fjolåret i styrelsens cementerade frökällare i Pålsboda in- satta elektriska värmeelementet liksom ock över källaren under året in- lagd trossbotten ha visat sig i stånd att även under den strängaste vinterkylan hålla en jämn temperatur, utan nämnvärda växlingar bland frökanistrarna. Täckdikningen runt källarna har även visat sig effektiv och har styrelsen nu alltså i sin ägo en modern frökällare, fullt ägnad att på bästa sätt förvara nuvarande och kommande fröförråd. Då fröåren komma med så långa mellanrum, som nu synes bli fallet är detta ju också en tvingande nödvändighet. Årets kulturer. Styrelsen har under året lämnat inom länet boende skogsägare i stort sett samma bidrag till skogsodling som under fjolåret. Till skogsodling av kalmarker uppkomna före den 1 januari 1905, har styrelsen lämnat varje skogsägare fritt frö, plantor och arbetsledning jämte i kontant bidrag till arbetskostnaderna kronor 12,50 per hektar vid sådd och kronor 25—40 vid plantering. Vid lämnandet av dessa bidrag har styrelsen dock uppställt fordran på att den skogsodlade marken skall skyddas mot betesskador. Till skogsodling av kalmarker, uppkomna efter den 1 januari 1905 har styrelsen då dess plantör anlitats, lämnat fritt frö, plantor och arbets- ledning gratis, till de skogsägare, som följa styrelsens anvisningar vid avverkningen eller i övrigt utfört avverkningen på skogsvårdsenligt sätt. Å större skogsegendomar, där skogsodlingsarbetet ledes av egen kom- petent arbetsledning, har styrelsen, efter prövning i varje särskilt fall, erbjudit sig att, uppå ansökan därom kostnadsfritt lämna frö och plantor i mån av tillgång. Styrelsen har i sådant fall begärt att vederbörande efter kulturens slut skola med intyg från skogsförvaltningen eller räken- skapsutdrag styrka, att fröet och plantorna använts till skogskultur inom länet. I övrigt har styrelsen under året bibehållit sina förutvarande före- skrifter rörande skogsodlingens utförande, där biträde och bidrag lämnas från styrelsen. Priset å tallfrö, som utlämnas till skogsodling inom länet, bestämdes till 20 kr. per kg och å granfrö till 10 kr. per kg. För 1-åriga oomskolade tallplantor från styrelsens plantskolor bestäm- des priset till 2 kr. pro mille och för 2—3-åriga oomskolade tall- och granplantor till 3,;0—4,50 kronor. Omskolade plantor försåldes icke. 7 [9] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 275 Kulturerna började i slutet av april månad och avslutades kort före midsommar. Arbetskraften var visserligen dyr, men tillgången var god så att plantörslagen kunde hållas uppe i hög nummerär och alltså skogs- odlingsarbetena forceras. Under senaste 10-årsperiod torde knappast i dessa trakter förekommit en för skogskultur så gynnsam vår. Sent kom våren med lagom kyla och lagom kommo ock de under slutet av maj tyvärr i regel så säll- synta regnen. Då kulturerna alltså gynnades av tänkbarast gynnsamma väder inskränktes planteringen i görligaste mån medan vikten lades vid rutsådd, såsom varande mer arbetsbesparande och alltså på samma tids- rymd medgiver kultur å nära dubbelt så stor areal. Härigenom med- hanns också att före midsommar utföra såväl det betydande antal rekvisi- tioner, som under fjolåret på grund av arbets- och matbrist måst upp- skjutas, som alla årets rekvisitioner. Vårens kulturer utgöra alltså ett rekord inom länet beträffande såväl den skogsodlade arealen som det lyckade resultatet, i det att vid vinterns inbrott ingen enda misslyckad kultur kommit till kännedom. Å 191 st. skogsegendomar inom länet lämnade styrelsens personal biträde med skogskulturerna och skogsodlades därvid under dess ledning 766,:+ hekter genom rutsådd och 68,70 hektar genom plantering. Till dessa kulturer åtgingo 266,30 kg tallfrö och 400,72 kg granfrö samt 105,000 st. tallplantor och 249,630 st. granplantor, varjämte utplantera- des 2,443 st. ädla lövträdstelningar. Av den ovan uppgivna arealen bestod 60,66 hektar av kalmark, som uppstått före 1905. Å de flesta av dessa 191 egendomar utsattes gruppvis av plantörerna på lämplig plats ett 10—30-tal ädla lövträdstelningar: alm, lönn, ek, bok eller ask. Styrelsen vill nämligen genom att sålunda sprida ädla löv- träd i sin mån bidraga till att dessa träd icke dö ut i länets skogar. Såväl alm och lönn som ek och ask äro mångenstädes inom länet synner- ligen lämpliga skogsträd och försvara även från ekonomisk synpunkt sin plats i skogarna. Den under ledning av styrelsens personal skogsodlade arealen fördelar sig sålunda på de olika länsskogvaktaredistrikten: Pålsboda distrikt 328,71 har Örebro > 219,46 > Frövi > 27:88 3 Karlskoga > 09,62 > Kopparbergs > 59,37 > Summa 835,04 har Tik Nu. ! fe Lö a q 27.0 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [10] Askersunds distrikt inrättades först på hösten i och med anställande av ny länsskogvaktare, och är detta anledningen till att ingen skogs- odling bokförts på detta distrikt. Till dessa kulturer användes: 3,838 st. mansdagsverken 2,084 » hjondagsverken 2,292 » barndagsverken 694 > plantörsdagsverken. Till hjondagsverken räknas även kvinndagsverken. Till skogsodling inom länet utlämnades dessutom kostnadsfritt: 160,25 kg tallfrö 170,20 "P granfrö Summa 930,45 kg skogsfrö samt 162,600 st. tallplantor och 860,000 >» granplantor. Detta frö och dessa plantor utsattes genom skogsägarnes egen försorg inom länet och har härmed enligt lämnade uppgifter skogsodlats: 875,14 hektar genom sådd och 198,76 > genom plantering Summa 1,073,90 hektar. Med bidrag och biträde från skogsvårdsstyrelsen skogsodlades sålunda inom länet: 1,641,48 hektar genom sådd 207,46 » genom plantering Summa 1,908,94 hektar. Av denna areal bestod 100,83 hektar av kalmark uppkommen före 1905 och utbetalade styrelsen i utfästade kontanta bidrag till dessa 4,427,20 kronor. Till avnämare utom länet, huvudsakligen de angränsande länens skogs- vårdsstyrelser försåldes 1,895,820 st. plantor av tall och gran. Plantskolorna. Den anlagda plantskolan vid Bånghammar har under året ytterligare utvidgats även medelst anläggande av särskilda såddbäddar för björkfrö. Brist å konstgödningsämnen såväl som å kreatursgödsel gör sig starkt märkbar i det plantorna i regel bli små. I Bånghammar ha dock er- hållits stora plantor tillfölje av god tillgång därstädes på kreatursgödsel. RP ov [11] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 277 Emellertid har styrelsen nu kunnat köpa några hundra kg benmjöl och även genom utarrendering av grässkördarna i plantskolorna tillförsäkrat sig gödsel, varför grundade förhoppningar finnas om möjligheten att höja plantskolornas produktion i kvalitet. Stora jordförbättringar ha verkställts särskilt i plantskolan i Frövi, där gammal träkolsstybb i stor mängd påförts. Men ännu återstår betydande arbete i fråga om jordförbättringen och då i första hand i Strömtorps plantskola. I plantskolan i Frövi har framdragits vattenledningar för erforderlig bevattning. Ehuru stora plantpartier levererats från plantskolorna har dock ingen nämnvärd vinst uppstått av plantskoleskötseln beroende till dels på kostnaden för ovannämnda jordförbättringar och till dels på de höga arbetspriserna. Resultatet vid de olika plantskolorna framgår av nedan- stående tablå: Utlämnade skogsplantor Plantskolans namn ; | Vinst Förlust Tall Gran Lövträd | KaShoda oss oscno sade RNE 145,200 90,570 7,5907 - 205,08 ES I ou oosonossacn sn | 180,500 | —829,000 | — 2,760 293:37 = | Strömtorp SSP SER EE nn 376,400 | 1,517,275 | 640 2,876,86 -— FEN hammar 3. ..sgiss lose — 186,550 — — 177,6 | Summa! 702,100 | 2,623,395 | 10,907 3,170,23 382,73 | Vid bostället i Askersund har ännu ingen plantskola anlagts, men planeras till våren. Plantorna i skolorna voro vid vinterns inbrott, på grund av förut på- talad gödningsbrist, visserligen småvuxna, men sågo i övrigt friska ut. Årets sådd har i regel lyckats ganska bra. I Pålsboda och Strömtorp ha dock sparvar förstört en del av de under året uppkomna plantorna. Besprutning av tallplantorna har skett som vanligt. Bristen på björk- plantor har styrelsen sökt fylla dels genom inköp, dels genom upptag- ning å lämpliga platser och omskolning samt dels även genom sådd. Björkfrösådden har dock åter fullständigt misslyckats utom vid Bång- hammar, där några tusen 1-åriga björkplantor nu finnas. Häckplantor av gran samt diverse prydnadsträd av ask, ek, bok, lönn, björk, ädelgran, caragana, kastanje och diverse utländska- tallar finnas till salu. Till mötande av befarad brist å skogsfrö har styrelsen ökat insåningen 278 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [12] i plantskolorna för att åtminstone hava Plantor att tillgripa om skogsfrö icke skulle kunna skaffas. Sålunda utsåddes: i Frövi plantskola 10 kg tallfrö och 15 kg granfrö i Strömstorps > 10 » » > UT4,20 3 » i Pålsboda S > 16,50 » » » 19 » » i Bånghammar > 3,10 >» » SNS > > Summa 39,60 kg tallfrö och 53,20 kg granfrö Dessutom utsåddes i Bånghammars plantskola 1 kg björkfrö. Skogsdikning. Hos styrelsen hava under året anmält sig 135 st. skogsägare för er- hållande av undersökning och planläggning av skogsdikningar. Dikes- undersökningar hava å marken verkställts hos alla dessa rekvirenter och utarbetas sedan plan och kostnadsberäkning under vintern. Av de under föregående åren planlagda skogsdikningarna hava 40 st. vid årsskiftet anmälts för avsyning och godkännande. I bidrag för dessa skogsdikningar utförda efter styrelsens planläggning, ha under året utbetalats 10,339,85 kronor för grävning av: 8,470 längdmeter inom Pålsboda «<< distrikt 7,4 £0 » > Örebro » 947 > » Karlskoga » 1,066 » >» Frövi » 6,572 » » Kopparbergs >» Summa 24,471 längdmeter Genom ovannämnda dikningar beräknas c:a 180 hektar bli avdikade för skogsbörd. Till dikningar å större skogsegendomar, där egen kompetent arbets- ledning finnes har styrelsen utbetalat 3,383,08 kronor i dikningsbidrag för 29,033 längdmeter, avseende avdikning av c:a 65 hektar. Hela styrelsens bidrag för skogsdikning under året utgör således 13,722,93 kronor för avdikning, enligt beräkning av c:a 245 hektar ge- nom nygrävning av 53,504 längdmeter. Uppsikten över skogslagarnas efterlevnad. Övervakandet av skogslagarnas efterlevnad har i regel skett i samband med övriga förrättningsresor, och har detta låtit sig göra därigenom att AV vä | N q [13] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 279 styrelsens personal numer handlägger de allra flesta avverkningsplanerna inom länet, där icke skogarna äro av den areal att egen skogsvårds- personal finnes anställd. Härigenom har styrelsen haft möjlighet förebygga olämpliga avverk- ningar och avverkningsmetoder samt att i regel på förhand skaffa sig garantier för skogsodlingsarbetenas behöriga utförande å de marker, där avverkningarna äventyrat återväxten. Under året har styrelsens personal upprättat beskrivning över 117 st. avverkningar å enskildes skogar. Skogsodlingsförbindelse har ansetts behövlig och fordrats för 77 st. av dessa egendomar och även frivilligt lämnats för 72 st. Endast vid övriga 5 st. egendomar har det varit nödvändigt påkalla laga undersökning, varefter överenskommelse träffats med vederbörande avverkare i alla fall utom 1, varom rättegång nu pågår. Dessutom hava avverkningsförbud utfärdats för tvenne egendomar, där avverkning bedrivits i strid med lagen av 13/6 1919. Tiänstepersonalens förrättningsdagar. De under året av personalen använda förrättningsdagarna fördela sig sålunda: - a | | SKORSNPP- | Skogs") Diö] Beskbt (Förvaltn. ne 0: | odling | ning ning a | | skogsvård | | i Ch | | Länsjägmästaren.................. Ber 3.36 KE JÄR, 35 214 Länsskogvaktaren | | | | | i Pålsboda distrikt ...... 99 29 I 43 | 43'/, 2 FRE i Örebro > VEKRUN | 104 37 Jet Ag | SSA S2S006 I i Frövi ve RR | 10015)... 2 24701 SOrNA 2 (REA: SER i Kopparbergs Br MANA, | 56 24 1-0 DINNISS I 172 [AG Karlskoga ; MR JL 88 14!/, 235 Reg 20 |. 201 i Askersunds REA 321 = | 2 3 4 | 41 e. Länsskogvaktaren | | Sven Berelund) ...ouus ek | 139'/, | 44 JA I TEGS I 238 G. E. Pettersson ............ [i rr60r 2 NLRA 8y, 2 | ver Summal| 1,848 208 25211, 1 33077, | 7275 | 1720 | I dessa dagar är icke inräknat hemarbeten eller arbete i plantskolor, fröklängningsanstalt eller frökällare. Bildandet av sockenallmänning. Till detta ändamål donerade medel, uppgå genom räntetillgång till 595,60 kronor. 280 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [14] Tablå över skogsvårdsstyrelsens Personal. Länsjägmästare Sti......sss-cs-ses deres een serber sked rr KKOntorspersonal Sky säddy, bjälpkultur, hektar opasssNeme » > plantering, hjälpkultur, hektar «...... Utan S. V. S. ledning, men med understöd ...... Summa genom S. V. S. medverkan och med frö eller plantor från S. V. V. skogsodlad areal, DER UT EAS EN Sell elolaareroie Ja isielejales elfel Re TERS NNE REINE Lä 0 lö een ra leder Sd be jaslE a Eje le LEE arte SKER SNS PAS ÖMSE Genom S. V. S. försorg tillhandahållet plantor ITLOTIL LAGET Ålö es obe as SELe 6 bei bli kajske elälojer se eiea ls rel el Skogsdikning. Kostnadsfritt planlagd 3 vidstående ant. egend. st. För en beräknad kostnad av kronor ............++- Utförd enl. plan å vidstående antal egendomar st. Varvid dikats vidstående antal längdmeter......... Och utbetalats i kontanta bidrag, kronor ......... Utövad uppsikt o. kontroll vid avverkningar. Amtal javverkningsrappOrter, St. .... dess ekldde ssd > upprättade skogsodlingsförbindelser, st. » laga undersökningar, st. > avverkningsförbud st + Uppgift saknas. ++ Dikesplan under utarbetniog. 1905 65 34 1906 SIT 1907 748 30,000 1908 | 1909 1 i 12 15 + ; Lå LJ + 151 185 670 700 12 19 50 ES 132 719 656 665 125,000] 200,000 48 37 10,532|] —6,400 Ss 9 3330] 1 7533 576) 1,036 75 83 27 59 13 3 [15] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. verksamhet åren 1905—1919. | 19010 18. HM & vu Uå Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. I91I växande ant. 142/ 1912 | 604 72,000) 177,000 1913 | 1914 128 220 1015 24 7, 774,000|2,039,000] 502,000] Bilaga 1. 1016 53j | 530! 1,226 [eg 1917 | 1918 1,422] 1,057 660,000] 281 1919 HH 435 282 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [16] De enskilda skogarnas tillstånd. De ganska goda prisen å virke ha dock icke lockat till särskilt stora avverkningar. Avverkningarna under året understiga säkerligen rätt mycket det normala före kriget. Framförallt är tillverkning av ved och kolved betydligt under den normala och torde till kommande år säkerligen föranleda brist å dessa sortiment. Det skydd som lagen av 29/6 1918 och 13 juni 1919 lämna ungsko- garna har alltjämt visat sig effektivt och hava dessa lagar jämväl med- fört en tydligt märkbar avmattning i egendomshandeln samt försvinnan- det av de för en god skogsvård så fördärvliga dimensionsavverkningarna. Några stora rovhuggningar ha icke under året förekommit. Det är tyd- ligt att utvecklingen beträffande den enskildes skogsvård för närvarande går raskt framåt. Då skogsvårdsstyrelsen nu med 1919 års utgång bedrivit sin verk- samhet i 15 års tid har styrelsen velat framlägga en tablå enligt vid- stående, visande utvecklingen under den gångna tiden. Örebro den 22 mars 1920. För Örebro läns skogsvårdsstyrelse: FR. BACKSTRÖM. / / / / / / / / Nils Eckerbom. Sammandrag av berättelseårets räkenskaper år 1919. Debet. Tillgångar vid årets början: Fastigheters konto. Frövi plantskola och länsskogvaktare- Strömtorps plantskola och länsskogvak- fare bostad... 3 ,:s:: 2 an 3,613: FER OSKAG door SSE ins. 11,005: vaktarehbostad EES usa udel 8,086: Inventariers konto. Diverse lösa inventarietf ........ooso........- 5,886: Skogsfrös konto. aper av. skögsfrö Es ella Er DÄR Piantors konto. Blantor: vid Frövi os. 1,310: — > > Strömtorp......... 3,436: 20 > > Bånghammar ... 177:— SIN ann 9,451: fiövi fröklängningsda oo sss.s.. 10,640: ig > » Pälshodat = 2,148: 50 = 7,071 Kottuppköps konto. Kölrer "av KOR ooo Soto Kassakonto. 10: 08 08 36 78 00 IO 45 :70 Köntant! Dehallmap yr KaSSdiN |i..ss.s.stsbssdioselssnsdeyodens Fordringar. Örebro Ensk. Bank: å giro = 5,530:47 > > å kap.-räkn. 193,918: 83 > > å sparkasseräkn. 568: 753 200,018: 05 Diverse debitorer............ 576: 87 Örebro läns landskontor innestående av 1913 års skogsvårdsavgifter 359: 62 036: Transport 200,954: 49 54 44,686: 39 24,915: 25 159-75 70,361: 39 284 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Transport 200,954: 54 <>70,361: 39 Skulder. Don. medels konto ...... HBO055 Div. kreditorers konto... 1,232: 25 Redov. pensionsavgifter 6,370: 86 8)x41: 86 —r92,782: 68 Inkomster under året: Anslag. SKOSSVALCSAVSTLLEN Eos sno sea SS 167,254: 96 Statens till upprätthåll. av skogsvårdsstyr. verks. 3,879: — Statens s. k. 10 22 anslag 17,000:— = 20,879: — Örebro läns Hushålln.-sällskap ...... 500:— — 188,633: 96 SRÄTLOLS PROMO va dörrn as SAN GEN AE FEAR SRA 13,384: 29 Fastigheters konto. Höjning. avs vVärdebra Sa ManD. Mastslls page 23,061: 93 Vänst=- ock of ORLlUStROMO. Ms g.s ses SS RIDERS. 1,601: 43 Summa kronor Kredit. Utgifter under året: Skogsupplysningars konto. Undervisning skuUrsek: bese ..ssg. ss SA AR 4,003: — Tätteratur för Spridning g Cd ee se mee 132: 74 Förrättningskostnader för upplysning... 22420 > > skogsvård ... $8,522:22 13,545: 16 Skogsodlingars konto. Plantörernas arvoden och resor ......... 6,097: II Tjänstepersonalens resor för skogs- Odin gstörrattningar .....c..cc. esse 4,056: 84 SKOPSIO ROCK YDlan fö basen orre ol k be NER 16,554: 06 Diverse skogsodlingskostnader ............ 85:88 26,193: 89 Skogsodling av äldre kalmarker. SKO SOM gSbIdra LA os ASSR 4,227: 70 SkOgströ OCh Plantor” 3... ASKER EEE 1,257: 77 5495: AM Dikningars konto. DIKDINSSbiICTAS ooh ostörd sd ess SERA 13,722: 93 Förrättningskostn. för anvisning ...... 2,029: 52 16,352: 45 Transport 62,176: 97 203,144: 07 226,681: OT 489,825: 68 man fs RRD nan AR IG rg RETA a sö "NV da VR SEGA der oh "yt 7 TYP TYVALVEN "d - ME VT ' 4 [ i i [19] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 285 Transport = 62,176: 97 Avlöningars konto. RLANSjär MAStare SES dens 12,890: — nökamrer. Och Kassett oa so 4,000: — FESKIIVDILTAGe. 3. RARE 1,023: — 6 ordinarie länsskogvaktare ............ 13,900: — 3 extra AREAN lasa 4,570: — 36,383: — Övriga förvaltningskostnader. Annonser OCh tlyCktörsess st sons 1,587: 70 xp. Och skrvmatenel fett oo 796: 15 Welefön: och Telegrambat maa tass. 1,278: 88 Hyra, lyse, värme och städning...... 1,075: 70 Kommunalordf. ersättning för taxe- Tingsarbeten ste Ae 619: 02 SEVTCISCNS freSOP:. rss AR LI 3,154: 30 Tjänstepersonalens resor för besikt- Er TES) SA RSA REN dör dt a Ta STR SN 8,397: 97 FÖLVEESE vec scars RNE SINE aa 1,184: 22 18,094: 02 Skogsvårdsstyrelsens bidrag till pensionskassan ... 2,091: 87 118,745: 86 Tillgångar vid årets slut: Fastigheters konto. Frövi plantskola och länsskogvak- VArehOStalle IC SOSSAR ku 18,000: — ETOkKlanp nin Esa AEA ossstanos 15,000: — Strömtorps plantskola och länsskog- FAktaTehOStalle ass ole den 15,000: — Pålsboda plantskola och länsskog- FARKtarebDOstalle. 0EeREe ast 15,000: — Bånghammars plantskola och läns- Skogvaktarebostalletbria oss... Askersunds plantskola och länsskog- VaktarehOstalle a AE eeeseioososea 702: — 73,702: — I0,000: — Div. inventariers konto. Diverse lösa inventarier .................. Dy fr Skogsfrös konto. [lapen av SkopskOre el 15,554: 83 Plantors konto. Lager av plantor: 1 ESO donna 2 ng SSA 1,442: 50 1; SLTOMtOED) soc SESAREEnA 2,014: 05 1 Bänghammar storsta. 2356:50 1 Palsbödas-.cs ALE 2,230:170 5,922: 75 Transport 30,149: 89 73,702: — —118,745; 86 286 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER -1919. Transport 30,149: 89 13,7102: — Kottuppköps konto. HERO ETS AVE O blot ae s oss re enar SA SANS 288: — = 30,437: 89 Kassakonto. Kontant behallnmn2 yu kassan bt... as ee 106: 04 Fordringar. Örebro Enskilda Bank: ALA ITO ert RENA 259: 78 å kapitalräkning ... 274,542: 70 å sparkasseräkning 595:60 275,398: 08 Diverse debitorer ...... 1,048: 15 Förskott till skogsodl. å 3/, mtl. Brånstorp = 2,065: 28 BiASE43. | 278,511598 382,757: 44 Skulder. Donerade medels konto ............... 595: 60 Örebro den 22 april 1920. I T,032: 02 I T,0Y: Oe Summa kronor För Örebro läns skogsvårdsstyrelse: FR. BACKSTRÖM. / [20] 118,745: 86 311,00 489,3925: 68 4 4 Nils Eckerbom. / / [21] ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 287 Revisionsberättelse. Undertecknade, som blivit utsedda till revisorer av Örebro läns skogs- vårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1919, hava fullgjort detta uppdrag och få däröver avgiva följande berättelse: Räkenskaperna med tillhörande verifikationer ha kontrollräknats av särskild sifferrevisor. Brandförsäkringshandlingarna ha genomgåtts, och har därvid befunnits att samtliga skogsvårdsstyrelsen tillhöriga fastigheter och inventarier äro försäkrade till nöjaktiga belopp. Följande tablå utvisar i sammandrag skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och dess slut: Tillgångar: I jan. 1919. 31 dec. 1919. RASSaDe NA en a oem do osa uvseos ene örn karta 159: 75 106: 04 Föhank innestäCKHEe Re soc ssuodpsvessksänspnansss end 200,018: 05 275,398: 08 BOrSkott. tll SKOPSGMRR DA os oosdecbössss sot sons sSORAS — — 2,065: 28 örebro. läns lanGSkORiOES 3... scocc...c.sos oss RÅ 359: 62 ABER VETSe Chi OrREE Arr Rat ösa laude sn osd acts åNR 576: 87 1,048: 15 FILVETSe IN VENTAR CERN PAR dal åioues debena döde sd 5,886: 10 8,672: 31 INAStIGheter, <.: 300 a osar br rn sen ANAR 44,686: 39 73,702: — INGE OCH SKOP SEO ERS Sr SA care öoursostr ons LER ORT SAS 15,842: 83 IRS SD ADDEN se or a oo se dsl sö Bu ac SSA ESA 1,0715 40 02245 Kronor 271,315: Motstående donerade medel balanserade som No (SE [GE] [9.6] NN un Jå da SKELLGL a oo RR a oa mas odds oda dsu sn sISSSSE 568: 75 595: 60 Summa kronor 271,884: 68 383,353: 04 Skulder: Dönerade: Heder oo rsosssodsussirssas sedda 568: 75 595: 60 frverse EredoRe AR a or odossstese-ssransbunsns ARENA — — BEHOVISAdC PENSKIHSEINE NICE sc occsees2ö sn ba sne sSo KSK rke 6,370: 86 11,082: 02 Kronor 8,171: 86 12,06775062 AINISANS AE (OVE) SKALHGERA I fosassvcr sne söner nesass sn sr NS ÖSK ER SOA 371,075: 42 Summa kronor 271,884: 68 383,353: 04 Den stora ökningen av tillgångar över skulder har delvis berott på att fastighetsvärdena höjts med c:a 28,000 kronor. 288 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [22] Då anmärkningar mot räkenskaperna, som äro förda med god ordning, ej förekommit och styrelsen av vad som framgår av protokollen med nit och intresse fullgjort sina åligganden, få vi tillstyrka att ansvars- frihet beviljas skogsvårdsstyrelsen för den tid revisionen omfattar. Örebro den 3 juni 1920. W. RISBERG. Av Kungl, Maj:t förordnad revisor. AUG. ANDERSSON. ROB. MONTGOMERY-CEDERHIELM. Av landstinget vald revisor. Av Hushållningssällskapet utsedd revisor. EE Skogsvårdsstyrelsens inom Västmanlands läns landstings- område berättelse för år 1919, I enlighet med Kungl. förordningen om skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903 får skogsvårdsstyrelsen härmed avgiva redogörelse för år 1919, ävensom en kortfattad framställning om de enskilda skogarnas inom landstingsområdet tillstånd och skötsel. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och sammanträden. Styrelsens sammansättning har under året ej undergått förändring. Sålunda har såsom av Kungl. Maj:t utsedd ordförande fungerat lands- hövdingen W. Murray. Ledamot för hushållningssällskapet: godsägaren, greve A. Hamilton, Hedensberg med godsägaren greve Fr. Cronstedt, Fullerö, såsom suppleant. Ledamot för landstinget: riksdagsman J. A Ander, Hårsbäck, med lantbrukaren A. Lundblad såsom suppleant. Fr. o. m. den 1 januari 1920 har såsom styrelsens ordförande i stället för landshövding W. Murray inträtt bruksdisponenten G. Kuylenstjerna, Ramnäs. Styrelsen har under året sammanträtt 3 gånger. Inspektionsresa före- togs inom länet den 2 september, varvid särskilt besiktigades under våren utförda skogskulfurer. Vid skogsvårdsstyrelsernas ombudsmöte i Stockholm i november månad var styrelsen representerad genom leda- moten, greve Hamilton samt länsjägmästaren. Tiänstepersonal. Såsom länsjägmästare, sekreterare och kassaförvaltare har under året tjänstgjort e. jägmästaren E. Nyblom. Den fr. o. m. år 19109 inrättade 1:sta länsskogvaktarebefattningen uppehölls under tiden januari —augusti av länsskogvaktare A. G. Eriksson och under tiden november—december av e. länsskogvaktare G. J. Pettersson. Länets indelning i fem länsskogvaktaredistrikt har bibehållits oför- ändrad. Distrikten utgöra alltså: I. Köpings distrikt, omfattande Åkerbo härad samt Heds och Gunnilbo socknar av Skinnskattebergs härad, Länsskogvaktare G. Lindblad, Köping. II. Ängelsbergs distrikt, omfattande Norbergs och Vagnsbro härader, samt Skinnskatte- bergs, Ramnäs, Sura, Fläckebo och Harakers socknar. Länsskogvaktare K. Norman, Ängelsberg. III. Västerås distrikt, omfattande Tuhundra, Siende och Ytter-Tjurbo härader, Snefringe härad utom Ramnäs och Sura socknar, Norrbo härad utom Fläckebo och Harakers socknar samt Kumla och Tärna socknar. 290 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [2] Länsskogvaktare K. Söderqvist, Västerås. IV. Heby distrikt, omfattande Torstuna härad, Simtuna härad utom Tärna och Enåkers socknar samt Över-Tjurbo härad med undantag av Kumla och Möklinta socknar. Länsskogvaktare J. G. Lundberg, Heby. V. Tärnsjö distrikt, omfattande Våla härad samt Enåker och Möklinta socknar, Länsskogvaktare E. O. Andersson, Tärnsjö. Fröklängningsanstalten och den centrala plantskolan i Västerås hava föreståtts av den fr. o. m. år 1919 till ordinarie befordrade länsskog- vaktaren Arv. Andersson, vilken på mellantider tjänstgjort å III distr. Såsom extra länsskogvaktare hava under hela året tjänstgjort Arvid Johansson och Aug. Johansson, den förre med huvudsaklig tjänstgöring inom I och II distrikten, den senare inom IV distriktet. Vid vårens kulturer hava tjänstgjort 52 st. tillfälligt anställda plan- törer, varjämte några av dessa för övrigt under kortare tider lett gall- ringsblekningar o. d. | Tjänste- och tillsyningsmännens samt plantörernas förrättningsdagar framgå av nedanstående tablå: un 3 ZA SRS JA = EF 5 Öl e 5 ST Flw Så Kd FE = ANN EN RS a kiel ES in = -—: = = [0] =: Befattningshavare: 3 SLL NAN a = 303 =) 85) : 3 = ERS SAR SS NESS 7 =) ja ST (9) = 010 0 a [Ce] So Sd a - gå 3 - oo SS Ö 3 > 7 SNES SA | Bota : 3 Fylle & i Ru 7 => Ra Länsjägmästaren ............ 24 311 2SNE26] 7 vå 361 TS I distriktet. | | Länsskogvaktarna ......... 2,50 STAS 58 3 NAT 2 201 "T4N ASO LAT (ÖLET VASSA a 250 116 | 366 IT distriktet | | | Länsskogvaktarna ......... 216 250143 4 5 171 3 323 Blantören. fys dan sålt 119 60! 179 III distriktet, | | | Länsskogvaktarna ......... | | 232 39 | 66] 2 SNACK SANNA Se PIAMOEer RA ST a 56 458 172 | 686 IV distriktet Länsskogvaktarna ......... 2331 ERSTA NS 30 3 241 TO 62 BLAD TOTT ss EA EG 30 249 | Srsll V distriktet. Länsskogvaktarna ......... 135 TANIA: 13 10] 2410 223 IPläntörer:! Mute 56 40 96 Summa | 24 | 1,189 | 235 |279 1,244 | TOC ESA N ISTER [3] VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 201 I alla större socknar har länsjägmästaren eller någon länsskogvaktare deltagit i årets skogsaccissammanträde. Länsjägmästaren och flertalet av länsskogvaktarna deltogo på styrelsens bekostnad i en i mediet av juni månad av Svenska Betes- och Vall- föreningen anordnad kurs i beteskultur i Örebro med omnejd. Läns- jägmästaren medgavs också att på styrelsens bekostnad deltaga i en av Länsjägmästarnas förening anordnad studieresa i Skåne och Blekinge, varvid särskilt skogskulturer av olika slag besågos. Länsskogvaktarna hava åtnjutit visst kristidstillägg å den fr. o. m. den 1 oktober 1918 reglerade lönen; under förra halvåret var tillägget 40 3, under senare 30 2, varjämte visst familjebidrag utgick. Skogsvårdsstyrelsens expedition. Expeditionen är inrymd i huset Engelbrektsplan 2 i Västerås. Perso- nalen har utgjorts av två kvinnliga biträden, varjämte t. f. 1:e länsskog- vaktaren mellan uteförrättningarna tjänstgjort därstädes. Diariet upptager 691 st. inkomna och 1,002 utgående skrivelser, var- jämte från expeditionen utgått ett stort antal cirkulärskrivelser m. m. Kassan upptager 1,401 st. inkomst- och utgiftsposter. Expeditionen har varit öppen alla helgfria dagar under tiden 9—3, 4—6, förutom lördagar, då expeditionen varit stängd efter kl. 3. Skogsodling. Styrelsen har under året erbjudit skogsägarna ungefär samma bidrag vid utförande av skogsodlingsarbeten såsom sistförflutna år. För skogsodling å före år 1905 uppkomna kalmarker, sålunda före äterväxtlagens tillkomst, samt å brandfält hava skogsägarna erhållit fritt frö, plantor och arbetsledning jämte ett kontant bidrag till arbetskost- naderna av 20 kronor per hektar. Härvid hava dock vederbörande måst förbinda sig att väl skydda skogsodlat område för betning. Vad beträffar kalmarker uppkomna efter lagens ikraftträdande, har sty- relsen till de skogsägare, som utfört avverkningen på ett skogsvårdsenligt sätt erbjudit frö och plantor till halvt pris samt fri arbetsledning. Samtliga rekvirenter hava dock varit skyldiga hålla plantör med fri kost och logi. Priset för frö, utlämnet från styrelsens fröklängningsanstalt till för- brukning inom länen, åsattes ett pris av för tall 20 kr. och för gran 8 kr. per kg. Priset å plantor utgjorde för 2 å 3-åriga oomskolade 4 kr. och för 4-åriga omskolade 20 kr. per 1,000. För utbildning av plantörer anordnades under tiden 24 april—2 maj en kurs vid Säva egendom i Altuna socken, vari deltogo 21 elever. Vid kursen, som leddes av länsjägmästaren med biträde av tvenne länsskog- vaktare, meddelades såväl praktisk som teoretisk undervisning i sådd 292 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] och plantering jämte skogsvård i allmänhet. Samtliga elever deltogo sedan som arbetsledare vid vårens kulturer. Kulturerna togo sin början i slutet av april och voro avslutade i me- diet av juni. Strax i början på kulturtiden föllo starka regn, men in- träffade sedan en intensiv torka från början av maj till början av juni. Detta gjorde, att planteringarna inställdes tidigare än beräknats. Den rika nederbörd, som sedan föll under försommaren, gjorde dock att kul- turerna överallt gingo väl till och kan resultatet nästan jämföras med det synnerligen lyckade år 1915. Helt och hållet genom styrelsens försorg men på vederbörandes be- kostnad verkställdes skogsodling å 26 egendomar å sammanlagt c:a 232 har. Totala kostnaden härför, d. v. s. frö och plantor, röjning, arbets- kostnad samt en mindre hägnad uppgick till 28,340: 70 kr. eller per har c:a 120 kr. Framhållas bör i samband härmed arbetsprisernas stora ökning, vilket gjort, att skogsodlingen blivit en väsentlig faktor att räkna med i skogsbruket. På gruad av äldre uppgörelse har plantering utförts å egendomen Lista i S:t Ilians socken å c:a 25 hektar, helt och hållet på styrelsens bekostnad. Arbetskostnaden uppgick härvid till 3,087: 50 kr. Styrelsen har lämnat kontanta bidrag till arbetskostnad vid skogs- odling å gamla kalmarker eller brandfält å 11 olika hemman med sam- manlagt 478 kronor, varvid skogsodlats c:a 28 hektar. Skogsodlingsbidrag år 1919: Bidragets art: | IKT; | IKT: Kr. Frö: avgiftsfritt: tall 36,3 kg gran 36,0 >» | 1,013 | — EEK ELROND NLGLGO tall 50,0 > gran 97,5 >» 884 | — | 1,897 | — tall 187,500 RR gran 21,200 bj. 18,860 S:a 212,560 1,070 | 95 tall 40,000 | gran 27,000 till !/, pris: Plantor: avgiftsfritt: sorbss ser rt sr till2/A pris: S:a 67,000 134 | — | 1,204 | 95 3,101 | 95 På styrelsens bekostnad utförd skogsodling å gam- ER a 2 JT AR So ls lelala 6 broke fe sf NA SRS KARA 3,087 | 50 Kontant bidrag till arbetskostnad å gammal kal- markkeller ybrandfält/....2 osv. CN re 478| — | 3,565 | 50 Kröstnad för, fria plantören:.s..sbe. bss. ess ssts sa | 13,403 | 97 Summa Kr. | 20,071 | 42 Här nedan lämnas uppgift å all under styrelsens ledning utförd skogs- odling under året: SER E e F [2] Ke Nn - , (C) : I : , KR A Nn | k 3 j 5 å K Z i / 3 E E 2 3 4 é > ” 2 - ee sa Te - +&r - I | r o'pler |o'ogI o'0ZI 0'09 INARAH [varv [vav IDEN Ja 19 9 9 5'zo1'$1|5'ggb'glo'b19'9]5e'€6€£"1150'667|0'v60'1/54'z61l00'gbzlo1b'gob'Ilo1z'g1|/00€'6zHtl/006'096105'g901 00'gbgloatotglor'gitlozerlrozt/SSliielew:s otgzl4 —lo'ggz lotgSb Jo'rEr lost4r IStErr Iset4 1 otgz |ooo'og — 1000'$ — looo'$z Isetor lost4g logtog Isito€ Isgto€ l69 IS lzz | A otg€r'f ISlvälsltoggtr] 6618 |o'64 IS'obzT Isetl9 I 198 loS€'birz 1056 — 000'6€ loob'puilsot1z logtbozlostSg1l50t4g Iskg6 lege Irrlgt | AT otk6z'g lo'ug6'€lo'olz'TIsetIrS IsLtEx1lS'L6€ I5Ll'g9g joltberl090'664 logz't4 loog'41€loo0o'vLbl) ot4z logtz4z) ot€ST) oket) o'6ITIgSR lozllg | IN s'zg9E'r IS'Ev6 lot6r lostosr | St19 10:68 o'1z | Sto o00'Sb — |oo00o'bz looo'1z | S'ov lostgg | otzorl ogs Il otgh l6rt IS |61 | I otGz9g'€ I5'g1g'115'90og'1l] 9'082 |5'4z Iregz | Stoz I tog looo'ozf l000forlo0o5'€4 looS'ggz] ot4 lortz6rlor6£z) S'ott) S'ge1£67 IPIISS I I vu:s | uofq | suvu | teg IV | JTvY IV | JVY a ”s 8 "8 Ivy | Ivy Ox 2 gy anna | Fun Fn "AIP AE ES AE INN -UV[ anna | sIJ0XAs 2 Jalle vuung Apums! -uejd | Ip | vwuung | vo | uvig | ML Ip | vurg | uvig I Men | s 1å a 1 uJAIJASTEP djelfa -URIS "def -wns a IS UN RR mn Of (fick Fl) APEANIJIN Ina UN FI |A) 8 KRIS CS | | FE INRE IPOs OXS [vaTg Ju v 3 1 1 uv I d [vv FupIvosT vurnung peIDJUV|d PPES "6161 WOJYA BUJOINJINA AV SvIPUVLULUVS 294 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [6] Plantskolorna. Styrelsen har under året anlagt en ny plantskola, belägen å av S. V. B.-banan förhyrt område vid sjön Åmänningen, c:a 3 km söder om Ängelsbergs station. Det arrenderade området utgör c:a 2,000 kvm. Under året har uppodlats och avdikats 1,020 kvm för en kostnad av 641:72 kr. Behovet av en reservplantskola har nämligen gjort sig allt- mer kännbar på grund av de ofta genom vårtorkan misslyckade sådderna i den centrala plantskolan på slätten utanför Västerås. Västerås plantskola har under året nästan helt och hållet täckdikats, vilket jämte den under föregående år utförda avloppsförbättringen redan visat synnerligen god effekt. Sammanlagda kostnaden för avdikningen har uppgått till 1,803: 04 kronor. Benmjölsgödsling har under året före- tagits å en del av plantskolan. I likhet med föregående år har trädes- jorden mot en avgift av 3 öre per kvm upplåtits till potatisodling, vil- ken visat ett välgörande inflytande på jordbeskaffenheten. Styrelsen har under året utlämnat följande antal plantor. För användnig Härav från Tradskag Summa inom länet utom länet egen iplanfölg ARENA (SER YE SI SET ESR INAEA 1,348,000 2,000 1,353,000 1,240,009 | Gran; 2/0— 3/0 örsseecssesess sdsess 591,000 154,000 745,000 665,000 DR VA SAR SE AS NET rer 45,000 — 45,000 30,000 Björk” :2/A===2 2 Wes Seeds ste 20,000 FE 20,000 >0:0PO RID AVE fra Skr SR ot ERA RE | 1,200 = | 1,200 700 Suromal| 2,005,200 156,000 2,161,500 1,955,700 För omskolning inköptes 23,000 björktelningar, upptagna i skogsmark. Årets frösådd, liksom ock omskolade plantor hava gått mycket väl till. Som 1918 års frösådd på grund av torka slog helt och hållet fel, står styrelsen alldeles utan egna 2-åriga plantor vid stundande vårs kultur. Som styrelsen knappast kan erhålla tillräckligt antal från annat håll blir situationen då synnerligen bekymmersam. Plantförrådet beräknas vid årets slut: Få EN TNE BES RASAR RR a SLA ba 1,400,000 st. JANNE SNES ADS ASSA dart bsr IO,000 >» OTANNNT/ O YE den AR Ls SE NE VAA NRA. T.5O0,000 > » 2/2 15 sjokb föl sie lalsla|e18 iatelelsie/Aleele Jajja ala (slö lelsjekekele 15,000 >» TIER SEB er BRANN ARS en ok boggsodAr 60,000 >» björk./2/ 62003 (Dona. e oss 18,000 >» Kr NO osten As Se sub fgars ba Gals Ed kan ej beräknas Summa 3,003,000 st. [7] VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 205 Fröklängningsanstalten. Tillgången på grankott var under vintern 1918—19 synnerligen god medan tallkott endast sparsamt förekom här och var i länet. Styrelsen betalade till plockarna 6 kr. för tall och 1: 75 kr. för grankott per hekto- liter. Trots livlig agitation blev dock resultatet av kottinsamlingen täm- ligen ringa, vilket torde förklaras av de goda arbetsförtjänster, som bjödos på annat sätt. Sålunda uppköptes 702 hl tallkott och 1,708 hl grankott, varav allt klängdes förutom 90 hl tallkott. Vid kläng- ningen erhölls 3635 kg tallfrö och 1,631 kg granfrö, motsvarande ett fröutbyte per hektoliter kott av för tall o,6 kg och för gran 0,o5 kg. Det sistnämnda resultatet kan betecknas såsom synnerligen gott. Groningsprocenten utgjorde för det nyklängda fröet, för tall c:a 85 XX, för gran c:a 90 &-. Här nedan lämnas redogörelse för fröförrådet under året: Debet (2 NR Kredit före SS | eg kg kg kg | | Behållning från 1918 AA 385 185 | Utsitt i plantskolan ...... 72 58 | Klängt under året ...... 365 1,631 | Utlämnat för användning] : | inom: Jänet oo dot omg 591 605 Utom, EmeGICSETE ARE a 153 Behållning till 1920...... | 87 008 Sa kelövser | -1,816 S:a kg.| 750 1,816 Skogsdikning. Rådande höga arbetspriser hava i hög grad försvårat skogsdikningars utförande. Styrelsen har beslutat att t. v. på ansökan låta avgiftsfritt utföra dikningsplaner samt att i kontant bidrag betala halva förslags- kostnaden dock högst 1,000 kr. per år. För att styrelsen skall under- stödja planerad dikning får den beräknade dikningskostnaden per har vunnen god mark uppgå till högst 150 kr. Under året har sådant bidrag utgått till 9 st. skogsägare med samman- lagt 1,356:63 kr. Den avdikade arealen utgör därvid c:a 60 har, och de grävda dikena enligt planen 13,838 m. Förberedande dikesunder- sökningar hava under året gjorts på ett smärre antal skogar. Skogsupplysning. Vid företagna besiktningar och i övrigt på sina resor har styrelsens personal i största utsträckning begagnat tillfället att för skogsägarna ute 296 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [8] på marken påvisa erforderliga skogsvårdsåtgärder, Styrelsens kungörelse angående lämnade bidrag samt uppgift angående gällande skogslagars bestämmelser hava funnits anslagna inom samtliga kommuner, varjämte densamma tillställts skogsvårdskommittéer och kommunalnämnder. Sakkunnigt biträde med skogens skötsel och vård, gallring och ut- stämpling i skog samt råd och anvisning för planläggande av avverk- ningar eller för bestämmande av erforderliga åtgärder å avverkade mar- ker har efter ansökan kostnadsfritt lämnats intill 5 dagar. Härvid får dock rekvirent hålla förrättningsmannen med fria skjutsar samt kost och logi under förrättningen. Styrelsens hjälp med dylikt arbete har under årens lopp alltmer an- litats av skogsägarna och nådde under förflutet år sin hittills största omfattning. Sålunda har styrelsens personal med stämpling, råd och anvisning biträtt 397 st. skogsägare, vartill åtgått 1,189 förrättningsdagar. Härvid hava utförts följande arbeten: Förrättning har avsett Läns- | antal för- E ES : sr : anvisn. för skogv. | rättnings- gallring i | stämpl. av |utmärkn, av vv hygges- z SAVE Er 25 Summa distrikt. uställen ungskog | äldre skog | = fröträd stämpl. röjn. har har har har har har I 91 325,5 337,5 530 20,5 118,0 854,5 II 72 164,0 INS 89,0 64,0 51,5 | 1,079,75 III 81 137,0 480,0 45,0 16,25 136,5 815,25 IV 105 75,5 698,5 ALS:5 | 38,0 171,0. | 1,401;50 Vv 48 39,0 810,0 3,0 | 41,0 61,0 954,0 Summa 397 741,0 3,037,25 | 608,5 | — 179,75 538,0 | 5,105,00 Den nya skogslagen har givetvis i hög grad bidragit till att många skogsägare av försiktighetsskäl funnit det vara bäst att anlita styrelsens hjälp för undvikande av kollision med lagen. För att öka intresset för god skogsvård har styrelsen under året på- börjat utsättande av provytor i bestånd av olika åldrar och med olika behandlingssätt utefter större mer trafikerade vägar. Härvid hava anslags- tavlor uppsatts med angivande av kubikmassa, tillväxt, ålder, avverknings- procenter m. m. Länsjägmästaren har under året undervisat i skogshushållning vid lant- mannaskolorna i Tärna och Kolbäck, vardera med c:a 30 elever samt vid Tomta lantbruksskola med 12 elever. Härvid har undervisningen så mycket som möjligt förlagts till skogen. 0 OT a a ER ES AR an AR Sater [9] VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 297 Styrelsen har under året prerumererat å 350 ex. av tidskriften Skogen, som utdelats till för skogsvård intresserade personer, varjämte vid kurser och föreläsningar utdelats Skogsvårdsföreningens folkskrifter och diverse broschyrer om sådd och plantering. Slutligen har styrelsen genom tid- ningsuppsatser sökt sprida upplysning i skogliga spörsmål. Skogsvårdskommittéer. Dylika funnos vid årets slut i 28 av länets 68 socknar. Styrelsen kan sammanfatta sin uppfattning angående dessa kommittéers verksamhet så att desamma med få undantag knappast fylla den uppgift, som med desamma avsetts. Kommittéerna skulle dock genom rapportering av påbörjade avverkningar särskilt med hänsyn till den nya provisoriska skogslagen kunna vara styrelsen till stor nytta. Avverkning i strid mot lagen den 24 juli 1903. Under året hava på grund av denna lag rapporterats 95 st. avverk- ningar, varav 93 st. fall föranlett ingripande av styrelsen. Sammanlagda arealen, där återväxten ansetts äventyrad, uppgick härvid till 633 hektar. Behandlade jäml $ 2 ÖI Behandlade utan undersökning jäml. I 2 id | 8 - | < = en | Så (TE | < AM - Pp. Sd —0 > =E N a & PESTEN Rn > = AA ar Ono & Ed ln 3 | Ör ST = an I < PRO ATl-cr Ola 3 eo > << un Sk or Om SI sm 2 R =S — — AJA mol. ee Q 3 = = zz 3 = <&ÄR I, 4 säte SR = ears 5 = 8 5=len:a >= hh = KS =Srtöfr/T:R AH I = = -— = & = -— 5 = EE I HH NiIis Pm > > = = | = << =. a 3 = » NN re = | < RR 9 I SR a fer on in > MM oa - 21 83 leTanNH P 5 Rev 223 3 sölna. 2 P me 03 lödas = FS ER ale 3 =O I 383 7: | je FN Ve) fos ” dd er || 3 - 4 3 4 II — a 109 6 3 2 120 | 140 De under året träffade 113 st. överenskommelserna angående skogs- odling beröra sammanlagt 906 hektar. Utslag har fallit i häradsrätten beträffande de 3 fall, som av styrelsen lagligen beivrats. Samtliga mål vunnos härvid av styrelsen. Under året hava från länsskogvaktarna in- kommit kulturbesiktningsrapporter över 207 st. områden, där återväxt- skyldighet föreligger. Åtgärder och verkan av lagarna den 28 iuni 1918 och 13 juni 1919 angående tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog i enskild ägo. Med stöd av nämnda lagar har styrelsen ingripit i 22 fall, varav på grund av $ I i 1918 års lag eller motsvarande i 1919 års lag i 21 fall, I9. Skogsvårdsforeningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 208 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [10] berörande c:a 165 har och på grund av $ 2 i I fail, berörande c:a 5 har. Styrelsen har härvid utfärdat avverkningsförbud i 3 fall, som dock i 2 fall på ansökan sedermera modifierats sålunda, att genom styrelsens försorg efter förbudet stämplade träd fått avverkas. Beträffande övriga 19 fall har hot om avverkningsförbud föranlett inställande av avverkning i 12 fall, återförsäljning av avverkningsrätt till markägare i 2 fall och omläggning av avverkning i enlighet med styrelsens stämpling eller an- visning i 5 fall. På grund av lagen har styrelsens hjälp med stämpling eller anvisning påkallats av vederbörande i 78 fall, varav på grund av $ 1 i 35 fall, berörande 448 har och på grund av $ 2 i 43 fall, berörande 1,269 har. Den erfarenhet om lagens goda verkningar, som styrelsen erhöll redan under år 1918 har, under det gångna året ytterligare bekräftats. Sty- relsen har sålunda genom lagen erhållit ett kraftigt medel för ungskogens skydd och har kunnat rädda nyinköpta skogsegendomar från total ra- sering, vilket förut kunnat ske, om blott säkerhet för skogsodling kunnat jämnas. Enligt styrelsens erfarenhet har också tack vare lagens stränga kringskärande av den enskilda dispositionsrätten till skog å nyinköpta egendomar, jobberiet med skogsegendomar betydligt mattats. Som den allmänna .opinionen bland skogsägarna tydligen överensstämmer med styrelsens mening angående lagens goda verkningar, anser styrelsen, att allt talar för nödvändigheten av förlängning av ifrågavarande lagstiftnings giltighetstid, intill dess densamma kan avlösas av en permanent lag på området. Fastigheterna. Styrelsen har under året erhållit lagfart å den av styrelsen år 1918 inköpta fastigheten vid Akademivreten i Västerås, vilken bebos av t. f. 1:ste länsskogvaktaren och länsskogvaktaren i Västerås distrikt. Styrel- sen har nu inlöst samtliga inteckningar i denna fastighet. Å fastighetens gård har styrelsen låtit uppföra en uthusbyggnad, vilken dragit en kost- nad av 900 kronor. I fröklängningsanstaltens andra våning har styrelsen låtit inreda ett kontorsrum. I skrivelse till Västerås Rådhusrätt har advokatfiskalen i Kammar- kollegium framställt yrkande om bättre rätt till det av styrelsen år 1912 lagfarna området å den s. k. Västra Stohagen vid Västerås, där styrel- sens plantskola och fröklängningsanstalt äro belägna. Saken har under hösten varit föremål för rådhusrättens prövning men blivit uppskjuten tills vidare. ps [13] VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 299 De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel, Skogseldar torde under året tack vare sommarens fuktiga väderlek ej förekommit. Intet fall har rapporterats till styrelsen. Virkespriserna med undantag för träkol hava under året varit t. o. m. högre än 1918 års priser. Avverkningarna hava dock varit av ringare omfattning delvis beroende på ovissheten för framtiden efter fredsslutet, delvis på grund av starkt ökade arbetspriser. Särskilt körningsprisen voro nämligen abnormt höga på grund av foderbristen. Vedavverkningar har under året bedrivits i ovanligt ringa omfattning. Det myckna talet om Bränslekommissionens stora vedlager torde hava avhållit mången skogsägare ifrån annars bruklig vedhuggning. Sedan Bränslekommissionens vedlager i länet nu i stort sett äro dis- ponerade, torde en viss vedbrist kunna befaras till nästa bränslesäsong. På grurd av det stora prisfallet på träkol från 835 kr. per stjälpstig vin- tern 1917—18 till c:a 350 kronor vintern 1918—19, vilket pris endast något höjts under året, har träkolning i ytterst ringa grad skett. Med de höga arbetspriser vid kolning m. m. blir nämligen nettobehållningen eller rotvärdet å kolveden obetydligt. Ur skogsvårdssynpunkt är detta att beklaga med hänsyn till svårigheten i Bergslagen att kunna genom- gallra ungskogarna, då det ej lönar sig att kola det klena gallringsvirket. Drivningsförhållandena vintern 1918—19 voro synnerligen gynnsamma, i det föret räckte hela mars månad. Som gott före inträffade redan i början av november hava innevarande vinters avverkningar tidigt kom- mit i gång. Den provisoriska skogslagen till skydd för ungskogen och nyinköpta egendomars virkeskapital har stävjat den under senare år allt mer om- fattande skogsskövlingen och tvingat även notoriska skogsjobbare att söka sakkunnig hjälp vid planerandet av avverkning. Styrelsen har satts i tillfälle att taga del av en av riksdagsman J. A. Ander vid 1920 års riksdag väckt motion, vari han framhåller behovet av en lag om uthålligt skogsbruk för alla enskilda skogar under kontroll av offentlig myndighet och därvid med skyldighet att följa av nämnda myndighet fastställd avverkningsplan och åtnjuta förmånen av samma myndighets kontroll, avseende främst bevarande och höjande av fastig- heternas skogskapital. Med erfarenhet av de senare årens mångenstädes hänsynslösa exploatering av skogskapitalet å större men framför allt å mindre jordbruksegendomar finner styrelsen utan att vilja ingå på en- skildheter i förslaget visst fog för vidtagande av åtgärder i motionens syfte. Till belysning av de inkomster, som tillföras länets skogsägare genom 300 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [12] skogsavverkningarna lämnas här uppgift å de för skogsaccis fastställda skogsvärdena åren 1917 och 1918, vartill kommer det icke obetydliga värdet av det virke, som undandragits beskattningen. Skogsvärden år 1917 och 1918. RANN Nn nn nn ===" = LH HH — — — — Länsskogvaktaredistrikt | SEN | År 1918 fre | Kr. Kr. PREV ENS AA 1 ANSE VIE TA IR SE 207 5 1 ng tt RR VISSA SSA pre pt SOS Er IKT ARTS VINKAR ITE I BREES KETNE I VAMESTE SIR RSaD 2,452,000 1,561,000 — INFRATET ATEA SST SARAS SENS SNRRTA RAT RESA 3,787,000 2,659,000 30 | ERIRTSKVEPARA SSE MOSE RON PORN ARA SNS 2,104,000 1,580,000 25 MEN EA Sa EN ENSS LAST SIG Uri p öste, rel sjöresa SIR 1,695,000 1,332,000 2 VIERA OT EROR 0 0 S RARING Nr Ra SING R RR NE | 2,319,000 1,810,000 22 SEA 12,357,000 | 8,942,000 28 1917 års skogsvärde är för länet det hittills högsta och berodde till största delen på Bränslekommissionens omfattande avverkningar. För år 1919 torde skogsvärdet nedgå med minst 235 & i jämförelse med 1918 års värde. Rådande höga arbetspriser hava menligt inverkat på de rena skogs- vårdsåtgärdernas omfattning. Glädjande undantag härifrån hava dock kunnat konstateras, i det att å vissa bruksegendomar stora skogsdik- ningar gjorts. Nedanstående tablå lämnar uppgift å de skogsvårdsarbeten, som ut- förts av ett antal skogsägare inom länet med egen personal. Bidrag bar härvid utgått från styrelsen endast beträffande c:a 40 har brandfält i form av fritt frö. Sammanställningen är grundad på uppgifter, läm- nade av 16 skogsägare. | | | ; Mark- = | Diknings- Bäck- | Hjälp- Gallring i; | | | et | Sådd beredning | längd | rensning | NN har | | har har lv Emeters! IN meter ns | | | 1.320, 71) 94 | T20,595-0 KN IIGORAN 42 | 57 | FT Styrelsens finanser. Beträffande dessa får styrelsen hänvisa till denna berättelse bilagd kassaredogörelse. Västerås den 16 februari 1920. GG, KUYTENS BJERNA? E. Nyblom. [13] VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 301 Jämförande statistik över skogsvårdsstyrelsernas i Västmanlands län verksamhet för åren 1905—1919. Arealen enskild utmark inom länet utgör 406,768 har varav 87,5 2 eller 313,534 har beräknas utgöra produktiv skogsmark. Antalet sock- nar är 68 st. Länsskogvaktare, tillfälliga biträden och skogsvårdskommittéer. Medeltal för femårs perioden ra SANTE Bier feet vaktare | träden | kommittéer [EEOD5— 10 00 ooo PARAR NSI SSE Sena 53 | 5 | 28 | TOIO—"170145 110 YINI SIAT ISAR Ir 5 | 18 | 44 IROTS = 1010 — nes RARRSNNS TSE KE Le 8 38 | A8 |År TOO Vore AR a a ass de | 9 52 28 | Skogsodlingar utförda under ledning av skogsvårdsstyrelsens plantörer. Medeltal l | Areal JAreal hjälp-| S:a areal | 3 Antal | Frö | Omskolade 'Oomskolade 'kultur (redu-| ny- och | för femårs | | | nykultur | 1 hjälvk Å jordägare | kg | plantor | plantor | |cerad areal)| hjälpkultur | perioden | | targ | har | har | | | | | 1905—1909...] I14 472 14,800 246,200 er — | 525 | | 1910—1914...| 198 1692 | 44,450 a RASA RT 933 | I 1915—1919...| 168 | 782 | —14,600 1,328,660 938 | 241 | 1,179 | [ÅT TOLO), CA 211 | 841 | 25,000 | 1,383,000 | 1,094 | 180 1,274 | All av skogsvårdsstyrelsen känd å enskilda skogar utförd skogsodling. | Areal hjälp- | Areal ny- | S: Medeltal för femårs perioden kultur poser EN | i, | ar ER I har | c | FÖDS 1000) = 005 NEN a tra edasa daire | | 1,032 ; FOTO LÖ TAT STR a an ga | rf 75 | 1,867 | FÖRR TO TOT ue be SR a dogs sedd oesta | | | 2,439 | ATERN G on oa eessesert Eros ad)| 1,559 237 | 1,796 | Åtgärder på grund av 1903 års lag. | Undersökning| Upprättade | ,, | | : z å lös | Zn Upprättade | Medeltal för femårs perioden | på grund av I hyggesbesikt- förbindelser | | . 4 2 ningar NADOR-— TOG 15 ER a änn desstnsndt IO | 86 | 60 FOTO—1074, rd aaddedassiesarsek 4 66 77 | ÄTA — TOT rn me oas äns asor rant das 5 | 78 64 | Air RR a ss esssnsdeslese 7 SNS (NER 1 STR RTR NNE 302 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. Uteförrättningarnas omfattning. Rese- och förrättningsdagar Medeltal för femårs period OS OMAR CK Jr Läns- Läns- Tillf. | S:a jägmästares | skogvaktares | biträdens | dagar IO05= TOO Aror L at 60 462 | | 576 I910—1914 ............ SKA BENA 142 395 710 1, 747: TOT TOLO Rs nseleladejes sej e ås S/N 122 1,152 1,230 2,521 JAG fe a (a ERA FA SR SENARE | ITA 1,830 1,704 37TI Skogsvårdsstyrelsens viktigare inkomst= och utgiftsposter. Inkomster | JU ENSE ENE Medeltal Sk Avlö- SAR SS 2 Skogs- O08S-1 Dik- ittera- | ningar ; Xxpenglr för femaårs Anslag SÖ Frö ochl odl. o. AS tur och | o, RR Fastig-' | tions- perioden if plantor plant- bid under- | ersätt- | heter kostna- avgilter skolor | ”!0T28 | visning | ningar Justder kr. kr: ST kr. kr. kr. kr. kr. kr: 1905—19091| 11,900 3,467 | 1,376 | 5,209 TE 945 | 11,683 122 | 1,303 IOIO— 1914| 16;530 | .12,975 | 737404, AHN EIISN 1,707 |. I6:A3S]| K2:535102;205 1915—1919]| 14,774| 70,230 | 10,535 | 16,432] 2711] 1,834 | 32,423 | 4,852 | 3,820 År 1919 ...| 9,151| 163,685 | 30,904 | 21,020] 1,356 | 2,242 | 63,272)| 21,176 | 7,022 Kassaredogörelse för år 1919. Ingående balanskonto. Tillgångar 1 januari 1919. Innestående å bank BRIAN RAA SR MN SRA AS Rb sd er RAR RN RER AE RT BSS TEOTITAT & SI SKESS AN ost Liebe ae ot CLASS KERSTIN RB (TES RER ARR ADAR Ein fl ar Rd SNES 11,628: OredovisadertörskOtb, uu... srt od blo REA EES RPS AN 500 MDIV EKS CK CE DILOLKSLI Ae Var bar ga EN SAN ASS AR ERROR RT NT Se AE TA ER 594: Inventarier: INFÖKlän gning SANS taltene.. /.6e. Shed. SON ARE EN US NRNU eerg 15,000: — iPlantskolan med packhus och Källaren os soda 5,000: — Känsskogvaktareboställe 1 VästetåSn. momsen. 20,000: — IETORT VAS Co Eg SANN sändas åa LT OR DNE SSR KAR BAR 4,960: — 151 [EH (0) SNARARE BR EE RAA få AL Sd dee SAME AA 3,390: — IKON EOLSIINV EN CAI. bag oa REA NYSE NRA SERA BA re 0 100: — (DVITO a UNVEN TAL IER Mass fs LA SR EDER SARAS NÄR aa 100: — 48,960: Summa kr. 67,261: 26 BEER EA EE SR SIREN ANSE MRS IE VING CS DT San ES SER EN FÖR BÖJA ORG COA ER ANITA [15] VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 303 Skulder 1 januari 1919. Wastnanlands 1an5 SPARBaRE soo iodasao eussdurs des san se ASSA I12,000: — Länsskogvaktareboställe i Västerås föletald: kontant koppskilltapsn iso o os sdersdiolassbeca tres sko rek 4,590: — Övertagna lån i Västerås stads sparbank ... .....ooooo. 14,500: — 19,000: — PJEPOnREFade FACES nn a 0 oto vo 7 övklksnn use SA rD SIGNE LESS SNS 6,093: 18 PR sansar tUtlgover (SERGE a isar nun ar Sr en ar bg ek AKA AR NT SL SE KR 30,168: 08 Summa kr. 67,261: 26 Inkomster. Behållning från år 1918: KOREAN, 255 Aa da od mk öasnsbs sUSSe kd NGN 5,578:32 ADA Kort NRA 0 År ONE SKEN 11,628: 07 —17,206:39 Anslag: Statens till upprätthållande av skogsvårds- styrelsernas verksamhet os aososoommmoosooon. 2,400: — Statens till skogsodlingens främjande...... Fy d ET MA SIREN Hushållningssällskapets ............. Ice 30 ANN SAN EE 1,000: — [RR SC ie Skogsvårdsavgifter: SERRSRS 93, Kor ORSA Ae fa a ad as ERE 21,250: — TE RAINER ed od I ob SNARARE RIS RNE ENE AE 142,435:67 163,685:67 RUNÖ soon serra RR RR Rn a oo a uar ön Sark ÖS SSK AE AR NN 2:0045175 DYRC-" OC) FEGAR ESKOSHIAHOE, cos on osv o sr SS RV AREA AES SN KAR REAR 4190: 31 Ersättning för personalens resor och förrättningar ssosomosmoomoc.... 2;041: 13 RÖStig heterna: 05 a a roa oden ere dad a abes FE USLA SINE UAE 1,229: 16 RESO fr dar oa a a ma bi sr SKUR AAA KS om R KAN ATEA 1190: 25 BEHOVISAGE & fÖrSKON ANS oo er rg osar amn an soda rea RANE A0,L TAN 24 Kosmader för Nedemtattp HEISDOVIS >: ...ccscockr steg segt SLS Sk SRA DRA 35: 44 iv ErSe. PETSODEESNRIAREOGHET a. oss octi save n 500 od KASSE SE AREAN SA 28,171: 47 Fröklängningsanstalten: INOTSALE HO. ER AL uasnes BRASS RI a ae 20,752: 10 > Klange ROR a a oa at Vs sned ANNE 1332: 50 ' 22 084-00 Plantskolan vid Carlsberg: BarSatt AROS oo ol orsupd dan os seed FESTA LENA 10,52: 45 ATrenden för planterineskantk.....occc so sssde stole sr RE 150: 57 10,303: 02 TIVEntaTier, > LOTSA a a on a ora ra Or SAVANN LEN DN 92: — Summa kr. .304,406: Utgifter. Ersättning för skogsvårdsavgiftstaxering Räntor EEE EEE SE SEE EE EEE 43 Transport 3,203: 304 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS IKoner (0. d.: Länsjägmästaren Länsskogvaktarna Kontorspersonal Pensionsavgifter Resor och traktamenten: SEVrelsens OCH FEVISOTeTNAS Lt... ses Ae Personalens: BÖredrag/OCH KUFSEH ös... ssu ss AS UR Biträde för skogsvård Skogsodling HÖ TKTATN ÖA ora gå ofel rre sehr sades ss ESA SNRA Beteskultur Besiktningar Diverse Dikningsbidrag Litteratur och undervisning Diverse frakter Skogsodling: Avgiftsfritt utlämnat frö > » Plantörer Skogsodlingsbidrag Plantörskursen 86100, 0, 0/5 vv .o0Re DENS PKR Re va VB RV RE Fastigheterna 00 cr r rss sjejs, Sjö oja bee KDS.e NNE GG NV GA gar C RA ble Proteser sr RR set BERÄTTELSER I 9190. Transport 1103 We NO 2410 Brand: och) olycksfallsförsäkting &.. ses. Sms ene EXxpeditionsköstnaden...:....-...ss. se AAA Utlämnade förskott Kostnader för vederhäftighetsbevis . Diverse personers konton Betalt lån i Länssparbanken ............... Fröklängningsanstalten: Driftskostnader och diverse Plantskolorna: vid Ängelsberg, anläggningskostnad Inventarier Utgående behållning: Kontant Å bank kr. 304,406: [16] 3,203:200 42,080: 67 24,740: 1,356: 2242: T;OCE : 66 TO : 60 yrk 43 58,419: [17] VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 305 Utgående balanskonto den 31 december 1919. Tillgångar. Fänestaende.: 3 Han köpppn dee at ge an oo dass ssar En da RS SN SR REA 58,016: 46 KORtant 1 KaSca RT Ta oa Se oew ue ao fl Are FASS FOTS SER SKE 403: 2 FirEUOVISaAdE! fÖrSKOSEE RSS ooldeereses ene sr EN ESS NESS 597: 30 FRRETSe LO ebltOpEEt De pA 1 2 lila nl NR IRON RN 3:5408: 30 Fastigheter: BIOklängningsan ste a moder sådde dess bröretEss 10,000: — Plantskolan med packbod och källare = saososo000000... 5,000: — Länsskogvaktareboställe i Västerås .....nsonnnn oss.....o.. 20,000: — — 235,000: — Skogsodlingsmateriel: ror och OKIängd KORR ao rslses sure öron dfn nssren SIA 5,000: — Blantör.. 2: s ss vas SST DNNN RR TEN SE AR BA SAN SA 2,000: — 7,000: — Inventarier: KORLOTSIN VEN Are Em aa eo oodreessoen socknen tr es HOOD RR Aa oa a or SE RR rn a orm ärodes >ö par SRA 100: — boer Summa kr. 104,765: 37 Skulder. Deponerade medel för skogsodling.................... «SNC NORDS KE sa 4,612: 99 FNwSdtt tl Dy SETS I oa oo orgss ess SLINE AE 20,000: — Faltp anar UtlOVEET SEIUER See. ov cd deeacomar sog isbn ASS Så SAS ESR 80,1523 30 Summa kr. 104,765: 37 Pensionsfondens ställning den 31 december 1919. Andelsinnehavare: ESS VATLSSEY EO LSE ER a a ISS OSSE 7,390: 73 Fersönalen | .....e8 FEREreS AGrneN ”barnvods Aspö NE 4,256: 76 11,643: 49 föserskOtSsfonm den Pos oo ones dd on adan osar NAS ANTESPRARESAA RARE 1,606: 51 Summa kr. 13,250:— På skogsvårdsstyrelsens vägnar: G. KUYLENSTJERNA. | E. Nyblom. 306 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. Revisionsberättelse. Undertecknade, som blivit utsedda till revisorer av Västmanlands läns skogsvårdsstyrelses räkenskaper och förvaltning för år 1919, få efter full- gjort uppdrag däröver avgiva följande berättelse: Följande tablå utvisar i sammandrag skogsvårdsstyrelsens ställning vid revisionsårets början och dess slut. Tillgångar. I jan. 1919. 31 dec. 1919. assabenh all 0 sco: sne ses DARRAR SERNER LE 11,628: 07 403: 25 [5bDanken innestående, ssu sgas sas An BLISUSNSe 58,016: 46 TIIVErse NGE DItOFEE täosr den decided Se SK NTE ERSA as 1,094: 87 ArTASNOG ID1VeTSE IN VENtATICT 234. see ses ssd SANDEN EA SARA Abe 200: — 200: — HASTIG ITELE AE SAS oa oas elaser slöa vs Bär ls RER ESRN AN TER 40,000: — 35,000: — FOT TO CR NSKOPSMÖ LAS ere tners ec RNA ENARE a 4,960: — 5,000: — SKO SSPLAMÖD cs spis ae ä see es elr e sf SER SARS DE Nea er 3,800: — 2,000: — Summa kronor 6'7,201:26 (> TO4,105- 34 Skulder. Diverse kreCillOLen, ss. soc. sejg eaten SARA SANSKRIT 31,000: — — silliskogsodl. (depa medel ee ters Bane nssnayens nt 6,093: 18 4,612: 99 ByggnadSfön GER ooo rens she os NS SENS SEAN — 20,000: — Wiillgängar över Skulder Sve ses ReNu Er 30,168: 08 SO,I52: 30 Summa kronor 67,261: 26 104, TÖRSDST Förövrigt hänvisa vi till kassaredogörelsen och dess specifikation. Av sifferrevisor hava alla räkenskaper blivit genomgångna; därav framgår att alla sifferresultat äro oklanderliga. Kassainventering är verkställd, därvid behållningen överensstämde med kassaredovisningen. Styrelsens protokoll, årsberättelsen m. m. hava genomgåtts, någon an- märkning mot desamma har icke förekommit. Fröklängningsanstalten jämte omkringliggande plantskola har av oss blivit besökt och befunnits i bästa skick. Vi kunna konstatera de goda verkningarna av den före- tagna dräneringen och mineralgödningen av samma plantskola. Emedan våren 1918 varit synnerligen torr och till följd därav både frösådd och utskolade plantor haft ogynnsamma livsvillkor, så har till- gången på till denna vårplantering disponibla skogsplantor betydligt AA RAR TA on i RER et IR NE St rn nm on är ARS At BA I VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. [0] 9 397 minskats, varför länsjägmästaren sökt från andra plantskolor uppbringa så stor mängd plantor, att de mest trängande behoven kunna fyllas. Revisorerna hava av berättelsen inhämtat, att en nyanlagd plantskola blir denna vår tagen i bruk vid Åmänningens strand i närheten av Ängelsberg, vilken kommer att bli ett välbehövligt stöd för anskaffning av skogsplantor, sedan det visat sig att plantskolan vid väster tull nära Västerås ej är tillräcklig. Priset på skogsfrö och plantor har även detta år stigit till förut oanad höjd. Revisorerna hava av räkenskaperna fun- nit, att omkostnaderna för skogsvårdsstyrelsens verksamhet äro i raskt stigande; detta har haft till följd att en del arbeten måst inställas så- som anordnande av bostäder åt den fast anställda personalen. Det är att hoppas att, om dyrtiden kan övervinnas, även bostadsfrågan kan upptagas ånyo. Revisorerna hava ävenledes granskat tjänsteinnehavarnas pensionsfonds räkenskaper och befunnit dem utan anmärkning. Emot styrelsens, tjänstemännens och övriga funktionärers åtgöranden hava revisorerna icke haft anledning göra någon anmärkning. Det synes oss dess bättre, att alla på ett nitiskt och förtjänstfullt sätt fyllt och utfört sina åligganden. På grund av vad vi under revisionens gång kunnat erfara, hava vi att tillstyrka full ansvarsfrihet under det förvaltningsår, som av revisionen omfattas. Västerås den 7 maj 1920. GUST. E. LEWENHAUPT. Av staten förordnad revisor. AUG. TRESCHOW. G. LINDGREN: Av hushållningssällskapet utsedd revisor. Av landstinget utsedd revisor. PR BISARRA ad DIE ISNEN AT NAR HEN fr tor rö: VV 25 ind Skogsvårdsstyrelsens i Kopparbergs läns landstings- område berättelse år 1919. I år har styrelsen att avgiva berättelse för sitt 15:de verksamhetsår och kan därvid som framgår av sammandraget över dessa års verksam- het med tillfredsställelse konstatera den utveckling på alla områden, som verksamheten undergått sedan styrelsen för 5 år sedan hade tillfälle framlägga en dylik översikt över sin 10-åriga verksamhet. Styrelsens sammansättning har under året ej undergått någon för- ändring. Beträffande personalen har länsskogvaktare F. N. Hedin på egen be- gäran entledigats och till hans efterträdare i Tuna—Bjursås distrikt transporterats länsskogvaktare Lars Lundin från Lima—Transtrands distrikt. Till Lundins efterträdare har antagits skogvaktaren G. Ivarsson. Under året har styrelsen sammanträtt 5 gånger och under tiden 16 —21 juni företagit en inspektionsresa över vissa delar av Runns, och Rättviks distrikt samt därvid varit i tillfälle taga närmare del av skogs- förhållanden kring den avsides belägna sjön Amungen, den tredje sjön i storlek i Dalarna. Styrelsens ledamöter och länsjägmästare hava deltagit i skogsvårds- styrelsernas möte den 25—28 november, över vilket mötes förhandlingar särskild redogörelse föreligger i tryck. För att tillgodose ett länge känt behov att till en och samma plats kunna förlägga styrelsens undervisningsverksamhet i skogliga frågor har styrelsen under berättelseåret inköpt den historiskt bekanta egendomen Rankhyttan. Genom detta köp disponerar styrelsen nu synnerligen rym- liga och lämpliga lokaler för sina undervisningskurser och har en sam- lingsplats dit plantörer och länsskogvaktare kunna kallas samman för re- petitionsövningar av såväl teoretisk som praktisk natur. Å skogsmarken har styrelsen vidare möjlighet dels att bereda arbetsplats för skogsvårds- kurserna och dels att samla och systematisera de olika kursernas utförda arbeten, så att skogen så småningom kan bli en demonstrationspark av betydande värde i skogsupplysningens tjänst. Beträffande jordbruket har styrelsen träffat avtal om 20 års arrende med ett för detta ändamål av för den röda kulliga kreatursrasen in- tresserade nybildat arrendeaktiebolag benämnt Rankhyttans Avels A.-B. för Röd Kullig Svensk Lantras, och anser styrelsen därigenom jord- brukets drift ordnad på ett för styrelsen förmånligt sätt. Den ekonomiska sidan av företaget anser styrelsen väl tillgodosedd, i det skogens tillväxt enligt fackmäns samstämmiga utsago tillfullo täcker Styrelse- och personal. Skogs- upplysning. Skogsodlin 2. Skogsdikning och bäckränsning. Bitråde med skogens vård och avverk- ning. 310 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19109. [2] Oo bankräntan å nedlagt kapital, vartill kommer arrende och övrig avkast- ning av egendomen. Under berättelseåret har också hållits en tre veckors skogsvårdskurs å Rankhyttan efter ungefär samma plan som förut praktiserats, men med de utvidgade möjligheter, som en fast skola bereder såväl med avseende på förläggning som mathållning, vilket alltid föregående år vållat stora svårigheter och fått lösas på ett mera primitivt sätt. Å Rankhyttan har vidare avhållits en kurs i betes- och vallkultur för länsskogvaktare inom eget och Gävleborgs län under ledning av därtill förordnad fackman. Undervisning har vidare meddelats vid länets folkhögskolor i Fornby, Mora och Malung under 10 timmar vid varje. Skogslitteratur och skogs- tidskrifter hava för övrigt spritts i länet ungefär i samma omfattning som föregående år. Beträffande skogsodling utförd av skogsvårdsstyrelsen hänvisas till tab. 2—5 av vilka framgår, att plantering under året tagit ett omfång som aldrig förut, men återstår ännu mycken upplysningsverksamhet innan denna skogsodlingsmetod även hos oss får det berättigade anseende, som den har i sydligare delar av vårt land. Under året har inalles skogsodlats genom styrelsens försorg 2,257,35 har skogsmark dragande en kostnad för styrelsen av 62,094,30 kronor. Dessa skogsodlingsarbeten äro i regel utförda på grund av ingivna ansökningar, men som synes av tab. 3 har styrelsen även utfört tvångs- kulturer å 67,25 har skogsmark, där vederbörande eftersatt åtagna skogs- odlingar. Dessa kostnader återkrävas på grund av avlämnad förbindelse från den kulturskyldige. Under året har styrelsen planlagt 159 dikningsföretag för en kostnad av 106,688,32 kronor och avsynat 177 utförda dikningsföretag omfattande 28,4 mil dikning och bäckränsning dragande en kostnad av 145,563,39 kronor. Av tab. 6 framgår dikningens fördelning över länet likasom medel- pris för bäckränsning och dikning resp. 19,7 öre och 56,3 öre per sträck- meter. Tab. 7 ger oss en överblick över skogsvårdsstyrelsens verksamhet med planläggning av avverkningar och synes härav att 1,509 förrätt- ningar blivit utförda och att därvid 27,000 har skogsmark varit före- mål för planläggning för avverkning och att 3,4 millioner träd utstämplats under det kalhyggen utlagts å 753 har. Styrelsen anser sig nu kunna framhålla att allmänheten i regel ej på- börjar en avverkning utan att styrelsens biträde påkallats för avverk- ningens planläggande. & KR fa Å RAFAE SÖ REES BYT SUR RIND 1 Sön PERS ATPONIE TT [3] KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 30 Tab. 1. Sammandrag över utförda skogsvårdsarbeten i Dalarna å enskildas marker åren 1905—1919. | Stämplin | | Röjning | | ] | pung | Bestånds- och mark |fORORS- | Bäckräns- | | | 1 knin 2 Utförda av I, Areal Antal värd] bered- | odling | ning Mar | | | ning | | | | HäR NTrad | Har | Har | Har L. m L. .m | | | | | | Skogsvårdsstyrelsen ...| 151,524,03) 20,412,197| 25,715,35| 8,214,45| 20,733,40] 1,059,663 ATEA 0 | | | Enskilda större skogs- | | | | EN UOSORE — | — > |31,437.30] 8,637,40| 18;748,60]| 950,005|516,334,05 Summa | 151,524,03] 20,412,197 57,152,65| 16,851,85| 39,482,00] 2,009,668|735,111,50] Av tab. 7 framgår vidare att 8,000 har skogsmark avverkats och till styrelsen rapporterats vara uppenbart äventyrad beträffande skogs- återväxten å 748 har. Dessa avverkningar äro till största delen utförda å skogsbolagens marker och planlagda av deras personal. Av tab. 8 framgår huru dessa avverkningar fördela sig på länets olika delar likasom de åtgärder, som av styrelsen med anledning härav vid- tagits. 7 syner äro under året hållna delvis å äldre avverkningar, samt på grund därav överenskommelser träffade i 3 fall, under det 2 fall vid årsskiftet ej slutbehandlats. Å avverkningar utförda före år 1919 har under året 166 kulturför- bindelser indrivits. I detta sammanhang bör omnämnas det synnerligen gynnsamma re- sultat, som vunnits genom tillämpningen av våra provisoriska skogs- lagar, angående vilka i stort sett ej mer än en mening torde finnas, nämligen att de på ett synnerligen förtjänstfullt sätt verkat skogsbeva- rande utan att kännas betungande för den skogsägande befolkningen. Skogsupplysningen torde nämligen redan verkat så mycket, att skogs- ägarna numera se på sin skog med den allt mer klara uppfattningen, att likaväl som den gamla utvuxna skogen bör avverkas, likaväl bör ungskogen och den tillväxtkraftiga medelålders skogen ej skövlas utan skötas genom gallring och ljushuggning avsedd att befordra tillväxten. Tab. 9 visar fördelningen av personalens rese- och förrättningsdagar på styrelsens olika arbetsgrenar. Av 6,229 dagar hava 3,775 eller 60 använts för planläggning av avverkning, för vilket ändamål 7 extra länsskogvaktare och 20 stämplingsförmän använts utom styrelsens ordi- narie personal. I denna tabell redovisas ej skogsplantörsdagsverken, vilka enligt tab. 2 utgöres av 1,602. Skogsavverk- ning och upp- Sikt över skogslagens efterlevnad. De provi- soriska skogs- lagarna. Personalens rese- och förrättnings- dagar. SITE SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] 4 Tab. 2 Sammandrag över! Å 200 | Fröåtgång Sådd areal Plantåtgång | NERE NL ] Distrikt Ch = AR | Tall | Gran | S:ma See g Tall Gran S:ma IN REN en skogs- |kultur sl) 3 odling FN SA < Kg | Kg Kg Har | Ear SE | St. St. | SVÄVA LA 34| 7 | II5,00] 21,02] 21,03] 42,05] 46,20] 2,80) 182,600] 88,400] 271,000] RUNNS; Ät ocg sek 60] 8 | 119,00 73583] 73,82] 147,65] 155,77| 3,00 57,000] — 20,500) — 77,500] Tuna-Bjursås ...... 70110 | 196,00) 70,00) 70,00] 140,00] 194,80) 4,00| 161,000 3,000] 164,000 SVÄrdSJÖ VE Les nr 23103 64,00] 18,00] 18,00] 36,00] 49,40] — 61,000 — 61,000] Västerbergslags ...| 29| 4 | IOTI,sol 31,50] 31,50] 63,00] 88,70] 2,50 95,000] — 57,000] 1I52,000) Teksands spec me 89) 8 | 169,25) 63,85) 63,85) 127,70] 179,80) 9,30) 89,500) —14,300) 103,800) IRAÄttviks] oo oes cs. SS 50) 7 113,50] 3I,o5] 31,05] Ö2,10] 85,85] — 140,000 2,500] 142,500] ÖESA SN Sa SNS 55/11!) 235,50 112,83| 112,83] 225,66] 306,80] 3,00 29,000 1,000] — 30,000 AlvdalenS.......scche 421 721 137,50) 35,85) 35,85] 71,70] 93,35) 16,25] 26,000] 17,3500] 43,500 Mora-Våmhus ...... 71113 | 240,50] I01,35/ 101,35] 202,70] 281,28 45,10 45,900] — 43,200] - 89,100] JÄEDA NESS la [25103 51,50] 17,47| 17,47] 34,95] 38,30] 2,80 59,000 7,000] — 66,000] Malungs JOULE 27| 4 68,00] 24,05] 24,05] 48,00] 57,50] — 21,000 1,000] — 22,000] I Lima-Transtrands | 30) 5 65,00] 14,65] 14,65] 29,30] 35530] — 96,000] 29,000] 125,000) Summa |605/90 |1,681,530 615,45/615,46|1,230,91 1,613,05 88,75 |1,063,000| 284,400|1,347,400 | Länsjägmästaren har 88 och bitr. länsjägmästaren 158 rese- och för- | rättningsdagar. Plantskolor. Styrelsen har under året haft plantskolorna i Mora, Färnäs och Hede- mora under bruk och från dessa tagit sitt plantbehov 1,4 milloner plan- tor, varförutom 26,290 plantor tagits från s. k. skolplantskolor för plan- tering med skolbarnen. Fröklängning. Under året har inköpts och utklängts i Gärdsjörian 508 hl. tallkott och 199 hl. grankott. Kottillgången har varit synnerligen dålig. Fröfrågan är ett synnerligen ömtåligt kapitel. Frötillgången börjar tryta och ett rikligt kottår synes låta vänta på sig. Skogssådderna ha på grund av dessa omständigheter fått lov att göras med blandat frö — tall och gran. Styrelsens frötillgång är emellertid för nästa år synnerligen liten och föga utsikt finnas att genom nyinsamlad kott kunna bringa upp densamma i behovet motsvarande kvantitet, vadan nästa år med säkerhet fröbrist kommer att uppstå för detta län och hela vårt land. För motverkande av detta synes enda vägen vara att övergå på plan- tering i större omfattning, och har styrelsen för avsikt att vid Rankhyttan anlägga en större plantskola, för att där kunna draga upp plantmaterialet för södra och mellersta Dalarna samt Bergslagen. t! Av dessa har 5 st. tidigare tjänstgjort under våren å södra distrikten. z > >» DNICS PED » » » » å » » KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 313 vårkulturerna år 1919. Planterad areal Ytvidd | rr A— == === === Bidrag | Full- Full- Vid arbetet förbrukade EE | ständig | SR ständig Hjälp- Strnama dagsverken per har | plan- |plantering| skogs- | kultur | | | "förläldre tering odling | | [kalmar Har Har Har Har | Har Mans | Kvinns Barn Summa Kr. 56,10 8,30 102,30 I 1,60 | 113,90 | 561,0 401,0 33530 1,207,0 | — | 21,00 0,80 170377. ). 143580 IRS) 7300 233,0 | 447,0 | I1,410,0 | — 44,30 9,30 239,30 13;30 | 252,60 912,0 540;0.],4 221OS5 HIUAT 07 KS] Mö 12,90 — 62,30 | — | 62,30] — 251,0 142,0 | 9450 | 487,0 | — 31,32 5:00 120,02 750 127,s2] 556,5 | 582,01 280,0 | 1,418,5 | — | 23,50 = 202,30 9,30 | 212,60] 837,0 936,5 | — 74,0 | 1,847,5 | =E 28,05 | 2,00 114,80 | 2,00 | 116,80 636,0 208,0 | 275,0 1,119,0 | 42: — 9,30 -— 316,30 | 3,00 | 319,30 | 1,832,5 588,0 | 409,5 | 2,830,0 | -— 16,90 — I10,25 | 16,25 | 126,50] 664,0 527,5 | 148,5 1,340,0 | 15: 60 I9,10 = 300,38 | 45,10 | 345548 | 2,529,0 684,5 76,35 | 3,290,0 | — 265:40 9,95 6,30 48,25 9,10 | 57,35] 276,5 114,5 | 81,0 472,0 | — 4,20 | I,0o 61,70 Tony] 62,70] — 489,5 33,0 | 63,0 585,5 = 28,30 1,20 63,60 I,20 64,80 | 440,5 94,0 30,5 574,0 — 306,22 34,40 1,919,27 | 123,15 | 2,042,42 | 10,724,5 | 5,093,0 | 2,524,30 | 18,342,0 | 395: — | Tab. 12 ger en överblick över tillgång och åtgång av skogsfrö år 1919 likasom över styrelsens blygsamma frölager till 1920 års skogs- odlingar. Gjort är emellertid vad göras kan för insamling av kott, men då naturen är ogunstig kan människan intet uträtta på detta om- råde. Tab. 13 ger en överblick av styrelsens utgifter och inkomster under irkomster och året samt ekonomiska ställning vid årsskiftet. Då styrelsens femtonde verksamhetsår härmed är avslutat, vill styrelsen med hänvisning till tab. 1, som lämnar en översikt av skogsvårdsarbetena > utgifter, Kortfattad framställning m de enskilda i länet under femtonårsperioden 19035—1919 framhålla, att skogsskötseln skogarnas till gjort avsevärda framsteg. Man behöver blott se på siffran över genom styrelsens försorg utstämplade träd — över 20 millioner stycken — för att förstå det ett bättre förstående för skogens skötsel och dess ratio- nella avverkning börjat göra sig gällande. Skogsägaren anser numera skogen vara av den betydelse, att den ej bör planlöst raseras vid en beskattning, utan att sakkunskapen även på detta område bör få göra sig gällande. Såväl producenter av skog som konsumenter förstå nu att ett samarbete är nödvändigt med skogsvårdsstyrelsen som mellanvarande länk för att såväl det kapital, som nu finns må bliva på ändamålsenligaste sätt ut- nyttjat, som ock att en ny skogsgeneration snarast möjligt må upp- komma i den gångna och gåendes ställe. 20. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. ständ och skötsel, 314 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. LANGE Eftersatta skogsodlingsarbeten, utförda av skogsvårdsstyrelsen på veder- börande avverkares eller markägares bekostnad år 1919. Länsskog- vaktare- distrikt TNUNNS to mie ske Vika Tuna-Bjursås... JKeksandsP oct. | Sollerön Ål Mora-Våmhus...| Mora Älvdalens ...... Älvdalen Malungs. st.ct Malung 1 Endast röjning. Tab. 4. Distrikt Tuna-Bjursås...... i IVA SJÖ tia e Västerbergslags... Leksands Rättviks Orsa |] En SN Malung Ses ss sed Summa Våmhus Dagsverks-, frö-, | Areal plant- och plantörs- By kostnad Far | Flarci Ke; | öre Kr. löre Rankhyttan ... 8,00 TOT IIN/2 Rensbyn ...... 2,00 159 193 Koholmen 1,00 | 11,0 | 141 [93 | 1,313 | 58 Åsby VS LAR 305 488 |64 O. Skomsarby 650 | 9,50 | 193 120 591 | 84 RySSA bboosekkls KxxlI 4,0 24123 TRE ABSNLSE KV, KXX-VII| 2,00 211100 ALVA 2 TND 455) Tallberg evon B. Ba 1,00 212 1102 Hälgnäs ...... 11575.) 8575 3507 SON fon Oxberg NOopR I,50 287 | 04 Morkarlby I ,00 124 |36 BOTAS ANN 6,00 98 175 INdOnaASs ee I Ib 5;00 509 | 74 Heden & Bäck 6,00 |19,50 688 |68 1,708 | 57 NIESA arr NINE NII 14,00 14,00 1,2711 03 T,27TNNOS Föle Ios Rb I,5c 234 | 51 Mallenas ue ZI Zilla | 2,00 249 | 35 DV ERS SIMEZIVA | 1500 | 4.50 | T4SO5 ING: on Summa | — 167,25 NNE 6,072 | 94 Sammandrag över skolkulturerna våren 1919. Skolor Barn Fröåtgång Plantåtgång Ytvidd Full- RS ständi JEN Tall Gran S:ma Gran | S:ma 8 S:ma skogs- | kultur odling | Kg | Kg | Kg SS Har | Har Har 2,70] 2570] 5,40 = — 5:40 1,00 6,40 5577) 5578 11,55! 4,500 FRK 4,5001 19,63 4,20 23,83 6,63] 6,62113,25 == = 15,95 3,00 18,95 2,70] 2,70] 5:40] 3,910 IE 3,910 5:40 2,30 7279 1,25] 1,25 2,50 TRA TR 3,10 ET 3,10 4,02] 4,03] 8,05 600 — 600) 6,95 2,85 9,80 2,53] 2,52) 5,05) 10,800 — [| 10,800 8,80 1,50 | 10,30 2,00] 2,00] 4500 DR 2 4,55 2,40 6,95 1,47| 1,48] 2,95 FE ET 2,10 0,70 2,80 TI55 ISS HS xol 2250 250: 2,500)0 15585 0,60 6,45 2,00] 2,00] 4,00] 1,380) 5001 1,880] 4,15 3,50 7,65 1,38| 1,37| 2,75] 2,050 50] 2,100] 1,55 2,15 3,70 34,00/34,00/68,00] 25,490 300 | 26,290] 83,43 | 24,20 | 107,63 TN S LANDSTI AT 2 Jr le; tid vara uppef Rs för och envar, men lika säkert är också - t skogen aldrig förut uttagits med i stort sett sådan försiktighet som för närvarande sker. AN; Vv Falun den 29 mars 1920. För skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län F. HOLMQUIST. LEt€€ loge | otzik'g | 66'yb6'o1 | o'1If9u FEtgot'z o00'184'9 s9'9€£9'g o67c'b 6161—$061 uaporiad stie-S1 10J emwng oltS99'01 | o'b16'E tet6ghs o'SgÅ SStl bg 00'6Z1'€ 69'1b9'b vzeg'I Ibr61r—S061 uasre I0J « 5 60'681'z o'gil SIAT otbzI ol'gbI 00 z6$ 11'900'1 £6vV RUSE = CY LS « er FNS NA o'bg6 g6' GIPb'l o'z€I gott zE 00!z$58 88'060'1 6€S OP HN « H : z BLUES otogh +: €6S or9g gE'gzI 00! C6€ 9Et Lov o06€ flörlapr o R « ; 2 i6'9z4'1 ot L58 £o'1z6 o'g6I z5'gli1 00659 Sprog b6E gI6I «€ « « : o5'LSe'z otigb'i 128 het oto 11'989 oops I'I 01'989 059 6161 Av 10J eununs Fm set SEN d V Z oltq (ANN og'gz o'g ob'I oo: GC obtr , SE ooo RKP PB RB ROK .e CUJISINASPILASBOYG M ; / : 5 ; | i: MS lelse RSS sa SNRA OST se - o5tz$ £'g og'ob 8'o obtoz ost ob'oz — Jeuwepn PIA q Z Sz' (9 otol oL'6z o'G I Sg'bI oof GS Sg'bI Ye GONDOR BODA OTOGNPTN RIE I SOOSOGSANIAT SARA 10amy[NysuaFsog 5 Zz £9tl01 £'9z 00'89 g8'o oo pt o5t 0 z oo'4€ Sr oc, RR KA ses RR . JAINIINAJONS 3 3 ebtgbotz Ft bpet 16'0€z'1I rpgT 9rt 619 00'€£90'I Speg 19 pf NERO FETA SO SP OS sosse rrrsr ss JJINJ[NYSSUTUYFOSUY 5 SRS EAS - [pl Å uasn) I IN uasn) I IV uasn) I 2 BE 2 IeY ; = . I INERIG i re eo N Br Se : Oo T03ueld OT T0JUe[ QI 103ueld OTH -TA3 II 5 Z (NR = —N- = -SBOAS EG | TERO NAS ESR S : E ewwunsg uvIr) HEL JG "INISI9AQ SJR EI Sjuwrf OIOL 12 SVIPULLIUPSINTINNA 'S Qu > Ne) 2 H ST (se) Tab. 6. NEN NP te KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SE Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsen planiagda och med bidrag av skogsvårdskassan utförda skogsdikningsföretag år 1919 iämte 15 års översikt. Ja) Antal]. 10 eh | ansök- Bäckrensning Avdikning Torrläggning i har | Länsskog- [FEL AN RE | vaktare- Ib) Antal | Antal SS | Antal Jug 2? = | 3 | istrik | utförda ks AES ae 2 Fel = SV AN distrikt |) löp: |&, | Kronor | löp- I|&- | Kronor Sa TR LE | och av- oa o ol a & 2 | 3 synade | Imeter Iz z | IRCICSIING 3 | Fv - LCD företag = fe VR | Era nilaroda = TE) ESR ERE | ar — | — 3,904| 52,90] 2,066,31 39,00 3,00] 42,00 2 ITE | 7) 941126,8] 252,03] — 7,566| 58,:| 4,397,45 41,00] — 38,80 79,80 Tuna-Bjursås ...... 2 = I | — 1,527| 78,8 1,204,76| 7,00 5,00 12,00 Svärdsjö ............ 6 EE CO — 6,435| 54,2] —3,486,70] = 38,00] 30,00] = 68,00 Västerbergslags SÅ 30 2,436| 25,0] = 609,15] 29,362] 56,9] 16,724,55| 80,30] IIO,s0 I91,00 Beksands o.c...... | 8 521) 26,3 137,05 5,992 62,0 3,716,95| 58,00 I10,00' 68,00 ARALEVIKS ooososoneoss | 8 440| 26,6 117,04 2,689 57,1] 1,536,70 28,00] 1,30) 29,30 CIS) OSSE 9 4481 29,7] — 133,20] — 16,789] 58,1] 9,769,02] 128,00] 75,00] 203,00 Alvdalens | 9 | 4,259| 27.0] I,I5I,s2] — 13,750] 61,4] 8,449,74 39,30] 37-50] 77,00 Mora-Våmhus...... II 616] I2,: 74,62] — 13,3181 75,2] 10,018,37 53,50] — 41,50] 95,00 FRAS dre ars 7 — — — 9,669/ 62,9 5,982,04 26,00 36,30] 62,50 METAnES ooc..ooccone] 4 = EV = 2,576| 56,8] — 1,463,52 II1,00 5,10 16,00 Lima-Transtrands | 48 | SAS 12,1) 782,18] — 58,645]| 64,5] 37,872,03] 310,50] 213,10 ESR Summa för år 1919) 150-126) 112. 20,2) | 3,257,69| 172,222) 61,9/ 106,688,32 860,00] 607,30] 1,467,30 EN 19i8] 200-112 134] 20,4] 4,322,11) 250,4511 53,9] 135,179,6x| 2,261,20) 937,50] 3,198,70 a 1917] = — =, = | i — | = 2 = I — 4 1016 97 | 19,310] 11,7| 2,263,20) 241,053| 30,1] 72,739,31| 3,836,50| 1,555,90] 5,392,40 > > >» 1915] 156 | 24,687| 9,9] 2,449,24] 322,865| 23,8) 76,993,60| 3,339:00] 1,488,00] 4,827,00] > 1905—1914] 709 |188,870] I1,:| 21,086,53| 742,915| 2255) 167,257,64| 8,953,00) 3,988,00) 12,941, sol Summa | TI1,411 | 270,113) 12,31 33,378:77|1,729,506 32,3) 558,858,68| 19,249,70) 8 SA ken CET Oo & d ar och Ja VIS aldie. 30 TEST EE AR SAN b 19 871| 10,0 87,z0]| 14,321| 50,x| 7,181,z79| gI1,so| — 21,00] 112,50 UTLTER, SOME SPEC = — | — — AA AA AL MA = Tuna-Bjursås ......| 5) — —]| = 3,235| 5437] — 1,771,36] 14,00 10,30) 24,50 [PSvardsjö o....s..... Z 275) 15,2] 41,70 5,913| 46,7] — 2,765,34 17,50] 17:00] 34,50 | Västerbergslags ...| 25 1,281| 24,1] — 309,64] 19,427| 51;3] 9,972,27 76,00 58,50] 134,50 Leksands ......... 9 I,172| 19,6] — 230,74] — 55121 47,7] —2,629,52/ 223504 0 72,50 IPRATVIkS. ooscss oc soc 15 366] 26,3] 96,62 6,893 557] 3,843,54 75530] 4,00 79,50 | Orsa FIS STEG SARAS, 17 4,814) 24.4] 1,176,34| 56,959 61, 21 34,882,76| 796,530| 537150] 1,334,00 Alvdalens .........| 21 4,2261 19,53 826,10] —31,423 36,7 17,822,29 171,00] — 98,50 269,50 Mora-Våmhus...... 8 — | —- — | -I12,359l] 58,0] 7,286,96| 106,00] 39,00 145,00 WEED fos ssa ds 13 | —2,606] 22,1 577,34] 23,771| 58,8| 13,992,or 244,50] 132,00] = 376,50 KREUGER ESAs 11 | — 8,690] 16,1] 1,405,87| 47,706| 49,2] 23,511,35 727,00] 137,50 864,50 Lima- Transtrands: | 29 1,560] 22,0] — 344,16] = 31,009] 64,1] 19,904,20 357,00] 237,00 594,00] - I | Summa för år 1919] = 177 25,861]) 19,7| 5,095,70] 258,528| 56,3| 145,563,39 2,749,00] 1,292,50) 4,041,50 > > » 1918| 52 | -8,0181 33,3; 2,673,75) 061,887| 54,21 33,573,6] = 466;00) 170,00 636,00 2 or os I917| 32 | — 1,660l 12,6 200,47/ 2,888| 29,2] 12,536,87| 384,20] 221,00] 605,20] » > > 1916| 50 | 38,916| 11,7| 4,577,65] 137,615| 26,2] 36,068,43| 1,688,00] 715,10 2,403,10] > > > I915]| 84 | 19,050] II,:| 2,108,4:] 129,954| 23,4] 29,949,07| 1,366,30] 619,70] 1,986,00l » 1905—1914] 423 |125,272| 11,3| 14,160,12] 428,791| 23,4| 100,725,44| 5,082,00) 2,305,00] 7,387,00 Summa | 818 | 218,777) Fa 28,825,10|1,059,663) 3 33,8) 358,416,81| 11,735,50| 5,323,30| 17,058,80]) KvAÄrstrende trderarnmbete Skillnad vid 15-års| > I | | | EA | 2 periodens slut.. .| b | 51,336 8,8 455367! 669,843| 29.9 äg 7,514,20] 3,253»-40] 10,767,60 o SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. 318 €o'pzI' SI Spip1etg ISbb ISESSIA'SZ lzz6 | Lörferb'oz | GSIHS | o06g96'9 go$'4 Iro'zg9€'€1 | 4t106'191 |£Eg'I1 l90g'b |" "6161—9S061 uap -Ot1adsie-$1 10J ewwng 00t61€f9 lozE JootSSS'4I JoSS | oog'z6g8'l | LPP'II | 00tglg'€ |cotoSg'€9 | get leotggstg |ootglo'tor Jzorti |Sz6'Z ru y 161 —S061 uareg « « Sök BSR laser [GOTT NAS Ibg6rOSiT I is9:e oltgz$ oo'gg€'II | IbR 0ot16S 6g'€£z9'11 IgL TOS EGTO Re 4 PONG D EE TEE [SkiGOTeE OOT- OT: sSarS KOEOITE oj ortg66: — |IfösrLSRe SIS o|oStySk est£6€'01 lzor |€£6z 9161 « <« 4 SKOG loltSerer IE IIS00100E'1 | SÖTk 09'86z o1'£96'9 AG [FONEI SÄTER IS Kig OSSE 0 Sierra OSA ST TOO « o9t1fz 91 lostogt'iI 188 | bg9E'gig'z | 6€g'1r | ostörd oft£19'g1 I Lgg JtErf6offi | oot6gbfor Ilgzz lIgSt 8161 « <« « o5t6€€ l1g jatSg0ft Ibg | F60'brEE | €90fer | octg$4 —lolt6bo'gz | bob'r lesttva o6'9£€'g 169 SS | 6161 18 JOJ ewWwng oo" / £ — Jootgl I Sbb'ogI Lv o8'ZI oltge$'I 4 "IS o6' Lbb"I Nr Ar SPUe.lsSueI-ewWIT = — | 401'L16€ 0o9z oo" LS 00t 107'z z8 st 96 00t6z$ SE Pr [RS NERE sZun[eW oot€z b — l00tgz z 66V'L Lz vE6 og'ZI 051861 Sh ol'g1 oftg1€'I Sr fee jr SSA SLS S pA SSL IT 000 z JoEteÉ v S89'g$9 fort AG o9t€So'b zlz Io0E'Sk og" 465 -- — [UU snywegA-BION 09'g€ AN 0098 8 gz9'zo£ Ca. o'bI o08'g65'z €g8 ortgz ost 6/9 = Gr soc PPP KRKA UaepALY SS = EA ES Sz9'ELE o1f ot 961 ooto11I'b €9I1 oz'09 ottg lv Far = SAPPORO NA EEE EN Ka ost IG 8 otg'SLz tbz ottz6 oo'gbh1'z ObI sec olt£68 ON ar soc OKC R BKK SAIANEY oc'€V 9 — |oot6€ v L68g'gLi 458 or'zv ortogo'I SS let Sp ot 167 EE SN SDU BS [OST 08'gz — l00tek /h ozz'£EI €£E of'g€ oz'69b'1 99 b:og or'bgz EE ENN FRE REA SANN Ga — jo0t461 8z |ogz'zzz £90'1 o5t9z o0tolg'I 18 ost oo SVE a RS RE feet OTSPIeAG ort I — JootZ61 6 zLv'gEr 6bg 00:64 ol'z€g LL oltibz o1'€1v Rn (EA tet sesmåg-eunk oS'tgr Ib — Jo6t1S 5 6VES Li 614'1 offo01 — |900tz68g Lik 09'62 o'ol TN EEE [Esser P rr NS TIN ST o0tG I 00:66 1 8 4g0'0fI1 bro of" 69 og'Sgb'I 06 EE og'pEI — | NS Re (FENBIpDOG IeH z ä IeH Z. E IS Fö IeH IeH usa ABENE 4 5 Ieary 2 = Ieary 5 = SPE BJÄLEUI Sale [ey EN 1821e ey 3 2 4 3 ? 3 ? SROM IM Teluy SPeENA [FIUV I perkjuaae SSUIUHIJAAR Bör 3 Zurafor | PigAspuvisoq muequaddn Lade 2 4 4 PILISIPIILPYBASONSSUET 10] Sutusauy 1e3uqdwrs eprojn yo Ie3uruyrosse ep3ejuejg [ey E 4) PIXSI BUIWISAAY ”INISIIAQ SJV SI djwri 6161 JL "PINSOQ IPEULUR] 'JVZUIUNIJAAB IpEJaJIOdder I3AQ0 BEIPUEWIWLS FÅ "Qvr YR PS 'Y sr FR SVE A vv Je Ha 3 ” & ps ve - + v -2 - [rr] KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 319 Tab. 8. Tablå över av skogsvårdsstyrelsen utövad uppsikt och vidtagna åtgärder beträffande avverkningar år 1919, SR SAS AV Ät SEE - || Behandlade utan undersökning Behandlade jäml. $ 2 EAA GA ee : jäml. $ 2 a - ; = Å | Länsskogvaktare- 3 RN = vo & = i oo & cc « Te a - och — = IT - = 4 EA TS MN z = =E ER E iotrilt ra a me SS ;q -=53 alv 5 S - distrikt FR VR = > dwETAEIEEA - = Grella e le el = |jse2clE solar ”tl cg An & -— B = - - = R - = = 5 ol ww Iko5S| = AN SS KA N fr Få CT mm oa PE on 3 a =m=9cfl == ccs - å STA TS EA un > =S E 20-37 3 S 2 I I gg 4 = «& -—- vw 23 09 A ” NA < In3 — = A LR | S > - > | La [Tuna-Bjursås ......... | |Svärdsjö............--- Sd rd fan fer |Västerbergslags......! För Vu | Leksands LE - UT om är MM NM 0200 HN NON te | ( - AO ms ÖN MH HSE N TTR If DN BA EE lAlvdalen ae | mm NON OO Gå RR OG AR IN UI ON de Gå -” MN ND OJ MU UY NN UP NN UI Mora-Våmhus ...... — — | — — — I 2 2 (EE ERE TIN = — = — = 2 3 3 Wo NN LI UR UD mt Lå få co | Lön ($] DE So Sör | MRS ooo orsstssspe 7 EINER > SIR Fö ILima-Transtrands ...| — | . N fe [ET [CE on N O Summaj| - | | ” | pl LE [ Nn Ne en ul NM un dn 255 fåran 320 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [r2] Tab. 9. Tablå över länsskogvaktares och stämplingsförmäns förrättnings- och rese- dagar fördelade på olika grenar av styrelsens verksamhet under år 1919. Biträde | — Förvaltning och Skogs- | m. sko- | bevakning Länsk k t gens | Skogs- | Dik- || Bevak- Summa änskogsvaktare upp äre ö e |ninstock fölDA lysdine Vd & odling | ning EE SAR dagar Tr under- | Verse ning I| sökning | Förste länsskogv. Aug. IFIe CITE Sr slås son ss 23 20:0/ Ki E- 52,0 22:10] 2050 51,0) 146,0 Länsskogv. K. Evén ...... ih 75,5] 22,0 20,5 5455] 3450 88,s|| 213,5 > Sven Larsson| 25 106,0] 17,5 6,5 Ö3551 2455 88,0] 243,0 » Lars Lundin... — 81,0] 19,0 4,0 174,0] 24,01 FOSjol 3020 » K.G. Eriksson 27 104,3] 16,0 1555 74,0] 3030.) IO4;01 20760 D M. Hällströmer|] — 86,0] 16,0 41,53 65,0) 38,51) TO3:5]| CANNES ) V. Halfvarsson| — II9,5] -I9,0 ,0 60,0] 30,5 90,5] 238,0 » K. Kvarnström — 90,0] I8,o 24,0 255 SYS 120,0] 252,0 > 2 DSG IN AA — 44,0 = 50,0 80;0] 33401 II340) 20740 | > GC: V. Löfkvist! 10 7055 Sond 2055 45.0) Dio 72,0] 196,0 » G. Ax. Johans- SÖTN ket de 4 11340) 2250 20,0 39,0] 70,0 | 109,0] 268,0 » NEREZelasae 96,0 10 7,0 99,0] 44,0 | 143,0] 25550 > Alfr. Andersson — SYFOl NN CLAGO 2250 70,0) 24,40 94,oll 187,0 > Gust. Ivarsson II 20,0) 17,0 61,0 117,0] 29,0) 136,0] 204,0 Bitr. länsskogv. G. Sundin| — 159,0] 75,0 — 3310] FED 42,0] 276,0! e. länsskogv. Erik Anders- | SOMFLA LR 4 158,0] 30,0 = 34,0] = 34,0] 226,0 » B. Em. Larsson = ITO7:5] 210 ES 350 = 31;0]) 2 > Ax. Larsson... — 1240 = 1,0 740 6,0 13,0] 126,0 » Hj; Elven i — 152,0 — -— — — — 152,0 > O Sjöden Aco = 83,0 = = = => = 83,0 » Fr. Ezelius ... 2 133,0 — -- — — — 133,0 Stämpl.förm. Petr. Persson| — Hö = = — — — 73,0 » SECEE Jonsson — 132,0 — — 8,0 = 8,0 140,0 » Oskar Löfkvist! — 84,0 = — — — — 84,0 > T. Rehnstedt — Hy35a = = = — = 173,0 > Severin Valtin| — 7350 — — — — — 73,0 » A. Lagerberg] — S755 -— = =) = 9755 » Laggar Hans ÖESSÖDNS bre - 102,0 — — 102,0 » Fräs Erik An- dersson...... — 7740 — — Huge » JE SASLINOOS ns) 5 138,0 — — — — — 133,0 » H. Lindkvist... — 137,0 —- — — — — 137,0 » And. Dalström| — 140,0 — — — I,o I,ol| I41I,0 » E. Johansson! — 123,0 — Sr — 2,0 2,0] 1I25,)0 » E. V. Hellstén = IOO,o = — 100,0 > V. Haglund... = 7,0 = Ak SE 2 = Do > A. Andersson| — 44,0 — — — — — 44,0 > Vilh. Carlstén — 16,0 — — — — — 16,0 3 OTENTdren... — 2150 — — — — — 2 » JE V. Olsson... == 27,0 == TT 2730 » E. Lindström! — 46,0 — — 46,0 » Brygt Er. An- derssony We. — 69,0 — | 69,0 Summa| II10O |3,775,0| 328,5 | 363,01 1138,5| 513,0 1,651,5|6,229,0 . - AN Cd » - 4 -— . ) 25 [13] KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 321 Tab. 10. Planträkning år 19190. | Tallplantor | Granplantor Föne | | | Tillgång: | | å Från skogsvårdsstyrelsens planiskolor ......... 1,128,500 306,200 1,434,700 6 Skolplantskölonna No Sa La LELssesesces=s 25,400 800 26,290 | Summa] 1,153,990 307,000 1,460,990 | | Åtgång: | | | Enligt kultursammandräg..ssoosoossseseeeeserern rna 1,153,900 307,000 1,460,990 Tab. i. Kottsammandrag år 1919, Tall- | Gran AN Tall- | Gran- Su | kott | kott |” kott | kott TER FÖL TA LL ih Pahl fo - | £ | Insamlat under året | 508,30 | 108,83 | 707,22 11 Klängt under året ...! 508,39 | 198,83 | 707,22 | Summa 508,39 198,83 | 707,22 Summa | 508,39 | 198,83 | 707,22 | Tab. 12. Frösammandrag år 1919, Tall | Gran Tall | Gran | | LT ER a kg RN | | | Behållning från år 1918 | 1,077,05 836,67 || FÖRSSIGO den 318,85 | 313,25 | | Årets klängning ......... 405,31 69,29 || Ansökningskulturerna...| 615.455) 615,46 | | Inköpt under året ...... 200,00 450,00)| Skolkulturerna............ 34300 I 34500 | Borgenskulturerna ...... 14,85 I 14,85 Fritt utlämnat frö ...... 21,80] = 21,801 Utsålt i plantskolorna... 37:00] LU SENS | Summa åtgång! 1,041,95 | 1,014,86 | || Behållning till år 1020/ 640,41 361,10 | Summa | 1,682, vu [>] Ia] (5 > un a Summal 1,682,36 | 1,375,.96 INF NE AN 322 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [14] Flea efA Tablå över skogsvårdsstyrelsens ekonomiska verksamhet under år 1919 enligt räkenskaperna. Tillgångar vid årets början: 1 STELT AR ONE RAN AE ARG AS IR RR RAS ARR Sr OL 0 db et Sa Cr SRA 4,640: 95 Kopparbergs oEnskildanBanktö55600 ee san 131,806: 39 Svenskar Statensi5 mom ODISAtiOneE sas 9,062: — Fäst geter ed sn era Aa SA STEL IBA SA NL IR hdd 465: 26 IT VEDTATLELON ses dar bår fare NS SR Heda SALE SERA SAN VR NTA SR 14,440: 14 IHOrdrin gar anb orgenskuälttuter pss sees 2,514: 51 » »riskogsfrö noch plantor tees sma 3859: 55 » » biträde med skogens vård och av- VErKnIN 85.00 SISSEL 1,4 24350 > » Syner OCh rättegan gall ur. o.s.v. 318: 96 PI ÄN OT ra SN RAA abs oda re a Nja Ed 25 AAA NR RRD ae 2,023: — 167,555: 76 Avgår skulder: WiklundstgavOlOme, ss. su. share SE AN NE ERE 6,0I3: 77 IETÖklängoingsanstaltens örla gast ss ee NN 3,647: 73 157,894: 26 9,061: 50 Inkomster under året: SLAS DIET AGE L are SEAN SA er RAS ER NORRA NE 22,059: — SKOPSVATA SAMOTIÖT ds kons ds ere NS SARS EAST? 407,529: 26 1255 001 og RN AS Aa 1 ARRERAN SA LR EAS a SA SS SA OSA BA 12,882: 60 Kartor SASGEGRORBUB SKA BN ALBIN BEAN BALLELASSOJÄSOSIRLEIBYOTINIXAST ENAS och TOO 442,570: 386 Summa Kr. 600,465: 12 Utgifter under året: IP ENSTONSKASSAN: ss ss sag s ers bra A SSE BERNINI N 4,231: 96 UANSVI Ö TI TIN STANS sor offer ösa elelr SAF EA Slet sar NAS ER HA REA SS RAR 1 86,816: 59 Biträde med skogens vård och avverkning ...... 39,531: 65 TDIKINID EAT SNSrs 5: ren ös NT ake LT SIA NEAL FASER Ren S2,750: 27 DKOgSUPPLYSIIT 27.556. 2 aa RASER BASAR SR IRA NR 10,661: 96 SEO SOM KAUNAS dolk Ae OM ÅL BURRE ER VARA NAR I 62,070: 60 FÖLVAltningSk OS tm ale es ses has SENS ARN ALA TRE 50,327: 65 ÄT FAT D SLEM Nosa ara so IA SNS SEA MERA R NAO AN KISNGE 959: 12 343,340; 80 HA SSA of no rs oro NER SATTE SN NA RR EA HAIR DALAR VIRKA 23120:20 Transport 130,083: 53 - WW " SM ” rr Transport 130,083: 53 | Sv. Statens 5 2 obligationer : 5,034: 45 WERE LET 5 SAR SE TS SE Re ooo rs RESAS 22,058:-22 Kardangar av SKOESiKöee st is bososeroa oss sgsSksrörks 550: 60 > > Biträde med skogens vård och av- Aled drrtr BAREN BEVONRTEE få fe UR 1,386: — PIRRNDE a a SLATER ET 1 RT oa as SENT I FN Ra. Fröklängningsanstaltens och Rankhyttans förlag 98,161:69 263,438: 77 Avgår skulder: WVIKINneS ga vO RARE adde. seas das sen ARS 6,314: 45 Summa Kr. 6900,465: 12 257,124: 32 I Areal Plats, där skogselden Tid, Befintliga skogs- Brandställets pågick SSA då / trädslag, mark avstånd i kilometer Orsak till j ; Jörn | skogs angivna i till närmaste by eldens | över- : elden tiondedelar, j med angivande av uppkomst gicks på- där elden av Socken By dess namn : gick uppkom elden, i har Västerbergslags TKO RKA ALE Naljeboda fre eek. 103 km fr. Björbo Maj | Gnistor från Tal O,5 | | lokomotiv Orsa US ebgoss SAN ST ICALMOTAN so eeeors been 7 km fr. Kallmora | Maj | Gnistor från | Tall 0,7 10,0 lokomotiv Gran 0,3 Älvdalens ilydalen. ....s..w..c. | Öster Myckeläng... 27 km fr. Rot Maj | Jordbrand i | Gran 6759 | 30 km fr. Alvdalen [röven see efter utförd ris- bränning Mora— Vämhus NGT SAS Peas | FÖXDELE so ooo sk RE 10 km fr. Oxberg | Maj Vårdslöshet Tall 15,0 | av fiskare Järna JETREEN MdSSRESRAR UPPSäljejie. cm socc 6 km fr. Eldforsen | Juli Vårdslöshet Tall 0,8 15,0 10 km fr. Uppsälje av fiskare Gran 0,2 Summa 108,4 Skogseldar a SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Oo enskildas skogar inom gr 2,000 4,000 Medel, var- igenom elden Summan E Beräk- av be- best nad räknad t. ex. naturlig za ng bege SS skada mot myrar o. nings- ST dyl., inträffan- kast Täck pen SS nad i nings- SS kronor kostnad 5 .R i kronor manskap m. m. + |Släckningsmanskap| — | 150 | | | ör 500 | 2,500 . . jSläckningsmanskap| 548 | 4,110 | | | ; . |Släckningsmanskap/| Frivilligt | 4,000 | | | |Släckningsmanskap| — 600 | 2,100 | | | | 1,648 | 12,860 — —— —-—n.l2mm—— b At Anteckningar 326 Tab 15. SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. [18] Av enskilda större skogsägare utan bidrag av skogsvårdsstyrelsen vidtagna åtgärder till skogens och skogsmarkens förbättring år 1919. | Socken 1öN RAR AM SA ERA SR Elfdalen BION ES Es sees sebE (CEY AI ASSA (GATPen berg ossk sas. (FUStäfsE: om ses ises Rss | Grangärde Hedemora ÄTDA Neo esasbekes Ned: IKOPpPALDETE oocrs nes Leksand Lima INGSKE ROS LENA DIUVDELO fas bese iaes SUJANSNAS oe ser sne Sollerö Svärdsjö NE a Söderbärke Torsång Summa | Gallring har 4,162,68| Markbe- redning har 67,50 437282 Dikning 1 m 55,212,00 Bäck- rensning I m 43,936,00 Sådd 3>60 5 13,50 128,20 23,78 8 IT,;I4 24 IO,5c 84,67 38,59 31 25:45 47:18 126,10 475233 50,64 25,18 16,30 4,58 12 73 38,28] 2,38| 7 16,15 951,47] Hjälp- | Plante- sådd ring har har 3550 4 — 10 12,50 13,50 -— 2 2 30,10 4 pelkt 1,50 == 5 12,50 5,50 ar 5,50 14 10,75 — 2,50 — 2,83 1,97 986 — 1,50 24,50 2 SE 5,50 68,97 118,04 Arbetenas fördelning på trävarubolag, kolbolag, bruk och andra större skogsägare. Av 6 trävarubolag...... 9 st. bruk SKEOIbolag ns ver 6 st. skogsägare... Summa | 4,162,68| 437,82 | 55,212,00 43,936,00 Gallring har 2,336,12] 1,641,56| 21,00] 164,00 | Markbe- redning har 337,82 100,00 Dikning I m | 30,135,00 15,274,00 373500] 9,430,.00] Bäck- rensning 1 m 28,648,40 14,387,60 900,00 | 9,00 951,47 | Hjälp- | Plante- sådd ring har har 34,50 40,73 29,47 69,81 = 1,50 5,00 6,00 68,97 | 118,04 [19] KOPPARBERGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 327 Revisionsberättelse. Undertecknade, som blivit utsedda att granska Skogsvårdsstyrelsens i Kop- parbergs läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning år 1919 få avgiva följande berättelse: (RR Tillgångar och skulder vid början och slutet av räkenskapsåret utvisas av nedanstående tablå: Tillgångar: I jan. 1919 31 dec. 1919 PRASSa DE Ra Ing: 5 OSSLER SEA Färre Ar rå rt tå OC TRE RAR EN 4,040: 05 10: 2,L205H20 Svenska statens 5 2 Obligationer I .sussossscsstsssarerernn G,06025-— 5,034 45 Förlag till fröklängningsanstalten och Rankhyttan... = 98,161: 69 BÖaSKie Dees": . 2 bo AeANRAROA Sr SKAL faaan ao RANN 465: 26 168: 47 LITTLE TI FL 71 DNR AANAN et 345 fa eo FA TINAS NANA IAI AI SL E1G 14,440: 14 22,658: 22 iinnestaende a. löpande rakat oss 131,806: 89 127,963: 24 Fordringar för syner och rättegångar..................... 318: 96 501: 55 D:o 37 ISKORSOHOCH/ Plantor co... sat 3590: 55 550: 60 D:o 3, DORSERSKUL DIE ooo ooo ee sosse SANT 25 TE 3,5602: 84 D:o > biträde med skogens vård och av- SIESTA 11 de TERRAN NRRRNARVA PARAR RE SL 2) It LOS ISAR ANOS OO [ELSIE ej AREAN 2l sl ASG KARA 1 ENSO RAA FD In! TIA 2,023: — T,331 0 42 Skulder: Kr. 167,555:76 263,438: 77 RAW iklunds Fävolemtlt COM stocciss less lsd NRA EE 6:03: 17 GTA AG SE rokläng NIngSanSklten, a0sstooc.s tar sans LENE de 3,647: 73 == föxerskjötande:HillpaBBa t.sc...ccci.odaco pss RARE SR 157,894: 26 257,124: 32 Kr. 167,555: 76 263,438: 77 7 25 Kassasammandrag av under året influtna och utgivna medel: Influtna medel: fösssahehallning vie bexets)DOrjal so. ccs SA ET AA EI I ata 4,640: 95 Far istaten , Hill Styre ens! Verksamhet —;.....0s0e00a Noosa ses ss dad dd saab oxså 3,100: — Sv uDEDur > 7 SKOPSpGeINEERS, DEM ANde To oa ssessashsr arsa 950: — >» hushållningssällskapet till skogsodlingens befrämjande ......... 500: — BR FATT GSE EE 3. LA SI åsa öm sr RR me Usede osa sDr ess as des HOOsE > statskontoret å reserverade skogsvårdsavgifter 1918 ............ 17,000: — FARSAN SAVE LILET SA BE RRAR SRA AOL SLÅ LISA OS SE PURI AT AE SE AN I rat 411,949: 20 flfae sa JOPanGEe RRD bris dena oo ses n a FRA SA Luo Lo Lusse sr 452,547: 16 or TT LA URRSPIRANAR 1: 10 0 SATIR BLERS REN ES f a SNES OR RE BR AS OAKET 2033-20 > Svenska StitenstobigatioREeT >... sy. ee ES oda blssbek dos der sna IN KÖREISE IN KOTA SRET 2 Sean ös svt se raserna SUSAR bare, SORAN 250: 27 Biträde med skogens vård och avverkning... ..osssmosssssssererssrerss saa 1,4 703 50 ÄTA ED LTT SSR 2 sa RNGPASER DEE SE SEAN SES ne La OSA BOOK RASEN 40:— OR SUPPLYSTIO EET — SERSRARA L ooDEL ola dosor bes sn SRS ove sNssnr ske bön 287: 58 VIERA ÖRA FA LC PAN SATA or dd sot denn dök os an besS RS ks da sigA NFS VN A Sera 7604: 11 SA 0 SKOGEN 000 t adde SSR RA SE VA AN VI OSS VLLECAE IOANNAS I ER AS TA 10,542: AT LEJTIR EJ Eri ETTA ÄLLr even £ od [Ra IA EPN SNR RE ERA 0 dor a ASEA BG SR T;1A0:- TÅ Transport kr. 925,394: 26 LE 328 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [20] Transport kr. 925,394: 26 SVERIGE bg] BER 0 RAG ägd Nr RR RT EM AR ds rn ja SNES AS RSS ÄG 5 os 233506 >. obligationer till pPensionskassäl uses... FERREIRA 4,027: 55 Statens bidrag. tll fRankhyttans smtsetnagS sees AT re ess NNE AT2NO Utgivna medel: Kronor 930,068: 32 Utbetalda arvoden för taxering till skogsvårdsavgifter ............... 4,419: 94 If sattningar. a, Opande rakning anse peer en a TT Sr TR an 448,703: 51 Börlag till fröklängnrng sanstaltenyes SoNssae a Mar Sa Ar a 14,300: — ANV onfter till! penstonskassan pss. ses. ee AR Sa så sa Le AR 6,3836: 26 VASVTL ÖT AT go or öre ee dr RR sj le RANE ET NR SNR TRE ne cn lg LG SA 84,212: 20 HÖrvaltningskOSstna Geta ses Aseas NA RR SI FaR lea re RSA 31,22 biträde med skogens, Vard OCh madermallgte a a dasr ek 98: — SKOR SOC IA 2 ATT are arbe Sök a RR RR aa da utr se SEN TO, TAND FörrättningskOStTa Ge 43 u:selss.s ESA BAS R ANSER Ua a SR BRN 69,249: 12 TN köpta INVEDLALIEN) esse Se TS SKANNRAR a sc SE Ne BOD EROG KO 8 SO CIN Äl NA mt hona figs bee SE IDE ONDE GS OSA SA SE RER SN 22,100M5A4 SKO SSUPPLySMII GAR og deel orse nde Es NASSA I a rd ba NER OTTO SYRET OCK STAHRE LAN SAL os g dh ee SE rAS AAS BRA a a de 946: 70 13 OT9 EDSKIU (UGTA a en ga ss de SEE ASA RAR ma a a aa da ARI EA Ö,OTE2O 12 [250 YIN OY KO) Rate REN fr Er SR RU Sr de Sr ör SAS RNE IA ES 5,728: 96 1 FEN AN al BLS ME 0 NN GS ro a ar so 00 og ARR ARKA LS 3, T2TOH [Utgifter örskan klyftan boss ses ANAR an i ot eg 137,100: 90 Ia ssabehallnimn gj vidi ;iatets (Sto. SoA see nd Rane 2,20: 1210 8. Kronor 930,068: 32 Avslutningskonto visar nedanstående: Inkomster: Utgifter: Statsbidrag och övriga Avgifter till pensions- ADSIAG Få SN ss RSA S 22,059: — MASSA Sas 4,231: 96 Skogsvårdsavgifter ...... 407,529: 26 ANVÄN SAT. RAIN 86,816: 59 15240] 0) OA Se sö AA SRNAA 12,882: 60 Biträde med skogens Diverse inkomster ...... NOG vård och avverkning 39,531: 65 1 DIES a li a (290 gågs AR bd Sd 82,750: 27 Skogsupplysningar ...... 10,661: 96 SkKOSSOCdlngAr >se 62,070: 60 Förvaltningsomkostnader 56,327: 65 Kfartatbeten SE i: O5OMTA Överskjutande inkom- STenNalltså >. css 99,2390: 06 IKTONOr 442,57 0:00 Kronor 442,570: 86 $ 4. Vid verkställd sifferrevision gjorda anmärkningar torde, om så ske kan, och anmärkningarna äro av större betydenhet, rättas i innevarande års räkenskaper. Som i övrigt intet finnes att anmärka, tillstyrkes ansvarsfrihet för 1919 års räkenskaper och förvaltning. « C. SANDSTRÖM. O. A. ERNFORS. = ÅHLMANS ÖL. ÖLSSON. Av Kungl. Maj:t Av Landstinget Av Hushållningssällskapet utsedd revisor. utsedd revisor. utsedd revisor. Berättelse angående Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses verksam- het samt de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom Gävleborgs län under år 1919. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Med år 1019 har det 13:de året av skogsvårdsstyrelsens verksamhet gått till ända. Arbetet har under år 1919 i stort sett pågått i samma riktlinjer som under de föregående åren. En förändring i styrelsens sammansättning inträdde fr. o. m. år 1920, i det att vid årsskiftet f. Riksbankofullmäktigen Olof Jonsson i Hov avgick och ersattes med f. Riksdagsmannen Lars Olsson i Vallsta. De tillfälliga skogslagarna, utgivna under 1918 och 1919, ha varit av stor betydelse för skogarnas bevarande, synnerligen välbehövliga, och önskvärt är, att deras giltighetstid förlänges. Att större antal avverkningsförbud ej behövt utfärdas — endast 19 stycken — har berott därpå, att styrelsen uppmanat avverkare och skogsägare att i största möjliga omfattning hos styrelsen begära biträde för utstämpling av skog eller råd angående avverknings förläggande samt att denna uppmaning hörsammats över all förväntan, så att under år 1919 biträde med utstämpling lämnats i 322 fall och råd angående avverknings förläggande i 203 fall. Vid utstämpling har förrättnings- mannen upprättat en beskrivning såväl över ifrågakomna skog som ock rörande själva utstämplingen. Beskrivningen har avslutats med en er- inran om gällande skogslagar, samt har upprättats i två exemplar, varav skogsägaren eller avverkaren bekommit det ena, medan det andra exem- plaret, sedan detsamma försetts med påskrift av skogsägaren eller av- verkaren, att han ställde sig de i beskrivningen lämnade föreskrifterna till efterrättelse, behållits av styrelsen. Enahanda tillvägagångssätt har förekommit vid meddelande av råd angående avverknings förläggande. I praktiken har det därefter ansetts, som om avverkningsförbud med- delats i fråga om de träd, å vilka utstämpling icke skett, eller de skogs- marker, som enligt lämnat råd bort lämnas fria från avverkning. Under året hava ytterligare fyra ordinarie länsskogvaktare förordnats. Länet är därmed indelat i 12 länsskogvaktaredistrikt. Vid fröklängningsanstalten och plantskolan är dessutom förordnad en länsskogvaktare, vilken, förutom nämnda uppdrag, även är anställd så- som underlärare vid styrelsens kurser. 21. Skogsvårdsföreningers Tidskrifé 1920. Bilaga 1. 330 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [2] Under år 1919 hava följande sockenkartor upprättats: Bjuråker, Färila, Loos och Ramsjö. Av vidstående tabeller framgår, vilka skogsarbeten styrelsen givit sina tjänstemän i uppdrag att verkställa ävensom de arbeten, som styrelsen ekonomiskt understött. Råd och anvisningar angående skogens skötsel. Kostnadsfria råd och anvisningar hava under år 1919 lämnats till mindre skogsägare först sedan anmälan därom ingått till skogsvårdskommittéerna eller direkt till skogvaktaren. Bil. A. Råd och anvisningar hava lämnats till mindre skogsägare mot skyl- dighet för rekvirenten att lämna förrättningsmannen fri kost och logis i de fall, då biträde har sökts för vissa arbeten, såsom utstämpling, ut- märkning för gallring m. m. Bil. B. Skogskulturer. Tillgången på kottar var synnerligen ringa under 1919. Grankottar finnas ej inom länet, och av tallkottar var tillgången mycket sparsam. Då befolkningen därtill var ohågad att samla in kottar, var det så gott som omöjligt att framställa skogsfrö. Detta är en naturlig följd av krigsårens verkningar inom här om- nämnda område. Gott barrträdsfrö fanns ej i handeln under år 1919. Sedan styrelsen på sammanträde bestämt, att tillgängliga plantor och barrträdsfrö skulle, med hänsyn till de olika kostnaderna vid plantering och sådd, i huvudsak fördelas så, att plantor utlämnades till de s. k. större skogsägarna och fröet till de s. k. mindre skogsägarna, försiggick arets skogskultur på vanligt sätt. ; Bidrag till utförande av skogskulturer skulle enligt styrelsens beslut lämnas under enahanda villkor och på samma sätt, som förut varit brukligt. Enligt utfärdad kungörelse har den mindre skogsägaren fått kostnads- fritt biträde av skogsplantör under högst åtta dagar för vårkulturerna, skogsfröet till ett pris av 6 kr. pr kg. tall- och 2 kr. pr kg. granfrö, samt hälften av kostnaden för hyggesröjning och arbetet vid kulturerna, förutsatt att avverkningen ej stått i strid med bestämmelserna i $ 1 av skogslagen eller varit föremål för syn enligt $ 2 av skogslagen, vid vil- ken det utrönts, att skogen varit utsatt för vanskötsel. De större skogsägarna, vilka leda och utföra skogskulturerna själva, erhålla skogsfrö till nedsatt pris — tallfrö till 6 kr. pr kg. och granfrö till 2 kr. pr kg. — samt hälften av kostnaden för röjningen och kultur- arbetet, dock högst 1,000 kr. pr skogsägare. Kostnaden m. m. för sådana skogskulturer, vilka letts genom skogs- vårdsstyrelsens försorg å mindre skogsägares skogar, framgår av Bil. C [3] GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. ki och kostnaden m. m. å större skogsägares skogar, i den mån medde- landen härom ingått till skogsvårdsstyrelsen, av bil. D. Till de s. k. mindre skogsägarna har skogsvårdsstyrelsen till kostna- derna vid arbetets utförande vid rensning, sådd och och plantering ut- givit ett kontant belopp av 18,193 kr. 66 öre, se Bil. C. Övriga direkta kostnader för skogsvårdsstyrelsen uppgå till 6,893 kr. 27 öre samt skill- naden av kostnader för fröet, enligt salupris, till 6,201 kr. 10 öre. Den sammanlagda summan utgifter för skogskulturer å mindre skogsägares skogar uppgår sålunda till 31,290 kr. 3 öre. Då den kultiverade arealen utgör 710,04 har, motsvarar detta ett kontant bidrag av 44 kr. 7 öre pr hektar kultiverad skogsmark. Till mindre skogsägare äro 29,300 st. tall: och 2,500 st. granplantor kostnadsfritt utdelade. Till de större skogsägarna är för 1919 års kulturer utbetalat i bidrag sammanlagt 9,330 kr. 22 öre, se Bil. D. Av det enligt nämnda Bil. D utsådda fröet är 312,9 kg. tall- och 104. kg. granfrö försålt till nedsatt pris, d. v. s. 6 kr. pr kg. tall- och 2 kr. pr kg. granfrö. Om skillnaden tages mellan saluvärdet å det här upptagna fröet och det därtör erlagda priset, uppgår värdet å detsamma till 5,005 kr. 20 öre. Hela det bidrag de större skogsägarna erhållit utgör sålunda sammanlagt 14,355 kr. 42 öre. Den kultiverade arealen å större skogsägares skogar uppgår enligt Bil. D till 2,011,:2 har. Detta motsvarar ett kontant bidrag av 7 kr. 14 öre pr har. Till större skogsägare ha utdelats 3235,000 st. tall- och 83,000 st. granplantor. A skogsvårdsstyrelsens för skogskulturer arrenderade skogar hava en del skogsvårdsarbeten utförts för en summa av 10:— kr. Bil. E. Å skogar, där avverkning bedrivits i strid mot $ 1 av skogslagen, har styrelsen, mot full ersättning såväl för frö som även skogsplantör, lämnat biträde vid utförandet av skogskulturerna. Å sådana skogar har utsåtts 45 kg. tallfrö och 25,; kg. granfrö å en areal av 103,29 har, Bil. F. Dessutom har för besåning av liknande marker inköpts 4,5 kg. tall- och 1,3; kg. granfrö, som utsåtts genom ägarna själva. Planteringsdagar jör skolbarn ha under året måst inställas på grund av den otillräckliga frötillgången. Sammandrag av under år 1919 utförda skogskulturer. Av häröver upprättat sammandrag framgår att inom länet har under året skogs- kultiverats 2,824,,.; har, Bil. G, varför arbetskostnaden utgjort 94,456: 69 kr. Kostnaden för fröet enligt saluvärde utgör 16,936:60 kr. Härtill kommer skogsvårdsstyrelsens bidrag med 472 3/, skogsplantörsdagsver- ken för en sammanlagd kostnad av 5,128: 39 kr. Sammanlagda kultur- 332 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] kostnaden uppgår sålunda till 116,521:68 kr. Härav har skogsvårds- styrelsen bidragit med 45,655: 45 kr. eller 16:16 kr. pr har. Bidrag till bäckrensningar och avdikningar av försumpade skogsmar- ker. Den stora brist på skogsarbetare, som varit rådande under de gångna 4 åren, och de i oroväckande grad stegrade arbetsprisen hava åstadkommit en betydlig inskränkning i dikningar och bäckrensningar. Kostnaderna för bäckrensningar och avdikningar å försumpade skogs- marker hava under året uppgått till: å mindre skogsägares skogar kr. 35,506:40, vartill ett bidrag utgått med 17,369:71 kr., och å större skogsägares skogar 70,324:61 kr., med ett bidrag av 10,607: 50 kr. Sammanlagda kostnaderna belöpa sig till respektive 105,831: o1 kr. och 276077 2kran BIS TEN och We För utförande under år 1920 äro å mindre skogsägares skogar genom styrelsens tjänstemän utstakade 40,462 meter diken för en sammanlagd beräknad kostnad av 45,363: 71 kr. Kurser för undervisning i skogsvård. Med år 1919 har styrelsen åter upptagit de sedan år 1916 i och för de otillräckliga och svårerhållna livsmedlen nedlagda kurserna. Vid Stagärden har under ungefär 7 veckor, med början den 3 sep- tember och avslutning den 17 oktober, hållits en kurs för skogsägare. Vid densamma har undervisning såväl i teoretisk som praktisk skogs- vård lämnats. Vid slutet av kursen företogs en resa till Kopparbergs & Hofors Sågverks A. Bol:s väl skötta skogar i och för studier i skogsvård. Från Sveriges Betes- och Vallförening utgick ett upprop rörande un- dervisning i betesvård. Kopparbergs läns skogsvårdsstyrelse anordnade en kurs i betesskötsel under juli månad 1919 å av dem för skogsvård inköpta egendomen Rankhyttan vid sjön Runn och inbjöd Gävleborgs läns skogsvårdssty- relse att deltaga. Samtliga länets skogvaktare deltogo i densamma. Länsjägmästaren har dessutom under hösten hållit föredrag i skogs- vård för norra Hälsinglands skogsägare i Hudiksvall och Ljusdal. Till bidrag för skogsundervisningen har skogsvårdsstyrelsen beviljat och utbetalt till vardera av Gästriklands och Bollnäs folkhögskolor 200 kr. Dessutom hava 20 st. läroböcker i skogshushållning, utgivna av Föreningen för skogsvård i Norrland, utdelats i nämnda skolor. För spridande av lämplig skogslitteratur har skogsvårdsstyrelsen pre- numererat på Skogsvårdsföreningens tidskrift »Skogen», av vilken 100 st. exemplar spritts inom länet. Dessutom har skogsvårdsstyrelsen med 2,000 kr. deltagit i anslag till utgivande av »Praktisk handbok för skogs- män» — härav är hälften eller 1,000 kr. utbetalt under 1919, andra hälften skall utbetalas 1920. [5] GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 333 Skörden av barrträdskottar inom länet under år 1919 var mindre god, och ha endast 42,:6 hl. tall- och 139 hl. grankottar inköpts. Tablå över resultatet av fröklängningen framgår av Bil. J. Planitskolan. Från styrelsens plantskola ha under året utlämnats 558,700 st. tall- och 85,500 st. granplantor eller inalles 644,200 st. plantor. Vid expeditionen hava under året behandlats 4,354 in- och utgående handlingar, varförutom expedierats hundratals cirkulärskrivelser, broschy- rer, böcker m. m., varvid ej brev fogats, samt en mångfald ärenden av mindre viktig art till länsskogvaktare m. 1., vilka ej diarieförts. Skogsvårdsstyrelsens tjänste- och tillsyningsmän hava under året varit: 1 länsjägmästare, 1 sekreterare och ombudsman, 1 bokhållare och kas- sör, I skrivbiträde, 12 länsskogvaktare och I länsskogvaktare anställd såsom verkmästare vid fröklängningsanstalten, föreståndare vid plantskolan vid Sunnerstaholm, dikningsledare och underlärare vid skogsvårdskursen. Uppsikten över skogslagens efterlevnad. Den tillfälliga skogslagen av 1918 har, med en något annorlunda uppställning, blivit förlängd till den 1 juli 1920. Vi hava därför haft trenne skogslagar att följa under året. Vad då lagen av 1903 angår, har styrelsen följt ungefär samma di- rektiv, som den redan förut uppställt för sig, och vilket, med hänsyn till bevakningen, kan beskrivas på följande sätt. Vid besöken i avverkningarna har befattningshavaren sig anbefallt att genom frivillig överenskommelse söka rätta mindre väl planlagda hugg- ningar samt genom undervisning i rationell skogsavverkning söka förmå skogsägare och avverkare att handla därefter. I de flesta fall brukar såväl skogsägare som avverkare ställa sig den givna undervisningen till efterrättelse. Varom icke, så inrapporteras förhållandet till skogsvårdsstyrelsen, som har att söka bringa ordning däri. Vid sådana avverkningar, som på ett eller annat sätt strida emot lagens anda och mening, eller i de fall att avverkningen handhaves av sådana män, som visat sig sakna förståelse för de råd och den under- visning som givas, eller där det visat sig fåfängt att söka komma till uppgörelse, i det att sådan ej hålles, eller där man anser, att den an- tagliga överenskommelsen skulle fordra en starkare säkerställning etc., begäres syn enligt $ 2 i skogslagen. Syner i enlighet med $ 2 av skogslagen av den 24 juli 1903. Skogs- vårdsstyrelsen har hos? Kungl. Maj:ts befallningshavande under år 1919 = cd äs DES FS SS Er glögg fr rn 4 j - 4 9 ha i M i 4 4 334 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [6] begärt syn på 12 st. skogar inom olika delar av länet. Å 2 st. av dessa har avverkningsförbud utverkats, och 2 st. blivit föremål för rätte- gång. 7 st. överenskommelser äro tecknade. Samtliga dessa syner äro handlagda. Rättegångar äro, som nämnt, anhängiggjorda i 2 fall. Förbindelser, avsedda att på frivillighetens väg betrygga erforderliga skogsåterväxtåtgärder, hava utfärdats i 1 fall. Enligt 1918 års lag har under året meddelats avverkningsförbud å 16 st. avverkningar och z enlighet med 1919 års lag å 3 st. Besiktningar å hyggesrensningar och skogskulturer. Till följd av upp- rättade överenskommelser och förbindelser hava de hyggesrensningar, som skulle vara verkställda under året, synats av länsskogvaktarna. I stort sett måste erkännas, att skogsägarna fullgöra sina skyldigheter oklanderligt. Visserligen förekomma ställen, där rensningen är ofull- komlig, men så händer också på ett annat ställe, att rensningen är allt för väl utförd. Båda dessa förhållanden torde utan gensägelse få till- skrivas en mycket stor okunnighet ej blott om skogsvård, utan framför allt om skogsträdens enklaste livsbetingelser. Skogsvårdsstyrelsens finanser. Vid avslutandet av skogsvårdsstyrelsens räkenskaper framgår, att till styrelsens förfogande har ingått under året genom skogsvårdsavgifter 415,672:41 kr. och genom riksdagens anslag 2,200 kr., samt andel av 1918 års reserverade anslag 8,500 kr. Styrelsens samtliga inkomster och kassabehållning uppgå till 537,358: 75 kr. Utgifterna belöpa sig till 198,880: 30 kr., vadan ett överskott till år 1920 av 338,478:45 kr. uppstår, varav avsatts 200,000: — kr., jämte därå under året belöpande ränta, å Reserverade medels konto. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Att intresset för den enskilda skogsvården stigit avsevärt under de senaste femton åren torde vara känt i mycket vida kretsar. Av skogsvårdsstyrelsernas berättelser framgår också, vilka storartade arbeten, som framdrivas av skogsvårdsstyrelserna i riket. I såväl det ena som det andra står Gävleborgs län ej efter. Visserligen är det inom härvarande län betydligt svårare än inom sydligare län att åstadkomma skogskulturer, dikningar m. fl. sådana arbeten, emedan skogarna ofta äro belägna långt från hembygden, dit ingen körbar sommarväg leder. Därigenom bli dagsverksprisen höga, och då tillgången på arbetsfolk är ringa i jämförelse med tätare befol- kade län, är det tydligt, att arbetet blir försvårat. = SR ra RR Ve ok ? - af RAN | hå ” ” vv, — -. ENS ATV på + KR [7] GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, 335 Då, detta oaktat, så betydande arbeten kunna uppvisas, som de under år 1919 utförda, angiver detta med säkerhet ett intresse för skogsvård, som ej står efter de med avseende på befolkningens täthet, transport- förhållanden m. m. sådant lyckligare lottade landsdelarna. En bidragande orsak till att skogsvården tagit en så stor fart inom länet ligger med säkerhet i den lyckligt avvägda 10903 års lag. Det högsta mål, som lagen av 1903 eftersträvar, är skogsmarkens förseende med återväxt. De svårigheter, som resa sig mot denna i härvarande län, äro förut omnämnda. Skogsvårdsstyrelsen, som redan tidigt insåg detta, har där ör sökt att omföra avverkningarna från de förut brukliga, ofullständigt utförda trakt- huggningarna till ordnade blädningshuggningar. Dessa äro dock rätt svåra att utföra av den oskolade skogsägaren och skogsarbetaren. Och dessa avverkningar ställa emellanåt stora fordringar på stävjandet av förvärvsbegäret. Därför var det ett svårt företag att söka ändra de dittills invanda åsikterna och arbetsmetoderna. En ovärderlig hjälp erhöll skogsvårdsstyrelsen i denna sin strävan genom 1918 och 1919 års tillfälliga skogslagar. Förmedelst dessa skogslagar har styrelsen på sådana skogstyper, varom nämnda lagar mäler, tillämpat blädningsteorierna och visat deras ofant- ligt stora betydelse för den enskilda skogsvården. Det vore mycket önskligt, att dessa arbeten finge bära de goda frukter, varpå man har grundade förhoppningar, och att allt det mödo- samma arbete, som nedlagts på att höja blivande avkastning genom ljushuggningar och gallringar, ej genom lagarnas slopande blir ödelagt. Totalomdömet om nu gällande skogslagar av 1903, 1918 och 1919 är, att genom dessa tillförts länets skogar ett synnerligen gott arbete, vars resultat framstår i vackra plantskogar och ordnade skogsbestånd med förhöjd tillväxt. Skogseldar. Under år 1919 har en skogsbrand förekommit, nämligen å Östansjö skog i Söderala socken, där ungefär 50 hektar härjades av såväl toppeld som jordbrand. Genom skogen är framdragen järnväg, och var eldsorsaken gnistor från lokomotiv. Gävle den 28 april 1920. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: EDWARD RETTIG. Carl Åhman. 336 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 19109. Bil. ÅA. Sammandrag av länsskogvaktarnas rapporter över under år 1919 besökta skogar i och för kostnadsfri undervisning i skogsskötsel åt mindre skogsägare. SJ SN = FORMER Anteckningar skogar dagar ÖEKEIB ORG rdr Scke Arad OM | SES ESNSERAR 4 st. R; 13 St RESSNKA | ELAMMTADAE: Lade ess ken | 2 2 HNSEKAROYT ist, Ry& IElanebo vs ee NRA | 8 | "5 | SYSEWANHE "st. "Ry I st. RYCERT ÄTDIS) se ord seas bojor | 23.10)v 22 GEN St ÅA, TO st. B, I stilKl2 stöuRNasmen URGHETSVIk”. storboken been | 3 3 | GISELA) 2 st. B. MÄFVSON Enig vs SN Ydesk a salt RO | 16 | FÖRSESA IS St. BH, I St ök. OVAn ak enig Ske LI I | AN RE De qUuSdal Pad IA sneda I SÅ EYNERBO SES RAR MCISP OME TAN RVA I | I TSEK | IBJUTAkKEr Ao est essbösrssses I | 2 TUStaD |ABerosjö fas IAS aa lö. Ii BEE SblÄet BI str; SlstpR [RENA PE RN orsa Ler 7 | ST FURVRSEAN | | NaFEn da Re Sa Aa | I | TIN rest AR | FIarmän ger sagsstAkl. | 3 | 3 | 2 st. B, I st. R TISPO RSS SSE SUSAR AS | I | I TRSKNB: ROTSka STARR SSA AN | MN TT SÖNSENRBE Summa | 93 | TIS Bokstävernas betydelse: Råd och anvisning ang. Avverkningars förläggande. D:o » Beståndsvård i allmänhet. D:o >» Kulturers utförande. D:o > - Rensningshuggning av hyggen. D:o » Avdikning och bäckrensning. D:o >» Utstämpling. [olik ola Hörn on [9] Bil. B. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SE Sammandrag av under år 1919 genom länsskogvaktarna lämnade >»råd och anvisningar angående skogens skötseb efter förut avgiven rekvisition. | Socken Österfärnebo ; Hedesunda | Valbo | ATSundar:. .. 2 ooous BN NROIVANSjÖR ar ad oas JEN) NAEYSO: mo sods ec snor AND RE I EEEPEET REPEEIEIS BPEASJÖ! foga. sd fOSSSNA Ene KEORED. «oas ata så eo Un SKA 1 ET arsate rt SR SRRASRRAR SSA [LEIarmänger ...sces-bco- ske | | Ilsbo 2 : 0 H JT () Forssa BSS LIA oc va ss One Njutånger | Enånger Trönö Inom St. skogar N Land - UJ mm N N UA BU OO MN OUMLYU OO UV IO N H OM 0 HH VW BR NU N NM UT HH då dr HH UI UI UT - 4 416 Använda | dagar a 10 ch N - [SE - UT LU) HH Om UI UT ON ST UNO NO RR IM AD BA UI UT RH kt LE HM NN NN mm - [SP] Oo NOR OLM mm 0 OO N [9] 808 NN” AV uu N UT HU HON MM MM HH UJ NU N Anteckningar IS UNGE | 2/st U'& BÖRSE Ur& Bömkist Ut | FLSA RASK ESBO CE SEG Se RT SERA | st. USAS RK ERN2 St UERTASKKUKSSRE] SEK FASER ERS SES | st; U: | Ö.SstIU st: Ul | St FANN 2ASE 0 | SE IBIT2SLSE MU: | Oo st. U | så sting esEN Us St SALT ASENBSN EROSE 0: O SIAT SEA NRE Ul 2 OV SED. St; ANS OSECANGS UNG Se oU st: ABUSE: st. SE ANT SSE | SE ASA ET SES VA USB rs SE GS Me SRS st. U. 7.(SE) ASKA SES ERA SEN KS ELSE FS EoSbata 2,St ATREKBU es BI UISt AV CB &RSr st AT TR OSR UD TKANSE AU: | ti SAR 25 SE ANOTSE DA REISE AVGe U 27cst AGS 2:.StTRNNEASEAL TUSEN SEJAS LIE SEND St ARTS st. ARD TA Style NSU EU; SSK St 3 2 7 É SERA 2 sE 27 SOND FP /SEYBISETStINGSrLLy 2 St, Ra I St E:sECBSEr st U 4 st 3 SEBs fr stCARSS CS TS FSL JANNE ESKS BINGO NSE Da 2 SEAN ZISCNB: NES B,& Ur9 St ES KASLATSE RASK I ALS Us 2 I I 3 stiB;.3 Bokstävernas betydelse. Råd och anvisning ang. Avverkningars förläggande. > 2 > > > Beståndsvård i allmänhet. Kulturers utförande. Rensningshuggning av hyggen. Avdikning och bäckrensning. Utstämpling. st. U. [Ug 338 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. SENARES Sammandrag av under år 1919 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- Antal förrätt- Använda plantor | Använt frö i kg Areal SKorC ken ; DIN SSF NNE dagar tall gran tall gran har ar ETS eS UT Ab kr ork ode slle a leta elen ER St LE RR EE 6 — — 6,40 3,40 9 |50 EL OR rr a OR Ar J5 LL EINE ol RA roar RAS 22 = = 20,40 12,90 38 125 TIIOTESEEL SE Ra AAA SE RN Sa SR AE RNE SRA 10 — = 5:40 4,70 10 |60 KÖVAT SJÖFS: bre NER SS LÄ rats RES AIG — — 7:80 6,90 15 |20 TOR SS ARS Sö Rs AE NA SSK LA 5 — = 6,80 3,40 9 |85 (ÖCKElD OM saab ep dr bak ETT r er ER (EE 8!/, 5,200 — 4,10 Ar 9 | 50 MELATOT 21 0 CANS Sera ns Eko srt Arga ek EES 2 = = 1,80 1,80 41— IE PRATA SETS oe E SE sl äre alien er Re ARS 5 -- — 2,70 2,60 6 | 60 18 E00 SIDA SNRA AS ALE JR Arr SER RER AS 33 21,600 — 16,80 Ifö 41 130 3 OT INAS TSE ANSE RS DAR IR ra I TAS 30?/, — — 20,20 10,70 36 |65 SES ETS EA Ci a fa a SAR SR eler a lärsjeJef) dens LANG 3 — — 1,80 I,10 SENS HUETIO SJÖ MS Rae Ro SARA sfetetete oe lens | 20 RN 13,50 7530 25 120 EAT DT ANNARS LR LA SR BRA RA OR (2 SNS = 39,40 | 24,70 | 59 |IO BYTTA ETS VIE 0 SN KAS AR frälsa LG ALE | I = = 0,60 0,40 LS JETS fr rn ASSA SANN DR SNRA LA SA - — 34,70 17,80 63 |25 ATEA NR DR Se bre s fe BS LR fa aleja aja KEN NAR AR 25 = — 30,10 15,20 47 |80 LANDE SE bps AA TREAN REA ar RA AN 6 = = 3,20 4,20 10 109 Rn LARSA RE I alba RR SUG = = 44,10 21,30 88 Höjs a UREA GR SA OR Sa ON EN 19 = Er 15,50 8,10 34 HD EIS BOSE SAN ee SÄ fo pad ass EN Jo så 33 — — 26,80 12,40 66 | 8 13] UTA STAS be SSE RA Ak sor ie br Ar AA O-/a — — 3,20 4,50 15 | 80 [EFaSS CIA RAS YR ENE ANS AAE, & o TeD a BR TR 3 2,500 2,500 — — 211150 IBEKSS] ÖRA tee EN EAS DA En Ser fe MER 12 ET See 9:40 2,60 39 |80 ENT ENG spän Ra SAS SSDAR SSR SNS SR NAS ATS OR. z TR Ez 13,45 1,90 21 150 FNOTTD OM ISA SNETT ES RR SR NR ARE TN OS SA I — — = 0,60 | — 175 HI OTSSA ae fra je bj ej NS SAFE VA ARA RNA 21/4 = = 0,80 0,80 4 175 128 (ES SXOT Då oe BAI NAN a IRA SE RAD I = = 1,70 = 11175 JEHRA TIO TN SS rr ars SAR kal RR ARA RI RAN 2 — 0,80 0,80 I 125 UTONY sodgdag ONES ASA NE ARER SN Ne 28 Tv Er 15,60 3,20 SME NOTA EE Ort od STIAN Aa dr 6 = = 4,40 2,50 9 | 70 Summa | 472?/, | 29,300 2,500 356,45 201,80 710 | 04 GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. SE ställda skogskulturer, varför bidrag utbetalats — s. k. mindre skogsägare. Dagsverken EK OSTEN, G ONE frösådd plantering röjning mans- hjone- | Summa Kr. örel Kr. = Kr. öre] 46 2 67 2 — TY je Sä 43'/: 270!/, 314 = = | 1,238 |25 306 | 50 36'/, 82"/, 119 SR ST | 675 |25 28 |— 7 80 152 — = 941 | 50 76 |— SO 25 75 EE as fe a 5S8/. | 32 ger: so) 1358 12511 san 22 6 28 = = fö (ER 30 3 43 — |—| 2021l—-] — |— 233"/2 | —150'/3 | 384 687 |—| 1881 |— SN 153 108 261 — — 1.615 | 50 GS] 20 16 30 — — 181 | 501 — = 123 99 222 =] 058 2130] 229 483 712 a 3,832 lil = — 14 14 = — 707 |—= = 482 309 791 — = 4:069;, |:50, ES eb 122 152 274 Su 2,069 |—I| 20 |— 49 3 52 lt AS NS 267!'/3 | —587'/2 | 855 1995 209 101 310 — |—| 1820 |— FE 224 214 438 — — 2.704 JO 56 ll 88!/, 40 128t/5 — — 680 | 50 == 2 8 5 /a 2316 100 | 50 = = 2 = 86 350 | 12 = (—] 279 230 |— FINE) öra =] = 1594 562 4 - 4 — 32 roles 16 = 16 = IRA 130 150 160 |— 8 3 Ri — -- 58 |—-] — = 13 — 13 — 2 83 fet 56 ec 157 84 241 -- 3 1,581 |— 84 - 34 19 53 = 1 355 |— 3201 —] 2,947?/4 | 2,986!/7 | 5,934'/4 | 935 |—] 33,538 |76| 1913 |50 193 NN ur NM [SRV = un un 26 | Bidragets storlek Kr. | öre 200 | 50 772 |38 351 163 508 175 240 163 282 |88 Som 146 | 1,324 | 50 841 175 FOU TES 633 |25 1,916 350 2,034 |75 1,044 | 50 2200 2,497 | 50 95900 15380 135 340 |25 50 |25 504 | 501 409 |79 341) 145 | 25 AE I 69 EJ 832 150] | 50] 18,193 | 66] 340 ITE BR SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. Sammandrag av under år 1919 av s. k Använt frö Kultiverad Använda plantor | SWE Sn i kg areal tall gran tall gran har ar (ÖRNEaTneDO 4 ss bee sker ER enes ake ESS vs bl HUA — = 14,80 13,40 31 24 [EID O NET sö elle sk ler Ai DNS arsle jer era EE ANA ole 5 SST kel ee en SIE NR — — ör == 3 50 1 SO AE RAR FA SES BAR MA Or LR ISA REA Norr 20,000 3,000 — — 58 150 KUCKelD Oo ANS Sales SÄ Iele 6 si vck nd Oise Ae Meg ord 20,000 — I15,— — 149 |20 [EIA XOTADE Ef oelta oki pas Ness adl bless eE Kr bj ss NS — — 2,50 1,60 41 180 [SEO Se Na Re eb el ER TAS N0jere Sale sj Slere p ISS AR of balekr gla SR 25,000 = 20,— Sör 33 TESTA få re So Rör sår FR SR NAR SAS SEA ANS REG — — 12,50 IF 17 196 it SLE SR RAA SAN ELEN SNES BORRA SEI TA URLA N a — — 35 = 53 = [ÖRTTE ES VIKA ov bodde Kr SUR da dok oe AE da Ae btata SSA — — 5 0,50 4 12 UT TO SSE FASS AS DE Ka TE RN SSR PR SSE Sh CE TARRS SSK 2 rtae — == Sör Sy II = NIO ANP Sr a arajare Olet fed ef SRS jön öser DNS eos) ee SR RES BSS — — 34,— 4, 38 |— (ÖRNEN SEN TE mp SEE AC SAR ATT AR BER SÄLG St KSRSE NP ab — = 1 dörr SOS fn ANT ZEN FAS EA SSR NN NG Tr Så SS SSE LARV KONKRETA — — 6,— NE 30 NR MI ATOTA PED EILAP GH före Sn lelelelek dolor orden osjelelba for NASA = Sa 5,50 3:90 F25 lr Läxa SNRA RS (Ta RR MR NA RASAR AR SL — = Oj fe 3600 ALAA ed Rs ARR Ale lrs Sa SE Sr Cege = = 26; 14,— 213 | 10 13SER ETEN fog SER OS AN Es NAN AP EL RE SEA BA ER en 25,000 Fr 10,— 2, 126 105 Ti ESSEN ne) SD BN SIE TALA SN SV REN LR RAR RAA REF 16,000 — 57,90 10,10 884 |65 I DTE NE (ET hose EL FRA SVARA RR LAR SE = EN SE FaR 25000 HJ UTRESA sM slet pa He AL själar dT dere ERE bra Va erfa LS = SN 35570 27,60 IEI AN 112 EEE NAN SE dö oa RES DAS SRS BOLLAR AR EL a = TE T EE 2 OLA 1 2(2rET | EIA RS Må RNE st 6, Re 0 SRS E RF oa = NR = — 5 SAM INFO bed ARS SS fa re RA AA SPA KS MS RSA NT a = ES 3, 2, FN INSE FSS ASL BL SS SG SL ESR SAR Hr dad = FE Sör SURT 50 NOG (Era Pro JB SA SA BISA ESKS BES SEE ar SRA RAS dagg = == se SE Sr Summa | 106,000 3,000 312,90 104,10 2017 12 ") Uppgiften å dagsverken ofullständig. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. större skogsägare utförda skogskulturer. mans- j 240 20 hjone- | 70 60 1,654 barn- | Summa | 80 | | | 318,5 | 6,058!) | 3,937 |77 |30,139 Dagsverken | | | | | | | Br 47 Kostnad för | plantering | Kr. lörel frösådd | Kr. löre] 2,868 | 80 | 128 |— HA FON 200 Ve 964 |— 1,036 | — 1,545 |25 249 | — Ga CM ls 1,831 Ke 1,898 | — | 110 I so] 1,835 I 80] 394 Iso] 2 1,574 | 50/| 7,208 190 3,836 |90/ — —I| 33 la 136 | — en | | = | | 341 Bidragets | 15 | 19,184 | KT | storlek röjning Summa | Kr. löre]| Kr. löre Kr. 619 | 13] 3487 |o3] 739 |61 32 = 160 |— 80 | ER för EN fl ee 343 |74 1,591 a 4,041 | 67 656 |26 I 465 Iso] 1,665 | 50 100 | 72 1,622 el 3,208 — 7770 LAS 192 = 1,228 (—) 260 | 30r1 1 15575 125 1AN20 ES -] 20) 324 = —| 417 |— 129 — = 1,831I | — 323 | 353 = SJ a 2 = ED | 50 | 20 | =" IT -5,835' | Sö snor 664 | —]| 1288 150] 231 1,881 i—| 4.019 fal 902 | 1,920 | 72] 4,758 |22] 432 | 5,182 | 05 | 12,536 |95]| 1,010 253 Jo3] 253 |03] 126 783 |75 | 4,620 |65 | 1,505 | 160 SN YA 80 | 468 Fr 468 40 234 | LEN bi 113 FS fn 136 | — 68 . 416 |—]| 416 |— 67 |77 | 48 |53,261 [40] 9,350 |2 N 342 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. Bil. E. Sammandrag av under år 1919 genom Skogsvårdsstyrel- Använda Använt frö ; Areal Socken plantor i kg tall | gran tall | gran | har | ar | | FTALITATN SE born rst cease ann ee safe je ad ke SER eA NESS Sr APR RA SEEN — | — ER "TM i Summa | — | — — | — — | — ') Märkning och upphuggning av rågång. SBL ÄRII Sammandrag av under år 1919 genom skogsvårdsstyrelsens försorg verk- uppenbarligen Antal Använda Använt frö Socken AE plantor i kg Are nings- dagar | tall | gran tall gran har | ar | | UTE AE SL 1 or JAR SLA ARTE ANNE 2) NAS BT BOREN SR and SAN AN am — 3,— 1,50 7 |— (OKETE EN Le) Vr BE CE ef AL ARN BE ASA a Laga | 2 | NNE 5240 5240 fr SN fare 151 RNA ANS S SS ARVAKSL AMRA RE AREA MAR RON a 2 | — lycg 1,80 | O,g0 3 |20 (ÖVAT AE TAR SN Abe rnra ee oa ka Sin SAMA Sen feg ns NNE 3 | = = 4, 2,10 FIS SL An an a a hatets asern ke sei 6 = == I SK 16 |60 IDA Ssd RSS GS SNS SSE RE NJORD NRA AE | 3 er = 1,90 1,90 5 104 I DIEN NT SAR NS ES MR JE TAR ERR JA rn så ne 21 | R r | = 15,50 fre 42 170 TENSTA BSS ESA or fr EA ON SSA BEE I KTL 1 | 2 | = | — 1,30 | = 3 | 50 PRO TTO Res tv a ölere ske de sne NSL bjekesrt bla feretare) ls js AN I ög | = 0,30 | 0,30 VRT HOT SA Nr a är os arlelsäjelaled ss rigrs BNA NR AE se AK RT SNR 200 | — 0,80 | 0,80 3 |— Summa 46 — | -— 45,— | 25,30 | 103 |29 [15] GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 343 sens försorg verkställda kulturarbeten å arrendeskogar. | Kostnad för Dagsverken a Summa | ee frösådd | röjning mans- | hjone- | Summa | Kr. KS löre| Kr löre Kr. löre = I ki É BTR RE RE kr | | | | | | NS Rd ställda skogskulturer å skogar, å vilka genom företagen avverkning återväxten äventyrats. Dagsverken | RES EGR I | Summa | plantering frösådd röjning mans- hjone- Summa | Kr. Jlöre| Kr. Jöre | Kr. Jlöre Kr. | öre 3 43 46 | -— | — 212 | 50 40 | g 252 |50 III | 37/2 148!/, 0 891 |50] 320 |—] 1211 |50 II 7 18 — — 120, | — — = TORN 20 23 43 = SSR fa (Ne RA ASS 44 38 832 — — 582 |— — — 582 |— 21 8 29 — — 240 | — -— [år 240 |— 105 | 142 247 = = 467 |03 le ,467 103 12 | 5 | ig EON (2 KOA SS | = LOAE OA fe 6 FREE 0 ge Fagen 55 | 22 6 28 | = 200 |— 128 |— 328 | — | | ; 355 309/, SR BR FE OR AR Ba RR 344 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [16] Bil. G. Sammandrag av skogskulturer 1919. & 3 äs Dags- | Samman- Snvanda Arerant e Areal | verken, lagd Bidrag plantor i kg mans-, || kostnad hjone- & - tall gran | tall | gran | har |ar | barn: Kr. 40: lö. Verkställda genom skogs- vårdsstyrelsens försorg åt: mindre skogsägare ...... 29,300] 2,500 | 356,45 | 201,80 | 710] 04 | 5,934!/,11 36,387 |26l18,193/66 d:o d:o (ålagda att så)... — — 45,— | 25,30] 10329 664!/J] 4,798 lo3l| — |— arrendeskOogar I... .sssc.r = = — — — |— — 10 |— 10/— Verkställda av ägarna själva: större skogsägare ...... 106,000] 3,000 | 312,90 | 104,10 |2,011] 12 | 6,058?)| 53,261 |40]| 9,350|22 Summa |135,300| 5,500 | 714,35 | 331,20 |2,824| 45 | 12,657 |94,456 |69|27,353|88 1 Förutom här ovan utsatta plantor har från styrelsens plantskola utlämnats till större skogs- ägare, varå ej redovisning ännu ingått, 419,000 st. tallplantor och 80,000 granplantor och har under skogsvårdskursen utsatts 4,400 st. tallplantor, vadan sålunda från styrelsens plantskola ut- lämnats inalles: 558,700 st. tallplantor och 85,500 st. granplantor, utgörande tillsammans 644,200 st. plantor. ?) Uppgiften å dagsverken ofullständig. BUN Sammandrag av avsynade dikningsföretag varför bidrag utbetalats år 1919 åt s. k. mindre skogsägare. Bäckrensning Nydikning Tolala Bidragets Socken Tängd | Kbstaad | Längd Kostnad kostnaden storlek 1 meter I = oc 1 meter | Kr. |lörel- Kr. löre Kr. / |öre]rn | öre (StErN Färnebo. soo ove is sedan — — 1 630 8021 33 8021 33 4011 17 TIOTAL eo AE ANN SA SRA 4,184 | 4,8721 94 | 4,872/ 941 2,4361 49 ÄTS Tin Labero ee NA pia Ka — — |— 996 | I1,391/ 25] I,391125 695/ 63 (DYATTS) ORON Nga oklar sa = = =] 54711 7.453) 301] 7,453| 301) 3:0201053 BJ TO RENA RES MILES NIER FILA 206 87134] 1,503 | 1,389|—l|| 1,4761 34 738) 18 OJAN: ASSA SVAN SRLSKSNA LINS — — |—| 31221 2,9711 851 2,9711 851) 1,4851 93 SÅLDE ÅR RE 7 AA SA SES NNNS LA Ng — Sa 145 IOOIT TOO SOT 12 BN2NE HO a rer SRA ER AA OLE 20 44 |82| 2,1251 1,388 831) 1,433|65 475| 76 BOLDASN RSA ARR ROLE OM en SE 1,780 979|—]| 1,546 | 1,105/ 821 2,084| 821] 1,000] — REN ESO SEE SS RESET NRA 550 258 | 50 | 1,762 | 1,141l 50]| 1,400)/ — 7001 UA DT RAS SRS NS Cr ÄRR — |—]| 1,276 793) 73 793) 73 396 87 (ÖVAN ATEN fis ng ASN AA SS = — I —] 2,964 | 2,048| 0211 2048! 021] 1,024/ 02 ANT ETA a 59 00 TORP SBS SE KON 490 421130) 2,157 | 2,0691 35] 24901 651 1,245133 (GS SEA OA AA ANNA STAN 2 — |— 470 | — 520185 5201 85 2601 43 1 Ert I ERA RR EE AROR RE EIN ARS 898 584 | 88 | 1,342| 1,1201 851] 1,705) 73 852/ 88 EROS CAN oss ERA ST ER SRA RAN an | 2,493 | 1,865 | 22 783 570| 30)| 2,4351 52) ASS 1 DISA JA fra ER ENA SN DER AY ga DE EAS Se Sa — — |— 305 253122 263122 126/ 62 ETASSEIA RASA S NS TEVE AVE — — |— 121 178/| 04 178| 04 891 02 [BErSsjör ske SNR ee SA UNDA — — |— 754 36038 3601 38 180 19 TESS el ESR OR RAD RN AR ST — = FF 250 130178 1301 78 65139 FLAEMADE ER Iof rs ges SA — — |— 450 270] — 270 1351 [KID ESS ARA a AA RAL BN LR SN Va Dj AE 0317 | LE38 80 AL EE 33 US 166| 50 Summa | 7,005 | 4,574 | 06 | 32,356 | 30,932| 34 | 35,506| 40 || 17,369| 71 [17] GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 345 57 RE Sammandrag av avsynade dikningsföretag varför bidrag utbetalats år 1919 åt s. k. större skogsägare. | Bäckrensning Nydikning | "Totala | Bidragets | Socken | Längd | Kostnad | Längd | Kostnad rrstaett | Fe [te Kr. j|öre ert Kr: lörelj Kr. EE öre | | | || I | [OISAKER 2525 sus-e sosn | 119 | 64590] 3,003 | 3,564| 91 | 4,210) 81 | 1,478] 54 KIOPbO: 2 stars oc den åa AA KOE — |—] 2094 1-5,599 FÅ 6,599| | 1,858] — | ÖWckelbo. :3;.-...<5oo tt SNR | SN Ann ln RE Ka card EJ IE 951) 1,000] — | FIRMTÄNgE os doser sobisrs kr | 3.182 | 1,281/ 50] 2,919 | 4,694/ 531 5,976/03] 397147] FIRE le SS MA IN fee ANSSI | 447) 15 | 43197 | FERIRAS Moo sonder S ASSA [S:033 7591 251 3.098 | 1,563| 75 | 2,323| — || 524 45 KREDE RN dov de cd SALEN fl EE 7621 —1 762] — 1421 17 | TES SNS | 12,$07 | Tie bl 261 | 156) 1,474 =E | 185) 46 1 59.32E FRASER OA hä i,544 568) — I 1,408 | 1,038/ —Il| 1,606/—I|| 422140 KVANSkKer Joo, isso ss sr RI | 3,951 1,736| — | 1,076 | 837| = 2,573) = 656) 19 | oa Tie a ESSER SEE I la | 2,448 | 1,006| — 937 | 747! | 1,753 = 497 87 | I DTS RR SARA nan 6.968 | 3,316/ 49 | 24,880 | 15,364/ 95 II 18,6811 44 || 1,986| 34 | PE NBA rs | 2,574/ — 30 | 30/—] sv 268) 30 KERrnSjö oc sssrs AN | 2,000 | 1,175|— | 4,495 | 4,859| 78 | 6,034 781 — 508149 | Bjnsdal: & fö sa ere | 6,349 | 3,612/ 30) 4,079 | 3,811| 90 | 7,424) 20 558 28 | SOGdETRR tass sg dr SR SS 251 | — 8o8l25|| 808251 79 48 i Summa | 51,551 | 17,992/ 44 | 57,506 | 52,332) 17 170,324) 61 I 10,607 30) jr TA Tablå över fröklängningsanstaltens verksamhet år 1919. Fröklängning. Debet: Inventarium från år 1918: Ralkottar 33. Na oo oas sor tt 1900 KREIS NGT 37675 Bl Inköpt under året: PERHIKOHAT I = sea 2 far roat STATER VIINAA se lag a ädla RAT (STAnKOLLAE fora de oso useasd een es TNE RNA LAR ERA 139,00 > Summa 218,87 hl Kredit : Utklängt under året: sballkötltar:.. IE Sia sara TAR SN An se dasges a 58,60 hl. SFR KOST: «2 NR SR a ao ad bud str Foss d SIA SEGE MARE MA rens I 12:40, > Transport 171,00 hl. 22. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. [18] 171,00 hl. 26,60 > 218,87 hl. 957,23 kg. 9700 >» Summa 1,054,23 kg. | ARE Vv SRA NYRUTENE Gee 1 V [0 346 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Transport Inventarium till år 1920: STATIKOTEAT oda ae rg a on a SAS ENDING SRS ERA HIRO Nb ar a USS OST ATK OLEG om ade om äs åa a öde SÅ SF BASERA ESSENS EV (I RR 52 EA RADE SANNA Summa Skogsfrö. Debet : Inventarium från år 1918: IL ETO Se er St des NR AE 15 AK RA ARE LS RAR RA Rå 534,94 kg. TANDE ÖVR 4 äro o se 3 DU 2 tr SA Roe SINN SENT AVR RE Är ha 422,29 > Utklängt under året: TALMLÖV öd rt 8 os 0 she ör frS AR SIA RARE SSB dan 30,00 kg. (STATT ÖV obs re se ST ere r re sea SÅS NR RNA ARR La 67,00 > Kredit: Försålt skogsfrö till ett pris av 6 kr. pr kg. tallfrö och 2 kr. pr kg. granfrö: Enligt rekvisition: RC N 5 RSA ARA TR SAR a fn a ST rr SIR 8,50 kg. Enl. bil. C (mindre skogsägare): FRED 00 cf NE ERNA RR RA IS AR on a 356,45 kg. (302500 0 00) NNE BORA BR a SE LA lega 201,80 > «558,25 > Försålt skogsfrö till ett pris av 20 kr. pr kg. tallfrö och 8 kr. pr kg. granfrö: Enligt rekvisition: 20007 sr NSL ENDA TEA RNA RR de nga 4,50 kg. (C33 00 ge RNA ELER ANS ARN BLAD TNSO 6,00 kg. Enligt bil. F (mindre skogsägare ålagda 215 SEE 2 17300 TRO RS SAR RA ERNA Ce? SR ARR ne 45,00 kg. (GIT ATATÖMS oe r a bs oe Sh SE AE FR NONE NON 215530) 2 LMOj sor Utsått i plantskolan: TRITON ae il dels oteiso ara ES fe Af R NL SNARARE OL 39,00 kg. (GRAD MÖJ broar böja sont as ENN RTR AR RDI ed a 24,00 3 Utsått av skogsvårdskursen: TATTO a Når stad br le bs R I SE SNARARE NL 2,00 kg. (3 08 3 rö RN ARS RANE NEAR Er bt Sad Arn ad ESRI 2,00 > Inventarium till år 1920: va TAISLO cd ös teser äär a SE SR LST ATEN KUR NENAD NUR NIE dee, 109,49 kg. (GTA Ö) vego roe tres öe LSE re REAM AS RARE SRA 234,69 > Summa 566,75 kg. 344,18 >» 1,054,23 kg. BERO SN RIM Ar SVE JOSE 4 k TR SÄG [19] GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. Mar: JK 347 Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelses inkomster och utgifter år 1919. Inkomster: Kassabehållning den 1 jan. 1919: Innestående å deposition i A.-B. Stockholms Han- BEISPAnk 025 SSE a saa o ao SN SIST Innestående å giroräkning i A.-B. Stockholms Han- delsbank Kontant i styrelsens kassa Andel av statens anslag till skogsvårdsstyrelsernas VETKSAM CE 0 rer a a oo d da ses os SoS SS SER KOSSVATUSAVPTILET:S SKBs ERE I dras LV SINE Andel av 1918 års reserverade skogsvårdsavgifter fakvid för försäld SmolörGyKkel.. 3. os.scscsssssäsbi ses sea Av Riksförsäkringsanstalten återburen försäkrings- PEELIe: 3 53.4 AR NR road as a soc idee ERIKAS Likvid för försålda plantor och emballage Hyra för lägenhet å Skoghem DE > > Stagården akt fOr SKOPSIO Ar oi roeudeserseess ar sr El Do > biträde: av länsskogvaktarna. -:tsctrosss.iu D:o <> försålt fläsk, inköpt för skogsvårdskursens FAKDUIO 05cd ort FER SAR and åå orderns d Fd BESS EA IATEE betalt plantörsatyBden Es. ......<..c. g.s sf RNE Återbetalda rättegångs- och synekostnader Andel i beslagtaget virke Upplupna räntor Utgifter: SNRKOP av INVENLarIEI BITR e Llöd en: $oösbolcna sr sas Arns NES FVIGRINSAT: |: ooo -55 os NLAET SNI PIE 42,735: 54 Kareskastllägp! (OC KORET rok 36,105: 98 FOREEOLTESOT od ooo t RNE ALAS Lå Ta El red REN e TENN KRESCENSASONINE BL SStYRELSETA a bor mode desar a secs AANS ER NEL AE D:o > skogsvårdskommittéerna ............ KREVISTIONSKOStI Ödet RN aa aa oas do edtsokrb ss bl Div. omkostnader såsom frakter, telefonavgifter, an- nonsering, tryck, prenumeration å skogsvårds- tidskrifter, brandförsäkring, hyra, värme, lyse, SEELVINALET 12 [1 CT MASK SN oara os terar sr skip säs oviss SLE Transport 8,262:62 84,468: 80 452,889: 95 537,358: 75 101,359: 12 Kassabehållning den 31 dec. 1919: Innestående å kapitalräkning i A.-B. Svenska Han- CEISD an ken a ere er sena sr RARE EARL Innestående å giroräkning i A.-B. Svenska Han- AelsbAnken ss ads asker SN HR ONE SARA a 332,944: Zz | Å 348 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. Transport 101,359:12 INKÖP AVR OLA su ba ibn ss RS GD SEE RE SEAN ER AA 739: 18 Fröklängningsarbeten, reparation och underhåll av fröklängningsanstalten, frakter m. mM................ 432: 61 FIAntSkOlan; 4030 kb i se reko Så öser OAS TEVE SL da 1,980: 38 MEclemmanet KOSTER. bor 3. sed ess SNÖREN (ED Bier D:o Stagården: reparationer ...... 135: 91 Jordbrukets Sea 3,344: 49 elektr. belysning ... 342: 60 skatter art: bertan 50: 73 3,873: 73 "ATFenr (lesKOg ar oa ostar oss cis sb RS RINS S2NOS INKÖP Jav, TÖPASATS oc sus oem se A SEA INDARN AREAN Ae 340: — D:o -» böcker och tidskrifter i skogsvård ......... ALAT Frakt för CEO RANE KL 48: 30 Anslag till utgivande av »Praktisk handbok i skogs- VAFAN rd AIGA BIOS: Fal SALE Tran OA ba fsrng At för BN SNR 1,000: — Länsjägmästarens och länsskogvaktarnas resor i och för UT CErvViSDID 1: ss. SRA HL NARUTO NAN Aag 6,954: II INfOS tha dör Skog svartas kurs bys. RN NE 352 D:o De tesSkurs. = ssd AA SVAN ASA NAG FL TAR = D:o > TOredragilg och RR SER år Gar Sent GoogSNASRRE 23:20 Anslag till Gästriklands och Gävleborgs läns folk- OS SKOL OT eo öar a brassar jaa AN AB RA SBS AE ÄT 4 400: — KOStna dd stök utstampling. 26556. SA 1,162: 90 Bidrag för skogskulturer till: MINATeNSkOSSAgare ee 25,088: 93 större A:07-0 I TRE HIS 9359: 22 —34,439: I5 Bidrag till bäckrensningar och avdikningar till: mMINATeTSkOgSAgAre dose FL 047 40 större (RON ENE RR ERE Lada TO,0O7E 50 28,254: 96 INÄftegan gar, OCh YSYPer > .sss as NS ENE RERRRER ANN 3,028: 84 BOCKEN KASLÖE Assos seten NS sedel ASSR NAK TATT NEAR. 5,646: 66 SKOESVATdSAVvgIftstaxern ge... sosse ANOR 3,003: 60 FENSIOTSKASSAN fusion goa RS NTA AVENUE 1,455: 16 198,880 SS 39 338,478: 230 45 Kronor 537,358: 75 KEEP OT SN VURERR ITIS VY TIER! pk b- MON, PES FUL a Et MAR de EN ESTAR SSG [21] | GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 349 a Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning den 31 december 1919. Tillgångar: Kontanta medel: Innestående å kapitalräkning i A.-B. Svenska Han- Uelsbanken "5/80 2 5.55 osten se RT AT 332,044: — Innestående å giroräkning i A.-B. Svenska Handels- DATE 55 a RR ons de SNES DENS 230-25 FÖDER CA Styte SETS RS a ar oaaae osa ar act EE 5,208: 30 338,478: 45 Inventarier å expeditionen, å Stagården och Skog- hem samt hos länsskogvaktarna oooooooooooooom. 1;233: 00 rnktlänsningsanstalent AE La oroa oas de AL NT 9,000: — Inventarier i fröklängningsanstalten —sooooosmmsmmssoo..- 1,308: 908 KIDKESKUSet, ..s5 RASA TT fas faan SAT RESA 400: — EGRISeL osa sc 0 RT a MIRAKEL Au Ne 400: — Länsskogvaktarebostället (Skoghem) ....smosmmmmmseesnan ena 10,000: — Hemmanet Stagården med byggnader..................... I1,000: — Fordringar för förskotterade synekostnader ..... SUN 2,510: 709 Inneliggande förråd av: KOHAT: 2 NARE sc da AS AR SNES RR | JOFADFUKSPrOCtkEORA saa 350 om sen ons sr AE 716: 80 757 BER SSERRANE NNE oas fe od I SIREN SEEN ped 4,067: 32 Inneliggande färdiga sockenkartor samt materialier för” difö7/ oc. SSR SN Ng fi LINAS SIENNA 13,728:02 64,306:07 Kronor 402,784: 52 IKEServETade. IMOCCK os a AT oa scr drlig od Fer asd ERA VA St 2009,772: 23 fönprealbehällnimg >-SE0seENa os do a oa or TORN AR SR 103,012: 20 Kronor 402,784: 52 Gävle den 28 april 1920. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: EDWARD RETTIG. ' / ÖrCarl Ahkman. f/ / 350 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [22] Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens i Gävleborgs län räkenskaper och förvaltning under år 1919, få härmed avgiva föl- jande Revisionsberättelse. Beträffande tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter hänvisas till i styrelseberättelsen intagna sifferuppgifter, vilkas riktighet vitsordas. Byggnader och inventarier äro brandförsäkrade till skäliga belopp. Styrelsens protokoll, räkenskaper med tillhörande verifikationer samt inneliggande kassa äro av oss genomgångna, och då allt därvid befun- nits i god ordning, tillstyrka vi full ansvarsfrihet för 1919 års förvaltning. Under hösten företogo revisorerna en resa till Ljusdal, Färila och Loos socknar och besågos därvid genom skogsvårdsstyrelsen utförda kulturer, vilka befunnos lyckade, samt i dessa trakter utförda dikningsföretag, varjämte under samma resa skolan vid Stagården och därvarande frö- klängningsanstalt även besiktigades. Skogsvårdsstyrelsens pensionskassas räkenskaper hava även av oss granskats och befunnits utan anmärkning. Gävle den 12 juni 1920. GERDT ZIMMERMAN. Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. LARS PERSSON AGATHON WESTMAN. Av Gävleborgs läns landsting utsedd Av Gävleborgs läns hushållningssällskaps revisor. förvaltningsutskott utsedd revisor. Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands läns landstings- område berättelse för år 1919. Skogsvårdsstyrelsens sammansättning och personal. Skogsvårdsstyrelsens ordförande, auditören m. m. Hugo Fahlén, har under berättelseåret avlidit. Såsom ledamot av styrelsen alltsedan år 1905 och i egenskap av dess ordförande sedan 1913 har han på det mest uppoffrande och oegennyttiga sätt framgångsrikt arbetat till fromma för skogen. Landstingsområdet och styrelsen stå till auditören Fahlén i stor förbindelse för den vackra insats, han med aldrig svikande intresse i ord och handling gjort för att höja skogsvården inom länet. Till skogsvårdsstyrelsens ordförande efter auditören Fahlén för åter- stående del av löpande treårsperiod har Kungl. Maj:t den 7 mars 1919 förordnat hushållningssällskapets representant inom styrelsen, lantbru- karen m. m. J. O. Högberg, och den sålunda uppkomna vakansen har fyllts genom val av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, varigenom jägmästaren m. m. V. V. R. K. Smitt utsetts till ledamot av skogs- vårdsstyrelsen. Till denna tidpunkt har landstingsmannen Joh. Johans- son i egenskap av suppleant deltagit i styrelsens förhandlingar. För övrigt ha inga förändringar i styrelsens sammansättning förekommit under berättelseåret. Sedan arbetet efter kristiden upptagits i full utsträckning, har styrelsen genom att till biträdande länsjägmästare antaga extra jägmästaren Cid Helge Smedberg åter bringat personalen till full numerär. För främjande av skogsvårdsintresset inom övre delarna av Anundsjö socken har ett nytt skogsvårdsdistrikt provisoriskt inrättats, omfattande Solbergs kapellag. Såsom e. tillsyningsman för Solbergs distrikt har anställts faktorn A. Vigren, adress Guliksberg. (Rt. 5.) Svårigheten för personalen att anskaffa skjuts under tjänsteresor på grund av företagen indragning av en del skjutsstationer inom länet och den alltjämt ökade resandefrekvensen har givit skogsvårdsstyrelsen an- ledning att till undanröjande av denna olägenhet för inköp av motor- cyklar bevilja sina befattningshavare räntefria lån att amorteras under fem år. Genom omändring av klängstugan hava lämpliga lokaler därstädes kunnat inredas för skogsvårdsstyrelsens expedition, som sålunda nu för- lagts till styrelsens egen fastighet i Sollefteå. I övrigt hänvisas beträffande skogsvårdsstyrelsen och dess personal till tabell IX över administration och tjänstepersonal. 352 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Finanser: 'Skogsvårdsstyrelsen har upprättat följande: Inkomst- och utgiftsstat för år 1920. Inkomster: Beräknad ibehallning fran tar i0IO ses aa seb sed a SRA STALSPIATAE 4. 2 ssos dok båd strl rE ELER SR PASE RULLE tes 2,000: — BEOOSVArUSA VS ILIKE: sö vego Koss Ser NES RAR AAA AS 285,000: — Återbäring av förskjutna synekostnader .................. 500: — Försäljning av SsKoOgströl ochplantormys sketen 10,000: — Räntemedel 000 10 RATAR RN Ra Ra kaka 50 sö do SSE 10,000: — 307,500: — Summa kronor 485,500: — Utgifter: Avlöningar: Länsjägmästaren: lön......... I10,000: — > kristids- INET OK RN Bitr. länsjägmästaren: lön... 4,000: — > » kris- tidstilläggiN0i4,000:— 1 8,000:— Bitr. länsjägmästaren: lön... 4,000: — » » kris- tidstilläggiRA,e00:= 1 80005 KAMTeraten ss bLO TN SS e sr 3,500: — » kristidstillägg — 3,500:— =4,000: — ExPeditionsbitradem Is 55 SsseesaN sees 4,000: — Mällsyningsmannenpscssessses osa RaVvarge 60,552: 50 INesekostnaderns Styrelsen... cm pss era SSE 2,0008- T5ÄN Sj ALM ASTAneT (ASSA 3,000: — Biträdande länsjägmästarna ............ 8,000: — SETT SYDID SSM TIN ETT ASEA SEA 15,000: — Avsättning till pensionering av personalen SKO2SVATC SAT DE CEN vc bor oder ra BE os ae SAALE BASAR AR ERSRAREL ST sa BE TNA INR Syne- OCh Tatteg an gSkOStaa ert... Sv es AP anA NA n f Ta re Anskaffning av kott och fröklängning samt assurans av frö Inventarier Undervisning i skogshushållning, kurser, försök, tidskrifter och litteratur s.0le:o e ov inse v.5 e Sie obs 00 BYRVER ss een ARA KSK NK RRD BIPs ns AKNE Diverse omkostnader för expeditionslokal, skrivmaterialier, blan- ketter, tidningar, utställningar m. m. TO2, 552: 28,000: 4,000: 40,000: 500: 25,0004 1,000: T2,0005 3,000: 10,000: JO. Transport 2.210 10525 e N LJ Nad Vr KE ske RAS a) 0 TN NE MOESEILA RAG TV TEN RES - : 4) - a , d pe 2 . An WT 2 [3] VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 353 Transport 226,652: 50 ; 121 TS (07 ma fre a a Fe OSSE NERE 108 ARI SARS EE LAN 6,000: — Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter = ooossmmmmmssesrssserserraa 5,000: — föfnurtsedda.: brio or ossee es res 5 EEE 7,947=50 Bidrag till skogsvårdsarbeten samt behållning till år 1921......... 240,000: — Summa kronor 485,500: — Å Rörande disposition av skogsvårdsmedlen under berättelseåret får skogsvårdsstyrelsen meddela följande översikt. Behållning från år 1918. Tillgångar den 1 januari 1919. Å kapitalräkning i Stockholms Handelsbank ......... 133,15$: 99 A deposition i > >” RNE 2,814: 49 UHChE gande; föPSKEREERSA a so olet oss sgpgnn SN TSE 400: — Kontant. I KAasSanpspasee de a ss TERS 52:44 136,425: 92 Förskjutna synekostnader .................. PR Re oe Rd 13390: 05 i HER VEHLaTIEE oso od TARA SR Aa oms oo ms esjk CE SRENES AEA Eg 5,504: 37 BaSsto heten sokOpSSkyeeN 03: soclenci ass AS LESESASN 30,000: — 3 ELaSKOlOrna 3 ös se AR a oa og des öda sa sne SNS KFN 3,000: — SIROESEEO: "docent SARS RERENRNE AS fd ES IOK EE 5,788: 50 Utestående fordran å skogsodlingsarbeten............... 3,569: — Htlövat. anslag) art Jesakomoret:....sccc SAST 574: 45 49,835: 97 Summa kronor 186,261: 89 Skulder: Enskildes depositioner för fullgörandet av åtagna förDINGEISCE > 265.0 eNNae o ru stan vara ENN 2,814: 49 Av Bränslekommissionen deponerade medel för ut- förande av:;SskOpgSvardsarhetenh. ..!lssccssmsscsscscscssst 4;000: ="! "6,8 r45 49 Summa tillgångar kronor 179,447: 40 Inkomster: öntant behallsnptkst an i0E 0 ooo... FARTEN dl 136,425: 92 IERESATISTAEE = 3 Co orre a a am oe UR ed ag är säng SSANG 1,000: — SEORSVAT USA VETE SA a om lb oe ser a skog SS RAA RA 350,709: 05 öpp lupaa. FAROR: SSR oe oda lissslses se 13,879: 56 IHörsalt SKOPSIKO. JE SERA outer ar LET AD TS IPA 4,758: 85 Höorsalda. plantör, SBA Aa sons JO LL SO BRIKA 2,644: 65 > ITV ETH FIER NRA NE NE don as ocbis desire bes os 650: — Vitesbetalt? 3 Acke a av odda de Arne Nn 13: — Transport 374,555: 11 136,425: 92 354 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Transport 374,555: I1 Återbetalt å utlämnade räntefria lån ...........o000cc... 466: 62 Aferbetalda synekostnader......w,. oso. boseb Re RR 664: 13 > Skogsoglingskostnader.... sem 9,275: 79 Av enskilde deponerade medel för fullgörandet av ata na LOFDINGElSET Asos sb false bk SEA RAIS ANI rn 268: 94 Ersättning för av styrelsen erhållet biträde ............ 6,180: 94 AMS la pg” av: CTO KOMFOTET sc soon suisse SS ER ROMA sa OII: 95 Influtit för försåld litteratur samt för försålt flott- TITIYO SVILKO seder Roe esse åa TS LS SN AAA SRB BEER LME 147: 80 Andelar 1 böter a. beslagtaget wirke pe eeeee nn SJENISO 136,425: 92 392,508: 78 Summa kronor 528,934: 70 Utgifter: ASYL OTYII SAT SR TN sh Sa de oe oe sr he EA RASA SR SENS TARNE AAR la 02,791: 70 FATTA OTIS ET ae dee ARN a Sa fa a ASFASA €AR SA NASNAERL Ea 1,451: 58 Diverse omkostnader såsom hyra, brandförsäkring, lotsningar. blanketter och skrivmaterialier, revi- STOD; oTINSVALTA 20 2 ef Se AE rs a pfa Aga DE EAA LSE RN ARE RR one 11,300: 88 Kostnader för omändring av fastigheten ............... 2 AMOR A Ömkostnaderutor. plantskolomaa 0444 4,892: 51 ÖMKOSN AC STIFLOL NRO se Ne Sei fa BIS KARA DA RR NARRAN e 138: 88 » » undervisning vid skolor, litteratur ) 24500 5 6 EA lr LA MARJA ör add SA I2,350HAS TDVETYFATTER SE Na bf a dj pts afe a pä är kro e) dr De TEN ÄRR YAN ara 4,888: 94 SVIelorrattoin gal O ChSråtte san Sass Nn FZASENSS Återbetalt enskildes GEPOSIELON ET Sas SA AA RIE BN Su 1,534: 41 Förskjutna kostnader för skogsodling FE EEeeeat 12,177:— IRSTSTONSMECELT age ffa aja ee RR ES RI NR RE 3,499: 84 Ujtlämnade räntefria lan. Oo50055 Ses ast 6,000: — INeSekostha derför styrelsenmpss: ss. 0. ses UTRRge SER > 3 1 Styrelsensd pers omalky ps sees 26,154: 65 IBidragötillSkOgsVardsarbeten is... ses ss 102,819: 74 SKOSSVÄRCSAKDELEI gosa es blä sd SO Sass SAN ARNE 30,0.05TTT Kostnader för taxering till skogsvårdsavgifter ......... SRJCk INköpfav Ikotti Oc fröklän gang ses a 450: 64 KKOStN ge er för teleföll ss... bss. se ses st NS ISS 3,615:37 353,078: 66 ISontantibenallnin ge tyll fär bg 2/00: 6.4 544 sa RR NEN MA AN 175,8506: 04 Summa kronor 528,934: 70 Tillgångar den 31 december 1919. Å kapitalräkning i Sundsvalls Enskilda Bank......... 91,863: 10 Å > i Svenska Handelsbanken ........,... ÖT, 722520 Å deposition i » og AL RISE EA T,02D:M2 RYTM ATEN 1 KASSTDN 6 sr GEN åar YEAR RÖ GA ALE 649: 53 175,856: 04 Transport 175,856: 04 [5] VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 355 Transport 175,850: 04 Barstjuna SyNCkOSRaGCE 0 008 ost oseps sets Slovak 704: 54 FRSCREATIET oc ca 65 AE Rn a a da a oo SNRA EO 2 5,857: — Hastigheten. >HKOSSSKYGGA. 0. s.3ss. ss sorsonse sor RES a sas ån 40,000: — BRRtSKolorna/ Uv f068 89 NEO ER asarna a SS SST ALS 1,500:— Utestående fordran å skogsodlingsarbeten........ ...... 5,965: 71 > 5. Et FAT Defa TÄT: oss sees 5,533: 38 5s9,560:63 Kronor 235,4106: 67 Skulder : Enskildes depositioner för fullgörandet av åtagna TFOTDBICEISET 24 see aa Teo oso ver sl AS SE 1,02 Av Bränslekommissionen deponerade medel för ut- förande av SkOgSyateSarbelel.:..:s...-ssssocblas its vasdda 3,500:—5 Sf2T: KA Summa tillgångar kronor 230,295:55 Under året hava följande avskrivningar ägt rum, FRE OKATIET > oc o nod SSR SE SJs nes bg nr RKS Sea 3,946: 31 Haskeheten > SkoOpsskyGlla | s:s..ssseusg schopps ene Re a dras 14,210: 74 Rn ESKOLOTTA till »Syneomkostnaders konto» över- fört belopp, 357 kronor 34 öre, utgöres av utav styrelsen för syne- och rättegångsförfaranden utgivna medel, som sedermera antingen icke blivit av domstol utdömda eller av gäldenär i saknad av tillgångar lämnats obetalda. De företagna avskrivningarna belöpa sig till: 3,946 kronor 31 öre å »Inventariers konto», varigenom det bokförda värdet bringats i överensstämmelse med värdet enligt verkställd inven- tering, 14,210 kronor 74 öre å fastigheten »Skogsskydd» utgörande amortering å hus efter företagen ombyggnad samt 366 kronor 03 öre, motsvarande värdet av under året till följd av sjukdom utgångna plantor. I särskilda räkenskaper äro redovisade följande medel, avsedda att bereda pension åt styrelsens befattningshavare: BERAUNtS TAN ATUOOR dere oas sv rss ss ös SNES SIR SE ERA 18,084: 36 Inkomster: UYTElSCHS Ti DE ta LTH BARS ssr 6 ssd ade or Sön Ser SARS NES 3,490: 84 Befattningshavarnas inbetalningar ......... ssssssssesserarea 2,327: 28 HSSATE TA ECT sata RER Böda rd SP bvs VA rr a SEE BAKER AR 1,112:35 = 6,930: 47 Summa kronor 25,014:83 356 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [6] Utgifter : Ränta å under året inköpta obligationer ............... 101: 24 Behållning till år (OJO PIG dBIBSL PIL YNIENOLENYENELSGBOJANELLD 24,823: 59 215,04 33 Summa kronor = 25,014: 83 Behållningen, som utgöres av Stockholms stads 5 20 obligationer av år 1917 till ett bokfört värde av 9,855 kronor, Stockholms stads 6 4" obligationer av år 1918, till ett nominellt värde av 8,000 kronor, Umeå stads 47/7 fo obligationer av år 1910 till ett bokfört värde av 4,325 kronor samt ett hos Svenska Handelsbanken innestående belopp av 2,643 kronor 59 öre, är fördelad sålunda: SLYLEISEN STAVA CIAL IAN oc oasen lsr per LER LR RESER AA T354 SON AO Befattningshavarnas andelar........ SSA RAKA RDS AR saa SONGS HO IPREN STONSOMELSKÖLSER OMG fore björk ss ts ARA 2,439: 41 24,923:1509 Kapitalökningen under året uppgår sålunda till 6,739 kronor 23 öre. Med hänsyn till penningevärdets fall hava brandförsäkringsbeloppen höjts för klängstugan med expeditionslokal till 65,000 kronor, magasins- byggnaden till 12,000 kronor samt maskiner och övriga inventarier till 12,000 kronor. De enskilda skogarnas tillstånd och skötsel. Tack vare milda vårregn kom årsväxten trots djup tjälbildning redan tidigt i gång. Rik nederbörd och hög temperatur har sedermera under sommaren gynnat skogsvegetationen och väsentligen bidragit till ett mycket gott resultat av årets skogsodlingsarbeten. Virkets utdrivning ur skogarna har under året kunnat försiggå under synnerligen gynnsamma snö- och väderleksförhållanden. Den häftiga vårflod, som förorsakades vid snösmältningen i maj månad ramponerade på många håll inom länet fullständigt flottlederna så, att det till dem framförda virket flerstädes måst kvarlämnas vid vattendra- gen, särskilt inom östra och norra Medelpad samt södra Ångermanland. Frånsett dessa olyckor har vattentillgången väl motsvarat behovet, så att flottningen överallt kunnat slutföras på ett tillfredsställande sätt. De höga dagsverksprisen, som särskilt under berättelseåret gjort sig gällande, ha mångenstädes avskräckt skogsägarna från skogsvårdande företag, varigenom särskilt torrläggningsarbeten å försumpade skogs- marker blivit eftersatta. Kolningsarbetena ha med anledning av starkt prisfall å skogskol lika- ledes under berättelseåret varit nära nog inställda till icke ringa men för hyggenas skötsel. [7] VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 357 Skogsägarna börja numera i allt större utsträckning anlita skogsvårds- styrelsens personal vid utstämpling av skog. Ehuruväl detta glädjande förhållande i viss mån må tillskrivas den provisoriska skogslagen, som otvivelaktigt i många fall ställer stora krav på den enskildes omdöme, kan det icke förnekas, att insikten om betydelsen av skogens rätta skötsel mer och mer vinner insteg hos den skogägande allmänheten. Det är även med tillfredsställelse styrelsen konstaterar, att avverkning av skog till- viss dimension numera endast förekommer i mycket liten utsträck- ning. Skogsträdens frösättning under berättelseåret belyses av följande tabell. | k SA | Tallkott Skogsvårdsdistrikt Grankog ee fu INSER | 1-årig | 2-årig | NERE SNFALÄS oc os de SE SN KISEL ROT LENE, An SNS | O—I | I I 22 TEST RA Sedel å de RE AA ERRIN R 3 0 0 2 AE | o | I | I—2 TAIS SE ASEA 8 noe 3008 LATINET 01 ee ARA | o | I HEI ao soc rr R R md a oa a vasa RER Har TER CE 1—2 FOStORpS.— 344 oo. av ER SUSRVEES ET BOB AAA (II f EE rg to RNE Ar = = ERisnosands: o.Lt KINGS NEN fat sn RN SARI ING | I | 2 | SJOHERSR stona es AN a aa a ana db dög rad RESA AS SIRST: ög, Hl ae EU HtRPrSSIE 3c dogs ar Ten a ra mar a gr da SAR SRS EE | o | I | 2 | TEST FRA ENE aa ot ERE SIRENEN dn ASA Hee REA (ce 127 INTAS NA SR MTRL oerh ÄRAS RARE LI a be DARE ARA NA IR ke RESER AA oa nn ES ARR RR LA a mag 0 oa sa så SS AGERA [or U| för | 2 Anundsjö ...... i SERNER ER RR Sa or änla ön aja dn a SE SARS RARSER AR SER | o | I | 2 STEIETIS JG sten 2 dans Re a RN Sig al 5 ön sjö re rn KASSE | ON I | 2 ÖNANSERS asbest ss sd 5 NER oda avs ov sor TS SAEESET | ev I | 2—3 AREVA foder rs RS RR SSR as susse dör åar mess OSS SERA SSA | o | Oo | 2 | Björna ENN SNS RE ae o | Oo—r i 2 ESLDEEDS. oder a REA a LA AA SRA (ARR RN FE Mr Förklaringar: o — ingen tillgång, I = ringa tillgång, 2 = god tillgång, 3 = riklig tillgång. Över skador av olika slag, som under berättelseåret övergått länets skogar, lämnas följande uppgifter. Skogsvårdsdistrikt In- Hus- Svam- | Storm | Snö- | kogs-| Frost | | sekter | djur | par | | tryck | eld | SRRSGSEERES 1, vo oc ova oa sr RR as ie I -HO | Oo Oo Oo | Oo | Oo 0 | FNRrOSJON Sann de sö co des RENATE al yr o o 240 | Su aas FORDS ab id cr Norre Or fr ERS o Sö Eden EM IG FI OS ARN 0 oc VESIPER AT [ör PR EIK re o | o SER BAJTSIOE PSUR mast sr RE ENE | ( [ — | — = FRAPRGSAMGS 4 > 3.0 ove SER RNA AL ERA DA FORE o o SN är koellefteat 0. cå I ONANI ReLö | OM a o AL ord RA dnr 358 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [2] Skogsvårdsdistrikt HE RN Storm Fr ra Frost HAT SSCIC us eder kor RER SR bea Le Atea o | I 2 | [0] o | [0] [0] NSARASSLe förlades INGA eb bieln ig orkörirter big I I I o I I [0] ENE Ref I fee VAR RE EF FO a BS DR NON HOEL bur [0] id [0] [0] [0] [0] Oo NGT SELC I ost od oe Sod ole Sölsle rs SAS sjal [0] I [0] Oo Oo o [0] ATI TATA GÅS JO (egg breda ga 1 ala brLle Md IE Np EN SSA TSE I 2 I [0] I [9] [0] Sidensjö ..... AEG REN USERS LE BARE AGE RASERAS [0] [0] [0] o I Oo [0] [UlANg ES Astma ejer SADE RR eu re o I [0] [0] o [9] o SJÄleVadS) Vf Lansen ep sea sea ba Sf rr TR I I I [0] o [0] [6] BJOOTI Rss SA le SE Sr AN a AES SN SE SE RAN o I o o o [0] o SJOLD ETC SKUR BET sä ja kors SMS Ej oe el LSS I I I [9] I [] [0] Förklaringar: Skadans omfattning: ingen = Oo. > > > ringa, å mindre enstaka områden = I. > » > avsevärd, å större sammanhängande områden = 2. > 2 > mycket omfattande, allmänt förekommande = 3. Fall av knäckesjukan av ganska allvarlig beskaffenhet hava iakttagits å den unga tallskogen på den s. k. Selsjöbrännan. Detaljerad redogörelse för skogseldar som härjat länets skogar lämnas 1 särskild tablå. (Tabell X). Betesdjuren åstadkomma allt fortfarande stor skadegörelse i plant- och ungskogar genom bett och tramp. Skogsvårdsstyrelsen förväntar emel- lertid, att genom förbättrad lagstiftning rörande betning å utmark de sålunda anmärkta olägenheterna skola kunna avhjälpas. Under berättelseåret ha följande skogsvårdsarbeten blivit verkställda inom länet. : A. Skogskulturarbeten. Sådd Plantering Summa Kulturhägnad Sunna kostnad Areal | Kostnad | Areal | Kostnad Areal Kostnad | Antal | Kostnad har | ar kr. |öre har | ar kr. öre har | ar kr. |öre meter tiga lörell kr. löre sola ken 15 | ÅR 51,819 2 LASS Al FR AE |on.z28 76 B. Torrläggningsarbeten. ÅAS A Å Underhåll av äldre Dikning Bäckrensning diken Summa | ÄRE kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad i SERENA SR kr. | Öre NASAS kr. | örelllern sa kr. | öre kr. | öre I öcisgn SN 33 | 56,960 | 17,386 | 03 | 306,363 | 34,040 | 82 197,675 | 18 [9] VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 359 | C. Övriga skogsvårdsåtgärder. Hyggesrensning och Beståndsvårdande | Diverse skogs-/ < | markberedning | gallringar | vårdsarbeten | 7 FF RN AS TN FSS = pe FTSE oi kostnad | Areal Kostnad | = Areal Kostnad Kostnad | | har Jar kr. öre | har lar kr. | öre kr. öre [Ok Rare | | | ran | I 1,955 [or] 54,356 | 47 | 769 - [og] 26,112 | 29 | 27,183 | 55 I 107,652 | 31 Kostnaderna för dessa arbeten uppgå alltså för året till sammanlagt 403,056 kronor 25 öre. Dagsverksprisen för skogssysslor hava under berättelseåret i allmänhet belöpt sig till för karl 10—13 kronor, för kördagsverke 20—30 kronor och understundom därutöver, allt beroende på arbetets art och beskaf- fenhet samt arbetsplatsens belägenhet på större eller mindre avstånd från industricentra eller större samhällen. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Den provisoriska skogslagen av den 28 juni 1918, angående tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog 3 fastighet i enskild ägo, som ersatts av lag den 13 juni 1919 i samma ämne, har under be- rättelseåret satt sin särskilda prägel å skogsvårdsstyrelsens fiskaliska verk- samhet. Styrelsen har icke funnit skäl att frångå sitt tidigare avgivna omdöme om de betydelsefulla verkningarna av denna författning. Skogsvårdsstyrelsen har i likhet med närmast föregående åren sett sig nödsakad att i viss mån inskränka sitt arbetsprogram med hänsyn till rådande dyrtid, icke minst vad beträffar undervisningsverksamheten. Den sedvanliga undervisningen i skogshushållning vid länets lantmanna- och folkhögskolor samt folkskollärareseminariet i Härnösand har likväl bestritts på övligt sätt genom styrelsens försorg. Likaså har styrelsens tjänstemän genom föredrag i skogliga ämnen medverkat vid de av hus- hållningssällskapet anordnade lantmannaveckorna inom olika delar av länet. Med hänsyn till den lågkonjunktur å skogskol, som under de senaste åren gjort sig gällande, har intresset för milkolning bland länets skogs- ägare ännu icke hunnit stadga sig så, att erforderligt antal deltagare till en ifrågasatt kurs i skogskolning kunnat erhållas. På grund av de låga priserna å skogskol har styrelsen också saknat anledning att i lik- het med närmast föregående åren anställa vandringskolare såsom råd- givare och hjälp åt skogsägare vid milkolning och därmed sammanhän- gande arbeten. 360 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [10] I ändamål att höja intresset för gallringar i ung och medelålders skog och för att tillika demonstrera för beståndets utveckling ändamålsenliga gallringsåtgärder, sådana dessa böra förverkligas enligt gällande provi- soriska skogslag, har styrelsen låtit utmed allmänna vägar utlägga ett flertal fasta gallringsprovytor. För närvarande finnas inalles 32 stycken dylika demonstrationsytor utlagda inom olika delar av länet. På samma sätt ha provytor blivit utlagda här och var för att uppmuntra skogs- ägarna till skogsdikning och skogsodlingsarbeten, varjämte behovet av skydd för kulturfälten genom hägnader mot beteskreaturen i ett fall åskådliggjorts på liknande sätt. Då betesfrågan allt mer trängt i förgrunden icke minst på grund av undantagsbestämmelserna i gällande provisoriska skogslag hava skogs- vårdsstyrelsens såväl tjänste- som tillsyningsmän lämnats tillfälle att ut- veckla sina kunskaper i dithörande ämnen vid den kurs i betes- och hagmarksskötsel, som på styrelsens bekostnad anordnats av Svenska Betes- och Vallföreningen vid Hussborgs lantmannaskola under loppet av juli månad, till vilken även länets skogsägare inbjudits att deltaga. Beträffande stämplingsarbetena har skogsvårdsstyrelsen beslutat att från och med innevarande års ingång försöksvis tillämpa vissa nya prin- ciper. Då det uppenbarligen är av stort värde såväl för skogsägaren som blivande virkesspekulanter att erhålla en tillförlitlig längd över ge- nom styrelsens personal utstämplade träd, har styrelsen beslutat, att, i mån förhållandena det medgiva, tillmötesgå härutinnan uttalade önske- mål. För att emellertid ernå full överensstämmelse i mätningssätt och förebygga alla oegentligheter, kommer dylik stämplingslängd att utlämnas endast i de fall, då jämväl hantlangningsarbetet anförtros åt hos sty- relsen anställd personal. Fördenskull komma under innevarande år för- söksvis fasta hantlangare att anställas såsom biträden åt tillsynings- männen inom fyra skogsvårdsdistrikt vid deras förrättningar, vilka biträ- den för sitt arbete skola gottgöras med skäligt dagarvode av rekvirenten. Styrelsen förmenar, att de ökade utgifter, som därigenom tilläventyrs kunna åsamkas skogsägare, väl uppvägas av de fördelar, som en sådan anordning medför icke blott i form av omsorgsfullare arbete, större arbetsintensitet och den tidsbesparing, som kan påräknas genom använd- ning av vant folk, utan även genom det värde, som kan tillerkännas en av opartiska personer och efter givna grundsatser upprättad stämplings- längd. Samma förfaringssätt kommer att försöksvis tillämpas jämväl beträffande andra skogliga förrättningar, då styrelsen håller före, att vissa fördelar därigenom äro att vinna jämväl för styrelsens eget vidkom- mande. Styrelsens diplom för välskött mindre skogsbruk jämte en hedersgåva fri] VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 361 av silver har under berättelseåret tilldelats hemmansägaren Jon. Daniels- son i Holmsjö av Anundsjö socken för det skogsvårdsintresse, han ådaga- lagt vid skötseln av sina skogar. De försök med flottning av buntat småvirke, som av skogsvårdssty- relsen påbörjades år 1917, hava på grund av fjolårets ogynnsamma flott- ningsförhållanden icke heller under berättelseåret kunnat slutföras, varför icke heller nu slutgiltiga resultat kunna framläggas. Till kommande år hoppas emellertid styrelsen kunna lämna en detaljerad redogörelse över såväl dessa styrelsens egna försök som över liknande företag, vilka ut- förts av för saken intresserade skogsägare inom länet. I varje fall synes styrelsen redan nu ha nått sitt huvudmål, att inrikta skogsägarnas upp- märksamhet på möjligheten av att genom flottning i buntar kunna till- godogöra sig småvirket från avlägset liggande trakter. För att i möjligaste mån möta olyckor från uppkomna skogseldar, har skogsvårdsstyrelsen under Dberättelseåret avtalat med föreståndarna för de telefonstationer inom länet, som ansågos vara av betydelse för ett snabbt ingripande i händelse av utbruten skogseld, att i likhet med före- gående år vid ihållande torka mot särskild ersättning hålla ledningarna öppna dygnet om. Denna organisation har emellertid icke behövt komma i bruk under året, enär anledning till oro för skogseld icke före- funnits. Såsom vanligt har skogsvårdsstyrelsen även under berättelseåret låtit sig representera vid företagna taxeringar till skogsvårdsavgifter inom de flesta av länets socknar. Anledning till besvär från styrelsens sida har icke förekommit i något fall. Skogsvårdsstyrelsens verksamhet under berättelseåret åskådliggöres i övrigt genom följande tabellariska sammandrag jämte därvid fogade förklarande anmärkningar. Vid det under senare delen av året i Stockholm hållna riksmötet med ombud från landets skogsvårdsstyrelser har skogsvårdsstyrelsen låtit sig representeras av länsjägmästaren, och bereddes jämväl de biträdande länsjägmästarna tillfälle att övervara mötet, som huvudsakligen var avsett till överläggning rörande det föreliggande förslaget till ny lag angående vård av enskildes skogar. Till mötet hade styrelsen inlämnat en motion rörande skrivelse till Kungl. Maj:t med framställning om åtgärders vid- tagande för förhöjning av det till skogsvårdsstyrelses ledamöter och revi- sorer utgående dagarvodet. Sollefteå den 30 april 1920. Å Skogsvårdsstyrelsens vägnar: J. O. HÖGBERG. Per Odman. 23. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. MAN Lö AREA Vu (Cd vp & ink 2 CIO UM SPAR & SN KRANG »- I HÖLERIUR kör ad a a Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE-. 363 TABELLBILAGA. Innehåll. . Av skogsvårdsstyrelsen lämnat biträde vid skogens skötsel och vård. . Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkställda och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. . Beviljade bidrag ur skogsvårdskassan under år 1919. . Undervisning i skogsskötsel. . Kottredogörelse. . Fröredogörelse. . Plantredogörelse. . Vidtagna åtgärder med anledning av i strid mot gällande skogslag verkställda avverkningar. . Administration och tjänstepersonal. . Uppgift å skogseldar under år 1919 inom Västernorr- lands län. . Sammandrag över av skogsvårdsstyrelsens personal år 1919 verkställda arbeten. 364 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Tab. I. Av skogsvårdsstyrelsen lämnat Antal förrättningar Med Utan Areal bidrag ur bidrag ur Ö i skogsvårds- | skogsvårds- z har kassan kassan | | = 156 253,48 43 | 156 349,08 NN A. Skog 5 Skå did | Använt frö Kostnad Arbets- Summa Bidrag VW 1 kilogram för frö kostnad kostnad i penningar | Tall Kr: öre | Kr. | öre öre KE 45,200 132,200 177,40 | 18,600 | 2,044 | 40 | 11,062 498 | 70 | 2,301 1545 | 70) S,701 1 45 69 I13,107 | 09 | 1,150 | 62 2,799 | 94 1, 150 öre 62 i rs | 0 NE | N B. Övriga skogs d Hyggesrensning och mark- Stämpling för hjälp- RN | Å Är ör slut- MN beredning gallring avverkning hh EEE KV AR 3 | STA RSARN Bidrag | 5 - Rd kr - ö rättningar i 5 ci drag 5 2 i 7) a Areal va Zz = Kost Å = >: h > 5 Kostnad ; » 2 3 - 2 2 RR i RÖN AR ee RSS nad Peer Fa M ig ie äs SE -— LE EE har 3 2 EZ gar = J d Å | SÅ | 3 z | | ec | bg Kr. Krinkören Ane = öre! Kr. ole Fr i; -H IR 3 — 20:51 (rAOO 2382 3671 80 | 433190 — | = RE Kr 96,6 | 2,416 ER Sr 90,104|[ —| — I—| 495 |2,177,272 / 3 Sn 117, | 2,882 | 25 233 | NO 233 |3,249,0 990,971] 80 433190] 495 |2,177,272 VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. biträde vid skogens skötsel och vård. odling. FIRA SeCk I NK CS | - Antal använda | Kostnad för Arbets- Summa Bidrag | j plantor plantor kostnad kostnad i penningar | i | | bar | i | Å | Tall Gran Ka kare Kr. öre Kr. öre Kr. öre ) 365 Summa bidrag = | i penningar i vårdsarbeten. IH Torrläggningsarbeten | | | | Summa | 5 Dikning Bäckrensning | bidrag | = i i penningar & -. ' S rd s sol å Bidrag | | Z Dikenas Kostesd | AH Bäckarnas Rostad q 8 | | = längd i penningar längd SE | > 5 ö 1 | : E-TRNEOER Kr. öre Kr. öre | TER Kr. öre Kr. jörel Kr. öre | I | Å | | 146 01.458 44,311 | 06 22,012 | 85 11,785 3,726 | 70 1,864 | 85 | 27,240 | 84 | . | fl 146 01,458 44,311 | 06 22,012 | 85 11,785 3,726 | 70 1,864 | 85 || 27,240 | 84 | FR dj Zz 366 SKOGVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Tab. II. Uppgift å under skogsägarens egen ledning verkstä (Större skogsägares a d Hyggesrensnin Skogsodlingsarbeten SE Gall > 3 Sådd pilla tern cg N ts | 4 Landskapets z Areal sr Areal namn 5 Are Sant fr Kostnad RA Antal Kostnad i ;å z tea SKOR f0 | inberäkn. Ke använda inberäkn, a 9 i te frö” i plantor plantor har har har un har ; Eat Gran KÖRTS Tall | Gran Kr 0: Ångermanland II! 352,45 |235,12/ 105,14 16,097/30, 588,67! 400, 400 977,100 | 35,787|51| 956,23| 32,548|21/354,74 Medelpad...... 5| 284,68 [108,50] 48,05] 15,470/76| 9,75 (KA 15,000 | I1,164|50]| 904,73) 18,008/261355, 5 Summa |16| 637,13 |343,62/ 153,19 31,568/06/598,42 411,600] 992,100 | 36,952 0111,861,o1 50,556|47|710,09 Tab. III. | Beviljade bidrag ur skogs= KODE tanN tva ob di É Hygges- ARR Diverse Summa Skoss- NR FST RA ds FIT kom kontanta JG cl ägnads- ALAT vårds- nings- värdet bidrag för | arbeten ; arbeten arbeten skogsvårds- | beredning arbeten arbeten | | i N Kr. | öre Kr. | öre | "Kr. | öre | Kr: öre | Kr j|ören rRNocE Kr | | | | NN | I - | Åt mindre skogsägarel2,090j. 12. | = == 12831Lr2 433| 90 |23,877| 70 — — || 27,2490 84 | I > större » 29,588| 37 20 | 8,772) 51 | 14,296| 60 | 22,841| 04 70 18 | 75, 578 99 I Summa | 32,284| 49 4 20 | 9,005] 63 14,730] 50 146,718| 74 76 18 | 102 819] 74. I : De kontanta bidragen ur skogsvårdskassan hava i allmänhet utgått till mindre skogsägare med 50 25 och > slörre > 2 30 2 å kostnadsbeloppen. i 7] VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 367 och med bidrag ur skogsvårdskassan understödda arbeten. skogsvårdsarbeten.) Vapnen Hä | | ägn.- 2 : | arbeten en Torrläggningsarbeten | köstkad Förbätt- = | | för Kostnad rad | Dikning | Dikesrensning | Bäckrensning | FIN för Summa Hr | | sel di kostnad ÖRA | S | | | plan- 1verse torr ägg Kostnad mna SEN 2 Gå ad "lägg- Arbeten nings- 2N8Å | Kostnad | 8 Kostnad Ane | Kostnad | | ning arbeten | i i i | JE SEN RANE | EEE | meter meter | meter | | IREperi lö.) Kr. |ö. KF: Od | Kr. | ö. HOK | öv fr. lö. Kör lö. IIS: lö. Har lar] | | | U I | EN | rö | | NR | | 13,246/05|1,039|25||202,623/94,916|55|304,650 33,718 32! 37, 263 IO, 206/18] 3 42730] 13.515 60 244550 HEI PR | I | | | | MN 11,096/ al 19520 12,756| 7,306|46| 1,713| 322|50] 7, 912) 3,450] 15] 1,470/80|18,769|65]| 77,255|22|| 190/85 TT) I | I I 24,342|/29|1,234|45|215,379) 102; 223101/306,363|34,040|$2 45,175|13,656|33|4,898|30|22,285|25] 321,757|692,362128] vårdskassan under år 1919. AA a a NEAR AA ES I Bi drag i fommmarn ar brest;e ro.ech mate ri el Summa | Utan ersättning utlämna kulturmaterield = | Meddelad PIGS Arbetsledning | | undervisning ur skogs- | Å | | J Summa | Frö | Plantor | och utlämnad vårdskassan Antal | Kostnad | | Värde | Värde | ES | | rese- och/ FI FÖLSIEAG | | | | bets- SN Tam | r a AR Antal | - SG r på - r | << | Sann krrilörell & Kr. öre In SR) Ölorel, IE örej Kr. förel Kr. öre] dagar | | | | | | | | å | | | I | | | | | | | | | | 2,718 | 30,770 | 511] 129,30 | 1,420 |50 | 274,800| 1,374 | —]| 12,208 168] 45,773 |69] 73,014 | 53 | | | | | | | | I | | UR (EN ME 2 bare ra ål brer El | 2200 FE ESR EE BE EN EEE 74] 3105 | 35151 | 35 | 129,300 1,420 | 50 | 274, a 1,374 | = 12,208 |68 | 50,154 | 53 E 1352,974 | 27 LSER 1919. RDSSTYRELSERNAS BERATTE SKOGSVA I of puesou -1eH I 19LUTWIJSJ[OYSY[OA 'x3 91 ( +bz € eJOH PIIPsIaq apuruoTt L Lå 9£€ I eloxseuuewguej sälogssnH 'xd 6ch «ua3 -OYS«€ UNJIYSPLIL (AS (ST RE e[O4SBOYA[OF PISTY HUeg— JE fz I PsSoYssyIrewu3ey ; 'x3 o$1I pel Y20 -sa2q I SINY SE 9£ |ejoyseuureunuej y2o -Soy Je INIAÄSHJOJ SUd [OJ SPuejuewIdduY BIION -3utuaIojspIeasdoys |6bz'E | 911 | 911 M/Y tl Po UN ILTE][OASA[OJ 5 10J SINYSJUIUPNESIOA 8 Pr | — ot Be[OYSSÄNIQJUE[ SYIAPION 4 - 3 - öd |rewuwn | S FR 1e3ep (dre pn TEST UPIE[SPIBA FE 5 -sSButu Injespus3oys SPE muy SeuIo| fSFuaes PP "mu 'w [gwepuy |-s3oyst uouweg 5 5 Se uuweu suaj[elsueoIeT AR uy, NS URNA eps 1940 | H ä -310.4 1e3u1use| Sutupads APP PIAS 1e3eps3uuuejg SED EN GS -210J EYLJSUH '19810XSSToys I FUjUSJAJSPUN paeasBoys I Iasanq e3ipurjsng AT GD E. VASTERNORRLANDS LANS LANDSTINGSO "dy Id s0uoay g 490 oz 'dsax I" syIesIsej QIjueId Yao -Ije) IOJ Jasud ey 'uessexyspagasdoys an Fespiq IN PprInieroq om gor uSÄIrj Wos JIVIURUAR 10 I ad souoxy $ In Iis 1d0joq uspurrgyroj epurqreua sopun ey QIyuerd v j9stg Fy id s0uonp 11 un ng3ddn fppawspagssJoys AR posiopun In Fel 184ud HEI pow 9urj wour redrsJoys epiNIsua IN 194E Iapun Futulksi0j PIA Ar QIIE) 10 Surupessq :stadosgq o5g'$ I o56"£€S I — | — BWWUNng o5g' 9 I | o56'£ €£S | — — eWmung oo — — | — |" 0z6F av II Furungyog ke -— RE ES EN ke OT AA OA CLI 4 o5g'G I o56'££5 || o55fg losrrgg | oOXSIUPId IN —« — 008'g — - "SuruFugA co ek « — — ooffo 10006 | $ dela - 000! £ I — — -- NAq sajja dox "ud 1948 sopun ISWOYILI, 14 ER 0006 — loog'zzE Iurupesia jow jeuwrgpn o5g'z o54"GeS — — FR AA 8161 Ip ups Jurufeyag :9948 J9pun ZJugIsy Iy Iy Iy Ix Ix Ix In Iy ugn HL uvID | IYL uBID) Ner ugsp) HEL OO "== — = AAA IN "2SJINFOPpII0sH TA 205 - 1g'€z | — — | eunung — 1g'£z | — | — | BUung KY a nd Mee MER SS BöT a IL Furu IE AR 18'€z NE SR svär veceNt FRE EON ORT i9pun 15uwuo Lj Lj | HUN -— 18'£z — — Iuruduejpy wous3 jasg sopun IJugdsay -— > — = UA g16T IVTUuN Suruffgusg I4 14 14 14 4 4 14 4 uvsN HAL | YvID | TeL ugIDN HEL | 28:05 | Ner mm mmm — — —. '98JIIQÉ0pPeJIION A "905 ov -H oo HH M [S] AN AH [52] H HH 4 Mm m fon] An = in Ze] A o SKOGSVAR 370 I I I I [oa SE | — I ET I eu eu gu epaol8 BEE RON NA proj 19S[9ALLYS 22 G Si BUIUYIJAAE 3 WOYSUIIJAO - 5 - TG epaolåa4e0) | epwopmjs | FISurquy apesosueleg 0 pusistn UTUXIJAAV RUE -SBUIUYIJAAY | -sBuruewuuy | 18qua ISuÅGg 1Ie3UuUeDD)E JEJVERONS exstostaosd Bejssoys sig fo61 15tu BOSNA sie 6161 490 g161 131UH [SIORSESAav FoOTTUF "JEBUITNYIOAAL EPIRIS]IOA Je3ejsSoyS opuejjr3 JOWw piss I AP Surupsjue pow Iapup3e EUSLIPIA TITA 207 '103uejdues3 420 -I[e] e3tre:? uayqvks oo0fi Id s0ouosyq $ IN SsyesIoJj eaey IOJUeId z ooS'gbo'1i| o00'of |eoo'dap': 000'001 | euwnung oo9'gto'1| o00'0€ ||oo0'ovo't| 000'001 | ewwng oo0o'oLl+$t | o00'0f Ilooofoob | 000001 fr oz61 18 [IN Sutuleqad 006'90€ — ooS'SSI VÄG | Ir I8pun eu3ue3)N — o00'o€f — 000'001 |tojoxsiuejd eu3a upNy « 001'Zz0I = o0oL'zLIi — UN « uejn « ooS'gt — — — doy 'ua3 191v tIapun BeuwoyltL 009691 = o0g8'1Åz SES Surupnesia 10w Ieuwepn — |o0o00'000"I — 000'000'I 5 EE gI61 18 ur Butul[eqad :3918 Iapun SUBDAYV SIPIY BIIB-I SIPIV SLIB-I SIPIY SIB-I SIPIV SLIIG-I MERA) Ne UETD) er === ===> === === === =E EEE SEE EEE ARR "2sj3210BO0opasJueld TEAR22L , rd 43 IRAT & Fb é 371 EB." ÄNS LANDSTINGSOMRÅ LA VÄSTERNORRLANDS | 497 10 001 "uvi3 c'o — LÖ 14 dexsueW - —08 | $'1 ur Lo uPxsy Aq olsåiag « « I olsäag olsyelg 2 oo — uFansy — 001--08)| $'z ups I UTASY 2/07, JAG Alsskry uvsp une olsser) SPA OZI Aq Ssvu vän 001 001 dexsuvn [0] — 001 z UPI8 I uofuteA S/ar INBAISKA UVI UY Zz) IUPGAISKA « uvig L'o 4q ofs — Oo - udansy [6] sto uer £'o UPASY 2/0 ISEN ugigj wo SZ! Pprodsmq | a Pswey — ot -— 0: oc 08 I upI3 I 0: "yr JAG AIG UPIJ WY I FERIHG I a AO 2'0 'uvid 9'0 uapH = 00Z dexsueW 002 08 £ er so | Furuugiqsig | ”/yr |A4G JING UI VY | IS -S[Ppuj såbanå a un ur dessupw sv[[MsSu 3 -SFuruqorjs tuna | ag ro) JB FP) woxddn ALSIPAD DE Str IA TT] Av opuvdii8 ER - I tapp - 5 SYRA uwru ssap AH UPHV0OS SPI "SPHI Ipewsoy| -ur 'udar ap PI8 | Av på dd feb 3 BILSNRI | -HIVS ij ts uPpEs WO | gapa g lamp ampop| I5t0gddn I uappa AR apuvArdur SINA U2O -sam | NegRnNur TAP Sapusgis så] AS Här I +. |'9 IvIÄW J0W 2 är i sua3J | -I3AQ | -apuon suap[a -SBOYS | pa Åq JSPugu suapja : Us ' d a HEBAT B$ 6 ra j Säga PeUNRI | FjInyvu "xo ia ; 255 äran RES stor UUPLeET RE I! ET Ad sprSgd uappa SENS PEONR -2q 'syesuni3aq RER | -SBONYS "TSpi And SJARISPULI ; SKIUpeT | SArAv uappa wmouadi sek SN EUS IP91y vImugag -SJ0XS IP ”Sjld -uv PAM | upurnung SMA tgpogy,. Pr Up] SPUBJIIOUJIOISKA WOUF ÖI16T sv Jopun Jepjos3oys bv In3ddn ARD 106'1 | 466'z | Lob'1 || bog'I | 6081 | ILP £9 gr I ibb'b | oz II I I | bgz z 56 4 I I 125[9A | 125]9A 195[3A | II6]3A 1v3ep 1v5vp Iv3ep 10891 |UapRA -1IYS | TINS Fl -1IYS | -IIYS Snr | 19uer [r99nru]-sFuru aIvu PES] gavsoa | 'S3uu apuvp | Sum anumvu |-sgum | -upur Bpurs |euwoxy Bora BPpurs | BUWOY HAN | urour | -wox |ARIINF| SIPru -1PIO ra -WIV3 RAR BNIA NRA -1PIQ) |rsaq | -wes Ivuy IYuy | eu |-spava | 199 dxA Ne yt : ; "AY | —UI "AY sol ; KRGE -25SAY -25S9Y -25S9Y Ieuy | BIUy d lg od "I =HION | STONE - WIN teTp [muy | IRUuy 4 Ieuosad p SR -s3uruygsuy WNIIPIPADIG URVISBUNÄSTLI -suopipadxq a1v)seuwu3risunT UaIsS[IIÄIG "Ivuostadojsugft YO VOJIPIJSIUNUPY XI QI 372 Skogsvårdsdistrikt och socken Sundsvalls distrikt: Attmars Njurunda Selångers Sättna Tuna socken 2 » » > Sundsvalls stad Torps distrikt: Stöde Torps Borgsjö distrikt: Borgsjö Haverö Indals distrikt: Holms Indals Indalslidens Alnö Hässjö Ljustorps Sköns Timrå Tynderö Fjällsjö distrikt: Bodums Fjällsjö Tåsjö Ramsele disirikt: Edsele Ramsele Junsele distrikt: Junsele Adalslidens Långsele distrikt: Eds Graninge Helgums Långsele Resele socken > socken » socken > >» Ljustorps distrikt: socken » > > 2 » socken 2 > socken 2 socken SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. "UPPIIOJ [EIUY BW NT ES - mm UN [22] Tab. XI. Sammandrag över arbeten, verkställda Planerade torrläggningsarbeten Skogsodling AE i 5 Oo . — Sådd Plantering 2 3 Beräk- - nd 2 4 & = nad 2 Kostnad | E FN kostnad ”: =S 2 Fran 2 É SS 5 Kr. lö. 5 5 5 KT NO 2,10 115150) 4 0,28 30 = == a 0,90 50/—-]—1] — | — — — |— 1,17 78/— | — I 220 124120 450] TES] a NN I 312] 238183 45,30] 1,268l40] 21 10,5 | 1,0021501 81 4,511| 3,4341/77| 155 S4/—1 Sk2:2) 240-143 TOS) 335125 16,82 400/—1—1| — -— 2| 2,457| 684107] 0,66 40/—1 —| — — = 550 169|—| 31 8,00 g19|—1]| — Ae SMR Ne 2,0 50l—/| I 5,00 834 1 640 467180 Er TER na MEL 1,5 YT 7 3,489 1,502 82 — — | 21 2,01 — I 438 251142 355 139|)—] 21 2,01 — 21100 CTS LAT 554124 ax SEN SAN 174 3 659) — 214182 0,9 45/—-1— | — 162 I 344 164104 3,0 T2OO fr 152 EO VAT > VÖTIT2 0,3 30/—|— I 466 — 164132 To 90/—| 21 1,659) 633176 = — ll —| — = 41 3491) 1,333 46 | 4,25 ; då ff SEE — — ÖlLITI9) 8I3I08 3,10 SR I AG 118 10 | 11,109] 5,293/99 5,0 178 da LO R-G 9! 3427) 1,629149 45,0 | 1,139/—| I |-2550 977 Si 530) 181616 — = I 153/| 501321 = SERNER 201 ITE 5ö7281 = | TrölN25039]- 1:083164 45,4 | 2,148 EN 21 10: 898 10] 1,619 635/14 Zz Beräk- Sä nad II> 55 = 3 » | kostnad |E z 3 20 3/— 627! 256175 6 2,161| 980l50|12 60 6 20 11120) 45 13/50] 4 85! 34/—] I — — I—] 2 370! 109/—]) 2 253 94124|| I — — —]| I 132 15/20-— — |] 2 233] I116|/16]|— 993! -342/—] 2 1,671) 329136] 7 3,603] 500142] I — — —| I 64 19/20l| 2 22 6116) 5 1,439| —444/26l|| 4 3,3791 1,116]781] 3 för bestånds- vård Stämp- Je I [Bare Srej3uN 100,0 21,40 20,0 114,0 5550 65,0 pen apel -dwgysm enad EDET NT EERO, REV AT [23] VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 313 av skogsvårdsstyrelsens personal år 1919. T H Råd för hygges- || ling [rensning o. mark-| | beredning I för slut- Gall-| 3 I avverkning ring | 2 [=> i = | & & | älsel! så lad fli:l Flea | & Jälla 16 | 3 PR | så Igid 2 I Else) fö ISA - td Ha | 3 mel 2 |Krjö. | 4 i er | | | | | ; u 91 123,00 352481] — HI i 6! 1012] 224 — — a | 6 | 67.0 16,208] 1/—! 2,0 60— | 21 16,0] 7,268——! — — I 5 27.00 — 7,980—1—-)] — —H | 1 2,0) St0f-L--10 ER | | | 15] 191,00 65,480]—] 2| 15,5/449|50] jI6] 198,0 —61,0575 1 3|24:0i775/—] ä or | | 251 533,0] 129,538— — — | | 21 23,0 5,04 —— — — | | | | I | | i I 3! 28,00 11,8255—— — —l | | | -H || mars 014270] — "FI | 97.00 707378 —I HH | | | i Ål 50,01 -10,2628—1-—-1 —I Ht 6 82,0] 21440)—-i—)] —I —jdI 9) 56,00 23714/—-— — ——- see fe 13| 74,0] 16.697] I 6240 Så 9) 350) 13,999—) 1/ 10j400]1 ' | | I | | | | 6! 210,0] 40,8011— — —T I EE Bier BE S3s 76,90] I | | Id 2 12,0 3532 I 13 | 686,0 146,425 z Lol Å I | | lj 201 987. 1315,164—1] — HH 5! 4310) 88,580-— — —— | Miaa —1 EN I 18,0 3,0500-—1—] —I ET 21 sS7ol 16,429—1—] — —H- mig] I TT 61 525,0] —96,5051—1 11 19,35 506150] Avsynade arbeten, utförda enligt överens- I 3 I = a = > med bidrag ur skogsvårdskassan | - ae kommelse i = z 7 = AA Z — ; i 31! Q |3 3 = | Torrläggningsarbeten | 3 8 = I 3 - = Öna, SR EE TE Ur FR | - I ml! = 226 > >ci ss | EE I el = Il&e3se I3le al RS & lr I SKIN 3 = öm 2 EE &R | vv I-— GO om a I nm il Oo - > Cd = = - FN - Ög: a = = rr TA | - Lö 3 - I sa z = - | lel a el CT Ag 2 > mall mm IT FE 87 lön le! m [la lane le) Ro fel ee | "äl: & ale bir lel 2” ls = - 318 = | 5 = 21 ARR LM Va = | I tal | I 71—1) —) Il Sol Il IOp 880! 221 i — — | mos SS Se Hd | sol —— — I 5 ER = | | | | 8 -— — — -— I 6,0] 4 9 19/—| ——- — 1 ost 4383 i HD - | RE — fl =" 2 RN [AR SEN [TS | | | | | | | == 2,01 21 000 186) 4571] — 1 5g2/—] — 6,0) 3) 30 LIA — 2 I 2 6,2] | il - | I SL T1 dd 2) OSS Ne —! = SR gg fn a ÅG a ee en mg RR RA | il | I ti de do - — 22 SÅ 68 HR dt dt 3 47| 21 4,0—! — 3] 6,00 868) 665/-] —IH — HH I | ' IH 22 RM RE BE fee fä 2 de de dh HH 2 8 fä la fm fv AR a ER RA C a ÄR ma STL RER el 12 SO SS - — —— — 1 3 4— —— 1 Ls 2038 —— — — | | 18j—] —— — I 5,0 639] 535| I| IO,0) — 12! Il 2,0 — —| 6! 16,0 1,268/1,190/— — 25-10 FL 0) äv AR SSE I 1 30— —— — 5 I5.0 3,068| 282/— — — 72/—1 —I—-1 — 31 19.0) 4,659l1,250/-H —- — 771 21 6,0] Il Ir,ol22] 153,0) 15,18912,5390|—|] —I — | 16— —— — I 8, 6201 340/— — — | kr Be 22 LE ET = VAR OS >] SAS 3— ——! — I 6,0 838] —|— —| — — 2 fe a er EE EN un de LD Lt TP od 7 CS (OS 0 Un on 0 FJ 1 Av JuUruPAIIOJ ISTVAN WD MAO LV ST ND ON Summa =S Cs | = lelel STLEteT =E SR MLIKA = F | | 28 al 6 201 8 2 > 3 1 dp 3 I I 2 fe DL 39| IH 21 a EEE | | s21| 7| 6 123 35 24 107] 1 8 18! Il 14] 25| —| 13 109: 31 31 77| 41 281 = 1] löna (ee. 100 — 7 I 21) öl öl en I| I2 39] —| 5 | 33| 51 14 = HR 54| 71) 12 | 116] Ij 241 | | 167! 8 15] 34] S | 10 — 2j 18 — 5| 30] Il IO 53] ör, 60! 6 21/1 Ive psFurupRro I 374 SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNAS BERÄTTELSER 1919 [24] Skogsodling Planerade torrläggningsarbeten Stämp- d | E Skogsvårdsdistrikt SN NE för bestängsll 3 ; = ör beständs- TR Hantering = Zz Beräk- = | Beräk- vård och 5 CS = = Je I Z| > 5 > = - nad 5 3 nad 4 SR -- socken El 2 Kostnad | 21 2 Kostnad || a | kostnad sn | kostnad | El) 23 = 2 äl Sk BN: Ce &| SR He = äl = Zz 2 RN da = = 2 & = 5 5 Kro Ej ä Kr. lö.) 5 ä KT = ä om "BH Sollefteå distrikt: ) Boteå socken |— | — RA far [na = ST — I—-| — — —| 4| 10030] 18,1 ; Dals > —| — — |—-/—| — — 1 402 213148] — — | |=—J]IE 2) ÄrGrG ; Multrå » ZIUNNT250 88—-l]—] — — —)] — — J—-] — — IN 3 18,0] 15,66 : Sollefteå D TIO 12/— — — 21 1,942| 1,071/66]| — SA 1,0 ; Styrnäs > I | 14,0 674|—]| I 1,0 50/— — lJ—] 21! 3040 | Sånga 2 —| — === = OR AN a — lJ—-| Il 20,70 4 Torsåkers > = — ll —| — — |—- — — I): 81 8 Ytterlännäs > | — — | —| — NA 201 101/80 200 8ol—I| — — ; Överlännäs : —| — SS — -- — l—-] — — IN Xx) - 5550 k Härnösands distrikt: Gudmundrå socken | 21/1 0,2 TON — I — = RNA PES CEST ESS pe ; Hemsö > —| — — —-—|] — -— TENS 3 Högsjö > Ti Ke 54/60] — | — SLE ER ma a fr Häggdångers » 3. 035 TSLSOF ET TNT or Sr SS ST NS Få | Stigsjö » äre = = — VV — I] I 1,0 Säbrå vä VN EES ua SR 2 = | ENE Viksjö 2 Gl F2355 Oe Or — —| — Ul 2 Härnön I 0,8 AO ENNRIGS 100|—]| — — — — | — = =E Ullångers distrikt: | Bjärtrå socken | 4/| 310 105/—]— | — — J—-hI—| — — | — = 1 7 25 Nora 2 31. 510 161/—|]—| — — | 2 448 379134 33 10|SO = Nordingrå » Aa | SE NE (Pp he el | LE fö — LA Skogs » —| — a En rr fre — le 480 335/71 71 17175 21 Ne Ullångers > TIG 188|—-|] — | — = 1 3,222| 2,223121]| — — |] 261] 427,0) 49,13 Vibyggerå > SNS 176/—-|]—| — SEMIN O25 0703 380] IIAl=N 3) MMS Sidensjö distrikt: | b Nätra socken. | 31 350 97/—|—| — — I—| 31 1,448 602152 — — |—] 26] 280;5) ATT : Sidensjö > ITNE 2252 634/49 201 r2:5. 70805 = 0 BES EE gp 17) Skorpeds 2 ESPN =S EE 335 | 18850) I 618 50582] — — NM 8,0 Anundsjö distrikt: Anundsjö socken |17'| 50,31 2:330)—1| 71 75:51) 558Z5lm 18 | -7,806] 3,2091/44| 1,567| 584140] 9 52,0 | Själevads distrikt: | Arnäs socken |— | — = I 155 205120] 41 1,319 725145] — SU EE ua ; Grundsunda = > 2110 355 208150] 4| 3,5 160180] 31| 1,496 628/— 254 8890] 21 3410 4 | Mo 3 SA ES ag EES 2 ol TENNESSEE v) Själevads > 200070 AT TI4O | ST Nbol TOAST — =] — FS ESR ee Björna distrikt: | | Björna socken |— | — — —-—| — ==) 250021 1,692159 8531 307153 1,0 Gideå > I ,0 123/—-]— | — tl r4l 8,159) 6,5051560), 464] 250/T210-5/ NESSER Trehörningsjö > a 3ke 136/50| I 5,0 410l--1| I 139 67145] — — | — = ML = - =] | Summa |144/349,8 | 13,107/09| 55 196,1 | 14,861 15161] 81,805/ 42,171/48| 18,999] 5,917 34|233|3,249,0|498, 71 | Mäta a VÄSTERNORRLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 13 ba ( un k eo S & > I 4 Sema hygges | = Avsynade arbeten, utförda | | ling rensning o. mark- | E | | | Summa | beredning | Å I enliet ävertkö- || ; = ST GS z med bidrag ur skogsvårdskassan | AE | & för slut- Gall] Z | 3 4 2 BE la) | = avverkning I ring] & - 7 3 Q 328 -| Torrläggningsarbeten | = 3 | SR = EIS else Sn ee | (2 oe et > av! | SIGN ESS > > HH = SS 73 = Fs20 ll > 5 GG sw | A20] = IM = l&l2l = ES EF ES FR SR a a MM EA NS s Sy P5 ls! . LP & 00 om a 5 | SA > -—0 |eR AA la 3 SN IV-TR = felen | St I) & 201 -1f = GO BN fe SR AE 3 | Be enl = SER NR a a SN FJ (EN KS FT 12 | & Ila = ÖV kodt Bi mm >) mm SIE l8r SE a - SEN Kr Mg ja] mel Ås [== = 3 3) is) Aj el ;e 5 [Er er SR oa Bilaea | "3 22 > & lal 2 sl: lf: | 2 al a FR I 2 z es TSAR 20 | 51871) & IE = IN | L | | | | sn | 6) II3,0| 0000-11 = 6— —— —— SN = 2 —LP I T,ol 1 18/ LEN Hl 40,00 8772/—-|-] — sar — SR I — 1 a 2 ok 3] 1350] 19,203-—1—1] — SE RR | = Ile — — —— a | 7 6 SS - 2 ER gj RN 6,0] 1,432 336/—-! —J| I 130] 2 26] —| 2 21 28,0 7,556)-I—] — 1| — oo — = FT ARE | le VR Il 30,0 5,336—1—| —| SR al —| — — I-| —'I oh i: 61 —| I 10] 145,0] 17,110j——] —J Al | | OR BA RR NÄSANS 4l 59,0] 10,087/—-|— — 6|—! —I—| —| I 18,0) 15600] — = lägen 2 SN > JA AS === = f SR en == SAN EE Lr 2,5) 2] 6 ji I | | | | | | | | | | | 2 22.0 4,649/—1— — Bl —|—| — Å — = SEE 1,0] 31. 461 —-I -— — —I—'—| — 2/—1 —|— —-— — — =— 1) FN | 3] —| — f31. 85.0] 15,167]-]|— 7 a fn JR SO fn EE ES 2 JAS irl FAN ELEN 9) 19500] 21183 4 EW FE le Il PS S GI Gao US 13| 67330] ie SL | fr 9 — —| — — |—-| —I 5l 800 11 291 41 0] 3] 419,0] 52,438|— AY ER I ER FEI a LEE s LINE FSA fa a (ås: 5:20 - 36 oh 3| 5]. 2950] AR 10—] —I— — = —I — | — l=-]| —L ill30.00 21 241 —| 7] 5 62,0] :5;949] |] — = = — | — l=I EN 21 9 I — | | I lan | | | | | I | | fölragol I5ä30——] — sl Öl AA I — Hl FR sl 33! I 18] I 10,0] 1,050l-—-1—1| — 211 —I1 let e ll = HH EF-S) 6-1 9 Zz Tas 128| | WE =E RS An = | Pad SERENA | s| 8) SF 3 IE 650f-1-] —I HI 6 —H ot — Ho o—- 8 re 2 5 17 179,0] 23.028 — a SS a fä a RE 3] 7550] 2,146| 150/—| —|— —| 11] 102] 2| 12 2 3:5 5,0041— nn BR 2, a an ER ET ER a REL RE sh I | | | | | | | | | | stal | | | | | ar | 125 232 ol CE MR UR BUT är 3.0 SSL S33l-) = kan = 3) 75] 71 ES = LR 2 = 3207 I 1) | 2 fa ( a a SE ESS Re a SS NR äl 8) 71,0 ESO = 350), 25003 = | — — = 1 a 32 TS | | | | i | | | | | | | | I | I | | | | | I 53| 886,0 197,094]— Il 1146/3,480| Sa OS VT (SS fran OR Se äl 182,5|21,380) 1,087| 2| 4,5) 2 .J 20j 205] i 44 246 SR | | | | | | | | | | | | | | | | | 6) 116,0 31,334/— il 3,0] 150] sill | 19) eRe045) 2001—] —I-0 5 391. TS) 4| 313,0] — 36,961l—|—-] —| — 2/—F —I—| — 61 16,01 3,027] — 66l—-| —I—] —I 61 201 nd 7 I1| 253,0 SOS fe — — SETT ST | 3 Ne Bb a en 6 391 —] 4 183,0] SON | TOA of) — I via Assis 5 fd d 23, 6 4 | EE i | | | | | | | | | | | | | | | 11] 185,0 47,899|— — a fr VE | ERA he Se a Mana 6,5] 1,440, — J-] — | 10,0) 51 391 1 II 10! 441,0 79.058] a 18—| —lI—l| — sl 26,0] 4.004] — = CE | Sa 56 71 16 1) 6,0 2200-11] —I FN 211 40) — 21 50 504 = J- I I HH o3l 18 — 31: 95 1,077,5|2,177,272 2111 96,9|3,1 10|—r,o59| 71 23,0] 5j 25,s/130] 724.5|84,516 11,296/13| 69.336] 115,3|514|2,665|124|561|3,390] 376 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [26] Undertecknade, utsedda att granska skogsvårdsstyrelsens inom Västernorr- lands läns landstingsområde räkenskaper och förvaltning för år 1919, få efter verkställd revision däröver avgiva följande Berättelse. Samtliga under året 1919 förda räkenskaper för såväl skogsvårdsstyrelsen som för de medel, som avsatts för beredande av pensioner åt befattningshavande hos styrelsen (s. k. pensionskassan) hava varit föremål för granskning och hava desamma, oavsett några mindre sifferfel, som under innevarande år rättas, varit behörigen verificerade samt förda med god ordning och på ett överskådligt sätt. Rörande styrelsens inkomster och utgifter under berättelseåret ävensom dess till- gångar den 31 december 1919 hänvisa vi till styrelsens för sagda år avgivna be- rättelse, vilken av undertecknade granskats och befunnits i överensstämmelse med de förda räkenskaperna. Enahanda är förhållandet beträffande s. k. pensionskassan. Under året hava följande avskrivningar enligt styrelseberättelsen och förda räken- skaperna vidtagits: TN VEMS 0 RNA USE NN NR da a fa Ls 3,946: 31 Fastigheten” »Skogssky dd Mm ipEes Sao oss. s er 14,210: 74 Pla tSKOLlOERA SR es bpod see os AR rg da sla E see 366: 03 Summa kronor 18,523: 08 vilka avskrivningar vi funnit tillfredsställande. Styrelsens och pensionskassans värdehandlingar och brandförsäkringar hava även varit föremål för vår granskning utan att föranleda till någon vår erinran, Lika- ledes hava vi besiktigat styrelsens plantskola i Sollefteå jämte å samma plats be- fintliga inventarier och lager, vilka samtliga befunnits väl skötta och i god ordning. I samband med revisionen hava vi inventerat kassan den 13 innevarande juli och var densamma i överensstämmelse med räkenskaperna för dagen. Under året har en större ombyggnad för en kostnad av sammanlagt kronor 24,210: 74 vidtagits av klähgstugan vid styrelsens fastighet »Skogsskydd» i Sollefteå. Genom densamma, som utförts på ett enligt revisorernas förmenande lyckat sätt, har styrelsen, samtidigt som tillräckligt utrymme bevarats för det ursprungliga ändamålet, fröklängning, för en jämförelsevis ringa kostnad beretts rymliga och ändamålsenliga expeditionslokaler, Av Jernkontoret har styrelsen under året åtnjutit ett bidrag av 911: 95 kronor för anställande av vandringskolare, För att kontrollera skogsvårdsstyrelsens arbeten ute i skogarna hava vi besökt några platser inom Anundsjö och Björna socknar, varvid vi varit i tillfälle bese kulturer, gallringar, torrläggningar och hyggesrensningar. Under resan besågs även en avverkning, där skogsvårdsstyrelsen ingripit med avverkningsförbud till förhind- rande av fortsatt brott mot bestämmelsen rörande avverkning i ungskog. Likaledes gavs även tillfälle för revisorerna att under resan taga del av en av tillsyningsmän- nens expeditioner. Samtliga arbeten och åtgärder syntes revisorerna väl planlagda och utförda. Särskilt vilja vi framhålla det fullt nöjaktiga resultat, som innevarande års tallfrösådder visade såväl i plantskolan vid Sollefteå som ute i skogen oaktat den synnerligen otillfredsställande grobarhetsprocent analyser av det använda fröet visade. I övrigt hänvisa vi till styrelsens rörande verksamheten av givna utförliga berättelse. Då mot räkenskaperna eller förvaltningen ej förekommit någon anmärkning till- styrka vi ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1919. Sollefteå den 16 juli 1920. Jar. W. RUNQVIST RoB. KARLSSON. Z. ÅSLUND. Utsedd av Västernorrlands Förordnad av KASSE Utsedd av kungl. läns landsting. Maj:t hushållningssällskapet. Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstings- område berättelse för år 1919. Någon förändring i styrelsens sammansättning har ej under året ägt rum, utan hänvisas till berättelsen för år 1918, vari meddelande lämnas om såväl ordinarie medlemmarna som suppleanterna. Den förenade länsjägmästare- och sekreterarebefattningen har fortfa- rande omhänderhafts av e. jägmästaren O. H. Humble, varemot beträf- fande biträdande länsjägmästaretjänsten den förändringen skett, att be- fattningens innehavare vid årets början, e. jägmästaren Arne Rydbeck, på egen begäran entledigades den 1 augusti för tillträdande av annan anställning, och i hans ställe antogs som biträdande länsjägmästare från 1 oktober extra jägmästaren Einar Magni, förut anställd som distrikts- chef hos Bränslekommissionen i Gävleborgs län. Kanslistbefattningen har som förut bestritts av herr Axel Grafström. Som expeditionsbiträde från 1 augusti anställdes herr G. Nylin, vilken förut under året varit sysselsatt med att för styrelsens räkning göra ut- drag ur jordregistret. Styrelsens expedition har fortfarande varit förlagd till norra flygeln i rådhuset samt hållits öppen söckendagar kl. 10 f. m.—3 e. m. samt 5—7 e. m. Vid 1918 års utgång var styrelsens verksamhetsområde, den del av länet, som är belägen utom skyddsskogsområdet, indelat i 12 länsskog- vaktaredistrikt, vilka från detta berättelseårs början omändrades till 13 distrikt genom inrättande av ett nytt, Offerdals distrikt, omfattande socknarna Offerdal och Alsen, vilka avfördes från respektive Föllinge och Västra distrikten. Till innehavare av denna länsskogvaktaretjänst förordnades extra länsskogvaktaren P. G. Gladh med stationering i Änge, Offerdal! (Telef. 12). Samtidigt transporterades och förordnades länsskogvaktaren i Föllinge distrikt A. E. Fregelin till länsskogvaktare i Hammerdals distrikt efter framlidne länsskogvaktaren R. W. Henriksson samt förordnades till läns- skogvaktare i Föllinge distrikt extra länsskogvaktaren J. Elfwing. Den 29 juli avgick med döden länsskogvaktaren i Revsunds distrikt J. E. Damegren, och förordnades i hans ställe från 1 augusti extra läns- skogvaktaren Jac. Jacobsson med stationsort i Gällö (Telef. 21). Länsskogvaktaren i Östra distriktet Emil J. Engström fick under året sin stationsort förflyttad från Bispgården till Kälarne (Telef. 15). Som extra länsskogvaktare har under året kvarstått Gustaf Edlund, stationerad i Sveg, varjämte från I oktober antagits till extra länsskog- 24. Siogsvårdsförenringens Tidskrift 1920. Bilaga 1. 378 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [2] vaktare e. kronojägaren Petrus Lundin från Kinderåsen i Oviken samt utexaminerade skogslärlingen, skogvaktaren hos Skönviks Aktiebolag N. J. Nilsson från Albacken i Alanäset, vilken stationerades i Stugun. Under året hava som extra biträden under kulturperioden dessutom varit anställda 23 st. s. k. plantörer. Av vidfogat sammandrag framgår länsjägmästarnas, länsskogvaktarnas samt de extra biträdenas antal förrättningar och förrättningsdagar för- delade på de olika grenarna av styrelsens arbeten. Kostnadsförslag hava under året tillställts 116 st. skogsägare för un- der år 1918 genom styrelsens personal å marken planlagda torrläggnings- arbeten i av försumpning hotad skogsmark, upptagande grävning av skogsdiken och upprensning av bäckar till en sammanlagd längd av 158,810 meter med en beräknad arbetskostnad enligt normala priser av 116,006: 24 kr., och hava skogsägarna lämnats tillfälle att begära bidrag ur skogsvårdskassan för arbetenas utförande, vilka bidrag styrelsen be- viljat i tur och ordning. För att emellertid de för den jämtländska skogsvården så betydelsefulla torrläggningsarbetena i försumpad skogs- mark ej skulle allt för mycket försummas under nu rådande dyrtid, be- slöt styrelsen, att de kostnadsförslag för dikningsplaner, vartill styrelsen beviljat anslag intill 1919 års utgång, eventuellt skulle höjas, om de höga dagsverkspriserna bleve bestående, och att anslaget skulle beräk- nas efter denna gjorda förhöjning med det förbehåll, att arbetena bleve fullbordade och kunde avsynas under år 1920. De dikningsbidrag, som styrelsen under året beviljat med i allmänhet 5080 av kostnadsförslagen voro: till. 2 vilande ansökningar av 1907 års dikningsplaner kr. 2,001: — > 3 » » HT TTNND > » 2,068: fr » 6 » » +” IOIA > » » 1,228: — » 4 » Då PP ITOLSKAS » » 2,1 IGT » 3 » » SY TOLO » » 1,30 D 70 > » AR OJLUSN be » 530880 S:ma 88 ansokningar, tan, aren, 1007, Fi,L4, I 5, FÖ TS krl.L4S;07OM Så kallade premier för utförda torrläggningsarbeten, vartill planer icke upprättats av styrelsens personal, hava dessutom beviljats med 1590 av de direkta kostnaderna till 10 st. trävarubolag och större skogsägare med kronor 6,735: 30 samt till en hemmansägare efter 300 med kro- DOK ÖRE so Keller Summa rkt. 10,53 2400: Vid 1919 års utgång hade styrelsen beviljat dikningsanslag till ett be- [3] JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 379 lopp av kr. 173,060: 50, som vid denna tid ej blivit av styrelsen utbe- talda på grund av att arbetena varit ofullbordade. Genom sin personal har styrelsen under berättelseåret låtit upprätta 246 st. dikningsplaner (Tab. 2), varvid utstakats 184,024 meter diken och för upprensning uppmätts 351,073 meter bäckar. Kostaaden för dessa dikningsplaners utförande har beräknats till kr. 145,773:83 efter före kristiden gällande priser. Under året hava av länsskogvaktarna besiktigats 422 st. pågående eller tillämnade samt 157 avslutade avverkningar. Av dessa hava 103 st. varit av den beskaffenhet, att de ansetts vara eller bliva i strid med gällande skogslagar. I 34 fall hava förbindelser att verkställa kulturåtgärder frivilligt lämnats. De besiktningar, som av styrelsens personal under året blivit verk- ställda å avverkningstrakter, för vilka till styrelsen lämnats överenskom- melser att verkställa kulturåtgärder till återväxtens betryggande, hava medfört, att 9 st. sådana lämnade förbindelser och överenskommelser blivit avskrivna, då det genom kultur eller självsådd uppkommit betryg- gande återväxt å de områden, som förpliktelserna avsett. Sådan undersökning, som omförmäles i 2 $ av lag angående vård av enskildes skogar den 24 juli 1903. har under året blivit hållen å 4 skogs- skiften, nämligen å 2 i Vemdalens, I i Mattmars och I i Brunflo soc- ken. I ett av dessa fall har styrelsen beslutat att på bar mark under- söka förhållandet, I ett fall har laga synen ansett återväxten ej uppen- barligen äventyrad, och beträffande de återstående 2 fallen pågår upp- görelse. I det mål, som vid 1918 års utgång var vilande i häradsrätten, har utslag fallit, men styrelsen har fullföljt detsamma i hovrätten, där det vid berättelseårets utgång var vilande. Stämning inför domstol har un- der året uttagits i två fall med anledning av under 1918 företagna un- dersökningar, då överenskommelse icke kunnat träffas. I vilken omfattning skogsodling verkställts under året med bidrag eller biträde av skogsvårdsstyrelsen och dess personal framgår av tab. 3 till denna berättelse. Den skogsodlade arealen belöper sig enligt denna uppställning till 604,21 har mot 540,60 har år 1918. I tab. 4 lämnas uppgift å de genom folkskolebarn under året utförda kulturerna. Av tab. I framgår, att de genom skogsvårdsstyrelsens personal plan- lagda avverkningarna voro under året 293 st. med utstämplade träd till ett antal av 1,588,418 st. utgörande i kbm fast mått 395,100, varvid 248,45 har kalytor blivit utlagda till framtida kultur. Tillgången på 2-årig tallkott vid berättelseårets början var inom länet 380 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [4] Sammandrag av länsjägmästarnas samt länsskog- Besiktning av avverkningar Upprättande av Kultur- avverknings== NN | o o : k 8 . . | Slutförda Pågående eller tillämnade planer Besiktning soma varest verkställda kulturer RE EE onbart | för god. av åter. ater- = k 2 o ä Förrättnt växten |växten €j| strid mot|Strid medlistrid med OR med ut- | råd och VR VET ef ansetts | ansetts . |provisori-| gällande utsyning syning |anvisnin- b även- även- | 1993 25 Iskaskogs-| skogs- SÄTET gar som god-| som ej | tyrad tyrad lag lagen lagar ställts känts | godkänts q —— — | =S (H S CH (H =S S =S CH SS 2 [SR ec [Sa [SR [Sar OR SA od os j 5 IR 255 25 SEE PT 23) 5 25 FT 5 AE 5 RE SR ES = ES SE KS SR ESA Be ES KS = INS = Kr I | a LE nn a GE SA RA a ER a z2 S 3 = 3 z SA 2 om TG 4 d ' i ' ' Ö Jänsjägmästaren ............ 21-21 IT) HÖNAN SE T3) 95 SNES RS ES a Bitr. länsjägmästaren......... — | — 1l Il 14] I1l 251 34|] — | —1]| I7| I7|| 2 Il—1—1- 2 MN Länsskogvaktaren i: ; Bergs distrikt), :tioem ss. 31 3 —1— 1 151 5) 21.08 32) 201: Il 31 61-521 514 Bixtra DitradeD Pb. .ssr. 9. — NN AA I I | 4 Föllinge" distrikt. ........- —lI—]| 21 21 7 7) 61 111 29] 43 —|—I]J 23) 70] Il 21l—-1—|—1|=— | Extra biträde ....ic... — = SR a | Hammerdals distrikt ...... 71-71. ol 7 7) 7 41 Toll 231 :21|', Il Ill 14-58), I) 3 ER Extra DItraden 4... ce. —]—l—| ll — SIS | 2] I18—|—|—1I—1— iklede' distrikt. /. möts. 1] 1 —|—|—|—]|—1|I—1I| 14) 12| 14) 131 111-55) Il 21-110 Kxtra Dbitraden) ......... —|—-l—-l ll 21 3-1 le MAS distrikt toa Na 3) 71 5sloo7) mt 3 508 II II) 7) 61-16) 66) 1214) -— 1 EE Extra biträden ......... —|— == —-1 1-1 —I—) 10 45-11 L Norra distriktetis:i emo. 6). 41051 5) 7 6) 141::23)-OI:4I] 12) 20 50 351 ENT EA er Extra, Diträden ...skoo.s —l—l | —!l—/l—l—-l-l I-II ) 4 Offerdals distrikt ......... 1) ox or or ox) ox 5) 13/9) 19) —|—1 32) 142] 3) 4-1 EN 3 Extra biträden :......... —|1—I—lI—!——1 1 4 21—/1— 2 3 —1—)]—1—1| === | ; Ovikens distrikt... .......s 6] 9| 1Il—1| 1 5) 4) 4 6) 5I—!|—N 16) 58) 3-4 —1—!1-—1= 1 h Revsunds distrikt ......... 21 3) 2) 2) 6) 12] —]|—1| 231 221 6) 61 221 631 6) 3I—|—1 210030 N Rxtra bitrademn tt... sc. —l—l—1—/|— | — 1 | SVegs distrikt. .... sw. .s «ss —|—1| 50) 62] Il 1l—I—|—|—] 21 31 4) 261l—1—1 31 6) 61 13100 Fxtfa biträde to. u.e 1) 1 22040] I 1I—|—/|—|—|/|—|—IJ 10) 89] —|— 3) 21 SM INIAStra, (CIStmktet. mosa. 3) All 20 20 1A1 II 1 15 01-241:201 2210 7 = IR Yr Bxtra bittaden bc... ELSE [CD RE er) RESA! TR RUNN RAND ED MA 2) [Fen UED hi pen rea ST 6) —1—)]— | — ÄS Kd strikt ae 3) 3) ET — | ATTTOR 9 Sk ös) 5 32) 103) 4 || M Eixtrar bitraden te. ssvos —1—|) Il 1 —| 1 TVN! —) 2 (3 dfn nn Östra distriktet ........s.. —|— TAN =E AGS mg SS) TINA SATA IS Ne Summa av länsskogvaktar- nas med biträden förrätt- ningar och förrättnings- ELR SS SR SEN GAA a 36| 43/121/152| 48| 49) 55| 93|249|231| 70| 70l262/1001] 31| 41| 12) I7 [SS Å EV Lå + " Vv ad AR Lå fr JN sd 1 är 3 ” JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE, [5] vaktarnas med extra biträdens förrättningar år 1919. förrättningar | PYEKeISItG. fot a tt LOT Sak | Dikningsunder- | Utförande av | sökningar AE re | Besiktning av dikningar) | | Avsyning av | Utförd summa pågaen- de; för utfärdan- verkställda ; dikningar röjning | . kalhyg- Av . underhå AN = ochl| ang. underhållet | EES lagat 255 (ENN fa KRT STEN rf före kunnat plan TR | tering |lsom goal som ej (Cosa som- god-| som ej | PES | FORA r | - > ec -- | Ek 1 po | 3 känts |godkänts| jär 37) | känts | godkänts| Fr | ifråga | I | = ARS en Fe) i on VG NÄR ÄRA MR 12 i RE RR FI BAN FE RA Ba jen > Im or lm » IST » Ar ob Är! » IM » |A » Mm Do lex) bo | Sej om: | 5: & 8 [Pell 3 i2el 3 IPB lesl EE Pal Bs lral a lera 3 IR: Bs IR: 5 IRA | | = 2 8: 25: & Sö: SÅ & SE & Sö SE ES: RS: RS Is al E | BIN — N I tall ale LR FiNve EEG MESA fl Si Se | | | 3 2 - IR fö ÄRR HRT ER färd öd SÄ BÄ ÄRA DE RE fr GA BL ÄN ÄR RR FÖR UN RR ent RN IR a sg SMR RT AN BiA l210 16) 165] EEE 4 RER —Il—I—|l— | I | | | | | —|— = =/ tj nd—I—1—1]—]) I 5 FE aa far — | 231 151 — | — 180] 193 | | | I | | | | | | | | | | a] 6| 121 9| 18 61 vilsoltel | — 8 Slo Fas! gol Elins) nvll25Tr "| | I | | | | | i 2 EN 6 5 SE IG 6 dl i RI hn 6 6], , 2571 210 | | | | | | I 5! SIKT 3]. al roll 24) TSITol tal sal 3 31 Eos 3 Shall 9 197] I | | ' j | I El = a SEE EEE SE —l—J] | 13] 127| 210 | | | I i ; | | | ; | I | BKN lr 21:21) ASL IGN ålen SI SLGSN 2) 221 15] — | —]] 19] I7| 165] Ve | | II I | i | | | | I I | I | FA a FÅ NER oe = I i fer Rn far 204 MR 13| 96| 178) 277 | HH i | | | | | | 200 ee EAS a fe a a I a a ER TN SN EV SST 3) IO 115] 161 | | II | | | | | = a OR FS | SLUSS le er lm a a SR ss 166 | | NH | | | | | | | Rh GL Bl I) oh 7 422 sl 2) TEITCSI I) 121 28l— —I 9| 141152 97 | | | | | | | | | | RT I CE fed ss = a NA rd VE frn fn dfn dere GE SA bea le, BRL VERS fa 18| 12] 3| 5| I 120 271 9 40l 13| 4) Il 10] 6 —|—]| 5 3/—1 3 Ir 237| 192] | RA ÖN | | lg | | SN 5l 10] 171 84) —1—| Il 1—1—1|—lI—1—I—| —-1— CR — (| 23| 9535| 260] 287 | | I = Tf VIN I i — 3 2 FT IESIRGl feel [a An ll nl rs SLAS a I I I | | I I TE fr fr (5 HE fr Ur rd fr i fr fr fd fn fr frn rd nd fr fra HL. MES i | I a I löst 21 3) xl 15) 221 201 sl 36 (Kb ESD) NET MEST EEK 5 EE EE I Mä ska | 2 5 | 21 8) 1811 181l 181| 181 | | | i 5 3 30 | 44 4 | | [| | | 8 | Säl ört [KL ES larv | OIL 231 OINGONS 213121 SoS SSG el far ae KE 13| 221157 2091 | | | | | | | | | | | | | I | | man 49234—1--1 | —l—l—|—|—| 1—1|—]|—|—1 401235) 197] 444 | il [edt | SE fan 25 181 271 20l 5l 21l—1—]1| I flaska lt) säll 192 : i ad | | eng AR | SER = 2 NGT EE 26 21 1I11—|— |— 21 1l—] 21—11 49) 171 1721 363 | || | || I | | a RSA | I | VA I" 3 | 0 I | | i | sl als 6) 143) 12 36| TE Il ASO flis 10 FA) CIl— l210241225 221/ | i | I H | i | | | | i | il | —|—1—|—1 31 261 —1— Ti == = liga] —=—1—. 41, 32) 222258 i I" | | | | I ol 8 —|— | i10l 211 201 ..7 25 Alone 8 —|—]) 18 211 6 | 12| 131177] 217 | | | I | | | | | | —|—|—|—!—1|—I 20 8] 28| elda 601 321 El LT 1) Il 114] 611 201 278 | | | | | | | Ior | | | | 9 så | la Ad | I | | | | | | ÄR fn RA 23] —1—|—|— 9 6 9 18) 5 Il SS 131138] 143) 138) 143 | | VER] | a | | MN VR dr AA | LINS en | Mät iller KR | | BR BIN [KD la en Se | Med fre de DAR bä IR | 79) 61] 38] 63/174/730/406|151/274| 74| 17] olt43l 95] 7| 6l276l247| 24| 6lr25l218] —| —I2,46413,3831 å ? XYSVYLIVRIN NE La NE 4 FN t 382 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [6] mycket obetydlig, och grankott saknades alldeles. Trots gjorda bemö- danden att få tallkott insamlad under jan.—mars månader, kunde endast några få hektoliter uppbringas. Däremot blev tillgången på 2-årig tall- kott till hösten ovanligt riklig och styrelsen har därför vidtagit omfat- tande åtgärder för att i största möjliga mån tillgodogöra sig det rikliga fröåret och erhålla frölager för några år framåt. Det gamla frölagret från 1914—1915 års fröår blev också under vårens kulturer så gott som uttömt. Som styrelsen under 1918 försålt sin gamla otidsenliga frökläng- ningsanstalt i Brunflo, har uppgörelse träffats med skogsvårdsstyrelser i andra län att t. v. få lejklänga å dessa styrelsers anstalter, men står sty- relsen i begrepp att snarast möjligt anskaffa ny, egen anstalt. I likhet med år 1918 har även under detta berättelseår varit anord- nad en planteringskurs med teoretisk och praktisk undervisning i skogs- odling. Denna kurs, som stod under länsjägmästarens och kanslistens ledning, avhölls den 16—19 maj och var förlagd till länets folkhögskola vid Birka, och räknade densamma 26 elever. Efter kursens avslutning anställdes en del av de utexaminerade eleverna som plantörer förutom elever från 1918 ' års kurs. Till den jordbruks- och skogsvårdskurs för folkskollärare, som avhölls i Östersund den 10 juni—12 juli, hade skogsvårdsstyrelsen beviljat ett anslag av 500 kr., och tjänstgjorde som lärare vid denna kurs bitr. läns- jägmästaren A. Rydbeck samt kanslisten A. Grafström. Den 24—26 juli hade Svenska Betes- och Vallföreningen anordnat en teoretisk och praktisk undervisningskurs i betes- och hagmarksskötsel under ledning av agronomen Bror Wallin från Uppsala. I denna kurs deltogo länsjägmästaren, kanslisten samt de 13 ordinarie länsskogvaktarna ävensom I av de extra länsskogvaktarna. Även under detta år har en studieresa för jämtländska skogsägare varit anordnad under länsjägmästarens ledning. Resan företogs den 26 juni—I juli och deltogo i densamma 13 skogsägare samt 2 länsskog- vaktare. Färden sträckte sig till samma trakter som år 1918, så att del- tagarna först fingo tillfälle att studera skogsvårdsstyrelsens egna kultu- rer och gallringar inom länet, varefter färden utsträcktes till Gästrikland och Uppland med resans avslutning vid Älvkarleö. För utbildning av praktiska kolare avhölls en av Järnkontoret under- stödd kolareskola, förlagd till Fagersta Bruks kolgård vid Näcktens sta- tion å Inlandsbanan. Ehuru den egentliga kolningen utfördes å kolgår- den, där 7 milor av olika typer blevo fullständigt inresta och kolade av eleverna samt en del milor utrivna, var dock en del av undervisningen förlagd till en kronopark, varest eleverna fingo lära sig att utvälja och iordningställa kolbottnar. Som skolans föreståndare fungerade länsjäg- LJ [7] JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 383 mästaren, och som förste lärare tjänstgjorde föreståndaren vid kolgården, forstmästare B. Fredman. Undervisningen, som var så väl teoretisk som praktisk, tog sin början den 15 september och fortgick i 8 veckor, till den 7 november, då avslutning skedde med offentlig examen, var- vid samtliga 15 elever erhöllo avgångsbetyg. Redogörelse för resultatet av kolningen lämnas i särskild tabell (Tab. 7). För att erhålla en allmän överblick över skogarnas inom länet till- stånd och skötsel samt inspektera dels genom styrelsens personal ledda och planlagda skogsodlingar, avverkningar och dikningsarbeten i för- sumpad skogsmark, dels liknande arbeten utförda av bolag och andra enskilda skogsägare, dels ock för att besiktiga avverkningar i strid med gällande skogslagar, företog styrelsens samtliga ordinarie ledamöter jämte länsjägmästaren den 14—17 september en rundresa med bil, var- vid följande 19 socknar berördes av resan: Frösön, Sunne, Näs, Ovi- ken, Marby, Hallen, Mattmar, Mörsil, Alsen, Offerdal, Föllinge, Hotagen, Gåxsjö, Ström, Hammerdal, Häggenås, Lit, Kyrkås och Brunflo. Den 10—11 oktober gjordes en liknande resa av ordföranden, leda- moten, direktören O. E. Fladvad, samt länsjägmästaren genom delar av Sundsjö, Bodsjö och Hackås socknar. Den 235 november bevistade styrelsens samtliga ordinarie ledamöter ävensom ordinarie och biträdande länsjägmästarna skogsvårdsstyrelsernas ordinarie ombudsmöte i Stockholm, varest skogslagsfrågor och andra ärenden av för skogsvårdsstyrelserna gemensamt intresse voro föremål för diskussion och behandling. I ändamål att sprida kunskap i skogsskötsel har styrelsen under detta liksom under föregående åren lämnat anslag för uppehållande av under- visning i detta ämne vid länets folkhögskola, Birka, till vilken skola anslaget utgick med 300 kr., samt till lantmannaskolan å Frösön, vilken erhöll 800 kronors anslag. För spridande av skogslitteratur har under året prenumererats på 150 exemplar av tidskriften >»Skogvaktaren> att tillhandahållas huvudsakli- gen folkskolorna och inköpts 100 exemplar inbundna >Skogen> för 1918 att användas till premier m. m. 200 kr. har beviljats för utgivande av ny upplaga av >Ungdomens skogsbok>, utgiven av Beer och Sjöholm, och har styrelsen utlovat att under vart och ett av åren 1920—1924 inköpa 30 exemplar av »Lärobok i skogshushållning»> av E. Geete och Th. Grinndal. För understödjande av utgivandet av »Praktisk handbok för skogs- män>2 har styrelsen utfäst sig att inköpa för 2,000 kr. av denna publikation. Det i berättelsen för 1918 omnämnda arbetet med verkställande av utdrag ur länets under utarbetning varande jordregister har framskridit så långt, att arbetet fullbordats för 47 st. av länets 59 socknar. 384 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1910. [8] Den »Lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo», vilken utfärdades den 28 juni 1918 och var antagen att gälla till den 1 juli 1919, blev den 13 juni, med i hu- vudsak oförändrat skick, prolongerad till den 1 juli 1920. Styrelsen har under året i 17 fall blivit nödsakad ingripa mot avverkning i strid med 19$ i 1918 års lag eller däremot svarande 29$ i 1919 års lag. I 2 av dessa fall har ingripandet från styrelsens sida med avverkningsförbud även varit föranlett av överträdelse av bestämmelserna i 2 $, första styc- ket, i 1918 års lag eller däremot svarande 3 $ i 1919 års lag. Dess- utom har styrelsen i ytterligare 1 fall måst ingripa med avverkningsför- bud med stöd av 2 $, andra stycket, i 1918 års lag. (I detta fall hade avverkningsförbud å samma hemmans skog först utfärdats enligt 1 $i 1918 års lag.) I 2 fall har styrelsen måst tillämpa 79$ i 1918 års lag. I det ena av dessa fall har avverkaren enligt hovrättens utslag ådömts böter, och det beslagtagna virket dömts förbrutet. I det andra fallet har styrelsen vid årets slut sig icke bekant, om målet avgjorts eller icke. I de flesta av föreliggande fall av avverkningsförbud hava avverkarna hos skogsvårdsstyrelsen begärt tillåtelse att få, med ändring av avverk- ningssättet, fortsätta avverkningen, och har styrelsen, efter att genom sin personal hava upprättat plan för avverkningarnas lagenliga bedri- vande, medgivit avverkningarnas fortsättande under villkor, att upprät- tade planer bleve följda. Bland ärenden, som styrelsen under året haft att behandla, märkas: skrivelse från Konungens befallningshavande angående förslag till fö- reskrifter rörande tillsyn och efterlevnad av lag den 25 april 1919 an- gående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av här- bärge åt arbetarna m. m.; skrivelse från Jordkommissionen med Frågeformulär för utredning, vilka medel kunna befinnas lämpliga och erforderliga för att bevara jorden i den verkligt jordbruksidkande befolkningens hand; försäkringsinspektionens skrivelse angående beredande av pension åt styrelsens befattningshavare; skrivelse från Konungens befallningshavande med anmodan att in- komma med utredning avseende skogsförhållandena, som avses i cirku- lär från Kungl. Civildepartementet rörande brandskyddkommissionens skrivelse till statsrådet och chefen för Kungl. Civildepartementet; skrivelse från Kungl. Justitiedepartementet rörande fråga om förläng- ning av giltighetstiden för lagen den 13 juni 1919 om tillfälliga åtgär- der till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo. Styrelsen har under året hållit 36 sammanträden. SF cd JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 385 Under året handlades 833 st. nytillkomna ärenden, och har från ex- peditionen utgått 6,314 st. diarieförda skrivelser förutom ej diarieförda brevkort, cirkulär, korsband m. m. Rörande de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel under berättelse- året hänvisas till länsjägmästarens under Bil. A. lämnade redogörelse. Översikt av förvaltningen av skogsvårdskassan återfinnes under Bil. B. Skogsvårdsstyrelsens Inkomst- och Utgiftsstat för år 1920 angives i Bil.;C Östersund i april 1920. På skogsvårdsstyrelsens vägnar: OLOF BJÖRKLUND OO. Hj. Humble, Bil. Å. Kortfattad redogörelse över de enskilda skogarnas inom Jämtlands läns landstingsområde tillstånd och skötsel år 1919. Under förvintern 1918—1919 voro utsikterna för en gynnsam skogs- drivning icke synnerligen stora. >»Föret> var dåligt och provianterings- förhållandena svåra för så väl folk som dragare. På eftervintern änd- rade sig emellertid förhållandena mycket till det bättre. Marken blev väl tillfrusen, varefter lämplig snömängd erhölls, och drivningen gick sedan lätt och bekvämt. Ett i februari inträffande töväder förorsakade emellertid stagnation för en tid, men väderleken slog åter om, så att skogskörningarna blevo återupptagna i stor utsträckning. Provianterings- förhållandena för folket blevo undan för undan allt bättre, i det både amerikanskt fläsk och mjöl voro till finnandes i timmerkojorna, och häs- tarna fingo icke endast hö utan även havre. Omkostnaderna blevo emellertid särdeles höga med dryga, stegrade arbetslöner och likaledes högt pris på förnödenheterna. Mot förväntan lyckades man i stort sett få utdrivet, vad som beräk- nats, och resultatet av vinterkörningen blev i varje fall bättre än föregå- ende års. De ganska vittomfattande avverkningarna hade dock av bo- lagen och en del enskilda personer förlagts till mera välbelägna trakter i närheten av flottlederna. Till följd av stagnation i exporten, och då många sågverk hade betydande kvantiteter timmer kvarliggande sedan året förut, kunde man nu möta framtiden med rikliga lager av trävaror. 386 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I919. [10] Ser man tillbaka på de 15 år, som förflutit sedan 1903 års s. k. åter- växtlag började tillämpas, d. v. s. från 1 jan. 1905, finner man visser- ligen här och var att förhållandena förbättrats beträffande avverknings- metoderna, och är denna förbättring, frånsett de fall, där avverkningarna blivit planlagda eller omlagda genom skogsvårdsstyrelsens bemedling, att tillskriva vetskapen om lagens krav på aåterväxtens betryggande. Men det är ett stort steg mellan att nödtorftigt sörja för skogsföryng- ringen, och att bedriva avverkningen så, att det blivande beståndet måtte bliva bättre, än det som avverkades, samt så att skogsmarken kommer till sin fulla alstringskraft. Det är svårt och tålamodsprövande att utrota den gamla slentrianen, att man skall avverka, vad som går att taga, och sedan låta skogen eller marken sköta sig själv. Att komma till rätta med de skogsägare, vilka ärvt sina hemman och även ämna lämna dem i arv åt barnen, låter sig nog göra, men många äro de hemman, som köpas med beräkningen, att skogen skall betala köpeskil- lingen, samt de hemman, där skogen skall betala utlösen för medar- vingar i ett stärbhus, för att nu icke tala om, vilket kärt spekulations- objekt skogen är för dem, som vilja bliva rika genom skogsbeståndets exploaterande. 1918 års provisoriska skogslag benämnd »Lag om till- fälliga åtgärder till förhindrande av skövling av skog 3 fastighet i en- skild ägo», har visat sig vara till stor nytta synnerligast för ungskogens bevarande, och ett stort steg har genom denna lag tagits mot det åtrådda målet, uthållig och rationell skogshushållning. Skogskulturerna kunde taga sin början i medio av maj, och ehuru arbetspri- serna voro höga, blevo dock jämförelsevis betydande arealer under kul- turperioden skogsodlade. Skogsdikningen, som under 1918 på grund av de tryckta konjunktu- rerna och brist på arbetskraft blivit mycket eftersatt, har under inneva- rande år börjat taga ny fart. Blomningen på barrträden, så väl tall som gran, var under våren högst obetydlig, men som tallen, vilken behöver 2 somrar för kottens utveck- ling, hade riklig blomning 1918, blev tillgången på fröbar tallkott till detta års höst särdeles betydande. Sommarens väderlek var för skogsväxten i stort sett mycket gynnsam. I redogörelsen för 1918 angavs skogsvärdet samt skogsaccisen för de bedrivna avverkningarna, oberäknat avverkningar till husbehov samt för- säljningar under 150 kronors skogsvärde under år 1918 och antecknas nu här, att skogsvärdet av avverkningar för år 1919 utgör inom länet 26,563,941: 54 kr. mot 36,862,461: 00 kr. år 1918 samt den beräknade skogsaccisen kr. 531,278: 83 mot 737,249: 22 kr. året förut. Debiterade skogsvårdsavgifter utgöra kr. 345,331: 24, vilka dock ej äro oavkortade FIRE [rr] JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE 387 inkomster för skogsvårdskassan i länet, emedan från desamma avgå omkostnader för taxering till skogsaccis, utgörande år 1919 kr. 4,216: 12 samt 1074 till statskontoret för fördelning mellan landets skogsvårdssty- relser. De åtgärder, som trävarubolagen och större godsägare enligt till skogs- vårdsstyrelsen överlämnade uppgifter verkställt år 1919 å sina ägande skogsmarker till skogsvårdens befrämjande, finnas närmare angivna i tab. 5. De nedlagda kostnaderna under året, enligt dessa uppgifter, belöpa sig till 163,845: 65 kr. utom skyddsskogsområdet samt till 580 kr. inom detsamma. Angående skogseldarna, vilka inträffade under tiden 9 maj—17 aug., inhämtas närmare detaljer av tab. 6. Deras antal var detta år 6, för- delade på lika många hemmansdelar, och den härjade arealen fast skogs- mark 40,01 har. Skadegörelsen har uppskattats till 1,870 kr. samt släckningskostnaderna till 1,360 kr. Östersund i april 1920. O. Hi. Humble. 320, Ba Översikt över förvaltningen av skogsvårdskassan år 1919. Kapitalräkning. Debet, Balansräkning. frän -ArLOMö! v.cs.:ssdesosessseebee eds vr änn ss Nere 83,027: 32 BEVAKNING S, TAKIA S RR mata oda sboed ars ade EN SPE SSE ker bus on NSL 38,0193:59 Syn SATS, FAKNIAS SRA oo en ses angr Ers avg dd args 42,290: 46 SKO SEIKnINE ATS ALAT ON) «vestra ent ARE a SE SAS 106,268: 28 SIREN SKULCUFETS, TAKT DRAD ae de elres san vs sg EA soo s Vendes 23,020:-077 FRSGEnVISNITN SS | Ta KRA EAA Adda ao on oo se SR oh JRR a ufo sel An sa 17,660: 74 NÖRGETeEIStrets TA KONNSYSIKECESA VIKT RES BRr RNE SA 14 Tr BÄR Fola CA (I ere Hörvaltoingskostnaclekstrak IDE | oo a oo sa SARA oa aeo skalan 24,270:- 557 PAYSatta: me dels: KäkRO so ova ss sad da em rosen ln oas kons 25,000: — JAN Slog esbäala igehidetteler op ARSA BERNS En 10 33 SE RA AAA. 7023-05 Balansräkning till år 1920 686,740: 65 Kronor 1,050,403: 51 Balanstaknine- från antal ssissssbar iir tlligs Aas fasen ses seeks 476,404: 75 Böteskock, försäljningsmedels;täkning sa moescstssdlördsy sken 156: 50 Transport 476,501: 25 LÄSK ds NN M LISE NN - (EC NT 388 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [12] Transport 476,561: 25 BOCKENKATEOLS) LA KITS of d SS Seen er LA AE NN Na a SA REL STAG SKOgSVAFdSAVSIerS rak SG ERS gl or ARS aura ATJ,2220 12 StatskOptotets TAKIA segra, Så AS de Nee oo AM Sat RARE I12,225: — NÄT GOFSVAEA KINA 0 7 a ek ME Are SATS OR MSE BE AL BR AR el ara oe EAS os SRA 30237 TS Balansraknin os tll Van NEO 2/OM kö ssasssa Nee BE ENE Bg SSE Ner 113,057723 Kronor :1,050,403: 51 Balansräkning Debet. INNVE DUtArIeTS OTAKDIN GAS dRe SVE be ESS a AR ARE a Al a SR Sr TAS ÖA je iPlantskolans mr uStrömstnd rakning 5 sc- 0 SA as ar RAR 750: — SKOpSIFÖSNTGETMID 208122 ÅRE Le de UL ARR Sr ök SLR TE NE Ne a ol ed EU kd fal 260: — HSO TESTER RETNITA O fr Nords RS ol BS a fa räds fs fe RA mö et ts ENA 100: 51 Syneförrättningars m. fl. räkning ..:...... Hossa ARR ARA GRAN SA I; TOA NÖJES TAULITS TA 8 ETLS UTAS One SS erer tf aa sr RR do so ben bsr 6,109: 58 Diverse debitorers räkning ........ GS AT ES SA 2,104: 96 Kapitalräkning i Jämtlands F olkbank .. EC SISSSASSA REISE NON I SLK 301 UN ATT BASS > TSV SILantmannens. bankiöstss du RK FER NAKEN ga 251,750880 (Giroraknin AW amtlandskEOIKbank yst bee SERA a se ma SIN TOO Kapitalrakning. (motstående nskulder);s.s..-bs-s a a a IT 3,05JEER Kronor 800,397: 38 Kredit. IEröklan omngsanstaltens Kakan 00:66 ses ss SA SAC SD 43,0 SETS SSKOSSIEO SIYTA KTIIII2N buset a jale be bä ls sla Ska ägd ee SLL SARS RR DE IM SL ee a BRA AR 252072 | Of 2 Mao Vern fall a kad NR AS Ba rd SA ASA SS sou Sork ARN RAR Ce 8,000: — (0) (oh 5) (03 51:8 Gö ad ERNA SEA NSE GSE ER SA EA NA Ge dd 5 0 SAB SALSERO EL I,1ÖT:57Ö (OIL TS a Bä1 001 0 LE Ar RS REL dr Ar ae ET RRD de Kr V OA Cha ED SNR A 50: — STatenSkBT ANSI eKOTMISSIOIA fss0 ge ses: ses NS f SS ES a a aa sas JASSE 4: — IM ÄTT VVILIES EE OTID 2 fors elr self f ef Te ANNA SONG h LLA SIR SL RARE FRA B RN se SALT 2005 JANVS altta IDE GL ELSWI ARTT 2 Ar eA a ASS ERE a ANAR Ne Sa äs 3 SA LAS 58,390: 62 iKapitalrikning (motstaende! bllgångAr) bios ssa ss dee ses sns se 686,740: 65 Kronor 800,397: 88 Förvaltningskostnaders räkning. Debet. ÖMKOStN ad ers: naknin 804 oo. ss SA a la js ole RIE SR nä öjsje se SAL 10,27005M AVI OTIN SATS TAKING ESS RAT Vana Sogn SAY ra a aa a Sr 14,000: — Kronor 24,27 0MSY Kredit Ka PHalTARKDING (ebok eE Eje Lsa Is klejainre sr NE Eee aloe ls SEE TLA Kronor 24;2 7055 [13] JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 389 FL DR AR Skogsvårdsstyrelsens Inkomst- och Utgiftsstat år 1920. Inkomster. Behållning från år 1919: AG Ban kräkninpptnnestaentie;:.....: ss es0e AA aa o oss oas eese desde sie 669,474: 37 Farer av SKORSSKINOCHSKOU 3 :ssss5 SST SRS fuse are ses baren nose 360: 51 AU Testäen de foReeapaR so. sosse sco sär AR NS 105 ca öka äre inere nas 2,104: 96 Beräknad andel vaviieserverade 10:26 re. ep vad Allee sars 7,000: — Statsanslaget för uppehållande av styrelsens verksamhet ......... 1,000: — Beraknade SkOpsvärttelypiiler....isss:.siosssoooodotp tai seneleeaersrenaesan 310,000: — > TÄNEO Re Rn ra lo ade sö 0 dara SURT SSASHENSE Salen Anp se nlnlnn are SÅ. 30,00055 fistaulning: Skosskalllel: BB. oc. c.ss sc AREA VINSTEN 5,810: 23 Blantskolan: I StpomspaROGb 3... ds cscsequs 3 sine SKR AR DESS NSL EN rest R des en 7509: — Kronor 1,026,500: 07 Utgifter. Löner: Länsjägmästaren med dyrtidstillägg ............... 10,830: — Bitr. d:o > » FERRAN E EE är or ASEES 7,008: — Kanslisten med hyresbidrag och dyrtidstillägg 6,540: — 3 länsskogvaktare m. dyrtidstillägg (å 4,656:—) 13,968: — Id 2 > > > (FABENIHO)L I0,SE I > > > RA EE a ca NE 4,487: — I > > > RIE sn LANE Kan I > med hyresbidrag och dyrtidstillägg «4,106: — 5 > > dyrtidstillägg (å 4,075:60) ... 20,378: — E/EXPEEILIORSPIIRAGE: 2 os oss vara sons enes oo RSA Re 4,200: — Ti KaSsaförVallatep a os ss eloser dets a SANNE a 2;0005-- 87,764: 3 extra länsskogvaktare å 277:75 Pr månad.................. 0,909: Resekostnader och dagarvoden: SEVFClSenS' JISPEKHÖRSTeSOT .::--ovccsss 00 LSS ret 3,000: — Länsjägmästarnas bevakningsresOr ......nmmmmss..oo- 8,000: — Länsskogvaktarnas > ER EO; 0003 = SKOPSVardSKORURILCEINA. >... scvsussprs sons eER ab nees 500: — 21,500: Hyra och övriga utgifter för expeditionslokalen = .ossmsmmmmssssssen 1,800: PCIE lO Hav gifter rr a oa oo dd as svea Aa NN Mel äendrgn sense rnts 2,000; fnnonser, SkeovmatemelvOCh. EXPEHSCE) sted eolsssdsasestsertsen ess 5,000: Beräknade utgifter för jordregistret samt komplettering av soc- KEnKar törn sa mo oioaudsoscdsisasssnsne Tis sANA ss bona sea KS NSD 2 500: Beräknade utgifter för insamling av kOttsmsmmmmsmsssseeeer sereranann 79,000: BErtkiket skap OCH UNNSRIATIET. .. s.-. Ussosgoss ses SN den LES Fä ars lsn enn ska Sr AE 1,000: Bidrag till skogsodlingar, skogsdikningar samt skogsvårdsarbeten AT LET Å SRRERSR Ar > NB RESA SIST ONNEE kS 2 SRRSRARRAE S LI 430,000: Resekostnader och dagarvoden för styrelsens personal vid le- dandet av frivilliga kulturer, dikningsundersökningar o. d. 20,000: Transport 169,563: 390 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Transport Beraknade utefter för Tors OkSlalten tb 4ssAs a TS Re SUR Anslag till undervisning: 103518 oaYshala (2 ONE a RR SAS BE SRS AM a Kr RT TT TNA 300: — BOTEN GSSKOlAN söude le sköta sorts As SAR Ae BIR SIUCIeFeSa LÖR: SKOg SAG ALE | buss sk RAS SANS NIE AT ANNE HÖTe drag) 14SkO pg SVÄRA be om ver bort Ser SSA 1,000: — (FANTINESKULS CI (så Mä Sears bre sretoå ts OT SERA RE 2,000: — EON 2 SKUTS ste se bre ot BA 0 Fr SS SEN AL, 3,500: — Jordbruks- och skogsvårdskurs för folkskollärare 500: — Kurs för styrelsens. Personal. ...ssm kak 4,000: — Prenumeration och inköp av litteratur............ 1,000: — iBeraknadevutgilter törs taxering till. SkogSsaCEIS k....... css Anslag otilliskogsutställning 0 1010 fArSk oe sd 5,000: — > > > 1209)9 07 (EADS SER Rat FU SEAOER 3,000: — Ännu ej lyftade anslag för skogsdikningar: FÖRNNIO 06 ATS! CT KID SATAN 0 ASEA TOO 3 TOO DAL [TV seeda Era RIO NARE RANE SR 2,001i 2008 > BI VIUD No NER ANLITATS SURIS 2,027: — > 1909 > SNR fr ENE STRAMA Sto as SA AO 9,797: 50 ST KERO EOS 270 MI SE JAR ER Ar be AA AVN RN era 6,373: — SIAT OMAR 57 JU REN Le ee ST SUS SANNA a 5,998: — » TO T2 VE DAY År sNelen Dre r gföle sla dte BR SSA Hee 107 fäg lokr — BIE LOIS ES SRF fre AE ROSAS BR NERON ME Sr Re 212155 212 NR Me 1 AE SKE VPN s/elelöle röta! bee ae: pi ati ste bol dst be isar 20,9091: — SUIATO TLS 2 RTR RING SRA EL Aa JNA 43,003: — STOL O > FIN I KA EET SAS RN ENAS AR SA SIE 0,0I1T:— dn NG TY Vö DR NGT NTE Fr da NINAS ONS BA! SO SS >» 1918 > ÄRVT SSR RES ESS NN od ODLA 22,809: — Reserverat för eventuell pensionering av personalan ............... » SEUIIVETS CN AD CL ATD AAA rs Sed RN 6 bat ord SSR AN Behållning av frö och kott Skulder Milld: E Personne Mö. oda ere Uber SAR oe SLL EN ENE förta LAR [14] 169,503: LAN 500: — 16,400: — 4,000: — 38,000: — 1773, 000-150 58,390: 62 114,863: 68 360: 51 1,30: MO Kronor 1,026,500: 07 IESPABELIBILAGA Z el 1 1 14 SKOGSVÅRDSSTYRELSENS I JÄMTLANDS LÄN BERÄTTELSE = ; CUCFÖR ÅR 1919. 4 Se Labs SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. [16] Genom skogsvårdsstyrelsens personal år 1919 upprättade planer för rationell avverkning och beståndsvård. 3 Åtgärder i enlighet med dessa planer i R Stämpling Gallring Utläggningsar Länsskogvaktare- SG kalytor distrikt 35 É ; varå kultur — & | enligt | räknade enligt | Areal kall utfö - antal träd kbm antal SEE ere < planer st. planer | har |[enlant.| areal || planer har BETOS ANANAS 21 TN 79,956| — 17,019 2 9 23,3 Föllingel san. 24 | 23 | -93,574] —25,034 39 ||. 10 15,2 Hammerdals” ds. ct. 7 14 93,048 24,306]| — — 6 22,0 Fedde ARE sekler 12 TIEE7S, 002205 = 2 25,0 LÖS As | 28/1 26 | 120,274| 35,708] — | — 3 6,6 ING) Dr ME SARS BASEN 16 15 92,368| — 21,855)| — = 6 22,0 (OHTETAFLSN TE 37 34 | 288,030] 64,353| — — 8 68,8 (VIKENS: Must l KOR an Au. 19 16 73,57 LIN T21050 I 16 5 7,8 REVSUNASKuf geek bug er 28 22 95,931] — 28,993 I 35 8 20,25 SVE SON or BR 14 TAN 257627 NKOIGOTN = = 5 VS ASSA 23 23.| 151,644| —27,607]| — TE 3 Se VAS RN SAK LR UN ESS arta 39 34, 1 T34;400)]0 035758 4 28,0 10 22,5 ÖST SNR ANL 15 12 34,034 SN -— — 4 II,o Summa | 293 261 1,588,418| 395,100] 9 79,5 I 72 248,45 Tab Genom skogsvårdsstyrelsens personal planlagda torrläggningsarbeten Länsskogvaktare- distrikt Hede år 1919. Sträckmeter Antal hemman Diken Bäckar Summa | 45 28,321 8,870 37,191 3 4,088 918 5,006 21 17,435 7,115 24,550 7 3,379 4,856 3,235 13 27,388 4,519 31,907 5 2,950 4,198 7,148 42 38,275 5,997 44,272 14 6,370 1,480 7,850 4 2,260 2,155 4,415 I 300 2,043 2,943 73 45,993 6,119 52,112 HSN 205 2,203 9,468 246 | 184,024 51,073 235,097 Beräknad dikningskostnad kronor | 22,940 |55 2,049 125 12,745 125 6,367 |46 25,103 147 4,697 1905 27,204 |41 4,828 | 16 2,856 195 855: 175 31,602 |87 4,522 11168 145,773 |85 [17] ar 3. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 393 Med bidrag eller biträde av skogsvårdsstyrelsen verkställda kulturer år 1919. Kultur enl. förbind., överens- 2 I | SE dre koma den stols Ev Kultur enligt plan Övrig (frivillig) kultur Länsskogvaktare- | HÖR Frö Plantor | Areal Frö Plantor! Areal Frö Plantor | Areal distrikt | gr. gr. CAST: tl. kel = tl. st. | har | ar |Itl. kg Id tl. st. | har | ar I tl. kel = tl. st. |harlar EraSr doisteolven 19,70] — — | 221 —IJ 0,40] — ibodl 4110 6,20 | — — | 6110 NGlInpe. css ons 12,90] 0,70 — 14 | 5011. 4,30] — | 4,000] 5150] — | — — | —]|— Hammerdals ...... 7,80/ 10,60] 42,300] 33/25 1,50] — | 4,500] 21751 1500] — 2,200] 1150 eder AA 6,80] — — | I1|64] — | — — | —|—II 0,301 — | 10,000] 31/— ESKS 24 Ae 11,10] 4,80] 38,500] 58 1301) 28,60] I,20 500] 281501] I,00] — — | 2/— 2 [Era sr a ANA AEA 27,80 12,40 500] 52|—I]| 12,40] 2,0 | 3,000] 171301 15,30] 5,11 13,200] 18 150 ftferdals! ooo. 6,00] 2,15 — I |— 1,20] O,20 — I | 50 — — — | —— VIKENS lll sossa0n 1,50] — - I | 80 3,70] — | 7,000! 5 l!50ll 5:40) — 4,000] 7150 NNESVSURGS. cs soc o 89,20] 4,10] 44,700l 143 | I81| 14,00] I,5o] 4,000)] 20105 ,20| — 1,800] 4154 vers) JOSSAN Fifa = 7.000] 211-—1l 11,sol= 1 —— | 161 501125,00 — 3,000] 32 |50 Västra FFK ENA 3,80] 8,00] 20,700] 30/1 — 3,90] 2,40 — 7140] — | — 800) I |50 BESS 1,40] 0,60 -— 2l—Il 8,80) 0,80) 15,000] 121901] — | — 0 ESA nd sedda I,15| 0,35 TE 2 Ti EG RR [AR 1,83 ve n 2140 Summa”? [204,15|43+70 153,700] 402 | 67 I G0,30 8,10] 55,000] 122 00 | 59,25 | 551 | 40,0001 79 Is4 I s Sammandrag: | Kultur enligt förbindelse, överenskommelse eller domstols utslag ............ [204,15143,70! 153,700/402167 Rene DAD od or RR SR a a sia ss SNS ARRESTERADE || 90,30] 8,10] 55,000/122/— SÄGES fErget LT eg BLA a rr AN SA er Fd A NA ASKS BERT LL a i SE NAR SEA || 59325] 5510] 40,000] 79/54 Summa | 353,70 56,90] 248,700|604|21 + Härav 3 kg frö tillhandahållet av markägaren. — ! Till plantskola i Hackås 1,0 kg tallfrö. ? Till plantskola i Strömsund 1,2 kg tall- och 0,3 kg granfrö. >? Till plantskola i Sveg o,s kg tallfrö. + Summa till plantskolor 2,7 kg tall- och 0,3 kg granfrö. Tab. 4. Sammandrag av skogskulturer med folkskolorna år 1919. Antal | 2 5 Länsskogvaktare- S 7 del- Yirö Plantor | "Kultwve- so ocken och skola | rad areal distrikt tagande tall kg | gran k tall st barn 3 |8 S - har I FETT on EESTEA Bergs SNSKOlOT Geomag 69 45 = = 1,50 20 ge ASS RAN Hackås LE SR SERIE Aer | 65 0,6 — = 0,60 ET AS AIN Hede SKAR: i Side ROLE | S5 0,7 = 1,000 1,25 FR fa FOTAR ISA | Linsells SIE SNV AN ERS BARE ber 28 — = 2,000 0,40 Re eo Ssd stor | Klövsjö 2 MR NR BER P BRON fd Cr NL VE NNSSGO 0,60 SAERETEE nisse | NVCiImdalOHSNRSE 12 I i dgr ss 100 | — | 4,500 1,00 SLA osas lkföuannts LES UNE SJR SADE SSK ”R250 — I -- 1,60 TEE SöS LAS Gåxsjö TESEN SA Ao ar 15 0,2 500 0,50 PI NS SE PR Ströms I FRANS SER 107 Ks O,r 1,700 1570 VIKENS ocopossneor ae Ovikens TUI Fr SR FORS LER 131 2,8 — — 1,80 AA SERENA Myssjö LS MG SE DRAR 23 0,6 — — 0,50 Ås sno AR ASS SEN NA Rödöns KEN ENA ag Rs ala 32 0,8 == = 0,70 EST RS RASUGBAGINSAND 0 oks doses | 52 I.o 2 2 130 SÖMN ver ANOS AE Fors RANA TR SNR bara 32 0,85 = = 1,10 Summa 30 skolor | 820 12,15 Ost, | 22200 TAGS 25. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1920. Bilaga 1. Vr SG or t dd Pr oc 5 HR ER vy ök MT TR fa | I TS ; N Å dc ( 3 y cv : t md é RN > > 394 SKÖGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [18] STRAM (AAA STAND Sammanfattning av kulturåtgärder och torrläggningsarbeten, verkställd egendomar inor Kulturåtsg äl Re Sådd och plantering Skogsägarens namn Fullstän- Kostnad & Areal Summa dig skogs-| Hjälp- | för arbete, Hegneg hektar kronor odling Healtnr öl am. frö, 7 er de i kronor | Meter | Kostn SE TE ANNAN BEN ER NE 15 re bag ball a 12: TIER REN I Utom skyddsskogsområdet: ASNIB IST gesunds BEG oss Re 65/—| 2,537/50 56— I] 7,039/62/00E BerovikocssAla IN Ya ASNBR occbooke as — |— = EU = = IA a (Fratingeverkens|,Åv. Bi oo. 43/50] 2,706/— 5/80 —/— 541/— — J—-] — EA TED börnings Bräv. Av Bulinc FS Lien SI, dl =) | T5T24130] ET TN HETA ns fOTSA BN CST Re een TR = = aa SSE Sa ONS SL RT Lars Lithanders Träv. A. BB. .uo.. 3/— 228/— 11/60 —Il—| 2,680106 — |— — Iöjusne— Woxna A,B o.s.ssebbulses. sl — |— 119150 —I—! 6,314/— — |— — NRAD STOrS VALRB AN did ssge en ANAR 23—1 410—- — |—- 531] 35253 1ZSI le Närma SaoverkskAr Bi bss fu SEN SR 301=1 "4541 SN TN Salsåkers Ångsågs VA bed ef MA, RT AN vire 2 SE KR je MN AL DAN dÖVSAEVerkS. AN Bö docdandot tl. SN fra 10190 RET 281115 = NN SIROTIV IRS AN RNE 2 ba a sd SN Ao AB 1,096/90] 21,450115| — 250176 ==] 11,2991551 2 = SLU CSA NOT SNETT rer AN 18/— 759/— 33/90 8I—|! 3,019169 — |— — Ja Sundsvalls Cellulosa A. B. ........ — |=]| 16581) 36155] —LI—1] 6,173|25) VS SVATO VA RI VERK Re da RE Z9lE =) 330 2 4'—] 639135] 1,243/—] 498105 Trävarubolaget Svartvik............... 10—] 3,356/80 Slo RE 191150) SS : IVATTSTA SNIA TES as mk LIL LL 35195! 1,767/50 29/90 —Il—]| 1,798135 SS = RT SR ES IE rå AN SN MS dd Summa | 1,451/35/39,311/95] — 581191 95|/—-145,837/45] 1,243/— 498] Inom skyddsskogsområdet: | ST AMOTS MAR IB oe bes js ass ar TNE 30 FAM 580/— FT IE — | a JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. av nedan angivna trävarubolag och större skogsägare år 1919 å deras Jämtlands Iän. J95 ff Im mIDIIDIILDSnDSISD»DISsssss»»SLnn»Dnl»DD»D»nInInns!II»I»Innnn»n"nlllll"t:Bt:SB:B»:»S>»MfN!ScS5filsllllTDODc»TGffmHuucusSlODS)CEEI cc ört Ag eo rIR oo SsÅr beten der FR Bäckrensning | Nyupptagna diken FE ER | I I | | | Summa | Längd I.) Summangdl Längd Summa | Längd Summa | kronor | i meter kronor i meter | kronor | i meter kronor | FE | | BR eg 9,577|12 1,802 | RA 4,021 460088 SON = äl SEN 24,268 | 7,0650 79 5,940 3,596 96] = = = 3,247|— 1,620 640 - = — — = | = = 1,124/30 250 | 125/— 1,040 1,097/80 — | — HI 1,027|85] — 10,723 | 1,797/87 11,611 6,748)56 50,123 | 4,438/67] 2,908/06] — | = = — = = = — = 6,314|—| — 1,925 | 992/— — — |— EN == 3,663 ä SS 1,911)50) 12,901 9,876 45 = — | 259 | 123/— 505 | 46420] = — — |—] - - 661 | 150/— 5,492 02 = == — 281115 1,670 | 258115 3,673 1,705l47| = 4,646 998166 32,749|70] — 2,795 | — Lis9lis] 19437 | — B,494|50] —— — 3,778160] = — | = öllrossa | 493470 Sör 7,831125 8209 | 80430 6,847 3,348 58/ — | — = 4,516140 — | NE 1,942 | 855121] 1,781 | 212148 3,548l30] — 9,524 6,673195] — 2,249| = 1,60930] = — = HH] 55/60] 693 398195 5 = = 23,715/31] 580—/ a | | ib I Kostnad för torrlägg- | ningsarbetet kronor fn Mu - 5,374/40] 11247 75 640|—]| 1,222 80 12,985/10 | 992/—] 11,787/95| 587120] 1,852/— 2,962 28/ 9,653/65] 4,934/70) 4,152/88] 1,067/69] | | | 8,283/25 454155 78,198/20) | | | öl | Fl Summa kostnad för samtliga arbeten kronor 14,951/52 11,247/75 3,887/— Ka 14,012/95 2,908/06 7,306|—] 15,451173 2,101/20 BEN 3,243 431 42,403 35 8,7131/39] 11,984 13] 5,584 09] sa 4,020 40] FOSTER DEVA MA ar vie, Ne FRE AR GS SK fe RUE KR ST AV Red ND RSA RAVE BRA SRDAA SRARNNT vi Ta TANT NR j ; i 1 396 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [201 Tab 02 KUL VOTL Å. Braddstell Befintliga ÖT Plats, där skogselden randställets skogs- SE nd till nå trädslag, pågick avstånd till när- : | mark, angivn maste. by med. Tid, då skoassl- Orsak till eldens CEN OT AR fond tiondede-| över- FORSAMELIS ERE den pågick uppkomst : äl lar, där gicks ess namn Il Socken By elden! (SVING Kilometer k den uppkom | Har Alanäs. Siljeåsen. | C:a 3 km fr, Silje-| 16—17 aug. Ej utredd. Elden bör- | Gran 0,8 4 åsen mot Alanäs jade i obebodd tim- | Tall 0j2 rågång. merkoja, som troligen besökts av fiskare ell. andra. Ström. Sparrsjö- |2!/, km fr. Sparr-| 25—26 maj. Ej fullständigt utredd. | Gran 0,2 | 19 |40—5 näs kro- | — sjönäs. Antagligen ej ordent- | Tall 0,8 Så nopark. ligt släckt eld efter fiskare. Brunflo. | Torvalla. |0,3 km från Tor-| 23 maj. Bränning vid röjning. Tall 2056) ”Ojor valla. Gran 0,4 Lillherr- | Kyrkbyn. |25 km från Kyrk-| 27—31 maj. Åskeld. Tall 15 dal. åsen. Sveg. Byvallen. | 15 km från By- | 9 maj. Gnistor från lokomotiv. | Tall I vallen. Sveg. Ulfhälla. |7 km fr, Ulfhälla.| 30 juli. Fiskares ovarsamhet. Tall I Summa | 40,01 KIVI [21] lands län år 1919. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 397 Beräknad brandska- da å hela skogsbe- ståndet Kronor 360: TIO 1,870: | - Medel, vari- | genom elden | begränsats, t. ex. naturlig begränsning | mot myrar o. dyl., inträffan- | de regn, in- gripande av släcknings- manskap m. m. | Släckningsman- skap. Släckningsman- skap. | Släckningsmen-| skap. | Släckningsman- skap och be- gränsad av myrar. Släckningsman- skap. Släckningsman- | skap. | | Summan | av be | räknad | | Beräknad släck- | brand- | | ningskostnad SE An IEIETE RI NS AK | Kronor släck- | nings- | | kostnad | Kronor | I | | 200: — | 560: —]) Skogen nyavverkad. Ej vidare torka. Marken ej skadad./ | | | | | | 200: — | 1,700: —| Överståndare avverkade föregående år samt ungskogen | gallrad. Ingen långvarig torkperiod före branden. | Marken ej skadad. | | | 1005— | 110: —I Det brandskadade virket fullt användbart. Beståndet! | | växtligt. | 700: — | 700:—] Såväl skog som mark obetydligt skadade. | | | | | 100: — | 100: -—| Ej nämnvärd skada å marken. | | | 60: — 60: — D:o d:o | 1,360: — | 3,230: — Lig op I 621 Le 91'I Ler LÄdE WW 'J [ONE Bul[€yYIa stu 1d SugFjepas : :JÅqmm IASIWUOUOYNH NN br Sv TS 6+r +S IS br 20 ”WÅ[oA suejtw IN Spueey 2 -10J I I9pUueIq YIO [OEI] PWwWns 9:45 z:66 Z:911I 9:68 b:gII T:SII g:1€ QUE Crrnrtrereesärersesr rn ens r enar ed useAssesuIe[ I 3utuysej pra newuddN) 610, 0:6-0.8-0-0-0 0.0 .0.0)5 06.0 0 0: B/DIb:ö oc ol Nessduruygwu ; | :104e1 Ar HÄGN ” 91 9z Lz 9z Ile gt zz u3Ap rss RKA pys3urufoM a | tek ert Bane sd z ad oi oe Oe des /re or/e8 ERS € > pejoxpn < SA lar /v lor /, lie log /i 3ep y9o peugw "Te Sutupug) Sue - AS o9 z9 69 09 z9 9 vå ser RAR WÅ[oA Sue[ ES = Ule TG ENSE PSL Ae nagg [5 9'l9 SAGE +'6VI 6'€11 SELECT 8'g9bi1 — « "UPp9ATlAJ Yo pasjoy ewwns 3 ES G 8 9 L 8 pr go oorretererereereer eter rerna poaTlAJ = 919 BSEE b'rbiI 6'/oI 8'of I 8'SET oStgr CE Re pa4joY ewwns = IJWWOXI0J Passoj uoOSeu (4 ETTER PENAO] 2 p3ugw edum [4 UPISIIO] IJWWOYIIOJ HIJOP iHSEI AR apuarelsaq 1seärNespnANH Se NR RE pad zz eg | I" MIIO : g I sw ST Te Es [2 :Ppasjox Mm AR Ha a SR FA = SE Re Al | RO OA OTO TO GO O OO DODGE! Nessdurupguw 2 :Meqauur eisej SUPA Zz SS FR EE SÅ CAS il Ao Oorreeereeeerr tenn re rt uWIAToA :ewu33r] = Of I €zz gzz | €gI1 g1z tzz ES Wu I srt RR RA wWAJOA ÅA €'z 8'z IA 8'z Zo:€ € Re Kg riitesrereeere renen ee ployjapaw 2 9'9z 9'1€ et 9'gz 6'of TT — III (SES EE NER ERS SJ2IYuWuojPpaw :PjIWISIN = [ON oT ST AN SI oz SI wa Yreq ed (424013) '"werpapaw 4 2 RS L6'z L6:z L6'z L6'z zz'€ 9 WU Connie eleje ee s ejeleiein sie eele olen Rn p3ue[ « 2 Buruqrog OJ TIO Ty ASA | TES NL "Wu ur Suqpueqoq ( och Sutussejddn 2022 eurojtw I JYP 1sa1ut jwes perprojddn Yyso uspre3joq [IN PeNoY UIpaA | peuew yvolIe ”pnsSurustsasse SUapaA 7 uejd Au | uejd fewwes | uejd jewwer3 | opuemq Zu |uejd jewwes | uefd jewwue3 | apuremp Zu free PYuagexsaq sudunog[os å - EE eu GAN eu FORE SS en TEES AS RASER SES AGDA A 2 | SPUe[wIEA Eve SPUur[WIEA paw ent EE 4£q1950 NER L | 9 | v £ c I ORDET UA TE STO TEG [KO BT pA Ke UTI Si SAT LO An OR a Sd; 00 "UIINIEN PIA 6161 JP BJOXSIILJON A 2peIwos3uIspurj] Sur) Spuejjwrf WOUI SUSJJJÄJSSPJIEASTONS PIA PUjjeyIa fejruw I ZUIVJON PIA JEINSII JOJ ISJOI030pdA VA LNA [2 3] JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSOMRÅDE. 399 Revisionsberättelse. I enlighet med oss lämnat uppdrag hava undertecknade verkställt gransk- ning av Skogsvårdsslyrelsens inom Jämtlands läns landstingsområde re- dovisning för dess förvaltning under år 1919 och i anslutning härtill genomgått skogsvårdsstyrelsens protokoll, räkenskaper och verifikationer för nämnda år ävensom en del andra förvaltningen berörande handlingar; och få vi över granskningen avgiva följande berättelse: De i skogsvårdsstyrelsens berättelse och redovisning antecknade upp- gifter hava befunnits i överensstämmelse med för revisionen tillgängliga bokföringar och rapporter. Vid redovisningen, såsom bilaga B, fogad »Översikt över förvaltningen av skogsvårdskassan år 1919» återgiver riktigt huvudbokens kapitalbehållning, utgående balansräkning och för- valtningskostnaders räkning för sagda år. För eventuell pensionering av skogsvårdsstyrelsens personal har sty- relsen under räkenskapsåret avsatt ett belopp av 25,000 kronor (mot Kr. 10,000:— under ett vart av de tre föregående åren), varigenom den för ändamålet avsatta fonden, inklusive upplupna räntor, vid års- skiftet balanserar med ett belopp av Kr. 58,390: 62. Vid av revisorerna under den 16 juni d. å. förrättad inventering av de under skogsvårdsstyrelsens förvaltning hörande medel befunnos dessa, i enlighet med kassaräkenskapen för dagen och erhållna bankbesked, utgöra: kontant, inkl. kapitalbehållningen å en sparkassebok BYST tvenne; kapiralkakningar, 53: ..l.su nd kel RASA 160,277383 2 Lr OTAKT RR oe aan oa rs SN AR MASTE SÄL rg SEA 5100: 54 Kronor 775,048: 84 Skogsvårdsstyrelsens åliggande verksamhet för utbredande av kun- skap i skogsskötsel har även under detta berättelseår varit begränsad till anordnande av en studieresa och en planteringskurs samt smärre anslag till undervisning vid länets lantbruksskola och folkhögskola. Revisorerna anse sig böra liksom angående 1918 års förvaltning fram- hålla vikten av en väsentligt vidgad verksamhet på detta område, och detta så mycket mera som länsjägmästaren nödgas framhålla i sin redo- görelse över de enskilda skogarnas tillstånd och skötsel inom länet un- der år 1919 att någon förbättring ifråga om avverkningsmetoder visser- ligen kunnat förmärkas på ett och annat ställe under de 15 år nuvarande skogslag tillämpats, men att det visat sig vara »svårt och tålamodsprö- vande att utrota den gamla slentrianen att man skall avverka, vad som går att taga, och sedan låta skogen eller marken sköta sig själv». En- ligt revisorernas mening kunna icke heller skogslagar i och för sig avse 400 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. [24] annat än att hindra grövre former av vanvård av skogen, och det är i ' sista hand endast genom ökat intresse för och vidgad kunskap om sko- garnas rätta skötsel hos den skogsägande allmänheten som skogsvården kan i stort sett höjas inom länet. Skogsvårdsstyrelsen saknar ej heller medel för anordnande av ökad upplysningsverksamhet genom föredrag, skogsexkursioner i orterna o. s. v. vare sig detta skall ske genom utökning av styrelsens tjänsteperso- nal eller på annat sätt, t. ex. genom anskaffande tillsvidare av lämpliga tillfälliga arbetskrafter. I detta sammanhang kunna revisorerna icke undgå att fästa uppmärk- samheten vid att den biträdande länsjägmästaren, vilken knappt hunnit börja sin verksamhet inom länet, lämnat sin tjänst under berättelseåret och att ny sådan antagits. ; Det är av stor vikt att styrelsens tjänstemän stanna längre tid vid sina befattningar, så att de icke blott lära känna de skogliga förhållandena i länets olika delar utan även bliva förtrogna med befolkningen, var- förutan deras arbetsförmåga icke kan fullt utnyttjas till skogsvårdens fromma. Revisorerna hålla före att länsjägmästarens och biträdande länsjäg- mästarens nuvarande löner icke äro sådana att de äro tillräckligt loc- kande för tjänster med anställning endast tillsvidare, hälst som reseer- sättningen utgår med blott 10 kronor pr dag och lega för 1 häst vid resor med skjuts, då däremot ordinarie och extra jägmästare i sta- tens tjänst åtnjuta reseersättning med 15 kronor pr dag och vid resor med skjuts lega för 2 hästar. Som ett stöd för detta uttalande få revisorerna anföra t. ex. ifråga om länsjägmästarens lön, att denna enligt styrelsens protokoll den 29 december 1919 bestämts till 6,600 kr. pr år, ålderstillägg inräknade, jämte dyrtidstillägg enligt samma grunder som för statens tjänstemän, under det att en ordinarie jägmästare i statens tjänst, från den 1 janu- ari 1921, åtnjuter, i lägsta lönegruppen 8,580 kronor, och i högsta lö- negruppen 10,020 kronor, ålderstillägg inräknade, samt dyrtidstillägg. Då vid revisionen ingen anledning till anmärkning förekommit mot de med reda förda och behörigen verifierade räkenskaperna eller mot de i styrelsens protokoll antecknade åtgärder, få revisorerna härmed till- styrka ansvarsfrihet åt skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands läns landstings- område för dess förvaltning under år 1919. Östersund den 19 juni 1920. E. FLODMARK. ESKO WELANDER Av Kungl. Maj:t förordnad revisor. Av landstinget utsedd revisor. N. ZETTERSTRÖM. Av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedd revisor. Å TABELLSAMMANDRAG ÖVER SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS VERKSAMHET AR” TOTO Anm. Vid 1911 års skogsvårdsstyrelsemöte fastställdes vissa formulär för uppgörande av sammandrag i tabellform av skogsvårdsstyrelsernas berättelser, och ha sedan dessa formulär alltjämt följts. Under årens lopp har emellertid alltmer behovet framträtt av någon för- ändring av dessa tabeller, och vid länsjägmästarnas förenings årsmöte under 1910 års skogs- vecka togs initiativet till nya formulär, som försöksvis använts för efterföljande sammandrag. Samtliga länsjägmästare ha benäget själva ifyllt formulären, för Kristianstads och Malmöhus län dock endast delvis, varföre uppgifterna från dessa län äro mycket ofullständiga. På grund av tryckningstekniska skäl har tabell 10 måst insättas mellan tabellerna 7 och 8. 26. Sktogsvårdsföreningens Tidskrift 1919. Bilaga i. "stsuey , 'orejdurs oz yo tar9ruejd o6 sesrep . t(uanesa yso segra "Froq (3 ua Arevussow Y90 -3ey '-sBoxs) 1Fojoutura) sSuaFuraxejspue[uIeA "Ju? ArBunfN ; (JI49srojuOx Wos uasg IOB)surh 'uewisFuruÄSI[NSTONS g fJUFISISSE WOS JIV)SKUNSIOJ I WOJNSSIP 7 UFIEUIUIOS AV UPFUr UBIJ EPIEISUV I FST lg SE SR BOSSE ST ES rn Sr le I]. | 000:008:1-] ASP OO SO ERE SK SEKen SE = 159 gr I (SA SE NN ER KA I bb6'zo6'tr | — FHrStee NE « SPUe[LIOUISISEA : 6r IgE | 62 = = (EST RE ER CSA 0 RE ER | — | zE£1'obEtr | == CASAS LAGET a | SE 4 sB1oqaAET) | lor SEE KOL Ör RI Er I Ogre Len 98 BÖEKINEL EE EE « — sårqreddoy j S0—186 | cd I c S I z | — | — | — |] —|]— | I KEENAN SOTO OM Re « SPuejueungseA Få i L8 — zh PES RN 6 FR I || a ABER | I I S99'o12'I | £tC6 ; 096'06€'1 a'9. bAlaja Birsta C SPUe[WIEA 2 ENE TOSEa fået POfEI: Et L => SN ozp'vEv | 06 beck OLAS SEE « 014210 ST a7ekA | TA ad) = z 9 SNS ll 1 — | I I o00'00f | Sg (T0JG MO MAR An TK SFIOQLIEAS = GESEIKRT FOSNE SER FOTEN (ÄRA NS 129'608 | — VÄSKA TATE ESSER sue[ S310qSATY 5 4 USER IOÄER ESSEN SEE or EES a I ooo'bbI | — 126 zL9'6€€ sug] snyog 4q9vo sä10oq205) Zz ÖSTE lLeI- 50 = I V TAR EE | NS = | £6 MEAN SKAE ESS « sSpuel[eH = FÅ I I | I | | | RS | ja ERS a EN ka er OO OG « snyowjeNW 2 D bbi ge | 9 f | | É | ä.0K-010:0TbL0/01sA CA GG SPeISueNSUY 5 ANETTE a Cd fe ES fn [RS RE fär tea ZOTFEXN -— SOrrspS « Ju] = LÖET EOS I | (EEE Na ER I — |] | — | — | I o00'ÅzI — OOLKERO RN Sug[ spuemonN e FS EE EE EE (En nt SA | — — FEEPUelOL « a 22 | EE a a RA ER I —|-- |] — | — | I I 000'g9z S'16 OGOFER AT EE ""BIpos = « « 2 SEE ek SLA I I I 1 EN I 000"'98€ LiLg OST TÖS eter eI10u SUP[ IEWJeY > SRS ädelt SS ENE a a ET Er GR Sr ER [IADTOER — V/A SENS « sJIoqo0uoIS SIE KOSS fager I ör a Or ES I I I zvEIPS -— (TG (l 3 ART SAS « sgudoxquof = ÖPTI TEST SOOT I S 8 — | I Li I | en Er I (ojolookar ye (Sko) LONA SJS SET « — spuepograsO = 68 |19 | Ef RS 5 SS SEN I Lib'192 +g PIEVIE Uret r« oSpuejuetuIapos 2 98 |18 | 87 = — | 9 — | Zz ER kB NR 965'6€z Ly gög'gåa Enn RE elesddq 5 TT TOT SSE — S V ==1=C I RN I ooo'oop | o€'€ (20(0YA4 HIS Tr VR sueg[ sw[oq4201S och | | ET nn ne a nn a nm re SE (ESS ESS Se SS Ö = 3 (CJ - BED ER [e9TesSAYIe VI FSE IB SAR LG:s et leasa 0 AEA 13 HAR Få FT 0 ATP JNPOTA I AEE I TID DA aperwosdunspuet 8 ERE ERES E 7133) 4 8 3R5 fre —— — = 7 ri 3 23 SE oseppea | FA: EA SS 2 ES USPBIWOSJIYWIESYIDA SIOSJAI 5 se Ak SR S2! -Soys å å = - - 0 & - -ÅISSPIBASBOYS JA142dsa i e 0 -SUET Tu > wour IayIeWIN SPpIIYSuUH 'JO2PwWWOYSPIBASSONS 420 JBUOsIada)surf) SEUJOSJOJÄJSSPIBASSONS JUWES [LIJG seuIe3oys epIprysud 'I 292 'ug[ SnyowreW 4Yvo spersuenstiry ups rsojuejd apejoyswo uase B3ur IIvH - trojuejd apejoxswo 420 apejoxswoo apgq YIT EH I S | | [SE rov [o86'v6€'1| 090'616 |s082'8r6'S1|.500'1€6'12| | | | ewuungs 2 Se Ke 12' fog Pa REN ESR Syr o0oL4'sbtz CAI 6:99 Z£:ese bli srt reder 4 spuepurf — — -I8r'SvS — — — 009'69z o0L'86€ — lotggr |» L6r | 661 NILS sug| SPUuejIIOUISISEA 5 — — -[fec£18 — — — o09'z ODES Al DE GRE JAP SRO PSA EO Ep Sr bese res Sv TOVE br SIIOG ART) set Lbi — -I59tSLo'z — — — 0028!'90£ — |-000'grI:T | = IZG09: I£iSo9LEILOE9E RNE meeevere € BörgrSddoN otogt | 0667 |otb60'1 looz'gr |ooo'oz -— 00060 000'196 == 110 OPP TARAS TTE NTE SANT seen $ SPUeJUBWISEA +'66 — [1102 == — 1000'0Z — ogg'gbb o£b' 162 a. | ARBO OT KROG Fan | ONE rar, TRARER SYDDE 4 SPUe[ULIe A r9'99 — lottgg4 ISpp'z — — oog9'6tz | 060501 oe [7 bfof a) AN | fel IL) a far MM OR Ae Sr ko LS 4 01q910) o'o6z |o'Sbb | 0166 — |ooo'er — B00:8EE-T- [000188 EA0A TEN OIEDESN ASKA Na ep een ere « — SJIoquIeyg 9'GS€ | — | oto£bff lo6€'9z -— — OSKIPEONL AT DOSE = 189580 0,& KARO SER | TERES Nere re suef — SIIOQSALY gr'g — -jo0Et49S5 — looo"bz — — oSg'€S9'z | Szt'9S51't | — — — ÅT VÄRT RSA sug[ snyof 420 såroqd2195) — Ig6'o1z Isg'6vE — looo'gr logpfzli — o04'989 | o00o0o'z6b'z I — | — — ÖT | SR FESTER ANS g spuel[eH OGOLOT TI [VISTSTR [OOCAP FALK fr AO SOTD Or) RE | rr rn | rr orre pero Ner Ar rr 4 snyowreW ; 001'901 — — folofollaf grek Hol idel sar I ER NT Ore 4 SPeIsSuPnSIIY 3 — — '105'61€ — loS€E'gbi — 004068 | oog'b60'1 | — | — — FIA KE lr, Se ARR NAN « a3uPaIg — — | ofgE o0oÅ 11 = — 000"001 000'101 — | 8'I 8'g PRESS Dee PEPE IN "suef — spuepiog Z vlird — le6eSpz looS'€z — — 056'08 oS96foze'1 | — | 268 Sd ll SIS ad ke KN FN UN På fo) Järna 4 3 Isgto4 |ot601 loltgpv€ — - lool'Sv I ooS'bb 008'$8 o06'vLz — | 9'g$ (OA Se 6 UA kr "tt pro SUR IEWJLY 2 gh'Gpr lolt€g€ IPrt€ ga — = |000'$91 — o00'1€£8 000"0oÅ 1 SECO OLE EE NAOOA bör ne 4 sJIaqOUOIY in -— 199585 | Stg50ofz looo'91 |ooofoSi - OO FE EN IOGO SENASTE FOSS VITeen Tee enaren g sgurdoxuof «| ototf | otSbg |ot€Lb'I loog'gr loSg'g9rg | oS9'fz9 009'S99 [0]0 kk AO Hart | nå KAL IEA K DN Jo JR NEC VALT EE [Da LAR et€ spuepo3rasO = o'6b — otS4e — loog't —loor'tg o0f 'b9I oco'Sbg ooS'€bz'I | — | €'€9 £'69 SPETT TK SRK VE « sSpuejuruwuaapos Sä 96:95 l9rtg6r k6:6zz —fooz'6z ool'44 | ool'le oo$'€v 000'898 — ISetlg jortgr (hd EA Ae SER 4 ejesdd 7 SE'pg — | Ez — I000'of€ — | 000'6$ oo£'15z — | ooS'vgE — ISE€'6p — ISotzl FÖRSTE ''" sug|[ swToq3x2019 q Iey Te Tv 5 ”s "8 ”s ”s 2 3 2 [9918 |uopeare pers uvI e ue NY -npay | PH | anyny || 2 Sk 9 Her j dIv3r ECT AIC[ | UvID | HEL — ER RAN nn NS fa SNES NNeA -paof aperwosJunspueT or ImmydelH 2pejoAsuIN) a2pr[VsWON uy i 12918 peposFoxg 103uefdsdoxs PpurAuy OIJS30XS JUBAUY ; "J3IOJUejd SVUJIISJaIÄJSSPIRASTONS AV Zurupaj] Jopun BptroJjIn JeJUposSoNS 'e 9290 ES "(41 epuwgu 3nIoj puejq souuysarg) 19peIwosSoyssppÅys wWour BeloquirAR 12 AV > 'SeloquIeArRIL, , 20006 a S6 lagret) 161 — 1 56 | 65189 Ir AI == = == — SV |KONKO OT NRA TNA rer spuepweg — — leltogtfr) S12 = = = = == = ISSESEeT [ST — BLS GONE IF EEESGR [ISP UR [IOUTSISEN = | VORE I AN rr S ErTO2 En SST söner Ores EES Arg zEtgIz | — |99'461'€) 614 ö'gg | — ISt6901] Pz = = ENA NA SEI) — IS9tSLo'zloSg utt «€ sBoqreddoy SN GSI NNE lj — SEE Z — Gö og1! 66z KOOKS ENARE TES TATE [UCI SEN [+:56 SEP ORSr Lets 8'g£6 == TRA 6€ FS6 | — HUNO SK FOP AS SPUe[WuIEA ; .- — r9'99 — | Egbert) 18z = — = — — | — o06'£Zo1l ob k9t99 = ASO TO Pe OIQ3IC) = o6z Svb 900'z| gol — — — — — — S101] 122 o62! Sbb TORN ASKERS STO Gees i ENS org OR fö kpO te agn | eikorn ES ot602 IE PI sige = Sem LO 9:65] — OCPIE Serir rENNKSURK oo SJIOgSAV 9v'6€ — totofg | 1£€ — ri 1z £6 — = [KLENT RER EPS org — — J0EtL4SS IPSI Isuelsnyog yvo säroqpnon ; & ENT TEN LA — — — IS2t68z loo'gg95 | 4191 — 8Sto1z |S8'6b€ 186 ÅRES Sr spuel[eH 2 = = = == SR = = = = Fv SR SnyYotuteN 2 — = = = SS = = == = ESA) NS « SPEJSULNSIIY 5 — — 105618 | gbI => == — = = = SN = — — |o5t61€ Igbi PR SARA 4 23UuPPIg 2 == = cv vs = v3ur = == 6 or — |] — CEN KVA EST TR Sp NE 10: SEO — lutgl5S | F9z lforgå | — jatz€r | 9 sz — bör | be LÄRA — JIE AST UAE BIPOS « 7 $'g6 | L'bgr I StbgS | IT — | — — — ISitlz 159 I grSfe I SI Sg'ol GOT Ir4ESvET [OTT EEE RTIOUE SURT teCIeS 2 getlet | 2659 ISotgSe'e) See TEL Orter | GT TG 58 oIf | 9 BEEGIV TI OLED EE FREE SPE OO ERE STIIqOuOIH Å — Ib9g loEtgrl'e) Los) — = = — = 58 099 | bEI — 99€E loStgSofzl|ELEI RT sgurdoxquof z ger | — 9b6'T) 19 oz | — og S gor | — €6€ |6z 01! Srv9 ELbATI6LS to6 — spuepo3oso = L'191 — | Ltgpoftl — fllerrl — | 161 | — == = og |— 6+P == Sker ISRe "to€ SpuejuewIspos & utopi lneSvE Irstobo'r) glz 15468 Is6'gyrlao'roS | VI — — AA ARI NINO DLR SI KAD NRA NEG ejesddn ä £'618'1 4gr lo'bgrl — lz'ges | 62 58'0gz 19 Se'pg — Etibz 146 kelsue SWIOYH2019 2 | | | > Ieq 1e4 Ieq Ieq | IeYy 1e4 | Ie4 Ieq 1e4 Ieqy | Iey Ie4 = JIe3e JIe3r | Ö [ET uajeare oreör NE Sr INN É HOTesTe rnans SN ua[eare Ixe3e | 3 peraa anna i Pixof | P eja "Pz0f [perao ann? 7 ePH IN | -paof IInpox | ePH | AN ERS LA ET ePH INA I -paof NPA -AN EN DR TOJ UNT rr RR IE1UV II-Nnpoq -ÅN 2523 2) IRREN FE mynydfelg am mydfelg SE SE [arv ape1wosSunspuet amynadrelH 7 anmydjelk så UeYIJAPIuwu UPYIJAPIuwu TSG SUas[IÄISSpIBASBONS ULIN suas[a1ÄIsspIgAsBoxNSs PIM 19103ue[d sugsporkisspiea ewwng 19103ue[d, suasjarkisspreasgoys av Surupaj ueyn 404 'Suposdoxs proJjn AdJEW PILNjsud & UJWWOX WOPUUBY SPUJOSJIIÄJSSPIBASBTONS II IV -SSOYS AP Zurupaj I9puf] 'E I2QuI o5

”"x3 009 IaIÄYrsorq Bejsue SATp:: Ly SITT fr ROT i en "axOqsFoxs suawopIuf)« 00Z 3Hoqsgdoxs sudwopduf) , 4 spuepwef « SPUL|IIOUIIISEA « SBIOGIAET) « sä1oqteddoy « SpuejueunseA « SPUe[uuIeA « OIJIIC) e SJLIOQVILAS SIIOGSATY sug[ snyog 420 såroqdjor) $ SPUeI[BH « Sn yOwjeW « — SPPISUeNSLIY « 23uraIg Spuepyor) vIPOS « 4 VIIOU SUB[ IEWUJEY « SÄIIqOUOLY « sgurdoxuof « spuepo3.sysO «4 SPUe[uruwuapog « ejesddN suef — SwWjowx201g MM — m— " ——-— — »— wwmO OoasnonoomAMl) La ——— LL Je WW uy 10]0XS -Z0q AloJ "0 -BUUBUI -JUBT JeWuw 13499 -91IvU ”TUI9S JP WW) SA JIVIT] Ut "AO 19s1ejd | 1e3ep [e1uy | uy IAN | [2510 -BWS IS) -SYLB WU 192 y| -3eq -uruw[e] 420 IIIOIS | -SRIG 10J J9SInY II SVIPIIOH IpeIwosZunspueT 'INJeJIJNSBONS PEJSPAN WES 'p '0 JasINY 'BEIPIIOY + QI '6161 ”/s, uD3el ar puni3 gd pnqiojsFuruysosse € Urojnssap , TeFuruqsdAsAR JIpIe I 9 ArIeEp s Opem[saro Zz awurl > 'asprosddn 1932 p3elpaN I VS z I ik I AN +E zog PER vå | oc P RKA « spuepwef I - I I I Ge I vr Rn 6€ I rr PPP RAPP RA « SPUL|IIOUISISEA per Zz SSA E 91 z 8 KAN 91 ZI [9 ES SS SS « SSLOqaAEr) gZ (0) FÅ L | SES 69 KEkA Re é 2 DEE EE EE SE SE EP « säroqreddoY € € JA € | AR 26 II fi I I | RE L | sosssoreoreeR PRAK Rss « SPUue[uewnseA G ör i = Z Cr zj Läs ra 3 FE Å 01q910 FA =S 2 - 2 2 86 RE RR Re pg : Spue[uLrgA, | 3 — I ES VI | (3 I L Sob ET 11 ff sorter R RR RKA « SFIOQLILYG I 7 € I z9 | Pr 16bä zzgI = 1z SE AASE > Fre SNS ROSE sue[ sSIoqsATy EE RS Wärn — S nr LOI Sr prår FA ROSE sade Sue[ snyog yo sFLoq2105) | : 3 i i; ES 26 cv ol QI = ce osar os bopdorsInTNNNBNS > JIEEIITEETESN spuefjek : EOS Sniowqej | = | | SEEDS NOTES FOS OOSS ANAR STI OB TAS « SPEISULeNSIIY | = I Ka CE I 9 ed 6 ji Iz = (= RR RO Rn « 23unjpIg = é Zz z z FA SS SE SE JKL SET LO ESO TRO Sr REFERAR rg Re VT NETTO T EET FN sue[ Spuemor) : | TERS Er TER FRA SER SRA AEA | [4 == z I 6 — v Shi = z | BIPOS « « | = z GE z re CJ 681 Lb ES | I | OCR I ry pe TESEN ORANGE AN US LIE ROR eIIOU SUe| IewWjeY | hå I I PR OI er [NAD | of9g EON | z | rer PR PAR PR AR « SB19q0uoIY | = I 9 Li pe 06 g6z'z lad €z | $:ab-öre. 4 aje 4ra'Dinja:o:p:;A ären; ALOLa Te SIOLHAPIA BLAYG a, Glee: rwie/6.vyntE < sguidoxquof | 3 ES | fd E- g | ar 0 Och a | 9 [EET ARR Se SR RS 7 spuepo3.as0 | 7 S I (2 I j Li se 96 g1z 35 I je | sec roooeooP-RP PPP BARR BBR PP APR R Ks « SpPUuejurwIapos | ww = a z Sorg Ii | + oz ost SE I | So: om CS ooo 6.00 00 00-050 016,0 €:0.0/4.010:.0.DIG.010,0.0.0:6.0 5 0Le'ö « eresddn I : 9 G | G ti | Fa 61 +LS Ar | 61 | ACK Ed OT ENT ER VAT ÖCTEEETE TTT Ers SARS EKG sug| SW[oYx901S | A | | | An : : | | 1918 1918 12 apua a9uejd | | SS = 3 FR Ze Ze] : | | | VA I2pun i9pun | -g3310J SANN je sag je | S 2 pe) epa0of831 | uepas 2 SER 19S]2P REN) gI6I | £061 | = z nISAY | -Zuequy |9pusgsrd SE | fog -uIq10J | se3utu Fr $ | 1z$ | | : | 3peswosFunspurT = | apel -ALD|Saq | | | | S -3e1ddf) | -so334y | | Ae puni3 ed TT | | 1e3ug3NEYA Eg id DEL ; | | PpnqIojsBuruYIdAAV -pe1ddf) | tseSutuqosiapun | | 5 So EG | - N 'JEZUIUNIJAABSBONS AB punIs ed JopIe3y 'S Haqv I 407 TABELLSAMMANDRAG. 'SeloqnuieARIJ, » 'FUrusuJISIAI g TA zo1'61 Av pewsox ua 10J 4Y9o Iey Of AB [vare ud B dIVÄR -paol of [IN mynYysnaq 10 HK of paw uasjarkisspigasdoys Av Fespiq wWomssad Furuwxtp aspie 103 I9rutdId NEJ wWos 'o1e3rsROoNS IUUIAJ I Ce fö kk el (BL Be hå TNE — —-| — — — — —l| — S8'€LL'SbiI €Lo'iS Ibzo'bgir lgbel « spuepuef | rotgib'z | 9'96 11/44t£46'zS19' LS6'1 IL) — ag'obo'kE] — —. £9€'90€l91|/f0'€gEL1|LovES'9i [096'95 L€g'g90z JzS1) « SPUSIOUINSKA | = EEE fr FE AE = — — — |—ostgg9Szekstbgz'€g 1955'g5 lz9g6g AK | « SFIOQHARD | or a bd ALLA I En — | — — gE6'EV |ztrz'S9 |pzlstts60'5 GE EYS'Svr I19g'5z |ge5'g5r IuLT] « säwqreddosy = Hi SI — — I] — — o91'I S69'08, 6 9S€'I — - Igeg'fr 6 « SpuvjueunseA = = J- — — —- — — — — —! => [Eget — — IBoStES Ipb I « 01q210) = — J- — —|—|[ert160'SplEEt469'09/zz6'181 I966'081 |—-| — — -— = — | «< SPUP|[WIEA = = EE) Al — == — —|] — 66g'$ — — Jool'or ISP | « SJIOQBIVAG — — - — — FE pltog9 — JoSI S99'z I£€ |52'069 Szo'lz Iggb'r ISgg'gr 146 | « - SFIOQSATY 3 | [ök ES SA SR => = = —| — 981'zI — -C1io'zri Ir Isug| spuemon —- — —-| ll (JJSEL — — — —-)| — 806'69 — -614'b 1€ | vsrou surpp sewe TA a er = lea = = — —| — lotobo'l — g06'$z Joz | «< sq ouoIY = — Je — = I — — SORTERS 14 6£9'5 [Aa — g9gz'S1 I41 | « — spuepe3nsg — LUdSEE = = — — = €£10'08 || — F ER | — — z+L4| « Spurejurwiapog = spp lOnE — | — — KEPIPIEN OTO ISAR — — -— — Isuef = SurOY42019 'IY Te = 'IY Te4 5 ST 'IY wu ut = 'IY SST | Mio | ng ÖRE Scen ASESNEN E E Surusuar| Furu Furusudr| Furu E Furusuar — Furu — [Furusuar Fumu E peujsoy | [LIIY 2 peursos | [LJIy 2 -39RA HIA | HORA NIA 7 NIA 2JICT LOKE ICT 3 t : : D: RR : | C PERISVD p3urgT ; PEUsoS p3ugT ec apuswosJunspuet UIs|IIÄIS-"ASFOYS UasS|aIÄIS-"ASBOYS Av Sespiq ue) A9-SvIpiq. poNN uasjorkisspagasBoys AR Berspiq urjn ugsforkisspagasdoys Av Fespiq PM FET HG UOnaATR EN rs SE RA EN SR VAR a RA Ae apuej[Byra 10J FurupaIogATe usjaqresZuruF3g[IIO I, — "INJNASI212g Yo FUrupalragasew 'FSuruNp 'Surusuanjpegd '9 12905 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I91I9. 408 'noquvIT [Y ILI'E 420 NOXIL [4 z68'1 sapugiqddn puesq persiug I suednisduepy prA 2 'ddeq pia esnssuepy prAyiog , ER co = Se = SE — Sa RA pe I AV — ofeocerrrrrRR PKR PR Rss « spuepuwef EA a An LSE Oo rt S 8 ARS SS: fr fbe 18 €z 2 | SKA RE RODD OD OSSE RNAOD ORT SOR GA « SPUL[IIOUINSEAN 09'9z [KAD TA 65:00 15t0 L9 of 86'z all 6€1 91tzv Se pr NAS TEN KOD TOT EAST OO IST rs EO « SIIOqa]AEDN) FA: FE Er 6£'09 1£t Sok påsen ES £8'g61I 6Etgo$ | CE TESTO ONE AGG NT « s31oqreddoy Er 06 S6'0 9'0 1€89'1 S9€ o1'z oz" I gOL'I zol ida rr TES SOS NS TIA ÄGG TOT 4 Spue[uewyseA - tz g000' I +$6LStO + oStIbz oz'z 8 s6'€ Ål oltgEv SR | z [EES | STREETS er NT aRer eter Te fen INT a Te « 01q910) == = 8sto €Sto Tor S:t, 6FR Sg'I 8 069 Lig = 8'zOoI SE RRENO EST ARTS TS ETT « SPUe[uIe A | Ka a SR ir a ; Rea SA fire: CA CAR SS Ne — f|00008rr RP ROP RPG «€ SJIOGBILASG I SENS AT) SS'o Sto6/ I S'gob ost gg ost g SLIgObS 69:95 60'z SEt/ €z +:/€1 : ss 1 fiesednslsserbroten sä njars re res (jos TeTe da ove sue| säIoqsAly | TE RN kg 5 FS SR LE - är AN SEN Ne — JfiörterrrrrrR RR RR RAA sue| snyog 20 S31O 2105) a AT S9'0 15'0 oStbgl SSt€pz La EEE S9'00Z' I 1St/ Lv KS SS | Ei IS SORT YR EM RE SUNDA EA « 4 RA FYSSORDON AFUSÖSTNBNIENSOSEA E snyowqen FOLSNNLNDE AROR SRLNDG SSA : SUMISUElST ovå 2 IG SE SV 6 VAA ES SS FA SE BO | EES | TT SEGT se EEE 5 P Salsa AA Er NR NE 2 — SK EJ SD FA ae SR EPN | Fares na Lene sug[ spuepjos) 2 3 RR 2 2 2 FE 2 2 2 BE INSäsgn arbe RRESS GSE BEGS epos « Å ost AR bli z6'0 L'pIf biggS oStz oz'9 zlt€ 91 60f I LOI [AALS got Iz TATE KEEL e Ta eregeTe te fe (ers) ej elB (äre To ae ere) er TB Terere BIIOU sue[ IeEWJeY 8 Me £9'0 £S'O Li 6bvE oS't I 12'g Lz 859 a 2 : FE OO SON SDS ENAS « sI1oqvuorY s'€gl zzz €SL'o SLStO 097 +Sg Let sL'g g9z1'I SoL KE TS [EES e bio eler (ejer nia era ai nere « sgutdoxquof o9S SpEn €£9'0 zl'o 6€ £18'z obtz II £z9 99€'S Ae RO I ER] (CSO OD ITE rG SOS TOR SAT « spuepo3uiso €S09 611 zl'o 95t0 899 €£6z ost £ II 1 zÅ'I ziIb HE EA | SR ORGO AGA EN SOLAR A NGA PIAS « SPUe[uewIapoOS 881 €1I At Sto Pr 8'€l + OI 881 192 ped ES FAST [ref isjeretedereCörete rare Tele fe öa ars s ee bre « eresddf) SE SR = 2 EE Nåd 3 2 SK SE a FE [DET dT SAR TAS a Eee sug[ sutJo4200]8 Fe AE I a a 4 I4Y 3 3y 3 3 | IH | TY 4 I4 I4 IS ueig | EL me uerd | MeL | ue | NeL | uerg | MeL |juakogutrq'A'FT uesd | NeL | uem) | GL 2 [4 ad stid[2pam 3» SES — — 7 IpgIwosdunspuet LR : 18 apuogFaroj | — | Un Teo Ar ER [280 AR TALS 1enoyq eidoxqur 191g Iopun UBIJj IeNOY Ar a | Saunag | — CVNEPSIE 5920 sepan Suruqeqad 3 | | | 'ZuuTurNOIA '4 990 409 TABELLSAMMANDRAG. ualmas -SButu NELTIOJ 'a9qIeur stie3ep blz ALIPH & "re3ep SP4 19sinyspres4sBoys pra arerejropun wos 10l3surh "ASOMYSSUP| I I « spuepuwe € SPUE[IIOUIJISEA « SILOG ATL) « sä1oqreddoy « SPue[UuemuIsSE A « SPUe[UueA « OIQ IC) « SFLIOQLILYS SI.IOQSA]YV " sug[ snyog qvo så1oqdor) > = SPueleH « snyowrenW « SPE)SULNSLIY « 23uNPIg """sur[ spuepon BIPOS « « eIIOU SUr| JEWJeY « sSäI2qOUOIY « sguidoxquof « spuepno31asO «< Spuejuewsspog « eresddN SwWJOYAI0)9 IpeIWOosBuNspueT EgE't QIz — ggS zbo'l ebl £614 — o6£'f — — 162 118'z €SE LgÉ gr gzz'9 £1S — £9€ SKISE S'ge1t s'gezt OII 9Åg'I 101 b [0 g51'I og sor gI S'g69'1 L6z — I 089 L6S el SIS 889'I1 LE — Sbz 986 997 vSE — ofbä St — oz Slz 096 [0]] os TIA L91 68 St'goz S'1bto'i vEL 608 ME tog 88 — — SLI z91 991 1 z90'1 gS — — L9z z8I toS IS 9zz S46 169 z6 — — 9zE 1zI z$I — — IE — Lz Soz OI bi — LEg SI — 9 o9€ 491 o$S I z gå I 891 > o$ £og gbz oli 9€ Ebo'r £6 -— (3) | fer vLE tg 91 (DVS g86f — 06 ool gob'i | ÖII'I — zoo'?f 58 — III | 6SPI 098 6Ev gh 6z9'1 2l8b — Ä (AI obt 861 OT 890'1 gb | — £1 gl z9z 1Ibz lc z99'1 ofz 62 Iz 965 Sp SLI 99 Sr a AA ER apueAnupagq SPIS 'p '0 InImy A sButuxIsAAr | Te3uru FIRSsRoNE I2SINY eurwung ISIAT(T -s0199 HUTUAIT opuag3ue Pjisoq YvIPUe Yo -SPIBA SUIuSIAUY GARNER -SFONG Ae 3puepat SEIN IE LpsIuUrujIEIIOJ [VIUV SS 'Surso3Isuef) SeuJIBINGABONSSULET [Ox 892 410 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Tabell 8. Behållning från Utklängt frö i Använt frö till föregående år egen ria Inköpt frö plantskolor Landstingsområde ne ko te 2 2 det del. | 2 2 Tall | Gran : Tall | Gran : en gar Rn SN 3 3] Tall | Gran 3 R SN ke lr REN ERA Stockholms läns...| — — — — — -|— |206,0 | 20 I 236,5) 8 — | 44,5 | 44,2 | — Uppsala SARA 33,50] 338 = IM VÄSER on AE — I — | — 1 5SI25 ARNE Södermanlands =» ...| 60 — | — |164,6 | 4992] —| —j—- |) — | — |] — 1 600] 595 Östergötlands FA NAS OMR AST 68. 12,813.1. 301 I -l136' | 20 — | —') 10:11637 II63LNESS Jönköpings IRA 639255 Oj2 (554 260 —Il136 14 — | — | — 123148 |186,5 | — Kronobergs > ll 291,8] 921,5) — 1349 NN —I|I16,1 [19,31] 390 |6,22 | — | 42 27 — Kalmar läns norra ... 69,4 EAS SEA 588,4 |1,314,7| —| — | — EES EE lera 13 SS > SITKSOUTA oy 42,38 7,36] — — — —I 305,30] 16,7) 184 | 5,70] — | 46 9 — Gottlands Jans...) 26 16 — — — | —| 40 22 30 | 9 15] 36 15 15 Blekinge SR SRA ES oo) fl — — 70 —I| 50 18 50 [6 — | 85 90 — Kristianstads NRA ; | | | | Malmöhus RULE | | | | Hallands SN 78,4 58,0 |144,95|243,55| 794,50 SN — | — 1303,50]| — | — 1|223,451257,35|94,15 Göteborgs o. Bohusläns] — — = ST rö AEA a | 1450] — | = 1 27:50 Älvsborgs > ol 412,2 I1,815,3 | 30 |468,5 |[1,790,5| —I415 125,03] 2,966| 6,53) 115167 1203 145 Skaraborgs SUERE INST 004 = od) 1 4251 22 197901 151] = 13500 ON Värmlands >» ...t 626 II,914,2| — l491,5 | 404 INNE Dj I 4 | 10 | 34,81] 97,3 | IO Örebro > | 21458011, 745,09] — |241;50). 74 | —l634 Ir7,64] — | — | — 30:61 Västmanlands FAR SOS 185 — 1365 j1,63t | —] — | — — | — | — 1 72 58 | — Kopparbergs > ...|1,077,05] 856,67] — l|405,3r| 69,29) —I|200 — 1 450 | — | — | 37 15,50] — Gävleborgs FASS A04). A22500) NO 67 — —!— — | — |] — | 391 24 a Västernorrlands > ...| 525,45/2,850 == 8,50] — | = 13 5 | — | 82,15] 6,5s) — Jämtlands Fl) 500 324 -— — — = SVS a a 2,7 | 031 1 till skogsvårdsstyrelserna i Älvsborgs och Stockholms län dessutom 150 kg å 8,50, ? dessutom utlämnat frö som obrukbart, varjämte 800 kg mindervärdigt granfrö här ej heller upptagits, + dessutom utsått av skogs- t avförts 332,20 kg tallfrö och 60,80 kg gran- Er & s = ; 2 | jar SIAT RR SR RR SN EEE a bn RE (NA NN ra [nt : BEN SE = LEE bp 3 SES ARR a ge Se VGER INS RES SE FE Mi SS set ar - & 0 [=] ” 00 xt - - er) - SA [90] ik . / la) bo [2] r- er) Oo xF in Lind [0] og REG dl EA re ESS Se SEAN IT SA EE SE 5 ER 2 En 2 Odd ER SR RESAN RE pe RAR na | ÅN = 2 a Y a eo ” & NR ÖN SA 0 TN [NN nn ND 80 ef ONA BONG SM obe vi ÖR : AE | Nr NE, RER RE OR ana rt fra” ov Sp Ber pA 2 SE a ne vx z drSArA [2 EE EE SE EN bä SON VS Se Vä Sä RF Sa -” SA ERE RR RN or 4 SE NNE SE RN SE ÄRR RK fr rr RR AES - RR See fd FE EE "= 1: la lag CE SURRAR ASEA Vv SEDE i I RN nella IE Et RE SSR NIELSPA RE RS OR OSV NEAR RR SEE 5 = a SAG, SES Fr ä F SE RER EC Rn Es Sr ERS EA Å 20 v Z - EARSSAGR, ot ERS [EE ERE REL REAR EE VA 0 RA NE IN RE r SNEO r OSS SNEAT | ö YR SN Sr er SR Ae Ra Rol Ne reglen le AE vå SRS NE Sf or nd 56 3 2Å a é $ = : H SRA BÖR RSS ERE EST SR Oe RET A [=] bo Lv) S å i ; E Bö Er BR OAS REA IE I Re a SEE EES AE SEE ES 1 1 se ES SS K in x FR K ; a ERE AR AE 4 2 | 2 - 23 RN EDA tll ar Sffr RE 6 Sk | ÄR | OS EE 5 ÄRE | a HH = MM ja rf 25) EAS AR KR on nn -- , (ESS RR 8 : g FÖRS a. : D Å - NN d Ny SN 3 5 är Sö ra RE JNA GR | ARS | FE [EE SE ES 7 dr fa OA | - oc Bo | 9 BR SSE RE RR TS NER ne OS = & SEEN REY 25 Fl RB a EE SEE , EL . Må 32 Hissen RR SR RI TI RI RER [orter LÄN IR er RE hr ÅS ÖR RNE ES | Rn gr TARA En AE Pr NR Fn An ae EST 2 OSTEN INSER PR S os ba o in a - ? ci ER SM Se RS FER -- AN in in en an Ne v OT SR a Rp nn Dr RR :0 mg IX RE RE kr & 2 EI REG RR AE älta LÖS KG LS aln (SlEs d fte ER ER RN EN rt RRD SA rt fb li Mn || - o ” PM 5 35 [PA FEGT EE AS ESSEN GASER a RETA kl > 2 LÄRS Moe tina ol SAR SR ES Nr je] y H - ek N H H <+ 5 Röke 4 2 & | Föne & MH z 9 FEET AST RANE EST SO EN SE SSA + + - o are änet 158 kg tall- och 387 kg granfrö, ? dessutom har under vårdskursens elever 2 kg tall- och 2 kg granfrö. utom I UTN | NV -— / i Og 412 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER I 919. Tabell 9. Skogs= rg Utlämnade plantor till skogs- (med eller utan ledning | Areal Avgiftsfritt Till ned- Landstingsområde CR E =] E Oomskolade | Omskolade | » Oomskolade UL ar 3 ; SEE = Medel- Medel-' 2 SE | Tall | Gran | Tall | Gran | 9 | Tall | pris | Gran | pris 4ädeT. | Kr. Kr. SIOCKkHOlMS HANS des bosse sees dee 4 | 2,63] I,ogl 439|116,8 | 52,4| 35,8 — — — — — Kyppsa laglanst oe ee RSA Ne neta 7 | 6570] 6,70] 140] — 16| 134 | 28,8) 32,5 | 83,5] 1,0 S| Ls SORermanlands JälSvc.....csccioddn Aa 2 | 2,76] — II 1,5621/1078,5| 99,4] 72,4] 657] — = == - (ÖStErgotlands mans bo... ee 2 |12,64/ 10,7] 131] — 84| 97 | 108 I | 1,14] 19 SO0MIGS HORKOPINSS JANS. sc otov. beck öde knas 7] 357.) 3552) 1845) T5028 Er — 16 | 3;703k 2 0 0252A0INNS NSKONODErES MANS! AS ek oseeess isso, sd ser SAI25)T KOST 15 a TR TA AE Gtlmar JanStNROITA <..usessobl lasse SIG 0,8 189 22! 44 57 — — = = | TR | USilmar "la0S- SOC io. ds ussssksn eger 11!| — | 0,25] 1,207| 73,9 AN — | 36:51 T2T,;5IKNIGS 10] 3 | BEG DCS N ANS oro ar dest bor bre at ZLIC2 0,75 75! 103] — — — = RS = | = IBISkIn ge Rans) oder da R de oa SE sed EN 2 ANS 150 36| 86 75 = 858] 2 780] 2 KETAStidnsta Cs) JANS i. os boon cooler nere se | 13 -| 9,35) IV OD US NäNSY. ford ca pcbet opens AR 8 I 5,02 | allandstlänstypsst a faaan BR see 5 | 5,85] — | 2,469) 453) — | 581 18 |1,764] 0,36| 2,817)| 0,36 Göteborgs och Bohus läns ............ SUL = FA3971IIS SH SORT — = 32 FE Så TO FAS FÄVSDOTSSAIATS:E food kg LON FATT NRA 1.976] — Eh 2055), I ANNE 626) 2 Skaraborgs Nlans! otesd as so SALA 812 I 1,7) 479] 576) — 1 —1] — 12,073] 0,5 IT,OLZINION I EUaN TTG S PLANS Ag Seg os ITNE VER Sö 531398 [AD TE 1765. | SN | FFV | = SE (ÖTEDroManst od eat. ds REA 4] —|— 268 1,110] — = lr TN for NT: Wastmnmanlands; UänS. o.d. s ss das SID INS 188] 212] — = | te 40) 2,25 27) 2,25 OPPArDErg Sj LANDS. ss os srek osa dgr bss Fo JAN AR ARN ELSE | SAR SST NLA (oj fl I = = = Tre NE ER (FaNlebOrgs Mans! Vö.ed doses ds 111355 1555 0057 10 SAS I 3017 53 | = Wasternorrlands läDS,.....sestooctosd io 21 — | — 172,7 [102,2 | — — — = FFL TR Na DAHATIAS) LANS bo ges dot boss SANN 5 | 0,2 | Oj2 95| — — = = RN Rå | TT Tv + tillhöra plantleverantörerna, ? dessutom 2,000 tallplantor och 386,000 granplantor utom länet, ? sålda till 413 TABELLSAMMANDRAG. - AA - in + Do 8 fr ISA SNS ER JE SSPER| SEE (Jag ol bär Rn än NS a AA ET ET SEEN = 5 É sg RS CAS RE | | | (SE AA AO Ar nns GAA a [AE ad be ES =] [=] [do] [a] ER GES SS SE = pr å E AN 7. Nar EE) BER ENE RESET « re Ås SE NR ch oe Fä Te nn NE TRA TARA ba 4 sg vo v [=] in nm [0] [9] [9] af N- xt [S] [9] [Ce] HH [76] = = EUR EE a JK or EEE a EE - AV [+] [S] ” ”- N in MH 00 Nol Oo N en er o8 RY a = 9 ä — — Re - — — rr RE RE Do fd SE Rb She () IRA SEN 2 KÄR st CE: a PRE RN RIS ee rg - - SINE 0 SR TT SEE F sr $ Up EE JT fö Så [Je a 6 KR NE SS NE | 2 fär ee 4 dn RA ERE [ra > in [9.6] Noel c EE EON FN RA | AR = HH | | | | | | | N | in in [9] | Le] | | I I om HH 4 4 in NN Hk in ”H in OS EE AE + RNE I KP AAA RA Ne IRA ERAYYRARE ONS - ” ” Ne AA 5 [ln ag TTR 388 [0 RR Sk a i EE RE in än al; RE NR nn i OS JA Ry NG Se SR DG lg > ct nn on = TARO EA 6 ST på 2 3 3 SEDEN ste vkeR för R ren USE a | fre äm a aa je i [är i Nr Ed NNE SSE REINE SNNNINNNNSRASS ORSA — ee oe > + 5 R ud a Fre FÖR dre dö jode far 5 AES SAR & > RR EN an NE NT RO FaR ESR ET FRE NA se 5 RNE Se | RE | | 2500 |) N mm NN | (I Er | Ar E) = EST OO AS Nr Mr + Öje nr RT Jo oo: 5 EE TR EE AEA 2 — — SR re SR FR rn RET 2 EA. re. ER IRS TN v - ET BROR EE [RESPESSEN | ESS SN NE Så (SN | ESS SR ENAS a EN JE EE ET EE gå 5 SRS ke 3 SG CA LR 9 HH x——=—===—=> - —— rr — — — — — —evsx=————— [>] 3 " ER 3 PRESES SR INTERS NG: UF Ca FREIRE LEE | S ww oc M PENIS "SSESERASESSEENISEEESS RIDERS SNES RTL RTR VR - så | É UN SN elen ER [dn fn [AT nd NE gaten ml ock - ne | I > och Ch re förbrukare utom länet. 414 SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS BERÄTTELSER 1919. Tabell 11 a. Skogsvårdsstyrelsernas | Inkomster. | | Behållning Bidrag av Skogsvårds-| .. ... . | Ersättning Landstingsområde från avgifts- NÖrsel tan förbiträde £ SEAN) medel, av frö av skogs- föregående Hushåll-| under året och vårdssty- är Staten | Lands- nings: | utdelade plantor relsernas | ting | sällskap personal Kr. Kr. Kr. Ke Kr. Kr. Kr. Stockholms; läns .s-...ss.s«resssos 65,064,87| 4,000.— | 3,354 3,500 | 175,354,138| 20,033,13 2,847,13 Uppsala! läDSk:s»ss,scasvsnpsvuwsecbs — 4,359,— — 1,000 | 122,517,8s] 5,513,90 906, 25 Södermanlands läns 121,591,338] 6,396,— | 2,500 — 168,463,—]| 7,256 65 1,908,87 Ostergötlands läns ....... 63,642,82| 7,692,— | 10,000 — 203,008,53| 39,247,03 | 12,159,— Jönköpings läns ..... ...| 109,617,49] 11,285,— | 5,000 5,000 | 202,355,70| 34,443,92 | 14,345,— KrIONOberes lallS scsvsccoteotsecker 151,867,71| 3,800,— — — 177,17182,98 -— — Kalmar Jans norrA: ccsscssssesonos 63,577,85| 3,900,— — — 96,591,87| 12,781,20 1,080,50 > 37 SOCLA leg ere serve brrn 44,237,438| 3,859,— — 1,000 | 101,710,39) 5,312,95 — (FOLLIANES ÅAS opecs ste anser orbosplen 32,658,—/| 9,895,— | 2,500 1,000 22,904,— 997,— — I Blekinge; läns! ......:...s:sessssoo00]" 42,821,40) ,6.517,— |. :2;000 2,400 56.054,57| —9,721,40 2,291,51 Kristianstads länS:......scc.sseseor 2,217,09] 6,377,19 | 3,000 3,000 | 113,666,56| 21,394,80 1,030,— Malmo hus lalS secs es reböer eken res - 11;585, — 5,000 5,000 46,307,038)| 6,407,72 123,— Hallands: läns /s,.>.sssssessevesases]" 387149, 21116.577,— 1) 107000 5,000 65,853,95 — — Göteborgs och Bohus läns...... —40,737,49| 14,422,— | 2,000 9,500 53,002,18| 3,688,75 — Älysborgs' Jänspo os lasuisd 46,856,03| 11,285, — | 10.000 — | 197,258,89| 43,819.900 | 2,058,10 SKAra DOES JAS] cs tesoe ud beceres 76,7 :8,18| 6,333,— | 4,000 -— 108,329,97] —1,845,— — Värmlands, LalSie.po.psseobr rote cen 262,786,52| 2,900,— — — 371,573,14| ' 0,355;28 3,719,10 OÖTEbrOrlanS! (set) sssecseröbeddtekoren 2603,144, — [188,134,— — 500 — 1,602,— | 23,062,—? Västmanlands läns .......s...o.s 17;200;89] 815 fe 1,000 | 163,685,67| 30,904,55 | 2,041,13 | KOpparbergs länS..osecssssnoosssss 157,894,26| 21,059,— 500 500 | 407,529,261(10,776,40)3) (1,410,50Y! (EBES LS mA ANNB41 408,60] ND, 200)-=1] iq — | 424,172,41] 4,115,01 610,50 Västernorrlands läns 136,425.92] 1,900,— — — 350,709,05] —7,403,50 6,180,9+4 | Jämtlands lADNS ipcastspörsass söks odes 559,432,07| 1,600,— — — 432,063.24| 6,485,85 3,412,33 | Summa |2,340,377,32|354,227,19 | 59,854 | 38,400 |4,060,894,40|269,329,54 | 78,675,s6 | ! Höjning av fastighetsvärdet. ? Häri ingår brandskadeersättning för fröklängningsanstalten och kott utgifter för skogsodling, som är minskad med kr. 1,410,50. 5 Beloppet avser både denna och följande kolumn. Tabell 12. Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar Tillgångar. | / I 4 Fordringar Skogsfrö | Landstingsområde ER Inven- Fastig- ch Plant på bank Diverse tarier heter outklängda I personer kottar IC Kr. Kr. Kr. Kr. KR Stockholms läns ...............| 144,829,25 6,042,39 8,923,— 1,000, — — — Uppsala) lans Ve s,ecstostiier 81,435,39! 15,848,93 17,453,40 32,000, — 4,743,61 17,528,73 | Södermanlands läns ......... 121,591 38 2,948,95 3,990,25 9,880,48 1,759,15 6,674,— | Östergötlands läns... oo...) 34,802,57 7,8178,15 11,000,— 13,500,— 59,557,50 19,141,— | Jönköpings läns ... src] 105;255,88 22,570,41 6,707,99 1,000,— 12,087, — 12,077,— Kronobergs läns ............... 243,546,74 920,63 1,387,03 — 2,835,— 5,600, — Kalmar läns norra ............ 65,370,78 9,149,— 7,621,87 16,600,— 6,975,— | 3,539,50 » 3. NSOCTASk src eeres 105,501,37 782,30 | 4,079,42 8,000,— 836,86 (Fottlandsj läns ..ccessådnesss 34,124,— — 1,596, — 13,000,— — 11,000,— BIEKINGE ANS backe sett be de spk na 67,250,96 22,50 4,321,49 5,720,30 — — Kristianstads läns ............ =— = = = = — Malmohus läns cs.ce.s-icasdke = == = = = FlillandslänStssttsstdetsolibe 1,389,06 | 4,959,38 3,205,52 27,883,92 3,568,10 18,945,50 Göteborgs och Bohus läns | 56,356,30 — 2,191,20 10,;200,233 — — Alvsbhorgs läns .s.occcsoesresas 82,691,52 5,17T7,50 5,857,45 | 91,000,— 23,925,20 23,348, — Kara DOLZS VITS es ce socesbe ste 66,428,12 12,600,93 5,121,06 — 20,515,— — Värmlands) lans sssecs ssp dere 372,040,77 — — 235,000,— 10 000,— — OYEBLrO MANS pvcrersessa be sösprnd 275,504,— 3,113,— 8,672,— 73,7102,— 15,843,— 5,923,— | Västmanlands läns............ 58,419,71 4,145,66 200,— 35,000, — 5,000,— 2,000,— I Kopparbergs läns —............ 135,117,a8 | 104,102,685 | 22,658,22 168,47 — 1,331,42 Gävleborgs läns ............... 338,478,45 2,116,79 26,270,09 30,800, — 5,119,19 — Västernorrlands läns ......... = SR = = = => | Jämtlands läns..................| 439,482,88 17,932,67 4,358,— 833,20 6,410,— — I Inklusive deponerade panter 14,097,92, pensionsfonden 9,289,61. ? Rest. köpeskilling 2,000,—, panter 6 Fordringar av diverse personer 6,000,99, förlag till fröklängningsanstalt vid Rankhyttan 98,161,69. 7 Pen- SES VENT NNE ade, IT SS NER AS os RR ENS MRS BERNS TS TABELLSAMMANDRAG. 415 inkomster och utgifter. | Utgifter. | 3 Avlöningar | Bid | | Räntor I Skogs- | Dikning för och rese- | Litteratur | Övriga och Summa llodling och | och skogs- | ersattningar och | omkost- Summa diverse | iplantskolor]| bäck- vårds- (utom undervis- nader | | rensning | åtgärder | skogsod- ning | | | lingen) | | Kr Kr Kr. | Kr. | Kr. Kr. Kr | Kr. | Kr. | i | i | 21,618,30 sd 49,262,34/ — | 8,173,20 | — 53,154,15 | 7,525,82 | 23,864,14 | 141,979,63 7,460,62 | 141,757,65]| 49,906,66 85,73 | 3,422,56 | 31,985,89 i 3,532,90 | 34,450,58 | 127,384,34 10,237,84 | 318.353,8 39.263,68) 3,967,09 | -7,980,— | —68,903,43 | 5.422,75 i 15,385,62 | 140,022,59 8,049,10 | 343,798,48| 154,874,.47] 6,266,36 — | 69,374,72 | 4,936,93 | 68,543,63 | 303,995.91 38 106,78 | 420,153,8 76,463,65) 800,30 | — I -89,721,50 | 8,966,03 | 78,946,53 | 254,808,01 11,801,s8 | 345,252,27| 27,165,27| 8,210,21 | 21,990,94 | — 30,666,27 | 2,962,16 | 9,626,16 | 100,621,31 7,930,76 | 186,762,18 33,523,01| 699,08 | 7,002,47 | 60,958,65 | 5,546,74 | 13,661,43 | 121,391,40 4,749.19 | 160,868,96] 20,693,19/ 374,82 | 5 386,09 24 90), - I 354,50 | 18,993,99 | 70,71 2,39 B5et— | 735101 Aa = 708—| 2125—1 T4368— 788,— | 2,192,— | 22,988,— | 3,800,44 | 125 606,32] 16,851,s8] = — -— 25,218,13 649,46 | 5,898,s1 | 48,617,53 6,505,38 | 157,191,o2| 85,426,51| — — 34,0961,01 - | 25,508,21 | 146,895,73 | 3,047,04 T1,469,79 36,951,97] 349,— | — 15,899,95 | 11,032,05 | 7,542,01 T71,774,98 9,185,22 | 144,766,38| 62,484,s58| — | -— 45,311,47 | — 2,531,89 | 27,611,63 | 137,939,57 | -— 86,007,15| 8,776,28| — 200,— 29,465.e35 | 1,346,30 | 6,655,23 | 46,443,66 I 97,972,18! | 409,250,10] 135,133,07| 14,007,85 — 84,939,58 | 14,481,— | 72,819,58 | 321,381,08 3,838,58 | 201,06£,68| 31 870,11] 2,859,47 -— 49,281,31 | 679,54 | 10,649,66 95,340,59 42,600,s6 | 689,934,00]] 36,8i4,20 | — | 63,727,85 | 12,881,85 |204,440,64 | 317,894,13 28—| 56.150—1 VE INTRA 1 65,654,04 | — 2,242,07 | 50,606,48 | 167,145,45 | | 82 343,340,80 21,792,03 | 537,358,73/ 7,975,98| 28,254, 90.923,10 | 12,353,9s | 24,733,18 | 198,880,30 i 26,315,29 | 528,934,70] 37,177,—| 46 120,701,42 | 12,356,48 | 112,908,31 | 353,078,55 | 34,093,18 |1.037,086,e7| 9,031,71] 88,507,28 | | -95,069,68 | 14,810,74 | 20,201.84 | 227,621,25 | ,109,15 |7,601,261,72|/1,062,204,54| 299,638,s3 |156,382,s7 |1,308,161,09 | 141,059,20 |969,157,24 |3,879,683,42 | med kr. 88,575,64. 3 Ingår i utgifter för skogsvårdsåtgärder, som äro minskade med 10,776,40. 4 Ingår i BE a 00 UT >8å rm MM ” av och skulder den 31 december 1919, | Skulder. | I i | | | | | | | | | | Skulder | | REA Ba | Tillgångar | | Samma | OVE I Summa HM Till bank | diverse | Summa | över | Summa | | tillgån- | I personer | I skulderna | | [ESR | li | | | | 2 SD OTA EE KAN ON Rap < SR er Sn Be 2 | N i | | rel, — of FÖR OT dä NÅ 160,794,64. | > i 159,010,06 | -— | 159,010,068 - | -16,097,92? | —16,097,92 | 142,912,14 | 159,010,06 | 146,844,14 | -— I 146,844,14 — | -— | -— | 146,844,14 | 146,844,.14 | 219,698,28 | — 2 = 1 ITSEENNN ANN rea = TAR NN 254,289,40 | — = = | — I — | — | - | 1.250.15 | -— — — | 14,800,92 | 14,800,92 | —94,455,23 | 109,256,135 | | 119,199,95 = — 15,335,— | RER = | - | I 59,730,—| — — = Sr — — I | 77,315,25 | — - — 326,46 | — 326,46 | - 2 ön 0 1: SR MA v te fa (IE ViN SS VN IN EL AR - - | 60,011,48 = = 5,000,— | — 1,637,— | — 6,637,— = = | | 68,747,73 = | — || 40,000,—4 | 27,316,3505 | 67,316,50 | =" = | | 231,799,67 -— -— | — | — — | - -= | 105,265,11 - -— — | — | — — — | 617,049,77 = - = EESRAA = 2 = | 382,75? ,— = NN = 2 11,677,— | 11,677,— | - - | | 104,765,37 = | — — I -4,612,99 | = 4,612,99 | - = | | 263,438,77 — | — — I 6,314,45 | 6,314,45 | = — | 64,306,07 -— i 402,784,52 — | — | - | — | - | — RS | — ee | ba | —e | a CR H 1 469,016,,0 | — | T 5 1 RETA IR =" Al = | 14,097.92. 3 Pensionskassan. $ Till bushållningssällskapet. 5 Till staten (oredovisat nödhjälpsanslag)- sionsfonden. SENS BERÄTTELSER 1919. SKOGSVARDSSTYREL 416 ="0e80'c —'09€'1 —' 0181 10'0F —|—|=| === —|—|—1/—/—|—|/=— € |—-I-1=|=1=1|=1= | SNS ROS « spoepuwef —"F0L —pSI —" 059 2'0I —l—-l|—|—-|—|—|—|—l|-—-1—1—1|=— I 1 ——|—|—1|—1|l—|— TE -I—1]== 9 förmer sett « SPUe[IIOUIaISEAN — — : = —"09 —l—l—|—1—l|l—|—1|—|—1|—'i—1|—/|— —:1—|—|—|—|—|—/|—|— — I|—l—I1 | I TSG « s310qa]AED) —'098'Z1 —"'8p9'I —"ZIZ 0 +'801 EE fr SE (ES | | SS E mA NE c l—-—I—I—I—!—/|/— I = I|=—1=—1|8G Gäss beses Mer « s31aq1eddoy 3 5 = 5 EE] [EA [CE] [SE [SSE [|] (ES JENS, a | | | a | Ar | | | är [— ES nd EE EN OCD OS rs « Spue[uewaseA SER JE ES TRES Eee SAEE RJ ENE : AR | 006 P LET'C S8L'C 8"'LC GE TSE NS FT SER S SPUB[UIIEAS SER Så Tx An Va [sn | a | än | [fre | fo | Ed fa 1] I 5 | | ES SR EES ES EE SE a EAS ES | SSE | fee fier ara ep en bla « SB10qL1EAG —'g9g'[ —'019 —"869 oL'z == SESEEE SEE SERE SEI 1lE- 0 |rarkeeseseessor sue|[ s310qsATy = = —008'b —"61 FSS See ro a je Ir jo a Ej —l——l1 |—-|—-]——0 | — |———| +P "> SUP] Ssnyog Yy20o sä10oqa2109N = = — = nn nn a a nn a nn a = —|—|—|— — |—|—]—|] — « spuelleH LEE ES at Soo Z snyowleN |Om Uf a in sara ee sas nen ss « spersuensus re — a EA pd DT [| [ES KE [EES] [0 [2] (EES | ja, (EN je | 6] [2 20 | RES] |] fr RES [RRD] ES FEEL adl | SN [Ge — oojr0000so0r rr KKR « 230npPIg - SÅ Es Bg [ES BD [a kn fä petra) |] | ng 2 [SE re Ca | ER | a SS NE EE | [ER | ES | [a | [SEE VR. | oas Bankvsl snar ne sue[ spuepiog 5 SA PE EES Sa a) KR fira pr |] [EE el ER) RE EES RE a EN ES | a a SN pr | | EEE NR Se sas sn Sen sa bn BIpos « å = = = = | |) ES TE JENIR 12) ES AS [ON r) [än CR ES) EE) | SES |) [EE EEE [SOT BIIou Sue| IeWJeY ARR ss Sf AE ES fe AA EE ES | Hä EN SA kr rn 2) fal FE GA ar] | VEG ÖR EN NA SSE A sB12q0uoIY 091 Sc —"0SI ÖDE (Er ES ES I | ES a EE a === SSE Oeteneereee « s3urdoxuof 2 Che AE SEA | |A re] RS] jon | fa | Se EN AE fr VE (ca ||) a) [2 fr ER ae | | ER |] fa fn] | OO PIE IR z spuepo3101s0 ( vå C SS a (2) [EEE (ER |) EA Sj 1 (RE (220 [BE |) SS FER SS VE 2 EE ES | Ono es « spuejuewiapos 187 FE RA EE NE [ee ES [er OS ES I ln JE a a la inn) MEN JES fr] fn] pat EN | [re] IA EN pa EE — ooo 00-08 « ejesddn RR > 2 Zz - Bla SEK SEE EE RE EES tl—= == 8 free suej — suroqxd01s 100013 10014 100014 22324 S A FT O & 2 = ä 2 (SIE ga 5 ll Q2 = 2&l3la H < tls5 ale RES El < la) 2 Ol» Enl 5 8/8 22 15 153 |A a lol |A ET an peusoy JSpuvisen pl? Ae ses ESSER RR RER = Zz. 08 21812 2 SE ES 5 = 12pe01sox -SButuYde]s -s3oxsS Play € -13A0 WOS IP R 5 RR a E » CH Ne 28 De =. NE IT E IS ER EB = Pn 3 OF ”apriwos3unspueTt eWwunsg peuyerog epexspuriq -sSoxs [vary | |F Als 212815 re: 2 al KR Ses Si z peuye1rg dl > & 5 (JIE S FARSEN g oa oc lelöl & mel RR 50 RR z 8 IT & 3 ac) KR BD SISSEL = & 2 JESFUIKO TS d INT ESR TS peES I BISETO 25 eo "IEPI2STONS 'E1 290 "3 -: KE z - = Å ; Kr E NN » LA ba | 3,422,56 | 7,980,00 19,483,13 15,375,20 | 117,7990,93 | 7,002,47 3,384380 (se not 6) 2,481,45 HAS E7,2 00 | 9,628,00 | en behållning. 10,998,43»13 | 10,200,7,36 | AA (se not (0, ,75 2,991,33,23 I 3,40040;77 — 4,35 8,819,:9,38 | t Frö Styrelsens | | männens | resor för I TesOr L,II20r | 2,606,72 | 1,520,90 | 4,042,74 2,284,65 | 5,479,79”] rar]. MAR 2,548,33 | | AEA L1SA4 | 247900 | 87,0 | 994,2 74,70 | 11,136,31 | = | 8,269,45 2,526,36 | 7,554,91"| 841,64 | —1,664,98 | 3,566,73 | = | 860,00 | = | 1,103,45 | 3,587,9 | 7,367,85 1,194,47 I ,998,07 3,047,53 2,626,83 | 23,336,87 456,48 3,6$3,33 365,68 5,081,21 2,974,99 2,509,59 2,104,59 5,939,58 4,302,08 3,878,x4 || 141,979,55 | 127,3$4,34 | 140,622,57 303,995,9r 254,898,or 100,621,371 | 121,391,10 | 51,167,83 | 146,895,73 T1,774,98 137,939,57 | 46,443,55 | 321,381,08 | 115,096,38 | 154,213,80 | komma diverse skogsodlingskostnader 8,059,92. REN VG I SÅ LASNG TENSON yr A:B. OTTO HELLSTROM STOCKHOLM Konsulterande inom träförädlingsindustrien och skogsbruket. Kontor: Kungsgatan 56, uppg. A, 3 tr. Postadr.: Stockholm 1. Telegramadr.: Trärådgivare. R. T. 228 13, 228 14. Handlägger tekniska och ekonomiska utredningar för företag inom träförädlingss industrien o. skogsbruket. Upprättar planer för nyanläggning o. ombyggnad av sågverk, brädgårdar,lådfabriker o. andra arbetsföretag inom träförädlingsindustr. tager sig kontroll över utförandet av omförmälda byggnader o. anordningar, ävensom skogsförvaltning samt kontroll över -arbetsföretag inom skogsbruket. (EDERQUISTS-GRAFISKA-AKTIEBOLAG: I «GRAFISK ANSTALT:: "RIKS: 27 51 "UY USTRYCKERI: BOKTRYCKERI» ; 18 KOMMENDÖRSGATAN 18 STOCKHOLM Ö. C. C. SPORRONG & C:o KUNGSGATAN 17 :: STOCKHOLM I KNAPPAR EMBLEM FÖRENINGSMÄRKEN MEDALJER UNDSVALL pe ns egna kontor SPARKASSEBOK SOM SVENSKT RESEKREDITIV. Ägare av Sparkassebok med Svenska Handelsbanken kan numera å det kontor, där motboken är utfärdad, erhålla ett s. k. Sparkasseskreditiv som berättigar till uttag vid vilket som helst av Bankens 255 kontor över : hela Sverige. BEKVAÄXMASTE RESKASSA. Svenska Handelsbanken Huvudkontor: Stockholm Tel.sadr.: »Handelsbank» Avdelningskontor på den svenska trävaruindustriens - huvudplatser. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1920 | (fd it jet Will Tin 3 5185 00280 2