M

ft'rfFiTT

i "

I 3 -APR .30

! IVAIURAL

H]S TORY.

fe
fed

i"

w

w

m

FOLK-KALENDER

FOR

1846.

*wanae-n.

'7 </
MED LITPiO(;KAPHIER, TRASNITT OCH 3IUSIKBILAGA.

PA ALBERT BONNIERS , F^ U L A G.

GOTEBORG.

HOS D. F. BONNIER.

KOPENHAMN.

HOS F. H. EIBE.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS I. MARCUS 1845.

iidla Innevanare

Ullegnas denna bok

V

, af
FORLAGGAREN.

for ar

I

l>et Svenska

Hans Maj:t Konung OSCAR I, fodd den 4 Juli
1799.

HciiiicsMajitDrottninsr JOSEPH1NA MAXIMI-
LIANA EUGENIA, fodd den 14 Mars 1807.

Hcnncs Maj:t Enke-Drottninj? EUGENIA BERN-
HARDINA DESIDERIA, fodd den 8 Nov.
1781.

Hans Kongl. Hoghet Kron-Prinscn och Herfi-
acn af^Skaiie CARL LUDVIG EUGENE,
fodd den 3 Maj 18^6.

Hans Konarl. Hojflict Arf-Prinscn, Hcrtig FRANS
GUSTAF OSCAR af Upland, fodd den lb
Juni 1827.

Hans Konsfl. Hoghet Arf-Prinscn, Hcrtig OSCAR
FREDRIC af Ostcigothland, fodd den 21
Jan. 1829.

Hans Kongl. Hoo-bet Arf-Prinsen, Hertig NICO-
LAUS AUGUST af Dalarnc, fodd den V4
Aug. 1831.

Henries Kongl. Hoghet Prinsessan, CHARLOT-
TA EtGENIA AUGUSTA A MA LI A
ALBERTINA, fodd den 24 April t«30.

H

M

i 3 APfl 30
' NATURAL

Dagarties la'nird omkring 6 4- timmar.

®m Jesu Omskjirelse,

16 F MarceJlus

Lnc. 2.

17 JL A n ton i us

1 T ^ Nfars-Dag.
2 F Abel, Setli

Dm Brollopet i Cana ,

3 L Enoch

Joh- 2.

Ora Christ i Dcipel.se ,
M;«tth. 3.

IS S ^'2e. Trett, D.
19 MHenric

4 S ^ /i. <>. /V.-J9. f)
i M Simeon
6 T g: Trett.-Dag.

20 T Fabian (J
21 O Apneta
'2'2 T Vincent ins
23 F Emerentia

7 O AUGUST
8 T Erhanl

24 L Eric Transl.

9 V Julianus

Om Hofvitsraannens

10 L Nicanor

Tjeoare, Matth. 8-

Christns larer i Templet,

25 S#3 e. Trett. -D.

Lnc. si-

26 M Poly carp us

ll S^l c. Trett.-D.

27 T Clirysostomns

1? M Arcadins Q

V8 O CARL @)

13 T Knut

29 T Valerius

14 0 Felix

30 F Gunilla

.15 T Ma urns

31 L Vipilius

Solen Upp Ned

Solen Upp Ne«l

Dag. Tirrj. m. " T. m.

Dag. Tim. m. T. in.

I kl. 0, 0 kl. 3, 8

17 kl, 8, 43 kl. *, :?H

,! 8, 59 3, 11

19 », 40 3, 4i*

n 8, 58 3, 14

21 8, 37 3, 48

T 8, 56 3, 18

23 8, 33 3, r>l>

U 8, 54 3, 21

25 8, 29 3, 5T

! t 8, 52 3, 25

27 8, 25 4, 2

}3 8, 49 3, 29

29 8, 20 4, 7

\;> 8, 47 3, 34

31 8, IG 4, 12

Dagarnas laiigd oaikrin

timmar.

Jesus sofver i Skeppet ,
Matth. 8.

1 S m 4 e. Trett.-D.

2 M Mar. Kyrko»,

3 T Blasius ' f)

4 O Ansgarius

5 T Agatha

6 F Dorothea

7 L Richard

Om Simeons Lofsang,
Luc. 2.

Om Fyrahanda Sa'des
ker, Luc. 8.

15 S ^ Se.Tfigesima.

16 M Juliana

17 T Polyohron

18 O Concordia

19 T Gabiims

20 F Eticharius

21 L Hilariui

Christus forkunnnr sitt
lidande. Luc. 18.

8 S Maria Kyrkog.

22 SlfcFdstl. Son

<7<7g.

9 M Apollonia

2:-$ MTerttilliaim

->

10 T EUGENIA

24 T Matthias

11 O Euphrosyne Q

25 O Victoria MS

©

12 T Eulalia

2f> T Nee lor

13 F Agabus

27 F Leander

14 L Valient in

28 L Maria

.Solen Upp Nt'd
D;ifij. Tim. m. T. in.

Soleu t'PP ^"fd!
D;.«. Tim. m. T. in.

1 " kl. 8, 14 kl. 4, lo

17^ kl. 7, 34 kl.

4, 50

3 8, 0 4, 20

10 7, 28

5, i

5 8, 5 4, 25

21 7, 23

5, 0

7 8, 6 4, 30

23 7, 17

5, 11

0 7, 55 4, 35

25 7, 12

5, 10-

11 7, 50 4, -10

27 7, (>

5, 21

I" 7, 43 4, 45

28 7,, 3

5, 2.S

V> 7, 39 4,, Mi

fflL&RS.

Dagarnas liingd omkring Hi timmar.

(Jhristus frestas af Djef-

16 M Heriberl

vuleii , Matth,. 4-

17 T Gertrud

1 S :$Tl i Fastan.

18 O Edvard

2 M Ernst

19 T Joseph (J

3 T Cimig unda
4 O Adrian £)

20 F Joachim
21 L Benedictus

5 T Conon

6 F Fulgent! as

Jesus spisar 5ooo Mau,

T 1 K

7 L Perpetua

Jon. 6.

Om den Canaoeiska
Qvinnan, Matth. i5.
S S01 Bondagen.
9 M 40 Martyrer
10 T Apollonins
11 O Vindician

22 S % Midf. -Sond.
23 MAxel
24 T Gabriel
25 O 0 Mar. Beb.-D.
26 T Emanuel
27 F Rupert ©
28 L Malcus

12 T Gregorius

13 F Nicephorus Q

Om Judarnes bitterhet

14 L Mathilda

emot Christum, Job. 8.

Christus utdref en Djef-

29 S 0 5 i Fastan.

vul , Luc. ir.

30 MQvirinus

15 S ^ 3 i Fastan.

31 T Amos

Solen Upp Ned

So leu Upp Ned

Dag. Tim. ra. T. m.

Dag. Tim. m. T. m.

1 kl. 7, 1 kl. 5, 20

IT kl. 0, 14 kl. 6, 5

3 6, 55 5, 31

19 0, 8 0, 9

5 0, 49 5, 30

21 6, 2 6, 14

7 6, 43 5, 41

23 5, 56 G, 19

9 6, 38 5, 46

25 5, 50 6, 2.1

11 6, 32 5, 50

27 5, 44 6, 2*

13 6, 26 5, 55

29 5, 39 6, 33

45 6, 20 £, 0

31 5, 33 6, 37

APRIL.

Dagarnas liingd omkriug 14 £ timmar.

1 O Harald

2 T Theodosius

.> F Ferdinand ^)
4 L Ambrosias

Om Herraus Nattvard,
I Cor. ii.

f) 8 •% Palm-Sond.

6 M Wilhelm

7 T Hcgesippus

8 O Perpetuus

9 T Otto

10 F ife Lang-Fredag.

11 L Aiitipas O

Om Christi Uppstandel-
se , Marc. 16,

12 50 Push-Dag.

13 M ^ 2 Dag Push.

14 T Tiburtius

15 O Olympias

16 T Patrik

17 F Elias

18 L Valerian (J

Jesus g§r genom lyckta
dorrar, Joh. ao.

19 S^l e. Pa^A.

20 M AMALIA

21 T Ansbeim

22 O BERNH:DINA

23 T Georgius

24 F ALBERTINA

25 L Marcus ©

Om deu gode Herdeo,
Joh. 10.

26 S ^ 2 e. PZsk.

27 M Aiitiinus

28 T Thure

29 O Tycho

30 T Marianus

Solen

U

PP

Ned

-Solen

Upp

Ned

Dag.

Tim.

in.

T

. m.

Dag.

Tim.

m.

T.

in.

I

kl. 5,

30

kl. 6

, 40

17

kl. 4,

43

kl. 7,

18

3

3,

24

G

, 45

19

4,

38

7,

23

5

3,

18

6

, 49

21

4,

32

7,

27

7

5,

12

G

» 54

23

4,

26

7,

32

'{ 9

5,

6

G

, 50

25

4,

21

7,

3r

11

5,

0

7

, 3

27

4,

15

7,

41

13

4,

55

7

, 8

20

4,

10

7,

4fi

15

4,

40

7

, 13

30

4,

7

7,

48

n i " i

i t« ,|~ ,.

u.i^cjiia. lan^u o

^ '

1 F Phiiippus

Christus larer atl bedja ,

2 L Athanasins

Joh. if).

Om Christ) gang till
Fadren , Joh. 16.

17 S * Biin-Sond*
18 MEric ij

19 T Potentia

3 S =$• 2 <?. Pask. f)

20 O Carolina

4 M Monica
r> T Gotthard

21 T :f- ChristiHimif.
22 F Hen nine:

() O Sigismund

23 L DES1DERIA

7 T Stanislaus

8 F Achatius

Om Hugsvalarens An-

9 L Ti mot he us

komst, Joh. ID.

24 S ^6<?. Pask.

Orn den Helige Andes
Embete, Joh. iG.

25 M Ur ha nns ®
26 T Vilhelmina

108^2 Bondagen.

27 O Bed a

11 M Manic rt us Q

28 T Germanus

12 T CHARLOTTA

29 F Ma xi mi n us

13 O Serva tiiis

30 L Basil ins

14 T Corona

Om den Helige And<»,

1 "> F Sophia

Joh. 1 4.

16 L Peregrinns

31 Si%Pr:n£st-Bag.

-Sf.len Upp Ned

Solen Upp ]S<jd

Dng. Tim. m. T. m.

Dag. Tim. m. T. m.

1 l kl. 4, 5 kl. 7, 51

17 kl. 3, 26 kl. 8, 28

'} 3, 59 7, 50

19 3, 22 8, Ji£

5 3, 54 8, 0

21 3, IS 8, 36

7 3, 49 8, 5

23 3, 14 8, 40

9 3, 44 8, 10

25 3, 10 8, 44

11 3, 40 8, 15

27 3, 0 8, 48

13 3, 35 8, 19

29 3, 3 8, 52

15 3, 30 8, 73

31 3, 0 8, HI

Da gar 11 as laiigtl o ink ring 18 4 timmar.

1 MjfeZDagPingst.
'2 T Erasmus £)

16 T Justina 3
17 O Botolf

3 O Marcellinus

18 T Leontius

4 T Optatus

19 F Gervasius

5 F Bonifacius

20 L Florcntin

6 L GUSTAF

Om den stora Nattvar-

Om den nya Fodelsen,

den , Luc. 14.

Job. 3.

21 S 0 2 e. Tref.

7 S ^ Tref. -Sond.
8 M Salomon

22 MPaulinus
23 T Adolph ©

9 T Primus Q

24 O ^ Johan D.D.

10 O Svante

25 T David

11 T Barnabas

26 F Jcremias

12 F Eskil

27 L Cresccns

13 L Aqvilina

Om det borttappade Fa-

Om den ,rika Man och

ret, Luc. i5.

Laz.arus, Luc. 16.

28 S 3 e. Tref.

14 S 0 1 c. Tref.

29 M Pctriis

15 M Vitas

30 T Martialis

Solen Upp Ned

Solen Upp Ned

Bag. Tim. m. T. m.

Dag. Tim. m. T. m.

1 kl. 2, 59 Id. 8, 58

17 kl. 2, 4G kl. 9, 1G

2, 56 9, 1

19 2, 45 9, IT

5 2, 54 9, 4

21 2, 45 9, 17

7 2, 51 0, 6

23 2, 46 9, IS

0 2, 50 9, 9

25 2, 4T 9, 18

H 2, 48 9, 11

27 2, 48 9, 17

13 2, 4T 9, 13

29 2, 49 9, 16

15 2, 4& 9, H

30 2, 50 9, l&

JCLI.

Dagarnas langd om-kriug 17 4- timmar.

1 O Avon f)

17 F Alexius

2 T Mar. Besok.

18 L FREDRIC

3 F Auatolius

4 L Ulrica

Om Phnriseernas Ratt-

Om Grandet ocli Bjelkeu,
Luc. 6.

fiirdighet, Matth. 5.
19 S ^ 6 e. Tref.

5 S ^ 3 Bon da gen.
6 -M Esalas
7 T Clacs
8 O Kiliau

20 M Mar^aretha
21 T Johanna
22 O Magdalena
23 T Emma @
24 F Christina

9 T Cyrillus Q
10 F Canutus

25 L Jacob as

1 1 L Eleouora

Om Christi Forklaring ,

Om det stora Fiskafan-

Matth. 17.

get , Luc. 5.

26 S07 e. Tref.

12 S05 e. Tref.

27 M 7 Sofvare

13 M Joel

28 T Botvid

14 T Phocas

29 O Oiof

15 O Ai.osM. Dolu.

30 T Abdon

16 T lUinhold f$}

31 F Helena f)

Solen Upp Ned

Soleo Upp Ned

Dag. Tim. m. T. m.

Dag. Tim. m. T. m.

1 kl. 2, 51 kl. 9, 15

17 kl. 3, 14 kl. 8, 50

« 2, 53 9, 14

19 3, 18 8, 52

5 2, 55 9, 12

21 3, 22 8, 49

1 2, 58 9, 10

23 3, 26 8, 45

0 3, I 9, 8

25 3, 30 8, 41

11 3, 4 9, 5

27 3, 35 8, 30

13 ' 3, 7 9, 2

29 3, 39 8, 32

£5 &, 11 8, 59

31 .3, 43 8, 27

AUGUSTI.

Dagarnas la'iigd omkring 15 A- timmar.

1 L Petri Fang.

Om de falska Propheter,

Matth. 7.

2 S 0 8 e. TV*/.

3 M Stepbanus

4 T Aristarchus

5 O Domiiiicus

6 T Sixtus

7 F Don at us Q

8 L Cyriacus

Orn den otrogne Gawls-
fogdeu, Luc. 16.

9 S ^ 9 e. TVe/.

10 M Laurent! us

11 T Susanna

12 O Clara

13 T Hippolitus

14 F Eusebius (J

15 L Varfrudag

^hristus grater ofver Je-
rusalem , Luc. 19.

16 S % 10 e. Tref.

17 M Verne r

18 T Agapetus

19 O Magnus
^0 T Samuel

21 F JOSEPHINA
2'2 L Symphorian @

Oro Phariseen och Pu~
blicaneu , Luc. 18.

23 S 11 e. Tref.

24 M Bartholomaaus

25 T Lovisa

26 O Zephyr in us

27 T Rufus

28 F Augustinus (J)

29 L Job. Dop. h. h.
Dm deu Dofve och Dnm-

be , Marc. 7.

30 S ^ 12 e. Tref.

31 M Arvid

.Wen
Dag.

kl. 3, 45 kl. 8, 25 IT
3, 50 8, 20 19

Upp NedlSoleu Upp Ned

Tim. m. T. m. |Dag. Tim. m. T. m.
kl. 4, 22 kl. T, 44

4, 2T T, 39

3, 55 8, 15 21 4, 31 T, 33

3, 59 8, 10 23 4, 36 7, 21

4, 4 8, 5 25 4, 41 7, 22
4, 8 8, 0 27 4, 45 7, 10
4, 13 7, f>5 20 4, 50 7, 10
\\ 1? 7, 49 31 4, 54. 7, 1

.
Dagarnas liingd omkring 13 timraar.

1 T Egidius

16 O Euphemin

2 O Justus

17 T Lambert

3 T Seraphia

18 F Methodius

4 F Moses

19 L Fredrica

5 L Eudoxus O

Om Tva Herrars tjena ri-

Om den barmhertigc

de, Matth. 6.

SamariteD, Luc. 16.

20 S 015 e. Tref.

6 S % 13 e. Tref.
7 M Regina
8 T Mormessa

9 O AUGUSTA

21 MMattha3US @)
22 T Mauritz
23 O Thecla
24 T Gerhard

10 T Theodard
11 F Protus

25 F Cleophas
26 L Gyprianus

12 L Cyrus (J

Om E uka us Son i

Orn de Tio Spetiilske

Wain , Luc. 7.

Man , Luc. I 7.

27 S-$-16 e. Tref.

13 8 ^ 14 e. Tref.

28 M Leonard ^

14 M Korsstnessa

29 T Michael

15 T INicothas

30 O Hieronymus

Solen Upp Ned

Solen Upp Ned

Dag. Tim. m. T. m.

Dag, Tim. m. T. m.

1 kl. 4, 57 kl. 7, 1

17 kl. 5, 33 kl. 6, 14

3 5, 1 6, 55

19 5, 38 6, 8

5 5, 6 6, 50

21 5, 43 6, 2

I 5, 10 6, 44

23 5, 47 5, 50

9 5, 15 6, 38

25 5, 52 5, 51

H * 5, 20 6, 32

27 5, 50 5, 45

1.1 5, 24 6, 26

29 0, 1 5, 39

1-5 5, 29 6, 20

30 0, 3 5, 30

OK TO BIER.

"Daojarnas langd omkriiig 19 £ timmar.

1 T Rcmigius

2 F LUDVIG

3 L Eva hi

Om den Storste i Him-
rnelriket, Matth. 18.

4 S ^ Mi'ch.-Dag.Q

5 M Placidus

6 T Bruno

7 O Brigitta

8 T Demetrius

9 F Dionysius

10 JL Gcreon

Om del yppersta budet
i Lagen, Matth. 22.

11 S04 Bondagen.

12 MValfrid (J

13 T Theophilus

14 O Calixtus

15 T Hedvig

16 F Gallus

17 L Lucina

Om den Borttagoe ,
Matth. 9.

18 S 0 19 e. Tref.

19 M Ptolemcus

20 T Casper

21 O Ursila

22 T Severus

23 F Scverin

24 L Evergistus

Om Brollopskladerna,
Matth. 22.

25 8^20 e. Tref.

26 M Araandus

27 T Sabina g

28 O Sim. Judas

29 T Narcissus

30 F Zenobia

31 L Qvintinus

.Solen

Upp

Ned

Solen

Upp Ned

Dag.

Tim. m.

T. m.

Dag.

TT
im. m. 1. rn.

1

kl. 6, 5

kl. 5, 33

17

kl. 6, 43 kl.

40

3

6, 10

5, 27

19

6, 48

41

k

6, 15

5, 21

21

0, 53

35

7

<3, 19

5, 15

23

6, 58

30

',)

0, 24

5, 9

25

7, 3

24

1 1

G, 29

5, 3

27

7, 8

H)

IS

f>, 34

4, 58

29

7, 13

» 14

»5

G, 39

4, 52|3t

7. 18

, <j

Dagarnas langd omkring 8 •£• timmar.

Om de Atta Saligheter,
Matth. 5.

1 S 0 Alia HclS-D.

2 M Tobias

3 T Eustachius Q

4 O Amatius
ri T EUGENE

6 F Gustaf Adplph

7 L Engelbert

Om Konungsmanneos Ra-
kenskap, Matth. 18.

8 S 0 22 e. Tref.

9 MTheodor

10 T Marth. Luther

11 O Marth. Biskop

12 T Ctmrad ("I)

13 F Christian,

14 L Hypatius

16 M Edmund

17 T Aniaii

18 O Maxim us

19 T Elisabeth ©

20 F Pontus

21 L Heliodorus

Om den yttersta Domen,
Matth. a5.

22 S m 24 e. Tref.

23 M Clemens

24 T Christogoiius

25 O Catharina J)

26 T Linus

27 F Vitalis
L Sten

)m Christi inridande i
Jerusalem, Matth. 21.

15 S

UlVrtllCJJCllllIIJgeiJ,

Matth. 22.
% 23 e. Tref.

29 S 0 1 i Advent.
30 M Andreas

Solen

Upp

Ned

Solen

Upp

Ned

Dag.

Tim. m.

T. m.

Dag.

Tim. m.

T. m.

1

kl. 7, 20

kl. 4, 6

17

kl. 8, I

kl. 3, 29

3

7, 25

4, 1

19

8, 5

3, 25

5

7, 30

), 56

21

8, 10

3, 22

7

7, 36

}, 51

23

8, 15

3, 18

9

7, 41

*, 46 25

8, 19

3, 14

11

7, 46

3, 42)27

8, 23

3, 11

13

7, 51

3, 38 29

8, 28.

3, 9

13

7, 56

3, 33J30

8, 30

3, 7

Dagarnas langd omkring 6 t timiiinr.

1 T OSCAR

M T Jqnatiu.s

2 O Bcata Q

18 F Abraham @

3 T Zephanias

19 L Isaac

4 F Barbara

5 L Crispina

Om Johannis Vittnes-

bord , Joh. I.

Om Tecken i Solen och

MSnen Luc. 21.

20 S 0 4 i Advent.

6 S02« Advent.
7 M Agathon
8 T Marian Afl.
9 O Anna
10 T Judith (|
11 F Daniel

21 M Thomas Apostl.
22 T Joseph
23 O Israel
24 T Adam, Eva
25 F i%Jul-Da?. f
26 L 0 Stepk.~Dagi

12 L Alexander

Om Jesu Foraldrars For-

Om Johannis Sandebud

undran, Luc. 2.

till Christum, Matth. u.

27 S % n. e. JuL

13 S % 3 i Advent.

28 MMenl. Barns I).

14 M Isidorus

29 T Thomas Bisk.

15 T Ireneus

30 O David

16 O Lazarus

31 T Sylvester

Solen Upp Ned

Solen Upp Ned

Dag. Tim. m. T. m.

Dag. Tim. m. T. m.

1 kl. 8, 32 kl. 3, 6

17 kl. 8, 56 kl. 2, 56

3 8, 36 3, 4

19 8, 58 2, 57

5 8, 39 . 3, 2

21 8, 59 2, 57

7 8, 43 3, 0

23 9, 0 2, 58

0 8, 46 2, 58

25 9, 1 3, 0

11 8, 49 2, 57

27 9, 1 3, 2

13 8, 52 2, 5T

29 9, 1 3. 4

15 8, 54 2, 56131 9, 0 3, 6

~ IT naca.

B:ko

5.

f>:ko

Alingsas, M. T. Th. F.

7

Fahlun, M. Th.

6

Arboga, M. Th.

5

Falkenberg, T. F.

8

Arvika, M. Th.

7

Falkuping, M. Th.

7

Askersund, M. Th.
A vesta, M. Th.

6

5

Gagnef, M. Th.

(5

Gefle, T. F.

5

Bjasta, T. F.

8

Grenna , T. F.

6

Bollnas, T. F.

6

Grissleharan , T. F.

5

Borgholm, T. F.

7

Gtitbeborg, M.T.Th.F.

7

Boras, M. T. Th. F.
Boxholm, T. F.
Bfistad, T. F.

7
6
8

Haimstad , T. F.
Hnparanda, T. F.
Hedemora, M. Th.

8
11

5

Calmar, T. F.

7

Kelsingborg, T. F.

8

Carlsborg, M. Th.

6

Hernosand, T. F.

7

Carlsbamn, T. F.

8

Hjo, M. Th.

6

Cariskrona, T. F.

8

Hudiksvall, T. F.

6

Carlstad, M. Th.

6

Hvetlanda, T. F.

7

Christianstad, T. F.

8

Heir by, T. F.

8

Christinehamn , M. Th
Cirabritsbamn, T. F.

6

8

Jonkoping, T. F.

6

Kongsbacka , T. F.

8

Dalaro, T. F.

3

Kongalf, M. Th.

/

Doderhultsvik , T. F.

7

Koping, M. Th.

5

Ekolsund, M. Th.

4

Laholm, T. F.

8

Eksjo, T. F.

6

Landskrona, T. F.

8

Engelholm, T. F.

8

Lidkiiping, M. Th. •

7

Enkoping, M. Th.

4

Lindesberg , M. Th.

6

Eskilstuna, M. T. F

5

Linkoping, T. F.

6

B:ko

s.

B:ko

s.

L Jung by, T. F.

7

Skenninge, T. F.

6

Ljusdahl, T. F.

7

Sktifde, M. Th.

6

Lulea, T. F.

10

Smedjebacken , M. Th.

6

Lund, T. F.

8

Sollebrunn, M. Th.

7

Malmkoping, T. F.
Malmo, T. F.
Mariaefred , T. F.
Mariaestad , M. Th.
Harstrand, M. Th. F.
Medevi , M. T. Th. F.
Mora, M. Th.
Motala, M. T. Th. F.

5

8
4
6
7
6
6
6

Solleftea, T.
Staby, T. F.
Strengnas, T. F.
Stromsholm , M. Th.
Stromstad, M.T.Th.F.
Sundsvall, T. F.
Svenljunga , T. Th. F.
Sather, M. Th.
Soderhamn , T. F.

8
7
4
5
8
7
7
5
6

Nora, M. Th.
NorJmaling, T. F.
Norrkiiping, T. F.

10

6
8
5

Soderkoping, T. F.
Sodertelje, T. F.
Solvitsborg , T. F.

5
3

8

Norrtelje, T. F.

4

Tjellmo, M. T. Th. F,

6

Nya Kopparb., M. Th.

6

Tierp, T. F.

5

Nykoping, T. F.

5

Thorshalla, M.T.Th.F.

5

Philipstad, M. Th.
Pi tea, T. F.

6

10

Trelleborg, T. F.
frosa , T. F.

a

4

Qvarsebo, T. F.

7

Uddevalla, M. Th.
[Jlricehamn, T. F.

7
7

Ramundboda, M. Th.

6

Umea, T. F.

8

Pvunneby, T. F.

8

Upsala, T. F.

4

Sala, M. Th.

5

Wadstena, T. F.

6

Sigtima, T. F.

3

Warberg, T. F.

8

Ska nor, T.

8

Warnas, M. Th.

6

.Skara, M. Th.

7

VVassbacken, M. Th.

6

Skelleftea, T. F.

91

Waxholm , F.

3

s.

s.

\Trnersborg , M. Th.

7

A.bv, T. F.

8

Wcrnumo, T. F.

7

Amal, M. Th.

7

Westervik, T. F. .

6

Anaset, T. F.

9

Westeras, M. Th.

5

Atorp, M. Th.

6

Wexio, T. F.

7

As, T. F.

5

Vfiilc, M. Th.

5

Odeshog, T. F.

6

Wimmerbv, T. F.

6

Orebro', M. Th.

6

Wisby, T'. F.

10

Oregrund, T. F.

5

Ostersund, T. F.

8

Ystarl, T. F.

8

6sth;immar, T. F.

5

.Mrs Jflarhna€tet\

* Betecknar Marknader , som pasta langre an CD dag
Uti JANUARI.

Arvika Koping d. 29

Borgsjo* 8

ftbras* ....... 23

Bredgard i Strom 8
Christianstad* . 27
Christinehamn* . 13
Degerforss* .... 9

DufVed i Ahre . . 8

Enkoping* 14

Fahlkoping .... 13
Funiisdalen .... 27

Gefle* 22

Hellestad i Link.Lan 9
Hudiksvall* .... 8
Jonkoping* .... 13
Lindesberg* .... 30
Lommaryd* .... 23

Lycksele* 15

Maricstad* . . 29

Ned. Kalix K.st.* 8
Norrkoping* ... 16
Philipstad* .... 8

Skofde 23

Solleftea* 27

Soderhamn* .... 13
Sodertelje* .... 13
Wemdalen*. ... 13
Wcnersborg* ... 13
Wcstervik* .... 9

Westcras* 8

Wimmerby* ... 16

Amal* . 23

Asele Ryrkoplats* 3
Ofver Kalix K.st.* 13

Orebro* .20

Ostcrsuiid* 13

Osthammar* .... 20

Uti FEBRUARI.

Arboga* . . . den 5

Arjeploug* 10

Arvidsjaur* .... 3

Calmar* 4

Carlstad* 10

Eksjo* • 6

Gam la Byii .... 13

Grenna 17

Haparanda* .... 5
Hedemora* .... 4

Hjo 6

Hofva* 11

Horby* , . (>

Jockmock* 17

Kongclf 18

Kongsbacka*. ... 24
Lidkoping* .... 20
Linkdping ..... 10
JLycksele*. ....'. 27

IMorrtelje* 17

Ronneby* 10

Sala* 17

Sigtuna* 10

Sjiilevad'' 24

Skara 17

SLenninge 13

Streugiias Sam-
ting* 25

Sathcr* 27

Soderkoping* ... 20
Sulfvitsborg (hast-

marknad) .... 4
Solfvitsborg (fri-

markiiad)* ... 5
Thorshiilla .... 5
Uddevalla* .... 11
Ulriceharaii* ... 20

U unary d* 20

Upsala Distiiig* . 4
A/Vadstcna* .... 4

Wexio* 17

Wimmerby* ... 20

Uti MARS.

Burtrask* . . den 11
Christine ha iun* . 17
Engelholm* . ... 27

Enkdping* 11

Fahlkoping .... 10
Fuiiiisdaleii .... 27
Hogestensplatseii . 20
Helsingborg* ... 13
Hudiksvalf* .... 3

Jonkoping 6

ELoping* 3

Korigsleiia (kr. m.) 17

Laholm* 27

Ljungby 19

Lulca Gl. Stad* . 20
Lotigaryd (kr. m.) 17

Lofangcr Kyrkst.* 13
Mahult (kr. m.) . 11
Mo i Hammardahl* 11

Nyby* 17

Pitea* ... \ ... 19

Skara 31

Skelleftea* .... 5

Skene* 31

Skinnarby* .... 19

Skastrad 27

Soderhamii*. ... 10
Trelleborg(kr. m.) 10
Wra (kr. m.) ... 17
Ofver Tornca* . . 27
Cstersund* .... 17

Uti A

Alingsas* . . den 17
Askersund* .... 15

Bodcn* 2

Boras* 7

Falkenberg*. ... 21

Gcneved 7

Gunnarp 7

Gotbcborg* .
Halmstad* . .
Hultet(kr. m.)
Kisa

Kongsbacka*

16
9
15
17
21
24

P R I L.

Lilla Edet+. ... 2

Ljungaskog .... 21

Marklimda .... 28
Morlandaplatscn

i EH'sb. Lan . . 15
SkiHingarjd(kr.m.) 8

Skofde* .". . . . . 7
Tju rsback en (k r . m.) 22

Triidct b

Umea* 2

Warbcrg* 3

Witts jo* 3

Orebro (kr. m.) . . 24

Uti MAJ.

Eksjo* den 1

Ebba 14

Enebacken . ... 12

Grenna* 7

Hjo* 5

Jonkoping (kr. m.) 26

Linkoping 5

Moheda (kr. m.) . 1

Motala Roping . 14
Morlunda i Cal-
raar Liin (kr.m.) 12

Onsjo 26

Skemiinge* .... 1
Svenljunga .... 19
Wadstena* .... 19
^Wimaierby^ ... 26

Uti J U N I.

Algutsrum . . den 30

Alingsas* ..... 12

Arnas* 3

Borgholms Stad . 26

Broby 5

Bylcby* 5

Calmar* 3

Carlshanin* .... 12
Cbristianstad* . , 16
Cimbritsbamn . . 12
Engclliolm* .... 18
Eriksmala (kr. m.) 9

Falkenbcrg* . .
Fahlkoping . . .
Fiffeholiii* ....

. 12
. 16
. 9

Q vanieraala (kr.m.
Ronncby* . . . .

)18
19
19

18

26
SO

Saiidsjo (kr. m.) .
Skur up ......

Getter urn ....
Gi^slaved* ....

'. 26
12

Skiirstad i Stock-
holms Lan*. . .

Gottasa (kr. m.)
Halmstad*

4
5

Ham mar* ....

. 17

Stolpastuga . . . .

5

17
12

16
3
9

18

ia

16

5
12

10

19
3
11

17
17
16

16
1

9

17

Hedeii*

26

Hvetlanda - .

. 3

Soderkoping . . .
Ulriccliamn* . . .

Hiiggviken* . . .
K.inna*

26
5

Kongsbro i Jon-
kopings Liin .
.Lflbolm* . ...

. 26
19

Utvik*

Waldemarsvik . .
Wenersborg* . . .
Wernamo

JLidkoping* . . .
Linkoping* . . .
Lund*

. 4
. 30
5

Westervik* . . . .
Wexio*

Mariestad* . . .
Markaryd

. 19
30

Woxtorps by
(kr. m.) . . .

Medevi

. 19

Amal*

Mohcda (kr. m.)
Malilla* .

. 3

16

A sen* . . .

Odeshogsby . . . .
Oljehult

Monsteras* . . .
Morbylanga . . .
INVkopinaf* .

. 19

. 12
. 30

Qvantensberg* . . 12

Uti J

Arboga k . . . den 1
Boras* .... 2

ULI.
Elfsby*

Gefie* •

Carlskrona* . .
Carlstad* ,

. 1

. 10

Haparanda* . . .
Helsingborg* .

Holjcby 7

Horby* 10

Kongsbacka* ... 29
Kongsbro i Culm.

Liin (kr. m.) . 3
Landskrona .... 14

Ljungby* 2

Malnio (Ullmarkn.) 2
Dito(Frimarkn.)*23

Mora* 2

INedcrKalixFiske* 7
Norrkoping (Ull-

markriad)* ... 9
Dtto (Rcmontm.) 10

Ranca* 10

Rodosund* ^14

Skara 7

SkofVle 1

Sundsvall* .... 1
Solvilsborg .... 9
Trellcbor? .... -S
Wisby (S'odraBy-

rummct, kr. m.}* 1
Wrisrstad* .... 31

Ystad* 29

Al>y i Cbristian-

stads Liiii^ ... 1

Uti AUGUST I.

Askcrsund . den 27
Bo (kr. m.) .... 13

Burtriisk* 19

Drag 25

Diidcsjo 21

Eksju 4

Elgbultskulla

(kr. m.) 20

Fahlkoping .... 25
Guthcborg* .... 12
Hvetlanda* .... 21
Intjalorp (kr. m.) 14

Kiyik* 14

Krakctorp (kr. m.) 5
Lannaskcde .... 25

Lindesbcrg .... 21
Lufungcr K. st.* . 21
Marstrand* .... 20
Nordmalinsr* ... 21
IN'yby* ...'.... 25

Pitea* 27

Sands jo .28

Sjalcvad* 19

Skelieftca* .... 13
Skenninge* .... 11
Skinnarby* . ... 27

Utvik* 27

War berg* .... 25
Wirserumsby . . 11
Asheda Rexegard 6

Uti SEPTEMBER,

Adeiof .... den 25

Arboga 4

Arniis* 2

Arvika Koping . . 22
Borgen i Ovik*. . 29
Borgholms Stad* . 11
Boras r ....... 25

Broby 18

Doderhultsvik*. . 22

Ed 25

Engelholm* .... 25
Enkoping*. .... 25
Eriksniaia (kr, m.) 9
Fagerhult i Cbri-

stianstads Lan* 15
Fugerhult i Calm.

Lan (.kr. m.) . . 18

Pigeholm* 18

Frobygarda .... 15
Genevcd ...... 4

Gissiaved* 22

Gotlasa (kr. m.) . 16
Gullaboas* .... 29

Guiinarp* 8

Gardseryd .... 4

Gotheborg 22

Hanasa 8

Ha pa ran da* .... 11
Hcdenjora* .... 3

Heden* 25

Hjo* 16

Hofva* . . 22

Hudiksvair- .... 15
Hultet (kr. m.) . . 16
Hultsfred (kr. m.) 20
Hiiggviken* .... 9

Holjeby 30

Kisa : 25

Koinge (kr. ni.) . . 24

Koping* 12

Lilla Edet* .... 30

Ljungby* 25

Lomrauryd* .... 11

Lulea* 4

Lund* 25

Longaryd 18

Mahult (kr. m,) . 30
Malm k oping* ... 30

Maluio* 17

Maricfred 22

Mariestad* 30

Markaryd 23

Neder Calix Fiske* 8
INorberg (kr. in.) 1
INorrkoping* ... 4
Nottebacks Nobb. 11
Nykopiiig* .... 25

Nysater* 18

Ombergshedcn* . . 25
Philipstud (kr. m.) 15
Rcgna Kyrka ... 17
Ryd (kr. m.) ... 15

fianea* 17

Roiuge (kr. in.) . 23 •

Sala* . .

16
17
15
11

8

22

24
1
22
22
17
16
4
23
3

I

OKr

27
16
'>0

Uddevalla* * . .

Uinca* .

. 10
10

Sandeii* . . .

Sjonevad (kr. in.)
Skeimingc* . . . .

Unnaryd ....

94

Wernamo ....

1^>

"W c m da 1 e n

3

Skiirstad i Stock-
holms Lan* . . .
Skufde (Rcmont-
inaiknad) . . . .
Slito*

Westervik* . . .

Westeras*

. 8
97

Wcstra Ed* . .
"Wir scrums by . .
Woxtorpshy (kr

m )

. 25

. 25

9

Solleftea* . . . .

Stockholm* . . . .
Stolpasluga . . .

Wra (kr. m.) . .
Wai-tinge eJJer
Bokeber^ . . .
Ascn (kr. m.) . .
Arieiis? .

. 22

. 17

. 15
1

Svenljuriga* . . . .
Soderhamn* . . . .
Soderkupino* . . .
Siidra Wi . . . . .

Orehro (kr. m.).
Ostersund* . . .
Osthammar . . .

r o B E R.

Christinehanni*
Cimhritshamn .
Dahlshro

. 8
. 9
. 25

. 2
. 16
SO

Tjnrsbucken . . .

Uli

Aliiutsrum
(kr. m.) . . den
Aling&as* . . . . .

Dadcsio

22

Askersund* . . . .
Bjorketorp* ....
Bastad* . . . .

7
1

9

7
7
14
9

2

Ebba

9

13

Else ma la Norreg.
Encbacken . . . ."

16
27

Carlshamn* . . . .
Carlskroria* . . . .
Carlstad '
'Christianstad * . .

Eskilstuna* . . .
Fa Ik en berg* . .
Fahlkoping . . .

F61ingeK:ka(kr.m

. 6

. 24
. 23

013

Gamla Byn .... 28

Gefle* 14

Gelebo i Aby . . '. 14
Getteruiii ..... 9

Grenna 23

Gardspanga .... 2
Hogestensplatsen . 16

Halmstad* 16

Hcllemon* 7

Helsingborg* ... 2
Hernosand* .... 6

Hvctlanda 28

Jonkoping* .... 16

Kongclf**. 15

Koagsbacka* ... 6
Kongslcna (kr.iiu) 2
Kraketorp i Wexio

Lan (kr. m.) . . 23

Laholm* 13

Landskrona .... 9
Lidkoping* .... 13
Liiikoping* .... 6

Lirmaryd 14-

Moheda (kr. m.) . 1

Mora* 8

Motala Koping . . 15
Malilla* ...... 13

Monsteras* .... 2

Morbylanga .... 16

MuL-landaplatseii

i Elfsb. Lan . . 9
Morlunda i Cal-

n^arc Liin .... 15

Norrkoping* ... 2

Norrteljc* 13

Onsjo 27

Rodesund* 27

Sandcsrum i Grott-

lingebo (kr. m.)* 1

Si g tun a* 16

Skara 6

Skillingaryd^kr.m.) 6

Skufdc* 21

Slattang* 8

Strengniis* 20

Stromstad* .... 22

Sunnana* lr>

Saby 1

Sodcrtelje* 23

Solfvitsborg* (for-

sta dagen kr. m.) 30
Thorshalla* .... 13

Torup 2

Trosa* 28

Tradet 27

Ulricehamn* ... 2
Upsala* ...... 2

\Vadstena 1

Warberg* 28

WenersJDorg* ... 21
Westcrvik* .... 20

Wexio 6

Willkol 21

Wimmcrby* ... 23

Witts jo* 20

Ystad* . . 13

Amal* 2 Oljcliult

Asheda Kexegard . 20 Oregrund
Odeshogsby .... 16 | Osterbymo

Uti NOVEMBER.

Carlstad* . . den 27
Christdala (kr. m.) 6
Christianopel* . . 11
Hellestad i Link.

Liin (kr. m.) . . 4

Hjo* 25

Ingatorp 12

Kongsbro i Co 1m.

Liin (kr. m.) . 10

Uti DECEMBER.

28
3

27,

Kongsbro i Jon-

kopings Liin . . 6
Nordrnaling* ... 27
Soderkoping ... 19
Wadstena '. .... 12
Waldcmarsvik . . 5
Wrigstad* .... 3
Atvid .... f>

Anundsjo* . . . den 1

Alingsas* 9

Backeby 10

Burtriisk* 9

Byleby* 3

Carlskrona* .... 18

Halmstad* 18

Jonkoping 1

Linkoping* .... It
Lulca GamlaStad1 23
Lofanger k. st.* . 11

Morups Giistgifva-
regard

Nyby* . 15

Payala* 8

Pitca* 3

Ranea* . .... 29

10

Skara 10

Skelleftca* .... 3
Skinnarby* .... 17
Skiistrad* ..... 15
Dlricebamn* . . . 11

Umca* 18

^Vimmerby* ... 8
Ofver Tornea* . . 3

3 APR 30

NATURAL
HISTORY.

P. A. NORSTEDT &
KSBgh JllME

I BR'ITISH

BRITISH
MUSEUM

NATURAL
: .HISTORY.

TILL A.RET

S 4 6.

Jt rid! frid! ... Gads frid! — Sd tyda forsta or den

Af nya drets helming tilt vdrt land,

Da lecnde det nalhas hoy a Warden

Mcd lju*ets fackla i unydomtiy hand.

Och fran den facklan (jar^ i gyltne slromwur*

Ett -slten^ torn alstrar manga hoppetq droimnar.

£foj>pP.VV/6, km skulle icke hoppet livixkd
iV«, //A'.s'om forr v<d hvarje shij'tadt dr,
All glomskans vind, den helande, den /'r/.v/v/,
Shall fla'yta .mart iitofver Jijertats sdr ;
Och fridens andc^ lalan>odets v inning^
l\Iec( nya rosor brans a lirarje tinniny.

Ja fr id ... Gilds (rid If ring din a landamarcn.
Du skbna Svithiodj dyra fostcrjord*
Der slatten, fjallen, strominarne och sk&ren*
Om forntid hviska nndcrbara ord ;
Der Frcjas s/jerna Icr /'ran himlaptillen,
Och Saga sprakar gladt i vinterqcallcn !

Och, talar hon om ftidrcm xtora minnen.
Da ur del silfterklatuj i Itennes rost;
Da If fear modet alia adla sinnen^
Ler i hvar blick och vidgar hvarje brost.
Och fas tare och ljufcarc blir bandet,
Emellan Scenskens sja'l och fostcrlandet.

Skont Scer'ye rtr, nar varens ocja lystr^
Och ntir i yppig fayring sommarn star;
Skont tin, nar hasten at sin guldfrukt wyscr.
Ja, an ^ nar vintern pudrar grancns har —
Ty stampeln af del kraftiga och sanna.
Ja praglad star pa Sceas hoga panna.

Sd dterklinge da frdn hvarje hjerta^
Fridshclsningen till detta nya dr!
Md glomskan sofva hvarje bitter smarta,
Ma hoppet torka hvarje saknans tdr^
Och genom hvardagslifvets tunga dtmma^
En gladjens sol med gyllne sir alar (jlimma!

WlLUELMINA.

OSCAR I. fodd d> l.Juli 1799, Sveriges och Norri-
ges Konung d/ 8 Mars 1811, krorit i Stockholm
d. 28 Sept. s. a". — Hans Genial:

JOSEPHINA MAXIMILIAN ELT.EMA, Priwsessa af Leucb-
tenberg och Eichstlidt, forrnald d. 19 Juni 1823,
kront Sveriges Drottning d. 28 Sept. 184-1.

Deras Barn.

CAUL LunvtG EUGENE, Kronprius, fodd d* 3 Maj 1820.
FBANS GUSTAF OSCAU, Hertig af Uppland, todd d.

18 Juni 1827.
OSCAR FitfiiuiiK, Hertig af Osfergotiand, fodd d. 2L

Jan, 1829.
CHARLOTTA EUGENIA ALT.CSTA AMAJJA ALBERTLNA,

fodd d. 21 April 1830.
NICOLAUS AUGUST, Hertig af Dalarne, fodd d. 21

Aug. 1831.

Konungens Moder.

EUGE.MA BER.\HABDLNA DESIDER1A, fodd. d. 8 Nov.
1781, formald d. 1(5 Aug. 1798, kront Brottning
af Sverige och Norrige d. 21 Aug. 1829, enka
d. 8 Mars 1841.

Eurojpas Re-enter

med
iMS Getnater oc/t

An halt-Dessau.

Hertig: Leopold Fredrik, fodd d. 1. Oct. 1794, formald
(1. 18 April 1818 mod Fredrika , f. d. 30 Sept. 1790,
> Dotter af Prins Fredrik Carl af Prcussen.

Anhalt-Kothen.

Hertig: Henrik, f. d. 30 Juli 1788, formald mcd Augusta.
Fredrika . , Prinscssa af Rcuss, f. d. 3 Aug. 179L

Baden.
Storhertig: Carl Leopold Fredrik, f. d. 29 Aug. 1790, till-

tradde regeringen 1830; formald, d. 25 Juli 1819.

med Sophia Wilhclmina, f. d. 21 Maj 1801, dottrr

af f. d. Kon. Gustaf IV Adolf.
Arfstorhertig: LudHy , f. d. 15 Aug. 1821.

Baiern.
Homing: Lndcig Carl August, f. d. 25 Aug. 17S6; Koiiung

1825, gift d. 12 Oct. 1810 med

Therese Charlotte Louise, f. d. 8 Juli 1792, Prinsissit

af Sachsen-AItenburg.
Kronprins: Ma.riniilian Joseph, f. d. 28 Nov: 1811, lor-

miild med Prinsessan Maria af Prcussen.

Belgian

Koimug: Leopold /, f. d. 6 Dec. 1790, Kon. 1831, gift
a. g. d, 9 Aug. 1832 med Louise 3!arie Therese

Charlotte, Dotter af Ludvig Philip, Fransmanncris Ko-
nung, fodd d. 3 April 1812.

Kronprins: Leopold Ludvig Philip Maria Victor; f. d. 9
April 1835.

Brasilien.

Kejsare: Don Pedro II de Alcantara, f. d. 2 Dec. 1825 5 Kej«.
1840 ^ formald mcd Therese Christina Maria, f. d. 14
Maj 1822, dotter till Kon. Frans I af Ba'gge Sicilicrna.

Braunschweig- Wolfenbiittel.
Hertig: Wilhelm, f. d. 25 April 1806; tilitradde rcg. 1831.

Danmark.
Konung: Christian VIII, f. d. 18 Sept. 1786: Konung

1839 5 gift 1815 a. g. med Carolina Amalia, Prin-

sessa af Schleswig-Holstein.
Kronprins: Fredrik Carl Christian, f. d. 6 Oct. 1808-5 ?irt

med Carolina af Mecklcnburg-Strclitz.

Frankrike.

Konung: Ludvig Philip, f. d. 6 Oct. 1773; Kon. 1830;

gift d. 25 Nov. 1809 med Marie Amelie, Prinscssa

af Cagge Sicilierna.
Kronprins: Liidviy Philip Albert, af Orleans, Grefve af

Paris, Konungens sonson, f. d. 21 Aug. 1838.

Grekland.

Konung: Otto I, Prins af Baiern, f. d. 1 Juni 1815, Kon.
1833, formald d. 22 Nov. 1836 med Maria Fredrika
Amalia, Prinsessa af Oldenburg.

Hannover.

Konung: Ernst August, f. d. 5 Juni 1771, Konung 1837.
Hans gemal: Fredrika af Mecklenburg-Streliz ^ 1841-

Kronprins: Geory Frodrik Alexander, f. d. 27 Maj 1819.

gift mod Ale.randrina Maria af Altcnburg.

H es s e n. ( Kurfurste-HusetO
Kurfurste : With elm II, fodd d. 28 Juli 1777, reg. 1821.

Hans genial. Augusta af Prcussen, *J* 1811.
Kurpriiis: Fredrik Willtelm, f. d. 20 Aug. 1802, gift

nied Grefvinnan Gertntd von Schaumburg.

Hess en. (Storhertig-Huset.)
Storhertig: Ludv-ig II, f. 1777, rcg. 1830, formiild 1804

med Wilhelmina Louise af Baden, *j* 1836.
Arfstorhertig: Ludviy , f. d. 9 Juni 1806 5 gift med Mathilda

af IJaiern.

Hohenzollern-Hechingen.

Furstc: Fredrik Wilhelm Constantin, f. d. 15 Febr. 1801,
reg. 1838, formald 1826 med Eugenie af Leuchlen-
berg, f. d. 23 Dec, 1808.

H o h e n z o 1 1 e r n - S i g in a r i n g e n .
Furste: Carl Anton Fredrik, f. 1785, reg. 1831, formiild

. 1808 med Antoinette Murat, f. d. 5 Jan. 1793.
Arfprins: Carl Anton Joachim, fodd d. 7 Sept. 1811.

L i p p e.

Furste: Paul Alexander Leopold, f. 1796; reg. 1802, for-
mald 1820 med Emilie af Sclnvarzburg-Sondershausen.
Arfprins: Paul Fredrik Emil Leopold, f. 1821.

Lippe ScHaumburg.

Furste: Georg Wilhelm, f. 1781, reg. 1787, form. 1816

med Ida Caroline Louise" af Waldeck.
Arfprins: Adoljph Georg, f. 1817,

Lucca.
Hertig: tarl Ludvig, f. 1799, reg. 1824, formald 1820

mcd Therese af Sardinicn.
Arfprins: Ferdinand Carl, f. 1823.

Mecklenburg-Schwerin.
Storhertig: Fredrik Frans . f. 1823, rcg. 1842.

Mecklenburg-Strelit/.
Storhertig: Georg, f. 1779, rcg. 1816, form aid 1817 mod

Maria af Hcssen.
Arfstorhertig : Fredrik, f. 1819, gift 1813 med Augusta af

Stor-Britannicn.

Modena.
Hertig: Frans /F, f. 1799, rcg. 1829, gift 1812 med

Marie Beatrix af Sardinicn.
Arfprins: Frans Ferdinand, f. 1819.

Nassau.
Hertig: Adolf Wilhelm Carl, f. 1817, reg. 1839.

Nederlanderna.
Konung: Wilhelm II, f. 1792, Konung 1840, fdrmald 1816

med Anna Pavlovna af Ryssland.
Kronprins: Wilhelm Alexander, fo'dd 1817, gift med

Sophia Frcdrika Mathilda af Wiirtcmberg.

Oldenburg.
Storhertig: Paul Fredrik August, f. 1783, reg. 1809, gift

1831 med Cecilia, Prinscssa af Sverigc, *j" 1844.
Arfstorhertig: Nicolaus Fredrik Peter, f. 1827.

Pafve-Staten.
Gregorius XVI (Mauro Capellari), f. 1765, Pufve 1831.

Parma.

Hertiginna: Marie Louise, enka efter Kcjs^ar Napoleon, f.
1791, form. 1810.

Portugal.

Drottning: Donna Maria II da Gloria, f. d. 4 Apr. 1819;
Drottning 1826, form. 2 gangen 1836 med Kon. Don
Ferdinand August, Hertig af Coburg, f. 1816.

Kronprins: Don Pedro de Alcantara, f. 1837.

Preussen.

Konung: Fredrik Wilhelm IV, f. d. 15 Oct. 1795; Kon.
1840; form. 1823 med Elisabeth Ludovika af Baicrn.

Reuss.

1. Reuss-Greiz.
Furstc : Henrik XX.

2. Keuss-Schleiz.
Furste: Henrik LXIL

3. Reuss-Lobenstein-Ebersdorf.
Furste: Henrik LXXII.

Ryssland.
Kejsare: Nicolaus I, f. d. 6 Juli 1796, Kejs. d. 1 Dec. 1825;

formald d. 13 Juli 1817 med Alexandra Feodorowna.

torut Charlotta Wilhelmina af Preussen f. d. 13 Juli 1798.
Thronfoljare: Alexander, f. d. 29 Apr. 1818, gift 1841 med

Maximiliana af Hessen-Darmstadt.

Sachsen-Coburg-Gotha.
Hertig: Ernst, f. 1784, formald 1832 med Maria Anna af

Wiirtemberg.
Arffurste: Ermt August, f. 1818.

Sachs en -Go tzta- A Hen burg.
Hcrtiginna: Carolina Amalia, f. 1771, form. 1802, enKa 1822.

S a c h s e n - M e i n i n g e n.
Mcrtig: Bernhard Erich Freund, f. 1800.

Sachsen-Altcnburg.
Hcrtig: Joseph Fredrik, f. 1789.

Sachs en -Weimar-Eisenach.
Storhertig: Carl Fredrik, f. 1783, reg. 1828, forma' Id' 1804

med Maria Pavlowna a'f Ryssland , f. 1786.
Arfstorhcrtig: Carl Alexander, f. 1818, form, racd Sop hie.

af Nedcrlanderna.

Sachs en.

Konung: Fredrik August, f. d. 18 Maj 1797, Kon. 1836, gift
2 g. 1833 med Maria Anna Leopoldina af fiaiern, f. 1805.

Sardinien.
Konung: Carl Albert, f. d. 2 Oct. 1798, Kon. 1831, form.

1817 med Marie Therese af Toscana, f. 1801.
Kronprins: Victor Emanuel, f. d. 14 Maj 1820; form. 1812

med Maria Adelheid af Osterrike.

Schwarzburg-Rudolstadt.
Furste: Fredrik Gunther, f. 1793.

Schwarzburg-Sondershausen.
Furste: Gunther Fredrik, f. 1801.

Sicilierna.

Konung: Ferdinand II Carl, f. 1810, Kon. 1830, form. 2 g.
1837 med Maria Theresia Isabella af Osterrike, f. 1816.
Kronprins: Frans Maria Leopold, f. 1835.

10

Spa nien.
Drottning: Maria Isabella 11, f. d. 10 Oct. 1830$ Drottn. 1833.

Stor-Britannien.
Drottning: Alexandria Victoria, f. d. 2-1 Maj 1819; Drottn.

1837, form. 1810 mcd Albert Frans August af Coburg,

f. 1819.
Kronpriris: Albert Eduard , f. 1841, Prins af Wales.

To s can a.
Storhcrtig: Leopold II, f. 1797; rcg. 1824, form. 2 gan-

gcn 1833 mcd Maria Antonio, af Biiggc Sicilicrna.
Arfstorhertig: Ferdinand, f. 1835.

T u r k i e t.

Sultan: Abdfnil Medsclrid-Khan, f. d. 20 Apr. 1823.
ThroDfoljarc: Mehemed Murad, f. d. 22 Sept. 1840.

Waldeck.
Furste: Geory Fredrik, f. 1789.

' W ii r t e m b e r g.

Koming: Wilhelm I Fredrik Carl, f. 1781; Ron. 1816, form.
2 gang, mcd Pauline Therese Louise af Wiirtemberg.
Kronprins: Carl Fredrik Alexander, f. d. 6 Maj 1823.

Osterrike.

Kojsarc: Ferdinand f Carl Joseph, f. d. 19 April 1793,
Rcjs. 1835, fo'rmald 1831 mcd Maria Anna Carolina,
Prinsessa af Sardiuicn, f. 1803.

11

Biografiskt Diariiun

ofver

JVamnkunniga

2.
3.
4.
5.
ti.
7.

8.

9.

10.

11.

1595 -J- Andreas Laurentii, Erkcbiskop.

1024 f. Olof Svcbilius, Erkcbiskop. f 2Tfl 1700.

1765 f. PehrafBjerken,Lifmcdikus,Chirurg. f V 1818.

1793 f Carl Jesper Benzclius, Biskop. f. V 1714-

1716 f. Carl Fr. Adclcrantz, Ofvcr-Intcndcnt. f £ 1796.

1722 f. Frcdrik Hasselquist, Botanicus. ^ J 1752.

1759 f Johan Christ, v. During, Faltmarskalk. f. 1695.

1751 f. Sobering Roscnhane, Hafdforskare. "j* V

1685 f. Jonas Alstromer, Com.Rad. (Patriot) f J 1761.

1792 f. Hans Jansson, Riksdagsman.

1810 f Daniel Melanderhjelrn , Astron. Prof. f. |g 1736.

1754 f. E. Michael Fant, Prof., Hafdatecknare. f 24 1817.

1790 f. And. Abr. Grafstrum, Prost, Poet.

1800 f. Lars Levi Laestadius, Naturkunnig.

1826 f Matth. Norberg, Prof., Orientalist, f. 1747.

12. 1783 f. Erik Gust. Geijer, Prof., Hafdatecknare.

13.

11.

13.
16.
17.

18.
19.
20.
21.

09

27,

28.
29.

30.
31.

1779 f. Carl Frcdr. Akrell , General-Major.

1839 f Henr. Georg af Mclin, GeneralMajor. f. y 1769.

1784 f. Anders Danielsson, Riksdagsman. -j- y 1839.
1794 f. Erik Sjobcrg (Vitalis) Skald, f J 1828.
1804 f Olof Andison Knos, Bibliognost, f. y 17,%.
1621 f. Magn. Celsius, Math. Prof, f 1679.

1709 f. Peter Ugla, Kyrkoherdc, Th. D:r. f '4-1785.
1692 f. C. Ehrenpreus, RiksRad, AkadCancell. f \f 1760.
1790 f. Per Dan. Am. Atterbom, Prof., Skald.

1776 f. Nils Fredr. Hibcrg, Prof, f 1826.

1710 f. Gilber Sheldon, OfversteLojtn. f 2T° 17yi-
1752 f. Carl Adlersparre, Canzlirad, Hist. forf. f ^ 1825.
1831 f Joh. Aug. Sandels, Faltmarskalk. f. y 1764.
1731 f. Jakob Jon. Bjornstahl, Prof., Resande. f I2 1779-

1785 f. Carl Adolf Agardh, Biskop.

1801 f. Lars Joh. Hjerta, Phil. Mag., Notarie, Publicist.

1716 f. Konung GUSTAF III. f y 1792.

1640 f. Jonas Aredius, Kyrkoherde, Homilet. -J- 1715.

1757 f. Gust. Engzcll, Prost, Poet, f f 17g7t

1764 f. Konung CARL XIV JOHAN. f f 1814.

1738 f. Matth. Calonius, Prof, f \» 1817.

1714 f. Carl Jesper Benzelius, Biskop. •}• f 1793.

1688 f. Emanuel Svedenborg, Assessor. -J- 2/ 1772.

1706 f. Carl Reinh. Berch, Canzlirad. f TT I777-

1757 f. J. Ludv. Bog. v. Greiff, Forste Hofjagm. f ^ 1828.

1838 -}• Adolf Gor. Morner, Statsrad, f. 2T7 1773.

1746 f. Per Horbcrg, Malarc. f V 1816-

13

1676 f. Mich.Eneman, Orient. Prof., Rcsebcsk. f ,5r, 1711.

1801 f. Ad. Frcdr. Lindblad, Kompositor.

16*8 f. Drottning ULR1KA ELEONORA. f V

1629 f. Jak. Cas. Delatiardic, RiksR., General,

1635 f Petrtis Kchicius , Erkebiskop, f. i Maj 1609.

1740 f. Carl Mich. Bellman. ^ \j> 1795.

1818 f Konuiig CARL Xill.

1675 f. EricusEr. Benzclius, utn.Erkcbiskop. f y 1713

1778 f. Lars Gravandcr, Lakarc, Poet. *J- J 1815.

1795 f. Anders Fryxcll, Prof., Hiifdatccknarc.

1837 f Konung GUSTAF IV ADOLF.

1630 f. Joachim Pet. LilljcnliotT, Comm.Rad. f 1691.
1764 f. Rudolf Cederstrom, GcneralAmiral. •}• 18*23.
1772 f. Frans Mich. Fran/^n, Biskop, Skald.

1801 f. Anders Erik Knos, Thcol. Prof.

1720 f. Carl DeGcer, Hofmarskalk, Entomolog. 7 § 1778.

1731 f. C. Christ. Gj6nvell,Kgl.Bibl.,Litterator.-j-2h6 1811.

1774 f. Hans Ja'rta, Landsh., Statsman, Littcrator. •{•

1660 f Konung CARL X GUSTAF.

1673 f. Magn. Aurivillius, Superintendent. -J- -J 17-40.

1719 -J* Adam Ludvig Lewonhaupt, Falthcrrc. f. 1659.

1771 f Konung ADOLF FRfiDRIK.

1751 f. Adolf Murray, Anat. Prof, f *- 1803.

1787 f. J. Christ. Askelof , Phil. Mag., Litteratdr, Publicist.

1751 f David Evenson, Prost, Homi'ct. f. 1688.

1767 f Lars Halcnius, Theol. Prof. f. ^ 1700.

1777 f. Erik af Edholm, Kgl. Lifmcdikus.
1728 •}• Maria Aurora v. Konigsmark. f. 1668.

1778 f G.Wilh/Marks v.Wurtembcrg,Faltm. f. V 168S.

.18.
19.

20,

2L

23,

26.

28,
29,

1786 -j- Jonas Apclblad, Lagman, Kesebcsk. f. 1717,

1602 f. Per Abrahamsson Rrahe, Riksdrots. -[- 1680.

1616 ('. Erik Hcuriksson Fleming, Riksrad. -j- V 167&

1786 f. Samuel Grubbe, f. d. Statsrftd.

166.3 -[- Hans Christ, v. Konigsmark, Riksrad, Falthcrrr,

1605 f. Carl Mflrtler, Riksi4d. f ?3 1665.

1705 f. Peter Arted*, Naturforskare. -}• -,y 1735.

1806 f. Rr-or Kt»il Hildelirand, Riksanti<ivarie.

1716 f. Cno von Troil, Rrkebiskop. f V 1803.

1793 t1. Per Axel Nystrom, Prof., Architekt.

1761 f. Carl Gust, von Rfinckm»n, Elhvoye, JJtterator,

1785 f, Erik Harfvcfcldt, Mathemafieus. •}• -J 18^31.

1577 f Konung ERIK XlV.

168i3 f. Jaeob Ren/elkfs, Erkebiskop. -f V,1 17{7-

1733 f. Patrik Aistr&ftier, Comm.Rad. f -?'•;. 1801.

1802 f Joh. Frans Pollet, GeneraiLdjtn. f. y 1WJ.

1821 ^ Hampus Elof Morner, GcneraiLdjtii. f. 1763.

1748 f. Anders Sparrrnan , Prof, f £ 1820.

1751 f. Jfthwi af Puke, GcrieraiAmiral. f V 1815.

1707 -J- Gabr, Thureson Otenstjcrna, Envoy e, f. ]{} 1611.

1791 f, Jon. Gtfst. Llljcgrcn, RiksanUqvaric. f J 1837*

15

1G95 •{• Guslar Adolf Dcla Gardie, Riksrad. f.-}£ 16-47.
1737 f. Job. Lor. Odhclius, Mcdicitialrad. *f 253 1816.
1759 f. Joh. Chr. Fr. Hffiffncr, Kapcllmastare. *jf 2J* 1833.
1707 f. Joh. Hire, Prof., Sprakforskarc. jf V? 1780.
1775 f. Johan Jacob Hcdren, Biskop.
1795 ^ Olof Kcxcl, Poet. f. fj 1748.
1651 f. Gust. P. Lillieblad, Censor Librorum. f ? 1710.
7. 1747 f. Otto Henr. NordenskjOld , Ainiral. jf J 1832,
1748 L Carl Fr. Frcdcnhciin, Ofver-Intcnd. t J 18();)-
1768 ^ Carl Gust. Lowenhjclm, Riksrad. 1. -?- 1701.

Gust. \Yilh. af Tibcll, Gen.~Ad.jut. f. ^ 1772.
1844 ^ Konung CARL XI V JOHAN.

9,

1699

t

Lars Claesson Fleming, Riksrad. f. 1621.

1733

f.

Olof Bergklint, Poet, f 1780.

10.

1735

f.

Fr. Wilh. v. Hesscnstein, Riksrad. *jf V 1808t

11.

1790

f.

Jacob Berggren, Kyrkoherdc, Resebcskrifvarc.

1795

f.

Magn. Jac. Crusenstolpe, Assessor, Litterator.

12.

1784

1"

Hcnrik af Xrolle , General- Am iral. f. %\ 17i)0.

1792

f.

Jacob Aug. v. HartmansdoriT. President.

13.

1598

f.

Joh. Loccenius, Riks-Historiograf. *{* 2T7 1677.

11.

1674

1"

Erik Emporagrius, Biskop.

1732

f.

Ph. J. Bernh. v. Platen, Faitmarsk. ^ 2T3 1805.

15.

1774

f.

Mich. Chora3Us, Hofpredikant, Skald. •{• ^ 1806.

16.

1759

f.

Bcngt Lidncr, Skald. •{• + 1793.

17.

1724

f.

Abr. Pettersson, Theol. Dr. Homilet.^ 2/ 1763,

18

1783

f.

C. af Forscll, Ofverste, Ofver-Dir. forLandtmat.

19.

1674

f.

Joh. Jac, v. Dobeln, Med. Prof, -f V 1743*

1804:

1i*

JrA. Flintbcrg, Comm.Rad, Jurid.Skriftst. f. 1750.

20.,

1799

f.

Karl August Nicandcr, Skald, *f | 1839.

24

25.

2(1
27.

•^

29.
30.

1773 -f JO|K 1H>tcr l/alck> Naturforskarc. f. 17.3.3.

1777 f. Gust. Lagcrbjelkc, Statsrud. -J- y 1837.

1830 ^ Mart. Alton, Dramatisk iViriattarc. ('. '{.V 170-1.

1636 f. Potrus Aumillius, Prof. *f as 1077.

1791 f. Carl Christ. Eberstcin, Prof., Prost.

1803 f. Gustaf llcnrik Mellin , RninaiiftiiTattarc.

17^3 "{* Jolian Lindcslolpe, Arkiatcr. f. 1678.

1799 T. Nils Wilh. Alnilof, Skadespelare.

1802 T. Victor Alton, FoiTattarc.

1795 ^ Carl Job. Strand, Riksarkharic, Poet. f. 17^S.

1747 f. Elis Scbrodcrheim, Statssekrctcraro. *jf :y 1795.

1732 f. 1). Schulz v. Schulzcnbeim, Arkiatcr. *{• y 1823.

1791 f. Charles Emil Lcwenhaupt, Falllierre. ^ £ 1747.
1760 f. G. Adlcrsparrc, Statsr., Lar.dsh., Forf. •{" ^ 1835.
1772 •{• Emauucl Svedcnborg, Assessor, f. ^' 1688.

1792 *f Konung GUSTAF 111.

1608 T. C.Kkoblad,d.y.Prcsid.,Akad.Cancell. -J-^, 1771.

•735 r. Carl Wilh. MotliM', Amiral. -| g 1798.

17

AL&rtt*

1736 f. Mis Dalbcrg, Rergsrad, Lakare. -f j 1820.

1757 f. Gust. Maur. Armielt, Gen.Guvernor. ^ y 1814.

1815 f Samuel Liljeblad, Prof. f. f!} 1761.

1756 f. C.G.af Leopold, StatsSekret., Skald. ^ -/\ 1829.

1822 •{• Eduard Du Tuy, Kapellmastare.

1786 ^ Cad Noring, Prost. f. \« 1777.

1744 f. Samuel Gustaf Hermelin, Patriot. ^ * 1820.

1697 *f Konung CARL XI.

1706 "J4 Mcolaus IJergius, Gen. Superintendent, f. 16 . .

1751 j- Konung FREDRIK I.

1776 f. N. Mansson (r. Skumparp, Riksdagsm. f 2B« 1837,

3812 *f Samuel af Ugglas, President, f. | 1750.

1785 f. Lorenzo Hammarskold, Litterator. -J- j^ 1827.

1794 f. J. Engstrom, M. I>:r, Poet, Romanforf., Resebeskr.

1638 f. Carl Lundius, Lagkunnig. ^ 1714.

1557 *J* Michael Agricola, Firilands forsta Evang. biskop.

1689 ^ Drottning CHRISTINA.

1797 f. Per Ulrik Kcrnell , Student. ^ 3.f 1824.

1728 -J- Nicodemus Tessin. f. 1654.

1712 f. And. Job. v. Hopken , Kanslipresid. ^2-7189.

1754 f. E. Akerman, Kommin., den a'ldsta nu lefv.prestm.

1788 f. Job. Erik Nordblorn, Musik-Direktor.

1768 ^ Hans Anekarcrantz , Amiral. f. 1689.

1719 ^ Pebr Ribbing, Landshdfding. f. U 1760.

175l' f. Carl Lagcrbring, Stats-Rad. *f V 1822.

1791 ^ Per Abr. Ornskold, Landshofd. f. }| 1720.

1693 ^ Riitgcr v. Ascbebcrg, Faltberre.

1759 f. Thomas Thorild, Forfattare. f TV 1808.

2

18

19
20,

21.
22,

23.
24.

25.
26.
27.

28.
29.

30.

1791 f. J. H. Schroder, Prof., Biblioth. v. UpsalaUnivers.
1797 f. Job. Aug. Hazclius, Ofv.-Lojtn., Skriftstallare.
1746 f. CartBernb. Wadstrom, Ofvcr-Direkt. ^ f 1799.
1796 f. Bernhard v. Beskow, Hofmarskalk, Poet.
1741 -{« Peter Abrahamsson, Haradshofding, Landsla-

gens utgifvaie. f. ^ 1668.

1760 f. Fr. L. af Klintebcrg, Ofv.Lojt., Forf. ^ {§ 1-812.
1782 f. Carl Hcnr. Anckarsvard, Ofverste, Riksdagsm.
18:39 ^ Per Aron Borg, Prot.Sckret.7 Stiftare af Insti-

tutct for Dofstumma och Blitida. f. 4 1776.
1699 -f J°h- Canuti Lenaeus, Erkebiskop. f. 1604.
1793 f Job. Hcnr. Lidcn, Prof. f. $ 1741.
1651 f. Lars Non-man, Biskop, Polyhistor. *J* y 1703.
1771 f. Cl. Jobansson Fleming, Riksmarsk. •{• {2 i831(
1636 f. Nils Lillicrotfi, Kgl. Rad. f \* 1705.°
1686 ^ Magn. Gabr. D'ela Gardie, lllksdrots. f. 1622.

1757 f. CarlJoh. Adlerereiitz, Gencrrl-Lojt. j* V l815-
1676 f. Koimng FREDRIK I. f f 1751.

1659 f. Sophia Elis. Brenner, Skaldinna. *f V 1730.

1758 f. Georg Carl v. Dobeln, General. ^ V 1820.
1632 f Konung 9IG1SMUND.

19

1595 f. Lars Kagfg/ Riksdrots. f |? 1661. .

1815 f Carl Johan Lindegren, Skald, f. 1770.

1800 ^ Fredr. C. Broman, Riks-Historiograf. f. V 1758.

1750 f. Sam. af Ugglas, President. *J* £ 1812.

1803 ^ Adolf Murray, Prof. f. V 1751.

1715 f. C. Aug. Ebrensvard, Amir., Techn. *f V 1800.

1785 'f. Arvid Aug. AFzelius, Prost, Hafdatecknare.

1776 f. Jacob Grabcrg, Consul, Litterator.

1794 f. Hjalmar Morner, MSIare. f V 1837.

1811 f. Carl Julius Lenstrom, Kyi'koh., Litterator.

1726 f. Peter Hernqvist, Prof. ^ ^ 1808.

1787 f. Sven Nilsson, Prof.

1754 f. C. A. Trollc Wachtmeister , Riksdrots. •f | 1810.

1580 *{« Erasfrtus Nicolai, Biskop. (f. obekant).

176.3 f Thure Gabr. Bjdke, Riks-Rad. f. T3T 1684.

1790 f. Olof Job. Sodermark, Ofv.-Lojtn.r Malarc.

1490 f. Konung GUSTAF' I. f V 1560.

1771 *f Dan. Annerstedtr Th. Prof.. Belesprit. f. 1721.-

1774 f. Samuel Owen, MekanikuS.

1707 f. Carl v. Linne, Arkiater. f V0'

1766 f. Carl v. Rosenstcib, Erkebiskopv

1710 f. Konung ADOLF FREDR1K. f \f 1771.

1807 f. Carl Wilh. Bottiger, Prof., Poet.

1762 *f Olof Rabenius, Jur. Doctor, f. 1730.

1758 f. Christoffer Dahl, Prof, f J 1809.

1600 ^ Nicolaus Olavi Bothniensis, Erkebiskop.

1767 f. Wilhelm Faxe, Biskop.

1835 ^ L. A. Manncrheim, Justit.Orabudsm. f.j^-1749.

1729 •{• Job. T. Geisler, Markscheider, Poet, f *p 1702,

20,
21.
22,

23.
24.
25.
2C>.
27.
28.
29.

107(5 •{• Joh. Bergenstjewia,, Amiral. f. ^ 1618.

1751 f. Gor. G. Adlerbeth, StatsRad, Skaid. ^^

1613 f. Sam. Brask, Kyrkoh. , Dram. iorf. f \f 1668.

1835 ^ CI. Gust. Myrin, Phil. Mag., Botan., f. f} 1803.

1811 jp Lars Lindcrot, Prcdikant. f. | 1761.

1651 f. B. Reinh. v. Lie>vcri, Guvernor. *jp 158 1703.

1816 f Carl Lconhard Lode, Ofverste. f.

1721 f. Erik af Sotberg, Sprakforskare. jf

1747 f. Malte Ramel, Riksrad. ^ 3T' 1824, •

1810 ^ Kronprinscn CARL AUGUST.

1753 f. Fredr. Wilh. v. Ehrenheim, Canzli-Prrsiden

Physikus. ^ | 1828.

1766 f. Baltzar Bogislaus v. Platen. ^ ^ 1829.

1796 ^ Carl Fredr. Pechlin, General.

1716 f. Matth. v. Hermansson, Riksrad, ^ *f 1789.

1769 f. Gustaf Olof Lagerbring, General-Lojtnant.

1771 f. Gustaf afKlint,v. Amir., Hydrograf.

1679 f. Johan Runius, Poet. *f A 1713.

1742 ^ Carl Liliiensljerna, Lagnian. f. V3 169(5.

1711 f. Daniel Djurberg, Rektor, Geograf. *jf ^ 1831.

1718 ^ Gcorg Lybecker, General, f. obekant.

1646 f. G. Conradsson Falkonbcrg, Kgl. Rad. f 3^ 1714.

1760 f. Johan Gadolin, Chemise-Prof.

1830 ^ J. H. Gyllenborg, Lagm., Riksdagsm. f. ^ 1756.

1592 f. C. Johrson Ekeblad, Ofverste, Poet. *f 2T8 1661.

1787 f. Johan Hedenborg, Naturforskare ? Resande.

1800 ^ Sam. Conr. Flodin, Borgmastarc. f. 205 1726.

1716 f. C. G. Ekeberg, Sjokapt., Rcsebeskr. f + 1784.

1755 *{• Lars Benzenstjerna, Landsh. f. y 1680.

1690 *jf Erik Lindschdld, Kgl. Rud. f. J 1634.

1686 *{• Sam. Pet. Bi ask , t)ramatisk forfattare.

1753 f. Joh. Afzelius, Chemic-Prof. ^ ^ 1837.
1615 f. Haquin Spegel, Erkebiskop. •f V 1714.

1800 f. Carl Aug. Gosselman, Kapt., Forf. •{• -J 1843.

1583 f. A. Gustafsson Oxenstjerna, Rikskansl. 'f 2SS 1654.

1766 f. Jacob Gust. Pontusson Dela Gardie, General,

Ofverste Marskalk. ^ V 1812.

1784 f. Fr. Cederborgh, Brukspat., Romanf. -f lr 1835-

1722 f. Mclker Falkenbcrg, d. y. RiksRad. f y 1795.

1754 f. Anna Maria Lenngren, Skaldinna. "{• § 1817.
1827 -J* Christoffcr Christian Karsteri, Sangare. f. 1756.
1791 f. Carl Fredr. Dahlgren, Kommin., Poet. ^
1805 f Christ. Wilh. Liideke, Th. Doctor, f. J 1737.
1777 f. Christian Forssell, Prof., Gravor.

1596 f. Joh. Gustafsson Bane>, Faltherre. f V° 161i-

1695 f. Martin van Meytens, Malare. jf ^ 177o.

23.

21).
27.

28.

29.
30.

1764 f. Joh. Holmbergsson, Prof, -f -25« 1842.

1671 ^ Lorentz von der Lindc, lliks-Rad. f. £ 1610.

1828 ^ Zacharias Xordmark, Phys. Prof. f. 2.

1682 f. Konung CARL XII. ^ fj 1718.

1709 *f G. Adlerfelt, Kamniarh. , Hafdatcckn. f. 1671.

1765 f Hedvig Chad. .Xordendykt, Skald, f. 2,/
1755 f. Francis af Sheldon, Ofverste. *f )( 1817.
1839 f Joh. Olof Wallin, Erkebiskop. f. J| 1779..

23

1777 f. Gabriel Marklin, Naturforskarc.

1722 f. Carl Didr. Engclhardt, Arkiatcr. f fj 1812

1753 f. Erik Nordcvall, Ofv.-Lojt. -f f 1835.

1661 f. Isak Cronstrom, Faltmarskalk i Hollandsk tjenst.

•jf V 1751-

1750 f. J. G. Oxenstjerna, Riksmarsk., Skald. *f 2.? 1818.
1799 f. Konung OSCAR I.

1794 f. Abraham Dahlquist, Prost, Naturkunnig.
1730 f. P. J. Bergius, Prof., Naturhistoriker. •{• 1^ 1790.
1771 f. Jons Svanbcrg, Th. D:r? Prof., Mathematicus.
1756 f. Gust. A. Reutcrholm, Presid., Excell. ^ ff 1813.
1810 f. Carl Aug. Hagberg, Prof.
1673 *{• Lars Fornelius, Prof., Poet, f. 1606.
1784 f Torb. Olof Bergman, Chem. Prof. f. f 1735.
1768 f. Kronprinscn CARL AUGUST, ^ */ 1810.
1828 *J" Georg Kasten Aspcgrcn, Naturkunnig. f. 1791.
1763 f Pehr Forskal, Natarforskare. f. 1736.
1702 ^ B. Gabnson Oxenstjerna, Furstl. Rad. f. yj 1623.
1626 f. Johannes Baazius, Erkebiskop. ^ t2 1651.
1641 *f Pehr Baner, Riksrad. f. 1588.
1693 f. David Ehrenstrahle, Jur. Prof. *f fr 1769-
[804 f. Johan Hohnbcrgsson, Artist. *J* \6 1835.
.750 f. Joh. G. Oxenstjerna, RiksRad, Skald. ^1818.
773 ^ Nils v. Roscnstein, Kgl. Lifmcdik. f. ^ 1706.
778 f. Erik Gadelius, Med. Prof, f | 1827. "
655 f. J. G. Sparfvenfeldt, Sprakforskare. *f | 1727.
708 f. Claes Eliarider, Arkitekt. f -i 1754.
831 -f A. F. Munck, Presid. (Gunstling) f. \s 1749-
712 f. Carl Fr. Mcnnander, Erkebiskop. f V 1786.

24

21.
22.
23.
21,
25.
26,

27.
28,

29
30

1772 *J* A. Nordcncrantz, Com.Rad, Financier f. -] 169T.

1506 f. Homing SIGISMUN). f \° 1632.

1756 f. Jos. Martin Kraus, Kapellmiistarc. "J* -}£ 1792.

1796 f. Jacob Faxe, Akad. Decent, -f y 1827.

1738 f. Hcnr. Liljensparre, OfvcrStathallare. jp A 1811.

1735 f. Hans Bergenrom , Kyrkoh., Poet. ^ U> 1781.

1785 f. Ebbe Samuel Bring, Prof.

1800 f. Jacob S^renius, Kyrkoh.. Ekonom. ^ -J 1776.

1644 -f Cl. Larsson Fleming, RiksRad, Amir. f. 1592.

1772 f. Anders Lidback, Esthetiker. •{• U 1829.

1742 f. Rutger Maclean, Patriot. •{• 1816.

1754 f. A. N. Edclcrantz, Presid., Mekanik. f V 1821.

1781 f. And. Olof Lindforss, Professor. ^ J 1841.

1682 f. Olof Cronsvard, Ofv.-Lojtn. f Maj 1738.

1539 "f Hans Brask, Biskop. f. 1464.

1677 ^ Fabian von Fersen, -Faltmarskalk. f. 1626.

1759 f. Chris"toffcr Carlandcr, Med. Doctor, Assessor.

1643 f. Ericus Aurivillius, Jur. Prof. ^ P£ 1702.

1685 ^ Claes Hermansson Fleming, Kgl. Rad. f. 1643.

16(56 f. Daniel Lundius, Biskop. *jf *} 1747.

1598 f, Gcorg Stjcrnhjclm, Poet. ^ 2f 1672.

1766 f. Carl Gustaf Osbcck , Lakarc. f fj .1841.

1771 f. Anders Carlsson af Kullberg, Biskop.

1775 f. Ebcrh.Munck af Rosen'schold, Prof, f y 184°-

1727 f. H. Frosterus, Prof., Jurid. Skrifstst. •{• $ 1773.

1820 f Pehr Tham, Ofver-Intendent. f. *± 1737.

1726 f. Hugo Herm. v. Saltza, Gen.-Major. ^ -J 1785.

1811 ^ Petrus Laistadius, Resebcskrifvare. f. f 1802.

1746 f. Jacob Axelsson Lindblom, Erkebisk. -J- V5 1819.

1691 f. A. Ivar Arvidsson, Kgl. Bibliothek., Litterator.

1717 -jp Marten Tricwald, Mekanikus. f. 1691.

1737 f. Claes Alstromer, CanzliRad, Miccenat, Patriot.

*{• f 1794.

1786 f. Magnus Bruzclius, Prost, Hafdatecknare.

1651 ^ Jacob de la Gardic, Riks-Rad, Faltherrc. f. 1583.

1763 •{• Olofv. Da'lin,Hofkanslcr,HaTdateknare. f. 1708.

1775 f. Carl Job. Lund vail, Th. D:r, Professor.

1823 -J1 Victor v. Stedingk, General Amiral. f. -}-}- 1751.

1788 f. Dav. Fr. Frolich, Haradshofding, Riksdagstalarc.

1584 f. Henrik Fleming, Amiral. ^ TT 165°-

1791 f. Elias Fries, Prof., Botanist.

1759 f. Carl Fr. v. Breda, Malare. ^ ^ 1818.

1695 f. Gustaf Lundberg, Malare. f V8 1786-

1689 f. Henricus Bcnzelius, Erkebiskop. ^ ^ 1758.

1698 f. Sam. Klingenstjerna, Mathematikus. ^ f g 1765.

1745 f. Job. G. Gahn, Assessor, Chemist. ^ T%- 1818.

1730 f. Johan Liljcncrantz , President. ^ -j,r 1815.

1740 f. Gerhard Meyer, Styckgjutare. f 4J 1784.

22
23.

21
2o,

2(5,

27.

28.

29.
30.

31.

1832 -J" Jakob Forscll, Major, f. »-J 1788.
1727 f. Magn. Sam. Froling,' Professor, f * 1797.
1603 -J- Matth. M. Molitteus, Superintendent, f. 15 . .
1676 f. Olof Gyllcnborg, Landsh., Skald. ^ 2;f 1737.
1795 •{• Daniel Nescher, Bibliognost, f. 1tJ 1753.
1799 f. Bengt Frcdr. Fries, Prof., Zoolog. *jf |- 1839.
1661 -{• Dan. Lcjonstjcrna, Presid., Lagkunnig. f. 1605.
1821 *[• David Aspelin, Prost, Poet. f. | 1780.
168:3 f. Olof Nordenstrahlc, Riks-Rad. f ^ 1742.
1801 f. AVilhelm Fr. Dalinan, Kgl. Sekret., Riddar-

hus-Canzlist, Publicist.
1700 f. Carl Harleman, Ofver-Intendent. ^ | 1753.
1647 f. Eric Sjoblad, Ainiral. -f 1725.
1775 f. Bernr-ard Cruscll, Tonsiittare. f *» 1838.
1743 f. J. J. Ferber, OfverBergsRad, Kemist. ^ y 179°-
1779 f. Jacob iJerzelius, Prof., Kemist.
1750 f. Jon. C. Linncrhjclm, Riksheraldikus. -f V 1829.
1790 f. Christ. Erik Fahlcrantz, Prof., Skald.
1676 "f Laurcntius Stigzelius, Erkebiskop. f. 1598.

27

1788 "f Christ. Manderstrum, Hofmarsk., Poet f. ^1727.
1723 f. Bengt Bergius, Banko-Kommiss. , Naturkunnig

t fa 1784.

1730 f. Jacob Wilh. Faxc, Prof. Thcolog. -f ]- 1790.
1790 f. Magnus Brahc, Riksmarskalk. ^ y 1844.
1844 "^ Jac. Adlerbeth, Exped.Sekret., Archtf olog. f. 1785.
1807 f. Elias Wilh. Ruda, Poet, f y 1833.
1755 f. Axel v. Fersen, Riksmarskalk. •{• 2,f 1810.
17G1 f. Anid Henrik Florman, Med. Prof, j*
1740 f. Joh. Tobias Sergei. *f ^ 1814.
1816 -^ Axel G. Silfvcrstolpe, Litterator. f. 18° 1762.
1744 f. Wilh. Maur. Klingspor, General. ^ y 1814.
1684 ^ Sten Bjelke d. y., Riks-Rad, Amiral. f. 1624.
1753 f. A. J. Hagstromer, Medicinal-Rad. jf f 18:30.
1721 f. Fred. H. af Chapman, Amiral. jf y 1808.
1559 f. M.StenssonLeijonhufvud, Riks-Rad. ^!fl6p7.
1648 f. L. Fabritius, Envoye, Resebeskr. ' -f A 1729.
1799 f Gcorg Wilh. Lode, President, f. 1741.
1777 f. Carl Joh. af Wirsdn, v. Amiral. f {£ 1825.
1669 f. H. Brenner, Kgl. Biblioth., Orientalist. •£ 289 1732.
1825 *f J. Bjorkegren, Rgl. Biblioth., Lexikogr. f. %% 1752.
1688 ^ Otto Wilh. Konigsmark , Faltherre, f. f 1639.
1726 ^ Joh. Creutz, Riksrad. f. ] 1651.4
1790 f. Israel Hvasser, Med. Professer.
1821 f Carl v. Cardell, General, f. 1764.
1723 f. Lars Montin , Lakare, Naturforskare. •{• \ 1785.
1743 f. Joh. H. Lindqvist, Mathematicus. ^ y 1798.
1723 -f Lars Molin, Domprost. f. f} 1657.
1786 f. D.MunckafRosenschold, Prof., Humor. ^\\ 1840.

21. 1600 f. Marten Lcjonskold, President. ^ ^J 1656.

22. 1762 f. 0. HmTorssell, Prof., Mathcmath. ^^1838.
1761 f. Carl Frcdr. Falle"n, Naturforskare. ^ 1830.
1790 + Anders af Bolin, Hafdateckriare, f. 1724.

23.
21.
23.
20.

28

1713 ^ Ericus Benzelius , Erkcbiskop. f. V 1675-

1754 f. Per OlofNystrom, Of\cr-Kommiss. ^ y 1830.

1726 f. Sain. Conrad Flodin , Borgmastarc. ^ -J- 1800.

1736 f. Arnold Asplund, Kyrkoh., Hornilet. ^ \2 1815-

1755 f. H. H. v. Essen, -Faltmarsk., Riks-Stath. *f 2TS 1824.

1775 f. Carl Job. v. Becker, Lagman, Poet.
1749 ^ Pchr Elvius, Mathematikns. f. 1710.
1758 f. Carl Job. Ebcrstein, Biskop. -{•
1567 ^ Konung GUSTAF I.

1710 f. August Ehrensvard, Flilkmarskalk. *{• ^ 1772.

1776 *J* Sam. Loenbom, Historisk Samlarc. f. ^ 1723.
1788 f. Ludvig Borgstrom, Brukspatron, Littcrator.

29

1780 f. Goran Wahlenbcrg, Prof. Botanikus.

1833 •{• Job. Peter Wcstring, Lifmedikus. f. •?{ 1753.

1722 f. Johan Nordenankar, Amiral. -J« J 1801.
1785 f. Johan Dillncr, Hofpredikant, Litterator.

1793 f. Carl Joh. af Ekstromer, Lifm., Ofv.-Dircktor;

1550 f. Konung CARL IX. f JJ 1611.

1568 *jf Sten Eriksson Lejonhufvud, Riksrad, f. obekant.

1721 f. Johan Floderus, Professor. -J- ** 1789.

1764 f. E. B. Schwerin, Prost, Riksdagstalarc. ^1834.

1820 f. Jenny Lind, Sangerska.

1748 f. Konung C4RL XIII. f | 1818.

1750 f. Adam Afzelius, Prof., Naturforskare. *f \6 1837.

1803 ^ ClaesdeFrietzky,Direktor.Riksdagstalare. f. 1737.

1625 f. Erik Dahlberg, Gcneral-Guvernor. f 1703.

1757 f. ErikAchanus,Med.D:r5Naturkunnig. -J- y 1819.

1647 f. Salomon v. Otter d. a. Landshofding. **£ |^ 1732.

1712 f. Zacharias Strandberg, Med. D:r, Patriot. ^-\n 1792.

1719 f. Jacob Gadolin, Biskop, Mathemat. ^ ^ 1802.

1774 f. Hcnr. Joh. Nauckhoff, Amiral. f y» 1818.
1783 f. Samuel Jonas Hedborn, Skald.

1793 f. Erik Johan Stagnelius, Skald.

1775 f. Bcrnb. Henr. Cruscll, Kompositor. f 2.8 1838.
1779 f. Joh. 01. Wallin, Erke-Biskop. ^ sf? 1839.
1812 f Joh. G. Lagerbjelke, Ofver-Amiral. f. ^ 1715.

1723 f. Fr. Carl Sinclair, Riksrad. f 1775.

1745 f. Matth. Fremling, Prof., Philosoph. *f ^ 1820.

1692 f. Magnus Beronius, Erke-Biskop. f y 1775.

1821 ^ Sven And. Hedin, Medicinal-Rad. f. y 1750.
1773 f. Gustaf Knos? Prof. , Tbeolog. ^ |4 1828.

.30

21

22
2:3,
24,
23,
26.
27.
28.
29.
30.

31,

1652 f. Joh. Hofvcrberg, Prost. f ?/ 1728.

1809 f. Abraham Cronholm, Akad.-Adj., Hafdeforskare,
1656 *f Eric Arson Oxenstjerna, Rikskansler. f. V3 1624.
1716 f. Eric Ruth, General-Guvernor. "f \5 1820.
1707 f. Johan Otter, Prof., Linguist., f. *p 1719.
1746 f. Curt B. L. C. v. Stedingk, Faltmarsk. -J-J1837,
1762 f. Isak Reinh. Blom, Justit.-Rad, Poet. ^J1826,

1810 j4 Per Elgstrom, Cancellist, Skald, f. fj 1781.
1792 f Abr. Gustafschfrld, General-Lojtn. f. « 1723.
1611 •{« Konung CARL IX.

1776 f. Sven Lundblad, Riskop. f ™ 1837.

1785 -f Gust. Ph. Creutz, Ambassador, Skald, f. 1729.

1642 f. Jac. Arrhenius, Hist.-Prof., Psalmforf. f. \? 1725.

1731 f. Sam. Johansson Alnander, Theol. forf. *f | 1772.

3.
4.

5.
6.

7.
8.

9.
10.
11,
12.
13.

14.
15.

16.
17.

18.

31

1688 f. Anders Kalsenius , Biskop. f & 1T50.

1691 f. Thomas Cuningham, Gen.-Falttygm. ^ 1759.

1778 f. Konung GUSTAF IV ADOLF, f J 1837.
1724 f. Job. Magn. CrusenStolpe, Assessor, f V 1805-
1762 f Niklas Nordcnsvard , Ofv.-Lojtn. f. 1681.
1714 f. Svcn Joh. Munthc, Theol. Prof, f V 1774.
1699 f. J. Alb.v.Lautirigshauscn, Ofv.-Stath. f ^ 1769.
1787 f. J. \V. Dalman, Prof., Entomolog. f \f 1826-

1787 -J- Gust. Ljungberger, Medaljor, f. 1734.
1632 \ Konung GUSTAF II ADOLF.

1768 f. Gust. Magn. Mallmin, Thcol. forf. f ^ 1840.

1739 f. Anton Hoffman, Lakarc. f % 1782.

1622 f. Konung CARL X GUSTAF. f \f 1660.

1789 f. Anders Lindeberg, Publicist, Litterator.

1666 P. Carl Gustaf Arm felt, General, jf f* 173(>.

1724 f. Beiigt Ferrner, Kansli-Rad, Mathem. ^ 1802.

1743 f. Carl Peter Thunberg, Prof., Naturf. ^ \8 1828.

1779 ^ Jean Francois Beylon, Lecteur. f. obekant.
1709 f. Joh. Rosir, President. -J- y* 1789.

1782 f. Esaias Tegner, Biskop, Skald.

1829 f Pehr F. Aurivillius, Biblioth.,- Prof. f. V° 1756.

1668 f. Goran Josua Adclcrantz, Architekt. *\ 226 1739.

1776 f. Per Henrik Lfng, Prof., Skald, f J 1839.

1748 f. Jonas Hallenberg, Hafdatecknare. -f ^ 1834.

1587 f. Loufe dc Geer, Kopman. ^ ^ 1652.

1592 •{• Konung JOH AN III.

1788 f. C. I. M. Elirenborg, Just.-Ombudsm. f V6 1823.
1764 f. Carl Magn. Agrcll, Prost, Orientalist.

17S5 £ Julia Christ. Nybcrg (Euphrosyne). Skaldinna*.

19.
'20.

21.

2L
25.
2(5.
27.

28.
29.
30.

1760 -J* S>en Belter, Kyrkoh., Homilet. f. y 1713.

1720 f. Anders Bald, Kyrkoh., Homilet. *jf i 1780.

1813 •{• Joh. af Elvers, Kansli-Rad, Poet, Topogr. f. 1729.

1(599 f. Joh. Engestrom, Biskop, Orientalist. -}• \* 1777.

*[• Alexander Latiracu^, Malarc. f. 1783.

1772 f. Lars Hjortsbcrg, Skadespelare. ^ i 1843.

1607 -^ Mauritz St. Lejonhufvud, Iliksrad. f 1559.

1778 f. Carl Peter Uagberg, Predikant, Past.-Prim. -j-

1655 f. Konung C^RL XI. "J- J 1697.

1786 f. Anders Magn. Strinnliolm, Kafdatecknare.

1717 f. Olofaf Acrell, Gen.-Dirckt., Liikarc. y --f 1806.
1640 ^ Gust. Grson Oxenstjcrna, Riksdrott. f. 1,.5 1587.
1699 f. Daniel Mcnlos, Matlicseos Prof, f \,3 1713.
1793 f. C. J. L. Almqvist, Poet, Roman forfattare.
1774 f. Carl Joh7 Fahlcrantz, Landskapsmalare.

1718 f Konung CARL XII.

1767 ^ Anders Nohrborg, Homilet. f. § 1725.

0.
7.

8.

9.

10.
11.
12.

13.
14.

15.

1(5.

17.

18.

33
itrcanber.

1751 f. Joh. Henr. Kellgren, Skald, f 2-J 1795.
1726 f. Chr. Manderstrom, Hofmarsk., Skald, f J 1788.
1684 f. Thure Gabr. Bjelkc, Riks-Rad. f 'j 1763.

1759 ^ C. J. Lohrnan, Prost, Theol. D:r. f. '$ 1694.
1763 f. S. N. Casstrorn , Poet, Naturkunnig. ^ j| 1827.
1741 f Drottning ULRIKA ELEONORA.

1787 f Sven Lagerbring, Hafdaforskare. f. 2£ 1707.

1731 f. G.F. Gyllenborg, Kansli-Rad, Skald, -j^ij 1808.

1632 f. Ericus H. Benzelius, Erkebiskop. •{• !-J 1709.

1626 f. Drottning CHRISTINA, f « 1689.

1777 f. J.M. Stjernstolpe, Exped.Sekr.,, Skald. f

1746 ^ C. Gyllenborg, President, Statsman. f. ^ 1679.

1808 jf Magnus Lehnberg, Biskop. f. 2| 1758.

1827 -J- Johan Adam Tingstadius, Prof. f. 1748.

1784 f Anders Joh. Lexell, Mathem. f ft 1740.

1640 f. Joh. Columbus, Poes. Prof, f 'f 1684.

1770 f. Gabriel Poppius, Statsrad.

1533 f. Konung ERIK XIV. f H 1577.

1760 f. Pehr v. Afzelius, Ftirste Archiater. -j- T2T 1843.
1783 f. J. A. Anckarsvard, Ofverste, Ofver-Intendent.
1716 f. 0. Celsius, d. y., filsk-op, Hafdat. •{• V5 1791.
1726 f. Joh. Gottmarck, Lektor. f 2g5 1812.

1801 f. Henrik Gerhard Lindgren, Prost, Orientalist.

1675 f Edmund Gripenhjelm, Riksrad. f. 1622.

1752 f. Leonhard Gyllenhaal, Major, Entomolog.
1669 f. Gustaf Grubbe, President, f T4T 1759.
1783 f. Jnh. Niklas Bystrom, Prof., Bildhuggare.
1801 f. Olof Ulrik Torslow, Skadcspclare.

3

31

19.
20.

21.
22!
23.
24.
25.

26,
27.

28.
29.
30.
31.

1800 f. Assar LindcWad, Skald-.

1595 f. Renting GUSTAF II ADOLF, f ^ 1632,

1641 f. Urban Hjarne, Landsh.,. Lard,. Lakare? Che-

mist. f y 1724.

1537 f. Konung JOHAN III f jj 1592.
1735 f. Thure Klinckowstrom, Execllens. f fj 1821,
1633 f. G. C. von der Miihlcn, Lifmedikus. ^ 1717.
1751 f. Lars v. Engestriim , Stats-Minister. *j* y 1826,
1740 f. Christoffer Bog. Zibet, Stats-Sekr. f 1^ 1^09.
1750 f. Samuel Odman, Kyrkoh., Naturk. -j- j\ 1829.
1838 f Job. Aug. Liideke, Theol. D:r. f. 2g4 1772.
1791 -j- A. M. v. Arhiri, Gen.-Lojtn., Forf. f. *f 1717,
1774 f. Carl af Klint, Centre- Ami ral. f y 1840.
1790 f C. AY. von Diibeti , Hofmarskalk. f. J 1724.
1782 f Erik af Sotb-erg, SprSkforskare.

1800.

FOR
HVARJE DAG I ARET.

1. (khGudsade:'>Varde
Ij'u's. Och det vardt ljus."
1 Mas. 1: 3.

Ljwst blifve det pa nya arct
— inom dig, o du, mm */aJ,
sa att villfarelsens och vantrons
marker vike; i mitt /ms, sa
att enhvar ma inse sin pligt,
sin rattighet, sin synd, sin
vtilfard; i verlden, att Guds
rike matte komma till alia
menniskor med sin (rid och
sin gladje! Bet styre Gud i
sin stora nad! Amen.

2. ^Och Gud skapadc
menniskan sig till ett bela-
te. till Guds belate, skapa-
de hari henne/' 1 Mos. 1: 27.

Den forsta menniskan var
oskyldig, fornuftig, fri. — Hon
forblef ieke sadan. — • Och dn,
— huru langt hftr du, ined
bistand af Den, som ensani
fo'rmar att bistiiy hunnlt i striif-
vandet efter det fullkomliga?

3. "Jag horde din rosf,
i lustgarden, och fruktadc
mis/' 1 Mos. 3; 10.

Fruk'tar du ock, om du ho-
rer Guds riist i ditt hjerta?

4. "Om du ar from, sa
iir du tacknamlig." 1 Mos.
4: 7.

For Hen-en, din Gud, a'rdu
del; — och en valsignclsc och
en gladje lor de dina iir du,
och i ditt cget hjerta a'r du
lycksalig, om du ar riktigt
from.

5. "Stad synden ickehen-
nes vilja, utari herrska 6f-
ver henne." 1 Mos. 4: 7.

Det a'r den sanna fromhc-
ten, att du af ka'rlek till Her-
ren, din Gud, ofvervinner syn-
den och satter 4itt forbund
med Honom hogt 6'fver allt
annat.

i>. "Min synd a'r storre,
an att hon mig ma forlaten
varda." 1 Mos. 4: 13.

"Gud \ar mig syndare nd-
diy r • — Ka'nner du dig helt
och hallet sa som du a'r? —
Hvar vill du soka forlatclse?

7. "Och Noah gjorde allt,
(let Gud bod honom." 1
Mos. (5: 22.

Ty han var from och utan
tadel , forde en Gudi behag-
lig lefnad. Dcrfore raddade
Hcrrcn honom.

8. "Och bidde annu sju
andra dagar och lat an en
tid flyga ul dufvona ur ar-
ken. Hon kom till honom
emot aftonen, och si, hon
forde i sin mun ett afbru-
tetolivelof."lMos.8:10,ll.

Uvarje bo'n, som du ur ditt
hjerta sa'nder till himlen, a'r
ock en dufva; hon skall alltid
aterkomma med olivelofveU

9. "Sa la'nge jorden star,
skall icke upphora saende
och uppskarande, kold och
hetta, sommar och \inter,
dag och natt." 1 Mos. 8: 22.

Och Guds nad och barm-

hcrtighet, — hvarfor tveken
j?

10. "Si, jag gor med e-
der ett forbund." 1 Mos.
9: 9.

Han, \ir fader, — vi Hans
barn; Han gifvaren , — vi
sta'ndigt cmottagarnc^ Han nadig
och barmhertig, langmodig och

allgod , — hum ofta, ack hum
ofta! De otacksamme, som
glomma honom! • —

11. "I dig skola valsig-
nade varda alia slagter pa
jorden." 1 Mos. 12; 3.

Min herre och Fralsare, hu-
ru bafvar icke mitt hjerta af
gla'dje, iiar jag hor, hvad om
Dig talades till Abraham!

12. "Och ban byggde ett
altare at Herran, som ho-
nom synts hade." 1 Mos.
12: 7.

Dagligen synes du mig, Her-
re! Der ute i naturen, i mitt
hjerta och samvete, i ditt e-
vangelium. — Byggcr jag dag-
iigen at dig pa altaret i min
tacksamma sja'l? —

13. "Och der predikade
han Herrans namri. 1 Mos.
13: 4.

Abraham. Afven du kan
prcdika Herrans namn genom
din vandel, som forkunnar
hans kiirlek. Genom hvarje
fran rena tankesatt och fran
Iron utgaende god gerning pre-
dikar du Guds ara.

il. "Frukta dig intet,.
Abraham; jag ar ditt be-
sk^rm! 1 Mos. 15: 1.

Afven mitt beskarm ar du,
store, allsrnaktige Gudj du
skyddar mig, sa att jag tryggt
ma vandra pa dina vagar.

15. "Abraham trodde
Hfrran, och han raknade
honom det till rattfa'rdig-
het." 1 Mos. 15: 6.

Afven du, om du tror af
allt ditt hjerta, blir rattfardig,
och om du bekanner icke blott
med murinen, blir du salig.

16. "Jag ar Gud alls-
maktig, vandra for mig och
var fullkomlig!" 1 MOS.
17: 1.

Detta Jierrans ord gallcr
ock a'nnu for dig. Du shall
vandra for honom, i hans
ljus, i hans bud, s£ som hans
Son budit dig det for Ham
skull!

17. "Allt folk pa jorden
skall varda valsignadt i ho-
nom." 1 Mos. 18: 18.

/ honom, • — • i den kom-
mande Herren, Fralsaren, Med--

laren. — -Him bar kommit af-
\en till oss, och vi hafva gc-
nom honom ljus ofvcr ljus och
nad ofvcr nad.

18. "Da liit Herren regna
svafvel och eld ifian Her-
ranom af himlen, ofver So-
dom och Gomorrha." 1 Mos.
19: £1.

Forskrackliga, fasansfulla
dom! — Misstagen cder icke,
Gud later icke ga'cka sig; hvad
menniskan sar, det skall hon
ock uppskara.

19. "Gud ar med dig i
allt, hvad du gor." 1 Mos.
21: 22.

Om du forblifver i forbundet
mcd honom, sa ar ban med
dig i dina stridcr, handlingar,
motgangar och ditt strafvande
for din Fralsares skull.

20. "Och honom drom-
de. och si, en sfcege stod
pa jorden, och andan deral
rackte upp till himlen, och
si, Guds anglar stego der-
pa upp och neder." i Mos.

Lycksaligt det hjerta, i hvil-
ket anglar stiga upp och ne-

dcr, gudskarlekens, trohetens
mot Fralsarcn, fridcns anglar!

21. "Allt, det Gud dig
sagt hafver, det gor!" 1
Mos. 31: 16.

Gud talar till dig uli ditt
samvcte, gcnom bans lag i
Skriftcn, framfor allt gcnom
sin alskade, endc Son. Giir,
hvad ban bjudcr !

22. "Jag ar for ringa till
all din barmhertighet och
all den trohet, som du med
din tjenare sjort hafver.'' 1
Mos. 32: 10.

Hv em horde ickc. instamma
i dessa Jakobsord! Hvem bar
fortjcnt den ringaste af de rika
gaf\or, rned hulka Gud bc-
nadat oss?

23. "Jag slapper dig icke.
med mind re du \alsignar
raig." 1 Mos. 32: 20.

Bed mcd andakt, innerligt,
ihallande, Gud borer din akal-
Ian och raddar dig !

24. "Och hans fader be-
gret honom." 1 Mos. 37:33.

Jakob begret Joseph, som
Herren forer underbart. Vi
sorja och grata ofta ofver del.

39

-som ar en sann Viilsignelsc
for oss.

23. "Hvi skulle jag
mycket ondt gora och syn-
da emot Gud?" 1 Mos.
39: 9.

Val dig, om delta ar ditt
tal under frcstclscn. Har del
alltid varit dct?

21). "Men den ofverste
skanken ta'nkte icke pa Jo-
seph , utari glomde honom."
1 Mos. 40: 23.

Och vi, — glomma icke
afven \i ofta de valgerningar,
som blifvit oss bcvisade? —
de storsta valsignclscr fran
Guds hand?

27. "Kifvef icke pa va-
gen!" 1 Mos. 45: 24.

Joseph sager till sina bro-
derj Gnns det nSgot be'hagli-
gare an den endrligt inom
lius , som grundar sig pa from-
het?

28. "Spiran skall icke
varda tagen ifran Jud^ , ej
heller en mastare ifran hans
totter, tilldess Hjelten kom-

mer, och honom skola fol-
ken tillfalla." 1 Mos. 49: 10.
Hjelten ar kommen, lejonet
af Juda stain. Afvcn min For-
lossare, Hjclpare, Saliggorare!

29. "Herre, jag \antar
effcer dina helso." 1 Mos.
49: 18.

Den stilla vantan pa Guds
hjelp sviker aldrig. —

30. "J tankten ondt of-
ver mig; men Gud hafver
vandt det till godo." 1 Mos.
50: 20.

Gud skyddar de sina och
omintetgor menniskornas onda
rad. Forlita dig pa Herran!

31. "Jag har sett mitt
folks jammer uti Egypten,
och jag hafver hort deras

rop. Jag har fdrnum-

mit deras vedermodo!" 2
Mos. 3: 7.

Gud ser afven din jammer,
ho'rer ditt rop , fornimmer din
vcdermoda. Hjelpen ar utan-
for dorm. Du ar redan hul-
pen, under det du Hnnu jem-
rar dig] -

40

1. "Jag ar Herren!" 2
Mos. 6: 2.

Hcrren, som skapade allt,
hvilken allt lyder, utan hvars
\ilja intet sker, — din Fader

1 Christo Jesu! —

2. "Jag vill taga eder ut-
ur eder tunga i Egypten,
och forlossa eder ifran eder
traldom, fralsa eder med
utra'ckt arm och stor dom!"

2 Mos. 6: 6.

Aro icke alia Guds loften
Ja och Amen? —

3. "Och Herren gick fore
dem om dagen i en moln-
stod , pa det han skulle fora
dem den ratta vagen: och
om natten uti en eldstod,
pa det hon skulle lysa dem,
till att vandra bade natt och
dag." 2 Mos. 13: 21.

Loftet var uppfyldt. Mose
forer folket ur traldom en. Her-
ren ar med honom pa vagen.
— Och skulle Han icke halla
sitt forbund med dig?

4. "Stan faste och ser
till!" 2 Mos. 14: 13.

Folket fruktade for Egyp-
tierna och tvekade. — Stan
faste och sen till! Stan faste!
sa'ger Herren till oss, faste i
tron, faste i karleken, faste i
faran, faste i doden!

5. "Herren varder stri-
dande for eder!" 2 Mos.
14: 14.

Kan det da fattas seger,.
afven dig i striden mot det
onda?

6. "J skolen sta stilla."
2 Mos. 14: 14.

O hum stilla blir det i sja-
len, niir vi hafva erkant, att
Herren ar var raddare i noden !

7. "Jag vill sjunga Her-
ranom, ty Han hafver gjort
en harlig gerning." 2 Mos»
15: 1.

Mose och folket prisa Her-
ran. — Glo'mde du icker att
prisa honom, na'r han hjelpte
dig?

41

8. "Herren ar min stark-
het!" 2 Mos. 15: 2.

Hvem Ur Honom lik? Hvem
ar som Han? —

9. "Herre, din hogra hand
gor stora under!" 2. Mos.
15: 6.

Dag for dag , tifven mot
mig. Min sjal fattar det icke;
men det fromma hjertat ka'n-
ner Hans storhet och nad.

10. "Herren varder ra-
dande i evighet och utan
anda." 2 Mos. 15: 18.

Konungars Konung, Hanvar,
ar, skall vara. Alltid karleks-
full, - — • men afven helig och
-rattfardig.

11. "Jag a'r Herren, din
lakare." 2 Mos. 15: 26.

Han laker hjertats sar. Tank
pa bans Son, som kommit bar,
att soka och gora saligt hvad
forloradt ar och forbinda det
krossade hjertat.

12. "Detta ar brodet, som
Herren eder gifvit hafver
till att a'ta." 2 Mos. 16:
15.

Manna i oknen, — • hvad
ar det emot "lifvets brod"?

Dig bjudes denna eviga manna
dagligen.

13. "Hvar och en samle
deraf, sa mycket han ater
for sig!>7 1 Mos. 16: 1(5.

Samla af lifvets brod! Du
skall icke hungra. Drick ur
det lefvande vattnets kallor!
Du skall icke torsta.

14. "Huru lange viljen J
icke halla mina bud?" 2
Mos. 16: 28.

Gud sager det, afven till
oss. Din tro ar icke af ra'tta
slaget, icke lefvande, icke glad,
om den icke bevisas genom
uppfyllandet af de gudomliga
buden.

15. "Herren hafver gifvit
eder sabbathen." 2 Mos.
16: 29.

Saledes ar hvilodagen en
gafva af Gud, att man skall
hvila, hysa heliga tankar, fatta
heliga foresatser. Hvarfdre ka-
star sa mangen Herrans gafva
ifran sig?

16. "Ar Herren med oss
eller ej?" 2 Mos. 17: 7.

Hvar skulle Han icke va-
i a ? Han , som fyller allt ?

17. "Jag ar vorden en
gast i frammande land." 2
Mos. 18: 3.

l)u ar en gast, en framliiig
pa jordcn. Hoj ogat, anden,
lijcrtat till del eviga hemmct!

18. "Min faciers Gud haf-
ver varit min hjelp." 2 Mos.
lb: 4.

Gud var din faders, din
moders Gud. Han gaf dem
hvad som var godt och hel-
sosamt for dem och hjelpte
dem. Han ar och forblifver
din hjelpare och Frulsare i
cvighet.

19. "Folket kommer till
mig och fragar Gud om
rad." 2 Mrs. 18: 15.

Hvar finnes vishet, annat
an hos den, som heter: kraft,
vishct, underbar, hjelte, cvig
fader, fridsfurste?

20. "Framsatt a'rendena
for Gudi!" 2 Mos. 18: li).

Alia dina onskningar, fore-
tag, boner,, bega'r, — Han
allena gifver \alsignelse, hel-
gelse, barmhertig och nadig e-
vinnerligen.

2J. "J skolen vara mig
ett ])rest?rligt konun.gsrike
och ett heligt folk." 2 Mos,
19: 0.

I)et skola vi blifva genom
Christus , den enda och eviga
Ofvcrstepresten. Han har full-
fa ordat sitt. Men vi? —

22. "Mose talade, och
Gud svarade honom. 2 Mos.
19: 19.

Om du talar till Gud i ditt
hjerta, sa svarar han dig. Tala
blott, sasom ett barn talar till
och med sin fader!

23. "Du skall inga andra
Gudar hafva jemte mig. 2
Mos. 20: 3.

Han ar den enda sanna.
Uto.m honom finnes ingen Gud.
Honom skall du tillbedja i di»
sjal och i sanningen.

24. "Du skall icke gora
dig nagot belate, ej heller
ens nagon liknelse —

bed icke till dem och tjena
dem icke. 2 Mos. 20: 4, 5.
Har du icke afvcn dina af-
gudar, Kristen, inom dig och
utom dig ?

23. "Du skall icke miss-
imika Herrans, din Guds
namn." 2 Mos. 20: 7.,

Bcvara din tunga och ditt
bjerta !

26."Tankuppa$abbaths-
dagen, att du helgar bo-
nom! 2. Mos. 20: &

Sex dagar bar Hcrren -gif-
vit dig ; den :sjunde ifordrar
Han for SiV/. At Honom en-r
/last skall den hclgas.

27. "Du skall ara din fa-
der och din mader.'" 2
.Mos. 20: 12.

Nilst Gud bar du dem att tae-
ka for allt. Karlek ar valsig-
nelse. Karlek till dem, som
>isat oss valgerningar, ar det
fromnia lijertats behof.

28. "Du skall icke dra'pa.
- Du skall icke gora ak-
tenskapsbrott." 2 Mos. 20:
13, 14.

Bjegge buden tala tydligt nog
for sig sjelfva. Afven det ar
att dra'pa, om du bcreder na-
gon bekymmcr och sorg. —
Afven i tankarna kan du bryta
det beligaste jordiska forbund.

44

1. "Du skall icke stjala."
2 Mos. 20: 15.

Du skall med uppoffring
vara barmhcrtig, valgorande,
hjelpsam, tjenstaktig. Alska
din na'sta sasom dig sjelf!

2. "Du skall icke bara
falskt \ittnesbord emot din
nasta. 2 Mos. 20: 10.

Fortala icke! — Var sann!
Urskulda, skona, hjelp afven
din brodcr att komma langre
i helgelsen.

3. "Du skall icke hafva
lust ," 2 Mos. 20: 17.

Lusten foder synden, syn-
den foder doden.

4. "Fra'mlingar skall du
icke berofva eller under-
trycka." 2 Mos. 22: 21.

Var gaslfri! — Visa kar-
lek emot en och hvar!

5. ''J skolen inga enkor
och faderlosa barn bedrof-
va!" 2. Mos. 22: 22.

De aro Herrens. Herren
beskyddar dem. Du ifr Guds
hushallare.

6. "J skolen vara ett he-
ligt folk for mig." 2 Mos.
22: 31.

Hvilken allvarlig fordran !
"J skolen varda fullkomlige,
sasom eder Fader i himme-
len ar fullkomlig!" Huru ar
det beskaffadt med dig?

7. "Du skall icke folja
hopen efter till det ondt
ar." 2 Mos. 23: 2.

Men Guds barn till det go-
da och din Fralsare skall du
folja!

8. "Du skall icke boja
den (dins) fattigas ra'tt i
bans sak." 2 Mos. 23: 6.

Rattvisa afven at den lag-
sta! — eller, annumera: kar-
lek at alia!

9. "Var fjerran ifran fal-
ska saker!" 2 Mos. 37: 7.

45

A.1U koraracr i dagen. Fur
ar nattcn dag. Ve be-
dragaren! —

10. "Herrans harlighet
bodde uppa bergen Sinai/'
2 Mos. 2-1: 16.

Den bor ofverallt. Dessllar-
ligaste ar ditt hjerta, Christen!

11. "Forlat dem deras
synd!" 2 Mos. 32: 32.

Sd skall du bedja for din
nasta , na'r ban gor dig ondt.

12. "J aren ett hardnac-
kadt folk. Jag varder en
gang kommande med hast
ofver dig och forgor dig!"
2 Mos. 33: 5.

Ack Herre, var oss padc-
lig och forbarma dig ofver
oss for din Sons skull!

13. "Lat mig vela din
vag!" 2 Mos. 33: 13.

Af dig sjelf vet du icke
Guds ratta vag! Bed, att Her-
ren matte visa dig den! Chri-
stus ar va'gen.

14. "Herre Gud, barm-
hertig och nadelig, och lang-
modig, och af stor na-
de, och trofast!" 2 Mos.
34: 6.

Fraga ditt hjerta, om fler-
reti icke ar det; fraga ditt lif
och sedan va'nd din blick mot
forlossningen!

15. "Du forlater missger-
ningar, ofvertradelser och
synder." 2 Mos. 34: 7.

Han bar, afven for dig?
lemnat sin enfodde alskade
Son at dpden.

If5. "Ar da Herrans hand
forkortad?" 4 Mos. 11:
23.

Ve den , till hvilkcn Her-
ren talar salunda! Sorn tror,
att Han, den Allsmaktige, icke
kan na honom! -

17. "Ack Gud, gor hen-
ne helbresda!" 4 Mos. 12:
13.

Lak bcnne fr<?m syuderis
sjukdom, — mina broder! och
afvcn mig.

18. "Gud aricke en men-
niska, att ban kan ljuga:
eller menniskobarn, att ho-
nom nagot kan angra. Skul-
le ban saga nagot och icke
gora det? Skulle ban na-
got tala och icke halla det?"
4 Mos. 23: 19.

1(3

At den trogne och sanne

ofverlenma dig mcd gladje!

Alia bans loften^ aro Ja och
Amen.

19. "En stjerna skall npp-
ga utaf Jacob." 4 Mos.
24: 17.

Klara, lysarcde stjerna, du,
som ofvanifran bragtc och brin-
gar ljuset at en verld, jag hel-
sar dig!

20. "En spira skall upp-
komma af Israel." 4 Mos.
24: 17.

Du, som ar enKonung, stor
och miiktig, nimmelrikeis Ko-
ming, jag helsar dig!

21. "Det skall sOnder-
krossa de Moabiters for-
star/' 4 Mos. 2i: 17.

Du, som ofvervunnit verl-
den och lar iifven mig att of-
vervinna verlden, jag helsar
dig!

22. "Si, jag gifver ho-
nom min frids forbund/' 4
Afos. 25: 12.

Afren mig gaf du den, mig
som af allt mitt hjerta tror
pS dig, som min medlare.

23. "Rerrans hand var
emot Aem." 5 Mos. 2: 15.

Hur' vill nagon gora nagol
Herran emot? Med honom-
allt!

24. "Du skall alska Her-
ran din Gud af allt hjer-
ta, af all sjal, och af all
formaga." 5 Mos. (5: 5.

Samrna bud har min Fra'l-
sare gifvit. Han har icke upp-
lost, utan uppfyllt.

25. "Frukta dig intet fo'r
dem!" 5 Mos. 7: 18.

Hvad skall jag frukta, Ber-
renhaller j'u sin starkhets skold
ofver mitt hufvud?

26. "Tank pa all den vag,
som Herren din Gud dig
ledt hafver!" 5 Mos. 8: 2.

Huru vist har han ledt dig !
Var tacksami och fortro dig
till honom !

27. "Han spakte dig, och
la't dig hungra och spisade
dig med manna." 5 Mos.
8: 3.

Efter den val tffverstandna
profningen gladje^ efter smu'r-
ta harlighet.

47

28. "Herren din Gud haf-
ter lart dig, sasom en man
farer sin son/' 5 Mos. 8:5.

Genom eld till hardningen,
genom striden till scgcrn, ge-
nom natt till ljuset!

29. "Sa hall nu Herran
din Guds bud!" 5 Mos.
8: 6.

Tacksamhcten drifve dig
dertill; du skullc ju hafva ett
tijerta af sten, om hans god-
het icke rtirde dig.

30. "Herren din Gud fo-

rer dig uti ett godt land/'
5 Mos. 8: 7.

Det goda landct, i hvilket
du blifvit ford , ar Guds rike.
Der bar da li-fscns brod och
kiillor med det lefvande vatt-
nct.

31."0eh,nar duatithaf-
ver och ar matt, att du
da lofvar Herran din Gud !"
5 Mos. 8: 10.

Huru manga glomma cj Her-
ran, just under gliidjcn ! Mitt
hjerta, g>16m ej din valgorare !

JLpHt.

1. "Annars skulle du saga
i ditt hjerta: Min kraft och
mina banders starkhet haf-
ver mig denna formagan
gjorfc." 5 Mos. 8: 17.

Af hvcm ar all kraft och
styrka? Fran hvem kommer
lyckan? Fran hvcm valsignel-
sen? 0? odmjuka dig for Her-
ran, som skapar allt! —

2. "Herren din Gud skall
valsigna dig, sasom ban dig
sagt hafver. 5 Mos. 15: ().

Jag akallade dig i min nod,

min Fader! Du svarade mig:

jag skall ra'dda dig, och du

har valsignat mig. Lofvad

<. vare du ,i eyighet!

3. "En profet, sasom mig,
skall Herren din Gud upp-
vacka dig, utaf dig och utaf
din broder; honom skolen
J lyda. 5. Mos. 18: 15.

Har han icke kommit full
af nad och sanning?

4. "Den, som mina ord
icke borer, som han i mitt

namn talandc varder, af ho-
nom vill jag utkrafva det.
5 Mos. 18: 19.

Allvarligt hot! — Jag skall
behjerta det.

5. "0! huru kar hafver
han foJken." 5 Mos. 33:3.

Alia — alia bans barn!
For alia slar bans fadershjerta,
fullt af forbarmande.

6. "Alia bans helige a'ro
i bans hand." 5 Mos. 33:3.

Och intet qval rorer dem.
Och ingen nod trycker dem
till jorden. Och for ingen
fara darra de. Do hafva frid.

7. "De skola satta sig till
dina fotter." 5 Mos. 33: 3.

Som Maria till Jcsu fotter.
Ett a'r af no'den.

8. r'De skola la'ra af dina
ord." 5 Mos. 33: 3.

Hvilkcn gladje att lara af
Herran! — 0, du kan dagli-
gen njuta den. Evangelium
ar i din hand.

9.

49

9. "Lat denna lagbok icke
komma iitur din mun!"
Jos. 1: 8.

Bi/ckernas bok at din stor-
sla skatt. Bcvara den!

10. "Haf dina tankar der
uti dag och natt. Pa del
att du skall halla och gora
all ting der efter, som der
uti skrifvet star." Jos. 1: 8..

Erkann Mart ordets mcning
och betydelse, da skall icke
bojelsen fattas att halla det!

11. vSa skall dig lyckas
i allt, det du gor." Jos.
1: 8.

For den, s,om holt och hal-
Ict handlar cfter Guds Ord,
for den kan ingcnting miss-
lyckas.

12. "Du skall kunria hand-'
la visliga/' Jos. 1: 8.

Sa'kcrt skall det aldrig fat-
tas dig rad , oin du stadsc
lar din tillflykt till Herrans
Lag, — och ickc heller val-
signelse.

13. "Israel gick torr ige-
noiii Jordan.'7 Jos. 4: 22.

Som Mose mcd fa'drcn ge-

nom Roda Hafvet. Som a'nnu
i dag Herrans ra'tta larjungar
genom alia olycksvagor.

14. "Sannerliga, jag haf-
ver syndat emot Herran!"
Jos. 7: 20,

Nlir skulle du kunna saga
motsatscn? Tank blott pa den-
na dag eller ga"rdagen!

15. ; Tar icke forfarad!"
Jos, 8: L

Om Hcrren ropar dig och
alagger dig nagot tungt. Han
hjelpcr dig att ba'ra lasten.

10. "Men jag och mitt
htis vilje tjena Herranom!"
Jos. 21: 15.

0, dessa harliga ordafJo-
sua , — de skola vara mitt
och de minas valsprak!

17. "Det vare fjerran i-
fran oss, att vi skulle 6f-
vereifva Herran!7' Jos. 24:
16.

Hvad vore vi titan honom?
— Forlorade i tid och eughet!

18. "De, som Hen an ka'r
hafva. de vare sasom upp-
gaende soleri i sin magt."
Dom. B. 5: 31.

4

50

Ljust och klart ar deras an-
lete, deras sjal varm for Guds
rike och rattfardighet.

19. "Herren vare mec
dig, du stridsamme hjelte!'
Dom. B. 0: 12.

Gideon. — Yi a'ro alia Chri-
sti stridsman. Herren vare med
oss!

20. "Si! jag hafversandt
dig/' Dom. B. 6: 14.

Afven du star cj Gud for-
utan pa din plats. Han, som
dig sandt hafver, skall icke
taga sin hand ifran dig.

21. "Jag ar den svagaste
i min faders bus." Dom.
B..6: 15.

Sa talar odmjukheten, som
ar Herran behaglig. Den blir
upphojd.

22. 'Trid vare med dig!
frukta dig intet, du skall icke
do!" Dom. B. 6: 23.

Huru ofta har icke Herren
talat sa till oss, da vi varit i
Sngest; ofta hafva vi andock
icke fortrostat.

23. "Nu kornmen J till
mig, medan J aren i be-
drofvelse." Dom. B. 11: 7.

Ack ja , nar hjertat ar be-
drofvadt, soker man Gud. I
gladjen tanker man sallan pa
Honom. Och likval kommcr
ocksa den fran Honom.

24. "Dit du gar, dit vill
jag ock ga, der du blifver,
der blifver jag ock, doden
maste skilja mig och dig."
Ruth. 1: 1t5.

Ett sannt och harligt ord
for dem, som infor Herran
sluta ett forbund for tid och
evighct.

25. "Den allsma'ktige haf-
ver svarliga bedrofvat mig."
Ruth 1: 20.

Men han skall ater veder-
qvicka dig. Han sararj men
han laker ater. Fdrtrosta pS
Honom !

26. "Herren valsignedig!"\
Ruth 2: 4.

Det onska dagligen dem,
som du hafver ka'r, — och
dem, som hafva kra'nkt och
'ortornat dig!

27. "Mitt hjerta frqjdar
sig i Herrariom!" 1 Sam.
2: 1.

Gud alskar ettfrojdfullt hjer-

51

fa. Men hjertat kan blott d&
vara frojdfullt, nar Herren bor
derinom belt och ballet

28. "Jag frojdar mig
i din salighet." 1 Sam.
2: 1.

Din gla'dje ar rath is. I din
Fralsare a'r dig allt gil'vet, som
kan lycksaliggora.

29. ?'Ingen ar helig sa-
som Herren.'7 1 Sam. 2: 2.

Hvad kan forliknas med ho-
nom? — Han a'r fullkomligt
ren och god och afskyr det
onda, dfven hos dig!

30, "De starkas bage ar
sonderbruten, och de svaga
aro omgjoi dade med stark-
het." 1 Sam. 2: 4.

Herrcn ar mjiktig for de
svaga 5 men de hogfardige be-
sta icke infor bans ogon.

1. "Herreri gor fattig, ban
gor ock rik; han fornedrai
och upphojer." 1 Sam. 2: 7.

Allt verkar lians hand. Jcke
cftcr godtycke, utau cftcr eviga,
visa och karcksfulla lagar.

2. "Jag hafver uppen-
barat mig for din laders
hus. 1 Sam. 2: 27.

Betank, om ickc delta ord
afven passar for dig, och er-
kaiin din Guds harlighet!

3. "Hvi forharderi J edert
hjerta?" 1 Sam. <>: 6.

Alt J icke erkannen cdcr
Guds allt omfattande nad ! —

4. "Det ar Herranom icke
tungt att hjelpa genom man-
ga eller fa." 1 Sam. 14: t\

Ty Honom a'r allt undcr-
danigt. Du kan tryggt ga till
honom och bcdja.

5. "Lydnad ar battre, an
offer." I Sam. 15:22.

Del enda offer, som Gud
hegar af dig, ar det: gif mig
clitt hjcrta! — lat mina va-

;ar vara behagliga for dina
ogon.

0. "Du kommer till mig
med svard, spjut och skold ;
men jag kommer till dig i
Herrans Zebaoth namn." 1
Sam. 17: 45.

David till Goliath. Hvcm
var den starkaste?

7. "Han hade honom ka'r.
sasom sitt eget lijerta" 1
Sam. 18: 3.

Den trogna va'nncn Jonathan
hade David sa kar. Dct ar en
stor \alsignclse af Gud att
ega en trogen, gudfruktig van.

8. "Men David starkte
sig i Herranom sin Gud."
1 Sam. 30: 6.

David, i stor fara, vissle
ganska val, hvarifran cnsaint
styrkan och raddning i noden
kommer. Lar af honom !

9. "Sa tog Saul svardet och
foil der uppa." Sam. 3 i: 4.

Sudani ar deras slut, livilka
strida emot Gud. David, her-

rlegosscn, star dcr i kronans
glans, som Hcrrcn gifvit ho-
nom. Var trogcn in i doden! —

10 "Huru iir de hjeltar
fallne." 2 Sam. 1: 19.

Till att springa hjelper cj
att vara snabb. Segern gifver
Gud at de sina. 9

11. "Herren hafver rriin
sjal utur all bed riifv else fral-
sat." 2 Sam. 4: 9.

Del kundc Guds-hjelten Da-
vid saga. Och dit kan del
ock, nar Herren valsignade din
fortrostan och fralsade dig ur
nodcn.

12. "Herren ar min klip-
pa och min borg och min
fralsare." 2 Sam. 22: 2.

Ta denna klippa byggerjag
mitt val gcnom min Forlossarc."

13. "Gud fir min trost,
p§ Honom \ill jag trosta,
mitt beskarm." 2 Sam.
22: 3.

Skyddad af honom, fruktar
jag intet.

11. "Gud ar min tillflykt,
min Fralsare, du, som hjel-
per mig ifran oratt." 2 Sam.
22: 3.

Min Fratsare, till hvilken
jag flyr i hvarjc bekymmer
och finner frid.

15. "Jag vill lofva och
akalla Herran, sa blifver
jag ifran mina fiender for-
lossad." 2 Sam. 22: 4.

Ty Gud iir den frommes
van. Den gudlose bestar ioke
in for bans 6'gon.

10. "Dodens forderf hade
omhvarft mig, och Belials
backar hade forskracktmig."
2 Sam. 22: 5.

Jag var i stor nod och sorg,
hotad med doden af de on-
das hand. Hvem hjelpte mig?

17. "Du hjelper de elanda
folk, och med dina ogon
fornedrar du de ho'ga." 2
Sam. 22: 28.

Herren ar de fattiges hjel-
parc, de fader- och moder-
16'scs fader, de elandiges for-
barmarc. Han ar afven liosmig.

18. "Du Herre ar min
lykta ; Herren upplyser mitt
marker." 2 Sam. 22: 29.

"Ljus ar hans namn." Af
hans fjus faller en strale i min
bedjande sjal.

19. "Guds vagar aro utan

honom. Herrcn a'r nar dem,

brist," 2 Sam. 22: 31.

som soka Honom.

Oforanderligt goda och visa

21. "Soker efter Herran

aro bans skickelser, afven med

och efter hans magt ; soker

mig.

hans ansigte alltid!" i Chron.

20. "Herren lefver." 2

1(3: 10.

Sam. 22: 47.

Jag fragar efter dig, min

Lif ar skapelse, lif ar val-

Gud, dagligen. Jag fragar ef-

signelse; i Gud den hogsta

ter dig uti mitt hjerta och i

saligheten.

din skapelse och i ditt Ord,

21. "Jag vet icke min ut-

Jag finner svar.

gang eller ingang." 1 Ron.

25. "Tanker pa hans un-

B. 3: 7.

der, som han gjorthafver;

Ty mitt oga forrnar icke ge-

pa hans under, och hans

nomskada det tillkommande,

ord." 1 Chron. 1(3: 12.

och endast otydligt igcnkanna

Allt, som sker for mig och

det narvarande. Men hos Chri-

mow mig, allt, hvad jag utom

stus ar ljus.

mig skadar af din hand, o

22. "Gif nu din tjenare

Hcrre, ar for hogt for mitt

ett lydaktigt hjerta." 1 K.

fornuft. Men ditt Ord gor mitt

B. 3: 9.

oga klart.

Pa det jag glad ma gora?

2(3. "Jag vet min Gud,

hvad du vill , min Herre , och

att du profvar hjertat." 1

ma erfara, att du icke \ill na-

Chron. 29: 17.

got annat an mitt val.

Ingen tanke och ingen kan-

23. "Deras hjerta frojde

sla a'r fdrborgad for dig. Du

sig, som soka Herran/7 1

ar hjertats ransakare. 0, att

Chron. 16: 10.

jag matte besta infor dig!

Ty den, som redligen so-

27. "Min Gud,jagskam-

ker Honom, den skall fmnajmes och blyges attupphaf-

55

\a mina ogon (ill dig." Es-
ra 9: 6.

Ack ja! ty jag okar dag-
ligen mina synders borda.

28. "Var missgerning ar
vuxen ofver \art hufvud,
och var skuld ar stor upp
till himmelen." Esra 9: t>.

Sa skall \art folk tala. Na-
den ar outtomlig. Langmodig-
hetcn ocksa. Skall den icke leda
oss till botgoring?

29. "Herren gaf ,och Her-
ren tog; valsigriadt \?are
Herrans namn.;> Job. 1:21.

Val dig, hjerta, om du ta-
lar sa , ria'r Herran tager hvad
dig kart ar.

30. "Fo'rkasta icke den
Allsmaktiges tuktan! Job.
5: IT.

Ty salig ar den menniskan 9
hvilken Herren profvar, om
hon befmnes trogen.

34. "Han sargar och la-
ker: ban slar och bans hand
helar." Job. 5: 18.

Ja , Han ar min fader. In-
tel sker utan de ka'rleksfulla-
ste afsigter for mig.

•/if tit.

1. "Utaf sex bedrofvelser
fralsar.han dig: och i den
sjunde kominer intet ondt
vid dig." Job 5: 19.

Huru ofta bar icke Herren
pa delta salt redan visat sig
mot dig och de dina?

2. "Vi aro sasom i gar
komne och \eta intet; vart
lif ar en skug^a pa jorden."
Job 8: 9.

Yi veta intet annat an
hvad Herren i sin nad up-
penbarat for oss. Vi lefva i tron.

3. "Den rattfardige och
fromme maste varda begab-
bad." Job 12. 4.

Ofta nog. Hedningarne stri-
da annu i dag emot Herren
och bans larjungar.

4. "Nar honom ar \ishet
och magt, rad och forstand "
Job 12: 13.

Fdrtrosta pa honom!

5. "Menniskan, afqvinno
fodd, lefver en liten tid och

ar full med orolighet/' Job
14: 1.

Hvad ar vart yttrc lif? Af-
vcn mitt? Vara dagar ila fdr-
bi, och hvar och en bar sin
sorg. Men friden gifver mig
min Fralsarc.

6. "Menniskan vexerupp
som ett blomster, och tal-
ler af; flyr bort som en
skugga , och blifver icke/'Job
14: 2.

Hvad kroppen betraffar. Hen
med sjalen ar det annorlunda;
Gud vare tack och lof, som
kallat mig till ett lefvande
hopp i Christo Jesu!

7. "Hvem vill finna en
ren nar dem, der ingen ren
ar?" Job 14: 4.

Icke en enda ar utan synd.
Alia sakna det loford?somdc
skulle hafva infdr Gud.

8^ "Han hafver sin fore-
lagda tid; hans manaders
tal ar nar dig: Du hafver

satt honom ett mal fore,
der uto'fver varder ban icke
g&ngande." Job 14: 5.

Gud bar bestamt del, na'r
jag skall komma och ga. Hans
vilja ar vis och god.

9. "Jag vet, att min For-
lossare lefver." Job 19: 25.

Och del a'r min enda trost
i lifvet ocb i dodcn.

10. "Honom skall jag se,
ocb mina ogon skola skacla
bonom, och ingen annan."
Job 19: 27.

0 hvilken salig forhoppning !
— 0 hvilken outsaglig gladje,
na'r jag skadar min Forlossarc!

11. "De ogudaktigas be-
rommelse star icke la'nge."
Job 20: 5.

En sky, som vinden drif-
ver forbi!

12. "Guds ande hatver
gjort mig, ocb den Alls-
maktiges ande hafver gifvit
mig lif." Job 33: 4.

Anden gaf mig den Hogsta
Andcn. — Till de vigtigaste
andamal. Matte jag alltid haf-
va dem for ogonen!

13. "Jag vet, att du all-

ting fo'rmar; och ingen tan-
ke a'r for dig fordold." Job
42: 2.

Hur skulle jag kunna tvifla
dcrpa? -- Han sag mig, da
jag a'nnu icke var fodd.

14. "Det a'r en favitsk
man , som menar

sitt rad.;j Job 42: 3.

Ty dct skall komma i da-
gen, detta rad. — Afven det
hcmligaste och elakaste.

15. "Derfore gifver jag
mig skuld, och gor bot i
stoft och asko." Job 42: 6.

Det ar det ratta talet infor
Herran. Sedan sok nad i
Chris to !

10. "Och Herren \alsig-
nade Job mer an tillfo're-
ne." Job 42: 12.

Haf blott talamod och fdr-
tro'sta ! Gud skall styra allt
till dct basta for dig.

17. "Sail a'r den, som
icke vandrar uti de ogud-
aktiges rad, och icke tra-
der in pa syndares vag;
ej heller sitter, der de be-
spottare sitta!" Ps. 1: 1.

Ty de gudloses rad fo'rgas,

58

syndarncs vag Icdcr till for-
dcrfvet, och bespottarne blilva
forkastade!

18. "Jag ligger och sof-
ver och vaknar upp; ty
Hen-en uppehaller mig." Ps
3: (i.

Den Allsmaktige skyddar sill
barn a'fvcn under den tid, da
det ickc kan gora del ringa-
stn, for att beskydda sig.

19. "Besinna dock, att
Herran fo'rer sina helisa un-
derliga!" Ps. 4: 4.

Underbara aro Herrens va-
gar! — afven med dig!

20. 7>Duarickeden Gud.
hvilken ett ogudaktigt va-
sende behagar; den der a'r
ond , han blifver icke for
dig." Ps. 5: 5.

Men den, som i Iron tifvar
karlek, den blifver.

21. "Herre, \ar mig na-
delig, ty jag ar svag!" Ps.
0: 3.

Jag vacklar dagligen. Hjelp,
att jag icke ma falla, Du i
den svaga maktige!

22. "Ack Herre! hum
lange?" Ps. 6: 4.

Suckar ock min sjal salun-
da i sin bedrofvelse? — Hop-
pas pa Gud, du skall a'nnu
prisa honom!

23. "Utaf unga barns och
spenabarns mun hafver du
en magt upprattat." Ps.8:3.

Ty hvarje ljud fran deras
mun och hvarje ord fran de-
ras la'ppar vittnar cm Guds
harlighet.

24. "Hvad ar menniskan,
att du tanker pa henne, el-
ler menniskones son, att du
vardar dig om honom?"
Ps. 8: 5.

Ack ja! hvad ar jag, jag
fattiga, svaga, syndiga men-
niska, att du Allgode, Helige,
sa karleksfullt sorjer for mig?

25. "Hjelp Herre, de he-
iga aro forminskade!" Ps.
12: 2.

Dcnna klagan ar gammal,
— och alltid ny. De sannt
fromma aro fa.

26. "De trogne aro fa
bland menniskors barn.1'
>s. 12: 2.

Helt sakert! Ty det kostar
sjelffdrnekelse, det erfordrar

59

-ett kraftigt, ifrigt striifvande
efter sanningens kunskap att
na den ratta Iron, — och dag-
lig, ihardig bon!

27. "Den ena talar med
den andra onyttig tins-" Ps.
12: 3.

Jag vet del, o Herre, att
jag maste aflagga rakenskap
for hvarje ord , som jag talar.
Sa bevara mig da, att jag
ma tala ratt!

28. "Herren utrote allt
skrvmteri!" Ps. 12: 4.

Ty det a'r af djefvulen. Ve
skrymtarne!

29. "Herrans tal ar klart,
sasom genomluttradt silf-
ver." Ps. 12: 7.

Ack! att ditt Ord sta'dse
vore i mitt hjerta och pa mi-
na lappar!

30. "Jag trostar deruppa,
attdusa nadeligar." Ps. 13: 6.

Hade jag icke delta hopp,
denna visshet, — hvad skulle
da blifva af mig? Skulle jag
nSgonsin kunna finna lugn?

60

•Juti.

1. "Dararne saga i sitt
hjerta: det iir ingen Gud
til!." Ps. 14: 1.

De aro blinda med oppna
ogon; dofva med oppna 6'ron,
kanslolose vid dc tusende in-
tryck, som inverka pa deras
hjerta.

2. "De duga intet och
aro en styggelse med sitt
vasende: det iir ingen, som
val gor." Ps. 14: 1.

Endast fran en lefvande tro
pa Gud kommer det sanria
goda. Utan blicken hojd till
liinimelen intet stort, lycksa-
ligt

3. "Gud ar den fattigas
Irost." Ps. 14: 6.

Menniskor hjelpa honom sal-
Ian. Gud hjelper honom sa-
kert. Menniskor hjelpa for det
mesta for sin egen skull. Gud
af kiirlek till sina barn.

4. "Lotten ar mig fallen
pa det harligaste; mig ar
en skon arfvedel tillfallen."
Ps, 16: G.

Redan bar, om jag ar Guds
i Christo, och en gang —
hvem formar skildra arfvets
harlighet.

5. 'Tala du i min sak,
och se du uppa hvad ratt
ar!" Ps. 17: 2.

Den oskyldige, men forfolj-
de kan vara siiker om att
Gud icke skall ofvergifva ho-
nom. — Fralsarens dod och
uppstandelsc.

6. "Himlarne fortalja Guds
ara, och fastet forkunnar
hans ha'nders verk/'Ps. 19:2.

Stjernhimmclcns prakt, -
rncnniskoharcn, som skapadcs
af Gud genom ordet, — huru
ho'gt forkunnar det ej Hcrrans
allmakt, vishet och godhet!

61

7. "En dag sfcger del at
den andra, och en natt kun-
gor det for de ftndra." Ps.
49: 3.

Alt Guds godhet ar oa'nd-
lig; att bans hlirlighet i hcla
dess storhct af dodliga vasen-
den icke kan bcgripas.

8. 'Intet mal eller tal ar,
der man deras rost icke
horer." Ps. 19: 4.

Afvcn oin vcrldcn hvilar om
nattcn och hclig tystnad hcrr-
skar ofvcrallt, talar allt delta
om Hcrran och hans storhct.

9. "Herrans lag ar utan
rank och vederqvicker sja-
larna." Ps. 19: 8.

Den ar sann i sig sjelf,
o'fvertygandc for mcnniskan, sa-
liggorande for dcclandiga. Deri
>ittnar om Guds >ishct och
rnajestat.

10. "Hvem kan mark a
huru ofta ban bryter? For-
iat mig mina liemliga bri-
ster!" Ps. 19: 13.

Hum manga syndiga tankar
draga cj gcnom var anda? utan
att vi cga mcdvctandc dcraf.

huru ofta fclar cj vart upp-
rorda hjerta ! — O Hcrrc ,
forlat ock mig ! -

11. "Lat dig tackas min
muns tal, och mitt hjertas
tankar for dig. Herre, min
trost och min forlossare!';
Ps. 19: 15.

Afvcn vSra honcr crfordra
bcgaran om forlatclse^ cllcr
skullc dc alltid vara ingifvclsc
af den Hcliga Ande?

12. "Han sande dig hjelp
af helgedomen, och styr-
ke dig ulaf Zion!" Ps.
20: 3.

Onska dct at den na'rmastc,
onska dct at den aflagsnaste.
Alia bchofva dc hjelpcn och
styrkan ofvanifran.

J3. "Min Gud, min Gud.
hvi hafver du ofver2;ifvit
mig!" Ps. 22: 2.

Christi djupa, otitgrundliga
ord pa korsct. Vcrldcns skuld-
borda lag pa honom. Hari
skul le crfara den arma mcnsk-
lighctcns ofvcrgifna tillstand,
— sasom den ar utan Gud.
Hans tro talar likviil alltid an-

im hogst lifligt i dessa ord:
min Gud , min Gud !

11. ;Tara fader hoppa-
des uppa dig; och, da de
hoppades, halp du dern ut."
Ps. 22: 5.

Tank pa Abraham, Isaak ,
Jakob, Joseph, --pa Mose
och de frommas bar. Alia
hjelpte Herran. Skulle du \i!ja
misstrdsta ?

15. "Var icke langt ifran
mig; ty angest ar hardt nar;
ty har ar ingen hjelpare."
Ps. 22: 12.

Huru kraftigt uttalas har
ofvertygclsen : endast Gud kan
befria, radda!

16. "De byta inina kla-
der mellan sig och kasta
lott om min kla'dnad." Ps.
22:o 29.

Aterigen ett aberopande pa
Christus och afven uppfyldt.
— Hum stort a'mne till ef-
tertanke ligger icke i delta
enda stiille!

17. "Herren ar min her-
de; mig skall inlet fattas."
Ps. 23: 1.

Saker och sorglos gar hjor-
den sin strat under herdens
skydd. Jag iir sa'ker, da Gud
skyddar mig; jag 6'fverlem-
nar mig icke at nagon angslig
sorg, da Gud fdrsorjer mig. —
Och har jag icke Christum,
som sager: jag ar en god
herde och igenkanner de mi-
na? —

18. "Han Coder rnig pa
en gron ang, och forer
mig till friskt vatten." Ps.
23: 2.

Hans lardom \ederqvicker,
bans trost uppfriskar mig dag
for dag.

19. "Han forer mig in
paratta vagen, forsittnamns
skull." Ps. 23: 3.

Som herden sin hjord. Vid
Guds hand gar jag ratt.

20. "Och, om jag an van-
drade i en mork dal, fruk-
tade jag intet ondt: ty du
ar na'r mig." Ps. 23: 4.

Du gor allt ljust for mina
6'gon, och, da jag kiinner din
allsmaktiga narvaro, ar jag
lugn.

21. "Gorer portarna vida,
och dorrarna i verlden ho-
ga, att a' rones kung ma dra-
ga dit in." Ps. 21: 7.

Himmclrikcts Homing, Chri-
stus. Oppna ditt hjertas por-
tar for honom!

22. "Efter dig, Herre,
langtar jag.7' Ps. 25: 1.

Ty, om jag blott har dig,
sa fragar jag cfter himmel
och jord intet.

23. "Herre! visa mig di-
na \agar, och lar mig dina
stigar! ' Ps. 25: 4.

Jag sjelf kan icke finna dem.
Jorden a'r murk utan sol. Min
ande ar itiork utan din up-
penbarelse.

24. "Tank icke uppa min
ungdoms synder! — " Ps.
25: 7.

Straffa dem icke! Jag an-
grade mig. Forlat mig, —
jag bygger pa min Friilsares
fortjenst.

25. "Jag haller mig, Her-
re! intill ditt altare." Ps.
26: 6.

Val den, som hafver Her-

rans bus, der man borer tack-
sambetens rost, der man pre-
dikar alia bans under.

26. "Ty min fader och
rrjin moder ofvergifva mig;
men Herren upptager mig."
Ps. 27: JO.

Ingen [ir 6'fvergifven, som
star i forbund med Gud.

27. "Uti dina ha'nder be-
faller jag min anda." Ps.
31: 6.

Cbristus. — Det skall ock
vara mitt sista ord.

28. "Du hafver mig for-
lost, Herre! du trofaste
Gud!" Ps. 31: 6.

Hvilken lycksalig tanke, den
pa min forlossning! Mitt hjer-
ta fylles af helig gladje, nar
jag tanker pa min Guds nad.
Tack vare dig, Christus!

29. "Ty om han sager,
sa sker det; om han bju-
der, sa a'r det gjordt." Ps.
33: 9.

Hvilken trost for den, som
illhorcr Honom! Men hvilken
uppmaning ocksa, att vardigt
dyrka Honom!

01

30. "Enorn Konunghjel-
per icke bans stora ina^t."
Ps. 33: 10.

' Ty Hcrren kan tillintctgora
den. Herren allena lijclpcr
de hoga sS viil som do luga.

31. "Herrans angel la-
grar sig omkring dem, som
h'ukta honom." Ps. 34: 8.

Den gudaktigc iii^alltid <ym-
gifvcn af ctt heligt va'rn. In-
gen kan skada honotn.

G5

1. "Smaker och ser,hu-
ru ljuflig Herren ar!" Ps.
34: 9.

Der ute i skorden, — i
framgangen af edra foretag, —
i att bonhora eder, — i farornas
afvarjande!

2. "De rika skola torftiga
vara och hungra; men de,
som Herran soka, hafva in-
gen brist pa nagot godt. Ps
34: 11.

Guld och klenoder stilla
icke sjalens heliga langtan. I
Christus a'ro vi sannt rika.

3. "Lat af det onda ocb
gor det goda; sok friden,
och far efter honom !" Ps.
34: 45.

Endast derigenom, att du
afsager synden och ofverlem-
nar dig at Gud7 kan du finna
fridcn.

4. "Den rattfardige ma-
ste mycket lida; men Her-
ren hjelper honom uturthy
allo." Ps. 34: 20.

Afven den fromma har sina
)ekymmer^ de fiesta genom de
gudlose; inga utan Guds med-
gifvande och karleksfulla af-
sigter.

5. "Herre! Din godhet
racker sa vidt, som him-
melen ar/' Ps. 36: 6.

Hum mycken godhet har
eke Herren visat endast at
mig, de mina, fo'raldrar, sy-
skon, barn! — Hum mycken
till evinnerlig, hjertlig tack-
samhet uppmanande ka'rlek!

6. "Hos dig ar en lef-
vande kalla,och i ditt ljus
se vi Ijuset." Ps. 36: 10.

Du ar urkallan till alltljus
och lifj o Gud! Val oss, att
vi uti Christo Jesu hafva en
frojdfull tillgang till Dig!

7. "Det ringa, som en
rattfardig hafver, ar battre,
an manga ogudaktigas sto-
ra hafvor." Ps. 37: 16.

Ty det forra kan begagnas
och njutas i frid, det senare
5

66

kan icke bctraktas utan ra'dsla

Kan jag saga dctsamma

och fruktan.

som David? Yal mig, om det

8. "Jag hafver ung varit,

a'r min hogsta gla'dje att gora

och a'r gammal vorden, och

hvad Gud bcfaller!

hafver annu aid rig sett den

12. "Sail (ir den, som

rattfardiga ofvergifven , el-

vardar sig om den fattiga!"

ler hans sad efter brod ga."

Ps. 41: 2,

Ps. 37: 25.

Ty Gud ^alsiguar honom

En upplifvande, lugnande

rikligen i a! It hvad han gor

crfarenhct. Hum tydligt den

for Hans skull.

vittnarornGudsra'ttfardighet! —

13. "Min sjal torstar ef-

9. "Blif from, och hal

ter Gud, effcer den lefvande

dig ratt, ty slikom skall det

Gud. — " Ps. 42: 3.

pa sistone \al ga!" Ps.37:37.

Han skall gifva dig lifsens

Ett ord, hvilkct hvarje fa-

vatteu^ den, som dricker der-

der borde gifva sitt barn med

af, torstar aldrig.

pa lifvets bana. Det bekra'f-

14 "Hvad bedrofvar du

tar sig hvarje dag.

dig, min sjal! och a'r sa

10. "Jag ar en framling

orolig i mig?" Ps. 42: 6.

for dig, och en ga'st, sa-

Foitrosta pa Gud, du la'r

som alia mina fader." Ps.

annu tacka Honom, att Han

39: 13.

hjelper dig med sitt anlcte.

Vi a'ro framlingar, som \atl-

15. "Gud! vara fa-

farda till det fo'rlofvade Ian-

der hafva det fortaljt oss.

det. Men vi a'ro redan hdr af-

^ivad Du i deras dagar gjort

ven gaster i det himmelska

lafver fordom." Ps. 44: 2.

riket, I det forra Jigger var

Och erfara det dagligen, att

uppgift, i det sednare vart varde.

du gorer oss detsamma , full

11. "Din \ilja, rnin Gud!

af forbarmande och full af

gor jag gerna — ." Ps.40:9.

nad.

16. "Den mig horer, ban
skall saker blifva, och nog
hafva, och for intet ondt
frukta." Sal. Ords. 1: 33.

Blif vis, lat ofvcr allt och
stadse Guds bud vara ditt rat-
tesnore, och del skall ga dig
vai!

17. "Herren gifver \ te-
net — ." Sal. Ords. 2: 6.

Vi hafva intet af och ge-
nom oss sjelfva, utan allt ge-
nom Guds nad. Afven vis-
heten kommer ofvanifran.

18. " — Herren bevarar
sina heligas va'g." Sal. Ords.
2: 8.

De helige aro de i tron ly-
dige. Dem Ran icke felas den
allsmaktiges och allgodes be-
skydd.

19. "Min son, forkasta icke
Herrans tuktan, och var
icke otalig, da han strafTar!"
Sal. Ords. 3: 11.

Ty just genom tuktan skall
du uppfostras, battras genom
straffet.

20. "HT\ilken Herren al-
skar, den strallar Han." Sal.,
Ords. 3: 12.

Som fadern sitt barn. Han
straffar blott i hopp om ba't-
tring.

21. ''Bevara ditt hjerta
medaliOii!" Sal. Ords. 4: 23.

Ty ii'ran hjertat komma de
onda taukarne.

22. "Vik hvarken pa ho-
gra eller venstra sidan !;?
Sal. Ords. 4: 27.

Fran rattfardighetcns och
sanningens \ag. Akta dig for
den ringaste aivikclse!

23. "Ora'tt gods hjelper
intet -K" Sal. Ords. 10: 2.

Hum 'skulle det kunna hjel-
pa, da hjertats oro derofver
a'r hos honom.

24. "De rattfardigas a-
minnelse blifver uti valsig-
nelse; men de ogudaktigas
namri skall forgas." Sal.
Ords. 10: 7.

Nar den gudfruktiges sjal
a'r hos Herran, ar hans namn
allt iinnu och lange i goda
menniskors mun; man valsig-
nar hans aminneise. Men den
gudloses?

25. "Der stolthet. ar% der
ar ock forakt: men vishet

68

ar nar de odmjuka." Sal.
Ords. 11: 2.

Akta dig for hogfard! —
Blott den odmjuke finner nad
hos Gud.

26. "Den, som sig uppa
sina rikedomar forlitar, ban
skall forgas." Sal. Ords.
11: 28.

Ty hvilken forganglig ego-
del ar ej rikedomen? I dag
egd,imorgon forlorad! Straf-
va efter oforgangliga egode-
lar!

27. "Den, som sannfa'r-
dig ar, ban sager fritthvad
ratt ar." Sal. Ords. 12: 17.

Det ar nagonting prisvardt att
o'ppet, fritt och kraftfullt tala
sanningen.

28. "Mangen ar fattig i
stor rikedom — ." Sal. Ords.
13: 7.

Fattig pa tro, pa hopp, ka'r-
lek, frid, — viilsignelse.

29. "Synd ar folks for-
derf." Sal. Ords. 11: 34.

Den allena verkar del san-
na smartande och olycksbrin-
gande bland menniskorna. Allt
annat ondt kan baras^ nar man
hemstallt sin sak till Herran.

30. "En fornuftig man
hafver hof med sitt tal — ."
Sal. Ords. 17: 27.

En ofdrnuftig talar utan mat-
ta och andamal och stiftar ofta
mycket ondt.

31. "Den, som ett gladt
hjerta hafver, han \et halia
sig uti sitt lidande — ." Sal.
Ords. Ifc: 14.

Ett frojdfullt hjerta vinner
man endast genom den ge-
menskap, i hvilken man star
med Gud. Strafva efter denna!

69

1. "Den, sorri forbarmar
sig ofver den fatiiga, ban
lanar Herranom; ban skall
vedergalla honom godt igen."
Sal. Ords. 19: 17.

Yar Hcrre Jesus Christus
vill betrakta hvarje at en be-
hofvande lemnadt understod ,
hvarje mild gafva gifven at
den fattige , sasom vore den
gifven at honom sjelf.

2. " — Segren kommer
af Herranom." Sal. Ords.
21: 31.

Afven den svaraste seger
ofver dina begar och lustar.
Han ger dig styrka.

3. "Mod dig icke till att
varda rik — !" Sal. Ords.
23: 4.

Rikedom gor icke Jycklig.
Lycksaligheten ar god till all-
ting och har loftet om detta
och det tillkommande lifvet.

4. "Genom skickelig bus-
hallning varda husen full
med allahanda kosteliga och

harliga rikedomar." Sal.
Ords. 21: 4.

Det ar icke sagdt, att du
alldeles icke, med vishet, skall
striifva efter egodelar. Bed och
arbeta! Hushalla sa, att du har
i nodens tid. Du skall blott
icke sorja angsligt, ej heller
ifrigt jaga efter denna verldens
egodelar.

5. "Berorn dig icke af
morgondagen, ty du vet ioke
bvad i dag banda kan!" Sal.
Ords. 27: 1.

Men berom dig alltid af
Gudi ! Honom skall du prisa
hvarje dag pa det rdtta sa'ttet.

6. "Allt ar fafangelighet/'
Sal. Pred. 1: 2.

Hvad jorden erbjuder. Hvem
skulle saledes angsligt strafva
efter dess egodelar? — Sok,
erna det hogre!
'' 7. '^Bevara din fot, nar
du gar till Guds bus — !"
Sal. Pred. 4: 17.

Gar du i Guds hus? sa

70

kommcd amlaktig, vetgirig sjiil,
nied langtan cfter bon i Her-
rans harliga boningar!

8. "Sorja ar ba'ttre, an
lo: ty genom sorg varder
hjertatf6rbattradt."Sal.Pred.
7. 4.

Den lattsinnige troricke del-
ta. Men den profvade vet del.

9. ''Det ar ingen menni-
ska pa jorden , som godt
cor, rch icke syndar." Sal.
Pred. 7: 21.

God!, d. v. s. bar i ordets
hela betydelse och hela det
omfang, som Gud vill dct,
af rena afsigter, for Herrans
skull.

10. "Min sjal soker an-
nu och hafver intet fun-
nit — ." Sal. Pred. 7: 29.

Talar du ock sa? Kanner
du annu icke den; i hvilkcn
\ishetens och nadens alia skat-
ter aro forborgade? Fraga dig
allvarligt!

11. "Tank up pa din Ska-
])are i din ungdom — !" Sal.
Pred. 12: 1.

Alt redan tidigt blifva from,
air af oiindligt ya'rde for sja-

Icn. Hvilka plagor besparas
icke den, som redan i sin
ungdom bekande Gud och sok-
te i Honom sin lycksalighet!

12. "Stoftet /rriaste ater
komma till jord igen, sasom
det varit hafv7er, och anden
till Gud igen, den honom
sjifvit hafver." Sal. Pred.
12: 7.

Borgen for andens fortva-
rande i ctt evigt lif bar den
Uppstandne lemnat. • — Lyck-
saliggorande visshet!

13. "Om edra synder vo-
re Modroda, skola de dock
varda snohvita — ." Es.
1: 18.

Profeten skadar ban pa "den?
som varder kommande." Han
ar kommen.

14. "Helig, helig, helig
ar Herren Zebaoth; hela
jorden ar full med Hans
ara/' Es. 6: 3.

Englar prisa salunda Her-
ran. Prisa honom, afven du,
min sja'l !

15. "En jungfru •

skall foda en son,denskall
honkallaImanuel/;Es,7:14

71

"Hcrren med oss" ar bans
uamn. Saliggorare, Fralsarc
ar bans namn!

16. "Del iolket, som
morkret \7andrar, ser etl
stort ljus — ." Es. 9: 2.

Ljuset — Christns. De, som
vandra i morkret, — vi.

17. "For dig varder man
sig gladjandes, sasom man
diidjes i skordarna." Es.9:3.

Ty de harligaste frukter,
som vederqvicka andan och
sjalen, medforer du, oHerre! —

18. "Oss arfoddtett barn,
en son ar oss gifven, hvil-
kens herradome ar uppa
bans axlar — !" Es. 9: 6.

Han ar Konung, och pa bans
Konungarike ar ingen anda,
R err en.

19. ;;Han heter Under-
bar, Rad,Gud. Hjelte, E-
\ig Fader, Fridsforste." Es.
9: 6.

Hvilka namn! Tank pa dem,
om du helt och hallet kan
utgrunda dem!

20. "Herren hafver sandt
ett ord i Jacob — ." Es.9:8.

I begynnelsen var Ordet, och

Ordet varhos Gud. — Och Ordet
vardt kott, ochboddeibland oss.

21. "J skoleri osa vatten
med gladje utur helsobrun-
narna." Es. 12: 3.

Oser du ock ur brunnen
med lifsens vatten? Eller ur
verldslustans pol?

22. "Huru ar duafhim-
melen fallen, du skona mor-
gonstjerna?" Es. 14: 12.

Ye den syndare , for hvil-
ken himlen gar forlorad ! Bot^
tro , punytlfodelse j heliggo-
relse vinna honom ater, ocb
morgonstjernan gar a nyo upp
sitt ljus.

23. "Om aftonen, si, sa
ar forskrackelse pa farde:
och forr an morgonen var-

f, sa aro de intet till."
Es. 17: 14.

Forskrackelseri, som de gud-
iosa astadkomma. De blifva
icke, ty Herren dommer ra'tt-
vist.

24. "Doden skall platt
uppsluken varda." Es.25:8.

Dodens ofvervinnarc ar Chri-
stus. De, som tro pa Honom,
skola lefva.

72

25. "Herren skall aftva
tararne af alias ansigten/'
Es. 25: 8.

Pa den stora tillkommande
dagen. Denna vantar afven dig.

26. "Herren hafver det
sagt." Es. 25: 8.

Och bans ord ar evig san-
ning. Sa frukta derfore icke
doden raed dess skrackbilder !
Din Forlossare lefver.

27. "Oss, Herre, varder
du frid skafiande." Es.26: 12.

Ack, hum langtar icke mitt
hjerta under verldens oro och
tvedragt till din frid, o Her-
re! — • Jag vill bedja, — tro,
— - alska, — hoppas! Styrk
mig^ du allena kan gifva mig
frid — och vill det.

28. "Den der tror, hanr
skall icke forskrackas." Es»
28: 16.

Ty ban vet, att Herren icke
kan och skall ofvergifva ho-
nom.

29. "Ty straffet allena la-
rer gifva akt uppa orden."
Es. 28: 19.

Ty ingen annan kan gif-
va seger i frestelsen, an den
genom Ordet uppenbarade Ko-
nungen och Herren.

30. "Hans rad arunder-
ligt, och gar det harliga i-
genom." Es. 28: 29.

Tank pa Abraham, — Jo-
seph , — Mose , — David —
pa din Fralsare tiinkl

73

October.

1. "Genom stillhet och
hopp blifven J starke," Es.
30: 15.

Gud gor min sjal stilla!
Gif mig orubblig fortrostan pa
Dig! Da skall intet boja mig.

2. "Men J viljen icke."
Es. 30: 15.

Icke fortrosta, icke vara ta-
lige, icke vara lydige. Icke du
heller, min sjal?

3. "Han skall varda dig
nadelig, nar du ropar." Es.
30: 19.

Ropar, ifrigt efterlangtarhans
hjelp — ofverlemnar dig belt
och ballet at honom , — tvifla
icke!

K4. "Delta ar vagen; gar
honom, och eljest hvarken
pa hogra handena, eller pa
den venstra!" Es. 30: 21.

Den odmjuka sjelfforsakel-
sens, hangifvenhetens till Her-
ran, lifvets i Honom smala,
branta va'g! —

5. "Da skola de blindas

ogon upplatna varda." Es,
35: 5.

De blinda se, de lama g&,

de dofva bora — och

for de fattiga skall Evange-
lium varda predikadt. Har det
icke skett alltsa?

6. "Bereder Herranom
vag!" Es. 40: 3.

I edra hjertan, att ban der-
uti kan bo.

7. "En rost sager: pre-
dika! Och han sade: Hvad
skall jag predika? Alltkott
ar ho, och all dess godhet
ar sasom ett blomster pa
marken." Es. 40: 6.

Alia artusendens predikan:
verlden forgar med dess lusta.

8. "Men var Guds Ord
blifver evinnerliga." Es.
40: 8.

Andans predikan till anden,
afven till din anda.

9. " — Du skall vara min
tjenare — ,9> Es. 41: 9.

Afven till dig utgor delta

Herrans ord. Ar han sann-
fardigt din Konung ?

10. "Frukta dig intet, jag
ar med dig: vik icke af, ty
jag ardinGud!" Es.41:10.

Hvilket trostefullt tal till
mitt hjerta? Det skall dagli-
gen sta for mina ogon!

11. "Jag starker dig, jag
hjelper dig ock!" Es.41: 10.

Huru ofta bar ej Herren
gjort det? Han gor dct dag-
ligen. Erkann bans godhet!

12. "Elt sonderbrakadt
ror skall han icke sdnder-
bryta, och en rykande veke
skall han ickeutslacka." Es.
42: 3.

0, min Fralsare, htiru barm-
hertig Du ar! Nu later du ej
min sjal duka under! — Du
ar min hugsvalare!

13. "Han skall lara halh
ratten i sanning." Es. 42: 3.

Han sjelf ar sanningen, och
bans lardomar och ratt och
sanning aro Guds lardomar.

14. "Frukta dig intet; ty
jag hafver forlossat dig!"
Es. 43: 1.

Den storsta trost i lifvet
och i doden.

15. ;'Daarmin."Es.43:L
Hvcm kan slita mig ur min

Fralsares ha'nder?

16. "Jag hafver dig ka'r/'
Es. 43: 4.

Herren a'lskar mig som sitt
barn. Och jag, a'lskar jag ho-
nom som min fader?

17. "Jag, jag ar Herren,
och utan mig ar ingen Fral-
sare." Es. 43: 11.

Hvem annars; [in den Allt-
alskande, kunde, afven for mig,
uppratta forlossningens verk?

18. "Yand dig till mig;
jag forlossar dig!" Es. 44:
22.

Om jag va'nder mig ifran
Herranj om jag icke fattar den
hand , som Han racker emot
nig, S& kan jag icke hoppas
pa forlossning.

19. "For mig skola alia
knabojas, alia tungorsvar-
a." Es. 45: 23.

"Och alia tungor bekanna,
att Han arChristus, Herren!"

20. "Uti Herranom hafver

75

jag rattfardighet och stark-
het." Es. 45: 24.
Och blott i Honom.

21. "Men de ogudaktige,
sager Herren, hafva ingen
frid." Es. 48: 22.

I Gud ar frid genom Chri-
stum. Utan Gud ickc. Hum
skulle de kunna hafva frid ,
som aro fjerran ifran Gud ?

22. "Jag holl min rygg
till dem, som mig slogo^ — "
Es. 50: 6.

Tank pa Herran, da han
stod in for Pilatus!

23. "Herren hugsvalar
Zion; han trostar all dess
odemarker, och dess ode-
marker sasom lustgardar."
Es. 51: 3.

Zion, hvad fruktar du? Din
Herre ar Konung, och Hans
magt bjuder ofver verlden.

24. WO! hum Ijufligaaro
pa bergen budbararnes fot-
ter, de som frid forkunna;
predika godt, forkunna sa-
ligheten; de som saga till
Zion: Din Gud arKonung!"
Es. 52: 7.

Hor Guds budba'rare!

25. "Han bar deras syn-
der!" Es. 53: 11.

"Guds oskyldiga lamm, som
bar \erldens synd."

28. "Nu vak alle J, som
t6rstige aren, kommer hit
till vatten!" Es. 55: 1.

J helsogirige sjalar till hel-
san? J bekymrade och betun-
gade till trostaren, J sarade
till sjalarnas lakare — !

27. "Jag vill gora med
eder ett evigt forbund — ."
Es. 55: 3.

Det ar upprattadt. Tank
pa ditt dop! Tank pa din
forsta nattvardsgang! Tank pa
dina barna-rattigheter! Tank
pa dina pligter!

28. "Soker Herran5 me-
dan man kan finna Honom;
akaller Honom, medan han
nar ar!" Es. 55: 6.

Han ar ofverallt, horer dig
ofverallt^ Han horer dig om
du bedjer Honom i det ratta
namnet.

29. "Eder ondska atskil-
jer eder och eder Gud i-

76

fran hvarannan — ." Es.
59: 2.

Gud ar dig stadse nar$ men
dig atlagsnar synden ifran Ho-
nom.

30. "Jag frojdar mig i
Herranom, och min sjal
ar glad i min Gud/' Es.
61: 10.

0 den harliga gladjen! —
Och hon behagar Gud.

31. "Han hafver mig uti-
kladt salighetens klader."
Es. 61: 10.

Det ar gladjeris ratta grund.
Alt jag ar ditt forlossade barn,
min Fader i himmelen? det ar
min gladjel

77

1. "I begynnelsen \ar Or-
det : och Ordet var nar Gudi,
ochGud var Ordet." Job, 1:1.

Ordet ar den, genom hvil-
ken Gud, Fadren hafver talat,
hafver verkat i' evig vishet:
Christus, min Fralsare, ar det.

2. "Han kom till sitt eget,
och bans egne anammade
honom ick«." Job. 1: 11.

Ack nej , de forfoljde , de
begabbade honom; — de do-
dade honom !

3. "Men allom dem, som
honom annammade, gaf ban
magt att blifva Guds barn,
dem, sora tro pa bans namn!"
Job. J: 12.

Guds barn! — hvilken lyck-
saliggorande tanke! Lofvad vare
Christus, att afven jag ar ett
Guds fdrlossadt barn!

4. "Och af bans fullhet
hafve \i alle fatt, ocb nad
for nad." Job. 1: 16.

Alia : ty det finns ingen en-
da, som har den himmelska
\alsignelsen af sig sjelf och

icke naden genom Honom al-
lena.

5. "Si, Guds Lamm, som
borttager verldens synd!"
Job. 1: 29.

Afven min har han bortta-
git. Prisad vare Han!

6. "Hvad han sager eder,
det gorer." Job. 2: 5.

Galler annu for oss. Matte
vi folja de enkla orden.

7. "Hans larjungar trod-
de pa honom." Job. 2: 11.

Afven jag ar Hans larjunge.
Ar min tro fast, lefvande ?

8. "Han \isste val hvad i
menniskone var." Job. 2: 25.

Och annu i dag kanner Han
de sina.

9. "Utan en blifver fodd
pa nytt, kan han icke se
Guds rike." Job. 3. 3.

Der natt ar, skall varda
ljus; der stolthet ar, skall
varda odmjukhet; der tro ar,
skall varda tro; der synd ar,
skall rattvisa varda i Christo.

10. "Tv sa alskade Gud

verlden, att ban ufgaf sin
enda Son, pa det att hvar
och en, som tror pa ho-
nom. skall icke forgas, utan
fa evinnerligt lif." Job. 3: 18.
Och verlden, — hur tac-
kar den Herran. Och du, —
hunt tackar du for sadan out-
saglig karlek?

11. "Menniskan kan intet
taga, utari det varder henne
gifvet af himmelen." Job.
3: 27.

Ty all god och all fullkom-
lig gufva kommer ifran him-
melen.

12. "Fadren alskar So-
nen, och allt bafver ban
gifvit horiom i bander." Job.
3: 35.

Genom Honom ar verlden
skapad , — Han skall dom-
ma verlden. Allt a'r Hans.

13. "Min mat a'r det, att
jag gor bans vilja, som mig
sandt hafver, och fullbor-
dar bans \erk." Job. 4: 34.

Det skall ock vara min frojd
och mitt lif, att fullbordamin
himmelske Faders vilja.

11. "Lyfter upp edra 0-

gon, och beser marken: ty
hon begynner hvitna till
skord !

Ofvcrallt ar tillfalle att gora
godt, att vcrka for Guds rike
och ratt.

15. "Intet kan jag gora
af mig sjelf." Job. 5: 30.

Christus, Herren, gjorde allt
pa sin Faders begaran. Han
var lydig intill doden.

16. "Verkar icke den mat,
som forgas, utan den, som
blifver till evinnerligt lif,
den menniskones Son eder
gifva skall/' Job. 6: 27.

Trakten efter det? som fol-
jer eder och gar mcd eder
i cvighcten , — efter sanning
och ka'rlek!

17. "Det ar Guds verk,
att J tron pa den ban sandt
hafver." Job. 6: 29.

Allt godt i mig a'r en ver-
kan af Gads nud, — iifven
tron.

18. "Jag a'r lifsens brod."
Job. 6: 35.

Den heligaste , kraftigaste
foda till salighet bjuder Chri-
stus, Han allena.

79

19. "Och \i tro, och
hafve fo'rriummit, att du ar
Christus , iefvandes Guds
Son." Joh. 6: 69.

Afvcn du, rnin ancle? —

20. "Sanningen skall go-
ra eder fri/' Joh. 8: '32.

Icke endast fri fran vantron,
titan a'fven fran syndens fjettrar.

21. '"Hvilkenafederstraf-
far rnigforsynd?" Joh. 8:46.

Hvem ar den, som skulle
kunna tala sa ? Endast den men-
niskovordne Guden kunde det.

22. "Jag ar kommen} pa
det de skola »hafva lif, och
ofvernoghafva." Joh. 10:10.

Salighet — • cvig. — Han
har gifvit och gifver annu full
tillfredsstallelse at det efter sa-
lighet torstaride hjertat.

23. "Jag ar den gode
herden." Joh. 10: 14.

Tank pa det profetiska or-
det. Han har kommit, den
gode herden, som forer oss ut
pa de gronskande angarna.

24. "Den gode herden later
sittlifforfaren.^Joh.lO:!!.

Christus har iemnat sitt lif
for brddcrna.

25. "Gerningarne, som
jag gor i min Fadersnamn,
de bara vittne om mig."
Joh. 10: 25.

De bcvittna Hans eviga Gu-
dom; o'ch icke endast de.

26. "Mina far hora min
rost — ." Joh. 10: 27.

0 , hiiru gerna horer jag
pa din rost, ka're Herre ! Lat
mig blott i talamod bringa
frukt!

27. "Jag gifver dem evin-
nerligt lif —." Joh. 10:28.

Ja</, — mark delta ord och
bed till Den, som kunde sa-
ga Scidant ibland menniskorna.

28. "Jag och Fadren aro
et(." Joh. 10: 30.

Herre, jag liggcr i stoftet
for Din storhet och ha'rlighet.

29. "Jag ar uppstandel-
sen och lifvet." Joh. 11:25.

Han a'r'det^ — icke: Han
gifver det. I Honom iir det
oforgangliga vasendet.

30. "flvilken som tror pa1
mig, han skali lefva, om han
an dod blefve." Joh. 11:25.

Hvilken harlig, lycksaliggd-
rande trdst for dig.

80

1. "Nu ar min sjal be-
drofvad — ." Job. 12: 27.

Hvilken smarta liknade Din
smarta, min Fralsare?

2. "Den mig ser, ban ser
honom, som mig sandt haf-
ver." Job. 12: 45.

Ett stort vittnesbord for min
tro pa Her ran.

3. "Jag hafver gifvit eder
efterdomelse, att, sasomjag
gjorde eder, sa skolen J
ock gora." Job. 13: 15.

Afven mig! gif mig svaga,
vacklande barn kraft till att
folja ditt foredome!

4. "Deraf skola alle for-
sta, att J aren mine larjun-
gar, om J hafven karlek in-
bordes." Job. 13: 35.

Ty Han, Herren, hafver
sjelf bevisat oss den stdrsta
karlek.

5. "Och allt det J bed-
jen i mitt namn, det skall
jag gora." Job. 14: 13.

Fdrbise icke det vigtiga : i
mitt namn. Icke endast i min

anda; ty hvem kan bedja i
Christi anda? Utan i fo'rtrd-
stan pa min fortjenst!

6. "Alsken J mig, sa hal-
len mina bud!" Job. 14: 15.

Karlek kan icke bekraftas
vardigare an genom visad lyd-
nad.

7. ;;Jag skali icke lata
eder vara faderlosa; jag
skall komma till eder/' Job.
14: 18.

0 Herre, kom ock till mig !
Min sjal ar faderlds utan dig!

8. "De skola utskjuta e-
der — /' Job. 16: 2.

Hafva de icke gjort det mot
de trogne, denna verldens fur-
star, och gcira de det icke
a'nnu?

9. " — Den der draper,
skall mena sig gora Gudi
tjenst dermed." Job. 16: 2.

Tank pa medeltidens bal!
Tank pa de forfdljelser i hvarje
arhundrade, som man beredt
at de trogna!

10.

81

10. "Jaghafverannumyc-
ket att saga eder; men J
kunnen det icke nu bara."
Job. 16: 12.

Ack! a'fven vi skulle icke
kunna det ! Hvem kan utgrun-
da Din andas djup, o Herre!

11. "1 verlden hafven J
tvang; men varer vid en
god trust, jag hafver ofver-
vunnit verlden." Job. 16: 33.

Dod, hvar a'r din udd, af-
grund, hvar a'r din seger?

12. "Helga dem i din
sanning; ditt tal a'r sanning."
Job. 17: 17.

Denna min Herres bon a'r
ocksa gjord for mig. 0 , att
jag blott late helga mig!

13. "Mitt rike a'r icke af
denna verlden." Job. 18:36.

Det erbjuder inga forgang-
liga agodelar, blott eviga. Det
ar ock grundadt for evighe-
ten, och likval begynner det
redan bar innerligt.

14. ;;Jag ar en Konung.'
Job. 18: 37.

Himmelen a'r Hans rike.

15. "Jag (inner ingen sak
med honom." Job. 18: 38.

Domarens ord. Hum skulle
man kunnat fmna en flack pa
den Helige?

16. "Mig torster." Job.
19: 28:

Christus pa korset. Tank
Hans lidande, som Han
uthardat afven for dig.

17. "Salige aro de, som
icke se, och dock tro. "Job.
20: 29.

TV tron go'r salig/ Det
eviga undgar det kroppsliga
6'gat.

18. "Simon Jona, alskar
du mig mer an dessa?"
Job. 21: 15.

Om Christus fragade dig?

19. ;?Ja, Herre, du vet
att jag alskar dig." Job,
21: 15.

Kan du saga det infor den,
som nogsamt vet, hvad som
a'r inom menniskan och som
kanner de sina?

20. "Herre, du vet all-

ting." Job. 17: 15.

6

82

AlltSti vet du ock siikerli
gen, om jag synes vara ellc
cir din liirjunge.

21. 'Toljmig!"Joh.21:19
Hjelp mig, att ba'ra Dit

kors.

22. "Jag gick ut af Fa-
dren, och kom i verldena/
Job. 16: 28.

Just det ar Fadrens och So-
nens outsagliga ka'rlek.

23. "Si, tiden tillstundar
och ar redo kommen, att J
varden forskingrade." Job
16: 32.

Skulle den ock komma for
oss, o Herre! sa vilja vi lik-
val alia samlas omkring ditt
kors.

24. "Si! jag ar Herrans
tjenarinna; varde mig, ef-
ter ditt tal," Luc. 1: 38.

"Varde mig, som du vill;"
dct vare mitt dagliga sprak.

25. "Min ande frojdar sig
i Gudi , min Fralsare." Luc.
1: 47.

Gifves det en renare gla-
dje, an den ofver och at var
Fralsare ?

26. "Ty den maktige haf-
ver gjort maktig ting med
mig, och bans namn ar he-
ligt." ,tuc. 1: 49.

Afvcn mcd mig gcnom sin
Son, af fri nud.

27. "Hans barmhertighet
varar ifran sla'gte till slagte,
ofver dem som frukta ho-
nom." Luc. 1: 50.

Och alska Honom af hela
sin sja'l.

28. "Mina ogon hafva sett
din salighet." Luc. 2: 30.

Min anda kan alltid se den.
Men tyvarr! jag tanker hel-
dre pa verlden och dess ago-
delar.

29. "Salige aren J, som
nu graten ; ty J skolen le."
",uc. 6: 21. .

Gud skall aftorka alia tSrar
ran vara ogon, ria'r vi hafva
jfvervunnit med Christo.

30. "Sasom J viljen att
menniskorna skola gora e-
der, gorer ock J dem sam-
nalunda.

En vigtig, hogst vigtig lag
or mitt forhallande. Den, som

foljer den, skall hnfva gliidje
i Herranom.

31. "Din tro hafverfralst
dig, gack med frid." Luc.
7: 50.

Blickar jag tillbaka p.a del
forflutna aret, sa maste jag

83

tillsta: Iron hjelpte mig, att
jag hade frid. Den fasta tron
min Fader i himmelen, —
den fasta Iron pa" min For-
lossare. Den skall ock led-
saga mig in pa det nya aret.
Amen.

JOHAN OLOF WALLIN.

Den Man, som anda ifran delta arhundrades borjan
uppbar sa rikt hela sitt faderneslands hyllning sasom skald
och vetenskapsman, — som sa manga tiotal afarensamoch
sjelfskrifven innehade den forsta Talarestolen , icke allenast
inom Hufvudstadens kyrkor, utan afvcn uti alia dess vittra
och vctenskapliga samfund , - — som pa sina sista ar beklad-
des med den Protestantiska kyrkans hogsta vardighet,
nastan endast for att do deri, sedan ban sa lange hade
egt hela Sverige till sitt Biskopsstift, — ban star annu all-
tid lifslefvande ibland oss? vlil icke till den forgangliga, kropp-
sligt laga, fastan sS ,vordnadsbjudande gestalten, hvars hvi-
lostad redan den sjunde vintrens drifvor holjer^ men i sin
andes stora minnen? i sina alia frihets- och menniskoalskande
gerningar; bans allvarliga, genomtrangande blick hvilar an-
nu alltid sasom fordom, med ljusa tankar och snilleblixtar
uppa sina tusende lyssnande ahorare, nu fdrvandlade till lika
fortjuste ocb beundrande lasarej bans stamma ljudar, \a'l
icke mer i dessa fordna sa djupa, thordonslika toner, men
bans sja'l fornimmes i kraften och klangen af dess ododliga
tankeverk.

(D Sad) If

I BKll ;
: MUSEUM'

. NATURAL

' J?'|ST°ftY.

85

Johan Olof Wallln foddes den 15 October 1779 i
Stora Tuna forsamling af Dalarne. ForaTdrarne voro da-
varande Faltvabeln, sedermera Kapitenen Johan Abraham
Wallin och bans bustru Seata Charlotta Hartman. Bland
manga syskon var Johan Olof aldst och af slagten den enda,
sojn gjort sitt namn kandt af efterverlden. Han var fran
fddelsen sjuklig: bans barndom och ungdom, bela bans la-
rotid foretedde en standig kamp med kroppsligt lidande,
med fattigdom och bristj men ban fick ut sin forstfodsloriitt
i ypperliga sjalsanlag, hvilkas utveckling fortskyndades forst
vid Fahluns Trivialskola , och sedan vid Westerns Gymna-
sium, der bans tarfliga omstandigheter Iiky.a'1 icke tillato
bonom att oafbrutet idka sina studier. Redan vid 13 ars
alder nodsakades ban sjelf forvarfva sitt uppeballe genom
andras undervisande. Fjerran fran laroverket handledde ban
understundom anda till 5 larjungar i deras foraldrars bus. Bo-
ken var d& bans enda laromastare och likval hunno ej kam-
raterna vid laroverket ifran hononi. Ett sallsynt, nastan
forvanande bevis hiirpSi adagalade den 17:arige ynglingen,
da ban efter 3:ne ars bortovaro fran Westerns Gymnasium
fick tillfiille att a1 den studerande ungdomens va'gnar halla
tal p§ latinsk vers i anledning af en hogtidlighct, som vid
laroverket borde firas. De latinska stilofningarna vid Gym-
nasium verkstiildes ock sedermera af honom vanligen i bun-
den stil. Salunda fordelaktigt kand och beromligen vitsordad
af sina Gymnasielarare inskrefs ban vid Upsala Akademie

86

om hosten 1799. Atfoljd afven dit af disiplar, deladc ban
hela sin akademiska liirotid mellan deras och egna studier,
genomgick de vanliga lardomsprofven och promoverades till
Filosofie Magister ar 1803.

Nu kande ban hos sig mycken bojelse alt ing& i det
andeliga standet, och hade afven tidigt ofvat sig i predi-
kande; men en genom anstrangdt arbete tilltagande sjuklig-
het och markbara anledningar att brostet tagit skada, gjorde
att ban a'nnu under nSgra ar icke vagade horsamma denna
kallelse.

Redan 1803 hade ban erofvat ett pris i Svenska Aka-
demien for ofversattningar ifran Horatius och vid 1805 ars
taflan skordade ban en tredubbel lager. Hogsta priset till-
erkandes sangen ofver forsta uppfostringen och tvenne min-
dre at ofversattningar fiin latinska skalder. Annu en
gang taflade ban och vann 1808 det hogsta pris, som Aka-
demien dittills hade utdelat, for sin sang ofver Gustaf den
Tredje.

Uppa en harigenom vunnen vans ocb beskyddares, dava-
rande unga snillens Maecenat, Landshofdingen von Rosen-
steins rad och tillstyrkan, ingick Wallin ar 1806 i det he-
liga Prediko-embetet, forst i egenskap af huspredikant hos
Ofverste-kammarjunkaren Friherre Hamilton pi Boo, hvars sons
larare ban var, och sedermera utnamndes ban a'nnu samma
ar till den tidigt bortgangne Skalden Choraei eftertradare, i
egenskap af Tbeologie Adjunkt vid Kongl. Krigs-Akademien.

87

''Nu var min gladaste lid," sa skrifver ban sjclf i sina cf-
tcrlemnadc antcckningar, "jag var sokt och gerna scdd af
alia, fann bifall for allt hvad jag gjorde, skref verser och
prcdikningar med stigandc framgarig, mottc vanncr hvarjag
kom och sag framtidcn i det ljusastc pcrspcctiv. Sedan
kom lyckans tid -- och gladjens var for b i" Lyckan skyn-
dade ocksa i sanning med bans bcfordringar. Han blef 1809
Slotts-pastor vid Carlberg, Tbeologie Lektor vid Krigs-Aka-
demien samt Kyrkoherde i Solna och Ulriksdahl; samnia
Sr Theologie Doktor; ar 1810 En af de Aderton i Svenska
Akademicn; 1811 H. K. H. Hertigcn af Sodcrmanlands La-
rare i Theologie och Litteratur, samt Fullma'ktig i R. St.
Riksgaldskontor; 1812 Kyrkoherde i Adolf Fredriks Forsam-
ling och Fullma'ktig i Banken. 1815 Riksdagsman och Le-
damot af Kongl. Nordstjerne-orden ; 1817 Domprost i We-
sterSs^ 1818 Pastor Primarius och Kyrkoherde i Storkyrko-
Forsamlingen efter erhallen na'ra enhallig kallelse^ hyarefter
kommer, att ban Sr 1824 utnamndes till Ordens-biskop
och Kommendor af Kongl. Nordstjerne-orden, samt a r 1830
till Konungens Ofver-hofpredikant.

Tidigt hade Wallins utmarkta lyriska skaldeformaga
blifvit anva'nd pa den andliga sangen. Under sin fo'rsta
presterliga embetstid utgaf ban, dels i forening med Cho-
rseus och Franzen, dels ensam strddda baften af omarbetade
eller nya psalmer. Ju mera ban harmed sysselsatte sig?
desto angenamare blef honom arbetet, desto klarare insag

88

ban sin kallelsc hartill och malet. Sasom ledamot i Psalm-
kommittc'en utgaf han 1816, under egct namn, Forslag till
Svensk Psahnbok — och dennc ar del, som blef grundcn
till den a"r 1819 gillade och allmant i Svcnska kyrkan an-
tagna. Dcnna skona bok? med ctt halft tusende andeliga
sanger, ar utan gensagelse den yppersta som fmnes i nil-
gon .Christen kyrka och harigenom bar Wallin med all ratt
erofrat det arofulla namnet: Davidsharpan i Norden.

1 egcnskap af predikant var Wallin redan ifran sina forsta
tjenstcar -vid Carlberg och Solna hogt beromd och ifrigt sokt
af fran hufvudstaden utvandrande talrika ahorarc, och hvar-
ken bans ryktbarhet, eller bans Shorare, eller bans formaga
ofvergafvo honom under fortsattningen af bans mer an tret-
tioariga lararckall inom hufvudstaden. Om menniskoord nS-
gonsin fatt medverka till den Gudomliga andans kraft, s^i
var det visserligen dennc med Guds gafvor synnerligen ut-
rustade dodliges. Man horde och man glomde honom al-
drig. Sjelfva det storartadc i^hans upptradande, den upp-
marksamma tystnaden mndt omkring, sfi stor? att man knappt
vagade att andas, det djupsinniga och a'ndock sS klara i
bans foredrag — allt banforde omotst^ndligt. Personen syntes
bar vara oskiljaktig fran talct. Och likval huru gerna la-
sas icke a'fven dc trycktc orden. Huru sprida icke de nu
allestades uppbyggelse ocb viilsignelse i tusendes boningar
och hjertan.

89

Hum ban lefde, hum ban verkade for allmant och
cnskildt val vittna de alia, som med bans maktiga ande
kommo i beroring och narmast den forsamling, som ban
under 18 fa tillhorde sSsom Herde. Gcnom det satthvar-
pa ban uppfattade betydelsen af sitt kail och utofvade det,
genom ett af Sudan anledning mcr och mer stigande for-
troende, hopades ock pa1 honom tid efter annan talrika go-
roma1! af hogst olikartad beskaffenhet, och ej sallan af vid-
strackt omfang; ja, forvanas m&ste man huru bans tid och
krafter for allt voro tillrackliga. Man litade pa1 bans om-
dome och redliga vilja; man sokte mannen med allvar och
kraft sasom deltagare eller ledare i alia angelagenheter, som
mojligen kunde ligga inom bans sfer; och ban skulle ick€
hafva qvarlemnat sS mSnga vackra minnesv^rdar af sin verk-
samhet, derest bans nit och varma nagonsin kunnat afsvalna
for a'ndam&l, hvilka ban ansag nyttiga och onskansviirda.
Hinder och motstand veko for bans ofverla'gsenhet i behand-
lingen af allmanna varf, eller for bans frimodighet att gS
rakt p^i saken och yttra sin mening utan anseende till per-
sonen. Vanligen vann ban, hvad ban ville; och de som
kande sig missbelatna med den stundom for hogt uppdrifna
varman eller 6'fverraskande snabbheten i sakens bediifvande,
voro dock snart fardiga att tacka honom sedan for hvad som
var utrattadt af allt det goda och ra'tta.

Stockholms Gymnasium och H. K. H. Prins Carls In-
rattning for fattiga och vanvSrdade barn raknar honom bland

90

sina vcrksammastc stiftarc och vardare, samt afvcn genom
bans tcstamentariska forordnanden sarskildt sasom sin valgo-
rare. Hufvudstadens alia offentliga Laroverk reformeradcs
genom bans bcarbctande ocb under bans tillsyn: ett anda-
malscnligare ordnande af dess Fattigvard var det modosam-
ina arbete, som profvade bans talamod och bans krafter
under de sista manaderna. Hans lid blef dock dcrjcmtc till-
racklig for de manga andra goromal ? som honom alago in-
om de stiftelser for lardom ocb skon konst, bvilka tid ef-
ter annan tillegnat sig bans namn, naml. Kongl. Weten-
skaps- Vitterhets,- Historic ocb Antiqvitets- Krisvetenskaps-
ocb Musikaliska Akademiens m. fl. samfund.

Genom sin Konungs nad ocb de valjandes nastan en-
halligt uttalade onskan upphojdes ban 1837 till Svea Rikes
Erkebiskop och Pro-Canzler for Upsala Akademie, hvartill
Konungen kort efter lade Serafimer-ordens vardigheten, hvars
hogsta betydelse Wallin uttalade genom sitt vid dubbnin-
gen valda tiinkesprak: In Omnipotenti Vinces !

I fortrostan pa den Allsmiiktiges hjelp borjade ban a'f-
ven sin nya embetes-forvaltning med samma rastlosa if-
ver, som ban \ardat de foregaende. Gud bjelpte honom,
att, utan asidosattande af den modosamHia och maktpalig-
gande embetspligten inom hufvudstaden, hvilken ban a'nnu
icke frantradt, genom en tvaarig utofning af Erkebiskops-
embetet rattvisa de slora forhoppningar , som vid bonom
fastades. Under dessa somrars embetsresor besokte ban

91

Erkestiftets norra och mest aflagsna delar, och hvar ban
kom var ban foregangen af sitt rykte och blef ban motta-
gen af Presterskapets och forsamlade menighcters val-
vilja; ja, bland bonderna i det valmaende Helsingland var
det en rorande taflan att fa skjutsa Svenska Psalmbokens
forfattare: for alia hade ban i sitt enskilda lif fortro-
liga ord och rad , eller skamtsamma och underhallande
meddelanden. I ljusare ogonblick uppklarnade pa en gang
bans ofta eljest af sjukdom och bekymmer sa mulnade pan-
na. Hans ord gnistrade af qvickhet, straffade nagongang,
men sarade icke.

Den ornsorgsfulla varden om Universitetets , Stifts
och Forsamlings-angelagenheter forminskade dock intill bans
lifs slut intet af bans varma nitalskan och verksamhet for
kyrkans inre lif och for detta lifs kalla, det Gudomliga or-
det. Sasom sitt afsked fran Hufvudstaden — ja sasom sitt
testamente i ddden, lemnade ban utarbetandet af Johannes
Evangelium och Epistlar, i ny ofversa'ttning, hvilket arbete
ban a'nnu under de sista veckorna af sin lefnad, med upp-
offring till och med af hvilans stunder verkstallde. Redan
1834 hade ban blifvit utnamnd till Ledamot i Bibelkommis-
sionen. Vi veta hvilka sanna och allvarliga asigter ban der
sokte gora gallande. Vi veta afven hum varmt ban, i sitt
Tal vid invigning af nya Kathedralskolehuset i Upsala
1837, fdrordade just de reformer i allmanna Undervisnings-
sattetj som nu allt mera. segra; och ett markeligt be-

92

\is pa huru skarp bans blick var, ar bans bebandlande af
Methodistfragan 1838, for hvilket ban dock da ronte sa myc-
ket ban af samma parti, som endast nagra fa1 &r efter bans
dod forsvara de vida kraftigare atgarder mot sekterismeDS ut-
bredare i faderneslandet. Hvad ban i politiskt hanseende
kunnat blifva, s&som sjelfkallad ledare for ett Riksstand,
veta vi ej; men ett ar sakert, att likasom Tegndr sade ho-
nom vara en hel Psalmbok hb'gre an andra — sa kunna
yi afven anse honom hafva varit en hel mansSlder framfor
de fleste af sina samtida.

Kroppskrafterne hade genom det sista halfSrets arbeten
alltfor mycket blifvit anlitade. Af vanners boner och fore-
stallningar kunde ban dock icke fo'rmas att uteblifva fr§n
de flera till medlet af sommaren 1839 utsatta forrattningar
i Upsala, som angingo Universitetet och Stiftet. Han hade
ock amnat langre fortsatta resan och skrifvit till Stiftets flera
forsamlingar, dem ban ville under foljande manader besSkaj
men efter fyra dagars anstrangdt arbete i Upsala nedlades
ban pa den sjukbadd , fran hvilken ban ej mera uppsteg.
Gud, som bulpit honom att s& mycket herrligt utratta till kyr-
kans och det borgerliga samha'llets val under bans lefriad ,
balp honom afven att sluta den med oforminskad ara, och
att do med frid , ehuru for tidigt for Konungens och Fa-
dcrneslandets, for den efterlefvande makans och de mSnga
viinnernas forhoppningar.

93

Han dog, sasom ban lefvat, med tankar och hjerta
vanda till Gud. "Min Gud, mitt Fadernesland och min
Konung," voro bans sista ord. Den 30 Junii 1839, pa en
sommarsabbaths solbeglansta morgonstund, vid samma tim-
slag, som ban i Herrans tempel var van att upptrada och
forkunna himmelcns ord for jorden, uppsteg bans anda till
den hogre lofsangen infdr ljusets thron.

I aktenskap forenades Erkebiskop Wallin ar 1810 med
sin eflerlefvande maka Fru Anna Maria Wallin, fddd Di-
mander. Inga barn af detta aktenskap arfva den bortgang-
nes namn^ men det bares af trenne unga slagtingar, hvilk-a
fran sin spada alder i bans bus njutit vard, uppfostran och
foraldrakarlek.

Hans fran trycket utgifna arbeten aro :

Ofversattriingar fran Latinska Skalder. Stockh. 1806.

Omarbetade kyrkopsalmer af Choraeus och Wallin, 2
haften 1807.

Borjan till ofversattning af Eneiden, jemte smiirre Po-
emer, 1808.

Profpsalmer af Wallin, l:a haftet 1809, 2:a haftet 1811.

Profpsalmer af Franze'n och Wallin, 2 haften 1812 — 13.

Forslag till Svensk Psalmbok. Stockh. 1816.

Vitterhetsforsdk , l:a delen, 1821.

Religionstal vid atskilliga tillfallen? 3:ne delar, 1825,
1827—31.

94

Katcchesen, omarbetad for Nya Elementarskolan 1831.
Ofvcrsattning af Johannes Evangeliura och Epistlar, 1839.

Hiigmassopredikningar, efter bans ddd utgifne, 3:ne
delar, S:m 1840.

Dessutom atskilliga Prcdikningar och Tal vid sarskilda
tillfallen.

Martin Luther foddes den 10 Nov. 1483 i Eisle-
ben, hvarest bans fader, Hans Luther, en bergsman fran
den nailiggande byn Mora, jemte modren Margaretha Lin-
demann, da bevistade en arsmarknad. Huset, bvari ban
foddes, nedbrann 1689, men, ater uppbygdt, inrattades det
till ett fattighus 1693 ocb till en skola for varnlosa barn
1772. Foraldrarne , som striingt uppfostrade sin son, be-
stamde honom for studier. I sitt 14 ar afgick ban till
skolan i Magdeburg, forflyttades 1498 till Eisenach, der
ban i borjan forsorjde sig med det sa kaliade current-sjun-
gandet pa gatorna och i husen , men upptogs sedermera och
fann understod hos en formogen borgarefru, vid namn Ur-
sula Cotta. Ar 1501 begaf Luther sig for att studeraju-
ridiken till universitetet i Erfurt och blef bar 1503 ma-
aistcr. Har fann ban forst en latinsk Bibel p§ dervarande

95

Bibliotbek, da ban till sin forvaning upptackte, att den in-
neboll \ida mer, an de vanliga evangeliska och epistoliska
Perikoperna. Da bans van Alexis, 1505, vid bans sida blef

96

do dad af Sskan, ingick ban s&som Munk i Augustiner-
klostret i Erfurt och blef der genom sina tvifvel om sa-
ligheten och starka botofningar farligt sjuk. Syndaforlatel-
sens trost, som en gammal Munk, i iron pa Aterlosaren,
tillsade honom och bans ordensprincipals Staupitzs fader-
liga omsorg Sterkallade honom till lifvet. Sedan ban 1507
blifvit prestvigd, blef ban Filosofie Professor i Wittenberg
1508 och snart derefter Predikant vid dervarandc Slottskyrka.
Har studerade ban den Heliga Skrift, intrangde afven dju-
pare i moralfilosofien och larde tillika narmare kanna Paf-
vedomet vid Leo X:s hof? p^ en resa till Rom 1510, som
ban m&ste foretaga i sin Ordens angelagenheter. Efter sin
aterkomst utnamnd till Theologie Doctor j satte ban sig
med stor ifver emot Tezel, som 1517 offentligen fdrsalde
aflat? och, da de narmaste Biskoparne icke aflato nagon
protest, boll ban mot honom en sarskild predikan i
Wittenberg (Sermon vom Ablass u. Gnade, gedruckt Wit-
tenb. 1518, 4.) For att bringa saken infor de lardas dom-
stol , uppslog ban, 1517 den 31 Oct. middagstiden, pa Slotts-
kyrkan i Wittenberg 95 latimka Theser ofver nodvandig-
heten af sann anger , ofver missbruket med bikten och hvad
man derom borde lara etc. med det uttryckliga tillkanna-
gifvande, att ban icke pastod nagot annat, an hvad utur
Bibeln och kyrkofaderna late sig bevisas; afsande afven
genast dessa satser till Erkebiskopen i Mainz och till Bi-
sk o-

97

skopen i Brandenburg. Tetzel, Eck Hoogstraten och Sylvester
Frierias borjade fejden, i det de utgafvo flera haftiga strids-
skrifter mot L. Afvensa erho'll ban strang kallelse till
Rom, under det att a andra sidan 1518 Cardinal Ca-
jetan i Augsburg och, 1519, P&fliga Legaten Miltltz i Al-
tenburg sokte genom loften ocb underhandlingar bringa honom
till Sterkallande. L. vadjade till Pafven och fran denna
till ett kyrkomote, svarade sina motstandare med eftertryck,
disputerade 1519 med Eck i Leipzig ocb fortfor att
ifra mot aflaten. Ja, da Pafven lyste honom i bann;
flcra Universiteter fordomde honom, och bans skrifter blefvo
i Koln, Ltiwen och Rom forbranda, forklarade han sig
fullkomligen fri fran den Romerska Kyrkan, i det han
den 10 Dec. 1520 offentligen .t bllet ofverlemnade den
mot honom rigtade Bannbullan, jemte den fcanoniska la-
gen och Decretalerna. Emot sina vanners r^d foljde han med
fri lejd af kurfursten Fredrik af Sachsen inbjudningen till
Riksdagen i Worms, 1521. Infor Kejsaren, Erkehertig1
Ferdinand, 6 Kurfurstar, 24 Hertigar, 8 Markgrefvar, 30
Biskopar, samt en hel mangd andra Furstar och Prelater,
genomgick han bar, den 17 April, de honom forelagda skrif-
terna, erkande dem sasom sina och forklarade, efter 3 da-
gars betanketid for aterkallande , under ett 2:ne timmar l§ngt
fdrsvarstal , att han delta icke kunde, om man icke veder-
lade honom med stallen utur den Heliga Skrift, eller med

7

98

klara fdrnuftsgrunder och slot med de orden: Har st§r
jag; Ja8 kan icke annat; Gud hjelpe mig, Amen! Efter
mangfaldiga underhandlingar beqvamade ban sig slutligen
till att underkasta sina skrifter ett allmant kyrkomotes
dom, dock endast under detvilkor, att denna 6'fverensstam-
d« med Guds Ord. Han undfick nu orlof att med fri lejd
atervanda, men skulle under \agen hvarken predika eller
skrifva. Pa1 hemresan, hvarunder ban ledsagades af den
kejserliga harolden anda till Hessiska gransen, och i
sallskap med Armsdorf samt en yngre broder Jacob besokte
sin farmoder i Mora? blefhan, for att undandraga honom de
genom Wormser-Edictet forestaende forfdljelserna , pa foran-
staltande af Kurfursten Fredrik den Vise, af fyra bevapna-
de riddare den 4 Maj, vid Altenstein i Thiiringer skogen,
ofverfallen och ford pa atskilliga omvagar till slottet Wart-
burg, der ban sedan vistades i riddaredragt under nam-
net Junker Georg. Hans Sender sade; att djefvulen hade
afhemtat honom. Han brefvexlade fran Wartburg flitigt
med sina anhangare och vanner, synnerligen genom Spa-
latin ; afven begynte ban bar sin Ofversattning af Nya
Testamentet*

Da Nic. Storch och Karlstadt inblandade sig i Re-
formationen, och fara var, att de ville, bibringa den en falsk
rigtning, atervande Luther efter 10 manaders vistelse pa Wart-
burg tillbaka till Wittenberg, bragte kyrkovasendet i ord-
ning och forfattade flera skrifter ofver Liturgien o. s. r.

99

Bondeupproret, som afven gjorde bans verk misstankt,
straffade ban med eftertryck och uppmanade furstarne till
kraftiga atgiirder emot detsamma. Ifr&n Karlstadt skiljde
sig L. 1524 efter ett religionssamtal i Jena, 1524, ofver la'rari
om Nattvarden. Sammaar gaf ban dfven, genom att sjelf a/lag-
ga munkdragten, forsta tecknct till klostrens upphafvandej
1525 gifte ban sig med en Nunna, Katharina von Bora,
och upphafde pd detta sa'tt oelibatet. 1526 utgaf L. skrif-
ten: Tyska Messan, eller ordning vid Gudstjcnsten, efter
hyilken forst uti Kur-Sachsen och derpa i nargransande lander
andringar blefvo \idtagna. 1527 kom den forsta Kyrko-
visitationen efter bans forslag till stSnd. Sondringen med
Karlstadt fdranledde \idare den obehagliga striden med
2\vingli ofver Nattvardslaran, hvilken enl. L:s mening borde
forklaras efter orden; val fdrenade ban sig aler med Sch\veizar-
rie, 1538, men undvek dock icke derigenom den sednarc, 1543,
intradande fullkomliga skilljsmessan. 1529 uppmanade ban
sin Kurfurste till Evangeliska Standernas Protest i Speyer.
Beraf namnet Protestanter. Mellan 1526 — ^29 forfattade ban
sin stora och lilla Kateches. Under Riksdagen i Augsburg 1530
vistades L., ofta sjuk, i det narliggande Koburg, hvarifran
ban tifvade stort inflytande pa de Protestantiska Furstarne
och afven hade del i Confessionens utarbetande. 1534 full-
andade ban Bibelofversattningen; 1537 forfattade hanSc/wiaJ-
kalder-artiklarna samt 1545: PUfveddmet iRom, en Djef-
vulens stiftelse. Redan fran 1532 lldande af stenplagor

100

samt svindel och flera ganger nara doden, forlorade han
afven ett oga. Kallad till Eisleben, for att bilagga enstri-
dighet mellan Grefvarne af Mansfeld, dog han derstades den
18 Febr. 1546, och blef begrafven i Slottskyrkan i Witten-
berg, i hvilken stad bans minnesstod af jern upprestes pa
torget 1817. Sin maka lemnade ban med fyra barn itorf-
tiga omstandigheter, och med Martin Gottlob L., dod 17597
sasom Advokat i Dresden^ utslocknade slagten. Af sido-
fdrvandter lefva a'nnu nagra.

Philip Melanchthon (Grekiska namnet, i stallet for det
egentliga Schwartzerd) foddes 1497 i Nedre Pfalz, der
bans fader, Georg Schwarzerd \ar Rustmastare hos Pfalz-
Grefven, besokte skolan i Pforzheim och Universitetet i Hei-
delberg, der han vid 14 ars aider blef Baccalaureus och
ofvertog tvenne unga Grefvars af Lowenstein uppfostran. I
Tubingen blef han Ph. Magister. Sedan han under 6 ars
tid forelast ofver Yirgilius, Terentius och andra klassiska
Auctorer, haft 6'fverinseendet ofver ett boktryckeri och der-
stades utgifvit Naucleri Chronicon, blef han 151 S kallad
till Professor i Wittenberg, der han genom sina forelasningar
ofver Nya Testamentet snart steg sa hogt i rbp, att bans

auditorium ofta egde anda till 2500 ahorare. Sasom Luthers
van delade ban bar alia bans oden. Han atfoljde honoin
1519 till Leipzig och disputationen med Eck. 1526 blef

102

ban kallad till Niirriberg, for att ordna del nya skolvSsen-
det. 1527 och 28 bevistade ban den forsta kyrkovisitatio-
nen i Sachsen och utgaf en Summa doctrinae for liirare
>id kyrkor och skolor. 1529 beledsagade ban Kurfursten Jo-
ban af Sachsen till Riksdagen i Speyer , var narvarande vid Re-
ligionssamtaleti Marburg och gick, 1530, till Riksdagen i
Augsburg, for hvilken ban utarbetade Augsburgiska Be-
kannelsen. Han var afven narvarande vid Colloqvium i
Leipzig och Marburg 1564, blef af Konung Henrik YI1I
inbjuden till England och af Frans I till Frankrike; pa*
konventet i Schmalkalden afgaf ban i Kurfurstens af Sach-
sen och Landt-Grefvens af Hessen namn en skrifvelse till
Kejsaren; 1541 pa konventet i Regensburg; 1543 kallad af
Kurfursten i Koln till Bonn; besvarade afven smade-
skriften mot Bucer. Efter luthers dod 1546 begaf ban
sig till Zerbst, va'nde dock snart ater till Wittenberg, hvil-
ket ban likval annu en gang, 1547, maste ofvergifva. Oger-
na sedd i Magdeburg, begaf ban sig derifran till Weimar,
med titel af Fursteligt Rad^ kom derefter s^som Theol.
Professor till universitetet i Jena, men ofvergaf ater denna
plats, d& ban af Kurfursten Moritz kallades till Leip-
zig. Hans eftergifvenhet i fragan om Interim skaffade
honom mycken fortret. Da ban 1552 icke erholl saker
lejd till Tridentiner-Concilium, Stergick ban till Torgan,
dit Universitetet i Wittenberg nu blifvit forflyttadt, forden
;grasserande pestens skull. 1554 bivistadfi ban konventet

MUS
3 AFK rjf)

NATU
HISTO

Co

H

o

a

i

O
H

H

103

i Naumburg, 1555 i Nurnberg och 1557 i Worms. Dod i
Wittenberg 1560. M. var en af de lardaste man pa" sin tid
och stod i detta hanseende vida ofver Luther, for hvars sak
hans Ijusa forstand snart beslot sig, och hvilken han mycket
befordrade genom sin skarpsinnighet, sasom filosof och
exeget, likasom han afven genom sin milda karakter myc-
ket ftirmildrads sin medlarares haftighet.

Stockliolms Slot t

Forsta grundvalen till slottet i Stockliolm lades, pa
samma stalle der det for narvarande stir, af Birger Jarl,
och det fullbordades af hans son, Magnus Ladulas. Detkal-
lades da Adelshuset. Detta aldsta slott lades i aska, som
man tror ar 1330, men blef snart ater istandsatt. Gustaf
Wasa lat befasta det och tillbygga det med ett torn, kal-
ladt Kdrnan. Johan III fdrskonade det ytterligare^ men
under Christinas tid blef det ater ett rof for lagorna , ehuru
det ater reparerades s£ , att hofvet der kunde taga sin bo-
stad. Den 8 Maj §r 1697 utbrast aterigen i slottet en elds-
vada, som forstb'rde det nastan belt och ballet, tillika med

104

de flerariga praktiga och dyrbara arbeten, som der blifvit
utfdrda af Nikodemus Tessin, at hvilken Carl XI anfijrtrott
Steruppfdrandet af den nara nog i miner fallna byggnaden.
Det nya slottets uppbyggande anfdrtroddes at samma Tes-
sin, efter hvars dod byggnaden fortsattes af bans son, Gref-
ve Carl Gustaf Tessin. Nar denne inkallades i Radet,
fortsattes arbetetaf Baron Harleman, som fullbordade det 1753.
Att narmare beskrifva Stockholms slott, torde vara
mindre nddvandigt, vi vilja derfdre bar blott an fora hvad
en utlanning, Doctor Laube i sin resebeskrifning yttrar derom.
Sedan Laube beskrifvit slottets skdna belagenhet och
dess imposanta yttre , tillagger ban fdljande :

"I 6'frigt motsvarar slottets inre ingalunda det skd'na
yttre, ocb Standerna borde, om de ville gora den sko'na-
ste byggnaden i Stockholm och den, der Konungen sjelf
residerar, till en byggnad, som representerar den Svenska
smaken, bevilja en rund summa for dess Tiirdiga prydande.
Att de icke langesedan gjort det, fdrefaller mig gatolikt.
De ega uppenbarligen mycket sinne for glans och skd'nhet>
de hafva utom slottet ingen egentligen skdn byggnad; de
hafva i detta slott en sa skdn sadan, att pa visst salt den
nya Louvren, detta mer anspraksfullt utsmyckade konun-
gahus, dfvertraffas af Stockholms enklare, vackrare belagna
slott, och — ' i detta slott ser man blott en mangd trap-
por, pelare af tra, hvilka, for att a'nnu mera stdta dgat,
aro anstrukna som marmor, en golflaggning af vanligaste

105

slag och den gammalmodigaste utstyrsel i mobler, tapeter
och fa'rger. Ingcnstades ser man nagon synnerligen smak,
ingensttides nagonting storartadtj allting ser handtverkmes-
sigt ut. Svenskarne sakna icke unga konstnarer; de borde
skicka nagra bland dem till byggmastaren Laves i Hanno-
ver. Han skulle visa dem, hvilken skatt af motiver ban
utvecklat vid uppforandet af slottet i denna stad, och huru
man skall smakfullt inreda och pryda en Konungaboning.
Om Laves med sin poetiska fantasi fjnge pryda och lifva
dessa praktfullt belagna salar mellan Malarcn och Oster-
sjon, skulle denna byggnad blifva ett magiskt palats och
for h\arje framling en oforgatlig spegel af Svensk harlighet."

— — "Konungen bor annu i andra vaningen, der
ban bodde som Kronprins. Han hade nyss^ g§tt ut, och
bans nattrock lag annu 6'fver landstolen framfor skrifbordet.
Man fruktade icke for nagon nasvis nyfikenhet , ty hvad ban
nyss skrifvit, l&g 6'ppet och synbart.

Det var intreSsant for mig att bland de bocker, som
iSgo framme, afven finna flera Tyska, t. ex. Rottecks och
Welckers statslexicon , Julius 6'fver fangelsevasendet; till och
med Rottecks verldshistoria. Det ar bekant, att Konung
Oscar foretriidesvis sysselsatter sig med att studera 6'fver desta-
tens olyckliga medlemmar, som befolka fangelserna eller
forsmakta i fattigdom, samt att han till och med sjelf skrif-
vit i detta amne. Hans huslighet visar sig ofverallt. Jag
skulle niira nog vilja saga, att denna liknar en forfattares.

106

Alia pa1 nagot satt vigtiga bocker frSn den nyare tiden fin-
nas, och fmnas till begagnande, icke nerdammade staende
i ett aflagset bibliotheksrum ; 6'fverallt, i hundrade smasa-
ker, ser man en modern kunglighet, som ar hemmastadd
i v&ra dagars litterara sysselsattningar och strafvar efter en
vidstrackt bildning. Ofverallt ser man enkelhet. Sa be-
rdmvard denna ar, sa nara gransar den likval till ett fel,
nar den herrskar uti en Konungaboning. Hvem understod-
jer de for lyxen arbetande konsterna, om icke Konungen
gor det? Hvart tager Konungadomets behag vagen, om det
upphdr att belo'na sadant, som icke kan betalas pi torget?
Afven prakten kan \ara enkel, och en Konungs ba'sta en-
kelhet ar adel smak. Om vHra Konungar ofvergifva de
skona konsterna, blifva de presidenter. De hafva da 6f-
vergifvit det poetiska stodet, som ar maktigare an hvarje
annat sto'd , emedan det icke allenast bar upp , utan afven
fdrharligar. Det rotar sig som ett trad och blomstrar samt
knyter frukter vid hvarje gynnande tillfalle. Skulle, sasom
det verkligen tyckes, det moderna konungadomet for den
nddvandiga omsorgen om det nyttiga gld'mma det skona,
sa ar det fo'rbi med maktens poetiska skimmer, och den-
na stiger ned till ett vanligt ambete.

Ang&ende Konung Oscar kan i detta fall annu icke
nagonting sagas med bestamdhet. Ju la'ngre man dro'jer i
hans anspraksldsa rum, ju noggrannare man blickar in i
Konungens lefnadssatt, desto tydligare blir den forestall-

NAT.

lor

ningen: Har bor en mognad demokratisk furste. Han sti-
ger bittida upp om morgnarna, njuter p§ sjelfva dagen in-
gen hvila och gar till sangs forst vid midnattstiden. Med
nit och samvetsgrannhet forvaltar han sitt hoga kail."

Christiania, Konungariket Norriges Hufvudstad , ar ,be-
lagen innerst i Christianiafjorden och bestod fran borjan af
nagra fiskarekojor, hvilka langre fram forenades till «n liten
stadj kallad Opslo, och som nu utgor Christianias Gam-
melstad. Forst Christian IV, som ofverhufvud omfattade
Norige med mycken uppmarksamhet, borjade med storre
ifver arbeta pa den nya stadens uppbyggande och gaf den-
samma sitt namn. PS en hojd anlades bergfastningen Agger-
huus, hvilken raserades 1815, men nu ater bildar en fast
punkt. Christiania ntmarker sig icke synnerligt for nagra
ma'sterverk af byggnadskonsten ; stadens bus aro laga, men
gatorna breda, torgen stora och rymliga. Ar 1811 stif-
tades Christianias universitet, som likval icke erholl na-
gon vigtigare betydelse, forran Norrige blef en sjelfstandig stat.
Sedan denna tid bar Christiania oupphorligt tillvuxit och
vinner med hvart ar mera i vigt. Ar 1814 raknade staden

108

12,000 invanarc, nu nara 30,000. Universitctet, Storthin-
gets sammantraden, handeln, den uppblomstrande literatu-
ren, Regeringen, som bar bar sitt sate, de hogre ambets-
mannen uti statens samtliga forvaltningsgrenar ocb deras
byraer, -- allt detta ftirenar bar ett betydligt antal larda
och bildade man, ocb Christiania bar harigenom naturenligt
blifvit landets hufvudstad. Staden eger fabriker i tobak,
tagvirke, vagnar och ornamenter, ar Norriges vigtigaste hamn
och utfor arligen varor for nara en million Rdr svenskt Bco.
Bland nyare byggnader torde vi bora namna det nybyggda
Kongl. Slottet pa en klippig hojd i grannskapet af staden.
Denna byggnad beskrifves sasom stor och massiv, men af-
ven sasom smaklos och ful. Dock la'rer inredningen kom-
ma att mer svara mot tidens fordringar.

Skonare an staden aro likval dess omgifningar, och
vi begagna bar tillfallet att meddela foljande utdrag af en
nyare resebeskrifning.

"Solen lag nu som smalt guld 6'fver hafvets vatten och
pa det gronskande Eggeberget. Hamnen, der icke nagon
brist pa skepp forspordes, ar trygg och saker, ty Christi-
aniafjorden ar icke mindre an 15 mil lang, och talrika oar
bryta det med sunnanvinden deri intrangande hafvet. Vatt-
net liknar sllunda fullkomligt en insjo, ar ofverallt omslu-
tet af hojder med mjuka former och mork gronska, sa att
den resande tror sig plotsligt forfl^ttad till ett Italienskt
landskap.

109

Christiania ligger pa" en landtunga, som skjuter ut i
fjerden med form af en triangel. Pa landtungans spets,sS-
ledes p& dess sydligaste punkt, ligger Aggerhuus slott. Gent
emot landtungan och slottet ligger en stor gronskande o?
hvilken tyckes dela fjerden i tvanne delar. I nordost lig-
ger den inre hamnen och deromkring utbreder sig staden.
Icke pa nagot stiille stores man af nagra artificiela forbe-
redelser, utan njuter den herrliga utsigten fran de kring-
liggande bergen fullkomligt s&dan , som den erbjudes af
naturen sjelf. Om man under fdrmiddagstimmarna stiger
upp pa Eggeberget, ser man framfor sig hela den terass-
formiga taflan. Rakt framfor askadaren mot vester ligger,
pa andra sidan vattnet och bakom en skog af master, sta-
den i hela sin bredd, fran Opslos ansprakslosa kyrktorn at
hoger till Aggerhuus mot venster, hvilken fastning bestar af
ett lagt, hvitt och till halften bakom trad undanskymt torn
af gammalmodigt byggnadssatt. Sagta hojer sig stadens
likformiga husmassa, och dess la'ngst bort belagna ho'gsta
punkt a'r det nya slottet pa dess hoga kulle. Der bakom
stiger at alia sidor landet likformigt uppat, till venster be-
ta'ckt med morka skogar midt uti sasom en oppen tradgards-
park med enstaka landthus, och saallt hogre och hogre andaupp
till molnen; forst i bakgrunden omslutes det cirkelformigt af
klippiga och skogbevuxna berg. Skon och mjuk sanker sig
bergskretscn till hoger ner i den dal, som mot Opslo tillstiger
ner mot hafsviken samt begransas af Eggebergets hdjdkedja."

110

<&uftaf II

Den 9 December 1591 foddes Prins Gustaf Adolph,
son till Hertig Carl af Sodermanland, sedermera Konung

Ill

Carl IX, och bans andra gem&l, Christina afHofstein. Re-
dan i sin barndom visade ban hvad ban en gang skulle
blifva, och Carl, hvilken aldrig kom i fullkomligt lugn be-
sittning af den krona, ban andtligen efter langvariga an-
strangningar vunnit, brukade,' nar ban hindrades i utfo-
randet af sina _stora planer, ofta om sin son yttra: han
shall gora't. Sjutton ar gammal var Gustaf Adolph, da1
han (1611) mottog spiran ofver ett Rike, som var invec-
kladt i krig med trenne makter, nedtryckt af palagor, och
der en sadan pennihgebrist radde, att Kormngen icke en-
gang kunde kontant betala till och med smafordringar. Dan-
skarne stodo i hjertat af Riket, der de harjade och bra'nde,
och deras flotta hotade till och med sjelfva Stockholm. Det
lyckades likval Gastaf Adolph, att med denna makt afsluta
en fred, som for 6'gonblicket visserligen var betungande,
men hvilken sedermera arofullt godtgjordes, i fall man bar
rattighet att nyttja detta ord om den olyckliga strid, sonr
i arhundraden sondrade de bagge fcirblindade brodrafolkeri'
fran hvarandra. Lyckligare blef kriget med arffienden Ryss-
land? der hjelten De la Gardie injagade sadan skra'ck hos
Ryssarne, att de ihsatte bans namn i Litanian, och der
Gustaf Adolph genom den fred , som 1617 slots i Stolbova ,
lade forsta grunden till det Svenska Ostersjovaldet, och ute-
stangde Ryssarne fran detta haf. "Och hoppas jag tiW
Gud, yttrade Konungen efter val fullandadt varf , att haref-
ter shall det blifva Ryssen svart ofver den bachen at

112

Del tredje kriget, som Gustaf Adolph emottog tillika
ined sin krona, var kriget mot Polen. Under delta krig,
der Konungen ofta sjelf utsatte sig for alia soldatens faror,
uppfann ban den nya krigskonst och bildade sig till plen
hjelte, som sedan skulle tillvinna sig hela Europas beun-
dran. Det langvariga kriget slutades andtligen, 1629, ge-
nom ett sexarigt stillestand, och nu hade Gustaf Adolph
fria bander att bo'rja ett nytt foretag, hvilket blef af de
oberakneligaste foljder.

Kejsarne af Osterrikiska huset, som den tiden buro
Tysklands krona, hade aldrig visat sig valsinnade mot den
rcligionsforandring, hvilken Luther och bans medarbetare
genomfort under namn af Reformationen. Sedan de pro-
testantiska furstarne formatt Kejsarne att erkanna dcras rat-
tigheter, hade likval de sednare oupphorligt sokt kranka
dessa. Uppretade ofver dessa oupphorligt fornyade kriink-
ningar, hade andtligen invanarne i Konungariket Bohmen
gjort uppror mot Kejsaren och utvalt sig en egen Konung i
Rurfursten af Pfalz, Fredrik V. Denne grundade sina fo'r-
hoppningar pa det forbund, som de protestantiska furstarne
ingatt under benamning af den Evangeliska Unionen; men
de Katholska Riksfurstarne hade ocksa a sin sida bildat ett
forbund, kalladt Ligan. Delta sistnamda blef slutligen
det ofvermagtiga, den nya Konung Fredrik forjagad ur sitt
Hike; och en forfarlig hiimd ofver protestanterna utkrafdes

genom Ligans stora harforare Tilly, som ofverallt slog

deras

113

dcras skaror. Harunder ledo de protestantiska landerna
forfarligt; men a'nnu storre blef elandet, nar Kejsaren sjelf
forskaffadc sig en egen faltherre, den ryktbara Wallenstein,
och denne underholl sin af nara 100,000 man bestaende
arinde blott med brandskattning och rof. Nu vande sig de
fortryckta protestanterna med boner om hjelp till sina tros-
forvandter, Ronungarne i Norden. Konung Christian IV i
Danmark var den forsta, som vagade forsok.et; men han
blef slagen. Da lat Kejsar Ferdinand utfa'rda det s. k.
Restitutionsedictet ) i kraft hvaraf allt, som protestanterna
tillvunnit sig under 74 ars tid , skulle aterstallas till Katho-
likerna. Fortrycket fordubblades nu, likasom bonerna om
hjelp hos Gustaf Adolph. Kejsaren uppgjorde till och med
en plan att dela de Nordiska Rikena imellan sig och Spa-
nien; han understodde till och med Gustaf Adolphs fiender
Polackarne; Wallenstein forjagade Gustaf Adolphs slagtin-
gar? hertigarne af Mecklenburg, ocb bemaktigade sig deras
land. Sjelf vaf Gustaf Adolph ett foremal for den ofvermo-
diges fdrolampningar, och ofta brukade han saga: "Kom-
mer Svensken sjelf en gang, skall jag med ris piska ho-
nom hem igen." Nu belagrade \Yallensteiii den med Sverige
forbundna staden Stralsund, i afsigt att bemaktiga sig den-
samma och dermed en hamn vid Ostersjon.

Da visade sig, pa morgonen den 24 Juni 1630, sam-
ma dag, p^ hvilken, 100 £r forut, protestanterna framlem-
nat sin trosbekannclse i Augsburg, en lang rad segel ute

8

114

/

pa hafvet, och dessa narmade sig alltmer till Tysklands
kust. Langre fram pa dagcn kunde man frSn land tydligt
urskilja de blagula flaggorna, och snart kastadc flottan an-
kar vid den lilla on Ruden. Dct var Gustaf Adolph i
spetsen for 15,000 Svenskar. Fortryckcl och forolampnin-
garne hade nu natt sin hojd, och Konungcn maste nu vara
belankt pa att forsvara sin egen krona. Forran han lem-
nade Sverige, hade han latit hylla sin fyraariga dotter Chri-
stina och af sitt Rikes Slander tagit ett rorande afsked med
foljande ord:

"Icke af lattsinne stortar jag er och mig i delta nya,
farliga • krig. Den allsmagtige Guden ar milt vittne, all jag
icke for mitt noje skull griper till svardet. Kejsaren har
i mina sandebuds person pa det svaraste fo'rolampat mig;
han har understodt mina fiender, han forfoljer mina van-
ner och broder, trampar min religion i stoftet och strac-
ker ut handen efter min krona. Entraget bedja Tysklands
fortryckta slander oss om hjelp, och, om det tackes Gud,
vilja afven vi bispringa dem. Jag ka'nner de faror, for
hvilka mitt lif skall utsatlas. Aldrig har jag undvikil dem,
och svarligen skall jag fullkomligt undkomma dem. Hit-
tills har visserligen Allmagten underbart bevarat mig^ men
jag skall dock till slut do i forsvaret af mitt fadernesland.
Jag anbefaller eder i himmelens beskydd. Va*ren riittvisa,
varen samvelsgranna, vandren oslraffligl; da skola vi ater
motas i evigheten! Till Eder, mitt Rikes Rad, va'nder jag

115

mig forst. Gud applyse cr och uppfylle eder med vishet,
att stadse rada till det basta for Sverige! Eder, tappra
adelsmtin, anbefaller jag i Guds beskydd. Fortfaren att
visa er som vardiga sxjner af de hjeltemodiga Gotar, hvil-
kas tapperhet stortade det gamla Rom i gruset! Eder, Kyr-
kans tjenare, uppmanar jag till forsonlighet och endragt;
varen sjelfva monster af de dygder, J prediken, och miss-
bruken aldrig ert valde 6'fver folkets hjertan! Er, trogna
borgare och bonder, tillonskar jag himmelens valsignelse,
&t er flit onskar jag en gladjande skord, rikedom i edra
lador, 6'fverflod pa allt lifvets goda. For eder alia, nar-
varande och franvarande, uppsander jag uppriktiga 6'nsk-
uingar till himmelen. Jag sager eder alia mitt hjertliga
farva'lj jag sander det mahanda for evigt."

I Tyskland emottogs likval icke Konungen af Furstar-
ne med sadan beredvillighet, som han trott sig kunna va'n-
ta. Hertigen af Pommern ingick likval snart forbund med
honom, och de Kejserliga trupperna fordrefvos ur bans land.
Kurfarsten af Brandenburg tvangs genom hotelser att in-
gi forbund med Svenskarne och at dem ofverlemna sina
fastningar. Liinge motsatte sig Kurfursten af Sachsen. Forst
nar Tilly med blodig grymhet fo'rstort den rika och mag-
tiga staden Magdeburg, ingick Kurfursten af Sachsen for-
bund med Gustaf samt forenade sin har med den Svenska.
Den 7 September 1631 stotte de forenade Svenskarne och
Sachsarne pa den fiendtliga haren under Tilly vid Breiten-

116

feld, na'ra Leipzig. Sachsarne flydde; men Svenskarne fort-
satte tappert striden, och Tilly blef fullkomligt slagen med
en forlust af 7000 doda och 5000 fangna eller sarade. Blott
500 man kunde faltherren samla pa sin flykt.

Nu borjade Gustaf Adolph genom Tyskland ett seger-
tiig, lika forvanande genom sin snabbhet som genom den
lycka, hvilken utmarkte detsamma. Forgafves sokte Tilly
hindra honom frari att ga1 ofver Lechfloden; Tilly blef sjelf
dodligt sarad, och Svenskarne trangde djupt in i* Bajern.
Pa samma gang intrangde Sachsarne i Bohmen, och derjemte
hotade Turkarne kejsarens Ungerska lander. Nu hade kej-
sar Ferdinand ingen annan utvag an att om hjelp anropa
Wallenstein, hvilken ban forut, dertill formadd af de tyska
furstarne? sett sig nddsakad att afsatta. Wallenstein upp-
satte en hiir, i spetsen for hvilken ban sjelf tra'dde sasom
oinskrankt befalhafvare. Vid Niirnberg sammantraffade begge
bararne. Men Wallenstein undvek en traffning. I 6 veckor
stodo hararne emot hvarandra, utan att nSgonting afgorande
foretogs, och nu? na'r trakten kring Niiruberg var alldeles
utsugen , uppbrot andtligen Gustaf Adolph fo'rst. Han stallde
sitt tag till Sachsen. Ofverallt mottogo honom skaror af
menniskor, hvilka langtade att se befriaren och att f§ vid-
rora atminstone bans klader eller sporrar. Hjelten blef be-
drofvad ofver dessa bevis pa folkets tillgifvenhet och be-
undran samt yttradc till sina foljeslagare: "Ser det icke ut
som ville detta lolk gdra mig till en Gud? Yara saker

117

star val$ men jag fruktar, att himmelens hamnd skall strafia
mig for delta daraktiga gyckelspel och alltfor tidigt for denna
daraktiga hop uppenbara min svaga diidliga mensklighet,
Wallenstein hade gatt fore Konungen. Ofverallt der
han drog fram, stodo kopingar och byar i<laga; ingenting
skonades af hans vilda soldater, och klagan och forban-
nelser Ijodo ofverallt. Andtligen sammantraffade begge ha-
rarne vid den lilla staden Lutzen. Der, den 6 November
1632, borjade ett ,slag, ett af de vigtigaste hvartill Eu-
ropa varit vittne. Tvenne ganger hade Svenskarne trangt
sig igenom fiendens leder, och tvenne ganger blifvit till-
bakaslagna, da Konungen tra'ffades af en kula, man vet
icke om ifran fienden eller en forradares hand, och stu-
pade. Denna olycka nedslog icke Svenskarnes mod , utan
eldade dem i dess sta'lle till hamnd. Hertig B^ernhard af
Weimar 6'fvertog befalet ofver dem , och en lysande seger
blef vunnen. Wallenstein flydde tillbaka till Bohmen. Tio-
tusen do'da af beggc hararna betackte slaglaltet, men bland
dem lag ocksa den a'dla hjelten, Sveriges storsta Konung,
Tyska frihetens raddare. Efter langvarigt letande upptack-
tes Konungens lik vid den stora sten, som a'nnu i dag
kallas Svenskens sten, och ofver hvilken en minnesvard af
gjutet jern for ett par ar sedan blifvit upprest. Liket bal-
samerades i Weissenfels och ofverfordes derifran till Sveri-
ge. I Riddarholmens grafvar hvilar Gustaf Adolfs stoft^
men aldrig slocknar hans minne, sa lange verlden st§r.

118

Vid 38 ars alder ofvergick Gustaf Adolph till odod-
ligheten. Hans utseende \ar majestatiskt och intagande;
for sitt ljusgula bar fick ban af Italienarne benamningen
Guldkomvngen. Hans bildning var den storsta, som den
tiden kunde erbjuda. Han talade sa val de klassiska spra-
ken som flera bland de lefvande Europeiska, och vid sina
lediga stunder sysselsatte ban sig heist med vetenskaperna.
Det finnes i verldshistorien blott en man, den verldsberom-
da Corsikanen, som kan med honom jemforas till den in-
flytelse, ban utofvade pS sitt folk. Genom honom vann
den lilla Svenska nationen den hoga lyftning, som gjorde
densamma till ett verldshistoriskt folk och for alltid tryg-
gat at delta ett arofullt rum i verldens ha'fder. Men Gustaf
Adolphs skonaste verk ar bans strid for ljuset, for friheten
fiin andligt och verldsligt fdrtryck, ty det var ingen annan
an ban, som krossade de bojor, i hvilka morkret och vid-
skepelsen hotade att insnarja Tyskland, Europas hjerta.
Han foil som ett Ijusets stridsman, och dermed uppfylldes
den Onskan, ban sa ofta yttrat, "att fa for Guds Ords
skull i markeiie do.

Th.

'MUSEUM

3 AfR 30

•

NATURAL
HISTORY.

119

Denna forfattarinna" ? ehuru endast nagra och tretti ar
gammalj bar redan utgifvit en sadan samling af romaner
att den? snart sagdt, i och for sig sjelf bildar ett halft
bibliothek, hvilken produktivitet ar s£ mycket mer forva-
nande, som det ar under loppet af blott de sex sista aren? hen-
nes produkter blifvit skapade och framstallda for allmanheten.

Men det ar visst icke uteslutande genom sin produk-
tivitet hon forvanar. Omdomet ar redan stadgadt, sa \al
hvad den snillrika uppfinningen betraffar som den talang,
hvarmed densamma blifvit utvecklad i alia de olika tailor,
hon framstallt.

Vid fo'rsta ofverskadandet af hennes arbeten marker
man genast, att hennes karakterer och teckningar ej hafva
flutit ,ur diktens ofta forvillande penna; de iiro trogna,
natursanna kopior af hvad lifvet dagligen bjuder oss
och i delta hanseende star hon otvifvelaktigt ofver de fiesta,
som i detta land egnat romanlitteraturen sin \erksamhet.

Fru Carle'n bar haft den hugnaden att se flera af
sina arbeten ofverflyttade p^ atskilliga frammande sprak, och
tvenne verldsdelar hafva tillegnat sig desamma.

I den formodan, att utlanningens omdo'me om ifra-
gavarande utmarkta fdrfattarinna kan vara af intresse fo'r

120

hvar och en Svensk, som mSste ka'nna sig stolt ofver hvar-
jc framgang, det Svenska namnet tillkampar sig pa fram-
mande jord, vilja vi uti ofversattning reproducera foljande
yttrande i Amerika ofver hennes der utgifna roman: "Rosen
pa Tistelon."

"Den popularitet, som de Engelska ofversattningarne
af Fredrika Bremers skrifter vunnit, bar spridt sin glans
ofver Sveriges litteratur, som icke allenast blifvit aterka-
stad pa forfattarinnan , utan ock pa alia dem, som, i lik-
het med henne , hafva i det landet lyckats sasom forfattare."

"Ett stort begar att blifva mer bekanta med det
Svenska lifvet bar yppat sig bland bildade Amerikanare, oeh de
taflor, man visat dem, hafva endast 6'kat lusten att skada nya."

"En ny forfattarirfna bar framstatt i Engelsk dra'gt ,
en , hvars djupa kannedom af menniskobjertat gifvit henne
en stor fordel Vid framstallningen af det reala lifvet. Som-
liga hafva betraktat delta s&som en seen af ofdranderligt
lynne. De hafva endast fast sig vid dess landskap och
deras gyllene sken, utan att upptacka dessa landskaps i
ofverflod befmtliga ojemnheter, halor och djup."

"Fru "Emelie Carlen ar icke af det sednare slaget.
Hon ar en djup kannarinna af menniskohjertat och kanner
noga kallorna till dess kanslor och handlingar."

;'Hon bar sjelf icke alltid plockat rosor pa sin stig,
utan blifvit domd att saras af dess tdrnen och att tra'da
ut p§ dess branter."

121

"Hon bar blifvit fostrad i motgangens skola och bar
vunnit af dess undervisning den sakraste borgen for en
stark och skarpsinnig sjal. Da, under somliga forhallanden,
missodet nedtrycker hoppet och hederskanslan afven hos
de rattsinnige, riktar det deremot, vid andra fiir-
hallfcnden, deras erfarenhets forrad, gifver vishet at talan-
gen och spanstighet at viljan."

"Fru Carlen ar ett markligt exempel p£ detta de go-
des brottande med odets stormar, en strid, p£ hvilkeri,
enligt den klassiska filosofien, himmelen sjelf nedblickar
med sympathi."

"Af en salunda uppfostrad och till vishet ho'jd person
har man rattighet att vanta nagot af en hogre ordning.
Lasaren af "Rosen pa Tistelon" skall icke heller i detta
hanseende blifva bedragen."

"Forfattarinnan ar nu tretti ar gammal och sages
annu bibehalla friskheten af den skonhet, som utmarkte
henne i yngre ar. Hon tillbringar lediga stunder med sam-
mansattningen af romantiska fictioner, som hennes lands-
man med okad begarlighet tillegna sig; och som gifvit henne
Europeisk ryktbarhet.

Man vet med visshet, att detta hennes arbete blifvit
iifversatt pa Tyska af den beromde Spindler och att det
med mycket bifall blifvit emottaget."

"Vid en jemforelse af Fru Cartels skrifter med Fre-
drika Bremers skall man finna, att, fastan de aro mycket

122

olika i tiinke- och framstallningssatt, de likval samman-
stamma i upphojda asigter af menniskors 6'dcn och grun-
derna for deras handlingar."

"De sta, sasorn tva systrar/ vid hvarandras sida
och man vet knappt hvilkendeca man skall tillagga fore-
tradet ."

Delta utliinningen. Nagon jemforelsc mellan namda
utm5rkta forfattarinnor kan bar icke komma i fraga; men
ml det for denna gangen vara nog att omnamna, det Win-
terbladets redaktor, otvifvelaktigt den grundligaste och skarp-
slnnigaste recensent, Sverige for narvarande eger, icke
tvekat att gifva Fru Carl^n forsta rummet bland vara Svenska
forfattarinnor. Hon malar lifvet sadant det verkligen a'r
och icke blott sadant det horde vara, och pa denna va'g
hinner man fortast till malet, som ar den moraliska ten-
densens seger.

Fru Carlen Sr fodd i Strdmstad, och hennes barndom
bar fdrflutit under resor i Bohuslanska skargarden. Deraf
hennes kannedom af skargardsboernas lefnadssiitt och den
innerliga natursanning, hvarmed hon i flera af sina roma-
ner tecknar detsamma. Hon a'r gift for andra gangen.
Hennes forsta man var en Medicinae Doktor Flygare, efter
hvars dod hon ingick aktenskap med Carlen, kand icke
allenast for sina arbeten i Svenska Lagfarenheten, utan a'f-
ven sasom en af vart lands yngre lyckligare skalder.

123

Jitjrkan i HHkiannk.

Denna kyrka ar uppftfrd af gr&sten och ta'ckt med
tjocka plankor; tornet derpa" bildar en tung fyrkant af bjel-
kar och innehaller ett par klockor af medelstorlek. Under
kyrkans tak forvaras den offentliga boksamlingen, besta-
ende af 6000 band, till hvilken hvarje infcldd bar fritt till-
trade sarat under vissa villkor fa hemliua bocker.

Bockerna innehalla for det mesta historiska skrifter p^
Svenska, Norrska, Danska eller Tyska5 nakra fa Engelska
verk? upplagor af Englands fornamsta skalder, jemte en

124

samling Grekiska och Latinska forfattare, utgora det dfriga
af Bibliotheket, och hartill komma Aandskrifna Theologiska
arheten af infodda Islandare. Islandarne voro fordom be-
romde for sin skriftstallarverksamhet, och annu traffar man
hos delta folk sp§r af forHidrens skarpsinnighet och flit.

Denna kyrka afviker till byggnadssatt fran alia andra.
Hennes storsta langd utgor blott 23 fot, och deraf aro yt-
terligare 8 fot medelst ett skrank afstangda for altaret.
Mot detta skrank hvilar predikstolen, pahvilkenstar skrifvet:

Jag kanner dina verk!
Den, som hafver, skall varda gifvet.

125

Ofver det enkla altarbordct hanger en grof malning,
som forestaller Nattvarden, och vittnar om hog alder. Kyr-
kans bredd ar 10 fot, och murcn icke hogre an 6. Mu-
rarne a'ro bradbeslagna. Fran den cna stracka sig, utefter
hela kyrkan, tjocka bjelkar, pa hvilka en ma'ngd biblar,
psalmbocker och gamla handskrifter sta i brokig oordning.
Vid ing&ngsporten hanga, uti en tra'dstapel, tre klockor
sa lagt, att man nerifran raarken kan fatta uti dem med
handerna. Inne i sjelfva kyrkan sta 4 till 5 bankar pFi
hvardera sidan, och bakom dem loper en smal gang, rundt
omkring altaret gar en dylik bank. Dessa bankar aro till-
rackliga for befolkningen. Framlingar besoka sallan den
allagsna 6115 men, na'r sadana infmna sig, Och icke nagon
annan boning finnes for dem att tillgS, visas de afdefat-
tiga invanarne till kyrkan , att der i Guds frid sla upp
sitt nattlager.

lid Thingvalla hulls fordom Islandska Allthinget pa
oppna faltet under bar himmel; men ar 1690 uppfordes
till detta iindamal en tamligen stor enkel byggnad af lava.
I borjan af innevarande arhundrade flyttades Allthinget till
Reikiavik. PS Thingvalla afsvuro Islandarne for 800 ar
tilibaka hedendomen, och christendomen antogs ofver hela
on. Nu herrkar der forodelsen, och rundt omkring er-
bjuder naturen blott fdrstorelse, hvilket latt forklaras genoru
grannskapet af det eldspratande berget Hekla.

126

Man kan icke se nagot enklare an det yttre af en-
Islandsk fiskareboning, den liknar fullkomligt en Irlandsk
bondstug eller byggnaderna pa Hebridiska oarna , fran hvil-
ka Island skall hafva fatt sina forsta inbyggare. Nedersta
delen ar uppford af stenar, hvilkas fogningar aro tillstop-
pade med gras och mossa, i stallet for murbruk. Ofver
dessa murar reser sig ett tratak, belagdt med torf. Fon-
ster finnes inga, utan blott en oppning, hvarigenom mera
blast an dager inkommer. Skorstenen bestSr af brader 5
men oftare later man roken soka sig ut genom ett hSl pS
taket. Golfvet bestar af stampad lera, husgeradet afnSgra
grofva bankar och hyllor, samt ett par sangstallen vid si-
dovaggarna. Pa \aggarna hanger torkad fisk och derjemte
alia innevanarnes kliidespersedlar och dylikt.

127

Sava'l kyrkorna som fiskarboningen bevittna fattigdo-
mcn hos Islands innevanare; men bar lefva dock proper-
tionsvis taget flera fornojda menniskor 3n i mangel rikare
valsignadt land. Ty menniskan ar lycklig dfverallt, der
hon icke glommer gladt mod och anspvakslosbet.

* SOMI cj v$$t Iff /ft frtifffr

Fy, min gosse, sa du grinar!
l>u ser vadlig ut.
"Ja, det tror jag; mamma pinar
"Mig ihjel till slut."
Ar det pina, att bli tvagcn,
Att bli ren och fin?
Det var gosse hela dagen,
Som gor sadan min!

"Ja, nar vattnet utat ryggen
"Rinner som en strom,
"Och nar handduken, den styggen^
"Gor mig rod och 6m."

Ingen dumhet vill jag hora.
Tyst, som jag befallt!
Annars skall ett slag vid era
Gora slut p£ allt.

128

"Ej du nans , min goda' mamma ,
"Alt din Gustaf sla.
"Nyss du var ju ej densamma: -
''Du mig kysste d§."

Men

129

Men da1 var min Gustaf napen,
Sedig, god och snail.
Sag mig hvad dig gor sa hapen
Och s& stygg i qvall?

. JLik ett troll du stir framfor mig,
Ombytt i en hast,

Och du skriker, — blott jag ror dig
Som en verklig gast.

Lar dig att som'barn re'n dampa
Sinnets vilda art!
Du blir man och maste kampa
Emot stormen snart.

Le och dig i vattnet plaska! -
Verlden innan kort
Vida h&rdare skall vaska
Dina frdjder bort.

9 9O9ti cj vitl Itilti ftHiJ&a sty*

Sa, pojke, var beskedlig bara!
Sta stilla en minut. —

"Nej pappa, pappa, lat mig vara!
"Jag ar ju bra fo'rut,

9

130

Jo, vackert bra, med lugg, som hanger
Langt ned i ogonen.
Och med en argsint min, som bliinger
Forsmadligt under den.

131

"Ja, det ar endast fo'r att slippa
"Den stygga saxens gnall.
"Om pappa slutar upp att klippa,
"Sit ar jag g^nast snail.

Nej, Henrik; jag ej ackorderar.
Du vet, jag tal ej skamt.
Hvad mellan far och son passerar,
Ar verkligt och besta'mdt.

En fri och ren och oppen panna
BOr hvarje menska ha^
Som bild utaf det ra'tta, sanna,
Det goda, redliga.

Hvi grinar du och hufve't va'nder?
Min sax ar ingen dolk.
Du slipper ej ur mina ha'nder,
Forr'n du ser ut som folk.

132

Den sista Mesursen.

Napoleon Quatternin hade haft en ambetsmanna-befatt-
nkig i staten, han hade varit ordinarie kontorsskrifvare uti
f. d. Kongl. Nummer-Lotteriet. Med ynglingens stjernhoga
forhoppningar hade han ingatt i detta verk. Fullt vuxeii
de egenskaper, som fordrades for ett s& vigtigt kail, dro'm-
de han sig med skal en framtid af oberoende och lugn.

Med lyckans hjul standigt for 6'gonen och p& salt
och vis en uppvaktande kammarherre hos lyckans gu-
dinna, hade han billiga ansprak pa hennes gunst. Hvar
tredje vecka hade han sin plats pa den kungligt och kro-
ningslikt upphojda stallning, hvarifran oskulden i en Barn-
husgosses gestalt utdrog de fern betydelsefulla numrorna,
hvilka derefter, inneslutna i prydliga s. k. ntilhus, utka-
stades bland den tallosa folkmassa, som boljade ofver
Slottsbacken. Han forde dervid protokollet, och det var
fran bans hand fdrteckningen pS dessa numror forst utgick,
for att sedan i tusende sinom tusende afskrifter storma of-
ver land och rike, barande i kogret an stralar af gla'dje,
an, och sasom fallet merendels var, blixtar af fdrsturelse
och underg§ng.

!;i

£(e*j

r is H

MUSEUM

NATURAL
HISTORY.

133

Napoleon Quatternin var ej en af de ambetsman i sta-
ten, som endast ytligt initiera sig i de mysterier, som till-
hora facket. Han hade studerat sig in uti alia de" hand-
lingar, som anda sedan stiftaren Gustaf III:s tid ftirvara-
des uti Kongl. Nummer-Lotteriets arkif. Han hade utrak-
nat, hvilka numror under den och den tiden mest utkom-
mit, pa hvilka den sto'rsta vinsten blifvit gjord, hvilka hade
den mesta sannolikheten for sig att utkomma o. s, v.

Dessa studier voro honom sjelf ej allenast till nytta,
utan afven en ma'ngd andra menniskor, som mot kontant
vedergallning erhollo del af hans forskningar och utrak-
ningar.

Hans sportier voro saledes ej obetydliga, men hvar-
till gagnade det? Han anvande allt hvad ban fortjente till
djerfva forsok mot sin herrskarinna , den nyckfulla gudin-
nan , och ban forsokte alltid fdrgafves.

Nu intra'ffade den rysligaste katastrofen i hans lif.
Kongl. Nummer-Lotteriet indrogs, och Napoleon Quatternin,
som i tjugo ars tid natt och dag funderade pa att spranga
gudinnans diamantborg, fann sig, i likhet med manga an-
dra olycksbroder, sjelf sprangd och ruinerad.

Vid 40 ars alder utkastad i verlden, utan tjenstebe-
fattning, som kunde fylla hans atra efter verksamhet, och
utan inkomster, som kunde fylla hans sma lefnadsbehof,
och boende i ett vindsrum, fern trappor upp midt i hjer-
tat af staden, otillganglig for alia, utom for en hard och

134

hjertlcJs hyresvlird, kastade ban blickar af den djupasle
anger tillbaka tffver ett forflutet lif och blickar af den mor-
kaste fortviflan mot ctt kommande.

Han fodde sig med renskrifning och bokforing hemma
bos handtverkare ocb bibeholl sin rang ocb titel af Kongl.
Sekreterare i f. d. Kongl. Nummer-Lotteriet. Men , nar
bans dagsarbete slutat, och natten lagt sin breda svarta
hand 6'fver hufvudstadens gator och stenpalatser, skred bans
la"nga, utmerglade gestalt fram och tillbaka utanfor f. d.
Kongl. Nummer-Lotteriets bus.

''Der — der/' suckade ban, "der sutto Direktcirerna
och sago betydelsefulla ut — • der stod barnhusgossen, delta
lyckans barn, och med forbundna ogon grafde i nummer-
hjulet, der stormade folkmassan — der, der satt jag -
jag sjelf och spelte bort mina 40 skona Sr!"

Sa suckade och klagade ban for vindarna, som har-
monierade med honom, tilldess ban, genomtrangd af dem?
gick in p& den narbelagnaste kallaren, der ban intog den
vanliga qvallsupen med kringlan och olglaset, hvarefter ban
borjade den modosamma farden uppfor de fern trapporna,
hvilka voro af murket trii och bestandigt hviskade i bans
o*a foljande hugsvalande ord: "Herr Konglig Sekreter, om
eiden blir los i detta bus, som famnar en tid af trenne
Srhundraden, sS ar det ofantligt mycket lattare for er, an
fo"r alia de invinare, som bebo den stora staden, att bli —
innebra'nd."

135

Med dessa ord i sitt ora, insoirniadc han, dromde
om hur ban stektes och briindes, men vaknade, skalfvande
i alia leder af kold, ty rummet var kallt af naturen, och
eldningskonsten, af brist pa vana och ved, bannlyst der-
ifran.

. En natt hade ban likval en skonare drom. Kammar-
do'rren 6'ppnades, och in i rummet dansade en underskon flicka
med vingar pa skuldran. Vid narmare efterseende befanns
hennes ena fot hvilande pa ctt hjul. Hon stannade vid
bans siing. Forskrackt ville ban draga lakanet ofver huf-
vudet^ men, som han ma'rkte och erinrade sig att ban ej
bade nagot, krop han "under tacket; men, thyvarr, hade
tnren och malen gjort ta'cket genomskinligt, sa att den un-
derbara synen icke desto mindre stod klar for honom, be-
lyst af manens stralar.

"Min van, tag bort floret fran ansigtet," sade den
qvinliga gestalten, "och kann igen mig? jag ar lyckans gu-
dinna, din gamla matmoder, som inte vill, att hennes gamla
trotjenare skall svalta ihjel."

Vid dessa trosterika ord repade Napoleon Quatternin
mod och hof upp sitt hufvud och faste sina ogon vid hju-
let under bennes fma ot. Hans sko'naste minnen vaknade
till fullt lif.

"Det a'r kallt harinne, och du bor fern trappor upp,"
fortfor Gudinnan, "ocb detta ar bra hardt for en menni-

136

ska , som bar ett s§dant tacke och dessutom gikt i be-
nen — jag vill gora din lycka."

"Herre min Gud!" utropade Napoleon "blir det lot-
teri bar i landet igen."

"Nej," svarade den bevingade, "nej, delta otacksam-
ma land fortjenar inte denna lyeka!"

"Hvad skall jag d§ gora for att bli lycklig?" fragade
Quatternin med darrande stamma.

"H*ad du skall gora! — jo, du skall — "

Napoleon reste sig till halften ur sangen och spetsade
oronen.

"Du skall — • annoncera i Stockholms Dagblad."

"I Stockholms Dagblad!"

"Ja, for att soka dig en maka — och bar bar du
16 skillingar banko, for att betala annoncen med.'*

Quatternin sag ocksa ganska ordentligt en sextonskil-
lings bankosedel ligga pa* golfvet. Han bojde sig ned och
tog den 5 men, nar ban s&g upp igen, var gudinnan for-
svunnen.

Nar Quatternin om morgonen vaknade, fann ban se-
deln /under sitt hufvud. "Det var da inte en drom!" ro-
pade ban och rusade upp, for att klada sig.

I detsamma intradde staderskan, en gumma, och bur-
jade leta ofverallt i rummet.

137

"Det ar for markvardigt," mumlade hon, "da1 jag
baddade i g§r afse, tappade jag bestamdt en sextonskilling
— har inte herr Sektern — "

"Hvad for slag, din uggla!" ropade Napoleon 5 "har
ar en sextonskilling 5 men — "

"Det ar min det — herre Gud, hvad det yar bra!"

"Ar det madams? Det ar sa fan heller! — jag fick
den i natt af en gudinna och inte af en karng!"

"Och dermed kdrde han gumman ur rummet, satte
sig och skref foljande :

"En man i sina basta ar och af ett fordelaktigt ut-
seende 6'nskar formera aktenskap med nagot bildadt frun-
timmer, som fdrenar med ett alskvardt yttre ett litet ka-
pital, tillrackligt att 6'ppna enmindre, lonande rdrelse. Den
ha'ra reflekterar, behagade gifva svar i fdrseglad biljett till
Napoleon 1, 2, 3, 4, 5, som inlemnas pa Dagblads-kon-
toret."

Ofvanskrifna annons stod ocksa pafoljande dag gan-
ska ordentligt att la'sa i Stockholms Dagblad, till hela det
ta'cka konets behjertande.

Dagen derpa matte Konglig Sekreteraren Napoleon
Quatternin med stora steg afstandet mellan Brunkebergs
brunn och Malmtorgsgatan a Norrmalm. S:t Clarae tornur
slog 7? och ett fruntimmer i svart hatt och kappa, sva'n-
gande en hvit nasduk, visade sig pa besagda plats. Herr
Quatternin narmade sig henne.

138

"Om forlatelse , fragade ban nagot sviifvande pa ma-
let, "om forlatelse, skulle det vara del fruntimmer, som i
dag va'rdigats besvara annoncen till Napoleon, 1,2, 3, 4, 5?"

"Ja, min herre, ja — det a'r jag."

Manen gick i detsamma ur molnen och skot genom
"Lilla Vattugrand" sina strSlar rakt imellan de samtalan-
des ansigten. De sago nagot forbluffade pa hvarandra.

Man talar mycket om "aktenskapstycke." Kanhanda
var det upptackten deraf? som fororsakade forbluffningen,
ty likbet, bSde hvad ar och ansigtets knotigbet betraffade,
sko'njdes tydligt i de tvanne ansigten, som, ehuru beteck-
nande en mangd bedragna forboppningar, likval noga be-
skadade hvarandras drag.

Sedan nyfikenheten salunda blifvit miittad, skred man
till samtal, hvars betydelsefullhet a'r for naturlig, for att
tarfva en narmare utveckling. Nog af, vSrt unga par St-
foljdes till stora Badstugatan a Norr och uppstego i ett
bus uppfor 4 trappor och befunno sig i det ansprakslosa
rum , den skona bebodde.

"Jag bor 5 trappor opp, jag," ta'nkte Quatternin, "jag
3r henne saledes i ett fall ofverlagsen — Gud late bara
Ofverlagsenheten stracka sig till kapitalet ocksa!"

Man samtalade och samtalade, tilldess man belt na-
turligt afven kom till knuten om det der lilla kapitalet.
Fruntimret uppsteg och narmade sig en ofantligt stor kista,
som beherrskade kammarens ena born.

139

Napoleon kande sitt hjerta valdsamt klappa, ty hvar-
till begagnar man val sa'na der ofantliga kistor> om ej till
forvararande af silfver och andra redbarheter?

Kistlocket hojer sig> och det stora rummet a'r anda
till brSddarna fyldt mcd pappersluntor.

"Har, min herre," sade damen hogtidligt, "ligga tio-
tusen riksdaler, eller, kanske rattare sagdt, hvad som lig-
ger bar, bar kostat mig tiotnsen riksdaler!"

VSr hjelte sanker ned sina bander bland luntorna och
dtim om bans ofverraskning , nar ban finner hela kistan
full med lottsedlar, fran hvilka Kongl. Nummer-Lotteriets
bekanta stampel gapar mot honom!

Han uto'ser en forfarlig ed, kastar igen kistlocket, ru-
sar utfo'r de fyra trapporna, rusar uppfor de fern, kastar
sig pS sin sang, i kladerna och med en feber dertill pa
halsen, samt insomnar.

Och Snyo vid bans sang stod lyckans gudinna.

"Din gaining," hviskade bon, "du bar funnit lyckan,
och a'ndci skjuter du benne ifr&n dig med bada bander!''

"Har jag funnit lyckan!" skrek ban; "jag bar funnit
en qvinna med skripukansigte och en kista med lottsed-
lar! ha, ha!"

"Va'Ij imellan skrapukansigtet och kistan med lottsed-
larna uti, £ ena sidan, och tiggarstafven och anatomiesa-
len, S den andra!" infoll gudinnan, och forsvann.

140

Den olycklige Konglig Sekreteraren borrade hufvudet
djupt i kudden och pustade.

Men knappt hade morgondagens sol uppgatt, forra'n
Quatternin stortade hals ofver hufvudet till Badstugatan och
befann sig framfor skrapukansigtet, hvars egarinna noil pa
att branna kaffe.

Omhvirflade af den aromatiska angan, svara de hvar-
andra en evig karlek, hvarefter de ga ut tillsammans oeh
uttaga lysning till en christelig agta forening.

Nar skymningen inbryter, slapade fastman och fast-
mo af med kistan, hvilken med hela dess innehall, som
lades pa viktualievag , saljes for en summa af 4 Rdr Rgs.

Med dessa 4 Rdr g§r Napoleon Quatternin till en
Kollektor for Rongl. Danska Nummer-Lotteriet och tager
1, 2? 3, 4, 5; p§ en sedel.

Och si — tack vare gudinnan med hjulet — alia
de fern numrorna utkomma, och si — vinsten blifver tio-
tusen riksdaler Bankomynt.

Kongl. Sekreteraren i f. d. Kongl. Nummer-Lotteriet,
hogadle herr Napoleon Quatternin, tager dessa tiotusen jemte
sin hustru och flyttar med alltsammans till en smastad,
der han oppnar, sasom i annoncen utlofvadt var, "en min-
dre, 16'nande rdrelse" och blir en valbehallen man.

Han hatar bus med fern trappor uti? men han beun-
drar det Danska Lotteriet och ar nu en af den Skandina-
viska ideens fornamsta fdrsvarare.

141

inert JFoget&oet.

Hvad bar du der? . . . Ett fogelbo, jag tror.
Du bar dS stulit dem fr§n deras mor?

112

De anna spada, som ej flyga kunna! -
O barn , hvad du a'r grym ! - - kan du ej unna
Dem frihet, solljus, luft och modersvard? —
Hva<l menniskonaturen dock ar hard I

Hur hiirjaode den ja'gtar efter allt,
Som eger lif och stamina och gestaltl
Ej fisken far i boljan ostord vara,
Ej fogeln, glad och fri, kring rymden fara . . .
O gosse, nar du rofvade de sma,
IKi gjorde ondt, men tankte ej derp§.

Ihi a'mnar stMnga in dem i en bur:
Men vet, det a'r ej foglarnas natur,
Alt mellan st^ltradsgaller fangar vara,
Langt bort fran sina likars glada skara.
Och dessa spada . . . hvem skall varda demr
Sa tidigt ryckta fran sitt modershem?

Af torst oeh hunger skall du se dem do',
Fastan du bjuder vatten, gra's och fro.
Och de, som skaptes att med ledig tunga,
Den Hogstes nad och allmagt ljuft besjunga, ...
Att, under frojd och jubel, prisa Gud . . .
De skola endast hoja smartans ljud.

143

Se, modern kommer ifran narmsta lund,
Sa langtansfull, med grona blad i mimd;
Sc hur hon, trdstlos, "omkring tja'det svingar,
Och jemrar sig och slar med siria -vingar. —
0 du, som storde hennes modersfrojd,
Hur kan du vara lycklig och fornojd?

Wilhefomna.

144

Svensha Folhdragter.

Hosfdljande planche forestaller, langst till hoger, en
Rattviks- och en Morakarl samt en kulla fran Leksand och
till venster ett Wingakerspar. Dalfolket bibehaller annu
sin gamla dra'gt, densamma, som fordom var den vanli-
gast brukliga i Sverige. Att Dalkarlen annu under Gustaf
Wasas tid var kladd pa samma satt sora nu, bevisas bland
annat af de bilder af Morakarlar , som annu finnas i det
gamla rum p£ Oinas herregard, der Gustaf Wasa hvilade
under natten, och der ban af matmodern i huset raddades
undan Danskarnes fdrfoljelser. I Sveriges historia hafva
dessa hvitrockade bonder mer an en gang upptradt sasom
de, hvilka gjort slag i saken, som man brukar saga. Un-
der Engelbrecht Engelbrechtsson drogo de ut och befriade
landet fran Erik XHIrs utlandska fogdar^ under Sten Sture
d. A. faktade de manliga pa Brunkeberg och utgjorde stiin-
digt Sturarnes starkaste stod^ med Gustaf Eriksson fralste
de slutligen faderneslandet for alltid fran utlandska konun-
gars fdrtryck. Det ar ett kraftfullt och hardadt mennisko-
slag, detta,, som bebor fjellarna imellan Dalelfvens begge
grenar^ och Biskop Jons Beldenack hade allt skal till sitt
yttrande: Ett folk, som ater barken af trad och dricker

vatten

145

vatten, kan icke fancn tvinga, an mindrc nagon man. Dcnna
kraftfullhet och nojsamhet med litet utmarker a'nnu i dag
Dalkarlen, som ickc \anslagtats fran sina fdrfaders striif-
samhct och arbctsamhet. De skaror af Dalfolk, som van-
dra omkring i landct for att so'ka arbete, utmiirka sig 6f-
verallt genom storsta Hit och sparsamhct samt forsumma
aldrig att till sina hcmmavarande slagtingar hemsanda stor-
sta delen af hvad de fdrtjcnat. Balarnes magra jord kan
icke gifva folkct tillrackligt uppehalle^ och de hafva derfore
blifvit nddsakade att pa detta salt forskaffa sig sin foda,
hvarjemte de a'fven utmarka sig genom atskilliga hussloj-
dcr samt \isa myckeri mekanisk skicklighet. Sa foifardi-
gas t. ci. af Morakarlarne ur, hvilka stundom aro verkliga
konstverk, och at qvinnorna hararbeten, 'som ba'ra vittne
om bade konstfardighet och smak. I Elfdalen ger arbetet
vid porfyrverkct en stor del af denna socikens iniievanare
dess uppehalle. Dalkarlens karakter utmarkes iinnu, lika-
som fordom, af redlighet, trofasthet och kraft. Han a'r
kiind for sitt goda forstSnd och liar mest bland alia bibe-
hallit den ,gamla Svenska frimodigheten och rattframheten.
Det ar blott att onska, att de ta'ta utvandringarnc icke matte
till hembygden hemfora sydligare orters Hard och sedefdrderf,
Wingakers socken a'r bela'gcn i vestra delen af So'der-
manland pa gransen mot Nerike och icke langt ifran sjd'n
Hjelmaren. Man anser namnet Wingaker harleda sig film
de gamla Vikingarae i det fordom af yattcndrag starkt ge-

10

116

nomskurna Sodermanland, s& att Wingaker skulle rara en
sammandragning af Wikingaker, och felket afkomlingar af
Vikingarne. Den i denna trakt brukliga dragten ar bibe-
hallen sedan langliga tider tillbaka, och det finnes till oeh
med ett Kungligt pabud, som stadgar boter for den, hvil-
ken aflagger densamma. Karleken till det gamla och fast-
hallandet vid forfadrens bruk bar likval mer an fruktan for
boterna verkat till dragtens bibehallande. Wingakersfolket
ar gastfritt, gladt och godsint samt utmarker sig i allman-
het for vackra anletsdrag. Jemte akerbruket drifva Wing-
Ikrarne en viss industri och forsalja i kringliggande pro-
rinser dess produkter, bestaende i humla? iarft och vad-
mal m. m.

147

Carl Ton Linne.

CARL voi\ LINIVE, den skarpsinniga grundlaggaren af ett
nytt och annu alltid sasom ett masterverk erkandt system
i Botaniken, foddes 1707 pa1 Komministerbostallet Rashult
i SmSland. Hans fader var Komminister och onskade af-

148

ven uppfostra soncn till dct andliga standet; ja, modern
hade gjort ett 16'ftc, alt dctta skulle ske. Men gosscn var
icke nojd med de vanliga skolviigarna, utan vistades hel-
dro i den fria naturen, for att uppsoka vcxter, hvarforc
b&de lararne och fadern menade, att ban vore oduglig Co'r
YCtcnskaperna och horde sattas i lara hos nugon handt-
rcrkare. Till all lycka upptiickte Lakaren Rothman gos-
setis anlag och undervisadc honom. Ledd af honom och
den gamla Professorn Stobceus i Lund, staderade den unga
Linn^ flitigt botanik och lakarekaosi. Pa en liten utflygt
till Upsala blef ban bekant med den beromda Celsius, hvil-
ken forvanades ofver den unga mannens kuuskaper ach
tog honom till sig sasom medarbetare till det verk om (le
vexter, hvilka omtalas i Bibeln, som Celsius holl pa att
utgifya. Genom Celsii rckommendation fick Linne, eller,
sSsom ban d5 annu hette, Linnaeus, uppdrag att go'ra en
resa i Lappland. Med 60 Riksdaler i fickan tillryggaladc
Linn^ till hast pa 6 manaders tid flera hundradc milsviig;
en ladcrrenscl med payper ocli skriftyg samt nagra fa skjoF-
tar och strumpor i en kappsiick utgjordc alia bans rcssa-
ker? hcla bans egendom. Resultatet af bans forskningar
p§ denna resa blef bans bcskrifning ofver Lapplands Flora,
hvilken ban ntgaf pa ett siitt, som sedan tjenat till mo'B-
ster. Sedan ban annu en gang, nu bclcdsagad af Stskil-
liga unga rniin, besokt Lappland, begaf ban sig ar 1735,
numer J^icdicXix Doctor, till Holland, for att der under

149

bcrtimda lUkare fullkomna sig i sin vctenskap. Hans re-
dari da1 lika vidstrackta som sakert grundlagda kunskaper*
vackte bar beundran af de most beromda la'kare i alia ti-
der, och snart crholl ban uppsigtcn ofver de stora Clif-
fordska tradgardarna med 1000 Gulden i Ion. I denna
-angenama stallning fann ban tillfalle at't till ett nytt sy-
stem, bvilket innefattade de stdrsta forbattringar, ordna de
id£er, som lange lefvat bos honom, och hvilka ban redan
offentliggjort i sarskildta skrifter. Genom betraktandet af
mer an 7000 olika vexter hade ban funnit, att standarnes
antal och pistillernas beskaffenhet i blomman vorc 'dennas
egentliga urskiljande kannemiirken. Derefter ordnacte ban
dessa vexter i 24 klasser och 1174 slagtcn. Hela den ny-
are botanikcn hvilar pa den beromda mannens vigtiga upp-
tfickter, bvilka ban framstallt i en mangd skrifter, dem
utr^mmet bar fdrbjuder att upprakna. — Linn^ besdkle
derefter London och Paris, men atervande sedan till Stock-
holm, der man i borjan icke insag bans viirde, tilldess
ban vackte uppseende genom synnerligen lyckade kurer.
Drottning Ulrika Eleonora antog honom till sin lakare o<^h
forskaffade honom en indragtig plats vid Amiralitetet. Ufen
Linne onskade att uteslutande kunna egna sig at sin a'lsk-
lingsvetenskap , botaniken. Konungen uppdrog honom der-
fore att genomresa hela Sverige, och efter denna resas
slut utnamndes ban till Professor uti Botaniken i Upsala
1742. Har arbetade den larde forskaren, iilskad och aktad

150

af sin Konung, likasom af sina ambetsbroder och larjun-
gar, beromd i hela Europa sasom grundlaggare af ett nytt
system, a'nda till 1774, d& ban blef rord af slag. Annu
lefde ban nagra a>; men bans helsa blef allt svagare, till-
dess ban stilla afled den 10 Januari 1778. -- Linne' \ar
en man med undersatsig, men stark, kroppsbyggnad , hvil-
ken, i forening med ett orubbligt mod, satte honom i st£nd
att utharda de besvarligaste resor under kold och umba-
randen af alia slag. Till karakteren mild och hjertlig, bru-
sade ban latt upp i vrede, men var lika la'tt att ater for-
sana. Ur bans lifliga oga framstralade den skarpsinnighet,
h?ars upptackter grundlagdt och tryggat bans a'ra. - - Ve-
tenskapernas historia framstaller Linne" som en af de sa'll-
synta man, hvilka genom kallelse, kraft och ihardighet ur
sv&righeter och torftighet arbetat sig upp till ara och val-
stand. Hans lefnad talar till hvar och en: JKann dig sjelf!
Va'lj derefter din bana och hall dig fast dervid med man-
Hgt mod, da skall du segrande och valsignad framga till
odi med ur striden med 6'det och i hvad fall som heist
vinna en stallning i lifvet, der gagnelighet och tillfredsstal-
lelse icke felas! Linne's ben hvila i Upsalas herrliga Dom-
kyrka, der en minnesvlrd 6'fver honom finnes rest, fo'rfar-
digad af Sergels mastarehand, och i den Botaniska la'ro-
salen vid Upsala Universitet finnes bans kolossala bildstod,
huggen i marmor af Bystrom.

151

George Louis Leclerc, Grefve DE BUFFON, hvars geni-
alitet och outtrottliga verksamhet naturvetenskapen bar att
lacka for ett vasendtligt steg framSt, foddes den 17 Sep-

tember 1707. Hans far var Parlamentsrad i Dijon, och
Buffon lade grundcn till sina studier i denna stad? dcr ban
synnerligast utmarktc sig i mathcmatiken. Men en resa
till Italien, hvars rika skonhct hos honom va'ckte forut al-
drig anade tankar, gjorde honom till en uteslutande dyr-
kare af naturen. Han ville genast gora henne till det enda
foremalet for sina studier; men bans far, hvilken envisa-
des med att ban skulle blifva jurist, skickade bonom till
Angers. En duell tvingade honom att lemna denna stadj
ban begaf sig till London och upptradde der for forsta
gangen sasom skriftstallare med nagra ofversattningar af
Engelska vetenskapliga verk. De vunno allmant bifall.
Konungen af Frankrike horde bans kunskaper berommas,
kallade honom till Paris och anstallde honom sasom inten-
dent ofver Jardin Royal (1739). I denna stallning 6'fver-
lemnade sig Buffon nu ostord at sin alsklingsvetenskap,
hvarjemte ban la't anlagga nya byggnacfer, grundlade ett
eget Naturhistoriskt kabinett, till hvars forokande ban satte
sig i beroring med alia kanda delar af jorden, och upp-
byggde en stor sal till offentliga forelasningar. Hans namn
hade inom kort vunnit sadant rykte och forskaffat honom
sadan vordnad, att till och med sjorofrarne, hvilka den ti-
den tagit 6'fverhand ofverallt, pa 6'ppna hafvet lemnade bans
egendom oantastad. Man berattar, att en kapare, som ta-
git ett Franskt handelsfartyg, latit till Buffon 6'fversanda alia
de effecter, som buro bans adress. Efter 10 Srs fortsatt

153

stadium af sa1 val vetcnskapcn sjelf som af konsten att
forfatta, utgaf Buffon 1,6'rsta delen af sin Naturhistoria, cf-
ter hvilkcn de iifriga banden foljde pa" langre tids mellan-
rum. Hcla Europa forvanades ofver den djupa grandlighe-
ten i bans verk, ofver nyheten och sanningen i de genfali-
•ska upptackterna , i uppfattningen och bevisningen, afven-
som ofver den smakfulla, lika klara som sprittande, stil,
hvilken den beromda forfattaren utvecklade i delta arbete,
som med ra'tta betraktas sasom en grand val till den nyare
Naturvetenskapen. Men det nya? afven hiir det upptrader
med forntiftets ocb sanningens ra'tt, bar alltid sina fiender
bland dem, bvilka balla sig fast vid det gamla, dels af
okunnigbet, dels af egennyttiga afsigter. Afven Buffon er-
for denna stadse sig fornyande fiendskap emot de upptack-
ter, for hvilka ban med sitt \erk brot vagcn. Sorbonne
(Theologiska fakultcten \id universitetet i Paris), bvilken
da belt och ballet stod under de andligas inflytelse, upp-
tradde skarpt emot honom. Men Buffon drog sig sken-
bart tillbaka ocb latsade gifva efter, men fullfoljde likval
sin en gang p&borjade bana, tilldess den hogljudt forkun-
nade sanningen vunnit stadga genom sig sjelf, och bans
Gender maste tystna, 6'fvervunna af folkens rost. — Hum
flitigt och ihardigt Buffon alltid beholl i ogonsigte sitt syf-
temal, bevisar bans afhandling ofver Staten, hvilken ban
upplaste i Franska Akademien. da ban §r 1743 upptogs
till ledamot af densamma. Hemligheten af sitt den tiden

154

ouppnadda skrifsatt framlade ban deri och visade, hum
han icke skytt nagon moda, for att genom iakttagelse och
flit ftirskaffa det vetenskapliga innehallet a'fven formens
skonhet och behag. I bans verk ar hvarje sarskild afdel-
ning utarbetad med lika omsorg, alia de beskrifna forema-
len framtrada med k\arheten af en tafla, ja, mer a'n detta,
med fullkomligt lif for Lasarens infe oga. Skonast tankt
och utford a'r bans framstallning af de sinnliga fdrnimmel-
serna bos menni&kan. - - Pa sin landtegendom , hvilken
Ludvig XV upphojt till Grefskap, dog ban, 80 argammal,
den 16 April 1788. :*Sa'IlaTi bar e* stor man vunnit en sa-
dan lycka som han? den, att lofprisas lika mycket afsem-
tid och eftferverld.

Svcuska JLniickkiis Uniforiiier.

Hosfoljande planch forestaller den nya uniform, som
hadanefter skall Mras af Svenska armden. Den syncs pi
engang enklare och andamalsenligare an den hittills bru-
kade, och vore det att onska, att den icke sa snart blef
utbytt mot nagon annan. Man bor kunna hoppas, att den
tid ar forbi, da soldaten ansags for en docka, hvilken man
roade sig att mangfaldiga ganger af- och paklada, ungefar
sasom barnen gora med sina.

S y K N S K A A K. M K K N >S UNIT f ) K M H

BR1TI.S
MUSEU

3 APR 'so !
NATURAL j

155 v

BERNHARD af Weimar foddes den 6 August! 1604 och
var aldsta sonen af Hertig Johan III af Sachsen Weimar
samt bans gemal Dorothea Maria. Han var knappt ars-
gammat , nar bans far dog, och i sitt 13:de ar forlorade
ban afven sin mor. Ar 1619 besokte ban, tillika med sin
bror Fredrik Wilhelm, universitetet i Jena, Som da stod
i sitt flor. Bagge broderna insjuknade i kopporna, Fredrik
Wilhelm dog, Bernbard tillfrisknade , foljde liket till Wei-
mar, men kunde icke formas att atervanda till Jena. Han
lefde sedan omvexlande i Weimar och Koburg. Hans ve-
tenskapliga utbildning hammades genom bans larares pe~
danteri, och i de sednare aren klagade ban sjelf ofver de
f£ framsteg ban gjort. Men bans fortraffliga hufvud ersatte
bristen^ ridderliga ofningar starkte bans kropp, ban hatade
veklighet, prakt , sloseri och omattlighet i mat och dryck,
som var den tidens herrskande last. Afven kyskhet horde
till de dygder, som prydde den unga fursten. Han egd£
med ett ord hvad hvarje yngling skulle 6'nska sig att ega ,
en frisk sjal i en frisk kropp.

156

Kriget var den tiden det enda medlet att utmarka sig,
och Sernhard hade Uinge deltagit i 30-ariga kriget pa pro-
testanternas sida. I lagret vid Werbcn infann ban sig has
Gustaf Adolph, mottogs af Konungcn med stor utmarkelse
och utnamdes till ofvcrste vid bans lifregimente. Han foljde
sedcrmera Gustaf Adolph pa bans segertag genom Tyskland,
tag efter Konungens dad i slaget vid Liitzen befalet 6'frer
hareii och forde Svenskarne till segern. Derefter erofrade
ban Regensburg, der ban den 5 November 1633 intagade
i spetsen for sina trupper under protestanternas jubel fse
planch en). Efter forlusten af slaget vid Nordlingen, gick
ban med sin amide i Fransk tjenst och erofrade Elsas, men
blef , da Cardinal Richelieu bdrjade frukta for att ban ville
gora sig till sjelfstandig herre ofvcr detta land, genom
Cardinalens handtlangare, sasom det med ska'l tros, for-
gifven 1639. Hans brostbild pryder fotstallningen af Gu-
staf II Adolphs staty pa Gustaf Adolphs torg i Stockholm.

' MUS

3 AJ:-

NATURAL
HISTORY

.

MOT S OTA MAMMA.".

Modern och Barnet.

1 en ljuflig inorgonsluinmcr
Ligger an den unga modern,
Medan spada dottern vaknar
Och, lik varens glada larka,
Jublar St den nya dagen. —
Lcendet pa moderns lappar
Vittnar skont om ljufva dromrnar,
Oin en andeverld, som gastfritt
Oppnat sina silfverportar?
Smyckade af guld och perlor;
Om en verld af morgonrodnad,
Solljus, fja'rilar och blommor,
Dufvors smek i myrtenlundar
Och kaskaders friska perlregn
Mellan glodandc oranger.
Snart dock denna ljusverld flyter i
Bort pa drommens ethervagor,
Och en annan, icke mindre
Ljuf, den unga qvinnan tjusar.
Nu hon drommer, att i skotet
Af en lofeal, konstigt flatad ^^3l
Utaf doftande syrener,
Kaprifolium och murgron,
Hon i stilla tjusning sitter
Jemte honom, hennes make,
Hennes alskling, hennes afgud,
Som for fyra somrar sedan
Mottog hennes ed vid Hymens

rsH

MUSEUM

3 APR*30

i- *

NATURAL
HISTORY.

Helga, blomsterprydda altar.
Djupt forsjunten i hans asyn,
Tycker hon, att solen skincr
Klararc, att vinden svalkar
Friskare, att blomstren dofta
Ljufvarc, och fogelskaran
Qvittrar skonare pa traden.
-Sist hon drdmmer, att den lilia
Dottcrn, henries sjals fortjusning,
Henncs framtids hopp och stolthet,
Pa en engels Uitta vingar
liar glad i hcnncs armar,
Trycker sig till hennes skOtc,
Och i ogonblicket kanncr
Hon omkring sin hals, den hvita,
Utaf gracers bander danad,
Tvanne • spada armars boja.
Nu hon vaknar, och dess blickar
Mota tviinne Unglaogon,
Bla? som himlcn pS en vardag ,
Lockar, gula sasom solens ,
Kinder, sasom rosens skiftning,
Om man laggcr dem mot liljan^
Och tva liippar, mjuka, roda,
Fylliga som dalens kovsbar,
Ropa hogt: Mm sota mamma!

Wilhelvn-ina.

157

EII JEiig'elsfe Raiiare.

Lord D . . . reste en vacker sommarnatt fran London till-
baka till sitt landtgods. Icke anande nagonting ondt, salt
ban i sitt oppna akdon och gladde sig at den uppfriskande
svalkan, foglarnas sang ocb den magiska belysningen fran
manen , hvilken kastade sina str§lar fran en alldeles moln-
fri himmel. • — Pldtsligen kom en ryttare galoppcrande emot
honom. -- Min herre, tilltalade ban lordcn och strackte
fram en kanin at honom; var god ocb se p& den vackra
kaninen! Kop den af mig! — Inte behofver jagden,s\a-
rade lorden med tamligen straf ton. — Det kan jag va'l
forstS, var ryttarens svar^ men jag behofver penningar. Ni
mSste derfore vara god och kopa den af mig. lian drog
nu fram en pistol och tillade vunligt ofvertalandc: Kaninen
ar icke dyr; ni fc?ir honom for dc 2000 guineer? som ni
bar bos er. — Lorden hade verkligen lyft dcnna summa
bos sin bankir i London och insag nu tydligen, att Ijan
hade for sig en \al underrattad stratrdfvare? hvarfdrutan
pistolen var ett sS talande skill for kdpets afslutande, att
ban ansag for biist att utbetala de 2000 guineerna. Rdfra-
ren kastade kaninen 1 akdonet och sprangde sin rag med
sitt byte.

158

Den man, som utforde delta djerfva vagstycke, var
ingen rofvare af profession. Han var handlande i Londonj
olyckshandelser, bedragliga galdenarer och en talrik familj
hade bragt honom na'ra tiggarstafven. Handelsevis hade
han varit hos lord D:s bankir, nar denne at honom utbe-
talade de 2000 guine'erna, och lorden derjemte berattade,
att han samma natt a'mnade atervanda till sin landtegen-
dom. Da vaknade uti kopmannens af sorg och oro son-
derslitna sjal plotsligen den tanken: om du hade dessa peri-
ningar skulle du vara fri frSn all din nod 5 och den brott-
sliga tanken mognade snart till handling. I besittning af
denna summa, reparerade han icke allenast sina i oord-
ning komna affa'rer, utan blef derjemte genom lyckligaspe-
kulationer inom nagra ar en valmaende man och Htnjotof-
verallt del basta rykte.

159

Oaktadt den forsta bestortningen, hade likval lord
D . . . vid det klara manskenet i sitt minne inpraglat den
besynnerliga kaninhandlarens anletsdrag och hela yttre ut-
seende sa" noga, att ban for alia sina bekanta, med hvilka
ban talade om sitt afventyr, p&stod, att ban skulle ka'nna
igen rofvaren bland hundrade. Sa ofta ban i London eller
p& nagot annat stalle, synnerligast pa marknader, vid kapp-
ridningar eller andra dylika offentliga tillstallningar, kom
tillsammans med mycket folk, forsummade ban derfore al-
drig att monstra de narvarandes fysiognomier, men alltid
forgafves.

Efter ungefar 6 ars forlopp gick ban en gang in i en
handelsbod, for att kopa nagonting. Yid forsta blicken pa
kopmannen, igenkande ban genast kaninhandlaren, ehuru
dennes drag aldrats och sagos lidande ut. Fast 6'fvertygad
om sanningen af sin upptackt, begarde ban ett samtal mel-
lan fyra ogon med kopmannen. Darrande betraktade denne
honom och fo'rde honom in i sitt rum. — Min herre, yt-
trade nu lorden, kaninen, som ni anfortrott mig, bar blif-
vit med all omsorg vardad. Han bar blifvit valfddd,vac-
ker och klok, kan till och med tala och bar nu gifvit mig
det radet att aterlemna honom at bans gamla husbonde.
Jag ber er derfore att genast kopa den tillbaka. Ni vet,
bur mycket den kostar. — Med dessa ord drog ban upp
en pistol ur fickan.

160

Kopmannen afhorde honommed tvungcnkold och svarade
derpa : Min herre! er fordran ar ganska billig, till och mod
utan afsecnde pa den vcxcl , som ni nu presenterar. Del
gla'der mig att genast kunna uppgora min skuld. Dettvungna
lanet bar varit mig ganska nyttigt; jag ar er skyldig icke
allenast kapitalet, utan afven rantorna, ja, bela min val-
fard. Hvad kaninen betraffar, som fcan gifva ett sa godt
rad, anser jag for bast, att ni behaller bonom^ mig kan
ban nu mer icke gora nagon nytta.

Han uppraknade nu at lord D . . . de 2000 guineerna
med 6 ars ranta, bonfoll om lordens tystnad med kanin-
handeln och erholl dcnnes 16'fte. Lorden boll ocksa, sitt

ord

161

ord, a'nda tilldcss kopmannen var dod, och till och med
derefter yppade han icke bans namn af aktning for bans
familj. — Den sistnamnda erholl underrattelse om saken
genom en skrift, som kopmannen sjelf efterlemnat, hvari
han troget berattade handelsen och tillade: forst fran det
ogonblick, da jag med min egendom till en del godtgjort
min svara skuld, blef jag ater i stand att till nagon del njuta
af lifvet. Derfdre rader jag mina barn, att a'fven i ytter-
sta rioden, for hvilken Gud matte bevara dem, alltid mot-
sta frestelsen ait vilja hjelpa sig genom ett brott, ty kan-
slan af rniri straffbarhct bar pinat mig sa oupphorligt, att
jag heldre skuile vilja verkligen gripa till tiggarstafven an
ater en gang bara dessa 6 arens pinande smarta.

11

162

Till Hans Hongl. Hoghet

Prills GtUSTAF.*

Med Sverges frejdade och stora minnen,
Ar furstenamnet Gustaf sammanvext.
Ja, Carl och Gustaf bilda ingangstext
Till mangen skildring, som for Svenska sinnen
Ar helig, lik en moders sista bud?
Och trostande lik tanken pa en Gud.

Yar a'dle Konung visste det. — • Han tande
Sin offergard At helga minnens grafr
Da dessa namn han sina soner gaf.
Sjelf Svensk till hjerta oeh till sja'l, han kande,
Att namnen Carl och Gustaf ha en klang
Lik malmen, som ur Svenska klippan sprang.

Prins Gustaf! Du, som ar af o'det korad,
Att nara Skandiens tvillingthroner sta?
Du skall nog helgden af ditt namn forsta*.
Se, Sveas modersblick, af gladjen t&rad,
Se, hur den faster sig med va'lbehag,
Pa dina ljusa, milda anletsdrag!

BRITISH
MUSEUM

3 APK*30

NATURAL
HISTORY.

163

Af dig hon vantar alia furstedygder ,
Ej blodig hjeltebragd, vid trummors dan 5
Hon vill att du, en viirdig Oscars son,
Skall ha'gna fridens trad i vara bygder
Och skont forhoja dubbelkronans glans
Med kunskapens och snillets grona krans.

SI tag, du a'dle kungason, v&r hyllning,
Och glad dig, att det verklig karlek ar,
Som Sveafolket dig till offer bar,
Ej smickrets falska, glimmande forgyllning,
Ett offer af allt redbart, varmt och godt, —
Ej tvangets gard at furstenarnnet blott!

Ty Nordens folk ar starkt, Hkt bergens ha'llar,
Och fritt, Hkt omen, som i klyftan bor.
Sin vagn han rullar an, den gamle Thor,
Och Balders minne bor bland Yara fjallar^
S& lange skall ock nordisk mannatro
Och mannakraft i vara bjertan bo.

Sa lange skall ock Svensken villigt vaga,
Sitt lif for Kungen oeh hans hela att,
Och oforskrackt, fo'r Sanning och for Rdtt
Han, om si fordras, vill i striden t&ga,
Men dro'jer heist i alskad fosterbygd,
I sekelgamla ekars milda skygd.

164

Sa sprid, o Gustaf, fran din furstekrona,
Den glans, som Brage kring din hjessa got,
Da ned till dig pa luftens Strom ban flo't,
Och lat sin harpa vid din vagga tona!
En adel, riktbegafvad fursteson,
Du siikert blir om folkets ka'rlek man.

165

Ej om de Peliders vredc
sjunger jag; nej, annan ar
striden, som nu uppror verlden,
annan ock var hjeltehar.
Ej det galler^har ett Troja,
nej , men dock ett Ilium
storma vi, med torn och vallar:
Kampar! tagen edra ram!

Upp da, vara dars Atrider!
upp Patroklus och Achill!
Upp Meriones till striden,
upp hvar en, som segra vilH
Upp, o Nestor, vis i radslag!
Ajax upp, du harars vakt!
Upp, Tydides spjutbetvingarn!
Upp, du hela hjeltemakt!

166

Ej kanoners kopparmunnar,
hofvas denna kamps natur;
nej, men andens eld och ordet
thordonsljungande derur.
Upp — och iSt min mun da tala
spjut och svardshugg pa en gSng,
for att lognens borg pS jorden
nederstorta med sin sang!

Skall jag denna borg val skildra
bar for Eder? Gifven akt!
Den a'r full med afgudsbilder,
som bortgyckla andens makt.
Natt och mdrker aro borgens
riddersmanner: synd och h^n,
ofvertro och afgrundsblandverk
taga standigt till och fran.

Och en valdig skymningsdimma
har ett evigt flor der salt,
som utbreder 6'fver folken
sina dystra skuggors natt.
Aldrig halla varens drommar
intag der, ej solens glans^
I de morka dodens kamrar,
syns blott hemska s^okens dans.

167

Ugglor tjuta, ufvar yla
natt och dag kring torn och vail.
Svordomar och mened horas
der i brutna aterskall.
Basilisken och vampyren
bygga i dess skumma vrar,
och i dorrn med dolk i handen
mordet smygande framgar.

Som Pandoras ask den borgen
hemsk i langa tider statt,
ty utur dess afgrundsskote,
tusen elan den utgatt.
Strommar utaf blod ha flodat,
vrede, hat och hot och strid,
tusen ar och ater tusen ,
folk fran folk och tid Iran tid.

Dock nu a'r den dagen kommen^
da den stortas skall i grund,
icke sten pa sten skall lemnas :
Nu iir kommen domens stund.
Ty sa ropar folkens sta'mma:
"Ned igen i afgrundsnatt!"
Och Gud talar i sin vrede »
malet for ditt vald ar satU

168

Upp da, Herrans kampar alia,
Skaldcr! upp i ta'ta led,
foljen andens frihotsmaning,
all dess traldom storten ned!
Slungen edra sangers bomber
till det stolta fastets fall,
att till dodens katakomber
grusa murar, torn och vail !

Traden fram i snillets kransar,
a'dle kampar, tidens ljus!
svingcn ordets fria lansar,
sasom Luther forr och Huss!
Krossen alia morkrets Qettrar,
stormen dess afgudahus,
raskt, som omens fart och blixtens,
starkt, som verldshafsstormens brus!

Nu J veten, hvilket Troja,
bar jag sjunger och hvad harm,
som hos nya tidens kampar
kokar uti bjeltebarm.
Skalder, framat pa den banan,
dikten hvad det heter an :
Iliader , Messiader ,
blott ej slumren in igen!

169

2. Zuthers Bilttstoa i

" Wach anf, dreihundertjahr'ger Schldfer ,
Dick rufen wir einstimmig , inner li ch T

I Wittenberg pa torget,
st^r hog och gudamild,
af kopparmalmen formad,
med Bibeln uti handen,
den store Luthers bild.

De hapna folken skada,
den stolte mannen an
och tiinka pa del verket,
som fordom han utforde,
den hoga kopparman.

Helt plotsligt, nyarsnatten
vid midnattsklockans slag ,
man sag den bilden roras,
och koppararmen lyftas ,
att helsa Festens dag.

170

Han brot sin linga tystnad
med viildig stamma dH
och hdll en ny predikan,
om gamla ordets frihet,
fran menskobojor S&:

"Nu ar det aret kommvet
med mal for morkret satt,
d§ verldens fo'rste domes,
och folken vakna skola ,
ur trenne seklers natt.

Nu anden skall besegra,
all vantrons lomska bar:
hvar logn skall nedergdras,
och det bestS allena,
som ljus och sanning ar!"

Sa talte kopparmunnen^
pa en gang samma stund
en Strom af hanryckt gladje
och helig rysning tranger
till alia hjertans grund.

Du adla bild af koppar,
trad ned i folkens rad,

171

som en gigant och bringa
an till de djerfva orden,
De lika djerfva did!

3. IVw eMer at<iHff.

Nu eller aldrig s'en! Och dagen randas,
da verlden uti ljus och frihet andas,
och Kyrkan sjunger i uppstandelsen:
nu eller aldrig s'en!

Nu eller aldrig! Luther synes ater,
och fo'rr sitt lif an andens frihet later.
Han sina ord at vackta verlden ger:
nu eller aldrig mer.

Nu eller aldrig: forlaten har remnat,
som lange nog i morker verlden lemnat.
Vid ropet: varde ljus! den stortat ner:
nu eller aldrig mer.

Nu eller aldrig : Yiljen an J hvila ,
da skall ock ljuset ifran eder ila.
Upp ! horen christna harmonier sl& :
nu eller aldrig sa!

172

Nu eller aldrig: sen J karlcksflamman ,
hnr alias hjertan smiilta ljuft tillsamman,
och sjunka infor Gud i andakt nor,
nu eller aldrig mer I

Nu eller aldrig. Stora Peterskyrkan
sig vidgar sa for hela jordens dyrkan:
hvem, hvar och hnr man fragar icke der,
nu eller aldrig mer.

Nu eller ej ! — Gud ser fran himlathronen
och enar alia uti ende Sonen;
del stora ogonblicket inne ar
nu — eller aldrig mer!

Hvar och en af eder sliger: Jag ar Paulisk,
jag ar Apollisk, jag dr Cephisk, och jag ar
Ckristisk. Monrt Chris tus vara sb'ndrad?

PAULUS.

Hvad vart namn? Ack, namn vi hafva,
ifran verldens alia kanter:
Katholiker, Reformerta,
Grekiska och Protestanter.

173

Christ-katholsk och Apostdlisk'!
dessa ock nu vilja komma
till de mangahanda namnen
p& fritankare irrfromma.

Ja, vi hafva Orthodoxa,
liksom Rationalister,
Mystiker och Pantheister;
Men vi hafv7a inga • — Christna!

Utaf namn dock hvilken rikdom.1
Men uti den hela skara,
stiindigt fattas de, som endast
vilja sanna Christna vara.

Ack! en enda Christen kyrka
stiftom , slutligen, J vanner!
den en hvar, blott han ar Christen,,
glad och innerligt bekanner.

ijU8.

"Mer ljus!" sa ropar doendc den Skaiden,
som sjclf ett ljus mcd ljus upplyste verlden.,
och dfi hans 6'ga brastj i do'den han
forst ljuset lann.

174

Mer ljus! Hvad ord sa" skont, da* tusen, tusen
forklinga meningsldst i tomma luften.
Mer ljus ! mer ljus ! Hur hors den helsningen
i echot an!

Den fo'rsta sangens ton, liksom den sista
an fjerran, eller nara, ja, i doden,
den klinge sa1 i oupphdrligt brus:
mer ljus, mer ljus!

For dig, o verld, du manga ganger doda
och alltid dock pa nytt till lif uppvackta,
jag vet ej battre valsprak i ditt grus,
an det: mer ljus!

Ty ljuset kan pa denna mdrka jorden
for mycket ej for dina stoftbarn blifva,
derfo'r vi rope bar i grafvens bus:
mer ljus, mer ljus I

6. Befrielsen.

Den gamla Draken ligger krossadj
nu friheten mot ljuset ler
och lyfter vingarna fran jorden,
och later sig ej fjettra mer.

175

Den arga fienden — • en forste
for mdrkrets verld — uti sin natt
tillbakakrupit; hur han grumes,
Tor trots och vantro m&l ar salt.

Forr syntes jorden som en grafgard,
som lik dess alia vasenden,
nu hojer friheten sin vinge,
och hviftar lif i doden an.

Nu klappa alia hjertan ater,
af aldrig ho'rda jubelslag;
den hela vida verlden uppst§r,
att fira ljusets PSskadag.

Sextusen §r hon redan sofvit,
och ar nu andtlig fullsofd nog,
att skaka af sig alia baiuicn,
som vald och v^ild kring henne slog.

Och myndig nu omsider vorden,
ur dvalan vacker hon hvar sjal:
och ropar ut i alia lander:
Triumf! ej anden mer ar tral.

176

Angvagnar och Jernvagar.

Angans kraft var kiind redan, af de gamle, och det
berattas om Hero fran Alexandria, som lefde ungefar 100
ar fore Christ! fodelse, att han konstruerat en ihalig me-
tallkula, som fylldes med vattcnanga, och, na'r denna anga
utstrommade, genom hennes tillbakaverkande kraft fo'rsat-
tes uti en roterande rorelse. Men uppfmningcn fullfo'ljdes
icke vidare, och forst. i sednare halften af 17:de arhundra-
det finner man forsta sparen till en angmachin i den me-
ning, hvari delta ord Imikas af oss.

Markisen af Worcester och en Fransman , Samuel
Morelandj aro bland de forsta, som sokt frambringa me-
chaniska \erkningar genom angans kraft. Afven Fransman-

nen

177

nen Papin, iinnu i dag ryktbar genom den s. k. Papin-
ska grytan, anstallde manga forsok med instangda angors
kraft och kom till och med pa tanken att lata angan verka
pa1 en uti en cylinder innesluten kolf. Den Engelska kap-
tenen Savary hade pa 1690-talet kommit p& ungefar sam-
ma tankar och kan, eftersom han verkligen anvande sin
tippfinning till machiner, med tamligt ska'l anses sasom
ungmachinens egentliga uppfinnare.

Bland angmachinens sednare forbattrare bor man na'm-
na Engelsmannen Newcomen och Watt m. fl., tilldess
Amerikanaren Fulton kom pa den ideen att pa fartyg ap-
plicera angmachinen , hvilken hittills till det mesta varit
anviind att pumpa vatten ur grufvor, uppfordra malm, satta
machiner i gSng o. s. v. Fran Fultons tid har angfarten
med otrolig hastighet utbredt sig (>fver hela den civilise-
rade jorden^ insjoar och segelbara floder i Europa och
Amerika hvimla af angbatar, och genom Sngfartyg under-
halles regelbunden kommunikation till och med imellan
sjelfva verldsdelarna. Men a'fven delta var icke tillrackligt,
utan angans kraft har afven blifvit applicerad pa vagnar,
och afstftnden imellan lander och stader derigenom nu sa
forkoi tade , att man p& ett par dagar kan gora en resa,
hvartill fordom erfordrades veckor. Nddvandiga for ang-
farten pS land aro jernbanorna? uti hvilka angvagnstranerna
lopa, och hvilka afvenledes iiro en Engelsk uppfinning. De

fclrsta dylika aitiGcicla banor besto^o ,af tra, och pa dem

12

178

kunde en hast draga 4 ganger sS stort lass som pa en
vanlig vag; men efter Sr 1738 borjade man i England an-
lagga jernbanor for vanliga transporter, och dessa hafva i
sednare tider blifvit sa forbattrade, att en hast pa" en sa-
dan bana kan draga 10 ganger sa1 stort lass som pa1 den
basta stenlagda \ag. Den forsta Sngvagnen forfardigades
1802 af Engelsmannen Trewithik och Vivian, och denna
vagn kunde pi en jernbana draga 10 tons med 5 Engelska
•mils hastighet i tinimen. Denna Sngvagn forbattrades se-
dan 1814 af Engelsmannen Stephenson och har efter bans
tid blifvit allt rner och mer fulliindad.

En vagntra'n, sUdan den nu for tiden brukas, bcstar
af den egentliga Sngvagnen, eller lokomotiven, som sat-
tes i rdrelse af den pS honom befintliga machinen, och
med kedjor iir fast \id en fdrradsvagn, kallad tender, pa1
hvilken del erforderliga brannmaterialet och vattnet fores.
Efter tcndern och medclst kedjor sammanhiingande med
densamma fo'lja sedan vagnar for personer och varor. Jem-
>agarne hafva i vira dagar hunnit en sSdan betydenhet,
att de flesta Euiopeiska lander genomskaras af sUdana, och
afven i vait land aro \i pS ya'g att erhalla dem.

Man har tvifladt om behofvet af eller mojligheten att
anlagga jernvagar i Sverige. Behofvet af sidana va'gar tyc-
kas dock ligga tamligen klart i dagen i ett land, som 2U
sa glcst befolkadt som vart, och der afstSnden Sro sa" sto-
ra>3 att de sarskiMa provinserna va'l kunna bcfcofva mei

179

na'rmas den ena till den andra. Onckligt a'r, att jernva'-
garne mer fin n&got annat hittills ka'ndt medel befordra
kommunikationen pS land och derigenom underlatta cirkula-
tionen af de varor, som produceras iriom ett lands sa'rskilda
provinser. Man forestalle sig en jernvag dragen tvartige-
nom Svcrige, t. ex. frSn Goteborg till Stockholm; denna
vag genomskar flera provinser, hvilka derigenom blifva i
stSnd att forsanda sina produkter till dessa rikets bagge
storsta stader och genom dem sattas i forbindelsc med
liafvet, hvilket under nationernas barndomstillstand satter
en oofverstiglig grains for deras utbredning, men, nar na-
tionerna hunnit det stycke langre fram, utgor -del fornam-
sta sambandet dem imellan. Eller man forestalle sig en
jeruva'g fr^n Sldne till Goteborg eller Stockholm 5 en \ag?
som satter namnda rika provins i forbindelse med dessa
stader och gifver en debouch^ for dess produkter. Orn
nodvandigheten och nyttan af en sadan inrattning bor sa-
lunda icke .gerna nagot tvifvcl uppsta; men svarare blir det
onekligen att besvara fragan om mojligheten att i Sverige
anlagga en sadan. SS mycket a'r likval sakert, att med
de ofantliga framsteg, som vetenskapen gjort i vSra dagar,
en sSdan anlaggning numera icke kan ho'ra till omojlighe-
terna. Man ihogkomme dessatom? att i Amerika jernvags-
anla'ggningarne mSngengSng haft m&ha'nda storre svSrigheter
att besegra, men dessa likval kunnat lyckligen ofvervin-
nas. Genom en s&dan anlaggning skulle tusentals arhe-

180

tare finna sitt brod, den inhcmska industrien pS allt salt
lifvas, afst&nden forkortas, de langst in i landet belagna
punkterna sattas i gemenskap med hafvct, folkens stora
str&kvag, och Sverige icke langre genom sitt isolerade lage
nddgas i aratal vanta pa att blifva delaktigt? af de ofriga
Europeiska folkens uppfmningar och forbattringar i konst
och industri. Del ar pa dessa grunder, till hvilka vida
ilera skulSe kunna laggas, om utrymmet sSdant medgSfve,
vi bnska, att afvcn Sverige matte blifva delaktigt af dessa
formSrier, och kanhiinda iir icke den tid l&ngt borta, da
jern\agar genomskara vSrt land i alia rigtningar, och sjelfva
det ofruktbara Lappland, hvars omatliga mincraliska skatter
nu ligga till ingen nytta, och hvars skogar gagnlost bort-
ruttna, utgor en rik och tatt befolkad pro>ins, en ersatt-
ning for Finland, som p& ett sa skandligt salt blifvit oss
afhnndt. Har, sSsoin uti allt? hcter det:

Borja! till halften ar gcrningen gjord , nar du borjat,

o<h vSga.

Yugi blott vara vis!

181

Om Angkraftens

ftirsta anvand&nde t Sverige xnmt det* nu
angfartygs-leommunileationer*

Ar 1804, den 4 Maj, landstcg i Goteborg en man,
hvilken Sverige i framsta rummet bar att tacka for &ng-
kraftens forsta anvandande inom Riket. Denne man var
Samuel Owen. I stallet for att resa till Amerika, dit ban
iimnat sig, och der Sngans kraft var battre kiind an ban
ansag den vara i England, antog ban ett tillbud af
Cancelli-Radet Edelcrantz, som da var i England for att
inkopa machiner, att medfolja honom hit och uppsatta de-
samma. Den forsta Sngmachinen uppsattes bos fabrikor Frisk

182

pa Lidingon och kom i ga"ng julaflonen 1804. Tvenne andra
machiner uppsattcs i Kungsholms och LadugSrdslands br3n-
ncricr; en fjerde, hvilken Edelcrantz sjelf skulle begagna
till Eldqvarnen, yar for liten till andama'let, inko'ptes efter
gjordt anbud af interessenterna i Dannemora grufvor for
att lansa dessa fra"n vatten, och uppsattes afven af Owen.
Ar 1805 Sterreste han till England 5 men pa" Edelcrantz's
begaran kom Owen a"ter hit 1806. Den forsta mekaniska
verkstad i Sverige var den , som Owen tre ftr derefter,
1809, anlade. Forst a"r 1817 bdrjade han forRirdiga a*ng-
fartyg. Hans forsta forsok var med de nu sS kallade pro-
pellers. Kongl. Majrt la't pS DjurgSrdsvarfvet, bygga ett
fartyg som forseddes med bSde propeller och vattenhjul,
da resultatet blef for de senare. Sedan byggde Owen ett
fartyg med 6 hastars kraft, som kalladcs Amphitrite, och
delta fartyg var det forsta, som gick med passagerare. Det
gjorde sin forsta resa till Westerns marknad 1818. Man
(inner ha'raf, att Sverige denna gftngen , mot sin vana, ha-
stigt tillegnade sig en uppfinning af ovedcrsagligt national-
gagn. Det var forst 1813 man sa"g ett Sngfartyg klyfva
Themsens vSgor, och forst 1816 man sa*g detta hafsvidun-
der pa Seinen vid Paris. Nu , efter 27 3r, eger Sverige
57 Sngfartyg med 2,148 hastars kraft^ af dessa fartyg un-
derh^illa de nedanupptagna en regulier kommunikation s& \SI
mellan indices orter som 'Sverige och utrikes orter. FOr
den senare kommunikationen tillkomma dessutom 5 utldnd-

1&3

ska Bolag tillhoriga lingfartyg namligen : Furst Menschi-
kofT, Storfursten, Prins Carl, Christiania samt Drottning
Elisabeth.

I4oinmiiiiiliatioi£s-liiiicr.

Imellan Stockholm, <Abo, Helsingfors, Reval och S:t Pe-
tersburg, med Furst Menschikoff (90
hastars kraft) och Storfursten (80 h.
kr.) en g&ng i veckan.

„ „ Calmar, Ystad och Lubeck, med Svi-

thiod (100 h. kr.) och Gauthiod (120
h. kr.) en gang hvarje vecka.

?, „ Goteborg och Wenersborg, under hvil-

ken resa fartygen anlopa : Sodertelje,
Soderkoping, RodeSund, Bromo, Strom,
Mem, Motala, Sjotorp, Trollhattan,
Husbyfjol, Hajstorp, Arko, Berg, Fors-
vik, Wassbacken, Eken, Stegeborg,
Borenshult, Norrqvarn, Lyrestad, Nors-
holm, Safosund och Oxelosund, med
Polhem (32 h. kr.), Thomas Telford
(36 h. kr.), Daniel Thunberg (32 h.
kr.) och Erik Nordevall (34 h. kr.).
en gang h\arje vecka.

„ „ Carlstad, Goteborg och Wenersborg,

hvarvid fartygen, utom en del af of-

184

vannamnda stationer, afven lopa an
vid Akerstrom, Aspholmarna och Carls-
borg; med Amiral v. Platen (28 h.
kr.) och Wermland (40 h. kr.), en
gang i veckan.

Imellan Stockholm, Oregrund, Gefle, Soderhamn, Hudiks-
vall, Sundsvall, Hernb'sand, Strom-
sundet, Ornskb'ldsvik, Umea, Wasa,
Ratan, Skelleftea, Pitea, Lulea och
Haparanda; med Ornskold (90 h. kr.)
och Norrland (60 h. kr)$ en gang
hvarje vecka under sominarm&nadema,
hvarannan vecka om hosten.

(/1 „ och Wisby ; med Gottlaild (70 h. kr.)

en gang i veckan.

„ „ Westervik, Calmar, Carls krona och

Carlshamn; med Scandja (64 h. kr.)
och forutnamnda Sngfartyg Gottland
trenne ganger hvarje vecka.

rt „ Ny hoping, Westervik och Calmar;

med Ellida (30 h. kr.), hvarvid far-
tyget anloper Sodertelje, Doderhults-
vik och Boryholm, pS Oland^ 3 till 4
ganger i m&naden.

„ „ och Jb'nk oping ; med KommendorKap-

ten och Ostergothland (hvardera om

185

32 h. kr.); anloper dervid Sodertelje,
Sb'derkoping och alia stationer vid
ostra kanallinien, afvensom Hjo, tre
ganger hvarje manad.

Imellan Stockholm och Norr hoping , hvarunder Sodertelje
anlopesj med Raketen (70 h. kr.),
Cometen (60 h. kr.) och Norrkoping
(60 h. kr.), det sistnamnda medforer da'e-
kadlastpram; fern ganger hvarje vecka.

„ „ och Nykoping ; med Hermoder (70 h.

kr.) och Gripen (30 h. kr.) tre gin-
ger i veckan.

„ „ och Orebro ; med Hjelmaren (30 h.

kr.). Malaren (80 h. kr.) och Engel-
brecht (30 h. kr.), hvarvid Strengnas
anlopes. Det sistnamnda fartyget med-
forer lastpramar. Tre ganger hvarje
vecka.

,, „ och Arboga; med ofvannamnda Sng-'

fartyget Malaren; 1 gang i veckan.

r „ Strengnas och Arboga; med Wikin-

gen (45 h. kr.)$ tva ganger i veckan.

„ „ Strengnas och Wester as ; med Gostaf

Wasa (40 h. kr.), Westmanland (50
h. kr.) och Yngve Frey (26 h. kr.);
hvarje soknedag fram och ater.

Imellan Stc-ekholm, Strengnas oeh Thorshalla;' mod Thors-
ha'lla (32 h. kr.); tvenne g&nger hvarje
vccka.

„ „ Strengnas och Ktiping ; med Freja

(40 h. kr.) i g&ng i veckan.

., „ och Vpsala; med Upland (30 h. kr.)

och Upsala (50 h. kr.); hvarje s<)k-
ncdag dit och §ter.

^ „ och Enktiping ; med ofvannamnda ang-

fartyget Hjelmaren, en gang hvarje
vecka.

,, „ Mariefred och Gripsholm; med for-

utnamnda angfartyget Freja; tvenne
ganger i veckan.

., Goteborg och Christiania, samt Goteborg, Hel-
singor och Kopenhamn; med Prins
Carl och Christiania; 1 gSng i veckan.

„ MalmO) Kopenhamn och Liibeck; med Malmft
(70 h. kr.) 2:ne ganger i veckan till
Kopenhanm och 1 gang till Liibeck
ifrln sistnamnde stad , da" fartyget ej
stannar vid Travemunde; samt med
Unionen (20 h. kr.) 2 ganger i veckan.

., Ystad cch Stettin; med Svenska Lejonet och
Drottning Elisabeth; 1 g&ng i veckan.

„ Mariestad och Gotheborg ;^mcd Wettern (20h.kr.)

187

Fmcllan Ofand och Calmar; med Calmar (10 h. kr.).
„ Carkkrona och Lyckeby ; med Ly^keby (6 h. kr.).

Forutan ha'r ofvan upptagna 37 inhemska bolag till-
horiga, angfartyg, finnas flere storrc, hvilka icke gora n3-
gra reguliera tourer, och hvaraf m& nSmnas : Hercules (8()
h. kr.) , soin begagnas till bogscringsfartyg i Stockhclms
ska'rgard; Gotha Elf (60 h. kr.), bogserar pa Gotl a Elf,
Oiof Tratiilja (20 h. kr.) , FinspSng (20 h. kr.) m. fl.
Bland de mindre Sngfartygen och sluparna go'ra foljande
reguliera tourer fran hufvudstaden till Waxholmen, Gustafs-
berg a Wermdon, Kongl. Djurgarden och Drottningholm :
Bellman, Gustafsberg, Nacken och Tessin.

Af alia dessa Sngfartyg aro 7 byggda af jern, iklrn-
ligeni Hermodcr, Ma'larcn, Upsala, NorrkCping, Scandia,
Tessin 'och Gustafsberg.

188

IMoiustcr- Vliiiaiiacli

af €V*rf von JLinne.
For Upsala klimat.

ANM, Ziffrorna utmarka kalender-manader och da-
gar for ar 1755, da* Linn6 gjorde observationer for denna
Blomster-Almanach ; andra ar visa olika rcsultat; men na-
turforetcelsernas ordningsfoljd ar hufvudsakligen alltid den-
samma. De med storre stil tryckta namnen hafva storsta
markvardighet uti ifragavarandc fall. Nar en ort namnes
utan tillagg, betyder det, att den borjar att blomma.

1.

&Sftf'$ts$i#, Vintertiden.
Fran Vinter-solstandet till Vardagjemningen.
I. 1. Rakor slas pa isen.

2. Om natterna smaller det i knutarna.
f 1. Hastspillningen hoppar.
8. Trettondedagsto.
26. Palsmessoslask.

IJ. 22. Jerndagarne bli esomoftast mellan den 20 och 28
Februari, da ar oftast hos oss den starkaste kold,
Thermometern faller a'nda till 32° under fryspunkten.

2.

Kaldraget.
del snon forst borjar smalta, tills iseri gar bort.

HI. 19. Dagsmedjan begynner.

20. Snon smaller vid vaggarna.
22. Vattnet rinner vid va"ggarna.
25. Vagarne bli orena.
IV, 1. Hastspillningen 'frater isen och gor vakar.

Salgens knoppar oppnas.
3. Stenarnc skiljas fr§n isen.

6. Bergkullarnc blifva bara af halfsmalt sno .
Ormarne framkrypa.

Orren leker.

7. SOMMAR-FJARILEN , Papilio Urticarius, kom-
mer ymnigt fram.

Ankan varper,
Tornfalken kommer.
10. Floderna ga opp , och isen ga"r sin \ag.

O. Celsius den Aldre bar observerat, att Up-
sala Sn pa 70 &r aldrig haft is p§ sig 6'fver
den 19 April.

Isgaddan lekerj hon slutar, niir grodorna begynna.
Svanorna flyga forbi.

190

11. Kalen gar upp, och vattnet sjunker.
Underjordiska ka'llare fyllas af vatten.
Tradgardsorterna afholjas, pa del de ej m& gora
skott. Drifba'nkar for Meloner sSs.

3.

Germ, Iff /i/lot » t a , S&nings tiden.

FrSn Sadesarlans ankomst till Svalans. Fran forsta

blomma till forsta tra'd bo'rjar att spricka ut: sa

l^inge Leucojum vernum blommar.

IV. 12. Hassel, Corylus Avellana.

HASTHOF, Tussilago Farfara.

VSrsaffran, Crocus sativus.

VARLOFKOJj Levcojum vernum.

SXOLILJAj Galantus nivalis.

Sadesarlan kommer.

Aspen leker.

Grodorna leka.
14. KorskSl, Ranunculus Ficaria.

VSfferdagslok , Ornithogalum lut&um

VHrragblomma, Draba verna.
16. Lungort, Pulmonaria officinalis.

Blasippa, Anemone hepatica.

Tidbastj Daphne l&ezereum.

191

Kalkonen varp^r.

Kornet s&s allma'nt.

Flader, Sambucus rac&mosus, spricker lit;

Caprifoliunij Lonicera perfoliata, spricker ut.
17. Nackbladen, Nymphoea lutea, flyta npp.
19. Asp, Populus tremula.

Cynoglossum Omphalodes.

Drifbankarne sas med utlandska frdn.
21. Norssen leker; dS blir gerna storm och ovader i

Upsala, och frossor ga.
28. Salgj Salix caprcea.

Akta viol r Viola odorata.

VSrsaffran utblommar.
30. Krakris, Empetrum nigrum.

Pestilensrotj Tussilayo petasites*
V. 1. Bingelort, Mercurialis perennis.

Primula veris hortensis.

Fumaria bulbosa sottda.

OxoroDj Anemone Pulsalilla.

Hvitsippa? Anemone nemorosa.

Buskvioler, Viola hirta.

Hasselortj Asarum europcpwn.

STENSQVATTAN framkommer.

BACKARNE GR6NSKA elter regn.
7. Gulsippaiij Anemone ranuncwloides,

Korgpilen, Salix timinalis.

192

Bjornbarsbusken, Rubus fruticosus , spricker ut.
8. Desmansort, Adoxa moschatellina.
Fumaria bulbosa cava.
Varlofkojan utblommar.
Snoliljan utblommar.
Sno'n smaller i skuggan.

4.

JFfonflc&ceiitiff* , Lofspricknitiy en.

Under det alia trad spricka ut, fran Haggen till Asken,
fran Svalans ankomst till Tulpaneri.

V. 9. Drufhyacinth, Hyacinthus Sotryoides.
Svalan och Storken komma.

11. Aspen utblommar.

12. Goken gal.

13. Harsyra, Oxalis acetosella.
Saningstiden.

Adonis apennina.
Primula Auricula.

15. Pasklilja, Narcissus pseudo-Narc-i$$u$,
Naktergalen kommer.

16. Potentilla verna.

17. Adonis vernalis.

18. Kejsarkrona, Fritillaria imperialis.

20

193

20. Damspelsblomma, FriUllaria Melsagris.

21. Kabbelok, Caltha palustris.

Utblommat hafva: Hvitsippan,

Blasippan,

Fumaria bulbosa solida,

Akta Violer,

Pestilensrot.

I foljande ordning utspricka traden under denna manad.
HAGG, Prunus Padus.
Hassel, Cory his Avellana.
Riinn, Sorbus aucuparia.
Spircea salicifolia.
BJORK, Betula alba.
BerberiSj Berberis vulgaris.
Korgpil , Salix viminalis.
Alster, Evonymus europceus.
Oxbar, Mespilus Cotoneaster.
Philadelpkus Coronarius.
01 von , Viburnum Opulus.

Syren och Liguster, Syringa et Liguslrum vulg,
Haftorne 5 Hippophae Rhamnoides.
Al ? Setula Alnus.
Lonn, Acer platanoides.
Tcirnrosbuskar och Robinier.
Aim, Ulmus campestris.
Hagtorn, Cratosgus Oxyacantha.

13

194

Apel, Pyrus Mains.
Kirs, Prunus Cerasus.
Getapel, Rhamnus Cervispina.
Salg, Salix caprea.
Oxel, Cratcegus Aria.
Bok, Fagus sylvatica.
Afvenbok, Carpinus Betulus.
Poppel, Populus nigra et alba.
Asp, Populus tremula.
Lind, Tilia europcea.
Fjallbjork, Betula nana.
Ek, Quercus Robur.
ASK, Fraxinus excelsior.

D£ Asken slagit ut, blir ingen skadlig kold, och
orangeri-vexterna flyttas ut. , »

Blomstertiden.

Fran fOrsta Ragaxet tilldess det blommar fr&n Tul-
panen till Fetknopparna.

V. 85. Samfyucus racemosa.

HAGG, Prunus padus. -- Kr^iknedanet.
Svarta Vinbar, Ribes nigrum.
Erysimutn Alliaria.

195

Hundloka, Ch&rophyllum sylvestre.
Ranunculus aoonitifolia.
TULPAN, Tulip a gesneriana.
Dodecatheon Sfeadia.
Epimedium Alpinum.
MORTEN leker.
FORSTA SlDESAXET.

26. Stenbracka, Saxifraga yrawtlata.
Paron , Pyrus communis.

27. Svaldrt, Chelidonium majus.
Hjortron, Rubus Chamcemorus.
Akerbar, Rubus arcticus.
Bullerblomster, Trollius europo^t^.-

tS. Angkrasse^ Cardamine pratens-s.
Laxen gar upp i floderna.
SlSn ? Prunus spinosa.
Plommon , Prunus hortensis.
Kirs , Prunus Cerasus. '
Narciss, Narcissus poetics,
Aquilegia sibirica.

Utblommat hafva: Drufhyacintb
Pasklilja,
Kejsarkrona,
Adonis vernatis,

30. Stjernblomma , Trientalis europva.
Liljekonva!je? Convallaria majalis.

196

Abramsrot, Geranium sylvaticum.
Tjiirblomster, Lychnis viscaria.
Veronica Chamcedrys.
BRAXEN leker, Hiiggcn utblommar.
VI. 1. Bl&hvifva, Primula farinosa.

Siberiskt arttrad, Robinia Caragana.
GRANEN gor nya skott.
Enkel Pion, Pceonia officinalis.
2. Apel, Pyrus Mains.

Utblommat bar Epimedium alpinum,
ALL A SADESAXEN FRAIUME.
.3. Enen ryker, Trollslandor komma fram.
Rhabarber, Rhubarb arum Rheum.
Aquilegia canadensis.

4. OxtUDga, Anchusa officinalis.
Angkafie , Alopecurus pratensis.

5. Bergskrabba, Globularia vulgaris.
Geranium Phwum.

7. Orchis latifolia.

Akleja, Aquilegia vulyaris.
Hesperis matronalis.

Utblommat hafva: Apel,
Paron,

Tall och Gran.
Tulpan ?
Gullbvifva.

197

VI. 8. BerberiSj Bcrbvris vulgaris.
Syren, Syringa vulgaris.

Angarne stu gula af Ranunkler.
9. KosjusSj Polemonium cceruleum.
Or nit hog alutii umbellalum.

10. Svardslilja, Iris Pseudo-Acorus.
Centaurea Phrygia.

11. Midsommarsblomster, Geranium pratense.
BlSklockor, Campanula rotundifolia.
Sotblonister, Matricaria Chamomilla.
Tok, Potentilla fruticosa.

Lonicera tatarica.

12. Oxel, Cratagus Aria.

13. Silene nutans.
Neglikerot, Valeriana Phu.
Thalictrum aquilegifolium.
Adonis annaca, rubra.

Utblommat hafva: Narcissen,

Sib. Arttradet,
Enkel Pion.

14. Gula Niickrosen, Nymphcea lutea.
Geranium uniflorum.

Jungfru Maria; hand, Orchis maculata.
Salvia sylvestris.

15. Rosa eglanteria.

„ spinosissima.

198

Roso cinnamomea.
„ villosa.

Iris germanioa.
., sibirica.

Gisk, Aconitum lyooct&mtm.
16. Slatterblomster, Parnassia • paktstris.

Hvit Niickros, Nymphcea alba.

DUBBEL PION.

n-ia-Rthus Plumarius.

Campanula patiila..

Heracleum panaces.

Rheum RhaponUcum.

Carduus heterophyllus.

Wendelrot, Valeriana offitinaUs.

Lathy rus palustris.

Prestkragar, Chrysanthemum Le&cantfivmum .

ftgontrost, Euphrasia offioinaUs.

Senccio vulgaris.

Kaprifolium ? Lonicera perfoliata.
18. Dictamnus albus.

Allium Moly.

Lilium bulbiferwm.

Iris variegata.

A tropa Itelladonna .

Utblommat ha: Gwcwiwiu syfoaticum.

RAGEN BLOMM4R.

J99

9 Karttiden.

Under hela den tiden Fetknopparne blomma ifran den
blekgula till den brandgula Hemerocattis.

VI. 20. Malva moschata.

FETKNOPPAR, Sedum acre.
Clematis erecta.

' BLEKGULA, Hemerocallis. ^
Hydrophyllum mrginianum.
Phlomis sibirica.
• 22^ Ophrys my odes.

Bl^klint, Centaurea Cyanus.
Carduus helenioides'.
Orobus sibiricus.
•_ Delphinium elatttm.
Lonicera Diervilla.

23. Surkullor, Anthemis^Cotula.
Sedum Aizoon.

24. Epllobium angustifolium.
Veronica maritima.

„ ( longifolia.
Astragalus alpinus.
Philadelphus cororiarius.
Dianthm barbatus.

200

Linwn perenne.
Chcerophyllum bulbosum.
Sammetsblomma, Tagetes patula.
Crepis sibirica.
Utbl. Berberis.

25. Stachys sylvatica.
Anthemis triumphetti.
SP1REA SALICIFOL1A.

Utbl. Synhi.

26. Scutellaria galericulata.
Epilobium montanum.
Scorzonera hispanica.
Smultron mogna.

27. Marmjolk, Hypoch&ris maculata.
Linnes hdfro, Medicago falcata.
Sonchus sibiricus.

Inula oculus Christi.

Nepeta sibirica.

Tor dy Hum latifollum.

HVITSIPPAN och BACKSIPPAN ga i fron.

28. .Kalfmule, Anthirrhinum Linaria.

Strandhafrc, Elymus arenarius.
Quesrot, Bryonia alba.
Physalis Alkekengi.
Clematis integrifolia.
Silene Armeria.

201

29, Etterort, Chrysanthemum sepetum.
Lathy rus latifolius.
BjornhaLlon, Rubus casius.

Mose's rosor, Campanula glomerata.
Mattram, Matricaria Parthenium.
Utbl. Dubbla Pionen.

Potentilla verna.
Aconitum pyrenaicum.
Delphinium grandiflorwrn.

„ Ajacis.
PUfogeln slapper sina fjadrar.

30. Letblomster, Anthemis tinctoria.
Nasgras, Achillea ptarmica.
ANGSNEJLIEA, Dianthus deltoides.
Crepis biennis.

AKERVADD, Scabiosa arvensis.
Hypericum Ascyron,
Gladiolus communis.
Flader, Sambucus nigra.
Carduus tataricus.
Aster annuus.
Ornit hog alum pyrenaicum,
Athamanta condensata.
Lychnis coronaria.
Tri folium Lupinaster.
Utbl. J satis tinctoria.

202

VII. 1. Ly thrum Salicaria.

Heracleitm Spondylium.
Akerbinda, Convolvulus arv&nsis.
Gyphsophila fastigiata.
Stachys alpina.
Trifolmm Melilotus.
Centaurea nigra.
Chrysanthemum coronarium,
Verb as ann Lychnitis alb.
KROLLILJA, Lilium Martagon.
libsticka, Ligusticum Levistiwra,
Campanula Rapuncuhis.
Sideritis romana.

Utbl. Dodecatheon Meadia.
2. Campanula latifolia.

Ilogra's, Anth&ricum ossifragwm.
Potentilla monspeliaca.
Delphinium elatum hybridum.
8. Kattrumpa, Verbascum mgrum.
TkaUctrum flavum.

„ dioicum.

„ sibiricum.

4. Skogsbinda, Convolvulus
Trifolium Melilotus alb.
LYSIjffACHIA VVLGARIS.
nummularia.

203

Dian thus virgin eus.
Lychnis chalcedoniea.
DIGITALIS RUBRA.

„ alba.

Polygomtm divaricatum,

5. Elggras, Spircea Ulmaria.
Trifolium montanum.
Veronica spicata.
Holcus lanatus.
Dodartia orientalis.
Telephium imperati.
Oenothera biermis.

6. RSOeka, Achillea MillefoUnm.

J. MARIE SANGHAU1, Gattwm v&rwm.
Sm§borrar, Agrimonia Eupatoria.
Campanula Trachelium.
Johannisort, Plypericum perforatum.
Hyperiwim hirsutum.
Satidago virginiana.
Moral , Daucus carota:
Sedmu mpestre.
,, refiexum,
Lilium martagon, alb.
Anthemit valentina.
Iris foetidessima.
Astragalus galegifornw.

201

Athamanta Cervaria.

7. Centaur ea Jacea.
Campanula pcrsicifolia.
HUMLA, Humulus Lupulus.
Puktorne, Ononis spinosa.
Ligusticum scoticum.
Nypon, Rosa canina.
Hvita rosor, Rosa alba.
Provinsrosor, Rosa gallica.
Rubus canadensis.

Blodtupper, Sanguisorba officinalis.
Scabiosa tatarica.
Wallmo, Papaver somnifemni.
Corrigiola littoralis.
Utbl. Hundloka.
Kornaxen ofver allt framrac.
Artskidoma matnyttiga.
Kirsbaren mogna.
Den forsta slattcrtiden inne.

8. Boua'ssla, Leonurus cardiaca.
Sarons-blomster, Diantkus Armeria.
Rumex patientia.

Utbl. Jasmin.

Adonis sibirica.

9. Carduus nutans.

205

Ca rduus spinosissima.
Karborre, Arc Hum Lapp a.
Scabiosa alpina.
Cnicus cernuus.
Rudbeckia hirta.
C ichor in m spinosum .
Stachys yermanica.

- cretica.

»

Oenolhera mollis.
Hampa, Cannabis saliva.
HJORTRON mogna.
Akerbiir mogna.
10. Grabo, Artemisia vulgaris.
Trenanlhcs muralis.
Ballot a nigra.

Harsmynta, Clinopodium vulyare.
Isop, Hyssopus offlcinalis. '
Teucrium Chamccpythis.
Scrophularia aquatica.
Circa>a canadensis.

Utbl. Wapling , Trifolium pratensc.
Fettistel ? Sonchus arvensis,
Lind, Tilia europcea.
KOANDEN borjar.
Dosta, Origanum vulgare.
Enkel Nejlika, Dianthus coronariw.

206

Lavatera thwingiaca.
Vicia, bienms.

12. Centaur ea phrygia.
WAGVARDA, Cichormm Inly bus.
Inula salicina.

Epilobium hirsutum.

Pirns echioides.

Matledstradet, Lonicera Pertc-lymemtm-

J/atoa Alcosa.

13. Inula Pulicaria.

Bittersalso, Lepidium lattfolfotsin.
Sedum Anacompseros,
Geranium malacoides.
Delphinium datum.

14. Actaa racemosa..
Husiokj Sedum album.
Veronica tomentosa.
Echinops strigosus.
Eupatorium cannabimtm.
Renfana, Tanacetum vulgar e.
Erigeron canadense.
Serratula tinctoria.
Carduus eriophorus.

Urtica cannabina.
Mentha gentilis.
„ spicata.

207

Utbl. Sedum acre.

Martagon v-ulgare.
Goken slutar att gala.

Sldtlertiden.
Ifrcln de hvita Fetknopparna eller fr§n Hvmerocalln

futva tills Angvadden begynner att b lorn ma.
VII 10. Jerja, Sonchus alpinus.

11. Nolanaber, Hieracium umb ell atom.-

HEWEROCALL1S fblva.

Underblommor, Mirabilis diohotoma.

Solidago canadensis.

Brlogen Slaitertid.
17. Carduus ianceolatus.

SOMMARHYLL, Sambucus Ebulus.

Rudbeckia lanceolata.

Glycyrrhisa echinata.

Krusmynta , Wentha crispa.
.18. Dianthus Superbus.

Springkorn, Impatiens nolitangere.

Niemannakraftj IZryngium planum.

Salvia nutans.

Perlort, Gnaphalium margaritacsum.

Anemone virginiaca.
19, Cucubalus tataricus.

208

Belianthut divarica tus.
Veronica spuria.
Alltum descendens.

r Porrum.
Martagon album.

20. Stormhatt, Aconitum Napethm,
Hvit lilja, Lilium album.
Dipsacus fullonum.

„ pilosus.
Salvia ayreslis.
Sonchus palustris.

21. Nap&a dioica, mas.
Aralia canadensis.
Verbena hastata.

22. Othonna sibirica.
Datisca cannabina.
Apocynum cannabinum.
Saponaria offtcinalis.
Cinna arundinacea.
Dactylis cynosuroides.
Centaurea glastifolia.

23. Centaurea scabiosa orient.
Serratula centauroides.
Scabiosa atro-purpurea.
Phytolacca americana.

Monarda moltts.

Conyza

Cony z a sqnarrosa.
21. Alandsrot, Inula Helennun.
As let' Amellns.
Ech i.twps sph&rocephahis .
Sa Ivia can a riens /.v .
Diantfius inonspelid ens .

25. Inula dy sent erica.
Sockcrrot , Siuniisfirum.

Verb en a Urt Ic ifo Ha .
Citronmoliss, Melissa officinalis.

26. Hostklockor, Gentiana Pnei:m-onan(he.
fie i 'an thus in ultiflorus .

27. Serr alula alpina.
Seneclo sarraccnicus.

.30. Napcea hennaphrodita.
.31. Hyacinthvs serolinus.
VIII 1. Cucnbalitft baccatns.
2. Aconiluin Antltora,
.'5. Sttdum Telep/tium.
Scute-Maria lateri/Iora.

m

ft f ess is 9 S horde tiden .
Fran Angviidden till Tidlosan.
VIII 4. Augviiddj Tcabiosa succisa.

IlSgen skiircs.

14

210

5. Aconitum variegatum.

6. Salvia hispanica.

7. Campanula pyramidalis.

8. Scabiosa maritima.

9. Eryngium amcthystinum.
Physalis angulata.

10. Malva scariosa.

11. Gentiana cruciata.
Monarda rubra.

12. Satureja virginiana.

13. Helianthus frondosus.

14. Artemisia campestris.

15. Cynatichum monspeliacum.
Aster miser.

Bidens frondosus.

16. Eupatorium perfoliata.
HUMLAN mognar.

17. Coreopsis tripteris.
KORNET.skares.

20. Hibiscus syriacus.

22. Malort, Artemisia Absinthium.

23. Helianthus giganteus.

24. Ji^fer belUoides.
Urtica canadensis.

25. Carpetium cernuum.
Pott/nonum scandens.

211

26. Eiipatorium purpureum.
Aster cwruleus.

Utbl. Hemerocallis fulva.

9.

JEjeSGtt* f ion is 9 Fru kttidm.
Fran Tidlosans blomning till Svalans forsvinnande.
VIII 28. TIDLOSA, Colchicum annuum.

Orter fran varmare la'ndcr inflyttas i orangeri-
erna. JERNNATTERNA mcllan den 17 och 29
August!, merandels storm, sedan Tidlosan kom-
mit upp.

29. Calcalia svaveolens.

30. Asclepias rubra.

IX. I. Cyclamen europ&um.

2. Adonis annua.

3. Physalis viscosa.

4. Collinsonia canadensis.
Fikonbladen blekna.

6. Artemisia manitima.
8. Clematis vitalba.

Delphinium peregrinwn.

10. Artemisia rupestris.

12. Dragon, Artemisia draco.

13. Clematis virginiana.

11. Solidago serotina.

i.>. J/,v,v/7 pai'didisiaca,

Eup a to riiim nt a culututn .
1 7 . In uicT crilfi mo-ides .

Svinrotter, Call a pahtstn's , gulna (or forsta rimfio
22. Svalan forsvimsor.

Siitlesiirlan llyr.

Onn!)5Uikoii , I'tari:-, ^ii/uiHtta . gisiuar for frost.

Fran dot forsta till, del sista lijftiad fallt bladen.

i\. 22. Atriplex niaridtna.

Ekcns blad bii torra och guhia.
2l. Tobak, Nicotiana Tabacum.

Lonncii fa Her oiri natlctid bladen.
*2I>. Artetriidcn fiilla bladen.
X. 2. Lonnen fallcr bladen.
4. Haggcn (Idler bladen.
(>. Askcn Taller bladen. .
7. Almen fiiller bladen.

12. Linden faller bladen.

13. Aspen ar a'nnu gi-oii.
17. Hasscln fallcr bladen.
20. Astragulus alopecuroides.
25. Pormoln fiillor blndcn.

213

27. Tidlosans sista blommor.

Flugtradct, Pop-ulus nigra, Caller bladen.

28. Piltraden eiisamt aro grona.

11.

\
€?e»t9i/4*9eiM&mis , Slasktiden.

Fran sista lolTallning till sista gronskande orf.

X, 28. lea annua. Sno och frost omvc^la.
XI. 2. Ambrosia marifima.
5. Milleria quinqueflora.
Floderna frysa.
Snon bctuckcr jordcn.
Snon blir las tare.
Dot tiuar upp.
Grafvornc fyllas mcd vattcn.
Vintorn komincr Died iscn.

. Ixmdnaden .
If ran sista grona ort till \iriter-solstandet.

XI. 5. Mossorna a'ro dc cnda, som sta frodiga.
lo. Yid 20 grader smaller det i knutarna.

214

Fttrteckniug

pa vexter, som blomstra langt in pa hasten, tills
kolden forderfvar dem.

Scabiosa arvensis, Akervadd.

Lychnis dioica.

Polemomum cerulceum.

Inula dysenterica.

Anethum Fo enicuhtm , Fcnkll .

Agrostemma coronaria.

Polygonum Sistorta.

Cticalia svaveolens.

Valeriana rubra.

Coreopsis tripteris.

Matricaria Part/tienium , Matram.

Valantia Cm data*

Althcea officinalis.

Colchicum annuum , Tidlosa.

Malva Alcea.

Cheirantkus incanus alb.

Erysimum cheiranthoides .

Ufa tricar ia chamomilla.

„ inodora.

Anthemis tinctoria.
Aethusa Cj/napium, Vild persilja.

215

Pot&nlilla norvegica.
Tragopogon pratense, Salsofi.
Senecio viscosus.
Geranium dissectum.

^ rotundum <& columb.
Echium vulgare.
Euphorbia Helioscopia, Torel.

„ Peplus, Rafmjolk.
Sideritis romana.

Calendula officinalis, Ringblomma.
Chrysanthemum segetum, Etterort.
Tri folium melilotus.
Chenopodium murale.
Reseda Luteola, 'Wau.
Borrago officinalis , Stofferblomma.
Silene Armeria*
Aster annuiis.
Mercurialis annua.

Urtica romana.

Vicia biennis.
Plantago Psy Ilium.

Nigella damascena, Jungfrun i del grona.

Valeriana calcitrapa.

Lathy rus odorati$s.

Selianthus annuuus*

Scorzonera picroides.

Brassica .Eruea.

Sin ap is it) die (\ .
Picris Echioides.
A nth emis v a Jen-tin a .
Adonis ann.ua.
Cotula coronopifolia.
Oenolhera biennis.
Jberis racemosa.
Alec a rosea.

Vaclcrlcks-spciuiaii

ttf It lo intnor*

DAG och NATT, Calendula j)hirialis, dppnar blomman
incllan kl. 6 och 7 f. in. i klart och torrt >a'tlcr,
men ar standigt tillslnten \id instundandc och pasta-
en dc regn.

NAKF, Als'ine media 9 har blomman oppcn frSn Kl. 9 f. in.
till iniddagcn; men, skall rcgn komina sarnrna dag,
oppnar lion sig ickc; foljandc dag lutar hon sig iin~
nu; men upprescr sig cfter ctt par dagar.

217

SIimUSK TISTEL, Sonchus S-UtiricHs, lillsluk-r bloimnan

oiri" natten , na'r del blir rcgn foljande dag.
H'YiTSrPPA, Anemone nemorosa, tillsluler blonnnan >id

instundandc rcgn.
VATTUROTS-BLO AISTEK , Ranunculus rcpen* , tillslincr

blonnnan vid instuiulandc rcgn.
MlNGBLOMMlG RANCXKEL, Jianunrulus polyantlie-mos,

lutar blommorna, niir hon va'ntar regu.
BAGBLOMMA, Draba verna, lutar sina bloinnior 0111

nattcn och mot instundande rcgn.

$T JERNBLOMM A ,, Trientalis eurupwa, pa sainina salt.
YATVADERSMOSSA, Mnittm hygrometricum , > rider silt

skaft, na'r lion varitar rcgn.
KARLtN, Car Una vulyaris , soui cftcr silt utbloriimaridc

stSr hela foljande arct uttorkad, utvisar under delta

tillstSnd va'dcrlckcn. Om fonniddagcn ar klar, och

blomfodrct cj oppnar sig, blir cftcrmiddagcn iniilcn ;

mciij ar dct mulct om inorgoiicn, ocli blomfudret (ipp-

nar sig, blifvcr cftcrmiddagcn klar.

218

Blomster* I7r

Salsofi, Tragopogon pratense .

Luden Lejontand, Leontodon hispidum

Taktackare, Crepis tectorum

Murstjerna, Hieracium murorum . . .

Karrstjerna, Hieracium paludosum . .

Fibler, Hypochceris maculata . . . .

Mjdlktistel, Sonchus oleraceus . , . .

Jerja, Sonchus alpinus

Spindelort, Anthericum ramosum . . .

Stymp, Hieracium pr&morsum . . . .

Mjolkblomster, Leontodon autumnale .

Hvit Nackros, Nymphcea alba, upp-
skjuter utur vattnet sitt blomskaft

och oppnar sin blomma

Tillsluter blomman, och neddra-
ger den under vattnet .

Anagallis, Anagallis arvensis . . . .

Musoron, Hieracium Pilosella . . . .

Vagvarda, Cichorium Intybus . . . .

Ringblomma, Calendula officinalis . .

Arenaria, Arenaria rubra

momma^ii

dppnas

tillslutes.

3f. m.

9f. m.

4 f. m.

3e. m.

4f. m.

12m.

6f.m.

2 e. m.

6f. m.

5^e. m.

6f. m.

^7 f. m.

i!2 f. m.

7f. m.

12 f. m.

7f. m.

44 e. m.

7f. m.

6e. m.

7 f. m.

3 e. m.

7 f. m.

.

4 e. m.

8 f. m.

8f. m.

2e. m.

8f. m.

4 e. in.

9f. m.

3 e. m.

^10 f. m.

£3 e. m.

219

VKRSER

FOR

OCH
DROWNING

ff£ it tig e tiff

(I ett sallskap den 4 Juli.)

Hogsommarn sina blommor slingar
Ikring den dag, Du Furste god!
Da forst, i skygd af anglars vingar,
Pa Seincns strand Din vagga stod.
Men sjelf Du star, en mogen sommar,
En skdrdrik for en hel nation 5
Ikring Din spira karlck blommar,
Och hoppet hvilar vid Din thron.

;) Till D. Majrters p(»rtriitter i fdrra .^irgangen af Svea.

Styr, Konung, friilsiill vara bygdor,
'.Mil plogcn vinna land i roj
Och Ion for Konungsljga dygdcr
151i folkets klij)j>cfasta tro!
Igcnom spriingda fjellet scglc
Frdn fall till fall jcrnlastad ship,
Och hafvcn vara ilaggor spcgle,
1 cvigt dunkelgrona djup!

Men, smaller osteriit tilllmpa,
Af vapnens dan ocli liiistars stamp.
Ett krigets aterljud, ocli ropa,
Trompettcr giillt till blodig kamp,
Sla dii pa liarskold, s& att vida
Den klangcn gar kring Svea land,
Fran fjcll, dcr Lappcns hjordar skrida?
Till Sundots skordforgyllda strand!

Och se ! da strornmar, som Frlin fjellrt,
!)e strida clfvcr, hop >id hop
Fullrtistad fram till samlingsstallet .
Mod sfniger och med gliidjeroj).
En hvar vill taga del i striden .
Som slas vior bygd , for iilskad hard ;
Va'rnr. blott med kamp den gyllno 1'ridcn.
Si'ir ocksii lian la'tt ctt sviird.

Skoidburen hotit pa folkets armar,
Sliir K linden 7 lOdandc sin strid .
Han star, tier slagct bctast lannar,
Och faran ar hans plats breihid.
Och rundtomkriug i Icdcr djupa,
Sta , blodigt niojandc, hans man,
SJland skordar, soni fiir sviirdct stupa
]}<T Kanns Svoisskinanna-i<l i-ron.

Och scgcrns sol gar upp och slankcr,
1 biagul fanas duk sitl sken,
Och Ornen, Qadcrsliton , sa'nker,
En slokad viugc och llyr ban.
Och i Iran lyckligt a'ndad liarlek ,
Drar Kungcn hem mod sina man ,
Till tbroncn, byggd af folkcts karlek ,
At folkcts furstc, folkcts \an.

K. A

Den krona, odet stallde.
invid Din vaggas rand,
Uetydde magt och >aldc.
Sa skcddc ock. Ett land

Du intog, fast med dygder,
Och yann — men ka'rlek blott,
Och hjcrtan af dess bygder
I hyllningsgiird Du fatt.

Ja! redan som Furstinna
Do arad ar och stor,
Men stdrst likval som qvinna ,
Och arad mest som mor.
Se der Ditt \aldes styrka,
Din tjuskrafts hemlighet,
Ty heldst vill menskan dyrka,
godas majestat.

K. K~—g.

223.

af

Otto Lindblad.
(NSgra orcl till musikbilagan.)

Vi a'ga i Sverige 2:ne kompositorer mcd namnct Lind-
blad / A. F. Lindblad , skicklig Musiklarare i Stockholm
och talangfull kompositor af en mangd omtyckta Sanger
vid Piano — samt Otto Lindblad, Student och anforarc
for Studcntsangen i Lund samt kompositor af den bar med-
delade Sangen. —

Denna vackra sang liar p& ganska kort tid vunnit
mycken popularitet icke blo.tt i Svcrige, men ocksS i Dan-
mark; dcr den redan sjunges mycket allma'nt. Man mSste
ocksa medgifva, att kompositionen — • ursprungligcn skrifven
for en Qvartett af Mansroster — ar ho'gst fortrafflig, — och
att komponisten forstStt att med en beundransvard of-
Ycrensstammelsc lata melodien Stfolja pocmets olika tanke-
gangar och derigenom lyckats frambringa en helgjutenhct,
den man eljest ofta fSr soka forgafves i manga musik-
styoken. —

Lindblad liar utom delta nummer skrifvit flera andra
hogst utmiirkta Qvartetter, hvaribland vi vilja na'mna Natu-
ren och Hjertat, Langtan till Landet, Jagaresang, Student-
Serenad m. fl.

i 3 APR 3D

1 NATURAL
.HISTORY,

RATTELSE.

Pas;. 25. AiiKiisti 7 .vfdr 1691 Z«s 1791.

33. December 14 star Anckarsvard, Ofver-Intendent
las General-Adjutant.

225

Mnnehatl.

Almanach for iret 1846.

Posttaxa.

Forteckning pa Marknader i Riket. Sid.

Fridshelsning till Nya Aret I.

Det Svenska Konungahuset . . . ; 3.

Europas Regenter 4.

Biografiskt Diarium ofvcr namnkunniga landsma'n ... 11

Rcligiosa tankar for hvarje dag i Sret ........ 35.

Johan Olof Wallin (med portrait) 84.

Martin Luther (med portr.) 94.

Philip Melanchton (med portr.) . .100,

Stockholms Slott (med planch) s 103.

Christiania (med planch) 107.

Konung Gustaf II Adolf (med portr.) 119.

.Byggnader pa Island (med 3:ne plancher) 123.

Gossen; som ej vill iSta tvatta sig (med planch) . . 127.

Gossen, som ej vill lata klippa sig (med planch) . . 129.
Den sista Resursen. (Sluzz ur Stockholmslifvet) (med

planch 132.

Gossen med fogelboet (med planch) 141.

Svenska folkdragtcr (med planch) . . . 143.

(med portr.) . 147.

Buflfon (mcd porir.) ..."......-..<.,... 151.

Svenska Arme'cns Uni former (med planch) 4 154.

Hertig Bcrnhard af Weimar (mcd planch) 155.

Modern och Barnet 156.

En Engelsk Ranare (med 2:ne plancher) 157.

Till .Prins Gtistaf (med portr.) 162.

Frihets-Sanger 165.

Angvagnar och Term a gar* (med planch) ....... 176.

Angbatar i Sverige (med vignett) 181.

Blomster-Almanach , af Linne . . . . : 188.

Vaderleks-spaman 216.

Blomster-Ur . 218.

Verser for DD. MM. Konungen och Drottningen . . . 219.
Angb&ts-sang af Otto Lindblad, med musikbilaga.

Jf JTI.vfj*