rang AN va | PP ola or | > FEN SE NEVER VERS I LAT Fö SLAS jä a ' . - far | KONGL, i; ENS APS HANDLINGAR För ÅR 1759, Vor, XX. re RDI Re see 3 ESS SV SVEN « dMed Kongl, Gab mja Tilftånd. TV TSST RNY Tyck i Srockholm hos Dire, LARS SALVIUS; På defs' egen koftnad, 1759. bsding a såyre ti iv Ör Kr KÖ nd j NL 5 i oe 5 OR SE MID -< - Å j AR NG tet 2 Kr 4 2 é NN : ja er n EO q 4 é Så ) : K ER ck Nar Ör - ; Jäs NR eg NG Ai ONE ERS, Va 3 ” SSE SON Sofo. a C DEN EN EN ANAR Rs LÄRT R RR Ra AG | & LED Dp A MÖ [0] T É R. oo kö So - efrr JONAS ALSTRÖMER, Eaitberg BR 34 Riddare af Nordftjerne- -Orden, bo oM Herr Baron ANDERS JOH. von HÖPKEN, a Svea Rikes Råd, Prefident i Kongl, Cancellie- Owl: + legio, Ridd. och Commendeur af Kong! WlajitssKOrden. "2,06 08 Het CARL LINNEUS; M/D. Kongl. Archiater ; - + Mede och Bot. Profetior i 1 Upfala, Riddare ar Order sold SÖN Orden, Ledamot af Åcad. Nat, Uvrioforum Ve . famt af Vet. Academ. i Petersbourg ;. London; Berli ing DRG och af. Kongl, Societ.1 Upfala &c; +. » JF NN Herr Aron. CERT V (ÖR HELM RSS fä iulk, s RK FR a E ' , Riddare af $ Hörde Ölet FR He NI SR TILAS, Ar 2 i $ RNA Orden. ES 3 oa NT och Up ala. ; Herr CARL FREDRIC NORHENSknD ÖF ge Lieatenant vid F ortification, Riddare. af Svårds= ; Mer NILS WALLERIUS, Theol, Door ock å Pro. =" feffor i Upfala. ; Herr GEORG BRANDT, Birgs-Råd, Ledamot af K; Vetenfk. Societ, i Upfala. | Herr GABRIEL POLHEM, Cammarherre, Dikasar af Mechaniken. Herr JON AS MELDERCREUTZ, Geometriz Pros- | feffor 1 Upfala, | Herr NILS "ROSEN, M. D. Kongl, sAvebluter s Rid- dare N SIN Orden, Ledam. af K. Vet. Societ. 1 Upf: Hur MÄRTEN STRÖMER, Akuten Profeflor och Ledam, af K,. Vet. Societ. i Upfal a. Herr CARL DE GEER, Cammarherre , Ledamot af K.: Vetentk. Societ. i Up fala, Herr CLAES GRILL, Diredcur af Oft-Indifka Com- — på | HÄERIG von STOCKENSTRÖM, Juitia=Can- celler, Ridd. af Nordft, Orden. ESR Herr OLOF MALMERFELT, Cammär-Råd. Hosadder Baron: NILS PALMSTIERNA > Skea siliee Råd, Lunds Academie-Canceller , Riddare och Com mendeur af Kongl. Majeftets Orden. + | Herr GERHARD MEYER, Dire&teur och Kongl, SM Styck - Gjutare. : Herr Grefve CLAES EKEBLAD, Svea Rikes Råd, OÖfverfte Marfchalz, Cancellie-Råd, Keidtlare och Com- mendeur af Så R Majeftets Orden. er Herr ULRIC RUDENSCHÖLD, Commerce-Råd. Herr ZACHARIAS WESTBECK, "Beal ft. Herr EMANUEL SVEDENBORG, "Affeffor. Herr SN CARL GUSTAF TESSIN, Svea Rikes Råd, ' | Öfverfte' Marfchalk, Prefident i Kongl; C cellie Colle egi , Hans Kongl. Höghets Cron -Prinfens Gouverneur, / bo Academie-Canceller, Riddare, Cori- TNE och Canceller af Kongl. Majeftets Orden, | famt Riddare at Kongl. Preuslitka Svarta Örnen. 2 rd js UR , Y ör 107 SA 2 dd rt VN fnnikthg Herr PEDR Socket. i DPfila + Böle rät NR rr ERIC F von DALIN Öfver-Commiffarius. » Secreterare i 1 Kongl. Vitterhets Acade- Herr DE OF HEYKE, Bårgs-Råd. | Herr ABRAHAM BÄCK, M. D. Kongl. Arsliäiee Prefes i Kongl. Collegio' Medico, Hed. af K. Societ. i Zz mt af Kejferl. Acad. Nat, Curioforum. — — Herr Baron ALEXANDER FUNCK, Bårgmåftare, - Herr Barot ERIC WRANGEL, Svea Rikes Rady ra Herr NILS PSILANDERHIELM, Tros Ra Herr CARL FREDRIC MENN ANDER, ”Fheol. Do&or, Bitkop och Pro-Canceller i Abo. Herr SAMUEL SCHULTZE , Camererare. Herr JOHAN CLASON, Grofshandlare i Stockhölm. Herr CARL FREDRIC RIBE, Afleftor och Kongl. IMajeftets Lif - Chirurgus. ö Herr Baron FREDRIC PALMQVIST. Herr CARL LEYELL, Bergmåftare. Herr PEHR KALM, Oeconomiz Profeffor i Åbo Herr ZACHARIAS STRANDBERG, M. D. Affes= vt i K. Collegio Medice och Stads-Phyficus i i Stock- olm. | 5 Hetr Baron C. ARL GUSTAF LÖWENHIELM, Svea Rikes Råd, Riddare och Commendeur af - Majeftets Orden. | rn Her re CARL EHRENPREUS, Svea RikG: Råd, Prefident i Kongl. Lag - - Commiffionen , Upfa-' & la Academiz kg me Riddare och Commender vä ; Herr t JOHAN | LECHE. "Medicine I Di feflor i Abo. : , mr /R Hee Grefve AXEL LÖVEN, Svek Rikes Råd, G G q era I Gouverneur i Pommern, Greifsvalds Acac , Can- celler, Ridd! och Commend. af K. M. Ordéeh, Herr OLOF ACREL; 'Profeffor ,Öfver-Fåltfkår vid Lazarettet, Regements Fåltfkår vid Adels-Fa anan, Le». -damot af Kongl, F ranfka SNES Academien, = Herr . + VR Baron JOHAN von. SE ET Hig Rdene 6 Nos värna js FORN Herr OLOF. CELSIUS ; /Theok Do&or, Profellor | Kyrkoherde vid Kongsholms E drfamlinga « Stockholrn, Ber DERS BERCH,. Ot KIRteEne, gen or ka RC RN Rö SAR ; Herr HENRIC THEOPHIL SCHEFFER, Tear. Herr SVEN LJUNGQVIST, Major vidE ortification. Herr baron i MAT THIAS. ALEX. von: UNGER. ISTER BERG, EF ält-Marfehalk; Ridd.:och C mendeur: PY få M. Orden; 200 tr Herr LÄRS LAURELL, Philof; Prof ioabd: Herr : Gretve: CARL. FREDRIC PIPER) Prefident, Ridd. och; Gommend. FK Ma Ordet ola Herrn MAGNUS LAGERSTRÖM, CO miietdesRin Dire&eur at Otinditka Gömpajniety bedamotaf K: Vet, Societ. ilplalag i ös Herr NILS GISSLER, M, D. "Phå lite och ÅQuidns Le&or vid K. Gymnafior i Hernofanidi f5 000 ror Herr Grefve GUSTAF BONDE. Svea! Rikes Råd, Riddare och Cömmendeur af K. 'M. Orden. - a Fru Grefvinnan EVA DE LA GARDIES Riks-Rädin- för. na EKEBLAD:. Vv Herr PEHR WARGENTIN, Ka Aden: Acad, Se- treterare , Ledam. af K. Vet. Societ. i fp ng och Göttingen. + "> Hep HERMAN SCHUTZER pKöngt. Archiatér, OK k ver-Diretteur vid Chirurgifkar Societeten, EE bd PEHR HÖGSTRÖM, Kyrkoherde i Skelleftå/- Herr JACOB HENR. MÖRK ; Kyrkoherde i Bagar | Herr CARL REINH. BERCH, Cancellie' Rid, Ledas OS mot af Kongl. Vitterhets Academiens dd ” Hö JOHAN GOTTSCH: WALLERILT 5. 'M. n I Chemie Profeffor i Upfala,': bed: a af Kej ork; ”Acad är Nature Curioforum. Rs - a : Herr: Grefve HANS. HENRIC LIEWEN, Ge 1era Lieutenant, Commendeur af Svårds Orden.. SE og å Herr ANDERS HELLAND: Occonomis Dieter Archivarius vidKe bagl: M.Orden ock Kongl. Vet, Acad .' ATOL arils > fyr iv | hå Herr JACOB GADOLIN, Theot D. Phyfices Prof ög fori Abo, den | GG ÖRLEN Ra, öra Ri Herr NILS i Land: eri Barön .CARLUFREDRIC SCHEFFER, "Svea > Rikes Råd, 'Gouverneur för Deras Kongl. Höpghetér , | Kron-Prinfen och de AR I. Arf-Prinfarna, Ridd, och = Commendeur af Kongl. Majeftets Orden. | Herr ANDERS SwWAB » Hof-Junkare, Dire&teur vid —Gullivårket, ' "Herr AXEL FREDR. CRONSTEDT, Bårgmåftare. > Herr SVEN RINMAN, Direéteur, Öfver- Mas-Måftare vid Järnhyttorna”i Riket Jerr CARL 'ALBRE' HT ROSEN ADLER, LM fr CARE KN UTBERG, Cap itaine Mechanicus. ”Secreterare. > Herr CARL FREDRIC ADELCRANTS, Öivari > ftendent , Riddare af Noördft, Ordens 0 4 Herr ERIC GUSTAF LIDBECK. -Hliftoriie Nut. > > Profeffori Lund och Dire&eur vid Skänika. Plantagerna, sl Fer CARL CARLESON, Stats Secreterare , Ridda- i re af Nordftjerne Orden. å | rr JOHAN FREDR. KRY GER, Commiffarias i Ota ders" Manufa&ur-Contoir. nd a JOH. I SNR R. B URMEI S Ir E R, Profeffor 4 Herr BENGT F ERNER, Profeffor vid Kongl, Amira-. tets: Cadett=Scholan. X — . FE a err PEHR ZETZEL, M. D. Fält-Medicus:vid År-. mén i Kennert. : NN Få sg AR | Artilleri Ridd. af Svårds Orden. ix ; Herr TIBURT TIBURTIUS, Problb. a Herz SÖN MARK Aftronomiz Orr Hert (THOM AS. CUNNINGHAME ; Öfverfte vid Ka ån HNBEER OMM fofictikå tmak Herr JOHN JE NNINGS Ryttmåftare, = 0 Herr JOHAN GUSTAF WAHLBOM, M. D. Av feffor och Provincial-Medicus. 3 Herr EDUARD RUN EBERG, Infpe&tor öfver I låte, Mål och Vigt. SER Herr PETER JONAS BERGIUS, Medicin. nde ; Herr PEHR OSBE Ng hi rkoherde, i Haffenöf, Ledam. ; DOC pfala | Herr EPHRÅ M OTTO RUNEBERG, Dire&eur vid K. Landtmåteri Ng vor nja HOS CHUNBERG, Sinttre ida Herr ROLAND ARTIN, Anatomis och s TeNT: AGG Profellor. + UTLÄNDSKE LEDAMÖTER. 7 Herr FREDRIC RABEN, Geheime: ve NR Råd, hos Hans Majeftet , Konunge i Danmark, Riddare ” K. Elephant- Orden. Herr ALBERT von HALLER , Anögö i i Republiken | Bern, Prefes vid Kongl, Vet. Societeten i Göttingen, Ledamot af K. Frantika, Ängelfka, Berlinika &c: Vet, r Academierne. la Herr JOHAN HEDLINGER, Hohdniehdent: Riks- ; AN Medailleur , Ledamot af Kongl. Berlinfka Academien, "Herr PETER vap MUSCHENBROEK, Math. Pro= feffor i Leiden, Ledamot af K: rader PR sö Herr PEHR COOL ULINSON, Ledamot af K » Angelika ”Societeten. | | Herr JOHAN GESSNERUS, Archister hös Hertigen af Wöärtemberg. Re EA SÅGRAMOZO, Riddaré- af Maltefer- nde. sv Herr De SAUVAGES, Medic. Prof i Men ellier, Ex Herr CARL F RURR. 0 BONDERTARE VI eu Prof. i i va: - Herr DEL" ISLE , Ledamot ngl.F sälla? Pets. iäbnal vilka. fre ke eren ART Äcidethietnad Bri BERNARD De JUSSIEU , Botan: Prof, Leda- fi ELI Vet. RA ; FR , MARTINIERE, FR i F atikt. irurg us, General-Chirurgus vid Franika Krigs- a ten, | refes vid K. Franfka Chirorgitka Academien, dåre af S, Michels Orden. SR | I en mkr Kongl. Flöghets Dauphines Fe 3» ecret, vid K. Franfka Chir, gen ar Fr Hen Tädaket: af K. Franska, Äng vcademierna.s > 0 - Herr ANTONIO ULLOA, flönsnebdetd VN Silke fka Örlogs-Flottan, Ledam. af Vet. Acad. i London, Berlin &c. Herr ABRAH. GOTTH.KAESTNER, Mathem, rös & > feffor i i Göttingen, Ledamot af K. Vet. ”Acad. i Berlin, så , Götrin em OC; Herr ANDERS MAYER, Math. Profeffor i Greifs- wal Acad. . i Berli in, Bologne &c. Råd, » Föreftåndare af det Kongl. Danika” SAS &c. Herr CARL BONNET , Hilld:. Nat. teneve Du é dam. af K. Angelka Soc. och Berlinika Academien. 5 Herr KON ELLICOTT, Mechanicus , PESAmör af CK. Angelika S SÅ ACteténs 0 ; ; ANGEUL, Caminarherre hos Fl Maje- ÄN Koluka geni IF rankrike. ND, Ledam. af K. F ranka Vetenik, och — Chirurgifka pla famt af K. Angelika, Pettersb. rd linfka &c. Vet. Acad. . NA Herr DE LA CAILLE, Mathem. Profeflot vid TI. Kar SN Herr JOHAN WAITZ, Heflifk Bergs-Råd, Ledam. Mad j af. Ma Acad, 1. Berlin, i ÄN ; reg Herr derr G. ; MATTH. BOSE, Phyfices Profeffor i V Htenberg, Ledamot af K. Äng. Soc. och af Inftit, Ht rr JACOB LANGEBEK, Kongl. Danfk Jat tig. erfitetet i Paris, Tedamööné Kongl. F ränika, ; Ängel= ; we NN REON Han MORAND, 4 ball A Herr RÖNNOW, ) 5 Anatomie Profeffor i Paris STANISLAUS. Mårchiäter Bore Njäjelto Konung Her DE JAUCOURT, Medarbetare på. Dion AROS AG É jä gt E Herr VITA T RTR. DS DONA va » Medie, Profellor i Herr TA GEORG ROEDER Medicine $ rofeffor och Ledamot af K. Soc ra sg Herr THOMAS SIMPSON, -Profsibr 1.66 TR Scholan i i Wool I wich, Ledam; af K. Än Belika Socie- "oteterk; Herr JAMES SHORT, Ävedati: al K ÅR S Herr DE PARCIEUX , Led 8 Societ, « oademien ; UU. edam., af K. Franika Vet. A= err CHRISTEN HEE, Mathef. & Profeffor i Köpenhamn , Ledamot af ENG äg | HR KO LS BER R Köpenhamn. : eft AND, Kyrkoherde i Bern, L bå RE af K. VER ONE lg Berlin och Societeten i Göt- Hert RUDOLPH AUGUSTIN VOGEL, | Profeffor c och I runa ar Ka | et. Societeten Obn (Så Är ' ” i J AM SSR ; ön G er Å SÅ SR Lv 2 2 TIS $ NN 0 PUND € | FLEN 4 4 rip l RNE sr - + a ' « 4 TR —- RN ARS RAA im milj | | | : ||| I I Run ut re nt Öm mi (| LI ; 4 | / > ll | dm N ' 9 och | SE - i =" TER SV Ng FT K ox Ner > Vete 3 N NISKA APS» Xx LL a iriska Ginen en vel ati, kom ”Ma allmänt de Alkalllka Sälter , Kär fås VV utur brånda Afkoör, alkalia fixa ; 1 Tynner i A et Orden. LÄ os —L uTPL 3 1759. Jan. ja Mart. het dö. fom hafva fit urfprung utur Våxt- Hiker da dels fitnåmde åro lika vål renade, åro de vål alla icke mer ån et flag, men fom tilverknings fåtten , reningarna och åndamålen , til hvilka Påt- afka brukas, åro mycket fkiljaktige; få kons ma dåraf åtfkillige flags Påtalkor, 1, Afka af allahanda Löftråd, fålom Bok, Ek, och i fynnerhet Björk och Al, fåljes och kö- "pesi Ståderna, famt föres til myckenhet i in ifrån : Landet. Denna Ma kommer vål då icke under namnet Påtafka, men brukas dock vid- många verk til famma åndamål. Alka af andra tråd , (åfom Tall och Gran, gif” ver vål något Alkalifkt Salt; men få litet, at det föga lönar mådan at anvånda något arbete på def ) utlakande, och aldeles Åge rå a eller köpa få= uruvål ofta något dåraf år inblandadt raf d en då å år EE | i 3 £ fOrsbonke- Alka EEE på Tända, 3 tingen af rätt eller torrkat Ormbunke-grås , och föres til Glasbruken på åtfkilliga orter: SN jord år ganfka låttfmålt , "och gifver et godt g las; fe Kongl. Ac, Handl, år 1758 pag. 291. Och eme-. od den en jorden icke år Kalkaktig3 få blir det ut- ”lakade Alkali utur denna A aick cauitict, i få lent, fom oleum T artari per deliquium, Detta: utlutade A Alkali har defsutan med fi tåmlig myc” jo , fom med lyror kan fållas dårutur, ket af en io rd. 1 hvilken omttåndighet det år fkiljaktigt if ana dra Alcalifka. alter : döpa jord kan ej. fkiljas på annat fått, ån at Alkali förft I: ture M oc falt LAT FRE j Via, » fom " RAR chy nice (kil: ; NBA TNE SE FN ORG 3 dätgiren 3 midi famma jord gör intet hinderi Alkalis bruk rit G las: kraj "Pvål. äg vR raf= TT SÅ - Fann. f ls al fom af Alkan N:o F Bok-träd, brånnes andra gången, AM r båttre bärtbränd och mera Als ati bränning fker i Skåne Nå vilket ”Bönderna dår ka Bål, En at våll a. Alkan. (arbets GR Tkogen, och Åk ulle kunna (ke med för re 'befparing 1 tonar; då bör, jar Alkalifka Saltet i Afkan at fmålta. fämman ; men bör ej få den hettan, at jorden RE SE u- tan allenaft , at Afkao af Saltets fm famman i flora ftrycken ; fom, då få jas na under namn af P 44 och (el Påtaflka. Denna Påt AIKA? Kom åtven iftor mycl Ehhet ifrån Archan i AG til Hols land, » fkeppas ock ifrån Hera Ryfka h rvamnar, Pa Jon liga orter. lägarglenna Påtalka för fallkas 4 ge- BL med, en jord eller. mylla, vå ås I ko SN och liknar denna Påtafka til fargen, en jord år til före hinder i Näst lagets... Ng KARE jr AE rå a 04 Dantzr er Påralka, fom kat Blagkröre rerkas: "på det fåttet, at rå Påtalkan No, sak. hvilken myckettilverkas iPalch, utan förvt' skdn ; lutning eller något annat arbete, OA fjäs fön- r och Calcineras i ugn, til defs all teti AR im gafte mårto år bårtbrånd ; då kalk-jord en bl ibland Alkalifka Saltet, hvaraf et uti calci- nation blir ganfka amin Sö denna Påtafka fäljes St fedan fedan och LN til fina behof, fådan. om dc efter nu omtalte gp uti jr AR Pa | hårdadte ENG af N ER rn LR vara ofårfallkade. Om Påtafkan N. 3 vore. något ring- . haltig af Alkali, men eljeft af god art y kan den förftårkas med lut. af. Niis eller. Ni 3 fom på fönderflagna rå Påtafkan, förrån den calcineras , intorkas uti kåril öfver eld; men dårvid bör 60 i akt, at luten altid åraf lika ftyrka och lika myc ken emot rå Påtalkan , fom ock altid då bör 4 vara af lika godhet: emedan likhet fårter högre vår de på en dugelig Vara, ån godhet på en fir fom ar olik och af ofåker godhet. = SA = 75. Cendré Gravellée tilverkas i F fan OR C på flera orter af den blöta Vin-ften eller V indrå hvilken med någon tilfats, få vål af fjel rankorna, fom af fmala grenar aller ekar 6 et eller annat tråd-flag ,brånnes och calcineras ; tildefs dåraf blir et hel hvitt Salt, fom ock ibland får nå- gra blå flåckar : och fom Vin-ften ger få mycket Alkalifkt Salt, atdels'jard utgör allenaft en liter intet Ja bönder! bylpa få år NE rr 1 fom NUR och Vinrankorna, trådet låmnar dåribland qvar, caufti&t, och gör ibland en god : vilken ij icke uti blå tilverknin- un På tafkaår ADR fom å år lutad utur N. I, ; med vatten, och inkokad til torr: denna ar cket cauftic, och föres icke gerna | medan den få håftigt folveras per deli- ö i korkade glaskåril eller Mja kan SRejdR OR, 3; utan den tilverkas al- Jiter I ökas | få at ack ap dets ; desfa indrånkte fpånor ch Flarn fedan i ugn til defs altfam- blir hvitt, och fåljes få under namn af raffi- dP TY Af detta Ne har Md hår i Eggert PRE arr vid Påtalke- Raft erken : den bruna Parafkan ealcineras | ädan i i ugnar, til defs all fetman år vål bårt- råndeeh Saltet blir hvitt med blå flåckar: Af det- ja flag, ibland ock af föregaende N,. 7, år den få callade Hollåndfka hvita Påtafkan , hvilken kom- mer ifran Tylka orterna öfver Holland, har ock förr Kemi ibland öfver Hamburg. ”Raflineras SUNE Ä 3. ock (EI iN RN D i 6 1759. Jan, Feb. Mart. ock nu hår i Sverige. Denna ealcination har KUN« KEL, och fedan scHLuUTER 1i- fit Hytteverk) rätt vål befkrifvit, få at om Tyfka Språket vore mindre bekant hår i Landet, fkulle det låna mö-. > dan, at fåtta ötver denna Befkrifning på Svenfka hl | men åndamålet til denna calcination år icke alle naft et varans båttre utfeende, utan (a) at den båt- tre kan förvaras, fom vid N. 6år fagt: (b) at fer, man fkal vara bårta, hvilken gör fkada i de ån» an damål, dår hvit eller rafinerad Påtafka egentelis gen brukas, -/e) når någon Alkalifk Lut behöf- - ves, fom icke år cauftic, tjenar en fådan Påtalka dårtil, emedan den cauftica jorden, fom i förtta Luten af N. i och 3 år uplåft, blir ouplöft efter calcination, i fynnerhet om denna calcinerade : — Påtafka löfes up med Kaltvat ten. Denna Påtafka är få myeket båttre ån föregaende N. 7; fom den är haltigare at det Alkalifka Saltet, til de ånda- mål, fom bågge desfa flag brukas. Denna Påta- | fka kan ock ha fina flora Lar inblandade tråm- mande Salter ; hår har funnits til falu , af detta flag, den, fom har fållt Mercurius fublimatus hvit ne- der (fom eljeft af eldfaft Alkali flås neder röd) et tecken til myckenhet af fråmmande inblandadt Salt, fom gör denna Påtaika nog ofkickelig. Herr Öfver. Diretteuren FaGGor har anmärkt, at SvenfkPåra- fka af detta flaget N. 8, innehafver vid pals en och en half gång fåmycket fråmmande Salt, lom Alkalé af N. 4, nämligen, fom 10 til 6£, hvilket efter Herr Öfver - Dire&teurens Hydro ftatifka rön, gör emöt hela vigten af bågge flagen, allenaft $i den fenare emat den förra 7 eller fom 3,46 til 10300, Desfa fråmmande Salter kunna få vål komma (2) utur felfva wåden, af hvilka Afkan år brånd , s FET RAR RRENO AM VERY NB BA Kr ooo mh: Jan: Febt Mi; = YI 14b) utur den jord , fom brukas til förfalfkning ibland N. 3, och aldramäft kan (c) vattnet, med hvilken Luten göres , hälla något Salt. Äfven bi- ”drager (d) Kokfaltet til lättare calcination och ic- Ike, fom fomlige mena, befordrar, utan hindrar fmåltningen vid calcination, hvilket lått fes, om : etaf fom jä af en fådan förmon, få år den verkeligen a ig = > Oc Lgr En Da - -— Er 1G] un SS me Rå 2 SS HH [SA feg 3 a w | anvåndt dårpås få torde låttafte medlet vara, at beflita fig om renhet i tilverkningen. "9. Saltpeters Alkalifka del går ock vid åtfkil- Liga Verk, dår Saltpeter brukas, famma tjånft fom Påtalka, då fyran, fom år den dyrbarafte de- len i Saltpeter, bårtdrifves antingen med eldfång- ' a ämnen eller med ften eller jord, en > Alla desfa nu befkrifna Påtafke-flag åto utur Våxt-Riket, och kånnas låttaft dårpå igen, at de ungöla n vanlig, liogaktig 3 fexhantigh prifm- tilkSaltpeter, då Saltpetersfyran eller Skedvatten blir faturerat med någondera af desfa Påtafkors Al- -kalifka Salt, A 4 : De Deuuföljande Alkalier åro utut Miteral-Ri- ev och utgöra alla med: Saltpeters-fyran, eller | Skedvatten, cteubilkt eller tårningformigt Saltpe= | ter, (amt lölas ej upi Mafan Jae deliquium, om: | de förta. k ; ängen | ” 19. Soda, la Soude; köbinlg mått ifrån Ali- | | cante, och brå Annes af grås, fom våxa vid falt vattens Kali geniculatum ; Salicornia , NGA Hera, äro N dårtil tjänliga, allenaft de växa il ftarkt falt vatten, ; emedan detta Alkali har ej fit urfprung utur våx- | terna, utan utur fjelfva hafsvatnet, hvilkets Sålt går i fådan ömnighet in uti de råsflag, fom taga det til fig, at det låmnar efter bränningen et öm= nigt Alkali, fedan Kokfältets fyra blitvit genom, | vegetation I å förent med fetman, at de uti brån- ningen gåra h varatinan följe, Bränningen fker Ac= ra så inger med bränd Afka af gråfet och obrändt grås tillammans brånda , til defs Saltet fmålter fam- man. i ftora ftycken, lika fom om Pårafkan N. 3 I år fat, Soda är icke fri ifrån vitriol fyra, ty hon år va hepatifk ; fom fynes på Metaller, I (200 n Silfver och Koppa ir i fyfinerhetr. Utur fomlig ÖR da fås et litet fpor af Alkali ur Växt - Riket, an- tiäcen det här fit urfprude ur fjelfva gråfet om der år armt på Salt, eller utur andra Gräsflag, fom hafva blifvit brånde däribland, Uti fomlig Soda fås inter Alkalilfkt Salt utur Våxt-Riket iger allenaft Hafs-Saltets Alkali tillika med: 0 fvaf- velaktiga ämnet... oe > ; Ti. Kalpy fomi England brånnes = $jösgråk, fom kaftas uputur Hafvet, året Alkali af fam= ma arc. fom nåftföregående; men mycket orent af andra Salter: det föres icke til falu utom landet. = 12, Roccbes R BR GER RAR fd ften betyder flera flags Salt. Herr 1. Academien , angående Salamoniac, ar uti annat flag beråttar han i fin, nu af trycket ut- mma, Refebelkrifning, fås utur en brunn i Cai- "ibland andra hade den fifte håtvarande Mi- Nåtron fom var et Alkali minerale. ; blandadt med et FACK öar, hvilket, brukat fom flufstilguarts, gat et aldelés ofå årgat vackert glas, dock fordra- | es, ma nog mera ån af annat Alkali, i anfeende NE ; den fråmmande inblandningen. ia LE J vd Borax år ock et Alkalifkt- Salt; det fa- turerar fyror, få at de få Medelfalts es genfkaper, och för fig allena gör det Violfyrup g orön. - Med åre gör fjelfva rå Tinkal från Oft- Sa mte Sal: Anodinum, Er Tärning'- Saltpeterd, > Så många fkiljaktiga Nag af Alkalilka Salter å åro R | Bikante, 1 Ika brukas vid åtfkilliga Verk, f åljas och köpasi ftora myckenheter utom de, hvilka en- jekguafHandverkare eller vid fröra Verk. ' sUrom Sal Dresdenfe, eller den hvita fluffen, åro de 'öf- riga eld-fafta Alkalifka Saltens beredning på A- TASSELQUIST beråttar 1 fit bref til ;ypten,. Köksfalt fom fvettar up utur jorden, h dår brukas til matlagning, kallas Natron i fter ifrån Tripoli, prof med fig af et dår kallat daft beredas på Apotheken och brukas allena i' IV edicine, och til andre rön uti (mi arbeten , men i 4 [ N é SN Aes er ästa” ön i Turkiet och på j po: cheken enahanda ; ; men af ålder har varit bruk=. Af ST ligit, 10 ok 7560) Jani. Feb Mart. De rått til- ligts. at bereda dem af åvfkilliga 8 örter: agade åro, 1 fynnerher fkiljaktiga ifrån den hvi= ta Påtafkan dåroti, av fftaarbetet år uplöfning i vatten, filning och inkokning: ar de i möjeligalte måtto äro renlade ifrån den medföljande jorden, af hvilken mycket år quar i lutad och filad Pår- aika, fedan den dårefter blir calginsiade, z Na följa Pitafke flagens Bruk. 6. 1. Vid Såp-f judnings-Verken ké köper Ålke” bay 0 BN af hvilken Lut göres, med hvilken Såpa kokas på bekant fått; denna Lurt blir ganfka cau-- flic, fom vide N, 6: är anmärkt , och en cauftie, låfer mera fetma, ån en annan Alcalifk Lut : ju caufticare, defto mindre Alkali behöfves til Tvål eller Såpa,: och defto båttre blir Såpan, ty fet- man förtager (kårpan, dår [ae SAR ock Kohl til då Luten göres, focni sd SÄ Af Ormbunkar fås Lut til Tvål +å det cljelt Mänes der sla åå et båd kola men. iC=- ke til Alfka), fedan tåndes eld därpå i et rum dår intet drag år, fåfom i en bakugn dår öfr Ez drag- holet för lågan och (tick - -gluggen åror tåpte, få ar allenaft ugnsmynningen. år öpen, pådet A- fkan, hvilken af detta grås år ganfka lätt Å icke må flyga bårt med vådret. Så fort grålet brin- ner neder, at 1 ugnen blir rum, kaftas mera torrt. Pras Ng til defs få mycket Afka blir i ugnen, fom dår kan. rymmas, ar ctter nederbrinningen vålomvåndas, at den fina glöden, fom - blir af gråtety kolar fås vål ut til Afka, fom, möåjeligt år. Når all elden å År ill utbrunnena, fås man en, hel hvi?- k PR 1759. rg Fb. Mätt. T iusgra Alka, i ANING det måfta år i en Fall-afka med några (må fvarta kolgni- n "for ibland. Denna Afka ger altid öfver en femte- ; fin vigt Alkali. Af den, på fått fomnu fagt inda Ormbunke- Alkan och Kalk göres I hvilken af god Olja eller Talg kan it fått fjudas den finafte Tvål. At med » kulor, gjord atdet fvarta Ormbunke-kolet,tvåt- 4 a kläder hvica, å år en fak, fom icke låter rime- i Ng 7 AF N. 4 och 5 göres ock Lut, med til- i Je .S at Kalk, til de finare Tvålflagen, för OR .Veniseller Venedigs Tvålen kommer un- der det namnet , den båtfta ifrån Frankrike, kal- si Tyfkland Spanifche Seuffe: den goda göres "med Cendre Gravallée N. 5; men den efterapa- de å1 gjord med Soda N. 10. Då denna fenare I okas I vatren, | fvartnar det af Koppar- "P annan, och gör, at Silke eller det gods , fom dårmed afko- Kas, blir mörkt däraf: denna Tvåls Alkali igen- ' | kännes ifrån den förras på fått, fom om Ifkilnaden imellan Alksli ur Våxt- och Mineral. Riket of- vantöre år faor imellan N, 9 och to. Berliner- blå (23), vifer fig ock ftraxtafSodan i en Tvål up: i vatten uti i Järnkåril, få inart fyran af Sked- Vader rår; men af en T vål- lut, hvars Alkali år ur Växt Riket, på lika fått handterad, blir OR tater. icke blått. ; PRäg &; 5. Til bykning vid Blokbitev järbtäläipgr brukar jelfva Afkan, och Lut af Nit och3, Vid Harlem brukasiden Archangelfka Påtafkan N. 3. AF 4 deda Afkor fås med minen koftnad, fkar - Ut, ) 12 1759: Jan: Febt Mart, Lut, fom N. 6 år fagt. Vid Buldans bleknins gen hår i Staden har brukats Bydei N. 103 hvil- kens pris hår år lindrigaft, 65 TR 6.6, Til Glasbruken Köp Afka ät N.1,;0c dår beredes Påtafka N. 6, hvilken calcineras fam- man med Quarts-tanden til glas-fats, fom fedan fmåltes i glasugnen: vid fomliga glashyttor bru- kas , at på flutet vid häpen röra I d 6 något af Afka N. 1, hvartil Ormbunke-Afkan Må N. 2 fkulle vara Sd bättre, emedan c den ger br. qvickare flufs och båttre glas, ” SG. 7. Sjelfva Afkan N. i (måltes ol FORE | med råd "Martialifk Sand til Bouteille glas: den=" " na glas-fats år den fåkrafte för fpricknin til Beas | kärl. fom fkola brukas i vårma. I Frar krike gc Fes AF Ormbunke - Afka N. 2 de dåraf kallac veres de Fougere; de tunna Florentiner Bouteil. lerna, öfverflåtade med Halm, å åro ock af SINA flag. | $. 8. Den efter Påtalkans N.6 beredning. avatn. blefne utlutade AfkanafN, 1, brukas ock i Glas= fats; men gör felaktigt Glas » fe Kongl; ee miens Handlingar år 1758 pag. 291 och 206. : :« 6. 9. Vid Smålåndfka Glasbruket voro för någr år fedan, Glasmakare från Thuringer N hvill brukade intet annat Alkali til de finare Glafen , än Patafka N. 6, fom där vid Glasbruket frän kadesmr Nos, den de köpte upi orten ftraxt ne= danföre vid Skaänlka grånfen. a &. 10,Ti il finare Glas brukas. Hliedk vid fosligk; Glasbruk något af. N, f, poyhöer men ika RYCK ket för. dyrheten (kul, - vide adl | II. Hår Mart. NN p vid Stockholms Glas brukas ör inter at N: f5,7 eller 8, utan det må- y upg af Alkalifk flufs , år Sodan N. 104 i eende dans lindriga: pris emot den myc- Koklalt a ra ingen betydande deli öd Minerale , fom fagt år, A CR Salt eter brukas ock Hl Chryftall-glas, ch år litet dåraf altid ' nådvåndigt, emedan det Ikomligen förbrånner ferman, då nägot dåraf år AE I a icke aldeles kan: boethrånnas i calcina- tion, hvilken ferma [kämmer Glafets klarhet; men at tag a ne ER allena til flufs i Glas- (äts. om: vid Glasbruk brukas til Chry tall- [ sår för fkada, i anfeende til Saltpetreéts rhet, i ty, at förnåmfta delen dåraf, fom åt Itpeters fyran, hvilken: med (anden urdrif- et | och kan jag or hårvid aldeles icke göra et med er WyY och dem fom mena , at något Medel- fps hrera fyra ftannar gQvar eller går ini tb: det famima år med andra Medelfalt, hvil- ing ; låmna allenaft fin Alkalifka del eller gifva fig oförändrade i glasgallan, hvilken af dem h t urfprung. Äfven 1å liten grund bar den eningen, åt et flera gånger omimålt: Så fkulle | blifva n mer AE FÖRR Wer re. leriedlan Alkali och fjelfva jorden åro af annar fkal "göra det båttre, emedan aldeles n dåraf fordras i 1 [atfen : Sodan hand- n, kommer til ingen nytta i det bru- | Art 14 — 1759. Jan. Feb. Mart den för menta ve ät öka Allalifka4 age äs där a mera: band vilken port . mindre ån Alkalifka fluffen, beg Ju mera Quarts -fand år uti et vålflutit glas, jut bättre å är det Md dh $. Få SEEN N. 12 brukas SN Vid | någrå Glasbru ter dår Påtalkan och all Afka fall er 8. 14. Kalpen N. 1t brukas blå Glasbruken t England til fämre, Glas. > nn S $. ts. Af Borax brukas för dels dyrhet fkul hår i Europa , allenaft litet i några fina fluffer och Emailéer, at gifva Glafet en hög glans. TI $. 16. Det måtta af Pralin, fom under det namnet fåljes, upgår i Fårgeri. All den Påtalka, fom dår brukas, bör vara rått ealeinerad, at fet- man år bårta, hvilken dår aldrig gör gagn. Bru: ket år til åtfkilliga behof: det angelågnafte år til blått eller få kallad Blå-kyp, hvilken tillagas på åtikilligt fått : den allmånnatte kallas Påtafke-kyp, i hvilken allahanda fmårre gods; fåfom Ull » Garn, är tunna och fmala Yllentyger, Camelgarns gods Bomull och Linne göras blå: deffa å Veide - och halft Påtalke kypar at med de fämma få vål Ylle-fom Linne » och Bomuls gods kan blåas, Tildefla flags kypar brukas hår i Landet, i Tyfkland , 3 Nederland och Holland, allmånt den, bår få kallade Dantgigpet Påtalkan N. 4. a tjenft Pårafkan gör til blått, år icke egenteliget Alkalilka Salytsia ty med olec' Tartari per deli- gen 3 / ERT SE til de finare Glafen, på de fkoglåfa öre | ro antingen Påtalke -kypar allena, eller måftadels, halft laf rent fal Tartari, kanaldrig något gas, blått, utan tilhjelp af Kalk; men ; | får indigt blått fårgas med Kalk, Krapp, ; 20, NN PÅBPE Ava leg is chu- Y Sr då öåte får as många SMR , t (kal bli mör kblått. en caultica delen an, el den Kaka jorden, år förden- den, fom gör, at den blå firgen flår an på fört er Alkalifka Salters tjäntt är, at -låfa up > ång til fig den cauftica jorden, hvilken i utan Alkalifka Saltets til hjelp, LR Sa "mycket mindre del. Med et ord til Blåky yp hör ret et it Alkalifee caufticum , ju meta brännande, ju båttre 3; ty förman i Kypen och gåsningen ta- Edin caufticiteten; at.den icke fkadar godfer. Af egenfkap har den nåmde Patafkan N. 4 nd alla.de calcinerade flagen, och dårtil dd da nå något År NR når någon Veide år n. .Värår der möjeligt. , at fåtta Pår- He pe Påtafka och Kalk, > men nad: defsuran år, för Jem a fa en Klbrlk iom Theorie, utanaf öfning, icke få latt agön ändring i en, få kinkug fak , fom er 1 dels år, ånfkönt handterad efter Vane, och vid. Hvarje 8 gang är åtminftone » Ja RIE till 30, Skålpund Indigo at väga, ns pris nu för tiden år 30 Dal, Km: ta 290 fver för hvart Skålpund. Det fynes'altfå = (kans N. 4 Be rifning , brud dad fom år lättare , nyttigare för fier lip pelibe fördel- std Pitafke-V erked;> antingen satåndra RM ; ch . SSE ER SRA Kr TRASH TI 1740. Jadt Feb, och råtta Påtafkans bruk efter dets: tilverkningar, nn ller at råtta tilverkningarna efter bruket och ber Bål ighetensagrwv HAR RR 0 är > runt TASK g. 16 fi dftnåmde ORT MA | fke Fårgare icke vårkftälla ,. emedan de af brift på andre Påtafke: flag ,.i anfeende til deras dyrhet dårå orten, bruka Cendre: Gravellée N. 5 til alt, hvartil Alkalilkt Salt behöfves i får gning: hår: 3 af åro alle andre Franike färgorifköna, i. lynners het på Silke; men den blå är icke den bäfta , i fynnerhet tilgagneti bruket, undantagande ' felis de-blått på klåden. Med -Cendre Gravellee, år likvål möjeligit, genom tilbör rlig. hjelp af Kalk at fårga alt (lags gods få godt blått 4 fom. det Neder- låndfke , däck med mera möda och kåttnad.;. men den taken år icke bekant i deF anika Får gerier Das ER X E- RANE KS Ken ALE a 18, Tilden flora Veide-kypet, fom egenteli= gen Kildöst för Klådens blåande, brukas ömfom få . vål af N, 4; fom $', 7; och 8, det ena af ens det andra at en altan, emedah Veiden lättare ta= ger til fig kalk-jorden, och törena den med In: digon, at denna faller an på godfet: dårföre kom= mer ock i denna Veide-kyp, mera Kalk; ån i någon annan, och i det ftållet behöfves mindre Påtafka , utan åtfkilnad af hvilket flag fom brukas3, men om riman råkar ut för en felaktig Påtalka af N. 3, fom dår år belkrifven > förftöra de fråm- mande Salten Kalkens. uplösning , och då kan en Kyp lått bli fördårtvads hvilket år ftor fkada: fås dana fel hafva icke förefallit mårkeliga hos N: 4. Således tyckas free vara mycket at urfåk tå i denna omftåndighet, ARN Weke slRESE TNARUS NRSN Nr a REAR SRA äl 4 19. Til kall Kyp brukas Alkalilk. Lut af a Hag. ämnen lärer 8. 20. bir Penfel- blire på Card ja ås måft Lur af N. 83 fom ock kallas Perl Påt- | NE, med Kalk. | m ont eye fårgor, (3 åfom at förhöja gult: å tilC amol; ning oc! h Purpring på röda och violetta med fleratådana, gör "hvilket Alkali, fom förft år til and ock Kalk: 7 AE 22, Til Safflor -fårgor matte nådvändigt. vas n god Påtalka af 'N. 8, eller, Cendre gravels EN 1 brift af deffa, kan man felF lärt göra Sal Dresdenfe eller hvita Fluffen, emedan up- igen dåraf år få liten, at köfltnaden icke blir ärk kelig iden delen på denna dyrbara färg. Sd det requireras dår til i Kongl. Krigs Collegio. åra Alkalifka delen nyttjas allena : den gör 8 kunna göra, men ökar mycket koftnaden 14, Ändå nog dyra färg. Det båfta Alkali ARNE AN år OCR och h Rjocchetm N, 1O. och ta m FÅR de bruka at brånna ar Salt- B > petern — 2759. Jan. Feb. Mart, = 27 ig 23. Til Berliner-blås beredande, bruka våre Tilverkare Saltpeter, hvilket dåraf år bekant, tern detoneras, til detta Behof, hed fetma, lårvid in en. annan tjäntt +. ån Påtafka Nos, 6 öllika med king ge ICE MA VAAN INLE SEALS PERKOn SE TEL MO wu Mm 59, Jan. Feb, Mart. RE petern 'med Vin-ften 9 eller någon annan fetma, förrån den blandas med råtta tilfatten at Blod, kun- na taga få mycket, fom det hvita Saltet år, då "Saltpeter år afbrånd, i det Saltets ftålle, af So= da eller Rocchetta, hvilken fifta hvar ochen lått til och förfara på vanligt fått dårmed. 34. Til det blå Glafets, tande brukas vid Kobolth-verk hvilken vid Schneberg i Saxen tilverkas vid Ko- bolth - Hyttorna af N. 1: på andra ftållen köpes den ock ifrån Påtafke-raffinad - Verk: med Soda kan detta Glas vål ock fmåltas; men Soda faller icke få tjänlig til den blå fårgen, fom Alkali ur Våxt- Riket. ä er g. 25, Glafert Maftig- gut kalladt , fom vid Fayance - Verken brukas til Glaffur, fmåltes hår vid Rörftrand med Soda N, 10, i anfeende til de omftåndigheter, fom $: 11 åro omtalte." N.; 8; förfökt, men koftnaden gör allena fkilnaden. - $. 26. Boraxens bruk tillédningarår det allmån- nafte. Af deffa bruk, fomnu åro omtalte, finner man, at ofta en til Salt ringhaltigare Påtal år, i anfeende til andra egenfkaper tjänligare, eller i affgt' på koftnaden fördelaktigare, ån en < annan rikare, fom til andra behof kan vara den båfta, och at intet år af de upråknade Påtafke- fagen , fom icke til något bruk år låmpligare , an de öfrige, undantagande N.7, af hvilket N, 8 år en förbåttring i tilverknings-fåttet, i anfeen- de hvartil, det förftnåmde icke mycket brukas, ”daådetv fenare kan hafvas. Til Medicinfka och | få ; a Chy- kan fjelf tilverka, fom. N, 12, blanda Bloden dår- ; Smalssblås fmöl n, Påtafka N. 8, 1759, Jam Feb. Mart: = 19 EN de Alkalifka Salten mötas 0 AR Apotheken pibg i Laboratorier, fom RS or bög Hå ARR ar & Mart RN yk ä9: kö sr. el N R THEOPH. SCHEFFER. 2 FANER PYVOY sep etrificatet vu 6 (OMC ILITHUS PARADOXUS, nt, fom det finnes uti Hans Bröd per > Riks- Rådets Högvålborne Herr refveC.G. TESSINS Barns a Grd RR USTA IFRIAET fanns a 6. CARL LINNZUS, We d Derrificarer & åro väl Horlind ä föll vid Båre brer RE ken ej gålla mer ån andra fimpla Bårg - ar- — ter; men icke defsminidre torde de, tfomalt Re Skapareninlagti Naturen, förtjäna mån- y ans. .upmårklamhet. Petrificaterne. hafva til- ören > til ftörre delen varit lefvande Djur, och f dem våzxter. De ligga nu för tiden e- taft begrafne. uti fina jämna hvart under de bår De åro måftadels de åldfta Anti- er. ar alt, hvad den fråtande tiden låmnat dar fkapnad och deras låge har gifvit. aturforfkare mycket befvår, at utfpana hvari- - från de blifvit förde på den ort; de nu finnas. At vinna hårutinnan ljus, år nådigt utföka de aldra- hö LER B 2 - mfenalte HR SNS mä HAE SVIRS Mg I ANS SA SINE. Så SN i ' 20 — 1759. Jari. Feb. Mart! KNM I . [0] e. milstaga fig om flagen 3; och då. de fört åro kån- 5 Djur nu förtiden uppehålla fig och bo på jordk tet, förrån man kan tånka på, huru de tätt fina ligerftållen, der de nu hvila.”- De måfte af dem hafva varit Conchilier, eller fom de allmänt kal- las, Teftacea, hvilka ock tydeligaft behålla finut- vårtes fkapnad, fom deras Sf föga behöft underga någon förändring at råddas från tiden. Vid våra Petrificaters nogate granfkande, å mårkvårdigt, at ibland dem finnas få många flag. Orthoceroter, Cornua Ammonis, Belemniter, Lap. Judaici, fom ock fållfame Echiniter, dem vare upmårkfame Naturforfkare , alt intil denna dag, icke kunnat igenfinna ibland de lefvande in- vånare. Dettaalt har gifvit anledning til åtfkil- lige gilsningar om dem, fåfom: at de hafva va- rit; men nu icke mera åro: at de dit förts i all- månna Syndafloden: at de bytt rum, och bon ide aflågnafte. Indifke Haf &c,, fålom Porpite- Djuren, .hvilka nyligen åro fundne uti Oft - Indi- (ke: Halten. mn ig Milansänlan Re FAR Ibland våra Petrificater år nåppeligen något allmännare , ån Entomelithas Paradoxus, Muf. Te. p. 98. 2. 3, hvilket i Öfter-och Våftergörhbland, i Skåne och på Öland &c ligger i Kalk, Or-ften och Skiffer få ymnogt, at hela klipporna tyckas ofta håraf vara hopgytrade. Det liknar under= frundom Skal, Infetter eller Coleoptrata, ej förre ån Ärter eller Bönor, och på andra ftållen finnes det fort fort En hånd eler mera. FO SER ok BALI RE JD TSAR AKA AG V Nåppe- Ag ROR TN GA ån NAT RRNIGRR 2 ärgg Jan. Feb. Matt. ? ih I Nåppeli n'något annat Petrificat år fvårare "at utreda, eller at upleta få tydeligt ; at man FRE kan inhåmra defs fullkomliga fkapnad , hvar- Före'ock Naturforfkare ån i dag ej veta, til hvad -Claffe, mindre til hvad Genus det bör föras, u- tan hålla c - Petrificat för den benigafte gåta at utforfka; bä dvilker. de likfom tåfla, hvilken fkal a rr ju lod Åelkillige a Uclie åro atteknade uti Bromells Lithogr. Svec, och A&. Upfalien/. 1729. Pp. 494. > hå Uti Ölands "Refan, p. 147. Våfgötbe Refan (0 ERE Skånfka Refan p. 128, och det ftörfta och kv rdéligatte uti Maf. Tef. Tab. 3: Fi 15 2. Men med alt dötta har man i brift på nog tydeliga Ex. emplar, icke kunnat vinna nog ljus ånnu, ar man dårvid kommit i ftånd: at de hela fkapnaden få redigt, fom varit nådigt. 0 C- in Ey: har Hans Excellence fränlétät deffe hår afritade ftenar, fom blifvit famlade i Riket af ChemixA ljuné&en TipstTRÖM, och ågaen 1å fåll- 4 fynttydelighet och renhet, at man i dem faknar mindre, å åni nägonaf detta flågtet hårtilsfedd ftuff; och de åro därföre -få mycket mer vårde at af -verlden allmänt åfkådas , fom I faturforfikare kan= ”fkeigenom dem och flera framdeles kunna in- äta hela NERE och vinna det de tå trågit vv Tabula I dh nagra fynnerliga och ty ”etrificater af detta lågter. ve 1 år et af de repatte Sok någonfin I un- dt nat ibland få många tufende ftuffer. Hår ( SA tydeligen frammantil den halfrundå Brölt- B 3 fköl- frölden, fom år ofvanuppå något ojämn, och på fidorna utvidgad. Den bärtra delen beftår af 20 leder eller legmenter, fom ofvan på ryggen åro kullrade ; men på fidorna utvidgade, utan at vara fkilde eller brutne ifrån det, fomtåcker ryg- gen, Sides-ftralarne åro icke tötter, utan ut, fkort af fjelfva Sköldarne, nårmatt til kroppen ofvanpå flate, men efterhand alt mer och mer hopkramade utåt. Det mårkvårdigafte på denna ftuff år antennerne fråmit, dem vi aldrig fedt på någon annan fluff, och fom tydeligaft vifa, at detta Petrificatet målte våra af Infect>fågtet. Fig. 2, år et annat Species.af famma flag; fom vilas på ryggen, mén på inra fidan af fkålet , däråft på hvart och et fegment af tjelfva ryggen år et concavt tvårftreck , och hår fynes det bår tefta af kroppen trubbigt och likfom affkurit, =: Fig. 3. år det tredje Speciesaf famma genus Fk åfven vifadt på ryggfkalets andra fida, hvilket på tjelfva ryggfkölden - hafver likfom 20 midtpå af brutne concave tvårftreck, och långs ät ryggen sg a 6 uthålkade pun&ter. 'Sides-fkölderne åro ic+ ke mer ån 10 på hvardera fidan af detta flaget. ' Md HER INTA HA br 2 Fig. 4 år en variation af. Bröftfkölden i Fig, 1, och finnes få vål färlkildt , fom ock tillika med öfriga delen eller kroppen i et ftycke, i Alun= fkiffer vid Andrarum i Skåne, och nåftan lika allmånt vid Våftgörhe-bårgen,i Kalk och Or- ftens fkiffer, utan ar vara fammanfogad med krop- pen, liktom gytrad tillamman, Och få allmånt nåmde Bröftfköld dår finnes, få fållan träffas kroppen... tr Ripa SATAN te 1-6 << J LÅ Kd | REN Rd 4 | ; Fa I TRES J an. Feb, | Mar Care 23 ” Då man deffe ftuffer fammanlågger, kan k n fl uta: "Irgatgs (4 ; ÅR 1. Af An tennerne Fig. I, at det aädfändig 1 ad vara a | etrificeradt Läfe&, och ej någon F fkapnaden: at famma inte& beflig. MT alfrund ojämn Bröftfköld, famt en ftjert, fåfom råftor , Onifci, Monoculi, och hörer til Infecta aptera,. Varandes' bårtra delen at kroppen på lika fått fkapad, och tåckt med fköl- der, (om vid bårtra. fidan gå ut öfver hvarandra, aldeles fom i Kråfte-ftjerten , och ån mer ån Kråf- 0 utvidgas. på fidorna, se I Af alt detta flutar man, at inte&et måfte vara et genus intermedium imellan Cancros, Mo- noculos och Onifcos, fkildt ifrån dem med 20 Seg- mentet corporis ovatiz men fötterna, fom 13 lått affalla på detta flågtet , då det förgås, har man ännu ej kunnat; redigt utleta, Det liknade måft Onifcis Marinis, om ej defs Bröftfkåld vore ftör- - BIE corporis icke flere å ån 14 ftyc- en "Troligt år, at fådane Infetter måfte hålla på djupatte Hafvets afgrund, dårde måtte flag Tv lefva; faft de ånnu lo dosmnata bla urku anniga upleras, dår få tå hittils famlat Inie- | GEnud blifver altfå: Infe&tum ovatum; Tho= race tefta Semiorbiculata, Convexa, corpore Seg-= mentis 20 marginatis. Pola fa Selin Species | håraf å åro > 3: ne. är Nn Dorfo RV MEMIATT BR Te SR at Sö B 4 2, Dog 24: = 1759. Jans Feb; M s bh 2 2. Dotfo ftriis transverlis convexis inte viginti>fig, 2. ; 73: Dorfo ftriis: transverfis convexis interru- ptisque viginti, punétisque lex longitudi ialibus, fig. 3. ANNO AEA BEDRE BR ESR a sb ANMÄRKNINGAR | Om den f å kallade Påfogel - flenen gl | I - fven ' har hans Excellence Herr Grefve då TEssin anmodat mig, at til Kongl, Veten- fkaps Academien "aflåmna beråttelfe om Stenen-fig. s afritad, fom kallas Påfogel-ftenen:' PENNA PA VONIS, Maf. Tel Poibde en Id Denne har nyligen vunnit rum ibland de o- paque ådla ftenar,. för defs barna «NG iom går up emot fjeltva Påfogel-fjådren, - Dähan blitvit årtigt flipad och polerad, har han tyckts med all billighet, fordra et 1å ådelt rum ibland : ftenarney och det pris, efter hvilket han blifvit af Jouvelerare föryttrad, har ej eller afdragiv nås got af den påfatte inbillning: Når han kan fin- nas hos Jouvelerare , fås han merendels kullrig fli- ad, högft til den iftorlek, fom Figuren har, Då van fkafves emot knif eller ftål, mårkes flrax, at mn MEN ne ÅN SRA RER MA 4 Ko Pryg. JAN, Feb Mart 25 AR nr F nog lög:j faft han antagit den klarefta po- litur, i hondt löpa parailele tåte fibrer tilfam- mans i en hvafs angel; Han fkiftar fårg af blått och grönt, 34 M våndes emor ljufet; ; faft fjelf hel opaque. É Hvarifrån han ledt fin hårkomtt, hafva de Na- turkunnige icke kunnat urleta, icke en gång til I ådernesland; mindre til defs bo, Af defs fällning på fibrerne giflade man, at han varit af Fö miant eller Selenitifk. art, fom blitvit impregnerad af Koppar, fåfom en Turkos, och Ag ats på tvåren, kullrad å år båda fidor , då vä NA långa medelttreck , fom de månge flut-- te tvårftreck fkulle vifa fig. Men gilsning uti Naturen förflår fällan ; ty defs vågar åro 1å marg- faldige, at intet månnifkligit vett kan föreftålla f de oåndeligen många och konfliga Naturens förr ittningar. Nu omfider och nyligen har man fått veta defs hårkomft: då HoF- Apothekaren FRID. ZIERVOGEL tilbrakte Hans Excellence er rådt fycke a af en Mufla, och man dårmed jåm- äed fåg man tydeligen, hvarifrån han kom. - Muflanår Mytilas Margaritifer , fom i Apothe» kän kallas Matrix Perlarum , eller allmänt Pers Jemo, > Defs tvånne fkal hophåftas- med en brufk, ä Cartilagineus Subitance) fom utgör hang » Tet, eller Naturalifternas eardo conche. Denna brufk torkad, beftär af tåta fina frålar , fom fkif- taaf blått och grönt, famt blifva nog hårde; nåftan Tom ben efter torkningen, Då denn one flis as tvårt emot fbrarne , och i det Format, förr Figuren utvifar , rager den famma glants, famma fig, FAMrAR ftrålar;' och blifver med et ord al- A B 5 -deles 26 — 1759: Jan: Feb; Marty deles famma tften... Efterdenna SulNiNkokt tvås: MA taGeNRA fållan å är anfenligen. tjock ,..följer Syr at denne (teneti ej kan fås mycket ftor; dårett ej. någon fkulle råkas af 'en ovanligt och ganfka ftor. Mutla. Håraf flutes altfå: at det höga vårde ; fom på denna, abufive få kallade ftenenyär fatt, ej fvarar emot låttheten, fom år at vinna honom; hålft "den famma kan fås i tilråckelig mycken=' het; och befvåret at flipa honom år mindre, ån. på någon ådel ften, 'i hvilkas antal han nu mera ej får råknas, utan ibland flera brukelige kontt-' verk, af hvilka vinh-giruge fig berjåna, at bedraga låttrogne månnifkor, och fom lyckas, intil defs' flump” eller" trågen underfökning /uplöfer gåtan. Dock måtte man medgifva, at de, fom fika efter detta konft-ftycke, til den i 1 ritningen förefrålde frärlekest, nog belvår torde håfvsA Vag S De Ifrån Dimbo i Vetter sdckla (f r Hans. od cellence nyligen tilbragt en Or-ftens drus, beftå-. ende af en grå tåt frinkande Kalk- körtel, omgif- ven med gulgrå. -prismatifk. och. fpatig Or- ten (Wall, Min.S. 41 VIL 1), fom fkjuter lig ifexlidiga fammanftående pyramider, betåckte med e en I vid- hångande brun Ochra'eller fkiffer jord. - - FE BPR ENNPNSR COCCIONELL, Ingifven ak - CARL LIN NEUS | sfe&terne hafva få a Fy0A fom SÄ ; ride Od i vår tid, för 20 år fedan, få at mänge de lår-' É. dafte höllo den för en Fantaft , fom uti LR er i fnnen, fom åf; V 1759: åja ögon och - inne: hållahides åeffe i C pan förakt, at af dem ingen nytta för Någtet vore at för moda, hvar före de Erndje, det gamla oftlpråkorts Cai fökoå Lika- Kg Bader ng Infe&terne utan ån-= fo lu dad & år tingen förnuftig mera få: röka a ban icke åfkådar deffa djur med ftörfta förun- dran fedan allmånheten fedr, at hvad deffe åro mindre, åro de dåremor få mycket flere, och gö- ra vål 1 (3 mycken. förändring; nytta eller fkada hår. välde, fom någonfin de ftörfta kråken > f 3 at den, fom har luft at fe de frörfta under, han kan ; : ä Ah NET a SS T . Utom åtfkilliga andra rysörktn fom deffe ra ofs, år icke den minfta, at vi af dem få den pråktigalfte får De gamlas Purpur var uti Grekornas och Kona rnas tid den dyrbarafte lu- xe. Numera frågar man få litet efter purpura ; at iman nåppelig en vet, af hvilken Snåcka den blef tagen , fedan Americanfka Coccionellen blef up- V rgår fnart all annan färg. Coccionellen å år et flags Iöfeltery: (om finnas 8 dra America, på Caétus eller Opuncia, och dår cultiveras, famt förf åljes årligen til Europa och i hela verlden för många tunnor Gull, Samma Opi uncia våxer alt för lått i våra Örangerier, åf- ven utan dag > tager minftarum, emedan hon vå xer hop åmad påcsdan, hvarföre ock några 1000:de ftånd kunna bårgas inom er. .måttelig 3 rangerie, och de ffarkkas få lått ; ar om man en-: fn datt » = -- daft nedfåtter et blad eller led i jorda ') FRE ftraxt rot; hvarföre ock jag tyckte, a Plantage fkulle mera löna mödan hos ofs, å ån Coc- gionelle befynnerligen om et Orange ENR i (kogsbygden,. dår 30 lafs ved om vinterti icke gjorde något capital 4 til Orangeriets uné häll. Når Herr ROLANDER gick til America, var min törfta och fifta begåran , at han ville fkaf- fa mig lefvande Coccioneller: han gjorde det ock 3 men min olycka var, at då krukan ankom med Cac- tus full. af Coccioneller, var jag på Academien, och Trågardsmålftaren tog up Örten, den han tåg full af mafkar, hvilka han bortplåckade och dödade; i mening atdet varen ohyra, at jag icke kunde fin- na igen mer ån en enda hona, fom til olycka ic- ke var hafvande >; och alttå var jag vål den tör fte, fom fick CI Coecionell” i Eur st på lefvande, men inter mera. | rr Utom förenåmde Coccionelley å år Rn en annan Coccinelle upfunnen i Europa, fom upper håller fig på rötterna af en Ort, (om kallas Knaf- vel eller Scleranthus > soch år. RA våxten. af två flag : den ena år annuel, eller kommer.af år- ligt den andra år perenn, eller ftår med ro- teh år från år. Den förra våxer- hos ofs allmån, men den fenare endaft i Skåne. Samma Cocc nelle finnes nåftan endaft på den fenare, altfå hos ofs ganfka fållangs men dels. råtta och förnåmfta hemvift år befynnerligalt uti Ukrain och Pålen, hvarföre den ock allmänt, kallas RIK sit Uer CoceussPoloniea. : Denna Coccus Polonica efter GV vålid ka til färgen den åkta eller” Ametricanfka Coccio- nel- 29 e OT vinner man NGE an ER "vål ock vilst, at en ag äfven rid rötterna af en fe fom hos ofs. allmånr kallas Musöron, eller Hieracium Pi- n år hos ofs få af ållfynt, at jag icke AN honom: mer ån en enda gang uti all.min tid. Jef U Jnder det jag o den 26 Maji 1758 Botanicera= 2 med mina Herrar Studerande kring Upfala , då id brukar , at handleda de Studerande uti pen om. Djur och Örter, åfven i de r uinfta ter , råkade en af mine Elever at. uptaga. en | påhvilken några Infeéter futto, och frågas lig deras namn; jag fåg då flraxt, at detta V en Coceionelle , och därföre kramade fönder” några emot Papper och .Lin-tyg, da den gaf i- från fig den tkönafte äkta fårg ; hvarföre ranfak- ning Nag flraxt, på hvad för flags qvift denna vu= xit, och fants den vara af vårt allmånna Mjölon= ris, eller Arbutus uva urfi, - Samma Coccionelle hål er fig på Mjölonris- ftjälkarna. nedre vid roten, dår de ligga nåftan under jorden eller måflan, och uppehålla defle kråk fig pa underfta fidan af ammaritjälk. De åro dubbelt ftörre ån dena Pål- -Coccionellen, eller ftora. fom Risgryn: de itanpå rödbruna , och i förftone. glatta ; men igen blifva de bölkinlite Ötver alt cd hvita tiga hår, fom efterhand våxa och flåtas til- nmans, fåfom en fnöhvit hinna, eller follicu- ', och åndteligen lofsna iträn djuret, fåat hvar en mafk tyckesligga inom et hvitt fkal;: far genom deffe kånnemårken icke kan förtags på Coccionellen. | é SR nu: Mjölon-ris å år hos ofs på. de db betes» ana betes-marker få allmånt, fom hitll Utlånningarna fållfynt , finner jag mödan vårdt , at denna Coc- tionellen efterfåkes på dennas frjälkar, nedre vid roten, hållt på de ftållen , dår den våxer på min. åre torrt, eller n något fuktigt rum ; och - Aj icke fedt någonftåds mera Mjölon-ri -TIS, ÅN påNor- ra trakten omkring Visby på Gothland, fkulle jag önfka, ar denna .Coccionellen, dår förnåralis galt efterlöktes. Då denna Coccionellen finnes til någor antal, bör han ftraxt torrkas i ug- nen, annars förvandlat. han til flygande-hannar, Gren väjer a honor 9 och blifver a. Sn Detta har jag fr mig föranlåteri til nine ; PR NR och Fåderneslandets tjäntft göra all+ månt , emedan jagsaldeles förmodar, art på en få all: min våxt hos ofs kan finnas få mycken Coccio- nelle, fom årligen i Riket confumeras, och denna fyfan eller famlingen kunde blifva et nyttigt ar- bete för fmå fattiga Gäfflar, fom KORT fått icke fört kunna förtjåna. 7 q EN Kom. Academien önfkar > at des för bäfvå ti til fålle , ville föka vid rötterna af Mjölon-bufkarna, : efter 'de hår upgifna in/etter , förfara med dem efter Herr Archiaterns och Riddarens förefkrifr, Kl Imse RINGA dem til Kongl, Vi röra Acaderm jen a 31 Hydroftorifka (Rön. på Ätalifka Solatio- iF vu v (IAS dtfkilliga flågs Lut- Jä fkl ler LR FANA RR i ÄR , /” 4 5 NS kh ur i ) EN ög VÄGS SIKA 6 (fdr FE Er MAS EE ENG Md Sä SL RARE VR LE na ” å ej ; or fa ÄG ; ESR RS Sr f ud NER g NA z - re 2 VARI + AA SN NR 6 El p 4 | janftenren vid ibn AR Fabriken hår HR &I iStaden, Herr PEHR. RIULANDER, har ; beråttat mig, huruledes något tvifvels- hos åtfkilliga Närings-idkare bår "ftådes, vore fommit; angående godheten af Sventik rafinc- Pårafka fom tilverkas! vid Jdebergs och 'Kompersmåla Rafinaderier, : 'belågne i Småland, uti Cronobergs Höfdingedöme: och at fomliga tro den Rigitka, famt Mufkovitifka Påtafkan; forn babere & ån den Svenfka, "Men fom Herr Di" retteuren af egen förfarenhet vid fit verk, aldeles sdde vederfpelet ; få tilftålde han mig en fltut Lut-Salt af” hvardera de tre nåmde forterne , med begåran , jag ville anftålla Hydroftatifka för- fök; på vart flags innehåll af Salt: hvilket ock åhans når äro. verkftåldes med min af Sal, Ers PRÖM ee KI KRONENNe SEEN SENT på et 3 db tr följ er: Sv Då Swepika Lut-Saltet var til färgen rått blå -hvitt, och kunde med ringa möda fönderma- läs, - "Hvaremot det Rigifka; åska fynnerher det - Mutkovitifka, var nog fpGor och besk hå rdt ar pulverifera. bardd: Vr Sedan alla (lagen, hvar För fig ig voro vål Fd. a a ie, $ 32 > 1759, Jan: Feb: Ma ; 32 > 1759. Jan: Feb: Mart. i ne, upvågdes af de Utlåndfka , 1 Cen ner Pros Ly ORSA bervigt, af hvardera; men at defi Svenfka upvo--. 108 VN CE NARISASA GJ viga AY Vg a nå MRS AS VIRKA eb I gos 2 Centner, åfven hvar för lig, 7 Den éfia Svenfka Centtieren; och den Rigi- fka, lades i hvar fit Glas, at uplöfas i lika myc- ket rent våtten, fom vågde 165 lod Vistualie vigt: deffas Lut vil man kalla N:o 1, — Sammalunda lades den andra Svenfka Cent- neren, och den Mufkovitifka, uti lika myc- kenhet vatten, fom hvardera vog' 1677 lod Vigs tualie vigt, ' Defle Solutioner måge heta N. 2. Efter flitig omrörning, mårktes ; at Saltet ä de två Svenfka . glaten, på några timmar var uplöt; fåat ganfka litet hvit= grumligt Sediment fyntes på bottnen; få var ock deras Lut, efter siillaftående, nåftan få klar, fom rent vatten, Men de två utlåndfka Påtafkorne kunde genom förning icke förmås til en fådan förening med vatt- net, fom den Svenfka, utanlemnade:en mycken» het mörk -grått Pulver, ofmålt på glas-bottnen 3 få ville ej eller deras: Lut blifva fårdeles: klar, Och fom berörde Pulver låg några dagar ivatrt- net, utan den ringafte töråndring ; få blef det fe- dermera uptagit och torrkadt, famt betraktadt med Microfcop; då det fants vara laggbråndt och lasaktigt, hvarföre det ock motitår all uplösning 1 våtten. CE "OR Sedan Vågbalken och Glaspårlati voro behö> rigen jufterade- mot rent vatten; /af famma, flag, fom fans i Solutionerne; hängdes pårlan i den Svenfka Luten N. 1, dår hon måfte fåttas i jäm- AST BISY BIO FN KOREA I . ESA Samm ledes attes SÖ ch ren N: förebil hvil- Le | US Pp SEC KA r de inhebdt vE | : ot plågar det hända, at den ena ho n hyfer: mindre lålta, år LL rn v Ä 34 Uv - ul i 34 i fe : de dår, enligt Öbymikas Förfök , oc vide på Färgornest' Icke defs: det påftas, ar de tråmmande Påtafk Dy båt tre, för det de fkola uplöfas långfamm den Svenfka; men fådant förhåller fig helt rlun=" da; tyjag har federmera rönt. sat den c fde. Eran Milka Lut- See nrg farten” d ov = a d 1 | odi id i) forg a at ku än, PAR Tid kd åro belgäride och hvilket sven beck "Sal alcali fin råtta verkan, Nu: vore vål fnar fagt, huru derna renfning i mått, bör handteras: dänek fom det fordrar mycken tid, och flera on ”fråndigheter, at utröna råtta proceffen ärta 3 tort; få nödgas jag , at upfkjuta fåd nt, til c lef fs lägligheten kan där medgifva. je TJ RR VR fr Om Lut-Salters Calcinering, har Birgmå- fareh Herr Baron FUNCK upgifvit « en hyctig De e- > fkrifning, til Kongl, Vetenfkaps A cadem ken få mycket fnarare borde blifva allmån, fom S vi förut ej låra hafva: hagen Eng undetråttel- fe dårom på Svenfka. od STR oh ER z ka UNSRAr det ej eller SER hör förftat vål ja godt vatten til fåltans utlakande , oc och fed: Lutgörningen videt SR | Ära igen ha teras: famt at Luten ä ASA ran ha mera tid Ke ce c och le vid t nådigt är. ör Til: KOR ända Lut-y KA —— in. Hört Jan? Feb” Marti ” 38 jap. 239. Men fkulle man tycka, atberördeLut= vigt, atven fom den fBydroftatifka vågen, vore något ovig, at betjäna fig af vid dagligt bruk; "få kan ock underråttelfe meddelas, om mråttning aft en mera föapel Lut- profvare, hvarmedelft i det nårmalte utrönas kan, få vål huru mycken. fålta et förekommande? åmne 'hyfer, fom huru ftark Luten vara bör, når hon år mättad, til ins kokning: hvårom en annan gång mera, HX CU Imedlertid bör vid detta tilfållet, ej lemnas ”öbemålt : huru illa vår handel och hushållning d Lut-Salt, hittils varit inrättad: i det de Sö- "Stådernai Riket, enligt förtullningen;årligen képpat vid. pafs, 9000 Skeppund; Ra och-4å lad Våld-Pårafka: om hvars pris i Holland, en derlig och kunnig Man mig. underrättat ; fom lf varit åfyna vittne dårtil, at nårsalla afdrag ri orten, jämte Tull, frakt och, fådant mer få, knapt 10 Dal K:mt blifva behållne pen- Ningar , för I Centner Amfterdams vigt, hvilken varar emot 117 Skalpund, eller 5 Lisp. och 17 Skålp. Victualie-vigt hos ofs, . Nu får Landtmannen i de Södra :iStådernas id pals tå DAL Kmt för 1 -Lilp. råcatka, altta är lätt: caleuleradt , at de Handlande bekomma mer för afkan dårute, ån hon koftar dem fjelf- Få hår hemma, I följe hvaraf, de nödvåndigt må- Te taga fin ikada igen af medborgarne, på an- "NSåår det åfven kunnigt, at de Handlande hår Pe, emot 12 Daler Kr:mts pris utomlands, för a Lilp., hafva mått förfkrifva Räfineradt Lut-Salt Utifrån, tildeanfenliga behofver, fom fordras vid Blid C 2 vara våra Fårgerier, Såpfjuderi ier , Blekerier, / ' tryckerier, Tvått-hus och Glas-bru (> med Ta. - Fördenfkul Har Riket bo RN vintt t ) Ti cbalamandn jo en; sen RL. hafvaaltfå någre , håri Stockholm I boende, ter tånkfame Mån, med mycken kåftnad , anlagt befagde Rafinaderier i Småland: med f ör modan, at fådant måtte. tjäna de Faplanden dår Hedra a til fölgd och efterdöme. RR a 3 nä ej brat AR NR 5 , FF [ÅR re ET ARR ME RN ge el ; RS | Kär, SE j IN Öv Men fom litet tvång ÄR föga åfven pl Ru gar. förmå månnifkorne, at föka fit eget gagn; få har ock Höga Öfverheten vifligen för udit, få å väl. de Rafinerade Rigpe Införfkrifning > fom den fc Påtafkans uttörfel, ND åå Må Fördenfkul kunne vi pA ät nyttan jårer far tvånget, til en viliig verk ftållighet , få at vi fnart nog , torde. kunna tilverka rent Lut+ Salt, ej allenaft til vårt egit behof, utan ock til en båtande utförfel åt de fråmmande: hvarå redan SR 4. cd L bä + i AA ig Tk helt nöjaktige prof åro gjorde. un > Och på det f ådant , med. defs mera för 10n, må kunna fke, börden löfa Afkans vållning åfven vål ftrångeligen förbjudas: efter den famma, en- ligt kunnigt folks utfago, fkal förtåra fkog , til: mera vårde, ån hvad vi för Afkan utomlandsbes komme.' Dårtilmed lånder berörde vållning , til en mårkeligikada för fjelfva Alkan, fon därige 1 til pe blir i förfta början få at hon vid RA och. dårp Mp vh T Ho : + SRS ER OF » N ) ; Hö 1 ; | äv iv Ä x jä (vägg, / RN AR / ” | 30 SSA j gifver få nyckl Salt, fom Kr pat botten och under tak te - och jords inblannin om a OMR OT 0 kl Ä Pappers, , fick ja a från I Danzig, fkal vara hos off kelig; ty fkaffade jag mig dåraf litet , til jämförelfe med pl n Svenika. Denna Nena var väl kliver? ved men FåyGkgar 0.3 ve AR i ar sg AN FA förft I lika FE sä | 24 äetilargg. lod Vi&ualie-vigt. Sedan lades 1 Centner en ören da i hvar fir v vatt rage | ilibr lg Olas-pästan ka, med. vr 1232 rå ågning js blef jag belökt I steg ligt. tat 2 veta Hyran af de jer, fom nyttjas vid Glasbruket h då! för e tilfånde mig t renne fo 1 -.” i su É NL 2 ovålda Afkan vore tilfångs, 4 Allmogen underråttas, hura rober-vigt, af den Svenfka Påt ralkan, AS ide ; Svenlk ca a Luten, Fö ER ve 104. des fkönjes, 2 iden Pälka a år 6så NT , ån den Svenfkassg mu nl oa vatten, 6 Lod Victual a vig vd b k . hvaraf om myckenheten af de ra Iorion ; var däremot nog oklar; och pe 3 nen. 2 å SE dan den löta Afkan f funkit til bottnen. - HT VE utomlands. äfven nyttjas til någon vifs. fort glas= dets. bränning och Rafinering, får all Ince til godhet , om defs L Uta Glas > NEAR HAMRA 1 Centner: Prober- -Vigt, > "pulveriferadt it: Salt, Sedan proberades Soiutionerne , med Glas-på equilibrerande dårutiy hvartilfordrades d Gityl der: af Prober-vigten ,; fom. hår foecificeras rö eras Salt fluras kan, Lut af Svenfkt Rafinerat Lut- -Salt ör bo = Af Sventk Spis- -afka Rafinerad AO Af Souda från Spanien = = TRO Ät lös Ormbunke-/ ' Luten af Spis- gr var FERSNE sen HY Kl | men hade nog brunaktigt Sediment : Soudans So= ggbråndt mörkt p yeK iggbr öm til bött- nn Men Ormbunke:Luten klarnade mått, fe: ie fom Lut-Salt af Oimbuskes Ala + fal blåsning; få vore farmlingenaf berörde åmne, fa . 3are > fom Afkan, a följe Mani och Salter federmera behörigen. C Är fd kv Ar Hårmed tånkte. jag åter fluta de nan. > men i dét famma ble låndfkt och. Franfkt INalne |: ola hår vara bruk el ge at något prof, at FT Met det Sr Det Franfka allas avellée och tåledes liver tilkån är ig - (Å ÖR EN | + Xx 6 a OK SAR JG ; SR i ' - 4 A "4 FA RA. verkas, Detta Salt var. någor nörkare , » ån vårt. Men bågge Wenn, vore åfven få klara, en Hollåndfka gaf något, FE mera blekt och . Efter i Ar rk ae föregående Rönen, följ jer rjäm- aggbrånd Påtafka, jag vil ej nämna bor ce, lor och bar, låggasinå- fom berörde ämnen , dels beftå enhe 3 d Sek larna; tagas (3 å myes. g> fom man funne vara AR Ad RA och våfnaders > fomi i detta di ; [4 on -beredes, blifvit ar- net , hvaruti tråden it. Fväce lag: kan erindra bete i I barer 2 | för Rö i fråmmande. Salt, : 3 vit det föreg öde = nåden Nn K år Sv Äfven fom Jag en annan gång rönte, 5 Alun var nog blandad med Vitriolum Martis: af han år otjänlig , til viffa ömtåliga få Ning, Item, at Soudan hölt et Alcali fixum Salis marini, och iå vidare. Så plågar ock et olikatil- verknings-f ått,dels göra Lut-Saltet mer eller min- dre rent , och dels åndra defs befkaffenhet: fåat det ena blir mer Cauflikt , ån det andra. Hvilket alt, vid får rgerlerne, gör mycken oreda och åndring. Fördenfkul , hade j jag gårna velat hår tillågga — några Chymifka Ci fök , fom fkulle vila,i hvad mon, de utlåndika, och Håltt: vårt egit Lut-Salt, åro blandade med Medel-Salt , famt huru död möje: ; ligafte Ma vid jär (SRA kunna ; SE dår- ifrån, i ; SÖ SER hd va "Men ohh ldek ät deriltings = vert tmig i tils. hinderlige, och Kongl. Vetenfkaps Aeade= ER Handlingar dels redan åro prydde med Herr Bårgs-Rådet | BRANDTsS törfök på Lut-Salt, och läck vånta på. delaktighet. af Herr B SCHEFPFERS. ” i detta å ämnet gjorde u FE Bars (få lärer Pe. ock st at vidare. dår med. | Tröcdlertid flår dör FE at NV a perm, "både kunna och böra råcka jetplan h eg $ 5 At Må ' gåer ide Hydr föatifka Rön, komma väl til paf: man framdeles ville jämföra dem, med Chyi Förlök, på ” flags Påtafka , at förtig Kg F ” Lid Aa i ” a je ; St | BA ANNE É , v JAN AR Pa åt Konfter och Handtverkerier > når de förra af defenare ålitas. Sluteligen, och efter fom före» sdårafflörss kan; 1å har jag hår- pr z pp. jen, pt et rg id I Oval i | Iten af Lut-| böter rk j Salt ihvar | Solutio- |pårlar . är ål Solution ef-| nernes | quilibre- NR [ter ”Prober-| vatteni | randeaf RS a vigt. Vi&ualie! Prober- AT SA od | 10088. | Lod, F Lod: + I Centner] 168 | S pl i rövar st, 1 ER in 1 Centner| 143 a TAN ad | 14 Vu a 4 16 a 16 ji lr( 16 | lös! r Contaet 16: ; UT OEAUner ine pr Centner)] 16 Ja Cenmeg) 0 ; ER RN 1 år i VG gaende eo fårlök Ry ä. ll & Sd hva ; CÖRNriNr i olika myckenhet vattn, na olikhet , åfven för e. f.g. genom | gill 16 Lod i hvar Solution, | | eras ringhets fkul utefluras, få . HE. tyngderne. för:ar b, c. d och c. GSR Si v är ; q NR ; t ; | 1 g, fom uti följande Tabell fes kan, fc dra Columnen vilar tyngderna til Gl ads 2eqvilibrerande ; och uti den tredje, fom fkal tagas af hvart flags SY til Lutgö uti lika mycket vatten 3; om L kal b ka tung med den Svenfka ,; hvar uti 100 Svenf ot tLut- Salt är mdr ör id go HELE Hafa . å > Hollåndfk - el ka FO a ÄR PT sMBSkulgd Or Re RE 18] a gen anttåldt, , Nära hår fa år fbe Bas, fom de. beityrka, hyad ARG fördt, nåmligen, usa sd I Centner Pålfk Påtafka > AG = SA gZifver. NEON 9038 $ SE Centner Ryfk Påtal ka SR | 8 sentner TY SIR i AS OR ARR Nara a en ga Y ande; mendå defsa kc fågon gång Ikadade, åt hy förtro deras omforg, fi a på SP Ry ARR RN sö er SB em? Judy Maj gr n d rd NE er å fo råtta e ec cgenlkan, i SR ag jag nu med 3 om - utförligen ak Ikrif- ro hållande; fom ock a PR 44 bsr 1 Kongl. Chir. Academiens Han Vol, 2. pag. 337. Dår vifas möjelighete bota allstlnsie flags Starrar, åfven ie fäningan ; de, nåftan emot alla Oculifters enhålli än Meg fom altid hafva anfedt denna: fjukdomen fö för « telig. Förfarenheten har dock förlåkrat mig o vederfpelet, fåfom jag ock nu får tilfälle at ; | ga lågga genom efterföljande anmårkte håndelfer, hvilka vål låra kunna upmuntra unga Chirt | företaga , på mitt efterdöme , en Operation, hvils ken har fynts mig hvarken fvår eller farlig. Ts i > Starren kan blifva fafthångande på tvänne d fått. — 1:0 Då den följer på en inflammation i Choroidea och bakdelen: dr prunella, fom lina | | dig faft vid fråmre fidan af Cryftall fodret, Då detta fafthångande år fullbordadt, förhindras Iridis rörelfer , hvarvid defs FA rpona ej fållan rubbas och »drages i i oordning. 2:0 Våxer Starren årna fatt, då Ha förorfa- ; kats af något utvårtes våld på ögat, hvarige hinnorna blifvit ftötte eller fårade, få nu kadar gått genom Cornea och Iris in til fjelfva Jen. Sådana fkador upvåcka me IC flarkt fammangroende imellan Cryftallen dets foder, Ja, når fåren tåkysa. a afv gr jär ren blifvit brofkaktige, hvarvid åfven ne Wbgcd a håndt, at fjelfva Cryftallen funnits ften-och ben- aktig, hvilket jag få ofta anmärkt, at jag dårpå ej kan tvifla; och ne båttre ned ömå ehger fkal nåmnas. SE KOTA EEG SR Förfla anmärkningen bpobr en ”Ugfne Starr, Ke rskr ag a Måndag en, > dig 45 ; FRANGOIs DE VoGE, Målare til nd a nehe Comté, 24 år gammal; ning och något fvullen, men Sänk Brannan re förorfakats od Fer toné del, hvaremot defs yttre. fida fmå färfnor, löfthån- a mkring pupillen - hvilken varihoör nkad likafom en liten half tillnörd å tes uti pupillen en dunkeleller sa ojämn, hvilken jag fer axt förn aktige Cryftallen. DA > gaf akt på fkadan, gjorde jag »rognofis, få våli affeende til feftonée) vid defs bakd ti n blefve företagen, fom i affeende til tad. Jag fade den fjuka rent ut, at ) | kunde Tofva Ng men fom e art ter vinna fy- en voro ftora, fradiga och in= | Patienten hade varit blind unge- ar aldeles ig Rd men PL NE var fl bade PER lik- m man dår hade at Koppas,. om ån tion, änfkönt Operation. blefve nen, 46 nen, beflöt: sök frivilligt ,' at und Operationens åfventyr kördes då hålft behagade pålägga: och då j ka vara få Mslveslan fkred til Operationen, fom f rråttade i Sedan den f fjuke förut var | preparer dy re :o Öpnade. jag, fom a all ; jökoma 1 fråmre kammare: 3 sd de j Eat öh nu TIN 0 het hvad han målar , fom fö blefven blind. Han målfte vål b ögon ; inrättade efter lentis Pupillen icke har den minfts vidgning eller f mmandragnit år Ög ej det minftadunkelt dåraf. I honerna eles låkte och pupillen fre: åro ock" aldel CR [| Velg så ' SEN - ' I A I f ; ; öd D 6 & SS rg 1759. Jan: Feb. Mart: 47 4j' ike'var aldelessfrifk och gick ut den 20 dagen efte pers utan avsyblitva på någor fått ; Ae vårad.. | mn 2 Ål lär kninget öfver en fafi- Ke Vuxen Starr. > Mad . FOUDRILLON, gift med Hofinåltaren hos Gen. Lieutenanten Mr, D' ÖNZEMBRAYY, . r gammal, af er ganfka håftigt finnelag, plå- d af fvimningar och Moderfjuka: hade tftora mn och örårlige pupiller.. För fex år anflattes a afen Ophtalmie på bågge ögonen, hvarfö- fe'hon hare alla Ära lå kemadels men alt RA mation, fa jag "förta gången fö den 21 ledne Augulti, då denna [ Jara hitkom at råd- fraga LJ -” | j 1 > mårkte, at den fjukas ö ögon voro tåmme= VER uti deras naturliga tilftånd , prunellerne un- dantagne. Pupillen til vånftra ögat, var mårt nörk och irreguliere, af 22 linies btedd. Midt s fyntes en hvitaktig och: pårltårgad kropp. n fjuke åtfkilde Objecternas fkugga och de t glimmande fårgor, Jag gillade dåraf, at tta Ögars grund var frilk öch at hon fkulle un. ärtil med, at Cryftallen icke var få ftarkt xen och at Vän utan ftor möda fkulle kunna alöfas. Starren fyntes mig mjuk, Detandraödgat Vv nåftan uti famma rilffånd: men ftarren lika KNa- de vara mera faft och blyfårgad. Min. prognofis blet åter tvifvelaktig, fåfom hos den förra fjukas dårföre ock fedan hon förut i | Nag ”- ol 48 sfär pratpareradi, förråttade j Jaga Operation den 2 fiftledne Augufti med mycken låtthet. Sed jag hade öpnat Cornea, fkilde jag den mörka Cry tals. len ifrån defs fafthångande vid ba klidan af | Supil- Jen; jag afföndrade fakta den fråmre taflan afOry- ftall-fåcken, och en liten tryckning vid nedrede- leti afög-åplet ändade Operation, Den fjuka låg, — St(kilde 4 Objetterna klarligen och. kånde: folket. & Denna f jukdomen hade inga Symptomer med ig hon def fkött på vanligt fått, Jag uplyfte f bandet förfta gången den femte Såg oci nionde var ögat fritt och ledigt, betåckt al med en fvart SÄRerKRpa at rg for (re äg anfall, HYDE AR ir skita 4 a TA Nå å 4 ARR Her rån har varit: FR ROANNEN (a Fe fifta Operation. Defa ag Operationer, ter fannfårdig beråttelfe utf lagne > vifa nogfam möjeligheten; at bota fafthångand jr tarrar hvar + are lärer Koen en fullkomligare bes, år hå om jag vid 2 SR RR a LET NES HEN HIN Nr : Yu NE Jag Hår Rv jbké opererat den filt be kret å ne dj ukas Starr på högra Ögat, ag vil förft fe utgängen af den förra.” Och fedan TI al jag göra” mig et befynnerligt nöje, at för Kongl. Svenika Vetenfkaps Academiens Herrar: Ledamöter beråt=- ta "förloppet, lå framt deffa tvånne Obfervat ner, hvilka jag nu tager mig den frihet at öfverfånda > blitva ar Academien: | behaga 4 uptagne. mc pi : vs ägg vg d io > Sep 8 SL bid 49 rnåmfle 4 Hollavd "bräkelige Vigter- och Svenfk äl NRA - SAR få er SR kpl | SNR ht RN Ore ESA fr sind I MORE N irått och hoga veta förhållandet imellan HM suvrlåndfke Vigter och Mått, fins imellan RM och emot de inlåndfke; lårer i tvtlåndfi del, icke vara mindre angelåget , ån at kånna låndfka Myntflagen til fkrot och korn. Båda o Matt, de förra för Vårorsmyckenhet, ochdé Ktefölbtånoraivärden gt vidiroki FIOK XL Fd ; S Oaktadt denna nåd våndighet, få dock kunfkapen om urtlåndfke Vigtérne, varit hös ofs fnycket oviB, Jag har tilat vinna någon mera fåkerhet hårutinnan, anmodat åtfkillige af mine i Vänner, fom företagit fig utlåndfke reför, at tils få ig. pålitelige Vigter, från åtfkillige orter. err GERHARDB MEYER den yhgré ade kånnare håraf, och tillika ållka- jelf a fom kan befråmja Fåderneslandets nytta qvåmlighet , båft härutinnan förnögt fin jämte min åftundan. Han meddelte mig lolland; år 17573 jämte andra Vigter , i net tvånne, beftående af fatfer > äf hvilka: I ganlka noga utmårkte tyngden för Am- terdamer Vigten, och den andra vifte mindre .accurat tyngden för Hollands Tröilka Vigt. Hår- Jämte fånde han mig Herr JaAcoB L” ApMIRALS Sö 4 SV ] N D | tgens - | RE NÄR SLE SS TA | 0 1759, Jan. Feb, M egenhåndiga, men mycket kårta be krifi Hollåndfka Vigterne, famt eni Hollanc bår a nyo uplagd Tractat, kallad :; Handleiding t Follandfcbe "Koop handel , hvarutien urfö ligare be-. fkrifning om Hollåndfke Vigt-inrå åttningen år in= förd. Med: defla dine har jag: för ox | följande Befkrifning. | I Holland år Vigten Sällan för hvarje c Ort. åre fkillig, och hvar ort brukar i finrörelfe: Aeraflags Vigter. .De förnåmfta af dem åro Amflerdam Her, T Md och Braband/ke Migtobges 2 HÖ SR ? | Om Anm flördudlär Vilken, RA OR "Denna Vigt brukas öfver hela Holland , för allahanda flags varor, fårdeles i den utlåndfkarö= relfen.. DA brukas: har vid Stådernas Smide ne vågar vål ten vid Nå få kallade Vin- kel-vågar, Må " fläta Ask a Multe s fal ide lett ferne var bly. inflagit, hvilket hos ols> | ovaraktighets fkul, nu ej metabrukas, i Holland öfver alt lidas. för defs dl ae fkul vid jufteringen > efter prof med denna” Vigt år Amfterdamer Skålpunder - befunnit våga 10286,34375 Svenfka Afs: ; Således förhåller kö et Skälpund Amfterdamer Vigt, til ev Skålpund Svenik Vigt, fom 3: 291632 83136 | Alfå göra ICO Skälpund Amflfterdamer Vigt,' 11632533 ; Skål pund Sven!k Vigt, och oioco Skålpund. af denna kl fenare, göra 8öriåtör Skålpund Amifterdamer igt. ja Sön här rot der ch fig vidare ån til SKål- $ proportion. och sa j n rent fom | ands å hvilkas tjändt Heta edet fyt- tå na våg. va RN utlånning en altid: I Skålpund tal; få: ; til dera s defto pund fö jande Tabeller, åro a lenaf t3 hf ror | ent fartda men vid deras uttåk- RR Ve Y å Amfterdamer Vigt. || Svenll dSkp JCent.|Lp.]Sten. [Skålp. [Lod] | Skå ESTATE RT ES rer OAS fa > Ehuru vid vågningar i ftort, Svenfka Vi terna ej kunna tilden no het tråffa in med An år Fo a ' å x | 53 ningar fordra; kan mat dock med def a utråkningar böra i det nårma- Hfte vara medel-tal , imellan flera våo gningari fort, Ken oc (amma tyngd. Ungefårliga propor- | tioner. imellan Svenfka Viéualic- - Vigten : ch ; n ufterdamfke år, af Hollåndarne antagen, 200: 1713 äfven fom Stapelitads-Vigten å år sen, fom 320: 273 emor Amfterdamer Vig- Enligit Tabellen, blifva nu defsa tal fåledes je: Vié&ualie-Vigten förhåller fig til Amfter- Sr Vigten, fom 2003: 1722; och Stapelftads- enår ti [RR eA SN fom pe nå V fv . i / ER så j " j ke X ak ) | par : K ing v - Hyr Om Trel/ka Vigten. j ål De Ad vål nu mera, en nåftan allmånt ahtas | mn den bälta fimpliciteten år vid alla inrått- igar den båfta > fall famma grund. ening juft te vid all fterfölgd; men: ibland örespel, vata web övertyga ofs, atden- ne regel bör låmpas, vid inråttander af Vigters bi ob ngivjände. i et Samhålle, eller at vidlyf- t uti V pe > inrättningar, år den fruktfamma- "fe modren'på å hinder och fvårigheter i i Handeleftis & edrifvande : > lårer Troifka: Viet bg mg nd vara det förfta, Ki HQ nder den långa tid denna Viet blifvit bru- afva åtlkillige föråndringar vid defs nytt-: tid efterannan, fig infmygt, hvilkaefter- "gjort hela inråttningen (vår och vidlyftig, än oförmårkt iklådt fig den myndig a vanan plågar med a Naciot hvilken vid AKA inkoingar hos flka ika Nationer ej 2 (å : ; 9 3 ått SSE SVAREN ”N ENE REIN SNS Te KOR RER NA SR TR FR 0 EG fy LLA Va WIMOPN NV TA Mr ME KRT IN , Å | ror, och hos andra allenaft-tör viffa; Men hjelf för alt detta, lårer nu mera ej ftå at förmoda, LJ dan oordentligheterna hårvid, vunnit lika fom burfkap öfver"alt; hvåraf fynes nog tåkert följa, | at Holland lårer aldrig kunna komma.i rått ord- ning med denna Vigt, »'Et mårkeligt exempel "för andra Nationer, :at: vid flika inrättningar ; i. ti d:undanrådja orfakerna til det onda, innan de, under Nationens tiltagande i: rårelfe och fryrka, blifva få hemma ftadde , at de federmera aldrig flå at upfåja och fördrifva, Midas ogin 4 Intet långefedan trodde man hosofs, at T'roi- fka Vi gten vore alleftådes Å hvareft Vioter af detta namn brukades, lika til fina tyngder ; och at få- ledes Troifka Afs , fåfom denna Vigts allmåntan- tagna minfta delar, borde vara grund för all annan Vigt; det år, borde vara alla andra Vigt- öre minfta delar , och det ; emedan denna Vigt, VR förmentes, at af alla Vigt-flag vara åldft.. Dett 'föranlåt Herr STJERNHJELM, at til fin Linea Carolina , nyttja Hollåndfke Troifke Afs , fom då stroddes vara nogare jufterade, ån våra egna få kal- Jade Troifke Afs, Men Kongl, Commiflionen, > af alder ulångeledana: hade Suads Ian f åre och vVigeganeer utarbetande, fant, lar håmt r af atfkilliga: utlåndfka orters Troilka , at den ena ej var den andra lik. ennpa orfak fökt denna Troiflka Alsens jtn få förhåller fig til Svenfka Atsen, Mej 1.6777216 3 hvaraf följer, .AG kr Af, oa vara lika tungt med 018280982971 19140625 Svenfkt Afs. Jen hittlånde Troilke Vigten befanns lika med 10237.5 Svenfka Als; men fom jag in, atidefs farfer voro hvar för fig ej nog accu-> rat råttade, och at det fundna Afs- -talet, ej kom öf- verens med. det, fom Troifka Skålpundet borde hafva. efter en i Holland allmånt antagen: pro= on. imellan Amtfterdamer och Troilka Vig- 7 AR fölgde j jag håldre denna fenare > fom I fåtter 100 Skåipund "Froifk Vigt, 122 Lod Amtfterda- er: Vigt låttare, ån 100 BRA PIpA Amtfterda= Mr Vig a de a Blledek.å år et Skålpund, eller fom det i Hol- and. d kallas, et Pound Troifk Vigt, lika met 46.1627197265625 Svenfka Als; varaltlå den ånde Vigten, mera ån 82 Afs för lätt. Denna tyngd på et Skålpund Troilk Vigt, ler fig: til tyngden af et Skålpund Svenik Vigt, fom 655754. 4144455 : 566272.0000000;3 i saraf följer, at 100 Skålpund Victualie- Vigt, å od ika med: 86122 Skålpund Troifk Vigt vit på $,-famt at 100 Skålpund af defe, åro lika. met 15: or .Skålpund:- Sventfk Vigt, i det nårmafte; da. Svenika Skålpundet I 3För eller I 325 pro- ; I det nog gafte, låttare ån Troilka Skälpun- och 4 Ing? åra sr eller; 153 proCent vid ns | D 4 ; palip 56 — 1759: Jans dl pafs, tyngre, ån Svenfka Skalpundet, Tilvidare uplyfning, vifar följande Tabell, hvad Troifka Vigten, til och med rr Pounds i Sven= ka Skalpand. FER . lg | Bs ve SR 1 — Sventk och Vibtualie- Vigt. -Skålp, 1bod.] Als, när | 345) 3/16. 569 1 420) 8ol | 463) 2) 43831] fe fo si98) 0 cab sz vå f.721 | Troifk Vigt, Pound. ! "Skålp. 100] 200 mcd 1152 öd 11. 9f07 Sok 400 2314 er 0.057 300] 600 EAT RR 1 25l13.275 | 20 2. 953 ” 1 $£:9071 Ae ps BRL ågol ' 8oof 0 KE RN ers 57 Denna : Vigewaider öfver alt prak til dyr-« va ande , låfom Gull, Silfver, Ädla- tMedicamenter.. han varder åfven ber-och Mynt-vigt; men iFries- öningen , brukas han til-allahanda r den indelning ,: fom i ofvaniftående 5 nförd , nyttjas han allenaft, då Gull ver våges ; men då han nyttjas til andra å hafver han helt ändra indelningar, och . idelningar få frundom andra namn, ; - Wvö Fouvel- äh Pårle-vigten.' | m: 5 AG Unces=320 Engels—2400 Carrat,. d:o= Vd: o =160 dito =1200dito LT SEA 020 dito TR ro ENS I GL LEO NM odicinal-Pigten å år af 2 flag: Apotbekare och Medicament- Vigten, + — Apotbekare- - Marken år = r2 Troilke Unces=+ 24 ködjs ger: i Troifk VETT Ge KS wid kok 0 ; ”Medicament. Vi FE fås MU flteris Dr.s=3845et, =7680 Gråo, j vUnee= 8d:o— 24d: oc 480d:o Kir iP. 30:0 = GBod:ol T$er.= 20d:0o' Na örbber Vigtens 9 lo Bårsz 463 nnidgs = 40 Als 288 Grån, Sc TT I Penning år = 334: Ear RF ARÄSyh - c SN D 5 | ”Myn nt få Y A 8 — 17597 Jan: Feb; Marty AMynt- Vigten. RR I Engel ÅR oc 2 ER sal =A4Vierlingen=8Troikens=16Deulk ns- 32 AG. tVierling 2 d:00 vt Eovgditert = i or 6) RN Toa I Troiken=— dito :-& sho a Deuflken Tlad: Oo Öv Brabandfke Vigten. H ER Brabandfkt Skålpund : år befunnit jäm- å vigtige i med. 9$796.5 1785 &c. Svenfka Afs; 1åle- des förhaller fig ev Skålpund SN Kn til I et Svenfkt Skål pund, fom 1959-303571 11769. I 600006003 alttåi göra 100 Brabandfke' kålpund, 110.7201 &c. Skålpund Sventk Vigt; och 100 af | denne fenare, göra 90.32178 &C. skålpund den förra; blifver altlå Brabandike Skålpundet, 1033 proCenti det nårmalte, ötver det Svenfka Skål- | pundet, fämt detta ,.9324 eller ET proCent'' vid: pals, under det Brabandfke. Til mera bogråla lighet å år följande Tabell SR Brabant lr 6 | ten afförd: FBrabindik FOR nv Vigt. I Vicaualie- får Mo | Skip. Lod skålp.l Lod. [7 AG | goal rak ko blå I | lyset, be | 2 2 PS I | 3 i 3Tz 3 | Ad RR 4 ÄTA va Fre Ba. Jo mf hd 2 oh cl Sa de så vel G 20) FR i BEG re RR da är ASG ON SAN täta MAR a Mart. 59 FE Stenik ossnet Va 6 2 oMi&nalies SVägtA wi Ya | LS Sä hilody ARD i rg SR a 44 a| Ire| 0.370 | b EA RR 6.745 | b. 2 SAR i VR REGN 4 SÄS 4 CON lig BW ve oj Kal Poe NM NM co 30 to Mm 021-004 TU mg ÖL Ja 10775) El 1.881 | - Rv Fay ; Fo å i ng vigt da i Holland brukad, tilup- le: ft Fn Silke, Garn, Guldfn ören med ah "mera; men i Bruffel, >; Antverpen, Brygge” Gent | ch alla. p rdr i Braband och Flandern, nyttjas om en a allmän Vv igt för allahanda varor, Ae Jå SR FRA fer ål Mer Hå su fe | NA pr CÅ FN NER " SR så : Cilnifke Viaten, FR MG kallas jag Cölni- 's år han dock icke» annat ån den Brabandtke, höra fåledes til. hönom, famma TER ivid: den NYMAN IK äro gjorde, KR Lå å , IA d 1 RIND AJ | + RN RR få me ; ” 4 N 2 b x i 4 är VER 1759. Jan: Feb: Mart NN IR ae SÄ Sd Om Brafilian/ka Binan Pecaris (eller TilKongl, Collegium LR 30 bi | An SIV BN a an Be famt tunga och puls lika. 12:te dagen gafts ater ME a Pecuris i Y Pechurims) RÖGAR SKON Medicum infåndt ifrå Arméen i Pomern, ; t Af jah färg P. ZETZEL. råna "M. D. och Fålt-Medicus, == 0 EE dh Ra K cum debilitate, å "oldaten Ralle af Veftmanl, Regemente in« QQ kom på Lazarettet med en lingfam Diar- PRAK HAS JE 1 ; l ; , | LÅ | t ; 3 Ak | N. 1. Diarrhea Chronica nsodurna rhoee, fom kom alla nåtter, och tillika ute mattad kropp famt en lindrig dårmed "varande h feberaktighet. 3:dje, 4:de och s:te brukades endatt et magftår- > rfta och 2:dra dygnet brukades Rbabarber, famt om aftnarna Laudan, Liquidum,utan åndring, kande medel efter han var matt, hvaruti ingen förändring uti fjukdomenfkedde, ” 6:te dagen gafs äter Rhabarber, ochomattonen Laud, Liquidum, ide och 8:de dagen. magftlårkande. 9:de dagen äter BR babarber, och om aftonen åter Laudanum. Den 1o:de hölts up med Medicamenter ; och gafs intet, at fe fjukdomens förhållande. Hit intils vå h hade ingen åndring fkedt och pulfen varit haftig och låg, famt tungan hvit och NR i r:teda- gen gafs Pecuris (kallas på Portugifilka Fava Pe» .. cairo) 3 qvint. och Patienten hade fex öpningar D us z quintin, och Patienten hade nit gar 4 öpningar, "men med fafthet, och himtade hårunder kratter, famt Körjäde til er flut at | sg IE | Ra 4 0 Slatfats: "Hos denna fjuka lindrade bruket af - P ecuris durkloppet: ; och gjorde at atgången blef fal are, Sd Patienten blef båttre, HLR SA; Oederna. ( OR ollatet 3 'Svanflröm af Cronobergs Rege mente inkom med fvullnade fötter, klagade a ofta och hufvudvårk , famt hade HES och Bg pul ; De och hvit tunga, MR ra verkan allena; men 2:dra och 3:dje nat- ten tölgde et durklopp med öpningar, tunna fom 4:de dagen gafs Rhabarber och durklop- var alt lika, f:te dagen hölts up, förat haf- a förföket med Pecuris refit ; men med durklopp, «men. Patienten klagade Ser håll under brå- "1 7:de dagen gafs 2 qvint, Pecuris3 men tun- ] och durklopp var altlika. 8:de dagen åter Pecuris, pulfen och tunga var lika; men Patienter hade « endaft en öpning, i flållet för förut Geller 8. 9:de 1c,11,12,13;14:de dygnen hade SAG en endaft en Spning 3 men flygnen och el y feber- FRAN ALE Vb fy. | SAG Ib) SÄNG OR ALE NE AV RI TNE 0 gu ' N är rg MM 2 vv MM hb. ff 4 3 pt / i "1759. Jan. Feb, Mart. = 61 SÖPNIDEAE REA mera fafthet , famt tungan Fr nara , och den tjuke mådde bättre: 13:de il och med der '18:de gafs et magftårkande mes del (Effent 'Amar, P, m,). Dentjuke hade alla da- gen gafser Rhabarber pulfver, Å (a giot= ga och puls var alt lika. Den 6:te dagen gafs morgonen Pecuris qvintin, durkloppet var 62 — 1759: I an; Feb: N feberaktigheten var qvars fom Gad mera fkörres. « pa fit fått, och hvilket ej hörer. hits, nad > Slutfats:; Hos föregående Patient åndrade P. curis- durkloppet ifrån 8 6 öpningar til 1 bock alt å a vår defs verkan fynbälr; ianfeende: rr 10 1 Sian för fig fjelf.: IRA AR ENE 37 Diarrboeat febiik cum Ode | ; mate & Ifchiate. RNE Å Soldaten ”Lindquift af Cronobergs Ref nens ä te, hade alla nåttér haft 10 a 12 öpningar, jämte fvullnade fötter och en grufvelig vårky fom 4 fkör låret utföre. "EN r:fta dagen då > qvint. af Pbburis gafs, befants -pulfen låg och haftig, fart tungan.byit och Pa- tiente a var befvårad af en torr. hoftta; efter pulfre eo hade Partien iten. denna natt 14 öpningar :dra.- dygnet va r puls, pa tunga, hofta och vårk IR Patienten gats > qvint, af Pecuris, hvarefter han den natten endaft hade z:ne 'öpningar. - 3:djedyg- net puls, bofta, tungaoch vårk lika; et pulfver af lika fats gafs, hvårefter Patienten den natten -endaft Hade en åpning.! Från 4:de til g:dedygnet gafs intet af Pecuris, och var endaft hvar natten öpning, hvartöre fjukdomen nu mera Ikörges 3 Av anfecnde til de öfrige Symptomer. + rov Slutfats: > Pecuris ttannade hår. 6 må il med bettånd, utan at öka eller mifka feberaktig-- heten och vårken; men fedan durkloppet anrik? de, 'Skres hoftan,; fom varnaturligt. = = 1 ov N. 4. Diarrboea Cbronica Notturna. ; Soldaten /Hel/ing af Dal - Regementet , håde et långvarigt durklopp med öpningar alla nätter, haftig och låg puls, men nåftaa naturlig tunga: äga 4 Fita RA OTANS AP IUM NEN SES pd SR VG Sal RM ud LÅ X Mjd MO 9 Jaa J jäsgen Van RkE sbarölv om moör- K I gjetilre, Magityrkandemes nd Eäbland: et förre arital Ö öpningar om na, men altidlika tunna; i1i:te dagen gafs crupel Pecuris om morgonen, pullen lika rr 3 | eg om natten ref med 5 öpningar, tun- morgonen til lika dofis, deffe nåtter voro 3 öpningar. - Den 14: :de gafs Pecuris til lika n. aftonen, hvarpå om natten fölgde endatt 1 öpning, dom. var fält... 15:deoch 16:de behölt et a Fan men Patienten fick Hoftta. ; 27 :de do: RA fig, men Patienten k k id > hvarpå fölgg fam RN sn fen Patienten: nu började förs få bruktesfedan 'endaft. Eflencia Ama SK TEEN 104 14 BP RAA pågtens . SALRR Ru SR SN Ke Dyfeuteria. I S lar date YR pe. sdablat Cronobergs Regemente, er vårad "med blodiga öpningar alla nåtter, tig Lös torr bena hufv Kogha "och 2 bes y 5 få Hets Bufra om Motnökeh Rhabarber och fronen Laud, Liquidum. Tilftåndet blefli- ara dagen g oafs Pulfvret af Pecuris enfats, det var. lika, 3:dje dagen gafs morgon och 4 Scrupel af Pecuris hvar gång. Patienten i dag up Matkar, och hade om natten 16 öpningar. 4:de dagen gafs lika fats: af fom den tredje ; och Öpningarna voro Ål ant NBA befkaffenhet. SE dagen gåfs Sr | odika it. Amar, Ph. Milit.) hvarönder ibland | Feb, Matt, 53 d. Liquidum om aftnarna', men tilförene. "H2:te ock 4 3:dé Bats] Pecuris ga 64 — 1759. Jan. Feb. M tes federmera i anfeende til fin i Feber, hvilket. dj | Lika af Pulfvret morgoti och afton, och Patienten hade om natten endaftt 3 öpnin , orm im voro fta- vafs magftår- AE agen £ dige,” 6&ö: tes de och 8:de äs kande medel, ( Effent, Amar. Ph. Mil.) puifen blef nu nårtirlig , men något för full, ochtungan fuktig. Patienten befvärades af hofta ; fom til-/ förene, hvartil den 8:de SAST Pe het ; mårktes , dock utan öpningar, Filftåndet fk hörer hit, Slutfaks: Hår gjorde Pecuris, at öpnin ar j under defs bruk de tre förfta dagar voro en eljeft > men tjerde dagen blef åndring, fom hel och bållic var en fran af RADEN So old ha 8 5 Fändberg 4 af Sövkrörannde Repd mente, i ink omuti Fålt-Lazarettet med et vatten aktigt durklopp alla nåtter, fom varat redan 14 dygn. ; | De tre för fta dygnen ne Rhabarber, få dermera 2:ne dagar et REAR af Pecuris hvar mor=' e - gon til + qvint. tyr od Öpningarna NEN hår- under fafta och Ma ar gingo af. Slutfats : Lifvet blef genom Pecuris, bruk hår braf. - oo SEK FN: Diarrbota colliquativa cum p tor Så : minibus BO febre mitiori, Soldaten Enggren af Clone bedkal eg er te, an med nyfs ikommen utfot, ref och huf- vud-vårk. Utan något föregående ; gafs fir wa de 3 förfta dagarna 3 quint: af Pecuris hvar mo | i. gon, ades les och fingo fältet 1 ni. Pecuris. Den af asken & r och varat 3 SEK ROSEN | a dagar gafs ER far de den verkan, at den fiftada- na endaft Sänke beh Häc de faft- | gafs lika fats af Pecuris: den n hade Patienten,u fan gifven orfak, Nag med fef; men tur aln DE ; 6: te da ök gafs Pecuris i lå - fälla a Ek | gody gitter, Fide Bygner var magen IRS SEA KTRS SSA ENE LR LAU BTR SKAR RSTITER USTA Bod; men Rheumatilka vä i re ip emot hvilken börjades med Tjår-vat be -Slatfats:. Sjukdomen var hår, fom iden gör | regående, ej på något fått åndradaf förut nyttjade Medicamenter; defs förhållande kg I . bruk var ock därföre den famm ARN 4 Sölden Frodig, af Vermulasös Rogementn,å inkom, utan at hafva förut brukat Medi amenter, klagande öfver en blodig utfot, fom befvårad ij alla nåtter. 4 dagar å rad gafs. et halft qvint. vat Pecuris hvar morgon, Malkar Zingo af de 3 tör= fa dagar, och på fjerde. dagen var fjukdomen, öf> very 1, aterftående endaft en döfher mf fc A ler Frhand, Pinlkadekn EA rn dom, utan at der ågon Ängar båtuigare ut. fot tålgde, utan4' dels fälle döfljer, > ua sjal Ni I, Dyfen teria RN "Soldaten" Lamberg, af Jönköpi ingsd Ren Tex inkom, klagande öfver en blo dig Utfot med ref alla nåtter , fom varat 21dygn.. :3:ne dagar å rad bruktes et halft Ivinnant Pecuris hvar mor- gon: Mafkar gingo deffa dygnlhf, prh Spong ö gana fingo ftadga3; men tungan. blef hy rit. -4:de dagen var lifvet braf., men Patienten klag; ade ö fa ver ftark fkårning och retnin vid vattnets SE ång i | (Stranguria) famt tungan; aa $s:te,6:te, 7:d' dagen var alt lika, fom den 4 :de, och Tjär-vatcn Sr + brukades, - hvarefter I ban den >; der nådde båttre. hn E Slatfats: Utfoten ftannade altfå hår under Per ” | curis. Y ; ; på dera ått, at det & ännu ökrigt varan- IA fökte AA fdvtgg ng ä äl ARN i ER RE Hell, Ver ä| a Vis m med er | vattenaktig tlot, utan ref oct fårde Feber; Al varat 7 Sea och befvårade FT vånt ne dagar ä 2 pA bruka 3 van lst et qvint.. ecuris. -Malkar gingo nu af, Fe- Öh hvit runga infant fig, men Utfoten var Hlika, de gen Pecuris om morgonen til. fam- ma fat nattc n äpe var endaft en öpning , forr A var FaR. 4:de, 5:te och 6:te dagen var lif braf; men tungan torr och uilfer j | »"haftig, famt döfhet infant ör peter ilfv or bruktes numera, = I era ; = Slutfats :Utfoten ändadet. alttå hår åenam | ecuris bruk, utan någon dårunder imellankom- mande ftarkare Utfot någon uran i dets UY Kom efteråt dåfher, = An SIT 2 Sä NN. 12. "Diarrboea Åaquofa nocturna RN RME a PUT febre, RT j iv öldaten Lundabl; af Cronobergs Näste nkom, utan at hafva något brukat, klagan- rt flack Utrtfot fom vatten alla. nätter, och pr vårk. Pulfen var bög vå och låg > or otun it och fuktig. re agen. gafs Pori 4 RIDE öpnin- "Barna | atten dårpå fradigare. 2 åra dagen ilsa SET dd befants Mafänts; puls och: ud lika, fanit Hofta; pelaf Pecuris gafs , hvarefter natten dår vorö 2:ne Öpningar, men fafta. Då ST SINA endal : magftårkande ( Effent, it.) och fver var -braf, men hofta X SM ör Slysföree Utrforen HÅ annade Pecuris. ak s mel Höga JA RN NT ch Diane bål aguofå cum tormi- bla "å ; — Mibus fine febre. er JA d Ryttaren Bobm, af Öftgörha Cava Ilerie, in in= | bol "klagande öfver ensUtfor. "fom varat 2 SOYeN Dn och ' befvärade alla nåtter' Hide med ref, -M an a Sönan, Å SN KVM Pecuris hvar mor oni dågat, h rpå lifvet blef braf', fork, vo oe gr | dårefter Oh han ågon-Auls, "och '7:dex en rd ning ty Feber, > Tom ”handterad les på År 5 FAN ig För RE ba 14. (OREE Vörg Agquoj Nr Soldaten Frofiman af Jönköpings te, inkom: klagandes öfver en Utfot; fom varat öfver en månad, Förfta dagen gafs et bal t qvint, Pecuris, hvarpå Utfoten. uphörde. 2:dra och 3: dje dagen likaledes, 4: de dagen upkom fkår- ning och retning i vatten + gången : förtren rånade bet kliade under fotfålan. a Bjävsyart et net nyttjades, hvarunder 7:de dagen blefvo några öpningar, och förtrens fyullnad förfvann. ”8:de' dagen fvullnade anfigtet; yobypg kt kod hi hoghå öd sng vatten Nealhor sv SERA EUR t 2 59. Jan F o Mech gny? er kän tilandra ftållen, bg Diarrhoea Agquofa cum Skr erg, af Södermanlands Regemen- r, Tungan var torr och pul- ys ethalft a AT gt än varande I AS blod-vaflan nike AN | Soldaten Walberg, Ng Sådermanl nds Re Ca 1 gande öfver en Utfot, alla nåt- ' med f em åpningar. Pulfen var måttelig ha= ga torvknar > följakte in Tre dagar å ra Lä. et halft. vin, Pecuris orgon, hva under mafkar kråktes up och left godt; men feberaktigheten varade och ofta upkom: = — Slutfats: Genom Pögntit bruk fiasnade hår na 3 men i 'defs ftålle togs vågen åt bröftet, det tårut hade speed i a Aenårnigt fer | L Wen. 7 ägt | ng) ferke sÅ "Diarrhoea Aqufa cum fe 0 febre'mitiori. a eb, Mart, = 69 tadt den afgått en hel månads tidy gr des öfver en Utfot, fom varat det fkåmda "blod-vattnets. utfilning genom CR sr i ; Sf ) Billman, af Cronobergs Rbedente, inkom med låg och måttelig haftig puls, Lä 2 Kom SR NE E 3 é | | oo i Så Nå ER 70 1759. Jan. Feb. 70 1759. Jan. Feb: de bred hofta och Utfot, hvilke Y fednare vås / ” rat'endaft et dygn. FÖL RET öva os AMRA Fem dagar å rad bruktes'et halft qvintin af Pecuris hvar morgon , hvarigenom öpnin- garna minikades; men ref uti underlifvet och i ;yng uti bröftet upkommo, "fite dagen återkom utfoten med 5. öpningar, hvarpå, ret och fRyng | förfvunno ; men döthet och hofta upkom, Jama f i fortfatte med en lindrig Feber. N. 18, Diarrboea Aquofa febrilis.fuo- | tedens Ifchiadi. Soldaten Lyberg, af Cronobergs. Regemente, töflig puls, och en Utför, fom varat endaft 24 dygn.” ; a : SN fö FOT ÖR | > Förfta dagen rd et halft qvint? | Pecuris Sk den ve ha & fom Fi lörge 20 /Ö ningar om nåted i ch alt oötl men 4 Snar Hår 2 Nn intet, Ar nåfa och låpp blifvit af kall-brandan ripne, fårej. tilfkritvas detta Medicament, icke eller utfotenz ty man har haft dem, fom hvarken fått "Pecuris, ej eller haft Utfot, och fått famma tilftåter: utan. ligger grunden hårril uti en befynnerlig våtfkor- nas upläsning , i anledning hvaraf man haft dem fom fått kallbrand inom 2 gånger 24 timar, på 0 arm, bröft , maga, och få vidare: ; Sjuk ” domens 71 a öfverens. Det år at törmo. Ibrand var uti tarmarna, och var [ ne a at na boda andit LI Hu 4 gibfa cum after bl PER NR cf heman,af Ver melands ss pvogsarnd fver en Utfot , fom: kom, alla å dygn. Fit | en g jaa om morgonen et halft gle, Patienten den natten endaft har nen tunna fom vatte Ba (Rs dra agades öfver ftyng i bröftet , il lika fats, hvarefter ; 2 | ning; men klagade" Stver flyng, k ylande Pulfver, "hvar- tungan blef fuktig, och den. tjuke fick Vett; Te. ygnet ingen fvett ; men hofta, och befvårad AR ; Åderlåtning fked- h hoftan ikö Öttes m bg je iMlgets R AG lars boca PV cum Ocde- ; Wmate pedunm. pie. ed Är £ fe ronobergs Regomen- ände öfver en Utfot med 10212 och tungan torr blefven.. caffenhet fynes dåraf, sat puls | Or med Bou och dd fju- fet Dyfenterie. 4:de dagen gåfs Pecuris til lika f mile en Drachma af Pecuris; m men törgåfves. gr — 17591 Jan. Febi Mart; vattenaktige é öpningar hvar: natt, och hufvudvårk: Pulfen var gantika låg och .haftig "och tungan o= ren, menfuktig. Rhabarber hade bli ee rukad med: Laud, Liquid. och federmera I Diafcordium dårefter; men: flögs Nee HÄN St REG » Förfta dagen gafs om morgonen. i Scru pel af Pecuris 3; men Utloten var lika, 2:dra dagen gafs 2:ne gånger Pecuris til lika fats; men Hörgåfvesil 3:dje dagen gafs Pecuris til lika fats en gång. Urfoten var lika; men med blod och ref; detår fom den förfta, 2:ne gånger om dagen; ; men'/Ut-=> foten, fvullnaden i förtren: var lika och Pölten ojämn, hvarunder den tjuke om natten dog: = ”Slatfats: Pecuris blef hår Rea ifves. brukad, ghet mera var 1 anfeende dårtil, at in gen 1pån Lig) öfrig uti Kroppen, fom AG och vållen var url REN mattad. rå ya é N. 21 Fösmpkira CollighbeksR in RR i fladio Pbtbifeos cum fcorbuto. 4 | ; Handtlangaren Boman af Artilleriet, några” och femtio år gammal, var rlång tid bi fvårad med en ftark upboftning af var, och he&ifk éber, ,hvar-. vid til er flut infant lo. g fkjörbjugg och åndteligen håfttig Utfot med Hi ipocratifkt anfikte : under det-' ta tilltånd gafs 2:ne dagar å flag, morgon och aför a Valfats: Pecuris KÖL. altlå intet uti den Ur for fom följer på en til fin. högd kommen lungfot. / Og 22. Diarrhoea Agee. cum. Fefrg pv! vik Soldaten Flygare; WW Mile Reg om Fäldjingt NA ide Jäsan sig s morgon och afton ; men: Ut- Ss:te'dagen gafs intet och tilftån- 6:t dagen ändrades med Medica 3 4 eat Bond Söp bre tel hvar- «7 år förgåfves, fom dite örn ne år, ; av a ol- SI lut HAAN kär hvilken e draftarkaft. ge a 203 bo ock Äf natten > fåår ock haftigheten uti 4 oaktadt tunga, anfikte feber. Uti denna Utf k SÄNG - den ftannat af NA X Ae + ER Sf El SÅ bopa. apa cka vm 9 RR reed na mindre beflitat. fig om renlig- NES yt Ber OS Pe mera c en annat gång. | SA 0 an-. > 74 1759. nd fyr kas dår afförande blifvit kräbcg , och pulfen år och låg famt tungan bvit , få frannar Utfoten af bruk, och hofta upkommer (Cafus/ Ner 2, Når den nyttjas uti Uz/et med ref (NN. 7:13) u at förut brukaafförandesoch Urtfoten åtfölje ref o fuktigtunga, få lindras denat Pecurisbruk de förfts dagarna. 4:de dagen blir Utfoten frarkaresoc das gen dårpå frannar den; eller ock uphörer denyuv tan. at någon dag mångaöpningar imellani komma; och går öfver til teber med torr se Nyetjas den åter uti Uzfor, om år utan ref , och SE fuktig, famt matt och lagom haj igt Wlga. ffannar ä Utfoten, hålft med hofta, annars med döfher; 3 eller ftranguria (11. 12.14.16.17. 19 Cafus). Dår Urfot är med torr tunga, brukas Pecuris: erna fruktlöft, fom är den enda. håndelfe, SER lken $ defs verkan ej vårit tilråckelig.. ÄR NA na ”Tillåggning Om Faua Pichurim ifrån. Brali lem, ; LAT. - AR fö ; ; KE ödla 2 mm ialitot Capitainen Hr. COR var den förfta, fom 3 gjorde Pichurim bekant i Stockholm f för några år fedan, vid defs återkomtt ifrån Portugal, dår han hade fått denna frukten, £ atom et fj ecificum emot Colik och Durklopp, under namn af Pecuris, eller fava Pecairo. Söp "dan någta förfök lyckades, och flere började efterfråga ; famma bote-medel, hafver. Hr. Handelsman ÅBR. AR- -V4DSON låtit komma några fkålpund , dårmed Hans Kongl. "Maj:t, på Collegii Medici underdåniga föreftållning, til» låtit Fålt-Medicus Herr. Do&. ZETIEL, ä SN Arméen i Pomern göra de FÖrfök , fomi föregåen e vackra Rön "meddelas det Allmänna. Pichurim år ej hittils Yptageglt ; Materia: Medica, och defs hårkomft år aldeles obekant mtom Kg Jag vil dårföre befkrifvå den FARSEN | 75 föra de anledningar , fom jag hafver til trådet, hvil- 'modeligen gifver "denna fr lNtena 3 blend NN ichu [ en: for Mandel, fom åri tu klafven en flata fidan efter längden något ut ; flörre och mindre; medel-forten äro nga, 5 til 6 linier breda , uthålningen dan går til 2 linier, dår den midt på år dju= Ndrden tjockare åndanen uphögning, i får n- deti vore f en fin hinna dfver- rytes eller AR med en knif, få år ej tråaktig eller trådig , til utfeende få urit kn gts NS a EN i på - Ö. & Ag -— 2L [Or ES e DE Ua 5 2 SE ES ck. 2 > ( NS 50 - tat T åk Nille Sd FLN År 2 cg så ngen förde Pichurim tl! ISverige, at Copaiva-balfamen fkal tagas af 1 fam- hafver efterfedt , hvad Gail. Pifoi Hifloria ; ] dir och GEOFFROY I ides7 rattat de ledica anförer utur MARCGAVs Hifloria terum rafilie,om Copaiba Trådet,af hvilket den bekan- ta Copaiva-balfamen flyter; at detta Trådets frukt å åro fki- dor, fom hvarder.. innehålla en böna eller kårna, til fkap-> lik en Haffelnöt, rund och aflång, hvilken år om- med en fin: fvartaktig hiona , or midt; uti år be> ned litet gulaktigt , fegt, mjäkt k Ött (pulpa); men va kårnan, fom åtes , beftår af ftadigare våfende, uknat horn, fom går fönder under tånderta, och årdeles kånbar fmak, af Vag och behage- Ör Apor kbelwifking; fomå år gjand.d fver en frifk och nyfs vaiva + kårna, tyckes komma nog öfver ns med im,når man befinnar, at denna år torr och förd blottad af det pulpenfa våfendet, Hon hb juknat horn, når man flagit den iftycken och varmt vatteh. Men det, föm tyckes aiva-kårnan från. Piehurim', år den för» : ras / rg | ets germen, Til fårgen år Pichurim utan- lifvet ras aflånga Jet runda fkapnad) lik en Half 4 | allenaft låtit förflå, ät PR gar kommer ifrån I Brat | fyntate, dels för den onäds fkul , Töm Ni ARE a Sa EERO a. Ab SNRA KEPS d RTR nr ; | 6 ot c RR : Hö 2 C i) Ne iv C i” ah äl 1, & C CN d ne 4 j e I wo NG Å pA ” Ä j fenare år på den ena fidan platt och Se I anläter mig åt tro, det två Pichurim-bönc tned fina fl: ata fi dor emot hvarannan , på fån, fom två Caffe- bönor åro palsade e uti Caffe-tråds frukten, och at de f£ åledes paiva-kårna af Aäuctorerna befkrefven. Den modeligen vara omgifven med fin tina fvartäk fom midt öfver beklådes med” Nopp dra pulpas — Jag: tycker mig hafva få m ycket: ledning "at förmoda, det Pichurim år ( fom man vet, at Copaiva-trådet våxer öfve Maranhon, efter Pisonts vitnesbörd; och Pc rim de Mistgtiban: cå Kö Ran NER ÅN SP En SM ut | sme de buudeet I tugal ras i jade Ng 3 - Ly Hitti / rea SER at RE god" ; He olik och Vå de a plåga ; blodfot och durklopp, fw ae dä K emot frilka får, ati dem frå defs 'Pulfver : at den tages ifrån 32 til 64 och 96 gran, uti vin, brånvin eller v Vatten, efter fjukdomens befkaffenhet: at denna varan nuår fåll= Je | iterne kommit uti vid Hofvet, dels dårföre, at handelen på å denna C nie år ej i få godt ftånd fom ”tilfören UU Mer 2 eligt, at ; d "MmRörtädet är Pichurim ER seg ä ind 6 Medici i 1 Stockholm kunnat : odd bg verkan på mån- ga fjuka, En Fru, fom drogs me RSA ie hade en ångslande Colik "med 3 ra gång en med Pichurim, når andra : lär | Er annat Fruntimmer uti tärande VÖ fe Diarrhéen efter famma medels a RA d en fpl Fru, i nägra dagar var fvåra anfatr af Verkar « hd lifvet, tycktes sc a. bs an f es enl 4 Ser Nor 1 b FRIN fll ön NA KR vd V RA NA h "a 1759. sö Fe ED, vård u i a allena, Nika. af hvad orfak defla C jukdomar kun- | hela Cb rä bönan uti. kokhett iltåpt kåril, få får vattnet både. någon Önan, Stötes den i Pulfver och långe jan. tåmmeligen ftarkt infufam både til ak. Öm pulveriferad Pichurim kokas Öppet kåril, få utdunftar vattnet med en render fedan afrökes, få finnes, at er i Extra&tet öfver en tredjedel. Of- co Decvstet flyter et fetaktigt våfende. tReliduum ellet det öfverblefna efter dets era med Spiritus vini re&tificatiffimus, ini föga fårgad dock: ftarkt fmakande, er. den famma ftod ethvitt, fetaktigt lockigt våfen- | t det famma, fom flöt ofvanpå det kallnade Deco- etman torkades fakta, och lemnade på fu tet en grå glån fande fkårpa, fom ej hade någon fm 3 — Låter man. digerera pulveriferad Pechurim med Spi- vini rectificatiffimus, få får man en kräftig rödaktig Cinétur, fom: fmakar flarkt af Pichurim , och på hvilken Orr nåmnda feta flyter. Låter man "genom deftilla- denna Tiné&uren, få får man i Reci- ritus, fom hafver någon lukt saf :Pis er ÖRE &et blifver ganfka fkarpt och brånnan- an, tillukt o sh: fmak likt Mutkot' och dh ser a Våller gårna fuktigt. Jen fom Hafver ftörre förråd af denna Vönan öch: mer an köra er ehe förfök, til ar utröna de delar, Pich im beftär, fom i många SS tyckes Mulkot, rd SR y ig Fo Pat eten fraps s Academiens | EON Dagbok.” SR ; 78 — 1759. Jan. Feb. Marts Academien efter framledne Hot-Intendenten. Grefve FREDRIC SPARRES förordnande ; och: af de til detta åndamål af Honom fkånkte medel, år- ligenutdelar: Nåraligen , Dire&teurensvid Kongl, TLandtmåteri- Commiffionen i Finland , a Hen EPHRAIM RUNEBERGS Befkrifning. öfver Laibel Socker i Öflerbotten ; Bårgs - -Rådets Herr Anto VON STARS Rön och Förfök med Mineralifka Gelas tiner och uplöfliga glas; famt Diretteurens och Öf- ver-Masmåltarens Herr Sven RINMANS Förbåt- tring på Hammarbyggnader, genom lyftarmars och blås= bjulsKambars fåfrande utan på Hjul-flockarna, Kongl. Academien har dårföre tildelt defsa Auéorer hvar fin af de SPARRISKA Premie-Jettoner af Gull. KERSTIN elelr VR FÖRTEKNING, 2 på de SRS fom åro införde i detta Qvarrals) SR Handlingar. be > Fiforia om Pitafke Slagen och ENN Br ” 4 AE af HEnR. THEOPH. SCHEFFER == å, Petrificatet Enthomolithus Paradoxaus ae af CARL LINNEUS = >- 5, FR Se om den fa kallade Påfagel- fenen, af CARE LINNASUS för ä4 kö SAR Cocciomeil, af CARL Linnäus sg GR 26 , dreftatilka Rån på Alkalifka Solutionmers a ö dre åtfkilliga flags Lut-Sali, eller jä. ad -. Påtafka,af JACOB FAGGOT , - Wie om ”Beråtselfe om tvänke anVäXxNe Starrar (Catara&te). = af JAQvEs DAVIEL z 43 Befkrifning och amet ee ssrelled de föråimfia RR > i Holland brukelige Vigtet och SvenfkaVistua- 0 hie-Vigten,af EDV. FR. RUnEBERG, — - 49 Rön om Brafilian/ka Böran Rälrd (eller ör fr NPR. rims)z £ gi Ez zfot, af P.Z ETZEL a | Nås > å Öv Ng & vå Pickerim, Su Bi a ÖP ONA SE ) NB AAA g ÄN MO [ST] i & nada Hl NL Sp Ra, nn i P ll v : RÖN q A 4 f I ' q a NN Ae SS I SR « | w LIN + NR 3 6 LÅ jar f - I 4 + 2 ; 4 4 - 1 3 UUTEERER h WW NN NN N WT | | (AN ; O 3 Å N N IE I 3) OD i SANN SWAN a 6 ORON SHR TRON IN OR NA RSO NIOK TARA AES RR TTR RES FOR MR SRS NES STR SARI PN KOSTER Sr IN | AR UN NONE NIA ' k Vv SN | CT ON SN ; Ibra, | MN N | j & VIN i N ON NÅ Wi b SSD | (SR Vg 2 MJ Ifa ÖN Al SP dl HR - CM N S FaR NS NN TN WMI 0 YI SN > > 5 s Si U| MN (CS SN mg SS A AS ANN > NM AN S- INN h = Ak AN NON Aj | Nn MM S . SM Sy NW —— ARA een Aa On NN na Mn vd Nn IL MN wu | NN k AVSER Ni INET Yu 2 Hi SEA I SE Ko NOLL. VETENSK APS= oc ös nt AGADEMIENS nte DLING RR | ÖR MåNADERNA | Aris, Majus, än a | LINS gen så KG ARRASES,. > od AR a DN OLOF MALMERFELT, CAMMAR-RÅD, Yu bvilbadret. d-Meteorer , , fom ftundem vifa figuti "= = mofpher; år Ålkedundret det.bekan= = 3 mårkv frdigallé och farligafte: Tetra. ana Er Metcos : bed SEN Lå 2 ger så ög SA SET rs SRA SA SNR sa. NE RAGE a PE Nn, 8 ; C OK fo ; 0 1759. AP. Maj. Jun Meteoron år få allmånt på vart jordklot at det finnes nåftan ingenort, fom dårifrån år befriad. Fa- fta landet år mått utfatt för defs våldfamheter, ment jöfarande åro jämvål, 'midt på de ftörfta haf- ven, icke dåkre för defs anifall. AF de åldfta Scri- benters vittnesbörd kunne vi inhåmta , at det i alla tider blifvit obferverat , famt ågt famma na- tur och betfkaffenhet, fom vi ån årligendåraf för- fares Och kunne vi, utan vidlöfrig befkrifning, nog få tilfålle at låra Känna defsa ftora MN aturens verkningar. i) | När de förtte ab åikgr fågo deffa Hora el- dar tåndas öfver hufvudet: når de hörde det för- Ikräckeliga dånet, hvilket lika fom fkakade jor- den: når de f2 f2go metaller imåltas , kroppar itån- das, månnifkor och djur på et underbart fått dö- das, och funno dårjämte, at det fkedde med ee IR ENE , nåftan i et ögnablek ; men ha- 1 hela Naturen ingen kraft bekant , fom var FN nog, at fådant kunna förorfaka: målte de nåd- våndigt fatta höga tankar dårom. De trodde dårs+ före, at ingen annan ån Gudar, en Vulcanus och Jupiter, både fmidde och kaftade deffa eldar Sår de i - dödeliga.. Man kan få mycket mindre undra på, at den allmånna hopen hyfte fådana t lggtavd eme- dan de lårdafte, icke ågde ftort "enig begrep om detta Meteoron, Prinios a) mente, at deföa KI koda hör der ifrån de tre öfra Planeterna Mars , Jupiter och Saturnus. SENECA b) föreftålde åfke-mål- ME fåfom ftöra par febern a datt hv NB fu a pA kel KL a å Da NN. JE Lib, 2 Nat. Hi, KA 20: ?) Nat, quaft, Life 16. h flåppa ut denna inpäclarin duf uifterna £) inbillade fig, at deon- yrfake detta bullret uti luften: Des iga tläckors dån förda Frk 1va- inte praxis, at med klåckor rilja fkingr 2 age RE lgh tyckes hafva mmit , -faftån de nyare fökt at förklara en en dallring, fom klåckornas rr utiluften. Huru p påliteligt detta år, fkånjes af et enda exempel. 24 n, fom alla ringde, tråffades och fa Jen gi ång at ålkan ,' då några andra, fomic- e, blefv » ofkadde d). ARISTOTELES ade likvål långt förut fattat den gen, at ålke-dundret förorfakas af ene). THEOPHRASTUS PARACEL-- honom ÅVICENNA trodde, at de 48) , Atmofpher. CARTESsIusg), / : på tnicbanil 1 vå och ville för- HN HÅ TaSbållar d CR a från Vg oder uti n, gåfvo et dån, fom liknade åfke-dundret, jä fria luften, når tvånne ftora moln fal- 7 Ses SAN 6 ER RS NR ek | RÖ É a ba ANNE | HM | Ve) Bodin, L:2. theat, på Hif, de VP acad. då Finna A:o OR sg e). 2 Me I. left Sy De Meteor, sd SYN i lationer, fomupftiga, itåndasoch tnårer tilreda ljun gelds-materi- a af falt, fvafvel och mercurius, ma, alt fom den blir fårdig, fmå-- an, at detta Metcoron på famma fått för- & lar ATURET oa 4 Gl ; 8 1759. 5 Kal Maj. Jun; jä neder på hvarandra. Defla moln kun 1 i innefluta och trycka ihop en myckenhe lutt, upfylld med eldfångda utdunftni na luften bryter lig ut igenom det ned net , och far ut dårifrån med fådan håfti de eldtångda particlarna taga eld, famt itäåndao förftöra alla de kroppar, fom de vid utfarten kom- na at flöta emot och råka på Jag förbigår « an= dras tankar, fom i ftållet år CARTEsI fnd, taga dtora is-fkifvor at bullra med i luften; och vil allenaft nåmna, at den bekanta få kallade älke- viggen fer ut, fom en med kontt arbetad flinta eller annan ften, och liknar de gamlas offer-knif- var och SNR kår | eller ock da BREES fom finnas i jorden. - FRA fd SM Sedan i: nyare (der Experimetral-Pbybg ut blifvit mera utarbetad och dårvid många nya rön uptåkte, fom åga någon likhet med åfke-dundret, hafva de naturkunnige jämvål börjat få någor 'grundeli are begrep om orfakerna til detta Metc- oron. De förfök och rön , fom blifvit uptåckte och gjorde med Chemifka fråsningar , och med den ele&trifka kraften, hafva i fynnerhet varit up- lyfande, famt gifvit anledning til två Sr 0 Trier om orfakerna til åfke-dundret, om 21 följande något utförligare ralas kal, 03 CARIstoTELES hade, fom fagt å år , , antagit de i; eldfångda exhalationerna., fom fimma uti Åtmo- fpberen, : för at vara otal "til detta Meteoron. Denna Theorie blef, tillika med hela Ariftotelis $friga Philofophie, af den lårda verlden vederta- a har ånda intil våra tider behållit fit. an- cende, De yang hafva allenaft budit til, ar för- båttra ; 17 59. (April. M | Mid åjock utarbeta denna Thelin 1 det man Beflitat fig, at nårmare utröna, hvad för flagsut- d gar egenteligen finnas uti luften, famt af= a Exhalationer kunna itåndas och i ådan våldfamhet. Det vore för vid- år vilja anföra alt det, fom blifvit fagt 2 ämne: til uplysning fkal jag allenaft anfö- ch annat de hyares Rön, Om en blåfa el- las t fylles” med rök af Terpentin-olja, vår na CN flåppes ut igenom en liten öp- kan röken, med: et litet SR sera Ae år vatten, : når rf årn- fillpå an Nås alreRgo ihåsdes erat plåfee fom oftaft flås i n ycken od va dylika eldfångda ångor upftiga jorden, har man få mycket mindre kunnat tvifla, fom ' förfarenheten vifar, at icke alle se en! cols-grufvorna, utan jämvål på arfkillig ftållen utur fjelfva hafvet och viffa äkta, up in s fvafvelaktige dunfter, hvilka af et ljus, fom hålles dårtil ; kunna itåhåas g£), Viffa mate- dh RV gifva, når: de itåndas i fria luften, et knall, Tiknar et fvagt ålkeflag : fådana äro flag-guld, pulfver rm. m. £) och har man budit til, at rklara ; huru det frarka dundret fkulle na förorfakas i fria luften, når de dårutinnan de dunfter itåndas, ha Vid alla deffa förklaringar och rön återftod er righet, De omtalta utdunftningar och flera pA FR | andra ; A) Bil OST "Pag. 64. boden Bonon. q 119. FAN |. Tranfad . D, At k) Hift. de F atad. de Pa- ag ne a / 2 fa Al hh E 4 ; 3 & FF / ' ' Kd | r + oh - Å andra , kunna vålitånda ta ut. famhet ; når de af en verkelig 'el iåndag Men hvareft. fins denn 1 € e! ten? Det borde fåledes afgöras på hvad f: fa eldfängda, utdunftningar hågt bog i fria. fpheren. itåndas. De Lårde yttrade å utikilliga ningar .hårom. .. Somliga trodde, at en in . particlarnas fammangnidning förorfakar i itåndr | gen. Andre höllo före , at Sol-ftrålarnas bryt: och flutfande uti. och emot dtjelfva molnen, få de eldfångda delarne i liga. Men den finnrika afte och fannolikafte- förklaring togs af de rön, fom blefvo uptåckte vid de Chemifka fråsningar, hy il= ka tillika taga eld och utbrifta i Pena från de fam manblandade materier åro kalla. > Och: bn fe=- blind. utarbetad, alt it foder ae gjort | des: couverter i denna låran om eidtångda effervefcen tier. Om ika två delar fårfk Terpe til en del god Salpeter-fpiritus,- blandad a mycket concentrerad Vitriol-olja, upftig | emtjock rök och låga schakt. Pr hag 2 ig ne " oBECHERUS 1) och Bornientsu) hafvat mer ån hundrade år; förft: gjort detta n bekant. ToURNEFORT itånde på lådant fått i år fafras- -Olja. HomBerG upftålde af egh dras Rön enallmån regel: at alldvolend E af aromatifka våxter ifrån Indien: finer en fur fpiritus kunna itåndas 2»). GEO SG + jämvål: alla effentiella oljor af Eur ro] x med något tj IRIS acidum kunna f ; No fa phyl fabterran; sm mn AG. Havp.r n) Mem.del acad. de Paris, Zu 0) ibid, A FDA :; LE linn at. ändan tpråfsade oljorna. Atdes- ;jort den allmånna: flutfats > at rier och utdunfiningar kunna mans, itånda bvarandra, utan ågon ut särtes och fråmmande eld. rman ifrån alla örter updritver en oljaktiga utdunftningar, och utom- jord-arter gifva Atmofpheren myc- |, tillika med hvarjehanda andrautdunft= amt i öfrigt en myckenhet af falter, i modren af Salpetern, kola: fimma uti | trodt fig kunna "på et mycket rklara de måtta omttåndigheter, vid åfke-dunder. Ty når deffa fimma uti luften, råka på hvaran- blandas af vådren , Vpkomimåer ning: deffa materier itåndas och tor håftighet, at den kringlig- [tigt tryckesihop,hvadan dåljungs ; tillika förorfakas, . Når på detta rek af srlika, eldfångda dut en efter hela di letta ftreket, och ; a ned til och in utide jordifka lår atiråndas och förftöras. Hår- .arvde Länder, hvilka. upgitva myc- elo ch oljor i Armofpheren, åro mera 61, aNandray; hyaråft icke få vateria finnes uti jorden. pga det oftare uti Italien och Sicilje é heta ja Egypren och > Srkiapien +) famt F ÄG med et allmånt namn kallas Ljung= 4 86 — ä759.April/Maj.Jutts i de kallare och fuktigare Lånder nårmare] At månnifkor och djur af åfkan, utan någon: tes fynlig åkomma, dådas, förklards Tä de Re hvarmed HALEs har bevift, at rn el- gor haftigt förraga luftens elaftifka kraft, I göra den odugelig för refpiration, Denna be römde Mannen olet om å Fund ter dr tan- kan, at fådant upkommer af den fermt itatior den rena luften åfvanföre molnen kommer uti, I når hon uti fjelfva molnen råkar på at blåndas m den, ifrån jorden upftigande, öch med fvafvel- dunfter upfyllde luften. Efter hans förfåk dettru- eras hårvid en myckenhet elaftilk luft, denna lem- når ét tomt rum efter fig, hvilket af den kring- liggande luften med fådan håftighet intag UN däraf det frarka dånet förorfakas 2 bar FE vå År Ar Så vm RR Man fer häraf, at RE HUR PHebte , ata? ges för en afgjord fak , at åfke-dundret förbrfa- äs 'af de eldfingda exhalatioherne, fom fimma uti luften. I nyare tider har upkommit en tvif de Naturkunnige imellan, om deffa utdunftringar jtåndås uppe vid molnen, eller RR FÖ Det förra troddes allmänt, innan Mårr F fina oblervationer bekanta; at ljun nd neder vid marken 4). ABYOTM ON bekrätt de detfamma genom de Rån han Håde haft tilfål. le at göra r). Hvarföre ock denna menin; SE Ar många antogs fåfom den endatt far tid hafva" de PSEDNOEAES rar RN mel- » statical Effsys Vol, II. P. 288. 8. Lond173g gä kd 9) Lite. Maffei ad Valifnerum in Journal d ngr | FRA + lie, yr I, p. 188. ” Diär. italico, T.: 82; AV Sd VY sh bevifat med goda fkål, atljung- - id ftiga up. ifrån jorden, iland ös nen, alt efter fom ljun; elds-. rit vid marken eller uti molnen, I öfrigt bör vid denna Theorie. om åfke-dun- dret påminnas , at denfamma för många fvårighe- tkul, for n dårvid yppat fig , aldrig hållits för nlig. Förföken ite til exempel, vid > at de omtalta eldfångda oteuvalhendidt ta ; ja aldéles hindras af våtfka och tuk- oLikafullt viftas åfke-dundretwtide tjoc- gn-moln, : Alla fråsningar upvåckahetta, n afl fkyler luften. > Och bör i fynnerhet mårkas, at med inga öfvertygande Rön blifvit bevi eta én (3 kallade ljungelds materien, fvaf- Jeg falpetern, oljorna m. m. finnas tiltådan högd SA tor, m rckenhet uti Atmofpheren, fom il fora verkningar r fkulle behå vas. Flera dv t hafva altid varit fkuld , at råtta til. ålked andret. hållits för et problem, R liga uplösnin af ytterligare. Rön ån od at förvå SEB ASS fn ändamål a tider. kun t år genom de nya Rön, Eleå WAR blifvit uptåkte, al i dat le tigare förklaras, "1 Efter GIrBERTUS, GUERIKE » Boston 4 KSBEE var Grav i Ängland den förfte, fom nYo började underföka den ele&ritfka kraften. Han var åtven Så förfte, fom dåruti tunnit nås on likt et med åfkedundret s). Efter hans tid, (ef denna tankan mera allmån hos. de gigs eh F fa , bruka- 88 17.59. Å il. | Mc andra til hig fam föredelska en ofark f brukades den ele&rifka kratten. til. utfkilliga Phe- nomeners förklarande... DesaGuLn Rs år likvål den förfte, fom. kref något. uttörlig uti fina athandlingar £) om; Ängors. upftigande af ele&rifk kraft, Hans T tjänar at anföras. Luften år ele&ri k, eft ke röfvar bårt ele&rifka kraften af de ele de. kropparna. Han drager dårföre til fig 12 fte vattu-particlarne', hvilka af vårmen u | ifrån vattu-brynet ; och detta gör han dello far». | kare, ju mer ban fjelf af Solen år uphettad. Han meddelar fin Ele&ricitet åt deffa VANA Dar tå C lar, och drifver dem ftraxt dårpå a ater. ifrån fig. Som nu deffa ele&riferade vattu- delar jäåmvålrepelle- ra hvarandra inbördes , utvidgas luften. af denna ; inbördes Spånftighet, blir f låttare, och friger tåledes högre upfamt föressnlld d ella clecri J fka vatten-ångor med fig upföre, hvilka dårpå famlas tildtora ele&rifka molns fom Nåppa fits vat- ten ifrån fig, 1å Mart den luft de fvåfva uti, 1 un= dergår några haftiga för åndringar.; Deötr halationerne , fom upftiga ifrån. fådans vt hvilka genom EE blifva eleé tri dan för? fig tjelfva ele&rifk kraft, hvarfi på famma fått utvidga luften; > ec C Ör: up. Om deffa utdunttningar upftiga ifrån ST SA hvilka vid gnidninge n undfa co traira blettriciteter, åga jämvål.de salg fom dåraFups=. komma; contraira ele&rilka krat beftod af Ar en d falpetrifka dunfter, fkulle deffa t tter. pr | t andra af 1759. April. Maj. Jun, 89 eldöchåfkedunder.: Man fer hårat, at DESAGU- LIERS redan i fin tid haft nog redigt begrep om nolnens Ele&ricitet, och at han dårom tånkt nåftan alt det fammaj,, fom de nyare. Men fom de fttar- kare Eleé&ricitetens verkningar den tiden ånnuic- ke voro bekante ,' föll denna Theorien de Lårda ej flört ifmaken: utanden började förft på, at lika fom å nyo uplifvas, fedan år 1746, det Mufchen- brockifka förföket blef uptåckt, Detta gaf de Naturkunniga anledning at hyfa något högre tan- kar om den electrifka kraften, och upvåkte en all- mån förhoppning, at den med tiden törde blifva uplyfande i låran om åfke- dundret. " Alla Phyfi- ei-bödo därföre til, at med alfvare jämföra des- fatvå Phenomener, Afkedundret och Ele&riéite- ten. Af det fom WINKLER &«) ELviusx) Noi- LET, )) BARBERET Zz) och flera andra a) fkrif- vit dårom, finner. man, at defse Mån varit myc- ket lycklige, 'och til en del gått rått vida uti fina gilsningar, jämförelfer och eleétrifka, Theorier om detta Meteoron. . Dår felades icke annat, ån at en FRANKLIN: gaf förflag på något ögonfken: ligt Rön, at dårigenom tilfylleft afgöra faken, "Sådant var tilftåndet i denna delen af Phyfi- quen, då Herr: COLLINSON i London utgaf, år RE RE EAA He 17513 é Sp &) Stirke der Ele&rifehen Kraft in glåfernen Gefålsen 1746, &<) Kongl, Vet. Acad, Handl, Är 1747», Pag. 167. | Legons de Phyfiqve T, IV. p. 314. 1748.. &z) Diff. fur le rapport aui fe trouve entre les phenom, du « tonnete & ceux de P ele&ricité, cotronnée, a Bourdeaux, är fr SE ST a) Hales confid, fur. la caufe des tremblemens de terre; it. Hamb, Magazine VII B, p. 420. IX B, p. 359.m, ms 96 — 1759. April: Maj.sJutn 17$51, en 1 famling af Hr. FrAnkuölNigibdi Phi | adelphia boende Ängelsmans oc! bref och fmå athandlingar om el och i ke fom het om åfke-dundrets lil menfkap med de 'ele&rifka verknir FRANKLIN anlåg den ftora falt-tjön, fåfom d kållan , hvarifrån alla ljungeldar upttiga. Värt ten- -particlarna 1 hafvet fammangnides med de dår- utinnan uplåfta falt-particlarne; och blifva dåri- genom ele&riferade, Den eleétrifke o tarifke elden drifver up de Stverfta Ä ne ifrå an vattu- Ro rr hvilka då fräst ul för således kön vatten lättade: liter: noridg Fas inbördes delarnas ele&rifka fepulfion + ftiger upfåre och förer vattu-ångor hvilka famlas til ele&rifka: häfs-iHöln: Dire 10t troddeFRANKLIN,at alla moln, fom upfti det fafta ländet,åro oele&rifka, hvarföre de bk fnart de möta et ele&riferadt hats-moln, utlecka dår ifrån en ele&rilk gnifta sen od hvarige- "nom hafs-molnet törlorar fin ele&&rifk: kraft, dra- fr fig tilhopa och fåpper ifrån fig fit vatten, | kroppar åga | öga bårg, torn och andra höga famma verkan, på de ele&trifka hafs=n | ka de förft draga til fig, och röfva deras ele&ri- | ka eld, Sö aln oa deffe kams öran vlåtasat flå rr me ka! RS ET IE 5) New experiments aud obfervatiöns ol ricity Benjamin Franklin. — Defsa Bref pov Hr. Dalit Franfyfka förfra gången I752e andra ängen I min refa i Tyfkland fatte jag öfver deffa bref ; och bifogade mina egna Rön och anmårkningar , 1a re ; bh Ö + t "> Jade alt det, fom Hr. FRANKLIN fed era krifvi' ng | Blärititeten. é : hon a Å OL / un h. . G | Ja tr vd I . 56. LJ LI » Lig fj N d (a ria med fig, Ed ARR l April ljus AA ä Zz 7 sån .Maj.Juns = 91 rbångers. hvarifrån det åter ned- och floder. m. m, .; FRANK- rvic fidesn sajpckenber. vacker Cor col> wförer mårkvårdiga prof, j n Hähnes uti Ele&tricitetens. och | Vä pig lod fen KA Nr vid let, fom sgentelig sen har gjort Fra; NK ef och T heorig mårkvårdiga, var det för- nr dårutinnan upgafs, til at afvårja och ål thslag, och at genom fi rfök afgö= nolnen veri eligen vore eleé rilka. Han nit, at hvalsa ipetfar af järn ÄN annan då åll och med tyfthet,. förtaga ) s&triciteten af en kropp. Han lde a at man på famma fått, förme- Ut höga fperfiga järnftånger, fom fåldes på a delen at et hus. fmåningom fkulle-kunna. eten utur molnen , om man ifrån nedförde en. lån g Mstskid ånda til rden. M han påfyttade a ånnu en annanyj för- hon m | de ) nås inrättningen. Emedan honom ekant ; ar Ble&riciteten låttare propageras igenom metaller, ån trå och ttenar, var hans en höga fången altid fkulle taga emot Förf Nn molnet, och bårtföra det igenom den järntråden neder uti jorden, utan at ålk in: fjelf fkulle behöfva uplera: fin Condu&eur, Jönäen om deneleé rifka materien kunde afledas. a och andra förflager tjänte til in> få långe man icke förut var törviffad molnen verkeligen å äga ele&rifk eld; 2 på et annat förf k. Man fkulle [per ga jagaiagen dj f: ARSA frop- + NG ; ; pars h ftålla mma | pRecköbtse molnen ele&rifka; fkulle de mede denna ftången , hvilken'då borde gifva gniftor ifrån Gg. Det nåmnes icke;om hade fatt något af deffa Förfök i Sd rok förr aren voro arsle : Eu For fav So a Hert DA LIBIARD: i Pärta! hade funnit 1å myc? AN riktighet i alla de öfriga. Fian N äre ja rd och törfök , at han dåraf blef förat alåten; at äfven fåtta FRANKLINS förflag i verket ve RA 5 de i i anv å. a fåltet; och i forhög Hade därvid. den lygkary,' at förföker (log rå t vå ut, ty vid förfta ålke-dundret , yn fonv upko ; hans ftång få Seen; ele&rilerad ; at'd n liga gniftör ifrån fi Hvarige nom dd Ti Ifylleft beviftes det, fom fålån ge var gillat; at afke-mol- tren åga ele&trifk kraft, ch at fåledes åfkans verk= fiingar och örfaker böra förklaras af Ele&ricite= ten.: Sedan DALIBARD hade gjört detta nya Rön bekant i en athandling, fom uplåftesi Franfka Vetenfkaps Academien den få Mäji 1752; blef det famma med lika framgång eftergjordti Paris, af DE Lor, Nortet, LE MONNIER, BuFFON och andra e) famt ONE LäNS anftåldtes nåftan i hela Europa. CANTON i London, RICHMANT Petersbourg , WINKLER i Leiplig, BosEi Wit- tenberg, VERATTI I Bönonien', Mvyrius och EupoLF i Berlin hon TA voro ibland de RR. "e) Lettres fur I Fe par RE tf ; ji OMAS le bök NN g) Sken årtil' nyttjar de få kallade Dras AN Vil med mycken låtthet t molnén. INdkäR Ele&rici- med åflkan, obferverades egg n i Upfala den 29 Jul. 1755. hb Wu förtiden genom få mångfaldiga prof! bes vid icke något tvifvelsmål återftår. Rön kunna med mindre möda anftållas, ån ö Ae Knnar ARE SGarti ög Ho ballar vyn i famr nd dig "den 6: re Kokas edt deffa nyttiga OBfertationet” yr fom sd a Jas med vanl Ma 6 jane skanna Jim ned den kriser om. AR | "0 ” li che Belufi lgungen; 17 St. Berlin 1752. | c vand obft v. IL Part, f) Memoires de vath; yfic ue pre entås al" acad. T. u. Pp. 393: Paris 1755. Pranfa€t, 1754. Pag. 757. andl. Å:o 1757. p 213. | 9” 1759: on Maj.Ja : förbi öfver frångens. men det famma hånder i! når himmelenår fullkom ligen klar MSE Så ga moln meddela fången en politiv, men a en negativ Ele&riciter, och detta byter ib om inom några minuter. Når det ljupgar, fter ftången ibland all fin Ele&riciteét på en ha men får bigäd dårigenom denfamma åfven 1å na Rågn och fnö-fkurar eleétrifera. fom ofraft tå gen utan ålkedunder. Alla mårnar och qvil fkal vanligen vila fig en keel E sö fc fången, m.m. LL Än Slutet håraf kommer i 4 nifa Qvartal, TTO » CARL WILCKE. | Te TE | - Belkrifning på en Pisa > Jo 4 finnes vid SYS Leben ANTON KOLMIGAG MARTIN, "Med, eepplt: ” i | | Ro CR SLA En på É Zz väl 5 EE KN z KEN j & 4 KA er x v ES SE LE a oe AE 4 A YT, ; 4 $ au A a ' yo SR 0 tÅ é .å 24 SA E Tr ik sa NE > RA & : Sä dk AR A enne ork, fkapnad SÅ nd af fFiguren, Tabula HI, Befkrifni igen tager jag mig frihet at göra på Latin, = CAPUT fubrotundum. ZE T vfrgÄlpr a Ocali orbiculati, atris sf LR Roftrum löngitudineé eapitisy lxve , fubcom- KARE diar RE rese Mandi- (8 3 kär S AA RSPO IDREG fn LA AREA VISTATS Brg NNE (ASTA ) v € ad + Festen | - i ; ; OA Wn äv > i ö SN A RNE MN a, PE - : Ö ' 17597 April. Maj: Jun. | 4 ED Å 4 UV 4 Ly a : d RR b TT | ä R 17597 April MajoJun. - 95 a Mile I vil : libala fauperior conftans of6culis quinique. näe äckintiskerdso "AE NNE SIAT | ali acuto extra mandibulam inferiorem 3 fubtruntatus, elevatus' fäpraro- midio brevior,fub carinatus,e duo= Nares cordatze, Apex roftri qvin- 1 cotiftituens, a naribus fpatio res inferiore lorgior,. gibbus, ins 8, cultratus acuminatus, = = indi inferior etiarn quingue osticulis C kpl Fide gquorum. 2 margina- ia angulta, 2 inferiora lateralibus pa> 4 lanc 4 , canaliculata, apice deor- ve FÖ gu tum apitem Conltituens las Sö im , adfcendens , complicatum, latum; obtufiufeulum. === = te : paulo longius: PY S' vatus , depreffiufculus, Nu. Nici | Östern SG fub« us; pectore prominulo, Fes cauda longieres ; Romiigibat oribus 9 obtufiulculis, fenlim verfus exte- longioribus ; fecumdariis plurimis , brevis j Taxioribus; obtufioribus. | JAG otundata , pedibas fere breviör, Re- | bus cireiter 18, obrufis, Nr SN 7 s fupra venda huda. 2 He com: ; reffe, Plantae tridattyle, palmate. Ungves acuminati ; fubarcuati , intermedius latere sag iore marginatus; Digitus pofticus nullusg TOR Vis gonieus feffilis juxta. plantam, . fv & Oa 96 — 1759. fps: Mjalen 7 COLOR. Dör(um canum. KRemiges primeres a id tere nudo fulcefcentes, Cod ub b SA Sr få . Caput, :Peltus & regio Ani albida, | Abdomen « cinereos-albicans, : Rofrum fulco-in ncarnatum. HAOAR ed Pedes incarnativ 2 mö Er OM i a Anmärkning. = för VR F ogel. hafver Aå se Mp ge nenfka med- Procellaria Gr feat Se Hr io ar ke. lu . "» d r Ex 7 q bo ek np at ; reg IN > 4 än Ag AR Yr - | igar på den andre sr, åh ekon deg a kände dl in: ce cylindrar hopfatt, fom icke 1å år Sdenppet ; SYNONYMA, Han finnes icke hos nå; son Auktor rått befkrefven; men förekommeri några Refe-befkritningar under > namn; af 'Mallémuke. Bilkop PontoPPIDAN: i fin Norges Naturlige, Hiftorie nåmner honom. endaft pag. 144, I EE len, och låger fig intet annars: hafva I Ört än. at Borgmålftaren ÅNDERSON . hafver hon pa efterrättelfer om Grönland och Ser Ta RR oglen heter hos Herr ANDERSON Larus ESA maximus, ex albo, mnigro ($ fulco kry > BronAndjanr Se famma efterråtteller Pag. 173. Det lårer ej | blifva otjänligt, at ikortheran- föra hvad famma Bor gmåltare pg, 168 talar. gr st def SR 4 FÖRE St & å SAG än | oh [1 ix bi Ad i äl d NN Ny + ST N / de N i åa SA f u 4 < oo ' Le oe + j | | öd | . d 2 dan Han haft honom lefvan- af beråttelfen är följande : ; en år eo äre SR han lika v elakt NA. Ko öka fnål på "rått kött, 4 SIE körtet ; i föra ftum- ti äg a ihöd ck en. klena rum. kr | älolrlien och ljur « då de blefvo honom ar han endaft rådd, dock ld; men tam och from nog emot den, fom nom föda ha äg fedan hos en ifk OSSE > likafom: at glåda fig åf- Vet SAR an til SAR Peknril nå '... Emellan 62. sol: 4 des Del rd lågo vi fö le Foglar, fom ledfagade ofs med fit fly- gande ng fkeppet, 'alt til defs vi kommo til its och ätven då vi hade: högdenaf 79 ä Där intet annat lefvande fyntes, dar D mellan de flytandeis-ftycken.: Fog- den å my fom blifvit befalt. af den Als- Pibinon ooo 02 måktis vet från de döda miåktige Skaparen, at rånfa hafvet fråi och illa ftinkande Hvalfilk-a$: 0000 ke, det år få mycket, fom en ela Fifk-måfe, dårföre ock någre båtsmån å ömfe fidorom Hval fifken ftållas-med fina flupar, fom ock heta Mal- lemuken, dåraf, at utom det de fkola råcka Har- puniererne fine knifvar och flipftenar, få böra de ock med fina båtshakar töfa foglarna bårt, och under det flå ihjäl några, at Skepps-folket måtte få fig en förfrifknings-fåppa, den de kalla Puspaes, - fom år en låppa af denne fogels bröft, kokad med Ris-gryn. Bröftet år ganika kött-rikt, för den myckna flygt , han måtte göra på villa hafvet. Jag tåg honom fällan i vattnet, då det blåfte och ftormade ; utan då det var lugnt och frilla. Han dykar ej mycket; men flygeruppe i lutten, och flrax tått vid vattu-brynen, om han fer något upkaftas på böljorne , eller af den rörelfe fkeppet gör 1 vattnet, Na INS og RER rg RN - Han lårer knapt komma til lands 0 vr då han lågger fina ågg, hvilket fker på bsr oa , | olmar EN FT NA AA FED MP SAN sid ÄR a i M, | d 2 Tant jag en grop. inganfån ) igifven af fmå fina dt k | utan på; men den år t' dlig på upftoppat och hvarefter ritningen han 1 öider er d enna håla kläcker ut fi-' | , dälegs fker på de nakne bårg- 7. unit fann j Jagt detta hos bonom, ga fina ågg. NER han vål 'förfedd, fom alla åro, fom hår finnas. In vid h äns dun fom filke: utanpå rar Hans fkin år innanföre N z a jag må icke förtiga, at: al- SS ; blo rör och nerver vore fom på de ftörre djuren, Jag undra= re €j på, ERA var feglifvad. når a han kulle fås ihjäl, bo00000000000008 uction på en fampel Epicyclid, forma upi 21as genom tre gifna puntter, . | he: en Bpicyckid, bvilkens genere- rånde Cirklar åro jämlika, genom tre gif ua puntt tt BocbC ENE IV. NER. i), non ) G 3 af 100 FET Apil. Maj Je Et af hvilka endera år belågenutiEpic dens udd, Rn V RENA Sch BOR a ft 2. sön e OR år den RO FR SR SL ra fina ; . Vä uti pungen A: från denna Å dragas råta I linier: til punéerna . NER genom (amma B och C liniern emot AB och OP vinkel- rått em »t AC ;: emedan. mu pundterna ÅA; B och C äro EN Nee fet - gifna; få målte ock linierna AB ch AC varagift na både til deras ftorlek och belåger SA b | a | YR at linierna NM och TR 3 ifran AT CE in : 4 AR NOR i Kan. | & tg At boet RR HER Re ET D råta linier til punéerna. G och K; och med AD fåfom Diameter upritas Cirkeln ÅFD, Fk hvilkens .medel-pun& E uprefes odeterr ninerade linien ET parallel med AB eller DG, och ER parallel med DK eller AC: -fedan drages från POET G och linjerna” SH, KL, hvardera | ligen Sp at UGL ED SUEG BH, fre LEG ED=IL= ma SÖ hvar före om man "Sågs H CK lépuné och- mödjkrtrn HF upritar en Cirkel, går den nom punéterna B och G, och år l ot & eln AFD; likaledes går Cirkeln, d utu del-punéen L med radien IL, C och K , och år jämlik: med RA "Emedan nu Ang. BHF= i "ABB; få år Bogen BE = Bog. 1 ing, ( LR =Ang KLER-—Ang, h fom ve ILC år famma complement- Ang. CER fom Ang. AEI år til Ang. nåtte ock Ang. ILCZAng. AEI; hvas —Bog. AL Är altfå AD dieten 18; Cirkeln, på hvilken om man lås en defs jämlika Cirkel vålta fig; få fkal en på a vaken re tagen pun&, fom i början af rörel- - Ör vara uti puncten A eller uti någon af de ' ler C, uprita en Egpicyclodd, hvil- uti Å och går genom B och C.”) $ RENSA dag 20 MN vara en "Eke irkel H grevar Bärvlkatidrka at en annan. yr Rd | "Cd kenledes tilfyllet-göra Problemet: emedan utom Cir=" + keln ASK en annan Cirkel kan ock gå genom punéten A ata angera. linierna MN och OP; ; ty drag. enom -A räta ur. åt Ni en UX, BF at UY—YX; och fom fn Cirkelns natur UG.= | U=AX. VX; få följer . 4 at om man affåtter så UG och. 3 fan Cirkeln, fomt ra genom pun” = Åerne P AN och V, fkal då tangera linierne MN och OP INR tpurGerta & och Z; Låt nu Q vara medel-pun& til fm a OR Cirkel, få år tydiigt af hvad anförde.å Ar ata om - n defsjå flika Cirkel, fkal Epicycloiden, fom då up- kommer , » åfven gå genom punéterna B och C famt hafva defs u då” uti pr né&en A. Således gifvas tvånne tillåge jär och frörlek! olika Epicycloider, fom kunna fvara emot "den begårde conftruttion. ad 4 SR ARTER: V UMEA FE RA egt UTI Dö TA LISE RUSE få KREIS ET 102 1759. April. | Maj Fr Ul 1 Cirkel, hvilkens medel-punét å år C och eter AQ; om man fedan drager en råt linia MN, gta | tangerar Cirkeln uti hvilken pun& G fom hålft åltundas, och från endera åndan afdiametern, lår det vara från A, uprefer råta linien AS vinkel- j rått til MN: fåår puncten S belågen på en Epi- cycloid , hvilkens udd är uti A oats . Cirklar jämlika; varande radien AG dels orårlis 5 ga Cirkels diameter, | Mora Li er fö SAR | A fdetta Cérall: kön man SR huru en Simpel Epicyctoid, af hvad ftorlek fom hålft bes . hagas, må medelft tilbjelp söen: EFS be- ÅG håndigt upritas,. Eat ARS on KR . JG vä ” a 7, Å 2 toCorollya2i Om a man uti Fig. 2 rager distyr. s tern GH til Cirkeln AGQ , jämte råta linien TH, fom tangerar Cirkeln uti H, och fed an ute i drager AS tils den råkar TH uti P3; fååraf få- regående tydligt, at punéten P år uti famma E- picycloid med pun&en S, och SP=HG=2AC; och fåleds år ganfka lått bevilt den egenfkapen af fimpla Epicyclviden , at råta linien , fom går genom def; udd och flatar fig då ömfe fidor til defs omkrets , år al- tid jårnlik med dubbla diametern til den genererande Cirkeln, Hårjåmte år klart , at famma Cirkel fkår dinien SP uti punéten F (åå at FPESXAC:s fom gifver anledning, at uprita Epicycloiden ge- nom "flera punéters. utmårkande , då BÖSIRreRAERR Cirkeln & år SSAlEn 2 mat 'e7 Vattu-fo, fom pf sd Å VA job ro KÄRA FR ad; Käse skären 4 Sd Davis sCI IULTZ, LYSA Å H HL a fia sr NE JA SR KT AN ARN AN FÖR 4 n Fifk- MOPtrs Arka | vidd namn Ron me fer- NÅ man; gammal 47'år, fick hvarannan dags YE roffa i Augufti månad år 1756. Hon s endaft 3 ne gånger , men fick dåruppåen het- el Feber, hvarvid ådern öpnades. Då denfjuk- rese efter 14 dagar gick öfver , få började be- h-magen at fvälla, - Hon kånde i en må- s tid mycken vårk och brånad i .underhifvet, Vv ilke lock etter hand bör jade förgå, men fvul- nad Bia; tiltog. Hon fibirkrade dåruppå, i Octo- ber månad famma år, mitt råd , och förefkrefj jag henne afförande pulfver at Falappa-rot och bwvirt aterinm , hvilka åfven merendels uttömde alt vat- ten; men det började efter åtta dagars förlopp at komma & åter. Någen tid dårefter förnyades famma medel med famma verkan, och ftyrkande ulfver af China-bark, extra& af Gentiana , och rn-falt , bruktes etteråt ; men icke defto. min- re; få började magen å nyo at fvålla up til en fålllynt ftorlek,. VidPingfte-tiden år 1757 aftap= ides vattnet genom trocaren af Anatomixz och Chirurgiz Profefforen MARTIN; men vattnet började fnart at åfverflåda, oaktadt at China-bar- ken bruktes efteråt. Efter en månads förlopp af- SAP vattner å nyo jag nyfsnåmde Profes- ; for, 108 — 1700 MAD for, och mådde: hon dåruppå i 8 veckors tid tåm meligen vål; men efter hand började mage n åter at höja Gig. CT September månad, famma år, hon, utan något degånget fel i 'mat-ordnin om en afton likfom barn-vårkar, hvilka påftodo til nåfta middagen; och kaftade hon up "et ftin- kande vatten. "Buken tömdes dårigenorå ganfka mycket; men började efter en månad åter at fvål. Ja I flutet af November månad fick hon å nyo upkaftning, föm påftod i et helt dygn, eftertör-' utgången fyra dagars förftoppning. "Hon kaftade vid det tilfället up”ej .endaft et ftinkande' och fkarpt vatten; "utan ock excrementer. Hon blef dårvid ganfka matt 5; men all fvullnad förfvann. Hörn blef hudlös ifvalget , hade (vårt för at tala, och vatten > blåfor Nogo up omkring halfen och ”lipparne, af hviska några PRader och några tör- fvunno af fi igitjelfva: ”Oakrad” fjukdomens lång: : varighet, få här denna buttru ifrån den tiden, fom år mera ån rs månader, til nu varanide dag, mått föllkommeligen vål, förråttar alla fina fydlor; är frörre delen af dagen Påpna luften , har fåtten lif: lig fårg i anfiktet , och har faft mera mat-luft ån tilförene, Under påftående Vattu-fot fick hon et Nafvel. bråck; men det tilfögar” henne intet mehn, och förfvinner aldeles, då--hon ligger vid: öppen PERS ne fn Nl nagg gå ed VEN rg HAT vattner id detca tilfälle blifvit af mage og tarmår reforberadrs år oneckeligt, och hat våttnet genom fin (kårpa ock tryckning förmode: ligemfjelf retar til kräkning: Ehura. fållfynt den= nä'håndelfe år ,'tå'låfes dock Hos MARCELLUS Doswrus om en Buk-våttufot ; fom Naturen i es ke Ola botat ; och hös F ORESTUS = 2 om VM bd . i j Maj oJuns. = 105 MA RN | ÖRE EPN fom; rodde några mil red och Pla | SKR Fa hvar- i a Bk d 4 Er ON YA LM ÄN fv AN i Lr. + (å 4å Fd Db AR SNR AR bd Jenna fö Ardher £ fliti gare brukt k - laxantia vid buk-vattufot, å än ; ; nnit; 4 dem kräftigare,tör- ; g de g göra > at Öpna förltoppa? na företrådet , ä sfynnerhet: om FO AC digar e til. kräkning, Styr- . L efteråt b brukas ; fedan vattnet. i ade ven eller flere anftålte kråk- ; > Låkare hafva vid detta tilfål- K-medels; nytta 3. men i fynnerhet haft år farenhet; och år E vs at vå de är tt. -medel, vid en. of om vudor. aber kl FYRA mig Sd sök ND imedler tid. brukas med för- lo låmnas, om den fju- ar något feli lungan, o om rn, år at + HN re om der ce. allen tör flag och blodftörtningar , om han ju ukdops 2 en er ochaltid batpis anka d iväg SFöKsAG IRANS. Aekire ha bi i TO bortser er UN | a LR Ms a NS ydonmt bl tagna Ja AR Fr Y i vågen, mera ån hågot affeende på hvarje= ftnad, föm til flika profs anftållande vil« Men åndteli en fann | jag hårutins« it! hår Herr Ho Apothekaren FRED, VOGEL var få artig , och på min föreftåll« tog fig ar befordra verkftålligheten hårat a aboratorio, ej allenaft med fin flitiga up- er alla TD Md utan ock med för- F de åm BOR fom til É Iskra FRAN Op FÖR | öfdes, 4 : ; IN : . I & CK FN a SR a OCh fr oh SR : FR | Då Er är Mo SE ok 2 va RN ” p VER Royale SEEN TERETA te. de Berlin. Tom, VII an. 1752. IN BOTEN RISE SERRSKTR "LT ENG QS SA råd 0 Ae BIR V ÄTER FRÄSTA I UTE Na Pn ; + ES SE » Det: lårer låtteligen fynas; a ar män i lg vanbemäålte Herr: Marconärs'a methode många vattu- flag; fom man underfökte , likvål icke på långt når blefvo få många, (c r förftone hade årnat, Jag Id fån m ycket mer er mån om, Ad rg ille ra fam it och Ka Så Rp [SE SOT $ AGS BITEN NS l t mig med RE z abandå | Ne all kunna ffa ss Miljakrigt Hg Högt är ve dR annat grans vigt, uti den elixivierade. jorden el eller illa malffan a fTärmmande partiklar fom vatnet SM Så- dant lårer ock merendels hånda vid. alla förnys de vattu prof, når icke famma års-tid , 6 mma vå derlek och flera omftändigheter noga badas 0 oc i akt tagas. Hår i Stockholm åker ju under Bran långvarig upfjö Kok-falter anfenligen uti många brunnar, hvilkas vatten åter andra ti der hyfamyc- ket mindre andel deraf, enår upfjö gr långe uteblifvit, Eljeft hånder ju ockfå i ge nen, ac Mycket regn antingen öker fjelfva vätnet emot det deruti innehållne jordaktiga vilendet , eller öck jord- partiklarnas mångd medelft orenlighets nedfköljande uti brunnar och kållor. I detta af- feende bör man gerna ali de efter, at icke det vatten ; fom man år! nar förföka, håmtas antingen under varande upfjö, "eller för fnart efter något frarkt regn-våder; hvilket ock jag altid noga i akttagit, åfven fom jag ock riktigt upteknatdet datum, fom hvart och ett vattu- lag blitvir til pröfi vande företagens ene, St SSV PAGE. SM AS RN cd ) BEEREE FIS NR RR PEN [e iv [STA ) Ve Å i md fi på vä 4 4 | Må d s9v Apiils Maj; Jun, = 109 F HE ROR NG å ; KTUES ' dj : v oden årang ati måjeligafte korthet SSM aila ARA adsl ta vatten, fom vog 61 B.En fy glas- nu hårtil, hvilken medelft famma vatten smed ftörfta flit blifvit utfkölgd. tteslå i en fand-capelle, och man fogade nt nöje TN vål tvåttad med deftille- ten. Sedan elden hår under var lagd, 1 tionen ganika och pådet fått, oa atne ne Xetals och lång amt gick öfver, på det in; artiklar af contenta genom någon håf- tig Ati ok fulfe "kunna jå mte vatnet updrif- AN jod. 185. hu, afideftillerade 2 BB, £lodya quinrin | Aquadeftillata; såtérd. 18. bh. 28. 12106 ,oct blef då refGdu um I B,3T löd, 3&zquint. Summa'5 2; 6 lod, Refiduum (utom 1 uns, fom gömdes til profven) 'filurerades fedan genom pap- pets. fom förut blifvit renadt' genom: åa Aqua VAN illar Det i fom ftadnade qvar filtröo blef Börpå ochfå medelft! varm” aqua deltillara utlutadt , och filtrerade liqueuren eva- op ) den vatfämt ad pelliculam i i et nytt rent TbiR ned vid RE då dev. federmera fåldes til 11 » Sedan nu alt detta var gjordt, Ye bör fc för äfeverlddns fkull anmärka , på hvad > Hftållehvarochen af deffa Brunnar å åro belågne. Den- qv ;ne sj Na vid Slotts-backen emellan Bällhus-grånden ” och Öfterlånggatan, 1 te blatte til defärtlarior en id. redöentia; pa. det, lätt, at | erpå blef den t 3:dje glas nerad ; famt Saltertia vågde och för ökte. N:o Li Aqua deftillata. N:o 2, Aqua non deftillata , frifk -håmtad från Brunnen, och ;N:o3, Refiduum af liqueuren ur Retorten, ofiltreradsd: ss LR LAN LA AN Ol, Tartari per deliquium. 1.2, orörde, 3, litet Opal; fårgadt: on KUMAR a Syrapus Violarum. t, 2. 3: oförändrade. — Solutio Lune non diluta. i. orördt. 2,mjölkfårgadt, 3. ganfka mycket mjölkfårgadt. Solutio Lun diluta. Aldeles lika. == Solut. Gallar, Tarcicarum, i, 2: 3. örörda, Solut. Sacchari Satarni diluta, i. helt litet öpalt. 2. mera opalt. 3. mycket opalt; och pre cipiterades fnart ett hvitt fediment, = 0 Solut. Mercurii fablimati dil: 1. 2, 3. orörda. Men på 2 och 3, fedan de ftådt några dagar, låg en hinna fom fkiftade fig blåaktig; lika fom hela profvet med Solutio Lun& efter lika långt ftåndande blef blåaktigt, VR Spin ofarioi. bra. a. 3. oförändrade — = = Amöoniati.t. 2. orörde. 3 litet opalt. ST. FARET Ol Tartar. per del. 1. 2.03, orörde. Np a Violar, t. ftötte genäft litet på Ne men Mi TIN | Ng & AA + ökade odon TN vog Hg ik gråkalk, Gäfte ftarkt och Vitrioli; var tåledes en riktig k,uplöft i Spir. Vitriol. och fil- kelösidir med Oxblodfs-laten ") dröpa=- vetals agen a och antog då cn. blåaktig färg. Jag anfer denr alut för at vara det behåndigafte me- delar ueröna järn Med , uti vatten. > k "Håller altlå detta vatten PAN CM - falt & och IBA livet ER Nr RI et db RR ENT I Det 8. Maj. itifattes til wdettillatione en EN ak detta. vatten, fom ocklå vog 63 8. Så detta fom alla de följande vatten handterades med lika EA fom N:o. 1. til alla omftåndigheter: Vv DI 20, I hb, atdeftillerat 2 B, 4. lod. Den 23.h, Ser Mr Ueliduumi: 173. Summa 6 B, 42 lod. ne RR Nine 4 Delltillerade jvatnet, 3. hd Ref duum ur Retorten. äl Ar fedan' qet fått frå några dagar, förfköts fårgen irögh blef nd gch OH ä. oförändrade, D - — (2 AR I SUMRsr S Ols ja, MO ÄOR OA Ek. VÄD välbe > of rep ör a Av FUN ww ra b ä j Åk VA & s ” fåt 4 St PES PR B SO AG Mg Me ENN ; 7; ' SE Va SNR , - 9; « 4 & Ä 2 / vo "FJ Oxb af Sale Alcalino förut. cal= BÖRS Ian torr Oxblod, hvilket federmera uplö- | é fes i Vvatteti.. Då Järn år i Jörd-forternå, blir hår= fö srkne Berliner-blått. Cfr, Hiftoire de V' Academie Royale des. Sciences de Berlin an. 1752. T:VILp.152. Belågen dår NOSARE och räd NR ta tilfatnmmans, ; NR y 3 IT f Mr apor Arte ” 112 I 759. April. : Maj. Jun, . Sol, Lung i. Opal-fårgadt, prxcipiterandes krit= hvitt fediment til bottnen. 2. ganfka litet opal-fårgadt, 3, mjölk-färgadt. Efter nå- ra dagars fråndande åndrades preecipitaterne bårat , och blefvo då blåaktiga” med hvita korn uti. S Solut, Gallar. Ta urcit. bling ofdråndrade.” ? bag Solut, Saccbar. Saturni i. mjölkfårgadt. 2. ganlka liree, 3 mer mjölk -tårgadr än N:o 1, Kö. PTPRENET ja I. 203. oförändrade, — '— SaliS Saltet var gulaktigt. med tydeliga Cubilka | Cryftaller; hvaribland mårktes en och annan fpit- fig Saltpeter-Cryftall. Det vog 24 åls. Sma- ken var: aldeles at Muria, - På glödande eld-kol förfökt fprakade det allenaft; men brer kt ke mårkeligt. NN : "Terra elixiviata vog 15 åfs, Gåfte filt tbtd såiliön Vitrioli och "uplöttes, ”Solutionenafden- na terra, förfökt med Oxblods-luten, droppetals inguten, förvandlades til en blå- "Brr fårg med ett högblått precipitatr. j "Håller fåledes detta vatten måft' Kok. Tale och litet eller intet Saltpeter s Sr defsutom Balk och | litet FårBar HAT såga Pilen N:o: 3 l GAMLA BaAnco-BRUNNEN. SR NE 0 0 Dad Maj. infåttes til deftillation 61 8. ie detta vatten, 2 26. hb, afdeftillerat 2 &. 3 lod. re 2 Å Rs a 9 Nj Belågen bakom gatnla Banco-hufet , gent e emot in- farten til Kongl. Borggården, - 1759. April: Maj. Jun, 13 g. 2. h. åter 2: 30: Refiduum 1: 6. Sumiba a. 3 vara: fvårare at dritvay 9; 4 j e förr Öm RS SÅ. ; Fö AGA i Hol VE YA tilerade « vatten. N:o 2. Rå frifkt | + Kr N :o K. 4 e I 114 Oleum Tart ar p. . LC orårde. 3; opalt med fit MH hvitt-fediment. Gå mv Syrag. Wisior. SKEN ibide:. | | Lun äl oförånidradt. 2 mjölk färgade. sen 3 ännu mera mjölk- fårgadr. 2 | SR - Gallar. rek dad SAO era aa SAN Sacchar,. Saturn. dil, 1. turbulent, 2. blekt + mjölk-fårgadr. Ci 3. ocktå NER Ik- "Färgad men LÅ ; || | mindre. se Morspnrié Jablim, 1. 2.3 » orördes,. EO Spirit, Fitriol, FÖR ARR rå. ordrde, ; rr Salis > » Zz & a 3: rör ( KN NEN en esse Mi pNoniar Lar 3, orörde:: Små blås ET for tyck ses faftna vid glafet, ochfyntes lika fom göra vatnet litet grumligt. : + . Saltet vog ia åls: var brun-gult til färgen, och fyntes derutinnan tydeliga piggar af Nitrum, Er a nde eld-kol fprakade och detonerade det. - Terra elixiviata var aldeles lik N:o2,. ned glån- fande fråödde partiklar. Vog 7 åfs. Gåfte och lö- | lluke i Spiritu Vitrioli. Sölutioren fårat fökt med Öxblods -luten förvandlades. til en ö blåtårg. med högblått precipitat. Fa ts! Håller altfå detta vattén Kybjelg Soltpeter, Kalk och litet en: vd spin rs så RÖRS nr lj 00 an H - den | fyr 114 — 1759. April. Maj. Juni LINGON ij ; - ” e ROR PM Båunss -GhäNDs- BRANN MM Den 29, Maj. infatt at deftillera AE ånger vatten, Den 1, Jan. af-deftillerat 3 B. 20 lod. Den 3. h. åter 1:20, sag Oo: be SskiöpaR 62, Vil lod. PR S LÅ en RN N:o 1. Deftill. vatten. 2. Rått vatten, 4 Re fiduum, SÖN SR Ol. Tartar. p,d. 1.2.3. oändrade, Vf RN Syr. Violar, 1. a, 3. oförändrade. = bar Sol. Lune dl, 1. orördt. 2. mjölk. od. | nu mera mjölk-fårgadr, Galle Turcic. palverif. 1..2. 3. oför åndrade. Sol, Saschar. Saturn dil. 1. orördt, 2. si oll gadt. 3. ån mera opal-får gadt 4, | Sol. Mercur. fabl, dil. 1: 2. å orörde, Spirit, Vitriol, —— Salis. Sö Ar JG oförändrade, —— Sal. Ammopiar.. 1.4 vd Solut, Sacci Heliotropii 1, tycktes litet ftåra på $rödt; men 2 och:3 fyntes dee 0 någon mera & rodnad. = Saltet vog 19 åfs. Med Microfcop fyntes ty- deliga cubilka Cryftaller och platta. fidor, och ej fårdeles några piggar af Ni itrum,. I elden fpra- kade det ganfka ftarkt ; men detonerade på intet fått, Smakade rent kok-falt, Solutionenafdet- ta falt perturberades ej 'medeltt indrupen oleum Fart! p.d. För Blås-tör med Calx” viva "intet tecken til: Salmiak , ej heller får Blås- -rör tecken til Sal mirabile Glaub.: förr ond ER + oc Terra 0 (RR ; rand SARK RE ön da TF) Belågen uti fjelfva Grånden vid öfra åndan. ” 59. April. 1 I. | Serra I elixiviata vog 7 åls. 'Såg gr daktig ut, -Mec Spirit. Vitriol, gåfte hon ftarkt och låftes. Solt ntog af Oxblods- luten en fkön blå fårg , och fålde til botten ett ånnu mörkare fe- "dimenr. få Mja 0 burna bal "Håller altfå detta vatten bara Koke falé, Kalk, ochi proportion mot de förra vatnen, nog Fårn. Aa äv diken bä SAT: 0 a Co SÖDERMALMS-TORGS-BRUNNEN. -” Den $. b. NUR SS AN 2 B. > lod. 2:29. Refiduum 1:63. Summa 62. 4 - & N. 0 1. Deftilleradt vatten, 2. Rårt vatten. 3. Refiduum, OJ. Tartari p.d. 1, 2. 3: orårde. Syr. Violar. 1, orördt. 2 och 3. ftötte rv på Nn Gall. Tarcics pulverif. 1. 2. 3. orörde. > Solut, Lune dilut. 1. orördt. 2. något mjölk-får- gg at sd mycket mjölk-fårgadt, | 6 MÖR echar, Saturn, dilus, 1. orörde. 2. opal- bu sp: a, 3. ånnu mera opalt. > / —- Mercurii fublim, BB. 1 20 3, orörde, Spirit, Vitriol, = | KE fekorrg cs Å ge Sal. Ammoniac. e ft. 20 3: orbrde. få rn 1 . ; MR Saltet vog 17 åls, åätoddrlike ftrarkt på glö- : dan t eld- kol , och fprakade intet mårkeligt. elek a Saltpeter-cryftaller. TY fmas ikt Ek | OO RDEIESATA RB dk Ey PRE Mar nedan för SSÄSANIRERe i backen åt faltf JÖ-fidan. | De då Juni infatt til deftillation af detta vat- ho Er Terra Sj " | PR 2799: April. fars RASA elixiviata. få 28. svek PES vog - åls.. Gåtte ftarkt med Spirit. Vitrioli och folye- rades, Solutionen förfökt med flat d: aluten uta, - vifade en ljus-blå fårg , flötande p på grönt. | > Haller altfå detta vatten mått SÄlkseo ) ägd Kok- Vala KR och ganika ja s-nd ; HÖST vå RR Sd Så do MM. N:o NM Nor oslipävs BRUNNEN / RA ac dJAHO. Funii infatt at deftillera | 68. afc ; vatten. Den 12. hb. afdeftil lerat 2 Bi 2 lod; Den 15. b ti, GG 9. -Refiduum 1; 183, SKO 6B, 72 lod WW N:o 1: Deftill, vatten. Rätt vatten, ä.Re- fiduum,. | STAS ja ER RN Ol, Fartari pd, 1; 2. 3. orårde, [ SSR 0 Syr. Violarur, 2,13. orårde. AG TE TORA ÅN Sol, Lung dilut. 1.orördt. 2. mjölktårgade, 3, ånnu mera mjölkfårgadt. Få & AEA = Mercur, (ubl. dil. 1.2: 3. oföråndrade. - mo Sacchar, Saturni 1,ordrdt, 2. fr > HG fårgadt. > > Rena sam. me Säcci REN S Li 3. oförändrade, Spirit, Vitriolt | ck RSA be AR Är Bg. em Spa PR 3 oför råndrades nn Säl AMONG. | i gå RE ARA vog I åls.. Sm: kade Ni ria, "br pig. dånde eldkol än det MA ög detonera= de ej Mlärkolrar.. 4 bg kö ve re ARN ic Terra Ny : RA Ms ) [ENE +) Belågen mellan Baggens- gatan och fer SE | gatan, nåftan midt för ,Grånden, Or går äg Kyrkan, Fr fvavelivivinda var gråaktig med SN Jar. . Vog7 åfs, Gåfte med Spiritus Vitrioli då folutionen federmera af Oxblods- ndrades til enfkön blå fårg, och ång fediment, fom var mera mörkt, Håller: döva vatten Kok- byn Kalk och 6 ni ga tan c Rv we sd SE r 7 | SMEDGATE-BRUNNEN, 3 VR en 19, Junii infatt af detta vatten til deftil= lation M 18 Den2u., .huj. afdeftillerat 2 B, 15lod, Den gr 4. a åter 3 RR Refiduum 22 lad: Summa bi Hj ' > AR 5 oh 20 k . Deftill. vatten, Rey vatten, 3Re- Ra Sänd KR RNg Ol. Tartar. pd, 1. örbeila 2. 3. opalt. umjölkfär- ” sgadt.-Hvilket ock på lika ät mag med AS al NN ki & SE MS Salu ve > dil. 1. Érötårat. te, 2imjölksgade. 3: ftarkt Kyst -mjötkfårgadt. PE mr te ar. ER yn ånnu mera seck ol ERT -orårde, : 2 RN ; Vr | Salto YBeligen är fisekebsrerprinden föteri in a på Smed- Dn, Vi rd ; JF vår Saturni 1. orördt. 2. mjölkfärgade, Kö 11$ 1759. April Maj. Juni Saltet vog 22:åls. Det både fprakade och detonerade rått ftarkt, då ett h vitt pulver blet qvar på kolet. Deliquefcerade i luften. Saltets folution gjord med de ftilleradt vatten 1åg brun- aktig och faturerad: ut, och då oleum” p. delig, flogs hårtil, precipiterade fig enaft ett mycket och hvitt fediment ; X) men med Sohit, Boracis blef folutionen orörd. För Blås-rör mMårktes ingen fårdeles åndring, Moder-luten gafte intet hvarken med Spir, Vv NN "FAR ; | KT oleum Tartari p. delig. ir + ; 3 bälg re Å FP ER DE a FÅ NER gr ROR Vil Terry SÅ a + - NN & 4 £ e JK y Gh "i. a ed » Ar AJ RIE "RONNE VVTEREETGE Vert. Ra +) I anledning af mer, fom åfven | ar ligen, at Saltet verkeligen fmakade ftråft > atetthvitt ”pulverefter affråsningen låmnades på el d> kolet; och at «en tindur af Brefilja och deftilleradt vatten, famman- g af vatnets hår nåmnda förhållande, tyck- tes det vid fnart påfeende innehålla Alun; få mycket andra tecken dertil funnos; nem- - mångd med refidutum ur Recipienten ; förvandlades til en ftark röd fårg, Men i en få tvåtydig fak höll Jag för båft, at inhåmta Herr Dire&euren H. T-. SCHEFFERS yttrande , hvilken, efter en fpeciellare an- > fåld underfökning, fladnade i ett annat flut, fom til- "råckeligen kan fes af hans egna ord, dem jag hår ftrax. torde få införa. ER RN I) Jorden uplöfes af Saltpeters fyran, a) med fervefcence. b) Faller neder derutur med Viå&ril- fyran til en Selenit-jord. Lr AR NE 2.) Vatnet blef evaporeradt på ett Thé-fat til tort. = 3.) Sedan folverades det törrå Saltet per deliquium,. 4.) Något deraf deliauefcerade ej, hvilket, a) fmålte' . med blås-rör på ett kol i ftark glådgande hetta, b) Pö- dte litet förrån det fmålte. > .c) Deton SHaltpeter. d) Bleficke hepatifkt. e) Drog fig omfider ini kolet, f£) Låmnade då litet efter fig af en hvit . ”ölmåltlig jord. > ag STAR lll '$.) Det forn folverades per deliquium torkades åte Cd är. fkildt för fig, utanat fkjuta an några eryflaller. b) Des ; VR oc nerade icke fom Tartari /itrioli, ellermed - A; ? sö ” RR 1 210 Fer een 4 og 6 åls, Gåfte farkt med Y Vitrioli och folverades. Solutionen, för- Mede blef til firgen ombytt lj föra andes något på grönt, Vv sa LE Hy Hiller AA af fd SJR ä b B. aj M + sr då pril. Maj. Ju . Maj. N Heng kol, ll Supe &Ö Låmnade dä en hvit ofmåltelig jord, hvilken efter håf- ödgning löftes d)' hel och hållen vp med effe cence af Saltpeters-fyran. | Samma faltet fom N:o s lit,a. blef intorkadt, fol- rades åter med Viéril-fyran en Selenit-jord. Det famma för- Fäökeen, äfven med litet af vatnet N:o 2, förr ån det eva aporerades;; men då kunde V pa icke Na I JOG derutur. BURNS SAR Au Håraf år klart, ST AG rden N:o 1. år en rått Kalk-jord litt, b At Sal« Ajo 4. år ett medel-falt litt.a. At defs fyra icke ali få Kok-falts-fyra. Således var detta medel- falt ett Sal commune litt. e, vid hvilket något af det deli- » quefcerade nitreufa fe hångde qvar, fom af få li- icke. kunde borttvåttas litt. b. och f. > At altet N:o 5. beftår af Saltpeters fyra litt. b, fature- Vd sad med en rått Kalk-jord litt. a, ec) och d, och N:o 6, »'Således å år detta falt N:o 5, det amma, fom Salt- moder-lut håller , då den ickeå år faturerad med Vv egetabilium. Skta Bi uns-vatnet håller altfå Kok-falts och Då fyrorna, den förra Haturerad med fitt egit ad V| lad; så Fas Genardh med en rått Kalk-jord ; men den tredje eller Vi&rils-£ fyran fynes intet til. Dock kan - altpeter-fyran derföro hår icke tagas för mineral, u- tan har fåkert fit urfprung utur de omkring Brunnen | hus och gårdar , ja åfven af fjelfva gatorna, rån detta Nitreufa Salt föres med vatnet genom en neder uti Brunnen. | jr | Det fåktafte mårke på en rått 'Kalk-jord år, at hon, af fyror uplött, faller neder med Vigtril-fyran tilen Se- Ne deliquium , då föll derutur neder | r$ tpetrets litt: c., icke heller Vi&rils litt. d, och" > 20070 EYES VS SPE It ANOS É ad KE 59: April. 3 M ” Håller altiå detta vatten Ka. ra Salspeter, — Kalk och ganfka ler la RR RE ARTS od: 0 Mu - Civ, ÅV ones iw 2” MG | Den 26. Juntti infart at deftillera 63 3. afdetta vatten. Den 28, huj. afdeftillerat Hy Mad. Den 1. Jul. åter 1 GB. 25 zlod, Reliduum 19 lod. Summa 6 fB, slod. "Vatnet tyck '"Jåttare at drifva, ån det nåft föregående, va Th Dettilleradt vatten, 2. Rått vatten. & Re- fiduum, Ol, Tart. p.d. 1.0rördt. 2 nganlka litet opalt,. 3. nå-/ got meraopalt. Syr. Z iolar, 1.2.3. oråd Solut, Lune dil. It. orördt, 2.m njölkfärgade. 23. me- rå mjölkfårgadt. så — — Sacehar. Saturni 1. örördt ha mjölkfärgadt. 3. farkt gä och ORON : REN | Mercur, fublim, a da RT ; UN AE om 4 —— Succi Heliotrop, Gall, Turcic, : Spirit, Väl itviodi —— Salis då da 2.3. orårde, le SEE på SR SSL Sal, Ammoniac. (Sa så rs0. FL sv Be boamentadted Tenit- åh Dock gifves en RN ja va altid löfes hel och hållen af Vi&ril-fyran och åndå alde- les icke år Alun-jord. Af en fådan Alkalifk jord har man i detta Bruns-vatten icke haft något befvår, ånfkönt at jorden uti vatnet N:o 2 icke ftrax' ville vila fin råtta natur, fom fes vid flutet af N: 0.6. Defa omftåndigheter kunna lått: bedraga "många. -orått halla en jord för Alun-jord, hvarfåre jag ål kad -s DG har varit utfatt, med mycken möda at komma tila i råtta fanningen.. | dne +) Belågen på Skärgårds -gatan midt. emot Svend Skole-hufet. | VG HÖRN db M ; i 5 TAR TSENE OS NG NUR nn & d 4 4 UTSER Sä il. Maj. Jun, | 121 Saltet vog 25 åG. Smakade Muria, men til- Sprakade p Då eld-kol.och detonerade les... Saltets ölötion4 detftilleradt vat- ten med Ol. ” Cartäri per deliquium förfökt , blef mjölkig, ANTA och Rrscipiterade hg myc- via? Rv Ved 6 $$ , beftod af slinfanr rr, oc h gåfte flarkt med Viérils-fyran, Told ock låftes, då fol utionen, med Ox- Nn förflökt, | antog en grås-grön fårg.. | LEN NAS Kok- dera Ae, 5 Kn A såg 4 st 0, 9 dass lvl oskkok KB an be IN bpt Varan bg Sskl tie Ved Den 3. Juli infatt at detta vatten til deftilla- tion 4 3 B.. Den 5. huj blefvo 280. 1810d afde ftil- lerade, Den 8. huj. åter 28 2, 12 lod. ”Refiduum 42 lod; Summa 6 £,8 lod; Vatnet Yycktesa vara låttare at drifva ån N: 08, Nar: eftill. vatten. 2, Rätr vatten, 3Re Fo räduvum, 0 oo Då ist a i per SNRA 1. 203. oförändrade. « cv tolar. kö : ir. Turcic, fo 2,3,0rörde. pga He lu ov I. ; ofdrändrade. 3 mjölktärgade.. j Saturni- jr Hötårdrs 2. one Mer- dan 1 ren åledes håraf, at detta vatten nog mjölet kommer åfverens med N:o 7. & Nr SS Zn aget på et fidan om PFA Stallet, vid frilla. åder och $' : ”N Nf K X 2 ESS vå 122 1759. April. Maj. Jury | ov Mercurii fublim, ) a 1 SEE Vg RN Heliotrop. | RO Spirit. Vitrialé = 1 LE 3: oxårde, — Na ; I OR +. — Sal, Ammoniaci FE SÅ Saltet vog 7 åls,. På eldkol fyfan d Asch | fågos med mierofcop tydeliga cubifka eryftaller, | Saltets folution undergick i ingen åndring, | Terra elixiviata var gråaktig, vog 13 TA Gå- | fte och låftes med Vi&rils-fyran, ”Solutionen, för- fökt med Oxblods-luten, antog en grås-grön fårg, d då mörkare grönt fåldes til botten. ” er 1 - filter Håller altlå detta vatten Kot- fake och Kalk, föga eller intet Fårn, 4 Nb inge a STOR-ToRGS-BRUNNEN +); Af detta vatten infattes til deftillation da Å Jul. 628. Den 13. huj, afdeftillerat. 3 B.:4 lods JDen15s.buj. åter 1'B. 22 3 lod, . Refiduum 18, 32 lod. Summa 6 B. 65 lod, N:o 1. Aqua deftillata, 2, Rätt vatten. az Re» fiduum. Ol. 7 artarip.delig. 1. rörde. vå -opal-färgadem moln, 3. opalt. Syrup. Violar. 1.2.3. orämda Mn I Gall. Turcie, 1.2.3.0rördes. . A Solut. Lune 1. orördt. 2. [TE 8. ån wu » mera mjölkfårgadt. +. Saccbar. Saturni 1. orårdt, Sapa 3a mera | opalt. 5 SN CN 1200 , ESR SENRET BEEN RDR RNA RARE he se +) Belågen på fjelfva Stor-Torget. a son April Maj. Jus = 123 = Succi Heliotrop.. 4 ooo TER i - Mercurii fublimar, Ulla orårde j nr äv. SL nine. | = Saltet vog 21 åfs. Detonerade ganfka myc-< "ket, men f Å rakade helt litet. Saltets folution i deftilleradt vatten blet opak och fåg brunaktig ur. Blef medelft OL. Tartar. p,d. opal-fårgad , men Hörte tillika p I brunt, under det at ett hvitt puls porn ng moln precipiterades, - > Terraelixiviara vog 3 åls; gåfte med Vi&rils« an och löftes. Oxblods-luten förhöll fig lika r fom vid N:o 9. ba sl Håller altfå detta vatten Sälrpeter ; liter Koks (alt, - eller intet Järn. | IE mälber Ub Tin rå böle UGN orosänvnskd Rn Der 2 Ful. infattes at deftillera söt da. lr Den 19, Jul. afdeftillerat 2 B. iz lod. Den 22, buj. 38. 8 > lod. SR EHURUNN IA Sum:- ma 6 B. slod, a N:o 1. Deftill. vatten, 2, Rått vatten. 3. Res kr fidouny | Ol. Tertar. ärggägn.: I. orårde. 2 opalt. 3. mjölks SÄRMA Grå FÄrENON FANN AS ö 4 RT Ra on SURT n fyr äte ? nita = AK ; ; ger Då f köra Torget i hörnet åt högern nar man Hollåndare-gatan. i Spiritus Sal. Ammoniaci flogs hårtil, blef detta -åple-vatnet helt tjockt kind ett -hvitaktigt, pre cipitat til bottnen. = / April. Maj. Jå yi pe 759. Fr | Solut, Lune dilut. 1. orört. 2. mjölkfårgadt, gvåns | ; nu mera mjölkfärgadt. lv seg Sa Sarek: Saturni 1. orördt. 2,5palt. 3: me- ra opalt. rv 2 —— Mercurii fublimY Lak NR SÅ RA TEL fa Heliotto rop. ÅR ov 2 orörde, ISP Sen Spirår Para a T J sige SE NR Ammoniat. a Brökdin 2, litet blå-opalt, opalt, | Saltet vög 36 åfs, Detonerade facit ochfpra- kade Nog, I Solutionen” håraf blef af Ol. Tartari Pp. d. opal; hvilket ock hånde med I Spirit. Salis Ammoniaci, Terra eliwiviata (3 äg hvitaktig ut. Vogi f åls, Gåtte ftarkt med Viérils-fpiritus och löttes. Med. Oxblods-luten blef Solutionen blå- "aktig; fröran=- des PASTÖRL: seg kv H Håller alttå detta vatten Salipater, Kub vel Kall; helt litet Järn, Nr 20 ALA No i. > OÄINDERSTEDTS-ÖRUNNEN +), - Den 22, Jul infatt at deftillera 6 5 B.af detta = sätten, Den 25. huj; atdeftillerat 26. lod, Den 27. dito åter 2: lok, Refiduum. Lb: 174. Summa 1 68: 5 lodsvs” swrvrgroln åa N:o 1. Deftill, vattet n. 3. Rått vatten; 3. Res fiduum. En | ål ja (å SR rg Y VU / : Betågem Her ro Hofråtte Rådets och Pål La: "DERSTEDTS gård, vid RENAR 2 i hörnet dår 5, Jacobs Kyrke- - flryker frän 206 959 "Apr Maj Junk. oi TR Rö ,p. du AA ) lar. of 1: 2, ägt orörde, ul Gallar. ma dat BARS fr Lune dil, orörd 2. mjölkfärgadt. 3.åns fr "nu mera mjölklikt. Höger 3 oesnijr Satchar, Satarn. 1,0rördt, 2 SapEe 3, ålls : nu mera opalt. IS — Mercur. fublim. AY oo: Succi Heliotrop. Spirit, Vitriol, stal Amapniaci: Fasad Saltet efter ey allifanion vog 14 åfs. Detos ”fierade nog ftarkty men fprakade ganfka litet. - | Deliquefcerade. sk, => Ferra elixtviata vog 4 åfs, Gåfte flarkt med Sbiritus Vitrioli och löftes, Solutionen förfökt med Oxblods-luten anrog en blåaktig får > dock mörkare ån Mara os ler altfå detta vatten Salipeter » litet Koko Hål Rå Kalk EM liter Färm: | (0 Kåseri UFA RIRS- BRUNNER VID STORA = ; BaArRHusEeT ”). Bl 27. Jul, infart at deftillera 61 &e afdet= tavätten, lek ej var få cryftall- klar, fom de re Varit, utdRyntes något gul-aktigt. : Den 29, hej, afdeftillerat 2.08. 8 lod, Den 31, haj, åter 22. Refiduum 1 :9. Summa 68.7 1od. 1. Deftill. vatten. 2, Rått vatten. 3. Refidunm, Ol. Tartar,p.d. 1. orördt, 2. opalt. 3. mera opalt. 4 sir NG 2. BIRTE 3: orördt, | i; igh Nr Må 3 OG : ; dn SOL f 10) Belågen ph lila dn vid ftora' "Barnhufet. Fn fe orörde, Ne N 126 — 1759. April. Maj. Jun. Sol, Lunre dil. 1,0rördt. 2. mjölkfårgadt. 3åns | nu mera mjölklikt. FANA Sacchar, Saturni. 1.orördt. 2. mjälkrärgade, 3. ånnu mera mjölklikt, ANG ror nn fået. fubl. | Ab TE dUcC. SHleliotrop, FF NS a RR Gall. Turcic, alver PI. 23. FIRON Spirit. Vitrioli I ; —— Sal. Ammoniact 1. orårdt.. är litte opalfår- galt, J. nog opålt. Salter kunde ej vål bringas til oryftallifation, utan måtte lixiviurm råkas af, Under afrökningen lyfte det fig up med bublor, ej olikt Alun lom brånnes, och blef intet fteinadt förrån det aldeles kallnat; Såg då fvart-brunt ut; men då det åter kom ar ftå igen, deliquefcerade det, Vog 60 åfs. På eldkol -detonerade det, utan mårkelig fprak- ning, och blef ett krit-hvitt pulver qvar på kolet efter detonationen,” Saltets folutioni deitilleradt vatten fåg bruti och tjock ut, och lämnade något ouplösligt pulver på bottnen, och når OJ. Tartar. p.d, flogs härtil, blef hah hvitaktig SIDE och preccipiterades. | Terra elixiviara f åg gråaktig I ut. 20 ot Gåfte ftarkt med Spirit. Vitrioli och lö es, d - Solutionen med Oxblods-luten blef blå-grön, Håller alttå detta vatten Pbhlogifton, Saltpe- AM litet Kok- faleg. 6 kragen SEG CR ge yen HA FARS SN flyr NE | 2 No KAR SR Tal NG Koné6L. SRA ER pg Sp Den Arn infatt af detta” vatten til chilla ond AX tion [de 27, SKER Ar ja annars låttare. at drifva ån 2 Rårt v: vatten. Rs a 2 orörde, 3. tycktes vara. Å Nå kd i : AR ; oh | : SOK Så Ål 1 i aj. 3. orårde. 2 FR d Å | : LIA AR en | N NR, ok - kå få Och LI ” ar fr ENN 4 SM le rd fa nr NT. Ar KT 2 RT ARS ENE a ” AR UR EA hakan -- FAR ? A vå | d d KOM i - pe Nn Idkol BRA fpra= . EN å 2 Al AR ORG 4. bin: Gifte flarkt med LJ og en) vacker blå E i 1 ordrar. a va "Ed | Hl. vatten för? åndrades Höljes Solutionen Färg. förfökt -4€ RR ter 28.28 lod. I fiduum 293 lod. ap Lä I Deftill. vatten, pil Rått, LU ol. Tartar. p. ar $ Syr, Violar. OR ia ÄN Galluburcibså CET Sd Fer RR Solut, Lune 1. dr 2. öladd pm It. > ”'ganfka litet. 3.dika, ad Sh siter mjölk Or Sacchar, Saturni I. orörde, 253. Been Bee olk färgade An RER —— Metcarii Kolin ANNE Ng —— Succi Heliotrop, > SET Spirit. Vitriolé 3 < Mad a Sal, Ammoniar = EE STAN Saltet vå d: sl eld- kol, jer ju AT Terra elixtviata vog 2 + Vi&rils- -fyran; dock logs af ma fyra och förföktes med O ken blef oföråndrad. 0 Håller altfå detta ECE | mårké ås Kok. (alv och Leraktig 4 sn 4 N M Å RI i Den 12, huj. å AJ SÅ ER Ikea Å, ER d dt Ar Hör SN VAD > roten af enh SH. Nan Ratden. at man fer flop och 1q LUNPET ee ar. det aleraktig Jord, få vi —förfpor es med Victrils-fyran, oci EN n Så ME fak YR fkedde: med. Mercurii fublimati fol 1 ; 1759. April; Maj. Junna — 1204 tet Men med den-egenfkap, det har, at-löfa illiga förekommande-kroppar , åndrar det fig. tid iden mån, fom der råkar dem mer eller min- re mångd af deras partiklar. -Tilgången år öfver alt få ymnig + fådana åmnen, foin af vatten låta fig uplölas och fönderdelas , at det hålles förogörs ligt, at Utfinda något-enda vattu-flag, fom derifrån år fritt, och fåledes tilbörligen rent, .undanta- gandes fådant, fom konften medelft deftillation .frambringar, Sjelfva Regn-vatnet, hvilket Nas turen tyckes tjelf renat, håller ju, efter anttålde. prof F), på 36 uns ett gran Kalk, utom något litet Salt. Hvad vi altlå af de allmänna vatnen anfe för renaft, år intet annat ån flådant, fom minfk kommit at innefatta och beblanda fig med fråm- mande åmnen och partiklar; och juft fådant föka vitil dageligt bruk ochi vär hushållning, lå myc ket heldre; fom deffa partiklar åro fållan få alstin« ges ofkyldiga, utan oftalt antingen fkadeliga för hålfan och orfaker til fjukdomar, eller af Medi= caments natur, fom ej för hvar och en och ialla fall åro få fårdeles rådeliga til längfamt bruk, eler ock i annat mål hinderliga för vara affigter och för vår lilla vållu ft. g sn ; V ; 5 ÄN He A fell Hvad våra Stockholms-vatten berråffar , få Jag ej förmoda , at juft något giftigt eller al- leles fkadeligt i någon brunn fkall kunna finnas 3 äv gone aro de få vattu-flag , fom jag ån kuna nit ufiderföka,, trån ee adant fel fria. NESS +) Se Hiftoire de V' Academie Royale des Sciences 5, lä de Berlig. an, 1752, Tom. VIL p. 135. d e uplöfliga, och får inblanda ftörre eller ringa+ pf” 230 1759. April. | 6 Salter i 1 allmånhet ( Salia), uti komna, göra intet vatten förkafteligt jes derigenom fmaken, och ofta bli | VNGR dr blifvit rönt i alla deffa vattu-fla en. NR bör bekymra. fig öfver några influtne. Kok- falt, når ej vatnet har annars n | Dock fom Kok-falt vankar åndå til åfre , vid vår måtta -matredning, få bona d väns. HEAD; år äga at AA igenom år ganfka. tjenligt dl t il lå om åro törfliga, Men ej få gZ rad med någ on -mineralilk fyra. 8 Tv ja FR frurer ON re til Kalk far enna NRA blir aldrig få faft, fom då Saltpeters-fyran fat rerar fitt eget Allilig. ty niarblatilien rd igen n ri tteligen fyran, få fnart något Alkali flås dertil då vad et: vattu-prof har man i ME turerad med Saltpeters-f yran, tig cryftallifation: håraf, utanfkiljer fig pb a. chat (åå 80; in Ila ngr ga fé Sjelfva fmaken, fom i r dande, gör, at jag + fins med minerali deliga, at långe SR rig Saltperer, SR « 1759. April. Maj. Jun: = 131 CCC Kålk fer man i mer och mindre grad fram» kommir i de flåfte hår anförde vattu-profver. Det jar varit en allmän fruktan, at han fkulle göra: vätrnen ofunda och förorfaka Gikt och Sten, når jerörde vatnen en tid bruktes. Men denna fruk- tan har nu mera aftagit, fedan man lårt , av Kalk och Kalk-vatten, i ymnighet intaget, fnararelö- fer Stenen, år bidrager tildefs tilvåxt +"). Hvem kan då med fkål frukta elacka påfölgder af få få par- tiklar Kalk, fom i oftanämnde vattu-prof förekom-> mit? Jag fkulle måft vilja tro, at de kunna an- fes fåfom ett ablorbens, hvilket fnarare gagnar medelft någon del fyras upfupande i våra magar, ån förorfakar GR olägenhet, Förfarenheten har ock vift, at Kalken åfven tjenar til at göra vatnet mera fött och angenåmt, ån det annars fkulle vara. Järn, fom jämvål i några våra utrönte vatten finnes, och gerna hindrar tvål at låddras och år- ter at mofa fig, kan vål i fomliga fall göra godt nog, atminftone icke i få ganfka liten mångd för- orfaka någon fkada; likvål fom det uti ftörre ym- nighet brukt undertidenoch vid viffa omftåndig- heter år föga tjenligt, håller jag juft icke rådeligt at fradigt fådant vatten nyttja, Tvårtomår det klart, at jag hålft bör vålja det renafte vatnet Jag får, och fom år måft fritt för heterogenifka och fråmmande MÅNG utaf hvad flag de då må vara. 3 +) Se Medic. Effays and Obfervat. Vel.V”. art. 69. 4- bridg. T.1. p. 471. RoB. WuHYTT's EfJay om the Vvirtaes of Lime-Water in the care of the Szene. E- dinb. 1755. 4; CHARLES ALSTON'S di/fertat. ox Quick-Lime and Lime-Water. Edinb. 1754. p. 40. | kh Ö he st. Derpår tycks bör följa, få afon ligboita vå content = Brunnen. (N:o 5. [0 a 0. 2 2.) i åform Facken a NT kyrka dem 'anfer I h (UNO 14 .) för åt janehsle SR contenta, oc ENS Nu Å aledes för ANN rur + 4 j ÅK r nåft e - = 1759. April. Maj. Juni = 133 va fålsinind mnigt af meranåmnde fyra Nea och få rd tucom bland deras Aa. om hyfa de målta contenta. Sift kommer ock Br wå utmed Fabriken vid Stora Barnbufet (N:o ' 33.) , hvars vatten mer ån på ett fått år oduge- ligt, både til matredning ochätfkilliga andra behof, es oddset sände Krämirkon gar Vid | S binfka Fly ig-fands-tratterne, och deras hjälpande genom planierimg, i Ingifne af ERIC GUSTAF LIDBECK. ” Nyg-land ör bellårakfina qvartz-particlat och annan mo-fand , merendels hvit, dock Mm - underftundom råd eller gulaktig til färgen, finnes hår i Skåne på åtfkillige ftållen, få vål vid ; -kanterne , fom inuti landet. Bland de för- ra frållen kunna Engelhom , Scanör, Fallfterbo och Kåmpinge famt Åhus i fynnerhet råknas, och bland de fenare Efverlöf, Wåm, Blentarp, ftora och lilla Rédde, m, Ki hvåreft lyg-fanden vis- "gör nog fkada, fom vid Engeiholm tåmme- ligen blifvit dimpad genom Sandhafre-planterin- gen, hvilken jämte Hollåndarnes fått at plantera Helm och åtfkillige vid detta åmnet gjorde ans mårkninga ar, Kongl, V etenikaps NR Mg na fkårfk adande öfverlåmnas, > bettå af hopflagne bråder, och dra oft-ftormarne up fanden, få at den yrar öfver I krä tagas nog mycket ochofta med i röttern ; jas til vedbrand, efter hvilken förvån torf , och underhj ålpes m fm vpaplas vid jordvallars låggant GR Flygfindeng gör CR re AR | i fynnerhet Kåmpinge by , fom lig tjärdedels mil fydoft i t ; rbog. och April månader, innan 1 ek Gt Väs i fanden, bår; rjat Fia up, måtta f) f(kadan 3; åfv då barfroft år om 'vinte ren, rifva nordvåft. och fyd fen, och vråker fig öfver de famma, fom ftörfta fnödrifvor, då folket målte med fand-plo. 0. | af håftar, bortföra fanden ifrån fina kojor, ce Mr | ock flytta isf fina med eri ae bevara tå börgftällen; | ningar r någon kygdg våxa fn ; ebårs- NT famt hår och då a våxa pe fd filteny & ji före, å kal- Scanörs ljung, fom år vid pafs en mili lång- | den och en tjärdedels til en halt i h redden ne EE 2 och ny t- | nin; flyg-fandenu örifves, på fåt fom fl) då en ftarka vinteren nödgade t olkt på denna fkog-och torf-låla ort por: marv ide med rötter och alt, G fick luft, och hvarå de ftorafi ind-bårge po ee OR 0 (EIN LR AN ONS AR ih Vä 8 AG Tr 5 bedröfveliga ; SRA ; NIE byar utom torftågt, til bränt OR fngfel PE 17459. April. Maj. Jun. = 135 aotihållande, Den tjänar ock til nulbete, och år detfma gråfet, fom dår våxer, ganfka fett och godt, fåat Kreaturen dår må vål,endaft at hos Kor och Håtftar, ftörmedelft den fina fanden, fom de jämte födan fupa uti fig, förorfakas obftru&ion hos de förra, och qvickdrag hos de fenare 3; det förra hjäl- pes genom trans ingifvande,och det fenare, at Hå- ftarne om höften några dagar få åra råg-halm; eljeft nötastånderne på Håftkreaturen förr ut hår på orten af fänden, fom följer med födan, ån på andra ftållen, 108: 4. Trån, fom våxa vid Scanör, Falfterbo och Kämpinge , åro ifynnerhet den fega hvita Pi- len, Afp, Alm, Ekar, fom båra ållon, hvilka ofta våxa nog frodigt, i fynnerhet når de med fi= "na rötter fått tråffa på fvart-myllan, fom ligger på fina ftållen til 1, 2,3, 4 alnar under flyg-fanden. g. 5. Jordvåxter , eller lådane, hvilkas nyt- tjande del våxer under jord-brynet, trifvas ej få vål hår, fom Anis, Fenkål, Coriander, m, fl., hvilka drifvas til en hårlig mognad af den drif- vande fanden, ej at törtiga , det af famma orfak våren nedre vid Scanör börjas merendels i4dagar förr, ån på andra ftållen hår i landet, . 206: 6. Holländaren har på fina fand-dujner, el- fyg-fands-tracter , fom ligga fydvåft om Har- lem, genom planteringaf Arundo arenaria, Mar- grås, och Elymus arenarius, Sand-hafre, fom af dem ymfom kallas Helm, och har långa hvafsa, fpitGga och fråfva blad, fökt, at förekomma den- na olågenheten, hvilken han planterar genom röt- ter pa följande fått: = | Se SM ” I k Vi x ; rå AN i Så ARR Å g > å 3 k v a få N Hr AT i Jä SO Y Nå 2 . a N rg $ ML od AC VÄN å (Se 3 j i 14 er - fa / a ft BE I Ö 4 | 73 j AN AT / VV: 6. JE | Te | : Lo på I , N NR ar ; vp | I Oéttob. eller Nov. ' plantering, Hjärr. oh tå ör nad; af.orfak vari dén f niner ,» fom uppehål ig uti om vinteren up den detdn af Hel ren fkall flåut och fra side är roförnek eligen H ft-planteri nger SR EA år GM ju a På, de häll vr ei fanden , dn g jort PRÅM, ärkeg ; öre för Hal -plar fanden, at förqvå fja ma, i mit i våxt och Aj fullkorn | LT Tl et M vid: pals et halft Peel atgar et lafs fom En Hollåndaren kallas foder. ell N pa å beftår af 62 Skoot eller kårfvar, fom AREnNe 3 fot rå tumi omkrets vic ; 5.9. Hålen, hvaruti hal len då godt fpadtag djupa; och ER r' en vd meg rg ådar Ka 1759. April. Maj. Jun, 137 fårdigt gjorde hålet med den bögde åndan nedér, ch är den fanden, fom dårutur år upkaftad,ge- fvindt med foten tiltrampassoch kunna pådetta fås fee 3 Perfoner om dagen befåtta et Morgenland; då en gråfver up groparne och 2:ne plantera, SITE Emellan deffe Halm-rader upkaftas I fots bredaoch djupa gropar, på fått, fom om Hal- men age årg hAefd 2 fot emellan hvardera uti råt | HÖRN MER ; $$ (AR Fckden uptages med en ftark. fpada i fina fullkomliga rötter, på de ftållen, dir den. ftår fom tåtaft,, då den qvarftående dåretter då mycket båttre våxer, och:bindes;i knippor, hvardera 22 fot och 3 tum tjock i omkrets vid bandet, 1å bunden, at rötterna komma tilfam- mans midt uti, och fpitfarne af Helmen åt båda åndar af knippan, utur hvilken tages en vilka, fom beftår af flere flånd , ungefår få pafsad, at sö vilkor fås af hvärje knippa, och nedfåttes med fina rötter i nåmde gropar, hvilka af den upka- frade fanden öfvertåckas,: och med foten hårdt RO a j a. 23 Vårt” hår uti Skåne vid Engelliota. br tkeliga planterings-fått af Sand-hafreoch Mar- fö för detta uti Her Archiat. och Riddaren LiNNses Skånfka refa pag. 337 och 339, bekant, och å långt koftfammare, för de dyrbara hopflå- tadetis-gårdesgårdar , fom måfte uptårtas til fkygd den i plantering , fom ifrån Mars månad hela aren och fommaren igenom til höften kan verk- ftållas, dock åt April och Maj efter gjorde förfök bälta. tiden; hållt de fandhafre- ax, fom sg yr € 0. vit hå ädde, TS Hjärna a åfven AR sr lindfka Nttet ($. SN RN Er 138 de tid åro planterade, vifa äg. e lån uti Re eller Sept. men de , or Septem fynas ej förr upkomma a ; Aug. nåfta 3 (är: RN at ” 14; ol 4 hela Är låg gas hvarje håla, SE öres med Ik ps feme | 3 tum djup, ochafden famma me fandi pas och tiltrampas, och år ungefår en half aln emellan hvarje fådan liten grop eller håla, hvilke vo ftrax efter utlåder, få vål fom hela plantage-fål- tät, öfvertåckes med tång. at hindra formen och befordra våxten. Förfök åro åfi eng orde; atut= få frö af Sand-hafre och Margrås ; men fom de ftånd, hvilka upkomima efter helgatet, 'mera vid= än fig, ån efter uttröfkade frön » få Få betj ånar man ig måft af detta planterings-fåttet. == 00 Md 2 Å u ANERG $. 15, Af tråd-frén, do Brr Gdde på vid Engelholm, har Hog Directer funnit Al och Björk , fom i Novsbll&r fr ån Kd NR Gil GE Håraf byäked billigt kunna ducdb; , at alla SLE 2 tracter hår i landet, och ifynnerket de många 100:de tunnelands fand-fålt, fom ligga onytti ned vid Scanörs och F ch large rån ordf EH teras med Sand- -hafre och Varg sö jar: FE med Im ,, Al, Björk, I ligg, ) Öm ER Allocy hållbde kören växa där Vv rg Tedt, sådd foten af (5. 4.) och JAg au ora tr åd- Puounl börg gen uti Hol ge lj äl, Kr fn Tr RROrRårdeg AE MN Märvide ta For en ok Ki z ör på famma förbud et. vik ed de påbegynte Pil-plan= | en | hvita Pilen, orde [= ålft den gör Inyånarne e by ER SC , FAR 2? vill i a ; a ti ider v ; länen oh rå haft. men fom flörre de Då al I hafva ock Perlo = tagne. Ickede i flande i I Halland. 2 Då Per le-musflorna rmard nedom och Perles mar och Inf jöar r len herbergerat I "låttare kunnas framgifver c de äro en ringa för | ARNE ifva ty : Den värd É sven branfröckreR Hår finne di de noja e de Hårdafte fkaly Här röne vi for rtplantning , de befynnerlig hållnings lagar3s.. Hår möte vi vi ke allenaft kunna. "ag ntas, vore en vid = ka år, atendaft on hedras. med i namn | träff fas s våra N NTA Gr å vå Lå i Sc AE gens | (1759) April Maj.Jun. 141 wc tIngen harånnu utredt, få mycket mig vitter- , Musflornas fortplantnings-1ått. Mr, Pou- PART år den enda, fom gilsnings-vis gifverdår- til någon anledning ”); Jag har funnit faken hån- «sa fåledes tilfammans. | Musflorna åro Hermaphroditer, eller fådana fom i famma kropp hyfa bågge könen. UtiJunii och Julii månader yppar fig hos fomliga en flem- mig mjölkaktig materia, fom i Augufti mera til- tager. Jag troddei Pola de flåpte denna fåd a botnen, men jag fick fedan råna, huru de når- ma fig hvarannan, och huru den ena Musflan in- fmyger fin mjölk uti den andra ; kommer något 'derat i vattnet, coagulerardet fig flrax, och blir fom en fammanlupen mjölk aldeles otjänlig til nå- gon generation, Musflorna åro tåledes icke i ftånd at göra fig fjelfvafruktfamma;s De måtte NR fig med fina likar åfven fom Jordmafkarne, hvilket dker på dubbelt fått, Ne AR a ; FERM ace Ra | | Når Musflan mårker fin tid, börjar hon at oråfva fig ned i jorden, hvareft hon låmnar ifrån | rad tilfkapade Musfie-åmnet. Sådana har jag fRundom tunniti fanden, Där, under A-eller Sjö- "botnen, växer dettalilla fofter i fåkerhet, Dår "blir det af Naturen törfedt medet förunderligt an- tal afcanaler och rör, hvareft de til lifvets up- pehå lande nödiga våtfkor och de til fkalens for- ”mMerande ften-och fegaktiga partiklar fkola hafva fit kringlopp. Deffe fenare drifvas, då den lilla musflan kommit til vifs ftadga, flåndigt afde me- a flytande våtlkor til yttra huden, hvilkens yta uu etshänee VASER SARA RENT ggg RADE é Memoires de I' Acad. R, desSciences A. 17706, Pp.57. sANsVAG 47 2 59. Apri 1e 2VäG). JUL ö SR S MR he låmna de ftenaktiga och fart. Defle utflu pne delar tjockna utan fvårigbet bredevid hvarannan O fåledes utomkring en ganfka fin fkorpael drag, hvilken hårdnar och utgö til musfle-fkalet bön Ale Til denna få dan på å famma fått fe yli teligen får den tjoc ek oc 1 flyr funnit nödig, för at bevara den i nr oe fina kroppen för allahat "Inom få fafta förfkansningar 4 orekq köttet midt uti fom enklim ale de med en hvicaktig mjuk hin åro de 4 bekanta, tunna och kaflar "53, För at föka fig födan. fig på botnen, g går musflan til en de hus, under liknelfe at en tunga, om har «€ konftig öpning, hvarigenom m hon. dra födan, fom opereras i magen, då Le ; fedan natur ligt vis utgå igenom ånd Tikfom år törsten oråkneliga | Man kan ej utan förundran ned vårtes. hh De nåftan ora ägt ch fibrer, fom knyt-tals ligga åf Det fega vg hårda band, fom vid tje tilhopa håller bi st ie Musile-f ; L en. 7 'medelft fin elafticitet 2:ne fårfkil nåmligen at hopfoga och ftyrka, musfle-fkalen ; I De 2:ne grofva. nor HäR vid ige nd: & Wi ; 4 äg Mr. Kösuorie er fika sökdeliga anmär famma Handl. för år 1709. P 2609 och lar. Kongl, Vet, Acad, Handl, 1742, 3. qua il: Maj. JUB. 443 u fört ågnablicket at til- yttra hinnan, fom defsutom 1, och få noga jamkar 4 ; : ida varten-droppa kan EE e RS gångå år lake mindre Pun ; I omrörde. tungan fom å är. både mjuk råfva de fig neder i botnen, då vatnet led den famma göra de fina krokuga&£ g ÄN fåror'i fanden, uti hvilka de un- fin leketid hålla kårliga mötren', och sd om under et tådant jordens upplöjande altic De hinna hela Sommaren knapt (3 långt fom et nousauett-fkott. De andas ftundom och draga i refilyder. de fedan åter utflåppa.: Deåro vade 3; Lågger man en Mufla i antlia kan hon i et fådant luft-tomt ftålle tdygn, når dåremot Hundar, Fog- m.fl, icke uthårda en enc la minut. ifvas bålt på hård Sand- botten; dårgytt- kunna de ej vål röra fig; de blifva defs- É ottai förtid begrafne. Jag har ej j mårkt a granlaga, då jag flyttat dem från et til ina ftålles hvaraf j jag fluter, at de utan fara | eras på fåkra och tjänliga ftållen, til fö om ej jför våra RR SKK Na (makelig föda, "Deras refor åro lång amme. f a kallt; 3 men kommaiter up Mlickandes | Vår Solen begynner uplifva alt lef= 144 175 9. fociia Moi het; flundom på några alnars,:' Fy nd famnars ag vå få djupa tilfal fkulle et fådant fkepp fom den bekante DREBELL fåges hafva påtänkt, at ÅS la under vattnet a aed, til nog nytta. Ofta finnas de på få grundt vatten, ar de kunna tagas med hånderna. De (ygag ätt då man går mot ftrömmen och blifva de hål I. Ip: Skade ide 3 varna månaderna då Keve saa uinft ; fö Fr lifstid kan ej PR" vililed utlåteas.. K ften at utråkna deras ålder efter fållarne p å (kalen Jåmnas i fit vårde. De hafva eljeft Pa plågor Gå vål fom alt annat fom rörer fig på Jordklotet. De blifva ftundom angrepne af åt fran, vatten-fju- kan, fkorf, fvulfter och bårttagenhet. Kårte- ligen, de 4 jukna, dövch förrutha., stelt ör I Om Pärlor åro ftenar , Caleuli i FENA reras på lika fått, fom ftenar i andra Djurs krop- par, lämnar jag dårhån; men jag kar begripit dT ras generation f ålunda : ” fr v «> Når Musflan kommit til vifs frad; 2, ut; ju- ter hon en feg flemaktig materia, hvilken åtfkil- jer fig itrånmagan, efter handen "hårdnar. baltblir ftörre, hvaraf en (kalig Sten-våxt tilredes den vi kalla Pårla och fom beftår af fmå fina på hvaran= nan liggande hinnor"). Når denna faft eller våt- ika år klar och filfverfår rgad blir åfven Pårlan hvit och klarfkinande > når åter Musflan gifver pa fig en mörk, brun eller grumlig våtfka, får | Sten-fofter et ifven ipljere öeteen öl - Moln (CLREN stå före ; 2) Dr, Hiskanudees här kåröm vsde et kd årkeli od öm beftyrker deffa tankar, Se dels Refa P. 444. nål ga | Of - 4 ak JG hå N - MM Lå j LM ES I å j t i å j vd k is våt Y i dd de WE "April Maj. usflor Pårlé- bärande: Mile m lårer gifva Musflan åmne til + år icke lika tjänlig på alla Musflorna torde icke eller vas til fi dana alfters framfödandes famla få fubrila partiklar, fom til en fådan. feg faft fom nyfls nåm-= n tilfälle at framföda en Pårla hvil= inande eller mörk alt efter deuplås as befkaffenher, = 00 gårna vid fmalare dan ;ftun- .undom med flera i följe. Ofta i ytterfta brådden med hinna omgifnegz ga de utan hinna löfa imellan. fkalet le-kroppen, ofta fynas de faftvuxne vid kalen. : Monne icke Pen onvälnes hinnan Pårlorna på famma fåtr, "om OFFRorutrönt , 20 binnordkas Vi fe-ftenar? + å Man fer ftundom; nm rken i 1 Musfl er rfkalet, ftundom deles i inga, fådana tecken. Kan hån- pte caviteter i vifsa. Musflor tila fått, fom Jå NORRA bår äre en Pårlor lösliggande på Sand- Når Musflan år vål upfylld af välten och gön ting ftårkt och haftigt rörd, fams ög onblicket fina mutfkler, tilflu- ch fprutar Me en gå & ut det i inne= ÖR ne | z fire ej gå förbi kd an gr mån ARE dig må jun ; I 4 är är FY oh VERSA JF 2 ni | « H 04 MI sed lord fm m nn | Nå är pd Öp nölar LA mer Gig Svarar ät RNE 2 sk - 0 Näåren djup rås eller fåra går två > Merendels altid kan man” göra få | at finna en Pårlebårande Musa i fa kånnemårken yppar fi gg, om i ic ; nom någon vådeligt Mändelle" förut blif hvilket då gemenligen plågar (kö ) öch ga ftrimmor,' ju ftörre k kugare fkal, ju djupare rås” vilar fig lan, j ju fannolikare årdet, at de han” år värdig, are ferlåka Så har N nöje, atuti e vanikap elig igafté: si kör kte 4 mått Sdkände ting, rvarie de iköna ÄR AE och åmnén.: RE fer RN Få SARA d asp ioApsilic Majs Jun. far af Kongl:Vetenfkaps Academiens Handlingar år 1751, finnes infördt, anmodadrt andraat ute na, på hvad fått hemtamda Orrar och Kådrar kunna. förmås at vårpa ågg, och dåraf utklåcka ungar. I anfeende hårtil, har jag trodt mig bös ra uptekna några Anmårkningar hårom, enligt de förfök, fom håruti vid Afpenås i Veftmanland blifvit gjorda. = - —— Om Orrar fkrifver jag hår endaft.. Med Kå- drar fkulle fådant blitva fvårare, om icke aldeles ömöjeligt. Man får nåftan aldrig Kådrar, at blif- va fullkomligen hemtamda, faft de ock fkulle fån« pas unga; och gamla Kådrar, fedan de blifvit igade , trifvas fållan långe ; innan de träna bårt och dö, — At framföda Kåder-ungar, då man lågger deras ifkogen fundna ågg under en Kalkon-höna, fkulleivara åfven få litet fördelaktigt, fom ar ut- klicka Orr-ågg under Höns. Detta år något, fom tållan lyckas. . Nog framklåckas ofta Örr- ungar af lådana ågg , då man lågger dem underen Jöna s. men ganfika rart. år, at fadana ungär trif- vas. och blifva fullvåxtainnan de dö. Vid Afpenås, dår min Sal. Fader, Hof-Jågmåftaren ScHOÖNBERG anvåndt all möjelig flit, at utforfka råtta fåttet til. Orrsungars framfödande , har man ganfka ofta förkökrideria, Somliga Honor fe ftraxt , fåfnart ngen tittar fram, ur ågget, at han ej år af deras lågte , och hugga ihjäl honom då genaftt. . An» dra, Hönor ; utklåcka, dem - vål.. riktigt 3; men kunna jej fedan uptöda- dem, ehuru de. åro få hulda, om dem; fom :- om. ungar af fitt Någ- te. ,, Merendels. dö. fådana, Orr-ungar, innan de blifvit halfvåxte; - Man har på dem, fom fåledes. Rå KR 3 RAR (5 NA 248 1759 April Maj Ju dödt 3; tagit 4 akt, at ungen i hetaft få fnart och nålt förr å ån han dödt, ' Grunden härtil' q nes då vara tydelig at Orr-hönans raturliga' vårma' Nåtte Vv fr år den, föm år hos våra Heml M än Mg d Således år d det vål klart , at om klåcka ÖF- one hemma ; Jr Qurar, ; I Musen ke RE vårt dar Hvit Öp fr SR Fogelkammaren (ker alla år, men de andra Fo gjama förftöra pd åggen, Vil man, åt Orrar | i; 25 vål fkulle utligga ungar, fom värpa, fåmålte man hafva dem för fig fjelfva, och deti fria lu ten, At Orrar leka i fkockar, hindrar ej, at ju Orren åtnöjer fig, om han endaft får en; fkulle man dock i in från ga me sd hvar Orr 73 Ad M | tre. Hönor, följer han fin ikogs-vanay och trifv s vål med flera hultrur. = FT strl För at förföka; om gök Singade Orrar fkul: våggaf le utklåcka ungar, låt man, vid la bråder; upfå åtta et litet 'husy' emöt en en ek ing; dår man etollt fenftren kunde noga befkåda deras hushållning.” Detta h vid pafs 30alnar långe en: efter åggen, och 10 alnar bredt; fom nan neil del fra med gal bråder öf mnade på taket öpningar; Fr silak tåeka ct få at de voro likafom under im är få ppte' man 4 Orrar och 3 äg Önor. st je fer fom rådde mått, antog fig ftraxt öfverv i'derta deras nyd' herviny och tillåticke de ö: a . sh de N i giv ÖN VE v i i SEN 8; RN rer rg 4 HÅ - SE | NA > 4 Loc 0 Nu KR j J bh Ak R hvarken at. aela, eller at göra fiobe- hvarföre de följande året tes til 3 Hönor. I detta ago riktigt ut un ; Li SR ja de OR fa ar vit fö rföl Igda, ockfå hackade och då dåremot den rådande Orren dem, fom Orr-hönorna , och låt under fig, ehuru Orren i fko- om fina un så ; och icke viftas BORGARE , fedan deras. lekar åro O rr.ungarna. nåt. år - Ftörkolamig) åta VE E h mjölk ; > + men I | yckades I z mycke bäres, i z rr s natur. FN öh i q it Dårföre, få fnart ungarna itlåg man. fig en flack at fu eg N: Oo pekar j Maren ut. spe iQ Fang ötaskn låt k ad | Met, "bredevid dår man fjälpre JG tvilfly ;t under def: kla barna, få at, 4 Tj o oo garne trån, bakom” hvilka Orr- | då are öv | -Orr:ungarna målt myr-ågg, då d = oc | JA J bad ÅR pb | NU g aft fysflofatte, at fpringa bårt rar lyfva fönder nås bar, fom uthålkades litet innanpå, parka rum at krypa dårunder; deffa 59 2759.April Maj. Ju BAD behötde mat, lade man ar ap en afdese- a klabbarna , då O Pul HN fig or JR NA ut ”& 4 SU AR Li äh rr- önan . OF UM a VBR jk ME po SE TER SE Mss fs 4 så , I Kr Hå RR Ka hr = & É Ö Ny TY 4 3 med fin vanliga låckning fom, fnart törtårde med fcgån lighet alt. fom för dem dår var åteligt , ÖRE on af ( 0 fom NEG detta Tätregs ur AS JR ISSN. ber Och grönt, i I 16 och fon El våra trågärdar vänliga: hufvud-faltaten, för åc . ga och gamla Orrar en begårlig föda. NR - AG torde frukta, at på detta. f it draga é Myror, til bufen. "Detta vore vål mindre få aktigt, "om man:toge andra ån: tvart-myröryeller där man br redevid hade Bi-ftockar. : 4 Bra -m)yY ror . na bjuda. ej til, at krypa up ihufeny: där.de; cke trifvas > och efter några dagar famla de ligiäte 1 en fack, då mån åter. om en afton,' dåde.m ätt ä åro tilhopa, kan på famma fått. Körer kom m « sö bå utföra om icke alla , åtmintts SV : T äv ed : En : | 5 ij 4 Man har trdan ocktå. förföleg. 3 at, , hål ör något fentter, för nöjets fkull upi åttah byrå är I pda eg sär FL pe na Ane la da gä. MD är har ms | ne eng en Gröna en q ka fyshöna, h Jr 2 59 br s parning. oH md OR sn fp vå . RR AR rr Sen VAT OÖrR Ng hip lif V js mtamd kr dra LESLIE lar år. aldeles oftridigt , jord 4 Sa ; PURE n 1, fitta” | å handen, 1 UN vg sä Jå Få å » £ | RP SEI SSE 1759. Apr i, Maj. Jun. 151 folket, med mera, det jag ofta fett, . Men detår OR ViGr , at de ofta, det oaktadt, ehuru hem- tamda de varit, rymma til fkogs, fåfom Hr. Do- cor HAGsTRÖM, i ofvannåmnde afhandling det med etarrigt Exempel beftyrkt. . Om man, ge- nom vingens bindande eller afbrytande kan hindra dem at flyga, få får man åndock flundom fe , at de pri ; ringa Gin våg til fkogs, 1å fnart de dårtil fin- Pa MAG I gran KR Fångade Orrar, ehurudeicke vore hemtam- de , utan aldeles fkogs-vilda, utklåcka ockfå un- gar, då de på förenåmndatått tå vara affkilde från andra foglar; men hvarken hemtåmdaelier fkogs- Vilda Ortar urklåcka ungar, då de åro inneflutne i Kammare under tak ; men', då de på det ofvan- fomrförde fåttet inftångas , åro de ätidock likafom 'under fria luften ; och de förgåta då at de åro ext Ehuru det fåledes låter fig oöra, at hemma för, eller jämte Höns, kunde häfva Orrar, fåfom Herr Doctor HAGsTRÖM det vifat, då deffe koftta Jängt mera möda , om man vil vånta, at de fkulle fjelfve föröka fit flågte, Således fruktar jag , at man icke håraf. kunde, lofva fig allmän nytta. At förtiga, det detta flrider. mot Allmogens fåhögt- myndiga vana, fkulle Allmogen fvårligen hinna med det befvår, fom hårvid fordras, under ovifs- NEUE R SRE NE TI E SRIIRT LENI het & - den vanliga, vatnandet få långt mindre vatten å I W då Cu id . ; | : v il. ; Öp - PE (I ; É Så em Må a 7 RR ÖA 152 1759. April M het och adel find Ha Pöllesda nr 2 rfök öfver. vatnande ., d nn båibotep | Jo. TECHE. Kos sf ök Vän AN å i Lö 3 | 5 sg , NE TÅ är ns ät - bj Pe i» 4 V Å Ko i i fager: sg HG UM jer 2; WAS i sl ( ” y t I NR FA ” s i | Vv hå FR a Vä kad: Handling i för 1 8.1 60 infördes et af mig anftålt Förfök. Def fyftemål varat vifa, det Krydd-gårdar genom de behöfva; och at öka omtankan hos dem, fom åro vane at låta alt ankomma på Tjenft- - folkets vårdslöfa godtfinnande, Den jorden, fom togs til der Förfök , hvarpå jag frödde mig, var af en dritbånk ; och altfå mera ren, tet ock d porcus, ån ilig Krydd-gårds jord. "Hvarföre det feder ne: ra föl limigin, at föra al jord torde Ryd ner vat- ten, ån en annan mindre poreus. Jag blef altt föranlåten, 'at på nytt anftålla Förlölar med er Mvanlig: eller förfvarligen god Krydd-g årds mylla, faft hon var. ; HSAN med ges, bröder 1ågra fm: BN | OT Detta För föker gjordespi på d för ra: Cylindrifka dofan, fö 4 ; "gången SPETS Ei OR - ön nb i Dotans hågd inuti fanns v vara: = rag 4 farkt regn, i kad , dock un 1 5 SR ; Vetförtgnjar "> Iyojöra all lår glamt och acktlamt id Öäot den 13 Sept. til. Å. C | sd ot med Blåck. Edo hen kedat od 1235 Tun enom- torr Krydd-gårds mull f nad: af regn, nåmligen 1å, i til roten eller til et djup, fomfvarar d ans högd 3238. tum, få fkaldeti n fallna Foken, figa tilfammahögd, 5 Tum, vat itandet , år brift af regn, fkeni ned r, och gå 3 til famma djup, få behåf- 2 dö ; ar hvardera af 600 geometrifka msarea SMET KIRK KR FE FE 0 er 2 rut-kannor, af 5 kannors rymd af 24 kännors innehåll rfvud , hvardera af 100 RR kes, at den feta mullen i förra le dofan ; fedan han blify H tor: a. ka mycket, då han var torr, han blef packad lika hård vidbågs NE ndig heterna; era Detta Detta nya örlöket beg b egyntes den 13 Se 17758 den 10 VE jande natten. föl m be regn, at det feg tl1isös tum. > dock kun= blifvic Mjärt- | a xte na KR - måtto dir FSS ”Dirföre Mo ej elle ondt vara at frukta af den quantitet vatten, mitt förra förfök. kråfver , långt mindre Ombrp Kalas at sd fenares. Icke defto mindre lårer en förfij igtig Husbonde icke tillåta fin Krydd-gård frå ovatnad. til defs få m ycket vatten blifver nådigt, fördelés innan Kr Vä erna hunnit til någon, NåND 4 ög ol år icke at neka, at ju en rått Krydd- Q jord, fom: bör vara mör och lös. > mycket frigare dåpper ifrån fig fin våtfka, ån enades re jord; ej eller, at ju förd krydderna , fom dö jeca är AEA varmt, å håftig t. utdunita, at bladen midt på dagen Pl keg pd under natt» fnkadtlbrona fin ftyrka, därigenom haftigare | uttåmajordens vårika pådet djup.dit rötterna ob men om bågge delarna göra tilfyleftt ; 3 tums djup göra jorden 1å torr; föikdnieker 8 dagar Aydkuljöriaehö fa per enhet vat> ten; nytt ,, detstilftår jag ,. av j rerindrat 2 and dd den. arhat a för An be då tid och. tilfälle fådanr kunnat tillåta. : Men: år jag vifsipå, at vilat kunna fe når Kryc d-går» den behöfver Vatnas,: eller fårtnog värten, ejbe- hötves mycket mer/vetty ån ef PM jenit-fc älsanier TRA men mange pr - bd ye hög fe 0 NE frön LD pA Pyk: a. v V ANA 0 Ön ; He No BJ | MA t Ne de jag had Fr + Dir cåeuren Ho ste på KT Re rr en mindre a rs : rå r fö något Hår, ÄV fe FEN 2 sh & dd FRAN KN CY OR 6 Sv) Rh Ve nr 6: LR WS fä k SR Jul ng pn || é ik ; v ÅN Ac 3 ga OM $ a rr ber Pr m kårnades , vär ig. öfver: 3 eller SÖ NAS - RER rg TR ng og bevuxne , hvareft Er, fvampar våxte, VPN RE a ÄR Ja Yi | rd förbållsnde varade merån . | dagar. 156 1759. April Maj dagar. Dår var anfenlig mjölkni ng och k å förfigtighet, Åt utröna om felet beftod uti käri tades eller byrdes -kårilen vål med Enelag; och röktes efteråt med Svafvel, men utan verkan. Dåirföre filades mjölken uti glas-burkar och för= varades 1 kållaren. 'Gråddan aftogs och kårhades dårftådes uti en ny: ften-kruka med en ny vifp; men förgåtves. Andreligen tog mantil 4 md kannor grådda , för 4 öre pulveriferad Alun, oc log tillika med gråddan i kärnan, då det åter blef braf och godt fmör. Men detta gjordes juft når. äfka och regn intöll, hvaretter det ej mera olyc- kades, 1å at man fedan ej behöfde baka någon, Alun. ITS SIR > Orfakerna til denna håndelfen torde vara fvås ra at med viflshet låga, Inga fvampareller fkade= liga örter kunde man mårka på holmen, fom ba= de var ftor och fkog-vuxen, Utafdendftarkator- kan, hettan och lugnet (Therm, högfte var från 22 til 27 gr, öfver) mårktes ar falta vattnet uti hafs-vikarne blefilla luktande och furhade: Om detta varit orfaken, tyckes at mjölken tillika fko= lat blifvit förfkåmd ; åfven få, om denna hettan haft 1å ftor verkan på Creaturens kroppar. Tro». ligaft fynes, at den varma och torra luften , har - -under kårnandet eller det ftarka rörandet, för myc- ket folverat eller uplåft gråddans delar, 'at de vid brytningen eller feparerandet mått öfvergå til en 1å ftark och haftig förruttnelfe. ' Man fer fåledes nyttanaf Aluns tillåggande. Et regn kanåfvenb tr denna fakens"” SPrnikn tar RT MER od BE a a hv - uj Det OR JRER > 1759. April. Maj. Jun. — 157 Det vore vål,, om de Landt-hushållare, hos ika dylikt kunde hånda, ville vidare förföka un, eller ock gifva tilkånna, hvad annät me-= d de funnit. kra tigt vid fådana tiltållen, sä fer ot LR at LR [As FÖR. 5 SÅ Vg [€n å 23 « vi | Jå Fk St a Na (Å å "Su ta N | öv Vg” & Na vt Cd I Befkrifning på en Procellaria, fom RA Lå Sv 5. + 7 Y R a A Pg b JE Me Er ; « Häl NL AN k In Rog Ur GA ör Jar "RR Så ” FORM A Ar: dr oc 1 a år NE IL od , NY Qvätis Hah dling Fa ker ge ör gg a | gäng he LIN i om orfa= = I kerna til Afke-dunrdret af koka | CARL WILKE ss & vid Norr-poles, af ANTON RO LAND- SON MARTIN - 3. Confirutlion på en fimpel fplorkud., fock kan upritas genom tre gifna rang al é | ANDERS PLANMAN == Sd Aa. Beråttelfe om en Vattu-fot , fom blifvit it bo: tad genom upkaftning , a Davip + SMULTRON s, Prof anflålde på åt, illiga at I Sn aa BRI af Peter Jonas Bergius - 106 6. Anmärkningar vid Skån/ka Flyg-fands- 4 tratterne , och deras bjäålpande genom då planteringyaf ERIC GustAF LIDBECK 133 PG Rön och Anmärkningar om Perle-Musflors Fortplantning, Natur och Lefnads- RH: 4 & af JOH. FISCHERSTRÖM = —- 139 8. Anmårkningar om Orr-ungars framfödande af kemtamde Orrar af AND. SCHÖN- | > BERG ANDERSSON 146 > tNerigered För[ök ö få ver vatnande i i Krydd- — gårdar af Jon. LECHE .- + IA 10, Beråttelfe buru Gråddan förhbölt 4 förligek ed Sommar , vid kårningen på några flållek i Skårgården vid Calmar & JOE Ifö. ; WAHLBOM >» då Sc | rr 0 0 FW 2 M é A SR 14 7 ' j i Ad I 5 - £ x i å 3 4 FE Å Å 4 U - ft ' - hl - É 7 = y | NN Fr > Ei => + si ' > NM > [| z i ft i GAR : S NES SÄPT . G | ÅR AA PR SNS L NN // EfAAA NAS RRD NR RN BSS IS I IIIFIV TJNFJNAV SN ITSESN - SS - NW = SR IK ON N.N RE FR SÄ RN ET EB. 2 sve RR Sp RT se Sa ES LÖR EA Re t ör bong TVI WW glora SN BR RS RR ES Pa ef f Ga f ww of Av DÅ N je AÅ - RR E e PES me $ ; b Fö -” + ; » -. v / So é - / ( d : - g + &£ Lå - - - ar a + : Ning a rea oe a 2 SET PREVIA SE RA så É RR 14 EN | ' hr d - ön ——] . et SE EE AE 4 SA” A . | JPR NN AR LR FA MVA HEN MIRA Kl il md inn Nn TI (TGN Mi Wai — IH | RR AA Nn, PEO SUV AE ÖN i; CK RS Mu Ko o N G ” SÄTE TENSKA Bås OA ad TS DACADEMIENS Nos 2 ad ANDLI RN So sack ör MåNADERNA bu ct Jutros, Är sa SEPTEMBER, 2 lant Aero AR RS rd I är obonn log RSKR | | FöHert JONAS ALSTRÖMER) "0 ja | Commeree-Råd och Ridd, af Kongl. Nordft, Ord bd | Forsfästning åk de Naturkunnicas Me i ”nNingår om Åfl ke-dundret. Föne | A | vå HR öm hit intill blifvår anfördts kan 4 är irman med fåkerhet göra det lur, KET KR 0 eerifka kraften verkeligen & är råtta orfaken NE ; 4 4 ” AN A fv KAN Å N Vs : bå z ; NM ; g Ra : FAN jä LR ERA 6, / . I all Å ? SYST AS EREN ÄRE Sn > KK få Må H 0 TAR 160 — 1759. Jul. Aug. Sept. til åfkedunder. Men hårmed år faken ingalunda afgjord. Innan vi kunne berömma ofs af en full- komlig theorie: om detta Meteoron, bör förut den återftående och fvårafte frågan afgåras: på hvad fått 'electrifka kraften, om hvars nårvarelfe vi åro öfvertygade,. upvåckes uti åfke-molnen? Atfkillige Lårde Mån hafva yttrat fina tankar dårom, hvilka jag nu tånker anföra. a DESAGULIERS (") trodde, fom jag redan an- fört, at luften vore af fig fjelt ele&rilk, och fåle- des kunde meddela fin kraft åt vattu-dunfterna, fom dåruti upftiga. Men de rön, hvarmed han det- ta vil bevifa, intyga allenaft, at luften icke propa- erar ele&rifka kraften, eller råfvar hånne ifrån Hd tieerade kroppar. Nu vete vi, at et glas-rör eller en fvafvelftang icke altid åger egen upvåckt 'electricitet, faftån den famma ej förtager hånne hos andra kroppar. Och fåledes bör jämvål vid luften de båda egenfkaperna, at icke fortplanta , och at åga upvåckt ele&tricitet, noga åvfkiljas. SST RANDE 0 Nb TRE NE STO v 3 6 SINE ER | + Det famma kan påminnas vid de förlfök, hvar- : | med CeELEs ("+) vil bevifa, at alla upftigande ån- or åro electrilka.:. Men om ån deffa hans rön vore påliteliga, fkulle de hikvål icke annat bevifa, ån det, åt vattu-angor icke propagera eller förtaga den eleCtricitet en kropp åger. Imedlertid år jag af egna och andras rån förviflad, at ångorna, fom upitiga ifrån en Thé-kittel, eller utfara ifrån en Oeoliopil, rått ftarkt afleda elettriciteren, och fåledes icke åro ele&trifke. bo ra FRANK- FISEN Dita () Dif. fur la canfe de ! elev, des vapeurs. (++) Philof. Transa&. 1755. NER 198 Re RESA RS MN ET 1759. Jul Aug. Sept, — 165 PR (SR SSRANÅNRNOEN age oa > (") New exp. and obferv. P, IL. ("") Philof. Transa&. 1753. 162 — 1759. Jul. Aug. Sept = > | MM NG VA SA SW N ( ät molnen, då hon haftigt utvidgas, och åter förraga den famma når hon haftigt drager lig ihop, I-oMonosow (") har pået finnrikt fått fökt at förklara molnens ele&rifka kraft af den inbördes gnidning, fom de oljaktiga exhalationerna utöt- va på vattu-ångarna uti lufcen. - Han bevifer för- Ut, at uti vår atmofpher fom oftaft upkomma ftora luft-ftrömmar eller rörelfer, hvilka åro fkil« da ifråh vådren , i det at deras direction icke år parallel, utan perpendiculair eller inolinerad til » vår borizont, och hårröra dåraf, at den öfra kalla- / | A [2 ; | | ark 5 re delen af atmofpheren tånker fig ned åt, fedan den nedra luften af Sol-hettan blifvit uphettad, utvidgad och fåledes fpecifice låttare gjord, Han bevifer denna luftens rörelfe med flere vackra fkål, och tror at den famma egenteligen åftad- kommer utdunftningarnas. fammangnidning och den ele&trifka kraften. Denna kraften plågar up- våckas antingen af vårman allena, eller då, når en oele&rilk kropp fammangnides med en, fom åger en cle&tricitet, Han tror, at Solvårman ele- f E&riferar åtIkilliga Plantör, men i fynnerher, at den. bekanta SenGtiva drager fig ihop eller fpånner ur: fina blad dårföre, at bonvår electrifk, och vid patagandet mafter denna fin -electricitet; .Mol- nens electrifka' kraft upvåckes, efter hans:tanka, genom 'frittion ; , ty uti luften finnes myckert vatten: dårtilupfliga ifrån jorden ymnoga oljak- tiga utdunflningar,. Deffa eldfingda flyktiga ol- jor upftiga til en ftor högd med olika haftighet , | te RAR ER och å s RN AR - krmsedlilinarttanenec OD, 1753. Cd Vi ejusd. Orat; de meteoris vi elegrica Ortis; WE) 17 59. Jul. Aug. Sept. 163 0 ch årö 0 af tvånne flag. Det ena låter blanda £ ig. ned vatten och kallas Spiritus ardens, kan dår- öre icke gå förbi vatten-ångorna, utan faftnar uti molnen. Men det andra flaget, olea etherea, rå fritt högre up uti den tra luften. . "Når nu den- na öfra med dylika oljor laftade luften fånker fig ned, och tt undom under dc nedantöre fvåfvan- de vattu- molnen, upkommer dåraf en gnidning, hvarigenom. vattudelarna få ele&ricitet, fom tör deffa particlars ftora myckenhet, kan blifva få flark, at den upvåcker åfke- dunder. Denna theo- rie. gitver anledning til atfkilliga vackra tankar och obfervationer, och tyckes åga ftörfta fanno- ikheten af alla dem, fom genom friéion förkla- ra atmofpherens ele&rifka phenomener, Men få länge. vid denna och i andra theorier ånnu fin- nas åt(killiga fvårigheter, och de med tydeliga förfök icke kunna bevifas, blir faken tils vidare et: MAR för framtidens NORS e etter[pa= nande; RE . SR ) 7 EA jag uti. en nu ranlaga fråga får lof at mn mitt ringa omdöme, tror jag, at vimed Höra fåkerher kunna hålla ofs vid de operatio- 1C1 ; hvarigenom electriciteten med konft kan nån ök äs: Sådana åro hitintils icke fiera bekan- a, ån de tre följande : ganidning ; fmåltning och värma , famt den få kallade ele&&ricitetens com Whieation, Defa operationer böra förlt noga jämföras och limpas på Naturens ftora vårknin- gar , innån vi efteren eller annan theorie updikra nya orfaker, föm icke med tydeliga Rön kunna iradfaftas, Jag vil nu bjuda til, at I kärther vifay huruvida man dåraf fkuile kunna taga anledning, hög. 304 hb til 164 1759. Jul. Aug. Se til fannolika gifsningar om erfakerna til åfke- dun» drets ele&rifka kraft. AT LR TO le Förmedelft gnidning kan på allmånt bekant fått den ele&rifka kraften upvåckas, dock tyc- ker jag mig med nog tilråckeliga förfök därvid hafva bevift, at detta ej [ker , få framt kropparna icke åro af färfkildt flag. Glas på glas och fvafvel k fvafvel, 'm, m. upvåcka ingen elettricitet. Jag har ån vidare dårvid funnit den allmänna La- gen, at vid fådan frition, hvaråft ele&tricitet upvår- kes, båda kroppar blifvå eleetrifka, men få contraira elebtriciteter , den ena pofitiv och den andra nega- tiv ("). Hvaraf kan flutas, atruti en ren och o- blandad luft; denna kraft aldrig upvåckes, förs — medelft en inbördes luft-particlarnasftammangnid- ning. Men detta tycks åfven få litet kunna fke; når tfråmmande delar, fom fritt fimma i luften, gnidas fig: emellan, eller med luftens delar, Jag nekar icke, at på detta fåttet ele&ricitet kun- de upvåckas; men jag tvitlar om den fkulle på det fåttet blitva få famlad och mårkelig, fom den finnes vara uti molnen. ' Ty i följe af det fom fagt är, borde då altid uti deffa hopblandade fluida, af två och två fmå particlar, fom komma at gnidas mot hvarandra, den ena blifva pofitiv och den andra negativ, och fåledes borde åfven få många delar åga en pofitiv elettricitet, fom där funnos negativa. -- $om nu deffa delar åro + blandade om hvarandra, kunna de efter alla reg- lor icke annat göra, ån draga hvarandra til hg igen, famt åter förtaga och utflåcka den lilla kraft 2 $55 Nn ÅN Ne SR | : AR : A PRE | d 3 säg SS -N 5 EE EE 3 RNA OREdANNREAR STAR KÖRNER FEST EAD fr Diff, de ele&ricitatibus contrarils.F1757. P 54. LJ 1759. Jul. Aug. Sept. — 165 de förut hos hvarandra upvåckt, och f Sldes: den ele&ritka kraften åfven få fnarr förtagas, fom hon dårutinnan upvåckes, och dårföre tycks al- — drig någon mårkelig vårkan dåraf ftå at förvånta. Dock vil jag ingalunda neka, at uti fådana inoar hvarjehanda torufcationer eller fken 8 ON | fkulle kunna vila fig; men de åro tecken til, at afte ten upvåckes, och ej at den famlas. Om luf- ten får någon ele&ricitet, når hon vid ftarka arter Na emot fafta kroppar, år icke ånnu tilfyllett afgjordt. Imedlertid tycks ålke- Pope icke hårröra dåraf; emedan detta me- ;coron gemenligen följ jer på lugn och ftilla våder- Jek, : och likfom föårer ftormvådren med fig. Det fkulle löna mödan, at törföka med allahanda fermentationer och fråsningar, om dårvid någon ele&ricitet kunde upvåckas, och borde tilfyl- left afgöras det, fom StuKELEY nåmner om, at ftarka ftycke-fkott kunna eleétrifera glasrutorna fs fön ftren: (0 När: dre les genom fmålt- ning, finnas altid båda ele&riciteterna tillika. Or pkrefyek ftöpes i glas, blir glafet politivt; men sfvaflert får negativ ele&ricitet. Båda åro i bör- Ön Få frarka, at de flå gniftor itrån fig; men få deffa kroppar fitta FE tilhopa, förfvagas de sanfe luften i en dål d eller på en flått, fom en kropp » hvilken af Sol-vårman (måltes och utvid- 25; ren hon på famma fått fom der fmålta (vaf- an ND eh 4 ära a iv det (2) The Philofophy of. KANONEN Ti 156 o("") Diff de ele&. eontr, p. 44. fm äningom. (2), Ville man i anledning håraf, ; fet få em rika lasse PA gör, al dd blir fpecifice "lårtare, följer med luften :upät och meddelas åt alla de duniter; fom fimma dårurti, och fom hon råkar på vid upfarten.. Denna: ele= ricitet torde kanike icke vifa fig, förrån luften börjar kallna,. lika fom fvaflet: es rer fn denna vårkan förrån det flelnar; 0, sor VU BA AR oc På annat få ått sla vårman. flland Arn. ftadkomma den ele&ricitet vi fkönje uti atmo-= " fpheren, om fjelfva luftens. delar, eller ockshes. Ja Länder, bårg, m.m. vore.af fammaibefkaffen= het, fom den ceylanifka ftenen Tourmalin ychvil= ken af all flags vårma får cofitraira ele&rieiterer 9 'en på hvar. fida (7), I fådan håndelfe fkulle 1! ten och alla utdur finingar, fom-drifvas upifrån en fådan ort, kunna få en pofitiv.eller negativ ele- |. Ericitet,. alt efter fom den ftora Tourmalin; vånr de deh pofitiva eller negativa fidan upår, famt af Solhettan eller under; ordifk eld upvårmdesa Dev: höga Taffel-bår get på Cap de bonne Et (perance, och. Hera andra höga-bårg, hvaråft molnen lik<. fom våxa, torde vara dylika Tourmaliner, davislan., ka åro ele&trilka, och fmåningom draga. til:bOr vattu-ångorna utur luften; men federmera drifvav dem ifrån Gg igen, tedan defla famlar fig til fto-. ra moln (SE: Vårman och elden åro efter alla. Rön få nåra flågt med.den ele&rilka kraften, at. jag förmodar den dårer med vide nar vara den: bög kd PTT | koda ipn 40 Hilt. de P AGA de heckt rt: är de led eng 6 Pp. 50. dt. Léttre fur. la I ourmaline. 1759.— net 29 Se mina big hn til F RANKLINS Bref: 229: pg Md 1759. Jul Aug. Sept: = 167 fvudfakeligafte So til åfke- dundrets: ele&tris ar och befl Mönkde | Fö AE IR RT fee Nården ele&trifka 'kräften NOA en rn är å våckes f förmedeltt communication, förekomma dår- vid neliga vilke heter, "af hvilka jag nu ndaf vil anföra den följande, fom jag därvid indigt iakt t tagit? Om én oele&rifk kropp föres in ereh af en elettriferad kropp, utan at röra 43 jig får altid den delen form år innom den- a pheren , en virkelig elebtricitet , bvilken är Contrair emot den kroppens elettricitet, PE kvarsat- ; mofpher denifinnes ("). Om jag til exempel förer min in hand emot en pofitiv condutteur, år handen fa långe utivet negativt tilftånd ; fom hon hålles qvar innom atmofpheren. Men å åger conduéten- ren negativ eletrieitet, blir handen pofitiv. Som nu af förföken med de upfatta höga järnfrångerne "år bevift, at:molnens ele&rifka atmöfpher ftråc-' ker: fig ånda tied til jorden; måtte jämvål den C lelen af landet eller hafvet, fom kommer at va= on mom denna ele&rifka atmofpheren, få en vår- kelig ; .men contrair elebtricitet 'emot den fjelf> VA molnet åger. "Är molnet, fom ryker dåröfs Ven, pofitivt, blir hafvet eller mar ken Negativ, och tvårt öm. De: minfta particlar , ångor och utdunftningar, fom ifrån detta fiället upftiga, undfå famma flags ele&ricitet , och fåledes drif- vaside af en dubbel kraft upföre. Den ena år jor-" ens repulfion, den andra molnets attra&tion. Står molnet få långe ftilla, at deffa utdunftnin? Sn bilvnt ss 0 dit.up, upkommer en ljung- 2» sd dv ; Sn s Ty Dit de E. Cipy Stifög: pi OM 108 o$Ip 59. Jul. Aug. Sept. eld, jorden och molnet imellan. Men drifves molnet bårt defsförinnan, behålla de likafullt den undfångnå . ele&triciteten, och formera et nytt moln, fom åger contrair elettricitet emot det förra. Detta moln kan åter uplyfta et annat moln, fom har contrair elestriciter.. Och fåledes kunde et enda pofitivt eller negativt moln uplyf= ta flera andra af famma eller contrair ele&ricitet. Detta tyckes vid -förfta påleendet vara något ori= meligt; men fom det år en nödvåndig påfölgd af riktiga Rön och förfök ;- torde på detta fåttet electrifka moln oftare uplyftas, ån man före ftåller fig. Jag har fjelf haft tiltålle at dårpå fe et ty- deligt prof, i det jag obferverade et pofitivt moln, fom rått flarkt ele&tricerade min upfattaftång,och hvilket updrog ifrån marken en hel pelare af damb och jordifka particlar ("), Efter all förs modan lära de få kallade åfar eller fky-drag icke” hårröra af någon annan orfak, ån denna de eleéttri- fka molnens dragande kraft. Dylika phenomener upkomma flundom molnen imellan, hvarpå jag äfven har fedt et prof, i det et tåmmeligen fvart moin nedfånkte emot et annat lika fom en lång co- nifk fåck , hvarefter deffa moln vidare drogo fig tilfammans och blandades, men förutan ljungeld' och dunder, fom annars vanligen upkommer con- traira moln imellan, | > Skulle t öfrigt alia deffa tankar vara ogrun= "dade, och Naturen på andra för ofs ånnu obekan- ta fått, upvåcka den electricitet, om hvars når- varelfe i acmofpheren vi åre förvillade: tyckes «dille (") Anmårkn, til FRANKLINS bref. p. 348. — = > 1759. Jul Aug. Sept = 169 vål detta vara en atgjord fak, at de ele&rifka - förföken, jämte de Rön och förfök , fom anftåla Jas på de krafte me del hvarigenom vi kunne vinna kunfkap om deffa Naturens förborgade vårkningar, famt De bdlerstoner be theorie om ålke-dundret. Delin fervationer borde på intet fart afftadna; "ty förutan at deffa ftånger åro det enda bekanta some luftens ele&rifka tilttånd kan -utrönas ; torde de åfven gifva anledning til at up- en Horn: nya Rön af famma vigtighet. | Vi torde dårigenom få veta, om Nord-fkenet år et ele rifkt phenomen, hvarpå jag nåttan ej tviffar: on m J rd» båfningar -hårröra af electrifk; kratt, - fom-några at de nyare påftå, och mera dylikt, äre afen händelfe därvid kunde uptåckas, Des- fa förfök åro ingalunda få farliga , fom råddhogan inbillar mången, faftån de med förfigtighet böra anftällas, och af en, fom har något rediga begrep om ele&rifka kraftens vårkningar, Art deffa rån hafva vi redan lårt, at de flammor, fom vid ftormvåder fåfta fig på hvarjehanda (petfar; och vanligen kallas St. Hermes Eldar, åra et ele- &rifkt phenomen. Deffa Eldar åro vål bekanta, | men imedlertid tycks följande Rön böra räknas. ibland de fållfyntare af det lager. -Oeconomie- et bref låmnat mig följande beråttelfe: Sönda- eh efter Pålk i år, fom var den 22 April, (åg ag et nöjfamt Hlkeifke phenomen, ”Jag red | klockan 10 om aftonen utom Staden, i et ovan- ” ”ligen ftarkt fnö-glopp, och på de lt började ” jag fe etiken, jult fom en lys-mafk, på indan ”af mitt. IR per vem var luryig på qvilt- rötter- | ”na > ofvannämda åfke- -flångerne, åro. de fås Docenten i Uplala, Herr Mag. FoRSSKÅL, har uti nd - 1759. Tall Ang Söp ”na af famma fpå, på hörnen af min Jarpus, och " v finger: -åndarna på banfken, når jag hölt handen "i vådret, Det råckte til defs jag kom til Tull- ”hufen , dår elden 1: fönftren förtog detta fvaga djulet. I medlertid var det en rått fållfam och ” curieus håndelfe;”- Han har federmera' fjelf korken mig, at han dårvid mårkt en lyfande pun, fom fvåfvade fritt i luften ofvanför fin- oret, hvarifrån en Ne eld-ftråle frråckte fig neder til fjelfva fingret. Håraf fer man, at detta moln varit mycket ftarkt sälg an famt ogement nåra til jorden: Och kan få af detta Rön; fom af det myckna ätke-dundret, fom denna Vår hörts. på många orter, fkönjas, at ele&riciteten viltas uti luften både vinter och fommar ; me annat , fom af dylika obfervationer. flutas kan, JOH. CARL WILCKE. Ne RA SIA BITA BIS NINA FILA SEMA RNA RI NA ASA SRNAN 0 AKTRA FRIES N ERK FART ARTA RED RA ADA RR Senna MJ oocPotajke Calcinerwngen; nd : sol ud "Af ER ALEXANDER FUNCK. Pal Soo v Vet år redan måft ötveralt BÖRA a KFujlTen des utur brånd afka kokas lut, och af LA den famma åter lutfalt ellerfvart Pörafka,.. hg Håller altfå för denna gängen onödigt at om- . tala, hvad dårvid i akt tagas bör; men tom dets ne fvarta Potalka icke år tj jänlig vid all tilfällen där | + | Rd (V 1759. Juk Aug. Sept > 10 on eljeft nyttjaB. kan, fåfom uti Gldimaken årgerie. på 4 mera dylikt, och de hittils bes | SE befkrifningar om fvarta Potalkans cale Her rengörande. ej betunnits tilråcke- dåröfver med meddela en redig kunfkap ; ; få ; taf dei 1 färfkildte Lånder Veledde fått ar NM lr och hvarvid egen händ blif- It kal CI upp? Pisdanl Strer där mycken H a faller, och biudit til at dårom FOX ENrra RR LA rt oh ns vr Calcineringen öftel Fakbrädtlingen af Pot- san år icke annat, ån ar med tjänlig Hetta brån- na det bruna och orena faltet få långe, intil dets det blifver rent och fritt ifrån all fetma. Ehuru "ringa denna fak år och tyckes vara, famt at dår- vid fordras mera pA och upmårkfamhet, ån arbete och möda, få händer likvål, at, utan ära ”betarens förvällande och öaktadt defs kunfkap, alt hans arbete kan gå olyckligt och Potafkan aldeles icke låta calcinera fig! hvartil många or faker kunna gitvas. ä A Löftrån, och ibland def Bok elle BRN gilven den båfta Potafkan; men: blandas. la Ae barr» tråd dåribland, Iå förlåmrar hon den förra, och tyckes då, lika fom någon kädaktighet ifrån de f enare tråden ville göra a calcineringen befvårligs. nå Uppå en fådan grund anftålles. caleineringen uti en.eld-ugn, hvaråft hettan för den inlagde Potalkan under omrörning få låmpas, at alkan ej må fmålta eller fåfta lig” på bottnen; men lika? ; fullt i72 — 1759. Jul. Aug. Sept: | fullt få brånner detta Potafke-faltet , jär det må århålla fin tilbörliga färg. Innan. något vidare kan beråttas om arbetet, målte jag förft betkrif- va fjelfva ugnen, Den famma Acne ar Fest a och före flålles Tab. V, Fig, a Är fjelfva hårdbottnen, dår Potalkan! inka- > flas, af fåra vål brånda ftenar, få at de vål i famman paffa med minfta bruk, hvilket ibott- nen måtte endaftt vara ler. = ts dör tOrA gluggen med defs jårndör på Ikar. | ' Högt på dörren år et litet hål fom en årt , > hvarigenom man kan fe in i ugnen, e.c. Eld-ftåderne på hvar fin fida lika. långa "och höga med hårdbottnen, =. ”d.d, Eld-fådernes Bluggar och järndören på hakar, 2.e, Skilje-muren nella hården och el fån derne , höga af en ftens bredd, frående på I kant löfa, at man kan göra hården få ftor eller liten fom behagas, | Fio, IL Profil aft ugnen långs efter Linien på grundritningen:. "4, Hården med hvalfvet. cec. och KlyOÅOrenen d. e. ikiljemuren imellan hården och eld- Pas ERIK Etlitet rökhål, fom börjar haka 1 vgnan smidr i hvalfvet, och går hela bvalfver. tilba- kas, för at vårma det famma, men Kp få u ut Spenden hvaltver ofvanpå, åa rå ad LONE +» ; F: 18: ) 0 1759. Jelj Aug. Sept. 173 0 Fig. III. a. Glugg til ftora hården, cb, b, Gluggarne til eld-ftåderne, famt utprigs 0 kadt NVF ipdellan båda öfver hela ugnen. Fäl. ” Mr 4 MR JR Ce. Rökhålet utprickadt. RR RE , 4 STR ugnen hörer en järn-kratta något långre ån hval ver, och med tråfkaft utom ugnen för= ER AS da ÅN Aga tja Moln ye NON fe d; RÖN åndan 2tum bred >. 3 tum tjock och tvårt atbögd 23 tum i råt vinkel, > Vil man nu renbrånna Potafkan, få kommer ugnen 1:0).-at upvårmas, hvartil man hälft be- tjänar fig af Gran-ved, fom inkaftas i eld-ftåder- ne, Det tyckes vål vara lika mycket, med hvad råflag ugnen upvårmes, allenaft han bringas til fin tilbörliga hetta; men jag måtte vid dehna ugnen, få vål fom vid alla andra kalla ftenmurar eller ugnar, fom fkola upeldas, göra den anmårk- ning, ar fom en få ftor och kall kropp icke kan upvårmas, utan at fådant fker efterhand, och få ort fom ftenen år benågen at emottaga hettan, få år det onådigt at betjåna fig til denna upeld- ning utaf de heta tråflagen, fåfom löftrån, eller at på en gång fylla ugnen full med ved, utan har man funnit, at de löfare tråflagen af barr- tråd åro til fådan eldning tjånligare.. Denna befkrefs ne ugn kan ock på 8 til 10 timar upeldas, få mycket fom til arbetet paffar, når 10 å 12 måt- tell € örre utbrunnit. AL 2:00) Inkaftas på hården i ugnen Potafkan med et tråg, fom kan innehålla vid pafs 2 kan- nor eller något mer, och paffas få, at Potafkan 2 | blifs ga vedtrån efterhand inkaftas i ugnen fedan ve 0. Jul. Aubd. Sept. blifver liggande: långft inuti ugnen, | men €j in- på fjelfva. väggen; efter & minuter inkaftas ännu 4 äga Oochea fortfares efter hvarannan. minut inful; déls 100 fkålpund blifvit inkaftade, fom alt- fammans hålles bak uti ugnen uti en hög eller å äs tvåre för HEN dans ant ÖR RR ww: Denne inbalknivg rss både: livet I fans der , och fin lilla tid imellan, (körs få wvål för den orfaken, at bottnen ej. må atkylas, fom ock at den (amma igenom haftigt ombyte af hetta och köld ej må flå fin och blifva ojämn, Om den fvarta Påtalkan vore uti fora frycken eller kakor, få måtte hon fönderflås til höns- -åggs I ftorlek eller litet flörre > och komma då få vål ”defie flörre fom de mindre grynige ftycken af Potafkan, at till ika med hvartannat ombianhdadrt och icke utfkilgr, på föreftåldre fått i ugnen at inkaftas, — 3:0) Så fart Potalkan blifvit infkyfflad i iug: hed (ak det ej.långre an at värma bonom med tall eller gran seller annan fprakved, efter fölh kos len deraf, om de komma i Potalkan, ej kunna hvit- brånnas, utan hålla fig alrid (varta; men Björk- ved år då begqvåmligaft at bruka. Bokvéd kar ock nyttjas, befynnerligen vid fådan Potafkay fom tål ftarkare hetta, och fkulle'någöt köl dåraf falla i i-Potafkan, få hvit-brånnas de lik afullt. 3 4:0) Så fnart Potalkan på en liten. ftund fråft. ut, leg hön garna plågår g0ra, malte, man med; ögat gifva aktning, om de ftörre ftycken vilja föranlata fig til (inåltning , det åts: om de emot elden vilja fynas glånfa ofvanpå, tik fom de voro" våta, eller ock. kånner man med järnkratta ftö= tan- ; ” & Er | 1339. Jul. Aug. Sept. — 155 atide öfvanpå defla FL clen, då det mårkes om de blifva mjuka, Deffa båda Nea Htvis Hutlr calcineritigen vil fkicka fig, och fö ijaks teligeti hvåd arbetarep utider den famma har at i akt ragd; ty Iker det förra, få år tecken til at.cails cineringen fordrar mera arbete, och täl mindre . hetta, men. uker det fenare, få kan caleineringen ko 4 fa förråttas med. mindre arbete; och täl då frrångas i hetta, så Ua i bnlednde hårells har man funnit lås kraft Vara, at i förftone ej gifva Potafkan för ftark etta, utan frarare de förftar. 2a2 3 timlar:lid- drigåre eld, på det låtret, at med et vedriråd af Björk alterneras uti hvartdera eld-hålet få fnart — det förra utbrunnit. Sedan förhålles med eldnin= i Ben efter form godfet fordrar: sla 6:ö) Undet fidtaåmde Cå och början ee + » eineringen kommer Potalkan hvar 4 eller g:te mis nut med järnkrättan i ftora gluggen at om- röras cll ler omfkyffas, a It efter fom hon vilar fig > kuhha tåla elden, nåmligen om hot fynes vilj 2 JM EN eller fnnes klibba och fåfta f fig tilhopa , So fä Kor hon tåtare omikyfflas; ; Men håller hon fig torr, få behåfver hon ej lå ofta OMME VIS, > $:6) Vid hvarje tådan omikyfling, förfares på det fårter, at Poralkan med järnkrattan fram- HR utur fin hög bak ifrån ugnen, fram på lården , och dår fkyndfamt krattas fram och tils baka några gångor, famrt ftrax (kylas tilbaka på fit förra fll IC uti en hög3 ivilken hög dock hål- Jes på det låttet ; at han å år lika fom en fpitlig ås tvårt öfver Ugnen, hvars ena lång-fida hidner ins emot RE s 176 17 59. Jul. Aug. Sept. emot bak-våggen, men icke på honom; och den andra läng-fidan vånder fig fram åt ugnen. Den- ha ås hålles Hika hög åtver alt, nämligen ak halft annat qvarters högd vid pals, men bör tillika vid hvarje omfkyfiling på följande fått indelas, at de frörre klimpar, fom tilförene legat ofvanuppå å å- fen, komma nu at ligga inundér, fmå afkan emel- lan, och de klimpar, fom förut legat under, komma nu at ligga ofvanuppa. Detta förrättas uti fådan ordning af arbetaren, at han vid oms fkyfilingen drager. den öfra' delen af åfen på en f- ida, och den Und delen på den andra fidan i ug- nen, då han fedan [kjuter den fidan, fört intil bak-våggen, fom fidft varit ofvanpå ålen. Om- fkyfflingen bör ock förrättas ganfka renligen, (den år, aticke någon klimp qvarlåmnas på hården, fom emellan omfkyflingarne kunde komma til flytning, och fäfta den i nätta Re neder= krattande Portafkan vid fig, i hvilken håndelfe den ftrax bör lösrifvas Bak blandas med der an- åra godfet, | Alla deffa bemådningar tkulle tyckas. vara fåtånge, enår ugnen vore iagom varm, då at Pot- ålar ej finge mera hetta, ån hon utan til at fmål- ta kunde las men fom fvåri: gheten beltär der- uti, ac mret alia flycken kunna på en gång årbål- la den behör ip bertan, utan ar til någon del [mål tas eler Ock at blifva renbrånde, (å måtte .hom få länge alle få ofta omfkyfflas i hetta och fvals. ka, in il defs alla fiycken efter hvarandra hunnit ar utbrannas, Von IR Skulle ock en Pöralka vara & ren Så ät den godhet, a at hon ej få ofta behöfde or ky GASA år 1759. Jul; Aug. Sept. — 177 får dock icke alt för långe dröjas dårmed; ty då blefve härden eller ugns-bortnen alt tör het, få t Potafkan vid omfkyffingen fåtte fig dårvid, efter jon då ville fmålta, hvilket botas med några tå- bränningen kunnat förråttas, och följakteligen ör förrättas uppå de 2:ne medlerfta fjerdedelar ugnen; ty om man föreftåller fig, at hården öre tvårt öfver delt uti fyra lika delar ifrån glug- zen ånda til bak-våggen, få calcinerar ugnen ic- ke gårna på den fråmita fjerdedelen, nårmalt vid gluggen, för dår varande mindre vårma fkul, men vål uppå de medlerfta tvånne fjerdedelar. | M 2 : Up- z ta och fnabt gjorde omfkyfäingar, allenaft den > 178 — 17590. Jul Aug. Sept. Uppåi den fjerde fierdedelen eller vid bak-våggen calcineras godfet uti den omralte åfen eller hö- ty då fåfter det fig vid våggen, och kan fedan fvårligen dårifrån loffas förrån ugnen år kall. = 10:0) I anfeende til denna omftåndighet med omfkyflingen, inlågges ej veden eller elden ånda imeil bak-viggen, utan allevaft til 3 fjerdedelar, råknadt ifrån eldhålen, eller mindre, och kortare ved brukas efter omftåndigheterve , famt kolet framfkjuras uti eldftaden frammanför veden. Skul- 1e imedlertid elden böra förminfkas, få kunna ock deffe kol uttagas. ; 11:00) Når man på detta fått bragt alt godfet i ugnen til en hvit fårg, eller at fe (å ut: fom vore det glödgande, få kan. eldnin- gen förhöjas. Men det fåkrafte mårke af en god gång 1 ugnen år, når Potafkan, utan at fammans= fmålta, tål den grad af:hettan, at ugnen håller fig hvitröd inuti med fmå flygande guiftror af' Bok-trådet vid eldningen, dock at Potafkan li- kafullt låter fig omfkyffas, fom vore det kalk '- eller fand. - Öfver detta mårke må ej hettan förökas: 12:0) Alt efter fom Potafkan fåledes blifver utbrånd, det år, at inga fvarta Aåckar fynas dår- inuti, når man uttager och fönderflår et ftycke- dåraf, ju nårmare lider det ock til defs fullbrån-, ning: och når inga fådana fvarta Måckar mera S finnas dåruti, år tecken til at denna renbrånning blifvit bragt til dur, Skulle dock et eller annat. flycke ej vara fullkomligen renbråndr , 1å behöf-- ver man dårföre icke fortfara med brånningen, utan > Lå ES 1759. Jul. Aug. "Sept... 179 tan kunna flike obrånde flycken utgallras och förvaras til nåfta caleinering; men med: eldnin- gen uphöres, och godfet antingen qvarlåmnas i ugnen at fvalna, eller ock ftrax utkrattas därifrån uti en dårtil gjord järnpanna, fom ftålles under ugnen, hvarefter ugnen bör ftå öpen, at något fvalas innan ny calcinering kan förrättas, hvilken då ej börjas med ugnens eldning å nyo, efter den redan har vårma nog, utan med Potafkans inka- ande: « N Sålänge den nu caleinerade Potafka år varm, har hon i luften en grönbli firg, men når hon blir kall, blir defs fårg hvitaktig. | -13:0) Vil man federmera förvara eller til af- fåndning bereda denna Potrafkan, få bör hon ge- naft; fedan hon blifvit fvål eller ock medan hon ånnu har liten vårma i behåll, fyllas uti varten- tåta tunnor, emedan hon eljeft utaf luften uplö- fer fig, och efter hand bortrinner, för hvilken orfak fkul tunnorne jåmvål böra vål fyllas ända til locket eller öfra bottnen, ER —-14:0) Den Potafkan, fom blifvit luttrad uti en ny ugn, år aldeles odugelig til defs eljeft vanliga bruk, efter den blir upfyld med ler och fand, hvarmed denne eld-ugn, åfven fom andre dylike, utan kalkblandning muras; Fördenikul kan man vid förfta calcineringen taga I fjerdedel Potafka ” emot det ugnen eljeft tåla kunde, och låta fedan denna orena calcinerade Potafka antingen kom- ma uti Lutkaren, der fådan inrättning år, eller ock nyttja hånne til annat behof uti hushallnin- gen, fom ej år få laggrant, köret ; M 3 1$:0) 4 80. 9. Jul. Aug. Sept. 15:0) Utaf hvad fåledes anförde. år, lårer en hvar kunna fluta, det man ej med vilshet kan ut- mårka, buru mycken ved och tid åtgår til KRETA förråttning, hålft emedan fådant ankommer på | arbetarens mer eller mindre flitiga upmårkfam- het, famt Potafkans godhet, hvilken ock ofra blifvit dårigenom befvårlig gjord för calcinerin- gen, faft Porafkan eljett varit af god art, fom dock icke förrån vid turer af denna operation. förmårkes , når fvart Potafka blifvit kokad af fådan lut, hvilken man ej lämnat tid at depone- ra fit fediment eller medförande jordaktigher; hvarigenom händer, at uti Potafkan blifva åt (kils lige ränder eller hvarf, fom ganika; fvårligen kun- Na renbrännas, + Större och mindre inråttningar fordra ockfå mer eller mindre ved, men uti denne hår befkref- ne ugn har jag på 8 timars tid, ungefår med et half fkaf:rum ved, calcinerat en och en half Centner Potafkavn' 16:0) Utom den fört befkywfne rbun af Potafkan , vil man hålft, at hon I brottet faller grof-ögd och grof- gniltrig, efter fom den hårdt inb milre Potalkan faller befvårlig vid Får- gerierne at uplöfas I I Vatten. og 17:03 Til flut vil jag Ånn nu upråkna,. Hem angelågnaft uti denna operation , de märken, fom LR arbetaren om fbyndfam. omfk yfiling af godfet, HerTigen Hå >; I be 2 t:0) Når Potafkan och uppå den Helle lt åfen de öfverft belågne flycken ej fynas grynakti- ge Hue fom eljeft kommer utaf (må faltet. ohvil ket fåftat fig uppå dem, utan likafom def . gryn vore afftrukne. MR 1759. Jul. Aug. Sä AR SN je, Når deffe flyeken börja at öde. bes en på den fidan emot Make och fe ut G NA kg de "vore våra. IR. 306) Når Potafkan icke vå ligga ftilla i sfen, utan Nyckerne börja hår och dår at fijelpa neder n härden. i SU sd MEK uti idea eljeft ljufa falt- tycker fa Aa åfen, och utaf en god Potilke art; börs jar ar fynas små fvarta prickar, Och åndteligen fela f 0) Når uppå den otåckta delen af hård- NV bottnen fvarta flåckar börja fynas. RE d. 2. Aug. 1758. Ehuru den delen af Potatke- Raffinaden , fom hår af- handlas, tilförne åfven af KUNCKEL i defs Ars Vi- + traria, famt i SCHLUTERS Unterricht von Hitten- - Hercken år anförd ; få finnes dock den hår befkrefne Potalke- calcination både utförligare och til Ugns- AVR något förbåttrad, emot den af delle Au- €torer upgifne, i anfeende hvartil, KK. Academien > hållit för ÖR al denna Befkrifning i i Handli lingarna FA FIRÖRK: VOGEESGEE SGC - AS 4 gk vgt TE Ät t föfa Lyft-armar och "Blåsbjuls- kam- bar. utan på Hjul - fläckarne, med i lad (Sunrada Ser | FA , ENN. HOLMGREN. ba Aag I a Nr. i bra nyttig. Herr Dire&curen och äfrer- Mas» Måltaren RInmvans til Kongl. Ve> tenfkaps Academien ingifne förbätt ing år, 4 a fonom Lyft -armars och Bldshjuls-1 kambars få- ftande utan på Hjul- fråckarne, få år åndåmålet fvårt och ovifst at årnå genom Tack-järns-ringär, ; fom falla nog tunga, och år befunnit, at, en dy- lik Tack-järns-ring, fom Herr RINMAN befkrif- vit, om 3 Skepp: d Tack-järns vigt, fom af godt Tack-jårn blifvit itöpt s vid förfta påkilandet afs braknat > hvilket vifar fullt prof af den ofåker- het, man bör föreftålla fig, at beftålla en fådan | Ring, lång våg rån Bårgslagen , utan at tånka, det den vid förfta påkånning, ”hält då ftark köld vore, eller då Hammaren oförvarandes komme at flå på armen , fkulle föndergå, och inråttnin- gen Vara förlorad; hvarigenom kunde förorfakas hinder i fmidet och anna förlorad omkottnad. De brukeliga trä-armar, fom knåppas utom- kring Hjul-ftåcken, åro nog kinkoge, at fålta och hålla vid magt, famt därjämte ovaraktige. Jag har alttå, til förekommande af anförde omffändigheter , förfökt, och funnit båfta och tilförlatehgafte fåttet til Lyft-armars fåftande u- tan på Hjul- ftåcken vara, at låta fmida en Jårn-ring vinkel -rått efter Hjul-flåckens vidd, til 7 tum bred och '3.tum tjock, fom taftkilas fråcken , hvarpå Fåles en Lyft-arm på hvar fi dh med tvänne ftadiga och vål faftkilade ringar, få- lunda, at hvardera armens cefterfta ånda under- flöder den följande i ordningen, fom lyftar: hvil-. ket närmare kan intagas af utritningen Tab. VI, ki Fig. I. Detta fåtter ar fåfta Lyft- armar utan yn -ftåckar lårer ofelbart vara det "bälta, häl Som AN TENS ETS SE FN DÅ TREE fom den källan ringen, om den år af godt järn, ock itt e) jord, sär årer kunna gå fönder, kan ildrabåft paffas efter Hjul- fråcken och ftållnins cen, ut så ej eller-öfver en fjerdedels eller högt mn VE rv NR 4 t en n tredj AR AN Spior en ö RN ns oc ARR | Fe KY Blåshjuls - Milebir har jag icke ånng&g a vält förlök , efter ingen nybygg nad dår-: vid törefallitz men finner dårvid famma omftåns- di heter och förmoner, fom om Lyft-armar för=" mm It år, då hufvud- -ringen får proportioneras til långt dd ne tjocklek. Upl. d 13. Jun. 1759: R LOLO SES Ta RR STetor kl ANMÄRKNINGAR Vid Herr Bruks-Patron HOLMGRENS Utgifne förbårtriag för Stång-järns IHava- rar til I Lyft armars faflande utan på Hjul- KG (7) Halonev SVEN RINMAN, Ro ert 'Bruks- SAN berömvärda oamtanka, HH at på et ånnu fåkrare fått kunna tåfta byt: armar utan på Hjul-ftåckar, ån det MM S RS fom 0 Römbl. Nu. Atademien Bar axe; för nyttigt och | Ar RR NEN EE RR IG fd Miner dr rn. K SID X ev 7 VE VV K år NA Of 184 — 1759. Jul. Aug. Sept. fom redan uti Kongl. Academiens Handlingar. n infördr, finnes egenteligen dåruti beftå, at en fyr- kantig ring af Imidt järn faftes omkring Hjul- stacken, och at dår utanpa håftas 4 Lyft-armar ( förmodeligen af trå), fom med ändarne fkola under itådja hvarannan: och förmodar Herr Bruks- = Patronen,at detta fkal vara det aldratilförliteliga- fte farter til Lyft-armars fåftande på Hjul-ftåc- kar: - Förft i anfeende. därtill, atidet. fkal hafva befunnits, dev Lyft armar af tack - järn, gutné utien ring, ej fkola vara fåkre, utan hafva bru- fuit fönder,..ofrör det.andra, at Tack-järns-armar- ne med deras ring fkala blifva två tredje delar tyngre, ån efter dets pafinning af Stångjärn. Harvid torde få anmärkas: z 1:0) Hvad ttyrkan angår, år allmånt bekant, ar Stång- järn bör hållas båttre ån Tack. järng ehurniwrtäa groft järn, fom hårvid fordas, nämligen 7 tum bredt och 3 tum tjockt, merendels, fåfom mindre vårkadt, plågar vara fkörare, ån finare Stang På Herr Bruks- Patronens fått arhalles icke eller någon befpari ing uti Björk - verke til Lyft-armar, hvilka dårvid fordras både flere och tlarkare ån efter gamla van- ligheten, fårdeles fom de, efter föregifvande, icke finnas hafva någor fråöd af hvarannan. 'Sale= des och om Herr Bruks - Patronen flått intet vil hatva något förtroende til Tack -jårn, vore bått, at han låter imida 4 Lyft- armar tilfaramans med den fyrkantiga ringen, ungefår fom nårgäende ritning fy ar VR Fig. IT, utmärker jndadt bår: ra famma gagn fom Tack -j järn; kommande det an på jär CS godhet och Smedens ikickelighet, om.de blifva (tarkare, J WWW WIYUU 05 ge 0 FU 1 mem FRASER FIRE AES På en Vatten -Tab z 000 At | | gng FFIUPNNIS & tomen til derta Iniftroment fom fes på fdan Fig RQ I och genomfkuren efter defs långd Fig. AA ören ihålig flympad 40 fammanfatt utaf träd, med näsra tunna, järnband omkring, få ar ban år vattentät. Uti denne Conens ftor-ändasår en ten-ring inpaflad , hvaruti år et platt PE r- öl IT VUNNET SYST EN SVR 1740. JUR Aug. Sepe, 189 dt ; fe SÖ ÖLIk IV. Fig. IL, TI It. dy ejbblys fat fem ER. ig. AN tyngd, fom ängar al fån: a umentet. Y ve ”Scalan til Fig. "IL, IV; Vi åf dubbelt 4 3 ftor fom den befatta | Med detta Inflrument fösis fjö-Bottnen fynas å på dubbelt > ja ock mera djup , ån med blötta d+ on 3 öre dl igenom defs tilhielp, få förekommes den sfvdlar nes brytning, fom förorfakas utaf vatt- nets rörelfe uti dels sot fyr åfvenvål Hålles det äg; hvarigeiiom frrålarne (kola palffera från bott= ner tilögat, få långt flycke ren ifrån de med vattnet följande jord-partiklar, fom Inftrumentet år nedfånkt 1 varnet, År | | HO Horst KR FÖRSÖK 7 én Politifk Värdering på Land. Sch Folk, a I anledning af Lashela $ ocken, Af EPHRAIM OTTO RUNEBERG. KR ; ; örtög år år et laget af alla de ämnen ; böitka tjäs ö | na månnifkan til uppehälle, klädnad och bo- SW ning: den bår ock anfes, fom et magalin af alla ide varor, hvilka förådlas i Nlögde- verken och röras 'i handelen, Om an a RSA VR MAR Le RR AG ar. 183 — 1798. Jul. Avb: ske Om förta Jordbruket, tages 1 fin Nä flråcktafte bemårkelfe, få innefattar det jämvål Mineral « verken och Filkerierna;' men gör man fig et trångre SER dårom , få flutas endaft de förrättningar dåmunder, hvilka tjäna av frambrin- | ga och fköta våxter uppå jordenes yta. + = a Landtbruket inbegriper flere eller fårre för- rättningar af Jordbruket, af Mineral- verken, af Filkerierna, af Djurfång och Bofkapstkörfeln , af Slögder och af Handeln, alt efter fom jordens lyn- RÖs Invånarenas böjelfersorternas beligenhet,nårin- garnés famband,tfolkets myckenhet och det naturli- ga luftltrecket dur tillata. De våxter och tånad,jor= den hka fom fjelfvilligt upammaäar ; och de hand= teringar, hvartil folket i fynnerher åro bögde, bö- ra utgöra Landtbrukets förnåmligalte Nårings- grenar. De orter, fom åro långv ifrån uprånfade - genomfarter, affartnings- platter och Sjö-ftåder belågne, böra plantera fadana växter, iom, tyn- ga litet jr refan ech-gålla defto mera på torget: de böra ock för famma orfak fkul mera fköra Lä dugården ån Akerbruket, De ntårings - grenar, fom FA utan hvarandras kånbara fkada kunna ”fkiljas ifrån Bonden, måtte i Landtbruket från- digt vara förenade. Dår folkhopen år ringa och klen, nödgas man tila Äng POR ät til dels hvar färfkild nårings- gren kan få fin färfkilde iukare. » Där långa | vintrar låg ga Jorden i dvala, kan jordbruket icke fortfåttas få långt på aret, fom i födrare Lånder; och dårföre måtte fådane förrättningar inlitvas i jordbruket, fom kunna til allmån båtnad” och enfkild utkomtt fyffelfätta arbetaren hela året igenom. Hår- NAT AT VEGAN KN JL TA" NAN ra randrdtraen Fal IESARTE MYE) FEL PY GR 1759. Folk Mar Sem. 189 VR hubbrnen. at et Svånfkt kan ej likna et urt- RARP NUR Rd de iUndgge re når 8 altid, uti P for en nan. ALIN vård Land ctr ma vara få kikelt Her få bod SUR RR få mycket öfver alla de' andra hufvudnåri vin» i iver Rike, fom födan, boning och kläder ver jär alla andra beqvåmlighets och yppighets traktar det fom en orfak til Staters inbördes un- dergifvenhet: och vanmagt, eller fjeltfråndigher och ityrka ; han anfer det tom en fröftåck til tolk- hopen , och Statens båfta Gullgrufva, hvarige- nom Råntekammaren tår krafter, utlänningar in- låckas , flögderna undfå Wikellnde hånder och rå- vätor, fart alle Öfrige MYS SRS pE TEN Sach vålmåga. ” vå Detår fvårt,at i igenom råkning måta all den nytta, fom Landt bruket förer med le 'Y alt kan icke med mått och fiffror uttryckas: likväl har jag fåfom en uttörbgare athandling af det Om Koieligen blifvit omnåmdr 1.60. $. af den mandragna Bo sfkrifningen Over Laijhela SoC- en i Ölterbotten THEN där hår upgifva en Pos Nirilk vär derings- tafla öfver SLR och arbeta= rena bid Landtbruket därlammaitådes. ec ; SN 5 ” En Dr I RN uk Kongl. Vet. Atad. Handl. 2:dra Vv. Ir 1758. t vil, fkattas det likvål at hvar Medbor- ehofver. En Statsman får Ldskkivtn flere Mrålj it framför alt: mått vårda Landtbruket: han bör i T | PR ATEN SEN 1 TA PEN SGF ENN gar ASSR IG AA SN AE FR SU f , d VANN ER f 196 — 1759. Jul. Aug. Sept. Ej fådan vårdering år inråttad efter Landts brukers nu varande tilftand och ftyrka, hvilken; ehuru den kommer af folkhopen, likvål til-eller aftager mer ån folkhopen. Det år en ej mindré begripelig ån af årfarenbeten beftyrkt fanning , ät et heman af 8 arbetare: kaltar ter ån dubbelt af fig, emot et lika heman af 45 och mindre år bålften emot et lika heman af 16 arbetare. För- denfkul och få linge denne öfvervåxten icke år til fin föignings-mån bekant, få kan man icke af folkityrkan noggrant fluta til Landtbrukets til: iland, at förtiga många flera infallande omflåns - digheter, utan bör underfökningen öfver hvar och en Landsort och tid tårikildt företagas. oc Ehuru man har fig bekant, at månniflkan an ej af månnifkor vårderas, likvål år det åfven få tillåteligr, act i hushålls-mål vårdera bånne efs ter den nytta hon gör famhållet, fom Lagftifta- ren kan i dråpmal utfåtta hel mans-botr, fålom cn ärfåttning för mialsiganden ochför Staten, I bes Ikydd håraf har jag fått uppa Landtöreukaren fys rahanda vårde. 1.) Kromovärde, finnes af det ka- pital, Kkvilket årligen å & pro-ecnt kaftar åf Gig både reelle och "perfonelle afgifter til Kronan, 2.) Ailmånna Kronbvdärde , innefattar nyfsnåmnde kronö-utlagor tilfammarnlagde med de Räåntorg oLanrdtbrukaren ärlågget til Domares, Lärares; famt Kyrko-och Sockne-bBetjäniägens underhåll; hvilka Ärmbets-och Ordhings- Mån Kronan fkul- le eljeft af egen pung löna, hvarföre det ockfå' bättre Rénre- Hårde Kallas, 3.) Polistfka vårdat; tittages af förenåmnde fummor, tilhopa lagde med det fom til Köpmån, Handtverkare och andre för- . ; yt. frsv. Ja Aug. Sept. 191 yttras, hvarigenom Wälon ökas och andre nyt-. medlemmar underhållas, 4.) Hela vårdet in- nefattar alla tre förenåmde fummor, tillika med det; fom af Landtbrukaren Helf förnötes och. | = ragg Når man för denfkul för ft utletar re et ; helt I defs fyrahanda vården, på det fårter, fom ÅS a eropade Befkrifning utvilar, få finner an hvartdera vårdet på en Miånnifka öfver huf- vud med fmårt och ftort, ungt och garamalt in- råknadr, når med deras på hemanet befinteliga an= tal 17,3 ($.41.n.6,) Mantalets hvardera vårde delas: fåledes fvarar '9$/5 = 612,5; emot en Tandtbrukares Politifke vårde öfver hufvud ta- gen. Lika få målte Mantalens fundne fårfkilde vården delas med 8,88, fom år de arbetandes an- tal vid Landtbruket i RE )3 da man vil föka deras vården, fom verkeligen åro arbetare, utan årfkillnad om de åro gifte eller ogifte, Men AR ap den gifte arbetaren ökar därjämte folkho- pen, få bör hans fyrahanda värden högre upfåttas ån den ogiftas, Utaf förtekningarna år befunnet, I ars barn, fom et medel, tilkomma af hvart hjo- elag, och at endaft 2:ne förblifva vid lif ($- 37.); fåledes bör de giftas vården fördublas emot ' de ogiftas, antingen man anfer arbetarena eller Fandibrukarena, Öfver hufvud tagne. än Når man påminner fig det fom, $. 42. 1. f. fagt är, om den GER upodling til 1205 i ftållert för 90 mantal, hela Socknen och hvad qvadrat-milen kunde up- bringas til uti vårde ; och faft mantalen icke fkul- sk le blitva flere til namnet ån 90, men dock klyfz N Vas nner man döru tat hvad: ARR 1759. - Avg. Sept; vas til r4å7f5:de delar, få at 1295 heman, af li- ka flora inkomfter rartdarg fom et nu varande mantal, fkulle upkomma (6. 20: a a VN kunde mantalet med tiden upbringas til 14 å 15 refor flörre vården, ån de nu för tiden hafva. ER Til at vifa detta på en gång för ögonen, h har. man UPrANpr följande Politifka Vårderings-Te SiRnllag Så NLA — Krono « Värde, Ränta, TIGA Et Mantal = > RE köl En Miånnilka öfver hufvud I Ova ÖT) sin gt dor or - HOSTA I OA En arbetare öfver hufvud Ke dgOrst 3 En gift dite... = - ESA Sp SSA Ex mantal kunde vara = -| 2532 | 42202 | Socknen år = >» » >) 11840 ARG | kuride vara - "j228f20 13798235 En:qvadrat, milärt.+ oc) 2401 FLAG - kunde vara =>] 35528 | s90feö 4 aa SL Pg 1 Ränte «= Vårde. | Rånta. | Ka Kapital. "Titti Nantal en . I RB FA Nå En Månnilka öfver hufvud: "0 ifred 243: En gift dito. > +. = ti 4005 4 75 En arbetare öfver hufvud 205:31 ABN En gift dito v FR FL Nog Er mantal kunde vara -= -| 3865 ÖSTE SJEKDeD Abe va ut VÄRNA . 396000. kunde vara. = "347880 BAR GRA. En qvadrar MU Ron ov 360 61576 kunde Väla fa sl 400 SSI Föll 2759. ar Hä Sept: 258 7? Politilke V Vilde. PR Ränta. | i Kapital, | 637 | 068, I Fyr 7133 3 | 4 I 195349] 143346] 0 2399399 SLÖT kris KR IAE 57330 I T449 |” B2401g —I3,747720 8928 | l4952 128251 AE | | ” kulide + vara Å VARE RENARE an Hela Värde. FR NAN at vh Ränta. VR pan BANTA 2 Ce 2458 | 41133 / Männilka öf, hufv | TAL FN KG Ren NAT AT 40R 4 arbetare åt, hufvud Pönsfgr SR ÖRAT Me far 204,19 > Et mantal kände FÖR I ra 59 85? — Soc knen LÄR br FÄR P20 2s70107 IE TV kunde vara 31 90260 |r3207235 En qvadrat, milår = |. PiNREG SÄTTS ENA kundejyara: 496900 48 ,281442 id SPA föregående Taflor kan man finna, 1.] ac ika fom en gift arbetare år dubbelt mera vård ån en ogift, få kan ock denne dubbelt högre i vår- de ap(åsen I ån en Månnifka öfver hufvud. = 2.) Et hemmantal kan i framtiden (liga få högt, förmien qvadrat mil nu för tiden, N 4 ) 3 i) 194 — 1759. Jul Aug. Sept: 33) FT Politifke vårdet år det, fot äldrävmått anfes bör, få vida de tvånne föregående vitna me- = ra om utlagornas tyngd, ån om Landtbrukets ftyrka, och det efterföljande gör. Landtbruka- | ren lika god ofödd fom föddali , få framt han fjelf förbrukar fit arbetes trukter, utan at dåraf något Meddela ändrotfia ce ocsc. | | 4.) Om man fitter, at vid deg 18:de å året gör man i äl för en fullkomlig arbetare, och at ung- domen ibland menige man icke begynner at göra gagn förr ån efter det o:de året, famt at den feder- mera icke förr ån vid det i8:de hunnit bota alt der hinder och fkada, fom den vållar för det 9:de aret ; ; få kan ungdomen anfes, fom et igenom rånta på ränta tilväxande olyftbart Kapital, hvil- ket före efter det 18:de året med enkel rånta ka- ftar af fig en årlig inkomft, Således om en yng- ling år vid 18: de året i Politifkt vårde upfatt til 1195 Dal. måfte han vid det 15:de vårderas til 998, 8, vid det 10:de til 746, 3, vid det 15:de ril Bale: 6, och medan han ligger i vaggan til 07 Daler. ') Om en Qvist flyrka och lige dt arbeta förhåller fig til Mannens, fom 3 til 4, få maålte ock deras vården upftållas i famma propor- tion, ' Hår i Landet, der Qvinnan ftår enfam vid plogen, och följer Karlen vid fidan i de tyngtte arbeten, kan denna proportion icke föråndras. 6.) Krono-vårde år til Rånte-vårdet unge- fårligen fom 2 til'3, och til det Politifke,; fom ful 18. Men Rånte-vårdet, fom utmårker sila SU NRorDeg förhåller fig til Hela vårdet, eller al=. kl Mu a Y 1759. Jul. Aug. Sept. ”TöY > tbbklns (å AN Så On et mantals alla inkomfter 26 8 delas LG 8, 88 arbetare , få framfkaffar hvardera frå Da OR en arbetares lon och mat vår- SE til 160 Dal. få vinner Bonden uppå honom allmånne utlagor, få belöper det fig til 1, 2 pro- em af hvarj 5 a hvarföre behållningen Niger r til 72, 8 pro-cent, . RR ) Et Bond- heman i ien Stånds-perfons hån- & förlorar få många gångor 278 Dal. fom der 'åro månge arbets-vuxne til af Fåmilien) defsutan kan han å ena fidan icke uttaga få flor pro-cent af arbetaren, fom Bonden, och a den. andra fi- dan å år arbetaren drygare för honom at föda och löna, Håraf kan man bevifa det årfarenheten re- "dan har beftyrkt, at Landet kan icke bebos af andre ån Bönder, få vida dår utom boftällen icke finnas ägendomar af annan natur, ån enkla Krono och Skatte - heman. Sör Nyttan af deffa Politifka Värderings- Tä "lor år i Stats-kunfkapen gantka ftor och mangfal- dig: Exempel-vis kan följande anföras, å 2Ö 0 i) Det år bekant, at alla nårings-grenar i Stat böra utvidgas och befkyddas i den mån, a de gagna det allmänna til; fördentkul tjäna Nike Politiike vårderings-taflor til grund för en hufvudbok, hvaruti alla nårings-fått och nårings- lemmar kunna til deras förtjänte vården antel- nas,. och" federmera uti hushålls- författningarna 1 en rått inbördes afvågning ftällas. N 3 | | 20 | inkomfterna, idet närtmafte, fom 11 til 103 el- . pro- -Cent ; men få vida 10, 6 pro-ceut betalas 96 279. Jul Aug. Sept. ) Jordbrukets. vildar och vårde til hiv högd det kan ock bör igenom: påla sal | betungas., — DE närings-medel, fom igenom fkattnings- verket beh andra "Polirilka' qvåfvas, fkråma arbetarena ifrån fig til andra nå- ringar; och när dylike fvårigheter där. RAL möta, fly de til utrikes orter, 3.) Af nåringarnas vården kan jämvål én af de grundet finnas, hvarefter de Ämbetsmåns. 1ö- het doch i förtjäntter, hvilka öfver et eller annat nåringsv erk åro tilfatte, böra rättas och måtas, tyngder 4. ) Hvar och en Låntagare kan af deffa Tat- br fler Få anledning , attör fig fjelf underföka, om han gör få godt (kål för det kapital fom. årligen - kaftar af fig defs lön, fom Bonden der gör vid Landtbrul (et. of) Den / fom hindrar et hjonelag | ibland Landtbrukarena, gör det Allmänna fkada uppå 239: Dal.; och den fom förflörer det fammay har i gjort Staten fattigare på 4782 Daler. tr fe 6.) Den fom igenom härd medfart tvingar, 3 eller igenom efterlåtenhet tilltådjer at frilke arbe- tare Aytrtj a ur Riket, har hos Samhållet fatt fig i fkuld til 1195 för hvarje ogift, och til 2391 Dal. för hvarje 'gitt perfon fom utgådt: Således om man vårderar den förluften af 4479 månnilkor, fom på 65 år timar i Fajhela Socken” ($. 20), fa beftiger den fig til inemot 73 million BIE mt; ir ty efter den proportion, . fom på hjonelagen år utfatt $. 36.,-fkulle 1742 håfval varit gifte och 2737 ogifte:. de förre beftiga fig åa. 2391 Dal, til ' 4165 vå2 Da sak de fenare å Sr til KT Daler, : ; NM N SME 3 7) ; äm 3 fy Om man ej fom Hake hushållare, utan blot tt fom Riks- Caffeur,. vil råkna det Allmånnas förluft efter Krono-vårdet , få förlorar Rånte- F dte i årlig inkomft 19, 8 på hvarje DIE | ärbetare. och 39,'16 Dal. på den gifte: hvarat föl Fer, at Kronan hari Lajhela på Vä ar uti räntor ; förlorat. 34462 Dal. på de ogifte och 107181 Dal. idan belinnar, buru mångårig granfkning ordrar, at upleta Upbördsmånners ringare påannat, ån igenom. Änkors och omyndige barns reda penningar tå några förlorade fiffror årfatte 3 och å den andra fidan betraktar, huru den hår up- i guns förlutten, tilvåxer i igenom ert lucrum cefjans 1å ånge verlden flår: få lårer man utan möda finna fig 1det, fom af deffa bada nödiga NyeKr år an- bekant at beförj ja. | ; och St ödelåggande barna- fjukdomar få be- FN at Bonda-barnen blifva mera ån förr vid lif,. har förkofrat det Allmänna genaft med 416,7 och | dan med 2391 Dal; emot hvartdera. jr 9) Deffa Vårderings-Taflor gifva ock någon gtund tilberåknande af Krigs- omkoflningars äter- gåldande vid Freds - -fördrager > då fjänder plåga oftare ån penningar af Segervinnaren til (kade- ftånd be ty når en qvadrat mil fkattas til 148524 Dal. få finner man ftrax vårdet uppå en hel VEN y som är alsenahanda be elkatteghet med denna, och hvars imnehall år i YAN milar bekant. | NA NN t759. Jul. Aug. Sept: | 197 pifte -tillamman 142642 Dal. Når man förre balancer, fom underftundom ej gå ut: jd 8.) Den fom i igenom fåker bot emot Koppor | Å 198 1759. Jul. Aug. Sept: 10d AE (amma grund kan: ock en räkning upftållas med Debet och Credit, antingen förr ån man begynner , eller fedan man flutat et krig, då man på Debet kunde uptaga icke alle- nalt få många Månnifkors vårde, fom i kriget blifs vit borta, utan ock vårder af alla förfpilda Dags- verken, famt af de barn Soldaterna kunnat afla, om de tått blifva hemma. Dåremot fkulie under — Credit upföras vårdet af det vundna Landet, eller andra fördelar, Likvål måfte man vidga, at hår« uti merendels inlöpa fådana omftåndigheter, fom ej af en Mathkematicus, utan af en Stars: Minifter, böra fåttas på vågikålen. 11.) Så vida alt det Bonden fjelf örbjutar af fin afvel med det han håmtar utur verk ftaden och Köpmans-boden, måft&, icke mindre ån Krono- Fa och andre utfkylder, tagas utaf hemanetz få kan man, når arbetarenas hela vården fåttas é- mot bvarannan , jämvål af deffa vårderings - taflor finna jämförelfen imellan tvånne orters Landt- bruk, famt imellan defs nårvarande och förflutne. tilftånd å en och famma ort: ty om arbetaren å ena ftållet år vård 4632 Dal, fätom hår i Lajhela, och aå det andra ftållet upftiger: Hela vårdet til 4700 Dal; far Landtbruket, antingen af Poli- tifk eller Naturlig benågenhet, Cller ock, af ar. | betarenas flit, i famma mån båttre, fom 4700 år frörre ån 4632, Upl,d. 22. Aug, ve Säl AR RE & g RER NR G & É ST NGN JRR ANTI 1759. Jul. Aug. Sept. 199 CANMÄRKNINGAR Öfver de Sveafka ästkle År ÅN RR AIngifne af 0 RN St Ae AND: BERCH. 0 ooo i 2 mi Öd hafva låft; och oo r hånda hos 5 LINIUS 5, Al Månnifkan, då hon fedt, huru Svinen af naturen varit fall- ne, ar med fina trynen upböka jorden, hvaruti all handa frö fedan frodigare vuxit, ån i obruten å rd, fått anledning , -at vid fit jorabruk nyt- jä fådana verktyg, fom (kulle ö öpna jord- [välen, - famt föndergnugga och mylla jorden, Om få år, hvilket fynes troligt, menar jag, at det verktygs fom vi kalla Yrådes-flåck , år, årder, abl, krok, ax det uråldrigfte : ty dels bill, fom år et triangu- lum equicrurum, gör icke annat arbete i jorden, ån et Svin-tryne, med hvilket billen äfven ager någon likhet, n nåmligen at afikära grås-rötter, och bringa Jorden til fin mull. Dåremot råknar jag Plog för ér nyare redikap, efterfom därmed pår fyftas en tvåfald verkan, Ty Plog åger vål den 1 Sr med "Trådes-ttåck 24 Jorden. öpnas. och m) 1- icke uran ftort mnotftan , kan röra rd. (vås len, få öpnar tvärtom Plog: billen, iom är ct tri- angulum rettangulum, gräsvallen låttare, fedan den med riften blifvit verticaliter loffad ifrån fir granfkap , och Muil- fjärden omvånder därjämte den verticalt och horizontelt affkurne jord-tort- van, hvilket Trådes-ftåcken icke gör. Och fåle- I | N HÅ des AX Vr Ö I a paja ” - Fa Vv 5 Pla Fd t La > Lå inbillar jag mig, at det redfkap , AA vi kal- la Plog, och i iälcende til fin rift och vånd-fjärd år en meta componerad machine, varit de åldite jordbr ukare obekant, få at det kan kallas et fena- re påfund, dock få åldrigt, at man icke kan fåtta trotil hvad VIRGILIUS gvåder om CER Es, fom fört fkal undervift månnilkor at vånda jorden medå 00 Järn > få framt man icke med månnifkor vil för flå endaft Grekerna. I förttone kunna bhårdt tr eller ften hatva varit brukade i i frållet för rain SR öd 170. vt Aug. Min för Hd år nu, at handla om Plog få- fom et angelåget verktyg vid jordbruket: Sch få fart jag nämner verktyg, komrtfier jag inom Me- chaniquens k nat må dårtil vara vållande. Det Bauer at UN- 6 erfökas. Fe dönituriva delar af Plog åro 1.) Knif eller Rift, fom gör en vertical fkåra i jord- fvålen, der ER plogen drages.. 2.) Bill, fom under 2 ifrån bornen. 3.) Mull fjärd eller Vänd- råde, fom emottager den loffnade jord-eller torf- simfan, och [(måningom denlamma ' oimvånder. -) Ställningen, hvarvid törbemalte Plogens de- 3 ANT R verkan, ooh bvarvid anipannet af. dragare fker, ku Tal, plögning. fordras alla deffa: delar : men ftun- dom hånder, at ANN til STAgares lila, färdeles i mv 4 | | fly ”É TN dk Wen ANG. Sork. 205 G kulle stas inom fa lång! tids for brukas ej annorftådes ån. uti de inre delar - er, fom. hafva mera. fått land, Hed vetet. fkår tortven horizontelt , och loffar ho= ar åro få fålte , at ie kunna göra den patyftade 2 FÄRRE Y 206 1799, Jul. Aug. Sept. Ky ER bårttager riften från ploge ren, och nyt- tjar dårtil en färfkilt dragare, eller ock tåfter ri- fren på et annat ftålle af plogen, begår man kan rilta och plöga växelvis, Mk LE od At alla conflitutiva delar af en Plog bål gö- ras af hållfaft materia, famt ftyrkan proportic ne ras emot de obftacula, fom plogen bör åfvervin- na, år ofvanföre påmint. Håäraf följer , at den. Plog, fom fkal arbeta i flyf lera, eller en med + ogras och djupa rötter bebunaden mark, eller ock uti en åker, fom länge tår ligga orörd emellan hvar gång han plöges, målte göras flörre och frarkare til alla fina conftitutiva delar, ån en plog fom endalt nyttjas i lös jord. På den grunden be- fkritva Engelsmännen fina få kallade Vall-plogar, fom målfte dragas af många dragare, ganfka plum- på och tunga: åfveslom ock, i min tanka, den Skåntka Bult-plogen måfte vara, få tung och Or vig han nu år, förfpånd med fina 4, 5 a 6 par dra- gare, få långe Skånfka åkerbruket år få ftåldr, at åkren långe nd hvila, och deras flygga ogrås med fina djupa, fega och Tjock tar ia "vaga öfverhanden. PLOG-RISTEN eller Khifred, antingen han fitter framför Billen, och gör fin tjänft tilli- ka med honom , eller om Riften nyttjas enfamt, bör altid itupa eller vara fråld något framåt med fn udd; och aldri fitta aldeles perpendicu= Jar Ty uti den fenare håndelfen förökar kar han, under arbetandet ';- et motftånd, fom i fall han: har Billen efter fig, gör, at Di Hen vil gå på tå, det år, med fin udd tryckas för djupt ned i jors den. Lånen ee fATigkL dne verticalt =. Cs X 2 ”" i 1759. Juli; Aup: Seph, . bor ]. fom år botnen dår. billen d. agerar, få blif- | pen punéten , hvaruti, frörika motitindet ir plogen (kat dragas framåt: följakteli- 5) Rec ffinder verka, är linien 4-6. 1kal il exempel til g. och i anledning däraf tå, elier djupare ån man vil. Håraf få Läge få "mycket mera tyngd af oket Ra fom Ekan är FEET hb, och gom, BRAST rn (a öv de Kro set [7 : NN följakteligen blifver miotftåndet icke få itö Mokurom uplyftes ock torfven, når ud- SR år Håld framär och då fordras mindre kraft til defs klyfvande, ån då hon hedtryckes; | G HR dben bör Se dn. han arbetar tillika med ; Billen, fitta-på det fått ; at billéns tidd nappar i - famma "kära, fom rilten gjort, e eljett år iiftnin- Ben fatäng, Ty låt a.b. (Fig: III.) vara den > Verticale hård; ; fömm riften okt ; få bör ock vv len höriäontelt med lin udd fatta utt ar och g "Tfört til b. Fattar bi lens udd 1 6 och vil gå ör tild.. få målte han antingen lårmna få iftor diftan- ce; fom bredden å år emellan 4vc. och bd. eler måtte han med våld flita den 15s, efterföom fam- Ma diftance icke år horizontelt underfkureti 3 och - fåledes koftar det grufveligen på dragare: = Men - fattar billens udd ie, och vil gå fört t til. få blifz ver dinien e. f. vål horizontelt underfkuren men — difta cen emellan e, a, och fi b: hånger likvål ver- ticaliter fall. långs efter ef. och målte med våld a | | hn 6 borts + $ ika til b.3 iom kallas at Pi logen. der det at 4. kånner motitand, förorfakas en | ! RN fre 1 | 209 ID. Jul. Aug. Sept: - börtflitas, når allivatr a. b. godvilligt fig uplyf- ter, hvilket åtven gör trötta dragare och odug- ligt arbete, Håraf år den påfölgden klar, be ften bör altid med fin ågg få rått fram åt den led, dit plog-billens udd vifar: eljeft förorfakas mot- ftånd , och riften bjuder til & rubba plog- -billen utur ft itälle, fom fes af Fig IV. Är plog-bil- KR fråld i fådan dircétion, at gå ifrån a, til b: men Sena. fom äfven fitter i a, år med fin å igg vriden Anding til e. eller d. få förorfakas en trangning, fom deftruerar antingen billens, eler riftens, cl- ler bågges verkäp "hvarigenom arbetet blifver tungt för dragare och odugligt. Och fom rift- Bing Sc plögning famfålt år tungt arbete för dra- gare, få gör åkerbrukaren fig et godt råd, om han under arbetet år förfedd med cn fin fil, hvarmed han ftundom , medan dragarne få få, håller bågge deffa verkdon hvafla, fom lindrar morftindet oförlikneli igen, Uti Norrland, där l man plöger endalft med en håft för Plogen, amt på andra ftållen, dår ftyf jord vankar, lindrar man fina dragare därmed, föm [agt år, at man riftar färfkildt och pléger fårfkildt: men man brukar likvål, at uti Billens udd faftnåda et fkarpt järn, fom kallas Skår eller fkåra, hvilket järn upitiger verticalt antingen genom Plog-åfen, eler fatt- fpikas på Plog - ätens åtlida, DESMYtta är. at fönderfmuöla jorden, och aldramåft ar gifva hela Plogen flyrka, på det icke morftåndet må fön- derbryta fräliningen, fom fes i Fig: V, "Ty lår d. vara Billen med fin bafis e. fom arbetar 1 jor- den, och altid finner mor ftand under arbetet, Draghingen uti 4, vil altid framåt; och altfå, un- ning = p 1759. Ken öm Sej, 209 ngurtif.g. få atf. vil gifva” To rd genom As n utiag. bug NA åter vil bakåt, för tid. Håruta fkulle följ ljän ab led jö 2 i punéen h. få framt icke fkåran it i Billen d. och åfen a. hb. Hvareft vankar , och man åftundar hafva jord- MN delad i flera fmalare rimfor, brukas flera Pl a fin Horfe- boing haft öch | jo RAUNER i äfven i i fin bok. Öm dem gål= ler alt hvad förut år tale: jag må allenatft tillåg- ga, at de aldrig få fåttas i bredd > ty då tränger den ena torfren den andra, eller råttare lagt, fr uifvarnes. tjocklek i baken fordra flörre utrym- me, ån torfven kan medgifva, och dårföre blif- ver arbetet tungt. .. f 3 PLOG -BILL ENS fkapnad år i alla Svens 8 ka a Plog ar, utom den: Finika, nåftan er triangu- lum red angulum, fom Fig. Vi. vilar, dock fö, ct fkåret.a.ce, icke år en rät linia, utan något af- rundad: men den Finfka Plog-billen år fnarare et trian: ulum, equicrurum 3 om han fkal kunna ras medivära vanlige: De Håfte Svenfka [ ir hafva en jämn plan: men på några d illen > fålom i Bohus-Lån, å år en trekantig Öp- | genom Billen, få at han råtteligen i iC= be år af annar, ån en trehörnig ram af järn: iyegemn, öpningen d. es f. upftiger en måla 1= från läke balis, hvaruti Billen med en fprint fåt Sådant. brukas åfven på Tylka Plogar , ön Ajag icke tro, at orfaken dårtil ligger uti on befparing af en bir 3 jirn, utan fvar are, at den löfa -mullen må bina utrinna genom den öps bd: 2 hin 53 OR (SVAN VA STB FASA OUT ERE AE NNE ; = 210 mNggu. ”" ug. ”Sept.s ning, HR kan blitva på fidan om mårlan, | och Plogen faledes göras låttare, hvil st dar likväl håller före vara af föga vårde. Plog- Bi håller fig i fit arbete före år nyttigt, både At han år fpitlig vid a. det han låmpeligen må kunna fmyga lig ini jor- den, fäfom ock at han år tunn, då han i bågge fallen kånner det minita motitånd. Men fpitlig- heten vid udden a. bör likvål vara, låmpad efter SS jordmånens art: ty.i lös jord får han vara aldra= fpitfigaft, men i klapper-jord måfte han vara me- ra trubbig. 'Altid bör dire&ionen af Plog-Bil- lens horizontala låge vara (3: fråld sfär han, få mycket möjeligt år, hindrar onödigt motftänd , fom uttrötrar dragare: och dårföre bör Plog- Bil- len vara påflagen, fåfom et ganfka lågt planum inclinatum , det måiltta fom (ke kan ,. fom Fig. VII. utvifar, dår b.c. år Billeps inclination: t om det fker til någon ftor angel, fom Fig. VIII dår a, bi föreftåller Billens -ftupande , ftannar jordtorfven emot Billen, fåfom em ot en backe, Ng = hyilken ev koftar på drag: den. Når Bilien fått fit rum, fåfom ' 'et lågt pia- num inclinatum, bör ock (kårevigser efterfölja botnen : hvarföre ock I ill ni bör vara (3 fmidd, atv han med fkåret a, ec, fkår aldeles hori- zontelt. og ledes bör Billen, adråban föreltäller fig honom arbeta 1 jorden, och: man fer honom > baktil i profil, Fig IX, göra figuren b, cs då c, är (kårety föl: fvarar emot.e. i Tig, VI, men de prickade linier a. d. föreftålla jorden. Efter Hr. "gg z fätom en Vigg, och dår- are at få åpd jor- ITV TE tätt Baron BRAUNERS tanka, bör fråmfta udden - på Billen Fig. Väkvara Tå mycker nes ft Yv en: rät Puven lågges lings efter ön a y O- NE SEN PT WRAS. 1759. Jab | Alba, Sept. > JA | | a ns bafi s eller vifen, bör et lagligt. fläget 3 at Billev håller fig ned i jorden och 10: + Når ed Plogbill vid fin bafis bred, vikår han bred fåra; (få AVI I Hura fe fituation lav 1 | Ile omtalt. bä rg j äkåa - MULL- FJÄRD, Hö, eller vånds ä var för åndamål, at [(måningom omvånda den up- " fkurne Korsa Men uti Finfka Gaffel- Plo- let med en rörlig [pade, fom kan Aytras ifrån det em klo til det andra. + Denna delen af Plogen år erticalt på a kant fafiflager vid fram- tiger vål fåran på fin kant, men Otverånda, utan faller; få fnart i, antingen tilbaka i fit förra rum, (6) nh År: Bö SE fy Cå hinderligt och ofå ås ute därföre vara bögd , och ) ra a fådan, at mullens Nör. torf- 2 NN Un råg) med minfta motrftånd , til en vifs högd , och at torfven fedan ftjålpes äg — verånda af fig (jelf "Dårtil våljer- man hälft en I fol- vind sa fom uttålges til fin rå tta fkap emellan råt-fkifvan och Billen, vid "frammanifrån Billens udd: nyttan ga på frånfidan har tilråckeligt utrymme, å på: men då år likvål Plogen få mycket tyn- på-alla. Svenfka Plogar på frånfidan, och gen, fom år få befynnerlig emot alla andra, än icke heller någon fådan, utan jorden våndes i frål- VR om torfven fullkomligen fkal Ty om Mull- fjölen å år et rakt och flått Körfvennen efterhand fparkas om- Ke ; prickade diagonalen a. d. 1å at van åkt up tila, och få Hedes Hem ARG RNA US NES IRAN AON. I Nr 212 1759 Jul. Aug. Sept.” ” å ty om: en råt-ådrig klabb tålges utur Vägen " ock al«/ lorar han merendels: fin ftyrka: han kan deles fmidas af järn, Man kan aldrabåft conci- pera fig en god mäll- -fjöl, (åfom et P arallelo- gramme a. b.c.d, Fig, jr Gå (öM år bögdr ter den 1Yg8 > fålunda, at få mycket fom d. b. a. hvilket är det ftålle3 fom fitter nåft bakom Billen, tjär nar til er planum inclinatum, hvarpå jorden kan d. blitver en åka up ifrån Billen, få mycket kan ock 4. c. a. bidraga at åfverånda kafta torfven: hvarföre ock, fom mull-fjölens fram-ånda vid Billen år lutande inåt, inom den prickade lod- -linien, fom profilen b. d. Fig, XI. utvifar, på det mullen ma upåka ä ifrån dz. til b.; få år ock mul -fjölens bak-ånda lutande utom den prickade lod- -linien, fom 4, ce. Fig. KIL i profil utvifar, på det at öfverfta - hörnet a, må kullftörta torfven, genom det at det öfverftigit lod-linien uti ce. Lutningen af mull- - fjölen fynesi Fig. XI. och XII. Lika, men kan tydeligen begripas, då deffe bågge Kgurer j jäm- föras med Fig. X. ty b. d, uti plan- ritningen Fig, X. fynes i profil Fig, XI. fom å år fram ndan, och vifar, ar mullen FR ' upa Bes inclinatum til 4, SNRA é. Fi ig, i plan- "ritningen he r, ar då fbr Iödelinica, matte den falla utar och omitjålp a Når r man alt> få föreftåller fig, at Förra lg icke kan taga SR ; planum' | 3: mullen annan våg, eller $å annan fkapnad, ån mull-fjö- | Jen tillåter, få år klare, at öfre elek eller « ago nalen af rorfven a. b n” d, Fig, X. måtte åka up, 1 medan torfvens nedra diagonal a. 6 d, tryckes K ad | NG ä «7 59. ud Ag. Sept. 213 nd ide hölen, Altid bör nedra kanns - Mull- 2 n lämpas efter Billens bredd, få at han icke iger bredare ur ån Billen, faftån han med fin (öfra kant baktil måtte falla ut öfver Billens lod-= = ; a, (om fes af Fig, XIII. Låt a,b. c. vara ad ill, och £. e. den bafis hvarpå Billen år fått, famt 1. Aa, nedra kant; fom i Fig. XX. är exprimerad med famma bokttåtver, . Mull-fjölen måtte altfå, fom redan är förmålt, med fit Styck a hörn a, Fig, X, luta ut ötver den prickade li- nien b.d. Fig. XILL om eljeft torfvén Ikal fljäl- pa. Men om mull-fjöless nederfta kant e.d, el- der hörnet ce, Fig. XII: figer bredare ut , ån at UCbid, och ce. bli a. parallela linier, få vil mull- . fjölens hörn e. vånda bredare tor, ån Billens hörn — ö. hunnit fkåra, hvilket fkulle gåra, at den vid e. | | coop jord fkulle vråka Plogen a fida in- ät e, e, och rubba hans gång , famt defsutan altade ss ko ama ta ngt arbete tör dragare. Om åter Mull- åa Jölens nedra hörn e. går inom den prickade linien, r Pörmare se, få få år klart, at Billens hörn b. fåfom + bre år mera, ån mull-fjölen kan taga på vilket ock år et tel, Al:få måtte fjölens - fa kant t utgöra et parallelogramme. med ÖrnNA > och ÄN Billen å år bred i fin ba- lens nederfta bak- Lä H åra För fen klart, Ar hö, Få | är och b, d. Fi 'Åp. X. bör rätta er Billens bredd b. d. Fig. XII. ty mull- ; rk icke få bredare rimfa at taga på 68, RE -Billen: s bredd upfkurit.. Den påfölgden är | och klar, sd når Billen år bred i fin nybalis, och RR årföre. måfte frå bred ut med d fir rn K = Dyrt jandet. Plog- ftållningens hufvuds delar åro t Oc RET a v. ; Plog -fotå Stora N opp äsbergeta Ve 1å ja ä SE ; Rd k 4 214 1759. Jul. Aug. Sepel? oo gare, efterfom icke allenaft en böka volume / | 4 mull då läras på fjölen, utan ock dem obtufare | vinkel, fom Plog-Billen då gör med mull:fjölen, förorfakar ftörre motftånd. Til lut bör jag an-' mårka vid Mull- fjölens (kapnad, at felen däruri I vila lig aldrabåft under arbetets. ty om Han påg & någor ftålle år för mycket bögd eller tgröpt, fyl- las Broparne af den fuktiga .mullen, fom. dår hårdt ' fammanpac! Jas; men åro några otilbörliga högder på mull- -tjölen, få mårker man, at famma flällen, äro målft nötta och flitna af jorden: därföre om Mull-fjölen” finnes äfver alt lika liten, 3 är han oftraffelig. PLOG-STÄLLNINGEN, hvaruti Rift, Bill och Mull-fjärd åro faftfatte, och hvarvid an- fpannet af dragare (ker, anfes vara dugelig eller odugelig, altfom den 1 bidrager mera eller min- dre därtil, at Rift, Bill och Mull-fjård göra fin | fullkomliga tjänft. 2.) Altfom Plogen dårige- =. nom blifver tung eller lått för dragare; och 3.) altfom han blifver hållfaft eller bråckelig under fållande, i fom i ig, 2 utvilar.. sg Se trå-klåts i e.d. hvarpå Plog - Billen år a 3 och 4 arpa. HRH2C ov JOE - | 4 es nämligen Va vg i der (GR RR ( 4 + SU NEG KL 2 FIER MAN E ÖR RR - 2 ä ” CK 5 NÅ : Ä AS 4 Kr ÅA of la É SÅ id i é 4 S 21759. pal Aug. sept: 215 / - i Ångermanland. -— Under- eller Neder- Slå i RÖ Fa Piog fulalfORergögland och Dienie | skr Plog-bufvud I Vv SKANG on | Bak åndaren g. e. kallit sn | i Slira eler I log=fked 4 i fåmteland. — Båk- flå i Ångerma dland och Hellingland, fa qvift a Gettr :r ikland och Stora Koppar= ROD eroet, os Styre i Ver 'mland och hus (ET: AR ag + Hand-veta i Vadsbo. för | Bak -fåndare i i Upland.: I Bak- fs i Voltmanlandpy ts i a Up ländare i Södermanland och Ötter görland, 4 — Plogsfyårt och Handvidja, Handveta ay 5 Skåne, fu Frnttodsren b. har följande nät: å, Fram, fi Angermanland .Helfingland, Veft- anland, Upland, Södermanland” Ph Ötters 2iS fn öpgarkarger! 3 FR. a Vår , Plog: vär EVermlandy Bohus lån | u ; äfle 4 gemena, drag -frarre I i Ppbad, FDA ; O ers MA y 3 An i CV « ä i; 0 ” ' Å 134 + Ål ä | hk AN WTA ig, å ” ; / v > f mi 2 - Ä Fot-plogen Fig. VA 216 1759. Jul; Aug. Sept Handsfparre i Veftmanlands sajt UN FHammar-tråd i Södermanland. ÖR gr fFlandtrag i Nerike. : Tu Uphåfvel i Öftergötland.” kö svala - Den ånga frången i. k. hvarvid anfpannet fker, kallas” 2 log-d5. 1 Tärkäna; Helfing jåvilk Gefttilländ, orbrd Kopparberget, V ermland, Mera > Bohus-lån , Neril ike, Skåne, G ka -d5 1 Angermanland, t Läng-flåck 1 Upland. far Plog -fåck i Veftmanland. EE -flång i Öftergötland, R Förutan förbemålte conftitutiva da af Plog- fållning förekomma äfven någre flere, fom en- kannerligen determinera en Plog at ga dju t eller dör Die jorden, Sådan högning och fånkning viker på ofka fått, "Ty i Ståck-Plogen Fig: XV. "ker det igenom kilars infåttande baktil, antin- ERT ofvan eller nedan a. af "log-åfen 4. 2 ÅR älg? | falla kilen infåttes ofvanför a. diri éras a. b. til den ötre Ke al ickade linien,. då Billen «ce, målle gå djupare: en inflås kilen nedanför 4. målte Pl ogs åfens dire&ion fånkas til den nedra pricka nien, och Plogen därföre gå grundare. N Jker högning och fånk- ning af Plog-afen a. b. få vål med ' viggar ia. fom ock med Plog-Kie an ce. hvilken har en nåcka' Pn åk AM OM afen «& .b. dår detta krok- knå kan Ayttas up — sochined; Detta Krok-knå ce. kallas i Angerman- k land Krok; ; i Helfingland Vifey 1idtora Koppar- ” berget Plog - ER i Vermland och Bohus: lån MN ak od a i | Så FR la rike feat Aöy9. Tull Aug. Sept: > 217 Yr: och iören icke, at Billen ga rg ; än det år ftåldt til. | - Så vid Plog-ftållning & gör jag följande anmår a ningar, Så mycket möjeligt å åt DON göras af järn, undantagande Plog-åfen, fom för fin ”långd icke kan båra fig af j järn, få framt han icke. påfund hafva vi fkulle blifva för tung, För det i at tacka vår ifriga > z andthushållare Herr Baron BRAUNER, fom både i theorien och prattiken vifat, at en järn- -plog kan göras låttare ån en ad Plog, och likafullt ftarkare. - t göres af järn, har fin ftora nytta: ty då ref a å lått. Vanligaft plågar Bonden göra detta ftyc- ke aft G fafti n bredden plågar i fomlige Landsåndar figa 12 tum Örra håndelfen blifver det Ö I den få 3 frigionen: agerar, 144 gvadrat tum, t planum på en järn fång aft fö fom å år til detta behol på famma cr FOR sa pik merendels hat» le / löne å det n man må t nå mn ga Den bör under fa I alt fom flipat js fi it fv men icke kullrig: a NV 1 den fenare Hen äl ank a balka gar i åke Cl får dele ÖRA I | At bafis e.d, Fig. XIV. hvarpå Billen fåftes Her den minfta frittion, och Plogen måtte tråd til & qvarters längd, och 4 tums bredd, NR hån elfen 432 qva ar tum, når ” E nog fradigt, Jor den, Va - dt, HAR NE SKA RE NARE Ö Z ÖRE 5 : A PRE VA >» y bå Su v ; Så 28 1759. Jul. Aug. Sept. x ” De: bågge upitåndareg. e. oc 'h Fig. XIV: böra icke ftå verticalt med bafis e. d uran luta bakåt, fom ritningen vifar. Vanligaft- göras lov! gar: på fådant fått, at bakftåndaren gi e. lutar « bakåt, och der råtteligen, emedan Bonden, då han fryrer med högra handen i i a. kan med nog äö liten kraft nedtynga Plogen, och hindra honom a på ta, hvartil fkulle behåfvas ftörre kraft, om upttåndaren frode lodrått emot baflis ce. d. . Tv linien 2. e. bör nwanfes fom en vetis ;. hvaraf'åf- ven vilfölja, at linien g. e. icke heller bör vara alt för KODE Iutande bakåt, icke heller för lång, ty. då bléfve denna håfftång, vid mintfta tryckning, vållande, at Billen d. ginge up uturs jorden. Pitemot: begas vanligaft det felet vid: ären hi f. Fig. XIV. at långtifrån at luta bakåt, Kd ritningen vifar, lutar han foarare öfver lodlini framåt, hvarigenom fker, at fom Plogftången sg. k. med ftörfta våld, under fit arbete, verkar på hb. f. efterfom Plag- fången med en nåcka inne- fluter: bi. fi; tå åger b. f. icke nog flyrka at.emot- X få detta välde i fall han löNar framåt : hvarföre | man ock Ängtr; at flåen bi f. Mmaraft fönderbry- tes "i korfet'dår hb. £ aflkärer i. &, Men då RR lutar bakår, fom figuren utvifar , måttet. k. ans vånda frår ök v Si at rubba 6; fö och ka n likvål icke gåra det. Når Plogar 8 grn af träd, man hållt vålja bakflåndaren g MK 0. fjelfvuxen med bafise, d. Så brukas ock i' öga jälle tgb > tåg då år han fegaft, och man flipper da förfvaga båpg- gemed eninåcka och tappas fom eljett BA ker” Men framflåen h, f. målte man icke allenatt vålja | af den fegafte bit man kan få, för de orfaker, fom r åro nämnde; hvarföre ock. i Vadftena- lån a 'bru- »” ht - bald ; e, och framdlåen fi. g. ftår dårtöre rak, fom ? en "icke vid andra ån Ståck- Plogar; föm på det fätter högas och fånkas:'ty uti Fot: plogar Fig. XVE SF PRIRAGR 'M å ! vg MÅ Ak 't 1 ; i brukäs, at göra framflåen at järn, faftån di riga ftällningen år. af tråd; "utan målte man kd nhåcka h in medanifrån och: upår, då han kilar fig: f >] Sörby rak; Utan jefter en Cirkel- båge, dragen is från av jar Kf Fig. XVII. efterfom Plog-flån- dä Nå fkal högas och fånkas, bör gen, fom på denna; änfes fom en radius, hvilken gör Uv. fegment af Dirkel, Han bar, 1 mitt omdöme, rått, men håges och fånkes Plog- «ålen a. b. parallelt med är bågge Nåer böra vara Tutande bakåt, böra de = Fb gör rag något iny eller til åtfidan, fom Fig. NR XVI. vifar, hvareft bak ftåndarens profil ae år delto nyttigare, Men förutan det, at äh getårligen 6 tum ifrån lodslinien a. e. in- åt Plög-fvennen, -J ag kånner ingen Svenfk Plog, - bor AD RR NA "fom obferverar detra: utom Vettmanlands; men | yttan. år för.” Ti ,;' fom "bikftåndaren verkar | vectis på g. få har ock Plog-fvennen med mindre kraft ballancera B Billens enna vectis år något lutande, ån om fak. Man fer tydeligen i andra Pl lögar, len måtte kånga halfva kroppen öf- Met trycka: På Plogen. Utomdefs har "lutning den nytta, at mull- fjölen kan med Ar : ' 0 en ötande framflåen, och tom '& planum incli- tum taga mullen på 42, hyil Iket icke få väl k fke då flåen : Lar räk. Hog ES , a | Sa | Plog- LJ a behöfves ar hälla Plogen ned i Jör- 4759. wa ge Sept. am ionom genom bafis, och drifva honom Baron BRAUNER pattar, at Nåen Gu icke börs - int få mycket mera hgga omkull emort- KRA IRNEAR e (SRRS ar Nys LINA: SER / ( ST NON Or NR I 220 1739-4Jul Aug: Sept sd Rö - ända hvilande uti en nåcka i bakftåndaren? Men Plog-ålen har ock fjelf en nåcka, hvarigenom framflåen hb. f. upftiger. 'Somlige Plogar hafva. åfen aldeles rak, men på fomlige gör han et knå, hvilken bögning fker på tvåbanda; fått. Ty uti - de Norrlåndfka Fot-plogar Fig. NIX. år Plog- ålen a. b. flåld i en bugt upaåt vid e. och det af den orfak ; at fom dragnings-linien, hvarvid håften år anfpånd, gör en angel vid b. och går til d. få bjuder han til at uplyfta Biilen e, utur jorden. Denna uplyftning fkulle ock verkeligen fke ; om ; Plog-ålen.a. fortfatte fin råta linia til £: men nu år den linten uphögd til e. b. och därföre blitver -uplyftningen få mycket mindre , fom ec. b. år hör -gre up ån a.f. eller.få mycket fom behöfver qvar- a hålla Billen e. i jorden. Den andra bögningen, > fom på Plog- åar förekommer, föreftålles med plan - ritningen Fig. XX. dår man. fer Plog- afen a b, a ofvanpa fin rygg, och Billens gång: Plog - åfen iz. & Fig, XIV: år medihg bak- 0 efter den iprickade linien, . Bugten c; på at- fidan tjänar til intet annåt, ån ar de på ömfe "fidor.om 6 anfpånde dragare måga HMippa at tränga hvarannan, tan ät-oxen beqvåmligen kun= na gå på den oplögde vallen, och från-oxen le> digt i fåren... Men Veftmanlands Plogen har en "ån mera befynnerlig bugt på fin rygg, fomAdes af plan-ritningen Fig. XXL ty ifrån 6. til ce. på ar» I fidan eller den oplögde vallen år ålen aldeles rak; men ifran 4. och td åndan a, gör han en bugt, - och det til der behof, at. Vilen, fom har Billen Coch Mull fjölen på fig, och hvilken åfven år bögd fom a, hb. må laffa få mycket merasjord på lig. Det år orfaken ul de högt ryggade åkrar i Vett man: Vv STAN a Lgr Si EF v kd Ida oa 1759. sd Aug. Sept, od nyanländ : Det är ock orfaken, hvarföre Veft- manlands Plogen år tungkörd , om vinkela a, 4. år mycket lor UuF ot-plogar år Plog-åfen lig= gande nåftan. horizontelt och parallelt. med Plo- gens bafis, fom a, b, Fig. XVI utvifar: meni. É tåck- plogar vickar han med fin framånda något up, och gör en angulus acutus med Plo ens bar fis, fom fes-af ik, Fig. XIV. Höåraf följer, när Plog-åfen ligger horizontelt med acaied dire&ions-linicn', matte Plogen gå jämt i jorden, och förorfaka minfta tryckning hos dragare, på - famma fått fom en vagn löper låttaft på en jämn våg, när hjulen axlar åro parallele med håltar- nes bringor. 'Dåremotr, når EE -åfen vippar hö- gre up med fin fram-ånda ån bak-ånda, vil han, Jar fin egen cönftruction, under dragandet, drif- va Billen för djupt ned, få at, når man vilat Plo- en Fig. XXIII, fkal tnder arbetet göra trian= Köl a. vå C. tryckes han neder til a. e.d. Lika- år. når Plog-åfen a. b. Fig. XXIII. ligger ho- ”fizontelt , men lågre ån dragnings- puncten d. hvareft håften anfpålines, borde vål Billen gå til ec. men igenom det at Plogen får dire&ion til d. Varder ock Billen u plyftad utur fit ftålle tile, Bed Det enda ; jag bör nåmna vid Plog - Kielan ec, F ig. XVI, fom brukas vid Fot-r plogar, och nyt Frtjas at determinera huru djupt Billen Fär Bå> är, ar emedan den förorfakar ftort motftånd, år nyt- tigt, ati fråller bruka en liten triffa eller hjul, fom ock på fomliga ftållen år fed: sty dåriges nom minikas fridtionen, i Ehuruvål jag, efter den föroktnde Plog. theorie ,' lär examihberat de -Plog- modeller jag å- (ERE är jig c dock finnad, ågon gang, når ledig- het f Ao | JR TS bak Lå Aug. Sept 0 het vankar, att Låda, en practifk jämförelfe, slö jag tror låttalt låta göra fig med VBA 3 fom draga modellerne uti en emot dem fvarand e€ jo Mer oemorfågeligen vore fakraft, at Få fimfö. relfen gjord i ftört; . Jag håller altfå före; at fom ag iden Chinefilka Hilarien låft, huru Kej fa= ren fjelf årligen. går fina under[åtare med. goda etag före i i jordbruket, under itor högtidelig= het; få fkulle' ock all jämförelle emellan våra Svenfka Plögar, på en gång, och med fullkoms lig vifshet; kunna ärhållas; om det Ärbara Bons de- Ståndets Ledamöter ifrån haka Riket, vid fiä ankömtt til någon Riksdag; finge anledning, at hemmanifrån , med ESD i nåd, taga med i fig fina Plogar, tillika med en dugtig, Drång, til at, på en ra dags alla tillikä; på, Ladugårdss gärdet, eller en-annän plats, af Jaka dere dö upplöga et lika ftycke jord. Urflaget (kulle då vifferhgen vila, hvilken Plog ä är den bålta. Och efter mitt omdöme fkulle en lådan dag blifva i= bland de hederbigalkeé uti Rikets. Husbällta Ca= lendéy. MR a > nd 29. Fk höj BES fn AE PP sn Å MA Om Fykars Åker HANS OO s feg | 2ibruglkg Gåddan af oc: AN oh 7 rr 4759. Jul. Aug. Sept. 223 Flor: ches Lexison fub tit. Hecht) har altid fö mit mig Re tiltagen. I fynner- har defs ålder fynts ; aldramålt otrolig, r det likt” med den ordning, fom i r infåtrad , ar andra ådlare och nyt- dkola hafva 1å kårt lifstid, emot Ja! ar denna, efter 70 eller 80 år, Eu tron, ånnu gå i fin Ng '$ rk Månnifkan år utlefvad? - ; EE rd år indkar icke, at ju många. ting rag i -Sten-och V åxt-Riket, fom ötvergå Männilkan i ; ålder. Ek, en Öxel och andra tråd kunna hinna til 4 eller $ mans- - åldrar. Men. låt of fe på Skaparens vifa lagar i Naturen. Det Han "ämnat til varakti t bruk, målte långfamt fullbor« jå das: omen. det fo om ' fkal fnart förödas > uprinnet | gemenlig en haftigt, Hvad upvåxer fenare, ån ippan 1? men hvad år beftåndigare? Hvad up- (Honer Inållare, ån Svampen? men hvad år ock förgångeligare? D De ftörre och faftare tråd åro ju >» årnade at nyttjas af månnifkor til hus; fom fkola trotfa tiden, til Spa fom fkola uthårda böls — jornas våldfamhet. Til tådant ändamål behöfves am våxt och hårdad ftadga. Men hvar före le en Fifk våxa i två eller trehundrade & årg I dock aldrig kan blifva F HANNE til annat, ån | a måltid mat: 5 bl Della och dylika föreRållningar fäfva Sjört Mig obenågen at hyfa få ftora tankar om Gåddors förmenta” alder, Men emedan få adana före ftåll= ningar, Ekoru fannolika de må fynas, ai rig med vilsbet afgöra någon fak i Naturkuipnigbeten, a P i hvars ke Tar oh NYTT ARR ON ERS RARE ERNER å ÄN CL så det våta Rikets invånare fördölja för Månn | ifkor- na både deras after födelfe och lefn a s-lopp. ; Omfider kom jag på def tankan, at Skaparen til åfventyrs torde på defla djuren, åfven få tydeli= gen, fom på en del andra, hafva infkrifvit något mårke, fom vittnar om deras ålder. Det har pröfvande. vit torre> famt at de jämväl vila 5g tydeligare på ftora, ån fmå Fifkar. Sedan ftora Fifkars tygg-. / knotor någon lång tid legat och torkats, fynas i tror jag vara bevifligt af följ ftåndigheter. | SR 1 1:0 Äro ringarne i en rygg-knotalika många på hvardera fidan. SE LR både förre och mindre TYBg- Fifk lika 'mångaringar- ph be art af ringar: R ty når n har 12, 15 eller flera ringar på "den mindre af famma flågte alle» lefäsialt efter An: ftorlek” och ål= aldrig m irkt, at en mindre Fifk > minäre A Acera ringar, ån en ftörre ; ehuru många af olika ftorlek jag har altid funnit, ac ringarnas an- gen Hropotuionetade ONE Får :o Detta sålts hår or aldelks träffar ir in sr (kar. hvilkas & ålder man vat SALE el- -knota o OC TN jan. bilbtser en rygg. Unit e 5 bor man ö d SA rg vå Mås Md gå nr reds ro bära & andra: blifva fedan fradigar e,fafom filt hårda fåfom ben. Så långe deffla. yt e dygar tå i fådan tilvåxt, år Pilen ännu icke fullvuxen: men når de ytterfte ringar ej mer fört a fig, utan åro af farama hårdhet med andra, år | VBR at Filken hunnit til fin fulla | TR re ken på AT Åker a famma sd och EA ålder. i . . Mån- Mar 226 1759. Juli Aug. Se Månnifkior och andra Djur af jä Ider åro ej altid af lika ftorlek. Någon dlkilan hos Fis fkarna kan komma dels af mer och mindre f vatten, dels ock af mer och mindre tilråckeligf I ftora fjöar , fom hafva många in- -och utlopp, ler dår rinnande vatten år, mår och våxer Fi båttre, ån i (må fumpiga gölar. Låga och grås- ; rika ftrander bidraga ock til F ifkeos trefnad. Dår myckenhet af fmå Nors, Gers, Löjor finnes, mår Abbor, Ål och Lake våls; och dår myckenhet af Abbor och Mört vankar, rå Gåddan goda mål, våxer och blir örat Jag har efter denna pen utrönt. + åtfkilliga gigs Fifkars ålder, Jag vilallenaft nåmna de be- kantafte, fom åro Gådda , Abbor, Mört, Bra- xen, Id, Torfk, Ål, Lake, m. fl. för alle + inty« ga om mitt mårkes riktighet. Jag har dåraf flu= tit, ar en Gådda, fror fom-en lagom ANG och fom väger 3 eller 4 lod, år I år gammal, af 11 eller 2 qvarters långd , dtor fom en lagom Sill, fom våger 7 3 9 lod, år Zan ER at qvar-- ters långd,; fom våger ungefärligen 1 mark, år 3 år. En af I alns långd våger 2 til 3 marker, och år 4 år gammal. En af f tills qvarters långd, een 6 marker, och år 6 år, . Gåddor af ftörfta ' laget, fom hålla 2 alnar i lån LE. och våga 1+ Liispund, hafva gemenligen på hvar rygg-knota r2 eller 13 ringar, och by dårföre 9 vara mer ån få många år gamle. | En Ål afz2 markers. vigt år 6 är. SARbae af ”å 2 Wark, är: - Torlk af 2 mark, 5 åt Braxen | af 3 mark , é eler 73 år, och få ; vidarer PNB 13 BR RN bd W Om g tror, at v FilköR ” (edan | Yr, ej våxa mer, åt tmin- ve antalet af a ftadd i växten, Det högfta | an a funnit hos någon Filk, ga år famma flags fifk be ct. Och emedan Fifke en, jur, > förmodeligen kan lefva lån- fullvåxt, å år ovifst, huru ] SN når han har fit högfta antal Men om, få åfom månge tro, åtmin- nli ki flags. F ifkar våxa få långe de lefva, ringarnas antal altid vilkågna råtta al- det hårmed er zenteligen förhåller fig, ft genom rön och obfervationer afgör a, ; al itållande alle sög andd NEG färd mt Rh i Aortdlerid å år NNE at ER om fee N po RR i hushållningen. Ty Kö van od grsåskkk ar ER pk ye Pulen. Om 4" Fö ag alone viken i or at inom pb I fjelf få mera gagn och nytta af honom. Afventå år det befkaffadt med Fifken. Så långe å lar fig, at han våxer få långfamt, har n ej talamod at bida, til defs han blir fullvå SÄL, I för = konas ban ej, utan man tager ftort | mått; når år och huru mycket man kan fånga: ty ar de åro PR sädörka a efterkom och en lång fr amrid, vittna våra fko par beklager "ligen. Men når jag vet; ar Filken , inom, några För fom jag tror mig felt kunon a at , blir få ftor s fom han af Skaparen år åmnad ar biitvs då fkönar J2g. hohom håldre , Fi. defs jag kal 1 bila gagner ar honom. Hvadan. komn mer väl vart oförnuftiga. och. oförfvarliga. Filke; I MEK fånge Fitken i Iekenss och me Mio dren döde 1000 lif, fom inom några få ar, kunde blifva bvärtdera je goda fom. Modren? av vi ta- ge fmå Filk-ungar, "hvaraf 10 knapt kunna måtta en Perfon, fom likvål hvardera. » inom några är, kunde måtta flera? Manne icke. af okunnighet om Fifkens ålder och häftiga tilvåxt? Jag vilför- moda, ar fedan man hår om blifvit båttre under- råttad , ätminftone någre eftertånkfamme hushål- late fkola blifva mera hugade : ar Ia [ na, den fpåda Filken, til defs han får fin fulla våxt. I fynner- låra de, fom hafvå egna Sjöar, och följakte- ligen lamm få njuta frukten af fin goda hus» hållning, finna fig håruti. Alle, fom åro delå- gare i flamma Sjöar och Filke- -vatten, borde ock, för deras 9eQ det alinånnas AREn och frora. | RE fkulle vi nu a ej ig RE pb och Sjöarna vara tome, fom eljeft kunde vara få kö Förtifrelir rika och fökra AU Ag För der andra vinnes Shårigenetb spe nyttan, at man blir mera upmuntrad til Fifke- Dammars anläggande. Få gårdar i Rikét- Nåra finnas, fom icke dårtil hafva lägenhet, Men å långe man af" jä HR Ra RTR Rn ma mn en ot a (SS Ne FORSEN ne RE z TE EE ERP a ATA REN ee rn er kn AN artig vifs och (nar nytta, gen. På det fåttet lårer, 1ara tilväxt hafva ten k Dammar hår i Inndeg, | le önfka , at båttre öfver- nytta man af dådana I Dam= ur pmuntra våra onde Ny. om få £ åkra, lefvande och 4 Å (FRAMES Ma RE 05 ; ix VR a + j G råbifain fring > Ez NT La uppikärk. . A Nyärs- dagen , | innevarande drag af Meteorologifka FaR | one er sd Hlne ä är AASE z NN snön BARN. IC REGEL I0R I. Mag. Kyrkaberde il tsjoki och Enare. ME St December fiftledet år, var våderle> | | rr I hår i Utsjoki klar och behagelig, alt tU NA efter middäen, ned /fTökta äga | KL8 för middagen. ftöd Thermometern ; Y en: kl. 10 efter midd. 21 gr. under frys-. é "Barometern ftod hela dagen til 24. SÅS ör Niniers högd.. SR ” V TE 0 ARG vå midd «blef Hikloiclen åfver er gan= a at tman hår vid Pråttegården, icke. eg ; 23 SN SC KUN + = ki ! ik ” I - er farkt underjordifkt dån at höras, ”hvil Hille fe topparne at de F jan, ao ligga helt nåra intil. AR ER Inemot kl. halft I efter middagen ningom blef ftarkare, och tycktes komma når- mare. "Seeda videt påftårt et par minut er, beg n- | bj jorden gunga, ungefär fom en båt i medelmår- = g fjö-gång på vida hafvet: Dår under hördes! ; Höra frarka fn ållar, nåra til jordens yra, hvil-' : ka förmodeligen hårrörde dåraf, at den Veg | marken remnade. Gungningen påftod i 2 å minuter, och hördes dånet ån en ftund efter, fakta aftagande, til dels der aldeles uphörde. om nd pafs ö minuter dårefter, begynte dånet årer ar höras, hvarpå fölgde en lika frark och bd varig fkakning, fom den förra, = | Samma natt, kl. half et om morgonen på 3 Nyårs- dagen, hördes ån et underjordifkt dån, hvilket likvål icke var få ftarkt och lån varigt, Cd ER fom de förra, icke heller mårktes då någon rör 7 relfe eller gungning på felfva marken. Under de tvånne förfta Ike Sed åfven litet förut, fyntes Ne himmelen Chvilka kkvål ej voro nog tydel iga) til frå É ningen ifrån SV. til NO.; varande mårkeli är. ät I målft alla Norrfken, fom vilat figi i denna vinter, haft famma ftråckning, Kl. 11 om natten för- fvunno 1å vål Norrfkenen fom töknet, a och Var himmelen fedan aldeles klar, Äg I Ehuru upmårkfam jag varar iakt taga AR i Kingen af deffa Jordbåfningars kunde jag likvål > icke utröna den med full vifshet. Dock tyckte Jag, . Zu dd Stade. at Bå öre FYR dgr äre nagon. Nr - ned dock ej någor öv, varfe ö | le uh kl för Må PRilld ne voro tåm- fomna ,; upvaknade med mycken förfkråc- Folket fprang ut, och befarade, at hu- fen fkulle ramla. öfverånda. Den förfkräckelfe, i Ki Ö fra Lapparna, hvilke då voro bår vid Ka kan förfamlade,. kan ej befkrifvas. De hade yr vå + Ö rig tilförene förmårkt någon Jordbåfning, ganfka ER eller intet hört talas. dårom. De togo ti fin tillygt, 'och om de icz hö frrnigeht UR 2 rättelfe N mig om denna Na- turens verkning, hade de tåkert fallit på mycket NN grå tankar dåröfver. a ÅA ti Carasjoki i i Norige, fom ligger vid pafa mil hårifrån, hafva ANNAT varit få kå atifen uti en Sjö blifvit aldeles fönders- ; rod d. Där hafva ock flera. fkakning gar frgöa Dart blifvit änder. HARE väte hafva alle känt, de. tvånne förfta (kakningarna , k hafva de dår ej varit (å ttarka, fom hår i Utsjoki. På m kade platfen dårftådes, har lik. | 4 dj J (Kr. " CJ fe rr SR, pa fo / i vr h ER öv Er ; 4 tarka, kan dåraf flutas, at alle, fom ' > fom ligget rs mil bår itråhv åt 830, | vål boidan uti Fogdens Gu Ba blifnivliskelks sr gungningarna, Jordbåfningen har ftråckt fig ic- ke allenaft öfver hela Kimi Eappmark, | til Kimi Socken, famt, kan hånda, ån iv | udiFlärvid förefaller det mig mår kvå digt, var Qvicl k filfret i Barometern, fyra dagar före eler Sd den 27. December, ftod lågre , ån jag någ sonfin tilförene SC under den Hi jag varit får I ER nämligen 4 ghalt La dd FM tums 9 liniers, , hög LJ ERE håraf väder fäller jag dj om- pröfvande, fom mera tinkt på uriprunget til Jordbåfningar, ån: jag, om icke, då Atmofphe- ren på en kant pe jordkloter blitvit- mycket kärt, den utiderjordifka luften och Sen fått tilf Re ar dår bryta ut. leg TT NR RN Eljeft har jag hört, at rd dagtå ad ge ligen d. 27. Dec. en fårdeles fvår hofta haftigt: X och tåmmeligen allmänt anfatt Folket i Kin 'Lappmark, hvillen ock kan hafva varit en fölgd af luftens ovanliga låtthet. = = 7 ati Emedan Utsjoki Pråftegård ligg er under uu G Fa 2 Min. Pol ;högd , lårer det ej vara Kongl, etenfkaps Academien obehageligt, at. ÅA Kilje. marets belkaffenhet få långt Nordan om Fjäll ICD Jag bifogar dårföre hår et kårt Utdrag st mir : dageliga ”Meteorologitka Oblervationer > ifrån den 11. April näftledet ar, då jag at HerriDire-. Eteuren HELLANT: blef med en god. ;Phekäbme ter: förfedd ; tila arets Hg us TR Den. April var hår ånnu SRA vinter. Snådje | på flåttmarken lå låg 3 fot bra: Denne och: det; v arn stin vi6, öd tilio eb köld. .. började blifva blidt och nåftan ftån» | 25, och fteg Thermome- VÄLA Br ötver frys | deffa dagar var Sydlig vind, un- 19. då den var NV. Den 24: rna. redan antågande | hit til Nor- a plåga vara våre förfte bodbårare om né unde är. Deg ffa dagarna hade vi å= ed V. och NV. And "fark röt, i fyns o,om aftonen, då ”Thermometern föll lånad imellan 2458 och 25,8 tum, 14. och 17. men-fnögade den 19. nefv: ök Kådek LR hon ej dödat någon, har blifvit förorfakad dåraf, at en ovanlig mycken- het Fjäll-möfs eller Lemlar fommaren nårt Sörge upfråtit £grälges so vi åfven kalle, få at Thermom. den 2. om aftonen 5. nil den 27. vår fråndigt blidt och vackert Så Ina 2 men om dagarna 6, 8 eller 10, ja en S hår och dår på marken bara flåckar, fom den 14: voro få gröne, at Bofkapen kunde åttan 15 21 ÄGA rr d våre vanlige Sommar- fn er, voro ankomne den 12. Hen i Teno åf offnade dö LöR Mean de 16 fifta dagarne i Månaden blet- r fr ys-puncten, Barometern vas. jeft-hat ej varit fjuklig tid. En ftor foderbrift rader under frys-puncten. Men ifran "Thermometern ftod om - nåtterna i BR ve Kikhofta har denna tiden V De fyra för fa d dagarna i Maji lade voro : | 12ge. öfver frys- puné&en. Den 9. började NN | Jen ch föda fig. Dch 10. fåg jag förta en ådes- Arlan >; och den 11. hördes Lårkan. | VU S RA ROSA el RA a I Ng 234" 1759. Jul. Aug. ' blefvo åter nog kulne och ohyggelige, med mye- | (ARG gl SR "pf ee SOT TR ST Ne i ken vår (nd; dock frös det ingen gång, Den2g.lå jag få 2 kappar Korn, på förfök. Barometern ha RE EI a MM ja ww SF Eee | v 7 N 16 gr. öfver frys-pun&en. Dåremot hant han d. 9, 19 och 21, föga öfver 3 gr. Defs medelhögd om nåtterna var f eller 6 gr. Den 3,4, 12,18, 19,24 och 29 vankade godt rågn, Den 29. hördes Alke- dunder. Den 9. började Björk-lötvet utfpricka. Arbutus, El. Lapp. n. 162, Rubus 208, Aera fpecies af Salix , Betula nana 3 vulgsris, Pinus (Fe. börjar de blomma d. 17. Azalea 90, Viole 276 och 278, - Diapenfia 88, Andromeda 164, Trientalis 129, Vacci- njum 143, Ribes 98, med era, flodo i blomma d. . 23. De djupafte tråfken voro med is öfverdragne tild. 17. Ehuru ojämn horizonten år vid Pråtte- gården, i anfeende til höga Fjäll rundt omkring, begynte likvål Solen fynas hela natten, redan d.13, Den 24. började Myggorna vifa fig, fom 1å odrå- ' geligen befvåra Folk och Bofkap: Barometern hölt fig i denna månad imellan 24,5 och 2$5,2 tums högd. Blåtten var måft NV, V. eller SV. Allesaft ifgån den 10. til och med den 15. var han Oftlig, Den "ar hade vien NN Störst i: TS SER [T i månad leder 2 1,2, fs47a 13,21, 31. De öfrige dagar voro mått mulne, och m oftaft vackert rågn. Hvad vårmen angår, "Ther [G tern gemenligen om nätterna 4, 6 | dagarna 10, 14 til 18 gr., ja, d.4 och . öfver frys-pun&en, hvilken vårma vi haft i i är, då Somfmaren varit nå- kulen, ån vanligt. Ledum Fl, Lapp. 160,5 um 142, Helleborus 226, blommade d. 1. Pe- 242, Aflragalas 267, Åifine 20, Rubus 2073 135. och 132, Pingvicula i1 och Fö Biforta E axifroga 179, Linnea 250 &c. ftodo i blom- id.5. Men Melampyrum 24:e, Veronica 4, Galium, hillea 311 och Sceptrum Carolinum 24 3, utflogo ej fina blommor förr ån d. 16. Baroni. har i denne månad fået imellan. 2438 och 25,3 tum. Nålttan i hels månaden I har vinden varit N ordlig, men allenaft d. t.och 18 något flark, Åfkan hördes d.26.och 31: .eparhe hafva denna tiden varit belvårade af en dom, Slubbo kallad, hvilken vål nåftan alla rar vilar lig, men ej altid likaallmånt. Den år dåruti, at fötterne fvullna, bulna och gå til Sjukdomen dödar vål icke ofta i fig elf, men åruti farlig, at Renar, fom åro dårmed' plågade, | > kunna undfly Vargarnas mordilka klor.. RR I Avgufto var ifrån d. 9 tild. 21 nåftan Be fån. digt klart: men de förfta och fifta dagarne i må- n: den | voro oftare mulne. Den 1. och 22. föll öm- nogtrågn. Ifrån d.t.til och med d. 26. ftod Ther- KRKACLerR. om nåtterna tmerendels 3,6 å 7gr och om dagarna 3, Iatil 16 gr. öfver frys- punéten. Var- maflte dagarne voro d. 16. och 19. då Therm, feg til 18å19gr öfver Men efterd.26. tog. Sommaren baftigt aflked, och var froft om nåveokna, simot dh JR Ö rå w é Rd å | 4 « 27. och jäv Om däbrid hant ej Kyl öfver 6 gr. Höbårgningen begyntes d, 2 j at hövåxten tåmeligen g god. Inga Lemlar ha! YE år vilat fig. Båren af Empetrum 379, vo Se d. 3. Men Rbhinanti bus, Campanula 1, Eric . På dt Maj, var d, 26 Aug. knapt halfmoger,och fördårf- vades aldeles af kölden , fom inföll natten dår på. SE SERA SERA do då förtt i blomma, Kornet, fom fåddes d. od vd Då började ock löfvet blekna, Barom. Varierade imellan 24,7 och: 2555 tum. Midr i månaden vär mått Sydlig, a men i börj jan och mot flutet Nord» lig. vind. S. våder och varnågorlunda varmt. Therm. medel- högdom nåtterna Var 4 och om dagarna 10gr. D: 9, fom var varmafte dagen, fteg han til I 28. öfver frys-kalt. Sedany blåfte. mått N.;, och blef mer De förfte 12 dagarna i Sebb blåfte' dtåndigt och mer kulit, få at Therm. tmedelhöpd, ifrån d. HÖG tilden 21. var om nåtterna allenaft 3, och om; da- garna 8 gersötter för d.24; frös det nåftan Hvar natt , och midt på dagen var allenatt 2, högtt4g varmt. Då föli ock dageligen våt fnö. De NR Sjöar tilfr ufo den 28, taftån Thermometern då : ej flod mer ån tre gr. ufider o. Barometern hölt fig i denne månad imellan 24,5 och 2555 tum. = I O&ober var, de förtfta 12 dagarna, mått mu- let, och föll, med NO, Oelier, SO våder, en myc- kenhet våt (nå. Thermometern hölt fig dennati- den nåra vid fryspunéten, högtt två a de tre gr. öfver eller under. "Men efter d; 12. ble hela 19 gt Jundör Nölly då ock alle de ftörre tråfk och fjåar Blefvo med is ötverdragne. EE N > krets + varfam vinter, få ar, utom et par tö-dagar, The a motnetern flod frändigt några, ja den 26. October gå iBår Bristen vard. 7 .allenaft 24; 1; ; ; men 25,3 Decimal Tam ; No vember var tå allenaft en enda dag, nem- ef den 2. I t n 2 än 6, 16, 18, 19, 20 och 30 r kölden lindrig, 1,3 högit j.gr. unider o. Men , i1 och: 2 föll han til 20 ALAOT. Dels me- hela Månaden var 9 gr. under o. Den de Solen ej mer kunna gå up öfver vår o Nåftan hvar och en af ortens invånare Månad varit angripen af en fvår hofta, någon Feber i kroppen. Dock har ingen Se åraf dödt. NN UuDe ember rånad var ingen gång tå, Dock var kölden några dagar, befynnerligen den 1, 22, SN 25 253 26 'och 27, Heltilindtig. FK isdniot mår fe vi ifrån och med den4. til och med d. 13. famt od. 18. 19 och 20. ”kånnas vid en fkarp 203 25 gr. köld. Ja, Thermometern föll d. 12. til 28 gr. un- der frysspunéten, oaktadt både den och er de dagen blåfte Sunnan. Uti fenare hålften af må- iden föll mycken fnö. Barometerns högd har rit förånderlig imellan 23,93 och 25,42 Tum. At upråkna alla de dagar, då då hår fynts Noir- > vore för vidlyttigt. Dock gå åfven hår mir gå klara nåtter förbi, då ran intet N orrfken bl fver varfe. TETROR NTE for RE Råttelfer. | FÅ - Handl, för Jan. Febr. och Martii Månader, P. 49: så 3. (får hetare, lås trögare. ; sole > Pg. 166. lin. 22- får Cares ås EELEs, - = ; 3 (- Å bd 3 AE | FÖR- or de Rön, fom åro införde i 1. detta Q Qvattals Handlingar. RE REN af a de Nalus kanpiker Me- CAR WILCKE. 2 VR Påtafke - Calcineringen ; af ALEXANDER FUNncK, == - - ningar om Åfkedundret s af J a ” beg sg 179 Sätt, at fifa Ly ft-armar och Blåsbjuls- He jo bar utan på Hjul- fråckarne, med fmidda Fårnringar , af O, HOLMGREN, = «w . Anmärkningar vid Herr Bruks = Patron "HOLMGRENS utgifne förbåttring för Stång- 183 jårns- Hamrar til Lyfi-armars fåftande utan på Hjul- -flåcken , af SVENRINMAN - Ritning på en Vatten - Tub 3 vå odat TRUNBERG: ä 2 Förfök til en Politik Vivdeving på Land och Folk, i anledning af Laibela Socken, To EPHRAIM ÖTTO RUNEBERG, = - 181 fd 86 Anmärkningar öfver de Sven/ka Plogar, in- gifne af ANDJBERCH, 0 fa ct ; FRE, Rön om Fifkars. Ålder, af Hans Heper- a CR STRÖM, fre a . Beråttelfe om en ordb Nee i Kivi fäppa > mark, matien emot Nydars «dagen, inneva- vande är , jämte Utdrag af Meteorologifka Obje rtdriokers hållne, år 17583 i Utsjoki , &f HENRIC WEGELIYWS, = . tag sie $ : MM ad ; SSM 229 2 wN z SÖ Oc SÅ frå Ave RE Ser, i MIRO tog IA KAS RT : på Na UGN TOP SER EE LA Ma NS NATFENAN FA BARS Me ORD vu REDS SY OK ll m (NN LMU 3 mn mL WS LI ANNIDNADIE UV) I E s i [| re + 4 : Ån = LE MONT 4 4 (0 i I A i Vs End me RARE 2 dre + I EJ i é ror SEE SA ÖR 3 e€ VAS ve MA (SN H . É 7 ; dp hi SE dh : LK é SM JAN K Yt Id NEF rt FSA AA omm FRA Al ILL UR EE AEA | | SS SE (rn TH LUAg TN | i = VE fa | 2 L SARA EN nn FR / i | Koxe VETENSKAPS BEND För MåNADERNA > Öcronrr, NOveMBER ; DECEMBER; År 1759. j a TH no JARIESES. fr nä Her EDVARD RUNEBERG, ne Tifpetor öfver Mått, Mål och NE 0 RN po ”VETENSK APS HISTORIEN Rägnbag öns ER rklarin g: Å2 det rågnar och Solen midtermoöt lyfer j klar, (es ofta i rågndropparna et eller fec- ra concenerifka band af acfkilliga fårgor 3; Q. fdds ku Nov. Dec, | 240 1759 Jäs AGT födde på Horizonten; a fall af ofs Rågnbå: jord- gar, och åro förmodeligen ej yngre ån vårt jorc klot, få vida vatten öch ljus före fyndafloden tro= ligen varit af famrma befkaffenhet; fom efteråt, alla tider bar deffé bågars fågrinig drågit ås fkådarenas upmårkfamhet. En fkötihet får ej fål= Jan namnvaf Iris; jäs de gammla Poéter för gudade; efter fin vanå; åfren vårt luft-tecken. Det var; j RE na Py BANK a SE Sä Å UN RESER ah 3 P k, bin SRV SAR É ' é 4 "4 Vu OM fom de föregafvö, Thatimantis dötter med Eles d &ra (a), hvilken i fynnerl ICT uppalfade- Gudii» nan Juno (6), far utöm ahdra göromål, med fis na Korn öfte vatten utur kållorna-(e); med mera, fom pallade fig efter de tiders (mak; — Det mörker ; fom hårfkade uti Naturkunnigs heten; för CHRISTI födelfe och flera å ara” öjartt drade dårefter, kunde ej eller antiat ån inblandå fig vid Rågnbågens förklaring , til hvilken fordras riktig inhgt om ljuféts brytning och [pridning i fårgor, hv illa bågge grunder Värit obekante til [ehate tider: ... AB ljufet refle&terades, det var de gamla väl bekant, hVvarom Euclidis Catöptrik; utom andra fkrifter; Pet vittiar:. När himinielci, på deti kaniteri det rågnar; betåekes äf inårka möln, vifar fig Rågnbågen mått liflig;3 emedan fråmmatridé ljus dårigenom hindras; hvilket apnars förvillar och gör dels na otydeliga; men de gamle förftodo faken an- old de inbillade fig de mörka molnen, fom en (a) Hefiodi Otvornad. Håraf kallas Iris eller. r Rågn- Sage Thaumaäntias hos Potterna.. ( Virg: JEneid. IV 600. Ovid: Met. IV : 480. cy iVirg. georg. Ir nn bibit; ingens arcus ; äro ; Libr, 3. ceeruleus pluvias cum bibit arcus aqQuas. NA N LR KSL hytt >» AN vg tja Så hb. . Na ; - i - å ; oo TÅ I Ae SÅ POR ml NAV os Ae oo TT NIUTV a Aa RR ul j AA FRE . ; dant SI R 4 Pc. Ny SES WEE FL 3 Jia > År är fria Solens s bilde tilbas AO "3 AN Gc för RN ys LR ilblanning var föråndradr, allmånhet öm Rågnbågen, ar 2» hvilke ock långe bibehåls ä); ÄRTITO DERES (e), CICE= g); med flere. Hvad EPicurRus' nog otyde eligt: han håll den för veder- Je rån en våt luft (b)3 men ÄN? XA> CLAZzO MENIT förklaring år Vård upmårk= L Han. få åger; at Rågnbågen upkommer ft lärnas br rytning. Uti et tjockt moln; få- | i fpeg sel (i). Deffa ord ktfha til Au- heder uttydas (£); men det år föga troligt; an tånkt få enligt med fakehs natur. Huru igen en allmånt vedertagen villfarelfe råttas; ydeligt af den vile LUCIUS ÄNNAEUS ; fom i 1å många mål fkillde fig från fina ' ”töregående tiders ”oritn! iga fatfer 3; hvilken C ej kunde intala fig at åndrå de gamlas tan- nårvarande ämne. Han hade fig ljufets reflexion noga bekant: han viltes at en kel åra i VAlehet yntes afbruteti; med mera; hvaraf lju- pr peng kunnat hårledas: Konom voro åk pPiismet fbekarkte och deras verkan, at fkilja SN "0 | vn SKOR v SR OR Hit. crit; Philof. Toth Ek Pag. äg —(e) Meteor. Suri, [ECAD Sö De Nat. Deor. Libr. II. ) Hift. Nät. Libr, 11. Cap. 59.. 6 Brick. 1. ce 1283. > (:) Bruck.l 'c, p. älg 8 Kraft Diff. de Iride 6. IVOR FR FE ARA RE RR CS mej vf La & 2 da, förklaras åndock rågnbågen genom reflexion Ne Så td LR ) 4 4 a SEE ö örfta, och med omvänd ordning uti fårgorna, höls för reflexion at den förfta , (9) oanfedt låtteliga kunnat finnas, at defs ben då borde våndas upföre, Rågn uplifvar våxterna, renfar luften och torde ibland uplöfa något af de i luften fimmande ; iv 2 duns (£) Quelt, Nat. Cap. 7. virgula feri folet vitrea, vel 'pluribus ahgtlis in modum étlave törofg : hec fi ex transverfo folem excipit, colorem talem ; qualis in arcu videri folet, reddit. a (mm) Met. 3. Cap. 4. & 5. Co) Jul, Scaliger exerc. 80, ”Cp) Magi! Phytol. Perip: pag. 2706 «66 ovE (7) ATI, 1, 6 in efter rågn om Sogn känndt trifkare lukt. Förmodligen hårat rur svård kraft, at uphöja de på hvilka han fynes flå. Hårom Ce ARISTOTELES (r) och Au IWörklaring blet fedan uti fn n os V1ITELL 0, en Polack, fom lefde kring 1270, — fåger vål uttry ckeligen, at Rågnbågen upkom- mer af Solftrålarnas brytning och reflexion (2); Fr det uttydes ej med någon tjänlig Figur." Si- Kl cilianfke Abboten MaAuroLYcus, fom fkref kring | . seal at 16: :de HÄN , för klarar ENE fras AR dr brå ån ökar ölika tötheb, pparnas olika forlek och tåthet, famt påftår , — "at ftrålarna efter åtta reflexioner innom droppar- a 6 er å förfrårkas; a ar dei i ögat kiynna vila den förfta Bred lau, fom dog 1593, år förmodligen den förtte, bank Ju rubba den gamla villfarelten, at Rågn- (r) Pro Mar i Hift, Nat. Cap. 24. Tradunt, in quoeunque je, cet 'Curvetur arcus ceeleftis, eamdem, que fit Afpa- "dathi,' fvavitatem edoris exiftere ; fed in Afpalatho, EG inenarrabilem quandam. 0 > (SN ROPE PROP: 69. kulbk. Xen o« (2) Theoremata de ringer umbra Diaph; Libr, I. | & Problemata. ända til flutet at 16:de Seculum. SS Ra dn pie anledning at tillågga Rägn- ER RV SK orlirEe heslogen Jo. F LEISCHER från 5 BEN NA AY GER Z A Nu ö NV tl iv i 3 b kh RT ; är dd - ” 5 såg (2 44 hr RN g ö "bågen äpkom i i kl svitN ttac grå i råg. Kö RR net och antog i fin förklafing'i ty för hvar frråle , fom i den end "gen brytes, och från den andra tilbaka kaftas (x). "Således var man kommen fanningen ert d cen r "mare; men naturen, fom altid går kårtafte vågei behöfver ej mer ån en droppa för at bry åfkådarens öga refle&tera en fråle mc le me snake når- malte grannar, och den upfinringen tilhörer med all rått den olycklige Arke- Bifkopen i Spalato, Marcus ANTONIUS de DomMinNnis. Hans förkla ring 7) blef vål ej utgifven förr ån IGT i Vene- digaf BARTOLUS; men enligt NEWrons vittnes= börd (x)5 var den fårdig fkritven 20 är förut. seller år 15.91 , och fåledes 4 år för CARTEsIt födelfe., hvaraf fes, at CARTESIUS orått ulåeride: fig ella nings-hedren, ANT. de DoMInIs hårleder £ö rita Riågnbågen råtteliga från Solftrål arna, for sh rågndropparna vid in-och ut gång oen, | gång refle&teras:. den andra från går Br två Frällone och två reflexioner. Baron WOLFE »(aa) tillågger Jom. KePrex deffe uptåckningars; men han yppade ej fin ranka förr. ST början af 1605, för BRENGGERUS (bb), året. hn REG Kn 10 il "Angellka Mathematicus Harrio & r (ec) 101 "Tvär. .gillar hans mening, Gå. fame 1619 för par 1 Vien: ee). z ; ( 1 ÅRE rönn ELR 4 st +) Ta de ja ME Ti Ch De De rad vilas & lucis. Na Opt. Libr. I. Pars I: (az) Gedanck. von Wiärcke der Nate T bn I. p P-397: (bb) FÖ. ad Joh. Keplerum Epift. 152. fol. FEN ov, (ec) Loc, c Epil. 232. föl. 337. "> (dd) Loc. ec. "Epil. 233. fol. 378 (ee) Epitt. 328, IPL, 20, d oj; "are FRE detta å am-= afom ANT. de DomMIinis och KEP- at N turen, för at genom förfök finna tilgick uti rågndroppar na. En med ld oh s: kula uphångdes få emot Solen, nåre kunde etter behag höjas och I dgat fråldes imellan kulan och eb, at vinkelen amellan liniorna, vv c | pals, fyntes på kulans undre del rödt; Cl kulan, at den omtalte vinkelen blef min- H -mårktes alt efter defs minfkning, gult, 3 ch åndteligen blått, Sånktes kulan mer 3 | es ingen fårg, ej eller, då genom ku- 3 la Öjning vinkelen ökades åfyer 40 gr. ånda til — defs han vuxit ungefår tilf2 gr., ty då vifade lig — rådt på kulans öfra del, och fedan gult, grönt utr om kulan hångdes på fidan mot Ö- daft den omtalte vinkeln var af tilbörlig k. Ifanledning håraf utredde CARTESIUS JR nftåndigheter vid Rågnbågen riktigt, Lär + ; ; je får gorna, fom MaA från hans ents' progreffi va rörelfe, under det at lör hvålfdes 269 lp a Lr 'Men a. mathemati eller noga afmått kun- 2 Vårtögne-nåt är få belkaffadt, adde fordrar en vifs determinerad impreffion, i innan det blir I n gon verkan varfe. En enfam ftråle rörer vårt öga 3 Mårkeligen, därtil dagas Ane men om deffe fko- RSK FO v KON Å Kv SS la — pk TT) (7) Mercor. Car 8 SVEN OR n Solen och kulan til Ögat, sbict. VR blått, alt efter vinkelens tilvåxt ; öktes vin= Så JA e aa ; | n ånnu mer, få förfvan all fårg. Alt det fam- — I sä vh Ooå Nör, Dm Ja tillika göra tjäntt, börade vara parallele och gån- fka når tillamman, ty ögnehålet år litet. Således tordrades uplösning på töljande Problem: Af påen vefringerande Cirkel finna den punét , dår parallele och ganfka nåra bopgående flrdålar, fom komma genom et tunnare medel, böra anfalla få, at de efter brytning vid in- och utgången , faut huru mänga veflexioner på I inre ytan dårimellan , fom behagas, må utgå -parallele och gnafka når ihop. CARTEsIvs har väl budit til genom förlök och omvågar at finna vinkelen, fom de anfallande och utgående frålar göra fins imel- lan, ty då den finnes , år frågan uplöft ; men ingen har för Is. BARROW mör rena Geometrien under- fökt faken (gg). NEwToN har fedan uplåft pro- blemet , i betraktande dåraf, at vinkelen imellan | den antallande och utgående ftrålen bör vara et maximum eller minimum (46), hvilket WHIis- TON vidare utförer (cf), HALLEY (kk), JACOB gat! ET fee é HERMAN (II) och SAURIN (mm) hafva federmera underfökt famma fråga; men ingen har gifvit vac- krare uplöfning ån den Re, 5 JOH, BER- X NOULLI (22). De ftrålar fom utgå parallele och ganfka n når ikops kallas kraftige , efter de mårkeligen kunna röra våra ögon, Nu har NEWTON funnit , at då en ftråle genom PeYFRng dat i får (re > brys ( oo oo teS (eg ') Le&. op ot. KIL (A ; (20) Uti ha Optifka FRK bvilka hälsa A åren 1669 , SAR 1671, faftån de ej trycktes förrån e hans . (5) Prele& Phyl math. 235: (Ak) Philof. trans, n. 167. (I) "foul des Sqavans, (mm) Memoir. de Treveux. = > (29) Opera omn. Tom. IV, pag. 199- 203. ös ; p SR RNA -— ” 4 : PINGA RIE en de ER j RR fc pr åa UN a ä EN Så | > / Å ; ö | ; V. a ss den råde mir jeg gult, grönt, blått och al. åt violett ; han har ockfå utftakat, i hvad yrhålla ide ing fl Bad Iker. I anledning håraf, och det anfö da problemets uplösning, kunna vins | klarna för hvar fårg-utråknas, fom de anfallans de och utgående kraftige ftrålar göra med hvaran- TON har funnit vinkelen för de råda en reflexion lika med 42 gr, 2 min. € få reflexioner lika med so grad. 57 min, an rt för de violette. etter en reflexion 40 grad. I ; min, och efter två, lika med 54 grad, 7 min (00). för -Hårat blef. förklaringen af alla Rågnbågens omftåndigheter ganfka låte, En åfkådare vånder ry: Ra Solen, fom. fkiner klart, då det rägnar mMidtemot : låt defs ena dga varat O (Fi ig. 1, Tab. IX.) Nu falla från Solen oåndligen många ftrå- rågnet, hvilka för det frora afftåndet råknas allele, Af deffa. målte någre Sh, Sb etter KR EN ob syning vid vid ingångeni b komma. til a> dårifrån re I åndteligen anlända til ögat under hva 540 Jin SR ka med 40 grad, 17 min, då violett vifar fig vid Mi: eller under vinkeln S$80 lika med 42 Brad, 2 min. i hvilket fall rödt fes vid B. De andre rien orma gult, grönt och blått, (yräs imellan. 4 el B efter deras olika brytlighet. Låt SOM ya oh en RN från Solen, fom går genom ögat, och nera, at vinkelen BOA, vältves kring. SMiålom axel, då måfte all den-våg, dår BA far fram, vila ÅG RK 2 fårgor, om dår ör rågadroppar, men annars ftycktals, dår nåmligen , fom vattendrop.- par falla. På detta låttet upkommer nu förfta ON Opt. I. I FE "Dacsl Ho ”” Vän Al , T 2, LO JR EL 4 4 Ba 7» AN EM å SÅ NON & ; 8 S - SR äv RN 00 q Al , > b Å j > 5 : N j/ ; på Se 24 1759. Oö må 4 »”» v ARA ler minfta Rågnbågen 3; hvilken: altid år lj ligatt, efter. ljufet ej undergår mer än en re lexion. 4n= dra Rågnbågen upkom: mer. på famma fått, undanta- gande, at ftrålarna tyå gångor radedkeraa, uti dy dy hvadan ock denna å är fvagare, ån den förfte ; me fårgor na åro i omvånd: ordning , nemli d cC och violett i 03; ty efter vinkelen S DO år ftör- re ån SCO, få måtte efter ofvan anförde utråkni det violetta fynas i LÄG Den tredje upkommer efter tre reflexioner och år dårföre få 1vag , at CaAR- DANUS (pp) och de flåfte Phyfici tvifla om den -någonlin vifat fig. CARTESIUS beråttar. likvål efter andra, at den vore fedd (49) > och jag hade fjelf förleden fommar det nöjet , at obfe era den två gångor i Våftergötbland'; nåmligen den 3 och $ Sept. om ettermiddagen. 'Himmelen « var då hel. fvart bakom rågnet; men färgorna åndock få fva= ga, at förfta gången fyntes ej mer ån den röda och gula hel (vagt, "och den andra endaft den röda. Defs diameter flutad af Solens högd var Fab pafs Så grad. då man vånde fig mot Solen. Den fjårde Rågnbågen torde ock ibland: id bg för (karpfyntare ögon, ån månnifkans. VitEL- rio berättar vål, at han på en gäng Padua fedt fyra tzr). ja andre palt at vånda til fex eller fju Rågnbågar på em gång vilat fig ( hvilket år åideles otroligt, och hafva Åsle obfervatoter för modelig en fede kronor för MA (är). + is kö (pp) De Subtil. Bal sälde Elit Lu paB. 149. (49) LÖR CPI. ÄT LR (0 filt. 16 Perfpect, Ua äng kör SE (ss) Parent Recherches de Math. & Jar Tom. L Pars IL (22) Kraffe 1.;,c. papi" 24-40 00 oh SN I äligondele genom OG ed HOM, det år: "Solen | Aten år lika med nedfånkningen ens medelpune under horizonten, j följer då , at ju högre Solen år, defto. mins: af Rågnbågen år fynlig; ja, når Solens, grad, kan den förfta Rågnbå- les IYNAS a och eller. den andra, då År ägs eller lika med: 54 grad. DER mn h varföre för rfta Rågnbågen ej kan f (es 1 . | middagstiden från flutet af. April til fram: ti Augufti månad, utan endaft i mot morgon ck. 4 ton 3 > ty kring -middagarna å år:Solen då hö- jack Dylikt Sar Pinus anmärkt. om iq : er ve förTyalien, SR SR bu NN AIN SM faller in sd HR, eller då Solen, horizenten, fes balfva Rågnb Ägen och når. Solen efter. nedgången kan? uply fa rågnet, vilar. Eg mer ån hålften, hvilket jag NA obferverade den ig Sept. fiftledne och förr är anmärkt ik INT (27) och KRrRaAFFT (zz). Vore ögat få på någon ES at det kunde fe 42 "grad. om M, [kulle hela förfta bågen vila fig. Gtef- FARSAN Pr. "Prcus (äger fig under en sg OA TE dn EA NN ån) Öpricks - R. Help pag. PT R Is ÄR kn (xx) Loc. c. Fheor. XXVIL gt iof LR (4y) Mem. de I"Ac, 1693. 2) NE Tom. UL pag. 283. dr UPETANR a TÅ ä ARE 250 1759. 06. Nor. refa til Florens obferverat en nåftan hel bår seal RiceioLrr har åfven fedt mer ån ålfeh; (bh0)s Piet ARISTOTELES nekar kunna Mr Or > Rågnbågen kan anfes fom bottnens omkrets af ; 33 : en 1 tåcdvinklig Conus , hvars (pits år i ögat, t teligen målte tör hvar fpits, det år, hvar ålkådare formeras en ny likformig Con, eller en egen båge hvilket åfven förfarenheten bettyrker; > ty då flere afkadare på en gång fe detta luft-teeken, och äns mirka mot hvad delar af horizonten benen vifa fig, få hånföras de af hvar och en til olika mårken, Når man går eller fpringer emot Rågnbigen, tyckes den fara undan; men når man går från honom, tyckes han följa efter, hvilket PLAtos lårjunge Puietepus MEnDAUs redanii fin tid an- mårkt (cce). Detta kommer dåraf, at Rågnbå- fä en altid fes under famma vinklar, hvadan den åndigt tyckes vara ofs lika når. Solen, Ögat och Rågnbågens RARE 5 altid i med råta linga: i anledning dåraf kunna endaft de fe Rågnbägen i Söder, fom bo Norra Polen få når , at de ibland: hafva Solen NG hor rizonten midnatts- tid. ; Ovanliga Rågnbågar vifa fig. angekkabe. ; Doft. LANGWITH har obferverat flere innom den förftas hvaröfver Doc, PEMBERTON gifvit för- klaring (ddd). En båge, fom fkurit de två van- | liga, är: obferverad at ÉTIENNE (eee) > SR | vil L kl R ER — (aaa) ep. 3 de de fudio Doär. 5 NR (6bb) Alm. nov. pag.. 83. ERE 63 (cec) Heilbronn. Hift. Math. pag: 1$1. . (ddd) Phil. trans. n. 375« (eee) Phil. trams. 1666. Er An a RE ne Rn na AE = 08 Növ. Dec: ost Our! TER (g02) och Pr of. 'AND. pbb) ; den förorfakas af någ refle&te- RS RE ; s har. fedt en ljus bla Hd fnå (län. PArRDiEs en liflig i då ggen (kek) och one i rimfroft, rö under Sol- SE bågar emot Månah upkomma på (ams fom emot Solen; men åro nog fållfynte, h då le vifa fi ig, få fvace , at ganika fållan når ön fårg kan mårkas. ARISTOTELES nåmner två, fom voro fedde på hans tid: SCHEUZER beråttar | fig obferverat två på en gång (mmm), PARENT Mr fedt. en blek ofårgad (nan), VERDRIES eri rad delig ; men fvag fårgad (000). FJARTSOEKER tva fårgade (ppp): VEIDLER en då Månan var half (499) vek. MUSSCHENBROEK två, men ofårgade. (frn) Hvad Patell& Iridis vidkomriner, hvilka al | åpde > okunnige utgitvas tör nedfallna af himme- > ehe genererade dår rågnbågen tyckes ftå på -horizonten; få åro de ej anhat ån et gammalt NaN mynt, fom undertiden funnits (sss). "THORBERN BERGMAN: Fd Cs AN AN RR RF ög - nn SVR FOERRARKRRERERA dn 2i( Hf) > Phil trans. n. 420. (er5) Vöjäre Ä au Nord p. 109. —Abbb) Kongl. Vet. Ac. Handl, 1742. Pp. 209. t 3 f. 3. 4? Ph ag. 2106. fö ING SG. Foin, I. pag. $7. Iy A&. Erud. Lipf. Tom. IV: pag. 2 äl INGE prondd Natur Gefch. des Schveizerland Tom. II. g. 41. (nar) Loc,.e. Tom IL. pag. 263. fan Phyl pag. 450. (ppp), Conj. Phyf..pag. 365: (497) Obf. celeft. fele&. (rr?) Bifay de' Phyt p 819. (er Vilh, Lud. Fladts Befchreibund einer alten Teuts fchep Goldenen Miligtue. 4 LEV äv ; |! FE ANDERS Wi JKSTRÖM, Mög 17 | Machem, Leör vid köngl. Gymnalt d 1 Calf, 0 Ihem; ellcå; fåfoni kb öck blifvit nåmd a. Is Åhbletii Söckeny år belågen utt Calmåre- ÅA Höfdingedöre och Stift; famt Stranda Härad, 3 och: 2 miklifrån Calmar 3 är fåkna til Kyrkan; hvilken ligger nåltari midt tti-Söcknen uppå en högd bredévid vågen; fom lammanifögar ftöra landsvågen och den tå kallade: Stråtid-vågens: Sotknen år vid pafs. lika lång fom bred 3 dftråcker figi Öfterlångs åt Calmare-fund och delas akån; fom kommer ifrån Kråkmåla Socken; och har fitt titlop nedariföre Strömsrums Kongsgård; uti. tvånne lika ftörå delar; hvarefter Sockiiens in= vanate fkiljas Gns imellai uti Norrbyggare och Sörbyggare, På torra fidan gråntflar hon til Mön« fterås ; på Sådra til Ryfsby ock på. Våftra til Högsby Socken. Efter en af framledne Land: måtaren Frickrivs upråttad Charta, af hvilken ' ét utdrag uti Copia hårhos följer; Tab, AR .be-. | flår hela Socknens begrep i det närmafte af 2;778 ”qvadrat mil; fom utgör vid pals 04301 Finna. hvatunder de flörre därnez fålom Löfö; WVåderö, Salté och Eköå inberåknas. Håruppå åro 631 hes la hemman efter fkedde förmedlingar. Ehligk den ar 5 Invånare, ibland helena ndre Seminanter, famt 30 ; ateal tilvåk tt Udd de Återbruket. och ad vedjeland. dalen at öyckuer år fandra KÖR ra ftållen lera och fvartinylla, "Tor K inerhet I Väåftra delen , åt Jorden mäls- lår hofi år upröpd, ”tetare och me- ale Hår tarfvas altta Hö idoge arbe: ta åta at NS rödjande öch dikning pöra det; fas öfver alt til mindre ån en half alns djup; hvar: under år befutinen en brun mo-och fand jord, dårs nåt en hvit eller gul hafs-fand, be fraende af åtfkils | ligt fårgade 'Quärtsdelar, dår tinder åter en myllå blandad med förruttnade vegetabilier, famt i rötter; fåfom hvit- rot, yvicksrot, med Here, til utfeende fåfom hade de för flera hundrade å är blifvit balfa” merade och ditlagde. Hårunder 3 år åter tråffad en mojord af grof, mör kbriun och gråaktig fand imel- lan ftora fe nar; få hårdt (atomanpackad, at den med möda har kunnat brytas fönder med järnftån= 4 och hackor, hvilket alt man har haft tilfålle > då för någtarå år fedan en Iskällare vid Prå-. sd. den inråttades, fåfom Heir LöÖFMAN, då varande Adjunét hårftådes, mig beråttat,; hvilken | NäkdE. P8 ; frenbunden och til brukning ör | ån kan uptagas, fruktfamt. Mat-jorden Hal 6 ud fs å - 'fifhas hår och dår. Många- > a 254 1759. OA Nov. Dee. = jag defsutan bar at tacka för flera af de underråt telier jag i det följande får meddelas = 0 oc Hår i Socknen åro in alles 844 tunnela d Åa ker uptagen, enligt en För te Riga vid hvarr och et Hemman, fom Herr Krono-Be- hvaraf fes, at Aker- Jorden förhåller fig ganika olika emot Flemmantalen. Akren år för fanden igen f:te och 6:te kornet, tycker han fig haf- va fått vacker, fom den hår kallas, åring. I " Somrar infalla. Urtfådet beftår at Råg , fom fås få vål om Våren, fom Höften, faftån den aftagit, för hvilken tid nåftan ieke annat ån Vär- Råg til utfåde blifvit brukad: Ölands Korn 1ås ofådet fåges ifrån början hafva kommit ifrån Stråömsrum. Podolfk Råg har jag ock fedt hår Hvete, Hafra, Ärter och Rofvor, af hvilka dock intetdera flaget uii någon Tfårdeles ömnoghet långt : båfta fånings- tiden dårtil hålles före vara. når Linden blömftras. Hampa fås flitigt för Fi= ; VR fallningsmannen, MårkcK mig benåget meddelt; fkul nog mager, få at når Landtmannen får fynnerhet blir hår ganlika litet Såd, når torra förra, fedan några och femtio år tilbaka, mycket af någre; men Ölands Rågen trifves icke, Höft- mycket vål våxa och trifvas. Defsutan fås ock våxer, Lin fås öfver alt, men blir ej mycket » På flere ftållen befås två tredje delar af Akren och den tredje lemnas i tråde: ju KH > Et rått och flått årder, fådant fom i Upland - pögar kallas Tråftock, brukasshår allmänt, uti hvars ftålle en vifs god Hushållare ; för en år 7, De bss racen vål PAR Plogy hvarril fö r ån defs drångar hade efter lit tyCcs nida famma Bill. Allmogen gör, ut- andra få kallade Var fåror tvårs at kika liknar et Vaffel- järn, ofta ringa fkada, i det mullen , fom ftadnar kårningarne, hindrar vattnets aflopp.. Di- tåmmeligen fålllynt, och föregitva nå- man tör den löfa jorden tkull därpå an vånder fåfångt arbete ; hvarföre man måtte håls la til goda mycket o fen nyttjas merendels utan någon tilfats. En både bå Akren och i fin kålgård , hvarefter han århållit Ömnig, "både 'Såd och kä' och var därvid attigt , ar Malk', Tom annars upat Kaå- len, '€j gjorde någon (kada därpå få längt afkan räckt. Vid Pråtte- gården år gyttja, blandad med mylla af förruttnade trådsrötter , hvartil På flera flålleh hår i Socknen Åanes tilgang, de fandige. Åkrarne, Råg- Såden tkåres hår åtveralt. med hand- — flår, men Kornet afflås med lia, hvilket kallas måja. Såden bindes i kårfvar, fom de kalla Ne- ker, af hvilka 24 8 göra en trafva, fom i medel= måtti ot Ömnigaår gilver efter tröfkningen + ås 0 na, Nekren upfåtra s på Åkren Vid frnkan. och tåckas med andra tvårs öfver lagda Neker, hvil= "REN fållning kallas en Rök. Med Svedjande fyffelfåtter man fig ig ja för mycker, mät i Ae och kunna Gieller8oel» | ( 7 så | R | bd dar, Y ) ig ; en Bill ifrån Norrland > men vifte r åsi akrarne, Bolkaps-göd- ÄN Bonde har i defs ftålle anvåndt byk-afka med nytta anvånd ibland Bofkaps-g gödflen på > Rn iblamd på en dag» märkas, hvaraf Iikogse dar ofta uppkomma, > yr BL Spannemåls affåttningen år gonlkat ring ra, ut- om den, fom vid Strömsrum BN sig ök bera i fte landtmannen [ jelt 1 hårda 3 är d lyrt nog bet: den Spannemål , : anfkaffa. Socknen, och hafva en del af Socknens invä- nare anvåndt berömlig flit uppå fleras anläggan- de; men vid de Håltte bondegardarne finnas nåps= pelig sen några Kälgårdar, utan anfkaffas nödig Kål och Rötter ifrån andra ftållen. Ifrån de trågar- darne, fom hår finnas , fålom vid Strömsrums, Stommen och FOR göres åfven någon aff årtning af trågards- frul cter 1 Calmar, Med Potatoés- planteringen går hår mycket trögt. Några ftänd finnas vid FRE USA uppå Stommen hos Herr Några vål inråttade Tråstldark Had hår i Krono-Befallningsmanneny faret i Tilebo. Ange- lica fativa våxer frodigt vid Scholegåarden , dår Comminiftern bor, famt på Skogvaktare - = boflål- Jet Hallingsmåla. Humle-gårdar finnas hår och dår vid gaårdarne Anlngeng fom til Yusbekgt gifva en god Körblast ER, SE : 2, 6. Om Äng FS Beteshagar. Enligt den förr åberopade Herr Krono - Be- Piltner GM MörckKs förtekning, finnes hår i Socknen ångsvall til vid pafs 2626 lifs, - hvaraf härdvallen utgör 1273 och flarrvallen 1353 lafs. Angsgården aro befvårade dels af ekar, dels af björk « och enebufkar. Måffa hindrar ock mycket gråsvåxten, Under våta Somrar år den upftigan: | de 4 Re 1 t ». en mycket til hinder, hvilket > ikande dt kunc é I tårta Hälsan Måste och hvilka man endaft mes til at undanrödja 3 3 omen 3 Joke, annat I (lållet, ån ormar c SEA annat ftålle finnas dock B0= , Ski, I Urmärk; Mulbeto 8 [OLA ngen Ål Imånning finnes hår i i Poökuen, i utan: | ven By åger fn. egen fig. tildeata Skog: ArRIDegR fom I någon. by hår famfalt Tålebo, har en Bonde för några år jIedan ti. dela imellan fig och fina MENN til al r 18 I Nöje, ag år + gp ;ad. allmånhet hafva Skogatne, Då vål hår; fora - ånnorftådes i orten, tilförne varit ftörre öch tåras re, och i följe dåraf Timber och andra trå-martes siälier f förre 'öch båttre, än nu för tiden, dock g gif är än några tåmeligen goda (kögar; Skogs marken år på fomliga ftållen frenbunden och tgri bi ( R andra åter fumpig och kårraktig. Grans Tall, Als, Björk , Ek och Hågot Has- FN ut åra ftörfta delen af Skogstråden; fårdeles dei förltnåmde, fom töfves vål uti deti fidländrå och: mörafliga märken, Apel; Hågg, Oxel; Rönd il oitFas brkfa Uttal de förra flags trås Ka a tilverkas Bråder, nåmligen at Gran, Tall och Ek, famt Plankor; Knappholt, Ståf.; Skepsver- ke, Bandttakar; s Fjära: af Björk och Al er mycs kenhet ved; fom köres til LFöpingan Patahölm; a äler | a 258 — 1759. 04. Nov. Dec affkeppas til Calmar 3; men ftörre delen af' ÖRA ket til Stockholm för Köpmånnernes i Calmar råkning. För Furubråderne betalas til Bonden 2 Dal. Silfvermynt tolften, Ekebråderne 4 Dal. Granbråder 1 Dal, 16 öre. För en tunna Tjå ifrån 5 til 6£ Dal., en dito Beck 73 Dal, I Lilsp, Nitver 8 öre: Plankor alnen 54 öre Silfvermynt, och fedan i proportion 23 öre emot hvar tum i tjocklek. För Ståf en ring , fom håller 240 ftycs ken, 7 Dal, Hjulfpik 100 1 Dal. 24 öre, Knapp- holt ä 100 beråknadr til 6 tjäg , 43 Dal. För Ved ifrån 24 öre til I Dal, Silfrermynt efter förra vanligheten, men nu, fedan få ftor myckenhet dåraf blifvit förledet år transporterad til Pom- mern, 2 Dal. Silfvermynt famnen. Tjäran tils verkas öfveralt hår i orten til ftörfta delen af Furu - rötter 5 - hvarföre hon i allmånhet hålles för, fåmre, ån den Finfka. ; At de många onyt- tige Ekarne torde hår kunna: håmtas bark til Garfverierne. s (na ESR ianter - hagar åro, utom Socknens, . fom lizger uppå en torr och mager plats, fyra ens fkildta, fom åro väl anlagde, 2 en enda > man har anvåndt den berömeliga ILE an NA planterat öfver 600 Ekar; varande en flik flit och omhuofan, famt fkogens förligtiga bruk, få myc- ket nåédigare ,, fom denné , hvarat få anfenliga ex= " porter ul utrikes orter ifrån fordna tider tilbaka RR 4 v . , P å (0) fr a ST RN åro gjorde, Iannor håndelfe, få aldeles lärer ut- cg - . ec + : RANA Odas, atchan framdeles ej förmår atgifva nödige trä - varor til egna behof. Sp / i | + , e Kn ä ok ; l ki FÖR Så > Mulbetet år, få för den torra marken fkul; fom för de många kårr och fumpiga måffar i iko? on, Ät tes ; för de emot Saltfjön belågne hemman, nin bänk. med hårligt grås och (köna blom- mor be 2 osm Oar och Holmar, fom hår alleftå- da 5. Om Mer. fkötflen, 1759: Oå. Nov. Dec. + 2 Nått, hvilken olågenhet dock tämmeligen Vil. egna förnådenbeter gifvas hår i orten 'åämmelig en ftora och goda Oxår famt Mjölke- Kors men af Håftar, måtte, i brift at Stuterier, en ftor del köpas rån: Öland och "andra orter. Slagte- - Bofkapen blir fållan rått fet, hvartil det magra betet förmodeligen ä år orfaken, Oxarne ST kisidgid om höften på Råg- brodden, Fåren, åf- ven af utlåndfka flag, twifvas på många ftållen vål, dår de få vederbörlig ans och tillyn, och hafva månge gode Hushållare med framgång hår- om vinlagt fig. Svinen födas af Ållon, när de vankas. Gåfs hatva god trefnad, åtvenlå Höns och Ankor. Getter åro hår fållfynte. Löf af Al och Björk famt Afk, fom brytes håltt vid | Barcholomxi tid, brukas "mycket at frilla Bofka- pen med. I fynnerhet hålles Afke-löfvet för et "mycket godt Bofkaps-toder. Bi-fkötflen vårdas något; men kunde, ej utan mårkelig nytta, blif- va allmännare, Af "Honungen tilredes et fmake- | ligt Mjöd och Mölfka, Efter nu för tiden gångbart pris, gåller en Slagt- Oxe vid 30 Dal, Silf:mt, I Lisp. Smör | itrån J til 6 Daler > Ott 42 å 5 Dal, dito Mynt, 5.$. Om Jagt, Djurfång Gc. Hår uppehålla fig i fkogen Harar, Råtvar, och Most SN Kådrar, Orrar, och fål- TA nn lan +) 260 759 'Oå. ANA Dec. Jan någon, "Hjärpe. Dufvor gålta bi” ”Somrarne ; t blifva | fört Ver Såden på Åkrarne, utan at mycke Srfölb- | 1 RS a de. För några är fedan tunnos hår Varg-Loar, M af hvilka en man Iköt några och tålde [finäcg" för 14 årg Dal. Silt:mt Mycket. Deffa föregifvas | drifva Rådjuren hit, uppå hvilka de få ågas Jura, j til defs de fpånna och döda djuren. , når de det JR förmoda, Sjö-Foglar Ikjulis (Skärkirden mycket, åfven Stråck-Foglar, fom, färdeles i September månad , göra fina refor här. förbi, Du- net, fom finnes i Fogle - bon, fedan de utklåcke fina ungar, fom plågar kallas Eider- dun, år gan- fka koftbart til Sång - - klåder, når det år renfadt, fom jag fedt håri Pråftegården, Mvgrel i Samling af fådant plår göras, Nga Se Vargar göra ibland fkadas hvädäillot Skall- gångar anftållas, Märdar SM Urtrar blifva hår ibland (kutne, I RER LE TA Ge sj 6. 5. Om Sjöar ; Strimar [ d RE infjöar å äro hår a i 'Söcknen, den ena, Skarf- Sjön benåmd, i Södvåftra tracten , den ; andra den 1å kallade Alne- Sjös nåftan vid grånt» fen imellan denna och Fliferyd fämt Högsby Sock- nar. Uti denna fås Gåddor, Abborrar och Mört; 3 'fifkas dock icke mycket , emedan Sjön år åtjog , och Allmagen defsutan tror det icke vara färdeles rådligt, at hår mycket filka, Utur fora åen fi ikas Lax, Vimbor, Ort, Gåddor; Abborrar, m,m. bvartil brukas, förutan annan Filke- feel apa ; för. kiftor och Hommar. Defa utan åro några RN kar, uti hvilka c om våren litet fifkas., Kg — Saltijön idkas Fifket defto båttre mec Sk: äl Ålriotrrnig affåttning fker i nar rån den nåftgrånfande Möntterås Socken, - 13 Dal. Silfvermynt Lifspundet lef- fom föres til Staden i Sumpar. Af för en regel, at Sillen kommer med , famt drifver bårt annan Fifk; men förfårdigas måft af hemmavuxen Hampa, då gaär- rån Fe fvarta med Lut och Alebark, $. Om Fdo-Bryrar och Mineral:vat- | ; ten cc ER Mm kålla', få håller Mineral-vatten, fr ån ej | fårdeles flarkt, finnes på Pråftegårdens "Bot hvilken dock nu mera icke nyttjas. Saltpeterf [juderiet idkas med framgång 1 an- . | ledning af tilgången på dårtil tjenlig ved, FS 8. $. Om Stenbrått , ”Bårgarter såg Uppå några ftållen hår i Socknen fixnas - Öymnienssbrärt, hvaraf frörre och mindre ftenar årligen huggas och fåljas för 200 å 150 Dal. Silf- - vermynt, och få vidare i proportion fom de åro ftore, til 14, 12 och 19 qvarter i diameter, Urt« af fådane fandftenar huggas ock en del i fyrkant och fåljas til Masugnarne, På Solberga gårds å- gor fes en myckenhet Qvarts ibland Sand , Mor jord och Klappurftenar. -Uppå Ryfsmåla ågor har nyligen uti. et. bårg blifvit uptåckt en hop Svafvel- kies, fom gifvit ågaren anledning at tro, Gora AR något Sopparftrek , hvarom han hos PR ren Sollegium tfkal hafva. underråttat dig, men fått föga bekråftelfe i denna fin tanka. = at NN 9:56 v - an med fig, Nåt och flere Filketyg nh 281 1759. OÄ& Nov. Det: 9. $. Om Hyttor öc, och [ fa lige Såg - Qvarnar tråffas hår, få vål fom trenne frora Mjöl- vagnar, hörande unc Strömsrum , ifrån hvilka håmtas et för fin hvithet och godhet i Calmar mycket begårligt mjöl. In > ga Hyttor, Masu Bar eller dylika VOR ära för j inrättade, | 10. $. Om FORA Prydläder,. Stråmsrums Konungsgård år i denna Sock- nen belågen , beftående af 14 hela Hemman, inberåknade Rå och rörs hemmanen, famt 25 tor- Pares CIS bygnad och belågenhet år vacker, Aen, fom flyter tått utmed gården, delas uti fmårre. grenar af många blomfterrika holmar , med hvilka hon gör den fkönafte utfigt, fom når gonfin om Sommaren må kunna önikas, Denna Kongsgård innehafves nu, emot arrende til Kro= nan, at Hans Excellence , Riksrådet m, m, » Herz Grefve THURE GABR, BJELKE, 00 11. $. Om Landtmannens U:fkylder By mad: ockh Seder; Ota. — Når bemålte Strömsrum , med defs 14 hém- man, undantages, beltår Socknen af 93 Krono, 33: Krono-fkatte, 63 Frålfe-Hemman, famt defs- utan 3 Skatte, 2 Kr ono, I Frålfe utjord ; famrt en fkart! lagd Frålfe> hölräes Håribland år et Ruft- håll. med defs Augment famt 3 af et Soldate- håll. 19 Båtsmån åro hår roterade , fom i: Krigs- | tider fördubblas til antalet. Bönderne bo målt uppå 33; + + Hemman: Krono tionden utgöres, enligt en: af Herr Lands- Cammeré> Taås - varnar. fn ip 1759. OÅ Nov. Dec. 263 . Jo HANSSON” tig matdlelt upfätens til Kyekers al eh Byg - ' nings -Såd sh - E 6 T:r 3). We Don syrko- Tunnan + 1800) or & Kapp ic rod AR. 0 Re VBA 4. Tryckeri-Tunnan = = ros = 200 RÅ Vadftena SpBsinans -hus | Pe Å Nang, Tids Förlåning oe ra a Le&or Theologix i Cal- omar a - ” 39 Lä Kd AN RN dö pår ÄTER 58 Tunnor, Paftoralierne be- talas dels efter 1681 års Förordning, dels efter öf- verenskommelfe, Capellanen och de öfrige Kyr- Kör betjänterne lånas på vanligt fått. | ad Den lofliga Landsfeden, at göra farmmanfkott af Of- Mjölk, seller, fom det kallas, ar hålla Oft-möte, år jämvål hår öflig, bvarigenom ritt goda Oftar århållas. (Jåmf. Kongl. Vet. Ae. Handl. När: Pp: 136) Förnåmfta indrågten har Allmogen af Skogen, och i fyrnerhet genom körflor med bråder itrån Högsby Socken til Pataholm, Husbyggnaden å år vacker, och Bönderne hårftådes timbra våt, Nå- re af dem bygga vackra Fartyg, och förtjena fig ärmed penningar, Atfkilligt handarbete idkas ; defsutan af Bönderne , fom fjelfve göra fin Åker- redfkap , famt. Slådar, Chaifer, Stolar, Tunnor och andra Lagg-kåril. Sockne » Skråddare åro hår 2, en Smed och en Skomakare, Qvinfolken fpinna och våfva nu ner ån För och klåda a ( ör NN delaf Fliferyd Socknar, Den ofeden, fom mån- SN . Ån SR TT 4 ”m 264 1759. OT nåttan öfver alt med: eget handarbete; JES NR tårga de bruna med Sten- måffa och I u med Mjölonris , Apelbark och. torra ”Björkelöf, Folket år icke rikt, och icke heller juft fattigt, uran kan årligen. atbörda fig fina utfkylder och MN N ör. Dec: håfva fin I jämna utkomft, , hvartil deras MUCH . 'betfamhet bidraget, < kl Pataholms Köpings fom hörer. Aer Er LR re ftad, och å år belågen hår i Socknen, yjltvarappa nu: för tiden åro 5 Handlande och-en SKIEN man, emottager de flåfta Lands+= produéerne, aflårtjas ur denna, Högsby, Långemåla och en ga af denna Socknens ledamöter tilföre ne haft, at uppå denna platfen fördrifva tiden med drycken- fkap, har nu, genom de hålföfamma Förordningar- ne emot Brånvin, mycket aftagit. RN - För ungdomens upfoftran år håg så F örfam- lingen inråttad en Schola af framledne Riksrådet m, m., Herr Baron Jo. SKYTTE, Commini- Atern, fom tillika år Schole- måftare. , njuter, förs uran tvånne Hemman, fom nyfs högbemålte 'Her- re hårtil donerat, så Tunna Spannemål af Tryc- keri-tionden, famt Socknegångs penningarne hår + Förfamlingen. Ungdomen gifver bg hårifrån orten mycket Ert, fjöSk. vr Allmogen förer i öfrigt en vg och ört Jefnadå har, på vilse fått, fin egen klådedrågt, månnerne med rådt foder ärr upflagen och rad låcken, och qvinnorne med bruna tröjor. och a ÅL ömma Förutan andra fprakets. (må abe DA årida folket hår på orten nomina Subitantiva male. plur, och fingul, femin: på öd fåfom båfta, gal lut, men gula 4 SM flika är fs: väljer kera, gråbbera. De flåfta årdar- lyck på måla, fafom RA , Ins ed flera.” el xX ukdomar- sbar.i fynnerhet RMdOrA or i fånder bårtryckt många af denna re. Orten år annars fund, angenåm I i låfgården, (kog och hagar, fom gös sad nåmt utieende, i fynnerhet vid Kyrkan, 2 ; im, Pråftegården , Pataholm och öfver alt i Skärgården, Stora Landsvågen och ftrand- vägen, fom. går ifrån. Söderköping förbi. Wåfter- vik, mötas hår ofvanför Strömsrum, åro, hår 1 Socknen nog j jämna, och göra med många andra — fmårre. vågar tarten öfver: alt beqvåmlig, få at man kan köra med Vagn til nåftan hvar gård i ; Sörstilbogen: Krono- Befallningsmannens. och oJdLånsmannens Boftållen; äro ock hår: i SRORRA ög HUD ; öl fur bör jag ej lämna bl at hår i ocknen och Nlilsm ala. gard år född och ånnu lek. n I fan. benåmnd Lars NILSSON + fom ifrån FR dfel år döf och dumb ; men kan icke defs mede b på lit fått låfa och (krifva, hvilket fena- re han St tåmmeligen nått , farit addera och fubtrabera. Når man igenom tecken frågar ho-= nom, huru gammal han år, upfåtter han fit fö- delle-år 1704, och med vanligt fubtraherande råk= nar ut fin ålder, Han föregifver fig hafva lårt' fig detta fjelf, och i ingen vet beråtta annat; Flan tecknar Eran vål (ina tankar, fom. merendels dumbar plåga , i fynnerbet för dem fom åro vane vid hönom 3 har ock af naturen et ganfka lått-be= ar P3 rep » fom jag förnam, då jag en gång förefatte onom några tal at addera, hvarmed khan i förfto- ne ej kom til råtta, oaktadt man hade fagt at han fkulle kunna det, men lårde eller påminte fig det genaft, efter en liten undervisning af mig. Jag har vål ieke kunnat, ehuru jag mig dårom bemö- ningarne af det han låfer, hvartil han måft nyt- tjar Pfalmboken ; men fa har han dock givit ty- deliga tecken, at ban förftår de nådigafte ftycken af Chriftendomen, hvarföre han ock fått tiltråde til den heliga Nattvarden, Profaf et godt minne hos honom år, at han kan upfåtta initial-bok fåf- verne til alla Pfalmerne i Pfalmboken;, når -man fkrifver deras numer för honom, och tvårt om. Han går flitigt i Kyrkan och flår up Pfalmerne efter deras numer , famt vifar tecken til Guds- fruktan, Samma Man år gift och har barn, år ar- betfam och flitig, i fynnerhet med fifkande , hvar- igenom han förvårftar fig och fin huftru fådan. SN ENSAM (EE (SEEM NEN Vomitus chromicus, ex fpica Secalis & capitulo Centauree Scabiofe, Flor. = Sv, 708. deglatitis, år AF CT PEHR ZETZEL, REA 1757 uti Schönhagen i Pomern i et Sådes- NS - | NN dat, få veta, huru vida denne Mannen förflår me- I plåndfka Grenadieren JoHAN ÖSTERBLOM låg under retraiten den. fifta December ER 0 959 oå. Nov. Dec. 267 fvandes emot sköldens våldfambet lagt fvudet och kroppen en Råg- kårfva, Mute at Vintern 1758 faller han i qvarte- på Riägen i den då gångbara Ampbimerina rrhalis maligna, efter hvilken han flåndigt rit befvårad med kråknin ng, få Mmart bad årtit nas -, famt bofa och andetappa, Förr ån den fift= nåmde fjukdom. påkom, har han ej kånt NN olå enhet, ån någon ömbet i maggropen. Under vår marehe in i Preulifka Pommern i Augufti 2560 ökades defs hofta och kråkning, få at båg. Be voro nåftan flåndige, och under kråkningen up- "kom blod blandad med var. Alt ifrån vår återmar-- che från Rupin, kunde han ej nyttjas annoriedes , ån fom Sjukvaktare , på hvilket fått han kom med Sjuk-transporten i November månad förledet år til Greifsvald, byvareft han åter föll i Feber, efter hvilken han åter, fålom matt, flyttades åtver til Bergen på Riigen. Itrån den tiden har ban ftån- digt varit vid Lazarettet dårftådes , befvårad af en bofia med ömhet och fvulnad i mag - gropen, famt ga at ej kunna lig gga annorledes ån på vån« ftra fidan, jämte kråkaing få fnart ban velat åta, och mt c&ifk befkaffenhet i kroppen. med magerher. I Marti månad 1758 kånde han 2å 3 dagar en dftarkare retning i hallen, än vanligt var, en dag dårpå , då han, i ftarkt motvåder, går "öfver tor- fs Bergen, påkomrmer honom en frark hoita med kråkning , under hvilken en flem- -klimp up- kråktes, med materia öfverdragen, hvaruti, då en hylfa fönderrifvits, befants dår et tomt Räsg: ax, hvilket år blifvit vift för Fåltfkåren WERNAN- DER och de öfrige Soldater, Hela 2:ne dagar kråktes fan därefter blod, men kånde fig lättad i an” Fk 20 RN $ NÄ 268 — 1759. O: LÄ r 9 . KÄäe 4 | . » . | ; tal H om ND SR NN C NE a KT ARN. fe janfeende til fin hofta och andetåppa, tils 8 dagar därefter, då han åter får et kliande i bröftet och åndteligen en ttark hofta med kräk hvilken en klimp med CASES AS SN (PE MR GIT RR SNR Mer BRANT LANE SO. RR FÖR uti var en knopp, efter befkrifningen, aF Cemtaurea Scabiofa FY, Sv. 708, öfverdragen med en flem- SEE BA bei ER a EE AOI ED CRD TR AR vt og EN Te IDADE nd kn LE lar DR OMAR In NA på IGEN hinna, federmera Kar han mått bättre, tåmeligen ; Rd Då ÅS kd RA SARA SOM ER FI: KARE 08 Sat GR Fd fö fe ÖRE R fR 20 SAÖPppit Tin kräkning och andetåppa och fact lin- dring uti fin hofta, famt håmtat krafter. Nu uti Junii månad, då jag detta underfökt och upfatt, befinnes han likvål, då han aridedrågten, få håftig hofta, famt af mat omöjeligen fördraga falt, lurt, al OCh ÄTtEL. oc VTSSE RER SSE AS EE | MÖRE 4 Anmärkning, EEG Nu MRS "Jag har intet fjelf fett förrompåmde Råg-ax eller Blå-klints knöpp, och icke varit nårvarande vid denna håndelfe; men jag har af honom fjelf hårmtat defs berårtelfe, och där år ingen egennytta eller förmon, fort kan förbinda denna Kärl til be- drågeri bårutinnan, få mycket mera; fom han i anfeende til fit Hetifke tilltånd och öfrige omftån= digheter varit upfördrat anmälas til affked; hvilket han fjelf åtetropat, lå fnart haii fått den ömtalte lin- dring efter de omnåmde fråmmande tings upkaft- ning, Det år nu frågan, om alla deffa Symptomer hårrört af de omnåmnde faker uti magen? De a:ne gångor han hade Feber var det epidetnifkt och ha- a ej gemenfkap kårmed: men hvad andetåppan, kråkningenoch blodiga upkaftningefiangaår, få vo- ro de Symptomer håraf, fom flutcs visft af den lindring han fick efter förenåmde fråmmande tings upkaftning. Men huru åro de inkomne i magen & Efter deona Cafus; måtte de under dels fömn i las | S dan, JA. Nov. Dec. 269 lå; nd honom, berg i mun- sä blir all uti i SjeRda y Cö 4 AEA oh MORE » . ä «ES Jod, a DuRgovel uu bv sc VR Lifspund Salt, Som nu denna fåltan var nog ringa > få beflét Herr RENHORN, at låta uprenfa Källing hvar» igenom man förmodade, at fåltan torde 6kas soch hvarefter åter en flafka af detta vattnet, til vidare | förlök, mig tiåndes. IN E.medan min egen Cenindé-Wigt ej var a hands 9 betjånte jag mig ÅFINRAAAERR sat. en fråm. bre i Cubik tum af detta Valcher” I Salt, efter denna Centner-vigt, fom ålp. Salt på i kanna, och 7200 Skålp, tunhda vatten; ; la år detta förvandlas til | Vikulie "vie É vg. SEN s ÄR. Ner en SR risk lod: | ilal RAR d SÅ lod, unnok höga eo rtifspund Salt; Så a vattnet; KAR gången, var litet faltare; > Men det år dock fåkert ; at 'Saltf judning ej El 5 låna mådan, kk 1 framt L tunna vatten ej inne= håller 2 Lifspund Salt: icke defs mindre ; bör Herr RenHorns upmårkfamher, vid detta tilfåls let, tjäna androm til etterfölgd: fåat man flitigt efterföker falt vatten, och infånder något dårof dd Academiens utrönande : då det omfider at man någorftådes finner fådant fom | til fullo kan betala både möda och Så ade jo jag dåraf årtlåller ENA om m låfvadt & år, [kal jag anftålla behörigt får- op och gifva fådant Kongl; + EeppUgaps Academica KARNA, kö av mb OG. ere återtar st bone rititr SN utrönt, angående Brunns- vattnen hå ris nåmligen at de nu ör tiden. åro n ån fålta och annat, fom enligt : HA err | EJ. BERGII vackra Rön i K. Acad. Ha andlinga för innevarande ar, Pag. 1064 kan i vattne vara — uplåft. Orfaken dårtil å år denna : at Säldjön; oftare ån vanligt år, i några månader flutit NE. Målaren, och dår törorfakat Brakvatten, | vil: ket få mycket ömniga re kunnat fke, fom vartnet i Målaren , efter tu års torka, funkit til mer ån 2 alnars låghet, från defs medelhögd, Som nu förtta delen at Brunnarne y få i Ståden, fom å -Malmarne , hafva från Målaren fit Kd atten. hvilket drar fig i Brunnarne, genom den gro » fanden och klappuren, hvarmed ;rund Jan botten-bårgen bårftådes , år upiyla; 'r a a det ej underligt, ar Brunnarne: und SÄRON ån vanlig fälta. Och fom Herr BerGiu Rör t HE n vit anftålde , icke under varande ph, ell ellé er för fnart efter någor rågnvåder; få har jag her pallar mina förfök til en tid, då lån ogfam o och målt SM lig/upfjö vankat : efter fom mi upfåt va ar utröna, til hvad mån fältan, Vv | | fika ill? len, kan tiltaga. Med fmaken hr vå (a hg got kunnat kånnas ; men icke lårer man hatv: stålt fig, ar hon fkulle vara f3 dryg, fom förlöket genaft ”fkal vila, hvilket j Jag Ry de på vatten från 24 Brunnar, xhed aldeles ika utflag för dem alla: - utan tvitvel dår före, at upfjön varit långvarig, = . Sänktes Måflings- Cuben OCh äts i mu ör jämn-vigt uti Rågn-vatten, med = 788; kälp, 2. Uptogs och aquilibrerades han. sd uti: atfkilli iga Brunnsvatten, med "= 789 Skalj SR a edes ög troligt, 3rödbak ning och flera handteringar, igelågen den redan gjorde anital- vefordra Målarens utlopp, på det vatt E cen Vår-flod och nederbörd, ej måt- ef fkada med Sfverfvåmning; fd nådigt e' ock, a at någon författning vide 4 RER x Rn hindrar denna Sjöns minfks SPUR cket fom hos. 1säje bud EN eras förekommande, , ND FR FR SERA . Br jå - rå kh ARN 4 i; [ å ' j Å NN N (i 7 | Ne far ran ? L Af. ANS STR SR RN een å » NON Va ; ( LT ABR. POLHEM, lea TT ÅR ARNE Ae '/ G FANTA NR . PINE SR Ad SNR c a + t ; i iv a ie, € KEY Fb : + ] AR OA $ FOR i; ; (0 RR SR ' sl. är betydande olågenheter , fom | tt en tid bårtåt få tidt och öfta rv den nu en — Målaren infallande Upfjön förorfakar; 5$å n och at få myck | for olågenhet , vid Få ärgerier, Lå den Jari eeg | icke ällehatt” förorfakat fom fagd år : utan ock, går fegel= jenna Sjö hva arjebanda binder och fkada: efv ia Rere jag, + hå Ål 274 17 ; 9. Oc. Nor. Dec; ; Lå nd och jpeg Herr öken -D och ra ; öm det pr (RAR Söder- Ke - HOLE 'med tiden hår igenom kan tillkyndas, medelft det myckna flam, grus och örenlighet, fom Upfjö= Strömmen , då den ftryker genom Sluffen, dåm- nar efter fig , få vål på Slufsbottnen, fom i fyn- nerhet Vid porrarnas tröfklar , hvilket fedan. gör Sluls-portarne otåte, då de ej tiltyll ft kunna gå på por- . tarne af Målar-vattnet då Urfjö å TER fs fjelE va Tröfklarne med £ evalt tvingas ur fit t ; råtta 1å- ge, hvilket vöre få mycket fvårare at PR dåreft behörige muddringar i råttan tid förfum- mades. Tilförtigande af de hinder och det up: fom fjelfva Durchfarten af mera nåmnde pfjö törorfakas: Alla deffe olågenheter ya sölagek. ske förékommas igenom Håll-dammars anläg; ande i Norr-Ström , med behörige aflops-luckor förfed- de och iå inrättade, at de medelft f jelfvac det ha mahde vattnets tryckning, både hållas åpné, långe det öfverflödiga aflöper, och fedan Hiluras: få fnart Målare-vattnet funkit til någon vifls utftas kad högd : På hvilken dåmnings "method min fas tilhopa, och på flutet, vid ftark tryckning | ige Fader redan i fin tid år 17593 uppå den AÄdle Niagillratens hår i Staden då gjorde anmodangy har aflåmnat defs fkrifteliga berånkande och Projeö, Dn - 2 4 yr V Un, ge Norr "America finnes. en art af Vilda - 4 r, hvilka. fomliga år komma up ifrån ed til. -Penfylvanien och andra de: = RIRDFEDIRT uti RAN ol fört. Beflkrefne, ; Sn med. Jag: > gen vål aftagneaf de tvånne fore! ch: dd "Foglars . afritande ä06 0 AU or FESBY' och EDWARDS 3. dock fom: både vid fjelfva vefkrifningen, och i fynner=-> | defla Dufvors lefnads art, haft tilfälle, at anmärka nr: ) fom dels af dem finnes deles it tiomrördt ; "dels ock fådane,” fom de, 4 åa JE 1) ÖFt L e vi iftats ej kunnat få någon r iktig "rec vg hal jag utur RS Americanfke Dag-bok' velar dårom inlämna til. Kongl. V inline ad demien en korrt, beråttelfe.. Sr ING br Nören fom deffa Dufvor at Ornichologis ; och andra fått , åro följande: NIPGN CoLUMBA öaeronsa) cauda cuneiformi longa, > pe&ore VURPurafCente, Linn, 'Syfb. 20 AR, ARE FN eb ÄN Aged -Columba macroura, T he! idrvetaibd Dove. EDWARDS Eiftory Ke Ty UpAftäfl Pa«e Rr Ko aftaga dem med få Tköna och "lefvande: | fårgor, AE KE: 0 i fynner het på ömfe fidor om Fal ny hafva DNR SO SLS OR TN | OS OR NE Palumbus migratorius. | f The Pi | -CATESBYS Nat. HH R of Pufgor, Pilla Dufugr, kallas de af de sole NYA. Sverige. ETAC v Pigeons, NÄld Pi merica. IK SV amd 2 ; vn i RR ; Rb pråkrigtrik PE aa nyfsnåmnde Månn, hafva de dock ej kunnat i a 1 ar långt högre, FOG Innan jag går vidare, Si jag | gifva en någ förda tilråckelig befkrifning , förft på Hanen och: fedan på Honan , emedan de til fårgen uti Beg annat fkiljas r jag brukar hårvid: endalt La ind ku termer, emedan Ornithologi förfrå em båft, Mas, i py PA ; qv : FS aah pro. Avis änkghipodlle tenue, nigrum, i sängen aduncum: maxilla fuperior extra in- feriorem prominens, eamque excipiens,. bongi= tudo roftri nudi 5 lin; (com. Sverbat mtbna Ka Nares femileäla tuberculo oblongo, | fubcor- neo, impreffoni digitorum cedenti,' Oculorum Iris caccinea, i; Lingua integra, acuta, NA Caput totum cinereum in BEND ll) ver- gens; frons tamen fordidius , gula vero vividius ei- Perca. Collum fuperne: cinereum fplendens, Ad - latz- Zz ver göra a verlara, a er ic albefcentes, erfeapularis cinerafcens in ret rfum "inferjus. di ute & sa ji sb prim Hed 10, sääterika” dns pel VER ik hygkre ; focundari iarum Proxi- wel rgens, - » prima, tertiaz cetere ordine : miges omnes nigra quidem, fed nam prima 8 fecunda totx nigra; ;d-margine exteriore rufefcentes, ne ;, 8, 9, 10 etiam verfus m albefcentes, Remiges fecun- "Teé&trices remi- emotiores dilute fufcx ma- — Tekrices inferiores ala: (rg SN FL pl JURA , Canda för kieata ort corporis , , an- ouf sy BRefkeioibaa 12 diverfe longitudinis: Re- a ICeS dux: uprem: &x > reliquas | tegentes mare, Ce Sok ongiores; ; quz his fubjacent omnes ver- fas apicem EN +tertiam partem albe, reliqua Vero carum Säga albefcenti- Neo in sia dt (FEN SN da expanfa duz illa. nigra Töng ide penne medium occupant, feu funt 6,6 3 his pro- xime funt $,$, prioribus 6 lin. G. breViores, quarum dimidia pars verfus apicem alba, reliqua vero albefcenti-cinerea i in ceruleum vergens una cum aa nigra'interioris partis in ipfis limiti-' 54 bus” —- FA EW NR EEK Vd. AS ) HJ HO Venter albus, i öm hö 278 1759. så bus inter album &'« macula: obfoleta. rufä. 28 Penne 4,44 3533 23 2, fuperne quoad tertiam partem EA jr al? be, tantillum: cinerei interfperfi; > verfus. bafir magis cinerex : inferne in medio tering parti macula nigra, & Vverfus apicem. -macula ruf o-fulca feu ferruginea. "Pennarom 1,1, pars exterior alba, interior vero verfus bafin alba, in medio ma? cula nigra, fub-hac' macula rufa ," verfus apicem ha cinere& funt, : Ceterum Reé&rices TVIGR 3 breviores quam 6, 63; intermediarum vero lon- fen proportionata.: Uropygium cinereum; te- rices gaud&A fuperiores cineres; inferiores vero feu fub cauda Al vil AN TR a 2 SD Hi nn a RR (PRE JGA RR TO RAT en Må så pe t då ä UN NA — Femora fordide alba. ”Fikrinväg. å gäbe Ar omnes, tres antici, & unicus pofticu bencess ungues migri, vin 4 FORMINA : RE ES AN gr — Rofirym ; 'Nares, Ota, TIGA a in mr; Caput fuperne & ad latera, collumque I fuper-' ne cinereum , fplendens. Ad. Jatera, colli idem color cupri (plendidifimus a ac in Mare. 0 | Dorfam ut in Mare, Ren: iges primarig 10, quarum. RR vertik omnium longiffimas deinde quod ad longitudinem | ordine fuccedunt quarta, prima, fecunda, & fic Re ” å $ i jJN deinceps. Color remigum primariarum; Hänt. däriarum rectriciumque idem ac in JVdte sur at €Caur IC TU ute ( , Sa Digrigar ut in Mare. fn ra MEL ju SR se RN ANG Ang ” i a PONG år ungefär. fom DEGEN nod MES grön HäR a ftjerten.. skiljer, dem sön atl- | | WT FRIN | rn OR. Fan SE | iga ' frgen år ock fynnerlig, = nr HD an char på FP RRERR om må lika Se Sfrevdrsgg wnicdk en föl é gl de koppar, -ftöran de på fö ilket bak påsnacken bryter något mera , dock alt fom det våndes mot dagen. vy kan. den färgen högre och RE SÅ i ämiden ER ae F gen Herr Y of ma ryggen 26. en, mörkare fårg, och bröt et åfven af en mera röd; —fårg,ån (ÖR fins på f jeltva fogeln, hvilket jag helt ju NER fkönja, då jag lade den nyts döda- le hanan : brede vid Herr CATESBYS figur > Ey ; VR vanan, fom i hans Verk finnes aftagen. fn or ort EDw. ARD har aldeles utelimnat den: för: rom- pub kop ppar: färgen både i fin befkrifning och i fin figur. ör hånda, at någraaf de yngre ej haf- vaden; men på allaj dem jag handtetat , fom om kö VER blifvit dkutnay "har den funnits, h ke Sj | Ar | 280 oc oc AFfdeffa Dufvor SM man vål. uti Penfylvanien och Ny ya Jerfey. m gränfande Provincier, fåde uti fkoga fom dår viftas och hafva fina bon: .å lan någon Vår i Februarii eller Ma artit man: då ej dår fammalttådes -"mårkes någ Bm. fförre fam! af dem , ån de andre tiderne p året. Mc åro dock viffa år, då deffe komma. til Pent a nick ockde SSdrå Engelfka Provineier uti en få . obefkrifvelig myckenhet, -at folket håpnar dåröf- AL ver: Jag hade vålvej. tilfålle, at fjelt vara åly- na vittne dårtil, (ty ehuru Våren år 17 49, då jag bår viftades , ”råknades åfven iblanc FOR Då hvilka en något ftörre myckenhet af deffa Dufvor hår infunno fi ig, ån fkedt på några år förut: å vär den dock icke ibland de fynnerliga och min= dre vanliga;) men få talte dock alla fogar Få håndelfer håraf, fom de haft tiltålle at: öfverlefva och måirka; fomliga hade åfven' korteligen n up- tecknat et och annat d dårom, Nöderg VR vil följan- de anföra: 2 Ms Om Våren år 1740 kom den re NE 153 16, 17, 18'och 22 Martii, efter gamla & ; ylen, döck enkannerligen den 11, nordan- ifrån en o- trohg myckenhet af deffe Dufvor til Penfylva-. vien och Nya Jerfey.. Hopen af dem, då de flögo , räckte 3 eller 4 Engelfka mil i lån ;d; och öfver en fådan mili bredd, och flögo (3 tätt til hvarandra, art himmelen och Solen ej kunde fys nas emellan dem, utan fkyn blef old hel fvåre JF och förmår kad. . säga RG er RS ' bi 2 2 Både dö frora och fmå trån i Once äskar då at dem, ibland til 7 Engel lika mils jla JF ulla, X ON ra 0 rå fom en mans år, Tprude; 6 : Ng ; Er ån brö rötos RAR de uu de halt? AR | över KE kt med deras ex | 20 SN i Ba rv 4; Få Re n ; I ndra för dem ; | ät vrå on på korrtare rid; > fyca e de där dd : ; Jå 6 År FS S EE : sn 3 PE ”R och andre död: ade. då. ej "jga nika många, uran de logo ock utan. gher med käppar ihjäl en mycken- rligen hade de helt lätt kunnat om 1å ihjäl få mycket de orkat, emedan Duf- lå höllo et fådanrt ljud och forl i tråden, at kunde höra om något farligt var på fårde något folk flod i nägden; men atikillige gamle mån förfåkrade mig, det de ej våga= gZ, at få i mörkret gå under de trån, där ufvoi na futo, >, emedan hela natten Lr: af de- s myc cenhet och tyngd den ena tjocka ochsun= - grenen efter den andra bröts af och föll ned; vill ae hade varit i flånd, ar fkada. en | månn ika, fom råkat komma dårför NTE da Rn "Vid PR en RA , ell e r håp 5 Ha dr fel denna obelkrifveliga m KONER Dufvoi fvunnit från Penfylvanien och Ny råttade en då til Pl hiladelphia a an om I De ,Capitaine vid namn Anwies, och efte Hyr er re. Sj jöfarande , ar de råkat frällen ute Sd Jafv. i nlka mil: varit. d vertåc 4 pA | er med bara döda Dufvor af Esa ages | ) BN 2 NN VS n = > Vv . Å Pr 4 , ÅA Nr fnåglopp blifvit förledda ut til GT AR å an- tingen at mörker vid. påföljande natt, eller af rnatthet fatt fig hed på vattnet, och Tåledes' dar åndat deras refa. Efter den tiden f al: ej 'i i Penz-” fylvanien blifvit fedd en få 4 förfärlig Oe; HR Rutor Aa Vs ed få EE bitter dé åldres berätrelfe har ud geftrrgg uti början af F I månad ankomt HE EL fylvanien och nya Jerfey åt O een lika otali Börge af dä: Dior Tu en. 0 od omMralta > om icke en: förre, Äfven vifste , urgamla Mån, förtålja . at de + där SAK, flera AR BNAR gån= gor. deras. lifstid fedt hår en. fådan hifkelig mye- kenhet håraf; oc och deras. Pösjldar hafva Mara fagt. för dem, ar det famma håndt. några: gingor under, deras lefnad , få at TR och; ibland Aer förr bi löpa imellan hvart fådant gi ek beföls a Dufvor. AC VR id FAP ÖR SÄNSN Hifir) fr Carola Dp. TR jan ER Om Vintern är 1207, fom varit den ftrån- galte Vinter man vet af Carolina, fedan den af Föröpect blef bebodd , har åfve 0 en få fafelig. mängd af deffe Duvor ibAtnnit fig i Carolina och Oo | HA de” o tveka a akbälbe, af ola. nämnas. Fä Irbe fr SRA Jab han: under fir viltande i an varit fedan år 1710, på e ågen imellan N ya York Lang, deffa Dufvor diskom- ovan] lig myckenhet, at för 2 el- nå ögo förbi hans hus, kunde för (gr | utan hEck få Rn hj NEN je då AN uti någon mångd. up. ifrån lander & år tvåggehanda: förft, då Kt på Ek-ål ön och annan frukt isätiner fig flas, få ar födan ej råcker til för dem a mr fedan 2:0. och förnåmligaft , når någon ovan= läpåtapie | inter ihed ymnig och långe liggande nöÖ råkar. Sa infalla på deras vanliga Vinter-= hems HN | vert åcker markén, och gör, at de ej mera di ir KE nötterne , med andra frön och frukter, fom de annars den tiden hafva til deras uppehälle : då nåd-= as del mna deffa orter och föka ned å at; hafkan- E 3 ter , där r Vintrarna altid afhafs-luften 3 åro lindri- 0 "gare; upt brktigme Doéor Col: ef årikildra & gangor, dock oh ; på Lö kr | ikät. dör få taltika Hedra erna .dår. de annars måft om Vintern vi= til Sommas oömma til ke ållonen och Bok= Fö aa RE E > - - - SR LJ | i Är ER : Vä RESER EN SAR 8 i I 4 LON a 4 CC 284 1759. Of No gare, och marken mera och fnärare bar, Förf renheten har vilt, at bågge deffe omftåndighet é d 4 K I RK ”& - $ ” å od - 7 - åro i ftånd, at jaga dem hi fakat och granfkat alla. Ö j ; FN (INR fr ÖRA. VS FEAR VM SglallR SNERGr A ET $ ; man efter deras bårtgång nåftan ogörligen kunnat mera finna et ällon ifk VG | PRINT RN RR NOR + 0 Afvenledes förfåkrade utgamle Mån, at i de- Mr j - år? med mera. Jag hade ock på min refa til och uti Canada öntkeligt tilfålle, ar blifva underråts tad om detta alt; Hvilket nu korrteligen följer. så Mässor PR OO Nov. Dec. 285 r 1749 vid flutet af Junii må-” Engelfka Colonier , och kom a genom de ådemarker , fom gar, Kök jag dår (& deffa Dufvor uti tal Dee ungar voro nu utflugne, NG ransvårda -Myckenheten förmör- ans upi luften, Somligflåds voro trån AS bon. De ofs hår mötande Franfofer n en myckenhet , och meddelte åfven rundel eligen åt ofs. Deffe Dufvor höllo et arkt fulande och hvinande hela natten, S ex ke fn tråden fulla, at en hade fvårt at få hr ja klan ro och fömn för deras ouphörliga buller. Vi hörde hår i' ödemarkerne om nåtterne flarkafte lugn ftora trån falla i fkogen omkull, fom då om tyfta natten törorfakade et grufveligt brak : Så detta torde med fannolikhet tå tilfkritvas gle le enhet LR Oe LR deras vana i j för flor myck fFåRN Sr SNRA vas, dra mera år de 1 de Walon ör min Americanika Refa. De vidare anmårknin- ar, » fom jag under mir viftande i Norra America, e i Canada , i ödemarkerne i de Engelfke ny- en och i Villarnas land hade tilfälle at öra ( sva Oeconomie och letnads art, åro defle td euppebilja fig hela Sommaren uti RAR i ole rigg hafva de fina bön uti alla de ftora vil- Ja f(kogar och ödemarker, fom dår til öfverflöd nå: a och Franfka nybyggen från | ch fom til en for del beflå af tjocka bv ra de någon gång från tråden lyftade ; dår ingen månnifka bor. och dit tållan | DONE Vg MS NG ; a Å , 286. 1759. OM. Nov någon kommer. Når hågon om Som genom deffe fkogar, kan han blifva förfkråc Ne at Norr. TS råa BE a RA cc Uti de fkogar, dår några Nybyggen åro i någden, eller. dår landet år bebodt; fes endaft några få. Och alt fom landet blifver aF Folk up- odladt, Aytta Dufvorna fg undan långre in i öde- markerne, Orfaken lårer vara dels den ofred de=s ras bon och ungar hafva af gåflar; dels den ofå- kerhet de: fjeltva lefva uti, i det de dageligen Ikjutas ihjäl af folket, dels ock at Svinen en itor - ö del af året delar tödan med dem, ct De göra fina bor uti höga trån, få löf- fom batr- trån : ofta finnas 40 eller 50 bon uti et ers ma NL Lö OL SR da Ar Aa eg Det förfåkrades af flera, åt de hafva 2 kuls Tr Var SOmmMAla oo s T HUR SR K UN Rd [| JT | | | VÄ SCR 0 RN dä Sy ; i by NEG NN Marken år på de ftållen ; dår de i ymnoghet hafva deras bon, ofta få öfvertåckt af deras tråck; at den ligger dår til eri eller pär fots tjocklek. = — hn Villarne eller Indianerhe i Norra America | plåga den tiden, når deffe Dufvor antingen Leg 'va (ma ungar ; fom e jkunna fly / elle Fäöda dem, ej heller tillå= "ar göra der, töregifvandes Må lära e en ftor oBarmhertighet emot des + fom då Ikulle nödgas fvålta ihjäl af Eranfolerha beråttade mig, det året gått ut, itanka at fkjuta oå- larne hafva. kör : med godo i e ögörligen kunnat tåla. Ca ada år mått öfver alt brukeligt, at. lrångar och gåffar utfpana; hvar Dufvorna ina bon; och få fnart ungarna blifva ine ftora, at de kunna flyga, tagas de ur boet och ras hem til gården, där de fedan uti tjen- mycket få gen hel kårt, fåat, om de 0 ock flippa ut, de ån- Ae | AH ga bärt. Sådana hembragta; ungar a ene, trifvas vål, blifva tåmmeligen tama, - och taga i inom kärttid "då de vål tollras, anfen- På 18 fäfekemmandet et Sa vållmas in > rg d fila Nr Ma Hvälja Hede Dufkor Följändesruk Från ” äv Rödblovämiga a EA delfé: Blif: NG St denare lä fe åt Norr: oc S TA pericanjke Almen; deffe blifva mög: a bl ale, början eller midt uti Juniti do | mås || ocli hrätradt dem ifrån et få old förena: liga rum. med flit matas och gådas någon. tidg, - famt fedan flagtas och åtas; Åt Vara om dem få krare; klippes gemenligen den eta vin- i en, Är sng vil AE 1 den orung de Alger vä 'enfylVanien mögna i flutet af Mpas men, äGdaA men långre Norr något senare. Når vi under relanidet genom ödemarkerne imellan . Vba- ny och Canada fkuro up några af de Dufvor lan, ; foferne dår fkuto och ofs meddelade; var deras. PR kråfva gemenligen full med Almfrön; LR Mulbår : deffe mogna i "Penlylvanien. vid 3 början af Junii månad n. tt. och ålfkas nåftan mer ån alt annat af deffa Dufvor. Jag mårkte, kd under : mit viftande år 1750 på filtnäåmnde ort, at få fnart Mulbåren blefvo mogna, infann fig. flrax en myckenket af Dufvörna. Om något Mulbårs- tråd fans vildt uti fkogen; / SS fåg man det gemen- ligen denna tiden upfyldt med Dufvor, fom åto up bären. De gjorde mig ofta mycken förtret, ty om jag upfökt något Mulbårsträd i fkogen, i tan= ka at dåraf få frön då båren blefvo mogne, och Tfedan ej noga paflade up famma tid, få ;edde ges menligen, at deffle Dutvor hade imedlertid varit få flitige med plåckningen, at vid min ankomft til trådet nåppeligen et enda” bår mera var dår qvar. Om man fköt ihjäl några af den, flågo vål de öfrige til fkogs litet. därifrån; a men "konimo ep ter några få minuter tilbaka igen til famma | Mul- bå: rstrås få aten, fom var åg paret dy trån, ej hade: fvart; 'at dageligen. ER filräekeNge fköna lekar få långe Mulbåren-varade. Ren i De åta alla flags Sådes - arter. , Mayfen olalt d undantagen, . fom. får. vara' i fred och orörd a dem 7; fält hän: dåremot. har andra fiender. Jag. märkte, atide i (ynnener hade begårelle til kä I jande Sådes-flag :. RE Mu ag Alo dör. dock ej med rd begå het, utan Inarare i brift af något mera vållmakan- FU. I deffe Dufvor om Sommaren. 3: då or moget Hvete- land, fatt fig rit kräfvan full at Elvete, Lå ä= a et fom nu nyfs nåmdes , fom ock el- allig annan årfarenhet; > Så fnart blifv mkt, Kulta. figi i gruf- ckar på dem, och tulla a anfenligt. å Skäbyt eller ftack på åkren, in- a de fig åtven, och taga en alt för dryg tion- "öm ide fönarardg rada, Når Hvetet om hö- ÄN I öv och ej allenaft plåeka bårt de: korn; fom l oa Mer ellér mitidre upi dagen; utan påta ock on mn Vie kommit a at 088 Splle kostaene leg fö re blie : art, åf ven öm Rågen, gemenligen KR ren SÅR Vä I Vi de Migommars tiden often q gamla fty- a fe Vor fmogs EN Bö: irfåkråde mig, det de med egna Esgård > gifvir up ifran fig genom mun firilföre né nedfvålgt, farit fedan i Hve- et VE desks behageliga fe råtter, (ön nyfs utlås, flå de i ftarka fvårmar ned på åker- Bobwilé tycka de övk NN om, och taga dåraf en dryg tionde. Bohvetet blifver moget w ti. Penfylvanien midt uti Sept: m månad, ft: VER Båren af Likar-äré. (Nyfla) å åta de ok mycs ket begärligt; Delle blifva mogne uri Penfylva- nien i September. I Canada våxer detta i trå ej: | Ek-ållon. De måfta fogar i 1 Nola: EE ; beftå af Ek, af hvilket trå-flag dår gifvas. fiera at- Ck, hvaraf de flåfte merendels hvart år hafva en myckenhet Allon, fom om Höåften nedfalla i få- dan ymnighet , at marken ibland under Ekarna > är öfvertäekt dårafrriken tvårhands högd, och mes ra: Deffe tjena til mat tår mångahanda SR och foglar, fom för Ickornar af fera flag y Skogs- Möts, villa Dufvor, m. my utom ag at på de af Europeer. bebodde ftällen göra deffe en, ftor del af äret Svinens: måtta föda. Etter deffa Ållon komma til Penfylvar ien och de andra Engels fka Provincier fomliga år de oråkneliga (karar, af Villa Dufvor, hvarom förut år tair. Deffe Ala lon blifva i oPenfylvanien och andra orter i Norra Ameriea mogna i Äeptagt ochde; föl jande Månader, 4 bärivsale RAA | deffa trån finnes i Canada et ilort öfvet "Nåd; men långre til Söder våxa de nagot fparfamma- je: Nötterha blilva mögna i Cahäda midt i i Se Bok» nötter [maka dög dk gäl val "Al 4 A Ä ptember Månad. Deffe tillika med Ek - ällo- i | rien åror hela fena Höften, och all Vintern, famt en ftor del åf Våren, Dufvoras 8 Er Och | ,målfta uppehålle, dä ; pd $ Ut. i "sp efla upråknade hålla de EN til bäda Aras ER jön och h Dä ar de Hard Är vor - gerna åta, 3 ARE Or i iska na uti Nor | America. våxande til ftörfta mycken- Ve å ganfka många frållen ; i fynnerhet lån» in i landet, göra Ekar, Almar, Bokar och | en rödblom oe ,önnen nåftan allena all fkogen, SNR får tillågga s. Salunda fes, huru den; allvife SKA APAREN åfven vid deffa Foglar få villigen inråttat, ftorleken af mat-korgen efter | kenheten af der PORRnAr a fam dåraf Bal haf= j or 1/7 CM SR i & kasa uppehålle. = he Än haj jag enn at så hafva « en Tyne ma för en fådan jord, fom år utblandad med myckert kokfalr 3 anten då denna jorden tjenar > dem wil föda , blles. fom en krydda, eller at båt= tre utblanda maten, eller til låkedom. Vid Salt= i; kållorna uti O nondaga hos Iroquoirne, dår jor- den år tå flarkt v upfyld med kokfalt, at öh uckols 1 ftark torrka blir dåraf aldeles öfverdragen och fnö-hvit fom af rimfroft, få at ock inga ärter kun- dår våxa, fåg jag med förundran uti Augufti m: a 1750, buru begårliga « deffe Dufvor voro efter famma jord. Dei Onondago boende Villar hade by ygt fi Bg, kojor vid fidorne af detta Salt - fål- RS på de faltfulla frållen upfatt fluttande nåt med ct Möre dårifrån til kojan, dåri de futo: lår I Båckrals I komino at åta denna falca muyllen, och gingo under nåten, drog Villen på råden, och fålde nåten öfver dem, då han fålunda 4 På en gäng kunde få hela hopen: ibland då de kom- 13 mo mo i å fark myckenhet , at en då åppeligen låg til marken för dem, fann Villen rådligare at bru=" ka Byffla, då han i et enda fkått med hagel kunde” under ftundom döda so och flere3. få a ar degug var en drågtig födekrok,. br |: HR AF Deffa Villa Dufvor flyga på! i fägnroa fr rt andra Dufvor: de hafva den fed; at flrax efter det de fatt fig i'et tråd eller” på någor annat Er | 16) GiPra de er t klappande med vingarna, det fom-' b lige fåga fke til den åndan, at'ock de andre måge fåtta fig, De åro ibland nog fkygga, enkanner=e. ligen-de gamle, fame då de hafva tilråckelig för da; dårföre når en vil fkjuta dem, bör en gå hit och dit om kring demrdår de fitta på marken, lika fom man ej. f2 2ge dem,:..då. åro de. ic ef Adda och flyga icke få fnart up. 2 Uti de fora (kogar i "Canada VÄrblifva de i ånda til flutet af Augulfti eller början. af Septem- ber n. ft., det år, til defs at Såden blir INpergadg en fror del qvarblifver dock til fena Höåft jå frön kommer, fom omfi der ja är dem all bårt; ty fom deras FIDE föda beftår då af Bkriå ållon, Bok-nötter och andra träns bår och från, Oo "och . deffe at fnån, blitva nedgömde,; 7 i nédgas den sti na'deffa Brter. och begifva ig långre til'$ + SUCÉ: dår marken hela" Vintern år bar. Ej en enda af dem blifver i qvar öfver Vintern i Canada: utar i vintra.då gemenligen i de ftora fkogarna hos IG. ä zois, hvilka bo ungefår under famma Polhögd LJ fom Penfylvar lien" och Virginien. "De tåga ej I gerna fit flråckande ned mot Hats- kanten, dår landet af Engelsmånnerne å år upodladt och fkoge 4 f mycket bårthuggen, emedan de dår dels” ej va , 0& Vv ilråckelig föda, dala underkafta,.fig sar af den. "myckenhet af folk och yttar, (om dår åro, blitva dödade; utan de hålla hållre til i « e t jocka och flora fkogar långre in andet, dår på flera mil ingen Månhifka bor. en a något år få hånder, at på deffa ftållen mifsv svåxt på Ek-ållon och annan för dem tjen- da, eller en ovanlig vinter infaller med ftark rhöljer marken til någon tjocklek, då g åmna deffa/fina vanliga vinterqvarter, ka ned åt Hafs-kanten til de Engeltka ny- en; och då år det; fom de i få hilkeliga fto- rårmar infinna fig i i Penlylvanien; men få fnart våderleken åndrar fig litet och blitver blidare, be- gifva de fig. tilbaka up in i landet, Hår förblifva de til Vi aren, då fnön går bårt. 2 ; SOA (öm det om Våren mer och mer pe med fnöns bårtlmåltande, få flytta deffe Dufvor fig nårmare och Rårmare” til Noörr;' och då Nor- ra Canada blir dårifrån fri, fom gemenligen fker Fötter af A pril eller början af Maji, anlånda åf- ven desfe « dit, och börja dår paras, bygga, vår- DE ågg> I kläcka ut ungar, Yr — Franfoferne i i Canada, fom hvart EN en myckenhet af deffas t ungar lefvande, dem. de fe- Noy. Dec. 203. dan uj mma hemma, hafva gjort fig mycken möda, a t göra . dem aldeles tama; men det 1 f. RON rått; lyckas. Det ar, mycket latt ,.& de hålla | hus, at, fa dem få tama, ar dé We kom ;h taga maten ur handen, famt tyckas vara. få fpaka for | någon | hemtamd Dutva; men få I Nart.e på r.dem ut, gå nåppeligen några få FR daga ga fd innan. de flyga bärt til SR utan 3 5 Ra nöd at åt mera komma tilbaka. Dock förfåkrs at en och annan hatt deraf å tama, fom andre hem" tamde Dufvor, ha kantad NOA Sö z > Som de flyga i ganlka ora fåckar, och hål- la fig tått til hvarandra, antingen de flyga eller fitta på marken och i tråden; få: gifves ej någon få ufel Skytt, fom vid fådana tilfållen kunde + fkjuta mitte. Flere beråttade mig, at:en Man, fom bodde uti Skeneftady imellan Albany och Öfverfte Jomnsons gård ; hade uti 2:netfkott med hagel dödat 150 ftycken ; och uti Canad: fkal man haft flera exempel därpå, aret enda ikott nedlagt a 3ohårafrkv ot Rd 2 ONE V Deras kött år en delice, fom Såppellgan ef tergitver nagot Fogel-kört i vålfmaklighet , i fyn=! « nerhet då en får af de yngre Dufvor. ' Den ftore Franfke Amiralen Marquis DE La GALISSONIERE, fom uti djup infgt i hvarjehan- da veten(kaper, men i fynnerhet uti Natural-Hi- fiorien och defs befråmjande, ej haft eller hafver manga defs likar,, och fom vid min ankomftt til Canada förvaltade dår General Gouverneurs fyls- lan, beråttade mig , av han en gång förr fört med fig dårifrån til Frankrike åtfkilliga af deffa Duf>- - vor letvande, dem han flåpt låfa i Franfka fko- garna: Han hade nu igen låtit famla en myckens het Icfvande håraf, dem han uti ftora burar förde . om bhölten 1749 med fig öfverstil Ft rankrike ysdR > e Sak RR EE 3 UM MR NA Se | 0 fl klan on dår vid lycklig framkomft låta flyga bärt til iko= garna, på det denne vackre och nyttige Ameri= cauifke afvel åtven mi å tte fortplangas i Europa. / No EMRRADE RAN Ad rn fkrifter, nåmligen P. DE CHAR- de la Nouvelle France T.V.p. 251, SS Modern Hifiory Vol, HU p. 440. 4 s RA the Language of America PAOK ck lere kommit at tala något hår dock t) haft. tilfälle. at fe; de nu a Atmiaftong. a någor. Se! f Ärla 14 kn bara Ren-fö ag kånnan- RE 1 j A i k Md ; -. jÅ ÖR å SM 6 "Al bo | : än ARB NU VER | ER OH SMALA: och ot, K - Få sd le fs MR VR + ; (3 2 Lä h ja Dp | a 2 FA ROV SN a ve gg HN ; j 4 på » S få nd a i y i i R AR 4 vå i i a SA ; | oe sk d TE rr ; ; | ; d - FE - Ej c oc NILS GISSI ; NR : SR ind i KIA BE a RR | Ke AE JAR AN ; Fr Dr a vn 4, v Ir Lä ban pa äl rg HR RR + FE fer 6. aker Br iSyds ww äftra delen af Juckasjerfvi Förfamling i Torne Lapp- n mark, "en fjukdom ibland Renarna, fom >» hvilken federmera utfpridt figi hela Tor- pm nark , och har förorfakat Invaånarena få day at månge ibland dem, fom tilförene mögne, hafva genom förluften af deras redbara egendom, fom 3 år Ren-hiorden, blif: ng, öfver 100 Perfoner mått yttra bårt, k törre delen gifvit fig til Nozige ; at dår IN Tr töda Ld ar ne AE 9 om dela a ; nu i suppbrrdan a kallas Radock - tauta eler Radock« idgats gripa til tiggare- itafven. ft utar Jfuckasjerfvi För- föda fi ig med PE i älom we inney ran bappmar i vilitationer å år befunnery vr Hvad pik sele ukdomens artidek Belkaffen- i väPaf RÅR AN dn vn at Menka Rh ifjuka å år Calder en och den famma , med den Bolkaps- och Håfte-fjuka, om år 1750 och 1751 genom (mitta kom ifrån Nori- ini Jemtland, famt fedan utbredde fig i Me- delpad och Ångern manland, ag. hade: då tilfålley at vål låra kånna henne, och förföka hvilka bote-: medel dåremot hade. lyckligafte verkan, . Dårtö= re , när Oeconomiz. Dire&euren 1 ba ;pmarken, Herr HELLANT, förledet år anmodade m g om råd och hjelp em” denna fvåra Ren- fjukdonr, TN gaf jag honom följande Befkrifning och underråt- telfe > .och har federmera, hörtyvat. de hår före- flagne medel. Fa Ta. god verkan | på Renarna,” fom på annan Bofkap.s = 2 fås nål Jag år, nåt GUDSs hjelp.;.förviffa id, Jat a RK lregtörs vä hvilka de hår förefkrefne: döde. bru- kas, (kola blifva frifka ; fat, om de. allmånt bru- : kidet , at fmittan ulke fart uphöra, hvilken el» jeft hotar åt ödelågga Lappmarken. Vårt hår: vid år, ar ehuru ringa och" enfaldiga Låke-t aedlen åre, år dock ej tilgång på dem alla i fjelfva Lapp- marken, Däårföre vore til önfkånde, ar Höga Öt- verheren ville ofördröjeligen upfånda til. "Torne , et förrad af.de angelågnafteagfont Sunde gratis ut- l delas åt den fattiga Lupp + Allmogen: Lappmar- . kena, fom; eljett tha; fara, förejåna väldå S ER srdal Skaher och omvårdnad, a FEL 2 i oc "a är rande på KAdepåa So myr vattenaktig fnor rinner at nås flemmig och bångande 3 munnen Så amt. mörk - blå flåckar,. fom» med tand - gården. utan. och innan, i (Ran , lie a Krea: Ya | y 4 usd adium. Köilitgken Når hakan t RR SN SS . blifva ch SA rt IE a blåv AE och var oarna blifva. jeg RR SAR ran dem, ög fört Håraf: anis ÄR : Iefver och andra inällvör fvarta, rör brand, lungorne ruttnade och förtårde: er het EA Eve hvita fmå Åfcarides finnas de fördårfvade i inmåten, la ä Mr kr ar kreaturens. fammanvi- | la re ir ad AEG fm förfte en ock ig örd Å fö de Krog RR fr Dår före bör boil en Fe fkild-före- KN Rd flå 298 | | 3 de fjuka, och en annan et len fri tå hjorden, åfven fom de fjuka och fr ika "böra vara fr ånftångde i i årfkilda: igar: åfven fmittas de dår- af, ar de frifke: lukta pik Ack vrågk efter | Ån bjule. Swe RO TE "Sjukdomen til fin art och PN SP RRAR L én ätenda fmittfam Feber, fom fkåmmer bloden at den blir heit fvart och förbrånd, famt fördårf= var med fin Slang orerar fe alla. inålfvorna och körrer, er få j Medel ar fel ST Köla É Man röker med fmå eldar rundt om Ren- ftiga ar Entis eller Granris, Vide- NM och (YRKES = Gran- och Tall: komst varberg Len fara NART kssälbigt mårkes f ul hålles äv afftångdr uti en fårfkild fliga från de frifka, FR Ingalunda bår den, fom anfar de f£ 'juka kreas turen, hafva lof at anfa de frifka, för f(mittans und= vikande, och bör den, fom anfär de: fjuka, vålt tvåtta / fig och råka håndren med Enris, få ar den tjukliga In. je at Dår de fi juka flått och flåpt tråck eller pink, bök €J de fn ka få TG i PTL Där fmittan flagit nå. MN Häl dö0:, för ét med hud och kött o adt djupt nedergråtvas och öfver höljas affides, at de ej tläpas öfver vågar - och platfar ; där de. Jura fkola fgcligen fram, 4 ryka, ; ; od NN VN Det vore: ock. ganfka i ötdelaktig gta at. hafva vågor tilshands ar fmörja. kreaturen med om. mus len och nåsbårorna mornar och :aftnar syls €X. i ran Båfvergåll; etern; och Hvitlék, et af hvärtdera, kroffar det fönder och d liter 'Smér til en falfva, tager dårat ;t och fmörjer på nofen och mulan, Der la en. jan. Acetofa; Svin-fyre rot, Lapa: hum acutum; Ene-ved famt. Enesris, .och nåt | baren Blåbår och Lingon, faröt Enbår, : vi 1 fönderf(kåras och kokas i pF vil - ak an Deco NR 3 hvarmed man med en riva ER RN för de skill EN ; RH Så (nare man fer fåkra tecken, ar Ne = år fmictadt uti förfta Sta io, bör mån öpna någon | der på halfen; at aftappa et och et haift qvarter,; til et halfitop, blod, alt efter florleken: födån purgera: "Sedermera brukas dagen därpå er ib qvåll och morgon af följande Pulver. LR är ag 2 qvintin oluttrad Saltpeter: ; KR kö z gvintin R Vinften. Nl AT 2 dvintin Camphert:' AA | Blanda ch gör til pulfver för € en Dofis, fo fom ön gif är far bar efter dennå mbtlode aldrig behöft in än 3, högft 4, Dofes för hvart fjukt kreatur, innan fi Malone blifvit öfvervunnen.. Utan Pur- gAtlöH leka med detta Pulver ras! NL ock byen KEN ISynDa farlöot; | 4 il ( var tilfälle ac fkaffa fig fådant, kan taga" ; ingifres en fars Eng slkr Salt uti vatten uplött: + man tåger 4 als lod til en fullkomlig Bolis — 30 -ooTillikaoeh dårj jämte (nl indölk aktas på mun Hens fvarthet och orenlighet. Bätt nyttj as hår ti fuden lag af Syre-blad, fyrliga Bår ; eller fade Ren-måfla; eller Islävds- måla; fom fins på a Fjäll-moar, uti hvilken man uplåfer oluttrad: äl | | ; peter, en nåfva på hvar kanna Lag eller Decoé, öch gnider med en flarfva tandgården, tungan öch gommen qvålloch morgon. I britt af. nåmnde medel tages En-ris och Gran-ris, fom kokas,. och uplöfes dåruri Köks- falt; ät vyallea io pestl munry nen med; Pål or SN 2 pa ba De kreatur, fom åro varar in i ära ; tån sr då ar munnen år full med fvarta flåckar, fvertning mår kes på håren, och var utur nåfan ock Ögonen; fordra ftarkare artis och tiltagfenhet, Då målte man tilgripa flitiga kokningar af pre : Tag barken af Hågg och Rönn famt lingg et göpen af hvardera fönderfkurne; och koka i et par kaännör vatten, "blanda la en nåtva Saltpe= ter och håll uti kréaturet 2 ftop qvåll och mor- gon, jämte en Dofis af förenåmnde Pulver med Camphert, och rena munen. Rigg med: föres Hämnde fäkola göm hc OM , Åderlåtbing lÄver nu flsrtn Faadé litet (Cd E faft der I få aldeles olikat Hift - kreatur De "fot" åro komné få långts at i Vånded i igen ar åta, famt gå och a SE båt ät NET I | Sä ke och BERN Afädeg LÄ ER + TE a OR RAT SON rn NN YT" rt NS od I OR 3 fom förlpecies Lapathi, 2 det Ia : åfven med fyrliga Bår, fo klbgksr «Tvål uplött i i famma De- innen god, 2:ne fkedblad TTT AG ; eller Bofkaps-Theriak et 4 lod år C fervativ i i förfta börj jan af fmittan, En har ock funnit god förmoa och förvar- er (ENN än då fördel: Må Ren kreaturet. in. 4 eller F ET Salt uti vatten, för at hålla hf? SKE Np fedan tages, våt af Ögon; nåfa eller en på et: fjukt. kreatur; fom har deffa våt- ökade oct | vål mogna af. fjukdomen, På a hyels och fkår vid låret em liten rifpa : V en, c och binder famma hvel dåruti falt; ir fmittadt, och & Bär hel fåkert Sö | 3 veckor : De fre Er fritt å vu eh h i fynnerhet Vattenfyra, i Her- é sanbår ; Vinbår, fom kroffas ; stil Decoé&en, få blir dåraf en eg Sir at fe med. en äär sed | "t eg grn Lués. Boum med lås RN l wF p Fföndet på. ÅA STING Gen Tab; 6 pg 0 år LR || FH och flatt (depreffum), fan Åg fpetbio E oc io Tog fon En mc, SS | We ; 2 ing & ; i i å SR 00 EK fen. Pannan nagot far. ronen gat tå flata och ligga platt til hufvudet: meatus atl-' ditorius vidlöftig och krångligt "EW | = Ögonen tyckas vara: nog. fmå: deras fålking år f sdän fom på Kattor3 nermligeni de ng gal ; fom på genom ögorens bågge vråar, löpa nåftan i iHorf vid Nös-fperfen, oc formera 'crura at én trian> Je Fö Fk a på os IM ny en Ne Mun med et rätt öck något dj jupt. Pe oc gi sl med fmå men döck både fynliga öch "kännbara famt fafttagande hvaffa taggar, fot luta inåt - Ag va Ch | fa kringftrödde; men ej ja agN hör: värt til jar hrtahde midt på tungahy ; fom. på Kart: Framtånderne 6 både uppe ck ör Vag 'och nötte , famt tätt til hvarant ra fit crans de: »de ytcerfte å åra "ftörft; + LÄ — 8lit- eller Horn- tånderne (canihi) krökte, I las g6> ftarke och lg AG FN a 1 i > Å z pår Vt h ( ohh k i 1 Å j H $ I ARSA NR ge ; NE ; of 4 SG | Å Na fyr ge Ny RNA N an å v 'N i Sr Ny fö . S ” sa för 8 åfver-kåken 4 på hvar fida: förre [pets och enkel: den tre e flörtt och högt, och har 3 olika utfkoött, af hvil Ierfta ög : i anfeende til Gn bredare lida fit- | i på ge i kåken: dåremot den fjerde eller r på tvåran, år mindre ån den tredje, od — I heder-kåket 8 åto $ äl hvilka ia, M iråkollé -åro lika de 3 fråmfte i åfver-kåken; men den fem- ja MOS Sv enkel; och har et klotlike . of ur ud; ; . A 4 Fr & i RTR RR ESRI Få ; j jär al 4 ja ling öd ch i: Haken. ålar var fa na något ftor af våder och annat innehåll: = > > Bönen kårta och lång- håtige. nd > Fötterna ludha under; hed GR Tina $ både på fram: och | bak- fötterna; fom -älla åro håftade ihop med Kvarandra; och til halfs 32 et fin-ludit fkinn. OM hålbt t ftyfvå hår: Kl Spönefn cylindrifk ; fåmmelig lång ; tjock och yfvig, dock tyckes han något fmalpa möt ändan; sv ytterfte år minft fpers och enkel:. den nåfte a det meds- | hl ar tvånne men olika utfkott med” en dald Elers bökslende; ill färgen ti ljufa; > ej f des | rokota eller hvaffa; och dragas ej tilbåkarg- om attefis3 dock mått fkylda af krökota och + EN EOS 2 Tedtanar en Herre SAM MOR EG brak (flon)' Njufar are på! alfen To RNA Rå SR SAN R AO JR på öronen, eller b lek - "brun. Svart. på fvantfen, "mörk alt på på ändan, KR Hvit rundt ikring/ munnen, och :på& unders föllen få långt fom tånderna råcka; bl 5 rn ; fkinn har jago fedt någor enda; 'hvarpå detta hvira, 4 gått förbi kåft - krokarna något ned på halfens Botnen eller det mjuka lurfvet nåft intil hule ; > år ljuft brun -blackot; men de långa hårenis (var rogbrhs tjocka midt Pårr fperfa fig til åBdAm; gen blifva innérft fmala och ljula, 7 CDA, Lefnåds»= arten är at ar Djuret fåno både fs före vidåar och båckar, får deles då (kina 'dugay nåmligen om: höften, få ock mot våren Vid 'fors- far. I magen fants. intet ahnat ån fkalo EGR af kråttor , Jämte: en rödaktig; chyrhus af fd råmm, hvaraf en hop ånnu funnos | ela, | ie : ar Iran vid uker af Macko ÄR TREE men I hafva mycker FAR 7 E RR år oanfenlig. och Wal Få varde d så kän vål dra j 2 | SEEN va rd PS 187 oc ft jen var jö od. rg st Lä äs sden Te an 'nofen äl FE 0 DR tt Til ändar af baktöttr mark HS FN anvölen ifran det tf bakarfte af rd "ofte sHeNio FREE SPE vm 4 rå Åh i 2 : a = Från rofen til inra Sgonyråen. RR RN ll Aa SKARA LE ERE t- el a SR ERE 4. 4. id e kallas Djuret. Måinck. 1 Bers d temet lårer der tå heta JR eb Mas, möfl Stäm är Qvilfoll DES år särar, NR råtta ie meliner ; > men för öfrigt pallar ej: ihop med ; per til föderverla Nl ag har allenaft fedt (kin- net: ad ren. år dock dfåker om, at Djuret bårtils vas 0 be Ikrifv tä. därföre bör det blifva uptagir uti år RS | ne IC HL b SN Es GD NS Fe Y >» NR Fi JR RM A7490.4 — Stockholms s Okeratgi Pal- fegar. FR KG a kåreg KA Sken sg SER Hj äv LR ÖR SS sh ; ok x 6 SA es ket har nu får tiden ingen: fynnerlig (vå fed RR sw het, at nna en Pol- -högd få nårag fom Å det behöfves för [ONE eller at WE U2 Ofa LÖR LERA år '| årtz, Finnarna kalla det Ti ub= : an Stver de Djur, fom År värt KÄR " Ren WARGENTIN. I Jå . äg 306 Charta? ty en half minuts fel gör €j någon betydande fkill- nad på en vanlig Charta. Större noghet vore nös su pie å MA - & ER SR é pp Jä 4 I ig | - Orten må kunna re rått på en Land + dig vid hamnar och Land- kånningar för de Sjös farande: Men på et Obfervatorium år angelå= et, at veta Pol-högden i det aldranogafte och . inom fjelfva Secunden : ty månge af de Obferva- tioner dår göras ,, kunna ej rått nyttjas, om icke Poöl-högden år bekant: SÄUSAR At komma til få ftör boghet, fordras fört. et godt Inftrument. :Seéteurerat 10 eller 12 fots” Radits, åro de båtte, om man vil uttorfka Pola högden genom Stjernor, fom gå nåra Zenith: ty med detta Inftruthent kan man fåka inom fecun- den. Dårnått tjäna Maral-Quadranter,af 5, 5 eller flera fots Radius, Man kan vål med dem 1å felt på et par fecunder, men de åro dock få vida båttre hårtil ; ån Se&eurer, at med. dem kunna obferve- > ras få vål Solens, fom Hera Stjernors middags-= hågder ; famt i fynnerhet Pol-Stjernörnas högder både uti öfre och nedre Culminationen. I britt af - defla dyrbara redfkaper, måfte man nöja fig med: PIE ae . "TRE ale a wie rörliga Quadranter, föm hålla 3 fot eller något > Mer i Radius. Sådane åro nu för tiden brakte til få ftor fällkomlighet; ar man med dem kan tråffa högden inom 4 eller 5 fecunder. Til når mare vifshets århållande, uprepas Obfervationer= na flera gångor och med flera Stjernor, då mar har fkål at fördiksda., det SEN högden fkal finnas genom medium af alla Obfetvationerna; ty det är ej troligt, at de (må fel, fötn kunnat infmys ga fig vid fomliga Obfervationer, tfkola altid tal= la åt famma fida. Gemenligen råtta de hvats andra, dä SR NV «+ - Men med de bäfta Inftrumenter och Öbler. vatio | fn Pol-högden dock ej fltrax funnen: ty vid defs utråk ning fordras andra Data, fom k-åro underkaftade någon ovifshet. Dårföre år rådigt göra val af fådana flags Obfervationer, fom inft lid: 4 2 ovifshet. pu & Det vanligatte fåttet år, at taga Solens åfre nedre brådds Middags -högd; men det gif- ver ej de fåkrafte utflag. Ty fört å år, för dos lens ftarka fken och defs få kallade Lux erratica, fvårt at noga träffa Solens brådd : och om man träffar, » bör på dén obferverade hågden göras afr råkning för Solens halfva Diameter, fom vål Så beige nelig en noga beftåmd med ftora Tuber ; men n de til Quadranter låmpade Tuber', åro OCK förfikenbåten intygar, at Solens Diaz er rg ör efter utfeendet ftörre vinkel uti fmå, Å ora T uber, famt at jämvål mer och min- så mörkt glas gör mårkelig fkillnads få år man nåftan altid ofåker på 3 eller 4 fecunder, om So- lens Diameter, Äfven få flor, om icke ftörre ; ovilshet, år Solens Declination underkaftad, När ”RFärrd lå ges Refractionens obeftändighet, om | hvilken r tt nu fkal talas, fer man, ar Ö Obfervatio- ” ner på Solen ej kunna gifva Pol-hö den med full 'vifsher; nårmare ån på 15: eller 20 fecunder : Et fel, fom vål betyder föga uti Geographien, men t för r mycket - Aftronomién. FRE J Bör FS ä uti sö oh FÖL rådeligare, ar til detsa ändamål vå É ilja Stjernor: : ty deras högd år låttare at råka på une en , och de hafva i ingen mårkelig Diameter. Dörr fö: vål hårtils varit mycket O- Word dels för GR ernas felaktigheter , dels as 3 GR LS ÖR och Cataloger på Fix-Stjernorna. jäm 6 Zenith Obferverade. bögder, göras atråkning. ör ock för några (må: skikt RON länkad la för "åndringar, fom man på «deras Declinati nit. Men fedani Aftronomi' nu fått reda på so afvik: ningar, ar de til: ftårfta nogher: kunna beråknas brakte til for tullkomlighets 3 aBMman: RE | befynnerligen de ftörres, Declination, ler vise fare, ån om Solens, ; Pol- -högden DN ock d ter- mineras igenom de nårmare til Polerna bal gna fRjernor,; utan atoens veta deras Declination', i det deras högd Obferveras. en. och flamma natt, . både uti fra och nedra - Culminationen, då det kan tagas för afgjordr, at Declinationen ec på nå= bra timar mårkeligen åndrar fig: i medium "imellan de tvånne högderna borde åå Vara råtta Pol- hög. den. Denna Method vore utan genflår elle den f åkrafte, om icke Refraction hindrade. ad ån rd sk Men det är bekant, at mäslärhet Bryta. då ö på igenom vår luft-krets, få ar både Solen och Stjernorna fynas högre, ån de verkeligen åro , famt at denna Refractionen år ftörtt vid borizon- ten, men aftager (måningom, t på il defs han aldeles förfvinnervid Zenith. Därföré måtte 'på ålla utom Refrat ion, hvilket å är ganfka fvårt at göra med nog vifsher. eh ehuru ”Aftronomi gjorde fin pige ar bade i i6en om ”beorie och Rön beftåmma Rd fraCtions- ”vinkelens frorlek At hvar och en gifven högd ; återftår ännu några Secunders ovifshet, - fy nnerligen pålde; mindre. högder : och. det. for Lå vårft års finnes Refra&ionen intill famma, Hög 08 lika, utiol: ska luttens.befkat Fenhöbe, törre 4, a snö vårma 3. aret 9 Bod Baron CICkilod ån nåtshan år låg, > Föråndringarne åro ofta Tati -geÅeoch' olikh ten kan gå til en tolftedel af hela £ Karindddnkden hvilken” tolftedel utgör g ;S$ecu Hderspå de, Stjernor, fom åro-30- grader öf- ver horizc VAR -mentårorfakar ånnu ftörre åni=" ring'på de långres Herr DE LA CAILLE hår | gi 9 uti: defs Sol-Taflor , en Tabell, hvar- Kra at Öl ants blilthodpp" kunna råttas och mkas ; men Tabellen år inråtvad: efter luftens råndringar uti Franfka Climatet , och det årg k — ånnu fylleft: SG om PES na år Så a i jer Climater. i ON 4 E De årie YT har m Sår yvdt ed LSE hafva bar my | ken bar, / etho. der til Pol- -högders uttor (kande, fom ej ku 1e 'be- sd la på Refractionen : : famma Methoder 3 åro ej til förak åndes; men fom de taga för pifvit, ar Re- fractionen år altid den fämma uti lika högd, hvil- "ket dock ej få förhåller 0 kan” an el eller sd dem fö ärta fullt förtroende. SEK IT STR a, ko ' Jå AR ha b ä 6 Mu våt 2 Er EN -— ” ibbrad under då; 3 år: Pol- högdens. determine- nde Lå få a tor I noghet, fom ålkas. för et: Obfer= FN IN Probleme? Obfervatoriur Ssd tt fnart i ä 100 årg Köck: har haft rasar jo sAltsonomer; ; men man hade dår ånnu; ar 17446 Något at förbåttra, på Pol- högden. HiSär mycket rare BiFögenr jag mig, arii förfta förföket! haf= Ä at Stockholms ÖObfervartorii- Pol- -högd uti el noghet: fel Vore, Väla. om Jag tile en Vis den i der nårmatte. KG BE OA LÄRT st ; SS NR väg å äs sä: kär bär brukat en rörlig: dial fa AM Neetäsna Möts: Rad US Hg efter de nyafte för- Ne: öd båts ä SR 3 få är 4 ; $ RY j KA) k & i; HH va > Tuben vånd til 'FJedér: t dårifrån, til och med den från den 4 'Oé&tober fifledne , til och med den 23 ; båttringar ah med for fir af den »gelfka Infirument-makaren BirD. Jag har « på ej ånnu funnit något annat mårkeligt tel, ån at Interfe&tionen af hår-korfet i Micrometern ej | ”ftter precife i ceatro » hvaraf förorfakas en Error af 20,5 fecunder, fom genom vanliga verificatio. ner. blifvit utfökt, Detta fel kunde ock ganfka lått råttas; men emedan det fkullé förorfaka ti- dens utdrågt med nya: verificationer "och en få-. ge error, når den år vål kånd, har aldeles intet at betyda; få har jag lemnat honom' orörd, Af de hår ofvanföre nåninda Methoder til | 'ol-högders utforfkande, har jag valdt den, fom minft beror på Refra&tionen, AR 1 jag af; förfarenhet fått. anledning at målt mifstro. ph "har dårföre obferverat några Stjernors Middågs- högder,' fom uti åfra Culminationen gå nåra til Vårt Zenith, , och fortfarit dårmed i tre Månader, nåftan få ofts moln, blått eller alt för ftrång. köld ej hindrat. På det; jag tillika fkulle blifva ån vis- fare om TInfrrumentets Error, har jag under fam- ma tid tvånne gångor våndt om Quådranten. ds. ifamma Månad, var den horizontala eller orörliga 16 December, ftod hän til Norr; hvarefter han åter omvånides til "Söder. vå alla deff: a ftällnins ar har jag beflirat mig at, få noga mögeligt sta 0 K Filtar Quad rann uti fjelfva Moniähen. plano, NL Vid Pol-hågdens Nf he fengåe efter Obfer ryatior nerna har jag nyckjat naf Herr DE La Cars | LE, uti Dels, nl et gene . Fandame 4, -meddelta | — Caralogus erna och & efter : dets i famma Bok 0 MG i jo de ä | AN SRETg ö Ne XY ERA ; | 1 - i ; | Ne Må i bok ble / Sn RUTER vi I & 4 $ pA / i s at ken - j Mg Ci Päbeller, får hvar dag hufdlinat at Häl I mation i det nogafte, NN Ar did N R kl he CN RÅNE | - N u följer et utdrag af f j elfva (OBRvitiond a, hvarvid jag, för at undfly vidt yttighet, ute= len nar Tima och minut, då Oblerarionen, gjor» des, fom hår ej gör något til faken. "= Uti förfta nnen flår Stjernans obferberade diftance ifråa Zenith; I uti den andra, Stjernans utråknande De- K AKA 2 tion; och uti den fitta, den af Obferva- - | 3 elinatt RA vederbörlig utråkning, fundna Pol- an NT vid Obfervationen flår +, bör om år AR kisgulgen 4 "Öp: Å i är TN | Mer s Mberatiorbripd arga a Odhe bjölkrn 4 ngr Norr om Obferyvatorii Zenith. Til dets — obfervetade diftancer ifrån Zeni 2 - ra 2,6 — fecunder läggas, för Refra&tione EE. Kn å Zen. / Declinatio, Eol- bögd. p få ; en 8 O&. ? I SA ja nn 34405. äv 2 K gå äv Ve 4 61.34-4252.: $9:20:3 251 K w 2804 KISSE dy a $03030 29 = = 2.14. 2935 — 61.34. 42,8. J9.20.31,2 Pio > Nov. 2:14.2935 — 61.34-42,3; fj9.20. 307 pv denna Sti jerna i Decem | be . jade: paffera Zenit om dagen, kunde jag ej långre med Bågna fortfara, Genom Medwm af deffa 5 Obfervationer, blir Pol - högden $9 BO.ZTe Servatlioner på Stjerrian B Cal) oped a» Bylken "0 går Söder om O Ollfervatörit Zenith, För Re- sal Uf fra» ” rg 434 | sr INDY. Al Ba Pe SR 59:20:33 ELVA . SSE Sad + ra 16 415” fo TA De 0727 Rör $7,49:4255 +. 19:20.32,2 rt 11.30 26,8 + $7.49.4230, 59: 20:31,6 R - Rd 26,5 HJS749:42060 49:20:31 ,3 Ro SJan. a 31: 77 17:49.4155: 19.20: 3058 PÖRNG VR EIS. Esra f1.49.4154 AO. : Dent + = 1308, KT 4944153« 59. 20, 305 Addis Se Obfervärioner; & jr Po so 3 RN Sv ÅA NS på BR 0: Bg nd ES . | högden od rg FR VObieviligerr på Å Stjernan. ob. Caffiopee hvilken går Såder om Obferv atorii Zenith. ANC VE i &ionens ändring a ar 427 fecunder. | Dn, 4 08. um 7, 48, SR - $$. 12, 5659. 59:20:29 CO I8 0 ke 7483 FINS: I gp 92028, | FPGA a SFAI. 03 59.20.3355 ERE. SVE EM fn DG Lök ag :20.3154 > 4: 6:93 FK SIA3: MT: I9-20.3459 : OLA 6 $7,4 + ST:-LIITSf. 49. 20.345T RR SK RO CER 6:$5) FFF IJIN $'9.20i32,8 + (HG - = 04: 6lf 49 + JSF ATG 59:20.3048 (MN Jan er SSI 23. ölen 20.2939 KC HD sn = N47BTA k fr 13 LISE , 9. 20.32, É 4 | | EN fr + 14 ka 0 RE EIA QR de RT IA a Ars LG 0.318 I Aygo Kö vh 2 SRA SPN I Nr o,2 VG 4 AR TURN SN MSbiRTA : $ Mar 4 é 3 RR YT $ CR a SF Gu f ( bfervationer på Stjernan e Nörr om Zenit. För VEN AS. LP 3 Ål 29,5 — 62.28.38;3. J9.20.29,6 LR i wu RR Vu Hdg, ; ; FEN ; ät 2 icke Herr. DE La CAI LLEs bekanta fkiekelighet och noghet både i Obfervationer och utråkningar åfven ginge därföre i borgen. I Aprilis och Maji 'o Nå Månader fiftledir är Oblerverade jag på amma fått Stjernorna s , Ya dye, Coch » uti Urfa Major , hvilka åfyen gå nåra til vårt Zenith. Ob- fervationerna voro vål, för åtfkilliga orfaker, ej få fåkra, och utslagen ej få öfverensftåmmande med hvarandra, fom.de hår anfördes dock går Pol-hög- den efter medium af dem alla, ej mer ån 2 fecun- der ifrårkiden nä be årdjöl I 44. Ra RO Genom Obfervationer på Solen, med dét Gceographifka Inftrumentet, fom år befkrifvit i K. Academiens Handlingar för år 1750, hade jag de förra åren tått Pol-högden nåftan em hel minut ftörre : men af et få liter, ehuru til Gina behof nyttigt Inftrument, och medelft. Obfervationer på Solen, kunde ej ftörre noghet förvåntas, än inom £Å MUNUb: design Le Den 14 Jan. 1769. fyr Be SMEBUNPNRHBNRNBHHBNNHE Anmårkaimgar om ex belt ovanlig ag OM. i 0 kokd £ TO Ne, : TER NN fela MR OR ; AF | tet ar AND BELDANDG ye, e Md " vä | 5 | PR -” é Å KR s ske äg en 22 fittedne Decembris, var kölden hår 2 20 El ANN 20 1 ku - Dh 4 0 | ; ; | vs i Forne få flark, at Thermometern föll TA ul44 grader under frys-pun&en. - Den 26 Dec. klockan 8 om morgonen, var kölden å- rer lika (karp "Mer KY er io var den < Januas ter lika (karp, Meni gar, tom var den f Januya- / GEN I Å LJ IE a | | TIl, å « LE I för m njldnötgonen föll Svenfka Thermönietern til Av "grader, fom (vara emot 36 på REAUMURS, Såd var köldeg, mått hela dagen, til kl. i yr Fe då den begynte lårta til med ån Iörre alfvate: Ibland fex Qvickfilfvers Ther- inometrar och eå af Spiritus Vini; fom voro gra= Få derade til $'o eller 60 grader under frysspunéten; j började den ena efter den andra krypa in i kulan, Til allrlycka voro tvånne af dem delte til nog många, och den ena til 120 grader under fryss punéen. Kölden tiltog mer och rher, til kloc- kan oz om aftöneh, d étter CELSsir, eller den alinånt hår i Sverige brus keligå graderihgens fom fvara emor 71 grader på ReavMuRrs, Efter klockan 11; begynte kölden fedan gifva fig; Z NG I dag, fom år den ö & fatostif, 17605 HÄRA Thermometrarna ånnu ftått mått bela dageti, til Å2 Cerst; eller. 34 REAUMURS grader, sr Bätometerh var änder kölden 25575 Turn hög. Det blåfte helt fakta Nord- Weft våder; fom kunde tnår kas. af den tjocka röken utur alla fkorftenar ; föm då rökte, om någonfin 0 annars. : Hygrotnetrarne vifte, at luftén var ganlkå tört ; fom den ock varit Hela den förflutna vackra i 95 löfa Höåften i Torne, BT «Denna förfbråckeliga kölden var här (8 å myc ; ket mera ovanlig; fom fedan år 1737, ifrån hvils ken tid dageliga Meteorologifka Oblervationer hår 0 gjorde , Svenfka Tk hermometern fållan | gått ud då de funkit til 80 grader NNE | MN OR NE å 4 ÖB i; ÅL Vv SIAT MENDES Pp d fe dk AA AD pd ÅR É FN N | åå V » 4 5 rått mer ån ån 38. eller 40 grader under fr spi ten: icke eller i Juckasjertvi ellen Utsjöcki, fom lig- g få KEIBEIN om Torne inemot Nord-eap, ÄN Kv RN CIAR 108 den 6 Januarii, funno AR Eiete SNRA REAUMURS vet mome er nedftiga til 37 grader, fom åro 46 SVALAN lägre har han fedan i ingen gång varit » förr än nu. Nar ska ich -grufvelig. KA fom. den. vi. bbkör doi natt; år aldrig, få vida jag ve = -obferve= rad. Dock gick den ejlångt där ifrån , fom år 1735» .den 10 Januarii, blifvit obferverad i Jes neteifk I i Siberien , fom dock ligger. en Brad fydli-; gare ån Stockholm , dår R BEAUMURS "hermöome> ter fallit til 70 grader, låfom Herr De dö ÄSLE beråttar i, K,:Franfka Vetentkaps Academiens Handlingar för år 17493 Pag. 14. Jag har fjelt verkeligen dragit den i SvirvRMagg men emot min förmodan fått pröfva en dylik. Jag kunde under den karpafte kölden, ej afhålla mig, at några gångor i timen gå UtST för at fe på Thermometern, och. hoppas ej. Få Psrar | någonvolågenhet: har ej 'eller.å annu. hördg at nå gon annan däraf tagit fadar. präagtttös sting Hår i Stockholm vår kölden den ' 22 Det. PT | 5 grader med NI. Den 26 Dec. 10 gråder , med SO; Den $s- Januarii om aftonen, 23 gr. Den 6 om morgonen 24,5: Den Tom morgonen, 29 gras. der: fom fvara met 23 på REAUMURS Thermometer « eh var denne den kallafte dag hår varit fedan den 21 Febt, Y7514 Ne per dagar var hår nåf an ins gen blift. Rå Dl (Roe PT RAREE 1 ML tags sa ov SÖN. ba SIR kad hang til de än framvmanföre z do 9, Her? NS ulfra anför da DE | å radshöfdingen'BRÖMS tilfånda mig et.vat- ren håmtat ur en Brunn, fom år bek: Sen örfta' "högdett af Styckgjutare: backen: icke lels min fe Vogt cubik tum af detta vartnet , om de föjonämde Brunns-vattnen 789 Skålp. . I HALIN af den upmårkt mhet, at: frioka Mig I afk ål CV SE Och 3 dito af vattnet ifrån Lå ct SAR Vår y vatt. DER: vår netto lika med Rågo:vart- net AN vog 788 Skap, i Helfingborgs vattnet fammaledes 788 Skåp, of Men ville 4 vara något; tyngre ån det förra : "dock » få litet; ar differencen sd brift af få fin vigt, ej. rar utmårkas. . + + Seder: mera bekom ) jag. af Her Commiffariéa ERA. + flafka vatten, håmtadt ur'en Källa, belågen i hans gårds-tomt vid Skans-tull.' Detta vattnet var åfven aldeles lika med CRågn- vatten: Sark "Cubik: tum dåraf vog' netto 788 Skålp. pr lör Sitt tåcktes Hof-Cancelleren och Commen- | ah lordftjerne Orden Högvålborne” Herr FR EE Aöradr från en kålla vid Tumba: Pappers- - bruk, ge ivog 788: Skålpund. ”- Men vg Vang PRE lika med Hälfingborgss SN NR HErDet NM é "WS ma TER vv rv S - j LJ Fö - d ; | T & ; ; 2 8 fr ig / det förra ? var ing lbyst a -behagade Herr Herr Hof - Caffiertra re . OL 2 LESÖN fåndar mig et vatten, form var i Ed Sd G af Tilligghing til föregående Rön; ångåen onde På de Rön; a åro införde i detta C äv | talets ; -Handlingats Rd SEN tehfkaps Hilörur om. PR Förs klaring åf rok ÖR i 0 så GR MAN = oc . Pac. 239 2 Ålbemit Sockens Befkrifning 3 upfaré af. ST SR 4: DER3 WIJKSTRÖM os € 6 0 8 ga 3. Vomitus chronicus ; ex foicå Stall & ln a —— talo Centaåree Ståbiofe, af PerrR ZETZEL p Pe 4, Hydroftatifka Förfök, i:mb på falt Kållevat= » fen från Arboga , 2:do på Brunsvatnens få: tai Stockholm; af JACOB FaGcGor = 269 enhererna af Upfjö 2 Målaren, och deräs Föskotrdblrs af GABR. SOLHEM EE & Befkrifning på de vilda Dufvor ; hvilka fora- liga år i få otrolig flor myckenbet komma til de Södra Engeljka öybyggen & Norra Ame= ; rita; af PEHR KALM os oc 0002 27f Onderräsraa om den na i Låppmarkerna. å NAS Ren - fjukåns ; EEE och bot, RS ILS GISSLER : fd ; 295 "8; nn Öfver es litet bjär , fr på bin. js fra kaltas Tabkcuri, famt Anmärkning Om. kt annat Djur >. äf Ljörsmelgag Hg, af | Joxr. LECHE å 302 9 på kbolms Ob fervatorii Pal- bbgd, befåmö ”eHR WARGENTIN oc 305 RT Bolme mf om én helt ovanlig köld i i Tors er nes af AND, HetLANT. RN 314 oore e er biblar om något kat bling Mate ti OR XX Vs: : äl. ER RNE a a MINE fr be ln i SN PR | > lä | La . Ir dh Cbydnjps sa l- land fåges förekomma Kål-inafk 20g Få MEL ; AR ; AR na OR NE TA vw AV Ulla vika Inftrumenter och ObfeEvätioner. vs fr b tjäna til at deterininera Pol- hög- by | 2 W ; b | ; v AR | ur 305-42 ä10 Boftap: nde FARK AN AN FANN i RA Beling oc (ch bot ören (vär Botaps- Hålte- a >> och Ren-: Fröken KE SR 30f RAN SE KANN. OG NR Chirargie; ; profat anväxen bat kan lycktgen Ne kas SÄ 45 Nicro ; om Alkalifka SCR ON HAS afkor både , -” | > jutar. Våxte- och! Sten - riket ; deras til sc RR » redning och nytta ONSR ugn SA 16 ; oe RA. vatten prof ST 106- cl &. Coccionell; fe Färgerie och H;A. Nar. älg vd ; Djur; T Hift. Nag NR TR Dif och dumb, fom kan låfa och (ktifvå vå HÅ Fifkeri ; kål at fkona den unga FIRST NAN 227 6 ÅL anlågga Fifke- dammar FR, ERRE 228 Pygfohd gör ftor ikada i Skåne, huru den kän dåme pås oe F ä 133-139 Fogel; Te Hifi. Nai. i Fr OR Folk ; og LEOET at fåtta RA Politifkt vårde på Fol - - = 4190 - 198 En Qvinnas Politiika vårde, i i jämförelfe mot en Karl - - - = 194 ä Huru for ikada; ät Folk flyttar. utur landet 196” | Xx Ad Fårå + Ry | ; NGT del AVSYS Se 0 SKA ST ; Eärgeris hvilken Påt- afka dårtil år båft, dekal Rå ”. n nyttiga anmårkningar om Blå - -kyp idBer- > wo liner-blavm; my > RANA + - - Om Purpur- och Gocciondis fårgorn W27E30 Geographie ; Stockholms Obfervatorij Pol- Ögd 30 2303 RS DRA med befkrifning på Ålhems IE Vg 6 TJ EC H. | vid Calmar SM - Vg Er UR Ta oo ch Glasbruk; hvilken Påt-a! (ka år dårvid nyttigaft iv HR | på Handel med Påt-alka drifves hos vs på er fåläe iu : ANSE RN SN ERP Se VIBA lad KR Hiftoria Naturalis ; om Bönan i gemen, öch om Entomolithus paradoxus.i fynnerhet , $ - — famt om det infett , fom P rificatet af- rv ös > Bildap BR FER 10-24 - « Om Mufslan Mytilus Margärltifer , famt den få kallade Påfögel-flenen = + 24-26 = Om "de Infe&er; fom generera Ceccionell- ÄRE SÖK fårgen; i fynnerhet omen hyligen fun- PR hen Svenfk Coccionell = makes s 20- 30 ou SA Om Faba Pichurim, och Copaiva- trådet (747 Ro Rae > Betkr ifning på en Fogel, Procellaria, fom vi 4 Fe Be ftas uti ds-harvet > = - 94-99 Fr Ae Öm Perle- mofslörs Fn gt natur bis NN å ” i lefnads-. Cårt. - - 139: - 146 - : Öm Fifkars ålder och defs. kånnemårken 222 - 229 > - Betkrifning på de vilda Dufvor i i Norra Arne- ; z j 0 frica, deras flyttningar och otroliga, myc- ”ERRITEA KRK SVR meg 275 - 295 le Betkrifning på et litet Djur ;: fom på Finika kallas? Danegt - 302 + - "Om et annat litet Djur” fälleritelin Mister: 305 sars Om Orrars "natur och få åttet at framföda deras | el SR SR SON FARA BG 6.5 152. = os Växter. långt Norr i kap pmarken, hvad Rn RO UN på året de blomma Fo: SÄBY FRI a $ $ TI . | l | ; N nar N j py: 2 ( tilka förfök på Alkalifka Solutioners fyr ocksa efter åtfkillig flag Påt-afka - 30-42 vatten utur ätfkilliga Brunnar (| -. 269, 317 | Kimi Lappmark =" Mä RNE huru: vida det fkadar hålfan - Köra - EA e prof på Kalk-jord 5; SH vä ka 119 | Kris ling at vårdera et Lands vintt eller. för SN a ft på Krig ST EG R förfkråckelig , obferverad i Torne - x Big: la ; fe Oeconomie, | ARE hushållningen ; >; fått at förs VE 133” 139 = Anmärkningar om de” i Sverige brukeliga . Mig Plogar SINNE a FR RN 199-222 gå I "Om TARA 1 i gemen, och hvad fom HigÖr ör q SA def råtta fMyrka - 18 ) Huru vida det år nyttigt, at Stärldan -perfoner Ye or fjelfve idka Landt-bruk - 195 SA 'vHushölningen i i Ålherns Socken vid Cala TA er mar - | = ; 253-266 q Linne ; ; hvilken Påt- Pre år ; bålt til defs Blekbripg. WE an ora RED Dykning, «ov. > J är . Blasbematik vy Ganbavåidn: på en 6 impel Hilicy der Vv AN ” | CL de, fom kan upritas genom trenne punger yr a Mechanik; fåttet at fålta Lyftarmar och Blåshjuls-" YR ' kambar utan på Hjul. - ftockarna = 181-196 EN | p) ka 3 om Brafilianfka Bönan Pechurims nytta. es Co TI GEA DS RR OK 60- - - Om en Vattu- fot, fom blifvit borta: genom SR upkaftning - - - 2 TR - - Om mer och mindre helfofamt vatten AE -. - Vomitus cruentus ex See hetoroge- TE SR RE 1 LE 266 - 269 = - Ren-fjukan EN Par NR RS OT Meteorologifka Öbfervationer i i Utsjoki om 1232 524Y De Phyfi k. a a Er 2 ST JE 2 Regi ej. jig Å Mjölon = ris; på defs rötter försåg et flags Göbelbs SÅ nell- makar sun SN 20-30 Mälaren; Upfjö dåruti förorfakar åtfkilliga olågen- eter - - 108, ao Natron; et flags Alca vikt Salt, anmärkningar dår We | om 9 Oeconomie ; Ärfmärkalagal om allnaängd Hushåll- ningen, Näringar och Landt- bruk, med bevis, hvad vårde bör fåttas på Land och Folk, i anledning af Laihela Socken 187- 198 Se Folk, Handel, Landtbushållning. Oprik; om (brälariök brytning: och fpridning til a fårgor, med förklaring om Rågn-bå- ä 2 BEN LE mat REN Sa5T <= = En Tub, hvarmed man kan c på Sjö -botten, til några famnars djup - SV - 186 ES Aikans nytta och tilredning . 0 RE, 10 » Orr - ungars upfödande af: hemtamda Orrar, fåttet och huru vida det lönar mödan - 146 - 152 Pärla ”fifkerier; Anmärkningar om Mufslorna, med kånnetecken, huru man utan på Mufslan kan fe, om hon hyfer någon erla 139-146 Pbyfik', kk; de Naturkunnigas meningar , om köns | til Afke- -dundret, anföras och underf Ö- kas, vid hvilket tilfålle åtfkilligt anföres om Ele&riciteten och cr dåraf förorfaka= = de Phenomena = - 79- 94, 159 - 170 & = Obfervationer på en Jordbåfning i fm Eapp- NE RR MOSEL 0 . "2 229 tt» Då åldre' Naturkunnigas Br bon om Rågn- bågen, med råtta förklaringen på dets ge- neration famt migot om fårgorna i ge- IE sk k oa ACL - = om JG RR "RAT os En helt ovanlig köld obferverad i Tome 3 314: 316 ov Se MMereirokd & ; ; | re ”" ä - | SN än — Regifer. nr. fom brukas i Holland och åro förfök- SR ei Skåne, hvarigenom flyg - fanden kan | > dämpas AE Å um 20 TI ATSA 4 S rs se Landsbaskållning, if Vår derings-Method på Land och Folk 187- SÅ de förnåmfa flag dåraf upråknas, med vu ”R tilrednings fått och kånnetee= = +. ” EL keu, famt fårfkildta nytta vid Brteener, ; fer Glasbruk mh NG 0 1719 FY Fydroftatitka Rön om Alcaliiea SRA pr a RN flyrka efter åtfkillig flags Påt-afka, hvar- z igenom vifas, at den Svenfka år få god, Om, icke båttre, an en del HRARd kan fom Nu ng of BRLOrAS Ir al an på 31 - Rc Rå mtogc ih til at calcinera Påt-afka petrit. bä ves Miri Se = 170 - 187 Å ågn- bågen ; fe Phbyfiks BN Salt; huru mycket dåraf jäekåltes uti fomliga Brun- nars vatten, utrönt genom Chymifka och =: - Hydroftatiika prof 106-133; 209 - 273» 5 317 je Se Chymie, NN Salepetter 3 at bruka den vid Glasbruk och Fårgerier, i flållet för Påt- ära, > är ag (kadelig hus- we Bällning:. AN 134 17 "Skogs -planterings nödvåndi a = SLL 258 Smör 3; ER huru Grådda, uti ftark hetta och REG torrka , ej ville gifva 'Smår, uran fkåm- MM ck des vid kårhningen , och huru det blef hul- | pitgenom Alun = - IN ESA 256 Soda; hvaraf den beredes och hyartil den tjänar 3, 12 Starr ; fe Chirargie. Är AN ;É ”Stråmsrtums Kongsgård befkrifves til | dels el Jäfine ky och förmoner: = = 208 Såp- fjuderi; hvilken Påt - afka år dårtil as båfta 10 CE oo Sr Är & Regifter. Tragårds- kötfel ; förfök , huru mycket och öl. | Kryddfångar böra vattnas i frark torrka = 152 Tvål; hvilken flags Påt-afka år dårtil Båft = ÖN II Vattnet uti åtfkilliga Brunnar , pröfvat til defs renhet ifrån Salt och andra: heteroge- ; nets = är 269 - 273, 317 Vigter > nådvåndigheten at vål kånna de utlåndika = 49 » = Befkrifning på de förnåmfta i Holland bruke- ' liga Vigter, och deras jamförelfe med Svenika Victualie - vigten = - 250-59 Albems Sockens Geographifka, Oeconomifka och Hi- ftorifka befkritning = AR RR aa > 267 CN "dunder, fe Pbhyfik. FÖR. k hl sd ta arets FORT gt FE lien — 0 A- 2 : = gar - 4 holm M " - BERGMAN; såpteriikaps. Hiforien om Rågntå ågen - FAGGOT; Hydroftatitka Rön på Alcalifka Solutio= - lan hers flyrka ; eftet ätfkillig flags Påt-afka - « = > Hydroftatitka förfök på falt Kållevatten ifrån Ar- | böga, famt på några brunnars fålta i Stockholm LässdarR stabs Rön om Perle>- Mufslors fort- > plantning, nafur och lefnads-art — - - Funck; Betkrifning om Påt-afke Calcineringen - - (GISSLER 3; om d den nu i Lappinark en JSAngpara Ren- | ME fjukattan | HEDbERSTRÖM ; ban I om Pidärs ålder - s HELLANT ; om en ovanlig köld i Torne = <= HOLMGREN; om fåttet ar fålla Lyft-armar och u Blåshjuls - kambar utan på Hjul- fockarna : - KALM ; Befkrifning på de vilda” Dufvor i Nörra wa Ameriea - LECHE ; om Krydd- Skäddlars Väctniee - = Betkrifning på et Djur; 8 kallas på Finfka Tuhcuri : BERGIUS 2 Prof änflälde | på ätkilliga vatten i Stock- ör de An 16 orer, sförni ingifvit något Rön til det- I AND. Anmårkningar Öfver de Svenika ; LiDBECK; om Skånfka Flec- Sands Tratterna och | 0 deras lyetfandeé/ + 133 <> ÅINNAUS; Om Petrificatet föntolar as paradoxus ' 19 ön Om degsfä"katlade Tarvgel-tffenér "= os os > 24 = = Om SvVenfk Coccionelle = - 26 MARTIN, ANT. Befkrifning på en Sjön foga, fort ; finnes vid: re Polen - LROLHEM 3; OM olågenheterna af JR Ö I Målaren” VN Soch om dera förekommande = - 2 PLANMAN; Conftruéion på en fimpel Eplögelai id, fon I han apritas rop ire gifna puntter = - - 09 RIN KRIS LR RANA, TE i uar KV År KE AN a yr - Å Kön CN vg Var EN ved Ja NE sälpe får Tv (OLE PEN RN (re rs SERA ST OM AEA BR — Förtekning. s Nr RInMan; 'atigående Lyft > armars fåftande utan på 7 Hjul - ftockarna - TRE RUNEBERG, Epv. Jämfö relfe inellad de Hollånd(ka vigter och Svenika Vi&ualie - - Vigten = = RUuUnNE EBERG, ErPrir; FÖrfök til en Politige våtdering på Land och Folk 4 .- s 187 SCHEFFER, HENR. om allahanda lags Påt: ”afka; er hvardera flagets råtta bruk - SR ScHULTZ; Om en vattufot, fom blifvit botad ges nom upkaftning — - - = Rush TOR oScHÖNBERG ; Orh Örr+ungars frsbdbnde a 3 140 THUNBERG; Befkrifning på en Vatten= Tub <=> 186 WauLnBoMm; Beriåttelfé , huru Gråddan af Mjölk, blifvit odugeli ig til Smör ”Akägringg och huru > der. BIBVit DOE WARGENTIN; Stockholms Obferfarorii Pots shågd ds WecELnius; Beråttelfe om en Jord-båfning, jämte Meteorologilka Obfervatibner i Torne Lapp- mark 3 - 220 WIiJKSTRÖM 3 Älherna oa Beferifning Tran WiLEKE > Vetenfkaps Hiltoviep I om Atfke- dök. dret ov 3 => 79 och 159 | ZET2EL; Rön: om Prabiktäa Hönso Pichurims nytta i Utfot ir - - - = 69 '2 » Rån om Vomitus Chronicus, ex deglutitis hete- fogenels ” ; - ss bg LAOS tå 6.1. p ag. 239. Taz geo graplusk 3 harta ofbver ALHEM S OCKEN 5 ul Calmare Mede ES TN ; 20002 Re 4 G NT FE Nn pg 0 Horn KT 7 = . 0 3 LNY omger MR SP af SE ES TE SK Ä NS Cal- Korsskar INNE N SR 2 SS 5 XT på Oo Re Uuilenrålag NN MJ! Guten ia) måla Hi soma Då He ” "ss RN SÖS Fr SE PL Z I | ss = == CO (ÅA AA SS => = == S=E== > SS == SÅN NN SSA SES STE]T SS SS TE LEE FBR AR RK i fröggå NOKE BR ' 2 -& "RÅG Pr i . Zz . 2 - te : bla SR . d Li pt ä 1 ww - pg” - » ko - j Sr ct F : ss Ä V a . SS 4 ' - AE 4 > Å ER s = å e ; Ke i i - & Lä ad ; ; - 2 j & z A k 4 nd Ch < 2 ; : , a + en : 2 / 2 ; + N : y F y är - 4 : 5 FR VG : r : ov AN lj a 4 E Å RR MER - e£é Få a Gr pa y «ov £Å - N -- 3 NR RR = : sy ; = v ; :S 7 ; Ka . | , &« g f | w , , 2 , SÄ p Fa b, Kr 5 » - a gen ,” & - ; för 3 AS Pr d F : om Fa é . g - RES - es 6 ax 3 born RR fr FEN PRE BREED TER RR en 0 RENAR MAR ee på, ARE S = mr svenk bn mr ARR PN Nr NN Sk ot SN s > <& , å - dj i > in - dd : ad k. 3 Åh 7 2. pe Nr NR ÅG AR - Zz I a gj lack Å é SAR j N I FOSS nn RN AR ärm. pa pg a RR IR - > - ke - S af se SR ST Tr 4 — 3 sy - Mr Mr så rd k a bn Sv 3 TEER gj a f -. RE SR an RNA t & | k 2 / 4 j - > XY N ch / 2 / å pa ö ”q . b! Ed ff 4 - ): gr , ,p SS - é . send > på ju? : - då ; 3 . 5 F - z z v ” XY - ol pr HN ! Y - p EA - N SET j . 4 é ;: ; x : ) LERA RR rp NA NR renen mt BTR RR RR ör. NA RAN RANN - a - ve = -— —LAL - > pe Å AT RR gä Ka ge > ÅR Pa UR rn no Se kr RR py y AR na bar RR VA = ÅA ER p 5 a é v yt / för — NN > 3 ; - nå ” G Mm d - a We M Cd ET) . fe "> Ned s : LI Y AN aj N sä q i od TE ry Va z TN ön SS ARG 4 NN bn Nö LÄS - or ( VE mA 5 ww PEN 3 NN . jä ON SSE ur Md v T 5 Sh d 5 5 4 a rn d Ao ff - JR LÅ . > Nio lcd ha WC 7 ” KT Sr > RN 5 3 lg = — 4 a >e- Pr RR HH gryt ÖV een SA Res aa gort, LERA Re sn FY NS